(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Samlade skrifter"

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at |http : //books . google . com/ 




Digi 



itized by Google 






,W 













W •*-*'^' 



i^d^yta 



^^^^di 



Digitized 



by Google 






Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



SAMLADE SKRIFTER 



AV 



AUGUST STRINDBERG 



•3- a 
FEMTIOANDRA DELEN 

sprAkyetenskapliga studier 




STOCKHOLM 

ALBERT BONNIERS FÖRLAG 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



SPRAKVETENSKAPLIGA 
STUDIER 



AV 



AUGUST STRINDBERG 




STOCKHOLM 

ALBERT BONMIEKS FÖRUG 



Digitized 



by Google 



5 - V 5 o r 



Copyright Albert Bonnier 1920. 



STOCKHOLM 

ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1920 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 

MED ORDFRÄNDER 

I KLASSISKA OCH LEVANDE SPRÅK 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



Att hebreiska språket var i släkt med latin och 
grekiska samt följaktligen med alla s. k. indo-europeiska 
språk, har man alltid vetat. Katarina II:s Linguarum 
totius orbis vocabularia comparativa (Petersburg 1787 — 
89, 2 Bd) påvisade alla språks gemensamma ursprung. 
Siissmilch, 1766, hade påpekat något dylikt. Ewald 
(Hebr. Gram.) gjorde först motstånd, men gav efter; 
Meier (Hebr. Wurzelwörterbuch) likaså och vände om. 
Gesenius hade liksom sina samtida fångats av linguisternas 
system med dess indelning av språken i strängt skilda 
grupper, men kämpade sig ut ur systemet, och i hans 
klassiska Hebreiskt-kaldeiskt Lexikon upplagan 1847 
(Ed. Hoffmann) sätter han ut latinets, grekiskans, san- 
skrits och germanska språkens ordfränder i hebreiskan. 

Det är således icke min upptäckt, utan jag är endast 
lärjungen, som dock arbetat vidare, i mästarnas spår. 

Februari 1910. 

August Strindberg. 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



INLEDNING. 



Det Heliga Språket. 

»I begynnelsen var Ordet . . . Genom detta är allt 
gjort!» 

»Ordet är en tankens handling,» säga rabbinerna. 

Man blir böjd att tro detta, när man studerar det 
fullkomligaste och skönaste av alla språk, upphöjt i sin 
enkelhet, majestätiskt i sin skaparekraft, välljudande som 
intet annat tungomål, genom en vokalharmoni, i annan 
betydelse än filologernas. Varje ord är en tonbild, där 
ljud och ljus samverka; man ser, när man hör, och man 
hör när man ser. 

Till exempel Zippor! Det måste ju betyda en 
Fågel, både för att ordet är sirligt att se på och emedan 
man hör fågelns sång eller kvitter. 

Sis är blomman, där vinden susar sakta mellan 
blad och blom. (Sus (heb.) = röra sig.) 

A b är fader, emedan det är första (och andra) bok- 
staven i alfabetet, och därför kan barnet i lindan uttala 
det först av alla ljud, utan att behöva lära det. 

Gholel är lindebarnet självt, där både lindan och 
lullan höras och även Mjölken = Gala (gr.). 

Ka tål är döda, slakta, och det slår ner på sista 
stavelsen som en klubba i huvudet. 



Digitized 



by Google 



10 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Dob är Björnens namn därför att han smyger 
(Dobab) sakta omkring eller därför att han tycker om 
ro och lättja (Dobe). 

Deborah är det pratsjuka Biet som alltid skall 
prata (Debar). 

Kin no r är musik, ty det är Cittran. 

Schuel är Räven både för att han skriker (Schuah) 
och för att han smiter (Chalaph) och man ser på u att 
han är röd, och på 1 att han släpar släpet (Schul) efter sig. 

Det underbara är att vi med helt andra ljud för 
begreppet dock se glimtar av våra språk i det Hebreiska. 
I Chalaph eller i Schul blixtrar ju tyska Schliipfen 
(sv. Släpa) och i Schuel synes som i ett töcken latinets 
Vulpes, grekiska Alopex, ehuru av olika derivationer. 

Schliipfens första betydelse är glatt (shpprig sv.) 
och Hebreiskan äger ordet Chalak (med k) för glatt. 

Detta Chalak liknar ju verbet Halak = gå, och har 
endast genom ett nytt förtecken Ch i stället för H råkat 
in i en ny tonart, och genom att förbyta ändeisen k 
mot ph äro vi inne på Chalaph = Schliipfen. Men 
Chalaph blir i grekiskan Sfaleros, latin Calvus, svenska 
Kal, Hal, där Halak (Chalak) åter skymtar fram. 

Chalak blir straxt därpå ett verbum och från att 
vara glatt betyder det nu Smickra. I konjugationen hi 
heter det också Hichlik som synes vara tyska Schmeicheln, 
grekiska Kolokevein som är närmare Hichlik och Chalak. 
[Obs.! Tyskarna kunna icke derivera varken Schliipfen 
eller Schmeicheln. Se: Kluge Wört. Buch]. 

Men Chalak kan växa, skjuta skott och fröa av sig. 
Det heter nämligen i konjugationen hi: Machalik som 
är ett grand närmare Schmeicheln, men närmast gre- 
kiska Malakos = feg (mjuk). 

Nu ändrar sig plötsligen Chalak men så obetydligt 
att det andra a-ljudet (under L) blir å. Och så betyder 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 11 

Chalok Dela, skilja, Kalao (gr.), Keil (ty.) = Kil (sv.), 
Clock (eng.). 

Straxt därpå har Chalok blivit Chalaz, betydande 
draga ut, av, rädda. Detta är latinets Salvare =: rädda. 



Jag har aldrig förr läst igenom ett helt lexikon, förrän 
jag tog fatt i det Hebreiska. 

När jag gått igenom A och kom till B, så åter- 
fann jag nästan samma begrepp under tämligen liknande 
ljud; och så hela boken igenom. De söndrades och de 
samlades, de skildes och råkades igen, så att slutligen 
hela ordförrådet bestod av ett par hundra begrepp. 
Detta stämmer med äldre uppgifter att Sanskrit endast 
höUe 440 rötter (i 40 familjer) och Tyska språket 375. 
Därjämte uppgives att konsonanterna endast äro 3 : M.P.T. 
(som jag ville byta mot B. D. G.). En enda vokal skulle 
finnas: A (men i Hebreiskan angives 3: A. I. U.). 

Återvändande till mitt verb Halak skall jag söka 
upp dess ordfränder under andra bokstäver och skall 
först välja en Dental: D. 

Dalak betyder glöda och böjes först Jidlok, Dolek; 
och i konjugationen hi Jadlik = Upphetta. 

Grekiskan följer, i Daio = tända och Zälos. Därav 
Daleketh (heb.) = Feber, som återfinnes i Ungerska 
Deglelés = Feber. Men detta var icke Chalak eller 
Halak. Dock Dalaph betyder glida, flyta (droppa, 
gråta), och där råkades Chalaph == glatt, smickra o. s. v. 

Av detta kommer Thal (heb.), Dagg, i en vacker 
poetisk metafor, ofta begagnad som Daggens tårar, eller 
gräset »gråter i den kalla nattens mörker». Hebreiska 
Thal är tyska Tau*. Men Halak = gå återfinnes i Dalag 

* Jfr Franska = al = aux; Cheval = aux. 



Digitized 



by Google 



12 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

som betyder springa, hoppa, Salio (lat.) Hallestai (gr.) 
Tello (gr.). ^ . 

Och vårt Chalaz = Salvare, träffas åter i Dalah i 
konjugationen pi = Dilah = rädda. 

Nu gå vi till en annan tonart och se hur temat 
varieras. 

Vi taga då en Labial, den första. B, och råka 
genast på Balak = Öda, förhärja, som visar sig vara 
vårt Chalak = dela, söndra, skingra. Balak kan ha 
något att göra med Ballo (gr.) = slunga, såra, och uppen- 
barar sig i Diabolos = söndraren, i Bellum (lat.) = krig. 

För att nu gå till botten med saken kunna vi fort- 
sätta med Halak och fränder. 

Zalach = intränga, uppnå, komma framåt är nog 
Halak = gå, men en intervall högre. Här skymtar tyska 
Ziel, målet som skall uppnås, genom grekiska Telos 
som står gott bredvid Zalah. 

Schalach (heb.) med Sch är återigen samma som 
Halak = gå, men causativt, ty det betyder skicka. När 
jag nu slår upp Jalak, så får jag veta att detta är ur- 
sprunget till Halak. Och Jaal betyder vilja,, ty »vilja» 
är själens första rörelse liksom »gå» är kroppens. Jaal 
(= Vaal är Volo (lat.), Boulevo (gr.), Wollen (ty.), Vilja 
(sv), Vouloir (fr.), Will (eng.). Men Jaal fröar av sig 
och ger Hojil, Hoel, Vajoel och utvidgar Vilja till be- 
möda, ivras, börja, älska, slutligen Vila. Vajoel låter 
som tyska Weilen (vila) eller latinets Valeo = bemödas, 
vara stark. 

Jaal självt såsom själens första starka rörelse kan 
vara Al med ett Jod som förslagsnot. Al, El (Elohim) 
är Styrkan; Aleo (lat.) nära; med ett prosthetiskt Vav = 
Valeo av vilket verbum alla Väldiga äro Alumner. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN IB 

»Ord» och »Sak» uttryckas med samma ljud i 
Hebreiskan: Dabar, Debarim. Logos (gr.) hörs icke 
där; Verbum (lat.) icke heller, men Dabat (lat.) bäst. 
Men i konjugationen hi förändrar verbet Dabar tonen 
och det talade ordet och blir befallning, plikt. Latinets 
Debere kan nog ha hämtat från den roten liksom franska 
devoir, jämte grekiska Deomai. 

Nu börjar det jäsa och växa. I konjugationen pi 
heter ordet Dibber, det är roten till Jubeo (lat.). Av 
part. pi synes Medaber, där det talade ordet far en ful 
betydelse som går igen i substantivet Diba = förtal, 
Dieb (ty.), Medire = Medaber. I närheten dyker verbet 
Dabak eller Dabek opp, och betyder klibba, knåda, 
som kan vara latinets Depso = knåda. 

Tar jag bort förtecknet D från Dabak återstår Abak, 
som betyder ungefär detsamma = bakas ihop. 

Hyfsar jag ekvationen Dabar på samma sätt, så 
får jag Abir = Stark, Hjälte, och roten ur alla dessa 
ord är Ab = fadren, skaparen, Abab = (frambringa), 
Abak = (vilja). 

Sätter jag nu förtecknet G, så får jag Gabar = Stark 
och Geber = Man, Hjälte = Abir. 

Byter jag nu b mot d, far jag Gadil = Stor, mäktig; 
men G tyckes kunna vara stumt, ty Adir, Adil, betyder 
detsamma. 

Från Dabar, som med det befallande ordet gick mot 
samling, kommer jag nu till Habar som betyder söndra 
(dela, skära). Men med att höja H en halv ton till Ch, 
får jag Chabar, som återvinner betydelsen Samla = ver- 
biindet sein. Men Chabak, som står strax ovanför, be- 
tyder i konjugationen pi omslinga, och därmed är jag 
tillbaka vid Dabak = klibba, hänga vid (knåda). Men 
ordet, verbet Dabar betydde även Lova, och Chabar 



Digitized 



by Google 



14 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

betyder verbiindet sein; förtecknet har ändrats, ton- 
arten är annan, men temat står kvar, är bara varierat. 

Nu ändrar jag Daber till Kabir och får betydelsen 
Stark, rik, mycket. Detta Kabir är ju Abir = Stark 
(= Geber), och K tyckes bara vara en förslagsnot. 
[Prosthetiskt eller dekorativt för välljudets skull.] 

När jag kommer till bokstaven M återfinner jag alla 
bekanta från A, emedan M i hebreiskan bildar substantiv 
av verben. 

Aphel = dunkel heter nu Maaphel. 
Akol = Mat = Maakol. 
Aor, Or = Ljus = Maor. 
Arab = Öken = Maarab o. s. v. 

Och när jag kommer till näst sista bokstaven Schin 
(S, Sch) så finner jag hela lexikonets ordförråd, men 
mest de som förut stått under S, H, Ch och Z. Gesenius 
anmärker också att Schin begagnas i rent dekorativt 
ändamål.* 



Varför min uppmärksamhet blivit fästad på Hebreiska 
språket, beror, som jag sagt förut, därav, att jag upp- 
täckt detsamma såsom varande det fullkomligaste av 
alla, ett levande väsen växer fram ur ett frö, och i vilket 
språk alla andra ligga förborgade. Ty, utom de vanliga 
ljudlagarna och reglerna för ordbildningen, finnes i själva 
bokstäverna en inneboende kraft som synes följa samma 
vägar som i kemien, musiken, matematiken. 

Börjande med bokstaven A skola vi se hur från 
denna det börjar växa. 

* Israeliterna älska detta för oss obehagliga ljud Sch, och uttala 
till och H (He) och S (Samech) som Sch eller Ch. Detta i likhet 
med irländare och auvergnare. I Auvergne säger fransmannen Chamuel' 
men stavar Samuel. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 15 

Lägger jag alfabetets andra bokstav b till a, så fSr 
jag ab. Nu är skapelseverket i gång. Fadren, skaparen, 
välgöraren är där, i AB som i Sanskrit är AV= hjälpa, 
i grekiskan Äbao = vara ung, grönska, i latin Aveo = 
begära, älska, Avus = stamfader, avla (isl.). Inverterar 
jag nu det Välgörande, Skapande, Samlande AB så får 
jag B A. Detta är en rot som genom inverteringen 
(Metathesis) fått en motsatt betydelse av Samla; det be- 
tyder nämligen Söndra, skilja, och i första instansen 
uppstår ordet Bad, som är något dåligt (eng. Bad; skr. 
Bidh, = spjälka; lat. Findo, fidi, Fatisco, Vastare). Kom- 
mer nu ett dekorativt A före, blir Abad (heb.) det rena 
fördärvet, vansinnet o. d. 

Denna inversion med omvänd betydelse är icke 
Anastrophe eller Metathesis, ty där vändes ordet bak- 
länges utan att betydelsen ändras. Ex. Chaleb (heb.) 
= Mjölk, Gala, galaktos (gr.) blir i latin Lac och be- 
tyder fortfarande mjölk. 

Inverterar jag återigen mitt nyss förvärvade Bad 
med dålig betydelse, så far jag först Dab som visser- 
ligen först betyder Försmäkta, vara svag, men strax 
därpå blir Thob (Tab chald.) som är det stående ordet 
för god (även rik, skön, behaglig). Dab (heb.) är skr. 
Dab = bedröva; gr. Tapeino, lat. Tabesco, Debilis. Thab 
(heb.) är skr. Tapr = god, gr. Dapanä o. s. v. 

Hebreiska Mod (opunkterat Mad, Mead) betyder 
eget nog mod, kraft. Skr. Mud, Mad = glädjas, Modus 
(lat. = storhet); gr. Medo = härska, Medön (gr.) = Här- 
skare, Beskyddare. Math, Methim (heb.) = Man, Madr 
(isl.) som troligen är samma ord. (Jfr: Madhi'n i Egypten.) 

Inverterar jag heb. Mod, Mad, så fås Thom, Tham, 
som betyder motsatsen eller from; skr. Tam = tämja; 
gr. Damäo, lat. Domitus. 

Hebr. Ken betyder rak, redhg, skr. Kan. Inverterar 



Digitized 



by Google 



16 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

jag Ken (heb.), fäs Nek, Nak som betyder det böjda, 
krökta; skr. Nak, gr. Nevo, Nikäo, lat. Neco, ty. Neigen. 

Tar jag ett helt ord såsom Lachaz (heb.) = Trycka, 
ängsla och inverterar, så får jag Zahal == jubla. 

Detta inversionsfenomen vid ordbildningen har Carl 
Abel påpekat i Wechselbeziehungen der Ägyptischen, 
Indoeuropaeischen und Semitischen Etymologie. I egyp- 
tiskan förekommer ftämligen först en polarisering av 
samma ords betydelse, så att t. ex. ken betyder både 
stark och svag, nekek både ung och gammal, nem 
komma och gå. Skillnaden utmärkes i skriftspråket 
genom determinativ, så att vid betydelsen »komma» 
står tecknet fötterna vända åt vänster och vid «gå« 
vända åt höger. I talspråket, menar han, att skillnaden 
betecknades med en gest, liksom Nordamerikas indianer 
än i dag ledsaga ordet med en åtbörd tjänande som 
determinativ. Dylika egenheter finnas även i germaniska 
språk. Blek (sv.) är ju vit (i ansiktet); black (sv.) är 
smutsigt vit, och black (eng.) är svart. I anglosachsiskan 
är Blaec både svart och vit. Isländ.ska fä (= få) betyder 
både få och giva. »Få mig en sup I» = Ge mig en sup 
(el. fly mig en supl). 

Så kommer egyptiska inversionen där ordet vändes 
baklänges, ibland med bibehållen, ibland med ändrad 
betydelse: t. ex. Fes och Sef=rena, Met och Tern = 
skära, Ker och Rek =: Tid. Liknande fenomen har 
man funnit hos suahelinegrerna. Där betyder Macho 
och Choma = öga, Vidole och Levido = fingrar, o. s. v. 

Men ibland vändes betydelsen om, när ordet in- 
verteras. I egyptiskan visar detta sig tydligt i ord 
såsom: Pes = dela, Seb = samla; Ken = binda, Nek 
= skära; Nuf = god, Bon == dålig o. s. v. 

I hebreiskan är fenomenet icke ovanUgt, som jag 
förut påpekat, men där finns även polarisation eller ström- 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 17 

växling. Och företeelsen ursäktas med frasen »per anti- 
frasin». Antifras var ursprungligen en poetisk figur, 
där man sade motsatsen av vad man menade, antingen 
av ironi eller av ren nyck. 

T. ex. Kesel (heb.) = <,. ^ . ., menKislam = 

^ ' l(inconstantia) 

{förtröstan 
(constantia). 

I Malak = härska, Kalam = förödmjukas, är inver- 
sionen genomförd i ljud och begrepp. I Anaph = an- 
sikte (näsa) och Pane = ansikte är endast ljudet in- 
verterat. Grekiska Nemeseao betyder både Tadla och 
Berömma (emedan Nemesis var Rättvisan som utdelar 
både Tadel och Beröm). 

Halak (heb.) = röras, vandra blir Chalah = lida, vara 
still. Detta om inverterade värden. 

Nu något om bokstäfvernas ekvivalenter eller poten- 
tialer. Hebreiska Mad, Mod, betydde kraft, härlighet. 
Men kraften blir lätt våld och våldet trycker. A för- 
nedrar sig till u: d försämras till z, och nu betyder Muz 
förtrycka. Men även den rysliga Schin ^ som visar 
tänder (och betyder tänder) har samma dåliga inflytande; 
ty Musch är också förtryck åtföljt av hat och förakt 
(gr.: miséo, miso). Bokstaven u medför något obehagligt. 
Muk är att ge vika, som icke är roligt; Dusch, att 
»trampa» (dakno gr.); Guph är »ihåligt» (cavus lat.); 
Nusch vara »sjuk» (nosos gr.); Nus är »fly», Gub = 
skära; Chum = svart; Kur = skära sönder (keiro gr.), Kur 
= äckel och slutligen kommer Muth (el. Maveth) = Döden. 

Men detta fula, sugande, sura u neutraliseras av ett 
mildare ljud som N eller Gh eller Ch eller S. Nun be- 
tyder således födas, Ghut = hjälpa (Utor lat.), Nub == 
knoppas (nubeo lat.), Chuz = förbarma sig, Sus = fröjdas. 

Bland konsonanterna är bokstaven R, grekernas 

2. — Strindberg, Språkveten skapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ iC 



18 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

»hundbokstav», särdeles avgörande som förtecken, ty 
under den sorterar allt vidrigt. 

Det som började med den hjälpande, skapande bok- 
staven A blir • här fördärvat av R'et. När Abib, axet 
och våren, får R, så blir Rebibim slagregnet. Ahab 
älska blir Rahab = storma. Ascher = rik blir Rasch 
eller Rosch = fattig; Asaph, samla, blir glödande kol = 
Rezeph eller Bränna opp = Razaph. Här finnes masken 
= Rima, reptilen = Retesch; här är Hunger = Raghab, 
Mördaren = Razach, Skurken = Rescheg, Odjuret = 
Rahab; här drunknar man = Ravah, och här fas Lung- 
sot = Razel och Gift = Rir. 

När under R'et en mildare ton inträder, så kan man 
vara säker att ett milt L stått där förut, men under en rå 
tunga skridit till R. Riga, Ron, är Jubel, men där har varit 
Gil, Gul, Alan, Zahal och Eleson med Halelujah och Jobel 
som allt är dans och sång. Är Racham = kärlek, så har 
Lacham, Lachak eller Leb (= hjärtat) stått fadder. 

Icke utan inflytande blir det när konsonanten står 
i slutet av en rot eller stam. E. Meier har i sin klassiska 
Wurzelwörterbuch der Hebreischen Sprache låtit oss veta 
att alla rötter som sluta på B, P, F, V, M äga grund- 
betydelsen Samla, förena, och alla andra, slutande på 
strup- och gom-, tung- och tandljud äga innerst be- 
tydelsen Söndra, Skilja, Dela. Detta är en fjärdedels 
sanning, och jag fann den delvis bekräftad, när jag slog 
i Rotboken på omkring 800 stora oktavsidor. Alla ords 
rötter betyda antingen samla eller dela. Men märkom 
väl, betydelsen blir icke ren antites, utan glider över; 
och denna procedur erinrar om kemiens första dagar, 
då man satte syra och alkali som konträra motsatser, 
tills man fann, att alkaUt höll syre och syran en bas. 
Detta förhållande synes bäst på minus-sidan == Sönd- 
ringens, där stamtavlan börjar så här. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 



19 



Söndra 




'- 










Skära 


Avskuren 


Brant 


Berg 


Dal 


Avskära 




Dela 


Avstånd 


Skära 




Grop 


Förödmjuki 


i 


1 


Mellanrum 


Vass 




Gräva 


Trampa 




Del 


Emellan 


Kniv 
Vapen 




Brunn 


Trycka 
Sorg 


Slå 
Döda 


Avskild 


Skilja 









Sjukdom 


Kriga 


Förfall 




1 1 






Förakt 


Sår 


Förskingra 




Urskilja Skiljas 


Avskilja 




Buk 


Röva 


Tomt 


Intet 


Varsebli Spränga 


Hus 




Livmoder 


Rov 


Bryta 

1 


Nej 
Förintas 


Se öppna 
Veta Kläckas 


Inre 
Högt 




Barn 




Avbryta 


Dö 


Klok Slå ut 










Brott 




Förnuft Forska 










Orätt fånget 


Fordra 










Vinst 




Strafifundersökning 

1 








VjringllCl 




1 
Skrämma 














Straff 











Ser jag åter på plus-sidan Samla så ställer sig 
saken så här. 



Samla 












Förena 
Binda 


Förening 
Folk 


Ansluta 
Förtro 




Dölja 
Hölja 


Bedraga 
Lögn 


1 




Nation 


Säkerhet 




Kläder 


List 


Binda 


Binda 




Sanning 
Hopp 




Skydda 
Härska 


Ljuga 


Väva 
Veckla 
Gördel 
Halsband 


Fånga 
Snara 
Fjättrar 
Panta 




Välsigna 
Lycka 
Glädje 
Ljus 


Eld 


Herre 
Ägare 
Egendom 




Förbinda 


Ockra 




Ren 


Värme 






Hjälpa 

Hopp 

Kamrat 


Börja krig 
Fiska 


Kysk 
Tvätta 


Kärlek 






Vän 














Älska 






o. s. v. 








Löfte 















Digitized 



by Google 



20 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Från 1879 minnes jag en bok av vår lärdaste Jonas 
Hallenberg: De nomine visus et lucis. Mycket erinrar 
jag icke, men jag tror han ville finna en gemensamhet 
mellan alla språk, och jag har ofta sökt ett återseende 
med den boken, men icke lyckats. 

Vid mina nyss avslutade undersökningar om he- 
breiska språkets rötter och fränder, kom jag också till 
ordet Aor, Or, Ur = Ljus. 

Det är först ett verbum och ser i Lexikonet ut så 
här, när det är punkterat. 

Varför alfabetets första bokstav A (aleph) är stum, 
har jag aldrig begripit. Den uppgives i grammatikan 
skola uttalas som spiritus lenis i grekiskan. Men vi ut- 
talade aldrig spiritus lenis ( ) i grekiskan, så att det tror 
jag svårligen. När jag nu kom till Or = lysa, och Ljus 
kunde jag icke få ut grekiska Fos eller latinets Lumen, 
Lux ur samma rot Or, som dock erinrade om Sanskrits 
Surija = Sol. Då föll det mig in att som rabbinerna 
läsa Thora utan punkter, och när jag läste Hli^ ^^ 
fick jag AVR, uttalande jag Aleph som A. Detta AVR 
eller AFR erinrade mig om tyska Feuer = eld = gre- 
kiska Pyr och Faor samt Faros (Fyren), Jubar (lat.), 
Fiur (isl), Fire (eng.). 

I konjugationen ni (passivum) heter verbet (punk- 
terat) Naor, och betyder nu upplysas, vara härlig, och 
jag tänkte på Nearos som är Ungdomen i grekiskan. 

I konjugationen hi (causativ) heter verbet Heir 
(punkterat) och betyder lysa på, trösta, lära, antända. 
Detta Heir blir opunkterat = Hair. Det liknar i början 
Horao (gr.) = se; men hebreiska Rao = se är samma 
ord och endast en anastrophe av Aor = ljus, varav 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 21 

tyckes framgå, att A icke varit stumt utan uttalats som 
A, vilket förefaller rimligast. 

Men Heir förföljde mig, och när jag fick se att 
Aor (Or) = Ljus hette Avrim (opunkterat) och betydde 
Lycka, så kom jag att tänka på franska ordet Heureux 
och Bonheur = lycklig och Lycka. Sannolikheten var 
icke stor, men jag slog upp Diez (Roman. Wörterbuch). 

Dessa vanliga franska ord Heureux och Bon-heur 
kunde Diez icke derivera. Han letar det från latinets 
Augur, italienska Augurio, som i provengalskan är syn- 
koperat till aiir, sedan blir eiir, och i nyfranskan heur. 
Är detta icke krystat som man säger, då latinets Augur 
uppges komma av Avis = Fågel, och — ? 

Är det icke rimligare sätta aiir, heur (fr.) bredvid 
hebreiska aor (rao) = skåda och heir = Lycka? Mig 
synes så, och jag starkes i mitt förmenande, då jag ser, 
att latinska verbet auguro även betyder enbart skåda, 
se. Då har Augur intet med fåglar att göra, utan 
Auguro (lat.) är grekiska Horao, hebreiska Rao, som 
är anastrophe* av Aor! Och Diez har således både 
rätt och orätt. 

Detta uppmuntrade till fortsättning. 

Imperfektum i konjugationen hi (causativ) heter av 
Aor=Jair (punkterat), opunkterat hkaså. Detta liknade 
franska Jaillir och när jag frågade Diez, så härleder han 
ordet från jaculari = kastas, vilket han finner möjligt, 
men icke säkert. På spanska heter Jaillir == echar som 
mera liknar Jair (heb.) och härledes från Jacio, jeci (lat.), 
Jeter (fr.). Men hebreiska Jair är sannolikt grekiska 
Raino = spruta, Rinnen (ty.). 

I ungerskan heter franska Jaillir, Jeter = Hajitani, 
vilket både liknar Hair och Jair (heb.). 

I detta ordnät sitta många fiskar, men något in- 

* Anastrophe = ömvändning = Caro = Kreas ; Gala = Lac o. s. v. 



Digitized 



by Google 



22 SPRÅKVETBNSKAPLIGA STUDIER 

trasslade (tillsvidare). Franska Jaillir = spruta (om vatten) 
är sannolikt överflyttat i betydelsen från eldens (ljusets) 
gnistrande. 

Jag måste avbryta och går till nästa utvikning av 
Or, Aor, som nu blir Ur, Aur, och betyder Ljus (Eld), 
uppenbarelse, Låga. 

Här synes Uro (lat.) == bränna, men även Aurora, 
Aperio, Oriens (lat.), Evros (gr.) och hela Orienten ! Om 
Aleph uttalas, så blir Aur det finska Aura, vårt gamla 
Österland, och därför heter Solen på finska Aurinko. 
Aura betyder visserligen Plog på finska, men plogen 
har litet att göra på Svedjelandet, vars invånare mest 
leva av fiske. Ville man då härleda Aura (= Finland) 
från brännandet (svedjandet) så har man latinets Uro, 
som likafullt kommer av Aur (heb.).* [En å vid namn 
Aura kan icke ha givit namn åt landet.] 



För att visa hur en ljudlikhet för in på rätta spåren, 
skall jag med baktanke på jaillir referera ett kuriöst 
fall, men lärorikt. 

Under läsning av Psaltaren på hebreiska fick jag 
se att ordet Mahalath betyder sjukdom. Jag tyckte det 
såg ut som franska Maladie, italienska Malattia, men 
jag slog bort. Ordet kom igen. På arabiska heter 
sjukdom Marad, vilket erinrar om Marasmus (gr). Men 
Mahalah liknar mer Male (lat.) = ont och Malakos (gr.) 
= svag. 

Diez står tvekande inför »male apte» (lat.) och upp- 
löser det hela i resonemang med frågetecken om det 

* Om Suomi är Svämmland, synes otroligt, emedan svämma i 
finskan heter något helt annat. Och Finland med stensatta kuster är 
intet Svämmland (Deltaland). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 23 

vanliga Maladie. När nu sjukdom heter Mahalah eller 
Machalah (heb.) och Malakia (gr.) samt heb. Machalah 
kommer av Chalah, och gr. Malakia av Chaläo, båda 
av samma betydelse, så behöver man ju icke vara tve- 
hågsen om franska Maladie äger frändskap med hebreiska 
Mahalah. 

Att Ma (heb.) är ett praefix gör ingenting, ty både 
praefigerade och flekterade stammar giva upphov till 
nybildning. (Se Noreen: Urgermansk Ljudlära.) 



Återvändande till Aor, Or, Ur, sågo vi detta för- 
vandlas till verbet Raah, Raoh (heb.). Detta blev genom 
Metatesis eller Anastrophe Horao (gr.), där hebreiska 
He spelar sin roll. Men grekiska Horao böjes: opsomai, 
heoraka, eidon. Opsomai är lånat av opto, som för- 
svunnit ur grekiskan, men stannat i latinet som opto = 
välja, önska, begära, och kan vara av Zapho (heb.) som 
även betyder Se. Eidon är lånat av eido, veta, vilket 
är hebreiskans Jada. Se och veta är detsamma alltså. 

Invid hebreiska Raoh står grekiska Horao (kanske 
latinets mirare och auguro); men av eidon härledes 
video (lat.), som dock kan vara hebreiska Jada eller 
Vajade. I sanskrit heter se = Iksch, Ikshate, Ikshita. 
Detta är mycket likt hebreiska Sakoh (Chasoh) som i 
imperativus heter Jeschesek = Ikshate (skr.). 



Under dessa omseglingar har jag stadigt återkommit 
till det Heliga språket, och icke ofta behövt anlita 
Sanskrit. Detta bör beaktas. 

Sanskrit, vars uråldrighet man förr var så snabb att 
datera, börjar nu att sjunka i auktoritet. 



Digitized 



by Google 



24 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Oppert anser Sanskrits bokstäver äga semitiskt ur- 
sprung. 

Bopp sätter Dravida språket såsom varande det 
äldsta av Indiens, och sanskrit såsom tillhörande in- 
vandrare. 

En blick på sanskrits grammatika visar ju åt ett 
högt utvecklat, alldeles för konstrikt utvecklat språk för 
att vara urspråk. Men sanskrit äger sitt stora intresse 
därför, att romanska och germanska element äro blan- 
dade, så att man vill upphäva skillnaden mellan dessa 
språkgrenar. Om jag endast tar hjälpverbet As (skr.) 
= vara, så återfinner jag både latin, grekiska (hebreiska) 
och isländska (gothiska) vid konjugeringen. 

Asmi == jag är 

Asi etc. 

Asti 

etc. 
är grekiska eimi, eis, eisti; men är även latin: sum, es, 
est; men är även hebreiska Jesch och isländska Em, est, 
es, gothiska im, is, ist. 

Syam = Må jag vara. 
Syas etc. 

Syat 
är ju latinets sim, sis, sit, men även isländska Sjä, sér, 
sé. Varför verbet esse hette fui i perfektum upplystes 
vi aldrig om, men det är eqvivalent med sanskrits bhu 
= vara, som strax därpå råkar in i Habere (Hafva), så 
att det böjes Bhavami, Bhavasi, Bhavati (latinets Fui). 
Detta stämmer med hebreiskans Hajah som betyder 
både Hava och Vara. Nu är sanskrits Bhu = vara ett 
Bho -L- a = Bhava. Men hebreiskan äger ett verbum 
Bo, som opunkterat blir BVA eller BUA och betyder: 
Gå in (lat. Meo, gr. Beomai), zukiinftig sein (= futurum), 
och latinets futurum, ama-bo kan vara = jag går (= bo) 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 25 

att älska = jag skall älska. Hebreiska Bo synes i latinets 
ibo = jag skall gå. 

Detta hebreiska Bo (BUA) är ett mycket fruktsamt 
verbum som föder generationer. I perfectum heter det 
Banu, som är fader till grekiska Baino = gå, stiga; i 
imperf. = Jabo = ibo (lat.). I hi (causativ) heter det 
Hebiah eller Hebeth (= Habet lat.); Vajabe = Vado 
(lat.); part. Mebia, där både Meo (lat.) = jag går och ibo 
(lat.) = jag skall gå visa sig. 

Av .detta Bo (heb.) = ingå kommer även Be (praep.) 
= Ini och därav Beth = Det inre, Huset; och återfinnes 
i isländska Bua, Bud: Bo (sv.), Bod (sv.), By (sv.). Vi 
reda oss således bättre med hebreiskan än med sanskrit 
eller lika bra. 

Men detta med sanskrit att man finner utbil- 
dade grekiska (latinska) och germanska former an- 
giver ju en gemensamhet i samliv, vars källa man är 
okunnig om. 

Max Muller, som väl fortfarande är den största 
auktoriteten, sätter Vedha till 12- eller 1500 före Kristus. 
Nu är Moses född 1570 f. Kr., då hebreiskan var färdig. 
Hom^ros har fått flytta ner till 800 ifrån 1000 (Davids 
tid), och romerska litteraturen räknas endast från 200 
f. Kr. Då blir Vedha och sanskritspråket oförklarligt 
på denna väg, och må anstå, såvida icke hela sanskrit 
är en fabel och av mycket yngre datum. Alexander 
erövrade ju norra Indien omkring 300 f. Kr. och förde 
en lärd stab med sig, men de funno inga Vedhas. 
Indien var tidigt besatt av bildade fransmän och engels- 
män, men ingen upptäckte sanskrit förrän William Jones 
översatte Sakuntala (1789) och A. W. von Schlegel slog 
larm. Detta är en misstänkt omständighet och man 
borde leta i den angelägenheten. Indiens urspråk Dra- 
vida lär även leva i japanskan, men även i detta finna 



Digitized 



by Google 



26 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

vi grekiska, hebreiska och latin. Som hebreiskan ägde 
litteratur och språk i,ocx) år före Homeros och 500 före 
Vedha, så blir hebreiskan det äldsta kända språk med 
litteratur, och vars rötter återfinnas i alla språk, till och 
med i kinesiskan. Med ett ord, oavsett företräde i ålder, 
äga alla språk på jorden ett gemensamt, det må nu 
vara härlett eller ursprungligt, och de största lexikon 
hålla endast så många ur-ljud och urbegrepp som dagarna 
i året. 

Det finnes gammal visdom i Kabbala, som råkat 
i vanrykte. Där står bland annat att av ett alfabet med 
22 bokstäver frambragtes 231 permutationer. Detta är 
hebreiska språkets rötter. 

Bopp är väl ett av de största namnen i jämförande 
språkforskning. Jag fick häromdagen antikvariskt hans 
stora grammatika i 4 väldiga volymer, största oktav pä 
nära 2,cx)0 sidor. Den verkade som pyramiderna eller 
kolossen på Rhodos. Jag märkte också att dess förre ägare 
slagits tillbaka, ty han hade icke vågat sig på kolossen 
med sin papperskniv. Dä jag bläddrade 1 den oupp- 
skuren, fann jag genast ordet sol, vars etymologi jag 
ägnat en särskild undersökning. 

Bopp var sanskritist såsom barn av sin tid, och 
han sätter bort möda på att begrubbla varför Sol heter 
Surya i sanskrit. Han menar, efter en lång kamp, att 
ordet kommer av Sur = glänsa, eller Svar = Himmel; 
och han tror sig vara särdeles skarp när han far gre- 
kiska Hälios från Surya, vilket ju går på denna krok- 
väg: Surya, Huria, Hulia, Hälia, Hälios. 

Men nu går det lättare från hebreiska Helel = Glans, 
som först blir grekiska Selas = Ljus och så Hälios. 
[S = H; Hals (gr.) = Sal (lat.) = Salt]. 

Nu heter solen på hebreiska 1:0 Cherez, som kan 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 27 

vara Surya (skr.), 2:0 Chamah, som kan vara sanskrits 
Ushman = Hetta [uro, ussi, ustum (lat.)]. 

Men sanskrit Sur, Svar kan även vara hebreiska 
Sohar, Glans; och latinska Sol (vår Sol) är närmare 
grekiska Selas, hebreiska Helel, Hal. 

Varför Bopp undvek hebreiskan, fastän professor i 
Orientaliska språk, kan jag icke förklara, om det ej 
orsakats av den rådande teofobien, fruktan för Gud, 
sådan Han uppenbarar sig i den Heliga Skrift och i 
Lingua Sancta hebreiskan eller av en medfödd ovilja 
mot Israel. I vilka mörka Labyrinter han råkar, när 
han följer hedningarnas sanskrit, kan man skönja i 
denna långa rotvälska om Solen och Ljuset (vol. 4, sid. 

233—235)- 

Om han erinrat det andra hebreiska ordet Aor^ Or, 
Ur, som betyder Ljus, Eld, Bränna, så hade han löst 
Sol-gåtan i ett ljust ögonblick. 



Indien har ingen urhistoria, och dess historia är 
endast erövrarnes. Den börjar med Alexander den 
store och slutar med »Kejsarinnan» Drottning Victoria. 
Indien självt saknar historia och litteratur, ty Vedhas 
tillhöra de invandrade AHerna. Urinvånarnas språk 
var ett annat och äldre, kallas Dravida, under vilket 
höra Taniil (Tamul) och Malayalam m. fl., med egen 
skrift. Denna skrift liknar syriska, som av några exempel 
må illustreras. 



Digitized 



by Google 



28 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Malayalam (Dravida) Syriska 

^-Lj=K ..... <rL£> = H, Ch 

a£3 = H ..... fito =K 

QJ =V QJD =V 

LQ = Th .... AJ=Th 

00 = Sch .... -"*-^0= Sch (arab.) 

qJ3 = P «-S> = F (arab.) 

qi=M <04k.=M (arab.) >^ (syr.) 

(O = R J' = ^ (*''*^) H=* (syr.) 

Men syriskan själv är i tydlig släkt med Egyptens 
hieratiska eller hieroglyfernas fonetiska tecken, som äga 
samma karaktär om ock ljuden förändrats, vilket fall 
icke är ovanligt. Att bokstäver vändas om baklänges 
är icke heller ovanligt såsom då ^ (sJgnja) i galileiska 

inskriften blir 2 ^ grekiskan. Fenicierna lade omkull 
denna W och kallade honom Sch, och därigenom lik- 
nade han egypternas Cj^ = Sch, arabernas ^jii = Sch, 
vilken är Israels ^ = Schin, vilken återfinnes i Kinas 
[ [ I = Schan, (japanska San), i tibetanskan 3 = Sa. 

Grekiskan har båda ^ och B, och Runa ^ skrives åt 
vänster. Vad sanskritskaraktärerna angår, så hava dessa 
ändrat form sedan de »upptäcktes» på 1700-talet. I början 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGBNNAMN 29 

av i8cx)talet tecknades vokalen A på detta sätt ^ 
troligen för att han skulle likna J^ . Numera tecknas han 
"OT vilket liknar kinesiska '^\. Den vågräta linjen ovan- 
för är endast en ligatur (Måtåra). Därför blir ""^T = P, 
om man tar bort ligaturen = CL. Syriska P liggande = 
<^^ som är latinets P rättvänt stående: CL (skr.) = ^P 

(lat.) och mongoliska J^ (P final) (då mongoliskan lånat 
syrisk-uigurisk stil). 

Sanskrits th q liknar syriska ^ , hebreiska J^ 
eller grekiska O (sigma) som ju är släkt m g = delta 
(gr. = (7 = g omvänt). Men grekiska § är hebreiska 
p = S, som är grekiska C = sigma omvänt eller 
§ = delta = p samek (heb.). 

Sanskrits (r^= dh är väl G (gr. = sigma) men med 
ligaturen ^ liknar den vår medeltids (^ = T, som 
väl är ^ = hebreiskt T. 

Sanskrits bokstäver erbjuda intet originelt, och jag 
vill än en gång reproducera handskriften av Stuttgarts- 
bibliotekets Mahabharata, som av sankritister, med någon 
kunskap i österländska språk (inclusive mongoliskan), bor 
granskas med loupe och spegel, rättvänd, bakvänd, upp- 
rest och liggande. 









Digitized 



by Google 



30 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Rättvänd liggande liknar den sanskrit men mest 
genom ligaturen (Måträ). 

Rättvänd men opp ner liknar den syriska, arabiska, 
utan att vara det. 

Upprest kan mongoliska synas men bakvänd. Fjärde 
ordet på översta raden från vänster blir upprest så här. 

U 



Detta är mongoliska. 

Är det även sanskrit så har man ett bra spår, då 
mongoliska är syriska. Tecknet 1 1 som synes 2 gånger 
i Stuttgarts Mahabharata här ovan är ett skiljetecken 
för versslut i sanskrit och talar för sanskrit. Likaså 
tecknet | som är lika med vår punkt. 

Feniciska. 

Hebreiska språkets nuvarande bokstäver kallas kva- 
dratskrift, Merubbagh, och uppgifves ha kommit i bruk 
under Esra vid återkomsten från Babyloniska fången- 
skapen. Gesenius vill icke härleda dem från feniciska 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMK 31 

såsom dock dålig sed har blivit, ty feniciernas kråk- 
fötter likna bomärken åsatta varupackor och äro all- 
deles för fula och enkla för att äga något gemensamt 
med den underbart sköna hebreiskan. 

Hebreiska. 

Gesenius finner hebreiskan mera likna palmyrenska, 
och hieroglyfernas fonetiska tecken. Därmed må anstå, 
ty när rabbinerna äro oense om skriftens uppkomst, så 
må frågan anses oavgjord. Den äldsta Pentat^uchen 
från Jerusalem avbildas i världslitteraturen på detta sätt.^ 
Stilen liknar både syriska, samaritanska och feniciska, 
men icke alls hebreiska, vilket gör saken mycket hemlig- 
hetsfull. 

Emellertid vill jag lämna frågan om prioritet och 
gå rakt på en faktisk undersökning av den hebreiska 
kvadratskriftens natur och om bokstävernas förvantskap 
med andra språks. 



» 



= A lär endast ha ägt det självständiga ljudet 
av = spiritus lenis eller svagt h, kanske stumt h 
som i franskan (homme = ömme). Deri liknar ett 

omvänt Kappa (gr.) := OC eller Ki = X» där ju h-ljud 
uppträder. Men grekiska Uncialen Ki liknar ett X 
som återfinnes i gothiska J» vårt x, som nog är i 
släkt med ett kursivt N^ (aleph). Grekiska kappa 
övergår i dialekter till h (spiritus asper): Kyfos = 
Hy bos. [Jfr: Stumt K i engelskan, där K dock ut- 
talas som H. Knight = Hnigt eller Night.] 

^ Se nästa sida. 



Digitized 



by Google 



32 



SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 




Den äldsta Pentateuchen. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 33 

^ finnes i palmyrenskan under formen ^ som 
ju är vårt x = ks, där k-ljud synes. Men i modern 
hebreisk brevstil skrives aleph j*^, som återigen \C ^- 
b eller vårt ^. 

Grekiska Ot = a synes vara arabiska H (final-) = 

O ^ som lutat blir (x (gr.), vilket kan förklara var- 
för Elif (arab.) och Olaph (syr.) icke alls likna 
Aleph (heb.). 

^J = B, synes vara utvecklat ur ^ = V på detta sätt 
3- Och ur 3 = B uppstår M-ljud på följande sätt 
3 = D = M-(final). Men B-ljud är ju P och P (heb.) 
uppstår ur ^ = B; ^ = P. Detta ^ blir grekiska 

Q som sedan skrevs JÖ, p Syriska ««D^ = (medial) 
kan vara upprätt q och omvänt h = fl (gr.). 

J = G, blir kursivt J = G = G (lat.). Och ^ kan ha 
uppstått ur K (final) "H = ^ = G. Men J = G visar 
även frändskap med ^ = K, vilket omvänt blir C= G 
(lat.) isynnerhet kursiverat. Men ur detta ^ kan 
även 2 = P härledas (Köte (gr.) = Pote (gr.)). ^ 
synes i arabiskan som K (final) vjJ = ^: eller som 

I (final) upprätt *Ji = C-T (liggande). 

| = D, Dh; liknar K, ch (final) T vilket kan förklaras 
av h-ljudet, som ingår i båda och *^ t= Dh blir också 
H på ett enkelt sätt ^ = Dh j^, sedan Ch = p]. 
Men Dh blir eller är ju Th = ]^ som således också 

utgick ur D = ^; men i munkstil bHr ^ = ri . 
3. — Strindberg^ Sprdkvetenaka^Uga aiudier. 

Digitized by VwjOOQ IC 



34 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

^J = S, har nog uppstått ur ^ = K, Ch; Q = S. Detta 
P är nog grekiska G = S, men omvänt (se ovan). 

I latinet blir D'^ 2)» ^^'^^ grekiska § = d § (om- 
^ vänt). 

y = h kan vara ifrån ^ = D eller ^ R. ^ ^ [D och 
L växla: Dakryma == Lacrima]. Arab. L (medial) 

= ^ är grekiska X=\. Syriska ^> = L, upprätt 
JV är gr L 

JiJj = T, synes vara ett öppnat Q = S (9 som fått ett 
Q (final) infogat för att giva T. (9 = J^ = kursivt 
J3 = ^ (munkstil = T) kanske grekiska T = t, eller 

^ =. th. 

^J = M är antingen J = N med ^ = S eller ett ^ = 
B med ^ = V. När j^ = M förlorar sitt J, så åter- 
står J = N. 

Om arabiska ^ = m är ett kursivt j^ är svårt 
att avgöra. 

3 = K, Ch = C (lat.) = C, K. [Se vidare ovan.] 

I)=Th, ifrån f^ = Ch, och j^ = H. (Se ovan.) 

TZJ = Sch tycks vara från ^ = t, som fått ett ^ = S 
i sig J3 • l^' I övergångar till grekiska blir ^^ = Sch 
till O- Schem (heb.) = Onoma (gr.); och (l> (gr. ö) 
liknar ^. Men koptiska ^Ö är ännu Sch. Fenicierna 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 35 

skrevo Sch = W som är grekiska 2 = S, och detta 
tecken omvänt ^ är i Galileiska Inskriften (i:a årh.) 
= S eller Z. I arabiskan synes J^ som yui = Sch, 
finalt ^jui • I hieroglyferna synes Sch ^ såsom 



liM 



V 



Att S även uppträder i kinesiskans 
1 1 1 S, Sch med tre uddar Hksom ^ kan ju be- 
märkas, utan några reflexioner till härnäst. 

(heb.) Gh (ajin); Spir. Asper = H. Liknar både g 
och y = t) (g'') = y, u, v = Y (^^' stor). Men mera 

lik gr. Y = g. 

Begagnas i nyhebreiska för vokalen e eller ö, 
som med *»* blir o. ^ = e, ö; J) = o. Med •.* 

blir den ä; j)= ä. 

Förvantskapen blir denna: y = Y=J = G = Gh. 
Men G innehåller ett E, som visar sig i kursiven 

SJ) = e (ö) och i syriskan uttalas Ajin som E. 

^ är ofta stum i övergången från grekiskan, 
men ofta är den ett G, Gh, K, X (gr.), (F), (Gh)ug 
(heb.) = Rund; Kyklos (gr.), Cyclus (lat.). Ghoph 
(heb.) = Fågel; Avis (lat.), Fevgo (gr. = F = G). 
Digamma = F; Bläkon (att.) = Gläkon (ion.), Lagos 
(gr.), Lepus (lat). 



När jag nu av Bopp ytterligare fått lära mig vad 
hebreiskan duger till, så återgick jag till min Ungdoms 
Diez Romanisches WÖrterbuch. 



Digitized 



by Google 



36 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Jag hade ett minne från Uppsala iS/otalet, att Diez' 
pyramidbyggnad på S66 sidor även lämnat spår av Babels 
torn. Han kunde nämligen icke förklara några vanliga 
ord i franskan och spanskan, utan lämnade lakuner efter 
sig, sedan han vänt runt. Redan framför det banala 
franska Al 1 er = gå, sviker hans vetande. Italienska 
andare dugde inte; latinska Vado hjälpte bara i pre- 
sens (Je vais); sedan trasslar han med venire, ambulare; 
Grimm hjälper på med gothiskan, gaggan, som icke 
alls liknar al ler. 

Darange krånglar med la lée (laie). När då Diez 
släpper allt, så tar jag mitt hebreiska lexikon, och slår 
upp verbet Gå. Det heter Halak helt enkelt och på 
grekiska Alalämai, AUaomai, (Aller fr.). Hebreiska 
Halak flekteras sålunda: Halok, Leketh, Lek, Jahalok, 
Jelek; Nehelak = försvinna; Mehalek, Holik, Helik = 
skaffa undan; Hith-halek = leva livet. 

Här fick jag många biförtjänster på min möda; och 
här uppenbarar sig hebreiska språket i sin majestätiska 
skaparkraft, då från ett litet frö växer ut ett träd, som 
blir en skog. 

Denna flektering påminner ju om Musikens harmoni- 
lära, ackordens växling, motrörelser, kontrapunkt, men 
även om Kemiens förfaringssätt, dekomposition, rekom- 
position, substitution. 

Om vi nu se huru Halak fröade av sig, så be- 
höva vi till en början bara taga Jelek eller Helik. Detta 
är grekiska Helko = Draga, med alla dess avledningar. 
I Nehelak »försvinna» synes latinska Nihil skymta fram. 

Av Leketh kan grekiska Langkano, Leiko, härledas; 
av Hith-halek = leva livet kan grekiska HäHkia = Lebens- 
alter härledas. 

Av Jahalak kan bli Aliskomai (gr.) erövras = älska; 

Halak självt blev Aller (fr.) och gick kanske direkt 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 37 

som Halak till gothiskans Halunk = vandrare, strykare. 
Ordet heter (enligt Adelung) i wendiska och serbiska 
Halank och deriveras obegripligt nog från släkte och 
Unke (ett slags groda!). Men när Helak (heb.) betyder 
vandrare, så ligger ju det närmare, då både ord och 
begrepp sammanfalla. 



Jag återvänder nu till Diez för att ådagalägga 
nyttan av hebreiska språkets studium. Det vanliga 
franska Trouver = »finna» kan Diez icke derivera. 

Provengalska »trobar» måste självt söka en här-* 
ledning. I spanskan och portugisiskan saknas ordet 
och ersattes av Hallar och Achar (NB!). Grimm trevar 
med gothiskan och slutligen kommer Gaston Paris med 
ett hapax legomenon från manuskript av I2:e århun- 
dradet torver (för trover). Diez lämnar ordet åt sitt öde. 

Tre upplysningar vunnos dock: Torver i gammal- 
franskan. Hallar i spanskan och Achar i portugisiskan. 

Finna heter på hebreiska Thur, som är Torver eller 
Trouver; på grekiska Täréo = iakttaga, och som på 
latin kan vara Tero, Traho, vilka förändrat betydelsen, 
eller också Torqueo, som även betyder med tortyr av- 
pressa en bekännelse. 

Spanska Hallar är hebreiska Ghala; och portugisiska 
Achar (Ajar) är hebreiska Acher, Ascher. 

När Diez kommer till spanskan, så måste han till- 
gripa arabiskan, men han rör aldrig vid hebreiskan. Nu 
är hebreiskan ett levande språk, både därför att det 
talas och läses av 7 millioner mänskor, och därför att 
det lever i arabiskan, som bara är en dialekt av he- 
breiskan. Exempel: Acicalar (sp.) = Glätta, härleder 
Diez från Qaqala (arab.) men kan lika väl vara (hebr.) 



Digitized 



by Google 



38 



SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 



Hachalik: Spanien ägde nämligen Judar innan det fick 
Araber (711). Hadrianus redan skickade nämligen 50,000 
judar till Spanien, där även Fenicier suttit i urminnes 
tid, och Fenicier talade ju samma språk som hebreer 
och chaldéer. 



i\ =tes 
= ab 



ua 



\ ="^er 
X. =nes 

M = sches 
^ =peh 
> = chet 
^ = wa 



1 



l 



h 

X 

i 



Hirakana. 



Mongoliska. 






Ket 
Ks 



Hieroglyfer 

och 
Demotiska. 



Sanskritspråket är som 
bekant icke ett indiskt ur- 
språk utan ett Invandrar- 
språk. Varifrån detta språk 
kommit, vet man icke, men 
dess egendomliga blandning 
av vad vi kalla germanskt 
och romanskt pekar åt 
Persien, där man mitt i 
Orienten finner ett nästan 
germanskt språk. Max 
Miiller sätter Vedhas äldsta 
hymner till 12 — 1500 före 
Kristus, alltså efter Moses 
tid (1570). 

Urinvånarna i Indien 
ägde ett annat språk, som 
än i dag existerar och 
räknas till Dravida-gruppen 
med Malayalam (icke Ma- 
lajska) Tamil, Malabar o. fl. 
Malabarspråkets skrifttec- 
ken behövde undersökas av 
en Egyptolog, ty däri finnas 
avgjorda spår av Egyptens 
demotiska. I Blå boken 
har jag påpekat detta för- 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENKAMN 39 

hållande och jag har till och med funnit demotiska 
tecken i Japans Hirakana. 

De Egyptiska skrifttecknen jag åsyftar visa sig 
redan i hieroglyferna, där de sticka av genom sin av- 
vikande stil. . 

I denna hieroglyfgrupp av Sållet 



1 denna hieroglytgrupp av baliet ^^^-^ Ji 
= ®, Jordhögen = o. Gamen = ^ ® o Ä cfll '''*''^' 

Jttk, Hieroglyf. 

och Trappan =y| synes i vänstra 

översta hörnet tecknet v:^-^, som icke står i stil med de 
andra. Detta tecken har fonetiska värdet Chet och 
synes föreställa en trädkvist. Det liknar verkligen ett 
arabiskt (syriskt) v^-^ med annat ljud dock. Men reser 
jag upp det (såsom mongolerna påstås ha gjort med 

Uiguriska = Gammalsyriska), så får jag r , vilket är 

mongoliskt, men av annat ljud. 

Nu vill jag återgiva de demotiska tecknen, som 
delvis förekomma bland hieroglyfer (och hieratiska) och 
vilka äga en omisskännelig likhet med Malabar och 
Hirakana. Dessa äro resta och likna nu mongoliska, 
som jag ställer bredvid; men även Hirakana. 

Det obegripliga härvid är att Japans Hirakana äro 
kursiver av kinesiska tecken, vilkas övergångar man 
kan följa. 

Men nu återvänder jag till hieroglyfernas kurrent- 
tecken och lägger dem. 

Hieroglyfer (Demot.). 

Dessa likna först gammal-arabiska (kufiska), och 
stiliserar jag ny-arabiska utelämnande vokalisering, så 
får jag liknande skrift. 



Digitized 



by Google 



^ 



40 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Reser jag återigen hieroglyferna och ställer resta 
Malabartecken bredvid blir likheten ändå större. 

Men några synas bakvända. 
^^^•^U^ c^^^Jbl^ k.^.^ ^^Jj.^ o^^j. förefalla kombine- 
rade; t. ex. denna = ^. Om 
jag isolerar ff så är detta hieroglyfen Kniven fl = i, och 

det vänstra tecknet är ^ = pe*. Nu uttalas Malabar- 

tecknet verkligen Ipa, vilket jag dock icke vågar 

tillmäta någon betydelse. 

9 För att göra processen kort avtrycker jag 

en sida Malabartext, för Egyptologen, som även 

^ känner Hieratiska och Demotiska stilarna. Har 

^ han skarpt öga, skall han kunna se rena hiero- 

glyfer, men skrivna kurrent. 

«é Härmed följer för jämförelse två äldre in- 

q diska alfabet, äldre än sanskrit, och vilka båda 

'^ bära tydliga spår av Egyptens hieratiska och 

Malabar. demotiska skrift: Jämföres det bengaliska med 

nuvarande mongoliska, så betvivlar man att mongoliskan 

tagit sin skrift från Uiguriska (gammalsyriska). 



Egypternas språk, kvarlevande i koptiskan, var ju 
Hams (Chams) språk, och syster till Sems (hebreiska, 
chaldeiska, kananitiska, arabiska). Den som vill se hur 
nära pyramidfolket står oss, genom Israel, han må läsa: 
Carl Abel: Wechselbeziehungen der Ägyptischen, Indo- 
europeischen und Semitischen Etymologie (Lpzg 1889) 
och samme Abels: Einleitung in ein Ägyptisch-Semitisch- 
Indoeuropeisches Wurzelv^örterbuch (Lpzg 1886). Med 
dessa två hjälpare ha vi kommit förbi sanskrit (där 



Digitized 



by Google 



BIBUSKA EGENNAMN 41 






ijJ3 



^ 



o 






Malabar. 



Digitized 



by Google 



42 



SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 



Bengalalfabet. 



Grandanalfabet. 



t 

SJ 

i 

A 

i 

•25 

r 



5^ 

z 

(T 
5- 

Ii 
Q- 



©nTo 
a; 

©TT 

capt 



?5 






/5 



m 



VD 



Benfey drunknade) och stå på fast mark, då vi råka 
urberget som heter: semitiska och hamitiska språken. 



Hela kinesiska språket med 40,000 ord sorterar 
under 214 nycklar (==rKabbalas 231). Eget är att Prof. 
Edgren i sin Verbal Roots of the Sanskrit stannar vid 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 43 

211 säkra, vilket är nära kinesiskans 214. Nu tvistar 
man visserligen om rot Gesenius påstår att verbet var 
först och substantivet uppstod genom kontraktion. Bopp 
är icke ense med honom, utan anmärker, att verbet 
såsom abstrakt kom sedan och att det konkreta sub- 
stantivet var först. 

Därmed må anstå: när tyskan räknar 375 rötter 
ungefär, sanskrit 21 1 (säkra), kinesiskan 214 och hebreiskan 
ett par hundra, så borde ett världsspråk (esperanto) utgå 
från dessa rötter för att kunna träffa anhängare och 
vänner över hela jorden. 

Man återvisade volapyk, emedan germanerna funno 
för mycket germanskt och slaviskt; esperanto börjar 
refuseras av germanerna, emedan där råkades för mycket 
romanskt. 

Då ligger ju nära att gå till roten, till rötterna, och 
börja försoningen, där förbistringen började! 



Förenkling, med ett ord. Ty när ett träd vuxit 
för mycket på löven, så klipper man det. I Benfeys 
stora sanskritlexikon fann jag att orden på var femte 
sida betydde detsamma. Prof. Edgren säger också att 
han i sanskrit funnit 336 rötter som betyda >gå», no 
som betyda »döda», 70 = Gud; 60 = tala o. s. v. 

I ett av mina fyra hebreiska lexikon, som håller 
omkring 6,000 ord, återfinner jag samma begrepp under 
alla bokstäver (se ovan), så att där kanske finnas blott 
500 ord. Detta fenomen kallas synonymer och är dik- 
tarens hemlighet, ty han bildar alltid nya ord och söker 
undvika det vanliga utnötta ordet. Men för ett prak- 
tiskt behov, i handel och vandel, på resor behövs nog 
ett bsedekerspräk, med enkel grammatika såsom engel- 



Digitized 



by Google 



44 SPRÅK VETENSKAPLIGA STCJDIER 

skans eller hebreiskans. Dock för att träffa alla jordens 
folk och vinna deras anslutning, måste man, som jag 
ovan sagt, söka rötterna till alla, så att de känna sig 
hemmastadda. Dessa rötter återfinnas bäst i latin, gre- 
kiska och — framför alla — hebreiska, eller Det Heliga 
Språket. 



Det fanns en tid, då man i keltiskan sökte ett 
urspråk och med detta ville förklara obegripliga ord 
i germanska språken, när sanskrit svek nämligen. I 
våra dagar har man letat ursprung i slaviska och ural- 
altiska språken. 

Låtom oss då kasta en blick på dessa språk och 
se hur det förhåller sig med originaliteten? 



Redan på Herodotos' tid (400 f. Kr.) funnos Kelter 
i Spanien och norra Italien. Och när Caesar erövrade 
Belgien, Gallien och Brittanien funnos de även där i 
ordnade samhällen. Dessa folk talade ett s. k. indo- 
germanskt språk som följaktligen var släkt både med 
latin och grekiska samt germanska språk. Deras lärde 
(druider) skrevo bokstäver liknande de grekiska (men 
även »Runor»). 

Keltiskan äger sitt intresse såsom visande ett for- 
europeiskt språk, där romanskt och germanskt icke 
skiljts åt ännu. Huru nära det står latin och grekiska 
kan genast ses på räkneorden. 

I Brittanien heta de så här: 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 45 

1 =Un; Unus (lat). 

2 = Dou; Duo (lat). 
3=Tri; Tres (lat). 
4=^Petuar; Quatuor (lat). 
5=Pimp; Quinque (lat). 

6 = Chwech; Sex (lat). 

7 = Seith; Septem (lat.). 

8 = 0ith; Octo (lat). 

9 = Nau; Novem (lat). 
io = Dec; Decem (lat). 
20 = Ucent; Viginti (lat). 

ioo=Caut; Centum (lat.). 
1000 = Mil; Mille (lat). 



Om man tar ett av de konstigaste orden, t. ex. 
Athiroircuid, så låter det ju vilt främmande. Men under 
förstoringsglaset upplöses det så här pass enkelt. Ordet 
betyder Fadermördare. Oircuid är latinska Occisor = 
mördare och Athir är Fader. 

Athir är kanske icke Pater (lat.) eller Patär (gr.) 
eller Ab (bebr.). Det kan vara gothiska Åtta = Fader. 
Detta blir sannolikt, då keltiska Systermördare heter 
Sethar-oircuid, den förra hälften är germansk (Sister 
eng.) och senare delen romersk. 

Att Carcar (kelt.) = fängelse är Carcer, det inses. 

Tuath (kelt.) = folk, det är isländska Tjod. 

Fer (kelt.) = Man, Vir (lat.). Nu är Fer verkligen 
äldre än Vir, ty rotboken uppger ett F-ä-r som rot, 
och sätter det i sammanhang med grekiska Heros = 
Hjälte.' 

Vi sågo nyss ett germanskt Sethar figurera som 



Digitized 



by Google 



46 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Syster; nu finns också ett keltiskt Choar för Syster och 
det liknar mer Soror (lat.). 

Scod == Skugga; Skotös (gr.). Latinska Cadere = 
falla har undergått denna travestering att det heter 
Cwyddau. 

lechnit (kelt.) = Frisk, kan vara grekiska Iskys = 
Kraft. 

T ek (kelt.), täck, kan vara både Decus (lat.) eller 
Täck (sv.). 

Yscynnu (kelt.) = Scandere (lat.) = Stiga, Dijskynna 
==Descendere (lat.) = stiga ner. 

Gubernator (lat.) är förvrängt till Llyroiadur. 

Militaris (lat.) heter Milwrycid. 

Carcharanor (kelt.) är helt enkelt en Fånge = Car- 
cerarius av Carcer. 

Consensit (lat.) = Kytsynnav^d. 

Kekennys (kelt.) = Quotcunqué (lat.). Ecktar (kelt.) 
= Extra. 

Cotar (kelt.) = Contra (lat.). 

Doccomnacht (kelt.) = Communicavit. 

Ailidetu (kelt.) = Alternativ, Allattein (gr.). 

När dessa förvrängningar skedde och huru, det vet 
man inte. Det påminner ibland om mänskors sätt att 
återgiva ord (utländska ord) som de missminnas eller 
hört orätt. Någon tillämpning av reguljära ljudlagar, 
kan här icke vara tal om. 

Något specifikt keltiskt kan man icke tala om, då 
det är ett indogermanskt språk, men om det också till- 
hör antikviteterna, så borde det analyseras och särskilt 
prövas på latin, grekiska och hebreiska. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 47 

De slaviska språken äga intet originellt, utan ut- 
märka sig endast genom ett överflöd av konsonanter 
som kan kallas språkets ornamentik. 

Vartenda ryskt ord kan finna sin frände i latin, 
grekiska och hebreiska eller i germanska språken, undan- 
tagandes kanske Lallwörter (smekord) eller slangord 
(onomatop.). 

Slår jag nu på måfå i ryska lexikonet, står där att 
läsa: 

Sockel (ty.) = Zokol (ry.). 

Soda = Ssoda. (Där är ett s för mycket, men 
dekorativt.) 

Sohn (ty.) — - Ssyn. 

Rein (ty.) = Tschisstijj. 

Är det Castus (lat.), Katharos (gr.), Tchovah (hebr.)? 
Det kan vara alla tre. 

Våldsam heter på ryska: Nassilsstwjennaja; av 
Ssila = Våld; Chil, Chajil (hebr.). Ändeisen aja synes 
vara grekisk. 

Mljektpitajustscheje Schiwotnoje betyder Däggdjur. 

Mljek (ry.) = Milch (ty.) = Mjölk. 

Pit (ry.) = Suga, Dia. 

Schiwotnoje = Djur; Chajoth (heb.). 

Pronomina i ryskan äro av största filologiska in- 
tresse, ty där surrar latin, grekiska och germaniska om 
vartannat. 

Ja = Jag. 
Ty = Du. 
On = Han. 
Ona = Hon. 

Pluralis My, Nass (gen.); Wy, Wass (gen.): Oni, Jich 
(gen.), Jim (dat.), Nich (prep.). 

Etc. 



Digitized 



by Google 



övergången från hebreiska till grekiska. 

Den äldsta nämnvärda urkund från grekisk forntid 
är ju Homerus (looo, 900, 800 före Kristus). Han skrev 
på joniska (episka) dialekten och eget nog icke på den 
doriska, som var äldre. Men nu uppgav vår grekiska 
grammatika (Lange), att den episka (homeriska) stilen 
gick före dialektsöndringen och kan anses som det äldsta 
skriftspråket. Strax därpå flr man veta, att den doriska 
munarten visar sig i den äoliska, från vilken latinet skall 
ha utgått. Senare grammatiker läsa alla dialekter i 
Homerus, så att därav ingen mening kan grundas. 

Om man utan någon förutfattad mening skulle an- 
ställa en undersökning och därvid begagna följande 
metod, så kanske saken blir utrönt. Tar jag nämligen 
en samling verb från episka dialekten och jämför dem 
med bibel-hebreiskan och latinet, bör ju visa sig om 
homerus-verbet mer liknar hebreiskan, än det yngre 
grekiska verbet gör. 

Verbet glädjas (sv.) heter i vanlig (attisk) grekiska 
Chairein, Hädesthai; i latinet vanligen Gaudeo, i he- 
breiskan Ghaloz, Chadoh, Schis, Schus, Gil, Zahol, Za- 
moach. 

Men i grekiskans episka stil heter glädjas gäthéo. 
Detta är hebreiska Gad =.lycka, Gaudeo (latin), Gaité 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 49 

(fr.), Gayo (alt. sp.), Jähe (ty.), Gay (eng.). Glad (eng.), 
Glad (sv.); 

Här synes latinets vanliga gaudeo befryndat med 
det äldsta grekiska gätheo, heb. gad. 

Men hebreiska kan även vara förvant med Hadys 
(dor.), Hädys (gr), Hadesthai. Och heb. Chadoh kan 
även bli Hadesthai, hebreiska Schis, Shus kan vara 
latinets Suavis, ty. Siiss, eng. Sweet. Heb. Gil är latinets 
Hilaris, grekiska Hillo = Valsa). 

Något annat avgörande kom icke till stånd än att 
latinets vanliga Gaudio var släkt med grekiskans ovanliga 
Gäthéo. 

Ett andra försök. Ropa heter i vanHg (att.) gre- 
kiska Kaléo, Boäo, men i episka stilen Gegona (av 
gegonevo). Ropa heter på heb. vanligen Karoh, = gr. 
Kaléo, lat. Clamo. Men grekiska Gegona är heb. Gagh, 
som icke betyder ropa, utan böla, lat. Mugio. Här 
kunde ju endast framgå att det äldre grekiska Gegona 
fått en nyare betydelse, mera civiliserad (ropa) ifrån 
hebreiska djurlätet. 

Brache, abrache (gr. ep.) = Brakade, Aor 2, utan 
praesens. Detta är hebreiska Barak = Blixten, Askan 
och sedan hos Rabbinerna Perak = Braka (sv.), Crepo 
(lat.), Frango, fregi (lat.), Brechen (ty.). Jfr heb. Paraz 
= bryta. 

Här synes det äldsta grekiska Brache vara mest i 
släkt med heb. Barak, Perak, Paraz, och latinets Crepo 
(= Perak). Grekens vanliga ord för braka äro Patagein, 
Psofein, Ktypein. 

Apafisko = Apofisko, (gr. ep. Odyssén) = Bedraga, 
föra vilse. Pasch (heb.) = Snara (sv.), Pagä (gr.), Pedica 
(lat.), Fascis (lat.). Men Fasko (gr.) = Fämi = säga, före- 
giva (= ljuga) och Apofämi = ljuga, Apofisko. 

Den gamla grekiska formen Fasko = tala är nog 
4. — Strindberg. SprdkvetenakapUga studier. 



Digitized 



by Google 



50 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

hebreiska Saphah = Språk, Sofos, Sofia (gr.), Fari, fa- 
cundus (lat.). 

Av detta lilla framgår dock att Ijudskridningarna 
icke äro våldsamma mellan grekiska och hebreiska, utan 
försiggå enligt de kända lagarna. 

Gil (heb.) = Hillo; Karoh (heb.) = Kaleo (gr.) [R = L. 
Ktibanos (attiskt) = Klibanos. Det kaldeiska och ara- 
biska L blir R i hebreiskan: Arma (heb.) = Alma (kald., 
arab.). Jfr: doriska Änthon = attiska Älthon; L = N.] 

I doriska dialekten står ofta oi för ou, eller i för u 
(v). Moisa = Musa, vilket är enligt hebreiska bruket, där 
Jod och Vav växla. Och i samma dialekt blir ä till a. 
Hämera (att. = Dag) för Hamera (dor.). Detta är heb.- 
chald. Jom, men plur. Jam-im. 

G sättes även för B i dor. Gläkon = Bläkon. I 
hebreiskan äger samma förhållande rum, så att G och B 
växla. Ex.: Balam= Binda; Galam = Id.; Badad = av- 
skilja; Gadad = Id. P (dor.) = M (att ). I hebreiskan 
blir P till B. Kaldéern kallar järnet Parsel men hebréern 
Barsel. B (och P) bli M. Dimon = Dibon. 



Hebreiska språkets ljudlagar äro desamma som de 
andra språkens. Alltså övergå i varandra konsonanter 
av samma grupp, och vokalerna växla obehindrat. 

Men konsonanter av olika grupper kunna även 
skrida över successivt eller omedelbart i varandra, vilket 
man bäst observerar i grekiskan med dess dialekter, 
samt dessas övergång till latinet. Sålunda blir gr. den- 
talen D lat. L: Dakryma = Lacrima = Tårar; Odör av 
Oleo; på heb. Demagh, där M = K, vilket är tillåtet i 
hebreiskan. Men heb. Dak = trampa, plåga kan vara 
V~till gr. Dakneo = trycka och även till Dakryo = gråta. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA E6ENNAMN 51 

Men heb. Lach-az betyder detsamma som Dak (heb. == 
plåga); därför kan latinets Lacryma även vara direkt 
förvant med hebreiskan. Dock heb. Lach == fuktig, fukta 
kan också ha givit lat. Lacrima, som äger förv. med 
Lacus = sjö, Liquor etc. Det finns således flera vägar 
till samma ord, och detta förhållande har jag påpekat 
vid varje särskilt fall. 

Men det gives andra ljudlagar än dessa kända 
skildringar. Praefixer och affixer äro beaktade, men in- 
fixerna mindre. Vid nasaliseringen inskjutes ett n, vid 
mouillering inskjutes ett i efter 1; man talar även om 
Rotazismus (Kluge) där S blir R. Nu förväxlas stundom 
nasaliseringen med kontraktion ; hebreiska Beneth kontra- 
heras nämligen till Beth, Jinthen till Jithen, så att Jinthen 
icke är ett nasaliserat Jithen. 

Men fenomenet metathesis eller anastrophe (inver- 
sion) är ofta obeaktat, så att de mest skarpsynta filo- 
loger icke se en förvantskap där den ligger till hands. 
Ex.: Morfä (gr.) = Forma (lat.); Gala, Galaktos (gr.) = Lac 
(lat.). Kreas (gr.) = Caro (lat.). 

Allt detta har jag påpekat ini texten, liksom ovan- 
ligare Ijudskridningar, av vilka jag här ger några prov. 

D = B: Odelos (dor.) = Obelos; K = B: Täko (gr.) 
= Tabeo (lat.) ; D = G : Amerdo = Amergo ; H = S : 
Hals (gr.) = Sal (lat.); Th=:F: Thär (gr.) = Fera (lat); 
P = K : Lykos = Lupus ; Z = G : Olizon = Oligon ; 
F = K; Farax = Karax; F = S: Ficus = Sykon. 



Man må vid derivationer icke glömma att praefixer 
stundom medfölja vid nybildningar (Ad. N — n). Ex.: 
Beth (heb.) = Hus, Habeth = Huset, som blir latinets 
Habitare = bebo. 



Digitized 



by Google 



52 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Alla Språksystem brytas ned inför hebreiskan. Det 
är nämligen både isolerande, agglutijierande och flek- 
terande och därför innehåller det i sig alla språk. Om 
Tak (sv.) heter Gag (heb.) och Huset (sv.) Habaith (heb.), 
så heter Husets tak = Gag Habaith, vilket är isolerande 
lilcsom kinesiskan. Men Habaith är redan agglutinerat 
av Beth = Hus och artikeln Ha. Och ytterligare: Beth 
är flekterat till Baith. 

I agglutinationen visar hebreiskan de mest lysande 
exempel. Ex.: Bezibaothenu = I våra krigshärar. Be = I; 
Zebaoth = Krigshärar; Enu = Våra. Men Zaba = /Här» 
har först flekterat i plurahs Zebaoth och i Zib från Zeb, 
emedan Be går före. 

Lika utpräglad är flektionen som har utvecklats till 
en harmonilära av fullkomlig skönhet. Ex.: Ragal = gå; 
Rogel = gången ; Raggel = löpa omkring; Jeraggel = han 
snodde omkring; Meragghim = kunskapare; Regel = fot; 
Raglaim= båda fötterna; Regalim = fötterna ; Ragli = 
fotfolk. 



Digitized 



by Google 



Gamla mexikanska språket. 

I Molinas klassiska Mexikanska-Spanska Ordbok, 
tryckt på 1500-talet, strax efter erövringen, fann jag 
mer än ett hundra ord som börja med ordet Teo, vilket 
liknar på håret grekiska Teös = Gud. Det första mexi- 
kanska ord jag lärde i min ungdom var Teokalli, som 
var namn på templet eller på guds hus. Nu finns ett 
grekiskt ord Teokolos, som betyder präst, men detta 
var icke detta. Men i grekiskan finns ett obrukligt ord 
Kaliä som betyder hus och kapell. Teokalli (mex.) är 
således identiskt med Teokalia (gr.). Detta Kalia (gr.) 
kan vara Koilon = Håla och isländska Hall, hebreiska 
Ulam eller Ohel, latinska Aula eller Cella, tyska Keller. 
Själva Mexiko, uppkallat efter stridsguden, härleder jag 
från grekiska Makäomai = strida eller hebreiska Mil- 
kama, som är mexikanska Nemayzt = strida. Nu heter 
visserligen strid, slaktning på mexikanska även Necoctet 
som Hknar latinska Necari = döda, Nex = döden. 

Men död heter på mexikanska Miquet som är 
hebreiska Maveth, Muth, latinska Mors, Mortus, 
Moriri eller Mac t are, vilket väl icke är annat än 
hebreiska Maveth, spanska Matare. 

Jag återvänder till Teokalli för att utröna om Teo 
verkligen var frände med grekiska Teos, eller om fallet 
blott var enstaka. Mexikanska ordet för spetälska är 
Teo-coco-litzli. De hebreiska orden äga ingen ljudlikhet 



Digitized 



by Google 



54 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

med detta ord, icke heller grekiska, lepra, elefantiasis 
eller leukä. Men det finns ett grekiskt ord Teokölotos 
(=Teococolitzli, mex.) som betyder hatad av gudarna. 
Nu ansåg hebréern att den spetälske var »slagen av 
Gud» och därför kunde han endast botas av prästen 
medelst penitens och religiösa ceremonier. 

Vi skulle således här råka på annat än en simpel 
coincidens mellan ljud och begrepp. Vi synas stöta på 
en föreställningssfär som äger till cellkärna ett religiöst 
betraktelsesätt. 

Ett annat mexikanskt ord talar för saken. Teopoa 
betyder nämligen ångest; och grekiska Teopaistos be- 
tyder »slagen av Gud». 

Åter ett annat mexikanskt ord är Teochipoli, av 
Teo = Gud och Ch i poli = snäckor (religiösa föremål). 
Nu heter snäcka på grekiska Koklos, vilket mycket väl 
kan vara hebreiska Schabelul (= mex. Chipoli). 

Teohua (mex.) översättes med »Maitre du Dieu», 
men hua kan vara grekiska Hyiös = son; Teohua = 
Guds son. 

För att nu ådagalägga, att jag icke är lättrogen 
eller okritisk, vill jag anföra några mexikanska ord 
börjande med Teo, vilka icke ha något att göra med 
grekiska Teos. 

Teotlac betyder dagens slut. Där är Teot = Dies 
(lat.), Lac = Laxus el. Lapsus (lat.). Teoye betyder 
tunn, småaktig = latinska Tenuis eller grekiska Tapeinos, 
eller Dakik (heb.). Teocuitla = krona, kan vara ett råd- 
bråkat Stefanos (gr.) eller Diadema (lat.) eller helst he- 
breiska Kothereth (= mex. Teocuitla). 

Ljudlikheternas snaror äro mig således bekanta. 



Digitized 



by Google 



BIBUSKA EGENNAMN 55 

Jag har samlat ett par hundra mexikanska ord med 
grekiska, latinska och hebreiska ordfränder, men jag har 
icke råd att trycka mer än ett litet urval denna gång. 

Yaot (mex.) = Herren Gud, kan vara Jahveh (Jehovah =ja; Gott (ty.)? 
Moyocaiii (mex.) = myggtjäll ; Moyo = mygg, kan vara Musca (lat.), 

Mycg (ahd.), Myg (isl.), Magas (skr.), Mytzo (gr. verb), Calli 

(mex.) = Tjäll (sv.), Ohel (heb.), Kalia (gr.), Cella (lat). När 

myggen tros heta efter Mosquitos (mex.), så är detta icke rätt, 

emedan roten fanns förut i Europa. 
Yuouya (mex.) = gyckla ; Joculare (lat.), Giocare Xgp. ), Gaschok (heb.). 
MOCB (mex.) = mjuk; Malakos (gr.), Mollis (lat.), Mug (heb.). 
TIaoooya (mex.) = sorgsen ; Tholosis (gr.), Thränéo (gr.) = gråta, Tristis 

(lat). Här synes attiska TI som ersatte doriska Tr. Ex.: Trao 

el. Tlao (gr.) = krossa. Eljes = Tholosis, Talaiporos (gr.), Dolor 
_ (lat.). 
Kaiik (mex.)= höfding; Chasak (heb.), Kadhi (arab. = domare), 

Hakazik (heb. = kriga). 
Xilot (mex.) = ax. Schibboleth (heb.), Chila (heb. = en skara). 
IlamatI (mex.) = gammal. Gil (heb.), Olam (heb.), Olim (lat). 
Nen (mex.) = fåfäng, intig; Inanis (lat.); Ne, Non (lat.). 
Uacqifi (mex.) = torr; Avos (gr.), Siccus (lat). 
Yauh (mex.) = gå; lenai (gr.), Eo (lat), Jalak (heb.), Go (eng.). 
Tamazcalll (mex.) = badhus; Termos (gr. = bad), Kalia (gr. = hus). 
Payana (mex.) = löpa ; Baino (gr.), Pagham (heb.). 
TetecuMa (mex ) = slå; Tango, tetigi, Tundo, tutudi (lat.), Tasso, 

tatto (gr.). 
Hhuiti (mex.) = fest; Leil, Hilulim (heb.), Jubilare (lat), Laetus (lat.), 
l/ajia (mex.) = gammal; Avus (lat), Vieux (fr.), Vecchio (it), Ukko (fin.), 

Vaschan (heb.). 
Cochi (mex.) = sova; Koimastai (gr.), Jaschon (heb.), Coucher (fr.), 

Keimai (gr.). 
Yoatii (mex.) = natt; Lajil (heb.), Ejel (ung.). 
Nonotia (mex.) = straffa; Nemesitzomai, Nemesis (gr.), Noxius, Nocere 

(lat). 

Om tillämpning av kända reguljära ljudlagar kan 
här icke, efter årtusenden, vara frågan. Det är bara 
spår, ekon eller reaktionsrester, som det heter i kemien. 
Sålunda ordet Camachalli = käke. Det liknar franska 



Digitized 



by Google 



66 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Machoire men mest Malchochaim (heb.), som nog är 
latinets Maxilla. 

Quauhtli = örn är nog Aquila (lat.), Ajah (heb.). 
Tlacatl = slav är väl Sclavus (lat.). Citlalin = stjärna på- 
minner om Scintilla (lat.), Chockoloa = hoppa = Joculare, 
Kocklare (sv.)„ Askoliatzein (gr. = dansa). Ser man på de 
långa konstiga orden, så blir man först förtvivlad, men 
när man uttalat dem några gånger och fått dem i örat, 
så börjar det reda sig. Inoquixquicheauh varju icke in- 
bjudande; men vid andra läsningen tyckte jag mig för- 
nimma latinets quis-quis = någon. Nu betyder det långa 
ordet: »ända till». På latin Usque ad, Hucusque, 
Quousque. 

När nu Iniquac är = Quando (lat. = när) eller gre- 
kiska Hänika, och Iniuhqui är lika med Quomodo, så blir 
det möjligt finna en frändskap mellan Inoquixquicheauh 
och Quousque, så vida icke ordet är så kallat Makaroni 
eller sammansatt av två språk grekiska Hänika = Inoquix 
och latinets Usque = Quicheauh. 

Ett annat svårt ord är Nepialitzli = avhållsamhet. 
Detta kan helt enkelt vara Näfalios (gr. = nykter, eller 
Näpelio = vara återhållsam. Ändeisen itzli för substan- 
tivet är romersk = Tristitia av Tristis. Moyaochichirchqiii 
= »beväpnad till strid» är ju ganska benigt att se på. 
Men där höres Makäomai (gr. = strida = Moyaoc, och 
Skevatzo (gr.) = rusta = hichirchqui. 

En blick på mexikanska grammatiken visar ett 
agglutinerande språk, likt hebreiskan, som dock är både 
flekterande och agglutinerande. 

Sålunda bildas mexikanska genitiv-förhållandet endast 
genom ordfogning. Teo = gud, Calli = hus; Teocalli = 
guds hus. Hebreiska Beth = hus, El = gud; Bethel = 
guds hus. Men i mexikanskan ersattes stundom praefixer 
av intercalationer (infixer) och häruti liknar mexikanskan 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 57 

negerspråk och japanska. Vidare finnes reduplikation 
som i grekiskan och latinet (tango, teti-gi) och ligaturer. 
Genus saknas men uttryckes stundom medelst oquix = 
hane, och ciuva = hona. (Jfr: Isch (heb.) = man [quisque] 
och Ischa = kvinna.) I japanska motsvaras detta av 
Os := hane, mes = hona. Mexikanskan äger även deter- 
minativer liksom negerspråk och kinesiska. T. ex. Tetl 
för stenar, runda föremål, ägg, frukter. Pluralis utmärkes 
endast för levande varelser; för de andra genom ad- 
verbet Miec = Much (eng.) = mycket (sv.) eller genom 
ändelserna me, que, tin 

Av pronomina märkas de possessiva: No, mo, i; 
To, amo, in. Presens av hjälpverbet Ca böjes: 

Nica =Jag är. 

Tua = Du är. 

Ca = Han är. 

Ticate = Vi äro. 

Ancate = I aren. 

Cate = De äro. 
Detta påminner mest om första hebreiska konjuga- 
tionen. 



Att gissa på mexikanska språkets ålder och ur- 
sprung är för tidigt för oss. Men två spår finnas, vilka 
jag i minnet vill bevara för framtida bruk. 

Det ena är skridningen från L till R, som är attiskt 
[Kribanos = Klibanos, Thribo = Thlibo]. I mexikanska 
Tia = Tra; Tia (mex.) = Terra. 

Det andra är övergången från P till K: Teocoyani 
(mex.) = Teopoiani (gr.); Pote = Köte (joniskt). 



Digitized 



by Google 



68 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 






ZOLA. 



Den väldige dekadensförfattarens ovanliga namn 
har i trettio år utgjort ämnet för min nyfikenhet. 
Mannen uppgavs vara från Provence, och hans utmärkta 
Conquéte de Plassans talar om en intimare bekantskap 
med det landet. Men i Provence fann jag intet Zola. 
I början av 80-talet uppgavs Z. i biografier härstamma 
från f. d. Österrikiska Italien, Istrien eller Lombardiet, 
och mellan Monza och Bergamo förekommer verkligen 
ortnamnet Gorgon-Zola, en by berömd för sina ostar, 
och vilket egendomliga namn man på skämt brukade 
köra med, utan att någon trodde på ett etymologiskt 
sammanhang. 

Därmed anstod. 

Dock, för en tid sedan råkade jag under språk- 
studier på en mexikansk bok, där gamla aztekernas 
landskapsvapen voro avbildade. Och under det tredje 
vapnet från slutet stod det fruktansvärda namnet isolerat 
under bilden av en liten fågel: Zola (se ovan). Detta 
Z, som liknar kinesiska språkets genitivmärke Tchi, 
väckte min nyfikenhet, och vid sökande i texten fann 
jag att Zola på aztekernas språk betydde Vaktel, och 
att ordet även stavades (^ulan. Något etymologiskt 
sammanhang med våra språk var ju icke att tänka på, 
helst fågeln hette Ortyx på grekiska och Cothurnix på 
latin. Men av en händelse ägde jag Vaktelns hebreiska 
namn i örat, och när jag slog upp i Gesenius* ordbok, 
fann jag ordet Selav, pluralis Salevim, betyda vaktel 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 59 

av verbet Salah, vara fet, emedan Vakteln var den 
feta fågeln. 

Mera för ro skull gick jag till Diez' Romanska 
Ordbok och fann att fågeln hette Cerlach i Piemont, 
vilket ju erinrar både om hebreiska Selav och mexi-"^:^^^ 
kanska Qulan (= Zola). När jag nu gick att söka mexi-^ 
kanska ordet för fet, fett, fann jag detta vara Chiyavi, - - 
vilket enligt ljudlagarna kunde vara Selav (uttalat av' 
rabbinerna Cheleb*. Då skulle i:o mexikanarna ha . 
kommit på samma idé som hebréerna att uppkalla fågeln 
efter hans fett och 2:0 ett sammanhang ha existerat 
mellan de skilda folken, då de begagnat samma ord för 
samma sak, och till på köpet nyttjat samma orsak för 
beteckningen. Detta trodde jag icke, men gick vidare. 
Hebreiska Salev = fet är utan tvivel grekiska Si alon = 
fett, även Saliv. Latinska Saliva är således hebreiska 
Salev, därom finnes intet tvivel; och när finnen säger 
Lihawa i stället för fet, så talar han hebreiska, ty 
Salevim (plur.) blir först Halewim, sedan genom metatesis 
eller anastrofe Lihawa. Isländska ordet Slefa för Saliv 
kan lika väl vara hebreiska Salev som latinska Saliv. 



Av denna lilla historia om en stor mans namn ha 
vi emellertid lärt oss vad hebreiskan är god till, om 
också icke den sista utflykten har något att göra med 
den store författaren, som varken var slickad eller till* 
gjord, fastän han sjöng flitigt som Vakteln. För att 
sluta med Zola, så fann jag i en bok att en italiensk 
lustspelsförfattare Albergati Capacelli frän Bologna avled 
1804 på lantgodset Zola, i norra Italien. (Gorgon-Zola 
ligger mellan Monza och Bergamo.) 

• L mouilleras till J, som i franskan. 



Digitized 



by Google 



60 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Möjligt är därför att det vanliga italienska namnet 
Sola med S är identiskt med Zola.* 

Men egendomligt att jag skulle söka något annat 
borta i Mexiko och finna Zola. 

• Jämför Martini Sola på den äkta Wermuthen från Torino. En 
nu levande spansk astronom heter Sola. 



Digitized 



by Google 



Japanska språket. 

Japanska språket räknas som bekant till de Ural- 
Altaiska, vilka skola utmärka sig genom agglutination 
och vokalharmoni. Som jag på annat ställe visat är 
denna indelning av språken rent godtycklig, då he- 
breiskan t. ex. såsom Semitiskt språk har utvecklat 
flexionen till den skönaste harmonilära och på samma 
gång agglutinerar så som intet annat språk. 

En flyktig blick på japanska språket ger vid handen 
en stor utvärtes likhet med det grekiska. Praefixet 
Kåta, som så ofta återkommer, påminner ju om det 
grekiska, som dock finnes i fyra former: ad verbet = helt 
och hållet, praeposionen med t = ned och med th = 
enligt och slutligen Kai eita = Kåta = varpå. Japanska 
praefixet Kåta är icke alltid grekiska Kåta, ned, som 
vanligast praefigeras. Kåta (jap.) betyder först skuldra, 
sida = Kathaph (heb.) = skuldra, Costa (lat.), Coté (fr.). 
Detta skulle vara grekiska Katha med th = vid sidan 
af, enligt, men här synes en förväxling ha ägt rum 
eller skillnaden vara upphävd, ty Katä (gr.) betyder ned, 
av, under, gentemot, för, skull etc. 

Om jag nu avbryter detta rotandet och tar ett 
japanskt ord som börjar med ett Kåta, så finner jag 
strax: Katayoru (jap.) som betyder: i:o Gå till ena 
sidan. Här synes ju Kåta = sida, och Ire (lat.) = gå = 
Yoru. Men grekiska verbet Kathairéo betyder 2:0 ned- 



Digitized 



by Google 



62 sprAkvetenskapliga studier 

taga, men sedan nedrycka, förnedra, sakfälla, fördöma 
och där råkas Katayorus 3:e betydelse: Vara partisk, 
fördomsfull (== fördömande). Yoru (jap.) = nalkas. Där 
inträder grekiska verbet Katairo = ankomma, landa, och 
visar hur rötterna slingat sig. Yoru (jap.) är = Aro, 
Airo (gr.) = sluta intill, Haereo (lat.). 

Ett annat: Kataki (jap.) = fiende; Kataki wo utsu = 
döda en fiende. Agglutinerar jag Kataki och utsu, far 
jag Katakiutsu och då fås grekiska Kataikitso = miss- 
handla. Men Kataki (jap.) kan helt enkelt vara Kteino 
(gr. = döda). 

Vidare: Katajikenai (jap.) = tacksam, förbunden = 
Katikneomai (gr.) eller Katakeisnai (gr.) med något olika 
betydelse. 

Katakidoschi (jap.) = krigförande; Katakéo (gr.) = 
nedkasta. 

Katamatta (jap.) -= samla ihop, ansamling, o. s. v. 
Katamap (gr.) r= samla hop; Masso, Måtto (gr. = knåda). 
Katö no (jap.) = Inferior (eng.), Kato (gr.) = nedåt, under; 
Katon (heb. := liten, underlägsen). 

Att här föreligger en ordfrändskap är givet, och en 
liten ordlista .skall stärka denna mening. 

Aori (jap.) = blåst (sv.), Or (lat.), Ruach (heb.), Aär (gr.). 

Ara, Arashi (jap.) = Enraged (eng.), Ira (lat.), Orrosia (gr.), Raggaz * 

(heb.). 
Arradate (jap.) = Irritate (eng.) d:o. 
Ag0ru{]sip.) = stiga, resa sig. Airesthai (gr.), Rågen (ty.), Rego (lat.), 

Garah (heb.). 
Vaki (jap.) = bränna; Kaio (gr.), Jakod (heb.), Ignis (lat). 
Hikari (jap.) = ljus; Hikkamer (heb. = glöda), Haghabir (heb. = glöda), 

Nehara (heb.), Hair (heb.), Karusch, Hikarusch (heb. = glöda), , 

Chari (heb. = glöd = Hikare). 
Yaina (jap ) = berg, kulle, hop, stapel; Gham (heb.), Cumulus (lat.), 

Gemo (gr. = packa). Kummel (sv.). 
Koro, Ori (jap ) = tid; Kronos (gr.), Hora (lat.), Kairos (gr.), Orek 

(heb. = tidsrymd). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGBNNAMN 68 

Mldu, Mizu (jap.) = vatten ; Matar (heb. = regn), Madidus (lat.), 

Meteoros (gr.). 
Kohort (jap.) = is; Kar, Kor (heb. = köld), Kryos (gr.), Kerak (heb. 

= is). 
Aburu (jap.) = eld, brinna; Ur (heb. = eld), Oro, Comburu (lat.), Pyr, 

Pyröo (gr.). 
YOSU (jap.) = luft; Jesod (heb.). 

AtUSSa (jap.) hetta; Aitzo (gr.), Ostus (lat.), Esch (heb.). 
Nagare (jap.) = ström ; Nahar, Nachal (heb.), Neo (lat. = simma, flyta), 

Jeor (heb.). 
Halsuru (jap.) = avskaffa; Anairesis (gr.). 

Chikuten (jap.) = dölja; Hitchabe (heb.), Kätkeä (fin.), Cacher (fr.). 
Hajimaru (jap.) = öppning, ursprung; Origo, Orior (lat.), Arkomai, 

Arkä (gr.). Horman (gr.), Rägnymi (gr.). 
Kokon (jap.) = hjärta; Cor (lat.), Kardia (gr.). 

För kontrollens skull vill jag taga ut tre lika ly- 
dande ord med alldeles olika betydelse. 

Gan (jap.) = gås; Kän (gr.), Gans (ty.), Anser (lat.). 

Gan (jap.) =: öga; Ghin, Ajin (heb.), Gena (lat. =^ öga, även kind), 

Genys (gr. = kind). 
Gan (jap.) = koffert; Gan (heb. = instänga), Kaneon (gr. = korg), 

Canistra (lat.). 

Ett annat kontrollexperiment: 

Tore eller To (jap-) = dörr. Thyra (gr.), Tor (ty.), Door (eng.), De-leth 
(heb.). Öppna dörren = To wo akeru ; Akeru (jap. = öppna), 
Oignymi (gr.), Aperio (lat.; P = K). Stänga dörren = To wo 
tateru ; Tateru O^pO» Othein (gr.), Tutudi, tundo (lat.), Ator (heb). 

Här synes ju hebreiska, grekiska, latin följa tätt i 
spåren, skiftande dock, av det skäl att olika nationer 
gåvo namn åt saker från olika synpunkter. Sålunda 
kallar japanen skogen = Hayashi av Hayashi = att låta 
växa. Detta verbum heter på hebreiska Hasgiah, som 
betyder precis »låta växa». Nu heter växa på japanska 
Seicho och på hebreiska Sago (eller Gascho). Detta 
kan ju i parentes anses vara full bevisning på frändskap. 



Digitized 



by Google 



64 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Men hebréern kallar skogen Jaghar (Jaar) som eljest 
betyder »brusa». Romaren sade Silva, »den tysta», av 
Sileo. Greken sade Drymas av Drys = träd. Språken 
kunna således vara förvänta utan att glosan stämmer, 
vilket nybörjaren så ofta faller på. 

Återvändom till japanska Hayashi = växa, så kan 
detta utom hebreiska Hasgiah (Gascho) vara grekiska 
Avxano, latinets Augeo och där råkades de igen, ehuru 
icke i glosan skogen. Men nu betyder latinets Augeo 
även öka, som på japanska heter Okiku, vilket är 
närmare Augeo, men närmast svenska öka, på engelska 
Eke, grekiska Avxein. 



Om vi ett ögonblick se åt metallernas namn, så 
råka vi nästan inga glosor lika. Järn heter på japanska 
Kurogane. Gan eller Kan är metall och Kuro = svart. 
Koppar = Akagane, Aka = röd; Gan = metall; Shiro- 
gane = silver, den vita (Shiro) metallen; Kogane = guld, 
den kostbara (Ko) eller den pulverformiga (Ko) metallen. 
Guldet uppkallades hos olika nationer efter metallens 
olika egenskaper. Hebréern sade Karusch = den glö- 
dande; = Krysös (gr.). Romaren: Aurum av Uro eller 
Aurora (av heb. Aor, Or, Ur = ljus, bränna). Gold, guld 
är väl den hulda eller der Gliihende och icke den gula. 
Om därför man icke återfinner namnet, så kvarstår släkt- 
skapen likafullt, mellan språken. Således heter hebreiska 
Charuz, Karusch (glöda), på japanska Hikarasche, som 
är causativ av Akari. Denna causativa konjugation är ju 
hebreiska konjugationen Hiphil = låta göra, av Paal = 
göra. Den som känner hebreiska grammatikan skall 
häri se en grammatikalisk korrespondens som icke har 
med Ural-altaiska språk att göra. 

Om vi stanna ett ögonblick vid hebreiska Charuz = 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 65 

guld, Chruz (opunkterat, som är grekiska Krysös, dock 
stavat med y som är hebreiska Ch). Verbet heter 
Charah = i:o han brann, glödde, upptändes, 2:0 han vred- 
gades = Akari (jap.). Hebreiska konjugationen Niphal 
(passivum) heter av hebreiska verbet Charah: Hikkare, 
Nickaru, Neckera och betyder: vred. Japanska vred 
heter bl. a. Nikui. I konjugationen hi blir Charah = 
Hikare som är japanska Hikari = ljus. 

Detta kan ju anses vara full bevisning. 



För att än mer närma den avlägsna föreställningen 
Japan med våra regioner vill jag uttaga några japanska 
kända ord och söka frändskaper med de våra utan att 
begagna mongoliska övergångsstationer. 

Mikado lär betyda »Höga porten». Det liknar ju 
flyktigt Migdal (heb.) = torn, höjd. Detta Migdal inne- 
sluter ju Gadol (heb.) = hög, vara högt, Maghal (heb.) = 
stor, men även grekiska Megas, Megalä = stor, synes 
där, latinets Magnus, och isländska Mykil, Mikil == stor. 
(Jfr: Miklagård = stora staden). Nu uppgives japanska 
Mi-kado vara av Mi = praefix = stor, Kado = port. Detta 
Kado liknar endast engelska Gate = port, som lär vara 
isländska Gat, danska Gat och svenska Gått (Kattegatt), 
egentligen en utskärning, eller själva portöppningen av 
Gadah (heb.), Caedo (lat.), Kädo (gr.) = hugga, skära. 
Praefixet Mi = stor kunde vara en reaktionsrest av Ma- 
ghal (heb. = stor). Me-gal (gr.), Ma-gnus (lat.), Mikil (isl.), 
Much (eng.). 

Men Mikadon hette förut Mikoto = stor, vördnads- 
värd, där Megas, Magnus o. s. v. återigen dyka upp. 
Kejsaren i Japan är således genom sitt namn i släkt 
med oss alla, till och med isländarna. 

5. — Strindberg^ Språkvetenskapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ IC 



66 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Schogun (jap.) = befälhavare. Hebreiska Chagun 
betyder välgörande, nådig, av Schoagh, Schugh (opunk- 
terat) = rik, frikostig, ädel, förnäm. Hebreiska lexikonet 
har, strax bredvid, glosan Schiggaion = sång och japanska 
har Shoga = sång. Kursen tycks vara rätt hållen alltså. 

