Skip to main content

Full text of "Skånska Skolväsendets historia, utarbetad i synnerhet efter otryckta källor"

See other formats 


This  is  a  digital  copy  of  a  book  that  was  preserved  for  generations  on  library  shelves  before  it  was  carefully  scanned  by  Google  as  part  of  a  project 
to  make  the  world's  books  discoverable  online. 

It  has  survived  long  enough  for  the  copyright  to  expire  and  the  book  to  enter  the  public  domain.  A  public  domain  book  is  one  that  was  never  subject 
to  copyright  or  whose  legal  copyright  term  has  expired.  Whether  a  book  is  in  the  public  domain  may  vary  country  to  country.  Public  domain  books 
are  our  gateways  to  the  past,  representing  a  wealth  of  history,  culture  and  knowledge  that's  often  difficult  to  discover. 

Marks,  notations  and  other  marginalia  present  in  the  original  volume  will  appear  in  this  filé  -  a  reminder  of  this  book's  long  journey  from  the 
publisher  to  a  library  and  finally  to  you. 

Usage  guidelines 

Google  is  proud  to  partner  with  libraries  to  digitize  public  domain  materials  and  make  them  widely  accessible.  Public  domain  books  belong  to  the 
public  and  we  are  merely  their  custodians.  Nevertheless,  this  work  is  expensive,  so  in  order  to  keep  providing  this  resource,  we  have  taken  steps  to 
prevent  abuse  by  commercial  parties,  including  placing  technical  restrictions  on  automated  querying. 

We  also  ask  that  you: 

+  Make  non-commercial  use  of  the  filés  We  designed  Google  Book  Search  for  use  by  individuals,  and  we  request  that  you  use  these  filés  for 
personal,  non-commercial  purposes. 

+  Refrainfrom  automated  querying  Do  not  send  automated  queries  of  any  sort  to  Google's  system:  If  you  are  conducting  research  on  machine 
translation,  optical  character  recognition  or  other  areas  where  access  to  a  large  amount  of  text  is  helpful,  please  contact  us.  We  encourage  the 
use  of  public  domain  materials  for  these  purposes  and  may  be  able  to  help. 

+  Maintain  attribution  The  Google  "watermark"  you  see  on  each  filé  is  essential  for  informing  people  about  this  project  and  helping  them  find 
additional  materials  through  Google  Book  Search.  Please  do  not  remove  it. 

+  Keep  it  legal  Whatever  your  use,  remember  that  you  are  responsible  for  ensuring  that  what  you  are  doing  is  legal.  Do  not  assume  that  just 
because  we  believe  a  book  is  in  the  public  domain  for  users  in  the  United  States,  that  the  work  is  also  in  the  public  domain  for  users  in  other 
countries.  Whether  a  book  is  still  in  copyright  varies  from  country  to  country,  and  we  can't  offer  guidance  on  whether  any  specific  use  of 
any  specific  book  is  allowed.  Please  do  not  assume  that  a  book's  appearance  in  Google  Book  Search  means  it  can  be  used  in  any  manner 
any  where  in  the  world.  Copyright  infringement  liability  can  be  quite  severe. 

About  Google  Book  Search 

Google's  mission  is  to  organize  the  world's  information  and  to  make  it  universally  accessible  and  useful.  Google  Book  Search  helps  readers 
discover  the  world's  books  while  helping  authors  and  publishers  reach  new  audiences.  You  can  search  through  the  full  text  of  this  book  on  the  web 


at|http  :  //books  .  google  .  com/ 


Det  här  är  en  digital  kopia  av  en  bok  som  har  bevarats  i  generationer  på  bibhotekens  hyhor  innan  Google  omsorgsfullt  skannade  in 
den.  Det  är  en  del  av  ett  projekt  för  att  göra  all  världens  böcker  möjliga  att  upptäcka  på  nätet. 

Den  har  överlevt  så  länge  att  upphovsrätten  har  utgått  och  boken  har  blivit  allmän  egendom.  En  bok  i  allmän  egendom  är  en  bok 
som  aldrig  har  varit  belagd  med  upphovsrätt  eller  vars  skyddstid  har  löpt  ut.  Huruvida  en  bok  har  blivit  allmän  egendom  eller  inte 
varierar  från  land  till  land.  Sådana  böcker  är  portar  till  det  förflutna  och  representerar  ett  överflöd  av  historia,  kultur  och  kunskap 
som  många  gånger  är  svårt  att  upptäcka. 

Markeringar,  noteringar  och  andra  marginalanteckningar  i  den  ursprungliga  boken  finns  med  i  filen.  Det  är  en  påminnelse  om  bokens 
långa  färd  från  förlaget  till  ett  bibliotek  och  slutligen  till  dig. 

Riktlinjer  för  användning 

Google  är  stolt  över  att  digitalisera  böcker  som  har  blivit  allmän  egendom  i  samarbete  med  bibliotek  och  göra  dem  tillgängliga  för 
alla.  Dessa  böcker  tillhör  mänskligheten,  och  vi  förvaltar  bara  kulturarvet.  Men  det  här  arbetet  kostar  mycket  pengar,  så  för  att  vi 
ska  kunna  fortsätta  att  tillhandahålla  denna  resurs,  har  vi  vidtagit  åtgärder  för  att  förhindra  kommersiella  företags  missbruk.  Vi  har 
bland  annat  infört  tekniska  inskränkningar  för  automatiserade  frågor. 

Vi  ber  dig  även  att: 

•  Endast  använda  filerna  utan  ekonomisk  vinning  i  åtanke 

Vi  har  tagit  fram  Google  boksökning  för  att  det  ska  användas  av  enskilda  personer,  och  vi  vill  att  du  använder  dessa  filer  för 
enskilt,  ideellt  bruk. 

•  Avstå  från  automatiska  frågor 

Skicka  inte  automatiska  frågor  av  något  slag  till  Googles  system.  Om  du  forskar  i  maskinöversättning,  text  igenkänning  eller  andra 
områden  där  det  är  intressant  att  få  tillgång  till  stora  mängder  text,  ta  då  kontakt  med  oss.  Vi  ser  gärna  att  material  som  är 
allmän  egendom  används  för  dessa  syften  och  kan  kanske  hjälpa  till  om  du  har  ytterligare  behov. 

•  Bibehålla  upphovsmärket 

Googles  "vattenstämpel"  som  finns  i  varje  fil  är  nödvändig  för  att  informera  allmänheten  om  det  här  projektet  och  att  hjälpa 
dem  att  hitta  ytterligare  material  på  Google  boksökning.  Ta  inte  bort  den. 

•  Håll  dig  på  rätt  sida  om  lagen 

Oavsett  vad  du  gör  ska  du  komma  ihåg  att  du  bär  ansvaret  för  att  se  till  att  det  du  gör  är  lagligt.  Förutsätt  inte  att  en  bok  har 
blivit  allmän  egendom  i  andra  länder  bara  för  att  vi  tror  att  den  har  blivit  det  för  läsare  i  USA.  Huruvida  en  bok  skyddas  av 
upphovsrätt  skiljer  sig  åt  från  land  till  land,  och  vi  kan  inte  ge  dig  några  råd  om  det  är  tillåtet  att  använda  en  viss  bok  på  ett 
särskilt  sätt.  Förutsätt  inte  att  en  bok  går  att  använda  på  vilket  sätt  som  helst  var  som  helst  i  världen  bara  för  att  den  dyker 
upp  i  Google  boksökning.    Skadeståndet  för  upphovsrättsbrott  kan  vara  mycket  högt. 

Om  Google  boksökning 

Googles  mål  är  att  ordna  världens  information  och  göra  den  användbar  och  tillgänglig  överallt.  Google  boksökning  hjälper  läsare  att 
upptäcka  världens  böcker  och  författare  och  förläggare  att  nå  nya  målgrupper.  Du  kan  söka  igenom  all  text  i  den  här  boken  på  webben 


på  följande  länk  http :  //books  .  google .  com/ 


1 

!       i 

M     00     ^ 

t- 

s 

ä 

m  )' 

^ 

"-ii 

•  .-*, 

(Kl   llfT                                 '■< 
00  åk*, 

-4  • 

■2t:I:      -,■ 

i        Ii 

ns^s. 

yy  %^      ■;.-- 

wi^-* 

0»^ 

^ir^  ga  ra  ^  fj^.* 

fl-*'! 

1:1         .^ 

1 

1      •^ 

^l 

57?'  Md  «»     -^  j  'E&  '■  Jsfa.    ^^ 

1 

^.-5_."^'M    äi 

LJ^K^-l 

im 

■       ^m)r 

!.-.          'S:SE-'^,^#^ 

-Me» 

** 

1 

^I^IV      -^ 

< 

■mim^rnwr 

1. 

6}  a        > 

■     -f^lji  *  ^ 

"    ^    * 

?.' 

f.* 

ii 

^Pgl^^DOi     DO 

■*#: 

•'Ii:' 

1       ^7J 

i: 

ir 

I; 

IS": 

(^ 

■■'■►  -, 

1 

n..   -i      « 

» 4<iE»  Hi-iy-  v>y» 

Si"'  -"-        ^                      ' 

dit  B    ^fiÄ»     . 

r 

-> 

7    ■■■?>'»    4  :It 

00     t 

-  Ä  0  _■ 

t: 

^>:  - 
K-  - 

Dö 

I'' 

■     -^I     I^ 

::*J::! 

f .  ■'   ;ii 111 

•  -g-  -f-  -äi- : 

^'™-     ^F..^-     "^S»     . 

^ 

% 

"  '^          :! 

;  -^^  -S-  -~.  - 

i 

'4 

■s-                          •* 

9^W 

1 

i 

■'1'-; 

1;: 

gä': 

i 

.:.=     :t:-:ter 

»   da    *  it-  "ti"    < 

"      DB      ■'Si.*      e^-V 

å=: 

j 

viv           •    A 

^^i#-13^ 

:S 

B^^^PC9VCS3^a 

^m 

^^^ 

^2 

lli^                fl 

^"t"i 

fc^^E  "^  • 

i 

...    #■    ■*•     '^^ 

^ 

^< 

SKÅNES 


iftft#Ct« 


OCH 


9effcHf«tof. 


TKYCKT   UTI   BERLINGSKA   BOKTRYOKBBIET , 
4  848. 


SKiNSKA 

SKOLVÄSBHOETS  HISTOBIA. 


UTABBETAD 


I  8TN1IEUIEI  EFTER  OTITCITA  EALLOI 


VW^^BMT  Ha^nV-V  ^««VM« 
DOCEHT  Vn>  LTTin>8  UNIYKRSITET,  ADJ.  VID  KABOL.  KATHBDB.  BKOLAN, 
MEDLEM  AF  KOL.  WETKNSK*.»  OCK  W1TTBRR:S  SAMFUNDET  I  OÖTEBOBO, 
KOL.  SAMFUin>ET  FOR  UTOTFV.  AF  HAKDSKBIFTBB  RÖRANDE  8KANDIN:8 
HISTORIA  I  KOL.  OLDSKRIFT-SALLSKATET  OCH  KOL.  DANSKA  8ALLBK.  FOR 
FÄDERNESLANDETS  HISTORIA  OCH  SPrIk  I  KÖPENHAMN,  KOL.  TYSKA 
SALLSK.    I   KÖNIOSBERO   SAMT   ANTIQUARI8KA    SAMFUNDET   I    STBTTIN. 


TRYCKT   UTI   BEKLINGSKA   BOKTRYCKERIET, 
PA    FÖRFATTARENS    FÖRLAO, 

1848. 


F-cLu/c-  \\%^«\77^- 


HARVARD 

JNIVERSITYI 

1  !BRARY 

MA>  9  1961 


TiU 

Hans  Kongliga  Höghet 

G ABL  LUDVIG  E1I6ENE, 

Sveriges  och  Norriges  Kronprins, 

Hertig  af  Skåne, 

Lntads  Universitets  Kansler 


unJerdSnigst. 


Férteckning  öfrer  Resp.  Svbskribentar. 


Lund: 

Andersson,  Giist.,  Skoladj.    .  .  . 

Berling,  C.  G,^  Kyrkoherde    .  . 

Berling,  Edv.,  Univ.  Bibliothekarie 

Borg,  B.,  Filos.  Mag 

Boström,  P.,  Coll.  Scholec  .  .  . 

Brag,  A.,  Skoladj 

Bring,  E.  G.,  Professor 

CalUner,  Chr.,  Coll.  Schole  .  . 

Cavallio,  S.,  Ak.  Docent  .... 

Cavallin,  S.  G.,  Student    .... 

Cedergren,  H.  P.,  Prost  och 
Kyrkoherde  

Cederschiold,  M.,  Ak.  Adjunkt  . 

Cronholm,  Abr.,  Ak.  Adjunkt    . 

Dubb,  P.,  Filos.  Mag 

Eklund,  P.,  Kyrkoherde    .... 

Faxe,  W.,  Biskop  m.  m 

Gulin,  P.  E.,  Coll.  ScholsB  .  .  . 

Grönvall,  J.  H.,  Coll.  Scholae   . 

Uesselgren,  C.  A.,    ▼.  Apologist 

fleurlin,  S.,  Bibi.  Amanuens  .  . 

Kahl,  A.,  Th.  D:r  och  Prost  .  . 

Liljeborg,  W.,  E.  O.  Ak.  Adj.  . 

Lundgnrd,  J.,  v.  Pastor    .  '.  .  . 

Menaoder,  J.,  Bibi.  Amanuens  . 

Palm,  E.,  Consist.  Amanuens .  . 

Persson,  N.,  Apologist 

Pettersson,  Kn.,  Coll.  Schole    • 

Quiding,  E.,  Seminarii  Förestån- 
dare   

Quidine,  J.  A.,  Consist.  Notarie 

KeuterdabI,  H.,  Domprost    .  .  . 

Boos,  V.,  Filos.  Mag 

Schweder,  G.  E.,  v.   Coll.   Sch. 

Sominelius,  G.  M.,  Rertor  ScholiB 

Thomander,  J.  H..  Professor  .  . 

Toll,  J.  Chr.,  Friherre,  Fil.  Mag. 

Tullberg,  J.,  Stadskassör   .... 

Westerstrand,  C.  J.,  Student  .  . 

Zetterström,  C.  J.,  Akad.  Notarie 

Åberg,  S.  J.,  Filos.  Mag.    .  .  . 

Malmö: 

Ammilon,  M.  G.,  Apologist .  .  . 

Areskoug,  M.   E.,   Coll.  Scholae 

Bager,  L.  J.,  Handlande,  Riddare 

af  Nordstj.  och  Vasa  Ordn.    . 


Borg,  F.  E.,  Rector  Scholse  .  .  i 

BåUth^  L.  A.,  Apologist i 

Falkman,  L.  B.,  Förste  Landm., 

Ridd.  af  Tasa   och   Dannebr. 

Ordn 1 

Falkman,   A.    R.,    Commissions 

Landm 1 

Krumlinde,  B.,  Coll.  Scholse  •  .  1 

Quenscl,  J.  U.,  v.  Coll.  Scholae  1 

Ruth,  C.  O.,  Coll.  Schol»  ...  1 
Tellbom,  F.,  TulldtstrikU  Chefs 

Sekreterare 1 

Ystad: 

Andersson,  Luk.^  Filos.  Mag.    .  1 

Bolinder,  A.   W.,  Tullförvaltare  1 

Duvander,  G.  M.,  v.  Pastor    .  .  i 

Hendeberg,  S.,  v.  Rektor     ...  1 

Lithander,  Håradshöfd i 

F^indström,  J.,  Tullförvaltare  .  .  1 

Möller,  L.,  BorgmAstare    ....  1 

Pettersson,  C,  HäradsbAfding    .  1 

Sylvan,  C.  O.,  Coll.  ScholsD  .  .  1 

Syl  van,  T.  L.,  Lagman 1 

Wfihiin,  P.  S.,  Rector  Schole  .  1 

Kristianstad: 

Bergman,  C.  A.,  Med.  D:r  och 

Kvrkoherde   1 

Cavallin,  B.  E.,  Coll.  Scholss    .  1 

Elmland,  Jos.,  Kyrkoherde  ...  i 

Horney,  Fr.,  Kyrkoherde  ....  1 

SimonssoB,  N.  ib.,  Rector  Schol»  i 

Wahlquist,  W.,  HAradsprott   .  .  I 

VVillason,  Job.,  Kyrkoherde    .  «  1 

Landskrona: 

Brobeck,  M.  O.,  S.  M.  Adj.  .  .  1 

Lflrdomsskolans  Bibi 1 

Schröder,  A.  G.,  Rector  Scholae  1 

Scbröder,  J.  W.,  Stadskommin.  1 
Thestrup,  G.  A.,  Th.  D:r,  Hä- 

radsprost 1 


Helsingborg: 
1 1  Essen,  v.,  Grefve,  Ofvertte  ...     1 


Liin<]qiiiil,  A.,  Rector  Scholie  .  1 

Malnutritai,  G.,  Coll.  Schols    .  1 
Wieecigren,    P.,    Th.    D:r    och 

Prost 1 

Engefhoim: 

Grftarall,  E.,   E.   O.  Bataljons- 

« red*    ••■••■•■•••■•     1 

Karlshamn: 

Anderssoo,  J.  A.,   Coll.   Schola*  1 
Dahl,  Pr.,  Pil.   Mag.,   Rektors- 

diiplikant 1 

Hftnesse,  ^f.,  Reclnr  Scholas  .  .  1 

Bockert,  C.  E.,  Coll.  Scholn    .  1 

Karlskrona: 

Nennan,  C.  A.,  lii.  Mag.,  Rek- 

torsdiipltkaol 1 

Psarski,  V.,  Coll.  Schols  ....  1 

Bflåf,  C,  Reclor  Sehols  ....  1 

SJAbohm,  Polke,  Apologist  ...  1 

/nom  Lunds  stift: 

Ahlherg,  N.  p.,  S.  M.  Adj,    .  .     1 
Ahnfelt,  P.  G.,  Prost  och  Kyrko- 
herde     ,     1 

Anglin.  P.    N..  Kgl.   Hof-Pred., 

Prost  och  Kyrkoherde    ....     1 
AuliA,    G.   H.,   K};!.    Ilof-Pred., 
Prost  och  JCyrknherde    ....     1 

Beniell,  J.^  t.  Pastor 1 

Berlin,  C.  G.,  Prost  och  Kyrko- 
herde   1 

Broek,  Pal.,  f.  Pastor i 

Brorström,  Th.,  Kyrkoherde   .  .     1 
Brorström,    Th.    P.^   Prost    och 

Kyrkoherde 1 

Braseliiis,  A.,  Prost  och  Kyrko- 
herde       1 

Bruzelius,  J.,  Prost  och   Kyrko- 
herde        1 

Böklin,  P.,  Kyrkoherde 1 

Carlström,  P.,  Pra?hendekommi- 

nislelr 1 

Cederberg,  J.  D.,  Kvrkohcrde    .     1 
CederlAf,  P.,  Kyrkoherde  ....     1 
Collin,  Es.,    Prost    och    Kyrko- 
herde       1 


CoHin.  M.  Elmgr.,  Prost  och 
Kyricohorde 

Cöster,  Pr.  O.,  Prost  och  Kyrko 
herde   

Dahl,  P.,  Professor  och  IlArads- 
prost ' 

Dahlberg,  P.  D.,  Kyrkoherde    • 

Danielsson,  It.,  Prof.  och   Prost 

Danielsson,  C,  Komminister  .  • 

Duoér,  N.,  Prost  och  Kyrko- 
herde  

EfTergren,  J-.  G.  G.,  Prost  och 
Kyrkoherde 

Ekelund,  J.  G.,  Prost  och  Kyrko- 
herde  

Elg,    Sim.,    Prost    och    Kyrko- 

'   herde   

Kngdahl,  C.  D.,  S.  M.  Adj.    .  . 

Engdahl,  S.  G.,  K|;l.  Uof-Pred. 
och  Häradsprost 

Flensburg,  N.  J.,  Prost  och 
Kyrkoherde   

Falck,  J.  M.,  Hfiradsprost    .  .  . 

Falck,  S.  P.,  Häradsprost    .  .  . 

Peuk,  G.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Gadd,  E.  O.,  Prost  och  Kyrko- 
herde   

Grönberg,  N.  M.,  Kyrkoherde   • 

Gronvall,  L.,  Hllradsprost.  .  .  . 

Herslow,  N.  G.,  Kyrkoherde  .  . 

Herslow,  P.  J.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Heurgren,  P.,  ▼.  Pastor     .... 

Hofverberg,  C,  Prost  och  Kyrko- 
herde   • 

Holm,  C,  Prost  och  Kyrko- 
herde   

Holmberg,  L.  P.,  Ifflradsprost   • 

Holmgren,  G.  L.,  Kyrkoherde   • 

Hvrasser,  A.  W.,  ?.  Pastor  .  .  . 

Hörlander,  H.  P.,  Kyrkoherde  . 

Julius,  J.  H.,  Kyrkoherde     .  .  . 

Kallenberg,  J.  B.,  Prost  och 
Kyrkoherde   

Kemner,  Ch.  P.,  Prost  och 
Kyrkoherde  

Kinberg,  J.  H.,  Håradsprost    .  . 

Krok,  N.  M.,  Prost  ocii  Kyrko- 
herde    

Kropp,  J.  A.,  ▼.  Pastor    .... 

Lilljeborg,  i.  P.,  Häradsprost    . 


LindeUad,  C,  Prost  oeh  Kyrko- 
herde    

Malmströra,  JMich.,    Kyrkoherde 

Malinuuisl,    A.   P.,     Prosl    och 

'    KyrEoherde  

MöFler,  J.,  prost  och  Kyrko- 
herde   

Pfilsson,  Sv.,  Häradsprost  ..... 

Nordström,  Fr.,  Kyrkoherde   .  , 

Norsell,  A.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Olin,  P.  O.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Olin,.  C.  O.,  S.  M.  Adj 

Palmgren,  J.  N.,  Kyrkoherde    . 

Palmquist,  L,.,  Prost  ooh  Kyrko- 
herde    *  .  .  . 

Pettersson,  Jakob,  Prost  och 
Kyrkoherde  

Pettersson^  Joh.,  Hfiradsprost    . 

Pettersson,  Sven,  Kyrkoherde    . 

Psitander,  N.  C,  Kjjl.  HoFpred., 
Prost  och  Kyrkoherde   .... 

Qiiiding,  J.  N.,  Häradsprost    .  . 

RoseoQuist,  Th.,  Kyrkoherde  •  . 

Roth,  D.  B.,  Hfiradsprost .... 

Rhode,  C,  W.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    .,  . 

Rnnstedt,  J.  U.,  ▼.  Pastor    .... 

Schaar,  C.  J.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Sjöberg,  N.,  Prosl  och  Kyrko- 
herde    * .  .  . 

Starck,  C,  Th.  D:r  och  Hfirads- 
prost   . 

Ström,  P.  S.,  Hfiradsprost   ,  .  . 

Sylvan,  Chr.,  Hfiradsprost    .  .  • 

Södergren,  L.,  Kyrkoherde  .  .  . 

Tegnér,  Chr.,  Prost  och  Kyrko- 
herde    

Theander,  O.  P.,  Prost  och 
Kyrkoherde  

Tornberg,  Er.,  Hfiradsprost .  .  . 

Trftgflrdh,  L.  Just.,  y.  Pastor    . 

Tullberg,  H.,  Prost  och  Kyrko* 
herde   

Tullberg,  J.  W.,  Prost  och 
Kyrkoherde   

Westerström,  N.  P.,  Hfirads- 
prost     

Wingren,  Prosl  och  Kyrkoherde 

Wqilin,  R.,  Kyrkoherde    .... 


Wred,  P.  W.,  PrortochKyrko- 

„  herde   1 

^kerberg,  fl.  S.,  Kyrkoherde  .  .  1 

Åkermän,  Joh.,  Hfiradsprost    .  .  1 
Öberg,  H.,  Kgl.  Hofpred.,  Prost 

och  Kyrkoherde 1 

Stockholm: 

Dahlström,  J.  A.,  Rektor  ....  1 

Ekendabi,  C,  Lektor 1 

Elmblad,  P.  M.,  Lektor    ....  i 

Falck,  A.,  Filos.'  Mag 1 

Genberg,  P.,  Statsråd  och    Chef 

för  Kgl.  Écclesiastik-Departe- 

mentet 1 

Hazel.ius,   X,   A.,    Ofycrsta-kjt-         ^ 

^  oant  m.  m 1 

Kgl.  Krigs- Akademiens  Bibliothek  1 
Lundbergsson,  Jon.,   Lfirare    vid 

Nya  Elem«  Skolan 1 

Löwenbjelm,  6.  S.,  Fil.  Mag.  .  1 

Nattsén,  A.,  Kyrkoherde   ....  1 
Pelterssoo,  A.  Z.,  Th.    D:r    och 

Pastor  Hrimarius 1 

Rake,  G.  R.,  Lektor 1 

Sanndahl)   O.,    Aman.    vid   HoL 

Consist 1 

Schinck,  Mart.,  FiL  Mag.    ...  1 
Svedbom,  P.  E.,  Lfirare  vid    N. 

Elem.  Skolan 1 

Thvselius,  P.  E.,  Lektor   ....  1 

Wallander,  C.  E.,  Filos.  Mag.  .  1 

Öfverberg,  H.  J.,  Kgl.   Hofpred.  1 

Upaala: 

Annerstedt,  Th.,  Pro-Rektor  .  .  1 

Björk,  C.  J.,  Skoladjunkt  ....  1 

Callerholm,  C.  W.,  Skoladj.  .  .  1 

Enström,  E.,  Apologist 1 

Kjelldahl,  A.  M.,  Skoladj.    ...  1 

Roos,  C.  O.,  Coll.  Scholo  ...  1^ 

Sahlin,  Th.  G.,  Coll.  Scholse  .  .  1 

Uppström,  A.,  Skoladj 1 

Wingårdh,  C.  F.  af,  Erkebiskop 

ra.  m 1 

Gefie: 

Selggren,  J.,  Rektor 1 

Osell,  M.  T.,  Lektor 1 


Linköping: 

IJedréo,  J.  J.,  Biskop  m.  m.  .  .  1 

Sahlström,  P.,  Bokhandlare.  .  .  10 

Wallman,  J.,  Lektor 1 

Götheborg: 

Bredberg,  O.,  Student 1 

Kullberg,  N.,  Rektor 1 

Haimsiad: 

{.ohanMon,  J.,  Bokhandlare  ...  10 

Åberg,  L.,  Rektor 1 

Kongabacka: 

I^nde^ren,  J.,  SkoUflrare    ...  1 

Kalmar: 

Aiirelius,  D.,  Lektor 1 

Dahm,  O.  E.  L.,  Rector  Scholo  1 

Erlandsson,  P.,  Gonrector  Scholn  1 
KjOhlström,  Abr.,   Goll.    Scholse.  1 

Kullberg,  A.  af,  Biskop  m.  m.  .  1 

Ljunggren,  N.  P.,  Lektor    ...  1 

Rydén,  J.,  ColL  ScholsB    ....  1 


Sylvander,  G.  W.,  Goll.  Scholae 
Wittboin,  y,  Lektor    

Wea^ö:  ^ 

Ahlstrand,  A.  G.,  Lektor  .... 
Heurlin,  C.  J.,  Biskop  m.  ra.  . 
Lindgren,     N.,    Proiesior    och 

Kyrkoherde 

Wetter,  G.  W.,  Gymnasiiadjunkt 

Wisby: 

Cramér,  H.  J.  G.,  Lektor.  •  .  • 
Sare,  P.  A.)  Goll.  Schol»  .  .  . 

Kåpenhamn: 

Rudelbach,  A.  G.,  Th.  D:r,  Kon- 
sistorial-RSd  och  Riddare    .  . 

Stora  Kongl.  Bibliotheket    .  .  . 

Sorterup,  B.  J.,  Pastor  till  Langaa 
och  Oxendrup  på  Fyen    ...    3 

DubUn: 

S:t  George,  Gharles  Mannen^ 
Esqu.,  Kongl.  Engebk  Ghargé 
d^AITaires 1 


Forori 

Het  sätt,  hvarpä-  man  hos  ett  folk  under  tidemas  lopp  och 
olika  bildningsgrader  har  sörjt  för  den  oflfentliga  undervisnin- 
gen, år  onekligen  att  räkna  bland  de  föremål,  som  med  råtta 
ädraga  sig  tånkarens  uppmärksamhet  Långe  har  det  ansetts 
önskvärdt  att  ega  en  framställning  af  undervisningsväsendets 
historia,  hvilken  i  närvarande  tidpunkt  torde  kunna  påräkna 
desto  större  intresse,  som  man  inom  fäderneslandet  är  sys- 
selsatt med  offentliga  undervisningens  förbättring  och  känne- 
dom om  våra  allmänna  läroverks  historiska  utveckling  följakt- 
ligen ej  kan  vara  obeböflig.  —  Af  det  Sällskap  för  utarbetande 
af  Skånes  Historia  och  Beskrifning,  hvars  stiftande  Oskarsdagen 
4844  af  biskopen  och  kommendören  m.  m.  herr  doktor  W. 
Faxe  föreslogs  och  hvilket  kort  derefter  bildade  sig,  bar  un- 
dertecknad haft  i  uppdrag  att  skildra  Skånska  Skolväsendets  hi- 
storia och  till  allmänhetens  benägna  ompröfning  meddelas  här- 
med detta  arbete,  som  utgör  frukten  af  nära  4  ärs  forsk- 
ningar. 

Ehuru  de  lärda  skånska  skolomas  historia  utgör  hufvud- 
föremålet  för  denna  skrift,  hafva  dock  folkundervisningens 
öden  i  korthet  åfven  blifvit  tecknade.  Utrymmet  har  ej  med- 
gifvit  att  åt  detta  sednare  intressanta  ämne  egna  någon  utför^ 
ligare  framställning. 

Det  är  i  synnerhet  efter  otryckta  källor,  som  denna  skol- 
historia blifvit  bearbetad.  Enar  arbetet  ända  till  år  4660  sys- 
selsätter sig  med  Danmarks  skolväsende,  har  det  enkannerli- 
gen varit  danska  arkiver ^  hvarur  materialiema  blifvit  hämtade. 

Om  författarens  skrift  i  svenska  litteraturen  kan  hoppas 
något  varaktigare  värde ,  har  han  derföre ,  att  tacka  det  af 
Kongliga  Danska  Regeringen  honom  nädigst  lämnade   tillträ- 


det  till  de  rika  och  herrliga  historiska  skattkammare ,  som  fin-  > 
nas  i  Kongl.  Danska  Geheime  Arkivet  samt  Kongl.  Danska  Kans- 
liets Arkiv,  utan  hvilkas  beg^agnande  det  ej  skulle  hafva  vant 
möjligt  att  tillförlitligt  skildra  skolornas  öden  eller  äterupplirva 
de  gamle  skollärarnes  minnen.  Ilädfrägandet  af  dessa  båda 
arkiver,  Ronsistorii-arkivel,  samt  handskriftsamlingame  pa  Sto- 
ra Koogl.  och  Universitets-Bibliothekema,  alla  i  Köpenhamn, 
bar  satt  författaren  i  tillfälle  att  för  historiens  vänner  framläc;*^ 
ga  mänga  och,  ^äsom  han  tror,  ej  ovigtiga  underrättelser  Ull 
.upplysning  af  det  äldre  danska  undervisningsväsendet ,  samt 
danska  litterär-  och  personal-historien. 

Frän  att  lämna  en  utförligare  teckning  af  skolkollegemes 
öden  har  man  med  afsigt  afhällit  sig,  dels  för  att  ej  öfver 
höfvan  öka  arbetets  för  öfrigt  nog  dryga  omfång,  dels  eme- 
dan i  ett  arbete  öfver  Skånes  Herdaminne,  som,  af  annan 
hand  bearbetadt,  inom  ej  så  lång  tid  lär  utgifvas,  ifrågava- 
rande skollärare,  hvaraf  de  allraflesta  sedermera  inom  stiftet 
vunnit  befordran  såsom  kyrkoherdar,  komma  att  upptagas. 

Den  sakkunnige  läsaren  skall  utan  tvifvel  här  och  der  i 
detta  arbete  påtrufla  luckor.'  Att  fylla  dessa  har  för  författaren 
ej  varit  möjligt,  oaktadt  all  använd  flit,  rådfrägande  af  alla 
bekanta  och  tillgängliga  tryckta  och  otryckta  skrifter,  af  hvilka 
sednare  omkring  230  band,  till  största  delen  i  folio-format , 
blifvit  begagnade. 

Vid  utarbetande  af  detta  verk  har  författaren  mötts  med 
värderika  och  vigtiga  upplysningar  frän  flera  håll,  hvarföre 
han  härmed  offentligen  betygar  sin  hjertliga  tacksamhet.  Sär- 
skilt miä  tacksammast  nämnas  herr  biskopen  d:r  W,  Faxe, 
kopisten  vid  kongl.  danska  Geheime-Arkivet  herr  M.  N,  C.  Kalt 
RasmuBsen  och  akad.  docenten  herr  mag.  Sev.  Cavallin, 

lund  d.  K  Sept.  4848. 

Jloh«  Bm«i  RietB* 


Förteckning  pä  de  hufvudsakligaste  otryckta  källor,  som  blif- 

vit  begagnade  vid  bearbetandet  af  Skånska  Skolväsendets 

historia. 


I  Kongl.  Danska  Geheime  Årkivei:  1)  "Register  oTer  dle  I^n- 
dene"  från  1513  till  1572,  11  toiner  in  folio;  2)  "Skaanske  Register" 
från  1572  till  1660,  6  tomer  in  f.o;  3)  "TegoeUer  över  alle  Landene" 
från  1535  till  1572,  11  tomer  in  f:o;  4)  "Skaanske  Tegoelser"  fria 
1572  till  1660,  9  tomer  in  f:o',  5)  llskiiliga  andra  gamla  handlingar, 
8&som:  ''Gamle  Svenske  Jordeböger,"  ** Jordebog  olTuer  Lunde  Copilels 
och  Domkirkens  Godz,"  "Regislrum  Bonorum  Ecclesiao  Lundensis"  m.  m. 

I  KongL  Danska  Kansliets  Arkiv:  63  "Sjsllandske  Register''  och 
7)  "Sjacllandske  Tegnelser.'' 

I  Köpenhamns  akademiska  Consistorii  Arkiv:  8)  ''Act.a  Consistorit," 
8  tomer  in  4:o',  9)  ''Matricnla  Dniversitatis  Hafniensis 'y**  10)  ''Consi- 
storii Copibog  fra  1632 — 1646;''  11)  "Dokumenter,  ang.  Universitets 
Naadsens  Aar  af  Lunde  Kapitel,"  n:o  93,  m.  m. 

Pl  Stora  Kongl.  Bibliotheket  i  Köpenhamn:  12}  "P.  M.  Ostrupii 
&  Matthioe  Jani  liber  visilalionis  scanensis"  (Thottske  Ms.  Sami.,  4:o, 
n:a^  1586)*,    13)  "Magni  Matthias  Collectanea  ad  bistoriam  Scanensem*," 

14)  Sijrcrt  Grubbes,  "Gurriculum  vilse  (Uldalske  Sami.,  4:o,  n:o   449); 

15)  biskop  "P.  fJegelund.4  Kalender."     (Hjelmstjemske  Sami.). 

På  Köpenhamni  Universitets  Bibliothek:  16)  "Statuta  Synodalia" 
(Donatio  varioriim,  4:o,  n:o  125);  17)  "Mete  Scholasticie"  (Rostgaar- 
diantf,  f:o,  n:o  182);  18)  Thura,  "ValvaB  Scholarum  Danici  Regni  aper- 
tsB,"  4:o. 

P&  Lunds  Universitets  Bibliothek:  19)  "Diplomatariunr  Capituli 
Lundensis,"  2  tomer  in  f:o;  20)  prof.  G.  Sommelii  Samlingar  till  skån- 
ska presterskapets  historia,  3  tomer  in  f:o;  m.  m. 

I  Lunds  Domkapitels  Arkiv:  21)  Lunds  Domkapitels  protokoller 
från  1689  till  närvarande  tid;  92  tomer  in  f:o.  22)  Lunds  Eforsarkiv, 
11  konvoluter  in  f:o. 

På  Gefie  Lärdoms-Skolas  Bibliothek:  23)  "Antiquitatcs  Lun- 
denses." 


I  biskop  W.  Faxei  Samlingar:  24)  Elmgrenska  Sainlingarne  till 
Lunds  Stifts  herdaminne,  2  tomer,  4:o*,  25)  A.  Magnusson,  "Biogra- 
pbiska  Anteckningar  öfver  Lunds  Stifts  ▼.  Presterskap,"  1  tom,  f:o. 

För  öfrigt  hafva  alltjemt  upplysningar  hftmtats  utur  skol-arkiveme 
uti  de  skinska  stfldeme,  filskilliga  ^rddhua^  och  pastor s^arkivtr,  m.  fl., 
soin  på  sina  särskilda  stallen  firo  namngifna.  Dessutom  skriftliga  upp- 
gifter från  flera  bland  skolornas  förra  eller  nuvarande  Iflrare. 


InnehillsiSrteckning. 

AUmKuia  ftfcolMatorlen  (s.  1—190). 

Skolorna  vnder  dansk  s^rrolae  (•.  1—128). 

V^örste  Perlodeo. 

Äap.  /.  BiidDingsBDstaUeriia  i  klostren  s.  1 — 4.  Skftiuka  klostren 
8.  5 — 13.  RIosterskolorna  s.  13 — 15.  Uodervuningens  beskaffenhet  un- 
der medeltiden  s.  15 — 23. 

Kap.  IL    Om  skolböckerna  under  medeltiden  s.  24—33. 

Kap,  III.    UtUndska  resor  s.  34 — 38.    Collegium  Lundense  i  Paris 

8.  38^39.    Bibliothekerna  under  medeltiden  s.  39 — 43. 

Kap.  IV.  Om  skoltukten  s.  44 — 47.  Om  undervisningsTfisendet 
kort  före  reformationen  s.  47 — 52.  Stiftandet  af  Köpenhamns  univer- 
sitet 8.  52—54. 

Andva  Perioden* 

Kap.  V.  Reformationens  nfirmaste  inflytande  pS  skoh&sendets  för- 
bittring 8.  55 — 57.  Kyrkoordinansen  ^f  1537  s.  57^64.  Anslag  till 
låroverken  s.  65 — 66.  Nationalsynodens  i  Antvorskor  stadgande  1546 
om  likformighet  i  IfirosAttet  s.  66 — 69. 

Kap.  VI.  NSgra  drag  om  skolvAsendet  nSgot  efter  reformationen 
s.  70—71.  Lflijungames  fordna  belfigenhet  i  skolornas. 71— 75.  Skol- 
ungdomens fester  s.  75 — 79.    Fastlagsupptfig  s.  79 — 80.    Skolkomedier 

9.  80—83. 

Map»  VII.  Skolorna  under  Kristian  1V:8  regering  8.84 — 110.  Sko- 
lornas reformation  1604  s.  84 — 89.  Skole-reglemenlet  af  Ir  1632  s. 
89—92.  Skolböckers  författande  s.  J92— 99,  Gymoasiernas  inrlttande 
a.  100.  Lunds  gymnasium  a.  101 — 104.  Om  tillståndet  i  d«  akftnska 
skolorna  åren  1611—1637  s.  105—110. 

K<jq).  VIII.  Skolorna  under  Fredrik  III.  s.  111.  Meta»  aeholastica! 
af  år  1656  s.  112—114.  Rektor  Hans  Mikkelsen  Ravns  betänkande  om 
de  lirda  skolorna  s.  115«— 118.    Om  folkundervisningen  s.  118 — 127. ' 


Skolorna  änder  sTonsk  styrelse. 
Tredje  Perlodeo. 

Kap.  IX.  'Inledoiog  s.  128 — 130.  Ofrcreiirt  af  sTenska  skolordnin- 
garne 8.  130—169.  Skolordningen  af  Sr  1571  s.  131—135.  Gustaf  II 
Adolfs  förtjensler  om  svenska  laro?erkct  s.  135—143.  DroUn.  Krisli- 
nas  skolordning  af  fir  1649  s.  144-^149.  Karl  XU  skolordning  s.  149 
—152.  Fredrik  1:8  skolordning  af  fir  1724  s.  152—157.  (PöreUsniog 
i  skolorna  öfver  grundlagarne  s.  157 — 158.  PSkudet  om  handaslAJder 
i  skolorna  mellan  lAstimmame  s.  159.  Brytning  i  frfiga  om  svenska 
allmflnna  Urorerket  s.  159—162).  Gustaf  lV:e  Adolfs  skolordning  af 
fir  1807  s.  162-^167.  Kari  XIT  /obans  skolordning  af  Ir  1820  s.  167 
—169.    Om  skolomas  reform  s.  169—171. 

fap.  X  Lflrjnngarnes  atållotng  t  skolorna  Tid  medlet  af  förra  fir- 
hundradet  8.  172—181. 

Kap.  XI.    Om  folkundervisningen  s.  182—190. 

Speciella  SkoIlilstoHeii  (a.  191—576). 

Kap.  XIL  Uudervisningsanstalterna  i  Lund  s.  193 — 328.  Lunds 
kathedralskola  och  gymnasium  s.  193 — 324.  Skolans  vilgArare  a.  224 
—237.  Kathcdralskolans  rektorer  s.  238—281.  Theologie  lektoreme 
vid  domkapitlet  t  Lund  a.  282 — 291.  Professorerne  ?id  Lunds  gymna- 
sium s.  292 — 304.  Kalhedralskolans  konrektorer  a.  305—310,  adjunk- 
ter 8.  311 — 313,  kolleger  s.  314 — 321,  exercitiimAstare  s.  321,  ut- 
mflrktare  disciplar  s.  322 — 324.  Folkskoll Arareseminarium  i  Lund  8. 
325—27.  Lankasterskolan  s.  327.  Fattigskolan,  flickskolan,  smfibarns- 
akolan  a.  328. 

Kap.  XIII.  Undervisningsanstalterna  i  MalmO  a.  329 — 409.  LAr- 
domsskolan  och  gynmasiet  f.  329 — 348.    Skolans  vAlgArarcs.  348— 351. 

LArare  vid  Malmö  gymnasium  s.  353 357.    Skolans  rektorer  s.  358 

—390,  konrektorer  s.  391—96,  kolleger  a.  397-406,  utmArkiare  di- 
aciplar  a.  407— 40a    tffriga  skolor  i  Malmö  a.  408—409. 

Kap.  XIV.  Undervisningsanstalterna  i  Landskrona  a.  410—446.  Lår* 
domsakolan  a.  410—446.  Skolans  vAlgörare  a.  417—419,  rektorer  a. 
421 — 441,  kolleger  a.  442 — 445,  utmsrkiare  diaciplar  s.  446.  Gjör- 
ioffaka  skolan  a.  446. 

Kap.  XV.  UndervianingsansuUerna  i  Heliingborg  a.  447—489.  Lat* 
dorasakolaa  s.  447—488.  Skolans  vAlgörare  a.  460—462,  rektorer  s. 
465—482,  koUeger  s.  483—488,  utmArkUre  disciplar  s.  488.  Pria- 
aesaan  Eugcniaa  flickakola  a.  488-489.    Lankaaterskolan  a.  489. 

Kap,  XVI,  UndervianingsanaUltema  t  Kristianatad  a.  490—527. 
LArdemsakolan   a.   490.     Skolans   vAlgörare  a.  500—502.     Apologiat- 


skolan  a.  503.  Skolans  rektorer  s.  504—521,  kolleger  s.  522—526. 
Apologtstskolans  lärare  s.  526.  UlmArktare  disciplar  från  KrisliantUds 
lardoinsskola  s.  527.     Hert.  Karls  Barnskola  s.  527. 

Kap.  XVII,    Skolorna  i  staderna  Wa  och  Ähus  8.  528—533. 

Kap.  XVIII.  UnderTisningsanstalterna  i  Ystad  s.  534—567.  Lflr- 
domsskolan  s.  534 — 565.  Skolans  rfllgörare  s.  540 — 542,  rektorer  s. 
543—561,  kolleger  s.  561—565.  Utmarktare  disciplar  s.  565.  Lan- 
kasterskolan  s.  566 — 567.     Söndags-  och  gesäll-skolorna  s.  567. 

Kap.  XIX.  Skolorna  i  Trelleborg,  Skanör,  Falsterbo,  Engelholm 
och  Cimbrishamn  s.  568 — 576. 

Kap.  XX.  SkoUftrarnes  aflöningsstat.  Helgonskyldskornet  s.  577 — 
585. 

Urkunder  till  upplysning  af  skinska  skolväsendets  historia:  s.  587 
—655. 


Första  Perioden. 

Kap.  I. 

Bildnmgsanstaltenia  i  klostren.    Undemsningeiu 
beskåffd^nhet  derst&des. 

1.  Il  var  och  en  med  kännedom  af  bildningshislorien  måste 
medgifva  att  munkarne,  oaktadt  alla  lyten,  under  medel- 
tiden dock  utgjorde  en  sårdeles  vigtig,  ja  nästan  den  enda, 
bildningslänken  mellan  vår  nord  ocb  det  södra  Europa. 
Klosterlugnet  framkallade  sysselsättningar  med  litterära  äm- 
nen, hvilka  dessutom  uti  ordensregloma  gemenligen  sär- 
skilt voro  anbefallte.  Klostren  utgjorde  den  tidens  nästan 
enda  bildningsanstalter.  FrSoi  början  voro  ock  munkame 
förpligtade  att  hålla  skolor,  hvadan  kloster  och  skola 
Tordom  hade  ett  gemensamt  namn  (Monasterium).  De 
första  kristna  skolorna  äro  att  söka  i  benediktinerklostren, 
hvilka  visserligen  företrädesvis  afsågo  de  andliges  bildning, 
men  tfven  Jekmännens. 

Kejsar  Karl  den  Store,  sjelf  i  hög  grad  en  varm 
ifän  af  ungdomens  vetenskapliga  bildning,  hade  på  ett 
möte  i  Achen  år  789  strängeligen  ålaggt  munkarne  att 
sysselsätta  sig  med   ungdomens    handledning   i   studier^}. 


^j  Harzkeitn,  CoociJ.  Germ.  I.  inii.  "ut  scholoe  legeDtium  puerorum 
ftaol,  PsaJmos,  noUs  caotus,  Gomputum,  Grammaticam  per  siogula  mo- 
nasteria  yel  epifscopia  (biskopliga  residenser)  diicaot.'^  J.  Launoia,  De 
scholis  celebrionbtts ,  ~  seu  a  Garolo  Magoo ,  teu  post  eundem  Garolum 
per  oCcideDtem  inslauratis.  2.  3.  10. 

1 


8 

Före  (len  store  kejsarens  lid  hade  ingm  verldslig  förste 
vårdat  sig  om  det  lägre  folkets  undervisning,  men  denna 
fann  i  honom  en  kraftig  målsman.  Dessa  b^nödanden 
fullföljdes  dock  ej  af  Karls  efterträdare:  det  uppvaknade 
vetenskapliga  Ufvet  tynade  snart  af  och  vesterlandet  var 
under  10:de  århundradet  försänkt  i  djupt  barbari. 

Stiflsskolorm  uppkonuno  i  8:de  århundradet  genom 
biskop  Chrodegaiigs  (742 — 46)  inrättning  af  kanonikater, 
till  följe  hvaraf  de  till  kathedralkyrkan  hörande  andlige 
skulle  bo  tillsammans  likasom  i  ett  kloster,  hafva  gemen- 
samma arbeten,  undervisas  i  den  hdiga  skrift  och  säng 
samt  genom  en  af  kollegiet  vald  broder  föra  uppsigten 
öfver  de  dem  anförtrodda  ynglingame  och  midervisa  dessa , 
^så  att  de  utrustade  med  kyrklig  lärdom  och  andfiga  vapen 
kunde  blifva  värdige  att  en  gång  uppstiga  till  kyrkans 
hedersposter.^  —  Desse  kaniker  bildade  sedermera  de 
mäktiga  domkapiileu  och  deraa  skolor  utgöra  de  under 
medeltiden  sä  vigtiga  katkedrahkolorna  i  de  biskopliga 
residensstäderna. 

Påfven  Gregorius  VII  utfärdade  d.  15  Dec.  1078  eu 
bulla,  hvilken  med  skäl  kau  anses  för  skolväsendets  grund'- 
lag  under  dessa  tider.  I  fiaronii  Annales  (XVII,  480 — 
481)  finnes  den  tijl  k.  Olof  i  Noi^e  sända  redaktionen; 
en  dyUk  ankom  äfven  till  Danmark^  men  är  nmnera  Ibr- 
konunen.  Deri  skrifver  påfven:  ^i  vilje  göra  eder  kun- 
nigt att  vår  önskan  är  att  sända  eder  några  af  brödeiiia, 
som  äro  trogna  och  lärda,  till  att  undemsa  eder  i  all 
kunskap  och  all  lärdom  i  Kristo  Jesu,  så  alt  J  magen 
blifva  anständigt  undervisade  efter  den  evangeliska  oeh 
aposloUska  läran,  uti  intet  vacklande,  men  rotade  och 
grundade  på  den  fasta  grund,  som  är  Jesus    Kristus,  sa 


att  J  rikligare  och  TiillkondigaTe  iillvexen  i  gndon^ig  dygd 
ecb  bereder  eder  den  fulla  lönen,  som  skall  följa  efter 
gemiiigar,  frukter  af  tron.  Men  soni  det  I)lif>er  i  hög 
grad  svårt  för  oss  att  utföra,  såväl  genom  ländernas  af- 
stånd^  som  särdeles  för  obekantskap  med  ert  språk,  så 
bedja  vi  eder,  liksom  ti  äfven  befallt  Danskarnes  ko-- 
nung  att  J  sanden  af  edert  lands  unge  ädlingar  till  apo- 
stoliska hofvet,  på  del  att  desse,  flitigt  undervisade  i  gu- 
domliga och  helgade  lagar  under  apostlanie  Petri  och  Pauli 
vingar,  må  återföra  till  eder  den  apostoliska  stolens  bud, 
ej  längre  bland  eder  såsom  okände,  utan  såsom  kände, 
icke  längre  såsom  rå  och  okunnige,  utan  såsom  bildade 
både  i  språkkunskap,  vetenskap  och  seder,  mäktige  att 
predika  Gudi  värdigt  och  kraftfullt  och  med  samma  Guds 
bjelp  uppodla  allt,  som  kristliga  religionens  ordning  kräfver.^ 
Omkring  ett  århundrade  derefter  påbjöd  påfven  Alex^ 
änder  III  (1179)  att  vid  alla  kloster  och  domkyrkor 
skolor  skulle  anläggas  öch  de  förut  anlaggda,  men  nu  för- 
fallna, återupprättas:  en  lag,  som  stadlastades  på  4:de 
lateranska  mötet  (1215)  af  Innocenlius  Hl,  imder  hvil- 
ken  påfvedomet  nådd^  sin  största  höjd.  Det  stadgades 
vid  sislnämda  tillfälle  uttryckligen  att  lärame  vid  kathe- 
dralema  skulle  utan  ersättning  undervisa  ej  blott  yngre 
klerker ,  utan  äfven  sådan  ungdom ,  som  ej  hörde  till  klo- 
stret^). Samme  påfve,  som  i  romerska  kyrkans  peeda- 
gogik  intager  det  utmärktaste  rununet,  förordnade  äfven 
att  vid  alla  kathedraler  härare  i  grammatik  och  lektorer 
i  theoiogi  borde  anställas,  på  det  att  ej   hädanefter   brist 


*)  G.  (r.  Keuffel,  HUloria    origiais  ac   progressiis    Scholttruni    inler 
Christianm.    249-4. 

t» 


på  vetenskaplig  bildning  (scientiaB  defectus)  mätte  ega  rum 
(Dipl.  S.  I.  199.  ff)-  Detta  bref  afläts  äfven  tiB  de  nor- 
diske biskopame,  men  det  är  obekant  om  det  medförde 
någon  betydlig  verkan. 

Några  år  sednare  (1219)  utfärdade  påfven  Hon(H 
rius  m  för  bildningsanstaltcriia  en  lag,  genom  hvilken 
strängeligen  befalltés  att  ^män  skulle  i  klostren  anställas 
som  voro  magistrar  i  theologi,  och  om  magistrar  ej  kun- 
de fås,  andra  läraktige  män  af  församlingens  praelater  och 
kapitel  för  att  förestå  theologiska  vetenskapens  studium. 
Der  ej  de  förra  lönerna  voro  tillräckliga,  måste  nya  an- 
slag af  kyrkans  inkomster  anordnas  åt  läranie  i  theologi 
'or  så  lång  tid  de  i  skolorna  imdervisade,  och  understöd 
kaffas  åt  dem,  som  der  oalbrutet  i  6  år  begagnade  un- 
dervisningen. —  Samme  påfve  skickade  (1218)  befallning 
till  erkebiskopen  Andreas  Suneson  att  anlägga  skolor,  i 
hvilka  de  från  hedningarne  inköpta  döttrarna,  som  af  för- 
äldrame  eljest  plägade  dödas,  kunde  erhålla  en  ki*istlig 
uppfostran. 

2.    Om  de  skånska  klostreo.    Klosterskoloma. 

Redan  i  flera  århundraden  hade  munkväsendet  blom- 
sti*at  i  det  sydliga  och  vestra  Europa,  innan  detsamma 
ungefäi*  vid  samma  tid  som  kristendomen  inkom  i  Norden. 
Här  hade  munkväsendet  sin  gyllene  tidsålder  under  erke- 
biskopai^ne  Eskil,  Absalon  och  Andreas  Suneson  samt  ko- 
nungame  Valdemar  I,  Knut  VI  och  Valdemar  II.  —  Det  är 
bekant  att  munkanie  medförde-  nya  kunskaper  och  upp- 
finningai*,  uppodlade  landet  kring  klostren,  och  befordrade 
boskaps-  och  trädgårdsskötsel  samt  också  utöfvade  ett  ej 
obetydligt  inflytande   på    handtverkeriemas    utveckhng.   — 


Mand  andra  åligganden  voro  munkarne,  såsom  vi  sett, 
åfven  förbundne  att  åt  ungdomen  meddela  boklig  under- 
visning. —  Alldenstund  under  större  delen  af  medeltiden 
nästan  inga  andra  undervisningsanstalter  i  Skåne  funnos 
än  i  klostren,  är  det  behöfligt  att  här  om  de  skån- 
ska klostren  lämna  några  korta  underättelser  ^).  Vi  förut- 
skicka den  anmärkning  att  de  första  munkar,  som  från 
Danmark  hitkommo,  voro  de,  som  af  Ansgarius  medför- 
des från  Corbey  af  benediktinerorden;  sedermera  inkommo 
Praamonstratenser,  Bembai'diner  eller  Cistercienser,Fralres 
Trinitatis,  Dominikaner,  Franciskaner  och  KarmeUter. 

LUND.  1.  2.  St.  Laurenin  kloster.  Det  äldsta 
klostret  i  Limds  stift  är  St,  Laurentii ,  hvars  munkar 
sannolikt  tillhört  benediktiner-orden  *).  I  gamla  handlin- 
gar säges  detta  kloster  vara  samtidigt  med  biskopsdömet 
(\oaBvum  episcopatui^) ,  d.  ä.  omkring  år  1048.  Den 
vanliga  meningen  är  att  dessa  munkar  ej  länge  bekände 
sig  till  nämda  orden ,  utan  snart  förvandlade  sig  till  re- 
geÄundna  kaniker  elter  Augustini  regel  (canonici  regula- 
riter  viventes),  hvilket  förmodas  hafva  skett  omkring  1085, 
då  Knut  den  Helige  begåfvade  domkyrkan  och  ånyo  grun- 


'}  K&llor:  Daugaard,  Om  de  danske  Kloslre  i  Middelalderen. 
Kbhn.  1830.  Wieselgren,  De  Claustris  Suiogotbicis.  Land  1832.  Reu- 
terdahl,  Sv.  Kyrkans  Hist.  Ib.  1838,  1843.  —  Dessutom  Scriptt.  Rer. 
Dan.  ocli  DipL  Gap.  Lund.' 

.  -•)  Benedikt,  grefve  af  Nursia  (f.  480  +  543)  stiftade  år  529  pfi 
Monle  Cassino  \  Campanien  det  första  klostret  i  veslerlondrt. —  115:6 
seklet  funnos  15,107  benediklinerkloster.  af  bvilka  under  tidernas  lopp 
utgingo  24  pfifvar,  200  kardinaler^  1,600  erkebiskopar,  4,600  bisko- 
par, 16,000  författare,  1,560  belgon  ocb  5,000  beliga,  som  ansSgog 
förtjena  kanonisation.  Jfr.  det  Iflrnrikn  och  bögst  iniressanla  arbetet  af 
C.  r.  A,  Lange,  De  norske  Klostres  Historie.    Kristiania  1846  p.  52. 


dade  detta  kloster.  —  EU  gammah  och  ett  uytt  St.  Lau- 
rentii  kloster  omtalas.  Dä  högra  sidoältaret  i  Luods  krafts- 
kyrka  är  1131  skulle  invigas,  togos  helgedomar  "frän 
altaret  i  det  gamla  klostret^,  meo  man  saknar  uppgift  pä 
om  det  var  då,  eller  vid  något  annat  tillfälle,  som  det  nya 
klostret  inrättades.  Det  ena  åtskiljes  ej  sedermera  frän 
det  andra,  utan  blott  i  aUmänhet  omtalas  S.  Laurentii 
kaniker.  Huru  långe  dessa  munkar  varit  regelbundna  ka- 
niker,  innan  de  blefvo  canonici  saeculares  kan  man  ej  sä* 
ga.  Klostret  förvärfvade  sig  många  rikdomar  och  egde 
ett  stort  antal  prs^enden.  Kanikeme  vid  St  Laurentii 
kyrkan  utgjorde  Limds  domkapitel,  med  anledning  hvaraf 
de  äfven  kallas  domherrar.  Vid  detta  kloster  har  den 
äldsta  oiTentliga  skolinrättning  i  vår  nord  egt  rum.  Uni- 
versitetets n.  v.  musikaliska  kapell  har  utgjort  en  af  be- 
nediktinerklostrets  byggnader. 

.  3.  AlUielgononkloster  (Monasterium  omnium  San- 
ctorum)  har  legat  norr  om  staden  på  den  s.  k.  Helgona- 
bäcken och  tillhört  kluniacenser-orden.  ^)  Att  detta  klo- 
ster, som  blef  stort  och  rikt,  funnits  till  omkring  1134, 
år  bekant  Klostrets  abbot  var  hufvndman  för  ordens- 
bröderna i  norden. 

4.  St.  Peters  kloster  (Monasterium  St  Mariae  dC 
St  Petri)  var  beläget  vester  om  staden  och  är  ännu  till 
i  St  Peters  vackra  klosterkyrka.  Det  var  förnämligast  ett 
nunnekloster,  men  gamla  urkunder  omtala   äfven   munkai*. 


*)  Berno  stirude  Ir  910  ett  nytt  kloster  i  Cla^y  (Cliiniaeum)  i 
Bourgogne  och  förnyade  Benedii^ls  reg^l  i  hela  deca  ulttråokaing,  hTar- 
jenite  han  tillade  mänga  atrioga  föreakrifier. 


Stifielseär^  kan  ej  angifvas,  blott  det  att  klostret  redan 
1164  fanns  tilL  Messenius,  Rhyzelius  och  Lagerbring 
taga  derfore  fdt,  dä  de  förmena  alt  klostret  höft  till 
dominikaner^-orden,  hvilkeu  oppkora  i  13:de  seklet  Klo- 
stret har  legat  n.  v.  om  nuvarande  klo^rkyrkan  och  va- 
rit af  Benedikts  reformerade  orden,  ovisst  hvilken.  KIo-^ 
strets  egendom  tillhör  nu  Trollebergs  såteri. 

6.  Frälsarens  kloster  (Monasterium  St  Salvatoris). 
Grundläggnings-året  är  obekant,  ej  heller  känner  man  hvar 
detta  kloster  varit  beläget ,  så  framt  ej  benämningen  "Brot- 
tens rote'*  (i  sydvestra  delen  af  staden)  möjligen  kan  vara 
en  lämning  af  dess  nanm.  Ordensregehi  är  också  okänd, 
ty  LagerbringB  mening^)  att  klostret  tillliört  Brigittinerna 
måste  naturligtvis  såsom  oriktig  förfalla,  emedan  detta 
kloster  hade  både  abbot  och  kaniker. 

6.  Trefaldighets  kloster  (Monasterium  St  Trinita- 
tis).  Om  detta  klosters  grundläggning,  belägenhet  och 
öden  är  ingenting  bekant  Det  omtalas  år  1151  och  har 
sannolikt  tillhört  Prsemonstratenserne  ^).  En  af  dess  ab- 
boter,  Johannes,  var  berömd  såsom  läkare  och  blef  från 
Skåne  hämtad  för  att  bota  K.  Valdemar  I. 


*)  Monura.  Scaoeiisia  II.  36. 

^  ProBinoDstratenscr-orden  stiftades  af  Norbert  (f.  1082,  f  1134 
sAsoiD  erkebiskop  i  Magdeburg),  en  adiig  cborherre  från  Köln,  hvilken 
efter  ett  utsvAfvande  ungdomslif  lämnade  sitt  kanonikat  och  drog  om- 
kring 'sSsom  en  ifrig  botpredikant.  Slutligen  begaf  han  sig  med  n8gra 
likasinnade  till  Concy-skogen ,  ett  osundt  ställe  i  närheten  af  Laon,  favarest 
den  heliga  Jaogfrun  sjelf  utvisade  åt  honom  en  dngsiätt  lill  byggnads- 
plats (pratum  monstratuoi ,  —  pré-montré),  hvarefter  det  har  1120  an- 
laggda  klostret  fick  namnet  Prémontré  (Prffimonstratum.) 


8 

7.  Scartbrödra--  eller  Dominikaner-klosirei  (Mo- 
nasterium  Dominicanomra) ,  helgadt  åt  J.  Maria,  inrätta* 
des  af  erkebiskopen  Andreas  Suncson  år  1221  %  Det 
har  varit  beläget  vid  Skoniakaregatan  och  ännu  ser  man 
några  lämningar  af  de  gamla  byggnaderna  i  f.  d.  Zicker- 
manska  gården.  Klostrets  ^Liesamestare''  eller  Lektor,  som 
förestod  klosterskolan,  omtalas  i  gamla  diplomer.  (T.  ex. 
ar  1337;  jfr.  Diplom.  Cap.  Lund.  n:o  394). 

8.  Gråbrödra^  eller  Franciskaner-klosiret  (Monasl, 
Franciscanorum),  stiftadt  af  erkebiskop  Uffo  omkring  1238, 
var  beläget  i  nordvestra  kanten  af  staden,  förmodligen  der 
prof.  Prambergs  hus  nu  ligger^).  Förbi  den  tomt,  hvar* 
est  Minoriteme  hade  sitt  kloster,  gar  en  gata,  som  ännu 
benänmes  Gråbrodra-gatan. 

9.  Johaiimteme  eller  HospitalUerne  ^^)  hade  äfven 
ett  hus  i  Lund,  men  hvar  eller  när  det  grundades  är  oIks- 


*)  Denaa  orden,  som  stiftadefl  fir  1215  af  den  spanske  adelsmannen 
Dominicus  de  Guzman  {f.  1170  f  1221),  har  mSnga  förijensier  af 
medeltidens  vetenskaplighet.  Redan  1221  ,  samma  Sr  dS  Lunds  domi- 
Bikaner-kl<is(er  stiftades,  hade  orden  60  kloster  och  &r  1278  rfiknade 
den  417  sådana. 

')  S.  Franciåcua,  hrars  egentliga  nomn  var  Johan  Bernardoni 
(f.  1182  t  1226)  grundade  franciskaner-orden  Sr  1215. 

^®)  Köpman  från  Amalfi  i  Italien  hade  Ir  1043  i  Jenualem  byggt 
ett  kloster,  helgadt  St  Johannes  Döparen.  Dess  munkar  kallades  Jo- 
hanniter  eller  Hospitaliter  och  hade  hufvudsakligen  det  åliggandet  aU 
sköta  och  hjelpa  sjuka  och  fattiga  pelegrimer.  Ar  1113  anslöto  tig  St- 
skilliga  korsriddare  till  detta  klosterhospital  och  onibildade  inrättningen 
till  en  riddare-orden  med  bibehållande  af  Augustini  regel.  Några  ar 
sedermera  tillkom  den  nya  pligten  att  strida  mot  de  otrogne.  1  sed- 
nare  tider  hafva  Jobanniteme  blifvit  kallade  Rhodos-Malteser-Riddare. 
Hufvudsakliga  åndamSiet  med  'deras  hospitaler  (domus  sacra  hospitalis 
S.  Johannis  Uierosylomitani)  i  vesterlandet  var  att  insamla  pengar  lill 
fortsättande  af  kriget  mot  Turkarne.  NSgon  skolundervisning  i  dessa 
kloster  kom  ej  i  frSga.    Jfr.  Lange,  U.  86-87. 


kant  År  1311  förekommer  eii  Johannes  Clommendator 
i  Lund  bland  andra  Priorer  och  Conimendatorer  af  jo- 
hanniter-orden.  —  Svenstorps  säteri  %  mil  n.  om  Lund 
liar  Ulihört  Johanniterne. 

10.  Helgeands-klosiret  (Domus  S.  Spiritus),  for 
fattiges  och  sjukes  vård,  omtalas  redan  1276  och  var 
beläget  vid  stadens  södra  ända.  Ännu  för  få  år  sedan 
såg  man  en  vacker  ruin  af  den  dertill  hörande  kyrkan, 
kallad  Hellig  Geistes  Kyrka. 

11.  Spetelöfs-klostret  (Domus  leprosorum,  Domus 
S;ti  Georgii)  har  legat  mot  öster  utom  staden").  Najii- 
net  lefver  ännu  i  den  s.  k.  Spetelöfslyckan. 

Anm.     Vid  de   3:ne  sistuämnda   klostren,    äfvensom 
vid  följande  under  nirls  14,  16,  21    anförda,   funnos   ej    * 
några  skolor. 

MALMÖ.  12.  Gråhrödra-klostret  stiflades  1419 
tmder  Erik  af  Pommera  och  var  beläget  på  n.  v.  Stortorget 
vid  Rådstugan*^).  År  1529  utdrefvos  munkarne  ur  klo- 
stret af  de  ifriga  Lutheraneme  i  staden.  —  13.  Svart- 
brödra-klostret  omtalas  i  stadens,  kyrkans  och  hospitalets 
gamla  räkenskaper,  men  om  klostrets  historia  känner  man 


^'Jf  "Restant  Nosocomfa  duo,  alterum  leprosorum  exU*a  nrbem  ver- 
*ftus  orientera,  Georgianum  dictuiu,   allerum    in    ipsa    peoe    urbis    porta 
meridionali ,  quam  supra  diximus  rubram  appcllari.     Domum  S:  Spirilua 
vulgo  nominant."     Magm  Matthioe  Goilect. 

*^)  '^Mcciia  pene  urbe  forum  est  spaciesum  admoduin,  et  in  eover- 
sus  örtum  domus  ciuica,  sWe  prstoriura,  amplura  inprimis  atque  mag- 
nificum,  sub  anoum  a  nalo  Christo  1546  iropengis  civitatis  baud  medio- 
cribus  exstructum ,  dirute  prius ,  quod  in  ea  vicinia  erat,  etquidemubi 
Dunc  forum  est^  mooaslerio  eoruiii,  qul  Franciscum  suac  secto*  aucto- 
réln  agnoscunt."  Magni  Matlhio;  CoUect  Handskr.  pä  St.  Kgt.  Bibi.  i 
Köpenhamn  (Gamle  Kgl.  Hfindskriftseml.  n:o  2336,  4:o). 


fO 

ingenting.  —  14.  Helgeands-klostret  stiftades  af  k.  Kri- 
stian L  och  vai*  beläget  vid  vestra  delen  af  staden;  nuin- 
kame  utdrefvos  år  1529. 

LANDSKRONA.  15.  Karmeliter-kloslrel  stillades 
1410  tttaf  Erik  af  Pommern.  Från  detta  kloster  voro 
Frans  Womiersen,  som  sedan  blef  Lunds  förste  evange- 
liske biskq),  samt  den  berömde  predikanten  Martinus  Petri 
(t  1515).  —  16.  Helgeands-klosiret  grundades  af  Povel 
och  Åke  Laxmand  år  1440. 

HELSINGBORG.  17.  Hår  fanns  ett  Svarthrödra- 
Moster,  som  omtalas  redan  1269^^)  och  nedbrols  1556. 

YSTAD.  18.  Gråbrödra-klostret  stiftades  1266 
«ller  1267  af  riddaren  Hoknger  och  hans  fru  Kathaiina. 
År  1531  gaf  k.  Fredrik  I  åt  borgarne  klostret  och  kyr- 
kan, det  förra  tiH  ett  hospital ,  det  sednare  till  sockenkyrka, 
hvarefter  munkame  med  mycken  våldsamhet  från  klosti^et 
blefvo  uldrifne. 

TRELLEBORG.  19.  Grdbrödra-klostret  omtalas  re- 
dan 1239^0,  upphdfdes  1532  och  förvandlades  till  ett 
hospital,  då  klosterkyrkan  öfverlämnades  åt  borgame  till 
kyrka. 

ÅHUS.  20.  HäP  fanns  ett  Svartbrödra^kloster , 
som  omnamnes  år  1289  för  första  gången.  21.  Helge- 
ands-klostret omtalas  i  ett  testamente  af  år  1504. 


1')  Scripu.  Rer.  Dan.  I.  190.  II.  438  Det  omnaraoes  för  år  1289 
i  Dipl.  Cap.  Lund.  n:o  311. 

>«)  Dipl.  Cap.  tuod.  n:o  311.  Daugaard  (U.  152)  Mger  au  åti 
stiftades  1267. 


H 

VÄ.  22.  Omkring  år  IITO  stiftades  här  ett  ffra-- 
momtratenser-^kloster  y  som  sedermera  af  erkd>iskop  Ab-* 
salon  stadfäsiades.  Efter  1213  omtalas  det  ej  mera  och 
man  bar  anledning  att  förmoda  det  klostret  nämnda  år 
nedbrunnit  ^^3  samt  föranledt  dess  flyttning  till  Bäekaskog. 


23.  Dalby  kloster,  stifladt  af  biskop  Eginus  år 
1065,  hade  kaniker,  som  lefde  efter  Angustim  regel 
Klostret  och  kyrkan  hette  det  heliga  Korsets.  Pontoppi- 
dan  och  Suhm  mena  att  klostret  i  början  tillhört  bene- 
diktiner-orden  och  sedermera  antagit  Augustmi  regeP^J. 
Några  lämningar  af  klostret,  som  omkring  1533  sekula* 
riserades,  finnas  ännu  qvar,  samt  en  del  af  den  hen*Iiga 
kyrkan.  Den  hufvudsakliga  delen  af  klosterfastighetema 
äro  samlade  i  den  s.  L  Kungsgårdens  egor. 

24.  Herrevads  kloster  var  ett  mäktigt  och  ansedt 
åt  J.  Maria  helgadt,  cistercienser-  eller  bemhardiner-klo- 
ster*^3,  beläget  i  Risaberga  socken  och  i  N.  Åsbo  härad, 


»»J  S.  R.  D.  I.  143.    Jfr.  Suhm,  X.  220. 

>«)  5.  Augustinus,  biskop  i  Ilippo  uti  Afrika  (f  430),  förmSdde 
presterne  Tid  sin  hufTudkyrka  att  flyUa  tillsammaas  med  honom  i  en 
gemensam  boning,  kvarest  de  skulle  åta  vid  gemensamt  bord  (eommu-' 
BIS  mensa)  och  ingen  af  dem  ega  nfigon  personlig  egendom,  hvilket 
bruk  sedermera  pl  andra  ställen  vann  efterföljd.  1  flera  århundraden 
hade  man  för  detta  sarolif  ej  nägon  skriftlig  regel,  hvilken  först  upp- 
rAtlade»  i  8;dfi  århundradet. 

'^)  Cistercienser-Orden  har  vilL.upphof  från  Robert,  en  adelsman 
från  Champagne,  som  nära  Dijoa  i  Bourgogne  år  1098  grundlade  klo- 
stret CiieauT  (Gislertium) ,  i  hvilket  en  sträng  regel ,  huTvudsaldigen 
öfverensstAmmande  med  Benedikts,  blef  införd.  Den  hel.  Bernhard 
(f,  1091  t  1135)  af  Clairvaux  anses  dock  sfisom  den  egentlige  stiftaren 
<af  ifr&gavarande  Orden,  hvadan  också  dess  munkar  kallade  sig  Bern- 
hardiner. 


<2 

stiftadt  1144  och  invigdt  1150  af  erkdHskop  Eskil,  som 
frän  Citeaux  och  Clairvaux  låtit  hämta  de  första  munkanie. 
Några  ruiner  af  klostret  finnas  ånnu  qvar. 

25.  Bäckaskogs  kloster  (Monast  Saltus  S.  Maria) 
i  Villands  härad  mellan  Ifo  och  Kiaby  sjöar,  var  bebodt 
af  regelbundna  kaniker  utaf  praemonstratenser-orden  och 
klostrets  grundläggning  hänföres  till  erkebiskop  Eskils  tid. 
(Ser,  R.  D.  I.  175). 

26.  Bosjö  kloster  i  Frosta  härad  vid  Ringsjön  var 
ett  nunnekloster  af  benediktiner-ordon  och  stiftades  (tro- 
ligen i  slutet  af  ll:e  eller  början  af  12:e  seklet  Suhm 
(Vn,  92)  antager  år  1110)  af  en  skånsk  herreman  Thor, 
hvilkeu  man  anser  hafva  varit  af  Thottska  ätten.  Klostret 
förlänades  år  1537^4  ^U  ^^^  afsatte  katholske  erkebiskopeu 
Thorbem  Biide  mot  fikyldighet  att  underhålla  nunnorna. 
Den  gamla  vackra  klosteiiiyrkaB  är  ännu  qvar  och  en  del 
af  kloslergodsen  tillliör  för  det  närvarande  den  grefliga 
familjen  Beckfriis. 

27.  Börringe  khsier  (Monasterium  Sanctimonialium 
S.  Mari»  in  Byrthinge)  i  Wcnnnenhögs  härad  vid  en  in- 
sjö var  ett  nunuekloster  likaledes  af  benediktiner-orden 
och  omtalas  redan  på  Valdemar  II:s  tid.  År  1520  fick 
en  Hans  Mickelsen  detsamma  i  förläning,  och  ännu  30  är 
derefler  funnos  nuimor  dei-städes  qvar. 

28.  Tommerups  eller  Thumatorps  kloster  i  den 
fordna  staden  Thumatorp  uti  Jerrestads  liårad  stiftades  år 
1155  af  erkebiskop  Eskil  på  egen  bekostnad.  Klostret, 
som  egde  betydliga  gods ,  var  ett  kanikkloster  af  prmmon- 
stratenser-orden  och  öfvérlämnades  år  1529  såsom  ett 
benefidum  till  kongl.  sekreteraren  mag.  Martinus   Krabbe. 


13 

29.  Öveds  kloster  i  FSrs  härad,  ett  kanikkloster 
tillhörigt  PraBmonstratcnserne,  var  hdgadt  ät  denAe/.  Jr^- 
faldighet  och  grundades  i  12:e  århundradet  Åfven  '^So- 
rores  de  Övith"  omtalas  (Mon.  Scan.  D.  25,  39,  64), 
hvai*med  troligen  menas  fruntimmer,  som  bott  utom  klo- 
stret, men  varit  upptagna  i  dess  andliga  systei*skap.  Klo- 
stret har  varit  särdeles  rikt;  i  ett  konungabref  af  år  1563, 
hvarigenom  klostret  pantsattes  till  en  jungfm  Ingeborg 
Biide,  uppräknas  113  bondgårdar.  En  del  af  Mosterfa- 
stigheteitia  utgör  nu  ett  fideikomiss  i  frihcrrliga  Ramdska 
slägten. 

29.  Gladsax  kloster,  som  beboddes  af  nunnor  och 
blomstrade  i  slutet  af  14:de  århundradet,  flyttades  efter 
2:ne  år  till  Gavnö  i  Danmark. 


Vi  se  således  att  Skåne  i  städer  och  på  landsbyg- 
den var  försedt  med  ganska  många  kloster.  Dessa  skulle 
äfven  utgöra  bildmngsanstalter  för  ungdomen.  Enligt  or- 
densregeln  skulle  Benediktineme  öfverallt  i  sina  kloster 
mottaga  gossar  till  undervisning;  likaledes  Bemhardineme, 
i  hvilkas  kloster  alltid  skulle  vara  en  lärare  i  andlig  och 
en  i  verldslig  vetenskap  (Biblicus  Magister  och  Magister 
Seittentiamm).  Domlnikaner  och  Franciskimer  började  ti- 
digt att  med  sina  kloster  förena  lärda  skolor.  Vid  hvarje 
dominikanerkloster  fanns  en  af  klostrets  ''Lasamestare" 
ledd  skola.  Provinsen  Dacia,  som  omfattade  alla  ordens- 
kloster i  Skandinavien,  hade  i  Skenninge  en  gemensam 
högskola  (''Studium  generale"),  dit  Domihikanernes  ut- 
märktaste  disciplar  begåfvo  sig.  —  Att  i  nunneklostren  flic- 
kor uppfostrades  är  nogsamt  kändt  och  utan  allt   tvifveL 


u 

Klostei^kolorna  utoodaDds  förföOo  mycket  under  ll:e 
och  12:e  århtuidradenia  och  det  Sr  all  aniediung  till  den 
förmodan  att  samma  föiiiällande  också  i  Skåne  egt  rum. 
Våra  medeltidsurkonder  tala  mycket  litet  om  de  skånska 
Uosterskokma :  underrättelserna  inskränka  sig  isynnerhet  till 
Lunds  dom-  eller  kathedral-skola,  som  bevisligen  är  den  äldsta 
i  hela  Sverige  och  Norrige  och  troligen  i  Danmark  och 
inrättades  1085  af  Knut  den  Helige,  ehuru  det  dock  på 
skäl ,  hvilka  i  den  speciella  skolhistorien  komma  att  anfö- 
ras, synes  vara  högst  sannolikt  att  före  nämda  tid  en 
Aolinrättning  härstädes  funnits  i  det  liktidigt  med  Lunds 
biskopsdöme  (1048)  upprättade  S:t  Laurentii  klostret  Un- 
dervisningen, som  sannolikt  här,  såsom  annorstädes  huf- 
vudsakligen  afsåg  bildning  till  kyrkans  tjenst,  leddes  af 
domkapitlet  och  sköttes  af  en  kanik,  Scholasticus  kallad. 

'  Utom  kathedraiskolan  samt  an(h:a  klosterskolor  fanns 
härstädes  äfven  ett  år  1430  inrättadt  s.  k.  ^Studium  prss- 
cipuum,^  hvilket,  såsom  det  vill  synas,  leddes  afFranciska- 
neme  och  utdelade  tillochmed  baccalaurei-värdigheten  i 
theoiogi  *^). 

Utom  Lunds  dosiskola  och  de  särskilda  klostersko-» 
loma  i  Skåne,  ser  man  att  andra,  af  klostren  oberoende 
undervisningsanstalter,    under  medeltiden   äfven    funnits    i 


'^)  I  Diarium  Minoritanim  flolnuponiiim  heter  del:  '^Aano  1476 
fädus  esl  fraUr  Kaaulus  iohannit  BarcaUrius  Ltiodensia"  **  "Aoao  149å 
circa  fesliim  Aposlolorum  Petri  et  Paali  celebratum  futt  Capitiilum  Pro- 
Tiacialc,  in  quo  noster  cooventualis  Fräter  Ranulus  Johanais  efTectiis 
Ibit  Lecior  Principans  stndii  Luodensis,  quam  promottooein  velut  io» 
gralus  sprevil."  Cfr.  9cripU.  R.  S.  1.  79.  —  Kaouli  Jobanais  poem 
till  erkeb.  Jakob  Ulfssons  dra  år  utgirvel  af  Lagerbriog  1762.  —  £n 
anoan  iflrare  vid  deUa  Slodinm  Landeose:  "fräter  Tulliiis,  Sacerdoa  cl 
LecC«r  Ordinia  iratnun  Prsdicaloram  Lwidia''  omlalaa  i  Lib.  daL 


45 

tärt  landskap.  Således  var  i  Malmö  ea  stadsskola  upp^ 
rättad,  h?artiB  påfven  Innocentius  VII  år  1406  meddelat 
tillåtelse  samt  på  andra  stallen  i  provinsen  s.  k.  ^Puge-> 
skoler''  (gosseskolor),  såsom  man  ser  af  1587  års  kyrko- 
ordinans,  tavarest  de  förbjudas. 

3.    Om  skolornas  mråttiing  ock  midervisningens  beskaf* 
fenket  mider  medeltiden. 

Skolor  saknades  således  ej  i  Skåne  under  medeltiden , 
såsom  vi  af  det  föregående  hafva  inhämtat.  Vi  skola  na 
betrakta  deras  inrättning  och  undervisningens  beskaffenhet. 

Att  skolorna  i  Danmark  under  medeitiden  varit  in- 
delta i  ett  slags  klasser,  finner  man  så  väl  af  rektor 
Mårten  Bonips  lefverne  som  af  15^7  års  kyrko-ordinans. 
Skolans  styresman  kallades  i  äklre  tider  Magister,  Scko^ 
lasHcus,  Scholqris;  sedermera  (efter  1300-talet)  Ludh 
magisfer ,  Ludimaderaior ,  Lndirector,  Schdaster,  Sch(h- 
larchaj  Bector ,  '^SkolemesterP  Scholasticus  är  under 
medeltiden  företrädesvis  den  vanliga  benämningen  på  kanik- 
skolans  styresman.  UndeiHärame  benämndes  Localer,  Uy^ 
podidascali,  äfvew  Hebdomadarii  *^) ,  på  danska  ^Höreré^j 
en  benänming,  som  frän  medeltiden  nästan  till  våra  da- 
gar bibehållit  sig.  De  äldre  lärjungame  kallades  Degne^ 
de  yngre  åter  Peblinger. 

Vid  kristendomens  taförande  var  lärjimgamas  antal 
i  skolorna  i  början  ej  stort,  men  då  de  andliges  inkom- 
ster tiUtogo  lockades  flera  till  att  studera.  D:r  P.  Pal- 
ladius  berättar  att  på  hans  tid  (c.  1515)  funnos  700  lär- 


'^>  "Hebdoraadarii ,    qui    suaiii   quisque    helKloDiailei»  habebaat ,    ul 
minislerio  sacro  aliisque  officiis  per  vices  fungereolur." 


16 

jungar  i  Ribe  och  900  i  RosLilds  skola.  '  Hed  iedning 
häraf  liar  man  skäl  att  föreställa  sig  det  skolan  vid  lan-* 
dels  metropoUtankyrka  i  Lund  under  ifrågavarande  tid  va- 
rit särdeles  besökt;  bestämda  uppgifter^ om  antalet  sak- 
nas dock.  —  Lärjungame  i  dessa  skolor  begynte  vanligen 
såsom  abcdarier  och  större  delen  af  dem  kom  näppeligen 
längre  än  till  de  allraförsta  begynoelsegrundenia. 

Utom  allmogens  barn,  som  studerade  och  utgjorde 
den  stora  hopen,  vinnlade  sig  äfven  adehis  söner  om  sta- 
dier, dertill  ofta  lockade  af  begär  efler  höga  kjTkoembe- 
ten  och  Ihy  åtföljande  stora  inkomster. 

Skolgången  varade  mycket  länge,  ofta  16 — 20  år,  och 
intet  afseende  gjordes  på  de  studerande  pglingames  mer 
eller  mindre  goda  fattningsgåfvor.  Den  tiden  var  det  ej 
ovanligt  att  i  skolorna  se  gamla,  skäggiga  kariar. 

Vid  utländska  läroverk  egde  det  bruket  rum  att  dom- 
skolastem  (kantorn)  eller  hans  vikarie  reste  omkring  till 
alla  skolorna  i  stiftet  för  att  undersöka  deras  tillstånd. 
Vid  domkyrkan  var  kantorn  den  förnämste  bland  lärame 
och  denna  titel  synes  hafva  varit  mera  omtyckt  än  deti 
likticKga  scholaster  ^}.  Vid  katbeilralskohn  i  Lmid  var  scho- 
lasticus  en  af  domkapitlets  praelater.  —  Sedan  domherrame 
blifvit  rika  och  mäktiga  hafva  de  fömiodligen  liär  såsom 
annorstädes  ansett  det  vara  under  sin  värdighet  att  med 
skolans  ledning  taga  annan  befattning  än  en  öfveruppsigt 
Några  bestämda  upplysningar  äro  dock  ej  derom  att  till- 


*®)  Jfr.  iAngre  fratn  i  denna  skrift ,  kap.  XI,  hvaresl  medddas  en  af 
k.  Fredrik  ]l.  &r  1566  upplifvad  författning,  till  följe  hfaraf  kantorn 
vid  Lunds  domkyrka  cgde  tippsigt  öfver  Usningen  i  kathedralskolan  der- 
•Udei. 


47 

gå.  —  Om  seholastici  pä  andra  stallen  utomlands  känner  • 
nian  dock  nägoL   Scholasticus  i  Lichfidd  (norra  England) 
bevistade   lärostundema ,    uppgjorde   lektionf^planen ,    förde 
uppsigten  öfver  afskrifvame  och  rättade  stilböckema. 

I  Basel  skulle  dervarande  scholasticus,  enUgt  en  be- 
stämning af  år  1289,  tillsätta  en  rektor  för  skolans  och 
chorets  ledning,  diktera  hrefven  för  domkapitlet  och  läsa 
de  till  de^mma  ankonma  skrifvelserna.  Rektor  egde  att 
uppbära  skolpengame  och  hålla  de  för  läsning  och  sång 
uti  skolorna  nödväiadiga  böcker.  Scholasticus  sknlle  hyarje 
lördag  besöka  skolan ,  för.  pglingame  föredraga  de  kano- 
niska, eller  kyi*kligt  bestämda  afdelningame ,  som  vid  otte- 
sangenia  borde  sjungas  samt  tillse  det  man*  noggrant  lä- 
ste efter  interpimktionen  ^*). 

Af  staten  voro  ej  ungdomens  lärare  lönta,  men  den 
rika  och  mäktiga  kyrkan,  som  ej  kimde  undvara  dem, 
sörjde  i  stället  för  dem.  Den  hade  också  skolan  fullkom- 
Ugt  under  sina  vingars  beskydd.  Till  följe  af  detta  inner- 
Uga  samband  mellan  kyrkan  och  skolan  låg  det  i  sakens 
natur  att  den  sednare  skulle  deltaga  i  den  förras  alltmer 
vexande  förderf.  —  Det  var  kyrkans  ensak  att  sköta  under- 
visningen, öfver  hvilken  staten  ej  hade  några  kontroUer. 
Medéilidens  skobnän  förtjente  mycket  såsom  sångare  vid 
de  s.  k.  vigiliema,  messoma  och  andra  kyrkliga  ceremo- 
nier, hvaraf  den  katholsfca  gudstjensten  öfverflödade.  De 
själamessor,  som  uti  kyrkorna  lästes,  voro  särdeles  tal- 
rika och  rektorn,  stundom  underläraren,  hade  utom  an- 
dra kyrUigR  förrättningar  vanligen  ett  altare,  hvarest  de 
läste  slika  själamessor. 


*0  Cramer,  Gescb.  d.  En.  in  ISiederl.  120-~121. 


18 

Beträffande  undervistiingens  beskaffenhet  i  våra  skånska 
medeltidsskolor  y  så  söker  man  forgäfves  noggranna  och 
bestämda  underrättelser  härom,  men  man  felar  näppeli- 
gen, då  man  antager  dåtidens  smak  i  undervisningen  utom- 
lands såsom  mattstock  för  densanmia  äfven  hos  oss.  Man 
har  dessutom  analogien  vid  de  andra  danska  skolorna  att 
hålla  sig  till. 

Det,  som  i  klosterskoloma  lärdes,  var  munkkristen- 
dom, (således  förfalskad  gdiom  många  menniskotillsalser), 
någon  färdighet  i  att  läsa  samt  åtskiHiga  psahumelodier. 
Sockenskolorna,  som  mot  medeltidens  slut  här  och  der 
funnos,  uträttade  föga,  ty  undervisningen  var  usel.  Huf- 
vudsaken  var  att  uppräkna  de  brukligaste  bönerna,  Fader 
vår  och  tron  (Credo)  ^).  På  förståndsbegreppens  ut- 
veckling eller  meddelandet  af  sådana  kunskaper,  som  för 
det  praktiska  lifvet  kunde  vara  gagneliga,  tänkte  man  ej; 
endast  minnet  uppöfvades. 

Vid  Lunds  domskola,  Pransiskanemes  ^Studium  prae- 
cipuum^  samt  en  eller  annan  klosterskola  har  dock  under- 
visningen varit  bättre  och  ämnena  för  densanmia  af  större 
omfång,  hvilket  man  dock  ej  kan  antaga  hafva  egt  rum 
under  de  första  tiderna,  då  undervisningen  troligen  blott 
niskränkt  sig  till  de  för  den  tidens  andlige  behöfliga  kun- 
skaper, hvilka  voro  riuga;  utan  har  detta  först  sednare 
inträfiat  Rhyzeiius  (BisL  Chr.  fl.  49)  anmäii^er,  att  i 
Lund  ganska  många  studerade,  som  ej  allenast  kunde  resa 
ut  till  de  utländska  universiteten  och  der  efter  fa  års  for- 


**)  Erkebiskop  Nicolaiia  i  Upsala  föreskref  med  kAnseende  lill  f«lk- 
uodemsningen  följande:  "Paler  noftler,  A?e  Maria,  Credo,  in  lioguam 
maternam  translata,  leganlur  coram  p^rochiania ,  ut  et  addiscaot."  Net- 
telbladt,  Schwed.  Biblioth,  St.  U«  177. 


<9 

lopp  erhålla  akademtBka  grader  i  filosofi,  juridik  och  theo^ 
logi ,  utan  oek  ännu  flera  vid  Lunds  skola  hiumit  så  långt 
i  studier,  att  de,  utan  att  besöka  utländska  universiteter, 
kunnat  stiga  tiU  utmärkta  beståUningar  vid  domkapitlet  och 
hofvet. 

I  de  utmärktare  utländska  medeltidsskolorna  lärde 
man  de  7  fria  konsterna.  Trivium,  hvaraf  trivialskolor 
leda  sin  benämning,  innefattade:  grammatik,  rhetorik,  dia- 
lektik; det  derpå  följande  quadrivium  åter:  arithmetiky 
geometri,  musik  och  astronomi  ^^).  Trivium  ansågs  för 
de  allmänligaste  kunskaper,  hviika  ingen  med  anspråk  på 
bildning  kunde  sakna;  de  4  följande  voro  för  mera  bil- 
dade personer.  —  Man  känner  ej  om  i  Lunds  domskola 
imder  medeltiden  undervisades  uti  det  gamla  trivium  och 
(]uadrivium.  Det  synes  dock  sannolikt  att  man  åtminstone 
de  första  tiderna  ej  sträckt  sig  längre  än  till  det  först- 
nämnda. 

Latinet,  som  i  skolorna  lästes  och  liksom  utgjorde 
undervisningens  medelpunkt,  var  barbarisk  munklatin.  Då 
man  ej  imder  större  delen  af  medeltiden  hade  tillgång  på 
klassiska  latinska  författare,  förlorade  man  mer  och  mer 
ur  sigte  guld-  och  silfveråldrens  mönster  för  stilen  ocli 
fortbildade  latinet  på  egen  hand.  I  erkebisk.  Absalons  te- 
stamente (1201)  kallas  en  fodrad  kappa  på  latin  cappa 
forrata,  en  blackig  häst  eqiuis  blaccatus  o.  s.  v.  —  En  af 
de  hufvudsakligaste  sysselsättningame  i  medeltidens  skolor 


'^)  Den  bekanta  minnesTersen  lyder  8&': 
Irraffim(oiica)  loqititur,  i^ni(leGtica)  vera  docet;  /{Ae(torica)  vcrba 

coiorat; 
3fu«(ica)  caah'/i4r(^bmetica)  mimeral;  (reofmetriaj  ponderat; 

/  i4j(troooinia)  eolU  astra. 

2« 


20 

var  att  sanmiansätta  latinska  vers.  Munkarne  voro  dock 
ofta  olyckliga  rimsmetler;  deras  latinska  versar  åro  ge- 
menKgen  s.  k.  leouinska,  någon  gång  ock$å  uppblandade 
med  danska ,  hvarpå  följande  från  Esroms  kloster  må  tje- 
na  till  prof     (Marmora  Danica  I,  198): 

"Hic  jaccl  Jon  Presi 
qtii  dedlt  siium  grå  heti 
nec  noo  åe  siligiae  tu  iesi 
scmper  comedebat  det  best 
requicscit  in  pulvnre  sydvestJ* 

Men  vi  1)öra  också  besinna  att  på  den  tidens-  munklatin 
de  herrliga  kyrkosångerna:  ^Dies  ir»^,  ^edia  vita^,  ^osa 
rörans^  &c«,  äro  sammanskriiha. 

Att  någon  klassisk  latinsk  författare  i  våra  skånska 
medeltidsskolor  läsits  finner  man  näppeligen  spär  till  ^^); 
måhända  detta  närmare  reformationen  har  egt  rum  i  Lunds 
skola,  hvilken  då  leddes  af  M.  Birger  Gunnarson ,  seder* 
mera  erkebiskop,  en  lärd  och  kunnig  man.  —  Några  af 
medeltidens  skånska  författare  (t  ex.  den  odödlige  Saxo 
Grammaticus) ,  hvilka  röja  smak  och  bekantskap  med  Latii 
klassiska  auktorer,  bafva  ingalunda  i  klosterskoloma,  utan 
sedermera  genom  eget  studium  förvärfvat  sig  slika  före- 
träden. 

Grekiskan  var  under  större  delen  af  medeltiden  ej 
undervisningsämne  i  våra  skolor.  GrsBca  sunt,  non  le* 
guntur,  hette  det  Deröfver  bör  man  så  mycket  mindre 
undra,  som  i  medlet  af  1500-talet  en  doktor  i  Sorfoonne 


**)  Ibland  Lundakaniken  Tbucbo  Tburonis  bAcker  anfdras  Ondtl 
M^t^orph.,  de  arte  amandl,  och  3  andra  af  Ofidius.  Thoco,  tom  Ir 
1333  gjorde  siu  teslamenft,  har  sannolikt  fornt  ?arit  icholasticut.  Jfr. 
DipL  Gap.  Lund.  n:o  395. 


21 

(således  theol.  d:r)  kimde  iillsiå,  att  han  var  60  år  gam- 
mal, imiaQ  han  visste  hvad  Novum  Testamentiuu  var.  —  I 
utländska  klosterskolor,  såsom  i  St.  Gallen,  var  redan  i 
lO.de  århundradet  grekiska  studiet  så  bekant,  att  man 
läste  Homerus  och  gjorde  grekiska  vers.  Från  Nederlän- 
deme  utbredde  sig  sedermera  grekiska  språkets  studium 
till  Tyskland,  hvarest  det  genom  Reuchliii,  Melanchthon  m.  fl. 
märkligen  befordrades  och  hvarifrån  det,  sålunda  lifvadt, 
öfvergick  till  vår  nord.  Vid  reformationstiden  upptogs  det 
i  våra  läroverk  sä^Qin  undervisningsämne  och  egde  Lunds 
domskola  då  en  i  denna  disciplin  ryktbar  lärare,  neml. 
Mester  Bente. 

Hunidan  medeltidens  theologi  och  skolastiska  plosofi 
var  beskaffad ,  är  nogsamt  käodt.  Kyrkläran  gällde  såsom 
oantaslbar  och  dess  dogmer  betraktades  såsom  orubbliga 
axiomer.  Om  man  kunde  göra  m«'mga  distinktioner  och  un- 
der disputerandet  slå  omkring  sig  med  '^quidditates",  "en- 
t^tates^,  ^nominaUtates^  och  "quodlibetica",  allt  på  en  för- 
derfvad  munUatiu,  var  sådant  tecken  på  en  grundlärd 
man. 

Så  långe  arbetsamhet  och  ett  tarfligt  lefnadssätt  i 
klostren  var  rådande,  bekymrade  munkar  och  kaniker  sig 
om  undervisning  och  lärdom,  m^  då  klostren  genom 
stora  rikedomar  konmiit  i  särdeles  välstånd,  alstrades  der- 
af  yppighet,  maklighet  och  många  laster.  Klostertukten 
fdrsiunmades  af  abboteme,  hvilka  nu  blifvit  mäktiga  her- 
rar och  munkame  aktade  oftast  lärdom  och  sysselsättning, 
med  ungdomens  undervisning  för  rmga:  en  omständighet, 
som  särdeles  inträffade  sedan  många  kloster  gjort  sig  fria 
från  den  så  besvärliga  biskops^visitationen ,  hvarigenom 
klosterförestauidames  ansvarighet  med  hänseende   till   sko- 


23 

loma  upphörde.  Många  nya  religiösa  ceremonier  uppkom-» 
mo  så  småniDgora,  hvilka  i  hög  grad  riktade  munkame 
och  de  fingo  derigenom  sä  mycket  att  uträtta,  att  de  ej 
hade  tid,  för  att  ej  tala  om  lust,  tili  andras  undervis*- 
ning.  Man  finner  också,  att  de  på  somliga  ställen  utom- 
lands påstått,  att  barnen  störde  klostrens  heliga  lugn  och 
stränghet  samt  att  munkarnas  åliggande  blott  vore  att  la- 
sta och  bedja  ^).  Att  vetenskaperna  dymedelst  förfdllo 
och  en  albnän  okunnighet  uppstod,  ligger  i  öppen  dag. 

Dä  uppträdde  dominikaner-  och  franctskaner-mun- 
karne,  hvilkas  ordensre^or  år  1216  stadfästades  af  In- 
nocentius  III.  Deras  pligt  var  att  undervisa  och  predika. 
Undervisning  meddelade  de  i  klostren  och  i  sockenskolor- 
na, hvarest  de  förklarade  Donatus;  de  voro  också  ända 
tiU  reromiaUonstiden  de  vanlige  lärame  i  skolorna.  I  Skåne 
hade  dessa  ordnar,  såsom  bekant,  kloster  i  flera  städer^ 
neml.  Lund,  Mahuö,  Ystad,  Helsingborg,  Trelleborg  och 
Ähus,  Såsom  lärare  voro  i  synnerhet  Dominikaneme  verk- 
samme. 

Dessa  munkordnars  didaktiska  visdom  var  dock  ej 
särdeles  stor.  Enda  formen  var  minnets  uppodling;  de 
vigtigasle  föremålen:  latinska  språket.  Fader  vår,  tro6- 
artiklame,  några  psalmer  och  kyrkmelodier.  Deras  bästa 
lärjungar  lärde  att  skrifva,  tala  latin  och  sammansätta 
vers,  alllsanmians  dock  useh.  Men  äfven  dessa  nmnkars 
berömliga  ifver  afsvahiade  dä  de  blefvo  rikare^). 


*^)  "Quod  pueri  sicpe  Tigorem  sanctiutis  enervUDt."     MabiUon,  de 
stiidiit  moaaslicis.     III.  112. 

**)  Jfr.  Fr.  Ernst  Ruhkopf,  Geschiohle  des  SrhuU  und  Eniehongs- 
Weteiu  in  Deuiscbland.    Bremeii  1794.    i.  48-.-87. 


23 

Det  var  först  mot  medeltidens  slut,  som  klosterbild- 
ningen ånyo  började  alt  förbättras.  Päfve  Klemens  V 
bestämde  på  ett  andligt  möte  i  Vienne  1311,  att  uti  alla 
kloster  skulle  hållas  en  skicklig  man  till  munkamas  under- 
visning i  begynnelsegrunderna.  Och  Benedikt  XII  (1334 
— 43)  förordnadé,  att  i  klosterskoloma  skulle  föredragas 
utom  grammatik  företrädesvis  logik  och  filosofi,  samt  ka- 
nonisk rätt;  men  sanmie  päfve  titeslöt  alla  lekmän  från 
undervisningen.  —  Huruvida  denna  päfliga  förordning  blifvK 
för  norden  gällande,  är  man  ej  i  tillfälle  att  angifva. 

Om  flickomas  uppfostran  namnes  ingenting  nttrybkli- 
gen  i  våra  gamla  urkunder,  men  man  har  dock  säker  an- 
ledning till  den'  fbrmodan  att  de  skånska  nunneklostren 
i  någon  mån  dermed  sysselsatt  sig.  Så  var  nemKgen 
fallet  utomlands,  hyarest  nunneklostren  på  många  ställen 
utgjorde  ett  slags  elementarskolor,  i  hvilka  till  och  med 
små  gossar  inliämtade  de  första  begynnelsegrundema  i 
läsning. 

Ytterligare  upplysningar  öfver  det  här  afhandlade  äm- 
ne kunna  inhämtas  af  följande  framstäUning,  i  hviflcen  vi 
gå  att  redogöra  för  de  i  våra  skolor  under  medeltiden 
bmkliga  läroböcker. 


ILai».  DU 

Odl  skolböckerna  under  medeltiden. 

Norden,  som  frän  det  olriga  Europa  hämtade  afl  veten- 
skap, lånade  öfverhufvud  derifrän  af  ven  de  hos  oss  dä 
brukliga  skolböckerna,  hvilka  nogsamt  vittna  om  under- 
visningens dåliga  beskadonhet  ^^). 

Dessa  skolböcker  voro  följande: 

1)  Doctrinale,  hvars  författare  Alexander  med  tiH- 
namnet  de  villa  Dei,  Villadeus  eller  Theopagites,  var  från 
Dole  i  Normiandi,  minoriteimunk  och  doktor  i  Sorbonne 
vid  början  af  1200-talet  Den  af  honom  författade  Do- 
etrinale,  en  latinsk  grammatik,  som  består  af  4 delar  och 
12  kapitel,  är  mörk,  invecklad  och  särdeles  svår  att  för- 
sta; enkannerligen  år  detta  fallet  med  syntaxen,  som  man 
har  kallat  en  ^rigtig  pinobänk  för  själen.^  Alla  disciplarae 
skulle  vanligtvis  från  början  till  sluf  utantill  lära  denna 
på  latinska  vers  aflattade  bok.  öfver  detma  så  omtyckta 
och  i  3:ne  århundraden  uti  nästan  alla  Europas  skobr 
begagnade  lärobok,  utan  hvilken  man  ansåg  allsingen  lär- 
dom vai*a  möjlig,  författades  en  ofantUg  mängd  kommen- 


*^J  Jfr.  Nyerup,  Librorum,  qui  anlc  ReronnsUoDem  in  scbolis  Da-» 
ni»  prffilegebaotur,  Nolitia.  HaTnt»  1784.  —  Manlista  ad  hane  Noli- 
tiam.  Ib.  1785.  —  Skildring  af  Danmarks  aildre  og  nyere  Tilstand.  s. 
345—365.  —  Munter,  Magazin  f.  Kircbcngcsch.  I.  290  IT.  —  De  fle- 
sU  af  de  ifrågavarande  »kolböckerna  flro  ytterst  sällsynta  och  forvaras 
på  kongl.  Bibi.  i  Köpenhamn,  hfaresi  förf.  af  denna  skrift  bail  tillf^Uc 
all  se  deio. 


25 

tarier,  hvilka  dock,  i  stället  för  att  aflijel^,  ökade  det 
onda.  —  I  början  af  1500-taIet  undanträngdes  Doctrinale 
af  bättre. och  tydligare  latinska  grammatikor ,  men  i  våra 
skolor  herrskade  den  dock,  oaktadt  k.  Kristiem  Urs  för- 
bud, tills  kyrko-ordinansen  af  1337  anbefallte  bruket  af 
Filip  Melanchthons  grammatik. 

Doctrinale  börjas  sålunda: 

"Hic  jubet  ordo  libri  vooum  regimen  reserari. 
Valt  intransitio  rectuin  supponera  verbo. 
Dé  fkrsonaii  tamen  hoc  inteiligi  diei.  ^ 

Siepe  Tocana  verbum  sibi  vuli  apponere  recluro, 
£t  sabstaDtirum ,  Tel  qnod  rim  servat  eorum." 

2)  GrcBCismus.  Den  utgjorde  äfven  en,  af  27  ka- 
pitel bestående,  latinsk  guammatik  i  hexamelrer  med  nå- 
gra få  inströdda  pentametrer.  Worm  och  Fant  *) ,  för- 
ledda af  titeb,  förmena  att  det  varit  en  lärobok  i  grekiska 
språket  Författaren  Eberhardus  Bethuniensis  från  Artois 
var  samtidig  med  Alexander  de  villa  Dei ;  och  lefde  alltså 
i  början  af  1200-talet  —  I  en  samtida  anteckning  he- 
ter det: 

Anno  milleno  centeno  bis  duodeno 
Condidit  Efrardes  Grscismuin  Betbiioieosis. 

På  Stora  Kongl.  Bibliotheket  i  Köpenhamn  finnes  ett 
exemplar  af  denna  bok  in  f:o,  med  följande  titel:  ^Libri 
Ebrardi  Graeciste.^  I  slutet  läses:  'Viri  Hterarum  doetis-* 
flimi  magis*tri  Ebrardi  bituniensis  grecismi  liber  felicitnr 
explicit  una  cum  glosa  magistri  Johannis  vincentii  metii- 
lini  in  florente  ac  fructifera  pictaviensis  universitate  i*e- 
gentis.'' 


*")  FatU,  Hutoriola  Litteralur»  Groccos  in  Suecia.    Upaal.  1787. 


26 


För  deiU  verfc,  som   äf?eD   gaf  någon 
Ull   po^   och   rbelorik,    eriiAll  Eberhardi»    liedersliIdD 
GfiBCisia. 

Några  konunaitalorer  mena  aU  Eberiiani  kaDal  sia 
bok  Grmdsmus  etter  det  8:de  ka]HUet,  som  handhr  ^de 
Tocibus  graccis  seu  a  grxcU  ortis;^  andra  dercmol  såga: 
^ocavit  isUim  Ubrum  GraBcisnium  quasi  Grwconm  ysflimt 
o:  consuetudinem ,  viam.  Ih-smus  in  Gneca  est  idem 
quod  mos,  consueUido.  Graecismus  denominalur  eo  no- 
mine  tanquam  nomme  digniori  —  nam  Gnecia  discqili- 
narum  mäter  ,^  écc. 

Såsom  prof  må  följande  om  derivationen  af  några 
nomina  propria  anföras: 

^Sd  locent  lolos,  a  luceo  Luna,  fVffvtqoe 
A  TMMror,  kjrios  merunUim  Mereitrius  til, 
Mars  mors,  Jnpiier  a  juto,  Saimrmus  satar  aoBss." 

I  12:e  kapitlet,  hvarest  handlas  om  Synonyma  och 
iGquivoca  yttrar  han  sig  sålunda: 

*Est  Mtfre  siTe  åobtm  pelayut,  qooniam  sil  aoiamm; 
A  Y*\\o  pelagut,  qvod  peliaat  liuora  fluctus; 
Mfuor  ab  squan^,  cam  oil  tarVatur  ia  ipso; 
A  potu  pOMius;  qaod  ciUm  Oceanos*, 
Dicitor  hine  alium,  qnod  rix  Unges  ibi  fanduni; 
Dicitur  lade  fftium,  quod  super  omnc  fremit."  ~ 

Diabohis  harledes  af  éU  och  holvtt ,  miedan  ^M^^^ti- 
len  fortärer  krq^p  och  själ  i  2:ne  munsbitar.  — 

Denna  bok,  som  länge  åtnjöt  stort  anseende,  bra- 
kades och  fiMrängdes  liktidigt  med  nyssanförda  Docirinale. 

3)  Labyrinikus.  Detta  »beto,  af  samma  författare 
som  nästföregående,  utgör  en  elegisk  dikt  om  skoDårare- 
kaDets  besrärligfaeter  samt  innehåller  derjemte  en  slags 
poetik  och  ihetorik. 


27 

På  Stora  Kongl.  Bibliolheket  i  Kdpenhama  finnes  ett, 
af  24  blad  bestående,  exemplar  utaf  denna  bok  med  föl- 
jande titel:  "Labyrinthus  Poeta  et  Orator  de  Ludimagi-* 
strorum  molestissimis  laboribus  apprime  nobiiis:  deque 
suaB  artis  instrumentis :  id  est  figmis  et  colorlbos  cum 
verbonim  tum  sentenliaruni.^  Erphordted  per  Wolffgan- 
gum  Schencken  Anno  salutis  1501;  4:to. 

Lärjupgame  beskrifvas  här  på  följande  sått: 

"GorroptflD  quidaro  sunt  iodoUs,  ut  meliora 

Diapliceaoty  pUceaot  deteriora  tibi; 
Pro  studio  caiiponem,  pro  doctore  tabernae 

ProFisoreoi ,  pro  codice  scorla  coluot.'' 
*'$UDi  hebetes;  formaoi  prius  iosoribas  adamauti, 

Qiiaro  capiant  qaod  eis  traditiooe  serU." 
"Manc  petendo  scolas  qui  cura  testudine  serpunt, 

Saltatii  leporis  ?espere  tecta  peluot.^ 

4)  jEquitoca  ^^),  5)  Synonima  Britonis  ^,  6)  Com- 
posita  Verborum,  7)  Deponentalia  verborum. 


*'*)  Har  ett  par  verser  till  prof: 

^Beatia  mente  ootat  rapturo,  raliooe  careplem, 
LevicUkan,  hsrestn,  satanao  tibi  brulaque  signat.** 

Terra  sit  ioferons,  ?irg[o,  Beus,  ac  elementam, 
Coelica  vita,  caro,  prothoplasttis ,  macbina  iDiiodi." 
*<*)  Ett  eiemplar  finnes  p&  St.  K.  Bibi.  1  Köpeobanin;  det  består   «f 

16  blad  in  4:to.    Paris  1496,  och  beskrifvea  i  Nyenipi  Specilegium  Bi* 

bliogr.  I.  82—85. 

Följande  demr  till  prof: 

"Sol  varia  liabcl  ooininai- 
Sol:  titan  phcbus:  titiilus:  venit  hincce  epb«bu8 
Delius  areiteoeni,  sol  titan  phebua  apoOo." 

Pt  ellt  annat  stAlIe  uppräknas  följande  Synonyma: 

"Est  mereirix  scorium,,  Tkais,  iupa,  eapra,  chimera 
Post  nonam  prostuns  Nonaria  jongilur  istis, 
Ganea  vel  tena  sunt  diclis  associanda." 


28 

Dessa  olika  små  böcker  dro  alla  författade  af  Jq^ 
hannes  de  Garlandia,  en  engelsk  grammatiker  och  poet 
från  ll:te  århundradet 

Deponentaha  cerborum  var  ett  poem,  hvari  förf. 
visar  skiUnaden  mellan  verba  deponentia  och  pasäva^^). 

Den  poetiska  formen  i  dessa  och  andra  grammatikor 
och  skolböcker  var  naturligtvis  vald  på  det  att  innehållet 
lättare  skulle  inpreglas  i  ungdomais  minne. 

8)  Danatus.  Den  romerske  granunatikem  jEUus 
Donatus ,  som  i  början  var  getherde ,  sedermera  S.  Hie- 
ronymi  lärare,  lefde  i  4:de  århundradet,  och  skref  fl^a 
arbeten.  Hans  lilla  bok:  ^De  octo  partibus  orationis,^ 
utgjorde  en  bekant  skolbok. 

På  St.  Kongl.  Bibi.  i  Köpenhamn  finnes  ett  uti  De- 
venter  år  1515  trjxkt  exemplar,  bestående  af  12  blad 
in  4:to.  —  Donatus  är  den  första  i  Danmark  tr)xkta  bo- 
ken och  utkom  år  1493  i  Köpenliamn  hos  Gotlfr.  från 
Ghemen. 

9)  Petrus  Lolle.  Peder  Lolle  uppgifves  hafva  varit 
landsdomare  i  Halland  i  15:de  århundradet  Hans  bok 
som  allmänt  nyttjades  i  skolorna,  kallas  Proterbia  sive 
Adagia  latino-danica.  Dessa  ordspråk  äro  framställda  på 
latinska  leoninska  vers  i  alfabetisk  ordning;  och  vid  hvarje 
rad  är  dansk'  öfversättnuig  tillagd. 

Äldsta  upplagan  trycktes  1506,  4:o  i  Köpenhamn; 
2  år  derefter  utkom  derstädes  en  ny.  Linida-kaniken 
Kristiem  Pedersen  utgaf  den  ånyo  i  Paris  1515  jemle 
en  kommentar  till  dcmsamma:  Petri  Legiste  Laglandici 
parabolm  sententiosm  et  argumentostB  cum  familiari  ex- 


*i)  Munter,  Magax.  f.  liarcheog«8€h.  1.  294. 


29 

planatione.  Hans  Skdrting,  har  sedermera  utgifvit  den 
danska  texten  ensam  och  är  denna  tvenne  gånger  tryckt 
neml.,  åren  1614  och  1703.  —  Sista  upplagan  ombe- 
sörjdes af  R.  Nyerup:  Peder  LoUes  Samling  af  danske 
og  latinske  Ordsprog.    "Köpenh.  1828;  8:o. 

Såsom  prof  må  böljande  tjena: 

"Rem  quam  non  aula  dant  sacpe  iuguria  paiila 

o:  Mand  finder  del  ofte  i  BoDdens  Vserge,  som  mand  ej  finder  i  Kon- 
gens  Sale.'' 

''Grunait  poreeHos,  ut  sus  vetus  ante,  tenellus. 
Saa  grymler  Griise  eficr  som  gamle  $7iin  Tore." 

"Cerla^  magnopere  cervisia  verba  movere. 
Oöl  görer  stboree  Ordh." 

''Gentari  ceriisa  procerum  cum  prole  recusa. 
Thw  scall  eij  ledhe  Kiji-sisboBr  met  Herrebörn." 

10)  jEquivocationes  MatihcBi.  Författaren  Mat- 
thseus  Vindocinensis  var  en  Fransman  från  Vence,  som 
lefde  i  slutet  af  12:e  och  början  af  13:e  århundradet. 
Ifrågavarande  skolbok  har  aldrig  blifvit  tryckt;  ehum  gan- 
ska vanlig  i  skolorna  finnes  den  dock  numera  ej  till  hvar- 
ken  i  Skåne  eUer  Danmark. 

11)  Facetus*  Var  en  anonym  dikt,  som  motsva- 
rade Erasmi  Roterod.  bekanta  arbete  Civilitas  momm,  och 
afhandlade,  ehuru  högst  uselt,  menniskans  pligter  mot 
Gud  och  nästan.  I  stället  för  denna  bok  ville  k.  Kri- 
stiem  n  att  Catos  Disticha  skulle  nyttjas. 

Hår  meddelas  några  versar  såsom  prof: 

"Ad  mensam  de  nare  tuo  non  exirahe  niidis 
SoHes  cum  digitis,  ne  vldeare  rudis/ 

''Cum  pare  si  debes  vel  cum  roeliore  jacere 
In  qua  parte  (bori  velit  ipée  quiescertf,  quaire." 


30 

"Non  paiMm,  qiiem  vis  !n  disco  miltpre,  morde. 
Ne  mappa  lergas  Dasum  nadidum  libi  sorde." 

"Dam  cibua  eztat  in  ore  tuo  potare  caycto, 
Jn  vasis  ofTare  decet,  Don  ore  repleto." 

J\KS^^i'A-^  '-^       12)  Pueritia.    Det  är  obekant  af  hvad  beskaffenhet 

.^../.caÄ.^  denna,  åfvcn  af  k.  Kristiern  II    ut^^da,    skolbok   varit, 

r       ^'  i  stället  för  hvilken  konungen  ville  att  "Plores   Vocabulo- 

>  V    ti  nini  Anthonii  MancinellF  skulle  läsas. 

J^^'^'  '  J  13)  Caser.  Var  förmodUgen  en  bok  med  deklina- 
tioner.  Den  omtalas  hos  Kristiern  Pedersen,  som  deroni 
säger:  "UförnömsUge  Skolemestere  og  Hörere  flaengde, 
slede  og  hudströge  oc  sloge  de  fattige  Börn ,  Peblinge  og 
Degne,  at  Blodet  lob  ned  af  Ryggen  paa  dem  i  4cris 
Hoser,  for  en  Tytel  eller  Ord  skyld,  som  en  foer  vild 
vdi,  eller  i  sine  caseT  oc  teraporalyer." 

Förutan  oivannämnda  af  k.  Kristieiii  II  och  kaniken 
Kristiern  Pedersen  så  häftigt  tadlade  skolböcker,  hvilka 
konungen  befallte  uppbrännas,  brukades  också  några  an- 
dra före  reformationstiden,  neml. 

14)  Fundamenlutn  in  Grammaiica  och  15)  Re- 
gul(B  Grammalicwj  tryckta  år  1493  hos  Gottfried  frän 
Ghemen  i  Köpenhamn,  på  bekostnad  af  Peder  Albertson, 
som  var  den  förste  vicekansler  vid  imiversitetel  dersara- 
mastädes  (f  1517).  Fundamenium  in  Grammaiica  (38 
blad  in  4:to)  var  den  andra  tryckta  boken,  som  utkom 
i  Danmark;  den  tredje  utgjordes  af  Regulw  Gramma- 
ticw  (48  blad  in  4:to). 

Dessa  båda  böcker,  som  tillsanmians  äfven  utgufvos 
i  Köb  1502  in  4:o  imder  titel :  Fundamentum  Scholarium, 
äro  bättre  än  de  13  föregående. 


31 

16)  Grammatica  Christiemi  ThorckUH.  Författaren 
Ghr.  Thorchilli  Morsianus,  född  1485  pä  halfön  Mors  i 
Jutland,  var  rektor  vid  Köpenhamns  skola,  sedennera  pro-* 
fesBor  och  1644  universitetets  vicekansler;  dog  1560 
(jfr.  Worms  Lex.  II.  76 — 77). 

Boken  är  tryckt  i  Köpenhamn  1519  hos  PovelBsef, 
består  af  24  blad  in  4:to  och  innehåller: 

a^  ^e  latina  constructione  viginti  quinque  praecepta 
ad  puerorum  instilutionem  ex  probatissimis  Grammaticis , 
autore  ut  fertur  J.  Murmelio^). 

b)  Regute  Granimatices  J.  Bugenhagii :  aucf  e  in  quin- 
ta  regula  de  verbis  impersonalibus. 

c)  Rudimenla  Joh.  Despauterii  ^). 

Haec  orania  a  Chrisliemo  Thorchilli  Ludimagislro 
Hafniensi  ad  studioso;  juventutis  utilitatem  coUecta,  re- 
eognita,  atque  castigata  sunt.^ 

17)  Episloh  magni  TurcL  Dessa  uppdiktade  bref, 
favilkas  författare  är  obekant,  utgjorde  under  15:de  och 
16:de  århAndradema  en  i  Tyskland  och  annorstädes  myc- 
ket omtyckt  skolbok.  År  1519  utkom  i  Köpenhamn  ho& 
Melch.  filmnme  en  upplaga  af  20  blad  med  följande  titel: 
^pistote  aure»  Turci:  cognomento  Magni  ad  diversos 
terrarum  reges  populos  atque  principes  missed^  dCc. 

18)  Henrid  Fabri  Hortulus  Synonymorum.  Denna 
skrift,  som  är  den  sista  ftre  reformationens  införande  i 
Danmark  utgifna  skolbok,  trycktes  i'Köpenhanm  1520  hos 


»*)  Var  rektor  i  Monster  i  börjao  af  16:(b  Sifciin^adet. 
*')  P&  en  »^n^{l  i  Mecheln  1514  inrordcs  delta  anbete  Qti  Frankrike 
i  fU  f.  Alexanden  D^trioale. 


32 

M.  Blumrae  och  har  följande  titel:     ^Horlulus  Sjuonymo- 
.  rimi  per  Henricum  Fabrum  Elzebogensem :  ad  usum   Da- 
norum concinatus ^^ 

19)  Vocabularium  ad  usum  Dacorum  ordine  Ut-- 
terario  cum  eorum  tuigari  interpreiatione.  Trycktes  i 
Paris  1510  (24  ark  8:o)  och  antages  författaren  vara 
kaniken  Kristiem  Pedersen  från  Lund.  —  Bbken  efter- 
trycktes i  Köh  1614,  8:0,  hos  Quentel;  isa  förökad 
och  öfversedd  upplaga  utkom  i  Leipzig  1618  (ett  alfa- 
bet, 4:o)  med  följande  titel:  ''Vocabularium  ad  usum 
Dacorum,  ordine  litterario,  cum  vulgari  eorum  interpre- 
taUone,  quod  nuper  Lipsi®  longe  accuratius  et  emeuda- 
tius,  quam  ante  ColoniaB,  impressum  esU^ 


Dessa  voro  de  i  danska  skolor  under  medeltiden 
vanliga  läroböcker.  I  gamla  skånska  handlingar  har  jag 
dock  sett  blott  tvenne  omnämnas:  Petrus Nicolaus,^Scho- 
lasticus  Lundensis^  (1359),  egde  en  glosserad  ^GnBcis-^ 
mus"^  och  kaniken  Thuco  Thuronis  Malmögh,  som  sannolikt 
afven  varit  scholasficus  vid  Lunds  domskola,  bortskänkte 
(1353)  bland  andra  böcker  Docirinale  och  Grmcismm 
med  dertill  hörande  kommentarier.  (Jfr.  Dipl.  Cap.  Lund. 
n:r  39Jl!4,  395). 

Utom  nämda  läroböcker  lästes  gemenHgen  symbolum 
apostoUcum,  Davids  7  botpsalmer  samt  de  vanliga  kyrko- 
sångerna. Om  historia ,  geografi ,  mathematik  och  moders* 
målet  vir  allsingen  fråga:  ett  förhållande^  som  länge  efter 
reformationen  ännu  egde  rum.  —  De  gamle  Romames  skrif- 
ter ,  såsom  härrörande  från  blinda  hedningar^  voro  under 
medeltiden  misstänkta.    Detta  bör  sä  mvcket  mindre  väcka 


33 

vår  förundran,  som  det  är  bekant  att  ännu  i  17:de  år- 
hundradet (neml.  i  skol-reglementet  af  år  1632  och  k. 
Kristian  IV:s  stora  Recess  af  år  1643)  de  hedniska  gu- 
dames namn  ej  uti  skolböckerna  flngo  utsättas.  Påfve 
Gregorius  VII  hade  också  afstyrkt  studerandet  af  den  klas- 
siska forntiden,  troligen  anande  att  folket  derigenom  skulle 
komma  i  besittning  af  skarpa  vapen,  som  måhända  en 
gäng  torde  vändas  mot  sjelfva  kyrkans  öfverhufvud  ^*). — 
Länge  ansågo  medeltidens  theologer  såsom  ett  kätteri  att 
kunna  grekiska  och  Nya  Testamentet  på  grundspråket 
var  en  nästan  obekant  bok,^  ehiiru  vid  kyrkliga  bruket 
latinska  evangelier  och  epistlar  förekommo^). 

Det  Ugger  i  öppen  dag,  att  den  smak  och  bildning, 
som  af  dessa  till  största  delen  usla  skolböcker  inhämta- 
des ej  kunde  vara  annat  än  högst  ofullständig  och   dålig. 


■*J  Gregorii  libri  XII  Epist.;  cfr.  ep.  IX,  4. 

*^)  Grmce  scire  haeresif  est,  etpolite  loqiii  haeresis  est,  qnidquid 
ipsi  (mboachi)  Don  facioni,  heresis  est.  Érasmus,  Epist.  XII.  ad  Al- 
bcrtiim  Arcbtep.  Moguot. 


WLap.  lOL 

Utländska  itsor.    Gollegram  Londeiise  i  Paris. 
Bibfiotheker. 

Till  bildningsanstditema  hänföras  med  ratta  utländska  re-* 
8or  och  bibliotheker ,  hvadan  vi  här  derom  böra  meddela 
några  underrattdser. 

1.  Utländska  resor.  Då  en  lärjunge  i  våra  uh 
hemska  skolor  bUfvit  uUärd  och  derifrän  utgått,  resta 
han  ofta  till  fränuuande  uuiversiteter,  b  vilket  särdeles  var 
faUet  innan  Skåninganie  hade  Köpenhamns  högskola  att 
vända  sig  till.  Att  skånska  ynglingar  begåfvo  sig  till  d^ 
ryktbara  domskolan  uti  Hildesheim  i  Tyskland,  s^  man 
af  Lunda-erkebiskopen  Jakob  Erlandssons  testamentariska 
anordning  Ull  Lunds  doniskola.  Sjelf  hade  han  i  Hildes- 
heim säiderat  Amoldus  Lubecensis  (Chr.  Slav.  ID.  c.  5) 
yttrar  om  Danskame  i  början  af  1200-talet,  att  de  gjort 
ej  rmga  framsteg  i  fria  vetenskaper  och  att  adehi  sände 
sina  söner  till  Paris,  ej  blott  för  att  blifva  andlige,  utan 
äfven  for  att  bildas  i  verldsliga  vetenskaper  och  yrkt^ 
Det  var  dock  föi^st  under  reforraationstidehvarfvet  som  det 
blef  allmännare  alt  lekmäu  studerade.  Alla,  som  i  Paris 
idkat  stildier,  hedrades  vid  återkomsten  med  namnet  Pa- 
riserklerker. 

Universitetet  i  Paris,  om  hvars  författning  och  in- 
rättning man  först  genpm  tvenne  påfliga  dekretal^  af  år 
1180  har  säker  kännedom,  var  vida  berömdt  såsom  huf- 
vudsätet  för  filosofiskt  och  isynneiiiet  theologiskt  stadium. 


35 

Hår  var  det,  hvareBt  efter  påfvames  uttryck,  de  skönaste 
smycken  till  Kristi  brud  förfärdigades;  här  upphämtade 
man  det  jeiii,  hvaraf  trons  pansar  och  andans  svärd  för- 
arbetades. ^Taris  vore  bela  kristenhetais  nyckel,  rättro* 
genhetens  plantskola,  den  allmänneliga  kyrkans  paradis, 
Salomos  pelargång,  det  heL  Jerusalem,  hvarest  David  le- 
ker på  tiostrangad  harpa,  lifvets  träd  i  Guds  paradis,  en 
lysande  lampa  i  Heri*ans  hus,  visdomens  öfversta  veiic- 
8tad,  verldens  lärarinna^  m.  fl.  lysande  benämningar.  Man 
kan  ej  nämna  något  annat  universitet,  som  har  spelat  en 
så  utmärkt  röl ,  som  det  parisiska ,  eller  utöfvat  så  stort 
inflytande  på  stat  och  kyrka.  Det  kallade  sig  konung^s 
äldsta  dotter  och  försvarade  med  ifver  sin  rang.  Hit 
strömmade  frän  alla  kanter  ynglingar  och  män ,  höga  och 
låga,  andlige  och  verldslige.  Från  Ishafvet  till  Gibraltars 
sund,  från  Hebridema  till  Hellesponten  fanns  intet  land, 
som  ej  hit  skickade  sina  förhoppningsfullaste  söner,  att 
bämta  visdom  ur  den  verldsberömda  källan.  Också  räk- 
nade man  stundom  ända  till  30,000  här  församlade  stu- 
denter. Ingen  ansågs  fullkomligt  lärd,  med  mindre  han 
här  studerat.  Krönta  med  doktors-  eller  magisters-vär- 
dighetens ''stolta  titeF^J  betraktades  desse  såsom  visdo- 
mens förstfödda  söner  och  erhöllo  i  biskopsdömcn ,  prae- 
benden  eller  höga  verldsliga  embeteh  belöning  för  flera 
års  mödosamt  förvärfvade  studier. 


")  I  liuru  stort  anseende  mag^ister- graden  den  liden  ?ar,  ter  man 
så  vAl  af  den  begftrlighet,  b?armed  den  efterstrSfvodes ,  somaf  de  präk- 
tiga benAmoingar  den  erböil.  Man  kallade  den:  magistervärdighetens 
höghet  (magblralos  excellentia) ,  man  talade  om  magistrarnes  vörd- 
nadsdjudande  majestät  (venerabiJis  magistrorum  majcslas),  ja  i  poesien 
bosjftDg  man  dess  gudomlighet  (deiUs)!  Jfr.  L,  Bngeistoft,  Skaodioa- 
Tisk  Museum.     1802. 

3« 


36 

I  ganila  handlingar  är  antecknaitt,  att  redan  tidigt  (i 
12:te  ärliiindradet)  våra  klerker  drogo  ut  tiD  nämnda  för 
iheologiens  och  kanoniska  rättens  studium  sä  vigtiga  uni- 
versitet. Der  hämtade  våra  berömligaste  män,  Absahm, 
Andreas  Suneson,  Saxo  Grammaiicns  ro.  fl.  lärdom, 
smak  och  insigter.  Äfven  under  13:de  och  14:de  ärhim- 
dradema  besöktes  parisiska  universitetet  lika  flitigt  af  dan- 
ska studenter.  Också  är  nogsamt  bekant  att  mellan  Frank- 
rike och  Danmark  i  äldre  tider  mycken  kyrklig  föriiindelse 
egde  rum ;  erkebiskop  Eskil  i  Lund  var  eu  särdeles  god  vän 
med  den  verldsberömde  abboten  Bernhard  af  Clairvaux; 
Cistercienser-kloster  inrättades  af  Eskil  och  förseddcs  af 
honom  med  nmnkar  från  Frankrike. 

Är  1220  var  Andreas  Suneson  professor  vid  uni- 
versitetet i  Paris ,  så  framt  ej  Saxos  ord  böra  så  förstås , 
att  han  dei-städes  var  rektor^).  Många  af  de  studerande 
Danskarue  voro  Förmän  (Proruratores)  för  en  af  de  4 
nationer ,  i  hvilka  sedan  gamla  tider  universitetet  var  för- 
deladt,  neml.  för  '^Natio  anglica"  (sedan  1430  kallad 
Natio  germanica) ,  som  innefattade  de  studerande  fi^ån 
England,  Skottland, -Irland,  Tjskland,  Ungei-n,  Pohlen  och 
hela  Skandinavien.-    Prokuratom    stod    i    spetsen    för   na- 


'^)  "Tu  splendissimum  externs  schols  regimen  apprehcndUti."  Jfr. 
Saxo  Grainin.,  dedikationen  af  verket.  —  P,  O,  Muller  menar  att  de 
nämnda  orden  böra  fArstas  om  en  offentlig  skola,  som  A.  Sunesson  t 
Paris  öppnat,  och  alt  detta  troligen  har  rarit  uti  S.  Genoveva.  StephtP' 
niU8  CNotffi  ad  Saxonem.  9)  samt  Schlegel  (Anm.  til  Kofod  Ancbers 
Lovhislorie  I.  112j  pästft,  att  Saxo  afser  rektoratet  vid  universitetet. 
Magnus  Mallhias  (Cafalogus  Episcop.  Lund.  ed.  a  Th.  Bartholin.  Hav- 
nis  1710.  p.  59)  hflnfor  dessa  ord  till  en  akademisk  grad ,  h vilket  dock 
sS  mycket  mindre  kan  vara  förhållandet,  som  slika  akademiska  titlar  vid 
den  tiden  ej  egde  rum. 


37 

tionsangelägenheteraa  och  af  de  4  prokuiati)rerne  (sedan 
1^80  af  4  särskilda  valmän,  electores  eHei*  irUranies  ^)) 
valdes  hvar  tredje  månad  miivemtetets  rektor  bland  lärar- 
ne. Prokuratorerne  utgjorde  rektorns  råd ,  hvilket  3  gån- 
ger i  veckan  bildade  en  domstol,  frän  hvai^  beslut  man 
blott  till  generalförsamlingen  (Comitia  generalia)  kunde 
vädja. 

Någre  bland  Daaskame  voro  universitetets  rektorer, 
bvaribland  vi  särskilt  här  erinra  om  Maccarius  Magni  de 
Dada,  kauik  vid  Lunds  och  Roskilds  domkyrkor,  hvil- 
ken  inneliade  rektorsvärdigheten  1365:  en  värdighet,  som 
medförde  särdeles  ära,  alldenstund  universitetets  rektor 
hade  rang  framför  alla  ministrar,  grefvar,  baroner,  kar- 
dinaler, (om .ej  af  kongligt  blod),  erkebiskopar ,  ja  var 
näst  konungen  och  päfven  i  värdighet  ^^J.  * 

Men  det  var  ej  blott  till  Pai'is  våra  Nordboar  för 
förkofnm  i  Studier  imdér  medeltiden  begåfvo  sig,  utan  de 
vände  sig  äfven  till  andra  universiteter ,  såsom  Bologna 
(inrättadt  i  12:e  århundradet),  vidlberömdt  för  sitt  juri- 
diska studium,  ofta  med  12,000  studenter,  samt  till 
Prag  (stiftadt  1348  af  kejsar  Karl  IV),  Köln  (1388 
af  magistraten) ,  Erfurt  (af  magistr.,  bekräftadt  af  påfven 


^")  Du  Boulay,  HUtorla  Universitalis  Parisiensis  Hl.  573.  DeUa 
▼erk,  aom  1665 — 1673  utkom  i  6  folianter,  innehäiler  rika  niaterialier 
for  Panser*uni?ersitetet8  historia.  Om  samma  ämoA  bandia:  Jacques 
'^U  Breulj  Théatre  des  antiquilez  de  Paris.  Paris  1612.  —  Crevier, 
Hiatoire  de  runivcrsité  de  Paris.  7  voU.  Paris  1761*,  12:o.  —  Jfr. 
för  öfrigt  F,  C,  v.  Savigny,  Gesch.  des  Kömischea  Rcchts  im  Mittel- 
alter.    III.  314—351. 

'*)  Nyervp,  Skildring  af  Danmarks  sldre  og  nyere  Tilstand  II. 
376.  —  Petrus  de  Dacia,  magister  ocb  kauik  i  Ribe,  född  i  Visby  pä 
Goltlaod,  var  rektor  vid  universitetet  i  Paris  1326. 


38 

1392),  Leipzig  (140Ö  af  kurfurst  Fredrik  I),  Greifs^ 
wald  (1466  af  bert  Wratislaus  IX)  ochUllLtfi7eii(1425 
af  hertig  Johan  IV)  i  Holland.  Det  var  särdeles  från 
16:de  århundradet  som  universiteten  i  Köln,  Löven,  Prag 
och  Leipzig  allmännare  besöktes  af  våi-a  landsmän.  De 
2:ne  föi*stnamnda  voro  såsom  den  skolastiska  theologiens  hög- 
säten mycket  bekanta  och  unga  Danskar  och  deribland  Skånin* 
gar  förvärfvade  sig  derstades  doktorsvärdighet  i  theologien 
och  påfliga  dekretalema,  hvarigenom  de  banade  sig  txk 
väg  till  rikdom  och  utmäiicelse  såsom  myndiga  pradater 
inom  den  mäktiga  kyrkan. 

2.,  CoUegium  Lundense  i  Paris.  Det  är  för  vårt 
ämne  ej  främmande  att  nämna  några  ord  om  kollegierna, 
hvilka  i  Paris  både  voro  talrika  och  vigtiga.  Ursprunglig 
gen  voro  de  blott  bestämda  till  underhåll  för  fattiga  stu- 
denter, hvilka  här  skulle  lefva  under  särskild  tillsyn,  men 
småningom  tiUkonuno  flera  lärare  i  kollegiema  och  dessa 
sednare  utgjorde  ej  mera  blott  stiftelser  för  fattiga,  utan 
tillika  pensionsanstalter  för  förmögnare  studenter,  sä  att 
slutligen  nästan  hela  universitetet  innehölls  uti  dessa  kol- 
legier. De  mest  olika  folkslag  hade  i  Paris  upprättat 
särskilta  boningshus  för  den  studerande  ungdomen  frdii 
deras  länder.  Vi  böra  särskilt  här  fästa  uppmärksamhet 
på  det  s.  k.  ^CoUegium  Lundense,''^  hvars  byggnad  år 
1275  var  uppförd  uti  gränden  vid  S.  Genoveva  mellan 
karmeliteriilostret  och  CoIIegiimi  Laudanense^)  och  anses 
Erland,  Electus  i  Lund,  för  dess  stiftare ^^)*     Denne  blef 


«oj  Bukn,  Historia  Uoirers.  Paris.    IL  385. 
«^)  Grammius,  Oratio  åe  Ortgioe  k  SUta  rei  liUenria  (Din.  Bi- 
bliotb.  Vni.  488).    Pontopiiidta,  AmulM  £.  D.  I.  55.    GeaU  «i  Ve- 


39 

1274  \ald  till  erkebiskop,  afreste  kort  derefter  utomlands 
och  skall  följande  året  hafva  i  Paris  gnmdat  nämnda  kol-> 
legium.  Anstalten  gynnades  af  flera,  hyaribland  biskop 
Johan  i  Odense  ^^},  och  fanns  ännu  i  16:de  århundradet, 
men  förföll  sedermera,  förmodligen  då  våra  Nordboar 
mera  besökte  de  närmar^  liggande  tyska  universiteten. 
Byggnaden  såldes  slutligen  till  karmeliter-munkame  och 
de  danska  studenteme  köpte  i  stället  ett  annat  hus,  om 
hvars  öden  man  dodc  ingenting  känner.  (Bulsus,  V.  390). 

K.  Erik  Menved  gjorde  (1316)  en  stiftelse,  för* 
bättrad  af  biskop  Petrus  Pagh,  till  understöd  för  fattiga 
danska  studenter  i  Paris.  (Pontopp.  1.1.  II.  12). —  Erke- 
biskop Jakob  Erlandsson  hade,  utom  betydliga  anslag  till 
lundensiska  läro veriset,  älven  ihogkommit  detsamma  med 
ett  stipendium  utgörande  2  mark  fint  silfver,  på  det  att 
skickliga  ynglingar  dermed  kunde  understödjas,  då  de  i 
Paris  skulle  fortsätta  sina  studier^).  —  I  15:de  århun* 
dradet  ålades  Lunds  domkapitel  att,  i  likhet  med  de  an-, 
dra  kapitlen  i  Danmark,  på  sin  bekostnad  sända  en  eller 
två  unga  män  till  Paris  för  att  der  föiicofra  sig  i  kon-^ 
ster  och  vetenskaper. 

3«     BibUoihekerna    voro,    innan   boktryckerikonsten 
uppfanns,  obetydliga  och  det  var  derföre   under  medelti* 


•tigia  .Danorum  extra  Daniam.  J.  374.  —  AtédreoM  And,  Prspositua  t 
Upsala,  skåukle  år  1213  ti  den  svenska  i  Paris  studerande  ungdomen 
eU  sfirakilt,  af  bonom  inköpt,  kollegium  och  erkebiskop  Johannes  före- 
skref  för  de  i  nfimnda  kollegium  boende  Svenskar  vissa  reglor. 

**)  Ponloppidan,  Annales  Diplom.  L  574.  —  Scriptores  Rer.  Danie. 
YII.  224.    Dan.  Bibi.  IX.  398,  411. 

«■)  Scriptt.  R.  D.    V.  593.    Suhm,  Hiitorie  af  Damnark  X.  235. 


40 

deQ  både  svårt  och  särdeles  kostsamt  att  anskaffa  böcker. 
Papyrus  kunde  n^n  under  en  viss  period  af  nämnda  tid 
ej  från  Egyplen  erhålla,^  pergamentet  var  mycket  dyrt  och 
linnepapperet  först  sednare  tiUgängiigt  —  En  af  mun- 
kaines  stöi^ta  förtjenster  om  litteraturen  i  allmänhet  är 
att  hafva  afskrifvit  gamla  böcker,  hvarigeuom  så  många 
af  forntidens  litterära  skatter  under  de  gamla  barbariska 
tiderna  blifvit  räddade  undan  förgängelse.  I  flera  kloster 
voro  dagar  bestämda  att  bedja  för  dem,  som  giivit  eUer 
afskrifvit  böcker. 

Såsom  exempel  på  höga  bokpriser  må  anföras  att  i 
ll:te  årh.  200  får  betaltes  för  biskop  Haimons  homilie- 
samling.  I  Scriptt  Rer.  Danic.  (I.  5Ö6)  omtalas  att  2»e 
handskrifter  af  Decretum  och  Decretales  skulle  försäljas 
och  för  de  influtna  penningarne  jordagods  inköpas.  — 
Uaudskriftema  voro  för  öfrigt  så  sällsynta  att  i  början  af 
1300-lalet  det  berömda  Pariserbibliotheket  blott  hade  4 
gamla  auktorer  (Cicero,  Ovidius,  Lucanus  och  Boethius). 

Lunds  domkyrka  och  kapitel  c^ie  en  af  de  äldsta 
boksamlingar  ej  blott  i  Skåne,  utan  i  hela  Danmark. 
Lunda-kauiken  Bernhard  (f  1176)  '^gaf  ät  kjxkau  mån- 
ga goda  böcker^  *^)  och  om  en  annan  kanik  derstädes, 
Amundy  berättas  att  han  skänkte  dit  '^Missalia,  Capitulaie, 
Psalteriuin''*^);  livilket  äfven  säges  om  en  diaconus  Ulf 
Björn"^^)  (omkring  1124}.  Kaniken  och  prosten  Azer 
(f  1131)  skänkte  äfven  till  domkyrkan    ^mänga   glosse- 


^)  Necrologium  LuDdense  i  S,  R.  Dan.  m.  452. 
"J  1.1.  463. 

^•J  1.1.  458.    Lib.  dat.  Lund.  vel.  S.  R.  D.  IIL  556.  Lib.  dat.  Lund. 
rcc.  S.  R.  D.  IV.  56. 


41 

rade  böcker  af  gamla  oeh  nya  Testamentet,^  samt  mån- 
ga af  naturhistoriskt  innehåll  (^libros  phisicales^)  ^^).  Bero, 
subdiaconus  och  canonicus,  gaf  Decretaler  till  benediktiner'- 
klostret**),  Erkebiskop  Absalon  (f  1201)  begålvade  äf- 
ven  kyrkan  med  åtskilliga  böcker  *^);  men  den  största  till- 
ökningen erhöll  dock  ifrågavarande  boksamliug  genom  erke- 
biskopen  Andreas  Sunesm  (f  1228),  hvilken  skänkte 
mycket  gods  till  kanikenie,  och  dessutom  en  utmärkt, 
kostbar  samling  af  böcker^)* 

Andreas,  praepositus  i  Lund,  gaf  1306  till  kyrkan 
ett  Passionarium  ^')  och  Thorstanus ,  diaconus  ft  canoni-" 
cus  Lund.,  ett  ^Psalterium  glossatum^  ^).  Sven  Saxtorp 
och  Johannes  Jacobi,  båda  dekaner  i  Lund,  skänkte, 
den  förre  år  1404,  den  sednare  år   1418,   böcker  till 


**)  S.  R.  Dan.  III.  448. 

«)  Necr.  Lund.  S.  R.  D.  m.  460. 

^^)  Liber  daticus  Lundensis  recenlior  i  S.  R.  D.  IIL  35.  Lib.  dat. 
Lund.  Tetust.  i  S.  R.  D.   111.  498. 

^)  '^His  omnibus  preliosum  superaddidii  thesaunim  videlicet  libros 
tam  veleris  quam  novi  lestamcnti ,  et  plurimos ,  qui  ex  isiis  ducunt  ori- 
ginem,  sicut  patet  in  sequentibus:  Bibliam  in  tribua  partibus.  Erange- 
listos  glossatos,  epistolas  Pauli  de  majori  glassatura,  unum  ex  quatuor, 
Pentalecum  bene  glosatum  et  bene  correclum,  Jeremiam  bene  glossa- 
iuoi,  Sentencias  bene  correetas,  Scolaslicam  Hislonam,  Psalterium  glo- 
satuin  in  duabus  partibus,  Excepliones  de  moralibus  Job,  Ållegorias  et 
Moralitates  super  Tetus  et  novuni  testamenlum  in  uno  volumine,  Lum- 
bardum  ia  ecclesia  tnventum,  et  Libeiium 'Stepbani  Abbatts  de  Sancla 
Genowefa;  Duplices  glosas  auper  Cantica  C antieoruin  *,  Glosas  super  Apo- 
calipsia;  Sununa  Huicionis,  et  VII  libros  Legum:  Insuper  et  alios  li- 
bellos,  Corpas  Canonain,  librum  honestum  et  niullum  utilem.  Missa"* 
lem  valde  bonum  et  bene  correclum  quem  in  sua  Capella  habebat."  — 
Liber  dat.  Lund.  velustior  i  S.  R.  D.  III.  524,  och  Lib.  dat.  Lund. 
recenlior  i  S.  R.  D.    IV.  48. 

*»j  S.  R.  D.    Uf.  532. 

w)  S.  R.  D.    III.  579.    IV.  66. 


42 

domkapitlet^).  —  Monken  Johannes  PaschaB  i  RoskiM, 
ryktbar  för  skönskrifning,  var  omkring  1303  syssdsatl 
med  att  afskrifra  elt  '^Legendarium  de  tempore  åc  sanolis^ 
för  lundensiska  boksamlingen  (S.  IL  D.     V.  515) 

Detta  om  den  Lands  domkyrka  tillhöriga  boksamlin^ 
gen  under  medeltiden.  Näppeligen  finnes  någon  enda  af 
de  har  omnämnda  bocken»  qvar,  men  flera  andra  från 
en  scdnare  tid*  De  märkvärdigaste  bland  äldre  bandduif- 
ter  äro  Necrologium  Lundense  och  Uber  Daticus  ^).*  Dom-» 
kyrkans  bokförråd,  som  i  i6:de  århundradet  erhåll  en  be- 
tydlig mäi^  af  värdefulla  arbeten,  särdeles  genom  rektorn 
och  kaniken  fester  B<mte,^kom  sedan  till  Lunds  universi- 
tétsbibliothek,  i  hvars  äldre  boksamling  (^ibUotheca  anti-- 
qua^),  hvilken  förut  till  större  delen  varit  domkapitlets,  finr* 
nas  371  band,  hvaribland  186  theoL,  9  medic,  63  jurid^ 
123  historiska  och  filosofiska;  öfver  30  af  dessa  äro  tryckta 
under  lS:de  århundradet     Dessutom    15  handskrifter^). 

De  andra  klostren  i  Skåne  hade  såsom  öfverallt  an- 
norstädes också  sina  boksamlingar.  En  fransysk  munk 
frän  12:e  århundradet  jemnför  ett  kloster  utan  bibliothek 
med  en  fästning  utan  arsenal  (Claustrum  sine  armario  quasi 
casirum  sine  -  armameniario).  Om  dessa  skånska  klosters 
bokförråd  sakna  vi  tyvärr  närmare  underrättelser.  Han 
känner  blott  att  biskop  Henrik  af  Revel  åi*  1318  förärade 
åt  ii^aiclskanerklostret  i  Ystad  första  delen  af  Bonaventoras 


»*>  Dipl.  Cap.  Lund.  ji:o  4(^,  405. 

^«)  Om  Lunds  domkyrkas  bibliothek  jfr.  för  öfrigt  WieselgrtHf  Sf. 
Sk.  LUt.  n.  228—231. 

^^)  A.  Lidbeck,  Disa.  de  Biblioihecae  Lund.  initiia  It  praecipuia   io- 
cremeolia  usque  ad  annum  MDCCXilX.    p.  8 — 10. 


43 

Sentenser^).  Herrevads  klosterbMQlbek  omtalas  äfven; 
det  skänktes  1641  af  k.  Kristian  IV  till  Köpenhanins 
universitet  ^^).  Den  iCInotlias ,  (Historia  ortus ,  vit»  et 
passionis  S.  Canuti  Regis  Dania),  skrifven  omkring  1109, 
som  Hvitfeld  begagnat,  var  funnen  i  Herrevad ^).  —  Pä 
oniversitetsbibliothdcet  i  Lund  finnes  Hissale  ad  Gonsuetu* 
dinem  Fratrum  Predicatorum  Ord.  S.  Dominici,  in  quo 
omnia  qu»  aliis  remiltuntur  pene  perscribuutur.  MDXYI, 
tryckt  hos  Hopylius  i  Paris.  Denna  bok  lär  tillhört  do- 
minikanerklostret  i  Lund  ^).  —  Flertalet  af  klostrens  bok- 
samlingar utgjordes  troligen  af  Manualia,  Breviarilt,  Ni&* 
salia,  Biblia  glossata,  Decretalia  och  Helgonasagor. 

Att  Lunds  kathedralskoia  under  medeltiden  äfven  egt 
någon  boksamling,  är  otvifvelaktigt  Magister  Petrus  Ni- 
colai  testamenterade  tiU  densanuna  år  13&9  den  bekanta 
boken  '^rsecismus^  jemte  2'jie  andra  böcker^). 


»<)  Suhm,  Danmarks  Hist.    XI.  832. 

»')  SuhsM  Nye  SamL  2,  187. 

w)  Wkselgren,  U.   U.  233. 

")  1.1.    1.  (2:a  uppl.)  47. 

*®)  Dipl.  Cap.  Luod.  n:o  391 V^  " — -«  scolis  Lnndensibug  grecMmtim 
^oiMtimii  mifai  pro  tribut  m  gr:^  inpigaoraluiD ,  iu  qtiod  (utoret  eccle^ 
sie  proprietatem  ejusdem  llbri  dictis  scolis  acquiraot  de  heredibus  cu- 
juadam  folquiai  quondam  monelarii  oUoniensis,  cum  II  aliis  parvis  vo* 
iamioibm  aatoruni.'' 


^ 


Kap.  WV. 

Om  skeltikteiL  —  UiidenriBiimggvåseiidet  kort  fiBre 

refonnationeiL  —  Stiftandet  af  Kopenhamu 

onhrersiteL 

1.  SkoUukten.  Förnämsta  medlet  wider  medeltiden  atl 
hälla  skolornas  lärjungar  till  ordning  och  flitig  läsning  var 
stryk,  som  utdelades  både  först  och  sist  samt  på  ett 
barbariskt  sätt  Då  munkame  i  S:t  Gallen  brutit  mot 
ordensre^oma  bundos  de  vid  en  pelare ,  öfverklädema  af- 
drogos,  bvarefter  de  gisslades.  Abboten  i  S:t  Genovevas 
kloster  uti  Paris  lät  ej  blott  gissla  en  munk ,  utan  befallte 
honom  äfven  under  en  veckas  tid  äta  jemte  hundai-ne  på 
marken  ^^).  Också  den  berömde  Robert  af  Sorbonne ,  som 
år  1250  stiftade  det  frejdade  theologiska  kollegiet  Sor- 
bonne i  Paris ,  föreskref  ultryckUgen  käppens  bruk  i ,  sko- 
lorna, ej  blott  mot  lärjungame,  utan  äfven  mot  under- 
läi*ame  (parvi  magistrij  i  de  lägre  skolorna ,  då  förestån- 
daren (raagnus  magister)  hvarje  lördag  pröfvade  disciplar- 
ne  och  fann  att'  de  af  underläi^ame  illa  voro  undei-vista. 
Ja  denna  pa^dagogiska  talisman  begagnades  sedan  13:de 
århundradet  till  och  med  mot  studenteme  och  baccalaurei 
i  Paris  ^3. 


•')  Raumer,  HohensUufen  VI.  98. 

<*)  Schmidl,  Gesch.  Frankrcichs  1.  006.   Cramer,  Gesct^.  d.  Enie- 
buDg  und  des  Untenichu  in  den  Miederlandcn.     118,  199—200. 


45 

Men  vändom  våra  blickar  mot  norden  I  Vi  finna  att 
lärarne  i  våra  nordiska  skolor  ej  gått  fogligare  till  väga 
an  deras  bröder  i  södra  Europa.  Äfven  här  betraktade 
man  stryk  såsom  det  yppersta  universalmedel  för  bibrin- 
gandet af  lärdom  och  kunskaper.  Denna  stränga  dcoltukt 
kan  i  någon  mon  ursäktas,  då  man  betraktar  det  i  hög 
grad  sedeslösa  tillståndet  hos  medeltidens  skolungdom.  Om 
den  hos  oss  rådande  barbariska  skoldisciplin  talar  Kristiem 
Pedersen  i  sin  bok  ^Om  Bom  at  holde  til  Skole  og  Stu- 
dium och  at  skicke  gode  Scolemestere  til  dem.  Antwer- 
pen  1631,^  med  följande  ord  (fol.  c.  7):  "Gud  har  gif- 
vit,^  säger  han,  ^sin  nåd  att  barn  och  unga  menniskor 
kmide  nu  lära  med  lek  och  lust  allehanda  visdom,  konsf. 
och  tungomål  utan  den  obarmhertiga  hudstrykning  och 
slag  af  ferlor  och  stora  bödelsris,  som  man  förr  plägade 
bruka  i  våra  danska,  svenska  och  norrska  skolor,  med 
hvilka  skamliga  och  omenskUga  slag  och  hugg  de  omilda 
skolmästarne  fördrefvo  många  goda  unga  ^Pehlinge^  och 
'^Degne^  från  skolan  och  god  lärdom.  De  '^forkuede"  ock- 
så mänga  med  sfora  slag  och  hugg,  att  de  sutto  så  räd- 
da, som  en  hare  för  hundar,  och  kunde  ej  komma  i  bog, 
hvad  der  sades  och  lästes  för  dem  o.  s.  v.  De  sattes 
till  skolmästare,  att  de  skulle  med  goda  lampor,  lust  och 
glädje  undervisa  de  unga,  och  ej  för  att  vara  bödlar.  Då 
någon  förebrådde  dem  deras  barbariska  uppförande  och 
sporde,  hvarföre  de  voro  så  omilda  mot  sina  disciplar, 
svarade  de:  "Jo^  hafver  sålunda  köpt  min  lärdam  och 
vishet,  jag  vill  ock  pä  samma  sätt  så^a  den  igen.^ 

Denna  omenskliga  behandling  hade  k.  Kristiem  II 
för  afsigt  att  förbjuda  i  sin  Skolordning,  enhgt  hvilken 
ferlor   ej   skulle   få  nyttjas,   ej   heller  skulle  man   ^slaa 


46 

Bomene  saa  vmadetighe  oc  vskellighe  mett  Riiss,  som  thii 
ber  ta  giorlt  hafluer"^). 

Samnia  aUmänna  skick  att  ideligen  slå  ocb  piska 
har  också  gjort  att  en  feria  eller  ett  ris  ansetts  såsom 
symbol  på  ett  skolenibete,  hvilket  man  bland  annat  ser  af 
den  frejdade  danske  rektorn  Mörten  Borups  liksten  ^).  — 
Ett  gammalt  länge  rådande  bruk  bar  också  varit  att  dä 
någon  till  ett  skolenibete  skulle  installeras,  öfverianmades 
åt  honom  ett  ris  (a:  scqptnim  schotasticum). 

Vid  skolorna  fanns  gauenligen  också  ett  fängelse 
samt  en  stock  för  att  den  innesluta  de  u[^studsiges  fot- 
|er*J.  — 

Men  det  var  ej  blott  före  reformationens  införande 
som  en  sådan  sträng  skoltukt  berrskade;  den  fortfor  äf- 
ven  lång  tid  dereften  Efter  Viborgska  skollagen  af  år 
1604^  stadfästad  af  dervarande  biskop,  pra^later  och  re- 
siderande  kaniker,  stadgas  i  en  särskild  afdelning,  kallad 
Fiskrätten  (Jus  virgarum),  att  spel, svirande, otukt, natt- 
svärmande  och  slika  grofva  förseelser  skulle  stratfas  med 
att  stå  skob*ätt  d  ä.  hudflängas  på  bara  raggen  (nudato 
tergo).  De,  som  angåfvo  sådana  förseelser,  eller  bvilkas 
vittnesbörd  fällde  den  skyldige  fingo  föi*lalelse  för  de  smärre 
förseelser,  hvilka  de  kunde  hafva  begått^).  Att  hafva 
försimimat  skolan  en  dag  försonades  af  de  vuxna  läijmn 


••)  Dansk  Majraxin  VI.  364—67. 

•«)  Jfr.  E,  G.  Tauber/HhUmtL  Sehots  Cathc4r.  Aibiu.  Arh.  Iöl7, 
hvaresl  ifrågavarande  liksten  finnes  pa  titelbladel  arieckuad,  ulf isande 
elt  Tik  och  en  ferla  i  kors  samt  dessutom  en  dyoggrep;  den  sislnAmda 
sUsoro  minne  af  Borups  nngdomssyssclsfitming. 

•O  Terpager,  Rip«  €imbr.  504.     Wolf,  K.  Vidcnsk.  SelsL  XI.  383. 
<"•)  Nyenip,  U.  III.  144. 


47 

• 

game,  enKgt  Odense  skollag,  med  treime  slag  af  riset  på 
de  blottade  skuldrorna  ^^):  ett  straff,  som  också  bestäm- 
des för  dem,  hvilka  i  skolan  talade  modersmålet 

Vid  Fredriksborgs  skola  var  stadgadt  att  den,  som 
i  öfversta  klassen  uraktlåt  att  tala  latin,  skulle  sättas  till 
att  uppassa  andra,  som  gjorde  det,  och  dagligen  kl.  10 
f.  m.  och  kL  4  e.  m.  erhålla  stryk,  hrarmed  man  fort- 
for tills  den  skyldige  lyckades  uppgifva  någon  annan,  som 
till  samma  "svåra^  förseelse  gjort  sig  saker  *). 

Vid  prestmötet  i  Lund  1569  erinrades  skoUäranie 
om,  att  ej  längre  bruka  "ferie  som  nogen  lemmelestis  med,'' 
utan  tillbörligen  straffa  med  ris ;  "dog  maa  ferien  staa  til- 
stede  for  Ribalder,  som  sig  opsette  mod  Skolemestere  och 
Hörere"  ^). 

Denna  barbariska  ferla,  som  i  så  många  århundra-* 
den  utgjort  skoldisciplames- förskräckelse,  har  först  i  vårt 
århundrade  ändtligen  blifvit  utdömd. 

2.    Om  vndenrisnugsvåsendet  kort  (3re  reformationen. 

Om  detta  ämne  erhålla  vi  intressanta  upplysningar, 
dels  af  Kristiem  Pedersens  förut  omlalta  bok,  dels  af 
k.  Kristiem  II:s  Plan  iill  förbåttrade  skolor.  Vi  redo- 
göra här  i  korthet  för  dessa  skrifter. 

1.  Kristiem  Peder  sen,  Om  B  öm  at  holde  tilSkole 
ög  Studium   och  aih  skicke  gode  Scolemestere  til  dem. 


**^)  Nyerup,  1.1.  III.  48.  Om  de  mindre  disciplarne  Leler  det:"de- 
lectis  nalibiis,  pro  more  puniendi  suot." 

*')  Bendlaen,  Hbtoriske  £fterreUiiDger  om  den  leerde  Skole  ved 
Frcdriksborg.    53 — 54. 

••)  Åntipiitates  Lundenses,  handskrift  p8  H.  Lärd.  Skolans  Bibi.  i 
Otffle. 


48 

Anlwerpen  1631  (7  arit,  8:o;  jfr.  D.Magaz.L45 — 68). 
Han  beklagar  hSr  att  Studium  (universiteter) ,  skolor 
och  kloster  voro  färdiga  att  gå  till  grund.  Dessa  stiftel- 
sers afsigt  skulle  vara  befrämjandet  af  Guds  ära  ocb  men- 
ni^omas  salighet,  men  sanmia  goda  afsigt  hade  till  den 
grad  kommit  i  missbruk,  att  folket  satte  barnen  i  skolor 
och  kloster,  ej  så  mycket  för  att  lära  något  godt,  hvar- 
med  de  kunde  tjena  Gud  och  fosterlandet,  i;om  fastmer  för 
att  lefva  godt  och  blifva  ansenliga  män,  biskopar,  prasla- 
ter,  abboter,  kaniker,  prester,  munkar  o.  d.  Så  länge 
sädana  fela  andliga  embeten  voro  vid  makt,  var  folket 
villigt  alt  sätta  sina  barn  i  skolor  och  kloster,  men  se- 
dan evangelii  ljus  bc^it  lysa,  och  de  andliges  rika  m- 
komster  användts  till  annat  gagn,  så  att  intet  hopp  om 
stora  andliga  värdigheter  var  qvar^  då  började  också  både 
skolor  och  kloster  att  blifva  tomma.  —  Efter  att  (fol. 
c  7)  hafva  talat  om  den  förr  brukUga  omenskliga  skol* 
disciplinen,  säger  han  att  de  stackars  barnen  lärde  obe- 
tydligt i  de  fordna  skolorna  under  16  eller  16  år,  un- 
der daglig  ångest  och  hudstrykning.  De  kunde  nu  lära 
mycket  mera  och  bättre  under  3  eller  4  år  med  lust 
och  god  undervisning. 

Om  de  förut  öfliga  Skolböckerna  yttrar  han  sfg  på 
ett  annat  ställe  sålunda:  ^0  huru  storUgeu  ångrar  det 
mig  nu,  att  jag  ej  läste  flera  historier,  ki*önikor  och  poe- 
ter, än  jag  gjorde,  och  att  ingen  lärde  mig  dem  i  min 
ungdom,  utan  jag  nödsakades  att  liksom  alla  andra  Dan- 
skar läsa  Alexandrum,  Donatum,  Peder  LaaUy  Com~ 
posUa  verborum,  Caser  och  annat  sUkt  skräp.  En  gosse 
fick  förr  gå  16  eller  20  år  i  skola  och  lära  Donai, 
Alexandrum,  Peder  Laale  och  andra  sådana  böcker  och 


49 

dagligen  hudstrykas  derföre,  och  hade  Ukväl  pä  sistone 
så  godt  som  ingenting  lärt  Dä  han  kom  bland  goda 
kleri(er,  kunde  han  icke  tala  ett  ord  riktig  latin  ^).  Det 
år  nu  en  annan  verld,  och  går  nu  annoriedes  till)  sär- 
deles i  Malmö  och  Köpenhamn  och  i  JutJand,  så$om  jag 
hafver  sport  alt  de  nu  hafva  begynt  lära  barn  och  unga 
menniskor  goda  lärdomar  i  skolor  och  studium.'^ 

2.  S.  Kristiern  Ils  Plan  ttil  förbättrade  skol- 
inrättningar. Riktigt  inseende  huru  fruktlösa  alla  försök 
att  förbättra  religionen  och  reformera  presterskapet  skulle 
vara,  så  länge  man  ej  sörjde  för  hela  folkets  bildning, 
Tände  denne  olycklige,  ofta  misskände,  men  af  Danmaiks 
bildning  i  flera  hänseenden  högt  förtjente  konung,  sin  upp- 
märksamhet på  ombildandet  af  skolorna,  hvilkas  usla  be- 
skaiTenhet  han  af  egen  erfarenhet  nogsamt  kände.  Genom 
den  borgerliga  uppfostran  k.  Hans  gifvit  sin  son,  hade 
nemL  denne  också  måst  sjunga  i  koret  med  disciplame 
fi^ån  den  offentliga  skolan  i  Köpenhamn.  —  Det  var  san- 
nolikt i  synnerhet  Kristiern  Pedersen,  foistiern  Torkeisen 
Morsianus  och  Peter  Litle,  som  särskilt  fäst  konungens 
uppmärksamhet  på  en  förbättring  af  den  då  gängse  skol- 
undervisningen ''^).     De  inre  oroligheterna  under  Kristiems 


^®)  Man  hade  vid  medeltideDs  slut  exempel  pft  studerade  personer, 
sSsom  abboter,  hvilka  ej  kunde  skrifva  deras  namn.  SS  var  förhållan- 
det med  en  kanik  i  Ribe  1518.  "Quia  Dominus  Nicolaus  Ebbonis  scri- 
bere  non  poluit,  prffiscriplum  slatutum  si^illo  suo  proprio  confirmare 
Toluerit.^  Under  dessa  kaniker  hörde  dock  uppsikten  med  skolor- 
na! —  Jfr.  Terpager,  Ripm  Cimbr.  p.  173.  —  Att  det  med  den  då- 
liga Ittinen  ej  var  bflttre  hos  andra  folk,  derom  mä  följande  tjena  till 
upplysning..  En  presl  i  Bayern  nyttjade  ncml.  följande  dop-formulflr : 
"Baplizo  te  in  nomine  et  Patriie  el  Filioe  et  Spiritus  Sancta.'^  Aventi- 
nus,  Annales  Bojorum  111.  220. 

^1)  Munter,  Kirchengesch.  ▼.  Danemark  und  Norwegen  ID.  59. 


60 

sednaste  regering,  föiliuidrade  troligtvis  utariietandet  och 
bekantgörandet  af  denna  goda  skolordning,  hvilken  var 
ämnad  alt  såsom  lag  g&lla  för  alla  skolor  i  landet^-}. 

Undervisningen  skolle  begynna  utom  skolan  med  kri- 
stendom och  Ofipng  i  att  låsa  och  skrifva  modersmålet. 
Detta  skulle  presteme  och  klockarne  på  landet  ombesörja; 
derpå  skulle  barnen,  om  de  ville  egna  sig  åt  presteriiga 
ståndet,  sattas  i  skola  uti  staderna,  men  intet  barn  an- 
tagas i  någon  skola,  med  mindre  det  ej  sjelf  kunde  köpa 
sin  kost,  på  det  att  landet  ej  skulle  uppfyllas  med%tin- 
ska  tiggare^  ^).  Skoleniastaren  skulle  lära  ungdomen  Te^ 
rentius,  Virgilius,  något  ur  Gicero,  en  god  Dialektik  och 
läsningen  af  nya  Testamentet.  Lärjungame  borde  i  half- 
äriiga  examina  pröfvas  och  skulle  pä  grund  deraf  från 
lägre  till  högi*e  klasser  varda  uppflyttade.  Men  ingen 
skulle  få  lämna  skolan  utan  att  i  det  minsta  hafva  ett  år 


^^)  Langcbeck  har  i  Dansk  Magazin  VI.  364 — 67  utgifyit  deosaro- 
ma  efter  en  haorfskrift  i  Kongl.  Daoska  Kansliets  Arkiv. 

^*)  Denna  fArfattning  utkom  1519  pl  Sigbrtts  tillstyrkan.  Alla  fat- 
tiga skolgossar,  som  blott  af  allmosor  hade  sitt  uppehälle ,  fördrefvos 
p&  en  gäng  frän  Köpenhamn.  Om  dessa  lärjungars  klfidedrågt  har 
Svaningius  (Christianus  II.  Lib.  II.  c.  8  p.  225)  antecknat,  att  den  be- 
stod i  en  ?id  och  fotsid  rock ,  som  i  st.  för  armar  på  högra  sidan  hade 
en  öppning,  för  «tl  derigenora  otstrflcka  handen  och  mottaga  allmosor. 
Mössan  hade  en  ll&g,  öfver  skuldrorna  nedhftngandc  "svans,"  hvars 
2:tte  stora  verk  skulle  betyda  de  gamla  Danskarnes  tvåfaldiga  affall  frSn 
kristna  religionen  och  uppmana  Iflrjungarne  till  ståndaktighet.  (Pontop- 
pidan,  Annales.  H.  297^98.  765.  L.  Holberg,  DanBem.  Riges  Hist. 
II.  49),  —  Dfi  de  skulle  sjunga  i  koret,  måste  de  aUud  hafva 
en  messeskjorta  öfver  deras  andra  kläder.  '^Jnghen  skal  gange  tit  Köer 
udhcH  han  haffwer  too  Ryckeliin  hiele  og  allid  rene,  naar  el  bliffwer 
skidne,  skulle  han  strax  lade  det  lowe,  oc  taghc  ett  nye  uppae.''  Hdr- 
af  kallades  de  disciplar,  som  uppvaktade  vid  aåogcn,  "Scholares  super- 
pelliciati." 


51 

besökt  deDsamnia  och  till  univ»*stt0tei  fick  ingen  komma, 
med  mindre  han  var  något  förfaren  i  dialektik,  rfaetorifc 
och  poesi.  ''Oc  alie  gamle  Alexandti  Bögher,  Puerih€L 
met  Faceto ,  Per  Laale,  Equivocationes  MMktei,  Smh- 
fuma  BritomSj  Joannes  de  Garlandia,  Gredsla,  Laby^ 
finius  oc  alle  andre  gaaile  Bögher  them  skulle  the  ant* 
worde  wor  Skultus  och  ladhe  them  brende^^^).  "IVe 
Puerilibus  skall  man  lesse  Flores  Vocabulorum  Antlionu 
Mancinelli,  pro  Faceto  Cathonem.^ 

Skolordningens  stadgande  om  disciplinens  förmildran- 
de är  förut  omlaladt. 

Om  Järame  heter  det:  %ghen  skall  skiekis  til 
Skolemester  wdi  Domskoler,  wdhen  han  haflwer  lesth  in 
Universitate,  att  mand  wed,  thet  han  er  god  ther  for.^ 
Innan  någon  till  skollärare  utnämndes  skulle  han  prdfvas 
af  universitdet  eller  af  ''Skolemesteren  i  Domskolen."  För 
skollärames  anständiga  utkomst  borde  man  draga  all  möj- 
lig omsorg,  sä  att  ''hwer  af  Höreme  haffde  ett  godt  Sogn 
eller  Vicarie  att  holle  theris  Kost  raett''  ^Haifue  wi  oc 
saa  skickedhe,  att  Skolemesteren  skall  halTue  tiil  Lön  aff 
hwer  Peffuelmgh  tiil  thi  IHI  Tiider  om  Aaritt,  som  kal- 
las Temperdagfae,  II  ss.  till  segh  oc  I  ss.  tiil  Höreme." 


Genom  denna  skildring  af  medeltidens  undervisnings- 
väsende ha  vi  således  sett  att  mörkret  i  %åne  som  an* 
norstädes  under  besagda  tid  ej  var  ringa.    Lärdomen  och 


^^)  '^Die  tollen  un&Qlzen  und  scLfidlichen  MönchsbOclier  Calholicon , 
Florista,  Grecista,  Labyriothus,  Dormi  lecure  ond  dergleichen  sind 
tom  Tctifel  ctngefohrt.''    Luther. 

4» 


82 

upplysningen,  sparsamt  utströdd,  egdes  örverhuTvud  blott 
af  de  andliga  samt  mot  reformationstiden  af  några  lek- 
mån.  Att  likväl  vårt  bördiga  och  rika  landskap  äfven 
under  denna  tid  egde  män,  hvaröfver  det  med  rätta  slädse 
kan  vara  stolt,  derom  vittna  erkebiskoparne  Eskils,  Absa- 
lons ,  Andreas  Sunesons ,  Nils',  Jöns  Brostorps ,  Birger  Gun- 
naxssous,  häfdaleckname  Saxo  Graminatici,  Sven  Åkesons 
och  kaniken  Kristiem  Pedersens  m.  fl.  berömliga  namn. 


3.   Stiftandet  af  Köpenhamns  universitet 

K.  Erik  af  Pommern,  hvilken  i  Margaretas  hof  er- 
hållit en  för  sin  tid  vårdad  uppfostran,  utverkade  1418 
af  päfve  Martinus  V  tillåtelse  alt  i  Danmark  inrätta  ett 
universitet,  dock  under  2:ne  hårda  villkor,  hvaraf  det  ena 
var,  att  ingen  theologi  skulle  få  läsas  på  det  nya  ^Studium 
generale,''  det  andra  åter  att  univereitetet  inom  2  års  för- 
lopp verkligen  skulle  vara  oppnadt;  i  motsatt  fall  förlorade 
hela  påfliga  privilegiet  all  verkan  ^^).  I  dessa  oroUga  ti- 
der var  det  ej  möjligt  att  inom  så  kort  tid  träifa  alla 
för  ett  universitets  upprättande  nödvändiga  anstalter  och 
följden  blef  derföre  att  ej  något  sådant  kunde  komma  till 
stånd.  Men  år  1474  utverkade  k.  Krislian  I  vid  sitt  per- 
sonliga besök  i  Rom  att  påfve  Sixtus  lY  följande  året 
utfärdade  ett  fullständigt  privilegium  med  oinskränkta  rät- 
tigheter ^^),  Köpenhamns  universitet  öppnades  4  år  här- 
efter eller  d.  1  Junii  1479  och  erhöll  af  ericebiskopen  i 
Limd  Jöas  Brostorp  sina   första   statuter.     De   föi^ta    lä- 


^^)  PoDtoppidan.  U.  U.  521,  hvarest  buUaa  Ifises. 

^•)  Buliao  är  aflryckt  hos  Munter,  Mag.  f.  K.    I.  59.  ff. 


53 

rarne,  två  till  antalel,  i  theoiogi  och  juridik,  hämtades 
från  Köbi;  den  tredje  läraren  var  i  läkarevetenskapen. 

Skoltiden  var  fordom,  såsom  vi  hafva  sett,  särdeles 
lång^^arig;  universitetsUden  deremot  kort,  vanligen  blott 
ett  cUer  två  år.  Mången  hlef  hörare  vid  en  skola  samma 
eller  följande  året,  sedan  han  blifvit  student,  hvaraf  synes 
att  det  mesta  af  imgdomens  studier  måste  vara  fullän- 
dadt  i  skolorna.  De  åter,  som  ville  hinna  längre,  stude- 
rade en  tid  sedan  de  blifvit  hörare,  ja  till  och  med  rek- 
torer vid  de  mindre  skolorna. 

Som  den  gamla  seden  ännu  efter  universitetets  in- 
rättande fortfor  att  resa  till  Köln  och  Paris  för  att  der 
studera,  hvaröfver  man  ej  bör  undra,  enär  universitetet 
blott  hade  få,  och  desse  ej  särdeles  utmärkta  lärare,  ut- 
färdade k.  Hans  år  1498  en  förordning,  hvarigenom  de, 
hvilka  ej  under  3  samlällta  år  vid  Köpenhamns  eller  Up- 
salas  högskolor  studerat,  förbjödos  att  vända  sig  till  ut- 
ländska universiteter:  ett  förbud,,  som  förnyades  af  sonen 
Kristiem  n  år  1522,  men  ej  medförde  åsyftad  verkan. 
Det  var  först  efter  reformationens  införande  i  Danmark, 
som  Köpenhamns  universitet  kom  till  anseende  och  bety- 
denhet. Under  de  många  borgerliga  oroligheterna  efter 
Kristiem  Dis  afsättning  afstannade  universitetets  verksam- 
het fullkomligt,  men  begynte  ånyo  1537,  och  1539  ut- 
färdades det  nya  stiftelsebrefvet,  till  följe  hvaraf  der  skulle 
vara  14  professorer. 

Det  var  till  Köpenhamns  högskola,  de  skåniBka    stu- 

.  derande  begåfvo  sig  för  att  utbilda  de  i  skolorna  inhäm^ 

tade  studierna:  en  plägsed,    som   sedan   Skånes   förening 

med  Sverige  år  1660  ännu  någon  tid  fortfor,   men   af- 


54 

stannade  till  följe  af   de   stränga    förbud,    hvilka    svenska 
regeringen  deremot  utfärdade"). 

Vi  meddela  mot  dutet  af  denna  skrift  förteckning 
på  de  lärjungar^  som  frän  de  skånska  läroverken  åren 
1611 — 1660  till  Köpenhamns  universitet  dimitterats,  af- 
vensom  på  de  Skåningar,  hvilka  under  namda  tid  derstå- 
des  till  magistrar  blifvit  promoverade. 


'*3  Ärliga  studtiakaUea  fHla  Lundt  stift  till  KApeDhamos  uniTersitet 
under  d:r  Wiostrupa  tid  utgjorde  315  Rdr  4  mark  8  sk.  Jfr.  "Biskop 
Winslrups  GopieBok"  i  Luuds  domk.  arkir. 


Andra  Perioden. 

Kap.  ir. 

Reformatioiiens  närmaste  inflytande  på  skolväsendets 

fSrbättring.    Kyrko-ordinansen  af  år  1537. 

National-synoden  i  Antvorskov  år  1546. 

1.  Aedan  i  16:de  århundradet  förbereddes  reformation 
nen.  I  Holland  angrepo  de  bekanta  Hieronymianei^e  munk- 
väsendet, enkannerligen  tiggarmunkame  och  yrkade  kraf- 
tigt pä  en  förbättring  i  kyrkväsendet  samt  gjorde  folket 
sä  mycket  som  möjligt  bekant  med  den  hel.  Skrift  Jo-^ 
han  Vessel  (f.  1420  f  1489)  var  en  föregångare  för 
Luther,  Erasmus  (f.  1467  f  1536)  undergräfde  genom 
sina  bitande  satirer  munkarnes  anseende,  Reuchlin  (f.  146i 
f  1622)  och  hans  anhängare  kämpade  ifrigt  mot  mun* 
karne.  Men  det  var  ej  blott  en  kyrklig  strid,  som  för- 
bereddes; bildningen  hade  äfven  sina  sakförare.  Grekiska 
kejsardömets  undergång  efter  Konstantinopels  eröfring, 
hvarigenom  lärda  män  från  Grekland  flyktade  till  vester^ 
landet,  föranledde  att  man  började  ånyo  studera  de  gam- 
les skrifter,  och  så  snart  de  gamla  klassiska  författame 
blefvQ  bekanta  och  började  verka,  fick  man  derigenom  af*^ 
smak  för  den  skolastiska  munklärdomen.  Det  var  dock 
först  med  kyrkoförbättringen^  som  den  klassiska  bildnin- 
gen fullständigt  segrade.  HurtiU  bidrog  ej  litet  den  se- 
dan 1440  bekanta  boktryckerikonsten.  Till  den  nya  bild- 
ningens fromma  började  skolorna  ombildas,   hvilkct  fuli- 


5G 

standigare  skedde  genom  Luthers  rerorination.  Likasom 
denna  genom  Luther  och  Melanchthon  kon»  till  mognad ,  sä 
äfven  skolomas  förbättring  och  ombildning;  ty  det  var 
Törst  från  denna  tid  som  en  ny  verksam  anda  vaknade 
för  en  bättre  imdervisning,  ej  blott  för  de  lärda  stånden, 
utan  äfven  för  det  så  länge  försummade  folket  De  flesta 
skolorna  för  allmogen  äro  derföre  först  efter  reformatio- 
nen upprättade. 

Man  har  med  stort  skäl  kallat  Melanchthon  Tysklands 
lärare  (prseceptor  Germaniae).  Han  hyste  Ufligt  deltagande 
för  en  förbättring  af  ungdimiens  undervisning,  verkade 
derför  uipd  råd  och  dåd,  och  skref  nya  läroböcker  i  st. 
för  de  gamla  och  obrukbara.  Luther  sjelf  insåg  myc- 
ket väl  att  kyrkans  reformation  endast  genom  en  kristlig 
bamauppfostran  inom  familjerna  och  i  skolorna,  riktigt 
kunde  grundläggas.  Han  förklarade  derföre  uttryckligen, 
att  enhvar  vid  förlust  af  den  gudomliga  nåden  vore  för- 
bunden att  uppfostra  sina  barn ,  framförallt  till  gudsfruk- 
tan. Den  klassiska  forntidens  studium  understöddes  också 
kraftigt  af  den  store  reformatorn.  EvangeUum,  sade  han, 
kunde  ej  bibehållas  utan  språken;  att  känna  dessa,  i  sp- 
nerhet  det  latinska,  är  nyttigt  för  alla,  äfven  för  krigs- 
och  köpmän. 

Luthers  och  Melanchthons  skolordning  blef  mönster 
för  många  andra  och  sådant  var  förhällandet  med  Skan- 
dinavien. Hvad  Danmark  och  särskilt  Skåne  vidkommer, 
var  dock  reformationens  inflytande  på  skolväsendet  ej  så 
genomgripande,  att  ju  de  följande  tiderna  behöfde  afhjelpa 
mänga  och  väsentliga  brister. 

Före  påfvedömets  fullkomliga  utrotande  i  Danmark, 
hade  den  protestantiska  ungdomen  ej  någon  offentlig  läro- 


57 

inrättning.  K.  Fredrik  I  ville  derföre  afhjelpa  denna  brist, 
och  till  den  ändan  stiftade  han,  af  de  i  Malmö  indragna 
andliga  godsen,  1529  derstådes  ett  Gymnasium  eller  Scholä 
illuslris,  vid  hvilket  läroverk  följande  lärare  verkade,  neml: 
Frans  Wormerson^  Claus  Mårtensson  Töndebinder,  D:r 
Olaus  Chrysostomus  y  Peder  Lauridsson  och  Andreas 
Johannis  Lyng.  Detta  gymnasium,  hvarifrän  många  pro- 
testantiska lärare  utguigo,  upphörde  1637. 

Danmarks  skolväsende  efter  reformationen  ombildades 
genom  den  vtgtiga 

2.    Kyrkoordinansen  af  år  1537  ^»). 

Tredje  kapitiet  af  denna  kyrkolag  handlar  om  Barn- 
skolor. Delta  är  den  första  skolordning,  som  i  Danmark 
efter  refonuationen  utkommit.  Häri  stadgas:  "I  hvarje 
stad  skall  vara  en.  latinskola,  men  blott  en,  med  minst 
2  eller  3  dugliga  lärare;  alla  andra  Vge-scholer,^  som 
här  och  der  hållas,  borde  upphöra.  Skolan  skall  delas  i 
flera  "Lectier"  eller  klasser.  Intet  annat  än  latin  bör  lä- 
ras, "fordi  Latine  Scholer  forderffuis  gieme  afl'  de  Dan- 
ske oc  Tydske  Scholer,  Ocsaa  söge  de  mere  deris  egen 
fordeel  oc  forhedring  eud  Bömenes,  de  som  tese  Greisch 
oc  Hebreisk,  som  det  vel  kiender  sig  selff." 

.Der  skolan  har  3  lärare,  bör  vara  4  klasser;  men 
der  blott  2  lärare  äro,  iskall  vara  3  klasser. 


^«)  Den  rette  Ordinar^z,  som  paa  Herredagen  i  Ottense  ftlef 
ofverset  oc  besegiei.  Deo  Tar  redaa  1536  utarbetad,  granskades  och 
3ladf4stade8  1537  af  k.  Kristian  III  ooh  riksråden  samt  påbjöds  1539  till 
efterlefnad.  Blund  skånska  lärare,  som  undertkrefvo  densamma  voro 
Frans  Wormersoo,  OJ.  Chrysoslofniit  och  And.  Lyng. 


^ 


58 

Den  första  Klassm  skaD  vara  for  dem,  som  lära 
ABC  och  stafning.  —  ABC-bamen  skola  lära  att  läsa 
ar  de  böcker,  som  jemte  ABC  innehålla  Pater  noster, 
Credo,  de  10  budorden,  dopets  och  nattvardens  ord,  jemte 
andra  bamboner.  Dessa  barn  skall  man  om  aftonen  låta 
gä  hem  med  2  glosor. 

De,  som  lärt  ABG-bdien,  skola  så  läsa  Donatum 
och  Catonem.  Dä  de  en  gång  häfva  atlåst  dessa  böcker, 
skola  de  åter  börja  dem  pä  nytt,  till  dess  de  lärt  rigtigt 
läsa.  Hvar  dag  skriföfnifig.  Om  aftonen  skola  de  dess- 
likes hemförlofvas  med  2  glosor,  hvilka  om  morgonen 
böra  höras. 

Den  andra  Klassen  skall  vara  för  dem,  som  kunna 
rätt  läsa  och  lära  reglor  in  granmiatica.  Deras  böcker 
skola  vara  om  morgonen  grammatica  Philippi  ^^}.  För 
öfning  in  grammatica  böra  de  hafva  Esopura  att  tolka 
och  sålunda  vänja  sig  under  detsamma  till  att  deklinera 
och  konjungera.  Eftermiddagen  Esopi  fabulae  och  om  af- 
tonen Mosellani  P»dolngia  *^).  —  Sedermera  då  de  der- 
utmnan  äro  något  förfaroe  [^tredske^),  skola  de  läsa  de 
bästa  och  skönaste   af   Colloquia   Erasmi^^J.     Undertiden 


^*)  Melanchlhons.  Han  skref  den  för  sin  lArjunge  Erasinus  Ebner 
fraa  NOrnberg.  Mot  M:8  vilja  ulgaf  Goldstein  deosainma  år  1525,  men 
sedermera  öfversägs  den  af  förfallaren. 

'^)  Poedologia  Peiri  Alosellaiu  Protegensis.  Mogunliae  1520;  12:o. 
Beslår  ar  37  dialoger. 

'')  Bland  alla  Erasmi  Roterodami  mftnga  arbelen  har  ej  nSgot 
i  skolverldcn  spelat  s&  stor  rdl  som  hans  Colloquia,  af  hWlka  an- 
dra uppl.  utkom  1522.  Deuna  bok  fördömdes  af  Sorboune,  fArbjöds 
i  Frankrike  och  brändes  i  Spanien ;  patliga  stolen  filade  hela  kristenhe-> 
ten  att  ej  lAsa  densamma.  Boken  innehåller  de  giftigaste  utfall  mot 
munkarne ,  klo«terlIf ,  vallfärder  m.  m.  samt  desnitom  minga  lättsinniga 
saker  och  tvelydighcter. 


59 

iDitig  öfning  att  alltid  tala  latin  och  skrifva  rätt  och  lära 
att  tolka  rätt  konsteliga.  Om  aftonen  skola  de  hafva  ett 
latinskt  ordspråk  till  hemlexa. 

Den  tredje  Klassen  skulle  om  morgonen  läsa  gram- 
matica  Phillppi  och  tolka  Terentius.  —  Om  eftermiddagen 
läres  Terentius  utantill;  derefter  några  utvalda  komedier 
af  Pldotus;  om  aftonen  några  de  kortaste  Ciceronis  epist- 
lar, eller  något  annat  dylikt.  Lärjungame  i  dienna  klass 
skulle  alltid  tala  latin  och  hvar  dag  uppsäga  något  af 
Terentius  samt  en  gång  i  veckan  skrifva  latinska  epistlar. 
^Oc  om  aOlenen  gaa  hiem  met  thu  Verss,  som  haffue 
en  skön  forstand  om  gode  seder.^ 

Den  fjerde  Klassen  uti  de  skolor  ^  hvarest  skoknä- 
siaren  är  sjdf  tredje,  är  för  dem,  som  kunna  något  både 
tala  och  skrifva  latin.  Deras  böcker  böra  vara  gramma- 
tica  Philippi  om  morgonen  och  Virgilius.  Näst  ultydnin- 
gen  skall  visas  dem  de  märkeligaste  figurer,  som  äro  i 
orden,  ^oratier,"  och  sentenser,  och  då  de  deri  äro  väl 
dfvade,bör  Dialeclica  och  Rhetorica Philippi  tilläggas^). — 
Om  e.  m.  Virgilius  och  demäst  Metamorphoses  Ovidii; 
om  aftonen  Officia  Ciceronis  eller  hans  Familiares  Epi- 
stolae.  Lärjungame  skulle  intet  annat  tala  än  latin, 
hvar  dag  uppläsa  några  versar  af  Virgilius,  flitigt  öfvH 
stilen  och  hvar  vecka  göra  episUar  eller  vers. 

Den  femte  Klassen  bör  vara  för  dem,  som  äro 
drifne  i  latinet  och  synas  hafva  uppofvade  fattningsgåfvor. 


")  Philippi  Melanchihonis  de  Dialeclica  libri  qualuor.  Första 
ifppla^n  utkom  Kr  1520,  den  aodra  förokade  1527,  en  tredje  1529. — 
Eroleraata  Dialectices  eontinenlia  inUgram  artem,  ka  icripta,  Dt  juren- 
tuti  utiliter  proponi  poMint,  edila  a  Ph.  Melmchtbone.  Witeb.  1547. — 
Ph.  Melanchloais,  de  rhetorica  iibri  tres.  Witeb.  1519.  Andra  uppl. 
tttkom  15^1, 


60 

så  att  de  nu  kunna  skrifva  och  tala  rätt  och  god  latin. 
För  dem  må  skolmästaren  föreläsa  något  fundament  i 
grekiskan,  dock  utan  att  latinet  något  löi*sumnias.  ^Thi 
deris  mening  er  wlidelig  som  ville  at  Bömene  skulle  lerre 
Greisch  och  Hebreisch,  for  cnd  de  faa  noget  fremmelige 
forbedret  sig  vdi  Latinen." 

Skolmästame  skola  behålla  i  alla  stader  det  de  hit- 
tils  haft  och  om  de  någonstades  ej  äro  ruiideligen  nog 
försörjde,  då  kan  "superalteudenteme'*  och  sockenprester 
uti  staden  gifva  oss  det  tillkänna,  ^thi  wi  ville  at  baade 
de  oc  andre  som  Vngdommen  skulle  forestaa,  skulle  he- 
derlige vere  foi-sörgede,  oc  vil  wi  geme  legge  til  aff 
wort,  huor  noget  fattis." 

Om  öfmng  i  skolama.  ''Om  morgonen  från  kl.  6 
till  8  skall  öfver  hela  skolan  grammatica  flitigt  öfvas,  med 
stadigt  hänseaide  till  ordens  härledning,  uttydelse  och  rig- 
tiga  tonvigt 

När  klockan  slår  8  skola  disciplame  af  öfvei^sta 
Lectiema  söka  koret  och  undertiden  de  nedersta  i  skolan 
höras.  Hemkomna  från  kyrkan  uppläses  katechesen  högt 
och  sedan  få  bam^  gå  hem.  Från  kl.  12 — 1  endast 
säng;  kl.  1 — 2  skall  hvar  och  en  af  de  tre  Lectierna 
hafva  sin  öfning  särskilt  för  sig;  de  i  den  andra  Lectien 
in  Esopo;  de  i  den  tredje  in  Terentio;  de  i  den  fjerdé 
in  Virgilio. 

Då  klockan  slår  2,  skola  de  af  öfversta  I^ectien  åter 
söka  koret;  de  nedersta  få  undertiden  sina  lexor  förhör- 
da. Mellan  kl.  3  och  4  skola  åter  Lectierne  åtskiljas 
och  hvar  hafva  sin  öfning  för  sig  sjelf:  de  i  den  andra 
Lectien,  in  Paedologia,  och  dä  lära  det  Proverbium, 
som  de  om  morgonen  skola  uppsäga;   de  i   den  tredje 


61 

Leclien,  i  Ciceronis  kortaste  epistlar,  och  dä  lära  de  tvä 
versar,  som  de  om  morgonen  skola  recitera;  de  i  den 
ijerde  Lectien,  in  officiis  Ciceronis,  och  dessutom  några 
versar  ur  Virgilius,  hvilka  de  skola  kunna  utan  Ulloch  läsa 
upp  nåsta  morgon. 

Detta  skall  läsas  om  måndagen,  tisdagen,  torsdagen 
och  fredagen;  men  från  Sancte  Simon  och  Judm  dag  och 
till  kyndelsmessan  skola  barnen  komma  till  skolan  kl.  7 
om  morgonen,  och  gå  hem  kl.  4  om  aftonen,  och  söka 
koret,  nar  kl.  slår  9,  "eliter  Schofemesterens  gode  tycke." 

Onsdagsmorgonen  skola  alla  deras  lexor  böras,  "at 
der  bliffuer  da  en  saare  flittig  Öffuelse;"  derefter  skall 
man  gifva  dem  materie  antingen  till  epistlar  eller  vers, 
och  få  så  hemlof ,  då  sången  är  slut  i  kyrican  efter  kl.  8 
och  ej  återkomma  den  dagen  antingen  tiU  skolan  eller 
kyrkan.  Ty  det  är  dock,  som  poeten  säger:  ^Huad  som 
icke  haffuer  ro  iblarU  met^  del  kant  icke  vare  vediP 

Lördagen  i  hvar  vecka  skall  användas  dertill,  att  bar- 
nen sysselsätta  sig  synnerUgen  med  det,  som  till  helighet 
hörer,  på  det  att  de  derigenom  må  lockas  och  vänjas  till 
gudsfruktan,  tro  och  goda  seder;  då  skall  katechesen  på 
det  enfaldigaste  uttydas  för  dem.  För  dem,  som  ära. 
komna  till  bättre  förstånd,  må  föreläsas  något  ur  nya 
Testamentet,  såsom  Matthaeus  eller  några  af  de  lättaste 
bland  S.  Pauli  epistlar,  Davids  psalmer  eller  Salomos  ord- 
språk. Sedan  skola  de  gå  i  aftonsång  och  så  få  hem- 
lof; på  samma  sätt  om  aftonen  före  helgedagar. 

I  små  städer  skaU  således  vara  en  skola  med  skole- 
roästaren  och  en  eller  två  hörare.  I  de  större  städerna, 
som  pläga  hafva  en  skolmästare  och  4  eller  5  hö- 
rare, vUje  vi  att  dessa  skolor  böra  med   "Superattenden- 


62 

tens/  Prostens,  Predikanternes  och  Rådets  tillbjelp  återr 
upprättas,  sä  att  der  må  blifva  flera  Lectier  och  större 
öfningar  för  barn,  ån  förut  öfligt  varit  Och  då  de  åter 
hafva  upprättat  samma  skola,  vilja  vi  stadfasta  ^relbr- 
matsen/  och  tillägga  skolan  ränta,  om  der  ej  finnes  nog 
för  lårame.  Till  dessa  skolor  böra  baiiien  sändas  från 
byame  på  landet  —  Och  uti  den  stad,  i  hvilken  förut 
flera  latinskolor  hafva  varit,  der  skall  man  af  dem  bikla 
en.  Då  barnen  hunnit  éfver  12:e  året  böra  skohnästame 
troget  gifva  föråldrarne  tillkamia,  hvilka  barn  ej  duga  till 
studier,  så  att  dessa  tidigt  må  sättas  i  något  ärligt  handt- 
verk;  men.  de,  som  hafva  god  fattningsgåfva,  skola  håibs 
i  skolan  till  16:e  året 

De  skickligare  ynglingame,  som  hunnit  till  denna  ål- 
der, skola  offras  Herranom  och  sändas  till  aUmänna  stu- 
dier (universileter) ,  antingen  pä  egna  dlisr  fönamlingens 
bekostnad;  de  andra  deremot  tagas  frän  skolan  och  sät- 
tas till  ärliga  verldsliga  ^embeten''  (handtverk). 

Klockame  på  landet  skulle  en  gång  i  veckan  under- 
visa bondbarnen  i  kristendom  och  katechesen  och  ingen 
ia  blifva  klockare,  som  ej  mäktade  utföra  detta;  sådana  , 
skulle  af  Superintendenteme  afsättas  och  skickligare  der- 
till  utses.  —  Danska  skolor  eller  s.  k.  Skrifskolor  borde 
äfven  i  städerna  upprättas. 

För  skolmästare  och  hörare  skall  vår  Länsman  (landsr 
höfdmge)  jemte  Superintendenten  i  hvarje  stad  anslå  nå- 
gra vissa  räntor af  kyrkans  praebender. 

Landsförsamlingar,  s<Mn  ligga  någorlunda  nära  sta- 
derna, skola  taga  sig  klockare  från  skolorna  och  låta 
dem  fa  den  vanliga  räntan  till  en  hjelp  att    studera   med. 


63 

Superintendenten  skall  sjelf  hafva  tillsyn  öfver  alla 
skolor  oeh  tillsätta  skolmästare,  favilka  han  med  socken- 
presten  och  de  bästa  uti  Rådet  hafver  prölvat  Men  skol* 
mästaren  skall  sjelf  förse  sig  med  hörare,  som  under  ho* 
nom  skola  tjena,  och  taga  dem,  hvilka  sockenpresten  kän-* 
ner  och  finner  dugliga.  —  Kyrkovärdarne  (Kircheverier- 
ne)  äro  förpligtade  att  håfla  skolan  och  skoUärames  bo* 
ning  vid  makt^ 


Sådan -var  kyrkoordinansens  stadgande  om  skolorna: 
ett  stadgande,  som  nästan  helt  och  hållet  var  bygdl  på  Lu- 
thers och  Helanchthons  saxiska  skolordning  aT  1625  och 
1528.  Man  ser  att  undervisningen  hufvudsakligen  gick 
ut  på  att  lära  läsa  och  skrifva,  inhämta  kristendom  och 
latin  samt  de  första  grunderna  af  grekiskan.  Allt  afsåg 
prestbildning;  något  vidare  fordrades  ej.  Reformatoreme 
afveko  således  ej  från  den  gamla  grundsatsen,  att  skolan 
i  första  hand  skulle  tjena  kyrkan;  för  ögonblicket  afsågs 
enkannerligen  att  afhjelpa  den  lutherska  kyrkans  behof  af 
församlingslärare.  Under  hela  detta  århundradet  och  före- 
trädesvis närmast  efter  reformationen,  ansågs  det  vara  nog, 
om  man  i  skolorna  lärde'  sä  mycket  latin,  som  till  ett 
presteinbete  var  behöfligt  eller  för  att  vid  ett  universitet 
afhöra  några  latinska  föreläsningar  i  theoiogien.  Latinska 
språket  bibehöll  vid  undervisningea  det  gamla  herraväldet, 
ehuru  det  naturligtvis  på  bättre  sätt  bjbragtes  och  läs^ 
Bingen  af  klassiska  auktorer  infördes.  Pä  granomatik,  dia- 
lektik och  rhetorik  fastade  man  uteslutande  vigt,  dervid 
förbiseende  allt  annat,  som,  med  skäl  kan  anses  behöfligt 
för    uppöfvandet    af  menniskans   mteDektuella   anlag,   och 


64 

för  bibringandet  af  sådana  kunskaper,  hvilka  för  medbor- 
gare i  en  ^tat  äro  nödvändiga.  Att  meddela  midervisning 
i  historia,  geografi  och  mathematik  o.  s.  v.,  på  tänkte 
man  allsicke,  hvilket  dock  sä  mycket  mindre  bör  synas  un- 
derligt som  man  först  i  sednare  hälften  af  16:de  århun- 
dradet började  att  vid  universiteten  föredraga  sistnämda 
vetenskaper.  Vid  vissa  skolor,  t.  ex.  metropolitanskolan 
i  Köpenhamn,  ser  man  dock  att  några  årtionden  efter  kyrko- 
ordinansens  utgifvande,  nya  läroämnen,  (t.  ex.  mathematik, 
natur-  och  sede-lära  samt  tillochmed  astronomi)  tillkom- 
mit, men  huruvida  detsamma  kan  hafva  egt  rum  vid  de  skån- 
ska, i  synnerhet  de  förnämsta  deribland  (Lunds  och  Mal- 
mös), är  man  dock  ej  i  tillfälle  att  bestämma.  —  Omkring 
10  timmar  användes  hvarje  vecka  på  säng  och  musik, 
hvilken  var  beräknad  på  kpkligt  bruk,  såsom  (jnder  ka- 
tholska  tiden.  Modersmålet  var  naturligtvis  ej  något  före- 
mål för  undervisningen.  Ingen  regel  inskärptes  denna  ti- 
den så  ofta  och  strängt  som  det  ständiga  latintalandet 
utoni,  och  inom  skolan,  ja  tillochmed  vid  bordet  och  de 
barnsliga  lekame.  Den,  som  öfverträdde  denna  föreskrift, 
straffades  strängt  och  ögonblickligen,  än  på  kroppen,  än 
med  penningeböter. 

Genom  reformationen  blef  ifvem  för  skolväsendet 
större  och  staten  betraktade  också  detsamma  såsom  en 
sak,  öfver  hvilken  han  var  föi^ligtad  att  träffa  anordnin- 
gar; detta  så  mycket  mera  som  staten  till  en  stor  del 
bemäktigat  sig  kyrkans  egendomar  och  på  grund  deraf 
också  ansåg  sig  skyldig  att  sörja  för  skolans  tarf. 

Det  i  kyrkoordinansen  gifna  löftet  att  konungen  sjelf 
af  sitt  eget  ville  tillägga  skolorna,  då  något  i  underhållet 
fattades,  hölls    äfven.     Hvad    Skåne    vidkommer    vilja    vi 


65 


nämna  att  Fredrik  II  d.  11  JulU  1561  anslog  till  ^Skole- 
niesteren^  i  Lund  och  12  lärjungars  underhäll  kronotion* 
den  af  råg  och  kom  frän  40  socknar  i  Ljunits,  Vem- 
menhögs  och  Skytts  härader^).  Anslag  skedde  till  rek- 
torerne  i  Mahnö  samt  till  Landskrona  skola;  äfven  Hel- 
singborgs och  Ystads  skolor  erhöllo  ganska  betydliga  bi- 
drag af  Fredrik  IL  Rektorn  i  Malmö  samt  theol.  lektorn 
och  rektorn  i  Lund  försägos  särskilt  med  vikarier  och 
prsBbenden  vid  domkyrkan  derstädes. —  Dessutom  bör  här 
anmärkas  att  då  biskopen  öfver  Lunds  stift  inför  k.  Fre- 
drik II  klagade  öfver  bristande  tillgångar  till  den  stora 
mängd  ynglingar,  som  besökte  allmänna  läroverken,  be- 
stämde nämnde  konung  år  1562  åt  de  särskilda  skolorna 
vissa  härader,  i  hvilka  skolynglingames  utskickade  egde 
rättighet  att  insamla  almosor,  till  förekommande  af  att  ^de 
fattige  Börn  Peblinge  ej  giffve  bogen  olTuer  for  Fattig- 
doms skyld"®*). 


")  Jfr.  för  öfrigl  Ponloppidan,  Annalei  m  274,  329,  336,  362, 
363,  376-77,  399,  407,  415,  431,  511. 

•«)  Ur  Kongl.  Danska  Geh.  Arkiret  (Tegaelser  paa  alle  Laode  Yl 
f.  11)  meddelas  fuljaode 

"Regialer  paa  Che  herrilher  som  skulle  leggis  tiil  Skolerne  wdj-Skone. 


Helimgborg 


{Luggude  herrit 
Biere  berrit. 


iRoDoeberg  berrit 
Oose  berrit 
Mörre  Åsbo  berrit 
i  Tor  ne  berrit 
llarrager  berrit 
Froste  berrit 


Malmoe 


iOse  berrit 
Barre  berrit 
Fers  berrit 


Trelborg 


Tsted 


SömmersbafTa 


Wee  Skole 


iSkiodtz  berrit 
Vaemidböy  berrit 

ILiunidls  berrit 
Heridsta  berrit 
Ingelsta  berrit 

f  Jeridstad  berrit 
lAlbo  berrit 

IGiers  berrit 
Gyinge  berrit 
Söndr*  Åsbo  berrit 
5 


66 

K.  Fredrik  II  utfärdade  afven  d.  23  Mars  1568  ett 
bref  om  hdgonskyldens  erläggande  lill  de  skånska  skolor- 
na, hvarigenom  kyrkeordinansens  stadgande  närmare  be- 
stämdes. 

Universitetet  i  Köpenhamn  saknade  strax  efter  re- 
formationen medel  att  understödja  fattiga  studerande,  hvil- 
kas  knappa  omständigheter  ej  tilläto  dem  att  derstädes 
fiina  studier  fortsatta.  Följden  blef  att  de  gemcnligen 
qvardröjde  i  skolorna,  hvarest  de  till  en  del  understöddes 
af  stademe;  andre  hade  såsom  klockare  i  de  närgränsan- 
de socknarne  några  inkomster.  Af  brist  på  studenter  må- 
ste man  derföre  i  början  bland  äldre  skoldisciplar  vä^a 
både  prester,  hörare,  ja  till  och  med  rektorer  för  de 
mindre  skolorna.  Biskop  P.  Palladius  samt  Köpenhamns 
professorer  besvärade  sig  år  1540  hos  konungen  häröf- 
ver,  anhållandes  det  han  täcktes  komiha  kyrka,  universi- 
tet och  skolor  till  nödig  hjelp  och  häfva  den  stora  bri- 
sten på  dugliga  lärare;  hvilket  också  skedde^). 

3.    Om  likformighet  i  lärosittet 

enligt  stadgande  af  national-synoden  i   Antcorskav   dr 
1546  ^J.  —  Pä  nyssnämda  national-synod  stadgades  bland 


^•^"*  iLUler  hcrril  ^^^^^^^^^^        j'^'^*""  ^•'"* 

(Brekeo  berrit 

Anno  1562." 

Konungens  öppna  bref  till  inrSname  i  Torna,  Harjagers  och  Frosta  hl- 

rader  anföres  vid  Lunds  skolhistoria. 

'»)  Jfr.  i.    C   L.   Heiberg,   Peder  Palladioa.    Kiöbenhayo    1840; 
a.  37.  38. 

**)  Synodalbealulet  tamt  uniforroiAtstabellen  iro   tryckta   i   Palladii 


61 

annat  att  en  viss  likformighet  skulle  iakttagas  vid  skolorna 
för  att  förebygga  förvirring  i  undervisningen.  Normen 
för  denna  ^uniformitet^  är  författad  af  den  bekante  biskop 
P.  Palladius  och  sändes  i  afskrift  till  alla  skolor.  Deri 
stadgades  följande: 

Om  mindre  skolor. 

Mindre  trivialskola  kallas  den,  som  finnes  i  smärre 
stader,  och  förestås  af  en  promoverad  baccalaureus,  an- 
tingen ensam  eller  med  biträde  af  en  eller  två  hörare 
(collaboratores).     Den  delas  i  2  klasser. 

Första  klassen.  Läsningen  består  i  ABG-boken,  Do- 
natus,, utanläsning  af  latinska  vokabler  och  katechesen. 
Dessutom  skrifning. 

Andra  klassen.  Öfningame  bestå  i  läsning  af  Cato 
och  Sulpitius,  Torrentini,  Philippi  Mel.  och  Joh..  Spången- 
bergs  grammatikor.  Vidare  iEsopi  fabler,  Mosellani  Pse- 
dologia,  (Sulpitii?)  sentenser,  kateches,  söndagsevangelier- 
na pä  latin,  psalmer,  lat.  beskrifning  och  musik.  Luthers 
kateches  var  öfversatt  på  latin  ^ul  pueris,  qui  primum  in 
scholam  latinam  formandi  traduntur,  proponeretur.^  —  Om 
gossames  antal  ökas,  kan  denna  klass  delas  i  2  delar, 
hvarigenom  en  tredje  klass  med  en  ny  hörare  tillkommer. 

Om  större  skolor. 

Större  trivialskola  kallas  den,  som  finnes  i  större 
städer  och  vid  katedralkyrkor  samt  förestås  af  en  promo- 


Ir  1555  utgifaa  Fonnula  vifitalionis  proTincialis  seu  prepotitorum.  — • 
Till  uoiformileteas  befordraode  algaf  Palladius  affea  en  latinsk  gram- 
matik: '^Grammatica  latina  in  usum  Danie  jurentutis  oniformitatit  oau- 
•a.»    1553;  andra  uppl.  1558. 

5» 


68 


verad  magister  artimn  jemte  4  promoverade  baccalaurei. 
Den  delas  i  5  klasser. 

Första  klassen.  Örningar:  ABC-boken,  Donatus, 
Cato,  kätechesen,  latinska  vokabler  och  skrifning. 

Andra  klassen.  Öfningar:  Torrentini  och  Philippi 
Mel:s  grammatikor,  iflsopi  fabler,  Mosellani  Paed.,  Erasmi 
Colloquia,  latinska  ordspråk  och  brerskrifning,  söndags- 
evangelieme  på  latin,  psalmerne;  slutligen  musik. 

Tredje  klassen.  Öfningar:  Torrentini  och  Philippi 
Hel:s  graoimatikpr,  Terentii  och  Plauti  komedier,  Giceros 
epistlar,  latinsk  beskrifning  (minst  en  gång  i  veckan), 
Matthaei  Evang.,  Salomos  ordspråk,  l:a  Epist  tiO  Tim., 
1  Johannis  Epistl.  (allt  på  latin).  Sångofning.  %erci- 
tium  discendi,  per  duo  carmina  moralia.^ 

Fjerde  klassen.  Torrentini  och  Phil.  Meks  gram- 
matikor.  Virgilius,  Ovidii  Hetamorph.,  Giceronis  offi- 
cia,  Epist.  famil.  Öfning  i  att  skrifva  lat  vers  och  grun- 
derna för  densamma.  Lat.  epistlar.  ^Libellus  rousices 
artificialis,^  Psalterium  Eobani,  Jesus  Syrach,  Pauli  Ep. 
till  Tim. 

Femte  klassen.  Latinsk  grammatik  och  grunderna 
af  grekiska  språket  Phil.  Melanchthons  dialektik  och  rhe- 
torik.  Romarebrefvet  och  söndagsevangeliéma  (allt  på  la<^ 
tin).     Latinsk  stilskrifning,  minst  en  gång  i  veckan®^). 


'^)  Vi  meddela  hftr  nigra  upplysniogar  om  e(t  par  af  de  ofvanför 
oAmnda  skolböckerna: 

Dionysiua  Calo,  hvars  lefoadstid  flr  mycket  omlristad,  tillskrifvat 
några  moraliska  iefoadsreglor,  som  iadeltes  i  4  bftcker  och  brukades 
allmaol  i  skoloroa  såsom  en  slags  låsebok  och  glosbok  både  i  latinska 
och  grekiska  språken.  Kristiem  H  TtUe  hafva  denna  bok  införd  i  st.  f. 
Facetus.    (Jfr.  Dansk  Magas.  VI.  365).  —  Jo.  Su^iiius  från   Veroli   i 


69 

I  koret  uti  kyrkan  skulle  lärjungame  sjunga  enligt 
kyrko-ordinansens  föreskrift;  dock  blott  ett  qvart  hvarje 
gäng  om  söcknedagame.  —  Med  Donatus  börjades  läs- 
ningen kl.  V^6  f.  m.  om  sommaren  ^  och  kl.  6  f.  m.  om 
vintern. 

Om  läraren,  öfverlastad  af  starka  drycker,  infann 
sig  i  skolan  eller  i  beslraflhingame  var  öfvermättan  sträng, 
dier  för  fytteii  eller  af  vårdslöshet  försummade  sina  ålig- 
ganden, skulle  han  afsättas.  Ferla  fick  nyttjas  endast 
i  fall  att  någon  ''Ribaldus^  satte  sig  mot  lärames  före- 
skrifter. 

Af  ofvanståadde  irtdrag  ur  kypko-ordinansen  af  1537 
samt  national-synodens  beslut  i  Antvorskov  1546,  se  vi 
rättesnöret  för.  undervisningens  form  och  föremålen  för 
densamma  ända  till  slutet  af  16:de  seklet 


13:de  århundradet  ntgaf  Carmen  de  moribus  pueroram  in  mensa  pra»- 
ciftue  servandia;  en  slags  sedelära.  Prof.  Kristen  Mortensen  Morsing 
lat  uppUgga  den  Snyo,  förökad  med  ett  inledningspoem  in  pueros  Haf- 
sienses  oeh.ett  tiUägg  af  n&gra  moraliaka  Ters.;  16:o,  8  blad.  (St.  K. 
Bibi.  i  Köpeohamn).    Om  Mosellanns  se  sid.  58  af  denna  skrift. 


Kap.  TL 

Några  drag  om  skolväsendet  något  efter  reforma- 
tionen.   Lårjnngames  fordna  belägenhet  i  sko- 
lorna.   Skolnngdomens  fester.    (Majgrefve-festen. 
Gregorii-festen).    Fastlags-npptåg.    Skolkomedier. 

1.  J^ågra  drag  om  skolväsendet  något  efter  refor-^ 
malionen. — Vid  prestmötet  i  Lund  1569  stadgades  i  öf- 
vercnsstämmelse  med  besliitel  i  Åntvorskov  1546  bland 
annat  följande:  ^Item  skulle  och  Skolepeblinge  icke  gaa 
med  Hatte  eller  andre  wbequemmejige  HolTuitlagh,  men 
skickeligt  klaede  sig  efller  Klercke  wijss;  icke  skulle  de 
heller  basre  Slemmidse  dier  Daggerter.^ 

^Item  skulle  Peblinge  der  tager  Drik  ware,  nattelöb, 
Krurender,  eller  Bolere,  Joniffrukrenker,  Huggebasser,  eller 
anden  Balstyrigtied  giör  indbyrdis  eller  med  andre,  De 
skulle  straffis  och  wisis  afl  skolen  med  en  Bön  til  öffrig- 
heden,  at  de  wille  och  forwise  denncm  Byenn*). 

I  en  skrift  af  Olaus  Theophiluls,  rektor  vid  Kö- 
penhamns skola  ^),  förbjudas  pglingame  att  bära  värja, 
slås  med  ho/folk,  krigs-  eller  sjömän ,  bo  hos  horvärdar, 
sjunga  Uderliga  visor  (amatorias  cantilenas),  läsa  otukliga 
böcker,  se  eller  uppföra  oanständiga  skådespel,  samt  nyttja 


**)  Jfr.  Antiquiiaies  Lunderues,  handskrift  på  skolbibl.  i  Gefle. 
**)  Parsaei;es  sen  Prsceptiones  sapientes  et  uliles  de  vite    ac   stu- 
diorum honesta  formatione.    Haunie  1573. 


74 

lättfärdig  klädedrägt  Denna  borde  q  vara  för  kostbar, 
ej  hvit,  röd  eller  grön,  utan  svart,  blå  eller  af  annan 
ärbar  färg.  Fängelsestraff  omtalas  äfven  såsom  då  för 
skolungdomen  brukliga. 

2.  Om  lårjungames  fordna  belägenhet  i  skolorna* 
I  det  föregående  har  blifvit  lämnad  en  skildring  af  den ' 
stränga  och  omenskliga  disciplin,  för  hvilken  lärjungame 
fordom  i  skolorna  voro  utsatta  och  det  stadiga  inplug- 
gandet nästan  hela  dagen  af  en  män^  lexor,  mest  latin^ 
ska.  Detta  lämnar  oss  någon  upplysning  om  disciplames 
fordna  belägenhet  i  skolorna.  ^  För  att  ytterligare  be* 
lysa  samma  ämne,  må  följande  tilläggas.  Före  reforma-r 
tionen  och  länge  efter  densammas  införande  i  Danmark 
hade  lärjungame  i  de  lärda  skolorna  hufnidsakligen  sitt 
uppehälle  af  att  samla  allmosor  vid  godt  folks  dörrar. 
Vid  flera  större  skolor,  t  ex.  Lunds  domskola,  voro  de 
dock  i  besittning  af  ganska  många  beneficier,  hvarom  vi 
längre  fram  vid  framställningen  af  denna  skolas  öden  vilja 
tala.  K.  Krisliem  II:s  förut  omtalta  förbud  af  år  1519 
upptogs  särdeles  illa  och  vardt  såsom  ogudaktigt  ansedt 
Strax  efter  reformationen  var  fattigdom  de  flesta  discip- 
lames lott  och  en  vigtig  källa  till  deras  underhåll  var  or- 
'dentligt  tiggeri,  hvilket  offentligen  gillades  genom  ett  af 
k.  Kristian  III  år  1548  tUl  biskop  Frans  Wormersen  ut- 
fördadt  bref ,  hvarigenom  också  vissa  'liättor"  föreskrefvos 
f^r  ifrågavarande  disciplar  **). 


