(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Skånska Skolväsendets historia, utarbetad i synnerhet efter otryckta källor"

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at |http : //books . google . com/ 




Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyhor innan Google omsorgsfullt skannade in 
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 
som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens 
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 

Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, text igenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google boksökning 

Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världens böcker och författare och förläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 



på följande länk http : //books . google . com/ 



1 


! i 




M 00 ^ 


t- 


s 


ä 


m )' 


^ 


"-ii 






• .-*, 




(Kl llfT '■< 
00 åk*, 


-4 • 

■2t:I: -,■ 

i Ii 


ns^s. 


yy %^ ■;.-- 


wi^-* 




0»^ 


^ir^ ga ra ^ fj^.* 


fl-*'! 


1:1 .^ 


1 


1 •^ 








^l 


57?' Md «» -^ j 'E& '■ Jsfa. ^^ 




1 


^.-5_."^'M äi 


LJ^K^-l 


im 


■ ^m)r 


!.-. 'S:SE-'^,^#^ 


-Me» 


** 


1 


^I^IV -^ 


< 


■mim^rnwr 


1. 


6} a > 






■ -f^lji * ^ 




" ^ * 


?.' 


f.* 




ii 


^Pgl^^DOi DO 


■*#: 

•'Ii:' 

1 ^7J 


i: 


ir 

I; 

IS": 

(^ 

■■'■► -, 






1 










n.. -i « 


» 4<iE» Hi-iy- v>y» 


Si"' -"- ^ ' 

dit B ^fiÄ» . 




r 

-> 






7 ■■■?>'» 4 :It 


00 t 

- Ä _■ 


t: 


^>: - 
K- - 

Dö 

I'' 


■ -^I I^ 


::*J::! 




f . ■' ;ii 111 


• -g- -f- -äi- : 

^'™- ^F..^- "^S» . 




^ 


% 


" '^ :! 




; -^^ -S- -~. - 






i 


'4 

■s- •* 


9^W 


1 

i 




■'1'-; 


1;: 


gä': 


i 


.:.= :t:-:ter 




» da * it- "ti" < 

" DB ■'Si.* e^-V 




å=: 




j 


viv • A 


^^i#-13^ 


:S 


B^^^PC9VCS3^a 


^m 


^^^ 








^2 


lli^ fl 






^"t"i 


fc^^E "^ • 


i 




... #■ ■*• '^^ 


^ 






^< 







SKÅNES 



iftft#Ct« 



OCH 



9effcHf«tof. 



TKYCKT UTI BERLINGSKA BOKTRYOKBBIET , 
4 848. 



SKiNSKA 

SKOLVÄSBHOETS HISTOBIA. 



UTABBETAD 



I 8TN1IEUIEI EFTER OTITCITA EALLOI 



VW^^BMT Ha^nV-V ^««VM« 
DOCEHT Vn> LTTin>8 UNIYKRSITET, ADJ. VID KABOL. KATHBDB. BKOLAN, 
MEDLEM AF KOL. WETKNSK*.» OCK W1TTBRR:S SAMFUNDET I OÖTEBOBO, 
KOL. SAMFUin>ET FOR UTOTFV. AF HAKDSKBIFTBB RÖRANDE 8KANDIN:8 
HISTORIA I KOL. OLDSKRIFT-SALLSKATET OCH KOL. DANSKA 8ALLBK. FOR 
FÄDERNESLANDETS HISTORIA OCH SPrIk I KÖPENHAMN, KOL. TYSKA 
SALLSK. I KÖNIOSBERO SAMT ANTIQUARI8KA SAMFUNDET I STBTTIN. 



TRYCKT UTI BEKLINGSKA BOKTRYCKERIET, 
PA FÖRFATTARENS FÖRLAO, 

1848. 



F-cLu/c- \\%^«\77^- 



HARVARD 

JNIVERSITYI 

1 !BRARY 

MA> 9 1961 



TiU 

Hans Kongliga Höghet 

G ABL LUDVIG E1I6ENE, 

Sveriges och Norriges Kronprins, 

Hertig af Skåne, 

Lntads Universitets Kansler 



unJerdSnigst. 



Férteckning öfrer Resp. Svbskribentar. 



Lund: 

Andersson, Giist., Skoladj. . . . 

Berling, C. G,^ Kyrkoherde . . 

Berling, Edv., Univ. Bibliothekarie 

Borg, B., Filos. Mag 

Boström, P., Coll. Scholec . . . 

Brag, A., Skoladj 

Bring, E. G., Professor 

CalUner, Chr., Coll. Schole . . 

Cavallio, S., Ak. Docent .... 

Cavallin, S. G., Student .... 

Cedergren, H. P., Prost och 
Kyrkoherde 

Cederschiold, M., Ak. Adjunkt . 

Cronholm, Abr., Ak. Adjunkt . 

Dubb, P., Filos. Mag 

Eklund, P., Kyrkoherde .... 

Faxe, W., Biskop m. m 

Gulin, P. E., Coll. ScholsB . . . 

Grönvall, J. H., Coll. Scholae . 

Uesselgren, C. A., ▼. Apologist 

fleurlin, S., Bibi. Amanuens . . 

Kahl, A., Th. D:r och Prost . . 

Liljeborg, W., E. O. Ak. Adj. . 

Lundgnrd, J., v. Pastor . '. . . 

Menaoder, J., Bibi. Amanuens . 

Palm, E., Consist. Amanuens . . 

Persson, N., Apologist 

Pettersson, Kn., Coll. Schole • 

Quiding, E., Seminarii Förestån- 
dare 

Quidine, J. A., Consist. Notarie 

KeuterdabI, H., Domprost . . . 

Boos, V., Filos. Mag 

Schweder, G. E., v. Coll. Sch. 

Sominelius, G. M., Rertor ScholiB 

Thomander, J. H.. Professor . . 

Toll, J. Chr., Friherre, Fil. Mag. 

Tullberg, J., Stadskassör .... 

Westerstrand, C. J., Student . . 

Zetterström, C. J., Akad. Notarie 

Åberg, S. J., Filos. Mag. . . . 

Malmö: 

Ammilon, M. G., Apologist . . . 

Areskoug, M. E., Coll. Scholae 

Bager, L. J., Handlande, Riddare 

af Nordstj. och Vasa Ordn. . 



Borg, F. E., Rector Scholse . . i 

BåUth^ L. A., Apologist i 

Falkman, L. B., Förste Landm., 

Ridd. af Tasa och Dannebr. 

Ordn 1 

Falkman, A. R., Commissions 

Landm 1 

Krumlinde, B., Coll. Scholse • . 1 

Quenscl, J. U., v. Coll. Scholae 1 

Ruth, C. O., Coll. Schol» ... 1 
Tellbom, F., TulldtstrikU Chefs 

Sekreterare 1 

Ystad: 

Andersson, Luk.^ Filos. Mag. . 1 

Bolinder, A. W., Tullförvaltare 1 

Duvander, G. M., v. Pastor . . i 

Hendeberg, S., v. Rektor ... 1 

Lithander, Håradshöfd i 

F^indström, J., Tullförvaltare . . 1 

Möller, L., BorgmAstare .... 1 

Pettersson, C, HäradsbAfding . 1 

Sylvan, C. O., Coll. ScholsD . . 1 

Syl van, T. L., Lagman 1 

Wfihiin, P. S., Rector Schole . 1 

Kristianstad: 

Bergman, C. A., Med. D:r och 

Kvrkoherde 1 

Cavallin, B. E., Coll. Scholss . 1 

Elmland, Jos., Kyrkoherde ... i 

Horney, Fr., Kyrkoherde .... 1 

SimonssoB, N. ib., Rector Schol» i 

Wahlquist, W., HAradsprott . . I 

VVillason, Job., Kyrkoherde . « 1 

Landskrona: 

Brobeck, M. O., S. M. Adj. . . 1 

Lflrdomsskolans Bibi 1 

Schröder, A. G., Rector Scholae 1 

Scbröder, J. W., Stadskommin. 1 
Thestrup, G. A., Th. D:r, Hä- 

radsprost 1 



Helsingborg: 
1 1 Essen, v., Grefve, Ofvertte ... 1 



Liin<]qiiiil, A., Rector Scholie . 1 

Malnutritai, G., Coll. Schols . 1 
Wieecigren, P., Th. D:r och 

Prost 1 

Engefhoim: 

Grftarall, E., E. O. Bataljons- 

« red* ••■••■•■•••■• 1 

Karlshamn: 

Anderssoo, J. A., Coll. Schola* 1 
Dahl, Pr., Pil. Mag., Rektors- 

diiplikant 1 

Hftnesse, ^f., Reclnr Scholas . . 1 

Bockert, C. E., Coll. Scholn . 1 

Karlskrona: 

Nennan, C. A., lii. Mag., Rek- 

torsdiipltkaol 1 

Psarski, V., Coll. Schols .... 1 

Bflåf, C, Reclor Sehols .... 1 

SJAbohm, Polke, Apologist ... 1 

/nom Lunds stift: 

Ahlherg, N. p., S. M. Adj, . . 1 
Ahnfelt, P. G., Prost och Kyrko- 
herde , 1 

Anglin. P. N.. Kgl. Hof-Pred., 

Prost och Kyrkoherde .... 1 
AuliA, G. H., K};!. Ilof-Pred., 
Prost och JCyrknherde .... 1 

Beniell, J.^ t. Pastor 1 

Berlin, C. G., Prost och Kyrko- 
herde 1 

Broek, Pal., f. Pastor i 

Brorström, Th., Kyrkoherde . . 1 
Brorström, Th. P.^ Prost och 

Kyrkoherde 1 

Braseliiis, A., Prost och Kyrko- 
herde 1 

Bruzelius, J., Prost och Kyrko- 
herde 1 

Böklin, P., Kyrkoherde 1 

Carlström, P., Pra?hendekommi- 

nislelr 1 

Cederberg, J. D., Kvrkohcrde . 1 
CederlAf, P., Kyrkoherde .... 1 
Collin, Es., Prost och Kyrko- 
herde 1 



CoHin. M. Elmgr., Prost och 
Kyricohorde 

Cöster, Pr. O., Prost och Kyrko 
herde 

Dahl, P., Professor och IlArads- 
prost ' 

Dahlberg, P. D., Kyrkoherde • 

Danielsson, It., Prof. och Prost 

Danielsson, C, Komminister . • 

Duoér, N., Prost och Kyrko- 
herde 

EfTergren, J-. G. G., Prost och 
Kyrkoherde 

Ekelund, J. G., Prost och Kyrko- 
herde 

Elg, Sim., Prost och Kyrko- 

' herde 

Kngdahl, C. D., S. M. Adj. . . 

Engdahl, S. G., K|;l. Uof-Pred. 
och Häradsprost 

Flensburg, N. J., Prost och 
Kyrkoherde 

Falck, J. M., Hfiradsprost . . . 

Falck, S. P., Häradsprost . . . 

Peuk, G., Prost och Kyrko- 
herde 

Gadd, E. O., Prost och Kyrko- 
herde 

Grönberg, N. M., Kyrkoherde • 

Gronvall, L., Hllradsprost. . . . 

Herslow, N. G., Kyrkoherde . . 

Herslow, P. J., Prost och Kyrko- 
herde 

Heurgren, P., ▼. Pastor .... 

Hofverberg, C, Prost och Kyrko- 
herde • 

Holm, C, Prost och Kyrko- 
herde 

Holmberg, L. P., Ifflradsprost • 

Holmgren, G. L., Kyrkoherde • 

Hvrasser, A. W., ?. Pastor . . . 

Hörlander, H. P., Kyrkoherde . 

Julius, J. H., Kyrkoherde . . . 

Kallenberg, J. B., Prost och 
Kyrkoherde 

Kemner, Ch. P., Prost och 
Kyrkoherde 

Kinberg, J. H., Håradsprost . . 

Krok, N. M., Prost ocii Kyrko- 
herde 

Kropp, J. A., ▼. Pastor .... 

Lilljeborg, i. P., Häradsprost . 



LindeUad, C, Prost oeh Kyrko- 
herde 

Malmströra, JMich., Kyrkoherde 

Malinuuisl, A. P., Prosl och 

' KyrEoherde 

MöFler, J., prost och Kyrko- 
herde 

Pfilsson, Sv., Häradsprost ..... 

Nordström, Fr., Kyrkoherde . , 

Norsell, A., Prost och Kyrko- 
herde 

Olin, P. O., Prost och Kyrko- 
herde 

Olin,. C. O., S. M. Adj 

Palmgren, J. N., Kyrkoherde . 

Palmquist, L,., Prost ooh Kyrko- 
herde * . . . 

Pettersson, Jakob, Prost och 
Kyrkoherde 

Pettersson^ Joh., Hfiradsprost . 

Pettersson, Sven, Kyrkoherde . 

Psitander, N. C, Kjjl. HoFpred., 
Prost och Kyrkoherde .... 

Qiiiding, J. N., Häradsprost . . 

RoseoQuist, Th., Kyrkoherde • . 

Roth, D. B., Hfiradsprost .... 

Rhode, C, W., Prost och Kyrko- 
herde ., . 

Rnnstedt, J. U., ▼. Pastor .... 

Schaar, C. J., Prost och Kyrko- 
herde 

Sjöberg, N., Prosl och Kyrko- 
herde * . . . 

Starck, C, Th. D:r och Hfirads- 
prost . 

Ström, P. S., Hfiradsprost , . . 

Sylvan, Chr., Hfiradsprost . . • 

Södergren, L., Kyrkoherde . . . 

Tegnér, Chr., Prost och Kyrko- 
herde 

Theander, O. P., Prost och 
Kyrkoherde 

Tornberg, Er., Hfiradsprost . . . 

Trftgflrdh, L. Just., y. Pastor . 

Tullberg, H., Prost och Kyrko* 
herde 

Tullberg, J. W., Prost och 
Kyrkoherde 

Westerström, N. P., Hfirads- 
prost 

Wingren, Prosl och Kyrkoherde 

Wqilin, R., Kyrkoherde .... 



Wred, P. W., PrortochKyrko- 

„ herde 1 

^kerberg, fl. S., Kyrkoherde . . 1 

Åkermän, Joh., Hfiradsprost . . 1 
Öberg, H., Kgl. Hofpred., Prost 

och Kyrkoherde 1 

Stockholm: 

Dahlström, J. A., Rektor .... 1 

Ekendabi, C, Lektor 1 

Elmblad, P. M., Lektor .... i 

Falck, A., Filos.' Mag 1 

Genberg, P., Statsråd och Chef 

för Kgl. Écclesiastik-Departe- 

mentet 1 

Hazel.ius, X, A., Ofycrsta-kjt- ^ 

^ oant m. m 1 

Kgl. Krigs- Akademiens Bibliothek 1 
Lundbergsson, Jon., Lfirare vid 

Nya Elem« Skolan 1 

Löwenbjelm, 6. S., Fil. Mag. . 1 

Nattsén, A., Kyrkoherde .... 1 
Pelterssoo, A. Z., Th. D:r och 

Pastor Hrimarius 1 

Rake, G. R., Lektor 1 

Sanndahl) O., Aman. vid HoL 

Consist 1 

Schinck, Mart., FiL Mag. ... 1 
Svedbom, P. E., Lfirare vid N. 

Elem. Skolan 1 

Thvselius, P. E., Lektor .... 1 

Wallander, C. E., Filos. Mag. . 1 

Öfverberg, H. J., Kgl. Hofpred. 1 

Upaala: 

Annerstedt, Th., Pro-Rektor . . 1 

Björk, C. J., Skoladjunkt .... 1 

Callerholm, C. W., Skoladj. . . 1 

Enström, E., Apologist 1 

Kjelldahl, A. M., Skoladj. ... 1 

Roos, C. O., Coll. Scholo ... 1^ 

Sahlin, Th. G., Coll. Scholse . . 1 

Uppström, A., Skoladj 1 

Wingårdh, C. F. af, Erkebiskop 

ra. m 1 

Gefie: 

Selggren, J., Rektor 1 

Osell, M. T., Lektor 1 



Linköping: 

IJedréo, J. J., Biskop m. m. . . 1 

Sahlström, P., Bokhandlare. . . 10 

Wallman, J., Lektor 1 

Götheborg: 

Bredberg, O., Student 1 

Kullberg, N., Rektor 1 

Haimsiad: 

{.ohanMon, J., Bokhandlare ... 10 

Åberg, L., Rektor 1 

Kongabacka: 

I^nde^ren, J., SkoUflrare ... 1 

Kalmar: 

Aiirelius, D., Lektor 1 

Dahm, O. E. L., Rector Scholo 1 

Erlandsson, P., Gonrector Scholn 1 
KjOhlström, Abr., Goll. Scholse. 1 

Kullberg, A. af, Biskop m. m. . 1 

Ljunggren, N. P., Lektor ... 1 

Rydén, J., ColL ScholsB .... 1 



Sylvander, G. W., Goll. Scholae 
Wittboin, y, Lektor 

Wea^ö: ^ 

Ahlstrand, A. G., Lektor .... 
Heurlin, C. J., Biskop m. ra. . 
Lindgren, N., Proiesior och 

Kyrkoherde 

Wetter, G. W., Gymnasiiadjunkt 

Wisby: 

Cramér, H. J. G., Lektor. • . • 
Sare, P. A.) Goll. Schol» . . . 

Kåpenhamn: 

Rudelbach, A. G., Th. D:r, Kon- 
sistorial-RSd och Riddare . . 

Stora Kongl. Bibliotheket . . . 

Sorterup, B. J., Pastor till Langaa 
och Oxendrup på Fyen ... 3 

DubUn: 

S:t George, Gharles Mannen^ 
Esqu., Kongl. Engebk Ghargé 
d^AITaires 1 



Forori 

Het sätt, hvarpä- man hos ett folk under tidemas lopp och 
olika bildningsgrader har sörjt för den oflfentliga undervisnin- 
gen, år onekligen att räkna bland de föremål, som med råtta 
ädraga sig tånkarens uppmärksamhet Långe har det ansetts 
önskvärdt att ega en framställning af undervisningsväsendets 
historia, hvilken i närvarande tidpunkt torde kunna påräkna 
desto större intresse, som man inom fäderneslandet är sys- 
selsatt med offentliga undervisningens förbättring och känne- 
dom om våra allmänna läroverks historiska utveckling följakt- 
ligen ej kan vara obeböflig. — Af det Sällskap för utarbetande 
af Skånes Historia och Beskrifning, hvars stiftande Oskarsdagen 
4844 af biskopen och kommendören m. m. herr doktor W. 
Faxe föreslogs och hvilket kort derefter bildade sig, bar un- 
dertecknad haft i uppdrag att skildra Skånska Skolväsendets hi- 
storia och till allmänhetens benägna ompröfning meddelas här- 
med detta arbete, som utgör frukten af nära 4 ärs forsk- 
ningar. 

Ehuru de lärda skånska skolomas historia utgör hufvud- 
föremålet för denna skrift, hafva dock folkundervisningens 
öden i korthet åfven blifvit tecknade. Utrymmet har ej med- 
gifvit att åt detta sednare intressanta ämne egna någon utför^ 
ligare framställning. 

Det är i synnerhet efter otryckta källor, som denna skol- 
historia blifvit bearbetad. Enar arbetet ända till år 4660 sys- 
selsätter sig med Danmarks skolväsende, har det enkannerli- 
gen varit danska arkiver ^ hvarur materialiema blifvit hämtade. 

Om författarens skrift i svenska litteraturen kan hoppas 
något varaktigare värde , har han derföre , att tacka det af 
Kongliga Danska Regeringen honom nädigst lämnade tillträ- 



det till de rika och herrliga historiska skattkammare , som fin- > 
nas i Kongl. Danska Geheime Arkivet samt Kongl. Danska Kans- 
liets Arkiv, utan hvilkas beg^agnande det ej skulle hafva vant 
möjligt att tillförlitligt skildra skolornas öden eller äterupplirva 
de gamle skollärarnes minnen. Ilädfrägandet af dessa båda 
arkiver, Ronsistorii-arkivel, samt handskriftsamlingame pa Sto- 
ra Koogl. och Universitets-Bibliothekema, alla i Köpenhamn, 
bar satt författaren i tillfälle att för historiens vänner framläc;*^ 
ga mänga och, ^äsom han tror, ej ovigtiga underrättelser Ull 
.upplysning af det äldre danska undervisningsväsendet , samt 
danska litterär- och personal-historien. 

Frän att lämna en utförligare teckning af skolkollegemes 
öden har man med afsigt afhällit sig, dels för att ej öfver 
höfvan öka arbetets för öfrigt nog dryga omfång, dels eme- 
dan i ett arbete öfver Skånes Herdaminne, som, af annan 
hand bearbetadt, inom ej så lång tid lär utgifvas, ifrågava- 
rande skollärare, hvaraf de allraflesta sedermera inom stiftet 
vunnit befordran såsom kyrkoherdar, komma att upptagas. 

Den sakkunnige läsaren skall utan tvifvel här och der i 
detta arbete påtrufla luckor.' Att fylla dessa har för författaren 
ej varit möjligt, oaktadt all använd flit, rådfrägande af alla 
bekanta och tillgängliga tryckta och otryckta skrifter, af hvilka 
sednare omkring 230 band, till största delen i folio-format , 
blifvit begagnade. 

Vid utarbetande af detta verk har författaren mötts med 
värderika och vigtiga upplysningar frän flera håll, hvarföre 
han härmed offentligen betygar sin hjertliga tacksamhet. Sär- 
skilt miä tacksammast nämnas herr biskopen d:r W, Faxe, 
kopisten vid kongl. danska Geheime-Arkivet herr M. N, C. Kalt 
RasmuBsen och akad. docenten herr mag. Sev. Cavallin, 

lund d. K Sept. 4848. 

Jloh« Bm«i RietB* 



Förteckning pä de hufvudsakligaste otryckta källor, som blif- 

vit begagnade vid bearbetandet af Skånska Skolväsendets 

historia. 



I Kongl. Danska Geheime Årkivei: 1) "Register oTer dle I^n- 
dene" från 1513 till 1572, 11 toiner in folio; 2) "Skaanske Register" 
från 1572 till 1660, 6 tomer in f.o; 3) "TegoeUer över alle Landene" 
från 1535 till 1572, 11 tomer in f:o; 4) "Skaanske Tegoelser" fria 
1572 till 1660, 9 tomer in f:o', 5) llskiiliga andra gamla handlingar, 
8&som: ''Gamle Svenske Jordeböger," ** Jordebog olTuer Lunde Copilels 
och Domkirkens Godz," "Regislrum Bonorum Ecclesiao Lundensis" m. m. 

I KongL Danska Kansliets Arkiv: 63 "Sjsllandske Register'' och 
7) "Sjacllandske Tegnelser.'' 

I Köpenhamns akademiska Consistorii Arkiv: 8) ''Act.a Consistorit," 
8 tomer in 4:o', 9) ''Matricnla Dniversitatis Hafniensis 'y** 10) ''Consi- 
storii Copibog fra 1632 — 1646;'' 11) "Dokumenter, ang. Universitets 
Naadsens Aar af Lunde Kapitel," n:o 93, m. m. 

Pl Stora Kongl. Bibliotheket i Köpenhamn: 12} "P. M. Ostrupii 
& Matthioe Jani liber visilalionis scanensis" (Thottske Ms. Sami., 4:o, 
n:a^ 1586)*, 13) "Magni Matthias Collectanea ad bistoriam Scanensem*," 

14) Sijrcrt Grubbes, "Gurriculum vilse (Uldalske Sami., 4:o, n:o 449); 

15) biskop "P. fJegelund.4 Kalender." (Hjelmstjemske Sami.). 

På Köpenhamni Universitets Bibliothek: 16) "Statuta Synodalia" 
(Donatio varioriim, 4:o, n:o 125); 17) "Mete Scholasticie" (Rostgaar- 
diantf, f:o, n:o 182); 18) Thura, "ValvaB Scholarum Danici Regni aper- 
tsB," 4:o. 

P& Lunds Universitets Bibliothek: 19) "Diplomatariunr Capituli 
Lundensis," 2 tomer in f:o; 20) prof. G. Sommelii Samlingar till skån- 
ska presterskapets historia, 3 tomer in f:o; m. m. 

I Lunds Domkapitels Arkiv: 21) Lunds Domkapitels protokoller 
från 1689 till närvarande tid; 92 tomer in f:o. 22) Lunds Eforsarkiv, 
11 konvoluter in f:o. 

På Gefie Lärdoms-Skolas Bibliothek: 23) "Antiquitatcs Lun- 
denses." 



I biskop W. Faxei Samlingar: 24) Elmgrenska Sainlingarne till 
Lunds Stifts herdaminne, 2 tomer, 4:o*, 25) A. Magnusson, "Biogra- 
pbiska Anteckningar öfver Lunds Stifts ▼. Presterskap," 1 tom, f:o. 

För öfrigt hafva alltjemt upplysningar hftmtats utur skol-arkiveme 
uti de skinska stfldeme, filskilliga ^rddhua^ och pastor s^arkivtr, m. fl., 
soin på sina särskilda stallen firo namngifna. Dessutom skriftliga upp- 
gifter från flera bland skolornas förra eller nuvarande Iflrare. 



InnehillsiSrteckning. 

AUmKuia ftfcolMatorlen (s. 1—190). 

Skolorna vnder dansk s^rrolae (•. 1—128). 

V^örste Perlodeo. 

Äap. /. BiidDingsBDstaUeriia i klostren s. 1 — 4. Skftiuka klostren 
8. 5 — 13. RIosterskolorna s. 13 — 15. Uodervuningens beskaffenhet un- 
der medeltiden s. 15 — 23. 

Kap. IL Om skolböckerna under medeltiden s. 24—33. 

Kap, III. UtUndska resor s. 34 — 38. Collegium Lundense i Paris 

8. 38^39. Bibliothekerna under medeltiden s. 39 — 43. 

Kap. IV. Om skoltukten s. 44 — 47. Om undervisningsTfisendet 
kort före reformationen s. 47 — 52. Stiftandet af Köpenhamns univer- 
sitet 8. 52—54. 

Andva Perioden* 

Kap. V. Reformationens nfirmaste inflytande pS skoh&sendets för- 
bittring 8. 55 — 57. Kyrkoordinansen ^f 1537 s. 57^64. Anslag till 
låroverken s. 65 — 66. Nationalsynodens i Antvorskor stadgande 1546 
om likformighet i IfirosAttet s. 66 — 69. 

Kap. VI. NSgra drag om skolvAsendet nSgot efter reformationen 
s. 70—71. Lflijungames fordna belfigenhet i skolornas. 71— 75. Skol- 
ungdomens fester s. 75 — 79. Fastlagsupptfig s. 79 — 80. Skolkomedier 

9. 80—83. 

Map» VII. Skolorna under Kristian 1V:8 regering 8.84 — 110. Sko- 
lornas reformation 1604 s. 84 — 89. Skole-reglemenlet af Ir 1632 s. 
89—92. Skolböckers författande s. J92— 99, Gymoasiernas inrlttande 
a. 100. Lunds gymnasium a. 101 — 104. Om tillståndet i d« akftnska 
skolorna åren 1611—1637 s. 105—110. 

K<jq). VIII. Skolorna under Fredrik III. s. 111. Meta» aeholastica! 
af år 1656 s. 112—114. Rektor Hans Mikkelsen Ravns betänkande om 
de lirda skolorna s. 115«— 118. Om folkundervisningen s. 118 — 127. ' 



Skolorna änder sTonsk styrelse. 
Tredje Perlodeo. 

Kap. IX. 'Inledoiog s. 128 — 130. Ofrcreiirt af sTenska skolordnin- 
garne 8. 130—169. Skolordningen af Sr 1571 s. 131—135. Gustaf II 
Adolfs förtjensler om svenska laro?erkct s. 135—143. DroUn. Krisli- 
nas skolordning af fir 1649 s. 144-^149. Karl XU skolordning s. 149 
—152. Fredrik 1:8 skolordning af fir 1724 s. 152—157. (PöreUsniog 
i skolorna öfver grundlagarne s. 157 — 158. PSkudet om handaslAJder 
i skolorna mellan lAstimmame s. 159. Brytning i frfiga om svenska 
allmflnna Urorerket s. 159—162). Gustaf lV:e Adolfs skolordning af 
fir 1807 s. 162-^167. Kari XIT /obans skolordning af Ir 1820 s. 167 
—169. Om skolomas reform s. 169—171. 

fap. X Lflrjnngarnes atållotng t skolorna Tid medlet af förra fir- 
hundradet 8. 172—181. 

Kap. XI. Om folkundervisningen s. 182—190. 

Speciella SkoIlilstoHeii (a. 191—576). 

Kap. XIL Uudervisningsanstalterna i Lund s. 193 — 328. Lunds 
kathedralskola och gymnasium s. 193 — 324. Skolans vilgArare a. 224 
—237. Kathcdralskolans rektorer s. 238—281. Theologie lektoreme 
vid domkapitlet t Lund a. 282 — 291. Professorerne ?id Lunds gymna- 
sium s. 292 — 304. Kalhedralskolans konrektorer a. 305—310, adjunk- 
ter 8. 311 — 313, kolleger s. 314 — 321, exercitiimAstare s. 321, ut- 
mflrktare disciplar s. 322 — 324. Folkskoll Arareseminarium i Lund 8. 
325—27. Lankasterskolan s. 327. Fattigskolan, flickskolan, smfibarns- 
akolan a. 328. 

Kap. XIII. Undervisningsanstalterna i MalmO a. 329 — 409. LAr- 
domsskolan och gynmasiet f. 329 — 348. Skolans vAlgArarcs. 348— 351. 

LArare vid Malmö gymnasium s. 353 357. Skolans rektorer s. 358 

—390, konrektorer s. 391—96, kolleger a. 397-406, utmArkiare di- 
aciplar a. 407— 40a tffriga skolor i Malmö a. 408—409. 

Kap. XIV. Undervisningsanstalterna i Landskrona a. 410—446. Lår* 
domsakolan a. 410—446. Skolans vAlgörare a. 417—419, rektorer a. 
421 — 441, kolleger a. 442 — 445, utmsrkiare diaciplar s. 446. Gjör- 
ioffaka skolan a. 446. 

Kap. XV. UndervianingsansuUerna i Heliingborg a. 447—489. Lat* 
dorasakolaa s. 447—488. Skolans vAlgörare a. 460—462, rektorer s. 
465—482, koUeger s. 483—488, utmArkUre disciplar s. 488. Pria- 
aesaan Eugcniaa flickakola a. 488-489. Lankaaterskolan a. 489. 

Kap, XVI, UndervianingsanaUltema t Kristianatad a. 490—527. 
LArdemsakolan a. 490. Skolans vAlgörare a. 500—502. Apologiat- 



skolan a. 503. Skolans rektorer s. 504—521, kolleger s. 522—526. 
Apologtstskolans lärare s. 526. UlmArktare disciplar från KrisliantUds 
lardoinsskola s. 527. Hert. Karls Barnskola s. 527. 

Kap. XVII, Skolorna i staderna Wa och Ähus 8. 528—533. 

Kap. XVIII. UnderTisningsanstalterna i Ystad s. 534—567. Lflr- 
domsskolan s. 534 — 565. Skolans rfllgörare s. 540 — 542, rektorer s. 
543—561, kolleger s. 561—565. Utmarktare disciplar s. 565. Lan- 
kasterskolan s. 566 — 567. Söndags- och gesäll-skolorna s. 567. 

Kap. XIX. Skolorna i Trelleborg, Skanör, Falsterbo, Engelholm 
och Cimbrishamn s. 568 — 576. 

Kap. XX. SkoUftrarnes aflöningsstat. Helgonskyldskornet s. 577 — 
585. 

Urkunder till upplysning af skinska skolväsendets historia: s. 587 
—655. 



Första Perioden. 

Kap. I. 

Bildnmgsanstaltenia i klostren. Undemsningeiu 
beskåffd^nhet derst&des. 

1. Il var och en med kännedom af bildningshislorien måste 
medgifva att munkarne, oaktadt alla lyten, under medel- 
tiden dock utgjorde en sårdeles vigtig, ja nästan den enda, 
bildningslänken mellan vår nord ocb det södra Europa. 
Klosterlugnet framkallade sysselsättningar med litterära äm- 
nen, hvilka dessutom uti ordensregloma gemenligen sär- 
skilt voro anbefallte. Klostren utgjorde den tidens nästan 
enda bildningsanstalter. FrSoi början voro ock munkame 
förpligtade att hålla skolor, hvadan kloster och skola 
Tordom hade ett gemensamt namn (Monasterium). De 
första kristna skolorna äro att söka i benediktinerklostren, 
hvilka visserligen företrädesvis afsågo de andliges bildning, 
men tfven Jekmännens. 

Kejsar Karl den Store, sjelf i hög grad en varm 
ifän af ungdomens vetenskapliga bildning, hade på ett 
möte i Achen år 789 strängeligen ålaggt munkarne att 
sysselsätta sig med ungdomens handledning i studier^}. 



^j Harzkeitn, CoociJ. Germ. I. inii. "ut scholoe legeDtium puerorum 
ftaol, PsaJmos, noUs caotus, Gomputum, Grammaticam per siogula mo- 
nasteria yel epifscopia (biskopliga residenser) diicaot.'^ J. Launoia, De 
scholis celebrionbtts , ~ seu a Garolo Magoo , teu post eundem Garolum 
per oCcideDtem inslauratis. 2. 3. 10. 

1 



8 

Före (len store kejsarens lid hade ingm verldslig förste 
vårdat sig om det lägre folkets undervisning, men denna 
fann i honom en kraftig målsman. Dessa b^nödanden 
fullföljdes dock ej af Karls efterträdare: det uppvaknade 
vetenskapliga Ufvet tynade snart af och vesterlandet var 
under 10:de århundradet försänkt i djupt barbari. 

Stiflsskolorm uppkonuno i 8:de århundradet genom 
biskop Chrodegaiigs (742 — 46) inrättning af kanonikater, 
till följe hvaraf de till kathedralkyrkan hörande andlige 
skulle bo tillsammans likasom i ett kloster, hafva gemen- 
samma arbeten, undervisas i den hdiga skrift och säng 
samt genom en af kollegiet vald broder föra uppsigten 
öfver de dem anförtrodda ynglingame och midervisa dessa , 
^så att de utrustade med kyrklig lärdom och andfiga vapen 
kunde blifva värdige att en gång uppstiga till kyrkans 
hedersposter.^ — Desse kaniker bildade sedermera de 
mäktiga domkapiileu och deraa skolor utgöra de under 
medeltiden sä vigtiga katkedrahkolorna i de biskopliga 
residensstäderna. 

Påfven Gregorius VII utfärdade d. 15 Dec. 1078 eu 
bulla, hvilken med skäl kau anses för skolväsendets grund'- 
lag under dessa tider. I fiaronii Annales (XVII, 480 — 
481) finnes den tijl k. Olof i Noi^e sända redaktionen; 
en dyUk ankom äfven till Danmark^ men är nmnera Ibr- 
konunen. Deri skrifver påfven: ^i vilje göra eder kun- 
nigt att vår önskan är att sända eder några af brödeiiia, 
som äro trogna och lärda, till att undemsa eder i all 
kunskap och all lärdom i Kristo Jesu, så alt J magen 
blifva anständigt undervisade efter den evangeliska oeh 
aposloUska läran, uti intet vacklande, men rotade och 
grundade på den fasta grund, som är Jesus Kristus, sa 



att J rikligare och TiillkondigaTe iillvexen i gndon^ig dygd 
ecb bereder eder den fulla lönen, som skall följa efter 
gemiiigar, frukter af tron. Men soni det I)lif>er i hög 
grad svårt för oss att utföra, såväl genom ländernas af- 
stånd^ som särdeles för obekantskap med ert språk, så 
bedja vi eder, liksom ti äfven befallt Danskarnes ko-- 
nung att J sanden af edert lands unge ädlingar till apo- 
stoliska hofvet, på del att desse, flitigt undervisade i gu- 
domliga och helgade lagar under apostlanie Petri och Pauli 
vingar, må återföra till eder den apostoliska stolens bud, 
ej längre bland eder såsom okände, utan såsom kände, 
icke längre såsom rå och okunnige, utan såsom bildade 
både i språkkunskap, vetenskap och seder, mäktige att 
predika Gudi värdigt och kraftfullt och med samma Guds 
bjelp uppodla allt, som kristliga religionens ordning kräfver.^ 
Omkring ett århundrade derefter påbjöd påfven Alex^ 
änder III (1179) att vid alla kloster och domkyrkor 
skolor skulle anläggas öch de förut anlaggda, men nu för- 
fallna, återupprättas: en lag, som stadlastades på 4:de 
lateranska mötet (1215) af Innocenlius Hl, imder hvil- 
ken påfvedomet nådd^ sin största höjd. Det stadgades 
vid sislnämda tillfälle uttryckligen att lärame vid kathe- 
dralema skulle utan ersättning undervisa ej blott yngre 
klerker , utan äfven sådan ungdom , som ej hörde till klo- 
stret^). Samme påfve, som i romerska kyrkans peeda- 
gogik intager det utmärktaste rununet, förordnade äfven 
att vid alla kathedraler härare i grammatik och lektorer 
i theoiogi borde anställas, på det att ej hädanefter brist 



*) G. (r. Keuffel, HUloria origiais ac progressiis Scholttruni inler 
Christianm. 249-4. 

t» 



på vetenskaplig bildning (scientiaB defectus) mätte ega rum 
(Dipl. S. I. 199. ff)- Detta bref afläts äfven tiB de nor- 
diske biskopame, men det är obekant om det medförde 
någon betydlig verkan. 

Några år sednare (1219) utfärdade påfven Hon(H 
rius m för bildningsanstaltcriia en lag, genom hvilken 
strängeligen befalltés att ^män skulle i klostren anställas 
som voro magistrar i theologi, och om magistrar ej kun- 
de fås, andra läraktige män af församlingens praelater och 
kapitel för att förestå theologiska vetenskapens studium. 
Der ej de förra lönerna voro tillräckliga, måste nya an- 
slag af kyrkans inkomster anordnas åt läranie i theologi 
'or så lång tid de i skolorna imdervisade, och understöd 
kaffas åt dem, som der oalbrutet i 6 år begagnade un- 
dervisningen. — Samme påfve skickade (1218) befallning 
till erkebiskopen Andreas Suneson att anlägga skolor, i 
hvilka de från hedningarne inköpta döttrarna, som af för- 
äldrame eljest plägade dödas, kunde erhålla en ki*istlig 
uppfostran. 

2. Om de skånska klostreo. Klosterskoloma. 

Redan i flera århundraden hade munkväsendet blom- 
sti*at i det sydliga och vestra Europa, innan detsamma 
ungefäi* vid samma tid som kristendomen inkom i Norden. 
Här hade munkväsendet sin gyllene tidsålder under erke- 
biskopai^ne Eskil, Absalon och Andreas Suneson samt ko- 
nungame Valdemar I, Knut VI och Valdemar II. — Det är 
bekant att munkanie medförde- nya kunskaper och upp- 
finningai*, uppodlade landet kring klostren, och befordrade 
boskaps- och trädgårdsskötsel samt också utöfvade ett ej 
obetydligt inflytande på handtverkeriemas utveckhng. — 



Mand andra åligganden voro munkarne, såsom vi sett, 
åfven förbundne att åt ungdomen meddela boklig under- 
visning. — Alldenstund under större delen af medeltiden 
nästan inga andra undervisningsanstalter i Skåne funnos 
än i klostren, är det behöfligt att här om de skån- 
ska klostren lämna några korta underättelser ^). Vi förut- 
skicka den anmärkning att de första munkar, som från 
Danmark hitkommo, voro de, som af Ansgarius medför- 
des från Corbey af benediktinerorden; sedermera inkommo 
Praamonstratenser, Bembai'diner eller Cistercienser,Fralres 
Trinitatis, Dominikaner, Franciskaner och KarmeUter. 

LUND. 1. 2. St. Laurenin kloster. Det äldsta 
klostret i Limds stift är St, Laurentii , hvars munkar 
sannolikt tillhört benediktiner-orden *). I gamla handlin- 
gar säges detta kloster vara samtidigt med biskopsdömet 
(\oaBvum episcopatui^) , d. ä. omkring år 1048. Den 
vanliga meningen är att dessa munkar ej länge bekände 
sig till nämda orden , utan snart förvandlade sig till re- 
geÄundna kaniker elter Augustini regel (canonici regula- 
riter viventes), hvilket förmodas hafva skett omkring 1085, 
då Knut den Helige begåfvade domkyrkan och ånyo grun- 



'} K&llor: Daugaard, Om de danske Kloslre i Middelalderen. 
Kbhn. 1830. Wieselgren, De Claustris Suiogotbicis. Land 1832. Reu- 
terdahl, Sv. Kyrkans Hist. Ib. 1838, 1843. — Dessutom Scriptt. Rer. 
Dan. ocli DipL Gap. Lund.' 

. -•) Benedikt, grefve af Nursia (f. 480 + 543) stiftade år 529 pfi 
Monle Cassino \ Campanien det första klostret i veslerlondrt. — 115:6 
seklet funnos 15,107 benediklinerkloster. af bvilka under tidernas lopp 
utgingo 24 pfifvar, 200 kardinaler^ 1,600 erkebiskopar, 4,600 bisko- 
par, 16,000 författare, 1,560 belgon ocb 5,000 beliga, som ansSgog 
förtjena kanonisation. Jfr. det Iflrnrikn och bögst iniressanla arbetet af 
C. r. A, Lange, De norske Klostres Historie. Kristiania 1846 p. 52. 



dade detta kloster. — EU gammah och ett uytt St. Lau- 
rentii kloster omtalas. Dä högra sidoältaret i Luods krafts- 
kyrka är 1131 skulle invigas, togos helgedomar "frän 
altaret i det gamla klostret^, meo man saknar uppgift pä 
om det var då, eller vid något annat tillfälle, som det nya 
klostret inrättades. Det ena åtskiljes ej sedermera frän 
det andra, utan blott i aUmänhet omtalas S. Laurentii 
kaniker. Huru långe dessa munkar varit regelbundna ka- 
niker, innan de blefvo canonici saeculares kan man ej sä* 
ga. Klostret förvärfvade sig många rikdomar och egde 
ett stort antal prs^enden. Kanikeme vid St Laurentii 
kyrkan utgjorde Limds domkapitel, med anledning hvaraf 
de äfven kallas domherrar. Vid detta kloster har den 
äldsta oiTentliga skolinrättning i vår nord egt rum. Uni- 
versitetets n. v. musikaliska kapell har utgjort en af be- 
nediktinerklostrets byggnader. 

. 3. AlUielgononkloster (Monasterium omnium San- 
ctorum) har legat norr om staden på den s. k. Helgona- 
bäcken och tillhört kluniacenser-orden. ^) Att detta klo- 
ster, som blef stort och rikt, funnits till omkring 1134, 
år bekant Klostrets abbot var hufvndman för ordens- 
bröderna i norden. 

4. St. Peters kloster (Monasterium St Mariae dC 
St Petri) var beläget vester om staden och är ännu till 
i St Peters vackra klosterkyrka. Det var förnämligast ett 
nunnekloster, men gamla urkunder omtala äfven munkai*. 



*) Berno stirude Ir 910 ett nytt kloster i Cla^y (Cliiniaeum) i 
Bourgogne och förnyade Benedii^ls reg^l i hela deca ulttråokaing, hTar- 
jenite han tillade mänga atrioga föreakrifier. 



Stifielseär^ kan ej angifvas, blott det att klostret redan 
1164 fanns tilL Messenius, Rhyzelius och Lagerbring 
taga derfore fdt, dä de förmena alt klostret höft till 
dominikaner^-orden, hvilkeu oppkora i 13:de seklet Klo- 
stret har legat n. v. om nuvarande klo^rkyrkan och va- 
rit af Benedikts reformerade orden, ovisst hvilken. KIo-^ 
strets egendom tillhör nu Trollebergs såteri. 

6. Frälsarens kloster (Monasterium St Salvatoris). 
Grundläggnings-året är obekant, ej heller känner man hvar 
detta kloster varit beläget , så framt ej benämningen "Brot- 
tens rote'* (i sydvestra delen af staden) möjligen kan vara 
en lämning af dess nanm. Ordensregehi är också okänd, 
ty LagerbringB mening^) att klostret tillliört Brigittinerna 
måste naturligtvis såsom oriktig förfalla, emedan detta 
kloster hade både abbot och kaniker. 

6. Trefaldighets kloster (Monasterium St Trinita- 
tis). Om detta klosters grundläggning, belägenhet och 
öden är ingenting bekant Det omtalas år 1151 och har 
sannolikt tillhört Prsemonstratenserne ^). En af dess ab- 
boter, Johannes, var berömd såsom läkare och blef från 
Skåne hämtad för att bota K. Valdemar I. 



*) Monura. Scaoeiisia II. 36. 

^ ProBinoDstratenscr-orden stiftades af Norbert (f. 1082, f 1134 
sAsoiD erkebiskop i Magdeburg), en adiig cborherre från Köln, hvilken 
efter ett utsvAfvande ungdomslif lämnade sitt kanonikat och drog om- 
kring 'sSsom en ifrig botpredikant. Slutligen begaf han sig med n8gra 
likasinnade till Concy-skogen , ett osundt ställe i närheten af Laon, favarest 
den heliga Jaogfrun sjelf utvisade åt honom en dngsiätt lill byggnads- 
plats (pratum monstratuoi , — pré-montré), hvarefter det har 1120 an- 
laggda klostret fick namnet Prémontré (Prffimonstratum.) 



8 

7. Scartbrödra-- eller Dominikaner-klosirei (Mo- 
nasterium Dominicanomra) , helgadt åt J. Maria, inrätta* 
des af erkebiskopen Andreas Suncson år 1221 % Det 
har varit beläget vid Skoniakaregatan och ännu ser man 
några lämningar af de gamla byggnaderna i f. d. Zicker- 
manska gården. Klostrets ^Liesamestare'' eller Lektor, som 
förestod klosterskolan, omtalas i gamla diplomer. (T. ex. 
ar 1337; jfr. Diplom. Cap. Lund. n:o 394). 

8. Gråbrödra^ eller Franciskaner-klosiret (Monasl, 
Franciscanorum), stiftadt af erkebiskop Uffo omkring 1238, 
var beläget i nordvestra kanten af staden, förmodligen der 
prof. Prambergs hus nu ligger^). Förbi den tomt, hvar* 
est Minoriteme hade sitt kloster, gar en gata, som ännu 
benänmes Gråbrodra-gatan. 

9. Johaiimteme eller HospitalUerne ^^) hade äfven 
ett hus i Lund, men hvar eller när det grundades är oIks- 



*) Denaa orden, som stiftadefl fir 1215 af den spanske adelsmannen 
Dominicus de Guzman {f. 1170 f 1221), har mSnga förijensier af 
medeltidens vetenskaplighet. Redan 1221 , samma Sr dS Lunds domi- 
Bikaner-kl<is(er stiftades, hade orden 60 kloster och &r 1278 rfiknade 
den 417 sådana. 

') S. Franciåcua, hrars egentliga nomn var Johan Bernardoni 
(f. 1182 t 1226) grundade franciskaner-orden Sr 1215. 

^®) Köpman från Amalfi i Italien hade Ir 1043 i Jenualem byggt 
ett kloster, helgadt St Johannes Döparen. Dess munkar kallades Jo- 
hanniter eller Hospitaliter och hade hufvudsakligen det åliggandet aU 
sköta och hjelpa sjuka och fattiga pelegrimer. Ar 1113 anslöto tig St- 
skilliga korsriddare till detta klosterhospital och onibildade inrättningen 
till en riddare-orden med bibehållande af Augustini regel. Några ar 
sedermera tillkom den nya pligten att strida mot de otrogne. 1 sed- 
nare tider hafva Jobanniteme blifvit kallade Rhodos-Malteser-Riddare. 
Hufvudsakliga åndamSiet med 'deras hospitaler (domus sacra hospitalis 
S. Johannis Uierosylomitani) i vesterlandet var att insamla pengar lill 
fortsättande af kriget mot Turkarne. NSgon skolundervisning i dessa 
kloster kom ej i frSga. Jfr. Lange, U. 86-87. 



kant År 1311 förekommer eii Johannes Clommendator 
i Lund bland andra Priorer och Conimendatorer af jo- 
hanniter-orden. — Svenstorps säteri % mil n. om Lund 
liar Ulihört Johanniterne. 

10. Helgeands-klosiret (Domus S. Spiritus), for 
fattiges och sjukes vård, omtalas redan 1276 och var 
beläget vid stadens södra ända. Ännu för få år sedan 
såg man en vacker ruin af den dertill hörande kyrkan, 
kallad Hellig Geistes Kyrka. 

11. Spetelöfs-klostret (Domus leprosorum, Domus 
S;ti Georgii) har legat mot öster utom staden"). Najii- 
net lefver ännu i den s. k. Spetelöfslyckan. 

Anm. Vid de 3:ne sistuämnda klostren, äfvensom 
vid följande under nirls 14, 16, 21 anförda, funnos ej * 
några skolor. 

MALMÖ. 12. Gråhrödra-klostret stiflades 1419 
tmder Erik af Pommera och var beläget på n. v. Stortorget 
vid Rådstugan*^). År 1529 utdrefvos munkarne ur klo- 
stret af de ifriga Lutheraneme i staden. — 13. Svart- 
brödra-klostret omtalas i stadens, kyrkans och hospitalets 
gamla räkenskaper, men om klostrets historia känner man 



^'Jf "Restant Nosocomfa duo, alterum leprosorum exU*a nrbem ver- 
*ftus orientera, Georgianum dictuiu, allerum in ipsa peoe urbis porta 
meridionali , quam supra diximus rubram appcllari. Domum S: Spirilua 
vulgo nominant." Magm Matthioe Goilect. 

*^) '^Mcciia pene urbe forum est spaciesum admoduin, et in eover- 
sus örtum domus ciuica, sWe prstoriura, amplura inprimis atque mag- 
nificum, sub anoum a nalo Christo 1546 iropengis civitatis baud medio- 
cribus exstructum , dirute prius , quod in ea vicinia erat, etquidemubi 
Dunc forum est^ mooaslerio eoruiii, qul Franciscum suac secto* aucto- 
réln agnoscunt." Magni Matlhio; CoUect Handskr. pä St. Kgt. Bibi. i 
Köpenhamn (Gamle Kgl. Hfindskriftseml. n:o 2336, 4:o). 



fO 

ingenting. — 14. Helgeands-klostret stiftades af k. Kri- 
stian L och vai* beläget vid vestra delen af staden; nuin- 
kame utdrefvos år 1529. 

LANDSKRONA. 15. Karmeliter-kloslrel stillades 
1410 tttaf Erik af Pommern. Från detta kloster voro 
Frans Womiersen, som sedan blef Lunds förste evange- 
liske biskq), samt den berömde predikanten Martinus Petri 
(t 1515). — 16. Helgeands-klosiret grundades af Povel 
och Åke Laxmand år 1440. 

HELSINGBORG. 17. Hår fanns ett Svarthrödra- 
Moster, som omtalas redan 1269^^) och nedbrols 1556. 

YSTAD. 18. Gråbrödra-klostret stiftades 1266 
«ller 1267 af riddaren Hoknger och hans fru Kathaiina. 
År 1531 gaf k. Fredrik I åt borgarne klostret och kyr- 
kan, det förra tiH ett hospital , det sednare till sockenkyrka, 
hvarefter munkame med mycken våldsamhet från klosti^et 
blefvo uldrifne. 

TRELLEBORG. 19. Grdbrödra-klostret omtalas re- 
dan 1239^0, upphdfdes 1532 och förvandlades till ett 
hospital, då klosterkyrkan öfverlämnades åt borgame till 
kyrka. 

ÅHUS. 20. HäP fanns ett Svartbrödra^kloster , 
som omnamnes år 1289 för första gången. 21. Helge- 
ands-klostret omtalas i ett testamente af år 1504. 



1') Scripu. Rer. Dan. I. 190. II. 438 Det omnaraoes för år 1289 
i Dipl. Cap. Lund. n:o 311. 

>«) Dipl. Cap. tuod. n:o 311. Daugaard (U. 152) Mger au åti 
stiftades 1267. 



H 

VÄ. 22. Omkring år IITO stiftades här ett ffra-- 
momtratenser-^kloster y som sedermera af erkd>iskop Ab-* 
salon stadfäsiades. Efter 1213 omtalas det ej mera och 
man bar anledning att förmoda det klostret nämnda år 
nedbrunnit ^^3 samt föranledt dess flyttning till Bäekaskog. 



23. Dalby kloster, stifladt af biskop Eginus år 
1065, hade kaniker, som lefde efter Angustim regel 
Klostret och kyrkan hette det heliga Korsets. Pontoppi- 
dan och Suhm mena att klostret i början tillhört bene- 
diktiner-orden och sedermera antagit Augustmi regeP^J. 
Några lämningar af klostret, som omkring 1533 sekula* 
riserades, finnas ännu qvar, samt en del af den hen*Iiga 
kyrkan. Den hufvudsakliga delen af klosterfastighetema 
äro samlade i den s. L Kungsgårdens egor. 

24. Herrevads kloster var ett mäktigt och ansedt 
åt J. Maria helgadt, cistercienser- eller bemhardiner-klo- 
ster*^3, beläget i Risaberga socken och i N. Åsbo härad, 



»»J S. R. D. I. 143. Jfr. Suhm, X. 220. 

>«) 5. Augustinus, biskop i Ilippo uti Afrika (f 430), förmSdde 
presterne Tid sin hufTudkyrka att flyUa tillsammaas med honom i en 
gemensam boning, kvarest de skulle åta vid gemensamt bord (eommu-' 
BIS mensa) och ingen af dem ega nfigon personlig egendom, hvilket 
bruk sedermera pl andra ställen vann efterföljd. 1 flera århundraden 
hade man för detta sarolif ej nägon skriftlig regel, hvilken först upp- 
rAtlade» i 8;dfi århundradet. 

'^) Cistercienser-Orden har vilL.upphof från Robert, en adelsman 
från Champagne, som nära Dijoa i Bourgogne år 1098 grundlade klo- 
stret CiieauT (Gislertium) , i hvilket en sträng regel , huTvudsaldigen 
öfverensstAmmande med Benedikts, blef införd. Den hel. Bernhard 
(f, 1091 t 1135) af Clairvaux anses dock sfisom den egentlige stiftaren 
<af ifr&gavarande Orden, hvadan också dess munkar kallade sig Bern- 
hardiner. 



<2 

stiftadt 1144 och invigdt 1150 af erkdHskop Eskil, som 
frän Citeaux och Clairvaux låtit hämta de första munkanie. 
Några ruiner af klostret finnas ånnu qvar. 

25. Bäckaskogs kloster (Monast Saltus S. Maria) 
i Villands härad mellan Ifo och Kiaby sjöar, var bebodt 
af regelbundna kaniker utaf praemonstratenser-orden och 
klostrets grundläggning hänföres till erkebiskop Eskils tid. 
(Ser, R. D. I. 175). 

26. Bosjö kloster i Frosta härad vid Ringsjön var 
ett nunnekloster af benediktiner-ordon och stiftades (tro- 
ligen i slutet af ll:e eller början af 12:e seklet Suhm 
(Vn, 92) antager år 1110) af en skånsk herreman Thor, 
hvilkeu man anser hafva varit af Thottska ätten. Klostret 
förlänades år 1537^4 ^U ^^^ afsatte katholske erkebiskopeu 
Thorbem Biide mot fikyldighet att underhålla nunnorna. 
Den gamla vackra klosteiiiyrkaB är ännu qvar och en del 
af kloslergodsen tillliör för det närvarande den grefliga 
familjen Beckfriis. 

27. Börringe khsier (Monasterium Sanctimonialium 
S. Mari» in Byrthinge) i Wcnnnenhögs härad vid en in- 
sjö var ett nunuekloster likaledes af benediktiner-orden 
och omtalas redan på Valdemar II:s tid. År 1520 fick 
en Hans Mickelsen detsamma i förläning, och ännu 30 är 
derefler funnos nuimor dei-städes qvar. 

28. Tommerups eller Thumatorps kloster i den 
fordna staden Thumatorp uti Jerrestads liårad stiftades år 
1155 af erkebiskop Eskil på egen bekostnad. Klostret, 
som egde betydliga gods , var ett kanikkloster af prmmon- 
stratenser-orden och öfvérlämnades år 1529 såsom ett 
benefidum till kongl. sekreteraren mag. Martinus Krabbe. 



13 

29. Öveds kloster i FSrs härad, ett kanikkloster 
tillhörigt PraBmonstratcnserne, var hdgadt ät denAe/. Jr^- 
faldighet och grundades i 12:e århundradet Åfven '^So- 
rores de Övith" omtalas (Mon. Scan. D. 25, 39, 64), 
hvai*med troligen menas fruntimmer, som bott utom klo- 
stret, men varit upptagna i dess andliga systei*skap. Klo- 
stret har varit särdeles rikt; i ett konungabref af år 1563, 
hvarigenom klostret pantsattes till en jungfm Ingeborg 
Biide, uppräknas 113 bondgårdar. En del af Mosterfa- 
stigheteitia utgör nu ett fideikomiss i frihcrrliga Ramdska 
slägten. 

29. Gladsax kloster, som beboddes af nunnor och 
blomstrade i slutet af 14:de århundradet, flyttades efter 
2:ne år till Gavnö i Danmark. 



Vi se således att Skåne i städer och på landsbyg- 
den var försedt med ganska många kloster. Dessa skulle 
äfven utgöra bildmngsanstalter för ungdomen. Enligt or- 
densregeln skulle Benediktineme öfverallt i sina kloster 
mottaga gossar till undervisning; likaledes Bemhardineme, 
i hvilkas kloster alltid skulle vara en lärare i andlig och 
en i verldslig vetenskap (Biblicus Magister och Magister 
Seittentiamm). Domlnikaner och Franciskimer började ti- 
digt att med sina kloster förena lärda skolor. Vid hvarje 
dominikanerkloster fanns en af klostrets ''Lasamestare" 
ledd skola. Provinsen Dacia, som omfattade alla ordens- 
kloster i Skandinavien, hade i Skenninge en gemensam 
högskola (''Studium generale"), dit Domihikanernes ut- 
märktaste disciplar begåfvo sig. — Att i nunneklostren flic- 
kor uppfostrades är nogsamt kändt och utan allt tvifveL 



u 

Klostei^kolorna utoodaDds förföOo mycket under ll:e 
och 12:e århtuidradenia och det Sr all aniediung till den 
förmodan att samma föiiiällande också i Skåne egt rum. 
Våra medeltidsurkonder tala mycket litet om de skånska 
Uosterskokma : underrättelserna inskränka sig isynnerhet till 
Lunds dom- eller kathedral-skola, som bevisligen är den äldsta 
i hela Sverige och Norrige och troligen i Danmark och 
inrättades 1085 af Knut den Helige, ehuru det dock på 
skäl , hvilka i den speciella skolhistorien komma att anfö- 
ras, synes vara högst sannolikt att före nämda tid en 
Aolinrättning härstädes funnits i det liktidigt med Lunds 
biskopsdöme (1048) upprättade S:t Laurentii klostret Un- 
dervisningen, som sannolikt här, såsom annorstädes huf- 
vudsakligen afsåg bildning till kyrkans tjenst, leddes af 
domkapitlet och sköttes af en kanik, Scholasticus kallad. 

' Utom kathedraiskolan samt an(h:a klosterskolor fanns 
härstädes äfven ett år 1430 inrättadt s. k. ^Studium prss- 
cipuum,^ hvilket, såsom det vill synas, leddes afFranciska- 
neme och utdelade tillochmed baccalaurei-värdigheten i 
theoiogi *^). 

Utom Lunds dosiskola och de särskilda klostersko-» 
loma i Skåne, ser man att andra, af klostren oberoende 
undervisningsanstalter, under medeltiden äfven funnits i 



'^) I Diarium Minoritanim flolnuponiiim heter del: '^Aano 1476 
fädus esl fraUr Kaaulus iohannit BarcaUrius Ltiodensia" ** "Aoao 149å 
circa fesliim Aposlolorum Petri et Paali celebratum futt Capitiilum Pro- 
Tiacialc, in quo noster cooventualis Fräter Ranulus Johanais efTectiis 
Ibit Lecior Principans stndii Luodensis, quam promottooein velut io» 
gralus sprevil." Cfr. 9cripU. R. S. 1. 79. — Kaouli Jobanais poem 
till erkeb. Jakob Ulfssons dra år utgirvel af Lagerbriog 1762. — £n 
anoan iflrare vid deUa Slodinm Landeose: "fräter Tulliiis, Sacerdoa cl 
LecC«r Ordinia iratnun Prsdicaloram Lwidia'' omlalaa i Lib. daL 



45 

tärt landskap. Således var i Malmö ea stadsskola upp^ 
rättad, h?artiB påfven Innocentius VII år 1406 meddelat 
tillåtelse samt på andra stallen i provinsen s. k. ^Puge-> 
skoler'' (gosseskolor), såsom man ser af 1587 års kyrko- 
ordinans, tavarest de förbjudas. 

3. Om skolornas mråttiing ock midervisningens beskaf* 
fenket mider medeltiden. 

Skolor saknades således ej i Skåne under medeltiden , 
såsom vi af det föregående hafva inhämtat. Vi skola na 
betrakta deras inrättning och undervisningens beskaffenhet. 

Att skolorna i Danmark under medeitiden varit in- 
delta i ett slags klasser, finner man så väl af rektor 
Mårten Bonips lefverne som af 15^7 års kyrko-ordinans. 
Skolans styresman kallades i äklre tider Magister, Scko^ 
lasHcus, Scholqris; sedermera (efter 1300-talet) Ludh 
magisfer , Ludimaderaior , Lndirector, Schdaster, Sch(h- 
larchaj Bector , '^SkolemesterP Scholasticus är under 
medeltiden företrädesvis den vanliga benämningen på kanik- 
skolans styresman. UndeiHärame benämndes Localer, Uy^ 
podidascali, äfvew Hebdomadarii *^) , på danska ^Höreré^j 
en benänming, som frän medeltiden nästan till våra da- 
gar bibehållit sig. De äldre lärjungame kallades Degne^ 
de yngre åter Peblinger. 

Vid kristendomens taförande var lärjimgamas antal 
i skolorna i början ej stort, men då de andliges inkom- 
ster tiUtogo lockades flera till att studera. D:r P. Pal- 
ladius berättar att på hans tid (c. 1515) funnos 700 lär- 



'^> "Hebdoraadarii , qui suaiii quisque helKloDiailei» habebaat , ul 
minislerio sacro aliisque officiis per vices fungereolur." 



16 

jungar i Ribe och 900 i RosLilds skola. ' Hed iedning 
häraf liar man skäl att föreställa sig det skolan vid lan-* 
dels metropoUtankyrka i Lund under ifrågavarande tid va- 
rit särdeles besökt; bestämda uppgifter^ om antalet sak- 
nas dock. — Lärjungame i dessa skolor begynte vanligen 
såsom abcdarier och större delen af dem kom näppeligen 
längre än till de allraförsta begynoelsegrundenia. 

Utom allmogens barn, som studerade och utgjorde 
den stora hopen, vinnlade sig äfven adehis söner om sta- 
dier, dertill ofta lockade af begär efler höga kjTkoembe- 
ten och Ihy åtföljande stora inkomster. 

Skolgången varade mycket länge, ofta 16 — 20 år, och 
intet afseende gjordes på de studerande pglingames mer 
eller mindre goda fattningsgåfvor. Den tiden var det ej 
ovanligt att i skolorna se gamla, skäggiga kariar. 

Vid utländska läroverk egde det bruket rum att dom- 
skolastem (kantorn) eller hans vikarie reste omkring till 
alla skolorna i stiftet för att undersöka deras tillstånd. 
Vid domkyrkan var kantorn den förnämste bland lärame 
och denna titel synes hafva varit mera omtyckt än deti 
likticKga scholaster ^}. Vid katbeilralskohn i Lmid var scho- 
lasticus en af domkapitlets praelater. — Sedan domherrame 
blifvit rika och mäktiga hafva de fömiodligen liär såsom 
annorstädes ansett det vara under sin värdighet att med 
skolans ledning taga annan befattning än en öfveruppsigt 
Några bestämda upplysningar äro dock ej derom att till- 



*®) Jfr. iAngre fratn i denna skrift , kap. XI, hvaresl medddas en af 
k. Fredrik ]l. &r 1566 upplifvad författning, till följe hfaraf kantorn 
vid Lunds domkyrka cgde tippsigt öfver Usningen i kathedralskolan der- 
•Udei. 



47 

gå. — Om seholastici pä andra stallen utomlands känner • 
nian dock nägoL Scholasticus i Lichfidd (norra England) 
bevistade lärostundema , uppgjorde lektionf^planen , förde 
uppsigten öfver afskrifvame och rättade stilböckema. 

I Basel skulle dervarande scholasticus, enUgt en be- 
stämning af år 1289, tillsätta en rektor för skolans och 
chorets ledning, diktera hrefven för domkapitlet och läsa 
de till de^mma ankonma skrifvelserna. Rektor egde att 
uppbära skolpengame och hålla de för läsning och sång 
uti skolorna nödväiadiga böcker. Scholasticus sknlle hyarje 
lördag besöka skolan , för. pglingame föredraga de kano- 
niska, eller kyi*kligt bestämda afdelningame , som vid otte- 
sangenia borde sjungas samt tillse det man* noggrant lä- 
ste efter interpimktionen ^*). 

Af staten voro ej ungdomens lärare lönta, men den 
rika och mäktiga kyrkan, som ej kimde undvara dem, 
sörjde i stället för dem. Den hade också skolan fullkom- 
Ugt under sina vingars beskydd. Till följe af detta inner- 
Uga samband mellan kyrkan och skolan låg det i sakens 
natur att den sednare skulle deltaga i den förras alltmer 
vexande förderf. — Det var kyrkans ensak att sköta under- 
visningen, öfver hvilken staten ej hade några kontroUer. 
Medéilidens skobnän förtjente mycket såsom sångare vid 
de s. k. vigiliema, messoma och andra kyrkliga ceremo- 
nier, hvaraf den katholsfca gudstjensten öfverflödade. De 
själamessor, som uti kyrkorna lästes, voro särdeles tal- 
rika och rektorn, stundom underläraren, hade utom an- 
dra kyrUigR förrättningar vanligen ett altare, hvarest de 
läste slika själamessor. 



*0 Cramer, Gescb. d. En. in ISiederl. 120-~121. 



18 

Beträffande undervistiingens beskaffenhet i våra skånska 
medeltidsskolor y så söker man forgäfves noggranna och 
bestämda underrättelser härom, men man felar näppeli- 
gen, då man antager dåtidens smak i undervisningen utom- 
lands såsom mattstock för densanmia äfven hos oss. Man 
har dessutom analogien vid de andra danska skolorna att 
hålla sig till. 

Det, som i klosterskoloma lärdes, var munkkristen- 
dom, (således förfalskad gdiom många menniskotillsalser), 
någon färdighet i att läsa samt åtskiHiga psahumelodier. 
Sockenskolorna, som mot medeltidens slut här och der 
funnos, uträttade föga, ty undervisningen var usel. Huf- 
vudsaken var att uppräkna de brukligaste bönerna, Fader 
vår och tron (Credo) ^). På förståndsbegreppens ut- 
veckling eller meddelandet af sådana kunskaper, som för 
det praktiska lifvet kunde vara gagneliga, tänkte man ej; 
endast minnet uppöfvades. 

Vid Lunds domskola, Pransiskanemes ^Studium prae- 
cipuum^ samt en eller annan klosterskola har dock under- 
visningen varit bättre och ämnena för densanmia af större 
omfång, hvilket man dock ej kan antaga hafva egt rum 
under de första tiderna, då undervisningen troligen blott 
niskränkt sig till de för den tidens andlige behöfliga kun- 
skaper, hvilka voro riuga; utan har detta först sednare 
inträfiat Rhyzeiius (BisL Chr. fl. 49) anmäii^er, att i 
Lund ganska många studerade, som ej allenast kunde resa 
ut till de utländska universiteten och der efter fa års for- 



**) Erkebiskop Nicolaiia i Upsala föreskref med kAnseende lill f«lk- 
uodemsningen följande: "Paler noftler, A?e Maria, Credo, in lioguam 
maternam translata, leganlur coram p^rochiania , ut et addiscaot." Net- 
telbladt, Schwed. Biblioth, St. U« 177. 



<9 

lopp erhålla akademtBka grader i filosofi, juridik och theo^ 
logi , utan oek ännu flera vid Lunds skola hiumit så långt 
i studier, att de, utan att besöka utländska universiteter, 
kunnat stiga tiU utmärkta beståUningar vid domkapitlet och 
hofvet. 

I de utmärktare utländska medeltidsskolorna lärde 
man de 7 fria konsterna. Trivium, hvaraf trivialskolor 
leda sin benämning, innefattade: grammatik, rhetorik, dia- 
lektik; det derpå följande quadrivium åter: arithmetiky 
geometri, musik och astronomi ^^). Trivium ansågs för 
de allmänligaste kunskaper, hviika ingen med anspråk på 
bildning kunde sakna; de 4 följande voro för mera bil- 
dade personer. — Man känner ej om i Lunds domskola 
imder medeltiden undervisades uti det gamla trivium och 
(]uadrivium. Det synes dock sannolikt att man åtminstone 
de första tiderna ej sträckt sig längre än till det först- 
nämnda. 

Latinet, som i skolorna lästes och liksom utgjorde 
undervisningens medelpunkt, var barbarisk munklatin. Då 
man ej imder större delen af medeltiden hade tillgång på 
klassiska latinska författare, förlorade man mer och mer 
ur sigte guld- och silfveråldrens mönster för stilen ocli 
fortbildade latinet på egen hand. I erkebisk. Absalons te- 
stamente (1201) kallas en fodrad kappa på latin cappa 
forrata, en blackig häst eqiuis blaccatus o. s. v. — En af 
de hufvudsakligaste sysselsättningame i medeltidens skolor 



'^) Den bekanta minnesTersen lyder 8&': 
Irraffim(oiica) loqititur, i^ni(leGtica) vera docet; /{Ae(torica) vcrba 

coiorat; 
3fu«(ica) caah'/i4r(^bmetica) mimeral; (reofmetriaj ponderat; 

/ i4j(troooinia) eolU astra. 

2« 



20 

var att sanmiansätta latinska vers. Munkarne voro dock 
ofta olyckliga rimsmetler; deras latinska versar åro ge- 
menKgen s. k. leouinska, någon gång ock$å uppblandade 
med danska , hvarpå följande från Esroms kloster må tje- 
na till prof (Marmora Danica I, 198): 

"Hic jaccl Jon Presi 
qtii dedlt siium grå heti 
nec noo åe siligiae tu iesi 
scmper comedebat det best 
requicscit in pulvnre sydvestJ* 

Men vi 1)öra också besinna att på den tidens- munklatin 
de herrliga kyrkosångerna: ^Dies ir»^, ^edia vita^, ^osa 
rörans^ &c«, äro sammanskriiha. 

Att någon klassisk latinsk författare i våra skånska 
medeltidsskolor läsits finner man näppeligen spär till ^^); 
måhända detta närmare reformationen har egt rum i Lunds 
skola, hvilken då leddes af M. Birger Gunnarson , seder* 
mera erkebiskop, en lärd och kunnig man. — Några af 
medeltidens skånska författare (t ex. den odödlige Saxo 
Grammaticus) , hvilka röja smak och bekantskap med Latii 
klassiska auktorer, bafva ingalunda i klosterskoloma, utan 
sedermera genom eget studium förvärfvat sig slika före- 
träden. 

Grekiskan var under större delen af medeltiden ej 
undervisningsämne i våra skolor. GrsBca sunt, non le* 
guntur, hette det Deröfver bör man så mycket mindre 
undra, som i medlet af 1500-talet en doktor i Sorfoonne 



**) Ibland Lundakaniken Tbucbo Tburonis bAcker anfdras Ondtl 
M^t^orph., de arte amandl, och 3 andra af Ofidius. Thoco, tom Ir 
1333 gjorde siu teslamenft, har sannolikt fornt ?arit icholasticut. Jfr. 
DipL Gap. Lund. n:o 395. 



21 

(således theol. d:r) kimde iillsiå, att han var 60 år gam- 
mal, imiaQ han visste hvad Novum Testamentiuu var. — I 
utländska klosterskolor, såsom i St. Gallen, var redan i 
lO.de århundradet grekiska studiet så bekant, att man 
läste Homerus och gjorde grekiska vers. Från Nederlän- 
deme utbredde sig sedermera grekiska språkets studium 
till Tyskland, hvarest det genom Reuchliii, Melanchthon m. fl. 
märkligen befordrades och hvarifrån det, sålunda lifvadt, 
öfvergick till vår nord. Vid reformationstiden upptogs det 
i våra läroverk sä^Qin undervisningsämne och egde Lunds 
domskola då en i denna disciplin ryktbar lärare, neml. 
Mester Bente. 

Hunidan medeltidens theologi och skolastiska plosofi 
var beskaffad , är nogsamt käodt. Kyrkläran gällde såsom 
oantaslbar och dess dogmer betraktades såsom orubbliga 
axiomer. Om man kunde göra m«'mga distinktioner och un- 
der disputerandet slå omkring sig med '^quidditates", "en- 
t^tates^, ^nominaUtates^ och "quodlibetica", allt på en för- 
derfvad munUatiu, var sådant tecken på en grundlärd 
man. 

Så långe arbetsamhet och ett tarfligt lefnadssätt i 
klostren var rådande, bekymrade munkar och kaniker sig 
om undervisning och lärdom, m^ då klostren genom 
stora rikedomar konmiit i särdeles välstånd, alstrades der- 
af yppighet, maklighet och många laster. Klostertukten 
fdrsiunmades af abboteme, hvilka nu blifvit mäktiga her- 
rar och munkame aktade oftast lärdom och sysselsättning, 
med ungdomens undervisning för rmga: en omständighet, 
som särdeles inträffade sedan många kloster gjort sig fria 
från den så besvärliga biskops^visitationen , hvarigenom 
klosterförestauidames ansvarighet med hänseende till sko- 



23 

loma upphörde. Många nya religiösa ceremonier uppkom-» 
mo så småniDgora, hvilka i hög grad riktade munkame 
och de fingo derigenom sä mycket att uträtta, att de ej 
hade tid, för att ej tala om lust, tili andras undervis*- 
ning. Man finner också, att de på somliga ställen utom- 
lands påstått, att barnen störde klostrens heliga lugn och 
stränghet samt att munkarnas åliggande blott vore att la- 
sta och bedja ^). Att vetenskaperna dymedelst förfdllo 
och en albnän okunnighet uppstod, ligger i öppen dag. 

Dä uppträdde dominikaner- och franctskaner-mun- 
karne, hvilkas ordensre^or år 1216 stadfästades af In- 
nocentius III. Deras pligt var att undervisa och predika. 
Undervisning meddelade de i klostren och i sockenskolor- 
na, hvarest de förklarade Donatus; de voro också ända 
tiU reromiaUonstiden de vanlige lärame i skolorna. I Skåne 
hade dessa ordnar, såsom bekant, kloster i flera städer^ 
neml. Lund, Mahuö, Ystad, Helsingborg, Trelleborg och 
Ähus, Såsom lärare voro i synnerhet Dominikaneme verk- 
samme. 

Dessa munkordnars didaktiska visdom var dock ej 
särdeles stor. Enda formen var minnets uppodling; de 
vigtigasle föremålen: latinska språket. Fader vår, tro6- 
artiklame, några psalmer och kyrkmelodier. Deras bästa 
lärjungar lärde att skrifva, tala latin och sammansätta 
vers, alllsanmians dock useh. Men äfven dessa nmnkars 
berömliga ifver afsvahiade dä de blefvo rikare^). 



*^) "Quod pueri sicpe Tigorem sanctiutis enervUDt." MabiUon, de 
stiidiit moaaslicis. III. 112. 

**) Jfr. Fr. Ernst Ruhkopf, Geschiohle des SrhuU und Eniehongs- 
Weteiu in Deuiscbland. Bremeii 1794. i. 48-.-87. 



23 

Det var först mot medeltidens slut, som klosterbild- 
ningen ånyo började alt förbättras. Päfve Klemens V 
bestämde på ett andligt möte i Vienne 1311, att uti alla 
kloster skulle hållas en skicklig man till munkamas under- 
visning i begynnelsegrunderna. Och Benedikt XII (1334 
— 43) förordnadé, att i klosterskoloma skulle föredragas 
utom grammatik företrädesvis logik och filosofi, samt ka- 
nonisk rätt; men sanmie päfve titeslöt alla lekmän från 
undervisningen. — Huruvida denna päfliga förordning blifvK 
för norden gällande, är man ej i tillfälle att angifva. 

Om flickomas uppfostran namnes ingenting nttrybkli- 
gen i våra gamla urkunder, men man har dock säker an- 
ledning till den' fbrmodan att de skånska nunneklostren 
i någon mån dermed sysselsatt sig. Så var nemKgen 
fallet utomlands, hyarest nunneklostren på många ställen 
utgjorde ett slags elementarskolor, i hvilka till och med 
små gossar inliämtade de första begynnelsegrundema i 
läsning. 

Ytterligare upplysningar öfver det här afhandlade äm- 
ne kunna inhämtas af följande framstäUning, i hviflcen vi 
gå att redogöra för de i våra skolor under medeltiden 
bmkliga läroböcker. 



ILai». DU 

Odl skolböckerna under medeltiden. 

Norden, som frän det olriga Europa hämtade afl veten- 
skap, lånade öfverhufvud derifrän af ven de hos oss dä 
brukliga skolböckerna, hvilka nogsamt vittna om under- 
visningens dåliga beskadonhet ^^). 

Dessa skolböcker voro följande: 

1) Doctrinale, hvars författare Alexander med tiH- 
namnet de villa Dei, Villadeus eller Theopagites, var från 
Dole i Normiandi, minoriteimunk och doktor i Sorbonne 
vid början af 1200-talet Den af honom författade Do- 
etrinale, en latinsk grammatik, som består af 4 delar och 
12 kapitel, är mörk, invecklad och särdeles svår att för- 
sta; enkannerligen år detta fallet med syntaxen, som man 
har kallat en ^rigtig pinobänk för själen.^ Alla disciplarae 
skulle vanligtvis från början till sluf utantill lära denna 
på latinska vers aflattade bok. öfver detma så omtyckta 
och i 3:ne århundraden uti nästan alla Europas skobr 
begagnade lärobok, utan hvilken man ansåg allsingen lär- 
dom vai*a möjlig, författades en ofantUg mängd kommen- 



*^J Jfr. Nyerup, Librorum, qui anlc ReronnsUoDem in scbolis Da-» 
ni» prffilegebaotur, Nolitia. HaTnt» 1784. — Manlista ad hane Noli- 
tiam. Ib. 1785. — Skildring af Danmarks aildre og nyere Tilstand. s. 
345—365. — Munter, Magazin f. Kircbcngcsch. I. 290 IT. — De fle- 
sU af de ifrågavarande »kolböckerna flro ytterst sällsynta och forvaras 
på kongl. Bibi. i Köpenhamn, hfaresi förf. af denna skrift bail tillf^Uc 
all se deio. 



25 

tarier, hvilka dock, i stället för att aflijel^, ökade det 
onda. — I början af 1500-taIet undanträngdes Doctrinale 
af bättre. och tydligare latinska grammatikor , men i våra 
skolor herrskade den dock, oaktadt k. Kristiem Urs för- 
bud, tills kyrko-ordinansen af 1337 anbefallte bruket af 
Filip Melanchthons grammatik. 

Doctrinale börjas sålunda: 

"Hic jubet ordo libri vooum regimen reserari. 
Valt intransitio rectuin supponera verbo. 
Dé fkrsonaii tamen hoc inteiligi diei. ^ 

Siepe Tocana verbum sibi vuli apponere recluro, 
£t sabstaDtirum , Tel qnod rim servat eorum." 

2) GrcBCismus. Den utgjorde äfven en, af 27 ka- 
pitel bestående, latinsk guammatik i hexamelrer med nå- 
gra få inströdda pentametrer. Worm och Fant *) , för- 
ledda af titeb, förmena att det varit en lärobok i grekiska 
språket Författaren Eberhardus Bethuniensis från Artois 
var samtidig med Alexander de villa Dei ; och lefde alltså 
i början af 1200-talet — I en samtida anteckning he- 
ter det: 

Anno milleno centeno bis duodeno 
Condidit Efrardes Grscismuin Betbiioieosis. 

På Stora Kongl. Bibliotheket i Köpenhamn finnes ett 
exemplar af denna bok in f:o, med följande titel: ^Libri 
Ebrardi Graeciste.^ I slutet läses: 'Viri Hterarum doetis-* 
flimi magis*tri Ebrardi bituniensis grecismi liber felicitnr 
explicit una cum glosa magistri Johannis vincentii metii- 
lini in florente ac fructifera pictaviensis universitate i*e- 
gentis.'' 



*") FatU, Hutoriola Litteralur» Groccos in Suecia. Upaal. 1787. 



26 



För deiU verfc, som äf?eD gaf någon 
Ull po^ och rbelorik, eriiAll Eberhardi» liedersliIdD 
GfiBCisia. 

Några konunaitalorer mena aU Eberiiani kaDal sia 
bok Grmdsmus etter det 8:de ka]HUet, som handhr ^de 
Tocibus graccis seu a grxcU ortis;^ andra dercmol såga: 
^ocavit isUim Ubrum GraBcisnium quasi Grwconm ysflimt 
o: consuetudinem , viam. Ih-smus in Gneca est idem 
quod mos, consueUido. Graecismus denominalur eo no- 
mine tanquam nomme digniori — nam Gnecia discqili- 
narum mäter ,^ écc. 

Såsom prof må följande om derivationen af några 
nomina propria anföras: 

^Sd locent lolos, a luceo Luna, fVffvtqoe 
A TMMror, kjrios merunUim Mereitrius til, 
Mars mors, Jnpiier a juto, Saimrmus satar aoBss." 

I 12:e kapitlet, hvarest handlas om Synonyma och 
iGquivoca yttrar han sig sålunda: 

*Est Mtfre siTe åobtm pelayut, qooniam sil aoiamm; 
A Y*\\o pelagut, qvod peliaat liuora fluctus; 
Mfuor ab squan^, cam oil tarVatur ia ipso; 
A potu pOMius; qaod ciUm Oceanos*, 
Dicitor hine alium, qnod rix Unges ibi fanduni; 
Dicitur lade fftium, quod super omnc fremit." ~ 

Diabohis harledes af éU och holvtt , miedan ^M^^^ti- 
len fortärer krq^p och själ i 2:ne munsbitar. — 

Denna bok, som länge åtnjöt stort anseende, bra- 
kades och fiMrängdes liktidigt med nyssanförda Docirinale. 

3) Labyrinikus. Detta »beto, af samma författare 
som nästföregående, utgör en elegisk dikt om skoDårare- 
kaDets besrärligfaeter samt innehåller derjemte en slags 
poetik och ihetorik. 



27 

På Stora Kongl. Bibliolheket i Kdpenhama finnes ett, 
af 24 blad bestående, exemplar utaf denna bok med föl- 
jande titel: "Labyrinthus Poeta et Orator de Ludimagi-* 
strorum molestissimis laboribus apprime nobiiis: deque 
suaB artis instrumentis : id est figmis et colorlbos cum 
verbonim tum sentenliaruni.^ Erphordted per Wolffgan- 
gum Schencken Anno salutis 1501; 4:to. 

Lärjupgame beskrifvas här på följande sått: 

"GorroptflD quidaro sunt iodoUs, ut meliora 

Diapliceaoty pUceaot deteriora tibi; 
Pro studio caiiponem, pro doctore tabernae 

ProFisoreoi , pro codice scorla coluot.'' 
*'$UDi hebetes; formaoi prius iosoribas adamauti, 

Qiiaro capiant qaod eis traditiooe serU." 
"Manc petendo scolas qui cura testudine serpunt, 

Saltatii leporis ?espere tecta peluot.^ 

4) jEquitoca ^^), 5) Synonima Britonis ^, 6) Com- 
posita Verborum, 7) Deponentalia verborum. 



*'*) Har ett par verser till prof: 

^Beatia mente ootat rapturo, raliooe careplem, 
LevicUkan, hsrestn, satanao tibi brulaque signat.** 

Terra sit ioferons, ?irg[o, Beus, ac elementam, 
Coelica vita, caro, prothoplasttis , macbina iDiiodi." 
*<*) Ett eiemplar finnes p& St. K. Bibi. 1 Köpeobanin; det består «f 

16 blad in 4:to. Paris 1496, och beskrifvea i Nyenipi Specilegium Bi* 

bliogr. I. 82—85. 

Följande demr till prof: 

"Sol varia liabcl ooininai- 
Sol: titan phcbus: titiilus: venit hincce epb«bu8 
Delius areiteoeni, sol titan phebua apoOo." 

Pt ellt annat stAlIe uppräknas följande Synonyma: 

"Est mereirix scorium,, Tkais, iupa, eapra, chimera 
Post nonam prostuns Nonaria jongilur istis, 
Ganea vel tena sunt diclis associanda." 



28 

Dessa olika små böcker dro alla författade af Jq^ 
hannes de Garlandia, en engelsk grammatiker och poet 
från ll:te århundradet 

Deponentaha cerborum var ett poem, hvari förf. 
visar skiUnaden mellan verba deponentia och pasäva^^). 

Den poetiska formen i dessa och andra grammatikor 
och skolböcker var naturligtvis vald på det att innehållet 
lättare skulle inpreglas i ungdomais minne. 

8) Danatus. Den romerske granunatikem jEUus 
Donatus , som i början var getherde , sedermera S. Hie- 
ronymi lärare, lefde i 4:de århundradet, och skref fl^a 
arbeten. Hans lilla bok: ^De octo partibus orationis,^ 
utgjorde en bekant skolbok. 

På St. Kongl. Bibi. i Köpenhamn finnes ett uti De- 
venter år 1515 trjxkt exemplar, bestående af 12 blad 
in 4:to. — Donatus är den första i Danmark tr)xkta bo- 
ken och utkom år 1493 i Köpenliamn hos Gotlfr. från 
Ghemen. 

9) Petrus Lolle. Peder Lolle uppgifves hafva varit 
landsdomare i Halland i 15:de århundradet Hans bok 
som allmänt nyttjades i skolorna, kallas Proterbia sive 
Adagia latino-danica. Dessa ordspråk äro framställda på 
latinska leoninska vers i alfabetisk ordning; och vid hvarje 
rad är dansk' öfversättnuig tillagd. 

Äldsta upplagan trycktes 1506, 4:o i Köpenhamn; 
2 år derefter utkom derstädes en ny. Linida-kaniken 
Kristiem Pedersen utgaf den ånyo i Paris 1515 jemle 
en kommentar till dcmsamma: Petri Legiste Laglandici 
parabolm sententiosm et argumentostB cum familiari ex- 



*i) Munter, Magax. f. liarcheog«8€h. 1. 294. 



29 

planatione. Hans Skdrting, har sedermera utgifvit den 
danska texten ensam och är denna tvenne gånger tryckt 
neml., åren 1614 och 1703. — Sista upplagan ombe- 
sörjdes af R. Nyerup: Peder LoUes Samling af danske 
og latinske Ordsprog. "Köpenh. 1828; 8:o. 

Såsom prof må böljande tjena: 

"Rem quam non aula dant sacpe iuguria paiila 

o: Mand finder del ofte i BoDdens Vserge, som mand ej finder i Kon- 
gens Sale.'' 

''Grunait poreeHos, ut sus vetus ante, tenellus. 
Saa grymler Griise eficr som gamle $7iin Tore." 

"Cerla^ magnopere cervisia verba movere. 
Oöl görer stboree Ordh." 

''Gentari ceriisa procerum cum prole recusa. 
Thw scall eij ledhe Kiji-sisboBr met Herrebörn." 

10) jEquivocationes MatihcBi. Författaren Mat- 
thseus Vindocinensis var en Fransman från Vence, som 
lefde i slutet af 12:e och början af 13:e århundradet. 
Ifrågavarande skolbok har aldrig blifvit tryckt; ehum gan- 
ska vanlig i skolorna finnes den dock numera ej till hvar- 
ken i Skåne eUer Danmark. 

11) Facetus* Var en anonym dikt, som motsva- 
rade Erasmi Roterod. bekanta arbete Civilitas momm, och 
afhandlade, ehuru högst uselt, menniskans pligter mot 
Gud och nästan. I stället för denna bok ville k. Kri- 
stiem n att Catos Disticha skulle nyttjas. 

Hår meddelas några versar såsom prof: 

"Ad mensam de nare tuo non exirahe niidis 
SoHes cum digitis, ne vldeare rudis/ 

''Cum pare si debes vel cum roeliore jacere 
In qua parte (bori velit ipée quiescertf, quaire." 



30 

"Non paiMm, qiiem vis !n disco miltpre, morde. 
Ne mappa lergas Dasum nadidum libi sorde." 

"Dam cibua eztat in ore tuo potare caycto, 
Jn vasis ofTare decet, Don ore repleto." 

J\KS^^i'A-^ '-^ 12) Pueritia. Det är obekant af hvad beskaffenhet 

.^../.caÄ.^ denna, åfvcn af k. Kristiern II ut^^da, skolbok varit, 

r ^' i stället för hvilken konungen ville att "Plores Vocabulo- 

> V ti nini Anthonii MancinellF skulle läsas. 

J^^'^' ' J 13) Caser. Var förmodUgen en bok med deklina- 
tioner. Den omtalas hos Kristiern Pedersen, som deroni 
säger: "UförnömsUge Skolemestere og Hörere flaengde, 
slede og hudströge oc sloge de fattige Börn , Peblinge og 
Degne, at Blodet lob ned af Ryggen paa dem i 4cris 
Hoser, for en Tytel eller Ord skyld, som en foer vild 
vdi, eller i sine caseT oc teraporalyer." 

Förutan oivannämnda af k. Kristieiii II och kaniken 
Kristiern Pedersen så häftigt tadlade skolböcker, hvilka 
konungen befallte uppbrännas, brukades också några an- 
dra före reformationstiden, neml. 

14) Fundamenlutn in Grammaiica och 15) Re- 
gul(B Grammalicwj tryckta år 1493 hos Gottfried frän 
Ghemen i Köpenhamn, på bekostnad af Peder Albertson, 
som var den förste vicekansler vid imiversitetel dersara- 
mastädes (f 1517). Fundamenium in Grammaiica (38 
blad in 4:to) var den andra tryckta boken, som utkom 
i Danmark; den tredje utgjordes af Regulw Gramma- 
ticw (48 blad in 4:to). 

Dessa båda böcker, som tillsanmians äfven utgufvos 
i Köb 1502 in 4:o imder titel : Fundamentum Scholarium, 
äro bättre än de 13 föregående. 



31 

16) Grammatica Christiemi ThorckUH. Författaren 
Ghr. Thorchilli Morsianus, född 1485 pä halfön Mors i 
Jutland, var rektor vid Köpenhamns skola, sedennera pro-* 
fesBor och 1644 universitetets vicekansler; dog 1560 
(jfr. Worms Lex. II. 76 — 77). 

Boken är tryckt i Köpenhamn 1519 hos PovelBsef, 
består af 24 blad in 4:to och innehåller: 

a^ ^e latina constructione viginti quinque praecepta 
ad puerorum instilutionem ex probatissimis Grammaticis , 
autore ut fertur J. Murmelio^). 

b) Regute Granimatices J. Bugenhagii : aucf e in quin- 
ta regula de verbis impersonalibus. 

c) Rudimenla Joh. Despauterii ^). 

Haec orania a Chrisliemo Thorchilli Ludimagislro 
Hafniensi ad studioso; juventutis utilitatem coUecta, re- 
eognita, atque castigata sunt.^ 

17) Episloh magni TurcL Dessa uppdiktade bref, 
favilkas författare är obekant, utgjorde under 15:de och 
16:de århAndradema en i Tyskland och annorstädes myc- 
ket omtyckt skolbok. År 1519 utkom i Köpenhamn ho& 
Melch. filmnme en upplaga af 20 blad med följande titel: 
^pistote aure» Turci: cognomento Magni ad diversos 
terrarum reges populos atque principes missed^ dCc. 

18) Henrid Fabri Hortulus Synonymorum. Denna 
skrift, som är den sista ftre reformationens införande i 
Danmark utgifna skolbok, trycktes i'Köpenhanm 1520 hos 



»*) Var rektor i Monster i börjao af 16:(b Sifciin^adet. 
*') P& en »^n^{l i Mecheln 1514 inrordcs delta anbete Qti Frankrike 
i fU f. Alexanden D^trioale. 



32 

M. Blumrae och har följande titel: ^Horlulus Sjuonymo- 
. rimi per Henricum Fabrum Elzebogensem : ad usum Da- 
norum concinatus ^^ 

19) Vocabularium ad usum Dacorum ordine Ut-- 
terario cum eorum tuigari interpreiatione. Trycktes i 
Paris 1510 (24 ark 8:o) och antages författaren vara 
kaniken Kristiem Pedersen från Lund. — Bbken efter- 
trycktes i Köh 1614, 8:0, hos Quentel; isa förökad 
och öfversedd upplaga utkom i Leipzig 1618 (ett alfa- 
bet, 4:o) med följande titel: ''Vocabularium ad usum 
Dacorum, ordine litterario, cum vulgari eorum interpre- 
taUone, quod nuper Lipsi® longe accuratius et emeuda- 
tius, quam ante ColoniaB, impressum esU^ 



Dessa voro de i danska skolor under medeltiden 
vanliga läroböcker. I gamla skånska handlingar har jag 
dock sett blott tvenne omnämnas: Petrus Nicolaus,^Scho- 
lasticus Lundensis^ (1359), egde en glosserad ^GnBcis-^ 
mus"^ och kaniken Thuco Thuronis Malmögh, som sannolikt 
afven varit scholasficus vid Lunds domskola, bortskänkte 
(1353) bland andra böcker Docirinale och Grmcismm 
med dertill hörande kommentarier. (Jfr. Dipl. Cap. Lund. 
n:r 39Jl!4, 395). 

Utom nämda läroböcker lästes gemenHgen symbolum 
apostoUcum, Davids 7 botpsalmer samt de vanliga kyrko- 
sångerna. Om historia , geografi , mathematik och moders* 
målet vir allsingen fråga: ett förhållande^ som länge efter 
reformationen ännu egde rum. — De gamle Romames skrif- 
ter , såsom härrörande från blinda hedningar^ voro under 
medeltiden misstänkta. Detta bör sä mvcket mindre väcka 



33 

vår förundran, som det är bekant att ännu i 17:de år- 
hundradet (neml. i skol-reglementet af år 1632 och k. 
Kristian IV:s stora Recess af år 1643) de hedniska gu- 
dames namn ej uti skolböckerna flngo utsättas. Påfve 
Gregorius VII hade också afstyrkt studerandet af den klas- 
siska forntiden, troligen anande att folket derigenom skulle 
komma i besittning af skarpa vapen, som måhända en 
gäng torde vändas mot sjelfva kyrkans öfverhufvud ^*). — 
Länge ansågo medeltidens theologer såsom ett kätteri att 
kunna grekiska och Nya Testamentet på grundspråket 
var en nästan obekant bok,^ ehiiru vid kyrkliga bruket 
latinska evangelier och epistlar förekommo^). 

Det Ugger i öppen dag, att den smak och bildning, 
som af dessa till största delen usla skolböcker inhämta- 
des ej kunde vara annat än högst ofullständig och dålig. 



■*J Gregorii libri XII Epist.; cfr. ep. IX, 4. 

*^) Grmce scire haeresif est, etpolite loqiii haeresis est, qnidquid 
ipsi (mboachi) Don facioni, heresis est. Érasmus, Epist. XII. ad Al- 
bcrtiim Arcbtep. Moguot. 



WLap. lOL 

Utländska itsor. Gollegram Londeiise i Paris. 
Bibfiotheker. 

Till bildningsanstditema hänföras med ratta utländska re-* 
8or och bibliotheker , hvadan vi här derom böra meddela 
några underrattdser. 

1. Utländska resor. Då en lärjunge i våra uh 
hemska skolor bUfvit uUärd och derifrän utgått, resta 
han ofta till fränuuande uuiversiteter, b vilket särdeles var 
faUet innan Skåninganie hade Köpenhamns högskola att 
vända sig till. Att skånska ynglingar begåfvo sig till d^ 
ryktbara domskolan uti Hildesheim i Tyskland, s^ man 
af Lunda-erkebiskopen Jakob Erlandssons testamentariska 
anordning Ull Lunds doniskola. Sjelf hade han i Hildes- 
heim säiderat Amoldus Lubecensis (Chr. Slav. ID. c. 5) 
yttrar om Danskame i början af 1200-talet, att de gjort 
ej rmga framsteg i fria vetenskaper och att adehi sände 
sina söner till Paris, ej blott för att blifva andlige, utan 
äfven for att bildas i verldsliga vetenskaper och yrkt^ 
Det var dock föi^st under reforraationstidehvarfvet som det 
blef allmännare alt lekmäu studerade. Alla, som i Paris 
idkat stildier, hedrades vid återkomsten med namnet Pa- 
riserklerker. 

Universitetet i Paris, om hvars författning och in- 
rättning man först genpm tvenne påfliga dekretal^ af år 
1180 har säker kännedom, var vida berömdt såsom huf- 
vudsätet för filosofiskt och isynneiiiet theologiskt stadium. 



35 

Hår var det, hvareBt efter påfvames uttryck, de skönaste 
smycken till Kristi brud förfärdigades; här upphämtade 
man det jeiii, hvaraf trons pansar och andans svärd för- 
arbetades. ^Taris vore bela kristenhetais nyckel, rättro* 
genhetens plantskola, den allmänneliga kyrkans paradis, 
Salomos pelargång, det heL Jerusalem, hvarest David le- 
ker på tiostrangad harpa, lifvets träd i Guds paradis, en 
lysande lampa i Heri*ans hus, visdomens öfversta veiic- 
8tad, verldens lärarinna^ m. fl. lysande benämningar. Man 
kan ej nämna något annat universitet, som har spelat en 
så utmärkt röl , som det parisiska , eller utöfvat så stort 
inflytande på stat och kyrka. Det kallade sig konung^s 
äldsta dotter och försvarade med ifver sin rang. Hit 
strömmade frän alla kanter ynglingar och män , höga och 
låga, andlige och verldslige. Från Ishafvet till Gibraltars 
sund, från Hebridema till Hellesponten fanns intet land, 
som ej hit skickade sina förhoppningsfullaste söner, att 
bämta visdom ur den verldsberömda källan. Också räk- 
nade man stundom ända till 30,000 här församlade stu- 
denter. Ingen ansågs fullkomligt lärd, med mindre han 
här studerat. Krönta med doktors- eller magisters-vär- 
dighetens ''stolta titeF^J betraktades desse såsom visdo- 
mens förstfödda söner och erhöllo i biskopsdömcn , prae- 
benden eller höga verldsliga embeteh belöning för flera 
års mödosamt förvärfvade studier. 



") I liuru stort anseende mag^ister- graden den liden ?ar, ter man 
så vAl af den begftrlighet, b?armed den efterstrSfvodes , somaf de präk- 
tiga benAmoingar den erböil. Man kallade den: magistervärdighetens 
höghet (magblralos excellentia) , man talade om magistrarnes vörd- 
nadsdjudande majestät (venerabiJis magistrorum majcslas), ja i poesien 
bosjftDg man dess gudomlighet (deiUs)! Jfr. L, Bngeistoft, Skaodioa- 
Tisk Museum. 1802. 

3« 



36 

I ganila handlingar är antecknaitt, att redan tidigt (i 
12:te ärliiindradet) våra klerker drogo ut tiD nämnda för 
iheologiens och kanoniska rättens studium sä vigtiga uni- 
versitet. Der hämtade våra berömligaste män, Absahm, 
Andreas Suneson, Saxo Grammaiicns ro. fl. lärdom, 
smak och insigter. Äfven under 13:de och 14:de ärhim- 
dradema besöktes parisiska universitetet lika flitigt af dan- 
ska studenter. Också är nogsamt bekant att mellan Frank- 
rike och Danmark i äldre tider mycken kyrklig föriiindelse 
egde rum ; erkebiskop Eskil i Lund var eu särdeles god vän 
med den verldsberömde abboten Bernhard af Clairvaux; 
Cistercienser-kloster inrättades af Eskil och förseddcs af 
honom med nmnkar från Frankrike. 

Är 1220 var Andreas Suneson professor vid uni- 
versitetet i Paris , så framt ej Saxos ord böra så förstås , 
att han dei-städes var rektor^). Många af de studerande 
Danskarue voro Förmän (Proruratores) för en af de 4 
nationer , i hvilka sedan gamla tider universitetet var för- 
deladt, neml. för '^Natio anglica" (sedan 1430 kallad 
Natio germanica) , som innefattade de studerande fi^ån 
England, Skottland, -Irland, Tjskland, Ungei-n, Pohlen och 
hela Skandinavien.- Prokuratom stod i spetsen för na- 



'^) "Tu splendissimum externs schols regimen apprehcndUti." Jfr. 
Saxo Grainin., dedikationen af verket. — P, O, Muller menar att de 
nämnda orden böra fArstas om en offentlig skola, som A. Sunesson t 
Paris öppnat, och alt detta troligen har rarit uti S. Genoveva. StephtP' 
niU8 CNotffi ad Saxonem. 9) samt Schlegel (Anm. til Kofod Ancbers 
Lovhislorie I. 112j pästft, att Saxo afser rektoratet vid universitetet. 
Magnus Mallhias (Cafalogus Episcop. Lund. ed. a Th. Bartholin. Hav- 
nis 1710. p. 59) hflnfor dessa ord till en akademisk grad , h vilket dock 
sS mycket mindre kan vara förhållandet, som slika akademiska titlar vid 
den tiden ej egde rum. 



37 

tionsangelägenheteraa och af de 4 prokuiati)rerne (sedan 
1^80 af 4 särskilda valmän, electores eHei* irUranies ^)) 
valdes hvar tredje månad miivemtetets rektor bland lärar- 
ne. Prokuratorerne utgjorde rektorns råd , hvilket 3 gån- 
ger i veckan bildade en domstol, frän hvai^ beslut man 
blott till generalförsamlingen (Comitia generalia) kunde 
vädja. 

Någre bland Daaskame voro universitetets rektorer, 
bvaribland vi särskilt här erinra om Maccarius Magni de 
Dada, kauik vid Lunds och Roskilds domkyrkor, hvil- 
ken inneliade rektorsvärdigheten 1365: en värdighet, som 
medförde särdeles ära, alldenstund universitetets rektor 
hade rang framför alla ministrar, grefvar, baroner, kar- 
dinaler, (om .ej af kongligt blod), erkebiskopar , ja var 
näst konungen och päfven i värdighet ^^J. * 

Men det var ej blott till Pai'is våra Nordboar för 
förkofnm i Studier imdér medeltiden begåfvo sig, utan de 
vände sig äfven till andra universiteter , såsom Bologna 
(inrättadt i 12:e århundradet), vidlberömdt för sitt juri- 
diska studium, ofta med 12,000 studenter, samt till 
Prag (stiftadt 1348 af kejsar Karl IV), Köln (1388 
af magistraten) , Erfurt (af magistr., bekräftadt af påfven 



^") Du Boulay, HUtorla Universitalis Parisiensis Hl. 573. DeUa 
▼erk, aom 1665 — 1673 utkom i 6 folianter, innehäiler rika niaterialier 
for Panser*uni?ersitetet8 historia. Om samma ämoA bandia: Jacques 
'^U Breulj Théatre des antiquilez de Paris. Paris 1612. — Crevier, 
Hiatoire de runivcrsité de Paris. 7 voU. Paris 1761*, 12:o. — Jfr. 
för öfrigt F, C, v. Savigny, Gesch. des Kömischea Rcchts im Mittel- 
alter. III. 314—351. 