Men japanska Shogun är: Sho=i:o över, uppå, 
2:0 chef. Gun = krig, armé, alltså en krigschef = höf- 
ding. Hebreiskan bidrager med Schod = härska, trycka, 
Skedannymi (gr.); Gun, Kun (heb. = stå upprätt), Kiihn 
(ty.), Kindynös (gr. = batalj), Konio (gr. = storma). 

Schogun liknar flyktigt Hägemon (gr. = överbefäl). 

Samurai (jap.) = väpnare, tjänare, vasall. Samer, 
Somer (heb.) = skydda; Schemurah = vakt. (Jfr: Sa- 
maria = guds skydd), Hämeros (gr.). 

Daimyo (jap.) = riddare; [Dai = stor = Ta (chin.); 
Myoji = namn]. Namn heter på japanska även 1:0 
Namaye = Nomen (lat.), Onoma (gr.), Neum, Nam (heb.), 
2:0 Seimei = Schem, Sem (heb.). 

Men Daimyo Uknar Dominus (lat.), Damatzo (gr.) = 
Tham, Thom (heb ) = kuva, härska. 

Ronin (jap.) = krigare; av Ron (jap.) = strid. Ron- 

nymi (gr.), Run (heb.), Runa (lat. = ett vapen), Eris, 

Erinnys (gr.). 

* 

Hara-K ir i = uppskära veka livet. Håra (jap.) =: 
underliv, inälvor, även hjärtat. Hira (lat. = tarmar), Areia 
(gr.), Harek, rak (heb. = vek), Cherez (heb. = veka livet), 
Hairthra (moesog. = inälvor, därav hjärta), Harä (sv. dial. = 
mellangärdet). 

Latinets Hira återfinnes i Hariolus, Haruspex = 
spåman som spådde efter inälvorna. 

Kiri (jap.) = skära; Keiro (gr ), Karva (sv.), Koro (fin.), 
Karästit (lapp.), Kirag (ung.), Karath eller Karoz (heb.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENKAMN 67 

Okurina (jap.) = det posthuma namnet, som man 
får efter döden; Okure (Eki) = bakefter, posthum; Achar, 
Acharon (heb. = bakom), Acher (heb. = sedan), Sequor, 
Sequens (lat.), Hepomai (gr.), Akärios (gr. = död; jfr 
Acheron). 

Na (jap.) = namn, sammandraget av Namaya; Nomen 
(lat.), Onoma (gr.), Neum, Nam (heb.). 



Akari, Hikari = ljus, lysa. Detta är varken Fos 
(gr.) eller Lux (lat.), men detta får icke avskräcka. Hikari 
kan vara grekiska Heoraka av Horao = se, vilket är 
hebreiska Rao = se, som i passivum (= Niphal) heter 
Harao (= Horao (gr.)). 

Nu heter »se» på japanska Miru, vilket är hebreiska 
Marek (konjugationen Haphal av Rao) och latinets Miror, 
franska Mirer = speglas d. ä. =-- ses. 

Roten till allt detta är hebreiska Aor, Or = ljus som 
inverterat blir Rao = se. Med artikeln blir Aor = Haor. 
Därav i)ildas verbet Karan = lysa, som i konjugationen 
Hiphal blir Hikaren och där synes japanska Hikari; 
detta kan vara Keravnos (gr. = blixten). 



I japanska ordbildningen synas flere analogier med 
våra klassiska språk. Fune (jap.) = skepp; Funako = 
skeppare; Naos (gr.) = skepp; Navtikos (gr.) = skeppare; 
Funani (jap.) = skeppsladdning; Navlon (gr.) = skepps- 
laddning. Jfr Sephina (heb.) = skepp (sv.) = Fune (jap.). 
Japanska Kutsu betyder sko == Skytos (gr.) = läder, 
Kutsya (jap.) = skomakare = Skyteös (gr.). 

Cutis (lat.) = hud, läder synes stå lika nära, och tyska 
Schuster (Skyteös gr.) är icke fjärran från Kutsy (jap.). 



Digitized 



by Google 



68 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Kuruma (jap.) = kärra, Currus (lat.), Härma (gr.) 
och Kurumaja (jap.) = vagndragaren = Harmamaxa (gr.). 
Vid verbens avledningar synas analogierna bättre. Japanska 
verb kunna bildas av adjektiv medelst ändelserna me och 
mi. Detta är ju grekiska på mi; Kerannymi. Eller 
medelst are som är latinets i:a konjugation: Amare. 

Men det finnes även japanska verb causativa på 
Sase. Tabe (jap.) = äta; Tabesase = låta äta; Tabeo (lat.) 
= förtära; Tabesco = förtäras [Facio, Facesso o. s. v.]. 



Japanska språket räknas av några till dravidaspråken, 
det är: Indiens urspråk, som existerade före sanskrit. 
När jag nu påvisat japanska språkets nära frändskap med 
våra klassiska språk och med avsikt icke begagnat san- 
skrit, så följer därav att våra klassiska språk intet ha 
tagit från sanskrit, men att förhållandet kan vara det 
omvända. 

[Den som vill forska vidare i ämnet kan läsa A. 
Seidel; Grammatik d. Japan. Sprache, Hartleben, 2 mark.] 



Digitized 



by Google 



Indianspråk. 

När man lämnar Mexiko och går norrut eller söderut, 
så får man vara försiktig, ty filologernas uppteckningar 
äro gjorda långt efter eröfringen, då språken redan 
blandats upp av bländingar. Sålunda fick jag härom- 
dagen en grammatika över puquina-språket i Peru som 
endast synes utgöras av spansk rotvälska. 

I Oregon ställer sig saken mera betänklig, ty där 
råkar man latin, grekiska och hebreiska, utan att man 
kan förklara orsaken. Chinook-indianen (Oregon) säger 
Aeschat för räkneordet ett; vilket är rena hebreiskan = 
Ächad. 

Lap = finna: Lapat (heb.). 

Lqkqop = klämma: Lakoz (heb.). 

Kqa = och: Kai (gr.). 

Malschole = inland: Mesokora (gr.). 

Ikta = sak: Ktäsis (gr.), Acta (lat). 

För att icke mötas av invändningen »slumpar» måste 
jag trycka ett större antal ord. Även där de icke stämma 
äga de sitt intresse. Att finskan uppenbarar sig här 
och där, är intressant, det må sedan betyda vad helst 
som . . . 



Hos Sioux i Dakota äger samma förhållande rum, 
men där synes grekiska och hebreiska mera tydligt. 



Digitized 



by Google 



70 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Sålunda som exempel. 

Anabu = stampa: Aixabaino (gr.), Benzel (heb.). 

Eke = vilken; Ekeinos (gr.). 

Kinyan = fly; Kinéo (gr.). 

Adowan = prisa; Ado, Aeido (gr.), Adorare (lat.). 

Kåta = döda; Katal (heb.), Caedo (lat.), Kteino (gr.). 

Iyaya = gå; lenai (gr.), Ire (lat.), Jalak (heb.). 

Men råkar man sammansatta längre ord, så baxnar 
man över analogien som här blir identitet. 

Anapson = koka över; Anapséo (gr.), Epso (gr.). 

Anakiciptapi = hindra; Anakoptein (gr.). 

Men låta hindra heter hos Sioux Anakigoptan. 

Natunka = tveka; Natunwokiya = göra tvekande. 

Nu är Nathon hebreiska = göra; men Oknein är 
grekiska = tveka. Ena ordet är hebreiskt, det andra är 
grekiskt; och konjugationen hebreisk. [MakaronisktI] 

Observera nu noga ordlistan och märk huru de 
klassiska språken flätas i varandra och hur man knap- 
past finner ett ord som kan sägas vara indianrot. 

Men märk även huru sättet att vanställa påminner 
om keltiskan. 

Anabu :siamp2i\ Anabaino (gr.), Benzel (heb.). 

EAra: vilken; Ekeinos (gr.). 

Wakon : önskdi; Evkestai (gr.), Aveh (heb.). 

Kinyan:f[yg&; Kinéo (gr.). 

Adowan : prisa ; Ado, Aeido (gr.). 

Adoza :hyd\\)a.; Adjuvare (lat.). 

KatO :s\li\ Kopto (gr.), Caedo (lat.), Katon (heb.). 

Kåta :åöd3i; Katal (heb.). 

lyaga.gli; lenai (gr.), Eo ivi (lat.). 

Taspantanka : äpple; Tappuach (heb.). 

Icha : skratta ; Zachok (heb. = Ischak = Isak). 

KakizaAiåai; Kakitzo (gr.). 

JEschatien; Ächad (heb.). 

Opol : natt; Ophel (heb. = mörker). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 7 1 

Qada ihuTu; Quomodo (lat.). 

Tsoyuste : afton, kvällas; Syskotatzein (gr. = det blir natt, mörknar). 

Enilakusch : ing vädrar (luktar); Lakoach (heb.), Anila (heb.). 

Obs.! Anila + Lakoach = Enilakusch. 
Nechach :hV\vsi till; Nascor (lat.)., Hikon (heb.). 
Lqolema : mat; Lekem (heb.), Okel (heb.). Obs.! Okel + Lekem 

= Lqolema. 
Tamka : endast; Tantum (lat.). 
Qea : när ; Ouando (lat.). 
Qaschliea : v&rest; Quousque (lat.). 
Öeira : emedan ; Quia (lat.). 
(?0/a: sådan; Qualis (lat.). 
(?l//fa/ talllid; Quotidie (lat.), Kol (heb. =all)4- Ghet (heb. = tid). 



Digitized 



by Google 



Keltiska. 

Är spår av alla språk, mest latin, grekiska, hebreiska; ^ 

ibland rötter, ibland Rothwelsch (verstiimmelung). Även 
isländska synes där. 

Keltiska rötter i ortnamn. 

>IÄar= flodmynning, samflöde; Abarim (heb. = övergång), Aperio (lat. = 

öppna), 'Fyro (gr. = blanda, bevattna). 
M/0/l = flod; Uvidus (lat.), Aphik (heb. = flod-dal). 
lAvön. 

(Bach, Bychan; fem. Fach, Fechan = V.ten, smal; Pik, Puach (heb), 
IPou (gr.), Bi, Beagh. Pauc-a (lat.). 
Bedd— dike; Bett (ty.), Bädd (sv. = flod-bädd). 
flO(/ = boning; Bua, Böd (isl.), Beth (heb.). 
Bryn, Fryn = kulle ; O-frys (gr. = kulle, även ögonbryn), Priön (gr. = 

såg). Skogs-bryn (sv.), Perez (heb. = remna), Bryna (sv. = skärpa), 

Perao (gr.), Fröns (lat. = panna). 
Bwlch = PASS, défilé; Peleg (heb. = sönderdela), Uyper — Bolä (gr. = 

pass), Bulga (lat. = påse). 
Caer, (iaer= fästning; Ger (heb. = vakt), Ghir, Qir (heb. = stad, borg), 

Eryma (gr.), Curia (lat.). 
Carn, Carnedd, Ca/r/l = stenhop, klippor; Har (heb.), Oros Cgr.), Sten- 
ören (sv. även harar), Sorevma (gr.). 
Ce/é/l = bergs-rygg, backe; Gab, Ciaboah (heb.), Gibea (heb.), Gipfel 

(ty.), Kipha (heb.), Kephas (gr.). 
C/OflflV/ll = bråddjup; Clivus (lat.). Klyfta (sv.), Cliff (eng.), Kegila (heb. = 

öppen dal). 
Crib Cpl. Cr/Aai/; = kamm; Cresta (lat.), Rakis (gr.), Akra (gr.), Gab- 

Har (heb.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 73 

Cwtn, Cotnb=åaA\ Cumbo (lat.), Chumah (heb. = ringmur, skydd), Cumba 

(lat. = båt). 
Din, [?llias = befastad post; Dun, Din (heb.), Donéo (gr.), Dynamis, Dyo 

. (gr.). 
Drws = dörr, Passage; Thyra (gr.). 
Dwr Dwfr, (Dobur) = vatten ; Hydör (gr.), Tauf-e (ty.), Däfven (sv.), Tief 

(ty.\ Djup-et (sv), Devo (gr.) = fukta. 
Eglwys = kyrksi; Ekklesia (gr.), Kenesiah (heb.). 
Ffynnon = brunn; Fons (lat.). 

f6lyn = dä.\å; den ljusa (i skogens dunkel), I.yn, Lyna (dan. = ljus), 
^ Glans (ty.), Glean. Glänta (sv.). 
öwyn, Wyn (fem. Gwen, Wen) = \k, Vän (sv.), Ven-ustus (lat.), Ganäo 

(gr.), Wenem (sv. geogr.). 
01*7 = vatten; Uv-idus (lat.), Hygrös (gr.), Wet (eng.). Våt, Väta (sv.), 

Gi (heb. = sänka, dal), Gu, Gavoah (heb. = d:o), Gui, Goi (heb. = 

d:o). 

{Uyn (pl. Llynau) = siö; Limnä (gr.), Fluo (lat.), Luo (lat.), Lavo (lat.), 
Lua= Lino (lat. = benetzen), Linter (lat. = båt). (Llyn kan vara 

Lly= poetisk metafor av Lingo (lat.), Lun (heb.) = slicka; »Böljan 

kysser stranden».) 

Masn, Faen, Vaen (pl. NIeIni) = sten ; Moenia (lat.). Manna (gr. = smulor, 
gryn. I Maen. och Van kan svenska Men- och Van- synas = Men- 
före, Van-kantad; då stenarna räknas som impediroenter. 

NIbbs, faes = fält; Wiese (ty. = F«s), Madh (ty.), Emme (ty.), Matte (ty.), 
Meadow (eng.). 

Mawr, Fawr, Yawr= stor; Major (lat.), Makrös (gr.), Evrys (gr.). 

MoeA foe/= naken, skallig; Bald (eng.), Umelal (heb. = Elend), Psilös 
(gr.). 

Mynach = munk ; Monacus (lat.). 

/lf/ll/</l/=Mountain; Berg; Möns, Montis (lat.). 

Nant = di, bäck, källa, dal; En, Ajin (heb. = källa, öga), No, Nans, 
Nantis (lat. = strömma). 

P/ace = Palace; Palats (sv). 

Pont, Bont = hro; Pons (lat.). 

Newydd= ny; Novus (lat,). 

Pant=hi\&; Fundus (lat. = djup), Ponéo (gr.), Pun (heb.). 

Peif = topp; huvud; Pan (heb. = kant), Pinna (lat.), Pannus (lat.), Pynt 
(dan.). 

Pistyll =htet vattenfall; Paloth (heb.), Ptyalitzein (gr.)^ Pitylitzo (gr. = 
drypa m. m., se Melin: Gr. Lex.). 



Digitized 



by Google 



Rhaiader = Vattenfall 



74 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Porth, florfÄ = hamn; Portus (lat.). 
Pwli =Voo\; Pöl (sv.). 

Rhothos (gr. = strömmens buller), Rytaren (sv.). 
Hardalith (heb. = Giessbach). 
Raistär (gr. = hammare), Radanitzo (gr. = svänga). 
Reo, Revo (gr. = flyta, Raio (gr. = stänka om- 
kring). 
Råges (heb. = uppror). 
Rhiw =stcep, Slope; En brant (sv.), Ripa (lat. = stranden), Rupa (lat.). 
RhOS = A moor, Träsk (sv.); Roos, Rysis (gr.), Roro, Ros (lat.), Ros- 
lagen (sv.?). 
Rhudd—röå; Rodos (gr.), Erythros (gr.). 
Rhyd—& förd; Vad (sv.), Furt (ty:), Porös (gr.), Rydön (gr. = Strom- 

weise), Rysis (gr. = flodens lopp). 
5/C = torr; Siccus (lat). 

Ta/ = panna, hög, hufvud; Tall (eng.), Tall (sv.). 
rail = under; Unterthan (ty.). Underdånig (sv.). Dun (heb. = döma), 

Eden (heb. ^ grunden under). 
Tornen == mun ; Stoma (gr.). 
TraefÄ = Beach, Bäck; Reithron (gr.), Trait (fr.). Vattendrag (sv.), Drog 

(sv. dial.). 
Trwyn — udde (näsa); Tryne (sv.), Rin (gr. = näsa). 
Twell = A Pit; Brunn (sv.), Well (eng.), Puteus (lat.). 
7jr=hus; Tho (heb. = rum), Dö (gr. dial.), Domos (gr.). Ty till (sv., 

dan., no.), Tueor, Tego (lat.). 
Tyddyn = en farm ; se Ty = hus. 
Uchaf=högst, uppe; Oxytäs (gr.), Akis (gr.), Hypsotäs (gr.), Kefalä (gr.), 

Caph (heb. = U-chaf (kelt.)). 
Kll=in; In (lat.). 

Ynys = ö; Insula (lat.), Näsos (gr.), I (heb.). 
Ystrad=Ya\e\ Dal; Strada (it.), Stratus (lat.) 



Echtar: utom; Extra (lat.). 

Yntre : emellan ; Inträ (lat.). 

/Vof: bemärkt; Notus (lat.). 

Far : man ; Vir (lat.). 

Me/nne : sinne, minne; Memnisko (gr.), Memor (lat). 

Suida : säte; Sedes (lat.). 

Gwarayne : ung; Nearos (gr.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 75 

Centarack : på denna sidan ; Citra (lat.). 
Altarack : bortom ; Ultra (lat.). 
£?Ofarsiie: motsatt; Contra (lat.). 
Quenliezquez : huru ofta; Quotiescunque (lat.). 
Kamhymdeith : Consuetudo (lat.), Kenahug (heb.). 

Dessa två sista ord giva en klar föreställning om 
keltiska språkets natur och uppkomst. En vilde, som 
försöker tala ett främmande språk, kan icke prononcera 
Quotiescunque, utan säger Quenliezquez. Kenahug (heb.) 
synes vara förvrängt till Kamhymdeith. Här kan ju icke 
några ljudlagar tillämpas, alltså. 



Digitized 



by Google 



Ungerska. 

Av detta urval svåra glosor, visar sig förvantskapen 
med hebreiska, grekiska, latin; och då förut blivit ådaga- 
lagt finskans frändskaper med samma våra klassiska 
språk, så förklaras finskans och ungerskans överens- 
stämmelser i vissa fall. 

Forro (ung.) = het; Pyr (gr.), Phaor (hjeb.), Ferveo (lat). 
Forr (ung.) = sjuda; Ferveo (lat.). 

Forrås (ung.) = källa; Bear (heb. = brunn), Bor (heb. = hål), Foro (lat. 
= borra), Furo (ung. = borr). 
Forog (ung.) = vända ; Strefo (gr.), Tropos (gr.), Tor-queo (lat.), Parevo 
(gr.), Fero, Foréo (gr.). F = T; Fumigo=Thymian (gr.)- 
Fordul = vänder sig. 

fordulat = vändning. 

{Ferj (ung.) = gemål. 
fer/7(ung.) =man; Vir (lat.) = Fer (kelt.). 
Fiistöl (ung.) = röka; Fumus (lat.), Fyo, Pnevo (gr. = blåsa), Pusta (sv.). 
PuSZta (ung.) =hed; Wiiste (ty.), Vastare (lat.) Bythitzo (gr.), Abyssos 
(gr.), Pusch (heb.), Paschat (heb. = plundra) [alltså 
icke av Pasco (lat. = beta)]. 
Puztit (ung.) = föröda. 
Pusztan (ung.) = blott, allena. 
Fej (Fejet, Fönev) (ung.) = huvud (spets). 
Fejedetem = förste; Bey (arab.), Baghal, Baal (heb. = herre), Fief (eng.), 

Feud, Feodal = chef. 
FÖnÖk= chef; Fenn, Feliil (ung. = upp), Epi (gr.). 
Nyiiik (ung.) = öppna, uppgå; Anoigo, Analyo (gr.), Chalosch (heb.). 
/Vyar (ung.) = sommaren; Ear (gr. = våren), Nearos (gr. = ung, frisk). 
Njfäjas (ung.) = vänlig; Evnous (gr.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 77 

Nyak (ung.) = nacke; Nacken (ty.), Nuce (it.). 

Nyei (ung.) = sluka ; Baloagh (heb.), Beliagh (heb.). 

Nyngia (ung.) = ro, vila; Noah (heb.), Nuach (heb.). 

ROSSZ (ung.) = dåligt, ont; Rosch, Ragh (heb.), Rusch (heb. = eländig). 

Reg, Regen (ung.) = lång, länge; Erek (heb.). 

Nagy (ung.) = stor; Gasoh, Saggia (heb.), Megas (gr.), Magnus (lat.). 

Nagyra (ung.) = stor, hög; även Magassäg (ung.) = hög där Megas (gr.). 

bekräftas. M = N. 
Munka (ung.) = arbete; Mogos, Mogeo (gr.). 
Rece (ung.) = nät; Rete (lat.), Reschet (heb.). 
Rideg (ung.) = kall; Rigidus (lat.). 
Rotnbol (ung.) = bryta ned; Rumpo (lat.). 
Keskeny (ung.) = smal; Isknös (gr.). 
Katt (ung.) = trädgård ; Garten (ty.). Hortus (lat.). 
IfereAr (ung.) = rund ; Circulus (lat.). 
IdÖ (ung.) = tid; /Etas (lat.), Ghet (heb.). 
Szantår (ung.) = åsna; Chamor (heb.). 
Ször (ung ) = hår; Se(gh)ar (heb.). 
Ut (ung.) = väg; Iter (lat.), Hodös (gr.). 
Lep (ung.) = träda på; Leipo (gr.). 
Level (ung.) = brev; Libellum (lat.). 



Digitized 



by Google 



Finska. 

Indelningen av språken är liksom alla indelningar 
och system ofullkomlig. De s. k. Ural altaiska språken 
äga icke ensamma agglutination och vokalharmoni. 
Agglutination finnes i alla språk, i hebreiskan mycket, 
ehuru ledsagad av flektion, och i mandschuriskan är 
vokalharmonien icke alls pregnant, ty hårda och mjuka 
vokaler träffas i samma ord. Finskan flekterar också, 
fastän den agglutinerar, så att indelningsgrunderna ramla. 

Jag har förföljt finska ord i massor och när jag 
upptäckt sveket, kan jag spåra rötterna utan svårighet. 
Men jag skall först visa att det icke finns något specifikt 
mongoliskt eller ural-altaiskt, varken i mongoliskan eller 
turkiskan, för att sedan återkomma till finskan. 

Några exempel ur mandschuriskan, innan ordlistan 
tryckes. 

Tob (mand.) = god (sv.) = Tob (heb.). 

Tubike (mand.) = frukt; Tappuach (heb. = äpple), Tuber (lat.). 

^/Äi (mand.) = varest; Ubi, ibi (lat.). 

Åbolambi (mand.) = ströva, jaga = Ambulare (lat.). 

Åko (mand.)''= icke; Ouk (gr.). 

Åla (mand.) = hög; Al (heb.). 

Åldanga (mand.) = avlägsen; Elongatus (lat.). 

Aniya (mand.) = år; Annus (lat.), Schana (heb.). 

Åmuran (mand.) = älskande; Amare (lat.). 

ÅSUrabumbi (mand.) = assurera; Assurer (fr.), Securus (lat.). 

Dalda-mbi (mand.) = dölja; Deleth (heb.). 

Darabu-mbi (mand.) = giva; Dåre (lat.) 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 79 

Edun (mand.) = njutning; Hädonä (gr.). 

FoSOtt (mand.) = ljus; Fos (gr.). 

Fulu (mand.) = många; Polys (gr.). 

Nuhan (mand.) = vila; Noah (heb.). 

SaChmbi (mand.) = skära; Seco (lat.). 

Tumin (mand.) = överflödande ; Tummim (heb. = fullkomlighet. Jfr: 
Urim och Tumim = ljus och fullkomlighet på översteprästens 
bröstsköld. Tumen är i mandschuriskan pluralismärke.) 

CitObuntB (mand.) = hjälpa; Adjuvare (lat.), Boätein (gr.). 

Tullmbi (mand.) = upphöjas; Tollo, Tuli (av fero, lat.). 

Tanggo (mand,) = hundra; Centum (lat.). 

Sil-men (mand.) = skugga; Silla (heb.). 

SbIu (mand.) = lärare; Saph (heb.). 

Schamo (mong.) = öken, sandhav; Chamoh (heb. = öken = Chol = 
sand, Majim = hav). 

Vad turkiskan beträffar, så synes den mest bestå 
av hebreiska (eller arabiska) och grekiska. 
Några exempel: 

Zeman = tid ; Zeman (heb.). 
Sene = år; Schenah, Schanah (heb.). 
5arsar = storm ; Schara (heb.). 
Erz = jord; Erez (heb.). 
Qaja = klippa ; Keipha (heb.). 
Allah = gud ; Al, El, Elohim (heb.). 

[Se ordHstan.] 



Med finska glosorna förhåller sig så, att de äro 
maskerade, men man behöver bara lyfta på masken, så 
känner man igen gamla bekanta från latin,, grekiska, 
hebreiska, isländska. Börjande med himmeln så liknar 
Taiwas varken Schamajim (heb.), Uranos (gr.) eller 
Coelum (lat.) Men Taiwas (fin.) betyder det böjda 
(= valvet) och detta är hebreiska Hatajah, Thäka (gr.). 
Varför solen heter Aurinko beror väl på Aor, Or, Ur 
(heb.) = ljus. 



Digitized 



by Google 



80 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Saari = ö (av Saarran = omhägna) = Seri(gh)a 
(heb. = omhägna). 

Järwi = sjö; Jor (heb. =Jaor). 

Wuori = berg; Har, Hor (heb.), Oros (gr.). 

Kallio = klippa; Callis (lat.) eller Collis (lat.). 

Salo = skog; Alsos (gr.), Silva (lat.). 

Kesä = sommar; Kaiz (heb.), i^stas (lat.), alla tre 
av Esch (heb.) = eld, värme. Kaio (gr.). 

Walkea = eld. Detta är varken Esch (heb.), Pyr 
(gr.) eller Ignis (lat.); men av roten Walk = blek, ljus, 
synes elden i finskan ha fått sitt namn av ljuset och 
icke av värmen. Blek heter på engelska Sallow, av 
Selas (gr.) = ljus, Helel (heb.). Men ljus heter på finska 
Selkeys, som är Selas (gr.), Hilvus, Haelvus (lat.). Kan 
Walkea vara latinska Palus, Pallidus -- blek och engelska 
Sallow, tyska Welk eller Falb? Jag frågar; och övergår 
till ordlistan, som är hastig emedan jag icke har tid att 
följa spåren, bara finna dem. Lakunerna äro avsedda 
att ifyllas vid bättre tid. 

Kauia (fin.) = hals; Collum (lat.), Gula (sp.) o. s. v. 

Nepas (fin.) — kusin; Nepos (lat.). 

Otan (fin.) = borttaga; Othéo (gr.), Oler (fr.). 

PJdän (fin.) = anse; Peitho (gr.), Peto (lat.). 

Tarka (fin.) = granska; Derkomai (gr), Criticare (lat. inverterat), Scru- 

tinare (lat.), Derischah (heb.), Dryfta (sv), Tröska (sv.?). 
Salaan (fin.) = dölja; Celo (lat.). 
Rike (fin.) = tvist; Rixa (lat.). 

Pelastaminen (fin.) = frälsning; Peltah (heb.), Apolysis (gr.). 
Paaksu (fin.) = tjock ; Pakys (gr.). 
Ml/r/a/a (fin.) = bry tåren; Meurtrir (fr.), Mord (ty.), Maurthja (goth.), 

Mors (lat.), Maroath fheb. = krossa), Murah (heb. = knif). 

rä/rfl: stjärnor; Tähti = prickar; Tittle (eng.), Dot (eng.), Tilpfeln (ty.), 

Tit. (heb. ^ stoft\ 
Meri : hav ; Mare (lat.). 
Järwi:s]ö; Jeor (heb.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 81 

Salo-.skog; Silva (lat.), Alsos (gr.), Hy lä (gr.). 

Selkeys : ljus; Selas (gr.) = Levkos (gr.). 

Wuonna :tir\ Annus (lat), Schanah (heb.). 

Sokea '.h\ind\ Coecus (lat.). 

Kuroo : döf; Karosch (heb.). 

Anastan : eröfra,; Anastasis (gr.). 

#fa///S:skön; Kalös (gr.). 

Ifa//a:valk; Callis (lat.). 

Ruokavani : m&ltid ; Arucha (heb.). 

Kåtkeä \ åo[]2i\ Cacher (fr.), Keotho (gr.), Hatmin (heb.), Kasseh heb.). 

Hywäigoå, bra; Ev (gr.). 

//a/see : lukta ; Haziach (heb.). 

Afl/I/Wl/: förvandlas; Mutari (lat). 

Jalka : fot; Jalak (heb. = gå). 

lfe//o : skälla ; idem. 

Tuopp! : stop; idem. (Obs.! S elimineras liksom B i bly ■■ Lyijy.) 

LukB: plocka; idem. (med elim. P), Laket (heb.), Lego (lat.), Luka (nord.) 

Pååsseipli; Epi (gr.). 

YliiöyeT; Al (heb.). 

Låpi : igenom ; Leber (heb.). 

Ennetliröre; Ante (lat.), En (gr.). 

Ymperi : omkring ; Peri (gr.). 

>1//a: under; Halah (heb). 

Rakasta : älska ; Rachom (heb.), Karitzomai (gr.). 

Korkea.hög; Korys (gr.), Karoh (heb.). 



6. — Strindberg^ Sprdkvetenskapliga atvdier. 

Digitized by VwjOOQ iC 



Negerspråken. 

Det uppges existera några hundra negerspråk, men 
det tror jag är osant. Jag har sett på fyra av dessa 
språk, från vitt skilda trakter, och de äro olika, men 
äga gemensamt; och vad mera, deras glosor kunna åter- 
föras på kända civiliserade, mest klassiska språk. 

Hottentotterna stå nog lägst, men där finns spår av 
alla språk. På räkneorden hittar jag genast Gui = ett, 
Egy (ung); tio heter dici, decem (lat.), men nona heter 
bara 3 som är dock roten ur 9 (nona). Hu heter 7. Åtta 
Khasia, men Kadeksan på finska. 

Gud =E\oh; Eloh (heb.). 

Giftas = Game ; Gaméo (gr.). 

Hus = Omi; Domus (lat.). 

Bäck = Arob ; Rivus (lat.). 

Ånga = Nub ; Nubes (lat.). 

Sköte = Ke\h; Cheik (heb.), Kissos (gr.). 

Törne = Khus; Koz (heb.). 

Agg = Uvvus; Ovum (lat.). 

£/V = Uib; Vivere (lat.), Bios (gr.). 

Skära = Kei ; Keiro (gr.). 

Fågel = Anih, Anis; Avis (lat.). 

fo/Ar= Lais; Laos (gr.). 

Bränna = Khou ; Kavo (gr.). 

Dag = Tses; Dies (lat.). 

5o/— Soris; Sol (lat.), Siirya (skr.). 

Geting = Cieriih] Ziragh (heb.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 83 

Kårlek = Ah; Ahab (heb.). 
Stenbock = Aris; Aries (lat.). 
Vild = Chamareb; Chamar (heb.). 
Eld = Ais; Esch (heb.). 



Digitized 



by Google 



Turkiska 

synes mest bestå av hebreiska, eller arabiska, vilket är 
samma språk. Men bredvid dessa semitiska ord finnas 
synonymer med andra ljud, liknande grekiska och latin. 
Turkarna synas under växlande öden ha antagit andra 
folks språk och därvid översatt glosan. 

Rebi (turk.) = vår (sv.), Abib (heb.)., Rebia (arab.). 

Jaz (turk.) = sommar (sv.), Kaiz (heb.), ^stas (lat.). 

Chazan (turk.) = höst (sv.), Sethav (heb.), Chazir (heb. = skön). 

Schita (turk.) = vinter; Schita (arab. = vintern = hösten) = Setav (heb.). 

Jewm (turk.) = dag (sv.), Jom (heb.). 

Saat (turk.) = tid (sv.), ^tas (lat.), Ghet (heb.) 

Sabah (turk.) = morgon (sv.), Zaphra (heb.). 

Zuhr (turk.) = middag (sv.), Zarahim (heb.). 

Lejil (turk.) = natt (sv.), Lajil (heb.). 

Sarsar (turk.) = storm (sv.), Schara (heb.). 

Celdsch (turk.) =.snö (sv.), Scheleg (heb.). 

Jach (turk. = is (sv.), Kerak (heb.). 

Erz (turk.) = jord (sv.), Erez (heb.), Aräs (gr.). 

Dschebel (turk.) = berg (sv.), Gibel (arab.), Gaboah (heb.). 

Qaja (turk.) = klippa (sv.), Keipha (heb.). 

Zeheb (turk.) = guld (sv.), Zahab (heb.). 

Åin (turk.) = öga (sv.), Ajin (heb.). 

Uzun (turk.) = öra (sv.), Ozen (heb.). 

Enf (turk.) = näsa (sv.), Aph (heb. av Anaph). 

Qara (turk.) = svart (sv.), Schahor (heb.). 

Sygbyr (turk.) = oxe (sv.), Scher (heb.). 

Kelb (turk.) = hund (sv.), Keleb (heb.). 

Åjy (turk.) = björn (sv.), Ajisch (heb. = »Stora Björnen» eljes = Dob). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGÉNNAMN 86 

Jod (turk.) = hand (sv.), Jad (heb.). 

ISSba (turk.) = finger (sv.), Ezba (heb.). 

Zufur (turk.) = nagel (sv.), Ziphoren (heb.). 

BatBn (tur^k.) = buk (sv.), Beten (heb.). 

Tyhal (turk.) = mjälte (sv.), Tachol (heb.). 

Meraret (turk.) = galla (sv.), Marah (heb. == den bittra = Amara (lat.)). 

Dam (turk.) = blod (sv.), Dam (heb.). 

Ridschei (turk.) = fot (sv.), Regel (heb.). 

Zanu (turk.) = knä; Gony (gr.). 

Insan (turk.) = mänska (sv.), Enosch, Ensch (heb.). 

Duchter (turk.) = flicka (sv.), Tygatär (gr.). 

Rés (turk.) = huvud (sv.), Rosch, Resch (heb.). 

Schar (turk.) = hår (sv.), Sear (heb.). 

Allah (turk.) = gud (sv.), El, Elohim (heb.). 

Dschennet (turk.) = paradiset (sv.), Gan Eden (heb.). 

Melek (turk.) = ängel (sv.), Malek (heb.). 

Dschehannem (turk.) = helvetet (sv.), Gehinnom (heb.). 

Tablat (turk.) = natur (sv.), Teba(gh) (heb.), Tebel (heb.). 

Soma (turk.) = himmel (sv.), Schamajim (heb.). 

Schatns (turk.) = solen (sv.), Schemesch (heb.). 

Schab (turk.) = moln (sv.), Gab (heb.). 

Rik (turk.) = vind (sv.), Ruach (heb.). 

Zyja (turk.) = ljus (sv.), Zohar (heb.). 

Zulonet (turk.) = mörker (sv.), Zalmavet (heb.). 

Souglarq (turk.) = köld (sv.), Schelagh (heb. = snö = Gelu (lat.)). 

iSSillk (turk.) = hetta (sv.), Aitzo (gr.), Esch (heb.). 

Ma (turk ) = vatten (sv), Mi, Majim (heb.). 

Sene (turk.) = år (sv.), Schana (heb.). 



Digitized 



by Google 



Mongoliska-Manchuriska. 

Mest likt hebreiska, grekiska och latin; genom 

latinet påminner det om romanska ljud och former. 

Jfr C. de Harlez, Manuel de La Langue Mandchoue 
(Paris Maisonneuve, 1884). 

Jugon:\ä.g, trakt; Zygon (gr. = bergspass) = Jugum (lat.). 

Sakda : ga-mmal; Saken (heb.). 

>1ra: skriva; Write (eng.), Aro (lat. = rista). 

Jui : son ; Hyiös (gr.), Jalid, Valid (heb.). 

Amuran : älska ; Amare (lat.). 

ffO(/a^Olf: avsikt; Baunoh (heb.), Beijun (heb.). 

ÄOCfO: räkna; Batoach (heb. = räkna på). 

Ubiya : hata; Ajob (heb. = fiende). 

BOO : hus ; Beth (heb. av Bo = gå in i), Bau (ty.), Bo (sv.). 

faArs/ : arbetare ; Facio, Faxo (lat.), Facesso, Factor (lat.). 

faArsa/a: dela; Phak (heb.) + Pasal (heb.). 

>1Aa:varest; Ubi (lat.). 

Aba : ack ! Abi (heb. = ack om !). 

>1Äa:jakt; Abah (heb. = åtrå). 

Abalambiigåi på jakt; Ambulare (lat.), Lambano (gr. = taga, fånga). 

Abdaha : h\a.d, löv; Eb (heb. = grönska, växa), 

Abka : himmel, högsta väsen; Ab (heb. = skaparen, fader). 

Ala: höjd; Al (heb. Ghal = hög). 

Aisin : metall ; .^s (lat.). 

>1/s/ : rikedom ; Aschir (heb.). 

>tc/^OIf : äldre broder; Ach (heb.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 87 

Kuo : son ; Hyiös (gr.)- 

Ä/Z/Ar : visdom ; Boulä (gr.). 

Tierlik: vild: Tierlik (kelt. = vild), Tär (gr. = djur). 

Nomlaho *. lära; Nom-itzo (gr.) -\- Lamad (heb.). 

Nomun : religion; Nömos (gr.), Emunah (heb.). 

Elffäthär; Entade (gr.). 

Eté : denne ; Hode, Hade, Tode (gr.). 

_. >: hundra; Hekaton (gr,). 

Tiaunn f ^^ ^ 

r/fa tians; Chita (heb.). 

Eitehigen Asnsi] Asilus (got.), Ezel (höll), Azal (gael.). 

OuSSOUk : skrift, penna; Othoth (heb.). 

Naran : sol; Ner, Naor (heb. = ljus). 

Sara :m3.nen; Sahar, Sarah (heb. = månen), Zohar (heb. = ljus). 

Toun : röst; Tune (eng.), Ton (ty.), Ftonggos (gr.), Fonä (gr.), Tonus lat.). 

^f°''} : sjö; Nahar (heb. = flod), N?o, Nano (lat.). 

Noorf 

Kongsn : blå ; Kyanos (gr.). 

Olaiherg; Al, Aljan (heb. = hög), Oros (gr. = berg; L = R). 

Humun i mänska.; Homo, Humanus (lat.). 

(?l/lfO/llf: sanning; Emun (heb.), Nous (gr.). 

Hotai \ 

Euchi0n>:\ögn, hat; Hatha (heb. = synd), Odium (lat.), Hassen (ty.). 

Oso i 

EfiBVtel : återstod ; Televtä (gr.). 

Tchino : vBXg; Canis (lat., C. Lupus). 

Ere : man ; Vir (lat.), Fer (kelt.). 

EfllÖ : kvinna ; Em. (heb. = moder). 

Tirkalang : nöje; Terp-sis (gr.), Hilaris (lat.), Thirhaka (heb. = dåraktig). 

^*(^}:dal; Thal (ty.), Deleth (heb. = det låga), Deilös (gr.). 
Tala) 

Ohor: sked; Kochlear (gr.). 

Kintchi '.hdind; Kaschor (heb.), Katekein (gr.). 

Ewra*. frukt; Evforos, Opora (gr.). 

OulahO : gritsi; Ololytso (gr.), Klavo (gr.), Ululare (lat.). 

refO/:sent; Meta Tavta (gr.). 

Oiie, (///-.handling; (Gh)alilah (heb.). 

Oulou: icke; Ou (gr.), Al, Lo (heb.), Nullus (lat.). 

OifOÄO : begripa ; Kata-noo (gr.), Nomitzo (gr.), Nous (gr.). 

Orforlång; Artus (lat.). 



Digitized 



by Google 



88 SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER 

Koutchoun tkr&ft; Chasak (heb.), Iskys (gr.), Akmatzein (gr.). 
Hamok : alla ; Hama (gr. = tillsammantagna), Hamschek (heb. = samman- 
hang). 
Machi : myckti; Much (eng.), Meod (heb.), Megas (gr.). 
All : vilken ; Aliquis (lat.), 
AU keunn; vilken? Aliquis (lat.). 
Atali: lika; Talis (lat.). 
ChinBV: ny; New (eng.), Kainos (gr.). 
Tchl.du; Sy (gr.), Atha (heb.), Tu (lat.). 
Mino : min ; Emös, Mu (gr.), 
EgounO: hans; Ekeinos (gr., överfl. betyd.)- 
Ke-ket: och; Kai (gr.). 
Ali : eller; Alias (lat.) = eller (sv.). Obs. ! 
^p:tag! Apage! (gr.). 
>t//i&a: överallt; Alibi (lat). 
Alikeun : varest; Alicubi (lat.). 
Tchak : överalh; Syknä (gr.). 

OmtahO: sova; Dumah (heb. = tiga stilla), Dormir (fr.). 
Omtatak : freqv. = Dormi-lare (lat.). 
Kepteho : lägga sig; Cubui, Cumbo (lat.), Keimai, Keistai (gr.). 



Digitized 



by Google 



Etymologiska grundregler. 

När man söker ett ords härledning, vilket rättare 
uttryckes: Ordfränder . (Rietz), får man icke avskräckas 
därför att glosan saknar ljudlikhet. 

Söker jag svenska ordet hand i främmande språk, 
så finner jag det endast i tyska och engelska hand, där 
ljud och begrepp samstämma. Italienska Mano och 
franska Main ha icke med hand att skaffa. Latinets 
Manus är däremot dessas frände, och skall härledas av 
Mad-Metior, Messus, Mensis = mätaren, kännaren, bil- 
daren. Grekiska Keir av annan rot: Krao, Kravo 
(= gräva) eller Keiro (= klippa, skära), Kouro (fin. = 
näven). Hebreiska ordet för hand är Jad, Jod av roten 
Jadagh = känna. 

Men alla dessa ord äro förvänta, fastän olika folk 
benämnt handen efter olika egenskaper. 

Hand (sv., ty., eng.) återfinnes i grekiska Gento 
(defekt. = han grep) som visar sig i Guante (sp.), Gant 
(fr.), Vante (sv. = grep-fodralet [vulgärt] = handsken); 
skymtar i latinets Prehendo (Gesenius), franska Prendre. 
Isländska Henda = gripa behöver icke »komma av» hand 
(Hönd), utan båda kunna vara släktingar till Gento 
(gr. = gripa). I hebreiskan finnes Ganab = tillgripa. 
Kana = förvärva, Keneth. Romanska gruppen Manus, 
Mano, Main har fränder i Mätreo (gr.), Madod (heb.) = 
Metior, Mensus (lat. där nasaliseringen visar sig). 



Digitized 



by Google 



90 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Grekiska Keir av Krao eller Keiro har endast invid 
sig finska Kouro, som dock betyder näven, men detta 
är hebreiska Agroph = näve, griparen; Greifen, Grifr(ty.), 
Agrafe (fr.). Härav framgår att alla orden voro i släkt, 
men glosorna icke. 

Ett annat exempel. Stjärna (svenska) är Aster eller 
Stella (lat.), Astär (gr.). Står (eng.), Stern (ty), Étoile 
(fr. = Stella). Alla dessa äro närmast = de utströdda; 
Sterno, Stratae (lat.). Hebreiska Chokab = stjärna är av 
Kikkar (=små rundlar) som är grekiska Kyklos, latinets 
Circulus (rotatism) o. s. v. 

Finnen kallar stjärnorna : prickar (fläckar = Tähti ; 
Tittle (eng.), Dot (eng.), Tamno (gr.), Con taminare (lat), 
Tupfel (ty.). 



Utom de kända ljudlagarna bör man även stadigt 
erinra dessa 4. 

1:0 Nasalisering; en instinkt att med infix av N 
avrunda uttalet. Metior, Mensus (som sedan kontraheras 
eller assimileras till Messus). 

2:0 Labialiscring. Infix av en labial: B, P, F, M, 
Andrös (gr.) för Anros; Humble (sv.) = humle. 

3:0 Rota-tism Infix av R (= Ro (gr.)), Kyklos 
(gr.) = Circulus (lat.), Mouillering = Infix av J efter L. 
Fusil, Fusiljera. 

4:0 = Inversion eller metathesis. Ordets ömvändning, 
helt eller delvis. Krao (gr.) = Keiro : karva (sv.) = grava 
eller skära. Alb-us (lat.) = Lev-kos (gr.), Laban (heb.). 



Vidare bör märkas: att vid ljudövergångar skillnaden 
på vokaler och konsonanter icke är absolut. U t. ex. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 91 

är ju både U, V och B; och enär B är = P, F, så är 
U stundom = P, F. 

Vokalen I är=J som är ett G, följakthgen H, K. 

Konsonanten H uttalat He (heb.), Asch (ty.), Hå (sv.) 
innehåller ett latent A. Detta synes stundom i hebreiska 
Ajin som är = Gh. Opunkterat skrives Ajin (== öga) 
Ghin. I hebreiska A (Aleph) uppenbarar sig H, då A 
ofta är ljudlöst eller svagt aspireras.* 

En annan klippa som nybörjaren strandar emot är 
glosans flertydighet. Den som t. ex. läst litet latin vet 
nog att Habeo (lat.) betyder hava; men han glömmer att 
det även betyder bo (sv.) och veta, förstå (sv.). I dessa 
betydelser råkas hebreiska Bo och Beth = ingå, hus. 
Men Bin (heb.) betyder veta, urskilja; grekiska Faino, 
Finden (ty.). Coma (lat.) betyder hår, men även löv, 
gräs; där grekiska Koma (= löv) råkas; under det att 
hår heter Trix på grekiska. 

Leb (heb.) = hjärta heter Cor (lat.), Kardia (gr.); 
men hebreiska Leb betyder även själ, känsla, liv, som 
synes vara germaniska Leben, Liv, Live. 

Vid övergången från hebreiskan får man ofta en god 
ledning genom att läsa glosan opunkterad; och i verbens 
böjningar söka helt nya spår; likaså icke förgäta att 
praefixen, artikeln inräknad, ofta medföljer vid nybildning 
av ett ord. 

* Om man jämför hebreiska 5*5 = A med grekiska x (Kappa), sä 
äro de endast omvända. Kappa övergår också till H i germaniska 
språk: Kardia (gr.) = Heart (eng.). 



,.-.1. 



Digitized 



by Google 



ORDLISTA. 

>lr0/l = Aharon = Bergsman (Montanus). Av Har (el. 
Hor) = Berg. Oros (gr.), Göra (slav.), Gyris (gr.) Guhr 
(ty.),Wuori (fin.), Eurr(isl.), Sten-ören (sv.), Sten-har (sv. 
= Ljus-hararne, Uppl. Skärgård). Ör (sv. = Strand- 
grus: Hälsing-ör, öregrund). Ar-ena (lat. =^ Sand, 
ark. Harena). 

Ändeisen On är diminutiv- i hebreiskan. Isch 
= Man; Ischon =^ Liten man (Männ-chen [ty.]). 
Schemesch = Sol; Schimson -^ Simson =r Liten sol. 
On är även diminutivändelse i Grekiskan. Anar -^^ 
Mann, Andrion ::=^ Liten man. 

Abana^^ Sten, Stenig; En flod i Syrien. Av Eben 
(el. Oben) 1:= Sten, Stoft; från Abak =:^ Boka sönder. 
Haphae (lat. := Sand), Psäfos (gr.), Eben-holz (ty. Stein- 
holz, där Eben - - Sten), Ebenus (lat.), Ebenos (gr.). 
Ävja (sv. = Gyttja eller sand). Men Abak = Boka 
sönder (sv.), Pochen (ty.), Pägnyo (gr.), Pango, Pepigi 
(lat.). 

>ltor//lf^^ Övergång Ett berg i Moab. Av Abar ::^^ 
Höja sig; Hyper (gr.). Super (lat.), Uber (ty.), Över (sv.), 
Afar (goth.), Ufer (ty.). 

Abha (chald, syr.) ^r- Fader. Ab. (heb.) = Fader, Ska- 
pare, Välgörare. Avus (lat.), Ovum (lat.). Ev- (gr. = 
Väl-), Ave (lat. = Hell!), Ab (heb.), Aboth pL, Abt (ty.), 
Abbot (sv.). Abbedissa (sv.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 93 

Abila (chald) = Abad (chald.), Ebed (heb.) = Tjänare; 
Abad, = Obed = Arbeta, Odla. Detta Abad, Obed 
stavas med Ajin (Ghabad); men ett annat Abad utan 
Ajin betyder fördärva, förinta, och kan vara samma 
ord. Obitus, Obire, Obedire (lat.), Abide, Abode (eng.), 
Bitten (ty.). Bedja (sv. -= lyda =: obedio lat.), Obidient 

(eng.)- 
AbtlBBi= Guds tjänare. Ebed ^rrr Tjänare; El =^ Den 

starke (Guden), pl. Elohim. 

El, Al, Ul, Ejal, Ghal, Ejhul = Kraft. Alkä (gr. = 

Styrka), Valeo (lat.), Validus (lat.), Gewalt (ty.). Väldig 

(sv.), Vigeo (lat.), Vigr (sv.). Av Ghal kommer Halten 

(ty.), Held (ty.). Hjälte (sv.), Adal (isl.), Ajil = Starkt 

djur; Ajal = Hjort; Eleh (fht.), Elg (sv.). Al = Allah 

(arab.). 
Abdi =M.in tjänare. I -^ suffix pronomen min (sv.). 

Se Abda. 
Ab0i ^^Sorg, Klagan. Inverterat Lypä (gr.), Lippus 

(lat.), Belos (gr. r-^ Skräck), Bilis (lat. ^- galla, svårmod), 

Fel (lat.), Fsela (isl. ^-^ skräck). 
AbJasapb^^Kn Fader som församlar. Ab.^^^ Fader; 

Jasaph, Asaph ^^ Fortsätta, samla, öka. Hepomai (gr. 

r= följa), Sepelio (lat.), Sequor (lat.), Syknos (gr.), 

Saepio, Saepes (lat.), Saepe (lat. ^^ ofta), Sippe, Sipp- 

schaft (ty.), -ship (eng.), -skåp (sv.). 
>IWÄ/lf=: Havets fader. Ab=^ Fader; Jam^^Hav; av 

Jamam = gny, bullra; Gemo (lat.), Jammern (ty.), 

Gémir (fr.). Jämra (sv.). 
Abida = Förståndig fader. Ab = Fader; Ida av ladoa 

=^Veta; Oida, eidenai (gr.), Video (lat. = se, förstå). 

Vide (dan.) Veta (sv.). 
Abib =^ Ax. Épi (fr.) Spica (lat.), Spike (eng.). Spik (sv. 

överfl.). 



Digitized 



by Google 



94 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

AbiSSSr — Faders hjälp; Ab ^^ Fader; Azor = hjälpa; 
Azuda (Wales), Rezo (gr.), Azzardo (it.), Hasard (fr. ^= 
Gliicksfall). Se Diez = Wörterbuch, där arab. Jasar 
sättes i fråga jämte turk. azzar. 

Ablgall^ Faders glädje; Ab = Fader; Gail, Gil == 
Glädje. Gil, Gul =- vända, hoppa, dansa, glädje. 
Hilaris (lat.), Helix (gr.), Hjul (sv. ^= det vändande). 
Gai, Gaillard (fr.), Glad, Glädje (sv.). 

AbIbUil -^F Rå ers ära; Ab^ Fader; Hud, Hed, Hod, 
Hädar =— Fröjderop, prydnad. Ado (gr ), Hador (ags.), 
Heder (sv.), Hädys (gr.), Gaudeo (lat.). 

AbimelBk^ Min Fader en Konung. Ab = Fader; 
Melek = Konung, Malok = härska, Maluka, Mamlekah 
(deriv. Moloch, Mameluk). Lamelek (heb. =-^ åt konung- 
en). Lamakos (gr. = mycket stridbar), Malakitzo (gr. 
skrämma, göra .vek); Malakos gr. = vek; men Malakä, 
Malakia (per antiphrasin) =^ styf. 

^A/MltoÄ == Givmild, nådig Fader; Ab = Fader; 
Nadab ^^ nådig. (Nedaboh, Jidbenu), Neo, Nuo, Nuto 
(nicka bifall), Natos (gr.), Naddah (skr.), Gnade (ty.), 
Nådig (sv.). 

>IA//I0Ä/If = Ljuvlig Fader; Ab = Fader; Noah ^=^ 
Ljuvlig, ro; Noos, Nous (gr.), Nuo (lat.), Nomao (gr. 
= grubbla), Nox (lat.), Nyx (gr.), Night (eng.). Natt 
(sv.), deriv. Noach). 

Abiram -^Hög Fader. Ab^-^ Fader; Ram ^-^ Hög, av 
Rum ^- Höjas, hög, högfärd. Rbmä (gr. =-= styrka), 
Roma (lat. =^Urbs?), Ramr (isl.), Rumor (lat), Ruhm 
(ty.), Be-röm (sv.), Ramma (dan.), Bremo (gr.). 

Abisai Min Faders gåva; Ab ^=:= Fader; Schai ^-= 
Gåva; I ^^ suff. [»min» (sv.)]. Schuth, Schith, Schath, 
Schattha — ^ giva. Scazz, Scaza (ahd.), Sceat (ago.), 
Schatz (ty.), Gaza (gr., lat.). Skatt (sv.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENKAMN 95 

>lÄ/M/0/lf = Fridsam Fader. Ab Fader; Salom =^ 
Frid, av Schalem, Jischelam, Scholem, Scholami 
etc. =-. Vara fullständig, välbehållen etc. Salus (lat.), 
Salvus (lat.), Seelig (ty.), Salig (sv.), Säll (sv.), Heilig 
(ty.), Helig (sv.), Holos (gr.). 

>lÄ/iar=^ Faders lykta. Ab^= Fader; Ner == Lykta, 
ljus, lampa. Av Nur ^-- Lysa, av Or, Ur = Ljus, eld, 
Uro (lat.), Nearos (gr.), Evros (gr.), Oriens (lat.). 
Men Or (heb.) =-= Ljus stavas opunkterat AVR, varav 
Aurora (lat.), Aurum (lat.), Feuer (ty.). Fyr (sv.). 
Pyr (gr.). 

Abram = Hög Fader. Ab = Fader; Ram = Hög. Se 
Abiram. 

Abraham ^= Fader för mycket folk. Ab = Fader; 
Rab = Mycket; Am = Folk (=— Gham med stumt 
Ajin), Samling etc. Rab se Ram på Abiram. 
Am = Folk (Gham, Ghim, Samling, av Ghamam r^ 
Samla), Hama (gr.), Sam (isl.), Sym- (gr.), Cum (lat.), 
Heimr (isl. = Förening), Homo (lat.), Gaméo (gr.), 

AbsaiOItt = Fr idens Fader. Se Abisalom. 

Acbab^= Faders broder. Ab = Fader; Ach (Ekav.) == 
Broder, men även vän, kamrat, folk, någon = Ekeinos 
(gr.), Quisque (lat.), Oikeios (gr.), Acervus (lat.). 

>ICÄ/to/a/= Avfallen, Dåraktig broder. Ach = Bro- 
der; Tophel (Thaphel)= Dåraktigt handla, (Thitthaphel, 
Pathal), Tyflöo (gr. = förblinda, stumpfsinnig machen), 
Fatuus (lat.), Atopos (gr.). 

Ada = Beprydd. Av Adar = herrlich machen. Hadäso 
(gr.), Hädys (gr.), Ad-ulare (lat.), Gaudeo (lat.). Hedra 
(sv.). 

Adaja = Herr 2ins vittne = Ja :=rt förkortat av Jahveh. 
Ed, Od, Adim = Vittne. Av Jaad = Oida (gr.), Idéa 



Digitized 



by Google 



96 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

(gr.), Vas, Vad-is (lat.), Borgen, Vad (sv.), Vädja (sv.), 
Ed (sv.). 

AllBtn= i:o Röd jord. 

Människa, folk, någon, av Damah likna (= Guds 
liknelse = avbild), Idem (lat. = av Damah, fut. Jidmeh), 
Dämos (gr.), Homoios (gr.), Homo (lat.). 
Röd; trol. av Dam = Blod eller tvärtom. Haima 
(gr. = Blod; D = Th = H). Haemus (lat.). 

AllBr = Hsidor, Mador, Medor = Boning. Av Dur i:o 
Gå runt, 2:0 Bebo. [Förvant med Dårar, Dahar, Tur, 
Thur, Zur, Sur, Schur.] Turris (lat.), Durare (lat.), 
Hador (heb. = Hidryma gr. = Boning av Hidryo = 
Bosätta sig). Dromos (gr. = Rännarbana, Hippodrom). 

Atl0nåi= Herren min. Adon = Herre av Don, Dun 
= Döma. Damno (gr.), Dannare (it.), Deinös (gr. = en 
väldig), Dänos (gr. = Rådslag), Döma (sv.). [Gesenius 
deriverar från Eden = Grundval] 

>llfra/lfa/aAr= Stark Konung: Adir = Stark av Od = 
Böja; Melek = Konung. Adir = Adil; Edel (ty.). 
Ädel (sv.). 

Od (heb. = böja, härska); A-dynos (gr.), Dynamis (gr.), 
Odium (lat.), Atzo (gr. = vörda), Hadrös (gr. = duktig, 
stor). 

>|jfl/r = Församlare. Agar = Samla; Ageiro (gr.), Ag- 
men (lat.). 

Deriv. Egroph (heb. = Näve), Greifen (ty.). Gripa (sv.), 
Grepe (sv.). 

Ahaia = Hydda, Tjäll: Ohel, Ahali = Kalia (gr.), Cella 
(lat.). Källare (sv.), Tjäll (sv.). 

AbaSf Achas = Besitter e; Ekomai (gr.), Eikan (ahd.), 
Eiga (isl.), Eigen (ty.). Äga (sv.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 97 

Ahian = Drickesbroder, Vinbroder; Ach = Broder 
se ovan) Jajin = Vin; Oinos (gr.), Vinum (lat.), Ginu 
(wall.), Gin (höll. -— Vin = Genever, som icke synes 
komma av Juniperus). 

>IÄlfcl/lf = Uppstånden Broder = Ach = Broder; Kum 
= uppstå; Kam, Kom, Jakum, Kijem, Kojem, Hekim, 
Mukime, Hukkam etc. 

Keisthai (gr.) = Kijem (heb.); Emicare (lat.) = Mukime 
(heb.), Jacio, Jacto (lat.) = Jakum (heb.). 

>IÄ//lfO/Ä=Min Broder dödlig. Ach=Broder; I=Min; 
Moth = Dödlig, Muth = Dö, Meth, Mathi, Maveth, 
Moth = Döden ; Mactare, Mactus (lat.). Mattare (it.). 
Mäter (fr., échec et mat). 

AhiSåhår ^=Min broder en morgonrodnad. Ach = 
Broder; I = Min; Schakar = Morgonrodnad. Schakar, 
Schikar = tidigt spana, söka, längta efter. Suachan 
(got), Search (eng.), Suchen (ty.), Ssukam (pol.). Söka 
(sv.), Kika (sv. = Schikar heb.). Schakar = Morgon- 
rodnad kan vara heb. Zohar = Glans av Or (Aor 
op.), Zahar = belysas, Nizchar = Niteo (lat. = glänsa), 
Theorein (gr. = belysa = Zahar heb.), Nix (lat. = Snö 
av Niteo, glänsa). 

AhiSBmak= Min Broders understöd. Ach == Broder; 
I = Min; Samek = understöd. Skäma (gr.), Schema 
(lat.), Scamnum (lat.), Schemel (ty.), Escabelle (fr.), 
Kamaitzelos (gr. = Schemel). 

Ahisar =Min Broder en Sångare (eller Förste). Eg. 
Ahischar, med Schin i Bibeln i Kon. 4: 6; Schar = 
Sångare; Sar = Furste, Sir (eng.), Zar (ry.: alltså icke 
av Caesar). Nu stavas visserligen båda orden med 
Schin, men i Judarnas Bibel är Schin i Ahischar 
punkterad som Sch icke S. 

7. — Strindberg^ Språkvetenskapliga studier. 



Digitized 



by Google 



98 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

AhitOb = God Broder min. Tob = god, redlig, from, 
skön, rik, glad. Tob, Jitab, Hetib, Tub, Tobah, Dives 
(lat. = rik, stor), Thymos (gr. = Vilja, lust), Thopevo 
(gr. = smickra, tjäna). [Enl. Meier heb. Wurzel-W- 
Buch, av Jatab, därav contract.] Tob av Tahob. Dapä 
(gr.), Daps (lat.), Tykä (gr.), Dupeo (gr.). Teb (chald. = 
vara glad), Sebes, Sebatzomai (gr. = vara from). 

>lÄ/a* = Mjölkställe. Chalab = Mjölk. Gala, Galaktos 
(gr.), Lac (lat.), Lebbe (höll. = Löpe sv.). 

>IÄMÄ = Välluktande av Reach, Riach, Ruach = 
Riechen, Geruch (ty.). Ruach (heb. = Luft, ande = 
Aura lat.), Avra (gr.), Aär (gr.). 

>lÄil/lfÄy = Vattenbroder. Ach = Broder; Majim plur. 
tant. Vatten. Sing. obrukl. Mai (Mi, opunkterat), Mo, 
Mohi (chald.) = Hum-idus (lat.). Mydäo (gr. = drypa), 
• Meo (lat. = flyta, gå). Men Majim betyder även Bäck, 
' Flod och Nöd, Fara och härledes av några av Mug = 
flyta (även darra, vackla, bäva), Jamug, Namug. Mogéo 
(gr.), Mochthos (gr. = Elände), Mano (lat. = rinna), 
Madeo (vara våt), Mingo (lat). 

4/= En ruinhög. Stavas Ghi (i st. f. Ghevi) av Ghava = 
förstöra. Därav Aj (Ghaj). Septuaginta skriver Aggai, 
Vulgata Hai. Agmen, Acervus, Agger (lat.), Ageiro 
(gr.). 

>!//«* = Glada, Rovfågel. Av Avah = tjuta. [Jfr:Ai=: 
I, tjutaren =^ schakalen], Ejulo (lat.), Eule (ty.), Oionos 
(gr. = Rovfågel, Weihe (ty. == Glada, av okänd etymon 
[Kluge]). 

>l/<l/0/l = Hjortstånd eller stark Borg, av Ajal = 
Hjort eller Ej al = Styrka av El = Stark. Se ovan: 
Abdeel! 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA nCENNAMN 99 

Aln = Öga. Stavas Ghajin eller Ghin (opunkterat). Ajin 
(heb.) = Eye (eng.), Oeil (fr.), Auge (ty). Öga (sv.), 
Augä (gr.) = ljus. Öga, Oculus (lat.). 

ÅkeUama = Blodsåker. Akar (heb.) = gräva, Ikkor = 
Bonde, Äger (lat.), Agrös (gr.), Acker (ty.). Dama 
(heb.) = Blod; Haima (gr.), Hsematites (lat.). 

Alia = Övre våningar. Stavas (Gh)aliah av(Gh)ala = 
stiga; Alath = upphöjelse; Altus (lat.), Altan (sv.), 
Haliskomai (gr.), Levare (lat.). Elever (fr.). 

>l//IÄWÄ = Tusende, eller anförare. Elef, Olef, Alpaim, 
Alaphim. i:o Husdjur; 2:0 Tusen; 3:0 Stamm, Tusen- 
den. Fylä (gr. = Stamm); Aluph (heb.) = Vän = 
Filos (gr.). 

[Eilf (ty.). Elva (sv.), Ellifu (isl.), kan vara förvant med 
Elef= 1,000, och av grunder man glömt. (Eilfs ety- 
mon är okänd. Kluge.)] Tusen heter nämligen på 
ungerska Ezer; och detta är Hebreiska Åser = Elva; 
sannolikt heb. Iloh = Låna, ty efter enheterna börjar 
ii:an att låna enheter. Iloh opunkterat, heter eljes 
Lavah, imperf. 
Alaphim (heb.) == Elafos (gr. = Hjorth). 

Alva = Ondska. Alva (heb.) = Favlos (gr.), Faul (ty.), 
Fael (no.), Fala (sv.). Alv (sv. = undergrund av dålig 
jord). 

>l/lfaA= Arbetsam, stavas Ghamel. Melakah = arbeta; 
Ghamal: arbete, möda, Meletåo (gr. = ivrigt bedriva), 
Mello (gr. = vara verksam, kunna), Molis, Epimeleia 
(gr. = Möda), Molestus (lat.). 

>l/lfaAÄAr= Folk som läppjar. Am = Folk; Lachak = 
Läppja. Lingo (lat.), Lambo (lat.), Leicho (gr.), Lich- 
mastai (gr.), Lecken (ty.). Slicka (sv.). * ^ 



Digitized 



by Google 



100 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

AtnBttB = Tro, Sanning. Aman, Hemin, Omen = Tro. 
Deriv. = Amen (i kyrkan) = Förvisso. Maneo (lat.), 
Moneo (lat.), Munus (lat.), Omen (lat. = Wahr-sagen), 
Mantis, Manteion (gr.), Ä män (gr. == Wahrlich), 
Monimos (gr. = treu). 

>lilfÄrAl = Herren talar. Ia=Jahve; Amar, Emor, 
Jomar = Tala, Befalla, Lova. Hämeröo (gr. i Medium 
= befallas, underkasta sig). Rama (gr. = Tal, Ord, 
Uttryck), Reim (ty.), Rima (it.). Rim (sv., rimma), 
Rumor (lat. = Tal, Sägen, sedan rykte). 

AlmOllBlI ^Hs,n varder avmätande. Madod = Mäta; 
Metréo (gr.), Metior, Messus (lat.), Messen (ty.), Mäta 
(sv.), Modius (lat. = Skäppa). 

AmmltlBllBb = (Förste över) frivilligt Folk. Am-i = 
Mitt Folk; Nadib = beredvillig, ädelboren. Furste. 
Nevo (gr. = vara gunstig), Nuo, Nutus (lat.), Gnade, 
gnädig (ty.), nåd, nådig (sv.). Jfr Abinadab! 

>lilfilfOir = Folkrik. Am = Folk; On, Hon =: rik, leva 
lätt, av Hun, Hum =lätt, ringa; Humilis (lat.); Humor 
(lat.), Komäo (gr. = pråla), Koméo (gr. = vårda). 

Amok^ Djup, outgrundlig (Gh)amok, (Gh)emek (Dal), 
Mäkos (gr. = Längd, Bredd), Amictus (lat. = beslöjad), 
Gemitzo (gr. = fylla), Mochtheo (gr.). 

AmrspbOi = Avsäger Domen. Amar = säga; Rib, 
Rab = Processa, strida. Rixa (lat.), Rapio (lat.), Rapto 
(gr. = anstifta), Ripitzo (gr. = påblåsa). 
[Jfr Refilstigr (isl.) = Villoväg.] 

Jfr Raphael (heb.) =: Läkedom av Gud, Rapha (heb. = 
Läkare), Farma-kon (gr.), Firmus (lat.). 

AnathOt= Sv 3ir. (Gh)anoh = Anä- (gr.), Anti (gr.). 
. J/r: An-swer (eng.), Ant-wort (ty.), An-airein (gr. -- 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGEKNAMN 101 

svara). Men (Gh)anoh betyder även sjunga och är 
då latinets Cano, kanske grekiska Ganymai = fröjdas. 

AphBrSBCh = En som söndrar el. förstöra (Folks) 
namn. Haphered = att dela, Seker = Namn och 
Saker = Folk. Ftheiro (gr. = förstöra), Diaftheiro 
(gr. = idem), Ferio (lat.), Partare (lat.), Perdere (lat.), 
Seker betyder i:o och eg. Minne, Tanke, Ärofullt 
omnämnande. Av Sakar = minnas; Dakar (chald.) = 
Sacer (lat.), Hag-ios (gr.) möjhgen Securus (lat.), Sicher 
(ty.), Säker (sv. = minnesfast). Sakar = Hane, Man, 
Folk. Jfr: Os sacrum (lat), Sacer (lat. = Scrotum). 

Baal = Herre, Ägare, Äkta, Man. Beghel (chald.), 
Baghal (heb.), Bel (contrah.), av Baghar eller Baar: 
förtära, förbränna; eller Baghal, Baal = härska, äkta, 
giftas. Böjes sålunda: Jib(gh)al (Ibghl op.), Baghel 
(B(gh)l op.), Beghula (B(gh)ulh op.), Thiba(gh)el (Thbghl 
op.), Basilevs (gr.) = Konung; Boulevo (gr. = råda), 
Boulevtäs (gr.) = Rådsherre. Basilicus (lat.), Basilica 
(lat.) = Kyrka Isländskan följer hebreiskan. Baghar 
(heb. = bränna), Bala, Baela (isl.) = Bränna, Baldinn 
(isl. = Båld, sv.), Ballr (isl. = stark). Påla (skr. = Herre). 
Val-idus (lat.), Fellow (eng.), Ge-Waltig (ty.), Väldig 
(sv.) äro ordfränder med Baal; kanske även Bellum 
(lat.), Valfödr (isl.), Valhöll (isl), Val-kyria (isl., där 
Kyria är fem. av Kyrios, gr. = Herre, alltså Stridsfru, 
eller av Kora, gr. Jungfru). 
^ är väl Al, Gahl = stark. 

Baal-Zebub = Belzebub =Flugkonung. Baal = Herre, 
Zebub = Fluga, av Zabab = surra, el. Zamam = Mytzo 
(gr.), Musso (lat.), därav Musca. Tabanus (lat. = 
Bromsen), kan vara förvant med Zebab. 
[Tyska Bremsen, svenska broms, av Baram (heb.) = 
brumma, Bremo (gr.), Fremo (lat.).] 



Digitized 



by Google 



102 SPRÄ.KVETENSKAPUGA STUDIER 

Barrabas = Faders son. Bar (chald., Ben heb.) = Son; 
Ab, Abba = Fader. Bar (heb.), av Bara = skapa, 
föda. Pario (lat.), Fero (lat), Fero (gr.), Bear, Born 
(eng.), Gebären, Qebar (ty.). Bära (sv.), Barn (sv. =^ 
buren) ^^ Bar (gr. = Son). [Menge. Griech.-Deutsch. 
Wörterb. 1903]. 

Baruch = Välsignad. Av Barach ==:^ bryta, Barak =^ 
bryta ner (på knä). Brechen (ty.) är närmast, Break 
(eng.). Bryta (sv.), Frango, Fractus (lat.), Regnymi (gr.). 
Jfr: Prikhan (ahd.) och franska Prier = bedja, Preco 
(lat.), Bharch (skr.), Pritzo (gr.). 

Detta är vanliga etymon (Gesenius). Men även heb. 
Bar, Bor = ren, skär kan vara roten. Purus (lat.), 
Merus (lat.). Pyr (gr = elden, den skärande, renande), 
Pyröo (gr. = rena i eld). Möjligen därav sv. Bar = 
naken, vars etym. är okänd; 

Bath'Seba = Eds dotter, Bath = Dotter. Seba = Ed. 
Bath är kontraberat av Beneth, från Banah = bygga 
hus; y/ Bo := gå in; därav Ben = son, Beth = hus. 
Bethula (heb.) = Jungfru [varav latinets Betula = 
Björken, vilken verkligen såsom ung är smärt, vit- 
klädd och grön (med lockar) som en Brudtärna]. 
Seba av Schaba(gh) = Svärja, av Schaba(gh) eller 
Schibea(ghh) = Sju, Gesenius; emedan 7 ett heligt tal), 
Schibea = y är Septem (lat), Hepta (gr. =: H, = S.), 
Sieben (ty. är närmare Schibea). 
Etym. tvivelaktig (se Meier. W. W. B.). 

Bonjaittin = Högr2i hands son. Ben = Son [jfr: Peni 
(fin.) = Unge, Valp]. Men Ben betyderäven: ättling, 
lärjunge, skott, telning, älskling = (ven-ustus lat.). 
Jamin = Höger, av Jom, jum (op.) = Dagen, ljuset, 
södern, såsom det sälla. (Jemen =^ Lyckliga Arabien). 
Kan synas i Hämera och Makaros (gr. invert.), i Diem, 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 103 

Ovum (lat ), Jam (lat. = nu i dag), Immo (lat.), Dives 
(lat.), lama, laomai (gr. = hela, bota). 

BothsnlB -^ De eländas hus. Beth — Hus; Ania av 
Även, Ain, On -— Intighet, möda, orätt, svek. Ainiäo 
(gr. ^ plåga), Onus (lat. ^ Börda), Noth (ty. invert.), 
Ont (sv.), Beth av Be inom, inre. 

Botb-Avon - ^ Samma ord som Bethania. 

B0th'EI^ Guds hus. Beth = Hus; El ~- Den starke, 
Herren. El — Ul ^ Al -- Styrka, Stark. Validus (lat.), 
Veles (lat.) ^Krigare, Alkä (gr. — Kraft, Tapperhet), 
Gewalt (ty.). Väldig (sv.). 

BethesdaN dids hus. Beth -^ Hus; Chesed -- Nåd, 
kärlek, gunst, behag. Chasdu (c. sf.), Castus (lat.), 
Carus (lat.), Karis (gr.), Kosen (ty.), Cheer (eng.: obs. 
R och S växla). 

BethlehOm -- Bröds hus. Beth -- Hus; Lechem _ Bröd. 
Av Lacham (heb.) - -^ Leiko (gr.), Lingo (lat.), Lecken 
(ty.), Sleka, Slicka (sv.), därav äta, mat, bröd. (Meier.) 
Heter även Lachak (heb.). 

BothSBldå -^jägarhus. Zaid, Zid, Zod, Zud (heb.) — 
Jaga, fånga, provianterji, mat, av Zadah (heb.) -- Ställa 
försåt. Zid (heb.) visar sig i lat. In-sidiari; i grek. 
Zätein; om eng. Death, ty. Tot, Tod, Töten, sv. 
Döda äro förvänta härmed kan icke avgöras, men 
Kluge kommer icke längre tillbaka än till goth. Dau- 
than. 

På andra vägar komme man från Zad (heb.) :^ - Mat, 
till Sadr (isl. = mätt), Satur, Satis (lat.). Satt (ty.). 

Both Tä/I/WIäA = Tappuah (heb.) ^ äpple. Härledes av 
några från Toph (heb.) =^ Handpukan (Bjällran), som 
äpplet liknar; av andra från Taphe -- små barn eller 
frukt, emedan äpplet har röda kinder och- verkligen 



Digitized 



by Google 



104 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

liknar ett barnansikte. Gesenius härleder av Naphach 
= Dofta omkring. På arab. heter det Tufäh som är 
latinets Tuber. Men i Tappuach sitter roten ap som 
är Apfel (ty.), Apple (eng.), Apel (sv.), och på en 
annan stråt råkas också hebreiskan. Eb (heb.) är := 
grönska, frukt. Härav finnes en avledning Jebul, som 
opunkterat läses Ibol. Detta uppenbarar sig i ahd. 
Aphul, Epfili, JEpM och är vårt äpple. Detta heb. 
Eb = grönska, är gr. Äbao = vara ung, och Häbä = 
ungdom; Hapalos (gr) = ung liknar nog Apel (isl.) 
isynnerhet när det skrives 'Apalos. Sanskrits Frukt 
är Phala. Ofelos (gr.) = fruktbar hör dit, och svenska 
Afla också. 

Men hebreiskan har ett annat ord för Frukt, och det 
är Peri; lat. pario, peperi. Detta är latinets Pyrus, 
Poire (fr.). Päron (sv.), Opora (gr. = Frukt). Latinets 
Malus däremot är släkt med grek. Melo, som sedan 
blir Melonen. 

BIIOBttt = »Kn som fördärvar Folket». Bala(gh) = 
fördärva. Am = Folk. 

Bala (heb,) = Fallo, Pello (lat.). Favlos, Favlitzo (gr.), 
Faul (ty.), Fael (no.). Ful (sv.), Blabo, Blapto (gr.). 
Am, (Gh)am, Leom (Lam opunkterat) = av Ghamam 
(heb.) = Samla, binda. Hama (gr.), Gaméo (gr.), Laos 
(gr. = Folk), Dämos (gr.), Simul (lat.), Sammeln (ty.). 

(?a/il = Undfången. Cain, Kin (opunkterat). Men Ge- 
senius härleder från Kun (i =n: u i heb.) = Cudo (lat.) = 
slå. Då är Kain — - Tot-schläger; men Kin (rättare 
Qin)==Lans. Är Kanah roten, så betyder Kanah, 
köpa, förvärva, undfå. Men ett annat Kanah betyder 
avundas, och det stämmer mera med Kains karaktär, 
som brukar ge namnet. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 105 

Bibi. ordbok av E. Nyström säger att Kain = för- 
värv. Detta Kanah kan vara grek. Gigno, Oneiomai, 
Lang-Kano, Kanaomai, Kandano (gr. = fatta), Kaino 
(gr.) = Gapa efter = Gähnen (ty.), Hio, Hisco (lat.). 
Kain flydde efter mordet till landet Nod öster om 
Eden (öster om Assyrien — Babylonien), där han byggde 
en stad Hanok. Men Keniterna = Kini (op.) kallades 
av Bileam med namnet Kain. (Konjektur: Ligger 
Hanok icke i Kina?) 

Cä/öA = Behjärtad. Gesenius säger Rabiosus = en 
rasande. Av Kalab (heb.) =-= Klaffen (ty.), Glaffa, 
Glävsa (sv.), Clapir (fr.), Clamare (lat.), Hylaktein (gr.) 
och därav Keleb (heb.) = hund. Behjärtad skulle där- 
emot äga sin grund i Leb (heb.) = Hjärta, mod, tanke, 
sinne; av Labah = Låga, flamma. Libo, Libidus (lat.), 
Life (eng.), Leben (ty.), Liv (sv.). 

CBtlBBH = Som finner nåd och gunst. Eller = Köp- 
man. Kanan är visserHgen »Det benådade landet», 
men Kananeerna voro Fenicier och som sådana köp- 
män. 

Ken, Kaninah (heb.) = Nåd; även Hanah, och därav 
kvinnonamnet Hanna. Candidus (lat. = redlig, lycklig, 
även glänsande, alltså nåderik), Kinada, Canat (ahd.), 
Nevo (gr.) = bifalla, Nuo (lat.) = nicka bifall; Gnade 
(ty.), Nåd (sv.). 

Kanoh (heb.) = Köpa, Kenaan = Knghn (heb. op.) = 
Köpman. Av Kana(gh) = Nedpressa; därav Kanah = 
Lågland. 

Kananeerna voro alltså =^ »Slättbor», och efter som 
de tillika voro köpmän fingo köpmännen namnet. 
(Gesenius.) Kan a(gh ) = böja knä, förödmjukas, låg. 
Genu (lat. =^ knä), Gony (gr.). Hebreiska Kana(gh) 



Digitized 



by Google 



106 SPRÄKVETENSKAPLIGA STDDIER 

synes bättre i ahd. Chneo, eng. Knee, ty. Knie, sv. 

Knä. 

Kenos (gr. = ihålig, öde) 

CBpornBUm ^-^ T rösteort. Capher el. Copher =^ By av 
Caphar -— skydda, täcka, sluta. Kevtho (gr.), Vicus 
(lat.), Skepä (gr. -- = Täcke). Copher (heb.) kan vara 
latinets Cophinum ^-- ty. Koffer, höll. Koff, sv. Koffert. 
[Nacham (heb.) ^^ trösta, hysa medlidande, ångra. Men 
av Naham eller Hamah --^ Gemo (lat.), Kamno (gr.)] 
Nu får Nacham (heb.) i hitp. betydelsen hämnas och 
där synes gr. Kamno eller Kampto ^= Kuva, och sedan 
kommer Nacham igen i Nemesiatzo, Nemesis (gr.). 

CophlrB = Lejonstad, eller Järnställe. Kapher =^ By 
(se ovan Kapernaum), Ari = Lejon. Av Arag eller 
Arah -— Röva. Rego, Rex (lat.), Regnymi (gr.), Her- 
vorragend (ty.). Heter även Labi (heb'.), Labo (egypt.), 
Leon (gr.), Löwe (ty.). Lejon (sv.). 
Men Järn heter Barsel eller Parsel (heb.), varav con- 
traherat Phira, eljest oförklarligt. Lat. Ferrum skall 
utgå från Par- (heb.) och detta från Barak ^^ slå eller 
Paraz -—^ bryta, som är lat. Ferio, isl. Baeria, ty. Bre- 
chen. Engelska Iron, sv. Järn med okänd härledning 
kunde vara apokoperat Phira, men grekiska Eiryo ^^ 
slipa o. d. står närmare; kanske Iron (eng.) är Hiron, 
aeol.-dor. för Hieron -^ helig, gudagåva o. d., då Järnet 
ansågs äga hemliga krafter. 

Grekiska ordet för Järn är Sideros och är släkt med 
Hidrys (gr.) =^ Svett, Sudor (lat.). Svetsa (sv.), Seghah 
(heb.). 

Cherub, plur. CbBrubIm ^^ Yngling. Kouros (gr. = 
Yngling: Dioskurerna), Herus (lat.) 
Men opunkterat blir Cherub =^ Krub = Greif (ty.), 
Grip (sv.). En annan härledning är av Karab ==== stå 



Digitized 



by Google 



HIBI.ISKA EGliNNAMN , 107 

nära, då Kerub blir = Guds assistent. Arägos (gr.), 
Epikourein (gr.), kanske Erkomai (gr.) närmast Karab 
och Kerub; lat. Curro, Curvare, Quero item. 
Eljest uppges Charaf, Zaraph r= bränna (=^ Brinnande 
svärdet) och då blir Cherub och Seraph detsamma. 

DBillBSkuS =^D3immeseky Blodsdryck. Dam = Blod; 
av Adam =^ röd [kanske tvärtom]. Maschke =^ Dryck. 
Dam = Blod eller Mord; Dämos (gr. = Fett), Haima 
(gr.) i^ Blod eller Mord; om latinets Mad-idus ^^ våt 
uppstått genom metatesis är svårt att avgöra. He- 
breiskan begagnar själv metatesis, såsom ex. Arp 
och Rap. Och Dam själv betydande Mord kan vara 
Muth = döda. 

Masah (heb.) = flyta, smälta, därav dryck. Methy 
(gr.), Meth (ty.) ^^ Vin, Mjöd, Mydäo (gr.), Madeo(lat.). 
Alltså råkas Dam och Masah igen. 
Men andra härledningar givas också (se Gesenius). 

Dsnlol =Gud domare. Dan, Dun, Don ^^ Döma, härska. 
Damåo (gr), Donéo (gr. = Donar germ.), Dannare (it.), 
Döma, Domare (sv.). 

llw/l/= Älskad. Av Dod, Dud -- i:o Jäsa, koka, 2:0 
älska. Detta är ty. Sieden, Sött, sv. Sjuda, gr. Zéo, 
JEstuo (lat.). 

DobOPB = Bi. Av Dabar^-=i:o tala, 2:0 samla, hopa, 
lova, 3:0 sjunga. Troligen det pratsjuka eller sjun- 
gande Biet. 

Endast i betydelsen Lova ^=^ sätta sig i skuld = lova, 
synes heb. Dabar ingå i latinets Debere. 
Biets heb. namn är poetisk metafor och återfinnes 
icke i lat., gr. eller närstående språk. Apis (lat.), 
Melitta (gr.), 



Digitized 



by Google 



108 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Skulle heb. Debora vara Samlaren (av honung genom 
att välja), så kan det vara förv. med ty. Dieb. Hebr. 
Dibah betyder: infamia, av Dabab. 
Dabar (heb.) = tala kan genom en otrolig kontraktion 
bli franska Dire genom Dicere (lat.), men Fari (lat.) 
står närmare. 

flö//fil = Tiggerska. Av Dal, Deleth=svag, eländig, 
låg; Deilos (gr.), Deleo (lat.), Vilis (lat.). 
Goth. Dalath, isl. Doela (= Niederung), ty. Thal, sv. 
Dal kunna vara förvanter. 

£/ra/= Stenhop; eller Betesmark. [Eben = Sten]. Av 
Abal = försmäkta, sörja. Bclos (gr. = skräck), Lypä 
(gr. invert. = sorg). Bilis (lat. = svårmod, galla), Faela 
(isl. = skräck), Sfallo (gr.). Fallo (lat.). 

Eden = Fröjd. (Gh)eden = Hädonä (gr.), Gaudium (lat.), 
Glathr (isl.). Glad (eng.), Glad (sv.). 

EleBSBr = Gud hjälpare. El = Den starke. Herren. 
(Gh)asar = Bistå; Ghut = Hjälpa; Ghaz, Ghos = 
Skydd; Huten (ty.), Utor (lat.), Sotzo (gr.). 

£/ÄaMII = Gud nådig, El = Gud; Hanah = Nåd. Av 
Kanah (heb.) = Neigen, Knien (ty.), Genu (lat.), Gony 
(gr.), Ganymi (gr.). 

£//<» = Herren stark. El = Stark. Ja förkortat av 
Jahveh = Herren. 

Elizeha el. Elizabeth = Guds ed. Se ovan Batseba. 

EngaMI, Engedi = Lyckans brunn. En = Ajin = 
Ghin (op.) = Öga eller källa. Gad = Lycka, glädje. 
Ajin = Augä (gr. = glans, även öga), Auge (ty.), Auga 
(isl.), poet. = Källa. Gad = Gaudio (lat.). Hädonä (gr.). 

EnOCh, Henoch = Invigd. Chanik = Invigd, utlärd, 
Kanik, Canonicus (lat.), Kanon (gr. = Mönster, lag). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 109 

fil SOilf0S = Solbrunn. En = Brunn (se En Gaddi). 
Schemesch = Solen. Av Chom = Värme, Chamah 
= Värma. Kavma (gr.), Camminata (it.), Cheminée 
(fr.), Chimney (eng.). Kamin (sv.). 
Samam (heb.) = Samum (den brännande ökenvinden). 

Ephnlm = Fruktbar. Av Para, Pera, Peri = Växa, slå 
ut. Pario (lat.), Fero (gr.). Bära (sv.), Gebären (ty.), 
Bear, born (eng.). 

£s/»a = Hjälpare. Se Eleasar. 

£sfÄOr = Stjärna. Aster (lat.), Sidera (lat. inv.), Astär 
(gr.). Står (eng.), Sterne (ty.). Stjärna (sv.). 

ffÄÄil = Hjälte, Hövding. Ethan = Stark, Varaktig. 
Av Athan. Atenäs (gr. = Fast), Thane (eng. Höv- 
ding), Danne-man (sv.?), Thegen (sax.), Thegn (isl.), 
Tignar (isl.), Dignus (lat.). 

fya = Levande (moder) = Chavah, Chuh (opunkt.) = 
Liv. Vivere (lat.), Bioo (gr.), Wife (eng. = »Eva», 
Hustru) = Viv (isl.), Weib (ty.). 

Båbrlol =Gudsman. El = Gud. Gebir = Man , hj älte. 
G är prosthetiskt (= Förslag) och roten är Abir 
(Adir, Azil), Vir (lat.) = Fer (kelt.). Aper (lat.), Eber 
(ty.), Adil (isl.). Adel, Odal (sv.). 

GbIIIoB = Runt land. Gil, Gul = Vända, dansa, glad, 
fruktan. Gol = Krets, hjul, ålder, barn. 
Hillo (gr. = Vaka), Hjula (sv.), Helix (gr. = Vindel), 
Hälikia (gr. = Ålder), Alter (ty.); Hilaris (lat. = Glad), 
Salire (lat. = Hoppa; H = S.). 

GstnslM=Gud vedergäller; Gemul = Gärning, väl- 
gärning, vedergällning; men även Gamal = Mogna, 
fullborda, Vergelten. 

Av Gam, (Gh)am, (Gh)om, (Gh)im = i:o Tillsammans; 
gr. Hama, lat. Simul; Sam (isl.), Syn (gr.), Cum (lat.). 



Digitized 



by Google 



110 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIKR 

2:0 Församling, folk. Samla (sv.), Homiléo (gr.), 
Cumulare (lat.). 

GenOSBPBtb = Furstens trädgård eller lustgård. 
Gan, Gannah = Trädgård. Av Ganan = Dölja, hägna; 
förvanter äro :^- Kanas, Kenasch, och metat. Nakas, 
Sakan, Chasan, även (Gh)un - - Bo, som är ty. Wohnen, 
ags. Wunjan. 

Men heb. Gan ^— Hägna kan vara ty. Hain, Hegen, 
sv. Hägn; gr. Hagios (hos tragikerna Hagnos) = 
Helgad, helig. Gan = Inhägna kan även vara gr. 
En = Ini, Ennaio rr= Bo; lat. In; eng. Inn = Rum, hus. 
Latinets Ganea = Kyffe kan också vara förvant med 
Gan (heb.). 

Sar (heb.) = Vara den förnämste; även Zor, Zur = 
Trycka, pläga. Enär S ^^ H, kan detta Sar vara 
Herus (lat.) = Herre, husbonde; Herr (ty.), Herre (sv.), 
Heros (gr.). Här (isl.; Harald o. s. v.). 
Hebreiskan äger även Chor (för Sar) = Ädel, friboren, 
som är gr. Kyrios, Arkon o. s. v. 
[Ryske Czaren är troligen ingen Caesar utan en öster- 
ländsk Sar, en engelsk Sir, en fransk Sire.] 

BethsemMO = Oljopress. Geth, Gath = Press, egentl. 
Cupa (lat.) ^= Stort kärl, tunna, kontraherat av Geneth 
från V Jagan ^- Nagan = Stöta sönder, slå. 
Detta Gath (heb.) kan vara lat. Cadus = Vinfat, 
Dokeion (gr. invert.), Dunk (sv. nasaliserat). Stånka 
(sv. med prosth. S), Tank-ard (eng.). 
Schemen (heb.) ^= Olja av Schaman = Jischman (= 
Ischmn opunkt.), Haschmen (Hschmn op.) = Fetmas, 
stark, fruktbar. 

Lat. Semen (Frö = Frukt), Samen (ty.), höra väl hit, 
även om de stå bredvid Sero och Säen. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGRNNAMN 111 

Men hebr. inversionen Mischman = Fetma av Schemen 
kan vara sv. Maska av Maschak (heb.) = Smörja. 
Och ty. Mast, Masten = Göda hör väl också hit. 
Eng. Mash = Göda närmar sig sv. Maska och heb. 
Maschak. 

Anmärkas bör att heb. Schaman i konjugationen hi 
betyder både göda och »fiihllos machen»» Därav 
lat. Moestus = Svårmodig? 

BidOOn = Förstörare, Trampare. Av Gadad = Skära. 
Caedo (lat.), Scindo (lat. nasal.), Skitzo, Skido (gr.), 
Scheiden, Schneiden (ty.). 

ei/^Ä/=Hjul. Gil, Gul = Vända, dansa, Hillo (gr.), 
Helix (gr.), Salio (lat.), Wheel (eng.). Hjul (sv.), se 
ovan. 

GolgOtbå = Huvudskalleplats. Gulgoleth av Galal = 
Rund. Gongylos (gr. = rund). Globosus (lat.), Globus 
(lat.). 

6o/ftlfÄ = Landsflyktig (Gesenius). GHth (opunkt.) av 
Galuth, Gluth (op.) = Förbannad, bortförd, av Galah 
= Blotta, öppna, utvandra. 

Helko (gr. = Draga), Hallomai (gr.), Glabro (lat. = 
Blotta),' Glisco (lat. = Yppa sig = Glith (heb. op.)). 
Men det heb. Galuth = Bortförd = Kelevo (gr. =-- Driva 
bort). Helothen i Grekland var nog en Galuth = 
HeHothäs. 

ÄOilfOrrÄÄ = Översvämmad, Sjunken (Gesenius). Av 
Ghamar=i:o hopa, 2:0 sänka. Av Gham ^= Hama 
(gr.), Sym (gr.), Sam-ka (sv.), Samm-eln (ty.) o. s. v. 
Se ovan, 

ÄOSOil = Goschen, Gsch en (op.) = troligen av Geschem, 
Gschm := Flöde, regn. Giessen (ty.), Eiskein (gr.), 
Kéo (gr.), Hau-rio, Hausi (lat.). '. 



Digitized 



by Google 



112 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

HBgBP eller AgSP = Främling. Heter eg. Ger och med 

artikeln Ha blir Hagar = Hyresgäst, Främling. Av 
Gur = Bo, taga in som gäst, i hitp. Mithgurer. I 
detta senare synes både ty. Miethen och sv. Hyra. 
Hyra (sv.) finnes i ty. Heure (om sjömän, som taga 
hyra) och i engelska Hire; på gr. Eirgo = taga in, 
sedan inspärras, som är lat. Haereo som även betyder 
Dväljas = Bo. 

Miethen (ty.) visar sig i gr. Misthöo = hyra ut, lat. 
Mutuus = till låns, Mutuel (fr.). Mutatio (lat.) = lån- 
tagning. 

Men Ger (heb.) var Främlingen, Icke-Israeliten och 
hette i c. sf. Gereka, opunkterat Grk. Detta kunde 
vara den okända roten till Graikos = Greken, med 
vilken Hebreern måste ha ägt förbindelse. Namnet 
Graikos var äldre än Hellän, försvann, men dök opp 
igen (hos Sophokles). Skulle Graikos härledas ur 
Geras (gr.) = Ålderdom, Graia = Gumma (ty.), Greis 
= Gubbe), så råkas ändock heb. Grs (op.), Garas 
= nedbruten, Gravo (lat.). Greken hette även på 
latin Grajus; och Greculus (lat.) betydde någon löjlig 
pratsjuk; Garrulus (senilis). Javan (heb.), Japhets son 
anses vara Joniern, Jun (opunkterad heb.). (Gesenius.) 
Eljest hette Främlingen (= Hedningen) Goi på heb., 
plur. Gojim, opunkterat Gui och Gi, plur. Guim. 
Av Gavah, Guh (op.), Gaph, Guph = Kropp, folk; 
Geviah = Buk, kropp. Samma ord som (Gh)am, 
(Gh)im, (Gh)om (med Ajin) = Hama (gr.), Sym, syn 
(gr.), Cum, con (lat.), Sama (isl.), Sam-ling (sv.), kanske 
lat. Homo, Homines (= Gojim). Heb. Gaph, Guph 
synes i ty. Haufen, sv. Hop, pol. Huf, lat. Copia, 
ry. Kupa (jfr Bi-kupa, Kysis (gr. — Hop)], Oklos 
• (gr. = invert.). Gojim (heb.) skulle således kunna enklast 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 113 

vara Homoioi (gr. = ana »lika», gemene man), Homines 
(lat.), Human Being (eng.). 

Goj kunde även vara förv. med Gignomai (gr.), Geno, 
Gentis (lat.) eller med gr. Gaia= jorden; kanske 
Goätäs (gr. = Trollkarlar, bedragare) = Hedningar. . 

Hsggsl = Högtidlig, härlig. Hagios (gr.), därav Agnus 
(lat.), Heilig (ty.) o. s. v. 

ÄÄilfÄH = Upprorisk, Förstörare. Av Hama, Ham = 
Larma. Av y Him = storma. Därav Keimon (gr. = 
Vintern, (stormtiden), Hiems (lat.). Eller Kim (heb.) 
==: fientligt, Keimatzo (gr.) = Storma, Hummen, Sum- 
men (ty.). 

HBnOCh = Invigd, förordnad. Se Enoch. 

Haran = B e r g. Har, Hor = Oros (gr.). Göra (slav.). Av 
Harar (heb. = svälla, vara havande. Jfr Parturiunt 
Montes), Airo (gr. = stiga, höjas), Aggero, Augeri 
(lat.), Agger (lat. = Hög). Arduus (lat. = hög). Ardän 
(gr. = in die Höhe). Har, Harar, Ör, Ärar (sv. = Sten- 
ören; Öresund, Örebro); Ljus-Hararne (uppl. Skärgård). 
Se Aron! 

Habron = Gemenskap, förbundsstad. Habar ==^ av- 
dela, skära. Chabar =^ förena, samla, binda. Obs. 1 hur 
betydelsen ompolariseras genom en enda bokstavs 
utbyte, Habar med He som är uppskuret J^ upp till 
vänster giver betydelsen söndra, skära, men Chet |^ 
söm är bundet upp till vänster betyder binda, samla. 
[Se inledningen.] Vid Chabar står Chabal = binda, 
panta; Chabak = binda, omarma; Chaber = Kamrat; 
Chaba = dölja; Chabab = skydda, älska = (av abah 
= begära, lat. aveo, avidus. gr. aeido). 
Hebron var Kananeernas äldsta stad och då ingen 
vet varifrån Hebreerna fått sitt namn, så kan det ju 
härledas från Chaber eller Chebron ~- Hebron. Eber 

8. — Strindberg, Språkvetenskapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ iC 



114 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

eller Heber (Gen. lo), var visserligen Auctor gentis 
Hebraeorum. Han stavade Gheber med Ajin som 
kan vara stumt och ordet uttalas Eber =^ Bortom ; 
Hyper (gr.), Supra (lat.), IJber (ty.). Men Gh kan 
också vara == G eller H. Med G blir det Geber r=r 
Ädel, Man. Med H blir det Heber, av Habar=^ 
skilja, söndra, och genom Ch komma vi åter till 
Hebron. Men Ebreernas namn kan även vara från 
Abram, Abraham, och då bli Hebreerna = Abramiter. 
Observeras bör att plur. av (Gh)eber är (Gh)ibri = Ibri; 
och därav kan Iberia, Iberierna =^ Spanien, Span- 
jorerna hava sitt namn, ty Fenicier (Kananeer) och 
Ebreer sutto tidigt i Spanien och från Sp^inien sett 
kommo Ebreerna »från andra sidan» (Vattnet). Detta 
är en lovHg konjektur, då intet anses visst rörande 
dessa etym. Emellertid födde Eber sönerna Peleg 
och Joktan. Peleg kan vara y till Pelasgerna och 
Joktan kan vara ett av Dionysos' många namn, eljest 
förekommer också Iktinos (dock senare känt genom 
Parthenons byggmästare). 

Obs. ! Pelasgerna kalla sina stora städer Larissa, som 
kan vara heb. Larosch =— Lrasch (op.) ^- I spetsen, 
av Rosch - Huvud — Huvudstaden. 

HOSOkiol --Herransstarkhet. Ch asak ^-^ Stark. Iskys 
(gr.), Häsykia (gr.), Vis (lat.). 

Hlsklå - Ezechias. Samma ord som föregående, Hesekiel. 

Hit^Sm ~ Högstes liv. Av Chajah -- Liv; Ram = Hög. 
Chajah ^-^ Vivo (lat.), Biöo (gr.), Viv (isl.), Ram = 
Romä (gr.), Ramr (isl.). Men heb. Rum =^ upphöja, 
som är ty. Ruhm, Riihmen, sv. Berömma. Kanske 
Roma (^^Urbs.). 

HorOb - Öde -- Khoreb, Krb. (op.). Av Chareb = torka, 
förhärjas. I konjugationen ni ^- Necherab ^— Necari 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 116 

(lat.), I hi part. = Macharib = Macabre (fr.). Detta 
sista härledes av Diez från i:o arab. Magabir = 
Kyrkogård, 2:0 Machabeerna eller S. Macarius. 
Nu betyder Macharib (heb.) = Utrota, gr. Makäomai 
=i strida; och Maccabeus har samma rot som Macharib 
samt betyder Förfäktare. Alltså samma ursprung. 
Men arab. Magabir är heb. Keber = grav och praefix. 
Me. Alltså även där kontakt. 

Men Chereb (heb.) = Kniv, Svärd; och där möter 
Karah (heb.), Carve (eng.). Karva (sv.). Gerben (ty.), 
Garva (sv.), Keiro (gr.) o. s. v. 

HoSOå, Hosaja, Josua, Jesus = Frälsare. Av Hoschi 
(gh)a = hjälpa, y Chus = förbarma sig. Kyo (gr. 
= smeka), Kosen (ty.) eller y Ghus = Berga, skydda 
Sotzo (gr.), Suadeo (lat.), Schiitzen (ty.), Kytos (gr. 
= sköld, även Hud (sv.) = Cutis, lat.). 
Även y Ghut = hjälpa. [Därav kanske det oförkla- 
rade Gott (ty.), God (eng.). Gud (sv.) = Hjälparen; och 
därför Jesus (hjälparen = Gud!)]. Från detta Ghut (heb.) 
kan härledas Juvo, jut = adjutor (lat.). 
Heb. Ghut (med Ajin) skymtar i gr. A-gath-os = 
God och i Gud (sv.), anses vara samma ord som God 
(ty. Gut = Gott; eng. God = Good). A i Agathos 
är ett (4 intensivum; och Gäthéo (gr.) betyder glädja, 
Gaudeo (lat.), Gud (sv.) heter på olika språk: goth. 
= Gotli, Guth, Gud; ahd. = Got, Cot, Kot; angl. 
eng. = God; Höll. = God, Gott; isl. = Gud, God, 
Gaud. 