^)  Rttkiipt  af  K.  Chrisiian  III  til  Lektor  Franti  om   Trögtere 

og  katter  til  Peblinge, 
Cbriitian  medl  Gudu  nnade  &c.    Wor  Guatl   Uiilforn;   wider^   adt 
wi  ere  koinnieo  lÅi  forfaring,  huorledit  man^a  Tröglare  löbe    om  rdi 


72 

Roskilds  skdlag  af  år  1{^70'  tillät  det  s.  k.  Davids-- 
koret  ^)  att  "ved  Marckeder  eller  anden  merckelig  stor 
Forsamling"  samla  bidrag  till  deras  och  medlärjungames 
nödtorft.  —  På  slikt  tiggeri  genom  sång  o.  d.  gaf  k.  Fre- 
drik U  d.  27  Dec.  1588  skolorna  ett  uteslutande  pri- 
velegium,  hvari  det  heter:  "dersom  der  befindes  no- 
gen  Drenge  at  omgange  iidi  Peblinge  Nafln,  og  dog  icke 
söge  Scholen,  oc  bede  Almisse  der  udi  Byen,  Da  skal 
Scholemesleren  halfve  luldmact,  met  hans  Peblinge  dennem 


Kiöbstederoe  adt  Ihy^e  theris  BrAd ,  och  en  stoer  pari  aff  theonem  ere 
före  Meaaisker,  och  icke  for  lede  skyld  ville  andeC,  eiid  ^aa  adl  trOgle 
och  iher  medt  opholde  ihennem.  Sainmeledes  inange  pooM  pilte,  som 
icke  gaa  ihil  Schole.  Thi  bede  vi  Ether  och  ville,  adt  J  sirax  läder 
besitlle  medt  Borgemesler  och  Raad  vdi  alle  Kiöbstederoe  thcr  vdj 
Sticlet,  adl  the  gifTiie  the  fattige  folk  Thegen  paa  Brystet,  som  for 
Sittgdom  oc  Ålderdom  ere  foraarsaget  och  DödtörfTtige  thil  adt  thygg« 
och  bede  theris  Bröd  ther  i  theris  By,  och  the  som  ere  före,  oc  kun- 
de forthiene  theris  föde',  adt  the  foruisis  afT  Byen ,  och  thersom  nogenn 
af  thennem  och  foruinder  theris  Siugdom,  och  thereffter  formue  adt 
arbeide  oc  forthiene  theris  Bröd,  adt  thennem  icke  heller  thilstedis  adt 
thrögie,  oe  adt  the  thage  thegenn  fra  thennem  igien.  Samroeledis  alle 
peblinge,  som  gaa  thil  Schole,  adt  the  gaa  medt  Heller,  saa  mand 
kand  wide,  htiilcke  som  gäa  ihiil  Schole  och  mand  bör  adt  giffue  Al- 
mysse.  Och  adt  J  thislige  wille  thilsige  Sogoepresterae  vdj  Ktöbste- 
derne,  adt  the  forkynde  i  prcedickeslolen  för  Almuen,  adl  the  ipgen 
Tröglere  eller  poossepilte  giffue  theris  Almisse,  wden  ihe,  som  Borge- 
meslere  och  Raadil  hafTve  giftvit  ihegnn,  och  peblingerne,  som  gaa 
medt  Helte,  eller  och  hussarme  folk,  paa  thet  adt  the  nödtörlTlige,  ooh 
the  som  gaa  thil  Schole,  maa  bekomme  Gudlz  Almisse.  Her  wi  osa 
vissel  igen 'thilforlade,  befalendis  Ether  Gud.  Screffuit  paa  wort  Slollh 
Coldinghoss,  Onssdagen  nest  elTter  Söndagen  Vocem  jueunditatu  Aar 
MDXLVlll  vnder  wort  Signet 

Ohriatian. 

•>)  Davidskoret  utgjordes  af  de  s.  k.  Davids  degne,  d.  A.  de,  bland 
diiciplarne,  som  skötte  korsingen.  Se  EngeUioft,  Dniveri.  og  Skole- 
Annaler.     1809  4:de  bandet. 


73 

at  paagribe,  oc  före  tU  scholen,  oc  der  lade  dennem 
Hudslide.^ 

Att  skolungdomen  under  16:de,  17:de  och  18:de 
århundradema  vid  de  trenne  högtidsaftnarne  (Mårtens- 
Jul-  och  Trettondags-)  tågade  igenom  staden  sjun- 
gande framför  husen,  för  att  dymedelst  insamla  pen- 
ningar till  sig  och  lärame,  är  nogsamt  bekant  I  Malmö 
fortfor  man  med  en  sådan  sånguppvaktning  till  skitet  af  förra 
seklet,  dä  borgerskapet  beslöt  att  ej  vidare  vid  slika  tillfällen 
gifva  något  understöd^).  Vid  flera  andra  skolor  i  stiftet 
fortfor  detta  bruk  till  början  af  detta  århundradet;  i  Kri-- 
stianstad  upphörde  det  först  år  1812. 

Här  meddelas  några  sånger,  författade  af  rektorn 
i  Landskrona  Gettorp,  och  af  ungdomen  derstädes  af- 
sjungna  åren  1613 — 1616  vid  bemälta  sånguppvaktning 
högtidsaitname.  (Jfr.  «/.  M.  Geitorp,  Jesu  Christi  Pinis 
oc  Döds  Historie). 


1. 

II. 

Ad  Natalitia  Domioi. 

Op  i  som  lienV  den  leflnende  Gud, 

In  jubilo 

Med  Lystigh^d  kommer  til  mig  ud: 

Gum  gaodio 

Begrunder  d)bt :  fiekiender  sandhed, 

Qui  colilis  Jehovam, 

Om  ost  er  icke  sloort  Vnder  skeedl? 

Laelamini 

Miramini 

Gud  er  vorden  et  Mennisk  oss  lijg, 

Nali?ilalem  Novam. 

Saa  höy  en  Ting  Torstaar  icke  ieg : 

Deus  homo : 

Thi  ynsker  ieg  deo  med  öyen  at  see, 

Non  capio: 

Herr  Jesu  Christe,  min  ynsk  lad  skee. 

Deiidero  Tidere. 

~ 

Jesu  Christa 

Foriissive, 

Des,  valeam 

Quo)  spcro,  obtioere. 

M)  Malmö  Sbol-Arkir.  -^ 

I  Ystad  egde .  den   s.   k.    koromgSngen 

rum  flfven  nyArsaflon. 

74 


IIL 

Aliud  ad  NoTura  Annum. 


6aitd«  Corona, 
Plaude  Corona, 
Glaude  Corona', 

Lailå  nuoc  Anuuin  Musica: 
Siot  terrea,  ferrea, 
Frigida  rigida  spreta ', 
Sint  Cara  Coelica: 
Sic  triumphabiroua, 

Mala  sic  superttbimua. 


Chorus  Musicus. 


IV. 
Aliud  eliam  ad  NoTura  ADOum. 

Nyt  Aar  wi  nu  begynde 
Vdi  Tor  Herris  NafTn, 
Det  Gamle  har  nu  Ende, 
Gud  vende  Alting  til  gafTal 
Huorledia  wi  här  lefTuet, 
Beleiick  en  huer  for  sig, 
Det  Ond  haod  hår  bedreffuet, 
Affbed  del  ioderlig: 
Saa  blifTuer  oss  til.rede 
Ved  Chrisi  vor  Frelsermand, 
Relferdighed  oc  Gla*de 
Vdi  den  halltg  Aond. 

VI. 
Alittd,  ad  Natal.  Domini. 


lo  Domino  gaudete 
Modulis  sonaniibus: 
Puero  nato  favete, 
Qui  Dei  Filius: 
Psallite  fidibus, 
Natut  est  Dominiis 
In  Bethlchero  Judt 
Cui  sit  gloria 
Super  alla  sydera! 


Venite,  jubilate 

Nune  Goeli  0oafiino: 

Psallite,  bucoinate, 

Servite  roaximo: 
Noster  Deus,  Deorum 

Est  eicelstssimus, 
Qoi  sydera  paravit 

Qui  Coelera  locayit 

Qui  hoinioeni  crearit 

Solus  altissimus. 

Till  de  besvärliga  villkoren  för  skolungdomen  efter 
reformationen  alt  erhålla  ett,  stundom  rätt  obetydligt,  un- 
derstöd, var  sänguppvaktningen  i  stadens  kyrkor.  Otte- 
sängspredikan,  högmessa,  tolfpredikan,  katechesi$ation,  af- 
tonsång och  bön  bvar  söndag,  långa  psalmer  och  predik- 
ningar, dertill  om  vintren  stark  köld;  för  alt  ej  tala  om 
tjensten  de  andra  dagarne  i  veckan,  i  kyrkan,  vid  begraf- 
ningar,  bröUopp  o.  d.  ^J.     På  några  ställen  t  ex.  i  Ystad 


**)  Jfr.  P.  Thorvps  Historialre   Ellerretninger   om   Rib«  Catbcdral- 
skole.    lifi  Deels  1  Hefte.    Ribe  1846. 


75 

klaga  lärame  öfver  de  menUge  följdenia  af  denna  myckna 
sång  för  disciplarnes  helsa.  —  Vid  Lunds  skola  fanns  ett 
egendomligt  stipendium  kalladt  ^Vivere^  samt  kostdagar 
hos  kanikeme  för  12  disciplar,  men  härom  i  det  följan- 
de, då  vi  komma  till  skolomas  special-historia. 

3.  Om  skolungdomens  fester,  a)  Majgrefvefesien. 
En  allmän  plagsed  bland  skohmgdomen  var  alt  Y<Sfra  som- 
maren t  byen^  bestående  deri  att  en  af  de  förnämsta 
disciplame  utvaldes  till  majgrefve,  pryddes  på  det  bästa 
med  majgrönt,  guld  och  ädla  stenar  samt  en  spira  i  han- 
den. Ett  tal  hölls  på  skolan  och  derefter  vandrade  detta 
festliga  tåg  genom  stadens  gator.  Före  majgrefven  gingo 
2:ne  kamrater  med  en  vacker  blomsterkrans,  efter  honom 
alla  de  andra  skolgossarne  parvis,  bärande  alla  en  blom- 
sterquast  och  gröna  blad  i  handen,  pä  hatten  eller  brö- 
stet Hörarne  slutade  tåget,  hvilket  drog  genom  staden 
under  musik  och  sång,  hvartill  begagnades  ett  eller  an- 
nat för  tillfället  (örfattadt  stycke.  Processionen  ställde  sig 
utanför  de  förmögnares  hus,  uppförande  derstädes  sång, 
hvilket  gaf  ^stadzens  Borgerskap  och  ^andra  Studiers  goda 
älskare  tillfälle  een  lijten  penning  efter  egit  behag  till  fat- 
tiga Disciplars  hjelp  och  understöd  conferera"  **}. 

Dagen  förut  inbjödos  gemenUgen  stadens  unga  flickor 
af  disciplame  att  binda  kransar  och  blomsterqvastar  och 
då  hölls  ett  litet  gille,  kransgillet  kalladt.  —  Om  maj- 
grefve-f estens  firande  i  Landskrona  åren  1613 — 16 16  ta- 
lar Jens  Mattson  Gettorp  (Vor  Herris  Jesu  Ghiisti  Pinis 
och  Döds  Historie,  foL  1 — 2):  "Det  vaar  skick  i  Lands- 
kroue,  at  paa  Pintz  Aillen  huert  Aar,    skulle   tagis   Mai- 


•<)  Malmö  Skolarkiv.    Jfr.  for  6frigt  Worm  Ll.  381. 


76 

Greffue  (som  man  kalder  det)  aff  Skoleu:  Huilcken  Skde- 
mestereii  met  sine  Gollegts,  oc  alie  Discipler  skulle  met 
Sang  fölge  ind  i  Byen.  Nu  vaare  Borgerne  der  samme- 
steds  meget  fromme  mod  oss,  at  huis  Sön  vn  beuiste 
den  aere,  vilde  de  findis  tacknemmelige  igien  imod  den 
gantske  hob,  som  komme  for  deris  Don  (Det  samme 
maa  ieg  oc  i  Sandhed  bekiende  om  dennem:  At  de  om 
Höytids  AiTtener,  neer  vi  dennem  met  voris  Musica  be- 
sögte,  vaare  oss  meget  fromme,  saa  ieg  icke  nocksom 
kand  berömme  deris  Rundbed).  —  På  ett  annat  ställe 
beskrifver  han  ifrågavarande  fest  sålunda: 

"Ed  Skick  baTTuer  vsrel,  som  J  vel  Teed, 

At  huert  Aar  (her  paa  denne  tid) 

Hår  tmaa  Börn,  som  i  Scholen  gaa, 

Sig  buide  Skiortor  taggen  oppaa: 

Med  Maj  i  Hender,  oc  Blomster  gröne, 

Sat  rel  som  Krantie  deylig  oc  skiöne." 

Den  glädje,  som  vårens  återkomst  gema  väcker,  har 
föimodligen  gifvit  anledning  till  denna  skolbögtid.  Ännu  i 
början  af  förra  århundradet  (1707)  på  Philippi  Jacobi^dag 
firades  denna  majgrefvefest  vid  Malmö  skola. 

På  andra  ställen  (t  ex.  i  Kolding)  utvaldes  af  ne- 
dersta klassen  trenne  gossar,  som  kallades  grefve,  baron 
och  jnnker  och  pryddes  efter  deras  olika  värdighet  med 
blommor  och  ståt  De  äldre  lärjungame  sjöngo  och  mu- 
sicerade. Lärame  voro  anförare  hvar  för  sin  hop  och 
beskrifves  det  hela  såsom  liknande  en  fandrande  skog, 
enär  hvaije  gosse  i  banden  förde  en  majgren. 

För  en  sådan  majgrefve-fest  hade  den  bekante  och 
särdeles  förtjenstfulle  rektorn  vid  Århus  skola,  mag.  Mör- 
ten Borup,  skrifvit  följande  vackra  sång: 

"In  yeroaii  temporis  ortii  Isetabundo 
Dum  rec«ssum  frigoris  Quntiat  hiruodo, 


77 

Terr»,  Maris,  nemorii  deöus  adest  4«  foris 

reooTato  mundo. 
Vigor  redii  corporis^  ccdit  dolor  pectoris 

teinpore  jucuodo. 

Terra  vernat  floribas,  et  nemus  virore, 
Aves  mulcent  canlibus  et  vocis  dalcore 
Aqua  tempestatibut  caret,  a«r  imbribof, 

dulri  plezus  rore, 
Sol,  coDsnmptis  nubibus,  radiis  pateniibua 
lucet  cum  decore. 

O  quam  mira  gtoria,  quantiim  deeua  Dei, 
Quaata  resplendentia  ta»  faciei. 
A  quo  ducunt  omnia,  summa,  imma,  media 

formam  Speciei 

Magis  ha!0  distaotia,  quam  sit  differeolia 

noctis  et  diei.** 


Vi  meddela  här   en   annan   sång,    skrifven   af   rek- 
torn i  Landskrona  Jens  Mattson  Gettorp: 
^Den  i48  Dåtids  Psalm ,  vdi  Sqpphiske  Rijm  befalted, 
och  stungen  af  Scholebörn  vdi  Lanizkrone ,  naar  de 
förde  Sommer  i  Byen:  An.  i6i3. 

1. 

Loffaer  oo  Herren,  J  som  hanoem  tiene 
I  det  Himmelske  Cbor,  J  Engie  reeoe: 
Loffuer  baonem  alle  bana  Uer  tillige 
I  Hiromerige. 

2. 
LufTuer  nu  Herren  i  den  höye  Throne, 
Stierncr  alle:  Ja^  baade  Soel  oc  Maan«, 
LofTner  hannem  oc  med  den  store  Skare, 
Himlene  klare. 

3. 
Prijser  ocsaa  Herren  i  Vand  med  glade, 
Som  ber  ofliter  lieng«r,  oc  er  til  rsde, 


78 

Jorden  at  vsdike:  Thi  den  slore  Herre 
Altio({  regeere. 

4. 
Iland  med  til  Ord  hafTuer  dem  skabt  til  pricke, 
Haad  dem  opholder:  Mno  dem  oc  lilikicke 
En  termin,  som  de  ey  til  «uig  tide 
Skulle  onukride. 

5. 
LofTuer  nu  Herren  i  aom  her  paa  Jorden 
Boer,  oc  er  tdspred,  huer  i  sin  Orden: 
Fiskene,  tom  eder  i  Vande!  naere, 

LofTuer  den  Herre. 

6. 
LofTuer  nu  Herren  lid  och  Hagel^Steene ; 
Damp,  oc  Snce*,  StormYer,  som  moo  hanncm  tiene: 
LofTuer  hanoem  Bierge  oc  Höye  sköne; 
Med  Dale  gröne. 

7. 
LofTuer  Herren  fructbare  Trae  tillige, 
Ceder,  med  alle  andre,  som  mand  kan  sige : 
Diur  som  gaa;  som  kry  be;  som  med  dier^s  Vinge 
I  LufTten  suinge. 

8. 
LofTuer  nu  Herren  J  som  Kröner  l^iere , 
F«rster*,  oo  i  Stoore,  som  Foick  regere, 
Oldinger,  toa  sidder  i  Dommers  Sede 
Siunger  med  gUsde. 

9. 
LofTuer  nu  Herren  i  som  mon  hoftuere, 
Vnge  Dreng\  be  Karie  som  Trem  spattere  , 
Prijser  i  eders  Flore  den  aloore  Herre 
Saa  skal  det  ?cre. 

10. 
LofTuer  nu  Herren  oc  i  Dftttre  Tenne, 
Elsker  eders  Gud  offuer  Eddel-Steene : 
Tiener  hanncm  i  eders  vnge  Dage, 
Dfi  haa  bebage. 


79 
11. 

Loffuer  du  Herren  i  som  aldred  ere, 
Oe  mel  Simeooe  forlofT  begere: 
Prijser  ham  taa  Isng^  i  kand  Tungen  rAre, 
Loff  ham*  tilhöre. 

12. 

LofTuer  Herrea  fllltig  i  Kinders  Skare, 
Men  i  Leeg  oo  Lyit  endnu  tager  Yare:  • 
Prijser  allid  Gud  eders  kiere  Fader, 
Det  eder  bader. 

13. 
Alle  Folck  lilsammen  alT  gandsk  formoffue 
Stemmer  i  tillige,  oc  alle  lofTue 
Herrens  Naffn  det  flöye,  som  saadan  cre 
Bör  at  opbaere. 

14. 

Loff  du  nu  Herren  Israel  med  Glaede 
Som  hår  dig  sit  Barn  Tel  ophftyet  i  Séde: 
Loffuer  Gud  hans  hellige  Folck  tillige, 
Huer  Amen  sige! 

b)  Gregorii-festm.  Deniia  fest/ som  sedan  9:cle 
årbiindradet  firades  örver  nästan  hela  Europa  till  minne 
af  påfve  Gregorius  den  store,  hvilken  var  en  stor  vän  af 
ungdomen  och  förbättrade  kyrkosången,  var  pä  somliga 
stallen  i  Danmark  ödig;  likväl  kan  man  ej,  i  brist  på 
handlingar,  såsom  säkert  uppgifva  om  det  vid  våra  skån-* 
ska  läroverk  varit  fallet  Festen  bestod  deruti  att  ung^ 
domen  höU  ett  högtidUgt  upptåg  under*  anförande  af  en 
discipel,  hvilken  var  klädd  såsom  en  biskop  i  fulla  ponti- 
jBkalier. 

4.  Fastlags^upptåg.  Vid  fastlagstiden  förklådde  skolor- 
nas disciplar  sig  i  munkdrägt  o.  d.,  lupo  omkring  tiggan- 
de och  föröf vande  åtskilliga  excesser,  h vilket  L  Kristiem 
n  i  sin  skol-ordinans  strängeligen  förbjöd.  Det  heter  nem- 


80 

ligen  här:  ''Herefter  skal  iiigen  Prest,  Degne  ellerj  Peb- 
linge,  forkledc  sig  om  Fastelaffuen  uti  Prekusser  Monk 
og  Mumies  Lignellse  at  vmlöbe  og  trygle,  og  bedriffue 
anden  Skalkhed,  som  tbe  ber  til  giort  baffuer,  buo  ber 
emot  giör,  skal  miste  sin  Huudt^^). 

5.  Skol-^komedier.  Ungdomen  öfvades  stundom  att  i 
skolorna  uppföra  skådespel  på  latin  ocb  danska,  för  det 
mesta  af  bibliskt  innebåll,  såsom  Josefs,  Susannas,  Goli- 
atbs,  Judiths,  Lazari,  den  förlorade  Sonens  bistorier,  L 
Salomos  dom;  stundom  latinska  komedier  af-  Terentius. 
Peder  Thögersen  (kollega,  sedermera  pastor  i  Randers 
f  1634)  öfversatte  frän  latinet  en  komedi  Nabal,  som 
d.  6  Maj  1607  uppfördes  i  Randers  skola.  Ämnet  var 
bämtadt  ur  I  Samuels  Boks  25:e  kap.  Samme  författare 
skref  ett  annat  danskt  stycke  ^Ck)moedia  de  Muudo  et 
Paupero  eller  om  Verden  og  den  Fattige,''  som  pä 
nyssnämnda  ställe  uppfördes  d.  5  Maj  1607.  Jörgen 
Jensen  skref  1607  en  ''komedi,^  kallad  ''Kong  Salomons 
Dom,''  som  år  1610  spelades  af  skolungdomen  i  Odeose 
i  bert.  Kristian  V:s  närvaro.  Hieronymus  Juslesen  Ranck 
författade  ^Kong  Salomons  Hglding:  en  ny  lystig  og  nyt- 
tig Gomoedie  af  K.  Davids  og  K.  Salomons  Histoder  ud* 
draget,"  som  uppfördes  1684  i  Vibor^^  skola  i  hela  koBgL 
bofvets  öfvervaro.  —  Fredrik  n  skänkte  d.  2  Febr.  1374 
20  läster  kom  till  30'  disciplars  underbåll  vid  Viborgs 
skola.  Anledningen  till  denna  gäfva  skall,  enligt  Thura 
(Idea  Hist  Lit  Dan.  77),  bafva  varit  den,  att  konungen 
der  i  skolan  säg  Peder  Hegelunds  komedi  om  Susanna 
spelas  af  disciplame  ocb  fann  deri  så   mycket   nöje,    att 


•')  Dansk  Mtgaxin  VI.    367. 


81 

han  gjorde  denna  donation.  —  Fastlagsmåndagen  1546 
uppförde  disciplarne  i  Årlqis  skola  ett  skådespel  i  närvaro 
af  k.  Kristian  III,  som  derföt*  gaf  dem  och  skohuästaren 
80  mait  Jfr.  Historisk  Tidskrifts  V.  2.  (Jacobsen, 
Om  Skuespil)  s.  495  If.  —  Thurq  (Idea  histor.  litt  Dan. 
p.  72)  berättar  att  i  Århus  fordomtima  hölls  ett  skol- 
giUe,  kalladt  "vor  store  Frues  Gilde,"  hvarest  disciplarne 
i  deras  föräldrars,  och  "andra  personers  närvaro  uppförde 
komedier  och  dylikt  År  l&Ol  var  k.  Hans's  kansler 
närvarande  vid  ett  skådespel  derstädes.  Sådana  skolko- 
medier  uppfördes  särdeles  efter  reforms^ionen,  men  pläg* 
seden  är  gammal.  Uti  skolorna  i  Paris  sysselsatte  man 
-sig  under  medeltiden  stundom  med  slika  andliga  skåde- 
^  spel  (miracles).  Af  Geoffroy  öfverfördes  denna  plägsed 
fl  början  af  12:e  århundradet)  till  England,  hvarest  and- 
liga skådespd  uti  Dunstaple  i  en  af  honom  ledd  kloster- 
skola spelades,  vid  ett  tillfälle  då  k.  Henrik  I  var  när- 
varande^). Äfven  i  de  nederländska  skolorna  synas  så- 
dana* skolkomedier  redan  tidigt  hafva  kommit  i  bruk  och 
blifvit  författade  på  landets  språk.  Det  var  dock  först  i 
16:de  århundradet,  som  de  offentliga  skolkomediema  upp- 
fördes ^).  I  Jesuiternas  skolplan  blefvo  de  formligen  upp- 
tagna; I  Tyskland  var  det  sedan  sednare  hälften  af  17:de 
århundradet  ganska  vanligt  att  för  skolomas  behof  dra- 
matisera bibelkapitel:  ett  bruk,  som  af  Luther  på  visst 
sätt  blifvit  helgadt  Under  hans  Ufstid  uppfördes  neml.  af 
Wittenberger  studenter  latinska  theaterstycken  och  i  sina 
bibliska  inledningar  till  6.  Test  kallade  Luther  Judilhs  och 


®*^)  Lappenberg,  Geschichle  Englands  II.  291—292. 
»^)  Cramer,  1.1.  333. 

c 


8S 

Tobias  böcker  Vbone  Gedichte,  liebliche  gottseHge  Kcw 
mödiea^  och  föimodade  att  så4^a  stycken  fordom  spela- 
des af  Judarna  liksom  passionshistorien  bland  oss.  —  SKka 
gudliga  komedier  leda  från  skolan  sitt  ursprung  och  voro 
i  början  pä  latinska  språket  sammanskrifna.  Hufvudända- 
målet  var  i  förstone  blott  praktiskt:  öfnmg  i  latinska 
språket. 

I  Magdeburg  var  det  lag  att '  åtminstone   en   latinsk 
komedi  årligen  inför  dcolans  inspektor  skulle   uppföras^  i 
GOstrow  äter  hvart   halfår   och   på   detta   seduare   ställe 
var  det  från  Plautus  och  Terentius,  som  man  lånade  dessa" 
komedier.     Bekanta  författare  af  bibliska  theater^cken  i 
Tyskland  äro:  Joachim  Grdff  (skolmästare  i  Dessau),  sem* 
skref  Judith  1536,  Mundus   1637,  Abnåam,  Isadc   och.-. 
Jakob  1540,  Lazarus    1645.    —    Paul  Rebhuhn   skréf 
1561  ^Gomödie  von  der  wunderbarliehen  Veréinfgung  gött- 
licher  Gerechtigkeit  und  Barmherzigkeit,^  1536  '^Susanne^ 
och  dessutom  ^die  Hochzeit  zu  Cana."  —  Åt  Joh.  Crigin-' 
ger  författades  1555  ^Lazams"  oah  eS  Jok.  ScU(^ss  t&9i 
''Joseph.^ 

Bland  andra  bibliska  thealerstycken  må  nämnas  ^^^ra« 
gödie  von  dem  Fall  Adams  ,^  '^die  Erlösung  durch  Chiist's 
Geburt  und  Tod.^  Sådana  andliga  theaterstycken  spcte- 
des  i  n.  Tyskland  af  skolgossarne,  i  s.  Tyskland  derem^t 
af  andre*). 

Ännu  på  Gottscheds  tid  uppfördes  passionshistorien 
i  Leipzig  under  påskveckan.  En  prest  föreställde  Jesus, 
skolgossarne  åter  Judas,  Petrus   o.    s.   v.   —   Är    1721 


^^)  Gervinus,  Geech.  d.  poeL  National  LiL   d.   Dciiischen   III   Th. 
2:e  Aiill.  s.  88. 


83 

uppfördes  i  Schwerin  af  skolgossar  bibliska  och  moraliska 
komedier.  Stundom  spelade  maa  i  kyrkan,  rådhuset,  på 
torget  o.  s.  v. 

Ett  tragiko-komiskt  uppträde  berättar  hafva  inträffat 
vid  en. sådan  skolkomedis  uppförande.  I  en  liten  stad  i 
Danmark  skulle  nemUgun  en  gaoig  stycket  Yftersta  do- 
men  gifvas.  Emedan  antalet  af  latiuskolans  disciplar 
ej  förslog,  tog  man  några  af  stadens,  borgare  till  biträde, 
som  dervid  erhöUo  9e  förnämligaste  rölema.  Efter  styc^ 
kets  inrättning  stäfldes  de  godia  och  onda  englame  främst 
på  theatem,  paradis  och  hel^^te  i  bakgrunden,  och  från 
himlens  sky  skuMe  4iå  verldsdomaren  nedkomma  i  stor 
gloria  för  att  f{amkaUa  meäntskoma  till  räkenskap.  Men 
olyckliglvis  var  machinmästaren  ef  stark  i  sitt  handtverk, 
j5å/att  vid  den  hfai^elsk^  glorians  nedsiäppande  några 
biädar-nedfi&llo,*4i vilka -bragte  allt  i  största  oordning  och 
försftte  enbtrar.i  Iprskräckelse.  Domaren,  som  sväfvade 
i -Iifften  och  i  yttersta,  fara  att  störta  ned,  ropade  till  de 
godja  englldme  atV  de  skulle  rädda  honom;  men  då  dessa 
stodo  dörren  närmast,  sökte  de  i  första  hand  att  rädda 
sig  sjelfve.  Förgäfves  var^  också  hans  bön  om  räddning 
till  de 'onda  englame,  ty  dessa  ilade  nu  från  det  brin^ 
nådde  helvetet  till  utgången.  Sent  omsider  fann  han  lyck- 
ligtvis hjelp  hos  åskådame  ^). 


'  **)  G.  L,  Baden,  FoTiiå  og  Nutid  8.  40.  —  Pl  Wssa  sUlUniDTaiv- 
mark,  såsom  i  Ribe,  hade  man  en  egendomlig  skolfest,  kallad  Trane^ 
dansen,  "Tranedaodz  er  en  sier  Dandi,  som  skolens  personer  dandser 
vde  paa  Engene,  naar  höet  indhöstis,  et  partie  staaendis  paa  de  andris 
axeler.»     Wegener,  Om  A.  S.  Vedel.  s.  20. 


6» 


HLap.  Til. 

Skolorna  under  L  Knstian  IV:8  regering. 

Vi  ofvergä  nu  att  frafiiställä  de  åtgärder,  som  frän  denne 
store  konung,  glorvördig  i  ^innelse,  utgingo  och  afsago 
undanrödjandet  af  de  bristfälligheter,  kvilka  vidlådde  un- 
dervisningsväsendet Häi*Tid 'skola  vi  hufvudsal^ligai  fästa 
oss  vid 

1.  Skalomas  reformatfon  1604. 

2.  Skole-reglementei  i632. 

3.  Påbudet  att  författa  bättre  skdUböcker. 

4.  Gymnasiets  inrättning  i  .Lund.  •  • 

5.  Om  tiUstdndet  i  de  skånska  lårda^  skéfof^å 
åren  16U—i637.  ^ 

1.  Skolomas  reformation  i 604.  Konung  Kristian 
IV  afläl  till  superintendenteme  i  Lund  och  öfver  hdfti  Dan- 
mark en  cu*kulär-skrifvelse  af  år  1594,  i  hvilken  han 
klagar  öfver  att  till  skoltjenster  förorduas  "mycket  unga, 
olärda,  oförståndiga  och  odugKga''  personer,  hvilka  dertill 
utnämnas  af  några  fönnedelst  "slägt,  börd,  svågérskap, 
vald  och  vänskap;"  vidare  att  några  på  åtskilBga  stallen 
till  skolembeten  äro  förordnade,  som  dertill  ganska  litet 
äro  tjenlige  och  att  skolorna  af  några  bland  superinteu- 
denleiTie  årligen  ej  fliteligen  visiteras,  såsom  vedeAör  och 
deras  kall  af  dem  kräiVer,    af   hvilket    allt    rikets    skolor 


8& 

mycket  förderfvas  och  iingduDien  försummas.  Med  anled- 
ning haraf  anbefalltes  superintend^f^me  aflvarligen  att  nog- 
granneligen  vaka  öfver  skolorna,  a£säita  de  lärare,  som 
befunnos  odugliga  samt  förordna  skickliga  i  stallet  ^^). 


>oo)  TU  Superintendenierne  offuer  alU  RijgiL 
Christiaaus  IV. 

Wor  Synderlig  gunst  thilfoi-D.  Wnder,  epter  att  Wij  komine  vdt 
forfariog,  huorledis  att  naar  nngeim  Schole  Enten  store  eller  sinaa, 
offuer  aldt  wortt  Riige  Daiiiiin'k,1illffuer  leddig^  och  ther  thill  schul- 
de  forordois  ScholeiiMslere,  och  andpe  Scholepersouer,  schulle  ther 
thill  forordois  och  indsettis  (he  som  ere  mögil  vnge,  vlerdc,  vforstan- 
dige,  och  vduelige,  tom  alT  eiupa^^tl  iber  thill  formedelst  slegt,  hyrd, 
Suögcrschaff,  ^ild,  och  Wensebah,  indschickis,  En  part  och  aff  then- 
nom,  som  nm  allerede  p^  attschillige  steder  ere  forordoede  vdi  Schole- 
thieniste  vdi  Schollerne  ere  ther  till  saare  lidit  thienlige^  Scholerne  och 
icke  aff  eo'  part  aff  Supfiintendenleme  aarligen  saa  flileligen  visiterif 
och  besögis,  som  dhet  sig  'Well  J>iiligeft  burde,  och  theris  kuld  och  be-> 
ttilling  theiinom  4hilholder^  fiuor  aff  och  Schollerne  her  ?di  Riigit  mö- 
git  forderffuis,  Dogdommcn  som  ther  vdi  schulde  vdi  bogelige  konster 
Jnstilueris,  leris  och.  opdragis  mdgit  forssdmmis,  och  menige  indbyggere, 
«oiii  setle  derrs.  hörn  thill  Schole,  vdi  thend  forhaabning,  att  the  thill 
aldt  godt  sähijUe  holdflk  odi  vnaerwiissis ,  ther  offuer  bedragis  och  liide 
schade,  Thaa  paa  thet-saadaniie  vschickelighed  och  vfliidt,  som  her  thill 
ijags  vdi  mange  och  attskillige  scholer  her  vdi  Riigit  haffuer  werrit  böl- 
den, och  past  en  part  steder  eodnu  dagligen  for  en  ond  siduane  brugis, 
Huor  offuer  och  dett  hellige  Ministerium  och  andre  Riigens  nottvendige 
leiglighed  paa  thet  siisle  liider  schade,  mcAte  forekofnmis,  och  endeligen 

Bhaffis, 

^ede  Wif  eder,  och  her  med  alffuoVligen  befale,  att  j  altiid,  her 
epter,  Sua  thiit  som  J  vddrage,  vdi  Visitats  vdi  eders  Stigt,  tha  med 
storsto*fliid  och  vindschiibelighed,  och  alt  visitere  alle  Schollerne,  saa 
vell  the  större,  som  the-  smaa,  offuer  alt  Stigtit,  och  Examinerer  och 
ofluerhörer  saa  vell  Schol<;mestrene.  som  h<>rerne  och  disciplerne,  huor- 
ledis  the  haffue  promouerit  och  forbedrit  sig  vdj  dcris  Studiis,  Och  ther- 
som  the  Scholemeslerens,  eller  nogen  aff  hörernes  viliid  och  bröst  be- 
Ifipdis,  att  J  tha  thend  aftschafTuer,  och  vdi  hans  sted  igien  forordner 
en  Anden,  som  Scholen  och  vngdomen  med  ald  fliid  vdi  lerdoin  och 
Jcraffut  kunde  forestaa,  som  thet  sig  bör,  Ocli  läder  eder  for.ne  Visitals 


86 

I  den  kongl.  föror AuBgen  ^Om  Skolem68  ny  Reform- 
mats^  /eö4*))'äfvengom  i  ett  Ifll  biskopame  öfvcr  hda 
riket  utfärdadt  öppcl  bref  af  d.  »«  OkL  1604  2)  g^ger 
konungen  att  han  erfarit  det  hans  tmdersäter  såväl  af  adel^ 
som  andra  understa  sig  att  sända  sina  bam  utrikes  för 
alt  i  jesuit-skolor  uppfostras*),  och  att  förnämsta  orsa- 
ken dertill  var  att  ungdomen  i  de  inhemska  skolorna  €j 
lärde  hvad  den  borde,  utan  mycket  försummades.  Bri- 
stema i  undervisningen  uppräknas:  samma  auktorer  låsas 
ej  i  alla  skolor,  utan  i  en  och  samma  skola  läsas  olika 
i  de  särskilda  klasserna,  ^sä  ati  personer,  hviika  draga 
från  en  skola  till  en  aupan  måtfe  begyma  sä  godt  som 
på  nytt  och  dermed  TörepiHa  deras  ungdomsår  och  ålder;'' 
somlige  lärare  diktera  sim  egna  pra^cepta;  stundom  till^ 
sättas  oduglige  lärare,  "som  idce  finnas  qualificerade  att 
ett  sådant  kall  och  beställning  nied  frukt  betjena  och  ib- 
restå;^  katechesen  försummas,  lärame  springa  understim- 


alffuorligeo  och  med  itArsie  fliid  veri^  anKggéhdis,  och  iefdil,  Saa 
franipl  J  therfore  icke  wille  siande  ots  thilhorli^n  Uiil)  Rotte,  Th«r 
med  scbeer  vor  WiJje  och  befalla^,  BefaU.  &c«  JLctura  HafToiai  8  Apriljé 
Anno  1594.  (Ur  K.  Danska  KanalieU  artiv.  SioUaodske  Tegoelser, 
Tom.  XVIII.  f.  328—29). 

>)  Den  ir  tryckt  särskilt;  flfven  införd  i  deo  1607  uikomne  JVar^ 
ske  Kirkeordinanis  (i  3:dje  kapitelet  om  Skolorna).  Ocksfi  Afvers«y^g|i 
latin  Och  utgifven  i  den  ulaf  Hans  Povelsen  Resen  1608  ombesAijda  upp- 
lagan af  "Instractio  visitacionis  Satonics." 

*)  Efter  en  afskrift  frfin  K.  Danska  Kansliels  arkiv  (Sjetlandsft  Teg* 
nelser,  Tom.  XIV.  IT.  489  a  seqq.)  bland  bilagorna  meddeladt. 

')  Konungen  lillkAnnagaf  genom  bref  till  biskoparoe,  att  ingen  aom 
hädanefter  begaf  sig  till  jesuitemes  skolor  skolie  admitteras  lilf  nSgoa 
andlig  beslAllning  i  Danmark.  "Et  Episcopi  déligenlem  ejus  rei  curam 
habeant,  ne  forte  cogatnr  alioa  inforroatores  Tel  Tisitatores  scholanun 
iQstituere."  Acta  Consisiom  Hafnienms  I.  d.9Decemb.  1604.  (Hand- 
skrift i  Köpenhamns  akad.  konsistorii-arki?}. 


87 

dom  öfver  mycket,  som  ingflluuda  borde  förbigås,  repe- 
tera ej  heller  allt  \ så  flitigt,  sMi  uf^omen  kunde  tarfva, 
éfva  ej  uDgdojii^n  tillräckligt  ^  latinis  celloquiis  vel  ar-* 
^gumentis,"  ^/(nrsumma  att*  låta  barnen  dagligen  läsa  utan-* 
till  det,  som  till  deras  fiMament  är  af  nöden }^  oaktadt 
en  del  disdplar  ännu  ej  hafvå  fatlat  ''rudimenta  gramma- 
ticsB  latin»,"  dragas  de  dock  derifrån-  till*  gräskan  och 
dialektiken,  innan  ^e  kunna  begnpä  något  deraf  till  gagns. 
I  afsigt  att  förebygga  alkt  dessa  oofdningar  hade  konun-> 
gen  pålaggt  professoréme  i  Köpenhamn  att  författa  en 
allmän  anordning,  hvare^er  vederbörande  både  i  trivial- 
och  bam-st^olor. borde  ratta  sig.  Denna  af  konungen  för 
alla  danska  skolor  påbudna  anordmng  bestod  i  en  TabeUa 
fcbolqsiica  och  några  bifogade  påminnelser. 

Superintendenteme  '^onbefalltes  strängeligen  och  all- 
varli^en"  att  liafva  ffitig  och. noggrann  uppsigt  med  be- 
mälta  forotdning^  ef terléf vande,  "så  ock  att  förskaffa  tiU 
*rectoi^s  sehblatum  skickliga  och  dugUga  personer,  magi- 
"^tros  eller  .caBaidatos  magis  terii  philosophici  till  de  7  ka- 
•{ntel^oiona  i  oäet  (hvaribland  Lunds),  såväl  som  till 
*  Köpenhamns  och  Mahnö  skolor,  och  likaledes  tiHse  att  ej 
någoji  förordnas  till  skohnästare  uti  de  andra  små  sko- 
forna i  riket,  ej  heller  till  öfverste  hörare  uti  de  förut- 
nämnda stor-^skoloma,  med  mindre  han  är  promotusbac- 
calaureus,  så  att  allt  skickligt  måtte  tillgå,  och  superin- 
tendenleme  det  för  Gud  och  konungen  kunde  föi*svara  *), 

År  1607  hade  konungen  sammankallat  biskopame 
från  Skåne',  Seland  och  Fyen,  löreställde  dem  behofvet  af 
skolomas  upphjelpande  och  sporde  dem  till   råds   i   delta 


«)  Acta  Cooaist.  Uafa.  I.  f.  38  d.  27  Febr.  1605. 


88  . 

äaine.  De  ähées  åqyo  ^  ^tiAigeOgeii  tillse  det  ingen 
tUl  något  skoiembete.  Inordnades,  med  mindre  han  dertili 
var  duglig  9^mA  att  frän  jlj^n^ten  skilja  dqn,  som  derutin-' 
nan  ej  ådagalade  ved'erb&rlig  flit  Sanmia  uppmaning, 
med  klagomM  öfver  det  förfalhd  skolväsendet,  .bvilket  vi- 
sade sig  i  bristande  iflaigter'  uti  språk  och  kristendoms- 
kunskap hos  de.  till.  yniversi tetet  tlemitterade  disciplame, 
förnyades  ånyo  af  konnngen  i  ettd.  7  December  1680 
till  biskopame  utfärdadt  öppet  b^ef^). 

I  k.  Krisljan  fV:s  Reoess  af  är  f  61 5  samt  den  stora 
.  Becessen  af  1643  stadgades:  -^i^Ie  Bisl)er  skulle  udi  deris 
Visitatzer  oc  visitere  Skolerne,  saavel  sinae  som  store,  oc 
da  flittelig  examinere  icke  allene  Disciplene,  men  ocsaa 
SkoleniesteiTie  oc  Höreme,  oc  dersom  da  hoss  i^ogena 
merckelig  Bröst  ^er  Uflittighed,  befindis,  skuUe  de  den- 
neni'  strax  affskaffue,  oc  udi.  deris  ^ted  anflpe,  som  der- 
til  dyctigere  kunde  v®re,  forordne'^  ®).     * 


*)  TU  Bispeme  offuerbegge  Rig$rne  SkåteHenef  ailtla^g^fkéis 

Clirtslianus  IV.       '  #  •  *         .  , 

W.  S.  G.  T.  Wiider  efTlersom  vij  naadigst  f(>|i'ahre  den  storffirofT-', 
hed,  saa  vell  in  linguis  som  in  Calechisroi  Retlc  6riind^  och  Boretaott 
som  hefindis  hoss  de  personer  som  fra  Skolerne  sig  Iffl  vorit  Universi- 
tet begifTue  att  studere  foraarsagett  afT  deres  Vviuigliied,  som  ij  sch»» 
lerne  Vugdommen  Vnderwiisse  schulle ',  Daa  bede  wij  ^dcr  och  naadigst 
Tille ,  att  j  lier  med  hafTue  indsteendt  ^  alt  saadandl  her  efTter  icke  vii- 
der  sig  tiJIdrager,  elTtersom  ij  selfT  for  oss  det  Tiidp  aa  forsuave,  haTF- 
uende  flittig  tillsiun  all  Vdychtige  Skolelhiener  forandris,  och  bttor  h*r 
eflier  till  Skolethieoiste  forfremmes,  dychlige.  Och  saa  wiit  i  deris  S»- 
ligheds  Sagh  functerete  ehre  att  dj  Vogdommen  grundeligea  och  nöd- 
törffleligen  der  ?dj  Tnderwiisso  kunde.     Hafnite  den  7  December  1630. 

(llr  KongU  Danska  KanslieU  arkiv.  SjttllandskeTegnelser,  Tom.  XXIV 
f.  461). 

•)  Ä.  Rosenvinge,  Gamle  Danske  F.ove.  IV.  360. 


.    89 

•  2.  Skole-reglemetUel  af  år  W32.  Medelst  kongL 
bref,  dateradt'Freilriksborg  den  14  Mars  1631,  anbefsdl- 
tes  professoreme  i  Köpenhamn  och  Sorö  att  påsktiden  s. 
å.  i  Köpenhamn  sammanträda  för  att  om  skolväsendet  råd-* 
slå,  h varvid  vissa  pimkter  förelades  dem  till  öfverlägg- 
nii%^J.  En  frukt  af  denna  öfverläggning  var  det  skole- 
reglemente, som  år  1632  blef  färdigt  och  har  tiU  öf- 
verskrift  ^2)e  scholasticm  Juventutis  InstUutione  Obser^ 
vationes  generdesJ^^)  Förut  otryckt,  meddelas  det  nu  f5r 
första  gången  bland  bilagorna. 

Här  läjmnas  några  utdrag  deratur: 

I  första   kapitlet   (De   Pietatis   Exercitiis   in   Schola 
qnotidie  urgendis)  stadgas  att  bön  på  modersmålet   skulle 
hållas^  om  morgonen  vid  läsningens  början  samt  om  efter^ 
middagen  vid  dess  slut   I  alla  skolor  skulle  samma  j^saU    ' 
mer  och  böner  begagnas.   Tre  gånger  dagligen  gick  sko-* 
lan  i  kor  eller  bön  uti  kyrkan.     Öm  f.  m.  var   det   tilt^ 
råckligt  att  sjunga  en  half  psabn,  devefter  uppläsa  op   af 
Bavids  kortare  psafaner,  oHer  en  del  af  de  långa  och  shlfc» 
li^en  sjunga  den  återstående  halfva  f}elen  af  psalmen.  Om 
e.  m.  skulle  såogen  ^e  på  samma  sätt  som  om   L   m., . 
uppläsQii^lMi  deremot  förräMas  af  rektor  i  de  4    evange- 
llstemt;,  ett  tapitel  åt  gängen.  ^—  (itorsången  i  kyrkornai 
på  latin "iipp^rde  jr*1640,  bvarefter  deniipå  k.  Kristian 
IV:s  befaUning  fortsattes  pä  modersmålet}.^ 


^)  jif.  Danska  Kansliets  arkiv  (SjsU.  Tegnelser,  Tom.  XXIV  f.  314). 

*)  DeUa  regleroenle  uppsatles  af  D:r  Brochmand,  D:r  Pelrsiis, 
M.  J.  Erasmi,  M.  J.  Resenius  och  M.  Stephaniiis  Johanais.  Ac£a  Cott' 
sislorii  Hafn.  Tom.  V  för  d.  22  April  1631.  —  AU  den  berömde 
kanslern  Krislian  Friis  till  Kragernp  till  denna  skolordning  medverkade, 
ar  nog  troligt. 


90 

I  ett  annat  kapitel  (De  doctrina  et  moribus)  befallas 
lärjungame  komma  till  skolan  tvättade  och  kammade,  med 
rena  skor  och  anständig  klädsel  Dä  läraren  kom  eller 
gick  bort,  ^skulle  de  resa  sig  upp  frånbänkame  och  blotta 
sina  hiifvud,  hviiket  af  ven  borde  ske  då  någon  berömd 
och  aktad  man  på  besök  infann  sig  i  skolan.  Utom  #en 
äriiga  examen  hölls  äfven  en  sådan  vid  slutet  af  hvarje 
månad.  Då  lärjungame  fullkomligt  kunde  allt  det,  som  i 
den  lägre  klassen  skalle  genomgås,  förflyttades  de  till  en 
högre  och  de  spällaste  fingo  dessutom  vissa  praemier,  be- 
slående i  böcker,  skrifredskap  och  dyUkt 

De,  som  uppnätt  en  ålder  äf  16  år  och  af  rektor 
ej  befunnes  vara  fallne  för  studier,  boi'de  lämna  skolam 
(ör  att  c^atta  en  annan  sysselsättning.  Det  inskärpes 
att  öfva  ungdomen  i  latintalande,  hvarmedl  början  dock  ej 
borde  ske  förr  än  gossame  innehade '  ett  •  visst  ordförråd 
gamt  griaonmatikalisk  kunskap;  annars  vore  med  en  sädau 
öfn^g  föga  bevändt. 

I  den  afdehiing  af  skol-reglementet,  som  innehåller 
planen  till  lärodpmenas  fördefaiing  på  hvarje  klap  i  Ao- 
lan  (Observatioi^es  speciales  de  lectiimibus  et  exercitns 
j^ingulannn  idassium)  staddas  följande: 
•  I  försi/a  eller  Heder$la  klassen  skulle  gossai*Qe  lära 
att  lä$a  innanUU  i  den  danska  och  'Hat  kate;pheMi,<  Gr- 
under vänjande  «ig'  viji  ett  klart  och  artikuleradt  uUaL 

'  I  andra  klassen  lärdes  1  j  att  deklincra  och  konji»- 
gera  efter  Donatus,  2)  skrifva  dansk  och  lat.  skrift  (kL 
12 — 1)  och  3)  utantill  Luthers  katech.  på  danska* 

I  tredje  klassen  skulle  läras  1)  Jersini  Epitome 
GrammaL  Lat,  2)  Nomenclalor  brevissimus;  4  ord  om  f.  ul 
och  4  om  e.  m.     De  ord,  som  ena  dagen  läi^des,  skulle 


91 

dai  följande  repeteras.  8)  läsning  Tif  lätta  filt  samtal 
(CoUoquia),  4)  lat  sentenser,  6)  Luthers  katecbes  på 
latin,  6)  grekisk  innanläsning,  hvilken  först  borde  begynna 
dä  de  voro  nästan  färdige  att  flytta  till  nästa  klass. 

I  fjerde  klassen  lästes  1)  Nomenclator;  6  ord  om 
f.  m.  och  lika  mänga  om  e.  m.,  %)  lat  Colloquier  3) 
grekiska  dddin.  och  konjug.,  4)  katechesen  på  latin  och 
danska,  lilla  katechesen  skulle  en  gäng  i  veckan  hdl 
och  hållet  genomgås. 

I  fenUe  klassen  föredrogs  1)  Jersini  större  lat  gram- 
matik; undantagande  prosodien  och  Paralipomena,  2)  Vo-> 
cabularium  och  lat  Colloquier,  3}  en  större  ^ekiiSk  gram- 
matik,  undantagande  läran  om  dialekterna,  4')  Lubini  Gla- 
vis  graeca  linguae,  6)  Kristendomskunskap.  — Ipnanupp- 
flyttningen  lilt  nästa  klass  skulle  de  begynna  räkna  qua- 
tuor  species  i  enkla  tat 

I  sjelU  klassen  borde  läsas  1)  Jersini  Prosodia  och 
Paralipomena,  2)  dialekterna  i  grek.  gramm.,  3)Terenäusi 
4)  valda  yersar  uf  Ovidius,  Propertius  och  JuvenaHs, 
5)^ de  fyra  Evang.  ocK'  Apostlagemingame  på  grekiska, 
•)  sammandrag  äf  jogik  och  rbetorik ,  och  7)  Aurea  in 
Aritlimetmr  i^gula*  ^  ^ 

Isjunée  eUgr  öfversta  V^mten  skulle  läibs:  grekisk 
syntax  och  prosodi,  Epistote  Ciocronis  sélectae;  Selectiora 
e  CaBsa4s  Gommentariis  de  belld  GallKo  &  ex  Q.  Curtio; 
Påradd^a  Ciceronis;  Oratt  Ciceronis  pro  Årobia,MarceIlo, 
Dejotauro,  post' reditum  ad  Quaerites,  Cato  Major  &•  l^ad- 
lius;  Epistlame  i  N.  T.  på  grekiska;  Isocrates  ad  Dasmo- 
nicum;  valda  ställa  i  Virgilii  &  Horatii  Garmina,  Hesiodi, 
Theognodis,  Phncyllidis,  Pindari,  Homeri  carmina;  Logica 
&  Rhetorica  major;  vidlyftigare  kompendium  i  theologien; 


åk 
I» 


•       92 

i  uriUunetik  läran  ofu  brak;  slutligen  hebraBisk  gramma- 
iik.  —  £n  gäng  i  veckan  borde  man  förelägga  lärjim- 
ganie  i  denna  klass  ett  litet  peusuni  på  latin,  som  de 
antingen  skulle  öfverflytta  i  hunden  stil  eller  öfversätta  på 
grekiska. 

Läroämnenas  här  framställda  fördelning  i  7  klasser 
förutsätter  att  frågan  är  om  kathedral-skoloma  och  säle* 
des,  då  vi  nu  närmast  afse  Skåne,  Lunds  domskola.  Till 
vägledning  för  de  mindre  skolpma  med  färre  klasser  vi- 
sas i  ett  tillfogadt  kapitel  (Monitiones  de  minoribus  Scho- 
fas) ,  huru  med  en  annan  indelning  alltsamman  kunde  läras 
i  skolor  med  3 — ^5  klasser.  I  den  skola  deremot,  hvar- 
est  endast  funnofi  2  klasser,  skulle  på  den  nedersta  räk- 
nas så  stort  p«iisum,  som  i  de  större  belopp  sig  på  l:a 
och  2:a,  och  i  den  nästa,  det  som  var  förddadt  på  3:e 
och  4:e.  Sedan^  lärjungarne  dermed  blifvit  färdige,  hän- 
irisades  de  iill  stprre  skolor  för  att  der  afshita  de  päbör- 
]lde  kurserna. 

Man  ser  af  denna  skolordning  att  hvarkeQ  modf;rs- 
målet,  historia  eller  geografi  uti  skolorna  lästes,  men  "att 
deremot  matbematik  tiade  tillkommit  och  undervisning  i 
hebreiska  språkei  nu  bjifvjt  löreskrifveu,  äf^som  att  läs- 
ningen af  grekiska  språl^t  betydligen  utvidgiÉs. 


3.  Om  skollföckers  sammanskrifning.  Af  4tl  tS^ 
regåeade  känna  vi  att  k-  Kristiem  II  i  sin  skolplan  befallt 
uppbrännandet  af  de  dä  brukliga,  men  odugliga  skolböc- 
keina.  Det  var  dock  hufvudsakligen  föi*st  genom  kyrko- 
ordinansen  af  1539  och  synodalbeslutet  af  1546,  som 
andra    tjenhgare    skolliöcker   kommo    i    de    gamlas    ställe. 


93 

Hvilka  dessa  voro  har  redan  bliTvit  iimtaladt  Utom  dé 
redan  anförda  böra  vi  omnämna  de  latinska  grammatikor, 
som  af  danskarne  Nils  Krog  (1578),  den  bekante  hi- 
storieskrifvaren,  samt  biskop  Peder  Palladius  {iShS)  ui^ 
gåfvos.  Härmed  förbief  det  tills  k.  Kristian  IV,  hvilken 
insåg  huru  nödvändigt  det  var  att  bättre  skolböcker  för- 
fattades, flera  gånger,  särskilt  är  1604  och  1619,  be- 
fallte  professoreme  ^d  Köpenhamns  universitet,  att  de  an- 
tingen sjelfve  eller  genom  andra  skicklige  skollärare  skulle 
skaffa  skolorna  bättre  läroböcker  än  de^  som  hittils  gag- 
nades. De  lärde  män,  som  för  detta  vigliga  värf,  arbe- 
tade, voro  H.  P.  Resen,  Kaspar  BdrihoUn  j  Jöns  D.  Jer- 
sin,  Thom.  Bång,  S.  J,  Stephanius  och  Tkom.  Lund.  ' 
Till  prof.  Besenii  (f.  1561  f  163»  såsom  biskop 
pä  Seland)  skolböcker  höra  Töljande: 

Parva  Logica  Philippi  et  -Aristotelis  ^c.^seleela  fi.  ordinata  per  •/.  P. 
Resenium.  Hafnic  1605.  —  Par?a  Rhelorica  Philippi  et  Hcrmogenik. 
Ibid  1606  ^).  —  Initia  Parvae  Logic®  et  Rhetorics,  Compendiaea. 
Ibid.  1610  och  1617.  -r-  Dea  lidUe  Logiees  Begyndelser,  For  den 
fWQte  Leélie  i  Bövttwcholer  i  Daomark.  Kiöb.  I6'10;.12:o,  46«d«r 'o)« 

—  Initia  Geometrica  aeu  in  Euciidero  laagoge  compendiosa,  unacam  ho^ 
gislica  Astrondmica;  Ib.  1612.  —  PhysicsB  generalis  praecepta;  Ib.  1618. 

—  Epitome  ex  panra  Logica  Philippi;  Ib.  1618. —  PraqiBeptiones  rheto- 
rics ',  ib.  1632.  —  Scbolft  in  Arithmetic^  Gemms  Frttii.  Witeb.  1611.  — 
X.  P.  R ,  ^xoixumatc  Rhetorioaram  PreDceplionum  in  universum.  Pro 
il^nioribus.    Ib.  1622;  12:o,  42  sidor. 

Prof.  Kaspar  Bartholin  (f.  1585  iMahnö,  f  1629) 
fick  d.  10  J-ulii'  1619  konungens  befallning  alt  författa 
åtskilliga  skolböcker").     Han  har  utgifvit  följande: 


«)  Ar  1605  d.  21  Nov.  erhöU  R.  kongl.  privilegium  på  10  Ir  alt 
till  ungdomens  tjenst  ISta  trycka  ofvannflmnda  bida  böcker.  (Kongl. 
Danska  Kansl.  arkiv.     Sjfloilandske  Register,  Tom.  XV.  f.  66—67). 

i<>)  Jfr.  Slanges  Gescb.  Christ.  IV  durch  Schlegel^  2:s  Buch  s.  360. 

^')  Doctor  Gasper  fick  Brefl'  Bog  att  lade  vdgaa. 


94 

Ei$tAifidion  Logicwn  es  Aristoteie  et  opUm.  cjus  interpretum  roo- 
numeotis  concioDatura.  ArgeoL  1608  och  1612;  Wileb.  1618;  462 
sidd.  (OAa  sedermera  utgifveo).  Åffea  under  titel :  Logica  Major  lo- 
eufrfetata  ex  Aristoteie.  Hafaiaa  1625.  —  Janiiores  Logiet  bioi,  b.  e. 
Exercitationes  du»  ad  organum  Aristotelis  viani  et  januam  aperieotes.  I. 
De  natura  Logicae.  11.  De  (juinque  Uoiversalibus.  Witeb.  1609,  1616. 
Hafn.  1622,  1624  (tredje  upplagan).  —  Logica  minor.  Witeb.  1612. 
Harn.  1625.  Rostock  1647.  —  Oratoria,  maodato  Sereniss.  Dan.  Noiv 
Teg.  &e.  Regis  edila  pro  scholis  Catbedralibus  et  CoHegiis.  "Hafnias 
1622-,  12:o  (127  sidor).  —  Oratoria  minor,  Ib.  c.  a.-,  8:o.  —  Rhe^ 
torica  Mqjor,  jussu  Ser.  Dan.  Nor?.  &c.  Regis  edila.  Pro  collegiis 
et  Scholis  catbedralibus.  Ib.  1625;  12:o,  251  sidor;  utkom  först  1622. 

—  Mhetorica  minor,  Ibidem  1630;  8:o.  —  Enchiriäium  Eihicum  n, 
Epitome  PbilosophioB  Moralis.  Pro  angusta  tyronum  memoria.  Ib.  1615; 
12:o  (22  kapitel);  1630  et  saepins.    Rostoch  1616,  1624,  1635;   12:o. 

—  Metaphysica  mim>r  a.  Enchiridioa  metaphysicum.  Argent.  1611  ft 
1619.  Franeof.  1618.  —  Metaphy$ka  major.  Haroio  1629;  12:o 
(246  sidor).  -<  Logicm  Peripateticm  Pracepla.  Ibidem  1629 ;  12:o, 
57  sidor  (ofta  tryckt)  *•). 

Den  27  Nov.  1619  erhöll  Jens  Dinesen  Jersin, 
(professor  i  Köpenhanm,  sedan  biskop  i  Ribe;  f.  1587 
f  1634)  konungens  befallning  alt  sammanskrifVa  en  la- 
tinsk språklära  ^).    År  1623  utkom  fprsta   gängen   haii9 


Cbristianus  IV. 

Wor  Gunst  ihilforne,  Wii  Bede  Eder  ocb  fvilie  at  i  nu  strax  Tden 
försummelse  Enéliiridion  Logicum  ocb  Logicam  Rhetoricam,  Physicam, 
Etbicam,  Metapbysicam,  med  förderfligste  forfalle,    at   di    vdi*  Collegii^ 

•cb  Stifftfcbollenie —   kunde    med   Börnenis .  ocb   tbilhorei^nis 

fructu  IsBsis,  Dermet  &c.    Colding  10  Julii  1619.     (K.  D.  Geb.  Ark.) 

1*)  Genom  bref  till  J>i8kopanie  befallte  konungen  d.  31  Mars  1625, 
att  BartboUni  böcker:  den  större  ocb  mindre  Rhetoriben  ocb  Logikea 
jemte  bans  Oratoria  skulle  Ifsas  bfidanefter  i  aUa  skolor.  (K.  Danska 
KanslieU  arki?.    Sjell.  Tegnelser,  Tom.  XVIII  s.  35). 

'*)  Doctor  Hans  Michelsen,  M.  Jens  Dynnissen,  Reclor  och  Coorec- 
tor,  tdi  Ottensohé,  finge  Breff  laiioflcht  Bögger  anrörendis. 
Cbristianus  IV. 

Wor  gunst  thilforn,  Wider  at  efftersom  i  thilforn  hafTuer  bekom- 
met, woris  Naadigste  akriffuelse,  NogU  Latinsche  Bögger  forScholleme 


95 

mindre  gramnMilik,  öfversedd  af  professoferne"),  *^pi- 
tome  Grammaticffi  Latin»  ,^  samt  följande  året  hans  större 
grammatik  wider  följande  titel: 

GrammaHca  LaHna,  PrsBcepla  Latino  Lingiia»  methodice  el  sufA- 
cienter  coDtinens,  pro  studiis  adultioram  per  scholas  Daoie  et  NoiTe^'C| 
ad  S.  R.  M.  mandalum  et  cum  pri?ilegio  speciali  '^)  coDcinnata.  Hafoiae 
1624;  4:o  (118  sidor)*,  sedan  oftare  utgifven.  —  ienmi ParaHpomena 
Grammatica  (44  sidd.)  finnas  bifogade  nflmnda  upplaga. 

Konungen  befallte  d.  17  Febr.  1623  biskppame  öf- 
ver  hela  riket  att  uti  skolorna  införa  dessa  latinska  språk-* 
läror  sfimt  att  ingen  hädanefter  till  något  "skolemesters 
Kald  och  bestilling^  skulle  befordras,  med  mindre  sökan-- 
den  kunde  från  Jersin  förete  ett  skriftligt  intyg -^att  hand 
forslaar  den  formam  att  instituere  hörn  efller  den  samme 
hans  nylig  forferdigte  grammaticam  ^^},    Vidare  föreskrefs 


bcnrdi  Biget,  at  schuUe  med  Supcrintea^enten  vdi  wort  Land  Scbtane 
sammenscbriffve,  Tba  elTterdi  for: ne  Scltaansche  Superintendent  ebr  no 
meed  doihen  affgaogen,  baffue  wi  Naadigst  for  goelb  anseet  at  vdi  forma 
affgangen  Superintendcnlx  ated  igien  schal  bnigis  oss  EUkelig  M.  Niela, 
lArgensen,  Cannich  vdi  Lunde  Gapiftlel,  Huoteffter  i  Elher  luinde  wide 
at  Bette.  '  I^erniet  &c.  dat.  Hafhie  d.  27,  Not.  Anno  1619. 

(K.  Danska  KanslieU   arkiv.     SjsUandske   Tegnelser,  Toa»  Kl   f.    « 
470  b.)  •  • 

Kongl.  brefyet  till  kaniken  i  Lund,  M.  Niels  Jörgensen  &r  1619  att 
sammanskrifva  skolböcker,  jfr.  E.  D.  Geheime  ark.,  Skaansk»  Tegnel- 
ser, IV  f.  300.  Denne  Niels  Jörgensen  ftr  densamme,  som  p&  ett  annat 
stAlle  (K.  D.  Geh:  ark.  Sk.  Regbter  IV  f.  107)  kallas  ''Lesemesler  i 
Lund.''    Om  hans  lefverne  jfr.  theol.  leklorerne' vid  Lunds  dovkapitel. 

i«)  Acta  Goasist.  Hafn.  Tom.  VI  s.  194,  199--201. 

^^)  Ar  1628  d.  21  April  fick  Jersin  kongl.  privilegium  att  ingen  på 
10  år  skidle  få  eftertrycka  2: a  uppl.    af  hans   Grammatica   major   och  ^ 

minor  med  dess  tillbehör.    (K.  Danska   Kansliets   arkiv.    Sjsell.   Tegn.  | 

T.  XVIII  8.  301).  I 

!•)  K.  Danska  KanslieU    arkiv.     Sjellandske   Tegnelser,  Tom.    XXII  ^ 

f.  211.    Jfr.  ifven  Acta  Univ.  Hafn.  Tom.  VI  f.  228-29. 


96 

i  ett  kongl.  bref,  daL  Fredriksborg  d.  1^  April  1623,  till 
biskopen  i  Skåne  4).  Matz,  att  om  någon  af  rektoreme 
eller  konrektor  förorsakades  att  göra  någon  sådan  anbe- 
falld resa  för  att  inhämta  den  nya  methoden,  detta  af 
stiftskyrkans  inkomster  skulle  ersättas  ^^). 

Af  prof.  Thom.  Bång  (f.  1600  f  1661)  ntgafs  i 
Köpenhamn : 

-  Aurora  iaiinitaiU  olim  in  {»rivalnm  Discipuloriim  usum  eoneionata, 
oniic  fero  publico  fcholarum  daoieerum  et  norvegicariim  commodo  de-* 
•tinata  et  emeudatius  edJla ;  Harö.  1638.  (Trycktea  sedao  mlpgfaldiga 
■lager).  Den  utgjorde  en  liten  gloabok,  ur  hvilken  de  första  gruadema 
i  latinska  sprfiket  bibragtes  ungdomen  ^*).  —  Jersini  GrammaticaB  lati- 
nas  priBcepta  majora,  refisa,  mutata  et  adaucta ;  ib.  1640.  —  Praecepta, 
frammatica  latinae  minora,  in  usum  scholarum ;  ib.  e.  a.  —  Observa* 
tionum  pbilologicarum  libri  duo  ad  illustrafiduni  Jersini  Grammaticam,  ib. 
1637-40. 

Sieph.  SiephanluSj  professor  i   Sorö   (f.    1699   f 
1650),  ntaiiietade  följande  skolböcker,  neml.: 

Colloquiorum  majorum  faméliarium  Libri  IV  pro  acholb  Da- 
nioe  et  Norregios.  tfavn.  1634;  8:0,  b?ilken  finnu  pl  fiolbergs  tid  ?ar 
en  allmin  Iflrobok  i  skolorna  **).  CoUoquia  minora.  Gölheborg  1691. 
*Slockhotm  1718.  Nomenclaior  latino-danicua^^).  Havn*  1634,  8:0 
hos  Ifelcbtor  lUantzaa;  sedan  oftare  tryckt.  —  TVomenclatoris  latinö- 
danlci  pars  altera,  qti»  \ei1h9r  omniura  cbnjiigalionnm  eihib«t.  fb.  1638, 
och  dftaffc.  *  Kallas  vanligen  ''Verba  Stephani.^' 

Thomas  lundius ,  konrektor  i  Flensburg,  sedermera 
pastor  i  Helsingör,  ulgaf 

Grammatica  Metrica  nova,  continens  prccepta  Etymologis    et   Syn- 


>^)  K.  Danska  Kansl.  aAi?.  SjaeU.  Tegn.  Tom.  XX  f.  231.  — 
Denna  grammatik  berömmet  mycket  af  den  utmärkte  rektorn  Hans 
Mikkelsen  Ravn  och  sAges  vara  ?ida  bAttre  An  Th.  Lunds. 

*")  Denna  skrift  berömmes  åfven  af  Ravn. 

1^  Jfr.  WerlaufTs  Antegnelser  til  Holberg  s.  29.' 

^)  Bida  Toro  reviderade  pfi  kanslerns  befäl  In.  af  prof.  Wulfgang 
Rhumannus  (Acta  Conc.  flafn.  Tom.  VI  f.  22  b.  d.  14  Junii  1634.  Jfr. 
Acta  Cons.  Hafn.  Tom.  V  för  d.  3  Febr.  1634).  ** 


97 

UxoAi.  Hafoiffi  1625;  8:0  bot  Sal.  Sartor.  (6ok«o,  rekommenderad  af 
universiietea  i  Köpenhamn,  Soi'6  och  Königsberg *' j,  Ar  dedicerad  till 
den  hel.  Treenigheten  och  lill  den  stormflktigsle  k.  Krislian  lV:s  söner 
Fredrik  och  Ulrik). —  Reliquiae  Grammalicai  metricic.  ib.  1027.  —  Sya- 
l/igma  figurarum  grammaticaruro  pqeiicura.  Ooslar..  1622;  8:0.—  Gom- 
pendiura  Poeticum  figurarum  rfaetoricarum.    Luneb.  1622 ;  8:0. 

I  Januari  1628  befallte  konungen  alt  professorerne 
i  Köpenhamn  skulle  revidera  Tb.  Lunds  omnämnda  gram- 
matik 22), 

Genom  bref  af  den  i l:te  Oki  1633  ålades  biskö* 
pen  i  Lund  ^Maadtz  Jensson^  att  låta  inrätta  undervisnin- 
gen uti  skolorna  efter  den  publicerade  manuduktionen  (skol- 
reglementet af  år  1632)  samt  att  dervid  använda  de  re- 
dan färdiga  läroböckerna  och  de,  som  sedermera  "förfer- 
digiss.^  För  de  fattigare  disciplame  skulle  bemälta  böc- 
ker af  skolomas  medel  inköpas.  De,  som  en  gång  hade 
ten  Jersini  laL  grammatik,  kunde  fortfarande  få  begagna 
densamma,  men  de  andra  borde  nyttja  den  öfversedda 
upplagan  af  Th.  Lunds  grammatik.  Det  heter  slutligen: 
^schnUe  J  befale  Skolemesteme  naar  de  nogen  dimittere 
fra  scholerne.  thill  Universitetet  att  de  dennem  thilholde 
de  höger  med  at  tage  som  de  i  scholeme  lert  haffue, 
saa  vell  som  deriss  Compositz  böger  thill  Professorerne, 
att  de  i  dett  de  lehrtt  haffue  examineris  kunde  och  icke 
i  Andet"  23). 


«')  Jfr.  Ada  Consisl.  Hafn.  Tom.  V  för  den  17  Febr.  1627. 

**)  1.1.  Tom.  V  för  den  23  Januarii  1628.  Fem  af  profeasoreme 
uUlgos  dertUi  (1.1.  Tora.  V  för  den  23  Aug.  1633)  och  var  man  här- 
mad ännu  hela  följande  Aret  sysaeUatl.  1.1.  Tom.  V  för  d.  15  Januari 
1634  och  Tom.  VI  för  d.  16  Maj  och  d.  3  Dec  1634. 

^*)  IL  Danska  KanslieU  arkiv.  SjcUandske  Tegnelser,  Tom.  XXIV 
f.  203  b.— 204  b.  --  firrfret  Usea  bland  bilagorna. 

7 


98 

Utom  förutnämnda  läroböcker  utkom  äfven  ett  sam- 
mandrag af  allmänna  historien,  som  rektorn  vid  Sorö 
skola  Johannes  Svamngius  (f.  1600  f  1676),  på  upp^ 
maning  af  professorerna  i  Köpenhamn,  sanubanskrifvit ^). 
Boken  har  följande  titel:  '^Golossus  Nebucadnetzaris  Magni, 
h.  e.  de  IV  Monai^chiis  seu  summis  et  sacris  imperiis. 
1.  Assyriorum.  ,  2.  PersaruHL  3.  Graecorura,  ♦.  Ro- 
manorunt  Libri  XXV."  Hafniaö  1634j  8:o  (210  sidor), 
och  erhöll  ulaf  bemrftc  professorer  särdeles  loford  ^). 
Svaningius  hade  åtnjutit  undervisning  i  Lunds  domsköla 
och  derifrån  till  universitetet  dimitterats. 

Af  det  bland  bilagorna  upptagna  1632  års  skobreg- 
temente  ser  man  mot  slutet  anfördt  att  Rhumann,  Schdr 


*^)  Ealigt  S?aiungu  uppgift  uti  eU  bref  (dat.  Soro  d.  &  Jnnii  1634) 
till  Köpenhamns  professorer.  —  Kopenka  Coruisl,  årk, 

«»)  Köpenhamns  ConsislofH  Copibog  fra  1632—1646,  pag.  52. 
"Suar  paa  M.  Jobannis  STaningi  hrefT  tiUskreffuen  Reetor  odi  neoige 
Professoribus,  ved  hoilkeU  hand  offererede  een  huer  «eU  eieiaplar  Hf* 
stnria»  su»  de  quatuor  Monarohijs :  som  inscriberes  Golossus  Nebud* 
cadnezaris  Magni. 

M.  Johannes  Svaninge 
Vir  prisslantissime 
Nobis  dUecle, 
Seiat  pergratas  Nobis  fuisse  Kteras  luas,  in  quibos  ingeni^m,  et  emdi* 
tionero  Tiiam  singiilai*em  perspeximus.    De  oblatis    nobis    pariler   plos*- 
culia  Operis  Tui  Historici  Universalis  exemplaribus,  gratias  Tibi  agimus. 
Nec  possumus  non  gratulari  Jiiventuti,  cui  operam  adeo  pie,  adeo  dili- 
genter  navas.     Sed  nec  Jnventuti  dootaxat  istud  opus,    verum    et   pro- 
vectioris  etatis  vn-is,  méinoriae  Unprimis   juvandie    causa,    inserviturum, 
aHgtiraoHir.    Perspiomm  enim  istam  brevitatera,  eam   egregia   dictionis 
cultiira  ooujanctaai,  plarimos   allectiiram   praevidemua,    qui   non   pauca 
temporis  roomenia  libri  Tui  Uctioni  impendere  beud  graTe  ducturisunt. 
Pergas  modo  eo  quo  cepisti  p«de,  atqu«,  ut  bactenus  fecistt,   eum   Ju- 
TfBlntis  commodo  iingulari  res  tiias  aooyres;   oertus   oon   immemorem 
före  Superiorum  M^iatraium  liborun  luornai  anoos  ooraplures  Juvcn- 


;99 

derup^  Bartliol^  Ganutius,  Svampg,  Ja&  Matthias,  Lauren- 
berg  och  Finke  skulle  utarbeta  vissa  der  namugifna  skol- 
böcker; men  oian  käuner  ej  att  några  andra  blifvit  utarr 
betade  och  tryckta  än  de^  hvilka  Svaning  utgifvit 

De  hufmdsakligaste  bland  ofvan  anförda,  af  Resen, 
Bartholtn,  Jersin,  Bång  och  Svaning  utgiftia  skolböcker, 
begagnades  uti  våra  skånska  skolor  vid  ungdomens  hand^ 
Jedning,  såsom  man  ser  af  de  i  Lunds  efors-arkiv  he^ 
fintiiga  schemata  lecUonum. 

Om  bearbetningen  af  de  romerske  tdasHkerne.  Sä^ 
som  bevis  på  de  lidemas  tänkesätt  om  bearbetnmgen  af 
gamla  latindka  författare  må  ur  1632  års  skol-reglemente 
.li^ljande  anföras:  ^Qu»  in  profanis  autoribus  occummt 
spurcsB  locutiones,  pietate  adversae,  penkus  eliminentun 
Deorum  etiam  Gentilium  nomina  expungautur."  Och  i  k. 
Kristian  IV:s  ^Siore  Becess^  af  år  1643  heter  det:  "^De 
som  isere  den  kristne  Ungdom  i  Skoleme  (skulle)  legge 
deris  slör^  Vind  paa,  at  de  Unge  haffiie  dagelige  Exer- 
citia  oc  Öffuelser,  som  tiene  rettelig  til  en  sänd  Gudfryc-- 
tighed,  oc  at  de  Ueae  at  skye  de  Iiedenske  AHguder» 
NalTne,  som  findis  i  mange  Böger,  der  ellers  endnu  ert; 
i  Brug,  i  Serdelished  udi  Poesi  oc  andet  sligt,  huorudi 
de  hedenske  Affguders  Naflhe  oflte  indföris,   i   den   Sted 


tull  informamla}  impeosortim.  Neo  dubites  eundem  etse  Nostrura  in 
Te  aalinuin  atque  adfectum*,  quom,  oigeUis  hisce  Cadmj  filiabus  ei^rea-» 
sum,  paucis  a<l  Tuas  i>es|^ontum  volumus.  -  D.  Havnia  16  Junii  Anoi 
1634. 

Reétor 

Ceteii  Pl'ofe88öres 
Rpjjia;  Acadomke  flafbiensis. 


100 

Gud  allene  oc  hans  hellige  Naffn  burde  al  bnigis''^). 
Om  de! la  änine  liUskrefvos  också  biskoparne  särskilt^), 

4.  Gymnasiernas  inrättande.  Lunds  gymnasium 
etter  kathedralkolkgium.  År  1618  beslöt  k.  Krislian  IV 
all  vid  8  stiflskolor  gymnasier  skulle  upprällas®).  Den 
äldsta  fundalsen  för  dessa  läroinrältniugar  anses  af  Nye<- 
rup  (Skildring  DI.  104)  vara  utfärdad  d.  18  Febr.  1621, 
då  gynmasium  i  Odense  inrättades.  Men  delta  är  ej  rik- 
tigt, enär  konungen  redan  d.  8  Januari  1619  grundat 
ett  ^Collegium  ved  Lunde  Domkirche,''  hvilket  skulle  skö- 
tas af  5  professorer.  Förste  professorn  skulle  vara  Theo- 
logus  och  Hebraeus,  hvilken  tjenst  borde  bestridas  af  su- 
permtendenten;  professionen  i  grekiska  och  latin  skulla 
föi*valtas  af  rektorn  vid  Lunds  domskola;  tredje  professorn 
skulle  föredraga  "Philosophiam  eller  physicam  och  Meta- 
physicam;^  den  Ijerde  skulle  vara  Logicus  och  Rhetori- 
cus;  den  femte  Mathematicus  och  Ethicus. 

Vanskligt  är  att  bestämma  tiden,  då  den  genom 
kongl.  förordningen  af  d.  8  Januari  1619  anbefallda  gyiu- 
nasii-inrättningen  i  Lund  trädde   i   verksumhet.     Den    sy- 


^^)  Kolderup  RosenTiDge,  Samling  af  gamle  danske  Lore  IV.  353. 

*0  D.  Hans  Resener  fick  Breff  de  Ererciiiis  Preioiis. 
Ghristianiu  IV. 

W.  S.  G.  T.  Wiider  att  wij  naadigst  halfuer  for  goU  anseft  aU 
cxercitia  Fielatis  med  störste  Fliidt  ?dj  Skolerne  scbali  driffues;  Thi 
bede  m]  eder  och  wiUe  alt  j  med  Theologormo  her  samHiesteds  deris 
Beteokende  nogett  der  om  forfaUer  och  siden  delt  de  andre  Episcopis 
coramunicerer  pua  dett  vdj  Skolerne  offirer  aUt  her  Tdj  Rigeme  en  Liig- 
hed  der  med  kan  hoHdes;  Vdj  iige  maadcr  att  def  vdj  acbtes  alt  de 
Fledenske  affguders  nalTne,  som  her  vdj  Skolerne  hiidt  indtiU  megett 
haffuer  weret  brugt  aflschaffes,  Dat.  HafnisB  d.  6  Dec.  A:o  1630.  (Kongl. 
Danska  Kansliets  arkiv.     Sja>Uandske  Tegnelser,  Tom.  XXIV  f.  457). 

«•)  Winding,  Ac.  Uafn.  13.    Thura,  Idea  hisl.  Ut.  100. 


101 

nes  hafva  egt  nuii  redan  1620  eller  t»21:  Worm(Litt. 
Lex.  II.  495)  anförer  neml.  Chr.  Petri  Tistadius  såsom 
pby9ices  &  georaetriaB  professor  vid  Lunds  gymnasiuni 
sistnämnda  år  och  i  ett  kongL  bref  af  d.  16  Febr.  1621 
anbefalles  domkapitlet  i  Lund  att  ersätta  kronan  de  an- 
slag, som  K.  Majit  förut  beviljat  "Stiflscbolen,^  eliter  di 
samme  forleninger  icke  den  tid  waare  ledige,  och  Wij 
Htt  aff  nogle  vicarier,  som  wij  naadigst  haffue  att  forlene, 
samme  StiOtschole  haffuer  nest  Gudtz  hielp,  bracht  paa 
fode.^  (Se  Bilagorna).  Följande  året  (d.  11  Juni  1622) 
sfcref  konimgen  till  dorakapitlet  i  Lund  följande  rörande 
något,  det  s.  k.  Galte-gillet  fordom  tillagdt,  gods  samt 
ett  vikarie  i  domkapitlet:  ''effterdi  det  ny  Collegji  disci- 
pler,  eflter  deris  egen  erklering,  saare  ringe  vnderhold- 
ning  balTue,  wille  Wij  naadigst  att  sanuue  godtz  nu  strax, 
och  vicariet,  naar  det  bliifuer  ledigtt,  til  forine  CoUegii 
personers  ophold  schall  aimammis  och  anwendis^^).  Det 
är  ssdedes  ett  misstag  af  Nyerup,  då  han  påstår  (U.  109) 
att  gymnasium  i  Lund  först  1636  upprättades.  Ej  heller 
har  Sonunelius  (Sk.  Cler.  Hist  III.  18)  ratt,  då  han,  på 
grund  af  den  omständigheten  att  theologie  lektorer  i  Lund 
omnämnas  i  medlet  af  16:de  århundradet,  förmenar  att 
famdaisiska  gymnasiet  blifvit  stiftadt  ej  långt  efter  refor- 
mationens införande  i  Danmark.  Enligt  kyrkoordinansen 
af  år  1689  och  Ribe  artiklar  af  år  1542  skulle  nemL 
vid  alla  blskopsresidenser  en  theologie  lektor  föreläsa  den 
heliga  skrift  *Ö. 


«)  K.  D.  G.  Ark.    Sk.  Tega.  IV  f.  417.  Jfr.  Sk.  fegn.  Vf.37, 113. 

•«)  Kyrkoordinansen  fol.  87   »ladgar :     "Wi    ville    oc    biiide    at    de 

fCanickerae]  (det  soui  dem  altid  halTde  burdt)  skulle  met  en  erlig  op- 


lOf 

1  kongL  stadgan  af  d.  18  Febr.  1621  ^Omljinde- 
siiffts  Schoia,^  som  bland  bilagorna  £nnes  intagen,  angif* 
ves  syltemälel  med  gyninasii*inrättningen  vara  ^paade^  den 
wschickelighed  maa  forekommis,  huilken  wij  naadigst  fiir-» 
farer  sig  iblanit  Geistligheden  hidindtill  sedewanligen  be« 
gilluer  som  elir,  att  Wngdommen  ilde  funderede  fra  Sk<H 
lerne  vdi  wortt  Vniversitet  och  höyskole  ankomme,  och 
sidaa  til  Kaid  och  Gudtztieniste  icke  nocksom  forfreusue» 
de,  tilstedis.'^ 

För  gymnasinin  skulle  biskopen  vara  inspektor  ooh 
"selff  efftersom  hans  bestilling  kand  taale,  diebus  extra- 
ordinarijs  i  böraderdommens  gruiid  tilbörerne  vmderwiise 
och  forliore,  eiFtersom  ordinantzen  hannom  det  och  att 
giore  tilbolder.^  ^Saa  frembtt  nogenn  Medlens  boss  san>«- 
me  Stifitscbole  residerer,^  beter  det,  ''saa  ächall  band  son- 
dagen, efner  afllensang,  sommeren  met  dlscipnlis  gaa  ber-: 
batim,  om  winteren  wiise  deimom  partes  humani  corpo^ 
ris  ex  sceleto,  naar  band  ellers  er  tilstede/  ^Professor 
theofegiae  scball  efller  ordinantzen  den  werrO)  som  nu  er 
Lector;  band  scliall  haffue  til  underboldnii^  de  sogaer 
Lector  nu  baffuer  och  dennom  lade  betiene  med  en  rest-* 
derendis  Gappdau  — *  och  derforwden  niude  aldi  det  som 
till  lectoriet  lagt  ehr.''  Professor  fegicus  och  profea«- 
sor  pbysicus  &  mathematictts  fingo  till  underhåll  via«a  al^ 
tarinkomster.     Rector  scbol®   skulle   vara   professor  lati- 


hold  våi  Kjöbsteden  der  som  de  Bo ,  holde  en  Isrd  Mand  vdi  den  hel- 
lige  ScrifTl,  som  kand  paa  Latioe  olTuerliust  Isse  den  heUige  Scrifft, 
baade  for  Canickrr,  Scholedcgne  oc  förståndige  Borgere,  oc  andre,  som 
did  ville  sAtre.»  _  Riber  Arikkie  af  ir  1542,  23  art. :  "I  huert  Capiilel 
biior  Domkirke  er  schaU  CapiUel  holde  en  ia;rder  Maud  for  en  ihdolo- 
gum  oc  lasseinetler."  (OrigioaJel  i  Lunds  domkis  arkiv). 


40» 

BiB  eloquentiflB,  konreLior  äter  professor  iJ.  gffficae  et 
hebr.  «— .  '^Aff  sainnie  coHegio  schali  buert  eller  huerl  aiH 
dett  Aar  maa  forachidus  m  fattig  Person  til  Universitetet 
til  Ko^k'' 

Den  7  Maj  1639  utgaf  konungen  ett  öppet  bref, 
hvarigenom  bekantgjordes  4itt)  enär  ingen  hjelp  vid  gym* 
nasial^undervifiningen  kunde  påräknas  af  rdkt#r  och  kon«» 
rektor,  med  mindre  skolan  skulle  försummas |  ban  nu  til- 
lagt ett  särskilt  prsebende  till  Lunds  gymnasium,  så  att 
detsamma  hädanefter  mätte  kunna  skötas  af  4  professo-* 
rer^*).  Den  17  Maj  16t9  utkom  en  särskild  vidlyftigare 
anordning  för  gynmasialt^Undervisningen,  hvilken  skulle  med«^ 
delas  i  2  särskilda  klasser.  Theologi»  professorn  skulle 
föreläsa  Locos  comraunes  (Philippi  Melanchthonis)  och 
Sulpitius  Severus;  bibliska  historien  borde  ungdomen  på 
latin  redogöra  för.  Då  ^ngdodamen  vel  er  förfaren  in 
Articuhs  fidei  och  in  Historia  Sacra,  da<  dudl  Professor 
Theologicds  anfore  Vngdonimen  till  ^lingva^  Sancta  initia^ 
(hebreiskan).  Professor  linguas  Igtin»  skulle  öfva  ung* 
domen  i  Terentius,  Caesar  och.  Gicero  samt  4  gånger  i 
3ifeckan  i  lat  stOskrifning;  en  gång  i  veckan  borde  de 
samnnmskrifva^  en  latinsk  ^Oratiuncula.^  Pi^fessor  ling-^ 
ua  graM^®  borde  handleda  ynghngame  i  läsningen  af 
Novum  Testamentum  graece,  Isocrates,  Pythagor»  carmi- 
na,  TheognideS)  Phocyllides  »och  Hdmenis;  honom  ålåg 
äfven  att  lära  ungdomen  Arithmetica  vulgaris  samt  20 — 30 
propp,    i    Euclides.      Professor    logices    &    metaphysices 


")   K.   Danska    KanalieU   arkiv.     Sjnllandtke   Rcgulcr,   Tom.    XX 
f.  75.    Se  Bilagorna. 


404 

hade  till  läroåmnen:  logik,  rlieterik,  geografi  (äfven  nia^ 
theiuatisk)  samt  fysik. 

Intet  dikterande  finge  ega  i*iiin«  Dä  någon  profes- 
soi^sbestallning  blef  ledig,  skulle  sökandeme  deroiu  täHa 
inför  universitetet  i  Köpenliamn  ^). 

Med  Nyerup  kan  anmärkas,  att  man  förvånas  öfver 
att  vid  den  tiden  se  anordning  om  fSOreläsningar  öfver  m 
gren  af  anthropologien  och  dfver  mathem.  geografi  samt 
konkurrens  om  professorsbeståUningar. 

Jens  Lauritson  Wolf  (Ene.  R.  D.  672)  omtalar  att 
före  1644  års  krig  voro  vid  ^Lectoriet^  i  Lund  trenne 
professorer,  m^  dä  lian  utgaf  sin  bok  (år  1654)  fan- 
nos  blott  tvame.  Förmodligen  har  han  ej  uti  rakningen 
apptagit  den  vid  domkapitlet  sedan  gamla  tider  anställde 
Iheologie  lektonL  —  Då  Lunds  universitet  stiftades  fim- 
nos  vid  gymnasiet  4  professarer.  Om  dessa  och  andra 
hmdensiska  gynmasiets  lärare  samt  om  läroinrättningens 
öden  skola  vi  längre  fram  i  ll:e  kapitlet  utforiigare  tala. 

Att  danska  regeringen  lifligt  intresserade  ég  för  gym- 
nasiemas goda  inrättning  och  undervisningen  vid  skolorna 
bevittnas  bland  annat  af  de  förhaodhngar,  hvilka  på  riks-^ 
kanslerns  befaOning,  mellan  profesaorenie  vid  Köpenhamns 
universitet  egde  rum  åren  1640  och  1641  ^}. 

5.  Om  tiUståndet  i  de  skånska  lärda  diolorna 
under  biskopame  PauUus  Martina  Öst rups  (16 ii — i6i9) 


•»)  K.  Danska  Kansl.  ark.  Sjell,  Reg.  Tom.  XX  f.  90  h.  —  f.  98 
b.  —  Se  BilagorDa. 

»»)  Acta  CoDs.  Uafn.  Tom.  VJ  f.  243  b.  (d.  5  Aug,  1640).  Biskop 
Jesp.  Brochmands  sakrika  anförande  läses  uli  Acta  Gons.  Ha/o.  Tom.  VI 
f.  259  b.  —  260. 


405 

och  Mattkias  Jmus  Medelfards  styrelse  (i62& — 
i637).  K.  Kristian  IV  hade  flera  gånger  (årt^n  ih^^\ 
1604,  1607  och  1680)  uppmanat  biskoparne  att  hafv^;. 
jUtig  tillsyn  med  skolorna,  samt  ofta  och  noggrant  visi^ 
tera  desamma.  Ur  en  gammal  handskrift^*)!  Köpenliamn 
dfvér  åtskilliga  hiskopsvisitationer  meddelas  följande  upp- 
lysningar  om  skolomas  beskaflieiihet 

Lunds  skola*  Visitation  höHs  d.  S,  4  och  7  Dec. 
1612  af  biskop  P.  Mortensen  och  capitulares.  Tillståu- 
det  beianns  godt  Bland  annat  anbefalltes  disciplame  alt 
anteckna  predikningame  och  genast  öfversätta  dem  på  la- 
tin»    Ny  visitation  egde  rum  1616  d.  25 — 28  ApriL 

Mdmö  skola.  År  1612  i  Mars  kort  före  dåvaran- 
de rektor  Nicolans- Jepsons  resignation  höll  biskopen  exa- 
men. År  1618  2«|ii7  förrättades  visitation  och  der- 
eller  höDos  tv^ine  lat  orationer  aT  iårjungame.  Den  ene 
af  desse  talade  ^de  commendatione  urbis,^  den  andre  fram- 
förde en  tacksdgdse  for  freden  i  Knäröd.  Rektor  (mag. 
Berthel  Knudson  Aquilonius)  skötte  sitt  embete^^ed  teau-* 
Hg  trohet  och  framgång  till  läijungames  förmån,^  hvilkei 
ej  var  fallet  med  underlärame,  som  uppmanades  till  större 
flit,  om  de  ville  behålla  sina  sysslor.  —  Visitation  höOs 
i  skolan  år  1614  y.  Tillståndet  bedröfligt,  lärjimgarne 
la,  små  odi  ohöfsade^).     Sanuua  förhällande  egde   rum 


"«)  Förraras  pl  Stora  Kongl.  fiibliotheket.f  Köpenbamn.  (ThoUi)M 
Ms.  Sami.  4:o  15d6>  Handskriftens  lilel  ir:.  "P.  M.  ditnipii  et  Vat- 
thi«  Jani  Liber  Visitalionis  Scaneosis.* 

'^)  "Gum  dolore  animi  summo  statum  ejus  (scholn)  miserum  de- 
prebendtt.  Pauci  et  parvi  discipuli,  iiqiie  immorigeri.  Minatur  cerle 
ruinam  illa  schola,  nisi  salutaris  Dei  mauus  cito  medieinara  fecerit. 
Rcr.iörcm  cum  collcgis  aduiouuit  sc?crc/*    1.1.  f.  8  .b. 


406 

år  161tS  Vid  visitatioiienia .  den  18  och  14  April  ^).'  D.  39 
'fd>r,  1616  afsattes  derföre  dåtarande  rdctom  Fechtd  och 
.tTaussau  WeHejus  förordnades   i   hans  ställe   UU    skolans 
styresman. 

Bigkopsvisitalioner  egde  åfven  rum  åren  1617  (feria 
secunda  &  tertia  post  dominicam  de  paero  Jesa),  1618 
och  1619  (die  conversie&is  PaulK  ocb  d.  19  Junii),nien 
ingenting  anfftres  om  skolans  tillstånd. 

Är  1630  bOB  biskop  M^^tthias  Jani  visitation.  RA- 
tor  Johannes  Taussanos  Wellejus,  en  slfigting  till  förre 
biskopen,  befanns  supig  och  vårdslös,  hvadan  han  på 
magistratens  begäran  fick  ett  års  båttringstid,  dock  utan 
frukt  Han  afsattes  derföre  vid  visitationen  d  11  Haj 
1621  och  annan  rektor,  mag.  Sev.  Gr^edL^rekouunen- 
derad  af  magistraten  och  hi^op  Brochmand,  förordnade^ 
i  stallet^).  *—  Åren  1622 — ^38  visiterades  skolan  ofta 
och  befanns  tillståndet  år  1622  V  ^bättre  ån  vanligt,^ 
men  1698  skildras  det  låaom  medehnåtligt  ^> 

•  Yétädi  Mkola.  Åren  1612  ^,  1616,  1618  \ 
fiöUs  här  visitation*  Sistnämnda  år  var  lillslåndet  uselt', 
men  rektor^  alvarligt  Armanad,  lofvade  ftrfoättring.  Bi- 
skopen föranstaltade  om  fritt  bord  för  rektor  och  htomi 
Lärjungarna  voro  många,  hvadan  en  ny   underiärare   till- 


**)  '^Mjseriim  el  nutanten  sohola  stalum  ex  animo  deplorevii.'' 
*0  ''Anoo  1^20  visilavit  Do.  Doct.  Mallb.  Episcop.  Scbolam  Mtol* 
nN>S*«flttiii.  Jnfenil  ibr  Retftorcm,  pnedietuii]  M.  Taasanum,  M.  Paulo, 
EpUcopo  priwl)  affioilaie  conjunctuaiy  hommeoi  obriosain  tt  aocordem. 
Motus  inlerceftsione  Senatus  ei vitalis,  inilultil  fpii  lamen  attnuum  spali» 
imi,  ape  melioria  fuUire  diligeolifli,  aed  fruslra.  Aooo  iu^uft  1621  11 
Mafi  exlrena  can  ignoakiia  Scholå,  line  reiignalione,  txcluaus  eel." 
IX  f.  8  b. 

**j  "Status  noo  oiti  mcdiocris." 


407     .        " 

sattes  och  erhflll  UD  andediåll  kiDckaro-inkomstenie 
i  Kfipinge  sockot  År  1618  4^  förrAUades  ånyo 
visitafion  i  prostens  och  magistratens  öfvenraro.  År, 
1619  ^  skedde  Tisitation  och  klagande  prosten  dfror 
lärarens  vårdslöshet  Denna  klagan  befanns  gnmdad,  hva« 
ian  läraren  befalltes  packa  ihop  och  afBytta  vid  Mkhads 
messwL  Vid  visitationen  är  1621  i  Januari  befanos 
éUständet  något  bättre  ätt  vanligt  och  1621  \f  vdot 
dietsattioia  ännu  bättre.  Bishopen  tillägger:  ^tantom  affl"* 
eit  sedula  inspectio  cum  docentibus  éc  discentibas;  sil 
Christo  gratiaf  Åren  1628  f  och  1627  V  visitemto 
skolan  och  var  biskopen  då  med  Ullständet  belåten.  Nf 
visitation  skedde  1628  V*  Vid  visitationen  år  1636  V 
befanns  tillståndet  vara  så  der  och  år  16M  säges  dét 
att  undervisningen  var  dålig,  tiUfölje  hvarsf  lärame  erhoUo 
varning  att  vara  mera  nitiske  i  tjenstens  skötande  ^). 

Helsingborgs  skola.  År  1612  ^  hAMs  hflrstädes 
visitation,  dä  skolan  var  i  godt  skick;  1615  -^^  var 
allt  bra;  1616  4^  var  skolan  ^i  bkotnstrafide  tillf 
stånd^  ^),  men  1618  ^^  fann  biskopen  tillståndet  i 
fikolan  uselt  och  förfaHet^^).  Rektor  skötte  sin  ^enst  då« 
ligt  Vid  detta  sednare  tillfäOe  lofvade  magistraten  att 
kalla  och  underhålla  en  andre  kollega.  VM  .  visitålto^ 
Mn  1620  y  voro  de  flesta  j^glmgame  döde  af  pe^ 
sten  och. ^skolan  altsa  i  dåligt  skick.'^    Åren   1622   oc& 


")  IJ.  f.  23  b.  f.  24. 

*^)  "Anno  1616  d.  19  Oclob.  Scholam  Helsingb.  fisitavit,  prceseo- 
libiu  contuUbu»  et  Pricposito  et  stutiim  ejus  florenlcni,  sit  Christo  gra- 
tia,  adbnc  in?enit.     O  Deus  cooscrva  scholas!"     U.  f.  66. 

*^}  "Sutuin  giM  niiserum  et  niinoaum  de|)rehéadil."     1.1.  f.  66. 


1628  skedde  visitationer,  fayarvid  dock  tj  nfiimies  om 
det  var  i  kyrkan  eller  skolan.  Förra  gången  var  tilbtån- 
det  bra,  vid  den  sednare  meddelades  varning,  vid  afsåit- 
nings  påföljd,  i  fall  den  ej  hörsammades.  Åren  1629 
^  och  1631  förrättades  äfven  visitationer  1  skolan. 

Landskrona  skola.  Åren  1612  y  och  161S 
y  höUos  här  visitationer.  Sistnämnda  år  påmindes  rek- 
tor (Trygonius  eller  Petrejus?)  allvarligen  om  sin  pligt 
mot  inspector  8cho{a,  prosten  derstädes.  Åren  1614  ^-^ 
och  1616  -f^  visitationer.  Den  sistnämnda  kallas  ^so- 
iennis  visitatio^  och  skedde  i  närvaro  af  presterskapet  och 
borgmästare.  År  1618  höllos  2:ne  gånger  (dagen  efter 
Ghristi  hinmielsfärdsdag  och  d.  1  Okt)  visitationer  och 
vid  den  förra  installerades  Dom.  GanuUis  Lerche.  Vid 
vLsitationen  1620  ^-^  befunnos  ynglingames  framsteg 
vara  medehnättiga.  Rektor  (Hans  Thomsen  Schow)  kla- 
gade öfver  sin  ringa  lön  och  begärde  en  annan  syssla. 
Åren  1622 — 20  egde  flara  visitationer  rum;  1628  var 
tillståndet  godt,  m^  följande  året  medeUnålligt.  (Lib. 
▼isit  f.  .48). 

Cimbrilshamns  shola.  År  1612  ^  hölls  visita* 
tion;  pastor  iofvade  att  kalla  rektor  till  medhjelpare  i 
pnedikoemb^t  Vid  visitaticmen  1615  var  skolans  till- 
stånd uselt  ♦*).  Visitationer  skedde  1618  fj^  och  1631 
^/ ;  sistnämnda  år  var  skolan  rent  förfallen  *^)  och  kla*» 
gomål  anfördes  öfv^r  rektors  oordentliga  lefveme,  hvad» 
han  afsattes.  Vid  visitationcm  1621  i  Se^temb.  tillsattes 
ny  rektor  (Laurentius  Thomas). 


**)  "Schols  sUtas  miserriiniu ;  nx  octo  pueruli;nullire(lilus*,beiH!- 
ficia  nuUa."    Ll.  f.  30  b. 

^*)  "Collapsa  et  fere  in  uihilum  redacia  eral  scfaoia.''      U.  f.  30  b. 


109* 

ÅhiiS  skola.  År  1614  ^  var  skolan  i  godi  skiok^ 
likasom  vid  en  föregående  visitation.  Vid  visitationen  1C17 
^  flyttades  rektor  till  Kristianstads  skola  och  saceilanea 
Olaus  befalltes  emellertid  sköta  tjensten.  Är  1618  y  var 
sicoians  tillstand  ej  dåUgt,  oaktadt  de  oroliga  tiderna.  Sko-* 
lan.  tillönskades  af  biskopen  lycka  med  hånseende  liO  dess 
snart  tillstundande  flyttning  till  Kristianstad.  Att  denna 
Qyttningdock  ej  skett  så  snart  ser  man;  detanföresnemL 
att  tdd  visitation  1635  rektors  disciplar  visade  sig  hafva 
goda  kunskaper,  men  underiärarens  dåliga. 

Skolan  i  Vä.  Under  biskop  PauUi  Martini  tid  }iöl«- 
los  här  visitationer,  hvaraf  2:ne  omtalas.  Förra  gängtn, 
som  ej  närmare  bestämmes,  skötte  rektor  Zacharias  Jo^ 
hatinis,  sitt  kall  med  framgång  och  beröm.  Sedeoi  han 
blifvit  kallad  till  kyrkoherde  i  Nosaby,  efterträddes  han  af 
Severinus  Johannis,  om  hvars  lefnad  och  lärosätt  bisko* 
pen  yttrar  sig  ofördelaktigt  ^^).  Sedan  kom  Johannes  till 
skolan  och  var  tillika  komminister.  År  "1614  -f-}  ^'^ 
siterades  skolan  och  förmärkte  biskopen  nogsamt  rektorns 
och  kollegans  flit. 

Kristianstads  skola.  År  1617  Y  besöktes  sko* 
lan.  Borgmästare  och  Råd  beviljade  då  till  rektorn  (Hå- 
kan) lön,  utgörande  62  Joachimsdaler,  utom  kostdagar, 
likpengar,  dLskantpeogar  o.  d.  Åren  1618^^  och  1619 
^höllosånyo  skolvisitationer  härstådes.  Vid  Tisitati(men  1620 
<!•  fann  biskopen  skolan  alldeles  förskingrad,  i  saknad  af 
både  rektor  och  kollega.  Rektorn  hade  neml.  erhållit  an- 
nat kall  och  kollegan  hade  landshöfdingen  ("Pra^ses^J  Otto 


^)  "Ejas  neque  vita  neque  docendi  modui  M.  Paullo  plaeait."     1.1. 
f.  93. 


110 

IbrsviB,  utan  skal  oeb  ritt  tagit  till  att  undervisa  sina 
banii  doek  så  att  han  skulle  lelVa  af  koliega-ldnen.  Med 
anledBing  håraf  befallts  biskopen  strängeligen  att  han  ge- 
-uast  skulle  läntma  endera  befattningen.  Till  rdL^r  iitH 
sattes  Ii  Olaus  Petri,  som  på  prostens  och  magisfra-^ 
tens  bfODMiditng  fick  klockareoikomstema  i  Qnnestad,  mot 
'^näkot  att  2  af  de  äldre  skddisciplame  skulle  sköta  tjeoi- 
$ten^).  Vid  visitationen  följande  året  (1621)  ^  befanns 
skolans  tillstånd  "genom  rektorns  och  koifegans  fiit^  båttre 
och  1622  gaf  biskopen  godt  Titsoird  åt  rektor.  Vid 
lösitationm  1624  anmärikes  att  gossame  hade  gjort  ringa 
framsteg;  1625  var  tillståndet  drägligare.  Visitationer 
«gde  rum  1631  och  1634  V^,  vid  hyäkei  sednare  till- 
lälle  dit  var  oklanderligt  och  1635  till  och  med  be- 
römligt 

,    *»J  U,  f,  92. 


Skolorna  onder  k.  Fredrik  Ots  regering. 

i*  Att  man  äfven  under  Fredrik  DI,  hvilketi  åtnjutit  en 
lärd  uppfostran  och  var  en  särdeles  vän  af  vetenskaperna, 
varit  betänkt  på  större  sorgfäliighet  och  fuliständighet  i 
ungdomens  undervisning,  bevittnas  af  de  många  förhand- 
liBgar,  hvilka  på  konungens  befallning  höUos  af  universi- 
tetsprofessoreme  i  Köpenhamn.  Den  19  Dec.  1053  hade 
desse  blifvit  anbefallte  att  rådslå  om^^  huru  de  danska  sko- 
lorna kunde  komma  till  likformighet  vid  undervisniog^u 
%eix)m  var  die  flestis  mening  at  eflterdie  det  en  sag  aff 
stor  importans  er,  och  meget  gatfnlig,  da  den  at  tagis 
udi  god  deli))eration  med  Mid  och  stund.  BvUcket.  nu  sas 
hastig  icke  kunde  skee,  men$  derom  at  delibereris  först 
aff  Dn.  Professoribus,  och  sid«n  schrifltlig  at  c<»rfefere 
det  med  alle  Bisper  udi  Danmark,  som  kunde  eflter  en 
huer  steds  leiljghed  paaminde  d^t  som  ga&digt  kunde  ve^ 
re^^j.  Så  skedde.  Biskopen  i  Liind  P.  Wfaistrups  yt*- 
trande  härom,  aflattadt  i  9  punkter,  förvaras  i  Lunds 
domkapitels  arkiv.  Ed  frukt,  af  alla  dessa  rddplagningar 
vftr 

Vniformitastabellen  öfber  Melm  Scholasticte  af  är  i6S6. 

De  föreskrifna  pensa  öfverensstämma   hufvudsakligen 
med  dem,  som  ar  1604  anbefalltus  och  bland   bil^onia 


«•)  AoU  Cads.  HaTn.     VJU.  6i. 


H2 

finnas  upptagna,  men  följande  läroämnen  hafva  bliTvit  iQ-» 
lagda:  sphaerica,  metafysik,  natur-  och  sedo-Iära  samt  de 
första  grunderna  af  geografien,  ehuru  bemälta  discipliner 
hufvudsakligen  anbefallies  till  öfversta  (8:de)  klassens  flit 
under  ferier.  I  latin  och  grekiska  skuUe  äfven  pglingar- 
ne  sysselsätta  sig  med  metriska'  och  prosaiska  skriföfnin*- 
gar.  Den  5  SepL  1656  sändes  dessa  Mebe  Scholastir 
cad^'')  eller  såsom  de,  uti  en  i  Halmö  skolarkiv  förvarad 


*')  De  åro  af  följande  lydelse: 

C  las  si  3  /.  ^  Prectttiones  mattttiim  et  TesperlidiD  el  pftrtes  Cat^ 
chisffU  Danici  sonora  ?oce  ab  omnibas  junclim  recitantur.  Leclio  vel 
elementorum  lalino-daaiearum  ?el  CalechUmi  UUino-danici,  Parodi^ 
mata  declmationoni  et  cwnjugationuni.  Piclura  danico-latina.  Aurora 
Bangii, 

C  las  si»  Ii,  Gatecb.  Lutheri  minor.  lat.  dan.  Paradi^ata  declio. 
&  conjug.  permutalis  casibns,  teniporibus,  raodis.  Particula  EvaogeL 
Domin.  Precepta  minima  Syntaxis  lat.  Aurora  Bangii.  Notnenclator 
SlepkanH  minor  lib.  I.    CoUoquia  ejosdem  minora  lib.  I. 

Clässis  HL  Catecb.  Lnlb.  minor.  Prscepta  Gramm.  tafinm.  No* 
mesolit.  min.  Stepbanii.  CoUoquia  ejuadam.  Distic/u§  Catonia.  E?ang. 
Itt.  Chilitas  morum  Erasmi. 

Classis  IV.  Nonndla  ex  Cateckismo  integrö.  Gramm.  lat.  min. 
GrammaticiB  Grmoa  dee&inalioneaaimpliees  S.  coniract».  Fabula  Msopi 
jex  fertione  CamerariL  Civil.  mor.  Erasmi.  Erang.  Dom.  lat.  CoUo- 
quia Siepbanii  minora.  Nomend.  minor.  Stepbanii.  AriUim^icm  tres 
priores  species.. 

Classis  F.  Cateebesis.  Gramm.  lat.  &  grnca  ad  verba  cir^unf- 
flexa.  Epislola  Ciceronis,  Civil,  morum.  Fab.  JE$ofi  ex  vers.  Cam«r, 
Coll.  min.  Stepbanii.  Nomend.  min.  ejosdem.  Fhrases  TerentiawB. 
Dtcla  Gritca.  Evang^  dom.  iat..eum  4  versibus  ex  GrsDco.  Aritbmo- 
ticsB  4  species. 

Classis  YL    Cateebesis.    Gramm.  lat.  eom.  Prosodia;  et  Graomi. 

Grmea  ad  anomala  in  (At.  Figura  et  tropi  in  Rhetorica.  TerentH  tres 

priores  Comoeäia,    Ciceronis  IabUus.    Conciones  ex   Lioio.    OvidH 

,Selectiora.    Ciceronis  epistolm  selecta.    CivU.  mor.  posteriorea  tituli. 

CoUoquia  majora  Stepbanii.    Dicta  N.  TesL  gneca.    Evang.  Dom.  gne- 


US 

afskrift  deraf  kaDas,  ^hole-lower,^  till  biskop  Winslrup 
för  att  till  vericställighet  vid  skolorna  i  Lunds  stift  be- 
fordras. 

I  de  vidfogade  bestämningame  till  dessa  MetaBscho- 
lasticas  stadgas  att  uniformitetstabellema  skulle  i  alla 
skolor  upphängas,  ^ill  tarflighed  i  klädedrägt  samt  an- 
ständighet pä  bäret  skola  disciplame  med  tillbörlig  disci- 
plin af  docentes  tillhållas.  Färgen  på  deras  kläder  skall 
vara  svart  eller  åtminstone  mörk,  enkannerligen  i  de   öf- 


coin.    Nomenelatoris  Stephan.    duo  priores  libri.  Phraseologiffi  Terent. 
3  priores  Cooaoedio.    Aritbmettca. 

Cla9$i9  VII,  Calech.  inleger.  Gramin.  lai.  cum  prosodia,  &  grteca 
ad  Synlaiia.  Leciura  Hebrma.  Logica»  Bartholini  pars  commuBis. 
RbeloriciB  ea,  quie  genera  causarum,  partes  orationis  et  elocuttonem 
coocerount.  Terentii  3  priores  Gomoed.  Oratt,  Cic.  pro  Arckia  f 
Marcelto.  Ejusdem  Cato  Major,  Bucolica  Virgiiii,  NomeDciat.  Sie- 
phanii  duo  libri  posler.  Pbrases  ex  tribus  poster.  Terentii  comoediis 
éi  duobus  libris  Golloqu.  Slepban.  poslerioribus.  Primitiva  Grosca  & 
Gnoma  ex  Plutarcho  ^  Isocrate,  Nov.  Test.  Gracum,  Evang.  Dom. 
grsctnn.    Arithmetica. 

Ctassis  VIII,  Gramm.  lat.  cum  elegantiis  priccipuis  Bangii  et 
Prosodia.  Gramm.  grsca  cum  dialectis  et  prosodia.  Gramm.  Hebraa. 
Log.  Bartboiini,  &  Rhetorica  Hilarii.  Arithmetica.  Officia  Cic.  et  ele- 
gantiores  ejusdem  orationes.  Conciones  ex  historicis  tatiuis  desumta. 
Orationcs  Sallustianat.  Mneis  Virgitii,  Horatii  odm  selecliores  cum 
Arte  poetica.  Nov.  Test.  grscuro.  Plutarchus  Trsgt  natSiov  dyMyrjs 
Gnomee  ex  Plutarcho  et  Isocrate.  Carmina  selectiora  Hesiodi,  Homeri, 
f  aurea  Pytkagora.  Lib.  l:s  Iliados  Homeri.  Jona  Prophelia  ut 
est  in  fontibus.  Doctrina  caiechetica.  Initia  mathematica,  scil.  Eu~ 
ctidis  lib.  I,  brevissima  doctrinos  sphsBricas  proBcepta,  globi  utriusque 
usas.  coroputi  ecclesiast.  prsBcipua.  Geographia  Rudimenta,  ut  etcom- 
pendiosa  MetaphysiciB,  Physica,  Ethicce  Prscepta,  quae  impressa  jam 
pridem  extant  ab  industriis  praeceptoribus,  iisque,  qui  idoneos  Acade- 
mite  ^iscipulos  mittere  salaguot,  feriis  autumnalibus,  itera  Nalalitionim 
Christi,  Paschutos  et  Pentecostes,  pro  provectioribus  et  ingeniosioribos 
discipulis  absolvi  facile  inträ  biennii  decursum  possuot. 

(Köpenhamns  Universitetsbibi.     Rostgaardiana,  0:0  182). 

8 


M4 

versta  classibus.^  Privata  prfficeptorer  skulle  varti  pliglige 
att  följa  in  docendo  den  uniformitet,  som  föreskrifven  tr. 
Dimission  från  skolorna  till  univei*sitetet  skulle  ske  hvart 
aniiat  är,  sålunda  att  hvaraiman  påsk  dimitteras  frän  de 
selandske  och  skånske  skolorna,  och  hvar  annan  från  de 
jutländske  och  fyenskc;  demäst  hvar  annan  michaeli  frän 
Kristiania  och  hvar  annan  från  Stavanger  och  Trondhjenl. 
Disciplame  bonle  dock  innan  dimissioncn  hafva  genomgått 
de  pensa,  som  för  8:de  klassen  iöreskrifvits. 

I  sammanhang  härmed  bör  omtalas  att  konungen 
i  öppna  bref  till  danska  biskopame,  dat  d.  13  April  1649 
och  d.  29  Febr.  1656,  meddelar  den  underrättelsen,  att 
den  studerande  ungdomen  vid  Köpenhanms  universitet  var 
så  talrik  att  de,  hvilka  från  skolorna  dit  ville  begifva  sig^ 
på  lång  tid  ej  kunde  komma  i  åtnjutande  af  fri  kost  pä 
kommunitetet.  Med  anledning  häraf  befallte  konungen  att 
biskopame  skulle  föreständiga  såväl  rektoreme  som  lär-» 
jungame  och  dessa  sednares  föräldrar,  det  ynglingame 
uti  skolorna  borde  quardröja  tills  lägenhet  kunde  yppas 
för  dem  att  utan  för  långt  dröjsmål  befordras  till  fri  kost, 
så  att  de  ej  skulle  förorsakas,  då  de  kommo  till  univer- 
sitetet, af  brist  på  underhåll,  sig  derifrån  snart  åter  be- 
gifva och  sålunda  glömma  hvad  de  i  skolorna  hade  lärt  ^). 

2.  Vid  början  af  Fredrik  Ul:s  regering  skref  den 
bekante  mag.  Hans  Mikkelsen  Ratn,  rektor  i  Slagelse 
(1640 — 52),  ett  betänkande  om  de  lärda  skolorna  och  «om 
bemälta  uppsats  är  märklig  och  sprider  ljus  öfver  skolor- 
nas beskaflenhet,  meddela  vi  efter  Nyerup  (Skildring  af 
Tillst.  i  Danm.  III.  114 — 122)  här  eU  kort  utdrag  deraf. 


«)  K.   Danska  KanslieU   arkiv.     Sjicll.   Tcgn.   Tom.    XXX.   f.    89. 
Tom.  XXXIII  f.  502  b. 


115 

Rörande  shMSckema  vQle  ej  Ravn  att  maii  skulle 
hafva  förjagat  Jersins  grammatik  ur  skolorna,  utan  bibe- 
hållit den  oförändrad,  emedan  den  är  lätt  och  tydelig; 
oeksä  danskan,  som  hår  och  der  är .  inströdd,  gör  boken 
för  barnen  desto  fattligare.  Äfven  i  hans  syntax  är  god  . 
ordning,  den  är  kort  och  fyndig.  Jersins  grammatik  är 
således  att  föredraga  framför  Th.  Lunds.  —  Ett  stort 
hinder  för  undervisningen  år,  a^  disciplarne  ej  hafva  sam» 
ma  eUer  öfverensstämmande  grammatikor  i  den  ena  såväl 
som  i  den  andra  klassen.  Nu  läsa  barnen  i  första  klas- 
sen några  begynnelsegrunder,  kallade  Donatj  i  andra  klas- 
sen ett  kompendium  af  Jersin;  och  i  tredje  klassen  åter 
något  annat,  som  är  olika  med  de  båda  föregående.  Når 
barnen  alltså  förflyttas  från  en  Uass  till  en  annan,  måste 
de  bvarje  gång  begynna  med  en  ny  method.  Man  borde 
dock  hafva  läroböcker,  som  voro  epitomerade  af  livaran- 
dra,  så  att  uttrycken,  regloma,  methoden  o.  s.  v.  alUid 
bii^fvo  lika. 

Fördelaktigt  vore  om  man  utarbetade  latinska  gram- 
matiken på  modersmålet  En  geometri  beliöfdes  också  till 
skofornas  bruk;  äfven  vore  det  en  god  sak,  om  ungdo- 
men tiUika  lärde  någon  trigonometri.  En  liten  spho^rica 
borde  man  hafva,  tillika  med  solens  och  månens  theori 
och  förklaring  öfver  fDimörkelsema.  Också  är  det  en 
skam  alt  Computus  nuförtiden  så  alldeles  försummas  i 
skolorna.  —  Fysik,  metafysik  och  ethik  vill  jag  ej  här 
tala  om;  enär  jag  håller  för  att  de  borde  uppslijutas  till 
den  akademiska  undervisningen,  sä  att  universitetets  lärare 
också  kimna  liafva  något  att  göra.  Ej  heller  äro  i  sko- 
lorna några  tinmiar  öfriga  till    dessa   discipliner,    fur    att 


416 

ej  här  omtala  att  disdplarnes  ingenia  besväras  med  för 
många  och  efter  deras  ålder  alltför  höga  vetenskapen 

Jag  gifver  enhvar  vetenskapsman  att  betänka,  fortfar 
Ravn,  om  ej  all  den  myckna  utanläsningen,  som  disciplar- 
ne  i  de  öfversta  klasserna  belastas  med,  är  skadlig.  Att 
praBcepta  artium  läras  utanåt,  är  ganska  bra,  och  det 
kan  ingen  hafva  något  emot;  men  att  lära  hela  auktorer 
eller  hela  böcker  af  auktoreme  utantill,  föiidarar  jag  i6r 
onyttigt  och  omöjligt.  Onyttigt,  emedan  det  glömmes  sä 
snart  det  är  lårdt  och  tjenar  blott  till  alt  belasta  minnet 
på  bekostnad  af  omdömesförmågan.  Omöjligt  är  det  ock- 
så för  många  disciplar.  Och  det  skall  nu  en  stackars 
lärare  lida  för.  I  stället  för  denna  pinobänk  för  dn 
sciplame  föreslär  jag  att  af  auktoreme  samla  ^Flores, 
Sententias,  Phrases;^  och  sådana  anthologier  kunde  ung- 
domen inöfvas  att  lära  utantill 

Angående  lärame  heter  det,  att  allt  hvad  der  kan 
sägas  om  böckerna  är  intet  bevändt,  med  mindre  dertil 
komma  verksamma  och  flitiga  konstnärer.  Men  dugUga, 
raska  och  driftiga  mästare  kunna  vi  lio^  oss  ej  lätt  ia. 

Det  som  skulle  bjelpa  till  att  fä  sädana  lärare,  vore 
belöning  och  aktning. 

Belöning  vidmaktliåller  drifUgheten.  Tag  den  bort, 
så  blii*  man  ovillig  och  likgiltig.  De,  som  länge  gått  och 
släpat  i  skolorna,  hafva  lika  god  tack  derför.  De  befor- 
dras ej  till  högre  tjenster,  såsom  i  förra  tider,  .då  de 
blefvo  lektorer,  professorer  o.  s.  v.  En  skohnan,  som  är 
emeritus,  kan  nu  förtiden  näppeligen  fa  ett  prestkall  på 
landet  Olla  måste  han  öfverlämna  det  feta  pastoratet 
tifl  en  rå  student,  som  nyligen  sluppit  från  skohriset  Allt- 
så förgäfves  att  prata  en  hel  hop   om  bättre   skolböcker 


417 

och  auktorer,  såsom  om  detta  vore  nog  för  att  undan- 
rödja  skolomas  bräckligheter.  Hvad  dem  beträffar,  som 
vilja  förblirva  vid  skoltjensten,  så  kunna  de  det  icke  en 
gång,  enär  de  ej  hafva  det,  -  hvaraf  de  anständigt'  med 
familj  kunna  lefva. 

Det  andra,  som  skulle  vidmaktliålia  skollärames  flit, 
vore  utvärtes  aktning.  De  hafva  ett  besvärhgt,  oafbrutet 
och  surt  trälarbete,  men  derföre  äro  de  dock  inga  trälar. 
Honos  aUt  artes  —  är  ett  gammalt  ordspråk.  Lärames 
myndighet  och  eldighet  måste  förlora  sig,  då  de  stå  till- 
baka för  enhvar  bondpresL  Blskopame  sjelfve  gifva  ge- 
nom deras  uppforande  anledning  dertill.  Och  hvad  kan 
väl  mera  nedslå  sinnet  och  qväfva  all  ifver,  än  att  öfver- 
allt  föraktas  och  behandlas  som  ped^er? 

Hvad  underlärame  beträffar,  så  förstå  de  ofta  en- 
dast Utet  af  humaniora;  ej  heller  gitta  de  att  bestalla  nå- 
got, då  de  gå  och  vänta  på  presfcekall.  För  de  trogne 
och  flitige  hörame  är  ingen  belöning  att  vänta,  enär  en 
okunnig  student  lättare  kan  få  ett  pastorat,  än  unga  skol- 
lärare. 

Att  öfvedieten  således  alldeles  ingenting  tager  sig  af 
skollärame,  vållar  att  det  i  denna  punkt  står  så  ytterligt 
dåligt  tiM  i  vårt  fädernesland. 

Vidkommande  slufligen  disciplame,  yttrar  Ravn  här- 
om följande:  de  disciplar,  vi  få  i  skolorna,  äro  i  all- 
mäidKet  dåliga  ingenia,  som  hvarken  känna  lust,  åtrå  el- 
ler begärlighet  efter  bokliga  konster  och  vetenskaper.  De 
måste  derföre  alltid  bUfva  stympare,  hvem  de  än  hafva 
tffl  deras  lärare,  fin  mängd  dorska,  klumpiga  och  dum- 
ma menniskor  finnas  således,  som  hafva  hört  goda  lära- 


418 

re,  men  till  iiigen  nytta.  För  att  ej  tala  om  dem,  som  ävo 
förfallDa  till  drjckcnslvap,  spel  och  andra  grofva  lasten 

Detta  radikala  onda  kan  ingen  lärare  bota.  Skolor-* 
na  i  sig  sjelfve  äro  nu  i  en  bättre  författning,  än  de 
voro  i  förra  tider,  enkannerUgen  här  på  Seland;  men  vi 
fä  släpa  från  morgonstund  till  aftonens  slut,  vi  få  dock 
länge  vänta,  iiman  vi  få  se  Palladier,  Hemmingier,  Pra-* 
tenser,  Resenier  och  Brochmanner.  När  man  har  godt 
träd  är  det  ingen  konst  att  bygga  hns.  Ganska  fåtalige 
äro  de  utmärkt  goda  hufvudena,  och  dä  de  hafva  laggt  en 
god  grundval  i  en  af  de  mindre  skolorna,  sker  det  ofta 
att  de  förderfvas  eller  försummas  antingen  i  de  större 
skolorna  eller  vid  universitetet  De  förderfvas  neml.  genom 
för  mycken  frihet,  dåliga  kamrater,  svirande  och  drickan- 
de; och  de  försiminias,  då  de  icke  sporras  till  att  fortgå 
på  vetenskapernas  bana. 

Dessutom  finnes  det  dåliga  och  skadliga  oskicket,  att 
de  alltför  tidigt  och  omogna  öfvergifva  skolan.  Universi- 
tetet längta  de  alla  att  komma  tiH,  antingen  de  kunna 
något  eller  ej,  blott  att  de  få  kallas  studenter.  För  detta 
ungdomens  obetänksamma  ilande  borde  man  derföre  sätta 
en  gräns. 

3.   Om  Iblknndenrisningen. 

Vi  hafva  af  det  föregående  sett  att  gagnet  af  imm- 
kames  undervisnii^  till  folkupplysnnigens  befrämjande  öf- 
verhufvud  var  ringa.  Någon  egentlig  folkundenrisning  fanns 
ej  imder  medeltiden  hvaiiLen  i  Skandinavien  eller  i  det  of-, 
riga  Europa.  Tiggarmunkarne  anlade  visserligen  bär  oob 
der  i  Danmark  några  folkskolor:  en  sed,  som  följdes   af 


119 

andra,  hvarigenom  &  k.  '^Puleskolor^  ocb-^Pugehuse^  upp- 
kommo,  men  undervisningen,  hviiken  hufvudsakligen  bestod 
i  att  lära  uppräkna  da  allmännaste  bönerna,  var  både 
hög&t  otiUräcklig  och  dålig.  .  Innnan  boktryckerikoni^tens 
uppfinning  kunde  ej  heller  några  riktiga  folkskolor  ega 
fUiPy  ty  af  manuskripter  kunde  bondbarnen  ej  lära  läsa. 
I  saknad  af  andra  undervisningsanstalter  intogos  i  de  la-* 
tinska  skolorna  äfven  sådana  gossar,  som  ej  voro  bestäm- 
da åt  den  egeoAlig»  lärda  undervisningen,  hvadmi  de  stor-^ 
re  skolorna  stundom  räknade  700 — OOOdisciplar,  af  hvil- 
ka  dock  de  fleste  snart  afgingo,  sedan  de  blott  inhämtat 
de  första  begynnelsegrundema. 

För  undervisningsväsendet  öfverhufvud,  särskilt  för  folk-* 
skolomas,  gjorde  reformationen  en  evigt  minnes väi^d  epok. 
Det  var  reformationen,  som  satte  bok  i  hand  på  foftet, 
åt  hvilket  den  gaf  böckernas  bok,  den  hel  Skrift,  på 
modersmålet  Det  var  en  nödvändig  följd  af  protestantism* 
mens  idé ,  att  Luther  med  hänseende  till  undervisningen 
mycket  skulle  yrka  på  bibelläsning.  ^Framför  allt,^  säger 
han,  ^skall  i  de  högre  som  i  lägre  skolor  den  förnämli- 
gaste och  allmännaste  lektionen  vara  den  hel.  Skrift.  Hvar 
den  hel.  Skrift  ej  regerar,  dit  råder  jag  sannerligen  in-^ 
gen  att  satta  sina  bani.^ 

Fére  reformationens  införande  i  Danmark  hade  vis-<- 
serligen  Kristiem  II  för  afsigt  alt  anordna  en  bättre  un-^ 
dervisnlng  äfven  för  albuogen;  yttre  och  inre  (»roligheter 
hindrade  dock  detta.  Kraftigare,  ehuru  ännu  ofullkomliga', 
åtgärder  vidtogos  i  thy  fall  under  Kristian  III.  Enligt 
kyi^koordinanson  skulle  i  hvarje  stad  en  latinsk  skola  fin- 
nas och  klockare  på  landet  en  gång  i  veckan  undervisa 
bondbarnen  i  kinstendom.    logen  (inge  blifva  klockare,  som 


120 

ej  kunde  meddela  den  påbudna  undervisningen;  de  oskick- 
lige skulle  afsältas.  För  öfrigt  skulle  i  sldderna  damka 
skok)r  eller  skrifskolor  upprättas.  I  Antvorskov  1546 
förbjödos  presteme  att  till  den  beL  Nattvarden  framsläppa 
någon,  som  ej  kände  de  första  begynnelsegrundema  af 
kristna  religionen:  en  anordning ,  som  ytterligare  pä  pio-* 
vincialsynodeu  i  Odense  1560  inskärptes. 

Degnene  eller  klockame  voro  af  3  slag:  1)  '^Chor^ 
degne^  i  städerne,  2)  ^Sade--  eller  Sackne-degne^  {^xt- 
siderande  Degne^)  vid  de  längre  bort  från  städerna  be- 
lägna kyrkorna  och  slutligen  3)  ^Löbedegné^  i  de  stä- 
derna närmaste  sockuame*  Desse  Lobedegne  utgjordes  af 
latinskolomas  öfversta  disciplar,  hvilka  åtnjöto  en  del  af 
klockaretjenstens  inkomster  och  bland  annat  voro  förbundne 
att  åt  aUmogens  barn  en  gäng  i  veckan  meddela  undervisning. 
Kyrkoordinansen  hade  visserligen  stadgat,  att  inan  vid  folk- 
undervisningen skulle  begagna  ABC-böckery  som  inuehöUo 
alfabetet,  Fader  vår,  tron,  dopets  och  nattvardens  ord 
samt  att  Luthers  lilla  kateches  skulle  brukas  såsom  läro- 
bok i  skolorna;  men  folkundervisningen  hos  oss  nästan 
under  hela  16;de  århundradet  var  i  bedröfligt  tillstånd 
och  bestod  nästan  endast  den  att  degnene,  såsom  sagdt, 
en  gång  i  veckan  församlade  ungdomen  på  landsbygden 
i  ett  eller  annat  hus,  hvarvid  de  föresade  något  ur 
katechesen,  några  böner  och  psalmer,  hvilket  allt,  ofta 
upprepadt,  af  barnen  på  så  satt  inlärdes.  Annorlunda  kun- 
de dessa  klockare  ej  gå  till  väga,  ty  det  hörde  i  hög 
grad  till.  undantagen  att  någon  af  aUmogens  barn  kunde 
läsa  i  bok.  Efter  ett  sådant  föreläsande  tillställdes  ge- 
menligen  någon  Uten  förlustelse,  hvilken  gerna  slutades 
med  sus  och  dus,  och  är  det  nog  troligt  att  denna  förlu- 


421 

stelse  mera  än  sjelfva  undervisningen,  hvarvid  efter  lidens 
allmänna  sed  hårda  bestraffningar  ej  felades,  har  lockat 
ungdomen  att  den  derpä  följande  vedan  till  ett  nytt  läs^ 
möte  infimia  sig. 

De  residérande  eller  s.  k.  Saie-degne  voro  vanli- 
gast mycket  okunnige  och  man.fimiér  i  den  tidens  hand- 
lingar talrika  klagomål  deröfver,  att  dé  ej  en  gång  kunde 
skrifva  eller  låsa  danska,  hvadan  biskopaiiie  anbefall  tes 
att  afsatta  sådana  och  förordna  skickligare  i  deras  stålle. 

De  s.  L  ''Chordegne'*  i  stådeme  hade  ej  att  göra 
med  foUcundervisningen,  utan  uppvaktade  blott  vid  *  kyrk- 
sången  o.  d.  Vid  de  månge  gillen  och  samquäm,  som 
dessa  ^Löbedegne"  och  "Chor-degne"  för  sångens  skull 
borde  bevista,  förderfvades  ofta  ynglingames  seder.  Här- 
igenom JBngo  de  tidigt  smak  f(Hr  det  sus  och  dus,  som 
för  den  dåvarande  tiden  var  så  vanligt.  Detta  duldras  i 
den  bekanta  versen  sålunda: 

''Nu  er  der  allevegne  i  Skole 
Grolhaiuer,  som  kiione  dricke  og  bole, 
Og  bnige  sig  med  Lystiglied  frie, 
Med  Piber,  Tromme  og  Symfonie, 
Positive  og  aodet  lystigt  Spil, 
Meest  tage  de  sig  saadant  til. 
De  lör  vel  stundom  i  olle  Daga 
Icke  ea  Bog  i  Haaod  tage. 
Hos  godt  öl  og  hos  unge  Quinde 
Der  lade  de  dem  meest  fiade''**). 

I  stademe  var  det  något  bättre  med  sjelfva  folkun- 
dervisningen,  för  hvilken  skrifskolor  upprättades  för  gos- 
sar och  flickor,  ^som  ej  duga  till  att  lära  latin.^ 


^^)  Nyerup  og  Rahbek,  den  danske  Digtekunsts  HisU  U.  99. 


482 

Enligt  lyriLootdinansmi  skulle  prestarne  bafva  uppr 
aigt  med  undervisnuigeu;  men  sjelfva  desse  foIk)skolonia&  ), 

Qärmaste  mälsmin  vOro  strax  efter  reformaticmeii  särddea 
okunnige.  Om  vid  en  utomordentlig  bonedag  predikan 
skulle  hålla9  öfver  en  ej  vanlig  text,  som  ej  fanns  alband- 
lad  i  poatillflmaf  måste  biskopame  sjeUVe  skrifea  predikan 
och  deraf  ombesörja  afekriftiu*  att  sända  till  prestema. 
Eljest  höUo  ganska  många  sig  på  vanliga  sön-  och  hög- 
tidsdagar till  postillema  och  dertSll  hade  de  tillåtelse  af 
sjelfva  kyrkoordinansen.  Hen  vi  böra  ock  ihogkonmia  alt,  dä 
man  något  efter  refonnationen  ej  både  tillgång  på  mim-* 
kar  eller  aifällige  katholske  prester,  besattes  stundom  de 
andliga  embetena  med  fogdar,  betjenler,  ja  ofta  löst  folk, 
bvilkas.hela  lärdom  bestod  deri,  att.  de  kunde  läsa  i  en 
bok  samt  förbanna  påfven  och  hans  anhängare.  .  U|^Iys- 
ningen,  hos  skånska  preslerskapet  var  ännu  1621  ej  större 
än  att  en  kyrkoherde  i  Gerslöf  (KrisU  P.  Heyer),  som 
studerat  på  utländska  universiteter,  trodde  sig  kunna  ut- 
släcka eldsvåda  derigenom  alt  han  kastade  en  röd  tupp  i 
elden.  (Jfr.  Acta  Gonsist  Hafn.  för  d.  10  Dec.  1621). 
En  komet  gjorde  ett  sådant  mlryck ,  att  stundom  tre  bön- 
dagar anordnades  för  alt  afvända  det  onda,  som  med 
denna  himlakropp  förebådades.  (Pdntoppidan,  Ann.  IIL 
489).  Att  Sakraraentemas  bruk  länge  efter  reformaillo- 
nen  var  fbrenadt  med  mycken  vidskepelse  är  bekant^). 

Okunnigheten  och  vidskepelsen  bland  folkel  var  der- 
före,  såsom  en  nödvändig  följd  af   allt   delta,    förvånans- 


^)  Jfr.  Minerra.  Riöb.  1802.  Okt.  s.  24,  40.  Jörgensen,  Picda- 
gogikeos  Uistorie,  offirmesl  iDcd  Heiuyn  til  FolkeskolcvasseneU  Udvik- 
liog.    Kiöb.  1848  1.  63-~G4. 


423 

vflrdt  dtor.  Pä  prestmötem  i  Land  1655  oeli  1&61  var- 
nas mot  idolåti^i:  bild^,  f6r  bvilkå  koåfaU  voro  brukliga, 
ékiiUe  bortskaffas.  Åmn  svor  maiD  vid  betgoneu^  besökte  kät^ 
torna  med  mycken  andakt,  bad  till  jimgrm  Maria,  o.  &  v.  -^ 
Vid  prestmötet  dersammastädes  1544  och  1551  stadga- 
des att  katechesen  pä  belgedagame  frän  predikstolen  borde 
uppläsas^),  och  på  prestmotena  i Xund  1555, 1567  och  1573 
påbjöds  att  presteme,  vid  eiiÄetets  förlust,  ej  skulle  försum- 
ma att  på  söndagame  efter-  evangeliets  utläggning  äfven 
förklara  katechesen.  På  ofvannämda  möte'  1555  stadga- 
des, att  klockame  pä  sön-  och  högtidsdagar  efter  andra 
ringningen  skulle  uppläsa  k'atechesen  och  förklara  en  del 
af  Luthers  lilla  kateches.  Detta  skulle  ske  vid  dopfunts, 
under  det  att  konfession  och  absolution  förrättades  i  ko^ 
ret.  Vid  de  3:ne  stora  festeme  borde  klockame  på  e.  m. 
besöka  byame  och  der  sammankalla,  barnen  i  ett  bus 
och  imdervisa  dem^  hvarefter  till  slut  m  psalm  skuUe 
sjungas  **). 


^^)  ''Si  polest  soepe  auditam  vocem  tandem  referre  atiirnus,  ^inon 
difioat  populus  refen'e  saum  SS.  Gatecbismum,  si  cum  populo  perpeluo 
iuculces.'* 

Jfr.  "Slatuta  Sjnodalia  qiiotqnot  a  reformata  per  Daoiam  i^li- 
gione  et  receplo  Gbristt  Bvangalio,  edita  extaot  in  Oioeoesi  LundeDsi, 
snb  Episeopia  Wormordio,  Palladto,  Tyebicho  et  Albino,  in  ordinem  di*^ 
gesta,  ac  certis  dlstiocla  jcapitlbua  per  Magnum  Mattbiam  S(tipérinien- 
dentem)  L(uodenseiii)  15^.  Ms.  på  Univ.  Bibi.  i  Eöpenh.  (Donalio 
Tarionim,  nro  125,  4:o). 

^)  Qår  meddelas  nigra  utdrag  ur  dessa  synodalbeslut : 

Deelaratio  Galecbismi  singulis  diebus  Dominiois,  post  expHcaluiu  Evan- 
geliup  in  Eeclesiis  niralibus  nunquam  negligalur,  sab  privati^e.olRcii. 
(Falladius  in  Syn.  Anno  1555.) 

P^unquam  pastores  ruraliom  Ecclesianim  post  concionem  et  recita- 
tionen] t6tins  Catcchismi,  simplicem  alicujus  partis  Gateobismi  exposilio- 


124 

Läng  tid  åtgick  innan  den  päffiga  vidskqielsen  kunde 
utrotas.  Att  den  Snnu  i  17:de  århundradet  i  Skåne  fort- 
varade,  ser  man  af  biskop  Matthias  Jani  visitationsbdL  I 
SL  Olofs  kyrka  (Albo  härad)  fann  nemL  biskopen  år  1637 


nem,  negligaot,  sed  eertam  exponendi  rationem  sequantur,  ot  rndiores 
partium  Calechumi  summam  reddere  possinL  (Nic.  Albiaua  in  Syn. 
A:o  1579.) 

Ut  sarretur  aliqua  diieiplina  pro  jttfcntttta,  ntQe  erit  nt  ipsi  Pasto- 
res  rorales,  qualaor  anai  temporibua  jnTenlatem  in  Cateehiimo  exami* 
nenU 

Qvia  muUi  inreniiuibir  Paatores,  qni  toto  anno  intennitlant  Cate* 
chiamt  doclrinam,  quam  juxta  Ordioalionem  aingulia  diebos  Dominicis 
post  explicationem  ETangelii,  deberenl  proponere:  admonili  aint  Mini- 
alri  Yerbif  at  in  cifitalibna  ad  matutinam  eoncionem  tribuani  Catcchia- 
mo  dimidiam  boram.  Rori  Tero  post  expoaitionem  Erangelii  itidem 
dimidiam  boram  anb  poena  prifaUooia  ab  olBoio.  (Nic.  Alb.  ia  Syn* 
An.  1567.) 

Catechismi  axplicatio  nunquam  diebua  Dominicis  in  ruralibus  Ecde- 
aiis,  post  explieatum  ETaDgeliom  Domimeale,  negligatar.  In  eiviCatibuS| 
aut  matntinia  concionibns,  aut  quatuor  temporiboa,  fieri  id  debet  (Nic« 
Albinus  in  Syn.  An.  1573.) 

RurI  aingttlia  diebus  Dominida  maxime  pfr  estatem  pars  aliqua  Ga- 
tecbismi|  post  Eraogeliam,  explicetiir,  addita  pia  eonelasione,  breW  illa 
expositione  ex  Cateebisnio  Lutberi. 

Catechisroos  in  oppidis  qoater  per  annos  singnlos  explieetur  a  Pa- 
sloribos,  idque  Septimanb  iUis,  in  quas  ineidunt  feria»  olim  diets  qoa» 
Mor  teropomm.    (Nic.  Alb.  in  Syn.  Ao.  1578.) 

Singulis  diebus  Dominicis  Calecbismum  rvcilent  Pastores,  adjecta 
leroper  partes  alicojus  explicatiooe,  nec  segnes  sint  in  tradando  Cate- 
cbismi  Diaeoot.    (Nie.  Alb.  in  Syn.  Ann.  158^.) 

In  Calecbismo  tradendO|  fideles  sint  ao  diligenter  Pastores,  (Nic. 
Alb.  in  Syn.  An.  1585.) 

Obligalus  esse  debet  unusquilibet  Diacoaoram  ad  recitandum  textum 
Gatecbismi,  deinde  unam  particulam  ex  minori  Cateehismas  Luih«ri  de- 
clarandaiDi  ipso  dia  dominico,  neo  non  in  sumnus  festis,  in  lemplo 
prope  sacrum  Baplisroi  fontem,  post  secundum  pulswn,  coram  ijs,  qoi 
tum  adflUAt.  Interim  dum  parochus  adultos  bomines  expedft  in  eho* 
ro,  quantum  ad  prifatam  confessionem  attinet.    Pneterea  dcbent   etiam 


125 

m  bild  af  Olof  deu  helige,  hvilkeii  af  folket  tillbads.  Bi- 
skopen utkastade  genast  belåtet,  sönderslet  åtduUiga  der^ 
om  lagda  kläder  och  höll  till  folket  en  allvarlig  straffjpre- 
dikan.  Det  ir  dock  i  sanning  så  mycket  mindre  underligt  att 
sådana  kalholska  vidskepelser  Snnu  i  våra  dagar  hös  skån-^ 
ska  allmogen  af  lutherska  reformationen  ej  kunnat  full- 
komligen  utrotas,  som  det  är  nogsamt  bekant  att  tilloch-* 
med  hedniska  religionsbruk  hos  oss  ännu  här  och  der 
fortfara.  :  T.  ex.  Ofleiiällor  m.  m.  — 

Danmarks  berömlige  'konung  Kristian  IV  nitälskade 
ej  blott  för  de  lärda  skolomas  uppkomst  och  flor,  utan 
äfven  för  foifcundervisningen.  Den  23  Junii  1684  utfär- 
dade han  från  Köpenhamn  följande 

^Oben  breff  til  aUe  Prouster  om  VisUats 
Christiamis  IV. 
Giöre  Allom  Witerligit  at  vi  forfaredénstohregroff-. 
hed,   som   findis   ibland  vngdommen  paa  lantzby^me,  vdi 
deris  saligheds  Bömelerdomb,  udanseett  degnene  fast  al- 
lene  dertill  eer  indstiftede,  och  eflter  den  affskaffede  pa- 
pistiske  messe,  fomemmeligen  aff  den   aarsag  vedbleirue, 
at  de  vngdommen  dervinden  oplere  och  vndervise  skulle , 
huilket  och  dennem  derfor  vdi  voris  Geistlige  Kirche  Or- 
dinantze  serdelis  befalls,  och  saadan  vngdonuueus  forsom- 


in trtbiu  fiummit  festis^  pomeridiano  lempiire,  visitare  singoloi^  pagos, 
«inum  vel  duos  siogolis  diebus,  et  in  doiniun  eujusdam  pij  et  boni  Viri 
conuoeare  iu?eniiiteiii  ejus  pagi,  utriusque  sexns  et  eos  erudire,  infor- 
mare  et  examinare  in  Catechisrao,  ▼erbis  suayioribua,  ut  alliciantur  ma- 
gi» ac  magis,  ad  limendum  Deum  et  ad  pietalem.  Ad  extreimim  canat 
cum  ijs  anum  psaloium  et  sic  in  plateam  ad  ludendum  honeste  cuin 
graliaruni  actione  dimittantur.    (Nic.  FaUad,  in  Synod.  An.  1555 j. 


<26 

melse/ formodehlig  stoer  ded  deraff  feraarsagis  at  Pnn 
«terae  idke  aariig  och  idelig  Kierk^ne  tisit^re.  Tbi 
binde  yi,  och  benued  allffTorligeD  befale  Proffstertte  ofiuer 
vore  Riger  og  .lände,  at  de  i  del  riogeste  ea  gäng .  huer 
aar,  oeh,  om  dett  Bisperne  siutiis  vere  iomöden,  •  tiere, 
alle  oeh  huer  deris  pi*oufIstiers  Kierfcer  bésöge,  om  tien- 
ttistens  oeh  foroebimeligen  bömelerdoms  tillBtand  ffitteligen 
foofare,  degnene  residerende  och  aDdre  8aa  vett  som  Sub- 
stitutenie  buor  de  «re,  forhöre,  formaaoe  och  lillholde 
films  Kaeld/Dch  bestiling  herydiadeti  forsuarligen  at  fou- 
restaae,  och  derhos  alle  mangel  rette  och  forfoeditt,  saa 
och  prestene  derhoes  tiUholde  med  degnene, 'och  deris 
Substituter  dett  indseendet  at  hafliie  som  deris  Kald  och 
bestilling*  udkreffuer  och  de  ville  andsuare.^  (K.  D.  Kans- 
liets arkiv.  SjsbU.  Register.  Tom.  XIX  f.  239.  a— 240.) 
I  Recessen  af  år  1616  var  en  sfidan  visitation  på- 
buden och  delta  stadgande  fömyades  i  deD  atora  Reces- 
fien  af  år  1643.  Pä  sistnamda  ställe  föronlnades  också 
bland  annat  att  prosten  på  landsbygdeo  skulle  ^efiter  Or- 
dinantzen  endelig  oc  uden  nogen  Forsömmelse  forpliclet 
vere,  den  sidste  Deel  aff  Prffidicke-Timen  at  anvende  til 
Bömelerdomni^s  Förklaring,  paa  det  de  Gamle  saavel  som 
de  Unge  ret  til  Grunde  maa  forstaa  samme  Laerdoms  ]|pe«* 
ning,  oc  den  vide  at  före  til  Brug  i  Liff  oc  Leflhet,  huilc- 
ket  i  Synderligbed  aff  Presteme  driffuis  skal;  oc  naar 
Dagen  er  stacket  om  Vinteren,  oc  Praesten  haffuer  flere 
Tienister,  skal  hand  dog  i  Enden  aff  huer  Predicken  op- 
regne  en  Gäng  eller  to  Luthers  egne  Forklarings-Ord  off- 
uer  den  Deel,  som  hand  ellers  noget  lidet  ydermere  for«- 
klare  skulle.^  (Rosenvinge,  Danske  Love.  IV.  354).  I 
nämda  Recess  stadgades  derjemte,  att  allmogens  barn  skulle 


127 

hUIas  i  skola  I  loräldrarne  hemma  öfva  dem  i  kristen- 
dom och  att  de  försmnlige  bland  migdomen  borde  straffas. 

IL  Fredrik  DI  utgaf  omkring  år  1650  en  förord- 
ning, hvarigenom  påböds  att  öfverallt  i  byame,  hvarest 
förut  ej  ftmnits  skolor,  sådana  borde  iqpprättas  och  detta 
skulle  ske  nära  kyrkan,  hvarjemte  pro!^tame  ålades  att  4 
gånger  om  året  visitera  dessa  skolor  och  ej  viga  unga 
personer,  med  mindre  de  uti  tatechesen  väi  voro  hfem* 
mastadde. 

Sådana  voro  eleméntar-^mdervisningens  vexlande  öden 
i  Skåne,  under  den  långa  följd  af  år,  då  vårt  herrliga 
ftndskap  utgjorde  en  af  de '  skönaste  ädelstenarna  {  den 
danska  konungakrnnaiL  * 


Tredje  Perioden. 

Skolorna  mdor  STensk  stjrelse.  . 

1.  Sedan  äåne  genom  fredsslolen  i  Roskild  1658  odi 
Köpenhanm  1660  blifvit  med  Sverige  införiifvadt,  skedde 
midervisningen  i  de  diånska  skolorna  i  mänga  är  ungelär 
pä  samma  sätt  som  mider  näslför(^ende  danska  styrebe^ 
hvadan  vi  se,  att  då  författningar  i  ämnen  hörande  till 
skolorna  åberopas,  kyrkoordinansen  af  år  1537  och  k. 
Kristian  IV:s  stora  Recess  af  är  1643  nämnas.  I  kgL 
resohtionen  på  presterskapets  besvär  d.  1  Septendier 
1664  heter  det  (3  Punkten):  ''Hvad  det  anbelangar  at 
Schol^mes  Beuefider  måghe  efter  Biskoppeqs  disposition 
och  godtfinnande  uthdelas,  sä  är  Hans  Kongl.  Majits  nå- 
diga villja  och  resoIutipUy  att  dermed  och  forblifver  efter 
vahnbg  ordning  och  gammalt  bruk,  som  hSrutinnan  af  ål-* 
der  hafver  varit  faåUne  och  observerade^  och  i  Riksdags-* 
beslutet  af  är  1668,  angående  skolor  och  dess  benefl- 
cier,  säges:  '^Hvad  rättigheter  och  pensioner,  som  Sko- 
leme  her  j  landet  hafva  haft,  vil  K.  Maj:t  at  de  der- 
med blifva  maintinerade  och  erhåldne,  sä  vida  bepröfvas 
kan,  at  slijke  Intrader  rätteligen  til  Vngdomens  eilucation 
och  uptucktaude,  använde  blifva  och   det   emot  förre   K. 


129 

Maj:ts  resolutioner  ej '  sträfvar.^  Samma  bekräftelse  läm- 
nades genom  nåd.  resolution  af  d.  3  Aug.  1687  (§/  8,) 

Likformigheten  vid  gudsljenst  och  läroverk  infördes 
i  Skäne  ej  förr  än  på  1680-taIet^).  I  anledning  af  den 
nitiske  och  kraftfulle  Lunda-biskopen  Knui  Hahns  hem- 
ställan, förklarade  k.  Karl  XI  i  ett  bref  af  d.  3  Au^;. 
1687,  "att  det  vore  billigt  att  den  första  och  största  om- 
sorgen fastades  pä  Skolorne  här  nedre  i  landet,  hvarest  ung- 
domen allt  ditintill  hade  varit  i  språk  och  seder  och  con- 
scquenter  i  sinne  mer  vand  och  anledd  till  Danskt  än 
Svenskt  maner;  de  borde  derföre  icke  allenast  blifva  väl 
mrättade,  utan  ock  efter  göriigheten  vidmagtbållnå  och 
förbättrade;  de  borde  icke  blott  utan  förminskning  förblif- 
va  oföriTckt  vid  alla  de  beneficier  och  inkomster  de  förr 
iitfiehaft,  utan  kunde  äfven  somliga  rectorer  och  skolhe- 
tjente  komma  i  åtnjutande  af  något  Stads-Sacellanie,  som- 
lige  ett  litet  Pastorat  och  «omlige  till  någon  klockaretjenst 
efter  Skolomes  lägenhet  och  personernas  capacitet  och  vil- 
kor.  De  skulle  icke  kallas  af  borgerskapet  i  Städerne, 
utan  af  Biskop  och  Consistorium.'^ 

I  konsistorii  protokoller  för  d.  11  Nov.  1696  (§  16) 
namnes  om  imdervisningen  följande:  "Sedan  diaeurerades 
om  information  och  en  viss  method(^  att  lära  vid  Scho- 
leme  ooh  hvad  paBdagogik  angår,  synes  *tjenligt  det  ung- 
d(9ien  kommer  tilli^ammans  i  Scholan  klockan  6  om  mor- 


^')  TiU  yiDnlaggaode  om  ''^uaiforniiUteQ''«.förbando  sig  akollArarne 
genom  ed.  I  Laiidslu'OQa  -  reklop  J.  Suadii  16'y  89  aflagda  tjensteed 
heter  det:  ^skall  jag  med  flit  yrka  uoiformiteteo  och  det  sTeiiska  8pr&- 
ket,  tillhåUaodes  mine  underhafvande  detsamma  utao  försumpneUe  utöf- 
Yn."  I  kollega  dersl&des  H.  P.  Resens  16^9  gjorda  ed  förekomma 
dessa  ord:  "urgcrandes  aniformiteten  med  all  möjlighet.'' 

9 


ISO 

gonen  och  hUTror  der  liO  KT^om  middagen  stadigt,  un- 
dantagandes predikodagar ,  d|i  dhe  och  Gudstjänsten  bijvi- 
sta,  men  straxt  derefter  begifva  sig  i  Scholan,  och  se- 
dan från  12  till  5  continuerligt  om  aftonen.  Och  kunna 
dhe  taga  sina  böcker  medh  sig  hem  och  see  uppå  sina 
stycken,  såsom  dhe  böra  giöra  reckenskap  för  dhet  dhe 
hemma  giöra.  Sä  delas  sädana  .  Gymnasia  uthi  psBdago- 
gier,  Scholar  och  trivial-scholar." 

^örst  begynnes  detta  medh  Capitels-lasande  och  bön 
och  Abc-darii  begynna  af  Abc  och  skrifva  en  timma  om 
dagen,  hvilkas  hop  om  den  blifver  för  stor,  kan  docens 
taga  den  eMste  discens,  sedan  han  gjort  skäl  för  sig,  sig 
till  hjelp  att  förhöra  dhe  andre.^ 

"Dhe,  som  läsa  Donatum  med  vocabulis,  måsle  här- 
om deiibereras  .  att  ett  bequämt  vocabularium  förskaffas 
eDer  och  skrifves.  Arithmetica  mäste  intet  försununas 
och  kan  lära  dertill  nägra  smä  epistlar  af  Gicerone.  Abc- 
darius  läser  om  morgonen  och  kan  informeras  i  sin  ca- 
techism ^"**)- 

B.   öfVersigt  af  svenska  skolordninganie. 

De  författningar,  hvaraf  svenska  läroverkens  skick 
efter  refortnatioi^  hiifvudsakligen  blifvit  bestamdt,  äro  föl- 
jande: 

l:o)  Den  i  Lam^ntii  Petrii  kyrkoordning  af  år    1671 

intagna  ^Ordning  huru  läsas  skal  j^Scholama^ 
2:o)  Drottning  Kristinas  skolordning  af  d.   7   Augusti 
1649. 


**)  Lunds  DomiapileU  arkir. 


431 

3:o)  Karl  XI:s  skolordning  af  d.  31  Januarii  1698. 
4:o)  Fredrik  I:s  skolordning  af  d.  ♦  Februaiju  1724. 
ö:o)  Gustaf  IV  Adolfs  skolordning  af  d.  7  Dec.  1807  och 
6;o)  Karl  XIV  Johans  skolordning  af  d.  16  Dec.  182Q  ^). 

Skolordningen  af  år  157L 

Att  efter  Skånes  införlifvande  med  Sverige  undervis^ 
mngens  skick  i  de  skånska  låroverken  under  de  2:ne  för- 
sta årtiondema  förblef  det  samma  som  tillförne,  oeh  att 
hkformigheten  lorst  omkring  1680  gjordes  gällande,  är 
förut  nämdt  Den  föi^sta  svenska  skolordning,  som  ut^ 
gjorde  rättesnöret  för  skolundervisningen  i  Skåne,  var  alt- 
så  dr.  Kristinas.  Innan  vi  gå  att  i  kortBet,  redogöra 
för  denna  och  de  följande  skolordningame;  torde  det  ej 
'  anses  vara  otjenligt  att  kasta  en  blick  på  undervisningens 
fordna  beskaflenhet  i  det  gamla  Sverige. 

Hvaif' medeltiden  beträfbr,  egde  öfverhufvud  samma 
förhållande  der  rum  som  i  Skåne  och  de  andra  danska 
landskapemaj  hvadan  det  hufvudsakligaste  af  vår  skil- 
dringr  «>m  .ifrågavarande  tids  undervisnings-väsende  äf- 
ven  öfverensstammer  med  det  i  gamla  Sverige  då  rådan- 
de. Således  voro  klosterskoloma  äfven  här  de  äldsta,  äf- 
fensom  domskoloma  vid  biskopames  residensen  Bemälta 
domskolor  stodo  enhgt  de  påfliga  föreskrifterna  under  led- 
ning af  domkapitlen,  hvilka  här  leda  sitt  ursprung  från 
Skenninge  möte  år  1248  ^J..   De  lärjungar,  som  i   stu- 


^^)  I  Handlingar  vörande  Scenska  Kyrkans  och  Låroverkens  Ift- 
Hofia,  utgifna  af  P.  E,  Jhyselius.  2:a  h.  s.  54—69  ai*  inlagen  en 
^Schcilfls  'Ordning,  gjord  och  sUdfAst  af  Prästerskapet,  Anno  1611." 
Bens^ina  Lar  tin  efterlefoad  ej  varit  pibudeu. 

^J  Skolan  i  Upsala  inrållades  1246  af  Erik  Lflspe  och  Birger  Jarl. 


132 

dier* önskade  vinna  större  föiiofran,  dimiUcrades,  innan 
universitetet  i  Upsala  1476  var  stiftadt,  till  utlfindska 
lärosäten,  fömäHiligast  till  Paris.,  hvarest  svenska  studen- 
teme  äfven  egde  ett  särskilt  hus.  På  samma  sätt  med 
Skåningar  och  Danskar,  hvilka  derstådes  hade  sitt  ^Collc- 
gium  Lundense.''  Efter  reformationens  införande  i  Dan- 
maiic  stadgades,  såsom  bekant,  att  vid  domkapitlen  en  lek- 
tor i  theologien  skulle  underhållas.  Sammalunda  ock  i 
Sverige;  på  mötet  1  Örebro  beslöts  neml.  att  en  ^Lectio^ 
i  den  heliga  Skrift  dagUgen  skulle  vid  domkyrkorna 
hällas. 

Något  efter  reformationens  införande  i  fäderneslandet 
voro  skolorna  i  dåligt  tillstånd,  hvarom  upplysande  under- 
rättelser finnas  i  eU  k.  Gustaf  I:s  bref  till  Dannemän-^ 
nen  i  alla  stift,  att  hålla  deras  barn  i  skola  och  bi- 
draga till  djeknames  underhåll,  af  år  i533.  Vi  med- 
dela derur  ett  utdrag.  "Käre  vrenner,''  skrifv#.  konun- 
gen, ^wij  giffue  idher  tilkienne  att  wij  granneliga  förnum- 
mit halTue  huru  skolame  j  alla  stådher  här  j  Rikit  stor- 
.  liga  föriagda  virarde,  så  att  ther  tillföreime  plcgade  wara 
tu  heller  trehundrade  diecknar  ther  äre  nepligba  itt  halfltt 
bundrade,  some  sladh  äre  och  skolarna  plaU  ödelagda, 
Rikit  till  enn  dråpdig  skadho  och  förderlT,  Hwillkil  stör-« 
ste  partenn  konmier  ther  afT  att  j  dannemenn  ickie  wei6» 
settia  ider  barnn  till  skdta  som  i  tilförenne  plegade  görS, 
eij  heller  wele  j  nu  komma  diäcknama  så  till  hjelp  melt 
idro  Almossor  som  j  pligtuge  äre  och  fader  och  foreklre 
för  ider  gijortt  haflua,  och  kommer  såå  tker  till  att  the 
komma  ganska  faå  till  skolo,  och  the  ther  till  konusa', 
moste  för  fattigdom  skull  öiTuergiffua  skolann   och   diaga 


433 

sig  amat  före,  efllher  the  idde  kimne  faå   themi  und* 
sättuiDg  aff  ider  ther  the  skule  boDa  sig  meViP^T)» 

'  Den^ fi^rsia  svenska  skolordningen  ^f  1571  utgör  en 
af  artiklarna  i  ^en  Swenska  Kyrkeordnidgen.^  StoolL* 
holm  1571;  4:o.  Så  var  också  förbållandet  med  den 
första  danska,  som  utgör  3:dje  kapitlet  af  1537  års 
'^Kiriie  Ordinantz.^  Till  hufvudsakliga  inhebillet  öfveren»- 
stämma  de  med  hvarandra  ocb  för  båda  ligger  den  lu-« 
4berska  skolordningen  i  ^isitatio  Saxonica^  till  grundl 

I  den  svenska  af  1571  stadgas  att  ^altijdll  några 
personer  aff  bwart  Sticbt  flere  eller  ferre,  såsom  Stich- 
ten  äro  stoor  til,  skola  hållas  til  stadium,  både  jiurikes 
oc  j  frenimande  land,  at  någre  altijd  raåga  wara  j  för- 
rådh,  them  man  til  Schola  embeten  och  bwar  ellies  be-^ 
böffues,  skicka  kan.  Och  skal  thesse  Studenters  vnder* 
håld  tagas  vthaff  kyrkiotienden,  som  tiH  sådana  Ghriste- 
ligh  bruk,  aif  wåra  förfäder  stichtat  och  lagd  är.^ 

''Ther  ock  någor  skal  settias  til  Scholeipestare,  mo«- 
ste  man  tUförenne,  hafTua  kundskap  om  hans  skif^eligheet 
och  omgengelse,  Therftre  skal  han  ock^yarda  föcbörd 
och  exan^inerat^  Särdeles  vigt  lägges  derpå  att  han  är 
^en  ^odh  Grammaticus.^ 

^d  the  diduiar  som  wexte  äro  och  något  kunna , 
dcal  han  intet  annat  lala  än  Latijn,  Icke  heller  städia 
fteQi  sigh  emellan  annat  tala  än  Latijn.^  Skolemästaren 
^pU  hålla  ^passeligh  Scholanepst,  så  att  .hen  Me  tilstä* 
dbttr  ther  för  n^t  sielffsweld,  icke  heller  twert  emoot 
Ar  tår  mykit  hår^^  så  ät  han  af  bMter  b^rm  någhon  fla- 
gel|fcar.   Ty  bådhe  delar  äro  skadelighe.  Hen  måttan  är 


»O  P.,E.  Tk^aMu,  flMdliogar,  2:«.håft.  i.  256—7. 


131 

båsL^  {)ock  ^när  någor  diekne  bedriiTuer  någon  skalck* 
heet,  och  år  dock  icke  crimen  Aotorium  eller  capitale, 
må  thet  warda  straflat  med  Scholenepst,  som  är,  Pro- 
baii,  Scholestbck,  rijs  och  ferio.  Och  effter  thet,  at 
arbetaren  är  fiijn  lön  werd,  såsom  ScrifRen  säger  Matt 
10,  skola  Scholemeslarenar  mz  een  redelig  vnderhåldning 
jbrsörjde  warda,  Ty  thet  är  wist,  at  ingen  kan  bätter 
wara  werd  itt  gott  vnderhåld,  ån  en  trogen  och  flitigh 
Scholemestare ,  Ty  såsom  hans  arbete  j  Scholan  fir  nöd* 
iorflteligit,  så  är  thet  och  iemligit,  ganska  tungt  och  för- 
tret2ligiL  The  skola  ock  wara  frij  för  Gestning  och  all 
annan  abnenneligh  tunga.  Så  skola  ock  Scholemestarcnar 
haffiia  theras  gårdar  och  bequemliga  wånmg  frijtt,  hvilka 
Syslomännenar  widh  Doml^yrkioma  medh  alla  nödtorfiftiga 
byggmng  och  förbättring  besöria  skola. 

Och  efller  thet  hwadh  nu  är  talat  om  Scholar, 
går  förnemliga  pö^Latinska  Scholar,  skal  ingen  Scholeme- 
stare wara  förplicbtat  til  at  något  annat  läsa  eller  lära 
än  LatijQ  och  Swensko,  så  mykit  som  hörer  til  Tiderna 
j  Kyirkionne  ^}.  Hoo  som  helst  annor  tungomål  Grekesko 
eller  Hebraisko  l/lra  wil,  han  må  sjdif  itber  til.besörja 
sigh  Praeceptores.  Så  är  thet  icke  heDer  nyttigt  beswåra 
barn  och  ynglingar  med  margahanda  lecsor/  > 

Läsordiiingen  och  läroämnena  Yoro  nästan 'de  samm» 
som  ådy  hvilka  i  danska  kyrkoordinansen  af  1537  föri^ 
dirifves ,  favadan  det  ej  göre^  behof  att  därom  här  ord^ 
Lästimniame  voro  följande:  U.  8 — 8,  9 — 10  f.   m.;   IL 


^)  Man  ser  alt  skolan  Ug  i  kyrkans  skftte  och  «U  imder?isiiingeo 
hufrudsakligen  afsSg  bildandet  af  kyrkans  tjenare.  SaoipialunSa  också 
i  Danmark  och  Tyskland  Ung*  efUr  refonMli#n«n.  *   * 


/I35 

12 — 5"  e.  m.  Onsdagar  och  lördagar  repetilioiL  Skolati 
^ar  fördelad  i  ♦  kretsar.  Euär  låraren,  som  blott  var 
en,  ej  med  alla  på  en  gång  kunde  sysselsätta  sig,  utval- 
des af  de  högre  kretsame  "Instructores''  eller  %formato- 
res,^  som  skulle  repetera  lexoma  med  lärjungarue  i  de 
lägre  kretsame.  Vi  se  således  att  det  s.  k.  monitor^ 
systemet  går  långt  upp  i  tiden.  Första  kreteen,  som  ut- 
gjordes af  Åbcdai'ier  eller  ^Åbcboks  dieknar,^  var  en  m- 
natdä^ningsskola ;  de  3:ne  högre  bildade  den*  egentliga 
elemenlar^skolan. 


Gustaf  n  Adolft  fdrtjenster  om  svenska  läroverket 

Hed  Gustaf  II  Adolf,  planterarenmed  svärdet  i  hand, 
såsom  Geyer  träffande  kallar  honom,  börjas  en   ny   epok 
Ibr  svenska  läroverken.     Hjeltekonungens  odödUga  föitjen- 
ster  om  Uppsala  universitet,  till  hvilket  han  d.    31    Ang. 
1625  skänkte  de  gustavianska  arfvego^sen,  äro  i  tacksamt 
fflimie   bevarade.     Om   universitets-   och   skolundervisnin- 
gens reforiQ  be^rde  konungen  d.   11    Mars    1620    pre- 
sterskapets    utlåtande  .vid   riksdagen    i   Stockholm.      Som 
dessa  (öthandlingar  sprida  ljus   öfver   den    tidens    skolvä- 
senile,  vilja  vi  i  korthet  referera  desanmia.     I  konungens 
^skrifvelse  till  prestståndet  heter  det:  "Eftersom  akademien 
och  skcrior  äro  och  böra  vara  en   officina   och   verkstad, 
4iti  hvUken  goda  ingenia  kunna  informeras  till  Guds   för- 
samlings tjenst,  så  ock-  eljest  till  ärliga  och   loOiga  kon- 
.sler^  dermed  ett*  ärbart  och  borgerligt  lefverne  beqvämli- 
gen  och  nyttehgen  kan  underhällas;  och  ibland  andra   fel 
och  brister,  som  här  och  där  kunna  finnas  i   vårt   land, 
är  icke  det  ringaste,  att  akademien  och  skolorna   ganska 


136 

ifla  äro  bestäflda,  förorsakandes  därmed,  att  till  prediko- 
embetet  få  finnas,  som  det  med  nytta  och  väl  kunna  föra 
ocli  förestå;  men  till  regementet  platt  inge  nyttige  och 
instruerade.  Alltså  ock,  att  icke  en  god  stadsskrifvare 
finnes,  eller  en  god  fogde  eller  skrifvare  på  landet,  och 
alla  de,  som  antingen  ä  landet  eller  i  staderna  magistra- 
ten och  embéten  bekläda,  äto  mestadels  så  olärde,  att 
ock  icke  en  part  kunna  skinfya  sitt  namn.  År  ock  nå- 
gon, som  lust  hafver  till  studierna,  så  hindras  han  dock^ 
somlige  af  fattigdom,  somlige  af  socknegång,  och  förnö- 
ter dermed  onytleligen  sin  kosteliga  tidf  och  tillvänjes 
många  odygder:  dryckenskap,  kringsvärmande,  tiggande, 
lälljegäug  och  annat  slikL  Är  ock  någon,  som  medlen 
icke  felar,  eller  behöfver  socknegång,  så  är  dock  institu- 
tionen i  akademien  och  skolorna  så  oriktig  och  dålig,  alt 
ingen  der  kan  komma  till  någon  erudition.  Först  för  de 
mänga  ferier,  de  der  taga  sig  före;  sedan  att  alla  de, 
som  antingen  i  akademien  eller  skolorna  blifva  brukade, 
hafva  antingen  vedertagit  predikoembetet,  eller  ock  diri- 
gerat deras  studia  derbän,  hvarföre  ock  institutionen  i 
religionen  någorlunda  kan  passera.  Men  såsom  prsecep- 
torerne  sjelfva  intet  förstå  eller  akta,  hvad  till  regementet 
eller  ett  borgerligt  lefveme  hörer;  alltså  kunna  de  det 
icke  heller  någon  annan  lära;  och  det  st^m  värst  är,  icke 
låta  hvarje  ingenium  excellera,  i  det  séni  det  iiiklinerar 
till,  utan  allt  ifrån  barndomen  styrka  ifrån  regementssaker, 
särdeles  krigsväsendet,  att  hatet  och  misshaget  till  krigs- 
väsendet och  disciplin  både  hos  adel  och  oadel,  lika  med 
åldern  tillvexer,  derigenom  ock  landet  har  blifvit  sterilt 
och  ofioiktsamt  på  nyttigt  folk,  alt  ock  i  dessa  besvärUga 
och  medellösa  tider  likväl  större  brist  på  folk  än  pennin- 


437 

gar  finnes.^  Med  aiileäning  af  aHt  detta  begärde  konw* 
gen  att  preslerskapet  ville  förklara  sig  rörande  jiägra 
punkter,  såsom:  huru  många  och  på  hvilka  slällen  kongU- 
ga  skolor  och  gymnasier  i  riket  åro  nödige  att  håUas; 
hvilka  ar  tes  i  samma  läroinrättningar  böra  läras;  hvari- 
från  skickliga  praQceptorer  skola  tagas;  att  ett  visst  sätt 
på  institutionen  måtte  CDrfattas,  så  att  den  i  alla  skolor 
vore  lika,  och  när  djekname  skifta  pracepterer  och  sko- 
lor, de  icke  alltid  behöfva  lära  från  början,  och  demned 
förspilla  sin  tid;  om  det  ej  vore  bättra  att  socknegånger- 
ne  afskaffades,  och  allmogen  vidtalades,  att  en  gång  eller 
två  om  året,  hjelpa  med  något  till  skolorna,  och  att  så- 
dant uppbures  af  kyrkoherdanie,  till  skolorna  försändes 
och  sedan  efter  en  viss  ordning  utdelades  bland  de  be- 
höfvande;  samt  slutligen  huru  man  rätteligen  borde  a|i- 
ordna  en  öfveruppsigt  öfver  universitet  och  skobr. 

Härå  svarade  presterskapet  d.  20  Mars  s.  «.å.:  ^att 
det  synes  högnödigt  att  ett  gymnasium  eller  en  konglig 
skola  upprättas  i  hvarje  biskopsstift  vid  domkyrkan,  (un^ 
dantagande  i  Uppsala) ,  och  att  1  hvarie  gymnasium  finuiJB 
5  lärare:  rektor,  theologie  lektor,  konrektor  och  2  andra 
personer  för  de  2  nedersta  klasserna.  Och  dessa  5  per- 
soner måtte  vara  betänkta  på  att  läsa  alla  artes  libera- 
les, dock  kort%en.  Item  locos  theologicos,  och  dertill 
exercitia  groset  et  latinaa  lingusB,  ex  grsecis  &  laHids  au- 
tboribus,  alldeles  efter  den  ordning,  som  allmänt  blifver 
gillad  oieb  af  trycket  puhbccrad.  Dbt  hemställes  att  rek- 
tor och  tbeol.  lektor  finge  200  tunnor  årligen  i  lön, 
koni^ektor  150;  de  andr^  hvardera  100  tr.  Item  att 
det  må  tillåtas  dem  att  hafva  sin  fria  våning  i  kyrkans 
gårdar  och  tomter.     Men  ungdomen,  söm  i   dessa   gym- 


138 

nasiis  studerar,  kan  förpdrjas  ar  den  hjelp,  hvilken  sam- 
las af  staderna  och  af  sockname  på  landet,  och  der  rik- 
sens lägenhet  så  medgafve,  vore  dnskligiatt  några  kunde 
underliållas  dS  stipendio  publico,  såsom  i  andra  konghga. 
och  furstliga  skolor  brukligt  år  in  reformaUs  ecdesiis. 

Dernäst  vitt  ock  vara  af  nöden  att, uti  somliga  sta- 
der, der  stora  skolor  af  ålder  bafva  varit,  etter  de,  soiA 
från  domkyrkorna  äro  långt  aflägsne,  måtte  Uifva  en  tri- 
vialskola, hvaruti  artes  discendi  ^  blifva  proponerade  och 
initia  grsecad  ét  latins  liuguäD,  catecliismus  Lutheri  &  com- 
pendium  theologia»..  Uti  sådana  partikular-skoior  behöf- 
vps  ^  praBcept(Nres:  rektor  och  2  hörare.  Till  samma 
personers  uppehätte  synes  nödigt,  att  rektor  finge  af  kyrko- 
tionden  3  läster  ^annemål;  de  andre  kunde  hafva  sitt 
uppehälle  af  sUiden  och.socknehjelpen,  som  d^itt  ligger. 
Ungdomen  kunde  uppehåOas  af  skolehjelpen,  som  dertiU 
lag^d  hlifver.  . 

Sådsipa  skolor  synas  behöfvas  i  Stockh(^,  Uppsala , 
Ciefle,  HuddiksvaU,  Vadstena,  Löse  (Lödöse),  Nyköping, 
dr^ro,  Arboga,  Jönköping,  Mariestad  och  Kabnar. 

Titt  det  tredje  spes  nödtorftigt -vara,  att  uti  andra 
stader  blifva  barnskolor,  der  de  kunna  lära  läsa,  räkna 
oeh^rifna  &.  grammaticam,- Luth^  katecbes  och  b^ 
g^melsegrundema  i  latinska  spcåki^t,  och  dertiU  förordnas 
en  lärtre,  som  af  Jivrkotionden  hade  24  t:r  för  förbite 
orsak  samt  för  öfrigt  bidrag  af  stadens  borgerskap  och 
andra,  soiii,  der  hafva  sina  him.  Dertitt  b^öfves  ock 
en  hörare,  som  ibland  annat  öfvar  delu  in  canUi,  och 
hafver  till  uppehätte  socknegången  af  staden  och  a(  ett 
prästegäU  dernäst  ttggande» 


139 

Sådana  skolor  synas  behofvas  i  Sigtuna,  Enköping, 
Öregrund,  Hemösand,  Norrköping,  Söderköping,  Skennin- 
ge,  Lidköping,  Sköfde,  Bogesimd,  Hjo,  Telje,  Thorshälla, 
Köping,  Sala,  Hederaora,  Vidh  Kopparbergett^  (o:  Fah- 
lun),  Eksjö,  Karlstad,  Filipstad,  Veslervik  och  Vimmeriby. 

För  det  Qerde  beträffande  socknegangen,  ansågs  nyt- 
tigt vara  att  man  tillåter  ungdomen  på  vissa  tider  en  li- 
ten rekreation  pä  8  dagar,  och  emellertid  kunna  de,  som 
harva  .sina  socknar  på  4  eller  6  mil  när  staden,  väl  ut- 
rätta sin  socknegång  och  begifva  sig.  tillbaka  igen  till  sina 
studier.  Uti  de  andra  längre  aflägsna  sockname  kunde 
man  vidtala  pastorer  och  kyrkomes  sexmän,  att  de  til^ 
hopa  hämta  sannua  hjelp  och  sodan  skicka  det  honom 
tillhanda,  som  dertill  blifvit  utsedda 

Till  det  femte.  Inspektionen  bel^ngande  Ofvpr  tlessa 
skolor  synes  nödtorftigt  att  Episcopus  sjelf,  eller  2  andra 
lärda  män  i  hans  ställe .  <irbgen  hålla  examina  i  stiftets 
sfcblor,  och  hvar  han  fiianer  något  fel,  smtingeii  hos  prse- 
ceptores  éUer  ungdomen,  att  han  det  korrigerar  efter  som 
ordinansen  'och.  fkoleordnmgen  lil^piätigt  är,  Finnes  då 
någon  ^  pradceptoribus  oduglig  och  i  sin  tjenst  försum- 
lig, skall  han  fliteltgen  förmanas,  att  han  rättar  sig  isa- 
.ken.  •  Men  hvar  han  det  icke  vill  göm,  hafve  då  bisko- 
pen makt,  att  sälta  hoaim  ifrån  embetet  och  en  amaa 
tjenlfgare  i  stäUet  förordna. 

Och  detta  äf  kortKgen  presterskapets  betänkande  om 
skolorna.'^  "^. , 

Hed  anledning  af  allt  detta,  utföU  ^Kongl.  Mayrtts  Re- 
solution-o^h  Meening,  korteligen  ocb  Summewijs  författadt, 
huar  e0ler  H.  K.  M:tt  achtar  Skolarne  och  Academien  att 
furordnai     Åctum  Upsala  d.  13  ÅpriKs,  åhr  1620.^ 


140 

Vi  redogöra  i  korthet  för  innebåUet  håraf* 
l:o)  K.  M:t  vill  anrätta  en  akademi  i  Uppsala,  ett 
gymnasium  i  Abo  och  ett  i  Linköping,  sedan  ett  hälft 
gymnasium  eller  triviala-skola  i  Vesterås,  Vexiö,  Skara, 
Viborg,  Kalmar  och  Hemösand  eller  Uleåborg.  HvadFur- 
stendömet  vidkonuner,  vore  väl  godt  att  samma  ordning 
hölles,  dock  låter  H.  K.  M.  det  till  Hennes  Maj:t  sin  äl- 
skeliga  Fru  Moders  disposition. 

2:o)  I  hvarje  gymnasium  hållas  efter   presterskapets 
förslag  6  praeceptorer: 

1)  Rektor  som  läser  physicam  och  aslronomiam. 
2)'Theobgie  lektorn,  som  underrättar  ungdomen  in 
locis  theologici^  och  eiercerar   dem  in  graaca  et 
hebraBa  lingua. 
3).  Konrektor^  som  instituerar  ungdomen   in  Ethicis 
och  politicis  och  läser  och   interpreterar   svenska 
lagböckec. 
t)  En  kollega,  som  läser  ntgthematica  och  logica, 
S)  Eq  kollega,  smi   läser   rhetorica.  och   exercerar 
.  ungdomen  in  [i^ési,  lingua  latina,  atque  omni  ge- 
nere  orationVL     Och  kunde  ändå   deröfver  för- 
ordnas en,  som  informerade  barnen  in  grammatica-. 
libus,  så  mycket  som  uti  begynnelsen  behof  gjordes» 
3;o)  Rektors  stipendium  skall  vara  400  daler 

Theologie  lektors  200     ^ 

och  der  till  ett  praBbendei  sohi  hvar 
Ckpitularis  nu  hafver. 
Konrektors  300     ^ 

Den  ena  kollegans  ^00     ^ 

Pen  andra  kollegans  200  ,  ^ 

och  den  sistes  100     ^ 


U1 

4:o)  Förenämde  rektor  och  kolleger  skola  bafva  fria 
våmngar  i  gymnasiis  och  vara  fria  ifrån  aU  lands  och 
stads  tunga  och  besvär.  Och  hvar  icke  hus  allaredan 
finnas,  vill  H.  K.  M.  låta  dem  uppbygga  och  lägga  sä 
mycken  ränta  till  skolan,  att  de  binna  uppehållas,  ^såsom 
ock  förordna  bibliothekel  till  upprättelse,  100  daler  år- 
ligen. 

5:o)  Uti  de  halfva  gynmasiis  eller  trivial-skolor  skola 
följande  praeceptorer  hållas:  ' 

1.  En  rektor,  som  läser  physicani  och  mathesiu. 

2.  En  theologie  lektor,  som  läser  locos  theologicos 
och  exercerar  ungdomen  in  gi-aeca dchebrsea lin^a. 

3.  Konrektor,  som   läser   lorgieam'  och   rhetoricaoi 
samt  exercerar  ungdomen  in  latina  lingua. 

4.  En  kollega,  som  instruerar  barnen,  in  gramma^ 
ticalibus. 

Desse  skola  hafva  tiU  stipendium 

Rektor  300  daler 

Theologie  lektorn  '150     ^ 

och  dertill  ett  prsbende   såsom    ^ 
annan  Gapitularis. 
r  Konrektor  '  .  15.»     " 

KoUega    .  76     ".- 

6:0^  K.  M:t  fill  förordna  en  fogde,  som  uppbär  gynn 
nasli  och  skokmas  ränta  och  dem  årligen  om  midsom- 
mani  hälften  och  andra  hälften  oiti  nyåret  hvar  och*  en 
iiKställer  utan  afkortning. 

7:o)  Inga  ferier  vill  K.  "HLXi  vidare  bestå  i  skolorna 
än  från  jul  och  tiA  trettondedagw,  ifrån  palmsöndag  och 
tiU  nästa  söndageil  efter  påsk,  så  ock  pingstveckan  samt 
rötmånaden. 


142 

8:o)  Inga  sockn^ånger  tillstädjas  djekname  längre 
från  skolorna  än  på  det  allrahögsta.  sex  miL  Och  ingen 
efterlåtes  längre  *att  blifva  ute,  än  för.ne  ferier  sig  exten- 
dera.  Ho  icke  kommer  tillstädes  å  föresagdan  dag,  skall 
jemte  proban  det  året  icke  njuta  någon  ytterligare  sockne- 
gång. 

9:o)  De  andra  socknar,  som  längre  från  skolorna 
äro  bekgna,  mage  genom  biskopen  i  visitationeiiia,  sedan 
ock  idkeligen  af  kyi^koherdarue  förmanas ,  och  med  befall- 
niugsmännens  lillhjelp  tillhållas,  atthjelpa  och  kontribuera 
ärligen  2  gånger  till  djeknames  uppehälle,  antingen  pen- 
ningar éiler  matvaror  och  sådant  handfånge  kyrkoherden, 
som  det  skickar  till  skolan  med  en  viss  längd  (förtcckmng). 

10:o)  K.  M:t  vill  ock -kommittera  inspektionen  öfver 
kotorna ''åt  hvar  biskop  i  skt  stift,  och  derjedite  förord- 
na en  Pohticum,  som  är  en  Generalis  omnium  Scholaruni 
inspector  med  biskopen,  och  befordrar  skoloraas  gagn. 
Desse  skole  ärligen  examinera  ungdomen,  och  förfara  hvad 
flit  ^Pröfessores^  hafva  anvåndt,  'Såsom  ock  hvars  och  ens 
djeknes  ingenium.  Och  dén  de  förnimma  vara  värd  pro- 
motion, hjeipe  till  stipendium,  iien  andra-  afsätte  och  af- 
vise,  såsom  ej  heller  tillstädje  att  de  intet  ingenium  haf-^ 
ta,  bortnöta  der  sin  ungdom  och  förtära  föräldrames  kost 
fåftflgt  eller  missbruka  kristet  folks  albnosor. 

ll:o)  Hvad  de  små  tritialskoloma  vidkommer,  si 
må  af.  sjelfva  städerna  barnskolor  hållas  ^. 


^*)  TAyieittff/  Handlingar  r^^rande  syenska  Kyrkans  och  LåroTerkens 
hitloria.  Örebro  1839  I  h.  s.  1-^32.  Ehuru  o(TanoniiaUa  kongl.  Re* 
aolution  aldrig  M«f  utfArdad,  har  förr.  dock  ansett  <fen  förljena  alt  har 
omnfimnas,  emedan  den  upplyser  dStidens  underTisningsTAscnde. 


143 

Det  forsla  af  ifrågayarande  gymnasier  grundades  i 
Vesterås  1623,  det  andra  i  Strengnäs  1626,  det  tredje 
i  Linköping  1627.  I  Finland  var  redan  1618  ett  gym- 
nasium inrättadt  i  Viborg  och  1628  upprättades  ett  i 
.Åbo.  Åfven  Revals  gymnasium  grundades  af  8en  store 
konungen  1631. 

I  en  förordning  för  Jönköping,  1625  ^  befaller  konun- 
gen: ^att  alle  Borgare  skola  ovägerligen  satta  sina  piltar  från 
sju  års  ålder,  först  till  skola  att  lära  läsa  och  skriCva,  sedaQ 
till  räkenskapskonsten,  bokhåileriet,*reddig  köpenskap  eller 
något  handverk;  åetk  det  försummar  och  ej  bättrar  sig^ 
på  Borgmästares  och  Råds  förmaning,  skall  bota  10  da- 
ler  till  staden  för  hvar  månad  barnet  går  syslolöst,  ellor, 
om  han  ej  orkar  bota,  plikta  med-  kroppen;  och  hvarje 
yngling,  som,  vid  fyllda  sexton  år,  icke  är  antingen  sa 
vUt  i  studier  kommen,  att  man  sig  om  honom  något 
visst  hopp  göra  kan,  eller  sAr  i  lärdom  af  något  redtigt 
handverk,  den  skall  till  staden  förtappa  tredjedelen  af  all 
den  arfsrätt  l|ouom  någonsin. -k^id  tillfalla,  med  mindre 
han  sig  ^a  högt  bättrar,  att  Konungen  beviljar  honom 
restitution.^ 

I  kongl.  Stadgan  af  år  1619  om  Städernas  Admi- 
nistraj^on,  favilken  troligen  (enligt  Bergfalks*  undersökning 
Obi  Sv.  SfIdA  Fdrf.*s.  4 — 5)  ej  utfärdats, '^ men  hvaiy 
med  kongl  privilegier  för  flera  ^enska  städer  i  hufvudr 
sak^  tfverensstämnier  heter  det:  '^Vi  vele  att  d^fömsmbste 
K]ölteteder,  soin  råd  och  ämbne  hafver,  skola  upprätta 
goda  Räkne  Skolmr,.  och  hvar  icke  henuna  finnes  sådane 
män;  skbla  de  dem  utifrån  inskrifva,  som  instHi^i*a  och 
lära  Ungdond^  i  Räkenkonsten  och  hvad  mera  som  nyttigt 
är  uti  kjöphanddn'  och  det  Borgeliga  lefverneL^^ 


U4 

Drottning  Kristinas  skolordning  af  d.  7  Ang.  1649. 

Denna,  skrifven  på  latin,  innefattade  grundläggningen 
tiB  den  indelning  af  svenska  elementar-läroverken ,  som 
hittils  bibehållit  sig.  Yi  kunna  ej  bättre  än  med  Geyess 
ord  lämna  en  skildring  af  denna  skolordning,  bvilken  år 
tryckt  i  Handlingar  rörande  Svenska  Kyrkans  och  Lä-- 
roverk.  HisL,  utgifna  af  P.  E.  ThyseUus.  Örebro  1841; 
2:a  häfL  s.  104 — 198.  Till  Geyers  skildring  hafva  vi 
ur  skolordningen  gjort  några  tillägg  och  rättelser.  Tre 
slags  lärdhus  finnas,  begynner  denna  författning  —  aka- 
demi, gymnasium,  skola.  Skolor  äro  af  tvänne  slag: 
högre  och  lägre.  I  de  lägre,  ock  kallade  barnskolar, 
föredrages  endast  det,  som  läres  i  första  klassen  af  tri- 
vialskolorna. Dessa,  som  ock  kallas  fullständiga  skolor, 
hafva  fyra  klasser  och  en  skrifvettklass.  I  den  förslå 
eller  alfabetiska  läres  att  läsa  och  skrifva  svensk  odti  la* 
tinsk  stil,  känna  siffrorna,  lilla  kalechesen,  utvalda  bibel- 
ställen, i  latin  några  utvalda  kolloquier  eller  uägra  af  Ci- 
ceros  aldra  enklaste  bref  med  tillbjelp  af  en  liten  uonien- 
élator  eller  ordlista.  Ingen  grammatik.  Sångofningame 
begynna,  och  fortsättas  sedan  genom  hela  Skolan.  I  an- 
dra  klassen  (Classis  Donatislica)  börjas  med  latinska  gram- 
matiken, särdeles  öfvas  deklinationer  och  konjugaUoner, 
mm  läras  på  tabeller.  Man  läser  Sohinium  Scipionis  samt 
Gieeros  epistlar,  hvilka  från  de  lättare  till  de  svårare 
genomgå  hela  skolan;  begynner  säga  latinska  frs^ser: 
de  första  försök  att  skrifva  och  öfversätta  latin:  irfrui- 
läsning  af  kateches,  bibelspråk  och  symbola  oecnmenica: 
hemma  skola  gossame  läsa  Salomos  Ordspråk  och  Sy- 
rachs  bok.  I  skolan  talas  städse  från  och  med  denna 
klassen  latin;  sker  motsatsen  straffas  med  det  s.  Låsne- 


straffet  (Åsini  poena),  kvilket  bestod  antingen  deri  att  de 
felande  läjjungame  skulle  sitta  på  en  skambänk  (scanmuni 
Asinoruni)  eller  bära  bilden  af  en  åsna  (Asini  picturam 
gestare)  ^J.  Den  tredje  klassen  kallas  den  syntaktiska. 
Här  drifves  fullständigare  grammatik  och  talas  latin.  Man 
läser  Cicero  de  Amicitia,  första  boken  af  Livius,  Virgilii 
Ekloger,  skrifver  små  bref  och  berättelser.  Utantill  läsas 
de  förnämsta  reglor  af  syntaxen  och  prosodien,  Augsbur-* 
giska  bekännelsen,  ett  sammandrag  af  theologien  och  poe- 
tiska sentenser^').  Man  lär  sig  känna  och  skrifva  gre-^ 
kiska  bokstäfvema.  Hemma  skola  gossarne  läsa  Evange- 
listeme  i  svenska  Bibeln.  Fjerde  klassen  heter  den  rhe-- 
toriska  och  logiska  och  skötes  af  rektor  och  konrektor. 
Här  läsas  Comelius  Nepos,  Ciceros  orationer  pro  Archia 
et  Marcello,  l:a  och  2:a  boken  af  VirgiUi  Georgica,  2:a 
boken  af  Livius.  I  grekiskan  inhämtas  paradigmata,  lä- 
ses Pauli  bref  till  Titus  och  Efeseme,  söndagsevangelieme 
och  iEsopi  fabler.  Stilöfningar  ske  förnämligast  genom 
s.  k.  imitationer:  öfversättningar  blott  till  hufvudinneliållet 
och  med  något  förändrad  klädnad  ur  latinska  auklorer, 
hvilka  lärjungen  åter  sätter  på  latin  och  som  korrigeras 
med  jemförande  af  originalet.  Hit  höra  för  öfrigt  ele- 
menterna  af  logik  och  rhetorik.  I  .denna  klass  talas,  vid 
viss  plikt,  endast  latin  inom  skolan*  Apologisten  lär  quar- 
tanerna  räkna.  Kristendom,  skrifva  och  räkna  äro  läro- 
ämnen i  dennes  egen  klass,  i  hvilken  man  intages,  sedan 
de  lärostycken  blifvit  inhämtade,  som  för   nedersta   klas- 


^°)  Fängelsestraff  omlalas  flfveo  för  svårare  förbrytelser.    Jfr.   skol- 
lagen kap.  XVII.    ThyseUos,  1.1.  168. 
-    ^'}  Yersus  seu  8ententi«e  poelic». 

10 


U6 

sens  disciplar  äro  förskrifna.  Geografien  lärde  sig  Sven- 
skame  denua  tid  niarchei^ande,  och  historia  höUo  de  på 
att  göra.  Det  förekommer  ej  ett  ord  om  dessa  veten- 
jskaper  genom  hela  trivial-skoian.  Deremot  vilja  vi  anföra 
åtskilliga  minnesvärda  gnmdsattser  och  föreskrifter.  Der- 
ibland  märka  vi:  "Alt  skollärare  böra  vara  frie  från  an- 
dra  offentliga  befattningar,,  hvartill  räknas  prestgöromål 
och  konsistorialsaker:  att  kurserna  i  hvar  klass  böra  vara 
årUga,  med  årliga  flyttningar,  dock  ej  förr  än  hvar  och 
en  genomgått  klassens  änmen;  ovanliga  subjekter  må  flyt- 
tas före  tiden:  att  skolans  föremål  är  perilia  lingvarutn 
och  cogniiio  rerum  (språkförfarenhet  och  sakkunskap),  af 
hvilka  den  första  är  förnämligast  passande  för  unga  sin- 
nen, om  man  undantager  Kristendomens  kunskap,  hvil- 
ken  af  all  c6gai\io  rerum  är  för  hvarje  ålder  den  för- 
nämsta: aU  tre  hufvudspråk  böra  läras,  modersmdlei,  la- 
tin och  grekiska,  af  hvilka  latin  bör  inhämtas  jemte  mo- 
dersmålet, såsom  de  Romare,  heter  det,  lärde  grekiska 
jemte  sitt  modersmål;  och  bör  latinska  språket  synnerli- 
gen drifvas  för  dess  stora  nytta  både  i  studierna  och 
allmänna  lefvernet.  Man  ihogkommer,  att  det  ännu  var 
både  det  allmänna  lärda  och  det  diplomatiska  språket,  och 
att  här  är  fråga  om  en  tid,  då  det  hette  i  Aa:el  Oxen- 
stj ernås  kansU:  hvem,  som  tilltalar  Sverige  på  latin,  skall 
få  svar  på  latin,  men  alla  andra  spi*åk  besvarar  Sverige 
med  svenska.  Också  behandlades  latin  som  ett  lefvande 
språk.  Deraf  dess  tidiga,  läsande,  skrifvande  och  talande. 
Desse  gamle  svenske  latinare  togo  regeln  af  den,  som 
förer  gossen  i  vattnet  för  att  lära  honom  simma.  Om 
latinlärandet  säges  derföre  i  denna  skolordning:  en  i  la- 
tinen  rå  pilt  skall  ingalunda  föras  till  graumiatiska  reglor, 


447 

inuan  han  så  länge  hållit  på  med  expfikation,  att  han  af 
eget  föniuft  kan  förstå  hvad  en  grammatisk  regel  är.  I 
explikation  skall  ]äi*aren  föregå  med  klar  röst  öch  resolu- 
tion af  orden.  På  utanläsning  lägges  vigt,  emedan  den 
kostar  ungdomen  intet  och  emedan  man  blott  lär  så  myc- 
ket som  man  minnes  (tantum  pueri  scire  se  existiment, 
quantum  memoria  tenebunt).  Dock  fodras  till  ett  rått 
minne  äfven  förstånd  af  det  inlärda;  hvarföre  ännu  större  . 
vigt  lägges  på  en  grundligt  repetition.  En  läst  läxa  och 
ej  repeterad  är  såsom  ingen,  (Lectio  lecta  et  non  re- 
petita  est  quasi  nulla),  säges  det.  Repetitioner  föreskrif-  • 
vas  derföre  dagligen,  för  hvar  vecka,  för  hvar  månad. 
Månadsrepetitionema  skola  rektor  och  konrektor  bevista. 
Lärame  i  de  lägre  klasserna  må  imder  dessa  repetitioner 
taga  sig  till  hjelp  lärjungar  ur  de  högre.  Tertianer  äro 
repetitorer  i  första,  quartaner  i  andra  klassen,  och  delta 
går  i  tur.  Den  åriiga  skolexamen  hålles  inför  biskop  och 
consistoriales,  eller  pastor  och  skolans  inspektor,  der  ej 
biskops-säte  är.  Lärame  examinera  icke  sjelfva,  utan 
detta  bör  ske  af  denna  högre  •  auktoritet  På  ferier  är 
denna  skolordning  njugg.  Den  räknar  dem  från  d.  18 
December  till  den  18  Januari  om  vintern,  och  från  d. 
29  Jimi  till  d.  29  Juli  om  sommam. 

Om  gymnasierna  handlar  en  egen  afdelning.  Kor- 
tare, mindre  tillfredsställande;  liksom  det  i  allmänhet  är 
svårt  att  gifvä  nöjaktiga  föreskrifter  för  detta  medelting 
emellan  skola  och  akademi,  som  tillika  påminner  om  de 
fordna  collegia  canonicorum,  genom  sitt  sammanhang  med 
stiftsstyrelsen,  hvilket  hos  oss  slutligen  mest  bestämt  des- 
sa läroverks  karakter.  Ett  fullständigt  gymnasimn  bör 
hafva  sju  lektorer.    Theologus  primus  föreläser  Nov.  Te- 

10» 


US 

stamentuni,  Theologus  secundus  tlieologi  oeb  äfvea  .he«- 
breiska,  men  det  sista  endast  för  dem,  som  ämna  sig,  . 
blifva  prester.  Logicus  ^  physiais  fortsätter  den  i  sko- 
lan började  logiken^  skall  äfven  lösa  och  logice  resolvera  - 
femte  boken  af  Ciceros  Quaestiones  TuscidanaB  samt  nå- 
gon bok  af  Ciceros  OfOcia  jerate  Oratio  proManilio,  hvar- 
jemte  han  borde  föredraga  ett  kompendium  i  fysiken;  dock 
bör  han  i  synnerhet  hålla  sig  till  botanik,  någon  känne- 
dom af  meimiskokroppens  delar,  samt  råd  till  helsans  be- 
varande. EloquenticB  Leclor  eller  Rheior  skall  jemte  rhe- 
torik  första  året  läsa  orationer  ur  livius  och  Curtius,och 
det  andra  någon  af  Ciceros  orationer  m.  m. :  Hisloricus  f 
poet  a,  ena  året  Livius,  det  andra  Curtius  eller  Caesar, 
mest  med  afseende  på  Litinen,  men  dock  så,  att  någon 
historisk  kunskap  tillika-  vinnes.  AUmänna  historien  in- 
hämtas på  tabeller,  men  särskilt  4mdervisas  i  Disciplina 
cimlis  (samhälls-lära)  och  svenska  laqarnes  grund.  Den 
poetiska  kursen  är  ena  året  Virgilii  ekloger,  det  andra, 
3:dje  och  4:de  boken  af  Georgikerna.  Denne  lektor  skulle 
äfven  öfva  pglingame  i  .att  uppföra  latinska  komedier 
samt  att  skrifva  vers.  Grmcus  läser  Isocratis  orationer, 
Xenophons  Cyropasdi,  LucaB  Evangelium  och  Apostlager- 
ningar  samt,  om  tiden  sä  medgifver,  Plutarchus  de  in- 
stitutione  Puerorum.  Mathematicus  stiger  ej  tögre  än 
till  de  förnämsta  propositioner  i  första  boken  af  Euclides, 
vanlig  arithmetik  och  computus  ecclesiasticus.  Han  un- 
dervisar tillika  i  globlära  och  geografi.  —  Hvarje  lektor 
läser  två  timmar  dagligen.  Gymnasium  har  två  adjunk- 
ter, Nolarius  Consisiorii  och  Cantor.  Bägge  skola  vid 
tillfälle  vikariera  och  bjelpa  till  att  korrigera  scripta.  Gym- 
nasium bör  ha  fyra  klasser.     Undervisningen  i  skolan  och 


gymnasium  började  kl.  5  f.  m.  Lof  kl.  8 — 9.  Kl.  10 
•gick  man  i  kyrkan,  hvares^bön  under  ^dels  timme  hölls; 
kl.  12  sång.  Lof  kl.  2 — ^3;  kl.  5  slutades  öfningame. 
Det  disputerades  hvar  lördag.  Den  fattige,  som  ej  har  råd 
att  besöka  akademien,  må  vid  gymnasium  fullborda  sina 
studier.  En  läseordning  för  både  skola  och  gynuiasium 
är  bifogad,  samt  anvisning  till  skolböcker  gifveu.  Ingen 
lektor  fick  låsa  öfver  diktator,  utan  följa  boken.  Alla  sön- 
dagseftermiddagar höllos  på  gymnasierna  predikningar  af 
theologiaö  studipsi^^). 


Vi  anmärke  i  förbigående  att  Åbo  gymnasium  år  1640 
förvandlades  till  universitet  och  att  ett  gynmasium  s.  å. 
upprättades  i  Stockholm  (1668  flyttadt  till  Gefle).  Gym- 
nasium i  Götheborg  beviljades  1640,  och  blef  med  lära- 
re 'fullständigt  försedt  1648.  Skara  gymnasium  stiftades 
1641,  det  i  Wexjö  1643,  det  i  Hernösand  1648. 

Den  bekante  biskop  Gezelius  författade  en  skolord- 
ning, som  på  riksdagen  1682  för  Irivial-skoloma,  men 
ej  för  g)'mnasierna ,  gillades.  Såvidt  jag  vet  har  den  al- 
drig blifvit  tryckt,  ej  heller  åberopas  den  vid  de  skånska 
läroverken. 

Karl  XI:8  förordning  af  d.  31  Jan.  1693  angående 

Gymnasier  och  Skolor  i  Riket 
Denna  skolordning,  som  är  på  svenska,    likasom^  de 

följande,  och  särskilt  tryckt,  öfverensstämmer  hufvudsakli- 
gen  med  dr.  Kristinas,  men  synes  ännu   mera    än   denna 


•«)  Lilieralur-Bladet.  Vig.  af  E.  G.  Geyer  1838.  sidd.  100—104. 
Kalmar  och  Karlstads  skolor  blefro  gyiimasier  under  Kaii  XI.  Stockholms  nya 
gymnasimn  invigdes  1821 ;  Visby  gymnasiam  beviljadt  1819,  invigdes  1831. 


ibO 

harva  åsyftat  att  man  alltid  måtte  hafva  dem,  ^som  till 
åtskilliga  ämbeten  både  i  andeligit  och  verldsligit  stånd, 
kunde-  skicklige  och  beqväma  vara.^  Ynglingarne  skulle 
förnämligast  lära  sig  de  stycken,  ^som  i  det  allmänna  lef- 
vemet  och  i  dem  med  tiden  tillfallande  tjenster  kunde 
vara  gagnelige  och  anständige?  —  Läroämnena  utvidga- 
des med  kyrkohistoria  och  sedolära.  De  lärda  dcoloma 
voro  hufvudsakligen  enahanda  som  förut,  men  gymnasier- 
na blefvo  bestämdare  lämpade  till  prest-seminarier.  Hvar- 
je  lördagseftermiddag  borde  en  gynmasist  hålla,  i  när-  . 
varo  af  en  lektor  och  lärjungame,  en  kort  predikan, 
^den  han,  efter  Theologorum  anledning,  sammanskrifvit, 
och  de  efter  skärskådan  approberat"  '^De,  som  icke  de- 
sto större  lust  hade  till  studier,  och  icke  heller  dertiU 
synnerligen  faUne  funnos,  borde  tiUhällas  och  förmanas, 
bvar  efter  sin  bog  och  fallenhet,  antingen  till  krigstjen- 
sten,  köpenskap,  åkerbruk,  handtverk,  eller  andra  lofliga 
handteringar.^  Hvar  kunskaper  derlill  skulle  inhämtas, 
anvisades  dock  ej.  Endast  i  förbigående  namnes  apologi- 
sten. Lärame  ålades  i  de  lärda  skolorna  och  gymnasier- 
na, att  ^med  all  flit  tillhålla  Läijungame  att  från  första 
barndomen  tala  latin,  och  så  ofta  de  lämnades  ensamme 
i  skolan,  borde  någon  fliteligen  anteckna  dem,  som  af 
tresko  något  annat  talade  med  hvarannan  än  latin.^  Något 
bestänidt  stratT  var  dock  numera  ej  utsatt  å  en  sådan 
förbrytelse.  Skolan  indelades  i  5  klasser;  antalet  vid  gym- 
nasierna namnes  dock  ej^  Lektoreme  förblefvo  lika  män- 
ge  och  bibehöUo  hufvudsakligen  sanmia  befattningar.  Re- 
petitionsexamina af  lärame  anbefalltes  för  hvar  vecka;  och 
vid  begge  terminernas  slut  skulle  g)'mnasii  rektorn  och 
lektoreme  examinera  alla   klasserna   i   nedra   skolan,    och 


151 

om  förloppet  deraf  gifva  biskopen  underrätlelse  vid  års- 
examen.  Ferierna  som  i  dr.  Kristinas  skolordning  be- 
stämdes till  två  månader  om  året,  förlängdes  nu  till  un- 
gefär 3  månader,  utgörande  uemligen  6  veckor  om  vin- 
tern, från  St  Tliom»  dag  till  Kyndeiinässan,  och  6  vec- 
kor om  sommaren,  från  den  6:te  till  den  12:le  söndagen 
efter  Trinitatis,  då  ungdomen  iick  resa  hem  eller  annor- 
städes efter  sitt  underhåll  ^).     För  öfrigt  yttras  att   lek- 


''}  Oakladt  sbolordoingeos  upp^bara  stadgande  aU  ferierna  för  kela 
firet  skulle  utgöra  3  månader,  Ifirer  förhallandet  i  början  af  1700-talet 
Tarit  helt  annorlunda  vid  vissa  skfinska  skolor,  hvarest  ferierna  voro  be« 
tydligt  längre  än  lagen  föreskref.  Åtminstone  betygas  delta  ha  varit 
fallet  i  Landskrona.  På  begftran  at  skolans  inspektor  A.  i.  Slrelhovius 
inlflmnade  rektor  Wilborn  d.  13  Jan.' 1713  en  uppsatts  på  ferierna  vid 
skolan,  som  hflr  meddelas. 

''Ifr&n  Jul  till  KyndebmAssan  6  veckor. 

Dymbelveckan  1        " 

Påskveckan  i        " 

Gångv^ckan  1       " 

Veckorne  n&rmast  före  och  efter  Pingst  2       " 

Marknadsveckan  1        " 

A  Dominic.  Trinitatis  ad  XU  Dom.  post  Trinit.  6       " 

Före  Martini  dag  att  sjunga  öfver  2       " 

Dercfter  en  vecka  alt  samla  kornet  1       ^ 

Före  Julen  att  sjunga  öfver  3       " 

Summa  168  dagar. 
Utaf  öfrige  196  dagar  Sro  Söndagar  28      ^ 

Helge-  och  Bön-dagar  8       ^ 

Af  föregående  halfva  dagar  spillas  eflermiddaganie  18      " 

Apostiadagarne  4       ^ 

Onsdagar  28  halfva  dagar  14      " 

Summa  feriarum  242  ddgar. 
Äro  alluå  ungefAr  120  dagar  att  lAsa  uppå,  då   der    dock    aldrig   Idses 
förr  An  efler  bönestunderna  och  veckopredikniugarne,  som  stundom  in- 
tet Are  ute  förr  An  kl.  9. 

Joach.  Wilborn.'' 


152 

lorer  och  rektoi-er  heUl  borde  vara  af  det  slift/  i  hvU- 
ket  gymnasium  eller  skolorna  voro  belägna.  ^Säsom  Wi 
om  Biskopame  och  Superintendenterna,  desslikes  Gon- 
sistoriis  hafva  de  nådige  tankame,  att  de  bäst  känna  de 
personer  1  Stiftema,  som  till  Informatorer  uti  Gynmasier 
och  Skolorna  tjenligast  kunna  vara;  alltså  tilltro  Wi  dem* 
ock  i  Nåder,  att  de  inga  andre  Subjecter  oss  föreslå  och 
vid  handen  gifva,  än  dem  Wi  tryggeligen  med  Wåre  full- 
makter till  de  ledige  Lectorum  i  Gynmasiema  och  Recto- 
rum  i  Scholame  stallen  förse  kunne^  (Kap.  I  §  1)^). 

KoBgl.  Gymnasii  och  Schols-Ordningen  af  d.  4  Febr.  1724  ^'). 

Stiftsinlresset  framlyser  af  stadgandet  i  denna  skol- 
ordnings kap.  I  S  1,  ^att  inga  andra,  än  Stiftenes  barn, 
och  sådana  Änmen,  til  de  ledige  Lectoraten  och  Reotora- 
ten  förordnas,  som  äro  de  tjenligaste  subjecta,  och  ex 
professo  lagt  sig  på  de  vetenskaper,  som  samma  lediga 
Ämbete  fordrar."  Om  kolleger  namnes  ingenting.  Utnäm- 
ningen och  fullmakten  skulle  tillhöra  biskop  och  konsistorii- 
ledamöteme.  För  succession  till  bättre  löner  egde  lekto- 
reme  rättighet  att  oinbyta  en  lektion  mot  en  annan:  en 
åtgärd,  som  var  förkastad  genom  kongL  brefvet  af  d..  3 
Maj  1662,  hvarest  det  heter:  ''KongL  Mai:t  kan  ickepro- 
miscue  gilla  successorium  ordinem  i  Gymnasierna  —  sär- 


*^)  Jfr.  Beiankaode  af  Comiléo  till  öfverseende  af  RikeU  Allmflaoa 
IJndcrvisoingsTerk  i  Qoderd.  afgirvel  d.  20  Dec.  1828.  Stockholm  1829 ; 
4:o  sidd.  30-66. 

•*)  Trjckl  i  VVaUquisIs  Ecclesiaslique  Samlingar.  Wexiö  1790.  Fjcr- 
de  flockeu.  sidd.  462-537.  FörfaUarea  Jakob  Öhriing  var  lektor  i 
Westoräs. 


153 

^ 

deleis  för  den  confusion  och  inaequalitet,  som  derigenom 
sker  i  lectionenias  fördelning,  att  ofta  måste  en  sliga  till 
och  profitera  den  disciplin,  som  han  sjelf  intet  hafver  på- 
täokl,  mindre  gjort  sig  dertill  så  capabel,  som  Kongl 
JHaj:ts  tjenst  och  ungdomens  nytta  det  fordrar.'' 
'*'  Denna  skolordning  bibehöll  den  lärda  skolan  sådan 
hon  var,  äfven  i  anseende  till  prestbildningen.  De  all- 
männa läroämnena  ökades  dock  med  naturrätt  och  an- 
thropologi.  Åpologistens  eller  räknemästarens  klass  fick 
en  ökad  vigt;  der  skulle  de  undervisas,  ''som  icke  äma 
framgent  hälla  vid  studierna,  men  likväl  åstunda  lära  de 
åefa  nödiga  stycken."  Bland  nya  läroämnen  tillades  biblisk 
historia  och  geografi.  Skrifva  och  räkna  skulle  mera  afse 
det  praktiska  lefvernet;  lärjungame  borde  således  lära ''att 
copiera  och  sammansätta  Svenska  bref,  samt  inrätta  små 
räkningar  per  Debet  och  Credit.  Item,  lära  att  skrifva' 
quittencer,  obUgationer  med  mera  sådant;  hvarvid  de  må- 
ste vänjas  att  ackta  i  det  nogaste  en  rätt  orthographie, 
som  i  lika  måtto  bör  ske  i  'de  andre  Glassema."  (Kap. 
6  S  8). 

I  den  lärda  skolans  4:de  klass  "skola  Disciplame  till- 
hållas med  hvarannan  så  väl  som  med  sina  PraBceptorer, 
att  tala  Latin,  hvilken  öfning  sedermera  hela  Gymnasium 
igenom  fliteligen  yrkas,  men  at  begynna  härmed  i  de  ne- 
drigare Classerne,  är  mera  skadligt,  än  gagneiigt  för  ung- 
domen, emedan  deras  förråd  af  Latinska  glosor  och  orde- 
lag ännu  är  fattigt,  och  fördenskull  vänja  de  sig  vid  att 
vrida  och  vränga  Latinen  efter  modersmålets  art  och  egen- 
skap, hvilket  sedan  blifver  en  vane  hos  dem,  som  icke  så 
lätt  afklädes"  (Kap.  6  g  13).  —  Här  märkes  det  första 
aftagaudet  i  ifren  att  lära  latinska  språket,  ehuru  det  ännu 


154  • 

fordrades  af  gymnasisteme  att  skrifva  latiioåa  vers  (exer- 
citium  stili  ligati).     Kap.  7  $  4. 

Skolans  klasser  förminskades  till  4  och  lika  många 
skutte  vid  gymnasiet  finnas.  Repetitionsexamina  borde  hål- 
las  en  gång  i  veckan. 

Om  ferierna  stadgades  följande:  'Vacationes  Sollen- 
nes,  då  Ungdomen  allmänneligeu  har  frihet  att  resa  hem, 
eller  till  andra  orter,  där  de  kunna  förvärfva  sig  något 
underhåll,  til  nästkommande  Termin,  skola  tillåtas  2:ne 
gånger  om  året,  nämligen  om  vinteren  ifrån  Lucis  lid 
till  Kyndels-n^åsso  (13  Decemb. — 2  Febr.):  om  Somma- 
ren från  Jfohanuis  till  Bartholom»i  dag  (24  Juni — 24  Aug«) ; 
och  där  Synodus  eller  NundinaB  (prestmöte  eller  marknad) 
infalla  vid  begynnelsen  af  Terminen,  må  Discentes  hafva 
frihet  at  öfver  den  tiden  vara  hemma,  och  således  icke 
i  fåfänga  förtära  sin  mat  borta.  Vid  Påsk  och  Pinges 
uphöra  Lectioneme  och  Scholae-gängen  8  dagar  för  Hel- 
gen, och  begynnes  åter  Måpdagen  efter  Högtiden  ^J,  då 
Ungdomen  imedlertid  kan  öfverse  de  stycken,  som  före- 
satte varit,  så  ock  beqvämligen  anskaffa  hvad  för  dem  til 
vidare  uppehälle  tarfvas  (Kap.  13.  §S  1 — 2)."  Genom 
detta  stadgande  utgjorde  ferierna  för  hela  året  4^  månad. 

Sökänder  till  lektorat  och  adjunklur  vid  gymnasierna, 
samt  rektorat  och  konrektorat  vid  skolorna  skulle  gifva 
prof  pä  skicklighet  genom  disputation  pä  gymnasium  öf- 
ver theser  samt  genom  "Leclio  Cursoria''   (Kap.  1  $  2). 


**)  Au  läsaingen  filer  skuHe  begynnas  på  onBdagen  i  sjelfva  bög- 
tidsveckan,  stadgades  genom  kongl.  brefvet  af  d.  29  Nov.  1773,  som 
också  aflysle  flera  öfTerllödiga  lof-  och  ferie-dagar.  Jfr.  Wiiskman, 
Ecdcs.  Werk  933. 