'*) Nyervp, Skildring af Danmarks sldre og nyere Tilstand II. 
376. — Petrus de Dacia, magister ocb kauik i Ribe, född i Visby pä 
Goltlaod, var rektor vid universitetet i Paris 1326. 



38 

1392), Leipzig (140Ö af kurfurst Fredrik I), Greifs^ 
wald (1466 af bert Wratislaus IX) ochUllLtfi7eii(1425 
af hertig Johan IV) i Holland. Det var särdeles från 
16:de århundradet som universiteten i Köln, Löven, Prag 
och Leipzig allmännare besöktes af våi-a landsmän. De 
2:ne föi*stnamnda voro såsom den skolastiska theologiens hög- 
säten mycket bekanta och unga Danskar och deribland Skånin* 
gar förvärfvade sig derstades doktorsvärdighet i theologien 
och påfliga dekretalema, hvarigenom de banade sig txk 
väg till rikdom och utmäiicelse såsom myndiga pradater 
inom den mäktiga kyrkan. 

2., CoUegium Lundense i Paris. Det är för vårt 
ämne ej främmande att nämna några ord om kollegierna, 
hvilka i Paris både voro talrika och vigtiga. Ursprunglig 
gen voro de blott bestämda till underhåll för fattiga stu- 
denter, hvilka här skulle lefva under särskild tillsyn, men 
småningom tiUkonuno flera lärare i kollegiema och dessa 
sednare utgjorde ej mera blott stiftelser för fattiga, utan 
tillika pensionsanstalter för förmögnare studenter, sä att 
slutligen nästan hela universitetet innehölls uti dessa kol- 
legier. De mest olika folkslag hade i Paris upprättat 
särskilta boningshus för den studerande ungdomen frdii 
deras länder. Vi böra särskilt här fästa uppmärksamhet 
på det s. k. ^CoUegium Lundense,''^ hvars byggnad år 
1275 var uppförd uti gränden vid S. Genoveva mellan 
karmeliteriilostret och CoIIegiimi Laudanense^) och anses 
Erland, Electus i Lund, för dess stiftare ^^)* Denne blef 



«oj Bukn, Historia Uoirers. Paris. IL 385. 
«^) Grammius, Oratio åe Ortgioe k SUta rei liUenria (Din. Bi- 
bliotb. Vni. 488). Pontopiiidta, AmulM £. D. I. 55. GeaU «i Ve- 



39 

1274 \ald till erkebiskop, afreste kort derefter utomlands 
och skall följande året hafva i Paris gnmdat nämnda kol-> 
legium. Anstalten gynnades af flera, hyaribland biskop 
Johan i Odense ^^}, och fanns ännu i 16:de århundradet, 
men förföll sedermera, förmodligen då våra Nordboar 
mera besökte de närmar^ liggande tyska universiteten. 
Byggnaden såldes slutligen till karmeliter-munkame och 
de danska studenteme köpte i stället ett annat hus, om 
hvars öden man dodc ingenting känner. (Bulsus, V. 390). 

K. Erik Menved gjorde (1316) en stiftelse, för* 
bättrad af biskop Petrus Pagh, till understöd för fattiga 
danska studenter i Paris. (Pontopp. 1.1. II. 12). — Erke- 
biskop Jakob Erlandsson hade, utom betydliga anslag till 
lundensiska läro veriset, älven ihogkommit detsamma med 
ett stipendium utgörande 2 mark fint silfver, på det att 
skickliga ynglingar dermed kunde understödjas, då de i 
Paris skulle fortsätta sina studier^). — I 15:de århun* 
dradet ålades Lunds domkapitel att, i likhet med de an-, 
dra kapitlen i Danmark, på sin bekostnad sända en eller 
två unga män till Paris för att der föiicofra sig i kon-^ 
ster och vetenskaper. 

3« BibUoihekerna voro, innan boktryckerikonsten 
uppfanns, obetydliga och det var derföre under medelti* 



•tigia .Danorum extra Daniam. J. 374. — AtédreoM And, Prspositua t 
Upsala, skåukle år 1213 ti den svenska i Paris studerande ungdomen 
eU sfirakilt, af bonom inköpt, kollegium och erkebiskop Johannes före- 
skref för de i nfimnda kollegium boende Svenskar vissa reglor. 

**) Ponloppidan, Annales Diplom. L 574. — Scriptores Rer. Danie. 
YII. 224. Dan. Bibi. IX. 398, 411. 

«■) Scriptt. R. D. V. 593. Suhm, Hiitorie af Damnark X. 235. 



40 

deQ både svårt och särdeles kostsamt att anskaffa böcker. 
Papyrus kunde n^n under en viss period af nämnda tid 
ej från Egyplen erhålla,^ pergamentet var mycket dyrt och 
linnepapperet först sednare tiUgängiigt — En af mun- 
kaines stöi^ta förtjenster om litteraturen i allmänhet är 
att hafva afskrifvit gamla böcker, hvarigeuom så många 
af forntidens litterära skatter under de gamla barbariska 
tiderna blifvit räddade undan förgängelse. I flera kloster 
voro dagar bestämda att bedja för dem, som giivit eUer 
afskrifvit böcker. 

Såsom exempel på höga bokpriser må anföras att i 
ll:te årh. 200 får betaltes för biskop Haimons homilie- 
samling. I Scriptt Rer. Danic. (I. 5Ö6) omtalas att 2»e 
handskrifter af Decretum och Decretales skulle försäljas 
och för de influtna penningarne jordagods inköpas. — 
Uaudskriftema voro för öfrigt så sällsynta att i början af 
1300-lalet det berömda Pariserbibliotheket blott hade 4 
gamla auktorer (Cicero, Ovidius, Lucanus och Boethius). 

Lunds domkyrka och kapitel c^ie en af de äldsta 
boksamlingar ej blott i Skåne, utan i hela Danmark. 
Lunda-kauiken Bernhard (f 1176) '^gaf ät kjxkau mån- 
ga goda böcker^ *^) och om en annan kanik derstädes, 
Amundy berättas att han skänkte dit '^Missalia, Capitulaie, 
Psalteriuin''*^); livilket äfven säges om en diaconus Ulf 
Björn"^^) (omkring 1124}. Kaniken och prosten Azer 
(f 1131) skänkte äfven till domkyrkan ^mänga glosse- 



^) Necrologium LuDdense i S, R. Dan. m. 452. 
"J 1.1. 463. 

^•J 1.1. 458. Lib. dat. Lund. vel. S. R. D. IIL 556. Lib. dat. Lund. 
rcc. S. R. D. IV. 56. 



41 

rade böcker af gamla oeh nya Testamentet,^ samt mån- 
ga af naturhistoriskt innehåll (^libros phisicales^) ^^). Bero, 
subdiaconus och canonicus, gaf Decretaler till benediktiner'- 
klostret**), Erkebiskop Absalon (f 1201) begålvade äf- 
ven kyrkan med åtskilliga böcker *^); men den största till- 
ökningen erhöll dock ifrågavarande boksamliug genom erke- 
biskopen Andreas Sunesm (f 1228), hvilken skänkte 
mycket gods till kanikenie, och dessutom en utmärkt, 
kostbar samling af böcker^)* 

Andreas, praepositus i Lund, gaf 1306 till kyrkan 
ett Passionarium ^') och Thorstanus , diaconus ft canoni-" 
cus Lund., ett ^Psalterium glossatum^ ^). Sven Saxtorp 
och Johannes Jacobi, båda dekaner i Lund, skänkte, 
den förre år 1404, den sednare år 1418, böcker till 



**) S. R. Dan. III. 448. 

«) Necr. Lund. S. R. D. m. 460. 

^^) Liber daticus Lundensis recenlior i S. R. D. IIL 35. Lib. dat. 
Lund. Tetust. i S. R. D. 111. 498. 

^) '^His omnibus preliosum superaddidii thesaunim videlicet libros 
tam veleris quam novi lestamcnti , et plurimos , qui ex isiis ducunt ori- 
ginem, sicut patet in sequentibus: Bibliam in tribua partibus. Erange- 
listos glossatos, epistolas Pauli de majori glassatura, unum ex quatuor, 
Pentalecum bene glosatum et bene correclum, Jeremiam bene glossa- 
iuoi, Sentencias bene correetas, Scolaslicam Hislonam, Psalterium glo- 
satuin in duabus partibus, Excepliones de moralibus Job, Ållegorias et 
Moralitates super Tetus et novuni testamenlum in uno volumine, Lum- 
bardum ia ecclesia tnventum, et Libeiium 'Stepbani Abbatts de Sancla 
Genowefa; Duplices glosas auper Cantica C antieoruin *, Glosas super Apo- 
calipsia; Sununa Huicionis, et VII libros Legum: Insuper et alios li- 
bellos, Corpas Canonain, librum honestum et niullum utilem. Missa"* 
lem valde bonum et bene correclum quem in sua Capella habebat." — 
Liber dat. Lund. velustior i S. R. D. III. 524, och Lib. dat. Lund. 
recenlior i S. R. D. IV. 48. 

*»j S. R. D. Uf. 532. 

w) S. R. D. III. 579. IV. 66. 



42 

domkapitlet^). — Monken Johannes PaschaB i RoskiM, 
ryktbar för skönskrifning, var omkring 1303 syssdsatl 
med att afskrifra elt '^Legendarium de tempore åc sanolis^ 
för lundensiska boksamlingen (S. IL D. V. 515) 

Detta om den Lands domkyrka tillhöriga boksamlin^ 
gen under medeltiden. Näppeligen finnes någon enda af 
de har omnämnda bocken» qvar, men flera andra från 
en scdnare tid* De märkvärdigaste bland äldre bandduif- 
ter äro Necrologium Lundense och Uber Daticus ^).* Dom-» 
kyrkans bokförråd, som i i6:de århundradet erhåll en be- 
tydlig mäi^ af värdefulla arbeten, särdeles genom rektorn 
och kaniken fester B<mte,^kom sedan till Lunds universi- 
tétsbibliothek, i hvars äldre boksamling (^ibUotheca anti-- 
qua^), hvilken förut till större delen varit domkapitlets, finr* 
nas 371 band, hvaribland 186 theoL, 9 medic, 63 jurid^ 
123 historiska och filosofiska; öfver 30 af dessa äro tryckta 
under lS:de århundradet Dessutom 15 handskrifter^). 

De andra klostren i Skåne hade såsom öfverallt an- 
norstädes också sina boksamlingar. En fransysk munk 
frän 12:e århundradet jemnför ett kloster utan bibliothek 
med en fästning utan arsenal (Claustrum sine armario quasi 
casirum sine - armameniario). Om dessa skånska klosters 
bokförråd sakna vi tyvärr närmare underrättelser. Han 
känner blott att biskop Henrik af Revel åi* 1318 förärade 
åt ii^aiclskanerklostret i Ystad första delen af Bonaventoras 



»*> Dipl. Cap. Lund. ji:o 4(^, 405. 

^«) Om Lunds domkyrkas bibliothek jfr. för öfrigt WieselgrtHf Sf. 
Sk. LUt. n. 228—231. 

^^) A. Lidbeck, Disa. de Biblioihecae Lund. initiia It praecipuia io- 
cremeolia usque ad annum MDCCXilX. p. 8 — 10. 



43 

Sentenser^). Herrevads klosterbMQlbek omtalas äfven; 
det skänktes 1641 af k. Kristian IV till Köpenhanins 
universitet ^^). Den iCInotlias , (Historia ortus , vit» et 
passionis S. Canuti Regis Dania), skrifven omkring 1109, 
som Hvitfeld begagnat, var funnen i Herrevad ^). — Pä 
oniversitetsbibliothdcet i Lund finnes Hissale ad Gonsuetu* 
dinem Fratrum Predicatorum Ord. S. Dominici, in quo 
omnia qu» aliis remiltuntur pene perscribuutur. MDXYI, 
tryckt hos Hopylius i Paris. Denna bok lär tillhört do- 
minikanerklostret i Lund ^). — Flertalet af klostrens bok- 
samlingar utgjordes troligen af Manualia, Breviarilt, Ni&* 
salia, Biblia glossata, Decretalia och Helgonasagor. 

Att Lunds kathedralskoia under medeltiden äfven egt 
någon boksamling, är otvifvelaktigt Magister Petrus Ni- 
colai testamenterade tiU densanuna år 13&9 den bekanta 
boken '^rsecismus^ jemte 2'jie andra böcker^). 



»<) Suhm, Danmarks Hist. XI. 832. 

»') SuhsM Nye SamL 2, 187. 

w) Wkselgren, U. U. 233. 

") 1.1. 1. (2:a uppl.) 47. 

*®) Dipl. Cap. Luod. n:o 391 V^ " — -« scolis Lnndensibug grecMmtim 
^oiMtimii mifai pro tribut m gr:^ inpigaoraluiD , iu qtiod (utoret eccle^ 
sie proprietatem ejusdem llbri dictis scolis acquiraot de heredibus cu- 
juadam folquiai quondam monelarii oUoniensis, cum II aliis parvis vo* 
iamioibm aatoruni.'' 



^ 



Kap. WV. 

Om skeltikteiL — UiidenriBiimggvåseiidet kort fiBre 

refonnationeiL — Stiftandet af Kopenhamu 

onhrersiteL 

1. SkoUukten. Förnämsta medlet wider medeltiden atl 
hälla skolornas lärjungar till ordning och flitig läsning var 
stryk, som utdelades både först och sist samt på ett 
barbariskt sätt Då munkame i S:t Gallen brutit mot 
ordensre^oma bundos de vid en pelare , öfverklädema af- 
drogos, bvarefter de gisslades. Abboten i S:t Genovevas 
kloster uti Paris lät ej blott gissla en munk , utan befallte 
honom äfven under en veckas tid äta jemte hundai-ne på 
marken ^^). Också den berömde Robert af Sorbonne , som 
år 1250 stiftade det frejdade theologiska kollegiet Sor- 
bonne i Paris , föreskref ultryckUgen käppens bruk i , sko- 
lorna, ej blott mot lärjungame, utan äfven mot under- 
läi*ame (parvi magistrij i de lägre skolorna , då förestån- 
daren (raagnus magister) hvarje lördag pröfvade disciplar- 
ne och fann att' de af underläi^ame illa voro undei-vista. 
Ja denna pa^dagogiska talisman begagnades sedan 13:de 
århundradet till och med mot studenteme och baccalaurei 
i Paris ^3. 



•') Raumer, HohensUufen VI. 98. 

<*) Schmidl, Gesch. Frankrcichs 1. 006. Cramer, Gesct^. d. Enie- 
buDg und des Untenichu in den Miederlandcn. 118, 199—200. 



45 

Men vändom våra blickar mot norden I Vi finna att 
lärarne i våra nordiska skolor ej gått fogligare till väga 
an deras bröder i södra Europa. Äfven här betraktade 
man stryk såsom det yppersta universalmedel för bibrin- 
gandet af lärdom och kunskaper. Denna stränga dcoltukt 
kan i någon mon ursäktas, då man betraktar det i hög 
grad sedeslösa tillståndet hos medeltidens skolungdom. Om 
den hos oss rådande barbariska skoldisciplin talar Kristiem 
Pedersen i sin bok ^Om Bom at holde til Skole og Stu- 
dium och at skicke gode Scolemestere til dem. Antwer- 
pen 1631,^ med följande ord (fol. c. 7): "Gud har gif- 
vit,^ säger han, ^sin nåd att barn och unga menniskor 
kmide nu lära med lek och lust allehanda visdom, konsf. 
och tungomål utan den obarmhertiga hudstrykning och 
slag af ferlor och stora bödelsris, som man förr plägade 
bruka i våra danska, svenska och norrska skolor, med 
hvilka skamliga och omenskUga slag och hugg de omilda 
skolmästarne fördrefvo många goda unga ^Pehlinge^ och 
'^Degne^ från skolan och god lärdom. De '^forkuede" ock- 
så mänga med sfora slag och hugg, att de sutto så räd- 
da, som en hare för hundar, och kunde ej komma i bog, 
hvad der sades och lästes för dem o. s. v. De sattes 
till skolmästare, att de skulle med goda lampor, lust och 
glädje undervisa de unga, och ej för att vara bödlar. Då 
någon förebrådde dem deras barbariska uppförande och 
sporde, hvarföre de voro så omilda mot sina disciplar, 
svarade de: "Jo^ hafver sålunda köpt min lärdam och 
vishet, jag vill ock pä samma sätt så^a den igen.^ 

Denna omenskliga behandling hade k. Kristiem II 
för afsigt att förbjuda i sin Skolordning, enhgt hvilken 
ferlor ej skulle få nyttjas, ej heller skulle man ^slaa 



46 

Bomene saa vmadetighe oc vskellighe mett Riiss, som thii 
ber ta giorlt hafluer"^). 

Samnia aUmänna skick att ideligen slå ocb piska 
har också gjort att en feria eller ett ris ansetts såsom 
symbol på ett skolenibete, hvilket man bland annat ser af 
den frejdade danske rektorn Mörten Borups liksten ^). — 
Ett gammalt länge rådande bruk bar också varit att dä 
någon till ett skolenibete skulle installeras, öfverianmades 
åt honom ett ris (a: scqptnim schotasticum). 

Vid skolorna fanns gauenligen också ett fängelse 
samt en stock för att den innesluta de u[^studsiges fot- 
|er*J. — 

Men det var ej blott före reformationens införande 
som en sådan sträng skoltukt berrskade; den fortfor äf- 
ven lång tid dereften Efter Viborgska skollagen af år 
1604^ stadfästad af dervarande biskop, pra^later och re- 
siderande kaniker, stadgas i en särskild afdelning, kallad 
Fiskrätten (Jus virgarum), att spel, svirande, otukt, natt- 
svärmande och slika grofva förseelser skulle stratfas med 
att stå skob*ätt d ä. hudflängas på bara raggen (nudato 
tergo). De, som angåfvo sådana förseelser, eller bvilkas 
vittnesbörd fällde den skyldige fingo föi*lalelse för de smärre 
förseelser, hvilka de kunde hafva begått^). Att hafva 
försimimat skolan en dag försonades af de vuxna läijmn 



••) Dansk Majraxin VI. 364—67. 

•«) Jfr. E, G. Tauber/HhUmtL Sehots Cathc4r. Aibiu. Arh. Iöl7, 
hvaresl ifrågavarande liksten finnes pa titelbladel arieckuad, ulf isande 
elt Tik och en ferla i kors samt dessutom en dyoggrep; den sislnAmda 
sUsoro minne af Borups nngdomssyssclsfitming. 

•O Terpager, Rip« €imbr. 504. Wolf, K. Vidcnsk. SelsL XI. 383. 
<"•) Nyenip, U. III. 144. 



47 

• 

game, enKgt Odense skollag, med treime slag af riset på 
de blottade skuldrorna ^^): ett straff, som också bestäm- 
des för dem, hvilka i skolan talade modersmålet 

Vid Fredriksborgs skola var stadgadt att den, som 
i öfversta klassen uraktlåt att tala latin, skulle sättas till 
att uppassa andra, som gjorde det, och dagligen kl. 10 
f. m. och kL 4 e. m. erhålla stryk, hrarmed man fort- 
for tills den skyldige lyckades uppgifva någon annan, som 
till samma "svåra^ förseelse gjort sig saker *). 

Vid prestmötet i Lund 1569 erinrades skoUäranie 
om, att ej längre bruka "ferie som nogen lemmelestis med,'' 
utan tillbörligen straffa med ris ; "dog maa ferien staa til- 
stede for Ribalder, som sig opsette mod Skolemestere och 
Hörere" ^). 

Denna barbariska ferla, som i så många århundra-* 
den utgjort skoldisciplames- förskräckelse, har först i vårt 
århundrade ändtligen blifvit utdömd. 

2. Om vndenrisnugsvåsendet kort (3re reformationen. 

Om detta ämne erhålla vi intressanta upplysningar, 
dels af Kristiem Pedersens förut omlalta bok, dels af 
k. Kristiem II:s Plan iill förbåttrade skolor. Vi redo- 
göra här i korthet för dessa skrifter. 

1. Kristiem Peder sen, Om B öm at holde tilSkole 
ög Studium och aih skicke gode Scolemestere til dem. 



**^) Nyerup, 1.1. III. 48. Om de mindre disciplarne Leler det:"de- 
lectis nalibiis, pro more puniendi suot." 

*') Bendlaen, Hbtoriske £fterreUiiDger om den leerde Skole ved 
Frcdriksborg. 53 — 54. 

••) Åntipiitates Lundenses, handskrift p8 H. Lärd. Skolans Bibi. i 
Otffle. 



48 

Anlwerpen 1631 (7 arit, 8:o; jfr. D.Magaz.L45 — 68). 
Han beklagar hSr att Studium (universiteter) , skolor 
och kloster voro färdiga att gå till grund. Dessa stiftel- 
sers afsigt skulle vara befrämjandet af Guds ära ocb men- 
ni^omas salighet, men sanmia goda afsigt hade till den 
grad kommit i missbruk, att folket satte barnen i skolor 
och kloster, ej så mycket för att lära något godt, hvar- 
med de kunde tjena Gud och fosterlandet, i;om fastmer för 
att lefva godt och blifva ansenliga män, biskopar, prasla- 
ter, abboter, kaniker, prester, munkar o. d. Så länge 
sädana fela andliga embeten voro vid makt, var folket 
villigt alt sätta sina barn i skolor och kloster, men se- 
dan evangelii ljus bc^it lysa, och de andliges rika m- 
komster användts till annat gagn, så att intet hopp om 
stora andliga värdigheter var qvar^ då började också både 
skolor och kloster att blifva tomma. — Efter att (fol. 
c 7) hafva talat om den förr brukUga omenskliga skol* 
disciplinen, säger han att de stackars barnen lärde obe- 
tydligt i de fordna skolorna under 16 eller 16 år, un- 
der daglig ångest och hudstrykning. De kunde nu lära 
mycket mera och bättre under 3 eller 4 år med lust 
och god undervisning. 

Om de förut öfliga Skolböckerna yttrar han sfg på 
ett annat ställe sålunda: ^0 huru storUgeu ångrar det 
mig nu, att jag ej läste flera historier, ki*önikor och poe- 
ter, än jag gjorde, och att ingen lärde mig dem i min 
ungdom, utan jag nödsakades att liksom alla andra Dan- 
skar läsa Alexandrum, Donatum, Peder LaaUy Com~ 
posUa verborum, Caser och annat sUkt skräp. En gosse 
fick förr gå 16 eller 20 år i skola och lära Donai, 
Alexandrum, Peder Laale och andra sådana böcker och 



49 

dagligen hudstrykas derföre, och hade Ukväl pä sistone 
så godt som ingenting lärt Dä han kom bland goda 
kleri(er, kunde han icke tala ett ord riktig latin ^). Det 
år nu en annan verld, och går nu annoriedes till) sär- 
deles i Malmö och Köpenhamn och i JutJand, så$om jag 
hafver sport alt de nu hafva begynt lära barn och unga 
menniskor goda lärdomar i skolor och studium.'^ 

2. S. Kristiern Ils Plan ttil förbättrade skol- 
inrättningar. Riktigt inseende huru fruktlösa alla försök 
att förbättra religionen och reformera presterskapet skulle 
vara, så länge man ej sörjde för hela folkets bildning, 
Tände denne olycklige, ofta misskände, men af Danmaiks 
bildning i flera hänseenden högt förtjente konung, sin upp- 
märksamhet på ombildandet af skolorna, hvilkas usla be- 
skaiTenhet han af egen erfarenhet nogsamt kände. Genom 
den borgerliga uppfostran k. Hans gifvit sin son, hade 
nemL denne också måst sjunga i koret med disciplame 
fi^ån den offentliga skolan i Köpenhamn. — Det var san- 
nolikt i synnerhet Kristiern Pedersen, foistiern Torkeisen 
Morsianus och Peter Litle, som särskilt fäst konungens 
uppmärksamhet på en förbättring af den då gängse skol- 
undervisningen ''^). De inre oroligheterna under Kristiems 



^®) Man hade vid medeltideDs slut exempel pft studerade personer, 
sSsom abboter, hvilka ej kunde skrifva deras namn. SS var förhållan- 
det med en kanik i Ribe 1518. "Quia Dominus Nicolaus Ebbonis scri- 
bere non poluit, prffiscriplum slatutum si^illo suo proprio confirmare 
Toluerit.^ Under dessa kaniker hörde dock uppsikten med skolor- 
na! — Jfr. Terpager, Ripm Cimbr. p. 173. — Att det med den då- 
liga Ittinen ej var bflttre hos andra folk, derom mä följande tjena till 
upplysning.. En presl i Bayern nyttjade ncml. följande dop-formulflr : 
"Baplizo te in nomine et Patriie el Filioe et Spiritus Sancta.'^ Aventi- 
nus, Annales Bojorum 111. 220. 

^1) Munter, Kirchengesch. ▼. Danemark und Norwegen ID. 59. 



60 

sednaste regering, föiliuidrade troligtvis utariietandet och 
bekantgörandet af denna goda skolordning, hvilken var 
ämnad alt såsom lag g&lla för alla skolor i landet^-}. 

Undervisningen skolle begynna utom skolan med kri- 
stendom och Ofipng i att låsa och skrifva modersmålet. 
Detta skulle presteme och klockarne på landet ombesörja; 
derpå skulle barnen, om de ville egna sig åt presteriiga 
ståndet, sattas i skola uti staderna, men intet barn an- 
tagas i någon skola, med mindre det ej sjelf kunde köpa 
sin kost, på det att landet ej skulle uppfyllas med%tin- 
ska tiggare^ ^). Skoleniastaren skulle lära ungdomen Te^ 
rentius, Virgilius, något ur Gicero, en god Dialektik och 
läsningen af nya Testamentet. Lärjungame borde i half- 
äriiga examina pröfvas och skulle pä grund deraf från 
lägre till högi*e klasser varda uppflyttade. Men ingen 
skulle få lämna skolan utan att i det minsta hafva ett år 



^^) Langcbeck har i Dansk Magazin VI. 364 — 67 utgifyit deosaro- 
ma efter en haorfskrift i Kongl. Daoska Kansliets Arkiv. 

^*) Denna fArfattning utkom 1519 pl Sigbrtts tillstyrkan. Alla fat- 
tiga skolgossar, som blott af allmosor hade sitt uppehälle , fördrefvos 
p& en gäng frän Köpenhamn. Om dessa lärjungars klfidedrågt har 
Svaningius (Christianus II. Lib. II. c. 8 p. 225) antecknat, att den be- 
stod i en ?id och fotsid rock , som i st. för armar på högra sidan hade 
en öppning, för «tl derigenora otstrflcka handen och mottaga allmosor. 
Mössan hade en ll&g, öfver skuldrorna nedhftngandc "svans," hvars 
2:tte stora verk skulle betyda de gamla Danskarnes tvåfaldiga affall frSn 
kristna religionen och uppmana Iflrjungarne till ståndaktighet. (Pontop- 
pidan, Annales. H. 297^98. 765. L. Holberg, DanBem. Riges Hist. 
II. 49), — Dfi de skulle sjunga i koret, måste de aUud hafva 
en messeskjorta öfver deras andra kläder. '^Jnghen skal gange tit Köer 
udhcH han haffwer too Ryckeliin hiele og allid rene, naar el bliffwer 
skidne, skulle han strax lade det lowe, oc taghc ett nye uppae.'' Hdr- 
af kallades de disciplar, som uppvaktade vid aåogcn, "Scholares super- 
pelliciati." 



51 

besökt deDsamnia och till univ»*stt0tei fick ingen komma, 
med mindre han var något förfaren i dialektik, rfaetorifc 
och poesi. ''Oc alie gamle Alexandti Bögher, Puerih€L 
met Faceto , Per Laale, Equivocationes MMktei, Smh- 
fuma BritomSj Joannes de Garlandia, Gredsla, Laby^ 
finius oc alle andre gaaile Bögher them skulle the ant* 
worde wor Skultus och ladhe them brende^^^). "IVe 
Puerilibus skall man lesse Flores Vocabulorum Antlionu 
Mancinelli, pro Faceto Cathonem.^ 

Skolordningens stadgande om disciplinens förmildran- 
de är förut omlaladt. 

Om Järame heter det: %ghen skall skiekis til 
Skolemester wdi Domskoler, wdhen han haflwer lesth in 
Universitate, att mand wed, thet han er god ther for.^ 
Innan någon till skollärare utnämndes skulle han prdfvas 
af universitdet eller af ''Skolemesteren i Domskolen." För 
skollärames anständiga utkomst borde man draga all möj- 
lig omsorg, sä att ''hwer af Höreme haffde ett godt Sogn 
eller Vicarie att holle theris Kost raett'' ^Haifue wi oc 
saa skickedhe, att Skolemesteren skall halTue tiil Lön aff 
hwer Peffuelmgh tiil thi IHI Tiider om Aaritt, som kal- 
las Temperdagfae, II ss. till segh oc I ss. tiil Höreme." 



Genom denna skildring af medeltidens undervisnings- 
väsende ha vi således sett att mörkret i %åne som an* 
norstädes under besagda tid ej var ringa. Lärdomen och 



^^) '^Die tollen un&Qlzen und scLfidlichen MönchsbOclier Calholicon , 
Florista, Grecista, Labyriothus, Dormi lecure ond dergleichen sind 
tom Tctifel ctngefohrt.'' Luther. 

4» 



82 

upplysningen, sparsamt utströdd, egdes örverhuTvud blott 
af de andliga samt mot reformationstiden af några lek- 
mån. Att likväl vårt bördiga och rika landskap äfven 
under denna tid egde män, hvaröfver det med rätta slädse 
kan vara stolt, derom vittna erkebiskoparne Eskils, Absa- 
lons , Andreas Sunesons , Nils', Jöns Brostorps , Birger Gun- 
naxssous, häfdaleckname Saxo Graminatici, Sven Åkesons 
och kaniken Kristiem Pedersens m. fl. berömliga namn. 



3. Stiftandet af Köpenhamns universitet 

K. Erik af Pommern, hvilken i Margaretas hof er- 
hållit en för sin tid vårdad uppfostran, utverkade 1418 
af päfve Martinus V tillåtelse alt i Danmark inrätta ett 
universitet, dock under 2:ne hårda villkor, hvaraf det ena 
var, att ingen theologi skulle få läsas på det nya ^Studium 
generale,'' det andra åter att univereitetet inom 2 års för- 
lopp verkligen skulle vara oppnadt; i motsatt fall förlorade 
hela påfliga privilegiet all verkan ^^). I dessa oroUga ti- 
der var det ej möjligt att inom så kort tid träifa alla 
för ett universitets upprättande nödvändiga anstalter och 
följden blef derföre att ej något sådant kunde komma till 
stånd. Men år 1474 utverkade k. Krislian I vid sitt per- 
sonliga besök i Rom att påfve Sixtus lY följande året 
utfärdade ett fullständigt privilegium med oinskränkta rät- 
tigheter ^^), Köpenhamns universitet öppnades 4 år här- 
efter eller d. 1 Junii 1479 och erhöll af ericebiskopen i 
Limd Jöas Brostorp sina första statuter. De föi^ta lä- 



^^) PoDtoppidan. U. U. 521, hvarest buUaa Ifises. 

^•) Buliao är aflryckt hos Munter, Mag. f. K. I. 59. ff. 



53 

rarne, två till antalel, i theoiogi och juridik, hämtades 
från Köbi; den tredje läraren var i läkarevetenskapen. 

Skoltiden var fordom, såsom vi hafva sett, särdeles 
lång^^arig; universitetsUden deremot kort, vanligen blott 
ett cUer två år. Mången hlef hörare vid en skola samma 
eller följande året, sedan han blifvit student, hvaraf synes 
att det mesta af imgdomens studier måste vara fullän- 
dadt i skolorna. De åter, som ville hinna längre, stude- 
rade en tid sedan de blifvit hörare, ja till och med rek- 
torer vid de mindre skolorna. 

Som den gamla seden ännu efter universitetets in- 
rättande fortfor att resa till Köln och Paris för att der 
studera, hvaröfver man ej bör undra, enär universitetet 
blott hade få, och desse ej särdeles utmärkta lärare, ut- 
färdade k. Hans år 1498 en förordning, hvarigenom de, 
hvilka ej under 3 samlällta år vid Köpenhamns eller Up- 
salas högskolor studerat, förbjödos att vända sig till ut- 
ländska universiteter: ett förbud,, som förnyades af sonen 
Kristiem n år 1522, men ej medförde åsyftad verkan. 
Det var först efter reformationens införande i Danmark, 
som Köpenhamns universitet kom till anseende och bety- 
denhet. Under de många borgerliga oroligheterna efter 
Kristiem Dis afsättning afstannade universitetets verksam- 
het fullkomligt, men begynte ånyo 1537, och 1539 ut- 
färdades det nya stiftelsebrefvet, till följe hvaraf der skulle 
vara 14 professorer. 

Det var till Köpenhamns högskola, de skåniBka stu- 

. derande begåfvo sig för att utbilda de i skolorna inhäm^ 

tade studierna: en plägsed, som sedan Skånes förening 

med Sverige år 1660 ännu någon tid fortfor, men af- 



54 

stannade till följe af de stränga förbud, hvilka svenska 
regeringen deremot utfärdade"). 

Vi meddela mot dutet af denna skrift förteckning 
på de lärjungar^ som frän de skånska läroverken åren 
1611 — 1660 till Köpenhamns universitet dimitterats, af- 
vensom på de Skåningar, hvilka under namda tid derstå- 
des till magistrar blifvit promoverade. 



'*3 Ärliga studtiakaUea fHla Lundt stift till KApeDhamos uniTersitet 
under d:r Wiostrupa tid utgjorde 315 Rdr 4 mark 8 sk. Jfr. "Biskop 
Winslrups GopieBok" i Luuds domk. arkir. 



Andra Perioden. 

Kap. ir. 

Reformatioiiens närmaste inflytande på skolväsendets 

fSrbättring. Kyrko-ordinansen af år 1537. 

National-synoden i Antvorskov år 1546. 

1. Aedan i 16:de århundradet förbereddes reformation 
nen. I Holland angrepo de bekanta Hieronymianei^e munk- 
väsendet, enkannerligen tiggarmunkame och yrkade kraf- 
tigt pä en förbättring i kyrkväsendet samt gjorde folket 
sä mycket som möjligt bekant med den hel. Skrift Jo-^ 
han Vessel (f. 1420 f 1489) var en föregångare för 
Luther, Erasmus (f. 1467 f 1536) undergräfde genom 
sina bitande satirer munkarnes anseende, Reuchlin (f. 146i 
f 1622) och hans anhängare kämpade ifrigt mot mun* 
karne. Men det var ej blott en kyrklig strid, som för- 
bereddes; bildningen hade äfven sina sakförare. Grekiska 
kejsardömets undergång efter Konstantinopels eröfring, 
hvarigenom lärda män från Grekland flyktade till vester^ 
landet, föranledde att man började ånyo studera de gam- 
les skrifter, och så snart de gamla klassiska författame 
blefvQ bekanta och började verka, fick man derigenom af*^ 
smak för den skolastiska munklärdomen. Det var dock 
först med kyrkoförbättringen^ som den klassiska bildnin- 
gen fullständigt segrade. HurtiU bidrog ej litet den se- 
dan 1440 bekanta boktryckerikonsten. Till den nya bild- 
ningens fromma började skolorna ombildas, hvilkct fuli- 



5G 

standigare skedde genom Luthers rerorination. Likasom 
denna genom Luther och Melanchthon kon» till mognad , sä 
äfven skolomas förbättring och ombildning; ty det var 
Törst från denna tid som en ny verksam anda vaknade 
för en bättre imdervisning, ej blott för de lärda stånden, 
utan äfven för det så länge försummade folket De flesta 
skolorna för allmogen äro derföre först efter reformatio- 
nen upprättade. 

Man har med stort skäl kallat Melanchthon Tysklands 
lärare (prseceptor Germaniae). Han hyste Ufligt deltagande 
för en förbättring af ungdimiens undervisning, verkade 
derför uipd råd och dåd, och skref nya läroböcker i st. 
för de gamla och obrukbara. Luther sjelf insåg myc- 
ket väl att kyrkans reformation endast genom en kristlig 
bamauppfostran inom familjerna och i skolorna, riktigt 
kunde grundläggas. Han förklarade derföre uttryckligen, 
att enhvar vid förlust af den gudomliga nåden vore för- 
bunden att uppfostra sina barn , framförallt till gudsfruk- 
tan. Den klassiska forntidens studium understöddes också 
kraftigt af den store reformatorn. EvangeUum, sade han, 
kunde ej bibehållas utan språken; att känna dessa, i sp- 
nerhet det latinska, är nyttigt för alla, äfven för krigs- 
och köpmän. 

Luthers och Melanchthons skolordning blef mönster 
för många andra och sådant var förhällandet med Skan- 
dinavien. Hvad Danmark och särskilt Skåne vidkommer, 
var dock reformationens inflytande på skolväsendet ej så 
genomgripande, att ju de följande tiderna behöfde afhjelpa 
mänga och väsentliga brister. 

Före påfvedömets fullkomliga utrotande i Danmark, 
hade den protestantiska ungdomen ej någon offentlig läro- 



57 

inrättning. K. Fredrik I ville derföre afhjelpa denna brist, 
och till den ändan stiftade han, af de i Malmö indragna 
andliga godsen, 1529 derstådes ett Gymnasium eller Scholä 
illuslris, vid hvilket läroverk följande lärare verkade, neml: 
Frans Wormerson^ Claus Mårtensson Töndebinder, D:r 
Olaus Chrysostomus y Peder Lauridsson och Andreas 
Johannis Lyng. Detta gymnasium, hvarifrän många pro- 
testantiska lärare utguigo, upphörde 1637. 

Danmarks skolväsende efter reformationen ombildades 
genom den vtgtiga 

2. Kyrkoordinansen af år 1537 ^»). 

Tredje kapitiet af denna kyrkolag handlar om Barn- 
skolor. Delta är den första skolordning, som i Danmark 
efter refonuationen utkommit. Häri stadgas: "I hvarje 
stad skall vara en. latinskola, men blott en, med minst 
2 eller 3 dugliga lärare; alla andra Vge-scholer,^ som 
här och der hållas, borde upphöra. Skolan skall delas i 
flera "Lectier" eller klasser. Intet annat än latin bör lä- 
ras, "fordi Latine Scholer forderffuis gieme afl' de Dan- 
ske oc Tydske Scholer, Ocsaa söge de mere deris egen 
fordeel oc forhedring eud Bömenes, de som tese Greisch 
oc Hebreisk, som det vel kiender sig selff." 

.Der skolan har 3 lärare, bör vara 4 klasser; men 
der blott 2 lärare äro, iskall vara 3 klasser. 



^«) Den rette Ordinar^z, som paa Herredagen i Ottense ftlef 
ofverset oc besegiei. Deo Tar redaa 1536 utarbetad, granskades och 
3ladf4stade8 1537 af k. Kristian III ooh riksråden samt påbjöds 1539 till 
efterlefnad. Blund skånska lärare, som undertkrefvo densamma voro 
Frans Wormersoo, OJ. Chrysoslofniit och And. Lyng. 



^ 



58 

Den första Klassm skaD vara for dem, som lära 
ABC och stafning. — ABC-bamen skola lära att läsa 
ar de böcker, som jemte ABC innehålla Pater noster, 
Credo, de 10 budorden, dopets och nattvardens ord, jemte 
andra bamboner. Dessa barn skall man om aftonen låta 
gä hem med 2 glosor. 

De, som lärt ABG-bdien, skola så läsa Donatum 
och Catonem. Dä de en gång häfva atlåst dessa böcker, 
skola de åter börja dem pä nytt, till dess de lärt rigtigt 
läsa. Hvar dag skriföfnifig. Om aftonen skola de dess- 
likes hemförlofvas med 2 glosor, hvilka om morgonen 
böra höras. 

Den andra Klassen skall vara för dem, som kunna 
rätt läsa och lära reglor in granmiatica. Deras böcker 
skola vara om morgonen grammatica Philippi ^^}. För 
öfning in grammatica böra de hafva Esopura att tolka 
och sålunda vänja sig under detsamma till att deklinera 
och konjungera. Eftermiddagen Esopi fabulae och om af- 
tonen Mosellani P»dolngia *^). — Sedermera då de der- 
utmnan äro något förfaroe [^tredske^), skola de läsa de 
bästa och skönaste af Colloquia Erasmi^^J. Undertiden 



^*) Melanchlhons. Han skref den för sin lArjunge Erasinus Ebner 
fraa NOrnberg. Mot M:8 vilja ulgaf Goldstein deosainma år 1525, men 
sedermera öfversägs den af förfallaren. 

'^) Poedologia Peiri Alosellaiu Protegensis. Mogunliae 1520; 12:o. 
Beslår ar 37 dialoger. 

'') Bland alla Erasmi Roterodami mftnga arbelen har ej nSgot 
i skolverldcn spelat s& stor rdl som hans Colloquia, af hWlka an- 
dra uppl. utkom 1522. Deuna bok fördömdes af Sorboune, fArbjöds 
i Frankrike och brändes i Spanien ; patliga stolen filade hela kristenhe-> 
ten att ej lAsa densamma. Boken innehåller de giftigaste utfall mot 
munkarne , klo«terlIf , vallfärder m. m. samt desnitom minga lättsinniga 
saker och tvelydighcter. 



59 

iDitig öfning att alltid tala latin och skrifva rätt och lära 
att tolka rätt konsteliga. Om aftonen skola de hafva ett 
latinskt ordspråk till hemlexa. 

Den tredje Klassen skulle om morgonen läsa gram- 
matica Phillppi och tolka Terentius. — Om eftermiddagen 
läres Terentius utantill; derefter några utvalda komedier 
af Pldotus; om aftonen några de kortaste Ciceronis epist- 
lar, eller något annat dylikt. Lärjungame i dienna klass 
skulle alltid tala latin och hvar dag uppsäga något af 
Terentius samt en gång i veckan skrifva latinska epistlar. 
^Oc om aOlenen gaa hiem met thu Verss, som haffue 
en skön forstand om gode seder.^ 

Den fjerde Klassen uti de skolor ^ hvarest skoknä- 
siaren är sjdf tredje, är för dem, som kunna något både 
tala och skrifva latin. Deras böcker böra vara gramma- 
tica Philippi om morgonen och Virgilius. Näst ultydnin- 
gen skall visas dem de märkeligaste figurer, som äro i 
orden, ^oratier," och sentenser, och då de deri äro väl 
dfvade,bör Dialeclica och Rhetorica Philippi tilläggas^). — 
Om e. m. Virgilius och demäst Metamorphoses Ovidii; 
om aftonen Officia Ciceronis eller hans Familiares Epi- 
stolae. Lärjungame skulle intet annat tala än latin, 
hvar dag uppläsa några versar af Virgilius, flitigt öfvH 
stilen och hvar vecka göra episUar eller vers. 

Den femte Klassen bör vara för dem, som äro 
drifne i latinet och synas hafva uppofvade fattningsgåfvor. 



") Philippi Melanchihonis de Dialeclica libri qualuor. Första 
ifppla^n utkom Kr 1520, den aodra förokade 1527, en tredje 1529. — 
Eroleraata Dialectices eontinenlia inUgram artem, ka icripta, Dt juren- 
tuti utiliter proponi poMint, edila a Ph. Melmchtbone. Witeb. 1547. — 
Ph. Melanchloais, de rhetorica iibri tres. Witeb. 1519. Andra uppl. 
tttkom 15^1, 



60 

så att de nu kunna skrifva och tala rätt och god latin. 
För dem må skolmästaren föreläsa något fundament i 
grekiskan, dock utan att latinet något löi*sumnias. ^Thi 
deris mening er wlidelig som ville at Bömene skulle lerre 
Greisch och Hebreisch, for cnd de faa noget fremmelige 
forbedret sig vdi Latinen." 

Skolmästame skola behålla i alla stader det de hit- 
tils haft och om de någonstades ej äro ruiideligen nog 
försörjde, då kan "superalteudenteme'* och sockenprester 
uti staden gifva oss det tillkänna, ^thi wi ville at baade 
de oc andre som Vngdommen skulle forestaa, skulle he- 
derlige vere foi-sörgede, oc vil wi geme legge til aff 
wort, huor noget fattis." 

Om öfmng i skolama. ''Om morgonen från kl. 6 
till 8 skall öfver hela skolan grammatica flitigt öfvas, med 
stadigt hänseaide till ordens härledning, uttydelse och rig- 
tiga tonvigt 

När klockan slår 8 skola disciplame af öfvei^sta 
Lectiema söka koret och undertiden de nedersta i skolan 
höras. Hemkomna från kyrkan uppläses katechesen högt 
och sedan få bam^ gå hem. Från kl. 12 — 1 endast 
säng; kl. 1 — 2 skall hvar och en af de tre Lectierna 
hafva sin öfning särskilt för sig; de i den andra Lectien 
in Esopo; de i den tredje in Terentio; de i den fjerdé 
in Virgilio. 

Då klockan slår 2, skola de af öfversta I^ectien åter 
söka koret; de nedersta få undertiden sina lexor förhör- 
da. Mellan kl. 3 och 4 skola åter Lectierne åtskiljas 
och hvar hafva sin öfning för sig sjelf: de i den andra 
Lectien, in Paedologia, och dä lära det Proverbium, 
som de om morgonen skola uppsäga; de i den tredje 



61 

Leclien, i Ciceronis kortaste epistlar, och dä lära de tvä 
versar, som de om morgonen skola recitera; de i den 
ijerde Lectien, in officiis Ciceronis, och dessutom några 
versar ur Virgilius, hvilka de skola kunna utan Ulloch läsa 
upp nåsta morgon. 

Detta skall läsas om måndagen, tisdagen, torsdagen 
och fredagen; men från Sancte Simon och Judm dag och 
till kyndelsmessan skola barnen komma till skolan kl. 7 
om morgonen, och gå hem kl. 4 om aftonen, och söka 
koret, nar kl. slår 9, "eliter Schofemesterens gode tycke." 

Onsdagsmorgonen skola alla deras lexor böras, "at 
der bliffuer da en saare flittig Öffuelse;" derefter skall 
man gifva dem materie antingen till epistlar eller vers, 
och få så hemlof , då sången är slut i kyrican efter kl. 8 
och ej återkomma den dagen antingen tiU skolan eller 
kyrkan. Ty det är dock, som poeten säger: ^Huad som 
icke haffuer ro iblarU met^ del kant icke vare vediP 

Lördagen i hvar vecka skall användas dertill, att bar- 
nen sysselsätta sig synnerUgen med det, som till helighet 
hörer, på det att de derigenom må lockas och vänjas till 
gudsfruktan, tro och goda seder; då skall katechesen på 
det enfaldigaste uttydas för dem. För dem, som ära. 
komna till bättre förstånd, må föreläsas något ur nya 
Testamentet, såsom Matthaeus eller några af de lättaste 
bland S. Pauli epistlar, Davids psalmer eller Salomos ord- 
språk. Sedan skola de gå i aftonsång och så få hem- 
lof; på samma sätt om aftonen före helgedagar. 

I små städer skaU således vara en skola med skole- 
roästaren och en eller två hörare. I de större städerna, 
som pläga hafva en skolmästare och 4 eller 5 hö- 
rare, vUje vi att dessa skolor böra med "Superattenden- 



62 

tens/ Prostens, Predikanternes och Rådets tillbjelp återr 
upprättas, sä att der må blifva flera Lectier och större 
öfningar för barn, ån förut öfligt varit Och då de åter 
hafva upprättat samma skola, vilja vi stadfasta ^relbr- 
matsen/ och tillägga skolan ränta, om der ej finnes nog 
för lårame. Till dessa skolor böra baiiien sändas från 
byame på landet — Och uti den stad, i hvilken förut 
flera latinskolor hafva varit, der skall man af dem bikla 
en. Då barnen hunnit éfver 12:e året böra skohnästame 
troget gifva föråldrarne tillkamia, hvilka barn ej duga till 
studier, så att dessa tidigt må sättas i något ärligt handt- 
verk; men. de, som hafva god fattningsgåfva, skola håibs 
i skolan till 16:e året 

De skickligare ynglingame, som hunnit till denna ål- 
der, skola offras Herranom och sändas till aUmänna stu- 
dier (universileter) , antingen pä egna dlisr fönamlingens 
bekostnad; de andra deremot tagas frän skolan och sät- 
tas till ärliga verldsliga ^embeten'' (handtverk). 

Klockame på landet skulle en gång i veckan under- 
visa bondbarnen i kristendom och katechesen och ingen 
ia blifva klockare, som ej mäktade utföra detta; sådana , 
skulle af Superintendenteme afsättas och skickligare der- 
till utses. — Danska skolor eller s. k. Skrifskolor borde 
äfven i städerna upprättas. 

För skolmästare och hörare skall vår Länsman (landsr 
höfdmge) jemte Superintendenten i hvarje stad anslå nå- 
gra vissa räntor af kyrkans praebender. 

Landsförsamlingar, s<Mn ligga någorlunda nära sta- 
derna, skola taga sig klockare från skolorna och låta 
dem fa den vanliga räntan till en hjelp att studera med. 



63 

Superintendenten skall sjelf hafva tillsyn öfver alla 
skolor oeh tillsätta skolmästare, favilka han med socken- 
presten och de bästa uti Rådet hafver prölvat Men skol* 
mästaren skall sjelf förse sig med hörare, som under ho* 
nom skola tjena, och taga dem, hvilka sockenpresten kän-* 
ner och finner dugliga. — Kyrkovärdarne (Kircheverier- 
ne) äro förpligtade att håfla skolan och skoUärames bo* 
ning vid makt^ 



Sådan -var kyrkoordinansens stadgande om skolorna: 
ett stadgande, som nästan helt och hållet var bygdl på Lu- 
thers och Helanchthons saxiska skolordning aT 1625 och 
1528. Man ser att undervisningen hufvudsakligen gick 
ut på att lära läsa och skrifva, inhämta kristendom och 
latin samt de första grunderna af grekiskan. Allt afsåg 
prestbildning; något vidare fordrades ej. Reformatoreme 
afveko således ej från den gamla grundsatsen, att skolan 
i första hand skulle tjena kyrkan; för ögonblicket afsågs 
enkannerligen att afhjelpa den lutherska kyrkans behof af 
församlingslärare. Under hela detta århundradet och före- 
trädesvis närmast efter reformationen, ansågs det vara nog, 
om man i skolorna lärde' sä mycket latin, som till ett 
presteinbete var behöfligt eller för att vid ett universitet 
afhöra några latinska föreläsningar i theoiogien. Latinska 
språket bibehöll vid undervisningea det gamla herraväldet, 
ehuru det naturligtvis på bättre sätt bjbragtes och läs^ 
Bingen af klassiska auktorer infördes. Pä granomatik, dia- 
lektik och rhetorik fastade man uteslutande vigt, dervid 
förbiseende allt annat, som, med skäl kan anses behöfligt 
för uppöfvandet af menniskans mteDektuella anlag, och 



64 

för bibringandet af sådana kunskaper, hvilka för medbor- 
gare i en ^tat äro nödvändiga. Att meddela midervisning 
i historia, geografi och mathematik o. s. v., på tänkte 
man allsicke, hvilket dock sä mycket mindre bör synas un- 
derligt som man först i sednare hälften af 16:de århun- 
dradet började att vid universiteten föredraga sistnämda 
vetenskaper. Vid vissa skolor, t. ex. metropolitanskolan 
i Köpenhamn, ser man dock att några årtionden efter kyrko- 
ordinansens utgifvande, nya läroämnen, (t. ex. mathematik, 
natur- och sede-lära samt tillochmed astronomi) tillkom- 
mit, men huruvida detsamma kan hafva egt rum vid de skån- 
ska, i synnerhet de förnämsta deribland (Lunds och Mal- 
mös), är man dock ej i tillfälle att bestämma. — Omkring 
10 timmar användes hvarje vecka på säng och musik, 
hvilken var beräknad på kpkligt bruk, såsom (jnder ka- 
tholska tiden. Modersmålet var naturligtvis ej något före- 
mål för undervisningen. Ingen regel inskärptes denna ti- 
den så ofta och strängt som det ständiga latintalandet 
utoni, och inom skolan, ja tillochmed vid bordet och de 
barnsliga lekame. Den, som öfverträdde denna föreskrift, 
straffades strängt och ögonblickligen, än på kroppen, än 
med penningeböter. 

Genom reformationen blef ifvem för skolväsendet 
större och staten betraktade också detsamma såsom en 
sak, öfver hvilken han var föi^ligtad att träffa anordnin- 
gar; detta så mycket mera som staten till en stor del 
bemäktigat sig kyrkans egendomar och på grund deraf 
också ansåg sig skyldig att sörja för skolans tarf. 

Det i kyrkoordinansen gifna löftet att konungen sjelf 
af sitt eget ville tillägga skolorna, då något i underhållet 
fattades, hölls äfven. Hvad Skåne vidkommer vilja vi 



65 



nämna att Fredrik II d. 11 JulU 1561 anslog till ^Skole- 
niesteren^ i Lund och 12 lärjungars underhäll kronotion* 
den af råg och kom frän 40 socknar i Ljunits, Vem- 
menhögs och Skytts härader^). Anslag skedde till rek- 
torerne i Mahnö samt till Landskrona skola; äfven Hel- 
singborgs och Ystads skolor erhöllo ganska betydliga bi- 
drag af Fredrik IL Rektorn i Malmö samt theol. lektorn 
och rektorn i Lund försägos särskilt med vikarier och 
prsBbenden vid domkyrkan derstädes. — Dessutom bör här 
anmärkas att då biskopen öfver Lunds stift inför k. Fre- 
drik II klagade öfver bristande tillgångar till den stora 
mängd ynglingar, som besökte allmänna läroverken, be- 
stämde nämnde konung år 1562 åt de särskilda skolorna 
vissa härader, i hvilka skolynglingames utskickade egde 
rättighet att insamla almosor, till förekommande af att ^de 
fattige Börn Peblinge ej giffve bogen olTuer for Fattig- 
doms skyld"®*). 



") Jfr. för öfrigl Ponloppidan, Annalei m 274, 329, 336, 362, 
363, 376-77, 399, 407, 415, 431, 511. 

•«) Ur Kongl. Danska Geh. Arkiret (Tegaelser paa alle Laode Yl 
f. 11) meddelas fuljaode 

"Regialer paa Che herrilher som skulle leggis tiil Skolerne wdj-Skone. 



Helimgborg 



{Luggude herrit 
Biere berrit. 



iRoDoeberg berrit 
Oose berrit 
Mörre Åsbo berrit 
i Tor ne berrit 
llarrager berrit 
Froste berrit 



Malmoe 



iOse berrit 
Barre berrit 
Fers berrit 



Trelborg 



Tsted 



SömmersbafTa 



Wee Skole 



iSkiodtz berrit 
Vaemidböy berrit 

ILiunidls berrit 
Heridsta berrit 
Ingelsta berrit 

f Jeridstad berrit 
lAlbo berrit 

IGiers berrit 
Gyinge berrit 
Söndr* Åsbo berrit 
5 



66 

K. Fredrik II utfärdade afven d. 23 Mars 1568 ett 
bref om hdgonskyldens erläggande lill de skånska skolor- 
na, hvarigenom kyrkeordinansens stadgande närmare be- 
stämdes. 

Universitetet i Köpenhamn saknade strax efter re- 
formationen medel att understödja fattiga studerande, hvil- 
kas knappa omständigheter ej tilläto dem att derstädes 
fiina studier fortsatta. Följden blef att de gemcnligen 
qvardröjde i skolorna, hvarest de till en del understöddes 
af stademe; andre hade såsom klockare i de närgränsan- 
de socknarne några inkomster. Af brist på studenter må- 
ste man derföre i början bland äldre skoldisciplar vä^a 
både prester, hörare, ja till och med rektorer för de 
mindre skolorna. Biskop P. Palladius samt Köpenhamns 
professorer besvärade sig år 1540 hos konungen häröf- 
ver, anhållandes det han täcktes komiha kyrka, universi- 
tet och skolor till nödig hjelp och häfva den stora bri- 
sten på dugliga lärare; hvilket också skedde^). 

3. Om likformighet i lärosittet 

enligt stadgande af national-synoden i Antcorskav dr 
1546 ^J. — Pä nyssnämda national-synod stadgades bland 



^•^"* iLUler hcrril ^^^^^^^^^^ j'^'^*"" ^•'"* 

(Brekeo berrit 

Anno 1562." 

Konungens öppna bref till inrSname i Torna, Harjagers och Frosta hl- 

rader anföres vid Lunds skolhistoria. 

'») Jfr. i. C L. Heiberg, Peder Palladioa. Kiöbenhayo 1840; 
a. 37. 38. 

**) Synodalbealulet tamt uniforroiAtstabellen iro tryckta i Palladii 



61 

annat att en viss likformighet skulle iakttagas vid skolorna 
för att förebygga förvirring i undervisningen. Normen 
för denna ^uniformitet^ är författad af den bekante biskop 
P. Palladius och sändes i afskrift till alla skolor. Deri 
stadgades följande: 

Om mindre skolor. 

Mindre trivialskola kallas den, som finnes i smärre 
stader, och förestås af en promoverad baccalaureus, an- 
tingen ensam eller med biträde af en eller två hörare 
(collaboratores). Den delas i 2 klasser. 

Första klassen. Läsningen består i ABG-boken, Do- 
natus,, utanläsning af latinska vokabler och katechesen. 
Dessutom skrifning. 

Andra klassen. Öfningame bestå i läsning af Cato 
och Sulpitius, Torrentini, Philippi Mel. och Joh.. Spången- 
bergs grammatikor. Vidare iEsopi fabler, Mosellani Pse- 
dologia, (Sulpitii?) sentenser, kateches, söndagsevangelier- 
na pä latin, psalmer, lat. beskrifning och musik. Luthers 
kateches var öfversatt på latin ^ul pueris, qui primum in 
scholam latinam formandi traduntur, proponeretur.^ — Om 
gossames antal ökas, kan denna klass delas i 2 delar, 
hvarigenom en tredje klass med en ny hörare tillkommer. 

Om större skolor. 

Större trivialskola kallas den, som finnes i större 
städer och vid katedralkyrkor samt förestås af en promo- 



Ir 1555 utgifaa Fonnula vifitalionis proTincialis seu prepotitorum. — • 
Till uoiformileteas befordraode algaf Palladius affea en latinsk gram- 
matik: '^Grammatica latina in usum Danie jurentutis oniformitatit oau- 
•a.» 1553; andra uppl. 1558. 

5» 



68 



verad magister artimn jemte 4 promoverade baccalaurei. 
Den delas i 5 klasser. 

Första klassen. Örningar: ABC-boken, Donatus, 
Cato, kätechesen, latinska vokabler och skrifning. 

Andra klassen. Öfningar: Torrentini och Philippi 
Mel:s grammatikor, iflsopi fabler, Mosellani Paed., Erasmi 
Colloquia, latinska ordspråk och brerskrifning, söndags- 
evangelieme på latin, psalmerne; slutligen musik. 

Tredje klassen. Öfningar: Torrentini och Philippi 
Hel:s graoimatikpr, Terentii och Plauti komedier, Giceros 
epistlar, latinsk beskrifning (minst en gång i veckan), 
Matthaei Evang., Salomos ordspråk, l:a Epist tiO Tim., 
1 Johannis Epistl. (allt på latin). Sångofning. %erci- 
tium discendi, per duo carmina moralia.^ 

Fjerde klassen. Torrentini och Phil. Meks gram- 
matikor. Virgilius, Ovidii Hetamorph., Giceronis offi- 
cia, Epist. famil. Öfning i att skrifva lat vers och grun- 
derna för densamma. Lat. epistlar. ^Libellus rousices 
artificialis,^ Psalterium Eobani, Jesus Syrach, Pauli Ep. 
till Tim. 

Femte klassen. Latinsk grammatik och grunderna 
af grekiska språket Phil. Melanchthons dialektik och rhe- 
torik. Romarebrefvet och söndagsevangeliéma (allt på la<^ 
tin). Latinsk stilskrifning, minst en gång i veckan®^). 



'^) Vi meddela hftr nigra upplysniogar om e(t par af de ofvanför 
oAmnda skolböckerna: 

Dionysiua Calo, hvars lefoadstid flr mycket omlristad, tillskrifvat 
några moraliska iefoadsreglor, som iadeltes i 4 bftcker och brukades 
allmaol i skoloroa såsom en slags låsebok och glosbok både i latinska 
och grekiska språken. Kristiem H TtUe hafva denna bok införd i st. f. 
Facetus. (Jfr. Dansk Magas. VI. 365). — Jo. Su^iiius från Veroli i 



69 

I koret uti kyrkan skulle lärjungame sjunga enligt 
kyrko-ordinansens föreskrift; dock blott ett qvart hvarje 
gäng om söcknedagame. — Med Donatus börjades läs- 
ningen kl. V^6 f. m. om sommaren ^ och kl. 6 f. m. om 
vintern. 

Om läraren, öfverlastad af starka drycker, infann 
sig i skolan eller i beslraflhingame var öfvermättan sträng, 
dier för fytteii eller af vårdslöshet försummade sina ålig- 
ganden, skulle han afsättas. Ferla fick nyttjas endast 
i fall att någon ''Ribaldus^ satte sig mot lärames före- 
skrifter. 

Af ofvanståadde irtdrag ur kypko-ordinansen af 1537 
samt national-synodens beslut i Antvorskov 1546, se vi 
rättesnöret för. undervisningens form och föremålen för 
densamma ända till slutet af 16:de seklet 



13:de århundradet ntgaf Carmen de moribus pueroram in mensa pra»- 
ciftue servandia; en slags sedelära. Prof. Kristen Mortensen Morsing 
lat uppUgga den Snyo, förökad med ett inledningspoem in pueros Haf- 
sienses oeh.ett tiUägg af n&gra moraliaka Ters.; 16:o, 8 blad. (St. K. 
Bibi. i Köpeohamn). Om Mosellanns se sid. 58 af denna skrift. 



Kap. TL 

Några drag om skolväsendet något efter reforma- 
tionen. Lårjnngames fordna belägenhet i sko- 
lorna. Skolnngdomens fester. (Majgrefve-festen. 
Gregorii-festen). Fastlags-npptåg. Skolkomedier. 

1. J^ågra drag om skolväsendet något efter refor-^ 
malionen. — Vid prestmötet i Lund 1569 stadgades i öf- 
vercnsstämmelse med besliitel i Åntvorskov 1546 bland 
annat följande: ^Item skulle och Skolepeblinge icke gaa 
med Hatte eller andre wbequemmejige HolTuitlagh, men 
skickeligt klaede sig efller Klercke wijss; icke skulle de 
heller basre Slemmidse dier Daggerter.^ 

^Item skulle Peblinge der tager Drik ware, nattelöb, 
Krurender, eller Bolere, Joniffrukrenker, Huggebasser, eller 
anden Balstyrigtied giör indbyrdis eller med andre, De 
skulle straffis och wisis afl skolen med en Bön til öffrig- 
heden, at de wille och forwise denncm Byenn*). 

I en skrift af Olaus Theophiluls, rektor vid Kö- 
penhamns skola ^), förbjudas pglingame att bära värja, 
slås med ho/folk, krigs- eller sjömän , bo hos horvärdar, 
sjunga Uderliga visor (amatorias cantilenas), läsa otukliga 
böcker, se eller uppföra oanständiga skådespel, samt nyttja 



**) Jfr. Antiquiiaies Lunderues, handskrift på skolbibl. i Gefle. 
**) Parsaei;es sen Prsceptiones sapientes et uliles de vite ac stu- 
diorum honesta formatione. Haunie 1573. 



74 

lättfärdig klädedrägt Denna borde q vara för kostbar, 
ej hvit, röd eller grön, utan svart, blå eller af annan 
ärbar färg. Fängelsestraff omtalas äfven såsom då för 
skolungdomen brukliga. 

2. Om lårjungames fordna belägenhet i skolorna* 
I det föregående har blifvit lämnad en skildring af den ' 
stränga och omenskliga disciplin, för hvilken lärjungame 
fordom i skolorna voro utsatta och det stadiga inplug- 
gandet nästan hela dagen af en män^ lexor, mest latin^ 
ska. Detta lämnar oss någon upplysning om disciplames 
fordna belägenhet i skolorna. ^ För att ytterligare be* 
lysa samma ämne, må följande tilläggas. Före reforma-r 
tionen och länge efter densammas införande i Danmark 
hade lärjungame i de lärda skolorna hufnidsakligen sitt 
uppehälle af att samla allmosor vid godt folks dörrar. 
Vid flera större skolor, t ex. Lunds domskola, voro de 
dock i besittning af ganska många beneficier, hvarom vi 
längre fram vid framställningen af denna skolas öden vilja 
tala. K. Krisliem II:s förut omtalta förbud af år 1519 
upptogs särdeles illa och vardt såsom ogudaktigt ansedt 
Strax efter reformationen var fattigdom de flesta discip- 
lames lott och en vigtig källa till deras underhåll var or- 
'dentligt tiggeri, hvilket offentligen gillades genom ett af 
k. Kristian III år 1548 tUl biskop Frans Wormersen ut- 
fördadt bref , hvarigenom också vissa 'liättor" föreskrefvos 
f^r ifrågavarande disciplar **). 



^) Rttkiipt af K. Chrisiian III til Lektor Franti om Trögtere 

og katter til Peblinge, 
Cbriitian medl Gudu nnade &c. Wor Guatl Uiilforn; wider^ adt 
wi ere koinnieo lÅi forfaring, huorledit man^a Tröglare löbe om rdi 



72 

Roskilds skdlag af år 1{^70' tillät det s. k. Davids-- 
koret ^) att "ved Marckeder eller anden merckelig stor 
Forsamling" samla bidrag till deras och medlärjungames 
nödtorft. — På slikt tiggeri genom sång o. d. gaf k. Fre- 
drik U d. 27 Dec. 1588 skolorna ett uteslutande pri- 
velegium, hvari det heter: "dersom der befindes no- 
gen Drenge at omgange iidi Peblinge Nafln, og dog icke 
söge Scholen, oc bede Almisse der udi Byen, Da skal 
Scholemesleren halfve luldmact, met hans Peblinge dennem 



Kiöbstederoe adt Ihy^e theris BrAd , och en stoer pari aff theonem ere 
före Meaaisker, och icke for lede skyld ville andeC, eiid ^aa adl trOgle 
och iher medt opholde ihennem. Sainmeledes inange pooM pilte, som 
icke gaa ihil Schole. Thi bede vi Ether och ville, adt J sirax läder 
besitlle medt Borgemesler och Raad vdi alle Kiöbstederoe thcr vdj 
Sticlet, adl the gifTiie the fattige folk Thegen paa Brystet, som for 
Sittgdom oc Ålderdom ere foraarsaget och DödtörfTtige thil adt thygg« 
och bede theris Bröd ther i theris By, och the som ere före, oc kun- 
de forthiene theris föde', adt the foruisis afT Byen , och thersom nogenn 
af thennem och foruinder theris Siugdom, och thereffter formue adt 
arbeide oc forthiene theris Bröd, adt thennem icke heller thilstedis adt 
thrögie, oe adt the thage thegenn fra thennem igien. Samroeledis alle 
peblinge, som gaa thil Schole, adt the gaa medt Heller, saa mand 
kand wide, htiilcke som gäa ihiil Schole och mand bör adt giffue Al- 
mysse. Och adt J thislige wille thilsige Sogoepresterae vdj Ktöbste- 
derne, adt the forkynde i prcedickeslolen för Almuen, adl the ipgen 
Tröglere eller poossepilte giffue theris Almisse, wden ihe, som Borge- 
meslere och Raadil hafTve giftvit ihegnn, och peblingerne, som gaa 
medt Helte, eller och hussarme folk, paa thet adt the nödtörlTlige, ooh 
the som gaa thil Schole, maa bekomme Gudlz Almisse. Her wi osa 
vissel igen 'thilforlade, befalendis Ether Gud. Screffuit paa wort Slollh 
Coldinghoss, Onssdagen nest elTter Söndagen Vocem jueunditatu Aar 
MDXLVlll vnder wort Signet 

Ohriatian. 

•>) Davidskoret utgjordes af de s. k. Davids degne, d. A. de, bland 
diiciplarne, som skötte korsingen. Se EngeUioft, Dniveri. og Skole- 
Annaler. 1809 4:de bandet. 



73 

at paagribe, oc före tU scholen, oc der lade dennem 
Hudslide.^ 

Att skolungdomen under 16:de, 17:de och 18:de 
århundradema vid de trenne högtidsaftnarne (Mårtens- 
Jul- och Trettondags-) tågade igenom staden sjun- 
gande framför husen, för att dymedelst insamla pen- 
ningar till sig och lärame, är nogsamt bekant I Malmö 
fortfor man med en sådan sånguppvaktning till skitet af förra 
seklet, dä borgerskapet beslöt att ej vidare vid slika tillfällen 
gifva något understöd^). Vid flera andra skolor i stiftet 
fortfor detta bruk till början af detta århundradet; i Kri-- 
stianstad upphörde det först år 1812. 

Här meddelas några sånger, författade af rektorn 
i Landskrona Gettorp, och af ungdomen derstädes af- 
sjungna åren 1613 — 1616 vid bemälta sånguppvaktning 
högtidsaitname. (Jfr. «/. M. Geitorp, Jesu Christi Pinis 
oc Döds Historie). 



1. 


II. 


Ad Natalitia Domioi. 


Op i som lienV den leflnende Gud, 


In jubilo 


Med Lystigh^d kommer til mig ud: 


Gum gaodio 


Begrunder d)bt : fiekiender sandhed, 


Qui colilis Jehovam, 


Om ost er icke sloort Vnder skeedl? 


Laelamini 




Miramini 


Gud er vorden et Mennisk oss lijg, 


Nali?ilalem Novam. 


Saa höy en Ting Torstaar icke ieg : 


Deus homo : 


Thi ynsker ieg deo med öyen at see, 


Non capio: 


Herr Jesu Christe, min ynsk lad skee. 


Deiidero Tidere. 


~ 


Jesu Christa 




Foriissive, 




Des, valeam 




Quo) spcro, obtioere. 




M) Malmö Sbol-Arkir. -^ 


I Ystad egde . den s. k. koromgSngen 


rum flfven nyArsaflon. 





74 



IIL 

Aliud ad NoTura Annum. 



6aitd« Corona, 
Plaude Corona, 
Glaude Corona', 

Lailå nuoc Anuuin Musica: 
Siot terrea, ferrea, 
Frigida rigida spreta ', 
Sint Cara Coelica: 
Sic triumphabiroua, 

Mala sic superttbimua. 



Chorus Musicus. 



IV. 
Aliud eliam ad NoTura ADOum. 

Nyt Aar wi nu begynde 
Vdi Tor Herris NafTn, 
Det Gamle har nu Ende, 
Gud vende Alting til gafTal 
Huorledia wi här lefTuet, 
Beleiick en huer for sig, 
Det Ond haod hår bedreffuet, 
Affbed del ioderlig: 
Saa blifTuer oss til.rede 
Ved Chrisi vor Frelsermand, 
Relferdighed oc Gla*de 
Vdi den halltg Aond. 

VI. 
Alittd, ad Natal. Domini. 



lo Domino gaudete 
Modulis sonaniibus: 
Puero nato favete, 
Qui Dei Filius: 
Psallite fidibus, 
Natut est Dominiis 
In Bethlchero Judt 
Cui sit gloria 
Super alla sydera! 



Venite, jubilate 

Nune Goeli 0oafiino: 

Psallite, bucoinate, 

Servite roaximo: 
Noster Deus, Deorum 

Est eicelstssimus, 
Qoi sydera paravit 

Qui Coelera locayit 

Qui hoinioeni crearit 

Solus altissimus. 

Till de besvärliga villkoren för skolungdomen efter 
reformationen alt erhålla ett, stundom rätt obetydligt, un- 
derstöd, var sänguppvaktningen i stadens kyrkor. Otte- 
sängspredikan, högmessa, tolfpredikan, katechesi$ation, af- 
tonsång och bön bvar söndag, långa psalmer och predik- 
ningar, dertill om vintren stark köld; för alt ej tala om 
tjensten de andra dagarne i veckan, i kyrkan, vid begraf- 
ningar, bröUopp o. d. ^J. På några ställen t ex. i Ystad 



**) Jfr. P. Thorvps Historialre Ellerretninger om Rib« Catbcdral- 
skole. lifi Deels 1 Hefte. Ribe 1846. 



75 

klaga lärame öfver de menUge följdenia af denna myckna 
sång för disciplarnes helsa. — Vid Lunds skola fanns ett 
egendomligt stipendium kalladt ^Vivere^ samt kostdagar 
hos kanikeme för 12 disciplar, men härom i det följan- 
de, då vi komma till skolomas special-historia. 

3. Om skolungdomens fester, a) Majgrefvefesien. 
En allmän plagsed bland skohmgdomen var alt Y<Sfra som- 
maren t byen^ bestående deri att en af de förnämsta 
disciplame utvaldes till majgrefve, pryddes på det bästa 
med majgrönt, guld och ädla stenar samt en spira i han- 
den. Ett tal hölls på skolan och derefter vandrade detta 
festliga tåg genom stadens gator. Före majgrefven gingo 
2:ne kamrater med en vacker blomsterkrans, efter honom 
alla de andra skolgossarne parvis, bärande alla en blom- 
sterquast och gröna blad i handen, pä hatten eller brö- 
stet Hörarne slutade tåget, hvilket drog genom staden 
under musik och sång, hvartill begagnades ett eller an- 
nat för tillfället (örfattadt stycke. Processionen ställde sig 
utanför de förmögnares hus, uppförande derstädes sång, 
hvilket gaf ^stadzens Borgerskap och ^andra Studiers goda 
älskare tillfälle een lijten penning efter egit behag till fat- 
tiga Disciplars hjelp och understöd conferera" **}. 

Dagen förut inbjödos gemenUgen stadens unga flickor 
af disciplame att binda kransar och blomsterqvastar och 
då hölls ett litet gille, kransgillet kalladt. — Om maj- 
grefve-f estens firande i Landskrona åren 1613 — 16 16 ta- 
lar Jens Mattson Gettorp (Vor Herris Jesu Ghiisti Pinis 
och Döds Historie, foL 1 — 2): "Det vaar skick i Lands- 
kroue, at paa Pintz Aillen huert Aar, skulle tagis Mai- 



•<) Malmö Skolarkiv. Jfr. for 6frigt Worm Ll. 381. 



76 

Greffue (som man kalder det) aff Skoleu: Huilcken Skde- 
mestereii met sine Gollegts, oc alie Discipler skulle met 
Sang fölge ind i Byen. Nu vaare Borgerne der samme- 
steds meget fromme mod oss, at huis Sön vn beuiste 
den aere, vilde de findis tacknemmelige igien imod den 
gantske hob, som komme for deris Don (Det samme 
maa ieg oc i Sandhed bekiende om dennem: At de om 
Höytids AiTtener, neer vi dennem met voris Musica be- 
sögte, vaare oss meget fromme, saa ieg icke nocksom 
kand berömme deris Rundbed). — På ett annat ställe 
beskrifver han ifrågavarande fest sålunda: 

"Ed Skick baTTuer vsrel, som J vel Teed, 

At huert Aar (her paa denne tid) 

Hår tmaa Börn, som i Scholen gaa, 

Sig buide Skiortor taggen oppaa: 

Med Maj i Hender, oc Blomster gröne, 

Sat rel som Krantie deylig oc skiöne." 

Den glädje, som vårens återkomst gema väcker, har 
föimodligen gifvit anledning till denna skolbögtid. Ännu i 
början af förra århundradet (1707) på Philippi Jacobi^dag 
firades denna majgrefvefest vid Malmö skola. 

På andra ställen (t ex. i Kolding) utvaldes af ne- 
dersta klassen trenne gossar, som kallades grefve, baron 
och jnnker och pryddes efter deras olika värdighet med 
blommor och ståt De äldre lärjungame sjöngo och mu- 
sicerade. Lärame voro anförare hvar för sin hop och 
beskrifves det hela såsom liknande en fandrande skog, 
enär hvaije gosse i banden förde en majgren. 

För en sådan majgrefve-fest hade den bekante och 
särdeles förtjenstfulle rektorn vid Århus skola, mag. Mör- 
ten Borup, skrifvit följande vackra sång: 

"In yeroaii temporis ortii Isetabundo 
Dum rec«ssum frigoris Quntiat hiruodo, 



77 

Terr», Maris, nemorii deöus adest 4« foris 

reooTato mundo. 
Vigor redii corporis^ ccdit dolor pectoris 

teinpore jucuodo. 

Terra vernat floribas, et nemus virore, 
Aves mulcent canlibus et vocis dalcore 
Aqua tempestatibut caret, a«r imbribof, 

dulri plezus rore, 
Sol, coDsnmptis nubibus, radiis pateniibua 
lucet cum decore. 

O quam mira gtoria, quantiim deeua Dei, 
Quaata resplendentia ta» faciei. 
A quo ducunt omnia, summa, imma, media 

formam Speciei 

Magis ha!0 distaotia, quam sit differeolia 

noctis et diei.** 



Vi meddela här en annan sång, skrifven af rek- 
torn i Landskrona Jens Mattson Gettorp: 
^Den i48 Dåtids Psalm , vdi Sqpphiske Rijm befalted, 
och stungen af Scholebörn vdi Lanizkrone , naar de 
förde Sommer i Byen: An. i6i3. 

1. 

Loffaer oo Herren, J som hanoem tiene 
I det Himmelske Cbor, J Engie reeoe: 
Loffuer baonem alle bana Uer tillige 
I Hiromerige. 

2. 
LufTuer nu Herren i den höye Throne, 
Stierncr alle: Ja^ baade Soel oc Maan«, 
LofTner hannem oc med den store Skare, 
Himlene klare. 

3. 
Prijser ocsaa Herren i Vand med glade, 
Som ber ofliter lieng«r, oc er til rsde, 



78 

Jorden at vsdike: Thi den slore Herre 
Altio({ regeere. 

4. 
Iland med til Ord hafTuer dem skabt til pricke, 
Haad dem opholder: Mno dem oc lilikicke 
En termin, som de ey til «uig tide 
Skulle onukride. 

5. 
LofTuer nu Herren i aom her paa Jorden 
Boer, oc er tdspred, huer i sin Orden: 
Fiskene, tom eder i Vande! naere, 

LofTuer den Herre. 

6. 
LofTuer nu Herren lid och Hagel^Steene ; 
Damp, oc Snce*, StormYer, som moo hanncm tiene: 
LofTuer hanoem Bierge oc Höye sköne; 
Med Dale gröne. 

7. 
LofTuer Herren fructbare Trae tillige, 
Ceder, med alle andre, som mand kan sige : 
Diur som gaa; som kry be; som med dier^s Vinge 
I LufTten suinge. 

8. 
LofTuer nu Herren J som Kröner l^iere , 
F«rster*, oo i Stoore, som Foick regere, 
Oldinger, toa sidder i Dommers Sede 
Siunger med gUsde. 

9. 
LofTuer nu Herren i som mon hoftuere, 
Vnge Dreng\ be Karie som Trem spattere , 
Prijser i eders Flore den aloore Herre 
Saa skal det ?cre. 

10. 
LofTuer nu Herren oc i Dftttre Tenne, 
Elsker eders Gud offuer Eddel-Steene : 
Tiener hanncm i eders vnge Dage, 
Dfi haa bebage. 



79 
11. 

Loffuer du Herren i som aldred ere, 
Oe mel Simeooe forlofT begere: 
Prijser ham taa Isng^ i kand Tungen rAre, 
Loff ham* tilhöre. 

12. 

LofTuer Herrea fllltig i Kinders Skare, 
Men i Leeg oo Lyit endnu tager Yare: • 
Prijser allid Gud eders kiere Fader, 
Det eder bader. 

13. 
Alle Folck lilsammen alT gandsk formoffue 
Stemmer i tillige, oc alle lofTue 
Herrens Naffn det flöye, som saadan cre 
Bör at opbaere. 

14. 

Loff du nu Herren Israel med Glaede 
Som hår dig sit Barn Tel ophftyet i Séde: 
Loffuer Gud hans hellige Folck tillige, 
Huer Amen sige! 

b) Gregorii-festm. Deniia fest/ som sedan 9:cle 
årbiindradet firades örver nästan hela Europa till minne 
af påfve Gregorius den store, hvilken var en stor vän af 
ungdomen och förbättrade kyrkosången, var pä somliga 
stallen i Danmark ödig; likväl kan man ej, i brist på 
handlingar, såsom säkert uppgifva om det vid våra skån-* 
ska läroverk varit fallet Festen bestod deruti att ung^ 
domen höU ett högtidUgt upptåg under* anförande af en 
discipel, hvilken var klädd såsom en biskop i fulla ponti- 
jBkalier. 

4. Fastlags^upptåg. Vid fastlagstiden förklådde skolor- 
nas disciplar sig i munkdrägt o. d., lupo omkring tiggan- 
de och föröf vande åtskilliga excesser, h vilket L Kristiem 
n i sin skol-ordinans strängeligen förbjöd. Det heter nem- 



80 

ligen här: ''Herefter skal iiigen Prest, Degne ellerj Peb- 
linge, forkledc sig om Fastelaffuen uti Prekusser Monk 
og Mumies Lignellse at vmlöbe og trygle, og bedriffue 
anden Skalkhed, som tbe ber til giort baffuer, buo ber 
emot giör, skal miste sin Huudt^^). 

5. Skol-^komedier. Ungdomen öfvades stundom att i 
skolorna uppföra skådespel på latin ocb danska, för det 
mesta af bibliskt innebåll, såsom Josefs, Susannas, Goli- 
atbs, Judiths, Lazari, den förlorade Sonens bistorier, L 
Salomos dom; stundom latinska komedier af- Terentius. 
Peder Thögersen (kollega, sedermera pastor i Randers 
f 1634) öfversatte frän latinet en komedi Nabal, som 
d. 6 Maj 1607 uppfördes i Randers skola. Ämnet var 
bämtadt ur I Samuels Boks 25:e kap. Samme författare 
skref ett annat danskt stycke ^Ck)moedia de Muudo et 
Paupero eller om Verden og den Fattige,'' som pä 
nyssnämnda ställe uppfördes d. 5 Maj 1607. Jörgen 
Jensen skref 1607 en ''komedi,^ kallad ''Kong Salomons 
Dom,'' som år 1610 spelades af skolungdomen i Odeose 
i bert. Kristian V:s närvaro. Hieronymus Juslesen Ranck 
författade ^Kong Salomons Hglding: en ny lystig og nyt- 
tig Gomoedie af K. Davids og K. Salomons Histoder ud* 
draget," som uppfördes 1684 i Vibor^^ skola i hela koBgL 
bofvets öfvervaro. — Fredrik n skänkte d. 2 Febr. 1374 
20 läster kom till 30' disciplars underbåll vid Viborgs 
skola. Anledningen till denna gäfva skall, enligt Thura 
(Idea Hist Lit Dan. 77), bafva varit den, att konungen 
der i skolan säg Peder Hegelunds komedi om Susanna 
spelas af disciplame ocb fann deri så mycket nöje, att 



•') Dansk Mtgaxin VI. 367. 



81 

han gjorde denna donation. — Fastlagsmåndagen 1546 
uppförde disciplarne i Årlqis skola ett skådespel i närvaro 
af k. Kristian III, som derföt* gaf dem och skohuästaren 
80 mait Jfr. Historisk Tidskrifts V. 2. (Jacobsen, 
Om Skuespil) s. 495 If. — Thurq (Idea histor. litt Dan. 
p. 72) berättar att i Århus fordomtima hölls ett skol- 
giUe, kalladt "vor store Frues Gilde," hvarest disciplarne 
i deras föräldrars, och "andra personers närvaro uppförde 
komedier och dylikt År l&Ol var k. Hans's kansler 
närvarande vid ett skådespel derstädes. Sådana skolko- 
medier uppfördes särdeles efter reforms^ionen, men pläg* 
seden är gammal. Uti skolorna i Paris sysselsatte man 
-sig under medeltiden stundom med slika andliga skåde- 
^ spel (miracles). Af Geoffroy öfverfördes denna plägsed 
fl början af 12:e århundradet) till England, hvarest and- 
liga skådespd uti Dunstaple i en af honom ledd kloster- 
skola spelades, vid ett tillfälle då k. Henrik I var när- 
varande^). Äfven i de nederländska skolorna synas så- 
dana* skolkomedier redan tidigt hafva kommit i bruk och 
blifvit författade på landets språk. Det var dock först i 
16:de århundradet, som de offentliga skolkomediema upp- 
fördes ^). I Jesuiternas skolplan blefvo de formligen upp- 
tagna; I Tyskland var det sedan sednare hälften af 17:de 
århundradet ganska vanligt att för skolomas behof dra- 
matisera bibelkapitel: ett bruk, som af Luther på visst 
sätt blifvit helgadt Under hans Ufstid uppfördes neml. af 
Wittenberger studenter latinska theaterstycken och i sina 
bibliska inledningar till 6. Test kallade Luther Judilhs och 



®*^) Lappenberg, Geschichle Englands II. 291—292. 
»^) Cramer, 1.1. 333. 

c 



8S 

Tobias böcker Vbone Gedichte, liebliche gottseHge Kcw 
mödiea^ och föimodade att så4^a stycken fordom spela- 
des af Judarna liksom passionshistorien bland oss. — SKka 
gudliga komedier leda från skolan sitt ursprung och voro 
i början pä latinska språket sammanskrifna. Hufvudända- 
målet var i förstone blott praktiskt: öfnmg i latinska 
språket. 

I Magdeburg var det lag att ' åtminstone en latinsk 
komedi årligen inför dcolans inspektor skulle uppföras^ i 
GOstrow äter hvart halfår och på detta seduare ställe 
var det från Plautus och Terentius, som man lånade dessa" 
komedier. Bekanta författare af bibliska theater^cken i 
Tyskland äro: Joachim Grdff (skolmästare i Dessau), sem* 
skref Judith 1536, Mundus 1637, Abnåam, Isadc och.-. 
Jakob 1540, Lazarus 1645. — Paul Rebhuhn skréf 
1561 ^Gomödie von der wunderbarliehen Veréinfgung gött- 
licher Gerechtigkeit und Barmherzigkeit,^ 1536 '^Susanne^ 
och dessutom ^die Hochzeit zu Cana." — Åt Joh. Crigin-' 
ger författades 1555 ^Lazams" oah eS Jok. ScU(^ss t&9i 
''Joseph.^ 

Bland andra bibliska thealerstycken må nämnas ^^^ra« 
gödie von dem Fall Adams ,^ '^die Erlösung durch Chiist's 
Geburt und Tod.^ Sådana andliga theaterstycken spcte- 
des i n. Tyskland af skolgossarne, i s. Tyskland derem^t 
af andre*). 

Ännu på Gottscheds tid uppfördes passionshistorien 
i Leipzig under påskveckan. En prest föreställde Jesus, 
skolgossarne åter Judas, Petrus o. s. v. — Är 1721 



^^) Gervinus, Geech. d. poeL National LiL d. Dciiischen III Th. 
2:e Aiill. s. 88. 



83 

uppfördes i Schwerin af skolgossar bibliska och moraliska 
komedier. Stundom spelade maa i kyrkan, rådhuset, på 
torget o. s. v. 

Ett tragiko-komiskt uppträde berättar hafva inträffat 
vid en. sådan skolkomedis uppförande. I en liten stad i 
Danmark skulle nemUgun en gaoig stycket Yftersta do- 
men gifvas. Emedan antalet af latiuskolans disciplar 
ej förslog, tog man några af stadens, borgare till biträde, 
som dervid erhöUo 9e förnämligaste rölema. Efter styc^ 
kets inrättning stäfldes de godia och onda englame främst 
på theatem, paradis och hel^^te i bakgrunden, och från 
himlens sky skuMe 4iå verldsdomaren nedkomma i stor 
gloria för att f{amkaUa meäntskoma till räkenskap. Men 
olyckliglvis var machinmästaren ef stark i sitt handtverk, 
j5å/att vid den hfai^elsk^ glorians nedsiäppande några 
biädar-nedfi&llo,*4i vilka -bragte allt i största oordning och 
försftte enbtrar.i Iprskräckelse. Domaren, som sväfvade 
i -Iifften och i yttersta, fara att störta ned, ropade till de 
godja englldme atV de skulle rädda honom; men då dessa 
stodo dörren närmast, sökte de i första hand att rädda 
sig sjelfve. Förgäfves var^ också hans bön om räddning 
till de 'onda englame, ty dessa ilade nu från det brin^ 
nådde helvetet till utgången. Sent omsider fann han lyck- 
ligtvis hjelp hos åskådame ^). 



' **) G. L, Baden, FoTiiå og Nutid 8. 40. — Pl Wssa sUlUniDTaiv- 
mark, såsom i Ribe, hade man en egendomlig skolfest, kallad Trane^ 
dansen, "Tranedaodz er en sier Dandi, som skolens personer dandser 
vde paa Engene, naar höet indhöstis, et partie staaendis paa de andris 
axeler.» Wegener, Om A. S. Vedel. s. 20. 



6» 



HLap. Til. 

Skolorna under L Knstian IV:8 regering. 

Vi ofvergä nu att frafiiställä de åtgärder, som frän denne 
store konung, glorvördig i ^innelse, utgingo och afsago 
undanrödjandet af de bristfälligheter, kvilka vidlådde un- 
dervisningsväsendet Häi*Tid 'skola vi hufvudsal^ligai fästa 
oss vid 

1. Skalomas reformatfon 1604. 

2. Skole-reglementei i632. 

3. Påbudet att författa bättre skdUböcker. 

4. Gymnasiets inrättning i .Lund. • • 

5. Om tiUstdndet i de skånska lårda^ skéfof^å 
åren 16U—i637. ^ 

1. Skolomas reformation i 604. Konung Kristian 
IV afläl till superintendenteme i Lund och öfver hdfti Dan- 
mark en cu*kulär-skrifvelse af år 1594, i hvilken han 
klagar öfver att till skoltjenster förorduas "mycket unga, 
olärda, oförståndiga och odugKga'' personer, hvilka dertill 
utnämnas af några fönnedelst "slägt, börd, svågérskap, 
vald och vänskap;" vidare att några på åtskilBga stallen 
till skolembeten äro förordnade, som dertill ganska litet 
äro tjenlige och att skolorna af några bland superinteu- 
denleiTie årligen ej fliteligen visiteras, såsom vedeAör och 
deras kall af dem kräiVer, af hvilket allt rikets skolor 



8& 

mycket förderfvas och iingduDien försummas. Med anled- 
ning haraf anbefalltes superintend^f^me aflvarligen att nog- 
granneligen vaka öfver skolorna, a£säita de lärare, som 
befunnos odugliga samt förordna skickliga i stallet ^^). 



>oo) TU Superintendenierne offuer alU RijgiL 
Christiaaus IV. 

Wor Synderlig gunst thilfoi-D. Wnder, epter att Wij komine vdt 
forfariog, huorledis att naar nngeim Schole Enten store eller sinaa, 
offuer aldt wortt Riige Daiiiiin'k,1illffuer leddig^ och ther thill schul- 
de forordois ScholeiiMslere, och andpe Scholepersouer, schulle ther 
thill forordois och indsettis (he som ere mögil vnge, vlerdc, vforstan- 
dige, och vduelige, tom alT eiupa^^tl iber thill formedelst slegt, hyrd, 
Suögcrschaff, ^ild, och Wensebah, indschickis, En part och aff then- 
nom, som nm allerede p^ attschillige steder ere forordoede vdi Schole- 
thieniste vdi Schollerne ere ther till saare lidit thienlige^ Scholerne och 
icke aff eo' part aff Supfiintendenleme aarligen saa flileligen visiterif 
och besögis, som dhet sig 'Well J>iiligeft burde, och theris kuld och be-> 
ttilling theiinom 4hilholder^ fiuor aff och Schollerne her ?di Riigit mö- 
git forderffuis, Dogdommcn som ther vdi schulde vdi bogelige konster 
Jnstilueris, leris och. opdragis mdgit forssdmmis, och menige indbyggere, 
«oiii setle derrs. hörn thill Schole, vdi thend forhaabning, att the thill 
aldt godt sähijUe holdflk odi vnaerwiissis , ther offuer bedragis och liide 
schade, Thaa paa thet-saadaniie vschickelighed och vfliidt, som her thill 
ijags vdi mange och attskillige scholer her vdi Riigit haffuer werrit böl- 
den, och past en part steder eodnu dagligen for en ond siduane brugis, 
Huor offuer och dett hellige Ministerium och andre Riigens nottvendige 
leiglighed paa thet siisle liider schade, mcAte forekofnmis, och endeligen 

Bhaffis, 

^ede Wif eder, och her med alffuoVligen befale, att j altiid, her 
epter, Sua thiit som J vddrage, vdi Visitats vdi eders Stigt, tha med 
storsto*fliid och vindschiibelighed, och alt visitere alle Schollerne, saa 
vell the större, som the- smaa, offuer alt Stigtit, och Examinerer och 
ofluerhörer saa vell Schol<;mestrene. som h<>rerne och disciplerne, huor- 
ledis the haffue promouerit och forbedrit sig vdj dcris Studiis, Och ther- 
som the Scholemeslerens, eller nogen aff hörernes viliid och bröst be- 
Ifipdis, att J tha thend aftschafTuer, och vdi hans sted igien forordner 
en Anden, som Scholen och vngdomen med ald fliid vdi lerdoin och 
Jcraffut kunde forestaa, som thet sig bör, Ocli läder eder for.ne Visitals 



86 

I den kongl. föror AuBgen ^Om Skolem68 ny Reform- 
mats^ /eö4*))'äfvengom i ett Ifll biskopame öfvcr hda 
riket utfärdadt öppcl bref af d. »« OkL 1604 2) g^ger 
konungen att han erfarit det hans tmdersäter såväl af adel^ 
som andra understa sig att sända sina bam utrikes för 
alt i jesuit-skolor uppfostras*), och att förnämsta orsa- 
ken dertill var att ungdomen i de inhemska skolorna €j 
lärde hvad den borde, utan mycket försummades. Bri- 
stema i undervisningen uppräknas: samma auktorer låsas 
ej i alla skolor, utan i en och samma skola läsas olika 
i de särskilda klasserna, ^sä ati personer, hviika draga 
från en skola till en aupan måtfe begyma sä godt som 
på nytt och dermed TörepiHa deras ungdomsår och ålder;'' 
somlige lärare diktera sim egna pra^cepta; stundom till^ 
sättas oduglige lärare, "som idce finnas qualificerade att 
ett sådant kall och beställning nied frukt betjena och ib- 
restå;^ katechesen försummas, lärame springa understim- 



alffuorligeo och med itArsie fliid veri^ anKggéhdis, och iefdil, Saa 
franipl J therfore icke wille siande ots thilhorli^n Uiil) Rotte, Th«r 
med scbeer vor WiJje och befalla^, BefaU. &c« JLctura HafToiai 8 Apriljé 
Anno 1594. (Ur K. Danska KanalieU artiv. SioUaodske Tegoelser, 
Tom. XVIII. f. 328—29). 

>) Den ir tryckt särskilt; flfven införd i deo 1607 uikomne JVar^ 
ske Kirkeordinanis (i 3:dje kapitelet om Skolorna). Ocksfi Afvers«y^g|i 
latin Och utgifven i den ulaf Hans Povelsen Resen 1608 ombesAijda upp- 
lagan af "Instractio visitacionis Satonics." 

*) Efter en afskrift frfin K. Danska Kansliels arkiv (Sjetlandsft Teg* 
nelser, Tom. XIV. IT. 489 a seqq.) bland bilagorna meddeladt. 

') Konungen lillkAnnagaf genom bref till biskoparoe, att ingen aom 
hädanefter begaf sig till jesuitemes skolor skolie admitteras lilf nSgoa 
andlig beslAllning i Danmark. "Et Episcopi déligenlem ejus rei curam 
habeant, ne forte cogatnr alioa inforroatores Tel Tisitatores scholanun 
iQstituere." Acta Consisiom Hafnienms I. d.9Decemb. 1604. (Hand- 
skrift i Köpenhamns akad. konsistorii-arki?}. 



87 

dom öfver mycket, som ingflluuda borde förbigås, repe- 
tera ej heller allt \ så flitigt, sMi uf^omen kunde tarfva, 
éfva ej uDgdojii^n tillräckligt ^ latinis celloquiis vel ar-* 
^gumentis," ^/(nrsumma att* låta barnen dagligen läsa utan-* 
till det, som till deras fiMament är af nöden }^ oaktadt 
en del disdplar ännu ej hafvå fatlat ''rudimenta gramma- 
ticsB latin»," dragas de dock derifrån- till* gräskan och 
dialektiken, innan ^e kunna begnpä något deraf till gagns. 
I afsigt att förebygga alkt dessa oofdningar hade konun-> 
gen pålaggt professoréme i Köpenhamn att författa en 
allmän anordning, hvare^er vederbörande både i trivial- 
och bam-st^olor. borde ratta sig. Denna af konungen för 
alla danska skolor påbudna anordmng bestod i en TabeUa 
fcbolqsiica och några bifogade påminnelser. 

Superintendenteme '^onbefalltes strängeligen och all- 
varli^en" att liafva ffitig och. noggrann uppsigt med be- 
mälta forotdning^ ef terléf vande, "så ock att förskaffa tiU 
*rectoi^s sehblatum skickliga och dugUga personer, magi- 
"^tros eller .caBaidatos magis terii philosophici till de 7 ka- 
•{ntel^oiona i oäet (hvaribland Lunds), såväl som till 
* Köpenhamns och Mahnö skolor, och likaledes tiHse att ej 
någoji förordnas till skohnästare uti de andra små sko- 
forna i riket, ej heller till öfverste hörare uti de förut- 
nämnda stor-^skoloma, med mindre han är promotusbac- 
calaureus, så att allt skickligt måtte tillgå, och superin- 
tendenleme det för Gud och konungen kunde föi*svara *), 

År 1607 hade konungen sammankallat biskopame 
från Skåne', Seland och Fyen, löreställde dem behofvet af 
skolomas upphjelpande och sporde dem till råds i delta 



«) Acta Cooaist. Uafa. I. f. 38 d. 27 Febr. 1605. 



88 . 

äaine. De ähées åqyo ^ ^tiAigeOgeii tillse det ingen 
tUl något skoiembete. Inordnades, med mindre han dertili 
var duglig 9^mA att frän jlj^n^ten skilja dqn, som derutin-' 
nan ej ådagalade ved'erb&rlig flit Sanmia uppmaning, 
med klagomM öfver det förfalhd skolväsendet, .bvilket vi- 
sade sig i bristande iflaigter' uti språk och kristendoms- 
kunskap hos de. till. yniversi tetet tlemitterade disciplame, 
förnyades ånyo af konnngen i ettd. 7 December 1680 
till biskopame utfärdadt öppet b^ef^). 

I k. Krisljan fV:s Reoess af är f 61 5 samt den stora 
. Becessen af 1643 stadgades: -^i^Ie Bisl)er skulle udi deris 
Visitatzer oc visitere Skolerne, saavel sinae som store, oc 
da flittelig examinere icke allene Disciplene, men ocsaa 
SkoleniesteiTie oc Höreme, oc dersom da hoss i^ogena 
merckelig Bröst ^er Uflittighed, befindis, skuUe de den- 
neni' strax affskaffue, oc udi. deris ^ted anflpe, som der- 
til dyctigere kunde v®re, forordne'^ ®). * 



*) TU Bispeme offuerbegge Rig$rne SkåteHenef ailtla^g^fkéis 

Clirtslianus IV. ' # • * . , 

W. S. G. T. Wiider efTlersom vij naadigst f(>|i'ahre den storffirofT-', 
hed, saa vell in linguis som in Calechisroi Retlc 6riind^ och Boretaott 
som hefindis hoss de personer som fra Skolerne sig Iffl vorit Universi- 
tet begifTue att studere foraarsagett afT deres Vviuigliied, som ij sch»» 
lerne Vugdommen Vnderwiisse schulle ', Daa bede wij ^dcr och naadigst 
Tille , att j lier med hafTue indsteendt ^ alt saadandl her efTter icke vii- 
der sig tiJIdrager, elTtersom ij selfT for oss det Tiidp aa forsuave, haTF- 
uende flittig tillsiun all Vdychtige Skolelhiener forandris, och bttor h*r 
eflier till Skolethieoiste forfremmes, dychlige. Och saa wiit i deris S»- 
ligheds Sagh functerete ehre att dj Vogdommen grundeligea och nöd- 
törffleligen der ?dj Tnderwiisso kunde. Hafnite den 7 December 1630. 

(llr KongU Danska KanslieU arkiv. SjttllandskeTegnelser, Tom. XXIV 
f. 461). 

•) Ä. Rosenvinge, Gamle Danske F.ove. IV. 360. 



. 89 

• 2. Skole-reglemetUel af år W32. Medelst kongL 
bref, dateradt'Freilriksborg den 14 Mars 1631, anbefsdl- 
tes professoreme i Köpenhamn och Sorö att påsktiden s. 
å. i Köpenhamn sammanträda för att om skolväsendet råd-* 
slå, h varvid vissa pimkter förelades dem till öfverlägg- 
nii%^J. En frukt af denna öfverläggning var det skole- 
reglemente, som år 1632 blef färdigt och har tiU öf- 
verskrift ^2)e scholasticm Juventutis InstUutione Obser^ 
vationes generdesJ^^) Förut otryckt, meddelas det nu f5r 
första gången bland bilagorna. 

Här läjmnas några utdrag deratur: 

I första kapitlet (De Pietatis Exercitiis in Schola 
qnotidie urgendis) stadgas att bön på modersmålet skulle 
hållas^ om morgonen vid läsningens början samt om efter^ 
middagen vid dess slut I alla skolor skulle samma j^saU ' 
mer och böner begagnas. Tre gånger dagligen gick sko-* 
lan i kor eller bön uti kyrkan. Öm f. m. var det tilt^ 
råckligt att sjunga en half psabn, devefter uppläsa op af 
Bavids kortare psafaner, oHer en del af de långa och shlfc» 
li^en sjunga den återstående halfva f}elen af psalmen. Om 
e. m. skulle såogen ^e på samma sätt som om L m., . 
uppläsQii^lMi deremot förräMas af rektor i de 4 evange- 
llstemt;, ett tapitel åt gängen. ^— (itorsången i kyrkornai 
på latin "iipp^rde jr*1640, bvarefter deniipå k. Kristian 
IV:s befaUning fortsattes pä modersmålet}.^ 



^) jif. Danska Kansliets arkiv (SjsU. Tegnelser, Tom. XXIV f. 314). 

*) DeUa regleroenle uppsatles af D:r Brochmand, D:r Pelrsiis, 
M. J. Erasmi, M. J. Resenius och M. Stephaniiis Johanais. Ac£a Cott' 
sislorii Hafn. Tom. V för d. 22 April 1631. — AU den berömde 
kanslern Krislian Friis till Kragernp till denna skolordning medverkade, 
ar nog troligt. 



90 

I ett annat kapitel (De doctrina et moribus) befallas 
lärjungame komma till skolan tvättade och kammade, med 
rena skor och anständig klädsel Dä läraren kom eller 
gick bort, ^skulle de resa sig upp frånbänkame och blotta 
sina hiifvud, hviiket af ven borde ske då någon berömd 
och aktad man på besök infann sig i skolan. Utom #en 
äriiga examen hölls äfven en sådan vid slutet af hvarje 
månad. Då lärjungame fullkomligt kunde allt det, som i 
den lägre klassen skalle genomgås, förflyttades de till en 
högre och de spällaste fingo dessutom vissa praemier, be- 
slående i böcker, skrifredskap och dyUkt 

De, som uppnätt en ålder äf 16 år och af rektor 
ej befunnes vara fallne för studier, boi'de lämna skolam 
(ör att c^atta en annan sysselsättning. Det inskärpes 
att öfva ungdomen i latintalande, hvarmedl början dock ej 
borde ske förr än gossame innehade ' ett • visst ordförråd 
gamt griaonmatikalisk kunskap; annars vore med en sädau 
öfn^g föga bevändt. 