God (sv.); ahd. = Guot, Guat, Kuat, Kuot, Köat Cot, 
Gud; goth. = Goth, God, Gud; alts. = Guod; angls. 
= God, Good; eng. = Good; scott. = Guid; höll. = 
Goed; isl. = God; bair. schweiz. = Guet; gr. = 
A-gathos; arab. = Gad. 



Digitized 



by Google 



116 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Allt detta kan söka ^/ i heb. Ghut = hjälpa, som är 

Sanskrits Gusch (se ovan). Varken Kluge eller Tamm 

kunna derivera ordet. 

Hebreiskans vanliga ord för Gud äro Elohim, Jehovah, 

Adoni, Zebaoth. Elohim är = Makterna;* Jehovah = 

»Jag är». [2:a Mose 3: 14: »Och han (Gud) sade (till 

Mose): Så skall du säga till Israels barn : 'Jag är har 

sänt mig till eder.»**] 

Adonai är Domaren av Dan, Don (heb.) = Döma, 

Damnatzo (gr.), Damno (lat.), Dannare (it.). Om ty. 

Donar hör dit vet man icke, ehuru det ställes bredvid 

Donner (åskan, åskaren, dönaren). 

Sebaoth = Härskarorna, av Saba = Samla. Men mera 

sannolikt av Schab (heb. = Skapa = Schaffen, Schöpfer 

(ty.), Skevatzo (gr. = förfärdiga), Faber (lat. = F = S. 

Fama = Sama). 

Grek. Zevs, hos de äldre Zas, Zantos, aeol. och boeot. 

= Deös, Sdéos o. s. v. härleddes av de gamle från 

Säo = leva, enligt andra från Zevo = röras. Därav 

Theos (gr.), Deus (lat.), Dio (it.), Dieu (fr.). 

Men Gud hette slutligen på heb. Olem = Den fördolde; 

Ollymi (gr.), Clam (lat.). Därav troHgen Olympen, vars 

härledning är okänd. [Jfr finska Jumala.] 

Hulda [en profetissa i Judéen, 2:a Kon. 22: 14] = 
Chulda = av Choled = Vessla, Mullvad, av Chalad = 
lubricus. Enligt andra av Cheled = Denna världen, 
alltså världslig, jordisk = Chelda = (Chalab, Chalat, 
Chalaf, Jalad), Gala (gr. = Vessla). 
Tyska Huld, Hold anses stå bredvid Halten = håll- 
fast, trogen, heb. Hul = uppriktig. Men sv. Huld 
(och skydd) synes närmare Hehlen (ty.). Hölja (sv.). 
Jfr: Isl. Hold = Kött; Hollr (isl.) = mild. 

• Kanske Jumala (fin.) är Elohim = Alhim (opunkterat). 
** Böcker ha skrivits om namnet, men jag stannar vid grundtexten. 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 117 

Jåkeh = Trampare. Ja{gh)akob, Jghqb (op.) = Calcem 
tenens. Jaghah = fatta. Ghakab = calcem tenuit,sup- 
plantavit (Gesenius). Akeisthai (gr. supplantare), Met- 
oikein (gr.). Etymon är dunkel. Men synes förv. 
med Joppe. Se Jåp (Tamm). 

JsphOt = Utbredare. Japhet, Jphth (op.) är hi. av Pathah 
= öppna, lat. Pateo, gr. Petannymi (= utbreda; därav 
Petalos = Blomblad, Petasos = Slokhatt). 
Men Japhet kan även härledas ur Abad, Jobed = 
verirrt sein, i hi. förinta, och därmed stå nära sv. 
Jäf =annullering. Japhets avkomlingar utbredde ingen- 
ting, men förströddes kring jorden, och de närmaste 
voro folket Javan (Jonia), som var hebreernas namn 
på grekerna (Gesenius). Javan översättes dock med 
Bedragare (fr. un Grec, rom. Graeculus), av andra med 
»vara fager». Japhe (heb.) = Hiibsch (ty.), Hövlig 
(sv.). Hov (sv.). 

JohU = Han själv eller Han är denne. Hu = Han; Ho 
(gr. Hä, To) = Denne. Hic, Hujus (lat.). Hajah, Jesch 
(heb. = han är), Einai (gr.). Est (lat.), Ist (ty.), Is (eng.). 

JopMah = Se Japheth. 

JoromlB = Herren är upphöjd. Je = (Je-hova); Remia, 
av Ram == Hög; av Rum = vara hög, mäktig stolt, 
Romä (gr. styrka), Rumor (lat.), Ruhm (ty.). Beröm (sv.). 

jBrlchO = Månen, Månad. Jareach, Irch (op.). Okänd 
y; men står närmast Arach (heb.) = Vandra, Erkomai 
(gr.), Ire (lat.). Och Jahr (ty.), Year (eng.), ^ra (lat.), 
Gäros (gr.) synas förvänta, ehuru på omvägar, genom 
Orek (heb.) = Längd, tidsmått, Horitzein (gr.) = mäta, 
Arithmos (gr.). Månen är visserligen vandraren (därför 
att han skenbart följer vandraren och själv vandrar), 
men även mätaren av året (månåret). 



Digitized 



by Google 



118 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

jBPOhBBm = Folks straffare. Am =Folk, av (Gh)am 
= Hama — Sy m — Syn — Cum— Con = Samling. Jarob 
av Arab = fläta, ställa försåt. Av detta Arab är Garbe 
(ty.), Kärve (sv.), Härva (sv.), Merges (lat.), Eirgo (gr.), 
Ornymi (gr.). 

JorUSStlBm = Frids syn. Salem, Schalom = Frid, fräls- 
ning = Salvare (lat.), Skola (gr. = Frid), Skolatzo (gr. 
= med X liksom föregående, av heb. Schin). 
Jeru av Rao (heb. = se), inf. Ni = Herao = Horao 
(gr.), Mareah (heb. pt. hi. av Rao) = Mirari (lat. = 
betrakta). 

•/Wil5 = Hjälpare. Samma som Josuah och Hoseah 
(se detta ord). 

IlsrOOl = Guds säd. El. = Gud. Seria(gh) = Sero, 
satum (lat.), Sitos (gr.). Säd, Sådd (sv.). 

/illillÄilil^ = Emanuel = Gud med oss. El. = Gud; 
Mennu = av oss. 

•/OäA = Herren Fader. Jo (contrak. av Jahve) = 
Herren; Ab= Fader. 

•/oA = Hiob = Klagare. Av Jabab = veklaga. Oi- 
motzo (gr.), Bo-ao (gr.), Ei-ulo (lat), Heulen (ty.), Yla 
(sv.), Yell (eng), Howl (eng.). Job, Jobe (eng.) = 
banna, förebrå. 

•/00/= Som vill. Hoel (heb.) = Vilja; Hual (opunkt, 
heb.) = Volo (lat.), Bulevo (gr. = B = V), Wollen (ty.), 
Will (eng.). Vilja (sv.). 

Johannes = Nåderik. Hanah (heb.) = Nåd; se Elhana, 
Elkana. 

Joachim = Herr en bereder eller stärker = Jo (con- 
trak. av Jahve) = Herren ; Jakach, Ikch (op.) = öva 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 119 

rätten. [Därav den ena pelaren framför Templet = 
Jachin = Rätten; den andra = Boas = Styrkan.] 
Jakach, Ikch (heb.)=Jacto (lat.), Jacio (lat.), Ico (lat.), 
Hikanos (gr.) = rättrådig; ^^quus (lat.), Aichen (ty. 
= mäta ut, jämna ut), Gauge (eng.) = Gäj; Likare 
(sv.) = ^quus (lat.). 

Jonsh = Jonas, Jonan, Junh (op.) = D u v a. På latin 
• (Columba) Oenas (nyare), antingen emedan hon är 
vinfärgad, av Oinos, eller metallglänsande av ^Eneas 
JEnas. 

y till Heb. Jonah är okänd (Gesenius). Men kan 
vara av Jan a = sörja (på grund av Duvans klagande 
rop) = Ainiao (gr.). 

Nu heter duvan i germaniska språk Taube (ty.), 
Döve (eng.); och Taub betyder ju döv, dövstum, 
stilla, tam. Men grekiska dövstum heter Eneös och 
där råkas Jonah (heb.). Men grek. lon betyder Viol, 
viol-blå, troligen av Oinos (gr. = vin), som är heb. 
Jajin = Vin. Där råkades de igen, heb. och 
grek. 

Jonsthsn = Herrens gåva. Jo := Herren; Nathan = 
gåva, av Nathan = giva, som böjes Thattha (contrak. 
av Nathanetha), Thena, Jitthen, Nothen, Jutthan o. s. v. 
= giva, sätta, ställa, lägga, göra, förrättas. Här synes 
Tithämi (gr. = sätta), Begiitern (ty.), Gut (ty.), 
Nötigen, Not (ty.), Give, Gift eng.), Tasso, Tatto (gr.). 
Dåre, Datum, (lat.), Donum (lat. = invert. Noth.), 
Didonai (gr.). Nåd, benåda (sv.), som är närmast 
Nathan (heb.), Naddhas (skr.), Natos (gr.). 

JoppO = Skönhet, Ipu (opunkterat). Av Japhak = vara 
skön, glänsa. Fao, Faino, Faneros (gr.), Fein (ty.), 
Ven-nustus lat). Vän (isl). Fin (sv.). Jfr: Jakob. 



Digitized 



by Google 



120 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

JoSSphåt = Herren domare. Jo = Jahve; Saphat = 
Domare. Schuft (op. heb.). Suffeter (Domare) i 
Kartago. 

Schaphat (heb.) = Döma, regera. Schöfife (ty. = 
Rådman), Scabino (it.), Échévin (fr.). 
Jfr: Saphar (heb.) = skrivare, ämbetsman, av Saphar 
= skriva, berätta, tala, prisa. Fari (lat. = tala), 
Femi, erö (gr.), Sapere (lat.), Savoir (fr.), Skapto (gr.). 

J0S0ph = som förökas. Av Jasaph = samla, Hapto 
(gr.), Capto (lat.), Häufen (ty). Hopa (sv.) 
Men i Jasaph (heb.) synes även lat. Ssepe (ofta) och 
gr. Pas, Fantes (= alla), kanske Avxano (gr.), Augeo, 
Auxi (lat.) = öka. 
y är Asaph = samla, skörda, förena, verhaften. 

Josla = Herrens eld. Ech = Eld: Glans, Glöd; Asch 
(opunkterat) = Azo (gr. = bränna), Uro, Ustum (lat.), 
^sche (ty.). Aska (sv.). 
Issche (heb.) = Härd; Ässja (sv.). 
Men aska heter på heb. Deschen med prosth. D = 
Esche = Daio (gr.) = bränna. 

Josua. Se Hosea! 

Jothsm = Fullkommen. Av Jitthom = Överträffa, 
slösa på, kvarbliva etc; som böjes: Jithmu, Thamam, 
Jathar, Hothir, Jothir, Nothar, Juther o. s. v. 
Hättasthai (gr. = överträffa) = Jathar. Hothir (heb.), 
Nutrio (lat. = hålla vid makt, nära) = Nothar (heb.). 
Gut (ty. = god, fullkommen) = Juther. Jfr ovan 
Hosea (om Ghut (heb.) = Hjälpa; Juvo, jutum). 

/ra = Väktare, Stad. Ghir (med Ajin) = befästad 
stad, borg, Ghir (heb.) = Väktare; Garde (fr.), Hört 
(ty.), V0rdr (isl.), Kyröo (gr.), Curia (lat.), Urbs (lat.?). 
Sedan finnes Birah (heb.) = Birh (op.) = Borg, KungHgt 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 121 

slott, Tempel. Pyrgos (gr. =:^ Borg), Pergamos (gr.), 
Burg (ty.), Borough (eng.), Birka (sv.). 

ISMC = Löje, lustig. Schachok = skratta. Cachinnor 
(lat.), Kiklitzo (gr.), Kichern (ty.). Kikna (sv.). 

ISÄSAmr = Belöning. Sakar = belöna, hyra, tinga, 
köpa; böjes Jischkor, Nischkor. Karitzo,' Karis (gr.), 
Cher, Enchére, Encherir (fr.), Carus (lat. = dyr, kär). 
Kär (sv. = dyr). 

ISChksrMh = Mannen från Carioth. Isch, Aisch 
(op.) = Man, någon. Ekeinos (gr.), Ich (ty., vars 
etym. är okänd). Ego (gr.), Ego (lat.), Aham (skr.), 
Azu (altslav.), Az (Ut.). 

IsmSOl = Gud bönhörer. El =:: Gud. Åsen, Osen, 

Haesin = höra, märka, lyda. [Osen (heb.) = Öra. 

Ous, otös (gr.).] Haesin (heb.) = Aisthanomai (gr.). 

Osen (heb.) = Audio (lat.), Auscultare (lat.), Ostendo 

(lat.). 
IspbbI = Man som kämpar med Gud = Isch = 

Man; El = Gud; Rib = strida, som böjes, Rab, Rob, 

Jarib, Merib. 

Rapio (lat.), Raub (ty.), Rov, röva (sv.), Meritzo (gr. 

= söndra), Rixa, Rivalis (at.), Reiben (ty.), Rivas (sv.) 

o. s. v. 

JudSt = Bekännare; Jadah = bekänna, lova, prisa; 
böjes: Hodah, Jodeh. Aeido (gr.), Had (skr.), Hador 
(ängs.), Heidr (isl.). Heder (sv.), Hädys (gr.). 

Judlth = Bekännarinna. Se Juda. 

ITjllteS = Avskild, helgad = Kadosch; Scindo, scidi 
(lat.), Skitzo (gr.), Scheiden (ty.), Skida, Skilja (sv.). 
Därav Hades (gr. = dödsriket), Hagios (gr. = helig, 
G = D:Amerdo = Amergo), Hegen (ty. = hysa av- 
skilja), Hage (sv.). Hägn (sv.). 



Digitized 



by Google 



122 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Kodsr = Svart, mörk, bedrövad. Kädo (gr. = be- 
dröva), Kede sig (dan.), Taedeo (lat. = K = T; 
Ornichos = Ornithos), Chide (eng.)* 

Kldron == Se Kedar. 

Lahan = Blank, Vit. Laevis (lat. = glatt), Levkös (gr. 
= vit) och genom metathesis roman. Blanco, Bianco, 
Branco (port. = L = R). Men Laban (heb.) är också 
Albus (lat.) genom metathesis. 

Därav Lebana (heb. = Månen), Libanon (heb. = 
Vita berget). 

£0Ä = Trött, bekymrad, mager. Av Laah = sich 
abmiihen; böjes: lileah, Nileah, Haleoth, Thaleuh. 
Laah (heb.) = Langueo (lat.), Lassus (lat. = trött), 
Lat (sv.), Leptos (gr. = mager). I hi betyder heb. 
ordet = uttömma tålamodet, och där skymtar Thaleuh 
(heb. = Dulden ty.). Tåla (sv.), Tolerare (lat.), Athlevo 
(gr.); kanske Leiden (ty.), Lida (sv.), står bredvid 
Laah och Lea. Leat (heb.). Lat (op.) = Långsamhet. 
Lat (sv.). Lentus (lat.), Nileah (heb.) = Näläs (gr. == 
eländig). 

Lot = Förborgare. Av Lut, Lat = dölja. Lateo (lat.) 
Fylatto (gr.), Lätho (gr.), Lantano (gr. == med nasa- 
lisering) och sedan med prosthet. K-ljud; Claudo (lat.), 
Kleitzo (gr.), Kleiden (ty. = Kläda = hölja). Kläda 
(sv.), Clothes (eng.); Lid (ty. = ögonlock. Lider (sv. 
= skjul). Lada (sv.). 

MacCabOUS = Förfäkta. Makeomai (gr. = fakta, strida), 
Dimico (lat. = strida), Macto (lat. = slakta). 

Magdala = Migdail = Höjd, Torn. Maghal (heb. = 
det övre), Megas, Megalä (gr. = stor, lång, hög), 
Magnus (lat.), Megin (isl.), Mykil (isl.), Migdal (heb.) 
av Gadol, Gadal, Igdel, Higdil, Hithgadel, Meguddal 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 123 

= bliva stor, lång, lova, prisa, uppfostras, yvas, 

stoltsera. 

I Higdil synes High (eng), Höj (dan.), Hög (sv.), 

Hiigel (ty.). I Gadal, Gadol synes Adulare (lat. = 

prisa), Hädomai (gr.), Aeido (gr.), Aldäsko (gr.). 

Magdalena = Tilltagande. Se Magdala. 

Aftl/l?Äil5 = Konungslig. Malak = härska, böja, vara 
konung. Melek, Melok, Jimlok, Molek, Himlik, Jäm- 
lik, Hamlik. 

Malakos (gr. = böjd, vek), Maleros (gr. = stark). 
y är Mol, Mul (heb.) = krossa. Molo (lat.), Mulceo 
(lat.), Miles (lat.). 

ManaSSO = Förgäten. Naschah = glömma. Troligen 
av Naschab = bortblåsa (»Det är som bortblåst») 
eller Näsa = upphäva, lyfta. 

I grekiska Mim-nesko och Ana-mimnesko, Anamnesis, 
Amnestia synes heb. Nasch. I latinet tyckes Mim- i 
Mimnesko ha givit Memoria o. fl. Om Noceo, Nascor, 
Nosco (lat.) äro förvanter kan icke avgöras, då be- 
tydelsen äger sina skridningar liksom ljuden. Feno- 
menet deteriorisation eller ompolarisering bör alltid 
tagas med i räknifigen. Ex. Nemesiäo (gr.)=i:o 
Tadla, 2:o Berömma. 

Latinets Nascor betyder ju födas, men även upp- 
komma, och där råkas heb. Nasch (Nas) =erheben. 

Mara = Bitter. Av Marah = sträva emot; Morah = 
bekymmer. Amarus (lat., med a intensivum), Moereor 
(lat. = sörja). Morosus (lat), Mora, Morior, Morbus 
(lat.), Moros (gr. = öde, död), A-merdo (gr.). Kanske 
Mare (lat. = hav, det salta, bittra) hör hit. 

MattathiaS = Mattithia = Matthias = Mattheus = Her- 
rans gåva. Nathan == giva. Se ovan Jonathan. 



Digitized 



by Google 



124 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Ma/iW5ai/ailr= Rättfärdighetens Konung. Melek = 
konung, se Malchus. Sedek = Zadak = vara rätt- 
rådig. Böjes: Jizdek, Hizdik, Jazdik, Mazdik. 
I Jizdek synes lat. Judex; i Hisdik gr. Dikaios; i 
Mazdik gr. Mastix = straff. 

M955/95 = av Maschak = Viga, smörja till konung. 
Hosioo (gr. = viga). 

Suk (heb.) betyder smörja, utgjuta och Asuk = oljo- 
flaskan. Detta Suk kan vara latinets Sacer, gr. 
Hag-ios (S = H, Serpo = Herpo). Kristos är över- 
sättning från heb. till gr. [Krio gr. = smörja = 
Maschak. Se ovan Hosea! 

MetUSalah = Dödens ro. Maveth = döden; Moth, 
Muth = dö ; av Mut = vackla, hotas med undergång, 
även Noagh (Nugh) heb. 

Nuto (lat. M = N), Macto (lat.), Mutus (lat. = stum, 
Döden = Tystnaden), Mydäo (gr.), Metzeln (ty.). 
Om Mors (lat.) och Mord (ty.), Murhata (fin.) genom 
rotathismus (infix. R) härledas från Moth kan icke 
så hastigt avgöras. Gr. Marasmos = avtagande 
krafter, Marasmus senilis hör väl också dit. 
Salah (heb.) = ro = Schalom, se ovan Jerusalem! 

/lf/i:Äa/ = Vattenflod eller Vems är allt? 

Att ett ord kan betyda två så skilda saker, beror 
därpå att det Gamla Testamentets text icke var av- 
delad i ord, och icke var punkterad, 
Mikal (heb.), Mikl (op.) = Vattenränna. Av Gal, Gel, 
Gol = Quelle. Av Galal = välta, Hillo (gr.), Gel = 
Hop, Källa, plur. Havsvågor = Houle (fr), Welle (ty.). 
Gol (heb. = Kruka); 011a (lat), Kal (heb. = Snabb 
= Celer (lat.). Gesenius deriverar ordet från Kalah 
(heb.) = Kleio (gr.), Claudo (lat.) 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 125 

Antaget nu Michal==Vem allt? Så är Mi = Vem? 
Kol = allt = Whole (eng.), Allt (sv.), Ullus (lat.), Holos 
(gr.). Mi kan vara gr. conj. Mä. 

MOåh = Av Fadren. Ab = Fader. Mo, Me = av, 
contr. av Min, Men. 

AforAl = Herrens uppenbarelse. Ia = Iahve; Mor 
= hi av Rao = se, Horao (gr.), alltså visas, uppenbaras 
= Mareh, (op.) Marah. Mirari (lat.). Se ovan. 

MBSB = Utdragen. Maschak = draga, förlänga, spänna, 
Böjes Meschok, Jimschok, o. s. v. Mäkynein (gr. = 
förlänga), Makrös (gr. = lång). 

Heb. M i Maschak är prosthet. och rotverbet är Jaza 
= gå ut, ausziehen, härstamma, vara slut. I ho. Muzath 
är redan Maschak synligt, och betydelsen också = 
utföras. Myo (gr.), Moveo, Motus, Mitto (lat.). 

MSBttli = Lustig, Glad. Av Naem, Naghem (med Ajin), 
Suavis fuit: fut Jineam, Jingham, Inghm (op.), Naghim 
(heb.) liknar ju otroligt Angenehm (ty.) i mhd. = 
genaeme, ahd. ginämi. Med nehmen = »taga» synes 
ingen gemenskap med Gunst, Gnade, Gönnen snarare; 
och med grekiska Evmeneia, lat. Amoenus. 
I Jingham spåras väl Jucundus, Gennaios (gr.) = ädel- 
modig. Ganymai (gr.) = glädjas står väl närmast 
Naghim (heb.) och Ginämi (ahd.), Angenehm (ty.). 
Angenäm (sv.). 

[Ordet Naemi (Naghim) visar bland annat i sina ord- 
fränder, att bokstaven Ajin = y icke är alltid stum, 
och att den därför bör beaktas vid etymologien; ty 
utan den skulle Naemi svårligen deriveras.] 

Nåhuttt = Tröst2ire. Nachem = trösta, vara bedrövad, 
ångra sig; Hinnachem, Nuchom, Menachem = tröstare. 
N är prosthet., ty A gam betyder bedrövad = Ainiao 



Digitized 



by Google 



126 sprAkvetenskapliga studier 

(gr.), Gemo (lat.). Ljudenligt vore att invid Nach-em 
sätta Nacht (ty.), Nox (lat.), Nyx (gr.) = tröstaren, 
kanske Nex (lat), Nekrös (gr.) = döden ; men förvant- 
skapen oviss, ty heb. Lail är Natt och Muth är döden. 
Men heb. Nusch = vara sjuk blir Nosos (gr.) = sjuk- 
dom; kanske Nex, Necari, Nekrös. 

Afcl/il == Skön, Ljuvlig. Se Naemi. 

NstthM = Givare. Se ovan. Se Jonathan. 

NszsrOth = Telning. Nezer= telning. Nizza=blomma; 
(ital. stadsnamnet Nizza). [Zis = blomma; Ez = träd, 
(stavat Ghez).]. Nazaz (heb.) = Nazar = frambryta, 
glänsa. Niteor (lat.), Nix (lat.), Nudus (lat.), även Nisus 
(lat. = hök = rusaren), Nitzo (gr.). 

NBhOmiå = Herrens tröst. Se Nahum. 

NOBCh = Ro och Vila, Av Nuach, Nuch (op.) = böjas 
vila, tiga, Heniach, Maniach, Janiach. Förv. med 
Nacham och Nusch. Se Nahum. Neigen (ty.), Maneo 
(lat. == Maniach heb.). 

Nun = Son, Arvinge, Efterkommande, (även Fisk, 
efter dess stora fruktsamhet). Av Nun, Nin, Jinun = 
fortplanta. Där synes i Jinun lat. Gigno, gr. Gignomai, 
Genus, Gynä, Nascor, Kv-inn-a (sv.). 

ObSlliS = Herrens tjänare, Dyrkare. Abad, Ghabad, 
Ghb (op.) = tjäna, trötta, lyda, arbeta, hedra. Obedio 
(lat), Obitus (lat.), Sebein (gr. = G = S; Oligon = 
Olison (ion., dor.)) = hedra, dyrka. Se Abda! 

OillÄr = Vältalare. Av Amar, Emor, Lemor, Jomar, 
Omer = tala, lova, prisa, befalla. 
Sermo Carmen (lat.), Rumor (lat. = tal, sägen). 

Ophlr = Rik, Fruktsam. Ophir = guldlandet. Om- 
tvistad etymon; Arabien, Indien ha varit föreslagna; 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGEKNAMN 127 

men Afrika synes i det opunkterade Aphir, Avphr, 
Avphir. Därav Afrikas namn. Peri (heb.) = frukt. 
Pario (lat.), Oppora (gr. = frukt), Fero (gr. = föda), 
Bära (sv. = föda). 

Europa härledes av Ereb (heb.) = afton, Abendland, 
Västerland, och Asia av Esch (heb.) = eld, ljus, öster 
= Morgonland. (Meier: Hebr. Wurzel-W.-Buch.) 

PstlBStinst = av Pelescheth = Philistaea {= Terra pere- 
grinorum, advenarum [Gesenius], Pellhi = Philisteer i 
Davids livvakt, i Bibeln = Plethi (och Kreti) av Palasch 
= flytta, eller Pålat undfly. Fällor (lat.), Pello (lat.), 
Pallo (gr.), Pelas (gr. = Granne (sv.)); Jfr Pelasger = 
invandrade. 

PjlSSaÄ = Påsk, Förbigå. = Passer (fr.). Passera (sv.). 
Heb. Pasagh = skrida, Pesagh (heb.) = steg. Pes 
(lat.). Passus (lat.), Pous, Podos (gr.), Petzevo (gr.), 
Pasko (gr. = betyder både Hda och vederfaras; >Es 
ist mir passirt»). Därför har gr. Paska = Påsk en 
dubbel betydelse: i:o Lidandets, 2:0 Utgången ur 
Egypten eller Mordängelns förbigående. Denna lek 
med ord och ljud är i Gamla Testamentets stil. Så 
börjar ju Första Psalmen. Aschré Haisch Aschér etc. 
»Säll den man, vilken etc.» 

Paulus = efter heb. är Saul = Begärd, Postulatus (Ge- 
senius) av Schaal = fråga, forska, bedja. Nischeal, 
Jeschael, Hischil, Isko (gr. — förmoda m. m.), Äska^ 
Önska (sv.). 
Paulus anses vara = Paullus (lat. = liten). 

POil/ilM = Pärlor, trol. av Panah = intränga; Penetro, 
Penitus (lat.), Pinna (gr. = Sticksnäckan som förer 
pärlor). 

Porsiå = Ryttarfolk. I så fall av Parasch (heb.), Fares 



Digitized 



by Google 



128 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

(pers.) = häst, ryttare. Av Paras = rusa; Porevo (gr.), 
Fahren (ty.), Färdas (sv.), Pferd (ty.). 

Phanuel Oller Pnuel = Guds ^insikte, El=Gud;Paneh, 
Panim = ansikte; yttre, det synliga. Av Panah = 
vända till. Faino (gr. = visa), Fenomenon (gr.), Pränäs, 
Pranäs (gr., dor. och att.), framstupa av Pranitzo = 
vända till, som kan vara Panah (heb. = vända) med 
ett infigerat R (= Rotatismus), Pranäs blir nog Fröns 
(lat. = Panna (sv.)), Pannan (sv.) står närmast heb. 
Paneh och har samma betydelse. 
Ty. Pfanne, sv. Stek.panna hör icke hit, men ny-heb. 
har Pinak = panna (stek-), som kan vara lånat, kanske 
från gr. Pinax = tallrik, även bräda. Dock kan heb. 
Pinak härledas ur Panag = steka, koka (Gesenius), 
varmed Panis (lat. = bröd) kunde vara förv. 

PhBPBO = Furste. Phrgh (op.) av Paragh, Prgh (op.) 
av Paragh = anföra och Perag = Furste. Skymtar i 
Im-perator (lat.), då Para(gh) (heb.) = föra är lat. Fero, 
som är sv. Föra, och Pharo är Föraren, der Fiihrer 
och kanske Fiirst. 

PÄar/5Ä9r = Avsöndrade. Av Parad eller Parasch = 
skilja; sprida o. s .v. Spargo (lat.), Speiro (gr.). Sprida 
(sv.). 

PhiliStea = Se Palestina. 

Phråth = Euphrat. Fruktbar. Av Parah = vara frukt- 
bar. Pario (lat.), Fero, Evforos (gr.). Bära (sv.). Ge- 
bären (ty.). 

Pl9thl=Sc Palestina. 

Purim = Lotts dagar. Pur = lott (sv.). Pars (lat), Sors 
eller Fors (lat. = P == S; Ph (F) = S; Fama = Sama), 
Fortuna (lat.), Poro (gr. = av ödet tilldelad). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 129 

Jom, Jum (op.) = dag, tid; Aion (gr.). 

Hajiom (heb.) = Hodie (lat.), Heute (ty.). 
Rshbl = Min Herre, Mästare. Rab = mycket, mäktig, 

herre. Robur (lat.), Labor (lat. = R = L. Tlibo = 

Tribo), Romä (gr. = makt). 

I = min (affix = sus = häst; Susi = min häst). 
RbcIib = Racka = Onyttig, Skurk. Raschag = gudlös, 

skurk, tokig. [Hebreerna ansågo en gudlös vara både 

skurk och tokig (Gesenius).] Raka (gr. = dumhuvud), 

av Ragh (heb.) = dålig, ond, arg. Roscha (skr. = 

vrede), Rai (gr. = falsk), Rugio (lat. = vara ond), Rukia 

(goth.), Rekiu (lith.), Rotzo (gr.), Ryezu (ry ), Racka (sv,). 

Arg (ty. och sv.) är Ragh (heb. invert.) närmast 

Ira (lat.). Orrodia (gr.), Oruo (gr.). 
RstniB = Höjd; Rum = vara hög, högfärdig; Aireo (gr.), 

Erigo (lat.), Rumor (lat.), Ramr (isl.), Ruhm (ty.). 
RaphMl = Guds läkare; El == Gud; Rapha = förbinda 

(sår), Rapto (gr. = sy ihop). 

Eljest Aruka (heb.) av Arok = tillfrisknande. Av 

båda kan gr. Farmakon = läkemedel, Raia = Gene- 

sung och Raitzo = Genesen härledas; Re-creari (lat). 

Av Aruka kan Chirurgia, Curare deriveras. [Jfr: 

Eruca = senap, förr medicinalväxt.] 
RehOGkS = T>en fängslande. Snara; Ribkah. Rbkh 

(op.); av Arab = fläta, lägga försåt; Arba = snara. 

Rapto (gr. = sy ihop), Ararisko (gr. = foga ihop), 

Bregda (isl. = fläta; Fisk-Bragd), Bragd (isl. = list), 
Rep (sv.). 
Rehåhesm = Folks utbredare. Am = folk; se ovan 

flerestädes. Rachab = vidga; Evryno (gr.), Porrigo, 

Spargo, Aperio (lat.). 
ÄirAOil = Skådebarn; Ben = son; Raah=se; Horao 

(gr.); se ovan flerestädes. 

9. — Strindberg, Sprdkvetenskapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ IC 



13Ö Sl>RÅKVETÉN$KAt>UGA StUftlfiR 

Ruth = Väninna: Ruth contrah. av Reghuth = av Raghah 
= beta, föda, nära, förnöjas, älska, leda, vakta. 
Rego (lat. = Rex = herden), Arkeo (gr.), Eros (gr. 
= kärlek), Eroticus (lat.) är väl närmast Ruth, Rut (fr.). 

SBbbBth = V ilodRg; Schabach = stilla, mildra; Sebas 
(gr. == from), Häsykos (gr.), Pacare (lat.). Men kan 
även vara sjunde Dagen av Schabuagh = sju; Septem 
(lat.), Hepta (gr. = H = S; Hex = Sex. 

Sill/l/llCÄr=: »Rättfärdige»; se ovan Zadok. 

SådtBCb = Sändebud på vägen; Sad, Zad, Zav, Ziv 
= sändebud; Etymon otydlig = Zir = löpa omkring 
(= Tur, Dur, Schur) = Schur blir Curro, Cursor (lat.), 
Erkomai (gr. metath.), Irren (ty.), Erro (lat ), Orak = 
väg; av Arak = räcka, länga, lång; Rectus (lat.), 
Kora (gr.), Ora (lat.), Makrös (gr. = lång), Räcka (sv.). 
Rak (sv. och = Räkel), Orka (sv.), Arkein (gr. = räcka). 

SBloni = Frid. Se ovan Jerusalenl 

Sil/OillO = Fridsam. Se ovan Jerusalem! 

SsittBrla = Herren bevarar; Ia=Jahve. Samek = 
hämma, bevara, stöda, hjälpa. Samek = Hemmen 
(ty. S = H; Sex = Hex), Sammeln. 
Detta Sam (heb.) är Gham (heb.) = Hama, gr. Sym 
= (cum), Samal (heb.) är = Similis (lat.), Homalos (gr.). 
Samek skall enligt rabbinerna vara = hänga samman 
med, alltså från Gham. 

Gr. Skepäo = skydd, samla är tyska ändeisen schaft, 
sv. skåp (herrskap). Men skepäo dyker upp i Skäp- 
tron = stav, stöd, och i Skaft sv. som både är 
knivens stöd och vävens skydd. Men Sam- i 
Sammeln är förv. med Dämös (gr.), Damäo (gr.), 
Zahm (ty.) och där råkas Samek i betydelsen hämma, 
stämma, tämja. Hebr. Dam betyder likna och är = 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 131 

Simul, Homalos, varav synes att ty. Sammeln är 
förv. med Simul (lat.), föra ihop det liknande. Men 
heb. Dam är = Gham (där Homalos synes), D, S, 
Gh, H, Th äro således växlande. Heb. Tham = 
from är väl gr. Damao = tämja, sv. Tam, ty. Zahm 
o. s. v. Detta såsom exempel på den systematiska 
förbistringen och tillvaron av ett språknät som sträcker 
sig över hela jorden. 

Emellertid visar sig att Samek står närmast svenska 
Samka (= Samna isl), och betydelsen Samla är = 
bevara. 

Ssmuel = Schmusl (op.) = Hörd av Gud; Schama(gh) 
= höra; Sämnaino (gr.) = en av dess många betydel- 
ser från teckna; jfr: Semafor. I hi betyder Schama(gh) 
= förkunna, alltså teckna. 

Schema(gh) (heb.) = rykte; där ha vi Farna (= Sama). 
Fämä (gr.). Fama av Fari =- tala, Fämä av Femi = 
tala. Men Skemma (gr.) = överläggning (= Skepsis). 

Ssphlra = Ber åttare; Saphar == berätta, skriva, prisa, 
tala, räkna = Fratzein (gr. genom metathesis möjHgen). 
Saphar, Sphr (op.) betyder först gravera = Scribo 
(lat.), Grafo (gr.). 

Men Saphar = skriva kan härledas ur Suph = Nil-säf, 
med vars rör man skrev eller med vars blad man 
gjorde papper (Papyrus). 

Suph (heb.) är Typha (lat.), Fykos (gr.), Fucus (lat.). 
Men Saphar = räkna, Sephra = tal. Där står Siffra, 
som dock icke kom in i lat. och gr. under den 
klassiska tiden. 

Meier (W. W. B.) visar en analogi mellan Saphar = 
räkna och Sophar = berätta, i Zählen och Erzählen 
(ty.). Tall och Tell (eng.). [Jfr tälja, förtälja, täljare 
och tala7tal (i:o berättandet, 2:0 numerus).] 



Digitized 



by Google 



132 SPRÄKVETENSKAPUGA STDOIER 

Ädelstenen Saphir hör dit enl. (Meier), men den 
står nog invid Siv (heb.) = glänsa = Safås (gr. = 
glans). Men gr. Sophia = vetande, Sapio (lat. = veta, 
smaka) stå närmare Saphar, som då blir fr. Savoir m. fl. 

Siiril = Rådande; Saroh = råda, strida, kämpa; se 
Israel. Arkéo (gr.), Rego (lat.), Rågen (ty.), Herrschen 
(ty.), Schur (heb. V) r= strida, Certare, Cura (lat. = 
bekymmer). 

Säron =}ämn, Slätt; Scharah = jämnmått; i st. f. 
Jescharon, med artikel Hasscharon; är samma ord 
som Sahara = Charab = öken, och (Gh)arabah = 
Arabien; i sä fall av Charar = bränna eller Charaz, 
Charam = förödas. 

Area (lat.) skulle stå bredvid Scharah, men Chur = 
urholka ger Keiro (gr.), Secare (lat.), Circus (lat.), 
Kora (gr.), Sirös (gr. = hål). 

Men Saron = Slätt. Ebene, bleve närmast gr. Har- 
monia = Ebenmass [H = S ; Sal (lat.) = Håls (gr.)]. 

Silll/= Begärd; se Paulus. Zälotös (gr.). 

SchibbBMh = Schibslim; Ax (på säd); även Ström, 
Vattenlopp. Även Siboleth, Sblth (op.). Efraimiterna 
kunde icke uttala S utan sade Sch. Liksom irländare 
och auvergnare än i dag. I Auvergne säger man 
Chamuel för Samuel. 

Schabal (Jabal) = gå, flyta, Schaban = växa. Om 
Schibboleth är av Schaban, så är analogien växa = 
Ax (sv.), Wachsen = Ax (ty.). Men ax heter även 
Abib på hebr. av Ab = växa, skapa, Äbäo (gr.); 
och Sch kan vara prosthetiskt och ge Schabib = 
Schibb-oleth ; derivat är Rabib = Regnskur (som spön 
eller kärvar). 

Men Abib (heb.) = Epi (fr.), Spike (eng.), Spica (lat.), 
och Spica blir då Schibb-oleth närmast.' 



Digitized 



by Google 



BIBUSKA EGENNAMN 133 

Sobulon = Närboning (Luther). Av Sabal = wohnen 
bei, beiwohnen ; Sepelio (lat. = gömma, begrava), 
Sfallo (gr.), Fallo (lat.). 

SaiteArto = Rättfärdighet. Se även Zadok! 

Soish = Stilla. Detta ord som avslutar flera Psalmer 
betyder väl helt enkelt Silentium! (d. ä. = Finis, 
Pausa, Fermat, Cadenz). Salah (heb.), Seleh, Selah 
är = Sileo (lat.) = Tystna, Sigao (gr.), Skola (gr. = 
Vila). 

SÄ/lf = Schem = Rykte, namn. Fama (lat. = Sama), 
Fämä (gr.), [S kan bli F Sykon = Ficus]. Eljes 
Sämaino (gr. = teckna; Semafor), Signare (lat). 

SorBphlm = E 1 d s 1 å g e ; Saraph = bränna, eldslåga ; 
Feresthai (gr.), Serpo (lat. = utbreda sig = »flamma, 
ignis»), Herpo (gr.) = Krypa (sv.), Creep (eng.). 
Krypa heter också på heb. Scharoz. 
Se Cherubim! 

SIchom = S k u 1 d r a (Nacke, Landrygg) ; Schekem = 
Avkän (gr. = Nacke?). Av Schach = böjd; Zuk, Duk, 
Dusch, Disch, Dosch (heb.) = Trampa, Krossa, Tröska ; 
Daknéo (gr.), Dukke (dan.), Tryko (gr. = Trycka sv.), 
Trysko (gr. = Plåga = Tröska (sv.), Dreschen (ty.), 
Tracto (lat.), Tergum (lat.) = Rygg), 

S//M = Sändebud; Schaloak = Sända (bud) = (Maleak). 
Stellein (gr. = S = T). 
Schicken (ty. contrah.). 
V Jalak, Halak = gå; Allaomai (gr.). 

Simson = hit en sol; Schemesch = sol; Kavo, Kavma 
(gr.) = Bränna, Hetta. 

Ändeisen on i heb. ger diminutiv. Isch = man; 
Ischon = liten man; liksom i grek. Anar = man, 
andrion = liten man ; un-culus i lat, en i eng., chen i ty 



Digitized 



by Google 



134 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Schemesch, Sem, Sim, kan bli Summer (eng.), Sun 
(eng.), Sonne (ty.). 

Sin eller Sir = Törne; Hake; Sen-tis (lat. = Törne), 
Ensis (lat. = Svärd) = Sain (heb.), Sur (skr.), Tir (skr.), 
Dorn (ty.), Thyrn (ags.) 

S/m/ = se Sin. 

SÄl/Oill = Hemlighet. Sod, Sug; Sigao (gr. = tiga), 
Schweigen (ty.), Schod (heb.) = Förtryck, undergång; 
Skedannymi (gr.). Skotös (gr.), Kädo (gr.), Kevto (gr.). 

SBUl=R'åv eller Schakal; stavas Schughal, som väl 
är Schakal uppkommet genom förväxling; i lat. heter 
också Schakalen Lupus = Vargen. 
Schugah = Skrika. Som onomatop. är det icke lönt 
söka dess kontakter. 

SuSBn = Ros eller Lilja. Susanna = liten Ros eller 
Lilja. V är nog Sus, Sos, Sis, Zis = röras, leva, 
fröjdas. 

Därav Sus = Häst; Sis = Svala; Zis = Blomster. 
Suesco (lat.), Suavis (lat.), Sitso (gr. = vissla). På 
Chaldeiska heter Ros = Varda, Urda (op.) som nog 
är Rodon (gr.), Rosa (lat.), sedan Roth (ty.). Röd (sv.) 

Tbabor = R e n, klar; Tahor = Ren ; Katharös (gr.), 
In-teger (lat.). Men Bar (heb.) är också Ren; Purus 
(lat.). Men ty. Sauber står närmast Thabor, liksom 
sv. Sober, Sovra; lat. Sobrius. 

TbOniBS = Tvilling. Thaom, Tham (op.) av Thaam 
= paras. Här synes först eng. Two, sv. Två, ty. 
Zwei, lat. Duo, gr. Dyo, fr. Deux. 
Två heter eljes på heb. Schenajim = Gemini (lat.), 
Jumaux (fr.), Zevgnymi (gr.). 
Det är genom räkneorden man först upptäckte fränd- 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 135 

skapen mellan hebreiskan och de s. k. indogermanska 
språken. [Se Gesenius: Grammatika, Uppsala 1849, 
noterna till Räkneorden, sid. 193 ] 

1 = Echad (heb.), Ekeinos (gr.), Yksi (fin.), Eka (skr.), 

Quis (lat); 

2 = Schenajim (heb.) = Gemini (lat.), se ovan 

Thomas. Av Schanah = upprepa (därför 
Schenah = året). [Lat. Secundus av Se- 
quor]; 

3 = Scheloscha; Schalem = komplettera; 

4 = Arbaah; Fläta = Vier (ty.); 

5 = Chamisscha; 

6 = Schis-cha; Schascha = vända. Six (eng.), Sex 

(lat.), Hex (gr. = S = H), Schasch (sk.), Schäsch 
(pers.), Schesst (ry.); 

7 = Schibeagh (heb.), Schbgh (op.) = Sieben (ty.), 

Sapta (skr.), Septem (lat.), Hepta (gr.). Seitsemän 
(fin.); Zeba (heb.) = Skara; 

8 = Schemona (heb.) = Fetma; 

9 = Thischgah; 
io = Assara (heb.). 

Alla dessa äro dock denominativer, härledda från 
verb; så t. ex. Arbaah = 4 av arab. = fläta, emedan 
efter 2:an det börjar bli flera (komplicera sig); Cha- 
misscha = 5 lär komma av Hamech = näven = »alla 
5», emedan man började räkna på fingrarna. Samma 
förhållande i grekiska och latin, där t. ex. Secundus 
= 2 av Sequor o. s. v. 

rÄÄÄII = Sönderdelare. I Genesis står Thohu, 
Bohu = Kaos. Detta är lånat direkt till Fran- 
skan = Thohu Bohu = Huller om Buller. 
Thohu (heb.) = Öde, Tomt, Intigt, V Schaah (Gese- 
nius) = Vastus (lat.). 



Digitized 



by Google 



136 5PRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

ThubBl=Växt. [Flera tolkningar givas.] I så fall av 
Tapeh (heb. = Frukt), Tappuach (heb. = Äpple). 
Th. vore prosthetiskt och Eb, Abah = växa, gr. 
Äbäo, sv. Avla. Tuber (lat. = äpple). 

roÄAl = Herren är god; Ia=Jahve; Tob = god. 
Om man helt enkelt söker i latinets och grekiskans 
vanliga ordförråd, finner man Bonus och Agathös 
på God, men ingen frändskap med Tob. 
Men Tob = God, skön, from, behaglig, rikedom, 
glädje, och verbet heter Jatab. Där synes genast 
Gäthéo (gr.) = glädjas, Gaité (fr.), Gaudio (lat.). 
Jitab, Haitib, Heiteb, Hatib, Veitib, Maitib. Här 
kan gr. Agathos råka in, Gut (ty.), Hädesthai (gr. = 
fröjdas). 

Tab, Teb (chald.) =t= grek. Sebas (= from). 
Men Tob (heb.) står nära goth. Taubia, grek. Tevko, 
Dapsiläs. 

Taube (ty. = Duva kan vara Tob = den fromma, 
då Duvan icke är taub (döv). Eng. Döve talar för 
konjekturen. Eljes ha vi heb. Dob. = sv. Dov, 
Duven att gissa på, då etymon Duva är okänd. (Se 
Jonah.) 

7yrilÄ= Klippa. Sur = Mur, Klippa, Sten, Skärpa. 
V är nog Sar (heb. = skära), Keiro (gr.), Secare (lat.), 
Sharp (eng.). Skärpa (sv.). 

UrlB = Url9l= Herr ens eld. Uro (ty.), Pyröo, Pyr 
(gr.), Feuer (ty.) o. s. v. 

ifsto = Herrens starkhet; Ousia (gr.), Vis (lat), Iskys 
(gr.), Fest (ty.). 

ZacÄaM = Oskyldig, Ren; Sak (heb.), Sacer (lat), 
Castus (lat.), Hagios (gr.), Hagnös (gr.), Agnus (lat.). 



Digitized 



by Google 



BIBLISKA EGENNAMN 137 

Zårpsth = Smältning; Zaraph = Smälta, pröva; Saraph 
= bränna. Se Seraph. Sv. mettallurg. Skärpning må 
jämföras. 

ZobBOtb = Härskaror = Zabah = Här; Asaph = Sam- 
la; Sibbur = Hop. Capto (lat.), Hapto (gr.), Haufen 
(ty.), Copia (lat:). 

Zeilekla = se Sadok. 

Zopbania = Herrens hemlighet; Zaphan = dölja; 
Tapes (lat.), Taeppe (dan.), Tapeinöo (gr.), Täppa 
till (sv.). 

Z/Oil = Torrhet; Ziah = torr; Zijah, Zih (op.) = öken; 
Siccus (lat.), Isknos (gr.). 

Z/p^r = Fågel = Avis (lat.) synes, men y lär vara Za- 
phak == Zirpen, Fliistern, där Zipor synes igen i ty., 
i sv. Siska kanske också. 

Eljes heter Fågel på hebreiska Ghof, där Avis visar 
sig tydligare. Fåg-el (sv.) är inverterat Ghof, och 
gr. Fevgo = flyga, då Fågeln är Flygaren. 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 

SVENSKA ORDFRÄNDER 

I KLASSISKA OCH LEVANDE SPRÅK 



Digitized 



by Google 



ERINRAN: 

För att kunna följa mina tankars gång i detta lilla arbete, bör 
läsaren känna mitt nyss utgivna Bibelns Egennamn och Ord/ränder, 
som utgör introduktionen. 

Förf. 



Digitized 



by Google 



Minnet av 

JOHAN ERNST RIETZ, 

författaren till Svenskt Dialekt- Lexikon, 

har jag tillägnat denna uppsats , vilken utgör Inledningen 
till min Svenska Ordbok, av vilken bokstäverna A och B 
äro färdiga. Av Rietz lärde jag först att vårt moders- 
mål är släkt med världsspråken, de döda och de levande, 
de Semitiska, Romanska, Germanska, med Sanskrit och 
Mongoliska. Jag har följt hans spår I Det är allt I 

April i^io. 

Författaren, 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



Modersmålets anor. 

Vid dessa etymologiska studier har det förvånat mig 
att så många svenska ord saknade frändskaper och rötter 
(se Tamm Etym. Svensk Ordbok) i andra till och med 
besläktade språk. Vid närmare undersökning visade sig 
det påstådda förhållandet vara ogrundat. Vid mina forsk- 
ningar rörande Hebreiska språkets ställning till Grekiska 
och Latin hade jag efter långa irrfärder upptäckt att om 
man sökte ljudlikheten, gick man rätt, men att letandet 
efter ett liktydigt ord (glosan) ofta ledde vilse. Fruktan för 
ljudlikhetens snaror narrade mig till långa omvägar, och 
jag vågade icke närma ett grekiskt ord direkt till det 
svenska, emeden språken uppgåvos vara oförvanta. När 
jag t. ex. såg grekiska elakys = dålig, lumpen, så kunde 
jag aldrig drömma, att detta var svenska elak. Likheten 
var för stor, så att man i nödfall kunde tänka på ett direkt 
lån. Nu kunde svenska glosan icke deriveras, och Tamm 
stannar framför dalmålets jalak, forn-nordiskt elaker, ilak, 
läkr (isl.). Detta är ju bara omskrivningar och förer 
icke frågan framåt. Jag tog då till mitt hebreiska lexikon 
och fann verbet, alach = fördärva, bli dålig, och där 
råkades grekiska elakistos, elakys = dålig, lumpen, ringa. 
Men hebreiska alach böjes illach, nelach, jillach, meelach, 
hillach. Här visar sig ytterligare grek. lallo = förkasta, 
grek. melos = svart, men även dålig, vilket antyder att 
lat. malus är = elak från heb. meelach, som även kan vara 



Digitized 



by Google 



144 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

grek. malakos = feg. Men i heb. jillach synes ju dalarnes 
jalak och fornn. ilak. 

Grek. ollymi = fördärva är nog i släkt, och lat. nihil, 
nil = ringa kan vara heb. nelach. 

Pä samma sätt, och en annan gång fann jag svenska 
skada ljuda och betyda detsamma som grek. skedanny- 
mi = förinta. Endast hebreiska lexikonet befriade mig 
från onödig farhåga, ty schadad (heb.) betydde skada = 
Schade (ty.). Latinets cateo betyder »spruta omkring» 
och grek. skedannymi ursprungligen = förströ. Detta 
var ju full bevisning. 

Svenska reson (= taga reson, raison fr.) behöver icke 
letas över lat. Ratio, fr. Raison, gr. Ritza = yttersta 
grunden, roten, utan kan genast och bättre ställas vid 
heb. Rezon = god vilja (som tager reson). 

Svenska »namn» står närmare till heb. Nam, Neum, än 
till gr. Onoma, lat. nomen. 

Svenska slummer, eng. Slum är mera likt heb. Chlum 
(op.), Chalom = drömma än gr. Kalao = slappas, Kalymma 
= slöja, Celo (lat.), Velum (lat.). Trots dessa upplysningar, 
vilka bekräftades långt över förväntan, tog jag som regel 
vid svenska etymologiska sökningar, att straxt uppställa 
de germanska fränderna, tyska och engelska. De engelska, 
som oftast äro två synonymer, en germansk och en 
romansk, giva bästa ledningen, ty engelskan är ett slags 
sanskrit och är därför världsspråket. Sedan hade jag 
latin och grekiska för att komma över till hebreiskan, 
men ofta behövdes icke detta, när jag ägde hebreiska 
ljudet i minnet. 

Då Tamm står rådvill framför svenska pronomen eder 
och förklarar roten okänd, så är det av fruktan för de 
klassiska språken. Eder är grekiska Avta, hebreiska 
Athem = I, vilket är pluralis av Attha = du, som är 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS AKOR 146 

latinets Tu. Grek. Hymeteros = eder kan i eteros inne- 
sluta eder, emedan 'eteros (heteros) är = annan; då vår 
(sv.) är = Häm-eteros (gr.). 

Edert hus är ju icke vårt, utan »de andras». Eder 
(sv.) är då Other (eng.), Alter (lat.), Autre (fr.). Jfr heb. 
Otheka = dig, Otho = honom. Jfr Nos-otros (sp. = 

På samma sätt retirerar Tamm för svenska pronomen 
han, ehuru han erkänner frändskap med eng. He, Him. 
Men detta He, Him (eng.) är hebreiska Hu = han, Hi 
= hon, som synes i latinets Hic, Hujus, i grek. He-avtos 
= han själv. Anglosachsiskan visar spåren av hebreiskan 
i Hi, He = hi, hu. De heter i heb. Hem, Hemmah (mask.); 
Hen, Hennah (fem.). Åt honom = Lo (heb.), Lui (fr. ?), 
Illi (lat.). 

Men sv. Han kan vara en ackusativ-form, som för 
välljudets skull upptagits. Vi begagna ju än dem (= 
dom) i stället för de. Om grek. Ekeinos = någon hör 
hit, är osäkert. 

Pronomina personalia hava undergått en särdeles stark 
förbistring, vars spår än i dag visa sig i språkbruket. 

Barnet säger icke gärna »jag*, utan »han». Läraren 
säger »vi» och »han» i stället för du. Majestätet säger 
Wi (plur. majestatis), Engelsmannen säger I (= You) i 
stället för du (han); fransmannen I (Vous) i stället för du 
(tu). Dansken säger De, i stället för I och du. Tysken 
säger även De (Sie) i stället för du och I (Ihr). 

När barnet icke säger jag, utan han, är det ett sätt 
att objektivera sig själv, vilket ju strider mot antagandet 
att barnet vore fött subjektivt. När jag först lärde på 
hebreiska konjugationerna fann jag det egendomligt att 
tempusböj ningen började med tredje personen, han, och 
icke med jag som vi göra. 
10. — Strindberg^ SpräkvetenakapUga atiidier, 

Digitized by VwjOOQ IC 



146 SPKÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Ex.: Pakad s= Han besökte 

Pakadta = Du besökte 
Pakadti = Jag besökte 
Pakedu = De besökte 
Pekadtem = I besökten 
Pekad nu = Vi besökte. 

Jag trodde det var en artighet att sätta sig själv i 
tredje rummet och de andra före. 

Men när jag fick se futurum, där pronominalrötterna 
sättas före, kom jag på andra tankar: 

Ex. : Jiphkod = Han skall besöka 

Thiphkod = Du skall besöka 
Ephkod = Jag skall besöka 
Jiphkedu = De skola besöka 
Thiphkedu = I skolen besöka 
Niphkod = Vi skola besöka. 

Där står ju tempus i vår ordning, men förväxlat och 
så att Han= Ji — är = Jag = Ego (lat. grek.) 

I (eng.) 
Ich (ty.) 
Je (fr.) 
lo (it.). 
Du = Thi— = Du = 
Tu (lat.) 
Sy (grek.) 
Thou (eng.). 
Jag = E — = He-avtös (gr.) 
He (eng.) 
Hic (lat.). 

I pluralis däremot Niphkod synes ni = Nos (lat.), Nous 
(fr.). Men svenska vi heter icke Nos, utan liknar Vos = 
I, en ny förväxling. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS AKOR 147 

Detta Ni (heb.) eller Nu syntes ju i presens och be- 
tydde Vi = Pekad- nu = Vi hava besökt, och är latinets 
Nos, fr. Nous. 

Det danska De = Du, I, synes i pluralis Pake-du, där 
(heb.) Du står före de (sv.); och i participium = Pikdu 
= Besöken I ! Detta heb. Du kan ju vara lat. Tu, sv. 
du=I. 

Men i Pekad t- em I (haven besökt) synes grekiska 
Hem-eis = vi, där åter förbistringen träder fram. Men 
grek. Hem-eis = vi visar sig i latinets första plural- 
ändelse -amus eller -emus = Am-amus, Doc-emus, där 
förbistringen upphört. 

I grekiska Es-ti =han är, har återigen hebreiska 
Pakad-ti=jag är förväxlats med han, och detta var ju 
utgångspunkten. 

De svenska personliga pronominas ordfränder blevo då; 
Jag = — I (heb. ändeisen) == I (eng.), Ich (ty.), lo (it.). 

Ego (lat., gr.). 
Du = Thi, ti (heb. pref. och suf.) — - Du (heb.) = I (sv.). 

Sy (gr.). Tu (lat.), Thou (eng.) o. s. v. 
Han=Hu (heb. mask.), Hi (heb. fem.), He, Him (eng.), 

Heavtos (gr.), Hunc, Hane (lat.). 
Vi = Vos (lat. förväxlat), We (eng.), Wir (ty.), Hem-eis 
(gr.). Nu (heb. verb suffix). No (heb. nom. suflf. 
ex. Dod = Onkel; Dode-no = vår onkel: = No 
(heb.) = Nos (lat.), No noi (gr.). 
I = Ii (lat. = De), Ji (heb. verb pref. = Han eller 

De). 
De = They (eng.), Du (heb. verb suflf. = De), Diese (ty.). 
Tis (gr. = Någon). 
Lika svåra att utreda äro de svenska hjälpverben 
Hava och Vara. 

Hava = Habere (lat), Hapto (gr.) = fatta), Have (eng.), 
Haben (ty.), Avoir (fr.). 



Digitized 



by Google 



148 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Vara =Eram (lat; men icke Sum, fui, esse). I Eram 
synes Jag Är; där grek. Hairéo = taga synes 
uppträda eller latinets Ire = gå. Detta Ire 
synes giva sitt futurum Ibo åt latinets futurum: 
Detta ibo (lat.) är även futurum av hebreiska 
Bo = gå in, som i futurum verkligen heter Ibo 
(labo). 

Amabo=jag går att älska = jag skall älska. 
Grek. Eko = hava, hålla är svenska Ega och 
spelar ingen roll. 

Vara (sv.) = Werden (ty., icke Sein); Was, . 
Were (eng.), franska Avoir, Aurai synas nu 
ingripa, ehuru de betyda hava, och detta kan 
endast förklaras ur hebreiskan. Där samman- 
falla och flätas hava och vara på detta sätt. 

Havah eller Hajah (heb. emedan ^ och ^ 
växla = i = v) = han var, eller han hade, Ha- 
bet (lat.). Hava (sv.), Jesch (heb.) = han är 
eller har = Est (lat), Esti (gr.), Sei (ty.). Is 
(eng.), Suis (fr.). 

Denna blandning av hava och vara synes i 
grek. : Esti mu (Jag har = Det är åt mig), lat. 
Est mihi, fr. Est ä moi. Och verbet vara (sv.) 
bildar ju perfektum medelst hava = har 
varit. 

I sanskrit saknas hava, men vara = Bhu 
visar spår av fr. avoir, it. avere i Bhavate = 
Avez (fr.) , Avete (it.), ehuru Bhu själv är lat. 
Fui, fr. Fus. I futurum vinner vara, liksom 
andra verber, ett nytt hjälpverbum: Skall = 
skall vara. Detta är eng. Shall, goth. ty., 
Soll, höll. Zal. Skall blir skulle och är = 
skuld, skyldig, gäld. Skall är Schalem (heb.) 
i pi = Vergelten; Schillum = betalning. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 149 

Verben hava och vara äro också inflätade i namnet 
Jehovah, om vars betydelse rabbinerna än i dag äro 
oense. Dock står det skrivet i:o i Gen. 2: 4: IHVH 
(opunkterat) läses Ihuh eller Ihph, eller Ihfh. Men i 2:a 
Mos. 3: 14 säger Jehovah själv, när Moses frågar vad 
han skall kalla honom: »Jag är den jag är» = »Eheie 
Ascher Eheie». Eheie stavas opunkterat »Ahih». Men 
Herren sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn: 
'Jag är' har sänt mig till eder». Nu heter jag är: 
Ehejeh, Jescheni, Hinneni, Ani, och där finns icke 
Jehovah.* Namnet är således oförklarat, och verbet 
Havah eller Hajah är icke hjälpverb, och det böjes 
ogärna. Några anse Jahveh vara futurum hi av Havah 
och då betyder det »han giver». Andra mena det vara 
ett nomen heemanticum med Jod av Havah. 

(I sanskrit finns en medialform av Hu = offra, som 
heter Juhuvahe.) 

I spanskan heter Jag har Yo he; och böjes Yo 
habia; i imper. Haya el. (obs. I detta). Grekiska Eimi 
= jag är, böjes här och där: Eiä, Ä och i episka dial. 
Eä, Eiä, Eoi, Äa, vilket ju närmar sig de hebreiska 
Eheie, Jahve, Ja, och Je. 

Men grek. Éimi = »jag går» flätar sig in, och i ren 
hebreisk hi-form (kausativ) Hi-emi = jag sänder synes 
Hieiän (op.); men i imperfektum ingriper Ekomai = hava. 



Svenska konjugationerna flektera knapphändigt, och 
bilda tempora med hjälpverben liksom tyska och engelska. 
Men våra starka verb undergå vokalförändring: brista, 
brast, brustit, vilket liknar heb. Paras, Jipros, Perusa = 

• Bibelkommissionen översätter Jahveh = han är. 

Digitized by VwjOOQ IC 



150 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

brista. Sv. participium på -ande synes vara latinets 
(A-mandus). Men lat. -andus av hendo (lat.), gento (gr.) 
= gripa, varav hand (sv.). Araben säger »hand» med 
dativus i stället för »jag har», då verbet hava saknas. 
[Jfr heb. Participium Bennoni = Presens.] 

Svenska substantiven flektera endast i genitivus med s; 
detta i likhet med tyska och engelska, samt ett par 
grek. deklinationer: Timä, gen. Timas. En grek. 
synkope finnes även i svenskan. Patär (gr.), gen. Patros 
(med utelämnandet av e-ljud) = fader, fadrens. 

Vid adjektiven erinrar jag för ögonblicket endast en 
egendomlig analogi med grek. oregelbunden komparation. 

Agathos Beltion Beltistos 
God Bättre Bäst 

Agathos anses släkt med Gut, Good, God, emedan A 
är ett alfa intensivum och gathos skall vara från Gätheo 
(Gaudio lat.). Att svenskan kommit på att falla in i B 
och E kan icke vara slump. Märkligt är att Agathos 
även heter Aristos i superlativus. Detta kunde ju per 
antifrasin vara sv. värst (sup. av svår), ty med värst 
menar man stundom bäst. (Han var värst att springa 
= bäst att . . .). Kakös = dålig heter nog Keiristos i 
sup., men Aristos är närmare och heter i got. Wairsitza, 
isl. Verr. 

En detalj i sv. etymologi är att i landsmål N i slutet 
av ord får näsljud: staden Lund heter på Skånes lands- 
bygd = Loung. Detta är franska On = Ong och arabisk 
nunnation. 

Grek. N (ny efelkystikon), som stundom tillägges i 
slutet för att avrunda eller bilda puffert mot en stötande 
vokal (hiatus), kan även spåras i svenskan: »Svartan skog». 

Detta blott som införsel i ordlistorna, vilka utveckla 
och belysa de särskilda fallen. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 151 

Uppgiften med dessa studier i modersmålets etymologi 
har endast varit att åter inställa svenska språket i dess 
berättigade sammanhang med världsspråken, en heders- 
plats, som det en gång på i6oo-talet hade hävdat, men 
sedan genom självkär patriotism förlorat. När man 
nämligen ville göra svenskan till ett urspråk, sjönk det 
ju ned till ett barbariskt idiom. 



Till sist några ord om Sanskrit, vilket ju länge ansetts 
som modersmålet, det äldsta, från vilket alla indogermanska 
språk skulle härstamma. Man kan nämligen vid varje 
Sanskrit-ord sätta ett Romerskt, Grekiskt eller Germaniskt. 

Att man även vid varje Sanskritrot kan sätta en 
hebreisk, hade man icke observerat. 

Ordet Sanskrit har länge varit översatt med Fullkom- 
lig (Gudomlig), men numera tolkas det med »Zugeriistet», 
»Gebildet», vilket äger en annan betydelse. Zugeriistet 
kan bäst återges med danska Laved, det är: Hopgjort, 
Artificiellt, alltså icke uppkommet på vanlig »naturlig» 

väg. Ordet stavas så här av Oppert: Cj c4^ M = 

Sanskrta. Om man nu slår i Ordboken på San (eller 
Sam), så betyder denna partikel »Tillsammans med», är 
således identisk med svenska Sam, grekiska Sym, eller 
t] \) Hama som är hebreiska Ghara (Gh = S). Därför finner 
,. man i Sanskritslexil^onet strax sådana bekanta som 
Samrådh = Perfect meditation, som ju kunde få lov be- 
tyda Samråd. Samvitti = Perception, Recollection, Re- 
conciliation, där Samvete nog försvarar sig. 

Samskara (skr.) betyder = Completing och därifrån 
har man förr härlett Sanskrit. Men nu tageS ordet från 



Digitized 



by Google 



152 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Kri = göra och då blir Samgöra = Laga till, Koka ihop. 
Sanskrit kunde då vara ett hopgjort språk, ett slags 
Arkaistiskt Volapiik, med ändamål att tjäna som univer- 
salspråk. Hela dess grammatika, om vilken jag på 
annat ställe ordat, talar för denna konjektur. Man finner 
ju där både forngermanska (isländska) böjningar, jämte 
latinska och grekiska följaktligen även hebreiska. 

Vad Sanskrits alfabet angår, så har det alltid ansetts 
originellt och framför allt främmande för de Semitiska.* 
Men en hastig blick på alfabetet (som omväxlande kal- 
lats syllabariskt, men icke är det) skall visa, att där 
finnes bestämd frändskap med Arabiska, Syriska, Grekiska. 
Hebreiska, Romerska, och följaktligen med våra Ger- 
maniska skrivtecken. Men man bör först veta att det 
är lovligt vända på en bokstav, utan att ljudvärdet ändras. 

Romaren skrev både 9 och B, D och C. Vidare 
hava somliga folkslag rest upp andras liggande bok- 
stäver. Mongolen tog den liggande Syriska och reste den. 



} 



.Sn % oft o = Syriska; 



= Mongoliska (skematisk). 



Samma förhållande synes ha ägt rum med Arabiska, 
Syriska och Hebreiska, ehuru det förändrade läget för- 



villat ögat. Sålunda ligger det Syriska L = .,.^> men 

det stora Grekiska är upprätt = A (Lambda). Det 

arabiska L = lilla 1 ser ut så: \. (medial) och detta 

är grekiska V = (lilla lambda). Det Syriska K (Q) 
ligger så; O; men detta är Hebreiska r)==K, Q, 

* Oppert menade dock att Sanskrit begagnade Semitiskt alfabet. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 153 

och är även Romerska ^ ^^ ^ (vårt q, Q). Syriska 
i= —3 ligger, men Hebreiska ^ =Iod, står upprätt; 
o. s. v. Med dessa förutskickade upplysningar skola 
vi nu betrakta Sanskrits alfabet och fa detta inställt 
bland syskonspråken. 



Digitized 



by Google 



Sanskrits bokstäver. 

(Skr.) 

1 = a = ^ (arab. a) j (syr. a). 

sr = «> b «0 (syr. b) Å arab. p) = ^ = ?1 = P- 

tf> (arab. g). 
5T = 2^ = bh = ^ (arab. b); men skr i|" = t^ = 

= 2 (heb. B). 



TT = > -^ g= *• (^^^^^ ')= men skr. T =-==1 = 
I -» (syr. i) = ;; heb. = g. 

.X:: (arab. gh). 
"^ = £ = gh = g^ (arab. Gh = Ajin). 
3* ^ ^ = d = 3 (syr. z). 
^ =6=**'^=^= Dschim (arab.) ^ heb. t). 
(=)■ = t = n (heb. Th) ,\ (arab. d) = (j (omvänt). 

^ = <^ = th = AS (syr. th) = 5. 
-^ = ^ = t = >0 (arab. z) J (syr. t). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 155 

(Skr.) 

"5* = 6 = th = o (grek. s) Q (heb. s). 
Z = ^ = d = > (arab. d) § (grek. d). 
VT = ^ = dh = ^ (arab. Dsch) g (arab. gh). 
"^ = en =K= ^ (syr. K) J*-^ (arab. K) = 
= <r> (omv.) ^ (syr. Ch) I 5 "^ 

Ä = ch ^ cjCSD (syr. S) ^ (omvänt). 

^= Sch = ,^ (syr. sch) ^ = 9 (syr. Q) p heb. Q). 
"S" = Sh = .C^ (arab. ch). 

"^ = v = O (syr. v). 

•^^ *?^ = L Ou (arab. n) = r^«o — ^ (munkstil m). 
Q) (gr. Ö = O) ) pl (etrusk. M). 

X ^ = «■ = ^ (heb. L): ^3 (arab. L). 

"Cf = P = _ö (syr. P = q q). 

"II = Gh = P| (heb. P eller Ph) f (gr. F). 

UT = a = JM (g»-- M). 

"5[" =J=vJ (arab. I). 



Digitized 



by Google 



156 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Sanskrit är ju icke Indiskt språk utan invandrares från 
nordväst. Man har gissat på Baktrien, Medien, Persien 
som hemort, varigenom Sanskrit skulle vara förvant med 
Zend, men detta hör icke till ämnet nu. 

Den äldsta skriften Rigveda anses numera vara galli- 
matias, av obestämd ålder. Mahabaratha kan läsas; men 
först med Kalidasa, omkring Kristi födelse, kan man 
räkna bestämbar, daterad litteratur; den föregående är 
apokryfisk även därför att språket först fick sin gramma- 
tika 400 före Kr. (Panini). 

För svenska språket är Sanskrit intressant, emedan vi 
genom detsamma upplysas om vår nära förvantskap med 
Romare, Greker — och Hebréer. Men man bör icke 
frukta ljudlikhet som bruket blivit, utan tvärtom känna 
sig hemmastadd och översätta så dikt an man förmår. 
Man kan således översätta Samskrit med Samskrift, utan 
att fela. Ty Sam är Sam, och Skrit är Skrift, ty Krita 
= Skära in, rista är Grafo (gr.), Keiro (gr.), Kreta (svenska). 
Sanskrit = Syngrafä (gr.). 

Att svenska språket begagnar de romerska och grekiska 
bokstäverna är ju en antydan om nära släktskap, men 
att svenska alfabetet därigenom blir befryndat med Heb- 
reiska (Syriska, Arabiska) är icke så beaktat. Några 
exempel skola bevisa påståendet. 

C (sv.) = C eller D (rom); men ^ (rom. c eller k) är 
^ (hebreiska K); ergo är sv. C = heb. D. V. S. B. 

Svenska i är grek. K , som är arabiska \. , (1 medial), 
alltså är svenska 1 = arabiska X , eller vV (initial). 

Svenska ^ är arab. ^ (= ajin) som i Syriskan 
uttalas som £^ (ae); £ (gr. epsilon). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 167 

Svenska uncialen Q-, i medeltidskrift Q är arab. © 
= G. 
Svenska ^ = 'X (syr. Q^). 

Svenska b = [^ (syr. b upprätt; eljes ^^) 
Svenska medeltids ^ (T) = ^ (heb. T). 
Svenska Y = y (heb. Ghajin). 

Svenska p = syr. ^ (upprätt), heb. p (Qljud, alltså 

K; och K = P; Köte = Pote gr.; Karax = Farax gr.). 

Svenska w, 00. (medeltids) = grek. (O (O) = arab. 

jCu^ (=Sch.) Fenicierna uttalade W som Sch; g^' (heb. 
Sch) som är Svenska dubbelt W. Detta synes otroligt, 
men i övergångar från hebreiska till grekiska blir Sch 
= Omega. Schem (heb.) = Namn heter på aeoliska 
C£>-noma (attiskt onoma, lat. nomen). Egyptiska 03 

är Sch men liknar cö (gr.). Jfr syr. O = v. 

Svenska IJ, rom. cl är hebreiska '^ = F. Men 
svenska B är grek. p som är heb. H = P (omvänt). 

Svenska uncial O (got.) är = heb, Q = S-ljud, j] (lat.). 
(S = D; Odmä=Osmä (gr.)). Men Q (heb. S)=a 
(gr. s). 

Svenska X, ^ (got.) är sannolikt hebreiska ^ = 
spiritus lenis, som kan bli h, vilket blir k ; och hebreiska 
^ liknar ett omvänt grek. OC = kappa. I tysk handstil 

är också ^ =x men liknar ett H. Jfr gr. X och X. 
Svenskt if , *]K' (medeltid) är hebreiska p = Th eller 



Digitized 



by Google 



158 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 

p = ch= fj (sanskrits T), hebreiska kursiv 17 =^ 
= spir. lenis. 
Svenskt r = *^ (heb. r). 

Svenskt i = § (gr.), ^ (syr. T). 

Om runskriften vill jag endast yttra mig kort, tills 
jag fått slut på de mångåriga undersökningarna. 

Själva ordet Runa är hemlighetsfullt, men två betydelser 
hava ägt anseende; Hemlighet och Sång. Kluge röstar 
för Hemlighet. Där bistår grekiskans Ryomai = dölja 
m. m.; men tyska Raunen betyder Viska, Mumla = 
Grunnire (lat.), Ranan (heb.). Isländska Riin betyder 
Förtrolig Väninna och hebreiska Ruth betyder precis 
FörtroHg Väninna (Gesenius). Men hebreiska Ron är 
= Sång, Jubel, Rinnah = Sångare. Där råder förbistring. 

Men nu har isländskan ett Raun = Rön (sv.), Forskning, 
och då man vet att Runorna först begagnades för att 
utforska Ödet eller till att spå, och då man erinrar att 
detta skedde med kvistar eller pinnar skurna av träd, 
så tycker man sig se Runornas uppkomst av kvistar. 
Jämför: Y> Y Tj T» H o, s. v. Liljengrens runlära upp- 
tager även »Kvistrunor». Senare, då man ristade i trä, 
var man dels bunden vid materialet; och som även det 
skrivna ordet gömde eller skulle dölja hemhgheter, tog 
man andra folks bokstäver, men gav dem en annan 
betydelse. 

Därför ser man spår av främmande skrivtecken, ibland 

hela tecknen K = R, ^=B, p=:P (grek. Ro). I 
äldre Runraden finns ett H = h; det kan vara latinarens 

H som dock är grekiska OL(t^)j ™^^ det är mera likt 
arabens liggande , S^ = Hh. Äldre runradens P ^ 
likna vårt P men uttalas M. Detta P ^ kan vara doriska 
M eller också har man ändrat ljudet. I Tironiska 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 159 

noterna (Stenografi på Ciceros tid, århundradet före 

Kristus) ljuder p ^ = R, ty det är två grekiska Ro = P. 

De Tironiska noterna synas genom sin enkelhet ha 

tilltalat de nordliga folken, ty man återfinner flera Tironer 

bland Runorna. \| (tir.) D = ^^ (gamla runan): J}. 
+ (nyare runan a) utan stav = | kan vara tironen | = a. 
Gamla runor ^ = k, med stav K kan vara tironen < = g. 
n (runan u) = U (tir.) = U. \ (nya runan) = e = | (tir.) 

= e. 1 (ny) = D, T;=.'^ (tir.) = T. 

Gamla Runan ^ som uttalas eu (med ?) liknar precis 

arabiska n/ R, som med punkt över blir r == S. 

Gamla runan X = g = X (tir.), Ch = gr. X = Chi. 

P (gamla)=^ = |^ (tir.) = L. H och N=S; den 
senare blir rättvänd Z som är Z==S. 

I gamla latinska lexikon upptagas i bihanget några 
abbreviationer och Notae Väriae. Bland dessa finnas 
runliknande tecken, som kunna betraktas och beaktas. 

V = L^ = 70, alltså = V == 20. 

Vp = 1 000 eller M, vilket stämmer med runan ^ = 
M-(ader). 

LjQ = 5ooo. ih v4^ = lOOQO- 

vtV p) = 1 5 000. ^ = X = 10 = Denarius. Här 
synes ansats till stavruna då X = lO sättes på en stav 
PC = Decies. 

+ =:Inter eller interdum. ++ = Interea. 

De äldre Romarne tecknade G på tre sätt. ■ r*: 

som upprätt blir VI = runan ^ = G, H, K men mest 



Digitized 



by Google 



160 SPRÄKVETENSKAPLIGA STÖDIER 

lik . arabiska — £. , som verkligen är G = (Gain, Ain). 
Det andra antika romerska G är OZ , som kan vara 

hebreiska Ajin y=Gh. Det tredje är X, som liknar 
hebreiska ^ = Aleph = svagt H; mera likt Palmyrenska 
5(^ = aleph. Slutligen bör anmärkas att Romarne både 
vände bokstäver )^ = K, och stupade dem |AI = M. 

De kunde till och med lägga dem ned. 2 DL ^ X 

= Imperator, Augur, XVir. 

Att leta i avsiktliga hemligheter är betänkligt; och 
om Romarnes abbreviaturer har man skrivit folianter, 
utan att komma till klarhet. Men man bör vid run- 
forskning erinra, att runorna kunde vändas utan att för- 
lora ljudet, och kallas detta Vänderunor. De kunde 
förkortas, så att +• blev K båda = n. De kunde stupas 
som Stuprunor och ibland behålla, ibland ändra ljudet. 
Y (gamla) = R; /4^ = R eller Y; men nya runan /^ = 
m (= mader). De kunde även sättas på en Stav = 



Samstava = f 

C 



14 

och liknade häruti mongoliska = ^ 



-^ 
^ ^ 



De kunde även skrivas utan staven = Hälsingerunor, 

och liknade då tironiska noter. > >/ y \ C> y^\. 
Men de kunde även skrivas avsiktligt galet för att villa 
==Villrunor. Det är således svårt att läsa runskrift; 
och det finnes starka tvivel huruvida inskriften på t. ex 
Guldhornen är rätt läst: Ek Hlevagaster Holtingar 
I^rna Tavido. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 161 

Då svenska språket under sista årtiondena börjat 
uppfriskas med landsmål, borde man kanske vara betänkt 
på att gå tillbaka till den renare källan, Isländskan. 
Landsmål äro nämligen ofta vanställda ord, uppkomna 
av missförstånd och svårighet att fatta ljuden. Vid 
studiet av franska patois (landsmål) fann jag icke just 
lämningar av urspråket, utan liksom i Keltiskan en 
rotvälska, som uppstått därigenom, att en bonde inte 
kan grammatikan. Så är saken även med många av 
våra mål, som man kan studera men icke imitera i 
andra fall än då en ny ordbildning av kända ord, men 
med ändrad betydelse, har uppstått. Rietz har många 
sådana, av vilka jag infört en del i mina historiska 
dramer. Men bättre är Isländskan, som i nutid särskilt 
givit nordiska översättningar av alla dessa tekniska ord 
från grekiskan som översvämma. Jag vill icke rekommen- 
dera dessa nyheter i talspråket, men väl återgivna på 
nysvenska och appreterade kunna de rikta skriftspråket. 

Härmed några exempel, endast för att visa möjlig- 
heten av en språkrensning. Det lilla dansk-isländska 
lexikonet av Jonas Jonasson, Reykjavik, 1896, är alldeles 
nog för ändamålet. 



11, — Strindberg^ Sprdkvetenskapliga atudiet. 

Digitized by VwjOOQ IC 



162 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 



Isländska ord att upptagas i nysvenskan. 



P/a/léf=Jordstjärna. 

Xantippa = Kvinnvarg, Kvinnskratt. 

IWr/sAf/=Irskt Brännvin. 

KacAf = Lustskuta, Skämtskuta; Speljakt. 

>1raAf= Risgrynabrännvin. 

Kon, Konisk = Stiut; kägla, Strytumyndad. 

Soignerad = Oppstruken. 

ÄoArail/a = FuUtréeating. 

Sofism = Ordagiller. 

ÄO/faf = Villspäking. 

Språk = M^\, Tunga. 

Ä/»rJAffa/= Mål villa, Vrångmäld. 

Språkbruk= Målsvänja. 

Språkkänsla = Mllye% Målkänn. 

Nikotin = Tobaksetter. 

Neptuni8k= Sjöboren. 

/Varir=(Taug), Tåg, Tåga. 

Geografi = Landfrejd. 

érao/Oflf/ = Jordfrejd. 

Geometri = Rumfrej d. 

Matematiker = (Töl vitinger), Tal- vett. Räkningalist. 

Ma£fliaf= Segull, Segulstein, Seguljärn. (.Segel = Visare, Säjare). 

MaÄOflf/i/=Rö-ved. 

Kompass = Ledarsten, Ledarjärn. 

/fOIM//fOr= Sötabrödsbakare. 

Konfundera = Ringla. 

Teater = Leikhus ; Sjönleikahus. [Leka med Syner = Visioner ; Illusions- 
konst.] 
Teatercensor = Leikritadomari. 
Teaterdirektör = Leikhusstjöri, Lekhusstyre. 
Teatermålare = Leik-tjalda-pentare. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 163 

MJ/ara =Pentare. 

förfa/fara = Ritare. 

Tidningsskrivare = Bl&dritsLTe, Timritare. 

7'aafarpyifa=Leikrit. 

Tavtoiogi=Staigg\, upptugga. 

Ma/a = Farfa, Penta, Skriva. 
MåiarB = Pentare, Uppdrottamästare. 
^fa//ar= Pentstuga. 

Ma/ar/lMia = Pentlistarmärr, eller -kona. 
Ma/ar/ =Pentlist. 
Måiarsicola = Pentlistastämma. 
7air/a = Pentskrift, Litmynd. 
UtStåilning = Pentlistarsyn. 
iiiiöbei = Husgagn. 
Möraara=Hålkulabössa, Skottholk. 
Ml//far =Skruvgatt, Hålskruv. 
Teodolit = Homamaelir, Hörnmätare. 
KfllAra/= Horn, Hörn. 
7"a/a/dll = Talsimi. 
7'a/aflfra/= Ritsimi, Måltråd. 
Telefontråd = Talsträng. 

Eieictricitet = Raf (= Bernsten = Elektron), Rafmagn. 

Elelctricera = Rafmagna. 

/fO/lAf/aira = Kiörting; (Chor-ting) till Påvakomingar; P-val. 

/fO/Ifor=Ritstofa. 

/ro/iai//nailf= Eydandi; Ödande; Neytandi (njutande). 

Ml/a/Af = Hljöd-list, Söng. 

i\/lusilcdirelctÖr= Söngstjori = Sångstyre. 

/failO/I = Fallbyssa. 

/CaraAr/är = Einkunn, Einkenni, Gedslag, HugarfarJ Skapferli, Adalseigin, 

Vitnisbyrd. 
Tviiiingarne = Fiskarpiltame (Stjärnbilden). 
/fafaflfOr/ = Hugtak, Flock. 
Koaguiera = Löpna, Storkna. 

Iai^e/naii£f=Stölpipa. 

iMWn failll/a = Svifleikr, Knattleikr. 
l\iledicin = Lyf, Medul. 



Digitized 



by Google 



En liten svensk ordlista såsom inledning till 
svenska ordfränder. 

Wfr/rf = World (eng.), Welt (ty.), Weralt (ahd.), Werol 
(ängs.) = Det varande alltet. Holon (gr. = allt) = 
Whole (eng.) = Kol (heb. = allt), UUus (lat), Hel, 
All (sv.). 

Betraktat såsom tid kan sv. Värld stå invid ty. Ver- 
den, isl. Varda, Kluge ställer lat. Verto = vända där- 
bredvid och då inträder återigen det linguala Waltzen 
(ty.), Välta (sv.), Wheel (eng.), Volta (it.), Volvo (lat.), 
Ghol (heb.), Hillo (gr.). En korsning av två ljud och 
två begrepp har försvårat derivationen ; L-ljud har 
växlat med R, men i eng. World och sv. Värld ha 
båda ljuden förenats. Världsalltet heter på hebreiska 
Gholam = Det dolda, tempus occultum = tempus 
futurum, på lat. OUm, som betyder både »framdeles» 
och »fordom». Heb. Ghalam = dölja, Celo (lat), 
Helyo (gr.), Hehlen (ty.). Slöja (sv.), varav både 
Coelum (lat. = Himmel) och Hölle (ty. = Underjor- 
den) bruka härledas. Men heb. Ghol, Ghul betyder 
Växa, Krets, Barn, giva di, mjölk och ur dessa här- 
ledas Olesco (heb.) = Växa. Aldesco (gr.). Gala (gr. 
= Mjölk), Lac (lat.), Kelor (gr. = Barn). Hälikia (gr. 
= Tiden), Hälios (gr. = Solen = Hjulet), Aldo (isl.), 
Ilma (fin.). 

Heb. Galal = välta ger Gel (heb.) = Quelle (ty.), Welle 
(ty.) o. s. v. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 165 

Så att från heb. V Gl uppstår die Welt med den sig 
Vändande Tiden, Urkällan, Avkomman, Växtligheten, 
Näringen (Mjölken) = Alltet. 

Detta är Urd (Wärld) = Det som varit, Verdandi 
(= Werden) = Det som nu är (part. Benoni, heb.) och 
Skuld = Det som skall bliva. (Skulle ha blivit). 

Himmel = Himmel (ty.), Gimle (isl), Himin (fsv.), Heaven 
(eng.), Ouranos (gr.), Schamajim (heb.), Coelum (lat.), 
Ciel (fr.) (dock utan gemensamt ursprung! obs.!). 
Då isl. äger Himin för Himmel, och Heimsälfa även ; 
då Världen heter Heimr, Alheimr, och Hem (sv.) 
heter Heim, så är väl vårt sv. Himmel = Hemmet, 
ty. Heimath, eng. Home, fr. Hameau, gr. Hama = 
tillsammans, Hameo = samla ihop, Gham (heb. = 
tillsammans) Gaméo (gr. = gifta ihop), Saman (isl), 
Gimle (isl.). 

Heb. Schamajim stavas opunkterat Schmim := Him- 
in (isl.) men härledes av några från Chama = bränna, 
eld, och Maj im = Vatten, alltså Eld och Vatten. Av 
andra från Schama, vara hög, alltså »vattnet ovan». 
Schama (heb.= Cima = Spets.). Kamm (sv.), Kimme 

(ty-)- 

Himmel är Hemmet där alla samlas, at Home (eng.). 
Men eng. Heaven är nog das Erhabene (ty.). Lat. 
Caelum = Coelum kan vara det välvda, urhålkade 
= Koilon (gr.), men även Celatum (=det dolda) 
eller Celsum = det Höga. Fin. Taivo = Himmel är 
= det sänkta, välvda = Taive (fin.) = Töja (sv.), 
Teino (gr.), Tendo (lat.), Taboa (heb.), Dyo (gr. 
= sänka). Hebreiska Rakia = Det utsträckta, Rakis 
(gr.) = Ryggen. 

Jorrf = Erde (ty.), Earth (eng.), Jord (isl.). 

Etymon okänd, men Genesis I ger en ledning. Gud 



Digitized 



by Google 



166 SPRÅKVETEKSKAPLIGA STUDIER 

kallade det torra Land = Haarez som är Arez med 
artikeln Ha före. Opunkterat stavas Arez = Arz, 
med artikeln : Harz. Detta är Xäros (gr. = det torra), 
Aridus (lat.). Heb. V vore då Arah = bränna, Areo 
(lat.). Latinets Terra uppgives ha ursprunget Torreo, 
Teromai (gr.). Torka (sv.), Diirr (ty.), Zarid (heb). 
Grek. äger Aräs. Era = Jorden, Eratze = på Jorden, 
Erämos = Öken. Andra uppgiva : Ha-arus (heb. = 
det hårda). Karta (gr.), Hart (ty.), Hertha (vend.). 
Andra åter Erez = Det lägre. 

So/ = Sol (lat.), Hilell (heb. = Glans, Morgonstjärnan), 
Hälios (gr. =: Selas, gr. = Ljus, varav Selänä = Må- 
nen), Sonne (ty.), Sun (eng.). Zon (hoU.) stå nog 
invid Ganäo (gr. = Skina), Caneo (lat.), Chin (heb. 
= Skönhet). 

Månon = Mond (ty.), Moon (eng.) troligen av lat. Mensis 
som är Månaden, gr. Män; men gr. Mänä förekom- 
mer (i Iliaden) som Månen. Metior, mensus (lat.), 
Metréo (gr. = mäta), Madad (heb.). Manah (n. heb. 
= räkna, dela, mäta). Månen är tidsmätaren, årets. 
Latinets Luna synes vara heb. Lebana = Månen, av 
Laban, Jalbin (== vara vit = Albus lat.). Grek. Selänä 
av Selas = Glans. [Helanä (ark. gr.) = Fackla, Hälios 
= Sol = heb. Halal = Lysa.] 

Stjärna = Sterne (ty.). Står (eng.), Astär (gr.), Stella 
(lat.), Étoile (fr.). 

Stjärnorna äro nog de Utströdda, Sådda, Himmelens 
sådd. Sterno (lat.), Zaragh (heb.), Streuen (ty.). Grek. 
Speiro har nog en annan V, men Stratös (gr. = 
Skara = Stratum lat.). Kokab (heb. = Stjärna) av 
Kab = Glänsa eller Kikkar = Kyklos (gr. = Rundelar 
eller Cirklar). Tähti (fin. = Stjärnor, Prickar, Fläckar 
;= Tiipfel (ty.), Tamno (gr.), Con-t?im-in?ire (lat.). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 167 

Kethem (heb. = Fläck). Stigma, Stitzo (gr.). Csillag 
(ung. = Stjärna; av Csillog = glänsa). Swjäs-da (ry.) 
= Stjärna av Swjät = Ljus). 

Moln: Isländskan har ljudet Moln, i molna = smulas, i 
Muli=i:o Mule, 2:0 Fjällmassa, och i Mylna = 
Kvarn, i Mol = Strandskoning (Moles lat., Mole fr.). 
Lat. Moles = Massor, Bråtar ger nog släktledningen ; 
men säkert är det icke. Moles lat. = Massa, Mycket 
= Mala (gr. = mycket), Male (heb. = fyllas, fylld), 
Multum (lat.). 

Moln såsom varande metafor (poet.) kan således icke 
återfinnas i de klassiska språkens nubes, nefelä, ghab. 
Det mulnar = det bulnar, bollar opp sig; zusammen- 
ballen (ty.), Pello (lat.), Ballo (gr. = driva). I fin. 
Pilwi och ung. Felleg = Moln synes V Pl eller Bl 
^ (=Me), 

Åska: Är väl Åka (Asikkia?) Ago (lat.), Agein (gr.). 
Onomat. efter åskans »Vagnsbuller»? 

Blixt: Är ett Bloss, Blys (isL), Lys, Lux (lat.) med 
prosth. B. Flos (lat.) = Glans, även blomma; Flox 
(gr. = Glans) äro nog i släkten. 

Vind: Antingen det sig Vändande, Vindande, eller det 
Vinande. Latinets Ventus ställes invid Verto = 
vända eller Venari = Jaga, Veho = draga, blåsa. 

Regn: = Regen (ty.) anses stå nära verbet Regen, Rågen, 
som betyder rörelse, heb. Ragon, Ragod = Darra. 
Lat. Imber, gr. Ombros ställas invid Abros (gr.) = 
Yppig, Ebrius (lat.), Eb (heb. = växa). 
Regnskur heter på hebreiska Rabib som är avAbib 
= ax, Raba = Yppig vara. 

Men engelska Rain antyder det Rinnande; som dock 
f^kar Run (eng.), Rennen (ty.), Ränna (sv. = löpa), 



Digitized 



by Google 



168 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Ruo (lat. = Rusa), Reo (gr. = rinna), Ruz (heb. = 
ränna). 

Storm = Sturm (ty.), Sterno (lat.), Tarasso (gr.), Arasso 
(gr.). Grek. Hormasthai är bättre = Gorma (sv.). 
Harmas (sv.), Ghur, Ghir (heb.), Ira-scor (lat.), Orrosia 

(g«-.)- . 

Hagel: Är väl Kugel (ty. = små kulor), Hiigel (ty. = 
stor kula = Kulle). Heb. Ghul = rund, Egel = 
Droppe stå närmast ty.sv. Hagel. Men lat. Grando, 
gr. Kalaza, heb. Barad = Hagel ge ingen ledning. 

Snö: När barnet säger »Det nöar» så utelämnar det S 
prosthet., och därmed blir plats för Nix (lat.), Nifäo 
(gr.), Ningo (lat.). Ry Ssnjäg närmar sig ty. Schnee, 
eng. Snow. Lat. Nix, Niv kan vara det glänsande 
= Niteor, och då inträder heb. med Near = Ljus av 
Aor, Or, Ur, gr. Nearos = ung, frisk, ny, Novus (lat.), 
Neuf (fr.), Neu (ty.), Ssnjowa (ry. = von Neuem), 
New (eng.). Men eng. Snow, isl. Snjör, Snaer, Snjäfår 
peka åt annat håll. 

/S = Eis (ty.) brukar ställas vid Eisen == Järn, därför att 
båda glänsa. Men ingen verklig V existerar. Lat. 
Glacies, gr. Krystallos ge intet spår. 
Ungerska Jeg, fin. Jää säga mera. Jegee (ung. = 
kristall; Jäykennyn (fin. = stelna). Där ledes man till 
heb.: Aschasch = vara stark, Iskys (gr.). Vis (lat.). 
Eller Asor, Esur (heb. = binda, fjättra [poet. Isens 
Fjättrar], Sero (lat.), Ageiro (gr.). Kies (ty. == Sten- 
art) = det hårda, Kision (heb.), där Vis (lat.), och 
Iskys (gr.) råkas. 

Kies (ty.), Eis (ty.) och Eisen (ty.). Is (gr. = styrka) 
äro nog Isens närmaste fränder = Det hårda (vattnet). 
Men det kan även vara poetiskt (metafor). Heb. har 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 169 

Jazak = gjuta metall, Izg (op.), Giessen (ty.), Khio 
(gr.), Scateo (lat.), skulle tala för, och gr. Khion = 
Snö, äfven. 

Vstton = Water (eng.), Wasser (ty.), Hydor, Hydatos 
(gr.). Humidus, Madidus (lat.). Matar (heb. = Regn). 
Men dan. Vand = lat. Unda. 

Vättern (sv. geogr. = Vatten, eller Vitr, Vaetr = 
Oväder). 

Luft: Är kanske det Höga, Upplyftade; ängs. Lyft; 
Loft sv. = vindsrummet, som kanske dock är det 
Luftiga i andra hand Levare (lat.). 
Men kan även vara det Lätta = Levis (lat.) eller det 
Löpande ==^ Leipo (gr.) 

Höll. Lucht=:Luft leder åt andra håll; det Lekande 
eller det Ljusa = Light (eng.), Lux (lat.). 
Heb. Lak = det Tunna, Toma, Laxus (lat.), Lysis 
(gr.) hjälpa föga, då man råkat ut för en rot-härva. 
Etymon är också okänd. 

Eld: Okänd Etymon. Elden kan vara den Väldige eller 
den Hulda, även den grymme, Hildingr (isl.), krigiske 
Hjälten, som är liter (dan.). (Gh)al (heb. = Den 
starke). Hal (isl), Held (ty.), Validus (lat.), Altus (lat.). 
Grek, Hilaos = Den hulda, Hilaros = Den muntra 
= Ghalez (heb.), Ghallis (heb.), Gil, Gul (heb. V = 
Dansa, Glad o. s. v.). 

Men på korsvägen kan ty. Hell = Ljus möta; och 
då är där heb. Halal, Hillel = lysa. Helvus, Gilvus 
(lat. = Ljusröd), Hälios (gr. = Solen), Om sv. skrives 
Eli, 111, så står ty. Hell, heb. Hillel, lat. Gilvus och 
gr. Hälios självskrivna invid. 

Ljus: = Licht (ty.), Light (eng.), Levkös (gr.), Laban 
(heb.), Albus (lat.), Lux, Lumen (lat.) äro vanligen 
fränder, men icke alla äkta. 



Digitized 



by Google 



170 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

NISrkBP: Etymon okänd. Påminner om Orkos (gr. = 
Underjorden) av Horkanä eller Herkanä = Instängt; 
Arcanus (lat. = hemligt, hemlighetsfullt). 
Grek. Morysso = Svärta, gr. Moros = Död = Mors 
(lat.), Moereor (lat. = sörja). Merajoth (heb. =sorg- 
sen), Mara (heb. = bitter, sorgsen). 
[Allt detta Mörker har sedan flyttats på Skogen = 
Mörk (isl.), så vida inte Skogen räknas till Marken 
= Det begränsade, inhägnade, där Herkanä (gr.) råkas 
igen]. 

VirmO = Warm (ty.), Gharma (heb.), Gurm (arab.), Germ, 
Karm (pers.], Garah (heb. == Antända). Ferveo (lat.), 
Pyr (gr-), Uro (lat.), Ur (heb.). 

iraf/lf=Kälte, Kalt (ty.), Cold (eng.), Gelid (nyheb. = 
Is), Gelidus, Gelu (lat.), Kerak, Kor (heb.), Kryerös 
(gr.), Kylmys (fin.), V Kar (heb.) = Kall. [R=L]. 

Borg: Är antingen det Brutna, Branta: Perak (ahd.), 
Frango, fregi (lat.), Paraz (heb.), Peiräo (gr.), eller det 
hervorragende, det Raka; Rex (lat.), Arkeo (gr.), eller 
det skyddande: Verbergen (ty.), Bärja (sv.). Samma 
ord som Borg (sv.). 

lf///l/ia = Cliff (eng.). Det klyftade. Klauben, Kluft (ty.) 
= Klöv (sv.). Klev (no.), Kalom (heb. = Klyva), Klao 
(gr. = bryta sönder), Clivus (lat. = Backe). 

Dal = Thal (ty.), Dale (eng.), Dalath (goth.), Dal (heb. 
= det Låga, Niedrig), Deleth (heb. = Lock, Dörr, 
Döljaren), Deilos (gr.), Deleo (lat.), Tellus (lat.?). 

Skog: Är Skuggaren, Skyggaren, Skia (gr. = Skugga). 
Men Skog på grek. = Drymös av Drys = Träd, Heb. 
Jaghar = Skog av Jaghar == brusa; lat. Silva av Sileo 
= Den tysta. Forét (fr.), Först (ty.) av Fur (lat.), 
por (gr.), Furtim = Den hemlighetsfulUj Metsä (fin.) 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 171 

= Skog av Mezal (heb.) = Skugga? eller av Metzeln 
(ty.) = Hugga; Matar (sp.), Macto (lat.), Skog = 
Hygge, »Fälla». 

= Anger (isl. = Trång, alltså ty. Eng), Angustus 
(lat.), Enkys (gr.), Angr (isl. i:o Bekymmer, 2:0 Vik, 
Fjord), Vaeng, Vång (dan.), Winga (goth.) = Anger 
(ty.). Allt detta betyder något begränsat (hopträngt) 
och skyddat. Det är nog Hägn, Hagen (sv.), Anger 
Hangar (fr. = Skyddstak). Haggan (heb. = Skydd; 
Gan = trädgård). 

ililrar = Acker (ty.), Äger (lat.), Agros (gr.). Ikar (heb. 
= Bonde, op. Akr), av y Kar = skära, bryta, Keiro 
(gr.). Men Akr (heb.) = gräva i jorden som väl är 
V till Agrös, Äger, Åker. 

Fled = Fluss (ty.), Fluo, Flumen (lat.) av Luo = tvätta, 
Louein (gr.), Lach (heb. = vara fuktig), Lacus (lat. 
= Sjö). 

Bäck: Etymon okänd. Back (ty.) skall ursprungligen 
ha varit = Pfiitze = Puss (sv.), Boz (heb. = Träsk = 
Puteus lat.). Men Bäcken är den lilla tillbringaren 
och kanske = Becher (ty.) = Bägaren = Bikod (heb.), 
Pakk (heb. = Flaska) såvida icke Bäcken är der Ge- 
bogene, den slingrande. 

SJÖ = See (ty.), Sea (eng.), Segge (ängs.), Sairos (goth.). 
Okänd härledning. Men Sjön kan vara der Sieb, 
som filtrerar åar och bäckar. Seihen (ty. = Sikta). 
Sjön kan även vara uppsugaren = Sugo (lat. = Segge 
(ängs.)). Man har även föreslagit Su-dor (lat. = 
Svett). Succus (lat. = Saft). Isl. Sjör, Saer har dock 
med Syn och Sken, Skina, Se (See eng.) och då är 
Sjöns Spegel icke fjärran, Andrs^ åter sätta Sa^vu§ 
(lat. ^ Vild). 



Digitized 



by Google 



172 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Vik: Är ett Veck. Biegen (ty.), Weichen (ty.). Grek. 
Kyfos = krökning står nära Vik (sv.), Cupa (lat.), 
Chob (heb. = Hamn), Guph (heb. = Inskärning). 

Hav: Det sig hävande. Heben (ty.), Ghab (heb. = det 
välvda), Ghuph (heb. = Svingande), Qaph (heb.) (= 
håliga handen = Cavus (lat.). Jfr Frische Haff=En 
Vik, även en Hamn = Hafen. Men havet är ingen 
Hamn, tvärtom! Hafen (ty.) är en Haft där man 
Häftar [Hapto (gr.)] fartyg vid Stranden. Havres (i 
Normandie) är en Hafen. Hamnen hämmar (eller 
Hamnar) Vågorna från havet. 