•   1S5 

Om  gymnasii  odi  skqUärarnes  befordran  heter  det  (Kap. 
4  S  1):  ^Är  jämv&l  vår  nådige  vilje  och  befallning  att 
Biskopame  och  Gonsistorieme ,  låta  deras  befordran  vara 
sig  om  Iqertat,  så  at  de  i  rattan  tid,  åtminstone  inom 
sju  eller  åtta  år  blifva  utur  oket  släppte  och  försedde  med 
sådane  lagenheter  i  Stiftet,  som  kunjia  svara  emot  hvars 
och  ens  förtjenst,  emedan  et  år  uti  deras  trägna  och 
mödosamma  sysla,  bör  räknas  emot  en  annans  tvänne.^ 
Detta  är  grunden  för  den  dubbla  årsberäkning,  som  till- 
kommit lärame  vid  elemeutar-läro verken,  men  hvilken  ge- 
nom kongl.  brefvet  af  år  1842  förvandlats  till  l^-  år  för 
hvarje  kalenderår.  I  de  förra  skolordningame  bar  ingen- 
ting om  förökad  årsberäkning  varit  nämdt. 

Af  stadgandet  i  4:de  kap.  8  $:n  vill  det  synas,  att 
den  tiden  ej  alla  låsram  i  skolorna  varit  försedde  med 
eldstäder.  —  Lästimmame  voro:  kl.  6 — 8,  9 — 10  f.  m. 
samt  12 — 2  3 — 5  e.  m. 

Med  hänseende  till  den  gemensamma  bönen  före- 
skrefs,  att  först  en  psalm  skulle  sjungas,  ^b varpå  läses  i 
ordning  en  K.  Davids  Bot-Psalm,  med  hvilken  continueras 
3  eller  4  yeckor,  på  det  barnen  må  hafva  tid  att  väl 
lära  honom  utan  til;  sedan  andre  gudelige  böner;  ändte- 
ligen  sjunges  en  vers,  och  slutes  med  ett  Capitel  i  Bi- 
beln, hvilket  bör  läsas  ifrån  begynnelsen  til  ändan^  (Kap. 
6.  §6). 

Särskilda  föreskrifter  lämnas  om  hvad  i  hvar  klass 
på  hvar  tinune  bör  läsas,  äfvensom  anvisning  på  läro- 
böcker. I  l;a  klassen  skulle  således  läsas  Luthers  lilla 
kateches  med  några  af  Davids  kortaste  psalmer,  Cellarii 
grammatik  eller  Magister  Hesselii,  Svedbergs  Ludus  litte- 
rarius  minor,   Vocabulurium   eller   Erici    Schroderi   Index 


156    • 

Latiiio  Scandicus,  Corderi  cpDoquia,  lat.  deklinations-  och 
konjugations-tabeller,  "uppsatte  på  ScholsB-väggen  j''  lat 
glosor  och  fraser,  skrifning  af  lätla  themata;  slutligen 
pistolen  och  Evangelium,  som  Sön-  eller  Helgedagen 
efter  i  Kyrkan  infalla  at  förklaras."  I  2:a  klassen  fort- 
sattes detta,  hvartill  kom  biblisk  historia^ och  Synopsis 
Laurelii.  I  3:dje  klassen  skuHe  man  läsa:  Hnffenref- 
feri  Compendium  doctrinaB  coelestis,  eller  ett  utdrag  af 
Vandalinus,  Plioedri  FabulsB,  Erasmi  de  Givilitate  morum, 
Gom.  Nep.  Volum.  1.  Epistolarum  Ciceronis  selectarum 
a  Junio,  Gezelii  Grammatica  Grasca,  HatthaBi  Evang.  Stil- 
skrifning;  Pericopa  Evangelica  pä  latin;  lat  gramm.  '  I 
♦:de  eller  rektorsklassen  lästes  Haffenreffer  eller  Vandalin, 
Hilbners  korta  inledningar  till  Historien  och  Geografien, 
Phoedrus,  Justinus,  Matthaei  Evang.,  hvarvid  f^xicon  Pa- 
soris  begagnades;  Pericopa.  Evangelica  på  grekiska;  Gicero 
de  Aoiicitia  &  Senectute,  Epistolarum  Selectarum  vol.  H.dum, 
•  Oratio  pro  Archia  Poeta,  Gomelius  Nep.,  Virgilii  Eclogae; 
något  ur  Ovidius;  Elemenla  Rhetorica  Vossii,  Nucleus  Lo- 
gices  Ghristiani  Weisii;  lat  stilskrifning  och  gramm. 

Om  arithmetik,  ej  en  gång  i  enkla  tal,  geometri, 
eller  svensk  grammatik  namnes  ej  ett  ord* 

På  gymnasierna  lästes  hebreiska,  neml.  de  första  ka- 
pitlen af  Gcnesis;  såsom  hjelp  vid  resolutionen  skulle  Opitii 
Atrium  linguse  Sancts  begagnas.  Några  bibliska  böcker 
ur  Gamla  och  N.  Test  skulle  förklaras.  Vidare:  Benzelii 
Histor.  Eccles.,  Julius  Gacsar,  Livius:  2  böcker,  Ciceros 
Epistlar,  Oratt  select,  Curtius,  Ovidii  Metamorph.,  Virgilii 
i^Eneis,  Rydelii  Grammatista  philos..  Florns,  Juslinus,  Epi- 
lome  Jurisprudenti»  naturalis;  Compendium  Arithmetices, 
Uomputus  Ecclesiast  af   Billberg,  samt   dennes  ^  Eleraenta 


•  -157 

Geometrö,  geografi,  i  sypnerhet  den  gamla.  Lektorn  i 
matbematiken  skulle  jämväl  vara  ^förplicktad,  at  visa  sina 
Qisciplar,  om  Sommaren  ute  på  marken,  praxin  Geodeti- 
cam,  om  vinteren,  Constellationes ,  och  sådant  mera,  som 
til  Astronomien  länder^  (Kap.  7  $  6)^^J.  Logicus  skulle 
Usa  Chr.  Weigii  Logica,  Sviceri  Physica,  skaffa  sina  di- 
sdplar  ^notitiam  universtdissimorum  Terminorum  och  Abo- 
matum  Metapbysices  ;^  slutligen  ^borde  ban  gifva  sina  Di* 
seiplar  en  Seiograpbiam  PUlosopbiaB,  at  Ungdomen  må  fä 
en  tarfvelig  kunskap  om  Sectis  Philosopborum ;  alla  Par- 
tibus Pbilosopbia,  buru  de  bänga  tilbopå  med  bvar  an- 
nan; buruledes  den  ena  Disciplinen  beljenar  den  andra, 
samt  deras  råmärken,  bvarigenom  den  ena  skiljes  ifrån 
den  andra"  (Kap.  7  §  7). 

Lektorn  i  grekiskan  skulle  läsa  LucaB  Evang.  eller 
Apostlagemingar ,  de  lättaste  Isocratis  Orationer,  Plutar- 
cbus  de  institutione  Puerorum ,  någon  Homilia  af  Chryso- 
stomus  eUer  Basilius,  Aurea  Carmina  Pytbagorae  ocb  nå- 
got af.  Homeri  Ilias  eller  Hesiodus;"  men  för  all  ting  bör 
ban  uppmuntra  ocb  förmana  sina  Disciplar,  at  de  jämte 
bvad  de  böra  publice,  dageligen  läsa  något  uti  Novo  Te- 
stamento,  i  synnerbet  under  ferieme,  at  de  må  bafva 
igenomgådt  sit  Novura  Testamentum  GraBcura ,  förr  än  de 
skiljas  ifrån  Gyrahasium^  (Kap.  7  §  8).  — 

Föreläsning  i  skolorna  öfver  grundlagarne.  Händas- 
slöjder  mellan  låstimmarne.  Etter  denna  öfversigt  af  1 724 
års  skolordning  anmärke  vi,  att  enligt  Kongl.  Maj:ts  förordning 


«^)  Eul.  kougl.  brefvet  af  d.  9  Maj  1785  skulle  nämnde  lektor  äf- 
ven  öfva  ungdomen  tiU  antlflllande  af  meteorologiska  observationer. 
Jfr.  Wallquisl,  Eed.  SamL  2  Flock.  d:o  68. 


158   • 

af  cL  10  Febr.  1757  lärame  anbefalltes  i  gynumsienia 
och  skolor  äfven  läsa  öfver  regeriogsfonuen  och  med*» 
dela  ungdomen  ^gnmdelig  undervisning  uti  rikets  rege- 
ringssätt  och  fundaraentallagar^  ^j.  Märkvärdigt  före^ 
kommer  det  i  sanning  att  sådana  läroämnen  i  skolorna 
föreskrefvosl  Men  under  den  s.  k.  frihetstiden  var  noA 
angelägen  om  att  de  uppvexande  medborgame,  sä  tidigt 
som  möjligt,  skulle  inhämta  kännedom  om  statens  grund- 
lagar. Detta  står  öfverhufvud  i  samband  med  den  pa&da- 
gogiska  theori,  som  af  Locke  utvecklades.  I  öfverens- 
stämmelse  med  denna,  började  man  nu  äfven  hos  oss  att 


••)  Adolph  Fredriöh  &c.     \V&r  ynnest  &c. 

At  RikeU  Regerings  sAU  och  FundamenUle  Lagar  inlge  blifva  atte 
Wftre  trogne  Yndersfilare  och  RikeU  Inbyggare  lill  theras  rfilla  ionehlU 
kunnoge  och  noga  bekante,  pS  thet  hwar  och  en  ma  uti  mAjeligasle 
måtto  blifva  underrättad  om  sin  plikt  emot  Konung  och  Fädernesland, 
samt  ihe  wilkor  och  iheo  rätt  hvarjom  och  enom  tillkommer,  thet  anse 
Wi  med  Riksens  SlAnder  b&de  för  nödigt  och  högst  nyttigt. 

Till  befrämjande  hflraf,  och  at  Ungdomen,  sä  vAl  vid  högre  som  lä- 
gre Lflrosfllen,  må  handledas  till  en  rfllt  och  fullkomlig  kunskap  hfir* 
ationan,  hafvc  Wi,  förlhenskuU,  på  thet  sådant  utan  oy  lunga  för  Sta- 
ten må  kunna  verkställas,  uppå  Riksens  SlAnders  underd.  tillstyrkaade, 
i  Nåder  godt  funnit,  thet  en  af  Lectorerne  vid  hvart  Gymnasium,  samt 
Scbolffi-QiBtienterne  uti  the  större  Scholarne,  hvilkas  utnAmnande  och 
förordnande,  &  Eder  och  Scholaroes  Ephori  ankomma  må,  skal  förbin- 
das, at  grundeligen,  samt  efter  h?ars  och  ens  af  the  LArandes  begrep, 
undervisa  Vngdomen,  så  vaI  om  Rikels  nu  varande  Rcgcringssätl  och 
AllmAnna  eller  Fundament^le  Lagar,  som  om  the  öden  Riket  undergadt 
med  the  iherutinnan  tiiiiade  förAndringar.  II vilket  Wi  Eder  hArmed  liU 
underdånig  efterrAltelse  förslAndiga  welat.  Och  Wi  befalle  Eder  Gud 
AUsmAgtig  Nådeligen.  Stockholm  i  Råd-Cammaren  llicn  10  Febr.  1757. 
Adolph  Friedrich. 

Tiii  Consisiorieme  Arv.  Silfvcrschiöld. 

Anm.  Samma  dag  och  år  utkom  K.  M.ts  bref  angående  Rikets  fun- 
daroental-lagars  offentl.  uppläsande  å  predtkostolarne  på  de  mellan  pisk 
och  pingst  infallande  sön-  och  helge-dagar. 


159 

dumha  Större  uppmärksamhet  åt  den  fysiska  uppfostran, 
bvilket  till  en  del  fratnlyser  af  följande.  Den  1  Junii  1758 
föreståndigade  KoiigL  Mdj:t  konsistorimn  i  Lund  (likasom  pä 
andra  ställen),  "hurusom  H.  Kongl.  M:t  i  underdånighet  Mifvit 
vid  handen  gifvit,  thet  vid  Scholome  och  Gymnasieme^ 
Aola  vara  gängse  åtskilliga  sjukdomar,  som  förnemligast 
härröra  af  mycket  stillasittjande,^  till  förekommande  hvar^ 
af  Kongl.  Maj:t  anbefallte  konsistorium  "antyda  vederböran*- 
de,  att  tillhålla  och  upmuntra  ungdomen  vid  Gymnasier 
och  the  mindre  lärowärken,  att  emellan  the  vanliga  läse- 
timmarna,  bruka  sådana  handaslöjder,  som  bidraga  til 
slika  sjukdomars  utestångande,  och  efter  hvar  och  ens 
håg  och  böjelse,  kunna  vara  lempelige." 

Härom  aflät  konsistorium  d.    19    Julii    1758    skrif- 
vQlse  till  de  skånska  läroverken. 


Brytning  i  fråga  om  svenska  allmänna  läroverket. 
Vid  en  skildring  af  svenska  läroverks-frågans    utveckling, 
bör  här  nämnas  några  ord  om    den   brytning,    som   in- 
trädde   omkring    medlet    af   förra    århundradet.     Ett    af 
symptomema  till  densamma  var  de  nya  fordringar,   som 
staten  gjorde  i  af  seende   på   embetsmamiabildningeo.     Allt 
inäri(barare   hade   olägenheten   visat   sig   af  de   allmänna 
läroanstaltemas,  hufvudsakligast  på  prestbildningen  beräk- 
nade, gamla  skick.     Gustaf  Adolf  den  store  hade    ombil- 
dat  våra  läroverk  och  den  tiden  voro  theologi   och   latin 
det  förnämligaste  af  andlig  och  verldslig  lärdom.    I  sam- 
ma anda  är  Kristinas  skolordning.     Vid   medlet   af   förra 
århundradet  hade  dock  vetenskaperna  gått  långt  utom  kyr- 
kans område.    Tiderna  hade  också  i  annat  hänseende  för- 
ändrat sig :  de  gamla  sederna  brötos  och  en  våldsam  sön- 


1G0 

dring  af  sainliftilets  elementer  uppstod,  hvarigenom  syen- 
Aå  folket  kastades  umler  enväldet,  hvars  öfverdrift  gjor* 
de  slut  på  folkets  yttre  makt,  och  sedan  under  firiheten, 
hvilken  tärde  på  dess  inre  kraft  och  helsa.  Under  denna 
frihetstid,  var  Sverige,  ehuru  genom  Karl  XII  minskadt 
till  land  och  makt,  ännu  öfverfullt  pä  tjenster.  Embets- 
verken,  i  stallet  för  att  vara  organer,  började  nu  anse 
sig  för  ändamål,  och  hade  derföre  gema  velat  förvandla 
det  offentliga  läroverket  till  ett  slags  förberedande  embets- 
låda,  hvarest  åtminstone  gesällstycket  borde  presteras.  Delta 
var  upphofvet  till  de  vid  universiteten  införda  s.  k.  dtä- 
examina ,  hvilka  i  förening  med  de  många  andra  som  der 
kräfvas,  förorsakat  att  våra  högskolor  varit  nära  alt  för- 
vandlas till  blott  examenskommissioner,  af  hvilken  stora 
olägenliet  man  ännu  lider  och  hvarigenom  univemtelslä- 
råmes  krafter  alltmer  och  mer  tagits  i  anspråk.  —  Upp- 
foslrings-kommissionen  af  år  1750,  utgående  från  den 
grundsats  ,^^  alt  saimskyldiga  ändamålet  med  ett  Universi- 
tet är  Riksens  tjensieverk  j^  väckte  med  anledning  häraf 
det  förslag  att  lärare  och  läroämnen  borde  endast  klassi- 
ficeras och  lämpas  efter  tjensteverkens  mängd  och  be- 
skaffenhet De  nuvarande  4  fakulteterna  borde  altså  upp- 
lösas och  i  deras  ställe  sex  nya  (äfven  omfattande  krigs- 
vetenskaperna) ^)  upprättas.  Efter  denna  förvända  usigt  skulle 
universiteten  förvandlas  till  seminarier,  hvilkas  föremål, 
såsom  bekant,  är  att  förbereda  till  den  praktiska  verk- 
samheten. 

Projekt  till  en  förnyad  skolordning   af  är    1760. 
Samma  åiigtcr,  som  uttala   sig   i   bemälla    upprostrings- 


")  Jfr.  Geycr,  1.1.  ».  113—78. 


161 

komissionsförslag  ^m  universiteterna,  röja  sig  åfven  i  frå- 
ga om  elementarläroverken,  ehuru  dessa  sednare  mindre 
utgjorde  föremål  för  öfverläggningar.  Med  hänseende  till 
de  lägre  läroverken  behöfva  vi  blott  erinra  om  ''Project 
ta  en  förbättrad  och  förnyad  Förordning  lor  Scholar  och 
Gymnasier^  af  år  1760  '^).  I  kap.  6  §  1  stadgas  föl- 
jande: ''På  det,  til  Rikets  sannskyldiga  tjeust,  i  Trivial- 
Scholame  grund  må  kunna  läggas  för  alla  stånd  och  lef- 
nadssätt,  som  underbyggnad  af  studier  behöfva,  skola  der 
hädanefter  följande  vettenskaper  och  Läro-stycken  til  sine 
elemeuta  föreställas  och  läras :^  theologi,  sedolära,  na- 
turalhistoria,  fysik,  ekonomi,  arithmetik,  geometri,  hi- 
storia och  geografi  med  kort  begrepp  om  rikets  nuva- 
rande regeringssätt ,  modersmålets  grammatikaliska  talande 
och  skrifvande,  latin,  grekiska,  hebreiska,  bokhälleriet, 
efter  den  method  som  vid  rikets  kammarverk  brukas, 
^tom  detta,  bör  ock  Ungdomen  i  Scholame  ifrån  början 
gifvas  en  afskildring  och  underrättelse  om  de  förnämste 
och  allmännast  förekommande  tingy  göromål,  konster  och 
Däringssätt,  jemte  andre  märkvärdigheter  i  verlden,  så  at 
den  til  upmärksamhet  och  reflexion  öfver  hvad ,  som  före- 
kommer, i  tid  vänjes:  Och  kan  sådant  dels  af  en  här- 
till författad  tjenlig  Bok  med  Kopparstycken,  dels  ock  vid 
spatsergångar ,  naturaliers  demonstrerande,  verkstäders  be- 
sökande och  flere  sådane  tidsfördi*if  beqvämligen  verkstäl- 
las.^ Man  igenkänner  här  Lockes  och  filantropinistemes 
åsigter,  enligt  hvilka  uppfostrans  ändamål  vore  att  söka  i 
brukbarhet  för  verlden.   Enligt  Locke  s  grundsattser  bor- 


^®)  Tryckt  i  Modéés  samling  af  Publique   Handliogar,  Placater   &c. 
Tora.  VII.  sidd.  4991—5030. 

11 


162 

de  nemligen  barnen  lära,  hvad  de  kunna  som  män  be- 
gagna; i  synnerhet  skulle  man  utbilda  deras  praktiska  för<- 
stånd.  Vi  böra  särskilt  anmärka  att  deu  europeiska  kul- 
turen vid  medlet  af  förra  århundradet  fick  en  industriel 
rigtning,  hvilken  fordrade  realkunskaper.  Allt  detta  med- 
förde åter  att  skoldisciplinema  vid  denna  tid  förökades. 

Enär  dock  bemälta  projekterade  skolordning  aldrig 
blef  lag,  anse  vi  oss  ej  vidare  böra  redogöra  för  dess 
innehåll. 


KongL  Schols-Ordningen  af  d.  7  Dec.  1807^0. 

I  stället  för  det  fordna,  år  1807  upplösta,  kansli- 
kollegium, som  jemte  flera  andra  vigtiga  ämnen,  dittik 
haft  tillsynen  öfver  svenska  läroverken,  inrättades  d.  17 
Febr.  s.  å.  en  egen  styrelse,  under  nanm  af  Kanslers^ 
GiUe,  hvilket  uteslutande  skuDe  sysselsätta  sig  med  läro- 
verkens vård.  En  under  d.  17  Okt  1807  af  konungen 
stadfästad  instruktion  ålade  kanslersgillet  med  hänseende 
till  elementarläroverken  att  l:o)  i  nogaste  granskning  taga 
så  väl  då  gällande  skolordning  af  1724,  som  det  till  dess 
förbättrande  1760  af  uppfostringskommissionen  utarbetade 
projekt,  och  efter  inhämtad  fullkomlig  kännedom  om  hela 
svenska  läroverkets  tillstånd,  utarbeta  och  till  K.  Majits 
godkännande  i  underdånighet  uppgifva  ett  fömyadt  förslag 
till  en  efter  nuvarande  tids  kraf  lämpad  allmän  skolord- 
ning; 2:o)  tillse,  att  tjeldige  och  enahanda  skolböcker 
mäga  vid  alla  skolor  af  lika  beskaffenhet  antagas  och  föl- 
jas; 3:o)  att  de  skickligaste  lärare  ma  till  skolsysslor  till- 


1)  Tryckl  i  Slockholm  1808;  4:o,  63,  sidor. 


163 

sättas^;  4:o)  alt   en    lämplig    kontroll    må    erhållas    emot. 
omogna  och  okunniga  informatorer ,  och  slutligen  5:o)  att 
undei*visningssättet  tillika  med  den  dera  nödiga  tillsyn  brin- 
gas i  det  driftiga  och  uppmuntrande   skick ,    att   hvarken 
for  de  lärande  liden  fruktlöst  bortgår,   och  ej   heller    de 
lärare,,  som  utmärka  sig  genom  rättskaffens  nit  och  verk- 
samhet, må  dervid  sakna  en  välförtjent   belöning.     Kans- 
lersgillet  anmälte   i  underdånighet  d.  9   Mars    1803    att 
''jerate  de  trenrie  i  riket  varande  universiteter  de  på  kro- 
nans bekostnad  underhåUna    gymnasier,    samt    större   och 
mindre  skolor,  synas,  när  de  vinna  den  med  dem  tillär- 
nade  jemkning  och   förbättring,   lämna   tillräckligt   tillfälle 
för  en  ungdom,  som  ärnar  använda  sin  framtid   antingen 
i  presteståndet  eller  på   den    egentliga   lärdomsl)auan ,    att 
ernå  all  den  underbyggnad  och  slutligen  mognad  som  för 
dessa  tjenstemanna-  och  vetenskapsyrken  fordras ,  men  att 
det  aibnänna  deremot  saknar  någon  särskild  publik  anstalt 
till  uppfostran  och  handledning  för  borgaren,  näringsidka- 
ren och  andra  statens  medlemmar,   som,   utan   behof   af 
lärdomsinsigter ,  likväl  fordra  den   nödiga   forständsodling , 
hvarigenom  deras  danande  till  dygdiga  och  gagnande  med- 
borgare kan  blifva  säkert   och   påUtligt.^     Derpå   fastades 
särdeles  afseende  vid  utarbetandet  af  den  nya  skolordnin- 
gen ,  hvilket  arbete  anförtroddes  åt  rektorn  vid  Stockholms 
trivial-skola  Joh.  Murberg,   som   hade   varit   medarbetare 
uti  den  fordna  uppfostrings-kommissionen  och  i  dess  namn 
redan  1778  inlämnat  till    Gustaf  III   ett   förslag   till    en 
stadga  för  skolorna.     Om  hösten  1804  .började   han   att 
ånyo  genomse  den  gamla  skolordningen  af  1724  och   de 
till  kanslersgillet  inkomna  uppgifter  och  betänkanden,  men 
vid  sin  död  d.  27  Mars  1805  hade  han  blott  hunnit  full- 


164 

börda  de  7  första  kapitlen  af  förslag  till  nv  skolorining. 
Del  afbrulna  förslaget  fullföljdes  scdennera  af  ärkebiskop 
Lindblom  efter  den  anledning  den  gamla  skolordningens 
5  öfriga^  kapitel  gåfvo,  vann  konungens  stadfästelse  och 
blef  den  förnyade  skolordning,  som  d.  7  Dec.  1807  i 
Helsingborg  fick  dess  underskrift  att  pd  försök  gälla  un- 
der fem  år. 

Kanslersgillet  anmärker  sjelfl,  att  dess  jämkningar 
vid  detta  arbete  hufvudsakligen  bestå  deri:  l:o)  att  gifva 
offentliga  undervisningen,  hvilken  hittils  förnämligast  haft 
en  lUterår,  äfven  en  allmåni  medborgerlig  rigtning  till 
nytta  för  näringsstånden  genom  de  flera  läroämnen,  som 
åläggas  apologisten  och  den  aUmänna  förberedelse  trivial- 
skolans nedersta  klass  bör  gifva  all  ungdom ;  2:o)  att  ge- 
nom fordran  af  säkrare  kunskapsbetyg  och  aflagda  prof 
tillförlitligare  söka  utröna  de  till  skolsysslor  sökandes  skick- 
lighet; 3:o)  att  förskaffa  skolkollegeme  bättre  löner  ge- 
nom sjunde  lektionens  indragning  vid  gymnasierna  ]  4:o)  att 
förvandla  kathedralskolomas  apologist-  eller  räkneklass,  till 
en  litterat,  för  att  i  dessa  anstalter  kunna  gifva  ungdo- 
men en  fullständig  förberedelse  pä  universitetet,  samt5:o) 
att  utvidga  eforemes  magt  och  rättighet  vid  lärares  till- 
sättande "). 


^*)  Jfr.  Ofversigl  af  hvad  det  numera  vjpplösta  Kanslers-^iiUei 
ntråttat  för  vårt  Läroverk  ifrån  iSOi  till  1809,  (Broocmans,  Ma- 
gazia  för  Föräldrar  och  Lflrare.  I.  58—74,  129—143),  hvarifrSo  dessa 
uppgifter  ftro  håmlade. 

Till  ledamöter  i  kanslersgillet  förordnades  atlraförst  (d.  17  Febr. 
1801)  endast  rikets  trenne  akademi-kanslerer,  grefrarne  Axel  Ferseo, 
Karl  Axel  Wachtmeister  och  Karl  Adam  Wachtmeister.  Till  sekreterare 
mnfimndes  kanslir&det  C.  G.  KökeriU.  Gillets  ledamöter  förstärktes  d« 
27  Okt.  s.  fi.  med  Greifivalds  akadcmikansler,  erkebiskop  ? .  Troil,  kansli- 


165 

Bnligt  skolerdningo)  af  är  1807  borde  vid  elemen- 
tar-Iårorerken^tiHfäfle  gifvas,  icke  allenast  til  den  under- 
visning,  som  är  nödig  för  Ynglingar,  hvilka  ämna  sig  til 
egenteligen  lärda  yrken,  och  til  inhemtande  af  de  kun- 
skapsgrunder ,  som  äro  behöfliga  för  dem,  hvilka  i  Em- 
betsmaima-vägen  vilja  söka  sin  ^fortkomst,  utan  äfven  för 
dem,  som  i  näringarna  vilja  ingå.^  (Kap.  6  §  1).  Här 
se  vi  -således  for  första  gången  undervisning  för  de  sist- 
nämda  af  stativ  erkännas,  ej  blott  såsom  ett  bihang  till 
skolan,  utan  såsom  en  integrerande  del  af  densamma. 
Vi  se  att  de  filantropinska  idéerna  utöfvade  inflytande 
på  skolundervisningen  äfven  hos  oss.  I -hufvudsaken  för- 
blefvo  de  lärda  skolorna  desanuna  som  tillförne.  Några 
predikoöfningar  af  gymnasisteme  omtalas  dock  ej.  Med  hän- 
seende till  läroämnen  tillkommo  Sveriges  statskunskap,  ty- 
.  ska  och  franska  språken  samt  naturalhistoria.    Apologist-- 


rldea  G.  J.  Ädlerbeth  och  S.  Rosenhane  samt  öfverhofpredikanten  M. 
Lehaherg,  af  hvilka  de  trenne  sistnAmde  förordnades,  alt  till  Ärendenas 
beredning  och  utarbetning,  jemte  sekreteraren,  utgöra  eU  sArskilt  ut- 
skott. Till  korrespondenter  i  landsorterna  kallade  gillet  i  början  af 
'  1802  kanslirådet  Schönberg,  professorerne  Neikter,  Tingstadius,  Porthan 
och  Lundblad  samt  akademi-sekreteraren  WShlin.  Grefre  Joh.  Gabr. 
Oxenstjerna  förordnades  d.  6  Apr.  1802  och  rektor  Joh.  Murberg  samt 
domprosten  E.  Walter  1804  till  medlemmar  af  kanslersgillet. 

D.  7  Junii  1802  föreslogs  i  uqderd.  att  en  profession  för  pedagogik 
och  didaktik  ?id  hvaije  af  vira  universiteter  m&tte  inrflltas.  Anslag  till 
en  sådan  lärostol  saknades,  men  filosofie  professorerne  M,  Fremline  i 
Lund  och  D.  Boethius  i  Upsala  samt  bibliothekarien  J.  Bonsdorff  i  Åbo 
åtogo  sig  att,  jemte  innehafvande  befattningar,  Afven  föreläsa  i  uppfo- 
Btringsvetenskapen.  FörelAsningarne  i  Lund  börjades  redan  hösttermi- 
nen 1802  och  i  Upsala  och  Abo  följande  året.  Äfven  utgafs  en  kongl. 
förordning,  hvilken  ålade  hvarje  student,  som  i  framtiden  TiUe  blifva 
informator,  att,  innan  han  finge  befatta  sig  med  barns  undervisning,  vid 
universiteten  taga  examen  i  piedagogik  och  didaktik. 


166 

IdasMen  och  alla   smärre   på   statens   bekostnad  iBfättade 
stadsskoloma  med  2:ne  eller  Srne  lärare  skufle  hädanefter 
^1  synnerhet  lämpas  till  deras   gagn,   som   änma   sig   lill 
Näringsidkare,  och  i  följe  deraf  samma  lagar  för  mider- 
visningen  i  dem  gälla,  som  för  ApoIogLst-Classen   i   Tri- 
vial-Scholome.''    (Kap.  6  §  2).    De  förut  anbeMda  läro- 
änmena   uti]  apologist-klassen   stegrades.     I   räkaekonsten 
borde  läras  regula  di  tri  och  arithmetiska   undervisnmgen 
fullföljas  i  sin  för  näringsidkare  nödvändigaste  tillämpning. 
De  mera  försigkomne  skulle  i   skrifvande    öfvas  med  att 
författa  bref,    berättelser,    förskrifhingar ,   attester   o.   d., 
som  i  aUmänna  lefnaden  vanligast  förefaller.    Af  np  äm- 
nen tillades  det  ehklasle  af  geometri  och  mekanik  till  prak* 
tiskt  bruk  för  de  mera  försigkomne,  historisk  kunskap  om 
de  allmännast  förekonunande  fenomener  i  naturen  och  deras 
förklaring,  samt  moderna  språken,  förnämligast  tyskan^}* 
Gymnasierna  indelades  i  4  klasser.    Lektoremes  an- 
tal förminskades  till  6.     Den  första  af  skolans  4   klasser 
borde  vara  förberedande  för  alla   skolpiltar,   i   hvad   väg 
de  söka  undervisning  ifrån  hvilken   klass   de,   som   änma^ 
sig  åt  litterära  yrken,  i  .vanlig  ordmng  uppflyttas    till   de 
i  trivialskolorna  befintliga   öfriga   klasser;   men   de   åter, 
som  vilja  förvärfva   sig   i   näringame   nyttiga   kunskaper, 
ingå  i  deii  för  dessa  egenteligen  bestämda  apologist-klas- 
sen.   (Kap.  6  §  1).     Angående  sistnämnda  apologistfclass 
stadgades  att  dess  lärjungar  skulle  läsa  katechesen  gemen* 
samt  med  den  andra  klassen   och   de   mera  försigkonme 
tillsammans   med   lärjungame   i   rektors-klass.     Likaledes 
förordnades  att   de   mera   försigkomne   i   apologistklassen 


''*)  Geyer,  LiUeratur-Biadet  1838  i.  179. 


467 

borde  uli  historia,  geografi,  geometri,  mekanik,  natm*- 
historia  och  lefvande  språk  åtnjuta  undervisning  gemen- 
samt med  den  öfriga  ungdomen  i  skolan  och  gymnasiet 
(Kap.  6  §  10):  ett.  förträffligt  stadgande,  hvilket  dock  i 
vår  nu  gällande  skolordning  blifvit  borttaget  Skolord- 
ningen af  1807  stadgade  vidare  att  "vid  Gynmasierna  hä- 
danefter icke,  som  vanligt  varit,  Lectionerna,  utan  en- 
dast Lectoremes  löner  skola  vara  ombythga."     (Kap.    1- 

8  ♦). 

Lästimmame  voro  kL  7 — 9,  10 — 12  f.  m.  samt 
kl.  2 — 5,  eller  den  mörkare  tiden  kL  1 — 4  e.  m.  — 
Sista  veckan  i  hvarje  månad  skulle  repetition  i  hvar  klass 
anställas.  Om  ferierna  föreskrefs  att  vid  påsk  och  pingst 
lektionerna  och  skolgången  skulle  upphöra  tre  dagar  före 
helgen  och  begynna  åter  med  femte  dagen  af  helgen  eller 
thorsdagen.  ''Vacationes  solennes"  tilläts  tvenne  gånger 
om  året:  om  vintern  från  Luci»  tid  till  kyndelsmessa , 
och  om  sommaren  frän  Johannis  tiD  Bartholomaei  dag. 
Inföll  vid  terminens  början  prestmöte  eller  marknad,  fick 
^amlingstiden  derefter  utsättas. 


KongL  Schols-Ordningen  af  d.  16  Deo.  1820. 

Sedan  de  nämnda. 5  profåreu  gått  till  ända,  förord- 
nade Kongl.  Maj:t  1812  en  uppfostrings-kommité,  hvil- 
ken,  efter  sorgfällig  gransknmg  af  1807  års  skolordning, 
skulle  föreslå  en  ny,  lämpad  ''efter  tidehvarfvets  kraf  och 
fosterlandets  sanna  behof.''  Ett  underd.  förslag  blef  först 
den  8  Apr.  1817  färdigt,  men  underkastades  omarbet- 
ning, på  grund  af  inkomna  anmärkningar  dels  från  pre- 
steståndets  ecclesiaslik-utskott   vid   riksdagen    1818,   dels 


468 

frän  andra  håll;  hvarefter  det  stadfåstades  och  utgör  deu 
nu  gällande  skol-ordningen  af  d.  16  Dec.  1820. 

Härigenom  stadgades  all  franska  och  tyska  språkeD 
borde  vara  bestämda  undervisningsämnen,  h vartill  lades, 
gymnastik  och  instrumental-musik  samt  tillfälle  alt  få  lära 
teckning.  Apologist-klassen  utvidgades  till  särskilda  Ap(H 
logist-skolor  af  2  till  3  klasser,  hvari  skulle  läras:  kri^ 
slendom,  mathematik,  historia,  geografi,  åtföljd  af  ele- 
mentarkunsks^  i  naturens  alster  och  allmänna  fenomen-, 
hufvudbegreppen  af  Sveriges  lag-  och  statskunskap,  åtföl- 
jande svenska  historien,  svenska  språkets  rättskrifnuig , 
jemte  franska  och  tyska,  från  hvilka  begge  sistnämnda 
befrielse  dock  kunde  lämnas. 

Bland  öfningar  nämnas  välskrifning,  musik  och  gymna- 
stik;  de  båda  seduare  så  vidt  omslåndighetema  det  medgåfve. 
Innehållet  af  nu  gällande  skolordning  är  så  aUmänt 
bekant,  att  en  framstäUning  deraf  kan  anses  vara  mindre 
behöiiig.  Vi  anmärke  blott  att  den  förening  af  båda  bild- 
ningsliniema  både  i  sakkunskaper  och  lefvande  språk,  som 
i  1807  års  skolordning  var  anbefalld,  upphäfdes  i  den  af 
1820.  Uppfostringskomiteen  förmenade  nemligcn  att  ^lär- 
domsskolan  borde  återföras  till  den  grundliga  byggnad, 
ordning  och  undervisningsmelhod,  hvilka  i  äldre  skolord- 
ningar, särdeles  den  af  1649,  funnos  iakttagne,"  hvadan 
de  Ifrågavarande  bildningsliniema  afsöndrades  till  särskilda 
skolor.  Derigenom.  åsyftades  att  ''uppdraga  en  bestämd 
gräns  emellan  de  skolor,  som  äro  ämnade  att  dana  ve- 
tenskapsldkare ,  och  Ijenstemän,  hvilkas  end)eten  fordra 
vetenskaplig  bildning,  och  dem,  i  hvilka  ungdomen  skall 
uppfostras  till  sädana  yrken,  som  med  vetenskaperna  icke 
^tå  i  något  egentligt  samband.^  Ehuru  ifrågavarande  skol- 


469 

bg  erkänner  di^  grundsattam  atl  sUiens  offentfigä  läro- 
verk ej  blott  skuUe  utgöra  embetsmanpaskolor ,  Qtan.  ode 
oationliga  bildnirjgsanstalter ,  så  skildes ,  såsom  man  v«t , 
det  sednare  ändamålet  skarpt  Mn  det  förr&,  hvarjemte 
man  äfven  måste  medgifva  att  de  inrättade  apologjstr  eller 
borgareskoloma  öfverhufvud  ej  uppfylla  den  dermed  åsyf- 
tade afsigten.  — *  ]9en  allmänna  uppfostran  hos*  oss  ^fser  i 
allmänhet  blott  embetsmannabildning.  * 

Reda(^  1823  yrkade  riksens  stän4iBr  ^nti*äget  på  en 
noggrann  och  allvariig  revision  af  hela  rikets  läroverk^ 
hvilka  borde  sältas  i  närmare  vexelverkan  med  nationen  * 
och  i  tillstånd  att  derpå  kunna  visa  ett  större  inflytande, 
och  ej  förblifva  en  isolerad ,  inflytelselö^  och  i  sina/  verk- 
ningar för  Utet  fruktbar  anstalt  i  staten.  Med  anled- 
ning häraf  anbefallte  K.  Maj:t  1825  44  ^^^  ^^  1^^^' 
mité,  under  ledning  af  dåvarande  Kronprinsen,  vår  nu- 
varande Konung,  i  ett  sanunanhang  skulle  granska  till- 
ståndet af  rikets  allmänna  uppfostringsverk  och  dervid 
föreslå  de  nödiga  förbättringame.  I  kommitéens  d  2Q 
Dec.  1898  afgifna  underd.  betänkande  tillstyrkte  dessplu- 
ralitet  att  ^vid  elementarläroverken  böra  tvänne  bildnings- 
linier  finnas:  en  för  klassiska  språkens  litteratur,  i  före- 
nmg  med  den  moderna;  och  en  för  den  sednare,  skild 
från  den  klassiska;  dock  så,  att  resdkunskapema  drifvas 
lika  på  bägge  bildningsliniema.^  En  ny  Elementar-Skola, 
enligt  dessa  gnmdsattser,  inrättades  1828  på  prof  i  huf- 
vudstaden;  den  undantogs  från  nu  gällande  skolordning  och 
erhöll  sin  del  i  det  anslag,  som  vid  1828  års  riksdag 
beviljades  åt  rikets   undervisningsverk^^).     Enligt   kommi- 


*)  Nya  Elementar-Skolaiu  andel  Mef  6,800  Rdr  B:Co,  af  de  42,000 


170 

iéens  förslag  infdrdes  mider  Aret  1881  fid  omverBitetrii 
deo  fötindring  att  studentexamen  kan  faga^  antingen  med 
eller  utan  de  ganda  språken  och  en  IjlLa  summa  af  b€>* 
tyg  £6  adpröbaiur)  .bestämdes  för  giltigbeten  af  all  stu- 
dentexamen. 

Utom  bemfilta  kommité  hafva  trenne  revisioner  ytter-  , 
ligare  granskat  våra  läroverks  beskaffenhet ,  neml.  den  för- 
ista  är  1824,  den  andra  är  1833  och  den  tredje  år  1845. 

Vid  riksmötet  år  184fi  ingingo  trenne  sfand,  Adel, 
Borgare  och  Bönder  till  K.  M:t  med  underd.  anhållan  ^att 
nuvarande  apologist-  och  lärdoms-skda  samt  gymnasium 
mätte  komma  att  utgöra  en  enda  fullständigt  sanunanhän- 
gande  skola  med  tvenne  bildningslinier.^ 

Vid  nu  pågående  riksdag  är  af  Kongl.  Majit  förslag 
väckt  till  skolomas  reorganisation  samt  löneförbättring  för 
lärame ,  men  härom  skola  vi  i  slutet  af  denna  skrift  när- 
mare tala.  Vi  tiUägga  nu  blott  att  K.  H:t,  med  hänse- 
ende till  den  föreslagna  ombildningen  af  skolväsendet ,  d.  9 
Nov.  1847  i  nåder  stadgat  att  intilldess  annorlunda  för- 
ordnas, en  hvar,  som  till  lärarebefattning  utnämnes,  en- 
dast skall  erhålla  förordnande  å  sin  tjenst,  med  rättighet 
att  tills  vidare  komma  i  åtnjutande  af  dermed  förlade 
förmoner.  Då  med  anledning  af  nämnda  nåd.  stadgande 
konsistorium  i  Linköping  uti  en  till  K.  M:t  aflåten  skrif- 
velse  fönnält  sig  befara  en  temporär  olägenhet  iör  läro- 
verken blilva  en  följd  af  denna  föreskrift ,  enär  hvarje  re- 
dan befuUmägtigad  skollärare  antingen  skaH  se  sig  stängd 
från  vidare  befordran  inom  läroverket,   eller   ock   nödgas 


R:dr  B:ko,  lom  då  för  rikeU  elemeotar-IflroTerk  bestämdes  och  vid  1834 
In  riksdag  sSsoid  besUodigt  vardt  TastslAldt. 


171 

utbyta  sin  säkra  ställiuDg,  ^mm  med  fullmakt  försedd 
tjensteman,  mot  en  för  tillfället  förmonligare  plats,  men 
från  hvilken  han  katt  blifva  skild ,  så  snart  läroverksrefor-* 
men  det  fordrar;  —  resolverade  K.  Mit  d.  21  Januari 
1848  att  hvarje  med^  fullmakt  försedd  ordinarie  lärare 
vid  elementarläroverken,  om  han  till  en  annan  tjenst  vid 
s^daiit  l&roveriiL  förordnas  och  förordnandet  sedeoäera,  i 
följd  af  en  blifvsinde  reglering  af  läroverken,  upphör,  är 
berättigad  att,  derest  han  så  äskar,  återgå  till  den  be^ 
ställning  vid  berörda  läroverk ,  han  vid  förordnandets  ^mot^- 
tagande  innehade,  med  bibehållande  af  alla  de  19rmonei*, 
som  tillhöra  samma  beställning,  å  hvilken  han*  sednast 
érbMlitfiiUmakt 


Kap.  X# 

L&ijtbiganiei  stållnmg  i  skolonia  vid  mediot  af 
förra  århimdradeL 

Um  detta  ämne  erhålla  vi  upplysande  och  intressanta  un- 
derrättelser i  Sam.  Ödmanns  flågkomster  från  Hembygden 
och  Skolan,  författaren  afser  visserligen  pied  sin  skil- 
dring blott  läroverket  i  Vexjö,  men  samma  förhållande  ^- 
de  i  aUmä^et  rum  pä  mänga  andra  ställen  inom  fäder^ 
neslandet 

Vi  meddela  här  ett  utdrag. 

I  ett  stort  mm  församlades  alla  fyra  klasserna  på 
en  gång,  hvarvid  under  läsningen  ett  så  förfärligt  bul- 
ler uppstod,  alt  aldrig  på  någon  den  stormigaste  socken- 
stämma eller  på  den  liderligaste  krog,  värre  oväsende 
kunde  höras.  Fyra  gossar,  som  för  att  höras  under 
denna  symfoni  nödgades  skrika  med  full  hals,  och  fyra 
koUeger,  som  rättade  med  Uka  dundrande  stämma,  samt 
ständig  interfoliering  med  risslag,  gråt  och  mycken  skrän, 
gjorde  att  den,  som  stod  i  dörren,  icke  kunde  urskilja 
något  ord,  utan  trodde  sig  vara  stadd  i  en  dröm,  der 
allt  blandades  med  jänmier  och  oreda :  latin ,  kateches , 
glosor  och  stryk.  —  Rector  schote  var  det  stora  hjul, 
som  dref  allt  i  denna  republik  af  150 — 200  lärjungar, 
men  kuggame  voro  mångfaldiga  och  konstigt  sammansatta. 
Dessa  kuggar  bestodo  af  skolans   functionarii ,   till   hvilka 


173  . 

leke  larame  hörde,  utan  blott  skolans  gossar.  ^Mst  r^- 
tor,  som  var  summas  imperans,  kallades  första  embets- 
nodnnen  notarius  sch^Ids.  JDetta  \jgtiga  kaU^.tillbörde  be- 
ständigt den  pgling,  som  innehade  första  rummet  i  öfra 
ringen  eller  öfra .  afdebingen  i  rektorsldass.  Genom  nåmn- 
da  yngliqg  emanerade  rektors  bud ;  han  var  skolans  vUe 
president.  Hvarje  lördagsmorgon  uppsatte  han  en  JisCa 
pä  den  ingående  veckans  functionarii  och  det  egenmågtigt. 
Genom  honom  verkställdes  alla  anstalter.  Han  njöt  ock 
för  sin  möda  särskilt  4  daler  s:mt  i  terminen  frän  sockne- 
gångsmedlen. 

Näst  honom  var  en  ansenlig  embetsman,  som-kalla- 
des  claviger  et  effundens  preces.  Detta  var  hela  titek: 
man  sade  dock  vanligen  blott  claviger.  Dervid  tänker 
man  sig  förmodligen  en ,  som  har  skolans  nycklar  i  vård. 
Men  honom  betroddes  dock  blott  en  enda,  nemligen  till 
ett  i  förstugan  stående  skåp ,  hvaruti  alla  skolans  ris  för- 
varades. Honom  ålåg,  att  för  hvarje  tinmie,  då  läraine 
ingingo  i  sina  klasser,  följa  dem  med  ett  ris  pro  perso*- 
na,  samt  efter  lektion  återhämta  och  inläsa- risen  i  sitt 
skåp.  Med  demia  skattmästaresyssla  hade  man  förenat 
skyldigheten  att  hälla  bön  för  hela  skolan.  Dessa  böner 
messades  såsom  i  en  kyrka.  Embetet  var  ambulatoriskt 
och  ömsades  hvarje  lördag. 

Af  öfra  ringen  utnämndes  hvarje  lördag  2  officiarii, 
som  kallades  notatores  scholte.  Deras  syssla  var  et(  fi- 
skalat öfver  djeknames  förhållande  i  stor-skolan,  medan 
larame  samlades  i  förstugan  och  samtalade  om  tidens 
händelser,  avisor,  m.  m.  —  Från  nedra  ringen  tillsattes 
2,  som  kallades  notatores  in  templo.  Dem  ålåg,  att  fi- 
skaliter anteckna  de   gossar,   som  försunmiade   gudstjen- 


174 

sterna  öcIl  böQStundema  eller  i  kyrkan  begingo  jpågön 
oordning.  För  att  bevisa  sin  talan,  utvalde  de  2  testes, 
som  •  bevitlnf^e  käron|åien.  Detta  val  berodde  af  dem 
sjeifva.  Hvarje  notator  hade  sina  vissa  klasser  att  beva- 
ka, och  en  testis  på  bvardera  sidan. 

Öfre  Uxans  eller  öfversta  kollega-klassens  gororaål 
var  att  hafva  skolrunmiens  nycklar,  öppna  och  läsa  dur- 
rama, samt  tiUskrufva  och  öppna  fönsterluckorna.  Två 
sådana  tillsattes  hvarje  lördag,  under  titel  af  observatör es 
fenestrarum. 

Mellan-lexan  (näst  öfversta  kollega-klassen)  och 
apologist-klassen  hade  den  funktionen  att  hvarje  lördag 
göra  nya  ris.  Dessa  embetsmän  kallades  virgas  cwdeti" 
tes.  De  af  mellanlexan^  såsom  yngre,  voro  liandtlangare 
och  anskaffade  spön.  De  andra  komponerade  dessa  spön 
efter  viss  föreskrift:  fyra  gossar,  2  af  bvardera  klas- 
sen, förordnades  härtill  Riset  borde  vara  6  quarter 
långt,  bestå  af  7  spön,  som  i  en  vidjekrans  korsvis  in- 
stuckos,  att  utgöra  en  klump,  hvarefter  de  flätades  och, 
14-  qvarter  från  lilländan,  sanunanbundos  med  en  träd. 
Resten  var  då  blott  det  finare  riset  Dessa  ris  kostade 
nejden  omkring  staden  minst  3000  unga  björktelningar 
om  året.  Risen  inlänmades  lördagsaftonen  och  approbe- 
rades  af  claviger. 

På  nedra  lexans  och  tampens  (de  båda  lägsta 
kollega-klassemes)  lott  föll,  att  sopa  skolan.  Deras  titel 
var  scholam  scopis  mundanies.  Dertill  utnämndes  4. 
Man  såg  der  hederliga  mäns  barn  ofta  af  lika  längd  med 
qvasten  tillbringa  lördagseftermiddagen  med  sopning. 

Så  gick  hela  ini^ttning^  jemt  och  oupphörligt  så- 
som ett  qvanihjul. 


175 

Om  lördagsförmiddagen  hölis  ett  sammanträde  kl.  10^ 
Då  midersöktes  och  straffades  hela  veckans  brottmål.  Här 
är  af  nöden  att  beskrifva  skolans  straflhalL  Tre  sl^rg 
med  risets  klump  utanpå  skinnbyxorna  kallades  5/i/^  Fem 
slag  ludlades  dubbel  stut.  Man  indrog  såsom  rabbineme 
ett  slag. lid  Yördubblingen.  Tre  slag  med  rieets  lilla  än- 
da på  bara  kroppen  kallades  vdt  stui.  Ett  slag  pä  axeln, 
sä  att  det  mjuka  risets  klump  föll  utåt  ryggen,  kaUades 
ryggslag.  De  slag,  som  med  risets  lilla  ända  gåfvos  of- 
van  på  bara  handen,  ktdlades  plaggor.  De  åtföljdes  all- 
tid partals  och  fingo  nanm  af  handskar.  Alla  dessa  di- 
stinktioner voro  noga  kände  af  ungdomen  och  ofta  m- 
tryckte  af  erfarenheten. 

Lördags-sammanträdet  anfördes  af  rektor  och  kalla- 
des stutamöte.  Ett  expressivt  namn.  De  samlade  gos- 
sarna, som  visste  sig  stå  på  fiskalemes  listor,  infunno  sig 
modfäOda  och  bolfärdige.  I  det  ögonblick,  då  rektorn 
inträdde,  instämde  hela  ungdomen  och  söng  miskundeUg 
Gud,  lät  nådens  sol  upprinna.  Medan  versen  söngs, 
uppträdde  rektor  i  kathedem.  Sedan  föUo  alla  på  knä 
och  claviger  messade  utur  ps.  104:  Du  upplåter  din 
ande,  så  varda  de  skapade.  Hela  ungdomen  svarade  i 
samma  ton:  Och  du  förnyar  jordens  ansigte.  Sedan 
fortfor  claviger:  Låter  oss  bedja,  samt  söng  en  lång 
bön  tillika  med  välsignelsen.  Efter  denna  besynnerliga  för- 
beredelse, befallte  rektor  ris,  dem  claviger  inbar.  Emel- 
lertid uppläste  notarius  sin  tabula  eller  förteckning  på 
den  ingående  veckans  funktionarier.  Hvar  och  en  gaf  då 
noga  akt  på  sin  nya  bestäUning.  Omsider  framgåfvo  no- 
tatores sina  Ustor.  De  borde  skrifvas  på  vikna  ark  in 
folio.     För  hvarje  brottslig  stod  ett  nummer,   som   till- 


<76 

lännagaf  hanä  klass.  Dessa  listor,  voro  systemaiiskt  för- 
fattade under  vissa  rubriker:  absentes ,  sttepentes^  la- 
f ventes ,  riderUes,  ja  ock  pedentes.  De  anklagade  upp- 
ropades^ ransakning  anställdes,  vittnen  hördes  och  stun- 
dom jälvades;  men  slutet  var  gemenligeu  risets  å(g9rd. 
Hvart  och  ett  brott  hade  sitt  straff  efter  *  slol^  miss- 
gemingsbalk;  stundom  modererades  de  pro  re  nata.  Hen 
den  våta  stulen  var  förenad  med  ignominia  odi  meren- 
dels med  relegation. 

Utom  allt  delta  hade  skolan  ett  straff,  som  kalla- 
des: bära  klumpen.  Det  gafs  för  grofva  förseelser.  En 
stor  klump  af  masur  var  fästad  i  en.  jemkedja,  som  af 
rektor  med  hänglås  sattes  omkring  smalbenet  Kedjan 
var  sä  läng,  att  klumpen  kunde  beqvämligt  bäras  pä  ar- 
men. Klumpen  bars  flera  dagar,  efter  brottets  storleL 
Delinqnenten  nödgades  emellertid  frequentera  skolan  och 
der  sitta  med  klumpen  vid  sin  sida.  Om  nättema  lät 
rektor  klumpen  aftagas. 

Till  skolungdomens  onera  hörde  vidare,  att  lärame 
borde  tillsägas,  när  klockan  slog.  KL  6  om  morgonen, 
eller  en  timma  förr  än  lektionen  börjades ,  infann  sig  frän 
hvarje  klass  en  lärling  hos  sin  kollega ,  samt  en  af  nedra 
ringen  hos  rektor  eller  konrektor,  att  väcka  sin  lärare, 
samt  höst  och  vår  upptända  hans  ljus.  Sedan  bådades 
lärarne  hela  dagen  för  hvar  timma.  Den,  scmi  sprang  i 
detta  öfverflödsärende ,  kallades  significator,  och  ombyt- 
tes för  hvarf  hvarje  dag. 

En  dag  om  våren  gafs  hela  skolan  frihet  frän  läs- 
ning, för  att  plocka  tdlstrwU  åt  rektor.  Han  bdiom 
då  så  stor  myckenhet,  att  han  kunde  förse  alla  ^a  vän- 
ner med  ämne  till  tallstruntöl ,  som  der  mycket  brukades. 


177 

Äfven  ålåg  gossarne,  att  i  albndnhet  hvarje  höst  gif- 
va  rektor  2 ,  samt  sin  kollega  2  ljus.  Detta  var .  för 
rektor  en  betydlig  inkomst,  emedan  hvarochen  sökte  he- 
dra sig  med  slora  ljus. 

Genom  så  många  faror, mödor  och  uppoflringar  pas- 
serades från  skolan  till  gymnasium ,  som  låg  i  skolhusets 
öfra  våning.     Denna  metamorfos  åtföljdes  af  nya  åfventyr. 

Att  förstå  detta  andra  stadium  af  en  ynglings  vi- 
stande vid  läroverket,  är  nödigt  känna  gymnasii  inrätt- 
ning. 

Gymnasium  hade  ett  stort  och  ett  litet  auditorium. 
Dess  elever  fördelades  i  '3  klasser:  öfrings-gymnasister, 
nedrings-gymnasisier  och  translater.  Med  detta  sista 
namn  belades  de,  som  på  gymnasium  tillbragte  sitt  första 
år.  Derifrån  flyttades  de  nästa  år  till  nedringen  och  året 
derpå  till  öfringen.  De,  som  voro  färdiga,  att  gå  till 
akademien,  kallades  abiturienter. 

.  Flyttningsdagen  var  så  högtidlig,  som  en  akademisk 
promotions-dag ,  men  hade  sina  äfventyr.  Konsistoriales 
inträdde  i  full  drägt  uti  ringa-skolan.  Rektor  framtog 
en  lista,  som  utvisade  deras  ordning,  hvilka  flyttades. 
Nanmet  utropades  och  den  nya  gymnasii-kaudidaten  gick. 
Hvar  och  en  hade  förut  vidtalat  en  öfrings  gymnasist,  som 
under  den  vådliga  färden  skulle  vara  ledsven  och  beskyd- 
dare. Dessa  ledsagare  stodo  i  den  mörka  gången  och 
hade  hvar  för  sig  en  svart  kappa,  som  kastades  på  kli- 
enten, hvarpå  resaii  fortsattes  i  fullaste  språng.  De  cir- 
kularister  eller  rektorister,  som  ådragit  sig  ovänskap  af 
gymnasisteitie  antingen  med  förswumelse  i  helsningar  el- 
ler gensträfvi^et,  att  ur  fiskalats-protokollet  utstryka  pro- 
tegerade  brottslingar,  voro  nu  blottställda  för  örfilar,  som 

12 


178 

hederfigt  regnade  i  den  möiica  gången ,  ja  ock  hela  trapp- 
vägen  up[iföre.  Man  var  derföre  ganska  angelägen,  att 
söka  sig  en  stark  protektor,  som  afvärjde  resans  faror. 
Vid  u[)|)kotnsten  pä  auditorium  placerades  translati  till  hö- 
ger närmast  dörren.  Rummet  var  sedan  en  helig  fristad; 
dock  hände  någon  gång,  att  de  slängar,  som  med  vig- 
het och  styrka  undgingos  på  vägen,  äterkommo  på  gym- 
nasium. Lektoreme  kände  väl  denna  oordning,  men  låt- 
sade ej  märka  den. 

På  eftermiddagen  förestod  en  annan  vexation.  Den- 
na bestod  uti  utdelning  af  kursar  till  gymnasisteme.  Att 
förstå  detta  måste  man  känna  sättet  att  utdela  sockne* 
pengame.  AHa  pastorater  voro  värderade  till  ett  visst  be- 
lopp. Det  ålåg  ti*anslateme  att  med  denna  förteckning 
(cursus  paroeciarum)  förse  alla  gymnasister;  och  de  trans- 
later,  som  hade  ovänner,  nödgades  vid  vite  af  örfilar  haf- 
,va  så  stort  antal,  som  påfordrades.  Den  oordning  be* 
gicks  ofta  att  en  och  samma  gymnasist  fordrade  5  till  6 
stycken  af  en  och  samma  translat,  samt  sönderref  den 
ena  efter  den  andra.  De,  som  skulle  uppflyttas,  nödga- 
des således  i  förväg  använda  hela  månadens  ledighet  en- 
dast att  skrifva  kursar ,  och  såsom  dessa  intogo  ett  helt 
ark,  fordrade  mycken  hnjering  och  noghet  på  ziffran,  så 
var  detta  en  betydlig  börda. 

Translateme  ålåg  vidare,  att  beständigt  bära  kappa 
hela  första  och  sedan  stöi*sta  delen  af  andra  terminoi. 
Om  de  visade  sig  utom  porten  okappade,  ägde  hvarje 
gymnasist  gifva  dem  örfilar.  Dessa  kappor  förvandlades 
sedan  till  kapprockar.  Dervid  bör  märkas,  att  ingen  an- 
nan än  translateme  och  gymnasisteme  ägde  rätt  att  bara 
kapprocL    I  den  strängaste  köld  och  det  hårdaste  oväder 


179 

var  icke  för  någon,  som  hörde  till  skolan,  tillåtet  att  vi- 
sa sig  kapprockad.  Man  såg  hederliga  mäns  barn  i  kalla 
kyrkan  skallra  länder  al  köld ,  och  translatemo  i  heta  vår- 
värman  svettas;  de  förra  i  saknad  af  rätl,  och  de  senare 
af  tvång ,  att  bära  kapprockar.  Detta  var  så  strängt,  att 
en  djekne,  som  under  inresan  till  staden  haft  kapprock, 
nödgades  i  tullen  afkläda  den,  om  än  himmelens  fénster 
voro  öppnade.  Ingen  klagade  deröfver.  De  gamla  pro^ 
stame  sade :  våra  pojkar  äro  icke  bättre  ån  vi  varit. 

Emellan  Kristi  himmelsfärdsdag  och  pingst  inföll  den 
tiden ,  då  traiislaleme  erhöllo  någon  lindring.  De  samla*-* 
des  då  in  corpore  och  gjorde  till  nedrings-gymnasisteme 
en  procession.  En  taleman  anhöll  på  de  öfrigas  vägnar, 
om  den  ynnest  att  få  aflägga  kapporna,  när  de  gingo  på 
gatorna.  Det  hände  då  stundom,  alt  någon  kittslig  gym- 
nasist gjorde  mycken  svårighet,  förklarade  att  detta  var 
mycket  begärdt,  höll  upprop,  att  utröna  om  alla  voro 
närvarande  och  befunno  sig  i  en  ödmjuk  ställning  m.  m. 
Derpå  hölls  en  öfverläggning ,  vid  hvilken  hvarje  gynma-f 
sist  hade  liberum  veto.  Omsider  beviljades  supplikanteme 
deras  bön.  Denna  rättighet  kallades  libertas  platwarumi 
Med  den  voro  förenade  flera  privilegier.  Från  den  dagen 
ägde  translateme  äfven  utan  kappa  visa  sig  på  mindre 
auditorium;  de  ägde  der  sätta  på  sig  hatten  och  deltaga 
i  allt  stojande  lika  med  nedrings-gymnasisteme.  Men  på 
det  större  auditorium  och  i  kyrkan  fordrades  ännu  kapp- 
rock.  Libertas  platasarum  gafs  alltid  kl.  1  och  transla- 
teme, i  Ukhet  med  lössläppta  hundar,  begingo  då  under 
tusende  jubelrop,  spring  och  stoj,  sådant  oväsende,  att 
rector  schola,  som  hade  den  timman  uti  rummet  inun- 
der,   ingen    läsning    kunde    företaga.     Ibland    de    monila 

12» 


180 

Rektor  gaf  ål  transferendis,  var  alltid  det,  att  de  pä  den- 
na kaniavalsdag  icke  skulle  sätta  honom  i  fara  att  kros- 
sas under  takel,  söm  ofta  gungade  såsom  en  svallvåg  of- 
ver  hans  hufvud. 

Ifrån  denna  dag  placerade  ock  translateme  sina  kapp- 
rockar uti  ett  till  den  ändan  inrättadl  kontor  pä  öfra  bot- 
ten. Det  ålåg  af  ven  translateme,  alt  bortbära  och  åter- 
hämta gymnasislemes  themaböcker,  samt  hos  gymnasii- 
lärare  göra  significators-tjensten  med  väckande,  ljusets 
tändande  och  tillsägning,  då  klockan  slog  till  deras  läs- 
timmar. 

Sedan  translateme  flyttats  till  nedringen,  erhöUo  de 
följande  termin  utan  procession  libertatem  gymnasticam  £ 
templi,  d.  ä.  rätt,  alt  så  på  stora  auditorium,  som  i 
kyrkan  visa  sig  utan  kappa.  De  hade  då  fullkomligt  flu- 
git utur  sin  puppa,  fullbordat  sin  penalism  och  inträdt  i 
högsta  stadium  af  en  gjmnasistisk  varelse. 

Intill  biskop  Wallquisls  tid  räckte  dessa  oordningar 
i  Wexjö  '^). 


Vid  låroverken  i  Lunds  stift  under  förra  århundra- 
det omtalas  ej  någon  penalism.  Ferlan  nyttjades  dock 
ännu  i  början  af  detta  århundradet  vid  vissa  skolor,  t  ex. 
i  Karlshamn.  Detta  strairiustmment  var  af  träd  och  försedt 
i  ena  ändan  med  en  rund  klump.  Slagen  tilldelades  den 
brottsliges  flata  hand  och  voro  stundom  ända  till  fyra. 
Vissa  reglor  föf  skoldisciplinen  i  Ystad  af  1720  |*  stad- 


^^)  S.  Odmaon,  Hågkomster  från  Hembygden   och   Skolan.    Upsala 
1830.    2;a  uppl.  s.  50—63. 


181 

ga  bland  annat:  ^ti  Rectoris  Class  bör  under  varande 
skoietijd  intet  annat  tahlas  disciplame  emellan  än  Latin. 
TräiTas  någon  tahia  Svenska,  plichte  nied  2:ne  handplag- 
gor,  eller  vare  färdig  med  en  af  Catonis  Distichis'"^). 

Till  de  under  förra  århundradet  uti  Ystads  skola 
brukliga  straffen,  hörde  också  en  träd-uggla,  som  med 
en  jemlänk  bands  om  den  brottslige  discipeki '"). 

Att  den  öfliga  sånguppvaktningen  pä  de  bekanta  3:ne 
högtidsaftname  äfven  vid  vissa  skolor  i  Skåne  ännu  un- 
der detta  århundradet  ägde  rum ,  är  ofvan  (sid.  73)  om-* 
taladt  Äfven  i  Karlshamns  skola  existerade  den  då,  hvar- 
vid  2.ne  svenska  versar  afsjöngos,  den  ena  före  gåfvans 
mottagande,  den  andra  till  tack  för  densamma.  .Sången 
ackompagnerades  på  sistnämnda  ställe  stundom  af  en  dul- 
cian.  Inkomsten  delades  så  att  rektor  erhöll  hälften,  och 
hvardera  kollegan  en  fjerdedel.  Disciplame  trakterades  ef- 
ter slutad  omgång  af  rektorn  med  ett  glas  vin    hvardera. 

Vid  flera  af  stiftets  skolor  var  de  2:ne  första  år- 
tionden brukligt  alt  hela  skolungdomen  bevistade  morgon- 
bönen i  kyrkan. 

Vanliga  lekar  voro  såsom  ännu  boll-  och  toppspel. 
Plägseden  att  "föra  sommaren  i  byn,"  äfvensom  skolko- 
medier  hafva  under  detta  århundradet  hos  oss  ej  egt  rum. 


^*)  Varia  Docamcnla  p.  99.     Ms.  i  Ystads  skolarkiv. 
^^)  Upptages  i  skolans  inventarium  för  d.  9  Okt.  1746.   ^fr.  ''Varia 
Documcnla"  f.  197.    Ms.  i  Ystads  skolarkiv. 


Kaii.  XI. 

Om  folknndenrisBiiigeiL 

I  det  föregående  (sidd.  118 — 127)  liafva  vi  meddelal  en 
skildring  af  åtgärderna  för  undervisning  biand  allniogen, 
under  den  tid  Skåne  var  förenadt  med  DanmarL  Vi  läm- 
na här  en  kort  öfversigt  af  det,  som  sedan  1660  i  detta 
vigtiga  ämne  blifvit  tillgjordL 

I  15  kap.  11  S  af  1686  års  kyrkolag  stadgas  :^att 
ingen  skall  trolofvas^  som  icke  kan  LuUieri  catechismum 
och  hafver  begått  Herrans  nattvard/  Med  rätta  har  detta 
blifvit  kalladt  ett  skyddsvärn  för  svenska  allmogens  reli- 
giösa bildning.  Det  föreskrefs  äfven  att  '^föräldrarue  ^uHe 
troligen  förmanas  att  låta  sine  barn  i  theras  Christendoms 
stycken  väl  och  flijteligen  underrättas;  och  the  som  then 
omsorgen  i  församlingen  åligger,  vare  sig  CapeHan  eBer 
Klåckare,  tillhållas,  med  flijt  at  dnfva  bameläran  och  un«- 
dervijsa  barnen  att  läsa  i  book.  Kyrkioherden  skulle  lå- 
ta sig  angeläget  vara  att  ungdomen  i  hans  sochn  lärde 
läsa  i  book,  och  förstå  sin  christendoms  stycken.  I  stä- 
derna skulle  i  ottesången  något  utaf  catechismo  predikas 
och  vissa  hus  kallas  för  alt  förhöras.  På  landzbygden 
skulle  folket  före  högpredikan  bevista  catechismiförklaring 
och  förhör  rotevis.  Böter  för  föi^sunmielse  bestämtles. 
Presteme  skulle   hålla   längden   öfver   sina    åhörare,    veta 


183 

besked  om  deras  kunskap  och  derefter  skifta  dem  i  tre 
hopar.  De  skulle  äfven  besöka  folket,  hus  efter  hus,  och 
undervisa  de  gamle  om  de  frågor,  som  i  kyrkian  fram- 
ställdes, på  det  de  skulle  kunna  svara  och  föregå  ungdo- 
men med  goda  exempel.^  Detta  sednare  är  grunden  till 
våra  husförhör,  som  dock  först  bestämdare  föreskrefvos 
■  genom  kongL  förordningen  af  d.  12  Jan.  1726,  ^emedan 
ännu  en  stor  fäkunnighet  uti  christendomskunskapen  hos 
alltför  många,  särdeles  af  gemene  man ,  förspörjes.^  KongL 
brefvet  af  d  4  Dec.  1766  utsätter  plikt  och  straff  för 
dem,  som  försumma  dessa  husförhör; 

Särskilt  för  Lunds  stift  stadgades  1719,  att  skole-  . 
mästare  uti  de  större  och  folkrikare  sockname  skulle  un- 
derhällas af  klockarne  och  församlingame.  Detta  förnya- 
des 1741.  AUmänna  föreskrifter  för  hela  riket  utfärda- 
des år  1723.  Genom  resolution  på  presterskapets  besvär 
d.  10  Aug.  1762  förordnades,  att  der  klockarne  icke 
kunna ^  enligt  kyrkolagen,  sköta  undervisningen  för  sock- 
narnes  barn,  församlingame  böra,  i  samråd  med  kyrko- 
herden på  allmän  sockenstämma,  besörja  om  banialärare. 
Öfver  verkställigheten  af  besluten  skola  häradsprost  och 
pastor  hafva  uppsigt  Är  1754  utfärdade  domkapitlet  i 
Lund  instruktion  för  klockare,  hvaruti  bestämdes  deras 
skyldigheter  i  afseende  på  ungdomens  undervisning. 

År  1768  d.  30  Mars  skref  K.  Majit  tiU  konsistori- 
um i  £<und,  f&reständigande  att  till  K.  M:ts  kännedom  kom^ 
mit  att  i  Lunds  stifl  mänga  personer  skola  fiimas  öf^er 
20  års  ålder ,  bvilka  hvarken  förstå  att,  läsa  i  bok  eller 
kunna  något  utantill  af  kristendomens  hufvudstycken,  och 
vid  23  års  ålder  ej  hafva  begått  den  hcL  Nattvarden,  och 
att  sådana  personer,  när  de  för  missgerningar  varda  Ull- 


184 

tälta,  skola  likasom  hedningar  vara  utan  all  kunskap  om 
sina  skyldigbeier  mot  Gud  och  nästan^),  jemv&l  att  bar- 
naundervisningen genom  klockare  odi  byskolor  skall  vara 
missvårdad  och  otillråcklig,  bvadan  noggrannare  tillsyn  mod 
allt  detta  anbefalles. 

I  sammanhamg  härmed  må  anmärkas  att  vidskepel^ 
sen  yar  stor.  Vid  prestmötet  i  Lund  1737.  anföres  att 
några  här  och  der,  som  dragas  med  långvarig  sjukdom, 
Idiu  bedja  för  sig  i  nio  kyrkor,  flera  eller  mindre,  dock 
alltid  så  att  antalet  är  udda.  —  Ännu  i  vår  tid  har  man , 
för  ett  par  decennier,  sedan  begagnat  sig  af  troliböcker. 
Detta  har  L  ex.  varit  fallet  i  Hoby  uti  Blekinge.  Att 
mycken  vidskepelse  bland  allmogen  ännu  är  rådande,  är 
nogsamt  bekant,  men  här  är  ej  tillfälle  att  vidare  åerom 
orda. 

Vid  preslniötena  i  Lund  1741  och  1744  beslöt 
man,  att  tillhålla  klockarne  att  så  ofta  det  kan  låta  sig 
göra  efter  predikans  slut  förhöra  ungdomen  och  dessutom 
2:ne  gånger  om  året  resa  omkring  i  sockname  och  un- 
dervisa både  ungdomen  och  tjenstefolket  uti  deras  kri- 
stendomsstycken. Kongl.  skrifvelser  utfärdades  åren  1702, 
1768  -och  1779,  hvari  konungen  uppmanade  landshöfdin- 
gar,  biskopar  och  presterskapet  att  befordra  folkskolors 
anläggning,  men  i  aUmänhet  har  föga  härmed  uträttats» 
Hvad  särskilt  Skåne  vidkommer,  finner  man  att  landshöf- 
dingen  i  Mabnö  genom  skrifvelse  af  d.  29  Okt  1777  gif- 
ver  konsistorium  i  Lund  vid  handen,  att  han  kommit  i  er- 
farenhet af  att  i  det  honom  fiiförtrodda  länet  skolinrätt- 


^')  öfTer  en  sidan  bristande  kunskap  hos  brottslingar  klagar  K.  M:t 
i  bref  af  d.  17  Dec.  1755  oeb  d.  24  Man  1774. 


485 

nkigar  ä  landsbygden,  med  undantag  af  nägra  få  stallen, 
saknas  till  nödig  undervisning  i  kristendom  för  allmogens 
barn.  Man  borde  derföre  uppmana  församlingame  att 
slika  nödiga  skoleinråttningar  komme  att  ske  i  hyarje 
socken.. 

Af  biskopsvisitations  protokoll  och  synodalhandlingar 
inhämtas  att  stiftets  biskopar  noggrannt  efterfrågat  under- 
visningens tiUstånd  i  församlingame  och  derom  länmat 
uppmaningar  och  föreskrifter.  På  somliga  orter  i  Skåne 
anlades  visserligen  mot  slutet  af  förra  och  början  af  detta 
århundradet  några  bättre  doterade  folkskolor,  men  sköttes 
Vanligen  utan  plan.  I  våra  folkskolor  utgjordes  lärame 
tillförne  oftast  af  gamla  soldater,  klockare,  beljenter  el-* 
ler  gummor,  som  sjelfve  ej  egde  mycken  bildning.  En 
följd  häraf  blef  att  undervisningen  var  dålig,  ehuru  bona- 
dens plats  i  staten  såsom  sårskilt  riksstånd  gör  en  högre 
upplysning  för  honom  mera  behöflig,  än  i  flera  andra 
riken. 

Det  är  en  glädje  att  kunna  anmärka  att  under  de 
87  år,  som  biskop  Faxe  varit  stiftets  styresman,  folk- 
undervisningen särdeles  befrämjats,  ett  högst  betydligt  an- 
tal skolor  tillkommit  och  nya  skolhus  blifvit  tqppfördsu 
Detta  vigtiga  ämne  har  städse  ihogkommits.  I  biskopens 
forsla  cirkulär  ellelr  det  s.  k.  herdebrefvet  länmades  upp- 
maningar och  råd  om  folkundervisningen.  Vid  1814  års 
prestmöte  behandlades  ärendet  och  1821  utfärdades  an« 
visning  till  kontraktsprostame  om  visitation,  deri(ie — 18, 
37 — 39  §§)  upplysningar  infordrades  om  folkundervisnin- 
gens tillstånd,  efter  hvilka^  inhämtande  nödiga  erinringar 
förekommo  såväl  i  cirkuläret*,  som  vid  1826  års  prest- 
möte ,'  äfvensom  vid  åtskilliga  sammanträden  med   stiftets 


186 

presierskap.  Vid  de  många  visitationer ,  som  hållits,  då 
riksdag  eller  den  höga  åldern  sådant  ef  hindrade,  Tar  sSfåå 
en  hufvadsak  om  folkmidervisningens  ordnande,  som  t  de 
flesta  församlingar  med  beredTillighet  verkställdes  och  htar- 
till  pesterskapet  lämnade  särdeles  verksamt  biträde.  Högst 
sällan  liar  början  liU  skolinrättningar  utgått  från  försam- 
lingames ledamöter ,  utan  hafva  tvärtom  ej  sä  sällan  mot- 
stånd  och  tvister  yppats*  Ganska  ofta  bar  KongL  M:t 
nådigt  bifallit  de  sockenstämmo-beslut ,  som,  understöd- 
de af  landshöfdmgen  och  biskopsembetet ,  innefattat  mi*- 
derd.  anhållan  att  af  kyrkornas  användbara  öfverskottsme* 
del  understöd  lämnades  för  skolbyggnaders  uppförande  och 
nägongäng  till  ökande  af  läraities  löner.  Innan  1842  års 
skolstadga  utkom  voro  redan  omkring  480  skolhus  upp- 
förda och  en  stor  mängd  omgångs  eller  anibulaloriska 
skolor  ordnade  ^^). 

Till  vexelundervisningens  befränijande  bildades  år  1818 
i  Stockhobn  ett  sällskap,  hvilket  år  1820  derstädes  öpp- 
nade 8  vexelundervisnings-skolon  Många  sådana  inrätta- 
des sedermera  så  småningom  i  alla  svenska  landskap.  Vid 
slutet  af  år  1844  var  veielandervisningssättet  infördt  i 
omkring  70  skolor  uti  Lunds  stift 

Någon  genomtänkt  aUmän  plan  för  folkundervisningen 
i  Sverige  fanns  ej  förr  än  år  1840,  dä  riksens   ständer 


'*)  Är  1814  fanoos  i  Lnnds  stift  155  skolor  med  stående  lön  och 
anslague  Iftsnim  samt  338  ambulatoriska  skolor.  Jfr.  Handl.  vid  Lund* 
sHfts  prestmöie  1814.  s,  54.  —  År  1839  i  Juli  funoos  473  skolbut 
för  folkvDécrvisntDgen  i  Lnnds  stift.  Ifrfin  deona  lid  till  dess  skolstad- 
gar  1842  utkom  liar  en  mflngd  tAI  ordnade  skoIiorAttoingar  tillkommit* 
Jfr.  Lunds  kons.  underd.  utl&t.  i  delta  Ämne,  dat.  d.  20  Juli  1839. 
Domk:s  arkir. 


187 

d.  14  Junii  s.  å.  hos  Kongl.  Maj:t  anmälte  ett  af  dem 
upprattadt  förslag  till  lag  för  svenska  folkundervisningen, 
tillföije  hvaraf  folkskolor  i  alla  socknar  borde  inrättas,  och 
anslag  gjordes  tiM  seminarier  för  folkskollärares  bildning  ^) 
samt  till  stipendier  åt  elever  vid  berörda  bildningsanstal- 
ter. Derjemte  anvisade  ständeme  vissa  årliga  anslag  till 
understöd  för  folkskole-lärares  aflönande  inom  de' försam- 
lingar, som  deraf  kunna  finnas  i  Jl^of.  Den  18  Junii 
1842  utkom  Kongl.  Maj:ts  högst  vigtiga  och,  såsom  vi  sä- 
kert hoppas,  fiuktbringande  förordning  om  folkuhdervisnin- 
gen,  hvilken  hufvudsakhgen  gillar  hvad  standerne  föresla- 
git. Då  denna  kongl.  förordning  så  nyligen  är  utfärdad 
och  af  de  flesta  känd,  torde  det  ej  vara  behöfligt  att  för 
innehållet  redogöra. 

Här  meddelas  till  slut  några  statistiska  uppgifter  rö- 
rande folkundervisningens  tillstånd  i  Lunds  slifl  d.  1  Juli 
1847. 

Åldersåret,  då   skolgången   börjar,*   omvexlar   mellan 
5 — 9  år,  således  i  medeltal  det  7:de  året 
Antalet  af  barn  inom  skolåldern, 
som  undervisas  uti  fasta  sko- 
lor: Go$sar  i  Malmöhus    län   11,404. 
i  Kristianstads  ^       6,161. 
i  Blekinge        "  921. 
18,486. 
Flickor  i  Mabnöhus^    län  9,578. 
i  Kristianstads"                         6,811. 
i  Blekinge        "  835. 
15,724. 

^^)  I  Lund  hade  redan   1838   eU    dylikt    seminarium    öppuals.     Jfr. 
speciella  skolbistorien ,  om  bildningsanslallerna  i  Lund. 


188 


d:o 

i  amivletoriska  skolor: 

Gossar  i  Malmöhus    län 

1,145. 

i  Kristiaostads  " 

2,472. 

i  Blekinge       " 

1,719. 
5,336. 

Flickor  i  Malmöhus    län 

1,060. 

i  Kristianstads* 

2,443. 

4  Blekinge        "^ 

1,743. 
6,24«. 

d:o 

Gossar  i  Malmöbus    län 

72. 

i  Kristianstads" 

31. 

i  Blekinge        " 

28. 

131. 

d:o  i  enskilia  undervisningsanstalter: 

Gossar  i  Malmöhus     lan  291. 

i  Kristianstads^  130. 

i  Blekinge        ^  331. 


762. 

Flickor  i  Malmöhus    län  289. 

i  Kristianstads^         |  132. 

i  Blekinge        ^  323. 

744^ 

cLo  i  hemmet: 

Gossar  i  Malmöhus     lån     2,267. 

i  Kristianstads^       1,818. 

i  Blekinge        ^       1,120. 

5,205. 


489 

flickar  i  Mahnöbis    lån  2,ft64. 

i  Kristianstads^  2,368. 

i  Blekinge.  1,325. 

6,652. 


Summa  29,910.     37,366. 

Undervisningstiden  för  skolbarnen  varierar  mellan  20 
och  48- veckor  om  året,  samt  4  och  6  dagar  i  veckan, 
således  i  medeltal  34  veckor  om  året  och  5  dagar  i 
veckan. 

Barn,  som  ega  kunskaper  utöf ver  minimum,  uppgif- 
vas  till:  gossar  1,675;  flickor  748. 

Antalet  af  dem,  som  begagna  söndagsskolor,  befin- 
nes  enligt  uppgifterna  utgöra:  gossar  3,381;  flickor  3,389. 

På  flera  stallen  anmärkes  dock  att  söndagsskolor  än- 
nu icke  hafva  kommit  i  gäng ,  äfvensom  på  andra  att  deri 
deltaga  skolbarnen  i  allmänhet  utan  att  deras  antal  blifvit 
uppgifvet 

Antalet  af  lärare  och  lärarinnor  uppgå 
i  fasia  skolor  till:  examinerade,  oexaminerade, 


i  Mahnöbus  län  242, 

T> 

116. 

i  KristiansL  "     110, 

» 

34. 

i  Blekinge      "      19, 

n 
fl 

6. 

371, 

166. 

i  ambulatoriska  skolor! 

i  Mahnöbus  län       8, 

1» 

48. 

i  KristiansL   "      26, 

T) 

50. 

i  Blekinge      ^       14, 

fl 
fl 

86. 

'     48, 

184. 

Summa:  419,  "  390. 


I 


490 


Af  dessa  I&rare  äro  Uttaga  prest- 

mån              i  Mahuöhus  län 

1. 

i  Kristianst    " 

5. 
6.; 

klockare  eller  oi^^anister: 

i  Malmöhus  län 

22. 

i  Kristianst   " 

18. 

i  Blekinge      " 

1. 

41. 

Anlalet  af  oexaminerade  skollärare  befinnes  teniljgen 
stort,  men  delta  förhållande  härrörer  dels  deraf  att  före 
1842  antagne  lärare  pä  en  del  ställen  bibehållits,  der 
pastor  och  församlingen  pröfvat  dem  skicklige  att  bibrin- 
ga det  föreskrifna  kunskapsmåttet,  dels  deraf  att  från 
skolmästare-seminarium  ännu  icke  hunnit  utgå  tillräckligt 
antal,  efter  den  nådiga  stadgans  tillkomst,  examinerade,  i 
afvaktan  på  hvilka  undervisningen  bestrides  af  antagna  vi- 
karier, som  till  en  stor  del  före  1842  genomgått  semi- 
narium i  Lund. 


Speciella  Skol-Historien. 


Kap.  xn. 

Undervisnrngsanstaltema  i  Lnni 
A.   Lunds  katbedral-skola  ocb  gymnasioiiL 

a).  Lunds  lärda  skola  är  Nordens  äldsta  offentliga  läro- 
inrättning ocb  omkring  SOO  århundraden  gammal.  Dä 
k.  Knut  den  Helige  den  21  maj  1085  tillade  Lunds  dom- 
kyrka många  egendomar  och  grundade  det  nya  St  Lau- 
rentii  kloster,  gjorde  han  här  en  inrättning  till  skola ^^). 
Det  synes  dock  högst  sannolikt,  (ehuru  bestämda  under^ 
rättelser  derom  numera  ej  äro  att  tillgå),  alt  en  stifts- 
skola äfven  före  nämnda  tid  (1085)  i  Lund  varit  upprät- 
tad. Det  är  nemligen  en  allmänt  känd  sak  att  redan  37 
är  förut  eller  1048  ett  biskopsdöme  här  funnits.  Enär 
det  nu  i  andra  länder,  hvarest  kristendomen  vunnil  in- 
steg, öfverallt  både  var  brukligt  och  behöfligt  samt  dess- 
utom genom  lag  påbudet,  att  i  den  stad,  hvarest  bisko- 


">)  I  Knut  YI:8  stadfästelsebref  af  fir  1186  heter  det  bland  annat: 
"SanctaB  igitiir  memörisB  Rex  Canutus,  cujus  Tenerandis  Reliqaiis  Feo- 
nensis  ecclesia,  imo  lotius  Regni  Danorum  decoratur  ampliludo,  in  ci- 
yitate  predicta  (Lunda)  Deo,  el  Sancto  IVIartyri  Laurentio  Monasterium 
inslituit,  prsdia  et  possessiones  donavit,  donata  regali  auctoritate  robo- 
rayit.  Et  ex  donatis  Proeposituram  et  no?em  Sacerdotales  prsbendas 
cura  Scholarum  beneficio  k  constituit.'^  Cfr.  Diplona.  Suec.  ed.  Liljegren 
I.  pag.  42—44.  Dipl.  Gap.  Land.  n:o  12. 

13 


494 

pen  hade  sitt  residens  (cathedra  episcopi),  en  lärd  skola 
(kathedralskola)  skulle  Gnnas,  felar  man  näppeligen  då  man 
antager  alt  samma  former  med  hänseende  till  kyrka  och 
skola  äfven  hos  oss  egt  rum.  Detta  bestyrkes  äfven  af 
en  annan  omständighet  1  Hvitfelds  Biskopskrönika  (t  48) 
heter  det:  ^Aar  1085  Kal.  Juny  Jbegaffuede  Kong  Knud 
Lunde  Kircke,  som  icke  cndda  vaar  fuldfaerdig,  oc  forord- 
nede  en  Provist  oc  nj  Prsbender  til  Prsester  og  Skolens 
Rente ,  thi  saaledis  indeholder  Kongens  Breff,  Ord  fra  Ord, 
som  endnu  iindis  i  Lunde  Capitels  Sacristi.  —  Cannickenie 
vare  nj  allene  oc  kaltis  alle  tillbobe  Brödre,  hvilkel  Cd- 
legio  Skolen  var  ocsaa  tillagt.'^  Af  dessa  ord  synes  man 
kunna  <lraga  den  slutsatsen  att  Lunds  stiftsskola,  som  för- 
modligen hittils  varit  blott  under  biskopens  uppsigt,  na 
förlades  under  domkapitlet  vid  dettas  inrättande  år  1086  ^)« 
Skolan  leddes  denna  tiden  af  en  scholasticus ,  som 
var  en  bland  domkapitlets  praslater^).  Skolinrättnings  ^ 
som  i  förstone  var  beräknad  för  bildningen  af  de  yngfin- 
gar,  hvilka  egnade  sig  ät  kyrkans  tjeust  och  bär  er- 
höUo  de  erforderliga  färdigheterna  och  kunskaperna,  up|>- 
nådde  ej  sä  högt  anseende,  som  man  kunde  haha  väntat 
af  en  lird  skola  vid  landets  hufvudkyrka  och  i  ^Danmarks 
bufvudslad  (metropolis  Daniae) ,  såsom  Lund  under  en  pe- 
riod af  medeltiden  ansågs.  Om  läraones  antal  den  äldsta 
tiden  känner  man  nästan  ingenting,  såframt  man  ej  viO 
tolka  ett  ställe  i  eri(ebiskop  Absalons  testamente,  hvarest 
3  scholastid  omnämnas,  sä,  att  skolan  på  den  tiden  haft 


•*)  Jfr.  Bhch,  Bidrag  tU  Roskilde  Domskolet  Hislorie  L  12— 13^ 
Reulerdahl,  Sy,  K.  Hist.  1.  387. 

**)  Dessa  voro:  Prttpotitus,  Decaaus,  Archidiaconus,  CaoftoT)  Soc- 
cenior,  Scholatticus. 


195 

trenne  lärare.  Om  andra  domskolor  i  Danmark  är  an** 
Jecknadt  att  lärjungarues  antal  under  medeltiden  ofta  var 
särdeles  stort,  stundom  700,  ja  ända  till  900.  Ehuru 
inga  uppgifter  äro  att  tillgå  rörande  disciplarnes  antal  vid 
Lunds  domskola  under  denna  tid,  kan  man  dock  med 
säkerhet  antaga  att  den,  belägen  i  sjelfva  det  stora  och 
folkrika  erkestiftet,  varit  särdeles  besökt,  hvaraf  också 
följer  att  undervisningen  åt  flera  lärare  varit  anförtrodd. 

Erkebiskop  Eskil,  af  hvilken  vi  hafva  den  skånska 
Kyrkolagen,  förökade  vid  Lunds  domkyrkas  invigning  d.  1 
sept  1145  skolans  ränta  med  ^/iidelar  ®*).  Hälften  af  den 
förökade  skolräntan  ("bencflcium  scholare")  skulle  utgå  af 
biskopens  skatt  i  Lund,  andra  hälften  af  Bomholm.  K. 
Knut  Valdemarsson  stadfästade  år  1186  skolinrättningen, 
till  hvilken  erkebiskop  Jakob  Erlandsson  år  1256  gaf  all 
sin  lösa  och  fasta  egendom  i  Hufvedstorp,  Dagstorp,  Särs- . 
löf  och  Norrviddinge  samt  en  quarn  i  Treye  till  evig  tid 
att  ega  och  njuta,  på  det  att  några  faltiga  skolbarn,  om 
hvilka  var  god  förhoppning,  deraf  skude  hafva  deras  un- 
derhåll^).    Deras  antal,  som  skulle  njuta  denna  förmån, 


**)  Huiifeld,  Bisp.  Ghr.  53.  Esehiid  forögede  Skoleas  Rente,  som  i 
forduin  dage  vaar  alleoiste  2  Mark^af  sit  Biscops  Karamer,  derforudeo  med  6 
Marek,  atl  aUe  skulde  haffue  sin  Tilgaiig[,  og  at  intet  maalte  nu  yder- 
mere  krffilTuis  aff  de  fattige  og  frcmmede.  —  Dipl.  C.  Lund.  88. 
"Beneficium  scolarum,  quod  antiquitus  duayum  tantummodo  fnerit  mar- 
eharum,  sex  de  pontidcalt  camera  adauxit,  videlicet  de  censu  Episcopi 
in  Lunda,  III  de  Burgandeholm  insula,  ut  ob  memoriam  et  remedium 
anime  ejus  libei:  omnibus  illic  paleat  ingressus.  Nichil  enim  a  paupe- 
ribus  et  peregrinis  hac  in  parte  ultra  exigi  el  prffi?enit  et  prascepit." 
Gfr.  I.L  u:o  192.    Diplomat.  Suecaotun  L  51 — 53. 

•*)  FotUoppidan,  Aao-  I.  253.  367.  HuUfeld,  U.  59.  Erkebisko- 
pens  glfvo«-  och  sk^tebref  fiimai  i  Piplom.  €ap.  Luad.  n:o  281,  282. 

13» 


496 


beslämdes  uägra  år  derefter  till  12,   såsom    man    ser  af 
biskop  Magni  Matthiae  skrift:     Series  Episc.  Lund.  s.  71. 


N:o  281. 

Super  bonis  scolariura  prebendalium.     Littera  prima. 

ISos  Jucobiis  Dci  gracia  LiindcDsis  arciiiepiscopus  Snccie  Primas 
bona  nostra  omnia  mobilia  cl  immobilia  que  impreseDciaruin  habenius 
et  possidemiis  io  Hofwostorp,  et  Danstorp,  SsresIefT,  et  Hfrjtiogy  norre. 
et  molendioum  nostrum  quod  habcmus  jiixta  TrehAa?  ad  honorem  Dei 
et  gloriose  Yirginis  Marie  et  beati  Laurencii  martyris  damiis  siue  coo- 
ferimus  et  scotamiu  siue  per  scolacionem  tradimus  eccleste  Lundensi 
jure  perpetuo  possideuda.  Auctoritate  D:ni  Pape  ordinanda  abdicantet 
a  nobis  ex  nuoc  omnem  proprielalem  et  possessionem  bonorttm  predi- 
etortim,  salva  nobis  auctoritate  tuicinnis  et  defensionis  quam  habemas 
de  jure  communi  in  aliis  possessionibus  el  bonis  ecclcsie  memorate.  Acla 
sunt  hec  in  ecclesia  Lundensi  anno  Domini  MCCL  sexto,  secunda  die 
pasce  que  erat  quinto  decimo  kl.  Maii  Presentibus  Dominis  magistro 
Sacero  preposito  Olavo  Decano,  Benedieto,  Mattheo,  Erlando,  Jobaoae 
dicto  Drös,  Thrugoto,  Nicolao  de  Baldringi,  Nicolao  CeUerario,  magistro 
Bouone  Canonicts  Lundensibus,  Golhrico  Presbitero,  magistro  Karolo  Ca- 
nonico  Dalbycnsi,  Esberno  Wognss,  Andrea  fratre  noslro,  Nicolauo  Ar- 
raess.  Tuchone  Niclass.  Johanne  Awess.  In  cujus  rei  testimonium  pre- 
sentem  litleram  sigillo  nostro  et  Capiluli  nostri  feeiraus  communiri. 
N:o  282.     Liltera  secunda. 

In  nomiue  Patris  et  fil  ii  et  spiritus  Sancti  amen. 

Nos  Jacobus  dei  gracia  Archiepiscopus  Lundcnsis  Suecie  Primas  bo- 
na nostra  omnia  mobilia  et  immobilia  que  impresenciarum  habemus  et 
possidemus  in  Ihwosiorp,  Danstorp,  Sareslö/f  f  HvUinge  Norr  cl 
molendinum  nostrum  quod  babemus  juxla  Trahöa  cum  omnibus  atli- 
nentiis  ad  honorem  Dci  et  gloriose  virginis  Marie  et  Beati  Laureatii 
Marliris  damus  siue  conferimus  et  scotamus,  siue  per  scotacionem  tra- 
dimus  jure  perpetuo  possidenda  ecclcsie  Lundensi  in  hujusmodi  asus 
sciiicet  ut  de  bonis  inde  provenieotibus  suslententur  in  victu  tot  paupercs 
•colares  de  scolis  Lundensibus  assumendt,  quot  juxta  qualitatem  tem- 
poris inde  poterint  sustenlari,  et  per  archicpiscopum  qui  pro  tempore 
erit  sint  iustiluendi  el  destituendi,  cuius  provisioni  et  ordinacioni  hoc 
relinquimus  quod  tuicionem  et  defensionem  quam  habel  de  jure  communi 
in  aliis  possessionibus  et  bonis  Lundensis  ecclcsie  memoralis  bonis  im— 
pendat.  Volumus  autem  ut  tales  pauperes  assumantur  qui  probitate  et 
agilitate  ingenii  adiuTantitr,  et  de  quibus  quoad  profectum  ItUeralii  sci- 


497 

Denna  inrättning  förökades  sedermera  1383   af  en  archi- 
diaoonus  Håkan,  under  erkebiskopcn    Johan   Droes,    som 


encie  spes  firmior  possit  prsesumi.  Acta  sunt  hcc  in  ecclesia  Lundensi 
anno  Domini  MCCL  sexto,  secunda  die  pasce  que  erat  qtimto  decimo 
ki.  Mati  presenlibiis  Dorainia  magistro  Sacero  Preposito,  Benedicto  De- 
cano,  Erlando  Ärchidiacono ,  Malheo,  Johanne  Drös,  Nicolao  de  Bal- 
dringi,  magistro  Bouone  Canonicis  Lundensibua  el  aliis  plnribiia  Clericis 
el  laicis.' 

Under  erkebiskop  Karls  lid  (1^25—1334)  llllbylle  Se.got  Svensson 
sig  denna  egendom,  giftande  skolan  i  vederlag  annan  egendom,  såsom 
^  man  ser  af  följande  bytes-dokument  (Dipl.  Lund.  n:o  285): 

Omnibus  presens  scriptum  cernenlibus  Eskillus  de  Horttetborp,  Jo- 
hannes de  Nörhvittinge  ecclesiarum  Rectores  salutem  in  Domino.  No- 
veritis  quod  examinato  per  nos  concambio  super  terris  puerorum  pre- 
bendalium  archiepiscopi  Jacobi  ex  una  parte  et  Saegoti  Svenss.  ex  alte- 
ra, ipse  segolus  bas  terras  inf  ra  scriptas  dicCis  pueris  pro  terris  in  aliis 
eciam  nostris  lilteris  expressis  de  verbo  ad  verbum  dal  et  scotat,  primo 
se.  in.  principali  fundo  dicto  Toftegard  possunt  seminari  novem  modit 
ordei,  Jlem  in  Walrgffils  äger  111  mod.  Jtem  Norre  Walrgiels  äger  duo 
modii,  Jtem  in  Gassspiaeld  II]  mod.  Jlem  in  Rörbeks  äger  modius 
cum  dimidio,  Jlem  Stenengs  äger  modius  cum  dimidio,  Jtem  in 
ErtoBspield  Hl  mod.  Jtem  in  Hfiourcedals  äger  IX  mod.  Jtem  in 
Wasselhlienge  unus  modius.  Jtem  in  L«neka)rsager  III  modii.  Jtem 
io  Haubsasplund  unus  modius,  Jtem  Dygesager  dimidius  solidus. 
Jtem  in  Leergraffs^ger  unus  modius  cum  dimidio,  Jtem  ibm  modius 
cum  dimidio,  Jlem  in  Geedka?r8ager  III  mod.  Item  in  Sandom  III 
modii  Jtem  in  Sundre  Höösager  III  mod.  Jlem  in  Wosslras  museagcr 
el  in  uno  spiald  ibid.  possunt  seminari  VI  mod.  Jtem  in  Daalsager  in 
agro  qui  interesl  possunt  seminari  III  mod.  Jtem  in  Myolöse  III  mod. 
Jlem  in  agro  juxla  Hullae  qui  interesl  quatuor  modii.  Jtem  SundretofTloB 
duo  plaustrata  feni.  Jtem  sub  Gusaspield  quarla  pars  plaustrati  Jtem 
in  Ksldoamark  unum  plauslralum,  Jtem  in  Krogmatb  unum  plaustratum, 
Jtem  in  Kakaholm  quatuor  locis  III  plansfr.  cum  dimidio.  Jtem  sub 
agro  Hseurosdal  quarla  pars  plaustrati  Jlem  juxla  Agffibyernshtek  unum 
plaustratum,  Jtem  in  Syldenigle  ad  orientem  duo  plaustrata.  Jn  cujus 
rei  testimonium  sigilla  nostra  presentibus  lilteris  ex  mandalo  Reverendis- 
simi  palris  Domini  nostri  Karoli  Lundensis  Archiepiscopi  Suecie  primatis 
cujus  auctorilale  examinacionem  hujusmodi  feciuius  duximus  apponenda 
Datum. 


198 

tillade  mera  gods  i  Treje,  Särsldf  ocb  Huf?udslorp  ^) , 
och  af  en  fru  Cicilia,  enka  efter  kongi.  marskalkeu  io^ 
annees  Kalf,  hvilken  skänkte  härtill  någon  jord  i  ^Lvnimh 
mark"  år  1309^0. 

Guido,  decanus  i  Lund  och  kansler  hos  Erik  af  Pom- 
mern, skänkte  år  1314  »till  underhåll  ät  12  af  dessa 
''scholares  praBbendarii^  en  gård  i  Dagstorp*). 


"«)  HuUfeld,  Bitk.  Chröa.  62.  Döbeln,  Hist.  Aetd.  Lund.  301, 
Brcf?et  ar  intaget  i  Diplom.  Cap.  Luad.  n:o  301. 

*')  Hennes  gSrvobref  lyder  tom  följer: 

Omnibiit  praitenles  liUeras  incpecturis  Cecilia  Relieta  quondaoi  Do* 
mini  Johannis  dicii  Ralf  illuslria  regia  Danorum  Marskalcfai  et  filins  saui 
Jaoobua  dic4ut  Kalfi*  aalutem  io  Domino  aempiternam,  No?erint  uni- 
▼erai  per  presentes  qiiod  lerraa  Lumsmark  silas  quas  Dominus  Jofaan^ 
nes  dirtiM  KalCT  DecaniM  Lundensis  bone  memorie  justo  precio  emit, 
quas  in  vita  sna  bona  Yolimlale  ac  animo  devocionis  accensus  pauperi- 
bui  scolaribus  Lundfs  oupiuit  condonari  ad  prebendas  iostitutas  per  ▼€• 
nerabilem  dominum  Jacobam  arcbiepiscopnnu  Lundenscm  reverende  me* 
Borie,  partem  nostraro  in  eisdera  terris  pra^diclis  scolaribus  ao  eoram 
procnratoribiM  qui  nunc  sunt  vel  qui  pro  tempore  fuerint  pro  libitusoe 
folunlatis  ordinandam  conferiraus  per  presentes.  In  cujus  rei  testimo- 
nium  sigilla  noslra  una  cum  sigillo  Diui  Petri  Niclaess.  de  Eiiyserylh  sunt 
appensa.  Datum  anno  Domtni  MCCC  nono  dic  beiRortim  Dionysii  el 
sociorum  ejus  martinim.     Dipl.  Capiluli  Lund.  n:o  283. 

•*}  QAftobrerfet  tr  af  följande  lydelse  (Dipl.  C.  Lund.  n.o  284): 

Omnibus  presens  scripturo  eeroentibus  Guido  decanus  Lundeosu  D:m 
Erioi  Dei  grada  illuflris  Regis  Dacie  Cancellarius  salutem  in  Domoin 
sempiteroara,  Gum  breves  dies  sint  bominis  et  hora  roortis  omniboi 
sit  incerta,  nicbbilque  qnod  homo  hinc  se^um  deferat,  nisi  quod  gesce- 
rit  in  corpore  siue  bonum  fuerit  siue  maluin.  Ego  cum  santu  sura 
menle  et  corpore  volens  boram  mortis  piis  operibus  et  eleomosinis  pre<- 
▼cnira,  quaodam  cleomosinam  de  bonis  mihi  a  Dco  concessis,  ex  oon'* 
sensu  et  ?oliiiitatc  renerabiiis  in  Gbristo  palris  Domini  Esgeri  Dei  gra- 
cta  erchiefiscopi  Lundensis  Suecie  primatis  et  totius  Lundensis  Capituit 
ex  Buno  faeiO)  quam  eciam  presentibus  litteris  exprimere  digmim  duxi, 
unde  per  presentes  notum  facio  universis  quod  euriam  onam  in  Dansthorp, 
quam  a  quodam  iacobo  Peterss.  justo  empcionis  et  scotacionis  titido  ba- 


499 

Till  Altare  Scholariam,  som  var  beläget  pä  norra 
gången  af  Lunds  domkyrka  och  anses  vara  stiftadt  af 
erkebiskop  Jakob  Eiiandsson  ^) ,  hvarest  Jungfru  Marias 
messa  firades  af  skolungdomen,  gaf  år  1380  en  viss 
GoHschalk  någon  egendom  uti  Skanör  ^J.    För  öfrigt  an- 


bui  ad  U8US  duodecim  scolariura  prebeodariorum  io  ecclesia  baati  Lau" 
rencii  Luodis  scolo  per  prcscntes  el  ex  niinc  confero  et  assigno  Guni 
oaiDibns  ipsioa  curie  pertioenliis  el  eslimacionibus  nniversis  ut  per  ip- 
aius  curie  reddilus  ipsorum  scolarium  proventus  in  communt  augmeDten* 
tur.  Jta  tainen  quod  quilibel  ipsorum  acolarium  duodeeim  qui  nunc  sunt 
▼el  qai  pro  tempore  fuerint  post  meuin  obitum  in  die  anntversarii  mei 
anum  ptalterium  annuatim  legere  leneatur,  Ipsam  eciam  euriam  sub 
cura  et  ordinacione  ilJiiia  volo  consistere^  cui  bona  celera  ipsorum  sco- 
lariunt  commissa  fuerint  ordinanda,  ipsiup  curie  ordinacione  mibi  ad  dies 
meoa  libere  reservata.  Jn  cujus  rei  testimonium  sigilla  venerabilis  pa- 
tris  D:ni  Archiepiscopi  ac  Capiluli  prediclorurn  meumque  presenlibns 
lilleris  sunt  appensa.  Datum  Lundis  anno  Domini  MCCGXHII  in  die 
beate  Cecilie  virginis.  (Cfr.  Lib.  dal.  Lund.  vetust.  in  Ser.  Rer.  Dan. 
III.  515 — 16).  —  I  ett  annat  bref,  ulfflrdadt  samma  dag  ocb  år,  hvari- 
genom  Guido  anslog  viasa  gods  till  Maria  Magdalenas  altare  i  Lunds 
kraflkyrka,  bestämdes  att  p&  hans  årsmot  6  Are  alltid  skulle  utdelas  till 
'^pauperes  scolarcs."     Dipl.  Cap.  Lund.  n:o  304. 

")  HuUfeld,  1.1.  70. 

^^)  Brefvet  har  följande  lydelse  (Dipl.  Lund.  n:o  179): 

Super  bonis  in  SkanOr  dalis  ad  altare  scolarium  pro  anniversario 
Gotzsealci  uxoris  sue  et  regis  Waldemari. 

Omnibus  prsBsens  scriptnm  cernenltbus  Gotsskalkus  Hemmingi  salu- 
ten in  domino  sempiternam.  Nolum  facio  universis  me  iatori  presen- 
tinm  Domino  Nlcolao  Offess.  perpeluo  vicario  ecdesie  Lundensis  ad  al- 
tare beate  virginis  Marie  in  parte  aquiloBari  ubi  scolares  solent  missam 
beate  Marie  irirginis  celebrare,  tres  fundos  meos  conliuuos  in  parte  occi- 
dentali  in  Traffustrspdhe  sitos  pro  sustentatiooe  sua  et  aliorum  illud  al- 
tare officiencium  ipso  de  hac  Tita  elapso  conluiisse,  jure  perpeluo  possi- 
deudos:  tali  condicione  quod  iidcm  offiqiantes  altare  supra  dictum  an- 
niversaritun  prima  die  feriaii  post  feslum  beali  Martini  omni  anno  pro 
salule  animarum  domini  regis  Waldemari,  ejusdem  Gotzscalci,  uxoris  sue 
domine  Ceeilie  et  heredum  8|iorum  durante  ecclesia  Lundensi  supra  di- 
cla  debeant  celebrare,  proul  coram  omnipolenli  deo   voluerint  respon- 


200 

märkes  alt  då  någon  gjorde  testamentariska  anordningar 
för  själamessors  hållande  på  de  aflidnes  dödsdagar,  skol* 
gossame  dervid  blifvit  ihogkonine  med  en  årlig  utdel- 
ning. Att  under  katholska  tiden  domskolan  äfven  med 
0era  andra  gafvor  blifvit  ihogkommen  är  säkert,  ehuru 
man  nu  i  brist  på  fullt  upplysande  handlingar  derom 
saknar  närmare  underrältelser.  Man  känner  dock  atl  dom- 
skolan haft  en  gård  i  Fjälie  socken,  för  hvilken  rikshof- 
mästaren  Paul  Laxman  år  1602  till  vederlag  gifvit  ät 
skolan  en  gård  i  Hufvaröds  socken^). 

Vid  skolan  har  funnits  ett  beneficium,  kalladt  Firer^, 
hvilket  bestått  deri  atl  tvenne  gånger  dagligen  smör,  bröd 
och  tunnt  öl  utdelats  till  fattiga  skolgossar  ^^). 

För  den  tillsyn  skolans  rektor  hade  med  korgossarna 
vid  den  af  erkebiskop  Birger  inrättade,  eller  rättare  sagdt, 
förnyade  gudstjcnsten  i  Lunds  kraftkyrka,  skulle  han  i  er- 
sättning åtnjuta  dagligen  fri  kost  på  Lundagärd. 

Rörande  skolans  tillstånd  under  medeltiden  hafva  vi 
särdeles  sparsamma  underrättelser  mot  slutet  af  1400- 
talet.     Under  denna  tid  besöktes  skolan  af  en  mängd  äl- 


dere.  Jo  cujus  rei  testiinonium  Bigillum  meum  una  cam  0igiUis  domi- 
norum  Dobiliuin  Folquiui  preposili,  Sueoonis  Saxtorp  decani  Luadeosis 
ecclesie  prcseatibus  sunt  appcnsa.  Datum  anqo  nomini  MCCCLXXX  fe- 
ria  quarta  anlé  fcsluni  heati  Michaelis. 

*'J  Hvitfeld,  l.l.  90. 

^)  "ilvad  nu  (af  skollicmlvn)  offuerblifruer)  som  belöber  alg  ved 
XV  pund  Biug,  saelgis  oc  dagligen  udtlclis  Tneude  gange,  Smör,  Bröd 
oc  öU  till  fattige  Scholis  Personers  underholdniiig^  ingen  undenlagen." 
ForlegneUe  paa  K.  May.s  Tjende  som  er  tillagt  Lunde  Domschole, 
(Katbedr.  Skolans  arki?j.  —  "Der  (Lunds  skola)  blev  to  Gaoge  om 
Dagen,  nddcelt  el  Sinörrc-Br6d  og  nogct  tyndt  öl  til  de  fattigste  Di- 
sciple,  hvilket  Beneficiuin  ble?  kddet  Vivere."  G.  Treschow,  Danske 
Jubel-Lsrere.     186. 


20< 

dre  personer,  hvilket  man  kan  sluta  deraf  att  flera  disci- 
plars  dödsfall  äro  antecknade  i  Liber  daticus  Lundensis  ^). 

Efter  lutherska  kyrkoförbättringens  införande  ombil- 
dades  denna  läroiurättning  i  öfverensstamnielse  med  kyrko- 
ordinansens  föreskrifter.  Förut  stod  skolan  under  ledning 
af  de  lundensiska  kanikerne,  hvilket  efter  reformationen 
upphörde,  ehuru  desse  genom  kongl.  bref  år  1547  och 
1559  för  öfrigt  förblefvo  i  oquald  besittning  af  deras 
gamla  förmåner.  Med  hänseende  till  domskoloma  stadgar 
nänlnda  ordinans  (kap.  XCII)  om  kanikerne:  att  de  skulle 
"hoIde  en  laerd  Mand  vdi  den  hellige  ScrifTt,  som  kand 
paa  Latine  ofTuerliust  IsBse  den  hellige  ScrifTt,  baade  for 
Canicker,  Scholedegne,  och  förståndige  Borgere,  oc  an- 
dre som  did  ville  söge."  Kanikerne  borde  också  hafva 
inseende  öfver  och  deltaga  uti  sången  i  domkyrkan.  I  de 
.för  domkapitlet  år  1540  utfärdade  stadgarne  omtalas  ej 
någon  skyldighet  för  kanikerne  att  i  domskolan  meddela 
undervisning,  utan  omnänmes  blott  huru  mycket  fattige 
skolynglingar  till  hjelp  af  dem  hade  att  uppbära^*). 

Den  i  kyrkoordinansen  omtalade  läraren  i  den  hel. 
skrift  kallades  theologie  lektor.  Af  nyss  anförda  ord  ses 
att  honom  ålåg  att  läsa  den  hel.  skrift  äfven  med  skolans 
disciplar.  Ett  gammalt  program  från  år  1567,  hvilket  i 
följande  not  upptages,  underrättar  oss  att  särskilt  skolans 
korgossar  (chorales)  bevistade  theol.  lektorns  föreläsningar 
i  Davids  psalterium.    Hans  hufvudsaldiga  sysselsättning  har 


«*)  Scriptores  Rerum  Danicarum.    Tom.  UI.  454,   461,    478,    510, 
530. 

»*)  StaCttia  Gapituli  Lundensis.    MCXL.    Ponloppidan,  Annales  Eccl. 
Dan.  IIL  261. 


202 

sannolikt  dock  varit  att  jemte  superintendenten  sköta  de 
blifvande  församlingsiärames  undervisning.  Sina  föreläs- 
ningar har  theol.  lektorn  liållit  i  Dionysii  kapell  söder  om 
domkyrkan ,  hvilket  derföre  bar  namn  af  auditorium  theo- 
logicum  ^).  •  —   Om    superintendenten   stadgades    (Ordin. 


*^)  Vi  hafTa  Ännu  q  var  det  program,  h?aFineil  Å,  ▼.  iheol.  lektorn 
MagDtts  Matlhias  fir  1567  inbjöd  till  de  theologtska  förelAsDiogarnes  af- 
höraode.  Enar  delta  Ar  särdeles  opplfsande^  Yilja  yi  bAr  anföra  det- 
samma. 

Magni  MaltbisB  lufilaiio  ad  lectiones  Theologicas  in  Gyronasio  Lun- 
densi  habendas  A: o  1567. 

Gandido  Lectori  salutem. 

Crastina  die  t>eo  Tolente  resaroetur  lectio  Tbeologica  Psalterii,  ba- 
clenus  propter  occopationes  &  negotia  publica  aliquamdio  ex  mora  in- 
lermissa.  Quas  lectio  ulinam  sic  afiiceret  Gantores  sive  Gborales  do» 
strös,  &  plerosque  Terbi  ministros  presertim  juniorcs,  tit  ab  iisdeoi 
strenue  contemnitur,  a  quibus  tamen  neccssario  cognoscenda  est  Tel 
propter  officium  vel  propter  juramentmn.  Nam  ut  nihil  dicam  de  com- 
rouni  officio  omnium  Gbristianorum,  certe  verbi  Dei  ministrts  seu  saeer- 
dotibus  peculiariter  commendatiim  est  perpetwim  &  diligens  sladiani 
sacrarum  lilerarura,  ad  qiiod  ipsi  sesc  tum  alias,  tom  in  ipsa  ordinalio- 
ne  &  constituti^ne  publice  ac  solenniter  obligare  consveverint.  Gbo- 
rales qnoque  quotannis  ex  mor«  recepti  ad  officium  eantandi  in  ecclesia 
nosira  iuter  alia  nonnalla  sancte  promittunt,  se  pie  factaros  officium,  & 
nominatim  hane  ipsam  lectionem  Psalterii  peculiariter  &  certo  consilio 
propter  ipsos  susceptäm  &  iisdcm  valde  neccssariam,  sedulo  frequcnta- 
turos  esse.  Hiec  scilicet  promissa  egregie  servanl  Pastores  ecclesiaram 
&  X^horales,  qui  totum  illud  tempus,  quod  leclioni,  auscultationi,  medi- 
tationi,  studio  Vcrbi  Dei  &  sacrx  scripturas  tribuendiira  esset,  impen- 
dunt,  non  dico  ceconomicis  aut  aliis  neccssariis  occupatipnibus,  sed 
somno,  voluptatibus,  potionibus,  deambulatiooibus,  &  aliis  id  genus  fri- 
volis  negoliis,  quas  magis  impediunt  &  deformant  ministerium,  quam 
promovenl.  Vidi  ego  sspenumero,  seu  occupatus  jém  in  ipsa  ordinaria 
prielectionc  mea,  seu  rccens  ab  ea  digressus,  ex  junioribus  interdum 
Pastoribus  nonnullos,  interdum  quosdam  Gboralium  in  ipso  lemplo  ani- 
mi  gratia  tantum  deanibulantes,  quasi  nibil  ad  ipsos  pertinuissent  nostra 
iUa  exercitia,  vel  ipsi  ad  id  fastigium  eruditionis  &  expcrtentias  in  iis* 
dem  devenissent,  ui  eadem  ipsis  videri  posscnt  supervacua  &   non   ne- 


203 

kap.  LXXVII)  att  han  skulle  ^paa  Latine  tractere  oc  lerre 
andre  den  hellige  Scrifft.'^ 


cessaria,  jainque  plane  devorasseot,  quicquid  unquam  exslat  doclrinffi  ia 
sacris  scriptoribus  scu  ipsis  Bibllis,  qu(c  an  habeant   etjam    nonoulli    ex 
iis^  haud  abs  re  dubitari  possit.    Hoc  scilicet  est  juxta  Pauli  pra^ceptum 
I.  Tim.  4.  atlendere  lectiooi,  exbortationi  Doclrinoe,  aut    quod    Christtis 
prscepit  Joan.  5.  Scripluras  scrutari:  Reclamo,  hoc  potius  est  oeglige- 
re,  contemnere,  conciilcare  sacro  sanctam  Scripturain  Gaaonicam,  quain 
ianti  olim  feceruot  maj  öres    nostri^    ut    noo    solum    reditus    peramplos, 
unde  hodie  TiFUOti  qui  vocaolur  Ganonici,   Ticarii    Ghorales  &    alii,    in 
hoc  impenderint,  ut  diulurna    immo    &    perpetua    esset    apud   posteros 
hujus  lectio,  caotalio  meditalio  verb!  Divini.     Hacc  exempla  nos    merito 
movere  deberenl,  ut  pluris  faceremus  ha»c  exercitia    Thcologica.     Idem 
etjam  facerent  tum  immeasa  eorundem  utilitas,   tum   summa   necessitas, 
si  quid  tamen  harum  rerum  intelligerent  nostri  isti,  nimis  crudi  &   in* 
conditi,  Concionatores  &  Chorales,  de  quorum  diligentia  &  progressu  in 
studiis  Theologicis  rogatus  oliquando  more  consveto,  quod   respondeam, 
nihtl  sum  babilurus  aliud,  quam  ilios  ad  sobrias  &  pias  admonilioncs  & 
exhortatioDcs,  ad  hsec  studia  nostra,  quorum  ut  professione  illi  tument, 
sic  prstexlu  eorundem  suslentantur,  plene   obsurduisse:     Nisi  illi   inte- 
rim, quod  facluros  spero,  atque  ea  hic  nunc  scribo,    de    suo    officio  ,& 
juramento  prsstilo  impensius  cogitantes,  qus  haclenus  omissa  sunt,  dili- 
gentia aliqua  singulari  sarcire  conabuntor :   Gogilent   illi    modo,    quibus 
dixit  Ghristus,  tos  estis  sal  terre,  id  quod  Idem  mox  addil,  si   sal   in- 
sipidus  factus  fuerit,  ad  nihil   valet    ultra-,    nisi    ut    projiciatur   foras    & 
eonculcetur  ab  hominibus.    Postremo  si  quendam  delerruit  ab  hac  no- 
stra prttlectione  ejns  loci,  in  quem  nos  imporluna  qaoiiindam  ^^Uontxita 
invitos  «oégit,  incommoditas,  eundem  nunc  rursus  revocet   loci    pristini 
-  reporgatio  ac  reslitutio  facta  mandato  ac  voluntate   Nobilissimi    viri    !). 
Hilai-ii  Grubbe  Prepositi*,  Queni  locum  posthac,  non  ut  antea,  Sacellum 
Dionysii  (prastat  eoiro  prorsus   aboleri    memoriam    omnem    idolomanim 
Fapistic»)  sed  Auditorium    Tboologicum    appellabimus.     In    hoc    igitur 
Auditorio  Thcologico  eras,  Deo  danle,  inchoabimus  Pisalmum  XGIII,  qui 
sane  omnium  conlinet  dulcissimam   gratiarum    actionem    lotius    ecclcsio} 
pro  ejusdem  conserTatione  &   aliis    beneliciis    Dei    erga    candem,    sinuil 
stultos  &  insipientes  appellat  omnes  eos,  qui  hec  non    student    cogno- 
scere  ant  inlelligere.     Ideo  vero,  ait,  conservari  ac  florere  «cclesiam  & 
pios,  ut  annunli«nt,  quam  rectns  sit  Dominus  nostcr,  &  qnod    nulla    in 
eo  sit  iniquitas,  ut  celebrent  Deum  in  omnem  ffiteroitatem,     8ene   Tala 
Leclor.  XVJ.  kal.  Majas  A.  07.  Magnus  Matlhias. 


S04 

Omkring  1620,  då  Lunds  gymnasium  upprättades, 
blef  theologie  leklom  en  af .  professoreme  vid  nämnda 
läroinrättiiing. 

Genom  bref,  dat  Fredriksborg  d.  13  febr.  1566, 
anbefallte  k.  Fredrik  II  alt  kantoreme  i  Lund  skulle  fort- 
fara med  den  uppsigt  och  tillsyn  med  skolan,  som  förut 
varit  öflig^).  Under  kaUiolska  tiden  var  kantor  en  af 
domkapitlets  praelater.     Jfr.  denna  skrift^  s.  16. 

Skolans  lärare  närmast  efter  skolundervisningens  nya 
anordning  genom  kyrkoordinansen  utgjordes  af  rektor  och 
5  kolleger;  klassemas  antal  voro  6.  År  1585  omtalas 
rektor,  som  alltid  var  promoverad  magister  artium  och 
4  kolleger,  af  hvilka  den  öfverste  skulle  vara  baccalaureus 
artium  ^J.     Konrektorsljensten  inrättades  först  1618*). 


*^)  Ur  K.  Danska  Geh.  ArkivM  (Register  paa  aUc  Landene.  Tora.  IX 
f.  275)  incddelai  det  omnflmnda  kongl.  brefvei: 

Cantores  ?dj  Luod  finge  Kongl.  Mtts  breff  alt  skuUc  bafTue  op- 
aeeode  mclt  Scolen  tbei*saininestedz. 

Wij  Predericb  &c.  GiAre  aUe  willerligt  alt  efTlerthij  wij  forfare, 
huorledifi  framfarne  Cantores  vdj  Lunde  Domkirke  altiid  haffve  bafTt  op- 
seende  och  tilsiua  mell  Domscolen  tbersammestedz,  saa  att  thend  vied 
niagt  boldis  ocb  wngdomeu  wdj  bngelige  konster  ocb  gode  seder  for- 
fremis  och  opiuchtis,  Tha  bede  wij  oc  biude  forn:ne  Cantoribus  vdj 
Lunde  domkircke,  thend  som  nu  er,  eller  her  effler  lade  forine  Scole 
were  etther  befalitt  och  roett  alling  haffue  flittig  opseendc,  som  i  wiUe 
antsnare  for  gud  och  wcre  bckeodt  for  oss,  Dog  huess  rett  och  retlig- 
bed  Superintendenten  vdj  Lunds  slirft,  effler  Ordtuantzen  ther  wdj  haff- 
uer,  hermeU  wdj  alle  maade  wforkrenckitt,  Datum  Fredriksburg  13  Fe— 
bruarij  Aar  &c.  1566. 

*^)  '"liic  (Lunds)  autem  Scholarcba  semper  esse  consuevit  Magister 
arlium  promotus,  cui  iuoguntur  bypodidascali  quatuor,  ex  quibus,  qut 
supremus  est,  Capituli  Lundcnsis  conslitulionc  (huic  enini  incumbit  scholc 
et  scholasticorum  cura  prscipua)  ex  iis  cssc  tenetur,  qui  artium  Bacca— 
lauret  dicuatur."  Magni  Malthioe  CoUecianca.  Ms.  på  St.  KgL  BibL  i 
Köpenhaina. 


208 

Läraroes  löner  något  efter  reformationens  införande 
voro  ringa.  Några  af  skolans  gods  förblandades  vid  nämn- 
da tid  med  de  erkebiskopliga  och  indrogos  med  dessa  till 
kronan.  Det  vill  äfven  synas  troligt  att  de  närmast  Lund 
belägna  socknar,  hvilka  enligt  ordinansen  till  skolan  skulle 
aflämna  helgonskulds-kom,  blifvit  under  krigsåren  straxt 
före  år  1536  så  utarmade,  att  spanuemålen  derifrån  ej 
kunde  utgå.  Skolans  fattiga  disciplar  kommo  då  i  stor 
förlågenhet,  livadan  allmosor  i  de  närbelägna  häraderna 
för  dem  måste  insamlas. 

År  1543  hade  rektor  till  understöd  för  evärderliga 
tider  af  k.  Kristian  III  erhållit  Vicaria  Altaris  S.  Canuti 
Hertigs  ^).  På  ett  märkbart  sätt  förbättrades  skolans 
villkor  genom  Fredrik  II.  Medelst  bref  af  d.  11  julii 
1561  förklarade  konungen  att  ränta  varit  lagd  till  kungs- 
gården i  Lund  för  en  skolmästare  och  12  lärjungars  un- 


*®)  Christianus  Quartus. 

Wor  Synnderlig  gunst  thiiforn.  Widcr,  alt  efTtersom  Wi  kommer 
Wdi  forfaring  att  detl  Schall  Werre  hcld  moget  paa  Scholernes  gauffa 
och  forfremmelse  her  Wdi  Stiglhet,  att  der  Bleff  thiirorordnit  en  Con- 
rector,  Tfaa  Bede  Wi  Eder  og  WHIe,  att  i  dett  Saaiedis  läder  forordne 
att  der  allhid  her  effter  Wdi  Scholenn,  Som  er  Wdi  Wor  kiöbslédtt 
lunndlt  BlifTucr  thilschichett  och  hoidenn,  en  Conrector  paa  dett  att 
der  kunde  haffues  des  flilheligere  opsiann  mz  Samme  Schole,  och  tbiU 
same  BestiUing  legger  och  forordner  aff  Degne  Kaldtt,  och  ellers  aff 
Capittelett  naagenn  Reditus,  effter  som  allerede  Wdi  Wor  kiöbstedtt 
Roschilldtt,  afT  CapitheU  dersammestdz  Schiedth  er,  Dermeth  &c.  Schan- 
derborgh  4  Seplembris  Anno  1616.  (K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Tegn.  IV.  f.  88). 

Konrektor  uppbar  bland  annat  inkomsterna  af  ^Alt(fl'e  Scholastico- 
rum."  Jfr.  Jordebog  offuer  Lunde  Capitels  •  oc  Domkirhens  Godt 
1639.    (K.  D.  Geh.  Ark.) 

••)  K.  D.  Geheime  Arkivet.     Register  ouer  alle  Landene  Tom,  I. 
f.  139.    Brefvet  flr  dateradt  Haffnio  feria  2:a  post  feslum  omoiumsan- 
ctorum.    A:o  1543. 


206 

derhåll  och  att  densamma  nu  kommit  mider  kronan.  Ko- 
nungen, ^som  ej  ville  förminska  något,  hvilket  till  reli* 
gionens  förbättring  blifvit  anslagit,^  förunnade  derföre  för 
evärdeliga  lider  ät  ^Skolemesteren^  i  Lund  och  12  fattiga 
^Degnes^  underhåll  kronotionden ,  bestående  af  råg  och 
kom,  frun  40  socknar  i  Ljunits,  Wemmenhögs  och  Skytts 
härader  ^^).     Det  skulle  åligga  domkapitlet  att  årligen  ge- 


^^^)  Konungens  bref  har  följande  lydelse: 

Wij  Frederich  den  anden  ined  Gudts  Naade  Danmarckis,  Noirigis, 
Vendis  och  Golbis  Konungs  Ilertug  udi  Schleswig,  HoUlein,  Sloimam 
och  Dilm'^r8cben,  GrelTve  udi  OIdenborg  och  Delmenhorst,  giöre  alle 
vitterligt,  all  eflerdi  dell  a;r  ,för  oss  bevijsl,  alt  alt  for  nogcn  aar  for- 
Itdin,  haTfver  der  Tcret  tillskicket  nogen  renle,  till  vor  Gaard  udi  Lund 
till  Skolemeslerens  der  sammesledls  oc  tolff  degnes  underholdoing  och 
samme  Godis  som  der  tillagt  er,  nu  er  kommen  under  Cronen,  daa  paa 
det  at  hvad  udi  saa  roaade  forordinerct  er  till  Religionens  forbedring 
icke  skulde  udi  Tor  tid  forkortis,  HafTve  Wij  bevilget  och  samtyckt  Tor 
och  Cronens  Part  aff  all  Rugtiende  oc  Biugtiende  af  desse  efTlerskreff- 
ne  Sognc,  altid  herefter  at  skulde  vere  och  blifTve  till  forbm:te  Skole-* 
mesters  udi  Lund  oc  12  degnes  underholdning,  som  er  först  udi: 

Liunits  Herridt 
1  Villie  Sogn,    2  Sörups  Sogn,    3  Snaarestad  Sogo,    4  Barkager  Sogo, 
5  Skorby  Sogn,  6  NöböUc  Sogn,  7  Kasselöse  Sogn. 

Vemmendehögs  Herridt 
1  Skurnp  Sogn,  2  OrsAe  Sogo,  3  Tullslrup  Sogn,  4  Beddinge  Sogn, 
5  Skibberup  Sogn,  6  Issie  Sogn,  7  Hemmingsdynde  Sogn,  8  Stmlioge 
Sogn,  9  Caleby  Sogn,  10  Klagstrup  Sogn,  11  Vemmendhögs  Sogn, 
12  Slimminge  Sogn,  13  Sfendstrup  Sogn,  14  Hassle  Boserup  Sogo, 
15  Onnerup  Sogn,  16  Espe  So^,  17  Solbierg  Sogn. 

Skiodts  Herridt 
1  Ring  Sogn,  2  Haaslöflf  Sogn,  3  West.  Alesiad  Sogn,  4  Kiöbinge  Sogn, 
5  Tommerop  S6gn,  6  Maglenip  Sogn,  7  St.  Slogerup  Sogn,  8  LiUe 
Slogernp  Sogn,  9  Bolerup  Sogn,  10  Hammerslöf  Sogn,  11  Fullie  Sogn, 
12  Kempinge  Sogn,  13  Bösserup  Sogn,  14  Hvcllinge  Sogn,  15  St.  Ham- 
mar Sogo,  16  öst.  Aistad  Sogn. 

Och  skall  delte  2   aff   Cannickerne    udi   Lunds    Domkircke    aarligen 
uppbsre  samme  tiende,    och   derafT   forskafTe    forb:mte   personer    dcris 


207 

nom  2  ledamöter  uppbära  deima  tionde  och  deraf  för- 
skafTa  rektor  och  12  skoldisciplar  nödtorftigt  underhäll  i 
mat  och  di7ck.  Den  19  Julii  1568  skref  konungen  ett 
bref  Ull  Björn  Kaas  af  innehåll,  att  af  förutnämnde  (ionde- 
tagare,  rektor  och  12  ^Degue,^  från  de  3  häraderna 
äfven  skulle  uppbära  hahuen^).  Dä  klagan  kort  derefter 
fördes  öfver  bristande  tillgångar  för  den  stora  mängd  yng- 
lingar, som  begagnade  skolans  undervisning,  utgaf  samme 
konung  d.  12  januari!  1562  ett  bref  till  inbyggarne  i 
Torna,  Harjagers  och  Frosta  härader,  hvari  han  uppma- 
nade dem  att  till  skolynglingarues  utskickade  ombud  läm- 
na allmosor  till  förekommande  af  att  ^de  fattige  Böm,  Pe- 
blinge  ej  giffve  bogen  offver  for  Fattigdoms  skyld"  ^). 


Qödlorftig  underholdning  till  mad  och  öll  och  skulle  samme  Cannicker 
hafrve  flittig  oppseende,  att  de  Personer  underholdes  med  samme  rente, 
som  fattige  och  vedtorffvendis  ere,  och  hoher  med  tiden  till  att  kunne 
tiene  religionen,  sao  att  Gudstieniste  icke  giffves  till  förgieffvis.  Och 
skill  vor  Stifts  Lehnsmand  udi  vört  Land  Skaane,  den  som  nu  er  eller 
her  efter  komroendis  vorder  aariigen  lad«  yde  all  forb:mte  vore  och 
Cronens  Pari  aff  Rug-tienden  och  Biugtienden  aff  alle  forb:mte  vore 
Sogner  till  dhe  thvo  Cannicker  som  for  ordineret  bliffrer  forb:te  Per- 
soner at  underholde  och  derhos  haffve  flittig  tillsiiin  med,  att  forb:te 
tionde  aariigen  till  goede  reede  udkommer,  Oi£fued  paa  vört  Slott  Kiö- 
henh«f^  den  11  dag  Julij  «ar  1561.  / 

Under  vört  Signet 
Friederich. 

1)  K.  D.  Geh.  Ark.  Tegnelscr  oucr  aUe  Landcne  X.  f.  119. 

^)  Vij  Frederich  &c.  Helse  eder  alle  vore  Undersaatter,  som  byggo 
och  boe  udi  Torne  herrit,  Hariagers  Herrit  och  Fräste  Herrit,  kierligen 
med  Gud  och  vor  Naade.  Wider  at  vi  forfare  hvorledis  de  fattige  Börn 
Peblinge,  som  gånger  till  Skole  udi  vor  Kiöbsted  Lund,  1  ide  stor  Armod 
och  Nöd  for  Kost  och  Klsdcr,  saa  at  mange  for  Fattigdoms  skyld  nö- 
des  tiU  att  giffve  bogen  offuer,  med  hvilke  der  var  dog  et  got  haab, 
at  de  udi  framtijden  kunde  tiene  Religionen  og  den  menige  Mand,  og 
Tore  Cndersotte  Kiöbstedamsod  der  saimnesteds  icke   derfra  forvendis, 


208 

Rektorn  vid  Lunds  skola  Mester  Christen  fick  d.  81 
julii  1565  ett  vikarie  vid  domkyrkan^). 

Den  6  april  1573  gaf  konungen  till  Anders  Wat- 
zenn,  Skolemester  i  Lund,  kronans  andel  af  komtionden 
i  Weslerstads  socken^)  och  d.  18  mars  s.  ä.  fick  han 
konungens  bref  pä  ett  kanikdöme  vid  Limds  domkyrka  ^). 

Deti  22  maj  1576*  förunnade  konungen  till'  Isak 
Mauritzen,  Skolemester  i  Lund,  ett  ledigt  kanonikat  vid 
Lunds  domkyrka,  hvilket  äfven  d.  14  febr.  1583  för- 
nyades med  ett  annat,  som  hette  SL  Hans  Evangelist  Deu 
5  nov.  1590  erhöll  han  ånyo  ett  vikarie  derstädes^). 

En  annan  rektor  Mester  Thomas  Willomsen  fick  d. 
3  maj  1586  exspektans  på  ett  vikarie  vid  domkyrka  ^ 
och  d.  29  junii  1588  erhöll  han  af  konungen  ett  ledigt 


at  de  med  deris  allinisse  allene  kunde  uoderholde  saa  maoge  Personer, 
som  der  gånger  til  Skole.  Thi  hafTve  vii  iindl  och  liUadl  at  fömefTnie 
de  fattige  Peblinges  fuldmegtigc  bud  udi  Lunde  Sknle  maa  dragé  om- 
kring i  forskrefToe  Herrether,  och  der  bede  Guds  Almisse  afT  got  Folk, 
aom  dera  der  ville  komme  til  bielp.  Bedendes  derfor  alle  och  brer 
serdeles,  som  de  Peblinges  Fuldineglige  forekommendes  vorder,  att  i  da 
ville  meddele  de  fattige  fornevnte  Skolebörn  eders  Almisse,  paa  det  at 
Skolen  maa  bliffve  ved  magt,  och  de  unge  Personer  der  sammesteds 
maa  bliffre  oplugtet  i  Guds  frygl  och  god  Isrdom,  den  christlige  Kirke 
til  gaffn  och  bisland.  Giffvot  paa  Torl  Slot  Fredricbsborg  den  12  Ja- 
noarn  anno  MDLXII. 

Under  vört  Signét 
Frederich. 

*)  K.  D.  Geh.  Ark.  Reg.  ouer  alle  Lande  Tom.  VIII. 

«)  K.  D.  Geh.  Ark.     Skaanske  Register  I.  f.  60. 

'')  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  I.  f.  58. 

•}  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  I.  ff.  223,  261.    Sk.  Reg.  II.   f.  54. 

')  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  I.  f.  776. 


209 

kanikdöme  derstädes^).  Den  2  nov.  1590  bekom  baii 
äiiyo  ett  annat  sådant^),  Mester  Niels  Matzen,  Skole- 
mester  i  Lund,  erhoU  d.  4  december  1601  ett  vikarie 
vid  domkyrkan  *°).  Absaion  Olssen,  äfven  en  rektor  vid 
domskolan,  fick  d.  24  april  1608  kongl.  bref  på  ett  kanik- 
döme i  Lund*').  Mester  Niels  Jörgensen,  rektor  i  Lund, 
som  förut  innehade  ett  kanonikat  derstades,  bekom  1620 
inkomsterna  af  dekanatet,  en  prelatur  vid  domkapitlet*^). 
Dessa  anslag  till  förenämnda  5  lärare  i  Lund  voro  blott 
personella. 

År  1618  ökade  Kristian  IV  rektors  inkomster  med 
tvenne  socknar,  som  förut  tillhört  en  af  domkapitlets 
prselater.  Rektorn  vid  Lunds  skola  har  äfven  haft  Fjelie 
prsBbende,  men  man  saknar  uppgifter  för  att  bestämma 
när  delta  prsebende  med  rektoratet  blifvit  förenadt  Dcr- 
ifrån  blef  det  åter  afskildt  omkring  1679*^). 

Af  allt  detta  synes  klarligen  att  Danmarks  konungar 
på  allt  sätt  sökte  hjelpa  de  män,  som  hade  sig  anförtrodd 
den  mödosamma  och  ansvarsfulla  ungdomsundervisningen; 
äfvensom  att  den  vid  domskolan  studerande  och  behöf- 
vande-  ungdomen  derjemte  varit  föremål  för  regeringens  om- 
tänksamma godhet  och  understöd.  Vi  skola  i  det  följan- 
de omtala  några  ytterliga  prof  på  de  framfarna  konungar- 
nes omvårdnad  om  samma  skolas  lärare  och  lärjungar. 


•)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  II.  f.  3—4. 
»)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  II.  f.  54. 
>o)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  III.  f.  169-170. 
")  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  III.  f.  286—287. 
>«J  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  IV.  f.  177. 

^*)  Registrum  Bonorum.  Ecclesiie  Lundeasis.    A:o  1614.  f.  128.  (K. 
Daaska  Geh.  Ark.)    Jfr.  Falkman,  Hallaadska  Kyrkohemmao  II.  8.314. 

u 


2<0 

Enligt  anteckningar  från  1686  var  Lunds  domskola 
efter  reformationeH  mycket  besökt  af  ynglingar  frän  Skåne, 
andra  danska  provinser  samt  Sverige.  Sedan  de  vid  dom- 
skolan afslutat  sina  studier,  blefvo  de,  utan  att  besöka 
något  universitet,  i  äldre  tider  genast  prestvigde ^*). 

De  närmast  derpå  följande  underrättelser  om  skolans 
tillstånd  äro  från  éfren  1612 — 15,  under  hvilken  tid 
'^ungdomens  studier  leddes  klokt  och  fromt  och  allt  till- 
gick efter  kongl.  förordningen''  **). 

Uti  en  af  Jens  Lauritson  WoliT  år  1654  utgifven 
skrift  omtalas  doniskolan  med  följande  ord:  ^Ved  Dom- 
Kircken  er  den  berömmelig  Latine  Scholae  med  en  Rector 
ScholdB  och  Con-Recior  oc  liocater,  som  vdi  deris  bestil- 
ling  ere  vs^el  atlagde,  och  hafvve  Höreme  kostpenninge , 
och  12  Disciple  af  Scholen  hafwe  deres  kost  daglige  hos 
kanickeme  foruden  andre  beneficia  denn»u  tillagt  er.  Fra 
denne  Skoie  sendes  aarligen  sniucke  Personer  till  Kiöben- 
haffns  Höyloflige  Academie  att  deponere''  **). 

Åf  det  föregående  ha  vi  sett  att  Lunds  domskola 
ganska  mycket  blifvit  utvidgad,  medelst  det  genom  Kri- 
stian IV.s  bref  af  d.  8  jan.  1619  upprättade  och  med 
skolan  förenade   gymnasium   eller   kaihedral-koUegium,   i 


^*)  '^Hsc  sane  Sehola  multos  dcdit  haclenns,  noa  per  Schaniam  tan- 
lum,  Terum  eliain  in  aliis  Danloy  provinciis,  adde  et  per  Sueciam  (unde 
hac  conflucre  non  exigiia  disceDlIuin  turba  coDsuevit)  Sacerdotes,  bodie 
plurea  etiam  datura,  nisi  cnostittitione  receoli  Regio)  Maiestatis  cautum 
esset,  ae  quis  ordinetiir  ecclesie  Minister,  qni  non  ante  in  Acaderaia 
Hafniensi  aliquamdiu  yersalus,  inde  etiam  honestum  erudttionta  adferat 
ac  vite  teslimooium.'*     Magni  Matlhiae  Gollect.  Ms. 

*^)  P.  M.  Oslrupii  &  MaUhioe  Jaoi  Liber  Visitalionis  Scaneösis.    Ms, 

>*)  Encomium  Regni  Dani«.    Kiöbenbarn  1654.  s.  572—573. 


2n 

afseende  på  hvars  organisation  vi  hänvisa  låsaren  till  hvad 
som  derom  blifvit  anfördt  sidd.  100 — 104  af  denna 
skrift 

'  Enligt  nämnda  kongl.  bref  skulle  biskopen  i  Lund 
vara  läroverkets  inspektor.  Gymnasii  lärare,  som  kalla- 
des professorer,  voro  följande:  1)  Theologie  professorn. 
Denna  plats  öfvertogs  af  theol.  lektorn  vid  domkapitlet , 
Lvilken  beböll  det  gamla  praebcndet  Wallkärra  och  Stäng- 
by.  2)  Physicus  et  Maihematlcus.  fill  hans  underhåll 
anslogos  bona  altarium  Nicolai,  Hypoliti,  B.  Maria  con- 
ceptionis,  Stephani,  S.  Trinitatis.  3)  Logicus,  som  lön- 
tes med  inkomsterna  af  bona  altarium  Canuti,  Beatas  vir- 
ginis  et  B.  virginis  in  medib  capell»  S.  Georgii.  4)  Prp- 
fessor  latinte  eloquentice  var  skolans  rektor  och  5)  Prö- 
fessor  Unguw  grwcce  var  skolans  konrektoh  Desse  sed- 
nare  bibehöUo  de  löner ,  som  förut  ät  dem  anslagits  ^^). 

Bemälta  professorer  hade  ''sessionen!  in  actibus  ca- 
thedralibus  och  ellers  were  forplict  att  dömme  wdi  Ecte- 
schabs  säger  och  i  andre  saadanne  besuerlige  beraadslag- 
ninger,  naar  det  behouff  giöris/ 

Enligt  kongl.  brefvet  af  d.  7  maj  1639  upphörde 
rektor  och  konrektor  att  föreläsa  vid  gymnasiet,  hvars 
lärare  derefler  utgjordes  af  4  professorer. 

Så  beskaffad  var  läroinrättiiingen  i  Lund  ända  till  år 
1666,  då  karoluiska  universitetet  instiftades.  De  män, 
som  vid  den  tiden  beklädde  lärostolarne  vid  gymnasiet, 
blefvo  kort  derefler  professorer  vid  det  nya  universitetet 


^0  Rörande  g^ymn^sii-professorernes  löner  meddelas  llngré  fram  nSr- 
mare  upplysningar  vid  O.  Baggers^^  C.  Bosiii,  J»  Wandals  ock  K.  Hahns 
biografier. 


212 

I  det  följande  komma  vi  all  uppräkna  gynmasii  pro- 
fessorer samt  i  korthet  skildra  deras  lefveme. 

Kristian  IV,  i  hög  grad  nitälskande  för  undervis- 
ningsverkets framgång,  anslog,  såsojn  vi  sett,  ej  blott 
ränlor  åt  professorerne  vid  Lunds  gymnasium,  utan  tänkte 
äfven  på  de  af  dess  lärjungar,  som  befunno  sig  i  torftiga 
omständigheter,  ften  28  juli  1631  beviljade  och  '^per- 
petuerade"  han  till  rektor  i  Lund  ett  residens  vid  Lunda- 
kapitel, som  förut  innehafts  af  dir^esperRasmussenBroch- 
mand  i  Köpenhamn  ^^) ;  samma  dag  perpetuerades  till 
rektor  eller  en  af  professorerne  ett  residens,  hvilket  till- 
förne åtnjutits  af  köpenhamske  professorn  M.  Christen 
Liuuborg  (Longimontanus)  ^^)  och  d.  7  maj  1639  tilla- 
des ett  kanonikat  till  den  Qerde  professorn**). 

Medelst  kongl.  brefvet  af  d.  18  febr.  1621  anbe- 
falltes  att  6  ynglingar  skulle  ålnjuta  fri  kost  hos  prsela- 
teme  samt  de  äldsta  kanikeme  och  6  andra  på  domkyr«- 
kans  bekostnad  ^J. 


^0  K.  D.  Geheirae  krhweU  Skaanske  Register  V  f.  31.  Sk.  Tega. 
V.  f.  473. 

>«)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  V  T.  32.  Jfr.  Skaanske  Tegnelser  V. 
f.  474,  478  v.  Rörande  doteringcn  tiU  gymnafeiet  jemför  kongl.  bref- 
?en  af  d.  16  febr.  1621  (K.  D.  Geb.  Ark.  Skaaoske  Tegn.  IV)  och 
d.  18  febr.  8.  a.  (K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  IV  f.  199—203),  bland 
bilagorna  upptagna.  —  I  Jordebog  offuer  Lunde  CapiteU  och  Dom-' 
kirkens  Godlz  Å:o  i639  (K.  D.  Geh.  Ark.)  anföras  M.  J.  >VBndal,  lo- 
gicus  professor,  och  M.  Franli  Rosenberg,  professor  ethicus,  slsom  in- 
nebafvande  de  altaregods,  hvilka  i  sistnAmnda  kongl.  bref  &t  dessa  la- 
rareplatser  hlifvit  anslagna. 

'•)  Se  bilagorna. 

2«)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Tegnelser  IV.  —  —  »»Daa  bede  Wij 
eder^  (biskop  och  kapitel  i  Lund)  "och  naadigst  begere,  att  enhuer 
prsBlatusxWnderholder  en  person  »till  kost  wdj   samme    collegio*,    Dissli- 


213 

Den  11  juni  1622  hade  konungen  förordnat  att 
något  gods  som  fordom  varit  tillagdt  Galtegillet  i  Lund, 
samt  ett  vikarie  vid  domkapitlet ,  .skulle  användas  till  un- 
derhåll för  disciplar,  som  på  gymnasiet  åtnjöto  undervis- 
ning ^3-  ^^^^  ^^^  ^^^^  konungen  hos  Lunds  domkapi- 
tel gjort  den  påminnelse  att  de,  hvilka  åtnjöto  ^bona  men- 
salia,"  för  hvar  mensa  borde  underhålla  en  "scholedegn^  ^). 

Vi  fortsätta  berättelsen  om  lundensiska  läroinrätt- 
ningens öden.  Efter  några  och  fyratio  års  verksam- 
het upphörde,  med  stiftandet  af  universitetet  i  Lund,  det 
med  domskolan  förenade  gynmasiet  Sedan  universitetet 
efter  danska  krigets  slut  1679  och  följande  åren  erhållit 
kongL  försäkringar  om  andra  tillgångar  för  sitt  bestånd 
än  kapitelgodsen,  miste  domskolan  en  stor  del  af  den 
dertill  anslagna  spannemålen.  Detta  var  t.  ex.  förhållandet 
med  596  tv  kronotionde  från  de  40  socknar,  hvilka  genom 
kgl.  brefvet  af  är  1561  till  läroinrältningen  bUfvit  an- 
slagne.  Genom  kongl.  resolution  af  d.  3  aug.  1687  för- 
klarades att  i  Lund  endast  skulle  vara  en  barnskola  med 


gist  de  tiiende  eldste  GanoDici,  huer  ebn  och  att  die  derimod  tager  do- 
ielt,  naar  coxnmunia  wddelis;  Deroest  och  att  aff  Domkirkens  minutis 
och  wuisse  fire  och  aff  del  wisse  thoe  wnderholdis." 

*^)  K.  D.  Geheime  Arkivet.     Sk.  Tegnelser  IV.  f.  417. 

*')  IJ.  —  RAraode  koUegernes  löoer  vid  Lunda  skola  &r  1620  Jiar 
jag  fuDDit  följande  auteckoing: 
V  klassen  Andr.  Nicolai,         9  pund  helgonsk.  kora 
IV      »»       Mich.  Nicolai,        7     "  "  » 

DI      »       Joh.  Claudii,  7     "  "  » 

Il       "       Didericus  Henrici,  6      "  "  " 

I       »       David  Pelri,  7     «  "  '» 

Disciplarae  (31  till  antalet)  hade  vid  samma  tid  5  eller  4  pund  helgon- 
skyldskora;  somliga  dock  blott  1  pund. 

CK.  Danska  Kansliets  Arkiv), 


8U 

tvcnne  börare.  Att  detta  ej  lärer  varit  meningen  vid  uni- 
versitetets stiftelse ,  synes  man  kunna  sluta  af  Privilegier- 
na d.  19  dec.  1666,  hvarest  det  i  §  16  heter:  K.  Maj:t 
vill  af  Kongl.  gunst  unna  och  efterlåta,  att  —  Skolemä- 
stare och  Lectores  derstades  alla  föreskrefne  privilegier  — 
njuta'^^^).  Sedermera  ända  till  1837  har  undervisningen 
vid  Lunds  domskola  blifvit  bestridd  af  blott  tvenne  .ordi- 
narie lärare ,  hvilka  .stundom  pä  längre  eller  kortare  tid 
till  biträde  haft  dupplikanter.  Under  dessa  150  är  var 
den  fordna  berömliga  domskolan,  vid  hvilken  under  flera 
århundraden  så  mänga  ypperlige  bufvuden  laggt  grun- 
den till  vetenskaplig  bildning ,  förvandlad  till  en  af  de  min- 
dre skolorna  i  hela  stiftet.  Det  är  således  först  i  våra  dagar, 
som  den  8  sekler  gamla  hedenärda  läroinrätlningen,  haft 
lyckan  att  blifva  förnyad  och  utvidgad,  så  att  den  nu  un- 
gefär motsvarar  Lunds  skola  och  gymnasium  under  Kri- 
stian IV:s.  dagar.  Angående  skolans  restauration  meddela 
Vi  här  några  uppgifter,  hämtade  ur  rektor  Berlings  pro- 
gram vid  invigningen  af  karolinska  kathedral-skolans  nya 
hus  år  1837. 

Redan  biskop  Celsius  påtänkte  inrättandet  af  en  hö- 
gre undervisningsanstalt  för  förberedelse  till  universitetet, 
men  det  var  först  under  biskop  Hessléns  tid ,  som  öfver- 
läggningar  i  konsistorium  väcktes  om  möjligheten  att  er- 
häfta  medel  till  en  gymnasii-inrättuing  för  detta  stift 
Kongl.  Maj; t  beviljade  d.  31  okt  1810  under  16  års 
tid  inflytande  besparade  pastoralier  tiU  fond  för  en  sådan 
läroanstilL  På  grund  af  ånyo  väckt  fråga  om  en  gym- 
nasii-inrättning  för  Lunds  stift  befallte  K.  Maj:t  d.  27  juni 


')  K.  Br.  af  d.  3  aiig.  1687  till  biskop  Knät  Haho  $.  9. 


215 

1821  biskop  och  konsistorium  att  undersöka  och   utreda 
hucttvida  och  till  hvad  belopp  den  till  stiftets   skolor   an- 
slagna helgonskyldsspannemål   samt   andra   lika   beskaffade 
anslag  kunde  användas  till  fond  för  en  gynmasii-inrättning, 
samt  att  uppgifva  huruvida  gymnasium,  derigenom  att  nå- 
gon af  stiftets  med  högre  anslag  försedda  lärdoms-skolor 
dertill. förändrades  så  fort  som  möjligt  skulle  kunna  brin- 
gas till  verkställighet.     Konsistorii  uuderd.  utlåtande  af  d. 
28   aug.  1822  innehöll  att  af  den  stiftets    klotkare    till- 
fallande helgouskyld,  794  tunnor   kora   kunde    vid    inne- 
hafvames  afgung  ytterligare   komma   stiftets   läroverk    till 
godo.     En  ökad  tillgång  för  den  ifrågasatta  löningsfonden . 
ansåg  konsistorium  kunna  påräknas,  om  de  skånska  skol- 
hemmanen finge,  efter  nuvarande   äbors    afgång,    på    30 
år  bortarrenderas ,  hvarigenom  en  åriig   inkomst   af   400 
tunnor  korn  beräknades'  kunna  uppkomma;  hvarjemte  un- 
derd.  hemställan  gjordes ,  huruvida  ej ,  då  de  s.  k.  kyrko- 
inspektorstunnorna    genom   kongl.   brefvct   af   d.    4    sept 
1811  blifvit  pä  indragning  ställda   vid    innehafvarnes    af- 
gång, de  60  tunnor  kora. af  Kristianstads  län,    som   re- 
dan 1822  till  kyrkoraa  återfallit,  till  löningsfonden  måtte 
få    anslås.     Angående    frågan    om    gymnasii-inrättningens 
grundande  på  »någon  eller  någre  af  stiftets  skolor,  upplys-  . 
tes  att  frikostiga  anbud  blifvit  gjorda  af  städeraa  Malmö, 
Sölvesborg,  Landskrona,  Karlshamn,  Limd,  Cinibrishamn,  * 
Engelholm  och  Kristianstad,  för  det  fall  att  gymnasiet  till 
någon  af  dessa  städer  förlades;    förmenande    dock   konsi- 
storium, såväl  med  hänseende  till  afståndet  från  universi- 
tetet, som  ock  till  det  mindre  antalet  af  skolungdom,  det 
ej  vara  tjenligt  att  inom  Bleking  förlägga  gymnasiet,  men 
att,  om  någon  stad  i  berörda  landskap  dertill   skulle   ut- 


■  j 


216 

ses,  Sölvesborg  då  torde  vara  den  mest  fördelaktiga.  Bland 
skånska  staderna  hade  båda  konsistorierne  i  Lund  ansett 
denna  siad  ega  företräde.  Uppfostringskommiteen  tillstyrk- 
te^ i  underdånighet  d.  23  dec.  1822  de  uppgifna  tillgån- 
games  användande  för  gynmasii-inrättning ,  anseende  dock 
Sölvesborg  dertill  mera  tjenlig  än  någon  af  de  andra  stä- 
derna, favilka  för  detta  ändamål  erbudit  bidrag.  Sedan 
äfven  kammar-kollegium  i  denna  fråga  blifvit  hördt,  samt 
d  13  febr.  1823  tillstyrkt  belgonskyklskomets  använ- 
dande, och  en  del  förberedande  åtgärder  i  afseende  pä 
kyrko-inspektors-tunnomas  anslående  till  löningsfonden  blif- 
vit vidlagne,  befallte  K.  Maj:t  d.  24  mars  1824  att  ett 
gymnasium  för  Lunds  stift  skulle  inrättas  och  i  Sölves- 
borg förläggas.  Konungen  gillade  äfven  de  af  konsisto- 
rium föreslagna  utvägar  för  bildandet  af  en  löningsfond, 
samt  befallte  konsistorium  att  vidtaga  alla  de  åtgärder, 
som  med  detta  ämne  egde  gemenskap  och  för  ändamålet 
erfordrades,  samt  derefter  inkomma  med  underd.  förslag, 
såväl  till  närmare  bestämmande,  som  till  appbörds-  och 
redovisningssätt  af  de  beviljade  fondema.  Med  anledning 
häraf  anmälde  koasistorium  d.  11  maj  1825:  1)  att  en- 
ligt ytterligare  gjord  beräkning  kunde  1047  tunnor  kom 
komma  löningsfonden  till  godo  af  de  församlingar,  ifrån 
hvilka,  på  sätt  fömt  nämndt  är,  helgonskyld  af  kloo- 
karelägeidieter  utgick;  2)  att  af  arrenden  för  skolhenunan 
förväntades  uppkomma  det  fömt  beräknade  belopp  af  400 
tunnor  kom;  3)  att  59  tunnor  12  kappar,  mest  råg, 
blifvit  för  löningsfonden  af  de  indragna  kyrko-inspditors- 
tunnoma,  eflcr  församlingames  ytterligare  hörande  bevil- 
jade; 4)  att  af  de  158  tunnor  kom,  som  dittils  blifvit 
använda  till  stipendier   vid   skoloma,    100    tunnor  kunde 


217 

till  löningsfonden  ingå,   alldenstund   återstoden   för.  ända- 
målet ansågs  vara  tillräellig. 

Den  år  1925  d.  21  dec.  förordnade  kommiteen  för 
revision  af  rikets  uppfostringsanstalter  yttrade  sig,  i  un- 
derd.  betankande  af  d.  20  dec.  1828,  anse  förökade 
statsanslag  vara  behöflige  för  de  flesta  nuvarande  läro- 
verk. De  beräknade  behofven  för  elenientar-läroverken 
uppgingo  till  42,000  r:dr 'b:ko,  hvilka,  jerate  18,000 
r.dr  för  universiteten,  af  rikets  ständer  den  12  mars 
1830,  på  konungens  proposition,  beviljades.  Genom  kongl. 
brefvet  af  d.  22  dec.  1831  bestämdes  grunderna  för  an- 
vändandet af  de  beviljade  42,000  r.dr,  som  sålunda  blif- 
vit  anslagna  åt  elementar-läroverken ,  och  ibland  dessa 
upptogs ,  enligt  förslag  af  läroverks-kommiteen ,  en  kathe- 
dralrskola  i  Lund,  hvarjemte  gymnasii-inrättningen  i  Söl- 
vesborg uppsköts,  till  dess  sig  visat,  om  ej  densamma 
härigenom  blefve  öfverflödig.  Sedan  konsistorium  d.  18 
Juni  1832  meddelat  statskontoret,  att  detsamma,  i  an- 
seende till  uteblifvit  nåd.  svar  å  dess  framställningar  af 
d.  11  maj  1825,  hvarken  kuimat  gå  i  författuing  om 
helgonskyldens  indragning  eller  låta  något  af  de  påräkna- 
de medlen  för  skolverket  af^ätta,  anbefallde  konungen  d. 
21  sept  1833  konsistorium  att  anföra,  hvad  i  afseende 
pä  de  af  rikets  ständer  påräknade  tillgångar  samt  for- 
valtningssättet  deraf  vore  att  iakttaga,  samt  föreslå  sättet 
för  utvidgning  af  Lunds  skola;  hvarjemte  i  samma  bref 
det  af  1832  års  skol-revision  uppgjorda  förslag  till  klas- 
ser, lärare  och  löner  för  kathedral-skolan  gillades. 

Till  åtlydnad  af  det  kongl.  brefvet  af  d.  21  sept. 
1833  afgaf  (konsistorium  under  d.  3  dec.  s.  å.  underd. 
yttrande  i  afseende  på  förvaltningssättet  af  de    påräknade 


218 

tillgängarDe.  Hvad  sättet  för  skolans  uividgoing  beträffade 
ansåg  konsistorium  intet  liinder  möta  för  tillförorduandet 
af  några  lärare  vid  kathedral-skolan.  I  afseende  på  pas- 
sande skolbyggnad  föreslogs  inköpet  af  en  gård  itUbörig 
generalmajor  Clairfelt.  Sedan  en  del  förberedande  åtgär- 
der blifvit  vidtagne,  isynnerhet  med  anledning  af  Lunds 
stads  genom  utsedde  deputerade  anmälda  förslag ,  dels  om 
nybyggnad,  dels  om  inköp  af  annat  hus  såväl  till  läro- 
hus, som  till  boställe  åt  rektor, 'beslöt  K.  Maj.t  d.  9  dec. 
1836  att  Lunds  kathedral-skola  skulle  inrättas  i  enlighet 
med  de  i  nåd.  brefven  af  d.  22  dec.  1831  och  d.  21 
sept.  1833  uppgifna  grunder,  samt  godkände  det  förslag 
till  helgonskyldens  användande,  som  konsistorium  redan 
1824  afgifvit,  hvarjemte  konsistorium  anbefalldes  att  af- 
sluta  handel  med  gen.  Clairfelt,  hvars  hus  till  följe  häraf 
inköptes  för  en  summa  af  13,333  r:dr  16  sk.  bJio. 
Detta  hus  inreddes  sedermera  till  kathedral-skolans  behof 
och  kostade  de  behöfliga  reparationeme  1,317  r:dr  34  < 
sk.  4  rst  b:ko.  Under  sommaren  1839  skedde  en  större 
reparation  å  öfra  våningen  af  skolhuset;  kostnaden  gick 
till  omkring  1000  r:dr  b:ko. 

I  anledning  af  hos  K.  M:t  förekommen  fråga /i  af- 
seende å  dispositionen  af  den  klockare  helgonskylds  span- 
nemål,  1,047  tunnor,  inom  Lunds  stift,  som  genom  kgl, 
brefvet  af  d.  9  dec.  1836  blifvit  anvisad  till  kathedral- 
skolan  i  Lund,  äfvensom  å  förslaget  att  samma  helgon^ 
skyld  finge  oförminskad  bibehållas  vid  klockarelägenhetema 
i  sUftet,  aflät  K.  M:t  d.  13Januari  1840  till  rikets  dä 
församlade  ständer  en  nåd.  proposition,  rörande  anslag 
af  aUmänna  medel  till  kathedralskolan,  i  stället  för  .om- 
förmälla    derliU    påräknade    1,047    tunnor.      Vid    öfver- 


219 


vägande  af  delta  ämne ,  och  vid  anställd  uträkning  hade 
ständerne  funnit  medelpriserna  å  korn,  enligt  de  sistför- 
flutna  5  årens  markegång,  utgöra  för  Kristianstads  län 
6  r.dr  46  sk.  eller  för  de  frän  detta  län  anvisade  47d 
tunnor  helgonskyld  2,893  r.dr  46  sk.;  för  Mahnöbus  läu 
5  r.dr  37  sk.,  eller  rf)r  609  t:r,  som  derifrån  påräk- 
nats, 2,937  r:dn  17  sk.;  och  för  Blekinge  län  7  r.dr 
29  sk.,  eller  för  de  från  detta  län  utgående  69  t:r,  448 
rdr  31  sk.;  tillsammans  för  1047  t:r  6,279  r:dr  46 
sk.  b:ko:  hvar^mot  den  af  K.  M:t,  under  den  22  dec. 
1831,  för  Lunds  kathedralskola  fastställda  stat  erfordrar 
en  tillgång  af  endast  840  t:r  spannemål,  utgörande  efter 
ett  vid  löne  regleringen  för  samtlige  allmänna  elementar- 
läroverken antaget  beräkningspris  af  6  r.dr  tunnan  6,040 
r:dr,  deraf,  enligt  konsistorii  till  K.  M:t  och  statskontoret 
ingångna  och  vid  interimsstatemas  upprättande  följda  upp- 
gifter 1,183  r:dr  2  sk.  8  rst.,  ulan  beräkning  af  hel- 
gonskyldskomet ,  redan  funnos  disponible,  så  att,  till  be- 
redande af  full  aflöningsstat ,  icke  erfordrades  mera  än 
3,866  r.dr  46  sk.  4  rst.  Rikets  ständer  beviljade  dei"- 
före  till  Lunds  kathedralskola  ett  ärligt  anslag  af  sist- 
nämnda belopp  3,866  rdr  46  sk.  4  rst,  hvarigenom 
skolans  behof  af  den  omtvistade  klockare-^helgonskylden 
kommer  att  upphöra,  och  med  hvilket  belopp  anslaget  å 
riksstatens  10:de  hufvudtitel  till  elementarläroverken  öka- 
des. 

Härförutan  förmälte  rikets  ständer  hos  K.  M:t,  att 
de,  enär  det  vore  af  liögsla  vigt  att  församlingame  be- 
redes  tillfälle  att  inrätta  folkskolor  eller  förbättra  de  re- 
dan »varande,  för  hvilket  ändamål  den  förut  till  kathedral- 
skolans  behof  afsedda    andel    uti   helgonskylden    lämpligen 


220 

bor  kunna  användas,  jeniväl  godt  Tonnit  besluta,  atl  de 
folksamlingar  inom  Lunds  stift,  af  hvilkas  belgonskylds- 
kom  påräknats  bidrag  till  kathedral-skolan  i  Lund,  böra 
så  vidt  de  förbinda  sig  att  uteslutande  till  folkundervis- 
ningens befrämjande  inom  försaralingame  använda  förut- 
nämnda bidrag  af  ifrågavarande  spanneraål,  bibehållas  vid 
oqvald  besittning  deraf;  men  att  deremot  de  församlin- 
gar, som  ej  vilja  antaga  ett  sådant  villkor  och  ej  heller 
kunna  lagligen  styrka  sin  rätt  att  disponera  denna  del  af 
klockare-helgonskylden,  skola,  i  enlighet  med  K.  IMLts  bref 
af  d.  9  dec.  1836  i  mån  af  de  dermed  aflönade  kloc- 
kares afgång,  densamma  inlefverera  till  Lunds  kathedral- 
skola,  hvars  statsanslag  i  förhållande  derefter  då  kommer 
att  minskas. 

Hvad  rikets  ständer  i  förenämnda  hänseende  beslu- 
tat, faststäUde  K.  M:t  d.  27  juli  1840  tiU  behörigt  iakt- 
tagande och  efterrättelse. 

Kathedral-skolan  består  af  ivenne  hufvudafdelnin- 
gar,  af  hvilka  den  Mdra  har  6  kolleger,  en  apologis! 
derunder  inbegripen,  och  den  öfre  trenne  ordningar, i Uk- 
het  med  gynmasium ,  samt  S  lärare ,  bestående  af  rektor, 
vice  rektor,  äldste  adjunkt  samt  Ivenne  yngre  adjunkter. 
Härtill  konmia  lärare  i  gymnastik,  teckning  och  koral- 
sång. Det  nya  skolhuset  invigdes  af  biskop  Faxe  medelst 
ett  tal  d.  18  nov.  1837^).  Undervisnhigen  derstades 
börjades  d.  20  nov.  s.  å. 

Vid  k.  Karl  XIV  Johans  besök  i  skolan  d.  28  sept 
1837  biföll  H.  M:t  på  biskop  Faxes  underd.  begäran  att 
kathedral-skolan  skulle  få  bära  namn  af  den  karolinska. 


*^J   If.  Faxe,  Tal  d£  Carolioska  Cathedral-Skolaot  nya  Urohiis  iq- 
▼igdes  i  Luod  a,  18  Not.  1837.    Luod  1837. 


221 

Skolhusets  historia.  Beträffande  de  skolhus,  som 
tillförne  af  Lunds  domskola ,  blifvit  begagnade ,  så  kän- 
ner man  ej  burudant  det  äldsta  varit  beskaffadt,  ej  beller 
hvar  det  legat.  Troligen  bar  det  varit  beläget  närmare 
S:t  Laurentii  kloster  ocb  blifvit  förstördt  vid  någon  af 
eldsvådorna  åren  1172,  1234,  1263  eller  år  1452,  vid 
bvilket  sednare  tillfälle  nästan  bela  staden,  utom  domkyrkan 
ocb  Lundagärd,  af  k.  Karl  Knutssou  föi*stördes.  Såsom  säkert 
kan  man  antaga  att  den  offentliga  undervisningen  i  de 
följande  tiderna  blifvit  meddelad  i*  något  af  de  bus ,  som 
tillhörde  domkapitlet  Man  känner  att  de  theologiska  före- 
läsningarna omkring  1567  förrättades  i  det,  af  erkebiskop 
Karl  omkring  1327  med  domkyrkan  sammanbyggda  S. 
Dionysii  kapell,  söder  om  kyrkan,  nästintill  södra  kor- 
utsprånget ^).  Vid  den  tid,  då  Skåne  införlifvades  med 
Sverige,  bar  man  sig  bekant,  alt  åtminstone  något  före 
1675  års  krig,  det  gamla,  år  1842  nerrifna  och  straxt 
vester  om  domkyrkan  belägna ,  laboratoriihuset  varit  Lunds 
hufvudsakliga  skolhus.  Det  var  bygdt  af  sten,  2  vånin- 
gar högt,  och  ganska  gammalt^).  I  äldre  handlingar 
benämnes  det  alltid  gamla  skolhuset    Der  lärer  förmodU- 


^^)  Jfr.  sid.  202  af  denna  skrift.  —  Magni  MalthisB  Collectanea. 
Handskrift  p&  St.  K.  fiibl.  i  Köpenhamn. 

*^)  I  ett  syne-instrument  ^id  hållen  besiglning  d.  24  juni  1704  af 
domkyrko-rådet  och  några  tillkallade  handtverkare,  heter  det:  ''alt  de 
granskat  och  besigtigat  6§  noga,  som  ske  kunnat,  det  gamla  stora  Scbole 
Stenhuset,  som  för  sista  krig  hflr  i  Skåne  af  gambla  tider  Tarit  brukat 
för  en  publique.  Schola,  men  efter  den  tiden  intet  kunnat  repareras  och 
likval  Ifirer  nödvändigt  finnas,  att  jemväl  nu  dcrtill  brukas  för  den  stora 
trflngsel,  som  finnes  i  de  rum,  hvilka  nu  efter  berörde  krig  hela  liden 
mAst  brukas  till  Schola,  men  tillförcne  allena  varit  små  logementer  för 
docentibus.''  Reparalionsförslaget  uppgår  till  822  d:r  17  sk.  stmt.  In- 
gen reparation  blef  då  af. 


222 

gen  det  auditorium  varit  beläget,  som  i  kongl.  brefvet  af 
d.  8  jan.  1619  sägas  vara  det,  hvilkef  rektor  plägade 
nytlja.  Under  Karl  XI:s  krig  med  Danmark  förföll  det 
cell  har  sedermera  e}  till  sitt  egentliga  ändamål  blifvit 
användL  Det  mindre  stenhuset  söder  om  kyrkan,  vid 
hvilket  stadsvågen  numera  är  belägen,  gagnades  förut  till 
boningsrum  åt  kollegerne.  Sedan  den  större  skolbygg- 
nadeii  blef  obrukbar,  har  Lunds  skolungdom  haft  sina  läs- 
öfningar  i  det  mindre,  nyss  omtalta,  skolhuset  söder  om 
kyrkan,  hvilket  åt  vester  var  sammanbygdt  med  en  för 
lärame  inredd  mindre  våning,  som  år  1802  blef  nedta- 
gen. Enär  skolungdomen  i  delta  skolhus  ej  alltid  kunde 
inlemmas,  var  i  sednare  tider  blott  rektorsklassen  der 
(ui*samlad,  hvaremot  de  öfriga  lärjungame  på  andra  stäl- 
len undervisades  ^^).  Nuvarande  skolhus  har  varit  resi- 
d^s  för  hjeltekonungen  Karl  XII  under  hans  vistande  i 
Lund. 

Är  1842  uppfördes  å  den  på  norra  sidan  af  skol- 
gården befintliga  stallbyggnad,  hvilkens  nedre  del  var  af 
gråsten  uppförd  år  1805,  en  öfvervåning  och  inreddes 
det  sålunda  uppbyggda  huset  till  en  gymnasUk7l()kal ,  ge- 
nomgående båda  våningame  på  östra  sidan,  samt  på  den 
vestra  till  ett  läsrum  å  öfra  botten  samt  vaktmästare- 
bostad å  den  nedra.  P.itningen  är  uppgjord  af  prof.  Bru- 
nius.     Byggnadsomkostnaden  vid  pass  2,800  r:dr  b:ko. 

Fråga  är  nu  väckt  om  en  större  nybyggnad  till 
skolan. 

Skolans  jordar.  Pmbende-hemman.  I  stället  för 
tvenne  af  numera  okända  välgörare  skänkta  hemman  n:o  10 


^^)  Jfr.  mera  härom  i  bisic  FaxcB  Tal,   hrarur  dessa   uppglfler   om 
skolhusen  flro  hflmtaiie. 


233 

och  11  uti  Önnenip,  som  tillförne  legat  under  Lunds 
koUegat,  men  år  1706  vid  kommissionen  angående  nist- 
hållsförbåtiringen  biifvit  tagne  derifrån  och  lagde  till  rust- 
håll,  äro  efter  guvemementets  resolution,  dat.  Malmö  d. 
24  juli  1713,  tvenne  andra  hemman  anslagna  till  veder- 
lag, neml.  n:o  4  -^  mantal  i  Tygelsjö  by,  Hai*deberga 
socken  och  Torna  härad,  (innehåller  79  tunne-  samt  7^^ 
kpL  refning,  u{qpskattad  till  40  tunne-  samt  26  kappe- 
lands jordrymd)  samt  n:o  6  I*  mantal  Åhlstorp,  Weslra 
Karaby  socken  och  Harjagers  härad.  —  Af  embeisjord  hö- 
rer  hit:  1)  den  s.  k.  Skolejorden  i  Kjellby,  som  enligt 
landtmätareprotokollet  af  d.  9  okt  1799  utgör  26  tunne- 
och  28  kappeland,  fördelade  i  8:ne  lika  lotter  mellan  rek- 
tor, en  kollega  samt  kantor;  2)  '^Skolhagen"  vid  Mårtens- 
gatan i  Lund. 

Skolans  arkiv  ar  högst  obetydligt,  oaktadt  man 
med  skäl  kunnat  vänta  niotsattsen  af  en  så  urgammal 
läroinrätlning.  Rektor  Textorius  ökade  arkivet  med  åt- 
skilliga offentliga  handlingar  från  landskontoret  i  Malmö 
och  rektor  Berling  har  ålerförskaffat  åtskilliga  skolans  hand- 
lingar, som  fiuinits  i  några  f.  d.  rektorers  sterbhus.  Äld- 
sta anteckningen  ulgöres  af  ett  dokument  frånl6:de  sek- 
let    Handlingarne  utgöra  13  band  in  f:o  och  1   in  4:o. 

Skolans  bibliothek  grundlades  i  nyare  tider  af 
rektor  Textorius.  Det  har  år  184ö  begåfvats  med 
flera  värdfulla  och  dyrbara  böcker  af  öfverstekamraar- 
junkaren  och  kommendören  baron  Gyllenkrook  nemli- 
gen:  Illuminerade  Figurer  till  Nilssons  Skand.  Fauna;  2 
band  f:o;  Diderot  et  d'Alembert,  Encyclopaedie,  39  band, 
8:q     Bertuch,   Bilderbuch   fiir    Kinder,    med   kolorerade 


2n 

plancher,  23  band  in  4:o  sanil  Ausfuhrlicher  Text  zu  Ber- 
tuchs  Bilderbucbe,  10  band,  4:o.  Boksamlingen  är  ännu 
ganska  ofullständig  och  uppgår  blott  till  omkring  400 
band.  '  Förslag  har  blifvit  gjord  t  och  af  sista  skolrevi- 
sionen  tillstyrkt  att  kathedralskolan  i  likhet  med  rikets 
gymnasier  mätte  ihogkommas  med  några  böcker  ur  kyrko- 
herdames  sterbhus  i  stiftet.  —  Att  skolan  under  medeltiden 
varit  försedd  med  en  boksamling,  är  på  annat  ställe  re- 
dan omtaladt  (jfr.  sid.  43)  ^). 

Skolans  mmeralOgisia  samling.  Från  kongL  ve- 
tenskaps-akademien i  Stockhobn  har  kathedral-skolan  till 
skänks  erhållit  en  samling  af  307  stycken  mineralier. 

Skolans  Välgörare.  I  det  föregående  hafva  vi 
omtalat  skolans  förbindelser  till  k.  Knut  den  helige^  vi- 
dare att  erkebiskop  Eskil  år  1145  fOrökade  skolans  ränta 
med  trefjerdedelar,  att  erieebiskop  Jakob  Erlandsson  skänkte 
till  skolan  all  sin  lösa  och  fasta  egendom  i  Hufvedstorp, 
Dagstorp,  Särslöf  och  Norrhviddinge  samt  en  quam  i  Treye, 
att  erkedjeknen  Håkan  donerade  gods  i  Ti*eye,  Särslöf 
och  Hufvudstorp,  att  enkefru  Ceciiia  iSfa//*  begäfvade  skol- 
inrättningen år  1309  med  jord  i  Lonmia,  att  kanslern 
Guido  år  1314  skänkte  till  12  ^scholares  praebendarii^ 
en  gård  i  Dagstorp  och  GoHschalk  år  1380  någon  egen- 
dom i  Skanör^). 

Men  skolgossame  ihogkommos  äfven  med  stundom 
rätt  betydliga  gåfvor  vid  de   testamentariska    anordningar, 


*")  Vi  tiUAgga  h8r  aU  Sven  Saxtorp,  dekanas  i  Lund,  Sr  1404  ikinkte 
till  skolan  en  sångbok  (libram  de  cantu).    Dipl.  C.  L.  n:o  402. 

*•)  Diplom.  Saecan.  I.  51—53.  Diplom.  Cap.  Lund.  n:o  88.  192. 
281.  282.  301.  283.  284.  179.  Jfr.  för  öfrigl  sid.  194—199  af  denna 
skrift. 


225 

som  så  ofta  gjordes  för  firande  af  årsmot  i  Lund^  dom- 
kyrka. Sådana  årsmot  begingos  ganska  många  gånger 
hvarje  år  och  utdelning  af  penningar  skedde  då  till  sko- 
lans  lärjmigar. 

Vi  redogöra  i  korthet  för  dessa  gamla  donationer: 
År  1209  af  Jön  LUI(b,  2  öre^^J.    Scriptores  Rerum  Dan. 
m.  480. 
1238  ^  ThychOfdhconus  canonicus  i  Lund,  4- ^^^^^ 

Dipl.  Cap.  Lund.  n:o  390|.. 
1273  "  kaniken  Nils  Thorkilson  Bille/^  mark.  Dipl. 

Cap.  Lmid.  n:o  338. 
1274.  ^  Joseph  Magnösson,  riddare,  (f  1298)  2  öre. 

S.  R.  D.  IV.  32. 
1276  "  Erlanius,  archielectus,  1  mark  till  disciplar- 
ne  och  vikarienie.     S.  R.  D.  IV.    53.     Dipl. 
Cap.  Lund.  n:o  361. 

1285  "  Benedictus,  dekanus  i  Lund,  2  öre.    Dipl.  C. 

Lund.  no  389.     S.  R.  D.  ffl.  562.  IV.  69. 

1286  "  Nicholaus  Bassebcek,  kanik  i  Lund,  4-  ™ark 

till  discipLoch  vikarier.  S.  R.  D.  DL  528.  IV.  46, 

"      "  Håkan,  erkedjekne,4  mark.     S.   R.   D.    ffl. 

501.  IV.  36. 

1289  '^  prosten  Trugoth,  4.  mai*.  Dipl.  C.  L.n:o  311. 

"      "  Johannes  Drös  (f  1289),  erkebiskop,  1  mark 

''till.  fattiga  skoldisciplar   och .  ändra   tiggare.'' 

S.  R.  D.  m.  482. 

1291  "  Andreas  Thor  kelson,  kanik,  2  den.,  till  hvarje 

fattig  sKolyngling,  som  bevistade  hans  årsmot; 


'^)  En  mark  =  3  öre  =  24  örlugar  (solidi,    denarii).     Jfr.    Dipl. 
Succ.  1.  73. 

15 


226 

till  andra  faltiga  scholares  2  öre.     S.  R.   D. 

m.  495.  IV.  34.     Dipl.  G.  L  d:o  340. 
129 i  sS  Nicholaus  Öthesson,   kanik,    1    inarL     DipL 

Gap.  L.  n:o  403. 
1297  ^  Göiho,  kanik,  2  öre.     Dipl.  G.  L  n.o  391. 

1299  "  Chmtianus,  kanik,  2  öre.     S.R.D.m.  546. 

IV.  54. 

1300  ^  Thomas  GytUerson,  1  öre.  S.R.D.  m.  479. 

IV.  29. 

1301  "  Thord  Thaat  (Thoit),  riddare,  4-:del  af  år- 

liga inkomsten  från  en  gård  i  Getinge.    S.  R. 
D.  m.  512.  IV.  40. 

1302  "  Henrik  Brunswick,  2  öre.     DipL  G.    L.   n:o 

390. 

1303  "  prosten  Andreas,  ^  mark.  D.  G.  L.  n:o  310. 

1304  '^  Johanna,  enka  efter  Gulhmund  LitI»,  2  öre. 

S.  R.  D.  m.  575.  IV.  63.  D.  G.  L  n:o  180. 
-1305  ^  Petrus  Thoit,  vir  nobilis,  subdiaconus  et  ca- 
nonicus  Lundensis,  ibogkom  äfven  fattiga  scho- 
lares med  en  åriig  utdelning.  S.  R.  D.  III.  557. 

1306  "  Andreas,  prost  i  Lund,  likaledes.     S.  R.  D. 

m.  534. 
^      "  Eskil  (Snubbe?),  riddare,  och  han»  fru  Kri-- 
Stina,  2  öre.     S.  R.  D.  III.  513. 

1307  ^  Aslo,  prest  och  kanik  i  Lund,  ^:delen  af  är- 

liga inkomsten  utaf  en  doneråd  gård.     S.  R. 
D.  m.  493. 

1308  '^  Henrik  Robokindson,  Lundabo,    1    mark   till 

scholares  och  vicarii.  S.  R.  D.  III.  519.  IV.  42. 

^      ^  Johannes  Kalf,  dekanus  i  Lund,  4*  "^^1^-  S- 

R.  D.  ffl.  507.  IV.  38.  —  Enligt  gamla  ge- 


227 

nealogiska  anteckuingar  skall  han  förut  hafva 

varit  riddare  och  k^  Erik  Menveds   marskalk. 

1309  ^  Jakoh  Åkeson,  kanik  i  Lund,  \  mark.  S.  R. 

D.  m.  495.  IV.  34. 

"      "  Benedictus  Wcestmson,   1    mark.     S.   R.   D. 

IV.  46.  '^ 

"      "  Knut,  kanik,  1  öre.     S.  R.  D.  IV.  28. 
1311  "  Hartleuus,  Lundabo,  |  mark.     S.  R.  D.  III. 
560.  IV.  58. 

1314  ^  Guido,  dekanus  i    Lund   och   k.   Erik   XIII:s 

kansler,  6  öre  till  fattiga  skolgossar  och  an- 
dra behöfvande.     S.  R.  D.  ffl.  515. 

1315  "  fröken    (domicella)    Kristina,    Ubbos    dotter, 

2  öre  till  korgossame.     S.  R.  D.   IIL    506. 
IV.  38. 
^     ^  Bouo  Chtnitsan  fr.  Vestby  församling,  ^  mark 
till  \ikarierne  och  fatliga  skolynglingar.  S.  R. 
D.  ffl.  496.  IV.  34. 

1316  '^  Johannes  Franz,  myntmästare  i  Roskild,   till 

fattiga  skolynglingar  och  andra  tiggare  6  öre. 
S.  R,  D.  561.  IV.  58. 
^  "  Laurentius  Andrew,  kanik,  testamenterade  till 
domkapitlet  i  Lund  en  gård  i  Kabbarp  uti 
Bara  härad,  af  hvars  årliga  landgille  fattiga 
skolyngluigar  och  andra  fattiga  skulle  upp- 
bära 4-.     D.  0.  L.  n:o  129. 

1318  "  Olof,  kanik,  2  öre  till  korgossame.  D.  CL. 
n:o  305. 

1325  "  erkebiskop  Esger,  18  öre  till  skolgossame 
och  andra  fattiga.  S.  R.  D.  ffl.  479.  IV. 
29. 

15» 


228 

1325  af  samme   eitebiskop   Esger,   (f   1325),    2  4 

mark  till  fattiga  skolynglingar,  som  deltogo  i 

korsången  vid  årsmötet  öfver  honom.     D.   G. 

L  n:o  74. 
^      "  Johannes  Kännes,  riddare,  tiU  scholares  och 

vicarii  ^  af   årliga    inkomsten    irän   en    gård 

i  Baldrinsthorp.     S.  B.  D.  lU.  555.  IV.  56. 
^     "  Jakob  Esbjörnsson,  dekanus  i  Lund,    gaf   1 

mark  till  scholares.     D.  G.  L  n:o  153. 
1327  ^  Pe/n/«  JAru^(7/5(7n^  diaconus  et  canonicus  Lund., 

ihogkom  äfven  skolans  disciplar.    S.  R.  D.  Hl. 

511.  IV.  39. 
1329  ^  Thomas    Ubbason,    ^Magister   in   artibus^  et 

Canonicus  Lundensis,^  likaledes.    S.  R.  D.  III.. 

535.  IV.  50. 

1331  ^  Ascer,  kanik,  soin  lät  uppbygga  altaret   un- 

der orgeln,  2  öre.    S.  R.  D.  Ifl.  503.  IV.  37. 

1332  ^  Johannes  Karlson,  Luudabo ,  .2  öre.  S.  R.  D. 

m.  476.  IV.  27. 

1338  "  Jakob  TukcBSon,  Lundabo,  2  öre.     S.  R.  D. 

ffl.  495.  IV.  34. 

^      ^  Tuko  frän  Läland  (Tucho  Hemmingi  de    La- 

.landia;  Jfr.  Magn.  Matthiae,  Catal.  Episc.  Lund. 

p.  118),  4-  lUä^k    till   scholares    och    andra 

Uggare.     S.  R.  D.  IIL  547.  IV.  55. 

1335  '^  Johannes  Eriksson,  riddare,  höhidsman  pä 
Borendeholm  (Bomholm),  broder  till  erke- 
biskop  Karl,  testamenterade  flera  hemman  pä 
Bomhobu  till  domkapitlet  i  Lund.  Af  årliga 
räntan  skuUe  ät  vikarier   och    fattiga   skoldi- 


229 

sciplar  1  mark  utdelas.  D.  G.  L  n:o  104. 
S.  R.  D.  III.  620,  538—63». 

1336  af  Magister  Petrus  Herba,  ^Archfdiaconus  Ro- 
schild.,  &  Lund.,"  tredjedelen  af  en  gårds  år- 
liga inkomst  till  skolynglingar  och  vikarier. 
S.  R.  D.  m.  504.  IV.  37. 

1338  '^  Wlf  Petersson  från  Thratinge,  2  öre.  S.R. 
D.  ffl.  562.  IV.  59. 

1340  "  Titheman  frän  Aoos^  (Åhus),  2  örtugar.    S. 

R.  D.  ffl.  491. 

^  "  Jakob  Jönsson  tiH  JUarköghe  (Markie),  rid- 
dare, ^  mark  till  korgossame.  D.  C.  L 
n:o  320. 

^  ^  Jakob  Jönwsson,  riddare ,  3  öre  till  korgos- 
same.    S.  R.  D.  m.  491. 

1341  "  Gynter  Thomesson,  Lundabo,  ^  öre.  S.  R.  D. 

m.  548. 
^     '^  Holmgerus    Petri,   prost   i   Lund,    ^  mark. 
D.  C.  L  no  308 — 309. 

1342  "  erkebiskop  Petrus,  17  öre  till  scholares  och 

andra  tiggare.     S.  R.  D.  ffl.  536. 

1344  "  Johannes  Kanne,  kanik,  3  öre  till   skolung- 

domen och  andra  fattige.     S.  R.  D.  ffl.  526. 

1345  "  Petrus  Jensson  från  Nym,  presbiter  &  canon. 

Lund.,  4  in^^I^  ^i"  scholares  och  andra   fat- 
tiga.    S.  R.  D.  ffl.  508.  IV.  38—39. 

1346  ^  Magnus  Nicolai,  diaconus  &  canonicus  Lund. 

4-  mark  till  scholares  och  vicarii.     S.   R.  D. 
ffl.  5A9. 
^     ^  Nicholaus  Bunkeflo,  kanik,  6  mark   '^paupe-* 


230 

ribus  mendicantibus  scolaribus  et  aliis  paupe- 
ribus."     D.  C.  L  n.o  385. 
"     di  Nicholaus  Mandråp,  3  öre.  D.  C.  L  n.o  341. 

1348  "  Joon  Petri,  presbiter,  3  öre  titt  korgossärne. 

S.  R.  D.  m.  482. 
^      ^  Sveno  Petri,  kapellan  hos  erkebiskop  Petrus, 

3  öre.     S.  R.  D.  IH.  544. 
^      "  Sigoth  Pedhersson  af  Fogethorp  (Fogdarp?), 

riddare  y  tiU    4    korgossar    5    öre  titt   hvar- 

dera.     D.  C.  L.  n.o  339. 

1349  "  Cecilia,  enka  efter  Henrik  Frederikson,  ihog- 

kom  äfven  korgossärne  med  1  öres  årlig  utdel- 
ning.    S.  R.  D.  m.  494.  D.  C.  L.  n:o  204. 

^  "^  Jakob  Esbjörnson  fie//in^^r^M^  kanik,-^mark 
titt  fatliga  skoidisciplar  och  andra  tiggare.  S. 
R.  D.  m.  510—611. 

"  '^  Gynter,  prest  i  Hörby,  3  öre,  likaledes.  S. 
R.  D.  UI.  611.  IV.  39. 

"^  "  erkebiskop  Petrus,  årlig  utdelning.  Ö.  C.  L. 
n:o  302. 

^      "  Cecilia,  enka  efter  Henrik   Fredrikson,   bor- 
gare i  Lund ,  1  soliduni  (örtug)  S.  R.  D.  EL 
493—94. 
1350  "  Nicholaus  Pmtersson  Moppe,  2  öre.  S.  R.  D. 
ffl.  564. 

'^      ^  Thorkil  Byernesun,  kanik ,  ihogkom  äfven  di- 

sciplarne  med  en  årlig  utdelning  på  hans  års- 

moL     S.  R.  D.  ffl.  665.  D.  C.  L.  no  400. 

"     ^  Bothilda  Byernedotter,  3  öre  till  skolgossar- 

ne  och  andra  fattiga.     S.  R.  D.  UI.  668. 
^      "  Nicholaus  Pwlerson^  "persona  CapeUse  domini 


231 

Petri  Ai^chiepiscopi  Lundensis  ^  ^.delen  äf  år- 
liga inkomsten  från  en  gård  i  BiUeberga,  li- 
kaledes. S.  R.  D.  m.  518. 
1350  af  Magister  Jonas  för  sin  bror  riddaren  Johan- 
nes Niclesson  af  Sibbethorp,  ^:delen  af  år- 
liga inkomsten  från  en  gård  i  ByaBmekulle 
(Björnakulla),  likaledes.  S.  R.  D.  m.  518. 
—  Dessa  bröders  fader  var  Nicolaus  Hak 
af  Sibbethorp,  som  dog  före  år  1350.  Jfr. 
S.  R.  D.  ffl.  493. 

^  '^  Tuvo  Galen  af  Föereldae  ^*) ,  riddare,  bestäm- 
de också  en  årlig  utdelning  till  scholares.  S. 
R.  D.  III.  519. 

^  ''  Petrus  Botulfson,  prest,  3  öre.  S.  R.  D. 
III.   496—497. 

^  "  Ingeborg,  enka  efter  Nils  Hak  af  Sibbetorp, 
årlig  utdelning  till  fattiga  disciplar.  S.  R.  D. 
III.  493. 

^  '^  Nicholaus  Fredoms,  prest,  2  öre.  D.  CL. 
^:o  407. 

"  ^  Nicolaus  Magnusson,  kanik,  1  öre.  D.  C.  L. 
n:o  407. 

"  "  Andreas,  prest  vid  S.  Maria  Magdalenas  al- 
tare i  kraftkyrkan,  3  öre  till  skiftes  mellan 
scbolares  och  andra  fatliga.  S.  R.  D.  III.  481. 
1361  "  Matheus,  kanik,  3  öre.  S.  R.  D.  III.  479. 
1352  '^  Jonas  Nicolai  Litle,  kanik,  skänkte  en  gård 
i  ByaniekuUe  (Ifjömkulla) ,  för  begående  af 
årsmol  öfver  hans  broder    riddaren   Johannes 


»>)  I  diplomer  frSn  Sren  1396, 1397, 1 399  kallas  han '"Domioiis  Tuvo 
Galen  åt  Niesbyholm  miles  Scania»." 


232 

NictessoiL  En  fjerdedel  af  denna  gärds  in- 
komster skuUe  årligen  utdelas  bland  fattiga 
disciplar.     D.  C.  L.  n:o  101. 

1352  af  Magister  Jonas  Litle  skänkte    domkyrkan    en 

gärd  i  Broby,  af  hvars  årliga  landgille  3  öre 
skulle  tillfalla  skolynglingarne.  D.  C.  Ln:o  122. 
"      "  Jakob  Jermer,  kanik,   2  öre.    B.  C.  L  n:o 
145. 

1353  '^  Tuco  Thuronis  Malmögh,  kanik,  årlig  utdel- 

ning.   D.  C.  L.  n:o  395.    S.  R.  D.  III.  495. 

1358  ^  Benechinus,  kantor  vid  Lunds   domkyrka,    -^ 

mark  till  fatliga  skolynglingar  ocb  andra  tig- 
gare.    S.  R.  D.  in.  534. 
^      '^  Karl  Josefson,  kanik,  årlig  utdelning.     S.  R. 
D.  m.  551. 

1359  ^  Petrus  Nicolai,  schplasticus  Lundensis,  3  öre. 

D.  C.  L.  n:o  39 1|. 

1360  ^  Nicholaus  Frendceson,  2  öre.  S.  R.  D.  ffl.  577. 

1361  ^  Johannes   Styghson,    archidiaconus    i    J^md, 

årlig  utdelning.     S.  R.  D.  UI.  497.  D,  C.  L 
n.o  404. 
'^      "  erkebiskop   Jakob    (f    1361),,  12    öre    till 
skolungdomen  och   andra   fattige.     S.   R.   D. 

m.  513. 

1365  ^  Efrardus,  skräddare  i  Lund,  3  öre  till  skol- 
ungdom och  de  fattige.     S.  R.  D.  IIL   563. 

1368  '^  Jonas  och  Johannes  Saxthorp,  12  ören  till 
skoliuigdomen  och  de  fattige.     S.  R.  D.    HL 
556,  558. 
"      "  Cecilia,  enka  efter  Lythbert  Bukhom,  \  mark. 
D.  C.  L.  n:o  357.     S.  R.  D.  IH.  550. 


233 

1Z77  at  Thrygillus  Olavi   de   Stewighe,   årlig   utdel- 
ning.    S.  R.  D.  m.  519. 

1379  ^  erkebiskop  Nicolaus  (f  1379),  1  pund  ster- 

liug,  till  skiftes  livarje  år  mellan  kaniker,  vi- 
karier och  fattiga  skolynglingar.  S.  R.  D. 
m.  486. 

1380  "  Gottschalk  skänkte  någon  egendom  i   Skanör 

till  altare  Scholarium  i  Lunds  domkyrka.    D. 

C.  L  n:o  179.    Jfr.  sid.  199  af  denna  skrift 
1397  ^  Tyko  Jensson  Wispe,  väpnare,  donerade  till 

domkapitlet  en  gärd  i  Hyllie,  af  hvars  årliga 
landgille  tredjedelen  skulle  användas  till  skol- 
diseiplame  och  andra  fattiga.  D.  C.  L  n:o 
110.  Jfr.  Magnus  MatthiaB,  Gatal.  Episc.  Lund. 
p.  130. 
1404  "  Sven  Saxtorp,  dekanus  |  Lund,  10  groschen 
till  skolynglingame  och  andra  fattiga.     S.   R. 

D.  m.  494.  D.  C.  L.  n:o  402. 

^  "  erkebiskop  Jakob  (Gerhardson)  bestämde  i  sin 
fundats  att  2  mark  silfver  skulle  årligen  ut- 
delas till  den  skolyngling,  som  biträdde  pro- 
sten vid  St.  Knuts  allare  i  domkyrkan.  D.  G. 
L  n:o  348. 
1456  "  ElnaEsbjörnsdotter,  årlig  utdehiing.  D.  G. 
L.  n:o  344. 

1458  "  Matihmus  Peiri,   kanik,    3   öre.     D.   C.   L, 
n:o  384. 

För  följande  donationer  under  medeltiden  kan  årtalet 
ej  närmare  bestämmas.  De  flesta  härleda  sig  fråa  13:de 
och  14:de  arhuudraderna. 


234 

Effrardus  Dicough,  Lundabo,  till  skolgossame  och 
andra  faltige,  4^:delen  af  ärliga  mkomsten  från  en  done- 
rad bod.     S.  R.  a  lU.  574. 

Petrus  ^bbeson,  "honlo  nobilis,"  till  korgossame 
4-  mark,  Lefde,  i  början  och  ända  till  medlet  af  13:de 
århundradet,  och  var  brorson  till  erkebiskop  Andreas  Su- 
neson.    S.  R.  D.  III.  484. 

Nicholaus  Pose,  presbyter  &  canon.  Lund.,  till  skol- 
ungdomen och  vikarieme,  tredje  delen  af  årliga  landgillet 
från  en  gård  i  K^eklinge.  Omkring  år  1366.  S.  R.  D. 
m.  574.  IV.  63. 

Håkan  Olofson,  borgare  i  Lund,  3  öre  till  skol- 
ynglingame  och  andra  faltiga.     S.  R.  D.  III.  499. 

har  JUonk  och  Petrus  Monk,  3  öre  till  skoljngUn- 
game  och  andra  fattiga.     S.  R.  U.  III.  499. 

Thrugot,  prost  i  Lund,  son  af  Tuko  Pust,  2  öre. 
S.  R.  D.  578.  IV.  65.  Thrugot,  hvilken  efterträdde  Ja- 
kob Erlandsson  såsom  praepositus  i  Lund  dog  1253. 
(Daugaard,  Om  de  Danske  Klostre.  131). 

Lythertus  Bokhorn  och  Cecilia,  hans  hustru,  4-  mark. 
S.  R.  D.  m.  526. 

Magister  Nicolaus  Thorkelson,  2  öre.  S.  R.  D.  III. 
642.  IV.  53. 

Johannes  Barn,  ^  mark.     S.  R.  D.  Hl.  542. 

Magister  Jonas  Litlw,  kanik,  3  öre.  S.  R.  D.  III. 
545.  Lefde  år  1351  och  var  erkebiskop  Petri  syster- 
son.    Jfr.  Magnus  Matthiae,  Cat  Ep.  Lund.  p.  146 — 147. 

Knut  Niclesson  från  Seland,  riddare,  3  öre  tiU  skol- 
disciplar  och  andra  fattige.     S.  R.  D.  Hl.  547. 

Jakob  Mws  (lefde  omkring  1349 — 65)  gaf  1  "so- 
hdum  antiquum  gross,"  Ukaledes.     S.  R.  D.  DI.  550. 


235 

Petrus  Knutsson,  kanik  (orakring  år  1340),  Ijerde- 
ctelen  af  årliga  inkomsten  från  eu  gård  i  Wasggjajthorp , 
likaledes.     S.  R.  D.  III.  551. 

Erkebiskop  Magnus  (f  1390),  till  skolgossar  och 
andra  fattiga,  8  groschen.     S.  R.  D.  III.  559. 

Benedictus  Pieter  son,  borgare  i  Lund,  3  öre,  lika- 
ledes.    S.  R.  D.  lll.  560. 

Nicholaus  Christyarnson  och  Christiarn  Most,  1  öre. 
S.  R.  D.  m.  561. 

Johannes  Ryningh,  kantor  vid  Lunds  domkyrka,  till 
faltiga  skolynglingar  en  del  af  årliga  inkomsten  från  en 
gård  i  "Bilhinge  mäkla  Waemundahöxhaeret."  S.  R.  D. 
in.  568.     Omkring  1353—62. 

Petnis  Nicolai,  scholasticus  i  Lund,  till  scholares 
och  vicarii  halfva  inkomsten  från  en  bod  på  torget  i  Lund. 
S.  R.  D.  ra.  568.     Omkring  1359. 

Anna  Nielsdotter,  enka  efter  Olof  Truedsson  i  Lund} 
årlig  utdelning.     D.  C.  L.  n:o  275. 

Erkebiskop  Karl  (1325 — 1334).  Af  de  gods,  som 
han  anslog  till  S.  Dionysii  altare,  skulle  alltid  2  fattiga 
skol)Dglingar  underhållas.     D.  C.  L.  n:o  303. 

Petrus  Svensson,  ''Canonicus  et  Cellerarius'^  i  Lund, 
till  korgossame  10  öre.     D.  C.  L  n:o  307. 

Erkebiskop  Magnus  (17:de),  ^scholaribus  ministran- 
tibus  ad  missas  I  solidum  Lubycensem^;  till  andra  faltiga 
skolgossar  8  groschen*     S.  R.  D.  ra.  525. 


*   Af  ofvananförda  donationer  till  Lunds  domskolas   dl- 
sciplar  har  skolan  ingenting  qvar.    De  gårdar,  hvaraf  den 


236 

årliga  utdelningen  skulle  ulga  indrogos  efter  refomiatio- 
nen.  Nämnda  understöd  har  varit  ganska  betydligt,  hvil- 
ket  man  finner  vid  betraktandet  af  penningvärdet  under 
medeltiden.  Således  omnämnes  i  Dipl.  Cap.  Lund.  n:o 
390^  att  en  god  häst  kostade  6  mark;  detta  var  för- 
hällandet t  ex.  omkring  år  1300.  Andra  hästar  betaltes 
med  10 — 12  sk.  gr:l. 

Donationer  från  nyare  tider.  Af  en  gård  på  Mår- 

tehsgatan  (f.  d.  Blombergska)  betalas  till  skolan  årligen  i 
jordskyld  1  R:dr  B:ko. 

Skolan  har  äfven  egt  en  af  Nobelius  hit  skänkt  gård , 
men  deraf  erhålles  numera  ej  någon  ränta. 

Vid  invigningen  af  kathedralskolans  nya  hus  erliöll 
skolan  af  en  generalmajor  Clairfelt  en  gåfva  af  200  r:dr 
b:ko,  utt  för  skolans  bästa  användas. 

Stipendier.  jEryleanska,  Detta  stipendium  inrät- 
tades af  N.  G.  -/Eiylaeus,  lektor  vid  Lunds  domkapitel 
(f  1642),  som  skänkte  till  kathedralskolan  ett  kapital  af 
500  r:dr,  hvilka  sedermera  öfverflyttats  till  Lunds  uni- 
versitet såsom  stipendiifoud. 

Siward  Grubbe  till  Hofdala,  befallningsman  på  Mal- 
möhus, skänkte  d.  12  juni  1625  till  kathedralskolan  ett 
ka[^ital  af  1000  släta  daler.  Rättigheten  till  detta  kapi- 
tal öfverflyttades  sedermera  på  Lunds  universitet 

Prosten  Karl  Fr.  Nyman  skänkte  d.  15  juli  1813  till 
skolan  300  r:dr  b:ko,  hvaraf  årliga  räntan  utdelas  till 
en  flitig  och  behöfvande  yngling,  som  är  född  i  Lund. 

D:r  Jöns  Sommar  anordnade  d.  4  dec.  1833  till 
skolan  400  r:dr  b:ko.     Stipendiet  tillföll  skolan  år  1844. 


237 

Årliga  räntan  tliUaller  den  discipel,  som  i  latinska  språket 
gjort  de  båsta  framsteg. 

Fru  Sofi  Lundegren,  född  Lundsten,  skänkte  d.  1 
dec.  1844  ett  kapital  af  666|-  r:dr  b:ko,  hvilket  d.  14 
ok  t  1847  efter  gifvarinnans  död  kom  skolan  tillhanda. 

Baron  Axel  Gyllenkrook,  öfverstekammarjunkare,  kom- 
mend.  af  K.  W.  0.,  R.  af  K.  Nordstj.,  skänkte  skolan  d. 
12  noY.  1845  ett  kapital  af  2000  r:dr  b:ko.  Årliga 
räntan  utdelas  till  2:ne  disciplar.  Baron  Gyllenkrook  har 
äfven  skänkt  skolan  flera  goda  böcker. 

Musikdirektören  iV.  P.  Möller,  domkyrkoklockare  i  Lund, 
höll  d.  7  april  1843  med  skolungdomen  en  concert  i 
domkyrkan,  hvaraf  inkomsten,  utgörande  200  r:dr  b:ko, 
donerades  till  Lunds  skola  såsom  en  särskild  fond,  hvars 
årliga  ränta  utdelas  såsom  prsamier  för  skicklighet  i 
sång. 


Furstliga  personers  besök  i  skolan. 
K.  Karl  XIV  Johan  d.  26  sept.  1837  32). 


>*)  Vid  deUa  tillfälle  höll  Hans  Maj:t  följande  tal  tiU  bisk.  Faxe: 
Monsieur  l^Eveque! 

Chacun  de  Nous  reconnaissait  dcpuis  qnelque  tems  la  néceasité  d^é~ 
tendre  Tenseignement  élernentaire  dans  cette  contrée,  riche  par  la  fer- 
tilité  de  son  sol  et  le  nombre  de  ses  habitans. 

Généralement  convaincu  que  plus  la  populalion  augmeute,  plus  Té- 
ducalioQ  primaire  doit  élre  elargie,  J^ai  saisi  avec  plaisir  TocGasioo  qui 
8'est  offerte  pour  donner  Mou  assentimeni  aux  voeux  que  Vous  M^avex 
expriroés. 

Les  miens  suivront,  par  la  pensée,  ks  succés  qu^obtiendronl  les 
personnes  qui  doivent  diriger  la  jeunesse.  —  Si  cUe  doit  Otre  fiere  de 
recevoir  les  preiniéres  lejons  tians  Tenceinte  qu^  habitait  le  Roi  coura- 
geux  qui,  malgré  Ses  malheurs,  a    néaasmoins   laissc    en    herilage    aux 


238 
H.  K.  ä  Kronprinsen  Karl  d.  2  sepU  1845. 

b)  Kathedral-skolans  Rektorer. 

Bland  Lunds  skollärare  under  medeltiden  äro  blott 
några  till  namnet  kända.     Dessa  äro  följande: 

1.  Mbo  Presbiter  et  Scholasticus  (Necrolog.  Lund. 
i  Scriplt.  Rer.  Dan.  IIL  462).  Vid  slutet  af  Necrologi- 
um  Lund.  (S.  R.  D.  III,  468)  sättes  Ebbo  ^Presbiter  et 
Scholasticus^  först  bland  canonici  &  presbiteri.  Han  om- 
talas äfven  i  sjelfva  Necrologiuni  såsom  tillhörande  domus 
sancti  Laurentii.  Att  han  lefvat  i  början  af  12:e  århun- 
dradet och  då  varit  rektor  vid  Lunds  domskola,  är  Lan- 
gcheks  mening  (S.  R.  D.  IIL  462)  och  Daugaard  (Om 
de  danske  Klostre  i  Middelaldren  s.  136)  säger  att  scho- 
lasticus Ebbo  dog  i  k.  Nils'  tid,  ovisst  hvad  år.  Närande 
konung  afled,  såsom  bekant  1107.  Men,  enär  denne 
Ebbo  anföres  före  de  presbyteri,  som  blefvo  tillsatta  på 
k.  Knut  d.  Heliges  tid,  synes  det  sannolikare  alt  Ebbo 
varit  scholasticus  i  Lund  före  år  1085. 

2.  Hugo,  "Magister  Scolarum,  Diaconus."  (S.  R.  D. 
lU.  469);  kanik  häi^liides. 

3.  Regnaldus,  "Magister  Scolarum,. Diaconus,"  kanik 
härstädes.     (S.  R.  D.  DL  469,  509.  IV.  39). 


Suédois  un  pcnchanl  pour  la  gloire  des  armes,  ces  mailres,  en  nourrt- 
sant  ce  penchant,  lui  inspireront  le  de?oir  de  ne  rambilionner  qiie . 
pour  la  défcnse  des  libertés  et  de  Tindependence  de  la  presque^iie  Scan- 
dinave.  J^espcre,  M:r  TETcque,  que  le  Tout  Puissant  Vous  permettra 
de  conlinuer,  eocore  longtems,  å  fairc  entendre  Votre  Toix  a  ces  jeu- 
nes  gens  et  de  les  diriger  par  Vos  préccptes. 

Je  Vous  rcnouvelle  Tassurance  de  touie  ma  bienveiliance  Rovale. 


239 

4.  Andreas,  ^Magister  Scolarum,  Diaconus."  (S.  R. 
D.  ni.  469);  kanik  härstädes. 

6.  Magister  Blek,  Diaconus  och  kanik.  (S.  R.  D. 
III.  470,  476.  573.  IV.  62).  Hans  doUer  Margaretha 
var  priorissa  i  S.  Petri  kloster  i  Lund  (S.  R.  D.  III. 
476)  och  hans  raoder  Inga  hade  en  tid  lefvat  så- 
som nunna  i  nämnda  kloster.     (S.  R.  D.  III.  538). 

Anm.  Hugo,  Regnaldus,  Andreas  och  Blek  hafva 
lefvat  i  12  och  i  början  af  13:e  århundradet.  Magister 
Blek,  som  i  Necrolog.  Lund.  namnes  efter  de  tre  andra, 
lefde  år  1241 ,  såsom  man  ser  af  ett  diplom  för  sagda 
är.     (Diplomatarium  Capituli  Lund.  n:o  206). 

6.  Magister  Bernhardus.  Vid  slutet  af  Necrologium 
Lundense  anföres  han  bland  de  första  kaniker  och  ^pres- 
biteri  Monasterii  S.  Laurentii  Lundensis"  (S.  R.  D.  IH. 
468.  Jfr.  1.1.  428).  Han  var  derjemte  dekanus  och  har 
troligen  lefvat  i  slutet  af  ll.e  seklet 

7.  Magister  Johannes. 

8.  Magister  Walthérus. 

9.  Magister  Hugo. 

Anm.  Johannes,  Waltherus  och  Hugo  voro  år  1201 
canonici  et  scholastici.  Detta  synes  af  erkebiskop  Absa- 
lons  testamente,  i  hvilket  de  med'  gåfvor  varda  ihogkom- 
ne.  De  omhäninas  visserligen  ej  såsom  scholastici,  men 
af  titeln  magister,  som  lillägges  dem  (åfvensom  Bernhardus) 
och  först  i  sednare  hälften  af  13:e  århundradet  utmärkte 
en-  akademisk  grad ,  kan  man  sluta  dertill.  (Jfr.  0.  Sper- 
hng.  Not»  iri  Testarn.  Absal.  130.  131).  Möjligtvis  är  den 
här  anförde  Hugo  samme  man,  som  förut  är  omtalad. 

lÖ.  Magister  Godescalcus.  (Necrol.  Lund.  S.  R.  D. 
in.  464). 


240 

Anm.  Tiden  då  Godescalcus  lefvat',  är  oviss.  Möj- 
ligtvis är  han  samme  Godescalcus  presbiter,  hvilken  om- 
talas i  Knut  den  heliges  fundalionsbref  af  år  1086  så- 
som vittne.     (S.  R.  D.  lU.  428). 

11.  Gregorius,  Subdiaconus /Magister  Lundis."  (Lib. 
dat  Lund.  veL     S.  R.  D.  III.  528). 

Anm.  Han  spes  bafva  lefvat  i  slutet  af  13:de  eller 
början  af  14:de  århundradet.  Namnes  mellan  åren  1286 
och  1315. 

12.  Ebbo  "Scolaris" »).  (Lib.  dat  L.  vet  S.  R. 
D.  ffl.  530). 

13.  Thrudo  "Scholaris  de  Scholis  b.  Laurentii."  (Lib. 
dat.  L.  vet.     S.  R.  D.  IlL  542). 

14.  Petrus,  ^quondara  Scholasticus  Lundensis."  (Lib. 
dat.  Lund.  rec.  S.  R.  D.  IV.  60—61).  Har  lefvat  i 
13:de  århundr.,  såsom  man  kan  se  af  skiiftkaraktercrne  i 
Lib.  dat 

15.  Nicholaus,  Magister  et  Subdiaconus.  (Lib.  dat 
L.  r.  S.  R.  D.  IV.  62).  Lefde  i  13:de  århiuidr.,  och 
omnämnes  mellan  åren  1231 — 52. 

16.  Johannes,  ^Canonicus  Lundensis  scolaris,  filius 
Bouonis."     S.  R.  D.  IH.  572. 

Anm.  Thorbern,  presbiter  et  canonicus  Lund.,  gjorde 
1337  testamente,  hvarigenom  han  skänkte  mänga  böcker 
till  en  Sven  Petterson,  som  han  kallar  sin  discipel.  (D. 
C.  L.  n:o  394).  Måhända  att  Thorbern  äfven  varit  scho- 
lasticus i  Lund. 


■»)  ^Scholaris  =  Qui  scholas  tenct  el    in    iis    docel."     Du  Cange, 
Glossariain  medis  et  iolimce  Latintlatis.    Tom.  VI.  112  ed.  HenscbeL 


241 

17.  Petrus  Nicolai,  ^Scholasticus  Lundensis.''  År  1359 
upprättade  han  sitt  testamente,  hvari  han  stadgade  om 
sin  årsmot  i  Lunds  domkyrka.  Han  skänkte  äfven  till 
skolan  den  bekanta  boken  Graecismus,  som  var  glosserad 
(D.  C.  L  n:o  3911.). 

18.  Thuco  Thuronis  Malmögh,  kanik  i  lamd  1353, 
som  egde  en  mängd  böcker,  hvaribland  märkvärdigt  nog 
några  af  Ovidiué ,  har  sannolikt  förut  varit  scholasticus. 
Uti  D.  C.  L.  n:o  395  talar  han  om  sina  scholares.  Jfr.  S. 
R.  D.  UI.  495. 

19.  Johannes,  '^Magister  scolarum."  Omtalas  år  1363 
(D.  C.  L.  n:o  408). 

20.  Johannes  Erlandi,  Canonicus  et  Scholasticus 
Lundensis,  dog  år  1368.     S.  R.  D.  III.  502. 

21.  Johannes  Nicolai  Bonde  var  skolmästare  1455" 
och  lefde  ännu  år  1496.  (D.  C.  L.  n:o  160,  161). 
Man  känner  ej,  när  han  tillträdde  eller  lämnade  rektoralet. 

Anm.  De  under  n:o  6,  9,  10,  11,  14,  15,  18,  19 
och  20  omnämda  skoUärarne,  anföras  ej  hos  Sommelius 
i  Sk.  Clfer.  Historia. 