I den afdehiing af skol-reglementet, som innehåller 
planen till lärodpmenas fördefaiing på hvarje klap i Ao- 
lan (Observatioi^es speciales de lectiimibus et exercitns 
j^ingulannn idassium) staddas följande: 
• I försi/a eller Heder$la klassen skulle gossai*Qe lära 
att lä$a innanUU i den danska och 'Hat kate;pheMi,< Gr- 
under vänjande «ig' viji ett klart och artikuleradt uUaL 

' I andra klassen lärdes 1 j att deklincra och konji»- 
gera efter Donatus, 2) skrifva dansk och lat. skrift (kL 
12 — 1) och 3) utantill Luthers katech. på danska* 

I tredje klassen skulle läras 1) Jersini Epitome 
GrammaL Lat, 2) Nomenclalor brevissimus; 4 ord om f. ul 
och 4 om e. m. De ord, som ena dagen läi^des, skulle 



91 

dai följande repeteras. 8) läsning Tif lätta filt samtal 
(CoUoquia), 4) lat sentenser, 6) Luthers katecbes på 
latin, 6) grekisk innanläsning, hvilken först borde begynna 
dä de voro nästan färdige att flytta till nästa klass. 

I fjerde klassen lästes 1) Nomenclator; 6 ord om 
f. m. och lika mänga om e. m., %) lat Colloquier 3) 
grekiska dddin. och konjug., 4) katechesen på latin och 
danska, lilla katechesen skulle en gäng i veckan hdl 
och hållet genomgås. 

I fenUe klassen föredrogs 1) Jersini större lat gram- 
matik; undantagande prosodien och Paralipomena, 2) Vo-> 
cabularium och lat Colloquier, 3} en större ^ekiiSk gram- 
matik, undantagande läran om dialekterna, 4') Lubini Gla- 
vis graeca linguae, 6) Kristendomskunskap. — Ipnanupp- 
flyttningen lilt nästa klass skulle de begynna räkna qua- 
tuor species i enkla tat 

I sjelU klassen borde läsas 1) Jersini Prosodia och 
Paralipomena, 2) dialekterna i grek. gramm., 3)Terenäusi 
4) valda yersar uf Ovidius, Propertius och JuvenaHs, 
5)^ de fyra Evang. ocK' Apostlagemingame på grekiska, 
•) sammandrag äf jogik och rbetorik , och 7) Aurea in 
Aritlimetmr i^gula* ^ ^ 

Isjunée eUgr öfversta V^mten skulle läibs: grekisk 
syntax och prosodi, Epistote Ciocronis sélectae; Selectiora 
e CaBsa4s Gommentariis de belld GallKo & ex Q. Curtio; 
Påradd^a Ciceronis; Oratt Ciceronis pro Årobia,MarceIlo, 
Dejotauro, post' reditum ad Quaerites, Cato Major &• l^ad- 
lius; Epistlame i N. T. på grekiska; Isocrates ad Dasmo- 
nicum; valda ställa i Virgilii & Horatii Garmina, Hesiodi, 
Theognodis, Phncyllidis, Pindari, Homeri carmina; Logica 
& Rhetorica major; vidlyftigare kompendium i theologien; 



åk 
I» 



• 92 

i uriUunetik läran ofu brak; slutligen hebraBisk gramma- 
iik. — £n gäng i veckan borde man förelägga lärjim- 
ganie i denna klass ett litet peusuni på latin, som de 
antingen skulle öfverflytta i hunden stil eller öfversätta på 
grekiska. 

Läroämnenas här framställda fördelning i 7 klasser 
förutsätter att frågan är om kathedral-skoloma och säle* 
des, då vi nu närmast afse Skåne, Lunds domskola. Till 
vägledning för de mindre skolpma med färre klasser vi- 
sas i ett tillfogadt kapitel (Monitiones de minoribus Scho- 
fas) , huru med en annan indelning alltsamman kunde läras 
i skolor med 3 — ^5 klasser. I den skola deremot, hvar- 
est endast funnofi 2 klasser, skulle på den nedersta räk- 
nas så stort p«iisum, som i de större belopp sig på l:a 
och 2:a, och i den nästa, det som var förddadt på 3:e 
och 4:e. Sedan^ lärjungarne dermed blifvit färdige, hän- 
irisades de iill stprre skolor för att der afshita de päbör- 
]lde kurserna. 

Man ser af denna skolordning att hvarkeQ modf;rs- 
målet, historia eller geografi uti skolorna lästes, men "att 
deremot matbematik tiade tillkommit och undervisning i 
hebreiska språkei nu bjifvjt löreskrifveu, äf^som att läs- 
ningen af grekiska språl^t betydligen utvidgiÉs. 



3. Om skollföckers sammanskrifning. Af 4tl tS^ 
regåeade känna vi att k- Kristiem II i sin skolplan befallt 
uppbrännandet af de dä brukliga, men odugliga skolböc- 
keina. Det var dock hufvudsakligen föi*st genom kyrko- 
ordinansen af 1539 och synodalbeslutet af 1546, som 
andra tjenhgare skolliöcker kommo i de gamlas ställe. 



93 

Hvilka dessa voro har redan bliTvit iimtaladt Utom dé 
redan anförda böra vi omnämna de latinska grammatikor, 
som af danskarne Nils Krog (1578), den bekante hi- 
storieskrifvaren, samt biskop Peder Palladius {iShS) ui^ 
gåfvos. Härmed förbief det tills k. Kristian IV, hvilken 
insåg huru nödvändigt det var att bättre skolböcker för- 
fattades, flera gånger, särskilt är 1604 och 1619, be- 
fallte professoreme ^d Köpenhamns universitet, att de an- 
tingen sjelfve eller genom andra skicklige skollärare skulle 
skaffa skolorna bättre läroböcker än de^ som hittils gag- 
nades. De lärde män, som för detta vigliga värf, arbe- 
tade, voro H. P. Resen, Kaspar BdrihoUn j Jöns D. Jer- 
sin, Thom. Bång, S. J, Stephanius och Tkom. Lund. ' 
Till prof. Besenii (f. 1561 f 163» såsom biskop 
pä Seland) skolböcker höra Töljande: 

Parva Logica Philippi et -Aristotelis ^c.^seleela fi. ordinata per •/. P. 
Resenium. Hafnic 1605. — Par?a Rhelorica Philippi et Hcrmogenik. 
Ibid 1606 ^). — Initia Parvae Logic® et Rhetorics, Compendiaea. 
Ibid. 1610 och 1617. -r- Dea lidUe Logiees Begyndelser, For den 
fWQte Leélie i Bövttwcholer i Daomark. Kiöb. I6'10;.12:o, 46«d«r 'o)« 

— Initia Geometrica aeu in Euciidero laagoge compendiosa, unacam ho^ 
gislica Astrondmica; Ib. 1612. — PhysicsB generalis praecepta; Ib. 1618. 

— Epitome ex panra Logica Philippi; Ib. 1618. — PraqiBeptiones rheto- 
rics ', ib. 1632. — Scbolft in Arithmetic^ Gemms Frttii. Witeb. 1611. — 
X. P. R , ^xoixumatc Rhetorioaram PreDceplionum in universum. Pro 
il^nioribus. Ib. 1622; 12:o, 42 sidor. 

Prof. Kaspar Bartholin (f. 1585 iMahnö, f 1629) 
fick d. 10 J-ulii' 1619 konungens befallning alt författa 
åtskilliga skolböcker"). Han har utgifvit följande: 



«) Ar 1605 d. 21 Nov. erhöU R. kongl. privilegium på 10 Ir alt 
till ungdomens tjenst ISta trycka ofvannflmnda bida böcker. (Kongl. 
Danska Kansl. arkiv. Sjfloilandske Register, Tom. XV. f. 66—67). 

i<>) Jfr. Slanges Gescb. Christ. IV durch Schlegel^ 2:s Buch s. 360. 

^') Doctor Gasper fick Brefl' Bog att lade vdgaa. 



94 

Ei$tAifidion Logicwn es Aristoteie et opUm. cjus interpretum roo- 
numeotis concioDatura. ArgeoL 1608 och 1612; Wileb. 1618; 462 
sidd. (OAa sedermera utgifveo). Åffea under titel : Logica Major lo- 
eufrfetata ex Aristoteie. Hafaiaa 1625. — Janiiores Logiet bioi, b. e. 
Exercitationes du» ad organum Aristotelis viani et januam aperieotes. I. 
De natura Logicae. 11. De (juinque Uoiversalibus. Witeb. 1609, 1616. 
Hafn. 1622, 1624 (tredje upplagan). — Logica minor. Witeb. 1612. 
Harn. 1625. Rostock 1647. — Oratoria, maodato Sereniss. Dan. Noiv 
Teg. &e. Regis edila pro scholis Catbedralibus et CoHegiis. "Hafnias 
1622-, 12:o (127 sidor). — Oratoria minor, Ib. c. a.-, 8:o. — Rhe^ 
torica Mqjor, jussu Ser. Dan. Nor?. &c. Regis edila. Pro collegiis 
et Scholis catbedralibus. Ib. 1625; 12:o, 251 sidor; utkom först 1622. 

— Mhetorica minor, Ibidem 1630; 8:o. — Enchiriäium Eihicum n, 
Epitome PbilosophioB Moralis. Pro angusta tyronum memoria. Ib. 1615; 
12:o (22 kapitel); 1630 et saepins. Rostoch 1616, 1624, 1635; 12:o. 

— Metaphysica mim>r a. Enchiridioa metaphysicum. Argent. 1611 ft 
1619. Franeof. 1618. — Metaphy$ka major. Haroio 1629; 12:o 
(246 sidor). -< Logicm Peripateticm Pracepla. Ibidem 1629 ; 12:o, 
57 sidor (ofta tryckt) *•). 

Den 27 Nov. 1619 erhöll Jens Dinesen Jersin, 
(professor i Köpenhanm, sedan biskop i Ribe; f. 1587 
f 1634) konungens befallning alt sammanskrifVa en la- 
tinsk språklära ^). År 1623 utkom fprsta gängen haii9 



Cbristianus IV. 

Wor Gunst ihilforne, Wii Bede Eder ocb fvilie at i nu strax Tden 
försummelse Enéliiridion Logicum ocb Logicam Rhetoricam, Physicam, 
Etbicam, Metapbysicam, med förderfligste forfalle, at di vdi* Collegii^ 

•cb Stifftfcbollenie — kunde med Börnenis . ocb tbilhorei^nis 

fructu IsBsis, Dermet &c. Colding 10 Julii 1619. (K. D. Geb. Ark.) 

1*) Genom bref till J>i8kopanie befallte konungen d. 31 Mars 1625, 
att BartboUni böcker: den större ocb mindre Rhetoriben ocb Logikea 
jemte bans Oratoria skulle Ifsas bfidanefter i aUa skolor. (K. Danska 
KanslieU arki?. Sjell. Tegnelser, Tom. XVIII s. 35). 

'*) Doctor Hans Michelsen, M. Jens Dynnissen, Reclor och Coorec- 
tor, tdi Ottensohé, finge Breff laiioflcht Bögger anrörendis. 
Cbristianus IV. 

Wor gunst thilforn, Wider at efftersom i thilforn hafTuer bekom- 
met, woris Naadigste akriffuelse, NogU Latinsche Bögger forScholleme 



95 

mindre gramnMilik, öfversedd af professoferne"), *^pi- 
tome Grammaticffi Latin» ,^ samt följande året hans större 
grammatik wider följande titel: 

GrammaHca LaHna, PrsBcepla Latino Lingiia» methodice el sufA- 
cienter coDtinens, pro studiis adultioram per scholas Daoie et NoiTe^'C| 
ad S. R. M. mandalum et cum pri?ilegio speciali '^) coDcinnata. Hafoiae 
1624; 4:o (118 sidor)*, sedan oftare utgifven. — ienmi ParaHpomena 
Grammatica (44 sidd.) finnas bifogade nflmnda upplaga. 

Konungen befallte d. 17 Febr. 1623 biskppame öf- 
ver hela riket att uti skolorna införa dessa latinska språk-* 
läror sfimt att ingen hädanefter till något "skolemesters 
Kald och bestilling^ skulle befordras, med mindre sökan-- 
den kunde från Jersin förete ett skriftligt intyg -^att hand 
forslaar den formam att instituere hörn efller den samme 
hans nylig forferdigte grammaticam ^^}, Vidare föreskrefs 



bcnrdi Biget, at schuUe med Supcrintea^enten vdi wort Land Scbtane 
sammenscbriffve, Tba elTterdi for: ne Scltaansche Superintendent ebr no 
meed doihen affgaogen, baffue wi Naadigst for goelb anseet at vdi forma 
affgangen Superintendcnlx ated igien schal bnigis oss EUkelig M. Niela, 
lArgensen, Cannich vdi Lunde Gapiftlel, Huoteffter i Elher luinde wide 
at Bette. ' I^erniet &c. dat. Hafhie d. 27, Not. Anno 1619. 

(K. Danska KanslieU arkiv. SjsUandske Tegnelser, Toa» Kl f. « 
470 b.) • • 

Kongl. brefyet till kaniken i Lund, M. Niels Jörgensen &r 1619 att 
sammanskrifva skolböcker, jfr. E. D. Geheime ark., Skaansk» Tegnel- 
ser, IV f. 300. Denne Niels Jörgensen ftr densamme, som p& ett annat 
stAlle (K. D. Geh: ark. Sk. Regbter IV f. 107) kallas ''Lesemesler i 
Lund.'' Om hans lefverne jfr. theol. leklorerne' vid Lunds dovkapitel. 

i«) Acta Goasist. Hafn. Tom. VI s. 194, 199--201. 

^^) Ar 1628 d. 21 April fick Jersin kongl. privilegium att ingen på 
10 år skidle få eftertrycka 2: a uppl. af hans Grammatica major och ^ 

minor med dess tillbehör. (K. Danska Kansliets arkiv. Sjsell. Tegn. | 

T. XVIII 8. 301). I 

!•) K. Danska KanslieU arkiv. Sjellandske Tegnelser, Tom. XXII ^ 

f. 211. Jfr. ifven Acta Univ. Hafn. Tom. VI f. 228-29. 



96 

i ett kongl. bref, daL Fredriksborg d. 1^ April 1623, till 
biskopen i Skåne 4). Matz, att om någon af rektoreme 
eller konrektor förorsakades att göra någon sådan anbe- 
falld resa för att inhämta den nya methoden, detta af 
stiftskyrkans inkomster skulle ersättas ^^). 

Af prof. Thom. Bång (f. 1600 f 1661) ntgafs i 
Köpenhamn : 

- Aurora iaiinitaiU olim in {»rivalnm Discipuloriim usum eoneionata, 
oniic fero publico fcholarum daoieerum et norvegicariim commodo de-* 
•tinata et emeudatius edJla ; Harö. 1638. (Trycktea sedao mlpgfaldiga 
■lager). Den utgjorde en liten gloabok, ur hvilken de första gruadema 
i latinska sprfiket bibragtes ungdomen ^*). — Jersini GrammaticaB lati- 
nas priBcepta majora, refisa, mutata et adaucta ; ib. 1640. — Praecepta, 
frammatica latinae minora, in usum scholarum ; ib. e. a. — Observa* 
tionum pbilologicarum libri duo ad illustrafiduni Jersini Grammaticam, ib. 
1637-40. 

Sieph. SiephanluSj professor i Sorö (f. 1699 f 
1650), ntaiiietade följande skolböcker, neml.: 

Colloquiorum majorum faméliarium Libri IV pro acholb Da- 
nioe et Norregios. tfavn. 1634; 8:0, b?ilken finnu pl fiolbergs tid ?ar 
en allmin Iflrobok i skolorna **). CoUoquia minora. Gölheborg 1691. 
*Slockhotm 1718. Nomenclaior latino-danicua^^). Havn* 1634, 8:0 
hos Ifelcbtor lUantzaa; sedan oftare tryckt. — TVomenclatoris latinö- 
danlci pars altera, qti» \ei1h9r omniura cbnjiigalionnm eihib«t. fb. 1638, 
och dftaffc. * Kallas vanligen ''Verba Stephani.^' 

Thomas lundius , konrektor i Flensburg, sedermera 
pastor i Helsingör, ulgaf 

Grammatica Metrica nova, continens prccepta Etymologis et Syn- 



>^) K. Danska Kansl. aAi?. SjaeU. Tegn. Tom. XX f. 231. — 
Denna grammatik berömmet mycket af den utmärkte rektorn Hans 
Mikkelsen Ravn och sAges vara ?ida bAttre An Th. Lunds. 

*") Denna skrift berömmes åfven af Ravn. 

1^ Jfr. WerlaufTs Antegnelser til Holberg s. 29.' 

^) Bida Toro reviderade pfi kanslerns befäl In. af prof. Wulfgang 
Rhumannus (Acta Conc. flafn. Tom. VI f. 22 b. d. 14 Junii 1634. Jfr. 
Acta Cons. Hafn. Tom. V för d. 3 Febr. 1634). ** 



97 

UxoAi. Hafoiffi 1625; 8:0 bot Sal. Sartor. (6ok«o, rekommenderad af 
universiietea i Köpenhamn, Soi'6 och Königsberg *' j, Ar dedicerad till 
den hel. Treenigheten och lill den stormflktigsle k. Krislian lV:s söner 
Fredrik och Ulrik). — Reliquiae Grammalicai metricic. ib. 1027. — Sya- 
l/igma figurarum grammaticaruro pqeiicura. Ooslar.. 1622; 8:0.— Gom- 
pendiura Poeticum figurarum rfaetoricarum. Luneb. 1622 ; 8:0. 

I Januari 1628 befallte konungen alt professorerne 
i Köpenhamn skulle revidera Tb. Lunds omnämnda gram- 
matik 22), 

Genom bref af den i l:te Oki 1633 ålades biskö* 
pen i Lund ^Maadtz Jensson^ att låta inrätta undervisnin- 
gen uti skolorna efter den publicerade manuduktionen (skol- 
reglementet af år 1632) samt att dervid använda de re- 
dan färdiga läroböckerna och de, som sedermera "förfer- 
digiss.^ För de fattigare disciplame skulle bemälta böc- 
ker af skolomas medel inköpas. De, som en gång hade 
ten Jersini laL grammatik, kunde fortfarande få begagna 
densamma, men de andra borde nyttja den öfversedda 
upplagan af Th. Lunds grammatik. Det heter slutligen: 
^schnUe J befale Skolemesteme naar de nogen dimittere 
fra scholerne. thill Universitetet att de dennem thilholde 
de höger med at tage som de i scholeme lert haffue, 
saa vell som deriss Compositz böger thill Professorerne, 
att de i dett de lehrtt haffue examineris kunde och icke 
i Andet" 23). 



«') Jfr. Ada Consisl. Hafn. Tom. V för den 17 Febr. 1627. 

**) 1.1. Tom. V för den 23 Januarii 1628. Fem af profeasoreme 
uUlgos dertUi (1.1. Tora. V för den 23 Aug. 1633) och var man här- 
mad ännu hela följande Aret sysaeUatl. 1.1. Tom. V för d. 15 Januari 
1634 och Tom. VI för d. 16 Maj och d. 3 Dec 1634. 

^*) IL Danska KanslieU arkiv. SjcUandske Tegnelser, Tom. XXIV 
f. 203 b.— 204 b. -- firrfret Usea bland bilagorna. 

7 



98 

Utom förutnämnda läroböcker utkom äfven ett sam- 
mandrag af allmänna historien, som rektorn vid Sorö 
skola Johannes Svamngius (f. 1600 f 1676), på upp^ 
maning af professorerna i Köpenhamn, sanubanskrifvit ^). 
Boken har följande titel: '^Golossus Nebucadnetzaris Magni, 
h. e. de IV Monai^chiis seu summis et sacris imperiis. 
1. Assyriorum. , 2. PersaruHL 3. Graecorura, ♦. Ro- 
manorunt Libri XXV." Hafniaö 1634j 8:o (210 sidor), 
och erhöll ulaf bemrftc professorer särdeles loford ^). 
Svaningius hade åtnjutit undervisning i Lunds domsköla 
och derifrån till universitetet dimitterats. 

Af det bland bilagorna upptagna 1632 års skobreg- 
temente ser man mot slutet anfördt att Rhumann, Schdr 



*^) Ealigt S?aiungu uppgift uti eU bref (dat. Soro d. & Jnnii 1634) 
till Köpenhamns professorer. — Kopenka Coruisl, årk, 

«») Köpenhamns ConsislofH Copibog fra 1632—1646, pag. 52. 
"Suar paa M. Jobannis STaningi hrefT tiUskreffuen Reetor odi neoige 
Professoribus, ved hoilkeU hand offererede een huer «eU eieiaplar Hf* 
stnria» su» de quatuor Monarohijs : som inscriberes Golossus Nebud* 
cadnezaris Magni. 

M. Johannes Svaninge 
Vir prisslantissime 
Nobis dUecle, 
Seiat pergratas Nobis fuisse Kteras luas, in quibos ingeni^m, et emdi* 
tionero Tiiam singiilai*em perspeximus. De oblatis nobis pariler plos*- 
culia Operis Tui Historici Universalis exemplaribus, gratias Tibi agimus. 
Nec possumus non gratulari Jiiventuti, cui operam adeo pie, adeo dili- 
genter navas. Sed nec Jnventuti dootaxat istud opus, verum et pro- 
vectioris etatis vn-is, méinoriae Unprimis juvandie causa, inserviturum, 
aHgtiraoHir. Perspiomm enim istam brevitatera, eam egregia dictionis 
cultiira ooujanctaai, plarimos allectiiram praevidemua, qui non pauca 
temporis roomenia libri Tui Uctioni impendere beud graTe ducturisunt. 
Pergas modo eo quo cepisti p«de, atqu«, ut bactenus fecistt, eum Ju- 
TfBlntis commodo iingulari res tiias aooyres; oertus oon immemorem 
före Superiorum M^iatraium liborun luornai anoos ooraplures Juvcn- 



;99 

derup^ Bartliol^ Ganutius, Svampg, Ja& Matthias, Lauren- 
berg och Finke skulle utarbeta vissa der namugifna skol- 
böcker; men oian käuner ej att några andra blifvit utarr 
betade och tryckta än de^ hvilka Svaning utgifvit 

De hufmdsakligaste bland ofvan anförda, af Resen, 
Bartholtn, Jersin, Bång och Svaning utgiftia skolböcker, 
begagnades uti våra skånska skolor vid ungdomens hand^ 
Jedning, såsom man ser af de i Lunds efors-arkiv he^ 
fintiiga schemata lecUonum. 

Om bearbetningen af de romerske tdasHkerne. Sä^ 
som bevis på de lidemas tänkesätt om bearbetnmgen af 
gamla latindka författare må ur 1632 års skol-reglemente 
.li^ljande anföras: ^Qu» in profanis autoribus occummt 
spurcsB locutiones, pietate adversae, penkus eliminentun 
Deorum etiam Gentilium nomina expungautur." Och i k. 
Kristian IV:s ^Siore Becess^ af år 1643 heter det: "^De 
som isere den kristne Ungdom i Skoleme (skulle) legge 
deris slör^ Vind paa, at de Unge haffiie dagelige Exer- 
citia oc Öffuelser, som tiene rettelig til en sänd Gudfryc-- 
tighed, oc at de Ueae at skye de Iiedenske AHguder» 
NalTne, som findis i mange Böger, der ellers endnu ert; 
i Brug, i Serdelished udi Poesi oc andet sligt, huorudi 
de hedenske Affguders Naflhe oflte indföris, i den Sted 



tull informamla} impeosortim. Neo dubites eundem etse Nostrura in 
Te aalinuin atque adfectum*, quom, oigeUis hisce Cadmj filiabus ei^rea-» 
sum, paucis a<l Tuas i>es|^ontum volumus. - D. Havnia 16 Junii Anoi 
1634. 

Reétor 

Ceteii Pl'ofe88öres 
Rpjjia; Acadomke flafbiensis. 



100 

Gud allene oc hans hellige Naffn burde al bnigis''^). 
Om de! la änine liUskrefvos också biskoparne särskilt^), 

4. Gymnasiernas inrättande. Lunds gymnasium 
etter kathedralkolkgium. År 1618 beslöt k. Krislian IV 
all vid 8 stiflskolor gymnasier skulle upprällas®). Den 
äldsta fundalsen för dessa läroinrältniugar anses af Nye<- 
rup (Skildring DI. 104) vara utfärdad d. 18 Febr. 1621, 
då gynmasium i Odense inrättades. Men delta är ej rik- 
tigt, enär konungen redan d. 8 Januari 1619 grundat 
ett ^Collegium ved Lunde Domkirche,'' hvilket skulle skö- 
tas af 5 professorer. Förste professorn skulle vara Theo- 
logus och Hebraeus, hvilken tjenst borde bestridas af su- 
permtendenten; professionen i grekiska och latin skulla 
föi*valtas af rektorn vid Lunds domskola; tredje professorn 
skulle föredraga "Philosophiam eller physicam och Meta- 
physicam;^ den Ijerde skulle vara Logicus och Rhetori- 
cus; den femte Mathematicus och Ethicus. 

Vanskligt är att bestämma tiden, då den genom 
kongl. förordningen af d. 8 Januari 1619 anbefallda gyiu- 
nasii-inrättningen i Lund trädde i verksumhet. Den sy- 



^^) Kolderup RosenTiDge, Samling af gamle danske Lore IV. 353. 

*0 D. Hans Resener fick Breff de Ererciiiis Preioiis. 
Ghristianiu IV. 

W. S. G. T. Wiider att wij naadigst halfuer for goU anseft aU 
cxercitia Fielatis med störste Fliidt ?dj Skolerne scbali driffues; Thi 
bede m] eder och wiUe alt j med Theologormo her samHiesteds deris 
Beteokende nogett der om forfaUer och siden delt de andre Episcopis 
coramunicerer pua dett vdj Skolerne offirer aUt her Tdj Rigeme en Liig- 
hed der med kan hoHdes; Vdj iige maadcr att def vdj acbtes alt de 
Fledenske affguders nalTne, som her vdj Skolerne hiidt indtiU megett 
haffuer weret brugt aflschaffes, Dat. HafnisB d. 6 Dec. A:o 1630. (Kongl. 
Danska Kansliets arkiv. Sja>Uandske Tegnelser, Tom. XXIV f. 457). 

«•) Winding, Ac. Uafn. 13. Thura, Idea hisl. Ut. 100. 



101 

nes hafva egt nuii redan 1620 eller t»21: Worm(Litt. 
Lex. II. 495) anförer neml. Chr. Petri Tistadius såsom 
pby9ices & georaetriaB professor vid Lunds gymnasiuni 
sistnämnda år och i ett kongL bref af d. 16 Febr. 1621 
anbefalles domkapitlet i Lund att ersätta kronan de an- 
slag, som K. Majit förut beviljat "Stiflscbolen,^ eliter di 
samme forleninger icke den tid waare ledige, och Wij 
Htt aff nogle vicarier, som wij naadigst haffue att forlene, 
samme StiOtschole haffuer nest Gudtz hielp, bracht paa 
fode.^ (Se Bilagorna). Följande året (d. 11 Juni 1622) 
sfcref konimgen till dorakapitlet i Lund följande rörande 
något, det s. k. Galte-gillet fordom tillagdt, gods samt 
ett vikarie i domkapitlet: ''effterdi det ny Collegji disci- 
pler, eflter deris egen erklering, saare ringe vnderhold- 
ning balTue, wille Wij naadigst att sanuue godtz nu strax, 
och vicariet, naar det bliifuer ledigtt, til forine CoUegii 
personers ophold schall aimammis och anwendis^^). Det 
är ssdedes ett misstag af Nyerup, då han påstår (U. 109) 
att gymnasium i Lund först 1636 upprättades. Ej heller 
har Sonunelius (Sk. Cler. Hist III. 18) ratt, då han, på 
grund af den omständigheten att theologie lektorer i Lund 
omnämnas i medlet af 16:de århundradet, förmenar att 
famdaisiska gymnasiet blifvit stiftadt ej långt efter refor- 
mationens införande i Danmark. Enligt kyrkoordinansen 
af år 1689 och Ribe artiklar af år 1542 skulle nemL 
vid alla blskopsresidenser en theologie lektor föreläsa den 
heliga skrift *Ö. 



«) K. D. G. Ark. Sk. Tega. IV f. 417. Jfr. Sk. fegn. Vf.37, 113. 

•«) Kyrkoordinansen fol. 87 »ladgar : "Wi ville oc biiide at de 

fCanickerae] (det soui dem altid halTde burdt) skulle met en erlig op- 



lOf 

1 kongL stadgan af d. 18 Febr. 1621 ^Omljinde- 
siiffts Schoia,^ som bland bilagorna £nnes intagen, angif* 
ves syltemälel med gyninasii*inrättningen vara ^paade^ den 
wschickelighed maa forekommis, huilken wij naadigst fiir-» 
farer sig iblanit Geistligheden hidindtill sedewanligen be« 
gilluer som elir, att Wngdommen ilde funderede fra Sk<H 
lerne vdi wortt Vniversitet och höyskole ankomme, och 
sidaa til Kaid och Gudtztieniste icke nocksom forfreusue» 
de, tilstedis.'^ 

För gymnasinin skulle biskopen vara inspektor ooh 
"selff efftersom hans bestilling kand taale, diebus extra- 
ordinarijs i böraderdommens gruiid tilbörerne vmderwiise 
och forliore, eiFtersom ordinantzen hannom det och att 
giore tilbolder.^ ^Saa frembtt nogenn Medlens boss san>«- 
me Stifitscbole residerer,^ beter det, ''saa ächall band son- 
dagen, efner afllensang, sommeren met dlscipnlis gaa ber-: 
batim, om winteren wiise deimom partes humani corpo^ 
ris ex sceleto, naar band ellers er tilstede/ ^Professor 
theofegiae scball efller ordinantzen den werrO) som nu er 
Lector; band scliall haffue til underboldnii^ de sogaer 
Lector nu baffuer och dennom lade betiene med en rest-* 
derendis Gappdau — * och derforwden niude aldi det som 
till lectoriet lagt ehr.'' Professor fegicus och profea«- 
sor pbysicus & mathematictts fingo till underhåll via«a al^ 
tarinkomster. Rector scbol® skulle vara professor lati- 



hold våi Kjöbsteden der som de Bo , holde en Isrd Mand vdi den hel- 
lige ScrifTl, som kand paa Latioe olTuerliust Isse den heUige Scrifft, 
baade for Canickrr, Scholedcgne oc förståndige Borgere, oc andre, som 
did ville sAtre.» _ Riber Arikkie af ir 1542, 23 art. : "I huert Capiilel 
biior Domkirke er schaU CapiUel holde en ia;rder Maud for en ihdolo- 
gum oc lasseinetler." (OrigioaJel i Lunds domkis arkiv). 



40» 

BiB eloquentiflB, konreLior äter professor iJ. gffficae et 
hebr. «— . '^Aff sainnie coHegio schali buert eller huerl aiH 
dett Aar maa forachidus m fattig Person til Universitetet 
til Ko^k'' 

Den 7 Maj 1639 utgaf konungen ett öppet bref, 
hvarigenom bekantgjordes 4itt) enär ingen hjelp vid gym* 
nasial^undervifiningen kunde påräknas af rdkt#r och kon«» 
rektor, med mindre skolan skulle försummas | ban nu til- 
lagt ett särskilt prsebende till Lunds gymnasium, så att 
detsamma hädanefter mätte kunna skötas af 4 professo-* 
rer^*). Den 17 Maj 16t9 utkom en särskild vidlyftigare 
anordning för gynmasialt^Undervisningen, hvilken skulle med«^ 
delas i 2 särskilda klasser. Theologi» professorn skulle 
föreläsa Locos comraunes (Philippi Melanchthonis) och 
Sulpitius Severus; bibliska historien borde ungdomen på 
latin redogöra för. Då ^ngdodamen vel er förfaren in 
Articuhs fidei och in Historia Sacra, da< dudl Professor 
Theologicds anfore Vngdonimen till ^lingva^ Sancta initia^ 
(hebreiskan). Professor linguas Igtin» skulle öfva ung* 
domen i Terentius, Caesar och. Gicero samt 4 gånger i 
3ifeckan i lat stOskrifning; en gång i veckan borde de 
samnnmskrifva^ en latinsk ^Oratiuncula.^ Pi^fessor ling-^ 
ua graM^® borde handleda ynghngame i läsningen af 
Novum Testamentum graece, Isocrates, Pythagor» carmi- 
na, TheognideS) Phocyllides »och Hdmenis; honom ålåg 
äfven att lära ungdomen Arithmetica vulgaris samt 20 — 30 
propp, i Euclides. Professor logices & metaphysices 



") K. Danska KanalieU arkiv. Sjnllandtke Rcgulcr, Tom. XX 
f. 75. Se Bilagorna. 



404 

hade till läroåmnen: logik, rlieterik, geografi (äfven nia^ 
theiuatisk) samt fysik. 

Intet dikterande finge ega i*iiin« Dä någon profes- 
soi^sbestallning blef ledig, skulle sökandeme deroiu täHa 
inför universitetet i Köpenliamn ^). 

Med Nyerup kan anmärkas, att man förvånas öfver 
att vid den tiden se anordning om fSOreläsningar öfver m 
gren af anthropologien och dfver mathem. geografi samt 
konkurrens om professorsbeståUningar. 

Jens Lauritson Wolf (Ene. R. D. 672) omtalar att 
före 1644 års krig voro vid ^Lectoriet^ i Lund trenne 
professorer, m^ dä lian utgaf sin bok (år 1654) fan- 
nos blott tvame. Förmodligen har han ej uti rakningen 
apptagit den vid domkapitlet sedan gamla tider anställde 
Iheologie lektonL — Då Lunds universitet stiftades fim- 
nos vid gymnasiet 4 professarer. Om dessa och andra 
hmdensiska gynmasiets lärare samt om läroinrättningens 
öden skola vi längre fram i ll:e kapitlet utforiigare tala. 

Att danska regeringen lifligt intresserade ég för gym- 
nasiemas goda inrättning och undervisningen vid skolorna 
bevittnas bland annat af de förhaodhngar, hvilka på riks-^ 
kanslerns befaOning, mellan profesaorenie vid Köpenhamns 
universitet egde rum åren 1640 och 1641 ^}. 

5. Om tiUståndet i de skånska lärda diolorna 
under biskopame PauUus Martina Öst rups (16 ii — i6i9) 



•») K. Danska Kansl. ark. Sjell, Reg. Tom. XX f. 90 h. — f. 98 
b. — Se BilagorDa. 

»») Acta CoDs. Uafn. Tom. VJ f. 243 b. (d. 5 Aug, 1640). Biskop 
Jesp. Brochmands sakrika anförande läses uli Acta Gons. Ha/o. Tom. VI 
f. 259 b. — 260. 



405 

och Mattkias Jmus Medelfards styrelse (i62& — 
i637). K. Kristian IV hade flera gånger (årt^n ih^^\ 
1604, 1607 och 1680) uppmanat biskoparne att hafv^;. 
jUtig tillsyn med skolorna, samt ofta och noggrant visi^ 
tera desamma. Ur en gammal handskrift^*)! Köpenliamn 
dfvér åtskilliga hiskopsvisitationer meddelas följande upp- 
lysningar om skolomas beskaflieiihet 

Lunds skola* Visitation höHs d. S, 4 och 7 Dec. 
1612 af biskop P. Mortensen och capitulares. Tillståu- 
det beianns godt Bland annat anbefalltes disciplame alt 
anteckna predikningame och genast öfversätta dem på la- 
tin» Ny visitation egde rum 1616 d. 25 — 28 ApriL 

Mdmö skola. År 1612 i Mars kort före dåvaran- 
de rektor Nicolans- Jepsons resignation höll biskopen exa- 
men. År 1618 2«|ii7 förrättades visitation och der- 
eller höDos tv^ine lat orationer aT iårjungame. Den ene 
af desse talade ^de commendatione urbis,^ den andre fram- 
förde en tacksdgdse for freden i Knäröd. Rektor (mag. 
Berthel Knudson Aquilonius) skötte sitt embete^^ed teau-* 
Hg trohet och framgång till läijungames förmån,^ hvilkei 
ej var fallet med underlärame, som uppmanades till större 
flit, om de ville behålla sina sysslor. — Visitation höOs 
i skolan år 1614 y. Tillståndet bedröfligt, lärjimgarne 
la, små odi ohöfsade^). Sanuua förhällande egde rum 



"«) Förraras pl Stora Kongl. fiibliotheket.f Köpenbamn. (ThoUi)M 
Ms. Sami. 4:o 15d6> Handskriftens lilel ir:. "P. M. ditnipii et Vat- 
thi« Jani Liber Visitalionis Scaneosis.* 

'^) "Gum dolore animi summo statum ejus (scholn) miserum de- 
prebendtt. Pauci et parvi discipuli, iiqiie immorigeri. Minatur cerle 
ruinam illa schola, nisi salutaris Dei mauus cito medieinara fecerit. 
Rcr.iörcm cum collcgis aduiouuit sc?crc/* 1.1. f. 8 .b. 



406 

år 161tS Vid visitatioiienia . den 18 och 14 April ^).' D. 39 
'fd>r, 1616 afsattes derföre dåtarande rdctom Fechtd och 
.tTaussau WeHejus förordnades i hans ställe UU skolans 
styresman. 

Bigkopsvisitalioner egde åfven rum åren 1617 (feria 
secunda & tertia post dominicam de paero Jesa), 1618 
och 1619 (die conversie&is PaulK ocb d. 19 Junii),nien 
ingenting anfftres om skolans tillstånd. 

Är 1630 bOB biskop M^^tthias Jani visitation. RA- 
tor Johannes Taussanos Wellejus, en slfigting till förre 
biskopen, befanns supig och vårdslös, hvadan han på 
magistratens begäran fick ett års båttringstid, dock utan 
frukt Han afsattes derföre vid visitationen d 11 Haj 
1621 och annan rektor, mag. Sev. Gr^edL^rekouunen- 
derad af magistraten och hi^op Brochmand, förordnade^ 
i stallet^). *— Åren 1622 — ^38 visiterades skolan ofta 
och befanns tillståndet år 1622 V ^bättre ån vanligt,^ 
men 1698 skildras det låaom medehnåtligt ^> 

• Yétädi Mkola. Åren 1612 ^, 1616, 1618 \ 
fiöUs här visitation* Sistnämnda år var lillslåndet uselt', 
men rektor^ alvarligt Armanad, lofvade ftrfoättring. Bi- 
skopen föranstaltade om fritt bord för rektor och htomi 
Lärjungarna voro många, hvadan en ny underiärare till- 



**) '^Mjseriim el nutanten sohola stalum ex animo deplorevii.'' 
*0 ''Anoo 1^20 visilavit Do. Doct. Mallb. Episcop. Scbolam Mtol* 
nN>S*«flttiii. Jnfenil ibr Retftorcm, pnedietuii] M. Taasanum, M. Paulo, 
EpUcopo priwl) affioilaie conjunctuaiy hommeoi obriosain tt aocordem. 
Motus inlerceftsione Senatus ei vitalis, inilultil fpii lamen attnuum spali» 
imi, ape melioria fuUire diligeolifli, aed fruslra. Aooo iu^uft 1621 11 
Mafi exlrena can ignoakiia Scholå, line reiignalione, txcluaus eel." 
IX f. 8 b. 

**j "Status noo oiti mcdiocris." 



407 . " 

sattes och erhflll UD andediåll kiDckaro-inkomstenie 
i Kfipinge sockot År 1618 4^ förrAUades ånyo 
visitafion i prostens och magistratens öfvenraro. År, 
1619 ^ skedde Tisitation och klagande prosten dfror 
lärarens vårdslöshet Denna klagan befanns gnmdad, hva« 
ian läraren befalltes packa ihop och afBytta vid Mkhads 
messwL Vid visitationen är 1621 i Januari befanos 
éUständet något bättre ätt vanligt och 1621 \f vdot 
dietsattioia ännu bättre. Bishopen tillägger: ^tantom affl"* 
eit sedula inspectio cum docentibus éc discentibas; sil 
Christo gratiaf Åren 1628 f och 1627 V visitemto 
skolan och var biskopen då med Ullständet belåten. Nf 
visitation skedde 1628 V* Vid visitationen år 1636 V 
befanns tillståndet vara så der och år 16M säges dét 
att undervisningen var dålig, tiUfölje hvarsf lärame erhoUo 
varning att vara mera nitiske i tjenstens skötande ^). 

Helsingborgs skola. År 1612 ^ hAMs hflrstädes 
visitation, dä skolan var i godt skick; 1615 -^^ var 
allt bra; 1616 4^ var skolan ^i bkotnstrafide tillf 
stånd^ ^), men 1618 ^^ fann biskopen tillståndet i 
fikolan uselt och förfaHet^^). Rektor skötte sin ^enst då« 
ligt Vid detta sednare tillfäOe lofvade magistraten att 
kalla och underhålla en andre kollega. VM . visitålto^ 
Mn 1620 y voro de flesta j^glmgame döde af pe^ 
sten och. ^skolan altsa i dåligt skick.'^ Åren 1622 oc& 



") IJ. f. 23 b. f. 24. 

*^) "Anno 1616 d. 19 Oclob. Scholam Helsingb. fisitavit, prceseo- 
libiu contuUbu» et Pricposito et stutiim ejus florenlcni, sit Christo gra- 
tia, adbnc in?enit. O Deus cooscrva scholas!" U. f. 66. 

*^} "Sutuin giM niiserum et niinoaum de|)rehéadil." 1.1. f. 66. 



1628 skedde visitationer, fayarvid dock tj nfiimies om 
det var i kyrkan eller skolan. Förra gången var tilbtån- 
det bra, vid den sednare meddelades varning, vid afsåit- 
nings påföljd, i fall den ej hörsammades. Åren 1629 
^ och 1631 förrättades äfven visitationer 1 skolan. 

Landskrona skola. Åren 1612 y och 161S 
y höUos här visitationer. Sistnämnda år påmindes rek- 
tor (Trygonius eller Petrejus?) allvarligen om sin pligt 
mot inspector 8cho{a, prosten derstädes. Åren 1614 ^-^ 
och 1616 -f^ visitationer. Den sistnämnda kallas ^so- 
iennis visitatio^ och skedde i närvaro af presterskapet och 
borgmästare. År 1618 höllos 2:ne gånger (dagen efter 
Ghristi hinmielsfärdsdag och d. 1 Okt) visitationer och 
vid den förra installerades Dom. GanuUis Lerche. Vid 
vLsitationen 1620 ^-^ befunnos ynglingames framsteg 
vara medehnättiga. Rektor (Hans Thomsen Schow) kla- 
gade öfver sin ringa lön och begärde en annan syssla. 
Åren 1622 — 20 egde flara visitationer rum; 1628 var 
tillståndet godt, m^ följande året medeUnålligt. (Lib. 
▼isit f. .48). 

Cimbrilshamns shola. År 1612 ^ hölls visita* 
tion; pastor iofvade att kalla rektor till medhjelpare i 
pnedikoemb^t Vid visitaticmen 1615 var skolans till- 
stånd uselt ♦*). Visitationer skedde 1618 fj^ och 1631 
^/ ; sistnämnda år var skolan rent förfallen *^) och kla*» 
gomål anfördes öfv^r rektors oordentliga lefveme, hvad» 
han afsattes. Vid visitationcm 1621 i Se^temb. tillsattes 
ny rektor (Laurentius Thomas). 



**) "Schols sUtas miserriiniu ; nx octo pueruli;nullire(lilus*,beiH!- 
ficia nuUa." Ll. f. 30 b. 

^*) "Collapsa et fere in uihilum redacia eral scfaoia.'' U. f. 30 b. 



109* 

ÅhiiS skola. År 1614 ^ var skolan i godi skiok^ 
likasom vid en föregående visitation. Vid visitationen 1C17 
^ flyttades rektor till Kristianstads skola och saceilanea 
Olaus befalltes emellertid sköta tjensten. Är 1618 y var 
sicoians tillstand ej dåUgt, oaktadt de oroliga tiderna. Sko-* 
lan. tillönskades af biskopen lycka med hånseende liO dess 
snart tillstundande flyttning till Kristianstad. Att denna 
Qyttningdock ej skett så snart ser man; detanföresnemL 
att tdd visitation 1635 rektors disciplar visade sig hafva 
goda kunskaper, men underiärarens dåliga. 

Skolan i Vä. Under biskop PauUi Martini tid }iöl«- 
los här visitationer, hvaraf 2:ne omtalas. Förra gängtn, 
som ej närmare bestämmes, skötte rektor Zacharias Jo^ 
hatinis, sitt kall med framgång och beröm. Sedeoi han 
blifvit kallad till kyrkoherde i Nosaby, efterträddes han af 
Severinus Johannis, om hvars lefnad och lärosätt bisko* 
pen yttrar sig ofördelaktigt ^^). Sedan kom Johannes till 
skolan och var tillika komminister. År "1614 -f-} ^'^ 
siterades skolan och förmärkte biskopen nogsamt rektorns 
och kollegans flit. 

Kristianstads skola. År 1617 Y besöktes sko* 
lan. Borgmästare och Råd beviljade då till rektorn (Hå- 
kan) lön, utgörande 62 Joachimsdaler, utom kostdagar, 
likpengar, dLskantpeogar o. d. Åren 1618^^ och 1619 
^höllosånyo skolvisitationer härstådes. Vid Tisitati(men 1620 
<!• fann biskopen skolan alldeles förskingrad, i saknad af 
både rektor och kollega. Rektorn hade neml. erhållit an- 
nat kall och kollegan hade landshöfdingen ("Pra^ses^J Otto 



^) "Ejas neque vita neque docendi modui M. Paullo plaeait." 1.1. 
f. 93. 



110 

IbrsviB, utan skal oeb ritt tagit till att undervisa sina 
banii doek så att han skulle lelVa af koliega-ldnen. Med 
anledBing håraf befallts biskopen strängeligen att han ge- 
-uast skulle läntma endera befattningen. Till rdL^r iitH 
sattes Ii Olaus Petri, som på prostens och magisfra-^ 
tens bfODMiditng fick klockareoikomstema i Qnnestad, mot 
'^näkot att 2 af de äldre skddisciplame skulle sköta tjeoi- 
$ten^). Vid visitationen följande året (1621) ^ befanns 
skolans tillstånd "genom rektorns och koifegans fiit^ båttre 
och 1622 gaf biskopen godt Titsoird åt rektor. Vid 
lösitationm 1624 anmärikes att gossame hade gjort ringa 
framsteg; 1625 var tillståndet drägligare. Visitationer 
«gde rum 1631 och 1634 V^, vid hyäkei sednare till- 
lälle dit var oklanderligt och 1635 till och med be- 
römligt 

, *»J U, f, 92. 



Skolorna onder k. Fredrik Ots regering. 

i* Att man äfven under Fredrik DI, hvilketi åtnjutit en 
lärd uppfostran och var en särdeles vän af vetenskaperna, 
varit betänkt på större sorgfäliighet och fuliständighet i 
ungdomens undervisning, bevittnas af de många förhand- 
liBgar, hvilka på konungens befallning höUos af universi- 
tetsprofessoreme i Köpenhamn. Den 19 Dec. 1053 hade 
desse blifvit anbefallte att rådslå om^^ huru de danska sko- 
lorna kunde komma till likformighet vid undervisniog^u 
%eix)m var die flestis mening at eflterdie det en sag aff 
stor importans er, och meget gatfnlig, da den at tagis 
udi god deli))eration med Mid och stund. BvUcket. nu sas 
hastig icke kunde skee, men$ derom at delibereris först 
aff Dn. Professoribus, och sid«n schrifltlig at c<»rfefere 
det med alle Bisper udi Danmark, som kunde eflter en 
huer steds leiljghed paaminde d^t som ga&digt kunde ve^ 
re^^j. Så skedde. Biskopen i Liind P. Wfaistrups yt*- 
trande härom, aflattadt i 9 punkter, förvaras i Lunds 
domkapitels arkiv. Ed frukt, af alla dessa rddplagningar 
vftr 

Vniformitastabellen öfber Melm Scholasticte af är i6S6. 

De föreskrifna pensa öfverensstämma hufvudsakligen 
med dem, som ar 1604 anbefalltus och bland bil^onia 



«•) AoU Cads. HaTn. VJU. 6i. 



H2 

finnas upptagna, men följande läroämnen hafva bliTvit iQ-» 
lagda: sphaerica, metafysik, natur- och sedo-Iära samt de 
första grunderna af geografien, ehuru bemälta discipliner 
hufvudsakligen anbefallies till öfversta (8:de) klassens flit 
under ferier. I latin och grekiska skuUe äfven pglingar- 
ne sysselsätta sig med metriska' och prosaiska skriföfnin*- 
gar. Den 5 SepL 1656 sändes dessa Mebe Scholastir 
cad^'') eller såsom de, uti en i Halmö skolarkiv förvarad 



*') De åro af följande lydelse: 

C las si 3 /. ^ Prectttiones mattttiim et TesperlidiD el pftrtes Cat^ 
chisffU Danici sonora ?oce ab omnibas junclim recitantur. Leclio vel 
elementorum lalino-daaiearum ?el CalechUmi UUino-danici, Parodi^ 
mata declmationoni et cwnjugationuni. Piclura danico-latina. Aurora 
Bangii, 

C las si» Ii, Gatecb. Lutheri minor. lat. dan. Paradi^ata declio. 
& conjug. permutalis casibns, teniporibus, raodis. Particula EvaogeL 
Domin. Precepta minima Syntaxis lat. Aurora Bangii. Notnenclator 
SlepkanH minor lib. I. CoUoquia ejosdem minora lib. I. 

Clässis HL Catecb. Lnlb. minor. Prscepta Gramm. tafinm. No* 
mesolit. min. Stepbanii. CoUoquia ejuadam. Distic/u§ Catonia. E?ang. 
Itt. Chilitas morum Erasmi. 

Classis IV. Nonndla ex Cateckismo integrö. Gramm. lat. min. 
GrammaticiB Grmoa dee&inalioneaaimpliees S. coniract». Fabula Msopi 
jex fertione CamerariL Civil. mor. Erasmi. Erang. Dom. lat. CoUo- 
quia Siepbanii minora. Nomend. minor. Stepbanii. AriUim^icm tres 
priores species.. 

Classis F. Cateebesis. Gramm. lat. & grnca ad verba cir^unf- 
flexa. Epislola Ciceronis, Civil, morum. Fab. JE$ofi ex vers. Cam«r, 
Coll. min. Stepbanii. Nomend. min. ejosdem. Fhrases TerentiawB. 
Dtcla Gritca. Evang^ dom. iat..eum 4 versibus ex GrsDco. Aritbmo- 
ticsB 4 species. 

Classis YL Cateebesis. Gramm. lat. eom. Prosodia; et Graomi. 

Grmea ad anomala in (At. Figura et tropi in Rhetorica. TerentH tres 

priores Comoeäia, Ciceronis IabUus. Conciones ex Lioio. OvidH 

,Selectiora. Ciceronis epistolm selecta. CivU. mor. posteriorea tituli. 

CoUoquia majora Stepbanii. Dicta N. TesL gneca. Evang. Dom. gne- 



US 

afskrift deraf kaDas, ^hole-lower,^ till biskop Winslrup 
för att till vericställighet vid skolorna i Lunds stift be- 
fordras. 

I de vidfogade bestämningame till dessa MetaBscho- 
lasticas stadgas att uniformitetstabellema skulle i alla 
skolor upphängas, ^ill tarflighed i klädedrägt samt an- 
ständighet pä bäret skola disciplame med tillbörlig disci- 
plin af docentes tillhållas. Färgen på deras kläder skall 
vara svart eller åtminstone mörk, enkannerligen i de öf- 



coin. Nomenelatoris Stephan. duo priores libri. Phraseologiffi Terent. 
3 priores Cooaoedio. Aritbmettca. 

Cla9$i9 VII, Calech. inleger. Gramin. lai. cum prosodia, & grteca 
ad Synlaiia. Leciura Hebrma. Logica» Bartholini pars commuBis. 
RbeloriciB ea, quie genera causarum, partes orationis et elocuttonem 
coocerount. Terentii 3 priores Gomoed. Oratt, Cic. pro Arckia f 
Marcelto. Ejusdem Cato Major, Bucolica Virgiiii, NomeDciat. Sie- 
phanii duo libri posler. Pbrases ex tribus poster. Terentii comoediis 
éi duobus libris Golloqu. Slepban. poslerioribus. Primitiva Grosca & 
Gnoma ex Plutarcho ^ Isocrate, Nov. Test. Gracum, Evang. Dom. 
grsctnn. Arithmetica. 

Ctassis VIII, Gramm. lat. cum elegantiis priccipuis Bangii et 
Prosodia. Gramm. grsca cum dialectis et prosodia. Gramm. Hebraa. 
Log. Bartboiini, & Rhetorica Hilarii. Arithmetica. Officia Cic. et ele- 
gantiores ejusdem orationes. Conciones ex historicis tatiuis desumta. 
Orationcs Sallustianat. Mneis Virgitii, Horatii odm selecliores cum 
Arte poetica. Nov. Test. grscuro. Plutarchus Trsgt natSiov dyMyrjs 
Gnomee ex Plutarcho et Isocrate. Carmina selectiora Hesiodi, Homeri, 
f aurea Pytkagora. Lib. l:s Iliados Homeri. Jona Prophelia ut 
est in fontibus. Doctrina caiechetica. Initia mathematica, scil. Eu~ 
ctidis lib. I, brevissima doctrinos sphsBricas proBcepta, globi utriusque 
usas. coroputi ecclesiast. prsBcipua. Geographia Rudimenta, ut etcom- 
pendiosa MetaphysiciB, Physica, Ethicce Prscepta, quae impressa jam 
pridem extant ab industriis praeceptoribus, iisque, qui idoneos Acade- 
mite ^iscipulos mittere salaguot, feriis autumnalibus, itera Nalalitionim 
Christi, Paschutos et Pentecostes, pro provectioribus et ingeniosioribos 
discipulis absolvi facile inträ biennii decursum possuot. 

(Köpenhamns Universitetsbibi. Rostgaardiana, 0:0 182). 

8 



M4 

versta classibus.^ Privata prfficeptorer skulle varti pliglige 
att följa in docendo den uniformitet, som föreskrifven tr. 
Dimission från skolorna till univei*sitetet skulle ske hvart 
aniiat är, sålunda att hvaraiman påsk dimitteras frän de 
selandske och skånske skolorna, och hvar annan från de 
jutländske och fyenskc; demäst hvar annan michaeli frän 
Kristiania och hvar annan från Stavanger och Trondhjenl. 
Disciplame bonle dock innan dimissioncn hafva genomgått 
de pensa, som för 8:de klassen iöreskrifvits. 

I sammanhang härmed bör omtalas att konungen 
i öppna bref till danska biskopame, dat d. 13 April 1649 
och d. 29 Febr. 1656, meddelar den underrättelsen, att 
den studerande ungdomen vid Köpenhanms universitet var 
så talrik att de, hvilka från skolorna dit ville begifva sig^ 
på lång tid ej kunde komma i åtnjutande af fri kost pä 
kommunitetet. Med anledning häraf befallte konungen att 
biskopame skulle föreständiga såväl rektoreme som lär-» 
jungame och dessa sednares föräldrar, det ynglingame 
uti skolorna borde quardröja tills lägenhet kunde yppas 
för dem att utan för långt dröjsmål befordras till fri kost, 
så att de ej skulle förorsakas, då de kommo till univer- 
sitetet, af brist på underhåll, sig derifrån snart åter be- 
gifva och sålunda glömma hvad de i skolorna hade lärt ^). 

2. Vid början af Fredrik Ul:s regering skref den 
bekante mag. Hans Mikkelsen Ratn, rektor i Slagelse 
(1640 — 52), ett betänkande om de lärda skolorna och «om 
bemälta uppsats är märklig och sprider ljus öfver skolor- 
nas beskaflenhet, meddela vi efter Nyerup (Skildring af 
Tillst. i Danm. III. 114 — 122) här eU kort utdrag deraf. 



«) K. Danska KanslieU arkiv. Sjicll. Tcgn. Tom. XXX. f. 89. 
Tom. XXXIII f. 502 b. 



115 

Rörande shMSckema vQle ej Ravn att maii skulle 
hafva förjagat Jersins grammatik ur skolorna, utan bibe- 
hållit den oförändrad, emedan den är lätt och tydelig; 
oeksä danskan, som hår och der är . inströdd, gör boken 
för barnen desto fattligare. Äfven i hans syntax är god . 
ordning, den är kort och fyndig. Jersins grammatik är 
således att föredraga framför Th. Lunds. — Ett stort 
hinder för undervisningen år, a^ disciplarne ej hafva sam» 
ma eUer öfverensstämmande grammatikor i den ena såväl 
som i den andra klassen. Nu läsa barnen i första klas- 
sen några begynnelsegrunder, kallade Donatj i andra klas- 
sen ett kompendium af Jersin; och i tredje klassen åter 
något annat, som är olika med de båda föregående. Når 
barnen alltså förflyttas från en Uass till en annan, måste 
de bvarje gång begynna med en ny method. Man borde 
dock hafva läroböcker, som voro epitomerade af livaran- 
dra, så att uttrycken, regloma, methoden o. s. v. alUid 
bii^fvo lika. 

Fördelaktigt vore om man utarbetade latinska gram- 
matiken på modersmålet En geometri beliöfdes också till 
skofornas bruk; äfven vore det en god sak, om ungdo- 
men tiUika lärde någon trigonometri. En liten spho^rica 
borde man hafva, tillika med solens och månens theori 
och förklaring öfver fDimörkelsema. Också är det en 
skam alt Computus nuförtiden så alldeles försummas i 
skolorna. — Fysik, metafysik och ethik vill jag ej här 
tala om; enär jag håller för att de borde uppslijutas till 
den akademiska undervisningen, sä att universitetets lärare 
också kimna liafva något att göra. Ej heller äro i sko- 
lorna några tinmiar öfriga till dessa discipliner, fur att 



416 

ej här omtala att disdplarnes ingenia besväras med för 
många och efter deras ålder alltför höga vetenskapen 

Jag gifver enhvar vetenskapsman att betänka, fortfar 
Ravn, om ej all den myckna utanläsningen, som disciplar- 
ne i de öfversta klasserna belastas med, är skadlig. Att 
praBcepta artium läras utanåt, är ganska bra, och det 
kan ingen hafva något emot; men att lära hela auktorer 
eller hela böcker af auktoreme utantill, föiidarar jag i6r 
onyttigt och omöjligt. Onyttigt, emedan det glömmes sä 
snart det är lårdt och tjenar blott till alt belasta minnet 
på bekostnad af omdömesförmågan. Omöjligt är det ock- 
så för många disciplar. Och det skall nu en stackars 
lärare lida för. I stället för denna pinobänk för dn 
sciplame föreslär jag att af auktoreme samla ^Flores, 
Sententias, Phrases;^ och sådana anthologier kunde ung- 
domen inöfvas att lära utantill 

Angående lärame heter det, att allt hvad der kan 
sägas om böckerna är intet bevändt, med mindre dertil 
komma verksamma och flitiga konstnärer. Men dugUga, 
raska och driftiga mästare kunna vi lio^ oss ej lätt ia. 

Det som skulle bjelpa till att fä sädana lärare, vore 
belöning och aktning. 

Belöning vidmaktliåller drifUgheten. Tag den bort, 
så blii* man ovillig och likgiltig. De, som länge gått och 
släpat i skolorna, hafva lika god tack derför. De befor- 
dras ej till högre tjenster, såsom i förra tider, .då de 
blefvo lektorer, professorer o. s. v. En skohnan, som är 
emeritus, kan nu förtiden näppeligen fa ett prestkall på 
landet Olla måste han öfverlämna det feta pastoratet 
tifl en rå student, som nyligen sluppit från skohriset Allt- 
så förgäfves att prata en hel hop om bättre skolböcker 



417 

och auktorer, såsom om detta vore nog för att undan- 
rödja skolomas bräckligheter. Hvad dem beträffar, som 
vilja förblirva vid skoltjensten, så kunna de det icke en 
gång, enär de ej hafva det, - hvaraf de anständigt' med 
familj kunna lefva. 

Det andra, som skulle vidmaktliålia skollärames flit, 
vore utvärtes aktning. De hafva ett besvärhgt, oafbrutet 
och surt trälarbete, men derföre äro de dock inga trälar. 
Honos aUt artes — är ett gammalt ordspråk. Lärames 
myndighet och eldighet måste förlora sig, då de stå till- 
baka för enhvar bondpresL Blskopame sjelfve gifva ge- 
nom deras uppforande anledning dertill. Och hvad kan 
väl mera nedslå sinnet och qväfva all ifver, än att öfver- 
allt föraktas och behandlas som ped^er? 

Hvad underlärame beträffar, så förstå de ofta en- 
dast Utet af humaniora; ej heller gitta de att bestalla nå- 
got, då de gå och vänta på presfcekall. För de trogne 
och flitige hörame är ingen belöning att vänta, enär en 
okunnig student lättare kan få ett pastorat, än unga skol- 
lärare. 

Att öfvedieten således alldeles ingenting tager sig af 
skollärame, vållar att det i denna punkt står så ytterligt 
dåligt tiM i vårt fädernesland. 

Vidkommande slufligen disciplame, yttrar Ravn här- 
om följande: de disciplar, vi få i skolorna, äro i all- 
mäidKet dåliga ingenia, som hvarken känna lust, åtrå el- 
ler begärlighet efter bokliga konster och vetenskaper. De 
måste derföre alltid bUfva stympare, hvem de än hafva 
tffl deras lärare, fin mängd dorska, klumpiga och dum- 
ma menniskor finnas således, som hafva hört goda lära- 



418 

re, men till iiigen nytta. För att ej tala om dem, som ävo 
förfallDa till drjckcnslvap, spel och andra grofva lasten 

Detta radikala onda kan ingen lärare bota. Skolor-* 
na i sig sjelfve äro nu i en bättre författning, än de 
voro i förra tider, enkannerUgen här på Seland; men vi 
fä släpa från morgonstund till aftonens slut, vi få dock 
länge vänta, iiman vi få se Palladier, Hemmingier, Pra-* 
tenser, Resenier och Brochmanner. När man har godt 
träd är det ingen konst att bygga hns. Ganska fåtalige 
äro de utmärkt goda hufvudena, och dä de hafva laggt en 
god grundval i en af de mindre skolorna, sker det ofta 
att de förderfvas eller försummas antingen i de större 
skolorna eller vid universitetet De förderfvas neml. genom 
för mycken frihet, dåliga kamrater, svirande och drickan- 
de; och de försiminias, då de icke sporras till att fortgå 
på vetenskapernas bana. 

Dessutom finnes det dåliga och skadliga oskicket, att 
de alltför tidigt och omogna öfvergifva skolan. Universi- 
tetet längta de alla att komma tiH, antingen de kunna 
något eller ej, blott att de få kallas studenter. För detta 
ungdomens obetänksamma ilande borde man derföre sätta 
en gräns. 

3. Om Iblknndenrisningen. 

Vi hafva af det föregående sett att gagnet af imm- 
kames undervisnii^ till folkupplysnnigens befrämjande öf- 
verhufvud var ringa. Någon egentlig folkundenrisning fanns 
ej imder medeltiden hvaiiLen i Skandinavien eller i det of-, 
riga Europa. Tiggarmunkarne anlade visserligen bär oob 
der i Danmark några folkskolor: en sed, som följdes af 



119 

andra, hvarigenom & k. '^Puleskolor^ ocb-^Pugehuse^ upp- 
kommo, men undervisningen, hviiken hufvudsakligen bestod 
i att lära uppräkna da allmännaste bönerna, var både 
hög&t otiUräcklig och dålig. . Innnan boktryckerikoni^tens 
uppfinning kunde ej heller några riktiga folkskolor ega 
fUiPy ty af manuskripter kunde bondbarnen ej lära läsa. 
I saknad af andra undervisningsanstalter intogos i de la-* 
tinska skolorna äfven sådana gossar, som ej voro bestäm- 
da åt den egeoAlig» lärda undervisningen, hvadmi de stor-^ 
re skolorna stundom räknade 700 — OOOdisciplar, af hvil- 
ka dock de fleste snart afgingo, sedan de blott inhämtat 
de första begynnelsegrundema. 

För undervisningsväsendet öfverhufvud, särskilt för folk-* 
skolomas, gjorde reformationen en evigt minnes väi^d epok. 
Det var reformationen, som satte bok i hand på foftet, 
åt hvilket den gaf böckernas bok, den hel Skrift, på 
modersmålet Det var en nödvändig följd af protestantism* 
mens idé , att Luther med hänseende till undervisningen 
mycket skulle yrka på bibelläsning. ^Framför allt,^ säger 
han, ^skall i de högre som i lägre skolor den förnämli- 
gaste och allmännaste lektionen vara den hel. Skrift. Hvar 
den hel. Skrift ej regerar, dit råder jag sannerligen in-^ 
gen att satta sina bani.^ 

Fére reformationens införande i Danmark hade vis-<- 
serligen Kristiem II för afsigt alt anordna en bättre un-^ 
dervisnlng äfven för albuogen; yttre och inre (»roligheter 
hindrade dock detta. Kraftigare, ehuru ännu ofullkomliga', 
åtgärder vidtogos i thy fall under Kristian III. Enligt 
kyi^koordinanson skulle i hvarje stad en latinsk skola fin- 
nas och klockare på landet en gång i veckan undervisa 
bondbarnen i kinstendom. logen (inge blifva klockare, som 



120 

ej kunde meddela den påbudna undervisningen; de oskick- 
lige skulle afsältas. För öfrigt skulle i sldderna damka 
skok)r eller skrifskolor upprättas. I Antvorskov 1546 
förbjödos presteme att till den beL Nattvarden framsläppa 
någon, som ej kände de första begynnelsegrundema af 
kristna religionen: en anordning , som ytterligare pä pio-* 
vincialsynodeu i Odense 1560 inskärptes. 

Degnene eller klockame voro af 3 slag: 1) '^Chor^ 
degne^ i städerne, 2) ^Sade-- eller Sackne-degne^ {^xt- 
siderande Degne^) vid de längre bort från städerna be- 
lägna kyrkorna och slutligen 3) ^Löbedegné^ i de stä- 
derna närmaste sockuame* Desse Lobedegne utgjordes af 
latinskolomas öfversta disciplar, hvilka åtnjöto en del af 
klockaretjenstens inkomster och bland annat voro förbundne 
att åt aUmogens barn en gäng i veckan meddela undervisning. 
Kyrkoordinansen hade visserligen stadgat, att inan vid folk- 
undervisningen skulle begagna ABC-böckery som inuehöUo 
alfabetet, Fader vår, tron, dopets och nattvardens ord 
samt att Luthers lilla kateches skulle brukas såsom läro- 
bok i skolorna; men folkundervisningen hos oss nästan 
under hela 16;de århundradet var i bedröfligt tillstånd 
och bestod nästan endast den att degnene, såsom sagdt, 
en gång i veckan församlade ungdomen på landsbygden 
i ett eller annat hus, hvarvid de föresade något ur 
katechesen, några böner och psalmer, hvilket allt, ofta 
upprepadt, af barnen på så satt inlärdes. Annorlunda kun- 
de dessa klockare ej gå till väga, ty det hörde i hög 
grad till. undantagen att någon af aUmogens barn kunde 
läsa i bok. Efter ett sådant föreläsande tillställdes ge- 
menligen någon Uten förlustelse, hvilken gerna slutades 
med sus och dus, och är det nog troligt att denna förlu- 



421 

stelse mera än sjelfva undervisningen, hvarvid efter lidens 
allmänna sed hårda bestraffningar ej felades, har lockat 
ungdomen att den derpä följande vedan till ett nytt läs^ 
möte infimia sig. 

De residérande eller s. k. Saie-degne voro vanli- 
gast mycket okunnige och man.fimiér i den tidens hand- 
lingar talrika klagomål deröfver, att dé ej en gång kunde 
skrifva eller låsa danska, hvadan biskopaiiie anbefall tes 
att afsatta sådana och förordna skickligare i deras stålle. 

De s. L ''Chordegne'* i stådeme hade ej att göra 
med foUcundervisningen, utan uppvaktade blott vid * kyrk- 
sången o. d. Vid de månge gillen och samquäm, som 
dessa ^Löbedegne" och "Chor-degne" för sångens skull 
borde bevista, förderfvades ofta ynglingames seder. Här- 
igenom JBngo de tidigt smak f(Hr det sus och dus, som 
för den dåvarande tiden var så vanligt. Detta duldras i 
den bekanta versen sålunda: 

''Nu er der allevegne i Skole 
Grolhaiuer, som kiione dricke og bole, 
Og bnige sig med Lystiglied frie, 
Med Piber, Tromme og Symfonie, 
Positive og aodet lystigt Spil, 
Meest tage de sig saadant til. 
De lör vel stundom i olle Daga 
Icke ea Bog i Haaod tage. 
Hos godt öl og hos unge Quinde 
Der lade de dem meest fiade''**). 

I stademe var det något bättre med sjelfva folkun- 
dervisningen , för hvilken skrifskolor upprättades för gos- 
sar och flickor, ^som ej duga till att lära latin.^ 



^^) Nyerup og Rahbek, den danske Digtekunsts HisU U. 99. 



482 

Enligt lyriLootdinansmi skulle prestarne bafva uppr 
aigt med undervisnuigeu; men sjelfva desse foIk)skolonia& ), 

Qärmaste mälsmin vOro strax efter reformaticmeii särddea 
okunnige. Om vid en utomordentlig bonedag predikan 
skulle hålla9 öfver en ej vanlig text, som ej fanns alband- 
lad i poatillflmaf måste biskopame sjeUVe skrifea predikan 
och deraf ombesörja afekriftiu* att sända till prestema. 
Eljest höUo ganska många sig på vanliga sön- och hög- 
tidsdagar till postillema och dertSll hade de tillåtelse af 
sjelfva kyrkoordinansen. Hen vi böra ock ihogkonmia alt, dä 
man något efter refonnationen ej både tillgång på mim-* 
kar eller aifällige katholske prester, besattes stundom de 
andliga embetena med fogdar, betjenler, ja ofta löst folk, 
bvilkas.hela lärdom bestod deri, att. de kunde läsa i en 
bok samt förbanna påfven och hans anhängare. . U|^Iys- 
ningen, hos skånska preslerskapet var ännu 1621 ej större 
än att en kyrkoherde i Gerslöf (KrisU P. Heyer), som 
studerat på utländska universiteter, trodde sig kunna ut- 
släcka eldsvåda derigenom alt han kastade en röd tupp i 
elden. (Jfr. Acta Gonsist Hafn. för d. 10 Dec. 1621). 
En komet gjorde ett sådant mlryck , att stundom tre bön- 
dagar anordnades för alt afvända det onda, som med 
denna himlakropp förebådades. (Pdntoppidan, Ann. IIL 
489). Att Sakraraentemas bruk länge efter reformaillo- 
nen var fbrenadt med mycken vidskepelse är bekant^). 

Okunnigheten och vidskepelsen bland folkel var der- 
före, såsom en nödvändig följd af allt delta, förvånans- 



^) Jfr. Minerra. Riöb. 1802. Okt. s. 24, 40. Jörgensen, Picda- 
gogikeos Uistorie, offirmesl iDcd Heiuyn til FolkeskolcvasseneU Udvik- 
liog. Kiöb. 1848 1. 63-~G4. 



423 

vflrdt dtor. Pä prestmötem i Land 1655 oeli 1&61 var- 
nas mot idolåti^i: bild^, f6r bvilkå koåfaU voro brukliga, 
ékiiUe bortskaffas. Åmn svor maiD vid betgoneu^ besökte kät^ 
torna med mycken andakt, bad till jimgrm Maria, o. & v. -^ 
Vid prestmötet dersammastädes 1544 och 1551 stadga- 
des att katechesen pä belgedagame frän predikstolen borde 
uppläsas^), och på prestmotena i Xund 1555, 1567 och 1573 
påbjöds att presteme, vid eiiÄetets förlust, ej skulle försum- 
ma att på söndagame efter- evangeliets utläggning äfven 
förklara katechesen. På ofvannämda möte' 1555 stadga- 
des, att klockame pä sön- och högtidsdagar efter andra 
ringningen skulle uppläsa k'atechesen och förklara en del 
af Luthers lilla kateches. Detta skulle ske vid dopfunts, 
under det att konfession och absolution förrättades i ko^ 
ret. Vid de 3:ne stora festeme borde klockame på e. m. 
besöka byame och der sammankalla, barnen i ett bus 
och imdervisa dem^ hvarefter till slut m psalm skuUe 
sjungas **). 



^^) ''Si polest soepe auditam vocem tandem referre atiirnus, ^inon 
difioat populus refen'e saum SS. Gatecbismum, si cum populo perpeluo 
iuculces.'* 

Jfr. "Slatuta Sjnodalia qiiotqnot a reformata per Daoiam i^li- 
gione et receplo Gbristt Bvangalio, edita extaot in Oioeoesi LundeDsi, 
snb Episeopia Wormordio, Palladto, Tyebicho et Albino, in ordinem di*^ 
gesta, ac certis dlstiocla jcapitlbua per Magnum Mattbiam S(tipérinien- 
dentem) L(uodenseiii) 15^. Ms. på Univ. Bibi. i Eöpenh. (Donalio 
Tarionim, nro 125, 4:o). 

^) Qår meddelas nigra utdrag ur dessa synodalbeslut : 

Deelaratio Galecbismi singulis diebus Dominiois, post expHcaluiu Evan- 
geliup in Eeclesiis niralibus nunquam negligalur, sab privati^e.olRcii. 
(Falladius in Syn. Anno 1555.) 

P^unquam pastores ruraliom Ecclesianim post concionem et recita- 
tionen] t6tins Catcchismi, simplicem alicujus partis Gateobismi exposilio- 



124 

Läng tid åtgick innan den päffiga vidskqielsen kunde 
utrotas. Att den Snnu i 17:de århundradet i Skåne fort- 
varade, ser man af biskop Matthias Jani visitationsbdL I 
SL Olofs kyrka (Albo härad) fann nemL biskopen år 1637 



nem, negligaot, sed eertam exponendi rationem sequantur, ot rndiores 
partium Calechumi summam reddere possinL (Nic. Albiaua in Syn. 
A:o 1579.) 

Ut sarretur aliqua diieiplina pro jttfcntttta, ntQe erit nt ipsi Pasto- 
res rorales, qualaor anai temporibua jnTenlatem in Cateehiimo exami* 
nenU 

Qvia muUi inreniiuibir Paatores, qni toto anno intennitlant Cate* 
chiamt doclrinam, quam juxta Ordioalionem aingulia diebos Dominicis 
post explicationem ETangelii, deberenl proponere: admonili aint Mini- 
alri Yerbif at in cifitalibna ad matutinam eoncionem tribuani Catcchia- 
mo dimidiam boram. Rori Tero post expoaitionem Erangelii itidem 
dimidiam boram anb poena prifaUooia ab olBoio. (Nic. Alb. ia Syn* 
An. 1567.) 

Catechismi axplicatio nunquam diebua Dominicis in ruralibus Ecde- 
aiis, post explieatum ETaDgeliom Domimeale, negligatar. In eiviCatibuS| 
aut matntinia concionibns, aut quatuor temporiboa, fieri id debet (Nic« 
Albinus in Syn. An. 1573.) 

RurI aingttlia diebus Dominida maxime pfr estatem pars aliqua Ga- 
tecbismi| post Eraogeliam, explicetiir, addita pia eonelasione, breW illa 
expositione ex Cateebisnio Lutberi. 

Catechisroos in oppidis qoater per annos singnlos explieetur a Pa- 
sloribos, idque Septimanb iUis, in quas ineidunt feria» olim diets qoa» 
Mor teropomm. (Nic. Alb. in Syn. Ao. 1578.) 

Singulis diebus Dominicis Calecbismum rvcilent Pastores, adjecta 
leroper partes alicojus explicatiooe, nec segnes sint in tradando Cate- 
cbismi Diaeoot. (Nie. Alb. in Syn. Ann. 158^.) 

In Calecbismo tradendO| fideles sint ao diligenter Pastores, (Nic. 
Alb. in Syn. An. 1585.) 

Obligalus esse debet unusquilibet Diacoaoram ad recitandum textum 
Gatecbismi, deinde unam particulam ex minori Cateehismas Luih«ri de- 
clarandaiDi ipso dia dominico, neo non in sumnus festis, in lemplo 
prope sacrum Baplisroi fontem, post secundum pulswn, coram ijs, qoi 
tum adflUAt. Interim dum parochus adultos bomines expedft in eho* 
ro, quantum ad prifatam confessionem attinet. Pneterea dcbent etiam 



125 

m bild af Olof deu helige, hvilkeii af folket tillbads. Bi- 
skopen utkastade genast belåtet, sönderslet åtduUiga der^ 
om lagda kläder och höll till folket en allvarlig straffjpre- 
dikan. Det ir dock i sanning så mycket mindre underligt att 
sådana kalholska vidskepelser Snnu i våra dagar hös skån-^ 
ska allmogen af lutherska reformationen ej kunnat full- 
komligen utrotas, som det är nogsamt bekant att tilloch-* 
med hedniska religionsbruk hos oss ännu här och der 
fortfara. : T. ex. Ofleiiällor m. m. — 

Danmarks berömlige 'konung Kristian IV nitälskade 
ej blott för de lärda skolomas uppkomst och flor, utan 
äfven för foifcundervisningen. Den 23 Junii 1684 utfär- 
dade han från Köpenhamn följande 

^Oben breff til aUe Prouster om VisUats 
Christiamis IV. 
Giöre Allom Witerligit at vi forfaredénstohregroff-. 
hed, som findis ibland vngdommen paa lantzby^me, vdi 
deris saligheds Bömelerdomb, udanseett degnene fast al- 
lene dertill eer indstiftede, och eflter den affskaffede pa- 
pistiske messe, fomemmeligen aff den aarsag vedbleirue, 
at de vngdommen dervinden oplere och vndervise skulle , 
huilket och dennem derfor vdi voris Geistlige Kirche Or- 
dinantze serdelis befalls, och saadan vngdonuueus forsom- 



in trtbiu fiummit festis^ pomeridiano lempiire, visitare singoloi^ pagos, 
«inum vel duos siogolis diebus, et in doiniun eujusdam pij et boni Viri 
conuoeare iu?eniiiteiii ejus pagi, utriusque sexns et eos erudire, infor- 
mare et examinare in Catechisrao, ▼erbis suayioribua, ut alliciantur ma- 
gi» ac magis, ad limendum Deum et ad pietalem. Ad extreimim canat 
cum ijs anum psaloium et sic in plateam ad ludendum honeste cuin 
graliaruni actione dimittantur. (Nic. FaUad, in Synod. An. 1555 j. 



<26 

melse/ formodehlig stoer ded deraff feraarsagis at Pnn 
«terae idke aariig och idelig Kierk^ne tisit^re. Tbi 
binde yi, och benued allffTorligeD befale Proffstertte ofiuer 
vore Riger og .lände, at de i del riogeste ea gäng . huer 
aar, oeh, om dett Bisperne siutiis vere iomöden, • tiere, 
alle oeh huer deris pi*oufIstiers Kierfcer bésöge, om tien- 
ttistens oeh foroebimeligen bömelerdoms tillBtand ffitteligen 
foofare, degnene residerende och aDdre 8aa vett som Sub- 
stitutenie buor de «re, forhöre, formaaoe och lillholde 
films Kaeld/Dch bestiling herydiadeti forsuarligen at fou- 
restaae, och derhos alle mangel rette och forfoeditt, saa 
och prestene derhoes tiUholde med degnene, 'och deris 
Substituter dett indseendet at hafliie som deris Kald och 
bestilling* udkreffuer och de ville andsuare.^ (K. D. Kans- 
liets arkiv. SjsbU. Register. Tom. XIX f. 239. a— 240.) 
I Recessen af år 1616 var en sfidan visitation på- 
buden och delta stadgande fömyades i deD atora Reces- 
fien af år 1643. Pä sistnamda ställe föronlnades också 
bland annat att prosten på landsbygdeo skulle ^efiter Or- 
dinantzen endelig oc uden nogen Forsömmelse forpliclet 
vere, den sidste Deel aff Prffidicke-Timen at anvende til 
Bömelerdomni^s Förklaring, paa det de Gamle saavel som 
de Unge ret til Grunde maa forstaa samme Laerdoms ]|pe«* 
ning, oc den vide at före til Brug i Liff oc Leflhet, huilc- 
ket i Synderligbed aff Presteme driffuis skal; oc naar 
Dagen er stacket om Vinteren, oc Praesten haffuer flere 
Tienister, skal hand dog i Enden aff huer Predicken op- 
regne en Gäng eller to Luthers egne Forklarings-Ord off- 
uer den Deel, som hand ellers noget lidet ydermere for«- 
klare skulle.^ (Rosenvinge, Danske Love. IV. 354). I 
nämda Recess stadgades derjemte, att allmogens barn skulle 



127 

hUIas i skola I loräldrarne hemma öfva dem i kristen- 
dom och att de försmnlige bland migdomen borde straffas. 

IL Fredrik DI utgaf omkring år 1650 en förord- 
ning, hvarigenom påböds att öfverallt i byame, hvarest 
förut ej ftmnits skolor, sådana borde iqpprättas och detta 
skulle ske nära kyrkan, hvarjemte pro!^tame ålades att 4 
gånger om året visitera dessa skolor och ej viga unga 
personer, med mindre de uti tatechesen väi voro hfem* 
mastadde. 

Sådana voro eleméntar-^mdervisningens vexlande öden 
i Skåne, under den långa följd af år, då vårt herrliga 
ftndskap utgjorde en af de ' skönaste ädelstenarna { den 
danska konungakrnnaiL * 



Tredje Perioden. 

Skolorna mdor STensk stjrelse. . 

1. Sedan äåne genom fredsslolen i Roskild 1658 odi 
Köpenhanm 1660 blifvit med Sverige införiifvadt, skedde 
midervisningen i de diånska skolorna i mänga är ungelär 
pä samma sätt som mider näslför(^ende danska styrebe^ 
hvadan vi se, att då författningar i ämnen hörande till 
skolorna åberopas, kyrkoordinansen af år 1537 och k. 
Kristian IV:s stora Recess af är 1643 nämnas. I kgL 
resohtionen på presterskapets besvär d. 1 Septendier 
1664 heter det (3 Punkten): ''Hvad det anbelangar at 
Schol^mes Beuefider måghe efter Biskoppeqs disposition 
och godtfinnande uthdelas, sä är Hans Kongl. Majits nå- 
diga villja och resoIutipUy att dermed och forblifver efter 
vahnbg ordning och gammalt bruk, som hSrutinnan af ål-* 
der hafver varit faåUne och observerade^ och i Riksdags-* 
beslutet af är 1668, angående skolor och dess benefl- 
cier, säges: '^Hvad rättigheter och pensioner, som Sko- 
leme her j landet hafva haft, vil K. Maj:t at de der- 
med blifva maintinerade och erhåldne, sä vida bepröfvas 
kan, at slijke Intrader rätteligen til Vngdomens eilucation 
och uptucktaude, använde blifva och det emot förre K. 



129 

Maj:ts resolutioner ej ' sträfvar.^ Samma bekräftelse läm- 
nades genom nåd. resolution af d. 3 Aug. 1687 (§/ 8,) 

Likformigheten vid gudsljenst och läroverk infördes 
i Skäne ej förr än på 1680-taIet^). I anledning af den 
nitiske och kraftfulle Lunda-biskopen Knui Hahns hem- 
ställan, förklarade k. Karl XI i ett bref af d. 3 Au^;. 
1687, "att det vore billigt att den första och största om- 
sorgen fastades pä Skolorne här nedre i landet, hvarest ung- 
domen allt ditintill hade varit i språk och seder och con- 
scquenter i sinne mer vand och anledd till Danskt än 
Svenskt maner; de borde derföre icke allenast blifva väl 
mrättade, utan ock efter göriigheten vidmagtbållnå och 
förbättrade; de borde icke blott utan förminskning förblif- 
va oföriTckt vid alla de beneficier och inkomster de förr 
iitfiehaft, utan kunde äfven somliga rectorer och skolhe- 
tjente komma i åtnjutande af något Stads-Sacellanie, som- 
lige ett litet Pastorat och «omlige till någon klockaretjenst 
efter Skolomes lägenhet och personernas capacitet och vil- 
kor. De skulle icke kallas af borgerskapet i Städerne, 
utan af Biskop och Consistorium.'^ 

I konsistorii protokoller för d. 11 Nov. 1696 (§ 16) 
namnes om imdervisningen följande: "Sedan diaeurerades 
om information och en viss method(^ att lära vid Scho- 
leme ooh hvad paBdagogik angår, synes *tjenligt det ung- 
d(9ien kommer tilli^ammans i Scholan klockan 6 om mor- 



^') TiU yiDnlaggaode om ''^uaiforniiUteQ''«.förbando sig akollArarne 
genom ed. I Laiidslu'OQa - reklop J. Suadii 16'y 89 aflagda tjensteed 
heter det: ^skall jag med flit yrka uoiformiteteo och det sTeiiska 8pr&- 
ket, tillhåUaodes mine underhafvande detsamma utao försumpneUe utöf- 
Yn." I kollega dersl&des H. P. Resens 16^9 gjorda ed förekomma 
dessa ord: "urgcrandes aniformiteten med all möjlighet.'' 

9 



ISO 

gonen och hUTror der liO KT^om middagen stadigt, un- 
dantagandes predikodagar , d|i dhe och Gudstjänsten bijvi- 
sta, men straxt derefter begifva sig i Scholan, och se- 
dan från 12 till 5 continuerligt om aftonen. Och kunna 
dhe taga sina böcker medh sig hem och see uppå sina 
stycken, såsom dhe böra giöra reckenskap för dhet dhe 
hemma giöra. Sä delas sädana . Gymnasia uthi psBdago- 
gier, Scholar och trivial-scholar." 

^örst begynnes detta medh Capitels-lasande och bön 
och Abc-darii begynna af Abc och skrifva en timma om 
dagen, hvilkas hop om den blifver för stor, kan docens 
taga den eMste discens, sedan han gjort skäl för sig, sig 
till hjelp att förhöra dhe andre.^ 

"Dhe, som läsa Donatum med vocabulis, måsle här- 
om deiibereras . att ett bequämt vocabularium förskaffas 
eDer och skrifves. Arithmetica mäste intet försununas 
och kan lära dertill nägra smä epistlar af Gicerone. Abc- 
darius läser om morgonen och kan informeras i sin ca- 
techism ^"**)- 

B. öfVersigt af svenska skolordninganie. 

De författningar, hvaraf svenska läroverkens skick 
efter refortnatioi^ hiifvudsakligen blifvit bestamdt, äro föl- 
jande: 

l:o) Den i Lam^ntii Petrii kyrkoordning af år 1671 

intagna ^Ordning huru läsas skal j^Scholama^ 
2:o) Drottning Kristinas skolordning af d. 7 Augusti 
1649. 



**) Lunds DomiapileU arkir. 



431 

3:o) Karl XI:s skolordning af d. 31 Januarii 1698. 
4:o) Fredrik I:s skolordning af d. ♦ Februaiju 1724. 
ö:o) Gustaf IV Adolfs skolordning af d. 7 Dec. 1807 och 
6;o) Karl XIV Johans skolordning af d. 16 Dec. 182Q ^). 

Skolordningen af år 157L 

Att efter Skånes införlifvande med Sverige undervis^ 
mngens skick i de skånska låroverken under de 2:ne för- 
sta årtiondema förblef det samma som tillförne, oeh att 
hkformigheten lorst omkring 1680 gjordes gällande, är 
förut nämdt Den föi^sta svenska skolordning, som ut^ 
gjorde rättesnöret för skolundervisningen i Skåne, var alt- 
så dr. Kristinas. Innan vi gå att i kortBet, redogöra 
för denna och de följande skolordningame; torde det ej 
' anses vara otjenligt att kasta en blick på undervisningens 
fordna beskaflenhet i det gamla Sverige. 

Hvaif' medeltiden beträfbr, egde öfverhufvud samma 
förhållande der rum som i Skåne och de andra danska 
landskapemaj hvadan det hufvudsakligaste af vår skil- 
dringr «>m .ifrågavarande tids undervisnings-väsende äf- 
ven öfverensstammer med det i gamla Sverige då rådan- 
de. Således voro klosterskoloma äfven här de äldsta, äf- 
fensom domskoloma vid biskopames residensen Bemälta 
domskolor stodo enhgt de påfliga föreskrifterna under led- 
ning af domkapitlen, hvilka här leda sitt ursprung från 
Skenninge möte år 1248 ^J.. De lärjungar, som i stu- 



^^) I Handlingar vörande Scenska Kyrkans och Låroverkens Ift- 
Hofia, utgifna af P. E, Jhyselius. 2:a h. s. 54—69 ai* inlagen en 
^Schcilfls 'Ordning, gjord och sUdfAst af Prästerskapet, Anno 1611." 
Bens^ina Lar tin efterlefoad ej varit pibudeu. 

^J Skolan i Upsala inrållades 1246 af Erik Lflspe och Birger Jarl. 



132 

dier* önskade vinna större föiiofran, dimiUcrades, innan 
universitetet i Upsala 1476 var stiftadt, till utlfindska 
lärosäten, fömäHiligast till Paris., hvarest svenska studen- 
teme äfven egde ett särskilt hus. På samma sätt med 
Skåningar och Danskar, hvilka derstådes hade sitt ^Collc- 
gium Lundense.'' Efter reformationens införande i Dan- 
maiic stadgades, såsom bekant, att vid domkapitlen en lek- 
tor i theologien skulle underhållas. Sammalunda ock i 
Sverige; på mötet 1 Örebro beslöts neml. att en ^Lectio^ 
i den heliga Skrift dagUgen skulle vid domkyrkorna 
hällas. 

Något efter reformationens införande i fäderneslandet 
voro skolorna i dåligt tillstånd, hvarom upplysande under- 
rättelser finnas i eU k. Gustaf I:s bref till Dannemän-^ 
nen i alla stift, att hålla deras barn i skola och bi- 
draga till djeknames underhåll, af år i533. Vi med- 
dela derur ett utdrag. "Käre vrenner,'' skrifv#. konun- 
gen, ^wij giffue idher tilkienne att wij granneliga förnum- 
mit halTue huru skolame j alla stådher här j Rikit stor- 
. liga föriagda virarde, så att ther tillföreime plcgade wara 
tu heller trehundrade diecknar ther äre nepligba itt halfltt 
bundrade, some sladh äre och skolarna plaU ödelagda, 
Rikit till enn dråpdig skadho och förderlT, Hwillkil stör-« 
ste partenn konmier ther afT att j dannemenn ickie wei6» 
settia ider barnn till skdta som i tilförenne plegade görS, 
eij heller wele j nu komma diäcknama så till hjelp melt 
idro Almossor som j pligtuge äre och fader och foreklre 
för ider gijortt haflua, och kommer såå tker till att the 
komma ganska faå till skolo, och the ther till konusa', 
moste för fattigdom skull öiTuergiffua skolann och diaga 



433 

sig amat före, efllher the idde kimne faå themi und* 
sättuiDg aff ider ther the skule boDa sig meViP^T)» 

' Den^ fi^rsia svenska skolordningen ^f 1571 utgör en 
af artiklarna i ^en Swenska Kyrkeordnidgen.^ StoolL* 
holm 1571; 4:o. Så var också förbållandet med den 
första danska, som utgör 3:dje kapitlet af 1537 års 
'^Kiriie Ordinantz.^ Till hufvudsakliga inhebillet öfveren»- 
stämma de med hvarandra ocb för båda ligger den lu-« 
4berska skolordningen i ^isitatio Saxonica^ till grundl 

I den svenska af 1571 stadgas att ^altijdll några 
personer aff bwart Sticbt flere eller ferre, såsom Stich- 
ten äro stoor til, skola hållas til stadium, både jiurikes 
oc j frenimande land, at någre altijd raåga wara j för- 
rådh, them man til Schola embeten och bwar ellies be-^ 
böffues, skicka kan. Och skal thesse Studenters vnder* 
håld tagas vthaff kyrkiotienden, som tiH sådana Ghriste- 
ligh bruk, aif wåra förfäder stichtat och lagd är.^ 

''Ther ock någor skal settias til Scholeipestare, mo«- 
ste man tUförenne, hafTua kundskap om hans skif^eligheet 
och omgengelse, Therftre skal han ock^yarda föcbörd 
och exan^inerat^ Särdeles vigt lägges derpå att han är 
^en ^odh Grammaticus.^ 

^d the diduiar som wexte äro och något kunna , 
dcal han intet annat lala än Latijn, Icke heller städia 
fteQi sigh emellan annat tala än Latijn.^ Skolemästaren 
^pU hålla ^passeligh Scholanepst, så att .hen Me tilstä* 
dbttr ther för n^t sielffsweld, icke heller twert emoot 
Ar tår mykit hår^^ så ät han af bMter b^rm någhon fla- 
gel|fcar. Ty bådhe delar äro skadelighe. Hen måttan är 



»O P.,E. Tk^aMu, flMdliogar, 2:«.håft. i. 256—7. 



131 

båsL^ {)ock ^när någor diekne bedriiTuer någon skalck* 
heet, och år dock icke crimen Aotorium eller capitale, 
må thet warda straflat med Scholenepst, som är, Pro- 
baii, Scholestbck, rijs och ferio. Och effter thet, at 
arbetaren är fiijn lön werd, såsom ScrifRen säger Matt 
10, skola Scholemeslarenar mz een redelig vnderhåldning 
jbrsörjde warda, Ty thet är wist, at ingen kan bätter 
wara werd itt gott vnderhåld, ån en trogen och flitigh 
Scholemestare , Ty såsom hans arbete j Scholan fir nöd* 
iorflteligit, så är thet och iemligit, ganska tungt och för- 
tret2ligiL The skola ock wara frij för Gestning och all 
annan abnenneligh tunga. Så skola ock Scholemestarcnar 
haffiia theras gårdar och bequemliga wånmg frijtt, hvilka 
Syslomännenar widh Doml^yrkioma medh alla nödtorfiftiga 
byggmng och förbättring besöria skola. 

Och efller thet hwadh nu är talat om Scholar, 
går förnemliga pö^Latinska Scholar, skal ingen Scholeme- 
stare wara förplicbtat til at något annat läsa eller lära 
än LatijQ och Swensko, så mykit som hörer til Tiderna 
j Kyirkionne ^}. Hoo som helst annor tungomål Grekesko 
eller Hebraisko l/lra wil, han må sjdif itber til.besörja 
sigh Praeceptores. Så är thet icke heDer nyttigt beswåra 
barn och ynglingar med margahanda lecsor/ > 

Läsordiiingen och läroämnena Yoro nästan 'de samm» 
som ådy hvilka i danska kyrkoordinansen af 1537 föri^ 
dirifves , favadan det ej göre^ behof att därom här ord^ 
Lästimniame voro följande: U. 8 — 8, 9 — 10 f. m.; IL 



^) Man ser alt skolan Ug i kyrkans skftte och «U imder?isiiingeo 
hufrudsakligen afsSg bildandet af kyrkans tjenare. SaoipialunSa också 
i Danmark och Tyskland Ung* efUr refonMli#n«n. * * 



/I35 

12 — 5" e. m. Onsdagar och lördagar repetilioiL Skolati 
^ar fördelad i ♦ kretsar. Euär låraren, som blott var 
en, ej med alla på en gång kunde sysselsätta sig, utval- 
des af de högre kretsame "Instructores'' eller %formato- 
res,^ som skulle repetera lexoma med lärjungarue i de 
lägre kretsame. Vi se således att det s. k. monitor^ 
systemet går långt upp i tiden. Första kreteen, som ut- 
gjordes af Åbcdai'ier eller ^Åbcboks dieknar,^ var en m- 
natdä^ningsskola ; de 3:ne högre bildade den* egentliga 
elemenlar^skolan. 



Gustaf n Adolft fdrtjenster om svenska läroverket 

Hed Gustaf II Adolf, planterarenmed svärdet i hand, 
såsom Geyer träffande kallar honom, börjas en ny epok 
Ibr svenska läroverken. Hjeltekonungens odödUga föitjen- 
ster om Uppsala universitet, till hvilket han d. 31 Ang. 
1625 skänkte de gustavianska arfvego^sen, äro i tacksamt 
fflimie bevarade. Om universitets- och skolundervisnin- 
gens reforiQ be^rde konungen d. 11 Mars 1620 pre- 
sterskapets utlåtande .vid riksdagen i Stockholm. Som 
dessa (öthandlingar sprida ljus öfver den tidens skolvä- 
senile, vilja vi i korthet referera desanmia. I konungens 
^skrifvelse till prestståndet heter det: "Eftersom akademien 
och skcrior äro och böra vara en officina och verkstad, 
4iti hvUken goda ingenia kunna informeras till Guds för- 
samlings tjenst, så ock- eljest till ärliga och loOiga kon- 
.sler^ dermed ett* ärbart och borgerligt lefverne beqvämli- 
gen och nyttehgen kan underhällas; och ibland andra fel 
och brister, som här och där kunna finnas i vårt land, 
är icke det ringaste, att akademien och skolorna ganska 



136 

ifla äro bestäflda, förorsakandes därmed, att till prediko- 
embetet få finnas, som det med nytta och väl kunna föra 
ocli förestå; men till regementet platt inge nyttige och 
instruerade. Alltså ock, att icke en god stadsskrifvare 
finnes, eller en god fogde eller skrifvare på landet, och 
alla de, som antingen ä landet eller i staderna magistra- 
ten och embéten bekläda, äto mestadels så olärde, att 
ock icke en part kunna skinfya sitt namn. År ock nå- 
gon, som lust hafver till studierna, så hindras han dock^ 
somlige af fattigdom, somlige af socknegång, och förnö- 
ter dermed onytleligen sin kosteliga tidf och tillvänjes 
många odygder: dryckenskap, kringsvärmande, tiggande, 
lälljegäug och annat slikL Är ock någon, som medlen 
icke felar, eller behöfver socknegång, så är dock institu- 
tionen i akademien och skolorna så oriktig och dålig, alt 
ingen der kan komma till någon erudition. Först för de 
mänga ferier, de der taga sig före; sedan att alla de, 
som antingen i akademien eller skolorna blifva brukade, 
hafva antingen vedertagit predikoembetet, eller ock diri- 
gerat deras studia derbän, hvarföre ock institutionen i 
religionen någorlunda kan passera. Men såsom prsecep- 
torerne sjelfva intet förstå eller akta, hvad till regementet 
eller ett borgerligt lefveme hörer; alltså kunna de det 
icke heller någon annan lära; och det st^m värst är, icke 
låta hvarje ingenium excellera, i det séni det iiiklinerar 
till, utan allt ifrån barndomen styrka ifrån regementssaker, 
särdeles krigsväsendet, att hatet och misshaget till krigs- 
väsendet och disciplin både hos adel och oadel, lika med 
åldern tillvexer, derigenom ock landet har blifvit sterilt 
och ofioiktsamt på nyttigt folk, alt ock i dessa besvärUga 
och medellösa tider likväl större brist på folk än pennin- 



437 

gar finnes.^ Med aiileäning af aHt detta begärde konw* 
gen att preslerskapet ville förklara sig rörande jiägra 
punkter, såsom: huru många och på hvilka slällen kongU- 
ga skolor och gymnasier i riket åro nödige att håUas; 
hvilka ar tes i samma läroinrättningar böra läras; hvari- 
från skickliga praQceptorer skola tagas; att ett visst sätt 
på institutionen måtte CDrfattas, så att den i alla skolor 
vore lika, och när djekname skifta pracepterer och sko- 
lor, de icke alltid behöfva lära från början, och demned 
förspilla sin tid; om det ej vore bättra att socknegånger- 
ne afskaffades, och allmogen vidtalades, att en gång eller 
två om året, hjelpa med något till skolorna, och att så- 
dant uppbures af kyrkoherdanie, till skolorna försändes 
och sedan efter en viss ordning utdelades bland de be- 
höfvande; samt slutligen huru man rätteligen borde a|i- 
ordna en öfveruppsigt öfver universitet och skobr. 

Härå svarade presterskapet d. 20 Mars s. «.å.: ^att 
det synes högnödigt att ett gymnasium eller en konglig 
skola upprättas i hvarje biskopsstift vid domkyrkan, (un^ 
dantagande i Uppsala) , och att 1 hvarie gymnasium finuiJB 
5 lärare: rektor, theologie lektor, konrektor och 2 andra 
personer för de 2 nedersta klasserna. Och dessa 5 per- 
soner måtte vara betänkta på att läsa alla artes libera- 
les, dock kort%en. Item locos theologicos, och dertill 
exercitia groset et latinaa lingusB, ex grsecis & laHids au- 
tboribus, alldeles efter den ordning, som allmänt blifver 
gillad oieb af trycket puhbccrad. Dbt hemställes att rek- 
tor och tbeol. lektor finge 200 tunnor årligen i lön, 
koni^ektor 150; de andr^ hvardera 100 tr. Item att 
det må tillåtas dem att hafva sin fria våning i kyrkans 
gårdar och tomter. Men ungdomen, söm i dessa gym- 



138 

nasiis studerar, kan förpdrjas ar den hjelp, hvilken sam- 
las af staderna och af sockname på landet, och der rik- 
sens lägenhet så medgafve, vore dnskligiatt några kunde 
underliållas dS stipendio publico, såsom i andra konghga. 
och furstliga skolor brukligt år in reformaUs ecdesiis. 

Dernäst vitt ock vara af nöden att, uti somliga sta- 
der, der stora skolor af ålder bafva varit, etter de, soiA 
från domkyrkorna äro långt aflägsne, måtte Uifva en tri- 
vialskola, hvaruti artes discendi ^ blifva proponerade och 
initia grsecad ét latins liuguäD, catecliismus Lutheri & com- 
pendium theologia».. Uti sådana partikular-skoior behöf- 
vps ^ praBcept(Nres: rektor och 2 hörare. Till samma 
personers uppehätte synes nödigt, att rektor finge af kyrko- 
tionden 3 läster ^annemål; de andre kunde hafva sitt 
uppehälle af sUiden och.socknehjelpen, som d^itt ligger. 
Ungdomen kunde uppehåOas af skolehjelpen, som dertiU 
lag^d hlifver. . 

Sådsipa skolor synas behöfvas i Stockh(^, Uppsala , 
Ciefle, HuddiksvaU, Vadstena, Löse (Lödöse), Nyköping, 
dr^ro, Arboga, Jönköping, Mariestad och Kabnar. 

Titt det tredje spes nödtorftigt -vara, att uti andra 
stader blifva barnskolor, der de kunna lära läsa, räkna 
oeh^rifna &. grammaticam,- Luth^ katecbes och b^ 
g^melsegrundema i latinska spcåki^t, och dertiU förordnas 
en lärtre, som af Jivrkotionden hade 24 t:r för förbite 
orsak samt för öfrigt bidrag af stadens borgerskap och 
andra, soiii, der hafva sina him. Dertitt b^öfves ock 
en hörare, som ibland annat öfvar delu in canUi, och 
hafver till uppehätte socknegången af staden och a( ett 
prästegäU dernäst ttggande» 



139 

Sådana skolor synas behofvas i Sigtuna, Enköping, 
Öregrund, Hemösand, Norrköping, Söderköping, Skennin- 
ge, Lidköping, Sköfde, Bogesimd, Hjo, Telje, Thorshälla, 
Köping, Sala, Hederaora, Vidh Kopparbergett^ (o: Fah- 
lun), Eksjö, Karlstad, Filipstad, Veslervik och Vimmeriby. 