Grekerna kallade havet Talassa av Talantevo = 
Gunga, Taltel (heb. = Gunga) havet det sig hävande, 
vältande = Heben (ty.), Hapak (heb.), Apafisko (gr.), 
Mare (lat.) = Det rena eller glänsande; Merus (lat. = 
ren), Marmareos (gr. = glänsande; jfr Marmora-havet). 



TM = Ghet (heb.), ^tas (lat.). Etos (gr. = Året), Zeit (ty.). 

>lr=Jahr (ty.), Year (eng.), ^ra (lat.). Hora (lat.) av 
Orior (lat.) eller Gärao (gr. = åldras). 
Månen heter på heb. Jareach = Irch (op.) och den är 
Mätaren av Månåret = Mensis = Vis år. Annus(lat. 
= Ringen = annulus, det kretsande, återkommande), 
Schenah (heb. = Det kretsande). 

Månad =Momt (ty.), Mensis (lat.), Mänä (gr.). Heb. 
har Jareach som är Månen: se: År. Mad (heb. = 
Mäta), Metréo (gr.), Metior (lat.) som nasaliseras till 
Mensis. 

Vecka = Woche (ty.), Week (eng.), Wice (sax.). Sanno- 
likt lat. = Vices = Växlet. Om Woche har med Acht 
att göra är ovisst då Okta-hämeras (gr. = Achttägig). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 173 

Fin. Viikko = Vecka och Vihko = Knippa, Häfte 
anger Vinco (lat. = binda). Veckan är nog Växlet 
[Kluge] men grek. Oikos = hus • kunde stå vid, då 
Zodiakens 12 skiften kallas »hus». 

Dag = Tag (ty.), Day (eng.), Dies (lat. = Diurnus = 
Jour fr.). På heb. heter Dag = Jom; i Dag = Hajom 
= Hodie (lat.). Heute (ty.). Detta Jom skall vara 
grek. Häm-éra och härledes från Jacham = Värma 
(Gesenius) eller Cham = Kavo, Kavma (gr.). 
Eng. etymologer förkasta frändskapen med Dies. 
Heb. Dagah = ökas, eller Dag = fly = Deio, Deido, 
Dio (gr.) äro rimUga. 

Natt = Nacht (ty.), Night (eng.), Nyx (gr.), Nox (lat.), 
som äro förv. med Noceo (lat.) = skada, Nex, Necis 
(lat. = Döden), Nekros (gr.), alla med heb. = Nusch 
= vara sjuk, förgås, Nosos (gr.). 

Morgon = Morgen (ty.), Morning (eng.), Maurgins (goth.) 
visar åt Ljuset = Maor (heb.) och Mor (heb = uppen- 
bara). Men Maor (heb.) är Aor, Or, Ur = Ljus, eld, 
Oriens (lat.), Evros (gr. = emedan Aor (heb.) stavas 
opunkterat Aur, varav Aura, Aurora, Evros, Uro, 
Feuer, Pyr o. s. v. Detta u visar sig även i goth. 
Maurgins (Maor (heb.)) = Morgon. 

MUdag = Mitt-Tag (ty.). Se Dag. 

Afton = Abend (ty.), Evening (eng.), Afanos (gr. = ljus- 
lös), (Gh)aphath (heb. = fördunkla) o. s. v. 
Men kan vara Efter (sv.), After (ty.), Apö (gr ), Ab (lat.). 

Kväll: Är väl Kallnandet efter dagens värme = Kvällas 
= det Kallnas. 

Eller Dagen är All (=hel, slut), Kol (heb.), Holos 
(gr.), Whole (eng.). 



Digitized 



by Google 



174 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Våren = Ver (lat.), Ear (gr.), Äros (gr.), Ura (lat. = 
bränna). Ur, Aor, Or (heb. = Eld, bränna, Ljus) sedan 
Orior (lat. = börja = Årets verkliga början), Orah 
(heb. = Grönskan). Oriens (lat. = Soluppgången). 

SB/nmBP = Sommer (ty.), Summer (eng.), Ham (pers.), 
Amarn (armen.), Chara, Chom (heb. = Värme). Eller 
Hämera (gr. = Dagsljuset, Dagen). 
Sam (heb. = Dofter; jfr Samradh (isl. = Sommar), 
Tham (heb. = mild). 
Kum (heb.) = Höjden; Cumulus (lat.), Kyma (gr.). 

Höst: Då etymon är okänd, men Hösta = Skörda, sätter 
jag Haustus = Upphämtning av Haurio. Isl. Hausta, 
eng. Harvest tala för. (Ung. = Ösz). Eljes kan det 
vara ^Estas = latinarens Sommar, då skörden intogs. 

Kwifar =Wind-tid? Hiems (lat), Keimon (gr. = stor- 
marna), Ghim V heb. = Him = Hinnire (lat.), Vindens 
vinande. Eller den vita. Se vit! 



Mbh = Madr (isl.) brukar ställas invid Math (heb. = 
Mann), Mas (lat.). Mas (sv. Dalarne r). Mann = An- 
är (gr.). Manus (lat. = i:o Hand, 2:0 Mannskap), 
Anaschi, Enosch av Isch (heb.). Detta Isch (heb.) är 
grek. Ekeinos, lat. Is, Quis, kanske ty. Ich (av okänd 
V). Heb. Anaschi, Enosch, Ensch är ty. Mensch, 
isl. Menn med M prosteth. 
Isl. Madr, Mans, Menn = Människa. 

KvInnB = Gynä (gr. = Venus lat.f), Hona (sv.?), Kone 
(dan.), Wo-man (eng.), Kyn, Kvenmadr (isl). Kvinna 
Hen, Henna (heb. plur. till Hija = Hon), Höna (sv.), 
Hona (sv.). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 17Ö 

Bsrn: Geboren (ty.), Buren (sv. = född), Bära (sv. = 
föda), Fero (lat., gr.). Bar (heb., chald. = Son), Bara 
(heb. = skapa), Gcbären (ty.). 

Son = Söner (isl.), Sohn (ty.). V okänd. Ljudet erinrar 
om Försona, Återställa (Siihne (ty.); »Rädda filiatio- 
nen?» Kanske det är poetiskt och har med Sonne 
(ty.), Sun (eng.). 

Heb. har Sun = Nära, föda; Såna = avla (sedan de- 
terioriserat), som böjes Sonah, Sunah. Nascor (lat.), 
Synousia (gr. = av annan härledning = Syn och Ousia 
= Samvaro, men möjligen uppkommet av falsk ana- 
logi från ljudlikhet). Heb. Sun betyder enligt Meier 
= »liten och tjock» (Dvärg) av Sul = sich ducken. 
Grek. Syn = tillsammans. Con, Co- (lat.), Gham 
(heb. = Hama (gr.) syns i Gaméo (gr. = gifta sig) 
kunde vara V och Syn som blir Sys- framför S, bleve 
då V till Syster (sv.), Sister (eng.), Schwester (ty.) = 
Sam-höring. Syskenéo (gr. = leva tillsammans), 
Syskenos = Samboende = Syskon (sv. vars V är 
okänd). Ändeisen tär, ter, skulle vara den patrony- 
miska i Pa-ter, Va-ter, Fa-ther o. s. v. [Grek. Isko 
= hålla fast är nog sv. Hyska och no. Huske = 
hålla i minnet]. Isl. Kyn kunde vara Syn (gr.), Con 
(lat.) och då stode Son nära Kone, Kvinna, Gynä. 
Kluge har dock ställt Sund bredvid Sohn. Då skulle 
grek. Sos, Son = Sund av Sotzo inträda som med- 
tävlare. 

Ännu ett bidrag lämnar Sos, Sä, Son (gr. = pronom. 
Din, Din anhörige, i plur. = Dina Släktingar), 

Höfter = Tochter (ty.), Daughter (eng.), Thygatär (gr.) 
är väl Föderskan. Dagah (heb. = förökas), Tikto 
(gr.). Men heb. Dagah böjes lidega, där lat. Idoneus 
visar ordet Idog, Duga (sv.), Taugen (ty.) som är 



Digitized 



by Google 



176 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

förv. Tochter, alltså förv. med Dygd = Dugande, och 
Idog (sv.), Duktig (sv.). 

GOSSO: Okänd y. Kan vara ett improviserat Lallwort, 
en Ordbild utan betydelse och historia. Guse (sv. 
landsm.) = en toker; Gut (no.), Glut, Glött (sv. landsm.), 
Glunt (sv. VG nasalis. Glut). Grek. Hyios kan nog 
kontraheras Ijudlagenligt: Hyios, Gyios, Goss-. 

Flicka: V okänd. Där synes dock Fil-ia (invert.). Fleka 
(sv. landsm.) är dock smeka. 

Fliichtig liknar nog Flicka = Flyktig, ombytlig, rörlig. 
Kan vara ett Lallwort, som man icke bör söka roten 
till. 

Faiter = Patär (gr.), Pater (lat.). Väter (ty.) skall vara 
Upphovsmannen, Beskyddaren, Näraren. Heb. Ab 
har nog intet med Pater att göra. I Bath (heb.) = 
Dotter synes däremot Be = inom, Beth = Inre, Hus, 
Släkt. Batah = trygga sig till; kanske Påtar = fram- 
komna, spricka ut (om blommor). Patro (lat. = full- 
borda), Patronus, Potens, Patär (gr,) = Upphovsman 
(Fader) ger latinets Pateo, hebreiska Patoach, Patach, 
Pathah = öppna; Petannymi (gr.). 

Moi/^r = Mäter (lat.). Matar (gr.), V okänd. Heb. Am, 
Em plur. Imoth av Aman=vän, älskad antyder an- 
tingen en synkopering (aphäresis): Imoth = Moth, 
eller en analog bildning A-mata (lat. = Mat-er). 
Mätis (gr. = Skygghet), Modestus (lat. = blyg), Mot 
Math (heb. = vackla) är väl V till det KvinUgas attri- 
buten Därmed följer väl MutabiHs. 
Grek. Mytzo =^ Dia (sv.), Mastös = Modersbröstet kan 
man ju erinra. 



Digitized 



by Google 



MoöersmAlets aKoR 117 

DÖllen = Tod (ty.), Death (eng.), Tuer (fr. = döda), Toda 
(sp.), y okänd. Men ahd. Touwen tyder på Döva; 
fr. Tuer betyder också »tiga t. Lat, Tundo, tutudi 
= slå ned, kväva talar för; Ob-tusus := slö. 
Heb. anger att korsningar ägt rum. Dab (heb. =^ 
försmäkta), Tab-esco (lat.), Tapeinos (gr.), Debilis (lat.), 
Däven, Duven (sv.). 

Doba (heb.) = vila, Dumah (heb.) = tiga. Stillhet, 
Graven, Helvetet. 

LIkot = Leiche (ty.), Legeme (dan.), Lichama (ängs.). 
Lachma (arab.) är icke deriverat. Kanske poetisk 
metafor. 

Liket liknar i ljud Lak-an (sv.), som är Höljet, lik- 
som Liket är det Jordiska Höljet. Men den Dödes 
Lakan voro förr Bindlar. Bindeln heter på latin = 
Ligamen = Legeme (dan.), Lichama (ängs.). 
Men Liket är även en Lämning, en Relik = Reliquiae 
(lat.) = Lämningar; Lief-ern (ty.). 
Liket är även Blekt; Leich (ty .) = Bleich ; Levkos 
• (gr.). Laban (heb. = Halebin, varav Albus, Albinos 
(lat.). Av dessa b-ljud kan förväxlingen med Leib 
= Kropp = Leich ha uppkommit [Kluge]. 

Kropp0n = Corpus (lat.) = Kropp, Samling; Caro (lat. 
= Kött), Schor, Baschor (heb.), Kreas (gr. = Kött), 
Creare (lat. = skapa), Aro (heb. = Samla), Ageiro 
(gr. = Samla). 

Huvud == C^put (lat), Kopf, Haupt (ty.), Caph (heb.), 
Kefalä (gr.). 

BålOil: Jfr; Armen lär vara Ramus (lat. = Grenen), då är 
Bålen = Stammen = Fylä (gr.), Palus (lat.). Pelek 
(heb.). Samma ord som Påle, Pelare, Bjälke, Balk. 

Lommarne = Limb (eng.), Limar (isl. = Grenar), Limbcr 
12. — Strindberg, SprdkvetensJcapUga studier, 

Digitized by VwjOOQ iC 



178 SPRAKVETfiNSKAl»UGA STUDIER 

(eng. = Grenar), Ramus (lat. = L = R), Laabarim 
(heb. av Abar (heb.) = Lemm) = Lemmarne. 

ArniBn = Ramus (lat. = Gren), Remus (lat. = Åra), Arm 
(ty.), Aram, Arim, Armon (ahd ), Ramo (ry.), Ramie 
(pol.), Aram, Armon, Ram (heb. = Det höga), Harmos 
(gr. = Fuge, Gelenk). 
Sannolikt en korsning av både ljud och begrepp. 

Bsnon = (Lemmarne), Bein (ty.), Baino (gr. = stiga, gå, 
sprida ut benen). Bin (heb.) = skilja = Findo (lat.). 
Benen i Skelettet. Pen (heb. = Tagg, Kant), Pinna 
(lat.). Penna (lat.). 

lteill/= Hand (ty.). Hand (eng.). Eller av Hämta, Hinna 
= Nå, fatta Hent (dan.), Hunt (eng.). Gesenius sätter 
Pre-hendus (lat. = Gripande), Prendo = Prendre (fr.). 
y Hed, Hend, av Gadh eller Ghad (heb.) = fatta. 
Khandano (gr. = gripa). Kanoh (heb. = Samla). Men 
grek. Gento = han grep är närmare sv. Hand, och 
synes i fr, Guant = Handske = Vante (sv.), i lat. 
-hendo och isl. Henta. Engelska And = Och, räk- 
nas hit av Etymologerna, tyska Und, Arabiska Hand 
= Hos, vid, av; begagnas som verbum: Hand Kelb 
= jag har en hund. 

F/iljfffr = Finger (ty. av Fangen), Finger är Fångare, 
Bindare = Vincio (lat.), Fingo (lat.), Pagä (gr. = 
Snara), Pasch (heb. = Snara), Pägnymi (gr.). 

Bröst: Bröstet går Först, Före. Prosthe (gr. = Fronten), 
Protos (gr. == den Förste) är nog V till detta svåra 
ord, Lat. äger Prorsus, Protenus; ty. First, eng. 
First. Heb. Breschit = Först eg. I början, är när- 
mast. Tyska Brust kunde dock antyda revbenens 
Brutna natur, eng. Breast desslikes. 

Buk = B^uch (ty.), Buk (heb. = ihålig), Pakk (heb. = 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 179 

Flaska), Vacuum, Cavum (lat.). Beten (heb. = Bausch 
ty.). Men Buk är även en Böjd Bugt; Biegen (ty.), 
Pygos, -ä (gr. = den buktiga bakdelen) eller det Fasta, 
Tjocka; Pykatzo (gr.),, Bugh (heb.), Pachas (heb. = 
Svälla). Fykos (gr. = Blåstång av Fysao = blåsa 
upp; Fucus (lat.). Phuva (heb. = Väder). Hebreiska 
Bugh är närmast Buk (sv.). 

Hjärtat =Herz (ty.), Heart (eng.), Cor (lat), Kardia (gr.) 
är sannolikt av Rörelsen: Ghur (heb. = röras), Curro 
(lat. = Cor), Gyrus, Gyro (lat. = snurra, gira). Men 
förvantskapen mellan dessa synes tvivelaktig. Herz 
och Heart antyda det Hårda = Herz ist Hart och 
isl. Hjärta är Hardr. Aruz (heb. = hård, Haaruz = 
det hårda). Herz (ty.) = Harz (heb.). 

Tarm = Darm (ty.), Dermos (gr. = Läder-Säck, Hud 
o. s. v.). Karma (heb. = Hud; D = K: Daio=Kaio 
gr.), Corium (lat. = Hud). Men grek. Thermös (= 
Värme) är icke omöjlig som y. Tarm och Darm äro 
icke fjärran från Varm. Kluge sätter upp Trames 
(lat. = Gången), Träma (gr.). Men lat. Trama=Varp 
till väv kan också stå invid; Tarmes (lat. = Mask [i 
träd]) är icke oävet. 
y okänd. 

y okänd. Är det en Klunga eller en Slynga? 
Eller är det en Nasalisering av y L — k eller L— v? 
Blank, Bleich, Leich, Levkos (gr.). Longus (lat.) har 
varit före. Ge-lingen (ty.) även. 
Heb. Ria = Lunga kan vara bondens Ria = Luft- 
skjul. Ria (heb. = av Ruach = Vinden, Luft ävep 
Lukt = Riechen, Geruch (ty.). Grek. Pnevmon har 
också med Luften = Pnevma att göra. Lat. Pulmo 
likaså. Har då Lunga med Lufta att beställa, så har 
ett våldsamt salto-mortale skett. .Lingua, Lingula 



Digitized 



by Google 



180 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

(lat.); Lyngx, Lynggös (gr.) = Hicka, Longkä (gr.) 
= Lans-spets äro nog ljudlika, men icke begrepps- 
förvänta, så vida icke en metafor föreligger. Lonza 
(it.). Levianos (sp.) föra bort från V Lng. Lonja (sp.) 
= Loggia it. = Galleri = Logeion (gr.) är närmare. 

ug8 = Ajin (heb.), Avgä (gr. = Ljus, men även Öga 
(ark.)). Oc-ulus (lat.), Auge (ty.), Oeil (fr.), Eye (eng.). 
Heb. Jada = Veta ; gr. Horao = se blir Eidon = Oida 
= veta, där både Ajin och Jada (heb.) spåras; Video 

(lat.). 

Öra = Ohr (ty.), Auris (lat.), Ous (gr.), Osen (heb.). Men 
Ohr och Auris äro nog Oris av Os = mynning; och 
Ous, Osen äro annat, kanske Oese (ty. = Ögla, Öga, 
Öra, Handtag, Krukans »örat). 

Näsa = Nase (ty.), Nose (eng.), Nasus (lat.), Anaph (heb. 
= fnysa), Nadaph (heb. = Lukta). 

Mun = Mund (ty.), Mouth (eng.), Mando (lat. = tugga; 
Mandibler), Masasthai (gr. = tugga), Mazah (heb.), 
Maza (arab. = hugga, skära) = Metzeln (ty.), Messer 
(ty.). Mäter (sp.), Matzen, Masten (höll.: jfr sv. Mast), 
Mezalar (ahd.), Metzoin (ung.), Metsä (fin. = Skog = 
Hygget). 



I/|IÄ = Haus (ty.), House (eng.), Hazar (heb. = Gård), 
Kevtho (gr. = täcka, skydda), Kasse (heb. = betäcka), 
Hysa (sv.), Huten (ty.), Hydda, Hytta (sv.), 

Båril = GdLVten (ty. = det inhägnade. Trädgärden), Gar- 
dini (sp.), Jardin (fr.). Hortus (lat.), Khortos (gr. = 
Hägnad, Gård, Betesmark), Gadar (heb. = inhägna. 
Mur), Ghir (heb. = Stad). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 181 

fly = Vi-cus (lat), Oi-kos (gr.), Beth (heb. = Hus, Inre 
Familj av Be = I). 

Stol/=Stat, Station, Staed (dan. = Ställe), Status (lat. 
= Ställning), Histhemi (gr. = ställa), Hazik (heb.), 
État (fr. = Stat). 

Dorg = Burg (ty.), Pyrgos (gr.), Birha (heb. = Slott, Borg), 
Birka (sv. = Birk), Pyrgus (lat. = Torn, Borg). 

Slott = Schloss (ty.), är väl Låset = Schlosser av Schlies- 
sen. Claudo (lat.), Klatzo (gr.). Kala (heb.). 

Kyrka = Kirche (ty.), Cyric (ängs.), Haruga, Harga (ahd. 
= Harg, ansågs förr vara Herrens Hus = Kyrios (gr.) 
= Herren (sv.)). Men liknar mer Carcer (lat.), Kerker 
(ty.), Karax (gr. = Vall), Haezor (heb.). 



OXB = Ochse (ty.), antingen därför att han bär Oket, 
eller är Oket efter vilket man fordom åkte. Några 
mena att Ochse har med Wachsen att göra. V okänd. 

Tjur = Taurus (lat.), Tavros (gr.), Thor eller Schor (heb. 
= nötkreatur), Stier (ty.). Stier anses förv. med Starr, 
Stark, Stirra =: Stura. 

lfO = Kuh (ty.). Anses förv. med Gao (gr. = böla), 
Gagoh (heb. = böla). y okänd. [Heb. Ko betyder 
Bockhirsch? Men stavas dock Kui (op.)]. 

Hast: y okänd. Är det den Snabbe = Hast, Hasta? 
Sus, Sis (heb. = Häst, av Sus = röra sig snabbt; 
Haziz (heb.) = Blixten. Obs.! Susa, Susioth (heb. 
= Stute (ty.). Sto (sv.)). Hross (isl.), Horse (eng. 
inv.). Ruz (heb. = springa), Revo, Reo (gr. = löpa, 
flyta), Curro (lat.). 



Digitized 



by Google 



182 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

Pferd (ty.), Pharash (heb. = Häst av Phara = löpa). 
Pharit (ahd.), Ikkos (gr. ark.) av Okis = Snabb = 
Equus (lat.), Hippos eller Hippas ger isl. Hoppe = 
Sto (sv.). 

Hund = Hund (ty.), Kyon (gr.), Canis (lat.). Anses vara 
antingen den Kyniske (av Kyéo = fortplanta) eller 
Sångaren (Tjutaren) av Cano = sjunga; Kin, Kun 
(heb. = klaga). 

lfaff=Katze, Kater (ty.), Catus (lat.), Gatto (it.). Tyckes 
härstamma från Begatten eller Kättja. 

Bet = Ghez (heb.), Gedi (heb.), Gede (dan.), Geiss (ty.), 
Kid (sv.), Aix (gr.), Haedus (lat.). 

Fir: V okänd. Pecus, Vieh, Viecher (ty. landsm.). Fä 
(sv.) analogi; Ko plur. Kor (Kör); Fä plur. Fär. 
Får heter på isländska Saudr, Fé eller JEr. Men 
Fårsläkte heter Fjär-kyn, Fårlus = Faerilus, Fårstall 
^=Fjärhus. Men gammal isl. har: Fj är afli = Förmö- 
genhet, Fjärbeit = Graesgang, fr. Fae (Sturleson). Fär 
»är ett danskt ord» (Fritzner) men Faersaudr = Får, 
eljes Faer (isl.) (Faer-öarne = Får-öarne). 

ff/ai/a = Aiah (heh. = av Avah = clamor), Daiah (heb.), 
Milvus (lat.), Iktin(os) (gr.), Kite (eng.). Milan (fr.), 
Weihe (ty.), Wio (ahd.), Smirle, Emerillon (arab.), 
Kanya (ung.), Heja (ung. = Hök, Glada; men Hök 
även Ölyv), Sääski, Umahaukka (fin.), Cyta (sax.), 
Tako, Ikanobori (jap.), Korschun (ry.), Milano (sp. 
= Gabel-Weihe), Milhano (port. = Hiihnergeier). 
Glades (lat. = Slående ned. Fall)? 
Är kanske Glidaren av hans flygsätt. 

Falk = Daiah (heb.), Thachemas (heb. Rabb.), Nez (heb. 
= the Hawk (eng.)), Hierax, Kirkos (gr. = Falk, Hök), 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 183 

Falco (lat.), Falk (ty.), Hakon (sp.), Ssokol (ry.), 
Solyom (ung.), Haukka (fin.), Taka (jap.). 
Falx (lat = Skära) = Feilen (ty. = fila), Beile (ty. = 
Bila) av Vingarnas form. 

Hök=Nez (heb.), Aiah (heb.), Hierax, Kirkos (gr), 
Accipiter (lat.), Habicht (ty.), Jasstrjeb (ry.), Ölyv, 
Heja (ung.), Haukka (fin.), Azör, Comun (sp.), Taka 
Tobi (jap.). Haken (sv. = V). 

uPII = Nescher, Nischre (heb.), Ghaznijah (heb. = Havs- 
örn), Nisus (lat. == Hök), Peres (heb. = ossifraga), 
Aquila (lat.), Aetos, Aietos (gr.), Orjol (ry.), Kotka, 
Kokko (fin.), Aguila (sp.), Adler, Aar (ty.), Eagle 
(eng.), Washi (jap.), Aro (lat. = Plöjaren (av Luften)). 

Bam = Aiah, Daah, Daiah, Ghaijt (heb.), Jarod (= Geier- 
Adler), Ghuz (heb. = Geierfalk), Racham (heb.), Vultur 
(lat.), Gyps (gr.), Geier (ty.), Korschun (ry. även 
Glada), Keschlyu (ung.), Korppikotka (fin.). 
Gam = Hamus (lat. = Krok). 



Vit: i okänd. Men: det Vita Bladet är = det Tomma. 
Viduus (lat.), Vide (fr.), Hvitr (isl), Ouden (gr.== 
Intet). Tyska Weit = Vid är nogsammay = Äitheös 
(gr. Hom), Vitrum (lat. = Glas, det Tomma Intet i an- 
seende till färgen). 

Andra mena Vit, Weiss, White komma från Video 
= Se, veta; Oida (gr.), Jadah (heb.), sanskrits Cveta, 
Cvit = glänsa brukar också ställas opp. Heb. eger 
Siv = Glans, Zah = vit ; Sus, Sos = glänsa (röras), 
Hazhel = lysa, Zohar = Iju», 



Digitized 



by Google 



184 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Sirarf=Schwartz (ty.), Schakor (heb.), Sort (dan.), 
Haschkir (heb. = Svärta), Saroph (heb. = bränna), 
Charas (heb. = Hettan), Skieros (gr. = skuggig), Ob- 
Scurus (lat.). 

R(Ht=Roth (ty). Red (eng.), Rufus, Ruber (lat.), E-ryth- 
ros (gr.), Rod-eios (gr. := Rosenröd), Rosens (lat.), 
Rodon (gr. = Ros, Törnros) heter på Chald.-Heb. 
Varda eller opunkterat Urda som kan bli Rodon. 
Eljes kan Rodon och Rosa komma av Rosch, Ros 
(heb.) = Huvud. [Jfr Rosen med Sallatshuvudet och 
Kålhuvudet]. 

BPÖnt = Griin (ty.), Green (eng. av Grow = Växa, Gro 
(sv.)), Germe (fr. = Grodd), Gramen (lat. =:= Gräs), Ger- 
men (lat.), Jar-ak (heb. växa), Jarok (heb. = grön, gul). 
Orah = Grönsaker av Aor, Or, Ur = lysa. [Det ly- 
sande = Grönt eller gult: heb.]. 

fl/i = Blau (ty.), Blue (eng. Blow, Blemisch), Bleich, 
Blass, Flau, Liv-idus (lat), Pelios (gr. = blek), Pall- 
idus (lat.). Påle (fr.), Fahl (ty.). Ökänd V. 

Gul =Gelh (ty.), Yellow (eng.), Giallo (it.), Helvus (lat. 
= grågul); Hell (ty.)? Hil-aris (lat.) av Gil, Gul, Gol 
(heb. = glad). Den Glada färgen, Den Gälla = bjärta. 
y okänd! 



£ilr — Eiche (ty.), Oak (eng.). V okänd. Men tyskan 
äger die Eiche (Aich) = Likaren, Justeraren av Mått 
och Vikt = ^quus. ^quare (lat.), Équerre (fr.= 
Vinkelmätare). 

Eichen (ty.) = Justera, heter på hebreiska Ajen, Ajin 
och Ek = Ajil (heb.); Ekollon = Akelas = Aklas(heb.). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 185 

I detta synes Aj, Ak. Men Ajil (heb.) är i:o Starkt 
Djur, Vädur, Hjort (Elafos gr.), 2:0 Starkt träd, Ek, 
Terebint, 3:0 Mäktiga, Förnäma personer, plur. Elim, 
Ailm (opunkterat). 

Eken borde då vara Den Starke och Harmoniske = 
Likformige, på grund av kronans jämna byggnad 
och grenarnas utbredning. 

Eken kan också Ijudenligt vara L-ikaren, Vågen, 
Weight, Den Vige (Vigeo lat. = Vara stark); Iskys 
(gr. = Styrkan). Jfr heb. Jaar, Jaghar, Ighr (op.) = 
Skog. Eker (heb. = Stamm, Grund, ty.) står dock 
närmast Ek (sv.). 

Tsll: y okänd. Eng. Tall = lång, stor är även oförkla- 
rat. Talea (lat. == avskuret Träd), Telum (lat. = Pil), 
Thallos (gr. = Växtbålen) kunna ge ledning. 
Ty. Tanne, hoU. Denne säga ingenting. 
Isl. har Fura och Thöll Thelli = Ung Fura = Toll 
(dan. Fritzner). Men Thollr (isl.), betyder endast 
Träd. (Syll? Tilja, Diele (ty.). Tälja, Tull (årtull), 
Tyril äro Ijudfränder. Ty. Diele = Talea (lat.). Tavla 
(gr.), Theilen (ty. = dela, spjälka), Deleth (heb. = 
Spalt). 

6P8n: V okänd. Ljudfränder äro Gren, Grön, Garn, 
Granne m. fl. 

Ty. Granne är = borst på Kornet = Gersten (obs.) 
skall vara lat. Crinis = Hår, Sear, Seghar (heb.) efter 
Barren. 

Fur: V okänd. Fohre, Föhre (ty.) anses av några vara 
Br-änslet, Feuer- (ty.). Andra ställa det invid Forest-, 
Föret (fr. = Skogen) eller First (ty. = Spetsar). Jfr 
Pura (heb. = Trädkronan). 

Bok: Se Ordlistan den alfabetiska. 



Digitized 



by Google 



186 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Al: Se Ordlistan d:o. » 

Björk: Se Ordlistan d:o. 

Saig: Salix (lat.), Chila (heb.) men Sal (heb.=Korg; 
Sal- Vide = Korgvide). Vide (sv.) = Itéa (gr.), Weide 
(ty.), Iwa (ry.). 

Hassel: V okänd. Hasel (ty.), Hazel (eng.). 

Om det kan vara Gisslet = Hasselkäppen? Zilla, Zel 
(heb.) är Skugga med artikeln Ha = Hazel = Skug- 
gan? Nöt-Träd = Ghez-luz (heb.), Hasselnöt = Alzar 
(heb.). 

Sv. Bibelns Hassel = är Mandelträdet = Luz, med 
artikeln = Halluz. Och Hasseln är ett »mandel »-träd. 
Greken kallade Hasseln Karya (den. Kariska nöten); 
därav latinets Coryo-lus. Ändeisen lus kan vara heb. 
Luz = mandel. Alltså ett Makaroniserat ord. 

/./ill/=Linden-baum (ty.), Linden (ty. = Binden), Lind 
(ty. dial.)== Bast-trädet? Lingo (lat.), Linon (gr. = 
Garn, även Lin), Lind (sv.) av y som Linet = Linum 
(lat.). 

Filyra (gr. = Lind, Bast) = Pilor (heb. = Lindblom- 
mor), Tilia (lat.), Thirza (heb. = Lind eljest = Ljuv- 
lig), Niini puu (fin. av Niin = Bast; Puu = Träd). 
Pteléa (gr. = Alm, kan vara förväxlad med Tilia (lat.)). 



Svavel =Souht (fr.), Sulfur (lat.), Asfar, Safra, gufr 
(arab. = Gul. Jfr: Saffran), Saraph (heb. = bränna). 
Gopherith (heb. = Svavel av Gopher = Harz, eller 
Harzbaum = Kiefer (ty.)), Sepheth (heb. =Beck), 
Swibel (goth. = Svavel, jfr Zwiebel = Lök (av dess 
Svavelhalt?)). 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS AKOR 187 

Gula = Go\d (ty.), Gilvus (lat. Vaxgul = Gelb (ty.)). Sättes 
invid Gluth (ty.); men kan även vara Hold (ty. = 
Huld sv.). Aurum (lat.) av Aor, Or, Ur (heb. = 
Ljus, Eld), Krysos (gr.), Karusch (heb. = Guld ; jfr 
Karuss (no.) = Guldkarp, Ruda). 

SlhfOr = Si\htr (ty.), Selwä (fin. = Ljus), Selas (gr. =- 
ljus), Hell (ty.). Men det kan vara Sulfur (lat. Svavel, 
då metallens malm mest är Svavelhaltig) då ängs. 
har Sulfer =- Silver. 
Keseph (heb. = Silver av Kasaph = Blek). 

Koppsr = Kupfer (ty.), Copper (eng.). Okänd V. Men 
heb. Gopherith = Svavel; visar sig i ahd. Chuphar, 
Copher. 

fl/jr=Blei (ty.), = Bleich. Den Bleka. 
. Eller är det den Bladiga, emedan Blyglansen skivrar 
sig? 

Tsnn = Zinn (ty.), jfr = Zinne = Tinner, Tänder, Taggar, 
emedan taggig i brottet; Dens (lat.), Tinnunculus 
(lat.). Schen, Schinnaim (heb. = Tand). 

Järn = Iron (eng.), Iren, Yren, Erene (ängs.), Järn (isl.), 
Earn (isl.). Om spanska Hierro hör hit så kan lat. 
Ferrum inträda då H = F: Hijo = Filius (Diez), men 
lat. Fer-rum är heb. Bar-sel (==Järn) av Beras (heb.) 
= borra, Foro (lat.) = Ferrum. Men heb. har även 
Palda=Järn av Pålad = Skära. Pallasch (ung. = 
ett svärd). 

Lahab (heb.) = Låga, även Järn; kan vara Chalybs 
(lat.) = Stål. Ängs. Erene, Iren pekar åt grek. 
Hieros = Stark, sedan Helig. Eiryo (gr. == Sträcka, 
Spänna), Hierax (gr. = Falken), .^s, ^ris (lat. = 
Erz = Malmen) har varit föreslaget. Erz (ty. = Erez, 



Digitized 



by Google 



188 SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER 

Haarez (heb.)= Jorden, det Hårda, Haaruz (heb.) = 
Hart (ty.) och Erez (heb. = Erde ty.), Hertha(wend.). 
Svenska Har, Ar, Ör = Stenören är Oros (gr.), Hor, 
Har (heb.). Ar-ena (lat. = Sanden). 



Digitized 



by Google 



Materialsamling till Svensk Etymologi. 

Rl8 (sv.) = Luftskjul. Ria (heb.) = Lunga; av Ruach 
(heb. = Luft), Geruch (ty.), ^er (lat.), Aora, Eoros (gr.). 

Idog (sv.) = Kunnig, flitig. Jadoagh (heb. = Idogh (opunk- 
terat), Oida (gr.), Idyia (gr. = förståndig). Video (lat.). 
Svenska Duga, ty. Taugen äro också fränder med 
Jadoagh, Idogh (heb.). 

Fiks (sv.) = Pakad (heb.), Pykatzo (gr.), Cupio (lat. meta- 
thesis). 

ljum (sv.) = lum (heb. op.) = lom (heb.) = Dag, Lejom, 
Lium (heb. op.), av Jun [=vara varm, sjuda, jäsa 
(Gesenius). Lau (ty.). 

GISSOl (sv.) = Gazal (heb. = Plåga; Geissel (ty.). 

Pllk (sv.) = Fiskestång; Pelek (heb.), Pflock (ty.). 

Elak (sv.) = lUak; Alach, Jillach, Meelach (heb. = för- 
därva), OUymi (gr. = fördärva), Malus (lat.). 

Nåp&n (sv.) = Napios (gr. = barnslig), Nub (heb. = 
knoppas), Naveh (heb. = näpen). 
Antaget att näpen voro = Näbbig, så inträder heb. 
Anaph = fnysa, Aph == Näsa, Näv (sv.) = Näbb. 

Hyska (sv.) = Isko (gr.), Sko (gr.) = Gripa, hålla fast; 
Huske (no. = Hålla i minnet), Achoz (heb. = gripa), 
Oese (ty. = Hyska). 

PItSChaft (sv. lån) = Pitthuach (heb. = ciselerat arbete). 



Digitized 



by Google 



190 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

PInnO (sv.) = Pinnah (heb. = Tagg), Pinna (lat. = cise- 
lerat arbete). 

Flak (sv.) = Pelach (heb. = Ett Stycke). 

Kåjå (sv.)=Janah (heb. = Kuva, Besänftigen) därav 
Jonah (heb. = Duvan, den Milda). Med praefix Ke 
(heb. = Kajjonach = Liksom Duvor. Jfr: sv. Kajorna, 
Kaja, vars namn är oförklarat, men fågeln liknar en 
Svart Duva). Kaja är indirekt förv. med Kuva, 
Kväva. 

GålttlttStt (sv.) = Gama (heb. = trinken lassen). Gam (heb, 
= tillsammans), Gaméo (gr. = förenas, giftas). 

Gålttlttål (sv.) = fullvuxen, mogen. Gamal (heb. = mogna, 
växa till, avvänjas), Cumulare (lat.), Gemino (lat. = 
fördubbla), Gemmo (lat. = knoppas). 

Frisk (sv.) = Ferox (lat.). Periz (heb.). 

Fsg (sv.) = Feigr (isl. = nära Döden), Fey (eng. dial. = 
nära Döden), Feger (heb. = död Kropp). 

BaCCalaUPBUS (sv. lån) = Student; härledes från lat. 
Baccalaureus, men är troligen eng. Bachelor = ung 
karl. Bachur (heb. = yngling), Kelor (gr. ark. = 
Son)? 

Haya (sv.) = Äga; Hava (heb. = Förmögenhet), Havath 
(heb. = Mödor, jfr Havande Kvinna, I Barnsnöd), 
Ekomai (gr.). Habere (lat. = äga, bebo). 

Jaga (sv.) y okänd (Kluge). Jaghar (heb. = Skog), Jä- 
garen (sv. = Skogsmannen), jfr: Metsä (fin. = Skog 
av Metzeln ty. = Hygge) = Metsä (fin.) = Jakt. 
. Men Jaga (heb. = trötta ut), Ago (lat. = driva), Agein 
(gr.). Jägmästaren eller Över-Jägaren har ju intet med 
Jakten att skaffa, endast med Skogens skötsel. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 191 

JUVBP (sv.) = Uber (lat.) = Ymnig = Uber (ty.), Hypér 
(gr.), Yfir (isL). 

SåpB (sv.) = Ezob (heb.) = Isop = (Ört begagnad till 
Rening), Zub, Zaphon (heb. = Såpa), Säpo (lat.), 
Sebas (gr.), Savon (fr.). 

TUP (sv.) = Tur, Ordning (Vändning i saken). Tornos 
(gr.), Tornare (lat.), Tur (heb. = Tur, Ordning), 

Tary (sv.) = Mat. Teref (heb. = Mat, Föda), Trofeia 
(gr. = Underhåll, Föda). 

NayaPB (sv.) = Nafar (isl), Gnaph (heb.), Knapto (gr.), 
Navo, Navus (lat.), Gnava, Gnaga. 

Idka (sv.) = Daka (heb.) = använda, slita; Idka, ledke 
(heb.) fut. av Daka. Dakno (gr.). 

Tafatt (sv.) = Bortkommen, förvirrad; Tapeinos (gr. = 
klen), Tafos (gr. = förvånad), Tyflos (gr. = förvirrad, 
blind). Stupendus, Stupor (lat.). 
Men på hebreiska heter Tafatt (sv.) helt enkelt 
Taphath eller Taphasch. Dupe (fr.) hör nog hit, ty 
Tyflöo (gr. = dupera). 

Taka hånäor (sv.) = Takaus (fin. = Borgen), Tego, tectus 
(lat. = skydda, garantera) o. s. v. 

Ide-Bran (sv.) = Idä (gr. = Skogshöjd, Trä), Ez (heb. 
= Träd, Trä), Itä (gr.= Vide), Ide-gran = Vide- 

gran(?) 

BpM (sv.) = Bruth (heb. opunkterat, eljes Baruth) = 
Föda, Mat. Bröd (ty.), Bread (eng.), Brotys (gr. = 
Föda). 

Majsal (sv.) = Meissel (ty.). Smila (gr.), Macellare (nylat.). 
Matare (sp.), Metzen (ty.), Muth, Math (heb.). 



Digitized 



by Google 



192 SPRAKVETENSKAPLlGA STUDIER 

Bårbsr (sv. lån) = »Egypterna kallade Främlingen =^ 
Barbar = Mörk.» Erebos (gr. = Mörker), Rabe (ty. 
= Svarta Korpen), Räven (eng.). 
Greken kallade Främlingen Barbaros efter Perserna(?) 
Pharasch (heb.). 

Graji (Greker) var troligen Hebreerns namn på Främ- 
lingen = Ger, Hagar. Eljes voro Grekerna Javans 
söner = Jonier. 

Två (sv.), 2:an = Thoam (heb. = Dubbel), Dyo (gr.). Duo 
(lat.), Two (eng.). 

Makel (sv.) = Machal (heb. = förfalskat Vin), Makol (heb. 
= Mat), Macula (lat. = Fläck). 

Knips (sv.) = Knipeia (gr. = Gnideri), Knapto (gr. = 
Skinna), Gnaph (heb.). Se Navare = Gnagare. 

Siker (sv.) = Sakar (heb.). Securus (lat.), Ekyros, Oky- 
ros (gr.). 

SjOfel (sv. lån) = Schophel (heb. = nedrig). 

Pllka-Rus (sv. vulg.) = Pilkko (fin. = Alldeles), FiU (eng.), 
Viel. VoU (ty.), Pollys (gr.), Plus (lat.). 

Måla (sv.) = Maela (isl. = tala), Milah (heb. = ord), Malal, 
Millel (heb. = tala). 

Renne (sv.) = Loft; Goren, Gor (heb.) = Lada; Horr- 
eum (lat.), Grenier (fr.), Renne (sv.). 

Trams (sv. lån) = Tramer (fr. = intrigera), Tharmah 
(heb. = List, Bedrägeri). 

KaX9 (sv.) = Pro-cax (lat. = fräck). 
Hassla Vall (sv.) = Hazar (heb. = omgärda). 
Ställa (sv.) = Stello (gr.), Histemi (gr.). 
Peruk (sv. lån) = Perruque (fr.), Paroketh (heb. = Slöjan, 
Förlåten) av Parak (heb.) = Skilja. 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 193 

Ult (sv.) = Leat (heb. = Lättja), Lat (heb. = Långsatn- 
het), Lassus (lat. = trött), Lentus (lat.). 

Kll9 (sv. lån)= looo gram; Kilioi (gr. = looo), Chilo 
(heb, = Rikedomar, Myckenhet). 

Skaäå (sv.) = Schadad (heb.), Schaden (ty.), Skedannymi 

(gr). 
Namn (sv.) = Neum, Nam (heb. opunkt.) = Ord, Språk; 
Naam (heb. = Han sade), Onoma (gr.), Nomen (lat.). 

Minne? [sv.) = Mon (gr. = Månne), Num (lat.),Man (heb.). 

Värme (sv.) = Gharma (heb.), Fer-vor (lat.). 

Usel (sv.) = Usal (heb. = Usel, Ostadig Vandrare). 
Antagom Usel (sv. = 0-säll), så är Säll (sv.) = Salom 
(heb.) = Frid, Sileo (lat.). Salus (lat.). 

Leke (sv.) = Saften eller det Fuktiga. Lach (heb. = 
fuktig), Liquor (lat.), Kylos (gr. = Saft). 
Lacus (lat.), Loch (eng.). 

Logarn (Målarn) (sv.) = Loch (eng. = Sjö), Lacus (lat.), 

Lach (heb.), Lac (fr.), Locarno, Lugano (it.). 

Logarn = Locarno ! ! 1 

Om Logarn är av Löga = Bada, så blir det: Luo 

(lat.), Lavo (lat.), Lauge (ty. = Lut), Lach (heb.), 

Leiko (gr. = Lecken). 
Bjärt (sv.) == Bahir (heb.), Bright (eng.). Pikros (gr.). 
Granne (sv.) = Gar, Garim, Ger (heb.) = Främling, 

Granne; Grex, Grego (lat. = Sällskap, Klubb; även 

Hjord). 
Gen$ sig (sv.) = Ganag, Goneg, Ganog (heb.), Ganymi 

(gr. = förlusta sig). 
Jämmer (sv.) = Jämmer (ty.), Jämmer (heb.), konjug. hi 

av Marar (heb.) = Bedrövas == Moereor (lat.), Gemo 

(lat. = Jämra sig), Oimogä (gr.). Jama (sv.). 
18. — Strindberg^ Språkveienskapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ iC 



194 SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER 

MannS (sv. lån) öknens Brödsmulor; Manna (gr, = 
Smula, Gryn). Hebreiska derivationen: se Bibi. Ord- 
bok. 

Meckera (sv. lån) == Muk (heb. = Håna), Myktäritzo (gr.) 
o. s. v. 

MaroMr (sv. lån) = Marod (heb. = Strykare), Marodeur 
(fr.), Schmarotzer (ty.). 

Karat (sv.) Guldets halt som graveras på föremålet. 
Antingen av Carath (heb. = Ingravera) eller av Charuz 
(heb. = Guld) = Krysos (gr.). 

CarOX (sv. lån): Starr = Charasch (heb. = Skära), Keiro 
(gr.). 

Matta (sv.) = Matta (lat.), Matha (heb. = utbreda, även 
adv. Inunder), Meta (gr. = under). 

Fdrnagla = Naghal (heb.). 

Meka = Nakar (heb.), Nego (lat.). 

Stjäla (sv.) = Scheela (heb. = hava lystnad), Stehlen (ty.). 
Men Schielen (ty. = skela = kasta ögonen på), lUai- 
nen (gr. = Skela), Linis oculis . . . (lat). 

Horso (sv.) Arisai (heb. = Brudgumme), Arsän (gr. = 
Man). 

Huttia (sv.) = Huthal (heb., av Talal, Hethel = bedraga), 
Apatälos (gr. = bedräglig), Dolus (lat. = Talal). 

Trakassora (sv.) = Traquer, Tracasser (fr.), Tarakä (gr. 

= Uppror av Tarasso). 
S/iriXIIXiar = Schlummer (ty.). Slum (eng.), Chlum (heb. 

op.) = Chalom = Dröm; Kalymma (gr. = Slöja). 
l¥ra=IvwBh (heb. = önska ivrigt) = Auh, Avh, Afh 

(heb. op.), Aveo (lat. = åstunda). Avlas (sv.), Evkestai 

(gr.)- 



Digitized 



by Google 



MODERSMÅLETS ANOR 196 

Detta Ivvah böjes till Jithav (heb.) = Gitta, vilja, 
önska, och kan vara engelska Get, sv. Gitta; Aitäsis 
(gr. = Åstundan). 

KUSB = Kväsa; Kusa (heb. = Fånge), Kusi (heb. = Hård), 
Iskys (gr.), Vis (lat.), Quäsh, Squeeze (eng.), Quet- 
schen (ty.). 

P<a/fM = Panim, Peni (heb. = Ansikte, Framsida), Meto- 
pon (gr.) = Pan-do (lat. = utbreda). Penna (lat.). 
Framsida, Tinne, [jfr Tinning (sv.)?]. 

Källare = Cel\2L (lat), Kaliä (gr.), Kahli(heb.) = KeOhel 
eller Oholi (= liknande ett Tjäll(?)). 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



VÄRLDS-SPRÅKENS 
RÖTTER 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



ERINRAN. 



Den språkkunnige Läsaren bör ju förstå att jag ibland 
i Ordlistorna låtit komma med ord som icke äro direkta 
Ijudfränder utan bara släkt med släkten, och understundom 
ord som icke alls äro i släkten. Detta senare för att belysa 
omtvistade härledningar, och för kommande bruk an- 
teckna fall av disstmtlationy om jag far begagna detta 
ord i överflyttad bemärkelse. Arbetet är för övrigt 
mycket ofullkomligt, ett treårigt hastverk, som måste 
utföras med en viss hastighet, av flera orsaker. Fel, 
som jag ämnat rätta i korrekturet, ha förblivit orättade, 
emedan jag vid korrekturläsningen var trött. 

Att jag fått detta arbete tryckt hemma i vårt land, 
betraktar jag som en stor ynnest, helst de kinesiska 
typerna här för första gången äro utförda. Därför mitt 
tackl till Förläggaren, Faktorn, Sättare, Tryckare och 
icke minst Korrekturläsaren 1 

Den 17 April* 191 1. 

August Strindberg, 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



INLEDNING. 



Hebreiskan räknar 24 orginal-rötter, eller lika många 
som bokstäverna ungefar, 290 bi-röttér och 1,890 perfekt- 
stammar (Meier). Jag har tagit ut omkring 600 odupple- 
terade; och min lista är endast en skiss, som kan ut- 
föras framdeles. Och den som kan klassiska språkea 
vet hur han skall gå till väga för att utveckla saken. 
Om han böjer hebreiska verbalstammarna, så får han 
nya uppslag till ordbildningar. Sätter han prefixen 
Mosche Vechaleb framför hebreiska infinitiv och nomi- 
nalstammar, så uppstå även nybildningar. I min ord- 
lista ligger alltså, in nuce^ alla världens lexikon. 

Sanskrit räknar 440 rötter (Rapp) eller 450 (Fick), 
tyskan räknar 375 (Kaltschmidt), och kinesiskan har 
214 nycklar. 

Jag meddelar här först kinesiskan, att den intresserade 
läsaren må jämföra dem med hebreiskans, men fäster 
hans uppmärksamhet på begrepps-skridningen mera än 
på Ijud-skridningen. 

Kinesiska uttalet. 

Ni de bu de siäng läi bu de (Klaproth). 
Ni tek put tek siäng lai put tek (China). 
Ne te poa te seang lae poa ti (Williams). 



Digitized 



by Google 



G är stumt 



202 sprAkvetenskapliga studier 

Ri = bri, pri, eul, er, urr. 

ssi 

sti = Ss utan vokal. 

ci 

Ngo = Wo; Ngu = Wu; Ngi = i. 

Ngan = Gan eller an (Heb. Ajin). Obs. 
y uttalades Ng av engelsmän på 1600- 
talet och av vissa judar ännu. 
Yeu = ju; 
Yok = jo. 
Fung = si = fuer. 
Feng = Fer. 
Qum = Sung. 
Ao = Au. 

C=J (Ajin), Juggle (eng.), Ädjuster (fr.). 
C = Tsch. 

E = Ai; Pek=:Pai; (Peking); 
E = 0; (Schanghai) Hek = Hok; 
H := S; Kang-hi = Kung-si. 
H = Ch = Hai = Chei. 
M = B (Hokien) = Män = bäng. 
N = M. 
Z = J = Journal (fr.), Z (Canton) = Y = Zin = Yan. 



Artikeln (saknas). 

Ce-ko zin = Schekoschin; Denna man. 

Zin = Man. 

lin = Unus (lat.), One (eng.), Ein (ty.). 

lim (Canton) = Ihminen (fin.), Hominis (lat.), Hämeis (gr.) 

= Vi, Hammes (gr. ep.), Im (heb.) = Moder. 
Zeh (heb.) = Denne = Ce (chin.) = Ce (fr.). 
Yit'V6 zin = En man. Echad (heb.) = En. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 203 

Na-ko zin = Den där = Ekeinos (gr.) = Enosch (heb.), 
Na-ko (chin.) eller Jin-ko (chin.) = Anochi (heb. = 

Jag). 
MeinSxi = En viss man; Mi (heb.) = Mek (chin.). 
Suffixet 7>i5*=Barn, är vanligt suff. till huvudordet 

Dsey. Men Tsi = av, som är kaldeiska Di = Dai. 
Tien-tsi = Himmelsson. . 
Tien = Himmel, Väder, Dag. Om n är stumt såsom 

i Shanghai dial. så är Tie = Dies (lat.), Gheth, Eth 

(heb.), iEtas (lat.), Gheth, Eth (heb. även = Väder, 

Tid). 

Tie(n)chin = Taiwas (fin.) = Himmel. 
I grrekiskan är ändeisen (suffixet) Täs = Personalsuffiix 

== Despo/Äj, idäs (gr.) = patronym. : Kronidäs = 

Atreis, Atreidäs (gr.). 
Tsi betydande av kan vara adjektivsuffix: Krysous (gr. 

= gyllene av Krysos), Di Dai (chald.) = De (lat.); 

genitivmärke. 
Ghesagh, Eza (heb. = Avkomling) = Tsi, Dsey (chin.). 



Sammansättningar: 

Su = Träd. 

Muk = Träd. 

= Su-muk = Träd = Siach (heb. pl. Sichim = Träd), 

Sumach (jap. fernissträd), Yumoku (jap. = Träd). 
Kung, Kun = frukta; Qun, Qin (heb. = Klaga), Knyatso 

(gr.), Cano (lat.). 
Pa = frukta = Pachad (heb.) = frukta. 
= Kung-pa = Frukta; Pa-vor (lat.), Pavestai (gr.), Cumbo 

(lat.). 
(Pakung?) 



Digitized 



by Google 



204 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Adjektiven bildas med tik. 



Hao-tiky Cheotik = God ; 



Aga-thos (gr.), Ethicus (lat. == 
sedlig). Ghidith (heb.) = B äs t 
= A-gathos (g^.). Xyiåiktikos 
I (gr.).. 



Pluralis på mén. 

Zin-mén == Människor, 

Homo, Homi;^^j; 

lam, I^mim (heb.), lamin (chald.). 
Kan även vara grekisk pluraländelse i verbets presens: 
Typto, Typtomen. 

Om jag tar på måfå sanskritroten Pa = Tala, så 
återfinner jag den strax i hebreiska Pa (Fe) = mun, 
som i arabiska Fe som betyder tala, vilket synes i 
grekiska Fe-mi, latinets Fa-ri, franska Fit-il (= sade han), 
tyska Fragen (=Fari lat. inv.). 

Detta är ju endast ett koroUarium av den bevisade 
satsen att hebreiskan är förvant med grekiska och latin 
vilka äro sanskrits släktingar. Men därav följer ju även 
och ytterligare, att det mest avlägsna av alla eller 
kinesiskan, släkting med sanskrit, skall vara i släkt med 
släkten eller med våra klassiska språk. Då kinesiskan 
mest består av rötter (enstaviga) borde alltså kinesiska 
nycklarna återfinnas bland hebreiska rötterna, vilket 
även är fallet, ehuru betydelsen stundom skridit. 

Man har ju lärt sig att kinesiska bokstäverna 
(syllaberna) äro stiliserade hieroglyfer eller avbildningar 
av föremål. Jag har trott det hittills, men tror det . 



. Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 205 

icke längre. Det talade ordet har väl mestadels uttryckt 
tanken så klart som möjligt, men det skrivna utgjorde 
farliga hemligheter, emedan det var fixerat. Därför är 
skriftspråkens ursprung insvept i dunkel, och troligen 
skulle hemligheten bevaras genom utspridandet av av- 
siktliga osanningar. Det första kinesiska skrifttecken, 
som ledde mig på spåret var [J , vilket ägde en frappant 
likhet med hebreiska ^ = P (F). eller med p = Q som 
är nästan samma. Nu heter verkligen kinesiska n = 

Feu, är den 170 nyckeln. Det andra var llf Schan 
som liknade hebreiska JJf Schin, Schen och är fenisiska 

1 I 1= S. Det tredje var ^ kinesiskt Tchi, grekiska 
Z, fenisiskt Z. Observera noga att kinesiska |ll be- 
tyder Berg och hebreiska ^ betyder Berg (och Tand). 
Följande lilla samling skall visa att saken icke är 
orimlig. 

Chinesiska och hebreiska. 

^^ (chin.)==Jin = jf =(idem opp ner) = Man = 
V^ (heb.) = Ajin = Gh •li^ (syr.) /\ (syr. 
upprest) = ^\ z=z chin.). 
(arkaist. chin.) = Man (sv.) = j) (heb.) = Cheth. 






(chin.) = Idem. Jinkia (chin. =Jin Kia = Man 
[= Anoki (heb.)]. 



Digitized 



by Google 



206 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

^ (^^^"•)= {mL (sv.)»! (chin.) = Kiong 
Gräns (sv.). 

II (heb.) = Cheth (heb. == Stängsel, Hägnad). 



77 

X y (chin.) = T-ao = Kniv (sv.). 

^ (heb.) = Th; Thiz (heb.); Skära = Kteino (gr. 
d:o); Thiao (chin.) = Skulptera. 



/J (chin.) = L-i = "/ = / (heb.) = L. 

/ (heb.) = L. 

/) (fen.) = L. 

|— * (chin.) = F-ang = Rum, Hus. 
^J (heb. omvänt) = Beth = Hus, Rum. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 207 

I— fc (chin.) = Hi = Scheu, Schou, Schiu = Hand. Ku 
= Hål. 

^J (heb.) = K, Ch, Caph=±= Djupa handen; Cavus (lat). 

t f (chin.) = Kei = Dölja = Kevto (gr.). 

\i (chin.) = F-eou. 
fl (heb.) = Peh. 

7^ (heb.) = Q = Koph. 
"TIJ (chin.) = Chi. 
^ (heb.) = Qoph. 

I I (chin.) = Kheou |J (pun. fen.) = H. 
D (heb.) = S. 

V 

Kji ==■ Fan. 
Lj (chin.). = Tsici; "C» = Ki. 



Digitized 



by Google 



208 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

^{heb.)-G. 

3 (samarit.) = D. 

%J (samarit.) == B. 

* 

m (chin.) = Chan = Berg. Obs. U (chin.) = Kan; 
ill (chin.) = Kian, Chan emedan ett | = 1 
tillkommit. 

Ijf (heb.) = Schin = Berg eller Tand. gf (heb.) = ^ 
LU (fen.) = S. W (= gammal heb.) = S. 2 (grek.) = S. 

I (chin.) = Kouen = Bindetecken, liksom Vav ) i 
hebreiskan. 

^ (heb.) = V. 
1 (palmyr.) = V. 

l(fen.)=V. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 209 



^ (chin.) == Tchu. 

' (heb.) = J (franska Sch-ljud), Jod, Jud. 



» I (chin.) = Khioung. 
n (heb.) = Ch. 



<^^ (chin.) = Tchi. 

Z (fen.) = S eller X = Chi. 

Z(gr.)=Z. 

¥^^ (chin.) = Yeh. 



iVj (chin.) = Schin; i sammansättning = /(»j-» = W. 

\J] (heb.) = Schin = Tand, Bergskam = |Ij = Schan 
= Berg. 

\ZJ (fen.) = T. 



!*• — Strindberg, Språhvetenaka^iga sttidier. 

Digitized by LjOOQ iC 



210 sprXkvbtenskapliga studier 

P (chin.) =Ji, Zit. 

tj (fen. och heb. mynt) = H, Kh, Ch. 

ö (forngrek.) = H (joniska) = Eta = H (gr.). 

"ö" (arab.) = H (med.). 
I^. (arab.) = Ch.= N. 

(chin.)=l 

0[ Yuet, Youei, Etsu. 
(chin.) = J 

(forn-heb.) = H. 
Q (etrusc.)=H. 

* 
ijj (chin.) = T-che = J (gr. = Psi). 

{^f (heb.) = Sch. 
4/(8r.) = Ps. 

J (gr. doriskt) = Chi. 

* 

y\. (chin.) =: Huo, Ho, Kwa. 

^ (heb.) = ' (svagt H) = A, Ha = X». 

Digitized by LjOOQ iC 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 211 

^/O" (sam.) = Aleph. 
>1 V (chin.) = Choui. 

^ (runa) = K, H, lånat från antikt alfabet. 

* 

1* (chin.) = Chu, Tchung. 

<!> (gr.) = Pi. Obs. K = P; Köte = Pote (gr.). 

P (chin.) = Hia. 
I (forngrek.) = T. 

• * 

JLa (chin.) = Koung. 

^ I (dor. aeol. ion.) = Z. 

U (chin.) = T.cha; ^^ (arab.) D, Ds. 

Ly (^'^^"•) = Yik. {^ = Yik. V^ = pi (En Sked). 

^ = yik = En Båge. 
.v5 (arab.) = L; C5 (arab.) J. 



Digitized 



by Google 



212 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

■^^^^ (chin.) = San = 3. 

H (gr,) = X; Jfr III (rom. = 3). 

5t (chin.) = A, O. 
I (chin.) = Xe = 10. 

I (chin.) = Han. 

J\. (lat.) = 10. 

* 

I (chin.) = Tim. 

^(kopt.) = T. 

T (lat.) = T. , 

1 (chin.) Hia M (arab.) Ta = Js» (liggande). 
^^^ (chin.) = Fång. 
^=D(heb.). 

Ii! 

I T (chin.) = Ul = 2. 
__i = L(lat. L). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 21 3 

^V^ (chin.) = Ye = I. .^^ (omvänd) ^ =%, (aleph 
liggande = ^). 

{^ (heb.) = a, ^ e = i. 

/ (chin.) = Häng. An overhanging precipise. / 
= Yén = Tak. 

/ (fen.) = T. ^(heb. = D). T (forngrek.) = D. 
J^ (fen.) = d:o. 



(chin.) = Men = Dörr, portar. 



n 

I J (chin.) = Tesu, Tev = Strid. 
P<| (runa) = M. 

M (doriskt) = M. 

II (rom. tiron.)=?=R. 

Om man nu med ledning av dessa analogier betraktar 
några sammansatta kinesiska teckengrupper, så skall 
man finna, att en stor del av de kinesiska syllabema 
äro manogramy hopsatta av hebreiska, fenisiska och 
fomgrekiska enkla tecken. 

Sålunda är t. ex. I— I = Fou = Port (svenska), sam- 

Digitized by VwjOOQ iC 



214 sprXkvetenskapli^a studier 

mansatt ett hebreiskt 3 = B, och ett omvänt stili- 
serat U (vav) = ^. Bab (chaldeiska och arabiska) är = 

Port = Fau. |£t^ = Fe = Dålig, består av omvänt 
hebreiskt 2 = 6, och ett fenisiskt He = ^ samt ett 

forngrekiskt E = f . Gruppen ^ y = Di, som 
är genetivmärke = Av (sv.), är kaldeiska Di (Dai(heb.)) 
och består av ^ (heb.) = D, och fenisiska, mynthebreiska 

och forngrekiska £ "j = H (eller Ch) och hebreiska ^ 
= 1. Detta exempel belyser mer än att kinesiskan är 
bokstavsskrift, det visar en bestämd grammatisk för- 
vantskap. 

Ämnet utgör för närvarande mitt studium. Den 
intresserade, som känner de österländska språkens alfa- 
bet, erinras, att han icke bör glömma syriska, zend och 
egyptisk-demotiska skrivtecknen till jämförelsens verk- 
ställande; icke heller gå förbi samaritanska och s. k. 
mynthebreiska. 

Härmed följer några observationer rörande kinesiska 
grammatikan och etymologien. 



Om man slår i ett kinesiskt lexikon, så finner man 
sig först bortkommen inför de enstaviga orden, vilka 
betyda allt möjligt, beroende på tonen vid uttalet och 
på beteckningen. Så har man sagt, men det är på ett 
annat sätt. Första ordet i min dictionnaire heter Cha 
och betyder Sand. Sandöken heter Chamo, som även 
är kinesens namn på Gobi-öknen, vilken vi som unga 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 215 

kallade Schamo eller sandhavet. Nu betyder Mo icke 
hav; men hebreiska Schamo betyder Öken, vilket är 
grekiska Psamma eller amma = Sand. Om Mo (chin.) 
varit hav, så heter det Majim eller Hajom på hebreiska. 
Men svenska Mo (Sand-mo) spökar också. Kinesiska 
Chamo == hebreiska Schamma är arabiska Samum = 
Ökenvinden. 

Chai (chin.) = Torka; men Chai-kan betyder detsamma 
och skrivet Chaikan Hknar det grekiska Isknaio = torka, 
men mera ändå det hebreiska Zechiach = torr, latinet 
Siccus. 

Chao (chin.) betyder Bränna; detta är grekiska Kavo 
= Bränna. Men Feber, Inflammation, Hetta, heter på 
kinesiska Fachao som liknar tyska An-fachen, grekiska 
Fakelos = svenska Fackla; och på hebreiska Abuqa som 
är Fachao (chin.), Chäo (chin.) == Ung, ny; Kainös (gr. 
= ny) med Chäonién (chin.) = Ung man = Ho-neanias 
(gr.). Begreppet ung visar sig således både i Chao och 
Nien, vilket senare är hebreiska Naar = Néaros (gr. = 
ung), Neanias (gr.). Cho (chin.) = Tala = Schiach (heb. 
= tala), Kio (gr. = utgjuta sig). Men Chohoua (chin.) 
betyder Svärja, som är Hischabeagh = Svärja, som dock 
närniare råkar kinesiska Faché = Ed, grekiska Fäsis = 
Utsaga. Piäo (chin.) = Blåsa på; Puach (heb. = d:o), 
Fyo (gr.). Men Piaolao (chin.) = Tända upp eld, som 
blir grekiska Flogéo, latinets Fulgeo. 

Pi (chin.) = Skaka, Puk (heb.). Men Pokolai (chin.) 
== Skakas om = Poikillo (gr. = dro). 

P6 (chin.) = Halta; Puq (heb.). Men Potché (chin.) = 
Halt; Pasoach (heb. = d:o), Chöu (chin.) betyder Träd, 
men det ger ingen ledning förrän suffixet kommer till, 
och detta är tsl (eller mou [muk]). Choutse kan då vara 
hebreiska Ghez, Ghezag som är grekiska Otzos (Gren), 
Ast (ty.), Assis (lat.). 



Digitized 



by Google 



216 



SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 



Men Skog heter på kinesiska Choulin, som synes vara 
grekiska Hylä = Skog, Elon (heb.), Silva (lat.). Barken 
heter Chupi (chin.) som är hebreiska Schiphah = Bark, 
skal, grekiska Syfar = Hud. 



Schiteu = Schi Teu (chin.) 

= Finger. 
Digitus (lat.) == Finger. 
Zebah (heb.) = Esbagh == 

Finger. 
Yubi 0ap.) = Finger. 



Tsovan = Tso Van (chin.) 

= Sluta. 
Zuph (heb.) = Slut. 
Czukni (ung.). 
Sub (heb. = Dö, flyta). 
Sbennymi (gr.). 
Sofa (isl. = Sova sv.). 
Paliao = Pa Liao (chin.) = 

Full, PoUys (gr.). 
Pilka (fin.). 
Full (sv.). 

Sipkuan (chin.) = Vänja, 
Schebiach (heb.) = Vänja. 
Kuansip (chin.) = Vana. 
Suesco, Suevi (lat.) = Sche- 
biach (heb.). 



Communis (lat.). 

Yintao (chin.) = Föra. 

Gento (gr.) = Gripa. 

Agens, Agentis (lat.). 

Kouai/o ^=Kou^i Lo (chin.) 
= Glädjas. 

Hillel (heb.) = Glädjas. 

Gelae, Geloiao (gr.) = 
Glädjas. 

Hilaris (lat.). 

Fou/o (chin.) = Lycka, Njut- 
ning. 

Felix (lat.) = Lycka, Njut- 
ning. 

Fileo, Filos (gr.) = Lycka, 
Njutning. 

Balag (heb.) = Ljus, Glad. 

Fuk (chin.) = Lycka. 

Tykä (gr.) = Lycka. 

Th (gr.) blir hos iEoler och 
Dorer=F; Fär (aeol., dor.) 
= Thär. 

Ta/an (chin.) «= Krossa. 

Thlao (gr.) = Krossa. 

Flao (aeol., dor.) = Krossa. 



Vid studiet av kinesiska språket bör noga beaktas 
uttalet i dialekterna. Kung = klaga kan t. ex. uttalas 
Kun, som med näsljud blir Kung; men Kung kan även 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 217 

härledas från Kug, som nasaliseras tiU Kung. Alltså: 
Kung (chin.) = Klaga; Qun (heb. = d:o), Cantus (lat.), 
Knyatzo (gr. metatesis). 

Icke oviktigt är att erinra barnets sätt att ljudskrida, 
som man ju kunde tänka sig tillämpat av folk på en 
barnslig ståndpunkt. Stundom äro barnets ljudlagar att 
återfinna hos äldsta folken. T. ex. Gefyra uttalades av 
Lakonierna som Defyra, G = D. Detta är barnets: 
»Dusse lov» = Gudskelov! Birmanerna uttala R som Y: 
jämför barnets Jock = Rock. Engelska barnet säger 
Tlean för Clean ; Tyska barnet Tatze för Katze. (Se A. 
Bastian : Sprachvergleichende Studien, Leipzig, Brockhaus 
1870.) Om kinesiskan är ett språk som stannat vid 
rötterna eller återgått till rötterna kan icke avgöras. I 
amoy-dialekten äro många ord flerstaviga ehuru stavel- 
serna skrivas isär, så att ordet förefaller bestå av flera. 

T. ex. Chi-koe (amoy.) = Pumpan = Kikaion (heb. = 
Kurbits [andra med orätt Ricinus]), Sijcyon (gr. = Gurka) 
= Si koe (amoy.) = Vattenmelon. Kua (chin.) = Gurka 
= Cucumis. 

Ibland synes kontraktion ha ägt rum. Ba (amoy.) = 
Kött = Basar (heb.). Haj (chin.) = Hav; Hajam (heb. 
där artikeln Ha tyckes ha gått med). 

I Yen (chin.) = Vin synes Oinos (gr.), men även he- 
breiska Ajin (y) visar sig = Ghin (heb. =^ Vin). I Tao-li 
(chin.) = Lära synes Lamad, Talmid, Talmud (heb.), men 
i Tao (chin.) = Tala visar sig Dab-ar (heb. = Tala), Doceo 
(lat.). I Seng (chin.) = Livet, Födas, synas latinets Gens, 
grekiska Gigno, hebreiska Chih (Chaj.) 

I Ping (chin ) = Sjukdom kan man spåra Poena (lat.), 
Pina (sv.), Poinä (gr.), men även hebreiska Pug och Pun, 
vilket bör anmärkas. Pug (heb.) är Pakyo (gr.), Piger 
(lat.), Faegr (isl.), Biegen (ty.); och Pun (heb.) är Ponos 
(gr.), Fundo (lat.), Faner (fr.). 



Digitized 



by Google 



218 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Kainz' Grammatik der Chinesischen Sprache (Hartleben 
3 Mk) är tillräcklig. Gesenius' hebreiska lexikon, Vanicek: 
Griech. Latein Etym. Wörterbuch, Kaltschmidt: Sprach- 
vergl. Wörterbuch, Leipzig 1839; Rietz: Svenskt Dialekt- 
lexikon. 



Sedan ovanstående nedskrevs har jag funnit nya upp- 
slag, som kasta nytt ljus på kinesiska språket och avgjort 
visa dess nära förvantskap med våra klassiska språk: 
hebreiska, grekiska, latin. 

Det finns nämligen tre kinesiska konjugationer bland 
de många: 

En på ändeisen Schok. 
En » » Tao. 

En » » Mai. 

Nachok (chin.) betyder Gripa; detta är hebreiska 
Naschak = Bita. 

Kichok (chin.) betyder Minnas; = Zachaq (heb.). 

Inchok (chin.)=Möta = lazab, lazach (heb. = Möta); jfr: 
]osepA = JosecA (p förväxlas med JH : q = p). 

Linchok (chin.) = Medtaga = Laqach (heb. = d:o). 

laochok (chin.)=Bränna=Schqagh (heb.=Bränna ned). 

Mianchok^ Manchok^ Machok (chin.) = Bedraga = Masak 

(heb.). O. s. v. 

Härav synes ju att kinesiska språket icke är mer en- 
stavigt än andra språk, vilket bäst visar sig om man 
skriver ihop stam och ändelse: Ma chok = Machok. 
Konjugationen med Tao synes vara från grekiskan = 
Aristao (gr. = Äta frukost), Erotao (gr. = Fråga), där 
ao betyder handlingens utförande. Sålunda betyder kine- 
siska Kitao (= Ki-tao) = Översända; Schut (heb. = 
Skjuta fram, sv.), Otheo (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 219 

Stundom visar sig i Tao (chin.) latinets perf. participiura, 
ta. Ama-tum, Ama-ta. Kiao(chin.) betyder Ropa, men 
Kiatao ^^ Hava ropat; Clamo, Clamata (lat. = Ropa, 
ropad), Chiamo, Chiamato (it.). 

Kinesiska konjugationen på Mai synes vara grekiska 
passivum Gigno-mai. 

Scheumai (Scheu Mai) (chin.) = Skyddas= Sotzomai (gr.). 

Paoraai (Pao Mai) (chin.) = Visa; Faino (gr. = Se; 
Fainomai gr. = Visa). 

Temai (Te Mai) (chin.) = Taga. Erhålla; Timao (gr.). 

Tseumai (Tseu Mai) (chin.) = Löpa; Zevo, Zevomai (gr.). 

Kiaomai (Kiao Mai) (chin.) = Sammanropa; Kaleoraai 
(gr.), Chiamare (it.), Clamamo (lat.). 

Den slutligen som kan något hebreiska och grekiska bör 
noga observera en kinesisk presens, hur denkonjugeras. 

Mai (chin.) betyder Köpa, Machar, Mahar (heb.), Mereor 
(lat.). 

Presens av Mai (chin.). 

Ngomai = Jag Icöper. Ngomenmai = Vi köpa. 
Nimai = Du köper. Nimenmai == I köpen. 

Tamai = Han köper. Tamenmai = De köpa. 

Men bättre Pai (chin.) = Besöka; eller Paiki med suf- 
fixet ki som betyder riktning. Detta Paikki är hebreiska 
Pakad = Besöka (det vanliga och första paradigmet), Paio 
(gr. = Träffa, Pepaika obs.!), Skopevo (gr.), Pietzo . (gn), 
Paciscor (lat.). 

Kinesiska Hebreiska 

Ngopaiki. Ephkod. 

Nipaiki. . ThipHkod. 

Tapaiki. Jiphkod. 

Ngomenpaiki. Niphkod. 

Nimenpaiki. Tiphkedu. 

Tamenpaiki. Jiphkedu. 



Digitized 



by Google 



220 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Här synes stammen i kinesiskan oförändrad, endast 
det prefigerade pronomen böjes ock liksom i hebreiskan. 
Men Ngo (chin.) = Jag är, Ani (heb.) eller grekiska Ego; 
Ni (chin.) = Du, är Ni (heb.) = Vi; Ta (chin.) = Han är, 
heb. Ti = I; grek. Tis, Avtos. Ngomen (chin.) = Vi, 
är Ni (heb. = Vi); grek. ändeisen -omen (Typtomen = 
Vi slå), Nimen (chin.) = I är, gr. Hymeis, Hymin = I. 
Tamen (chin.) = De, är grekiska ändeisen -ton (Etypton). 



Nu måste jag lämna detta, ställt på framtidens dom. 

7iri4/^;/^^^^= Mittens Rike = Kina (sedan därav Tongking). 

Tchung^ (chin.) Tschungkuock = 

Thavek (heb. op.) = Tong = 

Thikunah (heb.), Dikaion (gr.). 

Gä, Gaia (gr.) = Koe (chin.). 

Gi (heb.) = 

Koinos (gr.) = betr. Landet. 
Mittens Rike skulle då heta på hebreiska: Tkukgi, 
nasahserat till Tunkging (= Tongkin). 

Pekking = Nordstad = Pugkana (skulle det heta på heb. 
eller Pughun ==) 
P^k = Nord eller Vit. 

Pug (heb.) = Vara kall; Japug (impf.) =Japygerna. 
Pägos (gr.) = Is, frost. 



King 

Ching 

Scheng 



(chin.) = Stad ; Qen (heb.) ^= Bostad, Kong, 
Kung (chin. = Ring), Cingo (lat.). Kana (heb. 
= Köpstad), Chun (heb.) = Borg; Kanon 
(gr.) = Kanton = Canton eller Chantung 
(kines-staden Canton). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 221 

Nanking^= Sydstad; Nan eller Ngii (chin. = Söder). 

Lam (chin. amoy) = Syd; 

Nain (heb. = Ljuvlig), Neanis (gr. = Ungdomlig). 

Nänemos (gr. = Vindstilla). 

Tinah (heb.) == Fukt; Tanon (heb. = d:o). 
Nanking skulle då på hebreiska heta Nain-Kana = 
Den ljuvliga köpstaden; och på grekiska: Neanis-Kanon, 

Su'pui (chin.), Su-pu = Bokhandlare = Sepharim (heb.). 
Mai-su-tik = Maisutik = Moker-Sepharim, Mischar-Se- 
pharinty (heb.) = Bokhandlare. 

Su = Bok = Sephr, Spr (heb.). 
Pusu (chin.) = Sephar (heb.) = Bok = 
Mai (chin.) = Köpa; Mercor (lat.), Mäkla (sv.), Machar 
(heb.). 
Maizin (chin.) = Köpman = Machir (heb.). 



Kungssi (chin.) = Kompani. 
Koionia (gr.) = 

Paikek (chin.) = Besöka (Pai-kek). 
Pakod (heb.) = 
Epi-skopein (gr.) = 
Pykatzo (gr.) = 



Digitized 



by Google 



Kinesiska språkets 214 rötter eller nycklar 

jämförda med sanskrit, hebreiska, grekiska, 

latin o. fl. 



I 



= Ve, Yit (chin.) = Ett, enhet = Ichi, Eka (skr.), 
Echad (heb. = ett), Jichud (heb. = Enhet), Ekei- 
nos (gr.), Quid (lat.), It (eng.), Ett (sv.). 

= Kuen, Qun (chin.) = Uppifrån ner = Man; 
Kan (skr. = Man), Chun (heb. = stå upprätt, 
fast), Gun (heb. = Beskyddare), Kani (heb. = 
Ämbete), Konein (gr.), Conor (lat.). Kon-ung 
(sv.), Kiihn (ty.). 

3 » = Chu, Dsju (chin.) = Märke, Punkt; Käi (skr. 
= visa), Chu, Chavah (heb. = visa), Zion (heb. 
= Tecken), To, tu (heb. ^ Tecken), Zeichen 
(ty.). Signum (lat.), Sämaino (gr.). 



7 = 



= /%'/, Piei, Pan (chin.) = Handling, Rörelse, 
Göra; Pietzo (gr. = fatta), Paio (gr. = träffa), 
Pat (skr.), Paal (heb.), Poiéo (gr.), Figulo (lat.), 
Fanno (it.). 



zi=., 



= /, Yit, Schut (chin.) = Grodd, Ung, Växa, 
Rörelse; I, Ud (skr.), Ya (skr.), Yuvana (skr.), 
Yatna (skr.), Uz, Od (heb.), Schut (heb. = röras), 
Othéo (gr.), Vado (lat.), Scateo (lat.). 



Digitized 



by Google 




<^ B ♦ 




m 



åuätt^^.^ 






Digitized b 



I 



'A 

M 

■VL 

"7^ 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 228 



= Kiuet, Kiouei (chin.) = n:o 2; Kuen, Kon. 

= J?/, Z/, ^«/ (chin.) = 2; Ri (chin.) betyder 
Vinst, Barn, Ökning. Svenska konjunk- 
tionen Och (en ökning); Ri (skr. = förvärva), 
Riche (fr.), Rib, Rab (heb. = flera än en, många), 
Ripto, rapto (lat. = riva ihop), Rapto (gr.), 
Yik (chin.) = Och; Ac (lat.), Auch (ty.). Ok 
(skr. = öka), Augeo (lat.). 

= Teu, Tevu (chin.) = Betäcka; Tak (skr.), Tego 
(lat.). Duk (heb.), Ghato (heb.), Stegatso (gr.). 

= Schin, Jin, Gen (chin.) = Mänska; Kan (skr. 
= föda), Gigno, Genus, Gens (lat.), Gignomai 
(gr.), Jana (skr.), Chajah (heb. = Leva). 

= Chiu (chin.) = n:o 9. 

= y/, Schip (chin.) = Gå in; I (skr.), Gub (heb.), 
Hibare, Bo (heb.), Hepomai (gr.), Ibo, ire (lat.). 

= Pa, Pat (chin.) = Åtta. 

De kinesiska räkneorden visa några likheter 
med våra. 

I, 2, 3 tyckas ha utgjort en grupp för sig. 

Yit, Ri, San. Men 10 heter Schip som är 

Schebagh (heb.), Septem (lat.), Hepta (gr.) = 

7. Och 10 är den /re efter 3. 

9 heter Kieu = Schesch (heb.). Sex (lat.), 

v Hexa (gr.) = 6 (efter 3:an). 



Digitized 



by Google 



13 



224 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

8 heter Pat = Pente (gr.) = 5 ; 7 = Tsit = 
Tetra (gr.). 
6 = Luk. = Scbalosch (heb.) = 3. 
5 = Ngu, Wu = Dyo (gr.), Duo (lat. = 2). 
4 = Ssi = Echad, Jichud (heb.) = i. 
Alltså kunna de vara lånade efter 3:an. 



n 



Kitmg, Kioun, Kei (chin.) Ödetrakt, Gräns- 
område; Khenös (gr.), Gan (heb, = Hägn), 
Gahana, Han, Janapada (skr.), Zion, Sin (heb. 
= öde, torr, öken). 

14 ^— »A = iJ//(chin.) = Betäcka, Begränsa; Madai (heb. 
= Gräns =*Medien), Mat (skr.), Metior (lat.), 
Metron (gr.), Middin (heb.). 



■7 



16 



17 



'D 



19 



i] 



^Ping, Pek (chin.) = Is, Köld; Pug (heb. = 
vara kall). Puk (skr.), Pagos (gr. = Is, frost), 
Psykros (gr. = Köld). 

-Ki (chin.), Dscho, Dsy (Schantung), Kau (= 
Stödja) = Bänk, bord, Stöd; Kevi (skr.), 
Quies (lat. = Vila), Kav (heb.), Xylon (gr.). 

-Kan (chin.) = Hölje, Kärl, Låda, Korg; 
Gan (heb. = Hägn), Kanoun (gr. = Korg), Kam 
(skr. = Hölje). 

= Tao (chin.) = Kniv; Temno (gr. = skära), 
Thin (heb.), Thigo (gr.). Tag (skr.), Tetigi 
(lat.), Degen (ty.), Dague (fr.). 

Lik, Rik (chin.) = Kraft; Leach (heb. = Livs- 
kraft), Rak (skr.), Rectus, Rigidus (lat.), Rägnymi 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 226 

(gr.), Leon (gr. = Lejon), Lisch (heb. = Lejon), 
Leo (lat.), Löwe (ty.). Lejon (sv.). 

1/ =PaOy Pa (chin.) = Hölja, Knippa; Pag (skr.), 
Pägnymi (gr.), Pasch, Pethek, Pul (heb.), Fascis 
(lat.), Fakelos (gr.), Fackla (sv.). 



p 



"•p 



' + 



: Pi (chin.) = Utan betydelse. 



=^ Fång (chin.) = Korg, Låda, Rum; Fång (sv.). 
Fång (ty.). Pank (skn), Fingo (lat.), Pägnymi 
(gr.), Vincio (lat.), Pak (heb. = kruka). 

[Här lämnar jag sanskrit, då förvantskapen 
lättare visar sig utan detta språket.] 

= Hl (chin.) = Dölja; Hide (eng.), Hiiten (ty.), 
Ghato (heb.), Kevto (gr.), Chuz (heb.), Chad, 
Kut (skr.). 



= Schip, Sap (chin.) = Fullkomlig, Tio; Siphei 
(heb. = Överflöd), Super (lat.), Hyper (gr.), Uber 
(lat. = Ymnig), Uber (ty.), Över (sv.), Ubh (skr.), 
Soph (heb. = Slut). 
25 

Pou, Puk (chin.) = Lott, Öde, Spå; Boker (heb.), 
Puk (heb.), Tykä (gr. = Lycka eller Olycka), 
Tiickisch (ty. = nyckfull), Peirao (gr. == utforska 
ödet), Bachar (heb.), Pur (heb. = Lott). 

26 

= Tjiif / (chin.) = Stämpel, Sigill; Chotham av 
Chat (heb.), Chas (skr.). 



\ 



\L 



15. — Strindberg, SprdkvetenskapUga studier, 

Digitized by VwjOOQ IC 



226 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

27 |— 

/ = Han^ San, Schan (chin.) = Klippa; Schen (heb. 
= Klippa, Tand), Dent (fr. = Dent du Midi), Odon- 
tos, Odous (gr.), Dens (lat.). ^ 

[Éemusat kallar Han ^1 = Håla.] 

28 ^ 

J^ =Ssef Sssi (chin.) = Silke; Sma, Serica (lat. = 
Silkeslandet), Schira (heb. = Silke), Sär (gr = Silke). 



"X= 



Yeu, Yeou (chin.) = Hand; Jod, Jud (heb.), Gentho 
(gr. = gripen), Hendo (lat.). Hasta (skr.). 

^° 1^ == Keu, Kheou (chin.) = Mun, Öppning; Chek 
(heb. = Munhåla), Käke (sv.), Hisco (lat. = gapa). 

3.p-f 

I I =Vei (chin.) == Innesluta, Omkrets; Keoto (gr.), 

Chuz (heb.), Be (heb. = inom). By (eng.), Bei (ty.). 






"3i,= 



= Tu, To (chin.) = Jord; Zo, To (heb. = Stoft), 
Tit (heb. = Lera). 

= Scki, Djau (chin.) = Lärare, En Lärd; Scio 
(lat.), Sci-entia (lat.), Didasko (gr.). 

■ Schi (chin.) = Följa; Suit (eng.), Suivre (fr.), 
Sequor (lat.), Hepomai (gr.), Schakar, Schickar 

(heb.). 



Sui (chin.) = Gå; Sud (heb.), Schur, Schub (heb.), 
Khio (gr.), Go (eng.). 



''>^ 



= Sik (chin.) = A f t o n ; Tsok (chin. = förgås, 

Digitized by VwjOOQ IC 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 227 

sjunka); Sinken, Siegen (ty.), Schuk (heb.), 
Schwach (ty.), Weak (eng.), Eikein (gr.), Choschek 
(heb. = Mörker). 

^\j= Ta, Tai (chin.) = Stor; Dai (heb.) = Tillräcklig. 

^/\ =^Niu (chin.) = Kvinna; Gynä (gr.), Naschim av 
Isscha (heb.), Hona, Kvinna (sv.). 

^ = 7>/, Schi (chin.) = Avkomma, Barn; Sis, Schis 
(heb.), Schi, Schai (heb. = Gåva), Hy-ios (gr.), 
Gigno, Gens (lat.). 

40 i ^ A = Mten (chin.) = Tak; Min (heb. = hölja), Meno 
(gr.), Maneo (lat.), Mansio (lat.), Maison (fr.), 
Moenia (lat. = Hus), Maon (heb. = Hjis). 

''Ju 

y =zTsun (chin.) = Ett Längdmått (Tum). 
42 I 

^ f = Siao (chin.) = Liten; Zair, Soar (heb.), Psomion 
(gr. = Smula), Seva (heb. = förgänglig). 

J^ = S-chi, Yi (chin.) = Liket, Man; Gaph (heb.), 
iEsch (heb. = aska), Cinis (lat. = i:o aska, 2:0 
En död). 



43 



44 



= Wang (chin.) = Lam; Bancal (fr.), 
Angkylos (gr.). 



^^iji 



= S-chtet (chin.) = Grodd, Skatt; Chita (heb.), 
Sitos (gr.), Satum (lat.), se Yit, Itsu, Otsu. 



Digitized 



by Google 



228 SPRÄKVETBNSKAPLIGA STUDIER 

||| ^=-Chan. Satty Gan (chin.) = Berg; Schen (heb. = 
Klippspets, Tand), Dens (lat.). 

"\\\ )\\ 

48 T- 

I ^ = Kung (chin.) = Arbete, Timmerman, Vinkel- 
hake; Kun (heb. = rak, stå fast), Kamno (gr. 
= arbeta). 



^=^ Schuen^ Djiang (chin.) = Ström, Vat- 
tenstrålar; S-chin, Schai (heb. = ^Vat- 
ten»), Silon (gr. = Stråle). 



= Lei (chin.) = Själv; Lo (heb. == Sig), Lui (fr.), 
Lei (it.). 

' j^ =^Kin (chin.) = Mössa, Linne, Näsduk, Bredd; 
Kynä (gr. = MöSsa), Sinus (lat. = Klädfåll, även 
Bukt). 

I =-Kan (chin.) = Sköld, Motstånd; Kun, Kani 
(heb. Motstånd), Qinah (heb. = Sköld). 

-^^ = Yao (chin.) = Ung, Liten, Fin; Juvenis (lat.), 
Japho (heb. = Skön), Äbao (gr. := vara ung), 
Young (eng.), Jeune (fr.). 

53 f^ 

/ = Y^n (chin.) = Tak, Halvtak, Skjul; Gan (heb. 
= Hägn), Ginun (heb. = Skydd), Hangar (fr.), 
Hegen (ty.). 

54 'Ä 

^ ^ = Yen (chin.) = Resa, Gå; lenai (gr.). Hinna (sv.), 

Digitized by VwjOOQ iC 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 229 

Gieh, Giach (heb. = framtränga), Gehen (ty.), 
Ire, Ens (lat.), Kio (gr. =gå). 

J I =^Kung, Kyo (chin.) = Mottaga; Kachoh (heb,), 
Ca-pio (lat.), Hapto (gr.). 

^\i = Yik (chin.) = Värjspets; Sak (heb. = Pil), Sa- 
gitta (lat.), Acus (lat.), Akantha (gr.). 



"^= 



Kungy Kun (chin.) =: Vapen ; Chun (heb. = 
Fäste, Borg), Gunin (heb. = Skydd), Cuneus 
(lat.), Kyneä (gr. = Hjälm). 

58 

= Äi' (chin.) = Svinhuvud, Bet, Bila; 

Kei-ro (gr.), Chat, Chatin (heb. = Betar), 

Se-curis, Assia (lat.). 



H5F 



= San (chin.) = Hår, Fjädrar; Penna (lat), Fan-et 
(sv.), Sear, Seghar (heb. = Hår.). 

^ ^=zSchick (chin.) = Steg, Hålla sig upprätt; 

Saghod (heb. = Skrida), Sak (skr. == Följa), 

Sequor (lat.), Gieh (heb. = Gå fram). Gå, Gick 

(sv.), High (eng.), Hoch (ty.). 

61 V^ 1 1 = Sim, Sin, Slhin (chin.)=Hjärta, Känslor, 

• W I Sinne; Sensus (lat). Sentiments (fr.), Sinn 

Y (ty.), Thymös (gr. = Sinne, Hjärta = 

}yS Sim (chin.)), Simma (heb.) = Sensuality, 

(eng.), Hassanah (heb.) = Reason (eng.). 

yt^^=Kuo, Ko, Kwa (chin.) = Lans; Chagith (heb. 
= Lans), Oxys (gr.), Cuspis (lat.). 



Digitized 



by Google 



230 



63 






66 IL. 

X 



SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 



• Hu, Ko ^chin.) = Dörr, Hus Familj (jfr: 
Inom mina dörrar = I mitt hus = I min familj); 
Kut (skr. = Betäcka), Kevto (gr.), Ghut (heb.), 
Hiiten, Hiitte (ty.), Haus (ty.), House (eng.), 
Hus (sv.). 

-Scheu (chin.) = Hand, Växa; Sagoh (heb.), 
Avxanomai (gr.), Wachsen (ty.), Augeo (lat.). 



: Tchiy 5^Ä/'(chin.)==Gren; Sok (heb.), Zweig 
(ty.), Otsos (gr.), Ast (ty.), Stemma (lat.). 

.Puk (chin.) = Slå; Pak (skr.), Pepigi, pango 
(lat.), Pyktevo (gr.), Puk (heb.), Pauke (ty.). 
Puka (sv.). 

= Wen, Bun, Mon (chin.) = Skriva, Rita; Pinax 
(gr.), Pingo (lat. = Måla), Bun (heb. = Faino 
gr.) == Framställa; Fainomenon== Fenomen (sv.). 

= Teu, To (chin.) = Mått (skäppa); Hektevs (gr. 
= 2 kappar). Taken (heb. = Mäta). 

-Kin (chin.) = Bila (vikt, emedan äldsta vikten 
liknade en Bila); Kzin, Kazinah (heb. = 
Bila). 

Obs! Axia (gr. = Vikt; Axinä gr. = Bila = 
Ascia (lat.), Axt (ty.), Yxa (sv.)), As, Assis 
(lat. = Skålpund = 24 Lod, även Mynt). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 281 

/å = Fång (chin.) = Sida, Fyrkant, Sak, Person; 
Paneb, (heb. = Framsida, Person), Pen (heb. = 
Hörn), Pannus (lat.), Pan (fr.). Panna (sv. = 
Framsida), Met-opon (gr. = Framsida). 



B 

n 



Wu, Bu, Mu (chin.) = Icke (negation); Mä 
(gr.), Ne (lat.), Basch (heb. = »Bosch» (turk.) = 
Intet), Put (heb.), Futo (lat.), Refuser (fr.), 
Re-futera (sv.). 



72 



73 



= Schit (chin.) = Dag, Sol; Zeit (ty.), .Etos (lat.), 
Dies (lat.), Ätos (gr.), Ghet (heb.). 

= Yotiet, Youei, Etsu (chin.) = Säga; Haschiach, 
Suach (heb.), Say (eng.). Sägen (ty.); Aio (lat. 
= Youei (chin.)). Av, Ai (heb. = Ejulo (lat.)), 
Aiatzo (gr.). 

= Yueiy Yuet (chin.) = Måne; Månskära; Den 
växande; Yit, Yi (chin. = Böjda, Grodd, 
o. s. v.). Chajah (heb.), Augeo (lat.), Avxanomai 

(gr.)- 



";K = 



• Muk, Mou, Bok (chin. amoy dial.) = Träd = 
Fägös (gr.), Fagus (lat.), Puk (skr. =Tall), 
Pykatzo (gr. = Vara fast) eller av Fagein (gr. 
== Äta), Bagh (heb. = Mat). 

76 /^ 

j/\ =Kieny Kian (chin.) = Vara skyldig; Brista 
Fattas; Kenöo (gr.), Ziun (heb. = Öde), Tenuis 
(lat. = Fattig). 



Digitized 



by Google 



232 SPRÅKVETBNSKAPUGA STUDIER 



"jL 



= Tchi (chin.) = Stå stilla, Upphöra; Sino (lat), 
Sina (sv.). Tyna (sv.), Sigao (gr.), Scheketh (heb.). 



^1 



":§:= 



Tai (chin.) = Ond, Dålig, Död; Dab (heb. = 
Försmäkta), Dipso (gr.), Tanatos (gr. = Döden), 
Tnesko (gr.), Tenuis (lat. == Arm), Tafos (gr.), 
Death (eng.). 



Schu (chin.) = Döda, Prygla; Käpp; Xylon 
(gr.), Fus-tis (lat.), Scho (heb. = Undergång), 
Scutica (lat. = Gissel), Schot (heb. = Piska), 



Wu (chin.) = Icke; se n:o 71. 



y\j = Pi (chin.) = Jämföra, Likna = Pescher (heb.), 
Peser (fr. = Väga), Pondere (lat.). 

y^ =^Mao, Mo (chin.) = Hår, Borst, Tagel; Ko-mä 
(gr.). Mållös (gr. = Ull), Malghon, Malon (heb. = 
Borst), Lanugo (lat.), Gluma (lat.=Malghon heb.). 



84 > bg . 



Chi (chin.) = Familj, se Hu n:o 63. 

= Ki (chin.) = Ånga, Andedräkt; Kitor (heb. 
= Ånga), Kapnös (gr. = Rök), Hi-atus (lat.), 
Halo, Anhelo (lat.). 






=: Ckui, Sui (chin.) = Vatten; Schin (heb.) = 
»Vatten», Su (turk.), Suo, Sudor (lat. = 
Svett), Succus (lat.). Saft (sv.), Sav (sv.), See 
(ty.). Sjö (sv.), Sauce (fr.), Seve (fr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 233 

^ jt>| 

y^y=BuOt Ho, Kiva (chin.)=:Eld, Flamma, Svans; 

VWl Kavo (gr. = Bränna), Chom (heb. = hetta), 

Calor (lat.), Cha-leur (fr.). Hot (eng.)., 

J\\\=:. Tchao, So, Tsune (chin.) = Klo; Zoan (heb. 
XJi J = Klösa), Thoos (gr. = Spets, Tagg), Te-ro 
(lat.), Klau (ty.) = Tchao (chin.). 

>/V =^Fu, Bu, Pu (chin.) = Fader, Rik; Fysis, 
Fyton, Fytevo (gr.). Väter (ty.), Pater (gr.), 
Pater (lat.), Buth, Beth (heb. = Familj, Hus), 
Puk (heb. = Smycke). 

^^y^ =^Hiao, Ko (chin.) = Blanda, Vända; Ka-roz 
(heb.), Kasom (heb.), Kehren (ty.)(=Karoz), 
Curvo (lat.), Krao, Kerannymi (gr.). 



'»^ = 



'■>i = 



Chtiang (chin.) = Bädd, En sida; Can-apé 
(fr.), Konopea (gr.), Kante (ty.), Coin (fr.), v*^ 
Chanoh (heb. = Ligga), Izing, laziagh (heb. 
= Bädd). 



^=Pien (chin.) = Smula, Splitter; Path (heb. 
Smula), Petit (fr.). Bit (sv.), Pezzo (it.), Piéce 
(fr.), Fatzo (gr.), Findo, Fidi (lat.), Fetzen (ty.). 



"^ = 



"2ji „ 



Ya (chin.) == Tand; Gähnen (ty.), Kao (gr.), 
Hio (lat.), Keiro (gr.), Chad (heb.), Gad (heb. 
= Skära), Gadd, Udd (sv.), Caedo (lat.). 

Nieu, Gyu, Ku (chin.) = Nötkreatur; Kuh 

Digitized by VwjOOQ IC 



234 SPRÅKVBTENSKAPLIGA STUDIER 

(ty.), Gao (pers.), Gai (skr.) av Ghu (skr. = 
brumma), Goäö (gr.), Gghh, Gaoh (heb. := 
böla). 

Men i Ushi (japanska) synes Ochs (ty.), 
Vac-ca (lat.), Ockur (turk.). Ökos (gr. = Ök), 
Uz (heb. = Styrka). 

94 f^ I 

/V \ = Kiuen (chin.) = Hund; Kyon (gr.), Canis (lat.), 
/ I Chien (fr.) av Cano (lat. = tjuta, sjunga). Kun 
, 4 J Kin (heb. = tjuta, klaga) = Kiao (chin.= tjuta), 
Ghan (heb. = Sjunga). 

Obs. Grekiska Kyon står närmast Kiuen 
(chin.). I hebreiska är Schakalen och Räven 
= Tjutaren = Schughal (heb.). Hund är Keleb 
på hebreiska, av Kaleb = Glaffen (ty.),. Gläfs-a 
(sv.), Clapir, Clapauder (fr.). 

.1^^ = Hiuan (chin.) = Mörker; Kehaion, Khiun (op.) 
(heb. = Dunkel; den opunkterade hebreiskan 
Khiun mera liknar kinesiska Hiuan); Kyaneos 
(gr. = Blå, dunkel), Kuku (mong. = Blå; Kuku- 
Noor = Blå Sjön), Cyanus (lat). 

T ■^t [= Viih Gyoku (chin.) = Ädelsten; Joyau (fr.),' 

I Joya (sp.), Juvel (sv.), Jocularis (lat.), Juc-undus 

^ (lat.), Johar (arab.), (Eben-)Jekarah (heb. av 

Jaq-ar = Kostbar), Carus (lat.), Krämata (gr. 

= Varor), Kram-varor (sv.). Kär (sv. = Dyr). 



95 



96 



97 



jL 



■ Kua (chin.) = Gurka; Kikaion (heb. = Kurbits 
[icke Ricinus]), Sikyos (gr. = Gurka), Cu-cumis 
(lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 235 






Ngua, Geva (chin.) = Tegel; Gaia, Gä (gr. = 
Jord), Kalix (gr. = Kalk). 

Kan (chin.) = Söt, Ljuv; Candidus (lat.), Ganäo 
(gr.), Ghanab (heb.=Gona sig, sv.), Hon-ing (sv.?). 



Scheng^ Schen (chin.) = Leva, Skapa; Gigno, 
Gens (lat.). Gens, Genre (fr.), Gignomai (gr.), 
Chajah (heb.), Sun (heb.). 

loi m 

/Tj ^=Yung, Yun (chin.) = Bruka, Nyttja, Njuta; 
Juvo (lat.), Jogä (gr. = skydd), Ghanan (heb.). 
Geniessen (ty.), Conor (lat.), Candano (gr.). 



m 



^=:Tién, Den (chin.) = Fält, Åker; Zion (heb. = 
Det torra), Danös (gr.), Sitiens (lat.). 