22.  Birger  Gunnarsson,  född  i  Norra  Halland  i 
Jindberg,  hvarest  fadren  var  klockare.  Åtnjöt  undervis- 
ning i  Warbergs  och  i  6  år  i  Skara  skolor.  Från  Skara 
reste  han  (1456)  till  universitetet  i  Greifswald,  hvarest 
han  tog  magistergraden  och  hvarifrån  han  något  sed- 
nare  hemkallades  och  förordnades  till  rektor  vid  Lunds 
domskola.  Detta  embete  bestridde  han  till  år  1474,  då 
han  blef  ^Skriver^  (kanslist)  i  konungens  kansli  1476. 
D.  26  apr.  ^*)    1477   förordnad    till    drottning    Dorolheas 


'^)  ^Crastino  Beati  Marci  Ewangelisle''  —  heier  del  i  Sancluarium 
Birgerianum, 

i6 


242 

kansler  och  efter  hennes  död  1495  till  dr.  Krislinas. 
D.  7  juni  1497  valdes  han  af  Lunds  domkapitel  enhäl- 
ligt till  erkebiskop,  hvilket  höga  enibete  han  med  mycken 
kraft  och  myndighet  förvaltade,  ådragande  sig  derigenorn 
mänga  ovänner.  Skånska  adeln  missunnade  klockaresonens 
stora  lycka  och  föraktade  honom  fur  hans  ringa  här- 
komst^). —  Ar  1503  inköpte  han  efter  P.  Laxmans 
död  Ågerups  gård  i  Fjälie  socken  jemle  Harrie  quam 
och  88  bondhemman,  testamenterande  sedermera  altsam- 
mans till  Lunds  kraftkyrka,  för  att  af  deraf  inflytande 
räntor  underhälla  den  af  honom  förnyade  gudstjensten  der- 
städes.  Han  lät  för  öfrigl  reparera  domkyrkan  och  upp- 
resa den  stora  sträfpelarn ,  som  i  sydost  stöder  södra  ko- 
ret. Genom  kaniken  Kristian  Pedersen  lät  han  1514  i 
Paris  ombesörja  tryckningen  af  Missale   Lundense   lör   atl 


'^)  Riddaren  och  riksrSdet  Henrik  Kriimmedig  tilltalade  Bir^r  i 
yjelfvB  Rädet  fAr  det  baii  i  sitt  vapen  förde  en  lind,  hvilken  ?arKrum- 
medigernes  slflgtvapen,  hvadan  del  af  Birger,  såsom  af  oadelig  härkomst, 
ej  borde  fa  njKJas.  Erkebiskopen  tillstod  sin  ringa  härkomst,  erkände 
i  sin  nflrvarande  faAghet  Guds  stora  barniherligbet  samt  konungens  och 
drottningens  utmärkta  nåd.  Hvad  linden  t  hans  Tapen  beträffade,  ijenle 
den  honom  till  hogkomst  af  sin  födelseort  Lindberg  och  ringa  härkomst, 
på  samma  sfltt  som  k.  Agathokles,  till  erinran  deraf  att  hans  fader  va-> 
rit  en  knikomakare,  alltid  säges  hafva  brukat  Ata  af  Icrkårl.  Liodeni 
tredubbla  rot  betecknade  den  hel.  Treenigheten,  stammen  gudomsväsen- 
dets  enhet.  De  5  grenarue  med  5  rosor  betydde  de  5  Kristi  sSr  och 
hans  deraf  strömmande  rosenröda  blod',  de  10  bladen  Toro  de  10  Guds 
bud;  de  7  på  jorden  liggande  stenar  af  olika  färg,  Jikasä  mänga  dödli- 
ga synder,  bvilka  borde  trädas  under  fötterna.  Himlen  öfver  linden  be* 
tecknade  ej  allenast  Himla-härad,  bvaruti  Lindberg  låg,  utan  också  och 
det  förnämligast  det  rätta  och  himmelska  fäderneslandet,  hvilket  ri  alle 
böre  Söka."  Derefter  bad  erkebi&kopen  sin  vederpart  förklara,  om  des» 
lind,  hvilken  både  till  rot  och  bladens  antal  var  denna  olik,  hade  nå- 
gon sådan  bemärkelse.  Med  Birgers  förklaring  var  konungen  och  de 
närvarande  riksråden  fullkomligen  nöjde. 


243 

# 

genom  dess  begagiiande  vinna  likhet  i  gudstjensten  vid 
alla  stiftets  kyrkor.  På  samma  ställe  och  år  föranstalta- 
de han  äfven  tryckningen  af  Statuta  Provincialia. 

Den  1  juli  1505  utfärdade  Birger  i  Kalmar  Dan- 
marks och  Norges  rikens  dom  öfver  Svenskarne,  särdeles 
Sten  Slure,  Svante  Nilsson  och  deras  anhängare,  hvarvid 
allt  deras  gods  tilldömdes  k.  Hans,  och  Svenskarne  för^ 
klarades  för  majeslätsförbrytare.  På  påfvens  befallning 
bannlyste  han  1517  i  Lund  Sten  Sture  och  var  det 
denna  bannlysning ,  som  tjenade  Kristiern  II  till  förevänd- 
ning, då  han  i  stockholmska  blodbadet  1520  vsade  sig 
vilja  förfara  med  Sten  Stures  anhängare  såsom  med  bann- 
lyste joch  nu  verkställde  den  pålliga  befallningen^^). 

Birger  var  liLen  till  vexten,  men  hos  honom  bodde 
en  stor  själ.  Han  var  begåfvad  med  stort  förstånd  samt 
särdeles  oförskräckt  och  tilltagsen.  Dog  d.  10  dec.  1519 
i  Lund  och  begrofs  i  Lunds  domkyrka,  hvarest  öfver  ho- 
nom finnes  en  stor  och  vacker  grafvård,  som  är  afteck- 
nad  i  Sjöborgs  Samlingar  för  Nordens  fornälskare  IL  Pl. 
34  6C  35  ^^J. 

Skrifter:  Slaluta  provincialia,  staluta  synodalia,  Casus  episcopales, 
casus  papales  &c.  per  Birgerum,  Archiep.  Luud.  Faris  1517;  8:0.  (Se- 
dermera ulgifven  af  Thorkelin).  —  Missale  Lundense.  Paris  1514;  f:o. 
Sancluarium  Birgerianum.  (Infördt  i  uldrag  uti  Saad?igi  Suhmske 
Samlinger  1  B.  3:e  häflel).     Af  sistnämnda  verk  Gnnas    2:ue    original- 


"^)  Jfr.  handskrirten  pa  Lunds  Univers.  Bibi.:  "Afskrifter  af  nSgre 
originale  Documenler^  som  finnas  i  Kongl.  Danska  Geheime  Arch.  och 
ang^  Sverige  ifrän  år  1457  liU  1523." 

*'}  Birgers  lefnad  är  utförligare  beskrifvct  af  Magnus  MatlfiitB, 
Serien  episcop.  Luud.  —  Hvilfeid,  Risk.  Gbrön*  Pontoppidan,  Au- 
nales  EccL  II.  394—400.  Rhyzelius,  Kpiscop.  Suio-Golb.  II.  s.  27. 
Sommeiius,  Sk.  Cler.  flisi.  III.  84—104. 

16» 


2.44 

arkiindcr  pl  pergament,  hvaruf  den  ena  fArvaras  pfi  Uoi?.  Bibi.  i  Kö- 
penhamn (Arna  Magntcana  f:o  292),  den  andra  pä  St.  Kongl.  Bibi.  der- 
sainmasUdes. 

23.  M.  Bendi  Arvidsen  (Benediclus  Arvidi  Hallau- 
dus)  var  en  särdeles  lärd  man  och  enkannerligen  bevan- 
drad i  grekiska  språket.  Tiden  då  magister  '^BenteJ^  så- 
som han  äiVcn  benämnes,  blef  rektor  vid  skolan,  kan 
man  ej  uppgifva.  Att  han  dock  ej  varit  Birger  Gunnars- 
sons närmaste  efterträdare  är  otvifvelaktigt  Med  säker- 
het vet  man  att  han  före  reformationens  antagande  i  Dan- 
mark innehaft  denna  iärarebestäliuing.  Det  är  nemligen 
bekant  alt  den  berömde  d:r  Niels  Hemmingsen,  som  se-' 
dermera  blef  professor  i  grekiskan  vid  Köpenhamns  uni- 
.versitet,  och  förmodligen  1532 — 33  åtnjutit  Niels  Blachs 
undervisning  i  Roskilds  domskola ,  derefter  bcgifvit  sig  till 
Lunds  skola  för  att  hos  mag.  Bente  få  den  rätta  grun- 
den i  grekiska  språket.  Han  var  äfven  öfver  52  års 
tid  kanik  i  Lund  samt  på  domkapitlets  vägnar  bland  de  män, 
som  öfversågo  och  godkände  d:r  Bugeuhagens  kyrko-  och 
skolordning  3^).  Dog  d.  28  oktober  1583^).—  Likalitet 
som  man-  känner  tiden  då  han  mottog  skolans  rektorat,  Uka 
litet  vet  man  när  han  lämnade  detsamma,  hvilket  man  pä 
grund  af  det,  som  längre  ned  skall  anföras,  måste  an- 
taga hafva  skett  åtminstone  några  är  före    1561  ^^}.     Af 


•«)  Giessings  JubeIIa?r.  UJ.  7.  Hoffman,  Danske  Allas  VI.  139. 
Bloch,  Bidrag  lill  Rosk.  Domsk.  Illst.  1.  35—36.  Winding,  Hist.Acad. 
Uafn.  74—75.    Ponloppidan,  Ann.  Eccl.  III.  228. 

'•)  Köpenhamns  ''Consislorii  Arkiv,"  N:o  93  ("^Dokumenler,  ang. 
Universitetets  Naadsens-Aar  af  Lunde  Kapitel"). 

*^)  CL  Ly^chander  faller  följande  omdönie  om  Bendl  Arvidsen: 
"Vir  ia  sacris  litteris  bene  versalus,  el  in  Philosophia  scculari  omnium 
8U0  tempore  longe  doclissimus,   linguas    prscipiie    Lalinam    el  Gitecam, 


245 

(lomkapitlels  bibliothek  hade  han  stora  förtjenster,  i  thy 
aft  han  kort  före  sin  död  dit  skänkte  ganska  många  goda 
böcker,  med  anledning  af  hvilken  rika  tillökning  nämnda 
kapitels  boksamling  pä  Magni  Matlhise  tid  stundom  kalla- 
des ^Bibliotheca  Benedictina"  **). 

24.  M.  Jon  Turson  (Jonas  Turonis),  född  i  Svend- 
borg,  är  förmodligen  Bendt  Arvidsens  närmaste  efterträ- 
dare, men  man  saknar  underrättelser  för  att  bestämma 
tiden  då  han  såsom  rektor  tjensf gjorde  vid  skolan,  hvil- 
ken befattning  han  lämnat  åtminstone  1559^^).  Såsom 
kanik  namnes  han  redan  1554.  Att  han  bott  i  Lund 
1556,  ser  man  af  en   nyare   anteckning  till    Liber   dati- 


post  longa  silenlia  mortuas,  ab  ioferis  reTocavIt,  non  minus  Tiloc  sancli- 
late  quam  scienlia  prsstaiili  clarus  emicuit.  (Westphalens  Monumenla 
ni.  452  j.  Jfr.  Hotberg,  Dannem.  R.  Hist.  II.  370.  Molierus,  Specil. 
UypomD.  ad  Barlhol.  p.  12. 

*^)  Magni  Mailhia  CoUectanea.  HandsbnTt  på  St.  K.  Bibi.  i 
Kphmn.  "Emn  BIbliolbecam  sic  locupletavit  sno  tempore  Teneraodus 
Seiiex  Benediclus  Arvidus  HallanduS)  ErclesiaD  Luodensis  ad  annos  plus 
minus  Lll  CanonicuS|  idem  arlium  liberalium  Magister,  qui « politioris 
literatura),  Grscs  vero  inprimis  lingrcé  sludioeissiinus,  optimas  artes  ac 
lingvas,  non  sine  discrimine,  regoum  jamtum  oblinenti  barbarie,  in  Scba- 
niam  introduxit  primus,  ut  ob  accessiooem  optiroorum  Aulorum',  quos 
bic  non  mullo  ante  obilum,  qui  in  annum  incidit  Domini  1583,  in  com- 
mune  contulit  quaro  liberalissime.  Benediclina  nunc  Bibliotheca  passim 
appellalur." 

*'^)  I  Niels  Hemmingsens  företal,  da  t.  24  april  1561,  till  J.  Tursons 
Vocabularium,  heter  del  om  Jon  Turson:  '^qui  non  paucos  annos  in 
schola  Lundensi  summo  cum  fructu  et  magna  laude  arles  doeuit."  Den 
15  juni  1561  fick  "Mesler  Jon,  kannik  i  Lund'^  privilegium  under  3  fir 
på  algifvande  af  ett  ulaf  honom  förfaltadt  Vocabularium.  (K.  D.  Geh. 
Ark.  Reg.  o.  a.  L.  VII.  f.  425).  Bokhandlaren  Pouel  Knobloch  i 
Labeck  fick  1559  kongl.  privilegium  att  frän  trycket  utgifva  Cbronica 
J.  Garionis,  som  "M.  Joenn  Turssen,  kannik  i  Lund,"  öfversatt  pS  dan- 
ska. (Tegn.  o.  a.  Lande  IV.  L  185).  I  dessa  bada  bref  kaUas  han  ej 
''Skolemester,^  var  sRledes  det  ejhelier  sist  anförda  Ir. 


246 

cus*').  Hau  var  en  myckel  lärd  man**),  b  vilken  efter- 
lämnat mänga  skrifter.  Från  honom  härstammar  Faxe- 
släglen  på  mödernet  Dog  i  början  af  år  1577  *^)  och 
är  begrafven  i  Lunds  domkyrka*^).  Gift  med  Malhilda 
Sonniksdoller .  Flensburga. 

Skrifter:    Förklaring  ovcr  den  71:de  Psalme.     Willcnb.  1551. 

Piie  explicaliones  in  Örat.  Dominioam  eum  prarf.  Joh.  Tausani.  Witek. 
1552.  —  Chrooica  Joh.  Carions,  fordunskel.  Ibin.  1554;  8:o.  (Är 
dedicerad  lili  kaoslero  Johan  Friis  [1553  in  vigilia  Pentecoatcs] ;  1  en 
efterskrift,  i  slutet  af  boken,  till  "alle  chrislne  Laesere/  undertecknar 
han  sig:  h  T.  C.  L.  fo:  Jooas  Turonis,  Canonicus  Lundensis).  — 
Vrb.  Hkegii  Samtale  imellem  en  Jöde  og  en  Christen  om  vor  Herre 
Jesu  Christo,  med  en  liden  Förklaring  orer  de  10  Bud  og  Fadervor,' 
fnrdansket.  Kiölienh.  1561  ;  8nyo  1572.  (I  sista  upplagan  fir  tillagget 
om  de  10  budorden  och  Fadervar  uleldmnadtu  —  Undervisning  for 
Dugdoromen)  naar  man  vil  gaae  til  Altarens  Sacrament.  Ibm.  1570; 
8:o.  —  Chrislélig  B«mneBog.  Ibm.  1572;  ånyo  15^:^;  8: o.  —  Hier, 
Wellers  aandelig  Recept,  ProBservativ  og  L«Dgedom  mod  Döden,  og  be- 
synderlig  naar  Pest  regjerer,  fordansket.     Ibm.  1577;  8:o,  —  Yocabula- 


*')  Lagerbring,  Monumenta  Scan.  II.  165. 

^*)  Lyschander  ( Westphaleus  Monumenta  III.  467)  yttrar  om  ho- 
nom följande:  "Vir  in  divinia  et  secularibus  literis  apprime  versatus,  in- 
genio aculufi,  conversatione  faeilis,  consilio  promptus,  et  gerendis  rebus 
Admodum  idoneus,  ScholiD,  Ecclesic,  et  totius  denique  Capituli  Lunden- 
sia  Conservator  et  nutricius  laudatissimus."  Jfr.  Erasm.  Mich.  Latus, 
Rer.  Dan.  Uh,  XI.  492. 

«»)  K.  D.  Gch.  Arkivet.     Skaanske  Beg.  I.  f.  177. 

^^)  Inskriften  pfi  hans  och  hustruns  liksten  är  af  följande  lydelse: 

^ Jonas  Turson   Canon.   Lundensis   cum   Melhilda  Sonniks   D ätter 

Flensburga    Conjuge    sua    pudicissima    qul    requiescant    in    pace    Amen. 

Mulieris  verba  soepe  in  puerperio  repetita    et    saepissime    in    agonizando 

htsc  fuere:     AU  min  tröst  til  Jesum  Christ  et   Jesu    Christ    befaler  jeg 

min  And." 

1567  die  Parascevcs. 

Jfr.  Sommelius,  De  templo  cath.  Lundensi.  128 — 129.  Personali- 
erne  vid  Prosten  Butious  likpredikan  öfver  Kyrkoh.  M.  Wilhelm  Fase. 


247 

riuiu  I^lino  Daoicum  cum  Prasfatiooe  D.  Nic.  Hemmiagii  Ha?n.  1561; 
Snyo  1579-,  ^-o.  (Omtalas  af  Molbech,  N.  Hanske  Magazin.  V.  242— 
43).  —  Det  oye  Testamente  paa  Dansk.  Kiöbenb.  8:o. 

25.  M.  Mogens  Madsen,  sedermera  biskop  iLuDd, 
'  var  1561 — 63    rektor   vid   härvarande    domskola.     Hans 

lefveme  är  anfördt  bland  theoL  lektorernas. 

26.  M.  Christianus  eller  ''Mesler  Christen,''^  som 
1562 — 63  varit  theol.  lektor  vid  domkapitlet  i  Lund, 
blef  sistnämnda  år  rektor  y\å  härvarande  domskola,  vid 
hvilket  tillfälle  han  bytte  tjenst  med  Mogens  Madsen  *^). 
Den  31  juli  1565  fick  ''Mester  Christen,  Skolemester  i 
Lund,"  kongl.  bref  på  ett  ledigt  vikarie  vid  Lunds  dom-, 
kyrka  *®). 

Anm.  '^Mester  Christiérn  NielsenP  fick  d.  4  dec. 
1563  k.  bref  på  ett  ledigt  kanikdöme.  (Register  ouer 
alle  Lande  VIIL  f.  424 — ib),  '^^Mester  Jon  Jacobsen" 
(Venusinus),  pastor  vid  Helliggeistes  kyrka  i  Köpenhamn, 
erhöll  d.  12  juli  1595  k.  bref  på  "Mester  Christen  Niel- 
sens^ kanikdöme,  ifall  han  öfverlefde  honom.  (Sk.  Reg.  II. 
f.  206).  Mester  Oluf  Kock,  pastor  i  Lund,  bekom  d.  3 
juli  1603  k.  bref  på  ett  kanikdöme,  som  var  ledigt  ef- 
ter afgångne  "Mester  Christen  NielsenP  (Sk.  Reg.  lU. 
foL  191  b.)  Denne  M.  Chr.  Nielsen  synes  troligtvis 
vara  den  ofvannämnde  rektorn,  hvilken  således  har  dött 
1603,  men  sannolikt  lämnat  skoltjensteu  före  1566  samt 
tillbragt  sin  öfriga  tid  såsom  kanik  vid  domkyrkan. 


^^)  Jfr.  Magni  Mallbias  lefTerne  i  hans  Series  Episeop.  Lun^.,  hvar- 
esl  det  beter:  "A:o  1563  xlatis  me®  36,  postquam  Scbolo»  biois  annis 
prscfiieram,  valedixi  et  D:ra  Capitularium  consensu  Leclor  TbeologicD 
Landis  cooslilutus  fui,  reiinqiieus  Scholam  M.  Cbrisliano,  qiii  prius  ibi- 
åem  Tbeologiis  fuerat." 

««)  K.  D.  Geb.  Ark.     Reg.  över  alle  Lande  VIII.  f.  474. 


248 

27.  Anders  Bentssenn,  Om  honom  bar  man  un- 
derrättelse endast  genom  ett  kongl.  bref,  daL  d.  16  maj 
1566,  till  Mester  Thyge  Asmundsen,  superintendent  i  Skå- 
ne, som  till  skolmästare  vid  domskolan  i  Lund  förordnat 
'^Hr.  Anders  Bentssenn,^  hvilken  dock  vägrat  mottaga  den- 
na befattning  utan  konungens  ''bevillning'*  (tillåtelse),  att 
Thyge  skall  '^promouere''  Ilr.  Anders  Bentzen  till  en  Skole- 
mester  i  Lunds  domskola  ^^J. 

28.  Anders  Watzenn,  "Skolemester  i  Lund,''  er- 
höll d.  11  april  1673  af  Fredrik  IL  kronans  andel  af 
kronotionden  i  VVesterstads  socken^);  s.  å.  d.  18  mars 
hade  han  bekommit  ett  kanikdöme  i  Lund^^),  hvarom 
han  tillförne  fått  konungens  löfte  ^-);  dog  1576. 

29.  M.  Isak  Mouritzen  (Isacus  Mauritius),  född 
på  Seland  i  Gilde  Leye,  med  anledning  hvaraf  han  kalla- 
de sig  Gildelejanus.  Studerade  i  nov.  1573  i  Padua^). 
Rektor  har  han  blifvit  1576;  s.  å.  d.  22  maj  fick  han 
ett  efter  företrädaren  ledigt  kononikat  i  Lund^^),  samt 
d.  14  febr,  1583  ett  vikariat,  som  kallades  "Site  Hans 
Evangelist." ^).  Gift  med  Kristina  Gans  (f  1583  V)- 
Sjelf  dog  han  i  början  af  1585,  ty  d.  5  mars  1585 
fick  Henrik  Dringelberg  konungens  bref  på    ett    vikarie    i 


*«)  K.  D.  Geh.  Ark.     Tegnelscr  över  alle  Laodcne.  VIII.  f.  564. 

^^)  K.  I).  Geli.  Ark.    Sk.  Reg.  I.  f.  33.    Jfr.  l.I.  f.  80—81. 

»1)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  I.  f.  32.  Reklorerne  under  nlris 
27 — 30,  33  omnSmoas  ej  af  Somraelius  i  Sk.  Clcr.  Uisl. 

**)  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  I.  f.  31. 

»*)  Suhms  Sainlinger  II,  3.  a.  11. 

")  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg    I.  f.  157. 

")  K."  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  I.  f.  424.  —  År  1579  d.  12  juni 
hade  han  ffill  konungens  bref  på  det  första  lediga  vikariat  vid  Lunds 
domkyrka.     Sk.  Reg.  1.  f.  286. 


249 

hmds  domkyrka,  "S.  Joh.  Evangelislae  Alter,"  som  var 
ledigt  "efter  Mester  Isaks  död^^^J.  Begrafven  i  Lunds 
domkyrka  ^^). 

Skrifter:  Helsingora  illustrata  carmine  gratulatorio.  Rostochii  1561 ; 
8:0.  —  Carmen  de  secuoda  persona  Divinilatis  el  qualuor  summis  merilis 
filti  dei. —  Flarn.  1563;  4:o.  (Dedikationen  lili  horpredikanlen  M.  Niels 
Kolding  begynner  sålunda:  "Maxima  qui  solus  slttdiornm  es  causa  meo- 
rum,  esse  salutatum  le  mea  musa  cupit'^).  —  Carmen  de  aclu  celeberri- 
mo  in  quo  sacrie  theologim  doctor  est  appellalus  Paulus  Mallbias  &c.  Ibm. 
1570;  4:o.  —  Carmen  in  nupliis  Henrici  Guldenstiern.    Ibm.  1574;  4:o. 

30.  M.  Thomas  Wiltumsen  (Thomas  Wilhelmi), 
född  i  Odense.  Hans  moder  hette  Ellen  Pedersdolier  och  ^^*^^  '^^ 
blef  sedermera  gift  med  en  rådman  i  Malmö,  med  Wil-^^^iAn^m,^ 
ken  hon  hade  en  son,  Jakob  Mikkeisen,  född  1577  kort 
före  faderns  bortgång  ur  lifvet_,  död  d.  25  aug.  1664 
som  förste  borgmästare  i  Köpenhamn^}.  Th.  Willumsen 
blef  rektor  1585  ^^j.     Den  3  maj  1586  fick  han  löfte  på 


»•^)  K.  D.  Geb.  Ark.     Sk.  Reg.  I.  f.  480. 
*^)  Grafsfcriflen  Afver  bonnm  och  hustrun  flr  följande: 
"Prscipuus  vitie  fons  est  cor  prflccipuamque 
Sedem  in  corde  raeo  Trinus  &  Unus  babet. 
M.  Isaacus  Mauritius 
Canonicus  Lundensis. 
Depositum  corpus  jacel  hoc  animale  sepalcbro 

Extreme  surgel  Spinluale  die. 
Si  quoeras  cujus  Christina  scito  fuisse^ 
Gansis  cui  pta  spes  iUa  fidesqué  fuit. 
Dxori  cernens  junctum  lumulo  esse  raaritirai, 

Nos  junctos  animo  speque  lideque  scias. 
Spesque  Odesque  animo*  o  Deus  unica  nostro 
Nos  junctos  omni  tcnipore  junge  Tibi. 
Christina}  Gansis  uxori  sus 
quffi  obiit  21  April.  1583. 
M.  M.  F. 
*•)  Jfr.  Köpenhamns  Universitets  Program  öfver  Jakob  Mikkeisen. 
*«»)  Jakob  Mikkeisen  blef  "post  septimum   »talis  annum*^   —  således 


850 

elt  kanikdöiue  vid  Lunds  domkyrka^);  den  29  juni  1688 
kfji.  bref  på  ett  ledigt  kanikdönie  derslädes  ^* j ;  A  5  nov. 
1590  erhöll  han  ett  vikarie  i  Lund^^).  Han  lämnade 
sannolikt  rektoratet  i  hörjan  af  1593,  dä  han  hier  lektor 
vid  domkapitlet^).  Gift  med  Birgitte,  dotter  af  Ballzar 
Jacobsen,  erkedjekue  i  Lund  och  Dorothca  Dringelberg. 
Hustinm,  moder  till  3  barn,  dog  1590  i  sitt  32:a  år®*j; 
sjelf  afled  han  i  Lund  d.  20  juli   1602. 

Skrifter:  Oratio  de  conjiingendo  Theologia»  et  Philosophi»  studio. 
HaFn.  15S6;  8:o.  (Talet  hölls  d.  28  juni  1585-,  jfr.  Resenii  Biblio- 
thrca  p.  330).  —  Narratio  de  Reguin  quorundam  Daniai,  ioprimis  Cliri- 
aliaoi  I  Religione  peregrina.  —  LpiKtolae  Cbrisliaoi  1.  —  Censura  de 
Samne  (iraminaliro.  —  Tracl.  de  fuudalione  Academiae  IlafuieDsia.  — 
Oratio  Fanegyrira  in  Cliristiani  IV  coronalionem.  —  Paraphrasis  Dantca 
Psalmorum  Davidift  eller  Davids  P^alter  paa  danske  Rijin  af  M.  Thomas 
Willumsen,  fordum  Canonico  og  Theologo  udi  Lund,  oversat.  Kiöb. 
1041;  12:o,  25  ark.  (FArfaltaren  hade  utarbetat  denna  Paraphras  fr, 
febr.  1599  till  januari  1600.  Jfr.  Nyerup  och  Rahbek,  Bidrag  til  den 
danske  Digtckunsts  Histnrie  11.  101—104.  Uti  nAmnda  bok  af  Th. 
WilUimsen  står  först  bokhandlaren  Jörgen  HolstU  dedikation  till  proela- 
ter  och  kauikcr  i  Lund,  dat.  l:ste  jan.  1641;  derndst  följer  biskop  Jes- 
per Brochmands  företal,  dat.  24:de  dec.  1640;  derefter  —  af  borgmA- 
staren  Jacob  Mikkelsen  —  '^Korl  Brindring,  hvorledis  dcnjie  Paraphra* 
sig  er  for  Dagen  konunen  og  til  Trjkkon  forfsrdigeu"  — -  1  Resenii 
Bibliotheca  p.  193  anfores  hans  Pratectiones  theofogica.  MS. 

31.     M.  Mads  Mogensen  (Malthias  Magni)   var  son 
af  biskop  Mogens  Madsen   i    Lund.     Den    3    febr.    T587 


förmodligen  samma  Sr  1585  (hao  var  född  1577)  af  modern  sflnd  till 
brodern,  M.  Tb.  Willumsen,  'Xudi  tunc  calhcdralis  apud  Lundam  mo- 
deralori  fidelissimo."  —  Se  nyssnämnda  UniversUeiS  ^ogram. 

•O)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  I.  f.  531. 

•»)  K.  D.  Geh.  Ark      Sk.  Reg.  11.  f.  3-4. 

")  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  11.  f.  54. 

*')  Jfr.  hvad  längre  ned  anföres  om  lektor  Th.  \ViUumsen  yid  Lunds 
domkapitel. 

**)  Hennes  grafskrift  Iftses  hos  Sommtlius,  De  teinplo  catbedrali 
Lund.  145—46. 


25* 

fick  han  kongl.  bref  på  ett  vikarie;  han  studerade  dä  i 
Willenberg®*).  Den  28  jan.  1S93  erhöll  han  kgl.  bref 
på  ett  kahikdöme^).  Rektor  vid  skolan  har  han  förmod- 
Ugen  blifvit  omkring  början  af  år  1593,  men  bestämda 
uppgifter  derpå  saknas.     Dog  d.  4  nov.  1601  ^^). 

32.  M.  Niels  iladsen  (Nicoiaus  Mallhi»  Ingolsta- 
dius),  förmodligen  född  i  en  by  Ingelstad  i  Skåne,  hvar- 
af  tiUnamnet  Var  år  1601  rektor  vid  domskolan,  ty  i 
ett  kgl.  bref  af  d.  4  dec.  s,  å.,  hvarigenom  han  fick  det 
efter  H.  Mads  Mogensen  lediga  kanonikatet  vid  domkyr- 
kan, benämnes  han  "Skolemester"  ^).  År  1602  d.  10 
juli  disputerade  han  i  Köpenhamn  för  magistergraden. 
Skoltjensteu  har  han  lämnat  före  d.  24  apr.  1608,  då 
en  annan  man  omtalas,  men  ännu  1606  beklädde  han 
densamma  ®^j.  Han  har  1607  blifvit  kyrkoherde  och 
prost ^^J  i  Lund,  i  bvilket  embete  han  dog  d.  9  januari 
1621  och  begrofs  i   domkyrkan^*}.     Hans   hustru   Lucia 


")  K.  D,  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  I.  f.  553. 

••)  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  II.  f.  122—123. 

•')  Köpenhamns  Consistorii  Archw,  n:r  93. 

*•)  K.  D.  Geb.  Aik.     Sk,  Reg.  Ill    f.  169. 

•«j  Nic.  Porla)  Tiygonii  Poeinala  I.  1^8, 

''^)  1.1.  II.  144.  —  ProsUiteln  nftmnes  dock  ej  på  grafstenej». 

^']  Grafslenen  har  följande  påskrift: 

Nicoiaus  MaiihicB  F.  Jngolstadius^ 
Pastor  &  Canonicns  Lundcnsis  Dei  bonitaiem    niuqdi    varietatem    multis 
fxpertus  bac  freptus  illa  frelus  et  suffuitiis  vitam  adiit  inupQrtaUm   die 
IX  Januarii  anno  Chrisli  Jesu  Salvatons  MDCXXl. 
Deo  ler  O.  ler  M. 
Qiii  menlem  bonitate  foves  super  astra  levataoi  , 

Pressa  solo  repures  cum  velit  ossa  Deus: 
Parce  sepuUo 
Parcere  si  vis 
Numina  vivo. 


25« 

Håkansdotler,  med  hvilken  hao  lefvat  i  16  års  äktenskap, 
blef  sedermera  omgift  med  lektorn  i  Lund  Mich.  Mauritius 
Slavangrius  ^). 

Mestet  Niels  Madsen  kallas  af  Sivert  Grubbe  (i  den- 
nes Curriculura  vit®,  s.  236X  ^J :  "oplimus  concionalor 
et  vir  doctissimus.'' 

Skrift:  Disp.  de  Bealitate  Hominis ;  pricside  Prof.  J.  Jacobo.  HaTniae 
1602  V^;  Tid  bvilket  lillfälle  han  blef  magister.  (I  del  förut  aaförda 
brefvet  af  ^7  1601  kallas  han  dock  redan  MesterJ. 

33.  M.  Axel  Oisen  omtalas  i  ett  kongl.  bref  af 
d.  24  april  1608  såsom  '^Skolemester  i  Lund,^  då  han 
erhöll  ett  kanikdöme  vid  domkyrkan  ^^).  Sedan  han  läm- 
nat rektoratet,  bvilket  lärer  hafva  skett  omkring  1619, 
lefde  han  sin  återstående  lifstid  såsom  kanik  i  Lund  och 
kyrkoherde  i  Hoby,  Hastad  och  Råby  församlingar.  Gift 
med  Karene  Olesdotter,  död  1631,  38-^  år  gammal,  ef- 
ter 22  års  äktenskap.  Mester  Axel  Oisen  dog  äfven  1631 
i  sin  Tilders  56  år.  Båda  äro  begrafna  i  Lunds  dom- 
kyrka '^). 


^^)  Sommelius,  De  templo  cath.  Lund.  150. 

^*)  Ilandskriflen  förraras  p&  Stora  Kougl.  Bibi.  i  Köpenbama.  (01- 
dalske  Sami.,  no  449;  4:to). 

^*)  K.  D.  Geb.  Ai-k.  Sk.  Registre  III.  f.  286-287.  Han  kallas  bflr 
Absolon  Olsen,  men  skref  sig  sjeif  Axel  Oisen,  såsom  ban  fifven  pi 
grafslenen  benämnes. 

'^)  Grafstenen  bar  följande  inskrift: 

Anno  Chrisli  1631  hafver  HeiTen  offver  liffvet  oc  döden  biemkaldet 
disse  bederlige  Ectefolck  M.  Axel  Olson  Canicke  til  Lunde  Dorokircke 
Sogne-Prsst  till  Haaby  Haasted  oc  Raaby  Sägner  med  sin  Dydig  Hustru 
Karene  Oles  daatter.  De  leffvede  et  erligt  kierlicl  Ecteskab  i  X\U  aar 
erre  paa  en  maaneds  tid  först  Hustrtien  i  sitt  alldcrs  38^  aar  saa  Hos- 
bonden  i  sin  allders  56  aar  saligen  bensoffuede  oc  ber  under  huilendis 
forvente  Frelserens  sidste  gisdelig  tilkommelse.  —  Sommelius,  de  Icmpl. 
catb.  Lund.  124—125. 


233 

34.  H.  Mogens  Grave  (Magnus  Gravius),  född  1591, 
var  den  förste  konrektorn  vid  skolan,  utnämnd  dertill  1616; 
mag.  i  Köpenhamn  ~  1619.  Samma  är  måste  han  haf- 
va  blifvit  rektor,  ty  då  hade  Hans  Andersson  Wellejus 
eflerlrådt  honom  i  konrektoralet  ^®}.  Såsom  theologie  lek- 
tor omtalas  han  i  början  af  år  1630 ")  och  har  han 
således  eflerlrådt  Arnold  Hansson  Munthe,  som  dog  d.  26 
mars  1629.  Hans  huslru  Anna  var  dotter  af  k.  hofpre- 
dikanten  Erik  Andersson  och  hade  han  med  henne  8  barn, 
8  döttrar  och  5  söner,  bland  hvill^a  sednafe  märkas  An- 
ders Månsson  Grave,  Måns  Månsson  Grave,  kyrkoherde  i 
Wegerslöf,  Aigt  och  Torso  och  d:r  Erik  Månsson  Grave, 
rektor  i  Helsingborg,  slutligen  biskop  i  Århus.  —  I  kgl. 
danska  Geh.  Arkivet  (Sk.  Tegn.  VH.  f.  43)  finnes  ett 
under  d.  28  mars  1644  af  konungen  till  Tage  0.  Thott 
utfärdadt  bref,  innehållande  bifall  till  theol.  lektorn  ''Mo- 
gens Graws"  anhållan  alt  få  till  Köpenhamn  öfverföra  slit 
gods,  som  han  fört  till  Malmö  vid  Svenskarnes  infall  i 
landet. 

M.  Mogens  Grave  dog  d.  20  juni  1646,  55  år 
gammal  och  begrofs  i  Dionysii  kapell  vid  Lunds  dom- 
kyrka ^). 


^•)  Terpager,  RIpeB  Cimbricap.    €57. 

^')  En  tr&la  mellan  Mestet*  Niels  Jörgenten,  proslat,  och  Mester 
Mogens  Gra?e,  lektor  theologim,  om  2  gärdar  i  Slangby  (Stangöy,  så- 
som det  heter  längre  oed  i  brefvet.  Strandby  flr  skriffel.))  bilades  af 
Tbage.Tholt  Otlesen  och  Christophcr  (Jlfeldt  sålunda,  alt  M.  ISielsJör- 
gensen,  (om  hvilken  mera  Itingre  ned  blund  theol.  Icktorerne)  skulle 
behålla  den  ena  gården  till  dekanatet  och  M.  Mogens  Grave  den  andra 
till  lektoriet.  Kongl.  konfirmationen  hflrpå  af  d.  25  mars  1630  finnes 
i  Sk.  Reg.  IV.  f.  503-4. 

^^j  Hans  grafsten  har  följande  inskrift: 


234 

Skrift:    Disp.  Problemaium  Phtlologicorura  et  Pfailoiöphicoram  De- 
cades  duos,  prasside  01.  Wormio.     Hauniic  1619  -f. 

35.  M,  Jens  Peder  sen  Skielderup,  född  d.  14  febr. 
1604^  uti  Mandal  i  Norge,  var  en  son  af  biskopen  i  Trend- 
hiem  P.  Skielderup  och  en  sonson  af  D.  Janus  Skielde- 
rup, som  var  den  andre  evangeliske  biskopen  .i  Bergen. 
Efter  åtnjuten  undervisning  i  Köpenhamns  skola,  dimitte- 
rades  han  till  universitetet  derstades  1622,  hvarest  han 
studerade  i  4  år,  besökte  sedermera  i  5  år  de  saxiska 
universiteterna,  förnämligast  Wiltenberg.  ^  Någon  tid  efter 
återkomsten  till  Köpenhamn  är  1631  blef  han  rektor  i 
Lund^^),  disputerade  d.  25  maj  1633  i  Köpenhamn,  ut- 
nämndes 1636  till  pastor  vid  domkyrkan  i  Lund,  men 
blef  följande  året  slottsprest  i  Köpenhamn,  i  hvilken  sed- 
nare  egenskap  han  d.  IS  maj  1637  fick  konungens  bref 
på  ett  kanikdöme  i  Lund^);  år  1639  blef  han  pastor 
vid  Nicolai  liyrka  i  Köpenhamn  och  sedan  han  10  år 
detta  embete  förestått,  kallades  han  till  biskop  i  Bergen, 
hvarest  han  dog  d.  3  okt  1665.  Gift  1639  med  Ole 
Worms  dotter  Inger,  med  hvilken  han  hade   10  barn,  5 


D.  O.  M.  S. 

Jpsum  et  animam  rcducem  prasstolalur  heic  (umniains  RevereDilus 
et  Clarissimtis  Vir  M.  Magnus  Gravius,  qui  nadis  MDXCI  aptid  Eccle- 
siam  Lundcnscm  Con-Recloris  pi-iinnm,  mox  Rpctoris,  detnde  S.  S.  Theo- 
lofriie  LectnHs  muoia  totos  XXIX  anoot  summa  ctim  laude  siistiaait. 
Maritus  XXV  Ann.  Parens  liberorum  VIII  Filiorum  V  et  111  Filiamm 
bcate  et  placide  hic  obiit  Anno  MDCXLVI  20  Junii  aetatis  ▼.  LV. 

Id  quod  qiialicuoquc  Monumento  lestalum  roluit  Moestissima  Conjux 
Anna  Erici  f. 

^•)  Jfr.   Vindingius,  Ärad.  Hafn.  442. 
•O)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  V.  /.  220. 


255 

söner  och  5  döttrar^).     I  Winslrups  Epigrammala  (Lib. 
II.  598)  beskrifves  han  såsom  en  from  man®^). 

Skrifter:  Disp.  de  quicslione  an  justi  possint  bene  operari  et  le- 
gem  Dei  implere.  Vileb.  1630.  —  Disputationum  Logico-Metaphysica* 
rum  Prodromus,  prasside  J.  J.  Reseoio.     Havn.  1633  Y* 

38.  M.  har  Wandd  (Iffuer  Vandeli  eller  Fiin- 
dalin)  var  son  af  biskopen  i  Wiborg  H.  J.  Wandal.  Mag. 
1635;  rektor  1636  i  Lund,  livai^est  han  äfven  var  ka- 
nik.  Lämnade  rekloratet  1638,  sedan  han  d.  22  nov* 
nästföregående  år  af  Capitulum  Lundense  hos  universite- 
tet i  Köpenhamn  blifvit  föreslagen  till  metaph.  &  log.  pro- 
fessor vid  gymnasiet  i  Lund®^).  —  Den  5  juni  1640  ut- 
färdade konung  Kristian  IV  bref  till  biskopen  d:r  P.  Win- 
strup  i  Lund,  af  innehåll  att  M:r  IfTuer  Wandell,  profes- 
sor i  logik  och  metafysik  vid  Lunds  gymnasium,  må  till 
förbättring  af  sina  inkomster  erhålla  det  första  pastorat, 
som  i  närheten  af  Lund  blifver  ledigt,  dock  med  villkor 
att  han  i  socknen  skall  hålla  en  ^dyktig  residerende  Ca-* 
peUan.''     (Kgl.    D.    Geh.   Arkiv.      Sk.   Reg.    V.    f.   324). 


**)  Jfr.  för  öfrlgl  Ponloppidan,  Ann.  eccl.  IV.  1.  B.  238—239. 
**)  Ad  Janum  Skeldrvpium,  Episc.  Bergensein  in  Norvegia,  quon- 
dan)  in  Scboiis  &  Academiis  Cominilitoncm. 

Coareniunt  cauda  pulcherrima  nomina  noslra 

Noslrs  ut  personoe  cooveniiint  Capiie. 
Syllaba  si  noslris  dematur  prima  secunda, 
Noinioibus,  remanet  vocula  bella  pius: 
Ista  liiiD  prorsus  respondet  ?ocuIa  virae: 

Nam  pius  es,  pius  ut.  sim,  Deus  ipso  dabiU 
Oiim  nos  unum  studium  schola  junxerat  una 

Jam  sumus  ofiicii  condilione  pares. 
Norica  te  fixum  tenel,  et  me  Danica  teUua 
Fidi  nos  ser?!  simus  utrinque  Dei. 
^')  "Gonsistorii  Archiv"  i  Kphmn. 


256 

Au  han  från  embelet  blifvit  afsall  är  bekant^):  men  naan 
saknar  uppgift  på,  om  det  varit  från  lektorsbeslällningen, 
bvilket  dock  spes  nog  troligt  År  1645  %^  fick  en  M. 
Iduer  konungens  pass  för  en  resa  i  Skåne  och  Ble- 
kinge för  alt  korrigera  den  "landtafla''  (karta),  som  Sven- 
skarne författat;  år  1648  ^  erhöll  han  m.  fL  andre  kgl. 
privilegium  pä  en  poltaskefabrik  nära  Kristianopel  (Kgl.  D. 
Geh.  Arkiv.  Sk.  Reg.  VI.  f.  37).' —  Nyssnämnde  ''M. 
Ilfuer''  är  tvifvelsutan  samme  man  med  ''M.  Iffuer  Van- 
dell"  och  som  han  i  dessa  bref  ej,  såsom  öDigt  var,  be- 
nämnes professor,  har  han  förmodligen  1645  eller  förut 
blifvit  afsätt  från  befattningen  vid  Lunds  gymnasium. 

Skri/i:    DLsp.  de  usu    Pbilologio)    in   omoi    studio.     Haunis    1635. 
Prtes.  J.  M.  Arhiisitis. 

39.  M.  Olof  Johansson  Bagger,  f.  1607  y*  i  Odense, 
hvarest  fadren  Johan  Barchardsen  var  rådman;  han  var 
uppkallad  efter  sin  morfaders  fader,  den  bekante  Olof  Bag- 
ger  i  Odense.  Stud.  1626;  baccalaureus  philos.  1627  '^; 
efter  hemkomsten  från  en  sexårig  resa  i  Frankrike,  Tysk- 
land, Holland  odi  England,  blef  han  1635  mag.  i  Kö- 
penhanm,  1638  rektor  samt  1649  theol.  lektor  vid 
gymnasiet    härstädes^).     Jemte    lektoratet    hade    han    till 


^)  Jfr.  biskop  P.  Winstrups  Törklaring  af  d.  13  maj  1674,  som  bland 
annat  innehåller  följande:  "Au  der  var  stor  urolighed  i  Capiliilet  udj 
prioris  Mag:ri  Ivari  Wandalini  thijd,  fordi  hand  skullde  willet  bringe 
allting  till  Rolighed  udi  Capihilet:  Det  forklarer  Prolocollen  annerle- 
dis,  nembl.  alt  hän  meere  lurberede  Capitulum  och  talte  sig  op  imod 
Offrigheden,  bworfor  hand  ock  blef  till  Herredag  sat  fra  sin  Bestillning 
och  Embedhe'^  (Lunds  Domkis  Ark.) 

"^)  Såsom  professor  vid  universitetet  åtnjöt  han  inkomsterne  af  vissa 
kapitelgnds.  Hfirom  inhämtas  några  upplysningar  af  '^lÖöS  åhrs  Rakning 
öfver  Kongl.  Mayrtx  och  Chronans  Intraderne,  som  till  den  K.  Carolia* 
ke  Academicn  i  Lundh  flro  anordnadhe."     (Akad.  BokhäUarens  Arkir). 


257 

prasbende  Wallkäira  och  Stångby  samt  var  prost  öfver 
Torna  härad.  Före  universitetets  upprättande  var  han 
general-prokurator  för  Lunds  dorakapitel.  Theol.  prof. 
primarius  och  domprost  härslädes  1667  och  var  han 
universitetets  förste  rektor,  vid  hvars  invigningsfest  han 
höll  ett  tal  "de  Scholarum  regni  Sueci»  incrementis  et 
period  is."  År  1676  första  halfåret  var  han  ånyo  uni- 
versitetets rektor.  Dog  d.  11  mars  1677  och  begrofs 
i  Dionysii  kapell.  Han  var  2.ne  gånger  gift:  l:o)  med 
Maria  Larsdottcr;  2:o)  med  Benedikta  Jönsdotter,  som 
öfverlefde  honom  och  lät  uppresa  honom  till  åminnelse 
ett  vackert  epitaphium,  som  finnes  i  Lunds  domkyrka. 
(Sommelius,  de  templo  calh.  L.  151 — 2).  —  Hans  son 
Joh.  Baggerus,  som  förut  varit  konrektor  härstädes,  blef 
biskop  på  Seland^). 

Olof  Baggers  porträtt  finnes  på  härvarande  uuiv:s  bibi. 


Olor  Baggers  Canic  Godz: 
Utgjorde  24  hemmantal,  som 

brukades  af  30  bönder. 

Bönderne  betalte: 

Eckepengar         144  drr 
landgillepengar    41     " 
landgille  rag 
korn 

12% 

öre 

4  t:r  2      sk:r 

60   "   4        " 

»         bafre 
Tionde  r§g 
"        korn 

29  "  2v;   " 

2   "   2%    " 
10  "     "       " 

Torf 

5    "    P/i    " 

Smör             6  Lisp. 
Tejor            17  st. 
Höns              2   » 

Ved              34  lass 

:449  drr  7  öre 
^7%  pgr  srmt. 


Fodrcnölh      1  st. 

»•)  Ståht,  Biogr.  und.  1—2.     I  Winslrups   Epigrammala    (Lib.    III. 
p.  972J  läses  cU  om  O.  Baggcr. 

17 


258 

Skrift:    Lexicoo  Syriacum.     Maoiiscript.    (Jfr.  Reseuii  Bibliolheca). 

40.  M.  Jakob  Bingius,  f.  i  Odense.  Rektor  1649 
— 53;  dog  1654  och  begrofs  i  domkyrkan  härstädes  ®^). 
Af  Winstnip  beskrifves  han  såsom  ^homo  indefessi  labo- 
ris,  summae  dexteritatis  aique  probitatis.^  Jfr.  dessutom 
Winstrupii  Epigrammata.     Lib.  III.  996. 

41.  D:r  Matihias  Foss,  f.  1627  ^  i  Lund,  hvar- 
est  fadern  Nils  Foss  var  kanik  och  provincial-låkare.  Er- 
höll undervisning  försl  i  Lunds  och  sedan  1642  i  Sorö 
skola;  stud.  i  Sorö  1644  -^  och  i  Köpenh.  1644  -f|-; 
kollega  härstades  1648,  hvilken  bestälhiing  han  efter  2:ne 
års  förlopp  länmade;  företog  1650 — 53  en  resa  genom 
Holland,  Tyskland  och  Italien;  rektor  härstades  1653; 
mag.  i  Köpenhamn  1655  ^-^.  Utmärkt  skollärare.  —  År 
1660  danske  konungens  tjenstgörande  hofpredikant.  År 
1662  angafs  han  för  konungen  såsom  den  der  i  sina 
predikningar  inlåtil  sig  i  statssaker  och  framfört  sådana 
ting,  hvarigenom  undersåtames  hjertan  kunde  afvandas 
från  konungen.  För  dessa  beskyllningar  kallades  han  d.  8 
mars  till  rikets  kansler  och  tilltalades  i  konungens  namn; 
men  Foss  beviste   huru    ogrundad   beskyllningen   var    och 


■^  Grafskrirtpn  ar  följande:  ^Jacobo  Bingio  Scholaslirs  JuTentnlis 
praesidio  proDcoci  sed  mili  obitu  utriusque  gaudiis  exemto  iofelii  maler 
Anna  Johanneea  levern  injicere  glebam  falo  jussa  hoc  luctus  sui  doca- 
menlum  P.  A.o  C131DCLIV. 

A.  n.  D.  M.  I.  P. 
Hans  epilaphium  lyder  afilunda: 

Ludi  Liindensis  Jacobus  Bingius  olim 

Reclor  erat  qui  duoc  hoc  cubat  in  tumulo 
Pust  exaollalos  sorliliir  larga  labores 
Pricmia  qus  lucia  jam  Schola  pratjbel  ei. 
Jfr.  Somm.,  ée  Templo  Cath.  L.  131—132. 


259 

huru  han  förhållit  sig  ostrafHigen  samt  uppsatte  genast  ett 
bref  till  konimgen,  hvari  han  ytterligare  framlade  sin 
oskuld*).  År  1665  theol.  prof.  i  Köpenhamn;  1672  bi- 
skop i  Ålborg  och  1675  th.  d:r.  —  Foss  hade  falt  en 
benskada,  hvilken  bröt  upp  några  år  före  hans  död  och 
blef  så  betänklig  att  de  derom  tillfrågade  läkame  enhälligt 
försäkrade,  det  han  blott  genom  benets  afsågning  kunde 
räddas.  Då  chirurgerne  redan  hos  honom  inställt  sig  för 
att  verkställa  operationen,  anmälte  sig  en  nyligen  frän 
Tyskland  hemkommen  fältskärsgesäll  Asbach  och  bad  om 
tillåtelse  att  bese  skadan  och  vid  operationen  vara  närva- 
rande, hvilket  af  läkarne  vägrades  honom  såsom  ung  och 
okänd.  Då  d:r  Foss  derom  blef  underrättad,  inkallade 
han  honom  genast  och  visade  honom  det  sjuka  benet. 
När  Asbach  bese  It  detsamma  sade  han  genast  att  det  ej 
vore  af  nöden  att  verkställa  någon  amputation;  han  ville 
med  Guds  hjelp  pä  ett  bättre  sätt  söka  hjelpa  honom, 
hvilket  han  ock  gjorde,  så  att  biskopen  åter  kom  på  be- 
nen och  lefde  till  d.  8  juli  1683.  Han  begrofs  i  Vårfru- 
kyrkan uti  Ålborg®^).  Såsom  biskop  var  han  vaksam  och  nitisk 


«)  Zwergius,  1.1.  649.  652.    Pontoppidan  IV  1.  491. 

*^}  1  Dflmnda  kyrka  finnes  öfver  honom  följande  epitaphium : 
Matthias  Fossius. 

Londini  Scanornni  in  domo  Clarissima  natus,  post  Instrålas  melioris 
orbis  Eiiropaoi  provincias,  per  omnes  Relpublics  lilteraris  grudus  con- 
suintis  in  regunda  Patria  Schola  sexennio  in  Regla  Frederici  Tertii  ec- 
cledia  quinquennio,  in  Cathedra  Tbenlogica  Acaderoiie  HafTniensis  septen- 
nio,  tandem  ad  Episcopatum  Aalburgensem,  sic  jubenlc  Augiistiss.  Rege, 
Christiano  Quinto,  cui  etiam  plures  annos  a  confessionibns  fuerat,  pro- 
Tectus,  Ecclesiis,  Scholis  et  Ptochotrnphiis  XI  annos  pra?fuit,  interea  ex 
Matrona  Nobiliss.  &  integerrima  Bolhilda  Brochmanna,  in  suavissimo  XV 
annorum  conjugio  sex.  liberorum  genilor  factiis,  inde  cum  optima  et 
emendatissima  femina  Margaretha  Aandia  VIII  annos  conjugales    summa 

17» 


260 

samt  en  berömlig  talare.  Han  var  2:ne  gånger  gift:  l:o)  med 
d:r  Hans  Rasniussen  Brochmands  dotter  Bodil  (f  1670), 
med  livilken  han  hade  6  barn;  2:o)  med  enkan  Märg. 
Axelsdotter  Aand;  det  sednare  äktenskapet  var  barnlöst 
Hans  broder  Kristian  Foss  var  med.  prof.  i  Lund,  se- 
dermera assessor  i  Höjeste  Rett  i  Köpenhamn  (f  1680). 

Skrifter:  Disp.  de  Thermoscopio.  Havn.  1655.  Pres.  J.  Finck.  — 
Oratio  ia  obilutn  D.  J.  Sraningii.  1668',  4':o.  —  Disp.  I  de  Canone 
CoofessioDum  Fidei.  HufTa.  1671;  4:o.  —  Alrata  Pallas  8.  oratio  in 
exccssiim  glor.  Frcdcrici  III;  1670,  f:o.  —  Ligpred.  över  Fru  Anne 
Sehestedl.  Kiöh.  1662;  4:o.  —  ^igpi*>  o?er  Sophie  Roseukranli.  Ib. 
16S1  ;  f:o  och  1731,  4:to.  —  Sön-  og  Sögnedags  Morgea  og  Aflea- 
Bönncr.     Fl.  1753;  8.o. 

Nngra  hans  cftcrlflmnade  handskrifter  uppräknas  hos  Zwergias,  Det 
Sjell.  CL  657  och  Sommeiius,  Sk.  Cl.  Hist.  126—27. 

42.  M.  Kaspar  Jakobsson  Weiser,  dimilterad  från 
Frae-Skole  i  Köpenhamn,  studerade  vid  imiversitetet  där- 
städes, hvarest  han  1645  bleff  student  och  1653  ^  ^) 
magister.  Rektor  i  Kristianstad  i  okt  1655,  men  för- 
flyttades 1660  till  lika  beställning  i  Lund.  Med  bibe- 
hållande af  denna  syssla,  blef  han  1669  y  physices  prof. 
derstädes  och  hade  derjemte  såsom  rektor  Fjelie  till  pr»bende. 
Är  1671  poeseos  professor.  Under  denna  tiden  utgaf 
han  en  liten  skrift:  ^Musarum  Tripudium  in  Caroli  XI 
coronationem,"  men  visade  ej  långt  derefler  huru  liten  me- 
ning han  i  sjelfva  verket  haft  med  nämnda  skrift;  ty  vid 
danska  härens  inbrott  i  Skåue  1677,  lyckönskade  han 
med  ett  d.  16  aug.  s.  å.  tryckt  latinskt  och  danskt  qvä- 
de  k.  Kiistian  V  till  sin  ankomst,  kallandes  honom  ^Spes 


concordia  emensus  hoc  sue  inter  mortales  perigrinationis  monumenlum 
Tivens  P.     Obiit  anno  reparaiflo  salulis  MOCLXXXlll.  slalis  LVI. 
•**)  "Consistorii  Archiv"  i  Kphmn. 


261 

jacentis  terrsB.^     Bland  annat  yttrar  han  äfven  denna  ön- 
skan: 

Perge  Triumphator  reliquas  subniittere  terras; 

Sic  redit  ad  Dominum,  quod  fuit  ante,  suum; 
hvartill  han  bifogat  den  danska  tolkningen: 

^Saa  kommer  Ejermanden  til  sitt^ 
För  slikt  uppförande  kallades  han  inför  en  i  Malmö  ned- 
satt kommission,  som  dömde  honom  till  döden;  men  be- 
vekt af  Weisers  hustrus  förböner  förvandlade  Karl  XI 
straffet  till  landsflykt,  se<lan  han  visat  ånger  öfver  sitt 
brott,  offentligen  återkallat  skriften  och  lofvat  att  hädan- 
efter aldrig  hvarken  med  råd  eller  dåd  stämpla  mot  ri- 
ket. Weiser  begaf  sig  sedermera  till  Danmark,  vista- 
des derstädes  en  tid  i  betqxkta  omständigheter^^},  ut- 
nämndes till  lektor  i  theologien  vid  Krislianias  gymnasium 
och  dog  1686^'^).  Gift  med  Lisbelh  Rhuman,  dotter  af 
prof.  Wolfg.  R.  i  Köpenhamn. 

Skrifter:  Disp.  de  Mundo.  Havn.  1648;  4:o.  —  De  Caussis  cor- 
poris  naturalis  per  accidens.  Lund  1670;  4:o.  —  Laiirea  Apollinis  el 
Musaruin  Londinensium.  Ib.;  fro.  —  Musarum  Tripudium  in  Caroli  XI, 
regis  SveciiB,  coronalionem.  Ib.;  fro.  —  Dessulom  ofTannAninda  för 
författaren  sfi  olyckliga  lyckönskningsquäde  lill  Kristian  V.    Ib.  1677. 

43.  M.  Peirus  Corvinus,  f.  i  Östergötliland.  Stud. 
1674;  prestvigd  1682  ^/  såsom  utnämnd  kyrkoherde  i 
Hoby  och  Hastad.  Om  han  förut  varit  rektor  är  osä- 
kert; men  man  vet  att  han  1684  innehaft  begge  dessa 
förenade  sysslor.  Är  1698  var  han  kyrkoherde  i  Wir- 
serum  och  Järeda   i    Östergölhland ;    sedermera    blef   han 


*^)  Mag.  Casparus  Weiserus  ''som  nu  er  exul  og  udi  slet  Tilstand, 
fik  UO  R:dlr  af  Leg.  Hopner."     Acta  Cons    Haun.  1678  ^j. 

w)  M,  L.  Slåhl,  Blogr.  Cnd.  om  Lunds  Profeas.  35—36.  Pontop-- 
pidan,  Annales.  IV.  582. 


262 

häradsprost  i  Aspeland  och  Tuna  ^).  —  Hveni  som  varit 
Weisers  närmaste  efterträdare  är  obekant 

Skrift:    De  diiratione  Enlis.  Prxs.  Joh.  Lundersteen.     Lund.   1684. 

44.  Olaus  Oselius,  f.  i  Småland.  Stud.  1682; 
var  kollega  härslädes  1684^  hvarest  han  sedermera  blef 
rektor,  ovisst  vid  hvad  tid;  d.  10  apr.  1692  prestvigd 
såsom  kyrkoherde  i  Stohy  och  Sandby;  dog  1695  y  och 
begrofs  i  Sloby  kyrka.  Gift  med  Margaretha  Stobaja, 
förut  gift  med  Anders  Jönsson  Helsingburgensis. 

46.  Joh.  Oltorphius,  f.  i  Skåne  (Göinge  härad) , 
hvarest  fadern  var  bonde.  Efter  åtnjuten  undervisning  i 
Kristianstads  skola  bief  han  stud.  1683;  dereft er  kollega  i 
Lund,  hvarest  han  sedermera  1692 — 98  innehade  rek- 
torstjensten ;  år  1698  ?g^  prestvigd .  såsom  kjrkoherdc  i 
Görslöf  och  Särslöf;  lämnade  rektoratet  1698  vid  mi- 
chaeli,  då  han  tillträdde  pastoratet;  dog  1709  y.  Gift; 
hustrun  hette  Stina. 

46.  Petter  Jönsson  Ingelsfröm,  f.  1671  V  ^  I»- 
gelstads  by  af  Oxie  härad,  hvarest  fadern  Jöns  Pehrsson 
var  bonde.  Efter  åtnjuten  undervisning  i  Malmö  skola, 
dimitterades  han  till  universitetet  i  Liind  1692;  koUega 
härstädes  1697;  prestvigd  1698  y*  och  förordnades  att 
vara  biskop  Steuchs  praebende-komminister  vid  Lomma, 
Fjälie  och  Fledie  församlingar;  rektor  1698  y*;  kyrko- 
herde i  S.  Rörum  och  Heglinge  1702  f.  Fullmakten  på 
sistnämnda   beställning    är   daterad    Surine    uti    Slavonien. 


^')  P.  J.  LindvaU  har  dedicerat  liU  honom  sia  änder  Bonde  flu- 
meri  inseende  d.  24  apr.  1707  försvarade  dispul.  '^de  Lnmine  Lunari" 
och  kaUu  Corvinus  harutinnan  "Priepositus  Territoriarum  Aspelan  k  Tuna 
et  Pastor  io  Wirserum  el  Jflreda." 


263 

KäDd  såsom  en  lärd  och  redlig  man.  Dog  1725^.  Gift 
med  major  v.  Moblens  dotter  Anna,  med  hvilken  han  ha* 
de  6  barn,  af  hvilka  en  dotter  blef  gift  med  prof.  N. 
Stob«us.        . 

47.  Petrus  Frenning,  f.  1672  ^  i  Frenniuge  uti 
Färs  härad,  hvarest  fadern  Lars  Möllstrup  var  kyrkoher- 
de. Stud.  1687  44-  Var  en  tid  informator  hos  v.  lag- 
mannen H.  Ramel  för  dennes  son  Malte  Ramel.  Den  7 
mars  1698  höll  han  på  universitetet  i  Lund  en  offentlig 
oration,  innehållande  uuderd.  välgångsönskningar  för  Karl 
XIIis  väl  och  framgång^*);  d.  17  maj  1699  kyrkoherde 
i  St  Pedere  Kloster  och  Nöbbelöf;  responderade  1701 
för  superintendenten  i  Karlskrona  B.  Folchers  synodal- 
disputation  "de  Cönfessione;"  erhöll  1702,  med  bibehål- 
lande af  pastoratet,  rektors-sysslan  i   Lund,    hvilka    tjen- 

ster  han  skötte  till  1707,  då  han  förflyttades  såsom 
kyrkoherde  till  Frenninge  och  Wollsjö,  på  hvilket  pasto- 
rat han  erhållit  fullmakt,  dat  Rawitz  1705  ^;  dog  i  ja- 
nuari 1718.  '^Yar  en  ganska  hederlig  och  berömmebg 
man  både  i  lära  och  lefverne"  ^). 

48.  M.  Johan  Gane,  f.  1675  ^  på  Gane  gård 
på  Gottland,  hvarest  fadern  Hans  Jönsson  Gane  var  bruks- 
patron. Studerade  i  Upsala  1689 — 94;  stud.  i  Lund 
1701;  mag.  1706  ^^)  rektor  1707  I,  hvilken  syssla 
han  med  berömmelig  flit  förestod;  kyrkoherde  i  Herslöf 
och  Säby  1711  y>  och  är  fullmakten  från  Bender.  År 
1720  \?^  lades  hans  prestgård  i  aska  af  en  häftig  väd- 
eld,  hvarvid  han  förlorade  all  sin  egendom  och  han    sjelf 


^)  Sommeiiu»,  flypomneniata  in  Hist.  Ac.  Lund.  107. 
^)  Elmgrenska  Samlingaroe. 


864 

med  sitt  folk  med  möda  räddade  sina  lif.  Prost  örver 
Rönnebergs  härad  1747  V  5  ^^e  1^*^  tt-  Biskop 
Engeström  höll  öfver  honom  en  likpredikan,  som  är  tryckt 
i  Lund  1755;  4:o.  (Jfr.  Sv.  Mercurius,  3:e|irg.  s.  1125). 
Gift  1709  med  Margaretha  Enström. 

Skrift:     Sltiugraphia  Gothlandiie  ISovo-Antiquie.     DispaU  pro  grada 
pbilos.,  Prasside  A.  Sloba?o.     Lund.  1706 ;  4:o. 

49.  D:r  Magnus  Bydelius,  f.  1676  V  ^  Fomåsa 
af  Linköpings  stifl,  bvarest  fadern  var  kyrkoherden  och 
prosten  öfver  Bobergs  och  Gullbergs  härad  Joh.  Rydelius. 
Åtnjöt  under  1.0  års  tid  undervisning  vid  läroverken  i  Lin- 
köping; stud.  i  Upsala  1694,  der  han  med  förkärlek 
omfattade  grekiska  litteraturen  och  deri  gjorde  så  ovanli- 
ga framsteg,  att  han  vid  19  års  ålder  uppträdde  inför 
det  församlade  presterskapet  vid  spodcn  i  Linköping  1695 
med  en  oration  på  grekiska,  den  han,  utau  att  begagna 
koncept  och  till  de  närvarandes  stora  forundran,  ur  min- 
net deklamerade;  mag.  1703;  föreslagen  1705  till  pro- 
fessor i  filosofien  vid  Pernaus  universitet;  reste  1711  till 
Lund,  bvarest  han  s.  å.  fick  venia  doccndi  vid  universi- 
tetet och  blef  derjemte  (d.  26  april  1711)  rektor  vid 
skolan,  hvilken  beställning  han  redan  följande  året  läm- 
nade, sedan  han  erhållit  räntmästaretjensten  vid  universi- 
tetet; 1715  y  hislor.  et  poeseos  professor  efter  A. 
StobaBus,  i  hvilken  befattning  han  1731  erhöll  Stäfvie 
och  Lackalänga  praebende;  tti.  d:r  1733;  th.  prof.  1735; 
domprost  i  Lund  1740.  Rydelius  var  3  gånger  univer- 
sitetets rektor  och  2  gånger  uppförd  på  biskops-förslag. 
I  Lund  har  han  utgifvit  89  disputationer,  bland  hvilka 
den  Me  Fiue  studii  historici"  har  en  särskild  märkvärdig- 
het derigenom  att  vid  dess  ventilation  d.  26  mars  1716 


265 

k.  Karl  XII  plötsligen  öfverraskade  prajses  och  hela  audi- 
torium med  sin  personliga  närvaro. 

Magnus  Rydelius,  som  var  broder  till  den  ryktbare 
Andreas  Rydelius  i  Lund,  skall  liafva  varil  till  växten 
ovanligt  lång  och  derjenite  undersätlsig  samt  utrustad  med 
en  stark  och  genomträngande  röst,  hvarföre  Karl  \l\  om 
honom  haft  det  yttrandet  att  ''det  vore  en  karl  alt  sätta 
som  öfverste  i  spetsen  för  ett  regimente."  Han  var  gift  med 
Elis.  Stobaea,  dotter  till  prof.  A.  Stobaeus.  Dog  1742  ^V  ^3- 

Skrifter:  Disp.  de  finibus  Bonoruin.  Pra»idc  Prof.  Reftelio.  Cps. 
1698.  —  De  nalitrali  aoiiiias  Libertate.  Pra».  Prof.  Upmarck.  Ib.  1702. 
—  De  Cogoitioue  philosophica.  Ib.  1705.  —  1  Lund  ulgaf  ban  89  di* 
sputatiotier,  som  uppräkuas  bos  Liden,  CalaL  Disp.  Secl.  H.  147 — 152. 

50.  M.  Olof  Tranmus,  f.,  1682  i  Vermiand,  hvar- 
est  fadern  Brynte  Stenarsson  var  bonde.  Begjute  vid  16 
års  ålder  studera  och  begagnade  undervisningen  vid  gym- 
nasiet i  Karlstad;  under  sludiitiden  i  Lund  hade  han  A. 
Rydelius  till  privat  praeceptor.  Trana^us  blef  informator 
hos  biskop  Linnerius  och  sedem^era  för  Nils  Palmsljenia, 
hvilken  slutligen  vardt  kansler  för  Lunds  universitet.  D. 
23  jan.  1712  rektor;  kyrkoherde  i  Osby  och  Loshult  1723, 
hvarå  han.  erhöll  fuUmakt  1721;  sedermera  prost;  år  1733 
ansattes  han  af  en  svår  melancholi,  som  räckte  6  år  och 
förhindrade  honom  alt  sjelf  förvalta  sitt  embeté;  var 
2:ne  gånger  föreslagen  till  th.  professor  i  Lund;  dog 
1751  |.  Gift  med  Anna  Sofia  Thomaea  (f  1775,  82 
år  gammal). 

Skrifter:  Disp.  de  Causa  Finali  Lund.  1706-,  8:0.  Praes.  ErL  La- 
gerlöf. —  De  Prnpjudicio.  1711;  8:0.  Prnes.  A.  Rydelius.  —  De  Vo- 
lupLate  aoimi.     172l) ',  8:0,  2  ark.    —    De   Pulcbriludiae.     1723;    8:0, 


•*)  Jfr.  M.  Rydelii  biografi  af  P.  G.  Ahnfelt  i  Biogr.  Lexikon. 


266 

3^4  ark.  —  De  Peccato  in  genere  et  in  gpecie,  htbita  in  SynodoLun* 
densi  1741 ;  8:o.  —  De  Divino  ordine  in  Macrocosmo^  pariter  alque  Mi- 
crocosmo,  sande  constituta,  paucis  delineato.  1742;  4:o,  4^^  ark.  — 
De  Cautelis  nonnullis,  quibiis  vilia,  saltem  graviora,  divina  auxiltanlc 
gratia,  possint  evitari.  1742;  4:n,  4  ork.  —  De  Deceplione  in  genere 
el  in  tpecie  de  Deceplione  aui.  1745;  4:o,  6}/^  ark.  —  De  Via  re- 
ccnli  ac  viva  ad  saliilem  eelernam,  per  Chrislum  palefacla  ac  restituta, 
ex  locis  Paulinis  Episl.  ad  Hebrtcng  Cap.  X.  r.  19  &  20;  1745,  4:o. -- 
De  Judicii  Prfficipilanlia ;  174S,  4:o,  4  ark. 

51.  M.  Magnus  Chorin,  f.  1688  f  i  Wexiö, 
hvarest  fadern  M.  Chorin  då  var  lektor.  Modem  Sara 
Svenooia  var  en  dotter  af  biskop.  Enevald  Svenonius.  Stu- 
derade i  Upsala  och  Lund;  1718  Y  P^  sistnämnda  ställe 
prestvigd  såsom  huspredikant  hos  riksrådinnan  Piper  pä 
Krageholm;  mag.  i  Lund  1719;  rektor  härstädes  1723, 
hvilken  beställning  han  snart  lämnade,  då  han  1724  be* 
fordrades  till  kyrkoherde  i  SL  Råby  och  Bjellerup  samt 
förste  stadskomminister  i  Lund,  hvilken  tjenst  han  till- 
trädde 1725  \\  år  1732  stadskomminister  i  Crotheborg; 
dog  1736  ^.  Chorin  var  en  lärd,  begåfvad  och  nitisk 
lärare;  skall  hafva  efterlämnat  åtskilliga  handskrifter  i  filo* 
logi  och  filosofi.  —  Gift  med  Maria  Magd.' Falkman,  med 
hvilken  han  hade  flera  barn.  Äldsta  sonen  Magnus  Cho- 
rin blef  assessor  i  Götha  hofrätt  samt  adlad  under  nam- 
net Crusenstolpe.  Den  yngre  sonen  dog  såsom  borgmä- 
stare i  Laholm.  Äldsta  dottern  blef  gift  med  rektor  i 
Kristianstad  Z.  A.  Kihigren. 

Skrift:    Disp.  de  Opinionum  reToluliooibos  periodicis.    Lund  1719. 
PraBs.  A.  Rydelius. 

52.  M.  Georg  Grönberg,  f.  1697  f  i  Landskrona, 
hvarest  fadern  Benkt  Jöransson  var  skomakare.  Åtnjöt 
undervisning  i  dervarande  offentliga  skola;  i  dimissions- 
betyget  heter  det  om  honom:  '^talem  se  semper  prsBbuit 


267 

ut  inter  cosequales  habilus  sit  optimus."  Under  det  han 
gick  i  skolan,  höll  han  derstädes  2:ne  tal  memoriler;  det 
ena  vid  11  års  ålder:  "de  signis  nativiiatis  regum  et  in- 
primis  regis  regum  Jesu  Christi;"  det  andra  år  1713: 
''de  laude  Ulterarum;"  stud.  1715;  vid  jubelfesten  1721  y 
i  Lund  höll  han  memoriter  en  oration  "de  regno  Anli- 
christi  per  Lutheruni  debellato"  ^^) ;  mag.  1723;  rektor  i 
Lund  1724  ■^;  förflyttad  till  samma  beställning  i  Malmö 
,  1733  ^/ ;  kyrkoherde  i  Ingelstorp  och  Walleberga  1739  44» 
tillträdde  1740  i-;  var  1731  respondens  för  synodaldis- 
putationen  "de  Creatione."  Under  biskopsledigheten  i  Lund 
1740  måste  han  resa  till  Götheborg  för  att  der  prest- 
vlgas,  hvilket  ock,  i  anseende  till  hans  erkända  skicklig- 
het, utan  någon  föregående  examen,  skedde  1740  ^-^\ 
dog  af  stark  skörbjugg  1758  \f .  Såsom  skollärare  för- 
delaktigt känd  för  sina  "goda  infomiationsgåfvor"  *),  dimit- 
terade  han  till  universitetet  105  disciplar,  50  från  Lunds 
och  55  från  Malmö  skola.  Gift  med  Regina  Dorothea 
Kehler,  dotter  af  apothekaren  D.  Kehler  i  Lund;  med 
henne  hade  han  4  söner  och  4  döttrar.  Den  ene  sonen 
Daniel  C.  blef  kyrkoherde  i  Hahustad  och  Zireköpinge 
(f.   1729  t  1782). 

53.  M.  Reinhold  Liebman,  f.  1701  ■§.  i  Lands- 
krona, hvarest  fadern  var  prost  och  kyrkoherde;  åtnjöt 
undervisning  i  Kristianstads  skola;  student  i  Lund  1717; 
antog  1721  kondition  hos  öfverste  Wallenstjerna  nära 
Götheborg  och  då  öfversten  följande  året  med  ^in  familj 
flyttade  till  Finland,  hvarest  han    hade    gods,    åtföljde    L. 


")  Döbeln,  Hisl.  Ac.  Lund.  I.  46—47. 
•*J  Ahlinans  Program  s.  IV. 


268 

honom,  men  blef  med  sina  lärjungar  qvar  i  Åbo,  vid 
hvilket  universitet  han  länge  vistades  och  1726  y^  blef 
magister,  samt  var  der  älven  en  tid  v.  sekreterare;  rek- 
tor i  Lund  1733—55;  dog  1755  44.  Gift  med  Ch. 
Juliana  Strandel,  dotter  af  prosten  i  Lösen  O.  Strandel; 
med  henne  hade  han  7  barn,  nemL  1  son  och  6 
döttrar. 

Skrift:    Disp.  de  anima  Bestiarum.    Aboas  1725.    Prss.    J.    Thor- 
wöste. 

54.  M.  Gustaf  Sommelius,  f.  1726  i  Malmö,  hvar- 
est  fadern  Johan  Sonmielius  var  rådman.  Modem  hette 
Anna  Elis.  Hoffinghoff.  Upptogs  efter  faderns  död,  som 
timade  1731,  af  farbrodern,  borgmästaren  i  Lund  Gust 
Sommelius,  såsom  eget  barn,  och  erhöll  här  en  ^vårdad 
uppfostran.  Efter  7  års  åtnjuten  undervisning  i  Lunds 
skola  dimitterades  han  i  febr.  1742  till  karolinska  uni- 
versitetet, der  han  i  synnerhet  idkade  Ungvistiska  studier 
och  gjorde  en  god  kurs  i  grekiska  och  österländska  lit- 
teraturen under  prof.  J.  Engström,  som  för  ynglingen  fat- 
tade särdeles  vänskap  och  förtroende,  valde  honom  till 
lärare  åt  sina  tre  äldsta  söner  och  sände  dem  mider  hans 
ledning  till  Upsala.  Sedan  Engeström  blifvit  biskop  öfver 
Lunds  stift,  företogo  hans  söner  under  S:i  ledning  en  ut- 
rikes resa,  då  vägen  föi^st  togs  till  Greifswald,  der  S. 
medelst  speciminerande  förvärfvade  sig  magisterdiplomet 
1748  4«  Återkommen  från  Tyskland,  der  han  besökt 
åtskilliga  universiteter,  blef  han  1749  */  förordnad  till 
docens  i  grekiska  och  österländska  språken  vid  Limds  uni- 
versitet. För  bättre  utkomsts  skull  sökte  han  ett  kolle- 
gat  vid  Lunds  skola,  hvartill  han  utnämndes  1751  y, 
utan  att  dock  öfvergifva  sin  plats  vid  universitetet.  Fem  år 


269 

derefter  erhöll  han  akademie-adjunkts  fullmakt  och  ulnäimi- 
des  1756  -^  till  rektor  vid  Lunds  skola,  hvilket  embete 
han  med  allvar  och  nit  skölte.  Erhöll  1763  ^  profes- 
sors namn;  år  1767  -J  blef  han  ordinarie  bibliothekarie 
vid  Lunds  universitet  och  lämnade  då  rektoratet.  Såsom 
bibliothekarie  kem  S.  på  sin  rätta  plats,  ty  att  ordna  och 
katalogisera  böcker,  att  samla  och  redigera  manuskripter 
samt  i  ljuset  framliafva  bortglömda  litterära  förtjenster, 
var  hans  särdeles  stora  lust.  Genom  k.  resolution  af 
är  1777  blefvo  honom  och  hans  efterträdare  enahanda 
lön  och  förmåner  tillerkände,  som  de.  öfrige  professoi-er- 
ne;  föreslogs  1769  till  1.1.  o.o.  professor  och  1771  till 
eloqu.  et  poeseos  prof.;  år  1787  var  han  promotor  i 
filos,  fakulteten;  kallades  ,1783  till  ledamot  af  uppfo- 
stringssällskapet;  tjenstledig  1799;  dog  i  Lund  1800  ^-^^. 
Gift  1768  med  Gertrud  Dorothea  Held,  dotter  af  en  kap- 
ten, systerdotter  af  kanslirådet  Lagerbring,  en  energisk 
quiuna,  som  sades  sträcka  sitt  finger  in  i  Lunds  båda 
konsistorier.  Bland  9  bara  märkas:  Sv.  Gustaf,  L  17 69^ 
professor,  lektor  vid  Karlbergs  akademie  (f  1845);  Jo- 
han  Reinhold,  f.  1770,  kyrkoherde  i  Mörrura  och  Elle- 
holm  i  Bleking,  länge  innan  sin  död  1840  oskicklig  att 
embetet  förestå;  Karl,  f.  1774,  Courtier  de  na  vi  res  i 
Nantes,  gift  med  en  irländsk  fröken;  Daniel,  f.  1775, 
med.  d:r,  kgl.  lifmedikus,  assessor  och  prov.-läkare  i 
Örebro  län. 

Bibliothekarien  prof.  Gust.  Sommelii  ord  och  önsk- 
ningar hade  mycket  att  säga  både  i  akad.  konsistorium 
och  bättre  upp.  S.  skall  äfven  i  akad.  konsistorium  haft 
ett  stort  anseende  och  en  längre  tid  afgjordes  der  alla 
förekommande  mål  i  nogaste  öfverensstämmelse  med  hans 


270 

usigter,  hvilka  i  alimånhet  voro  sanningens  och  rättvisans. 
Endast  mot  nepoUsmen  synes  han  ej  hafva  varit  tillräck- 
ligt på  sin  vakt.  S.  var  emellertid  öfverallt  både  för  sin  • 
karakter  och  sina  kunskaper  högt  aktad.  Hans  föreläs- 
ningar i  lärdomshislorien  voro  talrikt  besökta  och  man 
kan  ännu  fä  höra  grähäriga  lärjungar  utgjuta  sig  i  ym- 
niga loford  öfver  hans  föreläsare-skicklighet.  Outtröttlig 
var  han  i  sitt  bemödande  att  gagna  det  allmänna  och 
framför  allt  i  att  illustrera  bortgångna  landsmäns  minne. 
Mindre  utmärkt  genom  lysande  snillegäfvor  och  strängt 
vetenskapliga  studier,  ån  genom  outtröttlig  flit  och  stora 
samlare- mödor,  häfdar  S.  en  aktningsvärd  plats  bland  för- 
ra århundradets  lärde.  Hans  lärdom  var  dock  gammal- 
modig och  hans  flit  störst  i  minutier.  Enligt  filos,  fa- 
kultetens i  Lund  protokoll  d.  26  mars  1768  examinerade 
S.  ynglingarne  ''de  lilteris  antediluvianis  deque  fontibus, 
unde  nolitia  scriptorum  antediluvianorum  sit  haurieuda.^ 
Candidandi  svarade  nöjaktigt  enligt  Baumeister,  som  cite- 
rat Vockerodii  historia  societatum  et  rei  litterariae  mundi 
primi  s.  antediluviani.  Rättvisligen  måste  medgifvas  att 
S.,  näst  Lagerbring,  varit  den  stöi-ste  samlare  i  vår  litte- 
raturhistoria vid  Lunds  universitet^). 

Skrifter:  Försök  lill  ea  Grek.  Grammalica,  pfi  Sven&ka.  Lund 
1759;  8:o.  —  SkSnska  Clericie(s  Hisloria.  Tredje  delens  första  stycke. 
Lund  1763;  8:o,  232  sidor.  (Ärv«n  under  titel:  Handlingar  rörande 
Lunds  Gyninasii  och  Scholn-Lanire).  —  Imitationer  att  bruka  tiJI  de 
Ciceronis  epistlar,  hvilka  M.  Junius  utdragit  under  namn  af  Selcctanini 
epistolaruin  ex  M.  T.  Ciceronis  familiaribus  et  aliis  Volumina  tria. 
Lundffi  1772-,  8:o.  —  Akademiska    och    Stifts-Tiduingar   för   år    1773. 


»•)  Jfr.  Biogr.  Lex.  öfv.  namnk.  Svenska  Mån.  Upsala  1848,  XV.  1. 
§.  45—49,  hvarirran  dessa  underrättelser,  ur  P.  G.  Ahnfelu  och  P.  Wie- 
selgrens  öfrer  S.  författade  biografi,  till  större  delen  blifvit  håmtade. 


271 

Land;  e.  a.;  8'o.  —  Dessutom:  410  disputatioosdelar  in  4:(o,  af  hvilka 
79  ii({;öra  haos  Lexicon  Eruditorum  Scanensium.  Bland  hans  andra 
dispult.  ma  anmärkas:  De  Templn  Calhedrali  Lundensi  1755;  20^ 
ark.  (Disputalionernas  tillar  angifvas  hos  Liden,  Catalog.  Disp.  JL  s. 
158-169  samt  Marklin,  Cal.  Disp.  11.  s.  118-134). 

Anm.  På  universileLs-bibliotheket  i  Lund  linnes  flera 
af  Soranielii  otryckta  skrifter  och  anteckningar,  hvaribland 
matcrialier  till  Sk.  Ciereciets  historia,  Lex.  Erud.  Scanen- 
sium, hvilka  med  tacksamhet  af  förf.  till  närvarande  Skån- 
ska Skolväsendets  historia  bUfvit  begagnade  och  skänkt 
åtskilliga  personal-historiska  upplysningar. 

55.  M.  Jakob  Östman,  f.  1738  y  i  Loderup; 
fadern  Nils  Östman  var  kyrkoherde  och  häradsprost;  stud. 
1751  ^j  docens  i  naturalhistorien  1763;  kollega  i  Lund 
1764  och  rektor  derstädes  1768;  kyrkoherde  i  Norr- 
hviddinge  och  Dagstorp  1778  -f-j]  prost  1791;  död 
1799  y.  Gift  med  Kalh.  Maria  Palm,  dotter  af  pro- 
sten i  Barkåkra  Rutger  Palm. 

56.  M.  Pflti/  Lundborg,  f.  1742  y  i  Lund,  hvar- 
est  fadern,  Nils  Påhlsson,  var  svarfvare.  Efter  erhållen 
undervisning  i  Lunds  skola,  blef  han  stud.  1759  \^  ; 
mag.  1766;  uppfördes  1771  på  förslag  till  1.1.  o.o.  adjuiik- 
turen;  docens  i  lärdomshistorien  1772  ^;  s.  ä.  uppförd 
på  förslag  till  histor.  adjunkturen;  t  f.  rektor  1779  '-j? 
och  erhöll  d.  15  sepl.  s.  ä.  fullmakt  å  tjensten;  kyrko- 
herde i  Bösarp  och  Simlipge  1792  y,  men  förestod 
rektors-sysslan  till  1793  V;  prost  1792  ^f.  Var  känd 
^äsom  nitisk  skollärare  och  hade  skolans  ekonomi  äfven  i 
honom  en  omsorgsfull  vårdare.  Dog  1800  y.  Gift  med 
Anna  Maria  BerUng,  dotter  af  hofkamreraren  och  direkt. 
Berling   i    Lund.     Sonen   Nils    Gustaf   L.,    hvilken    dog   i 


272 

Stockholm  såsom  proto-notarie   i   justiliae-revisioDen;   var 
enda  bamet. 

Skrifter:  I>isp.  de  locis  quibiisdam  N.  Tcsl.  ex  V.  T.  libris  Cano- 
nicis,  iioD  Apocryphis  allegalis.  Lund  1770;  4:o.  —  Disp.  de  U8U  mc- 
CfDliiuin  Hebrxoruin  Prosaicnrunij  Grammalico,  Logico,  Rbelorico.  Ib. 
1771*,  4:o.  —  Disp.  de  Syslemale  Scandin.  ulili  el  noxio.  Ib.  1778. — 
Grafskrirt  öfver  rektor  gynia.  i  Hull,  Jean  Klarke.  Öfvcrs.  Ib.  1786. 
—  York,  ioledoliig  lill  F^atiiiska  språket,  genom  flera  exempel  samt 
reglor  Umpad  efter  svenska  språkels  art.     Ofvers.     Ib.  1786. 

57.  D:r  Nils  Sinius,  f.  1764  i  Åsum,  hvarest  fa- 
dern var  prost  och  kyrkoherde;  stud.  1775:  mag.  1784; 
amanuens  vid  univ:s  bibi.  1785;  s.  å.  docens  i  lärdoms- 
historien och  nolarius  i  theol.  fakulteten;  theol.  docens 
1791;  efter  en  allvarsam  ^trid  med  sina  medsökande 
till  rektoralet  vid  Limds  skola,  erhöll  han  1792  ^  full- 
makt å  nämnda  syssla,  hvilket  gillades  af  konungen  d.  26 
febr.  1793;  tjensten  tilltrådde  han  d.  1  maj  s.  a.;  kyrko- 
herde i  Radunda  och  Brösarp  1803  '^;  prost  1811;  er- 
höll professors  namn  1812;  Ih.  dr  1830;  dog   1831  4. 

Skrifter:  Disp.  de  optima  metbodo  linguas  orienlales  discendi. 
Lund  1783.  —  De  pronuntialione  lingrs  Arabicae  ejnsque  usu.  liitvnise 
1783.  —  De  influxu  trinm  Sjstematura  Fbilnsophorum  in  moralilalem 
hominis.  Lund  1787*,  5  ark.  —  ProfprcdikaQ  i  Karlshamn  och  Asaram 
d.  18  juli  1818. 

58.  D:r  Jöns  Sommar,  f.  1769  ^^  i  Ingelstorp, 
hvarest  fadern  Magnus  Sommar  var  th.  d:r,  prost  och 
kyrkoherde;  modem  Erika  Liebman  var  dotter  af  rektorn 
i  Lund  R.  Liebman.  Sin  första  undervisning  erhöll  han 
af  fadern,  men  under  dess  inträffade  sjuklighet  af  sin 
förutnämnda  moder,  som  meddelade  honom  de  första 
grunderna  i  latinska  och  grekiska  språken,  i  hvillka  hon 
var  särdeles  hemmastadd.  Stud.  1781  ^;  mag.  1790; 
theol.  docens  1791 ;    vid  jubelfesten  1793    höll   Sommar 


273 

på  universitetet  en  latinsk  oration:  De  concordia  libroruiu 
Symbolicoruni  cum  libertate  conscientidB ,  hvilken  ej  blifvit 
tryckt.  Theol.  fakultetens  notarius  1794;  kollega  1796; 
theoL  kandidat  1797  ocb  följande  aret  th.  licentiat;  1803 
4  rektor,  hvilken  syssla  han  med  utmärkelse  förvaltade 
tills  han  1809  y  utnämndes  till  kyrkoherde  i  Hårslöf 
och  Boderup;  prost  1812;  praBsiderade  vid  prestmötet  i 
Lund  1814;  th.  d:r  1818;  prost  öfver  Skytts  härad 
1823;  jubelmagister  1841;  dog  1843  |  *^).  Till 
Lunds  skola  har  han  testamenterat  ett  kapital  af  400  r:dr 
b.ko,  hvaraf  årliga  räntan  såsom  prasmium  skall  tilldelas 
den  skolyngling,  som  har  gjort  de  vackraste  framstegen  i 
latinskrifning.  —  Ledamot  af  l/ongl.  Oldskrift-Selskabet  i 
Köpenhamn. 

Skrifter:  Disp.  de  vi  Albcismi  et  Superslilionis  in  Rempublicain. 
P.  I.  Lund  1791.  —  Vindicicc  diluvii  Noachi.  Disp.  pro  Candid.  Theol. 
P.  I.    Ib.  1798.  — ^Disp.  Synod,  de  Precibua.    Ib.  1814. 


Efter  Sommars  befordran  till  kyrkoherde  sköttes  rek- 
torstjensten  från  midsommarn  1809  till  hösten  1810  me- 
delst vikariat  af  mag.  docens  H.  F.  Sjöbeck,^om  vid  flera 
föregående  tillfällen  neml.  1786,  1797,  1798,  1806  och 
1808  såsom  vikarius  längre  eller  kortare  tid  vid  skolan 
tjenstgjort 

59.  M.  Anders  Benjamin  Textorius,  f.  1761  |- 
på  Kronetorp  i  Lyhy  socken.  Fadern  var  med.  d;r.  Vid 
4  års  ålder  upptogs  han  af  en  morbroder  i  Köpenhamn, 
L.  Lyche,  rektor  vid  metropolitanskolan,   hvars    enka,    då 


1^)  Jfr.  Reuterdahl,  Likpredikan  offer  kontrakUprosten  d:rJ.  Som- 
mar, håUen  i  Häslöfs  kyrka  d.  7  april  1843.  Derjemie  personalier,  stam- 

'tailor  m.  m.     Lund  1843,  8:  o. 

18 


274 

döden  1772  horlryckte  morbrodern,  raed  moderlig  ömhet 
görjde  för  den  unge  Textorius,  Ull  dess  döden  1780  slu- 
tade hennes  dagar.  Stud.  i  Köpenhamn  1780;  vistades 
28  är  utrikes,  under  hvilken  tid  han  uppehöll  sig  2  år 
i  Göttingen,  1  år  i  Kiel,  någon  tid  i  Berlin,  13  måna- 
der i  Italien,  hvaraf  3  månader  i  Rom,  samt  för  öfrigt 
i  Danmark;  vann  i  Berlin  1785  ett  pris  för  en  på  latin 
skrifvcn  afhandling  de  Origine  Germanorum;  meddelade 
undervisning  i  flera  så  enskiita  som  oflentliga  läroinrätt- 
ningar i  Köpenhamn;  återvände  1793  till  Sverige;  stud. 
i  Lund  1794  -^-j]  mag.  1796.  Sedan  egnade  han  sig 
uteslutande  åt  undervisningsverket,  uppehöll  sig  7  år  i 
Gölheborg  och  Småland;  1804  4t  notarius  vid  uppfo- 
stringsutskottet ;  rektor  i  Lund  1810  -^  och  tillträdde 
sysslan  samma  dag;  korresponderande  ledamot  af  k.  upp- 
fostringskommiteen  1814  -f^,  erhöll  professors  fullmakt 
1815  *-y®;  flyttade,  efter  omkring  10  års  tjenstgöring  vid 
Lunds  skola,  till  samma  tjenstbefattning  i  Landskrona 
1818  f;  erhöU  tjensUedighet  1827  V;  dog  i  Mahnö 
år  1842. 

Utom  öfriga  förtjenster  af  Lunds  skola  har  Textorius 
för  anskaflandet  af  handlingar  till  skolans  arkiv,  grundläg- 
gandet^ af  ett  skolbibliothek  samt  vårdandet  af  skolans  eko- 
nomi gjort  sig  förtjent  af  dess  tacksamhet 

Skrifter:  Disp.  de  Origine  Germanorum.  Lund  1796.  —  De  prs- 
•tanlia  Tiri  docti  in  reptiblica  jam  ante  constiluta.  ]b.  1803.  1%  ark. 
—  DidacUca,  forroe  dicendi  Catechelicoe  priecepU  Iradeos.  Ib.  1806. 
2*/^  ark.  —  Ejus,  qaod  salis  eal  ad  vim  animi  olim  evolvendam  brevia 
priccepta  tradens.  ]b.  1807;  1  ark.  —  Anvisning  TAr  enskilda  uppro- 
slrare  och  angdomslflrare  UU  kånnedom  af  deras  pligters  vidd  och  be- 
•kaffenhet.  Ib.  1807.  —  Thesei  Tarii  argumeDli.  (Fro  mimere  recto- 
ritj.     Ib.  1809*,  1  ark.  —  Usbok  för  Svenaka  barn,  efter  Thieme.  Ib. 


275 

1807.  —  Catecheliska  samtal,    ef  ler   Thieme.    —   Norrska   Historien    i 
sammandrag,  efter  Baden.     Ib.  1814. 

60.  M.  Jöns  Henrik  Seldener,  f.  1783  y  i  An- 
drarum,  hvarest  fadeiii  Daniel  Seldener  var  komminister, 
sedermera  skollärare  och  bamhusföreståndare  i  Karlshamn, 
sin  födelseort  Studenl  höstterminen  1796,.  dimitterad 
frän  Karlshamns  trivial-skola;  magister  1799;  besökte 
1800  Helsingfors  i  Finland,  Köpenhamn  och  Rotterdam; 
lärare  på  ett  handelssemiuarium  vid  Götheborg  1801 — 2; 
besökte  London  m.  fl.  orter  i  England  1803;  biträdde 
såsom  barnhuslärare  i  Karlshamn  1804;  vistades  i  Yest- 
Indien  1805 — 8;  kollega  vid  lägsta  klassen  af  Karlshamns 
trivialskola  i  febr.  1809;  opponent  vid  prestmötet  i  Lund 
1814;  prestvigd  1815  y;  vikarie  vid  Adolf  Fredriks 
skola  samt  vid  Danviks-  och  Sikla-ö  församlingars  i  Stock- 
holm 1816;  rektor  i  Helsingborg  1817  ^  och  i  Lund 
1818  y ;  kyrkoherde  i  Burlöf  1824  -J4,  bvilkeu  befatt- 
ning han  frän  påsktiden  1826  efter  förordnande  förestod; 
tillträdde  såsom  ordinarie  1827  i-. 

Då  till  följe  af  1820  års  förslag  Lunds  skola,  så- 
som utgörande  endast  2:ne  klasser,  borde  förvandlas  till 
en  pa^dagogi,  utverkade  rektor  S.,  i  förening  med  m.  fl. 
andra,  konungens  nåd.  försäkran  att  nordens  äldsta  skola 
ej  skulle  indragas.  Då  fråga  åter  uppstod  om  ett  gym- 
nasium för  Lunds  stift  och  hvar  detta  skulle  förläggas, 
hade  Seldener  tillfridsställelseu  att  hans  förslag  om  valet 
af  Lund  utaf  K.  M:l  föredrogs  deras,  som  föreslagit  Mal- 
mö eller  Sölvesborg.  Under  sin  tjenstetid  vid  Lunds  skola 
föranstaltade  rektor  S.  om  en  förbättrad  sångundervisning 
för  skolungdomen  samt  föreslog  medel  till  att  aflöna  en 
lärare  i    gymnastik.     Han    uppmuntrade    arven    1826    till 


276 

anskaflande  af  eU  skol-bibliothek,  hvilket  företrädaren  rek- 
tor Texlorius  grundlaggl. 

För  ufrigt  hade  S.,  till  följe  af  en  tidigt  fattad  för-r 
kärlek  för  fristaten  Haiti,  f.  d.  S:t  Domingo,  vändt  sig 
till  M:r  Peltier  i  London^)  samt  tilJ  M:r  Wilberforce,  i 
afsigt  att  erhålla  och  mottaga  wiga  Haitier  till  uppfostran 
här  i  Sverige^).     De  föiMllauden,  som  liade  kunnat  upp- 


')  PcUiers  skrifvelse  meddelas  liAr: 

Loodres  10  Seplembre  1820. 
Monsieur. 
La  leUre,  que  tous  m^arei  fail  Thonnear  de  m^écrire  aa  mois  de 
JuiUet  dcrnier,  m^est  parvenue  un  peu  lärd,  ce  qui  est  cause  que  ma 
réponse  ne  tous  parviendra  pas  aussilöt  que  tous  Tavies  sons  doute 
espcré.  Je  suis  fäché  de  ne  pouroir  contribuer  en  rien  a  robjel  de  woå 
désirs  par  rapport  é  Tile  d^Halty.  Toutes  mes  relations  avec  ce  pays-lå 
ont  cessé  a  la  fin  de  Tannée  1815.  Le  Roi  Henry  a  Iransfcré  sa  con- 
fiance  et  sa  correspondance  au  celebre  philanlrope,  a  qui  Ton  doit  Ta- 
bolition  de  i'inféme  commerce  des  esclaves  \  je  veui  dire  Monsieur  Wil* 
berforce,  membre  du  Parlement.  C^est  donc  a  lui  qu^il  faut,  et  que  je 
TOUS  conseille  de  rous  adresser,  si  tous  persislei  dans  volre  resolution. 
Vos  principes  d'hunianilé  el  de  philaulropie  sonl  bien  fails  pourexciler 
soo  zele  en  volre  faveur.  Soyei  sör  qu'il  vons  répondra  arec  franchise ; 
mais  ne  Tappeiei  pas  My  lord ;  il  n^esl,  comme  moi,  que  simple  Sir, 
et  vous  vous  conlenteres  de  meUre  sur  Tadresse : 

W:m  Wilberlorce,  Ksqu.  M.  F.  Kensingtoo  Gore 

London. 
Receves,  Monsiotir,  Tassurance  de  la  cnn^ideration  disting^uée  avec  la 
quelle  j^ai  Thonneur  d^etre  Yolre  tres  bumble  &  obeiss.  serviteur 

Monsieur  Monsieur  \ 
Gens  Henry  Seldener  \  Le  Cbev:r  Peltier. 

Lund,  Sweden        j 
*j  M:r  Wilberforce^s  bref  till  rektor  Seldener: 

Bath  21  Nov.  1820. 
Sir. 
J  am  much  bonoured  by  your  obliging  Communicatiop  of  the   2:nd 
lns:t  and  J  beg  you  will  accepl  my  best  thanks  for  so  obligiug  aproof 
of  your  esleem  &  confidence.    J  am  glad  to  lind,  that    tbe    tidiugs    of 


277 

stå,  utvecklades  i  svar  af,  sedermera  ex-presidenten  Boyer, 
vittnande  om  den  enigblifna  fristatens  hyfsning  och  utsig- 
ter,  men  tillintetgjordes  genotn  den  varsamhet,  de  skug- 
gor, i  hvilka  den  s.  k.  heliga  alliancen  ställt  regenterne  i 
afseende  på  nämnda  fristat.  Se  det  i  noten  meddelade 
missivet  genom  general-sekreteraren,  brigadgenerålen  B. 
Inginac  ^J. 


tbe  ^eoeroas  efTort  which  the  Chier,  (or  as  He  is  styled,  Heory  the  first 
the  King)  of  Hayly,  to  enligbten  and  civilize  Ilis  Couolrymen,  have 
reached  your  distan  t  Coimtry.  When  all  the  circumstances  of  bis  Si- 
tualioo  shall  have  beea  taken  into  accoiint,  J  am  persuaded  tbat  poste- 
rity  will  justly  esleem  His  characler  as  oue  of  tbe  most  exlraordinary 
whicb  the  Page  of  History  bas  ever  commemorated.  Nerertbeless,  He 
Himself  is  but  too  sensible  of  tbe  important  tbrutb,  thal  it  is  even  mnre 
difficult  to  iinprove  tbe  morals,  thau  to  eolighlen  tbe  Understandings, 
of  a  People  —  it  is  also  a  more  important  and  beneficial  work.  fiul  if 
it  sbali  please  God  to  prolong  tbe  life  of  tbis  extraordinary  man,  J 
trust  raucb  may  be  done  for  tbe  accomplisbement  of  His  generoiis  pur- 
poses. J  baye  more  tban  onee  expressed  to  Him  my  wisb  tbat  He 
ijvould  seod  oTer  some  of  His  Coutryroen  to  Europé,  to  receire  the 
beoefits  of  a  liberal  Educatioo.  Tbis  proposai  bowever  He  bas  bilherto 
deelined.  If  hereafter  He  should  embrace  it,  J  can  inform  you  of  bis 
change  of  purpose.  Meanwbile  there  are  several  Tcacbers  wbo  have 
gone  from  England,  some  of  wbom  are  instructing  bis  Subjects  in  tbe 
first  Elements  of  Knowledge,  others  are  carrying  them  od  into  tbe  higber 
braocbes  of  pbilosnpbical  knowledge.  Beiog  just  now  extremely  pres- 
sed  for  time,  J  can  only  once  more  express  my  satisfaction  tbat  tbe  will 
being  of  ibis  too  commonly  neglected  Glass  of  our  fellows  Creatures, 
bas  attracted  your  attention,  and  subscribe  myself, 

Sir 
To  Your  faitbfuU  Serv:t 

M.  M.  J.  H.  Seldener  W.  Wilberforce. 

&c.  &c. 

•) 
Liberlé  Egalité 

Republique  D'IIaytu 


278 

Slutligen  må  här  omnämnas  att  rektor  Seldener  upp- 
manade det  handelsbolag   (Michaéisson   och   Benedicks)    i 


Au  Porl-aii  Prince,  le  16  Décembre  1822,  an   19:e  de  rindepeodiDee. 

B.  Inginac, 
General  de  Brigade,  Secrétaire-Général  prés  S.  E.  le  Présideot    d'Ha|li 
A  Monsieur  Jean  Henry  Seldener,  Recleur  de  L^tnstilut 
eléroentaire  å  Lund  en  Suéde. 
Monsieur  t 
S.  E.  Le  President  D'Hayti  a  re^u  la  lettre  pleine  de  sentimens    de 
religion  et  de  philanthropie,  que  vuus  avei  pris  la  peine  de  lui  adres- 
ser le  12  Mai  1822,  el  a  la  quelle  je  suis  chargé  de  répondre.     S.  E. 
a  lu  aTec  salisfaclion  votre  missive  et  Elle  regrette  quMl  n^y  ait  pat  en 
Europé  beaucoup  d^bommes  possédant  rolre  maniére  de  ?oir  et  de  pen- 
ser  sur  les  Eiirans  du  mc^me  créateur,  parcequ^il  en*serait  certainenient 
résullé  une  plus  grande  somme  de  bonheur  pour  le  genre  buraain. 

Le  Royaume  de  Suéde  et  de  Nor?rge,  Monsieur,  posséde,  ce  noas 
seroble,  les  éléniens  nécessaires  pour  entretenir  le  commerce  que  vous 
desirei  de  voir  s^établir  entré  ce  Royaume  et  la  République  d^Hayti; 
Vos  fers  manuraclurcs  et  en  barres,  feuillards  et'  méine  en  saumons', 
Votre  acier,  Vos  projeciiles  d^artillerie;  Vos  bois  de  construction ;  cuirt 
et  divers  autres  artides,  pourraieot  étre  fort  avantageusement ,  écbangés 
ici  contre  du  sucre,  du  café,  du  rbum,  du  coton,  du  cacao,  des  bois  de 
Gyayac,  fustic,  acajou  &c.  &c.  Les  Negocians  et  armateurs  de  la  Suéde 
et  de  Norvege  n^ont  peutétre  besoin  que  d'étre  informé  de  ces  cireon- 
ttances  et  de  la  protection  de  Votre  digne  Souverain,  dont  la  liberalité 
ne  nous  est  pas  inconnue,  pour  faire  quelques  esAys.  S.  E.  Le  Presi- 
dent compte  sur  vos  soins  et  sur  le  dévouement  que  Vous  paraisses 
porter  a  la  canse  de  Thumanité  pour  les  en  prévenir  par  la  voie  de 
▼os  journauz.  Vous  pouvei.  Monsieur,  assurer  Vos  Compatriotes  du 
bon  accneil  qu*ils  recevront  des  Haitiens,  et  parliculiérement  du  Cbef 
de  TEtat  qui  sait  apprecier  tout  ce  qui  peut  étre  utile  a  Son  pays  et 
promouToir  Paccroissement  de  sa  prospérité  et  de  sa  civilisation. 

Cest,  Vous  le  saves,  par  le  commerce,  que  les  Peuples,  apprenant 
å  Se  connaitre,  finissent  par  Se  lier  et  S^estimer,  en  établissant  entré 
'  eox  des  rapports  mutuellement  avantageux ,  Ceux  qui  pourraient  se  for- 
mer entré  la  Suéde  et^Uaiti  le  seront  sous  plus  d'un  rapport,  n>n 
doulei  pas.  Ainsi  donc  il  vous  appartient  de  donner  Télan  cimvenable 
aui  prémiéres  tentatives,  et  vous  aures  envers  la  poslerité  le  merite  de 
la  eréation  de  ces  rapports. 


279 

Stockholm,  åt  hvilket  man  uppdragit  anskaffande  och  ut- 
redning af  örlogsskepp  för  Sydamerika,  att,  i  händelse 
af  motgångar  vända  sig  till  Haiti.  Förslag  och  utsigter 
blefvo  dock  om  intet  ^3.  —  Gifl  med  Sofia  Agn.  Kling- 
hammer;  fadern  koramersråd. 

Skrifter:  Disp.  Gogilationes  nonnullsa  de  Suinmo  Bono.  Lund 
1810',  4:o,  IJ  ark.  —  Theses  colleclanea;.  Pro  muoere  rectoris.  Ib. 
1812;  4:o,  2  ark.  —  Vi  och  vara  Föräldrar,  efter  HufelaDd.  Stockh. 
1816.  —  F.  d.  Regiments  Prediksnteo  U.  Sederbergs  Anteckningar  om 
Ryska  folkets  religion  och  seder.  Åren  1709—1718.  Kristianstad  1836; 
8:0. 

61.  D:r  Karl  Abraham  Bergman,  f.  1800  ^^  på 
Oretorp  i  Winslöfs  sockea  Fadren  Johan  Petter  Berg- 
man var  gärds-bokhållare;  modren  Katharina  Dorothea 
Borgman  ^  stammade  från  Lund  på  mödernet  (Ramberg). 
Vid  12  års  ålder  förlorade  han  denna  moder,  utmärkt 
för  gudsfruktan  och  redbarhet  Oaktadt  föräldrames  ringa 
tillgångar  erhöll  sonen  enskild  undervisning  på  landsbygden 
till  13  års  ålder,  då  han    insattes   i   Kristianstads    skola, 


Je  me  trouve  bien  flatté,  Monsieur,  que  la  circonstance  me  mette 
a  mt^me  d^ouvrir  avec  Vous  iine  correspoodanre,  que  j^entretiendrai 
avec  plaisir.     Vous  trouTeres  sous  ce  pli  un  Tarif  de  nos  douanes. 

J'ai  rhonneur  de  Vous  saluer  avec  une  consideration  distinguée. 

R.  Inginac. 

«)  Stockholm  d.  19  April  1825. 

S.  H.  T. 

Yi  hafva  haft  årao  emottaga  Tit.  skrifvelse,  som  högeligen  fflgnat 
oss  d&  vi  derigenom  Ofvertygas  om  det  välvilliga  intresse,  som  vir  sjö* 
expedition  åtnjuter  af  Tit.  —  Vi  förklara  derjerote  vår  uppriktigaste 
tacksägelse  för  de  benflget  meddelte  underrättelser  om  handeln  pfi  Haiti, 
men  emedan  expeditionen  icke  fir  Ämnad  dit,  sfi  komma  vi  ej  i  tiilffllle 
att  draga  nfigon  fördel  deraf.  Vi  be  Tit.  likval  vara  försflkrad  om  vär 
tacksamhet  och  fullkomliga  Högaktning,  hvarmed  hafva  flran  teckna 

Michaelson  &  Renedicks. 


280 

livarifiän  han  diniitterades  till  universitetet  höstleniiinen 
1816.  Från  våren  1817  var  han  privatlärare  ftr  enke- 
fru  Yult  von  Steyems  söner  på  Halisnäs  i  Jönköpings  Län, 
ända  till  är  1823,  under  hvilken  tid  han  flere  gånger 
med  sina  lärjungar  besökte  universitetet  Magister  1823 
den  y ;  s.  å.  den  ^-^  förordnades  lian  att  förestå  kon- 
rektoi*s-tjensten  i  Malmö,  hvilken  befattning  han  lämnade 
efter  ett  år;  duplikant  vid  rektorsklassen^  i  Lund  1825 
den  y,  hvarefter  han  samma  år  den  ^  förordnades  UD 
förestående  af  rektorsbeställningen  derstädes ;  ordinarie 
rektor  1827  ^.  Medelst  subskription  lade  han  sam- 
ma år  grunden  tiU  Lunds  nuvarande  vexelundervisnings- 
skola,  deri  han  sjelf  första  halfåret  undervisade,  hvarefter 
docenten  Schreil  fortsatte  undervisningen.  Var  en  af  de  5 
(Loven,  Fries,  Bnizelius,  Sundcvall)  som  grundade  stu- 
dentföreningen i  Lund.  (Se  föreningens  första  protokoller). 
Medicine  doktor  1829;  utnämnd  kyrkoherde  i  Winslöf 
och  Nädinge  1831  V;  tillträdde  tjensten  .1833  |. 
Gift  1828  ^  med  fröken  Karin  Eleonora  Vult  von 
Sleyern;  fadren  Julius  Fredrik  Vult  von  Steyem,  posses- 
sionat;.  modren  Gustava  Ehrensträle,  sondotter  af  profes- 
sor Nehrman  i  Lund. 

Skrifter:  Observaliones  nonniillc,  vulgarem  in  classe  siiprema  scholas 
elementaris,  prai^serlim  frequenliori,  insliluendi  ralionem  corrigentcs. 
Lund  1825;  4:o.—  Fsalmns  Davidis  Septuagesimus  sexlus.  Ib  l^30;  4:o. — 
Oro  Svenska  Elemenlar-skolan.  Slhm  1832;  335  sidor,  8:0.  —  I  hvad  för- 
hållande står  presterskapel  till  skola  och  folkupplysning.  Ib.  1832;  8:0. — 
Om  religionsfribelen  i  förenia  Staterna  af  Rob.  Baird,  öfvers.  Jönkö- 
ping 1847;  8:0.  (Andra  delen  under  tryckning).  —  Tal  vid  grefvin- 
nan  Wrangels  född  Levenhaupt  begrafning.     Krbtianslad  1833. 


Sedan  d:r  Bergman  1831   erhållit  tjenstledighet,  he- 
striddes  undervisningen  medelst  vikariat  vårtemiineu  1831 


281 

af  nuvarande  theol.  prof.  H.  M.  Melin   samt   höstteiminen 
s.  å.  af  dåvarande  kollegan  J.  M.  Euström. 

65.  M.  Karl  Gustaf  Berling,  f.  1809  y  i  Norr- 
viddinge ;,  fadern  akademi- räntniäs tåren  och  ridd.  C.  P. 
Berling  i  Lund.  Stud.  1823;  mag.  1829;  docens  i  ma- 
thematik  1830;  duplikant  vid  Lunds  skolas  rektorsklass 
bösltermiuen  1831;  s.  å.  uppförd  på  förslag  till  fysiska 
adjunkturen  vid  universitetet;  rektor  1832  *^;  kyrko- 
herde i  Höja  och  Starby  1847  ^  \  tillträdde  genast. 
Gift  18^3  med  Beata  E.  Sommelius;  fadern  postmästaren 
C.  T.  Sommelius. 

Skrifter:  Homeriska  Dialektens  former.  Ofvers.  Lund  1827;  8:o. 
—  Expositio  evolationis  fanctionls  (2  cos  X)n  secundum  multipla.  Jb. 
1830;  4:o  (pro  venia  docendij.  —  Comparatio  celebratiss.  novissima- 
runique  doctrinärum  de  oatura  et  propagalione  luininis;  (specim.  för  fys. 
adjunkt.).  Ib.  1831;  4:o.  —  Aphorismi;  pro  muiicre  Rectoris.  Ib.  1833; 
4:o.  —  Program  vid  Lunds  Catbedr.  Skolas  invifruing.  Ib.  1837;  f:o. — 
Cornelius  Nepos  de  Vita  Excpilenlium  Imperalorum.  Ofversedd  text  med 
fullständig  Ordbok.  Lund  1842;  2:a  uppl.  ibm.  1846;  8:o.  —  Kuhnerå 
Sammandrag  af  Latinska  sprfikels  formldra.     Lund  1843;  8:o. 

66.  M.  Gustaf  Magnus  Sommelius  utnämndes  d. 
6  okt.  1847  af  domkapitlet  till  kathedralskolans  rektor. 
Öfver  denna  utnämning  äro  underd.  besvär  anförda,  men 
då  detta  skrifves  (1848  i  juni)  är  saken  ännu  ej  afgjord. 

Mag.  G.  M.  Sommelii  biografi  är  upptagen  bland  ka- 
thedralskolans konrektorer,  hvartill  läsaren  hänvisas. 


c)  Theologie  Lektorerae  Tid  domkapitlet  i  Lnni 

(Aom.     Theolo^ie  lekton-befattaingeD  inrfiltades  i  Lund  1539   och    in* 
förlifradei  med  gymoasiel  i  Liiod  omkring  1618). 

1.  !!•  Peder  Boesen  Tinckel,  född  1446  i  Slagelse, 
kyrkoherde  i  Grönby  ock  Ånderslöf  1535;  prost  1538. 
I  en  gammal  uti  Lemmeströ  prestgård  befiDtiig  bok,  in- 
nehållande genealogiska  uppteckningar  om  Tinckelska  släg- 
ten,  anmärkes  bland  annat:  ''1633  d.  30  Julii  da  klocken 
var  2  om  natten  bleff  min  lilde  Sön  födt  thill  denne  elen- 
dig  verdenn.  Fredagen  dereOler  kom  hand  thill  den  bel- 
lige  dob.  Hans  Naflh  bielT  kaldit  Peder  eflter  sin  Far 
faader  H.  Peder  Tinckel,  som  var  den  förste  Lutherske 
Predikant  i  Grynby  och  Gannich  i  Dalby  och  Lector  i 
Lund  *).  —  Med  anledning  häraf  torde  Peder  Tinckel  böra 
anföras  såsom  den  förste  theologie  lektorn  vid  domkapit- 
let i  Lund ,  sedan  en  sådan  lårarebefattning  genom  kyrko- 
ordiuansen  af  år  1539  blifvit  påbuden. 

2.  Peder  Lauridsen  (Petrus  Laurentii)  vår  född  i 
Nestved  och  först  dominikanermunk  i  Assens,  sedermera 
lektor  ("Laesemester'')  vid  gymnasiet  i  Malmö,  hvarest 
han  var  en  af  de  verksammaste  Uand  de  evangeliska  re- 


^)  Soromelii  Samlingar  pa  Lunds  uniT.  bibi. 


283 

formatorerne  ^).  S.  Petri  ad  vincula  dagen  (d.  1  aug.) 
1536  fick  ban  af  kouuDgen  ^praesentats^  pä  Oxie  kyrka^). 
Han  var  en  bland  dem,  som  underskrefvo  1539  års  kyrko- 
ordning. Derefter  befordrades  han,  ovisst  hvilkel  år,  till 
tbeol.  lektor  vid  Lunds  domkapitel.  Såsom  kyrkoherde 
omnämnes  ban  1550;  dog  i  Lund  1552.  Hans  en- 
ka,  Anne,  syster  till  Claus  Mortensen  (Töndebinder)  i 
Malmö,  äktade  1555  en  man,  som  i  en  klagan  och  an- 
sökning till  konungen  1556  undertecknar  sig:  ''GerttBar- 
bir  vönn  Flennsburgk  burger  zu  Ltindenn.^  Till  följe  af 
detta  aktstycke  hade  Claus  Mortensen  allaredan  ett  hälft 
år  efter  brölloppet  anstiftat  oenighet  mellan  makame,  sä 
att  hon  mera  än  12  gånger  hade  lupit  från  mannen  och 
tagit  kläder  och  annat  med  sig;  Claus  Mortensen  hade 
kastat  honom  i  l|ingelse  o.  s.  v.  Hennes  2  små  söner 
af  första  äktenskapet  omnämnas^). 

Skrifter:  Et  'kort  svar  paa  thet  SeodebrefT,  som  werdighe  fadher 
Archielectua  til  Luod  Hr.  Aage  Jepseo  aendhe  til  erlige  meDd  Borge- 
mestere  oc  Raad  y  MalmA.  MalmO  1529;  4:o.  (Deojia  skrift  finnes 
näppeligen  nu  mera  nSgonstAdes).  —  Exposiulatio  ad  Ganonicns  Lun- 
denses  adversiis  temerarie  latam  eiilii  seotenttam  et  condemnationem  in 
qaosdam  yerbi  Dei  prfficnnes.  Addila  est  epistola  eorundein  Canonicorum. 
Unacum  ejusdem  Epistola»  responsione.  Ibm.  1538;  8:0.  —  Lerdom 
iinod  de  papistiske  Biskoppers  Satser.  Ibm.  e.  a.;  4'.o.  —  En  sand  00 
ret  Undervisning  om  preste  embede  och  om  deriss  LefTnet  GifTtermaal 
oe  ret  kyskhed.  Desligest  om  kloster  folckis  löfte  och  frthed,  oc  ath' 
de  mwe  giffle  dem  effler  Gudi  ord  oc  gammel  kircke  low.  Ibm.  1533; 
4:o.  —  Koiig  Ch^istierns  Seodebreff  till  Hr.  Johan  Weleland,  Burgme- 
ster  till  Dansken  o.  s.  t.  fordansket.    Ibm.  1534;  8:0.  —  De  reforma- 


•)  Munter,  Magasin  f.   Kirchengeschichte   III.    283.    410.    Nyerup 
och  Krafts  Litleralur-Lex.  339-40.     Worms  Lex.  590-91, 

^)  K.  D.  Geh.  Ark.    Register  ouer  alle  Lande.  IV.  f.  202. 

*)  K.  D.  Geh.  Ark.    '^STenske  Jordeböger''  m.  m.,  n:o  32. 


284 

tione  miisie  celeraruraqiie  ceremoniaruin  ecolesiailicarum.  Ibm.  1539.  — 
Företal  til  Ole  GylleoinuDds  Lanieotatio  ecclesiastica. 

3.  M.  Erasmus  Sartorius  förordnades  1554  till 
lektor  och  kallades  d.  1  januari  1559  af  Kalendegillel  i 
Lund  (SodalitiuQi  niajus  Lundense)  till  praepositusj  året 
förut,  1558  -J^,  hade  han  erhållit  konungens  bref  på  elt 
ledigt  kanikdöme  vid  Lunds  domkyrka®).  Då  Sartorius 
utnämndes  till  lektor  egde  en  tvist  rum,  emedan  denna 
kallelse  skedt  af  professoreme  i  Köpenhamn,  den  lunden- 
siske superintendenten  M.  Nic.  Palladius  ovetande*®).  Död 
1562. 


•)  K.  D.  Geh.  Ark.     Register  ouer  alle  Lande  VI.  f.  536—37. 

'<*)  Hvarom  beinflUa  tvist  galide,  inhfimtas  af  följande  Köpenbamntke 
professorernes  bref:  "Reclor  et  Professores  Academiai  HafTniensis.  Agno-> 
scimus  et  profilemiir  in  conspeclu  Dei  et  corara  piis  oronibiis,  nos  ne- 
que  haclenus  approbavisse,  neque  nunc  approbare,  neque  postbac  appro- 
baluros  esse  Magisiri  Erasmi  Sarlorii  Theologicam  apud  Ljindenses  vo- 
catiooem,  quamdiu  non  coovenial  cum  Superi olendente  loci^  oec  babeat 
consensuin  ipsias,  a  quo  legitima  vocatio  procedat,  cui  priestetur  jtira- 
inentum,  et  qiii  perpeluum  ut  ad  Religiooem  ipsam,  ita  quoque  ad  Le- 
ctorem  Sacre  Theologio}  respectum  habere,  Deoque,  et  Regi  rationem 
reddere  teneatur.  Nec  enim  sentimus,  nec  agnoscimua  legitimam  in  tali 
tanlaque  functiene  Tocationem  esse,  nisi  Superiotendens  ipse  lectorem 
elegerit,  electum  suis  Symmystis,  et  in  Vinea  Domini  collaborantibus 
proposuerit,  in  euui  finem,  ut,  cum  probatus  fuerit  fn  eruditione,  pie- 
tåte  et  Tilic  puritate  et  probitate,  simul  ab  omnibus  et  singulis  appro- 
betur,  approbatus  vocelur.  (Jt  queraadmodum  ipsa  Tocatio  sancta  est  et 
Diviua  Authoritale  confirmala :  Sicut  misit  me  Pater  ....  item  Chri« 
stus  ascendens  in  altum  .  .  .  ilaque  accuratissime  et  quara  diligentissi- 
me  curandum  et  cavendom  est,  ne  personie  ipsius  Tel  siroulata  doctri- 
na,  Tel  vita  functioni  parum  respondcote  conlaroinari  et  labefactari  per- 
mittatur.  Nam  non  decet  eum,  Tel  qnoad  doctrinam  Tel  quoad  Titse 
conversationem  attinet^  in  hypocrysi  agere,  qui  fulurus  est  tanquara  al- 
tera manus  Superlntendentis,  imo  tanquam  domesticus  Superlnteodens, 
ut  qiit  absenle,  el  foris  oceupato  Superlntendente,  negocia  Religionis 
omnia  ad  se  suscipiat    curanda,    donec   Supcrlotendens    fuerit    reTersus. 


285 

4.  Mester  Christen.  Var  1562 — 63  lektor,  men 
sistnämnda  år  bylte  ban  syssla  med  Mogens  Madsen,  i 
hvai*s  ställe  ban  blef  rektor  vid  Lunds  domskola.  Jfr. 
sid.  2A7. 

5.  M.  Mogens  Madsen  (Magnus  Mattbia3),  T.  1527 
i  Helsingborg,  bvarest  fadren  var  borgmästaren  Mads  Pe- 
dei*sen.  Efter  åtnjuten  undervisning,  dels  i  Köpenbanin, 
dels  i  Landskrona,  blef  ban  år  1543  student  och  1546 
rektor  i  Landskrona,  der  han  tillika  var  bospitalspredikant. 


IJeo  necesse  est,  ut  qui  jugum  Domini  Irabat  cum  SuperlnUndente,  qiii 
coinmunes  labores  ac  molestias  ferut,  qui  denique  subeat  eadem  peri- 
cula,  nimirum  iu  eadem  navi  inansurns,  primutn  ab  ipso  Supcrlnten- 
denle  eligatur  ac  vocelur.  Proinde  nos  LuiideDsem  Magisiri  Erasmi 
Sartorii  vocationem  eatenus  tantum  approbamus,  quatenus  a  Superln- 
tendeute  profecla  est  et  approbala.  Qund  si  ab  eo  minime  profecla  et 
approbata  sit,  eani  omnino  iinprobaDdam  esse,  et  nequaquaui  approban- 
dain  statuimus  et  judicamus.  Ciclenim  id  coDsulimus  et  svadenuisDino 
Superlntendeali  M.  Nicolao  Palladio,  ut  et  propter  iulercessiones  mul- 
toruin,  adeoqae  testiinonium  noslrum,  et  propler  piorum  quorundum  de 
Magislro  Erasmo  suspitioiieS)  eum  ad  Tbeoiogicum  rtinctioiieiii  suscipiat, 
hac  taincn  condiliooe,  ut  pricstilo  juramouto,  nec  doo  obligatione  facta, 
probalionis  anuum  habeal,  in  quo  si  betie  se  gesserit,  si  snos  Audilores 
syncere  fidoliler  ac  difigenter  docuerit  sacrain  scriptnrani,  si  in  oinni- 
bus,  qu9!  ad  religionis  proniolioncm  spectant,  suo  Superlnlendenli  se- 
rio  et  siue  dolo  atque  bypocrisi  semper  adfuerit,  tum  demum  approbc- 
tur  ipsius  vocatio^  maoealque  in  officio  Lecturatus:  Sin  alilcr  se  ges- 
sent^  dimittatur.  Prmterea  rogamus  M.  Erasmum  Sartorium,  ut  inte- 
rim et  semper  cogilet  ac  perpendat,  quid  Deo,  quid  Filio  Dei,  quid 
Regi  et  Hegno,  quid  denique  EcclcsisB  et  Religioni,  suoque  Superlnten- 
denti  debeat,  nec  ad  deitram  nec  ad  sinistram  deciinet,  sed  recla  via 
procedat,  procul  omui  simulatione  et  dissimulatioue,  sic  ut  ei  ipsius  of- 
ficio, diligcntia  et  sedulitate,  pii  quidem  in  fide  et  charitate  corrobo- 
renlur:  impii  vero  ad  Deum  couvertanlnr,  denique  ut  in  omnibus  et  ab 
omnibus  per  ipsius  ministerium  glorificelur  Deus  et  Pater  Domini  noslri 
Jesu  Cbristi,  qui  est  benedictus  in  secula,  Amen.  Datum  in  Academia 
Uaffnieasi  sub  sigiUo  Rectoris  4  Julii  Anno  SaJutis  UuinanaB  1554. 


286 

Kallades  1550  till  kyrkoherde  i  Ottarp,  men  företog  snart 
derefter  (1552)  med  Ollo  Pors  en  resa  till  Holland  och 
Tyskland,  hvarest  han  i  Wittenberg  1^  år  afhörde  Me- 
lanchlhons  föreläsningar.  År  1556  vid  michaeli  återkom- 
men till  Lund  biträdde  han  ett  års  tid  den  ryktbare  dom- 
prosten Hans  Spandemager  vid  domkyrkoförsamlingen;  för- 
ordnades 1557  till'  kyrkoherde  vid  Borreby  och  Lyddekö- 
pinge  och  kort  tid'  derefter  kallades  han  att  iillika  vara 
hofpredikant  hos  prins  Fredrik,  hvilken  då  såsom  ståt- 
hållare i  Skåne  residerade  på  Malmö  slott;  utnämndes 
1561  till  rektor  vid  Lunds  skola  och  1562  blef  han  uti 
Köpenhamn  magister,  innehafvande  dervid  första  heders- 
rummet; följande  året  förordnades  han  till  theol.  lektor 
vid  domkapitlet,  och  har  han  förmodligen  vid  samma  till- 
fälle fått  det  kanonikat  vid  domkyrkan,  hvilkel  han  inne- 
hade ^^).  Såsom  lektor  föreläste  han  bland  annat  öfver 
Psalterium  samt  Ruths  bok^^).  År  1571  blef  han  dom- 
prost efler  H.  Spandemager  och  d.  9  juli  1589  sQper- 
intendent  i  Lund.  Dog  1611  ^,  84  år  gammal.  Han 
hade  vid  sin  död  så  mycken  styrka  quar,  att  han  stod 
upp  från  sin  sjuksäng,  föll  på  knä  vid  densamma,  och 
under  bön  uppgaf  andan.  Han  var  2:ne  gånger  gift:  l:o) 
1564  med  Helena  Henningsdotler;  2:o)  1579  medKalha- 
rina  Klementsdotler,  hvilka  båda  äro  begrafna  i  Lunds 
domkyrka  (Somm.,  de  Templ.  Catb.  s.  125).  Fader  till  22 
barn.     Begrafven  i  Lunds  domkyrka  på  norra  gången  ^^). 


")  Jfr.  Siwert  Grubbet  Curricttlum  vilae  p.  1—2.  (St.  Kgl.  Bibi. 
i  Kphmn  n:o  449;  4:o). 

")  Siwcrl  Grubbes  Curr.  1.1. 

"J  Zwerghu,  SjaeU.  Cler.  469.  Sommelius,  de  Templo  Ctth.  L. 
s.  125. 


287 

Skrifter:  Episcoporiim  Eciclesiip  Lundensis  Spries  una  ctim  tempo- 
rum  el  rerum  memorabiliiim  notaliooe  succiocta.  Edid.  Tb.  Bartholio. 
Hafu.  1710',  8:0.  —  Pareotatio  in  obllum  ElisabetbaB  (Laxmand)  Hilarii 
Gnibbi  conjugis.  Havn.  1577;  4:o.  —  Ligprsd.  över  Pernilie  Gjöe»  Ib. 
1590',  8:0;  d:o  över  Anne  Parsberg.  Ib.  1592;  8:0.  —  Téaaaoaåtxtts 
oralioniim  Synodalium  Luadis  habitarum.  Ib.  1604;  4:o. —  Oratio  de 
Juliano  Apostala.  Ib.  1605;  4:o.  —  De  verbi  Dei  prcDstanlia.  Ib.  1606; 
'  4:o.  —  De  bierarchia  eccles.  Ib.  c.  a.;  4:o.  —  De  reremoniis  ecclesiae. 
Ib.  4607;  4:o. —  De  jiistificatioae  per  fidem.  Ib.  1608;  4:o.  —  De  au- 
ctorilale  patnim  et  Conciliorum.  Ib.  1609;  4:o.  —  De  ecclesia.  Ib. 
1610;  4:o.  , —  Consullatio  de  rilibus  circa  baptismum,  deque  esorcismo 
(införd  i  Dflnische  Bibilotb.  IV  St.  114— -129).  — -  En  kort  under- 
^viisning  indeboldendes  de  syodcrligste  Hugswalelser  imod  den  timelige 
död.  Ib.  1692;  8:0.  —  Hans  quarlfimnade  handskrifter  upprflknas  hos 
Ztvergius  Sjsll.  Cler.  471,  Sommelius,  Sk.  Cler.  38. 

6.  M.  Peder  Andersen,  "Lassemester  i  Lund,"  er- 
höll 1590  TT  6^t  kanikdönie  vid  domkyrkan  derslädes  **); 
Jban  var  tillika  kyrkoherde  vid  Igelösa  och  Odarslöfs  för- 
samlingar och  dog  i  slulet  af  år  1592  *^).  Man  känner 
ej  hvilket  år  han  blef  lektor,  men  om  han  är  M.  Mogens 
Madsens  närmaste  elterträdare,  hvilket  synes  nog  troligt, 
sä  har  han  förmodligen  1571   utnämnts  till  lektor. 

Anm.  Uti  K.  D.  Gelieime  Arkivet  (Skaanske  Tegnel- 
ser  II.  fol.  207 — 8)  flnnes  konungens  bref  till  fru  Beate 
Hvitfeldt  och  till  biskopen  i  Lund  att  kalla  M.  Nie!$  Lauritz 
sen  (Arctander),  sloltspredikant  pä  Köpenhamns  slott,  till 
kyrkoherde  i  Igelösa  och  annex  efter  M.  Peder  Andersen, 
begge  daterade  d.  29  dec.  1592,  samt  (1.1.  fol.  208—9) 
konungens  bref  till  kapitlet  af  samma  datum  om  att  kalla 
M.  Niels  Lauritsen  till  lektor  efter  M.  Peder  Andersen 
och  att  förunna  honom  dennes  kanikdöme.  M.  Niels 
Lauritsen  Ock  emellertid  hvarkeu  den  ena   eller    andra   af 


i«)  K.  D.  6eh.  Ark.    Sk.  Reg.  II.  f.  54. 

i*")  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.Tegoelier  II.  f.  207  >equ. 


288 

de  ifrågavarande  bestalluingarae,  men  blef  ett  par  år  der- 
efter  biskop  i  Viborg.  (Se  Wornis  Lex.  I.  33).  M, 
Thomas  Willumsen  äter  måste  otvifvelaktigt  hafva  blifvit 
lektor  efter  M.  Peder  Andersen,  och  M.  Mads  Mogensen, 
som  förmodligen  vid  samma  tiltfäile  utnämnts  till  rektor, 
fick  d.  28  januari  1593  kongl.  bref  på  samma  kanik- 
döme,  som  regeringen  hade  tilltänkt  M.  Niels  Lauritsen. 

7.  M.  Thomas  Willumsen  (Thomas  Wilhehni)  bar 
efter  all  anledning  befordrats  till  lektoratet  i  början  af 
1593;  dog  1602.     Jfr.  sid.  249—250. 

8.  M.  Niels  Mikkelsen.  Kapitlet  i  Lund  hade  gif- 
vit  konungen  tillkänna  huruledes  sockenpresten  (pastoru) 
vid  domliyrkan ,  Mester  Niels  Mikkelsen,  "for  hans  Ålder- 
doms og  Skröbeligheds  skyld  icke  Isenger  kan  beljene  og 
forestaae  Praedikestolen"  och  att  de  "derfor''  (sicl)  hade 
förordnat  honom  till  lektor  i  M.  Thomas  Willumsens  ställe. 
Med  anledning  häraf  tillåter  konungen  (d.  12  juli  1602) 
efter  deras  begäran  att  han  får  det  kauikdöme  och  det 
vikarie  (Altare  Mariae  virginis),  som  var  ledigt  efter  AVil- 
lumsen*^).  M.  Niels  Mikkelsen  var  född  i  Quidinge,  presl- 
vigdes  1565  -p^*  såsom  medhjelpare  hos  fadeiii  Mikkel, 
hvUken  var  kyrkoherde  på  nämnda  ställe,  fick  pastoratet 
efter  fadern;  skall  mot  slutet  af  1570-talet  hafva  blifvit 
transporterad  till  Helsingborgs  pastorat,  hvarifrån  han  för 
sin  sjuklighets  skull  år  1582  sökte  att  fä  återvända  till 
Quidinge;  namnes  1599 — 1602  såsom  kyrkoherde  vid 
domkyrkan  i  Lund.     Dog  i  december  1607  *^). 


i«)  K.D    Geb.  Ark.     Skaanske  Reg.  m.  f.  185. 
^^)  Köpenhamns  "Consistorii  Archi?/    o:o    93.      K.    D.    Geb.    Ark. 
Sk.  Reg.  L  f.  390.  ^  "Anttquilates  Lundenses."  Ms.  på  skolbibi.  i  Gefle. 


2»9 

Skrifter:    Liigpr.  over  Sleen  Biide.     Kphmn  1587;  8:0.  —  Liigpr. 
över  Arild  IJgerup.     Ib.  1606;  8:0.     (Worm.  II.  53-54j. 

'  9.  M.  Niels  Jörgensen  (Nicolaus  Georgii  i^nteus 
Cimber)  var  född  1564  -}■  och  uliiärandes  till  rektor  i 
Sorö  1597  ^.  Såsom  rektor  på  nämnda  ställe  erbjöds 
honom  professio  padagogica  (yngsta  professionen)  vid  Kö- 
penhamns universitet,  men  han  ville  ej  mottaga  densam- 
ma. Thcol.  lektor  i  Lund  blef  han  i  januari  1608  och 
fick  d.  12  samma  månad  och  år,  såsom  af  kapitlet  till- 
förordnad "Lflesemester,"  konungens  bref  på  ett  kanikdöme 
och  ett,  efter  den  kort  förut  aflidne  M.  Niels  Mikkelseu, 
ledigt  vikarie  (Altaris  Mariae  virginis)  *®).  År  J611  för- 
oiHlnades  han  till  lärare  för  prins  Kristian,  hvilken  han 
underviste  i  5  år.  Den  24  maj  1617  erhöll  han  bref 
på  den  första  praelatur,  som  blef  ledig  vid  Lunds  dom- 
kyrka *^) ,  och  d.  3 1  maj  s.  å.  ett  praebende  efter  M. 
Oluf  Stison,  tills  en  prailatur  blef  ledig  ^J;  den  27  nov. 
1619  befallte  konungen  honom  att  vara  behjelplig  vid 
skolböckers  sammanskrifning^*).  —  Det  är  ganska  svårt  att 
bestämma  huru  länge  han  varit  lektor  i  Lund,  hvilket  eu- 
hgt  epitaphium  öfver  honom  i  Lunds  domkyrka  skall  haf- 
va  varit  3  år.  I  de  kongl.  brefven  af  d.  24  och  31 
maj  1617  kallas  han  ej  "Laesemesler,'' utan  blott  "Mester'* 
Niels  Jörgensen;  i  kongl.    bref  vet    af   d,    27    nov.    1619 


")  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  m.  f.  273—274.  —  Dessa  socknar 
skulle  sedermera  "perpeiueris  ock  blif?e  hos  Lectoriet,"  enl.  kongl.  breT- 
yet  af  d.  28  juli  I6I8. 

")  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  IV.  f.  64. 

««)  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  IV.  f.  69. 

•')  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Tegnelscr  IV.  f.  300.  Jfr.  s.  85  af  denna 

skrift. 

19 


290    . 

tituleras  han  "Canichf  i  eltbref  af  d.  28  juli  1618 
gör  Krisdan  IV  velterligt,  att,  eftersom  honom  tillkänna- 
gifves  tvenue  N.  N.  socknar  vara  beviljade  M.  Niels  Jör- 
gensen,  ^fordom  Laesemester  til  Capitels  Skole"  i  Lund, 
af  den  orsak,  alt  den  inkomst,  Lasemästaren  ordinarie  är 
tillagd,  är  så  ringa,  att  han  af  den  allena  ej  väl  kan  up- 
pehålla sig,  så  har  han  tillåtit  att,  då  M.  Niels  blifver 
försedd  (^belaBukt^)  med  den  praelatur,  å  hvilken  han  er- 
hållit exspektansbrcf ,  förbemälle  tvenne  socknar  skola  ^per- 
petueras''  till  "Lectoriet,"  kunnandes  lektor  låta  sköta  sock- 
narna genom  en  Presiderande  kapellau,som  han  lönar  med 
den  ena  prestgården  och  någon  annan  genant^  (Ifråga- 
varande socknar  voro  Stångby  och  Wallkarra)  ®).  Men 
d.  19  juni  1620  skrifver  konungen  till  ^M.  Niels  Jör- 
gensen,  '^Laesemester  i  Lund,^  ett  bref,  hvarigenom  han 
får  "Degndommet''  (dekanatet),  som  var  ledigt  efter  Vil- 
helm Dresselberg  ^^) ;  i  kongl.  resolutionen  af  d.  25  mars 
1630  kallas  Mester  Niels  Jörgensen  "Praelat'' ^4 j^  Huru  na 
förklara  delta?  —  Såsom  dekanus  i  domkapitlet  var  han 
patronus  till  Burlöfs  kyrka. 

Till  domskolan  i  I^und  har  han  testamenterat  600 
d:r,  hvilka  sedermera  förvandlats  till  ett  stipendium  vid 
Lunds  universitet  (Stipendium  ^ryldsanum)  ^).  —  Hans 
hustru,  Maren  Jensdotter,  som  öfverlefde  honom  i  mänga 


•«)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  IV.  f.  107-108.  »Gamle  Sfenske 
Jordeböger."     Pakelet  n:o  32. 

";  K.  D.  Geh.  Ark.     Sk.  Reg.  IV.  f.  177—178. 

**)  R.  n.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  IV.  f.  503—504.  Jfr.  Mogens  Gra- 
ves  lefrenie,  d:o  34  bland  Luiida-reklorerne  s.  253. 

*^)  Döheln,  Hist.  Ac.  Liiod.  42—43.  —  ^i;.  Bring,  Tal  pi  K.  Carol. 
Academien  d.  3  okt.  1766.. s.  61. 


291 

år,  var  en  dotter  af  Jens  Längesen,  "Tolder''  och  rådman 
i  Ribe,  samt  Dorthe  Svaning,  dotter  af  den  bekante  hi- 
slorieskrifvaren  Hans  Svaning. 

Niels  Jörgensen  dog  d.  1  febr.  1642  och  är  be- 
grafven  i  Lunds  domkyrka  hvarest  (4:de  pelaren  i  södra 
gången)  öfver  honom  finnes  ett  vackert  epitaphium  ^). 
Elt  epigram  är  egnadt  honom  af  biskop  Winstrup^). 


**)  Hans  epitaphiuiD  Ar  af  följande  lydelse: 

M.  Nieolao  Georgio  Mrylao  Cimbro  olim  Rectori  Schol»  Sorans 
iDois  XI  Lectori  Theologia»  Luodeosi  annis  111  Pra^ceptori  Friocipis  Se- 
renissimi  ChrUtiani  V  annis  VIII  Capituli  Lundeosis  Canonico  &  Vicario 
aaois  XXXIV  Prcelato  &  Decano  annis  XXII  Marilo  annis  XXXIII  & 
meosibas  IV  Fil  ii  unigeno  Chrisiiani  Nic.  Mrylmi  Patri  Nato  ann. 
MDLXJV,  Januar.  Denato  anno  MDCXLII  1  Febr. 
Vidua  Superstes. 
Maria  Jani  Senaloris  &  Teloom  Ripensis  F. 

moestiss.  posuit 
Exhedrae  claruro  Jubar  ^rylcce  fdisti 

Lundensis;  plenum  Nuinine  lumen  eras 

In  coelis  nuno  ergo  oiica,  laudesque  perennes 

Cum  sanclis  Sancto,  Cane  Decane  Cane. 

P.  W.  D.  (o:  Petrus  l^instrvp  Doctor). 
G,  Sommelius,  de  Templo  Gath.  L.  s.  101  \  jfr.  afren  1.1.  s.  100. 
*0  Epigrammata  Lib.  II.  561—562. 


dj  Professorerne  vid  Lnnds  gymnasium. 

(Jfr.  sidd.  100^104,  210—213  af  denna  skrift). 

1.  Ju.  Christen  Pedersen ^Tistad  (Christianus  Pelri  Ti- 
stadius).  Sedan  han  såsom  student  rest  utrikes,  blef  han 
1618  den  förste  konreklorn  vid  Århus  skola  och  tillika 
kyrkoherde  i  Hasle  och  Åbye  församlingar;  mag.  1619; 
lämnade  konrektoratet  1620  i  september  samt  utnämndes 
s.  å.  i  december  till  professor  i  fysik  och  geometri  vid 
Lunds  gymnasium  *). 

Skrifter:  Evx^oiatlxov  TotiTuni.  (Vid  magistergraden  1619;  Iryckl 
▼id  slutet  af  O.  Wormii  Laurea  Philosophica  summa.  Havn.  1619*,  4:o 
och  vid  Epigramm.  extemporanea.  Havn.  1621  ;  l2:o).  —  Transitus 
Arhusio-Havniacus,  orationibus  biiiis  designatus,  una  Arhusii  in  Seplemb. 
Anui  1620,  cum  Courectura  istius  Scliols  abiret,  habita:  Altera  Hafoiae 
in  Decemb.  An.  ejusdcm,  ante  Disputationeni  publicam  pronunliala.  Ro- 
stoch.  1623;  4:o.  Adjunclum  est  Programma  cum  Lectiones  Philoso- 
phics  in  Collegio  Lundensi  Regio  denuo  inchoarentur.  An.  1623  po- 
blice  propositum.  —  Hymnus  de  Peste.  Havn.  1623;  4:o.  —  Han  bar 
dessutom  samlat  ock  med  företal   utgifrit:     Casp.    Bartholini    Epigram- 


»•)  Bariholin,  de  ScripU.  Dan.,  H.  Witte,  Diar.  Biogr.,  J.  L.  Wolf, 
Diar.  Eecles.  saga  att  Tistad  var  professor  i  theologien,  men  Pontoppi- 
dan,  Ann.  IV,  1,  176  och  Zwergius,  Sj.  Cl  er.  632  i  mathemaliken, 
hvilket  sednare  Ar  det  riktiga  förhållandet.  I  kgl.  brefvct  1628 ^kallas 
han  ""Physicus  og  Mathematum  Professor."  (K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Tegu. 
y.  f.  316). 

Anm.  Tistad  omnflmnes  ej  af  Sommelius  i  förteckningen  pä  lekto- 
rerne  vid  Lunds  gymnasium. 


293 

mata  Extemporanea.    Ha?D.  1621,  h?arati  Ar  iflförd  kaos    egea   Eroto- 
piDgaia.    (Worm,  Lex.  II.  495 — 6). 

2.  lA.- Fr  ands  Nielsen  Rosenberg  (Franciscus  Nicolai 
Rosenberg),  född  1593  i  Ålborg,  hvarest  fadern  Niels 
Jensen  Rosenberg  var  borgare,  studerade  i  Köpenhamn 
och  i  Willenberg,  på  hvilket  sednare  ställe  han  uppehöll 
sig  i  3  år  (1616 — 1618);  mag.  i  Köpenhamn  1623; 
sedermera,  ovisst  hvad  år,  matheseos  professor  vid  Lunds 
gymnasium  ^^J.  Den  6  juli  1628  utfärdade  konungen  eU 
bref  till  domkapitlet  i  Lund  af  innehåll ,  att  "Mester  Frandtz 
Rosenberg,  Physicus  och  Malhematum  Professor  in  Regio 
Gymnasio  udi  Lund^  må  kallas  till  det  lediga  ^Capellaniet^ 
derstädes  och  innehafva  begge  tjensleme  om  han  kan, 
dock  utan  att  sådant  blir  en  rättighet  för  hans  efterträ- 
dare^); såsom  kapellan  eller  förste  stadskomminister  i 
Lund  var  han  tillika  kyrkoherde  i  Bjellerup.  År  1639 
namnes  han  såsom  professor  ethicus"^^);  biskop  i  Wiborg 
1642;  år  1648  var  han  tillstädes  1  Köpenhamn  vid 
konungavalet  Vid  detla  tillfälle  blef  han  af  rikshofmästa- 
ren  Korfits  Ulfeld  stämd,  såsom  den  der.  förolämpat  hans 
svärmoder  Kristina  Munk,  i  det  att  han  uti  en  likpredi- 
kan, då  han  tillfälligtvis  kommit  att  nämna  hennes  namn 
utelämnat  hennes  titel  såsom  grefvinna  till  Slesvig.  Dog 
1658  4-Tj  ^*^'  ^"  stor  del,  säger  man,  af  sorg  öfver  de 
olyckor,  som  träffade  Danmark  under  kriget  med  Sverige, 
Gift:  l:o)  med  Anna  Hansdotter,  en  dotter  af  Hans  Otte* 
sen,  kanik  i  Lund;  med    henne    hade    han    12    barn,    af 


«•)  Worm,  Lex.  H.  279.  III.  652.    Nyerup  och  Kraf,    Lex.  501. 
»«J  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Tegn.  V.  f.  3l6 

")  K.  D.  Geh.  Ark.     " Jordebog  offuer  Lunde  Capilels  och  Domkir- 
kens  GodU  a:o  1639." 


294 

hvilka  den  åidste  är  1665  var  theoi.  lektor  i  Ribe;  2:o) 
med  Anna  Östrup,  biskop  Povel  Mortensens  dotter  i  Lund. 

Skrifter:  Disp.  de  nahira  Elhices.  Wiieb.  1616;  4:n.  —  Game- 
lion  in  Miiptiai  Svederi  Pauli  &  Barbiiric  RoseiibergioB.  Ib.  1617;  4:o. 
—  Disp.  de  Eiidsmoriologia.  Ib.  1618;  4:o.  —  Exercilaliooes  phtsicie. 
Hafiiiffi  16'i4 — 26;  4:o.  —  Likprediknin(;ar  Aher  1)  Anne  Sandberg. 
Århiis  1648;  4:o;  2)  Ide  f.nnge.  Kiftbeiih.  1651;  4:o;  3)  Bertbe  rrijs. 
1653;  4:o;  4)  Ebbe  Ulfeld  lill  TJriip.  Ärbus  1656;  4:o;  5)  Aone 
Märg.  KAgh.  Kiöb.  1653;  4.o;  6)  Erik  Bille  lill  Ufvismose.  {Atilbtå 
i  Rolhes  Danske  Macnds  og  Quinders  Eflermsle  I.  661. 

3.  M.  Arnold  Hanssen  Munthe  (Årnoldus  Jolian- 
nis  Munthenius)  föddes  1590  eller  1591.  Fadern  Hans 
Munthe,  hvars  slägt  härstammade  från  Brabant,  var  kyrko- 
herde i  Tikiöb  nära  Helsingör;  modem  hetle  Katharina 
Amoldsdotter,  en  dotter  af  Arnold  de  Fine,  som  var  ka- 
pellmästare hos  k.  Fredrik  H  och  syster  till  Hans  Arnolds 
de  Fine,  prost  i  Helsingborg  1609.  Baccalaureus  i  Kö- 
penhamn 1612  Vt^);  disputerade  1616  ^  i  Wilten- 
berg  under  M.  6.  Gutkii  inseende;  mag.  i  Köpenhanm 
1617;  theol.  prof.  vid  Lunds  gjmnasium,  ( utnämnings- 
året  obekant);  dog  1629  l^  och  blef  begrafven  i  Dio- 
nysii  kapell  ^).   Arnold  Munthe  var  i  7  år  gift  med  Dor- 


**)  Uni?ersitatis    Hafniensit    Malrieula.      Ms.    (Cooaiilorii   ArkiTet    i 
Kdpenbamo). 

*')  Grafsleneo  hade  följande  pIsknTt: 

Spe  vilee  »terne  bic  in  pace  requietcit  ReTerepdoi  Yir  doctrina 
▼irtiile  vita^que  integritale  Clariisimus  D.  M.  Årnoldus  Johan.  Munthe^ 
nius  S.S.  Tbeologic  in  Gymnasio  f<undensi  Professor  qui  communi  lege 
resolutua  Seciilo  exretsil  inque  coelum  felix  sucressil  Anno  Cbrisli  1629 
7  Cal.  April.  iElälis  auc  39  ciim  lurtu  exlimo  uxoris  mnestisftima! 
liberoruroque  susperstilum  Cujus  anima  in  eoelesli  gaitdio  Iriuinpbat. 
Corpns  bic  resurreclionis  ex$:peclal,  cui  Moniimeulum  boc  saxeiim  po- 
fiiit  Dorolhea  Sraningia  Usor  defuncti  rooettiasima.  —  Cfr.  SomMéUuå, 
de  Templo  Cath.  s.  149. 


295    ' 

the  Jens  doUer,  dotter  af  Jens  Laugesen,  ''tullare"  (Tol- 
der)  och  rådman  i  Ribe,  och  syster  till  lektor  M.  Niels 
Jörgensens  hustru.  Hon  var  född  1604  -1,  blef  gift  an- 
dra gången  med  M.  Wuifgang  Rhuman,  professor  i  Kö- 
penhamn (f  1637  4-)  och  dog  i  Borups  preslgård  på 
Seland  1684  ^  ^*).  Med  förra  mannen  hade  hon  en 
son,  Hans  Amoldson  Munthe,  som  blef  rektor  i  Helsing- 
borg, och  en  dotter  Dorothea  Munthe,  gift  med  kyrko- 
herden i  Kropp  Erasmus  Hoifgard,  hvilken  för  hustruns 
förråden  blef  flyktig  från  fäderneslandet^). 

Am.  Hansson  Munthe  hade  en  yngre  broder  Ludv. 
Hansson  Munthe,  först  kyrkoherde  i  Borreby  och  Lödde- 
köpinge,  slutligen  biskop  i  Bergen,  hvilkeus  dotterson  var 
den  odödlige  skalden  Ludvig  Hotberg. 

Skrifter:  Disp.  de  Caussa  Malpriali.  Prvs.  M.  6.  Gulkii».  Witteb. 
1616.  (Denna  disputalion  Ar  den  8:de  i  ordningen  af  prsesidis  Cod* 
lemplaliones  Melapiiysicn).  —  Disp.  de  Tribus  locis  Topicis  Subjecto, 
Adjuncto,  Dissenlaneo.     Prics.  J.  J.  Alanus.     Ilavn.  1617   y. 

4.  M.  Mogens  Gråte  (Magnus  Gravius),  theologie 
professor  1630,  dog  1646.  Se  rektorerne  vid  Lunds 
skola  s.  253. 

5.  M.  Michel  Mouridsen  (Michaelis  Mauritius  Sta- 
vangrius),  född  1578  i  Stavanger,  var  först  rektor  i  Hel- 
singör, blef  mag.  i  Köpenhamn  1612  och  sedan  han  hem- 
kommit från  en  resa  genom  Frankrike  och  Tyskland,  ut- 
nämndes han  till  logices  et  metaphysices  professor  vid 
Lunds  gymnasium,  och  var  han  den  förste,  som  beklädde 
denna  lärostol,  dertill  utnämnd  förmodligen  omkring  1620-^ 


*^)  Se  KopenhaniQs  Universitets  Pro^am  Afver  henne. 
*^)  Jfr.  längre  ned  E.  HofTgards   biografi    bland   Hebingborgs    rek- 
torer. 


296 

dog  1637  i  medlet  af  november  och  är  begrafven  i  Dio- 
nysii  kapell '"*).  Gift  med  Lucia  Håkansdotler,  enka  efter 
M.  Niels  Madsen,  rektor  vid  domskolan  i  Lund  och  slut- 
ligen pastor  vid  dorakyrkan  derstädes. 

I  en,  uti  kongl.  danska  geheime-arkivet  förvarad, 
skrifvelse,  dat.  1637  ^^,  från  gymnasii-lärarne  i  Lund 
till  Köpenhamns  universitets  professorer  får  Mester  Michel 
Mouridsen  ett  ganska  hedrande  och  utmärkt  vitsord.  Bland 
annat  sägos:  ''Quam  et  quantum  schola  nostra  in  hujus 
viri  praematuro  (ut  homines  judicamus)  obitu  jacturam 
fecerit,  verbosius  deplorare  non  est  nostri  instiluti.  Hoc 
tamen  silentio  praetereundum  non  est,  prasnominatum  Pro- 
fessorem  singulari,  qua  dum  vixit  pollebat  docendi  dexte- 
ritate,  ac  indefesso  sibi  concreditus  informandi  studio,  mo- 
rum  vero  ac  vitae,  quä  facem  juvenluli  praelucebat,  in  te- 
gritale,  immortalem  sui  nominis  apud  nos  memoriam  re- 
liquisse," 

Skrifter:  Disp.  de  S.  ScHptura  et  Dei  Cognitinoe.  Prss.  Cimr. 
Aslaciis.  Havn.  1608  -fj).  —  Disp.  de  Spliocro)  coeleslis  legiliina  con- 
stilulione,  ofGcio  el  multiplici  ulililate.  Prss.  C.  S.  LoDgomootanus. 
Havn.  1612. 

6.  M.  Ififuer  Vandell  eller  VandaJin,  logices  & 
metaphysices  professor  1638  i  början  af  året,  till  hvil- 
ken  beställning  han  af  g\mnasiilärarne  i  Lund   blifvit   fö- 


**)  Likstenen  har  följande  inskrift: 

D.  O.  M.  S. 

Cl.  Vir  Dom.  Mag.  Michael  Mauritius  Stavangrius  Srhols  Helsin- 
gorane  Rector  tandem  variis  'per  Gdlliam  &  Gerinaniam  utramqne  pe- 
regrinalionibus  peractis  Professor  in  Gymnasio  Luudensi  Logico  Meta- 
physicuB  primus  eum  in  mundana  bac  scena  LIX  annos  viiissel  in  asler- 
nam  Patriam  migravii  mortalibus  exoviis  in  spem  resiirrectionis  relictts 
anno  salutis  MDCXXXVII. 


297 

reslagen  1637  -J4>   ^^^   ^^^^   rektor  härstades;  se  sidd. 
255—256. 

7.  M.  Kristoffer  Ludvigson  Munthe,  konrektor  vid 
Köpenhamns  skola  1638;  mag.  i  Köpenhamn  1639;  s.  ä. 
prost  på  Klostret  och  professor  poeseos  i  Köpenhamn; 
1643,  då  M.  Iffuer  Vandell  förmodligen  blifvit  afsatt,  ut- 
nämndes han  till  log.  &  metaph.  professor  vid  Lunds 
gymnasium;  dog  1644*^).  Hans  fader  var  troligen  ar- 
chidiaconus  i  Lund,  Ludv.  Munthe;  han  kan  ingalunda, 
såsom  vanligen  angifves,  vara  son  af  bisk.  Ludv.  Munthe 
i  Bergen  (född  1593  |). 

Skrifter:  Apospasmatum  philosophicorum  fascicnlus  Iriplicatus.  Disp. 
Havniffi  s.  anno',  4:o.  —  ITaoiXf^oXai  Clireslomathite  poeticae.  Disp.  ibm. 
1640;  4:o.  —  Coenacaliiin  Soleasium  Phoenoinenorum  seu  Singiila  Arali 
Solensis  Phaenomena,  praslectione  in  regio  Musarum  Havniensium  coe- 
nobio  exponenda,  grapce.  Ibm.  1641  *,  d:o.  —  2rifiu^(poqog  Uierar- 
cbiic  PbysicQs.     Ibm.  1643;  8:0. 

8.  M.  Niels  Jörgen  Ejlértsen  (Nic.  Georgius  Hi- 
larius),  född  1616  ^  i  Wordingborg,  hvarest  fadern 
Eiler  Jakobsen  var  borgmästare,  dimilterades  han  från  Her- 
lufsholms  skola  till  universitetet  i  Köpenhamn,  der  han  in* 
skrefs  såsom  student  1635;  reste  1638 — 40  i  Holland 
och  Frankrike;  konrektor  i  Köpenhamn  1641;  mag.  der- 
städes  s.  ä.;  år  1646  förordnad  till  filos,  lektor  i  Lund 
och  i  embetet  installerad,  men  då  han  i  Köpenhamn  skulle 
taga  afsked,  råddes  han  alt  der  quarblifva  och  såsom 
konrektor  tjenstgöra  till  dess  de  under  svenska  kriget 
skingrade  gymnasisteme  åter  kunde   hinna   att   samlas^) 


»O  Zwergius,  Sj.  Cler.  566,  Nyemp  och  Krafts  Lex.  404,  Worms 
Lex.  II.  100,  H.  Beckman j  Communitatis  Reg.  Havn.  Hisl.  127. 

"j  Jfr.  Nyerup  och  Kraft,  147.    Worms  Lex.  I.  441—442.    Win- 


298 

Emellertid  blef  rektoratet  vid  metropolitanskolan  i  Köpen- 
hamn ledigt,  hvilket  embete  han  mottog  och  bvarifrån 
han  sedermera  befordrades  till  professor  vid  universitetet 
derslådes;  dog  1686   y. 

Skrifter:  Rhrtorica  Resenii,  prcceptis  de  elociilione  oralnria  aucta. 
Hafii.  1043,  S:o\  ibm.  1706,  8:o.  —  Topice  Peripairlica  ad  loco»  Re- 
aeuianos  imnmUta.  Ibm.',  8:0.  —  Trigonnmelria  plana.  Ibm.  1644; 
4:o.  —  Compulus  efclesiaslicus.  Ibm.  1647;  4:o  &  1650;  8:0.  — 
Selectiores  el  seoleottoii  ex  Hesiodn,  Homero,  Anarrconte  Tersua.  Ibm. 
8:0.  —  ElocutioDis  poeticae  prascepta  generalia  ex  Masenio.  Ibm. 
1650;  12:o.  —  Artis  epig;rammaticflc  priccepla.  Ibm.  4:o.  —  Doclrioe 
Sphaericae  praecepla.  Ibm.  1650;  12:o.  —  Ses  priorum  Euctidis  Ele- 
meolorum  Geomeiricorum  prnpositiones  prascipuas  Grcce  et  Lalioe. 
Ibm.  1654;  12:o.  —  Isagoge  ad  ginbi  ulriusque  cognilionem  et 
usiim.  Ibm.  1655;  13:o.  —  Tabularum  tum  gengraphicarum  tum 
b}drograpbicarum  explicatio  et  usus.  Ibm.  e.  a.;  12:o.  —  Gom- 
pult  ecclea.  Epitome.  Ibm.  e.  a.  —  Frogymnasmatum  Malheraalicorum 
Eiichiridinii.  Ibm.  1656;  V2:o  ocb  1665,  8:0.  (Delia  verk  utgör  eo 
•amhng  af  de  5  sislnamnda  skriflerna).  —  Quintiliaoi  Inslitutiooum  ora- 
tor,  liber  X.mus  cum  commentario.     Ibm.  16U8. 

9.  M.  Hans  Ernstsen  Baden  (Johannes  Emesti 
Badenius)  född  1618  i  Horsens,  hvarest  fadern  Ernst  v. 
Baden  var  borgmästare,  var  en  systerson  af  erkebiskop 
J.  Svaning  samt  svåger  med  biskop  P.  Winslrup  i  Lund. 
Baccalaureus  i  Köpenhamn  1640  ^.  Sedan  h;tn  åter- 
kommit från  en  utländsk  resa,  utnämndes  han,  ovisst  när, 
till  konrektor  i  Lund,  hvilket  embele  han  lämnade  1647, 
dä  han  efter  Jörgen  Eilertsen  blef  metaph.  professor  i 
Lund  och  samma  år  d.  22  maj  disputerade  han  för  filos, 
graden.  Kort  derefter  och  redan  följande  året  har  han 
förflyttals  till  eloquentiae  professionen  vid  bemälta  läroverk; 
slutligen  blef  han  1655  ^  pastor  vid  Lunds  domkyrka,  i 
hvilket  embete  han  dog   1680.     Gift   med   Maria    Wind, 


ding,  Hist.  Beg.  Ar.  Hafo.  408—413.    Ponioppidan,    Marmora  Dan.  I. 
110. 


S99 

dotter  af  kgl.  hofpredikanten  .0.  J.  Wind;  äktenskapet 
barnlöst^).  Biskop  P.  Winstnip  bar  till  H.  E.  Baden 
skrifvit  ett  epigram;  jfr.  Epigr.  Lib.  III.  1084. 

10.  M.  Niels  Söfrensen  (JNicoIaus  Severus),  född 
1607,  var  1647  ^-^  IheoL  lektor  i  Lund,  då  han  i  Kö- 
penhamn disputerade  för  magistergraden  *^) ;  ej  lång  tid 
derefter,  troligen  1649,  befordrades  han  till  kyrkoherde 
i  Malmö  och  Sallerup  och  prost  öfver  Oxie  härad.  Var 
en  bland  dem,  som  underskrefvo  Malmö  recess  1662.  I 
Winstrups  epigrammer  förekommer  äfven  ett  till  M.  Niels 
Söfrensen;  jfr.  Epigr.  Lib.  IIL  p.  1075.  Gift  med  Anna 
Jacobasa  Wildschiött,  hvilken  öfverlefde  honom  ^  som  dog 
d.  23  mars  1677  och  begrofs  d.  6  derpå  följande  april. 
Hans  dotter  blef  gift  med  prof.  Josua  Swartz. 

Skrifter:  Likpr.  Afvpr  Peder  Rasmiissnn  Äldste  Bnrgemasler  t  Mal- 
me^.  Kiohenh.  1657;  4:o.  —  Evaiip^eliske  Lysl-Haffve  &c.  FArsle  Part. 
n)m  1657.  Anden  Pari.  Malmö  1662,  8:o.  —  Likpr.  öfver  Joli.  Molip- 
berk,  Bnrgem.  i  Malmö.  Ibm.  1670.  —  Likpr.  öfver  Christian  Barne- 
kow  til  Widskiöfle  no  Lillö.     Kiöbenh.  1666;  4:o.    —    Tbrenodia,    det 

er  Klage-  Prtpdicker  öfver Carl    Gustaf,    Sweriges    &c.    Konniog. 

Malmö  1660-,  4:o. 

11.  M.  Olof  B  agg  er  var  förut  rektor  vid  dom- 
skolan, blef  1649  theol.  lektor,  och  1667  theol.  prof. 
primarius  vid  Lunds  universitet  samt  domprost  Se  sid. 
256 — 258. 


**)  Hans  liksten  har  följande  inskrift: 
D.  O.  M.  S. 

M.  Johannes  Ernesli  Badenius  claris  Horsens  natalibus  orliis  mul- 
tarum  post  visitalinnem  Rcgioniim  Kertor  Professor  Primarius  Pastor 
Laureanumque  ad  Calhedrale  Canonirus  uua  cum  uxore  Maria  )^'inäia 
sterili  vixit  ultimoque  in  offi(  io  anno  statis  LXII.  obiil  Aono  Chriili 
MDCLXXX.  —  Sommelius,  de  Templo  Cath.  L.  120. 

^)  Univflrsitatis  Hafnieusis  Matricult. 


300 

12.  M.  har  J.  Vandalin  var  född  1625  V*;  fa- 
dern Johan  Ivarson  Vandal  var  kyrkoherde  i  Magstmp 
och  Jägerup  vid  Haderslev.  Såsom  kollega  vid  Lunds 
skola  blef  han  1648  ^  i  Köpenhamn  promoverad  till  bac- 
calaureus**);  tog  1653  magistergraden,  vid  hvilket  till- 
fälle han  d.  21  maj  under  prof.  Barth.  Bartholins  inse- 
ende försvarade  en  afhandling  ^de  PhilologisB  studio  Theo- 
logis,  Jurisconsultis ,  Medicis,  Philosophis  &  Oratoribus  utili 
atque  necessario;^  konrektor  i  Odense  1652;  eloquentiae 
professor  vid  Lunds  gymnasium  1655  y^  *')]  efter  13 
års  tjenstgöring  i  denna  egenskap,  förordnades  han  1668 
Y  till  historiarum  professor  e.  o.  vid  Lunds  universi- 
tet*^); följande  året  d.  19  jan.  histor.  prof.  ordinarius. 
Sedermera  (året  är  obekant)  fick  han  Uppåkra  och  Flac- 
karp  till  pra^bende.  Att  han  1680  innehaft  dessa  pasto- 
rat är  bekant  Dog  1693  y  och  är  begrafven  i  Upp- 
åckra  kyrka.  Gift  1683  4^  i^^d  Auna  Jysldotter  Lud- 
vich,  med  hvilken  han  hade  en  dotter  Kerstin  (f.  1691 
t  1694). 


**)  Univ.  Hafn.  Matric. 

**)  RöDbeckska  Sami.    Tom.  VTII.     (Lunds  (Joiv.  Bibi.) 

^')  Prof.  Ivar  Waodals  kanonikat  utgjorde  20*/^  hemmaatal,    hfilka 
firligeo  betalle  ' 

Eckepengar         121  d:r  16  öre 
Landgillepengar  43    "     26     " 
laudgille  rag  6  t:r     "      " 

"         korn    115    »      i      » 

"         hafrc     27    »      "      » 
Tionde   korn  5    "      4      " 

Smör  14V4  Lisp. 

Ved  12  lass 

Fodcniöth      2y^ 


=  529d:r22öre 
8:mt. 


30i 

13.  M.  Canutus  Hahn,  f.  1633  44  i  g^y^  Uråsa 
socken,  Konga  härad  i  Småland,  livarest  fadern  Abraham 
Knutsson  Hahn  var  bonde.  Stud.  i  Greifswald  1652,  i 
Upsala  1654;  mag.  derstädes  1661,  vid  hvilket  tillfälle 
han  under  P.  E.  Liungs  praesidium  försvarade  en  dispu- 
tation '^de  Viilute  boni  viri  et  boni  civis,"  4:o;  s.  å.  för- 
ordnad till  philosophise  professor  vid  Lunds  gymnasium 
samt  canonicus  capiluli  **).  Då  detta  läroverk  förvandla- 
des till  universitet,  utnämndes  han  1667  till  logices  & 
metaphysices  professor.  I  universitetets  l:a  år  var  han 
filos,  fakulletens  dekanus,  i  det  2:a  rector  magnificus; 
den  28  jan.  1670  förrättade  han  den  första  promotio- 
nen  i  filosofiska  fakulteten  i  Lund,  vid  hvilken  14  erhöllo 
lagerkransen.  För  uppkommet  missförstånd  mellan  aca- 
demici,  sökte  han  en  lugnare  utkomst  och  blef  i  början 
af  1671  kyrkoherde  i  Ronneby  och  prost.  Emot  hans 
önskan  uppdrogs  honom  1679  att  biträda  den  ganile  bi- 
skop Winstrup  i  dess  embete,  och   för    att   vara    honom 


*^)  Såsom  kaDik 

fitniöt  ban  inkomsterna  af  20  bemmanUl,  som  bru- 

kades   af  30  åbor,  hvilka  Srfigen  erlade 

följand? : 

Landgille  mjöl 

13    l:r     2    skir 

\ 

"          peDoiogar 

31  d:r    17    öre 

^         rSg 

3    l:r     3V;  sk:r 

*»         korn 

80     »  .    »        » 

»         hafrc 

40    »      3        " 

.=510  dir  10  öre 

Tionde      korn 

12    "       l>/4    " 

/  14Virsl.8:mt 

Smör 

21  lisp. 

1 

Thejor 

12    81. 

t 

Ved 

20  lass 

,) 

Fodernölh 

3/.  st. 

7 

Jfr.  "1668  Ahrs  Rakningh  öfver  K.  Mits  och  Chronans  Intraderne, 
som  till  den  K.  Garolinska  Acad.  i  Lundh  Aro  anordnadh"  fol.  29  (Akad. 
Bokb:e  Arkiv). 


302 

närmare,  utnämDdes  han  d.  29  nov.  s.  å.  till  kyrkoherde 
i  Landskrona,  men  då  Winsirup  kort  derefter  (d.  28  dec. 
8.  ä.)  aOed,  erhöll  Hahn  d.  23  fobr.  1680  konungens 
fullmakt  alt  vara  biskop  i  Lunds  stift  Med  sårdeles  be- 
röra utförde  han  i  denna  befattning  de  flera  niaktpälig- 
gande  värf,  som  honom  älågo  med  hänseende  till  kyrka, 
skola  och  universitet  —  D.  6  sept  1687  erhöll  han 
fullmakt  att  vara  biskop  i  Wexiö  stift,  hvilket  embete 
han  dock  aldrig  tillträdde,  emedan  han  under  resan  dit 
sjuknade  och  dog  i  Karlskrona  d.  29  dec.  s.  å.  samt  be- 
grofs  i  Ronneby  kyrka**).  Gift  1664  med  Anna  Lunde- 
bergia,  dotter  af  domprosten  i  Wexiö  D.  Luudebergii.  De 
hade  inga  barn  tillsamman.  Dä  det  nygifta  paret  midt  i 
vintern  skulle  begifva  sig  till  Wexiö,  råkade  det  ut  för 
ett  rysligt  yrväder,  i  hvilket  det  nödgades  tillbringa  en 
hel  natt  på  öppna  fältet  vid  Fjelkinge  i  Willands  härad, 
då  han  mindre  män  om  sig  sjelf,  såsom  starkare,  än  om 
henne,  tog  skada  till  sin  helsa. 

Skrifter:  Disp.  Ntim  Dubitalio  et  Cngitalio  sinl  vera  priocipia  co- 
(rnoscendi.  Lund  1669;  4;o,  2'/^  ark.  —  An  et  qiild  sil  Deus  natiira- 
liter  cngrooscendus  ?  Ib.  1669',  4:o ;  2  ark.  —  ISolitias  Naturales  de 
Deo  däri.  Ib.  1669;  4:o,  2  ark.  —  De  (Jnione  Esseuliali.  )b.  1670; 
4:o.  —  De  allribulis  HiTinii.  Ib.  1670;  4:o,  t'/^  ark.  —  De  afTeclto- 
nibus  Spirilus  in  genere.  Ib.  1670;  8:o,  1  ark.  —  Pneiimalica.  Ib. 
1670;  8:o.  —  De  Constitutione  Pneuxnatices.     Ib.  1670;  8:o,  Y^  ark. 

14.  Kristoffer  Rostius,  född  1620  |4{-  i  Dach- 
v^ich  i  Thiiringen,  hvarest  fadern  Johan  RosUus  var  stads- 
kämner,  sedermera  justitiarius  i  Bursleben.  Stud  i  Ro- 
stock 1644,  der  han  tillbragte  2  år,  och  för  sin  skick- 
lighet utsågs  till  lärare  för    en    prinsessa    af   Gliicksburg. 


^^)  Biskop  Habns  utförliga  leffernetbetkrifniDg  af  bitk.  Faxe  låses  i 
Sf.  Biograf.  Lex. 


303 

Är  1647  begaf  han  sig  till  Sorö,  hvarest  han  i  2  år 
vistades  och  hade  3:ne  ynglingar  af  Ahlefeltska  slägten 
under  sin  särskilla  handledning.  Med  dessa  for  han  se- 
dermera till  Holland,  uppehöll  sig  länge  i  Leyden  och 
Utrecht,  besökte  sedan  Köln.  Sedan  Rostius  lämnat  sina 
disciplar  begaf  han  sig  till  Hamburg,  derslades  med  be- 
röm utöfvande  läkare-konsten ;  reste  sedermera  till  Hel- 
singör, hvarest  han  såsom  ordinarie  stads-läkare  i  4  år 
vistades,  och  tog  under  tiden  år  1657  medic.  doktors- 
graden i  Leyden;  förordnades  1664  till  general-gouver- 
nements-läkare  i  Skåne  och  att  tillika  vara  graec»  linguaB 
professor  vid  Lunds  gymnasium,  samt  hafva  \kvd  om 
domkapitlets  boksamling.  Sedan  nämnda  gymnasium  till 
universitet  hade  blifvit  förvandladt,  utnämndes  Rostius  i 
november  1667  till  primarius  medicinsB  professor  med 
archiaters  namn,  heder  och  värdighet,  samt  fick  tillåtelse 
att  derjemte  behålla  gouvemements-läkare-beställningen  **). 
Han  var  rector  magnificus  första  halfäret  1669  och  liera 


*^)  Kapilelgodsen,  hTiIka  han  såsom  kaoik  hade  i  förlaoing,  utgjor- 
de 20  hemmantal.     Inkomsterna  hflraf  Toro  följande: 
Eckepenningar  120  d:r 

Landgillc  penningar       3    ^    18  öre 

»        rSg  8  t:r    2  gk. 

"         korn  104    »      "    » 

*>         hafra  28  "      1    "  \==438d:r23öre 

Tionde      råg  1    "      5    "  /  4%pgrf:mt. 

»  korn  »    T»      1    I» 

hafre  3   "     2y^ 

Teyor  11  st. 

Ved  18  lass. 

Jfr.  1668  Ahrs  Rflkningh  öfrer  K.  M:t  och  Chronans  Intraderne,  som 
lill  den  K.  Carol.  Acad.  i  Luod  iro  aoordnadhe."  Mt.  (Akad^  Bokh. 
Arkiv). 


304 


gånger  dekanus;  universitetets  ombud  vid  riksdagen  i 
Slockholm  1672.  Beröninies  säsom  en  mångkunnig,  gud- 
fniktig  och  sin  lagliga  öfverhet  lillgifYen  man.  Hans  bok- 
samling öfverlänmades  till  universitets-bibliolheket  och  ut- 
gjorde 486  band,  hvaribland  47  voro  in  folio,  111  in 
4:lo,  230  in  8:o,  86  in  12:o  och  12  in  16:o").  Dog 
1687  \*  och  blef  i  Malmö  begrafven.  Gift  l:o)  år  1662 
med  Anna  OiofsdoUer,  enka  efter  borgmästaren  i  Lund 
Henrik  Popp;  2:o)  år  1682  med  enkan  Petronella  Sve- 
nonia. 

Skrifter:  6  akad.  programroer,  utgifna  1669,  dfi  bau  eU  faalfl  år 
Tar  UDiversitelels  rektor.  Tillarne  uppräknas  hos  Sommelius,  In  Hi- 
storiam  Acaiiemis  Lund.  Hypomnemala.  154 — 156.  Döbeln,  Hislor. 
Acad.  Lund.  III.  87.  —  Ulom  dessa  6  prngrammer,  ulg^af  ban  eU  an- 
nat, bos  nSronda  författare  ej  anfördt,  Frogranima,  dat.  Lundis  Scano- 
rum  anno  Bioyuvtag  1667,  i  patent,  i  bvilket  han  inbjuder  till  aU  be- 
vista det  karolinska  universitetet,  som  snart  skulle  inrfiltas,  ocb  iofvar 
flf?en  dem,  hvilka  Ämnade  studera  medicin ,  sin  flit  och  sitt  biträde. 


*^)  Doebeln,  Hist.  Acad.  Lund.  I.  26.  29.  —  A,  Lidbeck,  Diss.  de 
Bibliotbecae  Lundensis  ioitiis  &  priccipuis  incremenlis  usque  ad  A.  1729. 
p.  12—13. 


e)  Konrektorer  vid  kathedral-skolaiL 

1.  ill*  Mogens  Grave  (Magnus  Gravius)  var  den  förste 
konrektor  vid  Lunds  skola,  utnämnd  dertill  1616;  1619 
rektor  derstädes.    Jfr.  s.  253 — 4. 

2.  M.  Hans  Andersson  Wedel  eller  Wtllejus  föd- 
des 1595  T^.  Hans  fader  var  den  berömde  kongl.  hi- 
storiografen  Anders  Sörenson  Wedel  och  hans  mormoders 
fader  den  odödlige  danske  reformatoiD  Hans  Tauson, 
efter  hvilken  Hans  Anderson  Welleji  broder,  Hans  Tauson 
Wellejus;  (rektor  i  Malmö  1618,  afsalt  1621)  blef  upp- 
kallad. Efter  åtnjuten  undervisning  i  föräldrahuset  fort- 
satte han  sina  studier  i  Sorö  och  Hamburg  samt  besökte 
derefter  flera  berömda  utländska  universiteter,  hvarifrån  han 
1616  såsom  mag.  återvände  och  blef  s.  å.  d.  28  maj  inskrifven 
såsom  student  vid  Lunds  universitet.  Konrektor  i  Lund 
1619;  kyrkoherde  i  Burlöf  1625;  prost  öfver  Bara  hå- 
rad 1634;  dog  1661  ^  ^).     Jfr.  Winstrupii  Epigr.  llb. 


*«)  Terpager,  Rip©  Cimbricie.  656—7.  Ztcergius,  SjeU.  Cler.  494. 
498.  Uoir.  Hafn.  Matric.  —  Grafstenen  Afvor  honom  i  BurlAfs  kyrka 
år  af  fAljande  lydelse:  D.  O.  M.  S.  Mag.  Johannes  Andreas  Weile^ 
juSf  Clmbro  Ripensis,  stemroate  ordinis  Sacri  .<plendido  anno  MDXCV 
natus;  post  detersum  Gentililii  reatus  conlagium  per  omnem  honestarum 
Artium  el  pietatis  cuUam  mature  in  parentnm  cdibos  educatus;  dome- 
stica  abunde  imbutus  disciplina,    el   honestia    sCudiis,    tam    Sore    quam 

20 


306 

ni.  p.  1073.    Gift  l:o)  med  Birgitta  Jörgensdotter,  enka 

efter  företrädaren  i  Buriöf;  2:o)  med  Agnetha,  dotter   af 

M.  Nic.  Allesius.     Han  efteriämnade  inga  barn. 

'^    ;;^  3.     M.  Krisiian  Johannes  Sthenius   omtalas   såsom 

i(  /./ .^.       konrektor  1630;  s.  å.  d.  5  sept.  disputerade  han  i  Kö- 

l  ^.   «'  .\*^  penbamn  under  Longomontani  praesidium  för  filos,  gradens 

r  Ij^  erhållande;  omtalas  1631  såsom  kyrkoherde  i  Hörby*'). 

4.  BI.  Nicolaus  Fredericus  Cervinus  var  1633  y 
konrektor  i  Lund,  såsom  man  ser  af  hans,  under  prof. 
J.  J.  Resenii  inseende,  försvarade  gradualdisputation:  Dis- 
putationum  Logico-Metaphysicorum  Prodromus;  kreerades 
d.  28  maj  s.  å.  till  magister.     (Univ.  Hafn.  Matr.) 

5.  M.  Lars  Alleson  (Laurentius  Allesius)  var  1635 
^-^  konrektor  i  Lund,  då  han  i  Köpenhamn  kreerades  till 
magister^);  1638  47}  prestvigd  såsom  utnämnd  kyrko- 
herde i  Heglinge  och  S.  Rörum;  dog  1650   eller   1651. 


Hamburgi  refertus^  nobiliores  Aetdemiaf  adiit;  dehiDC  per  GeraisDiam 
in  palriaro  anno  MDCXVI  reveraus  Scanic.  terram  peliit,  ubi  ad  Cathe- 
dralis  Scbolffi  Lundens.  Conrecloralum  Tocatug,  munia  istius  officu  V 
annos  &;  quod  excurril,  summa  cum  laude  snstinuil;  tandem  ann.  MDCXXV 
Pastor  EcclestaB  Burlovian.  designalus;  in  slatu  conjugali  XXXIII  annor, 
spatio  curo  duabus  uioribus,  Birgillha  scil.  &  A{<nelba  M.  Nicotai  Alleaii 
Qyvy  iy  aytoii)  unica  relic(a  filia,  in  eoncnrdi  cnnjugio,  sed  infoecundo 
thnro  fixit,  Prsposilus  Nomarcbifle  Barhianas  couslitulus,  munera  labo- 
ram  fertiliss.  XXVII  annor,  decursu  summa  eura  prnfuit,  sed  per  inte- 
grum  ann.  viribus  fere  exhaustus  B.  bicce  Veilejus,  consummato  cursu, 
animam  siiam  curarum  perloosam  Servalori  Jesu  post  tngennuala  suspir. 
pie  reddidil  Ann.  MDCLXI  die  VII  Sept.  hor.  Ill  malul.  postquam  in 
icruronoso  vit»  hujus  ergastulo  annos  transegerat  LXV  laenses  XI  ei 
dtes  IV.  Qui  lielam  hic  resurrectionem  priesloiatur.  —  Monumenlam 
hoc  saxeura  Agnetha  uxor  moeslissima  P.  O. 

^*)  Biskoparne  Pauili  Martini  oeh  Matlb.  Jaoi  visitationsbok  pl  St. 
K.  Bibi.  i  Köpenhamn. 

^)  Danske  Magatin  I.  219.    Unir.  Hafn.  Malr. 


307 

Gift  med  Barbara  Knoph,  hvilken  sedermera  blef  omgift 
med  hans  efterträdare  i  kyrkoherdebeställningen  Nils  Ols- 
son Löderup. 

6.  M.  Matthias  Thomwson  Ålburg  (Malthias  Thom» 
ADburgensis)  blef  konrektor  1639;  mag.  i  Köphmn  d.  21 
maj  s.  å.  Sin  gradualdisp.  de  Elementis  försvarade  han 
d.  18  maj  s.  å.  under  prof.  J.  Fincks  inseende.  Om  ho- 
nom har  man  för  öfrigt  sig  endast  bekant  att  han  är 
1636  y  inkallades  för  rektor  och  professorer  i  Köpen- 
hamn "ob  vitiatam  viduam."  (Jfr.  ''Consistorii  Copibog'' 
1632 — 46  s.  172  och  Univ.  Hafn.  Matr.     Mss.) 

7.  M.  Claes  Henriksson  Waldkirch,  född  i  Köpen- 
hamn, hvarest  fadern  Henrik  Waldkirch  var  boktryckare, 
var  rektor  i  Kiöge  då  han  1637  ^  försvarade  sin  ma- 
gisterdisp.  de  Natura  Logices  (under  prof.  W.  Rhumans 
inseende).  Ovisst  är,  hvilket  år  han  här  blifvit  konrek- 
tor ^*). 

8.  M.  Hans  Ernstsen  Baden  (Johannes  Emesti 
Badenius)  lämnade  konrektoratet  1047.  År  omtalad  bland 
professorerne  vid  Lunds  gymnasium;  jfr.  sid.  298. 

9.  M.  Henrik  Motzfeld,  född  i  april  1619  i  Kö- 
penhamn ,  var  morbroder  till  den  ryktl)are  grefven  P. 
Griifenfeld;  student  1638;  studerade  i  Wittenberg  1643 
— 45;  mag.  i  Köpenhamn  1647;  konrektor  1648,  hvil- 
ken tjenst  han  i  23  år  innehade;  kyrkoherde  i  Arrie  och 
Hököpinge  1671,  hvartill  han  prestvigdes  d.  9  juni  s.  å. 
—  Motzfeld  var  en  lärd  man,  men  deijemte  en  stor 
gäck.  En  gång  under  sin  tjenstgöring  vid  skolan  sände 
han  en  gosse  vid  namn  Wolf  ut  i  staden  för  att   uträtla 


»")  Zwergius,  Sjwll.  Cler.  632. 

20» 


308 

något  ärende,  med  sträng  befallning  att  han  under  vägen 
skulle  göra  några  tyska  versar.  Gossen  förski^åckt  här- 
öfver  gick  gråtande  på  galan  och  kom  till  att  möta  en 
man,  som  Trägade  honom,  hvarföre  han  gret.  Wolf  sva- 
rade: ^jeg  maae  vel  graede:  Oonrector  har  budl  meg  giöre 
Tysk  vers  og  jeg  kand  icke.^  —  Den  andre  sade  då:  följ 
hem  med  mig,  jag  skall  hjelpa  dig.  Hemkommen  dikte- 
rade han  då  för  honom  följande: 

"Dref  Narren  sind  in  der  Weli 
Wandel,  Weiser  und  MoUfeldu" 

Wolf  blef  helt  glad  häröfver,  gick    genast   hem   och   öf- 

verlämnade  dessa  versar  åt  Motzfeld.   Så  snart  denne  läst 

dem  sade  han:  ^godt,  godt,  men  hvad  fanden  skulde  Motz- 

feldt  der;  dog  jeg  kand    tenke  for  Rimmeds   skyld,'   och 

var  alldeles  nöjd.  —  Hans  hustru  hette  Ingeborg,  hvilken 

han  sjelf  plägade  kalla  ''skiön  Ingeborg.'  Dog  d.  22  sepL 

'1692  och   är   begrafven    i   Arrie   kyrka.     Winstrup   har 

skrifvit  ett  epigram  om  honom;   jfr.   Epigrammata,     Lib. 

m.  997. 

Skrift:    De  geographia    onmiuni   lilerarum   studiosis   8001016   oulii. 
HaTD.  1647. 

10.  P:r  Hans  Bagger,  född  1646  y  i  Lund, 
hvarest  fadern  0.  Bagger  var  professor.  Stud.  1663  y  i 
Greifswald;  baccalaureus  i  Köpenhamn  1664;  studerade 
1666  i  Wittenberg  och  1667  i  Leipzig;  vid  den  första 
magister-promotionen  i  Lund  1670  kreerad  till  magister. 
I  Stockholm,  dit  han  begifvit  sig,  utnämndes  han  till  lo- 
gices  et  metaphysices  professor  e.  o.  och  kourektor  vid 
Lunds  domskola.  Från  okt.  1672  till  början  af  1674 
vistades  han  vid  Oxfords  och  Cambridges  universiteter.  Vid 
hemkomsten  tillbjöds  honom  att  blifva  ordinarie   professor 


309 

i  Lund,  men  som  han  äfven  kallades  till  kyrkoherde  vid 
Vor  Fnie  Kirke  i  Köpenhamn  samt  stiftsprost,  lämnade 
han  Sverige.  År  1675  Ih.  d:r;  s.  ä.  biskop  öfver  Seland; 
han  var  då  blott  29  år  gammal.  För  en  bönedagspredi* 
kan,  som  han  höll  d.  18  aprU  1684  öfver  Dav.  Ps.  2: 
1,  4.  för  kongl.  hofvet,  och  i  hvilken  han  syntes  konun- 
gen för  fritalig,  suspenderades  han  från  sitt  biskopsembete 
och  en  konimission  vardt  öfver  honom  nedsatt;  men  då 
han  sedermera  fick  tillträde  till  konungen  sjelf  och  dervid 
förklarade  sin  sak,  blef  H.  M:t  tillfridsstäild  och  försäkra- 
de honom  om  sin  nåd.  Gift  l:o)  med  grefve  P.  GriiTen- 
felds  syster  M.  Schumacher;  2:o)  med  Söster  Svane,  dot- 
ter af  crkebiskop.  Svane.  Med  dessa  hustrur  hade  han  5 
barn.  Såsom  biskop  iuvigde  han  12  biskopar  eller  su- 
perintendenter; dog  1693  ^^  och  är  begrafven  i  Vor 
Frue  Kirke  i  Köpenhanm. 

Skrifter:  Disputaliones :  De  principiis  pei'fec(ivi8  syUogismorum. 
HiTD.  1665*,  4:o.  —  Fasciculus  qucestioDuin  pbilos.;  ibid.  e.  a.*,  4: o. 
—  De  moclis  legitimis  adeuadi  imperium.  Londini  Se.  1669;  4:o.  — 
De  Oslracisroo;  ib.  1670;  4:o.  —  De  principiis  cognoscendi  nalurali- 
bas;  ib.  1671;  4:o.  —  Priora  Aristolelis  Aoalytica.  ib.  e.  a.;  4:o. — 
De  jure  Onomalnpoias.  ib.  1672;  4:o.  —  Cnnciones  in  publicis  sup- 
plicalionum  diebus  prnpnnendoc  pro  annis  1676—82.  '  Havniai»,  8:o.  — 
Bededagsbönner  og  Lectier  paa  Feste-  og  Bededagene  i  Danmark  og 
Norge  for  Aarcne  1675 — 80.  —  Jubilsus  Academicua  de  felicitale  ec- 
cleaift  per  Lutherum  pärla.  Witeb.  1666;  4:o.  — <  Fortale  til  den  nye 
Danske  Allerbog  for  Danmark  og  Norge.  Köbenhayn  1688/  4:o;  om** 
tryckt  1730;  8:o.     (Jfr.  för  öfrigt  Nyerups  och  Litl.  L.  p.  29.) 


Bagger  var  den  siste  konrektor  vid  Lunds  domskola, 
hvilken  beställning  efter  honom  indrogs   vid    det   tillfället 
då  skolan,  sedan   universitetet   blifvit   upprältadt,    sä   be- 
tydligt reducerades,  hvarom  i   det  föregående    (sid.  2UJ 
har  blifvit  ordadt. 


310 

Efter  kathedralskolans  utvrdgning  1837: 

11.     M«  Gustaf  Magnus  Sommelius,  född  1809  ^ 

i  Lund,  hvarest  fadern  var  postmästare,  blef  stud.  1823; 

mag.  1835;  duplikant  vid  rektorsklassen  af   Lunds   skola 

d.  14  aug.  s.  ä.;  amanuens  vid  consist.  eccles.    1836  |-, 

frän  hvilken  befattning  han  1844  pä   begäran    erhöll    af- 

sked;  vik.  adjunkt  vid  kalhedralskolan  i  jan.  1840;    t.    f. 

vice  rektor   1841    ^-jp]  ordinarie  v.  rektor    1843  -Jj    "t" 

nämndes    1847    -j^    till  rektor  vid  kalhedralskolan.     Gift 

1839  med  Chr.  Erika  M.  E.  Palm,  dotter  af  akad.  sekr. 

J.  J.  Palm  i  Lund. 

Skrifter:  Dltp.  de  ProDomioe  Reflexivo  Latioorum.  Luod.  1842 ;  8:o. 
(pro  munere  Rect.)  —  NSgra  Ord  om  SkoUa  (Studier,  Kritiker  och 
Notiser  1843j.     Pedagogik  (Ibidem). 


fj  Adjunkter  vid  kathedral-skolan. 

1.  H.  Nik  Theodor  Simonsson,  t  f.  äldste  adjunkt 
1841  \.ö;  rektor  i  Kristianstad  1843  y.  Se  rekto- 
rerne  vid  Krisfianst  skola. 

2.  M.  Gustaf  Andersson,  född  1812  ^^i  Hel- 
singborg, hvarest  fadern  var  stadsvaklkarl ,  blef  efter  åt- 
njuten undervisning  i  skolan  derstädes,  student  1828  y ; 
förestod  såsom  vikarius  kollegatet  vid  l:a  klassen  af  Hel- 
singborgs skola  vårterminen  1829;  mag.  1838;  vik.  adjunkt 
vid.  kalbedr.  skolan  1840  ^-j? ,  hvilket  förordnande  fort- 
for till  1841  'y^,  då  han  förordnades  att  på  eget  an- 
svar bestrida  adjunktsbestållningen;  konstituerades  till  2:e 
adjunkt  1841  ^-^]  ordinarie  2:e  adj.  1843  ^]  äldste 
adjunkt  1843   y. 

Skriper:  Martialis  Eptgrammata  selecta.  (Disp.  pro  gradu)  Lund 
1838;  8:o.  —  De  Oralione  Obliqita  Laliaoruin  cororaeDtalio.  (Disp.  pro 
nua.  Reet.)  Luud.  1846;  8:o,  62  sidor.  —  Redigerade  NykierheU* 
▼anneroas  Tidning  firen  1843—44. 

3.  M.  Johan  Ernst  Rietz,  född  1815  %  i  Karls- 
hamn, hvarest  fadern  Karl  Fredr.  Rietz  är  skomakare- 
ålderman, blef  stud.  1831  I;  mag.  1838  och  innehade  vid 
promotionen  första  hedersrummet;  e.  o.  amanuens  vid  uni- 
versitetsbiblioth.  1838  y ,  från  hvilken  befattning  nåd.  af- 
sked  pä  begäran  1842  Y   erhölls;  docent  i    theor.    filo- 


j 


312 

sofien  1840  y  ;  t  f .  3:clje  adjunkt  vid  kathedralskolan 
1841  y»;  ordinarie  3:e  adj.  1843  |;  2:e*  adj.  1843  V; 
tjenstgjorde  såsom  vikarierande  professor  i  theoret.  filoso- 
fien akademiska  året  18^|>  ock  i  praktiska  filosofien  höst- 
terminen 1845,  hela  året  1846,  höstterminen  1847  samt 
vårterminen  1848,  bvilken  tjenst  han  tills  vidare  förval- 
tar; uppfördes  på  underd.  förslag  till  professionen  i  prak- 
tiska filosofien  1844  y  samt  andra  gången  till  samma 
profession  1846  \^]  examinator  i  studentexamen  sedan 
början  af  år  1846;  preslvigd  1848  \?]  undergick  pa- 
storalexamen 1848  y  ;  besökte  åren  1838,  1840  och  1846 
åtskilliga  tyska  och  1841  engelska  universiteter  och  sko- 
lor; liar  från  1842  till  1848  sommartiden  årligen  län- 
gre eller  kortare  tid  vistats  vid  Köpenhamns  universitet 
och  begagnat  dervarande  bibUotheker  och  arkiver.  —  Le- 
damot af  följande  lärda  säliskaper: 

Kongl.  Oldskrift-Selskabet  1  Köpenhamn  1842,  Kongl. 
Vetenskaps  och  Vilterhets  Samhället  i  Gölheborg,  KongL 
Danske  Selskabet  for  FsBdrelandets  Hislorie  og  Sprog  i 
Köpenhamn,  die  Gesellschaft  fiir  Pommersche  Geschichte 
und  Ålterthumskunde  i  Stettin  (korresp.  led.)  1843,  Kongl. 
Samfundet  för  utgifvande  af  handskrifter  rörande  Skandi- 
naviens Historia  i  Stockhokn,  Svenska  Fomskrill-Sällska- 
pet  derstädes  1844,  die  Königliche  Deutsche  Gesellschaft 
i  Königsberg  1846.  —  Gift  1841  y  i  London  med  A.  M. 
Hallberg. 

Skrifter:  Initia  philosophaDdi.  Lund.  1838. — De  Spinoiismi  fonte 
orientali.  Ib.  1839.  —  De  educatione  puerortim  apud  Grscos.  Ib.  1841. 
—  Scriptores  Suecici  medii  acvi  cultum  culluramqae  respicieolea.  E  Co- 
dicibiis  MSS.  hucasque  ineditis.  Lund.  1841 — 45;  3  band.  (Pjerde  och 
femte  delaroe  under  tryckning).  —  Kn  Vadstena-Nunnas  Bönebok.  Ib. 
1842.  —   En    Syndares   Omvéodelse.    Ett  quide  från  medeltiden.     !b. 


313 

1842.  —^  De  ri  atque  iodole  Elbics  Platonis.  Ib.  1844.  —  Grund- 
dragen af  GeograGoos  och  geografiska  upptäckternas  historia.  Ib.  1842. 
—  Moralfilosofiens  historia.  Ib.  1846.  —  Skånska  Skolväsendets  Historia. 
Ib.  184b.  —  Alla  in  8:o. 

4.  M.  Arvid  Wilh.  Brag,  född  1818  4^  i  Lund, 
favarest  fadren  Jonas  Brag  var  astrononiiae  professor,  blef 
slud.  1836  '^^;  mag.  1841;  v.  adjunkt  vid  kathedralskolan 
vårterminen  1842;  vikarierande  konrektor  i  Malmö  från 
höstterminen  1842  till  och  med  vårterminen  1844;  or- 
dinarie adjunkt  vid  kathedralskolan  1848  44i  tillträdde 
denna  tjenst  höstterminen  1844. 


g)  KoUeger  vid  kathedral-skolaii. 

Mjaurentrus  Jok.  Ateretius,  f.  1556  i  Landskroua,  blef 
från  kollegatet  vid  Lunds  domskola,  hvarest  han  sjelf  förut 
varit  discipel,  befordrad  1580  eller  1581  till  pastor  i 
Bunkeflod  och  Hyllie;  dog  1596  -|^. 

Magnus  01.  CochuSj  koll.  1607;  prestvigd  1614; 
lämnade  skoltjenslen  s.  å.;  pastor  i  Glimäkra  1615;  dog 
1630  f  genom  ett  oförsigtigt  skott 

Laur.  Pei.  Holmius,  Skåning,  var  kollega  omkring 
1609;  s.  å.  orator  på  preslmötet  i  Lund. 

SL  Jens  Madsen  Gettorp  var  kollega  här  1613,  dä 
han  blef  rektor  i  Landskrona.     Se  nämnda  skolas  hist 

Baccal.  Ludvig  Hansson  Munthe,  promoverades  i  Kö- 
penhamn 1516  y  såsom  kolL  i  Lund  till  baccalaureus. 
(Malr.  Univ.  Havn.)  ^);  biskop  i  Bergen;  dog  1649.  Stam- 
fader till  L  Holberg. 

Baccal  Petrus  ThomtB  Daugardensis  promoverades  i 
Köpenhanm  1616  y  till  baccalaureus.  (Matr.  Univ. 
Hafn.)  «). 

Baccal.  Janus  Andrew  Malmogiensis,  ''Hypodiscalus 
Lundensis,^  promoverades  i  Köpenhamn  1616  U  till  bac- 
calaureus.    (Matr.  Univ.  Hafn.)  ^). 


^*)  Ej  omQflmnd  af  Sommelius  i  Sk.  Cler.  HiiL 


315 

Baccdl.  Haquinu9  Benedicti,  %lini  Lundensis  hypo- 
didascalus,  jam  designatus  Pastor  Ahusiensis,^  baccaL  i 
Köpenhamn  1616   V  ^). 

Baccal.  Didericus  Henrici  Lundensis,  var  kolL  i  II:a 
härstädes,  då  han  1619  ^-^  i  Kphmn  blef  baccalaureus; 
(Univ.  Hafn.  Matr.);  omtalas  dfven  1620.  (K.  D.  Kans- 
liets Arkiv)  ^2). 

Baccal.  David  Petri  Hallandus  var  koll.  i  Ta,  då 
han  1619  ^-^  i  Kphmn  blef  baccalaureus;  (Matr.  Univ. 
Hafn.);  namnes  ännu  1620.  (K.  D.  Kansliets  Arkiv)  ^). 
"    Ändr.  Nicotai  V:s  \ 

>   omtalas  1620  ^). 
Johannes  Claudn  IIT:s;  ( 

Bacc.  Didericus  Henrici  IIis; 
säsom  koll.  blef  han  1619   ^-^  baccalaureus  i  Kphmn. 

Laur.  Danielsson  var  år  1623  kollega  i  4:de  klas- 
sen; pastor  i  Beng  1623  eller  1624. 

Jms  Kyse  var  år  1636  koll.  i  5:e  klassen;  prest- 
vigd  såsom  kyrkoherde  på  Bomholm;  prost     God  poet. 

D:r  Erik  Grave,  koll.  i  5:e  kl.  1645 — 49;  rektor 
i  Helsingborg  1649;  slutligen  biskop  i  Arhus.  Hans  lef- 
verne  är  anfördt  bland  rektoreme  vid  Helsingborgs  skola. 

D:r  MaUhias  Foss,  koll.  1648 — 60;  sedermera  rek- 
tor härstädes,  slutligen  biskop  i  Arhus.  Se  sid.  268 — 60. 

Baccal.  harus  Johannes  Wandalinus,  såsom  koll. 
härstädes,  promov.  till  baccal.  i  Kphmn  1648  -1;  jfr.  sid.  300. 

M.  ms  Olivanus,  f.  i  Malmö  1637  V  ;  »^ud.  1666; 
kolL  i  3:e  kl.  1666 — 68;  kyrkoherde  i  Örslöf  och  Bierre 


**)  Ej  omnämnd  af  Sommelius  i  Sk.  Cler.  Hist. 
*')  K.  Danska  Kansliets  Arkiv. 


316 

på  Seland  1663;  häradsprost  1691;  dog  1711  (jfr.  Tre- 
schow:  D.  Jubell.) 

M.  Mårten  Blockius,  f.  i  Skåne,  var  1661  kollega, 
men  lämnade  denna  berattning;  sedermera  utnämnd  till 
bibliothekarie  hos  rikskansleren  M.  G.  DelaGardie,  k.  hof- 
pred.,  kyrkoherde  vid  Riddarholmsförsaml.  i  Stockh.  1764; 
dog  1675  |.  Hans  son  M.  G.  B.  adlades  1719  och  dog 
1722  såsom  Translator  Regni. 

Petr.  Andrea  Cimbrius  efterträdde  Blockius  i  kol- 
legafeL 

M.  Pelr,  Sture,  från  kollegatet  härstädes  utnämnd 
till  rektor  i  Mahnö  1667.     Se  Malmö  skolas  rektorer. 

Nih  Jönsson  Fabricius,  f.  1638  *y*  i  Goinge  hä- 
rad; dimitL  från  Lunds  skola  1657;  koll.  och  kantor 
1661;  kyrkoherde  i  Gullarp  och  Näs  1671;  transp.  1674 
till  Börringe  och  Lemmeströ;  dog  1689   '^. 

Matth.  Joh.  Schovgard  hief  stud.  1654  i  Köpenhamn 
och  1669  i  Lund,  var  1669  kollega;  prestv.  1671  44 
såsom  komminister  i  Hoby  och  Hastad  jemte  kollegatet; 
kyrkoherde  i  Hoby  och  Hastad  1676;  dog  1681. 

Krist.  Kr.  Alrotnannus,  f.  i  AUerum  uti  Luggude 
härad;  fadern  Christian  Christianssou  kyrkoherde;  var  1669 
kollega  i  5:e  kl.;  namnes  1676  såsom  pastor  i  Konga 
och  Ask,  hvartill  han  1671  ^  prestvigdes. 

Palle  Jönsson  Solberg,  f.  1641  V  i  Solberga;  fa- 
dern Jens  Warde  kyrkoherde;  dimitL  fr.  Lunds  skola; 
kolL  omkring  1660;  pastor  i  Silfåkra  1680;  dog  1714  ^y^ 

BaccaL  Er  asmus  Hoffgard,  f.  1649,  kolL  1667 — 
70;  rektor  i  Helsingborg  1670 — 76  **),  Se  sistnämnda 
skolas  rektorer. 


*^)  Förbigfis  af  Sommeltas. 


3n 

M.  Laur.  Petrmus  namnes  ss.  koll.  härstädes  1674. 
— 76;  kolL  i  Malmö  1677;  rektor  derstädes  1682.  Se 
sistn.  skolas  rektorer. 

OL  Oselius,  koll.  1684,  sedermera  rektor.  Se  sid« 
^62. 

Joh.  Otlorphius  befordrades  från  koliegatel  till  rek- 
toratet 1692.     Se  sid.  262. 

Corfitz  Tulin,  f.  i  Ållerum;  stud.  1690;  var  kolle- 
ga då  han  1696  44  prestvigdes;  andre  stadskommin.  i 
Lund  1699;  pastor  i  Örkelljunga  1707;  dog  1731. 

Petr.  Ingelslröm,  kolL  1697  V;  rektor  1698  ^^. 
Se  sid.  262. 

EUas  George  Wedege,  f.  1676  V  i  Karlshamn; 
fadern  rådman;  stud.  1692;  koll.  1698  V;  prestv. 
1704  y;  kyrkoherde  i  Huaryd  och  Svenskop  1707, 
transp.  till  Mörrum  och  Elieholm  1712;  dog  1717  y. 

Thomas  Eggers  ^*)  erhöll  1699  ^  fulhuakt  såsom 
^Apologist'*  vid  skolan  (Konsist.  Prot.)  "). 

Balthasar  Plaiius,  f.  1680  i  Bohuslän;  fadern  kyrkoh.; 
koll.  1707  och  derjeinle  komminister  vid  Fjelie  och  Flå- 
die;  kyrkoherde  i  Sörby  och  Giuulösa  1709;  dog  1727  ^-^^ 

Henrik  Bernlzerus,  f.  1686  |  i  W.  Karleby;  fa- 
dern kyrkoherden  J.  B.;  stud.  1703;  koll.  1709  i  sept 
och  derjemte  koramin.  i  Lomma;  kyrkoherde  i  Halmstad 
och  Zireköpinge  1710;  transp.  till  W.  Karleby  och  Sax- 
torp 1741;  dog  1744   %^. 


»4)  Förbigås  af  Sommeliiis  i  Sk.  Clpr.  Hist. 

^^)  Konsist.  anslog  fir  1700  ^  till  apologisten  15  tunnor  korn  från 
Borgeby  och  Löddeköpinge  År  1707  4  omtalas  '^RfiknemAstaren  Tho- 
mas Murbeck  vijd  skolan  i  Lund"  (Kons.  Pr.),  tian  Iflmnade  skolan 
8.  å.     Monne  densamme? 


318 

Olaus  Wr^ngh  f-  *Ö8*  V  >  ^^n^;  fadern  P.  W. 
fänrich;  dim.  1700  fr.  Lunds  skola;  koll.  1710;  prest- 
vigd  1712  såsom  biskopens  kommin.  i  Lomma;  kyrko- 
herde i  Hyby  1715;  häradsprost  1741  t^;  dog  1756  y. 

M.  Laur.  Ahlman,  Götheb.,  koll.  1715;  artilleri- 
pastor  i  Götheborg  1717,  sedermera  pastor  i  Okom, 
Kvinge  och  Svarträ  uti  Halland. 

M.  Nils  Nobelius,  i.  1692  V  i  Nöbbelöf  af  Torna 
härad;  fadern  Anders  Larsson;  dimitterad  fr.  Malmö  skola 
1709;  koll.  1718  ^)  kyrkob.  i  Glimminge  och  Tosterup 
1727  ^;  dog  1733   y. 

M.  Nils  Liebman,  f.  1703  |^  i  Landskrona ,  hvarest 
fadern  Turo  L.  var  prost  och  kyrkoherde;  dimilt  fr.  Kri- 
stianstads skola  1720;  koll.  1728  4;  prestv.  s.  a.;  kyrko- 
herde i  Tygelsjö  1730  -J45  presiderade  på  prestmötet 
1750;  prost  s.  å.;  dog  1752  1.. 

M.  Olof  Staf,  f.  1701  fj-  i  Gylle;  fadern  U.  S. 
kyrkoherde;  dimitt  fr.  Malmö  skola;  koll.  1730;  prestv. 
d.  17  dec.  8.  å.;  kyrkoh.  i  Åhus  1733  V;  dog  1741  ^. 

BL  Pehr  Palm,  f.  1705  i  Sallerup;  fadern  S.  P. 
kyrkoherde;  dimitt  fr.  Lunds  skola  1724;  koll.  1733, 
prestv.  s.  å.;  erhöll  1734  jemte  koUegalet  regements- 
paslorssysslan  vid  S.  Skånska  RytteriReg.;  pastor  i  Löfver- 
stad  1741;  lilltr.  1742;  dog  1769  -^V 

M.  Nic.  Roland  Borup,  f.  1710  V  i  Tullstorp; 
fadern  P.  B.  kyrkoherde;  koll.  1741  |,  tdltr.  1742  i-; 
koorektor  i  Malmö  1744  ^-^^  prestvigd  1748  ^-^\  rek- 
tor 1753  V;  kyrkoherde  i  Brunnby  1756  V-  Se  Mal- 
mö skolas  rektorer. 

M.  Pdlemon  Hinström,  I  1713  V  »  Görlöf;  fa- 
dern O.  H.  kyrkoherde;  koll.   1744;  dog  1751    Kp, 


319 

M.  Gwt  SommUus,  koU.  1751;  tAXot  1756.  Se 
sid.  268—271. 

D:r  Ms  HessléHj  f.  1729  i  W.  Göinge  härad;  fa- 
dern nämndeman;  ih.  docent  1755;  koll.  1757  4^,  tilltr. 
1758  ^)  filos.  adj.  1760;  dog  såsom  biskop  1811.  Jfr. 
Sidhl,  Biogr.  und.  om  Lunds  Proff.  s.  230. 

M.  Jakob  Östman,  koll.  1764;  rektor  1768.  Se 
sid.  271. 

M.  Kilian  Stobeeus,  f.  i  Lund  1735  V ;  fadern  N. 
S.  eloqu.  professor;  stud.  1750;  docens  i  filos,  fakulteten 
1755;  koll.  1768,  tjenstledig  1779;  dog  1796  ^. 

M.  Pehr  M.  Loven,  v.  koll.  1780;  kyrkoh.  i  Reng 
1786;  dog  1832. 

Nils  Hällen,  t.  1760,  v.  koll.  1786;  kyrkoherde  i 
Gudmundtorp  1797;  dog  1844. 

M.  Jöns  Sommar,  koll.  1796;  rektor  1803.  Se 
sid.  272—273. 

M.  Karl  Jonas  Belin,  vik.  kolL  1803  ^]  ord.  koll. 
1804  ±]  transp.  till  I^andskrona  1806  ^;  dog  1807. 

M.  Hdkan  Fredr.  Sjöbeck,  koll.  1807  V)  ^f^^ed. 
1810  tV- 

M.  Magnus  Bruzelius,  f.  1786  y^;  fadern  härads- 
prosten N.  B.;  docent  1808,  koll.  1810  -^^]  e.  o.  adj. 
i  filos,  fakult  1817  f;  biträdde  den  ryktbare  Ling  i  flera 
år  vid  de  gymnastiska  öfningame  och  efter  hans  flyttning 
till  Stockliolni  ledde  Br.  dessa  öfningar  i  Lund  för  stu- 
denter och  skolynglingar;  kyrkoherde  i  Löderup  1824, 
tilltr.  1825.  År  författare  till  ''Sveriges  Historia  för  Ung- 
dom;^ 4  upplagor.  Medlem  af  Fysiogr.  Sällsk.  i  Lund, 
korresp.  ledarn,  af  V.  H.  och  Antiqu.  Akad.  i  Stockhobn, 
K.  Oldskrifts-Sälisk.  i  Köpenhamn,    Sällskapet  pro  Fide  & 


320 

Christianisiuo.  —  Utgaf  en  Fransysk  Grammatik  i  förening 
med  C  A.  Agardh.     Lund  1807. 

M.  GusL  Henr.  Scharffenberg,  koIL  dupplikant  1817 
—24;  pastor  i  Svaluf  1826;  död  1832. 

M.  Joh.  Magnus  Euström,  f.  1800  V ;  fadern  prest; 
kolL  1825  V,  afskedad  1832;  pastor  i  IfvetofU;  död 
1839. 

M.  Pdhl  Johan  Boström,  f.  1802  i  Lund;  prestv. 
1825;  duplikaut  vid  2:a  afdelningen  1830  y;  kollega 
1831    V. 

M.  Magnus  WihJborg,  f.  1812  i  Lund,  koU.  1839  V^ ; 
död  1839  f 

M.  Sven  01.  Sjögren,  f.  1811  V  på  Kulla  Gun- 
narslorp;  koll.  1836;  transp.  till  Helsingborg  1844. 

M.  Kristian  Callmer,  f.  1811  ^  i  Sonnarp  af 
Aska  socken;  l:e  lärare  vid  Lunds  Vexelundervisn.  Sk. 
1829—30;  kollega  1839. 

M.  Johan  Georg  Malmström,  f.  1808  -j^;  e.  o. 
bibi.  amanuens  vid  Lunds  uuiv.  1839;  koll.  s.  å.;  transp. 
tiU  Helsingb.  1844. 

M.  Petter  Sam.  WåhUn,  koll.  1836—37.  Se 
Ystads  skolas  rektorer. 

M.  Joh.  Henr.  GrönvaU,  f.  1817  |  i  Ystad;  du- 
plik.  vid  rektorsklassen  i  Ystad  värlerm.  1840;  vik.  rekt 
derstådes  b.  t.  1840  och  v.  t.  1841;  dupl.  1841  höstL; 
koU.  härstädes  1842. 


1844  y 


M.  fiils   Persson,   f.    1815    i   Ingelslorp;    apologist 

v- 

M.  Pehr  E.  Guhn,  f.  1820;  koll.  1845. 


32< 

E  Johan  Anders  Quiding,  f.  1819  4,  koU.  1843 
^^;  v.  notarie  vid  Consistorium  Ecclesiasticum  i  Lund 
1844  V;  ord.  notarie  1845  IJ. 

M.  Knut  Salom.  Pettersson,  f.  1822  V;  mag. ul- 
timus  1844;  koll.  1846  ^-^ ,  tillträdde  1847;  var  1845 
V  —  1847  y>  vice  kollega  i  Karishamn;  vikarierande 
adjunkt  vid  Lunds  kathedral-skola  hostterminen  1847  och 
vårterminen  1848. 

h)  Lårare  i  gymnastik,  sång  och  ritning. 

Gymnastiklärare:     G.  Nyblwus.     Se  s.  327. 

Sånglärare:  Mag.  Emanuel  Wenster,  f.  i  Lund, 
1785  ^^]  fadern  domkyrko-organist  i'  Lund;  stud.  1799; 
mag.  1805;  kapell-direktor  vid  Lunds  univ.  och  dom- 
kyrko-organist 1806;  exam.  jurid.  1808;  auskultant  i 
Gotha  hofrätt  s.  å.;  e.  o.  kanslist  i  kgl.  justiti<B-revisionen 
1809;  erhöll  assessors  värdighet  1812;  ledamot  af  kgl. 
svenska  akad.  1837. 

Bitmästare:  Magn.  Körner,  f.  1808  pä  Hvidarp 
i  Skåne;  lärare  vid  kath.-skolan  1843. 

Arbeten:    Skaodinariska  Ffiglar,  10  hh.    Laod  1839-1847.  Plaa- 
cherna  till  Nilsson,  lUum.  Figurer  till  Skand.  Fauna  m.  m. 


at 


i)  Utmärktare  disciplar  från  Lunds  kathedral-skols. 

För  medeltiden  är  man  ej  i  lillfiUe  att  nanmgifya  pågra 
sådana  disciplar  från  Lmids  läroverk,  ehuru  utan  tvifvel 
många  bland  den  tidens  berömda  skåningar  der  njutit  un- 
dervisning. 

Nicolaus  Hemmingius,  född  1513;  professor  i  Kö- 
penhamn; berömd  författare.  I  samtida  skrifter  namnes 
han  nästan  aldrig  utan  det  hedrande  tillägget  af  Dan- 
marks aUmänna  lärare^  eller  ^Fäderneslandets  och  uni- 
versitetets ära  och  prydnad."  Jfr.  Worms  Lex.  I.  423— 
28.  ra.  320—23. 