För det Qerde beträffande socknegangen, ansågs nyt- 
tigt vara att man tillåter ungdomen på vissa tider en li- 
ten rekreation pä 8 dagar, och emellertid kunna de, som 
harva .sina socknar på 4 eller 6 mil när staden, väl ut- 
rätta sin socknegång och begifva sig. tillbaka igen till sina 
studier. Uti de andra längre aflägsna sockname kunde 
man vidtala pastorer och kyrkomes sexmän, att de til^ 
hopa hämta sannua hjelp och sodan skicka det honom 
tillhanda, som dertill blifvit utsedda 

Till det femte. Inspektionen bel^ngande Ofvpr tlessa 
skolor synes nödtorftigt att Episcopus sjelf, eller 2 andra 
lärda män i hans ställe . <irbgen hålla examina i stiftets 
sfcblor, och hvar han fiianer något fel, smtingeii hos prse- 
ceptores éUer ungdomen, att han det korrigerar efter som 
ordinansen 'och. fkoleordnmgen lil^piätigt är, Finnes då 
någon ^ pradceptoribus oduglig och i sin tjenst försum- 
lig, skall han fliteltgen förmanas, att han rättar sig isa- 
.ken. • Men hvar han det icke vill göm, hafve då bisko- 
pen makt, att sälta hoaim ifrån embetet och en amaa 
tjenlfgare i stäUet förordna. 

Och detta äf kortKgen presterskapets betänkande om 
skolorna.'^ "^. , 

Hed anledning af allt detta, utföU ^Kongl. Mayrtts Re- 
solution -o^h Meening, korteligen ocb Summewijs författadt, 
huar e0ler H. K. M:tt achtar Skolarne och Academien att 
furordnai Åctum Upsala d. 13 ÅpriKs, åhr 1620.^ 



140 

Vi redogöra i korthet för innebåUet håraf* 
l:o) K. M:t vill anrätta en akademi i Uppsala, ett 
gymnasium i Abo och ett i Linköping, sedan ett hälft 
gymnasium eller triviala-skola i Vesterås, Vexiö, Skara, 
Viborg, Kalmar och Hemösand eller Uleåborg. HvadFur- 
stendömet vidkonuner, vore väl godt att samma ordning 
hölles, dock låter H. K. M. det till Hennes Maj:t sin äl- 
skeliga Fru Moders disposition. 

2:o) I hvarje gymnasium hållas efter presterskapets 
förslag 6 praeceptorer: 

1) Rektor som läser physicam och aslronomiam. 
2)'Theobgie lektorn, som underrättar ungdomen in 
locis theologici^ och eiercerar dem in graaca et 
hebraBa lingua. 
3). Konrektor^ som instituerar ungdomen in Ethicis 
och politicis och läser och interpreterar svenska 
lagböckec. 
t) En kollega, som läser ntgthematica och logica, 
S) Eq kollega, smi läser rhetorica. och exercerar 
. ungdomen in [i^ési, lingua latina, atque omni ge- 
nere orationVL Och kunde ändå deröfver för- 
ordnas en, som informerade barnen in grammatica-. 
libus, så mycket som uti begynnelsen behof gjordes» 
3;o) Rektors stipendium skall vara 400 daler 

Theologie lektors 200 ^ 

och der till ett praBbendei sohi hvar 
Ckpitularis nu hafver. 
Konrektors 300 ^ 

Den ena kollegans ^00 ^ 

Pen andra kollegans 200 , ^ 

och den sistes 100 ^ 



U1 

4:o) Förenämde rektor och kolleger skola bafva fria 
våmngar i gymnasiis och vara fria ifrån aU lands och 
stads tunga och besvär. Och hvar icke hus allaredan 
finnas, vill H. K. M. låta dem uppbygga och lägga sä 
mycken ränta till skolan, att de binna uppehållas, ^såsom 
ock förordna bibliothekel till upprättelse, 100 daler år- 
ligen. 

5:o) Uti de halfva gynmasiis eller trivial-skolor skola 
följande praeceptorer hållas: ' 

1. En rektor, som läser physicani och mathesiu. 

2. En theologie lektor, som läser locos theologicos 
och exercerar ungdomen in gi-aeca dchebrsea lin^a. 

3. Konrektor, som läser lorgieam' och rhetoricaoi 
samt exercerar ungdomen in latina lingua. 

4. En kollega, som instruerar barnen, in gramma^ 
ticalibus. 

Desse skola hafva tiU stipendium 

Rektor 300 daler 

Theologie lektorn '150 ^ 

och dertill ett prsbende såsom ^ 
annan Gapitularis. 
r Konrektor ' . 15.» " 

KoUega . 76 ".- 

6:0^ K. M:t fill förordna en fogde, som uppbär gynn 
nasli och skokmas ränta och dem årligen om midsom- 
mani hälften och andra hälften oiti nyåret hvar och* en 
iiKställer utan afkortning. 

7:o) Inga ferier vill K. "HLXi vidare bestå i skolorna 
än från jul och tiA trettondedagw, ifrån palmsöndag och 
tiU nästa söndageil efter påsk, så ock pingstveckan samt 
rötmånaden. 



142 

8:o) Inga sockn^ånger tillstädjas djekname längre 
från skolorna än på det allrahögsta. sex miL Och ingen 
efterlåtes längre *att blifva ute, än för.ne ferier sig exten- 
dera. Ho icke kommer tillstädes å föresagdan dag, skall 
jemte proban det året icke njuta någon ytterligare sockne- 
gång. 

9:o) De andra socknar, som längre från skolorna 
äro bekgna, mage genom biskopen i visitationeiiia, sedan 
ock idkeligen af kyi^koherdarue förmanas , och med befall- 
niugsmännens lillhjelp tillhållas, atthjelpa och kontribuera 
ärligen 2 gånger till djeknames uppehälle, antingen pen- 
ningar éiler matvaror och sådant handfånge kyrkoherden, 
som det skickar till skolan med en viss längd (förtcckmng). 

10:o) K. M:t vill ock -kommittera inspektionen öfver 
kotorna ''åt hvar biskop i skt stift, och derjedite förord- 
na en Pohticum, som är en Generalis omnium Scholaruni 
inspector med biskopen, och befordrar skoloraas gagn. 
Desse skole ärligen examinera ungdomen, och förfara hvad 
flit ^Pröfessores^ hafva anvåndt, 'Såsom ock hvars och ens 
djeknes ingenium. Och dén de förnimma vara värd pro- 
motion, hjeipe till stipendium, iien andra- afsätte och af- 
vise, såsom ej heller tillstädje att de intet ingenium haf-^ 
ta, bortnöta der sin ungdom och förtära föräldrames kost 
fåftflgt eller missbruka kristet folks albnosor. 

ll:o) Hvad de små tritialskoloma vidkommer, si 
må af. sjelfva städerna barnskolor hållas ^. 



^*) TAyieittff/ Handlingar r^^rande syenska Kyrkans och LåroTerkens 
hitloria. Örebro 1839 I h. s. 1-^32. Ehuru o(TanoniiaUa kongl. Re* 
aolution aldrig M«f utfArdad, har förr. dock ansett <fen förljena alt har 
omnfimnas, emedan den upplyser dStidens underTisningsTAscnde. 



143 

Det forsla af ifrågayarande gymnasier grundades i 
Vesterås 1623, det andra i Strengnäs 1626, det tredje 
i Linköping 1627. I Finland var redan 1618 ett gym- 
nasium inrättadt i Viborg och 1628 upprättades ett i 
.Åbo. Åfven Revals gymnasium grundades af 8en store 
konungen 1631. 

I en förordning för Jönköping, 1625 ^ befaller konun- 
gen: ^att alle Borgare skola ovägerligen satta sina piltar från 
sju års ålder, först till skola att lära läsa och skriCva, sedaQ 
till räkenskapskonsten, bokhåileriet,*reddig köpenskap eller 
något handverk; åetk det försummar och ej bättrar sig^ 
på Borgmästares och Råds förmaning, skall bota 10 da- 
ler till staden för hvar månad barnet går syslolöst, ellor, 
om han ej orkar bota, plikta med- kroppen; och hvarje 
yngling, som, vid fyllda sexton år, icke är antingen sa 
vUt i studier kommen, att man sig om honom något 
visst hopp göra kan, eller sAr i lärdom af något redtigt 
handverk, den skall till staden förtappa tredjedelen af all 
den arfsrätt l|ouom någonsin. -k^id tillfalla, med mindre 
han sig ^a högt bättrar, att Konungen beviljar honom 
restitution.^ 

I kongl. Stadgan af år 1619 om Städernas Admi- 
nistraj^on, favilken troligen (enligt Bergfalks* undersökning 
Obi Sv. SfIdA Fdrf.*s. 4 — 5) ej utfärdats, '^ men hvaiy 
med kongl privilegier för flera ^enska städer i hufvudr 
sak^ tfverensstämnier heter det: '^Vi vele att d^fömsmbste 
K]ölteteder, soin råd och ämbne hafver, skola upprätta 
goda Räkne Skolmr,. och hvar icke henuna finnes sådane 
män; skbla de dem utifrån inskrifva, som instHi^i*a och 
lära Ungdond^ i Räkenkonsten och hvad mera som nyttigt 
är uti kjöphanddn' och det Borgeliga lefverneL^^ 



U4 

Drottning Kristinas skolordning af d. 7 Ang. 1649. 

Denna, skrifven på latin, innefattade grundläggningen 
tiB den indelning af svenska elementar-läroverken , som 
hittils bibehållit sig. Yi kunna ej bättre än med Geyess 
ord lämna en skildring af denna skolordning, bvilken år 
tryckt i Handlingar rörande Svenska Kyrkans och Lä-- 
roverk. HisL, utgifna af P. E. ThyseUus. Örebro 1841; 
2:a häfL s. 104 — 198. Till Geyers skildring hafva vi 
ur skolordningen gjort några tillägg och rättelser. Tre 
slags lärdhus finnas, begynner denna författning — aka- 
demi, gymnasium, skola. Skolor äro af tvänne slag: 
högre och lägre. I de lägre, ock kallade barnskolar, 
föredrages endast det, som läres i första klassen af tri- 
vialskolorna. Dessa, som ock kallas fullständiga skolor, 
hafva fyra klasser och en skrifvettklass. I den förslå 
eller alfabetiska läres att läsa och skrifva svensk odti la* 
tinsk stil, känna siffrorna, lilla kalechesen, utvalda bibel- 
ställen, i latin några utvalda kolloquier eller uägra af Ci- 
ceros aldra enklaste bref med tillbjelp af en liten uonien- 
élator eller ordlista. Ingen grammatik. Sångofningame 
begynna, och fortsättas sedan genom hela Skolan. I an- 
dra klassen (Classis Donatislica) börjas med latinska gram- 
matiken, särdeles öfvas deklinationer och konjugaUoner, 
mm läras på tabeller. Man läser Sohinium Scipionis samt 
Gieeros epistlar, hvilka från de lättare till de svårare 
genomgå hela skolan; begynner säga latinska frs^ser: 
de första försök att skrifva och öfversätta latin: irfrui- 
läsning af kateches, bibelspråk och symbola oecnmenica: 
hemma skola gossame läsa Salomos Ordspråk och Sy- 
rachs bok. I skolan talas städse från och med denna 
klassen latin; sker motsatsen straffas med det s. Låsne- 



straffet (Åsini poena), kvilket bestod antingen deri att de 
felande läjjungame skulle sitta på en skambänk (scanmuni 
Asinoruni) eller bära bilden af en åsna (Asini picturam 
gestare) ^J. Den tredje klassen kallas den syntaktiska. 
Här drifves fullständigare grammatik och talas latin. Man 
läser Cicero de Amicitia, första boken af Livius, Virgilii 
Ekloger, skrifver små bref och berättelser. Utantill läsas 
de förnämsta reglor af syntaxen och prosodien, Augsbur-* 
giska bekännelsen, ett sammandrag af theologien och poe- 
tiska sentenser^'). Man lär sig känna och skrifva gre-^ 
kiska bokstäfvema. Hemma skola gossarne läsa Evange- 
listeme i svenska Bibeln. Fjerde klassen heter den rhe-- 
toriska och logiska och skötes af rektor och konrektor. 
Här läsas Comelius Nepos, Ciceros orationer pro Archia 
et Marcello, l:a och 2:a boken af VirgiUi Georgica, 2:a 
boken af Livius. I grekiskan inhämtas paradigmata, lä- 
ses Pauli bref till Titus och Efeseme, söndagsevangelieme 
och iEsopi fabler. Stilöfningar ske förnämligast genom 
s. k. imitationer: öfversättningar blott till hufvudinneliållet 
och med något förändrad klädnad ur latinska auklorer, 
hvilka lärjungen åter sätter på latin och som korrigeras 
med jemförande af originalet. Hit höra för öfrigt ele- 
menterna af logik och rhetorik. I .denna klass talas, vid 
viss plikt, endast latin inom skolan* Apologisten lär quar- 
tanerna räkna. Kristendom, skrifva och räkna äro läro- 
ämnen i dennes egen klass, i hvilken man intages, sedan 
de lärostycken blifvit inhämtade, som för nedersta klas- 



^°) Fängelsestraff omlalas flfveo för svårare förbrytelser. Jfr. skol- 
lagen kap. XVII. ThyseUos, 1.1. 168. 
- ^'} Yersus seu 8ententi«e poelic». 

10 



U6 

sens disciplar äro förskrifna. Geografien lärde sig Sven- 
skame denua tid niarchei^ande, och historia höUo de på 
att göra. Det förekommer ej ett ord om dessa veten- 
jskaper genom hela trivial-skoian. Deremot vilja vi anföra 
åtskilliga minnesvärda gnmdsattser och föreskrifter. Der- 
ibland märka vi: "Alt skollärare böra vara frie från an- 
dra offentliga befattningar,, hvartill räknas prestgöromål 
och konsistorialsaker: att kurserna i hvar klass böra vara 
årUga, med årliga flyttningar, dock ej förr än hvar och 
en genomgått klassens änmen; ovanliga subjekter må flyt- 
tas före tiden: att skolans föremål är perilia lingvarutn 
och cogniiio rerum (språkförfarenhet och sakkunskap), af 
hvilka den första är förnämligast passande för unga sin- 
nen, om man undantager Kristendomens kunskap, hvil- 
ken af all c6gai\io rerum är för hvarje ålder den för- 
nämsta: aU tre hufvudspråk böra läras, modersmdlei, la- 
tin och grekiska, af hvilka latin bör inhämtas jemte mo- 
dersmålet, såsom de Romare, heter det, lärde grekiska 
jemte sitt modersmål; och bör latinska språket synnerli- 
gen drifvas för dess stora nytta både i studierna och 
allmänna lefvernet. Man ihogkommer, att det ännu var 
både det allmänna lärda och det diplomatiska språket, och 
att här är fråga om en tid, då det hette i Aa:el Oxen- 
stj ernås kansU: hvem, som tilltalar Sverige på latin, skall 
få svar på latin, men alla andra spi*åk besvarar Sverige 
med svenska. Också behandlades latin som ett lefvande 
språk. Deraf dess tidiga, läsande, skrifvande och talande. 
Desse gamle svenske latinare togo regeln af den, som 
förer gossen i vattnet för att lära honom simma. Om 
latinlärandet säges derföre i denna skolordning: en i la- 
tinen rå pilt skall ingalunda föras till graumiatiska reglor, 



447 

inuan han så länge hållit på med expfikation, att han af 
eget föniuft kan förstå hvad en grammatisk regel är. I 
explikation skall ]äi*aren föregå med klar röst öch resolu- 
tion af orden. På utanläsning lägges vigt, emedan den 
kostar ungdomen intet och emedan man blott lär så myc- 
ket som man minnes (tantum pueri scire se existiment, 
quantum memoria tenebunt). Dock fodras till ett rått 
minne äfven förstånd af det inlärda; hvarföre ännu större . 
vigt lägges på en grundligt repetition. En läst läxa och 
ej repeterad är såsom ingen, (Lectio lecta et non re- 
petita est quasi nulla), säges det. Repetitioner föreskrif- • 
vas derföre dagligen, för hvar vecka, för hvar månad. 
Månadsrepetitionema skola rektor och konrektor bevista. 
Lärame i de lägre klasserna må imder dessa repetitioner 
taga sig till hjelp lärjungar ur de högre. Tertianer äro 
repetitorer i första, quartaner i andra klassen, och delta 
går i tur. Den åriiga skolexamen hålles inför biskop och 
consistoriales, eller pastor och skolans inspektor, der ej 
biskops-säte är. Lärame examinera icke sjelfva, utan 
detta bör ske af denna högre • auktoritet På ferier är 
denna skolordning njugg. Den räknar dem från d. 18 
December till den 18 Januari om vintern, och från d. 
29 Jimi till d. 29 Juli om sommam. 

Om gymnasierna handlar en egen afdelning. Kor- 
tare, mindre tillfredsställande; liksom det i allmänhet är 
svårt att gifvä nöjaktiga föreskrifter för detta medelting 
emellan skola och akademi, som tillika påminner om de 
fordna collegia canonicorum, genom sitt sammanhang med 
stiftsstyrelsen, hvilket hos oss slutligen mest bestämt des- 
sa läroverks karakter. Ett fullständigt gymnasimn bör 
hafva sju lektorer. Theologus primus föreläser Nov. Te- 

10» 



US 

stamentuni, Theologus secundus tlieologi oeb äfvea .he«- 
breiska, men det sista endast för dem, som ämna sig, . 
blifva prester. Logicus ^ physiais fortsätter den i sko- 
lan började logiken^ skall äfven lösa och logice resolvera - 
femte boken af Ciceros Quaestiones TuscidanaB samt nå- 
gon bok af Ciceros OfOcia jerate Oratio proManilio, hvar- 
jemte han borde föredraga ett kompendium i fysiken; dock 
bör han i synnerhet hålla sig till botanik, någon känne- 
dom af meimiskokroppens delar, samt råd till helsans be- 
varande. EloquenticB Leclor eller Rheior skall jemte rhe- 
torik första året läsa orationer ur livius och Curtius,och 
det andra någon af Ciceros orationer m. m. : Hisloricus f 
poet a, ena året Livius, det andra Curtius eller Caesar, 
mest med afseende på Litinen, men dock så, att någon 
historisk kunskap tillika- vinnes. AUmänna historien in- 
hämtas på tabeller, men särskilt 4mdervisas i Disciplina 
cimlis (samhälls-lära) och svenska laqarnes grund. Den 
poetiska kursen är ena året Virgilii ekloger, det andra, 
3:dje och 4:de boken af Georgikerna. Denne lektor skulle 
äfven öfva pglingame i .att uppföra latinska komedier 
samt att skrifva vers. Grmcus läser Isocratis orationer, 
Xenophons Cyropasdi, LucaB Evangelium och Apostlager- 
ningar samt, om tiden sä medgifver, Plutarchus de in- 
stitutione Puerorum. Mathematicus stiger ej tögre än 
till de förnämsta propositioner i första boken af Euclides, 
vanlig arithmetik och computus ecclesiasticus. Han un- 
dervisar tillika i globlära och geografi. — Hvarje lektor 
läser två timmar dagligen. Gymnasium har två adjunk- 
ter, Nolarius Consisiorii och Cantor. Bägge skola vid 
tillfälle vikariera och bjelpa till att korrigera scripta. Gym- 
nasium bör ha fyra klasser. Undervisningen i skolan och 



gymnasium började kl. 5 f. m. Lof kl. 8 — 9. Kl. 10 
•gick man i kyrkan, hvares^bön under ^dels timme hölls; 
kl. 12 sång. Lof kl. 2 — ^3; kl. 5 slutades öfningame. 
Det disputerades hvar lördag. Den fattige, som ej har råd 
att besöka akademien, må vid gymnasium fullborda sina 
studier. En läseordning för både skola och gynuiasium 
är bifogad, samt anvisning till skolböcker gifveu. Ingen 
lektor fick låsa öfver diktator, utan följa boken. Alla sön- 
dagseftermiddagar höllos på gymnasierna predikningar af 
theologiaö studipsi^^). 



Vi anmärke i förbigående att Åbo gymnasium år 1640 
förvandlades till universitet och att ett gynmasium s. å. 
upprättades i Stockholm (1668 flyttadt till Gefle). Gym- 
nasium i Götheborg beviljades 1640, och blef med lära- 
re 'fullständigt försedt 1648. Skara gymnasium stiftades 
1641, det i Wexjö 1643, det i Hernösand 1648. 

Den bekante biskop Gezelius författade en skolord- 
ning, som på riksdagen 1682 för Irivial-skoloma, men 
ej för g)'mnasierna , gillades. Såvidt jag vet har den al- 
drig blifvit tryckt, ej heller åberopas den vid de skånska 
läroverken. 

Karl XI:8 förordning af d. 31 Jan. 1693 angående 

Gymnasier och Skolor i Riket 
Denna skolordning, som är på svenska, likasom^ de 

följande, och särskilt tryckt, öfverensstämmer hufvudsakli- 
gen med dr. Kristinas, men synes ännu mera än denna 



•«) Lilieralur-Bladet. Vig. af E. G. Geyer 1838. sidd. 100—104. 
Kalmar och Karlstads skolor blefro gyiimasier under Kaii XI. Stockholms nya 
gymnasimn invigdes 1821 ; Visby gymnasiam beviljadt 1819, invigdes 1831. 



ibO 

harva åsyftat att man alltid måtte hafva dem, ^som till 
åtskilliga ämbeten både i andeligit och verldsligit stånd, 
kunde- skicklige och beqväma vara.^ Ynglingarne skulle 
förnämligast lära sig de stycken, ^som i det allmänna lef- 
vemet och i dem med tiden tillfallande tjenster kunde 
vara gagnelige och anständige? — Läroämnena utvidga- 
des med kyrkohistoria och sedolära. De lärda dcoloma 
voro hufvudsakligen enahanda som förut, men gymnasier- 
na blefvo bestämdare lämpade till prest-seminarier. Hvar- 
je lördagseftermiddag borde en gynmasist hålla, i när- . 
varo af en lektor och lärjungame, en kort predikan, 
^den han, efter Theologorum anledning, sammanskrifvit, 
och de efter skärskådan approberat" '^De, som icke de- 
sto större lust hade till studier, och icke heller dertiU 
synnerligen faUne funnos, borde tiUhällas och förmanas, 
bvar efter sin bog och fallenhet, antingen till krigstjen- 
sten, köpenskap, åkerbruk, handtverk, eller andra lofliga 
handteringar.^ Hvar kunskaper derlill skulle inhämtas, 
anvisades dock ej. Endast i förbigående namnes apologi- 
sten. Lärame ålades i de lärda skolorna och gymnasier- 
na, att ^med all flit tillhålla Läijungame att från första 
barndomen tala latin, och så ofta de lämnades ensamme 
i skolan, borde någon fliteligen anteckna dem, som af 
tresko något annat talade med hvarannan än latin.^ Något 
bestänidt stratT var dock numera ej utsatt å en sådan 
förbrytelse. Skolan indelades i 5 klasser; antalet vid gym- 
nasierna namnes dock ej^ Lektoreme förblefvo lika män- 
ge och bibehöUo hufvudsakligen sanmia befattningar. Re- 
petitionsexamina af lärame anbefalltes för hvar vecka; och 
vid begge terminernas slut skulle g)'mnasii rektorn och 
lektoreme examinera alla klasserna i nedra skolan, och 



151 

om förloppet deraf gifva biskopen underrätlelse vid års- 
examen. Ferierna som i dr. Kristinas skolordning be- 
stämdes till två månader om året, förlängdes nu till un- 
gefär 3 månader, utgörande uemligen 6 veckor om vin- 
tern, från St Tliom» dag till Kyndeiinässan, och 6 vec- 
kor om sommaren, från den 6:te till den 12:le söndagen 
efter Trinitatis, då ungdomen iick resa hem eller annor- 
städes efter sitt underhåll ^). För öfrigt yttras att lek- 



''} Oakladt sbolordoingeos upp^bara stadgande aU ferierna för kela 
firet skulle utgöra 3 månader, Ifirer förhallandet i början af 1700-talet 
Tarit helt annorlunda vid vissa skfinska skolor, hvarest ferierna voro be« 
tydligt längre än lagen föreskref. Åtminstone betygas delta ha varit 
fallet i Landskrona. På begftran at skolans inspektor A. i. Slrelhovius 
inlflmnade rektor Wilborn d. 13 Jan.' 1713 en uppsatts på ferierna vid 
skolan, som hflr meddelas. 

''Ifr&n Jul till KyndebmAssan 6 veckor. 

Dymbelveckan 1 " 

Påskveckan i " 

Gångv^ckan 1 " 

Veckorne n&rmast före och efter Pingst 2 " 

Marknadsveckan 1 " 

A Dominic. Trinitatis ad XU Dom. post Trinit. 6 " 

Före Martini dag att sjunga öfver 2 " 

Dercfter en vecka alt samla kornet 1 ^ 

Före Julen att sjunga öfver 3 " 

Summa 168 dagar. 
Utaf öfrige 196 dagar Sro Söndagar 28 ^ 

Helge- och Bön-dagar 8 ^ 

Af föregående halfva dagar spillas eflermiddaganie 18 " 

Apostiadagarne 4 ^ 

Onsdagar 28 halfva dagar 14 " 

Summa feriarum 242 ddgar. 
Äro alluå ungefAr 120 dagar att lAsa uppå, då der dock aldrig Idses 
förr An efler bönestunderna och veckopredikniugarne, som stundom in- 
tet Are ute förr An kl. 9. 

Joach. Wilborn.'' 



152 

lorer och rektoi-er heUl borde vara af det slift/ i hvU- 
ket gymnasium eller skolorna voro belägna. ^Säsom Wi 
om Biskopame och Superintendenterna, desslikes Gon- 
sistoriis hafva de nådige tankame, att de bäst känna de 
personer 1 Stiftema, som till Informatorer uti Gynmasier 
och Skolorna tjenligast kunna vara; alltså tilltro Wi dem* 
ock i Nåder, att de inga andre Subjecter oss föreslå och 
vid handen gifva, än dem Wi tryggeligen med Wåre full- 
makter till de ledige Lectorum i Gynmasiema och Recto- 
rum i Scholame stallen förse kunne^ (Kap. I § 1)^). 

KoBgl. Gymnasii och Schols-Ordningen af d. 4 Febr. 1724 ^'). 

Stiftsinlresset framlyser af stadgandet i denna skol- 
ordnings kap. I S 1, ^att inga andra, än Stiftenes barn, 
och sådana Änmen, til de ledige Lectoraten och Reotora- 
ten förordnas, som äro de tjenligaste subjecta, och ex 
professo lagt sig på de vetenskaper, som samma lediga 
Ämbete fordrar." Om kolleger namnes ingenting. Utnäm- 
ningen och fullmakten skulle tillhöra biskop och konsistorii- 
ledamöteme. För succession till bättre löner egde lekto- 
reme rättighet att oinbyta en lektion mot en annan: en 
åtgärd, som var förkastad genom kongL brefvet af d.. 3 
Maj 1662, hvarest det heter: ''KongL Mai:t kan ickepro- 
miscue gilla successorium ordinem i Gymnasierna — sär- 



*^) Jfr. Beiankaode af Comiléo till öfverseende af RikeU Allmflaoa 
IJndcrvisoingsTerk i Qoderd. afgirvel d. 20 Dec. 1828. Stockholm 1829 ; 
4:o sidd. 30-66. 

•*) Trjckl i VVaUquisIs Ecclesiaslique Samlingar. Wexiö 1790. Fjcr- 
de flockeu. sidd. 462-537. FörfaUarea Jakob Öhriing var lektor i 
Westoräs. 



153 

^ 

deleis för den confusion och inaequalitet, som derigenom 
sker i lectionenias fördelning, att ofta måste en sliga till 
och profitera den disciplin, som han sjelf intet hafver på- 
täokl, mindre gjort sig dertill så capabel, som Kongl 
JHaj:ts tjenst och ungdomens nytta det fordrar.'' 
'*' Denna skolordning bibehöll den lärda skolan sådan 
hon var, äfven i anseende till prestbildningen. De all- 
männa läroämnena ökades dock med naturrätt och an- 
thropologi. Åpologistens eller räknemästarens klass fick 
en ökad vigt; der skulle de undervisas, ''som icke äma 
framgent hälla vid studierna, men likväl åstunda lära de 
åefa nödiga stycken." Bland nya läroämnen tillades biblisk 
historia och geografi. Skrifva och räkna skulle mera afse 
det praktiska lefvernet; lärjungame borde således lära ''att 
copiera och sammansätta Svenska bref, samt inrätta små 
räkningar per Debet och Credit. Item, lära att skrifva' 
quittencer, obUgationer med mera sådant; hvarvid de må- 
ste vänjas att ackta i det nogaste en rätt orthographie, 
som i lika måtto bör ske i 'de andre Glassema." (Kap. 
6 S 8). 

I den lärda skolans 4:de klass "skola Disciplame till- 
hållas med hvarannan så väl som med sina PraBceptorer, 
att tala Latin, hvilken öfning sedermera hela Gymnasium 
igenom fliteligen yrkas, men at begynna härmed i de ne- 
drigare Classerne, är mera skadligt, än gagneiigt för ung- 
domen, emedan deras förråd af Latinska glosor och orde- 
lag ännu är fattigt, och fördenskull vänja de sig vid att 
vrida och vränga Latinen efter modersmålets art och egen- 
skap, hvilket sedan blifver en vane hos dem, som icke så 
lätt afklädes" (Kap. 6 g 13). — Här märkes det första 
aftagaudet i ifren att lära latinska språket, ehuru det ännu 



154 • 

fordrades af gymnasisteme att skrifva latiioåa vers (exer- 
citium stili ligati). Kap. 7 $ 4. 

Skolans klasser förminskades till 4 och lika många 
skutte vid gymnasiet finnas. Repetitionsexamina borde hål- 
las en gång i veckan. 

Om ferierna stadgades följande: 'Vacationes Sollen- 
nes, då Ungdomen allmänneligeu har frihet att resa hem, 
eller till andra orter, där de kunna förvärfva sig något 
underhåll, til nästkommande Termin, skola tillåtas 2:ne 
gånger om året, nämligen om vinteren ifrån Lucis lid 
till Kyndels-n^åsso (13 Decemb. — 2 Febr.): om Somma- 
ren från Jfohanuis till Bartholom»i dag (24 Juni — 24 Aug«) ; 
och där Synodus eller NundinaB (prestmöte eller marknad) 
infalla vid begynnelsen af Terminen, må Discentes hafva 
frihet at öfver den tiden vara hemma, och således icke 
i fåfänga förtära sin mat borta. Vid Påsk och Pinges 
uphöra Lectioneme och Scholae-gängen 8 dagar för Hel- 
gen, och begynnes åter Måpdagen efter Högtiden ^J, då 
Ungdomen imedlertid kan öfverse de stycken, som före- 
satte varit, så ock beqvämligen anskaffa hvad för dem til 
vidare uppehälle tarfvas (Kap. 13. §S 1 — 2)." Genom 
detta stadgande utgjorde ferierna för hela året 4^ månad. 

Sökänder till lektorat och adjunklur vid gymnasierna, 
samt rektorat och konrektorat vid skolorna skulle gifva 
prof pä skicklighet genom disputation pä gymnasium öf- 
ver theser samt genom "Leclio Cursoria'' (Kap. 1 $ 2). 



**) Au läsaingen filer skuHe begynnas på onBdagen i sjelfva bög- 
tidsveckan, stadgades genom kongl. brefvet af d. 29 Nov. 1773, som 
också aflysle flera öfTerllödiga lof- och ferie-dagar. Jfr. Wiiskman, 
Ecdcs. Werk 933. 



• 1S5 

Om gymnasii odi skqUärarnes befordran heter det (Kap. 
4 S 1): ^Är jämv&l vår nådige vilje och befallning att 
Biskopame och Gonsistorieme , låta deras befordran vara 
sig om Iqertat, så at de i rattan tid, åtminstone inom 
sju eller åtta år blifva utur oket släppte och försedde med 
sådane lagenheter i Stiftet, som kunjia svara emot hvars 
och ens förtjenst, emedan et år uti deras trägna och 
mödosamma sysla, bör räknas emot en annans tvänne.^ 
Detta är grunden för den dubbla årsberäkning, som till- 
kommit lärame vid elemeutar-läro verken, men hvilken ge- 
nom kongl. brefvet af år 1842 förvandlats till l^- år för 
hvarje kalenderår. I de förra skolordningame bar ingen- 
ting om förökad årsberäkning varit nämdt. 

Af stadgandet i 4:de kap. 8 $:n vill det synas, att 
den tiden ej alla låsram i skolorna varit försedde med 
eldstäder. — Lästimmame voro: kl. 6 — 8, 9 — 10 f. m. 
samt 12 — 2 3 — 5 e. m. 

Med hänseende till den gemensamma bönen före- 
skrefs, att först en psalm skulle sjungas, ^b varpå läses i 
ordning en K. Davids Bot-Psalm, med hvilken continueras 
3 eller 4 yeckor, på det barnen må hafva tid att väl 
lära honom utan til; sedan andre gudelige böner; ändte- 
ligen sjunges en vers, och slutes med ett Capitel i Bi- 
beln, hvilket bör läsas ifrån begynnelsen til ändan^ (Kap. 
6. §6). 

Särskilda föreskrifter lämnas om hvad i hvar klass 
på hvar tinune bör läsas, äfvensom anvisning på läro- 
böcker. I l;a klassen skulle således läsas Luthers lilla 
kateches med några af Davids kortaste psalmer, Cellarii 
grammatik eller Magister Hesselii, Svedbergs Ludus litte- 
rarius minor, Vocabulurium eller Erici Schroderi Index 



156 • 

Latiiio Scandicus, Corderi cpDoquia, lat. deklinations- och 
konjugations-tabeller, "uppsatte på ScholsB-väggen j'' lat 
glosor och fraser, skrifning af lätla themata; slutligen 
pistolen och Evangelium, som Sön- eller Helgedagen 
efter i Kyrkan infalla at förklaras." I 2:a klassen fort- 
sattes detta, hvartill kom biblisk historia^ och Synopsis 
Laurelii. I 3:dje klassen skuHe man läsa: Hnffenref- 
feri Compendium doctrinaB coelestis, eller ett utdrag af 
Vandalinus, Plioedri FabulsB, Erasmi de Givilitate morum, 
Gom. Nep. Volum. 1. Epistolarum Ciceronis selectarum 
a Junio, Gezelii Grammatica Grasca, HatthaBi Evang. Stil- 
skrifning; Pericopa Evangelica pä latin; lat gramm. ' I 
♦:de eller rektorsklassen lästes Haffenreffer eller Vandalin, 
Hilbners korta inledningar till Historien och Geografien, 
Phoedrus, Justinus, Matthaei Evang., hvarvid f^xicon Pa- 
soris begagnades; Pericopa. Evangelica på grekiska; Gicero 
de Aoiicitia & Senectute, Epistolarum Selectarum vol. H.dum, 
• Oratio pro Archia Poeta, Gomelius Nep., Virgilii Eclogae; 
något ur Ovidius; Elemenla Rhetorica Vossii, Nucleus Lo- 
gices Ghristiani Weisii; lat stilskrifning och gramm. 

Om arithmetik, ej en gång i enkla tal, geometri, 
eller svensk grammatik namnes ej ett ord* 

På gymnasierna lästes hebreiska, neml. de första ka- 
pitlen af Gcnesis; såsom hjelp vid resolutionen skulle Opitii 
Atrium linguse Sancts begagnas. Några bibliska böcker 
ur Gamla och N. Test skulle förklaras. Vidare: Benzelii 
Histor. Eccles., Julius Gacsar, Livius: 2 böcker, Ciceros 
Epistlar, Oratt select, Curtius, Ovidii Metamorph., Virgilii 
i^Eneis, Rydelii Grammatista philos.. Florns, Juslinus, Epi- 
lome Jurisprudenti» naturalis; Compendium Arithmetices, 
Uomputus Ecclesiast af Billberg, samt dennes ^ Eleraenta 



• -157 

Geometrö, geografi, i sypnerhet den gamla. Lektorn i 
matbematiken skulle jämväl vara ^förplicktad, at visa sina 
Qisciplar, om Sommaren ute på marken, praxin Geodeti- 
cam, om vinteren, Constellationes , och sådant mera, som 
til Astronomien länder^ (Kap. 7 $ 6)^^J. Logicus skulle 
Usa Chr. Weigii Logica, Sviceri Physica, skaffa sina di- 
sdplar ^notitiam universtdissimorum Terminorum och Abo- 
matum Metapbysices ;^ slutligen ^borde ban gifva sina Di* 
seiplar en Seiograpbiam PUlosopbiaB, at Ungdomen må fä 
en tarfvelig kunskap om Sectis Philosopborum ; alla Par- 
tibus Pbilosopbia, buru de bänga tilbopå med bvar an- 
nan; buruledes den ena Disciplinen beljenar den andra, 
samt deras råmärken, bvarigenom den ena skiljes ifrån 
den andra" (Kap. 7 § 7). 

Lektorn i grekiskan skulle läsa LucaB Evang. eller 
Apostlagemingar , de lättaste Isocratis Orationer, Plutar- 
cbus de institutione Puerorum , någon Homilia af Chryso- 
stomus eUer Basilius, Aurea Carmina Pytbagorae ocb nå- 
got af. Homeri Ilias eller Hesiodus;" men för all ting bör 
ban uppmuntra ocb förmana sina Disciplar, at de jämte 
bvad de böra publice, dageligen läsa något uti Novo Te- 
stamento, i synnerbet under ferieme, at de må bafva 
igenomgådt sit Novura Testamentum GraBcura , förr än de 
skiljas ifrån Gyrahasium^ (Kap. 7 § 8). — 

Föreläsning i skolorna öfver grundlagarne. Händas- 
slöjder mellan låstimmarne. Etter denna öfversigt af 1 724 
års skolordning anmärke vi, att enligt Kongl. Maj:ts förordning 



«^) Eul. kougl. brefvet af d. 9 Maj 1785 skulle nämnde lektor äf- 
ven öfva ungdomen tiU antlflllande af meteorologiska observationer. 
Jfr. Wallquisl, Eed. SamL 2 Flock. d:o 68. 



158 • 

af cL 10 Febr. 1757 lärame anbefalltes i gynumsienia 
och skolor äfven läsa öfver regeriogsfonuen och med*» 
dela ungdomen ^gnmdelig undervisning uti rikets rege- 
ringssätt och fundaraentallagar^ ^j. Märkvärdigt före^ 
kommer det i sanning att sådana läroämnen i skolorna 
föreskrefvosl Men under den s. k. frihetstiden var noA 
angelägen om att de uppvexande medborgame, sä tidigt 
som möjligt, skulle inhämta kännedom om statens grund- 
lagar. Detta står öfverhufvud i samband med den pa&da- 
gogiska theori, som af Locke utvecklades. I öfverens- 
stämmelse med denna, började man nu äfven hos oss att 



••) Adolph Fredriöh &c. \V&r ynnest &c. 

At RikeU Regerings sAU och FundamenUle Lagar inlge blifva atte 
Wftre trogne Yndersfilare och RikeU Inbyggare lill theras rfilla ionehlU 
kunnoge och noga bekante, pS thet hwar och en ma uti mAjeligasle 
måtto blifva underrättad om sin plikt emot Konung och Fädernesland, 
samt ihe wilkor och iheo rätt hvarjom och enom tillkommer, thet anse 
Wi med Riksens SlAnder b&de för nödigt och högst nyttigt. 

Till befrämjande hflraf, och at Ungdomen, sä vAl vid högre som lä- 
gre Lflrosfllen, må handledas till en rfllt och fullkomlig kunskap hfir* 
ationan, hafvc Wi, förlhenskuU, på thet sådant utan oy lunga för Sta- 
ten må kunna verkställas, uppå Riksens SlAnders underd. tillstyrkaade, 
i Nåder godt funnit, thet en af Lectorerne vid hvart Gymnasium, samt 
Scbolffi-QiBtienterne uti the större Scholarne, hvilkas utnAmnande och 
förordnande, & Eder och Scholaroes Ephori ankomma må, skal förbin- 
das, at grundeligen, samt efter h?ars och ens af the LArandes begrep, 
undervisa Vngdomen, så vaI om Rikels nu varande Rcgcringssätl och 
AllmAnna eller Fundament^le Lagar, som om the öden Riket undergadt 
med the iherutinnan tiiiiade förAndringar. II vilket Wi Eder hArmed liU 
underdånig efterrAltelse förslAndiga welat. Och Wi befalle Eder Gud 
AUsmAgtig Nådeligen. Stockholm i Råd-Cammaren llicn 10 Febr. 1757. 
Adolph Friedrich. 

Tiii Consisiorieme Arv. Silfvcrschiöld. 

Anm. Samma dag och år utkom K. M.ts bref angående Rikets fun- 
daroental-lagars offentl. uppläsande å predtkostolarne på de mellan pisk 
och pingst infallande sön- och helge-dagar. 



159 

dumha Större uppmärksamhet åt den fysiska uppfostran, 
bvilket till en del fratnlyser af följande. Den 1 Junii 1758 
föreståndigade KoiigL Mdj:t konsistorimn i Lund (likasom pä 
andra ställen), "hurusom H. Kongl. M:t i underdånighet Mifvit 
vid handen gifvit, thet vid Scholome och Gymnasieme^ 
Aola vara gängse åtskilliga sjukdomar, som förnemligast 
härröra af mycket stillasittjande,^ till förekommande hvar^ 
af Kongl. Maj:t anbefallte konsistorium "antyda vederböran*- 
de, att tillhålla och upmuntra ungdomen vid Gymnasier 
och the mindre lärowärken, att emellan the vanliga läse- 
timmarna, bruka sådana handaslöjder, som bidraga til 
slika sjukdomars utestångande, och efter hvar och ens 
håg och böjelse, kunna vara lempelige." 

Härom aflät konsistorium d. 19 Julii 1758 skrif- 
vQlse till de skånska läroverken. 



Brytning i fråga om svenska allmänna läroverket. 
Vid en skildring af svenska läroverks-frågans utveckling, 
bör här nämnas några ord om den brytning, som in- 
trädde omkring medlet af förra århundradet. Ett af 
symptomema till densamma var de nya fordringar, som 
staten gjorde i af seende på embetsmamiabildningeo. Allt 
inäri(barare hade olägenheten visat sig af de allmänna 
läroanstaltemas, hufvudsakligast på prestbildningen beräk- 
nade, gamla skick. Gustaf Adolf den store hade ombil- 
dat våra läroverk och den tiden voro theologi och latin 
det förnämligaste af andlig och verldslig lärdom. I sam- 
ma anda är Kristinas skolordning. Vid medlet af förra 
århundradet hade dock vetenskaperna gått långt utom kyr- 
kans område. Tiderna hade också i annat hänseende för- 
ändrat sig : de gamla sederna brötos och en våldsam sön- 



1G0 

dring af sainliftilets elementer uppstod, hvarigenom syen- 
Aå folket kastades umler enväldet, hvars öfverdrift gjor* 
de slut på folkets yttre makt, och sedan under firiheten, 
hvilken tärde på dess inre kraft och helsa. Under denna 
frihetstid, var Sverige, ehuru genom Karl XII minskadt 
till land och makt, ännu öfverfullt pä tjenster. Embets- 
verken, i stallet för att vara organer, började nu anse 
sig för ändamål, och hade derföre gema velat förvandla 
det offentliga läroverket till ett slags förberedande embets- 
låda, hvarest åtminstone gesällstycket borde presteras. Delta 
var upphofvet till de vid universiteten införda s. k. dtä- 
examina , hvilka i förening med de många andra som der 
kräfvas, förorsakat att våra högskolor varit nära alt för- 
vandlas till blott examenskommissioner, af hvilken stora 
olägenliet man ännu lider och hvarigenom univemtelslä- 
råmes krafter alltmer och mer tagits i anspråk. — Upp- 
foslrings-kommissionen af år 1750, utgående från den 
grundsats ,^^ alt saimskyldiga ändamålet med ett Universi- 
tet är Riksens tjensieverk j^ väckte med anledning häraf 
det förslag att lärare och läroämnen borde endast klassi- 
ficeras och lämpas efter tjensteverkens mängd och be- 
skaffenhet De nuvarande 4 fakulteterna borde altså upp- 
lösas och i deras ställe sex nya (äfven omfattande krigs- 
vetenskaperna) ^) upprättas. Efter denna förvända usigt skulle 
universiteten förvandlas till seminarier, hvilkas föremål, 
såsom bekant, är att förbereda till den praktiska verk- 
samheten. 

Projekt till en förnyad skolordning af är 1760. 
Samma åiigtcr, som uttala sig i bemälla upprostrings- 



") Jfr. Geycr, 1.1. ». 113—78. 



161 

komissionsförslag ^m universiteterna, röja sig åfven i frå- 
ga om elementarläroverken, ehuru dessa sednare mindre 
utgjorde föremål för öfverläggningar. Med hänseende till 
de lägre läroverken behöfva vi blott erinra om ''Project 
ta en förbättrad och förnyad Förordning lor Scholar och 
Gymnasier^ af år 1760 '^). I kap. 6 § 1 stadgas föl- 
jande: ''På det, til Rikets sannskyldiga tjeust, i Trivial- 
Scholame grund må kunna läggas för alla stånd och lef- 
nadssätt, som underbyggnad af studier behöfva, skola der 
hädanefter följande vettenskaper och Läro-stycken til sine 
elemeuta föreställas och läras :^ theologi, sedolära, na- 
turalhistoria, fysik, ekonomi, arithmetik, geometri, hi- 
storia och geografi med kort begrepp om rikets nuva- 
rande regeringssätt , modersmålets grammatikaliska talande 
och skrifvande, latin, grekiska, hebreiska, bokhälleriet, 
efter den method som vid rikets kammarverk brukas, 
^tom detta, bör ock Ungdomen i Scholame ifrån början 
gifvas en afskildring och underrättelse om de förnämste 
och allmännast förekommande tingy göromål, konster och 
Däringssätt, jemte andre märkvärdigheter i verlden, så at 
den til upmärksamhet och reflexion öfver hvad , som före- 
kommer, i tid vänjes: Och kan sådant dels af en här- 
till författad tjenlig Bok med Kopparstycken, dels ock vid 
spatsergångar , naturaliers demonstrerande, verkstäders be- 
sökande och flere sådane tidsfördi*if beqvämligen verkstäl- 
las.^ Man igenkänner här Lockes och filantropinistemes 
åsigter, enligt hvilka uppfostrans ändamål vore att söka i 
brukbarhet för verlden. Enligt Locke s grundsattser bor- 



^®) Tryckt i Modéés samling af Publique Handliogar, Placater &c. 
Tora. VII. sidd. 4991—5030. 

11 



162 

de nemligen barnen lära, hvad de kunna som män be- 
gagna; i synnerhet skulle man utbilda deras praktiska för<- 
stånd. Vi böra särskilt anmärka att deu europeiska kul- 
turen vid medlet af förra århundradet fick en industriel 
rigtning, hvilken fordrade realkunskaper. Allt detta med- 
förde åter att skoldisciplinema vid denna tid förökades. 

Enär dock bemälta projekterade skolordning aldrig 
blef lag, anse vi oss ej vidare böra redogöra för dess 
innehåll. 



KongL Schols-Ordningen af d. 7 Dec. 1807^0. 

I stället för det fordna, år 1807 upplösta, kansli- 
kollegium, som jemte flera andra vigtiga ämnen, dittik 
haft tillsynen öfver svenska läroverken, inrättades d. 17 
Febr. s. å. en egen styrelse, under nanm af Kanslers^ 
GiUe, hvilket uteslutande skuDe sysselsätta sig med läro- 
verkens vård. En under d. 17 Okt 1807 af konungen 
stadfästad instruktion ålade kanslersgillet med hänseende 
till elementarläroverken att l:o) i nogaste granskning taga 
så väl då gällande skolordning af 1724, som det till dess 
förbättrande 1760 af uppfostringskommissionen utarbetade 
projekt, och efter inhämtad fullkomlig kännedom om hela 
svenska läroverkets tillstånd, utarbeta och till K. Majits 
godkännande i underdånighet uppgifva ett fömyadt förslag 
till en efter nuvarande tids kraf lämpad allmän skolord- 
ning; 2:o) tillse, att tjeldige och enahanda skolböcker 
mäga vid alla skolor af lika beskaffenhet antagas och föl- 
jas; 3:o) att de skickligaste lärare ma till skolsysslor till- 



1) Tryckl i Slockholm 1808; 4:o, 63, sidor. 



163 

sättas^; 4:o) alt en lämplig kontroll må erhållas emot. 
omogna och okunniga informatorer , och slutligen 5:o) att 
undei*visningssättet tillika med den dera nödiga tillsyn brin- 
gas i det driftiga och uppmuntrande skick , att hvarken 
for de lärande liden fruktlöst bortgår, och ej heller de 
lärare,, som utmärka sig genom rättskaffens nit och verk- 
samhet, må dervid sakna en välförtjent belöning. Kans- 
lersgillet anmälte i underdånighet d. 9 Mars 1803 att 
''jerate de trenrie i riket varande universiteter de på kro- 
nans bekostnad underhåUna gymnasier, samt större och 
mindre skolor, synas, när de vinna den med dem tillär- 
nade jemkning och förbättring, lämna tillräckligt tillfälle 
för en ungdom, som ärnar använda sin framtid antingen 
i presteståndet eller på den egentliga lärdomsl)auan , att 
ernå all den underbyggnad och slutligen mognad som för 
dessa tjenstemanna- och vetenskapsyrken fordras , men att 
det aibnänna deremot saknar någon särskild publik anstalt 
till uppfostran och handledning för borgaren, näringsidka- 
ren och andra statens medlemmar, som, utan behof af 
lärdomsinsigter , likväl fordra den nödiga forständsodling , 
hvarigenom deras danande till dygdiga och gagnande med- 
borgare kan blifva säkert och påUtligt.^ Derpå fastades 
särdeles afseende vid utarbetandet af den nya skolordnin- 
gen , hvilket arbete anförtroddes åt rektorn vid Stockholms 
trivial-skola Joh. Murberg, som hade varit medarbetare 
uti den fordna uppfostrings-kommissionen och i dess namn 
redan 1778 inlämnat till Gustaf III ett förslag till en 
stadga för skolorna. Om hösten 1804 .började han att 
ånyo genomse den gamla skolordningen af 1724 och de 
till kanslersgillet inkomna uppgifter och betänkanden, men 
vid sin död d. 27 Mars 1805 hade han blott hunnit full- 



164 

börda de 7 första kapitlen af förslag till nv skolorining. 
Del afbrulna förslaget fullföljdes scdennera af ärkebiskop 
Lindblom efter den anledning den gamla skolordningens 
5 öfriga^ kapitel gåfvo, vann konungens stadfästelse och 
blef den förnyade skolordning, som d. 7 Dec. 1807 i 
Helsingborg fick dess underskrift att pd försök gälla un- 
der fem år. 

Kanslersgillet anmärker sjelfl, att dess jämkningar 
vid detta arbete hufvudsakligen bestå deri: l:o) att gifva 
offentliga undervisningen, hvilken hittils förnämligast haft 
en lUterår, äfven en allmåni medborgerlig rigtning till 
nytta för näringsstånden genom de flera läroämnen, som 
åläggas apologisten och den aUmänna förberedelse trivial- 
skolans nedersta klass bör gifva all ungdom ; 2:o) att ge- 
nom fordran af säkrare kunskapsbetyg och aflagda prof 
tillförlitligare söka utröna de till skolsysslor sökandes skick- 
lighet; 3:o) att förskaffa skolkollegeme bättre löner ge- 
nom sjunde lektionens indragning vid gymnasierna ] 4:o) att 
förvandla kathedralskolomas apologist- eller räkneklass, till 
en litterat, för att i dessa anstalter kunna gifva ungdo- 
men en fullständig förberedelse pä universitetet, samt5:o) 
att utvidga eforemes magt och rättighet vid lärares till- 
sättande "). 



^*) Jfr. Ofversigl af hvad det numera vjpplösta Kanslers-^iiUei 
ntråttat för vårt Läroverk ifrån iSOi till 1809, (Broocmans, Ma- 
gazia för Föräldrar och Lflrare. I. 58—74, 129—143), hvarifrSo dessa 
uppgifter ftro håmlade. 

Till ledamöter i kanslersgillet förordnades atlraförst (d. 17 Febr. 
1801) endast rikets trenne akademi-kanslerer, grefrarne Axel Ferseo, 
Karl Axel Wachtmeister och Karl Adam Wachtmeister. Till sekreterare 
mnfimndes kanslir&det C. G. KökeriU. Gillets ledamöter förstärktes d« 
27 Okt. s. fi. med Greifivalds akadcmikansler, erkebiskop ? . Troil, kansli- 



165 

Bnligt skolerdningo) af är 1807 borde vid elemen- 
tar-Iårorerken^tiHfäfle gifvas, icke allenast til den under- 
visning, som är nödig för Ynglingar, hvilka ämna sig til 
egenteligen lärda yrken, och til inhemtande af de kun- 
skapsgrunder , som äro behöfliga för dem, hvilka i Em- 
betsmaima-vägen vilja söka sin ^fortkomst, utan äfven för 
dem, som i näringarna vilja ingå.^ (Kap. 6 § 1). Här 
se vi -således for första gången undervisning för de sist- 
nämda af stativ erkännas, ej blott såsom ett bihang till 
skolan, utan såsom en integrerande del af densamma. 
Vi se att de filantropinska idéerna utöfvade inflytande 
på skolundervisningen äfven hos oss. I -hufvudsaken för- 
blefvo de lärda skolorna desanuna som tillförne. Några 
predikoöfningar af gymnasisteme omtalas dock ej. Med hän- 
seende till läroämnen tillkommo Sveriges statskunskap, ty- 
. ska och franska språken samt naturalhistoria. Apologist-- 



rldea G. J. Ädlerbeth och S. Rosenhane samt öfverhofpredikanten M. 
Lehaherg, af hvilka de trenne sistnAmde förordnades, alt till Ärendenas 
beredning och utarbetning, jemte sekreteraren, utgöra eU sArskilt ut- 
skott. Till korrespondenter i landsorterna kallade gillet i början af 
' 1802 kanslirådet Schönberg, professorerne Neikter, Tingstadius, Porthan 
och Lundblad samt akademi-sekreteraren WShlin. Grefre Joh. Gabr. 
Oxenstjerna förordnades d. 6 Apr. 1802 och rektor Joh. Murberg samt 
domprosten E. Walter 1804 till medlemmar af kanslersgillet. 

D. 7 Junii 1802 föreslogs i uqderd. att en profession för pedagogik 
och didaktik ?id hvaije af vira universiteter m&tte inrflltas. Anslag till 
en sådan lärostol saknades, men filosofie professorerne M, Fremline i 
Lund och D. Boethius i Upsala samt bibliothekarien J. Bonsdorff i Åbo 
åtogo sig att, jemte innehafvande befattningar, Afven föreläsa i uppfo- 
Btringsvetenskapen. FörelAsningarne i Lund börjades redan hösttermi- 
nen 1802 och i Upsala och Abo följande året. Äfven utgafs en kongl. 
förordning, hvilken ålade hvarje student, som i framtiden TiUe blifva 
informator, att, innan han finge befatta sig med barns undervisning, vid 
universiteten taga examen i piedagogik och didaktik. 



166 

IdasMen och alla smärre på statens bekostnad iBfättade 
stadsskoloma med 2:ne eller Srne lärare skufle hädanefter 
^1 synnerhet lämpas till deras gagn, som änma sig lill 
Näringsidkare, och i följe deraf samma lagar för mider- 
visningen i dem gälla, som för ApoIogLst-Classen i Tri- 
vial-Scholome.'' (Kap. 6 § 2). De förut anbeMda läro- 
änmena uti] apologist-klassen stegrades. I räkaekonsten 
borde läras regula di tri och arithmetiska undervisnmgen 
fullföljas i sin för näringsidkare nödvändigaste tillämpning. 
De mera försigkomne skulle i skrifvande öfvas med att 
författa bref, berättelser, förskrifhingar , attester o. d., 
som i aUmänna lefnaden vanligast förefaller. Af np äm- 
nen tillades det ehklasle af geometri och mekanik till prak* 
tiskt bruk för de mera försigkomne, historisk kunskap om 
de allmännast förekonunande fenomener i naturen och deras 
förklaring, samt moderna språken, förnämligast tyskan^}* 
Gymnasierna indelades i 4 klasser. Lektoremes an- 
tal förminskades till 6. Den första af skolans 4 klasser 
borde vara förberedande för alla skolpiltar, i hvad väg 
de söka undervisning ifrån hvilken klass de, som änma^ 
sig åt litterära yrken, i .vanlig ordmng uppflyttas till de 
i trivialskolorna befintliga öfriga klasser; men de åter, 
som vilja förvärfva sig i näringame nyttiga kunskaper, 
ingå i deii för dessa egenteligen bestämda apologist-klas- 
sen. (Kap. 6 § 1). Angående sistnämnda apologistfclass 
stadgades att dess lärjungar skulle läsa katechesen gemen* 
samt med den andra klassen och de mera försigkonme 
tillsammans med lärjungame i rektors-klass. Likaledes 
förordnades att de mera försigkomne i apologistklassen 



''*) Geyer, LiUeratur-Biadet 1838 i. 179. 



467 

borde uli historia, geografi, geometri, mekanik, natm*- 
historia och lefvande språk åtnjuta undervisning gemen- 
samt med den öfriga ungdomen i skolan och gymnasiet 
(Kap. 6 § 10): ett. förträffligt stadgande, hvilket dock i 
vår nu gällande skolordning blifvit borttaget Skolord- 
ningen af 1807 stadgade vidare att "vid Gynmasierna hä- 
danefter icke, som vanligt varit, Lectionerna, utan en- 
dast Lectoremes löner skola vara ombythga." (Kap. 1- 

8 ♦). 

Lästimmame voro kL 7 — 9, 10 — 12 f. m. samt 
kl. 2 — 5, eller den mörkare tiden kL 1 — 4 e. m. — 
Sista veckan i hvarje månad skulle repetition i hvar klass 
anställas. Om ferierna föreskrefs att vid påsk och pingst 
lektionerna och skolgången skulle upphöra tre dagar före 
helgen och begynna åter med femte dagen af helgen eller 
thorsdagen. ''Vacationes solennes" tilläts tvenne gånger 
om året: om vintern från Luci» tid till kyndelsmessa , 
och om sommaren frän Johannis tiD Bartholomaei dag. 
Inföll vid terminens början prestmöte eller marknad, fick 
^amlingstiden derefter utsättas. 



KongL Schols-Ordningen af d. 16 Deo. 1820. 

Sedan de nämnda. 5 profåreu gått till ända, förord- 
nade Kongl. Maj:t 1812 en uppfostrings-kommité, hvil- 
ken, efter sorgfällig gransknmg af 1807 års skolordning, 
skulle föreslå en ny, lämpad ''efter tidehvarfvets kraf och 
fosterlandets sanna behof.'' Ett underd. förslag blef först 
den 8 Apr. 1817 färdigt, men underkastades omarbet- 
ning, på grund af inkomna anmärkningar dels från pre- 
steståndets ecclesiaslik-utskott vid riksdagen 1818, dels 



468 

frän andra håll; hvarefter det stadfåstades och utgör deu 
nu gällande skol-ordningen af d. 16 Dec. 1820. 

Härigenom stadgades all franska och tyska språkeD 
borde vara bestämda undervisningsämnen, h vartill lades, 
gymnastik och instrumental-musik samt tillfälle alt få lära 
teckning. Apologist-klassen utvidgades till särskilda Ap(H 
logist-skolor af 2 till 3 klasser, hvari skulle läras: kri^ 
slendom, mathematik, historia, geografi, åtföljd af ele- 
mentarkunsks^ i naturens alster och allmänna fenomen-, 
hufvudbegreppen af Sveriges lag- och statskunskap, åtföl- 
jande svenska historien, svenska språkets rättskrifnuig , 
jemte franska och tyska, från hvilka begge sistnämnda 
befrielse dock kunde lämnas. 

Bland öfningar nämnas välskrifning, musik och gymna- 
stik; de båda seduare så vidt omslåndighetema det medgåfve. 
Innehållet af nu gällande skolordning är så aUmänt 
bekant, att en framstäUning deraf kan anses vara mindre 
behöiiig. Vi anmärke blott att den förening af båda bild- 
ningsliniema både i sakkunskaper och lefvande språk, som 
i 1807 års skolordning var anbefalld, upphäfdes i den af 
1820. Uppfostringskomiteen förmenade nemligcn att ^lär- 
domsskolan borde återföras till den grundliga byggnad, 
ordning och undervisningsmelhod, hvilka i äldre skolord- 
ningar, särdeles den af 1649, funnos iakttagne," hvadan 
de Ifrågavarande bildningsliniema afsöndrades till särskilda 
skolor. Derigenom. åsyftades att ''uppdraga en bestämd 
gräns emellan de skolor, som äro ämnade att dana ve- 
tenskapsldkare , och Ijenstemän, hvilkas end)eten fordra 
vetenskaplig bildning, och dem, i hvilka ungdomen skall 
uppfostras till sädana yrken, som med vetenskaperna icke 
^tå i något egentligt samband.^ Ehuru ifrågavarande skol- 



469 

bg erkänner di^ grundsattam atl sUiens offentfigä läro- 
verk ej blott skuUe utgöra embetsmanpaskolor , Qtan. ode 
oationliga bildnirjgsanstalter , så skildes , såsom man v«t , 
det sednare ändamålet skarpt Mn det förr&, hvarjemte 
man äfven måste medgifva att de inrättade apologjstr eller 
borgareskoloma öfverhufvud ej uppfylla den dermed åsyf- 
tade afsigten. — * ]9en allmänna uppfostran hos* oss ^fser i 
allmänhet blott embetsmannabildning. * 

Reda(^ 1823 yrkade riksens stän4iBr ^nti*äget på en 
noggrann och allvariig revision af hela rikets läroverk^ 
hvilka borde sältas i närmare vexelverkan med nationen * 
och i tillstånd att derpå kunna visa ett större inflytande, 
och ej förblifva en isolerad , inflytelselö^ och i sina/ verk- 
ningar för Utet fruktbar anstalt i staten. Med anled- 
ning häraf anbefallte K. Maj:t 1825 44 ^^^ ^^ 1^^^' 
mité, under ledning af dåvarande Kronprinsen, vår nu- 
varande Konung, i ett sanunanhang skulle granska till- 
ståndet af rikets allmänna uppfostringsverk och dervid 
föreslå de nödiga förbättringame. I kommitéens d 2Q 
Dec. 1898 afgifna underd. betänkande tillstyrkte dessplu- 
ralitet att ^vid elementarläroverken böra tvänne bildnings- 
linier finnas: en för klassiska språkens litteratur, i före- 
nmg med den moderna; och en för den sednare, skild 
från den klassiska; dock så, att resdkunskapema drifvas 
lika på bägge bildningsliniema.^ En ny Elementar-Skola, 
enligt dessa gnmdsattser, inrättades 1828 på prof i huf- 
vudstaden; den undantogs från nu gällande skolordning och 
erhöll sin del i det anslag, som vid 1828 års riksdag 
beviljades åt rikets undervisningsverk^^). Enligt kommi- 



*) Nya Elementar-Skolaiu andel Mef 6,800 Rdr B:Co, af de 42,000 



170 

iéens förslag infdrdes mider Aret 1881 fid omverBitetrii 
deo fötindring att studentexamen kan faga^ antingen med 
eller utan de ganda språken och en IjlLa summa af b€>* 
tyg £6 adpröbaiur) .bestämdes för giltigbeten af all stu- 
dentexamen. 

Utom bemfilta kommité hafva trenne revisioner ytter- , 
ligare granskat våra läroverks beskaffenhet , neml. den för- 
ista är 1824, den andra är 1833 och den tredje år 1845. 

Vid riksmötet år 184fi ingingo trenne sfand, Adel, 
Borgare och Bönder till K. M:t med underd. anhållan ^att 
nuvarande apologist- och lärdoms-skda samt gymnasium 
mätte komma att utgöra en enda fullständigt sanunanhän- 
gande skola med tvenne bildningslinier.^ 

Vid nu pågående riksdag är af Kongl. Majit förslag 
väckt till skolomas reorganisation samt löneförbättring för 
lärame , men härom skola vi i slutet af denna skrift när- 
mare tala. Vi tiUägga nu blott att K. H:t, med hänse- 
ende till den föreslagna ombildningen af skolväsendet , d. 9 
Nov. 1847 i nåder stadgat att intilldess annorlunda för- 
ordnas, en hvar, som till lärarebefattning utnämnes, en- 
dast skall erhålla förordnande å sin tjenst, med rättighet 
att tills vidare komma i åtnjutande af dermed förlade 
förmoner. Då med anledning af nämnda nåd. stadgande 
konsistorium i Linköping uti en till K. M:t aflåten skrif- 
velse fönnält sig befara en temporär olägenhet iör läro- 
verken blilva en följd af denna föreskrift , enär hvarje re- 
dan befuUmägtigad skollärare antingen skaH se sig stängd 
från vidare befordran inom läroverket, eller ock nödgas 



R:dr B:ko, lom då för rikeU elemeotar-IflroTerk bestämdes och vid 1834 
In riksdag sSsoid besUodigt vardt TastslAldt. 



171 

utbyta sin säkra ställiuDg, ^mm med fullmakt försedd 
tjensteman, mot en för tillfället förmonligare plats, men 
från hvilken han katt blifva skild , så snart läroverksrefor-* 
men det fordrar; — resolverade K. Mit d. 21 Januari 
1848 att hvarje med^ fullmakt försedd ordinarie lärare 
vid elementarläroverken, om han till en annan tjenst vid 
s^daiit l&roveriiL förordnas och förordnandet sedeoäera, i 
följd af en blifvsinde reglering af läroverken, upphör, är 
berättigad att, derest han så äskar, återgå till den be^ 
ställning vid berörda läroverk , han vid förordnandets ^mot^- 
tagande innehade, med bibehållande af alla de 19rmonei*, 
som tillhöra samma beställning, å hvilken han* sednast 
érbMlitfiiUmakt 



Kap. X# 

L&ijtbiganiei stållnmg i skolonia vid mediot af 
förra århimdradeL 

Um detta ämne erhålla vi upplysande och intressanta un- 
derrättelser i Sam. Ödmanns flågkomster från Hembygden 
och Skolan, författaren afser visserligen pied sin skil- 
dring blott läroverket i Vexjö, men samma förhållande ^- 
de i aUmä^et rum pä mänga andra ställen inom fäder^ 
neslandet 

Vi meddela här ett utdrag. 

I ett stort mm församlades alla fyra klasserna på 
en gång, hvarvid under läsningen ett så förfärligt bul- 
ler uppstod, alt aldrig på någon den stormigaste socken- 
stämma eller på den liderligaste krog, värre oväsende 
kunde höras. Fyra gossar, som för att höras under 
denna symfoni nödgades skrika med full hals, och fyra 
koUeger, som rättade med Uka dundrande stämma, samt 
ständig interfoliering med risslag, gråt och mycken skrän, 
gjorde att den, som stod i dörren, icke kunde urskilja 
något ord, utan trodde sig vara stadd i en dröm, der 
allt blandades med jänmier och oreda : latin , kateches , 
glosor och stryk. — Rector schote var det stora hjul, 
som dref allt i denna republik af 150 — 200 lärjungar, 
men kuggame voro mångfaldiga och konstigt sammansatta. 
Dessa kuggar bestodo af skolans functionarii , till hvilka 



173 . 

leke larame hörde, utan blott skolans gossar. ^Mst r^- 
tor, som var summas imperans, kallades första embets- 
nodnnen notarius sch^Ids. JDetta \jgtiga kaU^.tillbörde be- 
ständigt den pgling, som innehade första rummet i öfra 
ringen eller öfra . afdebingen i rektorsldass. Genom nåmn- 
da yngliqg emanerade rektors bud ; han var skolans vUe 
president. Hvarje lördagsmorgon uppsatte han en JisCa 
pä den ingående veckans functionarii och det egenmågtigt. 
Genom honom verkställdes alla anstalter. Han njöt ock 
för sin möda särskilt 4 daler s:mt i terminen frän sockne- 
gångsmedlen. 

Näst honom var en ansenlig embetsman, som-kalla- 
des claviger et effundens preces. Detta var hela titek: 
man sade dock vanligen blott claviger. Dervid tänker 
man sig förmodligen en , som har skolans nycklar i vård. 
Men honom betroddes dock blott en enda, nemligen till 
ett i förstugan stående skåp , hvaruti alla skolans ris för- 
varades. Honom ålåg, att för hvarje tinmie, då läraine 
ingingo i sina klasser, följa dem med ett ris pro perso*- 
na, samt efter lektion återhämta och inläsa- risen i sitt 
skåp. Med demia skattmästaresyssla hade man förenat 
skyldigheten att hälla bön för hela skolan. Dessa böner 
messades såsom i en kyrka. Embetet var ambulatoriskt 
och ömsades hvarje lördag. 

Af öfra ringen utnämndes hvarje lördag 2 officiarii, 
som kallades notatores scholte. Deras syssla var et( fi- 
skalat öfver djeknames förhållande i stor-skolan, medan 
larame samlades i förstugan och samtalade om tidens 
händelser, avisor, m. m. — Från nedra ringen tillsattes 
2, som kallades notatores in templo. Dem ålåg, att fi- 
skaliter anteckna de gossar, som försunmiade gudstjen- 



174 

sterna öcIl böQStundema eller i kyrkan begingo jpågön 
oordning. För att bevisa sin talan, utvalde de 2 testes, 
som • bevitlnf^e käron|åien. Detta val berodde af dem 
sjeifva. Hvarje notator hade sina vissa klasser att beva- 
ka, och en testis på bvardera sidan. 

Öfre Uxans eller öfversta kollega-klassens gororaål 
var att hafva skolrunmiens nycklar, öppna och läsa dur- 
rama, samt tiUskrufva och öppna fönsterluckorna. Två 
sådana tillsattes hvarje lördag, under titel af observatör es 
fenestrarum. 

Mellan-lexan (näst öfversta kollega-klassen) och 
apologist-klassen hade den funktionen att hvarje lördag 
göra nya ris. Dessa embetsmän kallades virgas cwdeti" 
tes. De af mellanlexan^ såsom yngre, voro liandtlangare 
och anskaffade spön. De andra komponerade dessa spön 
efter viss föreskrift: fyra gossar, 2 af bvardera klas- 
sen, förordnades härtill Riset borde vara 6 quarter 
långt, bestå af 7 spön, som i en vidjekrans korsvis in- 
stuckos, att utgöra en klump, hvarefter de flätades och, 
14- qvarter från lilländan, sanunanbundos med en träd. 
Resten var då blott det finare riset Dessa ris kostade 
nejden omkring staden minst 3000 unga björktelningar 
om året. Risen inlänmades lördagsaftonen och approbe- 
rades af claviger. 

På nedra lexans och tampens (de båda lägsta 
kollega-klassemes) lott föll, att sopa skolan. Deras titel 
var scholam scopis mundanies. Dertill utnämndes 4. 
Man såg der hederliga mäns barn ofta af lika längd med 
qvasten tillbringa lördagseftermiddagen med sopning. 

Så gick hela ini^ttning^ jemt och oupphörligt så- 
som ett qvanihjul. 



175 

Om lördagsförmiddagen hölis ett sammanträde kl. 10^ 
Då midersöktes och straffades hela veckans brottmål. Här 
är af nöden att beskrifva skolans straflhalL Tre sl^rg 
med risets klump utanpå skinnbyxorna kallades 5/i/^ Fem 
slag ludlades dubbel stut. Man indrog såsom rabbineme 
ett slag. lid Yördubblingen. Tre slag med rieets lilla än- 
da på bara kroppen kallades vdt stui. Ett slag pä axeln, 
sä att det mjuka risets klump föll utåt ryggen, kaUades 
ryggslag. De slag, som med risets lilla ända gåfvos of- 
van på bara handen, ktdlades plaggor. De åtföljdes all- 
tid partals och fingo nanm af handskar. Alla dessa di- 
stinktioner voro noga kände af ungdomen och ofta m- 
tryckte af erfarenheten. 

Lördags-sammanträdet anfördes af rektor och kalla- 
des stutamöte. Ett expressivt namn. De samlade gos- 
sarna, som visste sig stå på fiskalemes listor, infunno sig 
modfäOda och bolfärdige. I det ögonblick, då rektorn 
inträdde, instämde hela ungdomen och söng miskundeUg 
Gud, lät nådens sol upprinna. Medan versen söngs, 
uppträdde rektor i kathedem. Sedan föUo alla på knä 
och claviger messade utur ps. 104: Du upplåter din 
ande, så varda de skapade. Hela ungdomen svarade i 
samma ton: Och du förnyar jordens ansigte. Sedan 
fortfor claviger: Låter oss bedja, samt söng en lång 
bön tillika med välsignelsen. Efter denna besynnerliga för- 
beredelse, befallte rektor ris, dem claviger inbar. Emel- 
lertid uppläste notarius sin tabula eller förteckning på 
den ingående veckans funktionarier. Hvar och en gaf då 
noga akt på sin nya bestäUning. Omsider framgåfvo no- 
tatores sina Ustor. De borde skrifvas på vikna ark in 
folio. För hvarje brottslig stod ett nummer, som till- 



<76 

lännagaf hanä klass. Dessa listor, voro systemaiiskt för- 
fattade under vissa rubriker: absentes , sttepentes^ la- 
f ventes , riderUes, ja ock pedentes. De anklagade upp- 
ropades^ ransakning anställdes, vittnen hördes och stun- 
dom jälvades; men slutet var gemenligeu risets å(g9rd. 
Hvart och ett brott hade sitt straff efter * slol^ miss- 
gemingsbalk; stundom modererades de pro re nata. Hen 
den våta stulen var förenad med ignominia odi meren- 
dels med relegation. 

Utom allt delta hade skolan ett straff, som kalla- 
des: bära klumpen. Det gafs för grofva förseelser. En 
stor klump af masur var fästad i en. jemkedja, som af 
rektor med hänglås sattes omkring smalbenet Kedjan 
var sä läng, att klumpen kunde beqvämligt bäras pä ar- 
men. Klumpen bars flera dagar, efter brottets storleL 
Delinqnenten nödgades emellertid frequentera skolan och 
der sitta med klumpen vid sin sida. Om nättema lät 
rektor klumpen aftagas. 

Till skolungdomens onera hörde vidare, att lärame 
borde tillsägas, när klockan slog. KL 6 om morgonen, 
eller en timma förr än lektionen börjades , infann sig frän 
hvarje klass en lärling hos sin kollega , samt en af nedra 
ringen hos rektor eller konrektor, att väcka sin lärare, 
samt höst och vår upptända hans ljus. Sedan bådades 
lärarne hela dagen för hvar timma. Den, scmi sprang i 
detta öfverflödsärende , kallades significator, och ombyt- 
tes för hvarf hvarje dag. 

En dag om våren gafs hela skolan frihet frän läs- 
ning, för att plocka tdlstrwU åt rektor. Han bdiom 
då så stor myckenhet, att han kunde förse alla ^a vän- 
ner med ämne till tallstruntöl , som der mycket brukades. 



177 

Äfven ålåg gossarne, att i albndnhet hvarje höst gif- 
va rektor 2 , samt sin kollega 2 ljus. Detta var . för 
rektor en betydlig inkomst, emedan hvarochen sökte he- 
dra sig med slora ljus. 

Genom så många faror, mödor och uppoflringar pas- 
serades från skolan till gymnasium , som låg i skolhusets 
öfra våning. Denna metamorfos åtföljdes af nya åfventyr. 

Att förstå detta andra stadium af en ynglings vi- 
stande vid läroverket, är nödigt känna gymnasii inrätt- 
ning. 

Gymnasium hade ett stort och ett litet auditorium. 
Dess elever fördelades i '3 klasser: öfrings-gymnasister, 
nedrings-gymnasisier och translater. Med detta sista 
namn belades de, som på gymnasium tillbragte sitt första 
år. Derifrån flyttades de nästa år till nedringen och året 
derpå till öfringen. De, som voro färdiga, att gå till 
akademien, kallades abiturienter. 

. Flyttningsdagen var så högtidlig, som en akademisk 
promotions-dag , men hade sina äfventyr. Konsistoriales 
inträdde i full drägt uti ringa-skolan. Rektor framtog 
en lista, som utvisade deras ordning, hvilka flyttades. 
Nanmet utropades och den nya gymnasii-kaudidaten gick. 
Hvar och en hade förut vidtalat en öfrings gymnasist, som 
under den vådliga färden skulle vara ledsven och beskyd- 
dare. Dessa ledsagare stodo i den mörka gången och 
hade hvar för sig en svart kappa, som kastades på kli- 
enten, hvarpå resaii fortsattes i fullaste språng. De cir- 
kularister eller rektorister, som ådragit sig ovänskap af 
gymnasisteitie antingen med förswumelse i helsningar el- 
ler gensträfvi^et, att ur fiskalats-protokollet utstryka pro- 
tegerade brottslingar, voro nu blottställda för örfilar, som 

12 



178 

hederfigt regnade i den möiica gången , ja ock hela trapp- 
vägen up[iföre. Man var derföre ganska angelägen, att 
söka sig en stark protektor, som afvärjde resans faror. 
Vid u[)|)kotnsten pä auditorium placerades translati till hö- 
ger närmast dörren. Rummet var sedan en helig fristad; 
dock hände någon gång, att de slängar, som med vig- 
het och styrka undgingos på vägen, äterkommo på gym- 
nasium. Lektoreme kände väl denna oordning, men låt- 
sade ej märka den. 

På eftermiddagen förestod en annan vexation. Den- 
na bestod uti utdelning af kursar till gymnasisteme. Att 
förstå detta måste man känna sättet att utdela sockne* 
pengame. AHa pastorater voro värderade till ett visst be- 
lopp. Det ålåg ti*anslateme att med denna förteckning 
(cursus paroeciarum) förse alla gymnasister; och de trans- 
later, som hade ovänner, nödgades vid vite af örfilar haf- 
,va så stort antal, som påfordrades. Den oordning be* 
gicks ofta att en och samma gymnasist fordrade 5 till 6 
stycken af en och samma translat, samt sönderref den 
ena efter den andra. De, som skulle uppflyttas, nödga- 
des således i förväg använda hela månadens ledighet en- 
dast att skrifva kursar , och såsom dessa intogo ett helt 
ark, fordrade mycken hnjering och noghet på ziffran, så 
var detta en betydlig börda. 

Translateme ålåg vidare, att beständigt bära kappa 
hela första och sedan stöi*sta delen af andra terminoi. 
Om de visade sig utom porten okappade, ägde hvarje 
gymnasist gifva dem örfilar. Dessa kappor förvandlades 
sedan till kapprockar. Dervid bör märkas, att ingen an- 
nan än translateme och gymnasisteme ägde rätt att bara 
kapprocL I den strängaste köld och det hårdaste oväder 



179 

var icke för någon, som hörde till skolan, tillåtet att vi- 
sa sig kapprockad. Man såg hederliga mäns barn i kalla 
kyrkan skallra länder al köld , och translatemo i heta vår- 
värman svettas; de förra i saknad af rätl, och de senare 
af tvång , att bära kapprockar. Detta var så strängt, att 
en djekne, som under inresan till staden haft kapprock, 
nödgades i tullen afkläda den, om än himmelens fénster 
voro öppnade. Ingen klagade deröfver. De gamla pro^ 
stame sade : våra pojkar äro icke bättre ån vi varit. 

Emellan Kristi himmelsfärdsdag och pingst inföll den 
tiden , då traiislaleme erhöllo någon lindring. De samla*-* 
des då in corpore och gjorde till nedrings-gymnasisteme 
en procession. En taleman anhöll på de öfrigas vägnar, 
om den ynnest att få aflägga kapporna, när de gingo på 
gatorna. Det hände då stundom, alt någon kittslig gym- 
nasist gjorde mycken svårighet, förklarade att detta var 
mycket begärdt, höll upprop, att utröna om alla voro 
närvarande och befunno sig i en ödmjuk ställning m. m. 
Derpå hölls en öfverläggning , vid hvilken hvarje gynma-f 
sist hade liberum veto. Omsider beviljades supplikanteme 
deras bön. Denna rättighet kallades libertas platwarumi 
Med den voro förenade flera privilegier. Från den dagen 
ägde translateme äfven utan kappa visa sig på mindre 
auditorium; de ägde der sätta på sig hatten och deltaga 
i allt stojande lika med nedrings-gymnasisteme. Men på 
det större auditorium och i kyrkan fordrades ännu kapp- 
rock. Libertas platasarum gafs alltid kl. 1 och transla- 
teme, i Ukhet med lössläppta hundar, begingo då under 
tusende jubelrop, spring och stoj, sådant oväsende, att 
rector schola, som hade den timman uti rummet inun- 
der, ingen läsning kunde företaga. Ibland de monila 

12» 



180 

Rektor gaf ål transferendis, var alltid det, att de pä den- 
na kaniavalsdag icke skulle sätta honom i fara att kros- 
sas under takel, söm ofta gungade såsom en svallvåg of- 
ver hans hufvud. 

Ifrån denna dag placerade ock translateme sina kapp- 
rockar uti ett till den ändan inrättadl kontor pä öfra bot- 
ten. Det ålåg af ven translateme, alt bortbära och åter- 
hämta gymnasislemes themaböcker, samt hos gymnasii- 
lärare göra significators-tjensten med väckande, ljusets 
tändande och tillsägning, då klockan slog till deras läs- 
timmar. 

Sedan translateme flyttats till nedringen, erhöUo de 
följande termin utan procession libertatem gymnasticam £ 
templi, d. ä. rätt, alt så på stora auditorium, som i 
kyrkan visa sig utan kappa. De hade då fullkomligt flu- 
git utur sin puppa, fullbordat sin penalism och inträdt i 
högsta stadium af en gjmnasistisk varelse. 

Intill biskop Wallquisls tid räckte dessa oordningar 
i Wexjö '^). 



Vid låroverken i Lunds stift under förra århundra- 
det omtalas ej någon penalism. Ferlan nyttjades dock 
ännu i början af detta århundradet vid vissa skolor, t ex. 
i Karlshamn. Detta strairiustmment var af träd och försedt 
i ena ändan med en rund klump. Slagen tilldelades den 
brottsliges flata hand och voro stundom ända till fyra. 
Vissa reglor föf skoldisciplinen i Ystad af 1720 |* stad- 



^^) S. Odmaon, Hågkomster från Hembygden och Skolan. Upsala 
1830. 2;a uppl. s. 50—63. 



181 

ga bland annat: ^ti Rectoris Class bör under varande 
skoietijd intet annat tahlas disciplame emellan än Latin. 
TräiTas någon tahia Svenska, plichte nied 2:ne handplag- 
gor, eller vare färdig med en af Catonis Distichis'"^). 

Till de under förra århundradet uti Ystads skola 
brukliga straffen, hörde också en träd-uggla, som med 
en jemlänk bands om den brottslige discipeki '"). 

Att den öfliga sånguppvaktningen pä de bekanta 3:ne 
högtidsaftname äfven vid vissa skolor i Skåne ännu un- 
der detta århundradet ägde rum , är ofvan (sid. 73) om-* 
taladt Äfven i Karlshamns skola existerade den då, hvar- 
vid 2.ne svenska versar afsjöngos, den ena före gåfvans 
mottagande, den andra till tack för densamma. .Sången 
ackompagnerades på sistnämnda ställe stundom af en dul- 
cian. Inkomsten delades så att rektor erhöll hälften, och 
hvardera kollegan en fjerdedel. Disciplame trakterades ef- 
ter slutad omgång af rektorn med ett glas vin hvardera. 

Vid flera af stiftets skolor var de 2:ne första år- 
tionden brukligt alt hela skolungdomen bevistade morgon- 
bönen i kyrkan. 

Vanliga lekar voro såsom ännu boll- och toppspel. 
Plägseden att "föra sommaren i byn," äfvensom skolko- 
medier hafva under detta århundradet hos oss ej egt rum. 



^*) Varia Docamcnla p. 99. Ms. i Ystads skolarkiv. 
^^) Upptages i skolans inventarium för d. 9 Okt. 1746. ^fr. ''Varia 
Documcnla" f. 197. Ms. i Ystads skolarkiv. 



Kaii. XI. 

Om folknndenrisBiiigeiL 

I det föregående (sidd. 118 — 127) liafva vi meddelal en 
skildring af åtgärderna för undervisning biand allniogen, 
under den tid Skåne var förenadt med DanmarL Vi läm- 
na här en kort öfversigt af det, som sedan 1660 i detta 
vigtiga ämne blifvit tillgjordL 

I 15 kap. 11 S af 1686 års kyrkolag stadgas :^att 
ingen skall trolofvas^ som icke kan LuUieri catechismum 
och hafver begått Herrans nattvard/ Med rätta har detta 
blifvit kalladt ett skyddsvärn för svenska allmogens reli- 
giösa bildning. Det föreskrefs äfven att '^föräldrarue ^uHe 
troligen förmanas att låta sine barn i theras Christendoms 
stycken väl och flijteligen underrättas; och the som then 
omsorgen i församlingen åligger, vare sig CapeHan eBer 
Klåckare, tillhållas, med flijt at dnfva bameläran och un«- 
dervijsa barnen att läsa i book. Kyrkioherden skulle lå- 
ta sig angeläget vara att ungdomen i hans sochn lärde 
läsa i book, och förstå sin christendoms stycken. I stä- 
derna skulle i ottesången något utaf catechismo predikas 
och vissa hus kallas för alt förhöras. På landzbygden 
skulle folket före högpredikan bevista catechismiförklaring 
och förhör rotevis. Böter för föi^sunmielse bestämtles. 
Presteme skulle hålla längden öfver sina åhörare, veta 



183 

besked om deras kunskap och derefter skifta dem i tre 
hopar. De skulle äfven besöka folket, hus efter hus, och 
undervisa de gamle om de frågor, som i kyrkian fram- 
ställdes, på det de skulle kunna svara och föregå ungdo- 
men med goda exempel.^ Detta sednare är grunden till 
våra husförhör, som dock först bestämdare föreskrefvos 
■ genom kongL förordningen af d. 12 Jan. 1726, ^emedan 
ännu en stor fäkunnighet uti christendomskunskapen hos 
alltför många, särdeles af gemene man , förspörjes.^ KongL 
brefvet af d 4 Dec. 1766 utsätter plikt och straff för 
dem, som försumma dessa husförhör; 

Särskilt för Lunds stift stadgades 1719, att skole- . 
mästare uti de större och folkrikare sockname skulle un- 
derhällas af klockarne och församlingame. Detta förnya- 
des 1741. AUmänna föreskrifter för hela riket utfärda- 
des år 1723. Genom resolution på presterskapets besvär 
d. 10 Aug. 1762 förordnades, att der klockarne icke 
kunna ^ enligt kyrkolagen, sköta undervisningen för sock- 
narnes barn, församlingame böra, i samråd med kyrko- 
herden på allmän sockenstämma, besörja om banialärare. 
Öfver verkställigheten af besluten skola häradsprost och 
pastor hafva uppsigt Är 1754 utfärdade domkapitlet i 
Lund instruktion för klockare, hvaruti bestämdes deras 
skyldigheter i afseende på ungdomens undervisning. 

År 1768 d. 30 Mars skref K. Majit tiU konsistori- 
um i £<und, f&reständigande att till K. M:ts kännedom kom^ 
mit att i Lunds stifl mänga personer skola fiimas öf^er 
20 års ålder , bvilka hvarken förstå att, läsa i bok eller 
kunna något utantill af kristendomens hufvudstycken, och 
vid 23 års ålder ej hafva begått den hcL Nattvarden, och 
att sådana personer, när de för missgerningar varda Ull- 



184 

tälta, skola likasom hedningar vara utan all kunskap om 
sina skyldigbeier mot Gud och nästan^), jemv&l att bar- 
naundervisningen genom klockare odi byskolor skall vara 
missvårdad och otillråcklig, bvadan noggrannare tillsyn mod 
allt detta anbefalles. 

I sammanhamg härmed må anmärkas att vidskepel^ 
sen yar stor. Vid prestmötet i Lund 1737. anföres att 
några här och der, som dragas med långvarig sjukdom, 
Idiu bedja för sig i nio kyrkor, flera eller mindre, dock 
alltid så att antalet är udda. — Ännu i vår tid har man , 
för ett par decennier, sedan begagnat sig af troliböcker. 
Detta har L ex. varit fallet i Hoby uti Blekinge. Att 
mycken vidskepelse bland allmogen ännu är rådande, är 
nogsamt bekant, men här är ej tillfälle att vidare åerom 
orda. 

Vid preslniötena i Lund 1741 och 1744 beslöt 
man, att tillhålla klockarne att så ofta det kan låta sig 
göra efter predikans slut förhöra ungdomen och dessutom 
2:ne gånger om året resa omkring i sockname och un- 
dervisa både ungdomen och tjenstefolket uti deras kri- 
stendomsstycken. Kongl. skrifvelser utfärdades åren 1702, 
1768 -och 1779, hvari konungen uppmanade landshöfdin- 
gar, biskopar och presterskapet att befordra folkskolors 
anläggning, men i aUmänhet har föga härmed uträttats» 
Hvad särskilt Skåne vidkommer, finner man att landshöf- 
dingen i Mabnö genom skrifvelse af d. 29 Okt 1777 gif- 
ver konsistorium i Lund vid handen, att han kommit i er- 
farenhet af att i det honom fiiförtrodda länet skolinrätt- 



^') öfTer en sidan bristande kunskap hos brottslingar klagar K. M:t 
i bref af d. 17 Dec. 1755 oeb d. 24 Man 1774. 



485 

nkigar ä landsbygden, med undantag af nägra få stallen, 
saknas till nödig undervisning i kristendom för allmogens 
barn. Man borde derföre uppmana församlingame att 
slika nödiga skoleinråttningar komme att ske i hyarje 
socken.. 

Af biskopsvisitations protokoll och synodalhandlingar 
inhämtas att stiftets biskopar noggrannt efterfrågat under- 
visningens tiUstånd i församlingame och derom länmat 
uppmaningar och föreskrifter. På somliga orter i Skåne 
anlades visserligen mot slutet af förra och början af detta 
århundradet några bättre doterade folkskolor, men sköttes 
Vanligen utan plan. I våra folkskolor utgjordes lärame 
tillförne oftast af gamla soldater, klockare, beljenter el-* 
ler gummor, som sjelfve ej egde mycken bildning. En 
följd häraf blef att undervisningen var dålig, ehuru bona- 
dens plats i staten såsom sårskilt riksstånd gör en högre 
upplysning för honom mera behöflig, än i flera andra 
riken. 

Det är en glädje att kunna anmärka att under de 
87 år, som biskop Faxe varit stiftets styresman, folk- 
undervisningen särdeles befrämjats, ett högst betydligt an- 
tal skolor tillkommit och nya skolhus blifvit tqppfördsu 
Detta vigtiga ämne har städse ihogkommits. I biskopens 
forsla cirkulär ellelr det s. k. herdebrefvet länmades upp- 
maningar och råd om folkundervisningen. Vid 1814 års 
prestmöte behandlades ärendet och 1821 utfärdades an« 
visning till kontraktsprostame om visitation, deri(ie — 18, 
37 — 39 §§) upplysningar infordrades om folkundervisnin- 
gens tillstånd, efter hvilka^ inhämtande nödiga erinringar 
förekommo såväl i cirkuläret*, som vid 1826 års prest- 
möte ,' äfvensom vid åtskilliga sammanträden med stiftets 



186 

presierskap. Vid de många visitationer , som hållits, då 
riksdag eller den höga åldern sådant ef hindrade, Tar sSfåå 
en hufvadsak om folkmidervisningens ordnande, som t de 
flesta församlingar med beredTillighet verkställdes och htar- 
till pesterskapet lämnade särdeles verksamt biträde. Högst 
sällan liar början liU skolinrättningar utgått från försam- 
lingames ledamöter , utan hafva tvärtom ej sä sällan mot- 
stånd och tvister yppats* Ganska ofta bar KongL M:t 
nådigt bifallit de sockenstämmo-beslut , som, understöd- 
de af landshöfdmgen och biskopsembetet , innefattat mi*- 
derd. anhållan att af kyrkornas användbara öfverskottsme* 
del understöd lämnades för skolbyggnaders uppförande och 
nägongäng till ökande af läraities löner. Innan 1842 års 
skolstadga utkom voro redan omkring 480 skolhus upp- 
förda och en stor mängd omgångs eller anibulaloriska 
skolor ordnade ^^). 

Till vexelundervisningens befränijande bildades år 1818 
i Stockhobn ett sällskap, hvilket år 1820 derstädes öpp- 
nade 8 vexelundervisnings-skolon Många sådana inrätta- 
des sedermera så småningom i alla svenska landskap. Vid 
slutet af år 1844 var veielandervisningssättet infördt i 
omkring 70 skolor uti Lunds stift 

Någon genomtänkt aUmän plan för folkundervisningen 
i Sverige fanns ej förr än år 1840, dä riksens ständer 



'*) Är 1814 fanoos i Lnnds stift 155 skolor med stående lön och 
anslague Iftsnim samt 338 ambulatoriska skolor. Jfr. Handl. vid Lund* 
sHfts prestmöie 1814. s, 54. — År 1839 i Juli funoos 473 skolbut 
för folkvDécrvisntDgen i Lnnds stift. Ifrfin deona lid till dess skolstad- 
gar 1842 utkom liar en mflngd tAI ordnade skoIiorAttoingar tillkommit* 
Jfr. Lunds kons. underd. utl&t. i delta Ämne, dat. d. 20 Juli 1839. 
Domk:s arkir. 



187 

d. 14 Junii s. å. hos Kongl. Maj:t anmälte ett af dem 
upprattadt förslag till lag för svenska folkundervisningen, 
tillföije hvaraf folkskolor i alla socknar borde inrättas, och 
anslag gjordes tiM seminarier för folkskollärares bildning ^) 
samt till stipendier åt elever vid berörda bildningsanstal- 
ter. Derjemte anvisade ständeme vissa årliga anslag till 
understöd för folkskole-lärares aflönande inom de' försam- 
lingar, som deraf kunna finnas i Jl^of. Den 18 Junii 
1842 utkom Kongl. Maj:ts högst vigtiga och, såsom vi sä- 
kert hoppas, fiuktbringande förordning om folkuhdervisnin- 
gen, hvilken hufvudsakhgen gillar hvad standerne föresla- 
git. Då denna kongl. förordning så nyligen är utfärdad 
och af de flesta känd, torde det ej vara behöfligt att för 
innehållet redogöra. 

Här meddelas till slut några statistiska uppgifter rö- 
rande folkundervisningens tillstånd i Lunds slifl d. 1 Juli 
1847. 

Åldersåret, då skolgången börjar,* omvexlar mellan 
5 — 9 år, således i medeltal det 7:de året 
Antalet af barn inom skolåldern, 
som undervisas uti fasta sko- 
lor: Go$sar i Malmöhus län 11,404. 
i Kristianstads ^ 6,161. 
i Blekinge " 921. 
18,486. 
Flickor i Mabnöhus^ län 9,578. 
i Kristianstads" 6,811. 
i Blekinge " 835. 
15,724. 

^^) I Lund hade redan 1838 eU dylikt seminarium öppuals. Jfr. 
speciella skolbistorien , om bildningsanslallerna i Lund. 



188 



d:o 


i amivletoriska skolor: 








Gossar i Malmöhus län 


1,145. 






i Kristiaostads " 


2,472. 






i Blekinge " 


1,719. 
5,336. 






Flickor i Malmöhus län 




1,060. 




i Kristianstads* 




2,443. 




4 Blekinge "^ 




1,743. 
6,24«. 


d:o 










Gossar i Malmöbus län 


72. 






i Kristianstads" 


31. 






i Blekinge " 


28. 





131. 

d:o i enskilia undervisningsanstalter: 

Gossar i Malmöhus lan 291. 

i Kristianstads^ 130. 

i Blekinge ^ 331. 



762. 

Flickor i Malmöhus län 289. 

i Kristianstads^ | 132. 

i Blekinge ^ 323. 

744^ 

cLo i hemmet: 

Gossar i Malmöhus lån 2,267. 

i Kristianstads^ 1,818. 

i Blekinge ^ 1,120. 

5,205. 



489 

flickar i Mahnöbis lån 2,ft64. 

i Kristianstads^ 2,368. 

i Blekinge. 1,325. 

6,652. 



Summa 29,910. 37,366. 

Undervisningstiden för skolbarnen varierar mellan 20 
och 48- veckor om året, samt 4 och 6 dagar i veckan, 
således i medeltal 34 veckor om året och 5 dagar i 
veckan. 

Barn, som ega kunskaper utöf ver minimum, uppgif- 
vas till: gossar 1,675; flickor 748. 

Antalet af dem, som begagna söndagsskolor, befin- 
nes enligt uppgifterna utgöra: gossar 3,381; flickor 3,389. 

På flera stallen anmärkes dock att söndagsskolor än- 
nu icke hafva kommit i gäng , äfvensom på andra att deri 
deltaga skolbarnen i allmänhet utan att deras antal blifvit 
uppgifvet 

Antalet af lärare och lärarinnor uppgå 
i fasia skolor till: examinerade, oexaminerade, 



i Mahnöbus län 242, 


T> 


116. 


i KristiansL " 110, 


» 


34. 


i Blekinge " 19, 


n 
fl 


6. 


371, 


166. 


i ambulatoriska skolor! 






i Mahnöbus län 8, 


1» 


48. 


i KristiansL " 26, 


T) 


50. 


i Blekinge ^ 14, 


fl 
fl 


86. 


' 48, 


184. 



Summa: 419, " 390. 



I 



490 



Af dessa I&rare äro Uttaga prest- 




mån i Mahuöhus län 


1. 


i Kristianst " 


5. 
6.; 


klockare eller oi^^anister: 


i Malmöhus län 


22. 


i Kristianst " 


18. 


i Blekinge " 


1. 



41. 

Anlalet af oexaminerade skollärare befinnes teniljgen 
stort, men delta förhållande härrörer dels deraf att före 
1842 antagne lärare pä en del ställen bibehållits, der 
pastor och församlingen pröfvat dem skicklige att bibrin- 
ga det föreskrifna kunskapsmåttet, dels deraf att från 
skolmästare-seminarium ännu icke hunnit utgå tillräckligt 
antal, efter den nådiga stadgans tillkomst, examinerade, i 
afvaktan på hvilka undervisningen bestrides af antagna vi- 
karier, som till en stor del före 1842 genomgått semi- 
narium i Lund. 



Speciella Skol-Historien. 



Kap. xn. 

Undervisnrngsanstaltema i Lnni 
A. Lunds katbedral-skola ocb gymnasioiiL 

a). Lunds lärda skola är Nordens äldsta offentliga läro- 
inrättning ocb omkring SOO århundraden gammal. Dä 
k. Knut den Helige den 21 maj 1085 tillade Lunds dom- 
kyrka många egendomar och grundade det nya St Lau- 
rentii kloster, gjorde han här en inrättning till skola ^^). 
Det synes dock högst sannolikt, (ehuru bestämda under^ 
rättelser derom numera ej äro att tillgå), alt en stifts- 
skola äfven före nämnda tid (1085) i Lund varit upprät- 
tad. Det är nemligen en allmänt känd sak att redan 37 
är förut eller 1048 ett biskopsdöme här funnits. Enär 
det nu i andra länder, hvarest kristendomen vunnil in- 
steg, öfverallt både var brukligt och behöfligt samt dess- 
utom genom lag påbudet, att i den stad, hvarest bisko- 



">) I Knut YI:8 stadfästelsebref af fir 1186 heter det bland annat: 
"SanctaB igitiir memörisB Rex Canutus, cujus Tenerandis Reliqaiis Feo- 
nensis ecclesia, imo lotius Regni Danorum decoratur ampliludo, in ci- 
yitate predicta (Lunda) Deo, el Sancto IVIartyri Laurentio Monasterium 
inslituit, prsdia et possessiones donavit, donata regali auctoritate robo- 
rayit. Et ex donatis Proeposituram et no?em Sacerdotales prsbendas 
cura Scholarum beneficio k constituit.'^ Cfr. Diplona. Suec. ed. Liljegren 
I. pag. 42—44. Dipl. Gap. Land. n:o 12. 

13 



494 

pen hade sitt residens (cathedra episcopi), en lärd skola 
(kathedralskola) skulle Gnnas, felar man näppeligen då man 
antager alt samma former med hänseende till kyrka och 
skola äfven hos oss egt rum. Detta bestyrkes äfven af 
en annan omständighet 1 Hvitfelds Biskopskrönika (t 48) 
heter det: ^Aar 1085 Kal. Juny Jbegaffuede Kong Knud 
Lunde Kircke, som icke cndda vaar fuldfaerdig, oc forord- 
nede en Provist oc nj Prsbender til Prsester og Skolens 
Rente , thi saaledis indeholder Kongens Breff, Ord fra Ord, 
som endnu iindis i Lunde Capitels Sacristi. — Cannickenie 
vare nj allene oc kaltis alle tillbobe Brödre, hvilkel Cd- 
legio Skolen var ocsaa tillagt.'^ Af dessa ord synes man 
kunna <lraga den slutsatsen att Lunds stiftsskola, som för- 
modligen hittils varit blott under biskopens uppsigt, na 
förlades under domkapitlet vid dettas inrättande år 1086 ^)« 
Skolan leddes denna tiden af en scholasticus , som 
var en bland domkapitlets praslater^). Skolinrättnings ^ 
som i förstone var beräknad för bildningen af de yngfin- 
gar, hvilka egnade sig ät kyrkans tjeust och bär er- 
höUo de erforderliga färdigheterna och kunskaperna, up|>- 
nådde ej sä högt anseende, som man kunde haha väntat 
af en lird skola vid landets hufvudkyrka och i ^Danmarks 
bufvudslad (metropolis Daniae) , såsom Lund under en pe- 
riod af medeltiden ansågs. Om läraones antal den äldsta 
tiden känner man nästan ingenting, såframt man ej viO 
tolka ett ställe i eri(ebiskop Absalons testamente, hvarest 
3 scholastid omnämnas, sä, att skolan på den tiden haft 



•*) Jfr. Bhch, Bidrag tU Roskilde Domskolet Hislorie L 12— 13^ 
Reulerdahl, Sy, K. Hist. 1. 387. 

**) Dessa voro: Prttpotitus, Decaaus, Archidiaconus, CaoftoT) Soc- 
cenior, Scholatticus. 



195 

trenne lärare. Om andra domskolor i Danmark är an** 
Jecknadt att lärjungarues antal under medeltiden ofta var 
särdeles stort, stundom 700, ja ända till 900. Ehuru 
inga uppgifter äro att tillgå rörande disciplarnes antal vid 
Lunds domskola under denna tid, kan man dock med 
säkerhet antaga att den, belägen i sjelfva det stora och 
folkrika erkestiftet, varit särdeles besökt, hvaraf också 
följer att undervisningen åt flera lärare varit anförtrodd. 

Erkebiskop Eskil, af hvilken vi hafva den skånska 
Kyrkolagen, förökade vid Lunds domkyrkas invigning d. 1 
sept 1145 skolans ränta med ^/iidelar ®*). Hälften af den 
förökade skolräntan ("bencflcium scholare") skulle utgå af 
biskopens skatt i Lund, andra hälften af Bomholm. K. 
Knut Valdemarsson stadfästade år 1186 skolinrättningen, 
till hvilken erkebiskop Jakob Erlandsson år 1256 gaf all 
sin lösa och fasta egendom i Hufvedstorp, Dagstorp, Särs- . 
löf och Norrviddinge samt en quarn i Treye till evig tid 
att ega och njuta, på det att några faltiga skolbarn, om 
hvilka var god förhoppning, deraf skude hafva deras un- 
derhåll^). Deras antal, som skulle njuta denna förmån, 



**) Huiifeld, Bisp. Ghr. 53. Esehiid forögede Skoleas Rente, som i 
forduin dage vaar alleoiste 2 Mark^af sit Biscops Karamer, derforudeo med 6 
Marek, atl aUe skulde haffue sin Tilgaiig[, og at intet maalte nu yder- 
mere krffilTuis aff de fattige og frcmmede. — Dipl. C. Lund. 88. 
"Beneficium scolarum, quod antiquitus duayum tantummodo fnerit mar- 
eharum, sex de pontidcalt camera adauxit, videlicet de censu Episcopi 
in Lunda, III de Burgandeholm insula, ut ob memoriam et remedium 
anime ejus libei: omnibus illic paleat ingressus. Nichil enim a paupe- 
ribus et peregrinis hac in parte ultra exigi el prffi?enit et prascepit." 
Gfr. I.L u:o 192. Diplomat. Suecaotun L 51 — 53. 