■°':^= 



Pith (chin.) = Ett Stycke, en Bit; Path (heb. 
= Smula), Piéce (fr.), Bite (eng.), Bit (sv.J, Pat 
(skr. = Dela), Patta (skr. = ett Snitt), Petty 
(eng.), Petit (fr.), Pusillus (lat.). 



104 >• 

/ =Nik (chin.) = Sjukdom; Nusch (heb.), Nosos 
(gr.), Noceo (lat.), Nuire (fr.). 

/ V= Pot (chin.) = Fot, Gå; Pas (heb. = Fot, Hand), 
Pfote (ty.), Pous (gr.), Pes (lat.), Patte (fr.). 



••'0= 



Pek, Pe, Pat (chin.) = Vit, Klar; Faino, Fanerös 
(gr.), Fenomenon (gr.), Bun, Bin (heb.), Finden (ty.). 



Digitized 



by Google 



236 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 



.0,^ 



: Pi (chin.) = Hud, Bark; Pilus (lat.), Pellis (lat.), 
Päls (ty., sv.), Pileos (gr.); av Pul (heb. = 
gömma, fylla, täcka), Pleo (lat.), Fallo (lat.). * 



iljJL = Ming (chin.) = Tallrik, Vas; Mensa (lat), 
Modius (lat. = Mått, Skäppa), Mäss (ty.), Metrés 
(gr.), Medimnos (gr.), Mad, Med (heb.). 

'"^ Eli 

^ ^=Muk (chin.) = öga; eljes Jin (chin.) = öga =; 

Vm J Ajin, Ghin (heb.), Eye (eng.), Oeil (fr.), Oculus 

(lat.), Okkos (gr.). M i Muk (chin.) kan vara 

prosthetiskt såsom i grekiska dialekter (Moskos 

= Oskos). 



'"^= 



Meau (chin.) = Lans, Böjlig; Mug (heb.) se 
n:o 109, Mäkos (gr.) = Längd, ev. Makes (gr. 
= Slank). 

III /t 

yV =Schi (chin.) = Pil; Sek (heb. = Pilar), Sagitta 
(lat.), Acus (lat.), Akanthos (gr.). 

/^4 = Sik, Schik (chin.)= Sten; Saxum (lat. av Seco 
= Skära), Schere (ty. = Sax), Cis-ailles (fr.), 
Kaz-om (heb.), Chak (heb.) = Hake (sv.). 



112 



113 .»r« 



"1^ = 



5/, Schi (chin.) == Ande, Jordande, Genie; 
Ge-nius (lat.), Gnomai (gr.), Gaon (heb. ^ Genie), 
Sekel (heb.), Sar Haarez (heb. = Jordande). 

Seu, Jeou, Ju (chin.) = Sula, Fotspår; Ai- 

Digitized by VwjOOQ iC 



"^ = 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 237 

sthäsis (gr.), Stibos (gr.), Solea (lat. ^ Sula), 
Soulier (fr.) av Solum (lat. = Det låga. Undre, 
Grunden), Dal (heb. = Låg), Diele (ty. = Golv- 
planka), Tavla (gr.). Tilja (sv.) o. s. v. 



■ ffuo, Ho, Kwa (chin.) = Säd, Korn; Kondros 

(gr. = Korn), Sitos (gr.), Chitta (heb. = Vete), 

Wheat (eng.). Vete (sv.), Kussémet (heb.=Spelt). 

i6 _^^ 

. \ = Hiuet, Hiouei (chin .) = H å 1 a ; Koilon (gr.), 
Cava (lat.), Hyroth (heb.) = r = v, Paris : 
Pavis), Grotta (sv.) = Hyroth (heb.). 



7^ 






Lip, Rip (chin.) = Stå, Upprätt; Rab (heb.), 
Rec-tus (lat.) = P = K; Pote = Kote (gr.), Rak 
(sv.), Rigidus (lat.), Rågen (ty.). 



Schucky Schiku (chin.) = Bambu; Chizor (heb. 
j^ I = bambu), Suph (heb. = Vass, Säv), Kikys 
(gr.) = Kraft = Koach (heb.). 



■■'^- 



Mi (chin.) = Ris (-plantan), Mi-lon (gr.). Mil, 
Millet (fr.), Meline, Elymos (gr. = Halm = 
Elymos obs.). 

Men Ryu (chin.) = Korn, Säd; Ruis (fin.) = 
Råg = Rousch (ry.), Rosz (ung.) = B-ritza (gr.), 
Oritza (gr. = Korn = Orge fr.) ^ Aurz, Orez 
(heb.) = Havre = Ohra (fin.) = Korn, Kaura 
(fin. = Havre), Bar (heb.) = Korn = Barley 
(eng.) = Far (lat. = Mjöl). 

Zoku (chin.) = Hirs, som på hebreiska heter 
Dochan. Chitta (heb.) = Vete; Sitös (gr.), 
Siau (chin. Chan-Tung-dialekt). 



Digitized 



by Google 



238 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

Trots förbistringarna synes förvantskapen 
mellan kinesiskan och våra språk just i sädes- 
slagens namn. 



^.= 






Mik (chin.) = Siden, Tråd; Meschi (heb. = 
Siden), Musr (heb.) = Mitra (gr.) = Band; Men 
(heb.) = En Sträng; Mithr (heb. = Bågsena), 
Mitos (gr. = Tråd), Mad, Mida (heb. = Kläder), 
Mållös (gr. = Ull). 

Men Shi (chin.) = Silke = Seide (ty.), Serica 
(lat.), Seta (nylat.). 



= Feu, Fu (chin.) = Kärl; Vas (lat.), Fass, Gefäss 
(ty.), Fathom (eng.), Pithos (gr.), Pakk (heb. = 
Flaska). 



Wang (Bång, Fång) (chin.) = Nät; 
fSrt mj I Fangen (ty.), Fingo (lat.), Pagä (gr.), 
' ^ Pach (heb.). 

123 ^ 

^ = Yang, (Yo) (chin.) Får; Ois (gr.). Ovis (lat.), 
Seh (heb.), troligen från Aix (gr. = Get), Geiss 
(ty.), Goat (eng.), Ghedi (heb.) genom förväxling. 
Jfr n:o 119 om Sädesslagen. 

-gg =In (Wa) (chin.) = Fjädrar; Pinna (lat), Ghuf 
(heb.), Avis (lat.), Fevgo (gr.), Fu-gio (lat.). 

Zy\^ = Laö (chin.) = Gammal, Belasta; Pa-laios (gr.), 
Laah (heb. = Tröttas), Labo, Lapsus (lat.), 
Leat, Lat (heb.) = Lassus (lat.), Laos (gr. = 
Mänskor, Folk). 



Digitized 



by Google 






VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 239 

Ri, Eul, Ji (obs. Barnets r = j ; Jussin = Russin) 
(chin.) = Och, Sedan Där; Vel (lat. = Eul 
(chin.)), Ve (heb.=Ji). 



Lui (Rai) (chin.) = Plogbill (=Bila, Yxa); 
Aratrum (lat.), Razaz (heb. = Raser (fr.)), Reissen 
(ty.), Rista (sv.). 

^'^^ =1 Ri^ Eul. Ii (chin.) = Öra, Höra (Inhämta, 
Lära); Auris (lat.), Oreille (fr.), Haurio (lat. = 
.Inhämta = Höra (sv.)), Hurah, Horab (heb. = 
Lära), Horao (gr. = Se och Erfara). 



129 



130 




m 






132 Jt^ 



==Yut (chin.) = Pensel (Stylus); Ghet(heb.= 
Griffel), Penna, Ghut (heb. = Doppa), Outäo 

(gr-)- 



= Schuk (chin.), Jou (Chantung), Ba (amoy) = 
Kött; Baschar (heb. = Kött), Schuk (heb. = 
Lår), Sarx (gr.=Kött), Schear (heb.=Kreas 
gr., Caro lat.). 

Schin (chin.) = Tjänare, Minister, Under- 
såte; Diener (ty.). Din, Dun (heb. = Döma, 
Domare; Diener = Den dömde), Teino (gr. = 
Döma), Dannare (it.), Damnare (lat.), Than 
(eng.-scot.), Unterthan (ty.), Tenno (jap. är där- 
emot Fursten, Högste domaren). 

7>/, Tseu (chin.) = Själv, Av; Sui, Suus, Se 
(lat.), Avthos (gr.), Sich (ty.); De (lat. = Av). 



Digitized 



by Google 



240 SPRÄKVBTENSKAPUGA STUDIER 

133 yr^ 

J^ ^=iSchi (chin.) = Uppnå; Kio (gr.), Iko (gr.), Eo 
(lat.), Chusch, Chisch (heb.) = Cesso (lat.). 

[_| = Kteu (chin.)=Mortel, Mörsare; Kötesch (heb.). 
Men Morteln var först ett hål i marken. Cav-erna 
(lat.), Chor (heb.), Koilon (gr.). 

I— • = Tset, Sche (chin.) = Tunga; Kieli (fin.), Jasyk 
(ry.), Kele (mong.), Tunga (sv.), Dingua (gam. 
lat.) = Lingua (jfr Dacryma = Lacryma) av 
Dico (lat.), Tuggo (goth. = Tunga), Lusch, 
Lagos, Luagh (heb. = Tugga), Laschon (heb. 
= Tunga). 

Gau (chin. = Säga), Sägen (ty.), Kauen (ty.). 

To (chin. = Chantung) = Tunga; Tongue 
(eng.), Dingua (se ovan) = Lingua (etc). 



-^ 



"fU- 



=^Schuen (chin.) = Motsätta, Fientlig, Emot; 
Schone, Schuna (heb. = Fiende), Skaios (gr.), 
Scevus (lat.). Skev (sv.). 



= Scheu (chin.) = Skepp; Fune (jap.), Se-phina 
(heb.), Schiff(ty.), Skafos (gr. = Skepps-skrovet), 
Scapha (lat. = Båt). 






Ken, Kon, Gon (chin.) = Gräns; Zonä (gr.), 
Zona (lat.), Schannes (heb.), Zon (sv.). 

Sek, Schoku (chin.) = Färg, Sken; Schein (ty.), 
Ganäo (gr.), Chin (heb.), Candidus (lat.). 
Saccai (heb. = Genomskinande). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRilKENS RÖTTER 241 

Jr^ \= TsaOy So (chin.) = Gräs, Örter; Sis, Sus 
I (heb. = Bioraster), Dscha (op.) Desche (heb. = 
^/^j Gräs), Chazir (heb.), Gheseb (heb.), Caespes 
(lat.), Segge (ty. = Starrgräs), Gazon (fr.). 
141 ^ 

/ = Hu, Ko (chin.) = Tiger; Gu (chin.) = Utrop 
av skrämsel vid åsynen av en Tiger. Huh 
(heb. = Ondska, Fördärv). 



142^ 



^=^ HoeL Chu (chin.) = Mask, Kryp, Reptil; 
Mushi (jap.), Musca (lat.). 

Schekez, Schqz (op.) (heb. = Reptil), Ekidna 
(gr.), Sko-lex (gr.). 

'^^ iVrt 

llll = Htuet, Chi, Hiouei (chin.) = Blod; Haima (gr.). 
Dam (heb. = D = G = H), Demös (gr. = Fett), 
Saima (gr. = Seim ty., Seimr isl., Simmig sv., 
Samen lat). 

I J = Hzng, Hangy Ko, Gyo (chin.) = Gå; Ging, 
gängen, gehen (ty.), Go (eng.), Ago (lat.). Isko 
(gr.), Gadod (heb.), Hghih, Haghiah (heb. = 
Driva omkring), Yuku, Okonai (jap.). 

H5 



^ 



: /, Ichiun (amoy), Be (chin.) = Kläder, Ficka; 
♦ Isch; lesch (heb. = Ägodelar); Beth-Jad (heb. 

!^ J = Ficka), Ve-stis (lat.), Para (gr. = Ficka), Pe 
■ (heb. = Mynning), Poche (fr.). 

|U| = Hiå (chin.) = Täcka; Hide (eng.); Kevtho (gr.), 

Ghatoh (heb.), Hiiten (ty.). 
16. — Strindberg^ SprdkvetenakapUga studier, 

Digitized by VwjOOQ IC 



^42 sprXkveté))ska^uga studier 



"'X- 



= Kien, Kan (chin.) = Se, Märka, Fatta; Kan- 
dano (gr. = Fatta), Gentho (gr. = d:o), Pre-hendo 
(lat.), Hand (ty.). Eller: Scheinen (ty.), Ganäo 
(gr.), Candidus (lat.), Ghin, Ghajin (heb. = 
Öga). 

^''^ 

yT^ = Kiok (chin.) = Hörn, Vinkel = Chakkaph (heb.) 

= Ecke (ty.), Acumen (lat.), Gony (gr.), Akanthos 
(gr.), Akmä (gr.). 

149 " ^^^ ^ 

pj = Yen^ Getiy Gon (chin.) = Tala, Ord (»Eruption 
de la bouche») = Gähnen (ty.), Kaino (gr.), Hio 
(lat.), Him (heb. = Sorla). 

150 >V^ 

\X = Kou (chin.) = Dal, Håla; Koilon (gr.), Cav-erna 
(lat.). Kaph (heb.), Con-cavus (lat.), Ghuk (heb.), 
Gai (heb. = Dal), Gi (heb. = Gaia gr.). 

151 TST 

-\P ^ = Teu (chin.) = Böna; (T = F = hos ^Eoler och 
Dorer: Tär = Fär), Teu (chin.) = Faba (lat.), 
Féve (fr.) av Fagein (gr. = Äta). Men Puls (lat.) 
= Bönvälling av Pul (heb.) = Böna, Pha-seolus 
(lat.). . 

-^^= Chi (chin.) = Svin; Sus (lat.), So, Sug-ga (sv.), 
Hys (gr.), Ha-zir (heb.). 

Men: Sus (heb.) ^ Häst av Sus = Springa, 
Zevo (gr.). 



■" i = 



Tchi, 5cÄ/ (chin.) = Reptiler; Saura (gr.), Sauros 
(lat.), Zebuga (heb.), Eckis (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 243 

154 g 

,J^ = Fet (chin.) = Kostbarheter, Smycken; Puk 
' (heb.), Poikilä (gr.), Pulcher (lat.), Bague (fr.), 
Bacca (lat. = Pärla). 






ScAiky Schaku (chin.) = Röd, Köttröd; Schu- 
schan (heb. = Ros). Schuk (chin. = Kött), 
se n:o 130. 

Sm (chin.) = Löpa; Zevo (gr.), Sus (heb.). 
Schagor Schgr (heb.) = Koreo (gr.) = Curro 
(lat.) = Löpa. 

= Tsuk (chin.) = Fot, Ben; Choq (heb. = Lår), 
Schenkel (ty.), Skelos (gr.). 



Schin (chin.) = Kropp, Själv, Jag; Ani (heb.), 
Suus, Se (lat.), Soi (fr.), Sin (sv.), Sein (ty.). 

159 

- - ~ 

: Sche^ ZiV(chin.) = Vagn, Hjul; Kuruma (jap.) 
= Currus (lat.), Karm (sv.), Karon (heb.). 

Kyklos (gr. = Hjul), Cyclus (lat.), Gil, Gul 
(heb. = Hjul), Ghagala (heb. = Vagn). 






Sin^ Schin (chin.) = Bitter, Svår, Pina; Deinos 
(gr.), Ainiao (gr.). Dun, Don, Din (heb.) = 
Dannare (it.). 

161 JE 

'^PC = Schin (chin.) = Stjärna; Scintilla (lat.), Sqhein 
(ty.), Ganao (gr.), Henez (heb.), Zah (heb. = Vit). 



Digitized 



by Google 



244 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 





: Schok, Cho (chin.) = Löpa, Hoppa; Kio (gr.), 
Go (eng.), Korevo (gr.), Curro (lat.), Schakam 
(heb.), Heko, Ekomai (gr.). 

tZi I = /, Yu (chin.) = Stad, By; Vicus (lat.), Oikos 
w I (gr.), Suka (heb.), Schok (heb. = Gata). 

pTf = Yeu, Yeou (chin.) = Jästa Drycker; Ghajin 
(heb.), Oinos (gr.), Vinum (lat.). 
165 



Pien (chin.) = Skilja, Urskilja; Findo (lat), 
Finden (ty. == Urskilja), Bun, Bin (heb.), Faino 
(gr.). 

166 m 

'■^^t^ =Z/, Ri (chin.) = Mil, By, Trakt, Gräns; 
Limes (lat.). Rak, Orak (heb. = Väg), Rike (sv.), 
Reich (ty.). Räcka (sv.). 

167 K 

/^Ek ^= Kin, Kon (chin.) = Guld, Metall; Kuang 
(chin. = Glänsande), Kien (chin. = Skina, ses), 
Ganäo (gr.), Candidus (lat.), Henez (heb.). 

168 



= Sckang (chin.) = Lång, Evig, Utsträckt; 
Teino (gr.), Tendo (lat. = Sträcka), Skena (sv. 
= Schiene ty.). Sena (sv.), Schanah (heb. = 
År), Annus (lat.). 

169 BB 

I J = Men, Mon (chin.) = Port; Moenia, Munire (lat.), 

Digitized by VwjOOQ iC 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 245 

Amyno (gr.), Manoah (heb.), Manere (lat.), 
Mansio (lat. = Boning), Maon (heb.). 

170 g I 

J^^y=Feu, Hyu (chin.) = Kulle; Hugel (ty.), Kugel 

Pr (ty.), Ghikul (heb.), Cyclus (lat), CoUis (lat.), 
J Schephi, Gab (heb.), Ficus (lat. = Böld). 

171 ,-Tf^ ' • 

^V = Tai (chin.) = Nå; tetigi, tactum, tango (lat;). 
Taga (sv.), Tasten (ty.), Tåter (fr.), Dak (heb.), 
Deseth (heb. = Taste). 

Pt^ = Schui, Tsioeul (chin.) = Fågel; Avis (lat.), 
Ghuf (heb.), Fevgo (gr.), Zis (heb.), Siska (sv.), 
Zeisig (ty.), Oiseau (fr.), Siskin (eng.). 

iTfrf 

= Yuy U (chin.) = Regn; Uvidus (lat), Hygros, 

Hydor, Hyetos (gr.), Ghub (heb. = Moln), Ud 
(heb.) = Udus^ Unda (lat.). 

174 ik 

f^ = Tsing (chin.) = Blå, mild, ung; Young (eng.), 
Juvenis (lat.), Candidus (lat.), Hanah (heb.), 
Henaz (heb.). 



f^ 



'"# 



Fei, Hi (chin.) = Icke, Orätt; Vi-lis (lat), 
Favlos (gr.), Beli (heb. = Intet), Bal (heb.), Fahl 
(ty.), iFael (no.). Ful (sv.), Ain (heb. = Intig), 
Kein (ty.). 

|H| = Mien (chin.) == Ansikte, Yta, Utseende; Miné 
(fr.) av Menare (lat.), Menos (gr.). Min (heb. 
-= Yttre). 



Digitized 



by Google 



»24^ SPRÅKVETBNSKAPUGA STODIER 

J:|dL = Kek, Ke (chin.) = Hud, Betäckning; Kevtho 
(gr. = Dölja), Cutis (lat. = Hud). 
178 jftu 

^pi = Weiy / (chin.) = Läder; se n:o 177. 

tHR = Kimy Kyn (chin.) == Lök, Purjo; Schum (heb.). 

180 —^ 

py = Yin (chin.) = Ton, Röst; Schin (heb. = Sång), 
Can-o (lat.), Kaino (gr.=Utstöta ljud), Qin (heb.). 

181 

Cl 

= Hiep (chin.)= Huvud; Haupt, Kopf{f.y\ Cap-ut 
(lat.), Kefalä (gr.), Chef (fr.), Gab (heb.). 






= Fung, Fun (chin.) = Vind; Fyo, Pnevo (gr.), 
Ven-tus (lat.), Vent (fr.) = Fung (chin.). Fnysa 
(sv.), Föhn (Schweiz), Aph (heb.), Naphoach 
(heb.). 



^7f\^ =Fei (chin.) = Flyga; Fevgo (gr.), Fugio (lat.), 
Ghuph (heb.). 

^L\=zSchick (chin.) = Äta; Kauen (ty.). Käke (sv.), 
hy i Kiab (gr.), Seco (lat.), Chak (heb.). 

I \ 

^ z=zScheu (chin.) = Huvud; se n:o 181. 

•^^^^ 

: Hiang (chin.) = Vällukt, Angenämt; Hanah 
(heb.), Chin (heb.), Ganäo (gr.), Candor (lat.). 

Digitized by VwjOOQ iC 




VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 247 

187 g 

*5*{ir =Ma (chin.) = Häst; Mang (chin.) = Snabb, jfr 
Sus (heb. = Häst av Sus = Snabb). Be (chin., 
amoy = Häst), Maimao (gr. = Storma), Ma-chi 
(heb. = Stridsman), Maka (gr.). 

188 ^m^ 

PJ =Kut (chin.) = Ben, Skelett, Kota; Kota (sv.), 
Costa (lat.), Cote (fr.), Cotlett (fr., sv.), Kos 
(heb. = Tagg), Cuspis (lat.), Ak-antha (gr.). 
189-^ 

|p| =Kao (chin.) = Hög; Gab (heb.), Heben (ty.), 
Hoch (ty.), Hyp-er, Hypselos (gr.). Super (lat.). 

.90 ty, 

ÄX= Piåo (chin.) = Hår; Pilus (lat.), Filus (lat.), Pilos 
(gr.), Apilion (heb.), Velo (lat.)=Dölja=Pul (heb.). 

I J = Teu (chin.) = Strida; Ent-zweien (ty.). Dys (gr.). 
Dis (lat.). Duo (lat.), Theschuah (heb.), Zevo 
(gr.), Thavah, Thuh (heb. — Reta). 

t>^ = Sckang, Schatiy Cho (chin.) = Örter, Gro; Zam- 
oach (heb. = Gro), Samen (lat.), Gemma (lat.), 
Kyma (gr.), Keimen (ty.). 

'^ 

It^ = Lik, Rik (chin.) = Rökelse-fat; Rauch, Riechen 
(ty.), Virak (sv.), Ruach, Rich (heb. = Lukt), 
Aér (lat. = Luft, Lukt), Lukt (sv.), Lignys (gr. 
= Rök). 

194,^ 

jKié^= Kuei, Kiy Kai (chin.) = Demon, Ande; Geist 
(ty.), Ghost (eng.), Hostis (lat.), Ossomai (gr. = 
Se i andanom), Gen-ius (lat.). 



193 



Digitized 



by Google 



248 spKäkvetbnskapliga studier 

'^^^ =/«, Gyo (chin.) = Fisk, Fjäll; Ikthys (gr.). 
Troligen metafor av några Fiskens egenskaper. 
196 A 

^^ =z Niao, Chiau (amoy, chin.) = Fågel; Ghuf(heb.), 
Avis (lat.). 

J^ = Lu (chin.) = Salt; Me-lach (heb. = Me = Från; 
Lach == Fuktiga), Lacus (lat.), Litron (gr.==Nat- 
ron), Leschem (heb.=Gemma; Sel gemme(fr.)). 

198 ' \^\^ 

/5te = J^^k^ Louise (chin.) = H j o r t, R å d j u r ; Ajil 
(heb.), El-aphos (gr.). 

:^ = Mek (chin.) = Vete; Omugi, Baki (jap.), Mch, 
Meach (heb. = Det rika, feta). • 

JWi^ = Mä (chin.) = Hampa, Ramie eller Sesam; av 
Ma = Häst; Maoui = Hästman, -svans. Tchema 
(chin.) = Sesam = Schumscham (heb.) = Säsa- 
mos (gr.). 

201 x?^^ 

y^^ = Hoangy Watt (chin.) == Gul, Ljus; Faneros (gr.), 
Bun (heb.), Ven-ustus (lat.). 

202 .^äfe 

^V = Schu (chin.) = H i r s ; Schumschum (heb. = 
Sesam), Säsamos (gr.). 

203 ^T^ 

\4\\ = Hek (chin.) = Svart; Choschek (heb.), Schakor 
(heb.), Kavsis (gr. = Förbränd). Hegan (chin. 
= Mörker). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 249 

W = Sekt (chin.) = Sy; Suo (lat.), Chit (heb. = Sy), 
Skytevs (gr.), 
»os fig 

^Qii = Min (chin.) = Groda; Obrukligt. 

^17 = Ting, 7>/,Ä? (chin.) = Trefotad gryta; Kaotin 
(chin.) == Dakon (heb.), Kytra (gr.). 

,Sv = Ar« (chin.) = Trumma; Hkh. Hakkeh (heb. = 
Trumma), Kypto, Kopto (gr.). 

208 Y^M 

J?^ =^Schu, So (chin.) = Råtta; So-rex (lat), Hyrax 
(gr.), Souris (fr.), Hiiri (fin.). Sork (sv.), Cho-led, 
Aschuth (heb. = Mullvad). 

209 Hl 

Zn^ =Pi (chin.) = Näsa; Bec (fr.), Pe (heb. = Mun). 

y--J = Tsi (chin.) = Ordna; Sadar (heb.), Tatto (gr.), 
Sedo, Sido (lat.), Sisto (lat.). Stellen (ty.). 

P^l =Schi (chin.) = Tand; Schin (heb.), Dens (lat), 
Odontos, Odys (gr.), Zahn (ty.). 
212 .i^f^ 

r^^^=^Lung, Ryo (chin.) = Drake, Kejserlig; [Ling 
(chin.) = Ädel], Rangue (fr.). Rågen, Hervorragend 
(ty.), Rex (lat.), Arkä, Arkont (gr.). 

^atpf^ = Kuei (chin.), Kame (jap.) = Sköldpadda; Che- 
lonia (gr.), Kytos (gr, = Sköldpadd-skal). 



Digitized 



by Google 



260 SPRÄKVBTENSKAPUGA STUDIER 



'''^7> 



= Yok, Jaku (chin.) = Flöjt; Ghugb, Ghugab 
(heb. = Dubbelflöjt), Jocus, Joculare (lat.), Äkein 
(gr.)- 



Som den invigde lätt finner, är denna ordlista brist- 
fällig; men vid ett förstförsök tog jag hellre med för 
mycket än för litet. Därför ha även avlägsnare ord- 
fränder fatt följa med. Men detta är endast första 
skissen, som framdeles skall både korrigeras och utföras. 



(Tablå över de 214 nycklama, se bilaga härintill.) 

Digitized by VwjOOQ IC 



TABLÅ ÖVE 



ä03 



XV g 



211 

m 

XVI 

212 

m 

213 

XVII 



204 



XIII 



XI 



195 



196 



U>¥1 



;g05 I 197 



187 



178 

t 

179 



188 



206 



207 




214 



405 



XIV 



409 



210 



iP5 



199 



200 



ti- •' 



189 



ISO 



191 



11 



iS5 



XII 



|2q 



i93 



201 






194 



180 



P 



J7i 



181 



172 



% 






155 



* 



175 



IS;8 



M 



iS5 



J6f4 



^1 



185 



t 



-ig- 



JÖ5 



i74 



175 



# 



IX 



176 



186 




177 



VIII 



J(57 



^ 



Jöö 



^ 



i57 



Ä^ 



I 



168 



169 



P1 



155 



K 



1J9 



160 
151 



1<?5 





170 161 

v'' 



'8 



le 



Digitized 



byGooQle 



Fyra hundra Sanskrit- rötter jämförda med 

ordfränder i hebreiska, grekiska, latin och 

levande språk. 

illr=Säga; Ajo (lat), D-ico (lat.), Loquor (lat), Hagah 
(heb.) = Sägen (ty.). 

>llr= Driva; Fara; Ago (lat.), Agein (gr.), Goach (heb.), 
Ak (heb. rot = Agens (lat,)), Auz^ I7z, Az (heb. = 
Driva). 

>llr= Spetsig; Acus (lat), Aho (heb. = Törne), Schagen 
(heb.), Ag (heb. rot = Skarpt, brännande = Ignis, . 
Acer (lat.)). 

>llr=Lika; ^Equus (lat.), Haqisch (heb. = Jämföra). 

>llr = Vatten; Aqua (lat), L-ach (heb.), Lacus (lat.). 

>li(r=Ägg; Zaqen (heb. = Ur-Ahn (ty.)), Hach-al (heb. 
= Börja). 

>IAr= Öga; Oculus (lat.), Ajin (heb.), Avgä (gr. = Glans, 
även Öga). 

>IAr/f = Lamm; Agnus (lat.), Amnos (gr.), Rach-é[ (heb.). 

Aktt = 'EXd\ Ignis (lat.), Ag, Äsch (heb.). 

>IAa = Axel; Axis (lat.), Axon (gr.), Scheqi (heb.). 

Åk¥ = Häst; Equus (lat), Ök (sv.), Ecku (frank, sachs.), 
Okis (gr.) = Ikkos ( = Hippos gr. = Den Snabbe), 
Echis (gr. = Ormen). 



Digitized 



by Google 



252 SPRJlK VETENSKAPLIGA STUDIER 

>l/= Nära, Föda; Alo (lat.), Alvus (lat. = Buk), Aul (heb. 
= Buk), (Gk)ul (heb. = Dia, Dibarn). 

>l/= Annan; Alius (lat.), Allos (gr.), Alisch (goth.), Eljes 
(sv.) = Ailleurs (fr.). Al (heb. = Emot = En annan = 
Motsatta = Al-ter (lat.)), AUä (gr. = Men däremot). 

>|/ = Hjort: El-aphus (lat.), AU (heb.). 

>l/p = Elefant, Kamel; Aleph (heb.). 

>l/fAr = Trång; Angustus (lat), Engys (gr.), Ghaqah^^éb, 
= Trängsel), Anah (heb. = Betryckt), Anosch (heb. 
= Sjuk). 

>|/fS = Handtag; Ozen, Azn (heb.), Ansa (lat.), Ous (gr. 
= även Öra). 

>|p = Verk; Opus (lat.), Hapto (gr.), Hapoel, Poal ^^o), 

Apl= Apple; Jebul (heb. = Frukt), Opora (gr. =d:o), 
Abur (heb.= d:o.), Peri (heb. = Frukt = Päron, Birne, 
Poire). 

Men Aphil (heb. = Sen), Opsios (gr. = d:o) och 
Ophel (heb. = Bula (sv.)). 

>|pr = Vildsvin; Habbar (heb.), Eber (ty.), Verres (lat.). 
Karpos (gr.), Abir (heb. = Stark). 

>lr = Plöja; Ckarisch, osch (heb.), Aro, Arator (lat.), 
Ärja (sv.). 

Ar = Örn; Ard (heb. = Arduus (lat.)), An (heb. = Lejon 
av y^r^ = Ira (lat.)), men Adler (ty.) är den Ädla = 
Asz7 (heb.). 

>lrÄ==Irra; Errare (lat.), lare, Ira (heb.). 

As = Vara ; Jesck (heb. = Är), Es (lat. = Du är), Eis 
= d:o). 

^Ä/=Åsna; Asilus (lat, goth.), Esel (ty.), Ass (eng.) = 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRilKENS RÖTTER 253 

Ås-na (sv.) troligen av Ous (gr. = Öra), Åsen (heb. = 
Öra, plur. Åsnaim) = Djuret med Öronen. 

At = Åt2i; Edo (lat), Esthiein (gr.), ZwT (heb. = Mat), 
Asod (heb. = Äta), ää, AiA (heb. = Hacka), Etho 
(heb. = Bita). 

>l/ = Vila; At (heb.) = Tyst. Leat, Laat, ZÄ/(heb.= 
Lentus (lat.)), Laetus (lat. = Mild, Glad), Metus (lat.), 
Timidus (lat.). 

Ay = Ylx\ Ovis (lat), AU (heb. i = v = Gumse). 

^lf=Tid, Evighet; Avus (lat.), Aion (gr.), Chavah, Chajah 
(heb. = Livet). 

Ok = Föröka ; Augeo (lat.), Avxano (gr.), (Gh)usch (heb. 
= Cogo (lat)). 

/ = Gå; Lenai (gr.), Ire (lat), (Gh)ur, C/r (heb.) = Röras; 
lair. 

ÄÄ = Gå; Gäck, Gängen, Gehen (germ.), Schagah, Halak 
(heb.), Kio (gr.), Cio, Cito (lat.). 

lfÄ = Fä, Ko; Kuh (ty.), Cow (eng.), Koi, Kui (heb. = 
Bock-Hirsch), Vacca (lat.). 

lfÄAr = Baka, Koka; Kaio, Kavo (gr.), Coquo (lat), Aj^ä, 
Kavah (heb. == Bränna). 

|fj||r= Hacka; Chakah (heb.), Ico, Secare (lat.), Akako 
(gr.), Hacher (fr.). 

lftAr=Hög; Cacumen (lat), Hoch (ty.), Gigas (gr.), (Gh)- 
oqez (heb. = Spets; Acu (lat.)). 

irj|/== Dölja; Celare (lat.), Hehlen (ty.), Kalah, Ghalafn 
(heb.), Eilyo (gr. = Hölja (sv.)). 

lfÄ/= Kalla; Qaroh (heb.), Kalah (heb.), ö^/(heb.= 
Röst), Clamo (lat.), Kalein (gr. = r = 1), Calo (lat.). 



Digitized 



by Google 



264 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

lfÄ/= Klyva; Halal (heb.), Skilja (sv.), AUasso (gr.), 
Avello, Solvo (lat.). 

lfÄ/ = Kall; Gelidus (lat.), Cold (eng.), ö^r (heb. r = l = 
Köld), Kryerös (gr.). 

lfÄ/ = Ihålig; Hohl (ty), Koilos (gr.), Scha(gh)al\^eo), 
(Täö/ä/ (heb. = Urhålka), Coelum (lat). 

|fÄ/= Lustig; Celer (lat.), Alacer (lat.), Hilaris (lat.), Ghil, 
Ghul (heb.), Hilaros, Geloios (gr.). 

|ftf/=Giil; Hilvus, Gilvus (lat), Y^éX^o^(^x^=iSchallach 
(heb. = Tända eld; jfr Scharlakan, flammande). 

lfÄA = Kal; Calvus (lat.), CAa/ak {hQh. = K2A). 

Kal = H3\s; CoUum (lat). Gula (sp.), Kehle (ty.), Kolläo 
(gr. = Foga), Collum (lat. = Fogen), CAe/y Chajil (heb. 
= Fästet), Kolla (gr. = Lim). 

|fil/ = Kol; Gackeletkiihéb), Gac Aal (heh.) av QalaA (heb. 
= Bränna), Calidus (lat.), Kälöo (gr.). 

Kalk = Söt; Glykus (gr.). Galax (gr. = Mjölk), CAa/aå 
(heb. = Mjölk), Chalaq (heb. = Smeka Tungan == 
Glatt), Levis (lat. = Glatt). 

lfÄÄ=Guld; Gold (ty.), Hold (ty. = Huld (sv.)), Hilvus 
(lat.?), Halal, Hullal, Hill (heb. = Glänsa). 

Kam = Älska; Gaméo (gr.), Cham, Chom (heb. =: Värmen), 
Chamud (heb. = Älskvärd). 

Ifjillf = Mark; Humus (lat.), Campus (lat.), Kamai (gr. = 
till marken), Chomer (heb. == Lera), Chamoz (heb. = 
Undertryckt), Kamon (heb. = Kornfält). 

ifÄllf= Hölje; Zamid^^. = Lock), Camera (lat.), Amyno 
(gr. = Skydda). 

Kam = Sten; Chomer (heb. = Lera). Humus (lat.), Keram- 
os (gr. = Lera). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 265 

.lftfin = Man, Mänska; Homo, Humanus (lat.) av Humus 
= Mullen; Chomer (heb. = Lera), Konis (gr. = Stoft). 

Km = Föda; Gigno (lat.), Gennan (gr.), Ghun^ Ghanah 

(heb.). 
Km = Snappa; Gähnen (ty.), Kaino (gr.), Qun, Qin^ Hun 

(heb.), Gäspa. 
Km = Slå; Hena (heb. = Förstöring), Kentéo (gr. =Slä), 

Döda; Kenöo (gr. = Förinta; jfr Keins (ty.) = Intet); 

Ki'Ein (heb. = Liksom Intet). 

Km = Glänsande; Candidus (lat.), Ganäo (gr.), Nogah 
(heb. = Glans), Ajiriy Ghin (heb. = Glans, öga). 

lftf/f = Knä; Gony (gr.), Genu (lat.), G^äääö^^t (heb. = Böja). 

If<9/flr = Bränna; Incendo, Candor (lat.), se Kan = Glän- 
sande. 

KbUBP = Hampa; Cannabis (lat.), CAav (heb. = Rep), 
Kabel (sv.); därför Chavre, Chanvre (fr. = Hampa). 
Men Skoinion (gr. = Kabel). 

lfÄ/f/ = Skilja; Anti- (gr.), Ent- (ty,), AnatAot {héb. = 
Gensvar), Anoh, Ghanoh (heb. = Svara). 

Kap = Hava, Hålla, Lyfta; Capio (lat.), Heben (ty.), Hapto 
(gr.), Chavah, Hajah (heb. = Hava), Keep (eng.), Gabah 
(heb.) = Heben (ty.). 

Kap = Hava, Giva; Give (eng.), Have (eng.). Se före- 
gående ord. 
Kap = Get; Capra (lat.), Sagh-ir (heb. = Bock). 
Kap = Häst; Hippos (gr.), Cab-allus (lat.). 

Kap = Huvud; Kopf (ty.), Cap-ut (lat.), Gab (heb. = 
Spets), Kefale (gr.). 

ICfp==Bur; Captare (lat.), Käfig (ty.), Cage (fr.), Chabischah 
(heb. Rabb = Fängelse), Schaboh (heb. = Fånga). 



Digitized 



by Google 



256 sprAkvetenskapuga studier 

Kbp = Urskilja, Se; Cerno (lat.), Hor-ao (lat.), Raah^ Heir 
(heb.), Kora (sv. = Erkoren ty.). 

lfÄr = Resa; Curro (lat.), Gur (heb. = Gästa), G^r(heb. 
= Främling, Resande). 

Kw = Göra; Creo, Gero (lat.), Charad (heb. = Tjäna). 

|fÄ/^== Bränna; Garah (heb. = Tända), Charah (heb. = 
Bränna). 

|fÄr = Förnäm; Zar (heb.), Kyrios, Tyr-annos (gr.), Pro- 
cer (lat.). 

Kw == Fader- och Moderlös. Careo (lat. = Sakna), Heres 
(lat.), Keros (gr.). Ger (heb. = Främlingen), Chasor 
(heb. ^ Sakna), Käreia (gr. = Änkestånd). 

Ifjr = Hjort; Cervus (lat), Äjzr (heb. ^ Lamm), Kriös 
(gr. = Gumse), Keras (gr. = Horn), Qeren (heb. = 
Horn), Comu (lat.). 

Kw = Hår; Seghar, Sear (heb.), Hair (eng.), Haar (ty.), 
Cirrus, Crinis (lat.). 

|fÄr = Horn; Keras (gr.), Qeren (heb.), Cornu (lat.). 

KåPill = Växa; Germen (lat.), Geresch (heb. = Växtlighet), 
Garam (heb.). 

Kwm = Sorg; Harm (sv.), Gram (ty.), Harea(gh) (heb. 
= Harm), Zarah (heb. = Sorg), Irä, Cura (lat.). Orro- 
dia (gr.), Orgä (gr.), Zorn (ty.). 

Ksrt= Stympad; Curtus (lat.), Kurz (ty.), Arti (gr. = 
Korteligen), Qazar (heb.). 

Ifjir/ = Slutet rum; Kortos (gr. = Gård), Hortus (lat.). 
Hasar (heb.), Garten (ty.). Gärd, Gård (sv.). 

lfÄr/ = Mitt, Hjärta; Cor (lat.), Kardia (gr.). Ö^r^* (heb. 
= Mitt, Inre). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKBKS RÖTTER 267 

KbS = Hus; Casa (lat.), Chasah^ Chasoh (heb. = Bo i), 
Caser (fr.), Haus (ty.), Hazar (heb. = Gård), Kevtho 
(gr. = Täcka). 

KtLSp = Främling; Hospes, Hostis (lat.), Gast (ty.), Hostis 
Hostisber (gr. = Vem som helst), Ascher, Ascherdablr 
(heb. = Vilken som = Hostisper eller Hostis-däpote 
(gr.)) eller Ai-zeh (heb. = Hostis). 

KäSt = Ren ; Castus (lat.), Kath-aros (gr.), Zak (heb.), 
Sacer (lat.), Chathah (heb. = Fela, och Försona). 

irj|/=Hata; Chathah (heb.), Kotéo (gr.), Odisse (lat.), 
Hate (eng.). 

lft/ = Hugga, Förfölja; Skitzo (gr.), Cut (eng.), Qazoq 
(heb.), Cedo, Caedo (lat.). 

irjl/= Skydda; Kevtho (gr.), Custos (lat.), Huten (ty.), 
Hasether (heb.), Hide (eng.), Cutis (lat. = Huden = 
Skyddet). 

irj|/ = Katt; Catus (lat.), Gatta (it.), Chat (fr.), Catulus 
(lat. = Unge, Valp) = Qaton (heb. = Unge, Liten), 
Kato (gr. = Ned, den lägre), Catus (lat. = Slug), Kaseb 
(heb. = Lögn), Katze (ty.). 

|ft/=Kittel; Kythra (gr.), Kessel (ty.), Catillus (lat.), 
Kotylä (gr.), Qallachath (heb.). 

|f//il = Kall; Hiems (lat.), Keimon (gr.), //if>« (heb. = 
Storma), Chaj^ Chi, Chiim (heb. = Frisk). 

KlBk= Sörja; Chekel (heb. = Sorg), Klagen (ty.), Lugeo 
(lat.), Klatzo (gr.). 

KlBp = Bröd; Lev (sv.), Chleb (pol.), Laib (ty.), Lechem 
(heb.), Plakous (gr.), Pelach (heb. = Kaka = Placenta 
(lat.)), roten = Kleben (ty.), Chalaph (heb.). 

17. — Strindberg, Sprdkvetenskapliga studier. 



Digitized 



by Google 



258 SPRÄKVETfiNSKAPUGA STUDIER 

IfAl/f = Böja; Clino (lat), Lehnen (ty.), Klinein (gr), Chuly 
Chil^ Chalasch (heb.), Zelagh (heb. = Halt), Linkisch 

(ty-)- 

KlM = Mild, Klar; Lenis (lat.), Clean (eng.), Selänä, 
Hellena (gr.). 

Klank = Böjd, Halt; se Klan = Böja. 

ir/Milr=Slå; Clango, Plango (lat.). Ha/eqe/i (heb. Tal- 
mud), Halom Pagham (heb.), Kolatzo (gr.). 

ICto/lilr = Skälla; Klatzo, Klangä (gr.), Ö^/ (heb. = Röst), 
Qalah (heb. = Skälla), Clamo, Clangor (lat.). 

If/M = Stämma, Röst; Klatzo (gr.) se ordet ovanföre! 

|fto/=Wohin thun? 

KM = Lam; Claudus (lat.). Kolos (gr.), Clocher (fr.), Halt 
(sv.), Hachalesch (heb.), Zelagh (heb. = Halt). 

lf/lf=Höra; Klyo (gr.), Laut (ty.), Lyda (sv.). 

If/lff= Sluta; Claudo (lat.), Schliessen (ty.), Sluta (sv.). 

ir/lfilr = Kleio (gr.), Kalleh (heb.)* 

Km = Veta; Nosco (lat.), Gignosko (gr.), Know (eng.), 
Can (eng.), Können (ty.), Kennen (ty.), Schanoh (heb.). 

|fMf= Näste; Nidus (lat.), Qen, Qan, Qinnim (heb.), 
Neottia (gr.), Scheken (heb.). 

lfoilr= Tänka; Cogitare (lat.), Hug (sv.), Hägeisthai (gr. 
= Tro), Hagoh (heb.). 

Ifo/Hf = Spets; Culmen (lat.), Ghal (heb.), Qomah (heb.), 
Cime (fr.), Kulm (ty.). Holme (sv.), Glokis (gr. = Pil- 
spets). 

Kop = Köpa; Kaufen (ty.), Capio, Apiscor (lat.), Hapto 
(gr.), Schabor (heb.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 259 

|fop = Hoppas, önska; Haphez (heb.), Hoffen (ty.), Cupio 
(lat.), Kapyo (gr.). 

Kop = Innehåll, Mängd; Copia av Capio (lat.), Haufen 
(ty.), Qaboz (heb. = Hopa). Cupa (lat.), Kopp (sv.). 

lfO/ = Höra; Otos, Ous (gr. = Öra), Ozen (heb. = öra), 
Audio (lat.), Haazen (heb. = Höra). 

KOBt = Knotor; Costa (lat.), Ghezem (heb.), Ostoun (gr.), 
Os, Ossis (lat.). 

jfrÄ = Växa; Cresco (lat.), Garasck, Geresch (heb.), Creare 
(lat.), Grow (eng.). Gro (sv.). Gräs (sv.). 

Ifrtfp = Skära ; Gråben (ty.), Grafo (gr.), Rapio (lat.), 
Ckarus, Gazor (heb.). 

Knp = Gripa. D:o. 

Krsp = Stark; Gebura (heb.), Corpus (lat.), Kraft (sv.), 
Abrös (gr.). 

Ifrap = Svart fogel: Ghoreb (heb. = Korp), Corvus (lat.), 
Rabe (ty.). 

Knp = Kropp, Kött, Blod; Corpus (lat.), Kreas (gr.), 
Sckar, Schear (heb.). 

lfrÄ/fAr= Ring; Corona (lat.), Curvus (lat.). Ring (ty.). 
Kränga (sv.), Kikkar (heb.), Circus (lat.). 

Knt = Skrida ; Schreiten (ty.), Aschur (heb. = Schritt), 
Gradior (lat.), Korein, Erkesthai (gr.). 

lfrÄ/=Rå; Crudus (lat.), Agrios (gr.), Gharabah (heb.). 

Krl= Skrika; Crier (fr.), Skrika (sv.), Kravgä (gr,), Quiri- 
tatio (lat.), Quaro (heb. = Crier fr.), Eritzo (gr. = Gräla). 

|frA= Gräns; Grenze (ty.), Horos (gr.). Hor, Har (heb.), 
Zur, Hagur (heb.), Agger (lat.). 



Digitized 



by Google 



2G0 SPRÅKVETENSKilPUGA STUDIER 

Krup =^ Dölja; Krypto (gr.), Roof (eng.), Kropp-(åsen) 
(sv.), Operio (lat.), Arubba (heb. = Fönstergaller), 
Qurah (heb. = Tak). 

Kum = Hop; Cum, Cumulare (lat.), GAam, Ghim (heb. = 
Sym. (gr.), Sam-la (sv.)). 

Kump = Bägare; Humpe (ty.), Kyfa (gr.), Qåph (heb.) 
= Cavus (lat.). 

Kust= Skatt; Gaza (lat.), Schatz (ty.), Asr, Öser (heh.), 

KUS = Försöka, Smaka; Kiissen (ty.), Kasos (heb.), Gust 
(eng.), Gouter (fr.). 

Kut = Betäcka; Hiiten, Schiitzen (ty.), Sotzo (gr.), Chasoh 
(heb.), Custodire (lat.). 

Jflftf = Komma == Gå till; Samlas; Schagah, Schgh 
(heb.), Cogo (lat). 

KyBk = Pipa, Hväsa; Kväka (sv.), Coac (fr.), Naschasch 
(heb. = Hväsa; Nakasch = Orm), Goao (gr.). 

KyM = Skria; Qiny Qun (heb.), Gunnire (lat.), Hinnire 
(lat.), Gnägga (sv.). 

KvBrp = Svarva, Dreja; Werfen (ty.), Verber (lat.). Varv 
(sv.). Varp (sv.). Tur, Zur, Dor^ Dur (heb. rot). 

Kwt = Glänsa : Weiss (ty.). Gaschoth (heb.), White (eng.) 
= Upplysas, Veta, Se; Oida (gr.), ladagh (heb.). Video 
(lat.), Chasoh (heb.). 

|fw/= Vilja; Auh, Avah (heb.), Avidus (lat.), Efiesthai 
(gr.), Evkesthai (gr.). 

lflfA=Leva; Vivo (lat), Biöo (gr.), Chaja, Chih, Chava, 
Evah (heb.), Viv (sv. ^ Evah (heb.)). 

lflfA= Vila; Quies (lat.) = Häsykos (gr. = Achoz (heb.). 
Vila (sv. = Chul (heb.)), Weilen (ty.), While (eng. = 
Under det att), Weil (ty.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 261 

Ifirarill = Varm; Karma (gr.), Calmus (lat), CAom {heh,\ 
Formus (gammal lat.), Germen (lat.). Harm (ty.), Garah 
(heb. = Tända, Bränna). 

Kwrt = Fast; Hart (ty.), Ilarjs, Ha-arez (heb. = Det torra, 
Jorden), Erz (ty.), Aridus (lat.), Qvarz (sv.), Kartos, 
Kratos (gr.), Karterös (gr. = Fast). 

|fras = Vild; Vis ^'!it)=Ghuz (heb.) = Iskys (gr.), 
Chasaq (heb.). 

lfra/ = Krets, Kula, Hjul; GU, (7«/ (heb.), Vello (lat.), 
HiUo (gr.). 

IfirM = Kvinna = Gynä (gr.), Kona, Hona, Kvinna (sv.)^ 
Huhn, Hiihner (ty.), Hahennah, Hennah (heb. = Dessa 
femin.). 

Ifrarilf = Mask; Wurm (ty.), Rima (heb.), Vermis (lat), 
Orm (sv.). 

KwBPn = Kvarn; Zwim (ty.) = Qur (heb.) = Tornare 
(lat.). Bur, Tur (heb.), Zuerl, Quirl, Kurbel (ty.), Tjärna 
eller Kärna (sv. = Tjärna smör), Kehren (ty.),.Churn 
(eng. = Tjärna smör). 

Curro (lat. = Löpa) = Korein (gr.) = Zir (heb. = 
Vandra). En rotkorsning. 

Sa = Så, Utså; .Se-ro (lat.), Aröo (gr.), Seroagh (heb.), 
Sow (eng.). 

5aAr = Se, Veta; Scire (lat), Nosco (lat), iV^öT^j^A (heb.), 
Gignosko (gr.), Gnosis (gr.), Savoir (fr.), Sapere (lat.), 
Saphan (heb.), Hapto (gr.). 

SaÄr=Hava; Ekomai (gr.). Äga (sv.), Hakker ^^\>^, 
Ghasoh (heb.), Aver (sp.), Avoir (fr.), Habere (lat), 
Hajah, Chajah (heb.). 



Digitized 



by Google 



262 sprAkvetenskapliga studier 

Sa/p = Springa, Smyga; Serpo (lat), Herpo (gr.), Talpa 
(lat.), Salio (lat.), Hallomai (gr.), Gal^ Thalol (heb.), 
Salevo (gr.). 

Sailf= Tänka; Sentio (lat.), Hanter (fr.), Hanoh (heb.), 
Aisthanomai (gr.). 

SacÄr=Torr; Siccus (lat.), Isknos (gr.), Psykros (gr.), ^/ 
(heb.)^ Daq (heb.) = Sec (fr.), Saxum (lat.) = Saqal 
(heb. = Stena). 

Stfill = Lika; Sam- (sv.), Gkam, Ghim (heb.), Hama- 
Homoios (gr.), Sym, Syn (gr.), Cum, Con (lat.), Gaméo 
(gr. = Giftas), Am-are (lat. = Älska, gå tillsammans). 

Saf = Nog; Satis (lat), Satt (ty. = Mätt), Adän (gr.), 
Sadaq (heb.). 

ZBkW = Säker; Securus (lat.), Ekyrös (gr.) = Ak (heb.), 
Sicher (ty.). Sure (eng.). 

SAnir = Hastig, Ren; Skär (sv.), Kathairo (gr.), Sacer 
(lat.), Zak (heb.), Tahar (heb.). 

Sa/ = Salt; Hals (gr. = även Hala), Sal (lat), Saluber, 
Salvus (lat.), Alkä (gr.) = Styrkan av Al, El (heb.) 
= Den Starke, med artikel H = Hal, Hel; sedan 
Schalom (heb.) = Helsa = Salvus (lat.), Chajil, Ckil 
(heb.) = Styrka. 

Salt är således lika med Helsan (Heil ty.) och Salvan. 

SAraAr = Röra ; Shake (eng.), Skaka (sv.), Gagosck (heb.), 
Seio (gr.), Quatio (lat.). 

SAra = Skugga; Skia (gr.), Schatte (ty.), Shadow (eng.), 
Suk, Chasoh (heb. = Skydda). 

Skänk = Stiga; Scando (lat.), Sa^^oA (heb.), Hängen (ty.), 
Sancire, Sanctus (lat. = Upphöjd). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 268 

SkBp = Forma; Skevatzo (gr.), Skapa (sv.), Skapto (gr.), 
ScAuå (heb. = Framställa), Habitus (lat. = Skapnad). 

Skråk = Fara, upp; Skräck (sv.), Charaz (heb.), Arasso 
(gr.), Irascor, Horreo (lat.). 

Sksrm = Skydd; Schirm (ty.), Screen (eng.), Harmatzo 
(gr.), Hermetisk (sv. lån-), ScAur (heb. = Mur), Arma 
(lat.), Armon (heb. = Borgen). 

Sk¥arn = Smuts; Skarn (sv.), Harn (ty.). Skor (gr.), 
Scories (fr. = Slagg), Sig- (heb. = Slagg), Schemarim 
(heb. = Drägg), Scheqer (heb. = Flärd), Seor^ Schar 
(heb. = Sur), Secerno, Secretum (lat.). 

SArirr= Skydda; se Kut! 

S/a/r = Svag; Slak, Slapp (sv.), Chalaz (heb. = Schlaflf), 
Schellach (heb. = Slak), Kalarös (gr.). 

Stor = Utvuxen; Stor (sv.). Stark (eng.). Stereos (gr.), 
Zrgh, Zeroagh (heb.). 

S/railAr = Stark, se ovan; Strong (eng.), Zeroagh (heb. 
= Strong; obs! gh y uttalat som ng, som av de 
engelska judarne = Zrogh = Strong), Truncus (lat.), 
Stringo (lat.). 

St^al = Dåraktig; Stultus (lat.). Stolt (sv.). Stolle (sv.). 
Dolsk (sv.), Dvala (sv.), ToUo (lat. = Förhäva), Tolmä 
(gr.), Kittul (heb.). 

^a = Egen; Suus (lat.). Sin (sv.), Sein (ty.), Hia, Hu 
(heb.). Sy, Sos (gr.). 

S*Ka/= Skaka; Quatio (lat.), Hasit (heb.), Seio (gr.),, 
Secouer (fr.), Schiitteln (ty.). 

Silia = Le; Smila (sv.), Simulare (lat.?), Smile (eng.), 
Homalos (gr.), Scklm, Schalem (heb. = Vara vänlig), 
[Jfr: Samuel, Smuel, heb.]. 



Digitized 



by Google 



264 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

Sp»Ar= Blicka; Specto (lat.), Skepto (gr.), Spegel (sv.), 
Spakr (isl. = Genomskådande), Haschqeph (heb.), 
Zappeh (heb. = Se! Zph = Spak skr.). 

Spaf = Bringa framåt; Spevdo (gr.), Spoudä (gr.), Chip- 
pazon (heb. = Spend (eng.)) = Spedire (lat.). 

SpraÄr = Tala; Sprechen (ty.), Precor (lat.), Saphar, Sep har 
(heb.), Fari (lat.), Fratzo (gr.). 

Sta = Stå; Sto (lat.), Stadion (gr.), Satam (heb.). 

Stal = Ställa; Stellen (ty.), Stello {gr. = Ställa), Schthl, 
Schathol (heb.), ScAut (heb.), Schalleach, 

Stal = Skicka. 

Stank = Träffa; Tango (lat.), Tasso^ Tatto, Tyngkano 
(gr.), Chathok (heb.). 

Sft"a = Strö; Sterno (lat.), Zaroh, Zrh (heb.), Strotös, 
Stroma (gr. = Utbredd). 

Sir = Sy; Suo (lat.), Zur (heb. = Binda), Chut (heb. = 
Tråd), Asor (heb. = Binda). 

Slrilr=Suga; Säugen (ty.), Suckle (eng.), Succus (lat.), 
Kymös (gr.), Kylös (gr.) = Ghul\^€b), 

Svan = Tona; Cano (lat.), Kznnor (heh. = Harpa), Ghanah 
(heb. = Sjunga), Sonare (lat.), Ton (sv.), Tune (eng.), 
Tönos (gr.). 

SwiilAr= Helga; Sancio (lat.), Signa (sv.), Hagios (gr.), 
Qodesch (heb.), Channek (= Inviga, Chanik (heb.) = 
Utlärd = Kanik (sv.)). 

Sirap = Sova ; Sopor (lat.), Schakob, Schkb (heb.). Hypnos, 
Zagheph (heb. = Sömnig). 

Sraf= Svettas; Sudor (lat), Hydor, Idrys (gr.), ä^ä, 
lazogh (heb.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 265 

Svårt = Dunkel; Sordidus (lat.), Sort (dan.), Svart (sv.), 

Skor (gr.), Schackor (heb.). 
Swt = Söt; Siiss (ty.), Sweet (eng.), Hädys (gr.), Hod^ 

Hud (heb.), Suavis (lat.). 
Snus = Ung Kvinna; Nyös (gr. = Svärdotter), Naschim^ 

Enusch (heb.). 
SftVl/=Pil, Stråle; av Sterno Qat. se ovan!). 

Su = Svin; Sus (lat.). Hys, Sys (gr.), Sika (gr. Lakon = 
Sau (ty.), Sow (eng.), Sucula (lat.)), Chazir (heb.), 
Ghoz (heb. = Styrkan); Uz^ Auz = d:o, Iskys (gr.), 
Vis (lat.), jfr: Vildsvinets styrka. Chazeq (heb. = 
Stark, modig; CA^^/V = Vildsvin). 

Sun := Son; Suus (lat. = Egen, sin), Hyiös (gr. = Hujus 
(lat.)), Zun, Jazan (heb. = Föda, Nära). 

Sra/=Sol; Sol (lat.), Selas (gr. = Ljys), Hälios (gr.), 

Hillel (heb. = Ljus, Glad). 
Pa = Vara; Fuit, Före, Fio (lat.), Bist (ty.), Biöo (gr. = 

Leva), Be (eng.). Bliva, Bida, Bi' (sv.), Bo, Jabo (heb. 

= Gå in i = Bliva). 
På == Tala; Peh (heb. = Mun), Fämi (gr. = Tala), Fari 

(lat.), Saphar (heb.), Fauces (lat.). Bad (heb. = Baditzo 

(gr.) = Prata (sv.)). 
Pa = Dricka; Poto (lat.), Pak (heb. = Becher (ty.), Pocu 

lum (lat.)), Potos, Pino (gr.). 
På = Frukta, Hata; Pavor (lat.), PacAad (heb.), Fobös (gr.) 
Pa == Slå; Pagaseh (heb.), Pango, Pactum (lat.), Paio (gr.) 
Pak = Göra; Facio (lat.), Poieo (gr.), Paghal, Poghel^eb) 

Påk= Bita; Pascor (lat.), PuscA (heb. = Vanka, valla), 
Baschar (heb. = Meat (eng.). Kött), Baz (heb. = Beute 
(ty.). Byte (sv.), Beghir, Beqor (heb. = Boskap), Pecu 
(lat.). Bag (heb.) = Mat; Fagein (gr.)). 



Digitized 



by Google 



266 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

Pa/= Driva; Pello (lat), ä^^ää/ (heb. = Härska; Baal 
*= Herre), Ballo (gr.). 

Pbii = Spänna; Pando, Bend (eng.), Panah (heb.). 

Pail/r = Fästa; Fingo (lat.). Fangen (ty.), Pungo (lat.), 
Puz (heb.), Pach (heb. = Snara). 

PailAr = Stampa ; Baino (gr.), Bus^ .5a.r (heb. = Trampa). 

PMt = Forska; Bun, Bin ^(heh, = Faino (gr.) = Finden 

(ty.) = Inse, märka), Pynthanomai (gr.), Putare (lat.), 

Findo (lat.). 
Par = Bära; Bara A (heb.), Pario (lat = Bära, föda), Fero 

(lat.), Ferein (gr.). 
Pas = Bränna; £scA, Asch (heb. = Eld), Asche (ty.), Beor 

(heb. == Bränna). 

Ustus (lat.), Fuscus (lat. = Brun, brynt), Pyr (gr.), 

Feuer (ty.), Burn (eng.). 
^ Combustus (lat.). 
Bustum (lat. = Bål). 

Pa/ = Falla, Flyga; Pipto (gr.), Pteron (gr. = Vinge), 

Petannymi (gr.), Vito (lat.), Battel\^^\>. = Vika), Pusch 

(heb. = Vanka). 
Pa/=Säga, Bedja; Peto (lat.), Bedja (sv.). Bad (heb = 

Prata), Pateo (lat. = Öppna sig = Säga ut), Peh (heb. 

= Mun, Öppning) Peitho (gr.). 
Pa/:^ Härska; Bus, Bas (heb. = Trampa, Förakta), Pa/^ 

(heb. Krossa), Potens, Posse (lat.), Despotäs (gr.). 
Pa/= Mycket; PoUys (gr), Viel (ty.), Full (sv.). Plenus 

(lat.), Val-idus (lat.), Bul (heb. = Avkastning), Baal 

(heb. = Härska). 
Pa/=Blek; Pallidus (lat.), Balah (heb. = Tillintetgöra), 

Bal, Beli (heb. = Intet), Fallo (lat.), Favlos (gr.), Fahl 

(ty.), Welk (ty.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 267 

Pa/I= Munter, Djärv; Baal, Baghal (heb. == Herre), 
Basilevs (gr.), Båld (sv.), Bellum (lat.), Beltion, Beltistos 
(gr. = Bäst). 

Pai(r = Gud: Bogu (slav.), Bogdo (mong. = Helig), Bojar 
(ry.), Bagoa (heb. = Hemligt råd), Boaz (heb. = Kraf- 
ten), Baghal, Baal (heb. = Herren), Bagath (heb. = 
Frukta). Paiän (gr. = Heiland). 

ftlAr=Buk; Bukt, Buktig, Puka (sv.), Pakk (heb. = 
Flaska), Buk (heb. = Ihålig), Packas (heb. = Svälla), 
Fucus (lat. = Biås-tång). Pykatzo (gr ). 

PaAr=Häst, Tjänare; Pusch (heb. = Galoppera), Paitzo 
(gr. ==: Leka), Pais (gr. == Gosse, Tjänare), Page (fr.). 

Pa/r = Räv; Fuchs (ty. == Den röda = Fuscus (lat.), Faiös 
(gr. == Brun)), Fux (sv. = Röda hästen), Fauve (fr.), 
Btcsch (heb. = Rodna). 

Pal = Päls, Hår; Pila, Pellis (lat.) = Hud, Täcke = Velum, 
Pul (heb. = Gömma, täcka), Velo (lat.), Filum (lat. = 
Tråd), Pilos (gr. = Filt). 

Pa/=Fält, Sump; Palus (lat.), Pöl (sv.). Fält (sv.), Polen 
(slav. = Slätten), Pälös (gr. = Moras), Pa/as (heb. = 
Jämna; Pe/es = Våig), 

Palk = Folk] Vulgus (lat.). Oklos (gr.), Volk (ty.), Polk 
(slav. =Regemente=Polack=Krigare), Paroach (heb. 
= Paroisse (fr.)), Chol (heb.) = Profan = Qol (heb ) = 
Alla = Hola (gr.), UUus (lat.), Palk (skr.) = Fylke (sv.). 

Pa/m = Handyta; Palma (lat), Palamä (gr.), Palam (lat. 

= Öppen) = Plain (eng.), Älon (heb. = Plain (eng.)). 

Pålas (heb. = Jämna). 
Pant = Väg; Pons (lat.), Pfad (ty.), Pontos (gr.), Patéo (gr. 

= Trampa), Pes, Pedis (lat. = Fot), Pas (heb. = Extre- 

miteterna), Pus (heb. = Jaga), PuscA (heb. = Vandra). 



Digitized 



by Google 



268 sprAkvetenskapliga studier 

POTf = Mark, Grund; Fundus (lat), Bund (dan.), Boden 
(ty.), /V»/W(heb.= Innersta), Boy Ätf77a(heb.= Bygga). 

Pbp= Böna; Faba (lat). Faselos (gr.), Pisum (lat. =Ärta), 
Pol (heb. = Böna). 

Papar = Bäver; Bieber (ty.). Fiber (lat.), Bzåar (heb.). 

Parf= Häst: Parasch, /vr^rf (heb.), Pferd (ty.). 

Pdi = Gosse, Son ; Paid-os, Pais (gr.), Bath (heb. = Dotter). 

Alf = Herre, Make; Father (eng.), Pathe (ty. = Fadder), 
Batha (heb. = Trygga sig till), Patronare (lat. = Skyd- 
da) o. s. v. 

P0ror = Prata; Pråla (sv.), Prahlen (ty.), feryllo (gr.). 

P//ff= Skilja; Findo (lat.), se Pant, 

Pia = Flyta; Fluo, Pluo (lat.), /V, Pu/, Pol (heb. = Svalla), 
Ä/^^ (heb.) = Flod. 

Pia = Blåsa, Flamma; Puah (heb. = Fyo (gr.) = Blåsa), 
Laban, Lebana (heb. = Flamma). 

Plak = Veckla, Fläta; Ka^pal (heb.) = Plecto (lat.), Pelek 
(heb. = Spinnrock). 

Ptoi(r = Bilda; Pag-Aal (heb.), Figulare (lat). 

PfcWIÄr= Glänsa; Blank (sv.), LaAab, Lebana (heb.). 

PfiWli(r=Slå; Plango (lat), se Klank. 

PftWli(r= Spela; Plektron (gr.), samma ord. 

PftWl/= Blanda; Blanda (sv.), Linda (sv.), Balol (heb. = 
Blanda), Ballo (gr. = Kasta om). 

P/o = Blåsa; se Pia. 

Pra = Älska; Praos (gr. = Mild) = Froh (ty.), Perach 
(heb. = Blomstra), Peri (heb. = Frukt), Baro, a (heb. 
= Föda). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPBÄKENS RÖTTER 269 

PraÄr = Skydda; Bergen, Burg (ty.), Borg (sv.), BiraA 
(heb. = Borg), Pergamos (gr.). 

PraÄr = Bedja, Fråga; Precor (lat.), Rego (lat.), Frega, 
Fråga (sv.), Baker (heb. = Fråga), Bakesch (heb. = 
Beg (eng.)). 

Pra/r = Frysa; Qor, Qarah (heb. = Kall), Rigor, Frigör 
(lat.), Psykros (gr.). 

PrBnk= Görs., wohin thun; Pragna (gr.), Bringa (sv,), 
Prehendo Prendo (lat.). 

PrailÄr= Bryta; Frango (lat.). Parar (heh.)y Brechen (ty.), 
Rägnymi (gr.), Ragasch (heb.). 

Priri(r = Bruka; Fruor (lat.), Parah, Peri (heb.). 

Afiir=Böja, Fly; Fevgo (gr.), Puk (heb. = vackla). 

Pllf= Bedja; Bjuda (sv.). Bedja (sv.), /iz^ar (heb. = 
bjuda), Peto (lat.). 

Pff= Käc; Fileo (gr.), Pflegen (ty.). Bal (chald.) = Hjärta, 
Liv = Leb (heb. = Hjärta, Liv), Love (eng.), Lieben 
(ty.), alla inverterade av Pil och Bal. Item Lubet, 
Libet, Lubido (lat.), såvida icke Laban, Labam (heb.) 
= Låga, Flamma är roten. 

PtoAr = Bred; Platys (gr.), Latus (lat.). Flack {^v). Pålas 
(heb. = jämna ut). 

Prap = God; Probus (lat.), Brav (ty., fr.), Probare (lat.), 

Pröva (sv.), Peirasthai (gr. = Pröva). 
Prap = Dålig; Pravus (lat). 
Af = Ren; Purus (lat). Bor (heb.). 
PfÄr= Spets; Pungo (lat), Pägnymr (gr.), Peh (heb. = 

Svärdsegg), Vav, Uf (heb. = Spik). 
PMr= Beck; Zephet, 2/)Ä/(heb.=Beck), Kopher^^^o, d:o). 
P/as/f = Hof (kluven); Ferse (ty.), Paraz (heb. = bryta). 



Digitized 



by Google 



270 SPRÄKVETBNSKAPLIGA STUDIER 

P/lf = Lunga; Fyo (gr), Pnevma (gr.), Ptiach (heb.). 

Pra = Ögonbryn; Brown (eng.), Bryn (sv.). Ofrys (gr.), 
Hyper (gr.), Haaber, Hghbr (heb. = Hyper, gr.). 

Prap = Skägg; Barba (lat), Beard (eng.), Barbier, Balbier 
(ty.), av Barbaros = Barbar, Främling? = Pere-adam 
(heb.) eller Pere = Pra-Ger (heb.) = Pra-Isch (heb. = 
Vilde mannen?). 

ftfiir = Tall; Picea av Pix (lat.) = Beck, Tjära, men 
Kopher (heb.) = Hartz = Kiefer (ty. = Tall = Hartz- 
trädet). 

Pir/ = Ungt Djur; Föl (sv), Polos (gr. = ung Häst), 
Fiille (ty.), Pullus (lat.), Poulet (fr.). 

Ta = Göra; Tatto, Tasso (gr.). Do (lat.). Do (eng.), Thun 
(ty.), Natkon, Thatthah, Then (heb.) = Thun (ty.). 

rj| = Dö; Tod (ty.), Die (eng.), Tha-nathos (gr.), Scho^ 
Scha (heb.) = Undergång = Cado (lat.) = Skedannymi 
(gr.). Dusch (heb. = Döda), Dakah (heb.), Daghak 
(heb. = döda). 

rjlAr=Visa; Zeigen (ty.), Sägen (ty), Schaagh ^^h), 
Ajo (lat.), Mathoak, Mthk (heb.) = Tak (skr. rot) = 
Thavak (heb.) = Teckna = Thuk (heb.) = Tekmar (gr.) 
= Tecken (sv.). 

raAr= Täcka; Tego (lat.), Stego (gr.), Ghato ^^h) = 
Tego (lat.). 

raAr = Duktig; Dignus (lat). 

rj|Ar= Binda; Deo (gr), Z^^^Ä^ir (heb. = sammanföra), 

rjlAr= Tiga; Taceo (lat.). Duk (heb. = Trampas), Daghak 
(heb. = nedtystas). 

fa/ = Lyfta, Bära; Tollo (lat.), Tåla (sv), Dolere (lat.), 
Dulden (ty.), Thul, Tul (heb. = prostravit). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 271 

Ta/ = Skilja; Deleo (lat = utplåna); Daly DalaH^éb.= 
Smäkta). 

raill = Tämja; Domitare (lat.), Damatzo (gr.), Dum, 
Dumah (heb. = bragt till tystnad), Tham (heb. = 
from, tam). 

rail = Tänja; Tendo (lat.), Deinöo (gr.), Nathah (heb.) 
= tendo (lat). 

rjlilAr = Draga, Dröja; Ziehen, Zog, Zögern (ty.), Denken 
(ty.). Se ovan! 

rjlif/r = Beröra, Taga; Tango (lat.). Ting (sv.) = Tangi- 
bile (lat.), Ding (ty.), Debeq (heb.) = vidröra, Daber^ 
Debar (heb.) = Ting. 

länt = Stöta; Tundo, tutudi (lat.). Duk, Dusch (heb.), 
Tykos (gr. = Hammare); Dunka (sv.). 

Tar = Riva, Upplösa; Tero (lat.), Teiro (gr), Tyrannos 
(gr.), ZuTy SaVy Zur (heb.), Taraph (heb. = Riva). 

rfir = Våga; Töras (sv.), Durus (lat.) = modig, hård, 
torr = Durr (ty.). Se ovan! 

r«firp = Behöva; Diirfen (ty.), Tarvas (sv.) = »Torka» 
(sv.), Tharreo (gr.). 

r«jirp = Stelna; Tarpeo (lat.), Starve (eng.), Sterben .(ty.), 
Thardemah (heb. = Bedövning). 

Tra = Hålla; Drao (gr.), Traho (lat.), Durare (lat.). 

rraAr= Draga; Treko (gr.), Darak (heb.). 

rrain = Drömma, Sova; Träumen (ty.) = Thardemah 
(heb.). 

rraill= Skaka; Tremo (lat.), Raihoih (heb.), Zir, Dur 
(heb.). 

rra/fÄr= Draga; Trak. Se ovan! 



Digitized 



by Google 



272 SPRÄKVETEKSKAPLIGA STUDIER 

rraf= Träda på; Treten (ty.), Intrudo (lat.), Darak (heb.). 

rif = Blåsa; Thymos (gr. = Själ, Vrede), Puach (heb. 
= Blåsa). 

rwiAr = Röra; Vacillare (lat.). Vackla (sv.), Zr^^ä (heb.), 
Chil (heb.), Veho (lat.), Haziach (heb. = Tvak skr. 
rot). 

rirap = Tvivla; Zweifeln, Zwei, Ent-zweien (ty.), Dyo, 
Dys (gr.). Duo Dubitus (lat.), Thoam (heb. = Tvilling 
= Två (sv.), Dyo (gr.). Duo (lat.), Saphek (heb.) = 
Zweifel (ty.)). 

railip = Trubbig av Tump (skr. = Slå); Stumpf (ty.), 
Tympanon (gr. = Slaginstrument), Toph (heb. = 
Puka). 

rap = Varm; Tepidus (lat.), Dab (heb. = Smälta), Ta- 
besco (lat.). Däven, Duven (sv.). 

Titpr = God ; Tob (heb.). Tapper (sv.). 

far = Torr; Zi (heb.), Diirr (ty.). Se ovan! 

rteifAr = Lång; Thul (heb. = vara Lång), ToUere (lat.), 
Dulden (ty. = Långmodig), Tålig (sv.). Se ovan! 

raifcr = Tårar; Dakryma (gr. av Dakno = bita), Daky 
Duk (heb.). 

Ta/ = Djup, Dal (sv.). Dal (heb. = Låg), Deilös (gr.), 
Vilis (lat.). 

7ilill=Tid; Zeman (heb.). Timma (sv.). 

7ililfp = Träd, Trä; Timber, Timmer (sv.), Thoren (heb. 
= Träd), Dory, Drys (gr.), Zimmer, Holz (ty.) = 
Timmer, Tafel, Getäfelt (ty. = Tabula), Domos eller 
Do (gr.) = Domus (lat), Thoa (heb.) = Do (gr.) = 
Zimmer (ty., lat.). 

r»il/r = Tunga, Språk; Schm (heb. = Tand). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 273 

Taiff = Tand; Dens (lat.), Schen (heb ), Odontos (gr. gen.). 

rar/f=Torn; Zir (heb.), Sairo (gr.), Tero (lat.), Dardar 
(heb. = Tistel). 

r«i(r = Skiva; Discus (lat), Daph (heb.). 

rw= Ljus, Dag, Gud; Siv (heb. = Ljus), Saphan (heb.), 
Teos (gr.). 

rÄill = Hus; Domus (lat.), Domos (gr.), Do (gr.)= Tho^ 
Thoim (heb. = Rund), Zimmer (ty.). 

rM/lfp = Trumpet; Theruagh, Z4r«(^ÄÄ (heb. = Basun- 
skall). 

rrair = Träd, Trä; Drys (gr.), Thoren, TAren {heb, = 
Mast-Träd), Thirzah (heb. = Tall). 

rrirAr = Torg; TzraA (heb. = By, Läger), Dor, Dur (heb. 
= Boning o. d.). 

Tlfif = Aska; Tonare (lat.), Sckaun, Schaon (heb. = Larm). 

Tm = Två, Tvist; Zwei (ty.), Thoam (heb. = Tvilling), 
Dyo (gr.). Duo (lat.), Dubium (lat.). 

Trär = Dörr; Thyrä (gr.), Zir (heb. = Tyrangel), Z?^r 
(heb. = Boning, »Dörrar»). 

Jiliir= Kasta; Jacio (lat.). Jazagh (heb.). 

JlfirAr = Förbinda; Jungo (lat.), Jugum (lat), Zygon (gr.), 
Jachad (heb. = Förbinda), Ickdu, Jachdav (heb.). 

Ka = Blåsa, Draga; Veho (lat.), Aemi (gr.), Aoi (heb. 
= Vel). 

KtÄr = Vaka; Vigeo, Vigilis (lat.), Haqes (heb.), Jaqaz 
(heb.). 

Ka/ = Vilja; Välja; Volo (lat), Alah, Äi;^/ (heb.), Boulo- 
mai (gr.J. 

18. — Strindberg. SpråkveUnskapUga studier, 

DigitizedbyVjOOQlC ■ 



274 SPRÅKVBTENSKAPUGA STUDIER 

K»/ = Vända; Waken (ty.), Ghil, Ghul (heb.), Hjula 
(sv.), Hallomai (gr.). 

K»/ = Vara stark; Validus (lat.). Al, El, Elohim (heb.), 
Väldig (sv.), Aldesko (gr.), Baal (heb. = Baghal = 
Be Ghal = Från ovan). 

KailÄr = Vinda, Vända; Binda; Vinco (lat), Vanka, Hank 
(sv.). Hinken (ty.), Ghanos (heb.) 

KarÄr = Verka; Ergatzo (gr.), .^r^^ (heb.), Gharak\^€b), 
Wirken (ty.). 

Ktf=Se, Veta; Oida, Eidon (gr.). Video (lat.), ladoagh 
(heb.). 

Kar = Sann; Verus (lat.), Wahr (ty.), Purus (lat.), Bor 

(heb.). 
K»/ = Gammal; Alt (ty.), Vetus (lat), iEtas, iEternus 

^7it\ Gheth (heb. = Tid). 
KaAr = Röst; Vox (lat), Äko, Akuo (gr.), Achaz (heb. 

= fatta). Och, Oach (heb.), Achach (heb. = Oja sig). 

KlÄ = Moln; Wolke (ty.), Wolle (ty.) = Ull (sv.), Ghol 
Ghul, Ghil (heb. = Volvo lat.). 

yaln = Ull. 

Vålk == Varg, Vilddjur, Fiende; Alopex (gr. = Räv), 
Vulpes (lat.), Wolf (ty.), Lupus (lat.), Lykos (gr.),' 
Luchs (ty.), Aleph (heb. = Valk (skr. rot)), Ulk (sv.). 
Schåkal (heb. = Lejon), Schughal (heb. = Räv). 

Kailf = Vatten; Vand (dan.), Unda (lat.), Ud-Uvidus (lat.), 
Idrys (gr. = Svett), Hydor (gr.), Sudor (lat.), Madidus 
(lat.), Matar (heb. = Regn), Izgh, läzagh (heb.), 
Majim (heb'.). 

Kar = Man; Vir (lat.), Per (kelt), P^r (heb.) = Färre 
(ty.). Ung Tjur, Far (sv.). Far-galt (sv.), Pfarrer (ty.), 
Pére (fr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÄKEKS RÖTTER 276 

Yart = Planta = Ört (sv.), OrotA (heb. = Grönsaker) = 
Kraut (ty.), Wurzel, Wiirzen (ty.), Viridis (lat.). 

Ybs = Våren ; iEstas (lat. = Sommaren), AscA (heb. = 
Värmen), iEstuarium (lat.). 

KasAr = Afton; Vesper (lat), Hespera (gr.), AcAar (heb.) 
= Sen = CAoscAek (heb.) = Mörker = Vask (skr. rot). 

Kater = Änka; Wittwe (ty.), Widow (eng.), Vidua (lat.)= 
Viduus = Tom = Badad (heb.), = Ensam = Viduusj 
av Bad (heb.) = Skilja = Fido, findo (lat.). 

K/Är = Boning = Oikos (gr.), Sukka (heb.), Vicus (lat.). 

/|fa/r = Förmå; Mogen (ty.). Magis (lat.), Makros (gr.), 
MagAal (heb% = Övre). Megalä, Megas (gr.). 

/Ito/r = Arbeta; Makeomai (gr.), Machen (ty.), MelakaA 
(heb. Arbete), Machina (lat.). 

Ma/ = Tala; Mala (sv.), Millah (heb. = Ord), Melos (gr. 
= Sång\ Meletao = Deklamera). 

Afa/=Mala; Mylos (gr. = Kvarnsten), Mul (heb. = 
Krossa), Molo (lat. = d:o). 

Ma/Ar = Mjölka;. A-melgo (gr.), Milch (ty.), Lac (lat.), 
Galaktis, Galax (gr.); C/:^?/^^ (heb. = Mjölk), GAul^ 
Ghal (heb. = Mjölka), LacA (heb. = Vätska, Lake). 

Ma/f = Tänka; Mens (lat.), ManaA (heb. = räkna ut), 
Mänyo (gr.). 

Mail = Bliva; Maneo (lat.), Minnas (sv.), ManoaA (heb 

= Vila), ManagA (heb. = Uppehålla). 
Ma/f = Handhäva, Skydda; Manus (lat.), Munire (lat.), 

Manos (heb.) = Tillflyktsort = Manure (eng.), Mansion 

(eng.), Moenia (lat.). 
Ma/ff= Erfara; Mentis, Mens (lat.), Manthano (gr.). 

Se Man = Tänka. 



Digitized 



by Google 



276 sprAkvetenskapliga studier 

Måttt = Mäta; Mana A (heb. = räkna), Mensura (lat.). 
Se förra ordet. 

Mår = Dö] Harvatten (sv.), Mar-Ris (sv.), Morior (lat.), 
Marasmus (lat.), Mara (heb. = Bitter), Mur (heb. = 
Växla), Moros (gr. = ödet), Moro (lat.). 

/|ftir/ = Bita; Mordeo (lat.), MoraA (heb. = Kniv), Marder 
(ty. = Mård, Bitaren). 

Mf/= Skära; Messis (lat.), Messer (ty.), Madon {heh.= 
Strid), Madai (heb. = Avmätare. Se Mänt = Mäta). 

/}!•/ = Kasta, Sända; Mitto (lat.), Athah (heb. = Komma; 
part. hi Mitthen = Skickad), Massagh (heb. = Resa). 

Mfelr = Blanda; Misco (lat.), Mesek (heb.), Mignymi 

(gr-)- 
Måk= Stor, Mycket; Megas, Megalä (gr.), Mag-Aa/ (heb.), 

Magis (lat.). 

Måk = Liten, klen. 

MbI =D:o; Mikros (gr. opp. Makros = Stor), Malus 
(lat.), Mucus (lat.). Myg (dan.). Mollis (lat.), Mu/ (heb. 
= Förintas). 

Mm = Mycket; Manches (ty.), Magnus (lat.). 

Mbh = Litet; Minus (lat.), Mä (gr. = icke). Min (heb. 
= ifrån = minus), Menu (fr.), Manös (gr. = Tunn), 
Men (heb. = En Del av), MizgAar (heb. = Litenhet). 

Mark = Mörker; Morosus (lat.) = Mara A (heb. = Bitter, 
Sorgsen), Mohr (ty. = Neger, fr. Maurer = Svarta), 
Morysso (gr. = Svärta). 

MBt = Mitt; Det avskurna, tillmätta. Se ovan. 

Mat =YSit; Madidus (lat.), Mad-äng (sv.). Matar (heb. 
= Regn). 



Digitized 



by Google 



världssprAkbns rötter 277 

Måk = Svärd; Makaira (gr.), Messis (lat.), Maqzuah (heb. 
= Stor Kniv). 

Mbius = Kött; Mamma (lat. = juver), Mazon (heb. = 
Mat), Matghamim (heb. = d:o), Mamonas (gr. = 
Mammon). 

Mar = Hav; Maor (heb. = Ljus), Marmareos (gr. = 
Glänsande), Mare (lat.), Mohr, Moor (ty.). 
Eller Det Bittra, Salta = Marah (heb.), Amarus (lat.). 

M8rp = Myra; Myrmex (gr.) = Form-ica (lat. = Vermis?), 
Myrioi (gr. = Oräkneliga?), Rima (heb.) = Kryp = 
Myra (sv. invert.). 

Atorf= Smuts; Merde (fr.), Merda (lat.), Schmieren (ty.), 
Smörja (sv.), Maq (heb.) = Mög (dan.). Moder (ty.), 
Mudder (sv.). 

Ma5ilr = Märg (i Ben) = Medulk (lat.), Moach, Mch 
(heb. = Märg), Mucus (lat.), Myelos (gr.). 

Ma/— Honing, Mathok (heb. = Söt), Methy (gr.) = 
Sött vin = Mjöd (sv.). 

M«f = Metall; Metallum (lat.), Mathach (heb. = Tänjbar), 
Maitheketh (heb. = Metall). 

Mist = hön; Misthos (gr.), Miethen (ty.), Mas (heb. == 
Lönarbetare, Lön). 

Mof = Pengar, Tull; samma ord. Mutor {sv. )y MzscA-pat 
(heb. = Tull). 

Mus = Mus; Mus (lat.). Mys (gr.), Mysos (gr. = Avsky- 
värd), Mozaah (heb. «= Abort), Musch (heb. = fnalla 
på), Mytzo (gr. = Suga). 

Mirslr = Mygga; Fluga; Musca (lat), Mosca (roman.), 
Miicke (ty.), Myia (gr.), Mytzo (gr.) = Suga = Mazaz 
(heb. = Suga). 



Digitized 



by Google 



278 sprAkvetenskapliga studier 

Hm = Taga; Nehmen (ty.), Nachal (heb. == Taga), Nactus, 
Nanciscor (lat.), Nemo (gr. = besitta). 

M9Ar = Bära; samma ord. 

Måk=GSi under; Nex (lat. = Döden av Neco), Nyx 
(gr. = Natten), Mag (heb. = Undergång), Nusch (heb.) 
= Vara Sjuk = Nosos (gr.), Noscius, Noceo (lat.). 

Hut = Njuta; Nuh, Navah (heb. = Ljuv), Nachath (heb. 
= Vila), Nutrire, Utor (lat), Nokeliä (gr.) = Vila; 
Noach (heb. = Vila). 

#Jllr= Naken; Naqi (heb. = Oskyldig, fri), In-nocens 
(lat.), Nitzo (gr. = rena). 

#j||f = Ny; Novus (lat), Neu (ty.), Nearos (gr. = Ung), 
Nubilis (lat.), Na (heb. = Färsk), Naar^ Nghr (heb. 
= Ungdom). 

ÄJlAr= Nagel; Klo; Spik är samma ord; Nagagh (heb. 
= Gripa), Nagen (ty.), Nail (eng. = Nagel och Spik), 
Angles (fr. = Unguis, men Clou (fr.) = Klo (sv.) = 
Spik;.Claw (eng. = Klo), Ciavus (lat.) = Nagel och 
Spik; därav Klo (sv.), Clou (fr.). 

iltoiW = Natt; Noach, Nuch (heb. = Vila), Nyktor (gr. 
= Natt), Nox (lat.). 

Äilllfp = Navel; Umbo (lat.), Omfalos (gr.), iV^^i?/ (heb. 
= Slang, eller Nabel = vissna). 

Hank = Snö; Ningo (lat.), Nix (lat), Nagge (neb. = 
Det Ljusa). 

iltolf/ = Nöd; Nod (heh.) — Noth (ty.), Nudus (lat.), Niente 
(it.), Nothing, Need (eng.), Oudenos (gr.). 

Måp = Avkomling; Na6 (heb. = Frukt), Nepos (lat.), 
Neveu (fr.), Neffe (ty.), Näpios (gr. = Barnslig), Nubo 
(lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 279 

ilftip = Moln, Himmel; Nebel (ty.), Nebulösa (lat.), 
Nephesch (heb. = Andedräkt), Nephez (heb. = Regn- 
skur). 

itor= Man; Nearos (gr. = Yngling), Nurus (lat.), Anar 
(gr.). Ig-narus (lat. = Omanlig), Arrän (gr.), Nir (heb. 
= Odla), Arare (lat.), Naar^ Nghr (heb. = Gosse, 
Man). 

Hm = Näsa; Nasus (lat.), Nase (ty.), Nez (fr.), Nose 
(eng.), Nasus (lat.) = Den rinnande (Vaniéek), Nevo 
(gr.) == Näsos = Ö.= Den flytande; Navs (gr.) = 
Skepp d:o, Nazal (heb. = rinna). 

£ä = Gjuta, lösa; Lyo (gr.), Luo, Fluo (lat.), Zä^ä (heb.) 
= Fuktig, flytande, Lacus (lat. = Sjö). 

£Älr = Ligga; Lak (heb. = Tröttas), Lassus (lat). Lat 
(sv.), Lanthano (gr.), Li? (eng.), Liegen (ty.). 

Ulk=^ Läsa, Tala; Lego (lat.) = Läsa och samla, Lesen 
(ty.), Lusch, Lechak (heb. = Tugga), Lingo (lat.), 
Leiko (gr.), Lecken (ty.). 

£alr = Locka; Lego (lat.) = Samla; Lesen (ty.), Alicio 
(lat.). Se ovan. Laq-at (heb.) = Lego (lat.) = Samla. 

Låm = Bryta; Lame (fr. = Havsbrott), Lam (sv. = Led- 
bruten), Chalam (heb. = Bryta). 

lam = Upptaga; Lambano (gr.). Lämpa (sv.), Laphath 
(heb. = Gripa). 

£Älflr = Uppnå; Langkano (gr.), Erlangen (ty.). Lakad 
(heb. = Fånga), Lingo (lat.). 

£aiflr = Slicka; Leiko (gr.), Slicka (sv.), Z«ä^ä (heb.), 
Lachak, Lchk (heb.). 

Utnt = Dölja; Lanthano (gr.), Zä/ä, Lut (heb.). Se 
ovan! 



Digitized 



by Google 



280 sprAkvetenskapuga studier 

Lat = Gå; Elevtho (gr.), Begleiten (ty.) = Chalaph (heb. 
= Glida). 

£/lfAr= Lämna; Linquo, Lictum (lat), Laqach^ i Ni. 
Nileqach (heb. = Tagas bort). 

lirAr = Ljuga; Liigen (ty.), Luz (heb.), Louche (fr.). 

£iriir = Lysa; Lux (lat), Lahat (heb. = Låga), Ljus (sv.), 
Hade-lek (heb.) = Upplyst. Men Light (eng. = både 
Lätt och Ljus = Leicht och Licht); Letta (sv. = 
Färga; Lätta = Ljusna), Lyknos (gr.), Levkos (gr.). 

Ilfp = Älska; Lieben (ty.). Se ovan! 

RBk= Ordna; Rego (lat). Arkeo (gr.), Rakasch (heb. = 
Samla), Arok (heb. = Ordna). 

m = Skratta, Reta; Risus (lat.), Rathecha (heb.) = Irrita- 
tion (eng.). 

la* = Lätt; Levis (lat.), Celer (lat.) = ö^/(heb.), Leicht 

(ty.). 

£Älf/= Långsam; Lentus (lat.), Lat (heb.). Se ovan! 

£äP = Halt; Labo (lat.), Leipo (gr.), Limp (eng.). Se 
ovan! 

/|a/ = Rak; Rektus (lat.), se Rak. 

Haf = Snabb, Gärna, lätt; Radios (gr.), Ruz (heb. = 
Löpa). 

/|irp = Röd; Rufus (lat), Pyrrös (gr. = Rufus invert), 
Chaphor (heb. = Rodna). 

lanilr »= Äpg, Sump; Lucus (lat), -4^Ä« (heb. ««= Äng), 
Anger, Äng (sv.). 

£ap = Vatten; Älv (sv.). 

iMp = Lejon; Labo (egypt.), Löwe (ty.), Lisch (heb.), 
Leo (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 281 

£/lf = Lin; Linum (lat.), Linon (gr.), Tråd, av Lingo = 
Binda, Alam (heb. = Binda). 

£lf/== Människa; Leute (ty.), Liod (isl.), Laos (gr. = 
Folk), Leom (heb. = Folk). 

lut = Ansikte; Litr (isl), An-lete (sv. = Hy, Färg; 
Letta = Färga). 

/Iailf = Armen; Gren; Ramus (lat.), Aram (heb.). Ram 
(sv. Björnens), Aram (ty. = Arm), Arma (lat. = 
Vapen). 

Aap = Dräng; Arab (heb. = Anstifta), Arbeit (ty.), Rab 
(heb. = Mästare). 

Hm = Dagg; Ros (lat.), Drosos (gr.), Deror^ Drur (heb. 

= Flöde). 

Aaf = Rot; Riza (gr.). Radix (lat.), Rot (sv.), Rasch, Rosch 
(heb. = Utgångspunkt, Början, Huvud) = Scheresch 
(heb. = Rot). 

/la/ = Hjul; Rade (ty.). Ratt (sv. Styrhjul), Rota (lat), 
Ruz (heb. = Löpa), Rez (heb. = Löpare). 



Digitized 



by Google 



LINGUA SANCTA 

SEX HUNDRA HEBREISKA RÖTTER 

(Alla rot-ord ur Gesenius' lexikon hebraicum et chaldaicum I, II, 
Uppsala 1829; 926 sid. 8:0) 

JÄMFÖRDA MED GREKISKA, LATINSKA, ROMANSKA OCH 
GERMANSKA ORDFRÄNDER. 

Hebreiska alfabetet belysande Ijudskrid- 
ningarna. 

Om man börjar med den enklaste av hebreiska bok- 
stäverna eller ^ = lod, så ljuder den: såsom vokalen I 
eller E, men även som konsonanten J, vilken ju är ett 
G ljud. ^=J blir också med lätthet till G (Gimel):^ = 
JJ (= G, Gimel). 

Vokalen ^ = i uttalas såsom final ofta som e. Ex.: 
^*^p^21 = Ubachure, vilket stämmer med engelska: Lewy 
= Levve. Ett annat ex. : ^J^ /*T^ = Vedalthe (icke Thi). 

Detta ^ betraktat som E blir lätt ett V ; och för övrigt 
växla ^ = i och ^ = v, inom hebreiskan. Jalad eller 
Valad är samma ord; i aethiopiskan och arabiskan mot- 
svaras ofta hebreiska i av v. Nu blir ju I = ^ genom 
en förlängning av staven till ^ = v, som i grekiskan är 
O (ypsilon), vilken är både y och v; (i =-v). Om grek- 

iska a får en prick över sig O, så är den vårt i. 

Digitized by VwjOOQ IC 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 283 

Men i = ^ blev g = ^. I grekiskan blir g lätt till ng: 
cggys = enggys och i franskan nasaliseras n till ng: bon 
= bong. I hebreiskan bUr g genom en avrundning till n 
^ = J = n (nun). Bokstaven ^ = v är ju även b eller p. 
P tyckes komma till först, på delta enkla sätt: ^ = v, JH 
= p (final). B tager mera omständigheter: ^. Men 
det finnes ett annat P = ^ vilket har kommit från K 
= 2 = 3 [Köte = Pote (gr.)]. K själv ^ är ju bara 
ett förstorat, avrundat JJ g = ^ = k; men även ett av- 
rundat b = 2 = 3 = k. [T = K = Täko = Tabeo]. 
Nu blir emellertid n J till m (final) på detta sätt:J = 
n = [^ = m (fin.) Men det finns ett annat m =: j^ som 
också är ett J n + ett s = | = j^. Att detta s * har 
något förvant med »n visar sig i n (final) ) som liknar | 
= s men är längre. 

L och R äro ju syskon, såsom synes av detta ^ = 
R; *p = L. Men ^ = r liknar "^ = d; och *^ tecknas 
i kursiv skrift ^, som med ett påhäng lätt blir ^ = L. 

1 chaldeiskan blir också d till 1. Azad =: Azal. D, R, 
L alltså förvänta. 

D i grekiskan och annorstädes växlar med G och med 
K (Amerdo = Amergo; Daio = Kaio) men även med L 
(Dakryma = Lacrima). Eget är att i hebreiskan är K 
final T lika med ett utsträckt D = *^; därför kunde 

även 7 = L härledas ur "^ = d = ^. Hebreiska D = 
^ ekvivalerar Ds, Z, T och B. Nu blir ^ d mycket 
lätt till 2 b; och "^ blir även Th = f]. Detta Th inne- 
håller ett h som är p; och detta h blir ch som tecknas 
f^. Hebreiska B är också = M, och uppstår sålunda: 

2 = b;J2 = m. 

T = ^ synes vara ett Q som öppnat sig och fått ett 
litet I s eller z till hjälp; eller är det ett "^ = d med | z (s). 



Digitized 



by Google 



284 sprAkvetenskapliga studier 

Sch ^ är ett öppnat ^ som fått ett s | ini sig gjf : 
eller ett liggande Lf {= 3) K med ] s-ljud, Sk = Sch. 

Punkteras ^ så blir det Scho, där grekiska (O = o 
inträder. 

Ajin y = Gh liknar ett Y som är G-ljud (=J), och 
kan vara hop-kommet av ^ = j och ^ = v (eller grekiskt 
y) och genom Y-ljudet förklaras G-ljudet = Y (grek. g). 
Z = tj tyckes vara ett utvecklat Gh = y och y är i 

arameiska ocli chaldeiska == Z, tj = Arez (heb.) = Aragh 
(chald.). [Daio = Kaio; Gnofos = Dnofos. G = D; D 
= T = Ts = Z; varav G = Z.] 
Q rj är ett ^ v = 2 = k, vilket ju stämmer då Q= 

ku eller kv. 

Q m som nyss härleddes ur n J kan även härledas 

ur b 2 (membros = bembros) sålunda: Q. Och bokstä- 
verna visa alltså flera ljudvägar, den ena icke förkastande 
den andra utan tvärtom kompletterande. Till sist den 
första, men svåraste, ^ = A, vilken genom punktering 
kan få ljuden e, ä, i, å (= o). Den liknar både ett X 
och ett grekiskt k = ;{ som omvänt blir ^. K är H- 
Ijud och guttural, men A är också guttural, X är i 
spanskan Sch = X grekiska Chi som tecknas X. 

Men aleph är äldst. Hebreiska Ch = f^ blir i över- 
gång till grekiskan = as, där a synes. Och hebreiska 
H = 1*^ och Ch = f^ medföra a när ett opunkterat ord 
vokaliseras. Ex. pj^^ = Ru-ach. 

I engelska-hebreiska språkläran uttalas ^ som å, vilket 
är O, som är ou och u (i tyskan = o; und =^ont (sv.)). 
Att Alef ^ har något med h att göra är säkert, ty a 
uttalas medelst guttur liksom gutturalerna; och intet a 
k^n uttalas utan ett svagt h-ljud. Skytherna kunde icke 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 285 

uttala ett initialt a utan h, och sade därför Hasty (gr.) 
för Asty. Denna egenhet finna vi ännu i Roslagen där 
man säger Hamman för Amman. 

Varje grekiskt a är antingen tecknat med spiritus 
lenis ' eller spiritus asper *, svagt och starkt h. Tyska 

skriftens éo liknar både ^ och X. 

Och i judarnas nuvarande skriftkursiv tecknas a som 

ett h = l7 = 7. Aleph har troligen uttalats som *a 
eller *a, a^ eller ha. Spåret synes i hebreiska H = |*^ 
som med en liten ändring blir y\ = gotiskt A. I 
chaldeiska blir ^ final stundom p där likheten mellan 
aleph och anglosachsiska jr = A visar sig. 

Alephs h-ljud har väl skridit från Ch som i grekiskan 
är X vilket i spanskan ännu är Ch (Sch). Men x-ljud 
ligger invid z och ett liggande Aleph är ett Z = 2£ 
vilket är arabiska Hha -s. Arabiska He liknar även 

grekiska Ot omvänt jo = a. Arabiska if = al blir a = 
alfa (gr.) om det lägges ner. Alef ^ vore då närmast 

grekiska X omvänt (X = ch(i)). Detta Chi brukas i 
grekiska dialekter först för Th : Ornithos = Ornichos. 
[Jfr aleph = ^ (chald.)]. Där synes orsaken varför aleph 
liknar Z, liggande ^; och i gammalhebreiska (chald.- 
aram.) blir a final stundom th: ^= ]^. (Se ovan där 
l^ = H liknades vid y\; och nu Hknar ^ än mera 
anglosachsiska |l = A.) I chaldeiskan ersattes A ofta 
av ett h särskilt i slutet av ett ord; ex.: ^^H "= mH- 
Joniérna begagna ofta X för X, och detta var min 
utgångspunkt: ^ = 3gi (omvänt = x). I grekiskan sättes 
emellertid X stundom framför 1 utan att betydelsen 
ändras, Liarös betyder Varm och Chliaros också Varm : 
detta senare har blivit latinets clarus men i betydelsen 
glänsande. Roten är hebreiska Laor av Or och Le 



Digitized 



by Google 



286 sprAkvbtenskapuga studier 

(Le-Or) »från ljuset» eller elden = Liarös. Oavsett denna 
derivation, synes grekiska X kunna sättas prosthetiskt, 
dekorativt, alldeles som ^, och även vara borta. Så- 
lunda heter hebreiska Echad endast Chad på chaldeiska, 
och i hebreiskan kan man för välljudet sätta a framför; 
ex.: Zeroagh = Azroagh. 