Johannes  Svaningius,  född  1600;  rektor  i  Sorö, 
sedermera  kyrkoherde  i  Bedser  och  Onsberg;  dog  1676« 
Han  var  en  bland  dem,  åt  hvilka  Kristian  IV  uppdragit 
att  författa  skolböcker,  och  skref  den  förut  omtalta  Co- 
lossus  Nebucadnetzaris  (jfr.  s.  90  af  denna  skrift).  Hans 
andra  arbeten  anföras  hos  Worm,  LL  H»  449 — 50. 

D:r  Erik  Mogemen  Grave,  född  i  Lund  1624;  rek-^ 
tor  i  Helsingborg  1643;  biskop  i  Århus  1664;  dog  1691. 
Se  Helsingborgs  skolas  rektorer* 

D:r  M.  Fossius,  född  i  Lund  1627;  rektor  i  Lund 
1653;  biskop  i  Ålborg  1672;  dog  168Sé  J{r«  ofvan 
uiåå,  258-^260. 


KrisfUn  Fossiu^,  f$44  ^  l^und  1626,  den  förres 
broder;  med.  prof.  i  Lund,  sedermera  assessor  i  Hdjeste 
Rett  i  Köpenhamn;  dog  168p. 

D:r  Hans  Bagger,  född  i  Lund  1646;  logices  & 
metapb.  prof.  e.  o.  samt  koqr^ktor  häi^stiMles;  dog  såsom 
biskop  öfver  Seland.     Jfr.  ofvan  sidd.  308 — a09. 

M.  Mörten  Poulsen  Grum,  född  i  Lund  1617, 
hiraresl  fadern  Paullus  Marlini  var  biskop;  bekant  såsom 
orientalist;  slottspredikant  år  1651  hos  k.  Fredrik  III; 
dog  1652.     Jfr.  Zwergius,  Siell.  Cier.  631. 

D:r  Krisiian  Nold,  f.  1626,  rektor  i  Landskrona 
1660;  th.  prof.  i  Köpenhamn  1664;  lärd  theolog.  Hans 
märkvärdiga  öden  se  Landskr.  skolas  rektorer. 

D:r  Petrus  Filenim,  född  1704  i  Rödinge  prest- 
gärd  i  Färs  härad,  dimitterad  från  Lunds  skola  1721; 
biskop  i  Linköping  1761;  dog  1780. 

D:r  Johan  Nelander,  född  i  Östergöthland  1709, 
dimitterad  1722,  juris  natursB  jc  moral,  professor  i  Lund 
1743.  Har  utgifvit  143  disputationer;  dog  1789.  Jfr. 
StaU,  1.1.  s. 

H.  Gustaf  Sommelius,  född  i  Malmö  1726,  dimit- 
terad 1742;  rektor  vid  Lunds  skola  1736;  akad.  biblio- 
thekarie  1767;  professor;  dog  1800.   Se  s.  268 — 271. 

D:r  Petrus  Munck,  född  1732  i  Ljungby  prestgård; 
biskop  i  Lund  1794,  L.  K.  N.  O.;  dog  1803.  Åtnjöt 
någon  tid  undervisning  i  Lunds  skola.  Jfr.  StåU,  1.1. 
223—229. 

D:r  MarHn  Erik  Ahlman,  född  i  Lund  1773,  di- 
mitterad 1788;  th.  prof.  i  Lund  1816;  L.  K.  R  0.; 
dog  1844. 

21» 


«     334 

D:r  Johan  Bernhard  Pramberg,  född  1788  i  Ö. 
Lyngby  socken  af  N.  Åsbo  härad;  dimitterad  1804;  chi- 
nirg.  &  anat.  prof.  i  Lund  1832;  chirurgiae  &  art  obst 
prof.  1847. 

D:r  Anders  Reizius,  född  i  Lund  1796;  åtnjöt  nå- 
gon lid  undervisning  i  Lunds  skola;  anat  prof.  vid  karo- 
linska institutet  i  Stockholm.     R.  N.  O.     L.  K,  V.  A. 

M.  ms  Otto  Ahifelt,  född  1801,  dimilt  1816; 
Iheol.  docent  vid  Lunds  universitet;  berömd  botanicus;  dog 
1835. 

M.  Assar  Lindeblad,  född  1800,  dimitterad  1818; 
a^sth.  docent  i  Lund;  kyrkoherde  i  Skartofta  och  Öfved 
1836;  dog  såsom  prost  öfver  Färs  härad  1848  i  mars; 
lycklig  skald. 

Josef  Magnus  Stack,  född  i  Lund  1812;  berömd 
genremålare. 


B.    FolkskoUårare-seminariiiiiL 

På  domkapitlets  i  Lund  underd.  anhållan  tillät  KgL  Majit 
år  1838  att  FUénska  donationsfonden  till  skolor  i  Skåne 
fick  användas  till  aflöning  för  läraren  vid  ett  skoUftrare- 
seminarium  för  Skåne.  Följande  året  i  januari  börjades 
undervisningen  derslädes.  Med  anledning  af  kgl.  stadgan 
af  1842  om  folkundervisningen  i  riket  utvidgades  semi- 
nariet och  har  nu  till  uppgift  att  bilda  lärare  för  folk- 
skolorna inom  Lunds  stift.  År  1843  vid  midsommam 
hölls  första  examen  enligt  den  nya  författningen  3  de  exa- 
minerades antal  utgjorde  19  och  till  midsommam  1848 
bafva  360  blifvit  examinerade.  Undervisningstiden  är  van-* 
ligen  1  år,  ofta  3  terminer,  stundom  2  år. 

Följande  läroböcker  begagnas: 
uti  kristendomen:  Almquists  kateches. 
"    bibliska  historien:  LundgretL 
^   svensk  rätukrifnhig  och  grammatik:   Almquists   Rätt- 

skrifningslära  och  FryxeU. 
^    svenska  och  aUmänna  historien:  Ekelund,  Sv.  Hist  för 

Apologist-skolor,   Bredow,  Allmänna  Hist.  öfvers.  af 

Ekelund. 
"    geografien:  Winges  Geografi  för  Folkskolor. 
^    räknekonsten:  Zweibergk  eL  Almquist. 
"    geojqetri  och  fiuearteckning:  Lagerhafnt^ 


326 

uti  naturlära:  Harlmans  Naturlära. 

^    methodik  och  paidagogik:  A.  Oldbergs  Praktisk  Handb. 
i  Pa^dag.  och  Methodik. 

"    trädgåi-dsskötsel:  Siemers  Trägårdsskötsel.  Örebro  184*. 

"    kyrkosång:  Undervisning  i  kyrkosång  af  iV.  MöUer. 

^    gymnastik:  NyblcBUS,  Gjmnastik. 

Stipendier.  Riks-statens  stipendier  bdtjade  att  ut- 
delas 1843.  De  första  åren  erhöUos  1000  r:dr  b;ko, 
men  1847  ISSS^  r.dr  b:ko.  En  kollekt  i  stiftet  tiB 
skoimästanie  har  inbringat  omkring  100  r.dr  b:ko  årii- 
gen^  hvilka  användts  dels  till  premier,  dels  tiU  stipendier. 

L&rare  rid  fblkskollårare-seaiinaritiiii: 

M,  Pehr  Eklund,  f.  1811  V  i  Eslöf ;  fadern  bonde; 
mag.  1838;  föreståndare  för  skolmästare-semmarium  s.  ä. 
den  14  nov.;  tUlträdde  1839  4;  prestvigil  1841  \^\ 
2:e  domkyrko-adjunkt  1842  y — 1844  1]  lazarettspredi-^ 
kant  1844  i  maj;  har  biträdt  vid  pastoralvärden  i  Igelösa 
1845  i  juli  till  1846  T^;  kyrkoherde  i  Igelösa  och  Odars- 
löf  1848.  —  Gift  1846  med  Thilda  Sjöström;  fadern 
6.  Sjöström,  rådman  i  Lund. 

Kand.  Elof  Quiding,  f.  1818  V  »  Nättraby,  hvareÄt 
fadern  Nils  Quiding  var  prost  och  kyrkoherde;  Ämittcrad 
från  Wexiö  gymnasiutfi  1838  y ,  blef  han  student  1838 
\^\  filol.  kand.  1841  v.  t.;  amanuens  vid  domkapitlet  i 
Lund  1843  f ;  prestvigd  s.  å.  d.  10  sept.;  biträdt  förste 
stadskomni.  d:r  Kahl  vid  embetsutöfningen  sedan  1844  y ; 
duplikant  vid  skollärare-seminarium  1847  i  januari;  före- 
ståndare vid  samma  seminarium  1848  *^. 

Gymnastiklärare:  GnSt.  tiyhlteus,  f.  i  Stockholm 
1816  y ;  fadern  jusUli^-iid  och  kotnmetidöf  metf  stora 


8S7 

kdfMt}  fetufl.  1884  V;  undbMöjläant  vid  svea  artiUeri<<^ 
reglemente  1836  Y;  t  f.  underlärare  vid  6ymn.  Central*- 
Ingtitntet  i  Stockholm  1838^;  underlöjtnant  vid  kgLdai^ 
regementet  1889  V'  l^j^^^  vid  samma  regemente  1841 
y;  Ut.  itttmåi$tare  vid  Lunds  universitet  1842  44; 
gymna^klårare  vid  Lunds  kathedralskola  1843  ^  ooh  vid 
sediinarilun  1844. 

Skrifter:  Sfing  tid  Akademiika  festen  i  Lund  d.  2  deo,  1844.  — 
Åtskilliga  uppsattser  i  Studier,  Kritiker  och  Notiser  för  år  1843,  i  Krigs- 
vetenskaps Akademiens  Tidskrift  1844  och  1845  samt  i  Skånska  Corres- 
pondenten  1844  och  1845.  —  Harpolekar.  Lund  1846;  8:o.  —  Dn<^ 
der?i8ning  i  Gymnastik  efter  Ling.  I.    Ib.  1847;  8:o, 

Sånglärare:  N.  Möller,  musikdird&tör  och  doni^ 
kyrkokloekare  i  Lund,  f.  IBOS;  lärare  vid  sem.  1839; 
led,  af  kgl.  sv.  musik.  ak.  1843* 

Skrifter:  Tio  sånger  ur  Lycksalighetens  d.  8thm  1829;  f:o.  — 
Undervisning  i  Kyrkosång.  Lund  1839;  4:o.  —  Orgelns  Temperatur. 
Ib.  1844;  4:o.  —  Om  Orgelns  inredning  och  an?findande.  Ib.  1839; 
4:o.  —  Sfenska  Messan.  Ib.  1840;  4.^.  —  Sorgmusik  Tid  parentatio- 
nen  öfvér  Sv,  Hylander.  Kphmn  1825;  f:o.  —  Sång  för  SkytUflUskapet 
i  Christianstad.  Lund  1833;  4:o.  (Dessutom  en  roflngd  otryckta  kom- 
positioner såvfil  för  större  instrumental-  som  Tokalmusik). 

Trädgårdsmästare:  C.  L.  Siemers,  f.  1798  i  Ham- 
burg; stud.  i  Kiel  1817;  bot  trädgårdsmästare  i  Lund 
18t9 — 82;  lärare  vid  semin.  1839. 

0.   Lukasterskolan. 

Denna  skola  grundlades  medelst  subskription  år  1827 
af  dåvarande  rektorn  vid  kathedralskoian  i  Lund,  numera 
kyrkoherden  i  Winslöf,  d:r  K.  A.*  Bergman,  som*  första 
halfäret  deri  undervisade,  hvarefter  undervisningen  en  tid 
af  docenten  Schreil  fortsattes,  samt  bestriddes  1829-^30 
^\  nttvaräfnde  kollegan  mag.  Kristian  CaBmer  och  fr.  au-» 
^\A  1830  till  mars  1833  af  n.  v.   praebende-komnn|xi-f 


388 

stem,  fil.  kand.  Job.  Menander,  hvarefter  f.  d.  lojtnaoiteD 
Österlind  förordnades  till  skolans  lärare.  Efter  folkdioUa- 
rai*e-seminariets  upprättande  i  Lund  år  1839,  har  nämn- 
da lankasterskola  med  seminariet  varit  så  tilkida  förenad , 
att  skolan  stått  under  seminarii-föreståndarens  ledning  och 
seminaristerne  tidtals  såsom  monitorer  deltagit  i  lankasler- 
skolans  öfulngar.  Skolan  hai*  årligen  haft  omkring  100 
gossar  att  undervisa.  Lärai*ens  lön  är  400  r:dr  bJco  om  året 

D.  Fattigskolan 
Inrättades  1815,  men  dess  egentliga  stiftelse  skedde 
1815  af  domkyrkan,  som  till  lärarens  aflöning  dä  anslog 
4  t:r  råg,  4  t:r  kom  samt  100  r:dr  b;ko.  Lönen  öka- 
des 1832  med  5  t:r  råg  och  5  t:r  kom.  Baroens  an- 
tal utgör  nu  169  gossar  och  flickor,  af  hvilka  50 — 60 
på  skolan  åtnjuta  fri  middag.  Nuvarande  läraren  Karl 
Petterson  (f.  1790  y  i  Limd)  anställdes  såsom  skolans 
lärare  1815  y  och  har  sederaaera  oafbmlet  bestridt 
undervisningen  vid  skolan.  Statssekreteraren  Hartmansdorf 
besökte  skolan  1832  ^^  och  "betygade  skohuäslaren  sin 
tillfridsställelse  öfver  den  flit  och  ordning  han  vid  banieos 
undervisning  ådagalade.''  Är  1834  erhöll  Petterson  af 
Kongl.  Majit  ett  exemplar  af  guldmedaljen  lllis  quomm 
memere  labores,"  vägande  14  dukater. 

E.   Flickskolan  fSr  filttiga  barn 
grundades  1836.     Flickoma  underasas    i   läsning,   skrif- 
ning  och  räkning  om  föraiiddagen    i    domkyiiaus   fattig* 
skola  och  om  efterpiiddagen  i  söm,  väfnad  m.  m. 

F.    Småbarnsskolan 

grundades  är  1847  medelst  subskription  och  har  för  del 
närvarande  50  barn. 


Kap«  XIII. 

Undeirisnmgsaiistaltenia  i  lalmö. 

A.   lalmö  lirdomsskola  och  gymnasinin. 

a)  I  det  föregående  (sid.  9 — 10)  Iiafva  vi  omtalat  de 
kloster,  som  under  medeltiden  voro  i  Malmö.  Att  i 
desse,  med  imdantag  af  det,  h vilket  tillhörde  Helge-Ands- 
Orden,  någon  undervisning  åt  ungdomen  blifvit  meddelad, 
är  högst  sannolikt.  År  1406  gaf  påfven  Innocenlius  VII 
åt  Mahnö  stad  tillåtelse  att  derstadcs  inrätta  en   skola  ^). 


^*)  Bullan,  som  förvaras!  Mabnö  rftdbus  arkiv,  ftr  af  följande  lydelse: 

Inooceoliiis  Septirous  Servus  servorum  Dei,  Dilcctis  filijs  universis 
Yillffi  Malmogho)  Lundensis  Dioecescos  Salutem  et  Apostolicam  benc- 
dictionem. 

Sincera}  Derotionis  Affectiis,  quem  ad  Nos  et  Rooianam  Eccicstam 
gerere  comprobamini  promerelur  ut  petitionibus  vestris,  quaotum  cum 
Deo  possumus  favorabiliter  annuamus.  Exhibita  siquidein  Nobis  miper 
pro  parte  vestra  petilio  cootinebat,  quod  villa  Malmoghae  Lundensis 
Dioeceseos,  quam  inbabitalis,  est  non  roodicum  populosa,  nec  non  ad 
illam  coofluaot,  et  etiam  ut  frequenter  in  ea  incolafum  habeant  valde 
multi  Mercatores,  de  diversis  partibus  oriundi,  ac  Divinus  cultus  solen- 
niter  peragitur  in  parochiali  Ecclesta  villcB  supradietae.  Gum  autom,  si- 
cut  eadem  pelitio  subjungebat,  vos  affectelis  quod  pro  Scholaribus,  qui 
in  Grammaticalibus  et  alijs  priroitivis  scientijs  pro  tempore  inslruantur, 
et  etiam  pro  dictl  cultus  augmento  in  Ecclesia  memorata  Scbolas  apud 
eandem  Ecclesiam  pro  hujusmodi  Scbolaribus  babeantur  pro  parte  ve- 
stra nobis  bumtliter  fuit  supplicaturo  ut  super  hoc  vobis  providere  de 
speciali  gratia  dignaremur. 

Nos  igitur  ut  eadem  devotio  ad  Nos  et  Bomanam  Ecclesiam  ferfen- 
tii»  augeatur,  buiusmodi  Supplicationibiis  ioclipati  vobis    deputandi   et 


330 

Hunivida  ifrågavarande  skola  genast  kommit  till  stånd,  kan 
man  ej  uppgifva,  ej  heller  känner  man  något  om  dess 
verksamhet  eller  de  dervid  anställda  lärarne  under  medel<» 
tiden. 

Dä  inväname  i  Malmö  för  Fredrik  I  inberflttat  att 
de  antagit  den  1527  derstides  påbörjade  reformationen 
och  ville  upprätta  en  skola  samt  den  ^håUa  3  eller  4 
lärda  personer,  som  skulle  läsa  öeh  lära  andra  simpla 
och  enfaldiga  klerker  den  hel  Skrift,^  bifölls  detta  1529 
af  konungen,  hvitken  stadgade  att  stadens  predikare  oth 
^läi^mästare"  borde  aflönas  af  dervarande  till  magistratens 
och  borgerskapets  begagnande  lämnade  altaren,  vikarier 
och  gillen,  som  förut  tillhört  kbstret  af  Hetge^Ånds-Or* 
den^^j.  Detta  gymnasium  ellei*  ''Schola  ilhistris^  fortfor 
visseriigen  éj  länge  —  det  upphörde  1537  — ,  men 
var  särdeles  berömdt  för  sina  skickliga  lärare  och  länw 
inrättningen  åtnjöt   stort  fortroende  ^).    Maknö   blef  nu 


habendi  Scholas  pro  Seholartbm  huiasmodi  et  eot  inerudiri  Meiidi 
propc  dtetam  Eocåeiiain  pro  teinpore  in  Mtientijs  anU  dietk  anetoritala 
Apoatoliea  teoore  prssentiiun  lieeotiam  iaq^mnr.  Nnili  argo  omnino 
hominaai  liceal  haao  paginam  nostra  coneeMionif  infriogere  Tel  ei  anan 
temarario  Goiilraire.  Si  quii  autem  hoe  attempiare  presampiertt,  in- 
digoalionem  onuiipotemis  Dei  el  beatonim  S.  Pctri  et  Pauli  Apottol«» 
rnÉn  eioa  Se  tioverit  iDcursurum. 

Dat.  Vilerby  XV  Gal.  Martii  Pontifieaiiu  nostri  Anno  Secasdo. 

»'j  Kongt.  Breff  et,  tom  Uset  höi  HvitfeM,  Danm.  Kig.  Chrdn.  II.  1313, 
Poniappidan,  Annales  £cci. .  Dan.  II.  819.  825,  finnes  i  K.  Danaka 
Otheima  Ark.  och  ar  dateradt  Haffni»  Sabbatho  pott  Corpos  Christa 
Anno  1529.  *Desliges  roae  der  höides  en  Christelig  predikant  Oe  ep- 
retta  en  achote  at  bolde  thre  eller  4  lerde  personer  vdj,  som  lase  <» 
Idire  i  den  bellige  schrifrL"    (Register  o.  a.  L.  II.  f.  482  I.  f.  140). 

^'^)  itr,  HvUfeid  1.1.  1419;  Dansk  Magam  111.  104.  Kanikca 
CkhHian  Feéersen  yttrar  i  sin  bok  om  BOm  oik  koUle  télSekoUiec 
Mjaoda:    "Of t  i^  mi  ««  WMleo  Vi»rdan|  cf  gaacr  mi  andt^e^ct   ^ 


m 

åm  iHtåtk  mt^vaätm  för  i^Ublitiatiöticl&  i  thMsA  ööB 
jii  metsi  mtsmi  kytfcoföll)ättrifa^ei]  rOute  i  Lund  oeh  MA 
Ltthd,  äf  desto  stötre  Vi^  Var  dfet,  att  ha  i  Walmfi  eti 
låtöihi^ttning  grundades,  Mbi  kUndé  bilda  M  rHotVigt  ifaot 
hindensläka  domkapitlets  inflytande.  Det  upprättade  gym* 
nasiét  CSfséddes  med  de  skickligaste  oth  lärdaste  måd 
bland  reformationens  anhängare^). 

TiB  det  väl  ansedda  gymnasiet  i  Halm6  sände  äf* 
ven  skänska  adelii  sina  sönet*  ^).  — ^  Efter  gymna^éti 
tapphäfvande  ahoiidnades  offentliga  undervisningen  i  Mal-*' 
mö  skola  i  öfverensstämmelse  med  Kyrkbordinansens  fö- 
reskHft  af  är  153t.  Man  känner  att  redan  1538  rdc- 
tor  och  3  kolleger  der  voro  anställda.  Antalet  af  kolle« 
i^r  var  pä  olika  tider  olika;  stundom  funnos  5,  stundoifa 
4,  hvflket  sistnämnda  antal  fanns  här  1586^).  I  ett 
bi^éf  frän  rektor  Jens  Aagteen  till  magistraten,  hvilket  är 
utan  datum,  men  lärer  vara  skrifVet  1604  eller  160tt, 
angående  en  del  af  skolans  inkomster,  nämnas  endast  4:de, 
3:dje,  2:a  och  liste  "Lexie  Hörer,^  och  den  löningssäd^ 
som  ifrån  tvenne  sodcnar   sedermera   finnes   hafva  blifvit 


Sttrddes  udi  Malmö  og  KiöbeohaTn  og  lutland,  som  jeg  havet  spurt, 
åt  de  have  mi  begyndt  ét  Iftre  börn  og  unge  folk  gode  loerdome  baadé 
i  Scholen  og  Studium."    Dansk  Mag,  I.  51. 

^^)  MunUr,  Kirchengeschichte  v.  Dan.  III.  255. 

*®}  Skfinska  adelsman  sande  sina  barn  att  vid  gymnasiet  i  Malmö 
érbllla  undervisniflg.  HvUfeld,  Daimi.  B.  Cbr.  II.  1419,  berättar  att  dl 
Malmöboarne  år  1534  intagit  Malmö  slott  kade  de  fifven  lltit  "helle 
alle  Herremsnds  Börn,  som  ginge  til  Skolen  sammesteds  og  de  hulde 
dem  i  9  uger,  hvoriblant  var:  Jörgen  Bosenkrants,  Frants  Biide,  Erik 
PodebUsk^  Jörgen  Biide,  Jens  TruftföH,  Wolldemar  Passbierg,  Jorgell 
Tidemand,  Sten  Biide  til  Kirssgard."  Jfr.  Danske  Magazin,  111.  104« 
I.  51. 

*^)  Magni  Malthi«  Gollectane^.    Ms, 


d3S 

eriagd  till  den  5:te  kollegan,  namnes  såsom  tillhörande 
disciplame.  År  1667  hade  Ö:te  kollegatet  omkring  30 
år  varit  indraget,  men  biskop  Winstrup  och  magistraten 
i  Mahnö  beslöto  då  att  detsamma  åter  skulle  tillsättas , 
och  den  forenamnda  säden  ifrån  de  2:ne  sockname,  som 
sades  af  Arilds  tid  bafva  tillhört  denna  beställning,  tilla^ 
des  den  äter. 

År  1666  ökades  de  då  varande  6  lärames  antal 
med  en  konrektor.  Derom  finnes  i  Skolarkivet  af  dåva^ 
rande  rektor  Peder  Hermanssen  följande  anteckning:  ^Quanta 
fuit  necessitas  Conrectoratus,  satis  declaravit  Reipubfic® 
dignitas,  Recloris  vigesimuoi  jam  et  unum  annum  hic  si* 
ne  solutione  stipendiorum  agentis  laborum  immensa  moles 
ac  propterea  suam  rem  ac  domum  negligentis;  deni^ 
discipulorum  pro  tot  et  lantis  beneficiis  ingratissiinorum 
adversus  Deum,  stupenda  in  studiis  negligentia,  et  infinita 
emansiones,  quibus  majorem  in  modum  Rcctoris  sui  lon- 
ganiraitatem^  cum  infinitis  iisque  palernis  admonitionibus 
pudendum  in  modum  contumeliose  habuerunt.  Quare  non 
sine  Divina  providentia  factum,  quod  pleraoque  et  poten* 
tissimas  parochiae  Discipulorum,  ex  quibus  illi  acceptos  re- 
dilus  pessime  dilapidarunt,  dum  in  Scbola  lectionibus  in- 
teressent,  Superiorum  jussu  et  voluntate  Conrectori  futuro 
cesserint,  in  laborum  praemia  et  sustentationem ,  tantisper 
dum  aliter  illi  a  summo  magistratu  provisum  fuerit,  id 
quod  certissime  speramus  futurum  esse^  ^).  Detta  hopp 
blef  dock  icke  uppfyldt  och  konrektom,  som  dä  tillsat- 
tes, lämnade  efter  3:ne  år  denna  beställning,  hvilken  åter 
indrogs.    Derom  har  förenämnde   rektor  P,   Hermanssen 


«*)  MaliQO  Skolarkiv. 


d3S 

antecknat  följande:  ^Efter  at  Conreetor  (hTilken  i  Mal- 
möes  Schole  fra  Begyndeisen  war  usedwanlig)  icke  len- 
gere  kunde  eller  wflde  blifwe  ved  Scholen,  men  tackede 
af  efter  3  åars  tjeniste,  ere  Sognene  komme  tillbage  till 
Degnene  igien? 

År  1678  voro  koUegeme  5,  hvilket  man  ser  deraf 
att  räntan  af  en  till  skolans  liörare  gjord  donation  finnes 
icke  långt  derefter  hafva  varit  delad  emellan  5.  Men 
omkring  år  1685  indrogs  det  femte  kollegatet  och  kon- 
rektoratet  inrättades  i  dess  ställe  med  lön  af  hemmans-^ 
delar  och  helgonskyldsspannemål.  Den  25  maj  s.  å.  be- 
slöts att  1  stallet  för  Qerde  kollegatet  en  apologistbefatt-^ 
ning  skulle  inrättas:  ett  beslut,  som  likväl  då  ej  kom  till 
verkställighet  ®). 

I  äldre  tider  var  en  af  koUegerne  tillika  kantor  och 
hade  i  denna  egenskap  något  särskilt  arvode  (80  r:dr). 
Är  1661  antogs  en  sårskild  kantor  (Peder  Mogens  Wal- 
dall)  för  kyrisans  och  skolans  tjenst^). 

De  svagast  lönte  lärame  hade  äfven  här,  såsonl  an- 
norstädes brukligt  var,  fritt  kosthåll  hos  borgerskapet  På 
1660-talet  hade  de  tre  nedre  koUegeme  fri  kost  hos  sta«^ 
dens  borgare,  4:de  och  5:e  deremot  vid  hospitalsskrifvarens 
bord»  Uppå  hospitalsföreståndarens  anmälan  att  icke  kun- 
na spisa  de  fattige  så  rundeligen  som  förut  i  anseende 
dertill  att  utgifterna  öfverstego  inkomsterna,  beslöt  magi- 
straten 1670  1^  att  den  ene  höraren,  som  icke  er  'Degn,^ 
så  väl  som  kantor,  hvilka  förut  njutit  kost  i   hospitalet, 


**)  Limdt  Domk:f  ailcir. 

^)  Wothnar,  MalmO  Ånliquileté^  I.  m    Mf.  på  Rldhusarkiret 
Mobao. 


m 

icke  mera  borde  densamma  aada,  utan  söka  den  anBor*^ 
stides,  men  bOraren,  som  var  "Oegn^  skulle  fiamdeiea 
Unjuta  samma  kqslbålL  Detta  beahit  fi^rnyades  16T4  V  ^)- 
Ännu  utgir  frto  hospitalet  ett  ringa  bidrag  (6  r:dr  b:ko) 
till  en  af  koUegeme. 

Är  1826  ^  befidlte  konung  Karl  XIV  Joban  att 
med  indragning  af  ena  koHegabestfiQniqgen  tvmme  apoio?? 
gistklasser  skulle  inråttas.  Utom  rektor  och  konrektor 
finnas  Ibr  det  nArvaraude  trenne  kolleger  vid  lärdomssko* 
]am  oeb  sedan  ^828  tvenne  lårare  vid  apotogistskolao- 

Tillsättnipgen  af  koUegeme  vid  skolan  b&rstädes  frio 
1687  till  1660  tiUgiek  på  så  satt,  att  rektorn  i  foie- 
Blig  med  kyrkoherden  i  Mabnö  derom  bestämde ,  hvar- 
efter  utnämningen  slutligen  underställdes  magistratens  a{K 
probatioflL  Detta  skedde  bufvudsakligen  i  enlighet  med 
stadgandet  i  1S37  års  Kyrkoordinans.  Uti  en  gammal 
anteckniiig  i  Mafano  Rådstugas  protokoller  får  är  1587 
heter  det:  "Jens  Jensen,  ^om  Scholemester  Peder  hatur 
ridsett  och  Mester  Hans  Spgneprest  baflde  utvaHd  tiB  ho- 
rere  ber  i  Scbolen,  var  nu  biidvisd  af  ScbdleagiesterY  00b 
Baadet  approberede  bannem  ti|l  saipme  kalid  efi\er  Sohok^ 
Articklemis  Lydellse,  paa  det  at  Raadet  maa  vide  hvimi 
tb^  skal  bfsldniie"  ^].  Något  efter  Skånes  införiifvaftde 
med  Sverige  tillsatl^  koltogeme  af  stiftets  hi^cQp.  Så 
skedAe  år  lf68  (U  Q.  |34),  men  upder  f«ljande  pr- 
tioiidet  utnåmndes,  i  ftfverensatfimroeiig  med  atpdgaAAEit 
(»O  i)  i  Mahp»  RQ9fw  af  år  4fff$2,  (f^y^^t  gf^om 
kongl.  resolutionerna  för  Mabnö  1668  -|^-  och  1672  44) 


••)  WoUmar,  IX  L  236. 


■g 


ifr&gniraraide  Iflrtre  9S  BBOgistrs^,  bvilket  ut^risfts  tf  bl9 
oedw  fmförda  ffifcta.  Till  4:<te  klassans  koUegat  )uu)e 
1077  tfeime  sokatidor  amoAlt  sig,  "tbi  fällt  Magistraten 
paa  åm  Resolution,  at  herom  de  disputere  skall  och  dea 
som  då  eapabfllit  findas  tjensten  at  nyde  och  nennest 
Ysre.^  (1.1.  n.  62).  En  annan  anteckning  nänmer,  all 
BKigistrateti  1882  y  utnfinmde  Hieron.  Knopf  till  kulle* 
ga,  bvartiU  ban  af  biskopen  var  rdioninienderad.  (U.  U. 
122).  Denna  magi^batens  utnåniningsritt  4»fVerflyttades 
g^om  kongL  resoliUion^  d.  8  aug.  1681  ocb  kongL 
brefyet  d.  9  maj  1685  på  stiltets  biskop  ocb  l^onsistor 
linm,  ba9  bvilka  magistsaten  år  1688  l^  rekomm^dor 
rade  3:c|je  kollegan  att  erfaåUa  4ule  koUegatet  (IL  VL  134). 
Frtn  1681  bafva  koUi^geme  af  stiftsstyrelsen  blifvit  till-* 


Af  danaka  regeringfin  omhuldades  Malmö  skola  på 
det  bästa.  Fdrut  år  omtalad  kongi«  resolutionen  af  år 
IftBl.  Vi  tillägga  att  Fredrik  U  medelst  bref,  dat  Kö- 
penbamn  d«  i$  okt  1S70,  bef^te  att  ''det  wicari"  (Su 
Andre®  i  liUOds  domkyrl^a)  "som  ber  Jacop  paa  falplerbc» 
baffde  skal  qptber  bana  dödt,  le^fps  til  Skolamesters  worr 
darboUdnmg  wdi  Malanö  ad  gratiam"  ^).  Vid  framställ- 
ningen  af  Malmo-rfiktoreKnea  iefveme  få  vi  tillfålle  la^gr^e 
Cvam  att  ytterligare  oomåmna  flera  dybka  kongl.  ymest-- 
bevis  på  understöd  till  skolons  styrasimfin.  D«p  94  jimi 
I6I9  l^efaHte  Kristian  (V  biskop  Itoffuel  Mojf^teo^eQ  g^a 
den  anordning  att  de  degnekald,  ^(m  btttiljl  yari.t  ^^jmt? 
af   skolepersoner  i   Trelleborg,   och   voro   så  närbelägna 


•O  te.  D.  Geh.  kik.    Bégiiter  pat  tSU  Undeae  X  &  465.    fatnk 
Sreiiike  Jordeböger  a:o  45. 


S3« 

Malmö  att  de  bequfimligen  kunde  och  borde  af  Mafanö 
skolas  disciplar  betjenas,  borde  läggas  under  stadens  sko- 
la®). Samme  konung  förordnade  likaledes  d.  11  nov. 
1619  att  sä  snart  ^sededegnen^  (residerande  klockaren)  i 
Hvdiinge  kunde  erhäHa  nägon  annan  lägenhet,  skulle  deg- 
nekaldet  läggas  till  skolan  i  Malmö®). 

Om  de  betydliga  kongl.  donationer,  som  till  evärdK-^ 
ga  tider  åt  Malmö  skolas  rektorer  blifvit  anslagna,  är  här 
nedan  en  utförligare  framstäUning  intagen.  — 

I  Malmö  Rådstugas  protokoller  för  d.  11  mars  1594 
(foL  72)  är  införd  en  revers,  utfärdad  1593^4,  i  livil* 
ken  kyrkoyärden  erkänner  sig  på  kyrkans  vägnar  hafva 
mottagit  22  goda  daler  hufvudstol,  hviika  en  'Yrom  Guhs 
Wenn  ubeneffnd''  har  skänkt,  med  villkor  att  deraf  gifva 
sedvanlig  ränta,  för  hvilken  kyrkan  borde  inköpa  kol  om 
sommaren,  och  "hoile  then  lilepande  eller  Kedei  ved  lige 
med  som  dragis  om  ber  i  Coritt,^  till  skolbarnens  tjenst 
att  dermed  värma  sig  om  vintern  hvar  söndag,  onsdag 
och  högtidsdag,  den  lid  predikan  och  gudstjenst  hålles  i 
kyrkan  och  de  sådan  eld  mot  köld  och  frost  behöfva; 
hvilket  kyrkan  och  förpUgtade  sig  att  efteHkomma  ^). 

Är  1672  V  ^d^  rådmann^  Thomas  Jyde,  S:t 
Peders  kyrka  till  prydnad,  förärat  de  4  koraleme  i  Mal- 
mö skola,  som  sjunga  litanian  för  altaret,  4  kappor  och 
8  kragar,  hviika  vid  sagda  tillMe  skulle  brukas,  äfvoi- 
som  då  de  gingo  för  hk,  om  så  begärdes,  och  sjöngo  i 
kordörren.    (LL  IL  13). 


*•)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Tegn.  IV.  f.  282. 
••)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Tegn.  IV.  f.  29ä. 
^^)  Jfr.  WoUmar,  LL  I.  288. 


337 

Om  undervisningens  tillstånd  i  skolan  härsttdes  un- 
der medeltiden,  bar  man  sig  ingenting  bekant,  ej  heller 
känner  man  något  om  skolans  lärare  for  den  tiden.  Spar- 
samma äro  också  underrättelserna  för  de  följande  ti- 
derna. Att  det  efter  reformationens  införande  i  Mal- 
mö upprättade  gytonasiet  var  försedt  med  goda  lärare  ocb 
åtnjöt  stort  anseende,  är  i  åe\  föregående  redan  om- 
tadadt  Om  tillståndet  i  skolan  i  början  af  17:de  seklet, 
äro  ofvan  (sidd.  106— rl06)  några  imderrättelser  med- 
delade. Under  nämnda  årbundrade  var  ^olan^  ledd  af 
flera  skickliga  ocb  ryktbara  rektorer,  bvaribland  må  näm- 
nas Hans  Pederssen  Kallondborg,  som  under  sin  tjenst- 
göring  1639 — 1641  satie  den  dä  förfallna  skolan  i  godt 
skick.  Åfven  under  de  följande  tiderna  bar  skolan  baft 
lyckan  att  ega  skicklige  ocb  nitiske  lärare,  som  bäfdat 
i^kolaos  gamla  anseende.  Vi  bänvisa  rörande  detta  ämne 
tiU  de  underrättelser,  som  bär  nedan  om  skolans  lärare 
komma  att  meddelas. 

De  i  skolaiiuvet  botliga  bandlingarne  innebålla  åt- 
skilliga, eburu  fragmentariska  data  om  disciplanies  antal 
i  Malmö  skola.     Några  uppgifter  må  bär  få  en  plats. 

År  1663  funnos  i  Mahuö  skola  73  disciplar. 
1664  73        ^ 

1666  62    ^ 

1667  60    ^ 

1668  60   " 

1669  46    " 
1664  66    "" 

1780  35    "^ 

1781  43    '^ 

1782  44   ^ 


3äÄ 

1788  40  difidplar. 

1784  .         4»        ^ 

1808  48        "" 

1807  60        "^ 

18S1  91        "^ 

1824  100        " 

1847  178        " 

Framfarna  cbnska  kommgar  hafni  med  frUuistiga 
dentöd  ihogkomBiit  Mahuo  skola.  Redan  1S46  Uef  Uef 
Hyllie  socken  af  Kristian  III  anslagen  såsom  pr»bende  til 
rektor  i  Hahnö.  Föimeddst  bref,  dateradt  d.  18  ang. 
1486  pä  jagten  uti  Weiss,  foriånade  Fredrik  D,  ^paa 
det  Schoien  udi  Tor  Kjöbsted  Malmö  med  des  laei^dere 
mender  kan  blifre  forsörget,^  ett  af  de  ivdragna  Ltuukn- 
kapitelgodsen,  kalladt  "Vicariatus  AbrabamiHilitig^^*),  hvar* 
till  hörde  8|  hemman  i  Rdnneberga  och  Oxie  härader, 
till  skolans  rdctor,  ^han  som  nu  er,  saa  og  den  sona 
efteriiommendes  werder,  og  blifve  Skoiemestere  udi  fo- 
ren:de  Mahnös  Sohole,  en  efter  anden,  tiH  ewig  tid^  ^). 
Denna  gåfva  efterföljdes  innan  kort  af  en  annan  dylik,  då 
Kristian  IV,  "paa  det  bemeke  äkohle  dess  bedre  kunde 
tilitage,^  den  4  april  1647,  pä  boifimåstare  och  råds 
underdåniga  anhållan,  förärade  skolans  rektorn  de  Lunds 
domkapitel  förut  tillhörige  s.  k.  Bona  altaris  sancti  Se- 
pulchri,  ^dhen  Reotorem  i  bem:te  Schole,  som  nu  er  el- 
ler de  herefter  kommendes  vorder,  stedze  maa  fölge^^). 


^')  Abraham  Brodecgen  ?ar  drotlDiog  Margarethas  hakante  gunstling. 
Jfr.  Wolf,  Encom.  Regni  Dan.  564,  611-^22. 
^)  Se  O.  A.  Barohns  disp.  de  Territ.  Oiie. 
^»)  K.  D.  Geh.  Åtk^    Sk.  Reg.  V.  (.  470. 


3d9 

beijenite  hade  samme  konimg  d.  3  mars  1699  ^  flfveH** 
ledes  på  borgmistare  och  råds  underdåniga  begäran,  6tad-«- 
>  ftetåt  den  af  Kristian  m  redan  år  1545  gjorda  donatio- 
nen af  Hyllie  socken  såsom  praabende  till  skolans  rektor 
''paa  thet  SchoUemesteren  thersammestedes,  som  Ungdom- 
men  sehall  mformere  og  undervise,  kand  were  med  nöd- 
tevftig  underfaoldning  försöiigett''  Till  f«)je  af  ^letta  kongl. 
bref  ^schall  HyMie  Sogmm  altid  härefter  were  og  bliiVre 
äiiil  SchoUemesterens  miderholding,  udi  wor  Kjöbsted  Mal- 
ni§e,  saa  att  S^Bemesteren  dersammestedes,  som  nu  er 
^er  herefler  kommendis  werder,  mne  og  skulle  altid 
herefWr  bekomme  og  lade  oppeberge  aU  Ibend  Rentte  og 
rett%hed  som  SognePrestemi  iäl  dess  aff  samme  Sogenn 
halWer  effterfuMt'»  ''*}. 

Med  sistnämnda  donation  bitråffade  sedermera  den 
förändring,  att  då  klagomål  anfördes  der6fver  att  gods-- 
Ijensten  och  själavården  icke  af  rektor  tiBböriigén  kunde 
besörjas,  belidte  samme  konung  genom  bref  af  d.  4  maj 
190d  att  sockn^resten  i  BmAeflod  skuUe  återbi^omma 
B])lie  seeke»;  men  borie  derfdre  gifta  en  årlig  afgrft  tiH 
r^tor,  "saa  band  denned  paa  hvis  hannem  og  hans  efter- 
konnnere  efter  Pundatzens  Kudebe  er  lagdt  iSå  deris  un*^ 
dérhoBdrnng  icke  skuHs  skie  for  n^r,  men  Fundatzen'  att 
blifve  wed  sin  fulide  magt  og  uforiiretkckt^  ^^).  Om  be-* 
bppet  af  den  adiefaUta  årliga  afgift  och  '^genanndl*  upp- 
kom sedermera  tvist,  dma  denna  af  gjordes  genom  Landa-» 
mälets  i  Lund  dom^^)  d.  11  april  1054,  som  bestämdid 


v«)  K.  P.  Gek  Ark.    Sk.  Reg*  IIJL  f.  86.    Jfr.  Sk.  Tégn.  UI.  (,80. 

^  Se  0.  A.  Barolin,  de  Territ.  Otie. 

V')  Landamötes  dom  fonraras  i  Mabttö  ApUrU^. 

22« 


3i0 

att  kyrkoherdad  i  Bunkeflod  skuHe  åriigen  afldmna  tiU  rek«* 
tor  vid  Malmö  skola  åtta  pund.  kom  och  fyra  pund  råg, 
eller  efter  nu  gällande  mått  26^  tunnor  kom  och  18^ 
tunnor  råg,  hvilken  afgift  allt  sedermera  Under  namn  af 
^Hyllie  vederlag,^  af  kyrkoherdarpe  i  Bunkeflod  titt  skofans 
rektorer  blifvit  eriagd.  Kyrkoherden  P.  N.  Beck  i  Bunke- 
flod väckte  dock  ett  par  decennier  efter  bämnda  pä  Lan- 
damötet i  Lund  afkunnade  dom  ånyo  denna  tvistefråga. 
Saken  drogs  under  kongL  Kommissionens  pröfning  i  HU-' 
mö,  refererades  derefter  till  kongl  Reduktionskommissio- 
nen i  Stockhohn,  hvarest  1689  -f  en  resolution  fäUdes, 
som  stadfästade  förordningen  af  d.  3  mars  1599.  Kyrko- 
herden Per  Beck  insinuerade  sederaiera  hos  Kongl.  Msgit 
en  underdånig  ansökan  att  få  bemälta  sak  in  integram 
restituerad,  med  anledning  hvaraf  generalguvernören  gref- 
ve  Rutger  von  Ascheberg  d.  13  juli  1692  uppdrog  be- 
mälta ransakning  åt  häradshöfdingame  V.  Tigersdiiöld  och 
K.  Gyllengrip,  pä  hvilkas  inrådan  saken  på  så  sätt  bilades 
att  kyrkoherden  Beck  högtidligen  d.  11  januari  1693  (öi^ 
säkrade  sig  skola  efter  Lunda  Landamötes  dom  af  d.  11 
april  1664  ^åhrligen  wid  Juletiidh  betala  och  lefwerera 
till  Rector  Schol»  i  Mahnö  åtta  pund  kom  och  fyra  pund 
Rough  uthi  godh  och  reen  sädh,^  hvarmed  allt  sedermera 
alla  kyrkoherdar  i  Bunkeflod  fortfarit  ^^). 

Dessa  voro  de  frikostiga  anslag,  som  Malmö  lår- 
doms-skolas rektorer  under  danska  tiden  erhållit  Att 
dessa   anslag   äfven,   sedan   Skåne   åter   införlifvafcs    med 


^0  Förlikoingsdokumentet  fir  tryckt  i  Olof  Å.  Barohns  under  Sreo 
Briogs  ioseende  Ir  1754  atgifna  ditsertatioa  "de  Territorio  Oxie.''  Der 
Usas  också  ofranafimoda  kongl/  bref  af  Krigtian  IV  d.  3  man  1599, 
d.  4  april  1647  och  d.  4  maj  1605. 


3«1 

svendia  fcroflan,  skulle  orubbade  fortfara  efter  deras  ur- 
sprungliga bestämmelse,  derföre  låg  väl  redan  i  allmänhet 
en  garanti  såväl  i  frédstraktateme  som  i  Malmö  Recess 
af  är  1662,  men  af  gammal  ömhet  för  sin  skola  aoisåg 
Mabnö  borgerskap  det  likväl  för  mn  pligt,  att  äfven.  söka 
erkålla  en  specidl  bekräfldse  härpå.  En  sådan  förvärf- 
vades  på  Hyllie  vederlag  vid  riksdagen  1664  uti  10  § 
af  K.  Maj:ts  nåd.  resolution  af  d.  20  okt.  s.  å.  ^)  och 
på  de  donerade  hemnKm,*  hvilka  man  sc^te  få  tiHbaka  till 
Land,  i  K.  lfej:ts  nåd.  resolution  d.  7  dec.  1668  på 
Mafanö  stads  vid  riksdagen  underd.  insinuerade  desiderier, 
§  2,  hvari  förklarades,  ^att  efler  bem:te  gods  äro  lagde 
till  sjelfva  tjensterna  och  icke  till  Personerna,  så  kunna 
de  icke  skattas  vara  hmifaUne  till  Capitlet  igen,  när  bem:te 
Personer  dö  undan,  utan  böra  continuera  vid  tjenstema 
efter  brefvens  lydelse,  så  ock  framgent  höra  under  deras 
disposition,  som  dem  pro  officio  njuta  och  possidera^  ^). 
Till  följe  af  dessa  kongl.  stadgar  innehades  bemälta 
hemmmi  atttjemt  med  full  dispositionsräLt  af  skolans  rek- 
torer, utan  annan  förändring  än  den,  att  då  de  vanligen 
förut  vid  inträffande  ledighet  bortstaddes  på  lifstid,  be- 
fsdltes  i  kon^l.  resolutionen  d.  22  okL  1817^),  på  det 
fmnänen  af  dem  skulle  lika  mycket  komma  alla  in^ehaf- 
vame  till  godo,  att  de  vid  dåvarande  åboers  afgång 
skuHe,  i  Ukhet  med  hvad  d.  28  mars    1807    om  Lunds 


^>)  Koufjfi.  Resolaliooen  af  d.  20  okt  1664  finnes  i  Malmö  Ridhus 
arkiv. 

^^)  Kongl.  Resolutionen  af  d.  7  dec  1668  finnes  i  Malmö  Ridhus 
arkW. 

*^)  Finnes  i  Malmö  Skol-arkir. 


3iS 

imiverBitets  proabaDde^-hmiimaQ  nr  stadgadt,  till  åsa  metH^ 
.bjudande  på  30  är  bortarreoderas. 

I  kraft  af  de  jJieropade  kongL  donatioosbreCveB'  och 
Båd.  bekräfteb^na  derpå,  blefvo  Malmö  skolas  rditorer  i 
ostord  besittiuDg  af  sina  gamla  anslag,  ända  till  den  nya 
organisationen  af  rikets  låroveric  i  början  af  1830*tiAet 
begynte  föiberedas.  Af  K.  Maj:ts  nådiga  bref  till  dom-* 
kapiUet  i  Lund  d.  9  dec.  183<^^)  inhåmtas,  att  vid 
nyssoSmnda  tid  den  redan  förut*  vSckta  frågan  am  inrat^ 
tandet  af  ett  gymnasium  för  Lunds  stift  nrdt  åten^pte* 
gen,  men  då  för  handen  varande  medel  voro  otiliräcUigay 
föreslogs  i  underdånighet,  att  en  löni^gsfond  för  stiftet! 
elementar-läroveric,  eller  egaitfigen  Söv  det  nya  lAroimketi 
skulle  bildas,  1:q)  af  hdgonskylden  frän  én  del  utaf  stifp* 
lats  klockar^lågenheier,  2:o)  af  ökade  inkomster  af  stif^ 
tets  skoihemman,  uppkommande  i  fall  de,  som  efter  d.  1 
jan.  liS87  blefvo  åbeMige,  på  80  års  tid  till  den  mesl- 
bjudande  bortarrenderades;  Sio)  af  de  indragne  kyrko- 
inspektorstunnome,  samt  sedermera  4:o)  af  största  delen 
af  skolornas  stipendii  spanaemåL 

Genom  kongL  brefvet  af  d.  84  mars  1834  Me 
ett  gymnasu  anlåggande  i  Sölvesborg  bUfvit  forordnadt, 
oeb  de  nyssnämnda  löningfanedleB  till  detta  ändamål  a»- 
vifite,  men  genom  kongL  brefvet  af  den  82  dee»  1881 
skedde  bjyri  den  förfladring,  att  i  st  f.  gymnasium  anbe* 
falltes  en  kathedral-skolas  inrättande  i  Lund,  för  hvilken 
de  för  det  tillämnade  gynmasium  bestämde  tillgångame 
skitfe  användas.  Åland  dessa  stadgades  angående  de  öka- 
de skolhemmans  arrendena,  i  16;de  mom^tet  af  kongL 


"O  Åtföljer  Slifls-Circultret  n:o  359. 


343 

brefret  den  •  d€C.  1839,  att  sådaBe,  emot  hy«d  i  bta^ 
jan  underd.  var  fftredaget  oeb  genom  kongL  brefvet  af  d. 
93  9epL  1S92  (mom.  8'Aé)  i  oåder  Tar  giUadt,  val   ej 
direkte  skoiie  tiHfaSa  kothedrai-skolan ,  utan   förtilifva  vid 
do  skolor,  de  tillhörde;   men   dessa  sktdie   erhålla   en  i 
mån  deraf  minskad  andel  af  statsanslaget   oeh  den   uppå 
detta  sikt  således  tippkonmiande  besparing  borde  i   stallet 
ttivindas  för  katbedralskolans  behof.    Det  var  alltså  när- 
mast 1  oohfl^  dil  nya  låroterketsinrflttang,  som   stif** 
tets  dfriga  skdors   til^åiigar  togos   i   anspvék;   men  tiH 
^  detta  praktiska  behof  kommo  samtidigt  theoretiska  skål. 
\M  de  kommiteer,  som  liU  läroverkens  reorgamsation  oeft 
revision  nedsattés^  hade  för  alla  förslag  tiH  löneregierin-^ 
g^  den  prsKipea  ståds^  blifvit  lagd  till  grand,   ^att  för 
Mka  befatlniigar  inom  låroverkem  öfver  hela  riket  borde 
vara  lika  löner,"  favaraf  åter  följde^  att   de  löner ^   hviMui 
i  firening  ined   enskilta   anslag,   dier   dessa   oberäknade, 
öfverstégo  del  lönebdopp,  som  för  befattningen  bestäm-» 
des,  borde  vid  törst  mträlfamie  takans  tifl  sådant  belopp 
nedsattas  ^>    I  enlighet  med  dessa   gnmder  Mef   18S8 
åis  iMterifflS^lönngsstat,  retroaktivt  gällande  fråft  och  med 
1881,  uppgjord  och  de  kotnmo  genast   att  pä  Mahnös 
8k<ib  iVtftnipas.     Vid   densamma  öfverstego  nemKg^  de 
gatAle  rektors  och  kem^ektors-^löiBerÉa  vida  det  i  nya  sta^ 
ten  för  dessa  befattningar  bestämda  lönebelopp,  och  när 
dnma  sednare  löny  utgörande  tid  paés  160   tunåor   a^ 
olika  sädesslag,   redan   188«  blef  ledig,   ned^attes  åm 
deräfttar  tiH  det  i  Interims«-sUlen  fasMäHdé^  belopp  af  84 
tmmor^    Som  emedlerlid  de  öfiige  tefarned  ^tade  ionei^ 


•)  Jfr.  Svensk  Förfatlniiigs^SamHog  hf  lat  1839,  n:o  37. 


344 

voro  mindre  än  hvad  nya  staten  &t  dtm  bestämde,  kom» 
mo  dessa  löner  att  fyllas  genom  andelar  i  det  af  rikets 
ständer  beviljade  statsanslag.  Detla  var  dock  endast  tiMs 
vidare;  ty  i  kongl.  brefvet  af  den  31  sqpt  1833,  (24 
momentet)^)  anbefalltes,  att  det  öfverskott,  s<»n,  efter 
förra  konrektors  lönens  reduktion  ifrån  och  med  år  1632 
å  densamma  uppkom,  skulle- användas  till  den  lönefyibiad, 
som  erfordrades  till  koUegeme  octi  apdogisteme  vid  sko- 
lan, i  sL  f.  de  bidrag  stiftets  byggnads-kassa  och  éA 
nya  statsanslaget  förut  lämnat  Det  öfverskott,  scnn  här- 
efter möjligen'  kunde  uppkomma,  skulle,  så  väf  som  de 
besparingar,  hviUia  kunde  göras  när  dåvarande  rektor  af- 
gick,  användas  till  byggnadskassans  ersättning  f6r  de  f^ 
skott  hon,  jemlikt  kongi.  brefvet  af  d.  8  juni  1826  tili 
och  med  är  1831  utbetalt  till  äMste  apologistais  afliö- 
ning.  Den  väntade  ledigheten  vid .  härvarande  rektorsbe- 
släUning  inträffade  snart  genom  prof.  och  ridd.  6.R.Ahl- 
mans  död  i  maj  1838  och  då  härigenom  efter  yenste- 
årets  utgång  äfven  den  gamla  rektorslönen,  utgörande 
omkring  360  tunnor  af  olika  sädesslag,  blef  disponibel, 
egde  Malmö  skola  numera  tillräckliga  ^a  tillgångar  till 
alla  sina  lärares  lönebehof.  I  enlighet  med  föreskriften  i 
16:de  momentet  af  kongl.  brefvet  d.  9  dec.  1836,  kom 
hon  säedes  att  icke  mera  erhålla  något  bidrag  af  stats- 
anslaget, utan  fyUnadema  i  kdlegemes  och  s^logistemes 
löner  till  det  tunnetal,  som  i  nya  staten  var  bestämdt, 
togos  fi^än  öfverskottet  å  nSännda  gamla  konrektors  lön, 
hvilket  härtill  helt  och  hållet  åtgick'.  Det  mesta  medtogs 
tOl  anskaffande  af  fuH  spannemåls  lön,  eller  &0   tunnor, 


«*}  Ätf6ljer  Stifts-Ciroullret  n:o  333. 


345 

al  äMste  apdogkten,  hitten  förut  uppburit  lida  sin  lön 
i  pemuDgar.  Som  emedlertid  den  spannemäl,  bvaraf  dessa 
loÉier  utgöras,  består  af  hdgonskyldskorD,  och  då  detta 
enligt  författningame  icke,  i  likhet  med  kronotionden,  be* 
böfver  vara  afradsgikit  utan  endast  försvarligt,  ooh  såsom 
kappvis  hopsamladt  från  många  hemmansnummer  vanhgen 
ir  af  simre  bedcaSenhet  och  dessutom  forenadt  med  upp* 
bördskostnad,  aildenstund  det  ute  i  sod(namé  skall  af  lä- 
rame  in  nativa  u(^gas,  så  kan  icke  utan  en  verklig 
missvext  en  tunna  sådan  spannemål  här  på  den  sädesrika 
sitttén  uppgå  till  det  i  löningsstaten  upptagna  pris  af  6 
r.dr  bd£o,  hvilket  bhfvit  beräknadt  efter  värdet  på  en 
tunna  kronQtionde  af  hSiften  råg  och  hälfts'  kont  Me* 
ddpriset  hftrstädes  på  en  tunna  heigonskyldskom  vid  upp* 
bördstiden  eller  Thom»  dag  är  i  stället  endast  vid  pass 
4  r:dr  b:ko.  Pä  det  aUtså  lärame  i  Mahuo,  Jivarest  det 
är  särdele»  dyrt  att  lefva,  ieke  skidle  blifva  alltför  myc- 
ket lidande  i  jemnförelse  med  sina  vederlikar  annorstädes, 
har,  i  enlighet  med  hvad  Interimsstat€»ma  af  år  1833 
och  1840  i  dylikt  fall  förutsatt,  bristen  i  det  för  hvarjé 
lärare  hestämda  penningbdopp  godtgjorts  af  gamla  rektors* 
lönons  tillgångar,  enligt  årlig  redovisning  inför  Lunds  dom- 
kapitel Derefter  har  reiitor  af  nämnda  lön  bekommit 
sina  i  nya  staten  bestämde  720  r:dr  b:ko  eller  värdet  af 
120  tunnor  ä  6  rdr  b:ko  per  tunnan.  Efter  aUa  dessa 
afdrag  har  ändå  öfverskott  uppkommit  Dessa  användes 
de  ftrsta  åren  dds  till  statsverkets  godtgörande  för  hvad 
d^  tifi  UiuefyUnader  åt  kollegeme  odi  apologisteme  för* 
slQutit  nman  oftanftmnda  gamla  rektorslön  blef  tillgänglig, 
åUdenstund  öfvershottet  å  blotta  konrektors  lönen,  till  följe 
af  inträifande  li^a  spannemålspriseri  icke  alltid  till  detta 


behof  var  tillrftoUigty  ooh  4ete  till  erMttniog  fer  de  bi» 
drag  stiftets  byggnadskassa  fftre  år  I83S  lämMt  till  ftid* 
ste  apologistens  aflöniDjg.  Nfimnda  dmlder  ikro  mmen 
dock  tiU  fullo  betalta. 

Efter  atl  nu  hafvå  tamaal  en  historik  öfver  de  af 
danska  konungur  tffl  rektormie  vid  Maknö  skola  giAit  e&» 
skilla  donatiiriier  oeh  de  kongL  stadtestels^tia  hftrft,  saiat 
fa&ni  gcMm  interimslöiiiiigsstateu  af  kr  18$S  rdrtsr  i 
Malmd  filriorat  m^ti  än  hälften  af  de  fadKlinster,  h^Okå 
ät  honom  och  hans  efterträdare  i  oeh  fOr  deras  tfenst^ 
befattning  af  framfarne  kcnrangar  varit  för  ^evig  tid^  åo* 
nerade  och  i  stöd  af  keiigL  resoiaUoHei^  oeh  privilegiers 
heigd  uhdef  300  är  orobbade  Innehafts ,  bör  det  här  ej  IflBH 
nas  oanmärkt,  det  ^nbetsmysdlgfaeteiiia  i  Mafanö  sökt  ooh 
lyckats  återvinna  de  gamla  så  ofta  och  högtiéNgt  garantera-^ 
de  donationerna.  Rektor  Ahiman  gjorde  1835  y  å  eiab^ 
tets  vägnar  niot  den  ferändrade  dispoéitioami  underdbiiga 
förestättningar  och  niivarattde  rektor  mag.  t.  E.  B&rg  in- 
gick d.  38  maj  år  1844  tiH  K.  Majit  med  undeitL  dåk^ 
håHan  om  återbekommande  af  hvad  som  utaf  de  vid  här^ 
varande  rektor^n  befintliga  UHgängar  är  denna  éketo» 
rektorer  försäkradt  och  dymedelst  är  af  priviiegii  natilTi 
I  presterskapets  privifegier  af  år  17S8  stadgas  neml.  i 
8:e  $  att  ^alla  personer  af  Prediko  Embetef  och  Lära** 
ståndet,  hvar  efter  tin  grad,  heder  och  värde,  sheiä 
ofbtryoki  iekåUa  äUa  sina  välfånffna  friheter,  ionåH^ 
ner  och  förlånin^  samt  andra  deras  fivnbeten  tittiöriga 
lagenbeter  och  ordinarie  nndwhjyO;  jemväi  od£  de  veder-* 
lag,  bvilka  de  äbqnta  undef  samma  tftut  ecb  iBrbehltt, 
som  de  A»  innebafva,  allddes  eftei»  br^ens  ImékBL^ 
Vidare  utlofiM  i  4;de   §   att   '^alh   Btekoppar  «^  -^ 


347 

Leetores  i  Gynmaaienie,  Rectoreir  ooh  Oonrectorar  i  Sebo^. 
lorne  wk  aHa  Prettor  i  gemen  du)la  of&randradl  biiiehåUa 
eflter  gammal  håfd  sina  Biskops  Stift^  Praobeiide  Socknar 

^eh  hemnum,  Prästegåcdar  ^ med  alia  tillhdrighe* 

tfiTi  ebvad  namn  de  hafva  kunna  som  anten  urminnes 
JbSfd  är  pä  eHer  af  andra  lagliga  skäl  kunna  bevisas  deiv 
til  lyda  •^  -»^.^  Pä  denna  rektor  Borgs  undmi.  an- 
takfia»  resolverade  den  tiUf^omihade  kong^.  Regeringen  d. 
44  Ubt.  18M)  att  dä  KgL  M;t  Uti  Interimsteningsstaten 
för  demettlaridtoverket  i  riket  af  d.  21  sept  1883,  hvii- 
kn  d.  21  dee.  1840  blifVit  fbniyad,  i  nåder  bestämt  och 
fatfstådlt  de  rektcHTsbefattoingen  nd  Ihknö  lärdomsskola 
tiUhörande  löneinkomster  samt,  enär  rektor  Borg,  ^ter 
btrörda  interims^lönjngsstfttcsis  utfärdande  och  med  kän- 
oedom  deraf,  sökt  iich  erbäilit  sin  bq  innehafvande  rek* 
torstjeost,  Kgi.  Mit  ej  fena  skäl  alt  å  hans  gjorda  und^d. 
framstälinng  om  fbthöjning  af  ^amma  löneinkomster  fästa 
nådigt  afseendd.  Sedermera  bar  Mabooö  stads  äldste  i  sam- 
^0ia  ämne  hos  KtngL  ]Iaj:t  insiniierat  underd.  anhållan, 
hvarä  nåd.  resoiutiim  utföil  d.  11  febr.  1847  af  innehåll, 
att  såväl  nuvarande  lektor  som  blifvande  rektorer  vid  Mal- 
mö lärdomsskola  må,  att  räkna  från  d.  1  msy  1845,  tills- 
vidart  kosmm  i  ålnjtitande .  af  gamla  rektorsl6nen,  dock 
med  skyitfghet  att  ärligen  godtgöra  skolans  öfrige  lärare 
brad,  som  enligt  mäklanebevis  öfvér  gångbara  spaunemåb-* 
priset  i  Mabnö  vid  Thomasmessotiden^  kan  bri^  uti  det 
pciming<»belopp,  nu  gäHande  löniogastat  dem  tillförsökrar, . 
samt  att,  om  bärigencHn  r^j&torslöDen  något  år  skulle  kom- 
Bin  att,  efter  såHima  gitind,  under^ga  det  i  stal  fast- 
•tlUii  belopp  af  7M  r;dr  kké,  skiUnaden  bör  honom 
godtgöras  af  den  kassa,  hvilken  skall  för  sådant  ändamål 


3i8 

bildas  utaf  de,  enligt  rflkmng.  af  d.  1  maj  1845,  be- 
fintliga besparingar  ä  gamla  rditorsltaen,  braremot,  så 
snart  rektorsldnen  ett  påföljande  år  Jemliktföreofimnda  be* 
räkning,  lämnar  öfrerskott,  berörda  kassa  diall  återbrin* 
gas  till  sitt  urspnmgliga  belopp,  .innan  rektor  ftr  åtnjuta 
mera  än  de,  enligt  stat,  b<mom  anvisade  720  rdr  bdLo. 
SkoUnuet.  Den  gamla  skolbyggnaden,  smi  troligm 
yarit  någon  del  af  ett  kloster,  och  nu  begagnas  titt  sprut-- 
hus,  var  belägen  vid  hörnet  af  Själbodgalan  och  Johan 
Ols  gränd.  Den  utbyttes  år  1827  mot  ett  annat  af  staden 
inköpt  hus,  som  ligger  vid  hörnet  af  Wester  och  Strand- 
gatorna. Inköpssumman  var  8000  r.dr  bico.  Den  be- 
höfliga  reparationen  skedde  för  de  3500  r:dr  bJKO,  som 
af  stiftets  byggnadskassa  lämnades.  Invigningen,  hvartitt 
skolans  rektor  Ahhnan  medelst  program  inbjudit,  förrätta* 
des  högtidligt  af  biskop  Faxe  d.  81  okt  1827.  En  vac- 
ker gymnastikbyggnad  med  boningsnnn  för  några  af  skobms 
lärare  är  nyligen  uppförd.  Kostnaden  var  11,000  rdr  bio, 
hvaraf  8,000  r.dr  b:ko  är  en  gåfva  af  en  okänd  välgörarn 

Skolans  Tålgérare. 

Följande  donationer  hafva  blifvit  gjorda: 
A)  Till  skolans  lärjungar: 

1.  1546  den  1  mars  och  1555  d.  ISdec.  Borg- 
mästaren Järgen  Kock  och  dess  hustru  Ot!^  Eorisiot-- 
ter  6117  daler  s:mt  eller  9000  mark  LObsk,  hvaraf 
skolan  ännu  har  i  behåll  199  rdr  44  sk.  bi^o. 

2.  1580  d.  8  nov.  Fru  Ingrid  Oxe,  enka  efter 
Jörgen  Bräde  tiU  Tostorp,  400  ^gode  Daler  å  32  sk. 
Lubsk  till  Malmö  Skole  till  Skoleböms  och  Pdlingers  un- 
derholding  till  sko  och  kl^Mler  tiU  enig  tiid;^  utg^  nu  66 
rdr  82  sk.  b:ko. 


849 

3.  1692  Mauritiidag.  Borgmästaren  NUs  Ipson, 
SOO  d:r  s:int;  utgdr  nu  50  rdr  b:ko. 

4.  1694  d.  21  sept.  Fm  Görvel  Faers  dotter 
täl  Börringe,  sal.  Lauge  Brahes  efterlefverska^  ^600  gode 
gande  D:r  å  32  sk.  liäbsk,  till  fattige  Scholeböms  och 
Peblingers  Underholdning  thill  Scho  och  Klaeder;^  utgör 
nu  68  r.dr  16  sk.  b:ko.  I  Värderingsnuoi  Holmgrens 
koQkars  fi^lorades  af  det  donerade  kapitalet  26  r:dr  b:k0y 
som  ^L  kgl.  Götha  Hofns  dom  1788  uEskrefe. 

5.  1641  d.  1  jan.  Hustru  EHzabeth  Hans  dot- 
ter,  sal.  rådman  Nids  Hadsons,  600  d:r  s:mt  å  64  sk. 
"till  fattige  SkoDeböm,  som  erre  hielpelöse,  och  haffuer 
huerdien  Fader  eller  Moder ;^  utgör  nu  83  r:dr  16  sk.  b:ko. 

6.  1641  d.  12  jan.  Borgmästaren  Söfren  Chri- 
Stensson,  600  d:r  å  32  sk.  Löbsk  till  kläder;  utgör  nu 
83  r.dr  16  sk.  b:ko; 

7.  1646  d.  27  jan.  Anna,  ssd.  Borgmästaren 
Mårten  Bengtssons^,  200  d:r  s:mt  å  64  sk.  dansk;  ut- 
gör nu  16  rdr  82  sk.  b:ko. 

8.  1650  d.  20  febr.  Peder  Bundeson,  borgare 
och  kyrkovärd  i  Mabnö,  400  d:r  ä  64  sk.  dansk;  för 
räntan  skulle  köpas  "got  Simble  Bröd  till  de  fattige  och 
nödtorftige  ^holsBböm;"  utgör  nu  68  r:dr  16  sk.  b:ko. 
—  I  Värderingsman  Holmgrens  konkurs  förlorades  af  ka- 
pitalet 8  r:dr  16  sk.  b.ko,  som  1788  afskrefs. 

0.  1650.  Margareta  Gorris  dotter,  sal.  Jakob 
Damdssons,  800  d:r  s:mt;  utgör  nu  60  rdr  b:ko. 

10,  1744  d.  22  ang.  Löjtnant  Justus  Weijer, 
2140  d:r  16  sk.  s:mt;  utgör  nu  356  r:dr  36  sk.  b:ko. 

11.  1808  d.  13  dec  Advokatfiskalen  och  råd- 
mannen /.  Mdmbofg,  60  r:dr  bJco. 


»SÖ 

12.  Kamrer  GUius  Malmros  oeh  desi  Fni,tTra^ 
na,  1000  r.dr  tiU  ane  flitiga  och  obemedlade  yn^ingar 
mom  rektorsklass. 

Dessutom  bdr  anmdrkas  att  aflidne  handetamaiineii 
NUs  Tullstrom  d.  8S  aug.  1770  donerat  ett  kapitd,  3884* 
r.dr  b:ko,  hvaraf  rintan  såsom  årligt  stipeiidiiim  utdelas 
till  ea  vid  UDiversitetet  studerande  yngling,  som  dimitte-: 
ras  från  Malmö  skgla.  Utnämningen  sker  af  magistralea, 
hvarvid  skolans  inspektor  och  rektor  höras.  Stipendiet  åt- 
njutes  i  4  år.  Detta  kapital  förvaltas  af  särskild  sysslo- 
man. Skolans  andra,  ofvanomtalta  ka[Mtafer,  stå  under 
magistratens  vård. 

bJtHI  skobns  lärare: 

1.  1641  d.  38  jubL  fiorgm.  Safiren  ChrUtMS^ 
son  och  dess  hustru  Marena  Jacobs  i&tter  300  D:r  '^fäk 
de  three  öfuerste  Hörer;^  utgör  nu  50  r:dr  bi^o. 

2.  164»  d.  21  dec  Ingeåorg,  »L  Pehr  Bonééh 
sons,  400  d:r  s:mt  ^till  de  0re  Hörer,  huer  lige  megitt;^ 
utgör  nu  66|-  rdr  bico. 

3.  1630  d.  10  nov.  Hustru  Anna  OUm  dattar, 
saL  Anders  Hansson  Paaskes,  400  d:r  å  64  fk.  'titt 
de  fiere  öfTuerste  Horer;"  utgör  66|»  rdr  b:ko. 

4.  1650  d.  10  Febr.  Hans  Tkemeseen  Böldisk 
150  d:r  s:mt,  ^ttU  de  trende  oflucrste  Hörere;''  utgör  ou 
25  r:dr  b:ko. 

5.  1660.  Borgmästaren  Pehr  Bmsmuseess  icmte 
hustru  KieretiB  Gurrés  dotter  400  d:r  sait  till  4  kolle- 
ger; utgör  664  ^'^  ^^^ 

6.  1678   d.   26   januttriL     Hustru  Bedel,   Sören 
s,  200  d:r  sont;  utgör  mi  3ft^  cdr  Uho. 


7.  1764  d.  12  apr.  Kyrkoherden  i  Tomerup  Lars 
lb^eU$åfj  2pO  d;r  sapt  till  koU^eme   i   3:e  och   4:de 

•  Uass^ne;  ulgpr  m  384*  r:4r  bko, 

8,  1809  d,  1  maj.  Kollegan  m^g.  Jakob.  Kornel. 
Fax$  6^  r.dr  bko]  "irliga  iMm  tiUfaller  första  Glas-^ 
sew  l&rare." 

C)  Till  shol^: 

1.  1730  d.  20  febr.  Rådmannen  Martin  Hart- 
man,  500  d:r  s:mt;  utgör  nu  83^  r:dr  b:ko. 

2.  1744  d.  22  augusti.  Löjtnanten  Ju$tus  Wejer 
2140  d:r  IQ  s:mt. 

S.  1813  d.  4  Januari.  Kommersrådet  och  riddaren 
Frans  Suell  lOQ  r;dr  b:ko. 

4.  1814  d.  9  maj.  Lagmannen  J.  Wulff  100 
r:dr  b:ko. 

5.  1815  d.  14  juni.  Leda.möteme  i  f.  d.  Diskont- 
bolaget 500  r.dr  b:ko. 

6.  1838.  Prof.  och  ridd.  G. '  Ä.  AUtnan  1407 
rdr  40  sk.  6  rst  bio. 

7.  1846«  En  okåod  välgörare  8,000  r.dr  b:ko 
till  en  gymnastikbyggnad. 

D)  TiU  skolans  bMothek: 

1,  Landträdet  och  riddaren  C.  A.  Sj^crona  gaf 
d.  1  januaii  1813  500  r:dr  b:ko. 

2.  Kanamarfättsrådet  CroMSioe  600  r:dr  kko.. 

««  Är  1811  fick  bibtioäieket  2  aktier  i  Ramlösa 
brunnsinråttning,  hrardera  på  33^  r:dr  bio. 

SlloUlU  arkhr.  Detta  år  tili  omläaget  det  slorsU 
bland  ^Kåndia  d^okNnM»  arkiver  oeh  innehåller  många  in- 
tressanta och  upplysande  handlingar,  utgörande  16  större 
konvoluter  samt  en  mängd  ej  registrerade  dokumenten 


352 
Skolans  bibliotlitk. 

Det  grundlades  omkring  år  1670  och  innehåller  för 
det  närvarande  vid  pass  1000  band.  Till  större  dden  har 
detta  bibliothek  tillkommit  genom  donationer.  AfL  prof. 
och  riddaren  6.  R.  Ahlmans  arfvingar  bestämde  att  af 
dennes  stora  boksamUng  fick  uttagas  och  till  skolbibliotlie- 
ket  öfverlåtas  alla  sädana  arbeten,  som  ej  funnos  der  foruL 


Halm6  skolas  lonmgshemmaiL 

AnslagDe  tiU  rektor: 

^ 

mantal, 

refningsinnebåll, 

upptkaUniogMnnefa. 

N:o    9  Viarp                | 

56  t:ld  6  i  kpld. 

35  eld  25^j^  kpld. 

(Hcrslöfs  socken) 

N:o  11  Viarp                 | 

34 

"    3|      "' 

29    »    ISfiÄfir     " 

N:o    2  Eskalorp            \ 

55 

n     6j       II 

48    "     Srffc     » 

(HerslArt  socken) 

N:o    3  Eskatorp            | 

43 

»25i      " 

36    "    ^^Si,  '' 

N:o  12  Vadensjö            ^ 

58 

"  10^      " 

57    »     7,%ÄÄr     " 

(Vadensjö  socken 

och  by) 

N:oMl  Norra  Möinge   i 

57 

»301      » 

39    »     7^,     » 

(Asmundtorps  socken) 

N:o  5  östra  KatUrp      ^ 

66 

"24A     » 

53    »     8äW     " 

(Sallcrups   socken    i 

Oxie  hftrad) 

N:o'6  östra  Kaltarp      \ 

71 

»31^     » 

54.  »    26TJi^     »• 

N:o  3  Sunnanl              1 

65 

»    1 

63    "'19,yA     » 

(Burlöfs  socken) 

N:o  4  Sunnanå              1 

62 

«20        » 

61    "    4jyA    " 

Attslagne  fönit  till  konrektor: 
N:o  10  Hammarluoda  ^  har  ungtftr  14^  t:ld  åker,  26}  t:ld  Ang  och  i 
(Hammarlnnda  socken  byens  odelade  mark  30  l:ld. 

och  by) 
N:o  11  Hammarlnnda  }  har  omkring  21 1  t:ld  åker,  49  t:ld  iag  och   i 

den  odelade  betetmarkeo  cirka  60  t:ld« 
N:o  6  Slogstorp  ^ 

(Hammarlunda  socken 
och  by). 


b)  Lärare  vid  Balmo  gynfbasiiim. 

1.  talans  Martensen  Töhdebinder^)  begynte  1527  sin 
reformatoriska  verksamhet  i  sin  födelsestad  Malmö  medelst 
en  predikan,  som  han  d.  29  maj  höll  i  ett  öde  kapell, 
beläget  på  den  s.  k.  Rädmansängen  utanför  nämnda  stad. 
Sedan  han  här  hållit  blott  en  eller  ett  par  predikningar, 
blef  han  af  sina  åhörare,  hvilkå  utgjorde  nästan  alla  Mal- 
mös invånare,  införd  i  staden  och  predikade  derstädes  en 
längre  tid  i  Heliga  Knuts  kapell,  hvilket  slutligen  ej  län- 
gre kunde  inrymma  de  talrika  åhörame,  hvadan  man  hos 
konung^en  ansökte  om  tillåtelse  att  fa  begagna  St.  Simons 
och  Judas  kapell  eOer  Jiyrka.  Då  man  snart  derefter  er-^ 
höll  denna  tillåtelse,  samlades  här  dagbgen  en  utomor- 
dentlig mängd  af  menniskor  från  staden.  Här  sjöngos 
danska  psabner  och  messan  hölls  på  danska.  Då  denna 
kyrka  på  sistone,  ej  heHer  befanns  nog  rymlig,  anmodade 
man  pastorn  vid  St.  Petri  kyrka  om  tillstånd  att  begagna 
denna  kyrka,  på  det  alt  Guds  rena  ord  der  kunde  pre- 
dikas. Den  begärda  tillåtelsen  erhölls  och  Claus  Mörten- 
sen  predikade  nu  dagbgen  här  under  lika  stort  eller  större 
tillopp  som  på  något  af  de  föregående  ställena. 


^)  Nicolauå  Vascuiarius  kallas  han  af  författare^  till  Chronicon 
Skibjeose.    (Ser.  Rcr.  D.  U.  583). 

23 


m 

Förut  hade  han  dock  nästan  i  ett  helt  år  varit  för- 
drifven  (rån  Maknö  efter  den  utvalde  erkebiskopen  Åke 
Sparres  föranstaitning,  och  vid  sin  bortgång  tog  han  Hans 
Spandemager  med  sig.  De  begåfvo  sig  till  Haderslev, 
hvarest  de  förvärfvade  sig  ett  större  förråd  af  danska 
psahner  och  noggrannare  kännedom  af  lutherska  läran. 
Claus  Mortens^s  nämnda  nödtvutigna  frånvaro  kan  med 
myck^  sannolikhet  antagas  hafva  inträffat  mellan  septem- 
ber 1527  och  augusti  1628  och  hans  återkomst  tiBMal-^ 
mö  skedde  troligtvis  vid  sistnämnda  tid,  från  hvilken  tid 
pian  kan  räkna  begynnelse  af  Claus  Mortensens  och  Hans 
Spandemagers  iq[)ptrådande  i  förening  såsom  reformator  t 
i  Mahnö  och  predikanter  i  dervarande  St  Petri  ku 'v 
hvarest  Claus  Mortensen  lät  uppsätta  ett  altare  i  f  .;p  *u 
ett  bord,  vid  hviiket  han  utdelade  Nattvarden.  !!.»•'- 
biider  och  altartaflor  borttogos  och  förstördes.  >jikia 
socknépresten  i  Blalmo  Henrik  Hansen  nedlagt  sitt  embete, 
blef  Claus  Mortmsen  hans  efterti*ädare,  hviiket  skedde  d. 
29  sept  1&29.  Samma  år  forordnades  han  af  L  Fre- 
drik I  att  förestå  det  derstades  då  upprättade  gymnasieL 
Dog  T6  år  gammal  och  är  begrafven  inom  .altareskranket 
i  St  Petri  kyrka  uti  Maknö  ^). 

Skrifter:  Dadsk  Psdimebog.  Malmö  1528, 1529,  1534;  8:o.  (Dvtta 
ar  deo  Äldsta  dantka  pBalmbok.  Jfr.  Nfferup  och  Rahbeck,  Bidrag  til 
den  danske  Digtékunsts  Hislorie.    I.  192 — 193).  —  En  ganske  oyUelig 


*&)  I  Malmö  Kådst.  protokoll  för  d.  4  dec.  1677  upplyses  aUMret^ 
enskommelse  blif?it  traiTad  att  grafstftllet  uttder  altarfoten  i  Su  Petri 
kyrka  skulle  tiUfaUa  kyrkan,  sA  att  intet  lik  deniti  skulle  begraffei, 
emedan  Claus  Mortensen  der  Tore  jordfast.  Och  annor  person,  som 
egde  bcmalte  grafstAlle  såsom  sin  lagf&ngna  egendom,  fick  af  kyrkan 
iéfförc  d.  13  d«c  1677  i  ersAttning  200  d:r  s:ml.  (Jfr.  WoUmar, 
Malm.  Antiqu.  II.  55j.    Se  biak.  Faiei  Inrignlngs-Tal  i.  24. 


.  88B 

&f  alld  8iigM|HrflHt«r  09  Prndikanter  n5dt<^rft«lig  Hcanikog  om  dett 
rdte  eTUlgeliske  Mette.  Ib»  1539;  4:o.  —  Thet  chrittelige  Metteeiii«> 
bede,  paa  Daaake,  efter  deo  Skik  tom  kollet  i  MalmO.  SiBe  anno  A 
loeo;  4:o.  (Antes  ocktå  Tara  af  honom  och  iitgtfven  före  den  titt>- 
nftmnda  tkriften)  **). 

2.  Frans  Wormordsen  (Pranciscus  Wormordi)  föd- 
des i  Amsterdam  1491.  I  sin  barndom  kom  han  till 
Danmark,  hvarest  han  först  blef  karmelitermunk  i  Hel- 
singör, 1529  |-  luthersk  prest  och  lektor  i  theologien 
vid  Mahnö  gymnasium.  Är  1530  bevistade  han  det  be- 
kanta coDoquium  theolögicum  i  Köpenhamn  ^  mellan  de 
påfViske  och  lulheraneme,  hvilka  sednare  af  Hans  Taus- 
san  anfördes;  är  1537  blef  han  den  förste  evangeliske 
bislopen  i  Lund,  hvarest  han  dog  1551  ^^.  Frans 
Wormordsen  är  en  f  skånska  reformationshistorien  särdeles 
berömd  man.     (Sonmieiius,  de  T.  Cath.  L  p.  102). 

Skrifter:  Dauidt  Psalter  paa  danske  rdsat  aff  Br.  Ftancisco  Wor- 
mordo.  Rotiock  1528;  4: o.  —  Appendtx  lil  Ole  Gyldenmuudt  Lamen* 
t^tio  Eceletia.  Malm.  1529;  4:o.  —  Eea  taare  ayUeli|^  oc  alie^  thea- 
nom  som  gtffte  ere  eller  GifTles  Tille,  hugsuagelig  Disputatz  emellom 
Her  Adzer  Prelatt  oc  Cantor  ndl  tandt,  oc  Franciscum  Wormordum 
PNdickere  udhi  Malmoo.  Malm.  1531 ',  4:o.  (Enligt  (^rtm.  SM.  p. 
584  har  Fr.  Wormordsen  2:ne  gftnger  atgifvit  deona  skrift).  —  Ad 
generosissimiim  juxta  atque  sapientissimum)  illustrissimi  Danioe  regni  Se- 
'natmn,  proceres  atque  magislratas  et  pia  et  emdita  Fraocisei  Wormor^ 
di  Apologia  adreraus  Lundenses  Galionieos.  S.  a.  ét  I.  (Ib.  1533?) 
8:0.  —  En  og  Tine  de  ålder  skooiste  oc  hugsualeligste  Artickle,  Som 
alle  menniske  ere  nöltelige  ath  ride  lil  deris  sielis  salighed.  Paa  del 
korleste  uddragne  aff  den  helKge  Mhrillt.  Målmo  1534;  dre»  Kicb. 
1535;  8:0.  —  Een  korth  oc  lydhen  förklaring  oc  forskell  paa  then 
Euaogeliske  oc  Papistiske  predicken  oc  l»rdom.  Malm.  1531;  8:0. 
(Jfr.  C,  T.  Engelsioft,  Reformantes  et  Gatholiei  tempore,  quo  sacra 
emendaU  sunt,  in  Dania  concertanies.  p.  15).  —  Den  lille  Danske  Ga- 
teckitmiu.    Malla.  1537;  8:0.  ^  En  gaalske  DjUelig Handhog 


*»)  Nferttf  4<h  Kräfta  Ut.  Let.  631« 


358 

om  deD  relte  ETangelische  Menc. Med  Franeifci  W<Mm<irdi  For» 

tale«  Malm.  1539;  4:o.  —  Underriisniog  huorledes  Fattige  skal  med- 
bandles  og  besöges.  1539.  —  BönneBog  af  deo  hellige  Skrift  og  de 
udvaldeBte  Davids  Ptalmer.  Kiöbenh.  1551 ;  8:o,  1553  \  32:o.  Mag- 
deburg  1556;  8:o.  Lobeck  1569;  8:o.  Roitock  1575;  8:o.  (Jfr.  iVye- 
rup  och  Kraft  l.l.  679;  Worm,  U.  II.  637—638). 

3.  D:r  Oluf  Gyldenmund  (Olaus  Ghrysostomus). 
Om  namnet  Gyldenmwid  (Ghrysostomus)  blifvit  honom  til- 
lagat för  hans  vältalighet,  är  ovisst  Rörande  hans  härkomst 
känner  man  blott  att  han  var  född  i  VendsysseL  Han 
var  mag.  artium  och  en  af  de  förste  och  ifrigaste  för- 
svarame  af  evangeliska  läran  i  Danmaric;  äfven  en  bland 
dem,  som  i  Köpenhamn  ISSO  bevistade  det  förut  om- 
talla  coUoquium  theologicum,  vid^  hvilket  tillfälle  han  bi- 
trädde den  ryktbare  reformatom  Hans  Tausan^).  Dä  ^>'- 
dermera  ännu  någre  funnos,  som  trodde  att  ett  odt  "  • 
nat  stycke  af  påfviska  läran  hade  sin  goda  grund,  om 
med  anledning  häraf  ett  nytt  colloquium  theologicum  i  Kö- 
penhamn 1543  egde  rum,  var  Ghrysostomus  en  af  collo^ 
cutores.  Var  "Professor  politioris  litteraturae"  vid  Mahnö 
gymnasium^,  och  då  detta  år  1637  upplöstes  blef  han 
kyrkoherde  vid  FrueKirke  i  ^Köpenhamn  samt  professor 
lingvae  hebraB»  vid  universitetet  derstädes^);  1542  prof. 
och  1544  d:r  i  theologien;  1547  biskop  i  Borglum  (nu 
Ålborgs)  stift^  dog  1553  i  november  och  blef  i  Borglum 
begrafven.     Ghrysostomus  hade  en  son  Daniel 


«0  Dånische  Bibi.  I.  14.    Pontoppidan,  Annales  II.  834. 

*')  SI  kallar  han  sig  nti  den  1537  af  honom   nndenkrifne   Kirke- 
Ordinantien. 

<"•}  Enligt  Worm  I.  220  och  Panioppidan,  Ann.  DL  181.  —  iVyemp 
och  Kraft  åter  1.1.  211.  ifiga  att  han  rar  profeu*  lingr.  grasea. 


357 

Shfifi:  LameDtatio  ecclesiae  versibus  exposita,  tertio  Die  Penteoo- 
lies  Hafoie  in  »de  Yirgini  Matri  aacra  decantata,  cum  prsaf.  Petfi  Lanår 
rentn  &  appeodice  Franc.  Wormordi.    Malmoghiae  1529;  4:o. 

4.  Peder  Lauridsen  (Petrus  Laurentii).  Från  lek- 
toratet i  Malmö  blef  han  sedermera  lektor  i  theologien 
vid  Lunds  domkapitel.  Se  lekt  vid  Lunds  domk.  sid. 
882—284. 

6.  M«  Andreas  Jokånnis  Lyngius  eller  Ljung.  Ha- 
de förut  varit  munk  innan  han  i  Blahnö  blef  lektor;  se- 
dermera förordnades  han  till  kyrkoherde  i  Landskrona  och 
bevistade  i  denna  egenskap  det  evangeliska  concilium  i  Kö- 
penhanm  1537,  hvars  beslut  af  honom  åfven  underskreCs. 
I  denna  underskrift  kallar  han  sig  blott  "Andreas  Lyn- 
^us,  Landskronensis  Ecclesiastes;"  han  hade  således  re- 
dan lämnat  lärarebestäUningen  vid  Mahnö  gymnasium. 


c)  ■almo  Skolas  Rektorer. 

1.  0luf  Mortensen.  Var  rektor  år  1543  och  efter 
reformationens  införande  i  Skåne  troligen  den  förste  rektorn 
vid  skolan,  som  år  1538  verkade  efter  fömyadt  skick. 
Han  spes  hafva  lämnat  skolan  1552;  död  såsom  kyrko- 
herde i  Hyllie  och  Bunkeflod,  ovisst  hvilket  år. 

2.  Johannes  Nicolai.  Såsom  ^r^s  oxoÅtjg  Malmer;.  >^ 
sis  Rector"  prestvigdes  han  1562  af  biskop  Tyche  /  - 
mundssen  till  kyrkoherde  i  Tygelsjö  och  Klagstoq)  ^. 
Mera  är  om  honom  ej  bekant. 

3.  Tyge.  Genom  ett  kongl.  bref,  dat  Uelsingboi^ 
d.  8  maj  1565,  förlänades  ^Her  Tyge  Scholemester  vdj 
Hahuöe^  med  det  kanikdöme  vid  Lunds  domkp*ka,  som 
H.  Lauritz  Thuesen  förut  innehaft^).  Rektoraiet  har 
han  förmodligen  tillträdt  1562. 

Anm.  Ur  koi^.  danska  Geheime  Arkivet  hämtas  föl-* 
jande  upplysningar:  ^Hr  Tyge  Pedersen,  Sognepraest  i 
Lund,^  fick  1566  ^  bref  på  ett  ledigt  vikarie  derstä- 
des.     (Register  o.   alle  Lande  ^  IX.   f.   272 — 73).    Pe- 


*®]  Denna  nnderrfittelse  tr  håmUd  ur  en  handskrift:  Änliquitaie9 
Ltmdéttser,  4:o,  h?iiken  fönraras  i  Gestrinska  Bibliotheket,  fom  UUhAr 
H.  Lflrdomnkolan  i  Gefle. 

*')  K.  D.  Geh.  Ark.  Reg.  o.  a.  Lande  VIO.  f.  471—472.  6«Dle 
Sfentke  Jordeböger  n:o  32. 


889 

der  Lauridseii  erfadi  1593  f  bref  pä  ett  kamkdöme 
(Sk.  Reg.  n.  f.  99^^100)  och  Mester  bak  Grönbek 
1593  f  bref  pä  ett  vikarie  efter  aflidne  Hr  Tyge  Pe- 
dersm.    (SL  Reg.,  U.  f.  100). 

Det  synes  vara  utan  tvifyel  att  denne  Hr  Tyge  Pe*- 
denaea  är  just  den,  som  yar  rdLtor  i  Malmö.  År  nu 
detta  föriiäHandet,  sä  har  han  ätmmstone  1566  lämnat 
skoltjensten  samt  aflidit  i  början  af  ärl692.  ^D:ns  Ty«- 
chiohus  concionator  Lmdensis^  böH  vid  prestmötet  1569 
elt  tal  i  kyrkan  om  skolorna.  (Jfr.  Antiquitates  Lunden^ 
ses,  handskrift  på  Gefle  Skolbibliothek). 

4.  Peder  Lamidsen  (Petrus  Laurentii)  född  1560 
eder  1551  i  Helsingborg,  blef  hörare  vid  skolan  1570 
^Her  15T1,  var  sedermera  rektor  i  19  är^).  Den  T 
dec.  1591  fick  ''Peder  Lauridsen,  Skolemester  i  Malmö^ 
löfte  pä  första  lediga  kanikdöme,  hvilket  han  1592  f  ér*- 
höll^)  och  kaUas  han  i  sistnänmda  bref  blott  ''Peder  Lau- 
ridsen;''  1593  ^  ^^^  ''Peder  Lauridsen,  kannik  i  Lmid" 
ett  ledigt  vikarie  ^).  Det  synes  treUgt  att  han  läomat 
rektoratet  1693,  dä  han  Uef  kanik.  Var  sedermera  näs- 
slan 10  år  kyrkoherde  i  Råbyj  död  1611  V  ^)-  Gift 
med  Margaretha  Jacobsdotter. 


^)  I  elt  bref  af  d.  !?5  okt,  1583  från  danska  regeriogen  sAges  h»n 
17  eller  18  Kr  haf?a  tjenat  i  Malmö  skola,  hyadao  han  bot  superin- 
tendenten i  Lund  NieU  Huid  rekommenderas  att  blifra  kyrkoherde,  i 
Hislöf  eller  fS  nSgol  annat  ledigt  kall.  (K.  D.  Geh,  Ark.  Sk.  Tegn. 
II.  f.  18).  K.  Kristian  IV  förnyade  sjelf  samma  begAran  i  bref  af  d.  8 
dec.  1589  till  snperintendenten  Mogens  Madsen  (l.K  II.  f.  67—68). 

••)  k;  D.'Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  II.  f.  88,  99—100. 

")  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  II.  f.  135—136. 

**)  Gralktenen  olrer  honora  har  följande  inskrift: 

"D:n  Petras  Laurentii  P.  Helsingburgensis  Hojus  cHhn  Eeefesla  Ca* 
noDicus  postquam  anpos  XIX  ScholastSeam  NafaBogi»  jaT«n««leBiaainma 


360 

6.    M.  Mods  Sörensen  (Hatthias  iSeferini). 
Namnes  ss.  rektor  af  Borup^  i  Malmö  Skolbok. 

6.  M.  Nieb  AUésen  (Nicolaus  Alle8ius),född  1566, 
rektor  omkring  1592,  1596  kyrkoherde  i  Bmikeflod  och 
Hyllie  församlingar,  hvarest  han  dog  1626  Y  ^)*  ^^' 
l:o)  med  Helena,  dotter  af  Laur.  Joh.  Ateretius  i  Bunke* 
flod;  2:o)  med  Mettba  Stison.  Lefde  med  den  förra  1  år 
och  med  den  sednare  23  är  och  var  fader  till  5  sö- 
ner och  4  döttrar.  Om  hans  sons,  kyrisoherden  Hans 
Allesens,  ovanliga  öden,  jfr.  Svenska  Ifercurius,  1759  mars 
s.  243—244. 

7.  M.  Jens  Agesen  Råby  dier  Hagmus  blef  1599 
rektor.  ''For^  sin  fornemme  og  s»re  Maade  at  informere 
paa  var  Mester  Jens  meget  berömmet^  ^).  Uti  Acta  Gon- 
sistorii  Hafnioisis  heter  det  om  honom^.  ''afhandledes  i 
Consistoriet  om  skuolemesteren  ij  mahnöe,  om  hand  icke 
^ulle  hid  convoceris  et  edere  confessionem  sue  fidei,  cum 
sit  suspectffi  fidei^^).  Han  afsattes  i  början  af  året  1605, 
anedan  han  sökt  öfvertala  flera  föråldrar  att  sanda  sina 
barn  till  ett  jesuiter-seminanom  uti  Braonsberg  i  Preos- 


fide  et  induttria  reiisiet  ao  tandem  in  Eeeleria  Rhaabyenti  deceoninm 
fere  Terbtun  Dei  nncere  docniMet  in  Domino  placide  obdormiirit  XV 
Julii  anno  Ghristi  MDCXI  etatis  LXI.  Qui  Ivtam  hio  pncstolatnr  re<- 
surrectionem  una  cum  uxore  honestiisima  Margaretha  Jacobi  F.  qus 
obiit  Ä:o  MDG . . .  die  mens .... 

Hic  terminas  moleitin*,  qnietb  hie  ineeptio. 
Jehoya  Petra  Mea. 
**J  N.  Porta  Trygoniitt  har  ett  grekiskt  epigram   om   honom*,  jfir. 
Poemata.    Pars  Synchar.  III.  153—54. 

*0  Ca$p.  P.  Bothe,  Brave  Danske  Moods  og  Quindert  her<kmmeli(e 
Eftermde.  I.  114—15. 

••)  Tom.  1.  för  d.  30  juli  1603. 


361 

sen^),  blef  sedermera  rektor  vid  en  romersk-katbolsk 
dLola  i  Bnmswich  ^**). 

8.  M.  Cart  Jörg^nsen  Quisl  (Gonradus  Georgii  Quist) 
Uef  rektor  1605  '),  men  tjenstgjorde  endast  kort  tid 
vid  Malmö  skola.  Sedermera  slottsprest  på  Fredriksborg 
pä  Seland.  ^Mester  Gort  Quist,  Slottsprest^  fick  bref  på 
ett  ledigt  praebende  i  Lands  domkyrka  d.  23  april  1606 
(Sk.  Reg.  m.  f.  281;  1.L  £.  256  kaUas  han  ''M.  Gort 
Jörgensen  Qoist^)  Drunknade  pä  en  resa  vid  Rostock 
våren  1607  2), 

9.  M.  Boe  LawUsen  eller  Boethius  LaurenUi 
MtämogienHs,  föddes  i  Malmö  1574.  Hans  fader  Laurids 
Hansen  lät  undervisa  sonen  först  enskilt,  sedan  i  Malmö 
oflentliga  skola.  Tog  1695  med  stort  beröm  student- 
examen vid  Köpenhamns  universitet;  år  1598  feste  han 
utomlands  till  Braunsberg  i  Preussen,  hvarest  en  jesuit* 
högskola  den  tiden  var  i  stor  berömmelse,  men  från  je- 
suitemes  surdeg  bevarade  han  sitt  hjerta  obesmittadt;  en 
annan  olycka  trafiTade  dock  honom.  Då  han  neml.  till  den- 
na utländska  resa  hade  i  reda  penningar  omsatt  det  lilla 


**)  Detta  seminarium  hade  ftr  1565  biif?it  imrAttadt  af  kardinalen 
SUnislatts  Honos.  Theiner,  Schweden  and  seine  Stellang  tum  heiltgen 
Stohl  anter  Johann  III,  Sigismund  III  u.  Karl  II.  Aagsburg  1838.  I. 
531. 

^^)  Slanges  Geschichte  K.  Christian  IV,  fibers.  T.  Schlegel  II.  61. 
399.    Munter,  Reformationshistor.  II.  639-40. 

1)  Konungens  bref  till  Siwert  Grubbe  och  biskopen  i  Sklne  alt  till 
skolmästare  i  MalmA  forordna  Mester  Conradns  Georgti  efter  Mr  Jeons, 
som  blifvit  afsaU.  Kphmn  11  April  1605.  (K.  D.  Geh.Aric.  Sk.Tegn. 
EL  L  207). 

*)  Biskop  P.  Hegelonds  Kalander  för  åf  1607,  MS;  finnes  p&  St. 
Konf^.  Bibi.  i  Köpenhamn  (Hjelmstjtrnska  Saralingea). 


MC 

han  af  sina  fdrtldrar  firft,  Uefvo  daasa  utondands  honom 
(ränstulne.  I  sin  stora  förlägenhet  bflröfv^  tog  kan  tj/^oBt 
såsom  afskrifvare  i  ett  boktryekeri  ^).  Dck^.  sft  snart  detta 
blef  bekant  för  professor^me  i  Köpephamn,  kunde  de  in^ 
galunda  fördraga  att  ett  så  godt  hufvud  skulle  förderfvas 
eller  lida  brist,  hvarföre  de  hemkallade  honom  och  gåfvo 
honom  friplats  oeh  kost  på  Valckendorffs  koUegiwn  i  Kö* 
penhamn.  År  1600  fick  han  kondition  hos  Jakdi  Se* 
feidis  enka  på  Visborg,  hvarest  han,  i  hqip  att  få  resa 
utomlands  med  sonen,  uti  5  år  quarfolef ;  år  1C05  återw 
vände  han  till  Mabnö  och  blef  derstådes  rektor  samma  år; 
år  1611  vikar.  theoL  lektor  i  Lund  i  st  f.  Nidis  Jör*- 
gensen  v&ylsBus,  hvilken  Kristian  IV  hade  utvalt  till  ht^ 
rafé  för  sin  fildste  son  prins  Kristian.  Detta  lektorat  lil^ 
restod  han  i  6  år,  hvarefter  han  1617  '^  utnåmndes 
tiU  rektor  för  Roskilds  katiiedralskobu  Här  Uef  baa  ock-^ 
så  canonicus  och  dog  i  Roskild  1682  ^  i  sitt  48:de  år  ^). 

10.  Jårgen  Jeger,  Skofanästare  i  Hahnö,  enligt  ko* 
nungens  bref  Ull  magistralen  derstådes  d.  S7  nov.  1610. 
(K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Tegn.  DL  421).  Om  honom  fa»r 
man  sig  ingenting  vidare  bekant  än  att  skoltjensten  i 
Hahnö  endast  kort  tid  af  honom  innehafts. 

11.  Niels  Ibs^en  Guldsmed  {]Sko]ms  JwäiBäu&  Axir- 
rifex),  född  i  Mabnö  1681,  Mef  1611  rekter,  arai  lim- 


*)  I  prof.  jurif  Claus  Phtms  Programma  fwiiebr.,  dal.  4.  7  jniii 
162?,  heter  det  nenL;  "ia  ofBcina  ealeogrspUee  pro  impreeeor»  operas 
•uas  aUqraaidiu  elocavit." 

«J  Block,  Bidrag  til  Roslulde  Domftkoles  Hittorie.  1.  46—47.  Jft-. 
Tkura,  Valv»  Seholartrai  aptrt»  s.  5^--ö7.  Döma  haiidaMft  forrarw 
på  UiiiTis  Bibi.  i 


368 

aade  tjensteu  redan  fäjånde  året  om  Tåren,  då  han  blef 
kyrkoherde  i  bgelstorp  'och  Walleberga.  Såsom  sådan 
skildras  han  vid  biskopsvisitationen  1619  fördelaktigt:  ^vir 
bonus,  simplex,  doctus^^.     Dog  1645. 

12.  Berthel  Knudsen  Aquäonius^j  föåå  i  Kong- 
steds  prestgård  på  Seland  d.  7  mars  1588,  reste  utomlands, 
hvarefter  han  blef  rektor  i  Malmö  1613  oeh  tillika  slotts- 
pred&ant  derstädes.  Han  tar  blott  ett  års  tid  vid  rek- 
torssysslan, ty  redan  1613  i  november  låomade  han 
Malmö,  Vid  bidiopéviftitationen  1613  yttras  om  hans 
tienstbefotfning  vid  Mafanö  skola,  att  han  '^med  tendig 
trohet  och  framgång  tiU  Idrjungames  förmån^  skötte  tjen- 
ten^).  Är  1619  blef  han  kyrkoherde  i  Löderup  och 
'•!örup  samt  häradsprost  Han  var  poeta  laureatus  csesa- 
reus  ocli  förde  vidlyftig  brefvexKng  med  utländska  lärde; 
omnämnes  äfven  bland  dem,  som  under  Kristian  IV:s  tid 
skulle  författa  läroböcker  till  skolungdomens  Ijenst^).  Att 
han  varit  sjuklig  och  derföre  begagnat  utländska  surbrun- 
nar och  varma  bad,  ser  man  af  en  uppgift  i  kgl.  danska 
Geheime  Arkivet  (Skaanske  Tegnelser  VI.  fol.  3^1  a). 
Dog  1650  d.  7  januari.  Gift  med  Elisabeth  Nilsdotter 
(f  1633).  Hans  son  0.  B.  Aquilonius  blef  faderns  ef- 
terträdare i  pastoratet 

Skrifter:    Liisuom  javeDiliuin,  lib.  ¥11  &  VIU.    Qafn.    1611—12; 
|39*    lilMr  VH  Injp  upplagd.    Hifo.,1618;  8:o.  — ^  Otit  adokiceBinB. 


4)  Biakofianit  PaMlli  Martoii  ock  Mattk.  Jam  viiitatioDsbok  på  Stora 
Ko|^^  Bibi.  i  Köpanhainn. 

*)  Skref  stundoiq  sitt  namn  anagrammatiakt:  Liberlus  Åliquonius 
etter  BertUhu  Cmuti  TosotU. 

O  Biskopame  PaulU  Marlini  och  MaUh.  Jant  nyts  nåmnda  TiiiU- 
tiond>ok.    f.  6  r.  .  ^ 

•)  Nyerup  och  Kraft.    U.  1^    W<vrmt  L«x,  91^2, 


364 

Rostoch.  1613;  8:o.  —  Epieon  in  Memoriam  RegiAtt  Amue  Calbariiui. 
Hafn.  1614;  4:o.  —  JaYeniliam  reliqaias.  Rostoch.  1615;  8:0/ —  Ho- 
ratii  Månes.  Hafoifls  1615;  8:0.  —  Liber  XXVIII  poematicomm.  Ib. 
1616;  4:o.  —  Adolescentifle  Jnlerludia.  Rost.  1620;  8:0.  —  Epigram- 
maturo  grieconini  libri  VI.  Ib.  1626;  8:0.  >—  Odarum  novanim  libri 
II.  Ib.  1630;  8:0.  —  Hotiiftdfåtr  ad  Primates  Danos  liber.  flafa. 
1640;  8:0.  —  Epistolarum  centuria  auspicalis.  Witeb.  1617;  8:0,  — 
Epistolarum  selectarum  duae  centuriae;  Rost.  1617;  8:0.  —  Epist.  se- 
lect.  centiir.  III  &  IV.  AmsteL  1619;  4:o.  ^  Epist.  seleot.  eenlurin 
qainqae.  Rost.  1623;  8:0.  —  Similitudinum  atticarum  libri  VII.  Ed* 
3tia.  Hafo.  1639;  8:0.  —  Ad  poeticam  danicam  deductio.  Ib.  1641; 
8:0.  —  Interladia  et  diatriba».  Ib.  1641 ;  8:0.  (Utgifren  af  hans  son 
Comelius  Aquilonius).  —  Dedamatio  polemioa  de  suceetsu  ezpeditioiib 
Ghrisiiani  IV  in  Sueeiam  1611.  Ib.  1644.  —  Epistola  de  MonomenCis 
antiquis,  adjtincta  Inseriplionibus  Laiir.  Asseroi.    Hafn.  1621;  8:0. 

13.  M.  Frans  Fechiel,  föddes  i  Malmö,  bvarest  fa* 
dren  Jakob  Fechtel  var  l:e  borgmästare.  Då  han  sökte 
rektorsbestäUnitageu  i  Malmö,  skref  biskopen  i  Lmid  Paul- 
lus  Martini  ett  bref  till  professoreme  i  Köpenhamn,  som 
1613  4^  i  konsistorium  föredrogs.  Biskopen  frågade 
neml.  om  Frans  Fechtel  kunde  erhålla  den  skoltjenst  hap 
sökte,  då  Kristian  IV:s  bref  stadgade  att  jesuitemes  di- 
sciplar  ej  skulle  erhålla  tillträde  till  statens  embeten.  Pro- 
fessoreme svarade  härpå  tillstyrkande,  enar  Fechtel  blott 
var  9  år  gammal,  då  han  ett  år  vistades  uti  jesuitskola, 
men  nu  var  renlärig  och  med  mycket  beröm  många  år 
uppehållit  sig  vid  universitetet  ^).  På  grund  af  forord 
från  magistraten  i  Mabnö  och  professoreme  i  Köpenhamn 
utnämndes  4ian  i  no  v.  1613  till  denna  befattning,  hvar- 
med  han  i  3  år  fortfor,  dock  ej  titt  sina  förmäns  belå- 
tenhet Biskopen  Paullus'  Martini  fann  neml.  tillståndet  i 
skolan  vid  visitationer  åren  1614—15  bedröfligt,  hvadao 


*)  AoU  Cons.  Hafmeniit.    m.  f.  109. 


3éö 

han  1616  y  firan  rektoratet  vardt  afsatt  (Jfr.  ofran 
sidd.  106 — 106).  Kort  derefter  blef  han  kyAoherde  i 
Hveliinge  och  Fuglie.  Äfven  oni  dfiimsi  hans  tjenstgöring 
yttrar  sig  biskopen  vid  visitationen  1617  -f^  högst  oför- 
delaktigt^^. Förgiftad  af  sin  hustru  dog  han  omkring 
år  1624. 

14.  M.  Hans  Tausm  Wellejus  blef  i  febr.  1616 
af  sin  svåger  biskop  Pofvel  Mortensen,  kyrkoherden  samt 
magistraten  i  Mahnö,  förordnad  till  rektor  i  st  f.  den 
afsatte  Fechtel^^).  H.  T.  Wellejus  härstammade  från  en 
särdeles  berömlig  slägt;  hans  fader  var  neml.  den  frej- 
dade danske  kongl.  historiografen  Anders  Sörensen  We- 
del  och  hans  mormoders  fader  den  lika  ryktbare  dan- 
ske reformatom  H.  Tausan,  efter  hvilken  han  ock  var 
uppkallad.  Kreerades  tills  magister  i  Köpenhamn  1615 
y.  Vid  biskop  Hads  Jensens  visitation  i  skolan  1620 
befanns  rektor  vara  supig  och  vårdslös,  erhöll  på  magi-r 
stråtens  begäran  ett  års  bättringstid,  ändrade  dock  ej  sitt 
uppförande,  hvadan  han  i  maj  1621  från  embetet  alsat- 
tes^^J.  År  1631  blef  han  ^hofmästare  för  en  svensk' 
adelsman  Bo  Gustafsson  Bjelkes  söner,  till  hvilken  beställ- 
ning han  af  Bjelkes  svåger  Karl  Karlsson  Gyllenhjekn  med 
löfte  om  hederligt  salarium  blifvit  antagen  ^^J*     Han  reste 


*®}  "Lupo  videnlur  oves  coimnissffi"  heter  t  det  uti  nyss  citerade 
tifitationsbok. 

'')  Visitationsboken.  ,^ 

**)  Jfr.  ofyao  sid.  106  samt  Uai?.  Hafo.  Matric. 

>*)  ZwergiU8,  Sj.  Cler.  494.  Kontraktet  mellan  Gyllenbjelm  och 
H.  T.  WeUejva  år  anfördt  i  Terpager,  Ripae  Cimbr.  651—2.  Terpager 
tag«r  doek  feit,  påattende  alt  H.  T.  WeUejuf  efter  1631  yarit  rektor  i 
Malmö. 


366 

sludigen  utomlands,  hvaredt  lidn  i  Hamburg  afled^  évins^ 
hvilket  är. 

15.  M.  Seren  Jscoisen  GriHibech  (Sevmnus  Ja^ 
cobsus  Grönbech),  vanligtvis  kallad  'fester  SAffren,''  re- 
kommenderad af  magistraten  i  MabnO  samt  biskopen  d:r 
Brochmand  i  Köpenhamn,  utnämndes  1621  y  tiO  rek- 
tor, sedan  han  kort  förut  (d.  '9  i  samma  månad)  ef  prof. 
W.  Rhuman  blifvit  kreerad  tOI  magister.  Då  han  förord- 
nades till  rektor,  har  biskop  Hads  Jenssen  antecknat:  "bo- 
nam  de  ipso  onmes  fovemus  spem^**),  hvilket  hopp  dock 
ej  lär  hafva  gått  r  Aillbordan,  ty  efter  några  års  förlopp 
beskrifves  skolans  tillstånd  blott  såsom  medebnåtiigt  Af 
konungens  bref  1688  ^  inhä^itas  att  Master  SOfir^l,  så- 
som trött  ("adaiteidet")  af  skolarbetet,  viHe  resignem 
och  nedsätta  sig  i  Mahnö;  konungen  tillät  honom  der- 
före  att  nedsätta  sig  derstådes  och  vara  fri  från  alla  kro* 
no-  och  stadsskatter  ^^).  Samma  år  har  han  lämnat  skol- 
befattningen,  hvilken  han  i  17  år  innehaft  Är  1640  y 
lofvade  honom  samma  konung  medelst  öppet  bref,  i  M1-* 
ket  hans  "Ålderdom  og  Skröbeligfaed^  omtalas,  att  han 
skulle  bekomma  det  första  väarie,.  som  vid  Londs  ka^ 
tel  bUr  ledigt  ^«). 

16.  H.  Johan  Ftedrichsen  (Johsmnes  Frederici  Fle&s- 
burgensis)  föddes  1603  i  Flensborg,  hvarest  fadern  IL 
Fredr.^  Johannsen  var  kyrkoherde.  Han  reste  i  9  år  utom- 
lands såsom  liofmästare  för  några  unga  adelsmäa  Genen 


i«)  Visitalionsboken  f.  8  b. 

")  K.  D.  Qeh.  Ark.    Sk.  Res*  ▼.  f.  243  v. 

>•)  K.  D.  Geh.  Ark.  Ll.  f.  312-313.  ^  I  "CmifblMii  Arehir* 
KApcBhåaui  fimiM  (unéer  n:«  194J  2  te^tittonier  allMa^  af  koiM 
fftf  diinittaider  frin  lUlmO  ikola  irea  1630  och  1632. 


167 

sin  utmärkta  toiångför  poesi  förräi^fvade  han  sig  sädön 
ynnest  htm  kejsare  FerAiand  II,  att  denne  vid  en  aiidi- 
ens  hos  honom  skånkte  honom  adKga  privilegier  och  sköl- 
ésmärke ,  favarpå  han  syftar  i  (Mjande  af  honom  sjeif  för- 
fattade hexastidion: 

D«t  ^leaitt  lethi  «iinatoctr«iii,  lawree  eristaai 
Uotea  pro  phaierb  Unsa  MfiMENTO  MORI. 

Liltei*a  Pythagors  dypeum  portoeque  figurant: 
Si  sapU,  ttternum  si  cupis,  arcta  subi. 

Håec  maa  tMbitttas^  ttndiom  yirtatit  et  artis: 
Martis  posthabui,  aoriis  amore,  nolas. 

Efter  sin  hemkomst  hedrades  han  1688  med  skalde- 
kransen (laurea  poetica)  af  Willichius  WestfaoviuS|  kejser- 
lig Gomes  Paiatinos  och  samma  år  blef  han  kreerad  till 
magister.  År  1638  rektor  i  Hahnö,  hvilken  hestältaiing 
han  blott  ett  är  innehade;  förut  hade  han  haft  samma 
befattning  i  Kiöge.  Från  Mafanö  begaf  han  sig  till  Ro- 
«kild,  vid  hvars  domskola  han  blef  rektor  och  tillika  poeseos 
professor  vid  dervarande  gymnasium  samt  dog  derstfides 
1641  ^  C^t  med  Maria  Glob.  Hans  enda  dotter  blef 
gift  med  den  berömde  läkaren  vid  Köpenhamns  universitet 
Rasmus  Bartholiui  hvars  sbgt  harstammar  från  Mabnö  ^'). 

Skrifter:  Hym&ua  Latino-Danieiia  dyt&rvfios  de  nova  ostale  wiUb 
mitrum,  Hafo.  1629;  8:o.  —  Hymoua  Litaaenicus,  seu  Poeniteotialis, 
Lalino-Dataico-Gerinailicus.  Ibidem  1629.  —  Ilymoi  complures  Laliao- 
Banki-,  vid  flera  ölika  tiUffllleo  utgifoe  (8:a).  — •  (^Mayotjpoyia  Pcraica 
ex  Herodoii  Thalia,  gr.  lat  Lips.  1622;  8:0,  upptaga  ATreo  hArröra 
fråa  honom,  men  oriktigt). 

17.  M.  Hans  Peder  sen  KdUundborg  (Johannes  Pe- 
trsus  Galundanus)  med  tillnamnet  Schade,   föddes   1599 


>0  Blooh,  1.1.  53--55.  JoJk  MoUerus,  Gimbria  literaU  I.  197. 
ftyerup  og  kraft,  Litteratar-Lexlcon  177.  —  Alb.  Tkura,  Val?«  Scho- 
lAram  Dadici  Regd  apertte.  p.  60.    (Ms.  pl  Köpetth:t  Udir.  Bibi.) 


368 

i  Kallmidborg ,  hvarest  fadern  Peder  Jacdisen,  en  jaään- 
ning,  var  borgare  och  väfvare.  Med  ypperligt  vitsord  di- 
miiterades  han  1624  Vf^  från  Roskilds  domskola;  år  1627 
öfverste  kollega  vid  sanuna  skola ,  i  hvilken  befattning  han 
förvärfvade  sådant  beröm,  att  han  1630  blef  rektor  i  sin 
födelsestads  skola,  hvilket  embete  han  dock  1688  f  af* 
^de'  sig  för  att,  understödd  med  ett  stipendium  från  Ro- 
skilds domkapitel,  till  sina  studiers  förkofran  besöka  ut-- 
landets  berömda  högskolor,  hvilken  resa  han  tillträdde, 
sedan  han  1638  ^-^  till  magister  blifvit  kreerad.  Om 
våren  1636  frän  Wittenberg  hemkommen,  begaf  han  sig 
redan  om  hösten  ånyo  ut  på  resor,  dertill  öfvertalad  af 
rikskanslern  Kristian  Friis,  som  åt  hans  ledning  anfftf^ 
trodde  sin  dotterson  Nils  Kaas  och  en  annan  ung  adels- 
man Kristoffer  Ulfeld.  Afven  f&r  denna  resa,  under 
hvilken  han  besökte  Tyskland,  Holland,  Frankrike  och 
England,  åtnjöt  han  det  nyss  omtalade  stipendiet  af  dom- 
kapitlet i  Roskild.  Under  sitt  vistande  uti  Gröningen  i 
Holland  utvaldes  han  till  assessor  och  lubliothekarie  i  ett 
kollegium,  som  derstådes  var  inröttadt  för  att  undersöka 
och  afdömma  alla  de  fränmiande  studentemes  stridigheter 
och  andra  angelägenheter,  hvilken  bestälbiing  han  nedlade 
medelst  etl  latinskt  tal  1636  44.  Den  1  nov.  1637 
återvände  han  hem  och  blef  1638  y  konrektor  i  Ro- 
skild samt  utnämndes  1689 -f  till  rdctor  vid  Mabnö  skola, 
hvarest  hän  d.  26  s.  m.  af  biskop  P.  Winstrup  i  embe- 
tet  installerades.  Här  tillböd  honom  Kristoffer  Ulfeld  en 
ansenligare  och  bättre  beställning,  hvilken  han  dock  af- 
slog,  emedan  han  skriftligen  hade  utfäst  sig  att  1  tre  är 
qvarblifva  i  Mahnö,  för  att  sätta  dervarande,  då  förfall- 
na, skola,  i  godt  stånd.    Med  flit  och  trohet  aibetade 


död 

iuin  för  detta  ändamål.  År  1641  förflyttades  han  till 
rektoratet  i  Roskiid,  vid  hvilket  tillfälle  biskop  .  Winstrup 
hedrade  honom  med  en  lycköuskniugsdikt.  (Epigr.  Lib.  III. 
974).  I  slutet  af  samma  är  utvaldes  han  enhälligt  af 
dervarande  domkapitel  att  såsom  kanonicus  hafva  säte  och 
stämma  i  kapitlet  I  Roskild  hade  han  dock  flera  obe- 
hagligheter med  biskopen.  År  1660  y  insändes  han 
Ull  Köpenhamn  jemte  theol.  lektorn  och  professorn  Hein 
för  att  pä  hela  kapitlets  vägnar  underskrifva  souveraini- 
tetsakten.  Samma  år  iick  kapitlet  kongl.  befallning  att 
låta  Hans  Kallundborg  påtaga  sig  förvaltningen  af  kapitel- 
godsen och  uppbära  böndernas  anpart  till  soldateskens  un- 
derhåll, hvilket  visar  att  han  äfven  i  andra  än  skolåren- 
der  var  en  praktisk  man.  År  1669  ^-^  ansökte  han  och 
erhöll  kongl.  lillåtelse  att  i  skolembetet  adjungera  sin  son, 
den  icke  mindre  berömlige  Petrus  Johannis  Schade.  Dog 
1671  U>  och  begrofs  i  Roskild,  hvarest  han  redan  1665 
hade  låtit  uthugga  sitt  epilaphium  med  latinsk  inskrift  och 
ett  af  sig  författadt  letrastichon. 

Kallundborg  var  en  särdeles  lärd  och  om  skolväsen- 
det synnerligen  förtjent  man.  Han  var  gift  med  Bödel 
Danclef  från  Malmö,  med  hvilken  han  hade  16  barn. 

Skrifter:  Organici  Collegii  disputationes  quinquc.  iTafniffi  1644; 
8:0.  (Disp.  l:inu  de  Philosopliia,  2:da  de  organo  Graminaliccs,  3:lia 
de  organo  Poctiees,  4:ta  Logices,  &  5:ta  Rhelorices).  —  Compendiosa 
LingiiiB  HebrssB  Delinealio  in  usutn  Scholarum.  ibid.  1645;  f:o.  (Ånyo 
ulgifven  af  hans  son  P.  Schade  under  lilel:  Compendiosa  lingiise  he- 
bricap  Idea.  Jb.  1674;  f:o}.  —  Grammalica  Grxca  parva.  ib.  1660;  8:0. — 
Elyroologie  Grsca;  Proplasma.  ib.  1664;  12:o.  —  Grammatica  Graeca 
major.  ib.  1666;  8:0.  —  Grammatica  Lalina  major.  ib.  1668;  8:0. — 
Abc  et  graramaticc  latinaB  rudiracnta  in  usum  filioli.  ib.  1669;  8:0. — 
Compendium  Prosodioe.  ib.  1663  &  1670;  12:o.  —  Dialogns  Flegiécus 
inter  Irenophihim  et  Musam  in  obitum    N.    Kaasii.    Saumur    1637.  — 

24 


370 

TrfelHMft  til  «n  Hti$ini;  (införd  i  baos  lefrcroeibttkrtfoing,  titgifrcn 
af  Ryge).  —  Dessutom  lat.  vers  och  epigrammcr,  bvarroed  hao  prydde 
Sukilti^e  af  siné  Tfinners  skrifter  "). 

1  en  öfver  hans  son  utgifven  niinnesskrlfl  **)  kallas 
Hans  Pedersen  Kalliindborg  ^magnus  seculi    sui    Quinlilia- 

nus  ^^ ludi  Tiioderator  talis,  qualem  ne  votis  quidem 

conceptis  opporluniorem  fingere  potuissct  literaria  juvenlus." 

18.  M.  Peder  Hermansen  (Petrus  Henuanni),  f. 
1610  i  Köpenhamn,  hvarest  fadern  Herman  Nielsen  var 
professor.  Sedan  han  med  understöd  af  Winslrupska  sti- 
pendiet rest  utomlands,  blef  han  1641  -J  rektor  härstä- 
des  och  kort  derefter  i  Köpenhanm  kreerad  till  magister. 
"Var  en  god  Hebraeus  odi  berömmelig  rektor  i  24  år^  ^). 
Dog  1666   V .     Var  gift 'och  hade  flera  bani^). 


1")  A,  N,  Hyge,  H.  P.  GaUundborgs  Levnets-Beskrtvelse.  Kiöbenb. 
1759.  Bloch  l.I.  8.  55—59.  Nyervp  och  Krafts  Litteratur  Lex.  304. 
Worm  I.K  I.  202-3. 

1»)  Frölund f  Scbadeaoa  melamorpbosis.    p.  7. 

*o)  Jfr.  handakriflen  Hc  4:o  109  pä  Luods  Uni?.  Bibi.  samt  Uoiv. 
Hafn.  Matr.  I  Winslnipii  Epigrammata  I.ib.  111.  p.  1087— 88  1  åses  fAJ- 
jaode: 

Ad  M.  Petrus  lIerinaDoidein,-Rectorem  Scbolre  AocoaitaDc,  Se  ^i- 
carium  Luodensem,  baptismum  sibi  siium  pio  eoqiie  fainiliari  Synibolo  to 
memoriam  rcTocanti. 

Qui  regit^  baud  regilur,  Rector  ludi  malus  ille; 
Sed  bonus  est  Becior,  qui  regii  et  regitttr: 
Tu  regi9  et  regeris,  Petre;  RectOr  es  opttm'  ergo 

Rectorem  ludi  te  regii  ipse  Deus. 
Est  tibi  solamen  Baptismi  gratia  Dia, 

Quie  tibi  persistit,  ceu  Petra,  firma  Petro. 
««)  Biskop  P.  Winstrups  bref  tiU  G.  O.  Stenbock  fr.  1658—1664. 
—  1  K.  D.  Geh.  Ark.  (Gamle  Svenske  Jordeböger  n:o  96,  a)  fiuMs  Me- 
ster  Peder  Hermandssöns,  rektor  i  Malmö,  uppsAgelsebref  p&  köp  om 
20  bodar  i  Malmö^  som  han  gjort  med  Claus  Lorention,  "Kongens  SoU*- 
pop."     Köpenhamn  d.  30  Maj  1649. 


m 

Skrifter:  Diip.  pro  mlmitorio  seiisas  in  Script.  S.  ex  aisceDtibaf. 
Aostoeh  1636;  4:o.  —  Peder  Winsirups  Svensk-danike  Rrigsunder, 
udsat  paa  Dansk.  Kiöb.  1647;  4:o.  (Originalet  flr  Winslrupii  Belli 
Soeco^Danict  BavfAttata.  Havn.  1646;  4:o). —  Peder  Winsirups  dan- 
ske Hornblaeser  eller  en  Digt  om  Prinds  Ghcislians  Guldhorn  funden 
163f^,  OTersat.  Sine.loco  inpresst  1644;  4:o.  COriginalet  Ar  Winslru- 
pii Cornicen  Danicna). 

19.  M.  Klaes  WilUschim.  Installerades  1666  så- 
som rektor  af  biskop  Winstrup,  men  dog  redan  följande 
året 

'20.  M.  Petrus  Sture,  f.  på  Seland;  studerade  i 
Rostock  och  Köpenhamn;  coUega  classis  supremaB  i  Lmid; 
rektor  bärstädes  1667.  Såsom  rektor  kreerades  han  till 
magister;  kyrkoherde  i  Wellinge  och  Fuglie  1680;  prost 
öftrer  Skytts  hårad  1683  V)  dog  1707  V-  Någon  tid 
före  sin  död  har  han  varit  så  svag ,  *  att  han  ej  orkat  gå 
upp  på  predikstols,  utan  suttit  på  en  stol  å  kyrkgolfvet 
och  predikat  för  sina  åhörare. 

Att  Sture  var  en  lärd  man  intygas  af  prof.  A.  Sto- 
baus,  som  hade  studerat  och  rest  tillsammans  med  ho- 
nom. 

Skrifter:  Dtep.  De  Stylo  N.  Test.i.  Lund  1670 ;  4:o.  (Praes.  Prof. 
J.  Buscovius).  —  Sfnodalpredikan  i  Lund  1687;  Malmö.  4:o.  —  En 
hOgst  klagande  och  suckande  biertans  Ängslan  eller  Klagopredikan  öfver 
K.  Carl  Xl:s  dödelige  TrånfAUe  pä  den  allmfinna  Rlagodagen  d.  20  Aug. 
1697.    Lund  s.  I.  4:o. 

21,  M.  Lars  Person  (J^aurentius  PetrtBUs).  Var 
år  1674 — 75  kollega  i  Lund  och  1677  öfverste  kollega 
i,  Malmö,  på  hvilket  sednare  ställe  han  1682  utnämndes 
titt  rektor,  hvartill  han  d.  2  mars  s.  ä.  af  magistraten 
blifvit  rekommenderdd  bos  fältmarskalken  och  generalgu- 
veraiiren  ^).     Han  berömmes  såsom  en  lärd  och  om  skot- 


*•)  Wollmar,  Malmös  Antiqu.  U.  69. 

2*» 


37« 

undervisningen  mån  man.  Gift  med  kontr.prosten  i  Bara 
härad,  kyrkoherden  i  Skabersjö  Joran  Faxes  dotter  Kri- 
stina.    Dog  bamlds  160&  ^ 

Skrifter:    4  UtiDska  programmer,  oeml.  öfver 

I.    Borfrin.  i  Mdmö  Cornel.  Ledebur 

IL     Prosten  i  Malmö  N.  Severi  enka  A.  i.  WildschiMl. 

HL    Borgmaat.  i  Malmö  Terning  Hansson 

IV.    Arehiater  RosUub. 

22.     M.  Johannes  Jacobwus,  f.   i   MaUnö,   hvarest 
fadern  Jakob  Rasmussen  var  skomakare;  sludent  i  Upsala; 
rektor  i  Helsingborg  1694  |;  förflyttad  till  samma^  be- 
stälbiing  härstådes  1697  |^;  prestvigd  1696.   År  1699 
44  begårde  han  ''för  sin  lågenhets  ringhet  skull  alt  kun- 
na få  successionen  efter  Hr  Laurenberg   vid   capellanljen- 
stoi  i  Malmö,  eller  ock  på  annat  ställe  acconmioderas'^  ^)  j 
kyrkoherde   i   Kropp    1703   V-     Då   pastor    Otto   Frick 
dog,  ville  grefvinnan  Ascheberg,  till  följe  af  förment  jus 
patronatus  utnämna  pastor,  men   biskop   Steuch   uppdrog 
pastoratet  åt  rektor  Jacobaeus.     Då  nu  grefvinnan   utver- 
kat konfirmation  på  sitt  jus  patronatus,  hade  hon  kunnat 
få  Jacobaeus  till  annat  ställe  transporterad;  men  sedan  bou 
hört  honom,  skref  hon  till  honom,  gratulerande  till  Kropps: 
pastoraL     Dog  i  maj  1710.     Gift  med   Katharina   Hofl"- 
gärd,  döljer  af  Erasmus   Hoflgard,    som   var   kyiioherde 
i  Kropp.     Hade  6  barn,  bland  hvilka  sonen  Matthias  blef 
pasto^  i  Sölvesborg.  —  Såsom  skobnan  var  han  skicklig  och 
verksam,  såsom  prest  utrustad  med  lyckliga  embetsgåfvor. 
Anledningen  till  hans  död  berättas  hafva  varit  den,  att  då 
han  ifrån  Kropps  kyrkotom  med  tillhjelp  af  kikare  i^  bör- 
jan af  det   afgörande   slaget  mellan   danska   och   sveoAa 


*')  Lunds  konsisiorii  protokoUer« 


873 

krigshflrarne  d.  28  febr.  1710  såg  vär  vänstra  flygd 
vika,  han  deraf  tog  ett  intryck,  hviiket  ej  kunde  utplånas 
genom  de  glada  underrättelser  han  dei*efter  erhöll,  och 
hviiket  sedermera  förmentes  hafva  gifvit  anledning  till  hans 
ej  lång  tid  derefter  inträffade  död  **).  * 

28.  Matihias  Janw  Hahne,  f.  1661  V  ^  Roone* 
by,  hvarest  fadern  var  borgare.  År  1680  «|  dimittera"* 
des  han  från  Ronneby  skola  till  universitetet  i  Rostock, 
hvarifrän  han  1684  b^f  sig  till  Lund;  år  1686  t^ 
ordinerad  till  komminister  vid  Fulltofta  och  Espinge  pa-<- 
storat,  och  då  detta  pastorat  blef  ledigt,  fick  han  fuUmakt 
derpå.  Men  innan  han  tillträdde  detsamma  föll  han  i  en  svår 
sjukdom  och  lärer  misströstat  om  att  .hädanefter  såsom 
prest  kunna  tjenstgöra,  emedan  han  afsade  sig  pastoratet 
Konrektor  i  Mabnö  1602;  rektor  1708  44  och  är  full- 
makten daterad  Thom  i  Preussen;  tillträdde  rektoratet 
1704  ^;  kyrkoherde  i  Pjelkinge  och  Nymö  17Ö8,  tfll- 
trädde  1700  |.;  dog  1710  ^.  Gift  med  Martha  Hag- 
man. Ena  sonen  mag.  Henr.  Hahne  blef  kyriioherde  i 
Nöbbelöf  och  Skifvarp,  andra  sonen  Matth.  Hahne,  med 
titel  af  hofrättskommissarie,  var  inspektor  på  Jordeberga 

24.  Thomas  Jaungh.  Konrektor  .härstädes  1704 — 
1708;  rektor  1708  %^,  hvartill  han  genom  kongl.  full- 
makt utnäomdes;  kyrkoherde  i  Fridiefstad  och  Rödeby  i 
Blekinge  1713;  slutligen  prost;  dog  i  jan.  1728.  —  Joungh 
var  en  duktig  karl,  kraftigt  försvarande  skolans  rättighe- 
ter. År  1707  var  han  i  friiga  till  Hvellinge  pastorat. 
En  af  domkapitlets  ledamöter,  prof.  Linnerius,  ausäg  ho- 
nom för  ung  och  ej  nog  nleriterad  till  så   important  lä- 


•«)  Prof.  6.  R.  Ahlmans  Program  si.  U-UI. 


374 

genhet  "med  mindre  ban,  som  Sr  född  upp  i  riM,  för- 
Börier  Probstens  eftarlålna  Enkia,  som  här  i  Skåne  fisdd 
fir,  och  H.  KongL  llajits  aliemådigste  intention  således 
med  sammanblandning  af  nation^me  kunde  dessmera  be«- 
fremias"  ^}. 

25.  Malte  Winguist,  (.  1682  i  Windmge  uti  Hyby 
pastorat;  fadern  Pehr  Efwertsen  Woigast  från  ön  Woi- 
gast  var  inspektor  på  Klågerup.  Haltes  informator  och 
sedermera  svåger  Pehr  Filenius,  som  sedan  blef  kyrko- 
herde i  Rödinge,  gaf  honom  namnet  Windelhis,  bvilket 
han  sjelf  sedermera  förändrade  till  Wfnquist  Konrektor 
bärstädes  1709  och  rektor  1714.  Hedsökande  till  rek* 
toratet  voro  Pehr  Estenberg,  Petrus  Aurivillius  och  Kui 
Papke,  alla  tre  berömmcfiga  mån  ^).  W.  var  den  siste 
af  rektorerne  bärstädes,  som  på  skoltjen$ten  inndiade 
kongl.  fullmakt  Skolboken  i  Malmö  yttrar  om  honom 
att  "han  var  hka  ärlig  som  lärd  man  och  tillika  en  be- 
gäfvad  predäant"  Dog  julafton  1721.  Gift  1709  med 
Ingri  Espboitz;  fadern  inspektor.  Då  han  med  sm  unga 
fru  skulle  resa  till  Mabnö,  råkade  han  ut  för  ett  parti 
Danskar,  som  ville  taga  hustrun  från  honom,  men  afstod 
derifrån,  sedan  en  af  officeranie  föreställt  att  det  var 
synd,  efter  hon  var  "saadan  en  smuk  Kone."  Sonen  bak 
W.  Wef  kyrkoherde  i  Nöbbelöf  odi  Skifvarp  (f  1774); 
andra  sonen  Peter  var  anställd  vid  tullverket  Äfven  b»* 
de  han  en  dotter  Ingri  Greta. 

26.  Olof  Wennerstedt,  f.  1685  V  i  Konungs- 
sunds  prestgärd   i   Ostergöthland,    hvarest   fadern   Jonas 


'<^)  Lunds  konsist.  protokoller  för  h  1707, 
»•)  lund.  koost.  protok.  f.  år  17J3, 


375 

Wenoerstedt  var  kyrkoherde.  Modem  hette  Maria  Grotfa. 
Ener  åtDJuteu  undervisning  vid  Linköpings  läroverk,  blef 
han  stud.  i  Upsaia  1705.  Under  sitt  vistande  på  sin 
hemort  i  Öslergothland  1710  blef  han  bekant  med  den 
frejdade  A.  Rydelius,  hyilken  visade  honom  särdeles  god- 
het och  förmådde  honom  att  resa  till  Lund,  dit  han  an-* 
kom  1711.  Pi  grefve  Karl  Gyllenborgs  förord  begaf  han 
sig  i  sept.  1714  till  Enj^and  för  att  der  i  ett  förnämt 
hus  blifva  informator;  och  då  han  efter  många  besväiiig* 
heter  1716  till  fäderneslandet  återkommit,  åtnjöt  han  ånyo 
myckeif  godhet  af  prof.  Rydelius,  som  tog  honom  med 
sig  till  Östergötbiand,  der  han  nyttjade  Medevi  helsobinmn. 
R.  bestod  alla  omkostnaderna.  År  1717  utgaC  han  un* 
der  R:i  inseende  en  disputation  för  erhållande  af  filosofi- 
ska adjunkturen  i  Lund;  1720  utnämnd  till  philos.  theor. 
professor  e.  o.  Under  fortfarande  knappa  omständigheter 
njöt  han  på  tredje  juret  fritt  underhåll  hos  sin  ädle  gyn- 
nare, tills  han  1723  befordrades  till  rektor  hårstädes. 
Kyrkoherde  i  Söfde  och  Blentarp  1733  y.  Mot  slutet 
af  sin  lefnad  blef  han  mydiet  sjuk  och  svag;  dog  1741 
V  •  W.  var  berömd  för  stor  lärdom  ^^).  Gift  med  Anna 
Granskoug,  enka  efter  kyrkoherden  i  Söfde  Kasp.  Ennes. 

Skrifter:  Disp.  de  lusibos  pbantasia  d«lirfe,  (prsside  A.  Rydelio). 
Lund  1717.  —  De  i£qualitate  purpurae  Augustas,  (respond.  J.  Köhier). 
Ib.  1720;  8:o,  U  ark. 

27,  M.  Georg  Cronberg,  f.  1697 1^  i  Landskrona, 
hvarest  fadern  Renkt  Jöransson  var  skomakare.  Åtnjöt 
undervisning  i  dervarande    offentliga   skola;    i    dimissions- 


>Tj  Jfr.  Döbeln,  Hist.  Acad.  Lu^d.  Sect.  III.  p.  292.  Lindfors, 
Hifli.  Ac.  L.  II.  p.  132.  Siåhi,  1.1.  139—140.  E.  Bting,  Minne  öfver 
Biskop.  Rydeliuf  •*  107, 


376 

betyget  heter  det  om  honom:  ^talem  se  seraper  prasbuit, 
ut  inler  cosequales  habitus  si  t  optimus.^  Under  det  han 
gick  i  skolan,  böU  han  derstades  2:ne  tal  memoriter;  det 
ena  vid  11  års  ålder  :^de  signis  nativitatis  regum  et  in-^ 
primis  regis  regum  Jesu  Christij^  det  andra  år  1713: 
Mc  laude  litlerarum.''  Stud.  1715;  vid  jubelfesten  1721 
-^  i  Lund  höll  han  memoriter  en  oration  "de  regno  An- 
tichristi  per  Lutherum  debellato"  ^);  mag.  1728;  rektor 
i  Lund  1724  ^;  förflyttad  till  samma  beställning  i  Mal- 
mö 1733  ^^]  kyrkoherde  i  Ingelstorp  och  WaUeberga- 
1739  ^;  tillträdde  1740  -f.;  var  1731  respondens  för 
synodaldisputationen  ^de  Crealione."  Under  biskopsledig*- 
beten  i  Lund  1740  måste  han  resa  till  Gölheborg  för 
alt  der  prestvigas,  hvilket  ock,  i  anseende  till  hans  er-« 
kända  skicklighet,  utan  någon  föregående  examen  skedde 
d.  24  april  1740;  dog  af  stark  skörbjugg  1758  ^,  Såsom 
skollärare  var  han  fördelaktigt  känd  för  sina  "goda  infor-» 
mationsgåfvor" -^).  Han  dimitterade  till  universitetet  lOo 
disciplar,  50  från  Lunds  och  55  från  Mähnö  skola.  — 
Gift  med  Regina  Dorothea  Kehler,  dotter  af  apotbekaren 
D.  Kehler  i  Lund;  med  henne  hade  han  4  söner  och  4 
döttrar.  Den  ene  sonen  Daniel  C.  blef  kyrkoherde  i  Hahn- 
stad  och  Zireköpinge  (f.  1729  f  1782). 

28.  M.  Karl  Holm,  föddes  1699  If  på  Kalsjö 
gård  i  Skurups  pastorat,  hvarest  fadern  Anders  Holm  var 
frälsefogde  på  Svaneholm.  Stud.  1716  ^^',  magister 
1726;  var,  1728  på  förslagen  till  Burlöfs  och  1729  tM 
Oxie  och  Bjereshögs  pastorat;    vikarierade    vid   konrekto- 


*')  Döbeln,  Hist.  Ae.  Lnnd.  ].  46-»47. 
•')  Ahlmans  Program  a.  IV. 


377 

råtet  hftrstftdes  någon  tid  1731;  ordinarie  konrektor  bfir- 
stådes  1781  V;  rektor  1740  ^^]  preslvigd  1743  och 
var  s.  å.  på  förslag  till  Wenimenhögs  pastorat  Holm  skall 
hafva  varit  den  förste  i  Lunds  stift,  som  vid  tillträdet 
tiU  rektoratet  äflade  prof  på  sin  skicklighet  genom  prae- 
sidium,  oration  och  föreläsning.  Han  ^var  i  sitt  lefveme 
uppriktig,  i  sällskap  angenäm,  i  sine  studier  duktig,  en 
god  Latinus  i  crisi,  god  räknemästare,  ritade  väl,  höll 
god  disciplin  i  skolan  och  som  en  man  förfäktade  skolans 
rättigheter"*^).  Dog  af  rödsot  1743.  Gift  1715  V  «ied 
lugri  Maria  Kock;  fadern  hospitalsföreståndare  i  Mabnö. 
Efter  hennes  död  gifte  han  sig  med  Ingri  Margaretha  Ri- 
chert  Hans  son  var  den  i  skånska  kyrkohistorien  rykt* 
hare  prosten  Samuel  HolmKarlssm  i  Svalöf,  (född  1743, 
död  1808  i  Knästorps  prostgård). 

29.  BL  Hans  Petter  Lorich,  f.  1712  V  i  Fosie, 
hvarest  fadern  Hans  Lorich  var  kyrkoherde;  stud.  1727  |^; 
mag.  1734;  docent  i  filosofien  vid  Lunds  universitet  1735 
1^;  förordnades  1739  af  kanslern  att  bestrida  de  ofTeulli^ 
ga  föreläsningame'  i  lärdomshislorien  under  d.  v.  pi^ofes- 
som  och  bibliothekarien  v.  Oelreichs  utländska  resa;  kon- 
rektor  härslädes  1740;  rektor  i  december  1744.  "Med 
sina  kunskaper  förenade  han  den  samvetsgranhet  och  alla 
de  egenskaper,  som  fordras  för  att  bestrida  en  sådan 
syssla  med  utmärkt  förtjenst"  ^*).,  Prestvigd  1748;  kyrko- 
herde i  Ousby  och  Loshult  1752 y-j-;  prost  1758;  för- 
flyttad till  Hjersås  och  Knislinge  1762;  häradsprost  1766; 
dog  såsom  senior  bland  presterskapet  i  Lunds  stift  1798  Y* 


'®J  Malmö  Skolarkiv.    Rektor  Borups  aoteckoingar  i  Skolboken. 
•>)  L.  P.  Wfibiios  Ämionelse-Tal  0.  10. 


378 

Han  prflBsiderade  1758  vid  prestmdtet  i  Lund.  Universi- 
tetet i  Greifswald  erbjöd  honom  doklorsvårdigheteo  i  theö* 
logien,  såsom  ett  bifalistecken  öfver  den  väl  skrifna  syno- 
daldisputationen,  men  han  undanbad  sig  denna  heder,  ^ar 
en  grundlig  Theologus,  en  subtil  Philosophus,  en  behaglig 
Predikant  och  en  god  Christen''^).  Gift  l:o)  är  1740 
med  Elsa  Maria  Corvin,  dotter  af  prosten  i  Malmö  S.  F. 
Gorvin;  hon  dog  efter  6  veckors  äktenskap;  2:o)  år  1741 
med  Maria  Sofia  Heliman,  dotter  af  prosten  N.  HeUman 
i  Mjellby;  med  henne  hade  han  2:ne  bani;  3:o)  är  174& 
med  Elisabeth  Psiiander,  dotter  af  major  N.  Psiiander; 
hon  skänkte  honom  11  barn.  Hans  son  Nils  Lorichs 
blef  genom  konungens  öpfma  naUiralisationsbref  af  d.  38 
maj  1801  upptagen  bland  svenska  ridderskapeU  D:r  L, 
P.  Wåhlin  höll  vid  prestmötet  i  Lund  1799  öfver  pro- 
sten Lorich  ett  åminnelsetal,  som  är  tryckt  derstädes  1804. 

Skrifter:  Dis*,  adumbram  disltnclionera  ioUr  absoluU  elrespeolm 
possibile  el  impossibilp.  Land  1738*,  4:o,  9^  ark.  — •  Disp.  de  (riplici 
cognilionc  naturali,  historica,  philosophica  et  mathemalica.  Ib.  1742; 
4:o,  3|  ark.  —  Di»p.  theol.  de  JiisliBcatione,  babila  in  Synodo  Lund. 
1758;  4.0.  —  Likpred.  ofver  Kyrkoh.  Cronholin. 

30.  M.  Nicolaus  Roland  Borvp,  föddes  1710  ^/  i 
TuUstorp  i  Wemmenhögs  härad,  hvarest  fadern  Pehr  Bonip 
var  kyrkoherde  och  sedermera  kontraktsprost  (f  17*2). 
Efter  atl  hemma  hafva  haft  undervisning  af  4  privata  in« 
fomiatorer,  sändes  han  1724  till  Malmö  för  att  njuta 
handledning  af  dåvarande  hofmäslaren  för  baroneme  Härdb, 
sedeimera  domprosten  Ambr.  Westring.  Student  1725  -^^ 
Reste  i  mars  1734  till  Stockhohu  för  att  der  försöka  sin 
lycka.     Under  vistandet  derstädes  promoverades  han  i  juni 


^J  Malmö  Skolarkiv.    Reklor  Borupt  anteckniD^ar  i  Skolboken. 


879 

8.  å.  till  magister.  Han  antog  kort  derefter  kondition  hos 
då  varande  landshöfdingen  i  Örebro,  sedermera  riksrådet 
baron  Er.  Wrangel.  Vid  böljan  af  1736  återvände  han 
tillbaka  hit.  Som  det  hopp  ej  blef  uppfyldt,  som  föran* 
ledt  honom  att  lämna  den  förra  konditionen,  antog  han 
ny  kondition  hos  lifdrabanten  WnlfUo  på  Bjömö  vid  Kal-* 
mar,  och  1738  en  annan  hos  dfversteldjtnanten  Delvirig, 
hvOken  sednare  kondition  blef  akademisk.  Kollega  i  Lund 
1741  ^j  tillträdde  denna  bestälbiing  1742  -t;  samma  år 
undergick  han  äfven  pastoralexamen  och  kallades  i  ledig- 
heten efter  sin  fader  till  4:de  man  af  Tullstorps  och 
Svenstorps  församlingar,  hvarest  han  äfven  höll  profpre- 
dikan;  konrektor  bärstädes  1744  V?  tillträdde  i  maj  och 
introducerades  af  biskop  Benzelius;  prestvigd  1748  '•^^; 
opponens  vidprestmötet  i  Lund  d.  27  juli  S;å.;  höll  prof- 
predikan  i  Kjellstorps  och  Lilla  Bedinge  1750,  i  Hörby 
och  Lyby  1751;  rektor  1753  ^-^  och  emoltog  genast 
sysslan,  hvilken  han  sökt  med  villkor  att  genast  få  söka 
pastorat,  ^emedan  han  ej  trodde  sig  kunna  rätta  allt,  som 
här  var  krokigt^  Uppförd  1753  på  förslag  Jtill  Hjersås; 
fick  1754  prestsysslan  vid  artilleri-församlingen  härstädes; 
höll  1755  profpredikan  i  Hveltinge  och  Fuglie  och  äfven 
s.  å.  i  Brunby,  å  hvilket  sednare  pastorat  han  erhöll  full- 
makt 1756  V;  tillträdde  1757  ±]  égg  1774  \^.  Gift 
1744  med  prosten  0.  Wrangels  dotter  Oliva,  med  hvil- 
ken han  hade  10  barn.  En  son  01.  Borup  blef  kyrko- 
herde och  prost  i  Bara  och  Mölleberga,  en  annan  son 
Wilb.  JuL  Borup,  kyrkoherde  i  Bnuiby. 

Borup  var  utmärkt  skollärare.  Såsom  rektor  sam- 
lade han  och  upptecknade  åtskilliga  uppgifter  om  sina  fö* 
reträdare  vid  Malmö  skola. 


380 

Enligt  hvad  han  sjelf  antecknat,  brydde  han  icke 
skoldisciplarne  med  djupsinniga  frågor,  8om  fordra  en  h6«- 
gre  ålder  och  mogenhet;  iakttog  heligt  horas  canotUcas, 
undantagande  någon  gång  under  de  2  år  han  skdtte  ar* 
Ulleriförsamlingen  samt  sedan  hans  flyttning  begynt  syssel* 
satta  hans  tankar;  böd  aldrig  till  att  under  någon  titel 
slå  under  sig  större  eller  mindre  del,  af  hvad  som  till- 
hörde disciplame  i  spannemål  eller  penningar;  ansåg  ej 
för  någon  bravoure  att  slå  dem,  hvilka  ej  hafva  ^po* 
tentiam  physicam  eller  moralem^  att  försvara  sig;  aga-* 
de  derföre  ingen  blott  för  det  att  han  ej  kunde  sina  Ie« 
xor;  flatterade  likväl  ej  skolgossames  ambition;  följde  i  sin 
lefnad  det  symbolum:  bene  qm  laluit,  beue  vixit^j. 

31.  M.  Jakob  Quensel,  f.  1724  y  i  Lund,  hvar- 
est  fadern  Konr.  Quensel  var  math.  professor.  Såsom  en- 
skild lärare  för  amiraUtets-kamniarrådet,  sedermera  lands- 
höfdingen  Lars  Dahhnans  son  uppehöll  han  sig  i  Karls- 
krona frän  slutet  af  1740  till  början  af  1748.  Mag.  i 
Lund  1748;  åren  1749 — 52  vistades  han  i  Upsala  bos 
crkebiskopen  Henr.  Benzelius.  Konrektor  härstädes  175S  y^; 
tillträdde  sysslan  d.  5  april  s.  å.;  rektor  1756  y.  Både 
såsom  skolans  styresman  och  Iärai*e  var  han  utmärkt.  I  en 
lid ,  då  uppfostrings-  och  imdervisningsvetenskapen  ej  var  så 
mycket  upparbetat^  ulöfvade  han  det  förnämsta  af  hvad 
de  bästa  författare  sedermera  föreskrifvit  Skolungdomens 
antal,  som  höstterminen  1753  var  omkring  40,  ökades 
under  Q:s  rektorat  betydligt,  så  ätt  den  hösten  1768  ut- 
gjorde öfver  70  ^*J.     Kyrkoherde  i  Ausås   och    Ströfvels- 


*■)  MalmA  skolarki?. 

'«)  Ahlmaos  Pro^wa  i.  IV— VJU. 


381 

torp  17^6  ^;  höll  vid  prestmötet  i  Lund  1768  en  la- 
tinsk oration;  prost  öfver  S.  Åsbo  härad  1780  i  novem- 
ber. Var  ^en  man  af  vidsträckt  och  grundlig  lärdom  och 
derjemte  albnänt  känd  för  gudsfiiiktan  och  dygd^^^);  dog 
1802. 

Från  härvarande  skola  dimitterade  han  till  universi- 
tetet öfver  70  lärjungar.  Gift  med  kyrkoh.  G.  Biiibergs 
dotter,  Ulrika  Benedikta. 

Bland  Quensels  barn  blef  Konrad,  professor  vid  krigs- 
akademien, död  1806;  Isaak  Johan,  bergmästare  i  We- 
sterbotten;  Eberhard,  kammarrättsråd,  landskamrer  i  Mal- 
mö och  riddare  af.  K.  Nordstjeman. 

^Tifl:    BOchoen  Homileliska  Lexikoa.    Öfrers.  (F— I.) 

82.  M.  Lars  Anton  Borg,  f.  1727  </  i  Malmö, 
hvarest  fadern  var  audilören,  sedermera  borgmästaren  A. 
Borg.  Efter  åtnjuten  undervisning  i  härvarande  skola  slud. 
1741  Y;  mag.  1745;  docent  i  fysiken  vid  Lunds  uni- 
versitet 1747;  besökte  Greifswalds  univ.  1750;  åren 
1754 — 56  v.  rektor  i  Helsingborg;  prestvigd  1755  ^/; 
kongl.  hofpredikant  1760  -^^  konrektor  i  Malmö  1756  ^; 
rektor  härstädes  1767  4 5  orator  vid  prestmötet  i  Lund 
1776.  Efter  2:ne  års  tjenstgöring  i  denna  egenskap  be- 
fordrades han  1769  -^  till  kyrkoherhe  i  W.  Karup  och 
Hof;  prost  1770;  riksdagsombud  1778;  v.  häradsprost 
1780  och  ord.  häradsprost  1785;  dog  1800.  Gift  l:o) 
med  Greth  Nora  Cöster;  2:o)  med  Anna  Stina  Quiding 
(t  1776)  och  3.0)  med  fröken  Elis.  Ulr.  Celse,  dotter 
af  bisk.  Celsius. 


*>)  Elmgreaika  Sami. 


382 

Skrifter:  Uaderdlnig  TOrdm^  vid  Sverigei  Bikes  0onv  årf- 
PrinU  Durchleiicbligsle  PrinU  Carls  högsthu^eliga  födelie,  yttrad  fk 
'S:t  Knuts-Salen  I  Malmö  d.  10  okt.  1748.  Luad,  4:o  (på  ren).  — 
Likpredikan  Af  ver  Prosten  Mag.  Tkiiro  Hellman  d.  24  aept.  1793.  Lond 
1793,  4:o,  36  sidd. 

33.  M.  Ludvig  Johan  Öhreus.  Stud.  i  Lund  1746; 
disp.  ^)ro  ex.  under  prof.  Laurell;  mag.  i  6reifsw«id  1750. 
Sökte  1753  y\-  befordran  till  4:de  klassens  koUegat  här- 
slädes  och  i  Landskrona  17663  konrektor  bärstfides  1768; 
rektor  1770,  hvilken  besttikung  han  i  10  är  bddädde 
tiU  sin  död  1780.  Var  opponens  vid  presUuötet  1767  dä 
art.  de  Sacramentis  in  generatini  afhqndlades;  (Praas.  Jac 
Faxe  Pr.  et  P.)  Af  Pradsidis  tal  till  honom  inhämtas  att 
Öhreus  skall  allmänt  hafva  varit  känd  för  grundlig  lärdom 
och  ganska  lyckliga  undemsningsgåfvor  ^). 

Skrift:    Disp.  De  Oraculo  Delpbico:    Lund.  1766.  P.  1,  3j  ark. 

34.  M.  BertU  MurUhe.  Hade  förut  i  Lund  varit 
anställd  såsom  adjunkt  i  filosofien,  innan  han  1780  blef 
rektor  härstädes,  i  hvilken  bestäUning  han  afled  1799. 

Skrift:  Disp.  Obserfationes  Philotophiec  de  guslu  Meotis  ad  elo'- 
qiientiam  relalo.    P.  L  IL    Lund  1766,  1770',  4:o. 

35.  M.  Jöns  Gersonius,  föddes  i  Womb  1729  V; 
fadern  Kristian  Gersonius  kyrkoherde  derstädes.  Vid  icke 
fulla  7  års  ålder,  både  fader-  och  moderlös,  åtnjöt  han 
en  huld  omvårdnad  af  sin  faders  efterträdare  i  pastoratet 
mag.  Gilius  Hagman  och  erhöll  i  dess  hus  enskilt  under- 
visning till  1746  *-^,  då  han  insattes  i  rektorsklassen  af 
Malmö  skola  och  blef  1747  y*  derifrån  till  Lunds  uni- 
versitet dimitterad;  mag.  1772.  Vid  slutet  af  år  1774 
docens  i  grekiskan;  bestridde  höstterminen  1775  den  le- 


**)  Biskop  Faies  Samlingar. 


383 

diga  profesmonea  i  Österländska  och  grekiska  språken; 
kourektor  härstädes  1780  y  och  började  tjensigöringen 
i  denna  egenskap  1782;  rektor  1799  Vi  tjenstledig 
1807  I;  dog  1812  f 

Ur  efterti*ädarens  minnesteckning  öfver  honom  låna 
vi  följande  skildrmg  af  Gersonius.  Naturen  hade  icke 
sparsamt  tilldelat  honom  de  anlag,  h vilka  fordras  för  att 
göra  nytta  inom  den  klass  af  medborgare,  som  till  sina 
pligters  uppfyllande  behöfver  lärdom  och  studier.  Dessa 
anlag  hade  han  sorgfälligt  bildat  och  öfvat.  Allt  ifrån 
yngre  åren  hade  han  hos  sig  stadgat  den  grundsats  och 
vaqa,  som  han  ständigt  behöll,  att  icke  lära  mycket,  men 
det  förträffligaste,  och  detla  ofta;  för  att  vinna  ej  blott 
en  flyktig,  men  förtrolig  bekantskap  dermed.  Väl  ha- 
de han  ej  gjort  sig  bekant  med  de  skrifter  i  undervis- 
ningsvetenskapen,  som  redan  då  började  utgöra  en  be- 
tydlig del  af  åi'ligen  utkommande  lärda  produkter;  men 
han  hade  samlat  en  ovärderlig  skatt  af  pedagogisk  erfa^ 
renhet.  Han  hade  under  den  länga  tid  han  uppoffrat  ät 
enskilt  undei^visning,  gjort  till  sitt  studium,  huru  de  un- 
dervisningsämnen, som  höra  till  den  första  och  den  något 
mera  framskridna  ungdomsåldern,  bäst  skola  bibringas  det 
uöfvade  eller  ännu  föga  öfvade  förståndet,  och,  om  möj- 
Ugt,  vinna  ingång  äfven  hos  den  mindre  lyckliga  fatlnings- 
gåfvan.  Genom  en  sorgiallig  uppmärksai)ihet  på  de  späda 
själskrafterna  och  deras  gradvisa  utveckling,  genom  ett 
ihärdigt  bemödande  att  förenkla  begreppen,  och  genom 
ett  tålamod,  som  aldrig  tröttades  vid  än  så  många  frukt- 
lösa försök,  hade  han  häruti,  i  synnerhet  hvad  grunderna 
af  språkläran  angår,  bragt  sig  till  en  hög  och  sällan  upp- 
hinnelig  grad  af  tålamod,  att  så  länge  och  pä  så  jnånga 


38i 

oHka  sätt  franistfilla  en  sak,  tills  den  slutligen  tnäste  be- 
gripas; men  äfven  det  saktmod,  som  ej  r&rifrades  vid 
barndoms  och  ungdcmis  förseelser,  som  alltid  ursUljde 
hvad  som  kunde  vara  föremål  för  aga  och  bestraOmDg, 
och  som,  der  denna  var  nödig,  hös  den  agade  förtog 
den  tanken,  alt  han  var  föremål,  ej  för  rättvisa,  men 
vrede.  Han  hade  äfven  det  lynne,  som  borde  finnas  hos 
hvarje  skollärare,  och  hvilket  gjorde,  att  han  med  nöje 
såg  sig  omgifven  af  lärgirig  och  sedig  ungdom,  syssel- 
satte sig  med  dem  äfven  utom  undeiTisningen ,  och  fann 
en  stor  tillfredsställelse  i  deras  kärlek  och  lillgifveDhel 
Noggrannare  kunde  ingen  vara,  att  i  de  till  skohmder- 
visningen  bestämda  timmar  odelad  uppoffra  sin  möda  ät 
dem,  hvilka  den  borde  tillhöra,  och  ingen  ordentl^are  i 
att  för  hvarje  sak  iakttaga  den  dertill  bestämda  tid.  Hvad 
han  skulle  bibringa  sina  lärjungar,  hade  han  alltid  väl  of* 
vertankt,  och  bos  sig  sjelf  bragt  till  lydligbel.  Detta, 
jemte  haas  ojemförliga  tålamod  att  icke  förr  upphöra  att 
förtydliga  en  sak,  och  icke  förr  gå  ifrån  denna  tiH  en 
annan,  än  han  var  säker,  alt  den  var  rikligt  fållad,  samt 
alt  sä  ofta  upprepa  den  tiUs  den  hunnit  äfven  lasta  sig  i 
minnet,  var  det,  som  gjorde  hans  undervisning  så  nyttig. 
Städse  emotlagandc  prof  af  hans  kärlek  och  ömhet;  al- 
drig finnande  honom  gifva  sig  ord  för  begrepp  eller  makt- 
språk för  skäl;  alltid  seende  honom  ujipoffra  sin  bequäm- 
lighet  och  jemväl  sin  behöfliga  ledighet  ät  nitet  for  sitt 
kall;  i  hvarje  ord  och  handling  endast  upptäckande  ut- 
tryck af  hans  rena  Gudsfruktan  och  dygd  och  af  baa< 
upphöjdhet  öfver  alla  oädla  böjelser  och  tänkesätt,  kunde 
en  välartad  eller  icke  alltför  mycket  vanartad  ungdom  ej 
annat  än  vörda    och    älska   honom   med   sin   ålders  bela 


;^^j;^^l2]f fis  af  kfir- 

t§fM^^J|,i'^  gifva   ho- 
__  ^  -      dionom   yar 

glWljiljflll^jtta  af  en 
^S^ft^AS  ®^  njuU»). 
nll||i»g^  1 1845). 

_        _  3w  B^d  1768  4. 

'l4irj|>l|i^|S>S^ter,  seder- 

iM^P.ttM^SlKa   språken 


I  lärare   vid 

;ji»iiPA,^&|.;  vidGer- 
itpiJ^||lMP7;  profes- 


,— ^igg^   ^^      ^^      ^^  4p 


'•  flw""  «$»  «$»  «^» 


dock   af- 

ktaste   och 
l^på  elt  sar- 


ifpi^ffliJiéfaE^ildrat  den 

*  "  •^^  •^^  •^^    ♦ 

r  *1^  fe*  W^  i5>J'd?^'lt>l*-  unikr- 
cäiv  Ifiiordnare  af 
.J--É^j    som    9 1 


^lO?»  .^-i  I-K^-Jjig*  Joits  Ger- 


B    DB 


:é 


S86 

hoMm  var  airfdftrödd)  sä  se  vi  et)  bmiig,  en  iiiUkMligt 
etempldridk  6kolma&  framför  oss.  Till  den  egoitliga  mh 
dervisningen  hade  han  en  ovanligt  slor  skicklighoL  Bbds 
kunskaper  voro  rika,  hans  ginndlighel  stor.  Han  ökade 
de  förra  och  den  sednare  genom  ståndigt  fortsatta  stu- 
dier, icke  just  genom  studier  af  det  slag,  som  tiHton 
den  egentligt  lärde,  såledies  icke  giraom  det  noggrautfK 
undersökandet  af  nägon  viss  sårskilthel,  hvarigenom  öf- 
versigten  af  slörre  fält  ofta  inskrdnkes  eller  alldeles  för*- 
hindras,  utan  genom  de  studier,  som  tor  skolläraren  åro 
de  vigtigaste,  således  genom  allmänna  imginatiska,  hislo- 
riska,  geogi*afi8ka,  filosofiska  forskningar,  genom  inhin* 
tande  af  sådant,  hvarigenom  det  förut  inhämtade  bKfver 
redigare,  säkrare,  klarare  och  fullständigare.  Ingen  såg 
honom ^  åtminstone  i  hans  friskare  dagar,  någonsin  sysak)- 
lös,  och  näppeligen  såg  honom  någon  sysselsatt  med  an- 
nat än  det,  .som  under  nästa  timman  skulle  genomgås  i 
skolan,  eller  genomsåg  han  yngiingames  skrifprof,  eHer 
upptogs  han  af  de  ärender  han  såsom  skirfans  stp^esouin 
skulle  besörja,  eller  studerade  han  sina  Greker  oeh  Rf>* 
mare,  sina  Ustoriker  och  ^|[eografer.  Ännu  låg  >Cicero 
uppslags  pä  det  bord,  som  stod  icke  långt  ifrån  hans 
dödsbädd,  och  på  sanuna  bord  qvarlågo  ännu  historiska 
och  geografiska  anteckningar^  hvilka  han  fortfor  att  under 
sin  läsning  verkställa,  ehuru  han  icke  längre  i  sin  diob 
behöfde  dem.  Sålunda  grundligt  förberedd  var  s]elffa  im- 
dtt^visningen  ock  grundlig.  Ahlman  gick  långsamt,  men 
säkert  till  väga.  Han  var  ingen  älskare  af  långa  pensa* 
af  vidt  utsträckta  kurser.  Han  gick  åt  djupet,  icke  ät 
vidden.  Han  fordrade  att  hvad  som  lästes,  skulle  läsas 
väl.     Han  öfverhoppade  intet  förr  än   det  var  förUaradl 


Ifeii  hall  fasthtogde  icke  vid  småsakerna  med  småaktigt 
sittie;  Imh  trodde  sig  icke  hafva  vunnit  det  hela,  for  det 
km  vimnit  en  mångd  små  delar;  han  afsåg  det  hela  så 
til  som  delame.  Han  midervisade  icke  blott  med  nog- 
gran  tttfbi^ghel,  utan  ock  med  öfterskådande  klarhet,  med 
li%tfvande  värma  och  med  ett  allvar,  som  fängslade  lår- 
jimgames  hela  uppmärksamhet.  Och  dessutom  med  en 
aBdeies  beundransvärd  jenmhet,  med  ett  lugn,  som  aldrig 
Ifii  rabba  sig,  med  en  afmåtthet,  som  man  lätt  skulle 
hafva  tagit  fér  liflösfaet,  om  man  icke  sett  pglingames 
vdma  dgon  och  spända  oron.  Hvad  den  egentliga  under- 
vismngsmethoden  beträifar,  så  band  sig  Ahlman  icke  vid 
aågott  viss,  trodde  icke  att  någon  viss  var  antingen  helt 
0^  båMet  förkastlig  eller,  använd  af  hvem  som  helst i 
fidlkoraligt  tillförlitlig.  —  Ahlman  hade  en  alldeles  oin- 
skränkt undergifvenhet  af  lärjungame.  Och  detta  hade 
han  vunnit  blott  genom  sitt  lugn,  sitt  milda,  men  fasta 
allvar.  Han  béhöfde  sällan  -  dier  aldrig  aga  ^  och  aldra- 
minst  förtfrade  han  sig  eller  länmade  vrede  och  häftighet 
något  utbrott  Lugnet  satt  orubbligt  på  hans  panna,  men 
hans  6gsk  spelade  omkring  i  rummet,  lämnade  ingen 
obemåttt,  och  höll  enhvar  i  tukt,  ty  enhvar  visste  att 
iuHi  ingenstädes  var  säker,  att  iäråmes  blick  inträngde  i 
hvarje  vrå,  och  att  der  den  fann  något  orätt,  något - 
oskickligt,  der  fick  icke  detta  vara  oanmärkt  Anmärk- 
ningen skedde  Mött  med  en  min,  en  vink,  ett  lågt  utta- 
hinde  af  den  felandes  namn;  men  härfOre  var  denne  lika- 
så rådd  som  för  en  lång  förebråelse,  ett  svall  af  strän- 
ga och  tiUrättavisande  ord.  Äfven  utom  skolan  voro  yng- 
Mngame  följde  af  Ahbnans  skarpa  uppmärksamhet. 

26» 


388 

Ahlman  var  rättfärdigt  sträng  mot  sin  skola,  meir 
han  var  ock  mild  och  kärleksfull.  Saktmodigt  och  med 
det  största  tålamod  kunde  han  beari>eta  en  hardt  nära 
oduglig  yngling  och  behålla  honom  under  sina  händer  titt 
dess  han  utan  skam  kunde  låta  honom  gä  ut  ur  sko- 
lan. De  ynglingar  deremot,  som  visade  en  bättre  art, 
saknade  icke  uppmuntran.  Dock  iakttog  Ahlman  äfven 
härvid  det  vanliga  lugnet,  den  .för  honom  egna  besimiin- 
gen.  Genom  smicker  och  smekningar  blef  ingen  bort- 
skämd. Hans  beröm  var  ännu  fåordigare  än  hans  klan- 
der. En  godkännande  nick,  ett  "godt,"  eller  "riktigt," 
var  nästan  det  enda  man  hade  att  vänta;  men  såsom  den 
felande  icke  behöfde  mer  än  en  varnande  min  eller  en 
enstafvig  bestraifning  för  att  låta  rätta  sig,  så  behöfde 
den  påpasslige  och  skicklige  till  sin  uppmuntran  icke  mer 
än  ett  enstafvigt  godkännande.  Glädjen  öfver  det  goda 
och  vackra  som  Ahlman  i  sin  skola  föma)n,  liksom  sor- 
gen öfver  det  dåliga  och  vanartiga,  höll  sig  nästan  belt 
och  hållet  fördold  i  hans  sinnes  djup;  endast  lätt  krusa- 
des deraf  ytan.  Nästan  alltid  var  den  glatt  och  spegel- 
klar. Ett  sä  kalladt  godt  eller  elakt  lynne  såg  man  hos 
honom  aldrig.  Endast  när  den  gode,  den  kärleksfulle  lä- 
raren skulle  skiljas  från  juglingar,  hvilkas  bättre  dd  han 
en  längre  tid  vårdat,  och  om  hvilkas  goda  art  han  var 
förvissad,  endast  då  skaffade,  sig  elden  i  hans  hjerta  luft 
Ännu  i  dimissionsexamen  var  han  den  allvarlige  skollära- 
ren, den  lugne,  noggranne,  nästan  kalle  åhörare»;  men  i 
det  slutliga  tilltalet  och  afskedet  uppenbarade  sig  den  fa- 
derlige  vännen,  och  man  förstod  att  man  länge  varit  hans 
hjerta  kär,  ehuru  detta  hjerta  förut  hållit  sig  tillsamman 
och  bemödat  sig  alt  klappa  lika  varmt   för   alla ,    på   del 


389 

all  ingen  genom  en  för  stark  kyla  eller  för  stark  väima 
skulle  taga  någon  skada. 

Ahfanans  ordning  inom  sin  klas^  verkade  förträffligt 
pa  hela  skolan.  Der  den  förste  läraren,  der  skolans  sty- 
resman var  påpasslig,  punktlig,  sin  pligt  på  härsmånen 
trogen,  der  skulle  de  öfrlga  ock  blifva  det.  Han  behöfde 
härom  icke  tillsäga.  Det  följde  af  sig  sjelf.  Der  han 
styrde,  der  styrde  den  säkra  ordningen,  den  oförryckbarä 
lagen.  Hans  ur  och  skoluret  gingo  alltid  rätt,  och  båda 
gingo,  för  lärare  såsom  för  lärjungar,  lika  med  verlds- 
uret.  Afvikelse,  förvirring  kunde  icke  ega  rum.  Och 
såsom  Ahlman  var  sina  lärjungars  faderlige  vän,  så  var 
han  ock  sina  medlärares.  I  skolan  var  han  mot  alla 
jemn,  höflig,  afmätt,  men  ingenting  mera.  I  hans  kam- 
mare kunde  enhvar  uttala  sig,  fick,  efter  behof,  råd,  bjelp, 
en  grannlaga  och  mild  erinran  eller  en  godkännande  upp^ 
montran,  aUt  med  uppriktighet,  med  saktmod  och  med 
det  värdiga  lugn,  som  är  grunddraget  i  Ahlmans  hela 
väsende^).  —  Ahlmans  stoft  jordfästades  af  bisk.  Faxe, 
som  vid  detta  tillfälle  höll  ett  tal  öfver  sin  jemnårige  vän. 
Ogift. 

Tacksamma  lärjungar  ha  åt  den  älskade'  läraren  låtit 
uppsätta  en  minnesvård. 

Skrifter:  Disp.  de  Chaldsis  septentrionalis  originis.  Lund  1787. 
Prcfide.  M.  Norberg  (pro  laurea).  —  Disp.  de  Gente  et  Lingua  Tur- 
earuin. P.  1.  Ibm.  1788  (pro  venia  docendi);  2^  ark.  —  Tal  om  det 
intressanta  i  skoUflrarens  yrke.  Lund  1808. —  Minne  af  framlidne  Rek- 
torn Mag.  Jöns  Gersonins.  Malmö  1815;  8:o.  —  Program  vid  Refor- 
Buttionsfesten  1817.  —  Program  vid  invigningen  af  Malmö  lArdoms- 
och  apologist-skolas  nya  hua.    Malmö  1827*,  4:o. 


*')  Jfr.  Minnestal  öfver  professor  G.  R.  Ahlman.  Af  d:r  H.  Reuter- 
dalil.    Land.  1838. 


390 

37.  M.  Kristoffer  Tegnér,  föddes  1807  y  i  Lmd, 

hvarest  fadern  var   dåvarande   professora,   sedermera  bi^ 

skopen,  Esaias  Tegnér;  stad.  1823;  mag.  1829;  docent 

i  arabiska  litteraturen  1831;  konrektor  i   Mabnö   1832; 

rditor  1838;  kyrkoherde  i  KeUstorp  1839;  prost     Gift 

1841  med  Emma  Kinberg,  dotter  af  prosten   Kinberg  i 

Grönby. 

Skrifter:  Sort  Korani  XLV  Arabiee  el  SoetUoe.  Lund  1831 ;  4!ft. 
—  Aphoritmi  Psdagogtei  pro  mun.  Rectoris  oblioeodo.  Ibro.  1833; 
4:o.  —  D:r  J.  (r.  V,  Engelkardtå  Handbok  i  Kyrkohistorien.  3:djc  de- 
len.    ÖfversAttning.    Ibm.  1837. 

38.  M.  Fredrik  Emanuel  Borg,  föddes  1810  Vi 
Malmö;  fadern  prosten  och  kyrkoherden  i  Farhult  A.  Rorg; 
stud.  1824  y^]  mag.  1832;  duplikant  vid  Lunds  skolas 
reklorsklass  1836  V;  docent  i  arab.  litteraturen  1836  V; 
tillförordnad  adjunkt  vid  Lunds  kalhedral-skola  1837  -f; 
vikarierande  rektor  derstädes  höstterminen  1838  samt  hda 
året  1839;  rektor  vid  Malmö  skola  1840  V^,  hvOkeo 
beställning  tillträddes  1841  f  Gift  1839  med  G.  ViDi. 
Berghman;  fadern  v.  rådman  i  Lund. 

Genom  rektor  Borgs  bemödande  har  det  lyckats   att 

skolan  återfått  den   gamla   rektörslönen,   som  efter   prot 

Ahlmans  död  så  betydligt   biifvit   förminskad.  Jfr.    ofvan 
sid.  343—48. 

Skrifter:  Disp.  Carmen  Tanlarani,  Arabice  et  Suethice.  P.P.  ].II. 
Lund»  1834;  4:o  (pro  renia  docendi).  —  Disp.  de  fundamento,  ^o 
ttitatar  illa  Temporum  Latinorum  coniecQtinnit  doetrin».  P.  P.  I.  Q. 
Ibm.  1840',  4:o  (pro  munere  Rectoris). 


d)  Ktmktoror  vid  lalné  skoiå. 

1.  M.  Thure  Liebman  föddes  1660  44  i  Malmö,  hvar«* 
t&i  fadern  Nils  Thuresson  var  borgare  och  grytgjutare. 
Från  skolan  i  sin  födelsestad  dimitterades  han  i  april 
1677  till  universitetet  i  Lund.  Under  danska  kriget  be^ 
gaf  bm  sig  tillbaka  till  Malmö,  och  som  d.  v.  e.  o.  tbeol, 
professorn,  sedermera  biskopen,  d:r  Krislian  Papke  dfvei) 
begifvit  sig  dit  och  kom  att  bo  i  Nils  Thuressons  hus, 
sä  sysselsatte  han  sig  med  att  undervisa  dennes  son  Thure 
och  fann  i  dess  qvickhet  ett  sådant  nöje  att  han  en  gång 
yttrade:  ^Du  bist  mir  doch  ein  lieber  Mann  und  Du 
solist  aucb  Liebman  beiss^i  ,^  hvilket  namn  han  ock  där- 
efter antog.  Är  161^0  reste  bau  till  Wittenberg,  bvarcst 
han  d.  6  maj  bland  de  studerandes  antal. vai*dt  inskrifven 
o€b  1682  V  kreerades  till  magister,  hvarefter  han  ge* 
iiast  böljade  båDa  collegia  privata.  Är  1684  i  maj  reste 
han  tillbaka^  till  sin  födelseort.  S.  å.  då  kollegan  vid  &:te 
klassen  i  Malmö  Erasmus  Nolleroth  blifvit  kyiioberda  i 
Hör  4)eh  Monkarp,  indrogs  detta  koUegat  odi  inrättades  i 
(tass  ställe  konrektoratét.  Liebman  förordnades  då  till 
skolans  konrektor.  Är  1686  ^  kallades  han  tilj  e^a-^ 
dronsprest  vitt  drottningens  Ufregemente  till  fot,  blef  d. 
14  i  s.  m.  prestvigd  och  d.  9  maj  af  prosten  Hambrsus 


392 

inställd  i  detta  embete,  hvilket  han  jemte  konrdtoratet 
förestod.  År  1689  ^  responderade  han  på  prestmölet 
i  Lund  för  bisk.  Papkes  synodaldisp.  de  Deo  in  Essoilia 
UDO  et  Personis  Trino;  år  1692  utnämndes  han  Ull 
kyrkoherde  i  Löderup;  responderade  år  1693  \^  pä 
prestmötet  i  Lund  för  bisk.  Papkes  synodaldisp.  de  Justi- 
ficatione  och  opponerade  år  1697  ^^  vid  prestmötet  pä 
bisk.  ML  Steuchs  synodaldisp.  de  Ecdesia;  bevistade  sä* 
som  stiftsfuUmäktig  riksdagen  1697;  år  1698  kyrko- 
herde i  Landskrona.  Såsom  inspector  scholas^  derstådes 
visade  han  sig  mycket  verksam  och  nitisk.  År  1699  prost 
öfver  Piönneberga  och  Harjagers  härader;  1707  y  för- 
flyjttad  till  kyrkoherdebeståUningen  i  Kristianstad  och  är 
fuUmakten  daterad  AIl-Ranstadt  i  Saxen;  straxt  derefter 
förordnad  till  prost  öfver  Gärds  härad.  Den  22  och 
23  okt  s.  å.  prassiderade  han  på  prestmötet  i  Lund  för 
sin  lärda  disputation  de  Novissimis,  hvilken  äfven'  utom- 
lands ådrog  sig  uppmärksamhet  och  af  d:r  Fecht  i  Ro- 
stock ånyo  upplades.  ''Han  var  lång  till  vexten,  mycket 
smärt  och  såg  grym  ut,  men  var  annars  en  dygdig,lärd, 
välbegåfvad  och  arbetsam  man"  heter*  det  i  några  gamla 
anteckningar  om  honom  ^).  Dog  1718  ^-^  och  begrofs 
d.  16  maj  8.  å.,  då  prosten  Pridbjöm  Blanxius  öfver  ho- 
nom höll  likpredikan  i  anledning  af  II  Tim.  4:  7 — 8. 
Gift  l:o)  1685  i  LObeck  med  Sofi  Windlerin  från  Wit- 
tenberg;  2:o)  1692  i  Mahnö  med  Martha  Rogge,  dotter 
af  borgmästaren  derstädes  G.  Rogge;  3:o)  1699  i  Lands- 
krona med  Anna  Aquilonia.  Med  dessa  hustrur  hade  han 
21  barn.     Bland  söneme  af  tredje  gillet  blef  Nils  lieb- 


"'J  Elmgrenska  Samlingarne. 


393 

man  prost  och  kyrkoherde  i  Tygelsjö  och  Reinhold  Lieb- 
man  rditor  i  Lund. 

Skrifter:  Ditp.  de  Gaiusa  determioaDte  differenliam  rerum  pure 
poBsibiliiim  ad  fuCurum  qiia  tale.  Luod  1685',  4:o,  4^  ark.  —  Disp, 
syood.  d«  NoWssimis.  Ib.  1707.  (Omtryckt  i  Roslock). —  Predikan  p& 
Gbristi  HimroelafArdBdag,  hållen  i  Christianstad  1713.    Ib.  1713. 

2.  Matthias  Hahne,  1692|biefvo  sedermera  rek- 
'3.  Thomas  Joungh,  1704  Horer  i  Malmö;  jfr. 
*.     Malte  Winquist,  1709  Jsidd.  373—375. 

6.  Sven  Fundahn,  föddes  1684  44  i  SleiDge  uti 
södra  Halland,  hvarest  fadern  Erasmus  Fundahn,  som  han 
vid  4  års  älder  förlorade,  var  kyrkoherde.  Erhöll  hem- 
ma undervisning  af  en  norsk  student  N.  Wegner,  hvilken 
1701  dimitterade  honom  till  universitetet  Kollega  i  Mal- 
mö 1710  3^;  konrektor  1714;  kyrkoherde  i  Reslöf  och 
Ö.  Karaby  1729;  prost  1749;  häradsprost  1762.  Kort 
efter  sedan  han  tillträdt  kollegatet,  föranläts  han  af  pa- 
triotism att  afbryta  tjenstgöringen  vid  skolan  och  begifva 
sig  till  svenska  krigshären  för  att  meddela  grefve  M.  Sten- 
bock vigtiga  upplysningar.  Han  bevistade  ock  det  rykt- 
bara slaget  vid  Helsingborg  1710,  under  hvilket  han  flera 
gånger  var  i  yttersta  lifsfara.  Han  var  en  skicklig  lära- 
re, varm  fiirfäktare  af  skolans  rättigheter  samt  en  begåf- 
vad  predikant  Sedan  han  4  gånger  såsom  presterskäpets 
ombud  bevistat  riksdagame,  dog  han  1763-f^-  Gift  med 
kyrkoherden  i  Bjömekulla  Jöns  Frisenbecks  dotter  Cecilia, 
med  hvilken  han  erhöll  6  barn  inom  2  års  tid,  ty  hon 
fick  3  gånger  trillingar;  hade  tillsammans  18  bam^). 


^)  Ahlmans  Program  s.  III.    Malmö  skolarkiv.  (Rektor  Borups  an- 
t«ekiUDgar  i  skolboken). 


394 

6.  M.  Erik  Burmark  föddes  1682  i  Pitra,  tmnr* 
est  fadern  Johannes  Andreas  var  handlande  och  radman. 
Sedan  han  i  7  års  lid  åtnjutit  imdervisniiig  vid  Hemö- 
sands  gymnasium,  bief  han  i  Upsala  stud.  1704,  och  mag. 
1710,  innehaf vande  dervid  första  hedersrummeL  *  Prest*^ 
vigd  1712  -fl  i  Lyby  kyrka  af  biskop  Steuch,  som  då 
uppehöll  sig  pä  Osbyhobi ,  dit  han  tagit  sin  tillflykt  undan 
pesten,  utnämndes  han  1712  V  till  regem^tspastor  i 
Mahuö  och  fick  med  konungens  tillåtelse  1730  V^  tfllika 
konrektoralet,  hvilket  han  förvaltade  tills  regementet  träns* 
porterades  till  Stralsund;  kyrkoherde  i  Landskrona  1731 
V;  häradsprost  1732  V';  dog  af  slag  1746  -|.  lik- 
predikan hölls  öfver  honom  af  dåvarande  domprosten,  se- 
dermera biskopen  dirJoh.  Engeström.  Gift  1716  \j*  med 
Elsa  Bostadia;  fadern,  M.  Bostadius,  var  häi^adshöfding  öf- 
ver hela  WesterboUen. 

7.  M.  Karl  Holm,  1731 

8.  M.  Hans  P.  Lorich,  1740 

9.  M.  Nic.  Rol  Borup,  1744      -     ^ 
4A      if    F  F  £  /i         !-,•,.«         I  sedeniiera  rek- 

10.  M.  Jakob  Ouensel.  1753         !  .... 

11.  M.  Lars  Anton  Borg,  1756     >.^       .„    ^^' 

12.  M.  Ludvtg  Ohreus,  1767  |     [  * 

13.  M.  Berndt  Nunthe,  1770   V         **** 

14.  M.  Jöns  Gersonivs,  1799 

15.  M.  Georg  Bich.  Ahlman,  1802; 
17.     M.  Otto  Jon.  Gust,  BiUberg,  född  i  Lund  1806 1  j 

fadern  handlande;  stud.  1822}  mag.  1826;  docent  i  hi- 
storien vid  Lunds  universitet  1828;  vikarierande  rditor 
i  Lund  1829;  konrektor  i  Mafanö  1830  V;  ^^%  ±9^^. 

SkrifUr:  ni»p.  de  I^otioae  hnU  Ltteranim.  Uo^  1BS8;  a«^  —  Tbremi 
Jeremi»  Suclhice.  Ib.  1828;  4;o.  —  Thcsea.  Pro  mun.  rect  Ib.  i«30i4;é. 


395 

18.  H.  imoé  Bramnus  Palm,   född   i  -Karbhamn 

1TB4  \]  fadern  Andreas  Palm  taBskrifTdre;  stud.  1799; 

mag.  1806;  kollega  i  Malmd  1808  ^^»^  tillträdde  1809 1; 

prsBsiderade  s.  k.]  v.  konrektor  1810  ^;   ord.   konrektor 

1812   V)  tillträdde  1814  |;  opponens  vid  prestmötet  i 

Lnnd  s.   å.     Känd   såsom   skicklig  och   nitisk    skollärare. 

Kyrkoherde  i  Barlöf  181T,  tiBtr.  1818;  prost;  dog  1824. 

(Jfr.  A.  P.  GuHanders  Tal   Tid   J.   E.  Palms  jordfästning. 

Land  1824;  8:o). 

Skrifter:  Disp.  de  Memorta  eicolenda.  Lund  1809;  2j  ark.  — 
Tke^et.  (Pro  muo.  Bectoria).  Jhm,  1812;  1  ark.  —  Tal  om  nfUan 
af  yanila  clatslska  Språkens  sloderande  i  Scholorna,  hillet  i*  Malmö  d. 
9  Mars  1814.    Malmö  1814;  8:o,  24  sidd. 

19.  M.  MarHn  Elmgren  Collin,  född  1788  V  i 
Fjerrestad;  fadern  häradsprost;  stud.  1806;  mag.  1811; 
amanuens  vid  consist.  eccles.  i  Lund  1812  •^;  kollega  i 
Kristianstad  1815  Y;  v.  rektor  derstädes  1816;  kon- 
rektor i  Mabnö  1818  f;  kyrkoherde  i  Gfamåkra  1829  V; 
prost  1834  ^,  Gift  med  Ch.  S.  Olin;  fadern  ekonom.' 
dir.  C  A.  Olin  i  Fjelkinge;  9  barn. 

Skrifter:  Disp.  de  studio  discendi  in  pueris  excitando.'  Lund  1811. 
PP.  H;  1^  ark.  —  Svar  på  Samfundets  pro  Fide  et  Christianismo  Pris- 
Frlga:  01  den  oseden  i  Yissa  Samhanskrelsar  synbarligen  tilltagit,  *atl 
man  oeb  qviona  lefva  tillsamman  utan  lagligt  äktenskap,  frfigas,  hvilka 
tro  orsakerna  till  delta  förakt  för  Gudomliga  lagen  m.  ro.,  ulgifven 
jemte  en  annan  Skrift,  med  titel:  Skrifter,  belönte  af  Samfundet  pro 
Fide  et  Gbristianismo.    1824;  8:o. 

20.  M.  Kristoffer  Tegnér,  konrektor  1832;  rektor 
1838.     Se  sid.  390. 

21.  M.  Frans  Kristian  Nordström,  född  1810  V 
i  Wanstad,  hvarest  fadern  dä  var  kyrkoherde,  sedermera 
förflyttad  till  Ingelstorp  och  prost  öfver  Ingelstads  härad ; 
stud.  1826;  mag.  1832;  duplikant  vid  Lunds  skolas  rek- 


396 

torsklass  1834  •^;  dupl.  vid  rektorsklassen  i  Malind  1835  \^ ; 
t  f.  rektor  derstådes  1838  och  1840,  konrektor  i  Mal- 
mö 1839;  kyrkoherde  i  Tryde  1841  y.  Gift  med  Gu- 
stava Borg;  fadern  rådman  i  Malmö. 

Skrift:    De  melhodo  iostituendi  Hamiltoniana.    (Disp.   pro   mufiere 
Reci.)    luuå,  1839;  8:o. 

22.  M.  Holger  Anders  WiU,  född  1818  V  i 
Kariskrona,  hvarest  fadern  är  amii^alitets-pastom  prosten 
P.  S.  Witt  Stud.  1835  %)  mag.  1841;  v.  konrditor  i 
Malmö  d.  16  juni  s.  ä.;  ord.  konrektor  1843  ^\  ^st- 
gjorde  fr.  d.  1  september  1842;  till  d.  19  jimi  1844 
såsom  vice  notarius  vid  Lunds  domkapitel,  under  hvilken 
tid  han  äfven  höstterminen  1843  och  vårterminen  1844 
såsom  vikarierande  adjunkt  föreläste  vid  Lunds  kathedral- 
skola.     Gift  med  Sara  Schultz. 

Skrift:    Disp.  de  Studio  philosophiae  in  Scholis  (pro  muoereRect.) 
Lund  1841  -,  8:o. 


e)  Kolleger  vid  lalmö  skola. 

H.  Jens  Pedersen  Grundith  var  före  1537  kollega  här- 
siades;  sedennera  rektor  i  Ystad.  Deune  utmärkte  mans 
lefverne  meddelas  längre  fram.     Se  Ystads  skola. 

Peder  Lauridsen,  kollega  1670  eller  1571;  jfr.  of- 
van  sid.  350.    . 

Jens  Jenssen,  koll.  1587.  (Wollmar,  Malm.  Antiqu. 
I.  236). 

M.  Johannes  Corvin  eller  Ravn,  f.  härstades  1569, 
begagnade  undervisningen  i  Malmö  skola  i  13  år;  stud. 
1589;  kolL  1591 — 92;  kyrkoherde  i  Willie  och  Örsjö 
1596 — 1605;  sedermera  kyrkoherde  i  Malmö;  mag.  1610;' 
åog  såsom  prost  Öfver  Oxie  hårad.  Var  känd  såsom 
psabndiklare.  Jfr.  Brandt  og  Helvegy  Den  danske  Psahne- 
digtning  I.  (Omrids  af  Forfattemes  Levnet  s.  30);  Som-- 
meUus,  Lex.  Erud.  I.  102 — 103. 

Baccal.  Christen  Olsson  CalundanuSj  f.  omkr.  1590; 
var  koll.  1615 — 19;  baccalaureus  i  Köpenhanm  1616; 
kyrkoherde  i  Bosjökloster  1624;  dog  1668. 

Thomas  Jutus,  koll.  i  4:de  klassa,  afsattes  1616 1. 

Uti  Sivert  Grubbes  Curriculum  vitas  (St  Kgl.  Bibi.  i 
Köpenhamn,  Uldalske  Sami.,  n:o  449,  4:o)  läses  under 
d.  8  mars   1616  följande  anteckning:  ^Fui  in  Gapitulo  et 


398 

audita  est  causa  inter  Rectorem  et  cpiarte  dassis  Hyp(H 
didascalum,  Thomam  Jutum,  Qui  propter  inobedieiiliain 
erga  PraBceptoreiu,  Negligentiam  in  ofBcio  et  vitaindisso- 
lutam  remotus  est^  Eoår  Sivert  Grubbe  var  kgl.  behll- 
ningsiuan  på  Malmöhus  slott,  antager  jag  att  den  ifråga- 
varande Th.  Jutus  varit  anställd  vid  lialmö  skola. 

Jörgen  Nielssen  namnes  1616.  (K.  D.  Geh.  M. 
Tegn.  o.  alle  Lande  V.  76). 

Baccal.  Alb.  Johannis  Corvinus,  dim.  1618  fr.  Ro- 
skild;  SS.  koll.  i  Malmö  promoverad  till  baccalaureus  i  Kö- 
penhamn 1619  *^;  kyrkoherde  i  Womb  och  Weberöd. 
(Matr.  Univ.  Hafn.)  Författare  till  ''den  himmelske  Herre- 
dag;" (jfr.  Bloch,  Roskilds  Domsk.  Hist.  IIL  20;  Wer- 
laufTs  Anlegn.  tilHoIbergs  LystspiL  s.  136). 

Baccal.  Mogens  Madsen  (Magnus  Malthiae  Taurol- 
tensis),  dim.  fr.  Roskild;  stud.  1618;  var  koll.  hårstä- 
des,  då  han  1619  ^-^  blef  baccalaureus.  (Matr.  Un 
Hafn.) 

Baccal.  Chrisiianus  Canuti  prom.  ss.  koL  hSrslades 
till  baccalaureus  1622  y.     (Matr.  Un.  Hafn.) 

BaccaL  Petrus  Mariini  Helstadms  prom.  1627  ^ 
SS.  koll.  härstädes  till  baccalaureus.     (Matr.  Un.  Hafn.) 

Baccal.  Henr.  Johannis  Hammehvius  var  kolL  hir* 
slädes,  då  han  1627  ^^  blef  baecahureus.  (Blatr.  Um?. 
Hafn.) 

Jakob  Hansson  CoUing,  f.  i  Kotdiiig  på  Juthnd 
1605  y ;  fadern  Hans  Moritzsen  borgare  deraltdes;  dim. 
fr.  I^nds  skola;  koH.  i  IV:a  h&rstädes  1629 — 80;  prest- 
vigd  16S0  y  SS.  kyrkoherde  i  Winsiftf;  hSraéBprost 
1660;  dog  1661    y. 


,199 

AnirM$  Sweritd  Rommus,  nftnuies  ss.  koU.  i  III:a 
1C30.  Hao  var*diai.  fr.  Midmö  skola  oeh  inskrefs  ss. 
stud.  i  Kphmn  1626  ^.     (Matr.  Un.  Hafo.) 

(Haus  Assvéri,  dim.  ft*.  Mairao  skola,  bief  han  stud. 
i  KpluBD  1636  ^     (Matr.  Un.  Hafu.) 

Nich.  Joh.  BiiSchius,  dim.  fr.  Lunds  skola,  stud.  i 
Kphmn  1626;  uänines  ss.  koll.  i  l:a  1630;  dog  bs.  kkhde 
i  Brägarp  1663. 

Paulus  JacobiBUs,  koll.  i  V:a  namnes  1652. 

Johannes  Basttus,  namnes  1652^ — 64. 

Af  c.  Slampius,  kgll.  i  V:a,  namnes  1653 — 58. 

Chrisiiernus  Broderus,  koll.  i  IQia,  namnes  1653 — 
1654. 

Ericus  Johannas,  koll.  i  U:a,  namnes  1653. 

Anm.  Underrättelserna  om  de  5  sistnämnda  äro 
båmtade  ur  Malmö  skolarkiv  (Konvolutet  VII,  n:o  3). 

Christopher  Pedersen  namnes  ss.  kolL  1654 — 59 
(Mahiö  Skolarkiv  [Konv.  Vn,  n.  3].  Rönbeckiana.  Ms. 
pä  Lunds  univ.  bibi.  VIL  34.  —  Bisk.  P.  Wiiistrups  bref 
tni  G.  O.  Stenbock  åren  1656—1664.     Ms.). 

Hicolaus  Christophori,  kolL  i  lll:a,  namnes  1656 — 
1658. 

Andreas  Janus,  namnes  1657 — 65. 

Johannes  Petri,  koll.  i  I:a,  namnes  1658 — 65. 

Michael  Torlosius,  koll.  i  IV:a,  namnes  1659 — 60. 

Andreas  Pauh,  namnes  1659 — 65. 

Johannes  Johannis  Berg,  kolL  i  ni:a,  nänmes  1664 — 
1665. 

Anm.  Uppgiltema  om  de  6  sistnåmnda  äro  från 
Mafanö  skolarkiv.     1.1. 


400 

Joh.  Johamiis  FUnAurg,  f.  hArslAdes  1646;  (adem 
skomakare;  koll.  omkring  1660;  kkhde  i  Fosie  1671; 
dog  1709. 

Jörgen  Schreil  var  1669  kolL  i  V:a,  sedermera 
rektor  i  Kristianstad.     (WoUmar,  Malmös  Ant  L  390). 

M.  Lars  Peirwus,  koU.  1677;  i^tor  1682;  jfr. 
ofvan  sid.  371. 

Johannes  Peiri  omtalas  såsom  kollega  1679.  Han 
anklagades  att  hafva  öfvat  paedarasti  med  sina  disciplar 
och  dömdes  att  halshuggas  och  i  bäle  brännas.  (VVoll- 
mar,  Malm.  Antiqu.  II.  121). 

Olaus  Nordström  namnes  såsom  koll.  i  IV  1680 — 
1681;  rektor  i  Ystad  1681.   Se  nämnda  skolas  rektorer. 

Laur.  Petri  Goihus,  koU.  i  V:a,  namnes  1680;  af- 
trädde  troligen  1683. 

Joh.  Ingvari  Sommerus,  koll.  i  II:a,  namnes  1680; 
dog  såsom  koll.  1682. 

Heidenus  Eggerii,  namnes  1680-*-'94. 

Joh.  Henrici  Bernzerus,  koll.  i  Dia,  namnes  1680 
—1684;  kkhde  i  V.  Karleby  1684;  dog  1726. 

Lars  Kristoffersson  Rafn,  kolL  i  IV:a,  namnes 
1682;  sedermera  kommin.  och  v.  past.  i  Husie  och  V. 
Skreflinge. 

Hieron.  Knopf,  rekommenderad  aT  biskopen,  antogs 
han  1682  V  till  kollega  i  6:e  klassen.  (Wpllmar,  Makn. 
Anttqu.  n.  122). 

Rasmus  Jak.  Notteroth,  koll.  i  V:a,  namnes  1683 — 
1685;  kkhde  i  Hör  och  Munkarp  1685;  dog  1714. 

Johannes  Widing,  koll.  i  IV:a,   afsade   sig   tjensten 

1688. 


404 

Fredrik  Andersson,  koll.  i  ni:a  1684;  nftnmes  ån* 
na  1688. 

Fredrik  Dubbebten,  kolt.  i  Olia  1688  V;  ^^^i' 
de  1694. 

.  Johan  Mastorpk,  koll.  i  I:a  1688  V- 

Johan  Tordotius,  koU.  i  U:a,  namnes  först  1684, 
iamade  1688  lämna  skoltjensten. 

Frederieus  ChrisHemi,  koll.  i  IV:a,  namnes  1688. 
(M.  Sk.  Ark.) 

El.  Cervin  el.  Hjorth,  koll.  III:a  1694 1  efter  Hei- 
den;  1698  ^  prestv.  såsom  kyrkoherde  i  FuUtofta;  dog 
1714. 

OL  Hindbeck,  f.  härstädes  1671  V)  fadern  Måns 
Olsson  borgare;  stud.  1688;  koll.  i  III:a  1698  ^  efter 
E.  Cervin;  prestvigd  1699  såsom  komminister  vid  Lom- 
ma, Fjelie  och  Flädie  församlingar;  kyrkoherde  i  Querre- 
slad  1703;  häradsprost:  riksdagsman  1727;  dog  1729  ^ . 
likpred.  hölls  af  bisk.^  Benzelius.  Sonen  Dan.  Hindbeck 
blef  kkhde  i  Silfåkra. 

Lars  Nilsson,  koll.  i  lita,  namnes  1695,  men  har 
fömiodUgen  redan  1688  tillträdt;  inkaUad  af  konsisL  tiU 
prästexamen  1698  Y)  ^^S  1*^00  eller  1701. 

Corn.  Mechelburgh,  son  af  rådmannen  härstädes  H. 
BL;  namnes  1688 — 1709;  sistn.  år  hade  konsist  för 
afsigt  att  befordra  honom  till  någon  'klockar^genhet   . 

Mich.  Högström,  koll.  1694  V;  kkhde  i  Quidinge 
1701;  dog  1702. 

Christen  Mer,  koll.  1700;  dog  ss.  koU.  1706. 

Lars  Nobekus,  f.  i  Nöbbelöf  vid  Lund  1673  ^,  koll. 
i  ni.a  1609:  kkhd«  i  Tommerup  och  Skegrie  1710  V; 

26 


ios 

dog  1768  f.  Han  diflnkte  SOO  dx  sant  till  hvantera 
af  skolorna  i  Lund  och  Malmö. 

Pdrus  Mogens  (Pehr  Elboge),  fédd  härstådes.kolL 
1706;  niänmes  3nnu  1709;  dog  såsom  kollega. 

Montekus,  f.  1679,  namnes  1706 — 1710. 

EskjOm  Möller,  koll.  i  Ha,  dog  1706. 

Petrus  Rönbeck,  .koll.  1710  f ;  dog  1716  i  april 

Oh  Norenberg,  kolL  1710  ^,  aftiAdde  1712. 

iViic.  Fundahn,  koU.  1710  y. 

JV.  Svndhts  var  först  koll.  i  Hdängborg  ett  år,  se- 
dan bärslAdes  omkring  1712;  kkhde  i  Kellstorp  och  L 
Beddinge  1724;  dog.  1732. 

Kand.  Laur.  Kiellhokm,  Vestg.,  vik.  kolL  1712  y ; 
ord.  koll.  1715  Y>  n^^innes  äfven  1716  i  \SbtL. 

Jah.  Drösehier,  koll.  1713;  kkhde  i  Svaluf  1736; 
dog  1749. 

Sven  Trägård,  kolL  i  IV:a  1714,  namnes  1716; 
blef  sedan  regement^astor ;  1789  pastor  i  Helsingborg; 
död  1773. 

Kie&eck  .oiataias  1716. 

Anm.  En  y4(;A.irt^//ft0cA  omtalas  1739  såsom  konuu. 
i  Söfde.     Monne  densamme? 

Gerhard  Holst,  f.  i  Helsingborg  1688,  kolL  1716  f , 
kommin.  i  Örtofta  1720;  kkhde  derstådes  1729;  prost; 
dog  1770. 

Joannés  Borlen,  kolL  i  IV:a  1717;  dog  1728. 
Andreas  Floraus,  koll.  1724;  kkhde  i  Sligarp  1781. 
01.  Bangtus,  nämneg  1726 — 33. 
Johannes  Pfiueht,  f.  i  Landskrona  1696  V>  ^*°^- 
1716;  koU.  1728  V;  prestv.  1738  V;  kkbde  i  Gflfe 


40ft 

IMl^  dog  1718  V-  OnBBånnes  oMd  loford  af  liimé 
i  dess  Skånska  Resa. 

Lgv.  Dahrin,  frestvigdes  173S  att  biträda  vid 
Malmö  kyriia;  kyriioherde  i  Farbult  och  Jonstorp  1747 
— 1762. 

IL  P.  Lovin,  L  i  Loshult  1718;  koll  omkr.  1740; 
prestrigd  1749  f|;  kkhde  i  Rrag  1763;  dog  1786  V- 

Ms  Knopf  namnes  1736 — 38;  dog  sistnämnda  är 
d.  36  maj. 

Hans  Beckman,  koU.  1736;  suspenderad  1746 -ff» 
afsatt  1746. 

A.  Loffman,  koll.  i  II:a,  namnes  17S8 — 48. 

E  01.  Thomwus,  koU.  i  I:a  1741;  prestngd  1727; 
kkbde  i  Wemmeriöf  och  RArum  1769;  dog  178^. 

M.  Kock,  kolL  i  IDia,  namnes  1741. 

M.  Jöns  Petter  NoUeroth,  1. 1704,  namnes  1744 — 
1753;  kkhde  i  Tygelsjö  1763;  dog  ss.  häradsprost  1770. 

M.  Joh.  Henr.  Kemner,  f.  1723,  koll.  1760;  prest- 
vigd  1762  44;  kkhde  i  Toirlösa  1766;  dog  ss.  prost 
1789. 

H.  Jakob  Falkman,  f.  härstädes  1729  V  V  ^^^-  > 
in:a  1764  V;  prestvigd  1660;  kkhde  i  Efverlöf  1766; 
dog  1781. 

M.  Johan  Myrman,  koll.  1763;  kkhde  i  Höj  1768; 
dog  1T75. 

H.  Jakob.  ComeUison  Faxe,  f.  i  Åusås  1726  ^^\ 
stod.  1741;  mag.  1767;  koll.  1760;  prestvigd  1766; 
dog'  ss.  kolL  -1797. 

M.  Lars  Engeström,  f.  hårstAdes  1789  >/;  koD. 
t7<6  V;  pnslvigd  176144;  ^i>^  i  Kerrstftrp  1776; 
dog  1818  y. 

26* 


404 

M.  Klaes  Ludvig  En»e$,  koll.  17(17;  kkMe  ifitte 
1777;  k.  hofpred.;  dog  1791. 

M.  Änders  Stevenius,  koU.  1770;  dog  1777. 

BL  Peter  frendelenburg,  kolL  1775  4^. 

M.  Diderik  Ehnan,  koU.  1777;  dog  1806. 

M.  Bernt  Santesson,  koll.  1779 1-;  regemeDtspastor 
vid  k.  Skånska  Kavall.  1781  ■^. 

M.  Karl  And.   Kjerulf,   boU.    1779   V;   alskedad 
1788;  preslvigd  1784. 

M.  Kristian  Mummel,  kolL  i  ll:a  1783  ■§■;  dog&å. 

Nils  Kristoffer  HoUt,  koIL  1783  -^,  kkhde  i  Tygeisjö 
1790;  prost;  dog  1816. 

M.  Lars  Petter  Holmström,  koH.  1788  Viprestvigd 
1789;  kkhde  i  Aodrarum  1800;  dog  1808. 

M.  Bing  nämner  1785. 

H.  Joachim  Riber,  koll.  1790  V;  prestv.  1794-. 
kkhde  i  Bjereshög  1794;  dog  1808. 

01.  GUmstedt,  f.  i  Broby  1766^;  prestv.  1794  f|; 
koll.  i  Landskrona  1795,  härstädes  1806;  kyricoLiHöja 
1809  I,  Ulltr.  1811  ^;  dog  1846. 

M.  Johan  Myhrman,  f.  i  Malmö  1767,  koU.  1797  V ; 
kyrkoh.  i  Hammariöf  1808;  prost  1817;  dog  1844  f. 

Kand.  Karl  Svenonius,  kolL  1801  f;  kyrkoh.  iSo- 
sarp  1807;  lämnade  skoltj^isten  1808  y;  dog  1812. 

M.  Nils  Kristian  QtUding,  koll.  1806  Vi  "^^^  ■ 
Gimbrishamn  1811;  kyrkoh.  i  Hoby  1812.  Se  rekto- 
rerne  vid  Gimbrishanins  skola. 

Bl.  01.  Karlström,  t.  i  lUtskatslös»  1777  V;  koL 
1808  Y ;  prestvigd  1815 1|.;  kyrkoh.  i  Barkäkra  1821  V- 


405 

M.  Jonas  Palm,  koll.  1808  V";  se  ofvan  sid.  395. 

IL  Anders  Berg,  f.  1785  i  Lund;  koU.  1810  -^; 
sladskomm.  i  Helsingborg  1812;  kgLhofpr.  1817;kyrko- 
.    herde  i  Farhult  1820;  prost  1828. 

M.  Fredf,  Ludv.  FoUin,  I  1783  i  Ottarp,  koa 
1810  44;  kyrkoh.  i  Sjönip  1822  */;  prost  1833;  v. 
häradsprost  1840;  dog  1842. 

M.  Näs  Matth.  Raab,  v.  koll.  1811  Vi  o<^-  ^'^ 
1813  I;  kyrkob.  i  FArsIöf  1822;  dog  1831. 

Samuel  PoUin,  koU.  1813  f;  kyrkoherde  i  Bösarp 
1828;  dog  1830. 

P.  C.  Hdlbeek  1815—16  vik.  koll. 

Georg  Fredr.  HoUenius,  f.  1797  i  Malniö,  koll, 
1821   V;  kyrkoherde  i  Querrestad  1836. 

IL  Joh.  P.  Lageman,  L  1799  i  HortemöUa,  koll. 
1824  4;  q>ol.  1827;  kyrkoherde  i  Frillestad  1830. 

Joh.  Lar.  Hollemus,  f.  1799  i  Malmö,  koU.  1824; 
stadskomm. ,  och  slottspred.  1831;  kyrkoh.  i  V.  Åhlstad 
1887;  död  1843   y.  ' 

M.  Karl  Gott  fr.  Körner,  f.  1802  påHvidenip;apo- 
logist  1827;  andre  stadskomm.  i  Mabnö  1832;  förste 
sladskomm.  1838;  kyrkob.  i  Gårdslånga  1843. 

H.  Sam.  Wieselquist,  f.  1801  i  Lund,  koll.  1828  44-; 
kyrkoherde  i  Gylle  1843. 

M.  P.  R  GvUander,  apol.  1832;  stadsk.  i  Karls- 
hamn 1840;  kyrkob.  i  Sölvesborg  1847. 

Joh.  Abr.  Asping,  1. 1801  i  Ö.  Torp,  koll.  1832  V. 
unika  slottspr.  1841;  kyrkob.  i  Kyrkoby  1842. 

M.  Karl  Oskar  Sylvdn,  f.  1814  i  Ystad,  koll. 
1837   V  liärstädes,  i  Ystad  1840. 


406 

.  IL  Bernt  P.  Krundbaåe,  I  1810  i  SöderhYiddinge, 
kolL  1838  Yid  apologist*  och  1841  y  vid  UMomsH 
skolan. 

M.  Magnus  Edv.  Areskaug,  t.  1813  44  i  St  SI»* 
garp;  v.  koll.  hdrsUdes  bösttenn.  1836  och  vårtenn. 
1837,  i  Karlshamn  fr.  höstterm.  1838  till  vårterm.  1840; 
v.  kpnrektor  härstades  hösttenn.  1840  och  vårtenn.  1841; 
ord.  kolL  1841  V. 

IL  Karl  Oskar  Ruth,  kolL  1844  V- 

M.  Lorens  Anders  Bädth,  t  1816  44  i  Mabnö, 
v.  kolL  1840  V;  ^  '•  apologist  1841  y;  ordin.  apoL 
1842. 

BL   Magnus   Gettl   AmmUen,   t.    1817;    apologist 

v 


1844   *-♦ 


i)  Dtanirktare  disciplar  från  KOmo  skola. 

iyorl  Axehon,  född  1564  i  Bergen  "uti  Norge;  profes- 
sor i  Köpenhamn  1600;  dog  1624.  Författare  till  en 
mängd  skrifter.  Jfr.  Worm  tex,  I.  43 — 44;  Windfag, 
Ag.  Havn.  194 — 200, 

Kasper  BarthoUuj  född  1585  i  Blalmö;  professor  i 
Köp^hamn;  berömd  författare;  dog  1629.  Jfr.  ofvan  s. 
93 — 94,  Worms  Lex*  I.  69—72,  Nyerup  och  Krafts 
Leii  I.  38 — 39. 

Andreas  Bremer,  född  1604,  dimitterades  1618 
frän  Mabnö  skola  till  Köpenhamns  universitet  Han  rfik- 
nas  af  Borrichius  bland  den  tidens  goda  latinska  poeter. 
Jfr.  Worm,  1.1.  I.  161. 

M.  Thure  Uehmm,  jfr.  ofvan  sid.  391. 
D:r  Johan  Engeström,  dimitterad  1715;  dog  1777 
såsom  biskop  v  i  Lund. 

D:r  Kilian  Stobmus,  dim.  1734;  professor  i  Lund; 
dog  1792.     Jfr.  Ståhl,  1.1.  271—273. 

D:r  Kristian   Lunnell,   dim.    1735;   professor   och 
rektor  i  Kristianstad;  dog  1792.     Se  Krist  skola. 
M.  Jöns  Gersonius;  jfr  ofvan  sid.  882. 
M.  MattA.  Fremling,  dim.  1762;  prof.  i  Lund;ridd. 
af  kgl.  Nordstj.;  dog  1820.     Jfr.  Stähl,  1.1.  s.  265. 


408 

M.  Otto  Kristian  Wählin,  dim.  1762;  räntmfistare 
yid  universitetet  i  Lund.  Hans  lefvernesbeskrifniug  före- 
kommer längre  ned  uti  Series  collegarum  sch.  Hdsing^. 

M.  Lars  Peter  Munthe,  dim.  1765;  prof.  i  Land; 
dog  1807;  jfr.  SiåU,  1.L  276—79. 

M.  Lukas  Gaddf  åm\\L  1771  Rektor  i  Landskrona. 
Se  nämnda  skola. 

M.  Henrik  Schartau,  född  i  Malmö  1767,  dim.  1771; 
dog  1826  såsom  l:e  stadskomuL  i  Lund  och  kontrakts- 
prost 

D:r  Henrik  Reuterdahl,  f.  i  Malmö  1795,  dimitt 
1811;  domprost  i  Lund  1846. 

P.  Wickenberg,  utmärkt  genremålare,  död  i  Fans 
1846. 

B.   Borgareskolan. 

Inrättades  år  1831  och  meddela  här  undervisning  ät 
handels,  handtverks  och  fabriks-lärlingar  samt  gesäHeruti 
geografi,  arithmetik,  skrifning,  ritning  och  svenska  språk- 
läran. Lärotimmame  äro  hvarje  helgfri  måndags  efter* 
middag  kL  67—8. 

C.   Fattigskolan. 

Här  erliålla  omkring  300  barn  ärligen  fri  undervis* 
ning  uti  läsning,  skrifning  och  räkning. 

D.   Joaaflnas  sliydeskola  15r  fiittigt  flickor. 

Denna  skola  öppnades  1826  och  har  tvenne  lärariiH 
nor,  som  undervisa  barnen,  hvilka  utgöra  ett  antal  af  om* 


409 

kring  60  om  året,  i  vanliga  fruntinimersslöjder.  Sexton 
flickor  erhålla  dagligen  föda  af  fattigvården.  Uti  läsning 
imdervisas  de  i  fattigskolan. 

Alla  dessa  tre  skolor  hällas  i  stadens  fattighus, 

\   Smibanuttkolan. 

Öppnades  år  1846.  Omkring  100  barn  mottagas 
härstädes  årligen. 

F.   NayigatieiisskolaiL 

Vid  1841  års  riksdag  beslöts  inrättandet  af  en  så- 
dan skola  i  Mabnö.  (Jfr.  härom  Friberg,  Malmö  Stads 
Historia  sidd.  264 — 266,  266). 


Kap.  JOV, 

UBdervismiigsaiif talterae  i  LaadskrAiiA. 
A.   Undikraia  Urdoms-skola.  *0 

a)  llanmarks  första  karmeliter-klosler  sliftades  är  1410 
af  Erik  XIII  och  var  egentliga  anledningen  till  släden 
Landskronas  uppkomst  Förut  var  nemligen  här  ej  stad, 
men  1413  lät  nämnde  konung  förlägga  hit  den  Ulla  köpin- 
gen Söåro:  Smby*^).  Att  vid  nyssnämnda  kloster  någon 
läroinrältning  förefunnits,  kan  sä  mycket  mindre  betviflas, 
som  karmelitermunkame  mycket  vinnlade  sig  om  studier 
och  ungdomens  uudemsning,  efter  hvad  förut  är  omta- 
iadt  Bland  munkamc  i  Landskrona  kIo3ler  äro  Paulus 
Elias  Vendekaabe  och  Frans  Wormersen  för  lärdom  sär- 
deles ryktbare;  den  sednare,  hvilken  blef  Lunds  förste 
evangeliske  superintendent,  är  också  berömmelig  för  sitt  stora 
nit  om  ungdomens  upptuktan  i   bokliga   konster   och    lu- 


*^)  Källor  för  skolaos  historia:  1)  Biskop  Ktxes  Tal  vid  invipiiii- 
gen  af  nya  skolhuset  i  Landskrona  1818  (ej  tryckt) ;  mig  godhelsfnlli 
meddeladt.  Vidare  2)  Kasp.  M.  Espmans  år  1776  författade  uppsatts 
oui  Landskrona  skola;  3)  RfidhasarkiveL  4)  Kongl.  Gebeime-arkiTet  i 
Köpenhamn  och  5)  Domkapitlets  arkir  i  Land. 