•*) FotUoppidan, Aao- I. 253. 367. HuUfeld, U. 59. Erkebisko- 
pens glfvo«- och sk^tebref fiimai i Piplom. €ap. Luad. n:o 281, 282. 

13» 



496 



beslämdes uägra år derefter till 12, såsom man ser af 
biskop Magni Matthiae skrift: Series Episc. Lund. s. 71. 



N:o 281. 

Super bonis scolariura prebendalium. Littera prima. 

ISos Jucobiis Dci gracia LiindcDsis arciiiepiscopus Snccie Primas 
bona nostra omnia mobilia cl immobilia que impreseDciaruin habenius 
et possidemiis io Hofwostorp, et Danstorp, SsresIefT, et Hfrjtiogy norre. 
et molendioum nostrum quod habcmus jiixta TrehAa? ad honorem Dei 
et gloriose Yirginis Marie et beati Laurencii martyris damiis siue coo- 
ferimus et scotamiu siue per scolacionem tradimus eccleste Lundensi 
jure perpetuo possideuda. Auctoritate D:ni Pape ordinanda abdicantet 
a nobis ex nuoc omnem proprielalem et possessionem bonorttm predi- 
etortim, salva nobis auctoritate tuicinnis et defensionis quam habemas 
de jure communi in aliis possessionibus el bonis ecclcsie memorate. Acla 
sunt hec in ecclesia Lundensi anno Domini MCCL sexto, secunda die 
pasce que erat quinto decimo kl. Maii Presentibus Dominis magistro 
Sacero preposito Olavo Decano, Benedieto, Mattheo, Erlando, Jobaoae 
dicto Drös, Thrugoto, Nicolao de Baldringi, Nicolao CeUerario, magistro 
Bouone Canonicts Lundensibus, Golhrico Presbitero, magistro Karolo Ca- 
nonico Dalbycnsi, Esberno Wognss, Andrea fratre noslro, Nicolauo Ar- 
raess. Tuchone Niclass. Johanne Awess. In cujus rei testimonium pre- 
sentem litleram sigillo nostro et Capiluli nostri feeiraus communiri. 
N:o 282. Liltera secunda. 

In nomiue Patris et fil ii et spiritus Sancti amen. 

Nos Jacobus dei gracia Archiepiscopus Lundcnsis Suecie Primas bo- 
na nostra omnia mobilia et immobilia que impresenciarum habemus et 
possidemus in Ihwosiorp, Danstorp, Sareslö/f f HvUinge Norr cl 
molendinum nostrum quod babemus juxla Trahöa cum omnibus atli- 
nentiis ad honorem Dci et gloriose virginis Marie et Beati Laureatii 
Marliris damus siue conferimus et scotamus, siue per scotacionem tra- 
dimus jure perpetuo possidenda ecclcsie Lundensi in hujusmodi asus 
sciiicet ut de bonis inde provenieotibus suslententur in victu tot paupercs 
•colares de scolis Lundensibus assumendt, quot juxta qualitatem tem- 
poris inde poterint sustenlari, et per archicpiscopum qui pro tempore 
erit sint iustiluendi el destituendi, cuius provisioni et ordinacioni hoc 
relinquimus quod tuicionem et defensionem quam habel de jure communi 
in aliis possessionibus et bonis Lundensis ecclcsie memoralis bonis im— 
pendat. Volumus autem ut tales pauperes assumantur qui probitate et 
agilitate ingenii adiuTantitr, et de quibus quoad profectum ItUeralii sci- 



497 

Denna inrättning förökades sedermera 1383 af en archi- 
diaoonus Håkan, under erkebiskopcn Johan Droes, som 



encie spes firmior possit prsesumi. Acta sunt hcc in ecclesia Lundensi 
anno Domini MCCL sexto, secunda die pasce que erat qtimto decimo 
ki. Mati presenlibiis Dorainia magistro Sacero Preposito, Benedicto De- 
cano, Erlando Ärchidiacono , Malheo, Johanne Drös, Nicolao de Bal- 
dringi, magistro Bouone Canonicis Lundensibua el aliis plnribiia Clericis 
el laicis.' 

Under erkebiskop Karls lid (1^25—1334) llllbylle Se.got Svensson 
sig denna egendom, giftande skolan i vederlag annan egendom, såsom 
^ man ser af följande bytes-dokument (Dipl. Lund. n:o 285): 

Omnibus presens scriptum cernenlibus Eskillus de Horttetborp, Jo- 
hannes de Nörhvittinge ecclesiarum Rectores salutem in Domino. No- 
veritis quod examinato per nos concambio super terris puerorum pre- 
bendalium archiepiscopi Jacobi ex una parte et Saegoti Svenss. ex alte- 
ra, ipse segolus bas terras inf ra scriptas dicCis pueris pro terris in aliis 
eciam nostris lilteris expressis de verbo ad verbum dal et scotat, primo 
se. in. principali fundo dicto Toftegard possunt seminari novem modit 
ordei, Jlem in Walrgffils äger 111 mod. Jtem Norre Walrgiels äger duo 
modii, Jtem in Gassspiaeld II] mod. Jlem in Rörbeks äger modius 
cum dimidio, Jlem Stenengs äger modius cum dimidio, Jtem in 
ErtoBspield Hl mod. Jtem in Hfiourcedals äger IX mod. Jtem in 
Wasselhlienge unus modius. Jtem in L«neka)rsager III modii. Jtem 
io Haubsasplund unus modius, Jtem Dygesager dimidius solidus. 
Jtem in Leergraffs^ger unus modius cum dimidio, Jtem ibm modius 
cum dimidio, Jlem in Geedka?r8ager III mod. Item in Sandom III 
modii Jtem in Sundre Höösager III mod. Jlem in Wosslras museagcr 
el in uno spiald ibid. possunt seminari VI mod. Jtem in Daalsager in 
agro qui interesl possunt seminari III mod. Jtem in Myolöse III mod. 
Jlem in agro juxla Hullae qui interesl quatuor modii. Jtem SundretofTloB 
duo plaustrata feni. Jtem sub Gusaspield quarla pars plaustrati Jtem 
in Ksldoamark unum plauslralum, Jtem in Krogmatb unum plaustratum, 
Jtem in Kakaholm quatuor locis III plansfr. cum dimidio. Jtem sub 
agro Hseurosdal quarla pars plaustrati Jlem juxla Agffibyernshtek unum 
plaustratum, Jtem in Syldenigle ad orientem duo plaustrata. Jn cujus 
rei testimonium sigilla nostra presentibus lilteris ex mandalo Reverendis- 
simi palris Domini nostri Karoli Lundensis Archiepiscopi Suecie primatis 
cujus auctorilale examinacionem hujusmodi feciuius duximus apponenda 
Datum. 



198 

tillade mera gods i Treje, Särsldf ocb Huf?udslorp ^) , 
och af en fru Cicilia, enka efter kongi. marskalkeu io^ 
annees Kalf, hvilken skänkte härtill någon jord i ^Lvnimh 
mark" år 1309^0. 

Guido, decanus i Lund och kansler hos Erik af Pom- 
mern, skänkte år 1314 »till underhåll ät 12 af dessa 
''scholares praBbendarii^ en gård i Dagstorp*). 



"«) HuUfeld, Bitk. Chröa. 62. Döbeln, Hist. Aetd. Lund. 301, 
Brcf?et ar intaget i Diplom. Cap. Luad. n:o 301. 

*') Hennes gSrvobref lyder tom följer: 

Omnibiit praitenles liUeras incpecturis Cecilia Relieta quondaoi Do* 
mini Johannis dicii Ralf illuslria regia Danorum Marskalcfai et filins saui 
Jaoobua dic4ut Kalfi* aalutem io Domino aempiternam, No?erint uni- 
▼erai per presentes qiiod lerraa Lumsmark silas quas Dominus Jofaan^ 
nes dirtiM KalCT DecaniM Lundensis bone memorie justo precio emit, 
quas in vita sna bona Yolimlale ac animo devocionis accensus pauperi- 
bui scolaribus Lundfs oupiuit condonari ad prebendas iostitutas per ▼€• 
nerabilem dominum Jacobam arcbiepiscopnnu Lundenscm reverende me* 
Borie, partem nostraro in eisdera terris pra^diclis scolaribus ao eoram 
procnratoribiM qui nunc sunt vel qui pro tempore fuerint pro libitusoe 
folunlatis ordinandam conferiraus per presentes. In cujus rei testimo- 
nium sigilla noslra una cum sigillo Diui Petri Niclaess. de Eiiyserylh sunt 
appensa. Datum anno Domtni MCCC nono dic beiRortim Dionysii el 
sociorum ejus martinim. Dipl. Capiluli Lund. n:o 283. 

•*} QAftobrerfet tr af följande lydelse (Dipl. C. Lund. n.o 284): 

Omnibus presens scripturo eeroentibus Guido decanus Lundeosu D:m 
Erioi Dei grada illuflris Regis Dacie Cancellarius salutem in Domoin 
sempiteroara, Gum breves dies sint bominis et hora roortis omniboi 
sit incerta, nicbbilque qnod homo hinc se^um deferat, nisi quod gesce- 
rit in corpore siue bonum fuerit siue maluin. Ego cum santu sura 
menle et corpore volens boram mortis piis operibus et eleomosinis pre<- 
▼cnira, quaodam cleomosinam de bonis mihi a Dco concessis, ex oon'* 
sensu et ?oliiiitatc renerabiiis in Gbristo palris Domini Esgeri Dei gra- 
cta erchiefiscopi Lundensis Suecie primatis et totius Lundensis Capituit 
ex Buno faeiO) quam eciam presentibus litteris exprimere digmim duxi, 
unde per presentes notum facio universis quod euriam onam in Dansthorp, 
quam a quodam iacobo Peterss. justo empcionis et scotacionis titido ba- 



499 

Till Altare Scholariam, som var beläget pä norra 
gången af Lunds domkyrka och anses vara stiftadt af 
erkebiskop Jakob Eiiandsson ^) , hvarest Jungfru Marias 
messa firades af skolungdomen, gaf år 1380 en viss 
GoHschalk någon egendom uti Skanör ^J. För öfrigt an- 



bui ad U8US duodecim scolariura prebeodariorum io ecclesia baati Lau" 
rencii Luodis scolo per prcscntes el ex niinc confero et assigno Guni 
oaiDibns ipsioa curie pertioenliis el eslimacionibus nniversis ut per ip- 
aius curie reddilus ipsorum scolarium proventus in communt augmeDten* 
tur. Jta tainen quod quilibel ipsorum acolarium duodeeim qui nunc sunt 
▼el qai pro tempore fuerint post meuin obitum in die anntversarii mei 
anum ptalterium annuatim legere leneatur, Ipsam eciam euriam sub 
cura et ordinacione ilJiiia volo consistere^ cui bona celera ipsorum sco- 
lariunt commissa fuerint ordinanda, ipsiup curie ordinacione mibi ad dies 
meoa libere reservata. Jn cujus rei testimonium sigilla venerabilis pa- 
tris D:ni Archiepiscopi ac Capiluli prediclorurn meumque presenlibns 
lilleris sunt appensa. Datum Lundis anno Domini MCCGXHII in die 
beate Cecilie virginis. (Cfr. Lib. dal. Lund. vetust. in Ser. Rer. Dan. 
III. 515 — 16). — I ett annat bref, ulfflrdadt samma dag ocb år, hvari- 
genom Guido anslog viasa gods till Maria Magdalenas altare i Lunds 
kraflkyrka, bestämdes att p& hans årsmot 6 Are alltid skulle utdelas till 
'^pauperes scolarcs." Dipl. Cap. Lund. n:o 304. 

") HuUfeld, 1.1. 70. 

^^) Brefvet har följande lydelse (Dipl. Lund. n:o 179): 

Super bonis in SkanOr dalis ad altare scolarium pro anniversario 
Gotzsealci uxoris sue et regis Waldemari. 

Omnibus prsBsens scriptnm cernenltbus Gotsskalkus Hemmingi salu- 
ten in domino sempiternam. Nolum facio universis me iatori presen- 
tinm Domino Nlcolao Offess. perpeluo vicario ecdesie Lundensis ad al- 
tare beate virginis Marie in parte aquiloBari ubi scolares solent missam 
beate Marie irirginis celebrare, tres fundos meos conliuuos in parte occi- 
dentali in Traffustrspdhe sitos pro sustentatiooe sua et aliorum illud al- 
tare officiencium ipso de hac Tita elapso conluiisse, jure perpeluo possi- 
deudos: tali condicione quod iidcm offiqiantes altare supra dictum an- 
niversaritun prima die feriaii post feslum beali Martini omni anno pro 
salule animarum domini regis Waldemari, ejusdem Gotzscalci, uxoris sue 
domine Ceeilie et heredum 8|iorum durante ecclesia Lundensi supra di- 
cla debeant celebrare, proul coram omnipolenli deo voluerint respon- 



200 

märkes alt då någon gjorde testamentariska anordningar 
för själamessors hållande på de aflidnes dödsdagar, skol* 
gossame dervid blifvit ihogkonine med en årlig utdel- 
ning. Att under katholska tiden domskolan äfven med 
0era andra gafvor blifvit ihogkommen är säkert, ehuru 
man nu i brist på fullt upplysande handlingar derom 
saknar närmare underrältelser. Man känner dock atl dom- 
skolan haft en gård i Fjälie socken, för hvilken rikshof- 
mästaren Paul Laxman år 1602 till vederlag gifvit ät 
skolan en gård i Hufvaröds socken^). 

Vid skolan har funnits ett beneficium, kalladt Firer^, 
hvilket bestått deri atl tvenne gånger dagligen smör, bröd 
och tunnt öl utdelats till fattiga skolgossar ^^). 

För den tillsyn skolans rektor hade med korgossarna 
vid den af erkebiskop Birger inrättade, eller rättare sagdt, 
förnyade gudstjcnsten i Lunds kraftkyrka, skulle han i er- 
sättning åtnjuta dagligen fri kost på Lundagärd. 

Rörande skolans tillstånd under medeltiden hafva vi 
särdeles sparsamma underrättelser mot slutet af 1400- 
talet. Under denna tid besöktes skolan af en mängd äl- 



dere. Jo cujus rei testiinonium Bigillum meum una cam 0igiUis domi- 
norum Dobiliuin Folquiui preposili, Sueoonis Saxtorp decani Luadeosis 
ecclesie prcseatibus sunt appcnsa. Datum anqo nomini MCCCLXXX fe- 
ria quarta anlé fcsluni heati Michaelis. 

*'J Hvitfeld, l.l. 90. 

^) "ilvad nu (af skollicmlvn) offuerblifruer) som belöber alg ved 
XV pund Biug, saelgis oc dagligen udtlclis Tneude gange, Smör, Bröd 
oc öU till fattige Scholis Personers underholdniiig^ ingen undenlagen." 
ForlegneUe paa K. May.s Tjende som er tillagt Lunde Domschole, 
(Katbedr. Skolans arki?j. — "Der (Lunds skola) blev to Gaoge om 
Dagen, nddcelt el Sinörrc-Br6d og nogct tyndt öl til de fattigste Di- 
sciple, hvilket Beneficiuin ble? kddet Vivere." G. Treschow, Danske 
Jubel-Lsrere. 186. 



20< 

dre personer, hvilket man kan sluta deraf att flera disci- 
plars dödsfall äro antecknade i Liber daticus Lundensis ^). 

Efter lutherska kyrkoförbättringens införande ombil- 
dades denna läroiurättning i öfverensstamnielse med kyrko- 
ordinansens föreskrifter. Förut stod skolan under ledning 
af de lundensiska kanikerne, hvilket efter reformationen 
upphörde, ehuru desse genom kongl. bref år 1547 och 
1559 för öfrigt förblefvo i oquald besittning af deras 
gamla förmåner. Med hänseende till domskoloma stadgar 
nänlnda ordinans (kap. XCII) om kanikerne: att de skulle 
"hoIde en laerd Mand vdi den hellige ScrifTt, som kand 
paa Latine ofTuerliust IsBse den hellige ScrifTt, baade for 
Canicker, Scholedegne, och förståndige Borgere, oc an- 
dre som did ville söge." Kanikerne borde också hafva 
inseende öfver och deltaga uti sången i domkyrkan. I de 
.för domkapitlet år 1540 utfärdade stadgarne omtalas ej 
någon skyldighet för kanikerne att i domskolan meddela 
undervisning, utan omnänmes blott huru mycket fattige 
skolynglingar till hjelp af dem hade att uppbära^*). 

Den i kyrkoordinansen omtalade läraren i den hel. 
skrift kallades theologie lektor. Af nyss anförda ord ses 
att honom ålåg att läsa den hel. skrift äfven med skolans 
disciplar. Ett gammalt program från år 1567, hvilket i 
följande not upptages, underrättar oss att särskilt skolans 
korgossar (chorales) bevistade theol. lektorns föreläsningar 
i Davids psalterium. Hans hufvudsaldiga sysselsättning har 



«*) Scriptores Rerum Danicarum. Tom. UI. 454, 461, 478, 510, 
530. 

»*) StaCttia Gapituli Lundensis. MCXL. Ponloppidan, Annales Eccl. 
Dan. IIL 261. 



202 

sannolikt dock varit att jemte superintendenten sköta de 
blifvande församlingsiärames undervisning. Sina föreläs- 
ningar har theol. lektorn liållit i Dionysii kapell söder om 
domkyrkan , hvilket derföre bar namn af auditorium theo- 
logicum ^). • — Om superintendenten stadgades (Ordin. 



*^) Vi hafTa Ännu q var det program, h?aFineil Å, ▼. iheol. lektorn 
MagDtts Matlhias fir 1567 inbjöd till de theologtska förelAsDiogarnes af- 
höraode. Enar delta Ar särdeles opplfsande^ Yilja yi bAr anföra det- 
samma. 

Magni MaltbisB lufilaiio ad lectiones Theologicas in Gyronasio Lun- 
densi habendas A: o 1567. 

Gandido Lectori salutem. 

Crastina die t>eo Tolente resaroetur lectio Tbeologica Psalterii, ba- 
clenus propter occopationes & negotia publica aliquamdio ex mora in- 
lermissa. Quas lectio ulinam sic afiiceret Gantores sive Gborales do» 
strös, & plerosque Terbi ministros presertim juniorcs, tit ab iisdeoi 
strenue contemnitur, a quibus tamen neccssario cognoscenda est Tel 
propter officium vel propter juramentmn. Nam ut nihil dicam de com- 
rouni officio omnium Gbristianorum, certe verbi Dei ministrts seu saeer- 
dotibus peculiariter commendatiim est perpetwim & diligens sladiani 
sacrarum lilerarura, ad qiiod ipsi sesc tum alias, tom in ipsa ordinalio- 
ne & constituti^ne publice ac solenniter obligare consveverint. Gbo- 
rales qnoque quotannis ex mor« recepti ad officium eantandi in ecclesia 
nosira iuter alia nonnalla sancte promittunt, se pie factaros officium, & 
nominatim hane ipsam lectionem Psalterii peculiariter & certo consilio 
propter ipsos susceptäm & iisdcm valde neccssariam, sedulo frequcnta- 
turos esse. Hiec scilicet promissa egregie servanl Pastores ecclesiaram 
& X^horales, qui totum illud tempus, quod leclioni, auscultationi, medi- 
tationi, studio Vcrbi Dei & sacrx scripturas tribuendiira esset, impen- 
dunt, non dico ceconomicis aut aliis neccssariis occupatipnibus, sed 
somno, voluptatibus, potionibus, deambulatiooibus, & aliis id genus fri- 
volis negoliis, quas magis impediunt & deformant ministerium, quam 
promovenl. Vidi ego sspenumero, seu occupatus jém in ipsa ordinaria 
prielectionc mea, seu rccens ab ea digressus, ex junioribus interdum 
Pastoribus nonnullos, interdum quosdam Gboralium in ipso lemplo ani- 
mi gratia tantum deanibulantes, quasi nibil ad ipsos pertinuissent nostra 
iUa exercitia, vel ipsi ad id fastigium eruditionis & expcrtentias in iis* 
dem devenissent, ui eadem ipsis videri posscnt supervacua & non ne- 



203 

kap. LXXVII) att han skulle ^paa Latine tractere oc lerre 
andre den hellige Scrifft.'^ 



cessaria, jainque plane devorasseot, quicquid unquam exslat doclrinffi ia 
sacris scriptoribus scu ipsis Bibllis, qu(c an habeant etjam nonoulli ex 
iis^ haud abs re dubitari possit. Hoc scilicet est juxta Pauli pra^ceptum 
I. Tim. 4. atlendere lectiooi, exbortationi Doclrinoe, aut quod Christtis 
prscepit Joan. 5. Scripluras scrutari: Reclamo, hoc potius est oeglige- 
re, contemnere, conciilcare sacro sanctam Scripturain Gaaonicam, quain 
ianti olim feceruot maj öres nostri^ ut noo solum reditus peramplos, 
unde hodie TiFUOti qui vocaolur Ganonici, Ticarii Ghorales & alii, in 
hoc impenderint, ut diulurna immo & perpetua esset apud posteros 
hujus lectio, caotalio meditalio verb! Divini. Hacc exempla nos merito 
movere deberenl, ut pluris faceremus ha»c exercitia Thcologica. Idem 
etjam facerent tum immeasa eorundem utilitas, tum summa necessitas, 
si quid tamen harum rerum intelligerent nostri isti, nimis crudi & in* 
conditi, Concionatores & Chorales, de quorum diligentia & progressu in 
studiis Theologicis rogatus oliquando more consveto, quod respondeam, 
nihtl sum babilurus aliud, quam ilios ad sobrias & pias admonilioncs & 
exhortatioDcs, ad hsec studia nostra, quorum ut professione illi tument, 
sic prstexlu eorundem suslentantur, plene obsurduisse: Nisi illi inte- 
rim, quod facluros spero, atque ea hic nunc scribo, de suo officio ,& 
juramento prsstilo impensius cogitantes, qus haclenus omissa sunt, dili- 
gentia aliqua singulari sarcire conabuntor : Gogilent illi modo, quibus 
dixit Ghristus, tos estis sal terre, id quod Idem mox addil, si sal in- 
sipidus factus fuerit, ad nihil valet ultra-, nisi ut projiciatur foras & 
eonculcetur ab hominibus. Postremo si quendam delerruit ab hac no- 
stra prttlectione ejns loci, in quem nos imporluna qaoiiindam ^^Uontxita 
invitos «oégit, incommoditas, eundem nunc rursus revocet loci pristini 
- reporgatio ac reslitutio facta mandato ac voluntate Nobilissimi viri !). 
Hilai-ii Grubbe Prepositi*, Queni locum posthac, non ut antea, Sacellum 
Dionysii (prastat eoiro prorsus aboleri memoriam omnem idolomanim 
Fapistic») sed Auditorium Tboologicum appellabimus. In hoc igitur 
Auditorio Thcologico eras, Deo danle, inchoabimus Pisalmum XGIII, qui 
sane omnium conlinet dulcissimam gratiarum actionem lotius ecclcsio} 
pro ejusdem conserTatione & aliis beneliciis Dei erga candem, sinuil 
stultos & insipientes appellat omnes eos, qui hec non student cogno- 
scere ant inlelligere. Ideo vero, ait, conservari ac florere «cclesiam & 
pios, ut annunli«nt, quam rectns sit Dominus nostcr, & qnod nulla in 
eo sit iniquitas, ut celebrent Deum in omnem ffiteroitatem, 8ene Tala 
Leclor. XVJ. kal. Majas A. 07. Magnus Matlhias. 



S04 

Omkring 1620, då Lunds gymnasium upprättades, 
blef theologie leklom en af . professoreme vid nämnda 
läroinrättiiing. 

Genom bref, dat Fredriksborg d. 13 febr. 1566, 
anbefallte k. Fredrik II alt kantoreme i Lund skulle fort- 
fara med den uppsigt och tillsyn med skolan, som förut 
varit öflig^). Under kaUiolska tiden var kantor en af 
domkapitlets praelater. Jfr. denna skrift^ s. 16. 

Skolans lärare närmast efter skolundervisningens nya 
anordning genom kyrkoordinansen utgjordes af rektor och 
5 kolleger; klassemas antal voro 6. År 1585 omtalas 
rektor, som alltid var promoverad magister artium och 
4 kolleger, af hvilka den öfverste skulle vara baccalaureus 
artium ^J. Konrektorsljensten inrättades först 1618*). 



*^) Ur K. Danska Geh. ArkivM (Register paa aUc Landene. Tora. IX 
f. 275) incddelai det omnflmnda kongl. brefvei: 

Cantores ?dj Luod finge Kongl. Mtts breff alt skuUc bafTue op- 
aeeode mclt Scolen tbei*saininestedz. 

Wij Predericb &c. GiAre aUe willerligt alt efTlerthij wij forfare, 
huorledifi framfarne Cantores vdj Lunde Domkirke altiid haffve bafTt op- 
seende och tilsiua mell Domscolen tbersammestedz, saa att thend vied 
niagt boldis ocb wngdomeu wdj bngelige konster ocb gode seder for- 
fremis och opiuchtis, Tha bede wij oc biude forn:ne Cantoribus vdj 
Lunde domkircke, thend som nu er, eller her effler lade forine Scole 
were etther befalitt och roett alling haffue flittig opseendc, som i wiUe 
antsnare for gud och wcre bckeodt for oss, Dog huess rett och retlig- 
bed Superintendenten vdj Lunds slirft, effler Ordtuantzen ther wdj haff- 
uer, hermeU wdj alle maade wforkrenckitt, Datum Fredriksburg 13 Fe— 
bruarij Aar &c. 1566. 

*^) '"liic (Lunds) autem Scholarcba semper esse consuevit Magister 
arlium promotus, cui iuoguntur bypodidascali quatuor, ex quibus, qut 
supremus est, Capituli Lundcnsis conslitulionc (huic enini incumbit scholc 
et scholasticorum cura prscipua) ex iis cssc tenetur, qui artium Bacca— 
lauret dicuatur." Magni Malthioe CoUecianca. Ms. på St. KgL BibL i 
Köpenhaina. 



208 

Läraroes löner något efter reformationens införande 
voro ringa. Några af skolans gods förblandades vid nämn- 
da tid med de erkebiskopliga och indrogos med dessa till 
kronan. Det vill äfven synas troligt att de närmast Lund 
belägna socknar, hvilka enligt ordinansen till skolan skulle 
aflämna helgonskulds-kom, blifvit under krigsåren straxt 
före år 1536 så utarmade, att spanuemålen derifrån ej 
kunde utgå. Skolans fattiga disciplar kommo då i stor 
förlågenhet, livadan allmosor i de närbelägna häraderna 
för dem måste insamlas. 

År 1543 hade rektor till understöd för evärderliga 
tider af k. Kristian III erhållit Vicaria Altaris S. Canuti 
Hertigs ^). På ett märkbart sätt förbättrades skolans 
villkor genom Fredrik II. Medelst bref af d. 11 julii 
1561 förklarade konungen att ränta varit lagd till kungs- 
gården i Lund för en skolmästare och 12 lärjungars un- 



*®) Christianus Quartus. 

Wor Synnderlig gunst thiiforn. Widcr, alt efTtersom Wi kommer 
Wdi forfaring att detl Schall Werre hcld moget paa Scholernes gauffa 
och forfremmelse her Wdi Stiglhet, att der Bleff thiirorordnit en Con- 
rector, Tfaa Bede Wi Eder og WHIe, att i dett Saaiedis läder forordne 
att der allhid her effter Wdi Scholenn, Som er Wdi Wor kiöbslédtt 
lunndlt BlifTucr thilschichett och hoidenn, en Conrector paa dett att 
der kunde haffues des flilheligere opsiann mz Samme Schole, och tbiU 
same BestiUing legger och forordner aff Degne Kaldtt, och ellers aff 
Capittelett naagenn Reditus, effter som allerede Wdi Wor kiöbstedtt 
Roschilldtt, afT CapitheU dersammestdz Schiedth er, Dermeth &c. Schan- 
derborgh 4 Seplembris Anno 1616. (K. D. Geh. Ark. Sk. Tegn. IV. f. 88). 

Konrektor uppbar bland annat inkomsterna af ^Alt(fl'e Scholastico- 
rum." Jfr. Jordebog offuer Lunde Capitels • oc Domkirhens Godt 
1639. (K. D. Geh. Ark.) 

••) K. D. Geheime Arkivet. Register ouer alle Landene Tom, I. 
f. 139. Brefvet flr dateradt Haffnio feria 2:a post feslum omoiumsan- 
ctorum. A:o 1543. 



206 

derhåll och att densamma nu kommit mider kronan. Ko- 
nungen, ^som ej ville förminska något, hvilket till reli* 
gionens förbättring blifvit anslagit,^ förunnade derföre för 
evärdeliga lider ät ^Skolemesteren^ i Lund och 12 fattiga 
^Degnes^ underhåll kronotionden , bestående af råg och 
kom, frun 40 socknar i Ljunits, Wemmenhögs och Skytts 
härader ^^). Det skulle åligga domkapitlet att årligen ge- 



^^^) Konungens bref har följande lydelse: 

Wij Frederich den anden ined Gudts Naade Danmarckis, Noirigis, 
Vendis och Golbis Konungs Ilertug udi Schleswig, HoUlein, Sloimam 
och Dilm'^r8cben, GrelTve udi OIdenborg och Delmenhorst, giöre alle 
vitterligt, all eflerdi dell a;r ,för oss bevijsl, alt alt for nogcn aar for- 
Itdin, haTfver der Tcret tillskicket nogen renle, till vor Gaard udi Lund 
till Skolemeslerens der sammesledls oc tolff degnes underholdoing och 
samme Godis som der tillagt er, nu er kommen under Cronen, daa paa 
det at hvad udi saa roaade forordinerct er till Religionens forbedring 
icke skulde udi Tor tid forkortis, HafTve Wij bevilget och samtyckt Tor 
och Cronens Part aff all Rugtiende oc Biugtiende af desse efTlerskreff- 
ne Sognc, altid herefter at skulde vere och blifTve till forbm:te Skole-* 
mesters udi Lund oc 12 degnes underholdning, som er först udi: 

Liunits Herridt 
1 Villie Sogn, 2 Sörups Sogn, 3 Snaarestad Sogo, 4 Barkager Sogo, 
5 Skorby Sogn, 6 NöböUc Sogn, 7 Kasselöse Sogn. 

Vemmendehögs Herridt 
1 Skurnp Sogn, 2 OrsAe Sogo, 3 Tullslrup Sogn, 4 Beddinge Sogn, 
5 Skibberup Sogn, 6 Issie Sogn, 7 Hemmingsdynde Sogn, 8 Stmlioge 
Sogn, 9 Caleby Sogn, 10 Klagstrup Sogn, 11 Vemmendhögs Sogn, 
12 Slimminge Sogn, 13 Sfendstrup Sogn, 14 Hassle Boserup Sogo, 
15 Onnerup Sogn, 16 Espe So^, 17 Solbierg Sogn. 

Skiodts Herridt 
1 Ring Sogn, 2 Haaslöflf Sogn, 3 West. Alesiad Sogn, 4 Kiöbinge Sogn, 
5 Tommerop S6gn, 6 Maglenip Sogn, 7 St. Slogerup Sogn, 8 LiUe 
Slogernp Sogn, 9 Bolerup Sogn, 10 Hammerslöf Sogn, 11 Fullie Sogn, 
12 Kempinge Sogn, 13 Bösserup Sogn, 14 Hvcllinge Sogn, 15 St. Ham- 
mar Sogo, 16 öst. Aistad Sogn. 

Och skall delte 2 aff Cannickerne udi Lunds Domkircke aarligen 
uppbsre samme tiende, och derafT forskafTe forb:mte personer dcris 



207 

nom 2 ledamöter uppbära deima tionde och deraf för- 
skafTa rektor och 12 skoldisciplar nödtorftigt underhäll i 
mat och di7ck. Den 19 Julii 1568 skref konungen ett 
bref Ull Björn Kaas af innehåll, att af förutnämnde (ionde- 
tagare, rektor och 12 ^Degue,^ från de 3 häraderna 
äfven skulle uppbära hahuen^). Dä klagan kort derefter 
fördes öfver bristande tillgångar för den stora mängd yng- 
lingar, som begagnade skolans undervisning, utgaf samme 
konung d. 12 januari! 1562 ett bref till inbyggarne i 
Torna, Harjagers och Frosta härader, hvari han uppma- 
nade dem att till skolynglingarues utskickade ombud läm- 
na allmosor till förekommande af att ^de fattige Böm, Pe- 
blinge ej giffve bogen offver for Fattigdoms skyld" ^). 



Qödlorftig underholdning till mad och öll och skulle samme Cannicker 
hafrve flittig oppseende, att de Personer underholdes med samme rente, 
som fattige och vedtorffvendis ere, och hoher med tiden till att kunne 
tiene religionen, sao att Gudstieniste icke giffves till förgieffvis. Och 
skill vor Stifts Lehnsmand udi vört Land Skaane, den som nu er eller 
her efter komroendis vorder aariigen lad« yde all forb:mte vore och 
Cronens Pari aff Rug-tienden och Biugtienden aff alle forb:mte vore 
Sogner till dhe thvo Cannicker som for ordineret bliffrer forb:te Per- 
soner at underholde och derhos haffve flittig tillsiiin med, att forb:te 
tionde aariigen till goede reede udkommer, Oi£fued paa vört Slott Kiö- 
henh«f^ den 11 dag Julij «ar 1561. / 

Under vört Signet 
Friederich. 

1) K. D. Geh. Ark. Tegnelscr oucr aUe Landcne X. f. 119. 

^) Vij Frederich &c. Helse eder alle vore Undersaatter, som byggo 
och boe udi Torne herrit, Hariagers Herrit och Fräste Herrit, kierligen 
med Gud och vor Naade. Wider at vi forfare hvorledis de fattige Börn 
Peblinge, som gånger till Skole udi vor Kiöbsted Lund, 1 ide stor Armod 
och Nöd for Kost och Klsdcr, saa at mange for Fattigdoms skyld nö- 
des tiU att giffve bogen offuer, med hvilke der var dog et got haab, 
at de udi framtijden kunde tiene Religionen og den menige Mand, og 
Tore Cndersotte Kiöbstedamsod der saimnesteds icke derfra forvendis, 



208 

Rektorn vid Lunds skola Mester Christen fick d. 81 
julii 1565 ett vikarie vid domkyrkan^). 

Den 6 april 1573 gaf konungen till Anders Wat- 
zenn, Skolemester i Lund, kronans andel af komtionden 
i Weslerstads socken^) och d. 18 mars s. ä. fick han 
konungens bref pä ett kanikdöme vid Limds domkyrka ^). 

Deti 22 maj 1576* förunnade konungen till' Isak 
Mauritzen, Skolemester i Lund, ett ledigt kanonikat vid 
Lunds domkyrka, hvilket äfven d. 14 febr. 1583 för- 
nyades med ett annat, som hette SL Hans Evangelist Deu 
5 nov. 1590 erhöll han ånyo ett vikarie derstädes^). 

En annan rektor Mester Thomas Willomsen fick d. 
3 maj 1586 exspektans på ett vikarie vid domkyrka ^ 
och d. 29 junii 1588 erhöll han af konungen ett ledigt 



at de med deris allinisse allene kunde uoderholde saa maoge Personer, 
som der gånger til Skole. Thi hafTve vii iindl och liUadl at fömefTnie 
de fattige Peblinges fuldmegtigc bud udi Lunde Sknle maa dragé om- 
kring i forskrefToe Herrether, och der bede Guds Almisse afT got Folk, 
aom dera der ville komme til bielp. Bedendes derfor alle och brer 
serdeles, som de Peblinges Fuldineglige forekommendes vorder, att i da 
ville meddele de fattige fornevnte Skolebörn eders Almisse, paa det at 
Skolen maa bliffve ved magt, och de unge Personer der sammesteds 
maa bliffre oplugtet i Guds frygl och god Isrdom, den christlige Kirke 
til gaffn och bisland. Giffvot paa Torl Slot Fredricbsborg den 12 Ja- 
noarn anno MDLXII. 

Under vört Signét 
Frederich. 

*) K. D. Geh. Ark. Reg. ouer alle Lande Tom. VIII. 

«) K. D. Geh. Ark. Skaanske Register I. f. 60. 

'') K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 58. 

•} K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. ff. 223, 261. Sk. Reg. II. f. 54. 

') K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 776. 



209 

kanikdöme derstädes^). Den 2 nov. 1590 bekom baii 
äiiyo ett annat sådant^), Mester Niels Matzen, Skole- 
mester i Lund, erhoU d. 4 december 1601 ett vikarie 
vid domkyrkan *°). Absaion Olssen, äfven en rektor vid 
domskolan, fick d. 24 april 1608 kongl. bref på ett kanik- 
döme i Lund*'). Mester Niels Jörgensen, rektor i Lund, 
som förut innehade ett kanonikat derstades, bekom 1620 
inkomsterna af dekanatet, en prelatur vid domkapitlet*^). 
Dessa anslag till förenämnda 5 lärare i Lund voro blott 
personella. 

År 1618 ökade Kristian IV rektors inkomster med 
tvenne socknar, som förut tillhört en af domkapitlets 
prselater. Rektorn vid Lunds skola har äfven haft Fjelie 
prsBbende, men man saknar uppgifter för att bestämma 
när delta prsebende med rektoratet blifvit förenadt Dcr- 
ifrån blef det åter afskildt omkring 1679*^). 

Af allt detta synes klarligen att Danmarks konungar 
på allt sätt sökte hjelpa de män, som hade sig anförtrodd 
den mödosamma och ansvarsfulla ungdomsundervisningen; 
äfvensom att den vid domskolan studerande och behöf- 
vande- ungdomen derjemte varit föremål för regeringens om- 
tänksamma godhet och understöd. Vi skola i det följan- 
de omtala några ytterliga prof på de framfarna konungar- 
nes omvårdnad om samma skolas lärare och lärjungar. 



•) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. II. f. 3—4. 
») K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. II. f. 54. 
>o) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. III. f. 169-170. 
") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. III. f. 286—287. 
>«J K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 177. 

^*) Registrum Bonorum. Ecclesiie Lundeasis. A:o 1614. f. 128. (K. 
Daaska Geh. Ark.) Jfr. Falkman, Hallaadska Kyrkohemmao II. 8.314. 

u 



2<0 

Enligt anteckningar från 1686 var Lunds domskola 
efter reformationeH mycket besökt af ynglingar frän Skåne, 
andra danska provinser samt Sverige. Sedan de vid dom- 
skolan afslutat sina studier, blefvo de, utan att besöka 
något universitet, i äldre tider genast prestvigde ^*). 

De närmast derpå följande underrättelser om skolans 
tillstånd äro från éfren 1612 — 15, under hvilken tid 
'^ungdomens studier leddes klokt och fromt och allt till- 
gick efter kongl. förordningen'' **). 

Uti en af Jens Lauritson WoliT år 1654 utgifven 
skrift omtalas doniskolan med följande ord: ^Ved Dom- 
Kircken er den berömmelig Latine Scholae med en Rector 
ScholdB och Con-Recior oc liocater, som vdi deris bestil- 
ling ere vs^el atlagde, och hafvve Höreme kostpenninge , 
och 12 Disciple af Scholen hafwe deres kost daglige hos 
kanickeme foruden andre beneficia denn»u tillagt er. Fra 
denne Skoie sendes aarligen sniucke Personer till Kiöben- 
haffns Höyloflige Academie att deponere'' **). 

Åf det föregående ha vi sett att Lunds domskola 
ganska mycket blifvit utvidgad, medelst det genom Kri- 
stian IV.s bref af d. 8 jan. 1619 upprättade och med 
skolan förenade gymnasium eller kaihedral-koUegium, i 



^*) '^Hsc sane Sehola multos dcdit haclenns, noa per Schaniam tan- 
lum, Terum eliain in aliis Danloy provinciis, adde et per Sueciam (unde 
hac conflucre non exigiia disceDlIuin turba coDsuevit) Sacerdotes, bodie 
plurea etiam datura, nisi cnostittitione receoli Regio) Maiestatis cautum 
esset, ae quis ordinetiir ecclesie Minister, qni non ante in Acaderaia 
Hafniensi aliquamdiu yersalus, inde etiam honestum erudttionta adferat 
ac vite teslimooium.'* Magni Matlhiae Gollect. Ms. 

*^) P. M. Oslrupii & MaUhioe Jaoi Liber Visitalionis Scaneösis. Ms, 

>*) Encomium Regni Dani«. Kiöbenbarn 1654. s. 572—573. 



2n 

afseende på hvars organisation vi hänvisa låsaren till hvad 
som derom blifvit anfördt sidd. 100 — 104 af denna 
skrift 

' Enligt nämnda kongl. bref skulle biskopen i Lund 
vara läroverkets inspektor. Gymnasii lärare, som kalla- 
des professorer, voro följande: 1) Theologie professorn. 
Denna plats öfvertogs af theol. lektorn vid domkapitlet , 
Lvilken beböll det gamla praebcndet Wallkärra och Stäng- 
by. 2) Physicus et Maihematlcus. fill hans underhåll 
anslogos bona altarium Nicolai, Hypoliti, B. Maria con- 
ceptionis, Stephani, S. Trinitatis. 3) Logicus, som lön- 
tes med inkomsterna af bona altarium Canuti, Beatas vir- 
ginis et B. virginis in medib capell» S. Georgii. 4) Prp- 
fessor latinte eloquentice var skolans rektor och 5) Prö- 
fessor Unguw grwcce var skolans konrektoh Desse sed- 
nare bibehöUo de löner , som förut ät dem anslagits ^^). 

Bemälta professorer hade ''sessionen! in actibus ca- 
thedralibus och ellers were forplict att dömme wdi Ecte- 
schabs säger och i andre saadanne besuerlige beraadslag- 
ninger, naar det behouff giöris/ 

Enligt kongl. brefvet af d. 7 maj 1639 upphörde 
rektor och konrektor att föreläsa vid gymnasiet, hvars 
lärare derefler utgjordes af 4 professorer. 

Så beskaffad var läroinrättiiingen i Lund ända till år 
1666, då karoluiska universitetet instiftades. De män, 
som vid den tiden beklädde lärostolarne vid gymnasiet, 
blefvo kort derefler professorer vid det nya universitetet 



^0 Rörande g^ymn^sii-professorernes löner meddelas llngré fram nSr- 
mare upplysningar vid O. Baggers^^ C. Bosiii, J» Wandals ock K. Hahns 
biografier. 



212 

I det följande komma vi all uppräkna gynmasii pro- 
fessorer samt i korthet skildra deras lefveme. 

Kristian IV, i hög grad nitälskande för undervis- 
ningsverkets framgång, anslog, såsojn vi sett, ej blott 
ränlor åt professorerne vid Lunds gymnasium, utan tänkte 
äfven på de af dess lärjungar, som befunno sig i torftiga 
omständigheter, ften 28 juli 1631 beviljade och '^per- 
petuerade" han till rektor i Lund ett residens vid Lunda- 
kapitel, som förut innehafts af dir^esperRasmussenBroch- 
mand i Köpenhamn ^^) ; samma dag perpetuerades till 
rektor eller en af professorerne ett residens, hvilket till- 
förne åtnjutits af köpenhamske professorn M. Christen 
Liuuborg (Longimontanus) ^^) och d. 7 maj 1639 tilla- 
des ett kanonikat till den Qerde professorn**). 

Medelst kongl. brefvet af d. 18 febr. 1621 anbe- 
falltes att 6 ynglingar skulle ålnjuta fri kost hos prsela- 
teme samt de äldsta kanikeme och 6 andra på domkyr«- 
kans bekostnad ^J. 



^0 K. D. Geheirae krhweU Skaanske Register V f. 31. Sk. Tega. 
V. f. 473. 

>«) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. V T. 32. Jfr. Skaanske Tegnelser V. 
f. 474, 478 v. Rörande doteringcn tiU gymnafeiet jemför kongl. bref- 
?en af d. 16 febr. 1621 (K. D. Geb. Ark. Skaaoske Tegn. IV) och 
d. 18 febr. 8. a. (K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV f. 199—203), bland 
bilagorna upptagna. — I Jordebog offuer Lunde CapiteU och Dom-' 
kirkens Godlz Å:o i639 (K. D. Geh. Ark.) anföras M. J. >VBndal, lo- 
gicus professor, och M. Franli Rosenberg, professor ethicus, slsom in- 
nebafvande de altaregods, hvilka i sistnAmnda kongl. bref &t dessa la- 
rareplatser hlifvit anslagna. 

'•) Se bilagorna. 

2«) K. D. Geh. Ark. Sk. Tegnelser IV. — — »»Daa bede Wij 
eder^ (biskop och kapitel i Lund) "och naadigst begere, att enhuer 
prsBlatusxWnderholder en person »till kost wdj samme collegio*, Dissli- 



213 

Den 11 juni 1622 hade konungen förordnat att 
något gods som fordom varit tillagdt Galtegillet i Lund, 
samt ett vikarie vid domkapitlet , .skulle användas till un- 
derhåll för disciplar, som på gymnasiet åtnjöto undervis- 
ning ^3- ^^^^ ^^^ ^^^^ konungen hos Lunds domkapi- 
tel gjort den påminnelse att de, hvilka åtnjöto ^bona men- 
salia," för hvar mensa borde underhålla en "scholedegn^ ^). 

Vi fortsätta berättelsen om lundensiska läroinrätt- 
ningens öden. Efter några och fyratio års verksam- 
het upphörde, med stiftandet af universitetet i Lund, det 
med domskolan förenade gynmasiet Sedan universitetet 
efter danska krigets slut 1679 och följande åren erhållit 
kongL försäkringar om andra tillgångar för sitt bestånd 
än kapitelgodsen, miste domskolan en stor del af den 
dertill anslagna spannemålen. Detta var t. ex. förhållandet 
med 596 tv kronotionde från de 40 socknar, hvilka genom 
kgl. brefvet af är 1561 till läroinrältningen bUfvit an- 
slagne. Genom kongl. resolution af d. 3 aug. 1687 för- 
klarades att i Lund endast skulle vara en barnskola med 



gist de tiiende eldste GanoDici, huer ebn och att die derimod tager do- 
ielt, naar coxnmunia wddelis; Deroest och att aff Domkirkens minutis 
och wuisse fire och aff del wisse thoe wnderholdis." 

*^) K. D. Geheime Arkivet. Sk. Tegnelser IV. f. 417. 

*') IJ. — RAraode koUegernes löoer vid Lunda skola &r 1620 Jiar 
jag fuDDit följande auteckoing: 
V klassen Andr. Nicolai, 9 pund helgonsk. kora 
IV »» Mich. Nicolai, 7 " " » 

DI » Joh. Claudii, 7 " " » 

Il " Didericus Henrici, 6 " " " 

I » David Pelri, 7 « " '» 

Disciplarae (31 till antalet) hade vid samma tid 5 eller 4 pund helgon- 
skyldskora; somliga dock blott 1 pund. 

CK. Danska Kansliets Arkiv), 



8U 

tvcnne börare. Att detta ej lärer varit meningen vid uni- 
versitetets stiftelse , synes man kunna sluta af Privilegier- 
na d. 19 dec. 1666, hvarest det i § 16 heter: K. Maj:t 
vill af Kongl. gunst unna och efterlåta, att — Skolemä- 
stare och Lectores derstades alla föreskrefne privilegier — 
njuta'^^^). Sedermera ända till 1837 har undervisningen 
vid Lunds domskola blifvit bestridd af blott tvenne .ordi- 
narie lärare , hvilka .stundom pä längre eller kortare tid 
till biträde haft dupplikanter. Under dessa 150 är var 
den fordna berömliga domskolan, vid hvilken under flera 
århundraden så mänga ypperlige bufvuden laggt grun- 
den till vetenskaplig bildning , förvandlad till en af de min- 
dre skolorna i hela stiftet. Det är således först i våra dagar, 
som den 8 sekler gamla hedenärda läroinrätlningen, haft 
lyckan att blifva förnyad och utvidgad, så att den nu un- 
gefär motsvarar Lunds skola och gymnasium under Kri- 
stian IV:s. dagar. Angående skolans restauration meddela 
Vi här några uppgifter, hämtade ur rektor Berlings pro- 
gram vid invigningen af karolinska kathedral-skolans nya 
hus år 1837. 

Redan biskop Celsius påtänkte inrättandet af en hö- 
gre undervisningsanstalt för förberedelse till universitetet, 
men det var först under biskop Hessléns tid , som öfver- 
läggningar i konsistorium väcktes om möjligheten att er- 
häfta medel till en gymnasii-inrättuing för detta stift 
Kongl. Maj; t beviljade d. 31 okt 1810 under 16 års 
tid inflytande besparade pastoralier tiU fond för en sådan 
läroanstilL På grund af ånyo väckt fråga om en gym- 
nasii-inrättning för Lunds stift befallte K. Maj:t d. 27 juni 



') K. Br. af d. 3 aiig. 1687 till biskop Knät Haho $. 9. 



215 

1821 biskop och konsistorium att undersöka och utreda 
hucttvida och till hvad belopp den till stiftets skolor an- 
slagna helgonskyldsspannemål samt andra lika beskaffade 
anslag kunde användas till fond för en gynmasii-inrättning, 
samt att uppgifva huruvida gymnasium, derigenom att nå- 
gon af stiftets med högre anslag försedda lärdoms-skolor 
dertill. förändrades så fort som möjligt skulle kunna brin- 
gas till verkställighet. Konsistorii uuderd. utlåtande af d. 
28 aug. 1822 innehöll att af den stiftets klotkare till- 
fallande helgouskyld, 794 tunnor kora kunde vid inne- 
hafvames afgung ytterligare komma stiftets läroverk till 
godo. En ökad tillgång för den ifrågasatta löningsfonden . 
ansåg konsistorium kunna påräknas, om de skånska skol- 
hemmanen finge, efter nuvarande äbors afgång, på 30 
år bortarrenderas , hvarigenom en åriig inkomst af 400 
tunnor korn beräknades' kunna uppkomma; hvarjemte un- 
derd. hemställan gjordes , huruvida ej , då de s. k. kyrko- 
inspektorstunnorna genom kongl. brefvct af d. 4 sept 
1811 blifvit pä indragning ställda vid innehafvarnes af- 
gång, de 60 tunnor kora. af Kristianstads län, som re- 
dan 1822 till kyrkoraa återfallit, till löningsfonden måtte 
få anslås. Angående frågan om gymnasii-inrättningens 
grundande på »någon eller någre af stiftets skolor, upplys- . 
tes att frikostiga anbud blifvit gjorda af städeraa Malmö, 
Sölvesborg, Landskrona, Karlshamn, Limd, Cinibrishamn, * 
Engelholm och Kristianstad, för det fall att gymnasiet till 
någon af dessa städer förlades; förmenande dock konsi- 
storium, såväl med hänseende till afståndet från universi- 
tetet, som ock till det mindre antalet af skolungdom, det 
ej vara tjenligt att inom Bleking förlägga gymnasiet, men 
att, om någon stad i berörda landskap dertill skulle ut- 



■ j 



216 

ses, Sölvesborg då torde vara den mest fördelaktiga. Bland 
skånska staderna hade båda konsistorierne i Lund ansett 
denna siad ega företräde. Uppfostringskommiteen tillstyrk- 
te^ i underdånighet d. 23 dec. 1822 de uppgifna tillgån- 
games användande för gynmasii-inrättning , anseende dock 
Sölvesborg dertill mera tjenlig än någon af de andra stä- 
derna, favilka för detta ändamål erbudit bidrag. Sedan 
äfven kammar-kollegium i denna fråga blifvit hördt, samt 
d 13 febr. 1823 tillstyrkt belgonskyklskomets använ- 
dande, och en del förberedande åtgärder i afseende pä 
kyrko-inspektors-tunnomas anslående till löningsfonden blif- 
vit vidlagne, befallte K. Maj:t d. 24 mars 1824 att ett 
gymnasium för Lunds stift skulle inrättas och i Sölves- 
borg förläggas. Konungen gillade äfven de af konsisto- 
rium föreslagna utvägar för bildandet af en löningsfond, 
samt befallte konsistorium att vidtaga alla de åtgärder, 
som med detta ämne egde gemenskap och för ändamålet 
erfordrades, samt derefter inkomma med underd. förslag, 
såväl till närmare bestämmande, som till appbörds- och 
redovisningssätt af de beviljade fondema. Med anledning 
häraf anmälde koasistorium d. 11 maj 1825: 1) att en- 
ligt ytterligare gjord beräkning kunde 1047 tunnor kom 
komma löningsfonden till godo af de församlingar, ifrån 
hvilka, på sätt fömt nämndt är, helgonskyld af kloo- 
karelägeidieter utgick; 2) att af arrenden för skolhenunan 
förväntades uppkomma det fömt beräknade belopp af 400 
tunnor kom; 3) att 59 tunnor 12 kappar, mest råg, 
blifvit för löningsfonden af de indragna kyrko-inspditors- 
tunnoma, eflcr församlingames ytterligare hörande bevil- 
jade; 4) att af de 158 tunnor kom, som dittils blifvit 
använda till stipendier vid skoloma, 100 tunnor kunde 



217 

till löningsfonden ingå, alldenstund återstoden för. ända- 
målet ansågs vara tillräellig. 

Den år 1925 d. 21 dec. förordnade kommiteen för 
revision af rikets uppfostringsanstalter yttrade sig, i un- 
derd. betankande af d. 20 dec. 1828, anse förökade 
statsanslag vara behöflige för de flesta nuvarande läro- 
verk. De beräknade behofven för elenientar-läroverken 
uppgingo till 42,000 r:dr 'b:ko, hvilka, jerate 18,000 
r.dr för universiteten, af rikets ständer den 12 mars 
1830, på konungens proposition, beviljades. Genom kongl. 
brefvet af d. 22 dec. 1831 bestämdes grunderna för an- 
vändandet af de beviljade 42,000 r.dr, som sålunda blif- 
vit anslagna åt elementar-läroverken , och ibland dessa 
upptogs , enligt förslag af läroverks-kommiteen , en kathe- 
dralrskola i Lund, hvarjemte gymnasii-inrättningen i Söl- 
vesborg uppsköts, till dess sig visat, om ej densamma 
härigenom blefve öfverflödig. Sedan konsistorium d. 18 
Juni 1832 meddelat statskontoret, att detsamma, i an- 
seende till uteblifvit nåd. svar å dess framställningar af 
d. 11 maj 1825, hvarken kuimat gå i författuing om 
helgonskyldens indragning eller låta något af de påräkna- 
de medlen för skolverket af^ätta, anbefallde konungen d. 
21 sept 1833 konsistorium att anföra, hvad i afseende 
pä de af rikets ständer påräknade tillgångar samt for- 
valtningssättet deraf vore att iakttaga, samt föreslå sättet 
för utvidgning af Lunds skola; hvarjemte i samma bref 
det af 1832 års skol-revision uppgjorda förslag till klas- 
ser, lärare och löner för kathedral-skolan gillades. 

Till åtlydnad af det kongl. brefvet af d. 21 sept. 
1833 afgaf (konsistorium under d. 3 dec. s. å. underd. 
yttrande i afseende på förvaltningssättet af de påräknade 



218 

tillgängarDe. Hvad sättet för skolans uividgoing beträffade 
ansåg konsistorium intet liinder möta för tillförorduandet 
af några lärare vid kathedral-skolan. I afseende på pas- 
sande skolbyggnad föreslogs inköpet af en gård itUbörig 
generalmajor Clairfelt. Sedan en del förberedande åtgär- 
der blifvit vidtagne, isynnerhet med anledning af Lunds 
stads genom utsedde deputerade anmälda förslag , dels om 
nybyggnad, dels om inköp af annat hus såväl till läro- 
hus, som till boställe åt rektor, 'beslöt K. Maj.t d. 9 dec. 
1836 att Lunds kathedral-skola skulle inrättas i enlighet 
med de i nåd. brefven af d. 22 dec. 1831 och d. 21 
sept. 1833 uppgifna grunder, samt godkände det förslag 
till helgonskyldens användande, som konsistorium redan 
1824 afgifvit, hvarjemte konsistorium anbefalldes att af- 
sluta handel med gen. Clairfelt, hvars hus till följe häraf 
inköptes för en summa af 13,333 r:dr 16 sk. bJio. 
Detta hus inreddes sedermera till kathedral-skolans behof 
och kostade de behöfliga reparationeme 1,317 r:dr 34 < 
sk. 4 rst b:ko. Under sommaren 1839 skedde en större 
reparation å öfra våningen af skolhuset; kostnaden gick 
till omkring 1000 r:dr b:ko. 

I anledning af hos K. M:t förekommen fråga /i af- 
seende å dispositionen af den klockare helgonskylds span- 
nemål, 1,047 tunnor, inom Lunds stift, som genom kgl, 
brefvet af d. 9 dec. 1836 blifvit anvisad till kathedral- 
skolan i Lund, äfvensom å förslaget att samma helgon^ 
skyld finge oförminskad bibehållas vid klockarelägenhetema 
i sUftet, aflät K. M:t d. 13Januari 1840 till rikets dä 
församlade ständer en nåd. proposition, rörande anslag 
af aUmänna medel till kathedralskolan, i stället för .om- 
förmälla derliU påräknade 1,047 tunnor. Vid öfver- 



219 



vägande af delta ämne , och vid anställd uträkning hade 
ständerne funnit medelpriserna å korn, enligt de sistför- 
flutna 5 årens markegång, utgöra för Kristianstads län 
6 r.dr 46 sk. eller för de frän detta län anvisade 47d 
tunnor helgonskyld 2,893 r.dr 46 sk.; för Mahnöbus läu 
5 r.dr 37 sk., eller rf)r 609 t:r, som derifrån påräk- 
nats, 2,937 r:dn 17 sk.; och för Blekinge län 7 r.dr 
29 sk., eller för de från detta län utgående 69 t:r, 448 
rdr 31 sk.; tillsammans för 1047 t:r 6,279 r:dr 46 
sk. b:ko: hvar^mot den af K. M:t, under den 22 dec. 
1831, för Lunds kathedralskola fastställda stat erfordrar 
en tillgång af endast 840 t:r spannemål, utgörande efter 
ett vid löne regleringen för samtlige allmänna elementar- 
läroverken antaget beräkningspris af 6 r.dr tunnan 6,040 
r:dr, deraf, enligt konsistorii till K. M:t och statskontoret 
ingångna och vid interimsstatemas upprättande följda upp- 
gifter 1,183 r:dr 2 sk. 8 rst., ulan beräkning af hel- 
gonskyldskomet , redan funnos disponible, så att, till be- 
redande af full aflöningsstat , icke erfordrades mera än 
3,866 r.dr 46 sk. 4 rst. Rikets ständer beviljade dei"- 
före till Lunds kathedralskola ett ärligt anslag af sist- 
nämnda belopp 3,866 rdr 46 sk. 4 rst, hvarigenom 
skolans behof af den omtvistade klockare-^helgonskylden 
kommer att upphöra, och med hvilket belopp anslaget å 
riksstatens 10:de hufvudtitel till elementarläroverken öka- 
des. 

Härförutan förmälte rikets ständer hos K. M:t, att 
de, enär det vore af liögsla vigt att församlingame be- 
redes tillfälle att inrätta folkskolor eller förbättra de re- 
dan »varande, för hvilket ändamål den förut till kathedral- 
skolans behof afsedda andel uti helgonskylden lämpligen 



220 

bor kunna användas, jeniväl godt Tonnit besluta, atl de 
folksamlingar inom Lunds stift, af hvilkas belgonskylds- 
kom påräknats bidrag till kathedral-skolan i Lund, böra 
så vidt de förbinda sig att uteslutande till folkundervis- 
ningens befrämjande inom försaralingame använda förut- 
nämnda bidrag af ifrågavarande spanneraål, bibehållas vid 
oqvald besittning deraf; men att deremot de församlin- 
gar, som ej vilja antaga ett sådant villkor och ej heller 
kunna lagligen styrka sin rätt att disponera denna del af 
klockare-helgonskylden, skola, i enlighet med K. IMLts bref 
af d. 9 dec. 1836 i mån af de dermed aflönade kloc- 
kares afgång, densamma inlefverera till Lunds kathedral- 
skola, hvars statsanslag i förhållande derefter då kommer 
att minskas. 

Hvad rikets ständer i förenämnda hänseende beslu- 
tat, faststäUde K. M:t d. 27 juli 1840 tiU behörigt iakt- 
tagande och efterrättelse. 

Kathedral-skolan består af ivenne hufvudafdelnin- 
gar, af hvilka den Mdra har 6 kolleger, en apologis! 
derunder inbegripen, och den öfre trenne ordningar, i Uk- 
het med gynmasium , samt S lärare , bestående af rektor, 
vice rektor, äldste adjunkt samt Ivenne yngre adjunkter. 
Härtill konmia lärare i gymnastik, teckning och koral- 
sång. Det nya skolhuset invigdes af biskop Faxe medelst 
ett tal d. 18 nov. 1837^). Undervisnhigen derstades 
börjades d. 20 nov. s. å. 

Vid k. Karl XIV Johans besök i skolan d. 28 sept 
1837 biföll H. M:t på biskop Faxes underd. begäran att 
kathedral-skolan skulle få bära namn af den karolinska. 



*^J If. Faxe, Tal d£ Carolioska Cathedral-Skolaot nya Urohiis iq- 
▼igdes i Luod a, 18 Not. 1837. Luod 1837. 



221 

Skolhusets historia. Beträffande de skolhus, som 
tillförne af Lunds domskola , blifvit begagnade , så kän- 
ner man ej burudant det äldsta varit beskaffadt, ej beller 
hvar det legat. Troligen bar det varit beläget närmare 
S:t Laurentii kloster ocb blifvit förstördt vid någon af 
eldsvådorna åren 1172, 1234, 1263 eller år 1452, vid 
bvilket sednare tillfälle nästan bela staden, utom domkyrkan 
ocb Lundagärd, af k. Karl Knutssou föi*stördes. Såsom säkert 
kan man antaga att den offentliga undervisningen i de 
följande tiderna blifvit meddelad i* något af de bus , som 
tillhörde domkapitlet Man känner att de theologiska före- 
läsningarna omkring 1567 förrättades i det, af erkebiskop 
Karl omkring 1327 med domkyrkan sammanbyggda S. 
Dionysii kapell, söder om kyrkan, nästintill södra kor- 
utsprånget ^). Vid den tid, då Skåne införlifvades med 
Sverige, bar man sig bekant, alt åtminstone något före 
1675 års krig, det gamla, år 1842 nerrifna och straxt 
vester om domkyrkan belägna , laboratoriihuset varit Lunds 
hufvudsakliga skolhus. Det var bygdt af sten, 2 vånin- 
gar högt, och ganska gammalt^). I äldre handlingar 
benämnes det alltid gamla skolhuset Der lärer förmodU- 



^^) Jfr. sid. 202 af denna skrift. — Magni MalthisB Collectanea. 
Handskrift p& St. K. fiibl. i Köpenhamn. 

*^) I ett syne-instrument ^id hållen besiglning d. 24 juni 1704 af 
domkyrko-rådet och några tillkallade handtverkare, heter det: ''alt de 
granskat och besigtigat 6§ noga, som ske kunnat, det gamla stora Scbole 
Stenhuset, som för sista krig hflr i Skåne af gambla tider Tarit brukat 
för en publique. Schola, men efter den tiden intet kunnat repareras och 
likval Ifirer nödvändigt finnas, att jemväl nu dcrtill brukas för den stora 
trflngsel, som finnes i de rum, hvilka nu efter berörde krig hela liden 
mAst brukas till Schola, men tillförcne allena varit små logementer för 
docentibus.'' Reparalionsförslaget uppgår till 822 d:r 17 sk. stmt. In- 
gen reparation blef då af. 



222 

gen det auditorium varit beläget, som i kongl. brefvet af 
d. 8 jan. 1619 sägas vara det, hvilkef rektor plägade 
nytlja. Under Karl XI:s krig med Danmark förföll det 
cell har sedermera e} till sitt egentliga ändamål blifvit 
användL Det mindre stenhuset söder om kyrkan, vid 
hvilket stadsvågen numera är belägen, gagnades förut till 
boningsrum åt kollegerne. Sedan den större skolbygg- 
nadeii blef obrukbar, har Lunds skolungdom haft sina läs- 
öfningar i det mindre, nyss omtalta, skolhuset söder om 
kyrkan, hvilket åt vester var sammanbygdt med en för 
lärame inredd mindre våning, som år 1802 blef nedta- 
gen. Enär skolungdomen i delta skolhus ej alltid kunde 
inlemmas, var i sednare tider blott rektorsklassen der 
(ui*samlad, hvaremot de öfriga lärjungame på andra stäl- 
len undervisades ^^). Nuvarande skolhus har varit resi- 
d^s för hjeltekonungen Karl XII under hans vistande i 
Lund. 

Är 1842 uppfördes å den på norra sidan af skol- 
gården befintliga stallbyggnad, hvilkens nedre del var af 
gråsten uppförd år 1805, en öfvervåning och inreddes 
det sålunda uppbyggda huset till en gymnasUk7l()kal , ge- 
nomgående båda våningame på östra sidan, samt på den 
vestra till ett läsrum å öfra botten samt vaktmästare- 
bostad å den nedra. P.itningen är uppgjord af prof. Bru- 
nius. Byggnadsomkostnaden vid pass 2,800 r:dr b:ko. 

Fråga är nu väckt om en större nybyggnad till 
skolan. 

Skolans jordar. Pmbende-hemman. I stället för 
tvenne af numera okända välgörare skänkta hemman n:o 10 



^^) Jfr. mera härom i bisic FaxcB Tal, hrarur dessa uppglfler om 
skolhusen flro hflmtaiie. 



233 

och 11 uti Önnenip, som tillförne legat under Lunds 
koUegat, men år 1706 vid kommissionen angående nist- 
hållsförbåtiringen biifvit tagne derifrån och lagde till rust- 
håll, äro efter guvemementets resolution, dat. Malmö d. 
24 juli 1713, tvenne andra hemman anslagna till veder- 
lag, neml. n:o 4 -^ mantal i Tygelsjö by, Hai*deberga 
socken och Torna härad, (innehåller 79 tunne- samt 7^^ 
kpL refning, u{qpskattad till 40 tunne- samt 26 kappe- 
lands jordrymd) samt n:o 6 I* mantal Åhlstorp, Weslra 
Karaby socken och Harjagers härad. — Af embeisjord hö- 
rer hit: 1) den s. k. Skolejorden i Kjellby, som enligt 
landtmätareprotokollet af d. 9 okt 1799 utgör 26 tunne- 
och 28 kappeland, fördelade i 8:ne lika lotter mellan rek- 
tor, en kollega samt kantor; 2) '^Skolhagen" vid Mårtens- 
gatan i Lund. 

Skolans arkiv ar högst obetydligt, oaktadt man 
med skäl kunnat vänta niotsattsen af en så urgammal 
läroinrätlning. Rektor Textorius ökade arkivet med åt- 
skilliga offentliga handlingar från landskontoret i Malmö 
och rektor Berling har ålerförskaffat åtskilliga skolans hand- 
lingar, som fiuinits i några f. d. rektorers sterbhus. Äld- 
sta anteckningen ulgöres af ett dokument frånl6:de sek- 
let Handlingarne utgöra 13 band in f:o och 1 in 4:o. 

Skolans bibliothek grundlades i nyare tider af 
rektor Textorius. Det har år 184ö begåfvats med 
flera värdfulla och dyrbara böcker af öfverstekamraar- 
junkaren och kommendören baron Gyllenkrook nemli- 
gen: Illuminerade Figurer till Nilssons Skand. Fauna; 2 
band f:o; Diderot et d'Alembert, Encyclopaedie, 39 band, 
8:q Bertuch, Bilderbuch fiir Kinder, med kolorerade 



2n 

plancher, 23 band in 4:o sanil Ausfuhrlicher Text zu Ber- 
tuchs Bilderbucbe, 10 band, 4:o. Boksamlingen är ännu 
ganska ofullständig och uppgår blott till omkring 400 
band. ' Förslag har blifvit gjord t och af sista skolrevi- 
sionen tillstyrkt att kathedralskolan i likhet med rikets 
gymnasier mätte ihogkommas med några böcker ur kyrko- 
herdames sterbhus i stiftet. — Att skolan under medeltiden 
varit försedd med en boksamling, är på annat ställe re- 
dan omtaladt (jfr. sid. 43) ^). 

Skolans mmeralOgisia samling. Från kongL ve- 
tenskaps-akademien i Stockhobn har kathedral-skolan till 
skänks erhållit en samling af 307 stycken mineralier. 

Skolans Välgörare. I det föregående hafva vi 
omtalat skolans förbindelser till k. Knut den helige^ vi- 
dare att erkebiskop Eskil år 1145 fOrökade skolans ränta 
med trefjerdedelar, att erieebiskop Jakob Erlandsson skänkte 
till skolan all sin lösa och fasta egendom i Hufvedstorp, 
Dagstorp, Särslöf och Norrhviddinge samt en quam i Treye, 
att erkedjeknen Håkan donerade gods i Ti*eye, Särslöf 
och Hufvudstorp, att enkefru Ceciiia iSfa//* begäfvade skol- 
inrättningen år 1309 med jord i Lonmia, att kanslern 
Guido år 1314 skänkte till 12 ^scholares praebendarii^ 
en gård i Dagstorp och GoHschalk år 1380 någon egen- 
dom i Skanör^). 

Men skolgossame ihogkommos äfven med stundom 
rätt betydliga gåfvor vid de testamentariska anordningar, 



*") Vi tiUAgga h8r aU Sven Saxtorp, dekanas i Lund, Sr 1404 ikinkte 
till skolan en sångbok (libram de cantu). Dipl. C. L. n:o 402. 

*•) Diplom. Saecan. I. 51—53. Diplom. Cap. Lund. n:o 88. 192. 
281. 282. 301. 283. 284. 179. Jfr. för öfrigl sid. 194—199 af denna 
skrift. 



225 

som så ofta gjordes för firande af årsmot i Lund^ dom- 
kyrka. Sådana årsmot begingos ganska många gånger 
hvarje år och utdelning af penningar skedde då till sko- 
lans lärjmigar. 

Vi redogöra i korthet för dessa gamla donationer: 
År 1209 af Jön LUI(b, 2 öre^^J. Scriptores Rerum Dan. 
m. 480. 
1238 ^ ThychOfdhconus canonicus i Lund, 4- ^^^^^ 

Dipl. Cap. Lund. n:o 390|.. 
1273 " kaniken Nils Thorkilson Bille/^ mark. Dipl. 

Cap. Lmid. n:o 338. 
1274. ^ Joseph Magnösson, riddare, (f 1298) 2 öre. 

S. R. D. IV. 32. 
1276 " Erlanius, archielectus, 1 mark till disciplar- 
ne och vikarienie. S. R. D. IV. 53. Dipl. 
Cap. Lund. n:o 361. 

1285 " Benedictus, dekanus i Lund, 2 öre. Dipl. C. 

Lund. no 389. S. R. D. ffl. 562. IV. 69. 

1286 " Nicholaus Bassebcek, kanik i Lund, 4- ™ark 

till discipLoch vikarier. S. R. D. DL 528. IV. 46, 

" " Håkan, erkedjekne,4 mark. S. R. D. ffl. 

501. IV. 36. 

1289 '^ prosten Trugoth, 4. mai*. Dipl. C. L.n:o 311. 

" " Johannes Drös (f 1289), erkebiskop, 1 mark 

''till. fattiga skoldisciplar och . ändra tiggare.'' 

S. R. D. m. 482. 

1291 " Andreas Thor kelson, kanik, 2 den., till hvarje 

fattig sKolyngling, som bevistade hans årsmot; 



'^) En mark = 3 öre = 24 örlugar (solidi, denarii). Jfr. Dipl. 
Succ. 1. 73. 

15 



226 

till andra faltiga scholares 2 öre. S. R. D. 

m. 495. IV. 34. Dipl. G. L d:o 340. 
129 i sS Nicholaus Öthesson, kanik, 1 inarL DipL 

Gap. L. n:o 403. 
1297 ^ Göiho, kanik, 2 öre. Dipl. G. L n.o 391. 

1299 " Chmtianus, kanik, 2 öre. S.R.D.m. 546. 

IV. 54. 

1300 ^ Thomas GytUerson, 1 öre. S.R.D. m. 479. 

IV. 29. 

1301 " Thord Thaat (Thoit), riddare, 4-:del af år- 

liga inkomsten från en gård i Getinge. S. R. 
D. m. 512. IV. 40. 

1302 " Henrik Brunswick, 2 öre. DipL G. L. n:o 

390. 

1303 " prosten Andreas, ^ mark. D. G. L. n:o 310. 

1304 '^ Johanna, enka efter Gulhmund LitI», 2 öre. 

S. R. D. m. 575. IV. 63. D. G. L n:o 180. 
-1305 ^ Petrus Thoit, vir nobilis, subdiaconus et ca- 
nonicus Lundensis, ibogkom äfven fattiga scho- 
lares med en åriig utdelning. S. R. D. III. 557. 

1306 " Andreas, prost i Lund, likaledes. S. R. D. 

m. 534. 
^ " Eskil (Snubbe?), riddare, och han» fru Kri-- 
Stina, 2 öre. S. R. D. III. 513. 

1307 ^ Aslo, prest och kanik i Lund, ^:delen af är- 

liga inkomsten utaf en doneråd gård. S. R. 
D. m. 493. 

1308 '^ Henrik Robokindson, Lundabo, 1 mark till 

scholares och vicarii. S. R. D. III. 519. IV. 42. 

^ ^ Johannes Kalf, dekanus i Lund, 4* "^^1^- S- 

R. D. ffl. 507. IV. 38. — Enligt gamla ge- 



227 

nealogiska anteckuingar skall han förut hafva 

varit riddare och k^ Erik Menveds marskalk. 

1309 ^ Jakoh Åkeson, kanik i Lund, \ mark. S. R. 

D. m. 495. IV. 34. 

" " Benedictus Wcestmson, 1 mark. S. R. D. 

IV. 46. '^ 

" " Knut, kanik, 1 öre. S. R. D. IV. 28. 
1311 " Hartleuus, Lundabo, | mark. S. R. D. III. 
560. IV. 58. 

1314 ^ Guido, dekanus i Lund och k. Erik XIII:s 

kansler, 6 öre till fattiga skolgossar och an- 
dra behöfvande. S. R. D. ffl. 515. 

1315 " fröken (domicella) Kristina, Ubbos dotter, 

2 öre till korgossame. S. R. D. IIL 506. 
IV. 38. 
^ ^ Bouo Chtnitsan fr. Vestby församling, ^ mark 
till \ikarierne och fatliga skolynglingar. S. R. 
D. ffl. 496. IV. 34. 

1316 '^ Johannes Franz, myntmästare i Roskild, till 

fattiga skolynglingar och andra tiggare 6 öre. 
S. R, D. 561. IV. 58. 
^ " Laurentius Andrew, kanik, testamenterade till 
domkapitlet i Lund en gård i Kabbarp uti 
Bara härad, af hvars årliga landgille fattiga 
skolyngluigar och andra fattiga skulle upp- 
bära 4-. D. 0. L. n:o 129. 

1318 " Olof, kanik, 2 öre till korgossame. D. CL. 
n:o 305. 

1325 " erkebiskop Esger, 18 öre till skolgossame 
och andra fattiga. S. R. D. ffl. 479. IV. 
29. 

15» 



228 

1325 af samme eitebiskop Esger, (f 1325), 2 4 

mark till fattiga skolynglingar, som deltogo i 

korsången vid årsmötet öfver honom. D. G. 

L n:o 74. 
^ " Johannes Kännes, riddare, tiU scholares och 

vicarii ^ af årliga inkomsten irän en gård 

i Baldrinsthorp. S. B. D. lU. 555. IV. 56. 
^ " Jakob Esbjörnsson, dekanus i Lund, gaf 1 

mark till scholares. D. G. L n:o 153. 
1327 ^ Pe/n/« JAru^(7/5(7n^ diaconus et canonicus Lund., 

ihogkom äfven skolans disciplar. S. R. D. Hl. 

511. IV. 39. 
1329 ^ Thomas Ubbason, ^Magister in artibus^ et 

Canonicus Lundensis,^ likaledes. S. R. D. III.. 

535. IV. 50. 

1331 ^ Ascer, kanik, soin lät uppbygga altaret un- 

der orgeln, 2 öre. S. R. D. Ifl. 503. IV. 37. 

1332 ^ Johannes Karlson, Luudabo , .2 öre. S. R. D. 

m. 476. IV. 27. 

1338 " Jakob TukcBSon, Lundabo, 2 öre. S. R. D. 

ffl. 495. IV. 34. 

^ ^ Tuko frän Läland (Tucho Hemmingi de La- 

.landia; Jfr. Magn. Matthiae, Catal. Episc. Lund. 

p. 118), 4- lUä^k till scholares och andra 

Uggare. S. R. D. IIL 547. IV. 55. 

1335 '^ Johannes Eriksson, riddare, höhidsman pä 
Borendeholm (Bomholm), broder till erke- 
biskop Karl, testamenterade flera hemman pä 
Bomhobu till domkapitlet i Lund. Af årliga 
räntan skuUe ät vikarier och fattiga skoldi- 



229 

sciplar 1 mark utdelas. D. G. L n:o 104. 
S. R. D. III. 620, 538—63». 

1336 af Magister Petrus Herba, ^Archfdiaconus Ro- 
schild., & Lund.," tredjedelen af en gårds år- 
liga inkomst till skolynglingar och vikarier. 
S. R. D. m. 504. IV. 37. 

1338 '^ Wlf Petersson från Thratinge, 2 öre. S.R. 
D. ffl. 562. IV. 59. 

1340 " Titheman frän Aoos^ (Åhus), 2 örtugar. S. 

R. D. ffl. 491. 

^ " Jakob Jönsson tiH JUarköghe (Markie), rid- 
dare, ^ mark till korgossame. D. C. L 
n:o 320. 

^ ^ Jakob Jönwsson, riddare , 3 öre till korgos- 
same. S. R. D. m. 491. 

1341 " Gynter Thomesson, Lundabo, ^ öre. S. R. D. 

m. 548. 
^ '^ Holmgerus Petri, prost i Lund, ^ mark. 
D. C. L no 308 — 309. 

1342 " erkebiskop Petrus, 17 öre till scholares och 

andra tiggare. S. R. D. ffl. 536. 

1344 " Johannes Kanne, kanik, 3 öre till skolung- 

domen och andra fattige. S. R. D. ffl. 526. 

1345 " Petrus Jensson från Nym, presbiter & canon. 

Lund., 4 in^^I^ ^i" scholares och andra fat- 
tiga. S. R. D. ffl. 508. IV. 38—39. 

1346 ^ Magnus Nicolai, diaconus & canonicus Lund. 

4- mark till scholares och vicarii. S. R. D. 
ffl. 5A9. 
^ ^ Nicholaus Bunkeflo, kanik, 6 mark '^paupe-* 



230 

ribus mendicantibus scolaribus et aliis paupe- 
ribus." D. C. L n.o 385. 
" di Nicholaus Mandråp, 3 öre. D. C. L n.o 341. 

1348 " Joon Petri, presbiter, 3 öre titt korgossärne. 

S. R. D. m. 482. 
^ ^ Sveno Petri, kapellan hos erkebiskop Petrus, 

3 öre. S. R. D. IH. 544. 
^ " Sigoth Pedhersson af Fogethorp (Fogdarp?), 

riddare y tiU 4 korgossar 5 öre titt hvar- 

dera. D. C. L. n.o 339. 

1349 " Cecilia, enka efter Henrik Frederikson, ihog- 

kom äfven korgossärne med 1 öres årlig utdel- 
ning. S. R. D. m. 494. D. C. L. n:o 204. 

^ "^ Jakob Esbjörnson fie//in^^r^M^ kanik,-^mark 
titt fatliga skoidisciplar och andra tiggare. S. 
R. D. m. 510—611. 

" '^ Gynter, prest i Hörby, 3 öre, likaledes. S. 
R. D. UI. 611. IV. 39. 

"^ " erkebiskop Petrus, årlig utdelning. Ö. C. L. 
n:o 302. 

^ " Cecilia, enka efter Henrik Fredrikson, bor- 
gare i Lund , 1 soliduni (örtug) S. R. D. EL 
493—94. 
1350 " Nicholaus Pmtersson Moppe, 2 öre. S. R. D. 
ffl. 564. 

'^ ^ Thorkil Byernesun, kanik , ihogkom äfven di- 

sciplarne med en årlig utdelning på hans års- 

moL S. R. D. ffl. 665. D. C. L. no 400. 

" ^ Bothilda Byernedotter, 3 öre till skolgossar- 

ne och andra fattiga. S. R. D. UI. 668. 
^ " Nicholaus Pwlerson^ "persona CapeUse domini 



231 

Petri Ai^chiepiscopi Lundensis ^ ^.delen äf år- 
liga inkomsten från en gård i BiUeberga, li- 
kaledes. S. R. D. m. 518. 
1350 af Magister Jonas för sin bror riddaren Johan- 
nes Niclesson af Sibbethorp, ^:delen af år- 
liga inkomsten från en gård i ByaBmekulle 
(Björnakulla), likaledes. S. R. D. m. 518. 
— Dessa bröders fader var Nicolaus Hak 
af Sibbethorp, som dog före år 1350. Jfr. 
S. R. D. ffl. 493. 

^ '^ Tuvo Galen af Föereldae ^*) , riddare, bestäm- 
de också en årlig utdelning till scholares. S. 
R. D. III. 519. 

^ '' Petrus Botulfson, prest, 3 öre. S. R. D. 
III. 496—497. 

^ " Ingeborg, enka efter Nils Hak af Sibbetorp, 
årlig utdelning till fattiga disciplar. S. R. D. 
III. 493. 

^ '^ Nicholaus Fredoms, prest, 2 öre. D. CL. 
^:o 407. 

" ^ Nicolaus Magnusson, kanik, 1 öre. D. C. L. 
n:o 407. 

" " Andreas, prest vid S. Maria Magdalenas al- 
tare i kraftkyrkan, 3 öre till skiftes mellan 
scbolares och andra fatliga. S. R. D. III. 481. 
1361 " Matheus, kanik, 3 öre. S. R. D. III. 479. 
1352 '^ Jonas Nicolai Litle, kanik, skänkte en gård 
i ByaniekuUe (Ifjömkulla) , för begående af 
årsmol öfver hans broder riddaren Johannes 



»>) I diplomer frSn Sren 1396, 1397, 1 399 kallas han '"Domioiis Tuvo 
Galen åt Niesbyholm miles Scania»." 



232 

NictessoiL En fjerdedel af denna gärds in- 
komster skuUe årligen utdelas bland fattiga 
disciplar. D. C. L. n:o 101. 

1352 af Magister Jonas Litle skänkte domkyrkan en 

gärd i Broby, af hvars årliga landgille 3 öre 
skulle tillfalla skolynglingarne. D. C. Ln:o 122. 
" " Jakob Jermer, kanik, 2 öre. B. C. L n:o 
145. 

1353 '^ Tuco Thuronis Malmögh, kanik, årlig utdel- 

ning. D. C. L. n:o 395. S. R. D. III. 495. 

1358 ^ Benechinus, kantor vid Lunds domkyrka, -^ 

mark till fatliga skolynglingar ocb andra tig- 
gare. S. R. D. in. 534. 
^ '^ Karl Josefson, kanik, årlig utdelning. S. R. 
D. m. 551. 

1359 ^ Petrus Nicolai, schplasticus Lundensis, 3 öre. 

D. C. L. n:o 39 1|. 

1360 ^ Nicholaus Frendceson, 2 öre. S. R. D. ffl. 577. 

1361 ^ Johannes Styghson, archidiaconus i J^md, 

årlig utdelning. S. R. D. UI. 497. D, C. L 
n.o 404. 
'^ " erkebiskop Jakob (f 1361),, 12 öre till 
skolungdomen och andra fattige. S. R. D. 

m. 513. 

1365 ^ Efrardus, skräddare i Lund, 3 öre till skol- 
ungdom och de fattige. S. R. D. IIL 563. 

1368 '^ Jonas och Johannes Saxthorp, 12 ören till 
skoliuigdomen och de fattige. S. R. D. HL 
556, 558. 
" " Cecilia, enka efter Lythbert Bukhom, \ mark. 
D. C. L. n:o 357. S. R. D. IH. 550. 



233 

1Z77 at Thrygillus Olavi de Stewighe, årlig utdel- 
ning. S. R. D. m. 519. 

1379 ^ erkebiskop Nicolaus (f 1379), 1 pund ster- 

liug, till skiftes livarje år mellan kaniker, vi- 
karier och fattiga skolynglingar. S. R. D. 
m. 486. 

1380 " Gottschalk skänkte någon egendom i Skanör 

till altare Scholarium i Lunds domkyrka. D. 

C. L n:o 179. Jfr. sid. 199 af denna skrift 
1397 ^ Tyko Jensson Wispe, väpnare, donerade till 

domkapitlet en gärd i Hyllie, af hvars årliga 
landgille tredjedelen skulle användas till skol- 
diseiplame och andra fattiga. D. C. L n:o 
110. Jfr. Magnus MatthiaB, Gatal. Episc. Lund. 
p. 130. 
1404 " Sven Saxtorp, dekanus | Lund, 10 groschen 
till skolynglingame och andra fattiga. S. R. 

D. m. 494. D. C. L. n:o 402. 

^ " erkebiskop Jakob (Gerhardson) bestämde i sin 
fundats att 2 mark silfver skulle årligen ut- 
delas till den skolyngling, som biträdde pro- 
sten vid St. Knuts allare i domkyrkan. D. G. 
L n:o 348. 
1456 " ElnaEsbjörnsdotter, årlig utdehiing. D. G. 
L. n:o 344. 

1458 " Matihmus Peiri, kanik, 3 öre. D. C. L, 
n:o 384. 

För följande donationer under medeltiden kan årtalet 
ej närmare bestämmas. De flesta härleda sig fråa 13:de 
och 14:de arhuudraderna. 



234 

Effrardus Dicough, Lundabo, till skolgossame och 
andra faltige, 4^:delen af ärliga mkomsten från en done- 
rad bod. S. R. a lU. 574. 

Petrus ^bbeson, "honlo nobilis," till korgossame 
4- mark, Lefde, i början och ända till medlet af 13:de 
århundradet, och var brorson till erkebiskop Andreas Su- 
neson. S. R. D. III. 484. 

Nicholaus Pose, presbyter & canon. Lund., till skol- 
ungdomen och vikarieme, tredje delen af årliga landgillet 
från en gård i K^eklinge. Omkring år 1366. S. R. D. 
m. 574. IV. 63. 

Håkan Olofson, borgare i Lund, 3 öre till skol- 
ynglingame och andra faltiga. S. R. D. III. 499. 

har JUonk och Petrus Monk, 3 öre till skoljngUn- 
game och andra fattiga. S. R. U. III. 499. 

Thrugot, prost i Lund, son af Tuko Pust, 2 öre. 
S. R. D. 578. IV. 65. Thrugot, hvilken efterträdde Ja- 
kob Erlandsson såsom praepositus i Lund dog 1253. 
(Daugaard, Om de Danske Klostre. 131). 

Lythertus Bokhorn och Cecilia, hans hustru, 4- mark. 
S. R. D. m. 526. 

Magister Nicolaus Thorkelson, 2 öre. S. R. D. III. 
642. IV. 53. 

Johannes Barn, ^ mark. S. R. D. Hl. 542. 

Magister Jonas Litlw, kanik, 3 öre. S. R. D. III. 
545. Lefde år 1351 och var erkebiskop Petri syster- 
son. Jfr. Magnus Matthiae, Cat Ep. Lund. p. 146 — 147. 

Knut Niclesson från Seland, riddare, 3 öre tiU skol- 
disciplar och andra fattige. S. R. D. Hl. 547. 

Jakob Mws (lefde omkring 1349 — 65) gaf 1 "so- 
hdum antiquum gross," Ukaledes. S. R. D. DI. 550. 



235 

Petrus Knutsson, kanik (orakring år 1340), Ijerde- 
ctelen af årliga inkomsten från eu gård i Wasggjajthorp , 
likaledes. S. R. D. III. 551. 

Erkebiskop Magnus (f 1390), till skolgossar och 
andra fattiga, 8 groschen. S. R. D. III. 559. 

Benedictus Pieter son, borgare i Lund, 3 öre, lika- 
ledes. S. R. D. lll. 560. 

Nicholaus Christyarnson och Christiarn Most, 1 öre. 
S. R. D. m. 561. 

Johannes Ryningh, kantor vid Lunds domkyrka, till 
faltiga skolynglingar en del af årliga inkomsten från en 
gård i "Bilhinge mäkla Waemundahöxhaeret." S. R. D. 
in. 568. Omkring 1353—62. 

Petnis Nicolai, scholasticus i Lund, till scholares 
och vicarii halfva inkomsten från en bod på torget i Lund. 
S. R. D. ra. 568. Omkring 1359. 

Anna Nielsdotter, enka efter Olof Truedsson i Lund} 
årlig utdelning. D. C. L. n:o 275. 

Erkebiskop Karl (1325 — 1334). Af de gods, som 
han anslog till S. Dionysii altare, skulle alltid 2 fattiga 
skol)Dglingar underhållas. D. C. L. n:o 303. 

Petrus Svensson, ''Canonicus et Cellerarius'^ i Lund, 
till korgossame 10 öre. D. C. L n:o 307. 

Erkebiskop Magnus (17:de), ^scholaribus ministran- 
tibus ad missas I solidum Lubycensem^; till andra faltiga 
skolgossar 8 groschen* S. R. D. ra. 525. 



* Af ofvananförda donationer till Lunds domskolas dl- 
sciplar har skolan ingenting qvar. De gårdar, hvaraf den 



236 

årliga utdelningen skulle ulga indrogos efter refomiatio- 
nen. Nämnda understöd har varit ganska betydligt, hvil- 
ket man finner vid betraktandet af penningvärdet under 
medeltiden. Således omnämnes i Dipl. Cap. Lund. n:o 
390^ att en god häst kostade 6 mark; detta var för- 
hällandet t ex. omkring år 1300. Andra hästar betaltes 
med 10 — 12 sk. gr:l. 

Donationer från nyare tider. Af en gård på Mår- 

tehsgatan (f. d. Blombergska) betalas till skolan årligen i 
jordskyld 1 R:dr B:ko. 

Skolan har äfven egt en af Nobelius hit skänkt gård , 
men deraf erhålles numera ej någon ränta. 

Vid invigningen af kathedralskolans nya hus erliöll 
skolan af en generalmajor Clairfelt en gåfva af 200 r:dr 
b:ko, utt för skolans bästa användas. 

Stipendier. jEryleanska, Detta stipendium inrät- 
tades af N. G. -/Eiylaeus, lektor vid Lunds domkapitel 
(f 1642), som skänkte till kathedralskolan ett kapital af 
500 r:dr, hvilka sedermera öfverflyttats till Lunds uni- 
versitet såsom stipendiifoud. 

Siward Grubbe till Hofdala, befallningsman på Mal- 
möhus, skänkte d. 12 juni 1625 till kathedralskolan ett 
ka[^ital af 1000 släta daler. Rättigheten till detta kapi- 
tal öfverflyttades sedermera på Lunds universitet 

Prosten Karl Fr. Nyman skänkte d. 15 juli 1813 till 
skolan 300 r:dr b:ko, hvaraf årliga räntan utdelas till 
en flitig och behöfvande yngling, som är född i Lund. 

D:r Jöns Sommar anordnade d. 4 dec. 1833 till 
skolan 400 r:dr b:ko. Stipendiet tillföll skolan år 1844. 



237 

Årliga räntan tliUaller den discipel, som i latinska språket 
gjort de båsta framsteg. 

Fru Sofi Lundegren, född Lundsten, skänkte d. 1 
dec. 1844 ett kapital af 666|- r:dr b:ko, hvilket d. 14 
ok t 1847 efter gifvarinnans död kom skolan tillhanda. 

Baron Axel Gyllenkrook, öfverstekammarjunkare, kom- 
mend. af K. W. 0., R. af K. Nordstj., skänkte skolan d. 
12 noY. 1845 ett kapital af 2000 r:dr b:ko. Årliga 
räntan utdelas till 2:ne disciplar. Baron Gyllenkrook har 
äfven skänkt skolan flera goda böcker. 

Musikdirektören iV. P. Möller, domkyrkoklockare i Lund, 
höll d. 7 april 1843 med skolungdomen en concert i 
domkyrkan, hvaraf inkomsten, utgörande 200 r:dr b:ko, 
donerades till Lunds skola såsom en särskild fond, hvars 
årliga ränta utdelas såsom prsamier för skicklighet i 
sång. 



Furstliga personers besök i skolan. 
K. Karl XIV Johan d. 26 sept. 1837 32). 



>*) Vid deUa tillfälle höll Hans Maj:t följande tal tiU bisk. Faxe: 
Monsieur l^Eveque! 

Chacun de Nous reconnaissait dcpuis qnelque tems la néceasité d^é~ 
tendre Tenseignement élernentaire dans cette contrée, riche par la fer- 
tilité de son sol et le nombre de ses habitans. 

Généralement convaincu que plus la populalion augmeute, plus Té- 
ducalioQ primaire doit élre elargie, J^ai saisi avec plaisir TocGasioo qui 
8'est offerte pour donner Mou assentimeni aux voeux que Vous M^avex 
expriroés. 

Les miens suivront, par la pensée, ks succés qu^obtiendronl les 
personnes qui doivent diriger la jeunesse. — Si cUe doit Otre fiere de 
recevoir les preiniéres lejons tians Tenceinte qu^ habitait le Roi coura- 
geux qui, malgré Ses malheurs, a néaasmoins laissc en herilage aux 



238 
H. K. ä Kronprinsen Karl d. 2 sepU 1845. 

b) Kathedral-skolans Rektorer. 

Bland Lunds skollärare under medeltiden äro blott 
några till namnet kända. Dessa äro följande: 

1. Mbo Presbiter et Scholasticus (Necrolog. Lund. 
i Scriplt. Rer. Dan. IIL 462). Vid slutet af Necrologi- 
um Lund. (S. R. D. III, 468) sättes Ebbo ^Presbiter et 
Scholasticus^ först bland canonici & presbiteri. Han om- 
talas äfven i sjelfva Necrologiuni såsom tillhörande domus 
sancti Laurentii. Att han lefvat i början af 12:e århun- 
dradet och då varit rektor vid Lunds domskola, är Lan- 
gcheks mening (S. R. D. IIL 462) och Daugaard (Om 
de danske Klostre i Middelaldren s. 136) säger att scho- 
lasticus Ebbo dog i k. Nils' tid, ovisst hvad år. Närande 
konung afled, såsom bekant 1107. Men, enär denne 
Ebbo anföres före de presbyteri, som blefvo tillsatta på 
k. Knut d. Heliges tid, synes det sannolikare alt Ebbo 
varit scholasticus i Lund före år 1085. 

2. Hugo, "Magister Scolarum, Diaconus." (S. R. D. 
lU. 469); kanik häi^liides. 

3. Regnaldus, "Magister Scolarum,. Diaconus," kanik 
härstädes. (S. R. D. DL 469, 509. IV. 39). 



Suédois un pcnchanl pour la gloire des armes, ces mailres, en nourrt- 
sant ce penchant, lui inspireront le de?oir de ne rambilionner qiie . 
pour la défcnse des libertés et de Tindependence de la presque^iie Scan- 
dinave. J^espcre, M:r TETcque, que le Tout Puissant Vous permettra 
de conlinuer, eocore longtems, å fairc entendre Votre Toix a ces jeu- 
nes gens et de les diriger par Vos préccptes. 

Je Vous rcnouvelle Tassurance de touie ma bienveiliance Rovale. 



239 

4. Andreas, ^Magister Scolarum, Diaconus." (S. R. 
D. ni. 469); kanik härstädes. 

6. Magister Blek, Diaconus och kanik. (S. R. D. 
III. 470, 476. 573. IV. 62). Hans doUer Margaretha 
var priorissa i S. Petri kloster i Lund (S. R. D. III. 
476) och hans raoder Inga hade en tid lefvat så- 
som nunna i nämnda kloster. (S. R. D. III. 538). 

Anm. Hugo, Regnaldus, Andreas och Blek hafva 
lefvat i 12 och i början af 13:e århundradet. Magister 
Blek, som i Necrolog. Lund. namnes efter de tre andra, 
lefde år 1241 , såsom man ser af ett diplom för sagda 
är. (Diplomatarium Capituli Lund. n:o 206). 

6. Magister Bernhardus. Vid slutet af Necrologium 
Lundense anföres han bland de första kaniker och ^pres- 
biteri Monasterii S. Laurentii Lundensis" (S. R. D. IH. 
468. Jfr. 1.1. 428). Han var derjemte dekanus och har 
troligen lefvat i slutet af ll.e seklet 

7. Magister Johannes. 

8. Magister Walthérus. 

9. Magister Hugo. 

Anm. Johannes, Waltherus och Hugo voro år 1201 
canonici et scholastici. Detta synes af erkebiskop Absa- 
lons testamente, i hvilket de med' gåfvor varda ihogkom- 
ne. De omhäninas visserligen ej såsom scholastici, men 
af titeln magister, som lillägges dem (åfvensom Bernhardus) 
och först i sednare hälften af 13:e århundradet utmärkte 
en- akademisk grad , kan man sluta dertill. (Jfr. 0. Sper- 
hng. Not» iri Testarn. Absal. 130. 131). Möjligtvis är den 
här anförde Hugo samme man, som förut är omtalad. 

lÖ. Magister Godescalcus. (Necrol. Lund. S. R. D. 
in. 464). 



240 

Anm. Tiden då Godescalcus lefvat', är oviss. Möj- 
ligtvis är han samme Godescalcus presbiter, hvilken om- 
talas i Knut den heliges fundalionsbref af år 1086 så- 
som vittne. (S. R. D. lU. 428). 

11. Gregorius, Subdiaconus /Magister Lundis." (Lib. 
dat Lund. veL S. R. D. III. 528). 

Anm. Han spes bafva lefvat i slutet af 13:de eller 
början af 14:de århundradet. Namnes mellan åren 1286 
och 1315. 

12. Ebbo "Scolaris" »). (Lib. dat L. vet S. R. 
D. ffl. 530). 

13. Thrudo "Scholaris de Scholis b. Laurentii." (Lib. 
dat. L. vet. S. R. D. IlL 542). 

14. Petrus, ^quondara Scholasticus Lundensis." (Lib. 
dat. Lund. rec. S. R. D. IV. 60—61). Har lefvat i 
13:de århundr., såsom man kan se af skiiftkaraktercrne i 
Lib. dat 

15. Nicholaus, Magister et Subdiaconus. (Lib. dat 
L. r. S. R. D. IV. 62). Lefde i 13:de århiuidr., och 
omnämnes mellan åren 1231 — 52. 

16. Johannes, ^Canonicus Lundensis scolaris, filius 
Bouonis." S. R. D. IH. 572. 

Anm. Thorbern, presbiter et canonicus Lund., gjorde 
1337 testamente, hvarigenom han skänkte mänga böcker 
till en Sven Petterson, som han kallar sin discipel. (D. 
C. L. n:o 394). Måhända att Thorbern äfven varit scho- 
lasticus i Lund. 



■») ^Scholaris = Qui scholas tenct el in iis docel." Du Cange, 
Glossariain medis et iolimce Latintlatis. Tom. VI. 112 ed. HenscbeL 



241 

17. Petrus Nicolai, ^Scholasticus Lundensis.'' År 1359 
upprättade han sitt testamente, hvari han stadgade om 
sin årsmot i Lunds domkyrka. Han skänkte äfven till 
skolan den bekanta boken Graecismus, som var glosserad 
(D. C. L n:o 3911.). 

18. Thuco Thuronis Malmögh, kanik i lamd 1353, 
som egde en mängd böcker, hvaribland märkvärdigt nog 
några af Ovidiué , har sannolikt förut varit scholasticus. 
Uti D. C. L. n:o 395 talar han om sina scholares. Jfr. S. 
R. D. UI. 495. 

19. Johannes, '^Magister scolarum." Omtalas år 1363 
(D. C. L. n:o 408). 

20. Johannes Erlandi, Canonicus et Scholasticus 
Lundensis, dog år 1368. S. R. D. III. 502. 

21. Johannes Nicolai Bonde var skolmästare 1455" 
och lefde ännu år 1496. (D. C. L. n:o 160, 161). 
Man känner ej, när han tillträdde eller lämnade rektoralet. 

Anm. De under n:o 6, 9, 10, 11, 14, 15, 18, 19 
och 20 omnämda skoUärarne, anföras ej hos Sommelius 
i Sk. Clfer. Historia. 

22. Birger Gunnarsson, född i Norra Halland i 
Jindberg, hvarest fadren var klockare. Åtnjöt undervis- 
ning i Warbergs och i 6 år i Skara skolor. Från Skara 
reste han (1456) till universitetet i Greifswald, hvarest 
han tog magistergraden och hvarifrån han något sed- 
nare hemkallades och förordnades till rektor vid Lunds 
domskola. Detta embete bestridde han till år 1474, då 
han blef ^Skriver^ (kanslist) i konungens kansli 1476. 
D. 26 apr. ^*) 1477 förordnad till drottning Dorolheas 



'^) ^Crastino Beati Marci Ewangelisle'' — heier del i Sancluarium 
Birgerianum, 

i6 



242 

kansler och efter hennes död 1495 till dr. Krislinas. 
D. 7 juni 1497 valdes han af Lunds domkapitel enhäl- 
ligt till erkebiskop, hvilket höga enibete han med mycken 
kraft och myndighet förvaltade, ådragande sig derigenorn 
mänga ovänner. Skånska adeln missunnade klockaresonens 
stora lycka och föraktade honom fur hans ringa här- 
komst^). — Ar 1503 inköpte han efter P. Laxmans 
död Ågerups gård i Fjälie socken jemle Harrie quam 
och 88 bondhemman, testamenterande sedermera altsam- 
mans till Lunds kraftkyrka, för att af deraf inflytande 
räntor underhälla den af honom förnyade gudstjensten der- 
städes. Han lät för öfrigl reparera domkyrkan och upp- 
resa den stora sträfpelarn , som i sydost stöder södra ko- 
ret. Genom kaniken Kristian Pedersen lät han 1514 i 
Paris ombesörja tryckningen af Missale Lundense lör atl 



'^) Riddaren och riksrSdet Henrik Kriimmedig tilltalade Bir^r i 
yjelfvB Rädet fAr det baii i sitt vapen förde en lind, hvilken ?arKrum- 
medigernes slflgtvapen, hvadan del af Birger, såsom af oadelig härkomst, 
ej borde fa njKJas. Erkebiskopen tillstod sin ringa härkomst, erkände 
i sin nflrvarande faAghet Guds stora barniherligbet samt konungens och 
drottningens utmärkta nåd. Hvad linden t hans Tapen beträffade, ijenle 
den honom till hogkomst af sin födelseort Lindberg och ringa härkomst, 
på samma sfltt som k. Agathokles, till erinran deraf att hans fader va-> 
rit en knikomakare, alltid säges hafva brukat Ata af Icrkårl. Liodeni 
tredubbla rot betecknade den hel. Treenigheten, stammen gudomsväsen- 
dets enhet. De 5 grenarue med 5 rosor betydde de 5 Kristi sSr och 
hans deraf strömmande rosenröda blod', de 10 bladen Toro de 10 Guds 
bud; de 7 på jorden liggande stenar af olika färg, Jikasä mänga dödli- 
ga synder, bvilka borde trädas under fötterna. Himlen öfver linden be* 
tecknade ej allenast Himla-härad, bvaruti Lindberg låg, utan också och 
det förnämligast det rätta och himmelska fäderneslandet, hvilket ri alle 
böre Söka." Derefter bad erkebi&kopen sin vederpart förklara, om des» 
lind, hvilken både till rot och bladens antal var denna olik, hade nå- 
gon sådan bemärkelse. Med Birgers förklaring var konungen och de 
närvarande riksråden fullkomligen nöjde. 