Summa summarum: Alepb är ett a som uttalas med 
ett lent eller skarpt h. Därför vokaliseras också guttu- 
ralerna C, Ch, H, C, Q, y med a i opunkterad text i 
ord av två konsonanter; ex.: *^p^ = Chad; och guttu- 
ralerna »älska» aljudet, detta må sedan skrida till e 
eller ä. * 



Hebreisk ordbildning. 

Om man ser i ett hebreiskt rot-lexikon, så består 
ordförrådet allra mest av verbets perfektstam med 3 
konsonanter bland vilka Aleph inräknas. 

^2^ = Abl = Abäl = Sörja, lida. Men 3^ = Ab 
betyder Fader, Skapare, Välgörare, Upphov, och angives 
vara ifrån abab = Han har frambragt. 

Detta Abäl = Lida kan vara antingen från Ab = 
Välgörandet och Al = Nekandet. Men detta abäl kan 
även vara från A och Bal, vilket Bal också är = Icke. 
Bal ger nu upphov till: Balagh = Förinta, Belegh = 
Förintelse, Balaq = Föröda, Bilthi = Intet. 

Men Balagh = Förinta ger Lagh, som kan vara Lahah 
= Utmattas eller Lachak = Förtäras som också är = 
Förinta. Denna nya rot Chak, Hak ger återigen upphov 
till Chakar, Chakan, Chakal, Chaqaq, med växlande 
betydelse. Tar jag då upp de nya trådarna -Kar, -fcam, 
-Kal, -Qaq, så ledes jag vidare framåt och ut i det oänd- 
liga. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 287 

Återvänder jag nu till Ab, som troligen är det grekiska 
Ev = Väl, så visa sig nya möjligheter till växande 
genom ändrat förtecken. 

Bab = Port eller hålet (Bab-el-Mandeb) av Bub = Vara 
' ihålig. Babah = Ihålighet, Öppning [Peh = Mun, 
Öppning]. 

Bhdh = i:o Tröskel, Underlag (= Abakus), 2:0 Mörker, 
Moln av Ghabab = Vara tjock, tät; Ghub = Dunkel; 
Ghuph = Fördunkla, förakta; Ghabad = Arbeta. 

Äab = Smälta, Försmäkta (Tabescö, Tapeinöo). 

ScAaab = Ösa (Schöpfen). 

Ifabab = Borra, Urhålka, av Bub = Vara ihålig (Navaren 
= Borren). 

ilfub = Knoppas av Abab = Frambringa (Nubo == (lat. 
giftas)). 

Saba = Supa (Saufen). 

Cab = Välvt (Gibbus). 

fiob = Grop; Gap (sv.). 

Cabah = Vara hög. Heben (ty.). 

Cub = Skära. Kypto (gr.). 

Ifab == Giv, av Jahab =-Geben (ty.). 

Seb = Varg, antingen av Sabach = Slakta eller Sib = 
Vara grå (= Gråben = Vargen; Sjubben = Grå tvätt- 
björn). 

Tab, rob = Vara glad, God. Ab = Välgörandet, Ev 

(gr.) = Väl. 
£?Äabab = Älska av Abab eller Abah. 

£?Äabal = Fördärva av Balagh = Förinta, Bal = Intet, 
eller Abal = Lida (Ubel (ty.)). 



Digitized 



by Google 



288 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

/ab = Åtrå av Abah = Åtrå, Chabab = Älska. 

lab = Brinna, törsta av Le-ab eller av abah = Åtrå 
(aveo), Labba = Låga, Leb = Hjärta, Liv (Leben ty.). 

Oabab = Förbanna; av Abab = Älska med ett deteriori- 
serande Q. 

Äab = Mycken, Stor. 



Man ser visserligen hur betydelsen ändras med för- 
teckningen, men en ny rot slingrar sig in på samma 
gång, vilket öppnar utvägar till det oändliga, och gör 
språkets rikedom omätlig. 

Vi skola nu se till huru ett verb utvecklar sig till 
nomen och huru detta återigen flekteras. Verbet Ragål 
= Gå omkring, troligen av Ghal = Stiga, Hallomai (gr.) 
= Löpa; men även Ragagh = Bäva, Ragaz = Råka i 
oro, Rakal = Stryka omkring, Ruz = Löpa, kunna vara 
med, Rakäb = Fara. Detta Ragal heter även Rågar 
och där kunde latinets Rugo, Ruo vara med; men invid 
Ragäl står nog svenska Ragla. 

Nu böjes först verbet i oändlighet, att man knappt 
kan följa dess utflykter. I participium heter det Rogel 
= KringIupen; i infinitivus Raggel = Att löpa, med 
suffix Ragglah. I futurum: Ieraggela= Han skall löpa; 
i participium pluralis: Meragglaim av sing. Meragel = 
Spion. 

Därpå bildas substantivet Regel = Fot, Ben = Grallae 
(lat.) = Styltor; Garrulus = Pratsjuk emedan Ragäl även 
betyder Skvallra. Beragel = i Foten ; Ragli = min fot, 
Leragli = åt min fot, Raglenu = vår fot; Ragleka = 
din fot, Raglam = deras fot, Ueraglai = och mina fötter, 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 289 

Leragleka = av dina fötter etc. I släkt med detta är 
tyska Ralle = Kornknarren, Gryllus, Grallus, Rallus (lat.) 
= Syrsan (såsom pratmakaren), Rail (eng.) = Vattenrallen 
(emedan han som Vadare = Steltzvogel, går på Styltor 
= Grallae). Franska Railler ställes invid höll. Rallen, 
Rellen = Fladdra, sv. Raller (icke Rallare av Rails), 
Grollen (ty.), Grille (ty.), Griller (sv.). 

Söker man roten till allt detta, så uppgives (Meier) 
det vara H^ = Rk eller Rak = Svag. Men i Roghel 
(parti av Ragäl) visade sig ett nytt ansikte, ty Rogh 
= y*^ är dålig, Rascal (eng.), och står i sammanhang 
med »förtala»: Ragäl. Men *n^^ = Rik, är också dåligt, 
tomt, Xäros (gr.), Rai (gr. = Falsk), Rugio (lat.). Arg (sv.), 
Rukia (goth.), Roga (skr. = Sjukdom), Rog-fubben (gam- 
mal sv.), Rotzo (gr.), Ryczu (ry.). 

Men Rosch, Rusch, Resch (heb.) = Vara fattig, usel 
= Räkos (gr. = Trasig), Rysös (gr. = Skrumpen), Ruskig 
(sv.). På detta sätt föres man omkring i en labyrint 
av ord där alla språk påträffas. Dessa hebreiska rötter 
av tre konsonanter äro liksom matriser i vilka man 
gjuter, och emedan de äro vokallösa, finnes sömsmån 
för all slags skarvning och tråckling. 

Om man tager roten Pg och reduplicerar till = Pagag, 
så betyder detta Han slog. Därav grammatikans vanliga 
paradigm: Pakäd, som är latinets Pepigit. Pakod är 
grek. Pägnyo, Puked är = Pykatzo (gr.), Pugilare (lat.), 
Pauke (ty.). Puka (sv.); Pokdi ärPochen (ty.), Buck (eng.). 
Baka (sv.). Box (eng.). Bock (sv. = Boxaren). 

I passivum böjes Pakäd men med ny betydelse: Saknas, 
hemsökas, straffas. 

Niphkod: Poena (lat.), Inopia (lat.), Punir (fr.), Nipto 
(gr. = Försona). 

Hiphked: Hapto (gr.). Häfta (sv.), Capto (lat.). 

19. — Strindberg, Sprdkvetenskapliga studier. 



Digitized 



by Google 



290 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Jiphked. 

Därpå: Pukkad, Hiphkid, Haphked i Hi, med betydel- 
sen: Insätta, anförtro, deponera. Där visa sig Pepoitenai, 
Apodeiknymi, Psefitzesthai o. fl. 



Vokalharmoni och punktering. 

Detta är ett långt ocH svårt kapitel, som jag dock, 
genom nedskrivningen av även omogna undersökningar, 
hoppas utreda. 



Hebreiskan uppgives ursprungligen ha begagnat de 
tre vokalerna ^, \ ^ = a, i, u. Men a kunde uttalas 
å, ä, e, alldeles som i engelskan, och beroende uttalet 
på om a var kort eller långt, eller ock på de omgivande 
konsonanterna. 

^ = I kunde bli e, men även u därför att ^ och ^ 
möttes i ett svävande y, och ^ och ^ avlöste varandra 
ogenerat. [Jfr engelska: Minute = Minnit: u = i.] ^ = 
U kunde uttalas ou och därför som o eller u (jfr tyska 
u = o; Und = Ont). Men i ou blev u till i, och o blev å. 

Dessa matres lectiones voro ju tillräckliga, tycker man, 
då vokalens ställning angav dess ljud, liksom i engelskan, 
där a äger fyra ljud; fäte = fät; bald = båld; far = far; 
fat = fett (ungefär). Här sväva uppgifterna och synas 
opålitliga. Gesenius säger att de tre vokalerna voro 
otillräckliga, och att därför punkteringen infördes. Detta 
skulle ha skett omkring 700 efter Kristus, då litteraturen 
för 700 år sen upphört, och då Septuaginta genom 
grekisk översättning av Gamla Testamentet fixerat uttalet. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 291 

Ser man nu till punkteringen, så finner man den 
emellanåt onödig, eller vilseledande. 

Ser jag på ordet ^^)^ = Ävil, så står där Ävil även 

om jag tar bort punkterna, ty ordet betyder Ont och 
heter på engelska Evil, säcks. Efel, höll. Eurvel, ty. 
Ubel, grek. Favlos, lat. Vilis, Fael (no.). Ful (sv.). Latinaren 

tog bort a och begagnade ^^^ = Vil som rot. Greken 
gjorde en metatesis och uttalade ^ som F; Avi = Favlos 
(i = v). Men engelsmannen uttalade korrekt Avil som 
Evil, emedan A var kort. När nu opunkterad hebreiska 

/^1^ blir Evil (ävvil), vartill tjäna då de överflödiga 
punkterna? 

En annan uppslagsända! När översättarna av LXX 
fingo se ordet QHD = Sdm, så kunde de ha skrivit 
Sadam, Sedem, Sidom o. s. v., men nu skrevo de på 
grekiska ^'oåofju = Sodom. Men nu skriver den punk- 
terade Bibeltexten Q^D = Sedom. Då frågas ju med 

vad rätt man nu skriver Sedom, när de 70 uttolkarna 
skrevo Sodom? Det bar svarats att de 70 ägde utskriven 
text, då Sdm skulle ha stavats Q^I^D eller miD 
där ^ läsits som o och ändeisen på grund av vokal- 
harmonien fodrat dm som dom. 

Jag finner det rimligare att rabbinerna som handhade 
skriftspråket skrevo med abbreviaturer såsom alla forn- 
folk; och att efter alla exilerna och förfallet uttalet 
råkat i glömska, och att därför vokaliseringen med 
punkter restaurerade den abbrevierade texten. En annan 
konjektur är den, att uttalet ändrats under århundradena, 
och att punktisterna moderniserade uttalet. Men detta 
är bara gissning. Punkteringen själv är ju en abbreviatur. 
Ex. : *nj^ = Sk uttalas Sak = punkterat ^Q där - betyder 



Digitized 



by Google 



292 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

a. Så skrevo också våra munkar med liknande abbre- 
viatur eu = eum. 

Men detta är icke abbreviatur: m^JJ- Där står Zida, 
ty h skall i regel ersätta finalt a, eller h skall vokaliseras 
med a. Men Zida uttryckes punkterat så: m^JJ. Under 

T •• 

Z står .. som är e, och uttalas, under det i anses 
stumt. Detta är ju orimligt och man far väl tänka sig 
att ei uttalas som i liksom i engelskan: recezve = 
recrvv. Onödigt är tecknet t under ^, då h = j"^ redan 
är ett a. 

Om man ser på ordet 1J^^ = Athn, så uttalas det 
Ethan, emedan det även skrives ?i^^^ = Aithn, där 
man får antaga att ai uttalats som e liksom i franskan 
ai = e, ä. Eller ock uttalas a som e emedan det här 
är kort. I verbet )J^^ = Athän, uttalas däremot ^ 
som a emedan det är långt eller emedan ^ ==th fordrar 
a, och vokalharmonien begär ett nytt a i ändeisen. 

^^ = An uttalas däremot On (ån), emedan det även 
skrives ^^^ = Aun, där Au = O (å) som i franskan. 

Skriver jag Qi^' ^^ ^^^ J^S ^^^^ ^^ ^^^ ^^ ^"^ ^ 
Moder, Im = Om, Om = Folk. Gienom punkteringen 
får jag veta det; och detta är reson. 

p^ = Ain står där opunkterat, och punkteringen 

förefaller onödig. 

^\ = Där står Aju, men uttalas av. Antingen är i 
stumt, eller får man tänka sig ett engelskt svävande 
e-ä-a-ljud, som i Fat, vilket här i hebreiskan bildas av 
ai, som i franskans ai. 

^ final kan uttalas som i eller e. 

^*^2^ = Dbri, men uttalas Dibbre, punkterat ^^^J^T- 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 293 

Varför man. läser Db som Dib beror väl av finala i som 
fordrar i till första stavelsen, men varför i final sedan 
blir e vet jag icke. 

^p^ = Ihi, men punkterat ^^^ = lehi. 

^^*^2^ = Dbriv, uttalas Debarav, alltså iv = av, vilket 
är omöjligt. Antagom Debarev, så går det ihop. 

^^]2 = Bi^h uttalas Beth, men punkteras till Baith 
in^D' där punkten under i är överflödig. Härledes från 

^^]2 som skrives Bua men uttalas Bo, då ^ punkteras 
och a blir stumt. I imperfektum (futurum) heter det 
Jabo = Ibo (op.), som är latinets Ibam eller Ibo. I hi 
perf.: Habia, som är spanska Habbia men även Habath, 
Habatha (op.), som är latinets Häbet, då verbet Bua = 
Bo betyder gå in, flytta in, bebo. Här föreligger ett 
intressant fall, eller två. Först synes isländska Biia i 
^•^12 opunkterat, varav man kunde tro att isländarna 
fått sitt Biia så tidigt att hebreiskan uttalades opunkterad. 
(Jfr sanskrits Bhu := Bauen ty,). Emellertid, för att icke 
lockas ut i oändligheten, avbryter jag och återvänder 
till Bith vilket uttalas Beth, men stavas Baith. Om 
Bith uttalades Baith, så hade vi engelskans långa i = 
ei; ex.: Bite = Bejt. Då frågas: har hebreiska B först 
vokaliserats med e och j betraktats som konsonant? 
Men då borde ^ i slutet ha vokaliserats med a och 
ordet ha hetat Baitha. Analogi = p^ = Ath = Attha. 

Ordet vokalharmoni har här fallit ett par gånger, 
detta betyder som bekant en lag för välljud som härskar 
i finska, turkiska, ungerska och mongoliska språk; så 
förstått att ett osammansatt ord endast får hålla vokaler 
av samma slag, hårda eller mjuka. I turkiskan synes 
dock slutvokalen stundom bestämma den föregående. 

Även i hebreiskan skymtar ordet vokalharmoni, men 



Digitized 



by Google 



294 sprJIkvetenskapliga stodier 

blott flyktigt; i arabiskan talar man i förbigående om 
bokstävernas affinitet och repulsion, om tompaiibiles och 
incompatibiles. 

De fl regler för hebreiska vokalharmonien jag kunnat 
hopleta äro följande. 

En lång vokal övergår till en närbesläktad kort i 
sammansatt stavelse, som förlorar tonen. Ex.: Schakår 
= Han drack; Schékar = Dryck; men dryck heter även 
Schikku. I det första taget blev a till e; i det andra 
blev i till u, som stämmer med regeln: i och u växla. 

Rusch = Fattig blir Resch = Fattigdom. U blir e 
därför att u = v håller e-ljud. 

Akäl = Han har ätit; Okal = Han åt; Neekal = Han 
har ätits; Heekil = Han har låtit äta; Okel = Mat, även 
Akila eller Akklah. I första fallet blev a till å (obs. o 
= å), alltså kortare än a. 

Detta stämmer, men svävar. Och hur osäkert syste- 
met är visar sig när regler korsa varann. Det finns 
nämligen en regel som säger att gutturaler älska a-ljud. 
När Akäl blev Heekil försvann a-ljudet oaktat gutturalen 
k stod kvar. När Schakar blev Schikku, på samma 
sätt. 

Det finns i chaldeiskan ett par ljudregler, som äro 
goda att minnas. 

i:o ^, fl» ^ J = Athin (A, Th, I, N) taga kort a 
eller e (som är. samma sak) framför gutturaler = C, Ch, 
G, K, Q, Gh. 

2:0 M fordrar e framför gutturaler. 

En annan hebreisk regel lydde så: att alla rotord av 
två konsonanter vokaliseras med a (liksom i sanskrit). 
Denna regel håller bättre, men är icke utan undantag. 

Konjunktionen och, som dock är en ligatur endast, 
uttryckes med bokstaven ^ (vav = v) som kan antaga 
flera olika ljud, beroende på följande bokstäver. Sålunda 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 295 

heter »Och Jorden» =Vehaarez av ^ och Ha-Erez. 
Ha-Erez blir först Haarez. ^ framför blir ve. 

Men med Bohu blir ^ till Va, Vabohu. Med Berakim 
blir ) till u = Uberakim. Med Ihi (Jehi) blir ) till Vi 
= Vihi. 

Regeln är denna. ^ (= u, v, i) blir U framför B, M, P. 
Men med Bohu blev ^ = Va; Vabohu. 

Stämmer alltså icke! 

Även här råder en sådan förbistring, att man varit 
betänkt på återinförandet av vokalerna och punkteringens 
borttagande (antipunktisterna). 

När jag t. ex. i Genesis 3 (år läsa att »Ormen var 
listigare etc.» så heter listig Q^*^y = Ghrum men 

punkterat = Gharum. Slår jag i lexikonet far jag flera 
stavningar av samma ord: Gharum, Gharam, men, även 
Garam med G. 

Ser jag nu på alla avledningar till andra språk, så 
får jag av det punkterade Gharäm = Vara listig eller 
elak: Agrios (gr.), Orgä (gr.), Iracundus (lat.), Gram (ty.). 
Harm (sv.), Aigre (fr. = Agrios gr.). Men läser jag 
opunkterat = Ghrum, så får jag Grum (dan.), Grym (sv.), 
Grimm (ty.). Då uppstår frågan huru ett rotord Ghrm 
blivit i olika språk olika utläst. Och när jag ser grekiska 
språket begagna så ofta metatesis Gharam = Agrios, 
och Orgä, har jag undrat om sanskrits egendomliga 
metod att i vissa fall läsa den efterföljande vokalen 
före konsonanten även begagnats i hebreiskan på något 

R 

stadium. Sanskrits Arka stavas sålunda AKA = Akar. 
I hebreiskan äga vi exempel i p]^ = Koach i st. f 
Kocha, o. fl. 

Vi sågo förut att hebreiska Ävil = Evil (eng.) blev 
Favlos (gr ). Skulle greken ha läst V före A i Avil, 



Digitized 



by Google 



296 SPRÅKVET£NSKAPLIGA STUDIER 

och Agh i st. f. Gha i Gharam? När sanskrit skall 

skriva Vir, så sättes Ivr = "m^. 

Ovan har jag antytt att de hebreiska rotorden voro 
utan vokaler därför att de tjänade som matriser för all 
världens språk, och att de därför kunna uttalas med 
vilken vokal som helst. Därför uttalas än i dag hebreiskan 
på så många sätt som det finns nationer. Sålunda 
uttala franska och tyska judar alla Kamez a = T som 
å; alla ryska göra .. (=e) till diftong = ei (liksom gott- 
länningar); ?| = u = y ; ^ == å = eu, öj ; \ (u) = i. De 
polska uttala Kamez a = u (o svenskt), "^ = (å) = oj ; ^ 
= (u) = i. Dessutom uttala alla ^ (th) som ss. 

Det obegripliga med de polske är att de behålla den 
strängaste punktering, men diftongera och dekorera på 
slaviskt sätt. Beth = Hus heter Beiss; Levi = Leiwi; 
Bath = Dotter = Bass. Haschschh = Huischu. Ben = 
Son = Bein. Tob = God = Toju. [Våra gottlänningar 
diftongera även; ex.: Ek = Ejk (jfr ty. Eiche)]. 

Av allt detta torde framgå att uttalet av hebreiska 
är likgiltigt (ackomodation), men att man av praktiska 
hänsyn bör tala sitt lands språk, om man nämligen vill 
tala hebreiska. Men vi Icke-Israel, vi vilja icke tala, 
utan lära oss läsa Vetus eller Bibelns Gamla Testamente. 
Nu är saken så att man till exempel kan läsa en kinesisk 
text, utan att kunna ett enda ords uttal. Så långt bör 
man icke gå med hebreiskan; därför ha engelsmän upp- 
funnit en norm för att läsa opunkterat. Det finns ett 
annat sätt: och det är att förbise punkteringen och läsa 
ogenerat som där står. i:a Genesis läses så här: Opunk- 
terat: Bräschith Bra Alhim Ath Hasscharaim V-äth 
Har-z. 

Punkterat: Bereschith bara Elohim Eth Hasschamajim 
Veeth Haarez. 



Digitized 



by Google- 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 297 

Detta senare är ju vackrare och högre musik men 
för Bibelläsaren icke nödvändigt. 

[I Scherpings Hebreisk-Svenska Grammatik, Skara 
1754, anmärker Författaren också, att man även kan 
läsa Bereschis boro i st. f. Bereschit Bara.] 

Att söka en svensk norm för lekmannen kan jag icke 
(vår Synagoga har den tyska) i hast, men jag skall 
översätta ur en engelsk,* där konsten att läsa opunkterat 
läres på detta sätt. 

1:0 Där inga vokaler äro utsatta mellan två konsonanter, 
vokaliseras med kort e: *^2^ = Deber. 

[Regeln är bra, men i svenskan bör ett kort svävande 
a vara bättre, då det motsvaras av engelska a = fat 

= fat.] 

2:0 Uttala de utskrivna vokalerna långa, och de icke 
utskrivna korta. 

3:0 He = |"^ framför en konsonant uttalas Ha: *^|"^ 
= Har. Chet ^ följer regeln för He. *^p = Char. 

4:0 ^ (Vav) final = långt u -f- ou. y^ = Lou. 

) framför B, M, P = u •]^m = Umelek. 

Framför andra bokstäver är ^ := ve, bildande en stavelse 
för sig. ^J^T = Ve-ani. 

I andra fall ljuder ^ som långt å: j^*^^p = Thårah 
(=Thorah). 

Om två ^ mötas blir det första v, det andra å. QH 
= Våm. 

5:0 ^ (lod) uttalas som J (Y engelska), r.o som initial: 
^Jp^ == Jehagu. 2:0 När ^ har ^ framför sig: J2i^^T = 
Ve-yescheg. [I svenskan Vajescheg, som är detsamma.] 

3:0 framför en vokal ^^^^ = Al-ju. 

• W. Penn ; How to learn to read The Hebrew Bible without Points. 
London, Samuel Bagster and Sons. 15 Paternoster Row. 1873. 



Digitized 



by Google 



298 SPRÅKVETENSKAPUGA STITDIER 

^ efter en konsonant och icke stående i början av 
ordet uttalas det i: ^j^ = Mi. 

6:0 3, n» D» S D» 2^ =B, H, K, L, M, Sch äro 
servila prefixer och betyda ^J} == i; f^ = bestämda artikeln; 
"2 = liksom; ^ = till; j^ = ifrån; l^ = Som. Dessa ut- 
talas som särskilda ord framför T^^^n = Ha-arez = 
Jorden; V^j^^ = Be-arez = från jorden. T^^^^ = 
Ke-arez == liksom jorden. 

T = K i slutet av ett ord, med betydelsen Dig, tar 
ett kort a. HJ^I^^^ = Arezka := din jord. 

7:0 JJ = P, i början av ett ord uttalas som P. Men 
om föregående ord slutas på ^, ^, ^ = a, u (v), i eller 
om P icke är initial, blir det Ph = F. 

[När p = th uttalas som th eller t är onödigt för oss 
att veta.] 

8:0 ^ uttalas som å. ^^ = Lå. Men följer H-ljud 

blir det a. Hi"^/ ^^ hca, ^ vokaliseras först med e 
= Le, ^ framför ^ blir a = Lea. 

Detta är ju i sin enkelhet dock en norm. Och med 
punkteringen bortfalla de obegripliga konjugationerna 
av verben, vilka icke existera i verkligheten utan endast 
äro utkonstruerade, och till stor del obehövliga. En 
gammal engelsk grammatika (Robertson), som jag äger, 
konjugerar endast perfektum och futurum, samt refererar 
imperativus och participium, förklarande att så böjas alla 
verb i alla modi, när man fatt karaktärsbokstaven klar. 

Med dessa två hjälpkällor, Penn och Robertson, vill 
jag framdeles utarbeta en liten hebreisk grammatika 
för lekmän, som icke skola taga examen, utan vilja läsa 
Vetus. Det blir en Biblia Pauperum, men det är så 
det bör vara, ty de skriftlärdes myggsilning med punk- 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 299 

teringen är jen förbannelse och synes icke tillkommen 
att göra skriften tillgänglig utan tvärtom.. 

Företaget att undvika punkteringen kunde synas 
orimlig, om icke vi visste två saker: att intill år 700 
efter Kristus fanns ingen punktering, och att Mosaiska 
Församlingen än i dag läser sina andaktsböcker opunk- 
terade. . 



Digitized 



by Google 



2^ Ab = Fader, Skapare, Välgörare, Försörjare. 
Abab = Frambringa; Eb = Grönska, Frukt. 
Avus (lat.). 
Ev (gr. = Väl). 
Ovum (lat. = Ägget, Upphovet), Opson (gr.), Ofelos 

(gr.)- 
Avla (sv.). 

'Äbä, 'Äbös, 'Äbasko (gr. = Bli manbar). 

'Äpios (gr. = Vänlig). 

Abros (gr. = Ymnig). 

Abol (sv. = Gröda), Apel (sv.). 

>itoS = Föda, Nära. 
Cibum (lat. = Mat). 
Bosko (gr. = Beta). 
Pasco (lat. = d:o). 
Vescor (lat.). 

Abah 

>lÄaA ' = Vilja, Begära, Älska. 

Jaab) 

Aveo (lat.). 
Habeo (lat.). 
Avlas (sv.). 

Ahlr = Stark. 

Eber (lat.). 
Vir (lat.). 
Ferus (lat.). 
Vir-tus (lat.). 
Obrimos (gr. = Stark). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 301 

ni^ >ll/ (op.) = Ånga, Moln, Dimma. 
Ed (p.). 
AM (chald.). 
Ud (d:o). 
Udus (lat.). 
Madidus (lat.). 
Mydäo (gr.). 
Hyd-or (gr.). 
Unda (lat. nasal.). 
Athmos (gr.). 
Athmen (ty.). 

11^ Od = Böja, Belasta, Vara Stark, 
'-^'^wi Aud (op.). 
* Outatzo (gr.). 

Odynäo (gr.). 

Dynamis (gr.). 

Odium (lat.). 

Od = Orsak, Angelägenheter. 

Aud (op.), (Gh)al Odoth = För skull = Quod (lat.). 

Aitia (gr.) =Jud-icium (lat). 

Hidryein (gr. = Grunda). 

-|^^ W= Eldbrand. 
Aud (op.). 
Ustum, Uro (lat.). 
Atzo (gr.). 
Vidr (isl.). 
Ved (sv.). 

m^'^lf= Tjuta. 
>!/= Skrik. 

Aiaitzo (gr.), (V = I; ) = ^), 
Vagio (lat.). 
Ejulo (lat.). 



Digitized 



by Google 



302 SPRÄKVETENSKAPLIGA STODIER 

m^ 0IÄ = Tecken; Varning; Borgen; Förebild; (Sam- 
tycka). 
Auth (op.) = Oveth. 
Vad-imonium (lat.). 
Vittna (sv.). 
Idéa (gr. = Förebild). 

'p^^W=i:o Buk; 2:0 Mäktig, Förnäm; Al (heb.), 
El (heb.). 
Aul (op.). 

Veles (lat. = Krigare). 
Validus (lat.). 
Ge-walt (ty.). 
Väldig (sv.). 
Aliskomai (gr.). 

Y]^ On = Rikedom, makt. 
' Aun (op.). 

Hun (op.). Hon (p.) = d:o. 

Oneomai (gr.). 

Gewinnen (ty.). 

Bona (lat.). 

Evne (dan.) = Aun (heb.). 

Honor (lat.). 

^^ On = Möda, Bedrägeri, Intighet. 
' Aun (op.). 

Även 

Onus (lat.). 

Ainiao (gr. = Plåga). 

11^ Uz = Tränga, Driva, Ila. 
Awz (op.). 
Az (part.). 
Othein (gr.). 
Zevo (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 303 

Vexare (lat.). 
Festinare (lat.). 
Pietzo (gr.). 
Vici, av Vinco (lat.). 
Vis (lat.). 
Iskys (gr.). 
Usque (lat.). 
Utor, Usus (lat.). 
User (fr.). 
*m^ >lr = Ljus, Glädje, Lycka, Liv, Sol, Lärare. 

Aur (op.). Lysa, Härlig, Trösta, Glädja, Tända, 

Dagas. 
Avr (op.), Aurora (lat.), Evros (gr.), Aurinko (fin. 

= Solen), Uro (lat,), Ornare (lat.), Hormä (gr. 

= Eldig), Gorgös (gr. = Eldig). 
Ur = Eld, Ljus, Rätt, Sanning. 

Faos, Fos (gr. = R.= S; Hippor 
= Hippos), Aor (gr. = Svärd), 
Phaor (gr.). 
Därav : 
Jeor=Jubar (lat), Jour (fr.). 

TT \ 

Tj . > = Kairein (gr.), Heureux (fr.), Oaritzo (gr.). 

Maor = Merus (lat.), Meridies (lat.), Marmareos (gr.), 

Mairo (gr.). 
Naor = Nearos (gr.). 
Paar = Pryda = Purus, Pareo (lat.), Pretiosus (lat.), 

Parure (fr.). 
Moreh = Lärare ; Mores (lat.). 
Orah = Ljus, Lycka. 
Aurh (op.) = Heureux (fr.). 
Limor = I lysandet; Lumen (lat.). 
Oroth = Grönsaker; Urter = Örter (sv.), Kräuter 

(ty.), Kortos (gr.). 



Aur = Pyr (gr.) 



Digitized 



by Google 



304 SPRÅKVETENSKAPLIGA STODIER 

Aor = Avr = Rätt, Sanning; Verus (lat.), Orthös 

(gr.), Eritzo (gr.), Aretä (gr.). 
Thorah = Läran, Uppenbareke; Theorein (gr.). 
Aor, Or = Liv = Hora (lat. = Tid), Ora (gr. = 

Tid, Ungdom). 

^^ Acb = Broder, Släkting, Vän, Nästa. 

Oikeios (gr. = Husfolk). ^ ^^ v:*^"^ 

Ekeinos (gr.). ' ^ , 

Ecquis, Quisque (lat). ^'^^ 
Vic-inus (lat.). 

53^ >|f= Sakta, Långsam, Mild. Subst. = Viskning. 
Plur. 
Ittion = Timidus (lat.), Metuo (lat.). 

Även: 
Leat, Laat = Lat (op.). 
Meat (heb.) = Mitis (lat.), Para-Mythia (gr.). 
Lentus (lat. nasal.) 
Lathra (gr). 
Lateo (lat. = Dölja). 
Lat (sv. = Långsam). 
Laetus (lat. = Mild). 
Hetairos (gr. = Vänskaplig). 

^^/ = Ö, Kust. 

Ai (op.) av Avah. 

Ey (eng.). 

Aigialos (gr.). 

Gaia (gr. = Dal, Land). 

Ö (sv.). 

j^^^ Im = Moder, Huvudstad. 
Am (op.). 

av 
Aman (heb.) = Vårda, Nära. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 305 

Därav : 

Ammah (heb.) = Piga. 
Amma (sv.) 
och sedan 
Emun (heb.) = Trohet, Fast. 
Manere (lat.). 
Munire (lat.). 
Moneo (lat.). 

Memini (lat. behålla i minnet). 
Minnas (sv.). 

Minne (gam. ty.) = Kärlek. 
Amenus (lat.). 
Mimnesko (gr.). 
Immunis (lat.) 
Mundus (lat.). 

5^ Om = Folk, Stam. 
Uy Am (op.). 

Ummim. 

(Gh)am = Samling. 

Leom = d:o. 

Gham (heb.) = Hama (gr.), Homines (lat.). 

T\^ Aph =Fnysande, Vrede, Näsa. 
' Eifer (ty.). 
Iver (sv.). 
Hapto (gr.). 
Pnevo (gr.). 
Naev (sv. Näbb, Näsa). 

2^^ Asch = Eld, Glöd, Glans. 
Aisch. 
Aitzo (gr.). 

iEsche (ty. = Aska, Glöd). 
Aska (sv.). 
Ässja (sv.). 

20. — Strindberg, Språkvetenskapliga studier. 

d by Google 



Digitized t 



306 SPRÅKVBTENSKAPUGA STUDIER 

[Ignis (lat.) av Ajin, Ghin (heb.) = Sken, Öga = 
Avgä (gr.).] 

p^ Eth = Hacka. 
Ath (op.). 

Etho = Bita = Estiein (gr ), Edo (lat ), Ätsa (sv.). 
Ethim = Etsa; Temno (gr.). 
Ithim = Snida; Skitzo (gr.). 

Q1^ Jom (heb.) = Dag = Tid. 
Diem (lat.) 

Hämera (gr.), Hamera (ark. gr.). 
JEwum (lat ), Jam (lat. = i Dag). 
Aion (gr.). 

y) Jag (heb.) = Skovel, Agnymi (gr. = Bryta). 
Ligo (lat.). 

Hacke (ty ), Ogkos (gr.), Egge (ty.). Haken (ty.). 
Agh (skr.), Akéo (gr.). • 
Jagab (heb.) = Plöja, Bonde. 
Jagagb (heb.) = Arbeta, tröttas. 
(Georgos (gr.)?) 
(Erga (gr.)?) 
Äger (lat.). 
Ago (lat.). 
Gaia (gr.). 
Häcken (ty.). 

Jugum (lat.), Juka (goth.), Yoke (eng.). 
Keo, Keatzo (gr.). 
Agogä (gr.). 

2^1 Jescb (heb.) = Ägodelar. 
(Ascher = Rik) = Reich (ty.). 
Isko (gr.). 
Ekomai (gr.). 
Eiga (isl). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 3O7 

Jescb (heb.) = Vara, bestående. 

Isch. 

Esse (lat.). 

Ist (ty.). 

Is (eng. = Är). 

Ad (lat.). 

Ad (dan.). 

Åt (sv.). 

Eis (gr.)=Jath (heb.). 

Di<^ JäÄ (heb. op.) = Åtrå, Böjelse till (hava). 
Jaab. 

Apaitein (gr.). 
Peto (lat.). 
Opto (lat.). 
Jubeo (lat.). 

/^^ •/«/ (heb. op.) = Dum, slö. 
Jaal. 

Alä (gr.) = Vansinne, Irrfärd. 
Alienus (lat.). 

^i<^ Jal (heb. op.) = Vilja. 
Jaal. 
Horil 
Hoel. 
Vijoel. 

Volo (lat.), Wollen (ty.). 
Bulevo (gr.). 

1i<^ Jar (heb. op.) = Flod, Ström. 
Jeor. 
Jaor. 
Jeorim. 



Digitized 



by Google 



308 SPRÅKVETBNSKAPLIGA STODIER 

Reorna (gr.). 

Reo, Revo (gr.). 

Jär\^d (fin.). 
^^^ Jssch (heb. op.) = Förtvivla, Förloras. 

Jaasch. 

Gäckas (sv.), Hisco (lat.), Khasko (gr.). 

Diakeisthai (gr.). 

Cassus (lat. = Tom, berövad allt). 

Cassé (fr.) = Kasserad (sv.). 
■J1 Jail (heb.) = Hand, Tass, Makt, Sida, Del, Monu- 
ment. 

lad av ladah. Häda (heb.) = Hendo (lat.) = 
Hand (sv.). 

Handano (gr.) =. Tillfredsställa = Gå till hända. 

Id (op.) = Idoneus (lat.), Dynamis (gr.). 

Idog (sv.). Duga (sv.), Tyktös (gr. = Duglig). 

lod (heb.) = lotäs (gr. = Kraft). 
)^^ Jun (heb. op.) = Slamm, Smuts. 

lon, Ifn = av Javan = Sjuda, Jäsa, därav Jin = 
Oinos (gr. = Vin). 

Javen. 

Jeven. 

Hefe (ty.) = Ifn (heb.). 
Q^ Jam (heb.) = Hav, Sjö, Väster, Medelhavet, 

Im (op.) = La Im = Limnä (gr. = Sjö). 

Jammim (pol.). 

Hajam. 

B, P, v, F. 

Lippenton = Hebung und Senkung. 

nS Pe (heb.) = Här. 
Pou (gr.). 
Ubi (lat. invert.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 309 

JO ^^8 (heb.) = Omogna fikon. 
Ficus (lat.). 
Feige (ty.). 
Sykon (gr.), B = Z; Zello = Ballo. P = B och Z 

= S ergo P = S; och Pag = Syk. 
Svakva (skr.) 

I^JJ Peh (heb.) == Mun, Mynning, Svärdsegg, Brädd, 
Läpp. 

Pum. 
Pon. 

Peirao (gr.). 
* Aperire (lat.). 
Fauces (lat.). 
Pinna (lat. = Kant). 

J10 f^Ug (heb.) = Vara kall, Slapp, Böjas. 
Puk (skr.), Pakys (gr.). 
Psykros (gr.), Pägos (gr. == Is, Frost). 
Piger (lat.). 
Faegr (isl.). 
Biegen (ty.). 

^10 Put (heb.) = Förakta. 
Puto (lat.). 
. Futo (lat.). 
Refuser (fr.). 
Futilis (lat.). 

Typto (gr. invert.), Bythitzo (gr.). 
Tapto (gr.). 

1^2 Puk (heb.) = Smycke. 
' Poikilos (gr. = Brokig), Pulcher (lat.)? 

Putz (ty.) = K = G; G = Z (arameiskan), K = Z; 
Puk = Putz. G = Z (jon., dor.), Oligon = Olizon, 
Bague (fr.). 



Digitized 



by Google 



310 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Bacca (lat. = Pärla). 

Buckla (sv.)? 

Pykatzo (gr. == Gömma). 
^10 Af/ (heb.) = Gömmas. 

Pilo (lat. = Stjäla). 

Piller (fr.). 

Velo (lat.). 

Fallo (lat.). 

Pylöo (gr. = Stänga). 

Pylä (gr. = Port). 

Lypéo (gr.). 
7l0 Pol (heb.) = Böna. 

Pul (op.). 

Bulla (lat.) = PuUa (sv.). 

Lupinus (lat. = Vargböna), invert. Pol, Pul, Lup. 
[Lupinen har intet med Lupus att beställa.] 
?1D ^^ (heb.) = Gå ned, vara rådlös, förtvivla. 

Pono (lat. = Ponente it. = Solens nedgång). 

Ponos (gr.). 

Ponéo (gr.). 

Punire (lat.). 

Fundo (lat.). 

Faner (fr.). 

Vanus (lat.). 

Un- (i ty. = Unsinn etc. ; Van i sv. Vansinne). 
yy^ Pui (heb.) = Krossa, Jaga Spränga. 
' Paschag (heb.) = Bosch heb.) = Peccatum (lat.) = 
Synd. 

Faeces (lat.). 

Vastare (lat.). 

Pestis (lat.). 

Pungo (lat.). 

Posco (lat.). 

Patein (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 311 

D1D l^^^h (heb.), Galoppera, Vanka ^ Paitzo (gr. = 
' Leka). 

Afilr=Puk (skr. = Fly), Fugio (lat), Fevgo (gr.). 

Fik = Darra, Bäva. 

Haphak = Vända. 

Mico (lat.). 

Pavor (lat.), Pausa (lat.). 

Peccare (lat.). 

•^^2 Pur (heb.) = Lott. 

Poro (gr. = Av ödet tilldelt). 

Fors, Sors (lat.), Fortuna (lat.). 

Pars (lat.). 
PI£) Pach (heb.) = Nät, Snara. 

Pagä (gr.). 

Fascis (lat.). 

Pedica (lat.). 

^^5 PU (heb.) = Olycka. 

Pathos (gr.). 

Pid (skr. = Plåga). 

Pasko (gr.). 

Vitium (lat.). 

Patéo (gr. = Trampa). 
\1^ Pon (heb.) =r Hörn. 
' P/M. 

Pan (fr.). 

Pannus (lat.). 
DD ^^^ (heb.) = Extremiteter, Fot, Hand. 
. Pes (lat.). 

Pous (gr.). 

Fuss (ty.). 

Fot (sv.). 

Bhad (skr.). 

Vad (skr.). 



Digitized 



by Google 



312 SPRAk VETENSKAPLIGA STUDIER 

PJ3 Mh (heb.) = Smula (av Bröd) = Psix (gr.). 
p. , _(Pat (skr. = Dela), Partare (lat.). 

Pitthim = Putldus (lat. = Småaktig, orätt fr. puter). 

p , ., , . I Dela; Favlös (gr. = Småaktig). 

^ ^ \ Bryta; Tapeinös (gr. = Småaktig). 
Patéomai (gr.) = Äta; Petty (eng. = Liten), 
eller Smaka; Petit (fr.). 

Patéo(gr.)=(J^.rP^; 
^^ ^ (Nota ut. 

Patätäs (gr.) = Utnött. 

Diez' härledning av franska Petit synes orimlig. Det 
skulle börja med Pito (sp.), Spitziges Hölzchen; sedan 
altfr. pite, namn på ett litet mynt, sedan pete = småsak. 

Ett så vanligt ord kan icke äga en så ovanlig här- 
komst. Det hebreiska Path i dess avledningar Pittho, 
Pitthim synes också i det spanska Pito, sedan i milane- 
siska Pitin, Sardiniens pitieu. 

Latinets putidus, småaktig, behöver icke komma från 
puter = rutten. 

Italiens piccolo kan Diez icke heller derivera lika litet 
som spanska pequeno, vilka båda dock kunna vara för- 
vänta med hebreiska Pik (Piach [punkt.] eller Puach), 
som betyder Stoft och Aska eller något obetydligt. 
Latinet Pauca erinrar om heb. Puach, Puk (op.), Pulvis 
och Pusillus utan att* de därför behöva vara fränder. 

^^ Par (heb.) = Tjur, Offer. 

Tavros (gr.) == P = Pt; Polis = Ptolis; Pt = T; P = 

T; Pempe = Pente. 
Taurus (lat.). 
Tjör (isl.). 
Far (sv. i Fader, Fargalt o. s. v.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 313 

^nO ^^' (^^^') = Dårskap. 

PethL 

Fatuus (lat.). 

Ftisis (gr.). 

Ptesso (gr. = Frukta). 

Atopos (gr.). 

Ftio (gr. = Förgås). 

1^ Pakk (heb.) = Flaska. 
Vasculum (lat.). 
Flasche (ty.). 
Bikar (isl. = Bägare). 
Becher (ty.). 

)) Klir (heb.) = Spik, Plugg. 
Uv (op.). 

Vavim. 
Uflm (op.). 

Uva (lat.) = Tungspen. 
Fibula (lat.). 
Obex (lat.). 

) U (heb.) = Och, därför, att, så. 

Vo. 

Ut (lat.). 
Ve (lat.). 
Que (lat.). 
Kai (gr.). 
Ac (lat. inv.). 

2 Be (heb.) = I, Inre. 

(Förkortning av Bei eller Beith = In Domo.) 

JTJI^ Baltb (av Buth el. Baneth av Banah, Banoh = 
Bygga?) = Hus; Familj; Grav; 
av Äll/= Avskilja; el. ÄltoÄ = Ansluta sig till, 
Känna sig trygg. 



Digitized 



by Google 



314 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Bid (skr. == Spjälka), Betoh = Trygghet, Hibetah 
= Tryggas, Bhaga (skr. = Pars lat.). 

Balth, Beith, Beltha, Båttlm, Mlbalth. 

av Hlbetak = Habitare (lat.) av Habere = Äga, 
Bo (sv.), men Hajah, Haveh (heb.) = Habere (lat.), 
av Båttim = Bätir, Båtiment (fr.). 
Men Bo (heb.) = Gå in i; Der, Biah, Maboh, 

Meo (lat.), Biöo (gr.), 
Tafa (gr. = Grav), 

I 

Thebuah, Beto (lat., arch. = Gå). 
BIrah (heb.) = Slott, Borg; Byr, Baer (isl.), Birka, 
Biaerk (fr., sv.), Byrsa (gr.), Burg (ty.), 

BIthan = Id. 

Buth (heb.) = Bygga; Båtir (fr.), Bud (isl.), 
Banoh (heb.) = Wohnen (ty.), Baunen, Bau (ty.), 
Bua (isl.). By (sv.). 

-J2 *«^ (heb.) = Vas (skr. = Skydda, Hölja, Kläda, 

^ Bo), Vas (lat. = Kärl), Vestis (lat.). 

MlOJ Batah (heb.) = Sluta sig till. Tryggas; Baitä (gr. 

= Rock), Paida (goth.), Pfeit (mhd.), Vétir (fr.), 

Vestis (lat.). 

HIbOtah (heb.) = Habitus, Habitare (lat.). Habit (fr.). 

15^3 *^^ (h^^) = ^^^' ^''^P' Brunn, Fängelse, Grav. 

Bury (eng.). 
Baar (heb.) = Gräva; Berren (arab. = Borra), Bharv 

(skr.). 
Peräo (gr.). 

Borå (isl.). Bur (sv. = Fågelbur). 
Barathrum (lat. = Grop). 
Brönd (dan.). 
Brunnr (isl.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 315 

Bura (lat. = Plogträd). 
Foro (lat. = Borra). 
Fur, Furtim (lat.). 

^^3 flÖWÄ (heb.) = Dålig; Turkiska )»Bosch»=Det 
är intet. Stinka. 
Bssch = Skämmas. 
Bådh (skr. = Plåga). 
Bad (eng.). 
Vastus (lat. = Ohygglig, Tom), Pestis (lat.), Ovist 

(isl.). 
Fatuus (lat.)f Fade (ty.). 
Pus (lat.). 
Puer (fr.). 
Puter (lat.). 

Pessimus (lat.) = Sämst. 
Bag (heb.) = Mat. 

Fagein (gr. = Äta), Bekos (gr. = Bröd). 
Piger (lat. =Fet), Fager (sv.)? Beute, Weiden (ty.). 

Pasko, Vescor (lat.). 

Q Bas (heb.) = Byte = Idem. Beute (ty.), Bastatso 
(gr. = Bära bort). 
Bagail = Täcka, Dölja. 
Pagidéo (gr.), Pagä (gr. = Snara). 

"^2 Bad (heb.) = Avdelning, Skilja, Särskilt, Endast. 

Bin. 

Bhid (skr. = Spjälka). 
Findo, Jidi (lat.). 
Bis, dim (lat. = 2 gånger). 
Badän (gr. = Stegvis). 
Bathys (gr.). 
"^2 ^^^ (heb.) = Prata, Ljuga, Lögnare. 
Bhash (skr. = Tala). 



Digitized 



by Google 



316 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Bazo (gr. = Tala). 

Baditzo (gr. = Prata). 

Badaud (fr.). 

Pateo (lat.). 

Badare (it. = Gaffen). 

Fatuus (lat.). 

Baith (irl. = Maulaffe). 

Peitho (gr. = Övertala). 

■]3 Baa (heb.) = Vitt linne. 
Vestis (lat.). 
Vadum, -ir, Vita (isl.). 
Byssos (gr.), Battist (?) = Baptist. 

^^3 Bo (heb.) = Gå in. 

Jabe = ibo (lat.), Paomai (gr. = Besitta). 
Baino (gr.). 
Bauen (ty.). 
Bo (sv.). 
Beto (lat.). 
Se Beth. 
32 *^Ä e^eb.) = Vara ihålig. 

Buk. 

Vacuus (lat.). 

Cavus (lat.). 

Bubön (gr. = Underliv). 

Bhuka (skr. = Hål). 

" ^\ (rom. = Munhålan). 

Bubble (eng.). 
Bubbla (sv.). 
Pauper (lat.). 
DQ ^^^ ^^ Förakta, Trampa. 

Bas. 
Basos. 



Digi 



tized by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 317 

Bythitzo (gr.), Bister (sv.)? 
Baino, Bäsomai (gr.). 
Fastus (lat. t= Förakt). 
Foetidus (lat.). 

ny2 Buk (heb.) = Bestört. 
' Se Baka = Gråta = Bok (heb.) = Baath (heb.) = 
Baghath (heb.) = Faegr (isl.). 
Ftose (gr. = Skygg). 
Fobös (gr.) = Fpbos, Fub-os, Fub, inv. Buf, Buk 

(F = K: Ofis = Ekis). 
Fugio (lat.). 

Fytza (gr. = Förskräckelse). 
Fygä (gr.). 

^y2 ^^^ i^^^') = Avkastning. 
Ful (skr. = Hopa). 
Ballo (gr.). 
FiiUe (ty.). 
Pollys (gr.). 
Fulceo (lat.). 
Valeo (lat.). 

^^^ IBUtt (heb.) = Märka, Inse, Urskilja. 

1^^ |fl//l=:Pinysko (gr. = Göra klok), Finden, Gefunden 

(ty.)- 

Jahltl = Faino (gr.), Fenomenon (gr.), Pynthanomai 
(gr. = Erfara), Fanerös (gr.). 

Vajaben. 

ni. Af^Ao/l = Noein (gr.), Nous (gr.). 

hi. Hablil = Habere (lat. = Hålla före. Inse). 

yy2 Bui (heb.) = Vara vit, Glänsa. 
' Bhå (skr.). 

Fotitzo (gr.). 

Fos (gr.) = Weiss (ty.) = Siv (heb.), Sif (no. myt.). 



Digitized 



by Google 



318 SPRAkVBTENSKAPUGA STODIEI 

Byssus (gr.). 

Se Baai 

'p2 *•' (heb.) = Intet, Icke. 

Balah (heb.) = Tillintetgöra. AppoUynai (gr.). 

Fallo (lat.), Favlitzo (gr.). 

Falsch (ty.). 

Welk (ty.), Fahl (ty.). 

Palleo (lat.). 

^3 Bal (chald.) = Hjärta, Liv. 

LBb (heb. in vert.) = Hjärta, Känslor; Hepar (gr. = 

Lever eller Hjärta), obs. L = H. Hals (gr.) 

= Sal (lat.), Jecor (lat.) = Lever eller Hjärta. 

— Cor (lat.) = Hjärta, Bilis (lat.). Fel (gr.) = 

Leb. 
Bala (skr. = Kraft) = Validus (lat.). 
Filéo (gr. = Älska). 
Pflegen (ty.). 

5^*13 fl«r« (heb.) = Föda, Avla, Bygga. 
Bhar (skr. = Föda). 
Fero (lat.). 
Pario (lat.). 
Bära (sv.). 

^2 Bar (heb.) = Säd. 

Far (lat. = Mjöl), Furfur (lat. = Kli). 

Y^ Bei (heb.) = Gyttja, Träsk. 
' Puteus (lat.). 

Puter (lat.). • 

Bouse (fr.). 

Vase (fr.). 

Boue (fr.). 

Puj (skr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 319 

^]2 Bon = Son, Ättling, Lärjunge, Skatt, Telning, 
' Älskling. 

Bar =Brefos (gr. = Unge), Proles (lat.). 

Venustus (lat. = Älskling). 

Nepos (lat. = in vert. Ben, Pen, Nep-). 

Bha (skr.). 

Furus (lat.). 

Merus (lat.). 

Bar (ty.). Bar (sv.) = Naken, Ren. 

•^2 ''^^ (h^b.) = Renhet, Lutsalt. 

Bor-ax (= Lutsalt, varmed guldet renas?). 

^^3 BoH (heb.) = Fet. 
BrL 

Piger (lat.). 
Pieira (gr. = Fet). 

n^lD ''^^^ i^^^) = Knäfalla, Lova, Prisa (brytas ned). 

' Berak. 

BharQ (skr.). 

Pritzo (gr.), K = T; Ornichos = Ornithos. 

Frango, fract. (lat.). 

Regnymi (gr.). 

Brechen (ty.). 

Bräcka (sv.). 

Brytas (sv.). 

Broko (gr. = Sluta). 

^"^"2 Bräm = Men. Är väl av Brak = Brytning, In- 
vändning. 

Boram. 

f]3 Ä«/Ä = Dotter. R = P; Ballo = Pallo; P = T; 
Pempe = Pente. Path (skr. = Son), Pathe (ty. 
= Fadder). 



Digitized 



by Google 



320 sprAkvetenskafuga studier 

Båtiåtli. 

BåtMulå [nog Betula alba = Björken, Vit, Slank och 
Grön klädd som en Brudjungfru]. 

Gh, G, H, Ch, K. 

Kehlton = Bewegung. 

3J^ (Bb)Ub (heb.) = Tröskel, Ingången. 

Bälos (gr.) = Tröskel. 

Av verbet (Gh)abar = Gå in; Ibo (lat.), imperat. 
(Gh)uber = Uber (lat.) = Ymnig, Ober (ty.), ty 
Ghabar betyder även överskrida, Uber (ty.). Över 
(eng.), Hyper (gr.), Super (lat.), Abarim (heb.), 
Uber (lat.), Juver (sv.), Hybris (gr.). 

(Bb)Bb (heb.) = Mörker, Moln, Täthet. 

Uber (lat.) 1^^^^^^ 
Abrös (gr.)J 

(heb.) = överskrida. 

(Nefelä (gr.).) 

(Nubes (lat.)), Afeggäs (gr. := Fengäs). 

(Nebel (ty.)), Opacus (lat.). 

Faiös (gr.), Fuscus (lat.). 

Knefä (gr.). 

y^ (Bhjail (heb.) = Fortgång, Evigt, Till (praep.). 
Vado (lat.). Vad (sv. = Övergång). 
Adeo (lat.). 
Ad (lat.). 
iEtas (lat.). 
Ad (lat.) = Till. 
{BhOllJ (heb.) = Vittne. 
Oth, Ath, Aloth = Elasis (gr.), Alexo (gr.). 
Vad-imonium (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 321 

Vitni (isl.), Eid (ty.). 
Vidne (dan.). 
Vad (sv. = Borgen). 
Oath (eng.). 

^y (Bhjåll (heb.) = Rov, Byte. 
Gatza (gr.). 
Schatz (ty.). 
Edo, Edax (låt.) = Äta, Rovgirig. 

;3y (Bhjuh (heb.) = Dunkel, Ånga, Moln, Fördunkla, 
Förakta. 
Se Ad. 
Nubes (lat.). 
Hypö (gr.). 
Sub (lat.). 
Supinus (lat.). 
Haube (ty.). 
Vapor (lat.). 

;iy (Bhjug (heb.) = Vara rund. 
Kyklos (gr.). 
Cyclus (lat.). 
Kugel (ty.). 
Hugel (ty.). 

•^ly Bhuil (heb.) = Omgiva, Fästa, Återställa, Vittna. 
Hiiten (ty. = Skydda). 
Hydda (sv.). 
Cautio (lat.). 

Iiy (BhJOll (heb.) = Återvända, Åter, Då, Sedan, Men 
Upprepning, Tillväxt, Fortvaro. 
Avthis (gr. = Åter). 
Kåta (gr.). ' 
At (lat.). 
Autem (lat.). 

21. — Strindberg^ SpråkvetenskapUga studier. 



Digitized 



by Google 



322 SPRÅKVBTENSKAPUGA STUDIER 

Wieder (ty.). 

Hetera (gr. = Avigsidan). 

Yata (skr. = Gå tillbaka). 

Vita (isl.) = Vända. 

niy fiAirA (heb. op.) = Krokig. 
Ghavah. 

Gyäs (gr.) = Krummholz (ty.), Ez (heb. = Träd). 
Con-Cavus (lat.). 
Koilos (gr.). 

]yt^ (BhJUZ (heb.) = Taga sin tillflykt, Bärga. 
Kytos (gr.). 
Kut (skr.). 
Schut (hoU.). 
Schiitzen (ty.). 
Sotzo (gr.). 

^iy (Bhjut (heb.) = Intrycka, Neddoppa. 
Outäo (gr.). 
Tja (isl.). 
Tingo (lat.). 
^yt^ (Bhjul (heb.) = Mjölka, Suga. Chalab (heb.) = 

Mjölk, Gala (gr.) = Mjölk. Fiskarnas mjölke heter 

också Chalab (heb.), som synes vara Laich (ty.). 

Men isländska Svil = Mjölke synes vara av Ghil 

(heb. = eller Ghul = Mjölka). 
Mulgeo (lat.). 
Amelgein (gr.). 
Gala (gr. = Mjölk). 
Lac (lat.). 
Miolk (isl.). 
^iy (6h)0l (heb.) = Barn; även Ghul = (Dibarn), av 

Ghul = Mjölka, Galathenös (gr.), Elam (heb.) = 

Yngling. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 323 

Child (eng.). 
Kelor (gr. = Son). 
Avi (isL). 

r|y (Bhjun (heb.) = Bo, Trivas, Vänjas. 
Wunjan (ags.). 
Wohnen (ty.). 

Py ehul (heb.) = Dumt, Orätt. 
Ghaval, Ghavel. 
Se Jaal. 
Evil (eng.). 

py ehun (heb. op.) = Synd. 
(Gh)avon = Även, On. 
Ond (sv.). 

Onus (lat.) = Skuld. 
Ponäros (gr.). 

Synd (sv.) == Ghun (heb.), Gh = Z bl. a. 
Wund (ty). 

n^y (Bh)liph (heb.) = Flyga, Svänga, Försvinna. 
Fevgo (gr.). 
Fugio (lat.). 
Fjiika (isl.). 
Flyve (dan.). 

Vm (eil)opll (heb.) = Fågel. 
' Avis (lat.). 
'Fugl (alts.). 

Wy (eil)UZ (heb.) = Råda, Skydda, Hjälpa. 
' Uz (heb. = Trycka), Od (heb. = Böja). 

Suadeo (lat.), Gäthéo (gr.), Gaudio (lat.). 

Skut (skr.). 

Sotzo (gr.). 

Hiiten (ty.). 

Digitized by VwjOOQ IC 



324 SPRÅKVETENSKAPLIGA STODIER 

nW (Bhjuk (heb.) = Böjas, Nedslå. 
' ^ eller 

(Bhjlk (heb.), Jugum (lat.). 

Kyptein (gr.). 

Ico, Ictus (lat.). 

Hucken (höll.). 

Hucka (isl.). 

Huka (sv.). 

Huckkja (isl.). 

Knäcka (sv.). 

•]iy (Bhjor (heb.) = Skinn, Läder, Hud. 
Corium (lat.). 
Korion (gr.). 
Cuir (fr.). 
Koersner (ty.). 

•^W (Bhjur = Vara hetsig. Röras, Vaka. * 

eller Värden, Vördr (isl.). 

Gärder (fr.). 
(Bh)lr = Irren (ty.). 
Uro (lat.). 
Orrosia (gr.). 
Ira (lat.). 
Harmas (sv.). 

•^^y (Ghjur (heb.) = Vara naken, Bar. 
Erämos (gr.). 
Purus (lat.)? 
Bar (ty.). 

•ny (Bhjur (heb.) = Djup, Håla. 
Gurges (lat.). 
Orygma (gr.). 
Grube (ty.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 325 

Gruva (sv.). 

Ur- (sv. = Ur-tid, Ur-folk). 

•]^y (eh)ur (heb.) = Agnar. 
Grannus (lat.). 
Arista (lat.). 
Akyra (gr.). 

JJf^y (eh)USCh (heb.) = Samlas. 
Auxanomai (gr.). 
Augio (lat.). 
Gusch (skr. = Samla). 
Cogo (lat.). 
Gather (eng.), Vergadern (höll.). 

f]^y (Bh)Ut (heb.) = Hjälpa. 
Juvo, jut. (lat.). 
Utor (lat.) = Nytt-ja (sv.). 
Huten (ty.). 
Boäthein (gr.). 
Adjud- (rom.). 
Stöda (isl.), Stöda (sv.), Sotzo (gr.). 

m (Bh)B2 = Stark, Styrka, Fäste, Skydd, Glans, 
eller 

(Bhjoz. 

Iskys (gr.). 

Vis (lat.), Fast, Fäste (sv.). 
Sotzo (gr.) = Stöda (isl.). 
Asty (gr. = Stad). 
Hasta (lat. = Spjut). 

ly (Bjhez (heb.) = Get. 
Aix (gr.). 
Ziege (ty.). 
Geit (isl.). 
Kid (sv.). 



Digitized 



by Google 



326 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 

ny Bhlpll (heb. op.) = Matt, Slö. 

(Gh)Ajiph = Ghuph == Försvinna, Flyga = Fevgo 

(gr.). 
Hebes (lat.). 
Fessus (lat.). 

^^y (eil)lt (heb.) = Vred; Rusa på. 
Het (skr. = Vred). 
Itäs (gr.). 
Odium (lat.). 
Wuth (ty.). 

py (eiljAJItt (heb.) = Öga. 

Avgä (gr.) = Glans, även Öga (Trag. Sophocles). 

Oculus (lat.). 

Ak (skr.). 

Najana (skr.). 

Öje (dan.). 

Auga (isl.). 

"y^ (Bhjlr (heb.) = Stad, Mur. 

Urbs (lat.)? (av Orbis = Ringmur) = Gyrus (lat.). 

Nagara (skr.). 

Kyröo (gr. = Härska)? 

Curia (lat.). 

-]^y (eh)lr (heb.) = Väktare. 
Horao (gr. = Syna, Se). 
Fruros (lat.). 
Vart (skr.). 
Hört (ty.). 
Garde (fr.). 
Vördr (isl.). 

^y (tfÄ;il/(heb.) = Den Högste (Elohim), Starke, Ovan, 
På. 
Altus (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 327 

Valeo (lat.). 
Aldaino (gr.). 
Aldäsko (gr.). 
Held (ty.). 

'py (eilJOl (heb.) = Ok. 
Holkos (gr. = Tygel). 
OUymi (gr.). 

Dy (Bh)attl = Förening, Samling, Folk, Stat, Därhos, 
Med. I 

Heimr (isl.). 

(Bi)oai. 
(Bhjim. 

Hama (gr.). 
Homoios (gr.). 
Dämos (gr.). 
Cum (lat.). 
Con,(lat.). 
Sym (gr.). 
Syn (gr.). 
Sam- (isl.). 
Unire (lat.)? 
Homo (lat.). 
Gaméo (gr.). 

V^ (eil)ez (heb.) = Träd, Trä, Stav. 
Assis (lat.). 
Kashta (skr.). 
Idä (gr.). 
Vidr (isl.). 
Ved (sv.). 
Ast (ty.). 

^j; ehet (heb.) = Griffel, Penna. 

Se: Ghut = Ghuz, Auz = Uz = Trycka in. 
Outao (gr.), m. fl. 



Digitized 



by Google 



328 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 

py Ceiljetll (heb.) = Tid. 
iEtas (lat.). 
Zeit (ty.). 
Tid (sv.). 

^^ Bah (heb.) = Välvt, Buktig, Sköld, Borg, Löt, Ögon- 
bryn. 
Plur. Bahboth = Schafot (ty.) = Echafaud (fr.). 
Gibbus (lat.). 

Gyalon (gr. = Välvning), Valv (sv.). 
Gefyra (gr.) = Jordvall. 
Giebel (ty.). 
Gavel (sv.). 
Heben (ty.). 
Beugen (ty. = invert.). 
Bab (chald.) = Sida. Rygg. Mitt. 

Bav. 
Bo. 

Bob = Bräde, Skiva, Abacus (lat.). 
Bag = Tak, Hegen (ty.), Tego (lat.), Stega (gr.) = 
S prosthet. 

^^ Ba (heb. op.) = Högmodig. 
Ge (heb. op.). 

2^ Bob (heb.) = Grop. 
Cavea (lat.). 
Fovea (lat.). 

2^ Bob (heb.) = Gräshoppa. 

Bob. 

*^^ Bail (heb.) = i:o Lycka, Glädje. 2:0 Koriander. 
Gäthéo (gr.). 
Gaudio (lat.). 
Hädys (gr.). 
Heder (sv.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 329 

i;) eåd (heb.) = Strand. 

Bud. 
Bidiah. 

Stade (ty.). 

Gades (lat. = Cadix?). 

Hades (gr.)? [»andra Stranden» eller De Lycksaliges 
(Hädys) Fält]. 

]^ Baz (heb. op.) = Rygg. 
Gez. 
Se Gab = Rygg = Gibbus (lat.), Gav, Geb, Gag. 

"2^^ Buh (heb.) = Skära, Klyva, Plöja. 
Gevo (gr.). 
Hio (lat.). 
Hauen, hieb (ty.). 
Kheio (gr.). 
Kauen (ty.). 
Hypér (gr.). 
Gubernare (lat.). 

*^^ Bud (heb.) = Intränga, Lura på. 

Bad. 

Se Gur = d:o. 
Hide (eng.). 
Ide (sv.). 
Hyde (sv.). 

^)^ Bol (heb.) = Samling, Folk. Oikia (gr.). 

Barn = Hama (gr. = Sam), Dämos (gr.), Sym (gr.), 

Sam (sv.) -ling. 
BbIp = Agora (gr.), Eirä (gr. = Samlingsställe), Grex 
(lat.), 
ni;} Buph (heb.) = Ihålig. 
' Kyfä(gr.). 
Se Bub. 



Digitized 



by Google 



330 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

X\^ OUZ (heb.) = Flyga bort. 

Se ehuz och Bhuph. 

ti;) Bei (heb.) = Tillflyktsort, Skydd. 
Se Bhåll. 

Sotzo (gr.), Hiiten (ty.). 

•^^^j Bur (heb.) = Bo. 
Eirgo (gr.). 
Carcer (lat.), Kerker (ty.), Eirktä (gr. = Bur). 

"yi^ Bur (heb.) = Ungt djur. 
Hircus (lat.). 
Kuros (gr. = Pojke). 
Kora (gr. = Flicka). 
Dyr (dan.). 
Thär (gr.). 
Ur, Ur-oxe (sv.). 

^^^ Bur (heb.) = Taga in, Gästa, Frukta, Samlas, Lura 
på. Ageiro (gr. = Samlas). 
Agora (gr.). 
Hyra (sv. = Taga in = Gur (heb.)). 

^i;j BuSCh (heb.) = Stoft. 
Av Gub = Skära. 

IJ) Bbz (heb.) = Fäll, Grasschnitt, Klippull. 
Gazon (fr.). 

^;) Bål (heb.), Dal, Slätt. 
Gi (op.). 
Gaia (gr.). 
Gä (gr.). 

^^;) BM (heb.) = Muskel, Sena. 

Fides (lat. = Sträng = Fidla (sv.) = Stränginstru- 
ment). Vödvi (isl.)? 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 331 

^^;)fi//, Bul (heb.) = Vända, Dansa, Hoppa, Glad, 
Fruktan. Hilaris (lat.), Helix (lat.). 
Heulen (ty.). 
Salio (lat.). 
Hjula (sv.). 
Hylla (sv.), Helll (sv.). 

b)^ ^^1 (heb.) == Krets, Hjul, Ålder, Barn. 

Ullm 

Helix (gr.). 

Hälikia (gr.). 

Aldr (isl.), OUymi (gr. = förgås). 

Old (isl). 

Alter (ty.). 

"^^ Bbp (heb.) = Kalk av Gir = Jäsa, Uppbrusa. 
Gir. 

Gähren (ty.). 

Kréo (gr.) = Kreide (ty.). 
Kyröo (gr.). 

Hreykinn (isl. = Kalkberg). 
(Kiesel)-Guhr (sv.) = Hor (heb. = Berg). 

^)^ Bel (heb.) = Kruka. 
011a (lat.). 
• Belr (heb.) = I Hop ; Källa, plur. Havsvågor = Houle 
^^ Bel (heb.) = j (fr.) av Galal = Välta; Quelle (ty.), 
Houle (fr.). 
Agelä (gr. = Hjord). 
Ageiro (gr.). 

P Bått (heb.) = Omgärdad, Trädgård. 
Hagan (med artikel). 
Hegen (ty.), Hage (sv.). 
Hägn (sv.). 
Cingo (lat.). 



Digitized 



by Google 



332 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

r]J) Baph (heb.) = Kropp, Person. 

Caput (lat. = Även karaktär). 

Kefalä (gr.). 

Habitus (lat.). . 

Hamn (sv. = Skenkropp). 

Avtös (gr.). 

Fysis (gr.). 
^^ Bar (heb.), Bergets fot, Släp. 

Rica (lat.) 

Haeres (lat.). 

Orégo (gr. = Sträcka). 

*^^ Bor (heb.) = Främling, Gäst. 

( Zar. 
Se \ 

Goi. 
pjj Beth (heb.) = Vinpress. 
J^Ha (heb.) = Den; Hic, Haec, Hi, Hae (lat), Ho hä 
to (gr.). 
ifa/=Ille(lat.) • 
3nifa* (heb.) = Giv! 
Imp. av Jahab. 
Habere (lat.). 
Kap (skr. = Hava, Giva). 
Geben (ty.). 
•^j^ Hed (heb.) = Fröjderop. Ado, Hädys (gr.), Gaudeo 
(lat.), Adulo (lat.) 
Had (heb.) = Prydnad. Idem. 
Hädar (h^h.) = Smycke, Majestät. Aeido (gr.), Had 
(skr.), Hador (ags.), Heidr (isl.). Heder (sv.), Kado 
(gr. = Överträffa). 
Qlpi Him (heb.) = Förvirra, Sorla, Storma. Hinnire 
(lat.), Keimon (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 333 

Q^j^ Hum = Humilis (lat.), Hiems (lat.), Wiehern (ty.), 
Summen (ty.). 
Hun = Vara lätt, ringa. Goun (gr. = Wenigstens), 
Gunatzomai (gr.) = Fussfällig flehen. 
)^j^ Hon = Leva bekvämt. Rik. Honor (lat.), Hanah 
(heb. = Nåd), Gnade (ty.), Gonimos (gr. = Livs- 
kraftig). 

Gonegl 

S (heb.) = Gona sig. 
Ganog j 

'y]Hor (heb.) = Berg. 

Hår (Kan vara kontraherat av Haarez), (av Erez 

= Det torra land), Aridus (lat.). 

Oros (gr.). 

Har, Hare, Ör, Ärar (sv. = Stenar; Ljus Hararne 

vid Sandhamn). 

j[yff]Hoth (heb.) = Anfalla; Kotos (gr.), Odium (lat), 

Hota (sv.). 

• HåtllB (heb.) = Synd, Hat; Kat (skr.), Hassen (ty.). 

Hata (sv.). 

l"ni*| Huh (heb. op.) = Vara, Bliva. 
Havah. 

p^p] Huh (heb. op.) = Fördärv, Ondska, 
Havoah. 

Även. 
Se Aun. 

1 On. 
Önus (lat.) = Skuld m. m. 

QIP Hum (heb.) = Uppretas, Sucka, Klaga. 
Hun. 
Chun. 
Chin. 
Ainiao (gr.). 



Digitized 



by Google 



534 sprAkvetenskapliga studier 

Oimotzein (gr.). 

Genu (lat.), Jammern (ty.). 

^^n HM (heb.) = Hon, Denna. 
Huah. 
Haec (lat.). 
She (eng.). 

HM Hill (heb. op.) = Vara. Ske, Tilldelas (Hava). 
, Haiah, Havah. 
Habere (lat.). 

pn ftl" (l^eb.) = Ett mått. 

^pl Hål (heb. = Bestämda artikeln). 
Al (arab.). 

QH ^^^ (heb.) == Hon, Denna. 
Hemmah. 
Haec (lat.). 

pIfOT (heb.) = Se däri Enär, Om. 

]^Has (heb.) = Still I 

Jj*^l^ Harg (heb. op.) = Döda, Slakta. 
Harag. 
Hereg = Blodbad. 

Harg ^ 
Horg ► (sv.). 
Sarga 
Rägnymi (gr.). 

n^in ^^"P^ i^^^') = Buktig, Strand. 
' Se Gab. 
Cupa (lat.). 

Kufä (gr.) = Ufer (ty.). 
Kupig (sv.). 
Cavus (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKEKS RÖTTER 335 

;)n Chåg (heb.) = Fest. 
Syknös (gr.). 
Vigeo (lat.). 

pn ^^«^ (heb.) = Innesluta, Vägg, Utansida, Utanför, 
Gata, Väg. 
Keoto (gr.). 
Ektos (gr.). 
Exo (gr.). 
Aus (ty.). 
Uzan (ahd.). 
Ktitzo (gr. = Bygga). 
Hodös (gr. = Väg). 

X\n ^^^8 (heb.) = Rundel, Horizont, Skiva, Valv. 
Kyklos (gr.). 

7in Ohur (heb.) = Urhålka, Håla = Koilon (gr.). 

Keiro (gr.). 
Secare (lat.). 
Circum (lat.). 
Circus (lat.). 
Karva (sv.). 
Kora (gr.). 

mn ^^^^ (heb.) = i:o Declinavit, 2:0 Uppgiva gåtor. 
Chidah (heb.) = Gåta. 
Kydatzo (gr.). 
Kydoiméo (gr.). 

mn ^^^^ (heb.) = Linne, Skjorta. 
Ssorc (böhm.). 
Saerk (isL). 
Schurze (ty.). 
Skjorta (sv.). 



Digitized 



by Google 



3^0 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

j-pjn Chuh (heb. op.) = Förkunna. 
Chavah. 
Keo (gr.) = Även »utbreda sig». 

JJf^n ChUSCh (heb.) = Skynda; Njuta. 

Chisch. 

In-cesso (lat.). 

Kio (gr.). 

Käkio (gr.). 

Kykao (gr.). 

Gevo (gr.). 

Hästen (ty.), Gustare (lat.), Kosten (ty.). 

mn ^*^* i^^^' ^P) = '^^'^' ^^' 
Chavoah. 

Chuth pl. 

Chavoth. . 

Vicus (lat.). 

Oikos (gr.). 

l^y^fl ChaJ (heb.) = Levande. 

Chajah = Einai (gr.), Aion (gr.). 

Chi. 

Hajah = Hava, Vara. 

Habere (lat.), Ekomai (gr.). 

p|-] Chuch (heb.) = Hake, Tistel, Klyfta. 

Choach. 

Chach. 

Haken (ty.). 

Ak-anthe (gr.). 
hn Chel (heb.) = Styrka, Här, Fäste, Vall, Vallgrav. 

ChalL 

Ail. 

El. 

Ul. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 337 

Khalinöo (gr.) = Tämja. 
Kolöo (gr.) = Vredgas. 
Kelomai (gr.) = Befalla. 
Se El! 

\^Yi ^*^' (heb.) = Snöre, Tråd. 
Sutum, Suo (lat.). 

^^n ChII (heb.) :f= Smärta: Fruktan. 
Algein (gr.). 
Quälen (ty.). 
Kill (eng.). 

•^'Ip] Chur (heb. op.) = Blekna. 
Chaver, Chivar = Vit. 
Okrian (gr.). 
Korevo (gr.). 
Kirrös (gr.) = Blek. 
Cirrus (lat.). 

m Chin (heb.) = Skönhet. 

' Chen. 

Ganao (gr.). 
^ Can-didus (lat.). 

Schein; Schön (ty.). 

Sken (sv.). 
pp] CMk (heb.) = Barm, Buk, Hålighet, Gom, Mun. 
' Chok (heb.) = Barm. 

Kissos (gr.). 

Schoss (ty.). 

Kevo (gr.). 

Kasko (gr.). 

Hisco (lat.). 

Yaw (eng.). 

Kauen (ty.). 

Käk (sv.). 

22. — Strindberg, Sprdkvetenakapliga studier. 

Digitized by VwjOOQ iC 



338 sprAkvetenskapuga studier 

^^p) ChOl (heb.) = Gemen, Ohelig, Profan. 
Vulgus (lat.). 
Holos (gr.). 
Oklos (gr.)? 

Q1P) Chom (heb.) = Värme. 
Kavma (gr.). 

m Ohan (heb.) = Gunst, Nåd. 

' Hanah. 
Chem 

Neo, Nevo (gr.). 
Evnoia (gr.). 
Nuo (lat.). 
Venia (lat.). 

r>P] Chez (heb.) = Pil, Blixt, Plåga, Pest. 
^ Chiz av Chazab (heb.) = Skära. 

Oistos (gr.). 

Sagitta (lat.). 

Seco (lat.). 

Kteino (gr. = Döda). 

nn Chok (heb.) = Gräns, Mål, Lag, Förehavande. 
' Av Chaka = Inhugga. Häcken (ty.), Hacher* (fr.). 
Hacka. 

Skitzo (gr.). 

Kopto (gr.). 

Scopus (lat.) = Mål el. Klippa. 

Saxum (lat.), 
•^p Chor (heb.) = Ädel, Friboren. 

Kyrios (gr.). 

Arkon (gr.). 

Herrscher (ty.). 

Herr (ty.), Herre (sv.). 

Korad, Kora (sv.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 339 

^n ^*^^ (heb.) = Skarp, Skära, Avdela, Skilja. 
Echad = Avskild, En (räkneord). 
Caedo (lat.). 
Kädo (gr.). 

JOin ^^^' (heb.) = Sy, Tråd. 
Sutor (lat.). 
Schuster (ty.). 

^n f^lfUl (heb.) = Gil, Gul, Gol (heb.) = Vrida, Hjul, 
Pinas, Föda, Vara stark (se Chel, Chail ovan). 
Kylindein (gr.), Hweol (sax.). Hjul (sv.). 
Algos, -ein (gr.) = Pina. 
Klatzo (gr.). 
Klaio (gr.). 

^n <?A0/ (heb.) = Sand; Strand. 
Kyllos (gr.). 
ScoUo (ahd.). 
SchoJle (ty.). 
Schörl (ty.)? 
Cham (heb.) = Svärfar. 

On Chum (heb.) = Svart. 
Ham = Kavma (gr.). 
Av Chama = Bränna. 
Skymma (sv.)? 
Skum (sv.)? 
Humus (lat). 

Chrl (heb. op.) = Hetta, Vrede. 
Cheri. 
Hormä (gr.). 

Din ^*^* (heb.) = Förbarma sig; Skona, Klaga. 
Jachus. 
Vajachos. 
Kosen (ty.). 



Digitized 



byGöogle 



840 SPtÄKVBTENSKAPUGA STUDIEK 

Kiissen (ty.). 

Kyo (gr.) = Smeka. 

Kevtho (gr.) = Skyla. 

t^p) CkUI (heb.) = Utansida, Väg, Gata, adv. Därute. 
' Hodös (gr. = Väg). 

Exo (gr. = Utansida), Exothen (gr. Idem). 

f^n ^**'* C^^b.) = Fruktan. 
Se Hath. 

n^ ICtpÄ (heb.) = Djupa handen, Djupa. 
Cavus (lat.). 
Cupa (lat.). 
Kyfos (gr.). 

yO ^^^ (*^^'^) ~ Mäta, Innehålla, Fatta, Försörja. 
Kul (skr. = hålla). 
Kleio (gr.). 
Kolyo (gr.). 
Kolatzo (gr.). 
Hohlen (ty.). 
Halten (ty.). 
Hålla (sv.). 

3^2 *f^* i^^^' op.) =Lida. 
Kaab. 

Keeb = Smärta. 

Ken = Rak, Redlig; Kani = Ämbete; Kuma 

= Höjd = Cumulus, Cima (lat.). 
Konein (gr.), Können (ty.), Koinos (gr. = Rörande 

staten), Communis (lat.). 
Conor (lat.). 
Gony (gr.), Cuneus (lat. = Säte, Ämbete?), Kednos 

(gr. = Duglig). 
Genu (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 341 

Knie (ty.). 
Kandäno (gr.). 

JJ)^ Kos (heb.) = Bägare. 
Gyalos (gr.). 
Calix (lat.). 
S = R; Hippos (aeol.) = Hippor; R = L; Tribo = 

Tlibo. 
Scyphus (gr.). 
Koton (gr.). 
Kosa (sv.). 
Kasko (gr. = gapa). 

ID Ifirr (heb.) = Rund, Urhålka. 
Kar = d:o. 
Gyrus (lat.). 
Gira (sv.). 

•]2 l(^^ (heb.) = Krus, Ämbar. 
Cadus (lat.). 
Kados (gr.). 

1^2 "^'^ (heb.), List, Ofärd, Krig. 
Cado (lat.). 
Caducus (lat,). 
Caedes (lat.). 
Chid (eng.). 
Hide (eng.). 

n^ Koh (heb.) = Så; Här, Där. 
Qui (lat.). 

D^3 KIS (heb.) = Pung. 
Kystis (gr.). 
Cysta (lat.). 
Saccus (lat.) = Sak (heb.). 



Digitized 



by Google 



342 SPIÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

JJQ Kuk (heb.) = Bränna. 
Kavah. 
Kavo (gr.). 
"1^2 KIr (heb.). Kokkärl, Bäcken. 
Kior (heb.). 
Kytris (gr.). 

Kur (heb.) = Smältugn. 
^2lfO/(heb.) = All. 
Ta Hola (gr.). 
Whole (eng.). 
Hel (sv.). 
All (sv.). 
Q2 Kes (heb.) = Baner. 
Cuspis (lat.). 
Vex-illum (lat)? 
"13 Kår (heb.) = Kamelsadel. 
Carrus (lat.). 
Kärra (sv.). 
Char (fr.). 
Karre (ty.). 
D"13 Kerem (heb.) = Vinberg; Karmel (heb., Berget 
Kar mel). 
Karmel (heb.) = Trädgård. 

Charmille (fr.) = Laube, Lövgång av vinrankor, 
stundom Avenbok = Charme, Carpinus (lat.). 
Se Diez. 
P^ Keph (heb.) = Klippa. 
Skopelos (gr.). 
Kepha (gr.). 
PP Kav (heb.) = Snöre, Befallning, Kraft. 
' Kabel (sv.) = Chebel (heb.). 

Akmatzein (gr. = Vara vid kraft). 
Vigeo (lat. invert. Kav, Gav, Giv, Vig). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 343 

]3P Kah (heb.) = Ett mått = 2V2 liter. 
' Cupa (lat.). 
Scyphus (lat.). 

Kados (gr.). B = D; Obelos (att.) = Odelos (dor.). 
Gavlos (gr.). 
Kappe (sv.) = 4,5 liter. 
Skäppa (sv.). 

]^)n Kut (heb.) = Avsky, Avskäras. 
' Kotéo (gr.). 

Per cutio av Quatio (lat.). 
Cut (eng.). 

^)T) Kel (heb.) = Tala, Röst, Ropa. 
' Kaleo (gr.). 
Kalla (sv.). 
Clamo (lat.). 

Q^lP Kum (heb.) = Uppstå, Lyckas, Leva. 
' Se Kun. 
Kymaino (gr.). 
Koumi (gr.) = Stå upp! Talithal 

njy\p KUf"» (hel?.) = Höjd. 
Cumulus (lat.). 
Culmen (lat.). 
Cima (lat.), Acumen (lat.). 
Kamm (Bergskamm (sv.)). 

?P Kun (heb.) = Klagosång. 
' ' Kin. 

Cantus (lat.). 

Kvidan (isl.). 

nP Kuph (heb.) = Gå i ring. 
' ' Kufitzo (gr.). 



Digitized 



by Google 



344 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

np Koph (heb.) = Apa. 
' ' Cebu (lat.). 
Cepbus (lat.). 
Kepas (gr.). 
Kapi (skr.). 
Opica (g. ry.). 

"^P Kur (heb.) = Gräva, Förstöra. 
' Kairo (gr.). 

Käröo (gr.) = Förstöra. 

Gerben (ty.). 

Gräva (sv.), Karva (sv.). 

^)7) KoSCh (heb.) = Krökt, Snara. 

' KIsch. 

Curva (lat.), '(Ro-tatismus). 

Kyrthos (gr.). 

Cassis (lat.). 

Huka (sv.) = Kröka. 

Q^P Kim (heb.) = Fientligt. 

Keimatzo (gr.) = Stornria. 
Keimon (gr.) = Vinter, Nöd, Fara. 
Hiems (lat.). 
Hemmen (ty.). 

V^n Klz (heb.) = Sömmar, Skörd. 
' ' Kaiz. 

^stas (lat.) = Hösta, Skörda? ^stas = Höst? 

Höst (sv. även Skörd, som skedde om Sommaren). 

"T^n KIr (heb.) = Kalk, Krita, Vägg, Mur, Borg. 
' Se Gir. 

Jlr = Stad = Urbs (lat.). 
Kreide (ty.). 
Akra (gr. = Borg). 



Digitized 



by Google 



VARLDSSPRÅKEKS RÖTTER 345 

^n Kal (heb.) = Lätt, Snabb. 
' Celer (lat.).* 
Hal (sv.). 

■)P Kar (heb.) == Kall. R = L. Tlibo = Tribo. 

Kar, Gar, Gal, Gel, Gel-u (lat. = Köld) = Jalas (skr.). 
Kryerös (gr.). 
5Jfp Kasch (heb.) = Strå, Agn. 
Acus (lat.), Akyra (gr.). 

M, N, L, R. 

M, N = Verneinung = Nasenton. 
L, R = Bewirkung = Zuttgenton. 
L = Rundung. 

L = R; L = D (Lacryma = Dakryma). 

^^^ Lut (heb.) = Skyla, Slöja. 
Luth = Ludus, Lusio (lat.). 
Lateo (lat.), Latro (lat.). 

Lätho, Latho (gr. dor. = Dölja), Lanthano, Latho (gr.). 
Lya (sv.). 
^L (heb.) = Till. 
Le (prof.). 

Lb (heb. op.) = Icke. 
Lo. 

^j^ Lul (heb.) = Välta o. d. 
Rul. 

Lul (skr. = Rulla). 
Rule (eng.). 
Rulla (sv.). 
LuUa (sv.). 

Lailaps (gr. = Storm). 
Lilaiomai (gr.). 

Lun (heb.) = Tillbringa natten. Samma som Luth 
;^ Söka skydd, tak över huvudet. 



Digitized 



by Google 



346 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 

n^^ Lak (heb.) = Tröttas. 

Llf (heb.) = Långsam, Lat. 
Lat (sv.). 
Las (fr.). 
Lentus (lat.). 

P^ Lun (heb.) = Knorra. 
Rön, Run = Mumla. 
Luno (lat. = Kasta upp), Lymainomai, Lymä (gr.) 

= Skymfa. 
Laune (ty.). 

l^^^ Usch (heb. op.) = Lejon. 
Lajisch. 

Lis (gr. Horn), ab J^ = co (gr.). 
Leo (lat.). 
Lion (fr.). 
;)y^ Luagh (heb.) = Sluka, Slicka (Tvätta). 
Loak. 
Lechak. 
Glutio (lat.). 
Lingo (lat.), Leiko (gr.), Likh (skr.). Lecken (ty.), 

Lécher (fr.), Lick (eng.). 
Lavo (lat.). Löga (sv.). Logarn (sv.), Locarno (it.), 

Lugano (it.), Slicka (sv.). 
])^ LUZ (heb.) = Stamma, Begabba. 
Liz. 

Lez = Hädare = Lästerer (ty.). * 
Heliz. 
Meliz. 

Illudo (lat.), Lusus (lat.). 
Lasko (gr.). 
Gelao (gr.). 
Lachen (ty.). 
Liigen (ty.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 347 

^)^ LuSCh (heb.) = Knåda, Tugga. 
Se Luagh. 

Lach '(heb.) = Färsk, Ny, Fuktig. 
Lacus (lat.), Lake, Loch (eng.). 
Levkös (gr. = Ny, även Vit). 
Lix, Liquor, Liquidus (lat.). 
Lavo (lat.). 

Lake (sv. = Det fuktiga, Saften). 
Lechl (heb.) = Kind, Käkhålan. 
Loch (ty.) = Hål, Lade (ty.). Lada (sv.). 
Kleitzo (gr.), Claudo (lat.). 
Klis (skr.). 

Q^ Lam (heb. op.) = Folk. 
Leom. 

(Gh)am = Am (heb.) = Folk. 
se Om = Lam. 

m^ Luh (heb. op.) = Låna. 
Lavah. 
Leihen (ty.). 

Locare (lat.), Locataire (fr.). 
Lego, Leko (gr.). 

^ Lo (heb.). Till; Dativmärke, Finska Le bildar 
Ablativus = Kirkolle = till Kyrkan. 

LBh (heb.) = Hjärta, Tanke, Mod, Sinne. 

Lebab, Häp-ar (gr,), organet för tanke och sinne. 

Lebaboth, Häpar (gr.) betyder även Hjärta. 

[iEsch. Soph. Eurip. Theocr.] L (heb.) = H (gr.). 
Av Labah = Låga, Flamma? Leb (heb.), Lab, Laf, 

Fla-mma (lat.). 
E. Meier härleder Leb (heb.) = Hjärta från roten 

Lb = Lab = Löpna; sedan något runt, en kaka, 

slutligen Hjärtat (Det löpnade blodet). Gesenius 



3b 



Digitized 



by Google 



348 SPRÅK VBTENSKAPUGA STUDIER 

härleder från Halab, Halaph = Fett, Glatt. 

Hebr. Leb vore då förvant med Löpe (sv.). 
Libo, Libidus (lat.). 
Lieben, Leben (ty.). 
Filos (gr.). 
Labrös (gr. = Häftig). 

]y^ Lus (hep.) = Böja, Förvända. 
Luxo (lat.) = Vricka. 
Loxos (gr.) = Skev. 
Lad (skr. = Laetor, Ludus, Loddare (sv.) = Illusio- 

nist = Lekare). 
Lyssa (gr.) = Vansinn'fe. 
Lygitzo (gr.) = Böja. 
Lissomai (gr.) = Bedja. 

]i^LuS (heb..) = Mandelträd; Nöt. 
Alloza (spanska) = Mandel. 

^•^^ Ul (heb. op.) = Natt. 

Lajil = Le Jal =Till bedövning? 

Lajil = Le Ajil = Till kraft (hämtande)? 

Lejilea (chald.). 

Lilia (op.). 

Av Lul (heb.) = Välta? 

Ghul. 

Ghol. 

2^^*^ Resch (heb.) = Huvud, Det Högsta, Summa. 

Erigo (lat.), Rectus (lat.), Rex (lat.), Rag (skr.), 

Hervorragend (ty.). 
Rigéo (gr.). Rak (sv.), Rik (sv.), Richten (ty.). 
Rogus (lat. = Bål). 

2J^^-) ROSCh (heb.) = Gift. 
Luscus (lat.), [R = L]. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 349 

Louche (fr.) = Loxos (gr. = Skev). 
Rhus (lat.). 
Rous (gr.). 

^"^ Rah (heb.) = Mycken, Stor, Mängd, Mäktig. 

Rob, 

Robur (lat.). 

Labor (lat.)f [L = R]. 

Q)^ Rum (heb.) = Höjas, Hög, Högfärd, Höjd. 
Ram = Ramr (isl.). 
Ruma = Rupes, Ripa (lat.). 
Jarom. 
Rumor (lat.), Ruhm (ty.). 

ly^ Run (heb.) = Överväldigas, Bedövas. 
Ronny mi (gr. = Stärka), 
se Lun = Knorra. 

T\y^ Ruph (heb.) = Hastigt röras. Löpa, Hämta. 
' Rapio (lat.). 
Ripto (gr.). 

Laufen (ty.), R = L. • 
Rombos (gr.) = Snurra. 
, Roomai (gr.) = Hastigt röras. 

l^y^Rusch (heb.) = Vara fattig. 

Rosch. 

Rakos (gr.) = Trasig. 

Rysös (gr.) = Skrumpen, Ruskig (sv.). 

Raio (gr.) = Förstöra. 

Ruo (lat.) == Ramla ner. 

]^ Raz (heb.) == Hemlighet. 
se Lat, Luth. R =L. 
Ryoniai (gr.) = Skyla. 
Lathraios (gr.). 
Latro (lat.). 



Digitized 



by Google 



350 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

3^-] Rlh (heb.) = Kiv. 
Rabies (lat.). 
Rabditzo (gr.). 
Raufen (ty.). 
Reiben (ty.). 

P'^*^ Rik (heb.) = Vara tom, Tunn, Torr; Allenast. 
Rak = Xäros (gr.) = Torr. 
Lak = Laxus (lat.). 
Lacuna (lat.). 

'-^'^'^ Rir (heb.), Dregel, Saliv. 
Rictus, Ringor (lat.). 
Roä (gr.). 
Rigo (lat.). 

V\^ Ron (heb.) = Jubel, Sång. 

Run = Seger; Ruo (lat.), Runa (lat. = Kastvapen). 
Run == Överväldigas, bedövas. 
Runa (sv.) = Sång. 

;|'^ Ragh (heb.) = Dålig, Olycklig, Ond, Arg. 
Roscha (skr.) = Vrede. 
Rai (gr.) = Falsk. 

Rugio (lat.) = Arg (sv.) = Ragh (heb.). 
Rukia (goth.). 
Rekiu (lith.). 

Roga (skr.) = Sjukdom, Rogfubben (gammal sv.). 
Rotzo (gr.). 
Ryezu (ry.). 

y^ Reagh (heb.) = Larm. 
Ruagh. 
Rakeia (gr.) = Larm. 

y^ Reagh (heb.) = Stallbroder, Älskare. 

Leagh = Lieben (ty.), Love (eng.), Leab (ahd.), 
Filéo (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 351 

Oaristäs (gr. = Stallbroder). 

Oaritzo (gr. = Älska). 

Eräo (gr.). 

Oar (gr. = Maka) ==.»Ej genom bokstavsomflytt- 
ning från det själv gåtlika Aor^ såsom gramma- 
tici vilja, utan sannolikt av Aro, Eiro, Sero (lat.), 
den förbundna eller förenade», Melin Gr. Lex. 

n^*] Rmh (heb.) = Se. 

Ireah, Nireah, Herao, Marea. 

Horao (gr.). Men Opsomai synes komma av Saphoh 

(heb.), som också betyder se. 
Mirari (lat.) = Speglas. 

l^D ^^^ ^^^) = K^af^» Våld. 
Mooil, MBdm 

Ud, Id, Od (heb.) = Böja, Uz (heb. = Trycka). 
Muda (skr.) = Fröjdas. 
Mydrös (gr.) == Massa. 
Moveo, Motus, Motor (lat). 
Muth (ty.), Muot (ahd.). Mod (sv.). 

1(Q Mad (heb.) = Mått, Klädnad. 
Madius (lat.). 
Metior (lat.). 
Metron (gr.). 

n^MaÄ (heb.) = Vad? 
Mä (gr.). 

illD ^^0 ^^^) = Flyta, Skingras, Fälla modet, Upp- 
mjuka. 
Meo (lat.) = Gå, Flyta. 

Moktos, Moktitzo (gr.), Myg (dan.). Mjuk (sv.). 
Muc (skr.) = Låta flyta, Mucor (lat.). 

^J3 Mud (heb.). Med. 
Mith (skr.). 



Digitized 



by Google 



352 sprAkvetenskapliga studier 

Mit (ty.). 
Meta (gr.). 
Med (sv.). 

tDID ^^* (^^^') = Vackla. 
Mut. 

Math (skr.) = Skaka, Motus (lat.). 
Mutari (lat.). 
Nuto (lat.), M = N. 

*11D ^^^ (heb.) = Komma av sig. 

Muc (skr.) = Let go, Loosen. 
Muceo (lat.). 
Mykös (gr.). 
Moktéo (gr.). 

\)yO Mir^f (heb.) = Håna. 
Moquer (fr.). 
Moikao (gr.). 
Mykaomai (gr.). 

!?1D *'^' C^^^) == Omskära, Avskära. 
Molo (lat.) = Krossa. 
Muleo (lat.). 
Mutilare (lat.). 
Afair/thier, Mula (germ.). 
Ul-cera (lat.) = Sår. 
Ul-ciscor (lat.) = Hämnas. 

byO *'^' C^^^-)' I^för; Mitt emot. 
Mil (skr.) = Close (eng.). 
Milieu (fr.). 

^)J2 ^"^ i^^^') = Förtrycka. 
Uz (heb.) = Tränga. 
Myzatto (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 363 

Miséo (gr.). 

Mutus (lat.) = Bragt till tystnad. 

•]^Ö Mur (heb.) ==. Byta, Växla. 

Mahar. 

Mercari (lat.). 

Moros (gr.) = Öde, Växling, Död. 

Mors (lat.), 

^^ Muth (heb.) =» Dö, Skada, Döda. Mydao (gr. = 

Ruttna). 
Meth = Meta (lat. = Slutet). Muth (heb. = av Mu2=» 

Förtrytelse?) Dauth (goth.). | 

Mutus (lat.). 
Mathi = Macto (lat.). 
Matheth = Matar (sp.). 
Hemith. 

Maveth = Döden. 
>(/ = Tyst, Mild, Mumla. 
Itlm = Hemligt; Timidus (lat.), 
Atam = Stänga, Temno (gr.). 

^^ MaJIm (heb.) = Vatten, Hav. 
Mi, Mim. 

Maj sign. obrukl. Mi (op.). 
Meme, Mim. 
Meo (lat.) = Flyta, Gå. 
Månare (lat.). 

Majj (skr.) = Sjunka, Bada. 
Madidus (lat.). 
Mingo (lat.). 

Jam (heb.) = Hav (Det brusande)» 
Im (op.). 
Gemo (lat.). 

JjriO Musch (heb.) = Vika. 

as. — Strindberg, 8pråkvetån$kapl%ga studier. 

Digitized by LjOOQ IC 



364 sprAkvetenskapliga studier 

nÖ Mwh (heb. op.) = Fet, Rik. 
Meach. 

Mächtig, Macht (ty.). 
Magnus (lat.). 
Myelés (gr.). 

^Q Ml (heb.) = Vem? 
Se Mah. 

Min (heb.) = Utseende, Form, Art. 
Mine (fr.). 

P Man (heb.) = Manna. 

' Manna (gr.) = Korn, Gryn. 

PMon (heb.) = Del. 
Se Min. 

Nemo (gr.) = Dela. 
To Men (gr.) = Dels. 

. ^J2 ^^^ ^^^) = Sträng (instrument). 

^j^ Min (heb.) = Utan, Ifrån, Minus. 
' Min-us (lat.). 

njHJ Mas (heb.) = Lönarbetare, Löntjänst. 
Misthos (gr.) = Lön. 
Mas (lat.). 
Mas (sv. Dal?). 

y^ Mez (heb.) = Förtryckare. 
' Av Muz. 

Mas (lat.). 

Master (eng.). 

Medo (gr.) = Behärska. 

^^ MOZ (heb.) = Spreu (ty.). 
Musci (lat.)? 
''^ossa (sv.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 366 

po Mag (heb.) = Förruttnelse, Dy. 
Mackel (sv.). 
Mög (no.). 
Mucor (lat.). 

*1D ***^ (^^^') = Droppe. 
Myrrha (lat.). 

^J2 ^^f* (heb.) = Bitter. 
Amarus (lat.). 

"10 I^Or (heb.) = Myrra. 
Myrrha (lat.). 
Myron (gr.). 
Myrrinä (gr.) = Myrten. 

rtOI^Oth (heb.) = Liket. 

Se Muth, Meth, Matthi = Dö, Skada, Macto. 
Maveth. 

f]t2 **«'* (heb.) = Männ. 
Methim. 
Mas (lat.). 
Madr (isl.). 

; ^ Na (heb.) = Rå, Okokt, Färsk. 
Nearos (gr.). 
Novus (lat.). 
Neu (ty.). 
Nudus (lat.). 

^J Na (heb.) = Dock, Välan! 
Nä (gr.) = I sanning! 

l^H *0l/ (heb.) = Flaska, Lädersäck. 
Nad. 

Uter (lat.) = Vinsäck; Nod, Od, Ut. 
Nädys (gr.) = Buk. 



Digitized 



by Google 



856 sprAkvetenskapuga studier 

nW *** ^^^^'^ ^ ^''^''• 
Naah. 

Naveh. 

Nauh. 

Neanias (gr.). 

Nearos (gr.). 

^J Nea (heb.) = Hög, Damm, Vall. 

Nidus (lat.). 

Ned (skr.) = Foam över. 

Natis (lat.)l 

nj 1^0 (heb.) = Avlägsna, Förhindra, Vägra. 

Se Ned! Nua. 

Nu (skr.) = Avlägsna. 

Nuto (lat.) = Nicka farväll 

Neomai (gr.) = Gå bort. 

No (lat.) = Irra, även Simma. 

Nodo (lat.) = Hindra, Nodus (lat.) = Hinder, Knut. 