'   «*)  RhyzeUus,  Monasteriologia  Snio-Gothioa.  331.     ThhM,   Geogr. 
IL  B.  6  D.  45.    Hvitfeld,  Danm.  B.  Chrön.  L  644. 


i14 

therska  kyrkoförbfittringens  införande  och  befästande  i  Skå- 
ne; (jfr.  sid.  355).  —  Om  en  skola,  såsom  sannolikt  är, 
med  Landskrona  karmeliter-kloster  varit  förenad,  sä  har 
ded  vid  reformationstiden  upphört  Fredrik  I  skänkte 
1530  klofiterkyiian  åt  städas  borgerskap  och  1549  blef-* 
vo  klosierbyggnadema  på  Kristian  III:s  befallning  nedrifna 
ocb  i  deras  stfiUe  ett  befästadt  slott  uppfftrdt 

I.  Erik  XIII:s  privilegier  för  Landskrona  omnämnes 
visserligen  ej  någon  skolinrättning,  men  då  konmigen  för-* 
ordnat  att  borgame  skulle  åtnjuta  ''och  bruka  aHa  friheter 
och  privilegier,  som  våra  köpstäder  Lund,  Malmö  eller 
någre  andra  våra  köpstäder  i  Skåne  af  vare  förfäder  ko- 
nungar i  Danmark  hafva,^  och  de  åberopade  städeme  ha- 
de 8k(rfor,  är  det  också  troligt  att  i  Ijandskrona  imder 
15:de  århundradet  ej  heller  saknats  någon  läroinrättning 
för  ungdomen  utom  den ,  som  vid  bemälta  kloster  före- 
fimnits,  ehuru  man  defom  ej  kan  hämta  några  upplys- 
ningar ur  handlingar,  hvilka  för  hela  danska  tiden  och  de 
30  första  år^  sedan  Skåne  blef  svenskt  nästan  helt  och 
hållet  saknas^).  Man  kan  således  ej  angifva  tiden,  då 
någon  särskild  stadsskola  blifvit  inrättad.  Åntéckningarne 
i  den  s.  k.  Skoleboken  uti  Landskrona  gå  endast  till  år 
1731,  men  dep  innehålles  på  elt  särskilt  blad  den  upp- 
giften att  skolan  år  1515  skall  vara  anlaggd  och  att  dess 
förste  bdcante  lärare  varit  en  baccalaureus  vid  namn  Zen- 
sus  (Vincentius).  Magnus  yatthias,  sedermera  biskop  i 
Lund,  blef  Vincentii  efterträdare,  som  till  sitt  biträde  vid 


^)  Insulor  Sohole  Prosten  J.  HofTerber{|[8  och  Rektor  O.  J.  Plaa- 
tin»  btrittebe  om  ikolaiit  tUktåod  1688.  Lunds  Damk:8  ark.  ^  De 
il4rt  ikolliandlingar^  som  då  funnos,  sågas  baf?a  blifvit  sedermera  för- 
störde af  rektor  Wilborn. 


418 

skolundenisningen  antog  en  mediärarei.  —  När  härvarande 
skolinrättning  blifvit  anordnad  på  det  i  kyrkoordmansCT 
af  år  1537  fdreskriiha  sått  (4  lärare)  är  ovisst  Kågol 
anslag  till  skolan  beviljades  af  Ktistian  ID  år  15ft3. 
Nånmde  konungen  utfärdade  neml.  s.  å.  (SL  Jacobi  Apo- 
stuli  dag)  ett  bref ,  hvarigenoni  ^Praedikanteme  och  Skole^ 
mesteren  vdi  Landscrone^  bemyndigades  att  af  Engelhohns 
årliga  ränta  uppbära  GOl*  mark  4  sk.  penningar^).  — 
Åren  1612,  13,  14/  16,  18,  20,  22—29  h5Uos  här 
flera  biskopsvisitationer.  År  1620  skildras  yngiingames 
framsteg  såsom  medelmåttiga  och  rektor  (Hans  Thomsen 
Schow)  klagade  öfver  sin  ringa  lön.  År  1628  var  till- 
ståndet i  skolan  godt,  men  följande  året  medehuåttigt  ^). 

I  J.  L.  WoIfTs  år  1664  utgifna  arbete  Encomium 
Regni  Daniae  (p.  647)  skildras  läroinrättningen,  hvilken 
då  sköttes  af  en  rektor  och  tre  hörare,  såsom  "en  god 
Latin-skola,  ifrån  hvilken  disciplar  komma  till  den  höglofi. 
akademien  i  Köpenhamn." 

Att  undervisningen  i  skolan  mycket  skulle  Kda  under 
krigen  mellan  Sverige  och  Danmark,  då  Landskrona  än 
af  den  ena,  än  af  den  andra  krigshären  vardt  eröfrad 
(åren  1644  och  1676),  ligger  i  öppen  dag.  Under  kri- 
get 1644  förstördes  rektors  residens  eller  boställe  ^).  Del 
giundmurade  skolhuset  förstördes  ock  1670  ^  genom  en 
af  fiendeme  föranstaltad  brand.  Vid  årets  slut  1680  och 
till  1688  funuos  blott  3  läijungar  i  rektors  klass  ^0- 


^)  K,  D.  Geh.  Arå.    Re^ster  paa  aUc  Lanae.  VI.  f.  485. 
**)  Biskoparne  P.  Marttoi  och  MaUhias  Jani  Visitationsixik. 
««)  R.  D.  Geh.  Ark.    Gamle  S?eii8ke  Jordeböf^r.    Paketet  d;o  50. 
«')  Rektor  Herbertu  beråtteUe  af  d.  24  mart  1688  Ull   bisk.  KmH 
Habo.    Lunds  Domk:s  arkiv. 


ilS 

Såvål  de  hus,  h?aruti  låromrittniiigs  kapitaier  voro 
inoeståeiide,  som  de,  hvilka  tillfaörde  skolan/ hade  under 
ki^isorolighetema  blifvit  uppbrända,  hvadan  skolans  till- 
stånd vid  émask  tid  var  {[aoska  bedröfligt.  Lärohuset  var 
förstördt;  platsen,  der  det  varit  uppfördt,  fick  ej  till  ny- 
byggnad begagnas,  emedan  den  låg  fur  nära  fästningen; 
skolans  kapitaier,  gårdar  och  hushyremedel  försvunne  och 
endast  några  små  inkomster  af  kyi*kau  återstodo.  Ijä- 
rame  och  skolungdomen  kunde  ej  heller  från  de  genom 
kriget  utarmade  sockname,  bvarifrän  helgonskyldskomet 
borde  utgå,  bekomma  fulla  beloppet.  Läraiiies  kostdagar 
i  borgames  hus  skola  äfven  vid  denna  tid  mycket  hafva 
blifvit  inskränkta^). 

Nytt  skolhus  blef  år  1683  färdigt  Det  låg  nära 
stadens  kyrka  pä  Norregatan  och  var  af  korsvirke  upp- 
bygdt,  tvenne  våningar  högt.  Kyrkan  och  skolan  bestrid- 
de  kyggningsomkpstnadema  ^^),    men  några   af  kronans 


'  **)  KyrkoTirdea  i  Landskrona  Hans  Michelsson  hade  till  biskopen 
inlåinnat  d.  9  okt.  1680  0n  sA  lydande  upp{[ift  om  skolans  firliga  in- 
konifler: 

"RåDlcpenniDgar  alT  åUkiUige  plaUer  och  Grundher  som  till  Skoh- 
leo  Aro  förflhrat  Qch  till  Faltige  Skolcbarns  klflder  och  skor  Shrligen 
riKttUe  anrendes,  bedrager  39  D:r  4  sk.  I4  alb.  Dessc  Rflnlepenningar 
kan  atki  allt  intet  fSet,  eftersom  platserne  Aro  öde  och  afbrfindte.  — 
Hdsleye  af  fem  Skohlens  Boeliger  och  eljest  flerc  andre  Skohlens  Grun- 
dher, som  i  fArra  tider  Ar  bekommit,  fles  nu  intet,  eftersom  platserne 
Aro  aldeles  ödbe  och'  afbrAndte/  HArmed  öfverenssAmmer  ocksfi  pro- 
sten Hofferbergs  och  rektor  Plantina  berättelse  af  d.  24  mars  1688.  A 
denna  sAgea  att  af  skolans  förra  kapitaier  och  hushyra  har  skolan  "hvar- 
ken  i  nArrarande  Rectoris  eller  hans  antecessors  tid  niutit  sitt  eller  sport 
den  riogaste  fyrk."  —  Lunds  Domkapitels  ark. 

«*)  Enligt  rektor  Soderliogs  berAttebe  af  d.  26  okt.  1748  till  kon- 
mtorinm.    Lunds  Domka^  ark* 


materiatier  användes  åfven  dertill,  såsom  maH  ser  nf  ge- 
neralguvernören grefve  Aschebergs  resolution  4  t  ang. 
1682  ^).  Då  skolhuset  var  i  ordning  kom  undervisBin- 
gen  snart  åter  i  gång.  På  tillstjrrkaa  af  inspector  sckohe, 
prosten  i  I^mdskrona  J.  Hofveii)erg,  indrog  konsistotiiim 
det  ena  kollegatet  och  delade  Ihy  åtföljande  lön  ncliii 
de  öfriga  tvenne  koliegeme,  hvarom  också  hemståUan  gjor- 
des hos  Karl  XI.  Vid  bisk.  M.  Steuchs  visitation  169»  V, 
då  disciplame  befunnes  vara  ej  synnerligen  försigiRiBUie 
samt  få  till  antalet  och  borgmästaren  klagade  öfver  skeins 
'^svaga  anseende,^  ehuru  man  ej  hade  något  att  mot  rek- 
tor anmärka,  omtalas  dock  bfett  tvenne  lärare,  nemL  rek- 
tor och  en  kollega^*). 

I  bref  till  konsistorium  1680  och  följande  åren  kla- 
gar rektor  Herbertius  öfver  skolans  i  flera  hänseeDden  dåli* 
ga  tillstånd.  Det  omkringUggande  landets  utblottade  til* 
stånd,  borgerskapets  obestånd^  allt  följder  af  kr^;dLol- 
lärames  derigenom  inskränkta  inkomster,  lärames  täta  om* 
byten,  föranledda  af  bristande  bergning;  svårigheteo  att 
inöfva  ungdomen  i  svenska  språket  och  anskafla  tillrädiigi 
antal  svenska  läroböcker,  samt  bereda  den  päbudna  ^osi- 
formiteten''  —  allt  detta  m.  m.  utgjorde  hinder  för  skol- 
undervisningens framgång.  —  Inspectores  Schote  prostar- 
ne Hofverberg  och  Liebman  voro  dock  mycket  verksainine 
Iftr  denna  skolas  upphjelpande;  den  förstnämnde  gaf  ofiafri 
kost  åt  7,  8 — 11  personer  "dels  af  disceqtes,  deb  af 
docentes^  *^). 


^)  UDdskrooa  Stads  PmilegilBok  fol.  202. 
^^)  Sleuchs  bUkopiviiitalioDs  protokoller.    Lunds  Domk.  ofk, 
»)  Lunda  Damk.  ark.  —  I  eU  memorial  al  d.   1   tepft.   1695  om 
skolans  förbättring,  föreslog  prosten   HoherWrg  Uaml   amiat,  '*Mfi  4 


un 

Den  9  onrs  16S6  klagas  af  prosten  HofveAerg  öf- 
vec  skolans  dåliga  liHstånd:  rektorn  (Niti^ssus)  viftades 
sjuk  i  Götheboi^  och  ena  kollegan  (Pott)  hade  från  sko* 
lan  tagit  af  sked;  många  skolbarn  gingo  pä  (^en  hand  i 
sJBlfiBvåld.  Är  1697  utgjorde  lärjungames  antal  i  hda 
skolan  38. 

WUborOy  som  1713  blef  rektor,  vinlade  sig  i  bör- 
jan mycket  om  skolans  bästa,  men  detta  fortfor  ej  län- 
ge,  såsom  vi  längre  fram  skola  se.  Är  1726  höst* 
tenuinen  begagnade  blott  2  disciplar  undervisningen  i  rek- 
torskbssen.  Rektor  Soderling  (1727—1754)  var  till  sko* 
bo»  gagn  mycket  verksam,  hvaröfver  magistraten  1740  5r 
säiddlt  lackade  konsistorium,  som  till  skolans  styresman 
atoäouit  en  sä  passande  man  ^).  Lärjimgames  antal  till- 
vexte  under  denna  tid  betydligt  och  utgjorde  år  1731  öf- 
ver  60  ^0.  Är  1762  hade  detta  sjunkit  till  i  7  och  vår- 
terminoi  fnnnos  i  hela  skolan  blott  16  lärjungar.  Lukas 
Qadd  bör  särskilt  här  omnämnas  såsom  en  af  skolans 
utmärktaste  rektorer  i  sednare  tider  (1783 — 1806). 
• 

SjkoUmSOt  Det  äldsta  skolhuset,  om  hvilket  man 
har  några  underrättelser,  var  ett  griindmuradt  stenhus, 
indeladt  uti  4  klasser.  Sedan  detsamma  år  1676  af  fien- 
den blifvit  uppbrändt^  uppbyggdes  1680  ett  nytt  af  kors- 
virke, som  1683  blef  fullfärdigt.  —  En  omständighet,  som 
pä  denna  skola  ulöfvade  ett  väsendtligt  inflytande  var  Lands- 


Docenten  böra  gå  med  svarta  kappor  i  kyrkan,  som  i  Mag.  Suadtt  tid 
oeh  tiUforene  skedt  Ar  och  icke  med  kiftppar  efter  det  synes  nSgot  oma- 
a«ri%t  och  otniUndigt."     (Sict) 

»>)  Lunds  Domk.  ark. 

^)  Konafei.  Protok.  d.  17  juni  1731.    Lunds  Jhmk.  ark. 


446 

krona  stads  d.  28  jidi  år  1747  af  konimgen  på  riksens 
stånders  tillstyrkan  anbefallda  flyttning.  Skolhuset  skole. 
äfven  förfl)itas  och  i  följd  af  några  åt  staden  fprunnide 
förmåner  och  rättigheter,  förklarade  Fredrik  I  1749  ^ 
att  densamma  för.  de  publika  husens  återuppbyggande  bor- 
de ausvaiu,  hvilket  dock  sedermera  genom  kougL  resobi- 
tionen  af  d.  20  nov.  1766  på  undenL  ansökan  eller- 
låls*^). 

Skolhuset  var  äfven,  såsom  sagdt,  bestämdt  att  för* 
flyttas.  Det  stod  dock  länge  qvar  och  det  enda,  som 
för  uppförandet  af  ett  nytt,  vidtogs  var  att  vid  stadens 
planläggning  ny  tomt  dertill  utstakades.  Byggnadsmeden 
skulle  tagas  af  den  fond.  som  konungen  tiU  kyrkobygg- 
naden anslagit,  mea  ej  förr  utgå  än,  denna  blifrit  fullbor- 
dad. Emellertid  fortsattes  läsningen  i  gamla  skolhnset  tiUs 
är  1784,  då  fortifikationsbefälhafvaren  goierafanajor  A.  M. 
Strussenfelt  anmälte  behofvet  af  platsen  till  användning  för 
kronans  räkning.  Gamla  skolbyggnaden  Mef  derföre  ned- 
tagen. Biskop  Celsius  och  landshöfdingen  baron  ThoU 
hemställde  till  Kongl.  Maj.t,  huru^a  af  aUmänna  medel 
hushyra  mätte  utgå  för  skolans  lärare  och  ungdom,  pä 
hvilken  hemstäUan  kougl.  resolutionen  af  d.  19  mars  1787 
förklarade,  att  till  dess  på  kronans  bekostnad  nytt  skoHms 
hunne  uppföras ,  slädens  skyldighet  vore  att  för  dess  skolstat 
bestå  nödige  rum^).  Till  följe  häitif  fingo  lärame  än 
ett,  än  ett  annat  ställe,  hvarest  den  offentliga  undervis- 
ningen skulle  meddelas. 


»')  Jfr.  Kongl.  res.  af  d.  9  okt.  1749,  9:e  punkleo  (UnaiiErMa 
Privel.  Bok  fol.  358)  samt  Kongl.  res.  af  d.  20  nov.  1756,  2:a  pndk* 
ten.    (1.1.  fol.  386}. 

»•)  Domkap:f  arkif ;  jfr.  tfven  Lukdakrooa  Pri?.  Bok.  tuL  513. 


417 

Innan  kyrkcdiyggnaden  var  färdig/ kunde  man  ej  på- 
räkna uppförandet  af  ett  nytt  skolhus  på  kronans  räk- 
nkig.  Man  sökte  derföre  att  pä  annat  sätt  förskaffa  sig 
medel  till  det  ifrågavarande  ändamålet.  Af  stadens  äTdste 
och  borgerskapet  väcktes  neml.  fråga  om  att  300  tunn- 
land af  den  staden  donerade  utmarken,  ''Fäladen^  kallad, 
måtte  inhägnas  och  under  arrende  upplåtas,  för  att  dyme- 
delst vinna  en  fond,  som  efter  förloppet  af  20  års  tid 
kunde  till  offentliga  byggnader  användas.  Den  11  mars 
1817  biföll  Kongl.  Maj:t  borgerskapets  äldstes  förslag  om 
upplåtande  under  arrende  af  300  tunneland  fäladsmark  ^^). 
Emettertid  inköptes  1818  ^^  för  6,666|.  rdr  b:ko  ett 
gnmdmuradt  tvåvåningshus  af  kofferdikaptenen  Ågren  och 
inreddes  till  skolans  behof  samt  till  boningshus  för  rek- 
tor och  kolleger. 

Ifrågavarande  skolbus  invigdes  till   sin   nya  bestäm- 
meise  år  1819  genom  ett  tal  af  biskop  Faxe. 

Om  de   4ldre   skolhusen   är   ofvan   sid.    418 — 413 
nämndt 


Skolans  vilgirare. 

I  ^  af  prosten  J.  O.  Hofverberg  och  rektor   O.   L 
Piantin  till  konsistorium  1688  y  inlämnad  berättdse  om 


^O  Laodsio^oaa  Pri?.  Bok  fol.  513. 

2T 


lig 


skolans  liliständ,   upptagas   såsom   rantegifvanck   k  i% 
följande  gåfvor  till  Landskrona  skola: 
Rektor  mag.  Jak.  Bitigg  kapital  100  daler  s.mi 

Handel^nan  J.  Woigis  år  1684  testa- 
menterade 300     "       ^ 
Handelsman  Nath,  Deiierding  i  januari 

1687  200      ^       ^ 

Rådman  Ad.  Philipson  30      ^       ' 

Presidenten  Horn  -      31      "    8  öre. 

Af  skolans  5   "Boliger,''   belÄgne    i   S:l 

Lauritz  Str®de  11      "    8   ' 

(Man  känner  ej  gifVarne). 
De  öfrige  kapitaleme  voro  innestående  uti 

Anders  Utridares  giird  180      "       ^ 

i  Hans  Clauseus  gård  på  Norregatan         300     '^       ^ 
hos  Kerstin  MaU  Hanssons  100      "       ^ 

hvaraf  i  ränta  ))eräknades  årligen  7^  d:r  1^  mark. 
(Gifvame  äro  obekante).  —  Hvart  desse  medel  tagit  vägeu. 
derom  tyckes  man  i^dan  1688  hafva  varit  i  ovisshel, 
helst  det  i  slutet  af  nämnda  embetsberättelse  -heler:  ""ly 
skulle  man  gärna  dock  utan  hvar  ärlig  Mands  prejudice 
veta  huru  thenned  tillstår  i  en  eller  annan  måtto''*). 

Enligt  kyrkovärden  Hans  Michelsens  uppgift  1680  -^ 
erhöll  man  dä  ej  mera  de  39  d:r  4  sk.  räntepengar^  som 
skulle  inflyta  af  skolans  ^åtskillige'  platser  och  gnindher;'' 
ej  heller  hyran  af  skolans  ^5  Bofiger.^  Detsamma  säga 
Hofvisrberg  och  Piantin. 

Skolans  nuvarande  donationer  äro  följande: 


^*)  Landskroaa  SkolariuT. 


44d 

Enkefru  Brita  Bräck,  f.  Gyde  testamenterade  1769  f 
till  stadens  skolgossar  sitt  hus  i  östra  förstadep.  Af  för- 
sätJDingssiiraiDan  eger  skolan  nu  ett  kapital  af  b:ko  r:dr 
25;  6:  11. 

Kontraktsprosten  d:r  Åke  Engeström^)^  skolans  in<- 
spd^tor,  skänkte  1743  |4  tUl  skolan  200  d:r  s:mt  och 
1747  ^  ånyo  200  d:r  s:mt,  utgörande  nu  b:ko  r.dr  66; 
32;  vidare  1766  ^j?  600  d:r  siint,  utgörande  b:ko  r.dr 
100.  Han  understödde  dessutom  fattige  skol)iiglingar  med 
fritt  kosthåll  och  böcker. 

Kollegan  mag.  Erik  N.  Tullberg  testamenterade  d. 
14  maj  1789  hit  b:ko  r.dr  120:  18  sk. 

Kapitaiema  af  dessa  donationer  utgöra  en  summa  af 
bio  r.dr  312:  8:  11,  hvaraf  räntan  b.ko  r.dr  18:35:1 
årligen  utdelas  enligt  testamentarisk  föreskrift 

Någon  anordning  af  sednaix;  datum  än  den  Tullberg- 
ska har  skolan  ej  fått  mottaga. 

Skolans  jordar:  l)  i  Tofta  n:o  17  ett  hus,  hvar- 
af till  skolan  gifves  28  sk.  b:ko;  2)  i  Säby  n:o  9, 
{^  hemmantal,  .annex  med  städslorätt,  innehållande  om- 
kring 15  å  16  tunnland,  gifver  till  skolan  10  t:r  kom; 
3)  i  Tirup  n:o  13,  ett  gatehus,  uti  kronojordeboken  kal- 
ladt  klockarebohl,  har  enligt  densamma  ej  henlmantal,  men 
svarar  uti  roteringeu  for  j^^:dels  hemman.  Jorderymden 
omkring  6  tunneland;  gifver  till  skolan  6  kappar  kom. 


*')  D;r  Ä.  EDgeströoi  var  född  1689  och  broder  lill  biskopen  i  Luad. 
Han  do0  1769.  Jfr.  Sommelius,  Lexicon  ErudU.  Scao.  11.291—92.— 
Han  har  åffcn  stiftat  ett  stipendium  vid  Lunds  universitet  och  utgör  ka- 
pitalet b:ko  r:dr  560. 

27« 


420 
SkolaBs  biblietlieL 

Början  till  skolbibliotheket  lärer  hafva  bllfvit  gjord 
1766  af  rektor  H.  Berthelius,  hvilkcn  anskaffade  ätskiffi- 
ga  för  disciplame  nödvändiga  undervisningsböcker.  För 
det  närvarande  1)estär  bibiiotheket  af  omkring  90  band, 
mest  Iflroböcker,  hvilka  tillkommit  hufvudsakligen  geoom 
gåfvor  af  enskilde  persöner  och  afgaende  lärjungar. 

Skolans  arki? 

har  af  rektor  Schröder  blifvit  ordnadt  och  består  af  tven- 
ne  afdebingar:  skolans  äldre  och  nyare  handlingar.  De 
förra  äro  endast  fragmentariska  och  föga  upplysande  samt 
gå  från  år  1701  till  1818.  Äldsta  anteckningsboken  år 
ett  Album  af  1720,  som  upptager  namnen  pä  aRa  från 
samma  år  till  1818  uti  skolan  inskrifne  ynghngar.  Rek- 
tor Wilborn  förstörde  flera  af  skolans  äldre  handlingar. 


b)  Rektorer  vid  Landskrona  l&rdomsskola. 

1.  II*  Zensus  eller  Vincentius  anses  hafva  varit  sko* 
lans  förste  rektor.  Odi  hans  lefverne  känner  man  blott 
ett,  och  det  ingalunda  hedrande,  drag.  Genoro  bref,  dat 
Koldmghus  slott  annandag  pingst  1546,  befallte  nemKgen 
Krislian  III  Herr  Fske  Biide  att  gripa  och  fängsligt  förvara 
''Vincentius  Scholeniester,"  hvilken  begått  hor  med  bor- 
garen Willom  Hanssens  hustru  i  Landskrona.  Vid  sin 
ankomst  till  Skåne  ville  konungen  i  saken  afkunna  dom  ^. 

2.  M.  Mogens  Modsen  (Magnus  Hatthia^)  var  rek- 
tor härstddes  1546 — 1550;  bleC  sedermera  i  Lund  rek- 
tor, theol.  lektor,  domprost  och  slutligen  biskop.  Se  sid. 
286 — 287. 

3.  Henning  Modsen.  Att  han  varit  rektor  här- 
slädes ser  man  af  ett  kgl.  bref,  i  hvilket  omnänmes  att 
Henning  Madsen,  "forrige  Skolemester  vdj  Landskrone,''  d. 
6  maj  1605  erhöll  vicariatus  b.  virginis  vid  Lunds  dom- 
kyita«*). 

4.  Niels  Porto  Tryggoson  (Nicolaus  Porta  Tiygo^ 
niiis)  var  född  i  Ystad,  hvarest  fadern   Trygge   Pedersen 


<«)  K.  D.  6eh.  Aik.    Tegn.  o.  a.  Lande  II.  f.  14,  78.   —   Danike 
Samlinger,  n:o  969  c.        ' 

•'3  K.  D.  Geh.  Ark.    Sk.  Reg.  m.  f.  21:^ 


422 

var  sjökapten.  Sedan  han  i  skolan  uti  sin  födelsestad  er- 
hållit undervisning,  studerade  han  i  Köpenhamn.  Näc  lian 
mottagit  rektoratet  i  Landskrona,  kan  ej  angifvas.  Skol- 
tjensten  har  han  lämnat  år  1605,  ty  s.  å.  onmanmes 
han  såsom  kyrkoherde  i  Worab  och  Weberöd  och  aiman 
rektor  omtalas;  blef  sedermera  prost  i  Pärs  härad.  1 
sina  församlingar  lefde  han  mycket  missnöjd  och  klagade 
jämmerligen  öfver  sina  åhörares  okynne  och  vrånghet; 
(jfr.  Epigr.  lib.  IV.  288);  år  1623  förflyttades  han  til 
Brandstad  och  Åsum;  år  1619  kreerades  han  i  Köpen- 
hamn till  magister.  Var  latinsk  ox;h  grekisk  skald  och  dog 
omkring  1644  eller  1645. 

Skrifter:  Poemata  pars  Syocharlsti^é.  Gryphisw.  1606',  8:o,  3l6 
tidd.  —  Poemat.  part  eucharietice.  Roaloch.  1614;  8:e,  933  tM.  — 
Epigrammatum  lib.  VII.    Hafnis  1619*,  8:o  42  aidd.- 

Anm.  Uppgifter  saknas  för  ^tt  bestamma  hvilka, 
utom  Henning  Madsen,  varit  rektorer  härstädes  efter  Mo- 
gens Madsen  och  före  Trygonius. 

5.  Michael  Petrejus,  född  1580,  var  rektor  hår-* 
stades  före  1606  ^)  och  berönunes  af  Trygonius  såsom 
en  lärd  man  (^Musarum  splendor^).  Dog  såsom  kyrkoher- 
de i  Skabersjö  1642.  £niigt  en  uppgift  (Guibnders  och 
Aspings  Matrikel  öfver  Lunds  stift  s.  26}  anföres  Petrejus 
1613  såsom  kyrkoherde  i  Skabersjö. 

Anm.  Uti  Sommelii  SamUngar  på  Lunds  universi- 
tetsbibhothek  namnes  en  mag.  Hans,  som  varit  rektor  i 
Landskrona  och  fått  Hörby  pastorat  kort  efter  1631. 
Detta  årtal  är  troligen  oriktigt;  men  en  annan  Hans  om- 


•«)  Jfr.  N.  PorU  Trygoniui,  Poem.  Pars  Syock.  Bl.  J63,  linr«t 
låaes  ett  poem  "ad  Michaelem  Petreium,  Schole  Coroneofia  Modanto- 
rem." 


423 

talas  såsom  kyiiöherde  vid  samma  församlingar  före  1617, 
Möjligen  har  denne  varit  rektor  bärstädes  före  Petrejus. 
1  Berthii  Knutsons  Epist«  Cent  I.  Ep.  79  och  Cent  U. 
Ep.  98  namnes  en  Johannes  Georg.  LiAipBHs.  Monne 
densamme? 

6.  M.  Jens  Madsen  Gettorp,  föddes  på  Jutland  1579 
eller  1580;  Under  sin  skolgång  åtnjöt  han  mycken  god- 
het och  lijelp  af  fröknarna  Helvig  och  Krabbe,  om  hvUka 
han  talar  i  ett  af  sina  poemer  med  följande  ord  i 

''Som  hialp  oc  mig,  der  ieg  yaar  vng, 
Da  Guld  vaar  rLngest  vdi  möi  Pung." 

Från  kollega tjensten  i  Lmid  förflyttades  han  1613 
till  r^toratet  i  Landskrona,  hvilkeu  senare  befattning 
han  länmade  1616,  dä  han  befordrades  til!  kyrkoherde  i 
Östra  Ljungby  och  Kelha.  Känd  såsom  god  predikant 
Dödsåret  är  obekant,  men  var  förmodligen  omkring  1641. 
Gettorp  var  gift,  men  hustruns  och  barnens  namn  anfiö- 
ras  ej  af  honom  ^), 


*>)  Epitapbium  Joaonii  Matlhite  OeUorpii  Cimbri,  ^iiod  ipse  tibi  an- 
te  obitaiD,  mortalil^lis  é  .  .  memor,  a:o  J.  0.  1632:  9Mi\%  43,  östre 
Liitogby  composuU. 

Cimbria  me  genuit:  Tystadåa  timit  ibidem 
Lundia  culta  auxit:  Portua  plura  dedii. 
Lundia  deinde  babuit  mt  in  Ludo,  dura,  owtqytiv; « 

Gffmnaaiarcha  fui,  bella  Corona,  iuus. 
Tandem  Pastorem  me  h«€  tiorida  Rura  tenebant. 

Hlnc  Puiriam  repelens,  letas  ad  Astra  feror. 
Adfuit  ipse  Dbus  puero,  javeoicpie,  viroqwe ; 
Quare  illi  Grotes  Bune,  fui  Leeior  ago. 


Af  offanstlcude  inbåaitaa  aU  Worms  uppgift  (I..  349)  att  Geitorp 
forat  Taril  rektor  i  Lundi  [bvilkel  Afven  Peder  Sy?  (Bclankn.  o.  det 
Cimbr.  Sprog  a.  I2D)  platk}^  och  sedan  pastor  i  Köpenhamn^  ej  flr 
riklig. 


424 

Skrifter:  PhoeyliaU  Vert  udsat  pu  Damkc  1609;  4:o,  Mt.  (Be- 
tenii  Biblioth.  p.  353).  —  En  Sang  över  OfTre  Geddes  ReyM  lil  Ottin* 
dien.  Riöb.  1622;  4:o,  2  ark.  —  Jesu  Christi  Ptnes  oc  D6d8  Hiatorie 
▼di  Rijm  befatted,  Jtem  nogle  alT  Davids  Psalmer,  under  adainlli|fe  No- 
der, Paamindelser  og  Lserdomroe  för  Ungdomroen.  Ib.  1623;  4:o, 
2H  ark. 


Oettorps  skrift:  Jesu  Christi  Pines  oe  Döds  Historia,  inaehSUer  åt- 
skilligt, som  för  författarens  biografi  ar  upplysande.  Om  sin  fjenstgö- 
ring  siUoro  rektor  i  Landskrona  talar  han  med  följande  ord: 

^Jeg  tient*  i  Schoien  hartad  fem  Aar, 

Oc  hafTd^  vndertiden  vel  bange  kaar, 
Som  Schole  tieniste  förer  med  stg, 

De  det  forsöger,  samtycker  med  mig: 
IMin  Herre  I     Saa  gaffst  du  lyst  igian, 

De  Timer,  hnor  hastig  löbe  de  ben! 
Naar  wi  begynte  vor  Afftens  Sang, 

Som  hördas  i  Gaden  med  lifflig  klang, 
Oc  Iseste  afr  Bibelen  Herrens  tale. 

Som  modig*  oc  trsette  kand  best  hussuale, 
Oe  både  saa  flittig  Stoore  oo  Smaa 

Altid,  för  wi  maatte  hiemlow  faa, 
Saa  Taar  forglemt  den  store  wmag, 

Som  wi  halTde  haffl  den  gandtke  Dag: 
Fortrad  oc  harm  den  gick  aff  glemme, 

Naar  Dören  Taar  Inct,  oc  Börn  var  biemme; 
Skulle  wi  end  tijiig  der  til  igien, 

Saa  Taare  wi  huile,  det  gick  Tel  hen: 
Jeg  sagde:  Min  Kraflt  skal  ieg  fortsere, 

Vil  Gud  det  hafTue,  saa  skee  det  her: 
Vil  hand  oo  bruge  mig  anden  atedsj 

Hand  raader  min  Herre,  Jeg  er  til  freds.  . 
Jeg  kiende,  Gud  vaar  blant  osa  tilatede, 

De  Börn  forfremmedis  ttid  fra  tiid, 
Det  lofTuet  vor  Biscop,  naar  hand  kom  diid. 

Hand  glssdist  der  Ted  den  hederlige  Maild, 
Bnis  Siel  Gud  haffner  nu  i  sin  flaand, 

Som  til  Lantskrone  fra  Lund  mig  sende: 
'God,  min  Forfremmer,  dn  det  laa  rende. 


425 

7.  Baccal.  Severinus  Johannes  Solinus,  'Hector  Co- 
ronensis^  promoverades  1616  y  till  baccalaureus  i  Kö- 
pmhaiuD.  (Matr.  Un.  Hafn.)  —  Iiigentiog  annat  är  om  ho- 
noD)  bekant 

8.  M.  Knut  Lerche  installerades  1618  ^  af  bi- 
skop Matthias  Jani  till  rektor  härstädes^).  Han  lärer  en- 
dast kort  tid  häfta  varit  vid  rektoratet,  ty  redan  samma 
är  omnämnes  H.  T.  Schow  såsom  skolans  styresman.  • 

En  Knut  Lerche^  född  i  Nyborg  1692,  son  af  borg- 
mästaren Peder  Nielsen  derslades  och  broder  till  stiftamt- 
mand  Gorndius  Lerche  på  Låland,  bl^f  stud.  1618,  hade* 
direfter  rest  utomlands  och  1616  varit  i  Wittenberg, 
utnämndes  1618  till  kyrkoherde  i  Nysted  pä  Låland,  blef 
1619  mag.  i  Köpenhamn,  1623  häradsprost  och  dog 
1666  y.  Gift  med  Sofia  Bathe.  Allt  talar  för  att 
nänmde  Knut  Lerche  är  densamme,  som  varit  rektor  i 
Landskrona. 

Skrifter:  Ligpriedikeo  över  McUe  Rosenkraniz.  Kiöbenh.  1633, 8:o. 
D:o  över  Eliub.  Friit.  Ib.  1032;  4:o.  .  (Worms  Lex.  I.  598-^599,  III. 
463;  Nyerup  og  Kraft,  1.  I.  I.  343.) 

9.  M.  Hans  Thomsen  Schow  (Johannes  ThomaB 
Roschildensis)  blef  efter  åtnjuten  undervisning  i  Roskilds 
domskola  stud.  1612,  var  1615 — 17  rektor  uti  Bergen 
i  Norrige  ,1618 — 22  i  Lauddirona  och  blef  mag.  1619  ^^ . 
År  1623  kallades  han  af  rektor  och  professoreme  i  Kphmn 
att  vara  kapellan  vid  Frue  Kirke  derstädes,  men  kallel- 
sen togs  tillbaka  och  han  blef  i  stället  relegerad  frän 
tmiversitetet,  bland  annat  derföre,  att  han  uti  ett  af  honom 
framlämnadt   testimonium   hade   radet*at  ut  ett  ord  och  i 


*«)  P.  M«rtiiu  och  M.  Jani  Visitatioosbok,     Ma«  på  Sk.  K.  3ibl,  i 
Kphmn. 


A 


426 

dess  ställe  skrifvit  ett  auoat.  Den  5  Tebr.  162S  bief 
domen  öfver  bononi  i  hans  nårvaro  läst  på  konstsloriiim 
i  Kphmn  och  '^Mester  Hans  befälet  at  vieré  af  fiyeo  i 
morgen,  inden  Solen- V^k  ned;  blef  hannem  eaa  Cofi  af 
sin  dom  bevilget  og  advaret  hand  skulde  slet  intet  befatle 
sig  herefter  med  den  Quinde  af  Laridskrone,  som  han 
tilforn  her  i  Byen  havde  omgaaets  med^  ^).  —  I  juli  1030 
tog"  den  utvalde  prins  Kristian  sig  af  hans  sak,  hrilket 
hade  till  följd  att  hand.  24  s.  m.  åter  iqiptogs  bland 
studaitemes  antal  och  är  1639  blef  skeppspräst^). 

10.  M  Anders  Sörensson  Delpkin  (Andreas  S^-- 
vermi  Delphinus)  .  var  son  af  kyricoberden  i  Qaerrestad 
Sören  Nilsson;  .studerade  i  Gretfswald  1625 — 27;  reapoiH» 
deradc  1628  i  Köpenhamn  under  prof.  Brochniand;  tar 
rektor  i  Landskrona,  då  han  1630  utgaf  sin  gnmdvfti- 
disputation  uuder  Longoniontans  pi^assidiam;  Mef  1688 
kyrkoherde  i  Söfde  och  Bleutarp,  samt  sedermera*  prost 
öfver  Fårs  härad  A,  S.  Delphin  var  en  bland  dem,  som 
undertecknat  Malmö  recess  1662  och  lår  ha^*a  aflidit 
1670.  Hans  ena  son  Sören  A.  Delphin  dog  1677  såsom 
kyrkoh.  i  Tullstorp  och  Svenstorp  och  den  andra  |onai 
And.  Anderson  Delphin  efterträdde  fadern  i  pastoratet: 

Skrifter:  Disp.  de  Sacra  Doniini  Coeoa.  Prst.  Brochmaod.  Utlb. 
1628;  4:o.  —  Disp.  de  Summo  hominis  bono  Zeteroata  septem.  Ib. 
1630-,  4:o. 

Anm.  Hvera,  som  år  1623  efterträdl  Scliow  i  rektora- 
tet, kan  ej  angifvas.  Delphin  kan  först  1628^ ha  blifvit  rektor. 


*^)  Saken  aniaodlas  myckel  ridlyftigl  i  Acta  Consiaiorii  Hafoieosis. 
««)  Bhch,  Bidrag  til  Roak.  Dmmk.  Uiitorié  IH.   17— 18.  —  Matr. 
Un.  Hafn.  —  Acta  Cons.  lUrn. 


487 

11.  M,  Chréstim  Nielsen  AUeson  (Gbristismug  Ni^ 
eoki  Metids)  föddes  1616  ^  i  Buiikeflod/  hvarest  fa-^ 
derd  Niets  AHeson  var  kyiicoherde.  Åtnjöt  underyisning 
först  i  föräldrabaset^  aedermera  ho»  sin  äldste  broder, 
tills  han  vid  16  ärs  ålder  intogs  i  Lunds  skola,  hvarifrån 
han  eliter  Sne  års  förlopp  1636  diniitterades  tiQ  uni- 
versitetet h  Köpenharan,  der  han  d.  14  april  s.  å.  blef 
stud.  och  1688  *!  mag.;  sistnämnde  år  utnämndes  han 
till  rektor  i  Landskrona,  hvarest  han  tjänstgjorde  i  4  är, 
men  lämnade  iföp  af  inträfTade  krigsoroligheter  1642 
skoitjensten  och  tillbragte  några  års  tid  i  sina  f&räldrars 
hus.  År  1650  om  hösten  kallades  han  till  kyrkoherde  i 
Tomarp  och  Skégrie,  bvartill  han  prestvigdes  1651  V; 
dog  af  lungsot  1657  y.  Gift  med  Marna  Andersdotter, 
enka  efter  hans  företrädare  i  pastoratet  Jak.  Laur.  Korsör.  . 

12.  D;r  Christen  Jakobsen  Nold,  föddes  1626  V 
iHyby,  der  .fadern  Jakob  ChrisL  Noldius  var  kyrkoherde; 
modem  hette  Sofia  Håkansdotter;  dimitterad  1644  från 
Lunds  skola  till  univ.  i  Kphmn,  hvarest  han  1648  ^  blef 
baccalaureus;  rektor  i  Landskrona  1650  ^-^  och  följande 
året  mag.  i  Kphmn.  Efter  4  års  tjeiistgöring  tog  han 
1054  afsked  från  rektoratet  för  att  besöka  utländska  uni-- 
versiteter.  Först  bereste  han  Tyskland,  "sedermera  Bel- 
gien, England  och  Frankrike,  hvarifrån  han  1657  åter- 
kom, men  efter  tre  månaders  hemvaro  begaf  han  sig 
åter  utomlands,  neml.  Ull  Belgien  och  besökte  1659  ånyo 
England.  Sedan  han  år  1660  till  fäderneslandet  äter- 
vändti  åtog  han  sig  att  undervisa  rikshofmästaren  Joacln 
Gersdorfs  barn.  År  1664  förordnades  han  till  theol. 
professor  i  Köpenhamn,  men  blef  3  år^derefter  afsatt,  i 
följd  af  1667  åi*s  intränga  censurförfattning.     Anledningen 


428 

dertill  var  att  Jiold  uti  en  år  1666  utgifven  logik  (Lo- 
gica  recognita.  p.  176)"interpropositioii6sprobabites,  quas 
plerique  veras  existimant"   exempelvis   anfdrt:  '^t  Valnge 
faer  bedre  Konger  end   et  Arvrige".      Det  ansågs  också 
stridande   mot  den  hel.  Skrift  att  Nold  var  en  anhäDgare 
af  kopernikanska  systemet     Dnder  dama  afsåttningstid  ar- 
betade  han   på    den   bekanta    skriften:    Concordanti»  étc. 
År  1676  blef  han  i  sitt  förra  embete  återinsatt,  UieoLd:r 
1678,  rektor  vid  univ.  1664  samt  1682  och  dög  1683 
y.     Erasm,  Bartholinus,.  rektor  vid  univ.  i  Kphmn,  ut- 
gaf   1683   y>    ett.  program   med   inbjudning   alt  bevista 
hans  Ukbegängeise.      Gift    1682   ^  med   Maria  EIligei*s. 
Uti   C.    L.    Tychonii,   Observationes    quotidianae  ftc, 
(St.  KgL  Bibi.  i  Kphmn,  n:o  342,  4:o,  Kallske  Samling)^] 
s.  56,  säges  att  han  ^var  ikke  saa  meget  ingenieui  som 
speculaUv  och  arbeidsoni."     Derefter  berättas  aU  han  en 
gång  var  befalld  att  predika  för  Kristian  V.     Han  'taaat- 
te  staae  (og).  stamme,  hoste,  spytte,  omsider  sige  Amen 
og  gaae  fast  med  uforrettet  asrinde  hjem  uden  nogenerh 
ten  Förklaring  af  sin  Text  eUer  Approbation  af  stt  Audi- 
torio.     Kongen  selv  sagde  över  Taffel:   Det    er   en  brav 
Mand,    troer   Vi,    i  sit  Vajrk;   men  Vi  har  syndet  i  del, 
al  Vi  bad  ham  prffidiké."  —  S.  58  heter  dél,   alt  Nold 
'blef  a(^at  i  fölge  Schumachers  Tilskyndelse.    Hanopholdl 
sig   derefter  i  stor   FatUgdom    paa   et  Kammer  i  Stadii- 
stra5de   og   havde   Intet  uden  hvad   godt  Folk  vilde  gire 
ham  Ul  Subsistance.     Han  udarbeidede  da  sit  Vaeric  Con- 
cordanliffi  écc,  "stupendi  laboris  opus."     Hans  Portrait  for 


f.  346. 


2  DeUa  manuskript  beskriffcs  i  iVjc  Danske, Magasin,  2:det  BiDd, 


i29'  . 

i  Bogen  viser  aliquid  squalidum  et  horridum  ac  impexum, 
som  en  Eremit,  der  nylig  var  sluppen  ud  af  sin  JHule. 
Han  kom  imidlertid  i  med  at  smöge  Tobak  og  blev  deri 
en  stor  Debauchant  til  sin  Dödsdag.^ 

Jfr.  Molbech  Uddrag  af  Bircherods  Dagbögcr  s.  113 
till  114.     Pontoppidan,  Ann.  IV.  under  året  1683. 

Skrifter:  Leges  dUiingvendi.  Franequerse  1657  &  Fraucof.  1675; 
8:0.  —  Historia  Idumaea,  s.  de  vita  el  gestis  Herodum.  Francof.  1660; 
8:0.  —  Sacrarum  bisloriarum  et  antiquilatum  Synopsis.  Hafa.  1662; 
f:o.  —  Logica  recognita.  Ib.  1666;  8:0.  —  Dispp.  duse  contra  IV. 
Sttfoonis  senilioium  Refor  matoruin.  Ib.  1678 — 79;  4:o.  —  Goncor- 
daoti»  jparticularum  ebraio-ebaldaicärum  Vet.  Teslainenti.  Ib.  1679; 
4:o.  (Aoyo  utgifven  med  tillägg  af  Tympius,  Jeuo;  1734;  4:o.)  - 
CoUegium  pbilosophico-tbeologicum ,  edid.  a  Matth.  Plade.  Havii.  1717; 
4:o.  —  Nold  bar  dessutom  sKsom  uoirersilelets  rektor  i  Kpbmn  iitgif- 
vh  programmer;  ett  sådant  ulgafs  1682  4j  öfver  Erik  Eosenkraniz. 

13.  M.  Jakob  Bing.  Har  till  skolan  skänkt  100 
d:r  och  omtalas  i  prosten  Hofverbergs  och  rektor  Plan- 
tiiis  ofvannämnda  embetsberältelse  af  år  1688^  såsom  rek- 
tor härstades.  Hans  tjenstetid  vid  denna  skola  kan  man 
ej  angifva,  men  den  har  utan  tvifvel  varit  före  Nils  An- 
derson Delphins. 

14.  M.  Nils  Andersson  Delpkin,  var  en  son  af 
den  under  n:o  10  anförde  A.  S.  Delphinj  studerade  1 
Greifswald  1663  och  sedermera  i  Upsala,  der  han  1668 
utgaf  sin  gradualdisputation  ^de  ubietate  Entis  transscen- 
dentali"  under  prof.  C.  Arhenii  prsesidium.  Lärer  hafva  blif- 
vit  rektor  omkring  1668;  med  säkerhet  vet  man  att  han 
var  det  härslädes  1671  ^,  då  han  prestvigdes,  sedan  han 
erhåUii  kallelse,  att  vara  stadskoniminister  i  Landskrona  samt 
kyrkoherde  i  Wadensjo  och  Örja  församlingar.  År  1693 
blef  han  för  slagsmål  i  kyrkan  från  embetet  alTsatt  och 
dog  iT06. 


4S0 

15.  Gerhard  Holgersson  Fniede  var  född  1«44 
^•^  på  Seland  i  byn  Fidede,  hvarest  fadern  var.  kvrfccH 
herde;  åtnjöt  undervisning  i  Roskilds  skola,  hvarifiin  han 
1661  dimitterades  till  Kphmus  univ.;  studerade  i  Lund 
1668;  rektor  hfirstSdes  1671;  dog  1674  i  Lund.  Han 
skildras  af  prof.  Elfvedalkis  såsom  en  god  lärare.' 

Skrifter:  Disp.  Oe  Angelis.  Pros.  Chr.  Papke.  LunHe  1674;  4o 
Carmen  Gralulat.  Elegiacum.  LnttdtniScan.  1670;  f:o,  14  sidd.;  (lyck- 
Anskoings-slDg  till  Karl  XI). 

16.  M.  Thorerus  Borg  skall  (enligt  l^aguussouska 
Sanilingame)  hafva  efterträdl  Fulede.  Om  honom  äi*  in- 
genting vidare  bekant 

17.  Jakob  Larsson  Herberiius,  Skåning,  hade  stu- 
derat vid  Lundsuniv.,  der  han  1671  under  prof.  P.  Hohii 
responderade ;  år  1676  koll.  och  kort  derefter  rektor 
härstädes;  prestvigdes  1683  y*  såsom  kyrkoherde  i  Res- 
löf  och  Ö.  Karaby;  prost  öfver  Onsjö  härad  1696  J: 
dog  1698. 

18.  Johan  Melchior  .  Hyphoff  blef  stud.  i  Land 
1683  V.  Det  är  ovisst,  när  han  tillträdde  rektoratet, 
från  hvilket  han  1687  for  sjuklighets  skull  log  ^fsked. 
Den  14  aug.  1688  var  han  forekallad  infpr  konsistorium  i 
Lund  och  varnades  "för  eftertänkiiga  och  enthusiastiska  reli- 
gionsgriller ,'^  hvarjemte  han  erhöll  foresläUning,  emedan  bas 
en  längre  tid  afhåilit  sig  från  gudstjensteus  bevistande  och 
bruket  af  den  hel  nattvarden. 

19.  Olof  Julius  PloHim,  föddes  i  Ångennanland; 
stud.  i  Lund  1686;  responderade  derstades  1686  för 
en  i  Malmö  tryckt  disputation  '^dc  impulatione  morali'' 
under  prof.  Lundersteens-pra&sidium;  rektor  1687;  kjrrfco- 


434 

herde  i  Geitlslör  oclr  Önnerup    1689;    prestvigd   den   6 
Jullii  s.  å.;  dog  1696. 

20.  M.  Johan  SundiuSj  f.  1661  ^  i  Östergötland, 
der  fadern  Magn.  Siindius  var  kyrkoherde  i  Asby  och 
pix)st  öfver  Ydre  härad;  stud.  1682  *^  i  Lund,  hvarest 
han.  sedermera  vid  univ:s  bibliothek  blef  amanuens  3  mag/ 
1692;  år  1688  rekommenderades  han  af  magistraten  i 
I^ndskrona  till  rektor  ''såsom  en  vål  skicklig,  lärd  och 
quaKfieerad  person,  som  icke  allenast  för  sin  lärdom  och 
goda  lefverne,  utan  ock  för  sin  färdighet  i  Musik,  (hvil- 
ken  der  vid  skolan  är  mycket  nödig,)  skall  vara  tjenlig 
alt  suecedera  Plahtin;"  rektor  1689,  imdertecknade  rek- 
torséden  d.  11  juli  s.  å.  och  förestod  sin  syssla  beröm- 
ligen;  kyrkoherde  i  Åsuni  och  Skepparslöf  1693,  hvartill 
han  prestvigdes  169*  V;  förflyttades  1698  till  kyrkor 
herdebestälhiingen  i  Helsingborg ;  prost  (ifver  Luggöde  och 
S.  Åsbo  härader  d.  27  juni  s.  ä.;  dog  1701  y.  Gift 
med  Katharina  Oeh*eich. 

Skrifter:  Disp.  De  FrelU,  impriniis  tut^m  de  Freto  Herculeo  ?cro. 
Pmside  A.  Slobeo.  Lund  1692;  4:o,  tO^  ark.  *-  Likpredikan  öf?cr 
Fru  M.  Beckman,  född  Hardebor. 

21.  Olof  NitrcBUS,  Göteborgsbo,  blef  stud.  i  Lund 
1600;  responderade  s.  å.  under  prof.  Lundersten  för  en 
disp.,  med  titel:  ''Ratio  adfectuiun  moderatrix."  Af  magi- 
straten uti  Landskrona  i  juni  1693  rekommenderad  att 
bUfva  rektor,  utnämndes  han  dertill  1694  ^)  dog  1696. 
(Lunds  Domkap.  ark.J 

22.  Enhard  Paierson,  föddes  1665  i  Stehag,  hvar- 
est fadern  01.  Paterson  var'  kyrkoherde  och  prost  öfver 
Onsjö  härad;  slägten  härstammar  från  England.  Från 
Laadskrona  skola  dimitteräd,  blef  han  1683  V  ^^^^'  ^ 


432 

Lund;  responderade  derstädes  för  en  disputation  "de  af^. 
fectionibus  Entis'^  under  prof.  Lundei*steens  presidium®}; 
rektor  1696,  hvilken  tjenst  han  med  mycken  noggraimhel 
fdrvaltade.  Dä  kyrkoherden  i  Quistofta  H.  Runnov  1703 
y  aflidit,  hemställde  inspector  scholas  prosten 'Th.  Lkb- 
man  till  konsistorium,  om  ej  Paterson  kui^de  erhålla  pa- 
storatet såsom  praebende  till  i^ektoratet.  Detta  kuiuie  ej 
beviljas,  men  P.  utnämndes  1704  till  kyrkoherde  derstä- 
des och  hief  1721  ^  prost.  Han  förde  lärd  brefvexling 
med  flera  sina  vänner,  hvaiibland  prof.  O.  Wennerstedl. 
(Jfr.  sid.  374).  Dogd.  1  maj  1731.  Likpredikan  öfrer 
hon()m  hölls  af  prof.  (sedermera  biskop)  Rydeiius.  Gift 
med  Martha  M.  Morian.  Deras  son  Matlh.  Paterson  blef 
kyrkoherde  i  Norrhviddiuge  och  häradsprost 

Såsom  student  och  rektor  var  Paterson  känd  för 
åtskilliga  theologiska  villfarelser,  hvarom  i  noten  anförda 
protokollsutdrag  meddelar  närmare  upplysning®^). 


*')  Deuoa  disp.  Ir  ej  upptagen  i  Lidcns  CalaL  Dispp. 

*^)  I  Lunds  konsistorii-protokoUer  finnes  om  Enkard  Pttiersam  f6l- 
jande,  hvilket  såsom  upplysande  hfir  m&  anföras. 

i693  d.  18  sepl.  ^SiuA.  Enerl  Palerson ,  som  i  nSgfa  rillfalirandf 
griller  pS  någon  tijd  Tahrit,  men  sedan  sådant  ångrat,  och  sin  Confes> 
sion  ingifvit,  frågades  om  han  sådana  errores  deprecerar^  samt  tillika 
om  HyphaufT  g!f?it  anledning  tiU  villfarelserna.  ''Consistorium  lofvade 
att  om  han  vaktar  sig  val  för  villfarande  meningar  och  lefver  skickligeo, 
skulle  han  vid  gifvet  tillfAlIc  till  någon  anstflndig  Isgenhet  blifva  ifaog- 
kommen  oi:h  promoverad.'' 

1697  d.  49  maj.  Som  prosten  Hofverberg  i  consistorio  angifvit 
åukilliga  "förargeliga  ordformuUr,'*  soni  rektor  i  Landskrona  Paterson 
4:de  dag  påsk  i  kyrkan  dersammastfldes  skulle  på  predikstolen  hafva 
brukat,  citerades  rektor  tiU  eonsistorium  och  hcf alltes  att  hut  tiUikt 
sknUe  lefverera  från  sig  predikan. 

i697  d.  2  juni.  ''Företogs  den  förklaring  rektor  Enh.  Palerson 
gjort  öfver  sin  predikan  och  befanns  att  i  dess  predikan  voro  åfskillif a 


433 

23.  Simon  Cocäus,  född  1673.  V  i  Hellaryd' 
nära  Karlshanm,  var  son  af  dervaraude  kyrkoherden  oéh- 
häradsprosten  Matth.  Coccius,  hvilken  1677  bortfördes  af 
daoskarne  till  Kristiaiistad,  htarest  han  kastades  i  fängelse 
oeh  kort  derefter  d.  6  aug.  s.  å.  afled.  Stild.  i  Lund 
1690;  rektor  1704;  opponens  vid  prestmötet  i  Lund 
1709;  kyrkoherde  vid  Öfraby  och  Benestad  1713^  Redan 
1716  började  han  blifva  sjuklig  och  krämporna  tilllogo  så, 
att  han  med  konungens  tillstånd  1730  afträdde  pastorala- 
vården  åt  sin  måg  Paul  Billing,  som  då  å  pastoratet  erhöll 
fuDmakt;  dog  1752-^.  Gift  l:o)  1705  med  Anna  Äbelin, 
dotter  af  kyrkoh.  i  Mörrum  S.  Abelin;  2:o)  1708  med  Kath. 


Piirases  myckel,  mörkas  sS  at  man  ej  Tftl  visste  bvarut  han  Ttlle,  och 
hrad  dess  Theologia  var.  Sedan  kallades  Hr.  Fatersonin,  och  forehölts - 
honom  huru  nödigt  det  var  at  blifva  vidh  de  ordasfill,  som  i  den  hel. 
Skrift  genom  don  h.  anda  flro  fattade,  och  har  Consistorium  dess  iner 
orsak  derom  at  giöra  påminnelse,  som  han  tillförne  af  Gonsislorio  om 
sSdant  vore  förmanad..  Biskopen  förmanade  honom  att  bfittra  sig,  och 
skuUe  han  fln  vidare  deimedh  continuera,  eller  ock  han  befann  sig  ej 
tianlig  til  Predikoerobetet,  såsom  han  några  gånger  tillförne  påmint  oin 
samma  sina  fel,  vore  bflttre  det  han  vore  pmtånkt  till  ett  annat  vita; 
genus,  såsom  fast  fasligt  &r  committera,  honom  ungdomen  under, infor- 
mation, hvilken  kunde  sjelf  snart  blifva  bedragen."  —  Han  förbjöds  att 
predika  "til  des  han  bfltter  kan  sig  habituera  in  Theologia  och  des  til- 
höriga  saker^  men  kunde  han  eij  Onna  sig  skicklig  til  nSgon  förändring, 
måste  han  vara  omlAnkt  til  något  annat  stSnd,  emedan  Consistorium 
ej  kan  imperare  conscienlijs." 

1698  d.  2i  dec.  prestvigdes  Paterson.  Biskopen  sAnde  honom  da- 
géa  före  ordinationen  ^till  -prof.  Linnerius  och  d:r  Poppelman  att  {åta 
sig  examineras.  Linnerius  nekade  att  examinera  för  många  orsaker  skull , 
Poppelman  examinerade  och  godkände  honom  samt  gaf  honom  godt 
beröm  och  loford.  Biskopen  förmanade  Paterson  alt  akta  sig  för  vill- 
farelse, Böhmc  o.  d.,  "belAnkiandes  det  prestekappan  och  ordines  intet 
åro  någon  character  indelibilis,  utan  kan  separeras  och  tagas  igen,  der 
n&goa  förargelse  hArefter  af  honom  skuUe  förspöijas  och  han  sig  ej 
tialU  som  sig  bör." 


m 

Tftni,  doUer  af  rådm.  C.  Tars  i  Landskrmia.     Med  förra 
huBtrm  hade  han  3,  ined  den  sednare  6  barn. 

36.  Joachim  WMarrij  född  i  Landskrona,  åtnjét 
derstAdas  undervisning.  Kollega  1706  |-,  prestvigd  1708 
V*  och  rektor  1713  y.  W.  berättas  hafva  haft  goda 
kunskaper,  skrifvit  god  latinsk  vers  och  utmärkt  sig  i 
böljan  såsom  en  driftig  rektor.  Men  hans  noggranna  och 
veritsanuna  vänl  om  skolungdomen  upphörde  snart  Re- 
dan 1710  hade  han  visat  sig  ohöflig  mot  inspector  sebob 
proaten  liebman  ^%  Han  förbjöds  1709  att  vidare  predika; 
Jäg  8.  å.  i  häftig  träta  med  kyrkohei^den  iospector  schote 
Paterson.  S.  ä.  öfvergaf  han  Landskrona  nch  vistades  i 
Wadensjö  bland  fienderna,  hvarföre  han  1710  vid  presl- 
mötet  tilltalades;  åren  1710 — 11  låg  han  i  liäftig  tvist 
med  prosten  HöUing.  Prosten  Straethovius  klagade  1714 
— 1716  i  konsistorium  öfver  Wilbom  bland  annat  der- 
före  att  W.  öfverfallit  honom  med  skäDsord  i  kyrkan  ucli 
spottat  efter  honom,  hvilket  W.  tillstod  och  bad  om  föt- 
låtelae;  ^lofvade  härefter  bättring,  jemväl  at  vilja  hem» 
Hr.  Prosten  all  tillbörlig  vördnad.^  Klagomål  och  lika  för- 
säkran ännu  en  gång  samma  år.  År  1716  kiagadt- 
[NTostcn  inför  konsistorium  öfver  att  skolan  genom  W. 
alldeles  blefve  ruinerad.  W.  var  ock  i  slagsmål  med  kollegan 
Cronius  år  1177.  S.  å.  d.  17  juli  blef  W.  Vsatt  ifrån 
Sebole-Embetet  til  des  han  visar  värkelig  bättring,  dä  vid 
någon  annan  lägenhet  Cousistorium  vill  hafva*  honom  i  be- 
tänkande^ ^^).     Han  lämnade  altså  tjenstgöringen  vid  rekto- 

^)  Synodal  protokollet  i  Lund  d.  6  okt.  1710. 

^^)  Extrset  af  Consistorii  Lundensis  ProtocoU  som  visar  når  Hr.  Wil- 
bof&  blef  förordnad  til  at  vara  CoUega  Scholc  i  Landskrona  samt  huru 
ofU  han  ifrån  den  tiden  til  och  med  Ster  1717  d.  17  juli  undflu  varniogir 
af  sina  Formln,  gjordt  afböner  och  lofvat  bättring.  Lundi  Domk,  arkiv. 


435 

ratot,  men  besvärade  sig  öfver  domkapitlets  utslag  i  Göta 
hofratt,  hvilken  genom  resoL  1718  ^  ^^^  1719  ^för-- 
klarade  att  W.  borde  i  tjensten  återställas   till   dess   han 
genom  laga  undersökning  vore  förvunnen;  men  målet  drogs 
under   riksens    ständers   och  konungens   pröfuing  och  af- 
görande.     Detta  medhanns  dock  ej '  förr  ån  1724  ^  ^  då  K. 
Maj:t  i   anledning  af  riksens   ständers   betänkande    1723 
44   pröfvade   skäligt  vara  att  Wilbom  först  bör  uti  dess 
tjenst  insättas  och  sedan  öfver  de  mot  honom  angifna  mål 
ransakas  och  afdömas.     W*  tillträdde  således  åter   rekto- 
ratet,  men   utmärkte   sig  då  genom  trätor  med  embets- 
bröder,  äreröriga  beskyllningar  n^ot  fömiän,  smädeliga  ut- 
låtelser   om   några   religionssanningar  och  förgripliga  om- 
dömen om  öfverheten,  hvadan  han  år  1727  den  22  juli  blef 
ånyo  af  konsistorium  afsatt,  hvilket  beslut  stadfästades  ge- 
nom   kongl.    brefvet   af   den   3  juli  1730  ^^).     Hofrälten 
dömde  honom  d.  14  febr.  1730  till  döden,  hvilken  dom 
af  Kongl.  Maj.t  d.  11    maj    1731    förvandlades    till    lifs- 
tids  fängelse  på  Bohus  slott,  hvai^est  han  åtnjöt  10  styf- 
ver    om   dagen    och   säges    hafva   arbetat    på    "longitudo 
maris"'^).     Är  1739  fick  han  kongl.   tillåtelse   att   åter- 
vända  till    sin   hustru  och  barn  i  i^ndskrona  gjorde  och 
år   1749  ett  fåfängt  försök  -att   åter   få    tillträda    rekto- 
ratet    Efler  berättelse  skall  han  hafva  begärt  att  få  åter- 
vända till  BohuS  fästning,  hvarest  han  också  ailidit  —  Af 
domkapitfets   handlingar   synes   någon  misstanka  att  Wil- 
bom  förstört    originalet   till   Mahuö    recess.      Gift    1713 
med    Anna   Ibria  Veschou,  med  hvilken  han  hade  bland 


'^)  Donikap:8  arkir. 

^*)  Sommelitk.  Sami.  på  Lunds  uni?:«  bibi. 

28» 


andra  en  son.  som  skall  hafva  snöpt  sig  sjelf  och  2  ogif- 
ta döttrar,  hvilka  \isat  sig  oroliga  som  fadern.*  {Son^ 
mel.  Sami).  —  Wilbom  skall  mider  rättegången  haffEliH 
drottning  Ulrika  Eleonora  ingifvit  följande  suppUk: 

"Du  8(ora  Nordeos  ljut,  Ulrica,  Herraos  smorda! 

Dig  en  Prophelea  son  har  frSgar,.om  han  torde, 

Dig  frlgar  h?ad  det  var  för  Bref  du  undcrskref , 

Dermed  oskyldigt  folk  du  ifrå  brödet  dref? 

SI  dristig  gör  jag  mig,  som  fordom  Nathan  vfiga 

Nir  tiU  sin  höga  Kong  han  gjorde  denna  friga: 

Hvad^Ar  den  mannen  v&rd  som  haf?er  stulit  bröd 

IfrSn  sju  munnar  som  nu  lida  hungrens  nöd? 

Hfad  Ar  den  mannen  vArd  som  sig  si  dristig  ^orde. 

Att  hab  ditt  stora  namn  så  hAr  musbruka  torde; 

CtöfTer  hundra  mil  till  fot  jag  gångit  har 

Att  jag  en  sftdan  man  skull  göra  uppenbar. 

SI  Ar  det  intet  nog  hrad  fienderna  göra, 

Skall  dn  ditt  arma  land  Dhica  sjelf  förstöra? 

Dl  de  din  arma  barn  husTiUa  göra  ml. 

Skall  du  sjelf  hjelpa  till  att  göra  likaså? 

Bland  dina  trogna  mAn,  den  mannen  hllles  vara; 

End  lite  hTar  och  en  till  trogna  namnet  svara; 

Men  denne  har  si  gjort  som  jag  hAr  gifver  an 

Hfar  icke,  har  jag  tält  som  hufrudlöser  itfan. 

Ulrica  gif  mig  lof  att  jag  ml  honom  nAmna! 

Olrica  gif  mig  lof  att  jag  ml  honom  slAmma! 

SI  skall  Du  vela  tk  hvad  för  en  man  han  Ar, 

Och  larven  tagas  bort  som  namnet  mid  nu  bAr. 

Jason  Wsenlös«" 

26.  M.  Petter  Rvbenius,  Smålänning.  Hans  fader 
var  troligen  den  P.  Rubenius,  som  1672 — 88  var  kyrko- 
herde i  Hvittaryd.  Studerade  i  Lund,  hvarest  han  1712 
och  1713  under  professor  A.  Bydelius  tvenna  gånger 
responderade ;  magister  derstädes;  utnänmdes  1716  ^ 
till  rektor  i  Helsingborg,  bvarifrån  han  sedermera  föl- 
jande året  (den  17  juli  1717)  till  enahanda  befattning 
förflyttades   till    Landskrona;    prestvigd  i  Lund   1718   ^ 


437 

oeh  uiQämndes  kort  dérefter  s.  ä.  till  kyrkoherde  i  An* 
drarum  och  Eljaröd;  är  1735  prost  öfver  Albo  och  Jär- 
restads  härader;  dog  1747.  Gift  raed  kyrkoherden  i 
Andrarum  L  Morenii  dotter,  med  hvilken  han  hade  flera 
barn.  Af  söneme  blef  Peter  R.  kongl.  sekreterare  och 
translator,  Lars  R.  kyrkoherde  i  Andrarum,  Håkan  R. 
prost  och  kyrkoherde  i  Ö.  Sallerup,  Nic.  R.  stadskomm. 
i  Kristianstad  och  kyrkoherde  i  Nosaby. 

27.  M.  Johan  Ckrisiopher  Corvin,  föddes  1686;  fa* 
dren  Michael  Corvin  (Ravn)  var  kyrkoherde  i  Gudmund* 
torp.  Stud.  i  Lund  1703;  kollega  i  Karlshamn  1706 
— 1709;  kollega  och  kantor  i  Landskrona  1709  y; 
prestvigd  1711  4-  såsom  utnämnd  andre  stadskomminister 
och  hospitalspredikant  derstädes;  respondens  vid  prestmö* 
tet  i  Lund  1716;  mag.  1719;  d.  i6  juni  s.  ä.  utnämnd 
af  drottning  Ulrika  Eleonora  till  rektor  i  Landskrona;  1726 
44  kyrkoherde  i  Cimbritshamn;  honorarie  prost  1736; 
dog  1739  ''*).  Gift  med  Hajä  Henriksdotter  Wosthaus; 
fadern  handlande  i  Landskrona. 

28.  M.  Gustaf  Söderling,  föddes  1686  ^  uti  Ring- 
rums  socken  i  Östergötland;  fadren  var  skaffare  hos  her- 
tig Adolf  på  Stegeborg.  Erhöll  undervisning  först  i  Sö- 
derköpings, sedan  i  Linköpings  skola;  upptogs  på  gymna- 
sium 1702;  stud.^i  Lund  1714;  amanuens  vid  konsist. 
eccles.  1717  i  slutet  af  året;  mag.  1726;  1727   V  ^^k-. 


^*)  Rubenius  och  Corvin  råkade  i  W\%i  med  Wilboro  om  rektorslör 
Dea.  W.  påstod  sig  hafva  rflU  iiU  balfva  lönen  under  den  tid  han  må- 
ste afhålla  sig  från  tjenstgöringen.  Genom  Göla  hofråtls  skrifvelse 
1729  44  ^U  landshöfdingen  godkfindes  deUa  påstående,  men  ogillades 
geooni  Kon|^.  Maj:ts  bref  1731  ff ,  emedan  Rubeniiii  oeh  Corvin  icke 
blifvit  iiUs«l)4  såsoni  vUtarier  i*tai>  såiom  ordinarier* 


438 

tor  i  Landskrona,  tiUti*ädde  d.  8  nov.  s.  ä.;  prestiigd 
1748  V^;  1756  kyrkoherde  i  Wäsby  och  Wiken;  dog 
1764.  Gjorde  sig  kåud  såsom  én  verksam  och  god  sty- 
resman och  lärare  för  skolan,  hyilken  han  vid  sitt  än- 
trade till  rektoratet  fann  i  dåligt  tillstånd. 

39.     M.  Hdkan  Eubenius^^),  född  1725  |  i  An- 
dnrum^  hvarest  fadern  P.  R.  var  kyiicoherde  och  härads- 
prost.    Stud.  i  Lund    1736;   mag.  i  Greifswald    17S0 
kollega  i  Landskrona  1753  och  1756   rektor   derstädes 
kyiioherde  i  Ö.  Sallenip  1766;   honorarie  prost    1783 
dog  1789    ^^.     Gift   med   Eva   Maria  Malmgren,    enka 
efter  prof.  K.  G.  Pilo  i  Stockhofan. 

30.  M.  Håkan  Bertheltus,  född  1720  Vi  ^^ 
i  Lund  1741  V;  mag.  1754;  koU^  härstädes  1766 
V;  prestvigd  1760  ^;  rektor  1768  V;  kyrkoherde  i 
Winslöf  1775  3^;  honor,  prost  1783;  dog  1800  f 

81.  M.  Magnus  Slobmus,  född  i  Lund  1740  Vi 
hvarest  fadern  var  eloqu.  prof.  Nils  Stobasus;  mag.  i  Lund 
1760;  eloquentiae  et  poeseos  docens  1769;  och  theoLdoc 
1772;  prestvigd  1770;  rektor  i  Helsingborg  1773  y; 
flyttades  till  lika  bestälbiing  i  Landskrona  1776  f ,  hvilken 
tjenst  han  tillträdde  1776  \)  Icyrkoherde  i  Efveriöf  1782; 
hon.  prost  1794;  kyrkoherde  i  Billeberga  1794;  oralor 
vid  prestmötet  i  Lund  1795;  dog  den  8  febn  1798. 
Gift  med  tullförvaltaren  Hokners  dotter  i  Landskrona. 

Skrifter:  De  Inslitutionibus  juTentiilU  apud  Romanos  Tcleres.  I)if- 
sert.  acad.  1770;  4:o,  4  ark.  —  De  verbi  malationibus  accidentalibui 
apnd  Hebraos.    Ditt.  ac.  1771;  4:o,  3)  ark. 


^*)  Egentliga  digtnamnel  var  Rubtns,  men  Uikan  Rubenii  liUt 
akref  aig  Riibeniiis  af  del  ikll,  aU  han  af  lyanerlig  aktniag  for  bnkop 
A.  Rydelius  åndrade  siU  namn  Ull  nlgoa  liUiei  ni«é  bidiopMi. 


iS9 

S2.  M.  Lucas  Gaddy  föddes  d.  25  december  1775 
i  Kerrstorp,  livarest  fadern  Johan  Gadd  var  kyrkoherde. 
Åtaijot  undervisning  i  Malmö  skola;  stud.  i  Lund  1771 
^^;  mag.  i  Greifswald  1776;  docent  i  lärdomshistorien 
vid  Lunds  univ.  1780;  rektor  i  Landskrona  d.  23  april 
1783;  prestvigd  d.  17  dec.  1798;  opponens  vid  prest- 
mötet  d.  23  sepL  1795.  Efter  23  års  berömmelig  och 
särdeles  utmärkt  ijeustgöring  såsom  skolans  styresman  ocb 
lärare  befordrades  han  1806  till  kyrkoherde  i  Gladsax 
och  Tomenip;  dog  1811  d.  ö  nov. 

Pä  universitetet  i  Lund  höll  han  1782  en  oration 
i  anledning  af  pi^ins  Karl  Gustafs  födelse;  äfvenledes  i 
Landskrona  1793  till  minne  af  Upsala  mötes  tvåhundra- 
åriga  jidiilseum  samt  1796  till  firande  af  konungens  fö- 
delse, llektor  Gadd  vai*  en  af  de  skollärare,  som  med 
glädje  skötte  sitt  kall  och  begagnade  hvarje  tillfälle  att 
utöfva  det.  Oaktadt  sina  ekonomiska  bekymmer,  som  i 
förening  med  en  framskriden  ålder  stundom  menligt  in- 
verkade på  hans  eljest  glada  lynne;  oaktadt  den  billiga 
harmen  han  måste  känna,  att  vid  sina  ansökningar  om 
befordran  allt  jemnt  se  sig  förbigången,  var  han  dock, 
äfven  vid  slutet  af  sin  lärarebana,  ständigt  trägen  i  sitt 
kall,  och  han  syntes  aldrig  lyckhgare  än  då  han,  omgif- 
ven  af  vettgiriga  lärjungar,  föredrog  vackra  ställen  uf 
någon  af  forntidens  klassiska  författare  i  latin  och  greki- 
ska, eller  någon  af  nutidens  i  ett  ännu  lef vande  språk. 
Vid  sädana  tillfällen  spridde  sig  gläc^en  öfver  det  upp^ 
klarnade  ansigtet  och  ögonen  visade  ännu  en  ungdonaljf 
liffighet''  ^^).  —  Gift  med  Jakobina  Hofverberg  (f  1822). 


''^)  Gadds  lefnadsteckaiog  l&aes  i  Bidrag  lill  Luadr  Stifta  HardailiilliM. 


440 

Skrifter:  Disputatio  de  Moralitatei  qun  ipest  geoeri  diceodt  tcri- 
beodique  Salyrico.  Lundn  1779;  5  ark,  4:o  —  Allquot  exeinpla  ex 
Targtim  et  Talinud  conlra  inlegritatem  textua  hebrici  allata  exaniinaos; 
prsi.  prof.  E.  Trflgärd.  (GradualdUp.)  Grypsv.  1775-,  4:o.  —  filgra 
såkra  Förvaripgsmedel  mot  vfir  tids  stora  Frestelser  till  atTall  ifrån  den 
råtta  Enfalldigheten  i  Christo.  Predikan  hållen  i  Landskrona  Nyårsda- 
gen 1792.    Lund  1792;  8:o. 

33.  M.  Jonas  Peter  Söderberg,  föddes  d.  22  sept 
1770  i  Karlskrona,  hvarest  fadern  var  landtoUyiiktmästa- 
fe.  Efter  inhämtad  undervisning  i  skolan  derstädes,  blef 
han  stud.  i  Lund  1789;  inag.  1796;  kollega  vid  Karls- 
hamns skolad.  17  maj  1797  och  följande  året  rektor  der- 
städes; prestvigd  d.  16  juni  1799;  rektor  i  Landskrona  d. 
30  april  1806,  tillträdde  d.  1  maj  1807;  kyrkoherde  i 
Brönnestad  d.  4  febr.  1809,  tillträdde  d.  1  maj  1810; 
honor,  prost  181  &;  prost  öfver  W.  Gömge  härad  d.  1 
jufi  1830.  Erhöll  för  vaccinationens  befrämjande  1806 
en  guldmedalj  om  15  duka  ter  med  inskrift:  Dlis,  quonim 
meruere  labores,  och  fick  sedermera  för  samma  sak  Sune 
i  silfver;  dog  1845.  Gift  l:o)  med  Chr.  Ch.  Corvin; 
fadern  tull-inspektor;  2:o)  med  Althea  S.  Rothstein;  fa- 
dern th.  d:r,  prof.,  prost  och  kyrkoherde  i  Billinge. 

Skrift:  Positiones  de  usu  et  praestantia  Instiliitionis  in  Scholis  pn- 
bliea.    Lund»  1798;  4:o,  1  ark. 

34.  M.  Karl  Klements  Rothstein,  föddes  i  Stodi*- 
holm  d.  22  okL  1780;  fadern  theol.  prof.  och  härads- 
prosten d:r  J.  R.  Rothstein  var  kyrkoherde  i  BUlinge. 
Åtnjöt  privat  undervisning  hemma;  stud.  d.  11  juni  1790; 
mag,  1802;  år  1805  utnämnd  till  docent  i  numismatik 
och   fäderneslandets  antiquiteter;  vikar,  kollega  vid  Lunds 


Lund   1846  L  tidd.  83->114.     OfTanslåeBde  citerade  ord  iro  af  prof. 
S.  Nilnon,  Gadda  berömdaate  liijmiga. 


441 


skola  1809;  prestvigd  s.  å.;  rektor  i  Landskrona  1810  y  ; 
kyrkoherde  i  Bosarp  och  Strö  1812  ^y^ ;  tiUrädde  d.  1  maj 
1814;  dog  d.'29  okt.  1818. 

Skrifter:  Dissert.  hislor.  de  Snorrone  Sturlas  fllio  ejusque  Scriptis. 
PP.  1.  II.  Limde  1804—06*,  4}  ark.  —  De  Historia  ex  AntiquisNnm- 
mis  illoslranda.  Ibm.  1805*,  IJ  ark.  —  De  PeregrinalioDibus  religiosis 
Seandinavorum.  P.  I.  Ibm.  1808;  1^  ark.  —  Theses.  (Pro  muaere 
Reetoris).    Ibm.  1809;  1  ark. 

35.  M.  August  Ludvig  Pehrsson,  föddes  i  hind 
1782  ^;  fadern  handelsman.  Erhöll  updervisning  i 
stadens  lärdomsskola;  stud.  1799;  mag.  1805;  vikarier. 
kdUega  i  Hdsingborg  1806  ^^]  ordinarie  kolL  härstädes 
1808  I;  vikar,  rektor  1810  V;  prestvigd  1812  4^; 
ord.  rektor  1812  44; '^^^''^^'^  utnämning  af  konimgen  stad*- 
fästades  1813  V)  %  1817  44. 

Skrift:  Theses  MisceUanea;  pro  munere  Recloris.  Luodoe  1812; 
4:  o,  1  ark. 

'  36.     M.  Anders  B.  Textorms,  rektor  härstädes  1818 
—1827.     Se  sidd.  273—276. 

37.  M.  Hans  Petter  Hörlander,  föddes  1796  V 
i  Landskrona,  hvarest  fadern  var  skräddaremästare.  Stud. 
1815  y;  vikar,  kollega  i  Helsingborg  1826  y;  mag. 
1826;  t  f.  rektor  härstädes  1826  4,  med  hvilken  tjenst- 
befatliiing  han  fortfor  till  jan.  1840;  prestvigd  1832  Y; 
v.  pastor  i  Fosie  1840 — 41;   kyrkoh.  i  Sallerup.  1843. 

38.  M.  Anders  Gustaf  Schröder,  föddes  1806  ^^  i 
Landskrona,  hvarest  fadern  vai:  garfveri-faktor.  Stud.  1823; 
vikar,  kollega  härstädes  höstterminen  1827;  prestvigd  1830 
^/;  mag.  1832;  ordin,  kollega  i  Landskrona  1832  y ; 
vikar,  rektor  1839  ||;  ordin,  rektor  1844.  Gift  1836 
med  HeL  Kath.  Appelquist;  fadren  kamrer. 

Skrift:    Tbeses  pro  munere  Recloris.    Liwdce  1843;  4:o. 


c)  Kolleger  vid  LaBdikroiia  skola. 

Sigvard  Juul,  t  1648  i)  fadern  Haos  JuUas  kyito^ 
herde  i  Nöbbeldf  och  Feleslad;  koll.  1672 — 74;  kyiko- 
herde  i  Stora  Harrie  1674;  transp.  till  riorrbviddioge 
1677,  tiU  Reng  och  Hammar  1678;  dog  1731   V* 

Jakob  Laman  Herbertius,  kolL  1676;  sedermera 
rektor.     Se  sid.  430. 

Nils  Christensson,  koll.  i  UI:a,  aflrädde  1683, 

Hans  Jacobsson,  koll.  i  II:a,  namnes  löSi^^^S. 

Hans  Oiteson,  namnes  1681 — 87;  kyrkoh.  i  Bille- 
berga  1689 — 1709.     Billbergska  ftttens  stamfader. 

.Christen  N.  Töniers,  koll.  fdre  1683;  rekommeD- 
dorades  nämnda  är  till  rektoratet  bflrstädes;  afskedad  16B4 
V  P^  %^°  begäran. 

Hans   Pehrsson   Resen  undertecknade   eden   såsom 
^kollega  i  I:a  1689  f ;    dog  såsom  kolL  1696  d.  1699. 

Laur.  Cronholm  namnes  1691;  fadern  O.  C.  löjl* 
nant  vid  artilleriet;  prestvigil  1692  Y  s&som  kyrkoherde 
i  Trane;  tilltr.  1693  |. 

M.  Andreas  Julius  namnes  1693 — 99  (Koos.  prolj; 
kyrkoherde  vid  S.  Petri  församL  i  Ystad  1703;  prost; 
dog  1717. 

Andreas  Pott,  koU.  1694  y,  aftrftdde  1696  i 
mars;  vai*  kolL  i  Karlshamn  1697. 


448 

Petrui  dimn  nänmes  1694-*:^1700;  fdrstoftmnda 
år  d.  as  mars  blef  han  Afre  kollega;  prestvigd  1699  y; 
kyrkoherde  i  N.  SYaliif  1699;  dog  1712. 

Erik  Kijlgrm,  Verml,,  koB.  1696  y  efter  Pott; 
regementspastor  1697. 

And.  Pledelius,  koll.  1697  y;  dog  säsom  kolL 
1709. 

Jok  Hiersotius,  koll.  1699  ^  efter  Glivm;  prestv. 
1706  V; kyrkoherde  i  Frillestad  afLuggode  härad  1706; 
dog  1709. 

Joachim  WMorny  koU.  1706;  rektor  1718  V* 
Se  sid.  484^^-486.  , 

M.  Joh.  Kristoffer  Cortm,  kolL  1709  ^  efter  Fle- 
deiHis;  stadskomm.  härstädes  1711;  rektor  1719  ^.  Se 
sid.  487. 

Law.  Hahne,  kolL  och  kantor  1711  y;  afträdde 
1716. 

Petr.  Cronius,  f.  härstädes  1685  Y;  f^^^^  skräd- 
dare; xik.  1718  f;  koU.  1715;  tillika  kantor  17164|-; 
kyrkoherde  i  Kyrkheddinge  och  Eserup  1781  f;  dog 
1752  f 

Paul  Keller j  koU.  och  kantor,  namnes  1716. 

Olaus  Bangius,  koU.  i  17  år;  kyrkoherde  i  BiUe- 
berga  1737;  har  förmodligen  1720  hlifyit  koU;  dog  i750. 

Nic.  Lundgrehft  dog  såsom  koll.  1728  ^^. 

Kand.  Joh.  Schånbeck  namnes  första  gängen  1731; 
dog  såsom  koll.  1734  V- 

M.  Magnus  Pryt%,  koll.  och  kantor  1734;  kyrko- 
herde i  Halmstad  och  Zireköpinge  1746;  dog  1773. 

Joh.  Cronkolm  namnes  1737  såsom  koll.;  från  Hol- 
legatet  leföi^rad  till  kyrkoh.  på  Hven  1740;  dog  1749. 


444 

M.  Michael  Crankohn,  f.  härstades  1718  V";  b- 
dern  Cl.  G.  handlande^  vik.  kolL  1740,  ord. koll.  1743 1; 
prestvigd  1745  f^;  stadskomm.  bärstddes  1750;  dog 
1752  ^. 

M.  Jakob  Köping,  koIL  1750;  prestv.  1762;kfiio- 
herde  i  Öriielljunga  1769;  dog  1785. 

M.  Håkan  Rubens  el.  Riåbenius,  andre  kolL  1743 
V;  rektor  1755.     Se  sid.  438. 

M.  Ntc.  RubenhiS,  stad.  1737  |;  mag.  1846;  ML 
1755;^  prestT.  1752  44;  stadskoinm.  i  Kristianstal  odi 
kyrkoherde  i  Nosaby  1755;  dog  1759. 

M.  Isak  Trägård,  koU.  1756;  prestv.  1765;  kyrko- 
herde i  Billeberga  1778;  dog  1794. 

M.  Håkan  Berthellus,  koIL  1755  V;  rditor  i  Laads- 
krona  1765;  kyrkoherde  i  Vinslöf  1 775;  död  1 800.  Se  $;  438. 

M.  Rolof  Andersson,  kolL  i  la  1769;  kyrkoherde 
i  Glimåkra  1783;  k.  hofpred.  och  prost;  dog  1828. 

^nfft.  Adrian,  stud.  1749;  koU.  i  Ua  1769  |}; 
prestv.  1759;  kyrkoherde  i  Farhult  1776;  dog  1804. 

Karl  Scharting,  koll.  1781  4^;preslv.  1777;kyriLo. 
herde  i  Herslöf  och  Säby  1786;,  prost;  dog  1822. 

Gotthard  Vinckler,  kolL  1776;*Dä]i]nes  äima  1783 
såsom  koll.  i  I:a. 

Erik  Nic.  Tullberg,  koll.  1788  ^;  prestv.  s.  å.; 
dog  1789. 

Abraham  Tomberg,  koll.  1786  V^;  prestv.  1782; 
kyrkoherde  i  Gylle  1801;  prost;  dog  1843   \**. 

M.  Henr.  Matth.  Kemner,  kolL  1790  V;  P^^' 
1788;  kyrkoherde  i  Gessie  1805;  dog  1808. 

M.  Lars  Abraham  Asping,  koll.  1801  y^;  prestv* 
1788;  kyrkoherde  i  Dahlköpinge  1806;  dog  1813. 


iis 

.01.  GUmsledt,  koll.  bärs(Sdes  1796  V;  1806 
Iransport  till  ett  koUegat  i  Malmö.     Se  sid.  404. 

H.  Janus  Behn,  f.  1777;  stud.  1799;  koll.  1806 
tV;  dog  1807.  - 

M.  Aug.  Ludp.  Pehrsson,  koll.  1808  f;  rektor 
1813  44.     Se  sid.  441. 

M.  Erisloffer  Syltan,  t.  1784;  koU.  1810  4.*; 
kyiioberde  i  Foåe  1824  44  >  P''<^^  1830;-  v.  härads- 
prost 1888;  riksdagsfullmäktig  1840 — 41.. 

M.  Magnus  Lundgren,  koU.  1813  44  >  prestvigd 
1819  !■;  kyiioberde  i  Cimbrishamn  1821 — 30;  transp. 
.un  Tråg  1830;  prost;  dog  1837. 

Sv.  Pettersson,  f.  1793;  v.  koU.  1819,  oi-d.  koll. 
1821   V;  kyrkoherde  i  St  Herrestad  1832  V- 

M.  Krislian  Roth,  koU.  1821  V- 

H.  Hans  Petter  Scholander,  f.  1800,  koll.  1826; 
kyrkob.  i  Konga  1836  V- 

H  Anders  Gustaf  Schröder,  koU.  1832;  rektor 
1844.     Se  sid.  441. 

M.  Joh.  Petter  Hofverberg,  f.  1815,  koll.  1838; 
bataljonspredikant  1846. 

M.  Johan  G.  Gregerson,  f.  1815;  stud.  1832,  mag. 
1841;  koU.  1844. 


d)  Utmirktare  disc^lar  från  LaaMvena  skda. 

D:r  Claus  Hammer,  f.  i  Landskrona,  blef  1562  prof.  i 
Köpenhamn;  dog  1585.  Se  Woims  Lex.  I.  392;  Nye- 
nip  och  Kraft  I.  219;  Winding,  Ac.  Havn.  116 — 117. 

D:r  Mogens  Modsen,  biskop  i  Lund;  dog  1611.  Se 
ofvan  sidd.  285 — 287. 

Dt  Sven  Munthe,  prof.  i  Lund  (L  1714  f  1774). 
Se  Slåhl,  1.1.  191—193. 

H.  Sven  Nilsson,  f.  1787;  hist  nat.  prof.  i  Lund 
1832.  L  W.  O.,  L.  N.  O.,  Kommendör  af  Dannebrog. 
Se  Cavallin,  Lunds  univ.  Matrikel  s.  41 — ^44. 

M.  Abraham  Cronholm,  L  1809,  hist  adj.  t  Lund 
1838.     Se  Cavallin,  I.I.  s.  18 — 19. 

B.    CydrloffliAa  ikolu  i  Landskrona. 

Stiftades  af  direktörskau  enkefru  Lovisa  Sara  Gjör- 
loff,  född  Tausson,  som  dertill  anslog  ett  ganska  rjmligl 
och  vackert  stenhus  att  af  läraren  begagnas,  samt  för 
öfrigt,  sävidt  rummen  ej  till  .detta  ändamål  erfoi*dras,  ut- 
hyras till  inbringande  af  löne-  och  underhållsmedeL  Bar- 
nen, som  egna  sig  åt  näringame,  undervisas  i  kristeu- 
dom,  biblisk  historia,  skrifning,  räkning,  fäderneslandets 
historia  och  geograd 


Kap.  3KV. 

t 

UsdervisiuDgsaiuUltenie  i  Helsingborg. 

1   Helsingborgs  lirdomsskola. 

Au  under  katholska  tiden  någon  läroanstalt  funnits  i  Hel- 
singborg, vill  deraf  synas  troligt  att  ett  kloster  af  domini- 
kaner-orden^  känd  för  sin  sysselsättning  med  ungdomens 
undervisning,  under  loppet  af  13:de  århundradet  derstädes 
blifvit  upprättadt.  Efter  kyrkoförbättringens  införande  i 
Skåne  känner  man  med  säkerhet  att  redan  1537  en  of- 
fenthg  skolinrättning  i  Helsingborg  varit  i  verksamhet, 
hvilket  upplyses  af  biskopen  Magnus  Matthias  lefveniesbe- 
skrifning,  ehuru  man  om  denna  skolas  verksamhet  under 
16:de  århundradet  nästan  ingenting  har  sig  bekant^).  Det 
är  föi*st  i  början  af  det  derpå  följande,  som  underrättel- 
ser härom  äro  att  tillgå.  Således  vet  man  att  vid  bi- 
skopsvisitationerna  åren  1612,^  1615  och  1616  skolans 
tillstånd  varit  godt,  ja  tilloclmied  blomstrande,  men  1618 
uselt  och  förfallet  och  1620  voro  de  flesta  skolans  "lär- 
jungar af  pesten  bortryckta.  Uti  J.  L  Wolfs  år  1654 
ntgifha  arbete  heter  det  om  Helsingborg:  ^Der  er  oc  en 
god  Skole,  med  en  Rector  och  Hörer,  huilcke  med  god 
Fruct  deris  Bestilling  vel  forestaar  oc  betiener"  ^. 


'^}  Magnas  Mfttthiv,  SeriM  Episoopor.  Luod.  ProfaUo. 
^*)  EBcoraittm  Regni  Don.  643. 


448 


Skolmästarens  penninglön  lärer  i  äldre  tider  hafva 
utgått  af  staden  eller  kyrkan,  nien  e|  från  kronan.  Det 
är  derföre  sannolikt  att  sjelfva  staden  grundlaggt  skolan, 
hvilken  sedermera  af  k.  Fredrik  II  till  understöd  erhållit 
helgonskyldskorn.  "Skulemesteren^  eller  rektorn  uppbar  af 
staden  XXV  mark;  af  en  liten  åker  på  6  skäppors  ut- 
säde^ XI  mark,  hvilken  sistnämnda  summa  erlades  för  det 
Te  Deum  dagligen  i  kyrkan  sjöngs.  Slutligen  hade  han  i 
inkomst  helgonskuldskomet  från  Helsingborgs  landsockeo, 
hvilken  aflöniug  i  Landeboken  af  1569  är  upptagen.  Of* 
vannämnda  lilla ^  åt  rektor  anslagna  åker,  förlorades  vid 
anläggandet  af  de  större  fästningsverken,  hvilka  omkring 
1650  börjades  och  sedermera  af  svenska  regeringen  for 
sattes,  men  i  stället  för  den  sålunda  inkräktade  löning^ 
jorden  anslog  svenska  kronan  1660  ät  rektor  en  uti  den 
s.  k.  Möllevåugen  belägen  åkerjord,  hvilken  för  uDgelar 
halflannat  århundrade  sedan  utgjorde  5,  men  numera  bloU 
3  danska  tunneland  (2  tunne-  28 .  kappeland  i  svenskt 
mätt). 

I  de  första  tidenia  närmast  efter  reformationen  tä- 
rer skolan  hafva  skötts  af  blott  en  lärare.  Genom  an- 
ordning af  Fredrik  II  utvidgades  den  förra  stadsskolan  till 
en  "Lähnsskola,''  i  hvilken  undervisningen  skulle  bestridas 
af  eri  rektor  och  trenne  kolleger.  Ännu  år  1672  ut- 
gjordes lärareantalet  af  dessa  4,  af  hvilka  den  ^a  kolle- 
gan jemte  sin  kollegatjenst  bestridde  kantorsbefatlningen, 
men  någon  tid  derefter  blef  kantoratet  en  särskild  syssla, 
då  3:dje  kollegatet  indrogs' och  vid  denna  förändiing  har 
det  till  våra  dagar  förblifvit. 

Till  aflöning  för  skolans  lärare  och  understöd  åt  dess 
disciplar,  anslogos  af  Fredrik  II  de  uti  Helsingborgs  Slotte 


449 

lån  belägna  klockare-lägenheter  med  thy  åtföljande  bohl, 
ffiinexhemman,  helgonskyld  och  ofriga  inkomster  under 
sanuna  rätt,  som  de  af  de  förre  Degneme  besulits.  Se- 
dermera förordnades  klockare- substiluter  af  konsistorium, 
och  till  deras  underhåll  anslogos  en  del  af  helgonskylds- 
komet  samt  de  extra-inkomsterpe,  men  årliga  räntan  af 
klockare-Iiohlen  och  annexhemraanen  förbehöUos  dock  skol- 
lärarne,  hvilka  fortforo  att  ega  dominium  öfver  bemälta 
lägenheter.  De  smärre  inkomsteme  af  offer,  påskmat  m.  m., 
som  i  gamla  staten  upptagas,  gingo  förlorade; 

Genom  denna  af  nämnde  konung  anordnade  ordinära 
lönijlgsstat  hade  skollärarne  i  början  en  någorlunda  sorg- 
fri utkomst  Utom  hela  helgonskylden  uppburo  de  i  för- 
saAilingame  de  ej  obetydliga  extra  inkomsterne,  som  nu 
tittfalla  substituterae.  I  sjelfva  staden  ihogkommos  de  äf- 
ven  såsom  vanligt  i  dessa  tider  vid  bröUopp  och  begraf- 
ningar  samt  vid  de  ölliga  omgångarne  med  sång  och  mu- 
sik de  bekanta  4  högtidsaftnarne  ^).  Tamperpenningar 
Ullfölk)  äfven  lärame  3:ne  gånger  om  åreL 

äoUärames  ekonomiska  belägenhet  blefvo  sedermera 
under  de  långa  krigstiderna  försämrad.  Borgerskapet, 
heiDsokt  af  fattigdom,  nödgades  minska  sin  välvilja  mot 
de  män,  som  i  staden  hade  den  offentliga  undervisningen 
sig  anförtrodd.     I   sockname  iippkommo   också   ödesmål, 


^*J  kr  1750  insamlades  på  della  sfiU  15  ä  18  d:r  srmt  hvarje  afton. 
BehSUniogen  delades  sS  aU  kantor  fick  3  d:r  utom  delning.  De  öfriga 
blefTo  t  2  lika  lotter  fördelta,  af  hvilka  den  ena  tillföll  rektor,  den  an- 
dra åter  skiftades  meHan  de  2  kollegerne  ocli  disciplarne.  Fördelnin- 
gea  af  de  sednares  andel  skedde  "eftersom  de  sjunga  till,  dock  så  att 
den  fir  mest,  som  bl&ser  på  bastmen."  Rektors  andel  för  firet  utgjorde 
omkriog  20  a  24  d:r  8:mt. 

29 


150 

hvarigenom  svårigheter  uppstodo  meJ  hänseende  tiO  nl- 
bekonimandet  af  den  ordinära  statixis  anslag.  Omkiiog 
är  1687  kunde  således  d.  v.  rektor  Herbertius  af  Hel- 
singborgs landsocken  och  Krom)s  pastorat  ej  erhäUa  mera 
än  20  tunnor  korn,  då  han  rättsiigen  bort  erhäMa87t:r. 
Ar  åtskilliga  klockarebohl,  som  enligt  Landeboken  skulle 
betala  onikring  40  d:r  och  9  skäppor  spannemål,  kunde 
rektor  sedan  kriget  endast  erhålla  13  d:r  och  '2  skpr 
kom.  De  tillfälliga  inkomsterna  för  ongång  med  musik 
högtidsaftnarne  och  sång  vid  begrafningar  voro  mycket 
små  och  kommo  sällan.  Rektors  inkomster  för  sistnämn- 
da år  utgjorde  inalles  85  d:r. 

På  grund  af  aUmogens  besvär  och  skollärarues  lir 
gomål  resolverade  Karl  XI  år  1697  att  helgonsk^'  ' 
borde  "till  qvanlumet  eller  summan  utgå  olonninskad,  i/  * 
fördelas  pä  hemmanen  proportionaliter."  Till  följe  af  d^« 
kongl.  brefvet  författade  kronofogden  Bergman  åi*  17(M) 
en  viss  fördebing  mellan  hemmanen  efter  deras  egor  och 
storlek  till  utgörandet  af  den  ifrågavarande  helgoBskylden. 
Fullständiga  och  speciella  längder  öfver  det  heigonflkylds- 
kom,  som  socknaine  till  skolan  böra  aflänma,  upprättades. 
Efter  dessa  längder  har  sedermera  intill  närvarande  tid 
säden  alltjemt  utgått. 

Uelgonskylden,  som  enUgt  dessa  längder  årligen  in- 
går till  Helsingborgs  skola,  belöper  sig  till  139  tunnor 
15  kpr  kom,  utom  27  tunnor  kom,  hvilka  af  skolföre- 
ståndaren  uppbäras  och  till  skolhusets  underhåll  användas. 

Af  demia  helgonskyld  anslogos  till  rektor  10  tr  kom 
från  Helsingborgs  landsocken,  10  t:r  8|-  kpr  af  Kropps 
pastorat  och  3  t:r  12  kpr  pensionskora  af  klockaren  i 
FarhulL   Omkring  1750  förökades  rditors  löneanslag  med 


151 

9  t:r  pensionskom  från  Björnekulla  och  Broby  socknar. 
Ibland  rektors  uråldriga  inkomster  uppfördes  äfveu  s.  k. 
P9skraltigheter  af  Helsingborgs  landsocken,  utgörande  en 
tumikaka  och  ^  tjog  ägg  af  hvarje  matlag. 

Till  äldste  kollegans  stat  anslogos  24  t:r  4^  kpr 
hoigonäkyldskom  från  AUerums  och  Fleninge  socknar.  Då 
kantorsbestållningen  år  1807  förenades  med  öfversta  kol- 
legatet, förökades  nämnde  kollegas  lön  med  20  t:r   kom. 

Kollegan  i  första  klassen  hade  i  spannemålslön  19 
t:r  helgonskyUskom  från  Wäiinge  och  Kattarps  socknar 
och  4  t:r  pensionskom  af  klockaren  i  Kageröd. 

Kantoms  lön  utgjorde  18  tr  kom  från  Wellufs  och 
Raus'  socknar  och  2  t:r  pensionskom  af  klockaren  i  N. 
Wram. 

Förut  är  omtaladt  att  de  klockarebohl  och  anuei- 
kemman,  bvilka  äro  belägna  i  de  socknar,  hvarifrån  hel- 
gonskyldskora  till  Helsingborgs  skola  utgår,  blifvit  af  Fre- 
drik n  till  skollärarne  på  lön  anslagne.  Dessa  klockare- 
boM  blefvo,  såsom  belägna  vid  moderkyrkan  och  således 
nära  prestgärden,  under  en  längre  tids  förlopp  af  indel* 
ningsionehafvarae  vanligen  upplåtna -tiU  bruk  ät  kyrkoher- 
darae  emot  ei^äggande  af  kronotionden  och  den  af  1569 
års  Landebok  föreskrifna  räntajL  Men  rektor  Sinius  gjor- 
de är  1705  ansökan  derom  '^att  kyrkoherdarne  ej  der- 
efter  måtte  få  braka  klockarebohlen ,  alldenstund  genom 
sKkt  förvållande  den  irring  uppkommit  att,  såsom  uti  Fril- 
kstad  och  på  flera  orter  tillgått,  klockarebohlens  egor  så 
bfifrit  förblandade  med  prestgärdames,  att  man  nu  före- 
gifver  dem  ingalunda  kunna  åtskiljas.^  Härpå  förklarade 
konsistorium,  att  kk>ckarebohleiis  egor  skulle  från  prest- 
gårdames  jordar   a&kiljas  och   under   städja   upplåtas   åt 

29* 


452 

substituterne,  hvilka  egde  all  för  sin  bättre  utkomst  de- 
samma häfda  och  bruka.  Enftr  BjömekuUa  pastorat  for- 
dom ansågs  sä  ringa,  att  det  ej  utan  särskild  "bene&io 
och  augmenl^  kunde  underhålla  sin  kyrkoherde^  så  har 
klockarebohlet  derstädes,  som  enligt  Landd)oken  utgör  ^:dels 
hemman,  på  grund  af  ett  danskt  konuugabref  anslagits' 
pastorn  till  understöd  och  både  till  äbyggnad  och  egor 
med  prestgården  införlifvats,  pä  de  villkor  att  då  ny 
kyrkoherde  detta  pastorat  tillträder,  åligger  det  honom  att 
samma  klockarebohl  städja  af  rektorn  i  Helsingborg  samt 
till  skolan  i  årlig  ränta  erlägga  8  sk.  hJko.  —  Annex- 
hänmanen  brukades  af  s.  k.  klockarebönder,  hvilka,  uU>^ 
erläggande  af  kronotioude  och  jordeboksränta,  voro  sk 
dige  att  biträda  djdmen  vid  komets  insamlande,  ^sl  /  > 
till  sina  hästar,  vagn  och  säckar^  för  sädens  infor  ' 
till  skolan,  samt  göra  fria  s.  k.  äckor,  när  någon  di^vi- 
pel  till  Lunds  universitet  dimitterades  eller  rektor  reste  i 
skolans  ärender.  Efter  år  1700  utöfvade  indelningsiune- 
hafvame  städslorätt  såväl  vid  klockarebohlen,  som  annex- 
henmianen,  när  någon  ledighet  vid  dessa  lägenheter  in- 
träffade. Under  den  tid  dessa  hemman  bortstadslades, 
voro  de  årliga  inkomsterna,  som  i  spannemäl  och  pemiin- 
gar  från  dem  utgingo,  alltid  obetydliga.  Uti  1778  års 
stat,  enligt  hvilken  afgiftema  af  dessa  lägenheter  sjuas 
förmånligast,  uppgifves  rektors  inkomst  af  dem  vara  i 
spannemål  2  t:r  6  kpr  kom  och  i  parningar  12  rdr 
26  sk.  6  rsL,  äldste  kollegans  1  ta  6  kpr  kom  och  S 
r.dr  1$  sk.,  och  yngste  kollegans  30  kpr  kom  och  1  rdr 
32  sk.,  allt  b:ko.  Sedan  1798  äro  genom  kongL  för- 
ordning klockarebohlen  numera  upplåtue  åt  kloekareijen- 
stemes  innehafvare  för  deras   embetstid,   emot   ett  fast- 


453 


staldt  ärligt  arrende,  någorlunda  proportioneradt  efter  af* 
kastningen,  men  annexhemmanen  bortarrenderas  pä  30  är 
emot  en  af  landshöfdinge-  och  biskopsembetena  fastställd 
maximi-  och  minimi  afgift^J;  hvarigenom  skollärames  in- 
komst af  bemälta  lägenheter  blifvit,  i  synnerhet  efter  är 
.1813,  mera  jämkad  och  i  någon  män  förbättrad. 

Sedan  lärames  löner  utgått  ur  den  af  Fredrik  II  an- 
vista  helgonskyldsspannemälen  fanns  ett  öfverskott^  hvilket 
användes  till  understöd  för  fattige  disciplar.  Till  ett  så- 
dant understöd  har  från  äldre  tider  28  t:r  254-  ^P^  ^^^ 
varit  anslagna.  Detta  kom,  utgående  från  kleckarelönema 
i  Bärslöfs,  Frillestads  och  Hesslunda  pastorater,  har  intill 
medlet  af  sist  förflutna  århundradet  utdelats  in  uatura 
endast  till  disciplame  uti  rektorsklassen,  men  sedermera 
har  det  på  samma  sätt  fördelats  mellan  disciplame  uti 
alla  3  klasserae,  i  mon  af  ynglingames  olika  béhof,  flit 
och  skicklighet  Kongl.  Maj:t  har  genom  nådigt  bref 
af  är  1833  befallt  att  blott  6  ä  8  t:r  bland  skolungdo- 
men skulle  utdelas,  hvaremot  återstoden  af  detta  stipen- 
dium skulle  innehållas  och  tilläggas  fattig-  och  prssmie- 
kassan.  I  början  af  1700-talet  anslogs  en  tunna  af  sti- 
pendiikomet  åt  stadens  sjukhus  och  1750  uppfördes  8  t:r 
helgonskyldskom  frän  Broby  och  Bjömekulla  församlingar, 
som  fömt  influtit  i  disciplarnes  stipendiikom ,  å  rektors 
ordinarie  stat. 

Skolfbreståndaren  uppbar  andra  27  t:r  korn,  hvilka 
i  räkenskaperna  under  benänming  af  skolans  pensionskom 
upptagas.     Denna   spannemål  utgjordes   af  ^degnekornet^ 


«o)  jfr.  Konsifltorii  Circiilflr  n:o  24  för  fir  1798,   hTilket  utg6r   eU 
ImfTiiddokunient  för  tlifteU  ikoUtat, 


45i 

från  åtskilliga,  till  större  delen  i  S.  Åsbo  och  Bjåra  hä- 
rader belägna  socknar,  och  dess  belopp  hade  varit  dika, 
allteftersom  afgifterna  för  enskilda  klockarelägenheter  bGf* 
vit  förhöjda,  eller  en  af  tidsomständighetema  påkallad  af- 
skrifning  beviljats.  Men  efter  en  år  1749  verkställd  re- 
duktion förblef  det  vid  den  här  uppgifna  summan.  Sär 
den  förvandlades  i  penningar,  för  hvilka  köptes  kläder  åt 
disciplarne  uti  rektorsklass.  Enligt  1669  års  räkenskaper 
utgjorde  degnekornsintägten  för  detta  år  25  l:r  4  skpr, 
hvilka,  förvandlade  till  penningar,  inbringade  omkring  43 
d:r,  för  hvifta  5  alnar  fint  och  21  alnar  gröfre  svart 
kläde  inköptes  åt  ^esterlectiens^  (rektorsklassens)  disciplar. 
Uppbörden  sköttes  af  skolans  föreståndare,  men  anordiiin- 
gen  af  disciplames  beklädning  tillkom  prosten  i  stadea 
och  skolans  rektor.  Öfver  denna  '^degnekoms  mdtegt  och 
udgift^  fördes  särskild  räkning,  så  att  de  för  detta  kora 
influtne  penningar  icke  blefvo  upptagne  bland  skolans  pen- 
ningeinkomster, ej  heller,  då  behållning  gafs,  använde  lill 
någon  annan  erfordeiiig  skolans  utgift  På  detta  sätt  för- 
valtades detta  stipendium  1658 — 1672.  Efter  sislnäniD- 
da  år  finnes  ej  tillgång  till  några  skolans  räkenskaper  förr- 
än med  året  1692.  Då  var  uti  förvaltningen  af  dessa 
medel  den  förändringen  gjord  alt  degndiomet,  stéddt  un- 
der magistratens  disposition,  ej  särskildt  upptogs,  utan 
uti  generelt  debet ,^  näst  efter  skolans'  räntepengar,  under 
titel:  ^Ordinarie  Bevihiing  fattige  skolebam  till  kläder, 
efter  välvise  magistratens  ordres,  hafva  efterföljande  S4 
disciplar  af  1,  2  och  3  lectien  bekommit  klåd^,  med 
dertill  behör,  strumpor  och  skor.^  Efter  1707  veA- 
ställdes  anordningen  af  kyrkorådet  och  med  året  1718 
upphörde  denna  utbetalning  i  och  för   disciplames  bekläd- 


463 

Bad.  De  parningar,  hvilka  Inflöto  för  denna  8|)annemåiy 
anvSndes  sedermera  till  skolhusens  behöfliga  förbättriiig 
och  vidmakihällande.  H^ingborgs  stad  erbjöd  sig  att  för 
framtiden  svara  for  alla  reparationer  å  skolhuset  och  med 
i»kyldighet  att  derunder  tillika  bestrida  alla  de  utgifter  för 
skolan,  som  faittils  varit  vanliga,  emot  uppbörden  af  nämn- 
da 27  tunnor  kom,  hvilka  äro  skolan  årligen  anslagne. 
Oetla  har  K.  M:t  stadfäst  genom  bref  af  den  20  (At  1820  ^). 
Ännu  en  tredje  fond  fanns  för  understöd  af  fattiga 
^olgossar.  Under  magistratens  förvaltning  stodo  några 
inkomster,  söm  berodde  af  räntan  utaf  de  kapitaler,  hvilka 
enskilda  personer  till  skolan  donerat  ^  och  andra  medel  in-* 
flöto  genom  de  s.  k.  taflepenningame,  en  söndaglig  kollekt 
i  kyrkan.  Nämnda  inkomster  användes  dels  till  förhöjning 
af  löBingsstaten,  ttels  till  lärjungames  beklädnad  uti  sko- 
Imis  kollegaklasser.  Så  långe  nemligen  det  förut  omtalta 
hdgonskyldskornet  användes  till  understöd  för  ynglingarna 
i  rektorsklassen,  sörjde  man  för  de  andra  skolgossames 
behof  genom  anordning  af  skolans  penningmedel.  År  1669 
edtblio  39  gossar  i  koUegaklasseme  hvardera  en  kiädning, 
i  par  skor  och  1  par  strumpor;  7  klädningar  voro  af 
Uade  oeh  32  af  vadmal.  Hda  kostnaden  gick  till  146^ 
d:r  2  mark.  Ända  till  1707  bestämde  magistraten  en- 
samt -dessa  anordningar,  hvilka  sedermera  öfvertogos  af 
kyrkorådet.  Efter  1700  omtalas  ej  någon  beklädnad,  läm- 
nad åt  gossame,  utan  i  dess  ställe  någon  penningutdel- 
ning, bvilkra  Kkväl  med  1718  upphörde,  emedan  skolans 
fruktbärande  kapitaler  på  Karl  Xn:s  befaUning  i  Mahnö 
kyiiu)kassa  'till  Riksens  tarf  och  höge  angdägenheter  vid 


•))  Lttttai  Siifit  Frcilindlet  Htodl.  1826,  p.  61, 


456 

den  dä  påslående  svåra  krigstid''  blifvit  insatte  ^  och   inga 
medel  nuniera  voro  att  tillgå. 

I  äldre  tider  utsågs  bland  boiigei*skapet  en  vederbif-* 
tig  man  till  skolföreståndare,  hvilken  både  om  band  sko- 
lans penningväsende  och  årligen  inför  magistraten  redo- 
viste för  skolans  tillgångar,  utan  att  hvai*ken  slädens  rek- 
tor eller  kyrkoherde  dermed  hade  vidare  aU  göra,  ta 
bvad  utdelningame  af  de  beneficier,  som  af  skolgosaame 
ålnjötos,  beträffar.  Dessa  räkningar  granskades  sedermera  vid 
biskopsvisitationer  af  biskopen,  i  magistratens  oeb  kyrko- 
herdens närvaro.  Delta  egde  nuu  till  1707,  dä  general- 
guvernören Otto  Welling  åt  kyrkorådet  uppdrog  uppa^^eo 
med  skolans  inskomster.  Men  på  rektor  Liljeborgs  der- 
om  gjorda  ansökan  blef  genom  kammarkoUegii  utslag  a^ 
d.  21  decr.  1812  kyrkorådet  skild  t  från  förvaltningen  a 
nämnda  medel,  hvilka  enligt  kongl.  skolordningen  af  180' 
öfverlämnades  åt  rektor  under  redovisniugsskyi^ghet  infOr 
domkapitlet  i  Lund. 

1  afseende  på  skoUärames  tillsättande'  i  äldre  tider 
sedan  Skåne  med  Sverige  blifvit  förenadt,  har  pä  dika  sitt 
tillgått  I  början  var  det  konsistorium,  som  till  en  ledig 
skoltjenst  satte  3  på  förslag  och  en  utnänmdes  af  staden 
Helsingborg,  på  grund  af  en  resolution  af  d«  16  sept 
1664;  men  man  beböfde  ej  hålla  sig  vid  forslaget  Se- 
dermera under  de  följande  årtionden  kallade  staden  och  kon- 
sistorium utfärdade  ftiUmakten,  men  härom  uppkomnio  ofta 
tvistigheter.  Genom  resolution  af  1757  ^  afdog  konungeo 
Helsingboi^s  magistrats  begäran  att  staden  sjelf  skale  fi 
kalla  skollärare,  men  dessa  stridigheter  upphörde  f^rst  177S. 

SkoUraset.  Enligt  föreskrift  i  Kyrkeordinansen  af 
år  1537  underhöll  kyrkan  skolhuset  med  läsrum  för  di* 


457 

eiplarne  och  boningsnim  förlärarne.  Det  äldsta  skolhuset, 
hvarom  nu  befintliga  handligar  nämna,  förstördes  jemte 
hospitalet  under  1676  års  krig,  men  man  känner  ej  hu- 
nidant  det  varit  beskaffadt  eller  hvar  det  varit  beläget 
Efter  danska  krigets  shit  anslogs  emellan  åren  1679  och 
1686  kyrkans  förra  tiondelada  till  skolhus  och  blef  för 
berdrda  ändamål  inredt  Denna  sk(Ayggnad  säges  hafva 
varit  ett  vackert  stenhus  och  belägen  n.  o.  om  kyrkan 
utmed  stora  gataa  Är  1710  gagnades  det  af  danskame 
till  krutmagasin,  men  genom  en  från  svenska  lägret  in- 
kastad bomb  sprängdes  det  i  luften,  vid  hvilket  tillfälle 
dodc  den  deri  fängslade  rektor  Kenorin  hann  med  lifvet 
midkomma.  Af  statsmedlen  försäkrades  skolinrättningen  om 
ersättning  för  uppbyggandet  af  ett  nytt  skolhus,  hvilket 
löfte  dock,  i  anseende  till  rikets  bekanta  utblottade  till- 
stånd, ej  uppfylldes*  I  stället  för  den  förstörda  skolhus- 
byggnaden begapade  maii  en  under  kronan  indragen  liten 
gård,  som  var  belägen  vester  om  kyrkan  under  u:o  181 
6cb  förut  tillhört  eA  till  Danmark  under  ofreden  föirymd 
organist,  vid  nanm  Lorens  Petresch.  Detta  hus,  som  de 
första  åren  af  kyrkorådet  för  skolans  räkning  hyrdes^ 
Uef  1732  inköpt  för  300  dnr  s:raL  hvilka  af  hospitalet 
tiU  läns  erhölls.  De  gamla  boningsrununen  inreddes  till 
^eitiSiie  rom  afjplankadt  auditorium,^  och  i  ett  "halfhus 
dier  luta,^  förut  begagnadt  till  kök  och  brygghus,  '^till- 
skapades med  liten  förändring"'  bomngsrum  för  lärame  ^). 
Af  de  fuktiga  rummen  ledo  skollärarne  tilli  helsan  och 
både  kläder  och  böcker  förmultnade  mom  kort  tid,  hvil- 
ket var  så  mycket  mindre  underbgt,  som  "en  brunn  gick'' 


"*)  R«latioii  om  HeUiogborgt  skola  1778.  — Rönbeddaaa  VII.  p.  113. 


458 

under  ena  kollegans  runi.  För  blåst  och  regn  var  man 
lika  litet  fredad.  I  ett  embetsbref  af  d.  1&  sepL  1716 
skrifver  rektor  Rubenius:  ^Vära  logemenler  äro  sä  dån* 
diga,  alt  vi  för  köld  i  vintern  oss  ej  kunna  begå  uti  dem. 
Ty  för  3  månader  sedan  togo  egame  bort  de  kakdug**- 
nar,  som  här  voro.  Ett  stycke  af  väggen  utföH  i  som- 
mar, och  friditar  tnau  att  det  andra  snart  fö^er  efter.* 
Och  den  16  nov.  1733  yttrar  rdktor  Hurbedi  tiH  kon- 
sistorium följande:  ''sistledne  Måndag,  då  det  staikt  reg- 
nade, måste  jag  tillika  med  mina  Herrar  Golleger,  samt 
de  2  andre  underskrefiie  män  af  denna  stadens  boi^jer- 
skåp,  dem  jag  till  bevis  inkallade,  finna,  hurusom  var 
fattiga  skola  blef  så  alldeles  af.  regn  tiUredder,  som  ström- 
tals raun  genom  åtskilliga  ställen  på  taket  och  genom 
sjelfva  fönstren,  hvilka  icke  fastare  sitta,  ån  atl  man  år 
osäker  hvUken  timma  de  ju  fdia  på  gatan,  så  att  jag  i 
sanning  betygar,  det  hvarken  jag  eller  mina  GoUeger  för- 
må göra  våil  embete,  när  någon  stark  regnskur  kommer, 
utan  måste  römma  ur  skolan,  emedan  hvarken  docentes 
eller  discenles  då  ega  sina  rum  torra.  Taket  dessutom 
ser  så  skröpligt  ut,  att  man  hvar  timma  så  godt  måste 
sväfva  i  fruktan,  som.  lorde  4et  falla  oss  på  bufvudeL 
Porten  är  ock  så  usel,  alt  ett  litet  barn  förmår  den  om- 
kullkasta;  hvarföre  jag  med  mina  Herrer  GoUeger  hvar 
natt  liggia  ängslige,  det  måste  antingen  tjufvar  fi-åntaga 
oss  det  lilla  vi  ägom  eller  ock  onda  menniskor  tillfoga 
oss  någon  skada,  det  jGrud  nådeligen  af  vände."  Då  såle- 
des ett  nytt  skolhus  i  högsta  grad  af  nöden  påkallades 
och  skolan  ej  af  egna  medel  detsanmia  kunde  anskaf- 
fa, begärde  rektor  Gram  vid  prestmötet  i  Lund  1765 
att  stiftets   fullmäktige  vid   då  förestående  riksdag  måtte 


459 

utverka  Tör  Helsingborgs  skola  en  stambok  och  kollekt 
öfver  hela  riket  för  att  erhålla  nnderstöd  för  uppbyggande 
af  ett  nytt  skolhus.  Ständeme  beviljade  en  kollekt,  dock 
blott  af  Lunds  stift;  men  de  deraf  insamlade  peniiingaiiie 
voro  otillräckliga  för  ändamålets  vinnande,  hvadan  den  gamla 
bristfälliga  skoiltusbyggnaden  ännu  under  omkring  ettfjer* 
dedels  århundrade  till  den  offentliga  undervisningen  måste 
begagnas.  År  1773  företogs  för  skolans  egna  ringa  till-» 
gångar  ånyo  en  kostbar  reparation,  hvarvid  nytt  fotträd 
insattes,  de  nedramlade  väggarne  åter  uppmurades;  nya 
fönster  insattes  o.  s.  v.,  hvilket  allt  dock  föga  i  längden 
kunde  gagna,  i  anseende  till  skolhusets-  obeq^^äma  belä- 
genhet på  en  fuktig  och  af  mänga  vattenådror  uppfylld 
plats.  Omsider  utdömdes  det  förfallna  skolhuset  och  för-* 
såldes  till  rådman  Been  för  116  r.dr  specie.  Ett  nytt 
inköptes  1789  af  kyrkorådet.  Detta  hus,  n.o  20  vid 
stora  gatan,  tillhörde  förut^ häradsskrifvaren  Davidssons  arf- 
vingar  och  kostade  666  r.dr  b:ko,  hvilka  penningar  togos 
ur  skolans  egna  medel,  hvarigenom  kassan  utblottades 
och  en  skuld  af  225  r:dr  b:ko  uppkom.  Till  rummens 
inredning  saknades  penningar.  Om  de  af  rektor  Krook 
d.  3  apr.  1790  af  kollektmedlen  till  detta  ändamål  be- 
gärda 300  d:r  s:mt  erhöllos,  upplyses  ej  af  tiUgänglige 
handlingar.  Det  inköpta  huset  inreddes  emellertid  till  dess 
bestämmelse  och  boningslormånema  fördelades  till  en  bör- 
jan på  följande  sätt:  rektor  fick,  utom  garderob,  kök, 
brygghus,  källare,  trädgärd  och  staB,  2:ne  ofvanrum,  af 
hvilka  det  yttre  som  saknade  eldstad,  äfven  utgjorde  in- 
gång till  äldsta  kollegans  rum,  hvilket  likaledes  var  be- 
läget i  öfra  våningen,  öfver  porlen.  Yngste  kollegan  be- 
bodde rmnmen  uti  byggnaden  i  gården,  och  kantor  rum- 


i6Q. 

met,  som  var  i  den  s.  k.  lutebyggmngen.  TIU  lärosalar 
gagnades  tvenne  rum  på  nedra  bottnen:  det  yltre  st5rre 
var  kollegernes  gemensaomia  läsrum  och  det  inre  b^g* 
nades  för  rek torsklassen.  Den  31  dec.  1806  faststäD* 
des  att  rektor  ensam  egde  rättighet  nyttja  hda  öfre  vå- 
ningen, jemte  öfrige  förut  egande  boningsförmåner  och 
att  kollegeme  skulle  begagna  hvardera  ett  rum  i  nedre 
delen  af  huset,  hvarigenom  kantoi^  rättighet  till  fritt  mm 
på  skolan  upphörde.  Sedan  d.  16  febr.  1821  har  äld- 
ste kollegan  begagnat  den  öfra  våningen  till  boningsrum 
och  lärosal,  och  pgsla  kollegan  för  samma  Andamål  haft 
rummen  i  nedra  våningen.  Rektor  åter  har  af  stadskas- 
san uppburit  hushyremedel  till  embetsgård  och  läsrum. 

Det  nuvarande  ypperliga  skolhuset,  hvartill  ritniDg 
blifvit  uppgjord  af  prof.  Brunius,  blef  färdigt  1845  samt 
invigdes  d.  3  okt.  s.  å.  af  domprosten  d:r  Reuto^hl 
med  ett  tal^  som  är  tryckt  För  tillvägabringandet  af  den 
nya  skolhussyggnaden  har  staden  Helsingborgs  borgmä- 
stare, riddaren  af  K.  D.  D.  O.  och  K.  W.  O.  Lundberg 
visat  förtjenstfullt  nit  Byggnaden  kostade  13,268  r.dr 
Ii.ko,  hvaraf  staden  erlade  7,666  rdr  b:ko  och  det  andra 
erhölls,  med  H.  Majits  tillåtelse,  af  den  under  konsistorii 
inseende  stående  byggnadsfond  af  besparade  pastorafi^.  — 
Detta  skolhus  var  det  sista  af  dem,  som  under  biskop 
Faxes  eforat  blifvit  i  Lunds  stift  antingen  uppförde  pI1«* 
inköpte.  Det  första  var  i  Ijandskrona ,  sedermera  i  Karls- 
krona, Karlshamn,  Malmö,  Lund,  Kristianstad   och  Ystad. 

Skolans  Välgfirarre. 

1.  Sten  Brahe  till  Knulstorpejnofnåsmwu^Bé" 
singborgs    slott,  skänkte  år   1692  d.  19  april  tiH  ^oian 


461 

100    ''gamle,  gode  Daler,''  hvaraf  räatan  borde' användas 
till  böcker,  papper  och  bläck  åt  fattiga  skolbarn. 

Dessa  medel  utlämnades  1686  till  låns  åt  kyrkan 
för  inredandet  af  dess  tionde-lada  till  nytt  skolhus.  Då 
kyrkan  omkring  1710  upphört  att  underhålla  skolbygg- 
naden, öfvei*flyttades  denna  kyrkans  skuld  på  skolkassan. 
Penningarne  hafva  sedermera  innestått  i  skolhuset  och  år- 
liga räntan  erlägges  af  staden  med  1  r:dr  24  sk.  banko. 

2.  Samme  Sten  Brahe  donerade  kort  derefter  å 
dess  aflidne  brorson  Tönne  Brahes  vägnar  50  dirspecie. 

3.  Christen  Nilsson,  borgmästare  i  Helsingborg, 
skänkte  år  1654  till  skolan  50  d:r  specie. 

4.  Richard  Dunvkel  hade  före  1697  donerat  100 
d:r  specie. 

5.  Wdam  Welamson,  borgmästare  i  Helsingborg, 
skänkte  vid  samma  tid  190  d:r  s:mt 

6.  Anders  Biide,  Höfvidsman  på  Helsingborgs  slott, 
donerade  medelst  bref,  dat  Rosendal  Michaelisdag  1622, 
till  läroverket  600  d:r  specie,  med  föreskrift  att  dessa 
medel  till  evig  tid  skulle  innestå  uti  Rosendals  säteri  och 
att  räntan  af  dessa  500  d:r  specie  skuUe  med  6  procent 
i  samma  mynt  eller  ''deris  verdt,  som  saadan  mynt  efter 
tidsens  lejlighet  gielde  kunde,  till  den  Latinsche  scplis  un- 
derholdning  i  Helsingborg  afgifves  och  till  scholens  före- 
staandare   Michaelisdag   emod   richtig  quittering  aflegges.^ 

Fastän  riksrådet  Anders  Biide  stadgat  att  kapitiJ 
och  ränta  borde  beräknas  in  specie  eller  i  dess  motsva- 
rande varde  hade  en  missräkning  inträdt,  i  det  att  en 
d:r  specie  under  en  följd  af  år  blifvit  i  st.  f.  9  daler 
beräknad  lika  med  endast  2  d:r  s:mt  Denna  skiljaktiga- 
bet   anmärktes    1773   af  kyrkoherden  i  Helsingborg   d;r 


Hans  Bergesti*am  oA  saken  bléf  1776  inför  domstol  an* 
hftngig.  Efter  en  långvarig  rftUegång  fällde  Göta  hof- 
rått  omsider  1803  den  dom,  att  Biideska  donationen  till 
skolan  skulle  efter  dä  gångbara  myntet  beräknas  till  500 
r:dr  rgld  och  jrfifatan  i  förhållande  dertill  betalas. 

Anm.'  r  medlet  af  sistförflutna  årimndradet  hade  sko* 
lan,  utom  nyssnämnda  donation  af  Biide,  ett  kapital  af 
2200  d:r  s:mt,  som  tillkoQunit  dels  genom  besparad  sU- 
pendiispannemål,  dels  genom  ätarvinning,  fastän  blott  till 
40  procent,  af  de  under  Karl  XII  till  kronan  indragna 
ofvanomtalta  fruktbärande  kapitaler.  År  1778  var  sko- 
lans kassabehåUning  454  r:dr  35.  sk.  banko,  men  1813 
hade  skolan  en  skuld  af  225  r:dr  b-lo,  uppkommen  ge- 
nom skolhusets  förut  nänmda  inköp. 

Skolans  KUiotkek  utgores  af  vid  pass  200  band. 

Skolans  Arkiv,  "flelshigborgs  Sehole-Book^  bör- 
jades d.  11  juni  1687.  En  äUre  dä  befintlig  söndrig  och 
makulerad  skolbok,  som  1703  ännu  var  tiD,  är  nu  mara 
förkommen.  Skolaneger  dessutom  en  ej  obetydUg  samling 
dokumenter  från  förra  samt  innevarande  århundrade. 

Skolans  jordar.  Anslagne  titt  rektor:  1)  en  äkw 
uti  den  s.  k.  Möllevången,  utgörande  för  det  närvarande 
2  tunne-  och  28  kappeland;  2)  n:o  13  i  Fjerrestads 
socken  och  by  af  Hahnöbus  län,  utgörande  ^  hemman, 
som  innebälier  omkring  30  taumel.;  årliga  aigifien  är  1 
rd:r  27  sk:r  banko,  3  k:pr  råg,  12  k:pr  kom,  6  k:pr 
bafre;  3)  n:o  7  i  Mörarps  socken  och  by  af  Malmöhus 
län,  utgörande  ^  hemman  samt  omkrmg  18  tunnel;  årliga 
afgiften  var  förut  12  d:r  10  st:r  sjut  samt  betalnmg  för  en 
"äcka''  af  5  mil  eller  3  r:dr  1«  sk.  kko  samt  8  k:pr 
råg  och9k:pi*  kom;  4)  n:o  13  ett  gatehus  i  Ekby  socken 


403 

och  by,  ined  tillhörande  6  tunnel,  jord;  årliga  ^fgiften  är 
<  k:pr  råg,  6  k:pr  kom,  6  k:pr  hafre;  5)  b:o  2  Broby 
i  Aroby  socken  och  by  af  Kristianstads  län,  utgörande  ^ 
henAnan  samt  8  skäpL,  kallade  Store  åker  och2skäpl., 
kaDade  Lille  åker;  årliga  afgiften  är  18  k:pr  kom;  6)n:o 
12^m:tl  Björka.  Detta  hemman  tillerkändes  Helsingborgs 
skda  genom  landshöfdingens  och  biskopsembetets  utslag  af 
d.  SO  juni  1835.  Årliga  afgiften  var  är  1842  9  rdr 
16  sk.  b:ko. 

Anslagne  till  äldste  koUega:  1)  n:o  9  i  Fleninge 
socken  och  by  i  Malmöhus  län,  utgörande  ^  mantal  samt  vid 
pass  !•  tunnel;  ärliga  afgiften  är  1  t:d  6  k:pr  råg,  1  t:a  6  k:pr 
kora,  1  t:a  6  k:pr  hafre;  2)  ett  amiexgatuhus  n:o  9  i  Raus  soc- 
ken och  by  af  Malmöhus  län,  med  tiHhörande  3  tunnel.;  ärligt 
landgille:  4  t:r  kom.   Från  1824bortarrefideradtpå  30  år. 

Anslagne  till  yngste  kollega:  1)  n:o  1  Fågelsång 
i  Kaltarps  socken  och  by  af  Mahuöhus  län,  utgörande 
^  dels  förmedladt  mantal  samt  omkring  27  tunnel.;  land- 
gille: 1  r:dr  44  sk.  6  runst  b:ko  och  12  k:pr  korn; 
2)  n:o  11  Kattarp  i  Kattarps  socken  och  by  af  Malmöhus 
län,  utgörande  ^  dels  form.  mantal  samt  omkring  38 
tunnel.;  landgille:  1  r.dr  44  sk.  6  runst.  b:ko  samt  12 
k:pr  kom.     Sistnämnda  hemman  äro  bortstadda  på  lifstid. 

Något  om  disciplarnes  anlal. 

Vi  hafva  i  det  föregående  omtalat  att  år  1622  nä- 
stan alla  lärjungarae  dött  af  pesten.  År  1697  funnos 
38  i  hela  skolan  och  år  1708  studerade  der  42  pg- 
Ungar;  år  1718  voro  blott  3  gossar  i  rektors-klassen,  1 
i  öfra  koUegaklassen,  48  i  nedersta  klassen.  År  1716 
blott  11  gossar  i  hela  skolan;  de  andre  hade  af  fruk- 
tan för  en  fiendtlig  landstigning  begifvit  sig  till  andra  or- 


464 

ter.  År  ^1719  funnos  8  lärjungar  i  rektorsklass,  6  i 
öfre  kollegiddassen  ocb  9  i  den  lägre.  År  1728  Toro 
i  rektorsklassen  9,  i  öfre  kollega  klassen  1  och  i  första 
klassen  6.  År  1726  funnos  24  disciplar;  är  1729?^^ 
antalet  i  hela  skolan  till  50^  år  1737  till  40,  är  1748 
UU  22,  år  1765  tiU  24,  år  1794  till  23  och  är  1796 
till  21  disciplar.  År  1804  var  lärjungames  antal  23, 
är  1806  var  det  26  och  1813  steg  det  till  44.  Under 
vårterminen  1846  funnos  46  gossar  i  skolan. 


Ofvan  intagna  underrättelser  om  HiJsingborgs  skola 
äro  till  större  delen  hämtade  ur  rektor  A.  Lomdqvists 
program  vid  invigningen  af  lärdoms-skolans  nya  bus  d.  3 
oktober  1846,  till  hvilket  innehållsrika  program  vi  slutli- 
gen hänvisa  läsaren. 


a)  Rektorer  vid  Helsingborgs  lärdomsskola. 

1.  år  eder  Sigvardsen,  född  i  Helsingborg  1577;  fa- 
dern var  dannemanncn  Sigvard  Pedersen;  insattes  vid  7 
års  ålder  i  härvarande  skola,  men  kom  11  år  gammal 
till  Slagelse,  hvarifråu  han  1596  dimitterades  till  Köpen- 
hamns universitet.  Efter  gamla  handlingar  skall  han  vid 
Helsingborgs  skola  hafva  tjenstgjort  både  såsom  hörare  och* 
rektor.  Tiden  augifves  ej,  men  att  det  varit  före  år  1603 
är  säkert,  eftersom  han  sistnämnda  år  utnämndes  till  kyrko- 
kerde  i  Hästveda  och  Fars  torp,  hva  rest  han  lefde  i  45 
år  och  9  veckor.  Han  beskrifves  såsom  en  from  man; 
såsom  kyrkoherde  gjorde  han  dagligen  bön  i  kyrkan  mor- 
gon och  afton.  Dog  1648   y.  Gift;  hustmn  helte  Karine. 

2.  Ertcus  Johannis  blef  den  11  maj  1616  såsom 
Fektor  i  Helsingborg  promoverad  till  baccalaurous  philoso- 
phijB,  men  har  förmodligen  samma  eller  ock  följande  året 
afträdt,  emedan  Truels  Nielsen  då  kallades  till  efterträdare. 
(Matric.  Univ.  Hafn.) 

3.  M.  Truels  Nielsen  (Trugillus  Nicolai  Aslovius  eller 
Asloensis),  föddes  1594  i  den  gamla  staden  Opslo  i  Norge, 
hvarest  fadern  Niels  Truelsen  var  handelsman.  Stud.  1613; 
år  1617  kallades  han  till  rektoratet  i  Helsingborg,  hvilket 

30 


466 

embeta   han    dock  ej  kom  att  tillträda,   emedan  han  kort 

tid  derefter  af  Jörgen  iunge  till  Odden,   Danmark»  rikes 

råd  och  höfvidsman  pä  Bohus  slott,  utnämndes  till  slotts- 

predikant;  år  1619,  då  Elfsborg  återlämnades  till  Sverige, 

blef   han   rektor   vid  Opslo  domskola;  mag.  i  Köpenbanin 

1621  I-;  kyrkoherde  uti  Ulleusager  i  öfra  Rommerige  1630, 

transp.    till  Kristiania  1641;  dog  1669.     Gift  l.o)  med 

Barbara  Kraft;  2:o)  med  Anna  Bundzar. 

SkrifUr:  SteybanoiaA  Paniastion  t.  Epigr^ouna^  ^^  J.  P.  Bes^ium  ei 
C.  Brochmanoufn ,  mithra  theologica  oroaodos.  Hafo.  1615;  4:o.  — 
Corona  Olympica  ad  Olaum  Boelhium  summos  in  Pbilosophia  tionorei 
capcMeoteni.  Ib.  1615;  4:o.  —  Proaodia  gneca.  Ib.  1625;  8:o.  — 
Salf«  NoriQom  td  homagiiim  Fredertoi  UI.  GhrisUaoiia  1648;  f:o  (Jfr. 
Wornii  Lex.  II.  45.    Nyerap  och  Kraft  429.    Malr.  (Jo.  Hafn.) 

4.  Joannes  Adzeti,  "Ludirector  Helsingburgensis,^ 
prestvigdes  1621  \  såsom  utnämd  kyrkoherde  i  Sandby 
och  Hardeberga  ®^).  Mera  känner  man  ej  om  honom.  Rek- 
toratet har  han  förmodligen  tillträdt  1617  och  aflidit  1636. 
Följande  året  nänmes  neml.  annan  pastor  i  Sandby  och 
Hardeberga. 

5.  Andreas  Mortensen,  (Andreas  Martini  Cimber) 
var  rektor  i  Helsingborg  1622.  Befordrades,  ovisst  bvil- 
ket  år,  till  kyrkoherde  i  Åkarp  och  Wittsjö/ hvarest  hau 
dog  1658,  sedan  Skåne  ånyo  införlifvats  med  Sverige, 
samma  dag  Karl  X  Gustaf  reste  genom  Åkarp  upp  mot 
Småland.  Gift;  hustrun  hette  Marina. 

6.  Nicolaus  Joannis  Nestelsedensis ,  kreerades  d. 
1  maj  1627  i  Köpenhamn  till  magister  och  vari*edandä 
rektor  vid  Helsingborgs  skola.  (Univ.  Hafn.  Matr.)  Namnel 
tyckes   tillkännagifva  att  han  härstammade  från  Nestdsoe. 


^*)  P.  M.  Otirupii  &  Mallhias  iaai  Liber  Vititattonii  SeaneDiis.  Ma. 


467 

7.  Gerhardus  Gerhardi  ^)  innehade  rektors^ensten 
(Hukriug  1630  och  är  förmodligen  samme  'Hjerhardus  Ger- 
hardi Wardbergensis,''  som,  dimitterad  frän  Lunds  skola, 
d.  31  aprU  1621  inskrefs  såsom  stud.  vid  Köpenhamns 
universitet  och  qpder  O.  Wonns  prassidium  d.  87  uov. 
1633  derstides  ventilerade  en  disputation  med  följande  titel: 
''Gontroversiarum  Medicarum  exeroitatio  sepUma.^  (Jfr. 
Univ.  Hafn.  Matr.) 

8.  '  M.  Anders  Peder 9en  Gein%e,  (Andreas  Petri 
GerqzaMis),  född  1605;  deponerade  fr.  Roskild  1624;  mag, 
i  Köpenliamn  1631  Y  (Univ.  Hafn.  Matr.);  var  åren 
1691— r37  rektor  hdrstädes.  Förut  hade  hade  han  varit 
skplUrare  i  Wiborg.  Blef  sedan  komminister  och  år  1638^ 
kyrkoherde  i  Helsingborg  och  samma  är  prost  öfver  tug- 
gade och  S.  Åsbo  härader  ^).  Han  var  en  af  de  6  skånska 
prostar,  som  voro  närvarande  vid  Fredrik  IHis  hyllning  i 
Köpenhamn;  dog  den  1  mars  1650  och  ligger  begraf- 
ven  i  Helsingborgs  kyrka  pä  södra  sidan  om  koret,  midt 
emot  altaret^).     Hans  hustm  hette  Christina,  med  bvil- 


**)  I  Luods  domkapitels  arkiv 'finnes  ett  blad,  innchSllande  förteck- 
ning pfi  de  författare,  hrilka  fordom  i  Helsingborgs  skola  begagnades. 
PArteckningen  ftr  utan  Srtal  och  underskriffen  af  de  tjenstgörande  3:n€ 
koUegerne  sanAt  rektor  Gerhardus  Gerhardi,  Bland  de  skolböcker, 
som  dä  i  skolan  lAstes,  anföres  Dionysii  Gramalica  major,  hvilken  ut- 
kom Wli,  Nimnda  förteckning  fir  &fven  undertecknad  af  Johannes 
Amoidi  de  Fine^  L.  P.  &  Pr.,  som  förut  varit  rektor  i  Helsingör,  Sr 
1614  blef  kyrkoherde  i  Helsingborg  och  dog  d.  9  juni  1637.  P&  grund 
af  det  anförda  och  enAr  Gerhardi  efterträdare  i  rektoratet ,  A.  P.  Genue, 
i  denna  befattning  aqföres  1631,  Urcr  man  med  fog  kunna  antaga  aH 
nimoda  Gerhardus  Gerhardi   varit   rektor  i  Helsingborg  omkring  1630. 

»)  Zwergius,  Siell.  Cler.  633.  Ifrån  1638—49  har  han  sisom  hi- 
ffdilprost  nnderskrifvit  Ekby  kyrkas  räkenskaper. 

«<)  Hans  grafsten ,  som  Ar  sönderslagen ,  har  följande  insj^rifi*  %  N.  J. 
Vir  venerab.    Mag.  Andreas  Petri  Gemzeus  qui  laboribtis   annos  beoe 

30» 


km  han  hade  6  barn,  bland  hvilka  sonen  mag.  Erasm. 
Gemzffius  är  1680  var  kyrkoherde  i  N.  Wram  och  prost 
i  Luggude  härad. 

9.  M.  Erasmus  Hoffgari,  föddes  1614^  i  Skåne; 
Tadem  hette  Rasmus  Mortensen.  Begagnade  skolundervis- 
ningai  i  Helsingborg,  Lahotan  och  Herlufshobn  i  IS  år; 
studerade  i  Köpenhamn,  Sorö  och  Königsberg  i  7  år; 
är  1639  rektor  i  Helsingborg,  hvilket  eoibete  han  i  ^ 
år  förvaltade;  mag.  i  Köpenhamn  1641;  kyrkoherde  i 
Kropp  och  Mörarp  i  l)örjan  af  året  1642;  prost  öfver 
Luggude  och  S.  Åsbo  härader  1650;  var  en  bland  de 
presier,  som  underskrefvo  Mahuö  recess  1662  och  be- 
.römmes  såsom  en  lärd  man  och  älskare  af  god  ordning; 
var  äfven  känd  såsom  latinsk  skald,  hvarom  de  lycköosk- 
ningsversar  vittna,  som  slå  framför  biskop  Winstnips  Pand 
Sacr.  Tom.  I.  I^und.  1666.  Mot  slutet  af  sin  le&iad  hade 
han  den  olyckan  att  se  sin  hustru  Dorothea  Munlhenia^j 
för  en  oloflig  brefvexling  och  stämpling,  som  hon  liaA 
med  danskame  under  Karl  XI:s  tid,  livarigenom  hon  bi- 
dragit till  Helsingl)orgs  slotts  öfverlämnande  ät  fienderna, 
nödgas  undfly  till  Danmark.  ,  Med  denna  stämpling  berät- 
tas förhållandet  ha  varit  följande.   Den  listiga  qvinaan  skal 


muliot  in  Schola  Wiburgensi  nec  non  Helsingborgensi  felieiter  rxBiitU* 
lU  Eceletie  huic  Verbi  Dimi  prinram  Comminister,  Pastor  detndePn- 
mariui,  Nomarchie  tandem  Lugudian»  et  Atbo»  Aoslrali  Prspwilos 
conttituebatur.  MDCV  nalos ,  Yl  Filjorum  Filjaramque  Paler.  AnooliDCL 
denalua  1  Martti  animam  Salvatori  pladde  reddidit,  eaodem  ?ero  el 
Jesiim  reducera  sub  Cippo  boc  modo  prflestolatur  post^aam  mortalis 
TixiMet  annos  XLY.'' 

*0  Dotter  af  Arnold  Hansson  Muntbe  ocb  Dorotbea  Svaningia^bril- 
ken  sistnämnda  efter  mannens  död  &nyo  bief  gift  med  prof.  Wolfgaflg 
Rbomann  i  Köpenhamn. 


469 

hafva  praktiserat  sig  till  Kari  XI:s  sigill  från  konun^ 
gens  sekreterare,  som  tagit  sitt  qvarter  i  prestgården  och 
så  snart  hon  fatt  sigillet  i  sina  händer,  förfogade  hon  sig 
straxt  till  danskame  och  lät  uppsätta  en  befallning  i  ko- 
nungens nanm,  bekräftad  med  dennes  sigill,  till  sven* 
ske  kommendanten  på  Helsingborgs  slott,  att  han  under 
de  liederligaste  villkor,  som  kunde  erhållas,  skulle  öfver- 
lämna  fästningen  åt  danskame,  emedan  konungen  vore  så 
syseisatt  med  Kristianstads  belägring,  att  han  omöjligen 
kunde,  komma  besättningen  till  hjelp.  Fästningen  uppgafs 
ock  verligen  d.  27  januari  1678  genom  ackord  och  sven- 
ska besättningen  beledsagades  af  ett  danskt  parti  till  Ge-* 
iiuge.  Hennes  man,  den  gamle  prosten  HofTgard,  anses 
hafva  varit  helt  och  hållet  ovetande  om  bemälta  stampling 
och  dertfll  oskyldig.  Icke  desto  mindre,  dels  af  fruktan 
för  någon  vidrig  påföljd  för  sin  person  af  hustruns  förä- 
deri,  dels  af  kärlek  till  henne,  begaf  äfven  han  sig  kort 
derefter  till  Danmark,  hvilket  skedde  1678.  Efter  an- 
komsten dit  erhöll  han  på  Seland  ett  stort  pastorat,  men 
var  likväl  öfver  den  tiraade  händelsen  så  bedröfvad  att 
han  ej  lång  tid  derefter  dog  af  sorg  1678  och  fick 
således  ej  hvila  i  den  af  honom  redan  1660  i  Kropps 
kyrka  åt  sig  och  hustru  inredda  grafven,  öfver  hvilkenhans 
porträtt  finnes  ^).  Med  sin  hustm  D.  Munthenia  hade  han 
flera  barn,  af  hvilka  sonen  Erasmus  H.  slutligen  blef  kyrko- 


*')  Hos  Wiostrap,  Epigrammata  Lib.  III.   p.   1035  Ifises  följande: 
M.  Eraftmi  Hofgardi  Pastoria  Kropiaoi  &  Praepositi  Lugd.,  in  Scania,  P9- 
tria  lam  Eccieaiaalici ,  quam  Oeconoraici,  commendatio. 
Dolibus  eximtis  sal  ^EqaOfiioq  est  hic  Erasmus 
Namque  Choro  perqiiam  charus  is  atqne  Thora,  --r 
Eil  annai  epigrain  öfver  honom  Iflsea  II.  p. 


47Ö 

herde  i  Frillestad  och  Ekby,  Maria  blef  gift  med  kyrko- 
herden i  Ausäs  K.  Hjort  och  Katharina  med  kyifcoherden 
i  Kropp  Johannes  Jacobasus. 

10.  Bacc.  Hans  Amoldsson  Munihe,  född  1622  i 
Lund,  hvarest  fadern  Arnold  Hansson  Munthe  var  profes- 
sor vid  Lunds  gymnasium;  stud.  i  Köpenhamn  1642  Y  och 
bacc.  derstades  1645  \®®J;  rektor  1645;  kyrkoherde 
i  Bösarp  1649**);  dog  1684  och  blef  begrafven  i  Bös- 
arps  kyrka.  H.  A.  Munthe  var  svåger  till  Er.  Hoffgard 
och  således  broder  till  nyssnämnda  förrädiska  Dorolhea 
Munthenia.  Hans  son  Sven  Hansson  Munthe  blef  kyrko- 
herde i  Bösarp  1686  och  hans  sonson  Sv.  Mimlhe  profes- 
sor vid  Lunds  universitet 

11.  D:r  Erik'  Mogensen  Érräpc^  föddes  den  26  sept 
1624iLiuid,  hvarest  fadern  Mogens  Grave  var  kanlkoch 
theol.  lektor.  Efter  åtnjuten  undervisning  i  domskotaii  der- 
stades, blef  han  1643  stud.  i  Köpenhamn;  kollega  i  5:e 
klassen  vid  Lunds  domskola  1645,  hvilken  lärarebefattning 
han  till  1649  innehade;  baccalaureus  i.Kphmu  1648  f 
Rdktoratet  i  Ystad  erbjöds  honom,  men  han  vägrade  att  del- 
somma  mottaga.  Utnämndes  till  rektor  i  Helsingborg  1649, 
vid  hvilket  tillMe  han  afslog  Bosarps  pastorat,  som  Tardl 
honom  erbudet.  Anledningen  till  detta  afslag  var  nemL  atl 
en  farlig  bloduppkastning,  som  han  kort  fornt  erfarit, 
kom  honom  att  frukta  del  predikstolen  för  honom  skulle 
blifva  altfor  besvärlig,  och  ehuru  han  ej  sedermera  af  nämnda 


'*)  Uoirersitalis  Hafa.  Matricitla. 

»<>)  Konungens  bréf,  dat.  Fredriksborg  d.  14  febr.  1648,  Ull  Knöt 
Ulfeld  med  begflran  alt  han  vUle  "promovere"  rektor  i  Hebingborg  Haos 
Arnoldsson  till  pastor  i  Asmundlorp  och  Tofta,  hade  aSledes  ej  medfört 
önskar  yerkan  (K.  Danska  Geh  ark.  —  Sk.  Tegn.  VII.  f.  174.) 


474 

äkouuna  led,  sä  förorsakade  likväl  nyss  omtalta  betänk- 
lighet att  han  ejheiler  vågade  mottaga  Helsingborgs  pa- 
storat, då  borgerskapet  derstädes  till  denna  bestälbing 
kallat  honom  i  prosten  A.  P.  Gerazes  ställe.  Att  han  åodk 
kot-t  derefter  öfv«rvunnit  bemälta  betänklighet  ser  man  deraf, 
att  han  1650  förflyttades  från  rditoratet  till  kyrkoherde^ 
bestäUningen  i  Homslet  uti  Jutland.  Dä  han  der  i  10  år 
i  denna  egenskap  tjens%]oi*t,  kom  ryktet  om  hans  ut*^ 
mftitta  predikogåfvor  till  Fredrik  Ill:s  öron,  hvilken  kal-^ 
lade  honom  till  sig  och  befallte  lionom  hålla  en  prof- 
predikan,  hvartill  Jobs  XIV:  7 — 10  af  konungen  bestäm-^ 
des  såsom  text  Profpredikan  hölls  till  konungens  och 
höfvets  utmärkta  tillfredsställelse  och  han  blef  d.  10  aug. 
1660  utnämnd  till  kongl.  hofpredikant  Då  den  bekante 
polske  socinianaren  Stanislaus  Lubienietzky  hos  nämnde 
konung  anhöll  att  med  de  kongl.  theologeme  få  disputera 
angående  religionsgrunderna  och  enkannerligen  om  den  hel. 
Ti*eenigheten,  lät  konungen  sin  hofpredikant  Grave  jemte 
mag.  D.  Pfeiifius,  pastgr  vid  tyska  församlingen  i  Köpen- 
batnA,  uppträda  mot  Lubienietzky,  hvilken  under  disputen 
af  Grave  vederlades.  Är  1664  i  mars  fick  Grave  ko-^ 
nuUgens  befallning  att  vederlägga  vissa  theser,  som  af  den 
berömde  jesuitiske  patem  Molmannus  voro  sammanskrifna 
och  ölN^erlämnade,  hvilken  vederläggning  ock^å  under  8 
dagar  i  konungens  och  hofvets  närvaro  skedde.  Utnämn- 
des 1664  tiU  biskop  i  Århus  och  1668  till  th.  d:r; 
dog  d.  2%  febr.  1691  ^).  —  Gift  med  Anna  Hémiksdot- 
tor  Zanders,  enka  efter  pastor  K.  M.  Borggreving  i  Horn- 
slet,  med  hvilken  han  hade  3  barn. 


^)  Zmrgius,  631^-645.  Pontoppidan ,  knn.  IV.  167  ff.  Un.  Hafb,  Mair, 


472 

Skrifter:  Ligprecdikea  över  Metle  Roienkraati.  Kiöbenh.  1666; 
4.0.  —  LiCT*"-  o^c**  Erik  Rosenkranlz.  Ib.  1683;  fto.  —  Ligpr.  o¥er 
Margrele  Bång.  Ib.  1702;  f:o.  —  Ligpr.  ovcr  Mag.  Han»  Rbuman. 
Ib.  1703  f:o. 

12.  Henrik  Nissenius,  föddes  1624  i  Sondeitoi^ 
uti  Slesvig.  Rektor  härstädes  1650,  men  var  blolt  kort  tid 
vid  denna  beställning,  ty  redan  d.  12  jan.  1651  prest- 
vigdes  han  såsom  utnämnd  kyrkoherde  i  Ijimgby  och 
Grealör.  Befordrades  till  prost  öfver  Wiilands  härad, 
ovisst  hvad  år;  man  känner  alt  han  åi*  1670  innehade 
denna  l)efattning  ^).  Honom  vederfors  af  Kari  XI  den 
nåden  att  han  fur  visad  troliet  och  under  krigstiden  liden 
skada  för  sin  lifstid  erhöll  Ifvetofla  pastorat  tiD  annex, 
hvadan  kyrkoherden  Lars  Stobaeus  transporterades  till  Trs* 
ne  och  Djurröds  församlingar^).  Nissenius,  hvilkensbam 
adlades  med  namnet  von  der  Wettering  ^^) ,  dogilfvetoflLi 
1693.  Girt  med  Helena  Pehrsdotter  Rumor,  född  på 
Sonderborg.  Ett  epitapidum  är  uppsatt  öfyer  honom  i 
Ljungby  kyrka  och  läses  i  P.  Bluncks  disp.  de  Willan- 
dia  p.  21. 

13.  M.  S^ikob  Ernstsön  Baden  (Jacobus  Emesli 
Badenius).  Hans  fader  Ernst  von  Baden  var  borgmästare 
i  Horsens  och  tullförvaltare  i  Norra  JuUand;  modem  Anna 
Hansdotter  Riber  var  syster  till  erkebiskop  Svane.  Di- 
mitterad  från  Limds  gymnasiimi,  deponerade  han  uti  Kö- 
penhamn i  juni  1650  och  blef  såsom  rektor  i  Helsing- 
borg, hvartill  han  sannoUkt  omkring  1651  förordnats,  d. 
29  maj  1655  uti  Köpenhamn  kreerad  till  magister  (Uni?* 


^}  Jfr.  Winstrupii  Oratio  Synodalis  de  palieniia.    Lood.  Scan.  1670; 
>. 
•')  Kongl.  brefvel  lAses  i  P.  Muncks  disp.  da  Willandia.  a.  73-^74. 
^^^j  SliermiKuia  MaUikel  öfrer  S.  B.  Riddenkap  JJ.  700-701, 


473 

Mafn^*  Matr.)  I  kongl.  danska  Geheime-arkivet  (Sk.  Reg. 
VI.  f.  461)  finnes  ett  af  konungen  under  d.  24  noy.  1657 
utfärdad!  benådningsbref  för  'fester  Jakob  Emstsdn,  Skol- 
mester  i  Helsingborg,''  som  lägrat  sin  fästmö,  af  innehåll 
att  ban  skall  få  förblifva  vid  sin  tjenst  och  felet  honom 
icke  vidare  tillräknas,  dock  med  villkor  att  hon  och  han 
först  böra  utstå  kyrkans  disciplin  vid  uppenbar  skrift,  se- 
dan låta  sig  viga  och  slutligen  betala  20  rdr  till  fattiga 
skolbarn  i  Helsingborg.  —  Vid  denna  skolan  tjenstgjor-^ 
de  Mester  Jakob  såsom  rektor  till  1658,  då  han  blef 
kyrkoherde  i  Herslöf  och  Säby  uti  Rönneberga  härad  ^). 
Sedermera  förflyttades  han  (omkring  1680)  till  Lands- 
krona pastorat  och  slutligen  till  Uolbek  på  Seland,  hvar- 
est  han  dog  såsom  prost  öfver  Mehrlöse  härad.  Gift  med 
Dorothea  Halse,  dotter  af  Peder  Halse,  tullförvaltare  i 
Skeen  uti  Norrige.  Deras  son  var  den  bekante  Torkel 
Baden  (f.  1668  i  Herslöf,  död  1732  såsom  rektor  iHol- 
bek),  författare  till  Roma  Danica  m.  m.  (Worms  Jjd\. 
I  51—52). 

14.  Peder  Danielsson.  Omnämnes  i  skolans  rä- 
kenskaper såsom  rektor  1666 — 1668. 

15.  M.  Lauriis  Bagger.  Fadern  Olof  Bagger  var 
professor  vid  gymnasiet  i  Lund,  sedermera  primarius  theolo- 
gidB  professor  vid  universitetet  derstädes.  L.  Bagger  di- 
sputerade 1663  i  Greifswald  under  prof.  B.  Battus'^de 
metaphysices  Essentia,^  4:o,  och  blef  mag.  i  Lund  1669.  Han 


•6)  Deo  4  maj  1658  blef  han,  försedd  med  kaUelsebref  frfia nämnda 
förtainlingar,  examinerad  af  biekop  P.  Winstrup  och  anmäldes  hos  ge- 
oeralguTernören  grefve  6.  O.  Stenbock  att  pä  förenAmnda  socknar  er- 
hålla "Gollatz''  Jfr.  Buk.  P.  Wimirups  breftiligrefve  G.  O.  SUnboch 
från  i658  lili  i664.    Ms.  pa  landskontoret  i  Malmö:  f:o. 


474 

iiänmes  i  skolans  hanillingar  såsom  rektor  härstädes  1C68 
— 1671;  befordrades  sedermera  till  kyrkoh.  i  Tanums  och 
Luurs  församlingar  uti  Götheborgs  stift,  hvilket  pastorat 
han  tillträdde  1675;  dog  såsom  prost  öfyer  Wikorne^). 

Skri/ter:  Dispp.  De  Enabluittoaibus  aeqtriToof  etpontbilibut.  (Befcp. 
Corn.  Pauliao)  Havn.  1666,  8  Gal.  Dec.  —  Anootata  noonulla  circa 
Propositiooem  propriam  et  impropriam  (Resp.  L.  A.  Schröder).  Ib.  d.  27 
Martii  16    .  —  De  iiistilia.  (Praot.  prof.  E.  Elfvedalio).    Luod;  4:o. 

16.  Baccsdaureus  Basmus  Rasmusson  Hoffgard  eller 
Kropp  föddes  16*9  44  *  Kropp,  hvarost  fadern  den  lor- 
utnämnde  Erasmus  Hoflgard  var  kyrkoherde.  (Jfr.  sid. 
468).  Sedan  han  i  Roskilds  och  Lunds  skolor  ätnjotit 
undervisning,  studerade  han  vid  några  tyska  universileter 
och  4  är  i  Lund,  blef  baccalaureus  och  befordrades  till 
kollega  vid  5:e  klassen  i  Malmö,  hviiken  syssla  han  i  3 
år  imiehade;  rektor  härstädes  1671;  kyrkoherde  i  Frille- 
stad  och  Ekby,  1676,  hvartill  han  prestvigdes  1677  y; 
död  1692  f.  Hans  död  förorsakades  af  en  häftig  f5r- 
kyhiing,  som  han  ådragit  sig  derigenom  att  han  DåsUn 
oklädd  förföljde  en  slaghök,  som  tagit  höns  fi*än  prest- 
gården,  lians  konterfej  i  J^ebensgrösse  ilmies  i  Frillestads 
kyrka.  Gift  med  Ingeborg,  dotter  af  rådm.  Henr.  Hans- 
son i  Malmö.  Med  henne  (f.  1649  ^^  f  16931)  hade 
Hoffgard  en  son.     (Jfr.  taflan  i  Frillestads  kyi-ka). 

17.  Laurentius  Noriman,  Nidrosiensis.  Född  1650 
i  Ti-ondhiem  i  Norrige,  deponerade  han  1670  i  Köpen- 
hamn från  skolan  i  sin  födelsestad.  ''Var  1680  30  är 
och  hade  3  års'Ud  varit  Rcctor  uthi  Helsingborg  schola 
och  i  krigstiden,  då  begge  presleme  vohrc>  bon-te,  ai  tijd 


^*)  Odmanj  Bohus  lins  Beskrifning  338.  —   Besed,   GMeb.  SlifU 
Hisi.  307. 


*75 

läng  ene  upvacbtat  predijkestohlen.''     (Sommelii  Sami.)  — 
Mera  är  om  honom  ej  bekant' 

18.  Mcolaus  Ebbeson.  Omnämnes  1680  4^  så- 
som kollega  och  1683  ^-^ — 1684  y  såsom  rektor  här- 
slädes.     (Lunds  kons.  protokoller). 

19.  Ennert  Ibson  (Ennerus  Ebberi  el.  Ebsonius). 
Född  omkring  1654;  dim.  från  härvarande  skola  1675; 
s.  å.  kollega  i  2:a  klassen;  rektor  1684 — 87;  prestvigd 
1687  ^  såsom  utnänmd  kyiicoherde  i  Brunnby;  dog  i 
början  af  år  1704.  (Lunds  kons.  pr.)  Han  skall  bafva 
"varit  en  lärd  och  flink  man,  men  haft  det  felet  att  han 

'intet  kunde  tåla  se  tomma  glas^^^). 

20.  Herbertius  Laurentii  Herbertius  var  1682 
kollega  härstädes;  utnänmdes  1687  till  rektor,  och  till- 
Irädde  Ijensteu  d.  11  juni  s.  å.;  prestvigd  1693  y  så- 
som utnämnd  kyrkoherde  i  Ö.  Ljungby,  hvarest  han  dog 
1703.  (Lunds  kons.  pr. —  Helsingborgs  Schole  Book ;  f:o). 

21.  M.  Johannes  Jacobwus  var  rektor  härstädes 
IVån  1694  |  till  1697  4^,  då  han  förflyttades  till  sam- 
ma bestäUning  i  Mahnö.     Jfr.  sid.  372 — 373. 

22.  Erik  Sinius,  föddes  i  Karlshamn,  der  hans 
fader  var  tullföi*valtare.  Efter  inhämtad  undervisning  i  Hel- 
singborgs skola  studerade  han  i  Lund,  utnämndes  i  juli 
1698  till  rektor  härstädes  och  tillträdde  Ijensten  d.  25 
aug.  s.  å.;  förordnades  1703  ^r  ^^'  ^^^^  kyrkoherdens  i 
Brunnby  komminister,  hvartill  han  prestvigdes  d.  21  dec. 
s.  å.;  kyrkoherde  derstädes  1704  y ;  responderade  1705 
i  Lund  för  synodaldisputationen  "de  ritibus  ecclesiasticis;^ 
honor,  prost   1737;   v.   häradsprost   1739;   dog    1743. 


^^)  Elmgremka  Samlingarne, 


476 

Gifl  med  Kalharina  Maria,  dolter  af  kyrkoherden  i  Åsum 
logelolls.  Med  henue  hade  Sinius  en  son  Samuel,  som 
sedan  blef  kyrkoherde  i  ŧum,  samt  åtta  döttrar.  (I^mds 
kons.  protok.) 

23.  Richard  von  der  Laen,  son  af  en  rik  hol- 
ländsk köpman  i  Kahuar;  stud.  1690;  prestvigd  1704  ^^] 
rektor  d.  12  maj  s.  å.;  kyrkoherde  i  Träne  1708  y; 
var  en  "man  af  solida  studier,^  dog  af  tvinsot  1712  f^. 
Gift  med  Maria  StobaBa;  fadern  kyrkoherde  i  Tråne.  v.  d. 
Laens  yngste  son  dog  samtidigt  med  fadern  samt  lades 
i  samma  kista  som  denne  och  i  dess  famn. 

24.  M.  Arvid  Kenorin,  Jönköpingsbo,  blef  rektor 
härstädes  1708  ^;  kyrkoherde  i  Rönim  och  Wemmerlöf 
1716;  dog  1733.  Då  danskarne  .1710  innehade  Hel- 
singborg och  skolhuset  af  dem  begagnades  till  knitniaga- 
zin,  blef  från  svenska  lägret  en  bomb  inkastad,  hvarige- 
nom  skolhuset  afbräudes.  Kenorin,  som  vid  detta  tillfälle 
derstädes  satt  arresterad  af  Genden,  utkom  oskadd  genom 
fönstret,  men  de  utanför  posterade  tvenne  danska  solda- 
teme  sprängdes  i  luften. 

Skrift:    Likpred.  öfrer  Kyrkioherden  St.  Ruobom  i  St.  Köpingi  <L 
25  juni  1729.    Luod  e.  a.;  4:o. 

25.  Petter  Rubenius.  Rektor  härstädes  1716  Vi 
förflyttad  till  rektoratet  i  Landskrona  1717  y.  Jfr.  sid 
436. 

26.  Nicol  Herenberg,  f.  1688;  stud.  1709;  rek- 
tor 1717  ^]  kjTkoherde  i  Högeslad  1725;  dog  1726. 

27.  Frans  Leche,  f.  1683  \)  fadern  Jöns  Leche  var 
kyrkoh.  i  Balkåkra;  först  kollega;  sedan  rektor  1725;  kyrko- 
herde i  Torrlösa  1720;  dog  1754  ^.     Gifl  med  A,  G. 


477 

Fritz.     En  son  Jöns  Leche  blef  kyrkoherde  i  Wfllie   och 
Örsjö,  en  annan  son,  Andreas  Leche,  kyrkoh.  i  Torrlösa. 

28.  Georg  Kristoffer  FUntsberg,  Skåning,  klockare- 
son från  Wälinge;  inskrefs  i  Helsingborgs  skola  1709  i 
mars,  dim.  1716;  tjenstgjorde  såsom  komminister  i  W. 
Kamp,  då  han  utnämndes  d.  12  febr.  1729  till  rektor; 
tyitradde  tjensten  d.  1  maj  s.  å.  och  dog  1732.  (Hels. 
Schole  Book  foL  51  v;  fol.  101). 

29.  M.  Justus  Kristoffer  Muhrbeck,  f.  1704  i 
Karlskrona;  fadern  smed;  stud.  1720  Y?  ^^S-  1780; 
rektor  1732;  kyrkoherde  i  Fosie  1742;  opponens  vid 
prestmötet  1744;  dog  1758. 

Beträffande  hans  tjenstgöring  vid  skolan  är  det  be- 
kant atl  dekanus  i  filos.  fak.  klagade  öfver  att  de  ynglin- 
gar, som  från  Helsingborgs  skola  anlände  till  Lunds  uni- 
versitet, voro  mycket  litet  försigkomne.  Muhrbeck  påstod 
att  det  kom  deraf,  att  de  gingo  från  skolan  alltför  tidigt  *). 
Just.  Kr.  Muhrbeck ,  en  broder  till  den  bekante .  superin- 
tendenten, var  ^en  stark  och  tilltagsen  man,  i  sitt  upp- 
förande mera  militärisk  än  presterlig^  ®*}.  Gift  med  en 
fm  Ti^olle,  enka  efter  en  dansk  öfverstelöjtnant 

^rift:  Diss.  grad.,  qua  ferviduin  Europaearum  genlinm  cerlamen 
de  gloria  ad  debitam  nioderamen  revocatur.  (Prcs.  A.  Rydelio).  Lund 
1730;  4:o. 

30.  M.  Andreas  Hvaling,  f.  1709  V  ^  Esphult, 
hvarest  fadern  Jonas  H.  var  kyritoherde.  Inskrefs  1722 
i  Lunds  skola;  stud.  1726;  docent  1735;  skånska  natio- 
nens kurator  i  5  år;  orerade  på  miiversitétet  å  skånska 
natis  vägnar,  då  Nordenstråhle  blef  kansler;    rektor   här- 


*')  Lunda  domkapitels  arkiv. 
*')  Elmgrentka  Samlingarde 


478 

städes  1743  V!  oppOBens  på  prestmfttol  i  Limd  1T46; 

kyrkoherde  i  Meilangrefvie  1733;  tillträdde  tjenslen  l?^^^; 

orator  på  prestmotet  1758;  dog  1775  V-     Likpredikan 

öfver  honom  hölls  af  d:r  S.   Montbe   i   MaknA.     Hvaliiig 

var  ^en  lärd  man  och   uppbygglig   lärare   både   i  skefan 

och  kyrkan.^    Gift  med  Anna  L  Trägärd,  dotter  af  pro* 

sten  i  Helsingborg  S.   Trägård.     (Jfr.    Lunds   WeckiAhd 

1775. 

Skrift:    Disp.  de   eibientia  idearam  inoalarum.     Liind  1740;  4:o 
3  ark. 

31.  H.  Lars  Anton  Borg,  tillförordnad  rektor  bär- 
slädes  1754  ^\  konrektor  i  Mabnö  1756  -^;  l^nmde 
skoltjensten  i  Helsingborg  1757  V ;  i^.  sid.  381 — 392. 

32.  M.  Johan  Gram,  f.  1733  |  i  Äbus,  hvar^l 
fadern  Jöran  Gram  var  tullförvaltare;  stud.  X7\^^\m»%. 
1764;  studerade  vid  GreiTswalds  och  Rostocks  universi- 
teler  från  sept  1755  till  maj  1756;  v.  rektor  i  Hel- 
singborg 1756  -^,  tillträdde  tjensten  1757  \\  ordin, 
rektor  1758  4-;  prestvigd  1763  44;  opponens  vid  prest- 
motet 1764;  kyrkoherde  i  Löderup  1772  y;  orator  vid 
prestmotet  1776;  häradsprost  1782;  på  begäran  fr^ 
prostesysslan  entledigad  1810.  Vid  sin  död  1823  var 
Gram  senior  bland  hela  rikets  presterskap.  Gift  l:o)  i 
46  år  med  Jannica  Broome  (f  1804),  som  skänkte  ho- 
nom 13  barn;  2:o)  i  9  år  med  Johanna  Märg.  Ek  (f 
1814).  Jfr.  Jf.  L.  Ståhl,  Minne  af  prosten  m.  m.  J. 
Gram,  uppläst  vid  hans  jordfästning  i  Löderups  kyrka  d. 
3  maj  1822.     Kristianstad  e.  a»;  8:o. 

33.  M.  Magnus  Siobaus.  Rektor  1773  V)  ^^' 
trädde  d.  1  mars  s.  å.;  förflyttad  1775  |  till  rektoratel 
i  Landskrona;  tillträdde  1776  \.     Jfr.  sid.  433. 


479 

34.  M.  Fredrik  Stenbeck.  Mag.  1768;  eloquenti» 
dofient  ¥id  Lunds  universitet  1770;  prestvigd- s.  ä,;  tjenst- 
gjorde  såsom  adjunkt  vfd  domkyrkoftrsamlingen  i  Lund; 
fftrestetd  1774  någon  tid  eloqueati^  professionen  derst^des; 
respojujens  vid  synodaldisput^tionen  1773;  rektor  härstä-* 
des  1776  -|if,  men  befordrades  liii  ammir^litets-pastor  sam- 
mia  dag  som  lian  utnåmndes  till  rektor;  dog  1789. 

35.  M.  Nils  Jomeson  Bruzelius.  Fadern  sist  prost 
och  kyrkoherde  i  HvelKnge;  mag.  1772,  1.1.  o.o.  docens 
i  Lund  1773,  rektor  härstädes  1776  |;   död  1787   V- 

36.  M.  Johan  Georg  Krook,  f.  176?  V  *  Hohy, 
der  fadern  Otto  Krook  var  kyrkoherde;  stud.  1777;  mag. 
1784;  rektor  1787  V^;  ord.  kgL  hofpredikant  1793  t^; 
kyrkoherde  i  Quidinge  1794  |.|,  tillträdde  1796  |;  prost 
s.  å.;  häradsprost  1803,  frän  hvilken  befattning  han  på 
begåran  år  1831  blef  entledigad.  Gift  med  Chr.  Elis. 
v.  Olthoir,  dotter  af  ryltmästaren  v.  Olthoff. 

Skrift:    Theses  Miscellaneos.    Luad  1786;  4:o,  4^  ark. 

37.  M.  Matihias  StoUz,  föddes  1768  4.  i  Fahlun, 
hvarest  fadern  C.  K.  Stollz  då  var  gränse-inspeklor,  men 
blef  sedermera  tullförvaltare  i  I^ndskrona.  Stud.  1786; 
mag.  idtimus  1790.  Sedan  han  i  grekiska  literaturen 
1790  4t  presiderat,  föreslogs  han  af  filos.-  fakulteten 
till  docens  först  i  den  latinska  och  sedan  i  den  grekiska 
literaturen  och  slutligen  af  theol.  fakulteten  till  erhållande 
af  venia  docendi  i  theologia  exegetlca ,  men  ^  vidriga  om- 
sländigheter  hindrade  deras  gemensamma  önskan.  Sedan 
han  i  3  års  tid  -på  eget  ansvar  förestått  rektorsbestall- 
ningen  i  Landskrona,  utnämndes  han  1705  y  till  rektor 
i  Helsingborg.  Hedlem  af  Skandinaviske  Literatur-Selska- 
bet  i  Köpenhamn  1800  4^;  predikant  vid  Ramlösa  helso- 


48Ö 

brunn  1801;  kyrkoherde  i  Höj  och  Keflinge  18d4;  er- 
höll kgl.  hofpredikanis  namn  1808  ^-^  och  hedrades  nied 
professors  Utel  1812  ^^)  dog  1814.  Gtft  180S  med 
H.  M.  Borg,  dotter  af  faktor  F.  Borg  i  Lund;  hade  7 
barn.  (Jfr.  B.  J.  BergquiMs  parentation:  ''Åt  mimet  af 
prof.  m.  m.  M.  Stoltz  vid  dess  begrafning  i  Höjs  kyrka 
d.  29  april  1814.  —  Prof.  A.  Hylander  höll  likpredikan, 
tr.  i  Lund  1814). 

Skrifter:  Oratio  de  Falis  liogrie  Latin».  Lund  178B;  4:o.  —  I>« 
ingenio  Homeri.  Ib.  1789 — 90;  4;o.  —  Tal  om  Rdigionena  nödfio- 
dighet  för  samhillets  bestånd,  hfillel  vid  Jubelfeatea  i  Lund  1793.  — 
Äreminne  ofver  lliigo  Grotiui,  skrift  på  latin,  som  vunnit  priset  i  K. 
Wilt.  H.  och  Ant.  ALad.  Sr  1796.  K.  W.  H.  o.  A.  Akad.  Haadl.  TU. 
s.  187.  —  Minne  af  Conducteuren  vid  K.  Fortiflcationen  J.  C.  Berg- 
klyft.  1800.  — -  Äreminne  dfver  Sten  Sture  d.  å.,  i  anledning  af  St. 
Ak:s  uppgifna  Ämne.  —  öfvers.  af  prof.  Norbergs  latinska  Panegyrik 
dfver  11.  Fursll.  Hogh.  Carl  Ludv.  af  Baden.  —  Tal  från  alUret  t  Sö^ 
derhviddinge  kyrka  ar  1805,  då  K.  Akad.  Adj.  och  Kyrkoherden 'W.  Fa- 
xes  k.  maka  fru  Agneta  S.  Lindman  jordflisles  d.  4  sept.  1805.  Lttoii 
1805;  8:o.  —  Om  religionens  nödvåndighet  för  en  rättskaffens  soldat. 
Tal  hållet  vid  invigning  af  fanor.     Cbristianstad  1815;  8:o,  16  sidor. 

38.  M.  Jöns  Petter  Liljeborg,  föddes  1772  f^  i 
Holabeck  uti  Gammalslorp,  hvarest  fadern  var  landtbni- 
käre.  Slud.  1789;  mag.  1796;  kollega  i  Karlshamn 
1798  y;  rektor  i  Helsingborg  1805  V;  tillträdde  ge- 
nast; kyrkoherde  i  W.  Wram  1816  ^ ;  tillträdde  1817  4; 
prost  1822;  häradsprost  1835;  jubefanagister  1847.  Gift 
l:o)  1807  med  Anna  Christina,  dotter  af  kofferd&apte- 
nen  och  handlanden  Boije  i  Karlshamn;  2:o)  1809  med 
Hedvig  Hultberg;  fadern  frälsekamrer}  3;o)  1830  med 
enkefru  Ulr.  Ch.  Sebelius,  född  Cantz;  fadern  tuU&rvaltare 
i  Strömstad;  4  barn. 

Skrifter:  Disp.  Animadversiones  in  paeritiai  disciplinam.  Lund 
1798;  4:o.  —  Personalier  ofver  prosten  mag.  L.  Engstedt  i  Quistofta. 
1815. 


39..  It.  Jöns  Henrik  SeUener.  Rektor  i  Helsing-^ 
borg  från  1817  ^  tUl  1818  V?  dä  han  förflyttades  till 
rektoratet  i  Lund.     Se  ofvan  sidd«  275—279. 

40.  M.  Karl  Kristian  Eberstein,  föddes  1794  y 
i  Lund,  hvarest  fadern  var  theol.  adjunkt,  sedermera  bi- 
skop på  GotUand.  Stud.  1802;  mag.  1811;  docent  i 
grekiskan  1812;  e.  o.  philos.  adj.  1813:  lingvae  graecas 
adj.  1815;  rektor  i  Helsingborg  1819  44;  uppföi-d  på 
förslag  till  philos.  theor.>  professionen  i  Lund  1822;  pro- 
fessor regius  1821;  kyrkoherde  i  Wisseltofta  1824  ^, 
tillträdde  1826;  prost  1829;  förflyttad  tiU  W.  Karup 
1835  V-     Gift  1817  med  Ingrid   C.   Urseli,    dotter   af 

'  kronobefallningsm.  O.  Ursell. 

Skrifter:  1)  Dispiitatiooei-:  De  Salliislio,  Thiicydtdem  imitanle. 
Lund  181 1 ;  4:o.  —  De  viris  apiid  Homerum  memorabilibus.  P.P.  III. 
Ib.  1811—12}  4:o.  —  Theogonia  Heslodi,  Suelhice  reddita.  P.P.  IX. 
Ib.  1813 — 17;  4:o.  —  De  Stilo  Elegiaco  apud  Romanos  (Specim.  för 
eloqu.  professionen).  Ib,  1820  ]  4:o.  —  De  libertate  animi  ex  princi- 
piis  Kantianis,  Ficbtianis  el  Scbellingianis.  (Specim.  för  ph.  th.  pro- 
feniofleo).  Ib.  1821;  4:o.  — 'De  diclione  Syrica  Oneooram  et  Orien- 
Ulium.  (Spec.  för  grecae  linguaa  adj.  i  [Jpsalaj.  Upsala  1815;  4:o.  — 
An  bomo  conversionis  ipse  sit  caussa.  (Spec.  för  prest-  och  pastoral- 
exaraen).  P.P.  II.  Lund  1822;  4:o.  —  Theses  Tarii  argumenti.  (Pro 
imiiier«  rect.)  Ib.  1818;  4:o.  —  Diss.  Synod,  de  Morte.  Ib.  1836; 
4:o.  —  2)  Andra  skrifter:  Mina  Tidsfördrif.  Skaldestycken.  Helsing- 
borg 1826;  8: o.  —  Tal  vid  Fru  Eufjel  HSkanssons,  född  Rosencrantz, 
graf  i  Waakiffa.  183i.  Kristianst.  e.  a.;  8:o.  —  Profpredikan  för  Clara 
församl.  i  Stockbolm  1832.  Sthm  1832  ;  8u>.  ^  Profpredikan  i  W. 
Karup  1834.  Christianstad  1835;  8:o.  —  Wisby  StifuMatrikel.  Kri- 
stianstad 1836;  4:o.  •—  En  Årgång  Predikningar.  Chrislianstad  1829; 
8:o.    Ib.  —  Dessutom  åtskilliga  versar  vid  olika  tilirallen. 

41.  M.  Jakob  Pettersson,  f.  1801  V  i  Borrlun- 
da,  hvarest  fadern  var  kyrkoherde.  Stud.  1817;  mag. 
1823;  koll.  i  Karlskrona  s.  a.;  rektor  i  Helsingborg  1825  f; 
tillträdde  1826  \]  opponeus  vid  prestmötet  i  Lund  s.  ä.; 

31 


48S 

kyrkoberdi  i  KAgeröd  18S5,  Viltträdée  deima  Ijenst  1886  f; 
firost  1889.  Gift  l:o)  Died  Maria  Beyer;  bdeni  stads- 
läkare i  Maimö;  %:o)  med  Wiibeknina  Kinberg;  faAeni 
kontraktsprost  och  kyiioherde  i  GröDliy. 

Skrift:  De  melhodo,  qua  puerof  pucri  ioTieen  doctat»  io  tdbola 
lUleraria  adhibeoda.    Diti.  pro  muo.  red.    Luod  1824',  4:0,  1  ark. 

42.  M.  Henrik  Samuel  Åkerberg,  f.  1799  i  W. 
Kamp;  fadern  komoiinister,  sedermera  kyrkoherde  i  Broby. 
Stud.  1819;  mag.  1823;  v.  kollega  i  Karlshamn  s.  å.; 
koU.  i  Helsingborg  1824;  rektor  1836 ;  kyrkoherde  i  Qiiis- 
tofta  1842.     Gift  med  mamsell  Linden. 

Skrift:  DUp.  de  Analogia  Maiheraalica.  (Pro  urna.  reel.)  Luod 
1836;  4:o,  2^  ark. 

43.  M.  Anders  Lundquist,  f.  1810  44  i  hi\i%^ 
bmnest  fadern  var  sjotullsvaktmåstare.  Åtnjöt  enskild  nn- 
dervisning  till  1826,  då  han  d.  3  febr.  s.  å.  blef  stu- 
dent; v.  kollega  i  Karlsliamn  vårterminen  1835;  dupiikaiil 
vid  kollegaklassen  af  Lunds  skola  vårterminen  1839;  kol- 
lega i  Helsingborg  1836  y ;  rektor  1843  V;  prestvigd 
1844  ||. 

Skrifter:  Aphoriiini  Pcdagogici.  (Pro  mitii.  recL)  Lund  1843; 
4: o.  —  Program  vid  iDfigningeo  af  lårdomukolans  nya  hus  i  HeUiog- 
borg  d.  3  okt.  1845.  Helsingborg  1845;  f:o,  5  ark.  (Innebåller  eo 
frimtuUniog  af  Hebingborgs  skolas  historia  samt  pl  sista  bladet  en  för- 
teckning offer  29  rektorer  vid  skolan). 


b)  Kolleger  vid  Hekmgborgs  skola. 

Peder  Sigeardsen,  f.  1577;  koll.  härstådes  i  shitet  af 
16:e  dier  de  första  åren  af  17:e  ärhimdradet;  sedemlera 
rektor.     Se  sidan  465^ 

Petrus  Matihim.  \ 

Andreas  Laur.  Flart,  I  Nämnas 

Dim.  fr.  Hekbgs  skola,  stud.  i  Kphmn  1628.>omkring 

01  Wernerus  Schams,  (l630. 

Dhn.  fr.  Rphmns  skola,  stud.  därstädes  1623  V .^    . 

Ennert  Hackson  Spegerius.  Son  af  Hack  Libert- 
soB  Speger,  kyrkoherde  i  N.  Rörum;  dim.  fr.  Lunds  gymn., 
stud.  i  Kphmn  1641;  befordrades  från  kollegatet  16St0 
tiH  kyrkoherde  i  Wfilinge ,  bfartiR  han  prestvigdes  d.  26 
januari  s.  i.;  dog  1677. 

Nicolaus  Ebbeson.  Omtalas  1680  4^— 16S3  y 
såsom  kollega;  sedermera  rektor  härslädes.    Se  sid.  477. 

Ennert  Ibson  el.  Ebsqnius.  Koll.  1675;  rektor  här- 
stådes 1684.     Se  ofvan  sid.  475. 

Peder  Christenson.  Åtnjöt  1662 — 71  undervisning 
2  härvarande  skola,  koll.  i  t:a  och  kantor  1672,  i  hvilka 
båda  befattningar  han  ännu  namnes  1683;  omtalas  så- 
som kantor  1717;  dog  troligeti  1719. 

Jöns  Leche,  koll.  omkring  1672;  fadern  Frans  Leche, 
kyrkoherde  i  Baiiåkra;  prestvigd  1684  ^  tiB  faderns 
komminister;  dog  såsom  kyrkoherde  derstädes  1710. 

31« 


484 

Uans  Jacobsson  Delphin  namnes  1680  såsom  koIL 
i  in:a. 

Pehr  Hafvegård,  koll.  liktidigt  med  DelphuL 

Herbertius  Laureniii  Herbertius,  var  koli.  1682; 
rektor  1687.     Se  sid.  475. 

Nicol  Sylvan,  f.  1666  fl  i  Lödernp^  pastorat; 
fadern  Kristian  Nilsson  häradsdomare.  Erhöll  midervis- 
nmg  i  Malmö  skola;  stud.  1682;  koll.  1689;  prestTigd 
1696  ^;  v.  rektor  1697;  kyrkoherde  i  Barsebäck  1698  f; 
transp.  till  Håslöf  1714  och  är  fuUmakten  daterad  Timur- 
tasch;  häradsprost  1722  4|;  död  1726  V. 

Joh.  Ågren,  namnes  1688;  afträdde  1696. 

Johannes  de  Fine,  namnes  1688. 

Christianus  Coccius,  koll.  1695;  kyrkoherde  i  Mor- 
rum  1698—171?. 

Joh,  Coccius  el  Kock,  Blekingsbo.  Koll.  1696  '/; 
kyiioherde  i  Ö.  Ljungby  1704;  dog  1731. 

Fr.  Meisnems,  kolL  1698  V;  namnes  åfveo  1699. 

Karl  Bagge  (Garohis  Baggaeus),  namnes  1704— 09. 

laiir  Trägård,  kölL  1703  |4;  prestv.  1709;  död 
SS.  koUega  1710. 

Laur.  Palm,  koll.  1711. 

Joh.  Laurenberg,  koll.  1711  ^j  preslvfgd  d.  24 
maj  s.  ä.  såsom  hospitalspredikant  härstades;  afsade  sig 
koUegatet  1716  |;  död  1719. 

Frans  Leche,  koll.  1716 — 25;  rektor  1725.  Se 
ofvan  sid.  476. 

Kristian  Lorens  Uefferi,  koll.  1725  ^^]  kyrkoh.  i 
St  Olof  1733;  död  1768. 


'^  485 

Anion  G.  Barofin,  t  i  Kristianstad  1689  -^7;  koU. 
1717  V^;  kyrkoh.  i  Mellangrefvie  och  Åkai-p  1724  -^; 
död  1752   V- 

Ms  Sundius,  koll.  1711,  tnnsp.  till  Malmö  1712. 

Erasmus  Böök  namnes  1735;  larer  följande  året 
harva  blifvit  stadskomminister  härstådes. 

Law.  Botzell,  dimitterad  frän  Helsingborgs  skola 
1715;  fadern  bonde  i  N.  Piörum;  namnes  1729 — 44  så- 
som koll.;  kyrkoherde  i  Hörröd  1744 — 51. 

Andr.  Sjöbohm,  koll.  1735;  kyrkoherde  i  Hörröd 
1752   V;  död  1770. 

M.  Lars  Trägård,  koll.  1752  y,  tUltr.  1753; 
kyrkoherde  i  Gessie  och  Eskilstorp  1769;  död  1804. — 
Var  en  son  af  prosten  S.  Trägärd  i  Helsingborg. 

Karl  Gustaf  Bafve,  koll.  1745;  död  1754  y. 

M.  Pdlemon  Wrangl,  v.  koll.  i  I:a  1754;  ord.  koll. 
1768;  koll.  i  U:a  1769  t^;  dog  ss.  koll.   1784   V- 

M.  Otto  Kristian  Wdhlin,  född  1746  f»  i  Ska- 
bersjö,  var  son  af  prosten  och  kyrkoherden  derstädes  mag. 
Peter  Wåhlin  och  Anna  Kristina  Möller,  dotter  af  profes- 
sorn i  Lund  Arv.  Möller  och  Märg.  Lagercreutz.  Honr  var 
förut  gift  med  kyrkoh.  på  samma  stäDe>  mag.  W.  Faxe. 
W.  var  således  halfbroder  med  th.  professorn  och  härads- 
prosten Jakob  Påle  i  Quislofta.  Han  njöt  enskild  under- 
visning och  inskrefs  såsom  stud.  i  Lund  redan  1758;. 
mag.  1766;  koll.  i  Helsingborg  1770  y;  derstädes 
vice-rcklor.  1772.  Åren  1774  och  1775  hade  han  fö- 
retagit en  utrikes  resa  för  att,  såsom  orden  lyda  i  hans 
permissionsansökan,  ''få  tillfälle  att  i  Tyskland  så  väl  vid 
högre  som  lägre  främmande  läroverk  göra  uppmärksamma 
jemnförelser  och  gagnande  tillämpningar  pä  värt  inhemska 


486 

undervieningssått.^  Under  vistaudet  i  Leiprig  knöt  bat 
nåra  och  fortfarande  vänskap  med  dervarande  magistem, 
sedermera  professorn,  led.  N^  O.,  d:r  Johaffi  Lundhlad, 
som  vid  afresan  hedrade  honom  med  ett  latinskt  poem  ^^). 
—  Mot  slutet  af  1770-talet  inrättade  Wåhlin  i  HdsiDg- 
borg  en  privat-skola,  hvilken  var  mycket  besökt  af  är 
sciplar  både  frän  staden  och  landsorten  och  med  rätta 
åtnjöt  stort  förtroende.  Ättatioårige  gr&bkrsmio,  tala  än- 
nu med  innerlig  vördnad  ooh  djup  tacksamhet  om  deras 
bortgångne,  oförgätlige  och  förträOUge  lärare  Wählia  Haod 
disciplame  må  här  nämnas  prof.  A.  Flomiany  revisions^ 
sekr.  0.  af  Ågardh,  öfyerstdöjtn.  A.  Fr.  Tomerbjekn,  d:r 
A.  Ståhl,  brigadgeneralen  af  franska  artilleriet  Kari.Brand- 
berg  (Brambére)  ^).  Denna  enskilta  läroinrättning  fort^ 
sattes  till  1782,  då  W.  blef  notarijis  vid  domkapitlet  i 
Lund.  Utnämndes  1790  till  akademin-sekreterare  och  1807 
y  till  akademi-räntmästare  i  Lund;  1803  kallad  till  kins^ 
lers«gillets  korrespondent  och  1803  ledamot  af  det  vid 
universitetet  inrättade  uppfostringsutskottet  Uti  2:tte  skrif- 
velser  hade  kanslersgillet  meddelat  ett  särdeles  hedrande 
yttrande  öfver  W:s  handläggning  vid  de  honom  uppdragne 
ämnen  rörande  undervisningsverkets  förbättrande. 

Utom  sitt  aUmänt  kända  nit   för   uppfostringsveiket, 
var  W.  verksam  och  välgörande  för  flere  af  sina  sydcon* 


i<^)  J.  Lundblad,  Poem.  ät  örat.  Hamburgi  1821.  p.  45. 
*)  Florman  yUrar  i  liu  tIub  currieulum,  intaget  i  programmet  di 
hiA  1801  inataUeradce:  "Doeebat  in  hoo  Indo  (Helaifi^rgensi)  Otiå 
Chr.  Wdhlin.  Hane  talfm  pi^ceptorum  naetus,  laatum  qua  in  ic  lUi- 
dio  et  institationi  debere  fatetnr,  ut  neaeiat  magister  ne  quisquam  me- 
Koa  de  discipulo  umquam  meruerit,  an  alumnus  aliqiiit  Pneceplorii  in 
••  mtrila  caritra  babebat.** 


487 

bani.  Ds  L  P.  VVåhlin,  prost  odi  kyrkoherde  i  Norr- 
hviddinge,  var  en  fosterson  af  honom.  En  lika  nfira  siAg-* 
finge y  stiftets  biskop,  som  efterträdde  honom  i  notariatet 
vid  domkiqMäet  har  ofta  förklarat  sig  hafva  stora  förbiiH' 
delser  till  ak.  räotmästaren  Wählin.  Afled  i  Lund  1806 1^ 
Gifl  179&  med  enkefru  A.  C.  Friis,  f.  Morsing  (f  1804 1), 
med  hvilken  han  hade  4  barn. 

M.  Anders  Leufström,  koO.  i  I:a  1783  y,  i  Ha 
17^4  l^]  begärde  1801  att  entledigas  frän  skolsysslao 
oeh  anställas  såsom  pastorsadjunkt;  f. 

Joh.  Erasmus  Bjuggy  koll.  1784  Viprestv.  1776; 
afskedad  1818;  död  1824. 

M.  Knut  Bohman,  v.  koll.  1786;  kyrkohei*de  iWä-- 
linge  oeh  Kattarp  1801 — 29. 

Anders  Carlbom,  koll.  1806;  f. 

Pehr  Larsén,  koli.  1807  V*;  kF^^oherde  i  Ingel- 
8lad  1819  f ;  transp.  till  Brdgaip  1830;  död  1841  |. 

Bengt  Möller,  f.  i  Helsingborg  1788  4^,  v.  kolL 
1809  44;  död  1817   V*. 

Kand.  Magn.  Torndahl,  f.  1786,  koll.  1818  44; 
déd  1827. 

Paul  Hallbdck,  koH.  1819  44;  stadskomm.  i  Hel- 
siof^Tg  1820;  kyrkoh.  i  N.  Wram  1826;  död  1887. 

M.  Kristian  Roth,  koB.  1821  V;  kyAoh.  i  Köpingc 
och  Lyngsjö  1824  V;  kgl.  hofpredikant;  dog  183». 

M.  Henr.  Sam.  Åkerberg,  koU.  1824;  rektor  1886. 
Se  ofvan  sid.  482. 

Lars  Södergren,  köU.  1827  V;  kyAoh.  i  ^örup 
tS42  4. 

IL  Anåers  Lundgulst,  koM.  1886;  rektor  1843  ^^ 
Se  ofyan  sid*  462. 


488 

M.  Sven  Sjögren,  t.  1811  V;  ^^^  »  *-«»*  *88«-, 
transp.  iiU  Helsingborg  184ä   V- 

M.  Johan  Georg  Malmsiröm,  f.  1808  -^;  e.  o. 
bibi.  amanuens  i  Lund  1839;  koll.  i  Lund  18S§  V  ^ 
i  Helsingborg  1844. 

c)  Utmirktare  disciplår  fråi  Hebmgborgs  skela. 

D:r  Mogens  Modsen,  biskop  i  Lund,  hade  någon  tid 
åtnjutit  undervisning  hflr,  innan  han  kom  till  Landskrona 
skola,  hvarifrån  han  dimitterades  till  universitetet  i  Kö- 
penhamn. 

Richard  Ehrenborg,  juris  prof.  i  Lund  1687;  död 
1700.     Jfr.  Ståhl,  Biogr.  undem  s.  67 — 69. 

D:r  Karl  Kullberg,  död  såsom  prost  och  kyrkoherde 
i  W.  Kamp  1808.     Jfr.  Biogr.  Lex.  öfv.  Ber.  Svenske  Nån. 

D:r  Arvid  Henrik  Florman,  anatomis  a  chirurgiaB 
professor  i  Lund  1801;  död  1838.  Jfr.  SldU,  1.1.  302 
—366. 

B.   Prinsessan  Enganias  flickskola  i  Helsingbarg 

stillades  i  april  1846.  För  sin  tillvaro  har  den  att  tacka 
enskilta  välgörenheten.  Några  af  stadens  fruar,  som  no- 
der medömkan  sågo  att  flera  faltiga  flickor  inom  sam- 
hället erhöUo  dels  alldeles  ingen,  dels  en  högst  brist&Big 
uppfostran,  fattade  det  menniskoälskande  beshit,  atl  kom- 
ma desse  vårdslösade  barn  till  hjelp  på  ett  verksammare 
sätt  äa  genom  en  eller  annan  abnosa.  Detta  beslai  hade 
till  följd  bildandet  af  den  skola,  som  med  nådigt  bifall  bår 
ofvannåmnda  namn  och  i  hvilken  utan  betalning  meddelas 
undervisning  i  kristendom,  sång,  skrilhing  och  rakning 
samt  handarbeten.  I  denna  undervisningsanstalt  upptagas 
24  flickor,  som  alla,  jemte  den  undervisning  de  erfaåUa, 


489 

af  stadens  fraar  och  unga  damer  förses  med  aitete.  Af 
dessa  24  flickor  erhålla  de  12  mest  behöfvande  och  värn- 
löse åfven  mat  och  kläder  under  hela  skoltiden.  Hvardera 
af  de  i  skplan  upptagna  flickorna  erhåller  derjemte,  äfven 
utom  skolan,  sorgfäOig  vård  och  tillsyn.  Denna  omvård- 
nad är  fördelad  på  4  af  stadens  damer  gemensamt  för 
hvardera  flicka.  Undervisningen  i  skolan,  äfvensom  den 
öfriga  vården,  åtnjutes . till  dess  passande  tjenst  för  de 
afgående  hinner  anskaffas. 

Skolans  direktion  utgöres  af  12  direktricer,  som  bland 
sig  utvälja  en  ordförande  Hvarje  direktrice  har  serskilt 
tillsyn  med  skolan  en  månad  om  året 

Skolan  har  en  öfver-  och  en  under-lärarinna,  som 
åtnjuta  tillsammans  i  lön  100  r;dr  b:ko,  jemte  fria  husrum. 
^Skolans  fond  utgöres  ännu  endast  af  gåfvor  och  en- 
skilta  bidrag  och  belöper  sig  för  närvarande  till  886  r.dr 
34  sk.  b:k6.  Med  afseende  på  dessa  ringa  tillgångar  har 
ännu  icke  eget  hus  för  skolan  kunnat  anskaffas,  utan  hy- 
res  lokal  i  staden. 

Examen  hålles  en  gång  om  året  i  november  månad 
i  närvaro  af  stadens  pastor,  som  dessutom  åtskilliga  gån- 
under  årets  lopp  besöker  skolan.  Anledningar  till  belåten- 
het med  skolans  verksamhet  hafva  icke  uteblifvit 

Till  tjenst  i  enskilta  hus  hafva  redan  flera  flickor  frän 
skolan  afgått  och  har  deras  under  tjensten  visade  förhäl- 
lande gifvit  ytterligare  bekräftelse  åt  skolans  välgörande 
verksamhet. 

0.    Lankastefsskolan 
im*åttades  1827.     Förlidet  år  erhöllo  omkring  80  gossar 
här  undervisning. 


Kap.  XVMMm 

Undenisningiaiistaltenie  i  KristiaisUi 
A.   Kristianstads  lårdomsskola. 

a)  1  fundationsbréfvet  för  Kristianstad,  gifvet  Hammars 
gärd  d.  22  maj  1614,  stadgade  Kristian  IV  att  såsoart 
staden  blifvit  bebyggd  och  bebodd,  en  skola  derstädes  ^ulle 
inrättas,  'hvorudi  vngdommen  känn  bllffue  vptuchtetl  wh 
vdi  bogelige  konster  forbedrett  ^).  Att  en  skola  redan 
1617  hårstädes  varit  i  verksamhet,  ser  man  af  biskop 
Pofvel  Mortenson  Östnips  oftanämnda  visitationsbok.  I 
Kristian  IV:s  bref  af  d.  6  febr.  1618  omtalas  äfven  den 
dä  l&r  handen  varande  skolinrättningen. 

Under  rektor  Winslöws  Ijenstetid  (1629 — 33)  fun- 
nos  3,  men  i  skolhandliuganie  för  är  1654  omnämnas 
4  klasser'),  hvilket  sistnämnda  förhäliande  sedermera alt- 
jenit  fortfarit.  —  I  äldre  lider  hade  skolans  rditor  .och 
äldsta  kollega  fria  boningsnmi,  som  enligt  kyrko-ordinan- 
sens  föreskrift,  af  kyrkan  underhöllosj  de  2:ne  yngste  kolle- 
geme  dcremot  uppburo  af  staden  hushyremedeL  Efter 
1675  års  krig  och  sedan  tiliökte  byggnader  beredts,  is- 


">)  KongK   Danska   (Jeh.   Ark,   --   Sktanske  Begitler.    Tom.  UI.  I 
458-461. 

')  "Chrislianstad  Scholis  Indtegl  och  Ud^im  1654-1657".    Luads 
Domk.  Ark. 


rymdes  alla  Ifirarne  i  dLolbaset  I  förstone  ätiijét  rektor 
fri  kost  hos  borgerskq^et,  men '  sedermera  träfiiades  den 
dfverenskommelsen  att  han  i  st  f.  dessa  kostdagar  af  sta- 
den ärligen  skulle  åtnjuta  80  d:r  srmt  Då  borgarne  för 
krigets  skull  blifvit  mycket  ^f&rarmede,^  beslöt  landshöf* 
ding  Durell  att  bemälta  summa  af  kyrkan  borde  utgå, 
hvi^t  första  gången  skedde  år  1674,  men  är  160S 
åadrades  denna  anordning  och  staden  ålades  att  betala 
dessa  80  d:r,  hvilka  jemte  den  gamla  lönen  12  d:rinnu 
i  rditors  löningsstat  äro  upptagna  och  af  staden  erläggas. 
Rektor  åtnjöt  dessutom  i  äldre  tider  20  lass  ved,  64 
å'S  i  diorpenningar  samt  balfparten  af  de  s.  k.  diskant- 
penmngame,  som  insamlades  vid  de  tre  stora  högtider- 
»c,  mårteps-,  jul- och  trettöndedags-aftnar  ^J.  Enär  skol- 
läraraes  löner  befunnes  otiibäckliga,  anhöll  stadens  bor- 
^erskap  hos  konungen  om  lika  förmän  för  Kristianstad, 
som  kyrko-ordmansen  af  1587  och  Fredrik  ll.s  förord- 
ning af  d.  23  mars  1&68  tillerkände  andra  stader,  neml. 
att  till  skolan  måtte  anvisas  de  klockare-kall,  hvilka  bgga 
inom  2  mils  afstånd.  Detta  beviljades  genom  kongl.  bref- 
vet  af  d.  4  febr.  1618  och  konungen  stadgade  derjemte 
att,  eftersom  i  skolan  ännu  ej  funnos  några  skickliga  äl- 
dre lärjungar,  som  kunde  bestrida  de  ifrägayarande  kloc- 
karetjenstema,  hvilka  då  innehades  af  andra  dertill  för- 
ordnade personer,  biskopen  borde  tillhålla  ortens  klockare 
att  till  skoledisciplames  underhåll  betala  en  skäppa  korn  af 


*)  I  skolarkivet  förfaras  en  förteckoidg  p&  de  diskaolpeoDingar, 
soia  influtit  frin  Sr  1752—1812.  Man  erhöll  hvarje  afton  vaoligeD 
40  a  50,  standom  60  a  70  oeh  de  sednare  åren  100å200  d.rsrmt.— 
Choromglngen  oyfirsafton  tillföll  diseipUrne. 


492 

hvart  pund  sädesinkomsl  ^).  Sedermera  alteftersom  klo&- 
karetj^stema  blefvo  lediga  på  2  mils  afetänd  frän  Kri- 
stianstad, lades  ifrågavarande  inkomster'  till  skolan,  hvil- 
ket  redan  1667  egde  rum.  Beloppet  af  helgonskylds- 
komet  anordnades  då  till  fördelning  meDan  larame,  till 
understöd  för  ungdomen  och  skolans  öfriga  behof.  Jä^ 
rare  och  lärjungar  åtnjöto  äfven  vissa  särskilta  inkomster 
genom  gåfvor  vid  begrafningar,  brollopp  och  andra  hog* 
tidliga  tillfallen,  vid  hvilka  skolan  var  förbunden  att  upp- 
vakta, med  musik.  I  Kristian  IV:s  stora  Recess  af  år 
1643  linnes  taxa  utsatt  å  afgiften  till  skolorna  vid  be* 
grafningar.  Af  likpenningar  uppbar  rektor  härstädes  half- 
parten  och  dä  någon  statligare  begrafning  inträffade  eriiöD 
han  "det  kläde  som  ligger  paa  Boren  under  Ligkisten^  *)• 


^3  All  alle,  Ssdcdegoc  i  Chrislianslads  Lehn  schali  conlribucre  I 
skieppc  af  hoert  Puad  till  Chris tianstadi  Skole. 

Wij  Chrisiiaa  &c.  Wor  Syoderlig  gunat  tUforn.  Vider  aU  eftersom 
oss  Elskelig  borgeniesler  og  Raad  udL  ?or  Kiöbsled  Cbrulianslad ,  un- 
derdanigsl  erc  begiercDdis,  alt  nesle  omliggendis  Sogoer  med  byer, 
maalle  efTler  ordioaotzcn  tage  Sig  sognedegne  alf  Skoleo  der  odi  byeo , 
Da  efflerdi  for:De  Sogoer  nu  belieocs  alT  andre,  ej  heller  acbaU  fiiidu 
Personer  i  Skoleo  som  same  sogner  gavnligen  kunde  forestaa,  bede  n 
eder  och  ville  att  i  ttlholder  menige  Sognedegne  udi  Cbnslianstads  lehn, 
alt  en  boer  af  dennom  Aarligen ,  til  Skolebörnenis  ophold  udi  ror:ne  SLole 
udgiffuer  en  Skeppe  aff  huert  pund  korn  de  till  Löhn  haffuer,  indtil 
der  kunde  konime  de  personer  udi  for:ne  Skolc,  som  Same  degnekald 
ihillbörligen  kunde  betieoe  och  de  degne  der  nu  udi  samme  Sogne  ere, 
rnthcii  med  döden  affganger,  eller  anden  steds  beo  knnde  promoTeris. 
Dermed  skeer  Wor  Wilje,  Befalendes  Eder  Gud.  Skrefuel  paa  Torl 
Slott  Fredriksborg  den  4  Febr«  Anno  1618.  Under  vori  Signet 

Christian. 
Oss  Elske).  baederlige  och  böijlserde  Mand  M.**  Pofvel  Mortensaen  Super- 
intendent ofver  Skahne  Stigt. 

(Ur  K.  D.  Geheime-ArkiTet.     Skaanske  Tegn.  IV.) 

•"j  "Christi&stads  Schole-Bok"  f.  t.  I. 


493 

För  musikens,  vidmakthållande  voro  dessutom  frän  gam- 
la tider  särskilt  anslagna  4  pund  (13  tunnor  12  kappar) 
peDsionskom  från  Winslöfs  socken,  hvilken  inkomst  för 
det  närvarande  dock  blott  utgör  1  r:dr  b:ko  årligen. 

År  1661  erhöll  rektor  L.  Stobaeus  för  sin  tjenste- 
tid  af  biskop  Winstrup  i  löneförhöjning  3  pund  helgon- 
skyldskom  från  Oppmannna  och  Nosaby,  hvilken  förmån 
för  omaket  med  ^att  lära  Disciplarne  pä  Instrument  och  i 
Musiken^  sedermera  d.  22  sept.  1673  åt. rektor  6.  Schreil 
beviljades  och  genom  kongl.  Kommissorial^rättens  reso- 
lution af  d.  18  okt  1693  stadfästades. 

Vid  167Ö  års  riksdag  anhöll  stadens  fäUmäktige  råd- 
mannen Bernt  Olofsson  i  underdånighet  att  ett  praBbende- 
pastorat  eller  flera  klockarelägenheter  måtte  anslås  till  för-r 
bättrande  af  härvarande  rektors  knappa  lönevilkor.  Detta 
hade  också  den  påföljd  att  Kongl.  Maj:t  genoni  nådiga  re- 
solutioner af  åren  1675,  1686  och  1690  anbefallte  ge- 
neralguvernören och  biskopen  i  §kåne  att  draga  försorg 
om  det  rektor  härstädes  med  något  pastorat  eller  klockare- 
kaQ   måtte  blifva  understödd^).     Då  detta  ej  hade  någou 


^)  Kongl.  Maj:U  uäd.  Bref  till  biskop  Ghi>.  Papke. 
Carl  tned  Guds  näde  &c.  Wftr  yooest  och  nådiga  bentfgenliet  med 
Gud  alismåehlig ,  Troman  och  Bischop.  Wij  mfinde  vAl  genom  W&ra 
p&  Riksdagarne  A:o  1675  och  1686  utfärdade  resolutioner  i  nåder  an- 
befalla sS  General-Gouverneuren  som  dåvarande  Bischopen  her  i  orlhen 
at  draga  den  försorg,  d^  Reclor  Scholas  hflr  i  staden  med  något  pa- 
florat'  eller  degnekall  måtte  blifva  understödd,  aldenslund  han  eljest 
skall sitja  uti  siAtte  vilkor,  men  som  magister  Georgh  Schreil,  hvilchep 
samma  lienst  nu  på  aderlonde  åhret  med  sine  förmflns  och  Stadsens  goda 
Sibnöye  har  förvaltat,  underdånigst  sig  beklagar,  at  han  Ännu  intet  med 
någon  sådan  lAgenhet  jAmpte  Rectorat^t  Ar  bleffuen  accoromoderat  till 
följe  af  ofvannAmde  K.  Resolutioner  och  Wij  lijkvAl  gerna  vele^  at  han 
en   sådan  Wår  nådiga  lilsejelse  verkeligen  må  åthniuta  till  godo;  if  Ar 


494 

verkan  föiwyades  sMomå  beMbiiDg  af  Kari  XII  fenotA 
nåd.  resoltUouer  af  den  8  okt.  169%  och  da  4  sepL 
1700  ^).  Men,  niärkvårdigt  iiogl  flfven  dessa  gånger  med- 
förde   de  koD{^  befaUningame   ej  den  åsyftade  löMidr-* 


Kari  XI  Iiade  äfren  uppdragit  btskopen  i  Lund  atl 
uppmuotra  stiftets  presterskap  till  att  af  god  vilja  iran 
hvart  gäll  med  något  understöd  til)  lönefOTbåtlriiig  vid 
härvarande  skola  bidraga.  Några  bidrag  inflölo  dodt  ej, 
vare  sig  af  bristande  ^god  vilja"  eller  femiäga. 

Fredrik  I  tillade  d.  11  juli  1727  liflftarande  Aol- 
lärare  i  löDetiHökning  någon  öfverskottstionde  från  kyrkoina 


iil..E<ler  IrarflKd  V^lr  nldiga  Viije  och  beftkiiog,  aft  I  tqd  toHéimåB 
racance  af  n&|(ot  aaitendigl  Pasloral  honom  alhi  hehdrig  conatd^nlioa 
komma  l&tbe,  Huarraed  I  warde  fOrrflUaodes  dbet  som  ois  leoder  lill 
nAdigt  behag  och  wij  héfvlte  Eder  Gud  alsmechttg  ntdéligen.  Chruti- 
anttad  den  18  juli  1690. 

Carolua. 

C.  Piper. 
*)  a)  Kongl.  Maj  na  n&d.  rtaolnlion  pl  Mag.  Risherght  underd.  Supptiqae. 
Kongl.  Maj:u  nyigsle  rilja  ir  al  Biskopen  oeh  CooaistoriiHl  ttlaar 
dbel  Supplieanlen  ml  hlifva  forhalpen  lill  thet,  som  förra  Kongl.  reso- 
lutioner i  dbelta  m&hlet  medgif^a.    Strömsholm  d.  8  okt  1698. 

CaroKis. 
b)  KongL  Maj:ls  nAd.  Bref  liU  Biskop  och  Coosisioriiiro  i  Lund. 
Wir  ynnest  6cc.  Såsom  Rector  Sebol»  h«r  i  Chrtstiansladh  SeTerin 
Bisberg  med  Athskilliga  Kongl.  Resolutioner  Tijsar,  atH«gslsaliL  B.  Koogl. 
Maj:t  Vår  HögUhrade  Herr  Fadhers  N&diga  vilja  haffver  rarit,  dåtl 
Recloralel  heraamiMstådes  i  anseende  lill  dhe  ringt  riBkohr  som  Aer- 
fidh  eljest  finnas,  medh  eel  bestftndigt  Pastorat  i  negden  skidle  hlifra 
förbittrat,  men  sådant  till  datum  intet  ir  blifvit  efterkommit;  alltsl  tr 
hirmed  till  Eder  Wår  nådiga  Wilje  och  héfahlning,  «t  I  widhförsÉMgb 
yppande  ligenheeC  sökia  ofvanhemelta  Kongl.  Besoåotioiier  aC  gvftn  eti 
feUkomKgl  nöye  och  wij  befalle  &e.    Chrietiaoaiatt  d.  4  sept  A:o  1700. 

Carolos. 

C.  Piper* 


195 

i  O.  oth  W.  Oöinge,  Albo  och  Jårrestads  härader,  hvaraf 
läranie  äonu  åro  i  besittning.  Saaime  kcrnung  utfärdade 
1737  4?  for  denna  och  stiftets  öfriga  skolor  en  ganska 
S^rmånUg  stat,  hyilken  dook  genom  köngl.  resolutionen  pä 
borgerakapets  aUmänna  besvär  §.  68,  under  d.  12  april 
1739  alldeles  Tardt  uppbafven.  Genom  nåd.  skrifvelse  af 
d.  6  dec.  1738  bt^atttes  harvaraiide  skollärare  att  allt 
hvad  någon  efter  den  nya  staten  för  året  1737  uppburit 
skulle*  äterbäras.  Derfdre,  enär  de  6é  tunnor  kom,  som 
disciplame  härstådes  eftor  gan^  staten  alltid  åtnjutit,  voro 
tal  läraines  löneförbättring  ansldgne,  borde  de  ock  efter 
koQgL  befaioing  till  disciplame  för  bemälta  år  ätergäl-- 
das.  På  vederbörandes  föreställningar  att  disciplarne  voro 
dek  till  universitet  dimitterade  eller  eljest  frän  skolan 
bortkonme,  dels  ^äl  toro  qvar,  men  hade  det  året  utan 
detta  understöd  genomgått,  samt  derjemte  att  sjelfva  sko- 
lan var  genom  nödiga  gjorda  reparationer  och  andra  till- 
fålen  råkad  i  sä  fattigt  tillstånd,  att  den  på  några  är 
tillbaka  ej  kiamat  erlägga  de  på  skolelärames  stat  af  sko* 
kmedlen  anslagna  ved-  och  chor-penningar,  resolverade 
hiidshöfding  SilTverseböld  och  biskop  Cr  Papke  d.  7  nav. 
1789,  att  dessa  55  tunnor  kom  ej  skulle  åtetiiäras  till 
disciphnme  utan  till  skolstatens  understöd;  hvilket  ock 
skedde. 