243 

# 

genom dess begagiiande vinna likhet i gudstjensten vid 
alla stiftets kyrkor. På samma ställe och år föranstalta- 
de han äfven tryckningen af Statuta Provincialia. 

Den 1 juli 1505 utfärdade Birger i Kalmar Dan- 
marks och Norges rikens dom öfver Svenskarne, särdeles 
Sten Slure, Svante Nilsson och deras anhängare, hvarvid 
allt deras gods tilldömdes k. Hans, och Svenskarne för^ 
klarades för majeslätsförbrytare. På påfvens befallning 
bannlyste han 1517 i Lund Sten Sture och var det 
denna bannlysning , som tjenade Kristiern II till förevänd- 
ning, då han i stockholmska blodbadet 1520 vsade sig 
vilja förfara med Sten Stures anhängare såsom med bann- 
lyste joch nu verkställde den pålliga befallningen^^). 

Birger var liLen till vexten, men hos honom bodde 
en stor själ. Han var begåfvad med stort förstånd samt 
särdeles oförskräckt och tilltagsen. Dog d. 10 dec. 1519 
i Lund och begrofs i Lunds domkyrka, hvarest öfver ho- 
nom finnes en stor och vacker grafvård, som är afteck- 
nad i Sjöborgs Samlingar för Nordens fornälskare IL Pl. 
34 6C 35 ^^J. 

Skrifter: Slaluta provincialia, staluta synodalia, Casus episcopales, 
casus papales &c. per Birgerum, Archiep. Luud. Faris 1517; 8:0. (Se- 
dermera ulgifven af Thorkelin). — Missale Lundense. Paris 1514; f:o. 
Sancluarium Birgerianum. (Infördt i uldrag uti Saad?igi Suhmske 
Samlinger 1 B. 3:e häflel). Af sistnämnda verk Gnnas 2:ue original- 



"^) Jfr. handskrirten pa Lunds Univers. Bibi.: "Afskrifter af nSgre 
originale Documenler^ som finnas i Kongl. Danska Geheime Arch. och 
ang^ Sverige ifrän år 1457 liU 1523." 

*'} Birgers lefnad är utförligare beskrifvct af Magnus MatlfiitB, 
Serien episcop. Luud. — Hvilfeid, Risk. Gbrön* Pontoppidan, Au- 
nales EccL II. 394—400. Rhyzelius, Kpiscop. Suio-Golb. II. s. 27. 
Sommeiius, Sk. Cler. flisi. III. 84—104. 

16» 



2.44 

arkiindcr pl pergament, hvaruf den ena fArvaras pfi Uoi?. Bibi. i Kö- 
penhamn (Arna Magntcana f:o 292), den andra pä St. Kongl. Bibi. der- 
sainmasUdes. 

23. M. Bendi Arvidsen (Benediclus Arvidi Hallau- 
dus) var en särdeles lärd man och enkannerligen bevan- 
drad i grekiska språket. Tiden då magister '^BenteJ^ så- 
som han äiVcn benämnes, blef rektor vid skolan, kan 
man ej uppgifva. Att han dock ej varit Birger Gunnars- 
sons närmaste efterträdare är otvifvelaktigt Med säker- 
het vet man att han före reformationens antagande i Dan- 
mark innehaft denna iärarebestäliuing. Det är nemligen 
bekant alt den berömde d:r Niels Hemmingsen, som se-' 
dermera blef professor i grekiskan vid Köpenhamns uni- 
.versitet, och förmodligen 1532 — 33 åtnjutit Niels Blachs 
undervisning i Roskilds domskola , derefter bcgifvit sig till 
Lunds skola för att hos mag. Bente få den rätta grun- 
den i grekiska språket. Han var äfven öfver 52 års 
tid kanik i Lund samt på domkapitlets vägnar bland de män, 
som öfversågo och godkände d:r Bugeuhagens kyrko- och 
skolordning 3^). Dog d. 28 oktober 1583^).— Likalitet 
som man- känner tiden då han mottog skolans rektorat, Uka 
litet vet man när han lämnade detsamma, hvilket man pä 
grund af det, som längre ned skall anföras, måste an- 
taga hafva skett åtminstone några är före 1561 ^^}. Af 



•«) Giessings JubeIIa?r. UJ. 7. Hoffman, Danske Allas VI. 139. 
Bloch, Bidrag lill Rosk. Domsk. Illst. 1. 35—36. Winding, Hist.Acad. 
Uafn. 74—75. Ponloppidan, Ann. Eccl. III. 228. 

'•) Köpenhamns ''Consislorii Arkiv," N:o 93 ("^Dokumenler, ang. 
Universitetets Naadsens-Aar af Lunde Kapitel"). 

*^) CL Ly^chander faller följande omdönie om Bendl Arvidsen: 
"Vir ia sacris litteris bene versalus, el in Philosophia scculari omnium 
8U0 tempore longe doclissimus, linguas prscipiie Lalinam el Gitecam, 



245 

(lomkapitlels bibliothek hade han stora förtjenster, i thy 
aft han kort före sin död dit skänkte ganska många goda 
böcker, med anledning af hvilken rika tillökning nämnda 
kapitels boksamling pä Magni Matlhise tid stundom kalla- 
des ^Bibliotheca Benedictina" **). 

24. M. Jon Turson (Jonas Turonis), född i Svend- 
borg, är förmodligen Bendt Arvidsens närmaste efterträ- 
dare, men man saknar underrättelser för att bestämma 
tiden då han såsom rektor tjensf gjorde vid skolan, hvil- 
ken befattning han lämnat åtminstone 1559^^). Såsom 
kanik namnes han redan 1554. Att han bott i Lund 
1556, ser man af en nyare anteckning till Liber dati- 



post longa silenlia mortuas, ab ioferis reTocavIt, non minus Tiloc sancli- 
late quam scienlia prsstaiili clarus emicuit. (Westphalens Monumenla 
ni. 452 j. Jfr. Hotberg, Dannem. R. Hist. II. 370. Molierus, Specil. 
UypomD. ad Barlhol. p. 12. 

*^) Magni Mailhia CoUectanea. HandsbnTt på St. K. Bibi. i 
Kphmn. "Emn BIbliolbecam sic locupletavit sno tempore Teneraodus 
Seiiex Benediclus Arvidus HallanduS) ErclesiaD Luodensis ad annos plus 
minus Lll CanonicuS| idem arlium liberalium Magister, qui « politioris 
literatura), Grscs vero inprimis lingrcé sludioeissiinus, optimas artes ac 
lingvas, non sine discrimine, regoum jamtum oblinenti barbarie, in Scba- 
niam introduxit primus, ut ob accessiooem optiroorum Aulorum', quos 
bic non mullo ante obilum, qui in annum incidit Domini 1583, in com- 
mune contulit quaro liberalissime. Benediclina nunc Bibliotheca passim 
appellalur." 

*'^) I Niels Hemmingsens företal, da t. 24 april 1561, till J. Tursons 
Vocabularium, heter del om Jon Turson: '^qui non paucos annos in 
schola Lundensi summo cum fructu et magna laude arles doeuit." Den 
15 juni 1561 fick "Mesler Jon, kannik i Lund'^ privilegium under 3 fir 
på algifvande af ett ulaf honom förfaltadt Vocabularium. (K. D. Geh. 
Ark. Reg. o. a. L. VII. f. 425). Bokhandlaren Pouel Knobloch i 
Labeck fick 1559 kongl. privilegium att frän trycket utgifva Cbronica 
J. Garionis, som "M. Joenn Turssen, kannik i Lund," öfversatt pS dan- 
ska. (Tegn. o. a. Lande IV. L 185). I dessa bada bref kaUas han ej 
''Skolemester,^ var sRledes det ejhelier sist anförda Ir. 



246 

cus*'). Hau var en myckel lärd man**), b vilken efter- 
lämnat mänga skrifter. Från honom härstammar Faxe- 
släglen på mödernet Dog i början af år 1577 *^) och 
är begrafven i Lunds domkyrka*^). Gift med Malhilda 
Sonniksdoller . Flensburga. 

Skrifter: Förklaring ovcr den 71:de Psalme. Willcnb. 1551. 

Piie explicaliones in Örat. Dominioam eum prarf. Joh. Tausani. Witek. 
1552. — Chrooica Joh. Carions, fordunskel. Ibin. 1554; 8:o. (Är 
dedicerad lili kaoslero Johan Friis [1553 in vigilia Pentecoatcs] ; 1 en 
efterskrift, i slutet af boken, till "alle chrislne Laesere/ undertecknar 
han sig: h T. C. L. fo: Jooas Turonis, Canonicus Lundensis). — 
Vrb. Hkegii Samtale imellem en Jöde og en Christen om vor Herre 
Jesu Christo, med en liden Förklaring orer de 10 Bud og Fadervor,' 
fnrdansket. Kiölienh. 1561 ; 8nyo 1572. (I sista upplagan fir tillagget 
om de 10 budorden och Fadervar uleldmnadtu — Undervisning for 
Dugdoromen) naar man vil gaae til Altarens Sacrament. Ibm. 1570; 
8:o. — Chrislélig B«mneBog. Ibm. 1572; ånyo 15^:^; 8: o. — Hier, 
Wellers aandelig Recept, ProBservativ og L«Dgedom mod Döden, og be- 
synderlig naar Pest regjerer, fordansket. Ibm. 1577; 8:o, — Yocabula- 



*') Lagerbring, Monumenta Scan. II. 165. 

^*) Lyschander ( Westphaleus Monumenta III. 467) yttrar om ho- 
nom följande: "Vir in divinia et secularibus literis apprime versatus, in- 
genio aculufi, conversatione faeilis, consilio promptus, et gerendis rebus 
Admodum idoneus, ScholiD, Ecclesic, et totius denique Capituli Lunden- 
sia Conservator et nutricius laudatissimus." Jfr. Erasm. Mich. Latus, 
Rer. Dan. Uh, XI. 492. 

«») K. D. Gch. Arkivet. Skaanske Beg. I. f. 177. 

^^) Inskriften pfi hans och hustruns liksten är af följande lydelse: 

^ Jonas Turson Canon. Lundensis cum Melhilda Sonniks D ätter 

Flensburga Conjuge sua pudicissima qul requiescant in pace Amen. 

Mulieris verba soepe in puerperio repetita et saepissime in agonizando 

htsc fuere: AU min tröst til Jesum Christ et Jesu Christ befaler jeg 

min And." 

1567 die Parascevcs. 

Jfr. Sommelius, De templo cath. Lundensi. 128 — 129. Personali- 
erne vid Prosten Butious likpredikan öfver Kyrkoh. M. Wilhelm Fase. 



247 

riuiu I^lino Daoicum cum Prasfatiooe D. Nic. Hemmiagii Ha?n. 1561; 
Snyo 1579-, ^-o. (Omtalas af Molbech, N. Hanske Magazin. V. 242— 
43). — Det oye Testamente paa Dansk. Kiöbenb. 8:o. 

25. M. Mogens Madsen, sedermera biskop iLuDd, 
' var 1561 — 63 rektor vid härvarande domskola. Hans 

lefveme är anfördt bland theoL lektorernas. 

26. M. Christianus eller ''Mesler Christen,''^ som 
1562 — 63 varit theol. lektor vid domkapitlet i Lund, 
blef sistnämnda år rektor y\å härvarande domskola, vid 
hvilket tillfälle han bytte tjenst med Mogens Madsen *^). 
Den 31 juli 1565 fick ''Mester Christen, Skolemester i 
Lund," kongl. bref på ett ledigt vikarie vid Lunds dom-, 
kyrka *®). 

Anm. '^Mester Christiérn NielsenP fick d. 4 dec. 
1563 k. bref på ett ledigt kanikdöme. (Register ouer 
alle Lande VIIL f. 424 — ib), '^^Mester Jon Jacobsen" 
(Venusinus), pastor vid Helliggeistes kyrka i Köpenhamn, 
erhöll d. 12 juli 1595 k. bref på "Mester Christen Niel- 
sens^ kanikdöme, ifall han öfverlefde honom. (Sk. Reg. II. 
f. 206). Mester Oluf Kock, pastor i Lund, bekom d. 3 
juli 1603 k. bref på ett kanikdöme, som var ledigt ef- 
ter afgångne "Mester Christen NielsenP (Sk. Reg. lU. 
foL 191 b.) Denne M. Chr. Nielsen synes troligtvis 
vara den ofvannämnde rektorn, hvilken således har dött 
1603, men sannolikt lämnat skoltjensteu före 1566 samt 
tillbragt sin öfriga tid såsom kanik vid domkyrkan. 



^^) Jfr. Magni Mallbias lefTerne i hans Series Episeop. Lun^., hvar- 
esl det beter: "A:o 1563 xlatis me® 36, postquam Scbolo» biois annis 
prscfiieram, valedixi et D:ra Capitularium consensu Leclor TbeologicD 
Landis cooslilutus fui, reiinqiieus Scholam M. Cbrisliano, qiii prius ibi- 
åem Tbeologiis fuerat." 

««) K. D. Geb. Ark. Reg. över alle Lande VIII. f. 474. 



248 

27. Anders Bentssenn, Om honom bar man un- 
derrättelse endast genom ett kongl. bref, daL d. 16 maj 
1566, till Mester Thyge Asmundsen, superintendent i Skå- 
ne, som till skolmästare vid domskolan i Lund förordnat 
'^Hr. Anders Bentssenn,^ hvilken dock vägrat mottaga den- 
na befattning utan konungens ''bevillning'* (tillåtelse), att 
Thyge skall '^promouere'' Ilr. Anders Bentzen till en Skole- 
mester i Lunds domskola ^^J. 

28. Anders Watzenn, "Skolemester i Lund,'' er- 
höll d. 11 april 1673 af Fredrik IL kronans andel af 
kronotionden i VVesterstads socken^); s. å. d. 18 mars 
hade han bekommit ett kanikdöme i Lund^^), hvarom 
han tillförne fått konungens löfte ^-); dog 1576. 

29. M. Isak Mouritzen (Isacus Mauritius), född 
på Seland i Gilde Leye, med anledning hvaraf han kalla- 
de sig Gildelejanus. Studerade i nov. 1573 i Padua^). 
Rektor har han blifvit 1576; s. å. d. 22 maj fick han 
ett efter företrädaren ledigt kononikat i Lund^^), samt 
d. 14 febr, 1583 ett vikariat, som kallades "Site Hans 
Evangelist." ^). Gift med Kristina Gans (f 1583 V)- 
Sjelf dog han i början af 1585, ty d. 5 mars 1585 
fick Henrik Dringelberg konungens bref på ett vikarie i 



*«) K. D. Geh. Ark. Tegnelscr över alle Laodcne. VIII. f. 564. 

^^) K. I). Geli. Ark. Sk. Reg. I. f. 33. Jfr. l.I. f. 80—81. 

»1) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 32. Reklorerne under nlris 
27 — 30, 33 omnSmoas ej af Somraelius i Sk. Clcr. Uisl. 

**) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 31. 

»*) Suhms Sainlinger II, 3. a. 11. 

") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg I. f. 157. 

") K." D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 424. — År 1579 d. 12 juni 
hade han ffill konungens bref på det första lediga vikariat vid Lunds 
domkyrka. Sk. Reg. 1. f. 286. 



249 

hmds domkyrka, "S. Joh. Evangelislae Alter," som var 
ledigt "efter Mester Isaks död^^^J. Begrafven i Lunds 
domkyrka ^^). 

Skrifter: Helsingora illustrata carmine gratulatorio. Rostochii 1561 ; 
8:0. — Carmen de secuoda persona Divinilatis el qualuor summis merilis 
filti dei. — Flarn. 1563; 4:o. (Dedikationen lili horpredikanlen M. Niels 
Kolding begynner sålunda: "Maxima qui solus slttdiornm es causa meo- 
rum, esse salutatum le mea musa cupit'^). — Carmen de aclu celeberri- 
mo in quo sacrie theologim doctor est appellalus Paulus Mallbias &c. Ibm. 
1570; 4:o. — Carmen in nupliis Henrici Guldenstiern. Ibm. 1574; 4:o. 

30. M. Thomas Wiltumsen (Thomas Wilhelmi), 
född i Odense. Hans moder hette Ellen Pedersdolier och ^^*^^ '^^ 
blef sedermera gift med en rådman i Malmö, med Wil-^^^iAn^m,^ 
ken hon hade en son, Jakob Mikkeisen, född 1577 kort 
före faderns bortgång ur lifvet_, död d. 25 aug. 1664 
som förste borgmästare i Köpenhamn^}. Th. Willumsen 
blef rektor 1585 ^^j. Den 3 maj 1586 fick han löfte på 



»•^) K. D. Geb. Ark. Sk. Reg. I. f. 480. 
*^) Grafsfcriflen Afver bonnm och hustrun flr följande: 
"Prscipuus vitie fons est cor prflccipuamque 
Sedem in corde raeo Trinus & Unus babet. 
M. Isaacus Mauritius 
Canonicus Lundensis. 
Depositum corpus jacel hoc animale sepalcbro 

Extreme surgel Spinluale die. 
Si quoeras cujus Christina scito fuisse^ 
Gansis cui pta spes iUa fidesqué fuit. 
Dxori cernens junctum lumulo esse raaritirai, 

Nos junctos animo speque lideque scias. 
Spesque Odesque animo* o Deus unica nostro 
Nos junctos omni tcnipore junge Tibi. 
Christina} Gansis uxori sus 
quffi obiit 21 April. 1583. 
M. M. F. 
*•) Jfr. Köpenhamns Universitets Program öfver Jakob Mikkeisen. 
*«») Jakob Mikkeisen blef "post septimum »talis annum*^ — således 



850 

elt kanikdöiue vid Lunds domkyrka^); den 29 juni 1688 
kfji. bref på ett ledigt kanikdönie derslädes ^* j ; A 5 nov. 
1590 erhöll han ett vikarie i Lund^^). Han lämnade 
sannolikt rektoratet i hörjan af 1593, dä han hier lektor 
vid domkapitlet^). Gift med Birgitte, dotter af Ballzar 
Jacobsen, erkedjekue i Lund och Dorothca Dringelberg. 
Hustinm, moder till 3 barn, dog 1590 i sitt 32:a år®*j; 
sjelf afled han i Lund d. 20 juli 1602. 

Skrifter: Oratio de conjiingendo Theologia» et Philosophi» studio. 
HaFn. 15S6; 8:o. (Talet hölls d. 28 juni 1585-, jfr. Resenii Biblio- 
thrca p. 330). — Narratio de Reguin quorundam Daniai, ioprimis Cliri- 
aliaoi I Religione peregrina. — LpiKtolae Cbrisliaoi 1. — Censura de 
Samne (iraminaliro. — Tracl. de fuudalione Academiae IlafuieDsia. — 
Oratio Fanegyrira in Cliristiani IV coronalionem. — Paraphrasis Dantca 
Psalmorum Davidift eller Davids P^alter paa danske Rijin af M. Thomas 
Willumsen, fordum Canonico og Theologo udi Lund, oversat. Kiöb. 
1041; 12:o, 25 ark. (FArfaltaren hade utarbetat denna Paraphras fr, 
febr. 1599 till januari 1600. Jfr. Nyerup och Rahbek, Bidrag til den 
danske Digtckunsts Histnrie 11. 101—104. Uti nAmnda bok af Th. 
WilUimsen står först bokhandlaren Jörgen HolstU dedikation till proela- 
ter och kauikcr i Lund, dat. l:ste jan. 1641; derndst följer biskop Jes- 
per Brochmands företal, dat. 24:de dec. 1640; derefter — af borgmA- 
staren Jacob Mikkelsen — '^Korl Brindring, hvorledis dcnjie Paraphra* 
sig er for Dagen konunen og til Trjkkon forfsrdigeu" — - 1 Resenii 
Bibliotheca p. 193 anfores hans Pratectiones theofogica. MS. 

31. M. Mads Mogensen (Malthias Magni) var son 
af biskop Mogens Madsen i Lund. Den 3 febr. T587 



förmodligen samma Sr 1585 (hao var född 1577) af modern sflnd till 
brodern, M. Tb. Willumsen, 'Xudi tunc calhcdralis apud Lundam mo- 
deralori fidelissimo." — Se nyssnämnda UniversUeiS ^ogram. 

•O) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 531. 

•») K. D. Geh. Ark Sk. Reg. 11. f. 3-4. 

") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. 11. f. 54. 

*') Jfr. hvad längre ned anföres om lektor Th. \ViUumsen yid Lunds 
domkapitel. 

**) Hennes grafskrift Iftses hos Sommtlius, De teinplo catbedrali 
Lund. 145—46. 



25* 

fick han kongl. bref på ett vikarie; han studerade dä i 
Willenberg®*). Den 28 jan. 1S93 erhöll han kgl. bref 
på ett kahikdöme^). Rektor vid skolan har han förmod- 
Ugen blifvit omkring början af år 1593, men bestämda 
uppgifter derpå saknas. Dog d. 4 nov. 1601 ^^). 

32. M. Niels iladsen (Nicoiaus Mallhi» Ingolsta- 
dius), förmodligen född i en by Ingelstad i Skåne, hvar- 
af tiUnamnet Var år 1601 rektor vid domskolan, ty i 
ett kgl. bref af d. 4 dec. s, å., hvarigenom han fick det 
efter H. Mads Mogensen lediga kanonikatet vid domkyr- 
kan, benämnes han "Skolemester" ^). År 1602 d. 10 
juli disputerade han i Köpenhamn för magistergraden. 
Skoltjensteu har han lämnat före d. 24 apr. 1608, då 
en annan man omtalas, men ännu 1606 beklädde han 
densamma ®^j. Han har 1607 blifvit kyrkoherde och 
prost ^^J i Lund, i bvilket embete han dog d. 9 januari 
1621 och begrofs i domkyrkan^*}. Hans hustru Lucia 



") K. D, Geh. Ark. Sk. Reg. I. f. 553. 

••) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. II. f. 122—123. 

•') Köpenhamns Consistorii Archw, n:r 93. 

*•) K. D. Geb. Aik. Sk, Reg. Ill f. 169. 

•«j Nic. Porla) Tiygonii Poeinala I. 1^8, 

''^) 1.1. II. 144. — ProsUiteln nftmnes dock ej på grafstenej». 

^'] Grafslenen har följande påskrift: 

Nicoiaus MaiihicB F. Jngolstadius^ 
Pastor & Canonicns Lundcnsis Dei bonitaiem niuqdi varietatem multis 
fxpertus bac freptus illa frelus et suffuitiis vitam adiit inupQrtaUm die 
IX Januarii anno Chrisli Jesu Salvatons MDCXXl. 
Deo ler O. ler M. 
Qiii menlem bonitate foves super astra levataoi , 

Pressa solo repures cum velit ossa Deus: 
Parce sepuUo 
Parcere si vis 
Numina vivo. 



25« 

Håkansdotler, med hvilken hao lefvat i 16 års äktenskap, 
blef sedermera omgift med lektorn i Lund Mich. Mauritius 
Slavangrius ^). 

Mestet Niels Madsen kallas af Sivert Grubbe (i den- 
nes Curriculura vit®, s. 236X ^J : "oplimus concionalor 
et vir doctissimus.'' 

Skrift: Disp. de Bealitate Hominis ; pricside Prof. J. Jacobo. HaTniae 
1602 V^; Tid bvilket lillfälle han blef magister. (I del förut aaförda 
brefvet af ^7 1601 kallas han dock redan MesterJ. 

33. M. Axel Oisen omtalas i ett kongl. bref af 
d. 24 april 1608 såsom '^Skolemester i Lund,^ då han 
erhöll ett kanikdöme vid domkyrkan ^^). Sedan han läm- 
nat rektoratet, bvilket lärer hafva skett omkring 1619, 
lefde han sin återstående lifstid såsom kanik i Lund och 
kyrkoherde i Hoby, Hastad och Råby församlingar. Gift 
med Karene Olesdotter, död 1631, 38-^ år gammal, ef- 
ter 22 års äktenskap. Mester Axel Oisen dog äfven 1631 
i sin Tilders 56 år. Båda äro begrafna i Lunds dom- 
kyrka '^). 



^^) Sommelius, De templo cath. Lund. 150. 

^*) Ilandskriflen förraras p& Stora Kougl. Bibi. i Köpenbama. (01- 
dalske Sami., no 449; 4:to). 

^*) K. D. Geb. Ai-k. Sk. Registre III. f. 286-287. Han kallas bflr 
Absolon Olsen, men skref sig sjeif Axel Oisen, såsom ban fifven pi 
grafslenen benämnes. 

'^) Grafstenen bar följande inskrift: 

Anno Chrisli 1631 hafver HeiTen offver liffvet oc döden biemkaldet 
disse bederlige Ectefolck M. Axel Olson Canicke til Lunde Dorokircke 
Sogne-Prsst till Haaby Haasted oc Raaby Sägner med sin Dydig Hustru 
Karene Oles daatter. De leffvede et erligt kierlicl Ecteskab i X\U aar 
erre paa en maaneds tid först Hustrtien i sitt alldcrs 38^ aar saa Hos- 
bonden i sin allders 56 aar saligen bensoffuede oc ber under huilendis 
forvente Frelserens sidste gisdelig tilkommelse. — Sommelius, de Icmpl. 
catb. Lund. 124—125. 



233 

34. H. Mogens Grave (Magnus Gravius), född 1591, 
var den förste konrektorn vid skolan, utnämnd dertill 1616; 
mag. i Köpenhamn ~ 1619. Samma är måste han haf- 
va blifvit rektor, ty då hade Hans Andersson Wellejus 
eflerlrådt honom i konrektoralet ^®}. Såsom theologie lek- 
tor omtalas han i början af år 1630 ") och har han 
således eflerlrådt Arnold Hansson Munthe, som dog d. 26 
mars 1629. Hans huslru Anna var dotter af k. hofpre- 
dikanten Erik Andersson och hade han med henne 8 barn, 
8 döttrar och 5 söner, bland hvill^a sednafe märkas An- 
ders Månsson Grave, Måns Månsson Grave, kyrkoherde i 
Wegerslöf, Aigt och Torso och d:r Erik Månsson Grave, 
rektor i Helsingborg, slutligen biskop i Århus. — I kgl. 
danska Geh. Arkivet (Sk. Tegn. VH. f. 43) finnes ett 
under d. 28 mars 1644 af konungen till Tage 0. Thott 
utfärdadt bref, innehållande bifall till theol. lektorn ''Mo- 
gens Graws" anhållan alt få till Köpenhamn öfverföra slit 
gods, som han fört till Malmö vid Svenskarnes infall i 
landet. 

M. Mogens Grave dog d. 20 juni 1646, 55 år 
gammal och begrofs i Dionysii kapell vid Lunds dom- 
kyrka ^). 



^•) Terpager, RIpeB Cimbricap. €57. 

^') En tr&la mellan Mestet* Niels Jörgenten, proslat, och Mester 
Mogens Gra?e, lektor theologim, om 2 gärdar i Slangby (Stangöy, så- 
som det heter längre oed i brefvet. Strandby flr skriffel.)) bilades af 
Tbage.Tholt Otlesen och Christophcr (Jlfeldt sålunda, alt M. ISielsJör- 
gensen, (om hvilken mera Itingre ned blund theol. Icktorerne) skulle 
behålla den ena gården till dekanatet och M. Mogens Grave den andra 
till lektoriet. Kongl. konfirmationen hflrpå af d. 25 mars 1630 finnes 
i Sk. Reg. IV. f. 503-4. 

^^j Hans grafsten har följande inskrift: 



234 

Skrift: Disp. Problemaium Phtlologicorura et Pfailoiöphicoram De- 
cades duos, prasside 01. Wormio. Hauniic 1619 -f. 

35. M, Jens Peder sen Skielderup, född d. 14 febr. 
1604^ uti Mandal i Norge, var en son af biskopen i Trend- 
hiem P. Skielderup och en sonson af D. Janus Skielde- 
rup, som var den andre evangeliske biskopen .i Bergen. 
Efter åtnjuten undervisning i Köpenhamns skola, dimitte- 
rades han till universitetet derstades 1622, hvarest han 
studerade i 4 år, besökte sedermera i 5 år de saxiska 
universiteterna, förnämligast Wiltenberg. ^ Någon tid efter 
återkomsten till Köpenhamn är 1631 blef han rektor i 
Lund^^), disputerade d. 25 maj 1633 i Köpenhamn, ut- 
nämndes 1636 till pastor vid domkyrkan i Lund, men 
blef följande året slottsprest i Köpenhamn, i hvilken sed- 
nare egenskap han d. IS maj 1637 fick konungens bref 
på ett kanikdöme i Lund^); år 1639 blef han pastor 
vid Nicolai liyrka i Köpenhamn och sedan han 10 år 
detta embete förestått, kallades han till biskop i Bergen, 
hvarest han dog d. 3 okt 1665. Gift 1639 med Ole 
Worms dotter Inger, med hvilken han hade 10 barn, 5 



D. O. M. S. 

Jpsum et animam rcducem prasstolalur heic (umniains RevereDilus 
et Clarissimtis Vir M. Magnus Gravius, qui nadis MDXCI aptid Eccle- 
siam Lundcnscm Con-Recloris pi-iinnm, mox Rpctoris, detnde S. S. Theo- 
lofriie LectnHs muoia totos XXIX anoot summa ctim laude siistiaait. 
Maritus XXV Ann. Parens liberorum VIII Filiorum V et 111 Filiamm 
bcate et placide hic obiit Anno MDCXLVI 20 Junii aetatis ▼. LV. 

Id quod qiialicuoquc Monumento lestalum roluit Moestissima Conjux 
Anna Erici f. 

^•) Jfr. Vindingius, Ärad. Hafn. 442. 
•O) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. V. /. 220. 



255 

söner och 5 döttrar^). I Winslrups Epigrammala (Lib. 
II. 598) beskrifves han såsom en from man®^). 

Skrifter: Disp. de quicslione an justi possint bene operari et le- 
gem Dei implere. Vileb. 1630. — Disputationum Logico-Metaphysica* 
rum Prodromus, prasside J. J. Reseoio. Havn. 1633 Y* 

38. M. har Wandd (Iffuer Vandeli eller Fiin- 
dalin) var son af biskopen i Wiborg H. J. Wandal. Mag. 
1635; rektor 1636 i Lund, livai^est han äfven var ka- 
nik. Lämnade rekloratet 1638, sedan han d. 22 nov* 
nästföregående år af Capitulum Lundense hos universite- 
tet i Köpenhamn blifvit föreslagen till metaph. & log. pro- 
fessor vid gymnasiet i Lund®^). — Den 5 juni 1640 ut- 
färdade konung Kristian IV bref till biskopen d:r P. Win- 
strup i Lund, af innehåll att M:r IfTuer Wandell, profes- 
sor i logik och metafysik vid Lunds gymnasium, må till 
förbättring af sina inkomster erhålla det första pastorat, 
som i närheten af Lund blifver ledigt, dock med villkor 
att han i socknen skall hålla en ^dyktig residerende Ca-* 
peUan.'' (Kgl. D. Geh. Arkiv. Sk. Reg. V. f. 324). 



**) Jfr. för öfrlgl Ponloppidan, Ann. eccl. IV. 1. B. 238—239. 
**) Ad Janum Skeldrvpium, Episc. Bergensein in Norvegia, quon- 
dan) in Scboiis & Academiis Cominilitoncm. 

Coareniunt cauda pulcherrima nomina noslra 

Noslrs ut personoe cooveniiint Capiie. 
Syllaba si noslris dematur prima secunda, 
Noinioibus, remanet vocula bella pius: 
Ista liiiD prorsus respondet ?ocuIa virae: 

Nam pius es, pius ut. sim, Deus ipso dabiU 
Oiim nos unum studium schola junxerat una 

Jam sumus ofiicii condilione pares. 
Norica te fixum tenel, et me Danica teUua 
Fidi nos ser?! simus utrinque Dei. 
^') "Gonsistorii Archiv" i Kphmn. 



256 

Au han från embelet blifvit afsall är bekant^): men naan 
saknar uppgift på, om det varit från lektorsbeslällningen, 
bvilket dock spes nog troligt År 1645 %^ fick en M. 
Iduer konungens pass för en resa i Skåne och Ble- 
kinge för alt korrigera den "landtafla'' (karta), som Sven- 
skarne författat; år 1648 ^ erhöll han m. fL andre kgl. 
privilegium pä en poltaskefabrik nära Kristianopel (Kgl. D. 
Geh. Arkiv. Sk. Reg. VI. f. 37).' — Nyssnämnde ''M. 
Ilfuer'' är tvifvelsutan samme man med ''M. Iffuer Van- 
dell" och som han i dessa bref ej, såsom öDigt var, be- 
nämnes professor, har han förmodligen 1645 eller förut 
blifvit afsätt från befattningen vid Lunds gymnasium. 

Skri/i: DLsp. de usu Pbilologio) in omoi studio. Haunis 1635. 
Prtes. J. M. Arhiisitis. 

39. M. Olof Johansson Bagger, f. 1607 y* i Odense, 
hvarest fadren Johan Barchardsen var rådman; han var 
uppkallad efter sin morfaders fader, den bekante Olof Bag- 
ger i Odense. Stud. 1626; baccalaureus philos. 1627 '^; 
efter hemkomsten från en sexårig resa i Frankrike, Tysk- 
land, Holland odi England, blef han 1635 mag. i Kö- 
penhanm, 1638 rektor samt 1649 theol. lektor vid 
gymnasiet härstädes^). Jemte lektoratet hade han till 



^) Jfr. biskop P. Winstrups Törklaring af d. 13 maj 1674, som bland 
annat innehåller följande: "Au der var stor urolighed i Capiliilet udj 
prioris Mag:ri Ivari Wandalini thijd, fordi hand skullde willet bringe 
allting till Rolighed udi Capihilet: Det forklarer Prolocollen annerle- 
dis, nembl. alt hän meere lurberede Capitulum och talte sig op imod 
Offrigheden, bworfor hand ock blef till Herredag sat fra sin Bestillning 
och Embedhe'^ (Lunds Domkis Ark.) 

"^) Såsom professor vid universitetet åtnjöt han inkomsterne af vissa 
kapitelgnds. Hfirom inhämtas några upplysningar af '^lÖöS åhrs Rakning 
öfver Kongl. Mayrtx och Chronans Intraderne, som till den K. Carolia* 
ke Academicn i Lundh flro anordnadhe." (Akad. BokhäUarens Arkir). 



257 

prasbende Wallkäira och Stångby samt var prost öfver 
Torna härad. Före universitetets upprättande var han 
general-prokurator för Lunds dorakapitel. Theol. prof. 
primarius och domprost härslädes 1667 och var han 
universitetets förste rektor, vid hvars invigningsfest han 
höll ett tal "de Scholarum regni Sueci» incrementis et 
period is." År 1676 första halfåret var han ånyo uni- 
versitetets rektor. Dog d. 11 mars 1677 och begrofs 
i Dionysii kapell. Han var 2.ne gånger gift: l:o) med 
Maria Larsdottcr; 2:o) med Benedikta Jönsdotter, som 
öfverlefde honom och lät uppresa honom till åminnelse 
ett vackert epitaphium, som finnes i Lunds domkyrka. 
(Sommelius, de templo calh. L. 151 — 2). — Hans son 
Joh. Baggerus, som förut varit konrektor härstädes, blef 
biskop på Seland^). 

Olof Baggers porträtt finnes på härvarande uuiv:s bibi. 



Olor Baggers Canic Godz: 
Utgjorde 24 hemmantal, som 


brukades af 30 bönder. 


Bönderne betalte: 








Eckepengar 144 drr 
landgillepengar 41 " 
landgille rag 
korn 


12% 


öre 


4 t:r 2 sk:r 

60 " 4 " 


» bafre 
Tionde r§g 
" korn 






29 " 2v; " 

2 " 2% " 
10 " " " 


Torf 






5 " P/i " 


Smör 6 Lisp. 
Tejor 17 st. 
Höns 2 » 








Ved 34 lass 









:449 drr 7 öre 
^7% pgr srmt. 



Fodrcnölh 1 st. 

»•) Ståht, Biogr. und. 1—2. I Winslrups Epigrammala (Lib. III. 
p. 972J läses cU om O. Baggcr. 

17 



258 

Skrift: Lexicoo Syriacum. Maoiiscript. (Jfr. Reseuii Bibliolheca). 

40. M. Jakob Bingius, f. i Odense. Rektor 1649 
— 53; dog 1654 och begrofs i domkyrkan härstädes ®^). 
Af Winstnip beskrifves han såsom ^homo indefessi labo- 
ris, summae dexteritatis aique probitatis.^ Jfr. dessutom 
Winstrupii Epigrammata. Lib. III. 996. 

41. D:r Matihias Foss, f. 1627 ^ i Lund, hvar- 
est fadern Nils Foss var kanik och provincial-låkare. Er- 
höll undervisning försl i Lunds och sedan 1642 i Sorö 
skola; stud. i Sorö 1644 -^ och i Köpenh. 1644 -f|-; 
kollega härstades 1648, hvilken bestälhiing han efter 2:ne 
års förlopp länmade; företog 1650 — 53 en resa genom 
Holland, Tyskland och Italien; rektor härstades 1653; 
mag. i Köpenhamn 1655 ^-^. Utmärkt skollärare. — År 
1660 danske konungens tjenstgörande hofpredikant. År 
1662 angafs han för konungen såsom den der i sina 
predikningar inlåtil sig i statssaker och framfört sådana 
ting, hvarigenom undersåtames hjertan kunde afvandas 
från konungen. För dessa beskyllningar kallades han d. 8 
mars till rikets kansler och tilltalades i konungens namn; 
men Foss beviste huru ogrundad beskyllningen var och 



■^ Grafskrirtpn ar följande: ^Jacobo Bingio Scholaslirs JuTentnlis 
praesidio proDcoci sed mili obitu utriusque gaudiis exemto iofelii maler 
Anna Johanneea levern injicere glebam falo jussa hoc luctus sui doca- 
menlum P. A.o C131DCLIV. 

A. n. D. M. I. P. 
Hans epilaphium lyder afilunda: 

Ludi Liindensis Jacobus Bingius olim 

Reclor erat qui duoc hoc cubat in tumulo 
Pust exaollalos sorliliir larga labores 
Pricmia qus lucia jam Schola pratjbel ei. 
Jfr. Somm., ée Templo Cath. L. 131—132. 



259 

huru han förhållit sig ostrafHigen samt uppsatte genast ett 
bref till konimgen, hvari han ytterligare framlade sin 
oskuld*). År 1665 theol. prof. i Köpenhamn; 1672 bi- 
skop i Ålborg och 1675 th. d:r. — Foss hade falt en 
benskada, hvilken bröt upp några år före hans död och 
blef så betänklig att de derom tillfrågade läkame enhälligt 
försäkrade, det han blott genom benets afsågning kunde 
räddas. Då chirurgerne redan hos honom inställt sig för 
att verkställa operationen, anmälte sig en nyligen frän 
Tyskland hemkommen fältskärsgesäll Asbach och bad om 
tillåtelse att bese skadan och vid operationen vara närva- 
rande, hvilket af läkarne vägrades honom såsom ung och 
okänd. Då d:r Foss derom blef underrättad, inkallade 
han honom genast och visade honom det sjuka benet. 
När Asbach bese It detsamma sade han genast att det ej 
vore af nöden att verkställa någon amputation; han ville 
med Guds hjelp pä ett bättre sätt söka hjelpa honom, 
hvilket han ock gjorde, så att biskopen åter kom på be- 
nen och lefde till d. 8 juli 1683. Han begrofs i Vårfru- 
kyrkan uti Ålborg®^). Såsom biskop var han vaksam och nitisk 



«) Zwergius, 1.1. 649. 652. Pontoppidan IV 1. 491. 

*^} 1 Dflmnda kyrka finnes öfver honom följande epitaphium : 
Matthias Fossius. 

Londini Scanornni in domo Clarissima natus, post Instrålas melioris 
orbis Eiiropaoi provincias, per omnes Relpublics lilteraris grudus con- 
suintis in regunda Patria Schola sexennio in Regla Frederici Tertii ec- 
cledia quinquennio, in Cathedra Tbenlogica Acaderoiie HafTniensis septen- 
nio, tandem ad Episcopatum Aalburgensem, sic jubenlc Augiistiss. Rege, 
Christiano Quinto, cui etiam plures annos a confessionibns fuerat, pro- 
Tectus, Ecclesiis, Scholis et Ptochotrnphiis XI annos pra?fuit, interea ex 
Matrona Nobiliss. & integerrima Bolhilda Brochmanna, in suavissimo XV 
annorum conjugio sex. liberorum genilor factiis, inde cum optima et 
emendatissima femina Margaretha Aandia VIII annos conjugales summa 

17» 



260 

samt en berömlig talare. Han var 2:ne gånger gift: l:o) med 
d:r Hans Rasniussen Brochmands dotter Bodil (f 1670), 
med livilken han hade 6 barn; 2:o) med enkan Märg. 
Axelsdotter Aand; det sednare äktenskapet var barnlöst 
Hans broder Kristian Foss var med. prof. i Lund, se- 
dermera assessor i Höjeste Rett i Köpenhamn (f 1680). 

Skrifter: Disp. de Thermoscopio. Havn. 1655. Pres. J. Finck. — 
Oratio ia obilutn D. J. Sraningii. 1668', 4':o. — Disp. I de Canone 
CoofessioDum Fidei. HufTa. 1671; 4:o. — Alrata Pallas 8. oratio in 
exccssiim glor. Frcdcrici III; 1670, f:o. — Ligpred. över Fru Anne 
Sehestedl. Kiöh. 1662; 4:o. — ^igpi*> o?er Sophie Roseukranli. Ib. 
16S1 ; f:o och 1731, 4:to. — Sön- og Sögnedags Morgea og Aflea- 
Bönncr. Fl. 1753; 8.o. 

Nngra hans cftcrlflmnade handskrifter uppräknas hos Zwergias, Det 
Sjell. CL 657 och Sommeiius, Sk. Cl. Hist. 126—27. 

42. M. Kaspar Jakobsson Weiser, dimilterad från 
Frae-Skole i Köpenhamn, studerade vid imiversitetet där- 
städes, hvarest han 1645 bleff student och 1653 ^ ^) 
magister. Rektor i Kristianstad i okt 1655, men för- 
flyttades 1660 till lika beställning i Lund. Med bibe- 
hållande af denna syssla, blef han 1669 y physices prof. 
derstädes och hade derjemte såsom rektor Fjelie till pr»bende. 
Är 1671 poeseos professor. Under denna tiden utgaf 
han en liten skrift: ^Musarum Tripudium in Caroli XI 
coronationem," men visade ej långt derefler huru liten me- 
ning han i sjelfva verket haft med nämnda skrift; ty vid 
danska härens inbrott i Skåue 1677, lyckönskade han 
med ett d. 16 aug. s. å. tryckt latinskt och danskt qvä- 
de k. Kiistian V till sin ankomst, kallandes honom ^Spes 



concordia emensus hoc sue inter mortales perigrinationis monumenlum 
Tivens P. Obiit anno reparaiflo salulis MOCLXXXlll. slalis LVI. 
•**) "Consistorii Archiv" i Kphmn. 



261 

jacentis terrsB.^ Bland annat yttrar han äfven denna ön- 
skan: 

Perge Triumphator reliquas subniittere terras; 

Sic redit ad Dominum, quod fuit ante, suum; 
hvartill han bifogat den danska tolkningen: 

^Saa kommer Ejermanden til sitt^ 
För slikt uppförande kallades han inför en i Malmö ned- 
satt kommission, som dömde honom till döden; men be- 
vekt af Weisers hustrus förböner förvandlade Karl XI 
straffet till landsflykt, se<lan han visat ånger öfver sitt 
brott, offentligen återkallat skriften och lofvat att hädan- 
efter aldrig hvarken med råd eller dåd stämpla mot ri- 
ket. Weiser begaf sig sedermera till Danmark, vista- 
des derstädes en tid i betqxkta omständigheter^^}, ut- 
nämndes till lektor i theologien vid Krislianias gymnasium 
och dog 1686^'^). Gift med Lisbelh Rhuman, dotter af 
prof. Wolfg. R. i Köpenhamn. 

Skrifter: Disp. de Mundo. Havn. 1648; 4:o. — De Caussis cor- 
poris naturalis per accidens. Lund 1670; 4:o. — Laiirea Apollinis el 
Musaruin Londinensium. Ib.; fro. — Musarum Tripudium in Caroli XI, 
regis SveciiB, coronalionem. Ib.; fro. — Dessulom ofTannAninda för 
författaren sfi olyckliga lyckönskningsquäde lill Kristian V. Ib. 1677. 

43. M. Peirus Corvinus, f. i Östergötliland. Stud. 
1674; prestvigd 1682 ^/ såsom utnämnd kyrkoherde i 
Hoby och Hastad. Om han förut varit rektor är osä- 
kert; men man vet att han 1684 innehaft begge dessa 
förenade sysslor. Är 1698 var han kyrkoherde i Wir- 
serum och Järeda i Östergölhland ; sedermera blef han 



*^) Mag. Casparus Weiserus ''som nu er exul og udi slet Tilstand, 
fik UO R:dlr af Leg. Hopner." Acta Cons Haun. 1678 ^j. 

w) M, L. Slåhl, Blogr. Cnd. om Lunds Profeas. 35—36. Pontop-- 
pidan, Annales. IV. 582. 



262 

häradsprost i Aspeland och Tuna ^). — Hveni som varit 
Weisers närmaste efterträdare är obekant 

Skrift: De diiratione Enlis. Prxs. Joh. Lundersteen. Lund. 1684. 

44. Olaus Oselius, f. i Småland. Stud. 1682; 
var kollega härslädes 1684^ hvarest han sedermera blef 
rektor, ovisst vid hvad tid; d. 10 apr. 1692 prestvigd 
såsom kyrkoherde i Stohy och Sandby; dog 1695 y och 
begrofs i Sloby kyrka. Gift med Margaretha Stobaja, 
förut gift med Anders Jönsson Helsingburgensis. 

46. Joh. Oltorphius, f. i Skåne (Göinge härad) , 
hvarest fadern var bonde. Efter åtnjuten undervisning i 
Kristianstads skola bief han stud. 1683; dereft er kollega i 
Lund, hvarest han sedermera 1692 — 98 innehade rek- 
torstjensten ; år 1698 ?g^ prestvigd . såsom kjrkoherdc i 
Görslöf och Särslöf; lämnade rektoratet 1698 vid mi- 
chaeli, då han tillträdde pastoratet; dog 1709 y. Gift; 
hustrun hette Stina. 

46. Petter Jönsson Ingelsfröm, f. 1671 V ^ I»- 
gelstads by af Oxie härad, hvarest fadern Jöns Pehrsson 
var bonde. Efter åtnjuten undervisning i Malmö skola, 
dimitterades han till universitetet i Liind 1692; koUega 
härstädes 1697; prestvigd 1698 y* och förordnades att 
vara biskop Steuchs praebende-komminister vid Lomma, 
Fjälie och Fledie församlingar; rektor 1698 y*; kyrko- 
herde i S. Rörum och Heglinge 1702 f. Fullmakten på 
sistnämnda beställning är daterad Surine uti Slavonien. 



^') P. J. LindvaU har dedicerat liU honom sia änder Bonde flu- 
meri inseende d. 24 apr. 1707 försvarade dispul. '^de Lnmine Lunari" 
och kaUu Corvinus harutinnan "Priepositus Territoriarum Aspelan k Tuna 
et Pastor io Wirserum el Jflreda." 



263 

KäDd såsom en lärd och redlig man. Dog 1725^. Gift 
med major v. Moblens dotter Anna, med hvilken han ha* 
de 6 barn, af hvilka en dotter blef gift med prof. N. 
Stob«us. . 

47. Petrus Frenning, f. 1672 ^ i Frenniuge uti 
Färs härad, hvarest fadern Lars Möllstrup var kyrkoher- 
de. Stud. 1687 44- Var en tid informator hos v. lag- 
mannen H. Ramel för dennes son Malte Ramel. Den 7 
mars 1698 höll han på universitetet i Lund en offentlig 
oration, innehållande uuderd. välgångsönskningar för Karl 
XIIis väl och framgång^*); d. 17 maj 1699 kyrkoherde 
i St Pedere Kloster och Nöbbelöf; responderade 1701 
för superintendenten i Karlskrona B. Folchers synodal- 
disputation "de Cönfessione;" erhöll 1702, med bibehål- 
lande af pastoratet, rektors-sysslan i Lund, hvilka tjen- 

ster han skötte till 1707, då han förflyttades såsom 
kyrkoherde till Frenninge och Wollsjö, på hvilket pasto- 
rat han erhållit fullmakt, dat Rawitz 1705 ^; dog i ja- 
nuari 1718. '^Yar en ganska hederlig och berömmebg 
man både i lära och lefverne" ^). 

48. M. Johan Gane, f. 1675 ^ på Gane gård 
på Gottland, hvarest fadern Hans Jönsson Gane var bruks- 
patron. Studerade i Upsala 1689 — 94; stud. i Lund 
1701; mag. 1706 ^^) rektor 1707 I, hvilken syssla 
han med berömmelig flit förestod; kyrkoherde i Herslöf 
och Säby 1711 y> och är fullmakten från Bender. År 
1720 \?^ lades hans prestgård i aska af en häftig väd- 
eld, hvarvid han förlorade all sin egendom och han sjelf 



^) Sommeiiu», flypomneniata in Hist. Ac. Lund. 107. 
^) Elmgrenska Samlingaroe. 



864 

med sitt folk med möda räddade sina lif. Prost örver 
Rönnebergs härad 1747 V 5 ^^e 1^*^ tt- Biskop 
Engeström höll öfver honom en likpredikan, som är tryckt 
i Lund 1755; 4:o. (Jfr. Sv. Mercurius, 3:e|irg. s. 1125). 
Gift 1709 med Margaretha Enström. 

Skrift: Sltiugraphia Gothlandiie ISovo-Antiquie. DispaU pro grada 
pbilos., Prasside A. Sloba?o. Lund. 1706 ; 4:o. 

49. D:r Magnus Bydelius, f. 1676 V ^ Fomåsa 
af Linköpings stifl, bvarest fadern var kyrkoherden och 
prosten öfver Bobergs och Gullbergs härad Joh. Rydelius. 
Åtnjöt under 1.0 års tid undervisning vid läroverken i Lin- 
köping; stud. i Upsala 1694, der han med förkärlek 
omfattade grekiska litteraturen och deri gjorde så ovanli- 
ga framsteg, att han vid 19 års ålder uppträdde inför 
det församlade presterskapet vid spodcn i Linköping 1695 
med en oration på grekiska, den han, utau att begagna 
koncept och till de närvarandes stora forundran, ur min- 
net deklamerade; mag. 1703; föreslagen 1705 till pro- 
fessor i filosofien vid Pernaus universitet; reste 1711 till 
Lund, bvarest han s. å. fick venia doccndi vid universi- 
tetet och blef derjemte (d. 26 april 1711) rektor vid 
skolan, hvilken beställning han redan följande året läm- 
nade, sedan han erhållit räntmästaretjensten vid universi- 
tetet; 1715 y hislor. et poeseos professor efter A. 
StobaBus, i hvilken befattning han 1731 erhöll Stäfvie 
och Lackalänga praebende; tti. d:r 1733; th. prof. 1735; 
domprost i Lund 1740. Rydelius var 3 gånger univer- 
sitetets rektor och 2 gånger uppförd på biskops-förslag. 
I Lund har han utgifvit 89 disputationer, bland hvilka 
den Me Fiue studii historici" har en särskild märkvärdig- 
het derigenom att vid dess ventilation d. 26 mars 1716 



265 

k. Karl XII plötsligen öfverraskade prajses och hela audi- 
torium med sin personliga närvaro. 

Magnus Rydelius, som var broder till den ryktbare 
Andreas Rydelius i Lund, skall liafva varil till växten 
ovanligt lång och derjenite undersätlsig samt utrustad med 
en stark och genomträngande röst, hvarföre Karl \l\ om 
honom haft det yttrandet att ''det vore en karl alt sätta 
som öfverste i spetsen för ett regimente." Han var gift med 
Elis. Stobaea, dotter till prof. A. Stobaeus. Dog 1742 ^V ^3- 

Skrifter: Disp. de finibus Bonoruin. Pra»idc Prof. Reftelio. Cps. 
1698. — De nalitrali aoiiiias Libertate. Pra». Prof. Upmarck. Ib. 1702. 
— De Cogoitioue philosophica. Ib. 1705. — 1 Lund ulgaf ban 89 di* 
sputatiotier, som uppräkuas bos Liden, CalaL Disp. Secl. H. 147 — 152. 

50. M. Olof Tranmus, f., 1682 i Vermiand, hvar- 
est fadern Brynte Stenarsson var bonde. Begjute vid 16 
års ålder studera och begagnade undervisningen vid gym- 
nasiet i Karlstad; under sludiitiden i Lund hade han A. 
Rydelius till privat praeceptor. Trana^us blef informator 
hos biskop Linnerius och sedem^era för Nils Palmsljenia, 
hvilken slutligen vardt kansler för Lunds universitet. D. 
23 jan. 1712 rektor; kyrkoherde i Osby och Loshult 1723, 
hvarå han. erhöll fuUmakt 1721; sedermera prost; år 1733 
ansattes han af en svår melancholi, som räckte 6 år och 
förhindrade honom alt sjelf förvalta sitt embeté; var 
2:ne gånger föreslagen till th. professor i Lund; dog 
1751 |. Gift med Anna Sofia Thomaea (f 1775, 82 
år gammal). 

Skrifter: Disp. de Causa Finali Lund. 1706-, 8:0. Praes. ErL La- 
gerlöf. — De Prnpjudicio. 1711; 8:0. Prnes. A. Rydelius. — De Vo- 
lupLate aoimi. 172l) ', 8:0, 2 ark. — De Pulcbriludiae. 1723; 8:0, 



•*) Jfr. M. Rydelii biografi af P. G. Ahnfelt i Biogr. Lexikon. 



266 

3^4 ark. — De Peccato in genere et in gpecie, htbita in SynodoLun* 
densi 1741 ; 8:o. — De Divino ordine in Macrocosmo^ pariter alque Mi- 
crocosmo, sande constituta, paucis delineato. 1742; 4:o, 4^^ ark. — 
De Cautelis nonnullis, quibiis vilia, saltem graviora, divina auxiltanlc 
gratia, possint evitari. 1742; 4:n, 4 ork. — De Deceplione in genere 
el in tpecie de Deceplione aui. 1745; 4:o, 6}/^ ark. — De Via re- 
ccnli ac viva ad saliilem eelernam, per Chrislum palefacla ac restituta, 
ex locis Paulinis Episl. ad Hebrtcng Cap. X. r. 19 & 20; 1745, 4:o. -- 
De Judicii Prfficipilanlia ; 174S, 4:o, 4 ark. 

51. M. Magnus Chorin, f. 1688 f i Wexiö, 
hvarest fadern M. Chorin då var lektor. Modem Sara 
Svenooia var en dotter af biskop. Enevald Svenonius. Stu- 
derade i Upsala och Lund; 1718 Y P^ sistnämnda ställe 
prestvigd såsom huspredikant hos riksrådinnan Piper pä 
Krageholm; mag. i Lund 1719; rektor härstädes 1723, 
hvilken beställning han snart lämnade, då han 1724 be* 
fordrades till kyrkoherde i SL Råby och Bjellerup samt 
förste stadskomminister i Lund, hvilken tjenst han till- 
trädde 1725 \\ år 1732 stadskomminister i Crotheborg; 
dog 1736 ^. Chorin var en lärd, begåfvad och nitisk 
lärare; skall hafva efterlämnat åtskilliga handskrifter i filo* 
logi och filosofi. — Gift med Maria Magd.' Falkman, med 
hvilken han hade flera barn. Äldsta sonen Magnus Cho- 
rin blef assessor i Götha hofrätt samt adlad under nam- 
net Crusenstolpe. Den yngre sonen dog såsom borgmä- 
stare i Laholm. Äldsta dottern blef gift med rektor i 
Kristianstad Z. A. Kihigren. 

Skrift: Disp. de Opinionum reToluliooibos periodicis. Lund 1719. 
PraBs. A. Rydelius. 

52. M. Georg Grönberg, f. 1697 f i Landskrona, 
hvarest fadern Benkt Jöransson var skomakare. Åtnjöt 
undervisning i dervarande offentliga skola; i dimissions- 
betyget heter det om honom: '^talem se semper prsBbuit 



267 

ut inter cosequales habilus sit optimus." Under det han 
gick i skolan, höll han derstädes 2:ne tal memoriler; det 
ena vid 11 års ålder: "de signis nativiiatis regum et in- 
primis regis regum Jesu Christi;" det andra år 1713: 
''de laude Ulterarum;" stud. 1715; vid jubelfesten 1721 y 
i Lund höll han memoriter en oration "de regno Anli- 
christi per Lutheruni debellato" ^^) ; mag. 1723; rektor i 
Lund 1724 ■^; förflyttad till samma beställning i Malmö 
, 1733 ^/ ; kyrkoherde i Ingelstorp och Walleberga 1739 44» 
tillträdde 1740 i-; var 1731 respondens för synodaldis- 
putationen "de Creatione." Under biskopsledigheten i Lund 
1740 måste han resa till Götheborg för att der prest- 
vlgas, hvilket ock, i anseende till hans erkända skicklig- 
het, utan någon föregående examen, skedde 1740 ^-^\ 
dog af stark skörbjugg 1758 \f . Såsom skollärare för- 
delaktigt känd för sina "goda infomiationsgåfvor" *), dimit- 
terade han till universitetet 105 disciplar, 50 från Lunds 
och 55 från Malmö skola. Gift med Regina Dorothea 
Kehler, dotter af apothekaren D. Kehler i Lund; med 
henne hade han 4 söner och 4 döttrar. Den ene sonen 
Daniel C. blef kyrkoherde i Hahustad och Zireköpinge 
(f. 1729 t 1782). 

53. M. Reinhold Liebman, f. 1701 ■§. i Lands- 
krona, hvarest fadern var prost och kyrkoherde; åtnjöt 
undervisning i Kristianstads skola; student i Lund 1717; 
antog 1721 kondition hos öfverste Wallenstjerna nära 
Götheborg och då öfversten följande året med ^in familj 
flyttade till Finland, hvarest han hade gods, åtföljde L. 



") Döbeln, Hisl. Ac. Lund. I. 46—47. 
•*J Ahlinans Program s. IV. 



268 

honom, men blef med sina lärjungar qvar i Åbo, vid 
hvilket universitet han länge vistades och 1726 y^ blef 
magister, samt var der älven en tid v. sekreterare; rek- 
tor i Lund 1733—55; dog 1755 44. Gift med Ch. 
Juliana Strandel, dotter af prosten i Lösen O. Strandel; 
med henne hade han 7 barn, nemL 1 son och 6 
döttrar. 

Skrift: Disp. de anima Bestiarum. Aboas 1725. Prss. J. Thor- 
wöste. 

54. M. Gustaf Sommelius, f. 1726 i Malmö, hvar- 
est fadern Johan Sonmielius var rådman. Modem hette 
Anna Elis. Hoffinghoff. Upptogs efter faderns död, som 
timade 1731, af farbrodern, borgmästaren i Lund Gust 
Sommelius, såsom eget barn, och erhöll här en ^vårdad 
uppfostran. Efter 7 års åtnjuten undervisning i Lunds 
skola dimitterades han i febr. 1742 till karolinska uni- 
versitetet, der han i synnerhet idkade Ungvistiska studier 
och gjorde en god kurs i grekiska och österländska lit- 
teraturen under prof. J. Engström, som för ynglingen fat- 
tade särdeles vänskap och förtroende, valde honom till 
lärare åt sina tre äldsta söner och sände dem mider hans 
ledning till Upsala. Sedan Engeström blifvit biskop öfver 
Lunds stift, företogo hans söner under S:i ledning en ut- 
rikes resa, då vägen föi^st togs till Greifswald, der S. 
medelst speciminerande förvärfvade sig magisterdiplomet 
1748 4« Återkommen från Tyskland, der han besökt 
åtskilliga universiteter, blef han 1749 */ förordnad till 
docens i grekiska och österländska språken vid Limds uni- 
versitet. För bättre utkomsts skull sökte han ett kolle- 
gat vid Lunds skola, hvartill han utnämndes 1751 y, 
utan att dock öfvergifva sin plats vid universitetet. Fem år 



269 

derefter erhöll han akademie-adjunkts fullmakt och ulnäimi- 
des 1756 -^ till rektor vid Lunds skola, hvilket embete 
han med allvar och nit skölte. Erhöll 1763 ^ profes- 
sors namn; år 1767 -J blef han ordinarie bibliothekarie 
vid Lunds universitet och lämnade då rektoratet. Såsom 
bibliothekarie kem S. på sin rätta plats, ty att ordna och 
katalogisera böcker, att samla och redigera manuskripter 
samt i ljuset framliafva bortglömda litterära förtjenster, 
var hans särdeles stora lust. Genom k. resolution af 
är 1777 blefvo honom och hans efterträdare enahanda 
lön och förmåner tillerkände, som de. öfrige professoi-er- 
ne; föreslogs 1769 till 1.1. o.o. professor och 1771 till 
eloqu. et poeseos prof.; år 1787 var han promotor i 
filos, fakulteten; kallades ,1783 till ledamot af uppfo- 
stringssällskapet; tjenstledig 1799; dog i Lund 1800 ^-^^. 
Gift 1768 med Gertrud Dorothea Held, dotter af en kap- 
ten, systerdotter af kanslirådet Lagerbring, en energisk 
quiuna, som sades sträcka sitt finger in i Lunds båda 
konsistorier. Bland 9 bara märkas: Sv. Gustaf, L 17 69^ 
professor, lektor vid Karlbergs akademie (f 1845); Jo- 
han Reinhold, f. 1770, kyrkoherde i Mörrura och Elle- 
holm i Bleking, länge innan sin död 1840 oskicklig att 
embetet förestå; Karl, f. 1774, Courtier de na vi res i 
Nantes, gift med en irländsk fröken; Daniel, f. 1775, 
med. d:r, kgl. lifmedikus, assessor och prov.-läkare i 
Örebro län. 

Bibliothekarien prof. Gust. Sommelii ord och önsk- 
ningar hade mycket att säga både i akad. konsistorium 
och bättre upp. S. skall äfven i akad. konsistorium haft 
ett stort anseende och en längre tid afgjordes der alla 
förekommande mål i nogaste öfverensstämmelse med hans 



270 

usigter, hvilka i alimånhet voro sanningens och rättvisans. 
Endast mot nepoUsmen synes han ej hafva varit tillräck- 
ligt på sin vakt. S. var emellertid öfverallt både för sin • 
karakter och sina kunskaper högt aktad. Hans föreläs- 
ningar i lärdomshislorien voro talrikt besökta och man 
kan ännu fä höra grähäriga lärjungar utgjuta sig i ym- 
niga loford öfver hans föreläsare-skicklighet. Outtröttlig 
var han i sitt bemödande att gagna det allmänna och 
framför allt i att illustrera bortgångna landsmäns minne. 
Mindre utmärkt genom lysande snillegäfvor och strängt 
vetenskapliga studier, ån genom outtröttlig flit och stora 
samlare- mödor, häfdar S. en aktningsvärd plats bland för- 
ra århundradets lärde. Hans lärdom var dock gammal- 
modig och hans flit störst i minutier. Enligt filos, fa- 
kultetens i Lund protokoll d. 26 mars 1768 examinerade 
S. ynglingarne ''de lilteris antediluvianis deque fontibus, 
unde nolitia scriptorum antediluvianorum sit haurieuda.^ 
Candidandi svarade nöjaktigt enligt Baumeister, som cite- 
rat Vockerodii historia societatum et rei litterariae mundi 
primi s. antediluviani. Rättvisligen måste medgifvas att 
S., näst Lagerbring, varit den stöi-ste samlare i vår litte- 
raturhistoria vid Lunds universitet^). 

Skrifter: Försök lill ea Grek. Grammalica, pfi Sven&ka. Lund 
1759; 8:o. — SkSnska Clericie(s Hisloria. Tredje delens första stycke. 
Lund 1763; 8:o, 232 sidor. (Ärv«n under titel: Handlingar rörande 
Lunds Gyninasii och Scholn-Lanire). — Imitationer att bruka tiJI de 
Ciceronis epistlar, hvilka M. Junius utdragit under namn af Selcctanini 
epistolaruin ex M. T. Ciceronis familiaribus et aliis Volumina tria. 
Lundffi 1772-, 8:o. — Akademiska och Stifts-Tiduingar för år 1773. 



»•) Jfr. Biogr. Lex. öfv. namnk. Svenska Mån. Upsala 1848, XV. 1. 
§. 45—49, hvarirran dessa underrättelser, ur P. G. Ahnfelu och P. Wie- 
selgrens öfrer S. författade biografi, till större delen blifvit håmtade. 



271 

Land; e. a.; 8'o. — Dessutom: 410 disputatioosdelar in 4:(o, af hvilka 
79 ii({;öra haos Lexicon Eruditorum Scanensium. Bland hans andra 
dispult. ma anmärkas: De Templn Calhedrali Lundensi 1755; 20^ 
ark. (Disputalionernas tillar angifvas hos Liden, Catalog. Disp. JL s. 
158-169 samt Marklin, Cal. Disp. 11. s. 118-134). 

Anm. På universileLs-bibliotheket i Lund linnes flera 
af Soranielii otryckta skrifter och anteckningar, hvaribland 
matcrialier till Sk. Ciereciets historia, Lex. Erud. Scanen- 
sium, hvilka med tacksamhet af förf. till närvarande Skån- 
ska Skolväsendets historia bUfvit begagnade och skänkt 
åtskilliga personal-historiska upplysningar. 

55. M. Jakob Östman, f. 1738 y i Loderup; 
fadern Nils Östman var kyrkoherde och häradsprost; stud. 
1751 ^j docens i naturalhistorien 1763; kollega i Lund 
1764 och rektor derstädes 1768; kyrkoherde i Norr- 
hviddinge och Dagstorp 1778 -f-j] prost 1791; död 
1799 y. Gift med Kalh. Maria Palm, dotter af pro- 
sten i Barkåkra Rutger Palm. 

56. M. Pflti/ Lundborg, f. 1742 y i Lund, hvar- 
est fadern, Nils Påhlsson, var svarfvare. Efter erhållen 
undervisning i Lunds skola, blef han stud. 1759 \^ ; 
mag. 1766; uppfördes 1771 på förslag till 1.1. o.o. adjuiik- 
turen; docens i lärdomshistorien 1772 ^; s. ä. uppförd 
på förslag till histor. adjunkturen; t f. rektor 1779 '-j? 
och erhöll d. 15 sepl. s. ä. fullmakt å tjensten; kyrko- 
herde i Bösarp och Simlipge 1792 y, men förestod 
rektors-sysslan till 1793 V; prost 1792 ^f. Var känd 
^äsom nitisk skollärare och hade skolans ekonomi äfven i 
honom en omsorgsfull vårdare. Dog 1800 y. Gift med 
Anna Maria BerUng, dotter af hofkamreraren och direkt. 
Berling i Lund. Sonen Nils Gustaf L., hvilken dog i 



272 

Stockholm såsom proto-notarie i justiliae-revisioDen; var 
enda bamet. 

Skrifter: I>isp. de locis quibiisdam N. Tcsl. ex V. T. libris Cano- 
nicis, iioD Apocryphis allegalis. Lund 1770; 4:o. — Disp. de U8U mc- 
CfDliiuin Hebrxoruin Prosaicnrunij Grammalico, Logico, Rbelorico. Ib. 
1771*, 4:o. — Disp. de Syslemale Scandin. ulili el noxio. Ib. 1778. — 
Grafskrirt öfver rektor gynia. i Hull, Jean Klarke. Öfvcrs. Ib. 1786. 
— York, ioledoliig lill F^atiiiska språket, genom flera exempel samt 
reglor Umpad efter svenska språkels art. Ofvers. Ib. 1786. 

57. D:r Nils Sinius, f. 1764 i Åsum, hvarest fa- 
dern var prost och kyrkoherde; stud. 1775: mag. 1784; 
amanuens vid univ:s bibi. 1785; s. å. docens i lärdoms- 
historien och nolarius i theol. fakulteten; theol. docens 
1791; efter en allvarsam ^trid med sina medsökande 
till rektoralet vid Limds skola, erhöll han 1792 ^ full- 
makt å nämnda syssla, hvilket gillades af konungen d. 26 
febr. 1793; tjensten tilltrådde han d. 1 maj s. a.; kyrko- 
herde i Radunda och Brösarp 1803 '^; prost 1811; er- 
höll professors namn 1812; Ih. dr 1830; dog 1831 4. 

Skrifter: Disp. de optima metbodo linguas orienlales discendi. 
Lund 1783. — De pronuntialione lingrs Arabicae ejnsque usu. liitvnise 
1783. — De influxu trinm Sjstematura Fbilnsophorum in moralilalem 
hominis. Lund 1787*, 5 ark. — ProfprcdikaQ i Karlshamn och Asaram 
d. 18 juli 1818. 

58. D:r Jöns Sommar, f. 1769 ^^ i Ingelstorp, 
hvarest fadern Magnus Sommar var th. d:r, prost och 
kyrkoherde; modem Erika Liebman var dotter af rektorn 
i Lund R. Liebman. Sin första undervisning erhöll han 
af fadern, men under dess inträffade sjuklighet af sin 
förutnämnda moder, som meddelade honom de första 
grunderna i latinska och grekiska språken, i hvillka hon 
var särdeles hemmastadd. Stud. 1781 ^; mag. 1790; 
theol. docens 1791 ; vid jubelfesten 1793 höll Sommar 



273 

på universitetet en latinsk oration: De concordia libroruiu 
Symbolicoruni cum libertate conscientidB , hvilken ej blifvit 
tryckt. Theol. fakultetens notarius 1794; kollega 1796; 
theoL kandidat 1797 ocb följande aret th. licentiat; 1803 
4 rektor, hvilken syssla han med utmärkelse förvaltade 
tills han 1809 y utnämndes till kyrkoherde i Hårslöf 
och Boderup; prost 1812; praBsiderade vid prestmötet i 
Lund 1814; th. d:r 1818; prost öfver Skytts härad 
1823; jubelmagister 1841; dog 1843 | *^). Till 
Lunds skola har han testamenterat ett kapital af 400 r:dr 
b.ko, hvaraf årliga räntan såsom prasmium skall tilldelas 
den skolyngling, som har gjort de vackraste framstegen i 
latinskrifning. — Ledamot af l/ongl. Oldskrift-Selskabet i 
Köpenhamn. 

Skrifter: Disp. de vi Albcismi et Superslilionis in Rempublicain. 
P. I. Lund 1791. — Vindicicc diluvii Noachi. Disp. pro Candid. Theol. 
P. I. Ib. 1798. — ^Disp. Synod, de Precibua. Ib. 1814. 



Efter Sommars befordran till kyrkoherde sköttes rek- 
torstjensten från midsommarn 1809 till hösten 1810 me- 
delst vikariat af mag. docens H. F. Sjöbeck,^om vid flera 
föregående tillfällen neml. 1786, 1797, 1798, 1806 och 
1808 såsom vikarius längre eller kortare tid vid skolan 
tjenstgjort 

59. M. Anders Benjamin Textorius, f. 1761 |- 
på Kronetorp i Lyhy socken. Fadern var med. d;r. Vid 
4 års ålder upptogs han af en morbroder i Köpenhamn, 
L. Lyche, rektor vid metropolitanskolan, hvars enka, då 



1^) Jfr. Reuterdahl, Likpredikan offer kontrakUprosten d:rJ. Som- 
mar, håUen i Häslöfs kyrka d. 7 april 1843. Derjemie personalier, stam- 

'tailor m. m. Lund 1843, 8: o. 

18 



274 

döden 1772 horlryckte morbrodern, raed moderlig ömhet 
görjde för den unge Textorius, Ull dess döden 1780 slu- 
tade hennes dagar. Stud. i Köpenhamn 1780; vistades 
28 är utrikes, under hvilken tid han uppehöll sig 2 år 
i Göttingen, 1 år i Kiel, någon tid i Berlin, 13 måna- 
der i Italien, hvaraf 3 månader i Rom, samt för öfrigt 
i Danmark; vann i Berlin 1785 ett pris för en på latin 
skrifvcn afhandling de Origine Germanorum; meddelade 
undervisning i flera så enskiita som oflentliga läroinrätt- 
ningar i Köpenhamn; återvände 1793 till Sverige; stud. 
i Lund 1794 -^-j] mag. 1796. Sedan egnade han sig 
uteslutande åt undervisningsverket, uppehöll sig 7 år i 
Gölheborg och Småland; 1804 4t notarius vid uppfo- 
stringsutskottet ; rektor i Lund 1810 -^ och tillträdde 
sysslan samma dag; korresponderande ledamot af k. upp- 
fostringskommiteen 1814 -f^, erhöll professors fullmakt 
1815 *-y®; flyttade, efter omkring 10 års tjenstgöring vid 
Lunds skola, till samma tjenstbefattning i Landskrona 
1818 f; erhöU tjensUedighet 1827 V; dog i Mahnö 
år 1842. 

Utom öfriga förtjenster af Lunds skola har Textorius 
för anskaflandet af handlingar till skolans arkiv, grundläg- 
gandet^ af ett skolbibliothek samt vårdandet af skolans eko- 
nomi gjort sig förtjent af dess tacksamhet 

Skrifter: Disp. de Origine Germanorum. Lund 1796. — De prs- 
•tanlia Tiri docti in reptiblica jam ante constiluta. ]b. 1803. 1% ark. 
— DidacUca, forroe dicendi Catechelicoe priecepU Iradeos. Ib. 1806. 
2*/^ ark. — Ejus, qaod salis eal ad vim animi olim evolvendam brevia 
priccepta tradens. ]b. 1807; 1 ark. — Anvisning TAr enskilda uppro- 
slrare och angdomslflrare UU kånnedom af deras pligters vidd och be- 
•kaffenhet. Ib. 1807. — Thesei Tarii argumeDli. (Fro mimere recto- 
ritj. Ib. 1809*, 1 ark. — Usbok för Svenaka barn, efter Thieme. Ib. 



275 

1807. — Catecheliska samtal, ef ler Thieme. — Norrska Historien i 
sammandrag, efter Baden. Ib. 1814. 

60. M. Jöns Henrik Seldener, f. 1783 y i An- 
drarum, hvarest fadeiii Daniel Seldener var komminister, 
sedermera skollärare och bamhusföreståndare i Karlshamn, 
sin födelseort Studenl höstterminen 1796,. dimitterad 
frän Karlshamns trivial-skola; magister 1799; besökte 
1800 Helsingfors i Finland, Köpenhamn och Rotterdam; 
lärare på ett handelssemiuarium vid Götheborg 1801 — 2; 
besökte London m. fl. orter i England 1803; biträdde 
såsom barnhuslärare i Karlshamn 1804; vistades i Yest- 
Indien 1805 — 8; kollega vid lägsta klassen af Karlshamns 
trivialskola i febr. 1809; opponent vid prestmötet i Lund 
1814; prestvigd 1815 y; vikarie vid Adolf Fredriks 
skola samt vid Danviks- och Sikla-ö församlingars i Stock- 
holm 1816; rektor i Helsingborg 1817 ^ och i Lund 
1818 y ; kyrkoherde i Burlöf 1824 -J4, bvilkeu befatt- 
ning han frän påsktiden 1826 efter förordnande förestod; 
tillträdde såsom ordinarie 1827 i-. 

Då till följe af 1820 års förslag Lunds skola, så- 
som utgörande endast 2:ne klasser, borde förvandlas till 
en pa^dagogi, utverkade rektor S., i förening med m. fl. 
andra, konungens nåd. försäkran att nordens äldsta skola 
ej skulle indragas. Då fråga åter uppstod om ett gym- 
nasium för Lunds stift och hvar detta skulle förläggas, 
hade Seldener tillfridsställelseu att hans förslag om valet 
af Lund utaf K. M:l föredrogs deras, som föreslagit Mal- 
mö eller Sölvesborg. Under sin tjenstetid vid Lunds skola 
föranstaltade rektor S. om en förbättrad sångundervisning 
för skolungdomen samt föreslog medel till att aflöna en 
lärare i gymnastik. Han uppmuntrade arven 1826 till 



276 

anskaflande af eU skol-bibliothek, hvilket företrädaren rek- 
tor Texlorius grundlaggl. 

För ufrigt hade S., till följe af en tidigt fattad för-r 
kärlek för fristaten Haiti, f. d. S:t Domingo, vändt sig 
till M:r Peltier i London^) samt tilJ M:r Wilberforce, i 
afsigt att erhålla och mottaga wiga Haitier till uppfostran 
här i Sverige^). De föiMllauden, som liade kunnat upp- 



') PcUiers skrifvelse meddelas liAr: 

Loodres 10 Seplembre 1820. 
Monsieur. 
La leUre, que tous m^arei fail Thonnear de m^écrire aa mois de 
JuiUet dcrnier, m^est parvenue un peu lärd, ce qui est cause que ma 
réponse ne tous parviendra pas aussilöt que tous Tavies sons doute 
espcré. Je suis fäché de ne pouroir contribuer en rien a robjel de woå 
désirs par rapport é Tile d^Halty. Toutes mes relations avec ce pays-lå 
ont cessé a la fin de Tannée 1815. Le Roi Henry a Iransfcré sa con- 
fiance et sa correspondance au celebre philanlrope, a qui Ton doit Ta- 
bolition de i'inféme commerce des esclaves \ je veui dire Monsieur Wil* 
berforce, membre du Parlement. C^est donc a lui qu^il faut, et que je 
TOUS conseille de rous adresser, si tous persislei dans volre resolution. 
Vos principes d'hunianilé el de philaulropie sonl bien fails pourexciler 
soo zele en volre faveur. Soyei sör qu'il vons répondra arec franchise ; 
mais ne Tappeiei pas My lord ; il n^esl, comme moi, que simple Sir, 
et vous vous conlenteres de meUre sur Tadresse : 

W:m Wilberlorce, Ksqu. M. F. Kensingtoo Gore 

London. 
Receves, Monsiotir, Tassurance de la cnn^ideration disting^uée avec la 
quelle j^ai Thonneur d^etre Yolre tres bumble & obeiss. serviteur 

Monsieur Monsieur \ 
Gens Henry Seldener \ Le Cbev:r Peltier. 

Lund, Sweden j 
*j M:r Wilberforce^s bref till rektor Seldener: 

Bath 21 Nov. 1820. 
Sir. 
J am much bonoured by your obliging Communicatiop of the 2:nd 
lns:t and J beg you will accepl my best thanks for so obligiug aproof 
of your esleem & confidence. J am glad to lind, that tbe tidiugs of 



277 

stå, utvecklades i svar af, sedermera ex-presidenten Boyer, 
vittnande om den enigblifna fristatens hyfsning och utsig- 
ter, men tillintetgjordes genotn den varsamhet, de skug- 
gor, i hvilka den s. k. heliga alliancen ställt regenterne i 
afseende på nämnda fristat. Se det i noten meddelade 
missivet genom general-sekreteraren, brigadgenerålen B. 
Inginac ^J. 



tbe ^eoeroas efTort which the Chier, (or as He is styled, Heory the first 
the King) of Hayly, to enligbten and civilize Ilis Couolrymen, have 
reached your distan t Coimtry. When all the circumstances of bis Si- 
tualioo shall have beea taken into accoiint, J am persuaded tbat poste- 
rity will justly esleem His characler as oue of tbe most exlraordinary 
whicb the Page of History bas ever commemorated. Nerertbeless, He 
Himself is but too sensible of tbe important tbrutb, thal it is even mnre 
difficult to iinprove tbe morals, thau to eolighlen tbe Understandings, 
of a People — it is also a more important and beneficial work. fiul if 
it sbali please God to prolong tbe life of tbis extraordinary man, J 
trust raucb may be done for tbe accomplisbement of His generoiis pur- 
poses. J baye more tban onee expressed to Him my wisb tbat He 
ijvould seod oTer some of His Coutryroen to Europé, to receire the 
beoefits of a liberal Educatioo. Tbis proposai bowever He bas bilherto 
deelined. If hereafter He should embrace it, J can inform you of bis 
change of purpose. Meanwbile there are several Tcacbers wbo have 
gone from England, some of wbom are instructing bis Subjects in tbe 
first Elements of Knowledge, others are carrying them od into tbe higber 
braocbes of pbilosnpbical knowledge. Beiog just now extremely pres- 
sed for time, J can only once more express my satisfaction tbat tbe will 
being of ibis too commonly neglected Glass of our fellows Creatures, 
bas attracted your attention, and subscribe myself, 

Sir 
To Your faitbfuU Serv:t 

M. M. J. H. Seldener W. Wilberforce. 

&c. &c. 

•) 
Liberlé Egalité 

Republique D'IIaytu 



278 

Slutligen må här omnämnas att rektor Seldener upp- 
manade det handelsbolag (Michaéisson och Benedicks) i 



Au Porl-aii Prince, le 16 Décembre 1822, an 19:e de rindepeodiDee. 

B. Inginac, 
General de Brigade, Secrétaire-Général prés S. E. le Présideot d'Ha|li 
A Monsieur Jean Henry Seldener, Recleur de L^tnstilut 
eléroentaire å Lund en Suéde. 
Monsieur t 
S. E. Le President D'Hayti a re^u la lettre pleine de sentimens de 
religion et de philanthropie, que vuus avei pris la peine de lui adres- 
ser le 12 Mai 1822, el a la quelle je suis chargé de répondre. S. E. 
a lu aTec salisfaclion votre missive et Elle regrette quMl n^y ait pat en 
Europé beaucoup d^bommes possédant rolre maniére de ?oir et de pen- 
ser sur les Eiirans du mc^me créateur, parcequ^il en*serait certainenient 
résullé une plus grande somme de bonheur pour le genre buraain. 

Le Royaume de Suéde et de Nor?rge, Monsieur, posséde, ce noas 
seroble, les éléniens nécessaires pour entretenir le commerce que vous 
desirei de voir s^établir entré ce Royaume et la République d^Hayti; 
Vos fers manuraclurcs et en barres, feuillards et' méine en saumons', 
Votre acier, Vos projeciiles d^artillerie; Vos bois de construction ; cuirt 
et divers autres artides, pourraieot étre fort avantageusement , écbangés 
ici contre du sucre, du café, du rbum, du coton, du cacao, des bois de 
Gyayac, fustic, acajou &c. &c. Les Negocians et armateurs de la Suéde 
et de Norvege n^ont peutétre besoin que d'étre informé de ces cireon- 
ttances et de la protection de Votre digne Souverain, dont la liberalité 
ne nous est pas inconnue, pour faire quelques esAys. S. E. Le Presi- 
dent compte sur vos soins et sur le dévouement que Vous paraisses 
porter a la canse de Thumanité pour les en prévenir par la voie de 
▼os journauz. Vous pouvei. Monsieur, assurer Vos Compatriotes du 
bon accneil qu*ils recevront des Haitiens, et parliculiérement du Cbef 
de TEtat qui sait apprecier tout ce qui peut étre utile a Son pays et 
promouToir Paccroissement de sa prospérité et de sa civilisation. 

Cest, Vous le saves, par le commerce, que les Peuples, apprenant 
å Se connaitre, finissent par Se lier et S^estimer, en établissant entré 
' eox des rapports mutuellement avantageux , Ceux qui pourraient se for- 
mer entré la Suéde et^Uaiti le seront sous plus d'un rapport, n>n 
doulei pas. Ainsi donc il vous appartient de donner Télan cimvenable 
aui prémiéres tentatives, et vous aures envers la poslerité le merite de 
la eréation de ces rapports. 



279 

Stockholm, åt hvilket man uppdragit anskaffande och ut- 
redning af örlogsskepp för Sydamerika, att, i händelse 
af motgångar vända sig till Haiti. Förslag och utsigter 
blefvo dock om intet ^3. — Gifl med Sofia Agn. Kling- 
hammer; fadern koramersråd. 

Skrifter: Disp. Gogilationes nonnullsa de Suinmo Bono. Lund 
1810', 4:o, IJ ark. — Theses colleclanea;. Pro muoere rectoris. Ib. 
1812; 4:o, 2 ark. — Vi och vara Föräldrar, efter HufelaDd. Stockh. 
1816. — F. d. Regiments Prediksnteo U. Sederbergs Anteckningar om 
Ryska folkets religion och seder. Åren 1709—1718. Kristianstad 1836; 
8:0. 

61. D:r Karl Abraham Bergman, f. 1800 ^^ på 
Oretorp i Winslöfs sockea Fadren Johan Petter Berg- 
man var gärds-bokhållare; modren Katharina Dorothea 
Borgman ^ stammade från Lund på mödernet (Ramberg). 
Vid 12 års ålder förlorade han denna moder, utmärkt 
för gudsfruktan och redbarhet Oaktadt föräldrames ringa 
tillgångar erhöll sonen enskild undervisning på landsbygden 
till 13 års ålder, då han insattes i Kristianstads skola, 



Je me trouve bien flatté, Monsieur, que la circonstance me mette 
a mt^me d^ouvrir avec Vous iine correspoodanre, que j^entretiendrai 
avec plaisir. Vous trouTeres sous ce pli un Tarif de nos douanes. 

J'ai rhonneur de Vous saluer avec une consideration distinguée. 

R. Inginac. 

«) Stockholm d. 19 April 1825. 

S. H. T. 

Yi hafva haft årao emottaga Tit. skrifvelse, som högeligen fflgnat 
oss d& vi derigenom Ofvertygas om det välvilliga intresse, som vir sjö* 
expedition åtnjuter af Tit. — Vi förklara derjerote vår uppriktigaste 
tacksägelse för de benflget meddelte underrättelser om handeln pfi Haiti, 
men emedan expeditionen icke fir Ämnad dit, sfi komma vi ej i tiilffllle 
att draga nfigon fördel deraf. Vi be Tit. likval vara försflkrad om vär 
tacksamhet och fullkomliga Högaktning, hvarmed hafva flran teckna 

Michaelson & Renedicks. 



280 

livarifiän han diniitterades till universitetet höstleniiinen 
1816. Från våren 1817 var han privatlärare ftr enke- 
fru Yult von Steyems söner på Halisnäs i Jönköpings Län, 
ända till är 1823, under hvilken tid han flere gånger 
med sina lärjungar besökte universitetet Magister 1823 
den y ; s. å. den ^-^ förordnades lian att förestå kon- 
rektoi*s-tjensten i Malmö, hvilken befattning han lämnade 
efter ett år; duplikant vid rektorsklassen^ i Lund 1825 
den y, hvarefter han samma år den ^ förordnades UD 
förestående af rektorsbeställningen derstädes ; ordinarie 
rektor 1827 ^. Medelst subskription lade han sam- 
ma år grunden tiU Lunds nuvarande vexelundervisnings- 
skola, deri han sjelf första halfåret undervisade, hvarefter 
docenten Schreil fortsatte undervisningen. Var en af de 5 
(Loven, Fries, Bnizelius, Sundcvall) som grundade stu- 
dentföreningen i Lund. (Se föreningens första protokoller). 
Medicine doktor 1829; utnämnd kyrkoherde i Winslöf 
och Nädinge 1831 V; tillträdde tjensten .1833 |. 
Gift 1828 ^ med fröken Karin Eleonora Vult von 
Sleyern; fadren Julius Fredrik Vult von Steyem, posses- 
sionat ;. modren Gustava Ehrensträle, sondotter af profes- 
sor Nehrman i Lund. 

Skrifter: Observaliones nonniillc, vulgarem in classe siiprema scholas 
elementaris, prai^serlim frequenliori, insliluendi ralionem corrigentcs. 
Lund 1825; 4:o.— Fsalmns Davidis Septuagesimus sexlus. Ib l^30; 4:o. — 
Oro Svenska Elemenlar-skolan. Slhm 1832; 335 sidor, 8:0. — I hvad för- 
hållande står presterskapel till skola och folkupplysning. Ib. 1832; 8:0. — 
Om religionsfribelen i förenia Staterna af Rob. Baird, öfvers. Jönkö- 
ping 1847; 8:0. (Andra delen under tryckning). — Tal vid grefvin- 
nan Wrangels född Levenhaupt begrafning. Krbtianslad 1833. 



Sedan d:r Bergman 1831 erhållit tjenstledighet, he- 
striddes undervisningen medelst vikariat vårtemiineu 1831 



281 

af nuvarande theol. prof. H. M. Melin samt höstteiminen 
s. å. af dåvarande kollegan J. M. Euström. 

65. M. Karl Gustaf Berling, f. 1809 y i Norr- 
viddinge ;, fadern akademi- räntniäs tåren och ridd. C. P. 
Berling i Lund. Stud. 1823; mag. 1829; docens i ma- 
thematik 1830; duplikant vid Lunds skolas rektorsklass 
bösltermiuen 1831; s. å. uppförd på förslag till fysiska 
adjunkturen vid universitetet; rektor 1832 *^; kyrko- 
herde i Höja och Starby 1847 ^ \ tillträdde genast. 
Gift 18^3 med Beata E. Sommelius; fadern postmästaren 
C. T. Sommelius. 

Skrifter: Homeriska Dialektens former. Ofvers. Lund 1827; 8:o. 
— Expositio evolationis fanctionls (2 cos X)n secundum multipla. Jb. 
1830; 4:o (pro venia docendij. — Comparatio celebratiss. novissima- 
runique doctrinärum de oatura et propagalione luininis; (specim. för fys. 
adjunkt.). Ib. 1831; 4:o. — Aphorismi; pro muiicre Rectoris. Ib. 1833; 
4:o. — Program vid Lunds Catbedr. Skolas invifruing. Ib. 1837; f:o. — 
Cornelius Nepos de Vita Excpilenlium Imperalorum. Ofversedd text med 
fullständig Ordbok. Lund 1842; 2:a uppl. ibm. 1846; 8:o. — Kuhnerå 
Sammandrag af Latinska sprfikels formldra. Lund 1843; 8:o. 

66. M. Gustaf Magnus Sommelius utnämndes d. 
6 okt. 1847 af domkapitlet till kathedralskolans rektor. 
Öfver denna utnämning äro underd. besvär anförda, men 
då detta skrifves (1848 i juni) är saken ännu ej afgjord. 

Mag. G. M. Sommelii biografi är upptagen bland ka- 
thedralskolans konrektorer, hvartill läsaren hänvisas. 



c) Theologie Lektorerae Tid domkapitlet i Lnni 

(Aom. Theolo^ie lekton-befattaingeD inrfiltades i Lund 1539 och in* 
förlifradei med gymoasiel i Liiod omkring 1618). 

1. !!• Peder Boesen Tinckel, född 1446 i Slagelse, 
kyrkoherde i Grönby ock Ånderslöf 1535; prost 1538. 
I en gammal uti Lemmeströ prestgård befiDtiig bok, in- 
nehållande genealogiska uppteckningar om Tinckelska släg- 
ten, anmärkes bland annat: ''1633 d. 30 Julii da klocken 
var 2 om natten bleff min lilde Sön födt thill denne elen- 
dig verdenn. Fredagen dereOler kom hand thill den bel- 
lige dob. Hans Naflh bielT kaldit Peder eflter sin Far 
faader H. Peder Tinckel, som var den förste Lutherske 
Predikant i Grynby och Gannich i Dalby och Lector i 
Lund *). — Med anledning häraf torde Peder Tinckel böra 
anföras såsom den förste theologie lektorn vid domkapit- 
let i Lund , sedan en sådan lårarebefattning genom kyrko- 
ordiuansen af år 1539 blifvit påbuden. 

2. Peder Lauridsen (Petrus Laurentii) vår född i 
Nestved och först dominikanermunk i Assens, sedermera 
lektor ("Laesemester'') vid gymnasiet i Malmö, hvarest 
han var en af de verksammaste Uand de evangeliska re- 



^) Soromelii Samlingar pa Lunds uniT. bibi. 



283 

formatorerne ^). S. Petri ad vincula dagen (d. 1 aug.) 
1536 fick ban af kouuDgen ^praesentats^ pä Oxie kyrka^). 
Han var en bland dem, som underskrefvo 1539 års kyrko- 
ordning. Derefter befordrades han, ovisst hvilkel år, till 
tbeol. lektor vid Lunds domkapitel. Såsom kyrkoherde 
omnämnes ban 1550; dog i Lund 1552. Hans en- 
ka, Anne, syster till Claus Mortensen (Töndebinder) i 
Malmö, äktade 1555 en man, som i en klagan och an- 
sökning till konungen 1556 undertecknar sig: ''GerttBar- 
bir vönn Flennsburgk burger zu Ltindenn.^ Till följe af 
detta aktstycke hade Claus Mortensen allaredan ett hälft 
år efter brölloppet anstiftat oenighet mellan makame, sä 
att hon mera än 12 gånger hade lupit från mannen och 
tagit kläder och annat med sig; Claus Mortensen hade 
kastat honom i l|ingelse o. s. v. Hennes 2 små söner 
af första äktenskapet omnämnas^). 

Skrifter: Et 'kort svar paa thet SeodebrefT, som werdighe fadher 
Archielectua til Luod Hr. Aage Jepseo aendhe til erlige meDd Borge- 
mestere oc Raad y MalmA. MalmO 1529; 4:o. (Deojia skrift finnes 
näppeligen nu mera nSgonstAdes). — Exposiulatio ad Ganonicns Lun- 
denses adversiis temerarie latam eiilii seotenttam et condemnationem in 
qaosdam yerbi Dei prfficnnes. Addila est epistola eorundein Canonicorum. 
Unacum ejusdem Epistola» responsione. Ibm. 1538; 8:0. — Lerdom 
iinod de papistiske Biskoppers Satser. Ibm. e. a.; 4'.o. — En sand 00 
ret Undervisning om preste embede och om deriss LefTnet GifTtermaal 
oe ret kyskhed. Desligest om kloster folckis löfte och frthed, oc ath' 
de mwe giffle dem effler Gudi ord oc gammel kircke low. Ibm. 1533; 
4:o. — Koiig Ch^istierns Seodebreff till Hr. Johan Weleland, Burgme- 
ster till Dansken o. s. t. fordansket. Ibm. 1534; 8:0. — De reforma- 



•) Munter, Magasin f. Kirchengeschichte III. 283. 410. Nyerup 
och Krafts Litleralur-Lex. 339-40. Worms Lex. 590-91, 

^) K. D. Geh. Ark. Register ouer alle Lande. IV. f. 202. 

*) K. D. Geh. Ark. '^STenske Jordeböger'' m. m., n:o 32. 



284 

tione miisie celeraruraqiie ceremoniaruin ecolesiailicarum. Ibm. 1539. — 
Företal til Ole GylleoinuDds Lanieotatio ecclesiastica. 

3. M. Erasmus Sartorius förordnades 1554 till 
lektor och kallades d. 1 januari 1559 af Kalendegillel i 
Lund (SodalitiuQi niajus Lundense) till praepositusj året 
förut, 1558 -J^, hade han erhållit konungens bref på elt 
ledigt kanikdöme vid Lunds domkyrka®). Då Sartorius 
utnämndes till lektor egde en tvist rum, emedan denna 
kallelse skedt af professoreme i Köpenhamn, den lunden- 
siske superintendenten M. Nic. Palladius ovetande*®). Död 
1562. 



•) K. D. Geh. Ark. Register ouer alle Lande VI. f. 536—37. 

'<*) Hvarom beinflUa tvist galide, inhfimtas af följande Köpenbamntke 
professorernes bref: "Reclor et Professores Academiai HafTniensis. Agno-> 
scimus et profilemiir in conspeclu Dei et corara piis oronibiis, nos ne- 
que haclenus approbavisse, neque nunc approbare, neque postbac appro- 
baluros esse Magisiri Erasmi Sarlorii Theologicam apud Ljindenses vo- 
catiooem, quamdiu non coovenial cum Superi olendente loci^ oec babeat 
consensuin ipsias, a quo legitima vocatio procedat, cui priestetur jtira- 
inentum, et qiii perpeluum ut ad Religiooem ipsam, ita quoque ad Le- 
ctorem Sacre Theologio} respectum habere, Deoque, et Regi rationem 
reddere teneatur. Nec enim sentimus, nec agnoscimua legitimam in tali 
tanlaque functiene Tocationem esse, nisi Superiotendens ipse lectorem 
elegerit, electum suis Symmystis, et in Vinea Domini collaborantibus 
proposuerit, in euui finem, ut, cum probatus fuerit fn eruditione, pie- 
tåte et Tilic puritate et probitate, simul ab omnibus et singulis appro- 
betur, approbatus vocelur. (Jt queraadmodum ipsa Tocatio sancta est et 
Diviua Authoritale confirmala : Sicut misit me Pater .... item Chri« 
stus ascendens in altum . . . ilaque accuratissime et quara diligentissi- 
me curandum et cavendom est, ne personie ipsius Tel siroulata doctri- 
na, Tel vita functioni parum respondcote conlaroinari et labefactari per- 
mittatur. Nam non decet eum, Tel qnoad doctrinam Tel quoad Titse 
conversationem attinet^ in hypocrysi agere, qui fulurus est tanquara al- 
tera manus Superlntendentis, imo tanquam domesticus Superlnteodens, 
ut qiit absenle, el foris oceupato Superlntendente, negocia Religionis 
omnia ad se suscipiat curanda, donec Supcrlotendens fuerit reTersus. 



285 

4. Mester Christen. Var 1562 — 63 lektor, men 
sistnämnda år bylte ban syssla med Mogens Madsen, i 
hvai*s ställe ban blef rektor vid Lunds domskola. Jfr. 
sid. 2A7. 

5. M. Mogens Madsen (Magnus Mattbia3), T. 1527 
i Helsingborg, bvarest fadren var borgmästaren Mads Pe- 
dei*sen. Efter åtnjuten undervisning, dels i Köpenbanin, 
dels i Landskrona, blef ban år 1543 student och 1546 
rektor i Landskrona, der han tillika var bospitalspredikant. 



IJeo necesse est, ut qui jugum Domini Irabat cum SuperlnUndente, qiii 
coinmunes labores ac molestias ferut, qui denique subeat eadem peri- 
cula, nimirum iu eadem navi inansurns, primutn ab ipso Supcrlnten- 
denle eligatur ac vocelur. Proinde nos LuiideDsem Magisiri Erasmi 
Sartorii vocationem eatenus tantum approbamus, quatenus a Superln- 
tendeute profecla est et approbala. Qund si ab eo minime profecla et 
approbata sit, eani omnino iinprobaDdam esse, et nequaquaui approban- 
dain statuimus et judicamus. Ciclenim id coDsulimus et svadenuisDino 
Superlntendeali M. Nicolao Palladio, ut et propter iulercessiones mul- 
toruin, adeoqae testiinonium noslrum, et propler piorum quorundum de 
Magislro Erasmo suspitioiieS) eum ad Tbeoiogicum rtinctioiieiii suscipiat, 
hac taincn condiliooe, ut pricstilo juramouto, nec doo obligatione facta, 
probalionis anuum habeal, in quo si betie se gesserit, si snos Audilores 
syncere fidoliler ac difigenter docuerit sacrain scriptnrani, si in oinni- 
bus, qu9! ad religionis proniolioncm spectant, suo Superlnlendenli se- 
rio et siue dolo atque bypocrisi semper adfuerit, tum demum approbc- 
tur ipsius vocatio^ maoealque in officio Lecturatus: Sin alilcr se ges- 
sent^ dimittatur. Prmterea rogamus M. Erasmum Sartorium, ut inte- 
rim et semper cogilet ac perpendat, quid Deo, quid Filio Dei, quid 
Regi et Hegno, quid denique EcclcsisB et Religioni, suoque Superlnten- 
denti debeat, nec ad deitram nec ad sinistram deciinet, sed recla via 
procedat, procul omui simulatione et dissimulatioue, sic ut ei ipsius of- 
ficio, diligcntia et sedulitate, pii quidem in fide et charitate corrobo- 
renlur: impii vero ad Deum couvertanlnr, denique ut in omnibus et ab 
omnibus per ipsius ministerium glorificelur Deus et Pater Domini noslri 
Jesu Cbristi, qui est benedictus in secula, Amen. Datum in Academia 
Uaffnieasi sub sigiUo Rectoris 4 Julii Anno SaJutis UuinanaB 1554. 



286 

Kallades 1550 till kyrkoherde i Ottarp, men företog snart 
derefter (1552) med Ollo Pors en resa till Holland och 
Tyskland, hvarest han i Wittenberg 1^ år afhörde Me- 
lanchlhons föreläsningar. År 1556 vid michaeli återkom- 
men till Lund biträdde han ett års tid den ryktbare dom- 
prosten Hans Spandemager vid domkyrkoförsamlingen; för- 
ordnades 1557 till' kyrkoherde vid Borreby och Lyddekö- 
pinge och kort tid' derefter kallades han att iillika vara 
hofpredikant hos prins Fredrik, hvilken då såsom ståt- 
hållare i Skåne residerade på Malmö slott; utnämndes 
1561 till rektor vid Lunds skola och 1562 blef han uti 
Köpenhamn magister, innehafvande dervid första heders- 
rummet; följande året förordnades han till theol. lektor 
vid domkapitlet, och har han förmodligen vid samma till- 
fälle fått det kanonikat vid domkyrkan, hvilkel han inne- 
hade ^^). Såsom lektor föreläste han bland annat öfver 
Psalterium samt Ruths bok^^). År 1571 blef han dom- 
prost efler H. Spandemager och d. 9 juli 1589 sQper- 
intendent i Lund. Dog 1611 ^, 84 år gammal. Han 
hade vid sin död så mycken styrka quar, att han stod 
upp från sin sjuksäng, föll på knä vid densamma, och 
under bön uppgaf andan. Han var 2:ne gånger gift: l:o) 
1564 med Helena Henningsdotler; 2:o) 1579 medKalha- 
rina Klementsdotler, hvilka båda äro begrafna i Lunds 
domkyrka (Somm., de Templ. Catb. s. 125). Fader till 22 
barn. Begrafven i Lunds domkyrka på norra gången ^^). 



") Jfr. Siwert Grubbet Curricttlum vilae p. 1—2. (St. Kgl. Bibi. 
i Kphmn n:o 449; 4:o). 

") Siwcrl Grubbes Curr. 1.1. 

"J Zwerghu, SjaeU. Cler. 469. Sommelius, de Templo Ctth. L. 
s. 125. 



287 

Skrifter: Episcoporiim Eciclesiip Lundensis Spries una ctim tempo- 
rum el rerum memorabiliiim notaliooe succiocta. Edid. Tb. Bartholio. 
Hafu. 1710', 8:0. — Pareotatio in obllum ElisabetbaB (Laxmand) Hilarii 
Gnibbi conjugis. Havn. 1577; 4:o. — Ligprsd. över Pernilie Gjöe» Ib. 
1590', 8:0; d:o över Anne Parsberg. Ib. 1592; 8:0. — Téaaaoaåtxtts 
oralioniim Synodalium Luadis habitarum. Ib. 1604; 4:o. — Oratio de 
Juliano Apostala. Ib. 1605; 4:o. — De verbi Dei prcDstanlia. Ib. 1606; 
' 4:o. — De bierarchia eccles. Ib. c. a.; 4:o. — De reremoniis ecclesiae. 
Ib. 4607; 4:o. — De jiistificatioae per fidem. Ib. 1608; 4:o. — De au- 
ctorilale patnim et Conciliorum. Ib. 1609; 4:o. — De ecclesia. Ib. 
1610; 4:o. , — Consullatio de rilibus circa baptismum, deque esorcismo 
(införd i Dflnische Bibilotb. IV St. 114— -129). — - En kort under- 
^viisning indeboldendes de syodcrligste Hugswalelser imod den timelige 
död. Ib. 1692; 8:0. — Hans quarlfimnade handskrifter upprflknas hos 
Ztvergius Sjsll. Cler. 471, Sommelius, Sk. Cler. 38. 