Negare (lat.), Nier (fr.), Neka (sv.). 

Naah. 

Naio (gr.) = Bo. 
Na6s (gr.) = Tempel. 
Nomä (gr. = Bete). 
*^J Nar (heb.) = Förakta, Förkasta, 
av 
Ärar = Förbanna. 
Arä (gr.) = Förbannelse. 
Dirae (lat.). 
y\^ Nub (heb.) = Knoppas. 
Nab = Frukt. 

Se Eb. Nib = d:o. Telning, Brodd. 
Nubeo (lat.). 
Nebrös = Hjortkalv. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 367 

QJ Nam (heb.) = Utsago, Språk. 
Neum. 

Nomitzo (gr.). ' 

Nomen (lat.). 
Namn (sv.). 

J>J Min (heb.) = Avkomma. 

^^J Nuä (heb.) = Irra, Ömka, Förjaga, Svikta, Klaga. 
Se No. 

■^J NOll (heb.) ^ Förvisning, Elände. 
Nodus (lat.). 
Naud (isl.). 

Nådh (skr.) = Be in need. 
Nyssa (gr.) = Slutet, Othéo (gr.) = Fördriva. 
Öde (sv.) = Ödemark. 

n J Naph (heb.) = Okysk. 
Naaph. 
Näpios (gr.). 

231 J #irf (heb.) = Vackla. 

Se No, Nud, Mot = Idem. 
Nicto (lat.). 
Nevo (gr.). 

Naaz. 

Nocere (lat.). 
Nysso (gr.). 

Q1J Num (heb.) = Slumra. 
Nuo (lat.) = Nicka till. 
Nomao (gr.) = Grubbla. 
Som-nus (lat.). 

JIJ Nun (heb.) == Fortplantas ymnigt. 
Därav Nun = Fisk. 



Digitized 



by Google 



358 sprAkvetenskapuga studier 

Nascor (lat.). 

Nanciscor (lat.). 

Nundinor (lat.) = Schackra. 

1^)2 NUS (heb.) = Fly. 

Nas, Nos. 

Se No, Nud. 

Nasso (gr.) = Trycka. 

nu *^* (^^^- ^P) = ^"^^' ^^^°» Älsklig. 
Navah. 
Näpios (gr.). Näpen (sv.). 

PIIJ Nuh (heb. ep.) = Boställe, Bete, Äng. 

Naveh. 

Se Nah, Nemos (gr.). 

Naio (gr.) = Bo. 

Naos (gr.) = Tempel. 

Neiös (gr.) = Fält. 
ni J Nuph (heb.) = Hög, Lyfta, Hota, Viga. 

Noph-Ghuph. 

Nopheph = Hota. 

Gab = Idem. 

Apeilo (gr.) = Hota. 

Hyps-elos (gr.) = Hög. 

Hiipfen (ty.), Heben (ty.). 

Gipfel (ty.). 
. Haufen (ty.). 

Nipto (gr.) = Tvätta. Niptra (lat.) = Tvättvatten. 

pplJ Nuch (heb. op.) = Vila, Tiga. 
Nuach. 
Noach. 
Nei^efa (ty.). 

Y)^ Wirz'(heb.) = Glänsa. 
' Wirr = Aor, Or, Ur. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 359 

Nearos (gr.). 
Nad (skr.). 
Nasia (goth.). 
Nitor (lat.). 
Nitzo (gr.) = Tvätta. 

V)^ Ifugh (heb. op.) = Vackla, Sväva, Oroa. 
Nuagh. 
Se Nut. 
Mut. 
Ghuph. 
Nicto (lat.). 
Nevo (gr.). 

l^)^ NuSCh (heb.) = Vara sjuk. 
Nosos (gr.). 
Necari (lat.) = Dö. 
Nausea (lat.). 
Ml (heb.) = Klagosång. 
Neniae (lat.). 

QJ Nes (heb.) = Flagga, Tecken. 

y^Nlb (heb.) = Frukt. 
Se Eb = Aphal (skr.). 
Nub = Knoppas. 
Néfle (fr.) = Mispel. 

J^J NIn (heb.) = Efterkommande. ' 

Se Nun. 

Neanias (gr.) = Ungdom. 

Gigno, Gens (lat.), Geneä (gr.). 
^^Nl8 (heb.) = Flyktig. 

Se Nus, Nod. 
•^J Nlr (heb.) = Odla, Röja. 

Arare (lat.). 

Aura (finska) = Plog. 



Digitized 



by Google 



360 sprAkvjetekskapuga studier 

I^^J #/r (heb.) = Ljus, Fortvaro. 
Näritos (gr.). 
Nearos (gr.). 

p\JJÄ/77ÄA (heb.) = Blomma. Obs. Nizza = Blommor- 
nas stad vid Rivieran. 

Nez. 

Zis. 

I. 

^^ NaSCh (heb.) = Kvinnor. 

Naschim = Nainen (fin.), Gynä (gr.)? 

Pl. av Ischa = Kvinna. Ekeinos, -a (gr.). 

Uxor (lat.). 

Nascor (lat.). 

Naitre (fr.). 

D, S, Z, Sch, S, T, Th. 

Zahnton = Ergreifung. 

Y]"^ Dun (heb.) = Härska, Döma, Herre, Domstol. 
' Don. 

Din. 

Adon, Adonai = Herren. 

Dynamai (gr.) = Härska. 

Donéo (gr. )= Skaka = Donar (germ. myt). 

Damno (lat.), Dannare (it.), Diener (ty.). 

Dominus (lat), M = N. 

Damäo (gr.). 

Domare (sv.). 

Denken (ty.). 

Deinös (gr.) = En väldig. Tenno (jap.). 

Tino (gr.) = Betala, Bestraffa. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 361 

yy^ DUI (heb.) = Dansa, Hoppa. 

Tas (skr.) = Tanzen (ty. nasaliserat), Dansa (sv.). 

Ptisso (gr.). 

Takys (gr.). 

Lyssa (gr.), D = L. Dakryma = Lgcryma. 

I^y^ Dur (heb.) = Omringa, Ring, Varv. 
Dor = Tide-varv. ^Era (lat.). 
Dar = Släkte, Boning. Terra (lat.)? 
Torus (lat.) = Ring. 
Torqueo (lat.). 
Tornare (lat.). 
Turris (lat.). 
Tyrannos (lat.). 
Träns (lat.). 

Thyra (gr.) = Dörr, Boning, Door (eng.), Dörr (sv.), 
Thor (ty.). 

^Y] ^^^ (heb.) = Trampa, Krossa, Tröska. 

Dak = Dakneo (gr.) = Trycka. Dukke (dan.). 

Dusch = Dusch (skr.) = Fördärva. 

Disch = Dys (gr. praefix). 

Dasch. 

Trysko (gr.) == Plåga. 

Tryko (gr.) = Drucken (ty.). Trycka (sv.). 

Dreschen (ty.). Tröska (sv.). 

Dakno (gr.). 

Lokitzo (gr.), D = L. Dakryma = Lacrima. 

^T Dl (chald.) = Vilken, Att, Ty. 
Tis, Ti (gr.). 
Ty (sv.). 

^*| Da (chald.) = Denna. 
To, Ton, Täs (gr.). 
Der, Die, Das (ty.). 



Digitized 



by Google 



362 sprAkvetekskapuga studier 

]3^*| Båt (heb.) = Försmäkta, Smälta. 
Tabesco (lat.). 

Tabes (lat.) = Daboth (heb.) == Tabes. 
Tapeinös (gr.), Daaven (dan.), Däven, Duven (sv.). 
Dipso (gr.). 
Debeo, Debelis (lat.). 

^^ Dob (heb.) = Björn; av Dabab (heb.) -= Smyga eller 
Doba = Vila; jfr Damah (heb.), Demi, Dumah 
= Tiga, Stillhet, Graven. 
Se Tob (heb.) = From, God, Rikedom, Glädje. 
Teb (chald.) = Idem. Sebas (gr. = From). 
Tab (chald.) = Idem. 

;)T Dag (heb.) = Fisk. 

Av Dagah = Föröka sig. 

E. Meier: av Dab. 

Snarare av Dag (se under = Frukta; Fisken == 

Den Skygge). 
J^^ Dag (heb.) = Vara bekymrad. Frukta. 
Deg. 

Degeo (lat.). 
Deio (gr.). 
Dio (gr.) = Fly. 
^^ Dail = Bröst (kvinnl.) = Tao (gr.) = Suga, Täta 

(gr.) = Amma. 
Dud = Vara i rörelse, Koka, Älska. Sieden, Sud, 

Sett (germ). 
Dod = Kärlek, Älskare, Onkel = Sodalis (lat.), 

Theios (gr.). 
Du (skr.) = Bränna. 
Daio (gr.) = Bränna. 
Aeido (gr.) = Älska. 
Deo (gr.) = Binda. 
Do, Didomi (gr.) = Giva till äkta. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 363 

Q^*| Dum (heb.) = Tiga, 

Dumah = Graven. Tumba (lat.). 

Mutus (lat.). 

Amathia (gr.). 

Tnäsko, Tanoumai (gr.). 

Dim (eng.) = Stum. 

Dumbe (sv.). 

Timeo, Timidus (lat.). 

^*^ Dåk (heb.) = Nedslagen, Mager, Svag. 
' Se Duk. 

Dakryma (gr.), Lacryma (lat.). D = L. 
Dakno (gr.). 
Täko (gr.). 
Taceo (lat.). 

'pT Dal (heb.) = Svag, Fattig, Låg. 
Deilös (gr.). 
Vilis (lat,). 

Dolus (lat.). Dölja (sv.), Dolsk (sv.). 
Deleo (lat.). 
Dal (sv.) = Låga landet. 

'pT Dal (heb.) = Dörr. 
Deleth. 
Dal, Dar = Door (eng.), Thiir (ty.)? Thyra (gr.). 

DT Dam (heb.) = Blod. 

Av Adam = Röd eller tvärtom. 

Haima (gr.), D = H;D=Th = H; Thama = Hama ; 

H = S = Hals = Sal. 
Dam (heb.) = Likna, Likhet. 
Damah av Hamah (heb.). D = H = S. 
Hama, Homoios (gr.), Sama (skr.), Simul (lat.), 

Hemul (sv.)? 
Demuth (heb.) = Likhet. Obs.! Demuth {ty, av 



Digitized 



by Google 



364 sprAkvetenskapuga studier 

okänd deriv.), kanske därför att »alla lika» gör 
Demuth. Se Kluge Wörterbuch. 

f]T Dath (heb.) = Lag. 

Av Don, Dun = Döma. 

r^] Saln (heb.) = Vapen, Svärd. 
Ensis (lat.). 
Xystön (gr.). 

n San (heb.) = Art, Slag. 
Saan. 

Gens (lat.). 
Genre (fr.). 

y\ 8l¥ (heb.) = Glans. 
y^^ Safäs (gr.) = Ljus. 
Hebe (gr. myth.). 
Siv (sv., Thors maka)? 

mO ^^^ (^^^- ^P-) "^ Samvaro, Råd, Hemlighet. 
Sod. 

Syn-edrion (gr.). 
Syndein (gr,, nasalis.). 
Syzevgnynai (gr.). 
Adälos (gr.) = Hemlig. 
Hide (eng.) = Dölja. 

y\] Sub (heb.) = Flyta, Dö. 
Säo (gr.) = Sieben (ty.). 
Suo (lat.). 

Sub- (lat.) = Under, Ned. 
Hypö (gr.). 
SjHidéo (gr.). 
Sbennymi (gr.) == Utsläcka. 

])l\ S08 (heb.) = Glänsa, Röras, Leva. 
Sus, Sis. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÄKEKS RÖTTER 365 

Fos (gr.). 

Evdios (gr.). 

Sudus (lat.). 

Se Siv ^= Jiv = Bios (gr.), Vivo (lat.). 

^11 Sul (heb.) = Bortgå, Bortkasta, Slösa. 

Salal. 

Tollo, Sustuli (lat.). 

Fero tull (lat.), Sfallo (gr.). 

Salio, Saltare (lat.). 

Helko (gr.). 

Helluo (lat.) = Slösare. 

Salevo (gr.). 

Schleudern (ty.). 

Swelgen (ty.). 
^Q Seth (heb.) = Synd, Förvirring. 

Se Hath. 

Chath. 
;3^| Sab (heb.) = Varg. 

Seb. 

Sib = Grå (= Gråben). 

Tab = Slakta (= Slaktaren), 
jll Sun (heb.) — Nära, Fordra. 

Av Jazan = Estiein (gr.), Siteia (gr. = Gödning), 
Sititzein (gr.). 

Saginare, Sagina (lat.). 

Gignomai, Gynä (gr.). 
*|>| Sid (heb.) = Kokande. 

Sud 

Sieden (ty.). 
]^] SIS (heb.) = Fullhet, Juver, Vämjas. 

Sir = Vämjas, Övermättas; Super (lat.), Sur (fr. 

praef.), Sirname (eng.) = Surname. 
Sidh (skr.). 



Digitized 



by Google 



366 sprAkvetbnskapuga studier 

Satis (lat.). 
Satt (ty.). 
Dasys (gr.). 
■jl Sak (heb.) = Ren, Kysk. 

Sairo (gr.) = Rena, Serenus (lat.). 
Sacer (lat.), Skaer (isl.). 
Castus (lat.) invert. 
Hagios (gr.) = S = H. 

HT Seh (heb.) = Denne. 
Is (lat.). 

n] Sek (heb.) = Pilar. 
' Acus (lat.). 
Sagitta (lat.). 
Seco (lat.). 
Sagax (lat.). 

•]| Ser (heb.) = Krans. 

Sero, Sertum (lat. = Fläta) = Vira (sv.) = Serui av 

Sero. 
Sertum (lat.) = Krans. 

^1 Sad (heb.) = Fotblack, 
av Sadad = Göra fast. 
Catena (lat.), Kette (ty.). 
Des-mös (gr.), invert. 

X\D ^^9 i^^^') = ^^^^ tillbaka. Tal, Råd, Hemlighet. 
Sug = Sod = Sd. 
Sigao (gr.) = Tiga, Agnymi (gr.). 
Siga (gr.) = Hemlighet. 

Siegen (ty.) = Segna (sv.), Suga (sv.) = Rågen Suger 
= ligger. 

"yQ Sur (heb.) = Vika, Urarta, Närma. 
Sar, Sor. 
Syro (gr.) = Släpa. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 367 

Syrfetos (gr.) = Sopor. 

Horreo (lat.). 

Sauer (ty.) = Urartad = Sura, Syra. 

DD ^W (heb.) = Inhägna. 
Säkatzo (gr. = Inhägna). 
Säkos (gr.) = Stall. 
Saepes, saeptum (lat.). 
Sakion (gr.). 
Hygge sig (no.). 

n^^Q Suk (heh.) = Utgjuta, Salva sig. 
Sak, Jasuk. 
. Jisak, Jusak. 
Vajasek. 

Ek-kysis (gr.) = Ausgiessung. 
Täko (gr.). 
Kio (gr.). 
Giessen (ty.) = Jisak, héb. 

D1D ^^* (heb.) = Hastigt röra sig. Fröjdas, 
se Duz. 
Kyéo (gr.).' 
Kiissen (ty.). 
Sus (heb.) = Häst, även Svala, av den hastiga 

rörelsen och glädjeskrien. 
Sis= Svalan. Lallwörter, som icke övergått; kanske 

i Siska (sv.). 

T\)0 ^Oph (heb.). = Slut. 
' Saph. 

Suph = Sub, Supinus (lat.). 

Sfallo (gr.) = Gå under. 

Pavestai (gr.). 

Spao (gr.). 

Sofa, Sef, Svaf, Sofinn (isl.). 



Digitized 



by Google 



368 sprAkvetenskapuga studier 

Ofliskano, Ofleka (gr. = Dömd). Jfr Oflegia (isl. = 

förnedra; der Of väl icke kan vara Of, Yfir). 
Sbennymi (gr. = Släcka). 

^Q Sår (heb.) = Misslynt, Sorg, 
Cura (lat.). 
Harasser (fr.). 
Sarge (ty.). Sarga (sv.)? 

r]lD Suph (heb.) = Säv, Sjötång. 
' Typha (lat.). 

Fykos (gr.), Fucus (lat.). 

P1Q Suth (heb.) = Föra, Övertala, Reta. 

Slth = Sid. 

Ziehen (ty.). 

Peito (gr.), Stasiatzein (gr.). 

Wuth (ty.). 

In-Citare (lat.). 

f)1D Suth (heb.) = Klädnad. 
Vestis (lat.). 
Esthäs (gr.). 
Cloth (eng.), Klut (sv.). 
Cutis (lat.) = Hud (sv.), Hydda, Hus (sv.). 

J^^D Sig (heb.) = Slagg, Fällning. 

Sairo (gr.) = Rena = Sordes (lat.) = Slagg. 
Sik (skr.) = Utgjuta, Sako (fin.) = Fällning. 
Sigan (fe.) = Sjunka, Siegen (ty.). Segna (sv.). 
Segra, Utsegra (sv. metall: Utsippra i hetta). 
Skoria (gr.), Sickern (ty.). 
Zieger (ty.). 

pD Sin (heb.) = Törne, Hake. 

•]1Q SIr = Thyrn (ags.), Dorn (ty.). Törne (sv.), Siir 
(skr,), Tir (skr.), Teréo (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 869 

Schin = Tand. 
Sentis (lat.) = Törne. 
Dens (lat.) = Tand. 

^^D SIr (heb.) = Gryta, Kärl. 
Kar, Karil, Käril (sv.)? 
Kytra (gr.), Gryta (sv.), av Sir, Hir, Gir, Gri, Gry-ta. 

niQ Sak (heb.) = Hop, Folkmängd. 
Syknés (gr.) = Talrik. 
Oklos (gr.). 
Kasa (fin.) = Hop, Hög, Kase, Vårdkase («v.). 

^D Sek (heb.) = Hydda, Tält, Snår. 

Skolops (gr.) «= Törne. 
Skävä (gr.). 
Casa (lat.). 

Oikos (gr.). Koja (sv.). 
^Q Sål (heb.) = Korg; urspr. Spö, »Virga lenta». 
av Salal = Nutare, Vacillare, Om slanka växters 

rörelse. Men Salal även Fläta. 
Salevo (gr.) = Vacillare, Salire (lat.), Salix (lat.) = 

Sälg (sv.). 
Talaros (gr.) = Korg. 
Helix (gr.). 
Sål= Vide (sv.). 

QD Sam (heb.) = Vällukter. 
Osmä, (gr.). 
Evosmia, (gr.). 

HK^ Seh (heb.) = Får. 
Scheh. 
Saudr (isl.). 
Sö (isl.). 

24. — Strindberg^ Språkveienakapliga studier. 



Digitized 



by Google 



370 SPRÅK VETENSKAPLIGA STUDIER 

QD 8å$ (heb.) = Mal i kläder. 
Sas (gr.). 
Tiisa (fin.). 

-pi Sim/ (heb.) = Koka. 
Sieden (ty.). 
, Zein (gr.). 
iEstuare (lat.). 

rp Saph (heb.) = Bäcken. 
' Se Gaph. 
Gab. 

Skafä (gr.). 

Kufe (ty.), Kypra, Kopp (sv.). 

TQ Saph (heb.) = Tröskel, Ingång. 
* se Ghab. 

^yi] Sur (heb.) = Utpressa, Främling. 
Zur. 

se Sar = Missmodig. 
Ger. 

Syro (gr.) = Släpa i fängelse. 
Tyrannos (gr.). 

>^\J Zon (heb.) = Småboskap, Får, Getter. 
' Zoon. 
Sö (isl.). 

222 Zab (heb.) = Hängbår. 
Sef (goth.). 
Zaft (höll.). 
Soft (angl.). 

■^^J Zad (heb.) = Sida, Motståndare. 
Sud (sv.) = Båtsuden. 
Sadh (skr.). 
Situs, Sedes (lat.). Sida (sv.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 371 

•]nS ^Ohar (heb.) = Ljus. 
se Or. 
Zoår, Zur (op.) = Liten. Zwerg (ty.), Dvärg (sv.). 

^^Ji Zo (heb.) = Smutsig. 
Tit = d:o. 
Säpo (gr.). 
Svaidas (skr.). 
Sordidus (lat.). 

QlJi Zom (heb.) = Fasta, Trösta. 
Zum. 
Zama. 

Fames (lat.), F = S. Farna = Sama. 
Sitis (lat.), Asitein (gr.). 
Tom (sv.). 

?]1S Zuph (heb.) = Översvämma, Flyta. 
' se Sub! 

Uvidus (lat.). 

Fysäo (gr.). 

Hypér (gr.), Super (lat.). 

pIS ^"1^ (heb.) = Gjuta. 

Duco (lat.) = Gjuta i form, Täko (gr.). 

P^XJ Zuk (heb.) = Vara betryckt. 
' Duk = Plågare. 

Dux (lat.). 

Dakno (gr,). 

Kädo (gr. invert.). 

Tykos (gr.) = Hammare. 

niJ Zah (heb.) = Vit, Tydlig, Se. 
Zohar = Zahab (heb.) =Guld. 
Saphäs (gr.) = Tydlig = Sapho (heb.) = Se; Tapho ' 
(heb.) = Fatta. 



Digitized 



by Google 



372 sprAkvbtenskapuga studier 

Guldet har i olika språk fltt sitt namn av olika guldets 
egenskaper. I hebreiskan heter det Zahab, som betyder 
gul, ljus, glänsande (rot Zah = Zohar, Aor, Aur, Ur), 
med andra ord av ljuset. Där synes franska Or, latinets 
Aurum och det obrukliga Avron (gr.). Grekiska Krysés 
däremot lär komma av Charuz (heb. = Guld). (Jfr: 
Karuss (no.) = Guldkarp eller Ruda.) 

GuU (sv.) är av Gul (eller Gul av Guld), Gelb (ty.), 
Hilvus (lat.), även stavat Gilvus, som också är Hell (ty.), 
Yellow (eng.). Nu förekom Guldet ofta med Silver i 
en sammmansättning kallad Elektron, emedan denna 
var blek som Bärnsten, och Hilvus betyder också Vax- 
gul. Av detta Hilvus anses även Silber vara härlett, 
såsom varande blekt. På hebreiska heter Silver Keseph, 
av Kasaph = BleTc; och på grekiska Argyros av Akriis 
= Blek. I finskan heter Silver Hopea (= Kopek); men 
Ljus heter Selvä (fin.) = Helvus, Hilvus (lat.). Selas (gr.), 
Levkös (gr.). 

Koppar heter på hebreiska Nakasch (chald.) efter 
Nekscheth = av Nakasch = Vara hård. Grekiska Kalkös 
synes vara taget av Malmen, Oxiden (= Kalken = Kalix). 
Romarens ^Es, Aeris, Ahen, Aeneus sätter man i för- 
bindelse med sanskrits Ajas = Metall, varav även Eisen 
(ty. = Järn) skulle härledas. Men JEs kan också vara 
hebreiska ^Esch = Glöd, eller Ahenus rent av kan vara 
Nakasch (chald. = Koppar). Senlatinets Cuprum av 
Cypern kan icke ha givit tyskarna Kupfer, ty i ahd. 
hette det Koffer, Detta KofTer ger mig anledning till 
sammanställning med hebreiska ordet Gopheret = Svavel, 
av Gopher = Harz, ty svavlet var ett jordharz liksom 
det svavelhaltiga jordbecket (asfalt). Kopparens vanliga 
malm är Kopparkis (= Svavelkoppar) som ju liknar 
svavlet med dess gula färg. Gopher och Koflfer likna 
varann mer än Cuprum och Gopher. (Av Gopher = 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 378 

Harz kommer sannolikt Kiefer = Harzträdet.)* Portugisen 
kallar svavlet Enxofre. 

Barzel heter Järn på hebreiska; chaldeiska Beras (= 
Borra, sv.). I Beras synes Ferrum (lat.) = (Foro = Borra). 
Grekiska Siderés uppgives vara förvant med sanskrits Svid 
= Svetsa, Svad (ags.), Sveiz (ahd.), Idros (gr. = Svett). 

Så kommer germaniska Eisen och Järn. Varken prof. 
Kluge eller prof. Tamm förmå derivera orden. Men vi 
hade ju nyss Ajas, Aiz (skr. = Metall) och latinets Ms 
(= Esch, heb.). Av ^Es kan väl Eisen deriveras (= 
Aiz, skr.) och av genitivus ^Eris kan ju Järnejt komma. 
Klyvningen visar sig ju i Isarn (isl.) och Iron (eng.), 
Iren (ang.). 

p^lj Zuth (heb.) = Antända. 
Hizzith = Hitze (ty.). 

Aithein (gr.), Ziinden (ty.), Incendo (lat.). Ex-Cttare 
(lat.). Sus-citare (lat.). 

^XJ Zl (heb.) = Torrhet. 
Siccus (lat.). 
Diirr (ty.). 

■j^^XJ Zlr (heb.) = Anlända, Gå ärende, Vesir (arab.). 
Dur = Det vridande. Vandrare, Smärta. 
Thur = Thor (nord. myt.) = Vandraren, Åkaren.. 
Torus (lat. == Ring), Tourner (fr.). 
Traho (lat.). 

* Sulphur (lat. == Svavel) är icke härlett ännu, men kommer snarast 
fr&n arabiska Sufr = Gul, (Soufre (fr.) = Svavel); att Pyr (gr. = Eld) är 
med, det tror man. Theion (gr. = Svavel) låter som något gudomligt, 
kanske av åskans påstådda svavellukt eller av eldfenomenet. Kommer 
det av Theo == Löpa,« så tanker man på Löp-eld. Zwiebel = Lök kan 
vara förvant med gothiska Swibl = Svavel, på grund av alla Lökars 
svavelhalt. Hebreiska Gophereth finner jag endast i Suahelinegrcrnas 
Kibereti = Svavel. På Samoaöarna har det grekiska ordet strandat = 
Teio = Svavel. Ryssen kallar svavlet = Ssjära = Tjära = Harz? 



Digitized 



by Google 



374 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

Cardo (lat.). 
Durus (lat.). 
Dirus (lat.). 
Thyra (gr.). 

^\J ZW (heb.) = Bud. 
Staffa (it.). 
Estaffette (fr.). 
Stab (sv.). 
Bote (ty. inv.). 
Tab-ellarius (lat.) = Cursor. 

I*T|V Zuh (heb. op.) = Ordna, Bestämma. 
Zavah. 
jfr Dabar. 
Debeo (lat.). 

^J^Za/ (heb.) = Skugga. 
Zilla = Skugga. 
Deilos (gr.) = Nichtswiirdig. 
Solus (lat.). 
Celare (lat.). 
Zalä (gr.) = Oväder. 

yi)^ Zud (heb.) = Jaga, Lura på, För-såt (sv.). 
Zadah, Zaid. 
Enedra (gr.). 
In-sidiare (lat.). 
För-Såt (sv.). 

Såt (sv. dial.) = Bakhåll för jägare. 
Sät (isl.) = d:o. 

Edo (lat.), Estio (gr.), Eat (eng.), Äta (sv.). 
Sitos (gr.) = Mat, Scwd (isl.). 
Zevo (gr.) = Jaga. 

•]\J Zor (heb.) = Trång. 
Zur. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 376 

Zar = Plågare = Zar (ry. = då intet bevis gives 

att det deriv. fr. Caesar), Sar (skr.). 
Urgo (lat.). 
Tyrannos (gr.). 
Dero (gr.) = Flå, Dirus (lat.). 
Artus (lat.) = Trång. 
Throéo (gr.) = Förskräcka. 
Onio (gr.). 
Syro (gr.). 

11S ^Or (heb.) = Klippa. 

Se Hor, Har. 

Deirös (gr.) = Bergsrygg. 

Turris (lat.). 
21^ Tob (heb.) = God, Skön, Behaglig, Rikedom, Glädje. 

Tub. 

Teb (chald.) = Sebas, (gr.) — From. 

Tab (chald.) = Dapsiläs, (gr.) = Frikostig. 

Ofelos (gr.). 

Tauhia (goth.), Tevko (gr.). 

Thops (gr.) = Smickrisire. 

Thul (heb.) = Vara lång. 

TuL 

Tolméo (gr.) = Dulden (ty.). 

Tulo (g. lat.). 

Tolerare (lat.). 

■)1^ Tur (heb.) = Ordning, Rad. 
Tornare (lat.). 
Tour (fr.). 

^^ Tal (heb.) = Dagg, Vatten. 
Tsalä (gr.) = Regn. 
Tau (ty.). 

Stilla (lat.) = Droppe, Stella (lat.) = Stj ärna == Droppa , 
T^l-assa (gr.). 



Digitized 



by Google 



376 SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER 

ri^ Tåph (heb.) = De små; Barn. 
' Tapeh (heb.) = Frukt. 
Tappuah (heb.) = Äpple. 
Ofelos (gr.) = Frukt. 
Apfel (ty.). 

Äpple = Tappuach (heb.) = Tpvh (op.); Tuföh (arab); 
Tuber (lat.). Härmed har grekiska Melos intet samman- 
hang, ehuru Melon kan vara släkt med Melos och latinets 
Malus. Nordamerikas indianer säga Taspantankahu, som 
synes förvrängning av Tappuach. 

Franska Pomme är latinets Poma. 

Tyska Apfel, svenska Äpple, engelska Apple äro också 
i släkt med hebreiskan genom Ob, Ab = Frukt = Obst 
(ty.). Sanskrits Frukt är Phala (metatesis). 

Men hebreiskan har också ett annat ord för Frukt; 
det är Peri. Där synes Pyrus, Poire, Päron (sv.). Grekiska 
Opora (= Frukt) är nog Peri (heb.). Hebreiska Peri== 
Frukt härledes av Para = Föda, Pario (lat.), Partus (lat.), 
Bära (sv.). 

Varför Äpplet heter Tappuach på hebreiska är om- 
tvistat. Tapeh betyder små barn, antingen därför att 
de hava röda och vita kinder eller tvärtom är äpplet 
uppkallat efter barnet. Barnet är för övrigt en frukt och 
Thebuah är Frukt. 

Äpplets likhet med en liten handpuka = Thoph kunde 
också förklara saken. 

Rabbinerna äga en avledning av Eb = Frukt i Jebul 
= Frukt. Opunkterat blir detta ord: Ibol. Där synes 
bättre ^Epfel, Epfili, Aphul (ahd.). 

Äpple är släkt med Avla, Eb (heb.) = Växa, Äbao (gr.) 
= Vara ung, Grönska, Ofelos (gr.) = Fruktbar, Av (skr.). 

^^"^ Tit = Lera, Slamm. 

La Tit = Lutum (lat.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 377 

^^ Toa = Att sopa. 
Ta (op.). 
Zo (heb.) = Smuts. Två, Tvätta (sv.). 

1^\^ Seh (heb.) = Småboskap, Får, Get. 
Zon = d:o. 
Aix (gr.). 
Geiss (ty.). 
Sö (isl.). 
Zo, Zoon (gr.). 

y\f^ Sub (heb.) = Bliva gråhårig, Åldras. 
Sib = Sepelio (lat.), Siflös (gr.). 
Saba = övermätt; Sap (skr.). 
Sajib. 

Spodios (gr.) = Gå. 
Supino (lat.). 

Sub (lat.) = Under, Ned, Schubb-skinn (sv.) = 
Gråskinn. 

Ql jj^ Sum (heb.) = Sätta, Ställa, Göra, Giva. 

Kum = d:o. 

Cumbo (lat.), Keimai (gr.). 

Sumo (lat.). 

Sumpt-uosus (lat.). 
■)^2J^ Schur (heb.) = Strida. 

Certare (lat.). 

Turba (lat.) = Den stridiga hopen, Larm. 

Cura (lat.). 

Furor (lat.). 

Orryo (gr.), Orrousia (gr.), Ira (lat.), Arg (sv.). 
i^)l^ Sus (heb.) = Glädjas. 

Suesco (lat.), Suavis (lat.). 

Susurrus (lat.). 

Gausus (lat.). 

Sitzo (gr.) = Vissla. 



Digitized 



by Google 



378 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

^^2J^ 81a (heb.) = Höjd, Höghet. 

Si6s (gr.) = Theos = Gud = Deus = Zevs. 

Deva (skr.). 

Dives (lat.). 

Saevus (lat.) = Mäktig, även grym. 

H^J2^ Sik (heb.) = »Törne» = Taggiga växter 
' Sek (heb.) = Pil. 

Akantha (gr.). 

Acus (lat.). 

Spiculum (lat.). 

Skolops (gr.). 
p2J^ Sak (heb.) = Grovt tyg. 

Sakkos (gr.) = Grovt tyg. 

Saccus (lat.). 

Säck (sv.). 
^2J^ Scheil (heb.) = Herrar. 

Kednos (gr.) = Duktig. 

Sehuil = Härska. 

Schod = Förtryck, Undergång. Skotös (gr.). 

Skedannymi (gr.). 

Kädo (gr.). 

Keoto (gr.). 

ScÄlff = Förakta; Cheat (eng.), Hate (eng.). 
]^)^ ScAof = Piska; Sentica (lat.). 
"2)^ Schuh (heb.) = Vända, Återgå, Ersätta, Annullera 

Se Sub. 

Sub, Supinus (lat.). 

Hopiso (gr.). 

Skepäo (gr.) = Skydda. 

Skäpto (gr.) = Slunga ned. 

Juvo (lat.). 

Echapper (fr.), Skubba (sv. vulgus), Skäppa (sv. vulg.). 

Schieben, Aufsqhiel?ep, Verschieben (ty.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 379 

^^2JfSl?A0/= Släpa, Släp. 

SchUBl = YsLrsL slapp, Hänga. 
Holkos (gr.) = Släp. 
Helko (gr.). 
Skolex (gr.) = Mask. 
Kalarös (gr.) = Slapp. 
Schlaff (ty.), Schlafen (ty.). 
Släpa (sv.), Slapp (sv.). 

r\)^ Schuph (heb.) = Nappa, Lura, Stöta, Hölja. 
Schaaph. 
Capisco (lat.). 

Schuft (ty.) = Skojare, Thief (eng.). 
Happer (fr.). 
Chiper (fr.). 
Klepto (gr.). 
Psevdo (gr.). 
Skepto, Skapto (gr.). 
Skuffed (dan.). 

P)l^ Schok (heb.) = Gata. 
' Vicua (lat.). 

Viå (lat.). 

Oikia (gr.). 

Agyia (gr.). 

I^jjg^ Schor (heb.) = Boskap. 
Tavros (gr.). 
Taurus (lat.). 
Tjur (sv.). 

^)l^ Schur (heb.) = Skåda. 
Cerno (lat.). 
Horao (gr.). 

^)l^ Schur (heb.) = Gå, Resa. 
Schir. 



Digitized 



by Google 



380 sprAkvetbnskapliga studier 

Curro (lat.). 

Ire (lat.) [Schin prosteth = dekorativt under- 
stundom]. 
Scurra (lat.). 

■)^2J^ Schlr (heb.) = Sjunga. 
Schur. 
Schar = Car-men (lat.). 

\y\l^ Schut (heb.) = Sätta. 
Thoatzo (gr.) = Sitta. 
Titäme (gr.). 
Setzen (ty.). 
Skjuta för (sv.). 

nriK^ Schach (heb.) = Böjd. 

Se Dak. Schakad (heb.) = Ligga. 

Keimai (gr.) = Ligga. 

Échec et mat (fr.) = Schack! (sv.). 

^l^ Schal (heb.) = Förseelse. 
Sfallo (gr.). 
Fallo (lat.). 
Falsch (ty.). 

Schel (heb.) = Skuld, föv skull. 
Kal (skr.). 
Culpa (lat.). 
Halas (gr.). 
Geschol (mhd.). 
Gäld (sv.), Skuld (sv.). 
Schuld (ty.). 

in^ Schak (heb.) = Önskan, Begär. 

Schakar (heb.) = Söka, Vaka, Vakta. 
Sequor (lat.) = Följa, Söka. 
Suchen (ty.). 
Söka (sv.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 381 

Sagio, Sagax (lat.). 

Sage (fr.). 

Hepomai (gr.) = Sequor (lat.). 

Vacare (lat.). 

Wachen (ty.). 

Vaquer (fr.). 

DJ2f Schem (heb.) = Rykte, Ära, Tecken, Namn. 
Sem. 

Farna (lat.), F = S. Farna =* Sama. 
Fämä (gr.). 
Sämaino (gr.) = Teckna. 

)2f SchBn (heb.) = Tand. 
Schin. 

Danta (skr.), Dens (lat.), Odontos gen. (gr.). 
Zahn (ty.). 
Sentis (lat.) = Törne. 

•)2f Schor (heb.) = Sena, Muskel, Kött. 
Seira (gr.). 
Corda (lat.). 
Caro (lat.). 
Kreas (gr.). 

f^gf Schath (heb.) = Stolpar. 

Scheit (ty.) = Skitza (gr.) = Skate (sv.) = Trätopp, 
Avhuggen; såvida icke Skate av grekiska Es- 
katon = Det yttersta = Stumpen. 

Xystön (gr.). 

Assis (lat.). 

f)2^ Scheth (heb.) = Buller. 
Sketliatzo (gr.). 
Hojta (sv.). 

^J2^ SchO (heb.) = Undergång, Förstöring. 

Scha (op.)= Katä (gr.)= Nedåt; Cado (lat. =)Fallå. 



Digitized 



by Google 



382 SPKÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

Occasus (lat.). 
Skötos (gr.). 
Sked-annymi. 

2^1^ Schaah (heb.) = ösa, Hämta. 

Schab (op.). 

Schöpfen (ty.). 
Hapto (gr.). 
Capto (lat.). 

;)^2f Scbaag (heb.) = Skrika, Sucka. 

Schag (op). 

Geai (fr.) = Skrika [fågeln]. 
Jay (eng.). 
Eiulo (lat.). 
Aio (lat.). 

ni<K^ Scbaah = Rasa. 

Schab (op). 

Akmatzein (gr.). 
Saevire (lat.). 

b^li/ ^Chaal (heb.) = Fråga, Bedja. 

Schal (op). 

Con-sulere (lat.). 
SoUicito (lat.). 

n^gf Schaaph (heb.) = Åtrå, Vredgas, Fnysa. 

Schaph (op.). 

Skopéo (gr.)= Åtrå m. m. 
Fysän (gr.) = Fnysa. • 
Saevire (lat.). 

•)^2f ScÄMr (heb.) = Återstå. 

Schar (op.). 

Kvar- (sv.), Qvart, Kvaer = Quer (ty.). 
Kar (gr.) = Alls intet; av Keiro, sedan Kar : 
Schnitzel. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 383 

Scoria (lat.) = Avfall, Slagg. 
Schear (heb.) = Återstod. 

Scbar (op.). 

I^K^ScAoor (heb.) = Kött, Blodsförvant. 

Schar (op.). 

Caro (lat.) = Kött. Carus (lat.) = Kär, Vän. 
Kreas (gr. = Kött). 

^gf Schad (heb.) = Bröst, Säte, Juver. 

Chod. 

Schad (heb.) = Säte (sv.). 

Euter (ty.). 

Outhar (gr.). 

Schad (heb.) = Pämon. 

Satan (gr.). 

Titan (lat., gr.). 
^25^ Schod (heb.) = Förströelse. 

Skedannymi (gr.). 

Schade (ty.). 
nW Schavah (heb.) == Likna. 

Schuh (op). 

Aichen (ty.). 
-^quare (lat.). 
Jaevne (dan.). 
Schavoh (heb.) = Slätt.. 
Schuh (op.). 

Ebene (ty.) = Schaveh (heb.). 

ni(2^ Schuach (heb.) = Glida, Bli kraftlös. 
Schuk (op). 

Sjuk (sv.). 

Schwach (ty.). 

Sick (eng.). 

Weak (eng.). 

Eikein (gr.) = Weichen (ty.). 



Digitized 



by Google 



384 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

\^)^ *^*^' (*^^^) ~ I^"v^» L^P* omkring. 
Skjuta (sv.). 
Shut (eng.). 
Cito (lat.). 
Kädo (gr.). 
Skuta (sv.). 

m^f Schum (heb.) =. Lök. 
Schoeno-prasum (lat.). 
Symfytum? 
Scammonium. 

y^gf Scbayagh (heb.) = Ropa. 
Schugh (op.). 

Sjunga (sv. nasal). 
yigf Schoagh (heb.) = Rik, Förnäm. 

Scbugb (op). 

Haughty (eng.). 
Hoch (ty.). 
Schogun (jap.). 

P^gf Schuq (heb.) = Överflöda. 
Augeo (lat.). 
Öka (sv.). 

Pigf ScA09 (heb.) = Underbenet, Vaden. 
' Skelos (gr.). 

Skånk (sv. nasal). 

"yil^ Schur (heb.) ^ Lurare, Fiende. 
Oura (gr.) = Hinter-Treffen. 

-)^2f Schur (heb.) = Mur, Omgivning. 
Se Zur. 
Se Gir, Kir. 
Gyrus (lat.) = Ringmur. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 385 

•)12f Schor (heb.) = Nöt, Tjur. 

Schur (op). 

Taurus (lat.), Tjur (sv.), Sti^ (ty.). 
Kor (sv.) = Schor (heb.). 

]^)^ Schuth (heb.) = Sätta, Ställa. 
Schlth. 

Histhemi (gr.). 
JSisto (lat.). 
Setzen (ty.). 

^l^ Schal (heb.) = Skänk. 
Schl (op.). 
Give (eng.). 

fT^gf Schlh (heb. op.) = Förgäta, Försumma. 

Schaiah. 

Skaios (gr.). 

Scaevus (lat.). 

Skev (sv.). 
♦ ^ ' 

^^2Jf Schalt (heb.) = Roder, Gissel. 

Schit (op.). 

Scutica (lat.). 
m Schin (heb. op.) = Urin. 

' Schaln (heb). 

J^^l^ Schaith (heb.) = Törnen, Taggar. 
Schith (op). 
Skitza (gr.). 
Scheit (ty.). 

f)^2^ Schith (heb.) = Kläder. 

Se Schuth. 

Esthäs (gr.). 

Vestis (lat.). 
25. — Strindberg^ SpråkvetenaJcapUga studier. 

Digitized by VwjOOQ IC 



386 SPRÅKVETEKSKAPLIGA STUDIER 

^gf Schal (heb.) = Förgås. 
Skello (gr.) = Förtorkas. 

^^ SchOl (heb.) = För skull. 
Schuld (ty.). 
Skäl (sv.). 
Shall (eng.). 

^^^ Schll (heb. op.) = Säkerhet, Ro.' 

ScholL 

Skola (gr.) = Ro. 

"^^ Schlk (heb.) = Kasta bort. 

' Schalak. 

Xalän (gr.) = Kasta [ankar]. 
Skalk (sv.) = Brödskalk. 

^J^ Tha (heb.) = Kammare, Rum. 

Thoa. 

Domus (lat.). 

Zimmer (ty.). 

Thalamos (gr.). 

Tala (fin.) = Skjul, Deleth (heb.) = Dörr. 

Talo (fin.) = Gård. 

3^f) Thab (heb. op.) = Vilja, Begära. 
Thaab. 

Av Abah = Vilja. 
Jaab. 

p^p Thav (heb.) = Tecken, Underskrift. 
Taikus (goth.), Tekmar (gr.). 
Deiknymi (gr.). 

2^^ ThUb (heb.) = Vända. 
Thur. 
Dur. 
Sobéo (gr.). 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 387 

Supinus (lat.), Tubus (lat.). 
Dubito (lat.). 

•^IP Thor (heb.) = Hjul. 
Tur. 

Rota (lat.) invert. 
Trokös (gr.). 
Retro (lat.). 
Tourner (fr.). 
Tornare (lat.). . 

•^^If) Thor (heb.) = Nötkreatur. 
Se Schor. 
Thior (is).). 
Tär (gr.). 
Tavros (gr.). 
etc. 
Tjur (sv.). 

pP Thin (heb.) = Skära. 
Kteino (gr.). 
Temno (gr.). 
Thanatos (gr.). 
Thnesko (gr.). 

^f) Th&l (heb.) = Kulle. Tell (arab.). 
Tellus (lat.). 
Terra (lat.). 
Tälia (gr.) = Kulle. 

Qp Tham (heb.) = From, Full, Oskadd, Lycka, Lugn, 
Menlös. 
• Thom. 
Domitus (lat.), Damao (gr), Zahm (ty.), Tame (eng.). 
Thomix (gr.) = Tygel, Zaum (ty.), Tömm (sv.). 

^^JT] ^^^^ (h^t). op.) = Vara betecknad, Begränsad. 

Thaar. 



Digitized 



by Google 



388 SPRÄKVETENSKAPLIGA STöDIER 

Terma (gr.) = Gräns. 

Termin (sv., lat.). 

ThBr (heb., op.) = Form, Gestalt. 

Tboar. 

j^P Tbuh (heb. op.) = Reta, Bekymra. 

Thavab. 

. Tapeinöo (gr.). 
Taquiner (fr.). 

•"I^f) Tbuk (heb. op.) = Mitt, Inre. 

■)^f) Tbur (heb.) = Turturduva. 
Thor. 

Turtur (lat.), 
gf ^fl nisch (heb. op.) = Bock, Get. 

Thalsch. 

Th-aisch = Aix (gr.). 
^r) Than (heb.) = Ökendjur, Schakal. 

' Thn. 

Thos (gr.) = Schakal. 
p]7) Thran (heb.) = Mastträd, Flaggstång. 

Dory (gr. = Stång). 
Trä (sv.). 

HH Thk (heb. op.) = Betryck, Bedrägeri. 
' Tbok. 
Thuk. 

Ghuk (heb.). 

Uz (heb.) = Tryck. 

Ud, Od (heb.) = Trycka. 

Tykä (gr.) = Lyckan och Olyckan. 

Dika (gr.). 



Digitized 



by Google 



Efterskrift. 

Ett år har gått, sedan denna bok låg färdig i manu- 
skript. Under detta år har jag vid fullföljda studier i 
enahanda riktning fatt full bekräftelse på alla språkens 
förvantskap. Sålunda kan jag vid varje kinesiskt och 
japanskt ord sätta motsvarande glosan på hebreiska och 
grekiska, alltså en s. k. Semitisk och en Indogermansk, 
blott jag får ordets betydelse, och ordet icke är en okänd 
metafor. 

Samma forhållande med finska, ryska, turkiska och 
polska. Ungerska och mongoliska äro svårast, ty flera 
gånger erövrade folk och vandrare, som påtvungits främ- 
mande språk, ha tagit en mindre exakt glosa, och genom 
misslyckade apteringar gjort dåliga översättningar. Och 
där grammatikan varit svår, ha vildarna förenklat den 
eller rört ihop flera. 

Negerspråken har jag endast vidrört i föregående skrifter, 
men efter att ha besett fyra av deras språk, har jag funnit 
det lönlöst att studera dem. Även därför, att jag av den 
mycket kunnige Carl Abels skrifter fatt veta, hur neg- 
rerna roat sig göra etymologi. Inversionsfenomenet eller 
metoden att medelst ordets ömvändning få fram en konträr 
betydelse har jag påpekat i min Bibelns Egennamn. Nu 
ser jag Abel* anföra en annan högst kuriös negermetod 

* C. Abel: Wechselbezeichnungen der iEgypt Indoeurop. und Semi- 
tischen Etymologie (Lpzg 1888). 



Digitized 



by Google 



390 SPRÅKVETBNSKAPLIGA STUDIER 

att bilda ord. I Suaheli kallas sättet Kinyume eller 
Introversion, som dock försiggår så att ordets senare hälft 
sättes före och ordets förra hälft fogas till. Sålunda 
heter i Suaheli: Det är nog! = Basi; men det heter 
ibland Siba. Och Siba är hebreiska Sapek = Nog I — 
Ett bord heter Meza och Zame; Meza är Mensa (lat.) 
och i Zame synes Scamnum (lat.) som blir tyska Schemel 
= Pall, där det synes att negerns bord är en pall.* 

En bok heter Kitabu men även Bukita. Kitab är he- 
breiska och arabiska Kitab, Ketub, men i Bukita synes 
Book (eng.), Buch (ty.), så att det blir en ny fråga huru- 
vida icke vårt Bok har uppkommit genom Suaheli-meto- 
den ur Ketub. Aruthi heter Jord, men det heter även 
Thiaru. Aruthi är hebreiska Arez=Jord, och Thiaru 
är latinets Terra. Har då Terra bildats av Arez (Ärez) 
på negersättet, eller genom ren ömvändning = Arez = 
Zera = Terra? Om så är kan denna nya »ljudlag» ge 
nya spår, där man så ofta gått vilse. 



Slutligen — då livet är kort och jag icke vet om mitt 
räcker till att offentliggöra mina senaste upptäckter, så 
vill jag deponera dem här. 

En stor del av de kinesiska skrivtecknen är monogram, 
hopsatta av hebreiska, arabiska, syriska och forngrekiska. 
Men de äro svåra att komma på. Ett exempel (ur mina 
handskrivna samlingar)! 

Kinesiska \^ = Pi betyder Sked. Detta är sanno- 



likt arabiska Ba 



LJS som är sammansatt av A = ^ 



* Ett barn, som såg matbordet beläggas med en filt, under duken, 
förklarade sedan att bordet skulle bäddas, då filten var täcket och 
vita duken lakanet. 



Digitized 



by Google 



VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER 391 

och .5 =B samt vokaliserat med y, ehuru det liknar 

arabiska L = Lb bakvänt = (j , vilket lett mig länge 
på villospår. 

Vidare ingå i de kinesiska grupperna de små osynliga 
syriska vokalerna. Syriska vokalen A = V är hebreiska 
Ajin, och kinesiska Jin (omvänt). Syriska E = ^^\ 

är forngrekiska ^ som är latinets E (kvadrat.) och vårt 

\^, Syriska J = I är latinets \ och vårt samt finnes 
rent i kinesiskans J, o. s. v. 
Men obegripligt är att grekiska accenter kommit över 

i kinesiskan och fatt ljud. Exempel: A , j ovanför a 
har blivit kinesiska _\ *- 

Men mest upplysande äro de cypriska skrivtecknen, 
som synas vara urtyperna för kinesiska och koreanska 
(se mina handskrifter). 

Det finns även anledning tro att en del av de arka- 
istiska assyriska ljudgrupperna äro monogram av i sten- 
stil stiliserade läsliga bokstäver, jämförliga med de kine- 
siska. 

Hebreiska språkets 27 accenter böra även observeras, 
ty dessa ha dels övergått till grekiska neumerna (musik- 
noterna) med bibehållna namn, dels ha de ingått som 
ljudbeteckningar i andra alfabetet. 

Härmed har jag antytt, att Skriftens historia är oskriven. 
Det är möjligt att jag får tid att skriva den, men säkert 
är det icke;. materialet ligger dock i mina handskrifter. 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



Kinesiska språkets hemligheter. 



Japanerna ha ryckt fram ur sitt vackra gömställe vid 
Stilla Oceanen. Kineserna äro i antågande; de ha fatt 
parlament eller åtminstone en duma, de utbilda officerare 
i Berlin, så att de om ' fem år kunna ställa ett par 
millioner i fält. Det vore kanske på tiden att lära sig 
deras språk, vilket ilumera går ledigt, sedan man fått 
alla världens grammatikor för två mark stycket hos 
Hartleben i Leipzig. (Det finne^ även parlörer för 50 
öre: Polyglott-Kunze i Köln.) Mycket kinesiska kan jag 
icke, men av det lilla jag vet vill jag dela med mig, 
endast i avsikt dock att väcka intresset och undanrödja 
inbillade svårigheter. 

Kinesiska lexikonet lär innehålla 40,000 ord, och detta 
brukar skrämma nybörjaren, även . om han hört att 
Shakespeare begagnat 30,000 (?), vilka dock alla tecknas 
med endast 24 (?) bokstäver. För vanligt bruk behöver 
man dock bara 4,000 kinesiska tecken, och en köpman 
till exempel kan reda sig med några hundra. 

Emellertid, dessa 40,000 äro tecknade med 214 »bok- 
stäver» eller grupper kallade nycklar, och dessa äro så 
vackra och karaktäristiska, att de snart fastna i ögat. 



Digitized 



by Google 



396 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

På 1870-talet lärde vi oss: att kinesiska språket hörde 
till mongoliska eller uralaltaiska gruppen och icke hade 
någon frändskap med sanskrit eller våra språk, semitiska 
eller grekiska och latin. Denna teori är numera över- 
given, och C, Kainz i inledningen till sin grammatika 
(Hartleben) berättar oss att kinesiskan är i släkt med 
med turkiska, ungerska och följaktligen finska. Där ha 
vi således ett första närmande. 

Men vi fingo även lära, att kinesiskan var ett enstavigt 
språk, ehuru ingen visste om det var rötter eller kontrak- 
tioner. Abel Rémusat prutade dock emot, och erkännande 
att talspråket mest var enstavigt, visade han att skrift- 
språket, särskilt i dialekterna, var flerstavigt. Denna 
enstavighet gjorde på oss ett vilt främmande intryck, 
lite löjligt: såsom Ping ta jin och Ngo lai ki schock Ii. 

Vidare kunde orden icke böjas, utan radades upp som 
pärlor på ett snöre. 

När jag nu läser Kainz* grammatika, som avser tal- 
språket, så ser jag, att alla dessa satser äro falska; och 
när jag med stor möda funnit ut både semitiska och 
indogermanska ordfränder till de 214 kinesiska njj^cklarna, 
vilka jag hoppas snart få se i tryck, så tog jag mod 
till mig och började granska i grammatikan, om icke 
andra beröringspunkter funnos med västerlandet, till 
vilket vi kunna räkna vår orient. 

Först såg jag en bokstav (ett tecken), som hette Schan, 
och såg ut så här: Jj och betyder berg. Den liknade 
ju hebreiska ^J Schin som även betyder berg, men 
vanligen Tand. Jag fann flera, ett dussin, men kan inte 
återge dem här. 

Därpå fann jag att substantiv blevo adjektiv genom 
ändeisen tik. Detta är ju grekiska och latin: Didaktikos, 
Didacticus och förkortat i engelskan: Didac/Ä:: Tuk- 
schutik (chin). 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 397 

Men genitivus i kinesiskan bildas med Tchi 2-^°"^ 
liknar feniciska och grekiska 2^. 

Detta genitivmärke Tchi liknar kaldeiska Di (Dai) 
som betecknar genitivus liksom romanska De, Di, Da 
som är latinets De. 

Det finns således kasus i kinesiskan ehuru icke flek» 
terande, och däri lika de romanska, som verka genom 
partiklar. 

Vad nu verbet angår, så böjes det också i presens 
alldeles som hebreiska futurum genom att sätta pronomen 
före (Ephkod, Thiphkod, Jiphkod) och på detta sätt. 
Av verbet Mai = köpa blir presens: Ngomai, Nimai, 
Tamai, Ngomenmai, Niménmai, Tamenmai (Ngo, Ni, Ta, 
Ngomen, Nimen, Tamen). 

Men av de många kinesiska konjugationerna äro tre 
som sluta på Schok, Tao och Mai. Den första liknar 
Turkiskan, där alla verb sluta i infinitivus pä ak eller 
ek (mak, mek), och hebreiskan har många verb på ak, ok. 
Det var här jag fann spåret till det knepiga i kinesiskans 
förfaringssätt a4:t sönderdela i stavelser. Na-chok (chin.) 
betyder gripa och hebreiska Naschak betyder bita. Alltså 
Nachok (chin.) = Naschak. Ki-chok (chin.) = minnas. 
Kichok som liknar hebreiska Zachaq = minnas. In-chok 
(chin.) blir Inchok = möta, som är hebreiska lazach = 
möta. Lin-chok (chin.) = Linchok = medtaga, som är 
hebreiska Laqach = dito. Machok (chin.) = bedraga == 
Masak (hebreiska). 

När detta icke utgör enstaka fall utan gäller för alla, 
så synes på samma gång frändskap med hebreiskan; 
men hebreiskan är samma språk som assyriskan, feni- 
ciskan. Kanans alla dialekter, syriska och arabiska, så att 
när jag kan Hebreiska, kan jag alla de andra, JDara jag 
känner bokstäverna. 



Digitized 



by Google 



398 SPRÅKVET£NSKAPL1GA STUDIER 

Konjugationen på Mai synes vara grekens passivum 
eller medium. Pao mai (chin.) = Paomai = visa, heter ' 
Fainomai på grekiska, men Faino betyder se, i medium 
visa. Tseu-mai = Tseumai (chin.) = löpa, som är aeoliska 
Thevo, Thevomai = löpa. Tek-mai (chin.) = Tekmai = 
erhålla är grekiska Dekomai = dito. 

Kiao-mai (chin.) = Kiaomai = kalla, är grekiska Kaléo- 
mai, latinets Clamare, italienska Chiamare o. s. v. Men 
märk nu hur på kinesiska »hava kallat» heter Kiatao, 
som liknar latinets Clamato, och italienska Chiamato. 

Konjugationen på tao liknar grekiska t. ex.: Erotao, 
Aristao o. s. v. 

Jag upprepar att jag funnit konstanter och icke tagit 
undantagsfall. 



Om jag nu skulle taga tre kinesiska ord, allmänt be- 
kanta och genom släktskapen närma dem till våra språk, 
så skola vi se avståndet minskas. 

Kina heter Tchungkoe, eller Dschunguo (gue) = mittel- 
landet. Tchung (chin.) = mitt. Thikonah (heb.), Dikaios 
(grek.-juste) och Gue (koe) = Gä (grek) Land, Gi,(heb.). 

Mittens land kunde då heta på hebreiska: Thikunagi 
eller Thukgi, som nasaliserat blir Tongking, troligen 
samma ord som Tchungkoe = Kina. 

/V^/;?^= nordstad. Pek (chin.) betyder nord, av Ping 
= is; Pagos (grek.) = is; Pug (heb.) = köld. 

King (chin.) = stad av Kong = ringmur; Chun (heb.) 
= borg; Kana (heb.) = köpstad; Kanan (grek.) = dito; 
Cingo (lat.). 

Peking = Is-stad skulle då heta Pugkun på hebreiska, 
och Japygerna kunde räkna släkt. 

Nanking = Sydstad, Nan = Söder av Ngan = mild, 
stilla, varm. Nain = (heb.) = Ljuvlig; Neanis (grek.). 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 399 

Då kunde Nanking på hebreiska heta Nainkun eller 
Nainkana; och på grekiska Neaniskanon. 

Slutligen har kinesiskan åt mig slitit en gammal tvist 
mellan bibelns översättare, i Trädet» under vilket pro- 
feten Jona satt heter Kikaion på hebreiska. Luther, som 
lärt sin hebreiska av Rabbinen Elias Levita, översatte 
med Kurbitz (i likhet med Septuaginta). De nyare och 
Bibelkommissionen ha rättat Luther baklänges och säga 
nu Ricinus, vilket är falskt, emedan Ricinus är hemma 
först i Indien. Gurkväxterna heta Kischuh på hebreiska 
och Pumpan: Kikaion, som är grekiska Sikyon = gurka, 
och kinesiska Kua eller Chikoe som är Pumpan = 
Kikaion (heb.). 

Då man i våra dagar sökte få ett slut på den babelska 
förbistringen genom påfinnandet av ett universalspråk, 
volapiik och esperanto, riktades uppmärksamheten på 
de många språkens struktur. Och vägledd av den i 
naturvetenskapen rådande lärosatsen alltets enhet, insåg 
man snart att de många olika språken måste äga ett 
gemensamt och ett inre sammanhang. Resultatet hittills 
har blivit: Danske professor Möllers Jämförande Glossa- 
rium, där indogermanska och semitiska stammar kanske 
för första gången fullständigt konfronteras. Professor 
Reinisch i Wien har skrivit: Einheitlicher Ursprung der 
Sprachen der Alten Welt; och Trombetti i Bologna: 
L'Unitä d'origine del Linguaggio. 

Men även svenskar hade insett det stora samman- 
hanget i den skenbara språkliga oredan. Jonas Hallen- 
berg och Ernst Rietz äro banbrytare. 

Jag har följt spåren i nyss utgivna Bibelns Egennamn 
och Ordfränder samt i Modersmålets Anor, däri även 
förekommer något om kinesiska språket. 



Digitized 



by Google 



400 sprAkvetenskapuga studier 

Kinesiska glosor. 

Kilai (chin.) = höja sig. 
Ghaloh (heb.) = d:o. 
Haghaleh (heb.) = d:o. 
Agallo (gr.) = d:o. 

Tafat (chin.) = skicka. 

Tapeinöo (gr.) = 

Thephen av Panah (heb.) = bortskaffa. 

Pingfuk (chin.) = förskingra, dämpa. 
Pnigo, Pnixoumai (gr.) = kväva. 
Panah, Pinnah (heb.) = bortskaffa. 

Yinkien (chin.) = höra. 

Akuein, Eväkoon einai (grek.) = d:o. 

Achaz (heb.) = fatta, uppfatta. 

Schangtek (chin.) = kämpa. 
Zanken (ty.) = 

Zevgnymi (gr.) = spänna ihop. 
Kenthéo (gr.) = sticka. 

Tasan (chin.) = sprida. 

Thesagh av lazagh (heb.) = breda ut sig. 

Tensi av Tendo (lat.) = 

Teino (gr.) = 

Tsinlai (chin.) = intränga. 
Syneileo (gr.) = d:o. 
Zaolui (chin.) = belasta. 
Skolatzo (gr.), Askolia (gr.) = d:o. 
Zabél (heb.) = d:o. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 401 

Kankuo (chin.) = genomskåda. 

Cognosco (lat.) = d:o. 

Gignosco (gr.) = d:o. 

Ganymi, Ganao (gr.) = d:o. 

Kennen (ty.) = d:o. 

Chaneh (heb.) = Chonak (heb.) = bevaka. 

Kinshi (chin.) = förbjuda. 
Kindynevo (gr.) = d:o. 
Chaschok (heb.) = d:o. 

Wentschui (chin.) = straffa. 

Vindicare (lat.)=d:o. 

Venger (fr.) == d:o. 

Ghanscho (u. heb) = straff = Wentschui (chin.). 

Yaokintik (chin.) = roande. 
Jocosus (lat.) = d:o. 
lako, lakkatzo (gr.) = d:o. 
Ghachoq (heb.) = d:o. 

Schangsitik (chin.) = flitig. 
Syknos, Syknoteros (gr.) = d:o. . 
Chaqidah (heb.) = d:o. 

Pinkiun (chin.) = fattigt folk. 
Penikros (gr.) = d:o. 
Penssitik (chin.) = erfaren. 
Pynthanomai, Pepysomai (gr.) = d:o. 

Fangtsi (chin.) = hus, rum. 
Fence (eng.) = hägn. 
Defence =d:o. 
Gefangniss av Fangen = 

26. — Strindberg^ SpråkvetenskapUga studier. 



Digitized 



by Google 



402 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

Defensum (lat.) = försvaret, skyddet. 
Pägnymi (gr.) = 
Pachach (heb) = fjättra. 

Hao, Haotik (chin.) = god, väl, mycket, facile. 

Chan (Shantung) = älska, begärig. 

Hö (Fokien, Amoy) = 

Ev (gr.) = Hao, Chao (chin.) = 

Evtykia (gr.) = Haotik. 

Äthikos (gr.) = Haotik. 

Nakiu (chin.) = bära bort. 
Naso, Nascho (heb.) = d:o. 
Nikao (gr.) = överväldiga. 

Maikiu (chin.) = sälja. 
Makor, Mimekar (heb.) = d:o. 
Mercor (lat.) = d:o. 
Merchant (eng.) = 
Meros (gr.) = betalning. 
Misthos (gr.) = lön. 
Miethen (ty.) = hyra. 

Puankiu (chin.) = befordra, röra. 
Pompevo gr.) = föra. 
Pango (lat.) = slå. 
Pono (lat.) = d:o. 
Panah (heb.) = d:o. 

Lolai (chin.) = gripa, taga. 
Lambano, Elabon (gr.) = d:o. 
Laqach (heb.) = d:o. 
Lulai (heb.) = snara. 
Lul (heb.) = rulla. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 403 



Taiu (chin.) = gå att fiska. 
Dug, Dajeg (heb.) = fiska. 
Dag (heb.) = fisk. 



Kinesiska verber på mai. 

[Ändeisen mai är verbum mai = närmas, det grekiska maomai.] 

Kuanmai (chin.) = avspärra, stänga. 
Koinonemai (gr.) = avstängas. 

Tsaomai (chin.) = avsluta. 
(Thnäsko), Tethnanai (gr.) = förgås. 

Hopmai (chin.) = förenas. 
Homoioomai (gr.) = d:o. 

Taimai (chin.) = avlägsna. 
Otheomai (gr.) = d:o. 
Temnomai (gr.) = bortdriva. 

Scheumai (chin.) = bevara, samla. 
Skepaomai (gr.) = d:o. 

Hingmai (chin.) = gå bort. 
Ageomai (gr.) = d:o. 
An-Engyaomai (gr.) = d:o. 

Tsomai (chin.) = sitta bredvid. 
Psavomai (gr.) = d:o. 

Paomai (chin.) = upprulla (till slutet). 
Pavomai (gr.) = taga slut. 



Digitized 



by Google 



404 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

Nienmai (chin.) = borttaga. 
Onomai (gr.) = d:o. 
Neomai (gr.) = gå bort. 

Schutmai (chin.) = utgiva (pengar). 
Sitevomai (gr.) = förtäras. 

Kiaomai (chin.) = sammankalla. 
Kaleomai (gr.) = d:o. 

Schipmai (chin.) = föra in. 
Skepabmai (gr.) = d:o. 

Tekmai (chin.) = uppehålla, skydda. 
Tevkomai (gr.) = d:o. 

Schumai (chin.) = leva samman. 
Koimaomai (gr.) = d:o. 

Tsumai (chin.) = löpa undan. 
Zevomai (gr.) = d:o. 

Tengmai (chin.) = vänta samman. 
Diagignomai (gr.) = d:o. 

Wanmai (chin.) = ankra. 
Pägnymi (gr.) = fastgöras. 

Siangmai (chin.) = övertyga. 
Sigatzomai (gr.) = bringa till tystnad. 
Sigaomai (gr.) = d:o. ^ 

Tsangmai (chin.) = dölja. 
Sämainomai (gr.) = försegla. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 405 



Tiuenmai (chin.) = sammanfatta. 
Syniemi (gr.) = d:o. 

Sangmai (chin.) = uppstapla. 
Synneomai (gr.) = d:o. 

Schuenmai (chin.) = sammanbinda. 
Synneomai (gr.) = d:o. 



Digitized 



by Google 



Kina och Kineser. 

Japanerna ha ryckt fram; nu komma kineserna med 
ultimatum. Redan 1879 (?) bebådade jag deras ankomst 
(i Carl von Bergens »Framtiden»), och sökte skingra 
vissa farliga fördomar mot denna nation, på vilken 
Europa velat kasta ett visst löje, ehuru den gula frågan 
senare togs om hand av japanerna. Nu återkommer jag 
till ämnet, efter 30 år, men bättre rustad, sedan jag 
studerat landets språk och historia. Om språket har 
jag nyss yttrat mig i denna bok, och kommer i ett 
under tryck varande arbete [Världsspråkens Rötter^ 
Bonnier) att utförligt påvisa kinesiska språkets förvant- 
skap med grekiska, hebreiska och sanskrit, då jag invid 
varje kinesisk rot uppställt en ordfrände ur våra klassiska 
och levande språk. Då emellertid kinesiska språket med 
dess skenbara, frånstötande nasalljud avlägsnar oss mest 
från folket, måste jag först upplösa de språkliga svårig- 
heterna och söka ett närmande. 

Exempel: Bröd heter Pan-is på latin, men Pang (Pain) 
på franska, och på kinesiska Ping, vilket har fatt näs- 
ljud liksom det franska ordet. 

Kineserna älska det hebreiska sch liksom tyskar och 
spaniorer. Därför förvandlade de vårt Sverige, genom 
latinets Suecia, icke till Suikvue utan till Schuikoue, 
alldeles som tyskarne när de säga Schweden, under det 
fransmännen säga Suéde. 

Då även kineserna icke begagna r utan säga i dess ställe 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 407 

1, så kunna de icke säga Paris, utan Pali, och Jerusalem 
blir Jelousalen, Athenare och Japaner göra tvärtom och 
sätta r för 1; Orranda (jap.) = Holland. Nu ärjelousan 
i ett ord mera genomskinligt, men skrivet Je- lou- sa- len 
blir det svårare att få fatt i, och detta är en snara lätt 
att undvika. 

Kinesiska språkets enstavighet är det icke heller så 
helt med, ty i dialekterna äro de flesta ord två och tre- 
staviga, och i kinesiska skriftspråket visar sig särskilt 
en stark skillnad från talspråket, vilket senare älskar för- 
kortningar. En hel mängd kinesiska verb sluta i skrift- 
språket på mai, vilken ändelse utelämnas i talet. Så- 
lunda heter verbet avlägsna i talet Tai, men i skrift Tai- 
-mai, vilket hopskrivet blir Taimai, som är grekiska Otheo- 
mai med samma betydelse. Likaså Pao-mai (chin.) = 
upprulla till slutet blir hopskrivet Paomai (chin.), som är 
precis grekiska Pavomai = taga slut. Tseumai (chin. = 
Zevomai (grek.) :^ löpa undan, o. s. v. Till alla kinesiska 
verb på mai har jag funnit grekiska på mai, vilket är 
grekiska passivum. Och då kinesiska mai betyder ett 
närmande, så fick jag i Kina lära mig att grekiska pas- 
sivum bildas av maomai (grek.), som betyder närmas till. 

Men nu kommer land och folk! Varifrån har detta oss 
så främmande folk kommit? Deras tungomål, där varje 
kinesiskt ord har sin frände i grekiska (och hebreiska), 
och där grammatikan är mest grekisk, visar ju åt väster; 
Kinas äldre kartor bära vittne om en gammal släktskap 
med våra kulturfäder, Palestina och Hellas, men icke 
Rom. 

Redan år 150 av vår tidräkning har Ptolemaeus på sin 
karta utlagt Kina med biländer (Tonking, Annam, Siam, 
Birma o. s. v.), och på denna karta utförd i Kieperts 
Atlas, får man veta att greker (och romare) kände Kinas 
geografi, men denna karta innehåller viktiga ortnamn, 



Digitized 



by Google 



408 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

som sedan ändrats och försvunnit. Sydväst om Canton 
(och Honkong) äro tre länder angivna: Chalcitis, Argyra 
och Chryse, vilket sistnämnda går ner på halvön Malacca, 
som också kallas Chryse Chersonnesos. Men Chalcitis 
är ju Chalcis på Euboea eller Chalcis i Achaja, dit Phocis 
först sträckte sig. Argyra är väl Argos eller själva Ar- 
gyra i Achaja, som låg mitt emot, och Chryse är då 
Chrissa i Phokien, och vilken stad gav namn åt Chris- 
seiska viken. På samma karta (se Kieperts Atlas An tiquus) 
kallas sydligaste udden på Malacca Maleucolon, som väl 
är Cap Malaea på Peloponnesos i Lakonien. 

Men allt detta kallas India, ehuruväl den verkliga, 
»västra Indiska halvön» är utsatt särskilt, så att ingen 
förväxling är att tänka på. Men norr om dessa nämnda 
länder ligger Sinae. Dock, i norr låg senare (med Chan- 
tong emellan) provinsen Fo-kien, som hopskri vet blir 
Fokien, som är precis grekiska Fokien (Phocea), vars 
namn nyss viftade. 

Nu skola vi se, om sannolika skäl föreligger, då direkta 
bevis i krönikorna fattas. 

I gamla grekiska Phokien låg Delphi, som var jordens 
navle (medelpunkt); och Kina kallar sig än Tchongkoue 
= mittens rike. 

Men Phoceerna sträckte ut sig ibland och kinesiska 
Phokien desslikes. Därför kan Canton vara staden Ca- 
nethos på Euboea. Och Ptolemeos' Chalcitis på Malacca 
blir då Chalcis på Euboea. 

Ön Taiwan utanför Phokien (kin.) blir så Taphiae 
utanför Leukas (grek.); och Leukas (med Levkadiska 
klippan) blir Liukiu-öarne (Taivan nu = Formosa) eller 
också Likaderna mellan Phokien och Euboea. Amoy 
eller Hiamen blir Hyam-polis i Phocea, Berget Pailulan 
är Pelion (i Tessalien dock). Berget Taching blir Tay- 
get (Pelop). 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 409 

Ön Hainan är väl ^Egina, som även hette Oenone 
= Hainan. 

Nu kommer en detalj, men alltför mycket beaktad av 
européerna. Det är: det rakade huvudet och hårpiskan 
hos kinesen. Homerus skildrar Phoceerna, som bodde 
på Euboea så, att de voro rakade fram i huvudet, men 
buro långt hår på ryggen (Opithen Komoontes). Men 
detta folk kallades Abantes, och voro Traker från Phokis 
(Strabo). Erinrande jag härvid blott att ön Sachalin förr 
hette Tarakai, och kallas så ön understundom av japanerna. 

Ovanför Phokis låg i Grekland den lilla iEniana, som 
även kan ha givit namnet åt Hainan (i Kina). 

Kinesiska provinsen Yunan är då lonia, och ön lava 
kan ha varit med vid namngivningen, då Jonien bar sitt 
namn av Ja van, Japhets son. 

I Yunan (chin.) låg berget Kaolikun som kan vara He- 
likon (som också är lakaHn); ett annat berg Louchican 
kan då vara från Lokris eller Lakonien; Peling är = 
Pelion. Talifou i Yunan är Delphi. Det vilda folket 
Laos bär ett rent grekiskt namn, ty Laos (grek.) bety- 
der folk. 

Detta var Fokien och lonia = Fokien och Yunan, och 
hebreern säger lun för lonia. 

Det andra inhugget är kinesiska provinsen Pe-schili 
som egentligen heter Schili. Vid Schili sätter jag Cilicia 
i mindre Asien, som även omfattade kustremsan Trachea, 
vilket närmar sig Sachalins andra namn Tarakai. Men 
Mindre Asien var koloni från lonia, och lonia från Mindre 
Asien, fram och tillbaka. Nu heter Schih (Peschili) även 
Lipafou som är Lebadia, som nu är Livadia, eller namnet 
på Hellas. 

Men Cilicia, som ibland sträckte ut sig, kallades också 
Syennesis, der Sina (Kina) dyker upp, och i norra trak- 
ten av Mindre Asien låg och ligger än ett Sina och även 



Digitized 



by Google 



410 SPRÄKVETENSKAPUGA STUDIER 

ett Sere, som visar Kinas romerska namn Serica. [Från 
Serica bar jag full anledning härleda Saracener, men 
motiveringen är för lång.] Men Mindre Asiens Sina låg 
(och ligger än) vid floden Halys som kan vara floden 
Saghalia Ula (Amur) eller också Jalo. Och floden Soungar 
är då Sängar i Bithynien, 

Berget Imaus i gamla Kina är Haemus eller Amanus 
(i Cilicien); och sundet Theriodes (chin.) blir Tarsus eller 
Thera (= Santorin). 

Men Cilicierna kallades även Hypachéer. Där synes 
först provinsen Houpo (chin.); men om Hypachéer an- 
tydde frändskap med Achaja, så stämmer det också, 
emedan (Pe-) Schili hette Yeouki = Achaja (200 år före 
Kristus). Men nu komrtier ytterligare till, att Pe-Schili 
kallades Taloun (2280 f. Kr.?) och detta kan vara Delion 
(i Beotien invid Phocis) eller själva Delos. Detta senare 
kunde bestyrkas därav att huvudstaden i Petshili eller 
Pekin(g) i äldre tider hette Schyntien, vilket är Cynthia 
som var namnet på Delos. Alltså: Taloun = Delion eller 
Delos; och Schyntien = Cynthia. Men Peking ligger vid 
floden Peyunho som väl är Penevs i Hellas (två att välja 
på). Med ett ord: bevismaterialet är så stort, att jag 
måste lämna hälften efter mig. 

Två invandringar eller tre har jag fått sannolika; i 
Fokien (från Phocis), i Yunan (från lonia, lun) och i Schili, 
Pe-Schili (från Cilicien). 

Återstår den äldsta i Chansi, som är Kinas äldsta pro- 
vins. Chansi och dess innevånare Chansi-enses äro nog 
romarnes Caeninenses som voro Cananéer, varmed ju 
menades alla Canans folk, vilka vid losua tid hade många 
namn, av vilka jag nämner några med propos: Kenis- 
séer ( r== Kineser?); Keniter vid Sinai (= Sina?); men 
Bileam kallar dem (4:e Mose 24: 21) helt enkelt Kain. 
Och där möter Pentatevkens uppgift att Kain flydde till 



■Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 411 

landet Nod (Hanod med artikel) öster om Eden. (Hanod 
=^ Hondu = India = Kina och Japan som heter Hondu.) 
Men bland Cananéer nämnas även Kittai, Kittéer, Javans 
barn (lonier på Cypern = Kition) och ett av Kinas många 
namn är Kathai-a (= Kittai). I hebreiska lexikonet be- 
tyder Kina = besittning (eller klagan); och i samma 
lexikon står Sini: en av Kanaans (Kinas?) söner; och Si- 
nim: ett avlägset land (Esi 49: 12). 

Nog av, här synes att Kina alltid varit känt; och så 
att på Kieperts karta (i 2:a århundradet) finnes Saba och 
Cassitera utsatta, troligen efter då kända traditioner att 
drottningen av Saba kom därifrån, det kända guldlandet 
= Chrysae Chefsonesos. Och Cassitera, ön öster om 
Sumatra skall föreställa Cassiteriderna = Tennöarna 0fr 
Malacca-tennet). Och länge funnos med namnet Ophir 
två berg på Malacca-halvön. 

Hela Kinas historia synes vanställd, och med romerska 
namnet Serica börjar villfarelsen. Ty den som läser 
Iliadens »Skeppskatalog> och Herodots berömda skild- 
ring av den mönstring Xerxes företager av här och flotta 
vid Bosporen, där alla världens folk voro med (till och 
med kananéer), han skall med förut inhämtad kännedom 
om de uppträdande folkslagens många olika namn kunna 
läsa ut under vilken pseudonym Kinesen (Kenisséen), 
Siniten, Sarqen (Seriken), Chatajen (Kittéen) dolde sig. 
Men han bör även känna alla namn, som kinesen bui;it. 
Araben kallar honom Sin, kanske därför att han råkade 
honom i Sin-ear (= Assyrien) på stråket österut. Japa- 
nen kallar Kina bl. a. Kära, och Karien låg i Mindre 
Asien, och en stam i sydvästra Kina heter Kariner. Hin- 
duen kallar Kina: Darados, och uppger av Dardistan, 
som hellre kan vara Dardanien, där Cilicier också bodde 
(Cilicia = Pe-Schili.) 



Digitized 



by Google 



412 SPRAk VETENSKAPLIGA STODIER 

Därmed slutar jag denna skizz, som troligen blir ut- 
förd såsom memoire till Första Race-kongressen i Lon- 
don, 26 — 29 juli detta år, och där representanter från 
hela mänskligheten skola samlas, att diskutera den stör- 
sta fråga som varit uppe sedan världsfredens och reli- 
gionskongressernas dagar. 



Kinesiska Kejsare. 

Fouhi = Fokas (gr.); Forkys (gr.); Phaon (gr.); Pytheas (gr.). 
Chenlong = Kléon (gr.); Kolonos (gr.). 
Hoangti=Fintias (gr.); Phanias (gr.); Phano (gr.);Panakton 

(gr), 
lao = lakkos (gr.). 
Chouen = Kavnos (gr.). 
Taju = Decius (lat.); David (heb.). 

Chaohao = Kaikinas (gr.). 

Tchouanhiu = Kikon (gr.). 

Tikou = Tikinos (gr.). 

Titchi = Tityos (gr.). 

Thangyao = Tingio (gr.); Taygeton (gr.). 

Yuchun = Jochanan (heb.); loannäs (gr.). 



Kinesiska Namn. 

Chanmou = Cadmon. (gr.); Camon (heb.); Kinnamon (gr.). 

Changkouan = Chanania (heb.). 

Chentou = Sentinon (gr.). 

Chouenju = Sinoessa (gr.); Jekonia,* Konia (heb.). 

Foujen=Punon (heb.); Phokion (gr.). 

Geoujang = Kainan (heb.); Gibeon (heb.); Gelön (gr.). 

Hiaheou = Jochanan (heb.); JEskos (gr.). 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 413 

Hellen = Hellen (gr.); Helenos (gr.); iElianus (lat.). 

Huenjuen = Hymenaios (gr.) Kinesias (gr.). 

Houangfou = Kanobos (gr.) ; lophon (gr.). 

lenlai = Menelaos (gr.); Galenos (gr.). 

lououen ^Juvenis (lat.); lön (gr.); lavan (heb.). 

Kongiang = Konon (gr.). 

Kongje = Koma (heb.); Canan (heb.). 

Kongsen =Kusi (heb.); Gosem (heb.). 

Kouangkoui = Kinäsias (gr.). 

Linfou = Loupias (gr.); Libanos (gr.); Libön (gr.); Lyn- 

keos (gr.). 
Moujong = Minyos (gr.); Mykonos (gr.); Minjamin (heb.). 
Mese = Mesech (heb.). 
Ouenjen = Aineias (gr.). 

Oitche =i= Peison (gr.); Picenus (lat.); Bizen (heb.). 
Poujang = Favnos (gr.); Bohan (heb.); Binnui (heb.); 

Fanö (gr.). 
Sema^Sem (heb.); Sama (gr.). 
Sethou ^ Sethon (egypt.); Seth (heb.); Sethades (gr.); 

Stikos (gr.): Sästos (gr.). 
Suenko = Sunion (gr.); Sancho (spän.); Synesios (gr.). 
Tachou = Tacitus (lat); Takös (gr.). 
Tantai = Tantalos (gr.). 
Chanju = Kenath (heb.); Cainan (heb.). 
Tchangsen = Sangarios (gr.); Sejanos (gr.). 
Tchongli = Solon (gr.); Cornelius (lat.). 
Tchongsen = Sosigenäs.(gr.); Sikanos (gr.). 
Tchouko = Sikinnos (gr.), Cajus (lat.). 
Tiou=Thyöne gr.; Thibri (heb.); Thoah (heb.); Dion (gr.). 
Topa^ Tyfon (gr.); Tobias (heb.). 
Tongfang = Deifobos (gr.). 

Touanmou = Damnippos (gr.); Tamnus (syr.-fen.). 
Tsongtchen = Sofanäs (gr.). 



Digitized 



by Google 



Kinesiska språi<et. 

KINESISKA MUSIKNOTER. 

de fga hcde fgah c 

Jfr: De grekiska musiknoterna: H •? jL A (H 
o. s. v. 

KINESISKA SKRIVTECKEN 

äro delvis monogram (turkiska Tiiliit = Siiliis) av forn- 
grekiska, cypriska, hebreiska och syriska m. fl. bokstäver. 
Jfr inuti med de cypriska. De gammalassyriska tecknen 
synas även vara monogram! (Akkad.) 

Obs.! I (chin.) = Kouen; .^ (chin.) = I. \ (chin.) = 
Khioue. \ (arab., syr.) = a; |(run.)==i; ( (fen., 
aram., zab., palmyr.) = Q. 1 fornpers.) = n; | (fen.) 
= r; I (hier.-egypt.) = h; 1 (demot.-egypt.) = a. 

^ (chin.) = Tchu. f) (arab.) = U. J (neschi.) = u. 
h (heb.) = i (i = u). 

^ (chin.) = Yeh. "l]^ (chin.) = Tchi. IL (fen.) = 
S eller Chi. 2 (grek.) = Z. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 415 

vJLl (chin.) = Chan = berg, spets, tand. 

lU (fen.) = S. ^ (fen.), ^ (fen.) = Sch. 

bf^ (gammal chin.). 

VV (fornhebr.) = S. ^ (gr.) = S. 

^ (heb.)=Sch. 

t-cu (samar.) = Sch. 

*** (samar.) = Sch. 

-^ (arab.-kuf.) = Sch. 

UJ (aethiop.) = Sch. 

KINESISK SKRIFT. 

[Monogram av hebreiska, feniciska och forngrekiska bokstäver.] 

P =Fau = port, familj. Babah (heb.) = Bab (arab.). 
Här synes —4 hebreiska B och I = u, men omvänt t . 
Alltså ^ (heb.) Bu = Fou. 



,= Fei = dålig = Basch (heb.). Är hebreiska -Zj 
= B och- forngrekiskt eller feniciskt i 7 = H och v 
forngrekiska E. 

t ^t = Pai = arrangera. 

^ = Jf- (fen.) = A. ^ (v. f. etrur.). 
t^=Lao. 
b =h (heb.) L. 
f = \ (fen.) A. 



Digitized 



by Google 



41 c sprAkvetenskaplica studier 

^ =^ (mynt. hebr.) = U. 
JS (syr.) = U. 

^ (chin.) = Kong = båge. 

1 =u. 

^ = N = Gun; av Ghanah (heb.) = Genu (lat.) = böja 
knä. 

Jfc = Gai = ändra. 

C K = )} =Li b. 

H= ^1<^ =Vai. 

3- (chin.) = Ki = svinhuvud. 

^ (fen.) = K (Cheth). 

3.(chin.) = Ki; 3 (heb.) = K; > (heb.) = I. 

^ = Chou, Schu = bok, skriva, Sopher, Sepher, Saphar 
(heb.) = skriva. 

n tv Obs! 

^ = ^= ijl UJ= ^ (fen.); -3- = Ki = Schi. 

l(heb.) = -^ =U. 
& (heb., fen.) = H = Shu. 

Alltså kinesiska ^"= Schu = feniciska 4-» som är he- 
breiska liJ som även är kinesiska U-i = Schan som då 
är variant av ^ som uppvänt ^ blir = LLf . 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAK 4l7 

pH (chin.) = Sieåu = fängsla. Asor (heb.) =» fängslau 

Zogrein (gr.) = fängsla. Zevgnytni. 
Q = Wei = omkrets. 
A = lin = man, en inspärrad mair. 
Ö = (assyr.) = omkrets = ti (chin.). 

^=Eul. 

^ (forngrek.) = g. 

^ = 1 (heb.)=U. 
U = J (arab.) = L = Eul. 

Hai-iang (chin ) = Ocean. Hajom (heb.) = Ocean 
"F=Hiä = ned, under = \ (arab.) = A; % =» \ 

(heb.) i = Hypo (gr.). 
I =Ting; Tei, Cho (chin.). 
T (Korea) = U. 

I (fornheb.) = G(imel). 
7 (chin.) = Jin = /\ = man. 
^1 (chin.) = Tchi = steg. 
\T(chin.) = Hing = steg. 
^ T (chin.) = Ting, Tei, Cho = spik. 

S (chin.) = Ki = D ^heb.). .i= (arab.) = K. 
Kj (fornarab., syr.) = A = Ka. 

^ =Täi = dåligt. Ya = skelett. 
27. — Strindberg, Sprdkvetenskapliga studier. 



Digitized 



by Google 



4l8 sprAkvetenskaclica studier 

>^ . = Si = mörker. 
f^ = skelett, dåligt. 
'K = Ta = stor. 
j^ = Tai = mycket stor. 
Alltså är V = i = N (heb.). Dai (chald.) = mycket, 
/j; = Si = •? ^ (aram.) = S; ^ = ^ (heb.) i. 

|5(chin.) = Köu = gammal. 
ö (chin.) = Q forngr.) = O. 
-h(chi«,)=+ (forngr.) = K (X). 

fp (chin.) = lé = fader, herre. lao, la, le, lahve (heb.; 
= fader, herre. 

1^ = Ou = icke. Ouk (gr.) = icke. 
Ö (chin.) = O (forngr.) = O. 
^l(chin.)= I (fornheb.) = U (v). 
+(chin.) = -|r (forngr.) = K (x) = Ouk. 

fj'=Thsåo = Planta. 

>V(gr.) = Psi. 

?T= Tå = slå. 

"^ = Cheu = hand. 

J == Tei = spik. 

t =-f-(fen.)=a. 

r=f (rom.)=T =ta. 
Alltså hieroglyf- och bokstavsskrift. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 419 

^ (armen.) = u, v. 
r (armen.) = i. 
I* (chin.) = Pou. 
r(Jap.) = To. 

^ (heb.)= ^ (estrangelo) =D. 
^ (heb.) = Daleth = dörr, skydd. 

7^ (chin.) = Han = håla. 
r(chin.)=Yän = skydd. 

\ (estrangelo) = R. 
/t (pers.) = I. 
/Ft (chin.) = skyddstak. 

r (chin.) = Chi = lik, bild. 
j (fornarab.) =^ Q. 
V (egypt.) = fakta. 
/ (aeol.) Digamma = V, F; o. s. v. 

g latinskt I, persiskt N, hebreiskt K = kinesiska ^. 
Detta är ett monogram av: ^ = ID (heb.).= K, P 
(sam.) = K. 

^= I (cyp.) = V = T: (forngr.)==Q; I (lat.) = i; 1 
(aram.) = Q. 



Digitized 



by Google 



420 SPRÅKVETBNSKAPUGA STODIEK 

\ = I = (agaren.) N; \ (estrangel) = N; \ pers. N. 
Alltså hebreiska 3 = chin., cypr. i, persiskt | . Men 
I (rabbin., heb.) = V, 1 . 

•3*= 3- Kei, Ki= H. (variant). 

^ ={\i =Ki = ^ =Tchsé, Tzao='V (gr.) = Psi; 

eller liJ (chin.) = San =^ (heb.) Schen, »^ 

(fen.) = Sch. 
^ (chin.) = Ki = H (fomheb.) = Cheth. 
^ (chin.) = Ki, Kei = 3^ (fomheb.) = He, E. L= ^ 

(cyp.) = Ki. 

A =Jin (chin.). 
^(Peschito)= Y (heb.). 
\ (palmyr.) = G. 

J3 (estrangelo) = ^ = q. 

U = Khan (chin.) = korg. 

LU = Schan, caa (egypt.) Semt = korg. 

f (chin.) = ;=• (arab.) = Z. 

"j (chin.) = ^ (arab.) = K. 

^i3=Läo. 
^ = '?(heb.) = L. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 421 

^ =-^(fen.) = a. 
>== y(syr.) = a. 

^ = '?(heb.) = L. 
^(fen.) = E. 

U = Lan = hane. 
h=^ (heb.). 
Ef (forngr.) = X. 
Bl = Tien (chin.) = rält. 

^^==Låb = bära; heter även Laokitsesu. 
L = vi (arab.) = L. 
t = >f (fen.) = a. 
/ = ) (heb.) = o, u. 
•f =X(gr.) = K. 
y (heb.) = i. 

il = Li = styrka. (heb.) — L. 
^1) = Lié = ordning. 

<.=i= *l(heb.). 
\ =a= I (arab.). 

C (chin.) = Fång. 
3(samar.) = P; (heb.) B. 



Digitized 



by Google 



422 sprAkvetenskapliga studier 

»^ 

öl (chin.) = natt. Hieroglyf av vj^ = tak = Men (chin.). 

/|^ = liten = Siao (chin.), B = sol = Ii, Zit 

(chin.). Solen förminskad under tak (gått till vila). 

Q (chin.)=Ji, Tsit. G1 (fen., fornheb., gr.) == H. 

\ =v (heb) eller 1 (arab.) = a. 

^ = i (heb.). 

/ = v (heb.). 

X = Z (forngr.). 

X = Kong (chin.). 

^ (forngr.) = £(gr.) = X. 

ö (forngr.) = väster = X = i = öster = X . 
(chin.) := Thien, Den, Tbian. 

Alfabetum, Glagolit = Servianum (Hieronymus). 
ti. = B. 9 (samar.) = B. 

3- (chin.) = Ki = 5L = i = var. 

3" (samar.) = d = He = H eller E. 

Här synes tydligt var kinesen hämtat alfabetet. 

^(chin.)r= k| (fen.)=H. 
:3(chin.)= 3^ (fen.) = E. 

"[:^(arab.) = Tha. 

Digitized by VwjOOQ iC 



KINA OCH JAPAN 423 

l_i = Tsici = artikeln ; J (Zabier) = !>. u-, (fornpers.)= 
Ch. 

P = n = idem; fl = Ha (heb.) = artikel = f (om- 
vänd hebreisk). 

2 =Ki = sig. 0^ (Zabier) = K; t (arab.) = Ch. 3jX 

(arab.)==K. 
Lei=v)J (Zabier) = L; J (arab.) = L; IS' (arab.) = Ka. 

C =i^slut. 

C» = Ssé = Caractére Cyclique = orm. 

C = Ha = vidhäfta, limma. ^ (Zabier) = P; ^ (nest.) 

= P, Pa. 
1^ == i = stad. 1. j (arab.) = ja. 

y = idem. 

J^ (arab.) = Hemse -C som är Ajin -J»^ . 

g^=Sé = färg. 

^ (chin.) = Ki. ^ (arab.) = K. 

tD(heb.)==K. 

-^ (syr.) = upprest = \^ . 

^=Mou= O (heb.)= a = M. -*= ) =) 

(heb.) = U; eller ^^ (samar.) = M. 
■t = Thsi. 
^y = Do (arab.). 
w = i(heb.). 



Digitized 



by Google 



424 SPRÅKVETBNSKAPUGA STDDIEK 

\ s=a (arab., syr.). 

^ =i (arab.), 

t 7'=Ta = slä. 

^ T=T(gr. T)>C(fen. A). 
Obs.! Läses från höger till vänster. 
^ ^ = Pa = taga. 

S (sam.) B. 

f = y eller \ (fen.) a. 

^ '© = T'å = han, dem, andra. 
•jw, = ie, iö, ia = och. 
EI = Thien; ® =Th (fen.); @ = stad (egypt.); ® 

= Th (gr.). 
L (chln.) = Ya', Tcha. 
•^ = Chun, Tun. 
ti ==Hi. 
H = Fan. 
"C = Hoang, Wang. 

E=Pa. ^ 
e» = Pha. 
v, =Pie. 
f^ =To, Tse. 
^ = Thsi. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 426 

P'ö (chin.) == offra, riskera. 

^"^=17 o t- 

Poiéo (gr.). 
r)=B(heb.). 
|Zl s=(chin.). 

60 = (fen.). 
*» = ^ = (heb.). 
I =U..v. 
I = v (heb.). 

*j'y (chin.) = växt, vass. 

4^=Tchit, Tche (Tetsu) = grodd. 

Y ^ = Ziz (heb.) = Utsu (jap.) = grodd. 
***-=-»-H==Tsao (chin.). 
Y(gr.) = Psi;Y(im.) = Psi. 

^ •« t o v (gr.) = Byo (jap.) = växt. 

T = Ps (införd av Keos och Epicharmes (omkr. 500 f. ' 
Kr.), .men finnes på Deliska och Sigeiska inskriften). 

) (chin.) = Piet, Pie. 
) (fen.) = Pe. 
^1= Houai = utom. 
n (heb.) = H; j> =H. 
'% = ^ (arab.) = O, U. 



Digitized 



by Google 



426 sprAkvetekskapuga studier 

I = Oleph (arab.), Oloph (syr.). 
-> = 7 (arab.) i. 

•p =Lin, Li = lag. 

A = A(g'-.)L. ^(syr.)].. 

-»= *l(heb.) = i LIN. 

P=1(syr.) = n. 
Men Likh-i (heb.) = lag. 
T' (chin.). 
P (heb.) = Q. 
J] (sam. tryck) ^ (heb.) = n; ^ (heb.)==G. 

P (chin.) = Siao = Soé (Fakien) = liten; Siau (Schan- 

tung), Saghir (arab., heb.) = Zoar (heb.). 
l.(fen.) = Z. 
1 (heb.) = Z. 
^ (heb.) = i = i (gr.). 
^ =^ =h, ^ ==spiritus noper (gr.). Zoar (heb.) = 

liten. 
Ui 1 = Zpt (heb.) = Saghir. 

"^ (chin.) = I ; === 1 (rom.) = i ; | (arab.) = Oliph = i. 
Z^ (chin.) Eul = 2. 
(rom.) = 2. 



\^l (chin.) = Sån = 3. Detta är ju grekiska ^=X 

Digitized by VwjOOQ iC 



KINA OCH JAPAN 427 

(i), som dock är 60. Men latinets I" (3) är också 
= :::- kinesiska 3. 

CEJ (chin.) Ssé = 4. Kvadraten anger ju 4. Ett feniciskt 
liggande El = ffl = Cheth kunde vara grund- 
formen. 

JX (chin.) Ou = 5 ; liknar en ^ = 5 ; men kan vara mo- 
nogram = n = O =^ O eller heb. IJ = h och 
l=u. 

En väst-arabisk 4= n = £. 

Tv (chin.) = Lou = 6; X (arab.) = L; -^ (arab.) = u. 

Alltså monogram (arab.) "X" = ^ ^ ; eller grekiskt -^ 
(accent) o. s. v. Men — ^ (fornlat.) = L; samt "5 
(arab.) = u och ^ (arab.) = i. 

-t. (chin.) = Thsi = 7; IS (arab.) = Tha; /^ (arab.) I. 
^=i; ,m^=\; "% =Tchu. 
TV (chin.) = Pa==8; / (chin.) = Phici. 

)L (chin.) = Kieou = 9; Jl (heb.) = Th ; f) (heb.) = Ch. 

XäJJ (chin.) = Thsiei. 

n (heb.) = Th. 

l^ (arab.) = Tha. 

/ (arab.) = I. 

4* (chin.) = Chi= 10. 

Digitized by VwjOOQ IC 



429 srtlrrFTOcsKAruGA stcdckb 

-^ (fomlzt. o. corioth ) = K cUcr A (gr.) ChL Men K 
fKappa) är lac bokstaven i grekiska alfabetet ocb 
skulle vara lO, men lota är det nu. Men romerdct 
X är lo. 

-^ (chin.)==I= I, 
I (rom.)=i. 
I (arab.)= i. 

4*. =Tchi, är monogram av -i, = Thou = Th, -^ 
= Ssc = S. ^^=Yi = I = Thsi. 

Ir 'oö=jag. 
TI (heb.). 
13 = O = ^ (forngr.) =0=0. 

■p^ = Khio = kunna, 
a = G (heb.). 

1 =u(heb.). 

J] =To (chin.), Tao = kniv, svärd. 
"] (heb.) = D. 
1 (heb.) = U. Du, Tu, To. 

'jTJ rr^ lin, Nin = svärd, klinga. 
3 (hcb) = N. 
n (heb.) = i. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 429 

^ u = Pé == norr. 
Il (arab.) = Ba. 
4 (forngr.) = E. 

jlV-» =Pa = klättra; Pakitseou = d:o; Pakoutse = d:o. 

I (arab.) = a. 

ti (sam.) =. B. 
Passeg (heb.) = klättra. Obs. ! Pakoutse = klättra. 

ll^ = Tchao (chin.) = klo. 
^Jk. = Koua (chin.) = gurkväxt. 
-jT^ = tf^ = Tchao = klo. 
^ L = Pä = taga, handtag. 
1^ = Pa = häfta vid. 
1 = Cheou = hand. 
Alltså hieroglyfiskt. Men 

t = f (fen.) = a. 

3 (sam.) = B, Ba, Pa. 
Alltså även bokstaverat. 

Pt=På = Po (chin.) = stum. 

Mr = Ko, Ku = mun. 

£^ = Pa = häfta vid, limma. 
Detta är hieroglyfisk tolkning. Men 

ti är O (forngr.) = O. 

t =g (sam.) = P. 
Po = På (chin.) = uttalas på. 
Alltså även bokstavsskrift. 



Digitized 



by Google 



480 sprAkvetenskapliga stodier 

Kinesiska skrivtecken Jämförda med cyp- 
riska och andra. 



9 

)l( 



'K(cyp.)=;lv(chin.)=Choui, t" (runan hagel). 
= a. ^ (cyp.) = ^ (syr.) = 0. 

♦. (cyp.) = )h (chin.) = Tchouan. 
^(cyp.) = a; f| (syr.)=Lo. )' (fornronn.)=E. 
II (fornrom.) = F. 
^ (chin.) = Choui. 

i. [= e; .'J-» (chm.) = Shoui. 
A |=i; )^ (chin.) = Wang. 

1°' " (chin.) = Tchonan. 

"Z^ = u; /* = r (heb.) = o. 
A = A (chin.) =Jin; )> (heb.) = Ghin, Ajin. 
|-=ta; I" (Korea) = a; JL (chin.). 

^ = ti; T (chin.) = ting; 1 (chin.), T (chin.). 
fri = du; )r f ;='(chin.). 
^ =11; é: (chin.). 
■^"=10; -^'(chin.). 
•H- =ra; /\ (chin.). 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 431 

T =na; T 1 (chin.). 

y = y (heb.). 

} )^ *P = se = T (fornchin.) = ^ (mynt, heb.). 
■)^ = 1^ (chin.), 
iSl^fn (chin.). 
):^= )A (chin.). 

IX = ve; I (syr.) = I; X (chin.) = Kong. 
^ =Je=2l (chin.) = se. 
fj =zo; »1 = (chin.) = Tao. 
^=:ka;^(chin.) = Kin. 

t =pa; y (chin.). 