År  1789  gjordes  underdånig  ansökan  af  rektor  A. 
TfaomfiBUs  att  erhålla'  Ifvetofta  pastorat  såsom  prsebende 
till  rektoratet.  På  denna  af  konsistorium  förordade  an- 
sökan resolverade  konungen  1739  ^  följande:  "Kongl. 
Haj:t  håller  betänkUgt  att  villfara  bemälte  rektor  uti  före- 
nämnde sin  ansökning,  i  synnerhet  som  thetta  pastorat 
befinnes  vara  2  mihl  ifrån  staden  beläget,   hvarigenom 


406 

skulle  bända  att  Jmde  Rektoratet  och  församliDgai  å  lan-* 
det  icke  blefve  så  fdrvaltade  och  skjötte  som  sig  borde'' 
(Lunds  konsisL  protok.  1740  ^).  Ifrån  denna  tid  hafVa 
inga  af  K.  Maj:t  vidtagna  förändringar  eOer  förbittringar 
i  skolinkomster  härstädes  egt  rum,  utom  bvad  de  kongL 
interimsstatema  af  1819  och  1831  innehälla. 

År  1662  meddelade  kongL  geueral-^kommissionen  i 
Skåne  denna  och  de  andra  skånska  städerna  makt  och 
tillstånd  att  fritt  välja  sig  skolmästare,  hvilk^  rättighet 
ytterligai*e  bekräftades  genom  KongL  Maj:ts  nåd.  resohitioo* 
och  förklaring  d.  1  sept  16Q4  öfver  Kristianstads  un- 
derdåniga insinuerade  disiderier  och  besvärspunkter  (8:de 
punkten)  '). 

Från  1672  till  1707  utnämndes  rektoreroe  härstä- 
des af  K.  Majit;  sedermera  har  det  skett  af  biskop  och 
domkapitel.  Angående  denna  skolas  tillstånd  under  de  för- 
sta decennierna  efter  dess  upprättande,  hafva  vi  i  det  före- 
gående (sid.  109)  lämnat  några  underrättelser.  —  Under 
17:de  århundradet  visade  sig  hos  härvarande  skoldiscipiar 
stundom  utbrott  af  råhet  och  sjelfsvåld.  Under  prosten 
Commins  tjenstetid  (1651 — 69)  skall  ej  så  säfflan  haftra 
händt,  att  han  under  predikan  måste  stanna  och  äska  ljud 
af  den  bullrande  skolungdomen.  Ar  1692  anmälde  både 
inspector  scholas  och  magistraten  att  någre  bland  skolans 
lärjungar  tillåtit  sig  utvandringar  om  nättema  med  skjut- 
gevär och  värjor,  åstadkommit  allarm  och  fönsters  inslag- 
ning.  Dessa  brottsiigheter  blefvo  dock  allvarsamt  bestraf- 
fade^^).    År  1708  hade   en   skoldiscipel,  Samuel  Eureus 


*)  Lynda  domkapiteb  arkiv. 
i^^J  Biak.  Faxet  Tal  vid  fciTigiiing  af  nya  Urohoael  d.  3  naj  1835.  a.  52. 


497 

^bekant  sig  af  den  onde  anden  således  vara  frestad,  att 
då  han  en  gång  suttit  allena  i  rektors  rom  och  concipe- 
rat  elt  thema,  har  han  blifvit  sä  yr  och  förryckt  i  sitt 
hnfvad  att  han  ej  kunnat  hafva  sina  sinnen  samman  och 
visste  intet  af,  förrän  ett  papper  för  honom  framkonmiit, 
derpå  han  i  sin  yrhet  skref  som  honom  förekom  och  be- 
gärde penningar  af  djefvulen.  Men  när  han  något  kom 
till  sig  igen  och  såg  sådant,  blef  han  förskräckt,  tog  skrif- 
ten, som  han  dock  ej  med  sitt  namn  underskrifvit,  gick 
ut  och  kastade  den  i  brygghuset,  hvarest  3:ne  andra  gos- 
sar densamma  funno.^  RådhusräUen  dömde  Sam.  Eur^us 
"att  undergå  en  svår  scholse-disciplin  och  straff  af  rijs,'' 
brilket  den  11  febr.  1709  af  Göta  hofrätt  bekräfta- 
des, med  tillägg  att  bestraffandet  skulle  ske  af  de  andra 
disciplame  i  närvaro  af  deras  lärare  och  2:ne  af  rädstugu- 
rättens  ledamöter,  samt  skulle  han  derefter  undergå  of«* 
f^tiig  kyrkopUkt  *^). 

I  skolans  arkiv  finnes  afskrift  af  den  ed,  som  kolle- 
gerna under  Karl  XILs  tid  vid  embetets  tillträde  skulle 
aflSgga.  I  denna  iitfästade  kollegan  sig  att  "fly  all  lättfär- 
dighet i  umgänge  och  öfverfiödighet  i  Maat,  Dryck  och 
Kläder  samt  hålla  sig  ifrå  gäckeligt  och  slemt  snack, 
förargelige  gärningar  och  ohöflige  åthbörder"  ").  Om  de 
hår  med  kui-siv  stil  anförda  orden  fäller  rektor  Lunelldet 
träffande  omdömet,  alt  det  år  besynnerligt  "med  ed  för- 
säkra sig  vilja  fly  det,  som  sjelfva  nödvändigheten  på- 
lägger  att   afhålla  sig  ifrån.     Jag   må  undra  huru  förf. 


'^}  Luods  domkapitels  arkir. 

"j  Samma  ed  var  vanlig  ftfven  för  kollegeroe  vid  da  andra  skolor- 
oa  i  Sk&oe,    Se  E.  G.  Wedeges  ed  i  Luods  domk.  ark. 

32 


498 

tiM  detta  formulär  ville  med  30  tuiinor  «pannemål  nsa 
öfverflödigbet  i  mat,  dryck  ocb  kläder?  En  koHega  behM^ 
ver  ej  göra  votum  paupertalis;  han  är  dertffl  nian  löfte 
Iftrbunden,  så  framt  han  ej  har  annat  understöd  än  dea 
publika  lönen." 

I  fftrra  tider  utdelades  skor  till  fattiga  dis(^[dar.  Så- 
ledes inköptes  år  1664  för  skolans  räkning  29  par  skor, 
som  kostade  84  d:r^^). 

SkoUwet     Stadens  första  skolhus   uppbyggdes  på 
Kristian   IV:s   bekostnad.     I  st  f.  detta  uppfördes  1686 
ett  nytt,  hvilket  stod  ända  till  1831,  då  detsamma  ned- 
togs.    Denna  byggnad  hade  åren  169T*^),  1729  *♦)  och 
1768   blifvit  föihättrad   och  en  större  reparation  å  kol- 
legemes  boningsrum    skedde    1786.      Läsrummen  blefvo 
1812   obrukbara,   hvadan   föreläsningasne  efter  den  tiden 
höUos  i  lärames  egne  rum.    År  1830  vädctes  (brslag  att 
med  lärdomsskolan  förena  folkskolan  och  företaga  nybygg- 
nad tin  ett  gemensamt  lärohus.    Med  anledning  häraf  öpp- 
nades  en   subskription   för  kostnademas  bestridande;  den 
gick   till   8183   rdr  39  sk.  b:ko.     K.  Maj:t  biföll  d.  25 
fd)r.    1882   att  till  hjelp  vid  denna  skolbyggnad  ett  an- 
slag af  3000   r.dr  b:ko  ur  stiftets  bygguadskassa  skdie 

^•)  "GiristiansUd  Scholis  Indtegt  och  Vd^fffc  Bereignei  fra  d.  i  Oct 
1654  och  UU  den  1  Get.  1657.**    Lunds  domk.  ark. 

'>)  Inskriften  S  en    öfrer   dörren  tiU   lårosalen    appsaU   talla   rar 
foliande: 

Undecimus  lorqnet  com  miiia  Soeptra  Golhonun 
Caroliii,  hnc  Phebo  sitrgit  amica  domus. 
Undacimns  tst,  ehen!  nbi  nonc  resecantur  arutc 
Optifflus  bie  Prinoepi  pulYis  et  ombra  jacet 
*«)  För  aU  verbuUa  denna  reparation  försildet  eU  liroTarkei  till- 
hörigt  hut,  men  penningame  förslogo  ej.    Konangen  beriljade  d.  7  hot. 
1735  fcoUekt  från  flera  stift  tUl  berörde  IndamlL 


499 

&  anvflndas.     Ifrågavarande  anslag  ökades  d.  26  april  s.  1 

ur  nämnda   kassa   med   5000  r:dr  b:ko.  Det  nybyggda 

Urofauset  för  Hertig  Karls  Skola  invigdes  d.  3  maj  1^84 
af  stiftets  biskop. 

Disctplttrnes  antal  i  härvarande  skola. 
Är  1695  undervistes  här  67  disciplar. 

"    1698  82  " 

"    1710  41  " 

»    1712  44  " 

"    1716  46  » 

"    1718  36  » 

"    1722  ^3  » 

"    1780  60  » 

"    1782  36  " 

"    1747  41  » 

"    1759  51  " 

"    1785  37  " 

"    1786  84  » 

"    1787  37  " 

"    1788  41  "     -     . 

"    1789  40  » 

"    1790  40  " 

"    1791  42  " 

"    1792  45  " 

"    1793  44  " 

"    1794  52  " 

"     1795  64  » 

"    1796  49.  " 

"    1885  75  " 

"    1847  (våren)  141  " 

32» 


500 

Skolailfl  jordar  aro  följande:  1)  I  Villands  hårad, 
Åhus  socken,  n:o  26-^  hemman ,  af  hvilket  pastor  der- 
stftdes  enligt  kongl.  bref  eger  ständig  besittningsrätt  euiot 
en  årlig  afgifl  till  skolan  af  1'  r:dr  4  sk.  b:ko;  2)  i  Gårds 
hårad,  Ö.  Vrams  socken,  n:o  1 6 -^^  hemman;  för  det  när- 
varande bortstadt  emot  ett  ärligtlandgilleaf  3  tunnor  kom; 
3)  en  liten  plats  i  Åhus,  4^  abar  lång  samt  9-^  ahiar 
bred,  för  hvilken  nu  årligen  betales  24  sk.;  4)  skdans 
andel  i  det  till  skolan  och  de  fattiga  i  Wä  utlagda  godset 
för  Fru  M.  och  A.  Ramels  gäld  af  H.  Brahes  donation.  År 
1696  gäldades  skulden  med  några  henunan  i  Reslöf ,  hvilka 
hemman  finnas  ännu  i  en  ofliciell  uppgift  af  år  1725 
upptagne  såsom  en  skolans  tillhörighet,  men  ha  i  sednare 
tider  på  obekant  sätt  blifvit  skolan  frånkände  och  njuter 
densamma  numera  af  dem  ingen  inkomst  Anställde  för- 
sök att  desanuna  återförvärfva  ha*  misslyckats. 

b)  SkelaiB  valgirare. 

1.  Jörgen  Christophersen,  kyrkoherde  i  Kristian- 
stad, gaf  d.  14'nov.  1629  till  skolan  50  d:r. 

2.  Kyiioherden  i  Esphult  Ofve  Christophersen  lut- 
skänkte  d.  14  aug.  1636  en  summa  af  100  d;r. 

3.  Make  Juel  och  dess  fru  Anna  Ramel  testa- 
menterade d.  4  mars  1649  till  skolan  en  summa  af  1000 
^slette  Daler,'^  hvaraf  räntan,  enligt  testamentet,  ännu  ut- 
går till  stipendier  ät  "fire  af  Scholens  personer,  som  fin- 
des  skicUige,  flitige  och  aedrue.^  Kapitalet  har  ansetts 
svara  mot  166|>  rdr  b:ko.  Räntan  utgår  ärligen  af  Mal- 
teshokns  och  Vanas'  säterier. 

4.  Af  1657  års  skolräkning  synes  att  Clas  Boosson 
skänkt  skolan  30  d.r  s:mt,   Tyge  Pfirsson  50  d:r,  Arina 


501 

Kehlsmeds  likaledes  50  <i:r  samt  Sahl.  Melta  Gorres  Svens* 
sons  100  r.dr*^). 

5.  Jungfru  Lena  Rasmusson  skänkte  till  skolan 
600  d:r*^). 

6.  Af  1657  BTs  skolråkning  ser  man  afVen  att  Inge- 
borg Mäns  skräddares  enka  i  Åhus,  Måns  Henrikson  der- 
slädes  och  Erick  fialldes  i  Löbeck  hafva  förärat  tifl  skolan 
130  d:r,  hvilken  summa  på  obekant  sätt  gått  förlorad. 

Anm.  De  under  1 — ^2,  4 — 5  nänmda  kapitaler  äro 
gängne  förlorade.  / 

7.  Inspektor  Kristian  M.  Roldh  på  Vidsköfle  gaf 
d.  14  juni  1725  till  skolan  1200  d:r  s:mt,  hvaraf  rän- 
tan användes  till  stipendier  åt  ^^4  fattige,  flitige  och  till 
studier  duktige^  ynglingar  i  rektorklassen.  Fonden,  som 
mi  utgör  200  r.dr  b:ko,  står  under  magistratens  förvalt- 
ning. Saoune  välgörande  man  stiftade  d.  1  mars  1734 
vid  Lunds  univ.  ett  stipendium,  hvartiU  han  anslog  ett 
kapital  af  4590  d:r  s:mt  i  karoliner. 

8.  Brukspatron  Johim  Axel  Åberg  testamentera- 
de d.  27  juli  1823  till  trivial-skolan  i  K^tianstad,  "der 
han  inhämtat  de  första  grunderna  till  vetenskaper,  så- 
som oföränderlig  fond  en  summa  af  Fyra  Tusende  (4,000) 
r.dr  b:ko  trdnsportsedlar.  Den  ränta,  som  af  detta  ka- 
pital årligen  erhålles,  skall  pä  det  sätt  användas,  att  3:ne 
fattiga  ynglingar,  födde  af  ofrälse  ståndet  inom  någon  af 
stadens  församlingar,  af  minst  tio  och  högst  tolf  års  ål- 
der, skola  anses  berättigade,  att  derigenom  vinna  under- 
visnmg  i  ofvannämde  skola  uti  åtta  är  eller  ock  kortare 
tid,  om  de  dessförinnan  pröfvas  hafva  gjort  sädana  fram^ 


>^)  Lunds  domk.  ark. 


SÖ2 

steg)   att   de   till   akademien  kunna  dihiitteras,  eHer  ock 
uti  publik  tjenst  eUer  annat  lönande  näringsfång  ingL' 

9.  Kongl.  räntmästaren  Peier  Berg  utTästade  «ig 
genom  en  förbindelse  af  d.  18  dec.  1804  att  under  sin 
lifslid  och  prof.  Ståhls  tjenstetid  ärligen  anslå  20  rdr 
specie,  som  skulle  utdelas  ät  en  ell^  två  af  de  pg* 
lingar,  "Bom  dimilterades  till  universitetet.  Början  banned 
skedde  nyssnämnda  är  och  fortfor  till  och  med  1809. 

10.  Borgmästaren  i  Åhus  Kristoffer  Andersson  faade 
till  strömbrons  underhäll  derstädes  skänkt  ti-enne  bodar,  men 
då  denna  strömbro  såsom  obrukbar  utdömdes^  öfverens- 
kommo  slottsherren,  biskopen  samt  borgmästare  odi  rad 
med  borgmästaren  Krist.  Anderssons  arfvingar  att  dessa 
bodar  skuUe  tUlfaUa  Kristianstads  skola.  Sedan  de  år  1641 
blifvit  försålda,  insattes  kapitalet  100  r.dr  specie  i  borga- 
ren P.  Khales  gärd  i  Kristianstad  ^^ ,  hvilket  kapital,  jemte 
några  andra,  som  år  1716  blefvo  insatta  i  publike  ha- 
sois  kassa  uti  Mahnö,  aldrig  sedermera  blifvit  liifviderade. 

Skolans  arkiv.  Skolan  har  under  Sverges  krig  med 
Danmark  förlorat  många  hufvuddokumenter,  af  hvilka  mäoga 
förstördes  vid  eldsvådan  1783,  då  de  ur  skolhuset  skofle 
räddas,  men  blefvo  förskingrade.  Rekloreme  A.  Thomwis 
och  K.  Lunell  klaga  inför  konsistorium  deröfver  attafträ- 
dande  rektor  JLyc^å  vid  sin  flyttning  17S1  medtagit  många 
för  skolan  vigtiga  handlingar.  Skolarkivet  utgöres  för  det 
närvarande  af  20  band,  bland  hvilka  de  för  skolans  hi- 
storia vigtigaste  äro  "Chriatianstads  Schola&-Protokolk-Bok,^ 
f:Oy  påbörjad  1693  och  ^Ghristianstads  Scbole-Bok,"  4:o, 
böljad  1650. 


^•)  ''Ghristimtadi  Scholc-Bok"  f:o  28. 


ÖÖ5 

Skdlans  bibliOtkek,  som,  i  aldre  tider  obetydligt, 
hufvudsakligen  tillkommit  genom  strödda  gåfvor  och  egentli^ 
g^  kan  anses  vara  gnmdlagdt  är  1830  f  genom  Kongl. 
Mafts  dä  gifna  tillätelse  att  till  inköp  af  böcker  använ- 
da 16  t:r  stip.  spannemäl,  utgör  f.  n.  dels  genom  in- 
köp, deis  genom  en  1845  skolan  förärad  samling  af  nå- 
got mer  än  100  större  verk,  omkring  650volamer,  ut- 
om kartveit,  hvarjemte  apolog.  skolan  särskilt  ^r  drca 
200  volumer. 

B.   Apologistskolan  i  Kristiaastod. 

£nligt  handelsmannen  i  Kristianstad  J.  N.  Dahls  te- 
stamente af  den  21  juni  1836  skulle  allt  bvad  af  hans 
qvarlätenskap  fanns  odisponeradt  användas  för  att  upprätta 
en  med  lärdomsskelaih  härstädes  ''förenad  Läro-class  i 
lefvande  språk,  matbematik,  teckning  och  gymnastik.''  Pä 
fonden,  som  vid  boutredning  befanns  utgöra  24,126  r.dr 
36  sk.  5  runst  b:ko,  grundades,  enligt  K.  Majits  näd.  re- 
solotion  af  d.  18  maj  1838  en  Apologistskola  med  2.ne 
lärare,  af  hvilka  hvardera  åtnjuter  400  r:dr  b:ko  i  ärlig  1<^. 

Skolan  öppnades  den  20  januari  1840  och  har  ge- 
nom ofvannämnda  nåd.  bref  samt  det  af  d.  1  nov.  1889 
samma  både  rättigheter  och  skyldigheter,  som  hvaije  af 
staten  grundlagd  och  underhällen  apologistskola,  står  också 
under  samma  offentliga  styrelse  (rektor  och  inspektor,) 
men  har  dock  ett  på  Dahlska  testansentet  grundadt  sär- 
skildt  reglemente,  hufvudsakligen  innehållande  att  endast 
fattige,  Kristianstads  samhälle  tillhörande  barn,  hvilka  äm- 
na sig  till  näringame,  åtnjuta  kostnadsfri  undervisning, 
samt  förses  af  skolan  med  böcker,  bvaremot  förmögnare 
betala  en  låg  terminsafgift. 


b)  Rektorer  yid  Kristianstads  lärdomsskola. 

1,     Christen  Jenssen  Blickfeld,  har  förmodligen  1620 
lämnat  skoltjensleo  och  sedermera  (troligen  1624)  blifvit 
kyrkoherde  i  Häglinge,  hvarest  han  lorsta  gängen  omtalas 
1626   Kp  i  ett  bref  från  konungen    till    O.   Marsvin  och 
bisk.  i  Lund  af  innehåll,  att  tillse  om  skäl  finnas  till  bifall  ät 
kyrkoherden  i  Häglinge  och  S.   Rörum,   Christen   Jenssei) 
Blickfelds  begäran  att  få  bo  i  annexen  S.  Rönun  pä  "presl- 
gården''  (annexhemmanet)  derstädes,   emedan    prestgården 
i  Häglinge  vore  så  liten  ^^).     Uti  ett,  i  kongl.  danska  geb. 
arkivet  förvaradt,  dokument  af  den  14  juni  1631  omtalas 
han  ännu  såsom  kyrkoherde  i  Häglinge  och  S.  Rörum "), 
men  detta  pastorat  har  han  sedermera,  ovisst  när,  dömts 
förlustig,  emedan    han    icke  velat  gifva  en  soldat  och  en 
bonde  nattvarden.     Konungen  tillät  honom  dock  d.  3  maj 
1641    att   mottaga   det    prestkall,    hvartUI    hån    lagtigen 
"voceris"  *^).     Mera  käimer  man  ej  om  honom. 

2.  H.  Olaus  Petri  insattes  af  biskop  Matthias  Jani 
d.  1  juni  1620  till  rektor,  från  hvilken  befattning  han 
troligen  afträdt  år  1629.     (Jfr.  ofvan  sid,  110). 


")  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk,  Tegn.  V.  f.  215. 
^*)  Gamle  STCoske  Jordeböger,  d:o  39. 
'•)  K.  D.  Geh.  Ark.  Sk.  Reg.  V.  f.  338, 


605 

3.  Hans  Hansson  Winslöw,  född  1608  y  i 
Winslöf ,  hvarest  fadern  Hans  Hansson  Golding  var  kyrko- 
herde, (t  1619).  Söneme  antogo  namnet  Winslöw.  Ef- 
ter åtnjuten  undervisning  i  Lunds  skola,  blef  han  stud.  i 
Köpenhamn  1626  V;  rektor  här  1629  ^■^.  Magistraten  i 
Kristianstad  lofordade  pä  det  högsta  hans  tjenstgöring  vid 
skolan,  som  han  lämnade  1633  -fl ;  han  hade  neml. 
d.  8  nov.  s.  å.  blifvit  befordrad  till  kyrkoherde  i  Ousby. 
B^  6  febr.  1646  utnämnd  till  prost  öfver  V.  och  Ö.  Göin- 
ge  härader,  hvilket  embele  han  afsade  sig  1649  4-^;  dog 
1660  '/.  Gift  med  Anna  Clausdotter  (f  1679  y). 
Sonen  Joh.  Winslöw  var  chronol.  sacraB  et  ^  hist  eccles. 
prof.  vid  Lunds  universitet. 

4.  Christen  Skohnästare  ^^).  Har  förmodligen  blif- 
vit rektor  1633  eller  1634  och  synes  innehaft  denna  be- 
stäUning  1639,  men  dä  hafva  lämnat  densamma. 

5.  Magister  Anners  ^J.  Har  sannolikt  tiUträdt  rek- 
toratet 1639  eller  1640,  men  kort  tid  varit  i  skolan. 

6.  M.  Claes  O.  Borch  (Claudias  Olai  Borrichius), 
född  i  N.  Borchs  socken,  Ribe  stift,  pä  Jutland,  hvarest 
fadern  Olaus  Claudii  var  kyrkoherde.  Rektor  i  början  af 
1640-talet;  kyrkoherde  i  Ingelstorp  och  Walleberga  1645. 
Var  känd  såsom  lycklig  latinsk  skald.  Dog  1652.  Gift 
1646  med  jungfru  Katharina  Petraea,  dotter  af  rådman- 
nen Petrus  Magni  i  Kristianstad.  Öfver  samma  giftermål 
skref  brodern  Olaus  Borrichius  en  lyckönskan,  som  finnes 
i  Rostgaardii  Deliciae  Poetarum  Danorum   H.    414 — 417. 


*®}  Uader  dessa  benfimniogar  förekomma  de  i  Jörgen  Johaosens 
stadsrAkoing  år  1639  ooh  1640.  Jfr.  '^Ghrislianstads  Scholse  Protocolls- 
Bok"  s;  2. 


506 

Denne  broder  var  den  bekante  professorn  i  Köpeobaimi 
Olaus  Borrichius  (f.  1626  f  1690),  hvilken  på  ssi- 
nämnda  ställe  stiftade  Ck>liegtum  Mediceum,  vanligen  kat- 
ladt  "Borchens  Gollegium,^  hvartill  han,  utom  grund  och 
byggnad,  legerade  24,100  riksbankdaler. 

7.  M.  Peder  Clausen  Flensborg.  Efter  ålnjoteii 
undervisning  i  Roskilds  skola,  blef  han  student  1643, 
promoverades  1645  till  magister  och  utnämndes  vid  sam- 
ma tid  till  rektor  härstädes,  men  efter  8  års  förlopp  vardt 
han  "för  sin  oskicklighets  skull^  frän  tjensten  afsatt^). 

8.  M.  Emestus  Ernesti  Badenius.  Att  han  är 
1650  varit  rektor  härstädes,  ser  man  af  en  i  skolarkivet 
förvarad  skolbok,  å  hvars  titelblad  han  tecknat  sitt  namn. 
Förmodligen  tillträdde  han  rektoratet  1648.  År  1649 1 
har  han  disputerat  i  Köpenhamn;  den  7  juni  prestvigd  så- 
som kyrkoherde  i  Helsingborg  och  lär  han  hafva  aflidit  år 
1656;  ogift.  Nänmes  i  Winstrups  Epigrammata  p.  1088 
—1089. 

9.  M.  Runolf  Johnson  (Runolphus  Jonae),  född  pä 
Island,  hvarest  fadern  Jon  Runolphson  var  kyrkoherde  i 
Skeggiastad  och  prost  öfver  Vadle  härad.  Efter  iuhämlad 
undervisning  vid  Holums  skola,  dimitterades  han  derifrån 
år  1640  och  inskrefs  d.  21  dec.  s.  å.  till  stud^t  vid 
Köpenhamns  universitet^);  omkring  1644  rektor  i  Ho- 
lum,  hvilket  embete  han  dock  1649  afsade  sig  och  be- 
gaf  sig  ånyo  till  universitetet  i  Köpenhamn,  der  ban 
följande  ^ret  tog  magistergraden.  Någon  tid  derefter  ut* 
näomdes  han   af  biskop   Winstrup   till  rektor   härstädes, 


91)  Block,  Bidrag  tU  Roskilde  Doroskolet  Hitiorie.    III.  29, 
'*)  Uniy.  HaTD.  Matric. 


507 

men  dog  år  1654  af  pesten.  —  Af  ett  bref  till  ho- 
nom frän  biskop  P.  Winstrup  (dat  Lund  d.  8  juni  1653) 
ser  man  att  på  Runolf  Johnsons  begäran  klockareinkom- 
sterne  i  Winsl6fs  och  Neilinge  (utgörande  11  pund  kom, 
hyaraf  de  4  skulle  utgå  till  substituten)  anslogos  till  Kri- 
stianstads skola  ^^).  Bland  skolans  utgifter  finnes  föl- 
jande antecknadt:  ^Udgiffuit  for  liuss  som  bleff  Brent 
offaer  S.  Mester  Ronolff  den  thid  hand  laa  liig  I  D:r^  ^). 
Runolf  har  ett  berömdt  namn  såsom  isländsk  filolog 
och  har  utgifvit  den  första  isländska  grammatik  ^^). 

Skrifter:  Homagii  hlandici  lietus  Mercurius.  Hafaiae  1650;4:o. — 
GrammaticflB  Islandicae  Rudimeota.  Ib.  1651*,  4:o.  (Deana  bok  flr  se- 
dermera 2:nc  gänger  ånyo  utgif?en  af  Engelsmannen  Hickesius,  dels  i 
haos  Inslitationes  GrammalicsB  Änglosaxonicie  &c.  Oxonii  1689;  4:o, 
dels  i  fortta  bandet  af  hans  Thesaurus).  —  Lingvae  Septentriooalis  Eler 
roeota.  Hafn.  1651 ;  4:o.  —  Duodecim  disserlationet  physicsB.  Ib.  1652. 

10.     M.  Olof  Stison.     Var  år  1654  rektor  2«). 


*')  Lands  domk.  arkiv. 

**)  ''Christianstad  Scholis  Indtegt  och  Vdgifft  1654—1657."  Lunds 
donik:s  ark. 

'^j  Nyerups  og  Krafts  Litt.  Lex.  294.  —  Finni  Johannaei,  Historia 
Ecdes.  Islandiie  IlL  549.  —  Att  Runolf  Johnson  flf?en  varit  betänkt  p& 
att  ntgifva,  eller  samroanskrifvit  ett  "Lexicon  Latino-lslandicum^  utvisar 
ett  under  d.  3  maj  1650  för  honom  utfflrdadt  kongligt  privilegium  att 
trycka  och  under  10  är  försälja  ett  sldant  arbete.    K.  D.  Geh.  Ark. 

*")  Bland  biskop  P.  Wiostrups  Epigrammata,  tryckta  1654,  före- 
komma (Lib.  IH.  1002— 3J  om  honom  följande: 

De  M.  Olao  Slisonio,  Schotts  Christiano^iadiana  Rectore. 
Est  Divi  Pauli  fAtfifitfig,  aut  imitatör, 
Stiaonius,  Christi  stigmata  SuiofAivos. 
Sint  ita  ZiiCofxtvoh  Tyrones  Stisoniani: 
Qaalis  Prsceptor,  talis  Alumnus  erit. 

Ad  Eundem,  de  officio  Scholasiico. 
Ut  booua  ac  solers  Prteceptor  sis,  bonus  esto 


508 

il.  M.  Kaspar  Jakobson  Wäser.  Rektor  härslå- 
des  i  okt  1655;  förflyttad  1660  till  rektoratet  i  Lund. 
Se  ofvan  sidd  260 — 261. 

12.  M.  Knut  Rönnow.  Rektor  1660 — 64.  1 
Greifswalds  universitetsmatrikel  omtalas  för  år  1661  en 
"Canutus  Röiinow,  Schanus,  Magisterii  examinalus."  För- 
modligen samme  man.  Hos  biskop  Winstmp  anklagades 
han  af  stadens  borgerskap  ibland  annat  derföre,  att  han 
ej  upprätthållit  skohuusiken,  ej  sjelf  förstod  den  odi  i 
kyrkan  endast  höll  enkelt  kor.  Biskopen  förordnade  &k 
undersökning  af  inspeclor  scholae  Comin  samt  prostanie 
Oelreich  i  Åsum  och  Hvaling  i  Köpinge.  Råttdse  vanns  ^). 

13.  M.  Lars  J.  Stobmis  eller  Stoby.  Fadern  var 
Joamies  Laurentii  Hedenstadensis,  kyilcoherde  iStoby.  Rek- 
tor 1664 — 1669;  kyitoherde  i  Ifvetofta  1670,  for- 
llyttad  1681  till  enahanda  beställning  i  Träne.  K.  Kari 
XI,  som  niycket  värderade  StobaBus,  lämnade  honom  fritt  ^ 
val  mellan  Köpinge,  Efveröd  och  Träne  pastorater.  För 
alt  ej  skada  enkorna  tog  S.  dpck  det  minsta  af  dessa 
pastorater:  Träne.  Af  konungen  erhöll  han  stora  förmå- 
uer,  400  d:r  s:mt  i  skadeersättning  för  den  under  kri- 
get liihia  förlusten,  samt  dessutom  ständig  skattliiheL 
Han  lär  äfveu  af  konungen  hafva  erhållit  skriltligt  löfte 
att  Ifvetofta  pastorat  skulle  blifva  ärftligt  i  hans  slägt  ef- 
ter Nissenius,  men  dokumentet  '^bortpraktiserades^'  nr  sterb- 
huseL     Stoba^us  var  en  berömmelig  prest,  lärd  och    väi- 


Stisonius:     Pubem  Zti^  subinde  luam. 
Mores  2x(C€  malos,  fac  J^UC^iy,  quando  styliim  offert 
Pubem.    Sic  iua  sit  Stisoniana  Schola. 
»^}  W.  Faies  Tal  $.  U^25, 


509 

taiig  man  och  åtnjöt  alimSn  aktning.  En  fontanell  skulle 
en  gång  läggas  på  hans  axel,  vid  hvilket  tillfälle  en  oskick- 
lig fältskär  afskai*  nacksenan,  men  detta  påskyndade  hans 
bortgång  ur  lifvet,  hvilket  han  lämnade  d.  23  juni  1681. 
Gift  med  Maria  Sorbonia,  prostdotter  från  Sörby.  Deras 
barn  uppränas  i  landshöfdingen  Dan.  Tilas'  geneal.  tabeller 
öfver  StobaBiska  slägten.  Ena  sonens  romantiska  och  märk- 
värdiga öden  beskrifvas  i  Biogr.  Lexikon. 

14.  H.  Anders  Slobwus,  född  1642  i  Stoby,  W. 
Göinge  härad  i  Skåne,  åtnjöt  under  8  års  tid  undervis- 
ning i  Köpenhamns  skola,  samt  derefter  omkring  ett  år 
härstädes;  uppehöll  sig  ett  år  vid  universitetet  i  Greifs- 
wald^  kollega  häi*städes  1664  och  rektor  1669,  men 
lämnade  redan  mot  slutet  af  år  1671  rektoralet,  och 
begaf  sig  för  vinnande  af  vidare  befordran  till  Slock- 
hohn;  mag.  i  Lund  1670;  poeseos  professor  e.  o.  i  Lund 
1674  ^-^'j  1682  eloquentio)  et  poeseos  professor  o.;  1687 
historiarum  et  poeseos  professor,  jemte  hvilken  befattning 
han  1708  dessutom  erhöll  bibliothekarie-bestallningen  vid 
universitetet  Under  sommaren  1710  hade  akad.  konsi- 
storium beslutat  att  transportera  bibliotheket  till  Wexjö 
eller  någon  för  fiender  säker  ort.  Häremot  satte  Stobo^us 
sig  på  det  bestämdaste:  ''lio,  ty  bibliotheket  bör  stå  der 
konimgen  det  satt,  till  Kongl.  Maj: t  annorledes  bjuder:  aka- 
demi kan  ej  bh  quar,  der  ej  bibliothek  finnes;  3:o)  flytt- 
ning fordrar  minst  1000  d:r  s:mt,  om  man  skall  kunna 
bege  sig  undan  och  fä  plats  annorstädes;  5:o)  Verroni 
post  cladem  gratis  actas  sunt  publice,  quod  de  republica 
non  desperasset  Och  vi  skuUe  frukta  post  victoriam 
Helsingburgensem?  Hvad  om  kungen  kommer  och  allt 
blir  glädje  och  seger?    Skulle  Dansken  vara  formidabilior 


540 

post  dn  ante  cladem?  Skola  vi  fly  ad  qaemeumqae  ho- 
stis  Dutum?  Nej?  —  Vi  kunna  med  vårt  exempel  åstad* 
komma  mod  eller  förtviflan.  Hvilketdera  skall  bibUothe- 
kets  transport  väcka  hos  allmogen?  8:0)  Man  talar  om 
bibliothekets  värde.  Han  lägger  pä  ena  vågskålen  det- 
samma —  16  ä  18,000  d.r  s:mt;  ej  förgätandes  hop- 
pet, att  det  äfven  här  blir  konserveradt;  på  den  andra, 
inbyggames  hopp  och  mod,  som  är  mer  än  millioner 
värdt,  ej  förglömmandes,  att  häraf  följde  societetens  för- 
skingring och  miiversitetets  min.  9:o)  Förslår  sedan  Wexjö 
domkyrka?  Quasi  verol  Wexjö  en  öppen  fläck,  beslå- 
ende af  idel  trädbyggningar!  Helbe  då  till  en  sjöstad  l&r 
transporten  och  en  fästning  för  säkerheten.  10:o)  ÅndtK- 
gen  atbide  man  kgl.  senatens  yttrande.  I  vidrigt  fall  exi- 
merade  han  sig  quam  solennissime  från  allt  påkonomande 
ansvar  i  detta  mål"  Bibliotheket  blef  qvar  i  Lund®). 
Åren  1684,  1694  och  1706  var  han  rector  magnificus, 
med  anledning  hvaraf  man  under  hans  porträtt  på  Lunds 
univ.  bibi.  läser  följande  ord: 

''Ter  Pindi  Rector  semperque  Poeta  Stobsus.''  —  Dog 
i  Lund  171444.  Gift  l:o)  med  Ursula  BL  Wode,  2:o) 
med  Gescha  Hörling.  Sonen  N.  Stobaeus  blef  eloqu.  pro- 
fessor i  Lund^). 

Skrifter:  Panegyris  ad  Carolum  XI.  —  Stalua  Sepulcralis  id  Ui- 
mulum  Historiographi  Regii  Petri  Lagerlöf.  Lund.  1699.  —  Oplata 
Pacis  Spes  redi?iva,  cum  yictorie  contra  hostes  Daoos  pridie  Cdeod. 
Marlii  1710,  ductu  Gomitis  Magni  Stenbock,  obtenla  memoria,  anoua 
solennitatc  more  Academico  eeiebraretur,  carmine  Epico  declarata.  Ib. 
1710  •,  f:o.  (Af  författaren  Afren  öfrersatt  på  sTenaka  vert  och  trjckt  in 


••)  Siåhi,  1.1.  42—45. 

**)  Wieselgren,  Anm.  ang&ende  fimnen  ur  Psychologien 
A.  Lidbeck.    Lund  ^1830.  p.  XXV.  XXVL 


4:o).  —  DeMOtom  23  under  hans  inseende  utgifoa  dbputationer,  som 
hos  Liden,  Catal.  Disputat.,  uppr&knas  samt  ganska  många  carmioa  la- 
dna. 

15.  M.  Georg  Schreil,  föddes  i  Kristianstad,  hvar- 
est  fadern  var  borgmästare.  Var  1669  koll.  i  Malmö 
och  utnämndes  1672  44  af  Karl  XI  till  rektor  i  Kri- 
stianstad. Schreil  var  känd  såsom  ^en  lärd,  flitig  och  nyk- 
ter man  och  Informator,"  den  der  visat  "berömmeliga  prof 
förmedelst  dimission  af  vackra  och  skickliga  disciplar"  ^). 
Förmatt  längre  få  behålla  honom,  sökte  stadens  borger- 
skåp  att  upphjelpa  hans  inkomster.  Genom  3:ne  säi*skilta 
resolutioner  (daterade  Stockhobn  1675  och  1686  samt 
Kristianstad  1690)  förordnade  konungen  att  rektor  Schreil 
^med  ett  Pastorat  eller  något  gott  diechne  Kalls  intrader 
till  sitt  bettre  unnerhåld  skulle  försynas,"  men  af  ett  så- 
dant prsebende-pastorat  kom  han  dock  ej  i  åtnjutande. 
Efter  23  års  verksam  och  berömlig  tjenstgöring  dog  han 
1695  f.  1  ett  bref  till  konsistorium  af  1695  y  yttrar 
Kristianstads  magistrat  att  Schreil  "uthi  sin  lärdom  och 
information  var  een  berömmelig  man  och  dherföre  Scho- 
len  een  så  mycken  större  afsaknad  af  honom  hafver,  sär- 
deles som  många  disciplar  ifrån  åtskilliga  aflägse  orther 
under  hans  information  hitkommo"  ^*).  —  Gift  med  Karen 
Karisdotter  Rogge  (f  1695),  med  hvilken  han  hade  föl- 
jande barn:  Anna  Märg.,  f.  1675  (f  i  yngre  åren), 
Anna  Märg.,  f.  1680,  Karl,  f.  1682,  Ingrid  f.  1683, 
Lena  f.  1685  ^). 


•«)  Kongl.  Kommisoiial-Råtlens  yttrande  af  d.   13   okt.    1693.    Jfr. 
''Christianstada  Scholae  ProtocoUs-bok"  s.  8. 
'^)  Lunds  domk.  arkiv. 
**)  PastorsarkiTet  i  Kristianstad. 


,  612 

16.  M.  Severin  Bisberg.  Efter  inhåmtad  noder- 
visning  härstades  studerade  ban  i  Åbo,  der  han  pro- 
moverades till  magister;  rektor  1696,  tillträdde  tjensten 
d.  16  okL  s.  å.;  oflicierade  vid  prestmötet  i  Lund  1697; 
kyrkoherde  i  Åsum  och  Skepparslöf  1702  I-;  lämnade 
skolsysslan  d.  28  april  s.  å.;  honor,  prost  1719  |;  re- 
signerade 173&  pastoratet  till  förmän  för  sin  son  Johan 
Risberg;  dog  1741  y.  Gifl  1701  med  en  enkefru  Anna 
Holst 

17.  M.  Pridbjörn  Blanxius,  föddes  1678  \^\  fa- 
dern L  C.  Blanxius  var  kyrkoherde  i  Österslöf.  Sedan 
han  1692  ^4  blifvit  inskrifven  såsom  student,  höll  lian 
i  juni  1695  på  Lunds  univemtet  en  offentlig  oration  "de 
prarogativis  Monarchias  prse  caeteris  renim  publicarum  for- 
mis,'^  hvarefter  ban  sedermera  derstädes  orerade  öfver  Karl 
XII:s  segersälla  vapen.  Ulnfimndes  till  rektor  1702  -^ 
och  är  fuUmakten  datemd  hufvudqvarteret  Olesznica;  mag. 
1706  !•;  ord.  opponens  vid  prestmötet  i  Lund  1703.  I 
skolan,  hvars  styrelse  han  tillträdde  1702  ^-^  och  som 
han  satte  i  ett  ^blomstrande  tillstånd,^  höll  han  1702  4| 
ett  latinskt  tal  med  anledning  af  segeiii  vid  Clissow  samt 
1704  y  dei^ammastädes  likaledes  ett  tal  på  latin  öfver 
segern  vid  Pullusk  och  Thoms  inlagande.  Sedan  ban  er- 
hållit fullmakt,  daterad  Altranstadt  1707  y,  på  Köpinge 
och  Lyngsjö  pastorat,  lämnade  han  följande  året  i  april 
rektoratet.  År  1710  respondens  för  synodaldisputationen 
^de  caussa  Peccati;"  praBses  vid  prestmötet  1718,  då  lian 
grundligt  försvarade  artikehi  ''de  Theologia  in  genere;*' 
prost  öfver  Gärds  härad  1719  f ;  död  1789  f  Biskop 
C.  Papke  höU  parentationen  öfver  honom.  Gift  l:o)  1702^^ 
med  Ingeborg  HeUman  (f  1729),  dotter  af  prosten  iKri- 


513 

stianstad  A.  HellmaD;  med  henne  hade  han  14  barn;  2:o) 
med  Anna  Ghr.  Petrsea,  dotter  af  regem.pastorn  M.  Pe- 
traras;  barnlöst  äktenskap. 

Skrifter:  Utom  de  ?anliga  dttputationeroa  fAr  filos,  graden  följan- 
de: Disp.  Synodalis  de  Theologia  in  Genere.  Lund  1718;  4:o.  —  En 
trogen  Lflrares  Loford  på  jorden  och  ftalighet  i  himmelen.  2  Tim.  4: 
7,  8  uti  Likpredikan  offer  Probsten  i  Kristianstad  M.  Thiiro  Liebman. 
Ib.  1718;  4:o.  —  (Jfr.  Sommeints,  Lex.  Erud.  Scan.  1.  263  samt  Pa/H 
kes  parentalion). 

18.  M.  Petrus  Prael,  född  1677  i  Bleking.  Efter 
ätDJuien  undervisning  i  härvarande  skola  samt  förvärfvade 
goda  studier  vid  in-  och  utländska  universiteter,  utnämn- 
des han  till  rektor  genom  kongl.  fullmakt,  daterad  Altran- 
stadt  1707  Y)  hvilken  beställning  han  lämnade  1722  V 7 
dä  han  befordrades  till  kyrkoherde  i  logelstorp  och  Walle- 
berga.  Under  sitt  rektorat  har  Prael  till  universitetet  di- 
mitterat  60  disciplar  från  Kristianstads  skola.  Dog  1739 
y.     G4ft  med  Elisabeth  Sundeli. 

19.  M.  Petrus  Lycka,  född  1698  uti  Lyckeby  i 
Bleking;  stud.  1714;  mag.  1719^4;  preslvigd  1720  44.; 
rektor  1722,  tillträdde  rektoratet  d.  1  maj  s.  å.  med  en 
latinsk  oration  "de'  arte  tractandi  puerilem  öelatem;''  kyrko- 
herde i  Stoby  och  Sandby  1731  \^\  prost;  dog  i  dec. 
1756.  Gift  l:o)  med  Petronella  Blanxius,  2:o)  med  Petro- 
nella Westerschöld,  3:o)  med  Elsa  Maria  Ringius.  Hans 
son  Adolf  L  var  kyrkoherde  och  prost  i  Lemmeströ 
(1781—1800). 

Skrifter:  Likpred.  öfver  kyrkoherden  A.  Eurenius  i  Akarp  1746. 
Lund  e.  a.;  4:o.  —  Trones  Reglemente  efter  thet  med  Guds  Sons  Blod 
besiglade  Domslut  uti  Treenighetens  efiga  och  oförAnderliga  Wishets; 
Eflrleks  och  RåttfArdigheto  Råd,  uppstålldt  emot  viliosattser  om  de  för- 
dömdas forlossning.  (Af  sanningens  /'röfrade  Ljus).  Lund  4:o. 
Detta  arbete,  som  jag  ej  kunnat  öfTerkomma,  ar  på  svenska  rim. 

3a 


A44 

ao.  D:r  Andreas  ThomtBUS,  föddes  1704  V  i  Ois- 
by,  hvare$t  fodem  P.  ThomsBus  var  kyrkoherde  samt  prost 
öfver  Göinge  härader.  Efter  åtnjuten  enskild  undervkong^ 
stud.  1719  i  mars;  mag.  1730;  adjunkt  i  filosofien  vid 
Lunds  universitet  1732  och  s.  L  pä  riksrådet  GyUenborgs 
förord  rektor  härstädes,  hvilket  sistnämnda  enibete  han 
tillträdde  d.  18  april  och  installerades  d.  2  maj  s.  su»  då 
han  höll  en  latinsk  oration  ^de  prscipuis  impedimentb, 
qu»  studiosam  Juventutem  patriae  nostr»  remoranlur.^  I 
16  års  tid  förestod  han  rektoratet,  under  hvilken  tid  MS 
nya  disciplar  intogos  i  skolan.  År*1724  hade  han  ore- 
rat i  Lund  pro  stipendio,  "de  festo  Martini^  och  i  Upsala 
1731  ^pro  feUci  reditu  Regis  Friderid  ex  Hassaa;^  op- 
ponens  vid  prestmötet  i  Lund  1736;  kyrkoherde  i  Raf- 
lunda  och  Bösarp  1747  V>  oralor  vid  prestmötet  1764 ; 
prost  1756;  theol.  doktor  1768,  hvartill  han  pronoMive- 
rades  i  Lund  vid  universitetets  Jubelfest;  prost  öfver  Aibo 
och  Jerrestads  härader  1770;  dog  1777  ^.  Gift  med 
Maria  S.  Dunckler.  En  son,  Thom.  Thomasus,  blef  prost 
och  kyrkoherde  i  Fjelkinge  (f  1796),  en  annan  son 
Johan  Kristian  blef  lagman  och  adlad  under  namn  af  Adel- 
schiöld.     (Jfr.  Rehbinder;  Matrikel.    Sthm  1781.  s.  319). 

Under  Thomaei  rektorat  dimitterades  127  ynglingar 
till  universitetet  ^)  och  hade  han  stora  förljenster  om  un- 
dervisningsverket. Linné  i  sin  Skånska  Resa  ger  Tho- 
masus  det  vitsordet  att  han  var  en  man  af  mycken  lär- 
dom och  politesse. 

Skrifter:    Disp.  grad.  de  PhiiosophU  in  geoere  ejusque  deioitMoe. 
Und  1728;  4:o.    (Pretide  A.  Rydelio).  —  Tal  Tid  Handelfmanoeo  Jdraa 


515 

tUiobs  makts,  fru  O.  J.  GronUnda  jordeffird  i  Baflunila  kyrka  d.  31 
Martti  1758.  Xuad;  e.  a.,  4:o.  —  Likpredikan  vid  Fru  Pastorskan  A qna 
Cbrislina  Bruncks  jordefärd  i  Cimbris  kyrka  d.  11  juni  1765.  Carls- 
erona;  4:o. 

21.  M.  Zacharias  Aron  Kihlgren,  född  1713  ^ 
i  Wä;  fadern  Pehr  Aronsson  Kihlgren  och  modem  Ur- 
sula Maria  Sundias.  Efter  ålnjuten  undervisning  först  i 
Cimbrisbanins,  derefter  i  Ystads  ocli  slutligen  i  Lunds 
skola,  dimitterades  han  till  universitetet  1731  \^  ^  der  han 
1741  blef  magister  och  1743  y  utnämndes  till  docens. 
Trenne  gånger  hade  han  derstådes  innehaft  förslag  till 
adjunktur  incmi  filos,  fakulteten;  rektor  1747  ^^^;  tillträd-^ 
de  d.  25  aug.  s.  å.  Under  sitt  rektorat  dimitterade  han 
30  ynglingar  till  universitetet  och  inskref  69  nya  disciplar 
vid  skolan;  prestvigd  1751  ^\  kyrkoherde  i  Harlösa  och 
Hammarlunda  1752  \)  lämnade  skoltjensten  d.  22  juni 
s.  i.;  förflyttad  till  kyrkoherdebestållningen  i  Köpinge  och 
Lyngsjö  1769  -J-Jj  orerade  vid  prestmötet  i  Lund  1757 
■fj-  öfver  artikeln  "de  Regeneratione;"  prost  öfver  Gärds 
hårad  1779;  dog  1791  f 

Uti  rektorstjensten  installerades  han  1748  y  med 
särdeles  högtidlighet,  bvilken  bevistades  af  stiftets  bi- 
skop, utoänmde  erkebiskopeu  H.  Benzelius,  landshöfdin* 
gen  baron  Barnekow  m.  0.  Stadens  auktoriteter,  office-* 
rare  och  borgerskap  samlades  vid  klockringning  i  större 
akolrumniet;  som  för  tillfället  var  väJ  prydt,  kl.  8  f.  m. 
nämnda  dag.  Rektor  Kihlgren,  biträdd  af  respondens, 
försvarad^  under  4  tiipmaris  tid  från  kathedern  12  af  ho* 
nom  utgifna  theser,  mot  hvilka  erkebiskopea,  inspector 
schoiss  prosten  S.  StenhofT,  afträdande  rektorn  kyrkoher- 
den Thom^us  6ch  stud.  C.  J.  Ennes  uppträdde  såsom 
extra  oppou^^ier.   Efter  gifvet  tecken  med  klockorna  åter- 

33» 


516 

kom  samlingen  kl.  4  e.  m.,  sedan  den  förut  intagit  mid- 
dag hos  landshöfdingen,  dä  rektorn  först  höll  ifrån  kathe- 
dern  ett  tal  pä  latin,  sedermera  erkebiskopen  ett  ''de  me- 
ritis  Rectoris  initiandi,^  livarefter  kyrkoherden  E.  Thulin 
uppläste  rektorsfuilmakten  och  förestafvade  eden.  Detta 
gjordt,  höll  erkebiskopen  ett  längre  vackert  latinskt  tal, 
efter  hvars  slut  Thulin  gjoi*de  bon  och  läste  välsigneben. 
Sist  afsjöngs  under  pukor  och  tiiinipeter  versen:  Pris 
vare  dig  o  Gud  o.  s.  v.  ^Derpä  gick  hela  förnäma  Soi- 
ten  ur  Scholan  in  i  Rectors  rum,  hvai*est  man  roade  sig 
med  pocula  till  kl.  2  om  natten  under  speU  af  ätskffliga 
vackra  instrumenter^  ^*).  Gift  1748  med  Susanna  Cho- 
lin,  dotter  af  B.  M.  Chorin;  flera  barn. 

Skrifter:  Disp.  de  Nommis  et  Stgillii  Luodcnsibiis.  Lund  1741; 
4:o.  —  Disp.  de  Lilurgiis  in  gonere.  (resp.  J.  Pthlsson).  Ib.  1746; 
4:o.  —  Tal  öhev  I)D.  MM.  Adolf  Fredrik  och  Lovisa  Ulrikas  kröoing 
1751,  h&Uet  pl  rfidhuset  i  Krisliaostad.  Stockholm  1752;  4:o.  ~  Per- 
sonalier  öfver  H:r  Malte  Ramel  till  Mallesholro.  Land  1752;  4:o.  — 
Likpredikan  öfver  Friherrinnan  Ch.  E.  Liewen,  med  bifogade  persons- 
lier.    Ib.  1761  •,  4:o.  —  Åtskilliga  svenska  versar. 

22.  D:r  Kristian  LuneU,  född  i  Lund;  stud.  1735; 
mag.  1745;  kollega  härstädes  1747  4;  tillträdde  tjensteu 
1748  4^;  rektor  1762  ^;  erhöll  1755  ^  direktörs 
namn  med  lika  heder  och  rang  som  borgmästare.  Vid 
skolan  anlade  han  en  botanisk  trädgärd ,  som  jemte  skolan 
är  1754  af  DD.  MM.  Adolf  Fredrik  och  Lovisa  Ukika 
besöktes.  'L.  erhöll  i  januari  1756  af  riksens  ständers 
manufakturkontor  500  d:r  s.mt  i  kostnadsersättning,  med 
förbindelse  att  meddela  ungdomen  undemsning  om  färg- 
gräs och  mullbärsträds  plantering.  Är  1772  undfick  han 
professors  titel  och  kallas  i  fuUmakten  juris  doktor. 


M)  »'ChrUtianatadt  Schole-ProtocolU-bok''  ».  77— 7a 


5<7 

Såsom  rektor  var  han  nitisk,  advarsam  och  kraft- 
full; hans  undervisningssätt  beredde  honom  mycket  för- 
troende. Sä  mycket  af  elementarkunskap  som  kunde  brin- 
gas i  tabellarisk  form,  blef  af  Iionom  ditfördt.  Frän  sko- 
lan diraittei*ades  under  Lunells  rektorat  till  universitetet 
ö^e^  400  ynglingar.  Dog  1792  y .  Gift  1766  V  med 
Anna  Christina  Vogt  Med  henne  hade  han  följande  barn: 
1)  Kristian  Barihild  f.  1767  y  (dog  såsom  sekreterare 
1793  V  af  lungsot)5  2)  Helena  Andrieita  (f.  1768  \^ 
t  1786  VJi  8)  Abraham  Axel  Hugo  f.  1771;  4) 
Margareta  Kristina  f.  1773;  5)  Charlotta  Lovisa  f. 
1774**). 

Ur  Lunds  konsistorii  eccl.  protokoller  må  följande 
rörande  Lunell  anföras. 

Lunell  var  utsedd  tili  opponens  vid  1759  års  prest- 
möte,  med  anledning  hvaraf  han  begärde  i  en  skrift,  som 
genom  landshöfdingeembetet  kom  konsistorium  tillhanda, 
att  !k  ^bland  oppon^terne  åtnjuta  thet  rum  och  then 
rang,  som  han  i  anseende  till  sin  Directeurs  syssla  enligt 
kongl.  förordningen  äger.''  Konsistorium  svarade  "at  som 
han  giordt  en  hop  invändningar  och  vidlyftigheter  vid  alt 
åtaga  sig  partes  oppositionis  vid  instundande  prestmöte; 
sä  är  ConsistoriuQi  nu  mindre  angeläget  om  thess  när- 
varelse i  thetta  ährendel,  ulan  skal  han  för  thenna  gån- 
gen slippa  thet  besväret,  hvarföre  han  ock  har  at  med 
första  återställa  the  honom  tilsände  ark  af  synodaldispu- 
tationen ,  tå  Consistorium  sedermera  hvad  förenämnde  thess 
skrift  och  andragande  vidkommer,  wil  giöra  hwad  >veder- 
bör." 


**)  Pavlorsarkivet  i  Kriitiaiutadr 


518 


I  konsistorii  protokoller  1759  |4  n^l^innes  att  pre- 
sterskapet  vid  prestmötet  anhållit  det  konsistorium  v3ie 
"pä  behörig  ört  anmäla  Lunells  uppförande,  i  thet  han 
ej  velat  opponera  ulan  att  fä  sitt  rum  före  KyAoherdar 
och  att  Cons.  altsä  ville  saken  anmäla  hos  Justiti»  Gans- 
leren  med  anhållan  att  han  genom  sin  Embetes  handradc- 
ning  tacktes  förmå  förenämnde  Directeur  och  Ractor  Schobe 
at  fuDgjÖra  sin  Embetes  skylldighet,  så  at  enär  Cons.  ho- 
nom framdeles  inkallar  att  opponera  vid  prestmöte,  haa 
tå  ej  som  nu  skiedt,  må  förfallolöst  uteblifva  och  Cods. 
kallelse  sidvörda  och  förachla,  emedan  i  annor  händelse 
och  therest  han  såsom  Rector  Schote  och  then  ther  så-* 
ledes  står  under  Cons.  lydno  uti  the  mål,  som  thes  Schols^ 
syssla  angår,  ehvad  heder  och  namn  han  eBjest  kan  hif- 
wa,  skulle  äga  frihet  at  gjöra  och  låta  hvad  honom  hålsl 
lyster,  utan  att  rätta  sig  efter  hvad  Cons.  honom  uti  siflui 
mål  kan  å  Embetes  vägnar  föreskrifva,  så  torde  afveD 
flere  af  Scholas-Betjeningen  i  Stiftet  häraf  taga  sig  anled- 
ning at  visa  sig  motviHige  och  gensträfvoge  i  samma  mal) 
hvarigenom  ej  allenast  stor  oreda  och  oordning  skuUe  t6f^ 
orsakas,  utan  ock  Cons.  til  then  myndighet,  som  Gud  och 
Öfverheten  Thy  uti  thess  Embete  tillagt,  alt  fonnycket 
komma  at  lida.'' 

23..  M.  Magnus  Laurentius  ÅMA/,  föddes  1761  V 
i  N.  Wram,  hvarest  fadeni  L.  Ståhl  var  prost  och  kyrko- 
herde* student  17783  mag.  1784;  docens  i  Svenska  ifilr 
terheten  och  latinska  vältaligheten  vid  Lunds  universitet 
1785;  rektor  i  Ystad  1786  V>  förflyttad  till  samma 
beställning  i  Kristianstad  1792  ^;  hvilken  tjenst  han 
tillträdde  1794  {•;  bestridde,  med  vederbörligt  tillstånd, 
ulan  pekuniår  ersättning,  4  års  tid  tiBika   imdervisniogen 


519 

i  3:e  klassan  under  kollegan  magister  Vogts  sednare  lef-^ 
nad  och  dess  enkas  nådärstid;  åtnjöt  från  1812  till  1818 
^stledighet,  under  bvilken  tid  sysslan  bestriddes  af  /. 
Ä  Widing  (1812—16),  M.  Elmgren  CoUin  (^ISiii  noy. 
m  1818  i  febr.)  samt  M  P.  WesterstrOm  (1818  fr. 
sept  tiU]  dec),  men  erhöll  1818  ^  af  KongL  Haj:t 
Ijenslfrihet  för  den  återstående  lifstiden;  benådades  med 
professors  namn,  heder  och  värdighet  1828;,kongi.  or- 
deBsbistonograf  1828  ^;  jubelmagister  1835;  riddare 
af  k.  Nordstjeman  1836;  ledamot  af  k.  Vetenskaps  och 
Vitterbets  Sällskapet  i  Götbeborg  1802,  korresponderande 
ledamot  af  Samfundet  för  utgifvande  af  bandskrifter  rö^ 
rande  Skandinaviens  historia  1833;  medlem  af  k.  Nor* 
diska  Oldskrifts  Selskabel  i  Köpenhamn  1834;  dog  ogift 
1848. 

Professor  Ståhl  gjorde  sig  känd  såsom  en  utmärkt 
lärare  och  var  särdeles  bevandrad  i  svenska  lärdoms-  och 
personal-historien.  Af  egna  medel  undei*stödde  han  fatti- 
ga disciplar,  som  till  universitetet  dimitterades. 

Skrifter:  Difp.  Uypomnemata  quaedani  de  ortu  et  progressu  poe- 
seos  Suecanas.  Lund  1785 ;  4:o.  —  Tal  i  anledniog  af  Jubelfesten,  hållet  i 
¥itad  1 793.  —  Miane  af  kontrakuprosten  mag.  J.  C.  Eberstein.  Upp- 
låst i  Vatads  Trivialskola  d.  23  april  1793.  Lund  e.  a.;  8:o;  40  sidd. 
—  Minne  af  konU-aktsprosten  mag.  I.  P.  ilenlov.  Lund  1804;  8: o,  24 
sidor.  —  Minnestal  öfrer  landsfadfd.  och  ridd.  friherre  Gabr.  Sparre 
vid  fcana  begr«lbing  i  Gfaristlanstads  kyrka.  Lund  1604;  8:o.  -r-  Minne 
af  ftot^n  Chr.  Hollbeck.  Upplflat  i  Oderljunga  1805  44.  Ib.  1806; 
8:^.  —  Matrikel  offer  ord.  Tjenstemån  fid  Föraaml.  och  Läroverken  i 
Sverige.  Kristianstad  1810;  2  bd,  8:0.  ^  Tal,  hSUet  i  Kristianstad  öfrer 
f.  é,  K.  GuaUf  IV  ådolfa  förmålning.  —  Minne  af  häradsprosten  mag. 
J.  Gram.  Krisiianst.  1822.  —  Minne  af  post<-direeteuren  L.  E.  Hjorth. 
Liml  1826;  8:0,  16  ikld.  —  Biografisk  förteckning  p&  de  Herrar  odi 
Mm  af  andliga  ftftndet,  åom  Mifvit  utnflmnda  till  Kommend.  eller  Led. 
af  de  Svenika  K  Orden  &c.    Kriitianst.  1830,  —  Biograpbiike  under- 


520 

råiulier  om  profeMoref  vid  k.  oniTertitettt  i  Land  ifrån  den  inrtUaiag 
till  nårvarande  lid.    Ib.  1834*,  8:0. 

24.  M.  Johan  Petter  Hansson,  född  i  Karidaona 
1794  V^;  fadern  prost  Stud.  1797;  mag.  1814;  do- 
cens  i  aUmänna  Iiistorien  vid  Lunds  univ.  1815;  rcklor 
1820  y;  opponens  vid  prestmötet  1826;  prestvigd  1827 
If;  kyrkoherde  i  Stora  och  Lilla Slägerop  1832  V;  dog 
1838.     Gift  med  Aug.  E.  Lundberg;  fadern  auMor. 

Skrifter:  Disp.  Hiatoria  Poeteoa  Borealii  antiqa».  Lund  1815 ;4:o. 
(Pro  veoia  docendi).  —  Tbeses.  Pro  miinere  Réaoris  oUinendo.  A. 
1820  ;4:o.  —  Minnesord  offer  landskamrer.  Kjellander.  Ib.  1830*,  8:0. — 
Program  rid  jubelfesten  1830.  Krislianst.  1830 ;  8:0.  — Valda  Hdgmisso- 
Predikttingar  af  detta  åfbundradets  mest  bertaida  Predikanter,  i  offer- 
sAttningar  utgifoe  af  N.  LoTén  och  J.  P.  Hansson.  Ib.  1831 — 34;  3 
▼oli.  in  8:0.  —  Dessutom  nigra  öfrersAUningar. 

25.  M.  Pehr  Johan  BökUn,  född  1796  yiOos- 
by  socken,  hvarest  fadern  var  bonde.  Efter  åtnjuten  on- 
dervisning  pä  Wexjö  gymnasium,  mag.  i  Lund  1820; 
kollega  härstädes  d.  18  sept  s.  å.;  opponens  vid  prest- 
mötet i  Lund  1826;  L  f.  rektor  1832;  kyrkoherde  i  Kö- 
pinge 1840  4^.  Gift  1835  med  GaroL  Nilsson;  fadeni 
prest 

Skrifter:  Disp.  de  Accenta  Greoo.  Lund»  1829.  —  Theies  pro 
munere  Rectoris  obtinando.  Ib.  s.  I.  —  Lineamenta  Psyehologic  Pj- 
thagoricse.  Ib.  1830.  —  Langes  Grekiska  Skol-Graramatik,  2:a  onark. 
uppL  1831;  3:dje  uppL  1833;  4:de  uppL  1837.  KristiaoaUd.  —  Öf- 
ningar  i  Grek.  Formläran.  Ib.  1833;  2:a  nppl.  1837.  Ib.  —  Progrw 
vid  invigning  af  det  nybyggda  LArobuset.  Ib.  1835.  —  dcemais  On- 
tiones  Selectse.  In  usum  Scbolarum,  maxime  snperiorum  aceonunodat». 
Ib»  1835.  —  G.  Sallustii  BeUum  Catilinaraum  atqne  Jngurthinam.    Ib. 

1835.  —  Homeri  Ilias.  Rhapt.  I — ^VI,  med  grammat.  espUcation  för 
Gymnasier  ocb  Skolor,  utgifven  i  förening  med  koUega  CenlerralL    Ik. 

1836.  —  Historiskt  Bibliolhek.  Utgifvet  i  öfversittning  af  C.  G.^erl- 
man  och  P.  Böklin.  Ib,  1830--1836;  11  tqU.  (Alla  skrifterna  ån 
in  8.0). 


521 

26.  M.  Nik  Tkeodor  Simonsson,  född  1808  ^ 
i  Bårslöf ,  hvarest  fadern  var  ionebafvare  af  klockarelägeu- 
heten,  sedermera  prost  ocl)  kyrkoherde  i  Wanstad.  Stud. 
1824;  prestvigd  1833  ^]  mag.  1838;  t.  f.  adjunkt 
vid  Lunds  kathajralskola  1839;  ord.  adj.  derstådes  1840 
44;  rektor  i  Kristianstad  1843  V-  ^^  ^^^^  ^^ 
demois.  Johanna  Gustava  Gavallin,  dotter  af  prosten  Sam. 
Joh.  Cavalui  i  Borriunda. 

Skrift:    Apborumi  Pasdagogiei.  Pro  muo.  rectoris  obtinendo.  Lund. 
1843;  4:o,  14  sidor. 


b)  Kolleger  vid  Kristiaastads  lirdiBS»  ock  afolt giitr 

skola. 

Ericus  Jam  Ravlundensis,  Damnes  säsoiu  tjenstgöraiMle 
uiidcr  ViDslövs  rektorat,  således  1629 — 33.  Kyrkoherde 
i  Stiby. 

This  Henriksen  eller  Tilus  Henrici  Halkenm,  m 
koll.  under  Vinslövs  rektorat,  och  namnes  äfven  seder- 
mera. Genom  kgl.  brefvet  af  d.  4  okt  1636  till  bi^o- 
peii  i  Liuid  blef  Tbis  Henriksen  afsatt  för  det  han  lägrat 
en  qvinna  och  dernied  ^sina  disciplar  stor  förai^else  gif- 
vil  hafver.^  Konungen  tillät  honom  dock  söka  och  mot- 
taga annan  Ijeust,  derföre  alt  han  frivilligt  bekant  sin 
förseelse.     (K.  D.  G.  X.     Sk.  Tegn.  VI.  f.  190). 

Fredrik  Thomwsen,  f.  1616  ^,  koll.  1641  Vi 
kyrkoherde  i  Quiinge  och  Gryt  1642;  dog  1653  ||. 

Niels  Fadder  sen,  koll.  i  Illia  omkruig  1650. 

Hans  Peder  sen,  ^nederste  hörer^  omkring  1654. 

M.  Kaspar  Hammerus,  f.  i636-|^  härstådes;  koD. 
1656,  afskedad  1662;  kyrkoherde  i  Virestad  af  Wexjö 
stift  1675;  transp.  till  Karlshamn  1687;  1701  tillika 
k)Tkoherde  i  Asarum;  häradsprost  1696;  dog  1705. 

M.  Anders  Stobceus,  kolL  1664;  rektor  1669.  Se 
sidan  509. 


593 

Magnus  And.  Risbechj  Skåning,  f.  1656;  åtnjöt 
underrisBing  i  härvarande  skola;  stud.  16773  ^^^^'  1678; 
Iransp.  till  Ystad  1680,  hvarest  han  derjemte  var  kantor. 

Andreas  SchreU,  nfimnes  1680;  kommin.  i  Fjelke- 
6lad  1680;  kyrkoherde  derstädes  1703;  död  kort  der* 
efter. 

Laurits  Trägårdk,  namnes  1683;  kyrkoherde  i  N. 
Rörum  1695;  död  1711. 

Martin  Ftorell,  namnes  1683;  kyitoherde  i  Röke 
1691;  transp.  till  Wemmenhög  1711;  död  1767. 

tiik  morih  ell^r  Cert?mti5,ttänmes  1680 — 89.  Nå- 
gra dagar  före  sin  död  1689  befordrades^  han  till  stads* 
komm.  hdrslådes  och  kyrkoherde  i  Nosaby. 

Kaspar  Wanneberg,  koll.  i  II:a  1688  y;  kyrko* 
herde  i  Wemmenhög  1689;  död  1699. 

Mc.  WigeliuSj  koll.  1688  Y;  kyrkoherde  i  Wexjö 
stift  1696. 

Henr.  Klsinström,  udmnes  1691 — 97;  dog  sist- 
nämnda år  SS.  kollega. 

Henr.  LUetkenj  f.  härstädes,  hvarest  han  ock  åt- 
njöt skolundervisning^  koll.  1689;  dog  1692  ss.  koll. 
i  II:a. 

Hans  Jungheim,  namnes  1696 — 1709;  dog  ss.  koll. 
1709  4. 

Manriiz  Kaahl,  f.  härstädes  1670  V;  f^^^in  A.  K. 
skomakare,  sedan  handelsman,  slutligen  officer.  Stud.  16Q0; 
koD.  1696  ^;  kyrkoh.  i  Gessie  1703;  död  1724  44. 

P.  Gisirenius,  namnes  1699;  lämnade  skoltjenslen 
1700,  dä  han  Mef  komm.;  kyrkoh.  i  Wisseltofta  1708; 
död  1730. 


524 

Sven  SihiuSj  Vestgöle,  koll.  1700  V;  konuaiiiigter 
bärstades  s.  ä.;  död  ss.  utnämiid  kyrkoherde  i  Btarp 
4718. 

Esbjörn  Möller,  koll.  1701   y. 

Jean  Sommar,  koll.  1701 — 1707;  lanuiade  skolaa 
Histnämnda  år.    Var  son  af  prosten  P.  J.  Sommar  i  L;by. 

And.  Wankif,  koU.  1703;  kyrkoherde  i  Glimåkn 
1712 — 46;  häradsprost. 

Joh.  Hörting,  Blek.,  koll.    1707   V;    dog  sg.  koll. 

1718  y. 

Sr.  Svenomus j  koll.  4709  ^. 

Bernt  Hjort,  f.  häi^tädes  1683  44;  stud.  1703; 
kantor  och  ensam  lärare  vid  stadsskolan  i  Karlshamn  om- 
kring 1704;  koll.  härstädes  1709;  prestvigd  d.  25  maj 
s.  å.;  kyrkoherde  i  Fjelkinge  och  Nymö  1711 ;  död  1728  f 

Karl  Pef.  Rossow,  f.  härstädes  1684;  fadern  Cli 
Rossow  från  Brandenberg  var  kapten  vid  artilleriet  och 
grundläggare  af  Torsebro  krutbruk;  koll.  1712  y;pre!ilv. 
1715  4;  kyrkoherde  i  Konga  och  Ask  1719  Y;  död  al 
stenpassion  1744  4t- 

Erasmus  Kdhre,  koll.  1712  V^;  prestv.  1715  V; 
kyrkoherde  i  Åhus   1722;  död  1732. 

Sven  Bång,  f.  härstädes  1692.  Sedan  han  i  5  år 
varit  kollega  i  Karlshamn,  blef  han  1718  ^  kolL  här- 
städes; kyrkoherde  i  Fjelkestad  och  Räbeiöf  1730;  dwl 
1751. 

Erasm.  Roluff,  f.  härstädes  1691;  kdl.  1721; 
tjenslgjorde  ännu  i  denna  egenskap  till  sin  död  1765  y. 

Johan  Tulin,  namnes  1722  såsom  koH}  i  bfiikefi 
tjenslbefattning  han  dog  1741   y. 


Ö25 

M.  Henrik  Hahne,  f.  i  Malmö  1704  -f;  fadern  rek- 
tor derstådes;  stud.  1721;  koD.  1730— 47;  prestv.  1744; 
k}Tkoherde  i  Nöbbclof  och  Skirvai-p'1746  4^;  dog  1761  f 

Kristian  Roluff,  näflanes  1745 — 58. 

M.  Peler  Wrangl,  koll.  1746;  afskedad  1784. 

D:r  Kristian  Lunell,  koll.  1747.     Se  sid.  516. 

M.  Lars  SchuU,  koll.  1750;  stadskomni.  hårstädes 
och  kyrkoherde  i  Nosaby  1759;  död  1814. 

n.  Johan  Yogt,  v.  koll.  1762;  ord.  koll,  1768; 
koll.  i  ni:a   1791  ^\  prestv.  1758;  dog  ss.  koll.  1802  y, 

M.  Roloff  Andersson,  koll.  1766;  prestv.  1763; 
transp.  till  I^andskrona  1769.     Se  sid.  444. 

H.  Thure  lAehman,  koll.  1766;  stadskonira.  i  Lund 
1778;  kyrkoherde  i  Melby  och  Hvitaby  1793;  dog  så- 
som häradsprost  1818. 

M.  Lars  Hellman,  kolll  1779  V;  afskedad  1798; 
kyrkoherde  i  Sjörup  1801;  död  1821. 

M.  Krislian  Hoffberg,  koll.  1785  V;  Prestv.  1752; 
itod  1791  tV 

M.  Matlh.  Sundius,  koU.  1791  f ;  prestv.  1793; 
rektor  i  Karlskrona  s.  å^;  tilltr.  1794  l^]  kyrkoherde 
i  Tving  1803;  honor,  prost;  riksdagsfullmäktig  1823; 
död  s.  ä. 

M.  Nils  Erikson  Åreskog,  f.  1764,  v.  koll.  under 
året  1784;  mag.  i  Greifswald  1788;  prestv.  1789;  ord. 
koIL   1794   V;  död  1811. 

M.  Karl  A.  Herslov,  koll.  1799;  stadskomm.  här-- 
stades  samt  kyrkoherde  i  Nosaby  1814—18;  kyrkoherde 
i  Kristianstad  1818;  prost;  död  1827. 

M.  mis  Paul  PauUn,  koll.  1802  V- 


Sv.  Tullberg,  f.  1773;  v.  rektor  i  SMYitsborg  1798. 
—1802;  koll.  hSrstådes  1804  V;  afdcedad  1820. 

.  M.  Johan  Hans  Widing,  v.  koll.  iKarisliaaml808; 
v.  rektor  derstades  i  luars  1809;  v.  kolL  i  Kristianstad 
1811    V;  v.  rektor  därstädes  1812 — 15;  död  1830. 

M.  Mariin  Elmgren  Collin,  koU.  1815  V.  Se  sid. 
395. 

Pet  Joh.  Uerslöw,  f.  1796,  v.  kolL  1818 'V  i 
kyrkoherde  i  Hestveda  1831;  tilltr.  1835  |;  prost 

M.  Nils  Petter  Westerslröm,  f.  1783,  kolL  1818; 
rektor  i  Karlskrona  1819  |f;  kyrkoherde  i  Ausås  1822  ^; 
häradsprost  1831.     (Jfr.  sid.  519). 

M.  Pehr  Bökhn,  koll.  1820  y.     Se  sidan  520. 

M.  Gust.  Lindström,  t.  1805  V?  s^^*  ^^^^'> 
mag.  1829;  prestv.  s.  ä.;  koll.  1830;  kyiioh.  i  Hjorts- 
berga  1847, 

Kand.  Jonas  Centervall,  f.  1805  i^^  i  Land;  stud. 
1822;  v.  koll.  1832;  konstituerad  koll.  1833  \. 

M.  Bernt  Erik  CavaUin,  t.  1816  ^;  stud.  18S1; 
dupl.  vid  rektorsklassen  härstädes  1840   ^-^  ;  koL  184S. 

M.  Karl  Rothstein,  mag.  1844,  dapUkant  vid  rek* 
torsklassen  härstädes  1847;  koU.  1848   y. 

M.  Johan  Georg  Lönegren,l  l^iQ  \^)  stod.  1838; 
mag.  1838;  v.  rektor  i  Landskrona  värterminen  s..  åu:  v, 
koll.  härstädes  höslterm.  1838  och  vårtenu.  1839;  ord. 
apol.  1840   V;  död  1846  ||.. 

M.  Olof  Hörman,  f.  i  Lund  1814  V;  stud.  1830; 
dupl.  härstädes  1837  ^^ — 1840  V;  ord  apologist  1840 
V;  mag.  1847.     År  tillika  gynuiastiUänm. 

M.  Magnus  Kristian  Herrim,   I    1818  V; 
1844;  ord.  apologist  1846  V. 


5Ä7 

c)  mmårktare  disdplar  från  Kristiaiutads  lårdoms- 

skola. 

.  M.  Anders  Stobwus  (f.  164-2  f  1714),  professor 
i  Lund.     Se  ofvan  sidan  509. 

M.  Johan  Henrik  Burmeisier  (f.  härstädes  1720 
t  1770),  professor  i  Lund,  L  K.  W.  A.  Jfr.  Stähl, 
Biogr.  Underr.  204 — 6. 

Jonas  (Johan)  OUer,  (f.  1707  f  1749).  Jfr. 
Biogr.  Lex.  X.  s.  358. 

Jöns  Matth.  Liungherg,  Kgl.  Dansk  Etatsräd,  pro'^ 
fessor  i  Kiel,  medlem  af  Kgl.  Danske  Vidensk.  Selskab 
1780  1^;  död  1812. 

Joh.  Fischer ström,  f.  i  Ystad  1735,  ekonom,  in- 
tendent och  sekreterare  i  kgl.  Patriotiska  Sällskapet,  Led. 
af  K.  V.  Ak.     t  1796.     Jfr.  Biogr.  Lex.  X.  s.  350. 

D:r  Nils  Hesslén  (f.  1728  f  1811),  biskop  i  Lund. 
Se  ofvan  sid.  319. 

M.  Anders  Jahan  Beizitis,  (f.  härstädes  1742  f 
1821),  professor  i  Lund,  Led.  K.  W.  A.  Jfr.  Sfdhl, 
Ll.  248— 248.     Biogr.  Lex. 

D:r  Bengt  Jakobsson  Bergqmst,  (f.  1785  f  1847), 
professor  i  Lund.     Jfr.  StdU,  1.1.  375—376. 

D:r  Karl  Sonnberg  Bönbeck,  (f.  1765  f  1841), 
sist  prost  och  kyrkoherde  i  Åsum.     Jfr.  Biogr.  Lex. 

G.  I  Kristianstad*är  dessutom  en  foikskoia,  kallad 
Hertig  Karls  BarMkola,  hnlken  hålles  i  samma  bus 
som  laDdooQ»-  oeh  apdogstskoloma. 


Skolorna  i  ståderne  ¥1  oeh  Åhu. 

A.   SkoluiWL 

I  Wd,  en  blaod  de  äldsta  danska  stader;  fanns  fordom 
ett  år  1169  eller  1170  af  erkebiskop  Eskil  stiltadt 
praemonstratenser-kloster.  Om  detta  klosters  verksamhet 
för  ungdomens  undervisning  känner  man  ingenting.  En- 
ligt annaleme  i  Esrom  afbrann  klostret  1213,  hvilken 
förstoring  sannolikt  töranledt  klosterinrättningens  flyttniDg 
frän  Wä  till  Bäckaskog. 

Huru  stadsskolan  i  Wä  varit  beskaffad,  derom  fin- 
na vi  högst  fä  unden-ättelser  i  gamla  handlingar.  Ätt 
staden  egt  en  offentlig  iäroinrättning,  är  saU  utom  tvifvel 
genom  de  uppgifter,  som  här  nedan  skola  medddas. 

Skoknästaren  (rektorn)  hade  af  staden  i  lönbk)tti2 
d:r,  jemte  i  s.  k.  diskantpengar  6  å  7  d:r,  up^iämtade 
vid  omgång  i  staden  de  tre  bekanta  högtidsafUiama.  AT 
en  grund,  belägen  s.  om  kyrkan  och  v.  om  eller  nast- 
intill  skolhuset,  iqipbar  han  åriigen  7  sL  I  1569  års 
Landebok  beklagas  att  ^den'  arme  person,  som  är  skol- 
mästare lidit  någon  föriust  i  sin  lön  derigenom  att  några 
hemman  i  socknen  bUfvit  lagde.till  Träne  församling/ 

Skolmästaren  åtnjöt  liår,  såsom  i  andra  städer,  hos 
borgerskapet   fri   kost     Skolungdomen  var  i  fattiga  om- 


S29  ' 

stäodigheter,  såsom  man  ser  af  kyrkoherden  O.  Chri- 
stophersens  testamenlariska  anordning  d.  14  aug  1636 
till  Kristianstads  skola.  Han  säger  neral.  häri  att  denna 
hans  gåfva  (150  d:r)  föranledts  af  att  han  sjelf  "af  förste 
barnsbeen  mett  stor  möye  och  armod  er  opdragen  udi 
Whä  Schola  och  der  faaet  sine  försle  fundamenta  Latin» 
et  jxraecae  Linguce  och  siden  med  stoor  mödsommelighed 
tient  i  sex  aar  udi  samme  Schole  och  seet  de  fattige 
Schoieböras  elendige  vilkor."  — ^  Fredrik  II  utgaf  d.  23  mars 
1568  sitt  bref  att  af  skolmästaren  och  sockenpresten  i 
Wä  skulle  tillsättas  klockare  vid  de  '^Degnekald,^  som  äro 
belägna  på  2  mil  när  staden,  hvilket  sedermera  af  Kri- 
stian IV  i  så  måtto  ändrades  genom  brefven  af  d.  4  febr. 
och  28  juli  1618,  att  i  det  stället  skulle  alla  dessa  kloc- 
kare af  hvart  punds  sädeinkomst  gifva  till  skoldisciplame 
en  skäppa  korn. 

På  mötet  i  Köpenhamn  1608,  hvarom  i  det  före- 
gående (sid.  87)  är  nämndt,  var  Wä's  skola  den  enda  i 
Skåne,  som  till  behöfligt  understöd  anmäldes^}. 

Den  7  febr.  1612  uppbrändes  staden  Wä  af  fien- 
den och  har  sedermera  blott  varit  en  by.  Att  en  skola 
ännu  nägontid  sedermera  funnits,  ser  man  af  biskopen 
Poffuel  Mortensens  visitatiousbok;  år  1614  vid  besök  i 
skolan  lofordas  såväl  rektorns  som  kollegans  flit.  —  Ef- 
ter Kristianstads  anläggning  förflyttades  skolinrättningen  dit 
från  Wä. 

Skolhltset  har  legat  nära  kyrkan.     (Jfr.  sid.  528). 

Skolans  välgörare.  Henrik  Brahe  till  Vidsköfle 
och   hans   fru  Lena   Thott  skänkte  d.  16  juli  1586  hit 


**)  Pon(oppid«Q,  Aon.  HL  580. 

31 


530 

SOO  "gode  gamle  Daler''  att  förräntas  å  5  y^\  hitflen 
(ill  faospitaleli  Wfi,  hälften  tiU  de  fattige  V^linge,^  som 
der  gä  i  skolan*^). 

Börje  TroUe  skänkte  skolan  100  d:r  dansk  ^)  oeh 
rådmannen  i  Wä  Rasmus  Soensson  Hallandsfar  gaf  d. 
1  okt  1610  till  ^vor  fattige  Schole  och  Scholebdm  her 
vdi  Wfi  et  Hundrede'  daler,  beregnedt  64  sk.  dansche  i 
huer  daler,  med  Sex  slétte  daler"^),  hvilka  donationer 
sedermera  öfvorflyttats  på  skolan  i  Kristianstad. 

Skolans  Rektorer.  Om  desse  är  man  i  tillTälle  alt 
meddela  endast  ett  par  underrättelser. 

1.  Omkring  år  1612  var  Zacharias  Johannis  rek- 
tor och  skötte  han  sin  tjenst  på  ett  gagnande  och  be- 
rtailigt  sätt  *^).  Sedermera  befordrades  ban  till  kyAo- 
herde  i  Nosaby. 


*')  Är  1696  yar  kapitalet  me^  upplupen  rflnta  742  daler  s:ait,hTilkii 
4&  ionestodo  hoa  Braheska  arrvingarqe  Anoa  och  Margareta  Ramel  och 
gflldades  med  oagi*a  hemman  i  Reslöf ,  favllka  då  ladea  under  skolan  oå 
hospitalet  i  Kristianstad. 

Ar  1634,  dä  Krislian  Bamekow  egde  Widskofle,  uppgick  råotao 
iill  100  d:r,  hvilka  dä  insattes  i  radmannen  Nils  Paulssons  gård  i  kri- 
atianslad.  Delta  kapital  evalveradt  till  66 1  r:dr  h:ko,  tillhör  håifko 
skolan,  hfiirten  hospitalet  i  Kristianstad. 

Jfr.  hflrora  W.  Faxe,  Tal  vid  invigningen  af  det  för  flerlig  Carls 
skola  i  Christianstad  nybyggda  lArohus.     Christ.  1835  a.  11 — 12. 

'O  Pa  detta  kapitat  gaf  Sr  1621  Peder  Chrisleosen  Skräddare  »kul- 
debref,  derl  han  till  skolan  förskrifver  sin  i  Kristianstad  varande  ^rd, 
som  sedermera  tillhörde  skolan,  men  af  magistraten  såldes  för  att  be- 
strida en  är  1729  nödig  befanucn  förbättring  af  sknl huset. 

'^)  Kapitalet  förräntades  först  hos  Nils  Christensen  snickare  i  ^^i- 
Med  tillslagen  ränta,  33  d:r,  innestod  del  en  lid  i  iohsa  Orgnistes gärd, 
tillhörig  llenr.  Uugemejers  airfvingar.  Deqna  gärd  var^t  uuder  krigsti- 
derna mycket  förstörd  och  försåldes  sedermera  till  handelsman  M.  BJöuier 
för  187  d:r  simi,  hvilkcn  summa  ar  upptagen  i  är  1686  skolräkning 
för  Kristianstad. 


534 

2,  Hans  efterträdare  i  Wä  var  Severinus  Johannes. 
Biskop   Pouel   M ortensen   tyckte   hvarken  ^  om  hans  lefnad 

eller  lärosålt**)- 

S.  Derefler  namnes  eii  Johannes  såsom  rektor  och 
tillika  komminister  derstades. 

4.  Baquinus  omtalas  1617  såsom  rektor. 

5.  Baccalaureus  Magnus  Hagaus  var  rektor  hdr- 
städes,  då  han  1622  y  blef  baccalaurens  i  Köpenhamn. 
(Matr.  Univ.  Hafn.) 


Att  kyrkoherden  i  Esphult  Ot^e  Christophersen  un- 
der 6  års  tid  vari(  lärare  här,  är  fornt  omlaladt.  Att 
det  varit  i  början  af  1600-talet  är  säkert,  men  ovisst 
om  han  tjenstgjort  såsom '  rektor  eller  kollega.  Dog  i 
Lmneryds  kyrka  efter  slutad  gudstjenst,  sedan  han  i  36 
år  derstades  varit  kyrkoherde. 

b)  Skolan  i  Åhw. 

Att  i  den  gamla  staden  Åhus  varit  ett  dominikaner- 
kloster,  som  redan  1305  omnämnes,  har  i  det  föregå-' 
ende  biifvit  visadt  För  klostrets  anseende  talar  den  om-* 
ståndigheten  att  klostrets  prior  i  början  af  16:de  århun- 
dradet var  provincial-prior  för  dominikaner-^klostren  i.  Skan- 
dinavien.     Om  munkarnes   sysselsättning  med  ungdomens 


^)  *OfOoio  cum  fructD  et  laude  prsest.''    Liber  fisilirtioniB.  f.  93. 
*^)  "Ejiis  neqoe  rita,  neqtie  docendi  mödas  M.  PaaUo  plaonil.*' 
Jrr.  .Liber  visitatioiiis  Paulli  Marlini  el  MaUhiK  Jani  f.  93. 

3»» 


532 

UDdervisDing  i  Åhus^  har  mau  sig  ingentiug  bekant.  Klo- 
stret uppbäfdes  något  efter  1531^ 

Att  efter  reformationens  införande,  uti  Ähus  enligt 
Kyrkeordinansens  föreskrift  varit  en  offentlig  undervis- 
ningsanstalt, är  helt  säkert.  I  Landeboken  af  år  1569 
omnänines  skolmästarens  lön  .vara  15  mark  och  haus  in- 
komst af  påskören  8  å  10  mark. 

Vid  biskopsvisitationen  1614  befanns  skobn  i  godl 
skick  och  3  år  dercfler  (1617)  förflyttades,  dåvarande 
rektorn  till  Kristianstad,  men  hans  tjenst  skulle  skötas  af 
sacellanen.  Vid  visitationcn  1618  var  skolans  Uilstand  ej 
dåligt.  Det  var  då  ämuadt  att  skolinrättningen  skulle  flyt- 
tas tilt  Kristianstad.  Detta  skedde  då  ej,  ty  vid visitation 
i  Åhus  1635  omtalas  både  rektor  och  kollega  vid  der- 
dervarande  skola  ^^)  och  i  det  förutnämnda  arbetet  af  J. 
L  Wolf**)  omnämnes  år  1654  den  i  Ähus  befmlliga 
stadsskolan,  ehuru  Åhus  redan  1617  upphört  att  n- 
ra  stad. 


Skolans  vålgérare.^  År  1602  den  24  juli  gafs 

af  borgaren  i  Åhus  Henrik  Thomeson  ett  kapital  ar  60 
daler  dansk  "lill  Aahuss  Kircke,  Aahuss  Schole  och  till 
de  Hussarme  udi  Aahus''  på  det  vilkor  att  af  årliga  rän- 
tan vid  Mårtensdag  ena  tredjl^delen  skulle  utdelas  till 
nämnda  kyrka,  den  andra  lill  sJLolan,  den  tredje  till  de 
fattiga.  Af  detta  kapital  åtnjuter  Kristianstads  skola  en 
hten   årlig   inkomst,    som  utgår  från  prestgården  i  Ähus. 


*^)  Biskaparne  PauHi  Martioi  och  Matlhitt  Jaoi  fiaiUtioasbok  på  Si. 
Kongl.  BibL  i  Köpeahamo. 


*•>  Eacomium  Regni  Dan.  t.  649. 


533 

Skolans  Rektorer.  Johannes  ddeonts,  född  i 
Widtsköfle  den  29  okt  1573,  sattes  år  1582iWäsoch 
derefler  i  Odenses  skola.  Stud.  1594;  studerade  sedan 
dels  i  Köpenhamn,  deis  i  Rostock;  rektor  i  Åhus  1597; 
kyrkoherde  i  Ratlunda  och  Brösarp  1602;  prost  öfver 
Albo  och  Jerrestads  härader  1615**).  Berömraes  af  bi- 
skopp. Paullus  Marllnl  och  Matlh.  Jani  för  fromhet,  an- 
språklöshet  och  gästfrihet.  Predikade  '^cum  laude  et  fructu.'' 

År  1617  förflyttades  härvarande  rektor  tUl  enahanda 
beställning  i  Kristianstad.  Han  blef  der  således  den  nya 
skolans  förste  styresman  och  var  det  sannolikt  Håkan 
Blichfeld.  Efter  honom  skötte  en  H:r  Olof,  som  då  Vcyr 
sacellau  i  Åhus,  rektorstjensten. 


Något  mera  är  jag  ej  tillfälle  att  om  skolinrättningen 
i  Åhus  meddela. 


^)  Dessa  uppgifter  aro  hfimtade  ulur  hans  epitaphium  i  Raflunda  kyrka: 


Kap.  XVim. 

Underrisningsanstalterne  i  Tstai 

A.   Ystads  lirdoMskola. 

Vid  gcäbrodraklostret  i  Ystad,  som  inrättades  1267,  har 
under  medeltiden  efter  all  sannolikhet  någon  undervisning 
biifvit  meddelad  ät  ortens  ungdom. 

Om  tiden  för  hfirvarande  lärdomssfcolas  grundlägg- 
ning saknas  underrättelser.  De  härom  upplysande  hand- 
lingar hafva  förmodligen  under  krigsorolighetema  och  den 
stora  brand,  som  1569  öfvergick  staden,  galt  förioradc 
Denna  brist  på  gamla  urkunder  är  också  orsaken  till  att 
man  om  skolans  äldre  verksamhet  nästan  ingenting  har 
sig  bekant.  Det  gamla  skolhuset,  som  tilliorene  begag- 
nats, lärer  hafva  varit  S:t  Laurentii  kapell,  hvars  altare- 
inkomster, tillika  med  degnekomet  från  liera  kringliggande 
socknar,  af  Fredrik  II  biifvit  anslagna  till  skolans  under- 
håll. Det  är  numera  ej  möjligt  att  bestämma  om  Ystad 
före  denne  konungs  tid  haft  någon  särskild  offentlig  lård 
skolinrättning  utom  den,  som  i  klostret  torde  hafva  fun- 
nits; det  synes  dock  ej  vara  troligt. 

Vid  biskopsvisitationen  1618  befanns  tillståndet  i  sko- 
lan vara  dåligt;  rektor  lofvade  dock  förbättring.  Vid  samma 
tillfälle  utverkades  hgs  borgerskapet  fritt  bord  för  lärarne. 


535  . 

af  hfilka,  för  lärjungarnes  stora  antats  skull,  en  ny  un- 
derlärare  Ullsattes,  som  till  sitt  underhåll  erhöll  Idockarer 
inkomsterne  i  Köpinge  socken.  Följande  året  1619  ^-^ 
visiterades  å  nya  skolan  och  skolinspektörs  klagomål  öf*- 
ver  lärarens  (rektors?)  vårdslösbe.t  befaims  gnindatf,  hva- 
dan  denoe  tillsades  att  nästa  michaeli  flytta.  År  1621 
höUs  skolvisitation  2:ne  gånger,  vi3  hvilka  tilirällen  till-* 
ståndet,  var  betydligt  båltre.  Åren  1623  och  1627  var 
biskopen  belåten  med  undervisningens  beskaffenhet;  år  1635 
deremot  var  tillståndet  så  der  och  följande  året  säges 
detsamma  hafva  varit  dåligt,  hvadan  lära  me  tilUiöUos  att 
i  skoltjenstens  utöfvande.  vara  mera  nitiske.  År  1680^ 
sedan  rektor  Erasm.  Bång  länmat  sysslan,  berättar  sko-* 
lans  inspektor  att  skolan  var  nära  förfallen  ^^j.  År  1713 
hade  läsningen,  förmedelst  en  grasserande  sjukdom f  undet 
ett  hälft  års  tid  varit  inställd. 

Dessa  äro  de  enda  underrättelser,  som  om  skolans 
äldre  tillstånd  äro  att  tillgå.  ^ —  Under  förra  århundradet 
har  skolan  likväl  varit  i  bättre  skick. 

Med  hänseende  till  härvarande  skollärares  lönevilkor 
omkring  1748»  finnes  antecknadL  att  rektor  åtnjöt  klocka- 
reinkom$teme  från  några  §ocknar  (38  t:r  kom) ,  af  staden 
ärligen  24  d:r  s:mt  och  i  löneförbättring  16  d:r;:  dess- 
utom fiågra  smärre  inkomster:  ett  vikarie  till  S.  iaurentii 
altare,  8  d:r  24  öre;  af  St.  Birgitte  kapellgods  1  d;r  2 
öre;  af  3.  Maria  kyrkas  jordskyld  1  d:r  6  öre.  Äldsta 
kollegan  uppbar  qågot -helgonskyldskom  (29  t:r),  af  sta- 
den 16  d:r  och  i  löneförbättring  8  d:r  24  öre;  yngste  kol- 


**)  Jfr  hvad    hflpom   låogre    ned    vidare   förekommei'  ?id  rekt.  01. 
Nordslrdms  biografi. 


536 


legan   åtnjöt  en  del  helgonskyldskoro  (20  t:r),  af  staden 

12  d:r  och  i  löneförbättring  4  d:r  16  öre.     Enligt  råd- 
stugubeslut  af  d.  12  febr.  1788  uppbar  rektor  af  staden 

13  rdr  16  sk.  b:ko  ärligen,  2:a  kollegan  8  rdr,  l:a 
kollegan  5  r:dr  16  sk.  samma  mynt  Extra  inkomster 
bestodo  1  lik-  och  diskantpengar.  Beträflande  vigselpen- 
gar,  sä  erhölls,  \år  förnämt  brudfolk  vigas  i  kyrkan 
och  musik  derslädes  anställes"  2,  3  ä  4  d:r  s:mt  Hvad 
åter  de  s.  k.  ^omgångs-  och  diskantpengame^  vidkommer, 
så  har  "frän  Arilds  tid  rektor  med  ett  chor  och  öfverste 
böraren  med  det  andra,  4  gånger  gåt|  om  i  staden  med 
musicerande  och  sjungande,  nemL  mårtens-,  jul-,  nyårs- 
och  trettonde-aftnar."  Af  då  inflytande  inkomster  erhöll, 
likasom  vid  lik-  och  diskantpengar,  rektor  ^,  öfverste  kol- 
legan ^,  yngste  kollegan  ^  samt  disciplame  •^.  Man  sak- 
nar uppgifter  på  huru  många  penningar  härigenom  inflöto; 
man  känner  blott  alt  år  1723  uppsamlades  50  dalen 
Disciplame  hade  dessutom  sårskilt  för  sig  en  omgång  kyn- 
delsmessoafton  med  ett  chor. 

Några  små.  extra  inkomster  tillflöto  åfven  lärane, 
^när  förnämt  folks  barn  christnas,  hustrurna  dereller  hälla 
kyrkogång  och  musik  begäres.^  Dessutom  skola  discip- 
lame i  äldre  tider  stundom  ihogkommit  sina  svagt  lonte 
lärare  med  några  nyarsgåfvor.  Hvardera  läraren  hade  i 
skolhuset  fritt  boningsmm.  År  1812  fick  rektor  66  rdr 
82  sk.  nglJi  hushyra,  hvilken  åt  n.  v.  rektor  beiales  med 
200  r.dr  ngld. 

'^Till  Discantisters  vnderhäld,  Instmmenters  inköp  samt 
musikens  vidmakthållande  anordnade  bisk.  Winstrup  flerre- 
stads  och  Börje  Degnekom,  nc;nl.  8  tunnor  2  sL'*  *).  — 

*•)  Fuudaiioubbokeo.     (Ystadt  skolarkiv j. 


537 

I  skolans  inventarium  för  är  1709  upptagas  bland  annat 
följande: -^en  gamma  söndrig  basvioi,  2  gamla  små  violer, 
3  ganska  söndriga  basuner,  1  trumpet,  2  bassuner.^ 

Till  fattiga  nodtorftige  skolebarh  utdelades  fordom 
vid  denna  skola  bröd  2  gånger  om  veckan;  neml.  hvar 
tisdag  och  fredag  å  12  öre  s:rat,  hvilket  om  året  ut- 
gjorde 39  d:r**).  År  1686  utdelades  bröd  till  24  dis- 
ciptar;  år  1703  sträckte  utdelningen  sig  till  41.  När 
denna  utdelning  upphörde ,  upplyses  ej  af  skolans  få  hand- 
lingar. —  Degnekomet  och  pensionerna  auslogos  till  de 
bästa  disciplame,  samt  de  öfriga  räntepengame  och  in- 
traderna till  kläder,  skor,  böcker  samt  papper  till  de 
nödtorftiga  och  fattige  disciplame. 

Skolans  stipendiimedel  utgöra  för  det  näi^arande  ett 
kapitalaf  omkring  1200  r:drb:ko.  Af  stipendiimedlen  haf- 
va  under  de  sednare  åren  20  t:r  kom  användts  till  aflö- 
ning  åt  en  duplikaut  i  skolans  rektorsklass. 

Med  hänseende  till  skollårarnes  tillsättning  härstädes 
bör  anmärkas  att  kongl.  kommissionen  i  Mahnö  år  1662 
stadgade  följande:  "Fömnnas  Borgmästare  och  Råd  att  haf- 
ve  deras  votum  också  uti  valet  af  Skolbetjenler,  eftersom 
de  deras  uppehåll  och  lön  af  Staden  hafva  skola""),  och 
i  Kongl.  Maj:ts  resol.  och  förklaring  öfver  Ystads  stads 
besvärspunkter  af  d.  9  sept.  1664  heter  det  (§  4):  '^H. 
Kongl.  Maj:t  kan  icke  approbera  och  gilla  att  Biskopen  i 
Lund   skall   hafva   påträngt  staden  en  Skolemästare  emot 


^')PuQdatioD8boken. 

*'')  Jfr.  Deras  EzceU.  K.  MajUs  Rids  och  'Gcneral-Gommissariers 
6u8t.  Bondes,  Sch.  Rosenhanes  oob  6.  O.  Stenbocks  Resol.  vid  Kongl. 
Commtssionen  i  Malmö  d.  16  sept.  1662  $  4.  (Intagen  i  Ystads  stads 
*PriTilegu  bok.) 


538 

dess  vilja  och  vetskap,  jemvål  emot  den  Recess,  somKoiigL 
Goniiuissarierne  i  Malmö  hafva  fatta  låtit,  vill  och  sådant 
härefter  hafva  förbudit  och  bemfilte  Recess  härmed  con- 
firmerat^  ^).  Pä  magistratens  underd.  ansökan  att  af  sta- 
ten erhålla  understöd  till  skoUärarues  afloning,  föU  KongL 
Maj.ts  nåd.  resolution  d.  20  okt  1668.  Det  heter  hår 
(S  6)  att  ^den  hjelp  de  begära  till  deras  Skolbetjente, 
kan  för  denna  tid  dem  icke  beviljas,  men  vill  KongL  Hajit 
att  inkomsterna  af  socknarne  oförryckt  bebällas  och  att 
skoleförestandaren  årligen  gör  Magistraten  räkenskap  för 
intrademe."  —  Skollärame  tillsattes  sedan  förra  seklet 
af  konsistorium. 

Af  rektor  R.  Åkermans  förslag  om  skoldiscipbn  ut- 
färdadt  1720  f,  godkändt  af  insp.  schote  H.  Lacander, 
vilja  vi  för  egenhetens  skull  anföra  följande;  ^8  handplagg, 
om  någon  utan  orsak  i  otid  löper  ur  kyrkan;  2  hand- 
plagg, om  någon  kommer  försent  i  skolan;  2  handplagg^ 
om  någon  glömmer  sina  böcker;  8  handplagg,  om  stil- 
bodierna  smutsas  eller  något  derur  utrifves;  2  handplagg 
om  discipeki  okammad  kommer  i  skolan/  —  '^Uti  Rec- 
loris  Class  bör  under  varande  skoletijd  intet  annat  tha- 
las  Disciplame  emellan  än  Latin.  Träffas  någon  talila 
Svenska,  plichle  med  2:ne  handplaggor  eller  vare  färdig 
med  en  af  Catonis  Dislichis."  *®), 

Skolhuct.  Gamla  skolhuset  sk^Il  hafva  varit  S:t 
Laurenlii  kapell.  Nuvarande  skolbyggnad  inköptes  1839 
af  major  Nordenstjema  för  en  summa  af  8,000  rdr  b:ko. 

Skolans  jord.  Till  skolan  hörer  nu  blott  n:o  2 
i  Bromma  by  af  Herrestads   härad,   utgörande  ^  mantal, 


**)  Ystads  Sitds  PriviUgii-Bok. 

«»J  Varia  DocumoDla.     fol.  99—100. 


539 


som  består  af  omkring  2jD  timneland.  Ärliga  landgiilet  är 
17  kr  kom.  Hemmanet  bprtarrenderades  1848  päSO  är. 
Skolass  bibliotbsk,  hvarmed  börjades  under  rektor 
Bergelims  tid,  utgör  na  ett  antal  af  omkring  100  band. 
Diéciplames-  antal.  Är  1669  funnos  här  43  discifdar. 
»    1670  62         " 


»  1675 
"-1678 

"  1681 

"  1685 

"  1686 

»  1689 

"  1691 

»  1692 

"  1696 

"  1698 

"  1707 

"  1713 

"  1714 

"  1738 

"  1729 

»  1730 

"  1732 

"  1743 

"  1746 

"  1748 

"  1771 

"  1796 

"  1813 

"  1814 

"  1816 


66 

fl 

28 

n 

30 

j) 

60 

fl 

51 

fl 

61 

fl 

61 

fl 

66 

fl 

27 

» 

48 

fl 

34 

» 

40 

fl 

35 

» 

41 

fl 

62 
86* 

fl 
fl 

31 

fl 

31 

.» 

14 

.» 

32 

» 

49 

» 

51 

fl 

60 

fl 

52 

» 

36 

» 

540 

^    1817  43         * 

"    1837  54         "^ 

"    1848  (våren)         50         " 
Skolans  arki?.     Skolans  dokumeiiter  ordnades  och 
inbundos  genom  rektor  Dunérs  försorg  1815,  under  föl* 
jande  rubriker:  . 

n:o  1.     Fundationsboken. 

2.  Album  Discentium« 

3.  Diarium. 

4.  Distributio  Beneficiorum.  L 

5.  Distributio  Beneficiorum.  II. 

6.  Konsistorii  Bref. 

7.  Varia  Documenta. 

8.  Skolans  Bibliotheks  katalog. 

9.  Concept-Bok  för  Rektor. 

Skolans  vålgirare. 

1.  År  1605  d.  10  nov.  gaf  hattmakaren  Anders 
Spiet  samt  hans  hustni  Marina  Spiet  till  skolan  100 
d:r  courant  å  80  sk.  Ärliga  räntan  skulle  'användas  tiB 
inköp  af  skor  åt  fattiga  skolynglingar.  125d:rs'jnt 

2.  1617.   Borgmästaren  Hans  Tillofs- 

sm  100  d:r  courant  125   "     '* 

3.  1618  d.  20  okt  Borgmästarinnan  ' 
Karin  Jönsdotter,  enka  efter  Jöns  Hansson  i 
Köpenhanm  300   "     " 

Af  räntan  skulle  hvarje  vecka  köpas  bröd 
för  en  mark  dansk  att  utdekus  till  fattiga 
skolbarn  och  om  något  af  rlUitan  återstod  skulle 
det  öfriga  användas  till  skor  och  kläder  åt  dem. 


541 

4.  1 624  idd  påsktiden.  Handelsman  Gerdt 

SoUer  50  d:r  s:mt 

5.  1624  S:t  Martinidag.  Prosten  öf- 
Gärds  härad,  kyrkoherden  i  Yidtsköfle  Hans 
Adriansson  Gode  100   "     " 

För  räntan  skulle  skor  och  kläder  in- 
köpas till  fattiga  skolbarn. 

6.  162i4  vid  jultiden.  Rådman  Adrian 
Hansson  60  "     " 

7.  1627   den    16    april.     Borgaren  i 

Ystad  And.  Fougd  50  "     "• 

Anm.  Detta  kapital  har  varit  utlånadt  octr 
dymedelst  fråukomrait  skolan,  men  af  bespa- 
rade skohiiedel  upprättades  ^  detsamma  sedan 
ånyo  af  magistraten. 

8.  1628  påskdagen.  Handelsman  Lars 
Nilsson  Gråa  100 -"     " 

9.  1629  Martini  dag.  Handelsman  Je- 
ronytnus  Bry  ning  från  Lobeck  60   ^     ^ 

10.  1629  julafton.  Landsdomaren  i 
Skåne  kongl.  befallningsmannen  öfver  Helgene 

kyrka  och  Fvo^ia  hätdid ,  Henr.  Gyllenstierna  300   "     " 

Anm.  Kapitalet  som  städse^  skall  vara  in- 
nestående  i  Svanehohns  gård,  utgör  nu  5.0 
rdr  h:ko. 

11.  1630  d.  25   sept.    Hustru  Anna 

Z änder sdotter ,  enka  efter  A.  Fougd  50   "     ^ 

12.  1632  d.  29  mars.  Rådman  ff^r. 
Gerdison  50  ^     " 

13.  1632.  Rådmannen  och  handlanden 

Lars  Gierdtson  100  "     ^ 


542 

14.  16S8  Lars  Hanssan,  arreiidator 

pä  Snogeholm  lOOdTsmt 

15.  1650  den  11   dec.   Anna,   enka 

efter  nämnde  Lars  Hansson  50   ^     " 

16.  1709  d.  28  aprfl.  Rådman  Jfdr- 

ten  Jönsson  60  '^     '^ 

17.  1750  d.  17  aug.  Öfverstelöjtnan- 
ten  Johan  LövenhuU  lili  erkänsla  f6r  den  god- 
het och  undervisning  han  i  Ystad  mider  sin 
fattigdom  åtnjutit  1240  ^    " 

18.  1788.   Rådmamien  och  egaren  af 
Snogehohn   Martin   Morsing   600   d:r   s:mt, 
hvars  ränta  årligen  utdelas  till  2:ne  skolgossar, 
som  skriftligen  bäst  besvara  .tvenne  af  skolans     « 
inspektor  framställda  frågor  i  kristendom  och 

moral  600   ^     "j 

utgör  nu  100  r:dr  b;ko. 

19.  1821  den  30  april.  Handlanden  Lars  Mor- 
sing i  Ystad  skänkte  ett  kapital  af  150  r:dr  b:ko,  af 
hvars  årUga  intresse  3:ne  små  stipendier  utdelas. 

Anm.  Af  ofvannämnda  donationer  existera  numera 
blott  n:o  10,  18  och  19.  Af  skolans  kapitaler  ulläntes 
åren  1716  och  1717  till  ki*onan  760  d:r  s:mt,  å  hvilket 
lån  åren  1731 — 41  återgäldades  inalles  735  d:r.  Magra 
intressepengar  betalades  dock  ej.  Skolans  nuvarande  ka- 
pitaler belöpa  sig  till  omkring  1200  rdr  b:ko. 


a)  Rektorer  vid  Ystads  lårdoms*skola. 

1.  m.  Jens  Peder  sen  Grundith  (Janus  Petri  GruDdllh) 
var  född  1510  i  Grundit  nära  Veile  på  Jutland.  Hans 
fattiga  föräldrar,  Peder  Terkildsen  och  Kirsten  Vincents- 
dotter, bondfolk  pä  nyssnämnda  ställe,  hade  från  vaggan 
bestämt  honom  för  det  andliga  ståndet  af  tacksamhet 
för  modems  underbara  räddning  under  grossessen  från  en 
varg.  Borgmästaren  Anders  Bértelsen  i  Veile,  som  var 
gift  med  Peder  Terkildsens  syster,  upptog  den  unge  Grun- 
dith i  sin  familj  och  lät  undervisa  honom  jemte  sina'  eg- 
na barn.  Sedermera  kom  han  till  Ribe  skola,  bvarest 
han  hade  den  lyckan  att  den  lärde  adelsmannen  Nils  Ter- 
kildsen, hvilken  i  egenskap  af  kauik  lefde  vid  domkyrkan, 
tog  sig  af  honom  och  sände  honom  till  sin  vän  Terkild 
Abildgård,  som  med  beröm  lärde  i  Ärhus.  I  dennes 
hus  och  skola' lillbragte  han  trenne  år..  Grundith  hade 
nu  den  afsigten  alt  begifva  sig  till  Köpenhamns  universi- 
tet, men  krigsoroligheterna  eller  en  tillfällighet  förde  ho- 
nom till  Malmö,  bvarest  Olof  Cln7sostonms  och  Frans 
Wormorsen  med  ifver  föredrogo  den  lutherska  läran.  Der 
qvarstadnade  han  en  tid,  tjenstgjorde  såsom  underlärare 
vid  skolan  och  åtnjöt  tillika  undervisning  af  dessa  ut- 
märkta reformatorer.     Då    slutligen   Malmö,    under   hvars 


544 

belägring  (1536)  Grandiths  helsa  led  mycken  skada,  hade 
gifvit  sig  och  freden  blifvit  afslutad,  sändes  Gnindith  af 
Chrysosiomus  till  Ystad  i  egenskap  af  rektor.  När  detta 
skedde  kan  man  ej  bestämdl  säga,  men  förmodligen  var^^ 
det  år  1536  eller  1537.  Denna  rektors-befattning  före- 
stod han  med  sådan  kärlek  och  nit  alt  de  erkänsamme 
Ystadsboarne  såväl  tackade  Chrysostomus  för  det  han  skic- 
kat dem  en  sä. utmärkt  man,  som  ock  bevisade  Grundith 
stor  välvilja  och  sökte  så  länge  möjligt  var  i  sitt  sam- 
hälle qvarhålla  den  förtjente  och  nitiske  läraren^).  År 
1544  lämnade  han  dock  Ystad,  tog  magistergraden  i  Kö- 
penhamn och  förflyttades  sedan  till  rektoratet  i  Ribe,  hvars 
skola  dä  var  i  mycket  förfall,  men  apphjelptes  genom  ho- 
nom, så  att  disciplames  antal  och  kunskaper  tiUvexte  och 
många  sedermera  berömliga  män  derifrån  utgingo.  Vid 
hans  tillträde  till  skoltjensten  sköttes  skolan  af  blott  en 
lärare,  då  han  lämnade  densamma  voro  deremot  5  under- 
lärare  behölliga.  Från  alla  delar  af  landet  skickade  f5r- 
äldranie  sina  barn  till  Grundiths  skola  ^*). 


*^)  '^Nosler  (Gruodilh)  propter  assiduilatein  in  stiidiis  ei  in  mon- 
biu  iDodeslium  perspectam,  ab  Olao  Chrysostomo  Idstadiura  —  —  nt 
iurenliili  formande  prieeuet,  missus  fuil;  quod  munus  ila  obiit,  ut  H 
maxima  mitteoli  a  civibus  haberetur  ^aiia,  el  misso  deferreniar  stndi« 
benevolenlia*  omnia,  quibus  ita  ciim  dctiiiictiim  (enuerun.L,  al  relioereol 
diutius,  quiira  ille  ibi  uiiquam  cnnimnrandtim  d^crpiierat."  Otatio  åt 
Vila  et  Oöiiu  rev.  viri  Joh,  P.  Grundith,  scripta  ab  Andrea  Se^ 
verino  Welieio, 

^'J  "Cum  babeoas  schn)»  io  manas  primum  siimeret,  rii  in  ea 
erani  pueri  numero  40,  el  borum  ne  duo,  qui  laline  sallem  rongme 
loqui  aul  scribere  possenl;  at  aub  eo  usqiie  adeo  excreuit  discipalorain 
grex,  numero  et  erudilidne,  ul  inde  fin  prouccUD  clalis,  doctrioa  H 
moribiis  preslaniei,  funrlionibus  piiblicis  idonei  sepe  deligerenlur.  Et 
eum  inilio  unus  ioli  tcbolo*  sufBceret,  iam  hunc  ludo    exeonlcm   secati 


Ö4U 

Grmiditb  var  den  förste,  som  tog  magistergraden  t 
Köpenbamn,  sedan  universitetet  af  k.  Kristian  III  blifvit 
föi-nyadt  Är  1550  nedlade  han  rektoratet  i  Ribe  och  lefde 
såsom  kanik  i  lugn  sysselsatt  med  sin  privatskola  i  sitt 
hus,  dit  ynglingar  från  de  ansenligaste  och  förnämsta  fa- 
miljer sändes  att  uppfostras,  ända  till  år  1554,  då  lian- 
kallades  till  pastor  vid  Ribe  domkyrka. 

Den  vidtfrejdade  kongl.  danske  bistoriografen,  Anders 
Sörensen  IVedel,  en  slägling  till  Grundith,  skildrar  honom 
såsom  ett  mönster  af  fromhet,  beskediighet,  måttlighet, 
renhet  och  oskrymtad  gudsfruktan.  Han  såg  honom  all- 
tid begynna  hvarje  vigtig  handling  med  fromma  böner 
och  ofta  i  brinnande  andakt  böja  blottade  knän  till  jor- 
den, ,då  någon  fara  botade  hans  vänner  eller  fäderneslan- 
det^). Han  hörde  honom  prisa  den  kristliga  mildhet, 
som  talte  genom  Melanchthons  skrifter  och  stod  i  så  skä- 
rande motsatts  till  den  oförsonliga  andan  hos  andra,  favil- 
ka  störde  kyrko-  och  samvetsfriden.  Han  var  vittne  till 
det  sköna  förhållande,  hvari  Grundith  stod  till  sina  gamla 
fattiga  föräldrar,  hvilkä  ännu  bodde  i  deras  by,  och  då 
Grundith  gjorde  sin  årliga  vallfart  dit  för  alt  framställa 
sina  barn  för  hyddans  kära  invånare,  så  följde  han  oied 
och  täflade  med  honom  i  uppmärksamhet  för  de  gamle  ^3. 


8Uot  coUaboratores  quinque.  MiUebant  ad  eum  farna  nominis  ejus  ex- 
ciUti  ab  uhimis  eius  el  ▼icinoc  terrsD  finibus,  parentes  suos  liberos,  ne- 
qne  solum  aole,  sed  et  post  resignationem  administralionis  scholasticae, 
pleoflB  fueruat  eius  aedes  virorom  prsstanliuin  et  oobiiium  pueris/     1.1. 

^*)  "Vidi  scpe  solum,  ante  stratum,  nudis  inclioalis  in  terram  ge- 
nibuB,  si  quod  imminere  maliim  publicum  aut  priuatuin  ominaretur, 
Deum  ardentissimis  auspirtis  deprecari."     1.1.  F.  7  vers. 

^')  År  1559  ?ar  GrimditLt  mor  80  år  gammal.    1.1.  Fol.  8  vers. 

35 


046 

Då  satte  Wedel  sig  hos  den  pratsamma  bundhu^tnm  odi 
hörde  villigt  på  hennes  berättelse:  den,  som  hon  hdst  ihC|- 
de  vid,  var  berättelsen  om,  huru  underligt  det  fogat  pig 
att,  hon  blifvit  moder  till  den  lärde  och   ansedde  ^Vester 
Jens.^  Det  var  nu,  sade  hon,  50  är  sedan  hon  en  gåog 
h^kde  galt  tämligen  långt  bort  från  sitt  hus   och  i  dalen 
vid  skogen  plötsligen  fick  se   en    varg.     Hon   befann  sig 
den  gång  i  hafvande  tiflständ  och  kände   väl   den  sägen, 
att  vargen  titlochmed  på  långt  håll   kaa   spåra    ufp  haf- 
vande  qvinnor,    men    hon   hade    också   hört   att   h^  ej 
gema  angrep  kreatur,  sä  länge  han  var  ensam;  hon  hade 
dolt  sig  mellan  kreaturen  på  marken,  hvarest  hon  hörde 
rofdjurets  tjut,  och  i  sin  dödsångest  lofvade  hon,  s^lt  fo- 
stret,  som  hon  bar  under  sitt  hjerta,  skuUe  vara  invigdl 
tiU  Herrans  tjenst:  då  kom  fol^  till,  förjagade  vargen  med 
skri  och  hundglam  och  frälsade  henne  från   den  hotaode 
faran:  men  sitt  löfte  Ull  Gud  hade  bon  ärligen  hållit,  od 
nu  stod  den  kära  sonen  och  hans  barn  hos  henne.  —  Mol 
de    fattiga    i    sin    församling    var    han    särdeles    god^). 
Sitt    embete   såsom   pastor   i   Ribe   skötte   han  med  så* 
dant   nit   att   han  derigenom  ådrog  sig  döden.    Midt  un- 
der pestens  härjningar  i  nämnda  stad,  besökte  han  näm- 
ligen församlingens  sjuka  så  flitigt  att   han   sjelf   af  far- 
soten vardt  angripen.    Grundith  förutsåg  sin  död  utan  atl 
förlora  den  fasta  hållning  och  det  resignerande  lugn,  som 
följde  honom  genom  hela  lifvet:  från  sjuksängen  ingöt  hao 
de  sörjande  tröst,  tog  afsked  med  sina  barn  och  var  be- 
redd på  det  sista  afgörande  ögonblicket     Han  dog  d.  16 


)    Pauperes  iu  cur»  fuere  illi,  ut  nesctam    an   uqitan   andMoi 
val  legerim  in  homine  quoqqam  majoram."     l.l. 


517 

9Ug.  15ft5  och  alla  hans  barn  bortrycktes   kort  derefter 
af  den  härjande  farsoten^). 

En  af  Grundiths  lärjungar,  den  i  Heidelberg  krönte 
skalden  Hans  Frandsen,  talar  om  honom  pä  flera  ställen 
i  sina  sånger,  bland  andra  i  den  lOide  elegien,  som  helt 
oeh  hållet  är  helgad  åt  denne  hans  fordne  älskade  lärare. 

Skrifter:  Joh.  Petri  Gnmdit,  pastoris  Ripentis,  liker  poslkumua, 
COoUbcos  Sknilitudines,  quibus  priecipaa  capita  religiooifl  ohrisliaos  ci- 
plicaotur,  editus  uoa  cum  vita  autoris.  Wileb.  1567;  8:0.  (Utgif?areo 
Tar  A.  S.  Wedel).  —  Conciones  funebres,  skrifoa  pä  danska  och  på 
UUa  Ofrersatta  af  A.  S.  We4el.    Ms. 

2.  Pouel  Svensson  (Paulus  Svenonius).  Om  ho- 
nom har  man  sig  blott  bekant  att  han  var  rektor  här- 
stades,  dä  Nils  Porta  Trygonius  begagnade  uudervisningen 
i  härvarande  skola.    P.  Svensson  har  mot  slutet  af  16;de 


*^)  "Cum  eoim  suuin  ^regem  deierere  noUet,  et  omnes  qui  ?oe«* 
renl  (vocabaot  autein  freqoenlissime)  accederei:  tandem  cam  mitior 
fieret  pestis  et  is  iam  quasi  miies  emeritus  triumphare  alios  mullos  ju- 
▼imet,  in  ejus  quoque  a«des  illa  irfupiiit;  quoe  non  lantum  liberos  o- 
rones  corripuit,  sed  et  ipsam  conjugcm,  ex  quibus  boec  sola  cum  filiola 
uoa  evaserunt,  neque  dum  convaluerant  ha»,  cum  ipsa?  certa  ad?entaD- 
iis  mali  signa  in  se  deprebenderct,  el  paulalim  adeo  premeretur,  ut  le- 
cto  affligeretur.  Quod  cum  in  oppido  increbuisset,  accurrebant  ad  eum 
ex  ciribusi  qui  urbe  metn  non  secesserant,  optimales  quique  mlrum  in 
modum  pro  ipso  soHciti,  afferentes  ramedia  quce  potcrant  excogitarf 
prestantissima."  A.  S.  Wedel  l.l.  —  Ganska  rörande  flr  beskrifningen 
p&  hans  sista  stunder,  men  utrymmet  nekar  oss  alt  anr^ra  densamma; 
J8g  dr  derföre  hflnvisa  till  A.  S.  Wedels  "Oratio  de  Vita  et  obitu  re- 
Terendi  Tiri  Johannis  Petri  Grundilb,'^  som  kv  vidfogad  Grundilhs  skrift: 
Similitudines  &c.  Jfr.  JéFpa^er,  Inscript.  Rip.  Hafn.  1702  p.  76.  WoriM 
Lex.  I.  372.  tiyervp  og  Kraft,  1.1.  202.  Thorvp,  Historiske  Efierret- 
toinger  om  Ribe  Cathedralskole.  Ribe  1846.  s.  71^73.  Wegener,  Om 
Anders  Sörensen  Wedel.     Kiöbenh.  1846  %  15  -37. 

Epitaphium  ofver  Gruudith,  författadt   af  A.    S.    Wedel,   låses   hos 
Terpager,  Inscript.  Rip.  s.  4^  samt  i  Mannora  Danica  11,  67. 

35» 


århundradet  iimehaft  rektorstjenslen   i   Ystad«     Är  1606 
namnes  han  såsom  kyrkoherde  i  Glemminge^J. 

3.  M.  Tönnes  Gregersen  (Antonius  Gregorii).  Af 
äldsta  universitets-matrikeln  i  Köpenhamn  ser  man  att 
han  derstades  d.  8  maj  1638  såsom  ^ector  Schols 
Ydstadiensis^  promoverades  till  magister.  För  öfrigt  är 
ingenting  om  honom  bekant 

4.  M.  Johan  Jakob  BeverUn.  Var  förmodligen 
son  af  prins  Kristians  hofpredikant  Johan  Beverlia  All 
han  är  1655,  dä  han  d.  29  maj  tog  magistergraden  i 
Köpenhamn,  var  rektor  härstades,  känner  man,  men  ej 
när  denna  skoltjenst  tillträddes.  Han  disputerade  i  Kö- 
penhamn 1650  under  prof.  J.  Bircherod  ''de  Principiis 
cbymicis"  och  s.  å.  under  prof.  Th.  BarthoUn  ^de  Cygni 
Anatome  ejusque  Cantu^  samt  följande  året  under  samme 
praBses  "de  Vasis  sangvineis;''  år  1655  befordrades  han 
till  kyrkoherde  i  Womb  och  Weberöd  och  år  1670  nam- 
nes han  såsom  prost  öfver  Färe  härad  *^J.  Han  var  la- 
tinsk poet,  såsom  man  ser  af  hans  gratulation  till  bisk. 
P.  Winstnips  Pand.  Sacr.  Af  gemene  man  räknades  han 
för  alt  vara  en  trollkarl,  ovisst  af  hvad  anledning.  Dog 
1707  under  förra  hälften  af  året**}. 

Skrift:    Prnco  Wiastrupianiis  sive  Oratio  in  laudem  Pelri  Wlntlni- 
pii,  Scaniae  episcopi.     Hafo.  1652;  4:o. 

5.  H.  Anders  Jakobson  (Andreas  Jacobi  Ystadien- 
sis)   var   född   härstädes.     Efter   åtnjuten   undervisning  i 


*«J  N.  Porta  TrygQoius,  Poemala.    Part  Synehar.  p.  251. 

")  Winatnipa  syoodaldisp.  de  Patienlia. 

")  Worm  IJ.  I.  105,    Nyerup  og  Kraft  59.    Sommeäus,  Lei. 
Erud.  Scan.  229—231.  —  Elmgrenska  SamliDgarne. 


549 

Kristianstads  skola,  blef  han  sludent  i  Köpenhamn  1659  ^-^^ 
Namnes  såsom  rektor  härstädes  1664 — 68^). 

Skrift:  Disp.  de  Gorporis  aaturalis  caussis  per  accidens,  Tortuna 
sdltoet  et  casu:  item  de^monstris.  (Prasside  Casp.  Weisero).  Lund 
1670-,  4.0,  61  ark. 

6.  Geri  Petterson  Uppendick,  föddes  1645  i  Ystad, 
hvarest  fadern  var  handelsmannen  Peder  Uppendick.  Ef* 
ler  åtnjuten  undervisning  i  härvarande  skola,  dimittera*- 
des  han  af  M.  Anders  Jakohsson,  inskrefs  såsom  student 
i  Greifswald  1664  och.  1667  y  i  Köpenhamn,  på  hvil- 
ket  sednare  ställe  han  vistades  i  2:ne  år.  Var  rektor 
härstädes  i  början  af  1668,  men  lämnade  kort  tid  der* 
efter  skoltjensten  och  vistades  i  egenskap  af  medhjelpare 
hos  Erasmus  Bredalinus,  pastor  i  Löfvestad,  der  han 
1671  blef  ordinarie  pastor  och  prestvigdes  d.  9  juni  s.  å. 
Han  var  gift- (sedan  1671  4^)  med  Dorothea  Bredal  (f. 
1649  t  1716  I),  dotter  af  nämnde  Erasmus  Bredali^ 
nus.  Denne  lämnade  pastoratet  och  dotter  ännu  medan 
ban  lefde  till  Uppendick,  om  hvilken  en  gammal  anteck- 
ning i  dervarande  pastors- arkiv  förmäler  att  han  ^dessa 
församlingar  förestått  med  heder  och  beröm  i  29  års 
tid.^  Han  hade  i  sitt  äktenskap  11  barn  och  dog  1700. 
Bland  barnen  märkas  kornetten  Karl  Upp.,  {i.  1678  .f 
1756,  fader  till  Gerk  Upp.,  kyrkoherde  i  Nältraby), 
Erasm.  Upp.,  kyrkoherde  i  Hammeiihög  och  dottern  Anna 
Upp.,  gift  med  Kristoff.  Broek,  rektor  i  Ystad  och  se- 
dermera kyrkoherde  i  Löfvestad. 


**)  "Yaria  documenta,"  handskrift  i  Tätade  skolarkiv  samt  ''flc.  4:o, 
11 3*^  i  handskriftsamlin^eD  pft  Lunds  uniffsrsitetsbibliothck.  —  Matr, 
Univt  flafq. 


550 

7.  M.  Johan  Olofsson  B  egget,  föddes  1042  y  i 
Lund,  hvarest  fadern  var  Iheol.  professor  vid  gymiia^iet, 
sedan  vid  universitetet  Sedan  han  studerat  i  Upsala  och 
Greifswald,  ulnåmndes  han  1668  tiil  rektor  härstades, 
promoverades  till  magister  i  Lund  1670  l^\  kyrkoherde 
i  Trelleborg  och  Maglerup  1674  1-;  honor,  prost  1683^; 
prost  öfver  Skylts  härad  1708  V;  dog  1721  ^  och 
är  begrafven  i  Trelleborgs  kyrka.  Han  var  gift  och  ef- 
terlämnade 4  barn,  bland  hvilka  ena  sonen  blef  kyrko- 
herde i  Stora  Harrie*). 

8.  M.  Rasmus  namnes  1676  första  halfäret  så- 
som rektor.  Han  begaf  sig  dä  till  metropolilanskolan  i 
Köpenhamn,  hvarest  han  anställdes  såsom  kollra  i  5:e 
klassen^).  Är  troHgtvis  samme  VL  Er  asmus  Bladh^SIA^ 
ning,  som  d.  7  juK  1684  disputerade  i  Köpenhamn  pro 
gradu,  och  pä  titelbladet  kaUar  sig  ^f.  d.  rektor  i  Ystad' 
(ante  hac  Re clor  -  Scholae  Eustad.). 

Skrifter:  Disp.  de  aoliqua  urbis  RomiB  facie.  HaYDia»  1684;  (pnn. 
01.  B^ricbius).  (Dbpotaliooen  flr  roabfioda  skrifven  af  preaet,  sIsoib 
iffeo  dfi  Tar  Ofligt).  —  Disp.  tbeol.  ex  Articulo  de  vila  steraa.  Land 
1673,  4:o;  (prss.  C.  Papke).     Jfr.  Sommelius,  Lex.  Er.  Se.  260—61. 

9.  Erasmus  Jakobson  Bång  (Erasmus  Jacobi  Bau- 
gius),  föddes  1653;  fadeni  Jakob  Rasmusson  var  inspek- 
tor på  Söfdeborg.  Efter  åtnjuten  undervisning  i  Slagelse 
skola  på  Seland,  inskrefs  han  såsom  stud.  i  Lund  1673 
om  hösten,  lämnade  universitetet  1675  och  blef  rdilor 
härstädes  1678,  men  afsade  sig  denna  befattning  efler 
Sjie  års  tjenstgöring  1680  ^^^ ,  ehuru  han  ända  till  hö- 
sten s.  å.  fortfor  med  skoltjensten.    Inspector  scholas  pro- 


*^j  Sommeltaka  Samliiigarne  pl  Lunds  uni?.  biblioljiek. 


slen  M.  Lacander  tiOsiyiite  d.  28  okl.  1680  hans  af- 
i^edsansökaB  med  förklaring  att  Rasmus  Jakobson  ej  vi- 
dare vore  tjenlig  att  med  skolarbetet  fortfara.  Respon- 
derade  167&  i  Lund  under  prof.  Chr.  Papke  ^de  libero 
Hominis  arbitrio;^  prestvigdes  1681  44  såsom  kyitoUer- 
de  i  BöTvestad  och  Bromma,  hvartill  ban  året  föiut  i 
september  af  friherrinnan  Jytta  Tbott  erhållit  kallelse  ^^); 
dog  1689.  €ift  med  Maria  W^montana,  prostdotter  från 
Wemmentog.  Hans  broder  Palle  Jakobson  Bång  blef  pa*- 
stor  i  AUenim  och  Flenninge  (f.  1660  f  1695). 

10*  Oläus  Nordström,  föddes  i  Heniösaud  1649, 
favar^t  fadern  var  handlande.  Den  4  dec..l669  inskrefs 
ban  såsom  student  i  Lund,  der  han  hos  sin  morbro- 
der prof.  Nordeman  åtnjöt  fri  kost,  tills  han  i  Mal* 
mö  blef  kollega  uti  4:de  klassen,  hvarest  han  i  den- 
na egenskap  Ijenstgjorde  1680,  men  lämnade  kollega- 
tel  derstådes  d.  13  juli  1681,  då  han  såsom  rektor  be- 
gaf  sig  till  Ystad.  —  Om  härvarande  skolas  tillstånd  yttrar 
han  sig  på  följande  sätt  i  ett  bref  af  d.  23  juli  1681 
till  biskop  Hahn:.  '^Medh  thenna  scholan  ähr  thet  ganska 
stått  beställt,  sä  uthi  then  ena  Glassen,  så  väl  som  then 
andra.  Jagh  hade  täncht,  at  uthi  Rectoris  Glass  hade 
varit  suälla  disciplar,  som  hade  kunnat  förslå  någorlun- 
da een  authorem,  och  hälft  aliqualem  cognitionem  reli- 
quarum  disciplinarum;  men  befinner  tfael  långt  annorledes 
vara:  (en  dock  undantagandes,  som  hafver  fått  een  prsB* 
gustum  in  instrumentalibus)  så  at  iagh  intet  fåhr  proponera, 
ihett  man  elljest  borde  at  giöra  uthi  classe  Rectoris,  för 
dn  dhe  wijdare  framstegh  giöra,    öch   att  iagh  med   all 


'*)  Lundi  konsutorii  protokoUer  under  biskop  Knöt  Hahn. 


552 

sanningh  kan  såga,  alt  mina  förriga  dUciplar  i  Malmö  åhro 
bättre,  än  thessc  trenue  iagh  bär  hafver^  ^).  Han  dispu- 
terade 1683  i  Lund  ^de  consliUitione  et  divisioue  Logic»^ 
under  prof.  Lunders teens  inseende;  s/  å.  befordrades  han 
UU  kyrkoherde  i  Mellby  ocb  Hvitaby  och  blef  1710  ^ 
häradsprost.  Gift  1683  med  en  dotter  till  P.  E.  NtMua- 
ger,  hans  företrädare.  År  1714  lämnade  hau  pasloralel 
till  sin  svärson  Petrus  Unge,  med  förbebäii  att  åtnjuta 
inkomsterna  af  Meliby  socken  samt  prosttuDoan.  Dog 
1722  ^ 

11.  Kristoffer  Hansson  Ring.  Född  i  Ystad,  stu- 
derade han  i  3  år  vid  Lunds  universitet,  ocb  inskrefe 
såsom  student  i  Köpenhamn  1678  |  ^^)]  tillträdde  1683 
rektorsbeslalluingen  härstädes,  bvilken  han  beklädde  till  sin 
död  1687  14. 

12.  M.  Johan  Bruzelius,  föddes  1663  i  Öster* 
göthland;  mag.  i  Wittenberg  1687  och  1688  rektor 
härstädes,  till  bvilken  befattning  han  d.  9  januari  s.  å. 
var  rekommenderad  af  Ystads  magistrat;  tillträdde  tjoi- 
steu*  1688,  och  undei*skref  sin  ed  såsom  rektor  d.  12 
sept  s.  ä.;  1690  y  lämnade  han  skolan,  då  han  blifvit 
utnämnd  till  komminister  i  Bellö  församling  af  Linköpings 
still;  kyrkoherde  i  Flisby  och  Solberga  1702;  dögs.  å.^). 

13.  M.  Jonas  Filenius,  föddes  1657  4-2-  i  Jönkö* 
ping,  hvarest  fadern  Nils  Nilsson    var  handelsman.     Stud. 


••)  Luods  domk.  arkiF. 

*')  lodex  Svecorum,  qoi  per  duonim  Sceulorum  carsoin  in  elrita- 
lem  DniT.  Hafn.  rccepii  suat.  E  matricula  Univert.  Hafn.  deaeripsit  F.  C 
Werlaoir.    Me.  på  uni?.  bibi.  i  Lund. 

")  Jfr.  Öslgötbart  Afiane.  1  SamL  a.  23.  —  Rog^y,  BeskrifQ. 
om  Smfiland  i.  1020,  1026. 


533 

1682  V;  disputerade  1686  44  pro  ex.  Me  bello  se- 
ctmdam  ductum  rectsB  ratioms  considerato^  (praes.  prof. 
Joh.  Luiidersteen)  och  pro  grada  1689 -{-^  ^de  caussa  im- 
pulsiva coBStiluendsB  civitatis  externa^  (eodem  prseside); 
rektor  harstädes  1690;  prästvigd  1691  V ;  mag.  ,1.692  44; 
responderade  1692  \?  för  synodaldisputationen  ^de  ofBcio 
Cbristi^^  kyrkoherde  i  Köpinge  uli  Ingelstads  härad  1694; 
installerad  1696;  dog  1719  \p  och  är  begrafven  i  Kö- 
pinge  kyrka. 

14.  M.  Laurentius  Kråka,  föddes  1671  44  i 
Lund;  iadero  var  landssekreterare.  Stud.  1687  i  Lund 
och  1691  i  Upsala;  studerade  sedermera  i  Wittenberg 
Jena  och  Halle.  Bektor  harstädes  1694  44 -och  före- 
stod sanuua  embete  med  beröm  i  6  års  tid.  Då  den 
förtjente  rektor  6.  Schreil  i  Kristianstad  år  1695  med 
döden  afgätt,  ingaf  magistraten  derstädes  d.  23  maj  s.  å. 
en  ansökan  till  konsistorium  i  Lund  alt  få  rektor  L.  Kråka 
tili  hans  efterträdare,  helst  ^man  förmodar  förmedelst  dess 
eniditiön  och  skickelighet  att  Scholan  härsammaslädes  sitt 
gambla  beröm  framdeles  behåller^  ^).  Detta  kunde  dock 
ej  beviljas.  Kyrkoherde  i  Reng  och  Stora  Hammar  1700; 
prost  1723;  häradsprost  1727;  dog  1*728  y  och  be- 
grofs  i  Rengs  kyrka.  Gift  med  prosten  H.  Hagmans 
enka  Susanna  Achtskelding,  ^om  i  sitt  förra  gifte  hade  7 
barn,  i  det  sednare  inga. 

15.  M.  Haquinus  Lacander,  föddes  1678  ^  i 
Ystad,  hvarest  fadern  Magnus  L.  var  kyrkoherde  och  prost. 
Stud.  1692;  disputerade  1695  under  prof.  Riddermarks 
praBsidium  ^de  affectibus  humanis^  och  .1697  under  prof. 


*^)  Lunds  domk.  arfcir. 


,     554 

Lageriöfs  ^de  Tempore;^  mag.  i  Lund  1W8;  preslvigdes 
i  Upsala  domkyrka  1698  V^;  k(A.  hfirstådes  1698  i  ^t; 
rektor  1700  Y-  Då  fadern  1701  V  affidit,  förord- 
nades  sonen  alt  såsom  vice  pastor,  jemte  re&toratei,  be- 
strida tjenstgöringén  i  fhrsamliogen  under  Ijenst-  och  nåd- 
åren^).  Kyrkoherde  i  S.  Marue  forsamling .  uli  Ydad 
1703  V  ^^b  ^^  '^^'^kL  fullmakten  daterad  Praga  tid 
Warschau;  inspector  schol»  ItOS  -|4;  prosl  b.  i.; 
predikant  vid  prestmötet  i  Lund  1706;  presiderade  d;  i 
och  6  okt.  1714  på  prestmötet  dersammastfides  for  sin 
dispuL  öfvcr  22  artikehi  i  Gonfessio  Augustana  ^de  Goita 
Sanctorum;^  håradsprost  1719  ^]  riksdagsman  s.  å.;  dog 
1743.  Var  känd  såsom  "en  lård  och  gudfniktig  man^^). 
Gift  l:o)  med  Anna  Kath.  Donner;  2:o)  med  en  Blanxia. 

Skrifter:  Disp.  SynodaLde  Cultu  Sanelonim.  Lund  1744;  4:«. — 
Anti-Democrilas  et  Democritut  Aali-Chritliaout,  Eller  Cbristeligt  Svar 
pfi  tbeD  DamnkiiDntge  Bedragarens  Joh.  Coor.  Dippels  aDtichrisUaka  Frå- 
gor. Götbeborg  1741 ;  4:o,  348  sidor.  (Fem  delar  i  ett  baod.  Hed 
forfaltarens  porlrfltL  —  Anledningen  till  den  sisloAninda  boken  rar 
att  Dippels  skrifter  rakat  komma  i  nSgra  af  Lacanders  Iböraret  binder, 
bvadan  lian  trodde  skyldigbeten  fordra  alt  skriftligen  bestrida  den  fal- 
ska Iflran). 

16.  AHert  Hiliebrand,  Efter  åtnjuten  undervis- 
ning i  Kristianstads  skola  blef  han  stud.  1691;  rektor 
1703  ^;  innehade  i  4  år  jemte  rektoratet  kantorsbe- 
fällningen  vid  skola^;  kyriioherde  i  S.  WiUie  och  Örsjö 
1707;  prcslvigd  d.  31  maj  s.  å.;  häradsprost  1728; 
orator  på  prestmötet  i  Lund  1732;  dog  nyårsdagen  1739 
och  begrofs  i  Skårby.  —  Gilt  1704  4  i  Kristianstad 
med  Maria  Hofman. 


••)  Lunds  domk.  arkiT. 

*0  Elmgrenska  Samlingame. 


555 

IT.  Kristoffer  Érock ,  Jödd  1677;  federn  Janus 
dier  Jöns  Broek  från  Jutländ  var  kyrkoherde  i  Stora  Hcr- 
reslad.  Han  tjeuslgjorde  såsom  pastorsadjunkt  vid  Oya 
och  bedenskogs  församlingar,  dä  han  1707  ^-f  utnämn- 
ded  till  rditor  faärstådes,  till  hvilken  beställning  han  af 
stadens  magistrat  d.  15  juni  s.  å.  hos  biskopen  blifvit  re- 
kommenderad; kyrkoherde  i  Löfvéstad  1709.  —  Sistnämnda 
ISirsandings  kyrkobok  intygar  om  hwiom  att  han  "varit  en 
from,  vaksam  och  trogen  pastor  vid  dessa  församlingar 
214-  års  tid''®).  I  Löfvestads  kyrka  finnes  en  större 
ljuskrona  af  malm,  af  honom  ditskänkt  Dog  1731  |^. 
€iin  med*  Anna  Uppendick ,  dotter  af  Gert  Petterson  Up- 
pendick  (f  1728   V). 

18.  Wilhelm  S.  Breåh,  född  i  Landskrona;  stud. 
18»5;  disp.  1705;  rektor  1709  -,^,  i  hvilken  tjenstbe- 
fattmng  hsm  dog  1713. 

19.  M.  Ntcolans  Murmtm.  Fadeiii  var  postin- 
spektor  i  Ystad.  Från  öfra  kollegatet  hårstädes,  hvarest 
ban  omtalas  ^1707,  utnämndes  han  till  vik.  rektor  1718 
4;  ftrd.  rektor  1713  y ;  kyrkoherde  i  Gerdslöf  och  Önarp 
1716  i  janniiari;  dog  1722.  —  I  Lunds  konsistorii  pro- 
tokoller för  d.  25  april  1713  heter  det:  ''Päminnes  Re- 
ctor  Schol^  i  Ystad  Nic.  Murman,  att  han  Ito)  flitig  er 
i  ScIholaB  och  hvar  månad  gifver  register  hvad  hanmedh 
Gollegis  låser;  2:o)  intet  melerar  sig  i  de  saker,  som 
honom  mtet  competerar;  3:o)  är  ährbar  och  alfvarsam; 
4:o)  hiAer  med  prseposito  godh  förening  och  communi- 
catioa^     Gift 

Skrift:    CooBideratio  finium  divioorum  in  physicis ;  (pries.  E.  Steucb). 
Land  1714;  8:o,  32  sidd. 

**)  Löffettadf  pastorsarluT. 


566 

20.  Richard  Åkerman  föddes  1688  V  i  S^<^* 
holni,  bvaresl  fadern  Erik  A.  då  var  koogL  kandist,  se- 
dermera borgmäslare  och  ^sjötoUare^  i  Viborg,  i  livilkeD 
sistnämnda  stad  Richard  Åkerman  uppfostrades.  Stud.  i 
Åbo  1701  y.  År  1703  fjerde  söndagen  i  adventet  orerade 
han  första  gängen  offentligen  efter  aftonsängen  "de  notitia 
sui  ipsius,"  till  hvilken  högtidlighet  eloquenlias  professon 
Alander  i  Åbo  genom  tryckt  intimation  hade  inbjudit  Stud. 
iUpsala  1708  44**  ^^  1710  var  han  i  begrepp  att  så- 
som e.  o.  lektor  vid  gymnasiet  i  Viliorg  företaga  en  resa 
till  utländska  universiteter,  men  då  nämnda  stad 'efter  3 
månaders  belägring  den  15  juni  s.  å.  öfvergick  till  czar 
Peter  och  fullmakten  således  ej  kunde  erhållas,  blef  del 
ej  af  med  ifrägavarande  resa.  Han  hade  dessutom  den 
sorgen  att  se  sina  föräldrar  och  syskon,  delslangna,  dels 
nödgade  att  svärja  muskoviten  trohet  År  1711  begaf 
han  sig  till  Lund,  hvarest  han  s.  å.  inskrefs  säsom  stndait; 
utnämndes  pä  generalguvernörens  rekommendation  1716 
4  till  rektor  i  Ystad,  hvilken  befattning  han  tillträdde  d. 
2  juni  s.  ä.  ^^).  Säsom  rektor  ifrade  han  synnerligen  för 
lärjungames  latintalande,  b  varom  i  det  föregående  något  dr 
nämndt  (sid.  638).  Åkerman  prestvigdes  1721  44  och 
befordrades  1728  |^  tiU  kyrkoherde  i  S:t  Petri  Uosters 
församling  i  Ystad,  hvadan  han  lämnade  skoltjensten  1729 
•f-;  dog  i  nov.  1730  och  begrofs  i  S.  Mari»  kyrkan  i 
Y^slad.  Känd  såsom  en  lärd  och  nitisk  man*  Gift  1717 
4  med  Sina  Dahl;  efterlämnade  flera  barn,  bland  hvilka 
ena  sonen,  Joach.  Å.  blef  kyrkoherde  i  Kerrstorp  uti  Fårs 


**)  MagistralGQ  i  Ystad  hade  hos  koosist.  till  rektor  foresItgH  ttii4. 
Par.  Krulroeyer. 


85T 

härad,  den  andre  sonen  Martin  blef -faospitalspred.  i  Kri- 
stianstad; ena  dottern  blef  gift  med  kyrkoherden  Ahlman 
i  Brågarp  (och  således  moder  till  professoreme  Martin 
Ahlman  i  Lund  och  Rich.  Ahlman  i  Malmö);  andra  dotteni 
blef  gift  med  en  rådman  Ekenberg  i  Landskrona. 

21.  Alexander  Ingelslen.  Efter  åtnjuten  under- 
visning i  Kristianstads  skola,  hvarifrån  han  till  universi- 
tetet i  Lund  vardt  dimitlerad,  blef  han  rektor  härstädes 
1729  ^-j?;  responderade  1732  för  synodaldisputationen  Me 
Imagine  Dei  in  homine  inlegro;"  var  i  10  år  embetsbi- 
träde  hos  prosten  Lacander  i  Ystad;  kyrkoherde  i  Tryde 
1745;  lämnade  skoltjensten  i  slutet  af  oktober  s.  å.; 
dog  1750. 

22.  M.  Matthias  Seldener,  föddes  1719  |^  i  Karls- 
hamn, hvarest  fadern  Lutgien  Seldener  var  handelsman; 
stud.  1734  V;  mag.  1741  V;  prestvigd  1742  y  och 
förordnad  till  pastors-adjunkt  i  Gemshögs  och  Näsums 
församlingar;  rektor  1746  ^-^  och  d.  12  febr.  s.  å.,  se- 
dan han  efter  skolordningens  föreskrift  om  f:m  ventilerat 
theser,  mot  hvilka  biskop  H.  Benzelius  m.  fl.  uppträdde 
såsom  extra  opponenter^  och  om  e:m  hållit  lectio  cursoria, 
blef  han  i  tjensten  af  nämnde  biskop  installerad^^);  kyrko- 
herde i  Färlöf  och  Strö  1753  y.  Såsom  tillförord- 
nad v.  praeses  praBsiderade  han  1766  i  Lund  för  en  sy- 
nodaldisputation  Me  Evangelio,''  hvilken  ordinarie  praeses 
prosten  Barfoth  författat,  men  var  förhindrad  att  försvara. 
Dog  såsom  honorarie  prost  1769.  Gift  1763  4  ^^^ 
Ghristensa  Morsing,  dotter  af  handelsmannen  Th.  Morsing 
i  Ystad,  med  hvilken, prosten  Seldener. hade  flera  barn. 


^^)  Tslads  skolarkiT.    Diariam.  n:o  3  fol.  1. 


«I5» 

Skrifter:    Fågse-Quad  uppå  W.  KK.  MM.  KMph  Fredrib  wk 

DrollDiog  Lofisa  Ulrica  Högslhugneliga  Kröning  d.  26  oor.  1751.  Lund, 
4:o.  —  Aminnehe-Tal  öf?er  Fröken  C.  E.  Bclfrage ,  hlllet  i  Far) öfs  kyrka 
d.  25  april  1755.  Ib.  e.  a.  —  Likpred.  öfrer  Generai-Majorea  Ek^e 
Ulfeld  Bidderschani.    Ib.  1767-,  4:o. 

23.  K  Krisiian  Kewmer.  Vik.  rektor  bärstädes 
d.  20  april  1754,    ord.  rektor  d.  3  sept  1756;  prest- 

.Yigd    1758;   kyiioherde  i  N.  Rönim  1767;   hon.   prost; 

T.  biradsprost;  dog  1793  y. 

Skrifter:  Likpredikan  ofver  Kyrkoherden  Mag.  Abr.  Enreniua.  Lnd 
1779.  —  Svar  p&  24  Frigör,  rörande  Salighetens  ordning.  Ib.  1772, 
8: o*,  154  sidd. 

24.  M.  Lars  C:$on  Malmström,  född  i  Andramm, 
hvarest  fadern  var  inspektor  på  Alunbruket.  Stud.  1748; 
mag.  1757;  preslvigd  d.  17  dec.  s.  å.;  docent  i  fik)s. 
fakult  vid  Lunds  universitet;  rektor  liärstädes  1767  -|^ 
tillträdde  1768  -J-;  kyrkoherde  i  Färlöf  1770;  invigde 
Örkeneds  kyrka  1789  fj;  häradsprost  1790;  dog  1811  V- 

Skrifter:  Dissert.  ad  ratioois  ductum  sislens  Felicitatem  et  Infeii- 
citatém.  Lund  1762;  4:o,  4|  ark.  —  Likpredikan  öfver  Prosten  Rusdh 
i  Broby  d.  12  julii  1792.    Lund  s.  I.;  8:0. 

25.  M.  Johannes  Öhrström.  Son  af  postinspetto- 
ren  Theod.  Öhrström  i  Ystad.  Rektor  1771  d.  9  febr.; 
tillträdde  d.  24  aug.  s.  ä.;  opponens  vid prestmöteli Land 
1773;  prestvigd  1781;  kyrkoherde  i  Söfvestad  1785; 
prost;  dog  1813.     Gift 

26.  ML  Magnus  Laureniius  SidkL  Rektor  harva- 
des d.  13  sept  1786,  Ulltrådde  samma  beställni^  vid 
kyndelsmesso tiden;  d.  3  okt  1792  förOyttad  till  samma 
beställning  i  Kristianstad.     Se  sid.. 5 18 — 520. 

27.  M.  Gustaf  Fi-eérih  Malmsiröm,  (uddes  1764 
^-^  vid  Andrarums  aiunbruk,  hvarest  fadern  Micb«  Mahn- 
ström  var  bruksinspektör.    Modem  bette  Anna  Maria  Hjorth. 


SM|id0kit  i  l4tf(dt767  och  magister  dei^städqs  1TS7-  Språk- 
Jumkap  och  filosofi  voro  isyiinerhet  föremål  för  hans  flit 
och  forskningar.     Med  flera  lefvande  språk  var  han  utmärkt 
förtrogen  och  med  största  lätthet  uttryckte  han  sina  tan- 
kar pä  latin.     Han  konditionerade  någon  tid  såsom  infor- 
mator  hos   landshöfdingen   baron  Wrangel  i  Kristianstad; 
1789    docent    i    theoretiska,  filosofien;    kurator    för   det 
studerande  blekingska  samhället  i  Lund;  1793^  rektor  i 
Ystad,  hvilken  bestäHning  han  tillträdde  1794  -^  och  med 
utmärkt   skickbghet  förvaltade.     Med  ett  mildt,  men  der- 
jemte   allvarligt   lynne   förvärfvade  han  sig  sina  disciplars 
aktning  och  kärlek.     Såsom  bevis  på  hanis  arbetsförmåga 
torde  böra  nämnas  att  dä  hans  vän  prosten  0.  Anderssod 
vid  S:t  Pelri  och  Bjerresjö  församlingar   af  döden.   1805 
bortrycktes,    så   bestridde   Malmström,  som  sedan    1790 
var  prest,  jemte  sin  rektorstjenst  pastoralvården  vid  dessa 
församlingar  ungefärligen  ett  hälft  år  och  predikade  hvarje 
helgdag,  för  att  dymedelst  understödja  enkan  i  hennes  fat- 
tigdom.    Med   utmärkelse   oflicierade    han    vid    prestmö- 
tet    1799    och   erhöll,    efler   flera  fruktlösa  ansökningar, 
dels    tiU   Kristianstads,    dels   till   Espbults   pastorater,   är 
1808  förslaget  till  St.  Hame  pastorat  och  efter  erhållen 
kallelse    undfick    han    konsistorii   fullmakt   på   detsamma, 
hvilket  han  1809  i-  tillträdde.     Sin  nya  bana  började  han 
med   nitfuU   verksamhet,    men  helsan  var  undergräfd  och 
krafterna   försvagade.      Följderna   af  en  långvarig  frossa, 
som    illa   blifvit  botad,  slutade  hans  jordiska  lif  1813  ^. 
Hans    jordfästning   hedrades   med   ett  tal  af  biskop. Faxe. 
Gift  1793  med  Margar.  Kristina  Pabn,   dotter  af  kyrko- 
herden S.  L  Palm  i  Efveröd.     Med  henne  hade  han  flera 
barn,   af  hvilka  5  söner  och  2  döttrar  öfverlefde  honom. 


560 

« 

Bland  söoerne  är  Mickael  kyrkoherde  i  Borgdiy,  Jokm 
Georg  kollega  i  Helsingborg  och  Otto  Kristian  praebende- 
koniDimister  i  Stafvie  och  Lackalänga. 

Skrifter:  Dispp.  De  Nec«BsUate  morali  Libertati  amica.  Lund  1789; 
4:o.  —  De  Forluaa.  Ib.  1792;  4:o.  —  De  Pugaa,  ^a  Victoriam  ri- 
citsira  reportaot  ralio  et  afTeclus  hominura.  )b.  1792 — 93.  P.P.  I.  II.;  4:o. 

28.  M.  Johan  BergeUn,  föddes  1770  44  i  Karls- 
hamn, hvarest  Taderu  var  handelsman.  Stud.  1787;  mag. 
1793;  kollega  härstädes  1796  y,  tUliradde  denna  tjeast 
1797  V>;  v.  rektor  1809  V;  ordinarie  rektor  1810 
4^;  preslvigd  1812  \^]  kyi-koherde  i  Querrestad  1819 
V;  dog  1826.  Gift  1820  med  Margaretha  Sophia  Gor- 
vin;  fadern  handlande  i  Karlshamn. 

Skrift:  Exercitatio  Acad.  de  NeeessiUte  liogvu  hodieroaa  in  sebiilis 
publicis  tractaodi.    Laod  1805;  4:o. 

29.  M.  Nils  Dunér,  föddes  1784  V  iFjerrestad; 
.  fadern    Sven  Dunder  var  artillerist;   intogs  i  Helsingborgs 

skola  d.  28  mars  1798  och  dimitterades  derifrän  1806 
1^;  stu4.  1806;  mag.  1811;  v.  kollega  i  Helsingborg 
1808,  i  Landskrona  1809;  v.  rektor  iHebingborg  1812; 
kollega  härstädes  1813  y;  v.  rektor  1814—19;  ordi- 
narie rektor  1819  -Jr?  preslvigd  1815  4t>  kyritoherde 
i  Billeherga  1827;  lillträdde  1829;  prost  1834;  v.  hä- 
radsprost 1847. 

Bland  de  lärjungar,  som  Dunér  dimitterat  från  Ystads 
skola  till  Lunds  universitet,  må  nämnas  n.  v.  professorn 
d:r  U.  M.  Melin.  Skolarkivet  i  Ystad  blef  äfven  under 
hans  rektorstid  samladt  och  ordnadt  Gift  medPetrondla 
Schlyter;  fadern  prost  och  kyrkoherde. 

Skrifter:  Disp.  De  Schola  HeUiogborgensi ;  (priei.  N.  D.  Sjöborg.) 
Lund  1810,  4;o.  (Pro  laurea.)  —  Tbeses.  Pro  mimere  Reeloris  obii- 
nendo.    Ib.  1819;  4:o. 


feÖ4 

SO.  M.  Nils  Magnus  Krok,  föddes  1795  y  i 
Balkåkra,  hvarest  fadern  var  prost  och  IqTkoberde;  stud, 
1806;  mag.  1817;  v.  kollega  härstädes  1818;  ordinarie 
koBega  1820-1;  rektor  1828  *^;  kyrkoherde  i  Toit- 
lösa  1831  \«,  tillträdde  genast;  prost  1836.'  Gift  med 
JaUana  M.  Lov.  Palm,  dotter  af  d:r  L.  A.  Palm,  prost 
och  kyrkoherde  i  N.  Wram,  L.  K.  N.  0. 

Skriff:    Theses  pro  manere  Bectoris  obtiaendo.    Lund  1826. 

81.  M.  Erik  O.  Gadd,  föddes  1803  y  i  Lands- 
krona, hvarest  fadern  Lukas  Gadd  då  var  rektor;  stud, 
1820;  mag.  1826;  v.  kollega  härstädes  18?7  ^5  or- 
dinarie kollega  1828  tV;  ^^^ov  1831  V  5  kyrkoherde 
1  Dalköpinge  1839  |;  tyiträdde  1841  -1;  prost  1847. 
Ogift. 

Skrift:    Ditp.  de  iostitiiendi  ratione  io  Scbolis  publicis  adhibeoda. 
Lund  1831 ;  fpro  munere  Rectoris  obliaendo)^ 

32.  M.  Petter  Samuel  Wåhlin,  född  1811  V 
i  Farhult;  fadern  th.  d:r  och  kyrkoherde  derstädes,  sist 
i  Norrhviddinge.  Stud.  1827;  mag.  1835.  e.  o.  kansUst 
i  kongl.  eccles.  exped.  s.  å.;  v.  kollega  vid  Lunds  skola 
1836 — 37;  v.  adjunkt  vid  nämnda  skolas  rektorsklass  i 
aug.  1837;  rektor  härstädes  1840  V?  hvilken  beställ- 
ning tillträddes  1841 -J^.  Gift  med  liOuise  Adrian,  dotter 
af  advokatfiskalen  i  Göta  hofr.  L.  Adrian. 

Skrift:    Disp.  de  fontibus  Historioe  ^candinavics ,   eosque   qaomodo 
adierint  coaipendiorum  auclores.    Lund  1840 j  8:o  (pro  innn.  Reet.) 

b)  KoUeger  vid  Tstads  skola. 

M.  Jörgen  Rasmussen  Ydsted,  född  i  Ystad,  i 
lurars  skola  han  varit  discipel  och  sedan  kollega;  blef  se- 
dermera  lektor  i  Sorö,   slutligen  lektor  och  kyrkoherde  i 


m 

Odense  1&(19;  dOfI  167 1.  (lift  med  Qan^.Fosrit  eoka 
Katharina  Tausan.  (/.  C.  Blpeh,  De»  Fyen^e  Gesst%T 
beds  Hist  U.  007—^09.  —  Yedpl  Simonsen,  J»åag 
tH  Odense  Byes  s^ldre  HisL  II.  2.  117.) 

Andreas  Maithw.  Frän  koUegatet  befordrades  bao 
till  kyrkobefde  i  Kellstorp  oinkring  1^30;  bärad^ro^t 
1636;  död  165«  eller  1665. 

Han$  ^Eskilsson  Forbus,  f.  pä  Låknd  1647;  dim. 
från  bärvarande  skola;  stad.  i  Greifswald  och  1666  ^  i 
Köpenh.;  kollega  1667;  dog  såsom  kyrkoberdei  Balkåkra. 

Magnus  AndretB  Risbech,  från  ett  kollegat  i  Kristi- 
anstad transp.  bit  1680.     Se  sid.  529. 

Daniel  Ntisson  Blekendakl  var  1681  kcdega,  men 
lämnade  kort  dereller  skolljensten. 

Sven  Cöler,  Smal.,  namnes  1681  såsom  koll.  i  la. 

Hans  ^richson,  Dansk,  namnes  1681 — 83  såsom 
kolL  i  U:a. 

Baccalaurens  Johannes  Joh.  Julius^,  f.  1656,  koD. 
1684;  kyrkoberde  i  Lemmeströ  1689;  död  1732. 

Sven  M.  Siörin,  nänmes  1689  såsom  kollega,  från 
hvilkea  befattning  ban  1695  afträdde,  dä  ban  i  Wanstad 
blef  komminister  ocb  sedan  kyikoherde;  död  1733. 

iVfC.  Reinich,  f.  i  Landskrona;  kollega  1686;  död 
1690  i  angusti. 

Laur.*Frostius,  f.  i  Malmö  1663;  koIL  1691  4|; 
kyrkoberde  i  Hästveda  1698  |;  död  1720  f. 

Pehr  Ivarsson  (Petrus  Ivan),  koll.  1696  ^^;  stads- 
komminister 1706;  kyrkoherde  i  N.  Börum  1711 — 1721. 

Peirus  Borup,  f.  1680,  dim.  fr.  bärvarande  skoh; 
koU.  1704;  kyr(^^oherde  i  Tollstorp  ±tf^x  häradspcqrt 
1739;  död  1742.     jfr.  sid.  378. 


56d 

Joh*  Ikrt,  koll.  1698;  prestvigd  l«9d  V>  ^^^^ 
herde  i  Löfvestad  1701;  död  1708. 

Olof  Harman  läomade  kollegatet  1698;  kyrkoherde 
i  Reslöf  1699—1703. 

IL  Haqmnus  Lacanderj  koll.  1698;  rektor  1700. 
Se  sidan  553. 

Jak.  Sjöheck,  koll.  1701  ,\^  i  I:a  och  1766V  i 
n:a;  kyrkoherde  i  Nöbbelöf  och  Skifvarp  1708;  död  1741. 

P#/r.  Almquist,  kollega  oxnkring  1707;  kyrkoherde 
i  Billinge  och  Röstänga  1708;  död  1710. 

J#4.  Nicolm  Fint%ler,  stud.  1694;  koll.  omkring 
1707;  kyrkoherde  i  Ulstorp  1712;  död  1741. 

Magnia mori,  t  i  Kristianstad  168%  V;  stud. 
1705;  koU.  1709  ^VJ  rektor  i  Karlshamn  1712  V^; 
prestvigd  såsom  koomi..  vid  församlingen  derstådes  1714  -1; 
kyrkoherde  i  Söderhviddinge  1717   y;  död  1743  V- 

Nic.  Murmm,  koll.  1702  V;  ^^^^^^  ^''^^'  ^^ 
sidan  555. 

Zach.  Frus,   kollega  1713  V;   <löd  1723  .såsom 


Petrtås  Stfban,  koL  1713  f ;  länmade  skoltjeneten 
1719  i  oktober. 

OL  Kiörning,  koll.  1719  -|^;  rektor  i  Gimbrishamn 
1725.     Se  sidan  574. 

Joh.  Hedenskoff,  nämnes'  1724;  kyrkoherde  i  Heltes 
stad  1731;  död  1752. 

Erosmus  Knutson,  koU.  1724;  deg  1741  f  så- 
som koUega. 

Wii(föru  Svenonius,  sonson  af  biskop  Enev.  Sveno-» 
nuis;  f.  1704,  koll.  1731  \^)  kyrkoh.  i  lUstorp  1752; 
död  1768. 

36» 


564 

M.  Pehr  Köpman,  kolL  1741  i  I:a  och  175SiILa; 
afskedad  1768. 

M.  Jöns  Muhrbeck,  f.  1714;  koU.  1752;  kyikoh' 
i  Hemmingdynge  1767;  död  1789. 

BL  Lars  Eruimeéjer,  f.  1780;  koll.  1758  V; 
kyrkoh.  i  Si.  Köpinge  1772  -,^;  död  1794  y. 

•   M.  Gerhard  Langtagen,  koIL  1763;  död  såsom  koB! 
1766   V- 

M.  And.  Rönbeck,  kollega  1766;  kyrkoL  i  Sjörop 
1777  V;  häradsprost;  död  1801. 

IL  Gwmar  Lor.  SchevenHts,  docent  i  Limd  1771; 
kolL  1774  V;  ^^^  ^  Karlskrona  1777  V;  ^^ 
i  Oppmaona  1786}  transp.  till  Fjelkinge  1796;  prost; 
död  1809. 

M.  Joh.  Pet.  Lö/berg,  f.  1740,  kolL  1777  V; 
prestv.  1765;  tjenstledig  1812  V;  ^^  ^  ^*  * 

M.  NUs  Bruzehus,  koll.  1777;  kyrkoh.  i  Tomarp 
och  Skegrie  1779  VtJ  död  1823. 

IL  Richard  Abraham  Åkerman,  v.  kolL  1779;  ori 
koll.  1781  1;  kyrkoherde  i  Högestad  1796  |;  prost; 
död  1832.    Var  sonson  af  rektor  R.  Åkerman  i  Ystad. 

M.  Johan  Bergebn,  koH  1796  y;  sedan  tAU>v. 
Se  sidan  560. 

Gust.  Herman  AuUn,  L  1785,  v.  koL  18i0  -^^ 
ord.  kolL  1811  V;  prestv.  1809;hofpred.  1816, kyrkoh. 
i  Kjells  Nöbbelöf  1832;  prost  1834. 

M.  Nils  Dunér,  koU.  1813  y.     Se  sidan  560. 

M.  Nils  M.  Krok,  kolL  1820  V-    Se  sidan  561. 

M.  &ik  O.  Gadd,  kolL  1828  ^   Se  sidan  561. 

M.  Karl  J.  Uofverberg,  (.  1802,  v.koH.  1827  V) 
kyrkoh.  i  Barsebeck  1835;  prosL 


565 

Kristian  L  Kemner,  L  1800,  v.kolL  1832,  stads- 
komm.  bärstädes  1836}  kyricoh.  i  Cimbrishamn  1838;  prost 

M.  Kristian  Aug.  Syhan,  f.  1811;  e.  a  bibi.  ama- 
nuens i  Lund  1835;  koIL  1836  ^^;  stadskomniinister 
bärstädes  1839. 

M.  Karl  -Oskar  Syhan,  f.  1814,  v.  konrektor  i 
Malmö  1836  V;  kolL  dersammastädes  1837  V;transp. 
till  Ystad  1840  4|. 

H.  Joh.  Fredr.  Lundh,  t  1809,  kolL  i  Landskronst 
1837  Vi  tarstädes  1038  y. 

c)  Utmirktare  diseiplar  från  Ystads  l&rdomsskola. 

Järgen  Rasmussen  Ydsted.   f  1577.   Se  s^d.561, 

Nicolaus  Porta  Trygonius.  f  1544  eller  1645. 
Se  sidan  421—422. 

^  M.  Jöran  Kristoff.  Askelöf,  (f.  i  Ystad  1787  f 
1848),  expeditions-sekreterare.  Jfr.  Biogr.  Lex.  1.  299 
—300. 

Karl  August  Gosselman,  f.  i  Ystad  18Ö0,  dimitt 
1816.  Kapten  vid  K.  Hajits  flotta;  riddare;  död  1842. 
Jfr.  Biogr.  Lex.  V.  171—172. 

•D:r  Joach.  Åkerman,  f.  1798  i  KjeUs  Nöbbelöf; 
dim.  1813  •^;  magister  primus  1820;  professor. 

D:r  Hans  Magnus  MeUn,  f.  i  Wemmerlöf  1805  ^^^, 
dimitlerad  1822;  magister  prinjus  1829;  theol.  profes- 
sor i  Lund  1847. 

Karl  N.  Öhrlander^  f.  1797,  dimitterad  1813  V- 
Bekant  författare  af  grammatikor  och  låsböcker  i  franska, 
tyska  ocb  engelska  språken. 


566 

&   UnkartenAolaa  i  TgU4 

öppnades  tili  undervisDiDg^  d.  1  deo.  1824  oeh  inrigdes 
af  biskop  Faxe  1825  ^3^.  Skolans  hus,!  bygdt  på  S:t 
Petri  f.^d.  kyrkogärd  och  till  en  stor  del  af  den  mursten, 
som  fanns  i  sammas  ringmur,  är  inredt  till  i^olsal  mcå 
samlmgsrum,  2:ne  rum  och  k5k  samt  2:ue  gafrelnmt 
TiB  skolhusets  uppbyggande  bidrog  staden  med  1000  r.dr 
b:ko;  öfriga  kostnaderna  bestredos  med  lån,  som  mi  äro 
betalta. 

Skolan  är  gemensam  för  begge  stadsfSrsamlingaraeÉ 
gossebarn,  af  hvilka  ^  tillhöra  Mariffi  församling.  Blott 
de  allra  fattigaste  njuta  fri  undervisning. 

Lönevilkor:  de  ofvannämnda  4  rummen  med  kök^ 
fri  ved  till  desamma,  rättighet  att  hafva  6  pensionärer 
samt  311  rdr  b.ko.  Släden  har  särskilt  beviljat  nuva- 
rande läraren  en  årlig  gratifikation  af  100  r.dr  banko. 
Underläraren  åtnjuter  133  r.dr  16  sk.  kkoilon.  Discip- 
hmes  antal  föregående  år  oeh  för  det  närvarande  äro  200. 
*  Skolans  inkomster  förra  året  voro  följande:  1)  skol- 
afgiflen  efter  bevilbings-forordningen  461  rdrj  2)  skoi- 
afgiften  233  rdr  16  sk.;  3)  afgift  af  bränvinsbrännare 
71  r:dr.     Summa  765  r.dr  16  sk.  banko; 

Skolans  Tålgörare.  Enkefru  KrumUnde,  f ödd  mor-- 
sing,  har  till  skolan  donerat  100  r:dr,  ^efni  Sy  han 
83  rdr  16  sk.,  kommersrådet  och  riddaren  Lundgren 
100  rdr  och  framlidne  prosten  C.  Ödman  i  S.  WiUe  1000 
r.dr,  allt  banko. 

Af  dessa  donationer  äro  ic^e  mer  än  ei&efru  Krum- 
Uades  i  behåll  och  användes  räntan  häraf  tiH  premier.  De 
andra  hafva  blifvit  begagnade  till  skuldens  afbetalande,  in^ 
köp  af  böcker  m.  m. 


567 

Skolans  lärare:  l)  Studeranden  N.  )V.  Lindberg. 
Lärare  här  1824  och  fortfor  dermed  till  1843,  dä  han 
i  anseende  till  försvagad  hälsa  nödsakades  att  tagaafsked. 
Biträdde  sedan  såsom  underlärare  vid  skolan  tiU  sin  död  1846. 

2)  S.  H.  Adjunkten  Äd.  F.  Lindblad.  Lärare  1843 
—  1845  |.  Född  1812^  i  Karlskrona;  fadern  skräd- 
daremästare. Stud.  Id28;  prestvfgd  1837  y.  För  iet 
närvarande  folkskollärare  i  Öfraby. 

8)  V.  pastor  GUsi.  Magn*  Duvander.  Lärare  sedan 
1845  V.  Född  1818  V  i  Liind;  fadern  bokbindare. 
Stud.  1835  4^;  prestvigd  1842  44. 


Någon  allmän  flickskola  för  fättiga  finnes  ej,  ehuru 
redan  för  flera  år  tillbaka  generalkonsul  Efverlöf  i  Köpen* 
hamn  skänkt  1000  rdr  b:ko  till  en  sådan.  —Icke heller 
innu  någon  småbarnsskola.  Söndagsskolan,  som  förra  ter- 
minen hade  152  dever,  inrättades  för  några  år  tillbaka 
af  kollegan  mag.  tundh,  som  sjelf  der  undervisade  till 
1845,  då  undervisningen  öfvertogs  af  v.  pastor  Duvander. 
Söndagsskolans  lokal  är  lanl^asterskolans  lässaL 

Sistlidne   febr.  inrättade  v.  rektor  Hendeberg  och  v. , 
pastor   Duvander   en  gesällskola,  som   står   under  bild- 
ningscirkebs   hägn,   hvilken  äfven  bestrider  utgifterna  för 
densamma.     Förra  terminen   bevistades   denna   läroinrätt- 
ning af  omkring  40  gesäller. 


Kap.  XDC 

Skolorna  i  Trelleborg,  Skanör,  Falsterbo ,  EngeOieii 
och  Gimbrishamn. 

A.   Trelleborg. 

Innan  Trelleborg  år  1619  ^^  rörloraSe  sina  stadsprivile- 
gier,  egde  staden  en  oflentlig  lärdomsskola  ^  som  enligt 
kgl.  brefvet  af  är  1562  var  i  åtnjutande  af  klockarem- 
komsterna  från  Skytts  och  Wemmeubögs  härader.  År 
1619  befallte  konungen  att  de  af  ifrågavarande  d^e- 
kald,  som  voro  så  närbelägna  Malmö  att  de  beqvåmbgen 
kunde  och  borde  af  denna  skolas  lärjungar  betjenas,  äf- 
ven  skulle  läggas  under  Mahnö  skola.  (K.  D.  Geh.  Ark. 
Sk.  Tegn.  IV.  f.  282). 

Bland  Trelleborgs  skolas  välgörare  omnämnes  fm 
Giöruell  Faarsdotter  till  Börringe,  som  år  1600  Si  Gre- 
gorii  dag  skänkte  200  ^gede  gamble  dahler^  Ull  bjelp  ål 
lärjungame.     (Mahnö  RådsL  arkiv). 

För  öfrigt' saknas  för  äldre  tider  helt  och  hållet  un- 
derrättelser om  sk(^an  i  Trelleborg,  hvarest  nu  blott  fin- 
nes en  är  1844  inrättad  veielundervisningsskola. 

B.   Skaa<r  och  Falsterbo.  - 

Någon  lärdomsskola  har  vetteiiigen  aldrig  funnits  i 
dessa  städer.     Uti  det  är  1562  pä  kgL  J)efaUning  upp- 


S69 

rättade  Register  péa  the  henither  som  skulle  leggis  tiil 
Skoleme  wdj  Sköne''  {k  D.  G.  Ark.  Sk.Tegn.  VIL  f.  11.) 
onmäoiDas  hvarken  Skanör  dier  Falsterbo  bland  de  andra 
offentliga  läroverk,  som  då  erhöUo  understöd.  Hvarken 
Köpenhanins,  Liinds  eller  Skanörs  arkiVer  innehålla  några 
uppgifter  om  skolväsendet  för  äldre  tider  uU  dessa  båda 
8täder,  hvilka  för .  det  närvarande  endast  äro  försedda 
med  vanliga  folkskolor,  en  i  bvardera  staden. 

C.    Engelholnt 

Man  har  ej  kunnat  finna  några  handliÉgar,  sonr  upp- 
lysa att  någon  skolinrättning  här  funnits  före  den  är  1813 
stiftade.  Engelholms  stadsprivilt^ier  utfärdades  1516  Y; 
tjugoett  är  dereftér  stadgar  Kyrkeordinansen  om  skolors  in- 
rättande i  städerna.  Tio  år  efter  sistnämnda  lid  eller 
1547  förlorade  Engelholm  sin  stadsrättighet  och  borger- 
skapet  ålades  att  flytta  till  Landskrona.  Att  en  offentlig 
lärd  skola  här  existerat  mellan  år  1537  och  47  är 
visst  möjligt,  ehuru  knappt  troligt.  Om  den  dä  funnits 
till,  har  den  åtminstone  ej  kommit  till  någon  särdeles 
verksamhet.  Först  i  675  y  återfick  Engelhobn  sina  stads- 
privilegier.  Bland  de  högst  få  handlingar,  som  från  den- 
na tid  derstädes  finnas,  ser  man  ej  det  ringaste  spår  ef- 
ter tillvaron  af  någon  slags  skolinrättning. 

Engelholms  ptsdagogi  är,  till  följe  af  dåvarande  kyrko- 
herden prosten  Karl  Jakob  Brodds  nitiska  bemödanden^  stif- 
tad 1812  y  af  stadens  borgerskap.  Några  andra  än 
borgerskapets  barn  ega  icke  rättighet  att  der  njuta  un- 
dervisning; dock  är  det  läraren  tillåtet  att,  såvida  bor- 
garebamen  icke  uppgå  till  20,  intaga  till  undervisning  an- 
dia  iaa  ,borgerskapets  söner,  till  20«-talet  blir  fullt. 


570 

LArarai  tåijes  bS  stadens  kyitoM,  tkn  vaMt  ti 
dolnkapiOet  fidlihaitC  eRer  forordDande;  Säsöm  béslÉtad 
lön  njuter  han  66  r.dr  82  sk.  h±i>  och  fri  beystad  H^^ 
utom  betalar  hvaije  lårjunge,  som  njutef  under^isnifig  i 
kristendom,  skrifning,  aritmetik,  historia  och  g^gn^,  # 
r:dr  32  sk.,  och  de,  hvilla  undervisas  i  andra  vétendUH 
per  10  r:dr,  sdit  b:ko,  om  aret  Ett  lass  ved  och  fer 
skolan  erforderiigt  ljus  Ifimnas  rf  hvarje  yngling  åriigen. 
Stadens  kyrkoherde  är  skolans  inspektor. 

Skolhus.  Då  skolinrättningen  beslöts,  fattade  man 
äfven  beslut  om  uppbyggandet  af  ett  sk(Aus.  Någon  så- 
dan byggnad  har  emellertid  icke  blifvit  företagen,  utan 
hyrer  staden  rum  såväl  till  skolan  som  läråren.  Ée- 
nom  gåfvobref  af  d.  20  aug.  1825  har  fraSilidne  han- 
delsmannen Peter  Bremberg  donerat  gården  och  tomten 
under  n:o  9  &  10  i  stadens  första  qvarter,  västra  rad; 
men  af  denna  gård  kommer  rskolan  ej  i  besittning  förr  än 
efter  mamsell  Wenndorffs  död,  hvilken  på  sin  lifstid  fått 
dispositionsrätt  å  oiämnda  gård. 

Skolans  välgörare.  Nyss  förut  ha  vi  omtalat  handL 
Brémbergs  donation  af  en  gård.  Samma  gåfvobref  tilläg- 
ger äfven  skobnrältningen  en  summa  af  1000  r.dr  b:ko, 
hvaraf  mamsell  WenndorfT  till  sin  död  uppbär  räntan. 
Kapitalet  förvaltas  af  kyrkorådet 

Ldrjungarnes  anial  omvexlar  mellan  12  och  20; 
dock  har  det  mgra  gånger  uppgått  ända  till  80. 

Skolans  lårare.    i.  Mag.  Pei.  Smn.  fattk,  noÅ 

i  Riseberga  1788  \\  fadern  då  komminister,  sefcrmera 
prost  och  kyrkoherde;  stud.  1803;  mag.  1808;  prestv. 
1812  V;  lärare  häi^tädes  1813  V>  kyricoherde  i  Mellby 


tu 

18%r,  tillir.  IdSO;  batM^ösl  IdSd;  tyrkolierdé  1  Raf- 
iiBida  1840;  tilltr.  18410.    tiift  jAeå  Eva  Katrström. 

2.  GusL  Lov.  Uolméfteii^  tillförordnar^  d.  12  apr. 
1828;  klockare  i  Brunby  1831 ;  kyrkoh  i  Höxeröd  1843. 

3.  Lars  Pet.  BergendaM,  I  1801  f^  i  WaU- 
kärra;  fadern  klockare;  stud.  1820;  prestv.  1825;  Iäi*are 
härstädes  1831;  nådärspredikaiil  i  Gessie  1837;  v.  pa- 
stor i  Kerrstorp  1838;  aädärspred.  i  Lofvestad  1838 — 
1840;  sedan  v.  pastor  i  Ljungbyn  död  1842  \^. 

4.  Kand.  Edmrd  Gräfwott,  f.  1810  V  i  Fass- 
bergs socken  af  Götheborgs  stift;  fadern  kronofogde;  stud. 
1823;  filol.  kand.  1834;  prestv.  1837;  lärare  härstädes 
1837  y;  bataljonspredikant  i  Eogelholni.  Gift  med  frö- 
ken M.  Horn. 

D.   CimbrishaiinÉ  lågre  apolegist-skola. 

Endast  några  få  underrättelser  äro  att  tillgå  om  den- 
na skola.  Landeboken  af  1569  omtalar  skolinrättningen 
bärstädes.  Är  1616  var.  dess  tillstånd  högst  jämmerligt: 
di^iphme  till  antafet  8,  nästan  ingen  lön  tiO  läraren,  in- 
ga stipendier.  Är  1621  var  skolan  helt  och  hållet  för- 
fallen. Rektorn  var  oordentlig  och  afsattes  af  biskopen 
vid  den  då  båttna  visitationen  ^^), 

Vid  visitationen  1696  f  befanns  skolan  hafva  ringa 
fliedel  och  underhåll,  skolan  alldeles  ruiaerad  och  utan 
diolhus.  Om  sommaren  läste  gossame  i'  vapenhuset,  om 
vinteni  i  rektors  hus,  hvilket  lian  då  för  fattigdom  måste 


^*)  Magdi  MatthiflB'  el  MatlhitB  Jani  Liber  visiiatiooU  Scanensia;  fol. 
aO.  —  Jlr.  aidd.  108  och  65. 


578 

sälja  och  i  ståUet  hyrt  ett  litet  och  trångt  rum.  Trettoo 
skolgossar  fumios,  men  dessa  hade  blott  sysselsatt  sig 
med  abc-boken  och  katechesen. 

Följande  året  afskedades  dén  gande  skolmfistarai  Ja- 
kob Nilsson  och  i  stället  förordnades  Petrus  Fagin.  Sko- 
lan höUs  dä  i  en  stor  stuga,  som  af  stad^  tiH  det  ån- 
damålet  hyrdes.  Läroinrattningais  tiUstånd  blef  under  den 
nye  läraren  bättre  och  ungdomen,  som  nu  utgjorde  ett 
antal  af  29,  befanns  vid  biskopsvisitationen  hafra  gjort 
vackra  och  nöjsamma  främst^. 

Sedan  1821  har  skolan  behandlats  och  varit  an- 
sedd såsom  lägre  apologisti.  Skolan  åtnjuter  ej  något 
statsanslag  och  har  inga  stipendier.  Efter  rektor  Laod- 
grehns  död  ärfde  skolan  ett  Utet  kapital  till  fatt%-  och 
prsmii-kassan,  hvilket  kommer  skolan  dU  godo  efter  mam- 
sell Sophia  Thomées  i  Westervik  död. 

Äldsta  bekanta  skoUnuiOt  har  stått  på  kyitogården, 
vester  för  södra  kyrkoporten.  År  1699  inköptes  en  gärd 
till  skolhus.  Detta  är  bygdt  och  underhålles  af  staden, 
innehållande  2  rum  och  förstuga.  Rektor  har  sig  af  sta- 
den anslagne  '4  rum  med  kök  uti  rådhuset,  på  hvars 
gårdsplan  skolhuset  afven  är  uppförd!. 

I  lön  åtnjuter  rektor  af  socknarne  inom  Albo  och 
Jerrestads  härader  33  t:r  6  kpr  helgonskyldskom  samt 
3  r:dr  6  sk.  banko  penningafgifter.  I  boslällsräntor  utgi 
30  kpr  råg,  4  tr  30  kpr  korn  och  30  kpr  hafire.  1 
Jerrestads  församling  har  rektor  såsom  klockare  derstå- 
des  en  utjord,  hvarföre  nu  betales  i  arrende  6  tr  korn. 
De  ufrige  små  inkomsterne  räcka  knappt  till  sjungareos 
allöning. 


Sktlaas  arkiv.  År  1733  förlorades  genom  vädeld 
alla  skolans  äldre  handlingar. 

Diseiplåmes  antal  ulgöres  vanligen  af  20.  Så  var 
ock  förhållandet  under  förra  århundradet 

Biand  tUmårktare  disciplar  från  denna  skola  må 
nämnas  Krisiian  >f o/fin/ kgl.  Hfmedicus  och  med.  prof.  i 
Lund  (t  1798)  samt  Z.  A.  KiUgren.   Jfr.  sid.  615—16. 

SkélaiU  biblratliek  fick  1813  48  böcker  till  skänks 
af  dåvarande  lärare  Ad.  Landgrehn. 

Skolans  Rektorer. 

1.  Mjauretitius  Thomw.  Förordnades  vid  biskopsvisita-^ 
4i<men  i  sept  1621  till  rektor  härstädes.  Den  förre  rek- 
torn, hvars  namn  ej  anföres,  afsattes  vid  sanuna  tillfälle. 
(PauUi  Martini  ft  Matthi»  Jani  Liber  yisitationis  Scan.) 

2.  Magnus  Albertu  Namnes  omkring  1630.  (Domk. 
ark.) 

8.  Jakob  Nilsson,  född  i  Cimbrishamn;  depone- 
rade 1663;  rektor  167d,.hvilken  befattning  han  lämnade 
1696.  Är  förmodligen  samme  ''Jacobus  Nicolai,  Cimbri- 
politanus  Seanns,^  som  i  Greifswalds  universitets  matrikel 
år  1664  bland  dervarande  studerande  vardt  upptagen. 
Konsistorium  resolv.  1698  ^-^  ätt  han  för  sin  höga  ål- 
der och  fattigdom  kunde  få  åtnjuta  klockareinkomstema  i 
Jerrestäd.  Dessutom  uppbar  han  något  litet  af  magistra- 
ten och  borgerskapet  i  Cimbrishamn  för  otte-  och  afton- 
sångspredikningame  derstädes.     (Konsist  Prot.  1698). 

4.  Petrus  Fagin,  Östgöte,  utnämndes  1696  |4  af 
biskop  Steuch  till  rektor,  hvilken  tjenst .  han  skötte  till 
omkiing  1719.     Gift. 


an 

6.  Karl  Brunck,  f6åi  1692  V;  faden  Jonas 
Brunck  var  korporal  vid  s.  skånska  rytteri-r^geoieiilet, 
sedermera  borgare  i  Cinibrishaoiit  Efter  någoa  enskild 
undervisning  sattes  han  1705  i  härvarande  skola;,  sliuL 
1710;  prestvigd  1717  f  och  samma  är  komoiimster  i 
Gimhrishamn;  rektor  härstftdes  1719  |;  kyrkoherde  i  (äfi- 
bris  och  Nöbbeldf  1724  ^.  Brunck  var  kand  sisoai  eo 
from  man.  Dog  1769  V*  ^^  ^^^^  °^  kyrkoher- 
den i  Wemmerlöf  L  Gorvins  dotter  Cec  Magd.  tiorvin, 
med  hvilken  han  hade  10  barn. 

6.  Olaus  Kiörning,  född  i  Bjerirå  socken  uti  Ån- 
germanland 1693  1^  och  broder  till  d:r  Kiöming,  super- 
intendent i  Karlstad;  fadern  Petrus  K.  var  komminister. 
Stud.  1711;  prestv.  1718;  kollega  i  Y^d  1719  •^; 
rektor  1725  V;  kyrkoh.  i  I^errstorp  o^h  (Hostoip  17M; 
dog  1751  ^.     Gift  1728  med  Eva  Jtotb;  6  barn. 

Skrift:    Likpredikan  ofyer  Handl.  David  Da?i9i«oiis  kcutni  i  Ttud 
1719.    Tryckt  i  Slrabund. 

7.  Ludvig  Barlin,  född  1707  ^  uti  Ömma, 
Asums  socken,  F&rs  härad,  i  Skåne,  hvarest  fadem  N9s 
Åkasson  var  bonde.  Efter  8  års  undervisning  i  Lmids 
skola  diniitterades  han  1726  tiB  universitetet  doDSUdes. 
Stud.  d.  26  maj  s.  å.;  prestvigd  1733  f4-;  rektor  hår- 
stådes  1740  y;  tilttrtdde  d.  1  maj  s.  å.  Bariia  nr 
en  skicklig  och  ouitrötteKg  skollärare  och  dimitterade  dciek- 
Uga  ynglingar  till  universitetet.  Efter  att  6  särskilda  gåa- 
ger  till  lediga  pastorsiter  håfva  varit  föreslagen,  utaäamito 
han  1752  \p  till  kyrkoherde  i  Criadsax  och  Tomerupoeh 
tillträdde  detta  pastorat  1753  |;  dog  1761  y.  Gift 
1740  med  kyrkoherden  i  Ullstorp  £.  Tengstedls  eébk, 
Metta  Reeslow;  barnlös. 


fH,  jQhan  Didrik  Roth  utnämndes  1752 1  till  rek- 
tor* Han  Yistfides  1742  i  Gim))rishanui  såsom  student; 
död  i7W  tV,  44  hr  gammal.  Gift  1753  med. Helena 
Bodela  Ohreus  (f.  17»2);  4  barn. 

9.  N.  Anid  Holmström,  son  af  bandi.  h.  Holm- 
str$ni,  älAJöt  undervisning  i  skolan  bärstädes;  rektor  1762; 
prestfigd  1760;  dog  1786  V-  Gift  1765  med  Anna 
SUna  linck  (f  1778);  6  barn. 

SMff:    Ditsert.  hieiorica  de  Cimbrithaqiiiia.   Land  1759;  i:o  (uo* 
der  Si[ea  Brings  prsps.) 

10.  M.  Erasmw  l^udolf  Nollmth,  född  1756  41 
1  TygelsJQ,  bvarest  fadern  J[öns  P.  Nollerotb  var  kyrko- 
herde ocb  bftradsprost.  Stud.  177.3;  mag.  1781;  prest* 
Yigfl  d.  31  maj  s.  å.;  1770  y  vikarierande  kollega  vid 
^^opnpsskolan  i  Kar)skrpna;  17iS0  \^^  ordinarie  kollega; 
tilltrodde  bögre  kollegatet  1785  V;  1786  ^^  rektor 
b^rstlides;  1796  j%  kyrkoherde  i  Huaröd  och  Svensköp,' 
tillträdde  1797  |;  prost  1803;  dog  1823..  Gift  1787 
m^  Marisi  Christina  Nilsson;  fadern  handlande  i  Karls* 
krona;  5  barn. 

11.  BL  Johm  Lundgdrd,  född  1768  i  Winslöf; 
fadern  v.  pastor.  Stud.  1780;  mag.  i  Greifswald  1791; 
koliegs^  i  Karlshamn  1792  44,  tillträdde  1798;  rektor 
härstädes  1797  V)  tillträdde  d.  1  maj  s.  ä;;  prestvigd 
18Q3  V;  kyrkoherde  i  Cimbrishamn  18^0  y>,  tilTträdr 
ifi,  Sj.  ä.;  opponens  vid  prestmötet  1814;  dog  1820.  Gift 
nied  Afm^  K^th.  Adamsson;  3  bara 

12.  M.  Nik  B^risUan  Quiding,  född  I77S1  If  i 
Bästad;  fadern  sedermera  prost  och  kyrkoherde  i  Fosiie. 
Stud.  1789;  mag.  i  Greifswald  1797;  v.  kollega  i  Malmö 
1803;  ordin,  kollega  1806  V>  ^^^^^  härstädes  1811, 


876 

hvilkcn  bestfiflning  han  dock  ej  tillirfiddey  emedan  han  föl- 
jande året  befordrades  till  kyrkoherde  i  Hoby  af  Torna 
hårad.^  Prost  Gift  1813  med  Amalia  P.  Hällen;  fadern 
kyrkoherde  härstädes.     Har  2  barn. 

13.  Adolf  Landgrekn,  född  i  Gimbrishamn  1788  4; 
fadem  borgmästare  och  assessor  härstädes.  Stud  1808; 
disp.  pro  exerc.  s.  ä.;  v.  rdctor  härstädes  1810  y; 
ordin,  rektor  1813   Vi  %  *827  V-     ^gift. 

14.  Nik  Petter  Ehrnberg,  född  i  staden  Habnstad 
1804  44)  f^^l^™  hussar  vid  en  sedermera  till  Mafanö 
förlagd  squadron.  Genomgick  Malmö  skola,  understödd  af 
den  frikostighet,  hvarigenom  nämnde  stads  innevånare  be- 
främjat många  medellösa  ynglingars  framkomst;  stud.  i  febr. 
1821;  skref  pro  gradu  philos.  vårterminen  1825;  vice 
kollega  i  Malmö  aug.  1825 — aug. .  1826;  duplikant  vid 
Lunds  skolas  reklorsklass  höstterminen  1826;  v.  kollega 
i  Ystad  maj — aug.  1827,  då  han  tillträdde  rekioratet 
härstädes;  ^rfiöU  afsked  1832  y.  Dwefter  garfveri-fa- 
brikör  i  Gimbrishamn.  Gift  .1830  med  Kristina  Rörbedi^, 
dotter  af  garfverifabr.  Jonas  Rörbeck.     Har  9  barn. 

15.  Kand.  Thomas  Erskine  Magnus  Haån,  född 
1809  4^  i  Barkåkra,  hvarest  fadem,  en  skottländare, 
var  landtbrukare.  Stud.  1825;  fiL  kand.  1831:  v.  kol- 
lega i  Ystad  d.  7  sepL  s.  å.;  rektor  härstädes  1832  y; 
v.  pastor  härstädes  i  aug.  1835  samt  frän  d.  1  mars 
1837  till  den  1  maj  1840,  i  förening  med  skoltjeostai 
och  de  rektor  åliggande  ottesångspredikningame.  Gift  1834 
med  Beda  A.  L  Kraak;  fadern  handlande  i  Westeräs. 
Har  6  barn. 


Kap.  XX. 

SkoUärarnes  afloningsstat    Helgonskyldskornet  till 
de  lårda  skolorna  i  Skåne. 

Daiiska  Kyrko-ordinansen  af  år  1537  innehåller  bland 
annat  följande  stadgande:  "Lands  Sogner,  som  ligge  no- 
get  nasr  KiöbstaBderne,  skulle  tage  sig  Sogne  Degen  afl 
Scholeme,  oc  lade  dennem  faa  den  vanlige  Bente  for  en 
hielp  at  studere  met"  Detta  utgör  första  grunden  Ull 
att  våra  skånska  skolor  äro  i  åtnjutande  af  helgonskylds- 
kornet. Genom  kongl.  bref  af  d.  23  mars  1568  befallte 
Fredrik  II  att  de  socknar,  h vilka  ligga  på  2  mils  afstand 
från  skolorna,  skulle  dertill  låggas  ^);  hvilken   förordning 


•    '«)  KoDg  Predrichs  Breff  om   Sogner,    som    ligger   toe   Mjile    nier 
Skolerne  iidj  Siedern^. 

Wi  Fredrich  den  Ändea  med  Guds  Naade,  Dannemarcbes,  Norges,. 
Wendes  och  Golles  Koniiig,  Hertig  udj  Sleswig,  Holslein,  Stormarn  och 
Dijunarschen,  GrelTue  udi  Oldeaburg  och  Delmeohorst.  Giore  alle  wit- 
leriigt,  at  vi  er  kommen  udj  forfaring,  att  mangesteds  udj  wort  Land 
Skaane  wille  Sogoedegoene  udj  de  Sogner  nest  omkring  Kiöbsteder 
liggendes,  icke  hafve  degn  af  Skolerne,  elTlcrsom  Ordinantzen  lyster, 
Ed  part  aldeles  ulerde  och  uduelige  till  at  underwijse  del  unge  folch 
i  Sognet  i  deres  Börnelaerdom,  saa  och  at  giöré  den  thieniste  i  Kirchen 
denem  bor  at  giöre.  Da  paa  det  saadant  kand  forekommes,  och  Ordi- 
nantzen maa  wed  magi  höides,  wille  wij  at  altid  ber  efTter  saa  skaU 
höides,  at  naar  de  Landsdegne,  som  nu  ere  i  noget   Sogn,    der   ligger 

37 


578 

af  Kristian  IV  år  1641  ytterligare  bekräftades.  Den  28 
juli  1618  hade  samme  konung  befallt  att  biskopen  med 
prostame  skulle  tillhälla  de  ''bosiltande^  klockame,  h?artiU 
konungen  eller  klereciet  hade  jus  patronatus  att  kontri- 
buera  en  part  af  deras  inkomster  till  skolorna,  som  sam- 
ma kyrkor  med  klockare  eljest  borde  försörja^).  Seder- 
mera och  dä  Skäne  kom  under  svensk  styrelse  är  i  3:dje 
S  af  kgl.  resolutionen  d.  1  sepL  1664  pä  presterskapets 


paa  Toe  mijle  nor  Kiökstederne,  aoleo  åoer  och  affgaar,  eller  och  i 
aodre  ma  åder  kommer  fra  Sogoerac,-  Da  sch  all  der  lil|^  achickes  Per- 
•ohoer  af  Skolen,  udj  de  nesle  Kiöbsteder,  tom  samme  Sogner  besdff 
schulde,  och  Siiperiolendenlen  och  Skolemester  schulle  hafvc  indseeode 
med,  at  der  tillssDUes  de  Personer,  som  saa  isrde  och  forstaodige  ere, 
al  de  kunde  giöre  den  thieniste  eeu  degn  bör  at  giöre,  pcb  kuode  an- 
derwijse  och  lasre  det  ungefolck  deres  Börne  Lusrdom,  och  skall  Sog- 
nefolket  wtcre  plichltge  at  gifne  och  till  gode  Reede  yde  forrne  Per- 
sokner  den  aarlige  Bente,  som  een  dego  tilkommer  och  bör  at  hafoe 
ined  Bette,  elTler  Ordinaatxen.  Findes  nogen  ber  imod  at  giöre,  da 
wille  wi  der  ofuer  lade  slrafle,  som  wedbör.  Her  effter  skaU  hiier  dg 
haffre  at  relte.  Gifiiet  paa  wort  Slott  Fredrichsborg  d.  23  Martij  anao 
1563. 

Dadcr  wort  Sigaet 
Frederich. 
T*)  Christian  den  Fierde  &c.  Vor  Gunst  och  Naade.  tillforene  Wij- 
der,  elTtersom  Vi  naadigt  forfare,  de  boesiddeades  degne  der  udj  Loade 
Sticht  hertill  dags  intet  at  hafue  contribaeret  til  Skolerof  der  u^  Stick- 
tet,  uaaseet  at  saadant  effter  ordinantsen,  burde  al  rere  skedt,  Da  bedc 
Wi  Eder  och  wille  at  J  med  Provesteme  tillholde  eeahner  boeiddeädo 
Degn,  Ibill  huilchen  Wi  eller  wores  Clerecie  der  udj  Lunde  stihi  Jas 
Patronatus  halTuer,  een  pari  af  deres  Indkomst  effieraom  dt  kunde  oBaer- 
komme,  till  Skolerne,  som  samme  Kireher  med  Degae  ellers  bnrdt  il 
forsörge  at  contribuere.  Dermed  skear  wor  Willk.  Befalendet  Eder 
Gud.     Gifvet  paa  Tor  SloU  KiöbenhaTa  d.  29  Juitj  16ia 

Cbristiaa. 
Oss  Elskelig  haederlige  och  höylserde 
Mand  Mester  Pofuel  Mortensen,   Su- 
perintendcAl  ofuer  Skaane  Stifft. 


879  . 

ttnderd.  besvär  följande  stadgadt:  'Ved  Diekners  och  Kloc^ 
kafés  kallelse  uppå  landet,  sampt  den  Råttighet,  som  af 
Klockare-giäld  til.Skolerne  böhr  uthgå,  vill  Kongl.  Maj:t 
at  det  ock  bUfver  hållet  eftei*  ordinantzen  och^  Recesser 
och  ganunal  sedvahna,  sä  at  ingen  må  understa  sigh  att 
tilfogha  vederbörande  häremoth  någhot  hinder,  mehn  eller 
förfångfa  i  en  dier  annan  måtla;^  hvilket  ytterligare  be- 
kräftades genom  riksdagsbesluten  af  år  1668  (angående 
skolor  och  dess  beneficier^  12:e  punkten),  kgl.  resolutio- 
nen, och  förklaringen  af  d.  28  sepl.  1668  samt  kgL  re- 
solutionen af  d.-3  aug.  11681.  - 

Genom  en  allmogen  i  Oxie,  Skytts  och  Wenmien- 
högs  härader  vid  riksdagen  1693  d.  12  decemb.  gifven 
resolution,  med  afseende  derpå,  att  helgouskylden,  som  af 
ålder  varit  förordnad  till  presternes  underhäll  och  tillföre- 
ne  utgått  en  skyld  af  hvart  hushåll,  men  ej  var  inrättad 
efler  henunanens  storiek,  utan  att  de  mindre,  såsom  half- 
va,  fjerdedels  och  smärre  hemman,  stundom  lika  och 
stundom  mera,  än  de  större  påsaltes,  hade  Karl  XI  i 
nåder  föiUarat,  att  helgonskylden,  såsom  en  af  ålder  van- 
Bg  älbnogens  utgift  till  deras  själasörjare,  den  der,  me- 
delst åtskilliga  kgl.  resolutioner,  vore  presterskapet  efter- 
läten  och  åfven  tillförne  blifvit  utgjord,  jemväl  dädanefter 
borde  utgå,  dock  således,  att  densamma  svarade  emot 
hemmanens  storlek,  så  att  icke  så  mycket  mätte  fordras 
af  ^  som  af  ett  helt  hemman,  ej  heller  vidare  uppbäras, 
der  den  en  gång  vore"  afskaffad.  Med  anledning  af  nämn- 
da nåd.  resolution  androg  biskopen  d:r  Steuch,  å  en  å 
skollärarnes  vägnar  insinuerad  böneskrift,  hurusom  bemälle 
iSrares  löner  derigenom  mycket  blifvit  förminskade,  att 
helgonskylden  icke    som    tillförene  erlades    uti    ett    visst 

37» 


ftso 

qvanjo,  utan  på  grund  af  kgL  resolut  1693  44>  ^^^ 
hemmanens  storlek;  hvadan  biskopen  underd.  anhöll,  att 
skollärame  finge  åtnjuta  deras  lön  och  dagliga  uppehälle, 
helst  de  af  samma  skyld  måste  underhålla  substituter  vid 
föi*samlingame.  I  anledning  af  bemälta  supplik  har  Karl 
XII  genom  nåd.  bref  af  d.  18  februari  1698  pröfvat  det 
med  kgl.  resol.  d.  12  dec.  1693  vara  enligt,  att  pre* 
sterskapet  och  skollärame  oafkortadt  böra  iijuta  så  myc- 
ket i  helgonskyld,  som  de  af  ålder  under  denna  titel  åt- 
njutit, i  så  måtto,  att  sjelfva  qvantumet  eller  summan 
blefve  oförminskad,  men  att  den  fördelades  på  hemmanen 
proportionaliter  således,  att  ett  helt  hemman  komme  att 
gifva  mera  än  ^  och  '4-  niera  än  ^]  hvarfbre  general- 
guvernören grefve  Weliingk  anbefalltes  att  låla  författa  m 
viss  proportionerad  fördelning  hemmanen  emellan,  efter 
deras  egor  och  storlek,  till  utgörande  af  denna  hdgon- 
skyld,  nemligen  i  de  socknar,  hvilka  af  fordna  tider  hd- 
gonskyidens  utgifvande  varit  underkastade,  och  icke  i  de, 
hvarest  densamma  en  gång  redan  vore  afskaffad 

Vidare  stadgas  uti  63  %m  af  kgL  resolutionen  på 
städemas  besvär  d.  12  april  1739  det  skolorna  i  Skåne 
i  gemen  samt  hvarje  stads  skola,  skolbetjent  och  disdpd 
i  synnerhet  borde  ej  allenast  oförryckt  få  behålla  hvad  de 
då  efter  gamla  inrättningar  verkligen  innehade,  utan  ock 
återbekomma  det,  som  på  hvarjehanda  sätt  dem  kunde 
vara  af  helgonskyld,  klockarebohl  eller  hemmansräntor 
frångånget,  som  före  kriget  eller  i  äldre  tider  veterligen 
eller  bevisligen  varit  dem  anslagit 

Af  dessa  så  väl  äldre,  som  nyare  författningar  in- 
hämtas, att  de  omkring  städerna  på  2  mil  nära  bdfigne 
klockarelägenbeter  varit  af  ålder  under  skolornas   disposi- 


Ö81 

tion.  Detta  vitsordas  ock  af  historiska  uppgifter.  Under 
danska  tiden  och  äTven  flera  år  sedermera  njöto  skoUä- 
rame  sjelfve  allt  hvad  af  desse  klockarelägenheter  inflöto, 
blott  med  den  förbindelse,  att  genom  skolgossar  upprätt* 
bålla  sången  i  de  församlingars  Jtyrkor,  hvarvid  klockare- 
bohlen  voro  ahslagne  tiU  skolorna.  Man  skiljde  den  tiden, 
såsom  vi  ofvan  visat  (s.  120),  mellan  Swde-Degne  och 
Löbe-Degne.  3om  dock  detta  sångens  upprätthållande  ge- 
nom skolgossarne  gaf  anledning  till  oordningar,  har  se- 
dermera omkring  1640  blifvit  stadgadt,  att  äfven  på  dessa 
ställen  skulle  verklige  klockare  antagas,  hvilka  likväl  en- 
ligt kgl.  förordningen  d.  27  april  1742  icke  äro  annat 
än  skolomas  substituter.  De  njuta  klockarebohlen  enligt 
öfverenskonmielse  med  skolläraren,  offer  af  församlingen 
och  öfrige  små  rättigheter  samt  af  helgonskylden  några 
tonnor. 

Nämnda  resolution  af  1739  y  innehöll  derjemte 
det  stadgandet  att  landshöfdingame  i  Skåne  och  konsisto- 
rium, likmätigt  1720  års  resolution  för  presterskapet  i 
Lunds  stift,  skulle  med  vissa  deputerade  af  alla  4  stån- 
den ifrån  Skåne,  utan  tidsutdrägt  i  orten  sammanträda, 
och  sedan  alla  vederbörande  noga  och  fullkomligen  blifvit 
hörda,  åtminstone  inom  1739  års  slut  hos  Kgl.  M:t  in- 
komma med  projekt,  huru  till  en  jemlikhetserhållande  meUan 
klockame  uti  spannemålslelveransen,  det  qvantum,  som 
skolorna  in  natura  anslagit  är,  på  samtlige  klockame  i 
Skåne  proportionaliter  bör  indelas,  på  det  den  ene  såväl 
som  den  andre  må  hafva  nödigt  uppehälle.  Detta  hade 
till  följd  att  år  1740  en  kongl.  konomission  blef  nedsatt 
rörande  helgonskyldsjämkningen.  En  sådan  kommission 
hade  äfven  1724  och  1737  varit  i  verksamhet.  Kgl.  för- 


Ö8SI 

ordningen  af  d.  27  april  1742,  ogiDande  hvad  sistnänuH 
da  kgL  kommission  åtgjort,  stadgade  att  hdgonskyUkn 
skulle  ställas  på  gammal  fot  såsom  den  före  1719  och 
af  ålder  varit  Genom  flera  kgi.  resolutioner  i  nyare  ti- 
der befalles  att  belgonskyldskomet  till  skolorna  diaD  åt- 
göras efter  1569  års  Landebok. 

År  1797,  gjorde  konsistorium  i  Lund  en  underdånig 
bemstälbm,  om  icke  för  framtiden  kunde  stadgas  ottdLo- 
lomas  substituler  eller  så  kallade  klockare  borde  ega  fö- 
retfådesrätt  till  städjande  af  klockareboblen.  Håra  resol- 
Yerade  Kongl.  Maj:t  d.  9  januari  1798,  att  emedan  desse 
klockarebofal  ej  kunna  af  skoUärame  i  anseende  till  deras 
tjenster  vid  skolorna  bebos,  det  med  ömsesides  billighet 
vore  öfverensstämmande,  och  åfven  till  förvarande  såväl 
af  skollärames  som  substitutemes  löneförmåner  sikr^, 
att  ifrågavarande  boställen  af  dem,  som  UockaretjoMtai 
förratta  och  för  hvilka  de  från  början  varit  inrättade, 
måga  emot  stadgad  ränta  brukas,  hviurom,  i  bänddse 
denna  ränta  ej  redau  till  något  visst  bdopp  af  ålder  va- 
rit stadgad,  klockaren  bar  att  för  sin  tjenstelid  med  ve- 
deri)örande  skollärare  ingå  öfverenskommelse^  hvilken  af 
landsböfdingen  med  biskopen  bör  pröfvas  och  gillas,  samt 
att,  då  vederbörande  ej  kunna  förenas  om  villkoren,  de* 
samma  af  landshöfdingen  och  biskopen  dem  må  föreläg- 
gas: kommande  ett  sådant  slutet  kontrakt  alt  endast  gah 
för  den  klockares  tjenstetid,  som  deruti  ingått,  och  såle- 
des den  vid  bvarje  klockare  ledighet  träffade  öfvereas- 
kommelse  af  landshöfdingen  och  biskopen  ånyo  prå(- 
vas^*). 


*)  Lunds  domkapiteb  CiHialir  1798^  n:o  24, 


588 

Detta  är  en  kort  örversigt  af  lagstiftDingen  rörande 
lieigoQskylden  till  de.  lärda  skolorna  i  Skåne. 


Vår  föregående  framställning  har  visat  att  under  me* 
deltiden  skolans  lärare  af  kyrkaii,  elim*u  sparsamt,  varit 
aflönade  samt  att  desse  lärare  såsom  sångare  .vid  de  kyrk- 
Uga  högtiderna  och  själamessoma  haft  några  biförtjensler. 
Efter  reformationen  aflönades  lektoreme  vid  domkapitlet, 
professoreme  vid  gymnasiet  i  Lund  samt  rektoreme  i 
Malmö  och  Lund  hufvudsakligen  genom  prsBbenden  eller 
vikariafer  vid  domkyrkan.,  Hörame  eller  koUegerne  bafvä 
i  alla  tider  mera  styfmoderligt  varit  aflönta,  i  Skåne  ge- 
nom belgonskyldskom,  vanligen  till  ett  belopp  af  20 — 30 
^unnör;  i  öfra  Sverige  sänd$  man  dem  till  och  med .  ut 
i  socknegång  för  att  på  så  sätt  uppbära  en  högst  obe- 
tydlig inkomst  Enär  denna  ingalunda  var  tillräcklig,  åt* 
Djöto  höraiiie  i  äldre  tider  uti  de'  flesta  skånska  städer 
hos  dessas  invånare  kostdagar,  hvilka  dock  på  de  flesta 
ställen  redan  under  17:de  århundradet  upphörde.  År 
1737  2^  utfärdades  för  skolorna  i  Lunds  stift  en  för- 
månligare stat,  hvilken  dock  1739  alldeles  upphäfdes. 
Närmaste  lönereglering  för  hela  rikets  skollärare  skedde 
genom  interimsstaten  af  d.  22  april  1819,  hvilken  blef 
gällande  från  d.  1  maj  s.  L  Ifrågavarande  stat  utvisar 
att  vid  vissa  af  Sveriges  skolor  funnos  kolleger,  som  utom 
en  obetydlig  penningsumma  i  lön  uppburo  blott  3  till  4 
och  i  vanligaste  fall  10^  15  till  20  t:r.  Kongl.  brefvet 
om  1819  års  interimsstat  stadgade  för  den  följande  ti- 
den lika  löner  för  Uka  grader.  Minimibeloppet  för  yngste 
kollega  och  2:dre  apologist  skulle  blifva  25  t:r,  för  öf- 
rige  kolleger  och    l:sté  eller*  ende  apologisten   30   t:r, 


584 


konrektor  40,  rektor  vid  mindre  skolor  60  och  ?id  större 
80,  g)'innasii-adjunkt  50  och  yngste  lektor  100  t:r.  Heh 
beloppet  af  1819  ars  interimsstat  för  aUa  svenska  ele- 
mentarläroverk utgjorde  3,284^  t:r.  Förutvarande  an^g 
var  13,694  tr  5^^  kpr. 

Den  nu  gällande  staten  för  svenska  elémentar-läro- 
verken,  som  ad  interim  fastställdes  och  utfärdades  d.  21 
sept.  1833  och  genom  kongl.  cirkuläret  till  konsistorier- 
ne  af  d.  1  no  v.  1839,  med  några  få  ändringar,  till  sina 
hufvudgnmder  ytterligare  tills  vidare  bekräftades,  tog  eg^t- 
ligen  sin  hörjan  frän  och  med  1830,  dä  det  nya  ansla- 
get af  42,000  r:dr  b:ko  till  elementar-läroverkens  upp- 
hjelpande  af  rikets  ständer  beviljades.  Enligt  denna  stat 
uppbära  de  äldsta  Icktorerne  hvardera  160  t:r,  de  mel-^ 
lersta  150,  och  de  yngsta  140  t:r  i  årlig  lön.  Gym- 
nasii-adjunktens  lön  ät*  ökad  från  50  till  60  t:r;  rektorer 
vid  lärdoms-  och  apologist-skolor  hafva  120,;  100,  80 
eller  60  t:r,  konrektorer  80,  koUeger  och  apologister  40, 
50  till  60  t:r,  hvilket  är  den  högsta  lön,  som  för  dessa 
lärare  efter  1833  års  stat  är  anslagen. 

Att  närmare  redogöra  för  lönerna  Ull  de  särskilta 
skolorna  förbjuder  utrymmeL  Vi  hänvisa  derföre  till  all- 
männa författningssamlingen  ^^). 