6. M. Peder Andersen, "Lassemester i Lund," er- 
höll 1590 TT 6^t kanikdönie vid domkyrkan derslädes **); 
Jban var tillika kyrkoherde vid Igelösa och Odarslöfs för- 
samlingar och dog i slulet af år 1592 *^). Man känner 
ej hvilket år han blef lektor, men om han är M. Mogens 
Madsens närmaste elterträdare, hvilket synes nog troligt, 
sä har han förmodligen 1571 utnämnts till lektor. 

Anm. Uti K. D. Gelieime Arkivet (Skaanske Tegnel- 
ser II. fol. 207 — 8) flnnes konungens bref till fru Beate 
Hvitfeldt och till biskopen i Lund att kalla M. Nie!$ Lauritz 
sen (Arctander), sloltspredikant pä Köpenhamns slott, till 
kyrkoherde i Igelösa och annex efter M. Peder Andersen, 
begge daterade d. 29 dec. 1592, samt (1.1. fol. 208—9) 
konungens bref till kapitlet af samma datum om att kalla 
M. Niels Lauritsen till lektor efter M. Peder Andersen 
och att förunna honom dennes kanikdöme. M. Niels 
Lauritsen Ock emellertid hvarkeu den ena eller andra af 



i«) K. D. 6eh. Ark. Sk. Reg. II. f. 54. 

i*") K. D. Geh. Ark. Sk.Tegoelier II. f. 207 >equ. 



288 

de ifrågavarande bestalluingarae, men blef ett par år der- 
efter biskop i Viborg. (Se Wornis Lex. I. 33). M, 
Thomas Willumsen äter måste otvifvelaktigt hafva blifvit 
lektor efter M. Peder Andersen, och M. Mads Mogensen, 
som förmodligen vid samma tiltfäile utnämnts till rektor, 
fick d. 28 januari 1593 kongl. bref på samma kanik- 
döme, som regeringen hade tilltänkt M. Niels Lauritsen. 

7. M. Thomas Willumsen (Thomas Wilhehni) bar 
efter all anledning befordrats till lektoratet i början af 
1593; dog 1602. Jfr. sid. 249—250. 

8. M. Niels Mikkelsen. Kapitlet i Lund hade gif- 
vit konungen tillkänna huruledes sockenpresten (pastoru) 
vid domliyrkan , Mester Niels Mikkelsen, "for hans Ålder- 
doms og Skröbeligheds skyld icke Isenger kan beljene og 
forestaae Praedikestolen" och att de "derfor'' (sicl) hade 
förordnat honom till lektor i M. Thomas Willumsens ställe. 
Med anledning häraf tillåter konungen (d. 12 juli 1602) 
efter deras begäran att han får det kauikdöme och det 
vikarie (Altare Mariae virginis), som var ledigt efter AVil- 
lumsen*^). M. Niels Mikkelsen var född i Quidinge, presl- 
vigdes 1565 -p^* såsom medhjelpare hos fadeiii Mikkel, 
hvUken var kyrkoherde på nämnda ställe, fick pastoratet 
efter fadern; skall mot slutet af 1570-talet hafva blifvit 
transporterad till Helsingborgs pastorat, hvarifrån han för 
sin sjuklighets skull år 1582 sökte att fä återvända till 
Quidinge; namnes 1599 — 1602 såsom kyrkoherde vid 
domkyrkan i Lund. Dog i december 1607 *^). 



i«) K.D Geb. Ark. Skaanske Reg. m. f. 185. 
^^) Köpenhamns "Consistorii Archi?/ o:o 93. K. D. Geb. Ark. 
Sk. Reg. L f. 390. ^ "Anttquilates Lundenses." Ms. på skolbibi. i Gefle. 



2»9 

Skrifter: Liigpr. over Sleen Biide. Kphmn 1587; 8:0. — Liigpr. 
över Arild IJgerup. Ib. 1606; 8:0. (Worm. II. 53-54j. 

' 9. M. Niels Jörgensen (Nicolaus Georgii i^nteus 
Cimber) var född 1564 -}■ och uliiärandes till rektor i 
Sorö 1597 ^. Såsom rektor på nämnda ställe erbjöds 
honom professio padagogica (yngsta professionen) vid Kö- 
penhamns universitet, men han ville ej mottaga densam- 
ma. Thcol. lektor i Lund blef han i januari 1608 och 
fick d. 12 samma månad och år, såsom af kapitlet till- 
förordnad "Lflesemester," konungens bref på ett kanikdöme 
och ett, efter den kort förut aflidne M. Niels Mikkelseu, 
ledigt vikarie (Altaris Mariae virginis) *®). År J611 för- 
oiHlnades han till lärare för prins Kristian, hvilken han 
underviste i 5 år. Den 24 maj 1617 erhöll han bref 
på den första praelatur, som blef ledig vid Lunds dom- 
kyrka *^) , och d. 3 1 maj s. å. ett praebende efter M. 
Oluf Stison, tills en prailatur blef ledig ^J; den 27 nov. 
1619 befallte konungen honom att vara behjelplig vid 
skolböckers sammanskrifning^*). — Det är ganska svårt att 
bestämma huru länge han varit lektor i Lund, hvilket eu- 
hgt epitaphium öfver honom i Lunds domkyrka skall haf- 
va varit 3 år. I de kongl. brefven af d. 24 och 31 
maj 1617 kallas han ej "Laesemesler,'' utan blott "Mester'* 
Niels Jörgensen; i kongl. bref vet af d, 27 nov. 1619 



") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. m. f. 273—274. — Dessa socknar 
skulle sedermera "perpeiueris ock blif?e hos Lectoriet," enl. kongl. breT- 
yet af d. 28 juli I6I8. 

") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 64. 

««) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 69. 

•') K. D. Geh. Ark. Sk. Tegnelscr IV. f. 300. Jfr. s. 85 af denna 

skrift. 

19 



290 . 

tituleras han "Canichf i eltbref af d. 28 juli 1618 
gör Krisdan IV velterligt, att, eftersom honom tillkänna- 
gifves tvenue N. N. socknar vara beviljade M. Niels Jör- 
gensen, ^fordom Laesemester til Capitels Skole" i Lund, 
af den orsak, alt den inkomst, Lasemästaren ordinarie är 
tillagd, är så ringa, att han af den allena ej väl kan up- 
pehålla sig, så har han tillåtit att, då M. Niels blifver 
försedd (^belaBukt^) med den praelatur, å hvilken han er- 
hållit exspektansbrcf , förbemälle tvenne socknar skola ^per- 
petueras'' till "Lectoriet," kunnandes lektor låta sköta sock- 
narna genom en Presiderande kapellau,som han lönar med 
den ena prestgården och någon annan genant^ (Ifråga- 
varande socknar voro Stångby och Wallkarra) ®). Men 
d. 19 juni 1620 skrifver konungen till ^M. Niels Jör- 
gensen, '^Laesemester i Lund,^ ett bref, hvarigenom han 
får "Degndommet'' (dekanatet), som var ledigt efter Vil- 
helm Dresselberg ^^) ; i kongl. resolutionen af d. 25 mars 
1630 kallas Mester Niels Jörgensen "Praelat'' ^4 j^ Huru na 
förklara delta? — Såsom dekanus i domkapitlet var han 
patronus till Burlöfs kyrka. 

Till domskolan i I^und har han testamenterat 600 
d:r, hvilka sedermera förvandlats till ett stipendium vid 
Lunds universitet (Stipendium ^ryldsanum) ^). — Hans 
hustru, Maren Jensdotter, som öfverlefde honom i mänga 



•«) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 107-108. »Gamle Sfenske 
Jordeböger." Pakelet n:o 32. 

"; K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 177—178. 

**) R. n. Geh. Ark. Sk. Reg. IV. f. 503—504. Jfr. Mogens Gra- 
ves lefrenie, d:o 34 bland Luiida-reklorerne s. 253. 

*^) Döheln, Hist. Ac. Liiod. 42—43. — ^i;. Bring, Tal pi K. Carol. 
Academien d. 3 okt. 1766.. s. 61. 



291 

år, var en dotter af Jens Längesen, "Tolder'' och rådman 
i Ribe, samt Dorthe Svaning, dotter af den bekante hi- 
slorieskrifvaren Hans Svaning. 

Niels Jörgensen dog d. 1 febr. 1642 och är be- 
grafven i Lunds domkyrka hvarest (4:de pelaren i södra 
gången) öfver honom finnes ett vackert epitaphium ^). 
Elt epigram är egnadt honom af biskop Winstrup^). 



**) Hans epitaphiuiD Ar af följande lydelse: 

M. Nieolao Georgio Mrylao Cimbro olim Rectori Schol» Sorans 
iDois XI Lectori Theologia» Luodeosi annis 111 Pra^ceptori Friocipis Se- 
renissimi ChrUtiani V annis VIII Capituli Lundeosis Canonico & Vicario 
aaois XXXIV Prcelato & Decano annis XXII Marilo annis XXXIII & 
meosibas IV Fil ii unigeno Chrisiiani Nic. Mrylmi Patri Nato ann. 
MDLXJV, Januar. Denato anno MDCXLII 1 Febr. 
Vidua Superstes. 
Maria Jani Senaloris & Teloom Ripensis F. 

moestiss. posuit 
Exhedrae claruro Jubar ^rylcce fdisti 

Lundensis; plenum Nuinine lumen eras 

In coelis nuno ergo oiica, laudesque perennes 

Cum sanclis Sancto, Cane Decane Cane. 

P. W. D. (o: Petrus l^instrvp Doctor). 
G, Sommelius, de Templo Gath. L. s. 101 \ jfr. afren 1.1. s. 100. 
*0 Epigrammata Lib. II. 561—562. 



dj Professorerne vid Lnnds gymnasium. 

(Jfr. sidd. 100^104, 210—213 af denna skrift). 

1. Ju. Christen Pedersen ^Tistad (Christianus Pelri Ti- 
stadius). Sedan han såsom student rest utrikes, blef han 
1618 den förste konreklorn vid Århus skola och tillika 
kyrkoherde i Hasle och Åbye församlingar; mag. 1619; 
lämnade konrektoratet 1620 i september samt utnämndes 
s. å. i december till professor i fysik och geometri vid 
Lunds gymnasium *). 

Skrifter: Evx^oiatlxov TotiTuni. (Vid magistergraden 1619; Iryckl 
▼id slutet af O. Wormii Laurea Philosophica summa. Havn. 1619*, 4:o 
och vid Epigramm. extemporanea. Havn. 1621 ; l2:o). — Transitus 
Arhusio-Havniacus, orationibus biiiis designatus, una Arhusii in Seplemb. 
Anui 1620, cum Courectura istius Scliols abiret, habita: Altera Hafoiae 
in Decemb. An. ejusdcm, ante Disputationeni publicam pronunliala. Ro- 
stoch. 1623; 4:o. Adjunclum est Programma cum Lectiones Philoso- 
phics in Collegio Lundensi Regio denuo inchoarentur. An. 1623 po- 
blice propositum. — Hymnus de Peste. Havn. 1623; 4:o. — Han bar 
dessutom samlat ock med företal utgifrit: Casp. Bartholini Epigram- 



»•) Bariholin, de ScripU. Dan., H. Witte, Diar. Biogr., J. L. Wolf, 
Diar. Eecles. saga att Tistad var professor i theologien, men Pontoppi- 
dan, Ann. IV, 1, 176 och Zwergius, Sj. Cl er. 632 i mathemaliken, 
hvilket sednare Ar det riktiga förhållandet. I kgl. brefvct 1628 ^kallas 
han ""Physicus og Mathematum Professor." (K. D. Geh. Ark. Sk. Tegu. 
y. f. 316). 

Anm. Tistad omnflmnes ej af Sommelius i förteckningen pä lekto- 
rerne vid Lunds gymnasium. 



293 

mata Extemporanea. Ha?D. 1621, h?arati Ar iflförd kaos egea Eroto- 
piDgaia. (Worm, Lex. II. 495 — 6). 

2. lA.- Fr ands Nielsen Rosenberg (Franciscus Nicolai 
Rosenberg), född 1593 i Ålborg, hvarest fadern Niels 
Jensen Rosenberg var borgare, studerade i Köpenhamn 
och i Willenberg, på hvilket sednare ställe han uppehöll 
sig i 3 år (1616 — 1618); mag. i Köpenhamn 1623; 
sedermera, ovisst hvad år, matheseos professor vid Lunds 
gymnasium ^^J. Den 6 juli 1628 utfärdade konungen eU 
bref till domkapitlet i Lund af innehåll , att "Mester Frandtz 
Rosenberg, Physicus och Malhematum Professor in Regio 
Gymnasio udi Lund^ må kallas till det lediga ^Capellaniet^ 
derstädes och innehafva begge tjensleme om han kan, 
dock utan att sådant blir en rättighet för hans efterträ- 
dare^); såsom kapellan eller förste stadskomminister i 
Lund var han tillika kyrkoherde i Bjellerup. År 1639 
namnes han såsom professor ethicus"^^); biskop i Wiborg 
1642; år 1648 var han tillstädes 1 Köpenhamn vid 
konungavalet Vid detla tillfälle blef han af rikshofmästa- 
ren Korfits Ulfeld stämd, såsom den der. förolämpat hans 
svärmoder Kristina Munk, i det att han uti en likpredi- 
kan, då han tillfälligtvis kommit att nämna hennes namn 
utelämnat hennes titel såsom grefvinna till Slesvig. Dog 
1658 4-Tj ^*^' ^" stor del, säger man, af sorg öfver de 
olyckor, som träffade Danmark under kriget med Sverige, 
Gift: l:o) med Anna Hansdotter, en dotter af Hans Otte* 
sen, kanik i Lund; med henne hade han 12 barn, af 



«•) Worm, Lex. H. 279. III. 652. Nyerup och Kraf, Lex. 501. 
»«J K. D. Geh. Ark. Sk. Tegn. V. f. 3l6 

") K. D. Geh. Ark. " Jordebog offuer Lunde Capilels och Domkir- 
kens GodU a:o 1639." 



294 

hvilka den åidste är 1665 var theoi. lektor i Ribe; 2:o) 
med Anna Östrup, biskop Povel Mortensens dotter i Lund. 

Skrifter: Disp. de nahira Elhices. Wiieb. 1616; 4:n. — Game- 
lion in Miiptiai Svederi Pauli & Barbiiric RoseiibergioB. Ib. 1617; 4:o. 
— Disp. de Eiidsmoriologia. Ib. 1618; 4:o. — Exercilaliooes phtsicie. 
Hafiiiffi 16'i4 — 26; 4:o. — Likprediknin(;ar Aher 1) Anne Sandberg. 
Århiis 1648; 4:o; 2) Ide f.nnge. Kiftbeiih. 1651; 4:o; 3) Bertbe rrijs. 
1653; 4:o; 4) Ebbe Ulfeld lill TJriip. Ärbus 1656; 4:o; 5) Aone 
Märg. KAgh. Kiöb. 1653; 4.o; 6) Erik Bille lill Ufvismose. {Atilbtå 
i Rolhes Danske Macnds og Quinders Eflermsle I. 661. 

3. M. Arnold Hanssen Munthe (Årnoldus Jolian- 
nis Munthenius) föddes 1590 eller 1591. Fadern Hans 
Munthe, hvars slägt härstammade från Brabant, var kyrko- 
herde i Tikiöb nära Helsingör; modem hetle Katharina 
Amoldsdotter, en dotter af Arnold de Fine, som var ka- 
pellmästare hos k. Fredrik H och syster till Hans Arnolds 
de Fine, prost i Helsingborg 1609. Baccalaureus i Kö- 
penhamn 1612 Vt^); disputerade 1616 ^ i Wilten- 
berg under M. 6. Gutkii inseende; mag. i Köpenhanm 
1617; theol. prof. vid Lunds gjmnasium, ( utnämnings- 
året obekant); dog 1629 l^ och blef begrafven i Dio- 
nysii kapell ^). Arnold Munthe var i 7 år gift med Dor- 



**) Uni?ersitatis Hafniensit Malrieula. Ms. (Cooaiilorii ArkiTet i 
Kdpenbamo). 

*') Grafsleneo hade följande pIsknTt: 

Spe vilee »terne bic in pace requietcit ReTerepdoi Yir doctrina 
▼irtiile vita^que integritale Clariisimus D. M. Årnoldus Johan. Munthe^ 
nius S.S. Tbeologic in Gymnasio f<undensi Professor qui communi lege 
resolutua Seciilo exretsil inque coelum felix sucressil Anno Cbrisli 1629 
7 Cal. April. iElälis auc 39 ciim lurtu exlimo uxoris mnestisftima! 
liberoruroque susperstilum Cujus anima in eoelesli gaitdio Iriuinpbat. 
Corpns bic resurreclionis ex$:peclal, cui Moniimeulum boc saxeiim po- 
fiiit Dorolhea Sraningia Usor defuncti rooettiasima. — Cfr. SomMéUuå, 
de Templo Cath. s. 149. 



295 ' 

the Jens doUer, dotter af Jens Laugesen, ''tullare" (Tol- 
der) och rådman i Ribe, och syster till lektor M. Niels 
Jörgensens hustru. Hon var född 1604 -1, blef gift an- 
dra gången med M. Wuifgang Rhuman, professor i Kö- 
penhamn (f 1637 4-) och dog i Borups preslgård på 
Seland 1684 ^ ^*). Med förra mannen hade hon en 
son, Hans Amoldson Munthe, som blef rektor i Helsing- 
borg, och en dotter Dorothea Munthe, gift med kyrko- 
herden i Kropp Erasmus Hoifgard, hvilken för hustruns 
förråden blef flyktig från fäderneslandet^). 

Am. Hansson Munthe hade en yngre broder Ludv. 
Hansson Munthe, först kyrkoherde i Borreby och Lödde- 
köpinge, slutligen biskop i Bergen, hvilkeus dotterson var 
den odödlige skalden Ludvig Hotberg. 

Skrifter: Disp. de Caussa Malpriali. Prvs. M. 6. Gulkii». Witteb. 
1616. (Denna disputalion Ar den 8:de i ordningen af prsesidis Cod* 
lemplaliones Melapiiysicn). — Disp. de Tribus locis Topicis Subjecto, 
Adjuncto, Dissenlaneo. Prics. J. J. Alanus. Ilavn. 1617 y. 

4. M. Mogens Gråte (Magnus Gravius), theologie 
professor 1630, dog 1646. Se rektorerne vid Lunds 
skola s. 253. 

5. M. Michel Mouridsen (Michaelis Mauritius Sta- 
vangrius), född 1578 i Stavanger, var först rektor i Hel- 
singör, blef mag. i Köpenhamn 1612 och sedan han hem- 
kommit från en resa genom Frankrike och Tyskland, ut- 
nämndes han till logices et metaphysices professor vid 
Lunds gymnasium, och var han den förste, som beklädde 
denna lärostol, dertill utnämnd förmodligen omkring 1620-^ 



*^) Se KopenhaniQs Universitets Pro^am Afver henne. 
*^) Jfr. längre ned E. HofTgards biografi bland Hebingborgs rek- 
torer. 



296 

dog 1637 i medlet af november och är begrafven i Dio- 
nysii kapell '"*). Gift med Lucia Håkansdotler, enka efter 
M. Niels Madsen, rektor vid domskolan i Lund och slut- 
ligen pastor vid dorakyrkan derstädes. 

I en, uti kongl. danska geheime-arkivet förvarad, 
skrifvelse, dat. 1637 ^^, från gymnasii-lärarne i Lund 
till Köpenhamns universitets professorer får Mester Michel 
Mouridsen ett ganska hedrande och utmärkt vitsord. Bland 
annat sägos: ''Quam et quantum schola nostra in hujus 
viri praematuro (ut homines judicamus) obitu jacturam 
fecerit, verbosius deplorare non est nostri instiluti. Hoc 
tamen silentio praetereundum non est, prasnominatum Pro- 
fessorem singulari, qua dum vixit pollebat docendi dexte- 
ritate, ac indefesso sibi concreditus informandi studio, mo- 
rum vero ac vitae, quä facem juvenluli praelucebat, in te- 
gritale, immortalem sui nominis apud nos memoriam re- 
liquisse," 

Skrifter: Disp. de S. ScHptura et Dei Cognitinoe. Prss. Cimr. 
Aslaciis. Havn. 1608 -fj). — Disp. de Spliocro) coeleslis legiliina con- 
stilulione, ofGcio el multiplici ulililate. Prss. C. S. LoDgomootanus. 
Havn. 1612. 

6. M. Ififuer Vandell eller VandaJin, logices & 
metaphysices professor 1638 i början af året, till hvil- 
ken beställning han af g\mnasiilärarne i Lund blifvit fö- 



**) Likstenen har följande inskrift: 

D. O. M. S. 

Cl. Vir Dom. Mag. Michael Mauritius Stavangrius Srhols Helsin- 
gorane Rector tandem variis 'per Gdlliam & Gerinaniam utramqne pe- 
regrinalionibus peractis Professor in Gymnasio Luudensi Logico Meta- 
physicuB primus eum in mundana bac scena LIX annos viiissel in asler- 
nam Patriam migravii mortalibus exoviis in spem resiirrectionis relictts 
anno salutis MDCXXXVII. 



297 

reslagen 1637 -J4> ^^^ ^^^^ rektor härstades; se sidd. 
255—256. 

7. M. Kristoffer Ludvigson Munthe, konrektor vid 
Köpenhamns skola 1638; mag. i Köpenhamn 1639; s. ä. 
prost på Klostret och professor poeseos i Köpenhamn; 
1643, då M. Iffuer Vandell förmodligen blifvit afsatt, ut- 
nämndes han till log. & metaph. professor vid Lunds 
gymnasium; dog 1644*^). Hans fader var troligen ar- 
chidiaconus i Lund, Ludv. Munthe; han kan ingalunda, 
såsom vanligen angifves, vara son af bisk. Ludv. Munthe 
i Bergen (född 1593 |). 

Skrifter: Apospasmatum philosophicorum fascicnlus Iriplicatus. Disp. 
Havniffi s. anno', 4:o. — ITaoiXf^oXai Clireslomathite poeticae. Disp. ibm. 
1640; 4:o. — Coenacaliiin Soleasium Phoenoinenorum seu Singiila Arali 
Solensis Phaenomena, praslectione in regio Musarum Havniensium coe- 
nobio exponenda, grapce. Ibm. 1641 *, d:o. — 2rifiu^(poqog Uierar- 
cbiic PbysicQs. Ibm. 1643; 8:0. 

8. M. Niels Jörgen Ejlértsen (Nic. Georgius Hi- 
larius), född 1616 ^ i Wordingborg, hvarest fadern 
Eiler Jakobsen var borgmästare, dimilterades han från Her- 
lufsholms skola till universitetet i Köpenhamn, der han in* 
skrefs såsom student 1635; reste 1638 — 40 i Holland 
och Frankrike; konrektor i Köpenhamn 1641; mag. der- 
städes s. ä.; år 1646 förordnad till filos, lektor i Lund 
och i embetet installerad, men då han i Köpenhamn skulle 
taga afsked, råddes han alt der quarblifva och såsom 
konrektor tjenstgöra till dess de under svenska kriget 
skingrade gymnasisteme åter kunde hinna att samlas^) 



»O Zwergius, Sj. Cler. 566, Nyemp och Krafts Lex. 404, Worms 
Lex. II. 100, H. Beckman j Communitatis Reg. Havn. Hisl. 127. 

"j Jfr. Nyerup och Kraft, 147. Worms Lex. I. 441—442. Win- 



298 

Emellertid blef rektoratet vid metropolitanskolan i Köpen- 
hamn ledigt, hvilket embete han mottog och bvarifrån 
han sedermera befordrades till professor vid universitetet 
derslådes; dog 1686 y. 

Skrifter: Rhrtorica Resenii, prcceptis de elociilione oralnria aucta. 
Hafii. 1043, S:o\ ibm. 1706, 8:o. — Topice Peripairlica ad loco» Re- 
aeuianos imnmUta. Ibm.', 8:0. — Trigonnmelria plana. Ibm. 1644; 
4:o. — Compulus efclesiaslicus. Ibm. 1647; 4:o & 1650; 8:0. — 
Selectiores el seoleottoii ex Hesiodn, Homero, Anarrconte Tersua. Ibm. 
8:0. — ElocutioDis poeticae prascepta generalia ex Masenio. Ibm. 
1650; 12:o. — Artis epig;rammaticflc priccepla. Ibm. 4:o. — Doclrioe 
Sphaericae praecepla. Ibm. 1650; 12:o. — Ses priorum Euctidis Ele- 
meolorum Geomeiricorum prnpositiones prascipuas Grcce et Lalioe. 
Ibm. 1654; 12:o. — Isagoge ad ginbi ulriusque cognilionem et 
usiim. Ibm. 1655; 13:o. — Tabularum tum gengraphicarum tum 
b}drograpbicarum explicatio et usus. Ibm. e. a.; 12:o. — Gom- 
pult ecclea. Epitome. Ibm. e. a. — Frogymnasmatum Malheraalicorum 
Eiichiridinii. Ibm. 1656; V2:o ocb 1665, 8:0. (Delia verk utgör eo 
•amhng af de 5 sislnamnda skriflerna). — Quintiliaoi Inslitutiooum ora- 
tor, liber X.mus cum commentario. Ibm. 16U8. 

9. M. Hans Ernstsen Baden (Johannes Emesti 
Badenius) född 1618 i Horsens, hvarest fadern Ernst v. 
Baden var borgmästare, var en systerson af erkebiskop 
J. Svaning samt svåger med biskop P. Winslrup i Lund. 
Baccalaureus i Köpenhamn 1640 ^. Sedan h;tn åter- 
kommit från en utländsk resa, utnämndes han, ovisst när, 
till konrektor i Lund, hvilket embele han lämnade 1647, 
dä han efter Jörgen Eilertsen blef metaph. professor i 
Lund och samma år d. 22 maj disputerade han för filos, 
graden. Kort derefter och redan följande året har han 
förflyttals till eloquentiae professionen vid bemälta läroverk; 
slutligen blef han 1655 ^ pastor vid Lunds domkyrka, i 
hvilket embete han dog 1680. Gift med Maria Wind, 



ding, Hist. Beg. Ar. Hafo. 408—413. Ponioppidan, Marmora Dan. I. 
110. 



S99 

dotter af kgl. hofpredikanten .0. J. Wind; äktenskapet 
barnlöst^). Biskop P. Winstnip bar till H. E. Baden 
skrifvit ett epigram; jfr. Epigr. Lib. III. 1084. 

10. M. Niels Söfrensen (JNicoIaus Severus), född 
1607, var 1647 ^-^ IheoL lektor i Lund, då han i Kö- 
penhamn disputerade för magistergraden *^) ; ej lång tid 
derefter, troligen 1649, befordrades han till kyrkoherde 
i Malmö och Sallerup och prost öfver Oxie härad. Var 
en bland dem, som underskrefvo Malmö recess 1662. I 
Winstrups epigrammer förekommer äfven ett till M. Niels 
Söfrensen; jfr. Epigr. Lib. IIL p. 1075. Gift med Anna 
Jacobasa Wildschiött, hvilken öfverlefde honom ^ som dog 
d. 23 mars 1677 och begrofs d. 6 derpå följande april. 
Hans dotter blef gift med prof. Josua Swartz. 

Skrifter: Likpr. Afvpr Peder Rasmiissnn Äldste Bnrgemasler t Mal- 
me^. Kiohenh. 1657; 4:o. — Evaiip^eliske Lysl-Haffve &c. FArsle Part. 
n)m 1657. Anden Pari. Malmö 1662, 8:o. — Likpr. öfver Joli. Molip- 
berk, Bnrgem. i Malmö. Ibm. 1670. — Likpr. öfver Christian Barne- 
kow til Widskiöfle no Lillö. Kiöbenh. 1666; 4:o. — Tbrenodia, det 

er Klage- Prtpdicker öfver Carl Gustaf, Sweriges &c. Konniog. 

Malmö 1660-, 4:o. 

11. M. Olof B agg er var förut rektor vid dom- 
skolan, blef 1649 theol. lektor, och 1667 theol. prof. 
primarius vid Lunds universitet samt domprost Se sid. 
256 — 258. 



**) Hans liksten har följande inskrift: 
D. O. M. S. 

M. Johannes Ernesli Badenius claris Horsens natalibus orliis mul- 
tarum post visitalinnem Rcgioniim Kertor Professor Primarius Pastor 
Laureanumque ad Calhedrale Canonirus uua cum uxore Maria )^'inäia 
sterili vixit ultimoque in offi( io anno statis LXII. obiil Aono Chriili 
MDCLXXX. — Sommelius, de Templo Cath. L. 120. 

^) Univflrsitatis Hafnieusis Matricult. 



300 

12. M. har J. Vandalin var född 1625 V*; fa- 
dern Johan Ivarson Vandal var kyrkoherde i Magstmp 
och Jägerup vid Haderslev. Såsom kollega vid Lunds 
skola blef han 1648 ^ i Köpenhamn promoverad till bac- 
calaureus**); tog 1653 magistergraden, vid hvilket till- 
fälle han d. 21 maj under prof. Barth. Bartholins inse- 
ende försvarade en afhandling ^de PhilologisB studio Theo- 
logis, Jurisconsultis , Medicis, Philosophis & Oratoribus utili 
atque necessario;^ konrektor i Odense 1652; eloquentiae 
professor vid Lunds gymnasium 1655 y^ *')] efter 13 
års tjenstgöring i denna egenskap, förordnades han 1668 
Y till historiarum professor e. o. vid Lunds universi- 
tet*^); följande året d. 19 jan. histor. prof. ordinarius. 
Sedermera (året är obekant) fick han Uppåkra och Flac- 
karp till pra^bende. Att han 1680 innehaft dessa pasto- 
rat är bekant Dog 1693 y och är begrafven i Upp- 
åckra kyrka. Gift 1683 4^ i^^d Auna Jysldotter Lud- 
vich, med hvilken han hade en dotter Kerstin (f. 1691 
t 1694). 



**) Univ. Hafn. Matric. 

**) RöDbeckska Sami. Tom. VTII. (Lunds (Joiv. Bibi.) 

^') Prof. Ivar Waodals kanonikat utgjorde 20*/^ hemmaatal, hfilka 
firligeo betalle ' 

Eckepengar 121 d:r 16 öre 
Landgillepengar 43 " 26 " 
laudgille rag 6 t:r " " 

" korn 115 » i » 

" hafrc 27 » " » 
Tionde korn 5 " 4 " 

Smör 14V4 Lisp. 

Ved 12 lass 

Fodcniöth 2y^ 



= 529d:r22öre 
8:mt. 



30i 

13. M. Canutus Hahn, f. 1633 44 i g^y^ Uråsa 
socken, Konga härad i Småland, livarest fadern Abraham 
Knutsson Hahn var bonde. Stud. i Greifswald 1652, i 
Upsala 1654; mag. derstädes 1661, vid hvilket tillfälle 
han under P. E. Liungs praesidium försvarade en dispu- 
tation '^de Viilute boni viri et boni civis," 4:o; s. å. för- 
ordnad till philosophise professor vid Lunds gymnasium 
samt canonicus capiluli **). Då detta läroverk förvandla- 
des till universitet, utnämndes han 1667 till logices & 
metaphysices professor. I universitetets l:a år var han 
filos, fakulletens dekanus, i det 2:a rector magnificus; 
den 28 jan. 1670 förrättade han den första promotio- 
nen i filosofiska fakulteten i Lund, vid hvilken 14 erhöllo 
lagerkransen. För uppkommet missförstånd mellan aca- 
demici, sökte han en lugnare utkomst och blef i början 
af 1671 kyrkoherde i Ronneby och prost. Emot hans 
önskan uppdrogs honom 1679 att biträda den ganile bi- 
skop Winstrup i dess embete, och för att vara honom 



*^) Såsom kaDik 


fitniöt ban inkomsterna af 20 bemmanUl, som bru- 


kades af 30 åbor, hvilka Srfigen erlade 


följand? : 




Landgille mjöl 


13 l:r 2 skir 




\ 


" peDoiogar 


31 d:r 17 öre 






^ rSg 


3 l:r 3V; sk:r 






*» korn 


80 » . » » 






» hafrc 


40 » 3 " 




.=510 dir 10 öre 


Tionde korn 


12 " l>/4 " 




/ 14Virsl.8:mt 


Smör 


21 lisp. 




1 


Thejor 


12 81. 




t 


Ved 


20 lass 




,) 


Fodernölh 


3/. st. 




7 



Jfr. "1668 Ahrs Rakningh öfver K. Mits och Chronans Intraderne, 
som till den K. Garolinska Acad. i Lundh Aro anordnadh" fol. 29 (Akad. 
Bokb:e Arkiv). 



302 

närmare, utnämDdes han d. 29 nov. s. å. till kyrkoherde 
i Landskrona, men då Winsirup kort derefter (d. 28 dec. 
8. ä.) aOed, erhöll Hahn d. 23 fobr. 1680 konungens 
fullmakt alt vara biskop i Lunds stift Med sårdeles be- 
röra utförde han i denna befattning de flera niaktpälig- 
gande värf, som honom älågo med hänseende till kyrka, 
skola och universitet — D. 6 sept 1687 erhöll han 
fullmakt att vara biskop i Wexiö stift, hvilket embete 
han dock aldrig tillträdde, emedan han under resan dit 
sjuknade och dog i Karlskrona d. 29 dec. s. å. samt be- 
grofs i Ronneby kyrka**). Gift 1664 med Anna Lunde- 
bergia, dotter af domprosten i Wexiö D. Luudebergii. De 
hade inga barn tillsamman. Dä det nygifta paret midt i 
vintern skulle begifva sig till Wexiö, råkade det ut för 
ett rysligt yrväder, i hvilket det nödgades tillbringa en 
hel natt på öppna fältet vid Fjelkinge i Willands härad, 
då han mindre män om sig sjelf, såsom starkare, än om 
henne, tog skada till sin helsa. 

Skrifter: Disp. Ntim Dubitalio et Cngitalio sinl vera priocipia co- 
(rnoscendi. Lund 1669; 4;o, 2'/^ ark. — An et qiild sil Deus natiira- 
liter cngrooscendus ? Ib. 1669', 4:o ; 2 ark. — ISolitias Naturales de 
Deo däri. Ib. 1669; 4:o, 2 ark. — De (Jnione Esseuliali. )b. 1670; 
4:o. — De allribulis HiTinii. Ib. 1670; 4:o, t'/^ ark. — De afTeclto- 
nibus Spirilus in genere. Ib. 1670; 8:o, 1 ark. — Pneiimalica. Ib. 
1670; 8:o. — De Constitutione Pneuxnatices. Ib. 1670; 8:o, Y^ ark. 

14. Kristoffer Rostius, född 1620 |4{- i Dach- 
v^ich i Thiiringen, hvarest fadern Johan RosUus var stads- 
kämner, sedermera justitiarius i Bursleben. Stud i Ro- 
stock 1644, der han tillbragte 2 år, och för sin skick- 
lighet utsågs till lärare för en prinsessa af Gliicksburg. 



^^) Biskop Habns utförliga leffernetbetkrifniDg af bitk. Faxe låses i 
Sf. Biograf. Lex. 



303 

Är 1647 begaf han sig till Sorö, hvarest han i 2 år 
vistades och hade 3:ne ynglingar af Ahlefeltska slägten 
under sin särskilla handledning. Med dessa for han se- 
dermera till Holland, uppehöll sig länge i Leyden och 
Utrecht, besökte sedan Köln. Sedan Rostius lämnat sina 
disciplar begaf han sig till Hamburg, derslades med be- 
röm utöfvande läkare-konsten ; reste sedermera till Hel- 
singör, hvarest han såsom ordinarie stads-läkare i 4 år 
vistades, och tog under tiden år 1657 medic. doktors- 
graden i Leyden; förordnades 1664 till general-gouver- 
nements-läkare i Skåne och att tillika vara graec» linguaB 
professor vid Lunds gymnasium, samt hafva \kvd om 
domkapitlets boksamling. Sedan nämnda gymnasium till 
universitet hade blifvit förvandladt, utnämndes Rostius i 
november 1667 till primarius medicinsB professor med 
archiaters namn, heder och värdighet, samt fick tillåtelse 
att derjemte behålla gouvemements-läkare-beställningen **). 
Han var rector magnificus första halfäret 1669 och liera 



*^) Kapilelgodsen, hTiIka han såsom kaoik hade i förlaoing, utgjor- 
de 20 hemmantal. Inkomsterna hflraf Toro följande: 
Eckepenningar 120 d:r 

Landgillc penningar 3 ^ 18 öre 

» rSg 8 t:r 2 gk. 

" korn 104 » " » 

*> hafra 28 " 1 " \==438d:r23öre 

Tionde råg 1 " 5 " / 4%pgrf:mt. 

» korn » T» 1 I» 

hafre 3 " 2y^ 

Teyor 11 st. 

Ved 18 lass. 

Jfr. 1668 Ahrs Rflkningh öfrer K. M:t och Chronans Intraderne, som 
lill den K. Carol. Acad. i Luod iro aoordnadhe." Mt. (Akad^ Bokh. 
Arkiv). 



304 



gånger dekanus; universitetets ombud vid riksdagen i 
Slockholm 1672. Beröninies säsom en mångkunnig, gud- 
fniktig och sin lagliga öfverhet lillgifYen man. Hans bok- 
samling öfverlänmades till universitets-bibliolheket och ut- 
gjorde 486 band, hvaribland 47 voro in folio, 111 in 
4:lo, 230 in 8:o, 86 in 12:o och 12 in 16:o"). Dog 
1687 \* och blef i Malmö begrafven. Gift l:o) år 1662 
med Anna OiofsdoUer, enka efter borgmästaren i Lund 
Henrik Popp; 2:o) år 1682 med enkan Petronella Sve- 
nonia. 

Skrifter: 6 akad. programroer, utgifna 1669, dfi bau eU faalfl år 
Tar UDiversitelels rektor. Tillarne uppräknas hos Sommelius, In Hi- 
storiam Acaiiemis Lund. Hypomnemala. 154 — 156. Döbeln, Hislor. 
Acad. Lund. III. 87. — Ulom dessa 6 prngrammer, ulg^af ban eU an- 
nat, bos nSronda författare ej anfördt, Frogranima, dat. Lundis Scano- 
rum anno Bioyuvtag 1667, i patent, i bvilket han inbjuder till aU be- 
vista det karolinska universitetet, som snart skulle inrfiltas, ocb iofvar 
flf?en dem, hvilka Ämnade studera medicin , sin flit och sitt biträde. 



*^) Doebeln, Hist. Acad. Lund. I. 26. 29. — A, Lidbeck, Diss. de 
Bibliotbecae Lundensis ioitiis & priccipuis incremenlis usque ad A. 1729. 
p. 12—13. 



e) Konrektorer vid kathedral-skolaiL 

1. ill* Mogens Grave (Magnus Gravius) var den förste 
konrektor vid Lunds skola, utnämnd dertill 1616; 1619 
rektor derstädes. Jfr. s. 253 — 4. 

2. M. Hans Andersson Wedel eller Wtllejus föd- 
des 1595 T^. Hans fader var den berömde kongl. hi- 
storiografen Anders Sörenson Wedel och hans mormoders 
fader den odödlige danske reformatoiD Hans Tauson, 
efter hvilken Hans Anderson Welleji broder, Hans Tauson 
Wellejus; (rektor i Malmö 1618, afsalt 1621) blef upp- 
kallad. Efter åtnjuten undervisning i föräldrahuset fort- 
satte han sina studier i Sorö och Hamburg samt besökte 
derefter flera berömda utländska universiteter, hvarifrån han 
1616 såsom mag. återvände och blef s. å. d. 28 maj inskrifven 
såsom student vid Lunds universitet. Konrektor i Lund 
1619; kyrkoherde i Burlöf 1625; prost öfver Bara hå- 
rad 1634; dog 1661 ^ ^). Jfr. Winstrupii Epigr. llb. 



*«) Terpager, Rip© Cimbricie. 656—7. Ztcergius, SjeU. Cler. 494. 
498. Uoir. Hafn. Matric. — Grafstenen Afvor honom i BurlAfs kyrka 
år af fAljande lydelse: D. O. M. S. Mag. Johannes Andreas Weile^ 
juSf Clmbro Ripensis, stemroate ordinis Sacri .<plendido anno MDXCV 
natus; post detersum Gentililii reatus conlagium per omnem honestarum 
Artium el pietatis cuUam mature in parentnm cdibos educatus; dome- 
stica abunde imbutus disciplina, el honestia sCudiis, tam Sore quam 

20 



306 

ni. p. 1073. Gift l:o) med Birgitta Jörgensdotter, enka 

efter företrädaren i Buriöf; 2:o) med Agnetha, dotter af 

M. Nic. Allesius. Han efteriämnade inga barn. 

'^ ;;^ 3. M. Krisiian Johannes Sthenius omtalas såsom 

i( /./ .^. konrektor 1630; s. å. d. 5 sept. disputerade han i Kö- 

l ^. «' .\*^ penbamn under Longomontani praesidium för filos, gradens 

r Ij^ erhållande; omtalas 1631 såsom kyrkoherde i Hörby*'). 

4. BI. Nicolaus Fredericus Cervinus var 1633 y 
konrektor i Lund, såsom man ser af hans, under prof. 
J. J. Resenii inseende, försvarade gradualdisputation: Dis- 
putationum Logico-Metaphysicorum Prodromus; kreerades 
d. 28 maj s. å. till magister. (Univ. Hafn. Matr.) 

5. M. Lars Alleson (Laurentius Allesius) var 1635 
^-^ konrektor i Lund, då han i Köpenhamn kreerades till 
magister^); 1638 47} prestvigd såsom utnämnd kyrko- 
herde i Heglinge och S. Rörum; dog 1650 eller 1651. 



Hamburgi refertus^ nobiliores Aetdemiaf adiit; dehiDC per GeraisDiam 
in palriaro anno MDCXVI reveraus Scanic. terram peliit, ubi ad Cathe- 
dralis Scbolffi Lundens. Conrecloralum Tocatug, munia istius officu V 
annos &; quod excurril, summa cum laude snstinuil; tandem ann. MDCXXV 
Pastor EcclestaB Burlovian. designalus; in slatu conjugali XXXIII annor, 
spatio curo duabus uioribus, Birgillha scil. & A{<nelba M. Nicotai Alleaii 
Qyvy iy aytoii) unica relic(a filia, in eoncnrdi cnnjugio, sed infoecundo 
thnro fixit, Prsposilus Nomarcbifle Barhianas couslitulus, munera labo- 
ram fertiliss. XXVII annor, decursu summa eura prnfuit, sed per inte- 
grum ann. viribus fere exhaustus B. bicce Veilejus, consummato cursu, 
animam siiam curarum perloosam Servalori Jesu post tngennuala suspir. 
pie reddidil Ann. MDCLXI die VII Sept. hor. Ill malul. postquam in 
icruronoso vit» hujus ergastulo annos transegerat LXV laenses XI ei 
dtes IV. Qui lielam hic resurrectionem priesloiatur. — Monumenlam 
hoc saxeura Agnetha uxor moeslissima P. O. 

^*) Biskoparne Pauili Martini oeh Matlb. Jaoi visitationsbok pl St. 
K. Bibi. i Köpenhamn. 

^) Danske Magatin I. 219. Unir. Hafn. Malr. 



307 

Gift med Barbara Knoph, hvilken sedermera blef omgift 
med hans efterträdare i kyrkoherdebeställningen Nils Ols- 
son Löderup. 

6. M. Matthias Thomwson Ålburg (Malthias Thom» 
ADburgensis) blef konrektor 1639; mag. i Köphmn d. 21 
maj s. å. Sin gradualdisp. de Elementis försvarade han 
d. 18 maj s. å. under prof. J. Fincks inseende. Om ho- 
nom har man för öfrigt sig endast bekant att han är 
1636 y inkallades för rektor och professorer i Köpen- 
hamn "ob vitiatam viduam." (Jfr. ''Consistorii Copibog'' 
1632 — 46 s. 172 och Univ. Hafn. Matr. Mss.) 

7. M. Claes Henriksson Waldkirch, född i Köpen- 
hamn, hvarest fadern Henrik Waldkirch var boktryckare, 
var rektor i Kiöge då han 1637 ^ försvarade sin ma- 
gisterdisp. de Natura Logices (under prof. W. Rhumans 
inseende). Ovisst är, hvilket år han här blifvit konrek- 
tor ^*). 

8. M. Hans Ernstsen Baden (Johannes Emesti 
Badenius) lämnade konrektoratet 1047. År omtalad bland 
professorerne vid Lunds gymnasium; jfr. sid. 298. 

9. M. Henrik Motzfeld, född i april 1619 i Kö- 
penhamn , var morbroder till den ryktl)are grefven P. 
Griifenfeld; student 1638; studerade i Wittenberg 1643 
— 45; mag. i Köpenhamn 1647; konrektor 1648, hvil- 
ken tjenst han i 23 år innehade; kyrkoherde i Arrie och 
Hököpinge 1671, hvartill han prestvigdes d. 9 juni s. å. 
— Motzfeld var en lärd man, men deijemte en stor 
gäck. En gång under sin tjenstgöring vid skolan sände 
han en gosse vid namn Wolf ut i staden för att uträtla 



»") Zwergius, Sjwll. Cler. 632. 

20» 



308 

något ärende, med sträng befallning att han under vägen 
skulle göra några tyska versar. Gossen förski^åckt här- 
öfver gick gråtande på galan och kom till att möta en 
man, som Trägade honom, hvarföre han gret. Wolf sva- 
rade: ^jeg maae vel graede: Oonrector har budl meg giöre 
Tysk vers og jeg kand icke.^ — Den andre sade då: följ 
hem med mig, jag skall hjelpa dig. Hemkommen dikte- 
rade han då för honom följande: 

"Dref Narren sind in der Weli 
Wandel, Weiser und MoUfeldu" 

Wolf blef helt glad häröfver, gick genast hem och öf- 

verlämnade dessa versar åt Motzfeld. Så snart denne läst 

dem sade han: ^godt, godt, men hvad fanden skulde Motz- 

feldt der; dog jeg kand tenke for Rimmeds skyld,' och 

var alldeles nöjd. — Hans hustru hette Ingeborg, hvilken 

han sjelf plägade kalla ''skiön Ingeborg.' Dog d. 22 sepL 

'1692 och är begrafven i Arrie kyrka. Winstrup har 

skrifvit ett epigram om honom; jfr. Epigrammata, Lib. 

m. 997. 

Skrift: De geographia onmiuni lilerarum studiosis 8001016 oulii. 
HaTD. 1647. 

10. P:r Hans Bagger, född 1646 y i Lund, 
hvarest fadern 0. Bagger var professor. Stud. 1663 y i 
Greifswald; baccalaureus i Köpenhamn 1664; studerade 
1666 i Wittenberg och 1667 i Leipzig; vid den första 
magister-promotionen i Lund 1670 kreerad till magister. 
I Stockholm, dit han begifvit sig, utnämndes han till lo- 
gices et metaphysices professor e. o. och kourektor vid 
Lunds domskola. Från okt. 1672 till början af 1674 
vistades han vid Oxfords och Cambridges universiteter. Vid 
hemkomsten tillbjöds honom att blifva ordinarie professor 



309 

i Lund, men som han äfven kallades till kyrkoherde vid 
Vor Fnie Kirke i Köpenhamn samt stiftsprost, lämnade 
han Sverige. År 1675 Ih. d:r; s. ä. biskop öfver Seland; 
han var då blott 29 år gammal. För en bönedagspredi* 
kan, som han höll d. 18 aprU 1684 öfver Dav. Ps. 2: 
1, 4. för kongl. hofvet, och i hvilken han syntes konun- 
gen för fritalig, suspenderades han från sitt biskopsembete 
och en konimission vardt öfver honom nedsatt; men då 
han sedermera fick tillträde till konungen sjelf och dervid 
förklarade sin sak, blef H. M:t tillfridsstäild och försäkra- 
de honom om sin nåd. Gift l:o) med grefve P. GriiTen- 
felds syster M. Schumacher; 2:o) med Söster Svane, dot- 
ter af crkebiskop. Svane. Med dessa hustrur hade han 5 
barn. Såsom biskop iuvigde han 12 biskopar eller su- 
perintendenter; dog 1693 ^^ och är begrafven i Vor 
Frue Kirke i Köpenhanm. 

Skrifter: Disputaliones : De principiis pei'fec(ivi8 syUogismorum. 
HiTD. 1665*, 4:o. — Fasciculus qucestioDuin pbilos.; ibid. e. a.*, 4: o. 
— De moclis legitimis adeuadi imperium. Londini Se. 1669; 4:o. — 
De Oslracisroo; ib. 1670; 4:o. — De principiis cognoscendi nalurali- 
bas; ib. 1671; 4:o. — Priora Aristolelis Aoalytica. ib. e. a.; 4:o. — 
De jure Onomalnpoias. ib. 1672; 4:o. — Cnnciones in publicis sup- 
plicalionum diebus prnpnnendoc pro annis 1676—82. ' Havniai», 8:o. — 
Bededagsbönner og Lectier paa Feste- og Bededagene i Danmark og 
Norge for Aarcne 1675 — 80. — Jubilsus Academicua de felicitale ec- 
cleaift per Lutherum pärla. Witeb. 1666; 4:o. — < Fortale til den nye 
Danske Allerbog for Danmark og Norge. Köbenhayn 1688/ 4:o; om** 
tryckt 1730; 8:o. (Jfr. för öfrigt Nyerups och Litl. L. p. 29.) 



Bagger var den siste konrektor vid Lunds domskola, 
hvilken beställning efter honom indrogs vid det tillfället 
då skolan, sedan universitetet blifvit upprältadt, sä be- 
tydligt reducerades, hvarom i det föregående (sid. 2UJ 
har blifvit ordadt. 



310 

Efter kathedralskolans utvrdgning 1837: 

11. M« Gustaf Magnus Sommelius, född 1809 ^ 

i Lund, hvarest fadern var postmästare, blef stud. 1823; 

mag. 1835; duplikant vid rektorsklassen af Lunds skola 

d. 14 aug. s. ä.; amanuens vid consist. eccles. 1836 |-, 

frän hvilken befattning han 1844 pä begäran erhöll af- 

sked; vik. adjunkt vid kalhedralskolan i jan. 1840; t. f. 

vice rektor 1841 ^-jp] ordinarie v. rektor 1843 -Jj "t" 

nämndes 1847 -j^ till rektor vid kalhedralskolan. Gift 

1839 med Chr. Erika M. E. Palm, dotter af akad. sekr. 

J. J. Palm i Lund. 

Skrifter: Dltp. de ProDomioe Reflexivo Latioorum. Luod. 1842 ; 8:o. 
(pro munere Rect.) — NSgra Ord om SkoUa (Studier, Kritiker och 
Notiser 1843j. Pedagogik (Ibidem). 



fj Adjunkter vid kathedral-skolan. 

1. H. Nik Theodor Simonsson, t f. äldste adjunkt 
1841 \.ö; rektor i Kristianstad 1843 y. Se rekto- 
rerne vid Krisfianst skola. 

2. M. Gustaf Andersson, född 1812 ^^i Hel- 
singborg, hvarest fadern var stadsvaklkarl , blef efter åt- 
njuten undervisning i skolan derstädes, student 1828 y ; 
förestod såsom vikarius kollegatet vid l:a klassen af Hel- 
singborgs skola vårterminen 1829; mag. 1838; vik. adjunkt 
vid. kalbedr. skolan 1840 ^-j? , hvilket förordnande fort- 
for till 1841 'y^, då han förordnades att på eget an- 
svar bestrida adjunktsbestållningen; konstituerades till 2:e 
adjunkt 1841 ^-^] ordinarie 2:e adj. 1843 ^] äldste 
adjunkt 1843 y. 

Skriper: Martialis Eptgrammata selecta. (Disp. pro gradu) Lund 
1838; 8:o. — De Oralione Obliqita Laliaoruin cororaeDtalio. (Disp. pro 
nua. Reet.) Luud. 1846; 8:o, 62 sidor. — Redigerade NykierheU* 
▼anneroas Tidning firen 1843—44. 

3. M. Johan Ernst Rietz, född 1815 % i Karls- 
hamn, hvarest fadern Karl Fredr. Rietz är skomakare- 
ålderman, blef stud. 1831 I; mag. 1838 och innehade vid 
promotionen första hedersrummet; e. o. amanuens vid uni- 
versitetsbiblioth. 1838 y , från hvilken befattning nåd. af- 
sked pä begäran 1842 Y erhölls; docent i theor. filo- 



j 



312 

sofien 1840 y ; t f . 3:clje adjunkt vid kathedralskolan 
1841 y»; ordinarie 3:e adj. 1843 |; 2:e* adj. 1843 V; 
tjenstgjorde såsom vikarierande professor i theoret. filoso- 
fien akademiska året 18^|> ock i praktiska filosofien höst- 
terminen 1845, hela året 1846, höstterminen 1847 samt 
vårterminen 1848, bvilken tjenst han tills vidare förval- 
tar; uppfördes på underd. förslag till professionen i prak- 
tiska filosofien 1844 y samt andra gången till samma 
profession 1846 \^] examinator i studentexamen sedan 
början af år 1846; preslvigd 1848 \?] undergick pa- 
storalexamen 1848 y ; besökte åren 1838, 1840 och 1846 
åtskilliga tyska och 1841 engelska universiteter och sko- 
lor; liar från 1842 till 1848 sommartiden årligen län- 
gre eller kortare tid vistats vid Köpenhamns universitet 
och begagnat dervarande bibUotheker och arkiver. — Le- 
damot af följande lärda säliskaper: 

Kongl. Oldskrift-Selskabet 1 Köpenhamn 1842, Kongl. 
Vetenskaps och Vilterhets Samhället i Gölheborg, KongL 
Danske Selskabet for FsBdrelandets Hislorie og Sprog i 
Köpenhamn, die Gesellschaft fiir Pommersche Geschichte 
und Ålterthumskunde i Stettin (korresp. led.) 1843, Kongl. 
Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandi- 
naviens Historia i Stockhokn, Svenska Fomskrill-Sällska- 
pet derstädes 1844, die Königliche Deutsche Gesellschaft 
i Königsberg 1846. — Gift 1841 y i London med A. M. 
Hallberg. 

Skrifter: Initia philosophaDdi. Lund. 1838. — De Spinoiismi fonte 
orientali. Ib. 1839. — De educatione puerortim apud Grscos. Ib. 1841. 
— Scriptores Suecici medii acvi cultum culluramqae respicieolea. E Co- 
dicibiis MSS. hucasque ineditis. Lund. 1841 — 45; 3 band. (Pjerde och 
femte delaroe under tryckning). — Kn Vadstena-Nunnas Bönebok. Ib. 
1842. — En Syndares Omvéodelse. Ett quide från medeltiden. !b. 



313 

1842. —^ De ri atque iodole Elbics Platonis. Ib. 1844. — Grund- 
dragen af GeograGoos och geografiska upptäckternas historia. Ib. 1842. 
— Moralfilosofiens historia. Ib. 1846. — Skånska Skolväsendets Historia. 
Ib. 184b. — Alla in 8:o. 

4. M. Arvid Wilh. Brag, född 1818 4^ i Lund, 
favarest fadren Jonas Brag var astrononiiae professor, blef 
slud. 1836 '^^; mag. 1841; v. adjunkt vid kathedralskolan 
vårterminen 1842; vikarierande konrektor i Malmö från 
höstterminen 1842 till och med vårterminen 1844; or- 
dinarie adjunkt vid kathedralskolan 1848 44i tillträdde 
denna tjenst höstterminen 1844. 



g) KoUeger vid kathedral-skolaii. 

Mjaurentrus Jok. Ateretius, f. 1556 i Landskroua, blef 
från kollegatet vid Lunds domskola, hvarest han sjelf förut 
varit discipel, befordrad 1580 eller 1581 till pastor i 
Bunkeflod och Hyllie; dog 1596 -|^. 

Magnus 01. CochuSj koll. 1607; prestvigd 1614; 
lämnade skoltjenslen s. å.; pastor i Glimäkra 1615; dog 
1630 f genom ett oförsigtigt skott 

Laur. Pei. Holmius, Skåning, var kollega omkring 
1609; s. å. orator på preslmötet i Lund. 

SL Jens Madsen Gettorp var kollega här 1613, dä 
han blef rektor i Landskrona. Se nämnda skolas hist 

Baccal. Ludvig Hansson Munthe, promoverades i Kö- 
penhamn 1516 y såsom kolL i Lund till baccalaureus. 
(Malr. Univ. Havn.) ^); biskop i Bergen; dog 1649. Stam- 
fader till L Holberg. 

Baccal Petrus ThomtB Daugardensis promoverades i 
Köpenhanm 1616 y till baccalaureus. (Matr. Univ. 
Hafn.) «). 

Baccal. Janus Andrew Malmogiensis, ''Hypodiscalus 
Lundensis,^ promoverades i Köpenhamn 1616 U till bac- 
calaureus. (Matr. Univ. Hafn.) ^). 



^*) Ej omQflmnd af Sommelius i Sk. Cler. HiiL 



315 

Baccdl. Haquinu9 Benedicti, %lini Lundensis hypo- 
didascalus, jam designatus Pastor Ahusiensis,^ baccaL i 
Köpenhamn 1616 V ^). 

Baccal. Didericus Henrici Lundensis, var kolL i II:a 
härstädes, då han 1619 ^-^ i Kphmn blef baccalaureus; 
(Univ. Hafn. Matr.); omtalas dfven 1620. (K. D. Kans- 
liets Arkiv) ^2). 

Baccal. David Petri Hallandus var koll. i Ta, då 
han 1619 ^-^ i Kphmn blef baccalaureus; (Matr. Univ. 
Hafn.); namnes ännu 1620. (K. D. Kansliets Arkiv) ^). 
" Ändr. Nicotai V:s \ 

> omtalas 1620 ^). 
Johannes Claudn IIT:s; ( 

Bacc. Didericus Henrici IIis; 
säsom koll. blef han 1619 ^-^ baccalaureus i Kphmn. 

Laur. Danielsson var år 1623 kollega i 4:de klas- 
sen; pastor i Beng 1623 eller 1624. 

Jms Kyse var år 1636 koll. i 5:e klassen; prest- 
vigd såsom kyrkoherde på Bomholm; prost God poet. 

D:r Erik Grave, koll. i 5:e kl. 1645 — 49; rektor 
i Helsingborg 1649; slutligen biskop i Arhus. Hans lef- 
verne är anfördt bland rektoreme vid Helsingborgs skola. 

D:r MaUhias Foss, koll. 1648 — 60; sedermera rek- 
tor härstädes, slutligen biskop i Arhus. Se sid. 268 — 60. 

Baccal. harus Johannes Wandalinus, såsom koll. 
härstädes, promov. till baccal. i Kphmn 1648 -1; jfr. sid. 300. 

M. ms Olivanus, f. i Malmö 1637 V ; »^ud. 1666; 
kolL i 3:e kl. 1666 — 68; kyrkoherde i Örslöf och Bierre 



**) Ej omnämnd af Sommelius i Sk. Cler. Hist. 
*') K. Danska Kansliets Arkiv. 



316 

på Seland 1663; häradsprost 1691; dog 1711 (jfr. Tre- 
schow: D. Jubell.) 

M. Mårten Blockius, f. i Skåne, var 1661 kollega, 
men lämnade denna berattning; sedermera utnämnd till 
bibliothekarie hos rikskansleren M. G. DelaGardie, k. hof- 
pred., kyrkoherde vid Riddarholmsförsaml. i Stockh. 1764; 
dog 1675 |. Hans son M. G. B. adlades 1719 och dog 
1722 såsom Translator Regni. 

Petr. Andrea Cimbrius efterträdde Blockius i kol- 
legafeL 

M. Pelr, Sture, från kollegatet härstädes utnämnd 
till rektor i Mahnö 1667. Se Malmö skolas rektorer. 

Nih Jönsson Fabricius, f. 1638 *y* i Goinge hä- 
rad; dimitL från Lunds skola 1657; koll. och kantor 
1661; kyrkoherde i Gullarp och Näs 1671; transp. 1674 
till Börringe och Lemmeströ; dog 1689 '^. 

Matth. Joh. Schovgard hief stud. 1654 i Köpenhamn 
och 1669 i Lund, var 1669 kollega; prestv. 1671 44 
såsom komminister i Hoby och Hastad jemte kollegatet; 
kyrkoherde i Hoby och Hastad 1676; dog 1681. 

Krist. Kr. Alrotnannus, f. i AUerum uti Luggude 
härad; fadern Christian Christianssou kyrkoherde; var 1669 
kollega i 5:e kl.; namnes 1676 såsom pastor i Konga 
och Ask, hvartill han 1671 ^ prestvigdes. 

Palle Jönsson Solberg, f. 1641 V i Solberga; fa- 
dern Jens Warde kyrkoherde; dimitL fr. Lunds skola; 
kolL omkring 1660; pastor i Silfåkra 1680; dog 1714 ^y^ 

BaccaL Er asmus Hoffgard, f. 1649, kolL 1667 — 
70; rektor i Helsingborg 1670 — 76 **), Se sistnämnda 
skolas rektorer. 



*^) Förbigfis af Sommeltas. 



3n 

M. Laur. Petrmus namnes ss. koll. härstädes 1674. 
— 76; kolL i Malmö 1677; rektor derstädes 1682. Se 
sistn. skolas rektorer. 

OL Oselius, koll. 1684, sedermera rektor. Se sid« 
^62. 

Joh. Otlorphius befordrades från koliegatel till rek- 
toratet 1692. Se sid. 262. 

Corfitz Tulin, f. i Ållerum; stud. 1690; var kolle- 
ga då han 1696 44 prestvigdes; andre stadskommin. i 
Lund 1699; pastor i Örkelljunga 1707; dog 1731. 

Petr. Ingelslröm, kolL 1697 V; rektor 1698 ^^. 
Se sid. 262. 

EUas George Wedege, f. 1676 V i Karlshamn; 
fadern rådman; stud. 1692; koll. 1698 V; prestv. 
1704 y; kyrkoherde i Huaryd och Svenskop 1707, 
transp. till Mörrum och Elieholm 1712; dog 1717 y. 

Thomas Eggers ^*) erhöll 1699 ^ fulhuakt såsom 
^Apologist'* vid skolan (Konsist. Prot.) "). 

Balthasar Plaiius, f. 1680 i Bohuslän; fadern kyrkoh.; 
koll. 1707 och derjeinle komminister vid Fjelie och Flå- 
die; kyrkoherde i Sörby och Giuulösa 1709; dog 1727 ^-^^ 

Henrik Bernlzerus, f. 1686 | i W. Karleby; fa- 
dern kyrkoherden J. B.; stud. 1703; koll. 1709 i sept 
och derjemte koramin. i Lomma; kyrkoherde i Halmstad 
och Zireköpinge 1710; transp. till W. Karleby och Sax- 
torp 1741; dog 1744 %^. 



»4) Förbigås af Sommeliiis i Sk. Clpr. Hist. 

^^) Konsist. anslog fir 1700 ^ till apologisten 15 tunnor korn från 
Borgeby och Löddeköpinge År 1707 4 omtalas '^RfiknemAstaren Tho- 
mas Murbeck vijd skolan i Lund" (Kons. Pr.), tian Iflmnade skolan 
8. å. Monne densamme? 



318 

Olaus Wr^ngh f- *Ö8* V > ^^n^; fadern P. W. 
fänrich; dim. 1700 fr. Lunds skola; koll. 1710; prest- 
vigd 1712 såsom biskopens kommin. i Lomma; kyrko- 
herde i Hyby 1715; häradsprost 1741 t^; dog 1756 y. 

M. Laur. Ahlman, Götheb., koll. 1715; artilleri- 
pastor i Götheborg 1717, sedermera pastor i Okom, 
Kvinge och Svarträ uti Halland. 

M. Nils Nobelius, i. 1692 V i Nöbbelöf af Torna 
härad; fadern Anders Larsson; dimitterad fr. Malmö skola 
1709; koll. 1718 ^) kyrkob. i Glimminge och Tosterup 
1727 ^; dog 1733 y. 

M. Nils Liebman, f. 1703 |^ i Landskrona , hvarest 
fadern Turo L. var prost och kyrkoherde; dimilt fr. Kri- 
stianstads skola 1720; koll. 1728 4; prestv. s. a.; kyrko- 
herde i Tygelsjö 1730 -J45 presiderade på prestmötet 
1750; prost s. å.; dog 1752 1.. 

M. Olof Staf, f. 1701 fj- i Gylle; fadern U. S. 
kyrkoherde; dimitt fr. Malmö skola; koll. 1730; prestv. 
d. 17 dec. 8. å.; kyrkoh. i Åhus 1733 V; dog 1741 ^. 

BL Pehr Palm, f. 1705 i Sallerup; fadern S. P. 
kyrkoherde; dimitt fr. Lunds skola 1724; koll. 1733, 
prestv. s. å.; erhöll 1734 jemte koUegalet regements- 
paslorssysslan vid S. Skånska RytteriReg.; pastor i Löfver- 
stad 1741; lilltr. 1742; dog 1769 -^V 

M. Nic. Roland Borup, f. 1710 V i Tullstorp; 
fadern P. B. kyrkoherde; koll. 1741 |, tdltr. 1742 i-; 
koorektor i Malmö 1744 ^-^^ prestvigd 1748 ^-^\ rek- 
tor 1753 V; kyrkoherde i Brunnby 1756 V- Se Mal- 
mö skolas rektorer. 

M. Pdlemon Hinström, I 1713 V » Görlöf; fa- 
dern O. H. kyrkoherde; koll. 1744; dog 1751 Kp, 



319 

M. Gwt SommUus, koU. 1751; tAXot 1756. Se 
sid. 268—271. 

D:r Ms HessléHj f. 1729 i W. Göinge härad; fa- 
dern nämndeman; ih. docent 1755; koll. 1757 4^, tilltr. 
1758 ^) filos. adj. 1760; dog såsom biskop 1811. Jfr. 
Sidhl, Biogr. und. om Lunds Proff. s. 230. 

M. Jakob Östman, koll. 1764; rektor 1768. Se 
sid. 271. 

M. Kilian Stobeeus, f. i Lund 1735 V ; fadern N. 
S. eloqu. professor; stud. 1750; docens i filos, fakulteten 
1755; koll. 1768, tjenstledig 1779; dog 1796 ^. 

M. Pehr M. Loven, v. koll. 1780; kyrkoh. i Reng 
1786; dog 1832. 

Nils Hällen, t. 1760, v. koll. 1786; kyrkoherde i 
Gudmundtorp 1797; dog 1844. 

M. Jöns Sommar, koll. 1796; rektor 1803. Se 
sid. 272—273. 

M. Karl Jonas Belin, vik. kolL 1803 ^] ord. koll. 
1804 ±] transp. till I^andskrona 1806 ^; dog 1807. 

M. Hdkan Fredr. Sjöbeck, koll. 1807 V) ^f^^ed. 
1810 tV- 

M. Magnus Bruzelius, f. 1786 y^; fadern härads- 
prosten N. B.; docent 1808, koll. 1810 -^^] e. o. adj. 
i filos, fakult 1817 f; biträdde den ryktbare Ling i flera 
år vid de gymnastiska öfningame och efter hans flyttning 
till Stockliolni ledde Br. dessa öfningar i Lund för stu- 
denter och skolynglingar; kyrkoherde i Löderup 1824, 
tilltr. 1825. År författare till ''Sveriges Historia för Ung- 
dom;^ 4 upplagor. Medlem af Fysiogr. Sällsk. i Lund, 
korresp. ledarn, af V. H. och Antiqu. Akad. i Stockhobn, 
K. Oldskrifts-Sälisk. i Köpenhamn, Sällskapet pro Fide & 



320 

Christianisiuo. — Utgaf en Fransysk Grammatik i förening 
med C A. Agardh. Lund 1807. 

M. GusL Henr. Scharffenberg, koIL dupplikant 1817 
—24; pastor i Svaluf 1826; död 1832. 

M. Joh. Magnus Euström, f. 1800 V ; fadern prest; 
kolL 1825 V, afskedad 1832; pastor i IfvetofU; död 
1839. 

M. Pdhl Johan Boström, f. 1802 i Lund; prestv. 
1825; duplikaut vid 2:a afdelningen 1830 y; kollega 
1831 V. 

M. Magnus WihJborg, f. 1812 i Lund, koU. 1839 V^ ; 
död 1839 f 

M. Sven 01. Sjögren, f. 1811 V på Kulla Gun- 
narslorp; koll. 1836; transp. till Helsingborg 1844. 

M. Kristian Callmer, f. 1811 ^ i Sonnarp af 
Aska socken; l:e lärare vid Lunds Vexelundervisn. Sk. 
1829—30; kollega 1839. 

M. Johan Georg Malmström, f. 1808 -j^; e. o. 
bibi. amanuens vid Lunds uuiv. 1839; koll. s. å.; transp. 
tiU Helsingb. 1844. 

M. Petter Sam. WåhUn, koll. 1836—37. Se 
Ystads skolas rektorer. 

M. Joh. Henr. GrönvaU, f. 1817 | i Ystad; du- 
plik. vid rektorsklassen i Ystad värlerm. 1840; vik. rekt 
derstådes b. t. 1840 och v. t. 1841; dupl. 1841 höstL; 
koU. härstädes 1842. 



1844 y 



M. fiils Persson, f. 1815 i Ingelslorp; apologist 

v- 

M. Pehr E. Guhn, f. 1820; koll. 1845. 



32< 

E Johan Anders Quiding, f. 1819 4, koU. 1843 
^^; v. notarie vid Consistorium Ecclesiasticum i Lund 
1844 V; ord. notarie 1845 IJ. 

M. Knut Salom. Pettersson, f. 1822 V; mag. ul- 
timus 1844; koll. 1846 ^-^ , tillträdde 1847; var 1845 
V — 1847 y> vice kollega i Karishamn; vikarierande 
adjunkt vid Lunds kathedral-skola hostterminen 1847 och 
vårterminen 1848. 

h) Lårare i gymnastik, sång och ritning. 

Gymnastiklärare: G. Nyblwus. Se s. 327. 

Sånglärare: Mag. Emanuel Wenster, f. i Lund, 
1785 ^^] fadern domkyrko-organist i' Lund; stud. 1799; 
mag. 1805; kapell-direktor vid Lunds univ. och dom- 
kyrko-organist 1806; exam. jurid. 1808; auskultant i 
Gotha hofrätt s. å.; e. o. kanslist i kgl. justiti<B-revisionen 
1809; erhöll assessors värdighet 1812; ledamot af kgl. 
svenska akad. 1837. 

Bitmästare: Magn. Körner, f. 1808 pä Hvidarp 
i Skåne; lärare vid kath.-skolan 1843. 

Arbeten: Skaodinariska Ffiglar, 10 hh. Laod 1839-1847. Plaa- 
cherna till Nilsson, lUum. Figurer till Skand. Fauna m. m. 



at 



i) Utmärktare disciplar från Lunds kathedral-skols. 

För medeltiden är man ej i lillfiUe att nanmgifya pågra 
sådana disciplar från Lmids läroverk, ehuru utan tvifvel 
många bland den tidens berömda skåningar der njutit un- 
dervisning. 

Nicolaus Hemmingius, född 1513; professor i Kö- 
penhamn; berömd författare. I samtida skrifter namnes 
han nästan aldrig utan det hedrande tillägget af Dan- 
marks aUmänna lärare^ eller ^Fäderneslandets och uni- 
versitetets ära och prydnad." Jfr. Worms Lex. I. 423— 
28. ra. 320—23. 

Johannes Svaningius, född 1600; rektor i Sorö, 
sedermera kyrkoherde i Bedser och Onsberg; dog 1676« 
Han var en bland dem, åt hvilka Kristian IV uppdragit 
att författa skolböcker, och skref den förut omtalta Co- 
lossus Nebucadnetzaris (jfr. s. 90 af denna skrift). Hans 
andra arbeten anföras hos Worm, LL H» 449 — 50. 

D:r Erik Mogemen Grave, född i Lund 1624; rek-^ 
tor i Helsingborg 1643; biskop i Århus 1664; dog 1691. 
Se Helsingborgs skolas rektorer* 

D:r M. Fossius, född i Lund 1627; rektor i Lund 
1653; biskop i Ålborg 1672; dog 168Sé J{r« ofvan 
uiåå, 258-^260. 



KrisfUn Fossiu^, f$44 ^ l^und 1626, den förres 
broder; med. prof. i Lund, sedermera assessor i Hdjeste 
Rett i Köpenhamn; dog 168p. 

D:r Hans Bagger, född i Lund 1646; logices & 
metapb. prof. e. o. samt koqr^ktor häi^stiMles; dog såsom 
biskop öfver Seland. Jfr. ofvan sidd. 308 — a09. 

M. Mörten Poulsen Grum, född i Lund 1617, 
hiraresl fadern Paullus Marlini var biskop; bekant såsom 
orientalist; slottspredikant år 1651 hos k. Fredrik III; 
dog 1652. Jfr. Zwergius, Siell. Cier. 631. 

D:r Krisiian Nold, f. 1626, rektor i Landskrona 
1660; th. prof. i Köpenhamn 1664; lärd theolog. Hans 
märkvärdiga öden se Landskr. skolas rektorer. 

D:r Petrus Filenim, född 1704 i Rödinge prest- 
gärd i Färs härad, dimitterad från Lunds skola 1721; 
biskop i Linköping 1761; dog 1780. 

D:r Johan Nelander, född i Östergöthland 1709, 
dimitterad 1722, juris natursB jc moral, professor i Lund 
1743. Har utgifvit 143 disputationer; dog 1789. Jfr. 
StaU, 1.1. s. 

H. Gustaf Sommelius, född i Malmö 1726, dimit- 
terad 1742; rektor vid Lunds skola 1736; akad. biblio- 
thekarie 1767; professor; dog 1800. Se s. 268 — 271. 

D:r Petrus Munck, född 1732 i Ljungby prestgård; 
biskop i Lund 1794, L. K. N. O.; dog 1803. Åtnjöt 
någon tid undervisning i Lunds skola. Jfr. StåU, 1.1. 
223—229. 

D:r MarHn Erik Ahlman, född i Lund 1773, di- 
mitterad 1788; th. prof. i Lund 1816; L. K. R 0.; 
dog 1844. 

21» 



« 334 

D:r Johan Bernhard Pramberg, född 1788 i Ö. 
Lyngby socken af N. Åsbo härad; dimitterad 1804; chi- 
nirg. & anat. prof. i Lund 1832; chirurgiae & art obst 
prof. 1847. 

D:r Anders Reizius, född i Lund 1796; åtnjöt nå- 
gon lid undervisning i Lunds skola; anat prof. vid karo- 
linska institutet i Stockholm. R. N. O. L. K, V. A. 

M. ms Otto Ahifelt, född 1801, dimilt 1816; 
Iheol. docent vid Lunds universitet; berömd botanicus; dog 
1835. 

M. Assar Lindeblad, född 1800, dimitterad 1818; 
a^sth. docent i Lund; kyrkoherde i Skartofta och Öfved 
1836; dog såsom prost öfver Färs härad 1848 i mars; 
lycklig skald. 

Josef Magnus Stack, född i Lund 1812; berömd 
genremålare. 



B. FolkskoUårare-seminariiiiiL 

På domkapitlets i Lund underd. anhållan tillät KgL Majit 
år 1838 att FUénska donationsfonden till skolor i Skåne 
fick användas till aflöning för läraren vid ett skoUftrare- 
seminarium för Skåne. Följande året i januari börjades 
undervisningen derslädes. Med anledning af kgl. stadgan 
af 1842 om folkundervisningen i riket utvidgades semi- 
nariet och har nu till uppgift att bilda lärare för folk- 
skolorna inom Lunds stift. År 1843 vid midsommam 
hölls första examen enligt den nya författningen 3 de exa- 
minerades antal utgjorde 19 och till midsommam 1848 
bafva 360 blifvit examinerade. Undervisningstiden är van-* 
ligen 1 år, ofta 3 terminer, stundom 2 år. 

Följande läroböcker begagnas: 
uti kristendomen: Almquists kateches. 
" bibliska historien: LundgretL 
^ svensk rätukrifnhig och grammatik: Almquists Rätt- 

skrifningslära och FryxeU. 
^ svenska och aUmänna historien: Ekelund, Sv. Hist för 

Apologist-skolor, Bredow, Allmänna Hist. öfvers. af 

Ekelund. 
" geografien: Winges Geografi för Folkskolor. 
^ räknekonsten: Zweibergk eL Almquist. 
" geojqetri och fiuearteckning: Lagerhafnt^ 



326 

uti naturlära: Harlmans Naturlära. 

^ methodik och paidagogik: A. Oldbergs Praktisk Handb. 
i Pa^dag. och Methodik. 

" trädgåi-dsskötsel: Siemers Trägårdsskötsel. Örebro 184*. 

" kyrkosång: Undervisning i kyrkosång af iV. MöUer. 

^ gymnastik: NyblcBUS, Gjmnastik. 

Stipendier. Riks-statens stipendier bdtjade att ut- 
delas 1843. De första åren erhöUos 1000 r:dr b;ko, 
men 1847 ISSS^ r.dr b:ko. En kollekt i stiftet tiB 
skoimästanie har inbringat omkring 100 r.dr b:ko årii- 
gen^ hvilka användts dels till premier, dels tiU stipendier. 

L&rare rid fblkskollårare-seaiinaritiiii: 

M, Pehr Eklund, f. 1811 V i Eslöf ; fadern bonde; 
mag. 1838; föreståndare för skolmästare-semmarium s. ä. 
den 14 nov.; tUlträdde 1839 4; prestvigil 1841 \^\ 
2:e domkyrko-adjunkt 1842 y — 1844 1] lazarettspredi-^ 
kant 1844 i maj; har biträdt vid pastoralvärden i Igelösa 
1845 i juli till 1846 T^; kyrkoherde i Igelösa och Odars- 
löf 1848. — Gift 1846 med Thilda Sjöström; fadern 
6. Sjöström, rådman i Lund. 

Kand. Elof Quiding, f. 1818 V » Nättraby, hvareÄt 
fadern Nils Quiding var prost och kyrkoherde; Ämittcrad 
från Wexiö gymnasiutfi 1838 y , blef han student 1838 
\^\ filol. kand. 1841 v. t.; amanuens vid domkapitlet i 
Lund 1843 f ; prestvigd s. å. d. 10 sept.; biträdt förste 
stadskomni. d:r Kahl vid embetsutöfningen sedan 1844 y ; 
duplikant vid skollärare-seminarium 1847 i januari; före- 
ståndare vid samma seminarium 1848 *^. 

Gymnastiklärare: GnSt. tiyhlteus, f. i Stockholm 
1816 y ; fadern jusUli^-iid och kotnmetidöf metf stora 



8S7 

kdfMt} fetufl. 1884 V; undbMöjläant vid svea artiUeri<<^ 
reglemente 1836 Y; t f. underlärare vid 6ymn. Central*- 
Ingtitntet i Stockholm 1838^; underlöjtnant vid kgLdai^ 
regementet 1889 V' l^j^^^ vid samma regemente 1841 
y; Ut. itttmåi$tare vid Lunds universitet 1842 44; 
gymna^klårare vid Lunds kathedralskola 1843 ^ ooh vid 
sediinarilun 1844. 

Skrifter: Sfing tid Akademiika festen i Lund d. 2 deo, 1844. — 
Åtskilliga uppsattser i Studier, Kritiker och Notiser för år 1843, i Krigs- 
vetenskaps Akademiens Tidskrift 1844 och 1845 samt i Skånska Corres- 
pondenten 1844 och 1845. — Harpolekar. Lund 1846; 8:o. — Dn<^ 
der?i8ning i Gymnastik efter Ling. I. Ib. 1847; 8:o, 

Sånglärare: N. Möller, musikdird&tör och doni^ 
kyrkokloekare i Lund, f. IBOS; lärare vid sem. 1839; 
led, af kgl. sv. musik. ak. 1843* 

Skrifter: Tio sånger ur Lycksalighetens d. 8thm 1829; f:o. — 
Undervisning i Kyrkosång. Lund 1839; 4:o. — Orgelns Temperatur. 
Ib. 1844; 4:o. — Om Orgelns inredning och an?findande. Ib. 1839; 
4:o. — Sfenska Messan. Ib. 1840; 4.^. — Sorgmusik Tid parentatio- 
nen öfvér Sv, Hylander. Kphmn 1825; f:o. — Sång för SkytUflUskapet 
i Christianstad. Lund 1833; 4:o. (Dessutom en roflngd otryckta kom- 
positioner såvfil för större instrumental- som Tokalmusik). 

Trädgårdsmästare: C. L. Siemers, f. 1798 i Ham- 
burg; stud. i Kiel 1817; bot trädgårdsmästare i Lund 
18t9 — 82; lärare vid semin. 1839. 

0. Lukasterskolan. 

Denna skola grundlades medelst subskription år 1827 
af dåvarande rektorn vid kathedralskoian i Lund, numera 
kyrkoherden i Winslöf, d:r K. A.* Bergman, som* första 
halfäret deri undervisade, hvarefter undervisningen en tid 
af docenten Schreil fortsattes, samt bestriddes 1829-^30 
^\ nttvaräfnde kollegan mag. Kristian CaBmer och fr. au-» 
^\A 1830 till mars 1833 af n. v. praebende-komnn|xi-f 



388 

stem, fil. kand. Job. Menander, hvarefter f. d. lojtnaoiteD 
Österlind förordnades till skolans lärare. Efter folkdioUa- 
rai*e-seminariets upprättande i Lund år 1839, har nämn- 
da lankasterskola med seminariet varit så tilkida förenad , 
att skolan stått under seminarii-föreståndarens ledning och 
seminaristerne tidtals såsom monitorer deltagit i lankasler- 
skolans öfulngar. Skolan hai* årligen haft omkring 100 
gossar att undervisa. Lärai*ens lön är 400 r:dr bJco om året 

D. Fattigskolan 
Inrättades 1815, men dess egentliga stiftelse skedde 
1815 af domkyrkan, som till lärarens aflöning dä anslog 
4 t:r råg, 4 t:r kom samt 100 r:dr b;ko. Lönen öka- 
des 1832 med 5 t:r råg och 5 t:r kom. Baroens an- 
tal utgör nu 169 gossar och flickor, af hvilka 50 — 60 
på skolan åtnjuta fri middag. Nuvarande läraren Karl 
Petterson (f. 1790 y i Limd) anställdes såsom skolans 
lärare 1815 y och har sederaaera oafbmlet bestridt 
undervisningen vid skolan. Statssekreteraren Hartmansdorf 
besökte skolan 1832 ^^ och "betygade skohuäslaren sin 
tillfridsställelse öfver den flit och ordning han vid banieos 
undervisning ådagalade.'' Är 1834 erhöll Petterson af 
Kongl. Majit ett exemplar af guldmedaljen lllis quomm 
memere labores," vägande 14 dukater. 

E. Flickskolan fSr filttiga barn 
grundades 1836. Flickoma underasas i läsning, skrif- 
ning och räkning om föraiiddagen i domkyiiaus fattig* 
skola och om efterpiiddagen i söm, väfnad m. m. 

F. Småbarnsskolan 

grundades är 1847 medelst subskription och har för del 
närvarande 50 barn. 



Kap« XIII. 

Undeirisnmgsaiistaltenia i lalmö. 

A. lalmö lirdomsskola och gymnasinin. 

a) I det föregående (sid. 9 — 10) Iiafva vi omtalat de 
kloster, som under medeltiden voro i Malmö. Att i 
desse, med imdantag af det, h vilket tillhörde Helge-Ands- 
Orden, någon undervisning åt ungdomen blifvit meddelad, 
är högst sannolikt. År 1406 gaf påfven Innocenlius VII 
åt Mahnö stad tillåtelse att derstadcs inrätta en skola ^). 



^*) Bullan, som förvaras! Mabnö rftdbus arkiv, ftr af följande lydelse: 

Inooceoliiis Septirous Servus servorum Dei, Dilcctis filijs universis 
Yillffi Malmogho) Lundensis Dioecescos Salutem et Apostolicam benc- 
dictionem. 

Sincera} Derotionis Affectiis, quem ad Nos et Rooianam Eccicstam 
gerere comprobamini promerelur ut petitionibus vestris, quaotum cum 
Deo possumus favorabiliter annuamus. Exhibita siquidein Nobis miper 
pro parte vestra petilio cootinebat, quod villa Malmoghae Lundensis 
Dioeceseos, quam inbabitalis, est non roodicum populosa, nec non ad 
illam coofluaot, et etiam ut frequenter in ea incolafum habeant valde 
multi Mercatores, de diversis partibus oriundi, ac Divinus cultus solen- 
niter peragitur in parochiali Ecclesta villcB supradietae. Gum autom, si- 
cut eadem pelitio subjungebat, vos affectelis quod pro Scholaribus, qui 
in Grammaticalibus et alijs priroitivis scientijs pro tempore inslruantur, 
et etiam pro dictl cultus augmento in Ecclesia memorata Scbolas apud 
eandem Ecclesiam pro hujusmodi Scbolaribus babeantur pro parte ve- 
stra nobis bumtliter fuit supplicaturo ut super hoc vobis providere de 
speciali gratia dignaremur. 

Nos igitur ut eadem devotio ad Nos et Bomanam Ecclesiam ferfen- 
tii» augeatur, buiusmodi Supplicationibiis ioclipati vobis deputandi et 



330 

Hunivida ifrågavarande skola genast kommit till stånd, kan 
man ej uppgifva, ej heller känner man något om dess 
verksamhet eller de dervid anställda lärarne under medel<» 
tiden. 

Dä inväname i Malmö för Fredrik I inberflttat att 
de antagit den 1527 derstides påbörjade reformationen 
och ville upprätta en skola samt den ^håUa 3 eller 4 
lärda personer, som skulle läsa öeh lära andra simpla 
och enfaldiga klerker den hel Skrift,^ bifölls detta 1529 
af konungen, hvitken stadgade att stadens predikare oth 
^läi^mästare" borde aflönas af dervarande till magistratens 
och borgerskapets begagnande lämnade altaren, vikarier 
och gillen, som förut tillhört kbstret af Hetge^Ånds-Or* 
den^^j. Detta gymnasium ellei* ''Schola ilhistris^ fortfor 
visseriigen éj länge — det upphörde 1537 — , men 
var särdeles berömdt för sina skickliga lärare och länw 
inrättningen åtnjöt stort fortroende ^). Maknö blef nu 



habendi Scholas pro Seholartbm huiasmodi et eot inerudiri Meiidi 
propc dtetam Eocåeiiain pro teinpore in Mtientijs anU dietk anetoritala 
Apoatoliea teoore prssentiiun lieeotiam iaq^mnr. Nnili argo omnino 
hominaai liceal haao paginam nostra coneeMionif infriogere Tel ei anan 
temarario Goiilraire. Si quii autem hoe attempiare presampiertt, in- 
digoalionem onuiipotemis Dei el beatonim S. Pctri et Pauli Apottol«» 
rnÉn eioa Se tioverit iDcursurum. 

Dat. Vilerby XV Gal. Martii Pontifieaiiu nostri Anno Secasdo. 

»'j Kongt. Breff et, tom Uset höi HvitfeM, Danm. Kig. Chrdn. II. 1313, 
Poniappidan, Annales £cci. . Dan. II. 819. 825, finnes i K. Danaka 
Otheima Ark. och ar dateradt Haffni» Sabbatho pott Corpos Christa 
Anno 1529. *Desliges roae der höides en Christelig predikant Oe ep- 
retta en achote at bolde thre eller 4 lerde personer vdj, som lase <» 
Idire i den bellige schrifrL" (Register o. a. L. II. f. 482 I. f. 140). 

^'^) itr, HvUfeid 1.1. 1419; Dansk Magam 111. 104. Kanikca 
CkhHian Feéersen yttrar i sin bok om BOm oik koUle télSekoUiec 
Mjaoda: "Of t i^ mi «« WMleo Vi»rdan| cf gaacr mi andt^e^ct ^ 



m 

åm iHtåtk mt^vaätm för i^Ublitiatiöticl& i thMsA ööB 
jii metsi mtsmi kytfcoföll)ättrifa^ei] rOute i Lund oeh MA 
Ltthd, äf desto stötre Vi^ Var dfet, att ha i Walmfi eti 
låtöihi^ttning grundades, Mbi kUndé bilda M rHotVigt ifaot 
hindensläka domkapitlets inflytande. Det upprättade gym* 
nasiét CSfséddes med de skickligaste oth lärdaste måd 
bland reformationens anhängare^). 

TiB det väl ansedda gymnasiet i Halm6 sände äf* 
ven skänska adelii sina sönet* ^). — ^ Efter gymna^éti 
tapphäfvande ahoiidnades offentliga undervisningen i Mal-*' 
mö skola i öfverensstämmelse med Kyrkbordinansens fö- 
reskHft af är 153t. Man känner att redan 1538 rdc- 
tor och 3 kolleger der voro anställda. Antalet af kolle« 
i^r var pä olika tider olika; stundom funnos 5, stundoifa 
4, hvflket sistnämnda antal fanns här 1586^). I ett 
bi^éf frän rektor Jens Aagteen till magistraten, hvilket är 
utan datum, men lärer vara skrifVet 1604 eller 160tt, 
angående en del af skolans inkomster, nämnas endast 4:de, 
3:dje, 2:a och liste "Lexie Hörer,^ och den löningssäd^ 
som ifrån tvenne sodcnar sedermera finnes hafva blifvit 



Sttrddes udi Malmö og KiöbeohaTn og lutland, som jeg havet spurt, 
åt de have mi begyndt ét Iftre börn og unge folk gode loerdome baadé 
i Scholen og Studium." Dansk Mag, I. 51. 

^^) MunUr, Kirchengeschichte v. Dan. III. 255. 

*®} Skfinska adelsman sande sina barn att vid gymnasiet i Malmö 
érbllla undervisniflg. HvUfeld, Daimi. B. Cbr. II. 1419, berättar att dl 
Malmöboarne år 1534 intagit Malmö slott kade de fifven lltit "helle 
alle Herremsnds Börn, som ginge til Skolen sammesteds og de hulde 
dem i 9 uger, hvoriblant var: Jörgen Bosenkrants, Frants Biide, Erik 
PodebUsk^ Jörgen Biide, Jens TruftföH, Wolldemar Passbierg, Jorgell 
Tidemand, Sten Biide til Kirssgard." Jfr. Danske Magazin, 111. 104« 
I. 51. 

*^) Magni Malthi« Gollectane^. Ms, 



d3S 

eriagd till den 5:te kollegan, namnes såsom tillhörande 
disciplame. År 1667 hade Ö:te kollegatet omkring 30 
år varit indraget, men biskop Winstrup och magistraten 
i Mahnö beslöto då att detsamma åter skulle tillsättas , 
och den forenamnda säden ifrån de 2:ne sockname, som 
sades af Arilds tid bafva tillhört denna beställning, tilla^ 
des den äter. 

År 1666 ökades de då varande 6 lärames antal 
med en konrektor. Derom finnes i Skolarkivet af dåva^ 
rande rektor Peder Hermanssen följande anteckning: ^Quanta 
fuit necessitas Conrectoratus, satis declaravit Reipubfic® 
dignitas, Recloris vigesimuoi jam et unum annum hic si* 
ne solutione stipendiorum agentis laborum immensa moles 
ac propterea suam rem ac domum negligentis; deni^ 
discipulorum pro tot et lantis beneficiis ingratissiinorum 
adversus Deum, stupenda in studiis negligentia, et infinita 
emansiones, quibus majorem in modum Rcctoris sui lon- 
ganiraitatem^ cum infinitis iisque palernis admonitionibus 
pudendum in modum contumeliose habuerunt. Quare non 
sine Divina providentia factum, quod pleraoque et poten* 
tissimas parochiae Discipulorum, ex quibus illi acceptos re- 
dilus pessime dilapidarunt, dum in Scbola lectionibus in- 
teressent, Superiorum jussu et voluntate Conrectori futuro 
cesserint, in laborum praemia et sustentationem , tantisper 
dum aliter illi a summo magistratu provisum fuerit, id 
quod certissime speramus futurum esse^ ^). Detta hopp 
blef dock icke uppfyldt och konrektom, som dä tillsat- 
tes, lämnade efter 3:ne år denna beställning, hvilken åter 
indrogs. Derom har förenämnde rektor P, Hermanssen 



«*) MaliQO Skolarkiv. 



d3S 

antecknat följande: ^Efter at Conreetor (hTilken i Mal- 
möes Schole fra Begyndeisen war usedwanlig) icke len- 
gere kunde eller wflde blifwe ved Scholen, men tackede 
af efter 3 åars tjeniste, ere Sognene komme tillbage till 
Degnene igien? 

År 1678 voro koUegeme 5, hvilket man ser deraf 
att räntan af en till skolans liörare gjord donation finnes 
icke långt derefter hafva varit delad emellan 5. Men 
omkring år 1685 indrogs det femte kollegatet och kon- 
rektoratet inrättades i dess ställe med lön af hemmans-^ 
delar och helgonskyldsspannemål. Den 25 maj s. å. be- 
slöts att 1 stallet för Qerde kollegatet en apologistbefatt-^ 
ning skulle inrättas: ett beslut, som likväl då ej kom till 
verkställighet ®). 

I äldre tider var en af koUegerne tillika kantor och 
hade i denna egenskap något särskilt arvode (80 r:dr). 
Är 1661 antogs en sårskild kantor (Peder Mogens Wal- 
dall) för kyrisans och skolans tjenst^). 

De svagast lönte lärame hade äfven här, såsonl an- 
norstädes brukligt var, fritt kosthåll hos borgerskapet På 
1660-talet hade de tre nedre koUegeme fri kost hos sta«^ 
dens borgare, 4:de och 5:e deremot vid hospitalsskrifvarens 
bord» Uppå hospitalsföreståndarens anmälan att icke kun- 
na spisa de fattige så rundeligen som förut i anseende 
dertill att utgifterna öfverstego inkomsterna, beslöt magi- 
straten 1670 1^ att den ene höraren, som icke er 'Degn,^ 
så väl som kantor, hvilka förut njutit kost i hospitalet, 



**) Limdt Domk:f ailcir. 

^) Wothnar, MalmO Ånliquileté^ I. m Mf. på Rldhusarkiret 
Mobao. 



m 

icke mera borde densamma aada, utan söka den anBor*^ 
stides, men bOraren, som var "Oegn^ skulle fiamdeiea 
Unjuta samma kqslbålL Detta beahit fi^rnyades 16T4 V ^)- 
Ännu utgir frto hospitalet ett ringa bidrag (6 r:dr b:ko) 
till en af koUegeme. 

Är 1826 ^ befidlte konung Karl XIV Joban att 
med indragning af ena koHegabestfiQniqgen tvmme apoio?? 
gistklasser skulle inråttas. Utom rektor och konrektor 
finnas Ibr det nArvaraude trenne kolleger vid lärdomssko* 
]am oeb sedan ^828 tvenne lårare vid apotogistskolao- 

Tillsättnipgen af koUegeme vid skolan b&rstädes frio 
1687 till 1660 tiUgiek på så satt, att rektorn i foie- 
Blig med kyrkoherden i Mabnö derom bestämde , hvar- 
efter utnämningen slutligen underställdes magistratens a{K 
probatioflL Detta skedde bufvudsakligen i enlighet med 
stadgandet i 1S37 års Kyrkoordinans. Uti en gammal 
anteckniiig i Mafano Rådstugas protokoller får är 1587 
heter det: "Jens Jensen, ^om Scholemester Peder hatur 
ridsett och Mester Hans Spgneprest baflde utvaHd tiB ho- 
rere ber i Scbolen, var nu biidvisd af ScbdleagiesterY 00b 
Baadet approberede bannem ti|l saipme kalid efi\er Sohok^ 
Articklemis Lydellse, paa det at Raadet maa vide hvimi 
tb^ skal bfsldniie" ^]. Något efter Skånes införiifvaftde 
med Sverige tillsatl^ koltogeme af stiftets hi^cQp. Så 
skedAe år lf68 (U Q. |34), men upder f«ljande pr- 
tioiidet utnåmndes, i ftfverens a tfim ro e ii g med atpdgaAAEit 
(»O i) i Mahp» RQ9fw af år 4fff$2, (f^y^^t gf^om 
kongl. resolutionerna för Mabnö 1668 -|^- och 1672 44) 



••) WoUmar, IX L 236. 



■g 



ifr&gniraraide Iflrtre 9S BBOgistrs^, bvilket ut^risfts tf bl9 
oedw fmförda ffifcta. Till 4:<te klassans koUegat )uu)e 
1077 tfeime sokatidor amoAlt sig, "tbi fällt Magistraten 
paa åm Resolution, at herom de disputere skall och dea 
som då eapabfllit findas tjensten at nyde och nennest 
Ysre.^ (1.1. n. 62). En annan anteckning nänmer, all 
BKigistrateti 1882 y utnfinmde Hieron. Knopf till kulle* 
ga, bvartiU ban af biskopen var rdioninienderad. (U. U. 
122). Denna magi^batens utnåniningsritt 4»fVerflyttades 
g^om kongL resoliUion^ d. 8 aug. 1681 ocb kongL 
brefyet d. 9 maj 1685 på stiltets biskop ocb l^onsistor 
linm, ba9 bvilka magistsaten år 1688 l^ rekomm^dor 
rade 3:c|je kollegan att erfaåUa 4ule koUegatet (IL VL 134). 
Frtn 1681 bafva koUi^geme af stiftsstyrelsen blifvit till-* 



Af danaka regeringfin omhuldades Malmö skola på 
det bästa. Fdrut år omtalad kongi« resolutionen af år 
IftBl. Vi tillägga att Fredrik U medelst bref, dat Kö- 
penbamn d« i$ okt 1S70, bef^te att ''det wicari" (Su 
Andre® i liUOds domkyrl^a) "som ber Jacop paa falplerbc» 
baffde skal qptber bana dödt, le^fps til Skolamesters worr 
darboUdnmg wdi Malanö ad gratiam" ^). Vid framställ- 
ningen af Malmo-rfiktoreKnea iefveme få vi tillfålle la^gr^e 
Cvam att ytterligare oomåmna flera dybka kongl. ymest-- 
bevis på understöd till skolons styrasimfin. D«p 94 jimi 
I6I9 l^efaHte Kristian (V biskop Itoffuel Mojf^teo^eQ g^a 
den anordning att de degnekald, ^(m btttiljl yari.t ^^jmt? 
af skolepersoner i Trelleborg, och voro så närbelägna 



•O te. D. Geh. kik. Bégiiter pat tSU Undeae X & 465. fatnk 
Sreiiike Jordeböger a:o 45. 



S3« 

Malmö att de bequfimligen kunde och borde af Mafanö 
skolas disciplar betjenas, borde läggas under stadens sko- 
la®). Samme konung förordnade likaledes d. 11 nov. 
1619 att sä snart ^sededegnen^ (residerande klockaren) i 
Hvdiinge kunde erhäHa nägon annan lägenhet, skulle deg- 
nekaldet läggas till skolan i Malmö®). 

Om de betydliga kongl. donationer, som till evärdK-^ 
ga tider åt Malmö skolas rektorer blifvit anslagna, är här 
nedan en utförligare framstäUning intagen. — 

I Malmö Rådstugas protokoller för d. 11 mars 1594 
(foL 72) är införd en revers, utfärdad 1593^4, i livil* 
ken kyrkoyärden erkänner sig på kyrkans vägnar hafva 
mottagit 22 goda daler hufvudstol, hviika en 'Yrom Guhs 
Wenn ubeneffnd'' har skänkt, med villkor att deraf gifva 
sedvanlig ränta, för hvilken kyrkan borde inköpa kol om 
sommaren, och "hoile then lilepande eller Kedei ved lige 
med som dragis om ber i Coritt,^ till skolbarnens tjenst 
att dermed värma sig om vintern hvar söndag, onsdag 
och högtidsdag, den lid predikan och gudstjenst hålles i 
kyrkan och de sådan eld mot köld och frost behöfva; 
hvilket kyrkan och förpUgtade sig att efteHkomma ^). 

Är 1672 V ^d^ rådmann^ Thomas Jyde, S:t 
Peders kyrka till prydnad, förärat de 4 koraleme i Mal- 
mö skola, som sjunga litanian för altaret, 4 kappor och 
8 kragar, hviika vid sagda tillMe skulle brukas, äfvoi- 
som då de gingo för hk, om så begärdes, och sjöngo i 
kordörren. (LL IL 13). 



*•) K. D. Geh. Ark. Sk. Tegn. IV. f. 282. 
••) K. D. Geh. Ark. Sk. Tegn. IV. f. 29ä. 
^^) Jfr. WoUmar, LL I. 288. 



337 

Om undervisningens tillstånd i skolan härsttdes un- 
der medeltiden, bar man sig ingenting bekant, ej heller 
känner man något om skolans lärare for den tiden. Spar- 
samma äro också underrättelserna för de följande ti- 
derna. Att det efter reformationens införande i Mal- 
mö upprättade gytonasiet var försedt med goda lärare ocb 
åtnjöt stort anseende, är i åe\ föregående redan om- 
tadadt Om tillståndet i skolan i början af 17:de seklet, 
äro ofvan (sidd. 106— rl06) några imderrättelser med- 
delade. Under nämnda årbundrade var ^olan^ ledd af 
flera skickliga ocb ryktbara rektorer, bvaribland må näm- 
nas Hans Pederssen Kallondborg, som under sin tjenst- 
göring 1639 — 1641 satie den dä förfallna skolan i godt 
skick. Åfven under de följande tiderna bar skolan baft 
lyckan att ega skicklige ocb nitiske lärare, som bäfdat 
i^kolaos gamla anseende. Vi bänvisa rörande detta ämne 
tiU de underrättelser, som bär nedan om skolans lärare 
komma att meddelas. 

De i skolaiiuvet botliga bandlingarne innebålla åt- 
skilliga, eburu fragmentariska data om disciplanies antal 
i Malmö skola. Några uppgifter må bär få en plats. 

År 1663 funnos i Mahuö skola 73 disciplar. 
1664 73 ^ 

1666 62 ^ 

1667 60 ^ 

1668 60 " 

1669 46 " 
1664 66 "" 

1780 35 "^ 

1781 43 '^ 

1782 44 ^ 



3äÄ 

1788 40 difidplar. 

1784 . 4» ^ 

1808 48 "" 

1807 60 "^ 

18S1 91 "^ 

1824 100 " 

1847 178 " 

Framfarna cbnska kommgar hafni med frUuistiga 
dentöd ihogkomBiit Mahuo skola. Redan 1S46 Uef Uef 
Hyllie socken af Kristian III anslagen såsom pr»bende til 
rektor i Hahnö. Föimeddst bref, dateradt d. 18 ang. 
1486 pä jagten uti Weiss, foriånade Fredrik D, ^paa 
det Schoien udi Tor Kjöbsted Malmö med des laei^dere 
mender kan blifre forsörget,^ ett af de ivdragna Ltuukn- 
kapitelgodsen, kalladt "Vicariatus AbrabamiHilitig^^*), hvar* 
till hörde 8| hemman i Rdnneberga och Oxie härader, 
till skolans rdctor, ^han som nu er, saa og den sona 
efteriiommendes werder, og blifve Skoiemestere udi fo- 
ren:de Mahnös Sohole, en efter anden, tiH ewig tid^ ^). 
Denna gåfva efterföljdes innan kort af en annan dylik, då 
Kristian IV, "paa det bemeke äkohle dess bedre kunde 
tilitage,^ den 4 april 1647, pä boifimåstare och råds 
underdåniga anhållan, förärade skolans rektorn de Lunds 
domkapitel förut tillhörige s. k. Bona altaris sancti Se- 
pulchri, ^dhen Reotorem i bem:te Schole, som nu er el- 
ler de herefter kommendes vorder, stedze maa fölge^^). 