Cypern hette även J/ä>éä;7V2:= »det lyckliga». Men 
Fokien i Kina betyder även »det lyckliga (landet)». 

Om Macaria blivit Macao är ovisst. Macau ligger 
söder om Fokien vid Tsjukiangs eller Kantonflodens 
mynning med holmarne Taipa och Colovane. År 362 
e. Kr. kom en präst från Kipin, Kofene, Kopper (heb.), 
Kibris (turk.), Kypros (= Cypern) och byggde klostret 
Wangweisse (L'enclos royal). 

Obs.! Holmen Colovane vid Macao; Cypern hette 
även Colinie; berg i Kouangt ung = Oulin = Olymp-os 
(på Cypern) = Loufeou = Lapithos (på Cypern). 

Canton = (chin.) = Candia eller Canethos på Evboea, 
där Abantes rakade håret fram, men bar det långt bak. 



Digitized 



by Google 



432 sprAkvetenskapliga studier 

Då nu Kina lär övergå till bokstavsskrift, har nian 
utvalt 50 tecken, liksom japanerna en gång togo 48. 
Detta antal är för stort, ty de rika europeiska språken 
bärga sig med några och tjugu, samt begagna antingen 
positionen (i engelskan) eller accenter (i franskan) för 
att göra små åtskillnader i uttalet. 

För att samtidigt med förenkling få en anslutning till 
europeiska alfabeten har jag utvalt tjugufem kinesiska 
Syllaber- (monogram) ådagaläggande därmed möjligheten 
att förena vad som en gång varit söndrat. 



Digitized 



by Google 



KtMA OCH jKfim 433 



KINESISK BOKSTAVSSKRIFT 

med kinesiska syllaber, valda efter deras ungef2u*liga likhet med he- 
breiska, grekiska, romerska, äldre och yngre. 

^ tm . o 



X^ r I\ (.»^) 



(it -- 'vn.M c—' 



28. — Strindberg, Sprdkvetenakapliga studier. 

Digitized by LjOOQ iC 



Tibetanska språket. 

Tibet har ofantligt många namn, men det äldsta kända, 
det klassiska, är Tebeth, Tibat eller Thibt, det sista 
begagnat av landets innevånare. Då ingen vet vad ordet 
betyder, står ju envar fritt att på grund av indicier 
uppkasta en hypotes, och sedan pröva denna genom sam- 
lande av bevis. Några härleda Tibet från kinesiska Tu-fu, 
men detta kan vara en aptering av ursprungliga Ti-beth, 
liksom då kinesen omskriver Sverige med Schoui-koue, 
utan att inlägga någon betydelse. Officiellt heter Tibet 
nu Si-ts-ang, men fordom Si-fan, som betyder västra 
landet. [Nu skall jag gå en annan väg, och pröva en 
metod, för att utforska det hemlighetsfulla namnets 
betydelse.] 

Om jag slår i en engelsk-tibetansk ordbok, så får jag 
vanligen upp två glosor, den ena från folkspråket och 
den andra betecknad med hon., det är honorarius, från 
de högre klassernas språk, och begagnat när man till- 
talar en överordnad. Det högre språket kallas på tibe- 
tanska Schesa, och i hebreiskan heter verkligen ett 
»elegant språk» Zachoth, av Zach = ren eller av Schaska 
= Det värdiga. Det vulgära eller muntliga kallas Schesa 
mepe, och mephi, (heb.) betyder också muntligt. Detta 
var intet bevis, men ett spår. Söker jag nu på ordet 
språk, så får jag icke upp Schesa, utan Debjor (tib.), som 
är rena hebreiska Dabar, Deber = tala. Då föll det mig 
in att i Tibet existerade två språk, och att det högre 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN ^ä6 

tillhörde erovrarne och det lägre de erövrade; liksom 
Mandchuiska erovrarne av Kina behållit sitt för sig. Jag 
slog upp på måfå engelska Conclude = dra en slutsats. 
Det vulgära ordet var Tscharwa, som kan vara hebreiska 
Gazor; och det honorära ordet var Druppa, som kan 
vara grekiska Drypto eller Trypao i iiågot överflyttad 
bemärkelse. 

Jag tog därpå ett mera materiellt ord: säd, korn. Det 
hette vulgärt Dru, som väl är arabiska Durrah, men även 
kan vara hebreiska Dara. Det honorära ordet hette 
Kandru, som nog är grekiska Kondros = Korn. Gråta 
heter vulgärt Guwa (tib.) = Giah (heb.), men honorärt 
Schumpa som kan vara grekiska Sympathéo eller annat 
jag icke hinner söka. Sova heter vulgärt Nyedepa, men 
honorärt Schimschupa. Här hade det blandat sig. Schim 
tycks vara lascham (heb.) och i Schupa synes både gre- 
kiska Hypnos och hebreiska Schakob, båda betydande 
sova. 

Nu invänder någon som vanligt att det är arabiska 
lån; men därför skola vi kontrollera. 

Vän heter t. ex. på tibetanska Dawo Dao, som är 
hebreiska Dod (David); på arabiska heter det Achab, 
på samaritanska Abab. Och därpå går jag mera positivt 
in på kontrollen. Dabos (tib.) = skrin heter Theba (heb.) 
Chadka (tib.) = nöje heter Chedevah (heb.), Hädonäh (gr.). 

Chan, Chän (tib.) = öga; Ghajin (heb.); *Ain', En (arab.). 
Om jag nu tar sädesslagén, så heter Hirs i Tibet Chitse, 
som är hebreiska Chitta, grekiska Si tös = vete. Åtar 
(tib.) = mjöl, Ador (heb.) = säd. Sapöu (tib.) = Scheber 
(heb.) = säd, frö och återfinnes i Ungerns Gabona= korn. 
Chandou (tib.) = Kondros (gr.) = korn. Tro (tib.) = vete 
= Tar-gim (heb.) = vete gryn. 

Lopu (tib.) betyder röva, som icke är säd, men heter 
Lepbath på hebreiska. Två språk, hebreiska och gre- 



Digitized 



by Google 



.486 sprIkvbtbnskapuoa studier 

kiska äro klara. Att t. ex. Sap6u (tib.), som betyder säd, 
återfinnes som vete i Kina = Siobe är icke bevis för 
kinesiskt lån^ utan endast frändskap, varom jag förr ordat. 

Men i tibetanskan finnes utom över- och underklass 
även ett öster och ett väster, som stundom angives i 
ordboken. Ett enda exempel. Dodchan som betyder 
»kär i» i västra Tibet, heter i östra Dächan. Dodchan 
är hebreiska Dod; men Dächan kan vara grekiska Dokei 
moi = behagar mig. En förtunning av ljuden synes dess- 
utom äga rum österut. Bandé (väster) = präst, Bände 
(öster); Barchad (väst), Barchä (öst). [Jfr härmed attiska 
Prasso, som var Prässo hos loniema (Homerus). Även 
kaldeer satte e där hebreerna ägde a]. Detta är ett nytt 
spår, som skall fullföljas framdeles. 

Ser man på Ijudövergångame äro de lättast till he- 
breiskan, ehuru r och 1 växla, på grund av österlännin- 
gens vanliga växling med dessa bokstäver. Japanen 
älskar r och kallar Holland Orranda; kinesen skyr r'et 
och kallas La France Fulangtse. Tibetanen äger båda. 

Gor (tib.) betyder rund, men Gorlo= hjul. Gol (heb.) 
= hjul; Chur (heb.) = kula. Gyrus (lat.), Koronä (gr.) = 
ring, Curva (lat.). 

Tamtamba (tib.) = stöta ihop, är lika bra Zamzem 
(heb.) som Thamitzo (gr.). Rik (tib.) = lång är hebreiska 
Rik, Erek, mindre gärna Orego (gr.) = sträckas ut. Sel 
(tib.) = lysande är snarare grekiska Selas = ljus, än (heb.) 
Hillel. Rab (tib.) = mest, är nog (heb.) Rab, Rob = 
mycket. Tup (tib.) = makt är lika mycket (heb.) Tub, 
Tob = förträfflig, som (gr.) Topos = rang. 

Zobha (tib.) = döma är hebreiska Schaphat = döma, 
Schophet = domare, som är Kartagos Suffet. Och där- 
med går jag in på fastare mark. 

För det första heter Gud på tibetanska Cio, det är 
Zevs. .Zas, Diös (gr.), Jo vis (lat.), men kan även vara loh 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 437 

(= lahveh). Ty lowe (tib.) betyder herre, äldre broder 
och är även namn på vissa gudar. (Jaeschke: Dictionary). 

Men i Alphabetum Tibetanum, Rom 1773, heter ska- 
paren Schebabho (tib.). Detta är naturligtvis Zebaoth. 
Men tibetanska vara, är, heter Yin, Yod och liknar gre- 
kiska lenai; dock betyder Ho i slutet av ett ord vara. 
Demoner heta Schedma (tib.) som är hebreiska Schedaim, 
Sched = Demon, plågare, (gr.) Skedannymi. 

Stor-Laman heter Konschia (tib.). Detta kan vara 
Cohen-Schoa (heb.) = Cohen = präst; Schoa = förnäm. 
Rinbo Schehi är ock hans namn, där Rinbo är ett nasa- 
liserat Rabbi, Rabbin. Man Rabschaq (=Rinboschehi) 
är ett assyriskt ord, som betyder hög ämbetsman. 

Lama = lärare är naturligtvis från Lamad (heb. = lära; 
La Imam, Hallam (arab.) = dito. 

Schaberon (tib.) är en levande Buddha, eller en ex- 
pektant till Stor-Lamas plats. Men Schabar (heb.) be- 
tyder vänta, (expectare), Schiberon (heb.) = undergång. 
Dock, hos fenicierna hette senatorerna Chaberon. Che- 
berim (heb.) betyder dock trollkarlar. Nomekhan (tib.) är 
lamakonungar. Men Nomikos (gr.) är rättslärd och Nom- 
arkos (gr.) är en landshövding. De fyra väljarne eller 
ministrarne heta Kalon. Schalun (heb.) är en röstberättigad 
(Integer), hos Romarne Calo, Calones, av Calo = samman-' 
kalla till Comitier. 

Scharman (tib.) är en asket; Erämos (gr.) men Zaiman 
(heb.)". 

Mouhedeot (tib.) = evig helgedom = Miqedosch (heb.), 
o. s. v. 



Nu kommer Tibet, Thebeth. Det heter på landspråk 
Puekoachim = nordligt snöland. Pug (heb.) = kall; Koa- 
chim (heb.) = klyftor. Kallas även Bod eller Kor, Bod 



Digitized 



by Google 



498 sprAkvbtenskapliga studier 

som kan översättas med det avstängda kalla, Kor (beb.) 
= köld; Bad (heb.) = avskiljd, vilket är bästa definitionen 
på Tibet. 

Lhassa lär betyda gudaboning, eller andames hem, 
vilket senare icke behöver vara översättning, utan kan 
vara metafor eller ett binamn. 

Nu stavas Lassa även H'Lassa eller L*Hassa, och El- 
Hazer (heb.) är gudahov. Och EUasar (heb.) var ett land- 
skap i Ariochs rike. (i Mose 14). 

Vad Tibet självt betyder, det vet ingen, och därför 
behöver jag icke veta det. Men av allt föregående synes 
ett ursprung västerifrån. Och Thebe har funnits flera; 
i Egypten och Grekland. Men i Zoba låg en stad Tibhat 
som intogs av David. 

En annan, Thebez (= kärr, skarn) låg vid Sichem, och 
intogs av Abimelek; åter en annan Tabbath (= god stad) 
i Manasse nära Mehola, dit midianiter flydde för Gideon. 

Men Theba (heb.) är arken i vilken Noach räddade 
sig, och ordet stavas opunkterat Thibh eller Thibeth, 
Kunde man icke tänka sig att under en stor förödelse 
några Israels stammar flytt österut, och när de funnit 
gömstället uppe på bergen, de kallat detta bergland efter 
den gammaltestamentliga räddningsplankan? "Den som 
med kännedom om våra klassiska språk genomforskar 
Sharbaus karta och läser Tibets geografi av de Lacou- 
perie (i Encycl. Brit. 1888) skall finna rätt många ort- 
namn med biblisk klang; såsom Sikkim, Manassa-rowa, 
Schikar, Odontala, Ladak, Hor, Örin, Arig (Lharugo) 
Hazir o. fl. 

Att nestorianer infört kristendomen i Central- Asien ett 
par hundra år efter Kristus, det vet man; därför kunde 
Abbe Huc, som besökte Lhassa 1846, återfinna tydliga 
spår av kristen kult. Men dessa kristna införde icke 
Jehovah och Mikedosch, icke heller Nomakos och Scha- 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 439 

beron. Därför återstår frågan om förkristligt inflytande, 
och detta har Athanasius Kircher i sin Kina, sidan 48 
o. f., vidrört. 

Jag skall sluta denna tidningsartikel, (som icke är någon 
avhandling) med ett tolkningsförsök av den kända bönen: 
Ommanipadmehum, som hela nationen beder, dagligen 
och stundligen, likasom muhamedanen sitt Lå illåha etc. 
Abbe Huc, som kunde tibetanska, säger att bönformeln 
är oförklarlig på landets språk, oah att den är införd 
från sanskrit. Den skall betyda: o juvelen i Lotus, amen! 

Tadma betyder verkligen Lotus, men dessutom tolv 
andra saker, och Mani betyder juvel, men även vatten- 
kruka och de »köttiga utskotten på getens hals». Huru- 
vida om och hum betyda o! och amen! har jag icke 
kunnat utröna; men som bön betraktad, obegriplig för bed- 
jaren även i översättning, är juvelen i Lotus icke tilltalande. 
Och även om översättningen vore riktig skulle jag vilja 
inlägga en annan och vackrare utan att vränga texten. 
Den som läst i hebreiska Psal tåren vet att Omeni betyder 
du, min trofaste, och Padah, Padam, betyder frälsa, samt 
Hem (arabiska Hum) är dem. 

Ommeni-padma-hum bleve då tämligen nära: o du 
trofaste (Gud), fräls dem! Att där icke står fräls ^jj, utan 
dem, är ju osjälviskt och vackert! Och bönen liknar för 
övrigt valspråket: Salvator Mundi, Adjuva Nos! 

Jag hade visserligen först tänkt på Immanu-El! =3 med 
oss. Gud! Peduth = frälsningen; Hum! = Sucka (vi). 
Men det får anstå. 

Den som letar i Psaltaren eller i Esaias kanske finner 
hela bönen Ommani, och det vore en upptäckt, som skulle 
skingra denna otrevliga mystik, som omgiver det hem- 
lighetsfulla landet Kor-bod, det kalla avstängda. 



Digitized 



by Google 



Japanska hemligheter. 

I Japan, skildrat av japaner (av marskalk Ito, Yamagato 
och flera), börjar Japans historia fortfarande med limmu 
Tenno, ehuru ^yska lärda ha förnekat faktum. limmif^ 
förste kejsaren, regerade 660 — 585 före Kristus. Detta 
är Solons tid i Grekland, Tarqvinius Priscus* i Rom. 
Juda och Israels riken föllo då, och Jerusalem togs 588, 
varvid Israels barn fördes i Babyloniska fångenskapen 
som upphörde med Kores (Cyrus) 536. Japans historia 
börjar således icke i sagotid, och förefaller icke alls orimlig. 

limmu erövrade Japan, kommande över Korea, men 
utan att uppges vara korean. Japan kallades då Yamato 
(obs. !). I det nya landet tillsatte han ett ministerråd : en 
Chihokuan = ståthållare, som kan vara Schakon (heb.) 
= Satrap eller Schogun (jap.); en Kunitsuko = provin- 
sialpresident, av Kun (jap.) = furste, Kun (heb.) = äm- 
betsman, Khan (arab.); en Agatanuschi = kretsdomare, 
av Agata (jap.) = provins, Achar (heb.) och Naschi (heb.) 
= föreståndare. Jag menar nu icke att erövrarne voro 
hebreer, utan jag begagnar endast hebreiska språket som 
nyckel, vilken öppnar kaldeiska, feniciska, assyriska, 
arabiska. 

Det erövrade Japan hette då Yamato, men urinnevå- 
narne voro Ainos, som fördrevos norrut. (Ainos betyder 
i parentes människa, och liknar hebreiska Enosch = d:o. 
Japanska skriftspråket h^tPT ^ft i dag Yaii^atg J^ofobe, 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAK 441 

och Kitab (arab.), Kathub (heb.) betyder skrift; på fe- 
niciska Kytubath. Yamato kan omskrivas Hamath, eller 
Chamath. Hamatb pekar åt Syrien, där staden Hamath 
låg vid Orontes ; Chamath visar åt Egypten, som av ur- 
innevånarne kallades Chemos. En Ilubidi från Hamath 
gjorde uppror mot Assur (Athura [pers.]) men slogs vid 
Karkar 720. 

limmu Tenno intog nu i Yamato Nagato = Najot 
(heb.), ort vid Rama; Suvoo=^ Zoba, Hanaat Zoba (heb.); 
t^\^= Akkad i Assyrien, Akka i Fenicien; Bitchu: Bit 
(heb.) = hus och Chus (heb.) = svart etioper; (Chu [jap.] 
betyder' även svart); Ä'-zen: -5^/sean stad i Manasse; 
Harima: Aram, Haarim. Detta är naturligtvis endast 
paralleller vid spårsökandet ; och jag fortsätter med samma 
metod. Men limmu Tenno valde till huvudstad Kashi- 
wabara [Kasiphia en stad i Kaldéen där Nethinim, le- 
viternas tjänare, bodde). 

limmu Tennos namn skulle nu transkriberas i samma 
anda. Tenno är furstens titel ; Tannattu är assyriska och 
betyder Glorvyrdig av Nadu; men Danu (assyr.) är do- 
mare, och Dannu (assyr.) = väldig. Detta är återigen 
Deinös (gr.), Dan (heb.) = domare och A-donai (heb.) = 
Tenno. limmu kan transkriberas Ammon, Ghahimon, 
Cham, Jamin, Jamnor (heb.). 

Nu skola vi se om Hamath i Syrien kan vara Yamato 
= Japan. — Hamathéerna i Hamath dyrkade en avgud, 
som hette Hachiman (Aschima [heb.]); och japanerna 
dyrkade en avgud som heter Hachiman. Detta var ju 
en liten framgång. 

Men japanerna kallade i äldsta tider sina gudar Kami, 
och moabiterna dyrkade Kemos. Avgudapräster hette 
på hebreiska Kamarim, syriska Kumra. 

Därpå måste jag göra ett språng fram i Japans feo- 
daltid, då samhället var ordnat och den av européer 



Digitized 



by Google 



442 sprAkvetbnskapuga studier 

erkända historiska tiden inträtt, eller på 7CX)'talet efter 
Kristus. Här synes grekiska och hebreiska om varannat. 

Samhället indelas i 8 klasser: i:o Mabito = käjsar- 
huset; Mibeth (heb.) = »av huset», Mibetach (heb.) = 
förtrogne. 2:0 Ason = hovadel; Ason (heb.) = lydande. 
3:0 Sukune, Sjogun = högadel; Shakon (heb.) = satrap. 
4:0 Kanuschi = Sintopräster; Kaniq (heb.) = invigd. 
5:0 Doshi = Buddapräster; Dokés (grek.). 6:0 Omi = 
riddare; Omos (grek.) = handfast, Amez (heb.) = Homoioi 
i Lacedemon voro berättigade till höga ämbeten. 7:o.Muraij 
= lägre adel; Muriyo (jap.) = oräkneliga; Myrioi (grek.) 
d:o. 8:0 Inaki = borgare; Einoikoi (grek.) = invånare. 

I avseende på kulten lämnas många direkta spår mest 
ledande till grekiska paralleller. Templet har många namn. 
Tera som nog är grekiska Ptera, men Teras (grek.) är 
orakel. Platsen kring templet är Tema (jap.), som är 
precis grekiska Temenos = heliga lunden eller själva 
templet = Daimon (jap.). Ett annat namn på templet 
är Haiden (jap.) som är grekiska Hedos = gudaboning 
(hos Homerus) =: -^des (lat. i pluralis); ett tredje är De- 
bari (jap.) och Debir (heb.) är »det allra heligaste». Gin 
Schadan (jap.) heter trädgården omkring templet i Gin- 
kaku. Gin, Gan (heb.) är trädgård och Chadad (heb.), 
Hädonä (gr.) är ljuvlig, men japanska Gin Schadan erinrar 
om Gin. Gheden (heb.), som är trädgården Eden eller 
Paradiset. Ainama (jap.) = templets skepp; Ania (heb.) 
= skepp; Navs (gr.). 

Templets portar med tornen Tori (jap.), Tyrris (gr.). 
Turris (lat.) eller av grekiska Thyra = port. 

Sesscha (jap.) är helgonskrinet, som heter Chasah (heb.), 
Cista (lat.). Kista (gr.), som är svenska kista. Hozo (jap.) 
är templets skattkammare; Ozar (heb.), Gaza (gr.). Lanter- 
norna heta Ischi (jap.) som är Aschaschith (heb.) = d:o. 
Och en sådan detalj som Jcnapparn^ på panelverket Gi- 



Digitized 



by Google 



KIKA OCH JAPAN 443 

boschi (jap.) stämmer med hebreiska Gabbim, som är 
latinets Gibbus = d:o. 

Templets förvaltning heter Schamuscho, och tempel- 
slavarne i Jerusalem hette Schamasch (eller Nethinim.) 
Reningsoffret heter Oharai (jap.) som likna^r båda Hierä 
(gr.) = offret och Harim, Tahor (heb.). 

Detta är ju goda vittnesmål, ehuru denna blandning 
av hebreiskt och grekiskt antyder en något nyare tid, då 
grekiska språket inträngt i Palästina, aljtså efter Alexandier 
(300 f. Kr.). 

Men det finns ävep anledningar tro på feniciskt in- 
flytande. Guden Hachiman (jap.), som även var Amo- 
riters och Moabiters avgud Ashima, kan vara feniciernas 
Esmoun. På västsidan av Japan ligga provinserna Choshu, 
Iwami, Isumo, Suwo och Aki^ När folk vandra, bruka 
de föra sina ortnamn med sig. Här kan synas spår av 
Susa eller Hadrumetum vid Hamamaviken (Tunis), Ha- 
mada, Utica (Uta) o. s. v. (se kartan). De mystiska sten- 
pelarne i Japan kallade Sotoba erinra om feniciernas 
Matzebot; och fenicierna hade avgudar kallade Kamma- 
mim liksom japanens Kam är avgudar o. s. v. 

Oväntat är att finna romarnes Merkur under namnet 
Miroku, vilken är en av japanska köpmännens gudar, 
och som därför sannoligt är romersk. Men köpmännen 
r Japan hade en annan gud kallad Jebisu, och därmed 
nalkas vi namnet Japan, som icke är möjligt att derivera 
från Tai Pen = solens ursprung. Här måste jag än en gång 
erinra att ett transkriberat namn icke är översättning, 
utan oftast en variant. Tai Pen eller »Solens ursprung» 
äro således två olika namn på samma sak, och japanernas 
etymologi är icke att lita på, emedan man vid jämförande 
språkforskning måste ha flera språk att jämföra med. 
Japanen kan icke härleda Yamato, icke Fusi Yama och 
icke Japan. Tai Pen uppstod först 600 e. Kr. och blev 



Digitized 



by Google 



444 SPRÅKVETENSKAPUOA STUDIER 

Qipango, men detta är icke Japan. Så anser jag mig 
ha rätt, att på grund av föregående anknytningar med 
västern förslagsvis derivera Japan (=Jaban, Javan). 
Urinnevånarne i Japan voro Ainos, vilka japanerna kallade 
Jebisu (obs. !). Detta erinrar om Jebuséer, men även om 
Javan, som var hebreernas namn på greker (lonier). Men 
Jaffa eller Joppe var ju en kananitisk stad och betydde 
»den sköna», vilket ju passar på blommomas sköna land 
där solen går upp. Men märk nu synonymen Nipon 
(Niphon = Japan). Hebreiska verbet Japhah betyder stråla 
och heter i passivum Nipha=vara sköir. Detta är ju 
reson. 

Bland sina många namn bär Japan även detta: Ata- 
raschi, som kan vara persernas namn på Assyrien = 
Aturia. Denna gissning bekräftas därav att Ataraschi 
(Japan) även utsäges Aschihara = Assur, Assyria. 

Ett enda litet ord skall kasta ljus över japanska språ- 
kets invecklade förhållande till våra klassiska. Partikeln 
Dai (jap.) sättes framför ordinal-talen, och utgör bestämda 
artikeln. Nu heter den första Dai ichi (jap.). Ichi är 
ju hebreiska Echad eller grekiska Ekeinos; men Dai (jap.) 
är kaldeiska demonstrativum Di = deh (heb.). Men det 
finns ett annat Dai i japanska lexikonet, och som be- 
tyder stor. Detta Dai, invänder någon, är ju kinesiska 
Tai, och således lånat. Väl! svarar jag, det är lika med 
Tai (chin.), men behöver icke vara lånat, ty hebreiska 
Dai betyder: mängd, tilräckligt. 

Mina spalter äro snart till ända, och jag vill sluta med 
några ord om Ainos eller urbefolkningen, vilkas språk 
ännu kvarsitter i japanska benämningar på berg, floder 
o. s. v., och vilka därför äro oförklarade av japanerna. 

Ainos betyder människa och är väl hebreiska Enosch, 
(Ansch). Heter även Ainos-chenin = Anaschenu (heb.). 
Kallas eljes Jebusi, som ovan jämfördes med Jebuséer 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 446 

(Javan, Japhan, Japan). Men de kallades även Koro pok 
guru eller grottinnevånare, och ordet är rena hebreiskan, 
ty Kor är = håla och Gur = boning. Om vi nu se på 
de geografiska beteckningarne, som japanerna ej kunna 
derivera, så lösas deras problem med våra klassiska språk. 

Daki (jap.) = bergspets; Sek (heb.) = spets, pil; Thag 
(heb.) = Tagg (sv.); Acus (lat.); Kora (jap.) = distrikt;. 
Kora (gr.) = land; Umi (jap.) = hav; lam, Im (heb.), Jima^ 
(jap.) = ö; Ii, Ijim (heb.) = ö; Onsen (jap.) = het källa; 
En (heb.) = källa; Ura (jap.) = bukt; Ora (lat.) = kust 
o. s. v. [Hänvisas till mina vidlyftiga anteckningar.] 

Men Aino-språket visar tydliga spår av våra klassiska 
språk, men orden äro dock vanställda, såsom om det 
vilda folket blivit påtvingat ett främmande språk av 
erövrare, alldeles som keltema med deras rysliga rotvälska. 

Ainos' räkneord äro en verklig provkarta. En heter 
Schine, Schne, Sne. Man vill ju tänka sig Schenajim 
(heb.) som dock betyder 2; men Schine kunde vara Unus 
(lat.) eller Hen (gr.). Ett heter Schnepf som liknar Hapax 
(lat.) == en gång. Tu, To = 2 är väl Duo (lat.). Reppu 
är 3; men Arba (heb.) är 4. Alltså en förskjutning, då 
I var Schenajim (heb.) = 2. Ineppu = 5, är väl Pemfe 
(Aeoliska för Pente). Ikaschima in hots är 21; och Eikösi 
(gr.) är 20 = Ikaschima; o. s. v. 

Gudarne heta här Kamui liksom i Japan och Kartago. 
Himmelen = Riki-ta som är Rakia (heb.) =3 himlavalvet. 
Jorden heter Ga, som är grekiska Gä, Gaia, hebreiska 
Gai, Gi. Inkaru-pa (aino) = pupillen i ögat, egentligen 
det seende barnet. Po är väl Pais (gr.), men Inkaru kan 
vara ett avrundat Iskon (heb.), som betyder pupillen men 
egentligen den lilla mannen, emedan ögat speglar och 
förminskar åskådaren. Här är tydlig kontakt. 

Mayaikeusch (aino) är skabbig, men hebreiska rabbi- 
nerna säga Mukkeh-Schekin = Majaikeusch = spetälsk. 



Digitized 



by Google 



446 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIER 

Schiu-Schiu (aino) = vide (salix), Oisya (gr.), Chiu (heb.). 
Kschescheri (aino) = pepparrot = Kissereth (heb.). Karo 
(aino) = göra; Krao (gr.), Creo (lat.), Schaku (aino) = 
sommar; Kis, Halds (heb.) ^ sommar o. s. v. Med ett 
ord: Japans påstådda urinnevånare Ainos voro nog av 
samma stam som de nuvarande japanerna, och när dessa 
hunnit studera våra klassiska språk, skall deras historia 
och etnografi fl nytt ljus över sig. 



Digitized 



by Google 



Japanska beröringspunkter med väster- 
landet. 



Vidstående bild av Timur 
Lenk, mongolfursten, efter en 
miniatur i Bodleyanska biblio- 
teket kan ju bli startskenan 
för denna etnografiska flyg- 
fard till att utforska japanernas 
förvantskap med våra andra 
asiatiska bekantskaper. Ansik- 
tet är icke mongoliskt vad 
man kallar, ty näsan är icke 
krossad, kindkotorna icke ut- 
stående, ögonen icke upp- 
dragna, utan ligga rätt i hu- 
vudet. Den raka näsan med 
böjning på spetsen, de vågrätt 
liggande ögonen med valkar 
och ögonbrynen följande ögats 
form, icke strävande uppåt, ansiktets oval, skäggets 
läggning, allt liknar den manliga japanska typen, mycket 
mer än den kinesiska och mongoliska. 

Hjälmen liknar de gamle japanska Samurai's; svärdet 
med det lilla fastet liknar ett japanskt; och bröstskölden 
med Krysantemum (Kiku), Japans äldsta vapen (efter 




Digitized 



by Google 



448 



SPBÅKVBTEMSKAPUGA STODIES 



den kinesiska solen dock), är komprometterande, ehuru 
icke bevis ännu. Voro, frågar man, japanerna mongoler, 
eller mongolerna japaner? Det vet man icke; men i vår 
ungdom räknades japanerna till mongoler, i vår manna- 
ålder till Ural-Altaiska, och nu till Dravida (ur-indier), 
av några till negroider. Timur levde emellertid från 
1333 till 1405, och perioden saounanfaller med Ashikaga, 
Shogunernas tid, då Japan levde i dekadens. 

Från denna tid avbildas japanska ryttare med den 
bekanta »bronsåldershatten», vilken ännu förekommer av 
halm i östra Asien och i östra och södra Europa. 

Japans ur-innevånare uppgivas 
vara ainos, som ännu leva på ön 
Jezo. En aino ser ut som bilden 
å sid. 449 visar, och liknar en 
rysk bonde. 

Själva uppgiva japanerna sig 
ha kommit från fastland över 
Korea, på vilket land de göra 
anspråk. 

Men dessa resliga män likna icke 
de små japanerna. (Se sid. 450). 




I Miinsterberg: Japans Kunsty finnas ornament från 
förhistoriska lerkärl.' Några likna vår bronsålders, men 
ett är avgjort en Swastika, som nog återfinnes hos alla 
folk, men mest hos Indiens buddister. 

Miinsterberg uppger förslagsvis ett prämykeniskt in- 
flytande på Japans konst (sid. 3) i 3:dje årtusendet (?) 
före Kristus, då en kaukasoid folkstam antages ha vandrat 
österut. 



Digitized 



by Google 



KIKA OCH JAPAN 



449 



Samma författare påpekar även (sid. 7) grekiskt in- 
flytande på japansk skulptur, från 6:e och 7:e århundradet. 

Språket Ur mitt lilla försök till jämförelse mellan 
japanskan och våra klassiska språk, som jag meddelat i 
Bibelns Egennamn och Ordf ränder^ måste jag upprepa 
några stycken. (Det som står i »Blå Boken» är hast- 
verk och kasseras!) 

För att närma den avlägsna föreställningen Japan med 
våra regioner vill jag uttaga hågra japanska kända ord 
och söka frähdskaper med 
de våra, utan att begagna 
mongoliska övergångssta- 
tioner. Mikado lär bety- 
da »Höga Porten». Det 
liknar ju flyktigt Migdal 
(heb.) = torn. Detta Mig- 
dal innesluter ju Gadol 
(heb.) = hög, vara högt, 
Maghal (heb.)=stor, men 
även grekiska Megas, 
Megalä = stor, synes där, 
latinets Mag-nus och is- 
ländska Mykil, Mikil = 
stor (jfr: Miklagård = 
stora staden). Nu upp- 
gives japanska Mi-kado 
vara av Mi : prefix = stor, Kado = port. Detta Kado 
liknar endast engelska Gate = port, som lär vara isländska 
Gat, danska Gat och svenska Gått (Kattegatt). Egent- 
ligen en utskärning, eller själva portöppningen av Gadah 
(heb.), Caido (lat.), Kädo (gr.) == hugga, skära. Praefixet 
Mi = stor kunde vara en reaktionsrest av Ma-ghal (heb.) 
= stor, Me-gal (gr.), Mag-hus (lat.), Mikil (isl.), Much 
(engelska). 
29. — Sirindberg, SpråkvetenakapUga studier. 




Aino. 



Digitized 



by Google 



460 



SPRJlKVETBNSkAPUGA $TUt)IÉft 



Men Mikadon hette förut Mikoto = stor, vördnadsvärd, 
där Megas, Magnus o. s. v. återigen dyka upp. Och där 
stiger åter hebreiskan fram och ger utslaget: Miqedosch 
(heb.) är det heliga, eller templet, och Mikadon både 
satt instängd i Miqedosch och var själv Miqedosch = 



^..■^ym.::.^Mmmmm 


ym 


>;^ 


m 


/ 


/ 










liilSi-Xvl-ÄvX^iivviS 



Mikado. Kejsaren i Japan är således genom sitt namn 
i släkt med oss alla, till och med isländarne. 

Schogun (jap.) = befälhavare, frikostig. Hebreiska Cha- 
gun betyder välgörande, nådig, av Schoagh, Schugh 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 451 

(op.) = rik, frikostig, ädel, förnäm. Men hos assyrierna 
hette Satrapen: Schakén. Hebreiska lexikonet har strax 
bredvid glosan Schiggaion = sång och japanska har 
Shoga = sång. Kursen tycks vara rätt hållen alltså. 

Samurai (jap.) väpnare, tjänare, vasall. Samér, Somer 
(heb.) = skydda; Schemurah = vakt (jfr: Samaria = Guds 
skydd), Hämeröo (gr.), Emir (arab.). 

Daitnyo (jap.) = riddare; [Dai = stor = Ta (chin.); 
Myoji = namn]. Namn heter på japanska även i:o Na- 
maye = nomen (lat.), Onoma (gr.); 2:0 Seimei = Schem, 
Sem (heb.). Men Daimyo liknar Dominus (lat.), Damatzo 
(gr.)=:Tham, Thom (heb.) = kuva, härska, men Dai 
(jap.) är nog hebreisk-chaldeiska Dai = nog, tillräcklig, 
alltså stor, eller Dai (jap.) = Dai (heb.-chald.). 

Ronin (jap.) = krigare, av Ron (jap.) = strid. Ronnymi 
(gr.), Run (heb.). Runa (lat.) = ett vapen, Eris, Erinnys 

(gr)- 

Hara-Kiri = uppskära veka livet. Håra (jap.) = under- 
liv, inälvor, även hjärtat. Hira (lat.) = tarmar, Areia (gr.), 
Harek, Rak (heb.) = vek, Cherez (heb.) = veka livet, 
Hairthra (moesog.) = inälvor, därav hjärta, Harä (sv. dial.) 
= mellangärdet. 

Latinets Hira återfinnes i Hariolus, Haruspex = spåman 
som spådde efter inälvorna. 

Kiri (jap.) = skära; Keiro (gr.). Karva (sv.), Koro (fin.), 
Karästit (lapp.), Kirag (ung.), Karath eller Karoz (heb.). 
Men grekiskan har även Avtokeiria = självmord. 

Okurina (jap.) = det posthuma namnet, som man far 
efter döden; Okure (aki) = bakefter, posthum; Achar, 



Digitized 



by Google 



462 sprAkvetbnskaplioa studier 

Acharon (heb.) = bakom, Acher (heb.) = sedan ; Sequor, 
Sequens (lat.), Hepomai (gr.), Akärios (gr.) = död (jfr 
Acheron). Na (jap.) = namn, sammandraget av Namaya; 
Nomen (lat.), Onoma (gr.). 

Akari, Ifzkari= ljus, lysa. Hikari kan vara grekiska 
Heoraka av Horao = se, vilket är hebreiska Rao = se, 
som i passivum (= Niphal) heter Harao = Horao (gr.). 
Nu heter »se» på japanska Miru, vilket är hebreiska 
Mareh (konjugationen Hophal av Rao) och latinets Miror 
= franska Mirer = speglas, det är = ses. 

Roten till allt detta är hebreiska Aor, Or = ljus som 
inverterat blir Rao = se. Med artikeln blir Aor.== Haor. 
Därav bildas verbet Karan = lysa, som i konjugationen 
Hiphal blir Hikaren och där synes japanska Hikari; 
detta kan vara Keravnos (gr.) = blixten. 

I japanska ordbildningen synas flera analogier med 
våra klassiska språk. Fune (jap.) = skepp; Funako = 
skeppare; Navs (gr.) = skepp; Navtikos (gr.) = skeppare; 
Funani (jap.) = skeppsladdning; Navlon (gr.) = skepps- 
. laddning. Jfr Sephina (heb.) = skepp (sv.) = Fune (jap.). 
Japanska Kutsu betyder sko = Skytos (gr.) = läder; 
Kutsya (jap.) = skomakare = Skyteös (gr.). Cutis (lat.) 
= hud, läder synes stå lika nära, och tyska Schuster 
(Skytev, gr.) är icke fjärran från Kutsya (jap.). 

Kuruma (jap.) = kärra; Currus, Härma (gr.) och Kuru- 
maya (jap.) = vagndragaren = Harmamaya (gr.). Vid 
verbens ayledningar synas analogierna bättre. Japanska 
verb kunna bildas av adjektiv medelst ändelserna me 
och mi. Detta är ju grekiska på mi: Kerannymi. Eller 
medelst are som är latinets första konjugation: Amare. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 453 

Men det finnes äveij japanska verb. Causativa på 
Sase. Tabe (jap.)=äta; Tabesase = låta äta; Tabeo 
(lat.) = förtära; Tabesco = förtäras [Facio, Facesso o. s. v.]. 



Japanska språket räknas av några till Dra vidaspråken, 
det är: Indiens urspråk, som existerade före sanskrit. 
När jag nu påvisat japanska språkets nära frändskap 
med våra klassiska språk, och med avsikt icke begagnat 
sanskrit, så följer därav att våra klassiska språk intet ha 
tagit från sanskrit, men att förhållandet kan vara det 
omvända. 

[Den som vill forska vidare i ämnet kan läsa A. Seidel: 
Grammatik och Japan. Hartleben: Sprache (2 Mark) 
samt min: Bibelns Egennamn och Ordfränder.] 

Att Ostasien strax efter kristendomens införande ägt 
beröring med Europa, det tror man sig numera veta. 
Läroboken i Kyrkohistoria (A. Johansson) säger också 
rent ut, att »traditionen förtäljer att även de övriga 
apostlarne verkat bland hedningarne, i synnerhet i län- 
derna norr och öster om Palestina ända bort till Kaukasus 
och Indiern^. Detta bekräftas av kristna inskriptioner 
och ^ndra minnesmärken funna ända bort i Kina, där även 
nestorianerna skola tidigt ha satt sig ner (se Kcempfer: 
. Sina). Men redan förut skola av Israels flyktiga stammar 
några ha från Babylon dragit österut. På Strahlenbergs 
karta är också anmärkt i nordost en trakt där en av 
Israels stammar slagit sig ner. 

»Prästen Johannes» som spökade i medeltiden lär ha 
varit Dalai Lama i Lhassa. Den trovärdige missionären 
Huc förvånas också att i Tibet finna den katolska kultens 
alla tillbehör: dräkter, kyrkliga kärl och vissa ceremo- 
nier. 



Digitized 



by Google 



454 SPRÅKVETENSKAPUGA STUDIEX 

Abel Remusat har 1824 i en mémoire »Om de poli- 
tiska förbindelserna mellan de kristna furstame och de 
mongoliska kejsarne» givit flera hållpunkter. Denna 
mémoire är refererad i Huc's »Resa i Mongoliet och 
Tibet» (Sthlm 1862). 

De Gtägnes* »Histoire générale des turcs, des mongols» 
kan även användas för ändamålet. Omamentiken i äldre 
japanska vävnader kan även bemärkas i Japan av Dubais 
de Janeigny (i L*Univers Pittoresque. Paris 1850); och 
dessa må jämföras med »Det skulpterade taket i grav- 
kammaren i Orchomenos» (fig. 291 i Schliemanns Upp- 
täckter, Sthlm 1 891). 

Med dessa utgångspunkter kunde ju den intresserade 
göra början; ty studiet blir långt, och livet är ganska kort. 



Digitized 



by Google 



Japanska språket. 



Japanska språket räknas som bekant till de Ural- 
Altaiska, vilka skola utmärka sig genom agglutination 
och vokalharmoni. Som jag på annat ställe visat är 
denna indelning av språken rent godtycklig, då hebreiskan 
t. ex. såsom semitiskt språk har utvecklat flexionen till 
den skönaste harmonilära och på samTna gång aggluti- 
nerar så som intet annat språk. 

En flyktig blick på japanska språket ger vid handen 
en stor utvärtes likhet med det grekiska. Prefixet Kåta, 
som så ofta återkommer, påminner ju om det grekiska 
som dock finnes i fyra former: adverbet x=: helt och 
hållet, prepositionen med t = ned, och med th «= enligt, 
och slutligen Kai eita = Kåta «= varpå. Japanska prefixet' 
Kåta är icke alltid grekiska Kåta nedy som vanligast 
prefigeras. Kåta (jap.) betyder först skuldra, sida=: 
Kathaph (heb.) = skuldra, Costa (lat.), C6té (fr.). Detta 
skulle vara grekiska Katha med th = vid sidan av, 
enligt, men här synes en förväxling ha ägt rum eller 
skillnaden vara upphävd, ty Katå (gr.) betyder ned, av, 
under, gentemot, för . . . skull etc. 

Om jag nu avbryter detta rotandet och tar ett japanskt 
ord som börjar med ett Kåta, så finner jag strax: Kata- 
yoru (jap.) som betyder i:o gå till ena sidan. Här synes 
ju Kåta = sida, och Ire (lat.) = gå = Yoru. Men grekiska 



Digitized 



by Google 



466 sprAkvetbnskapliga studier 

verbet Kathairéo betyder: i:o nedtaga, men sedan ned- 
rycka, förnedra, sakfälla, fördöma oeh där råkas Kåta- 
yorus 3:e betydelse: vara partisk, fördomsfull (= för- 
dömande). Yoru (jap.) = nalkas. Där inträder grekiska 
verbet Katairo = ankomma, landa, och visar hur rötterna 
slingrat sig. Yoru (jap.) är = Aro, Airo (gr.) = sluta 
intill, Haereo (lat.). Ett annat: Kataki (jap.) = fiende; 
Kataki wo utsu = döda en fiende. Agglutinerar jag 
Kataki och utsu, får jag Katakiutsu och då fås grekiska 
Kataikitzo = misshandla. Men Kataki (jap.) kan helt 
enkelt vara Kteino (gr.) = döda. Vidare: Katajikenai 
(jap.) = tacksam, förbunden = Katikneomai (gr.) eller 
Katakeisnai (gr.) med något olika betydelse. 

Katakidoschi (jap.) = krigförande; Katakéo (gr.) = 
nedkasta. 

Katamatta (jap.) = samla ihop, ansamling o. s. v. 

Katamao (gr.) = samla, hop; Masso, Måtto (gr.) = knåda. 

Katö no (jap.) = Inferior (eng.); Kato (gr.) = nedåt, 
under; Katon (heb.) = liten, underlägsen. 

Att här föreligger en ordfrändskap är givet, och en 
liten ordlista skall stärka denna mening. 

Aori (jap.) = blåst; Aér (lat); Ruach (heb.); Aär (gr.). 

Ara, Arashi (jap.) = Enraged (eng.); Ira (lat.); Orro- 
sia (gr.); Raggaz (heb.). 

Aradate (jap.) = Irritate (eng.) d:o. 

Ageru (jap.) = stiga, resa sig; Airesthai (gr.); Rågen 
(ty.); Rego (lat.); Garah (heb.). . 

Yaki (jap.) = bränna; Kaio (gr.); Jakod (heb.); Ignis 
(lat.). 

Ä/&^^'(jap.) = ljus; Hikkamer (heb.) = glöda; Haghabir 
(heb.) = glöda, Nehara (heb.), Hair (heb.), Karusch, Hi- 
karusch (heb.) = glöda; Chari, (heb.) = glöd; Hikare. 

Yama (jap.) = berg, kulle, hop, stapel; Gham (heb.), 
Cumulus (lat.), Gemo (gr.) = packe, kummel. 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 457 

Koro, Ort (jap.) = tid; Kronos (gr.), Hora (lat.), Kairos 
(gr.), Orek (heb.) = tidsrymd. 

Midu, Mizu (jap.) = vatten; Matar (heb.) = regn, Madi- 
dus (lat.), Meteoros (gr.). 

Kohori (jap.)=is; Kar, Kor (heb.) = köld; Kryos (gr.), 
Kerak (heb.) = is. 

Aburu (jap.) = eld, brinna; Ur (heb.) = eld, Comburo 
(lat.), Pyr, Pyröo (gr.), Beor (heb.). 

Yosu (jap.) = luft; Jesod (heb.). 

Atussa (jap.) = hetta; Aitzo (gr.), -^stus (lat), Esch 
(heb.). 

Nagare (jap.) = ström; Nahar, Nachal (heb.), Neo (lat.) 
= simma, flyta; Jeor (heb.). 

Haisuru (jap.) = avskaffa; Anairesis (gr.). 

Chikuten (jap.) = dölja; Hitchabe (heb.), Keoto (gr.), 
Kätkeä (fin.), Cacher (fr.). 

//iym^r^ (jap.) = öppning, ursprung; Origo, Orior 
(lat.), Arkomai, Arkä (gr.), Horman (gr.), Rägnymi (gr.). 

Kokoro (jap.) = hjärta; Cor (lat.). Kardia (gr.). 

För kontrollens skull vill jag taga ut tre lika lydande 
ord med alldeles olika betydelse: 

Gan (jap.) =gås; Kän (gr.), Gans (ty.). Anser (lat.). 

Gan (jap.) = öga; Ghin, Ajin (heb.), Gena (lat.) == 
öga, även kind; Genys (gr.) = kind. 

Gan (jap.) = koffert; Gan (heb.) = instänga; Kaneon 
(gr.) = korg; Canistra (lat.). 

Ett annat kontrollexperiment: 

Tore eller To (jap.)=dörr. Thyra (gr.), Tor (ty.), 
Door (eng.). Tur (heb.) = vända. Öppna dörren = To wo 
akeru; Akeru (jap.) = öppna, Oignymi (gr.), Aperio (lat.); 
P = K. Stänga dörren = To wo tateru; Tateru (jap.), 
Othein (gr), Tutudi, tundo (lat.), Atör (heb.). 

Här synes ju hebreiska, grekiska, latin följa tätt i spåren, 
skiftande dock, av det skäl att olika nationer gåvo namn 



Digitized 



by Google 



468 SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER 

åt saker från olika synpunkter. Sålunda kallar japanen 
skogen = Hayashi av Hayashi = att låta växa. Detta 
verbum heter på hebreiska Hasgiah, som betyder precis 
»låta växa». Nu heter växa på japanska Seicho och 
på hebreiska Sago (eller Gascho). Detta kan ju i parentes 
anses vara full bevisning på frändskap. 

Men hebreern kallar skogen Jaghar (Jaar) som eljes 
betyder »brusa». Romaren sade Silva, »den tysta», av 
Sileo. Greken sade Drymos av Drys = trä. Språken 
kunna således vara förvänta utan att glosan stämmer, 
vilket nybörjaren så ofta faller på. 

Återvändom till japanska Hayashi = växa, så kan 
detta utom hebreiska Hasgiah (Gascho) vara grekiska 
Avxano, latinets Augeo, och där råkades de igen, ehuru 
icke i glosan skogen. Men nu betyder latinets Augeo 
även öka, som på japanska heter Okiku, vilket är närmare 
Augeo, men närmast svenska öka, på engelska Eke, 
grekiska Avxein. 



Om vi ett ögonblick se åt metallernas namn, så råka 
vi nästan inga glosor lika. Järn heter på japanska Kuro- 
gane. Gan eller Kan är metall (= det glänsande = 
Ganao gr.) och Kuro = svart. Koppar = Akagane, Aka 
= röd, Gan = metall ; Shirogane = silver. Den vita 
(Schiro) metallen; Kogane = guld; den kostbara (Kogane) 
eller den pulverformiga (Kogane) metallen. Guldet upp- 
kallades hos olika nationer efter metallens olika egen- 
skaper. Hebreern sade Karusch = den glödande = 
Krysos (gr.). Romaren: Aurum av Uro eller Aurora 
(av heb. Aov, Or, Ur = ljus, bränna). Gold, guld är 
väl den hulda eller der Gliihende och icke den gula. Om 
därför man icke återfinner namnet, så kvarstår släkt- 
skapen likafullt mellan språken. Således heter hebreiska 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 459 

Charuz, Karusch (glöda) på japanska Hikarasche som är 
causativ av Akari. Denna causativa konjugation är ju 
hebreiska konjugationen Hiphil = låta göra, av Paal = 
göra. Den som känner hebreiska grammatikan skall 
häri se en grammatikalisk korrespondens som icke har 
med ural-altaiska språk att göra. 

Om vi stanna ett ögonblick vid hebreiska Charuz = 
guld, Chruz (opunkterat, som är grekiska Krysos dock 
stavat med X som är hebreiska Ch). Verbet heter Charah 
= i:o han brann, glödde, upptändes, 2:0 han vredgades 
= Akari (jap.). Hebreiska konjugationen Niphal (passi- 
vum) heter av hebreiska verbet Charah: Hikkare, Nicharu, 
Nechera och betyder: vred. Japanska vred heter bl. a. 
Nikui. I konjugationen Ni bHr Charah = Hikare som 
är japanska Hikari=ljus. Detta kan ju anses vara 
full bevisning. 



Digitized 



by Google 



Japanska tungomålet. 



1 ^ När folk byta hemort, komma under främ- 
yK mande härskare och bli flerspråkiga, så 
« glömma de småningom sitt modersmål, så 
att de icke kunna härleda sina vanligaste ord, utan när 
de översätta dem blir hela deras etymologi oriktig. Så 
har det även gått japanerna, vilka glömt sitt urhem och 
sitt urspråk, eller sina, ty de äro flera. 

I föregående uppsatser har jag fatt sannolikt, att japa- 
nerna invandrat från väster i flera omgångar. Japans 
äldsta namn Yamato tog jag från Hamath i Syrien och 
bekräftades detta därav, att de medförde syriernas avgud 
Ashiman som hos japanerna blev Hachiman. De äldsta 
Sintogudarne hette Kami som är moabiternas Keraos. 

Men Japans andra namn Japan fick jag att vara Japho, 
Jaffa (Joppe) = det sköna, som kommer av Japhah = 
stråla, vilket i passivum heter Nipho, där även Nipon 
visar sig och motiverar härledningen. 

Urinnevånarne hette Yezo, eller Jebisu, som jag fick 
till jebuséer, vilka i äldsta tider sutto i Jebus som sedan 
blev Jeruschalem, som sannolikt ännu återfinnes i Japans 
Hiroschima (= Hierosolyma). Men när Yamato Ihare 
(limmu Tenno) år 660 före Kr. intog Japan, funnos andra 
folkslag än Jebuséer (Yezo, eller Ainos). Där nämnas: 
Kumaso och Tsuchi-gumo. ^][Cumaso har jag efter långt 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 461 

sökande funnit vara från Phokis i Mindre Asien och om- 
nejd, där Cyme låg, och som troligen var i släkt med 
Commagene i Syrien. Tsuchi-gumo voro då från Cyzicus 
och deras provins hette Kiushiu som är Chios utanför 
Phokis, vilken heter Fuku-Iken i Japan. Ön Samos blev 
Shimosa (jap.) och enär Samos även hette Honusia, vill 
jag därifrån härleda ett av Japans många namn Honshu 
= Honusia. Mitylene på Lesbos blev Mito (jap), Nape 
blev Nafa (jap), Naxos blev Nagasaki (jap.), Neontichas 
blev Nankaido, Amurgos = Omura (jap); Phakussa = 
Fukue (jap.); Nicosia = Nikko (jap ). Detta står icke att 
läsa i japanska böcker, ty de ha liksom vi börjat över- 
sätta sina ortnamn och därför gått vilse, som vi. 

Ett par exempel skall belysa frågan. Kimono japanska 
långrocken deriveras av dem själva så här: Ki = kläda. 
Mono = sak. Men när greken kallade överrocken Keima- 
myna, så är mera sannolikt att Kimono är = Keima- 
myna, utan att därför japanen översatt orätt. Men 
grekiska Keimamyna kommer av Keimon = oväder och 
Amyno = skydda. Och Kumo (jap.) är grekiska Kei- 
mon, fult väder, vilket ord återfinnes i Japans sydliga 
udde Kaimondake = stormarnes udde, där Dake är Tagh 
(Belur = tag i Mongoliet) och betyder bergspets, på heb- 
reiska Thag, på svenska tagg och grekiska Dakno = bita. 

Japanska 74?;^/^^^^^ = husherren härledes av le = hus 
och Nuschi = herre. Men hebreiska Enosch, arabiska 
Inschan betyder »mannen» och är nog lenuschi (jap.). 
Hitoya (jap.) = boning är syriska Ha Thoja, hebreiska 
Ha Thoah = rummet. 

Kakemono (jap.) är ett målat tänkespråk som upp- 
hänges i rummet. Det härledes från Käke = hänga, och 
mono = sak, alltså »hängsak», vilket ar orimligt. Käke 
(jap.) betyder även skriva, avbilda och då blir Kakemono 
= Eikonos, Eikön (gr.) = bildverk, ryska Ikonen, men 



Digitized 



by Google 



462 sprAkvbtbnskaplioa studier 

kan även vara hebreiska Hechakemoth eller Ummanoth, 
som har samma betydelse. Grekiska Hä Eikön = Kake- 
mono. 



Om man på rak arm efter gehör ville översätta Yoko- 
hama, skulle en romanier sätta: den sälla hamnen. Av 
Yoko=Jocoso och Hama = hamn. Nu lär Yokohama 
betyda = flack kust (fladstrand) av Yoko = flack och 
Hama = kust. Men Yoku (jap.) betyder säll, lustig, som 
är grekiska lackkos, Jocosus (lat) och Amma (gr.) sand- 
strand. Det är således rätt på båda sätten, och romaniern 
har icke orätt. Men det återstår alltid ett frågetecken: 
om icke lokohama är ett japoniserat lokneam (stad i 
Palestina) eller Ikonium (stad i Lycien) eller dylikt. 

Om man nämligen reser från Shimonosekis sund och 
udde utmed stranden av Innanhavet, så finner man 
Palestinas och Syriens karta, men även Phokis' och 
loniens och andra. 

Shimono-seki kan vara Simeon som låg i luda och 
Shimonoseki hette förr Bakan som kan vara Bekä i 
Moabs land eller Baka-dalen. Nu reser man genom Dan 
no ura. No är bara genitivmärke (egyptiska nu = av); 
Ura är latinets Ora = kust; Dan är Dan: alltså Dan's 
kust. Dan låg invid luda (= Simeon) och flyttades sedan 
till kusten norrut. Här vid Dan-no-ura »sökte kejsar 
Antokus' farmor döden . . .». 

Antokus? är det Antiokus? 

I Dan (Palestina) låg Jafo, Jaffa, Joppe= Japan. På 
Sany o-banan (jap.) kommer man nu till Kobe och sedan 
till Hiroshima. Sanyo = Sanoah i luda; Kobe = Koba, 
Kubab i närheten av Jerusalem. Är då Hiroshima = 
Hierosolyma, Jeruschalem? Detta blir sannolikt om man 
betraktar Japans karta. Hiroshima ligger i Aki = Akka 



Digitized 



by Google 



RtNA OCH JAPAK 463 

(Syrien), men invid ligger Bingo = Benjamin, Binimin; 
och sedan Bitchou och Bizen = Bésån, Bethsean (i Ma- 
nasse). I trakten av Hiroshima finner man järnvägs- 
stationer som heta: Imaichi = Emaus; Torii = Tyrus 
eller Dor (heb.); Asari = Asser; Hamada== Hamath; 
Oasa = Oasa i Basan); Kabe = Kab-zeel (i luda); Gion, 
stationen före Hiroshima = Zion eller staden Ijon i Israel. 
Provinsen Aki där Hiroshima ligger hette även Geishu, 
som antingen är Gaza i luda eller Gesur i Syrien. I di- 
striktet finnas heta källor i Yuda = luda. Provinsen invid 
Dan-no-ura heter Suwa, som nog är Zoba (i Syrien). 



Den tid japanska språket in pressades i systemet fick 
det sin plats bredvid ungerska och finska. Detta med 
ungerska visar sig ett ryck i ungerska ljudläran där t. ex. 
L och R omväxla. Japanska lexikonet saknar bokstaven 
L, ty japanen älskar R. 

Ungerska språket växlar, på så sätt, att L blir R och 
R kan bli L. Elisabeth heter således på ungerska Erzé- 
bet; men Katharine heter Katalin. Japanen har dock ett 
sätt att mouillera R, liksom våra barn, när de säga jåttå 
i stället råtta; han säger Nasai när han skriver Nasare. 
Vidare växlar ungraren M och N liksom japanen. Niko- 
laus heter Miklos på ungerska; japanen skriver Banmin 
men uttalar Bammin. Men högst karaktäristiskt för ja- 
panska språket är bruket av Aeoliska Digamma j^ 
(F) som uttalades H, eller spiritus asper. Tecknet finnes 
kvar i Katakana-skriften men omvänt ^ och ljuder wo. 
Detta förklarar den ovanliga övergången från F (B, P) 
till H. Ex: Hiku (jap.) = Fuku. I kinesiskan har F 
(Digamma) blivit F"' och uttalas Chi (Ch, H). För övrigt 



Digitized 



by Google 



464 sprAkvetenskapuga studier 

har japanskan många likheter med Aeoliska dialekten, 
vilken talades på Mindre Asiens västkust i Aeolis, som 
sedan blev lonia där Phokis låg; och från Phokis tyckes 
både Kinas Fokien och Japans Fukuiken vara kolonier. 

Men för att återvända till Ungern, så finnes där en 
, provins vid namn Kumanien omkring Theiss. Japan har 
en provins Kumano med floden Totsu som väl är Theiss. 
Ungerska Keckskemeth synes ha blivit Chikatsuya i 
Japan och i provinsen Kumano. Om Tokio (jap.) är 
släkt med Tokai i Ungern, borde utforskas. 

Men Ungerns Kumanien och Japans Kumano äro nog 
båda avläggare från Aeoliska Kyme, och denna från 
Commagene i Syrien. Ty Commagene var även en stad 
i Noricum, vilken provins sedan sammanföll med eller 
flyttades in i Ungern. (Ett annat Currtae låg på Evboea, 
åter ett annat utanför Neapel, men alla synas vara i släkt). 

Emellertid: så här har jag fått ihop Japans bebyg- 
gande. 

Immu Tenno eller med sitt jordiska namn Yamato 
Ihare = loar från Hamath i Syrien intågade i Japan 660 
f. Kr. och då sutto där förut 1:0 Jebusi (Yezo, Ainos) 
= jebuséer, hebréer och syrier; 2:0 Kumaso från Kyme; 
3:0 Tsuchi-gumo från Cyzicus' (i Mysien). Men som 
anhaltstation tyckes Cypern och andra loniska öar ha 
varit använda, ty de cypriska bokstäverna återfinnas i 
kinesiskan och japanskan. Ammokostos låg på Cypern 
och Amakusa är en stor ö i södra Japan; men Cypern 
själv hette Amathusa = Amakusa (T = K), Berget Aous 
på Cypern kan vara Aso-san (i Higo) eller Ao i Buzen. 
Kromnyon på Cypern heter nog Kuranomoto i Japan 
och ligger syd om Amakusa o. s. v. i mina anteck- 
ningar. 

Då nu man redan i lärda världen funnit självklart att 
alla språk äro släkt och till och med börjat prisbelöna 



Digitized 



by Google 



KINA OCH JAPAN 466 

upptäckten, vill jag erinra att jag i Bibliska Egennamn 
omnämnt flera upptäckare från äldre tider och bland 
publikationer främst satt Katharina II:s universal-lexikon 
Linguarum totius orbis (1787 — 89). Men även omnämnt: 
Trombetti, Reinisch, Möller, Rietz (från Lund), Hallen- 
berg o. fl. 



30. — Strindberg, SprdkvetenakapUga studier. 

Digitized by vIjOOQ IC 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS 
HÄRKOMST 

(TILLÄGG TILL UPPSATSERNA I STRINDBERGS KINA OCH 

JAPAN) 

I. 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



I föregående uppsatser påvisade jag att de Kinesiska 
Skrivtecknen voro till stor del överensstämmande med de 
fornhebreiska (kallade feniciska), Syriska, Arabiska, och 
följaktligen de grekiska och romerska. 

Bland de mest påfallande voro dessa. 
I-J-J (chin.) = Schan = Berg, Spets, Tand. 
fcAé (Samarit) = Tand, Spets, Bergspets. 
\£j(heb.)= d.o d:o d:o. 

,^(chin.) = Tsz. 

^ (fornheb.) == S eller Chi. 

3J(grek.) = Z. 

fcy ( chin.) = Ki. 

H(fornheb.) = Ch. 

— <^(chin.) = Sse. 
) (heb.) = Z. 
^(syr.) = Th. 
eller 

y (heb.) = Gh (?) 
y (heb.) = Z 

J] (chin.) = Tao. 
fl (heb.) = Thau. 



Digitized 



by Google 



470 SPRÄKVBTENSKAPLIGA STUDIER 

Ibland uppträda monogram, såsom: |^ 
eller El (chin.)=Ye, I. 
Där syncs]^ = grekiska^ , men även grekiska j*^ = ä, 
fordom uttalat som h. 
Q(chin.) = Be. Pe. 

Där synes hebreiska Ej . B, sammanflätat med t. (grek.) E. 
nZl(chin)==Keou, Ko. 
0(heb.) = K. 
t:j(hcb.)=l =0. U, V. 
Och så vidare I 

Om man nu stavar och lägger ihop, så får man 
stundom ett hebreiskt eller grekiskt ord, men icke alltid. 
|^(chin.) uttalas Keou, Ko, Kaiu, Hio, och betyder mun, 
håla, gap, gapa. Där synes grekiska Gevo och Kaino = 
gapa, hebreiska Cheq = munhåla, latinska Hisco, Hio 
= gapa. 

Anmärkas bör att (Hl är en hieroglyf eller kvadrat- 
skrift av en arkaistisk avbildning av munnen ungefar 
såO. 

Ser man nu på sammansättningar eller kinesiska 
monogram avQ, så ställer sig saken så här. 
p7=Kuu = Tala är en hieroglyf av Q, Keou = Mun 
och^= Paö = Täcka, innesluta, handla, göra. Den hand- 
lande munnen talar och hieroglyfen Kuu betyder Tala 
bl. a. men även dikta (skriva), Sentens, uttryck. Men 
Kuu finner svårligen ordfränder i hebreiska och grekiska. 
Tager jag däremot \^= Pao och Q Keou (Ko) och lägger 
ihop, så får jag Paokeou (chin.) som är Poieo, Poiesis, = 
Göra, dikta, poesi: Paghah (heb.) = ropa, Epäkéo (gr.) 
= Tala emot o. s. v. 

Detta har visat sig vara kortaste och säkraste vägen 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 471 

til) att lösa de kinesiska ordgåtorna på våra västerländska 
ekvationer 

Jag vill nu belysa frågan med några exempel tagna 

ur min stora samling, som är tillgänglig för forskaren.* 

td 

±^ (chin.) uttalas Ling och betyder Dela. Men O är 

Keou och 7j är Lik (Lek, Li) och sammanstavat = 
Keoulik (chin.) som är Käloo (gr.) = Klyva, Chalek (heb.) 
= Dela. 



tZl Tj (chin.) =• Tao = Smäda, Banna. Men/j (chin.) 
är Tao, och tH =Keou, alltså: Taokeou (chin.) som är. 
Toach (heb.) eller Thuh, Thaavah (heb), Dikaiöo (gr.) 
= Straffa, Däöo (gr.) = förorätta o. s. v. 

Hieroglyfen är av Tao = Kniv, Skära och Keou = 
mun = Skära med munnen = Banna. 

Cl / V (chin.) = Pah, Peh, Poh = Öppen mun. Men/ \ 
= Pa och O = Keou == Pakeou (chin.) som är Paquaeh 
(heb.) Öppna, Peh (heb. = mun, öppning), Pägnymi (gr.) 

t3^(chin.) = Chik, Tsak o. s. v. = Hota, Förebrå. 
Men ^ = Chik, Chok, och tJ =Keou= Chikkeou (chin.) 
= Kihah (heb.) och Chakkeou (chin.) = Kakitzo (gr.)== 
Förebrå 

♦ Men ipke för nyfikna) 

Digitized by VwjOOQ iC 



478 sprAkvbtbmskapuga studier 

^7^(chin.) =r Yeou, Yau. Yu = Hjälpa. Men 7 = Yau, 
Yu och tJ Keou = Yaukeou (chin ) som är fosehua (heb.) 
= Hjälpare av Jaschagh i Oikeios, Oikeiöo (gr.). 

-^ (chin.) = Ho, Hc. Hak = Samla, Ena. Men/\= 

lin, len, lan; — a = Yih t3,= Keou, alltså = lenjikeou 

(chin.) som är Enoikeo, Eneko (gr.), Hikkanes (heb.), Achoh 
(heb.) = Förena, 

til Jti(chin.) = Yao = Skrika. Detta är redan Goäo (gr.) 
Gaah. Gaoh (heb.). Men ZU = Yao och Q =Keou, allt- 
så = Yaokeou (chin.) = lakkevo (gr.). Oach (heb.), Zaock 
(heb.) =d;o. 

^tJ^ (chin.) =Po = Förbjuda, Tränga, olidlig. Men 1 , 
= Fong, Hoqg, Vong, och EJ = Keou; alltså Hongkeou 
(chin.), Angko, Enggys (gr.), Angina, Angör (lat.) Ghanoh 
(heb.), Nagasch (heb.). 

I \ (chin.) = Ky, Ki, = Lycka. Men -X^ = Tu, To, och 
tlJ = Keou ; alltså Tukeou (chin.) = Tykä (gr.) = Lycka. 
Zokeh (heb.) = Lyckträff. 

* 

/ (chin.) = Chy. Shi, = Sucka, Klaga; men H = 
Sch, Schi, Su och Q = Keou = Schikoue, Sukoue (chin.) 
= Schugh, Zoach (heb.), Kökyo (gr.) = Klaga. 



Digitized 



by Google 



^ KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 473 

tm Zt (chin.) = Tou = Utsäga, Lära, bl. a. Mcn^ 
= Tou, Do, och llll= Kéou = Tokeou (chin) = Dokéo 
(gr.) Daghath, (heb.). 

tZJ p^ (chin.) = Pau == Blåsa, Rasa, Ryta. Men J = 
Pao, Pau, Pu, och |g ^ = Tsze, Su, samt Q = Piitsze- 
keou (chin.), Fysäo (gr.), Puach (heb.) = Blåsa, Flåsa. 



Då jag nu hållit mig vid en naturlig ordgrupp, 
sammansättningar av Keou, synes ju saken icke bero av 
en slump. För kontrollens skull vill jag dock taga ur 
högen, av andra teckengrupper. 

♦ 

7 iy = (chin.) = Kao. Keu = Få, Taga. Men J^ = 
Kao, Ko, Ku, och ^ = Cheu, Sho, Shu; alltså 
= Kaoschu (chin.) som är Gaschoh (heb.) = Få, 
Keisomai av Kandans (gr.) = Taga, Askéo (gr.) 

t!"*^. (chin.) = I, Yap, Ip. = Stad, Fäste, Borg. Men 

ti =Keou,^^=Pa; alltså Keou pa (chin.) = Keph a 
(heb.), Chavah (heb.) = By; Käpos (gr.) = Inhäg- 
nad plats, Trädgård; Kopä (gr.) = Brant Ställe. 

?\> V (chin.) == Niang = Flicka Fä = Nie (Liang) och 

^=Niu, Ni, No = Nieno (chin.) = Neanis (gr.) = 
Flicka, nin, nun (heb.), Naarah (heb.) Gynä (gr.). 



Digitized 



by Google 



474 sprJLkvetenskapuga studiei 

^— '^(chin.)= Si = Lugna, tystna.B =Peh, Poh/VU 
= Schin, Sin, San = Pehsin (chin.) = Siopao (gr.), 
Pesiagh, Pesiangh (heb.), Pacare (lat.), Peace (eng.). 
Men sammansättningen Si-leas (chin.). Lugnas = 
Siloah (heb.), Schalom (heb.). Sigälos (gr.), Skolatzo 
(gr.) Sileo (lat.) = d:o. 

^ D == Jou = Liksom. Men Q Keou,^ = Lu (nu) 

= Keoulu (chin.) = Keillu (heb.) = Liksom, Kai 
allös (gr.} = d:o. Qualis (lat.) 

||^5é = Pa = Klättra o. d. MenC* = Pa.)U = Tchao 
==Patchao (chin.)=Baditzo, Poditzo (gr.)=Passeg 
(heb.) = d:o. 

R o] = Ya = Vanskapt, Puckel, o] =Ku,p =Feu 
5= Kufeu (chin.) = Kyfos (gr.) = Puckel, Gibbus 
(lat.), Gab (heb.) = d;o. 

[i Jl =Lak, = Kanal. Cistern.)^ = Lek,|3 = Ho 
(Feu) = Lekho (chin.) = Lakkos (gr.) = Cistern, 
Lacus (lat.) = Sjö. Lach (heb.) = Det Våta. 

« 

"Y \ =Ta = Slå. Men J =Ting, Teu, ^ =Cheu 

= Teucheu (chin.) = Taqah (heb.), Tetigi, Tango 
(lat.). Och Tingeheu (chin.) = Thingo, Tyngkano 
(gr.) = d:o 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 475 

ill M^ = Tao = Styra. Men •J = Chun (Tsun), q = 
Yan, an = Chunjan (chin.) = Gounoomai (gr.). 
Konan (heb.) = Styra. 

"A. 

I = Tao = Komma och gå, Irra. /\ = Ta och 

J-fc = Chie, Chio, Shi = Tachio (chin.) =: Taghoh, 
Tao (heb.). Apatao (gr.) d:o. 



J / 4 = Tao = Bedrövad. 

i:o Hieroglyf: i\^ = Sin == Hjärtat; 71 Tao = 

Skära, Kniv. = Hjärtskära = Bedröya. 

2:oJ] =J] (heb.) = Th (av) och | = | (syr.) = 

A; i = U, O. = Thao som är hebreiska Thavah 

= Bedröva; Daab, Daag (heb.) = d:o. 

3:0 71 = Tao och *J* = Sin = Taosin (chin.) = 

Thoysso (gr.), Klaga = Thugah (heb.) = Sorg. 

~J^ =Piao = Hår, Lockar . (= Pea, Peath (heb.) = 
Lockar), Filos (gr.), Pogon (gr.). Men ^ = Sin 
(San = Hår; och -^ = Chang = Lång (= Lång- 
hår) = Sinchang (chin.) =Cincinnus(lat.), Kikinnos 

n g =Mo =Väg. Men =Hie. Yi; \i =Feu, 

Bu, Vu, Ho =.Hievu, Hieho (chin.) = Vicus (lat.), 
Oikos (gr.), Agyia (gr.). Via (lat.). 



Digitized 



by Google 



476 SPtAKVETENSKAPUGA STUDIER 

^Oi = P*o = Bubbla. Plaska = Bao (hcb.). Men 7 
= Pao, Piau ; ti = Tsih ; \f = Szc (Sui) =ä Pia- 
utsihoze (chin.) = Pictzo, Piatzo (gr.) = Platzen 
(ty.) = Plaska (sv.); Paqoah (heb.). 

"^"•1**= Hao = Älska (Hieroglyfen= Qvinna och Barn). 
Men X =Tse, Chu, och^ =nu, no = Chunu 
(chin.) = Kynevo (gr.). Men Tseno (chin.) = 
Zanoh, Zanah (heb.). 

ak 

tj "L = Ki = Äta och dricka, festa; 'j[^= Chi, Q = 
Keou = Chikeou (chin.) = Chagag (heb.), Chiquer 
(fr.). Kauen (ty.), Gevo (gr.); av Cheq (heb. = 
mun). 

Jj = Fen = Dela, öppna ; ' > = Pah och J] = Tao 

= Patcio (chin.) = Pathoach (heb.), Pateo (lat). 

♦ 

(JO^=Po, Pi, Pu±= Ojämn. Brant, Fallande eller 
Stigande. Ie =Po, Ba, Pat; )S =Feu. Fau, 
Bu, Vu, Ho. Baho (chin.) = Baqiah (heb.), Beio 
(gr.) = Stiga Bafeu, Pifau (chin.) = Bibao (gr.) 
= Stiga, Pipto (gr.) = Falla, Poho (chin.) = Puq 
(heb.) = Vackla 

|1 r^ = Fan, Hon, Gan. = Bank. Vall, Damm =/ 
= Han; ^1= Yiu; Jj =Feu = Hanyiufeu (chin.) 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRAkETS HÄRKOMST 477 

= Hagaphah .(heb.) = Spärrning. Anapavo (gr.) 
= Hindra. 

Hl =5 In = Styra, Leda, Föra. I = Kun ; l^ =i: Ki- 
ong Ging, Kang = Kunkiong (chin.) =Gounoomai 
(gr.) Koinöo (gr.) Könen, Kun (heb.). 

□ = Scho = Visa, Tydlig, d = Chiu. Fiao, Dzao; 
f3J = Keou == Chiukoue (chin.) = lakek (heb.). Men 
Dzaokeou (chin.) = Didasko, Deiknymi (gr.). 

I J \ = Kin = Skratta. Glädjas;/']*= Kan, Kin, Kun; 

*jk = Sin, San = Kansin (chin.) = Cachinnor (lat.), 
Kangkatzo (gr.), Ghanag (heb.). 



'^\\ 




= Siok (Sia, Schao) = Mörker, Natt = Choschck 

(heb.) = Mörker. ^^^ 

Hieroglyfen Q = Ii, Ych. = Solen,' = Men 
= Tak:'p == Siao = Liten. Det är: Solen går 
under tak och förminskas. Men ^^^^ är determi- 
nativ och uttalas icke här. Återstår Siokyek (chin.) 
= Ghoschek (heb.), Skioeis (gr.). • 

^é^ A 

I □ = Leang = Allena. ^ = lin, leu.Ian; — * = Yih; 
ti = Keou; = linyikeou = Unieus (lat.) Henikos 
j (gr.), Ekeinos (gr.)^ Echad, lachad (heb.). 
I är determihativ och densamma som /\ = Iin = 
Man 



Digitized 



by Google 



478 SPRÅKVETENSKAPUOA STUDIER 



'^ ... ^ . .— 4 .. . -ÖW 



n I =Lin, Leang = Fängelse. IIl3=Hwui; p = 
Li (Ling) = H wuili (chin) ±= Halous (gr.) = Fånge ; 
Avlis (gr.). Ula (heb.) = Näste. 
Men veiling (chin.) = Vinculum (lat.)? 
Hieroglyfen: En ensam man förseglad inom en mur. 







= Sieou = Fängsla = Zevgnymi (gr.) 
Detta tecken har sitt egna intresse genom dess 
analogi i assyriskan. J I [heter Sy och betyder 
Fånge. Chinesiska hieroglyfen är En inmurad man. 
Flera analogier med assyriskan finnas i Författa- 
rens Samlingar. 



^ = Eul = Barn = Ghul, Ghol (heb.). Hälikia (gr). 
Men ^ = Kiu, Kau, Dju;/l-= lin, len, Dju = 
Kiujen (chin.) = Ekgonos (gr.) = Avkomling; len- 
kau (chin.) = lanek (heb.) = Avkomma = Gnomi- 
kos (gr.), Enggonos (gr.), Gennaios (gr.), Gigno, 
Genul (lat.), 

a =Kou = Dal, Hålväg A=len. lin. Ian;a 
=Keou=Iankeou(chin.)=Angkos(gr.) = Naqiq 
(heb.), Chagav (heb.) = Hålväg. 

m 

7 ^Kau. Keu. Ho = Krok, Hake = Chach (heb.), 
Haken (ty.). 

Men^-^ uttalas även Lao, och sammansättningen 
Laokeu (chin.) är grekiska LykossHake; och 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRAkETS HÄRKOMST 479 

därför att 7 är ti ?= Li och ^ =Keou = 
Likeou = Lykos. 

q "^ = Låo t= Bära, i sammansättning : Laokitzesu 
(chin.) = Lokitzo (gr.), Laqach (heb.) = Bära bort. 
Av 4^ = Lao;^ = Keou = Laokeu (chin.). 
« 

^' hM= Ifu eller IPut = Rock = Ephod, (heb), Apud, 
Apod-esmos (gr.). 

♦ 

Utom dessa tre system gives ännu ett, vilket kunde 
förklara varför Kinesiska språket förefaller enstavigt, 
ehuru det icke är så. 

Wells Williams i Inledningen till sin Dictionary 
(Shanghai 1874) meddelar sidan XXVIII, att det äldsta 
skrivsättet, kallad Fantsieh var beskaffat på följande sätt. 
Exempel: '(^==Sin »stavas» i Kanghis Ordbok sålunda 
Q Sik, Sek, ^q^=Lin, Lim, vilket blir Siklin (chin.). 
Men nu togs första stavelsen ur Sik = Si och därtill lades 
sista konsonanten i Lin som är n ; alltså uppstod Sin = 
i^ \=: Hjärta, Sinne, Själ. Men om vi återvända till 
Siklin eller Seklim, så är detta rena hebreiskan Sekilim 
av Sekel (Schekel) = Själ, Förnuft. 

Ett annat exempel är: ;^t',som fordom hette Kulip 
och »stavades» Jg =Ku,^ =Lip, men nu heter Kup 
eller Kip, då Ku togs från Ku och p (final) från Lip. 
Kup, Kip betyder Hastig, Otålig, skynda. Men Kulip 
(chin.) är grekiska Kalepos = otålig, hebreiska Chalaph^ 
Chaloph = Springa förbi. Skynda. 

Ett tredje exempel: j S = Du = Nedslagen, Sorgsen, 



Digitized 



by Google 



480 sprAkvbtbmskapuoa studibi 

Ängslig Men detta stavades med två helt olika tecken 
De, Kyu som blev hopslaget till Du. Nu är Dekyu (chin.) 
det hebreiska Deuga, Deog, Deagah = Bedröva = det 
grekiska Dedeka, Dakno = Bedröva, (Bita, Gnaga). 

Allt detta gör det Kinesiska Språkets ursprung ännu 
dunklare. Men någon överdrivet hög ålder kan man icke 
tillskriva detsamma, då dess släktskap med det färdiga 
grekiska språket är påtaglig. 



För den som endast vill översätta kinesisk text, utan 
hänsyn till etymologien må följande tjäna som ledning. 

På 1870 talet började författaren sina kinesiska studier 
med Stanislas Ju1ien*s grammatika och De Guignes' ordbok. 
Varken Julien eller De Guignes omnämna några fonetiska 
tecken. Endast med hjälp av.de 214 nycklarne tar man 
sig fram; på detta sätt Här står en teckengrupp.'] j^ = 
Ku = Värdera. Jag söker under 1 , men räknar streckarne 
i Q, som äro 5. Söker så på"] under avdelningen »5 
streck», och finner strax mitt Ku, med dess samman 
sättningar, lämnande åsido både hieroglyfens analys och 
ljudet. Jag läste således texten utan att bry mig om 
uttalet. 

Men samtidigt hade jag en kollega som läste kinesisk 
text efter Callery*s Fonetiska System, och endast efter 
ljudet, utan avseende på hieroglyfen. Detta fann jag vara 
mera besvärligt, emedan de fonetiska grupperna voro 
1040, eller 700 enligt andra. 

Nu har De Guignes* ordbok (1813) blivit ersatt av 
Wells Williams (1874), vilken är uppställd efter de 214 
nycklarne, och är fullständig, även upptagande dialekterna. 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS 
HÄRKOMST 

II. 



81. — Strindberg^ SpråJevetenskapliga studier, 

Digitized by LjOOQ iC 



Av denna liksom av föregående samling synes framgå 
att läsningen av teckengruppen verkställes från höger 
till vänster, som är Orientaliskt bruk. Men ibland kan 
gruppen ä.ven läsas från vänster, vilket gör saken än mer 
invecklad, och därför har jag nu först velat peka på det. 



Digitized 



by Google 



/|\J = Li == Labourer, Arbeta. 
•J =Tao 



^=Ho 



.^= Niu 

-^ Taoiwniu (chin.) = arbeta 
Diakonéo (gr.)= d:o. 

Takon, Takan (heb.) = d:o. 
Tavah, Tuh (heb.) = d;o. 

Polera, glätta, 
3E^ = Li = Förnuft. 
y^ Styra. 

J = Yu 
Leco (lat.), glätta, = Liyu (chin.) = 

Uaino (gr.) = d:o. ^ {^^^os ^^^ ^ 

^^' (heb.) = Knåda = Rego (lat.) = L = R. 

Likhi (heb.) = Lag. 

Lex (lat). 

Rägnymi (gr.) = (L = R). 

^<^ = Li = Linning 
Foder 
Insida 
Vänster. 



Digitized 



by Google 



484 SPRÅK VETENSKAPUGA STUDIER 

^^= Schi 
lfsai/{htb,)^til\ vänster « Ltsc/a (chin.) = 

Udum (lat.) = Linning 

Legnon (gr.) 
Men Scfiili (chin.) = d:o. 

Schul (heb.) = Sömmar. 

%^— Lien: Förena = Lingo (lat,) 

^=Che 
J_= Choh 
Sakatso (gr.) = Inhägna = Chechoh (chin.) 

Qaschor (heb.) 
Achez (heb.) = Haschevah (heb.) = Ena 

Ekeinos (gr.) = En. 
Echad (heb.) = d:o 
Säkatzo (gr.) = 
Chazah (heb.) = 

^ || = Lie = Ordning. 
, Rang. 

IJ = Tao 
-r ^ — = Yih 

? = ^'^;^=sih 

= Taotay (chin.) 
Tatto (gr.) = ordna 
Taoyihsék (chin) = 
Taxis, Tassa (gr.) = 
Takos^ Takus (heb.) 
Tacticus (lat.) 



Digitized 



by Google 



KIKESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 486 

-^ ^ = Lun = öva 

iÉT Röra sig. 

^ = Ken 

^ = Mi 

= Kenmi (chin.) =r 
Chaniagh (heb.) =r 
Kinéo (gr.) 'inai^=z 
Kinuk (heb.) 
Men: Miken (chin.) 

Mäkanao (gr.). 
Machinor (lat.) 

~;U = Lie = Dela. 
^^ =Tao 
:^ = Tai . 

= Taotaix (chin.) 

Dateomai (gr.) = Del = 

Diatemno (gr.) = 

Do, datum (lat.) =. utdela s^ 

giva 
Didonai (gr.) 
Nathon = Theth (heb.) 

^ra= Lien = Kedja. 

= Lingo, Linum (lat ) 
= Lien (fr.) 

^=Ken 



^ = Kin. 



Häniokein (gr.) = Tygla. = Kenikin (chin.) 

Angkvine 
Angkistron 



Digitized 



by Google 



486 sprAkvetenskapuga studier 

Glianaq (heb.) 

Chaine (fr.) 

Skoinion (gr.) == Rep 

Hank, Hankar (sv.) 
Aghon (heb.) ä Ankare (sv.) 
Angkyra (gr.) = d:o 

5 (30 = Lao = Förgifta 
«^ = Kuco 
IZJ = Niu 
5=Nu 
Venenum (lat.) = Knenmu (chin.) 

Conium (lat.) = ^ ... 

Chemah (heb.) >= Gift 
\ M=L> = Räv. 

Å =Kuen 

= Likuen (chin.) 
Lykos (gr.) == Varg 
Lynx, Lyngkos (gr.) = Lodjur. 

Men;f 5 ^jJJ=== Fouli (chin.) = Räv 

Fou/i (chin.) = 
Fi^-^j (lat.) = 
Allopex (gr.) = 

^^ = Leou = Flyta = Revo (gr.), (R = L) 
Skölja 
Spola 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 487 



JP= Shi, Ki 

^= Shui = 
Klyizo (gr.) = Kiyuschui (chin.) = 
Koskinevo (gr.) = 
Chashor (heb.) = 
Seihen, Seichen (ty.) 



^\ 



= Li = vinst, nytta, 
Fördel, Ränta, 
ij =x Tao, To 
rp=Hwo 






Taohtvo (chin.) 

r^2/Ä//, Tobah (heb.) = Fördel 

Tokos (gr.) =± Ränta 

Läng = Lång (och smal). 



= Liong 
7 = Liang 

Shan« 

= Liangshan (chin.) 

Longus (lat.) = 

Langkano , . 
r t (gr-) =* 

Enggys 
Anangkä (gr.) 
Angki 



-/t = Läo = Fängelse. 
#u^ = Mien 
i)=^= Niu. 

;= MUnniu (chin.) = 



Digitized 



by Google 



488 SPRÄKVBTENSKAPLIGA STUDIER 

^fapn == Maghon (heb.) = 

Moenia (lat.) = 
Amyno (gr.) = 



^k' 



Lieou ^ Svavel 
Teu \ 



;K=Kuen| "* '" 
;B = Shi 

= Laushi , . . ^ 

Lignys Theiödäs (gr.) = Svavelånga 
Men Shjliti (chin.) 

Sul/ur (lat.) 

Teukuen (chin.) = Svavel 
Theiön (gr.) = d:o 

'q* P = Pou = Församling. 

»a = Keou 
Illigo (lat.) = Yilikeou (chin.) 

ÉiZ ^S"*) = Haqhil (heb.) 
^y/fc^ä (gr.) 



Alligo 



(lat.) 



= Po = Utsprida 
Så. 
,*^=Pien 
^ =r Tien 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 489 

^ = Cheu 

Pandere{\2iV = Pientiencheu (chin.) 
Fundo (lat.) = Petannymi _ 

Paschot (heb.) 

. = Pou eller Pousaeul = Pasel (heb.) 

= Idol = Gudabild. == d:o 

^Vh = Tsao 
•siS = Lih (Rih) 
ö = Keou 

Saorikeou — Tsaolikeou (chin.) 

Seraph I «,, . 

Kertäf \ ~ ^^^^^^^^^^^^ (gr) = Gudalik. 

Zir (heb.) = Zelem (heb.) = Bild 

Avgud 
Schullekan (heb.) = Skådebrödsbordet. 
Simulacrum | ,, , 
SigiUum }^1^^) = 

Fatta. 
jB = neo 

C* = keou 
^ji = Sin 

« Ngpkeousin (chin.) 
Gignosko (gr.) 
Sakoh (heb.) = 
jChazoh (heb.) = ^^*' 
jlexhezeh d:o 
Hachaztg (heb.) = Fatta 
Achoz (heb.) 



Digitized 



by Google 



490 SPRÅKVETBKSKAPUGA STUDIER 

^ =- Pang = Hjälpa 

^ = Scheu 
rh=Kin = 

= lishenkin (chin.) = 
leschuagh (heb.) 
hkyo (gr.) 

?|viä[? = Oua = Taga 
ösa 
Hemta 
^=Ya 
7|C = Mo 

==x Yamo {<M[n) 

Emo (lat.) = Taga, Köpa 
Aman (hcb.) 
Nehmen (ty.) 
Syniami (gr.) 
Nomitzo (gr.) 

j ^ = Pao = Beskydda. fi = Goi 

Ö = Keou ngai- 

7f\ = Mou ngc, 

Å =Iin 

= Keoumvjin = 

Komitzo (gr.) = Bevaka 
Kamao (heb.) = d:o 

Koimao 

Keimai ^^'^^'^ 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 401 

iT2L Mong = Vålds-am. 
iS=Beng =Elak. 
Mang = Stark 
Grym 
Rusa 
^=Tse 
jaac|.= Ming 
^ = Kuen 

= Tsemingkuen (chin.) = 

Tse (chin.) = Sou = Ben (heb.) 

Mingkuen (chin.) =: 

Manikos (gr.) = 

Makah (heb.) = Plåga. 

Machaz (heb.) = d:o 

Maka (gr.) = Strid o. d. 

Naqam. Menagem (heb.) = lämnas 



aÖ = Ou = Hata. 

©=Ia. 
^C:j=Schina 

= laschin ...... 

Stnomai (gr.)«= Skada 
Sanoh „ ,^ „ 

Mo = Slut = Myo (gr.) = sluta. 
^_Mut = 
^"Mat 

Meh 

jk =■ Muh, Moh 

Digitized by VjOOQ le 



492 sprAkvetenskapliga studier 

-*^= Teu, Tao. To, Du. 
= Muhtao (chin ) = 
Mydao (gr ) == ruttna. 
\Muth, Madeth (heb.) = Dö. 
JMeth (hcb.) 
Methiemi (gr.) = Gå bort 

^=0u =:Hus 
yj = Shi _ 

=• Shichi (chin.) = Hus. 
Oikia (gr ) = 
Vicus (lat.) = 
Scheken (heb.) = Hus. 

= lao = Vara = 

lao. lo, la = Måste = 
lahveh (heb.) = Vilja = 
Einai (gr) Begära 
Men: -^= Nu, Lu. Ni. Nan. No- 

eB= Hia, Ha. He. Hak, 
= Hiani (chin.)=s 
Einai (gr) 

lao (chin.) = Vara, vilja 
Hajah, la, lao, lahveh (heb.) 

7^= Mo = Smörja 
Indränka 
^= Mut, Meh, Bukt. 
^ = Cheu 

r=L Mehchiu (chin.) = 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 493 

Maschaq (heb.) = Salva in. 
Masso (gr.) = Inblanda, Knåda 
Misco (lat.) = » 1 



e. 



k=i = Sluta; 

d = C = Fång 
La= Yih, Yan, Un. 
= Yihfang (chin.) == 
Afanitzo (gr.) = 
Afos(heb.) = 
Pasos (heb.) = 
Men : = Fangsjin (heb.) = 

Finire (lat.) 
Fangun = Pun (heb.) == Gå ned — , 

Aphuna (heb.) == Impcr. 
Afanitzo (gr.) = 

Sr= Mong = Mången 
'^ Man 

. En, 

7f\ = Moh, Muh 
'Ö^^Kan 

'= Mohkan , . . ^ 
Muhkan (^'^"»•> 
Manch (ty.) 
Muchy Many (eng.) 
Meghat (heb.) = Mången 
Nonnemo (lat.) = Maantinim (heb.) = d:o 
Enioi (gr.) 

Monos (gr.) = En = Man. 
Manös (gr.) = Sparsam. 
Monakos (gr.) = En ensam = 

Man = Tel (fr.) 



Digitized 



by Google 



494 sprAkvetekskapliga stodier 

Jag _ Se = Betydelse, Tänka 
A& Su = Mening, önska 
^ 111? = Sia, Sen — Chin 
Jgpl = Tien, Din 

= Sentien (chin.) = 
Sententia (lat.) = 
Sensus (lat.) = 
' Synthesis (gr.) = 
Men • =s Tienchin (chin.) = 

Denken (ty.) 
Think (eng.) 
Teino (gr.) = Döma = Dokeo (gr.) 

Din, Dun, Dan (heb.) 

Ev-Thyno (gr.) ^ ^.^ 

= lao = Ösa 

f^^^= Tchao 
^ = Kieo. Kiu, Kio. 
= Tchaokico (chin.) = 
Chaschoph (heb.) = 
Schöpfen (ty.) = ^ 
Cupio (Iat.) = 
Hapto, Kap t o (gr.) = 



^ 



= Kouen = Trött 

Lägga sig. 
Q = Keon» Ko 
;^ = Mo 

= Komo (chin.) 

Kamön (gr.) = Trött. 
Keimai (gr.) = Lägga sig 
Gamol (heb.) = >» 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRAkETS HÄRKOMST 495 

Men : Mokeou (chin.) =r- 

Mokthéo (gr.) = plåga, möda 
Mnhe (ty.) = » 

Maghah (heb.) = plåga 
Musch (heb.) = Lägga sig. 
Mug (heb.) =r vackla o. d 

^ = I =r Lätt, Hastig; 
Byta. 
Ändra. 
J^ = Yih, Yueh, Yat. Yit, Ni. 
»7:1= Mat. But, Veh, Wuli 
ok, ot, feh, meh 
= Okyueh (chin.) = Lätt. 
Okys (gr.) = Lätt. Hastig. 
Hachiseh (heb.) = » 
Uz, Auz (heb.) = > 

^ = Se =■ Dö. 

O Xta = ouang = Seouang = dö. 

-y = Tae = 

_ /'/äi/ (chin.) 

Taepi^= Tapeinöo (gr.) 

/V//>^// (heb.) = Hädangång. 
— ' •.= Yih 

^ = Sih =r Yihpisih 



= Hyfisthemi (gr.) 
Afanitzesthai (gr) 



Digitized 



by Google 



496 SPR Ak VETENSKAPLIG A STUDIEK 



^^ 



=• Kouai = Käpp, 
Sting. 
ö = Kcou, Ko 
jj = Li. Le. 
* = Muh, Mo. 

= Kolemo (chm.) = 

Calamus (lat.) = 

Kelonas (heb.) = Kalamos (gr.) = 

Columna (lat.) = 

Men : t=r Mokeoula (chin.) = 

Makeloth (heb.) = Käpp 



n 



Kouai = Bedraga. 
CJ = Keou 
t1 = Li 
^ = Cheou = 
= Keoulicheou = 

Kolakevo (gr.) = Bedraga 

Chalaq (heb.) = 



Kouan = Ämbetsman 
Knen Styra 

ofTentlig 
Kun (heb.) 
Thakon (heb.) 
Koinomos (gr.) 
Mien 

I, ik, chi, hia, ni, ai -=. 
Mieni (chm.) = 
Mänyo (gr.) = Kungöra 
Mando, Minister (lat ) = 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 497 





Manah (heb ) = 


Anordna. 




Mener (fr.) = 


» 




Manager (eng.) s 


= » 


^ 

^ 


= Lio = Döda. 
Liao = 
Lueh = 




ö= 


r Tien, Cbin 




K = 


= Chi 




a = 


= Keou, Ko. 




Dikaiöo (gr.) = 


: Tienchikeou eller 


Tienko 




: Kteino 




v 


Thnasko (gr.) : 
Katakaino 


= Döda 




Schashoth (heb.) 


= d:o • 



TT = Lin = Annan 

Eljes 
O = Keou 

= Keouli (chin.) 
Alius (lat ) 
Alla, os (gr.) 
Ghalzulath (heb.) = EJjes 



Hö = Lin eller Chanlin = Kulle 
OJ = Chan 
i = Hie 
^=Lm 

= Chanhiclin (chin.) 
CoUine (fr.) 

32. — Strindberg^ SprdkvetenakapUga studier. 

Digitized 



by Google 



498 SPRÄKVETENSKAPLIGA STUDIER 

CoUis (lat ) 
Kolonos (gr.) 
Ghal (heb.) =r Hög 



f/^ =z= Lin = Girig, 
'^ Behövande. 

-L- = Tev 

\n = Keou 
Dakno (gr.) = Tevjukeou (chin ) 

Doag (heb.) = Hava bekymmer 
Thavah, Thuh (heb.) = do 
Z7y4ö, Dyä (gr.) = d:o 

Men 'X= Wan. Ban, Pan 
a = Keou 

= Penkeou (chin) 

Pemkos (gr ) = Fattig 

Ä» (heb ) 

Penuria (lat.) = Brist 

yS = Po = Enkel 
^ Arm 

0-Pe 

^ = Schui 

— Pesc/im (chin )" 

Paschut (heb ) = Enkel 
Pasko (gr ) = Lida nö3 
Passus. Patior (lat ) 
Pecco (lat.) 

5S=Tang =HåIa 

^^^ Den (eng ) == Grotta. 



Digitized 



by Google 



KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST 499 

^-*-» = Mien 

jS = Shih 
Mausion (eng.) = Mienshi (chin ) 

Maon (heb ) =r Boning 
Minhara (heb ) = Meghara (heb*) = Håla 
Mine (fr.) = Mina, 
f Håla, 
Gruva 
Mnäfna (gr.) = Grav 

^ = Siåo == Likna 
''j%= Siao 

■= Sinoje (chin.) 
Schaoh I 

Schavah } (heb.) = Likna 
Schyh J 

Eoikenai (gr.) = cl:o 
Skia- (gr ) = Skenet. ' 
Skiao (gr.) 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



ANMÄRKNINGAR TILL FEMTIOANDRA 
DELEN. 



SPRÅKVETENSKAPLIGA STUDIER. 

Denna del, Språkvetenskapliga studier, innehåller 
Strindbergs under hans senaste år utgivna språkveten- 
skapliga arbeten. Bibliska egennamn har tidigare ut- 
kommit på Bonniers förlag 1910. Modersmålets anor 
utgavs 1910 av Bonniers förlag. Världsspråkens rötter 
utgick 191 1 från samma förlag. Kina och Japan utkom 
191 1 hos Björck och Börjesson. Kinesiska språkets här- 
komst utgavs i två samlingar 191 2 av Björck och Börjes- 
son. Dessa volymer voro tryckta med aluminiumplattor 
på handgjort Lessebopapper i 200 ex. och imiterade full- 
ständigt författarens manuskript. 

I volymen Kina och Japan äro vidtagna några rättel- 
ser, som Strindberg själv gjort i ett exemplar av nämnda 
bok. Ett antal bokstavsfel och ortografiska oregelbunden- 
heter i föregående upplagor av denna volyms skrifter ha 
avlägsnats. 

yohn Landquist. 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



INNEHÅLL. 



BIBLISKA EGENNAMN MED ORDFRÄNDER I KLASSISKA 
OCH LEVANDE SPRÅK. 

Författarens förord 7 

Inledning. Det heliga språket , . . . . 9 

övergången Mn hebreiska till grekiska 48 

Gamla mexikanska språket 53 

Japanska språket • 61 

Indianspråk 69 

Keltiska 72 

Ungerska 76 

Finska . 78 

Negerspråken 82 

Turkiska 84 

Mongoliska-Manchuriska 86 

Etymologiska grundregler 89 

Ordlista .• 92 

MODERSMÅLETS ANOR. SVENSKA ORDFRÄNDER I 
KLASSISKA OCH LEVANDE SPRÅK. 

Modersmålets anor 143 

Sanskrits bokstäver 154 

Isländska ord att upptagas i nysvenskan 162 

En liten svensk ordlista såsom inledning till svenska ordfränder 164 

Materialsamling till Svensk Etymologi 189 

VÄRLDSSPRÅKENS RÖTTER. 

Erinran 199 

Inledning 201 

Kinesiska uttalet 201 

Artikeln 202 



Digitized 



by Google 



Sammansittningar 203 

Adjektiver 204 

Pluralis pl mén 204 

Kinesiska och hebreiska 205 

Kinesiska spr&kets 214 rötter eller nycklar jämförda med san- ' 

skrit, hebreiska, grekiska, latin o. fl 222 

Fyra hundra Sanskrit-rötter jämförda med ordfrinder i hebreiska, 

grekiska, latin och levande språk 251 

Lingua sancta. Sex hundra hebreiska rötter 2S2 

Hebreiska alfabetet belysande Ijudskridningama .... 282 

Hebreisk ordbildning 286 

Vokalharmoni och punktering 290* 

Efterskrift 389 

KINA OCH JAPAN. 

Kinesiska språkets hemligheter 395 

Kinesiska glosor J^ . . : 400 

Kinesiska verber på mai 403 

Kina och kineser 406 

Kinesiska kejsare 412 

Kinesiska namn 412 

Kinesiska språket 414 

Kinesiska musiknoter 414 

Kinesiska skrivtecken 414 

Kinesisk skrift 415 

Kinesisk bokstavsskrift 433 

Tibetanska språket 434 

Japanska hemligheter 440 

Japanska beröringspunkter med västerlandet 447 

Japanska språket 455 

Japanska tungomålet 460 

KINESISKA SPRÅKETS HÄRKOMST. 

1 467 

n 481 

Anmärkningar 501 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



Digitized 



by Google 



UNIVERSITY OF MICHIGAN 



3 9015 06622 7052 



DO NOT REMOVE 
OR 
m CARO 



I 'V '■ ^-