Hvad  karolinska  kathedralskolan  i  Lund  vidkommer, 
bör  här  dock  nämnas  att  enligt  interimsstaten  af  1833 
rektor  åtnjuter  160,  konrektor  80,  äldste  adjunkten  70 
2:e  och  3:dje  adjunkteme  samt  äldste  kollegan  60,   Sw 


Tft^k 


^)  Jfr.  ftfTen  den  intressanta  uppsatUen  af  A.  Uppström,   Om  Ele* 
mfntar-LflroTerkens  afl«ning.    Frej.    1844  s,  22-44. 


585 

kolleger  60  och  de  2:ne  yngste  kollegerne  40  t:r,  be- 
räknade till  6  r:dr  b:ko  tunnan* 

För  lärame  uti  öfra  afdelningen  samt  äldsta  kolle- 
gan vid  kathedralskolan  utfärdades  genom  kongl.  brefvet 
af  d.  4  aug.  1845  en  löneförhöjningsstat,  enligt  hvilken 
nämnde  lärare  från  1845  års  början  fatt  en  lönetillökning 
till  ett  sammanlagdt  belopp  af  .2040  r:dr  b.ko,  motsva-^ 
rande  340  t:r  efter  6  r:dr  för  tunnan.  Af  denna  löne- 
tillökning erhöll  rektor  30,  v.  rektor  70,  åildste  adjunkt 
samt  andre  och  tredje  adjunkterne  hvardera  70  och  äld- 
ste kollega  30  t:r. 

Beträffande  rektorslönen  vid  Malmö  skola,  få  vi  hän-^ 
visa  läsaren  till  den  utförligare  framstäUning,  som  öfvan 
sidd.  338 — 348  är  lämnad.  ^^ 

Det  är  en  stor  tillfredsställelse  för  fattaren  att  kun- 
na afsluta  denna  skildring  aJT  skånska  skolväsendets  histo- 
ria med  den  underrättelsen  att  Sveriges  nu  församlade 
ständer  med  en  evigt  minnesvärd  frikostighet  till  löneför- 
bättring åt  lärame  Tid  rikets  elementar-läroverk  voterat 
den  betydliga  summan  af  90,000  riksdaler  banko.  Här- 
igenom har  Qtt  Jänge  kändt  och  erkändt  vigtigt  behof  Tör 
en  bland  fosterlandets  alh*avigtigaste  institutioner  blifvit  af- 
hulpet  och  den  förökade  tjenstårsberäkningen  upphört.  Sko- 
lan skall  ej  längre  vara  en  förstuga  till  pastorat  och  det 
tjenstgörande  obefordrade  presterskapet  ej  vidare  klaga  öf- 
ver  det  stora  och  obiUiga  intrång,  som  det  frän  skollärar- 
nas sida  enligt  den  gamla  lagstiftningen  nödvändigt  måst  lida. 

''^Det  gifves  i  sanning  intet  förskott,  som  lönar  sig 
säkrare  än  det,  som  användes  för  det  uppvexande  släg^ 
tets  uppfostran!^ '^^ 

'•)  Te^r,  Tal  pfi  Wexjö  Gymnasiom  1824. 


.^ 


Urkunder. 


Disciplar  från  tkinska  UroTerkra  dimitterade  tUl 
UpenhamiiB  mdfenitet  1011—1667. 

(Följaade  förieckning  ttr  httmtad  ur  "Den  eldste  Universitatis  Haf- 
niensis  Matiicula,'*  fönrarad  i  Goosistorii  Archiv  i  KöpeDhamo. 
Den  bOrjar  med  4644.  Någon  Udre  matrikel  finnes  numera  ej 
i  behåll.  Uppgifterna  om  hvad  dessa  disciplar  sedermera  blif- 
vit|  »ro  af  utgifvaren  tillagad). 


hy{ 


Anno  ten. 


eno  Pet.  Wram  Scan.  1  juni. 

Balthasar  Thom»  Malmoglanus.  %1  juli. 

Petrus  Olai  Scan.  S9  juli. 

Johan.  Grelchorus  (?)  Malm.  ht  okt. 

Johan.  Andree  Malm.  " 

Bartholom.  Otthonis  Malm.  " 

Bartholom.  Severini  Malm.  " 

Anno  i6i2. 
Valentin  Ghristiani  Malm.  (Valentin  Ghri-  43  m^. 

stensen  Kökr,  mag.;  pastor  i  Kallund-' 

borg,  prost;  f.  i  Malmö  4587  J4,  t  ^^^^  4. 

Worms  Lez.) 
Petrus  Magni  Londinensis.  9  juli. 

Anno  i6i3. 

Gorniflcius  Rosencrantz,.  nob.  Scan.  (Son  49  apr. 

af  Axel  Rosenkrantz  till  Glimminge; 
en  af  de  rikaste  skånska  adelsmiln; 
fttll  i  slaget  Yid  Lutter  am  Baremberg 
46t6.  ^  Han  studerade  46S0  i  Padua. 
Sohms  Samlinger  IL  3,  s.  45). 


ftdO 


'                               Jofaao.  StisoDius  Lond.  49  apr. 

Michael  Villadias  Malm.  « 

I                               Olaus  Petri  Scanus  ■ 

Johan.  HeoDiog  Malnu  ^ 

I                                Georgias  Nicolai  Malm.  40  joni. 

baacbus  Laagennectius  Londioisis  Dao.  30  Juii. 
—  Depositus-WitebergflP  4609,  ieaUma- 
niuM  hH/iM  Aoad.  VHeberg. 

Erasmus  Olai  Vatzooias  Scanus  8  okt. 

Johannes  Olai  Vatzonlus  Scanus  * 

(Hans  Olttiksen  Watzen,  f.  4690  4  i  GrOnby,  " 
hvaresi  fadern  var  f^aslor*,  tedems  ef- 
terMdaro  i  embetet  4648—50).        '                         *      ' 

Anno  iCa. 

Martinus  Petri  Malmog.  43  jao. 

Severinus  Laurentii  Malmog.  » 

Janns  Andre»  Pister  Malmog.  " 

Petrus  Fichius  Malmog,  44  maj. 

Petrus  Nicolai  Malm.  " 

ilfifio  #6/5. 
Ivams  Ivari  Malmog.  4  auj. 

Laurentius  Magni  Scan.  24  mai- 

ChrisUanus  Bartholinua  Malm.  " 

Erasmus  Matthia»  Lundensis.  " 

Johannes  Claudii  Scanus.  '  ' 

[Theodorus  Erasmi  Scanus.  (Mag.  Thord    ExSch.Herloviana.44jnli.] 

Rasmussen,  som  4625—27  var  pastor 

vid  den  nya  kyrkan  utanför  Norreport 

i  Köpenhamn,  derefter  superintendent 

på  GotUand.    Se  }/VaUins  Gothländska 

Samlingar  I,  475—476). 


Petrus  Johannis  Halmstadensis. 

Ex  Sch.  Heising. 

34  okt. 

Haquinus  Benedicti  Scanus. 

Ex  Sch.  Lond. 

n 

Petrus  Olai  Torlosanus. 

« 

9 

Petrus  Olai  Halmstadensis. 

émk 

a  i^ie. 

Ex  Malmogiensi. 

^    f» 

Laurentius  Michaelius  Scanus. 

Is  LMMMlMDåi. 

«#r. 

Ghristianus  Johannis.  M.  Joh.  Michadii  F* 

Bxfki^lMmL 

4«4>r. 

694 


Nieolitfs  Nicolai  Matakog.;  pastor  i  Tull- 

siorp  4622—52. 
Matthias  Petri  B«^. 
Gregorius  Georgii. 
Ghristianns  Petn 
Ganotus  Petri. 
Petrus  Joh.  Halmstådensls. 
Andreas  Nicolai  DreilebargeDsis*,  pastor 

i  Wanstad  l034->d5. 


Bft  ffalburgtftai.  4t  maj. 

E  Sob«  Lund.  i%  Jonli 

B  Soh.  HeMiigbi  ^ 

E  ikhi  LttOd.  M  ^ti. 

B  Sch.  Malttog.  9  dae. 

B  8eh.  LMd;  " 


Severinus  Michaelius. 

Anno  1617. 

B  deb. 

Malm. 

•• 

piatthias  Erioi  Corviaus  Lundensis. 

B  Soh.  Sorana. 

48  febr.] 

Georg.  Georgii  Biikiag. 

B  Sch.  Lund. 

Johannes  Andreae. 

« 

Benedictus  Nicolai  HaUandius. 

E  Sch. 

Helsing. 

5  juni. 

n 

SUttoii  Matthi»  Hall. 

» 

Johannes  Matthi^e 

ESeb. 

L«Ml. 

Laurentius  Pasch. 

* 

i 

> 

Bfaaaaus  Nicolai. 

B  Sch. 

Malm. 

Frendonis  MichaeUs. 

E  Sch. 

Helsing. 

Antonius  Gerhardi 

B  Sch. 

Helsiiigb. 

Janos  Petri  Tdstad. 

» 

Biörn  Benedictus  Bleking. 

II 

47  noY. 

• 

Anno  1618. 

Michael  Ericus  Lundens. 

4  apr. 

Casp.  Jobannis  Lundensis. 

B  Sob. 

Lund. 

44  okt. 

Petrus  Georgi]  Malmog. 

BSeh. 

Malm. 

41  dee. 

Andreas  Bremenis  Malmoj 

g.    Ex  Malm. 

fl 

42  dec. 

Comm.  a.  M.  Bertilo  (o:  Beriel  Koud*' 
sen  Aquilonius).  Född  4604.  Bekant 
laUnsk  skald.    C^&rmå  Ux.) 

Begelus  Regelus  Malmog.  indidem,  ejus- 
dem  comm. 

Laurentius  Nicolai  Scanus.    Ex  Malmog^ 
commendatione  M.  Bertili  Ganutij. 

^iisi#  161$. 
Qbfisiianiis  GaMtitts  SteTios. 
LMreot.  Ghristopbori  Rotbnovlensis. 


BxLud. 

n 


U  apr. 


&n 


Petrus  Laorentii  Gåadsaxius 
Nicolaus  Johannis  Helsingburgensis. 
[Petrus  Nicolai  Scanus. 
Magnus  Haggaaos  Yahanieusis. 
Aatonius  Hermanous  Helsiagburg. 
Barihol.  Georgii  Weahanieosis. 
Joannes  Severioi  Malmog. 
Georgius  Jobaiuiis  Scaaus. 
Joaones  Petreius  Treleoburgensis. 
Ch ristia aus  Johannis  Hafniensis. 
L«urentius  AndrecD  Scbelschovius. 
Georgius  Thoms  Malmog. 
Erasmus  Caspari  Lolandus. 
Joannes  Oiai  Meonensis. 
Joannes  Petri  Krabbe  Falstug. 

Anno  i6%0. 

Johannes  Cbristierni  Ydsladiensis. 

Ganutus  Hemmingius. 

Magnus  Laurentii  Gladsax. 

Theodoncus  HenricL 

David  Petri. 

Nicolaus  Petri  Gimber. 

Ghristianus  Stenius*,  ttr  förmodligen  sam- 
me man,  som  4630  var  konrektor  i  Lund 
och  året  derpå  blef  pastor  i  Hörby. 

Joannes  Johannis  Hallandus. 

Giaudius  Christiemi  Gimber. 

Surno  Joannis  Scanus. 

Nicolaus  Ghristiemi  Scanus. 

Ghristiernus  Ghristiemi  Scanus. 

Severinus  Andreas  Gimber. 

Severinus  Laurentii  Gimber. 

Johannes  Petrus  Ripensis. 

Henricus  Johannis  Scanus. 

Nicolaus  Nicolai  Scanus.  Måhända  pa- 
storn i  Saaby  på  Seland.  (Giessings 
Jnbell.  m.  346—48). 


Ex  LimdL  24  apr. 


Ex  Ottbon. 
Ex  Lund. 


Ex  Malm. 
Ex  Goronoisi. 
Ex  Treleobarg. 
Ex  Lund. 

n 

Ex  Malm.      ^^ 

Ex  TreleoburgeosL 

Ex  Malm.  22  maj. 


Ex  Sch.  LundensL  24  jao. 


8  mars. 


Ex  Sch.  Malm. 
Ex  Scii.  Lund. 


44  maj. 

I» 

28  sept 


Anno  i62L 


Michael  Nicolai  Scanus. 
Johannes  Johannis  Ripensis. 


Ex  Sch.  UukL 


7  apr. 
24  apr. 


693 


Tragillos  Nicolai  Scanus. 

Ex  Sch. 

Lund. 

%i  apr. 

Paulus  LaardDtii  LondeDsis. 

» 

,  j> 

Andreas  Svenonius  Hallandus. 

n 

n 

Laurentius  Dauidis  Lundins. 

1» 

n 

Magnus  Erici  Hafniensis. 

n 

n 

Andreas  Erici  Hafn. 

n 

n 

Nicolaas  Olai  Halland. 

n 

n 

Johannes  Johannis  BiUingensis. 

n 

n 

Gerhardus  Gerhardi  Varbergensis. 

» 

n 

Blef  sedermera  trol.  rektor  i  Helsingljorg. 

Laurentius  Petri  Gemzonius. 

»1 

n 

Pastor  i  Öemshög  4625  efter  sin  fader; 

död  4657. 

Ghristiemus  Benedicti  Tistadius. 

Ek  Sch. 

Malmog. 

n 

fGeorgitts  Mattbi»  Malmog. 

Ex  Sch.  Sorana. 

"1 

Georgius  Petri  Selandus. 

Ex  Sch. 

Hekingb. 

n 

Erasmus  Johannis  Svaldogsus. 

Ex  Sch. 

Coron. 

34  juli. 

Samuel  Olai  Gocchius  Lund.    Sedermera 

n 

4  sept 

relegerad. 

Casparus  Christierni  Lundensis. 

Ex  Sch. 

patria. 

n 

Sveno  Laurentii  Treleburgensis. 

n 

n 

Nicolaus  Georgij  Fionius. 

Ex  Sch. 

Trelleb. 

11 

Gregorius  Tilbardi. 

fex  Sch. 

Eustod. 

22  dec. 

Christianus  Christiani. 

n 

#       n 

Anno  1622. 

Johannes  Andres  Scanus. 

[Georgius  Faderi  Malmog. 

Sebastianus  Mattbi»  Scanus. 

Mag»  Sebastianus  Blatthie  Lutra  (Bastian 
Mattsson  Odder),  f .  4  602 ;  pastor  i  Hås- 
Itff  ochBoderup  4632—83;  httradsprost. 

Jacofous  Olai  Scanas 

Sveno  Haldanus  Halmstadiensis. 

Nicolaus  Winslovius  Scanus. 
Död  som  th.  st.  4626. 

'Johannes  Frisins  Malmog. 

Magnus  Fectelius  Malmog. 

Martinus  Severini  Coldingensis. 

Johannes  Qandij  Lundensis.  Ar  förmodl. 
den  Hans  Glausen,  som  var  pastor  i 
Söderhviddinge  och  Annelöf  4626—30. 


Ex  Sch.  Lund.       25  apr. 
Ex  Sch.  Roschild.      ''] 
Ex  Sch.  Malm.  *»* 


Ex  Sch.  Lund. 
Ex  Sch.  Malm. 
Ex  Sch.  Lund. 

Ex  Sch.  Malm. 
Ex  Sch.  Lund. 
Ex  Sch.  Mattnog. 


45  juni. 


29  okt. 


A9i 


Anno  i623. 

Laareatlaa  Pauli  Gromestrap  Scan. 

GhriatianuB  Petri  Ifalmog. 

Olaus  Verneri  Scanus.  Kollega  i  Helsing- 
borg omkring  år  4630. 

Heoricus  Cronius  Malmog.  Pastor  i  Ges- 
sie  4634—43,  transp.  t  Malmö;  1 4648. 

Johannes  Laurentij  Henniogh. 

Mattliias  Johannis  Pionus. 

Nicolaus  Magni  Offuerö. 

Johan.  Nicolai  ^lesius.  Pastor  i  Bunke- 
flod. Jfr.  Treschow,  Jubel.  S.  477.  Dan^ 
ske  Magaz.  Tredje  Rskke  I.  IV  h.  a.  372. 
Nyerup.    Pfederik  III.  s.  250. 

Nicolaus  Johannis  Lund. 

Laurentius  Olai  Halmstad. 

Gbristiemi  Pauli. 

Severinua  Fridleyius  Viburg. 

Ovanus  Henrici  Pundtoftins. 

David  Davidia  Coronius. 

Petrus  Petri  Winstrup.  F.  4605,  biskop 
i  Lund  4637;  f  ^^'^l 

Olaus  Johannis  Coronensis.     Bfånne  Oluf 
Joh.  Bagger,  Lunds  univ.  förste  prof.? 

Janns  Petri  Coronensis. 

Petrus  Severini  Coronensis. 

Andreas  Antoniaa. 


SxlckUnd. 
Ex  RaSjBiensi. 

«5fébr. 
44  apr. 

n 

n 

n 

Ek  Malm. 
Bx  fiélsiogb. 

fl 

Rx  Lund. 


Ex  SdL  Boraoai. 
Ex  Sch.  tuad. 


&  Helsiogrsj. 
Kx  Sor. 

Ex  Corohensi. 


M  daa. 


29  maj. 


Ex  Sch  Helshigb.  47  air. 


Anno  i€24. 
Petrus  Henrici  f.  Ystadius. 
Liberius  Martinius. 
Laurentius  Jani  f.  Scanus. 
Canutus  Sthenius. 
Johannes  Laurentius. 
Martinas  Andreas. 
Canutus  Laurentius. 
Erasmus  Se?eriBi  f. 
Petrus  Matthias. 
Nicolaus  MarOnas  Malmog. 
(Petrus  Olaus  Godiusius. 
Nicolaus  Severini  f.    Kanske  den  aem 
blef  prost  i  Malmö  4649. 


Ex  Sah.  Ystadisi.  21  lebr. 
Ex  Sch.  LuodL       47  apr. 


Ex  Mu  Malm. 


Bi  Sofa.  Chriitia«ap.  47  aprj 
Ex  Sohu  Lund.  " 


S96 

Aadreås  Seyerini  f.  Ex  Sch.  Lumé.       47  apr. 

Georgias  Erasmus.  '  n  ,            n 

Anno  1625. 

Ghrisiianas  Matthi»  Hallandtts.  Ex  Sch.  Lund.     44  mars. 

Nicolans  Matibias  Scanos.  ^  " 

Petras  Ghristiani  Malmog.  ^  " 

Nioolans  Haggaoi  Haflandtis.  ^  " 

PaUlttS  CorneiiÅ  Gotlandtts.  :.  ^  4^  apr. 

Martinas  Andresa  Lund.  **  " 

Bfatthias  Johannis  Lund.  "  " 

Johannis  Petri  flougaard.  ^  " 

Nicolaus  Jacobi  Lund.  ^  ^ 

Fridericas  Sthenius  Malmogius.  >  ^  '    " 

Joannes  Laarentii  Lund.  ^  " 

Andreas  Laarentii  Helsingburg.  ^  " 

Jacobus  Johannis  Nidrosiensis.  "  " 

Georgias  Petri  Trelburgensis.                  •  Ex  Sch.  Malm.       45  apr. 

Qvistiernus  Andres  Albttrgensis.  Ex  Sch.  Goron.       k  aM|. 

Johannes  Budsi  Hallandhs.  "  " 

Andreas  Laurentii  Helsingb.  Koll.  i  Hei-  ^  " 
singborg. 

Anno  1626, 

Petras  Johannis  Boringholmius.  Ex  Sch.  Lund.         6  apr. 

Ganuto»  Bechtoldi  Lundensis.  "  " 

Johannes  Nicolai  Wogner  Goronensis.  Ex  Seh.  Goron.  ^  " 

Hagsus  Olaj  Lundensis.  Bx  Sch.  Lund.       U  apr. 

Haga^us  Olai  Hammer.    Pastor  i  St.  Olof  ""  " 

4630. 

Johannes  Sebastiaoi  Scanus.     -  **  -^ 

Johannes  Joh.  Winslovius.     Född  4608;  "  ** 

rektor  i   Kristianstad   4629,  pastor   i 

Oasby  4633,  dog  4660.    Se  sid.  505. 

Nicolaus  Buschius  Lundensis.     Kollega  i  ^  ^ 

Malmö-,  se  sid.  ^399. 

Benedictns  Olai  Hallandus.  "  " 

Johannes  Severini  Lund,  ^  " 

McolauB  Petri  Lund.  "  ** 

Jacobus  Danielis  Lund.  "  "" 

Jacobus  Joh.  Ooldingius.    Koll.  i  Malmö;  **  '^ 

pastor  i  Vinslöf  4630;  t4654.  Se  sid.398. 

38» 


596 

Johannis  PalaiiMMiii  Vardensis;  pastor  i    Ex  Sch.  Land.       t4  apr. 

Solberga  4636—4663. 
Johannes  Bernhardi  Weilleus.  Ex  Sch.  Ystad.  ^ 

Sveno  Johan  Winslovius.  Pastor  i  Bron-.  Ex  Sch.  Helsingb.       ^ 

nestad-,  ddd  4653. 
Johannes  Watzonius  Malmog.  Ex  Sch.  Malm.  " 

Nicolaus  Michaelis  Coroniensis.  "  ^ 

Johannes  Nicolai  Coroniensis.  Ex  Sch.  Goron.      4S  eq. 

And.  Severin!  RonoTias.     Koll.  i  Malma;    Ex  Sch.  Malm.       49  okL 

se  sid.  399. 
01.  Assveri  Trelborgensis.  KolL  i  Mabnö;  "  '  ** 

ttr  rörmodljgen  den  mag.  OL  AssYOri, 

som  4638—66  var  pastor  i  Kjerrstorp 

och  Glostorp.    Se  sid.  399. 
Joh.  Nicolai  Ludesleff  Seelandtis.  "  " 

Martinm  OL  Norwagos.  "*  * 

Åfmo  1627. 
Nicolai  Jani  Brönestad.  B  Sch.  Land.         46  apr. 

Adrianns  Pavli  Torp.  Pastor  i  Rttddinge;  *"  '^ 

t  omkring  4663. 
Henricus  Jani  Ravlnndensis.  Pastor  i  Raf-  "  " 

landa  efter  sin  fader  JOns  Giödesen; 

död  omkring  4663. 
EHcoa  Jani  Ravlundensis.   Koll.  i  Kristi-  "  " 

anstad,  prost  och  kyricoh.  i  Stiby,  den 

förres  bror,  död  4666. 
Martinus  Godman  Helsingbargensis.  "  ** 

Olaus  Laurentii  Boring.  .    "  * 

Nicolaas  Fridericus  Avsoviensis.    Presi»  **  " 

son  fr.  Aasås  och  bror  till  theol.  prof. 

Hans  Genrin  (qjort). 
Nicolaas  Nicolai  Treleob.  **  ^ 

D6tte?as  Nicolai  Ydstad.  »  ** 

Andreas  Nicolai  Ydstad.  "  " 

Henricos  Henrici  Vardensis.  **  " 

Amio  i6S». 

Andreas  H^ei  Scanas.  '  SO  Ur. 

Jacob.  Christiemi  Land.  **  ' 

Magnas  AU>erti  Scanas.  **  ' 

Qabriel  Johannis  Lund.  *  M  i^. 


697 


SUkeåo  Olai  dcanas. 

Johannes  Bonifacii  Malmogianus. 

Nicolans  Benedicti  Evstadi«Dsi8. 

Nicolaus  Georgii  Helaingburgensis. 

Christoph.  Hagei  Scanus. 

Michael  Gannti  Scanus. 

Andreas  Benedicti  Lauholmiua.  Fönnod- 
ilgen  den  Anders  Bengtson,  som  var 
pastor  i  Södertivlddinge  och  dog  om- 
kring 4673. 

Toibenias  Erici  Hafniensis. 

Johannes  Jofaannis  Nestvedensis. 

Dittevius  Johannis  Lundensis. 

Johannes  Michaells  Nidrosiensis. 

Canutos  Qiristierni  MahnogieDsis.  Trol. 
p«tor  i  Kågerttd  4680—63. 

Duiiel  Peiri  Gemsftns  Scanus. 

Nicolaos  Olai  Ahusiensis. 

Olaos  Nicolai  Laholmensis. 


^  Sch.  Lund.  S8  apr. 

E  Sch.  MaUn..  '* 

E  Sch«  Eust.  *" 

E  Sch.  Helsingb.  '^ 

E  Sch.  Lund.  i  juni. 

»  4  olft. 


Joannes  Laurentii  Malmogiensis. 

E  Malm. 

Gbristiemus  Georgii  Yehaniensis 

E  Lund. 

Anno  1629. 

Janus  Johannis  Alanus  Sode. 

E  Coronensi. 

Hermaonns  Hermanni  Goronensis. 

n 

Petrus  Henrici  Scanus. 

E  Ystadiensi. 

Martiiins  Paksmonis  Vardensis. 

E  Lund. 

M&rten  PaUeson.  Pastor  i  Rtfddinge  och 

n 

Ramsåsa  omkring  4634. 

pPaulus  JonsB  Helsingburgensis. 

E  Uafniensi. 

Johannes  Johannis  Scanus. 

E  Lund. 

Ganutus  Petri  GothMUgius  Scanus. 

n 

Gregorius  Erasmi  Scanus.   Prestson  från 

» 

Igeiösa;  pastor  i  Norrhyiddinge;  död 

c.  4654.     " 

-- 

Nicolaus  Frenningius. 

n 

48  apr. 


94  maj. 


34  juli. 


Anno  i630. 
Wilheimus  Andreas.  E  Mahnog. 

Nicolaus  Jon»  f.  " 

ImmA)us  Gregorii  f.  Goronensis,  E  Coronensi. 

Petrus  Michaells  Scanus.  " 


i  febr. 


598 

Nloolitts  AUettes.  F.  4609,  pastor  i  Reng    E  Lund.  t  «pr. 

4646—77. 

Laoreolios  AUetins.    Konrektor  i  Land;         "  " 

so  sid.  606. 

GbrislierDtts  Pelrsus  Norvegos.                       ^  "^ 

Laurentius  Johaunis  f.  Gomious.     Pastor         "  "  ^ 

i  Kristianstad  i  f  4669.    (Woms  Lex.) 

Laurentius  Paulinus  Mörck.  .                            "  " 

Johannes  Severinus  Norvagua.                    E  Malm.  " 

Glemens  Lagonis  f.  Yellejus.                             ^  " 

Zaehadas  Gerhardi.                                     E  Lond.  tt  tM|, 

Albertus  Laurentius  Helslngb.                     £  Helsing.  * 

Broderns  Jacobi  f.                                             n  »  . 

Zacharias  Olai  Scanus.                                     ^  i  jflfi. 

Anm.  I  Köpenhamns  Conåittorii  ÅrcUv  imder  n:o  494  fimMetl 
tesUmonium,  utmrdadt  4630  af  rektor  i  Malfflfi  för  Jok.  FiMM; 
men  denne  studerande  omnämnes  ej  i  malrtteliihvarkeniaider  detta 
eller  de  t  födande  åren. 


Anno  i63i. 


Joannes  Matthie  Lund. 
Job.  Michaelis  Goronensis. 
Matthias  Glaudii  Scanus. 
Paali»  GonradI  Malmog. 


Anno  i632. 


Oligenis  Antonij.  E  Gyiui.  UmtL      43  jofc 

Ghristiernus  Erasmi  Brodius.  Ma^,  rak-  ^  ' 

tor  i  Ribe,  t  '1 654  4  i  sitt   42:dra  år. 

(Thorup,  EAerreto.   ang.  Ribe-Gatba^ 

dralsk.,  4:de  Forts.^  s.  66.    Terpager, 

Rfp.  Gimbr.  493). 
Nicolaus  Jacobi  Gorvinus.  "  " 

Glaudius  HiUebrand.  "^  "" 

Olaus  Erasmi  Fyonus.  "  "" 

Tbeoaarus  Nicolai  Rosenberg.  '^  ^ 

Johannes  Ganuti  Hallandns.  "  4S  nov. 

Anno  1633. 
Severinus  Aurelii.  E  Sch.  Malmog» 

Anm.    Hans  testimonium  och  latinska  stil  till  examao  trtiw 
finnes  i  Consislorii  Arekw  under  n:o  494. 


599 


Jacobvs  Asmvi^di  Norwagus. 

«  Sch.  L!W4. 

43  nuj. 

Heuicus  Mf^-Unl. 

» 

n 

Nathaaael  Petri. 

1) 

» 

Laurentius  Georgii. 

» 

Ji 

Nicolaus  Haggsi. 

» 

» 

Magnus  Jobannis* 

It 

n 

Petras  Jani  Nortwagus. 

n 

44  m. 

Christiantts  Matthi»  Veilensis. 

e  ^d,  Mal9. 

ft  >w. 

Nicol.  Nicolai  Albinus  Scan. 

n 

v 

Jonas  Simonius  Tonsb.  Norvag. 

Ii 

n 

gkv^rinus  Olai  Calund^nRa- 

E  Sehf  Malmog. 

»sepl. 

Hade  d.  45  mflj  4632  deponerat  i  Rostock, 

menblef  nu,  försedd  med  testimpaiiun 

af  rektor  i  Halrntt,  student  i  Köpenbamn. 

A^mQ  i6U. 

Gbristianus  Nicolai. 

E  Lund. 

%6  apr. 

Hartinus  PauUi  Lundensis. 

» 

fl 

Mörten  Povelsen  Grum,  sen  af  biskop 

Povel  Mortensen  Ostrup,  ma^.,  slotts- 

prest,  t  466S  ^isit  37  år.  (Zvefffhu, 

s.  65t9). 

Laurentius  Petri  Laab.  Assenius. 

1) 

Q 

Jobannes  Fridericus  Gorvinue 

fl 

n 

Janus  Fabritius 

E  Malneg. 

P 

r4hri8tianus  Nicolai  Morsinus. 

B  Lund. 

n 

Petrus  Laurentii  Hogelundus. 

n 

n 

Janus  Erici  Scanus. 

n 

n 

Hag»us  Erasmi  Scanus. 

n 

n 

Är  förmodligen  iäen,  som  namnes  bos 

If om,  i,  ,8.  644). 

Nicol.  Nicolai  Ydstadiensis. 

n 

n 

Olans  Erici  Norvagus. 

E  GoroneOM. 

H 

Tbomas  Andre»  Scanus. 

E  Helsingbarg. 

» 

Johannes  Tincbelius'. 

E  Go^onens. 

«0  aeff- 

Pastor  i  Vadensjö  ocb  Örja  (?J. 

Laurentius  Buscblus. 

EMalin. 

n 

Nicol.  Nicolai. 

n 

fl 

Anno  i6B5. 

Jonas  Elevius  Norv.  prope  TyiBUlrcyim  Nidr.  E  Helsing. 

J^hf^ft^es  ArwriAi  F^tt^rmn  Gottiandus.  G  U94. 

AnMldus  Benedieti  Smiterus  Alburg.  ^     ^ 


39  jan. 


600 


Oionysius  Sefemi  HaTnieiuis. 

E  Sch.  Land. 

4  raaf. 

Christiernas  AUesias. 

E  Gymn.  Land. 

» 

Rektor  i  Landskrona*,  se  sid.  4S7. 

Andreas  Potri  Aiburg. 

n 

9 

Ciaadius  Johannas. 

n 

Eberus  Jobaofiis  Gotbuogus. 

n 

LaoreDtios  Canuti  Lundensis. 

» 

Nioolaus  Svenonis  Helsingborg. 

9 

Japas  Jacobi  Fionios. 

n 

Olaus  Job.  Gdhnngna. 

n 

ioh.  Cairistiein.  Värdas. 

E  Sch.  Malm. 

»  DOV. 

Paulus  Strucbiua. 

9 

Lago  Jacobus,  Rostocbii  depositas. 

E  Sch.  Lund. 

Olaus  Peiri  Gotbongus. 

» 

Anno  1636. 
Mattias  Augustini.  E  Sch.  Lund.         4  i  m^. 

Mattb.  Augustini  Vinslovius,  pastor  i  Woxnb 

och  Weberöd  4640-55. 
Sigvardus  Nicolai  Albinus.  "  " 

Pastor  i  Hoby  i  Blekinge  4645-63. 
Antonios  Gregorii.  ^  " 

Pastor  i  Nöbbelöf  och  Skifvarp  4640-44. 
Gastanus  Severinus,  "  " 

Pastor  i  Nosaby  och  sist  i  GhrisUan- 

stad  död  4677. 
Christiernas  Christiemi  f.  na 

Christianus  Claudii  f.  ,  n     .  n 

Laurentius  Olai  f.  »  » 

Oligerus  Gerbardi  f.  na 

Janos  iEscbyiides.  ^  "> 

Severinus  ISregorios.  E  Sch.  Coroo.  " 

Daniel  Gbristiernus.  "  " 

Gualtberus  Gualtherus.  "  " 

Petrus  Michaelis.'  ^  ^ 

Ghristiemus  Paulinus,  Uolstepontanus 

(Holstebro  i  JuUand).  E  Sch.  Malm.  '* 

Odanoa  Ericos  Nidiosiensis.  '  E.Scb.  Land.  " 


i63f. 

Laoreotios  Friderici  Gervinus.  E  Gymn.  Londensi.  SS^an. 

Ghriatianaa  Jani  Londena.  *  ■ 


60f 


OUtus  JohanoUi  Ootl. 
Johannes  Andrea  Mantrandus. 
Lanrent.  Johannas  GoUandas. 
Jonas  Ganuti  Hallandas. 
Nicol.  Matthiffi  GhrisUanieosis. 
Torbernus  JonsB  Hallandus. 

Pastor  i  W.  Karleby  och  häradsprost*, 

död  4684. 
Petrus  Johannis  Langius. 
Henricus  Petri  Malmog. 
Erasmus  Petrt  Sean. 


E  CSymn.  Luodensi. 


E  Sch«  Lund. 
E  Sch.  Helsiogb. 


E  Sch.  Malm. 


sajam 

n 


Cbristiemus  Laiorentii  Tyttadius. 

E  Sch.  Helsingb. 

n 

Anno  1638. 

Andreas  Patricius  Villandos. 

E  Sch.  Lund. 

7  maj. 

Ericos  Magni  Rönnovia  Bleking. 

E  Gymn.  Lund. 

n 

Olans  Nicolei  AUesius. 

E  Sch.  Lund. 

n 

Canatus  Andreae  Scanus. 

n 

n 

Laurentius  Herberti  Gorönensis. 

E  Gymu.  Lund. 

n 

Henricus  Zacharies  Holchlus.                 , 

E  Sch.  Lund. 

n 

Nicol.  Petri  Hallandus. 

« 

» 

Matthias  GbrisUani  /^imber. 

E  Gymn.  Lund 

» 

Georgius  Nicolai. 

E  Sch.  Lund. 

« 

Severinus  Petri  Gimber. 

« 

fl 

Matthias  Maltholus. 

E  Sch.  Helsingburg.    " 

Nic.  Petri. 

D 

» 

Anno  1639. 

Nic.  Bened.  Lauhohn. 

E  Gymn.  Luodensi. 

6  juni. 

Uur.  Petri. 

» 

« 

Janus  Magni 

n 

» 

Stenius  Petri. 

» 

n 

Gbristoph.  Olai.  Gersonios. 

« 

» 

Biorno  Johannis. 

n 

» 

Petrus  Ancharius. 

E  Sch.  Lund. 

n 

Alexander  Jacobi. 

E  Sch.  Helsiug. 

n 

Ericus  Olai. 

E  Sch.  Goronensi. 

n 

Bened.  Johannis. 

E  Sch.  Helsingb. 

n 

Joh.  Andrea  Scanus. 

n 

23  DOV. 

GhristienL  Erici  fielsingb. 

11 

n 

Anno  iO^O. 

Diderioos.  Magni. 

E  Sch.  Lund, 

3  juni. 

60t 


Johaojies  Pauli. 

EScb.  Im4 

» 

JUberias  Claudu. 

f 

% 

Joh.  Jacobi  Gervinus. 

9 

n 

Thomas  Andre». 

n 

a 

Thomas  Andres  H^ngborgensis, 

P9r 

stor  i  Ouaby  och  LoKhvlt  4664—4690. 

Laurentius  Pascasius. 

n 

9 

Severinus  Laurentii. 

n 

« 

Isaacus  Petri. 

n 

f 

Joannes  Johaooia  Otttomius. 

» 

9 

Justinus  Petri. 

ESciulMiB. 

n 

Wilbadtts  Maryui. 

B  Soh.  HéWngb. 

II 

Christ.  Andreas. 

« 

n 

Johannes  OlaYi  Wardenius. 

E  Sch.  Malm. 

S4  dec. 

Nic.  Petri  Bredalinus. 

n 

• 

Christiem.  Jacobi. 

E  Sch.  Coronensi 

» 

Martinus  Ghrisyemi. 

E  Sth.  Tdstadiens.     » 

Anno  iS^i. 

Johannes  Georgius. 

E  Sch.  Lund. 

4S  ian. 

Nic.  Jani. 

E  Crymn.  Lund. 

47  juni. 

Olaus  Henrici. 

Joh.  Nicolai. 

Joh.  Laurentii 

Haggsus  Nicolai  Falconius. 

Bened.  Petri. 

Ennerus  Haccius  Spegerus. 

* 

'  » 

KoU.  Helsingborg  4649.    Pastor  i 

V41- 

linge.    Se  sid.  483. 

Andreas  Johannis  Guntzovius. 

ff 

p 

Son  af  Hans  Andersson  Guntzow, 

som 

men 

sedermera  lefde   och   dog   i   Roskild. 

Han  var  magister  och  slutligen  presi- 

dent i  hofrätten  i  Köpenhamn. 

Jacobtts  Johannis  Guntzovius. 

N 

n 

Ganutus  Laurentii  Eustadiensis. 

» 

0 

OL  Laurentii. 

n 

n 

Maryuus  Georgii. 

n 

ti 

Måhända  pastor  i  Espö  och  Klagstorp, 

död  4683. 

tlauditts  Nicolai  Eustadensis. 

n 

n 

Paulus  ZacharifiPf 

» 

n 

603 


Anno  iUZ. 

Nicol.  Andre». 

E  Oym 

n.  Lund. 

44  juni. 

Ghristopb.  JohaoDis. 

« 

fl 

Pastor  i  Stfrby  och  Gamlösa  4649—4684. 

Joh.  Petri  VinslOYitts. 

n 

»   ' 

Nic.  Georgii. 

9 

0 

Andreas  Augustini. 

n 

II 

Jobaimes  Arnold!  Munthenias. 

n 

» 

Kektor  i  Helsingborg  4646. 

Se   si- 

dan  470. 

Nic.  Martini. 

n 

» 

Tbeodoros  Olai. 

9 

9 

Glaudius  Nicoiai. 

n 

9 

David  Davidis. 

» 

n 

Severinus  Nicoiai. 

» 

n 

Martinus  Jobannis. 

n 

w 

Nio.  Federi  Btogius. 

v 

n 

Baccal.  4646  V- 

, 

01.  Jobannis. 

n 

» 

Efttmus  Nicoiai. 

fl 

n  - 

Nic.  Jacobi. 

£  Scb. 

Malm. 

n 

Petrus  Jobannis  Tiloviu^. 

n 

n 

Henricus  Petri  Kerstrupius. 

n 

n 

Petr.  Nicoiai  Hallandus. 

£  Sch. 

.  HelsiDgb. 

» 

Joban  Nicoiai  Hallandus. 

» 

• 

Job.  Melems. 

n 

n 

Petr.  Andreas  Gimmingius: 

E  Sch. 

.  Ydstad. 

» 

Joannes  Jacob!  Morsinus; 

£  Scb. 

,  Malm.^ 

» 

01.  Ghristiemi  Vardensis. 

» 

9  dec 

Joh.  Petri  MoUerus. 

s 

» 

Wilbadus  Jan!  U)we  Gimber. 

» 

n 

'Severinus  Laure^tii  Undbolmius. 

n 

n 

Anno  tm- 
Ericus  Magni  Gravius. 

Rektor  i  Helsingborg  4649;  se  sid.  470. 
Hagsus  Bartbolini  Dreslerus* 
Andr.  Bartbolini  Gotblandus. 
Laur.  Olai  Hafniensis. 
Petr.  Caspan  Asaeniask 
Nic.  Eraami  Jersovius, 
JoA.  Jacobi  Bainatadeasitfr 


E  Scb.  k  Gymna-  30  maj. 
stö  Lundeiisi.  . 


Ji  Sel).  Helsia^. 


604 


Georgius  CbriBtieroi  Biorniits. 
Jacobos  Johaofiis  Smhjeaau, 
Joannes  Tarmingins  Malmog. 
Joh.  i£schilli  Hallaodus. 
Nic.  Cbristieroi  Morsiogua. 
Laur.  Johannis  Falsferg. 
Jac.  GhmUerni. 

Anno  iöU, 

Janas  Micbaelis. 
Joacbimns  Nicolai  Rosenberg 
Laur.  Andre»  Frost. 
Cbr.  Jacob!  Noldios. 
Rektor  i  Landskrona  4660*,  se  sid.  437. 


E  Scb.  Helsingb.   30  maj. 
E  Sch.  Malm.  "* 


E  Gynm.  Liiod. 
E  Scb.  Malm. 
E  Scb.  flelsingb. 


E  Scb.  Lund« 

n 


1  deo. 


juni. 


Janos  Olavi  Cimber. 

E  Gymn.  Lwid. 

» 

Erasmns  Petri  Fionus. 

E  Scb.  Und. 

n 

Petrus  Hercules  Branttu 

E  Gymn.  Lund. 

Sjwi. 

Anno  É6*5. 

Cbristiemus  Torchilli  Gimber. 

E  Scb.  Lund. 

U  jwi. 

Dav.  Jacobi  Rlecliingua. 

n 

n 

Anno  £6^. 

Nic.  Olai  Ware. 

ESch.Malm. 

14  dec 

Laur.  Byrgeri. 

» 

» 

Laur.  Jobannis. 

E  Scb.  GbriatMDflt.     " 

Anno  £647. 

[Janua  Nicolai  Possios  Lundensis,  Scb. 

Sorans  alumnos  et  ibidem  Acad.  donatus. 

49  juii. 

D:r  med.,  kansli-  ocb  kammarråd,  as- 

sessor i  b<liesteret,f.|46<9,  t}4687.] 

Steno  Matthi»  Harlosianus. 

E  Gymn.  Lund. 

31  juli. 

Preslvigd  4649,  pastor  i  Cimbris   ocb 

Nöbbelöf  omkring  1663. 

Janus  Matlhi»  Harlosianus. 

« 

a 

Pastor  i  S.  Rörum  ocb  Heglinge  465S-6& 

Nic.  Matthi»  Lund. 

« 

n 

Job.  Petri  Gothus. 

» 

a 

01.  Jobannis. 

E  SgIl  nelsingb. 

a 

Janus  Severini. 

E  Sch.  TdstadicDsi.     " 

Janus  Martioi* 

B  SdL  €ev«ttei»i 

n 

605 


Jaoils  Ghrisliani. 

BSdi.Ghri8tianst.  M  jnli. 

Ghr.  Olai  Moraiuus. 

1»                       n 

Gastanus  Gaskani  Gothus. 

E  Sch.  Lund. 

Bfagn.  Gaoderi. 

E  Sch.  Helsingb. 

Padua  Gbristteroi. 

E  Sch.  Ydstad.            "" 

Nic.  Petri. 

E  Sch.  Gorofi.             " 

Paid.  Nicolai. 

n                             n 

Jöb.  Dancianos. 

E  Sch.  Malm.        46  dec. 

Georg.  JohanAis. 

E  Sch.  Ghrisiianst.      " 

Thom.  GhUiani. 

E  Sch.  Malmog. 

Nic/  Christophori. 

n                           ji 

Anno  16*8. 

Blarcus  Maret. 

E  Sch.  Ydatad.       2  jnoi. 

Janos  LaareDtit  Osiiis. 

E  Sch.  Goroneosi.       " 

Joh.  Gbristophori. 

E  Sch.  GhrisUanst.      " 

Olaus  Johamiis  Patritius,  Malmogiensis, 

depositus  in  Academia  Sorana. 

2  juli. 

OL  Erici  Nonregas. 

E  Sch.  Malmog.     30  dec. 

Pastor  i  Bjereshög  och  Oxie. 

' 

Mat&ias  Petri  Hopontanns. 

n                           )■. 

ErasuL  Nicolai  Slobcopins. 

n                          n 

Nic.  Johannis  GimbrishaTo. 

n                            n 

Anno  1649. 
Hermannos  iohannis  von  Gam. 
Litar.  Olai  Fabriensis. 
Suspend  a  depositione  pnecedenti,  eo 

qbod  a  Roskildensi  schola  ad  Malmo^ 

giensem  sine  lesUmonio  se  contalissent; 

admissi  tandem,  jam  primum  inscrip- 

tionem  obtiouerunt. 
HaglDtts  JoanniiB* 

HlBigSDas  Joannis  Anconitanos.  Prästvigd 

4(t4S  i  såsom  pastor  i  Norrhviddinge 

och  Dagstorp. 
MicfL  Thoma. 
Bened.  Svetooii. 
Paolos  Eli». 

Janns  Nicolai  Vandcivius. 
Petr.  Jani  Stehavius. 
Ghrialianus  Munnift  Tliolositts. 


E  Sch.  Malmog.    U  febr. 


E  Gymn.  Lund.       6  juni. 


ESob.Ghristianst. 


606 


C3irisU6raiig  Cairitttend  Itodencas. 
Micbael  Henrici  Glambeck. 
Garolus  Haquioi  Svecas. 
Laur.  Pauli. 
Paul  Aodreae. 


E  Sch.  Coröacnm.      * 


Anmo  i650. 

Jacobi  Eraesti  Badeoiiu. 

Rektor  i  Helsingborg;  te  sid.  47«. 
Marcus  Claodii. 
Daoiel  Baltazaris. 

Kapellan  i  (Himftkra  med  UUoamnet 

Textorius. 
Magn.  Magni  Gravius. 
Janns  Nicol.  Kariebyensis. 
Her.  Henrici. 
Wilh.  Alberti  Corvinas. 

WiUu  Albertson  Ravn,  pastor  i  Solberga 

4663  t  4680. 
Matth.  Blich.  Berringias. 
[Martinns  Ottonis. 
Nic.  Svenonis  Scanus. 
Georg.  Beyeros. 
Petr.  Erici. 
Petr.  Nicolai. 

diristiemus  Jani  Geriovins. 
Bninoldos  Mejenis. 
Nic.  Lanrenty  Nonregus. 
Thnanus  Theodorici  HaDandua* 
Sveno  Nicolai  Tutzensis. 
Fridenens  Henrici  Falster. 
kaac  Petri  FalstHus. 
Jacob  Nicolai  Lemovicensis. 
01.  Nicolai. 

.Matth.  Andres  Orapius. 
Glemens  Christophori. 
Olaus  Simonis. 
Matth.  Petri. 
Petrus  Jani  Lundensis. 


E  Gymn.  Lund. 


JttlU. 


E  Sch.  BottOöb-i 
»  Mämoff. 
*      Hafariig. 


E  Sch.  Malmog. 


E  Sch.  Heteiag. 

n 

E  Soh.  Tslad. 

E  Sch.  Helsing. 
I» 

E  Sch.  Malmog. 

n 


49  dec. 


Janus  Johannis  MAinge. 


Amo  i65L 


B  fiyma.  Lnnd.      t«  tpr. 


607 


nNd.  Matih.  BafloBids. 

Pastor  i  örtofla  4659—77. 
Janus  JaAi  Harboe. 
Nic.  Ghristierni  Svecus. 
Joh.  Theodosii  Braimeros. 
Lanr.  Svenobiirgius. 
Jonas  Petri. 
HaggflBus  Benedict. 
Se^er.  Erasmos. 

Eric  Johannis  Hinsholmius  (fr.  Fyen). 
Joh.  NicoL  Hafniensis. 
Bfatth.  Wilhelmi  Roenoviiis. 
Matth.  Theod.  Hallandus. 
Steno  Michaells. 
Ghristiernus  Severini. 

Anno  1652, 
Jacob.  Olai  Ancomtanus. 
Joh«  Mich.  Stagios. 
J(riiannes  Jani  Carap. 
Magn.  Paoli  Frisius. 
Gregorius  Westhovins. 
Oligerus  Magni. 

Pastor  i  Gimbrishamn  4667. 
OL  Olai  Norvegus. 
Fridricus  Rascius. 
Joh.  Bascitts. 
Henr.  Androe. 
«loh.  Jahi  BomholmensiB. 
Erasm.  Harboneus. 
Greg.  Erasmi. 
Paulus  Ghristopbori  Duns. 
Daniel  Trebonius. 
Joh.  Joh:8  Melfard. 
Erasm.  Petri  Holbeck. 
Janus  Severini  Arhnsius. 
Joh.  Nicolai  Holtaiboe. 
OL  Ghristopbori. 
Jacob.  Erasmi  Leth. 
Petr.  Andre»  Gimbrishafniensis. 


E  Sch.  Ifalmog.  " 

fi  Bob.  Béisidgb.  "" 

E  Sch.  Ghristianst.  ** 

E  Sch.  Malmog.  3  nov. 

if  »» 


E  Sch.  Helsifigb. 


E  Sch.  Malmog.        26  maj. 
E  Sch.  Helsingb.  " 

E  Sch.  Lund.  " 


E  Sch.  Eustadiensi.  " 

w  n 

E  Sch.  Malmog.  '* 

n  n 

E  Sch.  ChristiaosUd.     " 

"      Lund.  " 
"      Helsingburg,  20dec. 


Anno  iCSa. 


Severinus  Lanrentii. 


E  Sch.  Land. 


46  m^. 


BM 


Andr.  Magni  Gravius.  B  Sch,  Land, 

JaiL  Johaonis  Holbeccensis.  " 

Paul.  Uurentii,  Torlosus.  " 

Alb.  LaureaiU,         **  " 

Pastor  i  Höj  4665,  d5d  4684. 
Georg,  ilatth.  Gram.  ' 

Pastor  i  BurlöX  4664,  död  469«. 
Mich.  JoaiiDis  Borrijigios.  ** 

MagD.  Barthol.  AqiDloniiia.  ^ 

Pastor  i  Onestad  4668--4708;  son  af 

poeten  B.  Aqaiionius  i  Löderup. 
SeVer.  Andre»  Zövede.  " 

Sigvardos  Erici. 
Bened.  Johannis. 
Laur.  Trant 
Matthias  Magni. 
Sim.  Paali. 
Paul.  Hagasi. 
Joh,  Georgii  Vardberg. 
Casp.  Petri  Bronovias. 
Martinus  Oveni  Golmerus.  ' 
Christoph.  Alberti  Gorvinus. 

Pastor  i  LöfvesUd  och  Bromma  4664-79. 
01.  Christiemi.  É  Sch.  Lund. 

Olof  Christensen  Klinte ,  son  af  Ghristen 

Olssen  Calundanus,  pastor  i  Bo^öklo- 

ster,  var  åren  4662—99  faderns  efter- 
trädare i  embetet 
Adaroos  Johannis.  E  Sch.  Mabnog. 


I«  mtjt- 


E  Sch.  Maknog. 


E  Sch.  Coronenst. 

•     n 


E  Sch.  Eustad.       40  dov. 


Åtmo  1654, 


Nic.  Simonis. 

Kolbemas  Tostani. 

Casp.  Paali« 

Petr.  Johannis* 

Hermannus  Wilhelmi. 

Petr.  Petri  Segidius. 

Joh.  Andren. 

Christiernus  Joann.  Fabricius. 

Iv.  DiUevius  Glaudii. 

Pastor  i  Österslöf  4659  f  4670. 
Joh.  Andrea  Blegkis. 


E  Gymn.  Lund.       6  maj. 
E  Sch.  Coronensi.       ** 


E  Malmog.  Sch. 
E  Gymnas.  et  Sch. 
Londensi. 


609 


Alb.  Westhovias. 

II 

Henr.  Laurentius. 

r» 

Bened.  Laurentius. 

« 

Jacob.  Henrici. 

E  Sch.  Christianstad. 

Petrus  Georgi. 

» 

Janus  Severini  Morsinus. 

E  Sch.  Eustadiensi. 

Nic.  Georgius  Gervinus. 

E  Sch.  Goronensi. 

Th.  Laurentii. 

n     • 

Amoldus  Johannis. 

E  Sch.  GhristiansUd. 

Paul.  Dicterici. 

»  ' 

Janus  Herculis. 

E  Sch.  Helsingburg. 

Amoldus  Johannis. 

E  Sch.  Malmog. 

Anno  1655. 

Joh.  Jani  Ridhius. 

E  Sch.  Malmog..     7 

jmU. 

Joh.  Laurentij  Norvegus. 

n 

n 

Erasm.  Andreas  Gemsaeus. 

E  Sch.  Helsingb. 

nov. 

Rasmus  Andersson  Gemshöj ,  pastor  i  N. 

Wram  och  Bjuf  4664—^694;  prost. 

1 

Christiernus  Jacobi  Hirtznack. 

n 

Joh.  Laurentii. 

E.  S<^h.  Malmog. 

01.  Coccius. 

n 

Magn.  Bartol.  Sandensis. 

n 

Frider.  BartoL  Sandensis. 

n 

Ahasverus  Nic.  HaUandus. 

n 

Bfart.  Jani  Gimber. 

E  Sch.  Helsingb. 

Petr.  Nicolai  Bogonianus. 

n 

David  Henrici  Stabe. 

n 

Nic.  Olai  Bir^erodius. 

n 

Christian.  Alberti  Tidstad. 

E.  Sch.  Ystad. 

Anno  i656. 

Andr.  Nic.  Sommer. 

E  Sch.  Lundensi. 

maj. 

Petr.  Nic.  Ilosius. 

» 

n 

Gahr.  Joh.  Tollosius. 

n 

• 

Laur.  Ghristierni  Boring. 

n 

n 

Joh.  Wormius. 

E  Sch.  Malmogiana. 

n 

Petr.  Paschasius. 

fl 

n 

Nic.  Petri  Helsingoranus. 

n 

n 

Nic.  Joh.  Anconitanus. 

n 

n 

Nic.  Joh.  Malmogius ,  pastor  i  Reslöf  och 

ö.  Karleby  4660-74.    (Biskop  P.  Win- 

slrups   Bref/till  G.|  O.  Stenbock   från 

4658—1664.) 
Andr.  Christophori. 
Ericus  Petri. 
Andr.  01.  Falstcrus. 
Burger.  Severini  Anconitanas. 
Mart.  Gerharfli  Mdensis. 
Joh.  Coccius  Hafniensis. 
,Mich.  ^(attfii(B  Anconitanus. 
Janus  Magni  EngeUtad. 
[Ericus  ThomaB  AltziUs. 


E  Sch.  YstadiénsL 
E  Sch.  Jtfahnog. 


E.  Sch.  Ghri^ian^. 
E.  Seh.  Syltisbtlrg.) 


E.  Sch.  Land.        44  maj. 


Anno  1657. 

Wulfgangus  Rumannus. 

É*astor  i  Högclso  vid  Kjöge  t  ^'720. 

Mich.  Laur.  Torlosius.  ^                      " 

Pelr.  Laur.  fliersovius.  "                      " 

Pastor  i  Glimåkra  4662—74. 

Oi.  Laur.  Hiersovius.  "                      ** 

Pastor  i  St.  Bjellerup  och  4:ste  stads- 

komm.  i  Luud. 

*  Nic.  Anidi  Warbergensis.  "                       * 

Nic.  Jani  Fabricius.  **                       * 

Kollega  i  Lund  4664;  se  sid.  346. 

Joh.  Fromm! US.  "                      • 

Nic.  Oliver!  Hafniensis.  "                      ^ 
Petr.  Jacob.  Eustadensis.                             E.  Sch.  EusCadlénsi.  ' 

Pastor  till  S:t  Peters  kloster  i  Ystad  4660 

--77. 

Christianus  Christiani  Mariagrius.  "                       * 

Jac.  Nicolai  Fogius.                                      E.  Sch.  Malmog.  " 

Andr.  Nicolni  Slaglosianus.  "                   " 

Petr.  Laurentii  Asseuius.  *                   * 
Sov.  EUtT.                                                       E.  Sch.  Helsingb.   46  nov. 

Joh.  Arnoldius.  "                      * 

Joh.  Martiui  Schurtius.  "                      * 

Wilh.  Clemcns.  "                      • 

Pastor  i  S:t  Olof  c.  4668.  "                      • 

Johannes  Erici  Cervinus.  **                      ^ 


Anno  i658.' 


Hermannus  Joh.  Bergensis. 


E  äch,  Malmog.      S  nu^'. 


%\i 


Anno  lesk. 
Andreas  Jacobi  Ydstadiensis. 
Rektor  i  Ystad;  se  sid.  54d. 

Anno  i€60. 
Henricus  Tobi»  Soranus. 
Sam.  Erasmi  Schovius. 
Wilh.  Gtaudg  AniDonitanus. 
Joh.  Joh.  Sperlingius. 
Greg.  Joh.  Wardensis. 
Cbrist.  Christiani  Lyloff. 
Matth.  Nic.  Calundanus. 
01.  Joh.  Ancharius. 
Joh.  Petri  Mediapolitaou^. 
Mart.  Thoxnffi  Goroniensis. 
Bruno  Mich,  Boserup. 
Georgius  Joannis  Schultetus. 
01.  Andress  Axtrupius. 

Pastor  i  S:t  Olof. 
Christ.  Georgij  Haschius. 
idachim  Hyphauphius. 

Pust.  i  Hyby  4666  (f.  4640  f  <677J. 
Ghristianus  Hyphauphius. 
Petr.  Nic.  Enslovius. 
JoU.  Pelrl  Anconitanus. 
Nicol.  Severini  Everlovltis. 
Barih.  Andre»  Struohius. 
Jacob.  Andre»  Struchius. 
a#ég.  Georgii  Kniphof. 
Ericus  Christierni  Herlovius. 
Wilb.  Ffic.  Cimbrisport. 
Jan.  Jons  Herdalius. 
Ghrysost.  Nic.  Holbeccensis.  / 

Var  pastor  iBjereshög  och  Oxie  A990j 

men  afsattes  och  blef  adjunkt  i  Tstad. 
Vékts  Abraham.  Hafniensis. 
Nic.  Severini  Engelius. 
Christ.  Carslani  Fundasos. 

Inskrifven  i  noy.  vid  Greifsvrs  univ. 

Aého  I6lii. 
Jacob.  Chrisliani  ^auliii^. 
Andr.  Joannis  Paladanus. 


E  äch.  Christiänit.  45  april. 


E  Sch.  Lundensi.  43  april. 

^      Christianst.  26  maj. 

.    **      Malmog.       6  juni. 


Lund. 

n 


4  9  juni. 

n 


"      Ghriatianst.  24  jvni. 
~E  Sch.  Lund.  3  aug. 


E  Sch.  Maimög.      4  ang. 

n  n 

E  Sch.  ChriaUanst.       " 

n  n 


E  Sch.  Hélsingb.    42  aUg. 

n  t» 

E  Sel).  Lund.  6  nloV.  s 


E  Sch.  Lund. 


»  Sch:  tand, 

E  S6h.  Euståd. 


40  de^ 


iii  ftflj. 

il 


99» 


61)1 

Anmo  1666. 
MalUi.  Carstaoi  Scaous.  E  Sch.  Rosch. 

Bror  till  den  ofvaDoåmnde  GbristCar- 
stenson  och  preätson  från  Ghristiaostad. 
Stads-komm.  der  och  pastor  i  Nosaby 
4686. 

Anno  i667. 
Gerhardus  Petri  Upeodic,  antea  adopta- 
tU8  ID  uumerum   civium   Academicorum 

Gryphisvaldi.  )7  närs. 

Rektor  i  Ystad  4668;  se  sid.  549. 


n. 

férteckning  pi  de  Skiniagår,  som  1611— 16S3  vii  Kfipei- 
kiffiiif  nnlTenitet  bliMt  promoTerade  till  Baccalurei 
pUlotophiv. 

(Den  aeldste  Univ.  Hafniensis  Malnculå). 
BaccaUturei  promoti. 
Johan.  MatthisB  Getorp.  39  jali  i^it 

Rektor  i  Landskrona;  se  sid.  423. 
Janus  L4iurentii  Scan.  * 

Amoldus  JohanoU  Monthenius.  4  nov.  4641 

Professor  vid  Lunds  gymnasium*,  se  sid.  994. 
Bartholom.  Otfaonis  Mahn.  ** 

lohannes  Andres  Malm.  * 

Johannes  Valtenus  Malm.  49  mq  1644. 

Laurentius  Jacobi  Scanus.  ' 

Johan.  Biörnonis  Malm.  * 

Michael  Wilbadius    "  T 

Valentin  Christiani.   "  ' 

Pastor  i  Kallundborg;  f  4649.  Jfr.  pag  427. 
Johannes  Henuningii  Malm.  " 

Ehcus  Johannis  Rector  Helsingburgensis.  44  naj  1646. 

Jfr.  sid.  466. 
Severinus  Johannes  Sdinos  Rector  Goroneoais.  ' 

Jfr.  sid.  426. 
Lttdovicus  Joh.  Munthenlus,  Hypodidasc.  Luod.  ' 

SluUigen  biskop  i  Bergen  uti  Norge;  t  4^^-    Stam- 
fader till  U  Holberg;  se  sid.  344. 


6<3     ^ 

[Jacobus  Jobanois  Corvinus.    Rect.  Halmst.  ^    44  maj  4646.] 

Petrus  Thom»  Daugardensis.    Hypod.  Lund.  * 

Jfr.  sid.  344. 

Janus  Andreff  Malmog.  ibid.  bypod.  ^ 

Jfr.  sid.  314. 
Haqnious  Bencdicti,  olim  Luodensis  hypodidascalus, 

jam  designatus  pastor  Ahusieosis.  * 

Severiaus  Laurentii  Malmogianus.  " 
Laurentius  Abraham.  Lund.                                            24  april  4648. 

Baltbazar  Thomas  Malm.  '. 

Christianas  Bartbolini  Malm.  " 

Erasmus  Matthio  Lund.  ^ 

Theodorus  Erasmi  Scanus.  * 

Christianus  Johannis  Lundensis.  " 

Andreas  Nicolai  Treteburgius.  *  . 
Albertus  Johannis  Corvinus.  Scbolae  Malmog.  Collega.    29  maj  4649, 

Jfr.  sid.  398. 

Cbristiernus  Olai  ejusdem  Scholse  Gollega.  " 

Jfr.  sid.  397. 

Magnus  MatthisB  Tauroltensis  ejusdem  Sch.  GoH.  " 

Jfr.  sid.  398. 

Casparus  Johannis  Lundensis.  * 

David  Petri  Hallandus  Sch.  Lund.  GoU.     Jfr.  sid.  345.  "* 

Dictericus  Henrici  Lundensis  patriao  Schol.  Coll.  " 

Jfr.  sid.  345. 
Andreas  Bremenis  Malmogius.  2*^  maj  4622. 

Jfr.  sid.  407. 

Christianus  Canuti  Schol»  Malmogian»  Coll.  " 

Magnus  Hagnus  Schols  Vehaniensis  Rector.  " 

[Fridericus  Abrahami  f.  Schote  Varberg.  Rector.]  4624. 

[Sveoo  Jani  f.  Trelburgius  Sch.  Halmst.  Rector.]  " 

Laurentius  Danielis  Lundensis.                         ^  " 

La  ur.  Petrsus  Gemzaeius.  ' 

Georgius  Matthias  Malmog.  " 
Petrus  Martini  f.  Helstadius  ScholaB  Malm.  GoU.             49  maj  4627. 

Henricus  J.  flammelovius,  Schol«  Malmog.  Coll,  " 

Johannes  Nicolai  Coronensis.  " 

Séverinus  Nicolai  Helsingburg.  " 

Gerhardus  Petri  Scanus.  " 
Johannes  Johannis  Scanus.                                              42  maj  4632, 

Matthias  Ciaudius  Scanus.  " 


61f 

Jobaooes  Erpesti  Badenius.  6  m^  4640. 

Professor  vid  Lunds  gymjif^sium.    Jfr.  sid.  499. 
Ericus  Magni  Gravius  Scholas  Lund.  GoUega.  9  maj  46^. 

Rektofi  i  Helsingborg,  slatligen  bisk.  i  Arhus.  Jfr.  sid.  ^5. 
Ivarus  Jobannis  Wandalinus,  ejusdem  Scholae  Gollega.  ^ 

Jfr.  sid.  300. 
Abrahamus  Porta  Corbnensis.  " 

Ax.  Jaoi  Helsingburgensis.  4653. 

ra. 

(Kgl.  Danska  Kansliets  Arkiv.  —  Sjaellandske  Register  XIV  f.  489) 
Jfr.  ofvan  sidd.  86—87. 

Bispene  offVer  aelt  Riget  finge  KongLI^rtsohnebreff^t, 
derls  bfirn  som  Tdskickis' paa  de  Jesuitiske  skelew, 
BM^ocli  skoletienesten  oifrer  aldt  Riget  Aurörendes 
Lindendis  ut  sequitnr. 

Christianus  Quartus. 
Giöre  Alle  Witterligt,  Xtt  Eftersom  Wi  komme  Ydj  fprfaringe 
buorledls  dette  Riges  Uodersatter  bode  udaf  Addel  o§  andre  dennem 
skulle  Wnderstaa  deris  börn  Ydenljinds  att  forskicke  pa^  Jesuitiske 
Skoler,  dennem  dersammestedz  aff  Ungdomme  att  lade  luformere  og 
optugte,  huilket  med  tiden,  (der^on)  sa^idant  icke  udi tide bleff före- 
kommit), kunde  giffue  Vdi  Rplrgionen  stor  förändring,  dersom  saa- 
danno  Personer  Vdi  vore  Riger  og  Lande  med  Nogen  Skole  e)|er 
Kirke  t^eneste  eller  Andre  höge  bestillinger  bliffue  forleoede,  det 
Vii  dog  som»  en  Christen  0£frighed,  (Som  med  störste  fiid  bör  og 
vill  lade  Oss  were  Religionen -befälet,  og  Oss  derhen  wilde  beflite, 
att  aldt  huis  nogen  Papistiske  eller  Jesuitiske  Vildfarelse  og  Veder- 
styg^elighed  emod  Gudz  Ord  og  JEre  kand  forarrsage  maae  bliffue 
afskaffit),  Ingenlundc  iide»  eller  thilstsde  wille  Och  eptber  at  Vii 
forfpre  denne  att  were  denn  fomembste  og  störste  Aarsage  huorfore 
fonjitn.  Wore  Undersaatter  foraarsagis  deris  börn  paa  foren.e  Sko- 
ler  at  udskicke.  Att  Ungdommen  j  Skoleme  her  Udi  Riget  me- 
get  b|iffue  forsommett,  wdaf  ^ffterfölgende  Aarsager,  Att  der  icke 
Lesis  EJps  Autores  Vdj  skolerne  ofifuer  ald  Rigett,  saa  de  perso- 
ner, sop  dragé  fra  en  Skole  til  den  Anden  mue  begynde  saa  gaatl 
som  Le|ire  paa  Nye,  og  der  med  spilde  deris  Ungdoms  Aar  og  Ål- 
der, og  end  Vndertieden  hender  sig  Att  adskillige  Autores  Lesis  i 
en  Skole  i  Adskiellige  Lectier  og  Slassibus ,  Og  att  samme  Pra^ep- 
töres  djjr  for  uden  Vnderstaa  sig  Selff  at  formere  og  dictere  deris 
egen  Sönderlige  pracepta,  somUngdommén  wiider  dennem  skall 


Q4q 

expip^re  p^  Lel^re,  med  ^iidrQ  mebre  JLau^  dictatjs  og  aaoiOlAtio- 
oibus,  huormed  bOm  pc  UagdpiomeQ  ^idet^  eller  iothet  er  Itient. 
Tbill  med  och  skall  Wudertidea  Ydi  Skoletienpisten  forprdni^  de 
personer,  ^om  ekl^e  Qadess  qvalj&cerit  thill  saadan  K9I4  0^  Be^ell- 
ni^  med  frugt  att  kunde  betiene  og  faarastaa,  Skall  og  ber  Ydjlid^ 
liixdes^  merkelig  bröst  att  börneoe  icke  Vdj  tide  tillholdiss  att  lebre 
de  ris  Catechismum  og  Böroe  Lerdop^  og  ^aa  Qpdentlig  med  yogdom- 
meus  optugtellse  procederes,  som  tbet  sig  burde,  -Saa  4^  kupda 
lebre  det^  ene  effler  det  andet  med  frugt,  Mens  Vnderti^en  Sprjpge 
deris  Informatores  offuer  megit  som  icke  burde  ai  gaas  förbi,  Re- 
petere  icke  aldtiDg^st  saa  flitig  som  Ungjiprnmen  det  nok^om  kuiid0 
fprf^^te,  exercere  icke  ^ev\^  disciple  in  latinis  coUo^MiJs  vel  Argi^- 
mentis  saa  tidelig  som  det  sig  burde:  Forsömpe  att  ladp  b()m^p.e 
lese  dagligen  Wden  det  som  dennem  tbill  deris  Fundament  ep  for- 
nöden  og  endog  de  ikke  en  part  baffue  fattit  Rudiment^  Qramma-* 
ticas  Latin®  dragis  dd  ligeuell  derfr^  ^ill  Lingvam  graacaoi  og  dia- 
l^ctlcam,  Ibrend  de  noget  d^r  Ydi  kunde  begribe  tbill  gaffps  med 
mange  ^ere  förseelser  ber  Ydi  Rigett  findess  Saa  sig  w,eU  läder  a^t 
abnse  att  en  part  Prseceptpres  Sippis  mebre  at^  ^pge  derjs  Kgeo 
nötte  end  disciplernes  forfremmelse  Tbaa  effterdi  wi  som  en  Chri- 
sten öffrighed  akjldige  er  Ydi  Yore  Riger  och  Lande  Guds  ere  for 
aldtingest  att  forfremme ,  dernest  vore  Rigers  og  Undersaatters  Gaffn 
og  beste  Som  meget  staar  der  Ydj  att  Ungdommen  ikke  bliffuer  för- 
sömmit,  som  de  gamble  effter  Guds  forsiun  skulle  suc&cdere,  Naar 
de  ved  döden  afgaar,  Haffiie  Wi  Naadigst  paalagt  og  befalit  Oss 
Elskelige  Hederlige  oig  Ho^erdQ  RectPVi  og  Professoribus  udi  Uni- 
versitetet ber  udi  vor  Kiöbsted  Kööbenb^ffn  derpaa  att  giöre  en  viss 
geperal  jFörordnin^,  bporefftep  sig  enbuer  effter  denne  dag  kfinde 
ba^ue  att  rette,  huilcken  Yoris  {faadigste  befaU^ing  (fe  og  Vuder^ 
dj^nigst  h<|ffu9r  effterkommit,  Tho  bedp  yn  biude  och  hermed  S^enr 
geligen  og  Alffuorligen  befbal^  Alle  Hectpre^  Scbolarum  bocfe  Y^ 
trivial-  og  börne-skoler  offver  alt  Yortt  Rige  Dannemark,  att  de  me4 
4eri9  Hörerc  og  Medtjenoer  qU^eles  ret^e  denppm  effter  de^  tabeU^m 
spbplasticam  med  medfölgppde  admonitionibus,  Spip  derom  n^  fof- 
f^ttet  er,  Saa  vell  som  og  Strengeligep  og  Alöuofligen  bii^de  pg  be- 
faie  alle  Superiiiten()cnterne  ber  Ydi  Riget  att  de  jiaffper  Qit  og  granc}- 
giffvclig  indsehnnde,  att  der  offuer  med  stor  fliedbiirfuerbolditt  som 
forschreffuitt  staar  effter  huer  Skolis  Yillkör  Saa  sf ^  f^bellie  plas^iui^ 
sjpgularps  bliffver  strax  herefter  hper  Skolemester  t)^iiikiead|e  gif(uj^ 
atf  de  Ydi  afle  Lexier  Ydj  ^kolerne  depnem  derpffter  kunde  baffup 
att  rett^,  Saa  og  forskaffer  tbijl  Rectores  ^cholarum  schickei^e  og 
duelijge  personer,  Magistro^  filer  Gandidatos  Ma^fsterii  Pbilosoghicj 


646 

ttull  de  Siufr  Capitteis  Scholer  her  V^j  Rigeii  saa  veU  somttiaiRiö- 
benhafTn  og  Malinöe  Scholer,  og  Vdi  lige  maad»  baffae  Ydi  god  Agi 
iDgen  al  forordne  til  Skolemestere  Vdi  de  aadre  Smaae  Scholer  ber 
adi  Riget^  Ey  heller  thil  överste  hörere  Vdi  de  fonito.  Store  Sch<^ 
med  mindre  de  Ere  promoti  Bacchalaarej,  Saa  atl  aldtingesi  maa 
gaa  skickelig  tbill,  Som  Superioteodenteroe  ville  Antsaare  for  god 
og  vere  bekiend  for  Oss,  paa  det  Gadz  »re  vid  saadao  Ifiddel  inaa 
bliffve  forfremmit  vore  Riger  forbedrit|  og  Voris  Undersaatter  icke 
skDlle  giffuia  Aarsage  Ibill  deris  Böm  for  den  sag  skyld  efnersom 
forschrefladit  staar  paa  fremmede  Skoter  att  Vdsende.  Saa  liremtt 
nogen  ex  Pr^ceptoribas  her  Vdi  Rigel  Voderstaar  seg  heremod  att 
giOre,  Skall  SuperiDtendenterae  huer  Vdi  sia  Stigt  vere  ftfrpligt  han- 
nem  effter  förste  Paamindelse  aldelis  att  forvise  og  en  Anden  skic- 
kelig Person  V4j  hans  sted  att  forordne,  saa  fremtt  de  her  odtnden 
Andess  forsdmmeligen  (og  Sönderligen  naar  de  Aarligen  paa  deris 
Embedis  Wegne  Visitere  Scholerne)  wii  da  icke  skulle  foraarsagis 
att  tiUskikke  Andre  Visitatores  og  derforuden  straffe  den  offuer,  som 
vedbör,  Huorefter  seg  en  haer  skal  haifae  att  rette  og  forholde.  La- 
dendis  det  ingenlunde.    Actnm  Hafni»  9S  Octobris  Anno  4604. 


KV. 

(K.  D.  Geh.  Ark.  —  Skaanske  Regist.  IV  f.  499  v.  --  f.  203j. 
Jfr.  o(van  sid.  402, 

Om  Lntotittt  Seheli. 

Ghristianus  IVitos. 
Giöre  vitterligt,  efflersom  daglig  forfarenbet  uduiser,  att  Vngdom- 
mens  Ghristelig  och  goede  optuchtelse  er  en  viss  och  fast  grond 
tUl  alle  lofflige  bestilte  regeringers  Velstand,  saa  hafTae  vij  derföre, 
och  aff  den  begierlighed  vij  haffue,  Gudtz  saliggiörende  ord  vdi  vore 
Riger  og 'Lande  aff  yderste  formue  att  fremme  och  befordre,  med 
voris  Elskeligste  Danmarkis  Rigis  raadis  raad  och  samtycke  naadigst 
for  gott  anseett  Cathedral  collegia  boss  en  deel  vore  Stifll  Skoter 
att  forordne,  paa  det  den  wschickeligbet  maa  forekommis,  huilken  wij 
naadigst  förfarer  sig  iblantt  Geistligheden  bidindtiU  sedewanligeo 
begiflfaer.  Söm  ehr,  att  Wngdommen  ilde  funderede  fira  Skolerae 
adi  wortt  Universitet  och  höyskole  ankomme,  och  siden  til  Kald  och 
Gudtztieniste  icke  nocksom  forfremmede,  tilstedis,  baorfore  vr^  na»- 
digst  haffue  betencht,  met  Gud  den  allermechtigstis  hielp,  itt  Colle- 
gium  wdi  wor  Kiöbsted  Lund,  att  stiffte  och  wdi  den  heUig  thi;e- 
foldigheds  naffn  anrette.    Samme  coUegii  inspector  schall  Episeopos 


6<7 

werre;  hand  schall  tit  och  offte  samme  auditorium  besöge,  exami- 
Dore,  saa  och  /orfare  hnorledis  Professores,  syaderlig  vdi  Gndtz- 
fryckt.och  goede  seder  wngdommen  wnderwiise,  och  selff  efftersom 
hpBS  bestilling  kand  taale,  diebus  extraordinarljs  i  börnelerdommens 
grund  tilhörerne  wndérwiise  och  forhöre,  efftersom  ordinaotzen  han- 
nom  det  och  att  giöre,  tilholder.  For  det  andet,  saa  frembtt  nogen 
medieras  h08s  samme  Stifftschole  residerer,  saa  schall  hand  sönda- 
gen, e£Fter  afftensang,  sommeren  met  discipulis  gaa  herbatim,  om 
winteren  wiise  dennom  partes  humani  corporis  exr  sccleto,  naar 
hand  eliers  er  tilstede.  Professor  theoIpgisB  schall  efifter  ordinant- 
zen  den  werre,  som  nu  er  Lector,  hand  schall  haffue  till  wnder- 
holdning,  de  sogner  Lector  nu  haffuer  och  dennom  lade  betiene  med 
en  residerendis  Cappelan  eller  saa  att  der  ingen  klage  offuer  kom- 
mer, och  derforwden  niude  aldt  det  som  til  iectoriet  lagt  ehr.  Der- 
nest  schall  der  were  en  Professor  logicus,  som  paa  en  maanitz  tid 
om  Aarith,  eller  eitraordinarijs  diebus  schall  wnderwijse  auditores 
att  forstaa  Metaphysicam,  huilken  wij  naadigst  bona  altarium  Canu- 
ti,  Beatae  virginis  et  Beatas  virginis  in  medio  Capell»  haffuer  til* 
lagt. 

Dereffter  Physicus  och  Ma|hematicus,  som  huer  dag  udl  Ugen 
schall  haffue  sin  time,  hueranden  in  Physica,  hueranden  in  Mathest. 
Hand  schall  och  paa  en  Manitz  tid,  om  Aaret  i  stedet  for  Physica, 
prffilegere  Ethlcam  och  wnderwijse  auditores,  deris  terminos  att  for- 
staa, och  haffue  wij  naadigst  hannom  til  besolding  tillagt  bona  al- 
tarium Nicolai,  Hypöliti,  Beata  Mari»  conceptionis,  Stephani,  S.  Tri- 
oitatis.  Och  schuUe  Theologus,  Logicus  och  Philosophus  huer  en 
gäng  om  Aaret  ende  deris  Systemata,  och  begynde  dennom  tillige. 

Professor  latins  Eloquentiae  schall  were  Rector  Scholae  och  haffue 
til  sin  lön  och  wnderholding  huis  Rector  ScholsB  nu  haffuer  ocniu- 
der.  Conrector,  som  schall  haffue  til  lön  och  kost  det  hand  nu 
haffuer  schall  were  Professor  linguarum  Graacae  et  Hebraica.  Lem- 
pelige  resideotzér  kand  efltcrhaanden  ex  collectis  och  aff  kirkernis, 
som  formuffue  haffue,  indkomme,  nogre  tilleg  tilhandlis,  huilke  Pro- 
fessores selff  schulle  ved  mact  holdo.  Och  schulle  Professores  be- 
flitte  sig,  böndefme  som  de  til  underholdniug  haffue,  att  holde  ved 
goed  heffd,  och  dennom  ey  wforrette  eller  wforrette  lade  i  noger 
maad^,  med  mindre  de  derfor  willc  staa  tillrette.  Och  schall  Ca- 
pittelit  samttlig  were  samme  godzes  öffuorste  forsuar,  saa  well  naar 
bönderne  aff  forbemelte  deris  hossbunder  forwrettis,  schouffue  for- 
huggis,  eller  godzitt  fordervis  och  formindschis  i  noger  maader,  som 
naar  bönderne  aff  andre  wdwortis  nogen  trette  paaföris. 


618 

frofessores  scball  haffae  sessioDem  in  actibus  Gatbedr^di^as  ocb 
ellers  wcre  forplict  att  dömme  wdi  Ectescabs  säger  och  i  afi^re 
saadanne  besuerlige  beraadsUginger,  naar  det  bebouff  giöha. 

Forbemolto  ProfcssoreB  scball  giöre  dem  Qiid,  utt  vogdommioa 
dio  Systemata,  wij  allerede  naadigst  baffue  forordnett  att  iwM^ 
grundel  i  gen  och  re  It  forstaa  och  laade  deria  egen  dicteren  aldelU 
fare;  Medco  eliers  i  alle  maade  were  flittig,  alldeli»  ingen  dag  ior 
nogen  privat  tiKelde,  forsömme,  och  icke  tage  sig  den  fritied  at  de 
aff  byen  forreigse,  wden  Biskopens  samtycke,  och  dog  were  forplict 
en  aff  collegis  for  sig  att  substituere. 

Huis  widere  aogaar.modum  docendi,  disciplinam  oc  andet  sa»» 
dantt,  daa  wille  wij,  att  den  ahnordniog,  builken  derom  gij>ria  aff 
dennom  wij  naadigst  forordnett  hafTue,  aaadant  saawell  som  artea 
ipsas  paa  woris  egen  naadigste  ratification  att  forfatte,  aidelia  i  alle 
si  ne  puncter  holdis  och  effterkommis,  och  mue  Professohbus  den 
\udschyldning  intet  gielde,  att  enten  det  eller  andet  som  sanune 
CoUegium  belangende  anordnis,  aff  deris  formand  icke  er  holdett 
och  cfTtcrkoramet. 

Till  profcssiones  schulle  laerde,  fromme  och  wberöctede  Magijstri 
bcfordris,  som  entcn  aff  coUegio  angiffuis  boss  Universitetet  wdi 
wor  Kiiibsted  Kiöhenhaffn,  och  aff  professoribus,  sammeateds  foc- 
höris  oc  döctig  kieudis,  eller  och  de  som  aff  forbe:tt  höie  schole 
collcgio  commcnderis;  Och  scball  coUegii  fprtt  professores  iuramen- 
tum  Religionis,  saauell  collegio  som  Yniversitati  aflegge,  giorlt  paa 
den  sande  Cbristelig  religion,  som  den  wdi  Gudtz  ord,  och  den  he^ 
ligo  schriffl  befattes,  och  wdi  woris  Kierker  och  Scholer  Isrris,  eff- 
ter  ordinantzcn  och  Anno  4530,  aff  woris  Religions  medfor^ante, 
till  Augsburg  offuergaffues.  Med  Bisperne,  Rectore  och  Gonrectore 
att  forordne,  schall  forholdis  effler  ordinantzen. 

&^den  saa  frcmbt  wdycbtigo  personer'  befordris,  saae  schall  wo- 
ris Lenssmxnd  werre  forpbct,  oss  saadantt  wnderdanigst  att  gifiiie 
till  kieu(b,  paa  dett  wij  naadigst  wdi  tide  der  till  kunde  wiide  att 
schaffue  raad.  Bcfindis  nogen  professoris  wdiid  eller  forsömmelse  i 
hans  profession  skal  hand  staa  til  relte  for  woris  Lensmand,  Bi- 
schopen  och  Collegium,  saa  frembt  hand  fbrste  gaug  adwarett  aff 
Bischopen  sig  icke  retter.  Dog  Conrector  suare  for  Biscbopen  och 
Rectore  Schola). 

For  det  siste,  paa  dett  Universitetet  heraff  icke  schall  baffue 
nogen  affsa^^e  willo  wij  naadigst  att  de  besto  och  wnge  ingenia  wdi 
Scholen,  synderlig  nu  wdi  begyndeisen  och  til  CoUegiura  rett  kooj- 
mer  paa  fode,  schulle  allenne  wdi  fortt  collegio  wnderholdis*,  saa 
att  de  v  el  till  ålders  komne  ere  och   tbemmelig   forfrenunede,   mue 


649 

fra  samme  Sti£ft  schole,  saauell  som  fra  de  andre  scholer  altbid 
forschickis  till  llDiversitetet. 

De  börn  som  aff  gott  pemme  erre,  och  god  forhoboing  om,  schulle 
fra  de  smaa  scboler  forschickis,  til  for.tt  stifftschole  och  coUegium, 
06b  der  annammis,  ocb  nyde  alle  beneQciis,  ligesom  de  aff  begya- 
delsen  wdi  samme  Stiftelse  opdragne  w^re. 

Aff  samme  coUegio  scball  hoert  eller  hnert  andett  Aar,  maa  for- 
schickis en  fattig  Person  til  Universitetet  till  Kost,  dog  scball  samme 
person  werre  wel  for(remmet  och  om  builken  der  er  stor  forhaabning. 

Hui)ken  forbemelte  ^oris  naadigste  forordping,  wij  wdj  alle  sine 
pnnct^r  wille  haffue  holdett.  Findis  nogen  sig  heremod  att  forhol- 
de,  haffue  forbrutt  sitt  kald  och  profession,  huoreffter  och  woris 
Lensmand,  Superintendenten,  professores  och  aodre  sig  schulle  haffue 
att  rette,  saafremtt  de  icke  derfaare  wille  staude  oss  till  rette. 
Giffuett  paa  wortt  Slott,  Kiöbenhaffn  den  48  Febr.  4624. 


V. 

(Kgl.  D.  Geh.  Ark.    gkaanske  Tegnelser  V.) 

Capif^^rae  v4}  Lijoid  noget  geistlig  Qodx  aiiroreiide. 

Ghristianus  4:tu8. 
V.  S.  G.  T.  Efftersom  J  nogen  tid  forleden  Vnderdanigst  oss 
haffuer  hiemstillet,  att  huis  Capittelet  haffuer  att  forlene,  en  Stifts- 
scbole  der  sammestedSe  at  fundere  huor  till  Wi  nogle  Yicarier  som 
Wi  naadigst  haffde  at  forlene  haffuer  Vdlagt  effterdj  da  Capitlelit 
haffde  at  forlene,  dei^  tid  icke  Waare  ledige,  J  och  derpaa  haffuer 
bekommit  Vor  naadigst  Missive  att  huis  som  forrne  Capittelt  eller 
nogen  des  membrum  haffuer  at  forlene,  Vnderdanigst  till  oss  och 
Cronen  igien  att  Wdlegge  til  at  forlene  :|:  naar  det  forfalder  :|: 
saa  megit  som  det  sig  belöbber  Wi  Naadigst  Vdlagt  haffuer,  Daa 
bede  Wi  eder  och  naadigst  Ville  at  J  med  förderligste  en  richtig 
Jordbog  paa  hvis  geistlige  godz  for:ne  Gapittelt  eller  nogit  des  mem- 
brum, efftersom  forschriffuit  staar,  bafftier  at  forlene,  oss '  Vnderda- 
nigst läder  tilstelle,  Saa  Wi  kunde  deraff  Vide  hvad  Wi  haffuer  at 
forlene  och  at  J  dett  vicarie  som  effter  affgangen  Lauge  Wrne  alle- 
rede  falden  er,  den  Person,  som  Wij  Naadigst  dermed  forleent  haff- 
uer^ läder  folge.  Dissligist  at  J  eder  erklerer  om  J  noget  effter  Wor 
forige  derom  till  eder  afgangen  Missive  tij  Collegii  tilhörere  dersam- 
Biestedz  haffoer  Contribuerit.  Dermed  &c.  Datum  Haff.  den  4  4  Febr. 
A:o  46«3. 


.      620 

VI. 

(Kgl.  Danska  Gcb.  Ark.    Sk.  Tegoelser.  IV). 
Jfr.  ofvao  sid.  404. 

Till  Capittel  i  Lund,  att  eftersom  KongL  layst  laattgyt 
professores  til  Stifftscholen  haffrer  doterit,  itt  håm 
layst  derimod  aff  deria  fbrleiinga  benellqis  g^fcer 
wdleg,  och  resten  til  anditomm  wnderholdiag. 

Christiafius  4:tus. 
Vor  syndertig  gunst  tilforn.  Wiicler,  att  efftetsom  i  nogen  tid  for- 
leden  wnderdanigst  oss  haffuer  hiemstillett,  aff  huis  Capitielett  hall- 
uer  att  forleoe,  en  Stifftschole  sammested  att  fundere*,  Daa  efllerdi 
samme  forleninger  icko  den  tid  waare  ledige,  och  Wij  nu  aff  nogie 
\icarier,  som  wij.naadigst  haffue  att  forlene  samme  Stifftschole  haff- 
uer ne&t  Gudtz  bielp,  bracht  paa  fode,  bede  Wij  eder  och  wllle,  att  i  aff 
huis  Capitielett,  eller  nogeo  des  membrum  haffuer  att  forlene,  wn- 
derdanigst til  oss  och  Ghronen  igien  wdligger  att  forlene,  naar  det 
forfalder,  saa  megit  som  det  sig  belöbber,  wij  naadigst  wdlagi  haff- 
uer. 1  ligemaade  begere  wij  naadigst,  att  i  det  öffrige  til  samme 
collegii  tilböreris  wnderholding,  wille  perpetuere,  anseende,  att  sam- 
me collegium  boss  Lunde  stift  funderis,  och  saadan  indkomme  Ull 
fast  ingen  bedre  brug  kand  anvcndia.  Dermed  schier  vor  wilie,  Be- 
falendis  eder  Gud.    Haffniaa  den  46  febmar.  Anno  4624. 


(Kgl.  Danska  Kansliets  Arkiv.    SjsBlIandske  Register.  Tool  XX.  f.  75.) 
Jfr.  ofvan  sid.  403. 

Oben  breff  Roskyld,  Lud,  Ribo,  Anrs,  Wiborg  GoIIeöm 
aorfirendis  wed  hver  skole. 

Christianos  4:tus. 
Giöre  Allom  witterligt  Att  efftersom  Wi  Naadigst  haffue  fund&«i 
och  stifftet  till  det  CoUegium  wed  N.  N.  domkircke,  luende  praabeo- 
der  till  tuende  Professorum  Yoderhold,  som  Vngdommen  samme- 
stedtz  Vdi  Guds  fryct  och  boglige  kuoster  skulle  Vnderwise,  och  wi 
Naadigst  forfare  saadant  aff  dennom  icke  nocksom  at  skulle  kunde 
forrettis,  tiUmed  ingen  hielp  aff  Rectore  och  Conrectore  Scbolaa  at 
skulde  kunde  haffuis,  med  mindre  Skolen  deroffuer  skulle  forsön»- 
mis,  da  paa  det  der  med  Lectore  Tbeologiae  kunde  were  fire  Pro- 
fessores, haffue  wi  Gud  den  AllermegUgste  till  -Ere,  Kirken  akoUen 
och  den  studerende  Vngdom  till  forfremmelse,  endnu  lagt  et  Can(H 


621 

nicat  hoss  N.  N.  domkirke  till  den  fierde  Professoris  Vnderhold, 
huilket  aff  Oss  och  Wore  effterkommer  Koaiager  J  Daomarck  skall 
Vigenkaldeligen  forbliffue  denned  till  ewig  tid  der  hoss  ochsaa  stiff» 
tet  och  funderet,  att  Professores  saa  wel  som  Rep  tor  Schol®  skulle 
baffue  sossiocem  in  actibus  Cathedralibus  och  ellcrs  were  forplio 
tede  at  dömme  Vdi  Egteskabsager,  och  J  andre  saadanne  bcsuerlige 
beraadslagninger,  naar  det  behoff  giöris.  Och  skulle  de  saa  wel, 
som  Bector  Scholas,  nyde  optionibus  in  prsbendis,  Saa  och  portio- 
Dibus  mensis  bonis  communibus  procuratoriis  Testamentariater  och 
alle  Gommodis  Capituli>  huad  Naffn  det  och  haffae  kunde,  lige  wed 
andre  Residerende  effter  Senium,  Yden  nogens  modsigelsse,  ophold, 
Vdflugt  eller  ^orhindring  i  nogre  maader,  Ynder  huad  skien  det  och 
skee  kunde.  Saa  fremt  och  nogen  were  sig  Lectori,  Rectori  Scholffi 
eller  Professoribus  deris  Lön  giordt  er  aff  vicarier  eller  andet  dess- 
lige  godtz,  da  skall  samme  corpus  som  hannom  til  Lön  lagt  er,  reg- 
Dis  for  et  Canonicat  der  hoss  domkircken,  och  effter  sit  Senium 
nyde  alle  forbe:e  portionibus,  bonis  CommuniBus  procuratoriis  och 
desslige  Gommodis  Gapituli  som  for:e  Vanseet  huad  och  Residentes 
baffue  deqmod  at  forwende,  Saa  frembt  och  nogen  Professor  opte- 
rer  en  bedre  Professis  indkomme,  da  nyder  hand  det  Senio  hand 
för  haffde,  och  de  Gommodis  hand  dermed  samlet  haffde,  Thi  for- 
byde  Wi  alle  och  en  huer  herimod  at  giöre  J  nogen  maade,  Ynder 
wor  hyllist  och  Naade,  Giffuit  Haffniao  den  7  Maji  4639. 


VIII. 

(Kgl.  Danska  Kansliets  Arkiv.    Sjsllandske  Register.    Tom.  XX.  foL 

90—98). 

Fudatio  paa  Roskyld  Scholes  Colleginm.   J  ligemaade, 
Lund,  Ribe,  Viborg  och  AnrssJ 

Ghristianus  4:tus. 
Giöre  Allom  WitterUgt.  Att  efftersom  Yi  aff  Kongellig  Ghristcllig 
forsorg  nogen  tid  forleden,  haffuer  med  Gud  AUermechtigstes  milde 
Naadige  Bistand  hoss  Rossskyld  Trivialschole,  stifftet  et  GoUegium 
eller  Gymnasium  buor  Ydi  Yngdommen  Ydi  Tbeologia,  Philosophia 
och  Mathesi  skulle  Ynderwisis,  paa  det  de  diss  skickeliger  och  be- 
der beredde,  sig  siden  paa  Woris  Universitet  kunde  indstille,  och 
Oas  Ynderdanigst  nu  angiffuis,  saadant  icke  at  naae  sin  effect,  Aff 
aarsag  trende  Professores  icke  ere  nock,  nodens  derforuden  be- 
höffuis,  saadant  at  sette  Ydi  wercket,  huorwed  och  tiUige  Rector 


och  Conr&ctor  Schol^  huef  dennem  dissodéo,  deriä  BesUIIlng  konde 
forcstaa,  naar  denDom  med  Goflégio  idtet  bebiiidris,  hudtfbre  TI 
Naadigst  haffuer  for  got  aos^et  saadant  at  foreiomme,  endna  ea 
Professorem  att  forordne  och  beskicke,  som  herefter  meldis. 

For  det  förste  skall  tiUforn,  Gymnadii  och  detz  Professores  Vo- 
derhold  till  ewig  tid  Vigieokaldet  och  Vryggellig  fölge  den  indkom- 
me  som  dennom  nu  fölger,  och  Wi  dertill  widere  perpetuerit  och 
funderit  haffue  Vden  ncgen  giensigelsse  och  revocatloli  J'  tx^^ 
maade. 

For  det  andet  skall  iDgen  forflyttis  aff  Scholen  in  Gymnasium 
med  mindre  hand  haffoer  I)  Icrt  sin  Gramdiaticam,  Latinam  et  Grse- 
cam  och  paa  huis  der  Ydi  er  kand  giffue  ^d  6ch  grnndelig  beåkeed, 
%)  haffuer  lert  Sin  Catechismum  oöh  der  Ydi  sa aledis  er  funderit,  att 
hand  icke  ordinc  aileniste  kand  fordeligen  opregoe  Vden  alt,  tnen 
fornemmelig  den  rette  meeoing  fatter  och  forstaar,  3)  kand  argo- 
mentum  Daoicum  in  Latinum  Sermonem  Vden  errore  Grammatico 
offuerselte,  4)  kand  Grammatice  resolvére  textus  sacros  Graecos  No- 
vi  Testamenti,  som  till  höymesse  och  Afflensang  pleyer  att  fremsel- 
tis,  5)  er  saa  Vit  kommen  in  Logica  och  Rhetorica  at  hand  kand 
formere  en  Syllogismum  och  giöre  gode  Réede  och  RegenskaiT  paa 
Tropis  et  Figuris,  som  in  Aulhoribus  forekomme,  6)  söm  balTuer  lert 
.sin  Prosodiam  och  effter  den  weed  att  sstimere  et  versura  som  kand 
frembsettis,  och  paa  det  iogen  skafl  kom  me  in  Gymnasium,  som  icke 
haffuer  lert  huis  som  nu  omrört  er,  da  skall  Bispen  med  Professo- 
ribus  Gymnasii  were  tillstede  naar  der  skall  skee  translation  a(f  Scha- 
len in  Gymnasium  och  da  med  tilbörlig  flid  giffue  agt  paa  at  de  som 
icke  eodnu  ere  mäturi  Gymnasio,  elltersom  bemeit  er  icke  aff  Scho- 
len forflyttis. 

For  det  tredie  Gymnasium  skall  aflaledis  byggis'  och  disponetis 
at  Vdi  det  ere  tuende  Classes,  huer  paa  sin  alfdelte  sted,  Saatufio- 
de  Professores  der  Vdi  tillige  kunde  lesse,  och  skaU  der  Vere  fire 
Professores  in  Gymoasio,  aff  huilcke  de  nédersle  maa  opsttge  tiU 
den  Professions  indkombst  som  beder  er  och  dog  profitere  det  saofr- 
me,  hand  tilforn  prodterit  haffuer,  dog  at  agfis  om  handerbeqoem, 
och  haffuer  bewist  in  Gymoasio  shi  Éid  i  ^tn  profession,  dogLecio- 
ris  bestilling  och  indkompst  icke  hertihed  meent,  endog  den  at  for- 
bliffue  altid  boss  en  god  Theologmn,  som  Ydi  Jingva  Hebraea  er  i  er- 
serit. 

For  det  fierde  den  förste  och  fornemste  Professor,  som  er  Lecior 
Theologi»  skall  lesse  Ldcos  Gommmies,  och  dennom  saaledis  for- 
klare  att  Yngdommen  kand  faa  grandeHg  kundskab  om  alie  Artlcolis 
fidei,  saa  at  der  Ydenad  leris  de  foroemste  dicta  Sfcriptu^aniin,  med 


htiilcté  buer  Artjckel  kand  bekrefftiges,  naaf  oinned  et  singuli  Chri- 
Hfén»  réiigiodis  ArticoH  ere  till  gaffDs  paa  tre  fierdiDg  Äard  tid  en- 
dede,  då  kand  Sulpitfus  Severos  adjungeris  och  paa  det  forteste  for- 
klaris  och  Vngdommen  han  wisis  till  Biblen  deraff  Vittlöfftigere  at 
forstaa,  dett  som  aff  Sulpitio  Sevéro  kaarteligen  er  aodraget,  och 
naér  Vngdommen  kommer  in  Gymnasium,  da  skulle  de  Historias  Sa- 
eras  lingua  Latina  memoriter  irecitere,  dog  icke  att  dé  dem  effter 
den  Latinske  version  verbo  ad  verbum  lesse  Vdenad,  meden  Histo- 
iriam  referere  Latine,  som  de  den  kunde  ihukomme  och  selff  paa 
Latin  indföre,  och  J  saa  inaade  haffue  de  et  pietatis  et  HistoriaB  Sa- 
craa  et  lingvas  Latinas  exercitium,  effter  att  Vngdommen  vel  er  for- 
faren  id  Articulis"fidei  och  in  Historia  Sacra,  da  skall  Professor 
Tfaeolofgicus  anföre  Vngdommen  till  lingvsB  Sanctie  initia. 

For  dett  fembte  den  anden  Professor  skall  lingvam  Latinam  och 
fofnemllg'  Öffue  Vngdommen  ih  TerentiO)  Csbsdre,  Cicerone,  och  skali 
H)  Vngdommen  selff  recitere  textum  den  ene  effter  den  Andeö,  och 
den  meest  som  mindst  forfremmet  er,  och  huis  wanskelligt  er  paa 
danske  lade  forklare,  och  skall  Professor  monere  huor  der  stair  feil 
eller  fortolkningen  icke  er  saa  eigentlig  som  det  sig  bör,  2)  textum 
skall  Professor  Logice  et  Rbetorice  resolvere  Vden  dicteren,  och 
Vndertiden  lade  de  best  forfremmede  Auditores  selff  forsöge  huad 
de  der  Vdi  formaa  kunde,  3)  skall  Professor  giffue  tillkiende,  huis 
sin^lares  loqueodi  form»  som  fornemlig  skall  observeris,  saa  och 
huorledis  Alting  till  Brug  gaffnligen  kand  och  bör  ntföris,  4)  skall 
händ  giffue  disciplerne  huer  Måndag,  Tirssdag,  Torsdag  och  Fredag 
exércitium  styli  Latini  huer  anden  gäng  hberäm  och  huer  andengang 
ad  imiiaiionem  prselectioiiis.  5)  skall  hand  lade  huer  Vge  Auditores 
en  kaart  Oråtidnculaiti  paa  et  Blad  eller  to  elaborere,  om  Onssdagen 
öbh  Löffuerdagén  proécribere  atgumentum  Oratiunculs  och  giffue 
dennom  en  kaart  och  kfar  ideam  effter  häis  ductum,  de  samme 
otatiuncutam  kunde  giöre,  6)  skall  hand  giffue  Auditoribus  huer 
Mandag  och  Torssdag,  som  de  nestkommende  Tissdag  och  Fredag 
memoriter  recitere  skulle,  nu  et  Sententiosum  dictum  nu  insigoöm 
et  etégantem  virtutis,  vitii,  belli,  pacis,  prapmii,  poeise  et  effectuum 
^c.  descriptionem,  och  det  paa  en  periodo  to  eller  tte,  aff  proba- 
tiäsimis  Authoribus,  Oratoribus,  Hfstoricis  Poetis  att  lere  Vdenad, 
och  Vndertiden  at  lere  Psalmos  Davidis  aff  Buccanano  jn  versus 
élegähtissime  illigatos,  dog  saa  at  dett  deris  andre  ätudia  icke  for 
megét  forhindrer,  och  7)  endeligen  skall  Professores  hiiis  discipler- 
ne forelesäls,  med  dennom  repetere  och  flitteligeh  forfare,  om  de 
det  till  gaffns  forstaa,  och  som  Vedbör  ler  och  beholdér! 


62i 

For  det  siette  den  trcdie  Professor  skall  lesse  lingvam  Gr»6am 
och  j  synderlighed  öffue  VngdommeD  in  lectione  Novi  TestameaU 
Grsnci,  huoraff  skall  Vdenad  leris  de  Sprog,  som  foroemligen  tieoer 
till  hoffuet  Articlerne  J  woris  Christellige  tro  at  bekräffUge,  och 
naar  VDgdommen  Ve!  Vdi  Novo  Testamento  jGraeco  öffuet  er  och 
kand  obvia  quasque  et  interpretari  &  Grammatice  resolvere,  kand 
Professor  foriesse  faciliores  Isocratis  Orationes,  och  effter  leylighed 
coQjungere  facillimos  Poetas,  Pythagorae  carmina,  Theognlden\,  Pho- 
cyllidem  och  de  lettiste  Homeri  versus,  skall  och  samme  Professor 
lere  Vngdommen  Aritbmeticam  vulgarem,  saa  och  20  eller  30  pn>- 
positiones  Euclidffias. 

For  dett  Siuffuende  dend  fierde  Professor,  skall  lésse  Pfailoso 
phiam  hoc  ordine  i)  skall  hand  repetere  det  som  J  Scholen  er  lert 
Vdi  Logica  och  Rhetorica  och  huis  tillbage  staar  resolvere,  %)  skall 
hand  absoluta  Logicå  et  Rhetorica  forelesse  compendium  ^hsre 
Coelestis  seu  Geographis,  3)  skall  band  begiffue  sig  till  canonem 
triangulprum  4)  skall  band  proponere  Pbysices  Epitomen.  5)  skall 
hand  bandie  Metaphysices  compendium.  6)  skall  hand  forelesse 
Theorias  solis  &  luno),  doctrinam  occlipsium  et  prscessiones  JSqai- 
noctium. 

For  dett  ottende  alle  for:ne  Professores  skulle'  Vngdommen  med 
ingen  dicteron  opholde  Vdcn  huis  der  obiter  siges,  huilcket  dog  icke 
skall  dicteris,  meden  Professores  bliffue  allene  Ved  Authores  och 
Systemata  flitteligen  at  forklare. 

For  det  Niende  at  efftersom  Icke  muligt  er,  att  en  Vng  Persoiif 
synderligen  som  icke  med  offuermaade  iogenio  begaffuet  er,  kand 
med  nogen  fruct  hö  re  alle  disse  Professores  paa  en  dag  diTersissi- 
mas  materias  explicantes,  da  skall  hervdi  denne  orden  holdis. 

De  som  hö  re  Prof  essorem  latinum  skulle  och  höre  Professorem 
GrsBCum  och  paa  det  dette  med  dissbedre  föye  skee  kand,  da  skall 
Professor  lingvae  latin®  begynde  hans  pralectiones  om  Ifaodagen, 
Tissdagen,  Torssdagen  och  Fredagen  om  Morgonen  ipso  puncto  sex- 
ta»,  och  interpretere  effter  den  maade  tillforn  andragen  er,  indttll 
septimam  auditam  och  siden  paa  en  halfftimes  tid  andrage  nogei 
som  kand  ti  ene  till  eKercitium  styli  som  forbemelt  er,  a  dimidia 
octava  in  nonam  skall  juvcntus  dimitteris  och  domi  elaborere  det 
kaarte  argumeotum  aff  Professore  andrages  och  huer  sitt  hora  nonå 
staaende  recitere  in  Gymnasio,  och  selff  emendere  errores,  e/Ylersom 
aff  Professore  tillsigis,  dicteris,  och  da  giöre  Rengskaff*  for  loqvntio- 
ni  bus  ex  autbore  pnelecto  mandatis  memori»,  Om  Löffuerdag  for> 
middag  paa  tiid  och  time  omrört  er,  skall  Professor  giffue  audilo- 
ribus  en  manuduction  till  brevissimam  orationem,  som  de  om  efTler- 


625 

middagen  skulle  biemme  elaborere,  och  om  oestfölgeade  Oossdag 
fonniddag  exhibere  Professor!  ceasendam  in  Gymnasio,  och  da  clara 
voce  att  reciteris  och|  offentlig  at  emenderis,  och  skall  Professor 
icke  alleoe  neffoe  argumentum  huor  om  dett  skall  were,  men  en- 
doch  skrifftlig  selff  offuerantworde  disciplerne  en  delineation  effter 
huilcken  de  knndo  gaa,  och  i  saa  maade  effter  handen  wendis  su- 
apte  marte  oratiunculam  condere  och  naar  auditores  ere  komne  saa 
wiit,  de  temmelig  kuåde  skriffue  orationem  latinam,  da  skall  lessis 
for  dennom  seleotiora  carmina  Virgilii,  Övidii,  Horatii  och  da  skulle 
to  dage  om  Vgen  öffiiis  in  carmine  scribendo  J  stedén  for.  prosa, 
och  de  andre  to  dage  in  oratione  soluta,  dog  dennom  icke  att  tuin- 
gis  till  Poesin,  som  der  till  icke  haffuer  inclination,  efftersom  der 
findis  ingenia  ad  condendum  carmen  naturä  plane  inepta,  herhoss 
att  agte  att  Onssdags  och  löffuerdags  exercitia  bliffuer  som  förbe- 
melt  er,  Men  paa  det  att  Grammatica9  Latin»  Prsecepta  icke  skulle 
forglemmis,  da  huer  dag  at  tage  et  kuarter  paa  huilcket  en  parti- 
cula  aff  Grammaticae  PrsBceptis  kaud  opiessis,  och  dog  att  huo  som 
Professor  paapeger  skall  were  ferdig  at  forrette  och  paa  der  kand 
widis  huor  meget  huer  gäng  skall  Jessis,  da  Grammaticam  in  certas 
sectiones  att  delis,  och  en  sectionem  huergang  at  opiessis. 

Professor  GrscsB  lingvae  skall  Mandag,  Tissdag,  Torssdag  och 
Fredag  om  efftermiddag  lesse  a  prima  in  dimidiam  tertiam,  Autho- 
rem  GrcBCum,  effter  den  maade  tillforo  andragen  er,  och  naar  Vng- 
dommen  igenkommer  hora  qvartå  in  Gymnasium  da  at  haffue  sam- 
me offuerseet  huis  dennom  waar  forlest  in  Gymnasio,  och  derfore 
den  halffue  time  at  giöre  Rengskaff,  explicere  och  Grammatice  re- 
solvere  det  Ord  Professor  neffner  Vden  hans  Videre  adsporge,  och 
den  anden  halffue  time  att  anwendis  paa  Arithmetica,  qva  ad  finem 
perducta,  gaa  till  faciliores  Euclidis  Propositiones,.  dog  icke  forend 
de  4  Arithmetica?  species  in  integris  et  fractis,  saa  och  regula  trium 
dennem  er  perfectissime  bekiendt 

Naar  Juventus  er  saa  Viit  in  Gymnasio  forfremmet,  att  den  kand 
gaffnligen  dimitteris  aff  Classibus  Proféssorum  lingvae  latin»  et  grae- 
cee,  da  skall  den  först  höre  Philosophum  och  Theologum  tillige  och 
det  effter  denne  orden. 

Theologus  in  Gymnasio  3kall  lesse  dett  som  hannem  tillsagt  er, 
om  Mandag,  Tissdag,  Onssdag  och  Fredag,  a  sexta  in  dimidiam  octa- 
▼am,  och  sidep  skulle  discipuli  naar  de  komme  tillbage  igien  in 
Gymnasium  hora  nonå  giöre  Regnskaff  huis  dennom  tillfom  ware 
foriest,  Om  Onsdagen  skulle  discipuli  elaborere  orationem  latinam 
effter  den  ideam  paa  huer  oration  skall  giöris  aff  lectore  TheologiflBi 
som  de  om  Onssdagea  nest  effter  skulle   exhibere   Theologo  osti- 

40 


6SÖ 

inflndatti,  och  äå  Hff  bannem  Vdi  Gymnasiö  etnesderis,  paa  dnt  -tin- 
gua  latina  icke  skall  glemmls,  huis  ocli  oogen  arf  discipalis  ere  saa 
forfremmede,  at  de  icke  beböffuc  syoderlig  videre  manudiiction  in 
latinft  liDgvå,  och  kand  giöre  Oraiiuncalam  Grsecam  er  saa  meget 
dissbedre  fornemmellgen  paa  en  Maanedto  tid  to  eller  tre  forend  de 
skulle  UH  uDiTcrsitetct. 

Philosophils  ftkall  lesse  Måndag,  Tissdag,  Torssdag  och  Fredag  a 
prima  ib  dimidiam  tertiam,  och  aff  qvarta  in  qvintam  exlgere  dett 
samme  aff  aaditoribus,  om  Löffuerdagen  skall  giffuis  auditoribus 
tbesés,  om  huis  den  gandske  Vge  forlest  er,  och  derom  Lö/fuerda- 
gen  dernest  effler  in  Gymnasiö  disputeris  Praeside  Pbilosopho  om 
efftermiddagen. 

För  dett  Tiende  paa  det  Discipuli  in  Gymnasiö  kunde  disalenger 
forbli/fue  in  Gymnasiö  och  dissbedre  holdis  J  tuang  och  Vnder  di- 
sciplin, da  skulie  de  som  komme  aff  Scholen  in  Gymnasium  behoide 
deris  kost  och  alle  beneficia,  och  huis  saa  er  at  nogen  in  Gymnasiö 
flndis  forsömmeiig  eller  Vskickelig,  eller  och  nogen  time  forsömmer, 
da  maa  den  Professor  som  hans  Ydid  och  Vdygd  förfarer,  ladeseUe 
haonem  J  hullet  till  wand  och  fir6d,  och  privere  bannem  kosten 
nogre  dage,  Yger  eller  Maneder,  efftersom  forseelssens  beskaffenhed 
och  iteration,  findis  discipelen  saa  forsömmeiig  och  wanarti^  at  det 
icke  hielper,  da  Authoritate  Episcopi,  som  saadant  skall  andragis, 
gandske  at  priveris  bencficio,  och  settis  ned  Vdi  Scholen  igien,  och 
der  tillbörligen  at  reffsis,  och  huo  der  icke  saadan  disciplin  Vill  sig 
Vndergiffue,  hannom  strax  at  relegeris,  och  haonom  icke  giffuis  no- 
get  Testimonium  enten  till  Scholas  eller  Academiam. 

Ftfr  dett  EUeffte  aU  alting  med  tillbörlig  flid  och  fruct  ^er  in 
Gymnasiö,  da  skall  Episcopus  med  Capitularibus  der  till  deputerade 
huer  fierdingaar  besöge  dett,  och  aee  till  att  alting  med  forhoble 
profecttt  skier,  effter  denne  Voris  Förordning,  och  huis  Professoces 
icke  flndis  flittige  som  Vedbör,  da  skulle  de  derom  Oittig  af  ^pt- 
scopo  och  Capitularibus  paamindis,  och  buis  saadant  icke  hielpe 
kand,  da  skulle  de  forudenald  forskonsell  affsettis,  paa  det  andre 
J  deris  sted  kand  andtagis,  Ere  och  Episcopus  och  Capiiolares,  ber 
Vdi  aaa  Vel  som  Vdi  andre  denne  Voria  Förordnings  effleriLommel- 
se,  forsömmelige,  da  skulle  de  suare  Oss  och  effter  leitigheden  Vere 
forfalden  till  de  fattige. 

För  dett  tolflle  paa  det  der  kand  were  nogen  maadetig  AntaO 
afr  auditoribus  in  Gymnasiö,  da  skall  aff  Scholeme  Vdi  SlifRel  eff- 
tersendes  de  beste  och  meste  forfremmedo  inge&ia  enten  tiD  Gym-> 
naaiiim  eUer  om  de  icke  ere  maturi  Gymnaafo   tUl  Scbolen  boss 


e«7 

éyifinariotii  oéh  dör^fra  skickis  till  Vört  Aoademie,  och  skulle  Bi- 
speme  her  paa  giöre  Anordning,  Naar  de  Scholerne  aarligen  visitere. 

For  dett  Tretteode  ingen  skall  dimitteris  aff  Gymnasio  till  Aca^ 
demiam,  fdrend  hand  till  gaffns  haffuer  lert,  alt  huis  in  Gymnasio 
som  er  forlagt  at  leris,  och  Jo  saa  vere  kand  hand  aff  Gymnasio  in 
Academiam  maDumitteris,  och  naar  samme  Personer  fra  Gymnasio 
til  Academiam  forsendis,  da  skall  Bispen- prsesentihus  Professoribus 
{jrymnasii  forfare  om  de  ere  dyctige  Ull  at  fremskickis  tiil  Acäde- 
miet,  och  der  paa  skall  dennom  giffuis  paa  ald  Collegii  Wegne  Te- 
stimoniam  aff  Professore  Linguae  latinsk,  och  skall  Vdi  Testimonio 
diserte  et  distincte  indföris  huad  samme  Person  haffuer  hört  och 
lert  in  Gymaasio,  och  skall  Personen  före  med  sig  sine  Böger  testes 
dillgentie,  och  Vdi  dennom  aff  Professoribus  universitatis  ordine 
éxamineris,  och  saaledis  forfaris  baade  om  der  holdis  Vdi  Gymoasiis 
effter  Forordningen,  och  om  Personen  er  dignus  cititate  Academicå, 
befindis  Personen  Vdyctig,  da  skulle  Professores  Vdi  Universitetet 
sende  hannom  tillbage  igien  och  derom  adware  Bispeo,  huis  for- 
merckis  ingen  forbedring,  meden  at  all  andordning  och  paamin- 
deilsse  slais  i  Veret;  eller  och  att  J  andre  mander  denne  Voris  För- 
ordning icke  effterkommis,  da  skall  Academiet  Oss  derom  adwere, 
som  de  agte  siellff  oss  suare. 

För  det  fiortende  efltersom  J  Gymnasii  fundatz  formeldis,  att  en 
aff  Gymnasio  Aarligen  maa  forskickis  till  Vört  Communitet  till  fri 
Kost  strax  at  anammis,  som  flittig  er  och  fattig  och  aff  god  for- 
haabnidg,  och  Vi  forfare  saadant  hid  indtill  offte  att  Vere  missbrugt 
J.  dett  saadanne  fremsettis  och  andre  paa  Academiet  praefereris,  som 
Vaare  baade  fattigere  och  aff  bedre  profectu  och  forhaabning  en  de, 
da  skall  ingen  hereffter  fremsendis  Vden  med  Episcopi  och  sampt-^ 
lige  Professorum  forskrifft,  och  det  allene  de  Aaringer  naar  saadan- 
ne extraurdinaria  ingenia  findis,  och  ellers  alldeeles  icke,  och  skall 
den  Person  end  aff  alle  Professoribus  Academi»  offuerhöris  om  den 
findis  saadan  at  den  Andre  kand  och  bör  prafereris,  huis  icke  da 
at  forbte  till  hans  tiid  och  Orden  falde  kand  at  komme  Vdi  com- 
munttetet,  och  icke  med  saadan  forskrifft  noget  at  nyde. 

För  det  fembiende  huis  saa  skeede  at  nogen  aff  de  fire  Profes- 
soribus bleff  Syg  eller  Vdi  andre  Maader  bleff  forhindrett,  da  skulle 
de  andre  skiffUs  till  att  supplera  hans  vices,  saa  Vngdommen  icke 
J  den  ringeste  time  bleff  forsömbt,  J  Rectoris  sted  J  Scholen  -skall 
Gonrector  komme,  och  Gonrector  Rectoris  J  saadan  tillfeld  betiene, 
hörernis  vices  Vdi  Scholen  skal!  ochsaa  ReCtor  Schols  lade  supple- 
re,-  Saa  at  der  intet  Vdi  Scholen,  Ja  icke  den  ringiste  time  forsöm- 
mis,  herhoss  for  alttng  at  agtis  att  Vngdommen  icke  graveris  med 

40* 


688 

at  exscribere  dictata»  Meo  at  Authores  dennom  wel  foridariSi  odf 
paa  det  iospectores  kimde  paa  saadan  fliid  wfre  Visse,  da  akail 
Professores  Vdi  deris  egne  Böger  optage  faoad  der  boer  dag  Vdi 
Vgeo  giöris  J  Gymoasio,  saa  och  Rector  och  höreroe,  boad  der  Vdi 
Scholeo  buer-dag  forrettis. 

För  det  46  Naar  nogen  Professor  eller  Rector  eller  Hypodidascali 
till  nogen  anden  bestilling  kaldis  och  (orfremiDis  eller  odi  wed  dö- 
den affgaar,  da  skall  successor  begynde  de  lectier  och  steder  in 
authoribus,  baor  lians  formand  sluppet  haffuer,  och  icke  paa  ny 
efJter  sitt  eget  gode  tycke,  hais  meget  eller  lidet  Vdi  samme  Au- 
thoribus  resterer. 

För  dett  Syttende  naar  nogen  skall  kaldis  till  Professio&ea  in 
Gymnasio  eller  till  Rectoratum,  da  skall  hand  giöre  sitt  specimen 
profectus  Vdi  Academia,  findis  der  da  nogen  som  Vill  om  samme 
Profession  concertere  effter  at  derom  anslaget  er,  da  skall  den  Pn^ 
fessionen  bekotnme  som  werdigst  (er),  och  skulle  Professores  ingen 
for  wild  eller  Wenskab  admitlere,  Vden  den  som  dyctig  er  med 
mindre  de  derfore  Will  siande  ttllbörligen  tillrette,  Naar  och  en  som 
saa  examinerit  ankommer  till  Gymnasium,  med  Professorum  aite- 
stats,  da  skall  hand  strax  intrede  i  sin  Profess  och  Bestilling. 

For  det  48  huad  Professorum  session  sig  belanger,  da  skall  Theo- 
logus  haffue  sitt  locum  nest  Bispen,  som  och  skall  were  perpetans 
Hujus  Gjmoasii  inspector,  och  sielflf  olTte  oifuerhöre,  dennom  holde 
och  Vnderwisse  till  Gudz  fryct,  siden  Sognepresten  och  siden  Pro- 
fessores och  Rector  Schol»  huer  effter  deris  senium  och  saaledis 
forordnis  att  Rector  Schola  och  in  stipendiis  maa  opsiige,  om  no- 
get  er  bedre  end  alt  hans,  och  dog  bliffue  Rector,  efflersom  hans 
labores  ochsaa  ere  de  störste,  dog  beholder  SognePresten  dett  hao- 
nem  tillagt  er. 

För  det  Nittonde  saa  frembt  nogen  Medicud  boss  samme  stilli- 
schole  residerer,  da  skall  baud  Söndagen  effter  Afflensang  om  Som- 
meren  med  Discipulis  gaa  Herbatim,  om  Winteren  Wisse  dennom 
partes  humani  corporis  ex  Scheleto,  naar  hand  eliers  en  tillstede. 

För  dett  Tiuffuende  Professores  sa  wel  som  Rector  SchoUe  skulle 
haffue  sessionem  in  Actibus  Cathedmlibusi  och  ellers  Were  forpligt. 
at  dömme  Vdi  Egteskaffs  Säger,  och  andre  saadanne  besueriige  be- 
raadslagninger  naar  det  behoff  giöris,  och  skulle  de  saa  Well  som 
Rector  Schols  nyde  optionibus  in  prabendis,  som  portionibus,  bo- 
nis  communibus,  procuratoriis,  testamentariater,  och  alle  andre  com- 
modis  Capituli,  huad  Nafin  det  och  haffue  kunde,  lige  wed  andre 
residerende  effter  senium,  Vden  nogeof  modsigelsse,  ophold,  Vdflygt 
eller  Förhindriog  i  nogen  niaade,  Vnder  huad  skien  det  er  och  skee 


629 

kunde,  Saa  frembt  Och  Dogeo  Were  sig  Lectori,  Reciori  ScboUe  el- 
ler Profeesorjbus  deris  Löd  giort  er  aff  Vicarier  eller  andet  desslige 
godtz,  da  skall  samme  corpus  som  hannom  till  lön  lagt  regnis  for 
^  Canonlcat,  der  hoss  dombkirken  och  eflfler  sitt  senium  oyde  alle 
forb.  portionibus,  bonis  communibus,  procuratoriis  och  desslige  com- 
modis  capituli  som  forbemelt  ligesom  hand  Waar  Canonicus,  Vanseet 
huad  och  residentes  derimod  haffue  at  forewende,  saa  frembt  och 
nogen  Professor  opterer  en  bedre  Professis  indkomme,  da  nyder 
hand  det  Senium  hand  för  baffde,  och  de  commodis  hand  derwed 
samlet  haifde. 

För  det  24  dersom  och  nogen  nu  strax  och  in  even  tum  spe  ca- 
Donicatos  och  stipendii,  som  icke  endnu  forfaldes,  och  dog  till  hans 
Profess  er  lagt,  antager  en  Profess,  da  skall  hans  senium  ängen 
strax  hand  stiller  sig  ind  till  Professen  den  at  begynde  och  forstaa, 
och  nyde  alle  de  commodis  Capituli  forbemelt  er,  lige  saa  fult  som 
hand  dett  beneficium  till  hans  stipendium  lagt  er,  allérede  haffuer 
anammet. 

För  dett  i%  och  sidste  da  skall  dett  were  dennom  som  begiffuer 
sig  fra  Gymnasiis  till  Universitetet  der  att  studere,  frit  före  strax 
at  angiffue  sig  till  examen  saa  Well  Kaasten  att  naa  J  Communite- 
tet  som  till  Attestationem  at  faa  nulla  habita  in ,  Academia  ratione 
mors,  sed  profectus  tantum. 

Thi  biude  Vi  och  hermed  alworligen  befale,  att  Rector,  Decanus 
och  Professores  paa  Vore  Universiteter,  Episcopus,  Praelati,  Canonici 
och  andre  Geistlige  residerende  hoss  Roskyld  dombkirke,  sa  Well 
^h  Lector,  Rector  Scholce  och  Professores  Vdi  Wor  Kiöbsted  Ro- 
»ijld,  att  de  sig  e£fler  denne  Woris  Forordning  retter,  som  de  Wille 
Oss  ansuare,  om  noget  heraff  forsömmis  eller  forandris,  ladendis  det 
ingenlunde  giffuet  Kiöbenhaffn  47  Maji  4639.* 


Jfr.  ofvan  sid^  89. 


(Kgl.  Danska  Kanshets  Arkiv.    Sjsll.  Tegnelser.   Tom.  XXIV.  f.  544). 

Proftssorerne  vdi  Kiöbenhaffli  och  paa  Sorée  UBivenite- 
ter  finge  Brefltie  Skolerne  anröreodis. 

Ghristianus  4:tus. 
W.  S.  G.  T.  Wiider  att  eflfler  som  wij  naadigst  nogen  thiid  for- 
leden befallet  haffue,  visse  Authores  till  Skolerne  at  forfattis,  forfare 
doch  den  Vliighed  och  Vuisshed  endnu  sommesteder  att  Gontinuere, 


680 

Yogdommeo  tiU  rioge  forfremmeUe,  som  uochsom  ffi  d«anooi  for- 
faris,  6oin  fra  Skolerae  Uoiv«rsitetet  recoipmeoderisi  Da,  medi  Guds 
den  allermecbUgstes  naadige  bielp,  welUigaellsa^  och  Bistånd,  saa- 
dandt,  dett  meeste  mueligtt  er  alt  remedere;  Bede  yij'  eder  och 
naadigst  yrille  att  ij  till  Paask  förstkommendis  med  ProfessorilAs 
Soranis,  eder  der  vdj  wor  Kiöbsted  Kiöbenbaffji  forsambler,  derom 
beraad&laaer,  ocb  paa  det  alltiDg  Dissbedre  fortgång  kand  haffue,  dt 
iillskicke  wij  eder  berhoess  nogle  wisse  forfattede  ponchter,  biior- 
paa  en  huer  till  samme  Tbiidt  sin  skriffteltg  forfattede  mening  och 
votum  skall  medföre  och  baffue  tilUtede^  med  mindre  flere  eois  och 
deris  samptlig  tillbaabe  v^j  itt  forfatte  wille,  Samme  buers  meniii- 
ger  skulde  aff  beggj  universiteters  Professoribus  offuerwqes  och 
andlegnis  buis  der  yäj  desidereris  :|:  huillkit  och  saaledis  sideo  i 
woris  Cantzeli  skall  indlefueris  :|:  saa  och  bais  ellers  wiidere  den- 
ne Sagh  och  Skolemis  befodring  och  forbedring,  ^  anlangende  kand 
were  fornöden,  och  siiden  coUatis  sententiis  en  Eadelig  Slottning 
om  Juventutis  iDstitutione  forfattis  och  strax  dess  forferdigeo  ocir 
irycken  sottis  i  Werck,  buorefler  i  Eder  baCTuer  ail  Bette,  Ddl 
Fredriksb.  44  Martii  4634. 

Paa  effterscbreffne  punchter  haffuer  de  forschreffiie  professoret 
Och  Geistlige  deris  Betenkende  att  dirigere. 

De  lioguis. 
4.    Om  nogett  desidereris  in  Grammatica  Dionysii. 

2.  Huad  colloquia  majora  och  minora.  Item  de  vocahulario  roa- 
jore  &  minore. 

3.  Om  Exercitio  styli  buorledis  best  skee  kand»  ^ 

4.  Huad  Autbores  linguaa  latinaa  soluti  &  ligati  habita  classiam 
ratione  Vdj  öffuer  och  Vnder  Lexen  schuUe  brugis. 

5.  Huru  wiit  juventus  schall  were  fremmed  fdr  Poets  deonom 
proponehs. 

6.  Om  icke  gauffneligtt  authores  illos  med  brevibus  ocb  per- 
spicuis  commentarijs  i  Siiden  att  illustreris,  paa  det  disciplerae  sig 
dervdj  för  de  kom  i  Skolen,*  öifue  kunde  och  prsceptores  iothet 
haffue  fornöden  att  dictere. 

7.  De  som  samme  ~Ck)mmentaria  forfatte  skulle  a  professofibus 
att  neffnis  och  a  magistratu  befallis  till  en  Wiess  tbiid  dennom  att 
forferdige. 

8.  Authores  i  wisse  Lectiones  affdeelis,  paa  dett  huer  Skole- 
mester  dennom  kunde  till  wiss  Tbiidt  absolvere,  deraff  och  seis 
bifor  maoge  authores  fornöden  i  Skolen. 


691 

De  iingua  Grvca. 
9.    4)  Naar  juventus  derpaa  skulle  begynde,  2)  Huad  Gramma- 
iiQa  brugfs  ^kullde  3}  Om  Gompeodiosa  Lexico  gr»co.    4)  Ruad 
Authorea  grsBci  Yogdommeii  forbolldis  schuUe  med  deooom  proce^ 
d^ris  ut  supra  de  latinui. 

De  Iingua  Hebrsea. 
40.    4)  Huilcke  Personer  der  vdj  skulde   öffuis.    2)   De   Gram- 
matica.    3)  Huor  wiit  de  dervdj .  driffuis  skulle. 

De  artibus. 

4.4.  4)  Giffue  till  kiende  om  nogett  desidereris  in  Logica&Bhe- 
torica,  som  nu  ere  1  scholerne,  in  prseceptis,  eorum  explicatione  vel 
ezemplis,  paa  dett  de  saaledis  maatte  vere  Ibrfattede  att  alle  dicta- 
ta  forbiegaass.  S)  Huor  wiit  de  in  linguis  bör  were  komne,  som  ' 
dennom  böre  skulde.  3)  Huad  Aritbmetica  brugis  skullde.  i)  Sam- 
me artes  i  wisse  praBlectienes,  till  en  viss  Tbiid  att  absolveris,  uti 
scbiffies.  ^ 

De  Pietatis  exercitiis. 

42.  4)  Huorledis  Catecbismus  Lutberi  med  vero  sensu  Vngdom- 
men  beste  mueligt  instilleris  kand  till  Guds  frycbt,  Icke  allene  Or- 
dene  och  Sensum  att  wiide,  meden  pro  ratione  setatis  före  det  till 
Drugs.  2)  Thenkis  paa  ett  uberius  doctrinse  pietatis  compendium 
som  med  Guds  frychtis  befodring  acutioribus  kand  faarehoUdis. 
3)  Huorledis  Bibelens  Lossning  fruchtbarligeh  i  Skolerne  kand  in- 
troduceris.    Gud  hielp. 


Jfr.  ofvan  sid.  89— 9«. 
(Universitets-Bibliotbeket  i  Köpenhamn.    Rostgaardiana). 

j)e  Scholastics  Javeatutis  Institntioiie  ObaarvAtioiiM  Se 

nertles. 

De  Pieialia  Esercäiia  in  Schola  fuoHdie  urgendis. 
Diaotpuli  Scholam  måne  ingresat,  studia  sua  a  precibus  et  saoro 
aliquo  bymno  ordientur.  Regressi  meridie  ad  studiorum  continua- 
tioa^n,  Deum  consimiliter  laudabunt.  Et*  tandem  exituri  yesperi 
e  Scbdla  studia  istius  diei  precibus  religiodis  et  sacra  cantioae 
claudent. 


63S 

Circ^  kos  auUm  frecu  •/  béctos  kj^mnos  tec  mprmUi  obgervemiur, 

L 

Höc  pietatis  io  Scbola  Exercitium  lioguå  Danica  peragator  xåq^xt 
oi  preces  pariter  ac  bymni  ab  omnibus  et  BiBgulis  Schola  Discipolis 
etiam  miDimis  et  rudissiOMs  intelligi  possint.  • 

11. 

Ut  io  omoibus  Scbolis  servetur  in  sacro  hoc  exercilio  uniformi- 
tas,  coDsuUam  videtur,  ut  esdem  preces  caotioDesaue  in  omnibus 
Scholjs  usurpentur.  Et  quooiam  fonnuls  i$t£  precandi,  qoas  bea^ 
tus  Luthcrus  in  suo  Catecbismo  recitandas  praescripsit  paeris  maoe 
surgeotibus  et  vesperi  cubituoi  euntibus,  et  devotissimaa  sunt  et 
poeris  notissima:  maxime  e  re  före  videtur,  ut  lectionum  matoli- 
narum  fiat  initium  a  Danico  illo  hymno:  Veni  Sancte  Spiritus  4bc 
cui  subjungi  potent  illa,  quam  Lutherus  pueris  måne  sargentibwi 
recitandam  prapscripsit:  claudantur  vero  uoiversa  Diei  studia  illa 
precationis  (ormulå,  quam  Lutberus  a  pueria  cubitum  se  recipi- 
eotibus  recitare  voluit.  Meridie  autem  ndn  incommode  ordirekor  jv* 
rentus  Scholastica  studia  sua  a  devota  recitatione  Psalmi  nonage- 
simi  primi. 

Ul. 

Quooiam  ad  devotionem  in  discipulorum  cordibus  excitandam 
non  parum  facere  potest  articulata  et  piå  gravitate  temperata  pre- 
cum  recitatio;  non  parum  profuerit,  non  Discipulorum  alicui,  sed 
ipsi  Scholfls  Rectori  boc  precaodi  ofQcium  committi  et  commendari. 
Gurabit  vero  Recter,  ut  ad  sacrum  boc  precum  officium  non  modo 
singuli  Discipuli,  sed  ipsi  etiam  Golleg®  conveniant 

IV. 

Ne  jnventus,  pravå  consnetudine  periculosedecepta,£alsostatuat, 
hane  vere  procari,  &  placentem  Deo  cultum  obire,  qui  conceptam 
▼erborum  formam,  eamque  religiosam  satis,  recitat,  utot  is,  qvi 
precatur,  toto  corde  in  Deum  non  feratur:  summe  necessariom  est, 
edoceri  teneram  juventutem-,  tum  quid  sit  precatio,  tum  io  cvjos 
nomine  precari  oporteat;  tum  quanta  sit  precandi  necessitas,  lom 
qn»  preces  probentur  Deo*,  tum  quid  nobis  inter  precandum  jiere- 
grinantibus  animo,  aut  frigidius  orantibus  faciendum  sit,  ntSpiritos 
Dej  judicio  recte  precari  senseri  possimus*  De  bis  énim  nisi  juven- 
toB  pie  instituatur-,  sane  iterato  tste  in  scbolis  precaUones  non  tam 
erunt  cultus  placens  Deo,  quam  mera  in  conspectu  Dei  abominatio. 

V. 

Ut  in  hac  institutiooe  de  vera  precandi  ratione  cundem  seqvan^ 
tor  ductum  singuli  juventutia  ioformatores:  non  abs  re  erit^niceita 
institationis  formula  ipsis  prsscribatur. 


638 

De  Fieiale  exeromia  in  wde  sacra  diebus  dominicU  et  fesii$, 

I. 

Moneadi  sunt,  qyi  Scbolam  freqTeotant,  non  essc  ipsis  liberum, 
audire  léi  dod  audire  sacra  pablicA.  Pr»mia  auditoram,  et  poena 
contemptonim  verbi,  religiöse  orgeri  et  inculcari  debent.  Docendi 
eiiam  sunt  ScboIastici|  qvpd  ministri  verbi  siot  Dei  etCbristi  legati, 
et  qvod  éadem  devotione  atqve  attentione  audiendi  siDt^  qyå  ipse 
Deus  et  Cbristus.  Fideliter  itidem  institaendi  sunt,  qvod  sine  Spi- 
ritus  Sancti -auxilio  verbum  Dej  capere  non  possint;  et  qyod  eaprop- 
ter  nunqvam  sine  precibus  ad  audiondas  conciones  quenqvam  acce- 
dere  oportcat.  Ne  vero  nesciat  scholastica  juventus,  qvå  precum 
formulå  et  ordiatur  et  claudat  sacra,  utile  erit  concinnari  certam 
fonnam  qvam  ^discat,  et  In  templo  utatur.  Ante  omnia  autem  in- 
culcabitur  Scho]astic»  juventuti,  et  qvidem  qvam  sspissime,  nihil 
prodease,  immo  qvam  maxime  obesse,  verbi  divini  auditionem,  nisi 
vita  verbo  audito  atqve  oognito  conformetur.  Quibus  et  similibus 
monitionibus  pie  prasparanda  est  juventus  ad  dignam  sacrorum  pa- 
blicorum  celebrationem.    * 

IL 

Diebus  Dominicis  etFestis,  dato  hora  VII  primo  concionis  ha- 
bendffi  signo,  tempestive  ante  ingressnm  in  templum  Scbolam  adeant 
Discipuli ,  &  in  suum '  singuli  se  locum  recipiant.  Quae  in  schola 
mora  et  mansione  infructuosa  sit:  poterit  Rector  paucis  docere,  ad 
qvas  in  Catechismo  partes  lectio  sacra,  pro  concione  explicaoda, 
referri  debeat,  et  una  monere  qvid  ex  Evangelio  inprimis  discendum 
sit,  per  totam  vitam  fructuose  observandum.  Gonsimiliter  adeant  a 
méridie  scbolam  Discipuli,  dato  primo  concionis  habendsB  ^igno,  et 
ante  ingressum  in  templum  ad  hymnum  vespertinum,  exploret  Re- 
ctor, qvid  e  concione  antemeridiana  didicerint.  Ut  voro  in  hac  Evan- 
geliorum textuum  ad  Gatechesin  et  piam  vitam  accommodatione, 
idem  in  omnlbus  scbolis  servari  possit  institutionis  modus*,  non  abs 
re  föret,  singulis  dierum  Dominicalium  et  Festorum  texlibus  per- 
spicue  subjungi  paucanim  periodorum  expositionem ,  sed  huic  in- 
stituto  accomodatam.  • 

nr. 

In  singulis  classibus  sint  designati  a  Aectore  observatores ,  qvi 
vel  plane  absentes,  vel  in  templo  aIiis,postqvamScbolåegressisunt, 
se  immodeste  associantes  annotabunt ,  et  notatos  Rectori  exbibebunt. 

IV. 

E  schola  bini  templum  ordine,  verecundi  &  modeste  adeant,  lo- 
cuoNiiie  sibi  destinatum,  sine  colloqviis  et  compressionibus  mutuis, 
cum  .adjuncto  comite  petant,  • 


634 

v. 

Coliegam,  qvi  Choro  prsest,  ausculteoi  prscioeotem ,  et  adjuvent^ 
sed  i  ta,  oe  fncipientom  provcrtant,  nac  desineotem,  io  loiigiim  pro- 
dttotå  Yoce,  adsqreBt  aut  soperent. 

VI. 

Ad  ETaogeHielEpistolflB  recitationem  asaurgant,  et  religiöse  venå 
ad  aram  facie,  auscultent. 

vn. 

Coociones  sacras  diligenter  omnes  audiant,  ad  audiium  Jesu  nomeo 
capul  detegant,  et  genu  rQ.vereDter  flectaot.  Qui  per  ntatem  possnnt, 
ConcioQis  eiordium,  propositionem ,  et  sententias  aliquot  pr^cipuas 
Magistro  reposcenti  memoriter  reddant  Coeteri  qvi  hoc  persetatem 
non  possunt,  DlhiloniiDus  summa  attCDUone  et  silentio,  oculis  in 
conciODatorem  coDversis,  sedeant,  ut  a  teoeris  ungviculis,  pietati  et 
coDcionibiM  sacris  aascultandis  assvescänt,  k  sententiolam  saltem 
aliqvem  observent,  praeceptori  recitandam.  Si  cai  animosfueritalia 
interera  agere,  et  vel  alios  auscaltantesiDterpellare,TelIudicra  trac- 
tare,  vel  sorono  indulgere,  vel  libros  evolvere,  a  sus  Classis  Ob^ 
senratore  notetur. 

VII!. 

Cum  iu  urbibus  quibusdam  Chorus,  in  qvo  juventus  Scholastica 
commoratur,  dum  habetur  sacra  concio,  a  suggestu  remoUor  sit, 
qvam  ut  Pastor  a  juventute  commode  audiri  possit,  et  qvsB  ab  ipso 
dicuntur,  certe  Dotari:  Daoda  est  opera,  ut  Scolastics  juvenioti  de 
commodo  aliqvo  loco  in  templo  provideatur.  Quod  nisi  factum  fuerit: 
priBstat  juventutem  redire  in  scholam,  dum  concio  habetoT,  et  ioibi 
de  vero  Evangelii  sensu  a  Prmceptore  pie  instilui,  qvam  toto  coo- 
cionis  tempore  sine  ullo  fructu  in  templo  hfl9rere,atqvetempusiiui- 
tiliter  terere. 

IX. 

Qvi  inter  Schoiasticos  faerint  et  »tatis  k  profectus  in  pietate 
maturioris  ad  sacram  Domioi  mensam  aliqvoties  qyotanitts  cum  ra- 
>erentia  justa  accedant  Qvoniam  antem  hsc  maximi  momenti  res 
est,  non  admittetur  qvisqvam  ad  sacrnm  boc  epulum\  incujas\itam 
pariter  et  in  pietatis  doctrina  profectom  Rector  Scbote,  quAparest 
pia  diligentia,  non  inq^isi verit. 

De  Pietaie  exercenda  in  måit  sacra  dkbuM  nefesdM.' 
I 
Cum  Ung>a  Latina  omnibua  Soholasiiois,  qvi  chommdi^bvspro* 
fesUs  freqventant,  nota  non  sit;  multo  nunns  bomuuboa  e  i 


636 

|4eb9,  qvi  Qoa  raro  pracum  causa,  (empium  i)iel)u$  nefestisad^uat: 
tulum  videtur,  et  qvam  maxima.  coQsuUum,  ut  sacra  ista  nonliogv^ 
latina,  sed  Danicå  peragaoUir:  idqVe  ut  Deus  non  tam  voce  ioco* 
gnita  et  iDOondita,  qvam  corde  colatur. 

U. 

Omueé  et  singuli,  qvi  $cbolam  freqventapt,  chorum  adeant*,  et 
aingulis  sit  duus  P^aliftorum  ]il)er:  qvem  inspiciapt  captaturi.  Et  ut 
Deps  ore  pariter  et  corde  colatur:  ej^plicent  PraBceptores  juventuti 
Scholastic®  istos  psalmos ,  qvi  in  templis  freqveotius  coacini  soleut: 
et  moueatur  fideliter  juveutus,  qvid  anima  devota  in  Psalmorum  isto- 
rum  cantiJlatioDe  inprimis  observare  et  attendere  debeat.  Hoc  eoim 
pisi  fecerint  Prsceptores*,  subverendum  est,  De  in  cantiones  Scbo- 
lasticffi  juventutis  vere  usurpari  possit  illud  Cbristi:  Ore  colubt  me, 
corde  autem  Jonge  a  me  absunt. 

UJ. 

Ne  justo  protractius  sit  exercitium  illud  pietatis,  qvod  in  templo 
qvovis  mdae,  pariter  et  meridie,  obitur  diebus  profestis  a  Scbola- 
stica  juventute:  suffecerit  decantari  boris  matutinis  dimidjum  Psal- 
mum*,  cui  subjungatur  recitatio  integri  Psalmi  Davidici,  si  brevior 
faerit,  aut  particuls,  si  iongior  siL  Justo  autem  ordine  recitentur 
Psalmi  Davidici,  voce  clarå  et  articulata,  non  a  Discipulo  aliqvo, 
sed  ab  ipso  Prasceptore,  ut  eo  major  et  graUa  et  auctoritas  conci- 
lietur  sacra  lectjooi.  Qua  devoto  finitå,  qvod  e  <ftintione  sacra  re- 
stabat,  absolvatur.  Horis  autem  pomeridianls,  qvibns  iterum  aditur 
templum,  eadem,  qvse  tempore  matutino,  cantionis  esto  ratio:  sed 
lectio  sacra  petatur  ex  Evangelistis,  &  integrum  caput  a  Rectore 
recitetur,  aut  si  longius  fuerit  capitis  pars;  justoque  ordine IV Evan- 
gelistad  finiantur:  postea  de  integro  resumendi. 

'IV. 

Ex  bac  Psalmorum  Davidicorum  et  Evangelistarum  lectione  ut 
optatum  fruetum  reportet  juventus  scolastica :  portatili  förmå  excudi 
poternnt  Psalmi  et  EvaugelisteB ,  et  ab  omnibus ,  qvi  templum  adeunt, 
afferri,  et  cum  devotione,  lectio  sacra  ubi  recitatur,  inspici.  Et  ut 
^hoc  exercilium  eo  fructuosius  esse  possit,  tribuaotur  Psalmi  et  Evan- 
gelist®  in  certas  lectiones,  ut  juventuti  scbolastic»  bac  manudu- 
e^ooe  certo  constQre  possit,  non  tantnm  qvid  statis  v icibus  in  templo 
reottao4um  sit,  sed  inprimis  ut  domi  recoiere  possit  sacram  lectio- 
nem,  in  sde  sacra  publice  recitandam.  Quin  imo  singulis  Psalmis 
et  capitibus  Evangelistarum  premittatur  nervösa  pariter  etperspicuä 
6«mma  eornm,  qw  ^d  veram  fidem  et  piam  vitam  potissimum  é 
Ps^lmo  istQ  ^ut  capjte  illo  Evangelistie  observanda  sunt.    Praaceptor 


636 

vero  cum  Discipnlis  e  templo  in  scholam  regressis  conferei;  paaeis 
periculam  facturus,  qvid  el  qvaotam  e  lectiooe  sacra  profecerini. 

De  doctrint  et  moribu. 
I. 

Quoties  in  ludum  conveniendi  tempas  est,  Scholam  lempestiTe 
ei  modeste,  pexi  et  loti,  calceis  mundis,  veatituque  hooeste  com- 
posito  adeaat,  libris  necessariis  instructi,  eosdem  moodos  integros- 
qve  conservent. 

II. 

logressi  scholam,  suffi  statim  classi  adjongantnr,  locum  qvitibet 
suum  repetat,  nec  extra  eom  qvisqvam  di  vagetur:  libros  ejcplicent, 
reddenda  secum  examinent,  ei  cum  silentio  Pneceptorum  adyea- 
tum  exspectent. 

m. 

Venientes  Pneceptores,  capufdetegendo  et  assurgendo  referen- 
ter omnes  excipiant:  abeuntes  eodem  honore  proseqvantur.  Idem 
cum  vir  qvispiam  darus  et  honoratus,  inspiciend»  schoi»  gratil 
accedit,  receditve,  faciant. 

IV. 

Qvi  vel  ad  horam  constitutam  non  adfueri^  vel  piane  etiam  ab- 
fueht,  nisi  Icgitigiam  eamque  probabjlem  suas  tarditatis  aut  absmitis 
dederit  rationem,  mocitione  suä  et  sacra,  aut  si  id  non  saccedxt*, 
castigatione  emendetur. 

V. 

Sed  ncmini  abesse  licebii,  ob  qv^scunque  tandem  occupatiODes, 
nisi  prius,  ut  si  bi  abesse  liceät,  a  pr»ceptore  impetraverit,  ei  vel 
ipse  coram,  vel  si  ipse  non  poterit,  per  alium  fide  dignum,  justam 
absentiaa  causam,  Prsceptori  probaverit. 

VI. 

Suis  singuli  libris,  non  alienis,  utantur;  suassinguU  pennas,  suam 
chartam,  suum  atramentum  inpromptu  habeant. 

VII. 

Non  Rectori  tanlum,  sed  sqvaliter  omnibus  Prse^ceptoribus,  Som- 
mis,  mediis,  infimis,  in  universum  omnes  obtemperent,  nec  cnjns- 
qvam  eorum  auctoritatem  detrectent,  nec  inorepaotibns  req^ndoBi 
nec  punientibus  repugnent. 

VIII. 

1>ectiones  recilaturi,  prouunciatione  utantur  älta,  distincta,  splhta 
plenO|  sono  eeqvabili  et  urbano:  inprimis  ultimam  syilabam  chve 


6ä7 

ezprimaoi.  Gaotaiori  autem  simul,  sic  absque  oimio  hiatu  attempe- 
rent  vocem,  ut  coeteros  ferme  una  canentes  jublade  sioguli  exau- 
diaot,  ne  discrepent. 

IX. 

Redditurus  merooriter  lectiooes,  sepooat  librum.  Quod  si  qaid 
'aorem  iosusuk-raverit  qvispiam,  aut  codicem  inspiciendum  prebue- 
rii,  Deuter  impuae  fecerit. 

X. 

Et  Menstrua  et  Anoua  in  scholis  instituant  Rectores  examina. 
Menstruorum  Examinum  geminus  esto,  si  opus.  Unus;  explorare, 
qva  et  industria  et  felicitate,  partibus  suis  in  docendo  defungantur 
Collegs.  Alter;  in  Discipulonim  prpfectum  inqvireré,  et  sedes  ho- 
noratiores  bis  assignare,  qui  suam  diligentiam,  et  in  discendo  a- 
lacritatem,  pariter  et  profectum,  Rectoh  quam  maxime  adprobave- 
rint.  At  in  annuis  Examinibus  evebentur  ex  una  classe  in  alteram 
discipuli,  sed  bic  gemina  adbibeatur^cautio.  Prior  est;  ne  ulli  in 
classem  superiorem  transferantur,  nisi  qvi  ad  ungvem  tenc^ant  omnia 
et  singula,  qvae  in  inferiore  illa  classe  proponi  solent.  Posterior 
cautio  esto,  ut  detur  sollicita  opera,  ne  discipuldrum  e  classe  infe- 
riore in  Superiorem  flat  t^anslatio,  anteqvam  auctores,  in  classe  illa 
superiore  jam  absoluti,  de  integro  resumendi  sint.  Translatis  vero 
ex  una  in  aliaih  classem  certa  qvaedam  brabeja  dccernenda,  Tide- 
licet,  libri)  cbarta,  instrumenta  scriptoria,  et  id  genus  alia,  qvsB  Re- 
ctoreS)  pro  suo  arbitratu,  v  el  ex  ordin  ariis  Scbolse  reditibus,  vel  ex 
aliis,  qu»  .Magistratus  istis  expensis  pro  sua  soUicitudine  desti- 
naverit,  distribuere  et  dignis  conferre  poterunt. 

XI. 

Delectus  diligens  Rectori  habendus  ingeniorum,  juvenesque  annum 
»tatis  XVI  egressosi  qvos  minus  aptos  literis  judicaverit,  consilio 
Episcopi,  Parentum,  tutorum,  amicorum,  e  Schola  mature  manu mit- 
tet, ad  aliud  vit«  genus  admandandos. 

XII.  - 

Sermo  latinus  Scholastics  juventuti  sit  commendatissimus :  sed 
ita,  ut  soli  iili  ad  boc  exercitium  invitandi  sint,  qui  et  voces  latinas 
didicerunt  et  sermonislatiniqvalecunquefundamentumjecerunt.  Qvid 
eoim  loqvetur,  qvi  ne  verba  qvidem,  qvibus  sermo  constat,  novit? 
Et  qvomodo  latine  loqvetur,  qvi  latine  scribere  nescit?  Qvinimo  qvi 
scribendo  nondum  exercitatus  est,  animi  sensa  nolens  volens.ex- 
prompturus  latine,  locutiones  commiscetur  ineptas:  Qvaa  crebrius 
usarpat®,  radicesin  tenellis  animis  altius  agunt,  qvam  ut  postea  fa- 
cile  extirpari  possent.  Tum  demam  vero  magno  discipulorum  fructu 


6U 

argebitar  Oollo<ivfi  lAtini  Eiereitiutn,  ubi  erttooe»  Istonm  foériat  oo- 
ghiUB,  et  discipolll  ootint  crationefli  laiinam  ntcan<iae  formare. 

xm 

Qyi  aut  dictis  aut  factis  obscoenis  offendicalo  fuerint  condisci- 
pulis  bi  1}  Idstitaentur,  qvam  grave  sH  peocaiom,  alion  scaodalo 
laefdere  t)  dabuot  jästas  poeoas:  3)  faoUun  deprecabuDtar.  Qrod 
si  taltam  scaDdalorom  architecti  nec  suis  monitiODibos ,  nec  doris 
plagis  emendari  possuot,  prestat  e  Scbola  matare  ejiciantor,  qvam 
alios  aoxio  ezemplo  corrampant. 

XIV. 

Ut  hAc  omaia  ditigentias  obserYentur,  biai  in  singults  classibttä 
coostituantur  observatores:  uoas,  qvi  sermooum,  alter  qui  momin 
et  coeterarum  sanctiooum  iosp^tionem  habeat. 

XV. 

Observatores ,  ut  comroissis  officii  partibas  eo  majore  Scbolastics 
juventutis  bono  defungaotar,  heac  observeatar  4)  ab  ipso  Reetore 
constituantur  2)  Qvi  pietate  et  iDdustriainterGondiscipulosemiDeDt, 
haic  officio  admoyeantur.  3)  Hi  ipsi  pia  Rectoris  iDstitotione  discant^ 
rem  esse  Oeo  gratissimam  Prsceptoribas  obedire,  et  io  alionim  vi- 
tam  moresque  deceater  inqvirere,  a  deo  at  qvi  inhocoincio,  qvan- 
tumvis  puerili,  se  prffibuerint  gnavos,  largam  a  Deo .  beoedicUonem 
sibi  certo  promittere  possiot.  4)  Hos  morum  observatores  Discipulis 
publice  commendeot  Rectores,  et  serio  jubeant,  oon  mious  borum 
qvam  Praeceptorum  prsesentiam  asstimeat  et  revereantur.  5)  Qvovis 
dia  qvam  diligeotissime  inqviralur,  qvid  observatores  iati  io  disci- 
pulis notåriot  animadversione  digouifi; 

XVI. 

Exacta  hora,  cum  coetus  Scbolastici  tit  dimissio,  moneadi  sunt  dts- 
cipuii,  ut  absque  iadecora  cursitatione,  mutuaque  compressione  exeant| 
neque  vero  promiscue  proruant,  sed  secandum  ordinem  classhim  et 
scamoorum  surgaot  et  modeste  prodeant,  nec  alteri  classi  facultas 
surgendi ,  oisi  priore  digressa ,  *coacedator. 

XVII. 

Egressi  pro  foHbus  scholn  ne  resistent:  necinfero,  plateis,  coe^ 
meterio,  lusitando  spectatidove  moram  iliam  trabant:  sed  modeste, 
sine  clamore,  sine  tamulto ,  sfne  alicajos  offeosione,  confestim  se  o- 
mnes  domum  recipiant. 

XVIII. 

Domum  reversi ,  non  otiosi  prorsus  sint,  sed  lectiones  iu  Schola 
traditas  repetant,  ioprimis  vero,  qvod  ediscere  jassi  foerint^  dih- 
geoter  et  accnrate  ediscant. 


63§ 

XIX. 

Extra  scholam^  ia  plateia  et  cntibushominum,  verecunde,  ut  et 
decet  scholasticos,   versentur.     Memint  ne  inimico  qvidem  obtree- 
-  tent*,  Hisas/ Gonvitia,  pugnas,  omnemque  insolentiam  qvovisetloco 
et  tempore  publice  privatimqae  evitent 

XX. 

Malorum  familiari  tåtes  et  sodalitia  pra  va  caveant:  Dihil  fere 
confitetudinis  cum  iis,  q^i  stadia  noa  coluntbabeant:  inprimis  vero 
eoram  congressus,  qvi^vel  ob  peccata  et  delicta,  e  Scholis  ejecti 
faeruDt  vel  alias  mala  cnm  gratiå  ex  Gymnasio  discessenmt. 

XXf. 

MiQiätris  EcclesisB,  Senatoribus,  Praeceptoribus,  aliisqve  homi- 
nibus.  reverentiå  digDis,  ut  Senibus,  aut  viris  autontate,  et  virtute 
prffditis,  Matroois,  itemetvirgtbibus,  ubivis  locorum ,  detecto  capite 
hoDorem  debitum  exhibeant/  obviam  factis  devia  decedant:  sedentes 
prastereuDtibus  assurgant.  ^ 

XXII. 

Honeste  singuli,  sicat  decet  booc  ordinem,  vestiantur,  non  Au- 
licorum,  muKo  minus,  Morioram,  Militumve  induant  babitam.  Qvi  a 
Prsceptore  admonitus  incedentem  non  mutaverit  habitum,  ne  cae- 
teros  offendat,  exhoc  coeto  boneato  scholastico  exeat. 

XXIH. 

Non  libros  qvisqvam  emat;  non  vestes  camparet:  non  pecuniam 
mutuoaccipiat:necqvicqvamdando,  vendendo,  permutando,  absque 
Parentum,  Rectoris,  Pr»ceptorum,  corumque,  qvibus  commissus  est, 
consenau  et  voluntate  alienet. 

XXIV.  ,      . 

In  cibo  potuquc  temperantiam  omnes  servent :  GauponsB ,  Tabernas 
pablics,  seu  Cerevisiarise,  seu  vinari»,  slmiliaqve  loca,  potandi 
causa,  severissime  omntbus  siat  interdicta. 

Obaervaiiones  Speciaks  de  leciionibuå  et  Exerciliis  aingularum 

dassium, 

CteMia  Itma* 

I. 

Discant  hugua  classis  disoipuli  4)  lectaram  Danicam  et  latinam.  2) 

Danicam  Lntberi  Gatecbesin. 

11. 
Lectore  tniiium  cnm  merito  fiat  åb  alpbabeto:  ceretvr  neplurds 
alphabeti  literte  simiil  puero  propimantur  edtteendda,  sed  aliqto  in-- 


6l0 

tervallo  siDgols:  qvas  postea  integne  orationis  contexta  sno  Marie 
investtget  poer.  Hac  eoim  ratiODe,  ei  littene  teoacias  meate  me- 
morisqae  infigentur,  el  tadium  puero  minuetur.  Caveat  vero  qvam 
diJigeiitissune  Pedagogus,  ne  ad  seqveotes  bteraa  prins  fiaiprogres- 
sus,  qvam  qve  pr»ceduot,  qyam  iiotissiiiMB  siol,  Ha  atpaereasex- 
pedite  oomioare  possit,  in  qvocunqae  demmn  contextv  moDStrentor. 

in. 

Alphabeto  exactissime  cognito  discent  pueri,  q\»  liters,  qras 
syliato  consiituaDt,  et  qraB  syllabs  integras  dictiooes:  et  tandem 
ab  integro  textus  lectionem  manuducetur  puer.  « 

IV. 

Assvescant  pueri  clane  et  articulat®  pronanciationi,  ita  ot  sin- 
gulas  vocum  syllabs,  noo  confase  ant  obscure  efferanlur,  sed  tam 
distiocte  et  rotunde  eouncientur,  ut  is,  qri  audit,  etiam  singulas  vo- 
cum litcras  seu  apices  facile  percip«)re.possiL 

V. 

Si  q  vi  sint  ioter  pueros  qvi  vel  oatarfls  qvodam  v  i  tio  vel  pravå 
assvetudioe,  aut  biaese,  aut  justo  celerius  aot  oonfusios,  aut  qvam 
par  est  submissius  vel  clamosiusloqvaaturidetsedulamopftramPne- 
ceptor,  v  i  tia  ista  matare  ut  emeodentur. 

YL 

Exerceantur  poeri  biqus  classis  in  lectura  lingvie  Danice  et  l«- 
tiDflD;  sed  ita  ut  initium  fiat  d  lingva  Daoica,  taoqvam  notiore:  Hoc 
autem  lecturas  Exercitium  fructuose  in  Catechesi  Oaaica  et  Latina 
iastituetur. 

VII. 

Qvaoqvam  optendom  esset,  ne  olii  in  Scbolam  publicam  admitte- 
rentur,  nisi  qui  qvinque  Catecheseos  partes  privata  institutione  didi- 
cisseot:  tamen  cum  illud  sperari  vix  possit,  uUlc  erit,  ita  attempe^ 
rari 'discipulorum  hujus  infime  classis  exercitia,  ut  altera  horae  pars 
literis  cognoscendis,  aitera  Gatecbesi  ediscends  insumatar. 

VIII. 

Ne  evehatur  qvisqvam  ex  bac  classe  in  superiorem,  anteqvam 
Danica  et  latina  expcdite  legat,  atque  partes  Catecheseos  ut  snos  un- 
gvea  accurate  teneat.  ' 


ClaMls 

1. 

Discipuli  hujus  classis  discent:  4)  Nominum  Declinatiooes  et 
verborum  Goojugationes  S)  Danicam  Catecheseos  Urtberi  explica- 
tiooem,  3)  Literarnm  Danicamm  et  latinaram  pietunm. 


641 

II. 

Hora  illa,  a  qva  Discipuli  ordiuntur  soa  studia,  Gatecheseos  ex-* 
plicatione  ediscenda  insumatur.  Ut  autem  fructuosa  esse  possitCa- 
techeiicalectio,  bsBC  observentur.  4)  Plura  non  propoDaDtur  teaeris 
iDgeDiis  ediscenda,  qvam  commode  ediscere  possiut.  5S)  Ad  ea ,  qv»  in 
Gatechetica  explicaiione  seqvuotur,  Dunqva^i  peragatur,  Disiits^qvas 
prscedunt,  plene  cogitatis.  3)  Verus  si  ogulor  um  prfficeptorum  Ga- 
techeticorum  usus  ita  instilletur  pueris,  ut  viva  Pr®ceptoris  voce 
edoctt  sciaot,  qvomodo  totam  vitam  ad  Gatecheseos  prsscriptum 
oompqnere  debeaot.  Et  ut  in  hac  manuductione  omnibus  in  Scoiis 
tiervan  possit  uniformiias,  non  abs  re  erit  concinnari  aliqvod  scrip- 
Iwn,  in  qvo  bujus  institutionis  ratio  per  singula  Gatecheseos  pre- 
cepta  breriter  et  perspicae  deducatur.  4;  Sedulo  inqviret  qvovis 
måne  Praeceptor,  an  Discipuli,  ituri  cubitum,  vitam anteact^ diei  ad 
Gateoheticam  doctrinam  exegérint,  et  id  ut  faciant,  discipuios  e 
Schola  vesperi  egressuros,  serio  et  sancte  hortabitur.  ö)  Qvoties 
Discipuli  aliqvid  committunt,  ipsis  indigoum,  toties  moneat  et  mon- 
stret Prsceptor,  in  qvod  Gatecheseos  prfficeptum  impegerint,  idqve 
ut  pueri  discant  decenter  vivere,  oontam  poen»  metu  qvam  numi- 
019  reverentia. 

III. 

In  formandis  literarum  Danicarum  et  latinarum  ductibus  qvovis 
die  a  duodecimo  in  primam  exerceantur  pueri.  El  cum  inter  lite> 
rati  ordinis  homioes  inveniantur  paucissimi  qvi  compendio  possint 
docere  puerös  artem  et  nitide  el  celeriterscribendi:  non  abs  re  föret 
in  qvavis  sc!:ola  majore,  ali  stipendio  pubtico  hominem,  qvi  juven* 
totem  scbolasticam  in  literis  pingendis  exerceat. 

IV. 

Reliquae  diej  hor»,  Nominom  inflexionibus  et  verborum  Gonju- 
gationibus  e  Donato  ediacendis  impendantur.  Ubi  h»c  ioprimis  ob- 
servaoda  sunt.  4 )  A  prima  Declinatione  ad  secuodam  ne  transeat  puer, 
anteqvam  expedite  inflectere  possit  omoia  nomina,  saltem  regularis 
ioflexionis,  qv»  sub  primam  Declinationem  cadint.  Qvod  etiam  in 
reliquis,  qv»  in  Donato  seqvuotur,  qvam  accuratissime  observetur. 
t)  Nomioa  et  Verba,  qvae  Prieceptor  pueris  ad  imitationemvocis,in 
Donato  traditae,  inflectenda  praescribittalis^sint,  qvibus  res  obvi»  et 
qyotidiani  usus  exprimunlur.  3)  Haec  ipsa  Nomina  et  Verba  Panice 
reddita,  pueri  fidcliter  ediscant.  Ita  enim  fiet  ui  pueri  labore  nou 
roulto  copiam  vocabulorum  non  exiguam  sibi  acqvirant.  4)  Excer- 
pantur  nomina  et  v^erba,  in  qvibus  exercendi  sunt  pueri,  atqve sin- 
gula suis  Declinationibus  et  conjugatioiubus  cum  Daoica  interpreta- 

41 


6iS 

tiODe  sobjanganUir,  qvo  hac  etiam  in  parte  idem  ia  omnibas  scho- 
lia  servetur  dooendi  modua. 

V. 
PiaculMD  e«tO|  qveiMiva»   «x  l»ac  olaaae  ia  «uperioren  tnos- 
ferre,  cui  ea,  qvse  in  liac  olasae  diaceodå  sunt,  non  aini <|vaai  oog- 
nitissima. 

ClAsaté  Sttiau 

I. 

Dtscipuli  claaais  3:tifB  diaceiiU  4)  Epitomen  GraoMaatio»  LaliiiB 
JersiniaDam.  3)  Nomenolatorem  breTtaaimuBA,  3)  Golloqvia  lingiw 
latins  faciilima  et  minima.  4)8eoteBUaa  breviasimaayprohacclaaw 
concinnataa.    ö)  Gatechesin  Lutberi  lattoam.    6)  Lactttram  Gracam 

U. 
Initium  pnalecUoniun  flat  a  piiBceptonMa  Duiica  GatÉcbesaoa 
Lutberi,  jam  antea  cognttonun,  repalitione:  pmceptia  Gatecbftticis 
ita  dialribttUa,  ut  integra  Gataobeaia  samaå  <|va?ia  aeplimaliA  ne- 
monter  reoitetur. 

UI. 

E  Nomenclatore  minimo,  qvatuor  boris  antemeridiania,  toUdem 
etiam  pomeridianis  vocabula  ediacantur.  Girca  qrod  vocabaloram 
ediscendorum  exercitium  basc  obaerventur.  4)  Noa  neeesaa  est 
fatiget  se  puer,  ut  vocabula  isto  prscise  ordine,  qvo  tradito  inva^ 
ninotur  in  vocabulario;  aed  aufficil,  qvod  de  iUo  waCisko  tocab«lo 
Danice  aut  Latine  interrogataa,  expedire  se  poaait.  JSX  qvem  oia- 
xime  ex  usu  erit,  ut  pueri  de  omnibus  vocabidis  et  Danice  et  la- 
tine interrogentur:  Hac  enim  exercitatione  diaaceal  el  lalina  Da- 
nice et  Danica  latine  reddere.  2)  Singula  vocabula  inllectaatnr 
ad  normam  Declinationum,  qvaa  in  aecunda  claase  e  Dooato  didi- 
cerant.  3)  Disscaiit  etiam  huius  clasala  Discipufi  ei^ra  repeUtSone, 
cujua  et  generis  et  Dedinationis  aint  singuH  qvfls  memori»  nandaol, 
vocabula.  4)  Ut  pueri  nominum  genera  et  deiUinaiiones  eo  feciliiis 
discere  posslnt ,  annotetur  in  yocabutario  nominum  el  genus  el  De^ 
oKnatie.  6)  Qv»  bodie  dfdKcil  paer  vocabula,  eadem  proxime  ae- 
qvente  die  recilablt.  Hoc  euim  niid  fttti,  vocabula  tenaciler  nan 
borebunt.  Nam  si  iribbi  opus  est  orebrå  iijuadem  rej  lepilitioiia, 
idqvam  maxime  in  vocibas  ignoKs  locom  bAet  6)  Ad  tocabula, 
qvtt  seqvnntur,  numqvam  pergel  et  ptogredieiar  puer,  anteqvam 
qvtt  prsecedaal,  qvafd  problsslme  netertt. 

V. 

Qvicqvid  supef^ase  poleril  a  Noffl6fidata^o  discendo  Tacui  tem- 
pons, boris  si  ve  a&lemeridianis,   stve  pomeridltais,  td  totom  fbfk- 


ift 


6id 

^  tom»  Grammaticffi  Latin»  discend»  insumsiiur.    Circa  hane  aatem 

epilooMs  GranÉMtice  l«etionem  hmc  observefttur.  4)  Siiigula  pno- 
oöpta  ad  ongfem  ediscantar.    9)  Usus  prAceptoram  adeo  oUre  ^x- 

'^^  plicetur  et  tot  exemplis  iliustretur,  ut  certus  esse  possit  Pr«ceptor, 

qvod  puer  verum  prscepti  sensum  asseqvutus  sit.  3J  Exempla  e 
Nomenclatore  minimo  et  colloqviis  facillimis  atqve  minimis,  huic 
dassi  presGriptis,  petantur.  4)  Pueri  testeotur  aliqvot  exemplis, 
qvn  ipsi,  manuduceote  Prsceptore  affereul,  se  mentem  Piteoepto- 
ria  probe  capere»  5)  Gaveatur  sedulo,  ne  plus  proponatur  puerts 
ediscendura^  qvam  cum  voluptate  ediscere  possini.  6)  Studiosls- 
sime  curetur,  ut  qvotiea  pergitur  ad  ea,  qv»  in  Epitome  Grammatica 
seqvuntur,  semper  qv»  pracessere,  repetantur.  Grebra  enim  hac 
rej  ejusdem  iteratione  efificietur,  ne  Grammatices  prscepta  umqvam 
e  memoria  elabantur.  Et  nisi  boc  accurate  servetur,  excident 
pueris,  qvffi  qvondam  didicenint,  dum  in  iis  qvs  restant,  dis- 
cendis,  occupantur.  7)  Integra  Grammatices  epitome  jam  cognita, 
particula  qrsdam  Grammatices  qvovis  die  memoriter  recitetur: 
Prsceptis  in  certas  lectiones  et  horas  ita  distributis,  ut  universa 
Grammatices  epitome  qvavis  septimana  semel  absolvatur. 

VI. 
Ad  Ck>lloqvia  minima  discenda  non  accedent  hujus  classis  Disci-* 
puli,  anteqvam  universam  Grammatices  latin»  Epitomen  exactissi- 
me  noverint.  Non  enim  ex  usu  est  ut  varietate  lectionis  turbentur 
teneila  ingenia.  Absoluta  vero  Grammatices  latin»  epitome,  omnes 
ill»  hor»  discendis  et  explicandis  colloqviis  minimis  impendantur, 
<}v«  discend»  Grammatices  Epitom»  antea  inaumebantur.  Ut  vero 
fractoosuiti  esse  possit  GoUoqviorum  istorom  minimorum  Exercitium, 
h»c  observentor  4)  CoUoqvia  explicentur  Danice  ista  cura,  utpoer 
sive  de  vocibus  singulis,  sive  de  integris  phrasibus,  sive  de  vocum 
phrasiumqve  explicatione  interrogetur,  Pr»ceptori  satisfacere  possit. 
fil  hic  lentum  esse  oportet  Pr»oeptorem,  aeduioqve  curare,  ut  mi- 
DUtissima  qrvqve  toties  ilerentur  et  inculcentu^,  usqvedum  vel  ut 
in  succum  et  sangvinem  pueri  conversa  fuerinU  Ut  vero  puer  Gel- 
loqvia  verbotim  ediscat,  non  videtur  oper»  pretium.  2)  Maxima 
et  miBima,  qv»  in  Golloqvtis  occurrant,  ad  prec^ta  Grammatices 
mlea  not»,  qvam  diiigentiasime  exigantar.  3)  Qvovis  die  pr»^ 
scribet  Preceptor  pauoarora  vocam  argumeatum,  qvod  ad  imitation 
nem  colloquii  pr»lecti  puer  elaborabit.  4)  Hoc  argumentum  initio 
tanta  solUcitudine  ad  voces  verboque  colioqvii  adstringetur,  ut  non 
oid  temporum  et  modonam  varietate  ab  Ipso  Golioqvio  difterat. 
Ubi  vero  puer  hIc  se  faoile  expedit,  libernis  esse  potent  argu* 
mentvn. 


641 

Ml. 

Absoluto  semel  coUoqvtorum  opere,  exercere  poteroot  (poTtedie 
pueri  in  seatentiis  illis  iDtelligeodis  et  ediscendis,  qve  pro  hac  dasse 
concinoatffi  sunt. 

VIII.. 

Epitome  Grammatices  jam  cognifa,  etvocabuJario  minimo  pariter 
et  Golloqvioruro  mioimorum  opere,  sententiisqve  absolutis,  accedeoi 
hujus  Classis  discipuli  ad  ediscendum  Latinam  Lotheri  Catechesin. 
Non  enim  videter  consultum,  ut  pueri  qvi'lmgv»  Latin»  adbac 
ignari  sunt,  catechesi  Latina  discenda  ocerentur.  Qve  vero  circa 
institutionem  Catecheticam  discipulorum  Classis  2:d»  obserraoda  mo- 
nuimus,  eadem  hic  q\am  accuratissime  urgeantur. 

IX. 

Non  suffecerit  hujus  classis  discipulis  semel  absol visse  Nomen- 
clatorem  minimom,  Epitomen  Grammatices,  Colloqvia  minima,  Sen- 
tentias,  Catechesin  Lulberi  Latinam,  sedtoties  hoc  fiet,  donec  Prv- 
ceptor  certos  esse  possit,  qvod  discipuli  hos  libros  non  minus  q>*am 
suum  nomen  et  teneant  et  intelligant. 

X. 

Hoc  curnculo  feliciter  absoluto,  tandem  liog^^as  Grsec®  lecturam 
expeditam  addiscent,  anteqvam  in  IV  Classem  transferantur. 

dJMslii  IT. 

I. 

Discipuli  Classis  JV  discent  4)  Nomenclatorem  medium.  2)  Col- 
loqvia media.  3>  Declinationes  et  Conjugationea  Grgdcas.  4)  Seoten- 
tias  latinas  pro  hac  classe  selectas.  6)  Catecbeseos  Vitebergensis 
Epitomen. 

11. 

Initium  prelectionum  ducatur  a  Catecbeseos  Lutheri  repetitione, 
prscepUs  ita  distribntis,  ut  integra  Catecbesis  Damce  et  Latioe 
qvavis  septimana  s^mel  absol vatur. 

111. 

Certum  di^  tempus  epi torns  Grammatices  et  Nomenclatori  mi- 
nimisqve  sententiis  repetendis  trtbuatur:  Libris  hisce  ita  iu  certas 
pra»lectiones  et  horas  tributis,  ut  qvovia  octtduo  geminato  semel  me- 
moriter  recitentur. 

IV. 

E  Nomenclatore  medio,  sex  horis  aotemeridiaiiifl,  totidem  po«> 
meridianis  boris  discaatur  vocabula.  Qva  aulem  circa  hoc  vocabu* 
torum  discendonim  exercitium  observanda  sint,  moonimus,  vbi  de 


645 

Nomenclaiore  minimo,  qvod  in  3:tia  Classe  discitur,  egimus,  unde 
etiam  ea,  qvse  hic  faciunt,  peti  possant. 

V. 

Qvicqvid  superesse  poterit  boris  antemeridianis  vacui  temporis 
a  librorum  in  3:tia  classe  prslectorum  repetitions ,  et  a  Nomencla- 
toris  medij  lectione,  id^totum  Declinationibus  et  Conjugationibus 
Grfficis  discendis,  impendatar:  circa  qvas,  ut  sperato  profectu  ver- 
sentur hujus  classis  discipuli,  eadem  observentur,  qv6B  circa  Lati-* 
narum  vocum  Declinationes  et  Conjugationes  observanda  monuimus. 

VI. 
Hors  pomeridianaB,  qvae  Mucices  et  pictursB  exercitio  non  insu* 
muntur,  lectione  Golloqvioruni  mediorum  insumantur.  Ut  autem 
fructuosum  sit  hoc  coUoqviorum  exercitium,  omnia  illa  curiose  ser- 
ventur,  qvae  circa  Colloqvia  minima  diximus  observanda.  Qvovi»  autem 
die  prffiscribatur  Discipulis  hujus  Classis  Danicum  argumentum  ad 
imitationem  Golloqvii  elaborandum,  iis  circa  styli  exercitium  obser- 
vatis,  qves  de  coUoqviis  minimis  monuimus. 

vir. 

Declinationibus  et  Conjugationibus  Grapcis  iam  probe  cognitis, 
et  CoUoqviorum  opere  aliqvoties  absoluto,  demum  accedatur  ad 
lectionem  sentenlia^um^,  qvae  pro  hac  classe  adornatse  sunt,  qvi- 
bus  etiam  discendis  et  inteliigendis  una  cujusvis  diej  hora  impen- 
datur. 

VIII. 

Absolutis  Colloqviis,  Declinationibus  et  Conjungationibus  Grfficis, 
necnon  sententiis  Latinis,  praelegatur  Catecheseos  Vitebergensis  epi- 
tome,  e  qva  Definitiones  et  Devisiones  praBcipuae  ediscantur. 

IX. 

Libri,  q\i  hujus  Classis  Discipulis  praeleguntur,  toties  repetantur, 
donec  crebra  repetitione  qvam  notissimi  sint. 

eiaaals  V, 

I. 
Discipuli  Classis   diacent:   4)  Majorem  Dionysii  Grammaticam, 
Prosodia  excepta  et  Paralipomenis.    2)  Vocabularium  maximum.    3) 
CoUoqvia  maxima.    4)  Majorem  Grammaticam  Graecam.    6)  Glavem 
Gmc«  lingvffi  Lubioi.    6)  Doctrin»  Christian»  Epitomen. 

II. 
Ordfnantof  huiua  Classis  discipuli  prclectiones  a  Catecheseos 
Luther),  panter  et  Vitebergensium ,  nec  non  Grammatices  Latin»  et 


646 

GnBon  ropetilioM,  Ubm  bisce  ia  oertM  prflBlectåooes  H  horas  Ha 
distriboUs,  ut  qvovis  gemiDato  octidoo  aamd  absohrantor  el  ae- 
rooriter  recitentur. 

m. 

E  Nomenclatore  maximo  octo  vocabola  antemeridianis,  todidtm 
pomehdiaois  boris  ediscantor:  observatis  iis  ciroa  boc  vocabalomm 
ediscendoniin  exerciiium,  qvo  de  vocabalario  minimo,  qrod  disci- 
polis  olawis  3:ti0  prslegitur,  observanda  monuimus. 

IV. 

Qvicqvid  superesse  potent  boris  antemeridianis  vacui  temporis 
a  repetitione  et  vocabularii  maximi  lectiooe,  id  in  solidum  intelli- 
geiuja  et  ediscenda  major  Grammatica  tribuator. 

V. 

Grammatica  Latina  majore  probe  €ogmta,  excepta  protodia  e| 
parabpomeoia ,  recta  eatar  ad  Grammaticam  Gmcam  Majorem*,  caji 
sed  siae  Dialectorum  varietate,  disoenda  et  intelligenda  impeindi 
potenint  iste  horae,  qvs  Latinaa  Grammalices  cognitioni  antea  ini- 
pendebantur.  Ne  vero  Discipolis  in  Grammatica  Gneca,  eaq?e 
majore,  discenda  occupatis,  Latina  Grammatica  M^gor  excidat:  id  tem- 
poris, qvod  antea  inaumi  solebat  repetend»  epitomas  Gramautjc«s 
repetitieni  majoris  Grammaticm  insumaitor,  ita  ut  Grammatica  Lattaa 
Major  qvovis  meose  seroel  absolvatur. 

VI. 

UorsB  pomeridianaB,  qve  Husices  et  picturte  exercitio  non  impeo- 
duntur,  ad  unam  omnes  consumaotur  intelligendis  discendisqve  cot- 
loqviis  maximis:  bis,  circa  boc  exeroitium,  qvam  diligentissime  ob- 
servatis:  4)  non  videtur  oper»  pretium  esse,  discipolns  colloqvia 
maxima  verbotim  ut  ediscat,  sed  suflficit,  qvod  Prsceptoris  suj  roa- 
nuductiooe,  et  privata  industria  ita  versatus  sit  in  Golloqviis  islis 
maximis,  ut  sive  de  vocibus  siogulis,  sive  de  pbrainbns  interrogetor 
a  Pneceptore,  ipsi  expedite  satisfacere  possiu  2)  Maxima  et  mi- 
nime  qvae  in  Golloqviis  occurrunti  ad  pnecepta  Majoris  Grammatacaa 
accuratissime  exigantur*,  sed  ita,  ut  PrsBceptor  in  iisurgendis,  qvs 
sunt  difficiliora,  dentnie  biereat*,  reiiqva,  qvsB  faciliora  soni,  el  vel 
inreriorum  classium  DiscipuKs  nota,  levi  bracbio  attiogens.  SjQvovis 
die  prsscribatvr  Disctpulis  argumentom  ad  imitationis  cottoqvii  pr»* 
lecti  elaborandum:  sed  bac  diversitate,  ut  uno  die  fometor  arga- 
mentum  plane  conformatom  ad  ipsum  Colloqviom,  non  aHo  fine  pr»» 
ponendum,  qvam  ut  certus  esse  pessit  Frsceptor,  an  discipuli  o- 
mnes  et  siogulas  GolloqTii  formulas  probe  asseqvuti  siat.  Altero  ao- 
t«m  die  prBscribaAur  argumeotam  liberias,  ad  Gc^aqvii  ipidem 


647 

imiMmma  mtHuiam,  a«d  i(a  ut  non  pauca  vooabul«  et  plffa^op, 
qm  oQa  invtDiuotur  m  GolUM|Yio,  hoc  ^dvocentur  et  accersootur 
e  vocubqlarie. 

VU. 

GoUoqvioram  Maximorum  opere  semel  absoluto  (nam  soepius 
iterari  debet):  Qavi  Gr»c»  Liogve  Lubini  discendffi  admoveaotur 
hujua  classis  Discipuli.  Ut  aulem  hsc  lectio  fructuosa  esse  possit, 
hflBC  observentur  4).  Una  hora  pomeridiaoa  buic  exercitio  qvotidie 
ioaumatur  %).  Non  ipsa  vocabula,  qv®  in  clave  Lubioiaoa  ordine 
Alpbabetico  tradita  inveoiantur -,  sed  senteotia  ips«,  et  qvidem  mi- 
Dimum  ediscantur  qvovis  die  sex  seoteotisB  Gnsce  3).  Yersiooem 
banim  aenteotiarum  ioterliaearem  elaborari  \alde  ex  usu  esset:  nam 
Yersio  Lubiniana  impeditior  est  saltem  pueris  4).  Singulas  voces, 
qvo  in  sententiis  occurrunt,  ad  prsecepta  Grammatices,  exqvisita 
cura  exigantur.  Gum  enim  sententis  isl»  complectantur  omnia  L. 
Graec»  primitiva  dum  pueri  voces  istas  omnes  declinare  et  conjugare 
discunt,  boc  ipso  omnium  vocum  declinationem  et  conjugationem 
compendio  addiscunt,  5)  in  singulis  sententiis  ita  exerceantur  pueri, 
ut  de  Yocibus,  qv»  sententiis  comprehenduntur,  si  ve  Latine,  sive 
Grnce  interrogata,  se  facile  expedire  possint  6).  Lectionem  Clavis 
Gf«c»  semper  ordientur  discipuli  a  recitatione  sententiarum  GrsB- 
carum,  qvas  didicenint  Hac  enim  repetitione  efficietur,  ne  sen* 
tenii»  e  memoria  unqvam  elabantur. 

VIII. 

Migore  Grammatiea  Latina  et  Oraoa,  Colloqviis  maximis  et  sen- 
teatiit  Givaois  aliqvoties  ahsolutia,  pmlegatar  epitorae  doctrina 
Christians  ei  qvidem  boris  isiis  matvtinis,  qvibus  Grammatice  Latina 
et  Gr«ca  solebat  tradi.  H»o  autem  doctrin»  GhristiansB  epitome  ita 
conforraetar:  nt  4)  oomplectatur  prjBOipnorum  articnlonim  fldej  sm- 
BMm,  2)  iUoflireotu»  et  eonftrmeatur  omnia  paacissimis,  sed  cr^cuti* 
»MTiKf wc  scripturarum  sacrarum  dictis.  3)  Usus  prsceptorum  ubiqvo 
monstretur  et  inter  explicandum  urgeatur.  4)  Epitome  bac  doctrinas 
Christiane  ad  angvem  ediacaliir. 

VL 

Ubi  DiflOipoH  bojns  Giaaais  libroa  jam  nomioatos  plene  didicerant 
inm  demnm  in  qvataor  apeoicbiM  Aritiunetioes  exerceri  poteruait, 
ipaa  eliam  expeditlasimo  tenebiiiii,  anteqvam  in  dassem  saperio* 
ren  tfaiMlérantiir. 

CasMoto  VI» 

i. 

Oisomt  biiiiia  olassis  Discipuli:  4)  Proaodiam  et  Paralipomena, 
qv«  in  Vajore  Qiranuoatica  restabanl^  2 j  Dialectonim  in  Gramm^tic» 


648     . 

Gneca  tradiUrum  varietatem,  3)  Tereotium  4)  Seiectiora  elmaiune 
Seotontiosa  Ovidii  Propertii  ei  Juvenalis  carmiaa.  6)  OratuorEvu- 
gelistas  ei  Acta  Apostolica  Grasce.  6)  Bpitomen  Logices  et  Rheto* 
rices«    7)  Auream  in  Arithmetica  regulam. 

If. 

Ne  libri,  qvos  bujus  Classis  discipuli  io  qvinta  classe  dedioenint, 
e  iDcnte  memoriaqiie  elabantur:  boc  aget  urgebitqae  Prsceptor,  ut 
Grammatica  Major  Latina  pariter  et  Graeca,  Catechesis  Lutheri  etlH- 
iebergeosium,  epitome  doctrineB  ChristianaB,  Senteotis  Grapcas  etLa- 
tioas  in  certas  praslectiones  et  boras  ita  distriboantar,  ut  qvovls 
mense  semei  finiantur  et  mem oriter  recitentar.  lo  votabulario  au- 
teip  qvovis  die  aliqvot  capita  repetantur.  Exercitia  itidem  Arith- 
metices  qvovis  die  qvadrans  hor»  tribuatar. 

III. 

Qvicqvid  ab  hac  repetitione  superesse  poterit  vacuj  temporis  bo- 
ris antemeridianis,  id  totum  insumatur  Prosodi»  et  Paralipomeois 
Grammaticae  Latioie  discendis. 

IV. 

Prosodia  et  Paraiipomenis  GrammaticaB  Latinao  exacte  cogoitis, 
ducantur  recta  bujus  Classis  discipuli  ad  discendam  Dialectorum  in 
L.  Grsca  varietatem:  cui  etiam  exercitio  impeodi  debent  istas  bor» 
antemeridianee,  qvibus  Prosodia  et  Paralipomena  aotea  diicebantor, 

V. 

Doctrinam  dialectorum  Gnpcorum  cmeosi  bujus  Classis  disdpuli 
accedant  ad  Evaogelistarum  et  Actuum  Apostolioorum  lectionemrab- 
soluturi  qvovis  die  integrum  caput,  et  qvidem  istis  boris,  qvs  di- 
sceodis  dialectis  L.  Grecas  antea  impaodebaotur.  Io  vestigandia 
autem  tbemaUbos  Graacis,  qvae  in  N.  T.  oocurant,  fructuose  uteQ- 
tur  Discipuli  Lexico  Greco  N.  T.  Paaoris,  sed  a  D.  Pascbasio  c^ 
stigato. 

VI. 

Horas  pomeridian»  Colloqviorum  Maximonim  et  Terentii  Lectioni 
jDsumaotur,  ita  ut  altero  die  CoUoqvia  Maxima,  altero  Terentius 
praalegatur.  Q«o  autem  die  CoUoqvia  praoleguotur,  praBScribator  ar- 
gumentum,  qvod  ad  imitationom  GoUoquiorum  elaborabitor.  A  die 
isto,  qvo  Terentius  explicatur,  proponatur  javentoti  acgumentnmte» 
nicum,  qvod  ad  lectionis  Terentiaoae  imitationem  in  Latimm  aer- 
monem  transfuodet. 

VII. 
Parte  aliqva  Colloqviorum,  iam  antea  satis  notomm  et  una  atqve 
Bitera  Terentii  Gomoedia   absoluta,  praslegi  poterunt  bujos  Classis 


649 

dfscIpuMs  selectiora  €armina  Ovidii,  Propertii,  Juvenalis:  et  huic 
exercRio  impendi  poterit  qvovis  die  una  hora,  eaqve  pomeridiana. 
Ju  hflc  Poetanito  leotiono  fruciuose  ut  exerceantur  hujas  Classis  di- 
scipuli,  h«c  observentur:  4)  Ad  regulas  Grammatices  exigantur,  si 
noD  omnia' saltem  ea,  qvas  di/ficill^ra  sunt.  f)  Usus  ProsodisB  qvam 
mMime  orgeatur.  3)  Versvs  HUixime  senteotiosi  ediscantur,  et  qvo- 
OMdo  In  ^mmuni  aermone  conciiiDe  uaurpari  posaint,  monstreUir. 
i)  Ovomodo  ad  imitationeni  carmeQ  condi  poasit  perspicue  indioe* 
tur,  accedente  ejoadem  ret  rndiore  exercitio. 

VIII. 

Cogolto  uteuoqoe  Etangelislaruin  et  Textuum  Apostolicorum  textu 
Gneco  peragatur  recta  ad  lectionem  epitomes  Logic»:  sed  ita  ut 
alt«rnis  diebus  textus  aliquis  Evangelicus  GrsBcus,  alternis  Logices 
epitome  pToponatur  et  prielegatur.  Ut  autem  ba&c  Logices  lectio 
poaait  ease  fractuoaa^  4)  Piwcepta  ipaa  ista  perspicuitate  discipulia 
explia«Dittr  ut  ob  omoibus,  etiam  hebetioribus,  facile  iDtelligantur. 
%)  Siogula  pnecepla  variis  exemplis,  iisque  seiectiohbus  iiiuatrentur. 
Qvam  maxime  autem  ex  usu  fuerit  hsBO  ipsa  exemfda  peti  e  dictis 
istis  seotentiosis,  quas  discipuli  jam  didicere.  3)  Usus  Logices  ia 
omuibus,  qvi  prsaleguntur,  auctoritas  ostendatur.  4)  Singula  prs- 
cepta  ediscaotur. 

IX. 

Logica  ad  finem  perducta,  accessus  pateretur  ad  Rhetoricam  ea 
hofå  propoiModam,  qva  Logica  a&tea  discebakar.  Girca  Rbetorices 
autem  frucluosum  exerdtium  ea  omnia  obserreotur,  qvaa  circa  Lo- 
gicam  observanda  monuimus. 

X. 

Anteqvam  DiiicipuU  hujus  classis  io  classem  supremam  evehao- 
tar,  disceDt  prster  IV  Arithmetices  species  Regulam  auream:  nec 
traosterantur  ulii  iu  olassem  Rectoris,  qvi  ea,  qv»  premisimus, 
qvam  exactissime  noo  didiceriut 

OlAssla  mLE  ae«  Svpvema. 

I. 

Discipulonim  Olassis  suprem»  hsc  sunto  exercitia:  4)  Syntaxis 
ei  Prosodia  Grmca*,  2)  Selectiores  Epistel»  Ciceronis  ad  FamiHares 
ei  ad  Atlicum;  Selectiora  e  Cnsaris  Commentariis  de  bello  Gallico 
ei  Qvioio  Curtio.  Paradoxa  Ciceronis,  Orationes  Ciceronis  pro  Ar- 
chia,  pro  Marcello,  pro  Dejotaro,  post  reditum  ad  Qvirites*,  Cato 
Maior  et  LcNas.  3)  Epistolanim  ApostoUcarum  textus  Gnecus  et 
laoorates.ad  Deroonicum»    4)  Lectiora  Virgilii  et  Horatii  Carmlna. 


650 

6)  Seleciiora  Uesiodi,  Theognidis,  PliocyHi4i|i|  Piii4in«  Homttri  Gv« 
mina*  6)  Ugica  et  Blietorica  U^or^  7)  UlMiius  d#otoiii»  Ckn* 
stiaiuB  Gomj^Ddium.  Sj  Arittunalica  fractonun.  9)  Gra«i«i»tic«i 
HebivMu 

U. 

Ne  libri,  qvoe  diseipuli  in  ctosiiMs  Mnrioribos,  BMgBO  More 
atdicenmi,  iooptnantibus  cffioani;  oar»  eslo  Rectori,  «t  Lollwri 
VlteborgeiuiuiBqse  oaleoheBu,  tlpHone  éedriiMB  ehritttao»,  onivcna 
Grammatica  Latina  Major,  parilcr  ao  Grasca,  Senteotia  Otrmem  ei 
latios,  Epitome  Logices  et  Rethorices  qvovis  mense  semel  abaohran- 
tar  et  memoriter  reciteifthtr.  Tnbu9t«r  eCiam  qvovis  die  aUqt ad  tea^ 
porb  rq^etitiooi  vooabuUrii  llaxiini  et  Arilhmetlcea. 

01. 

Qvieqvid  supereaae  pelerii  ab  hac  rcpetitiooe  boris  aoteraetidift- 
BIS  yacui  ienporia:  hoc  totoai  tynlaxl  et  Presodto  Gnac»  disofBda 
insmiiafaDr.  Et  ut  bic  labor  eo  fruetnoaior  esae  poMit,  varia  Hsfå- 
taxeoa  et  Poeaeos  GraBca  exempla  adducaDtor  e  aenteoClia  illis  Qr»- 
cia,  qva  in  clave  tubioieaa  iaTeawatur,  inapeno  obiter  patUm 
Btymologia  ezercilio. 

IV. 

GogDita  probe  Syntazi  et  Prosodia  Groca,  recta  pergaCiir  ad  Lo- 
gicam  et  Rethoricam  Majorem,  ita  ot  alterois  diebus  Logica,  altemis 
Rethoriea  tradator.  InpeiKti  irero  potenmt  bote  eseroitio  ist»  bö- 
rs, qvs  syntaii  et  Prosodis  GfSMsi  diaceodtt  mamma  sotebaol»  Qna 
aatem  oirca  boc  Logioes  et  Reihoricos  exercitiam  obserraoda  aMi 
diximus,  ubi  de  libris  Qassis  VI:»  egionis. 

V. 

Oiscipolis  jam  doctis  Logicam  et  Retboricam  majoronii,  pr^^pona- 
tor  oberias  quoddam  doctriMS  CbriatiaDa  Compendraoi;  propoae»* 
dam  boris  istis  antemeridianis,  qoibus  Logk»  et  Retbortoai,jaBieae» 
oite,  discebantbr.  Eodeni  vero  ciroa  hoo  pietatis  eaereiliom  m^e» 
antar,  qvas  circa  epitomen  obserraoda  diximus. 

n 

Horas  pomeridiao»  lecUoni  Cffisaris,  CoKii  et  CiceroDis  i 
tar:  sed  boc  ordine.  Primo  pnalegaoUir  Epistols,  sed  aoa  adeo  i 
to,  ex  epistolis  GiceroDis  ad  Familiarea  ei  a4  AtUoomselecIa».  Pra- 
pooantur  vero  discipuiis  qvovis  die  breves  Epistola,  4e  rebus  f»- 
miliaribas,  qvas  ad  imitationepi  CiceroDis  et  TeraDtit  et  GoHoquo-' 
rum  elaboreot:  et  in  boc  exercitio  tamdiu  deteiicoa(«r,  doiiec  se 
nediocnter  expedianL  Deinde  accadatwr  ad  leotioneoa  QMOris  et 
Coriii.   Nam  cvm  faciliores  siot  Cieerone,  et  varielate  locvtioium 


651 

et  rerum  oblecteni,  lectiooi  oraUonum  Gtceronis,  utiiiter  premit- 
tuotiir,  Discipulis  vero  in  le<}ti(me  Gaatians  et  Curtii  utcunque  exerci- 
tatis,  DOD  sine  fnictu  propoountur  verteoda  Danic»  hisioriciD  ab 
Araoldo  Hvidfeldio  cooscripts:  Inde  enim  facile  constabit,  qvam 
proficiant  e  lectione  Cffisaris  et  Curtii :  Tandem  pergatur  ad  lectio- 
nem  Orationum  Ciceronis:  ad  cparum  imitaUonem  disceni  dtscipuli 
doctiores  conacribere  breves  Orattontes,  publice  et  qvidem  memoiiter 
recitandas. 

VII. 
Dlscipalia  in  epiatolls  latioi^  et  Oratiooibujs  contexeDdia  medio- 
criler  exerdtatis,  pmlegantar  alternia  diebus  Virgilii  et  Horatii,  al« 
tcrnia  Heaiodi,  Theogoidis»  PbooyUidis,  Homeri,  Piodari  leciiora  Ca^* 
mina.  Et  huic  Exercitio  ioaiimatttr  qvovis  die  una  böra  pomeri^a* 
oa.  Qvo  vero  circa  boc  exercitjam  observare  utiiiter  possunt,  ali- 
qvolies  diximus,  pec  repetimua.  Hoc  tantum  addimus,  qvod  qvovia 
septimana  prsscribi  possit  bajus  classis  Diacipulis  argumentum  ali- 
qvid  latlnum,  facile  et  breve,  qvod  aut  in  carraen  illtgabunt,  aut 
Gr»ce  verteot. 

vni. 

Anteqvam  e  acbola  manmmittantur|  diacent  Aritbméticam  fracto- 
rum  et  Qrammatic«  HebrsB»  initia. 

MoniiionU  de  aucioribus,  qvi  juveniuii  scholaatica  pralegenlur. 

I. 

M.  Vulfgaogus  eloqventia»  in  Acad.  Hafn.   Professor  ex  epistolis. 
Ciceronis  ad  Atticum  et  ad  Familiarés   aeliget  lectisaimas,  easque, 
ot  et  oratioues  Ciceronis,  scholasticas  juventuti  pnelegendas,  prsci- 
pais  notis  ad  oram  libri  illustrabit. 

U. 

M.  Nicolaus  Skielderupius,  Logices  in  Academia  Sorana  Professor 
Terentiam  conoinnis  et  priecipiiid  notis  explanabit 

nr. 

M.  Bartholinus  Ganutiua  leetissiiiia  qvsBque  Ovidii,  Propertii  Ju- 
venalis  carmina  excerpet  et  notis  illustrabit. 

IV. 

Bonduis  notis  suis  iam  olim  Horatium  explanavit,  scholastica 
juveatutl)  qvam  maxima  accommodatia.  In  Virgilium  autem  scripsit 
Johannes  a  Meyen,  Bergisomius  Belga.  Astericis  autem  vel  stellulis 
a  M.  Bartbolino  Ganutio  notentur  ist^  Virgilii  et  Horatii  carmina, 
qviB  juventuti  praelegeotur. 


659 


Dicta  sententiosa,  juventuti  in  scholis  prsslegenda^  Recior  scfaol» 
Soraose  M.  Svaningius  seleget. 

Yl. 
Qv®  io  profaois  autoribna  occnrruni  spurc®  locuUooes,   pieUti 
adverwB,  penitus  eiiminentar.    De<tfttm  eiiam  UeaUUum  oomina  ex- 
pungaotur. 

VII. 
E  Theognjde,  Phocyllide,  EpigraimDaUs   GrsBCis,  Hesiodo,   Pi&da- 
ro,  Homero,  lectissima  qysque  carmina  excerpet  D.  Laorenbergias 
io  Academia  Sorana  Professor  Mathematices,  et  brevibus  noti:»,  jiH 
veniuUs  Scholasiic»  captui  accommodatis,  illustrabit 

VIII. 
Cssarem  et  Curtium  notis  illustrabit  M.  Jacobus  Matthias  L.  La- 
tio»  io  Academia  Hafn.  Professor,  et  stellulis  ea  sigoabit,  aui  com- 
matibus,  qvse  juventus  non  leget. 

UL 

Epitomen  Arithmetices  e  Systemake  Matbematico  D.  Thome  Fio- 
cbii,  Professoris  Medici,  excerpet  filius  M.  Jaoobos  Pixicfa,Maiheiiia- 
tum  Professor. 

Moniiiones  de  Recioribuå  el  CoUefis  Sckoiantm. 

I. 

Scholis  prsficiaotur,  qvi   dooa   docendi  prius   abunde  probave- 

riot  Episcopis:  nec  ad  muous  boc  quisquam  admittatur,  qvi   omnia 

illa  plaoe  noo  dedicerit,  qvae  discipulis  suprems  Gassis  propooeo- 

da  sunt. 

II. 
Ovam  maxime  ex  usu  föret,  ot  in  scholis  Mi^joribns,  qvas  vo* 
cant,  Triviales,  Rectores  coostituerentur  perpetui,  ne  ex  mutaUoni- 
bus  crebioribus  turbareotur  et  impedireotor  discentes.  Hoc  aiitem 
facile  fieri  posset,  si  emehtis  Scholarum  Majorum  Rectoribus  de 
decenti  et  bonesta  sustentatiooe  prospiceretur. 

111. 

Qvoniam  ordiontio  Eccicsiastica  coromlttit  Pastoribus  urbicis  io- 
spoctionem  Scholarum,  qvs  in  orbibus  sunt:  qvam  maxime  optao- 
dum  esset,  tales  constitui  in  urbibus  Pastores,  qvi  buic  oMcio  feH- 
citer  et  fructuose  prseesse  et  vellent  et  possent 


65S 

GoUeg»  gcholarum  probe  callerent  ipsi,  qvsB  alios  docereat,  et 
huic  offtcio  per  aliqvos  aonos  vacarent.  Quod  non  diftlculter  obti- 
neretur,  si  spes  promotionis  ad  fuoctiones  meliores  gravis  affulgerefe». 

V. 

laiperari  posset  alumois  Regiis,  ut  ubi  eorum  posceretur  opera, 
eam  scholis  omiriDo  condicere  teoereDtur.  Et  huic  etiam  operi,  in- 
primis  ia  Scholis  Bfajoribus,  maxime  destioarentur  Baccalaurei:  q?i 
propterea,  nisi  pares  esseot  huic  operi,  hoc  titulo  non  forent  ornaodi. 

VI. 

Juventutis  iDformator^s,  plaoe  abstinebuot  a  dictatis,  coutenti 
notis,  qvibus  impressi  auctorcs,  ScholasticaB  Juventuti  prslegendi, 
publico  roandato  illustrati  sunt.  Viva  autem  voce  strictiones  istas 
notas  aoimabunt  Preeceptores,  et  qvae  parcius  scripta  sunt,  ita  di- 
ducent,  ut  certi  esse  possint,  qvod  a  scboiastica  juventute  plene  in- 
telligantur. 

Moniiiones  de  Minoribus  Scholis. 

I. 

In  scholis  istis,  qvae  nonnisi  duas  habent  classes,  non  potest  ex* 
spectari  ista  ingeniorum  maturitas,  qvam  Academica  exercitia  reqvi- 
runt.  Quocirca  suffecerit,  si  juvenes,  qvi  bas  freqventant,  eo  in 
stadiis  progrediantur,  ut  non  contemnenda  L.  Latins  jaciant  funda- 
menta.  Quod  ut  eo  faciiius  obtineatur,  detinendi  sunt  hujus  scholffi 
discipuli  in  classe  inGma,  donec  absolverint  ea,  qvae  in  VII  Classium 
Scholis  in  4jDQa  et  2:da  Classe,  proponi  solent.  In  2:da  autem  Clas- 
se, justo  ordine  exercebuntur  discipuli  in  omnibus  istis  hbris,  qvos 
Maximarum  scholarum  discipuli  in  3:a  et  4:a  classe  discere  solent. 
His  autém  libris  probe  cognitis,  amandabuntur  discipuli  ad  scholas 
Majores  ut  coeptum  studiorum  cursum  i  bi  absolvant. 

II. 

Qv8B  trium  qvatuor  aut  quinque  Classium  scholaa  sunt,  ea,  adhi- 
bita  justa  prudentia,  commode  absolvere  possunt  trivialium  Schola- 
rum pensum.  Si  enim  prsceptores  Scholarum,  qvsi  tres  habent 
cUsses,  ita  attempfirent  prseleotionum  ordinem,  ut  in  infima  classe 
tradantur  libri  in  4;a  et  2:da  trivialium  Scholarum  prslegi  soliti,  in 
2:a  autem  classe  urgeantur  libri,  qvi  discipulis  3:se,  4:8eet5:8B  Clas- 
sis  in  Scholis  trivialibus  proponuntur,  in  3:a  denique  classe  edi- 
scantur  libri,  qvos  in  scholis  maximis  discipuli  VI:»  et  VII:®  classis 
discunt,  non  infeliciter  absoWeotur  divina  beoignitate,  in  Scholis  tri- 
um Classium,  qv«  in  Scholis  illis  maximis  alias  tradi  solent. 


65i 
m. 

Id  scholis,  qr»  IV  habent  classes,  hio  sénrari  potorit  ordo,  at 
discipnlifl  infime  classis  proponantur  ltt>ri|  qui  in  VII  Glusiofli  scho- 
lis  discantur  in  4:a  et  2:a  Glasse,  in  t:a  aotem  clasae  orgeantar  aa^ 
ctorea,  qvi  in  Scholis  maximis  proponi  aolent  Discipnlis  3:»  et  4:» 
claasto,  in  3:a  vero  dasse  discantur  libri,  qvoa  .VII  Glasaiwn  Schols 
tradont  in  5:a  et  6:a  Classe;  in  4:a  deniqve  dasse  tradaniur  HM, 
qri  in  scbolis  maximis  pnelegantur  saprem»  Giassis  diacipiilis. 

IV. 

Id  scholis  qvinque  dassium  hic  servelar  ordo:  ut  in  4:a  Classe 
tradaotur  ea,  qvaa  in  VII  Oassiom  Scholis  proponi  solenl  in  4:a  et 
9:a  Classe:  in  2:da  classe  discantur,  qve  discipnll  Majorum  istarum 
scholarum  discere  solent  in  3:a  classe:  in  3:a  Classe  urgeantur, qvft 
in  maximis  scholis  traduotur  in  4:a  Classe;  in  4:a  Classe  traduntur, 
qvs  in  maximis  scholis  proponi  solent  in  6:a  et  6:a  dasse*  el  tan- 
dem in  5:a  dasse  discantur  ea,  qvie  in  suprema  maximarum  scho- 
larum dasse  traduntur. 

Qui  nomina  beic  nostra  subscripsimus,  Professores  RegiaB  Acade- 
mi»  Soran»,  testamur  nos  Observationes  qrasdam  generales  de 
scholastice  juventutis  institntione  nunc  nuper  ad  nos  a  Magnifico 
Dno  Cancellario  Regio  Dno  Christiano  Priis  transmissas  dlligenter 
perlegisse,  perlectas  serio  sednloque  expendisse,  an  aliqrid  momenti 
ad  statem  puerilem  in  Pietate  et  Artibos  liberaHbus  recte  infor- 
mandam  adferre  oiim  possent  Cum  vero  post  accuratam  oomiam 
et  singularum  examinationem  nihil  nobis  aliod  deprehendere  cooti- 
git,  qvam  q\od  ea  complectantur,  qv»  non  solom  teneris  puerorom, 
sed  et  maturis  Adolescentium  annis,  in  vera  et  sincert  l^etate,  in 
bonis  moribtts,  in  deniqne  ipsa  humanitate  et  opiimamm  attiom  cul- 
tura  erudiendis  utiliter  insenrire  [si  modo  necessaria  idoDeortmi 
hominum,  qvi  scholis  in  posterum  eront  prsficiendi,  cnra  et  dili- 
gentia  accesserit]  qveant:  easdem  nos  Observatiooes  non  possumus 
non  nostro  comprobare  calculo  et  coosignaUs  prasenii  acriplo  auf- 
fragiis  unanimes  coDfirmare;  non  tamen  abeque  iDiimo  bocoe  voto 
ttt  omnes  b»  Noveto  consUtatiooes,  qym  de  schdarum  laatauiati»» 
ne  subinde  sanciuntur,  ante  omnia  in  divini  nominia  Gloriam  el  aa- 
lutarem  juventolis  in  Uteris  profectum,  ac  perpetuon  cadaol  em»- 
lumentiun. 

SorflB,  a.  d.  XXIV  Pdbmari  CIOIDCXXXII. 


8.  S.  Theol.  D.  ejasdemqae  in  Acad.  Regia  Soraoa  Profesaor  elPastar. 


65S 


#omeiilmwi  mnueucwf 

D.  Hedic.  et  Prof.  Phys. 


Mmbem.  Prof. 

Prof.  Log. 
fttepHäfciwfl  SoUBMnim  Siepliamliijiy 

tihetorices  Prof. 
tå»  SeTevlBl  DraoluMpdiis» 

S.  6.  liogv»  Prof. 
9maåMk  MatMMt 

Gäll.  et  ital.  liogve  Prof. 


Las:  Sid.  100  nol.  27):  Ptfflalk.  ^  8.^07  n  19:  1647. ->S. 320 
r.  29:  f.  18ia  —  S.  365  not.  10):  beter  det.  —  S.  390  r.  27:  do- 
ctrina.  —  S.  393  r.  10:  Sidiqgo.  -<  S.  394  r.  7  n^éO^:  1800.  ^  S. 
436  r.  22:  ttSr  End ;  lås :  Gad.  —  S.  437  r.  3:  1743.  —  S.  437  r.4: 
Mo^eaii.  —  S.  437  r.  15:  1718.  —  S.  439  r.,  1:  1755,  —  S.  460 
r.  3  oedifrfin:  Vilgörare.  —  S.  470  sisU  raden:  onskaJ.  ^  S.  472 
r.  9:  Gii«lftf.  —  S.  483  r.  7:  1625.  —  S.  490  r.  1:  XVI.  >-  S.  506 
r.  15:  1650  f  —  S.  528  r.  1:  XVII.  —  S.  552  r.  6:  Nora^er.  — 
8.  554  r.  26:  häradsprost  1730.'—  S.  555  r.  4:  Hedeskoga.  —  S.  557 
r.  13:  dog  1751  V-  —  S.  585  r.  15:  fOr  /brfatlaren. 

S.  111.  Mcln  Scholastic»  af  Sr  1604  anföras  hos  Nyenip,  Skil- 
dring af  TiUtandeo  i  Danmark  &c.  III.  1.  s   82. 

S.  258.  Jak.  Bings  porlrfltl  finnes  i  Lunds  domkyrka,  n.  sidoakep- 
pet  nAra  orgeln. 

S.  382.  B.  Munihe,  (.  1737,  bUf  konrektor  i  Malmft  1770  V  o^h 
Tar  gift  med  en  EngestrAm.    Jfr.  sid.  394. 

S.  394.  O.  J.  G.  BiUberg  hor  anföras  i  ordningen  efter  J.  R.  Palm 
oeh  M.  E.  Gollin. 

S.  395.  i.  E,  PaUn  var  gift  med  Margr.  Barck,  köpmansdotter 
frSn  Dddc?alla. 

S.  399.  Mich.  Torloiius  blef  sedermera  pastor  i  Quistofla  och  af- 
saltes  1682. 

S.  400.    H,  Knopf\w  pastor  i  Frenninge  1683-1705. 

S.  403.  Peter  Kock,  koll.  1738—44,  hlef  stadskomm.  i  Malmö 
1744,  pastor  i  Mjellby  uti  Blekinge  1750—1773. 

S.  438.  H.  Berikelius  var  gift  med  Anna  Märg.  Witle,  köpmans- 
dotter frln  Kristianstad. 

S.  442.    Sigv.  Juul  blef  qvar  i  Norrbriddinge  till  sin  död  1731. 

S.  473.  Jakob.  Emstaon  Baden,  som  r^r  broder  till  U.  E.  Baden 
(se  sid.  298)  oeh  gift  med  prosten  Torkel  Tuessons  i  llclsinghorg  dot- 
ter, Tar  1670  prost  i  Bönneberga  hfirad. 

S.  476.    A,  Kenorin  Tar  gift  med  Anna  Maria  Erman. 

S.  484.    Joh.  Ågren,  stadskomm.  i  Lund,  dog  1719. 

8.  547.    Poue'  Svensson  rar  redan  1584  pastor  i  Glemminge. 

8.  562.  Andreas  Matlhim  nimnes  redan  1624  slsom  pastor  i 
Kellstorp. 


Rttttelaer  neU  TUIH99. 

S.  213  r.  18  samt  S.  214  not.  23)  slSr:  d.  3aag.  1687;  bör  vara: 
<1.  3  aiig.  1681. 

S.  241  r.  4  nedifrSn.    Årtalet  1476  bör  gS  ut. 

S.  249  r.  15.   Läs:  1644. 

S.  297  r.  18:  Las:  Jörgen  Elflerisen  (Gregorius  Hilarius). 

S.  305  r.  15.   Las:  sludent  vid  Köpenhamns  uaiTerstiet. 

S.  408—409. 

Jloseflnas  sllljdeskola  fdr  ffattfffa  flickor   i  lllalinö. 

Första  Ifirarinnan  i  skolau  har  133  r:dr  16  sk.  b:ko  i  ärlig  löu  sjint 
fri  boning  och  Tcd.  UnderUrarinnan  njuler  i  årslön  33  r:dr  16  sk.  b. ko 
jemle  några  klädespersedlar.  Vid  sista  examen  i  skolan  d.  28  juni  d.  §. 
utgjorde  flickornas  anlal  85.  Tvenne  flickor  uppfostras  pä  skolinrrilt- 
n ingens  bekostnad.  Skolans  styresman  är  handlanden  och  riddaren  L.  /. 
Bager^  en  man ,  som  under  en  följd  af  ar  med  stora  uppoffringar  och 
varmt  nit  verkat  för  de  obemedlade  folkklassernes  i  Malmö  moraliska 
och  inlellekluella  utveckling. 

Wavifpatioiisfikolaii  i  SfalmO* 

Vilkoren  för  Navigationsskolans  upprättande  i  Malmö  var  alt  staden 
skulle  inköpa  ett  hus  för  skolan.  Då  stadskassan  derlill  saknade  medel, 
skänkte  handlanden  M,  Flenshurg  2000  r:dr  b:ko  såsom  grundfond  för 
nämnda  ändamål  samt  försköt  åt  staden  återstoden  af  ink<)pssumman  så- 
som lån. 

Skolans  l:e  lärare  har  af  statsmedel  1000  r:dr  b;ko  årlig  lön  samt 
fria  boningsrum  i  skolans  lokal.  Underlfirareu  åtnjuter  200  r:dr  b:ko 
årligen  i  lön. 

Till  inköp  af  kartor,  instmmenter,  böcker,  ljus  och  ved  är  ett  år- 
ligt statsanslag  af  300  r:dr  li.ko  att  tillgå. 

S.  446.  I  samma  lokal,  hvarest  Gjörloffska  skolan  i  Landskrona 
hålles,  finnes  också  en  flickskola,  der  50  flickor  årligen  åtnjuta  under- 
visning. Sistnämnda  skota  stiftades  på  stadens  bekostnad  nr  1814,  '^till 
minne  af  fredsslutet  raellon  Sverige  ooh  Danmark."  Läraren  i  Gjörloff- 
ska skolan,  som  har  .60  lärjungar,  är  pastoradjunklen  Brobeck,  hvars 
fru  Charlotta  Brobeck,  född  (iörgenscn,  för  det  närvarande  är  lärarinna 
i  flickskolan. 


i.'S/^^^'^*5' 


'^iil^WftjK^£|]>iiii||v#I 


I^M^r  « .^.  v  « .;«. »  «^»  a^»  rn^-m  «^#  «^»  «^»  «^»  «^»  « .;«. » 

-«A^;£iJ^^-  &a«._jLO.  DO     Da     ea     ea     ea     ea     ea     &» 


:§r 


:l: 


g|^^;-gj:-|.