^') Abraham Brodecgen ?ar drotlDiog Margarethas hakante gunstling. 
Jfr. Wolf, Encom. Regni Dan. 564, 611-^22. 
^) Se O. A. Barohns disp. de Territ. Oiie. 
^») K. D. Geh. Åtk^ Sk. Reg. V. (. 470. 



3d9 

beijenite hade samme konimg d. 3 mars 1699 ^ flfveH** 
ledes på borgmistare och råds underdåniga begäran, 6tad-«- 
> ftetåt den af Kristian m redan år 1545 gjorda donatio- 
nen af Hyllie socken såsom praabende till skolans rektor 
''paa thet SchoUemesteren thersammestedes, som Ungdom- 
men sehall mformere og undervise, kand were med nöd- 
tevftig underfaoldning försöiigett'' Till f«)je af ^letta kongl. 
bref ^schall HyMie Sogmm altid härefter were og bliiVre 
äiiil SchoUemesterens miderholding, udi wor Kjöbsted Mal- 
ni§e, saa att S^Bemesteren dersammestedes, som nu er 
^er herefler kommendis werder, mne og skulle altid 
herefWr bekomme og lade oppeberge aU Ibend Rentte og 
rett%hed som SognePrestemi iäl dess aff samme Sogenn 
halWer effterfuMt'» ''*}. 

Med sistnämnda donation bitråffade sedermera den 
förändring, att då klagomål anfördes der6fver att gods-- 
Ijensten och själavården icke af rektor tiBböriigén kunde 
besörjas, belidte samme konung genom bref af d. 4 maj 
190d att sockn^resten i BmAeflod skuUe återbi^omma 
B])lie seeke»; men borie derfdre gifta en årlig afgrft tiH 
r^tor, "saa band denned paa hvis hannem og hans efter- 
konnnere efter Pundatzens Kudebe er lagdt iSå deris un*^ 
dérhoBdrnng icke skuHs skie for n^r, men Fundatzen' att 
blifve wed sin fulide magt og uforiiretkckt^ ^^). Om be-* 
bppet af den adiefaUta årliga afgift och '^genanndl* upp- 
kom sedermera tvist, dma denna af gjordes genom Landa-» 
mälets i Lund dom^^) d. 11 april 1054, som bestämdid 



v«) K. P. Gek Ark. Sk. Reg* IIJL f. 86. Jfr. Sk. Tégn. UI. (,80. 

^ Se 0. A. Barolin, de Territ. Otie. 

V') Landamötes dom fonraras i Mabttö ApUrU^. 

22« 



3i0 

att kyrkoherdad i Bunkeflod skuHe åriigen afldmna tiU rek«* 
tor vid Malmö skola åtta pund. kom och fyra pund råg, 
eller efter nu gällande mått 26^ tunnor kom och 18^ 
tunnor råg, hvilken afgift allt sedermera Under namn af 
^Hyllie vederlag,^ af kyrkoherdarpe i Bunkeflod titt skofans 
rektorer blifvit eriagd. Kyrkoherden P. N. Beck i Bunke- 
flod väckte dock ett par decennier efter bämnda pä Lan- 
damötet i Lund afkunnade dom ånyo denna tvistefråga. 
Saken drogs under kongL Kommissionens pröfning i HU-' 
mö, refererades derefter till kongl Reduktionskommissio- 
nen i Stockhohn, hvarest 1689 -f en resolution fäUdes, 
som stadfästade förordningen af d. 3 mars 1599. Kyrko- 
herden Per Beck insinuerade sederaiera hos Kongl. Msgit 
en underdånig ansökan att få bemälta sak in integram 
restituerad, med anledning hvaraf generalguvernören gref- 
ve Rutger von Ascheberg d. 13 juli 1692 uppdrog be- 
mälta ransakning åt häradshöfdingame V. Tigersdiiöld och 
K. Gyllengrip, pä hvilkas inrådan saken på så sätt bilades 
att kyrkoherden Beck högtidligen d. 11 januari 1693 (öi^ 
säkrade sig skola efter Lunda Landamötes dom af d. 11 
april 1664 ^åhrligen wid Juletiidh betala och lefwerera 
till Rector Schol» i Mahnö åtta pund kom och fyra pund 
Rough uthi godh och reen sädh,^ hvarmed allt sedermera 
alla kyrkoherdar i Bunkeflod fortfarit ^^). 

Dessa voro de frikostiga anslag, som Malmö lår- 
doms-skolas rektorer under danska tiden erhållit Att 
dessa anslag äfven, sedan Skåne åter införlifvafcs med 



^0 Förlikoingsdokumentet fir tryckt i Olof Å. Barohns under Sreo 
Briogs ioseende Ir 1754 atgifna ditsertatioa "de Territorio Oxie.'' Der 
Usas också ofranafimoda kongl/ bref af Krigtian IV d. 3 man 1599, 
d. 4 april 1647 och d. 4 maj 1605. 



3«1 

svendia fcroflan, skulle orubbade fortfara efter deras ur- 
sprungliga bestämmelse, derföre låg väl redan i allmänhet 
en garanti såväl i frédstraktateme som i Malmö Recess 
af är 1662, men af gammal ömhet för sin skola aoisåg 
Mabnö borgerskap det likväl för mn pligt, att äfven. söka 
erkålla en specidl bekräfldse härpå. En sådan förvärf- 
vades på Hyllie vederlag vid riksdagen 1664 uti 10 § 
af K. Maj:ts nåd. resolution af d. 20 okt. s. å. ^) och 
på de donerade hemnKm,* hvilka man sc^te få tiHbaka till 
Land, i K. lfej:ts nåd. resolution d. 7 dec. 1668 på 
Mafanö stads vid riksdagen underd. insinuerade desiderier, 
§ 2, hvari förklarades, ^att efler bem:te gods äro lagde 
till sjelfva tjensterna och icke till Personerna, så kunna 
de icke skattas vara hmifaUne till Capitlet igen, när bem:te 
Personer dö undan, utan böra continuera vid tjenstema 
efter brefvens lydelse, så ock framgent höra under deras 
disposition, som dem pro officio njuta och possidera^ ^). 
Till följe af dessa kongl. stadgar innehades bemälta 
hemmmi atttjemt med full dispositionsräLt af skolans rek- 
torer, utan annan förändring än den, att då de vanligen 
förut vid inträffande ledighet bortstaddes på lifstid, be- 
fsdltes i kon^l. resolutionen d. 22 okL 1817^), på det 
fmnänen af dem skulle lika mycket komma alla in^ehaf- 
vame till godo, att de vid dåvarande åboers afgång 
skuHe, i Ukhet med hvad d. 28 mars 1807 om Lunds 



^>) Koufjfi. Resolaliooen af d. 20 okt 1664 finnes i Malmö Ridhus 
arkiv. 

^^) Kongl. Resolutionen af d. 7 dec 1668 finnes i Malmö Ridhus 
arkW. 

*^) Finnes i Malmö Skol-arkir. 



3iS 

imiverBitets proabaDde^-hmiimaQ nr stadgadt, till åsa metH^ 
.bjudande på 30 är bortarreoderas. 

I kraft af de jJieropade kongL donatioosbreCveB' och 
Båd. bekräfteb^na derpå, blefvo Malmö skolas rditorer i 
ostord besittiuDg af sina gamla anslag, ända till den nya 
organisationen af rikets låroveric i början af 1830*tiAet 
begynte föiberedas. Af K. Maj:ts nådiga bref till dom-* 
kapiUet i Lund d. 9 dec. 183<^^) inhåmtas, att vid 
nyssoSmnda tid den redan förut* vSckta frågan am inrat^ 
tandet af ett gymnasium för Lunds stift nrdt åten^pte* 
gen, men då för handen varande medel voro otiliräcUigay 
föreslogs i underdånighet, att en löni^gsfond för stiftet! 
elementar-läroveric, eller egaitfigen Söv det nya lAroimketi 
skulle bildas, 1:q) af hdgonskylden frän én del utaf stifp* 
lats klockar^lågenheier, 2:o) af ökade inkomster af stif^ 
tets skoihemman, uppkommande i fall de, som efter d. 1 
jan. liS87 blefvo åbeMige, på 80 års tid till den mesl- 
bjudande bortarrenderades; Sio) af de indragne kyrko- 
inspektorstunnome, samt sedermera 4:o) af största delen 
af skolornas stipendii spanaemåL 

Genom kongL brefvet af d. 84 mars 1834 Me 
ett gymnasu anlåggande i Sölvesborg bUfvit forordnadt, 
oeb de nyssnämnda löningfanedleB till detta ändamål a»- 
vifite, men genom kongL brefvet af den 82 dee» 1881 
skedde bjyri den förfladring, att i st f. gymnasium anbe* 
falltes en kathedral-skolas inrättande i Lund, för hvilken 
de för det tillämnade gynmasium bestämde tillgångame 
skitfe användas. Åland dessa stadgades angående de öka- 
de skolhemmans arrendena, i 16;de mom^tet af kongL 



"O Åtföljer Slifls-Circultret n:o 359. 



343 

brefret den • d€C. 1839, att sådaBe, emot hy«d i bta^ 
jan underd. var fftredaget oeb genom kongL brefvet af d. 
93 9epL 1S92 (mom. 8'Aé) i oåder Tar giUadt, val ej 
direkte skoiie tiHfaSa kothedrai-skolan , utan förtilifva vid 
do skolor, de tillhörde; men dessa sktdie erhålla en i 
mån deraf minskad andel af statsanslaget oeh den uppå 
detta sikt således tippkonmiande besparing borde i stallet 
ttivindas för katbedralskolans behof. Det var alltså när- 
mast 1 oohfl^ dil nya låroterketsinrflttang, som stif** 
tets dfriga skdors til^åiigar togos i anspvék; men tiH 
^ detta praktiska behof kommo samtidigt theoretiska skål. 
\M de kommiteer, som liU läroverkens reorgamsation oeft 
revision nedsattés^ hade för alla förslag tiH löneregierin-^ 
g^ den prsKipea ståds^ blifvit lagd till grand, ^att för 
Mka befatlniigar inom låroverkem öfver hela riket borde 
vara lika löner," favaraf åter följde^ att de löner ^ hviMui 
i firening ined enskilta anslag, dier dessa oberäknade, 
öfverstégo del lönebdopp, som för befattningen bestäm-» 
des, borde vid törst mträlfamie takans tifl sådant belopp 
nedsattas ^> I enlighet med dessa gnmder Mef 18S8 
åis iMterifflS^lönngsstat, retroaktivt gällande fråft och med 
1881, uppgjord och de kotnmo genast att pä Mahnös 
8k<ib iVtftnipas. Vid densamma öfverstego nemKg^ de 
gatAle rektors och kem^ektors-^löiBerÉa vida det i nya sta^ 
ten för dessa befattningar bestämda lönebelopp, och när 
dnma sednare löny utgörande tid paés 160 tunåor a^ 
olika sädesslag, redan 188« blef ledig, ned^attes åm 
deräfttar tiH det i Interims«-sUlen fasMäHdé^ belopp af 84 
tmmor^ Som emedlerlid de öfiige tefarned ^tade ionei^ 



•) Jfr. Svensk Förfatlniiigs^SamHog hf lat 1839, n:o 37. 



344 

voro mindre än hvad nya staten &t dtm bestämde, kom» 
mo dessa löner att fyllas genom andelar i det af rikets 
ständer beviljade statsanslag. Detla var dock endast tiMs 
vidare; ty i kongl. brefvet af den 31 sqpt 1833, (24 
momentet)^) anbefalltes, att det öfverskott, s<»n, efter 
förra konrektors lönens reduktion ifrån och med år 1632 
å densamma uppkom, skulle- användas till den lönefyibiad, 
som erfordrades till koUegeme octi apdogisteme vid sko- 
lan, i sL f. de bidrag stiftets byggnads-kassa och éA 
nya statsanslaget förut lämnat Det öfverskott, scnn här- 
efter möjligen' kunde uppkomma, skulle, så väf som de 
besparingar, hviUia kunde göras när dåvarande rektor af- 
gick, användas till byggnadskassans ersättning f6r de f^ 
skott hon, jemlikt kongi. brefvet af d. 8 juni 1826 tili 
och med är 1831 utbetalt till äMste apologistais afliö- 
ning. Den väntade ledigheten vid . härvarande rektorsbe- 
släUning inträffade snart genom prof. och ridd. 6.R.Ahl- 
mans död i maj 1838 och då härigenom efter yenste- 
årets utgång äfven den gamla rektorslönen, utgörande 
omkring 360 tunnor af olika sädesslag, blef disponibel, 
egde Malmö skola numera tillräckliga ^a tillgångar till 
alla sina lärares lönebehof. I enlighet med föreskriften i 
16:de momentet af kongl. brefvet d. 9 dec. 1836, kom 
hon säedes att icke mera erhålla något bidrag af stats- 
anslaget, utan fyUnadema i kdlegemes och s^logistemes 
löner till det tunnetal, som i nya staten var bestämdt, 
togos fi^än öfverskottet å nSännda gamla konrektors lön, 
hvilket härtill helt och hållet åtgick'. Det mesta medtogs 
tOl anskaffande af fuH spannemåls lön, eller &0 tunnor, 



«*} Ätf6ljer Stifts-Ciroullret n:o 333. 



345 

al äMste apdogkten, hitten förut uppburit lida sin lön 
i pemuDgar. Som emedlertid den spannemäl, bvaraf dessa 
loÉier utgöras, består af hdgonskyldskorD, och då detta 
enligt författningame icke, i likhet med kronotionden, be* 
böfver vara afradsgikit utan endast försvarligt, ooh såsom 
kappvis hopsamladt från många hemmansnummer vanhgen 
ir af simre bedcaSenhet och dessutom forenadt med upp* 
bördskostnad, aildenstund det ute i sod(namé skall af lä- 
rame in nativa u(^gas, så kan icke utan en verklig 
missvext en tunna sådan spannemål här på den sädesrika 
sitttén uppgå till det i löningsstaten upptagna pris af 6 
r.dr bd£o, hvilket bhfvit beräknadt efter värdet på en 
tunna kronQtionde af hSiften råg och hälfts' kont Me* 
ddpriset hftrstädes på en tunna heigonskyldskom vid upp* 
bördstiden eller Thom» dag är i stället endast vid pass 
4 r:dr b:ko. Pä det aUtså lärame i Mahuo, Jivarest det 
är särdele» dyrt att lefva, ieke skidle blifva alltför myc- 
ket lidande i jemnförelse med sina vederlikar annorstädes, 
har, i enlighet med hvad Interimsstat€»ma af år 1833 
och 1840 i dylikt fall förutsatt, bristen i det för hvarjé 
lärare hestämda penningbdopp godtgjorts af gamla rektors* 
lönons tillgångar, enligt årlig redovisning inför Lunds dom- 
kapitel Derefter har reiitor af nämnda lön bekommit 
sina i nya staten bestämde 720 r:dr b:ko eller värdet af 
120 tunnor ä 6 rdr b:ko per tunnan. Efter aUa dessa 
afdrag har ändå öfverskott uppkommit Dessa användes 
de ftrsta åren dds till statsverkets godtgörande för hvad 
d^ tifi UiuefyUnader åt kollegeme odi apologisteme för* 
slQutit nman oftanftmnda gamla rektorslön blef tillgänglig, 
åUdenstund öfvershottet å blotta konrektors lönen, till följe 
af inträifande li^a spannemålspriseri icke alltid till detta 



behof var tillrftoUigty ooh 4ete till erMttniog fer de bi» 
drag stiftets byggnadskassa fftre år I83S lämMt till ftid* 
ste apologistens aflöniDjg. Nfimnda dmlder ikro mmen 
dock tiU fullo betalta. 

Efter atl nu hafvå tamaal en historik öfver de af 
danska konungur tffl rektormie vid Maknö skola giAit e&» 
skilla donatiiriier oeh de kongL stadtestels^tia hftrft, saiat 
fa&ni gcMm interimslöiiiiigsstateu af kr 18$S rdrtsr i 
Malmd filriorat m^ti än hälften af de fadKlinster, h^Okå 
ät honom och hans efterträdare i oeh fOr deras tfenst^ 
befattning af framfarne kcnrangar varit för ^evig tid^ åo* 
nerade och i stöd af keiigL resoiaUoHei^ oeh privilegiers 
heigd uhdef 300 är orobbade Innehafts , bör det här ej IflBH 
nas oanmärkt, det ^nbetsmysdlgfaeteiiia i Mafanö sökt ooh 
lyckats återvinna de gamla så ofta och högtiéNgt garantera-^ 
de donationerna. Rektor Ahiman gjorde 1835 y å eiab^ 
tets vägnar niot den ferändrade dispoéitioami underdbiiga 
förestättningar och niivarattde rektor mag. t. E. B&rg in- 
gick d. 38 maj år 1844 tiH K. Majit med undeitL dåk^ 
håHan om återbekommande af hvad som utaf de vid här^ 
varande rektor^n befintliga UHgängar är denna éketo» 
rektorer försäkradt och dymedelst är af priviiegii natilTi 
I presterskapets privifegier af år 17S8 stadgas neml. i 
8:e $ att ^alla personer af Prediko Embetef och Lära** 
ståndet, hvar efter tin grad, heder och värde, sheiä 
ofbtryoki iekåUa äUa sina välfånffna friheter, ionåH^ 
ner och förlånin^ samt andra deras fivnbeten tittiöriga 
lagenbeter och ordinarie nndwhjyO; jemväi od£ de veder-* 
lag, bvilka de äbqnta undef samma tftut ecb iBrbehltt, 
som de A» innebafva, allddes eftei» br^ens ImékBL^ 
Vidare utlofiM i 4;de § att '^alh Btekoppar «^ -^ 



347 

Leetores i Gynmaaienie, Rectoreir ooh Oonrectorar i Sebo^. 
lorne wk aHa Prettor i gemen du)la of&randradl biiiehåUa 
eflter gammal håfd sina Biskops Stift^ Praobeiide Socknar 

^eh hemnum, Prästegåcdar ^ med alia tillhdrighe* 

tfiTi ebvad namn de hafva kunna som anten urminnes 
JbSfd är pä eHer af andra lagliga skäl kunna bevisas deiv 
til lyda •^ -»^.^ Pä denna rektor Borgs undmi. an- 
takfia» resolverade den tiUf^omihade kong^. Regeringen d. 
44 Ubt. 18M) att dä KgL M;t Uti Interimsteningsstaten 
för demettlaridtoverket i riket af d. 21 sept 1883, hvii- 
kn d. 21 dee. 1840 blifVit fbniyad, i nåder bestämt och 
fatfstådlt de rektcHTsbefattoingen nd Ihknö lärdomsskola 
tiUhörande löneinkomster samt, enär rektor Borg, ^ter 
btrörda interims^lönjngsstfttcsis utfärdande och med kän- 
oedom deraf, sökt iich erbäilit sin bq innehafvande rek* 
torstjeost, Kgi. Mit ej fena skäl alt å hans gjorda und^d. 
framstälinng om fbthöjning af ^amma löneinkomster fästa 
nådigt afseendd. Sedermera bar Mabooö stads äldste i sam- 
^0ia ämne hos KtngL ]Iaj:t insiniierat underd. anhållan, 
hvarä nåd. resoiutiim utföil d. 11 febr. 1847 af innehåll, 
att såväl nuvarande lektor som blifvande rektorer vid Mal- 
mö lärdomsskola må, att räkna från d. 1 msy 1845, tills- 
vidart kosmm i ålnjtitande . af gamla rektorsl6nen, dock 
med skyitfghet att ärligen godtgöra skolans öfrige lärare 
brad, som enligt mäklanebevis öfvér gångbara spaunemåb-* 
priset i Mabnö vid Thomasmessotiden^ kan bri^ uti det 
pciming<»belopp, nu gäHande löniogastat dem tillförsökrar, . 
samt att, om bärigencHn r^j&torslöDen något år skulle kom- 
Bin att, efter såHima gitind, under^ga det i stal fast- 
•tlUii belopp af 7M r;dr kké, skiUnaden bör honom 
godtgöras af den kassa, hvilken skall för sådant ändamål 



3i8 

bildas utaf de, enligt rflkmng. af d. 1 maj 1845, be- 
fintliga besparingar ä gamla rditorsltaen, braremot, så 
snart rektorsldnen ett påföljande år Jemliktföreofimnda be* 
räkning, lämnar öfrerskott, berörda kassa diall återbrin* 
gas till sitt urspnmgliga belopp, .innan rektor ftr åtnjuta 
mera än de, enligt stat, b<mom anvisade 720 rdr bdLo. 
SkoUnuet. Den gamla skolbyggnaden, smi troligm 
yarit någon del af ett kloster, och nu begagnas titt sprut-- 
hus, var belägen vid hörnet af Själbodgalan och Johan 
Ols gränd. Den utbyttes år 1827 mot ett annat af staden 
inköpt hus, som ligger vid hörnet af Wester och Strand- 
gatorna. Inköpssumman var 8000 r.dr bico. Den be- 
höfliga reparationen skedde för de 3500 r:dr bJKO, som 
af stiftets byggnadskassa lämnades. Invigningen, hvartitt 
skolans rektor Ahhnan medelst program inbjudit, förrätta* 
des högtidligt af biskop Faxe d. 81 okt 1827. En vac- 
ker gymnastikbyggnad med boningsnnn för några af skobms 
lärare är nyligen uppförd. Kostnaden var 11,000 rdr bio, 
hvaraf 8,000 r.dr b:ko är en gåfva af en okänd välgörarn 

Skolans Tålgérare. 

Följande donationer hafva blifvit gjorda: 
A) Till skolans lärjungar: 

1. 1546 den 1 mars och 1555 d. ISdec. Borg- 
mästaren Järgen Kock och dess hustru Ot!^ Eorisiot-- 
ter 6117 daler s:mt eller 9000 mark LObsk, hvaraf 
skolan ännu har i behåll 199 rdr 44 sk. bi^o. 

2. 1580 d. 8 nov. Fru Ingrid Oxe, enka efter 
Jörgen Bräde tiU Tostorp, 400 ^gode Daler å 32 sk. 
Lubsk till Malmö Skole till Skoleböms och Pdlingers un- 
derholding till sko och kl^Mler tiU enig tiid;^ utg^ nu 66 
rdr 82 sk. b:ko. 



849 

3. 1692 Mauritiidag. Borgmästaren NUs Ipson, 
SOO d:r s:int; utgdr nu 50 rdr b:ko. 

4. 1694 d. 21 sept. Fm Görvel Faers dotter 
täl Börringe, sal. Lauge Brahes efterlefverska^ ^600 gode 
gande D:r å 32 sk. liäbsk, till fattige Scholeböms och 
Peblingers Underholdning thill Scho och Klaeder;^ utgör 
nu 68 r.dr 16 sk. b:ko. I Värderingsnuoi Holmgrens 
koQkars fi^lorades af det donerade kapitalet 26 r:dr b:k0y 
som ^L kgl. Götha Hofns dom 1788 uEskrefe. 

5. 1641 d. 1 jan. Hustru EHzabeth Hans dot- 
ter, sal. rådman Nids Hadsons, 600 d:r s:mt å 64 sk. 
"till fattige SkoDeböm, som erre hielpelöse, och haffuer 
huerdien Fader eller Moder ;^ utgör nu 83 r:dr 16 sk. b:ko. 

6. 1641 d. 12 jan. Borgmästaren Söfren Chri- 
Stensson, 600 d:r å 32 sk. Löbsk till kläder; utgör nu 
83 r.dr 16 sk. b:ko; 

7. 1646 d. 27 jan. Anna, ssd. Borgmästaren 
Mårten Bengtssons^, 200 d:r s:mt å 64 sk. dansk; ut- 
gör nu 16 rdr 82 sk. b:ko. 

8. 1650 d. 20 febr. Peder Bundeson, borgare 
och kyrkovärd i Mabnö, 400 d:r ä 64 sk. dansk; för 
räntan skulle köpas "got Simble Bröd till de fattige och 
nödtorftige ^holsBböm;" utgör nu 68 r:dr 16 sk. b:ko. 
— I Värderingsman Holmgrens konkurs förlorades af ka- 
pitalet 8 r:dr 16 sk. b.ko, som 1788 afskrefs. 

0. 1650. Margareta Gorris dotter, sal. Jakob 
Damdssons, 800 d:r s:mt; utgör nu 60 rdr b:ko. 

10, 1744 d. 22 ang. Löjtnant Justus Weijer, 
2140 d:r 16 sk. s:mt; utgör nu 356 r:dr 36 sk. b:ko. 

11. 1808 d. 13 dec Advokatfiskalen och råd- 
mannen /. Mdmbofg, 60 r:dr bJco. 



»SÖ 

12. Kamrer GUius Malmros oeh desi Fni,tTra^ 
na, 1000 r.dr tiU ane flitiga och obemedlade yn^ingar 
mom rektorsklass. 

Dessutom bdr anmdrkas att aflidne handetamaiineii 
NUs Tullstrom d. 8S aug. 1770 donerat ett kapitd, 3884* 
r.dr b:ko, hvaraf rintan såsom årligt stipeiidiiim utdelas 
till ea vid UDiversitetet studerande yngling, som dimitte-: 
ras från Malmö skgla. Utnämningen sker af magistralea, 
hvarvid skolans inspektor och rektor höras. Stipendiet åt- 
njutes i 4 år. Detta kapital förvaltas af särskild sysslo- 
man. Skolans andra, ofvanomtalta ka[Mtafer, stå under 
magistratens vård. 

bJtHI skobns lärare: 

1. 1641 d. 38 jubL fiorgm. Safiren ChrUtMS^ 
son och dess hustru Marena Jacobs i&tter 300 D:r '^fäk 
de three öfuerste Hörer;^ utgör nu 50 r:dr bi^o. 

2. 164» d. 21 dec Ingeåorg, »L Pehr Bonééh 
sons, 400 d:r s:mt ^till de 0re Hörer, huer lige megitt;^ 
utgör nu 66|- rdr bico. 

3. 1630 d. 10 nov. Hustru Anna OUm dattar, 
saL Anders Hansson Paaskes, 400 d:r å 64 fk. 'titt 
de fiere öfTuerste Horer;" utgör 66|» rdr b:ko. 

4. 1650 d. 10 Febr. Hans Tkemeseen Böldisk 
150 d:r s:mt, ^ttU de trende oflucrste Hörere;'' utgör ou 
25 r:dr b:ko. 

5. 1660. Borgmästaren Pehr Bmsmuseess icmte 
hustru KieretiB Gurrés dotter 400 d:r sait till 4 kolle- 
ger; utgör 664 ^'^ ^^^ 

6. 1678 d. 26 januttriL Hustru Bedel, Sören 
s, 200 d:r sont; utgör mi 3ft^ cdr Uho. 



7. 1764 d. 12 apr. Kyrkoherden i Tomerup Lars 
lb^eU$åfj 2pO d;r sapt till koU^eme i 3:e och 4:de 

• Uass^ne; ulgpr m 384* r:4r bko, 

8, 1809 d, 1 maj. Kollegan m^g. Jakob. Kornel. 
Fax$ 6^ r.dr bko] "irliga iMm tiUfaller första Glas-^ 
sew l&rare." 

C) Till shol^: 

1. 1730 d. 20 febr. Rådmannen Martin Hart- 
man, 500 d:r s:mt; utgör nu 83^ r:dr b:ko. 

2. 1744 d. 22 augusti. Löjtnanten Ju$tus Wejer 
2140 d:r IQ s:mt. 

S. 1813 d. 4 Januari. Kommersrådet och riddaren 
Frans Suell lOQ r;dr b:ko. 

4. 1814 d. 9 maj. Lagmannen J. Wulff 100 
r:dr b:ko. 

5. 1815 d. 14 juni. Leda.möteme i f. d. Diskont- 
bolaget 500 r.dr b:ko. 

6. 1838. Prof. och ridd. G. ' Ä. AUtnan 1407 
rdr 40 sk. 6 rst bio. 

7. 1846« En okåod välgörare 8,000 r.dr b:ko 
till en gymnastikbyggnad. 

D) TiU skolans bMothek: 

1, Landträdet och riddaren C. A. Sj^crona gaf 
d. 1 januaii 1813 500 r:dr b:ko. 

2. Kanamarfättsrådet CroMSioe 600 r:dr kko.. 

«« Är 1811 fick bibtioäieket 2 aktier i Ramlösa 
brunnsinråttning, hrardera på 33^ r:dr bio. 

SlloUlU arkhr. Detta år tili omläaget det slorsU 
bland ^Kåndia d^okNnM» arkiver oeh innehåller många in- 
tressanta och upplysande handlingar, utgörande 16 större 
konvoluter samt en mängd ej registrerade dokumenten 



352 
Skolans bibliotlitk. 

Det grundlades omkring år 1670 och innehåller för 
det närvarande vid pass 1000 band. Till större dden har 
detta bibliothek tillkommit genom donationer. AfL prof. 
och riddaren 6. R. Ahlmans arfvingar bestämde att af 
dennes stora boksamUng fick uttagas och till skolbibliotlie- 
ket öfverlåtas alla sädana arbeten, som ej funnos der foruL 



Halm6 skolas lonmgshemmaiL 


AnslagDe tiU rektor: 






^ 


mantal, 


refningsinnebåll, 


upptkaUniogMnnefa. 


N:o 9 Viarp | 


56 t:ld 6 i kpld. 


35 eld 25^j^ kpld. 


(Hcrslöfs socken) 








N:o 11 Viarp | 


34 


" 3| "' 


29 » ISfiÄfir " 


N:o 2 Eskalorp \ 


55 


n 6j II 


48 " Srffc » 


(HerslArt socken) 








N:o 3 Eskatorp | 


43 


»25i " 


36 " ^^Si, '' 


N:o 12 Vadensjö ^ 


58 


" 10^ " 


57 » 7,%ÄÄr " 


(Vadensjö socken 








och by) 








N:oMl Norra Möinge i 


57 


»301 » 


39 » 7^, » 


(Asmundtorps socken) 








N:o 5 östra KatUrp ^ 


66 


"24A » 


53 » 8äW " 


(Sallcrups socken i 








Oxie hftrad) 








N:o'6 östra Kaltarp \ 


71 


»31^ » 


54. » 26TJi^ »• 


N:o 3 Sunnanl 1 


65 


» 1 


63 "'19,yA » 


(Burlöfs socken) 








N:o 4 Sunnanå 1 


62 


«20 » 


61 " 4jyA " 



Attslagne fönit till konrektor: 
N:o 10 Hammarluoda ^ har ungtftr 14^ t:ld åker, 26} t:ld Ang och i 
(Hammarlnnda socken byens odelade mark 30 l:ld. 

och by) 
N:o 11 Hammarlnnda } har omkring 21 1 t:ld åker, 49 t:ld iag och i 

den odelade betetmarkeo cirka 60 t:ld« 
N:o 6 Slogstorp ^ 

(Hammarlunda socken 
och by). 



b) Lärare vid Balmo gynfbasiiim. 

1. talans Martensen Töhdebinder^) begynte 1527 sin 
reformatoriska verksamhet i sin födelsestad Malmö medelst 
en predikan, som han d. 29 maj höll i ett öde kapell, 
beläget på den s. k. Rädmansängen utanför nämnda stad. 
Sedan han här hållit blott en eller ett par predikningar, 
blef han af sina åhörare, hvilkå utgjorde nästan alla Mal- 
mös invånare, införd i staden och predikade derstädes en 
längre tid i Heliga Knuts kapell, hvilket slutligen ej län- 
gre kunde inrymma de talrika åhörame, hvadan man hos 
konung^en ansökte om tillåtelse att fa begagna St. Simons 
och Judas kapell eOer Jiyrka. Då man snart derefter er-^ 
höll denna tillåtelse, samlades här dagbgen en utomor- 
dentlig mängd af menniskor från staden. Här sjöngos 
danska psabner och messan hölls på danska. Då denna 
kyrka på sistone, ej heHer befanns nog rymlig, anmodade 
man pastorn vid St. Petri kyrka om tillstånd att begagna 
denna kyrka, på det alt Guds rena ord der kunde pre- 
dikas. Den begärda tillåtelsen erhölls och Claus Mörten- 
sen predikade nu dagbgen här under lika stort eller större 
tillopp som på något af de föregående ställena. 



^) Nicolauå Vascuiarius kallas han af författare^ till Chronicon 
Skibjeose. (Ser. Rcr. D. U. 583). 

23 



m 

Förut hade han dock nästan i ett helt år varit för- 
drifven (rån Maknö efter den utvalde erkebiskopen Åke 
Sparres föranstaitning, och vid sin bortgång tog han Hans 
Spandemager med sig. De begåfvo sig till Haderslev, 
hvarest de förvärfvade sig ett större förråd af danska 
psahner och noggrannare kännedom af lutherska läran. 
Claus Mortens^s nämnda nödtvutigna frånvaro kan med 
myck^ sannolikhet antagas hafva inträffat mellan septem- 
ber 1527 och augusti 1628 och hans återkomst tiBMal-^ 
mö skedde troligtvis vid sistnämnda tid, från hvilken tid 
pian kan räkna begynnelse af Claus Mortensens och Hans 
Spandemagers iq[)ptrådande i förening såsom reformator t 
i Mahnö och predikanter i dervarande St Petri ku 'v 
hvarest Claus Mortensen lät uppsätta ett altare i f .;p *u 
ett bord, vid hviiket han utdelade Nattvarden. !!.»•'- 
biider och altartaflor borttogos och förstördes. >jikia 
socknépresten i Blalmo Henrik Hansen nedlagt sitt embete, 
blef Claus Mortmsen hans efterti*ädare, hviiket skedde d. 
29 sept 1&29. Samma år forordnades han af L Fre- 
drik I att förestå det derstades då upprättade gymnasieL 
Dog T6 år gammal och är begrafven inom .altareskranket 
i St Petri kyrka uti Maknö ^). 

Skrifter: Dadsk Psdimebog. Malmö 1528, 1529, 1534; 8:o. (Dvtta 
ar deo Äldsta dantka pBalmbok. Jfr. Nfferup och Rahbeck, Bidrag til 
den danske Digtékunsts Hislorie. I. 192 — 193). — En ganske oyUelig 



*&) I Malmö Kådst. protokoll för d. 4 dec. 1677 upplyses aUMret^ 
enskommelse blif?it traiTad att grafstftllet uttder altarfoten i Su Petri 
kyrka skulle tiUfaUa kyrkan, sA att intet lik deniti skulle begraffei, 
emedan Claus Mortensen der Tore jordfast. Och annor person, som 
egde bcmalte grafstAlle såsom sin lagf&ngna egendom, fick af kyrkan 
iéfförc d. 13 d«c 1677 i ersAttning 200 d:r s:ml. (Jfr. WoUmar, 
Malm. Antiqu. II. 55j. Se biak. Faiei Inrignlngs-Tal i. 24. 



. 88B 

&f alld 8iigM|HrflHt«r 09 Prndikanter n5dt<^rft«lig Hcanikog om dett 
rdte eTUlgeliske Mette. Ib» 1539; 4:o. — Thet chrittelige Metteeiii«> 
bede, paa Daaake, efter deo Skik tom kollet i MalmO. SiBe anno A 
loeo; 4:o. (Antes ocktå Tara af honom och iitgtfven före den titt>- 
nftmnda tkriften) **). 

2. Frans Wormordsen (Pranciscus Wormordi) föd- 
des i Amsterdam 1491. I sin barndom kom han till 
Danmark, hvarest han först blef karmelitermunk i Hel- 
singör, 1529 |- luthersk prest och lektor i theologien 
vid Mahnö gymnasium. Är 1530 bevistade han det be- 
kanta coDoquium theolögicum i Köpenhamn ^ mellan de 
påfViske och lulheraneme, hvilka sednare af Hans Taus- 
san anfördes; är 1537 blef han den förste evangeliske 
bislopen i Lund, hvarest han dog 1551 ^^. Frans 
Wormordsen är en f skånska reformationshistorien särdeles 
berömd man. (Sonmieiius, de T. Cath. L p. 102). 

Skrifter: Dauidt Psalter paa danske rdsat aff Br. Ftancisco Wor- 
mordo. Rotiock 1528; 4: o. — Appendtx lil Ole Gyldenmuudt Lamen* 
t^tio Eceletia. Malm. 1529; 4:o. — Eea taare ayUeli|^ oc alie^ thea- 
nom som gtffte ere eller GifTles Tille, hugsuagelig Disputatz emellom 
Her Adzer Prelatt oc Cantor ndl tandt, oc Franciscum Wormordum 
PNdickere udhi Malmoo. Malm. 1531 ', 4:o. (Enligt (^rtm. SM. p. 
584 har Fr. Wormordsen 2:ne gftnger atgifvit deona skrift). — Ad 
generosissimiim juxta atque sapientissimum) illustrissimi Danioe regni Se- 
'natmn, proceres atque magislratas et pia et emdita Fraocisei Wormor^ 
di Apologia adreraus Lundenses Galionieos. S. a. ét I. (Ib. 1533?) 
8:0. — En og Tine de ålder skooiste oc hugsualeligste Artickle, Som 
alle menniske ere nöltelige ath ride lil deris sielis salighed. Paa del 
korleste uddragne aff den helKge Mhrillt. Målmo 1534; dre» Kicb. 
1535; 8:0. — Een korth oc lydhen förklaring oc forskell paa then 
Euaogeliske oc Papistiske predicken oc l»rdom. Malm. 1531; 8:0. 
(Jfr. C, T. Engelsioft, Reformantes et Gatholiei tempore, quo sacra 
emendaU sunt, in Dania concertanies. p. 15). — Den lille Danske Ga- 
teckitmiu. Malla. 1537; 8:0. ^ En gaalske DjUelig Handhog 



*») Nferttf 4<h Kräfta Ut. Let. 631« 



358 

om deD relte ETangelische Menc. Med Franeifci W<Mm<irdi For» 

tale« Malm. 1539; 4:o. — Underriisniog huorledes Fattige skal med- 
bandles og besöges. 1539. — BönneBog af deo hellige Skrift og de 
udvaldeBte Davids Ptalmer. Kiöbenh. 1551 ; 8:o, 1553 \ 32:o. Mag- 
deburg 1556; 8:o. Lobeck 1569; 8:o. Roitock 1575; 8:o. (Jfr. iVye- 
rup och Kraft l.l. 679; Worm, U. II. 637—638). 

3. D:r Oluf Gyldenmund (Olaus Ghrysostomus). 
Om namnet Gyldenmwid (Ghrysostomus) blifvit honom til- 
lagat för hans vältalighet, är ovisst Rörande hans härkomst 
känner man blott att han var född i VendsysseL Han 
var mag. artium och en af de förste och ifrigaste för- 
svarame af evangeliska läran i Danmaric; äfven en bland 
dem, som i Köpenhamn ISSO bevistade det förut om- 
talla coUoquium theologicum, vid^ hvilket tillfälle han bi- 
trädde den ryktbare reformatom Hans Tausan^). Dä ^>'- 
dermera ännu någre funnos, som trodde att ett odt " • 
nat stycke af påfviska läran hade sin goda grund, om 
med anledning häraf ett nytt colloquium theologicum i Kö- 
penhamn 1543 egde rum, var Ghrysostomus en af collo^ 
cutores. Var "Professor politioris litteraturae" vid Mahnö 
gymnasium^, och då detta år 1637 upplöstes blef han 
kyrkoherde vid FrueKirke i ^Köpenhamn samt professor 
lingvae hebraB» vid universitetet derstädes^); 1542 prof. 
och 1544 d:r i theologien; 1547 biskop i Borglum (nu 
Ålborgs) stift^ dog 1553 i november och blef i Borglum 
begrafven. Ghrysostomus hade en son Daniel 



«0 Dånische Bibi. I. 14. Pontoppidan, Annales II. 834. 

*') SI kallar han sig nti den 1537 af honom nndenkrifne Kirke- 
Ordinantien. 

<"•} Enligt Worm I. 220 och Panioppidan, Ann. DL 181. — iVyemp 
och Kraft åter 1.1. 211. ifiga att han rar profeu* lingr. grasea. 



357 

Shfifi: LameDtatio ecclesiae versibus exposita, tertio Die Penteoo- 
lies Hafoie in »de Yirgini Matri aacra decantata, cum prsaf. Petfi Lanår 
rentn & appeodice Franc. Wormordi. Malmoghiae 1529; 4:o. 

4. Peder Lauridsen (Petrus Laurentii). Från lek- 
toratet i Malmö blef han sedermera lektor i theologien 
vid Lunds domkapitel. Se lekt vid Lunds domk. sid. 
882—284. 

6. M« Andreas Jokånnis Lyngius eller Ljung. Ha- 
de förut varit munk innan han i Blahnö blef lektor; se- 
dermera förordnades han till kyrkoherde i Landskrona och 
bevistade i denna egenskap det evangeliska concilium i Kö- 
penhanm 1537, hvars beslut af honom åfven underskreCs. 
I denna underskrift kallar han sig blott "Andreas Lyn- 
^us, Landskronensis Ecclesiastes;" han hade således re- 
dan lämnat lärarebestäUningen vid Mahnö gymnasium. 



c) ■almo Skolas Rektorer. 

1. 0luf Mortensen. Var rektor år 1543 och efter 
reformationens införande i Skåne troligen den förste rektorn 
vid skolan, som år 1538 verkade efter fömyadt skick. 
Han spes hafva lämnat skolan 1552; död såsom kyrko- 
herde i Hyllie och Bunkeflod, ovisst hvilket år. 

2. Johannes Nicolai. Såsom ^r^s oxoÅtjg Malmer;. >^ 
sis Rector" prestvigdes han 1562 af biskop Tyche / - 
mundssen till kyrkoherde i Tygelsjö och Klagstoq) ^. 
Mera är om honom ej bekant. 

3. Tyge. Genom ett kongl. bref, dat Uelsingboi^ 
d. 8 maj 1565, förlänades ^Her Tyge Scholemester vdj 
Hahuöe^ med det kanikdöme vid Lunds domkp*ka, som 
H. Lauritz Thuesen förut innehaft^). Rektoraiet har 
han förmodligen tillträdt 1562. 

Anm. Ur koi^. danska Geheime Arkivet hämtas föl-* 
jande upplysningar: ^Hr Tyge Pedersen, Sognepraest i 
Lund,^ fick 1566 ^ bref på ett ledigt vikarie derstä- 
des. (Register o. alle Lande ^ IX. f. 272 — 73). Pe- 



*®] Denna nnderrfittelse tr håmUd ur en handskrift: Änliquitaie9 
Ltmdéttser, 4:o, h?iiken fönraras i Gestrinska Bibliotheket, fom UUhAr 
H. Lflrdomnkolan i Gefle. 

*') K. D. Geh. Ark. Reg. o. a. Lande VIO. f. 471—472. 6«Dle 
Sfentke Jordeböger n:o 32. 



889 

der Lauridseii erfadi 1593 f bref pä ett kamkdöme 
(Sk. Reg. n. f. 99^^100) och Mester bak Grönbek 
1593 f bref pä ett vikarie efter aflidne Hr Tyge Pe- 
dersm. (SL Reg., U. f. 100). 

Det synes vara utan tvifyel att denne Hr Tyge Pe*- 
denaea är just den, som yar rdLtor i Malmö. År nu 
detta föriiäHandet, sä har han ätmmstone 1566 lämnat 
skoltjensten samt aflidit i början af ärl692. ^D:ns Ty«- 
chiohus concionator Lmdensis^ böH vid prestmötet 1569 
elt tal i kyrkan om skolorna. (Jfr. Antiquitates Lunden^ 
ses, handskrift på Gefle Skolbibliothek). 

4. Peder Lamidsen (Petrus Laurentii) född 1560 
eder 1551 i Helsingborg, blef hörare vid skolan 1570 
^Her 15T1, var sedermera rektor i 19 är^). Den T 
dec. 1591 fick ''Peder Lauridsen, Skolemester i Malmö^ 
löfte pä första lediga kanikdöme, hvilket han 1592 f ér*- 
höll^) och kaUas han i sistnänmda bref blott ''Peder Lau- 
ridsen;'' 1593 ^ ^^^ ''Peder Lauridsen, kannik i Lmid" 
ett ledigt vikarie ^). Det synes treUgt att han läomat 
rektoratet 1693, dä han Uef kanik. Var sedermera näs- 
slan 10 år kyrkoherde i Råbyj död 1611 V ^)- Gift 
med Margaretha Jacobsdotter. 



^) I elt bref af d. !?5 okt, 1583 från danska regeriogen sAges h»n 
17 eller 18 Kr haf?a tjenat i Malmö skola, hyadao han bot superin- 
tendenten i Lund NieU Huid rekommenderas att blifra kyrkoherde, i 
Hislöf eller fS nSgol annat ledigt kall. (K. D. Geh, Ark. Sk. Tegn. 
II. f. 18). K. Kristian IV förnyade sjelf samma begAran i bref af d. 8 
dec. 1589 till snperintendenten Mogens Madsen (l.K II. f. 67—68). 

••) k; D.'Geh. Ark. Sk. Reg. II. f. 88, 99—100. 

") K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. II. f. 135—136. 

**) Gralktenen olrer honora har följande inskrift: 

"D:n Petras Laurentii P. Helsingburgensis Hojus cHhn Eeefesla Ca* 
noDicus postquam anpos XIX ScholastSeam NafaBogi» jaT«n««leBiaainma 



360 

6. M. Mods Sörensen (Hatthias iSeferini). 
Namnes ss. rektor af Borup^ i Malmö Skolbok. 

6. M. Nieb AUésen (Nicolaus Alle8ius),född 1566, 
rektor omkring 1592, 1596 kyrkoherde i Bmikeflod och 
Hyllie församlingar, hvarest han dog 1626 Y ^)* ^^' 
l:o) med Helena, dotter af Laur. Joh. Ateretius i Bunke* 
flod; 2:o) med Mettba Stison. Lefde med den förra 1 år 
och med den sednare 23 är och var fader till 5 sö- 
ner och 4 döttrar. Om hans sons, kyrisoherden Hans 
Allesens, ovanliga öden, jfr. Svenska Ifercurius, 1759 mars 
s. 243—244. 

7. M. Jens Agesen Råby dier Hagmus blef 1599 
rektor. ''For^ sin fornemme og s»re Maade at informere 
paa var Mester Jens meget berömmet^ ^). Uti Acta Gon- 
sistorii Hafnioisis heter det om honom^. ''afhandledes i 
Consistoriet om skuolemesteren ij mahnöe, om hand icke 
^ulle hid convoceris et edere confessionem sue fidei, cum 
sit suspectffi fidei^^). Han afsattes i början af året 1605, 
anedan han sökt öfvertala flera föråldrar att sanda sina 
barn till ett jesuiter-seminanom uti Braonsberg i Preos- 



fide et induttria reiisiet ao tandem in Eeeleria Rhaabyenti deceoninm 
fere Terbtun Dei nncere docniMet in Domino placide obdormiirit XV 
Julii anno Ghristi MDCXI etatis LXI. Qui Ivtam hio pncstolatnr re<- 
surrectionem una cum uxore honestiisima Margaretha Jacobi F. qus 
obiit Ä:o MDG . . . die mens .... 

Hic terminas moleitin*, qnietb hie ineeptio. 
Jehoya Petra Mea. 
**J N. Porta Trygoniitt har ett grekiskt epigram om honom*, jfir. 
Poemata. Pars Synchar. III. 153—54. 

*0 Ca$p. P. Bothe, Brave Danske Moods og Quindert her<kmmeli(e 
Eftermde. I. 114—15. 

••) Tom. 1. för d. 30 juli 1603. 



361 

sen^), blef sedermera rektor vid en romersk-katbolsk 
dLola i Bnmswich ^**). 

8. M. Cart Jörg^nsen Quisl (Gonradus Georgii Quist) 
Uef rektor 1605 '), men tjenstgjorde endast kort tid 
vid Malmö skola. Sedermera slottsprest på Fredriksborg 
pä Seland. ^Mester Gort Quist, Slottsprest^ fick bref på 
ett ledigt praebende i Lands domkyrka d. 23 april 1606 
(Sk. Reg. m. f. 281; 1.L £. 256 kaUas han ''M. Gort 
Jörgensen Qoist^) Drunknade pä en resa vid Rostock 
våren 1607 2), 

9. M. Boe LawUsen eller Boethius LaurenUi 
MtämogienHs, föddes i Malmö 1574. Hans fader Laurids 
Hansen lät undervisa sonen först enskilt, sedan i Malmö 
oflentliga skola. Tog 1695 med stort beröm student- 
examen vid Köpenhamns universitet; år 1598 feste han 
utomlands till Braunsberg i Preussen, hvarest en jesuit* 
högskola den tiden var i stor berömmelse, men från je- 
suitemes surdeg bevarade han sitt hjerta obesmittadt; en 
annan olycka trafiTade dock honom. Då han neml. till den- 
na utländska resa hade i reda penningar omsatt det lilla 



**) Detta seminarium hade ftr 1565 biif?it imrAttadt af kardinalen 
SUnislatts Honos. Theiner, Schweden and seine Stellang tum heiltgen 
Stohl anter Johann III, Sigismund III u. Karl II. Aagsburg 1838. I. 
531. 

^^) Slanges Geschichte K. Christian IV, fibers. T. Schlegel II. 61. 
399. Munter, Reformationshistor. II. 639-40. 

1) Konungens bref till Siwert Grubbe och biskopen i Sklne alt till 
skolmästare i MalmA forordna Mester Conradns Georgti efter Mr Jeons, 
som blifvit afsaU. Kphmn 11 April 1605. (K. D. Geh.Aric. Sk.Tegn. 
EL L 207). 

*) Biskop P. Hegelonds Kalander för åf 1607, MS; finnes p& St. 
Konf^. Bibi. i Köpenhamn (Hjelmstjtrnska Saralingea). 



MC 

han af sina fdrtldrar firft, Uefvo daasa utondands honom 
(ränstulne. I sin stora förlägenhet bflröfv^ tog kan tj/^oBt 
såsom afskrifvare i ett boktryekeri ^). Dck^. sft snart detta 
blef bekant för professor^me i Köpephamn, kunde de in^ 
galunda fördraga att ett så godt hufvud skulle förderfvas 
eller lida brist, hvarföre de hemkallade honom och gåfvo 
honom friplats oeh kost på Valckendorffs koUegiwn i Kö* 
penhamn. År 1600 fick han kondition hos Jakdi Se* 
feidis enka på Visborg, hvarest han, i hqip att få resa 
utomlands med sonen, uti 5 år quarfolef ; år 1C05 återw 
vände han till Mabnö och blef derstådes rektor samma år; 
år 1611 vikar. theoL lektor i Lund i st f. Nidis Jör*- 
gensen v&ylsBus, hvilken Kristian IV hade utvalt till ht^ 
rafé för sin fildste son prins Kristian. Detta lektorat lil^ 
restod han i 6 år, hvarefter han 1617 '^ utnåmndes 
tiU rektor för Roskilds katiiedralskobu Här Uef baa ock-^ 
så canonicus och dog i Roskild 1682 ^ i sitt 48:de år ^). 

10. Jårgen Jeger, Skofanästare i Hahnö, enligt ko* 
nungens bref Ull magistralen derstådes d. S7 nov. 1610. 
(K. D. Geh. Ark. Sk. Tegn. DL 421). Om honom fa»r 
man sig ingenting vidare bekant än att skoltjensten i 
Hahnö endast kort tid af honom innehafts. 

11. Niels Ibs^en Guldsmed {]Sko]ms JwäiBäu& Axir- 
rifex), född i Mabnö 1681, Mef 1611 rekter, arai lim- 



*) I prof. jurif Claus Phtms Programma fwiiebr., dal. 4. 7 jniii 
162?, heter det nenL; "ia ofBcina ealeogrspUee pro impreeeor» operas 
•uas aUqraaidiu elocavit." 

«J Block, Bidrag til Roslulde Domftkoles Hittorie. 1. 46—47. Jft-. 
Tkura, Valv» Seholartrai aptrt» s. 5^--ö7. Döma haiidaMft forrarw 
på UiiiTis Bibi. i 



368 

aade tjensteu redan fäjånde året om Tåren, då han blef 
kyrkoherde i bgelstorp 'och Walleberga. Såsom sådan 
skildras han vid biskopsvisitationen 1619 fördelaktigt: ^vir 
bonus, simplex, doctus^^. Dog 1645. 

12. Berthel Knudsen Aquäonius^j föåå i Kong- 
steds prestgård på Seland d. 7 mars 1588, reste utomlands, 
hvarefter han blef rektor i Malmö 1613 oeh tillika slotts- 
pred&ant derstädes. Han tar blott ett års tid vid rek- 
torssysslan, ty redan 1613 i november låomade han 
Malmö, Vid bidiopéviftitationen 1613 yttras om hans 
tienstbefotfning vid Mafanö skola, att han '^med tendig 
trohet och framgång tiU Idrjungames förmån^ skötte tjen- 
ten^). Är 1619 blef han kyrkoherde i Löderup och 
'•!örup samt häradsprost Han var poeta laureatus csesa- 
reus ocli förde vidlyftig brefvexKng med utländska lärde; 
omnämnes äfven bland dem, som under Kristian IV:s tid 
skulle författa läroböcker till skolungdomens Ijenst^). Att 
han varit sjuklig och derföre begagnat utländska surbrun- 
nar och varma bad, ser man af en uppgift i kgl. danska 
Geheime Arkivet (Skaanske Tegnelser VI. fol. 3^1 a). 
Dog 1650 d. 7 januari. Gift med Elisabeth Nilsdotter 
(f 1633). Hans son 0. B. Aquilonius blef faderns ef- 
terträdare i pastoratet 

Skrifter: Liisuom javeDiliuin, lib. ¥11 & VIU. Qafn. 1611—12; 
|39* lilMr VH Injp upplagd. Hifo.,1618; 8:o. — ^ Otit adokiceBinB. 



4) Biakofianit PaMlli Martoii ock Mattk. Jam viiitatioDsbok på Stora 
Ko|^^ Bibi. i Köpanhainn. 

*) Skref stundoiq sitt namn anagrammatiakt: Liberlus Åliquonius 
etter BertUhu Cmuti TosotU. 

O Biskopame PaulU Marlini och MaUh. Jant nyts nåmnda TiiiU- 
tiond>ok. f. 6 r. . ^ 

•) Nyerup och Kraft. U. 1^ W<vrmt L«x, 91^2, 



364 

Rostoch. 1613; 8:o. — Epieon in Memoriam RegiAtt Amue Calbariiui. 
Hafn. 1614; 4:o. — JaYeniliam reliqaias. Rostoch. 1615; 8:0/ — Ho- 
ratii Månes. Hafoifls 1615; 8:0. — Liber XXVIII poematicomm. Ib. 
1616; 4:o. — Adolescentifle Jnlerludia. Rost. 1620; 8:0. — Epigram- 
maturo grieconini libri VI. Ib. 1626; 8:0. >— Odarum novanim libri 
II. Ib. 1630; 8:0. — Hotiiftdfåtr ad Primates Danos liber. flafa. 
1640; 8:0. — Epistolarum centuria auspicalis. Witeb. 1617; 8:0, — 
Epistolarum selectarum duae centuriae; Rost. 1617; 8:0. — Epist. se- 
lect. centiir. III & IV. AmsteL 1619; 4:o. ^ Epist. seleot. eenlurin 
qainqae. Rost. 1623; 8:0. — Similitudinum atticarum libri VII. Ed* 
3tia. Hafo. 1639; 8:0. — Ad poeticam danicam deductio. Ib. 1641; 
8:0. — Interladia et diatriba». Ib. 1641 ; 8:0. (Utgifren af hans son 
Comelius Aquilonius). — Dedamatio polemioa de suceetsu ezpeditioiib 
Ghrisiiani IV in Sueeiam 1611. Ib. 1644. — Epistola de MonomenCis 
antiquis, adjtincta Inseriplionibus Laiir. Asseroi. Hafn. 1621; 8:0. 

13. M. Frans Fechiel, föddes i Malmö, bvarest fa* 
dren Jakob Fechtel var l:e borgmästare. Då han sökte 
rektorsbestäUnitageu i Malmö, skref biskopen i Lmid Paul- 
lus Martini ett bref till professoreme i Köpenhamn, som 
1613 4^ i konsistorium föredrogs. Biskopen frågade 
neml. om Frans Fechtel kunde erhålla den skoltjenst hap 
sökte, då Kristian IV:s bref stadgade att jesuitemes di- 
sciplar ej skulle erhålla tillträde till statens embeten. Pro- 
fessoreme svarade härpå tillstyrkande, enar Fechtel blott 
var 9 år gammal, då han ett år vistades uti jesuitskola, 
men nu var renlärig och med mycket beröm många år 
uppehållit sig vid universitetet ^). På grund af forord 
från magistraten i Mabnö och professoreme i Köpenhamn 
utnämndes 4ian i no v. 1613 till denna befattning, hvar- 
med han i 3 år fortfor, dock ej titt sina förmäns belå- 
tenhet Biskopen Paullus' Martini fann neml. tillståndet i 
skolan vid visitationer åren 1614—15 bedröfligt, hvadao 



*) AoU Cons. Hafmeniit. m. f. 109. 



3éö 

han 1616 y firan rektoratet vardt afsatt (Jfr. ofran 
sidd. 106 — 106). Kort derefter blef han kyAoherde i 
Hveliinge och Fuglie. Äfven oni dfiimsi hans tjenstgöring 
yttrar sig biskopen vid visitationen 1617 -f^ högst oför- 
delaktigt^^. Förgiftad af sin hustru dog han omkring 
år 1624. 

14. M. Hans Tausm Wellejus blef i febr. 1616 
af sin svåger biskop Pofvel Mortensen, kyrkoherden samt 
magistraten i Mahnö, förordnad till rektor i st f. den 
afsatte Fechtel^^). H. T. Wellejus härstammade från en 
särdeles berömlig slägt; hans fader var neml. den frej- 
dade danske kongl. historiografen Anders Sörensen We- 
del och hans mormoders fader den lika ryktbare dan- 
ske reformatom H. Tausan, efter hvilken han ock var 
uppkallad. Kreerades tills magister i Köpenhamn 1615 
y. Vid biskop Hads Jensens visitation i skolan 1620 
befanns rektor vara supig och vårdslös, erhöll på magi-r 
stråtens begäran ett års bättringstid, ändrade dock ej sitt 
uppförande, hvadan han i maj 1621 från embetet alsat- 
tes^^J. År 1631 blef han ^hofmästare för en svensk' 
adelsman Bo Gustafsson Bjelkes söner, till hvilken beställ- 
ning han af Bjelkes svåger Karl Karlsson Gyllenhjekn med 
löfte om hederligt salarium blifvit antagen ^^J* Han reste 



*®} "Lupo videnlur oves coimnissffi" heter t det uti nyss citerade 
tifitationsbok. 

'') Visitationsboken. ,^ 

**) Jfr. ofyao sid. 106 samt Uai?. Hafo. Matric. 

>*) ZwergiU8, Sj. Cler. 494. Kontraktet mellan Gyllenbjelm och 
H. T. WeUejva år anfördt i Terpager, Ripae Cimbr. 651—2. Terpager 
tag«r doek feit, påattende alt H. T. WeUejuf efter 1631 yarit rektor i 
Malmö. 



366 

sludigen utomlands, hvaredt lidn i Hamburg afled^ évins^ 
hvilket är. 

15. M. Seren Jscoisen GriHibech (Sevmnus Ja^ 
cobsus Grönbech), vanligtvis kallad 'fester SAffren,'' re- 
kommenderad af magistraten i MabnO samt biskopen d:r 
Brochmand i Köpenhamn, utnämndes 1621 y tiO rek- 
tor, sedan han kort förut (d. '9 i samma månad) ef prof. 
W. Rhuman blifvit kreerad tOI magister. Då han förord- 
nades till rektor, har biskop Hads Jenssen antecknat: "bo- 
nam de ipso onmes fovemus spem^**), hvilket hopp dock 
ej lär hafva gått r Aillbordan, ty efter några års förlopp 
beskrifves skolans tillstånd blott såsom medebnåtiigt Af 
konungens bref 1688 ^ inhä^itas att Master SOfir^l, så- 
som trött ("adaiteidet") af skolarbetet, viHe resignem 
och nedsätta sig i Mahnö; konungen tillät honom der- 
före att nedsätta sig derstådes och vara fri från alla kro* 
no- och stadsskatter ^^). Samma år har han lämnat skol- 
befattningen, hvilken han i 17 år innehaft Är 1640 y 
lofvade honom samma konung medelst öppet bref, i M1-* 
ket hans "Ålderdom og Skröbeligfaed^ omtalas, att han 
skulle bekomma det första väarie,. som vid Londs ka^ 
tel bUr ledigt ^«). 

16. H. Johan Ftedrichsen (Johsmnes Frederici Fle&s- 
burgensis) föddes 1603 i Flensborg, hvarest fadern IL 
Fredr.^ Johannsen var kyrkoherde. Han reste i 9 år utom- 
lands såsom liofmästare för några unga adelsmäa Genen 



i«) Visitalionsboken f. 8 b. 

") K. D. Qeh. Ark. Sk. Res* ▼. f. 243 v. 

>•) K. D. Geh. Ark. Ll. f. 312-313. ^ I "CmifblMii Arehir* 
KApcBhåaui fimiM (unéer n:« 194J 2 te^tittonier allMa^ af koiM 
fftf diinittaider frin lUlmO ikola irea 1630 och 1632. 



167 

sin utmärkta toiångför poesi förräi^fvade han sig sädön 
ynnest htm kejsare FerAiand II, att denne vid en aiidi- 
ens hos honom skånkte honom adKga privilegier och sköl- 
ésmärke , favarpå han syftar i (Mjande af honom sjeif för- 
fattade hexastidion: 

D«t ^leaitt lethi «iinatoctr«iii, lawree eristaai 
Uotea pro phaierb Unsa MfiMENTO MORI. 

Liltei*a Pythagors dypeum portoeque figurant: 
Si sapU, ttternum si cupis, arcta subi. 

Håec maa tMbitttas^ ttndiom yirtatit et artis: 
Martis posthabui, aoriis amore, nolas. 

Efter sin hemkomst hedrades han 1688 med skalde- 
kransen (laurea poetica) af Willichius WestfaoviuS| kejser- 
lig Gomes Paiatinos och samma år blef han kreerad till 
magister. År 1638 rektor i Hahnö, hvilken hestältaiing 
han blott ett är innehade; förut hade han haft samma 
befattning i Kiöge. Från Mafanö begaf han sig till Ro- 
«kild, vid hvars domskola han blef rektor och tillika poeseos 
professor vid dervarande gymnasium samt dog derstfides 
1641 ^ C^t med Maria Glob. Hans enda dotter blef 
gift med den berömde läkaren vid Köpenhamns universitet 
Rasmus Bartholiui hvars sbgt harstammar från Mabnö ^'). 

Skrifter: Hym&ua Latino-Danieiia dyt&rvfios de nova ostale wiUb 
mitrum, Hafo. 1629; 8:o. — Hymoua Litaaenicus, seu Poeniteotialis, 
Lalino-Dataico-Gerinailicus. Ibidem 1629. — Ilymoi complures Laliao- 
Banki-, vid flera ölika tiUffllleo utgifoe (8:a). — • (^Mayotjpoyia Pcraica 
ex Herodoii Thalia, gr. lat Lips. 1622; 8:0, upptaga ATreo hArröra 
fråa honom, men oriktigt). 

17. M. Hans Peder sen KdUundborg (Johannes Pe- 
trsus Galundanus) med tillnamnet Schade, föddes 1599 



>0 Blooh, 1.1. 53--55. JoJk MoUerus, Gimbria literaU I. 197. 
ftyerup og kraft, Litteratar-Lexlcon 177. — Alb. Tkura, Val?« Scho- 
lAram Dadici Regd apertte. p. 60. (Ms. pl Köpetth:t Udir. Bibi.) 



368 

i Kallmidborg , hvarest fadern Peder Jacdisen, en jaään- 
ning, var borgare och väfvare. Med ypperligt vitsord di- 
miiterades han 1624 Vf^ från Roskilds domskola; år 1627 
öfverste kollega vid sanuna skola , i hvilken befattning han 
förvärfvade sådant beröm, att han 1630 blef rektor i sin 
födelsestads skola, hvilket embete han dock 1688 f af* 
^de' sig för att, understödd med ett stipendium från Ro- 
skilds domkapitel, till sina studiers förkofran besöka ut-- 
landets berömda högskolor, hvilken resa han tillträdde, 
sedan han 1638 ^-^ till magister blifvit kreerad. Om 
våren 1636 frän Wittenberg hemkommen, begaf han sig 
redan om hösten ånyo ut på resor, dertill öfvertalad af 
rikskanslern Kristian Friis, som åt hans ledning anfftf^ 
trodde sin dotterson Nils Kaas och en annan ung adels- 
man Kristoffer Ulfeld. Afven f&r denna resa, under 
hvilken han besökte Tyskland, Holland, Frankrike och 
England, åtnjöt han det nyss omtalade stipendiet af dom- 
kapitlet i Roskild. Under sitt vistande uti Gröningen i 
Holland utvaldes han till assessor och lubliothekarie i ett 
kollegium, som derstådes var inröttadt för att undersöka 
och afdömma alla de fränmiande studentemes stridigheter 
och andra angelägenheter, hvilken bestälbiing han nedlade 
medelst etl latinskt tal 1636 44. Den 1 nov. 1637 
återvände han hem och blef 1638 y konrektor i Ro- 
skild samt utnämndes 1689 -f till rdctor vid Mabnö skola, 
hvarest hän d. 26 s. m. af biskop P. Winstrup i embe- 
tet installerades. Här tillböd honom Kristoffer Ulfeld en 
ansenligare och bättre beställning, hvilken han dock af- 
slog, emedan han skriftligen hade utfäst sig att 1 tre är 
qvarblifva i Mahnö, för att sätta dervarande, då förfall- 
na, skola, i godt stånd. Med flit och trohet aibetade 



död 

iuin för detta ändamål. År 1641 förflyttades han till 
rektoratet i Roskiid, vid hvilket tillfälle biskop . Winstrup 
hedrade honom med en lycköuskniugsdikt. (Epigr. Lib. III. 
974). I slutet af samma är utvaldes han enhälligt af 
dervarande domkapitel att såsom kanonicus hafva säte och 
stämma i kapitlet I Roskild hade han dock flera obe- 
hagligheter med biskopen. År 1660 y insändes han 
Ull Köpenhamn jemte theol. lektorn och professorn Hein 
för att pä hela kapitlets vägnar underskrifva souveraini- 
tetsakten. Samma år iick kapitlet kongl. befallning att 
låta Hans Kallundborg påtaga sig förvaltningen af kapitel- 
godsen och uppbära böndernas anpart till soldateskens un- 
derhåll, hvilket visar att han äfven i andra än skolåren- 
der var en praktisk man. År 1669 ^-^ ansökte han och 
erhöll kongl. lillåtelse att i skolembetet adjungera sin son, 
den icke mindre berömlige Petrus Johannis Schade. Dog 
1671 U> och begrofs i Roskild, hvarest han redan 1665 
hade låtit uthugga sitt epilaphium med latinsk inskrift och 
ett af sig författadt letrastichon. 

Kallundborg var en särdeles lärd och om skolväsen- 
det synnerligen förtjent man. Han var gift med Bödel 
Danclef från Malmö, med hvilken han hade 16 barn. 

Skrifter: Organici Collegii disputationes quinquc. iTafniffi 1644; 
8:0. (Disp. l:inu de Philosopliia, 2:da de organo Graminaliccs, 3:lia 
de organo Poctiees, 4:ta Logices, & 5:ta Rhelorices). — Compendiosa 
LingiiiB HebrssB Delinealio in usutn Scholarum. ibid. 1645; f:o. (Ånyo 
ulgifven af hans son P. Schade under lilel: Compendiosa lingiise he- 
bricap Idea. Jb. 1674; f:o}. — Grammalica Grxca parva. ib. 1660; 8:0. — 
Elyroologie Grsca; Proplasma. ib. 1664; 12:o. — Grammatica Graeca 
major. ib. 1666; 8:0. — Grammatica Lalina major. ib. 1668; 8:0. — 
Abc et graramaticc latinaB rudiracnta in usum filioli. ib. 1669; 8:0. — 
Compendium Prosodioe. ib. 1663 & 1670; 12:o. — Dialogns Flegiécus 
inter Irenophihim et Musam in obitum N. Kaasii. Saumur 1637. — 

24 



370 

TrfelHMft til «n Hti$ini; (införd i baos lefrcroeibttkrtfoing, titgifrcn 
af Ryge). — Dessutom lat. vers och epigrammcr, bvarroed hao prydde 
Sukilti^e af siné Tfinners skrifter "). 

1 en öfver hans son utgifven niinnesskrlfl **) kallas 
Hans Pedersen Kalliindborg ^magnus seculi sui Quinlilia- 

nus ^^ ludi Tiioderator talis, qualem ne votis quidem 

conceptis opporluniorem fingere potuissct literaria juvenlus." 

18. M. Peder Hermansen (Petrus Henuanni), f. 
1610 i Köpenhamn, hvarest fadern Herman Nielsen var 
professor. Sedan han med understöd af Winslrupska sti- 
pendiet rest utomlands, blef han 1641 -J rektor härstä- 
des och kort derefter i Köpenhanm kreerad till magister. 
"Var en god Hebraeus odi berömmelig rektor i 24 år^ ^). 
Dog 1666 V . Var gift 'och hade flera bani^). 



1") A, N, Hyge, H. P. GaUundborgs Levnets-Beskrtvelse. Kiöbenb. 
1759. Bloch l.I. 8. 55—59. Nyervp och Krafts Litteratur Lex. 304. 
Worm I.K I. 202-3. 

1») Frölund f Scbadeaoa melamorpbosis. p. 7. 

*o) Jfr. handakriflen Hc 4:o 109 pä Luods Uni?. Bibi. samt Uoiv. 
Hafn. Matr. I Winslnipii Epigrammata I.ib. 111. p. 1087— 88 1 åses fAJ- 
jaode: 

Ad M. Petrus lIerinaDoidein,-Rectorem Scbolre AocoaitaDc, Se ^i- 
carium Luodensem, baptismum sibi siium pio eoqiie fainiliari Synibolo to 
memoriam rcTocanti. 

Qui regit^ baud regilur, Rector ludi malus ille; 
Sed bonus est Becior, qui regii et regitttr: 
Tu regi9 et regeris, Petre; RectOr es opttm' ergo 

Rectorem ludi te regii ipse Deus. 
Est tibi solamen Baptismi gratia Dia, 

Quie tibi persistit, ceu Petra, firma Petro. 
««) Biskop P. Winstrups bref tiU G. O. Stenbock fr. 1658—1664. 
— 1 K. D. Geh. Ark. (Gamle Svenske Jordeböger n:o 96, a) fiuMs Me- 
ster Peder Hermandssöns, rektor i Malmö, uppsAgelsebref p& köp om 
20 bodar i Malmö^ som han gjort med Claus Lorention, "Kongens SoU*- 
pop." Köpenhamn d. 30 Maj 1649. 



m 

Skrifter: Diip. pro mlmitorio seiisas in Script. S. ex aisceDtibaf. 
Aostoeh 1636; 4:o. — Peder Winsirups Svensk-danike Rrigsunder, 
udsat paa Dansk. Kiöb. 1647; 4:o. (Originalet flr Winslrupii Belli 
Soeco^Danict BavfAttata. Havn. 1646; 4:o). — Peder Winsirups dan- 
ske Hornblaeser eller en Digt om Prinds Ghcislians Guldhorn funden 
163f^, OTersat. Sine.loco inpresst 1644; 4:o. COriginalet Ar Winslru- 
pii Cornicen Danicna). 

19. M. Klaes WilUschim. Installerades 1666 så- 
som rektor af biskop Winstrup, men dog redan följande 
året 

'20. M. Petrus Sture, f. på Seland; studerade i 
Rostock och Köpenhamn; coUega classis supremaB i Lmid; 
rektor bärstädes 1667. Såsom rektor kreerades han till 
magister; kyrkoherde i Wellinge och Fuglie 1680; prost 
öftrer Skytts hårad 1683 V) dog 1707 V- Någon tid 
före sin död har han varit så svag , * att han ej orkat gå 
upp på predikstols, utan suttit på en stol å kyrkgolfvet 
och predikat för sina åhörare. 

Att Sture var en lärd man intygas af prof. A. Sto- 
baus, som hade studerat och rest tillsammans med ho- 
nom. 

Skrifter: Dtep. De Stylo N. Test.i. Lund 1670 ; 4:o. (Praes. Prof. 
J. Buscovius). — Sfnodalpredikan i Lund 1687; Malmö. 4:o. — En 
hOgst klagande och suckande biertans Ängslan eller Klagopredikan öfver 
K. Carl Xl:s dödelige TrånfAUe pä den allmfinna Rlagodagen d. 20 Aug. 
1697. Lund s. I. 4:o. 

21, M. Lars Person (J^aurentius PetrtBUs). Var 
år 1674 — 75 kollega i Lund och 1677 öfverste kollega 
i, Malmö, på hvilket sednare ställe han 1682 utnämndes 
titt rektor, hvartill han d. 2 mars s. ä. af magistraten 
blifvit rekommenderdd bos fältmarskalken och generalgu- 
veraiiren ^). Han berömmes såsom en lärd och om skot- 



*•) Wollmar, Malmös Antiqu. U. 69. 

2*» 



37« 

undervisningen mån man. Gift med kontr.prosten i Bara 
härad, kyrkoherden i Skabersjö Joran Faxes dotter Kri- 
stina. Dog bamlds 160& ^ 

Skrifter: 4 UtiDska programmer, oeml. öfver 

I. Borfrin. i Mdmö Cornel. Ledebur 

IL Prosten i Malmö N. Severi enka A. i. WildschiMl. 

HL Borgmaat. i Malmö Terning Hansson 

IV. Arehiater RosUub. 

22. M. Johannes Jacobwus, f. i MaUnö, hvarest 
fadern Jakob Rasmussen var skomakare; sludent i Upsala; 
rektor i Helsingborg 1694 |; förflyttad till samma^ be- 
stälbiing härstådes 1697 |^; prestvigd 1696. År 1699 
44 begårde han ''för sin lågenhets ringhet skull alt kun- 
na få successionen efter Hr Laurenberg vid capellanljen- 
stoi i Malmö, eller ock på annat ställe acconmioderas'^ ^) j 
kyrkoherde i Kropp 1703 V- Då pastor Otto Frick 
dog, ville grefvinnan Ascheberg, till följe af förment jus 
patronatus utnämna pastor, men biskop Steuch uppdrog 
pastoratet åt rektor Jacobaeus. Då nu grefvinnan utver- 
kat konfirmation på sitt jus patronatus, hade hon kunnat 
få Jacobaeus till annat ställe transporterad; men sedan bou 
hört honom, skref hon till honom, gratulerande till Kropps: 
pastoraL Dog i maj 1710. Gift med Katharina Hofl"- 
gärd, döljer af Erasmus Hoflgard, som var kyiioherde 
i Kropp. Hade 6 barn, bland hvilka sonen Matthias blef 
pasto^ i Sölvesborg. — Såsom skobnan var han skicklig och 
verksam, såsom prest utrustad med lyckliga embetsgåfvor. 
Anledningen till hans död berättas hafva varit den, att då 
han ifrån Kropps kyrkotom med tillhjelp af kikare i^ bör- 
jan af det afgörande slaget mellan danska och sveoAa 



*') Lunds konsisiorii protokoUer« 



873 

krigshflrarne d. 28 febr. 1710 såg vär vänstra flygd 
vika, han deraf tog ett intryck, hviiket ej kunde utplånas 
genom de glada underrättelser han dei*efter erhöll, och 
hviiket sedermera förmentes hafva gifvit anledning till hans 
ej lång tid derefter inträffade död **). * 

28. Matihias Janw Hahne, f. 1661 V ^ Roone* 
by, hvarest fadern var borgare. År 1680 «| dimittera"* 
des han från Ronneby skola till universitetet i Rostock, 
hvarifrän han 1684 b^f sig till Lund; år 1686 t^ 
ordinerad till komminister vid Fulltofta och Espinge pa-<- 
storat, och då detta pastorat blef ledigt, fick han fuUmakt 
derpå. Men innan han tillträdde detsamma föll han i en svår 
sjukdom och lärer misströstat om att .hädanefter såsom 
prest kunna tjenstgöra, emedan han afsade sig pastoratet 
Konrektor i Mabnö 1602; rektor 1708 44 och är full- 
makten daterad Thom i Preussen; tillträdde rektoratet 
1704 ^; kyrkoherde i Pjelkinge och Nymö 17Ö8, tfll- 
trädde 1700 |.; dog 1710 ^. Gift med Martha Hag- 
man. Ena sonen mag. Henr. Hahne blef kyriioherde i 
Nöbbelöf och Skifvarp, andra sonen Matth. Hahne, med 
titel af hofrättskommissarie, var inspektor på Jordeberga 

24. Thomas Jaungh. Konrektor .härstädes 1704 — 
1708; rektor 1708 %^, hvartill han genom kongl. full- 
makt utnäomdes; kyrkoherde i Fridiefstad och Rödeby i 
Blekinge 1713; slutligen prost; dog i jan. 1728. — Joungh 
var en duktig karl, kraftigt försvarande skolans rättighe- 
ter. År 1707 var han i friiga till Hvellinge pastorat. 
En af domkapitlets ledamöter, prof. Linnerius, ausäg ho- 
nom för ung och ej nog nleriterad till så important lä- 



•«) Prof. 6. R. Ahlmans Program si. U-UI. 



374 

genhet "med mindre ban, som Sr född upp i riM, för- 
Börier Probstens eftarlålna Enkia, som här i Skåne fisdd 
fir, och H. KongL llajits aliemådigste intention således 
med sammanblandning af nation^me kunde dessmera be«- 
fremias" ^}. 

25. Malte Winguist, (. 1682 i Windmge uti Hyby 
pastorat; fadern Pehr Efwertsen Woigast från ön Woi- 
gast var inspektor på Klågerup. Haltes informator och 
sedermera svåger Pehr Filenius, som sedan blef kyrko- 
herde i Rödinge, gaf honom namnet Windelhis, bvilket 
han sjelf sedermera förändrade till Wfnquist Konrektor 
bärstädes 1709 och rektor 1714. Hedsökande till rek* 
toratet voro Pehr Estenberg, Petrus Aurivillius och Kui 
Papke, alla tre berömmcfiga mån ^). W. var den siste 
af rektorerne bärstädes, som på skoltjen$ten inndiade 
kongl. fullmakt Skolboken i Malmö yttrar om honom 
att "han var hka ärlig som lärd man och tillika en be- 
gäfvad predäant" Dog julafton 1721. Gift 1709 med 
Ingri Espboitz; fadern inspektor. Då han med sm unga 
fru skulle resa till Mabnö, råkade han ut för ett parti 
Danskar, som ville taga hustrun från honom, men afstod 
derifrån, sedan en af officeranie föreställt att det var 
synd, efter hon var "saadan en smuk Kone." Sonen bak 
W. Wef kyrkoherde i Nöbbelöf odi Skifvarp (f 1774); 
andra sonen Peter var anställd vid tullverket Äfven b»* 
de han en dotter Ingri Greta. 

26. Olof Wennerstedt, f. 1685 V i Konungs- 
sunds prestgärd i Ostergöthland, hvarest fadern Jonas 



'<^) Lunds konsist. protokoller för h 1707, 
»•) lund. koost. protok. f. år 17J3, 



375 

Wenoerstedt var kyrkoherde. Modem hette Maria Grotfa. 
Ener åtDJuteu undervisning vid Linköpings läroverk, blef 
han stud. i Upsaia 1705. Under sitt vistande på sin 
hemort i Öslergothland 1710 blef han bekant med den 
frejdade A. Rydelius, hyilken visade honom särdeles god- 
het och förmådde honom att resa till Lund, dit han an-* 
kom 1711. Pi grefve Karl Gyllenborgs förord begaf han 
sig i sept. 1714 till Enj^and för att der i ett förnämt 
hus blifva informator; och då han efter många besväiiig* 
heter 1716 till fäderneslandet återkommit, åtnjöt han ånyo 
myckeif godhet af prof. Rydelius, som tog honom med 
sig till Östergötbiand, der han nyttjade Medevi helsobinmn. 
R. bestod alla omkostnaderna. År 1717 utgaC han un* 
der R:i inseende en disputation för erhållande af filosofi- 
ska adjunkturen i Lund; 1720 utnämnd till philos. theor. 
professor e. o. Under fortfarande knappa omständigheter 
njöt han på tredje juret fritt underhåll hos sin ädle gyn- 
nare, tills han 1723 befordrades till rektor hårstädes. 
Kyrkoherde i Söfde och Blentarp 1733 y. Mot slutet 
af sin lefnad blef han mydiet sjuk och svag; dog 1741 
V • W. var berömd för stor lärdom ^^). Gift med Anna 
Granskoug, enka efter kyrkoherden i Söfde Kasp. Ennes. 

Skrifter: Disp. de lusibos pbantasia d«lirfe, (prsside A. Rydelio). 
Lund 1717. — De i£qualitate purpurae Augustas, (respond. J. Köhier). 
Ib. 1720; 8:o, U ark. 

27, M. Georg Cronberg, f. 1697 1^ i Landskrona, 
hvarest fadern Renkt Jöransson var skomakare. Åtnjöt 
undervisning i dervarande offentliga skola; i dimissions- 



>Tj Jfr. Döbeln, Hist. Acad. Lu^d. Sect. III. p. 292. Lindfors, 
Hifli. Ac. L. II. p. 132. Siåhi, 1.1. 139—140. E. Bting, Minne öfver 
Biskop. Rydeliuf •* 107, 



376 

betyget heter det om honom: ^talem se seraper prasbuit, 
ut inler cosequales habitus si t optimus.^ Under det han 
gick i skolan, böU han derstades 2:ne tal memoriter; det 
ena vid 11 års ålder :^de signis nativitatis regum et in-^ 
primis regis regum Jesu Christij^ det andra år 1713: 
Mc laude litlerarum.'' Stud. 1715; vid jubelfesten 1721 
-^ i Lund höll han memoriter en oration "de regno An- 
tichristi per Lutherum debellato" ^); mag. 1728; rektor 
i Lund 1724 ^; förflyttad till samma beställning i Mal- 
mö 1733 ^^] kyrkoherde i Ingelstorp och WaUeberga- 
1739 ^; tillträdde 1740 -f.; var 1731 respondens för 
synodaldisputationen ^de Crealione." Under biskopsledig*- 
beten i Lund 1740 måste han resa till Gölheborg för 
alt der prestvigas, hvilket ock, i anseende till hans er-« 
kända skicklighet, utan någon föregående examen skedde 
d. 24 april 1740; dog af stark skörbjugg 1758 ^, Såsom 
skollärare var han fördelaktigt känd för sina "goda infor-» 
mationsgåfvor" -^). Han dimitterade till universitetet lOo 
disciplar, 50 från Lunds och 55 från Mähnö skola. — 
Gift med Regina Dorothea Kehler, dotter af apotbekaren 
D. Kehler i Lund; med henne hade han 4 söner och 4 
döttrar. Den ene sonen Daniel C. blef kyrkoherde i Hahn- 
stad och Zireköpinge (f. 1729 f 1782). 

28. M. Karl Holm, föddes 1699 If på Kalsjö 
gård i Skurups pastorat, hvarest fadern Anders Holm var 
frälsefogde på Svaneholm. Stud. 1716 ^^', magister 
1726; var, 1728 på förslagen till Burlöfs och 1729 tM 
Oxie och Bjereshögs pastorat; vikarierade vid konrekto- 



*') Döbeln, Hist. Ae. Lnnd. ]. 46-»47. 
•') Ahlmans Program a. IV. 



377 

råtet hftrstftdes någon tid 1731; ordinarie konrektor bfir- 
stådes 1781 V; rektor 1740 ^^] preslvigd 1743 och 
var s. å. på förslag till Wenimenhögs pastorat Holm skall 
hafva varit den förste i Lunds stift, som vid tillträdet 
tiU rektoratet äflade prof på sin skicklighet genom prae- 
sidium, oration och föreläsning. Han ^var i sitt lefveme 
uppriktig, i sällskap angenäm, i sine studier duktig, en 
god Latinus i crisi, god räknemästare, ritade väl, höll 
god disciplin i skolan och som en man förfäktade skolans 
rättigheter"*^). Dog af rödsot 1743. Gift 1715 V «ied 
lugri Maria Kock; fadern hospitalsföreståndare i Mabnö. 
Efter hennes död gifte han sig med Ingri Margaretha Ri- 
chert Hans son var den i skånska kyrkohistorien rykt* 
hare prosten Samuel HolmKarlssm i Svalöf, (född 1743, 
död 1808 i Knästorps prostgård). 

29. BL Hans Petter Lorich, f. 1712 V i Fosie, 
hvarest fadern Hans Lorich var kyrkoherde; stud. 1727 |^; 
mag. 1734; docent i filosofien vid Lunds universitet 1735 
1^; förordnades 1739 af kanslern att bestrida de ofTeulli^ 
ga föreläsningame' i lärdomshislorien under d. v. pi^ofes- 
som och bibliothekarien v. Oelreichs utländska resa; kon- 
rektor härslädes 1740; rektor i december 1744. "Med 
sina kunskaper förenade han den samvetsgranhet och alla 
de egenskaper, som fordras för att bestrida en sådan 
syssla med utmärkt förtjenst" ^*)., Prestvigd 1748; kyrko- 
herde i Ousby och Loshult 1752 y-j-; prost 1758; för- 
flyttad till Hjersås och Knislinge 1762; häradsprost 1766; 
dog såsom senior bland presterskapet i Lunds stift 1798 Y* 



'®J Malmö Skolarkiv. Rektor Borups aoteckoingar i Skolboken. 
•>) L. P. Wfibiios Ämionelse-Tal 0. 10. 



378 

Han prflBsiderade 1758 vid prestmdtet i Lund. Universi- 
tetet i Greifswald erbjöd honom doklorsvårdigheteo i theö* 
logien, såsom ett bifalistecken öfver den väl skrifna syno- 
daldisputationen, men han undanbad sig denna heder, ^ar 
en grundlig Theologus, en subtil Philosophus, en behaglig 
Predikant och en god Christen''^). Gift l:o) är 1740 
med Elsa Maria Corvin, dotter af prosten i Malmö S. F. 
Gorvin; hon dog efter 6 veckors äktenskap; 2:o) år 1741 
med Maria Sofia Heliman, dotter af prosten N. HeUman 
i Mjellby; med henne hade han 2:ne bani; 3:o) är 174& 
med Elisabeth Psiiander, dotter af major N. Psiiander; 
hon skänkte honom 11 barn. Hans son Nils Lorichs 
blef genom konungens öpfma naUiralisationsbref af d. 38 
maj 1801 upptagen bland svenska ridderskapeU D:r L, 
P. Wåhlin höll vid prestmötet i Lund 1799 öfver pro- 
sten Lorich ett åminnelsetal, som är tryckt derstädes 1804. 

Skrifter: Dis*, adumbram disltnclionera ioUr absoluU elrespeolm 
possibile el impossibilp. Land 1738*, 4:o, 9^ ark. — • Disp. de (riplici 
cognilionc naturali, historica, philosophica et mathemalica. Ib. 1742; 
4:o, 3| ark. — Di»p. theol. de JiisliBcatione, babila in Synodo Lund. 
1758; 4.0. — Likpred. ofver Kyrkoh. Cronholin. 

30. M. Nicolaus Roland Borvp, föddes 1710 ^/ i 
TuUstorp i Wemmenhögs härad, hvarest fadern Pehr Bonip 
var kyrkoherde och sedermera kontraktsprost (f 17*2). 
Efter atl hemma hafva haft undervisning af 4 privata in« 
fomiatorer, sändes han 1724 till Malmö för att njuta 
handledning af dåvarande hofmäslaren för baroneme Härdb, 
sedeimera domprosten Ambr. Westring. Student 1725 -^^ 
Reste i mars 1734 till Stockhohu för att der försöka sin 
lycka. Under vistandet derstädes promoverades han i juni 



^J Malmö Skolarkiv. Reklor Borupt anteckniD^ar i Skolboken. 



879 

8. å. till magister. Han antog kort derefter kondition hos 
då varande landshöfdingen i Örebro, sedermera riksrådet 
baron Er. Wrangel. Vid böljan af 1736 återvände han 
tillbaka hit. Som det hopp ej blef uppfyldt, som föran* 
ledt honom att lämna den förra konditionen, antog han 
ny kondition hos lifdrabanten WnlfUo på Bjömö vid Kal-* 
mar, och 1738 en annan hos dfversteldjtnanten Delvirig, 
hvOken sednare kondition blef akademisk. Kollega i Lund 
1741 ^j tillträdde denna bestälbiing 1742 -t; samma år 
undergick han äfven pastoralexamen och kallades i ledig- 
heten efter sin fader till 4:de man af Tullstorps och 
Svenstorps församlingar, hvarest han äfven höll profpre- 
dikan; konrektor bärstädes 1744 V? tillträdde i maj och 
introducerades af biskop Benzelius; prestvigd 1748 '•^^; 
opponens vidprestmötet i Lund d. 27 juli S;å.; höll prof- 
predikan i Kjellstorps och Lilla Bedinge 1750, i Hörby 
och Lyby 1751; rektor 1753 ^-^ och emoltog genast 
sysslan, hvilken han sökt med villkor att genast få söka 
pastorat, ^emedan han ej trodde sig kunna rätta allt, som 
här var krokigt^ Uppförd 1753 på förslag Jtill Hjersås; 
fick 1754 prestsysslan vid artilleri-församlingen härstädes; 
höll 1755 profpredikan i Hveltinge och Fuglie och äfven 
s. å. i Brunby, å hvilket sednare pastorat han erhöll full- 
makt 1756 V; tillträdde 1757 ±] égg 1774 \^. Gift 
1744 med prosten 0. Wrangels dotter Oliva, med hvil- 
ken han hade 10 barn. En son 01. Borup blef kyrko- 
herde och prost i Bara och Mölleberga, en annan son 
Wilb. JuL Borup, kyrkoherde i Bnuiby. 

Borup var utmärkt skollärare. Såsom rektor sam- 
lade han och upptecknade åtskilliga uppgifter om sina fö* 
reträdare vid Malmö skola. 



380 

Enligt hvad han sjelf antecknat, brydde han icke 
skoldisciplarne med djupsinniga frågor, 8om fordra en h6«- 
gre ålder och mogenhet; iakttog heligt horas canotUcas, 
undantagande någon gång under de 2 år han skdtte ar* 
Ulleriförsamlingen samt sedan hans flyttning begynt syssel* 
satta hans tankar; böd aldrig till att under någon titel 
slå under sig större eller mindre del, af hvad som till- 
hörde disciplame i spannemål eller penningar; ansåg ej 
för någon bravoure att slå dem, hvilka ej hafva ^po* 
tentiam physicam eller moralem^ att försvara sig; aga-* 
de derföre ingen blott för det att han ej kunde sina Ie« 
xor; flatterade likväl ej skolgossames ambition; följde i sin 
lefnad det symbolum: bene qm laluit, beue vixit^j. 

31. M. Jakob Quensel, f. 1724 y i Lund, hvar- 
est fadern Konr. Quensel var math. professor. Såsom en- 
skild lärare för amiraUtets-kamniarrådet, sedermera lands- 
höfdingen Lars Dahhnans son uppehöll han sig i Karls- 
krona frän slutet af 1740 till början af 1748. Mag. i 
Lund 1748; åren 1749 — 52 vistades han i Upsala bos 
crkebiskopen Henr. Benzelius. Konrektor härstädes 175S y^; 
tillträdde sysslan d. 5 april s. å.; rektor 1756 y. Både 
såsom skolans styresman och Iärai*e var han utmärkt. I en 
lid , då uppfostrings- och imdervisningsvetenskapen ej var så 
mycket upparbetat^ ulöfvade han det förnämsta af hvad 
de bästa författare sedermera föreskrifvit Skolungdomens 
antal, som höstterminen 1753 var omkring 40, ökades 
under Q:s rektorat betydligt, så ätt den hösten 1768 ut- 
gjorde öfver 70 ^*J. Kyrkoherde i Ausås och Ströfvels- 



*■) MalmA skolarki?. 

'«) Ahlmaos Pro^wa i. IV— VJU. 



381 

torp 17^6 ^; höll vid prestmötet i Lund 1768 en la- 
tinsk oration; prost öfver S. Åsbo härad 1780 i novem- 
ber. Var ^en man af vidsträckt och grundlig lärdom och 
derjemte albnänt känd för gudsfiiiktan och dygd^^^); dog 
1802. 

Från härvarande skola dimitterade han till universi- 
tetet öfver 70 lärjungar. Gift med kyrkoh. G. Biiibergs 
dotter, Ulrika Benedikta. 

Bland Quensels barn blef Konrad, professor vid krigs- 
akademien, död 1806; Isaak Johan, bergmästare i We- 
sterbotten; Eberhard, kammarrättsråd, landskamrer i Mal- 
mö och riddare af. K. Nordstjeman. 

^Tifl: BOchoen Homileliska Lexikoa. Öfrers. (F— I.) 

82. M. Lars Anton Borg, f. 1727 </ i Malmö, 
hvarest fadern var audilören, sedermera borgmästaren A. 
Borg. Efter åtnjuten undervisning i härvarande skola slud. 
1741 Y; mag. 1745; docent i fysiken vid Lunds uni- 
versitet 1747; besökte Greifswalds univ. 1750; åren 
1754 — 56 v. rektor i Helsingborg; prestvigd 1755 ^/; 
kongl. hofpredikant 1760 -^^ konrektor i Malmö 1756 ^; 
rektor härstädes 1767 4 5 orator vid prestmötet i Lund 
1776. Efter 2:ne års tjenstgöring i denna egenskap be- 
fordrades han 1769 -^ till kyrkoherhe i W. Karup och 
Hof; prost 1770; riksdagsombud 1778; v. häradsprost 
1780 och ord. häradsprost 1785; dog 1800. Gift l:o) 
med Greth Nora Cöster; 2:o) med Anna Stina Quiding 
(t 1776) och 3.0) med fröken Elis. Ulr. Celse, dotter 
af bisk. Celsius. 



*>) Elmgreaika Sami. 



382 

Skrifter: Uaderdlnig TOrdm^ vid Sverigei Bikes 0onv årf- 
PrinU Durchleiicbligsle PrinU Carls högsthu^eliga födelie, yttrad fk 
'S:t Knuts-Salen I Malmö d. 10 okt. 1748. Luad, 4:o (på ren). — 
Likpredikan Af ver Prosten Mag. Tkiiro Hellman d. 24 aept. 1793. Lond 
1793, 4:o, 36 sidd. 

33. M. Ludvig Johan Öhreus. Stud. i Lund 1746; 
disp. ^)ro ex. under prof. Laurell; mag. i 6reifsw«id 1750. 
Sökte 1753 y\- befordran till 4:de klassens koUegat här- 
slädes och i Landskrona 17663 konrektor bärstfides 1768; 
rektor 1770, hvilken besttikung han i 10 är bddädde 
tiU sin död 1780. Var opponens vid presUuötet 1767 dä 
art. de Sacramentis in generatini afhqndlades; (Praas. Jac 
Faxe Pr. et P.) Af Pradsidis tal till honom inhämtas att 
Öhreus skall allmänt hafva varit känd för grundlig lärdom 
och ganska lyckliga undemsningsgåfvor ^). 

Skrift: Disp. De Oraculo Delpbico: Lund. 1766. P. 1, 3j ark. 

34. M. BertU MurUhe. Hade förut i Lund varit 
anställd såsom adjunkt i filosofien, innan han 1780 blef 
rektor härstädes, i hvilken bestäUning han afled 1799. 

Skrift: Disp. Obserfationes Philotophiec de guslu Meotis ad elo'- 
qiientiam relalo. P. L IL Lund 1766, 1770', 4:o. 

35. M. Jöns Gersonius, föddes i Womb 1729 V; 
fadern Kristian Gersonius kyrkoherde derstädes. Vid icke 
fulla 7 års ålder, både fader- och moderlös, åtnjöt han 
en huld omvårdnad af sin faders efterträdare i pastoratet 
mag. Gilius Hagman och erhöll i dess hus enskilt under- 
visning till 1746 *-^, då han insattes i rektorsklassen af 
Malmö skola och blef 1747 y* derifrån till Lunds uni- 
versitet dimitterad; mag. 1772. Vid slutet af år 1774 
docens i grekiskan; bestridde höstterminen 1775 den le- 



**) Biskop Faies Samlingar. 



383 

diga profesmonea i Österländska och grekiska språken; 
kourektor härstädes 1780 y och började tjensigöringen 
i denna egenskap 1782; rektor 1799 Vi tjenstledig 
1807 I; dog 1812 f 

Ur efterti*ädarens minnesteckning öfver honom låna 
vi följande skildrmg af Gersonius. Naturen hade icke 
sparsamt tilldelat honom de anlag, h vilka fordras för att 
göra nytta inom den klass af medborgare, som till sina 
pligters uppfyllande behöfver lärdom och studier. Dessa 
anlag hade han sorgfälligt bildat och öfvat. Allt ifrån 
yngre åren hade han hos sig stadgat den grundsats och 
vaqa, som han ständigt behöll, att icke lära mycket, men 
det förträffligaste, och detla ofta; för att vinna ej blott 
en flyktig, men förtrolig bekantskap dermed. Väl ha- 
de han ej gjort sig bekant med de skrifter i undervis- 
ningsvetenskapen , som redan då började utgöra en be- 
tydlig del af åi'ligen utkommande lärda produkter; men 
han hade samlat en ovärderlig skatt af pedagogisk erfa^ 
renhet. Han hade under den länga tid han uppoffrat ät 
enskilt undei^visning, gjort till sitt studium, huru de un- 
dervisningsämnen, som höra till den första och den något 
mera framskridna ungdomsåldern, bäst skola bibringas det 
uöfvade eller ännu föga öfvade förståndet, och, om möj- 
Ugt, vinna ingång äfven hos den mindre lyckliga fatlnings- 
gåfvan. Genom en sorgiallig uppmärksai)ihet på de späda 
själskrafterna och deras gradvisa utveckling, genom ett 
ihärdigt bemödande att förenkla begreppen, och genom 
ett tålamod, som aldrig tröttades vid än så många frukt- 
lösa försök, hade han häruti, i synnerhet hvad grunderna 
af språkläran angår, bragt sig till en hög och sällan upp- 
hinnelig grad af tålamod, att så länge och pä så jnånga 



38i 

oHka sätt franistfilla en sak, tills den slutligen tnäste be- 
gripas; men äfven det saktmod, som ej r&rifrades vid 
barndoms och ungdcmis förseelser, som alltid ursUljde 
hvad som kunde vara föremål för aga och bestraOmDg, 
och som, der denna var nödig, hös den agade förtog 
den tanken, alt han var föremål, ej för rättvisa, men 
vrede. Han hade äfven det lynne, som borde finnas hos 
hvarje skollärare, och hvilket gjorde, att han med nöje 
såg sig omgifven af lärgirig och sedig ungdom, syssel- 
satte sig med dem äfven utom undeiTisningen , och fann 
en stor tillfredsställelse i deras kärlek och lillgifveDhel 
Noggrannare kunde ingen vara, att i de till skohmder- 
visningen bestämda timmar odelad uppoffra sin möda ät 
dem, hvilka den borde tillhöra, och ingen ordentl^are i 
att för hvarje sak iakttaga den dertill bestämda tid. Hvad 
han skulle bibringa sina lärjungar, hade han alltid väl of* 
vertankt, och bos sig sjelf bragt till lydligbel. Detta, 
jemte haas ojemförliga tålamod att icke förr upphöra att 
förtydliga en sak, och icke förr gå ifrån denna tiH en 
annan, än han var säker, alt den var rikligt fållad, samt 
alt sä ofta upprepa den tiUs den hunnit äfven lasta sig i 
minnet, var det, som gjorde hans undervisning så nyttig. 
Städse emotlagandc prof af hans kärlek och ömhet; al- 
drig finnande honom gifva sig ord för begrepp eller makt- 
språk för skäl; alltid seende honom ujipoffra sin bequäm- 
lighet och jemväl sin behöfliga ledighet ät nitet for sitt 
kall; i hvarje ord och handling endast upptäckande ut- 
tryck af hans rena Gudsfruktan och dygd och af baa< 
upphöjdhet öfver alla oädla böjelser och tänkesätt, kunde 
en välartad eller icke alltför mycket vanartad ungdom ej 
annat än vörda och älska honom med sin ålders bela 




;^^j;^^l2]f fis af kfir- 

t§fM^^J|,i'^ gifva ho- 
__ ^ - dionom yar 

glWljiljflll^jtta af en 
^S^ft^AS ®^ njuU»). 
nll||i»g^ 1 1845). 

_ _ 3w B^d 1768 4. 

'l4irj|>l|i^|S>S^ter, seder- 

iM^P.ttM^SlKa språken 




I lärare vid 

;ji»iiPA,^&|.; vidGer- 
itpiJ^||lMP7; profes- 



,— ^igg^ ^^ ^^ ^^ 4p 



'• flw"" «$» «$» «^» 







dock af- 

ktaste och 
l^på elt sar- 



ifpi^ffliJiéfaE^ildrat den 

* " •^^ •^^ •^^ ♦ 

r *1^ fe* W^ i5>J'd?^'lt>l*- unikr- 
cäiv Ifiiordnare af 
.J--É^j som 9 1 












^lO?» .^-i I-K^-Jjig* Joits Ger- 






B DB 



:é 



S86 

hoMm var airfdftrödd) sä se vi et) bmiig, en iiiUkMligt 
etempldridk 6kolma& framför oss. Till den egoitliga mh 
dervisningen hade han en ovanligt slor skicklighoL Bbds 
kunskaper voro rika, hans ginndlighel stor. Han ökade 
de förra och den sednare genom ståndigt fortsatta stu- 
dier, icke just genom studier af det slag, som tiHton 
den egentligt lärde, såledies icke giraom det noggrautfK 
undersökandet af nägon viss sårskilthel, hvarigenom öf- 
versigten af slörre fält ofta inskrdnkes eller alldeles för*- 
hindras, utan genom de studier, som tor skolläraren åro 
de vigtigaste, således genom allmänna imginatiska, hislo- 
riska, geogi*afi8ka, filosofiska forskningar, genom inhin* 
tande af sådant, hvarigenom det förut inhämtade bKfver 
redigare, säkrare, klarare och fullständigare. Ingen såg 
honom ^ åtminstone i hans friskare dagar, någonsin sysak)- 
lös, och näppeligen såg honom någon sysselsatt med an- 
nat än det, .som under nästa timman skulle genomgås i 
skolan, eller genomsåg han yngiingames skrifprof, eHer 
upptogs han af de ärender han såsom skirfans stp^esouin 
skulle besörja, eller studerade han sina Greker oeh Rf>* 
mare, sina Ustoriker och ^|[eografer. Ännu låg >Cicero 
uppslags pä det bord, som stod icke långt ifrån hans 
dödsbädd, och på sanuna bord qvarlågo ännu historiska 
och geografiska anteckningar^ hvilka han fortfor att under 
sin läsning verkställa, ehuru han icke längre i sin diob 
behöfde dem. Sålunda grundligt förberedd var s]elffa im- 
dtt^visningen ock grundlig. Ahlman gick långsamt, men 
säkert till väga. Han var ingen älskare af långa pensa* 
af vidt utsträckta kurser. Han gick åt djupet, icke ät 
vidden. Han fordrade att hvad som lästes, skulle läsas 
väl. Han öfverhoppade intet förr än det var förUaradl 



Ifeii hall fasthtogde icke vid småsakerna med småaktigt 
sittie; Imh trodde sig icke hafva vunnit det hela, for det 
km vimnit en mångd små delar; han afsåg det hela så 
til som delame. Han midervisade icke blott med nog- 
gran tttfbi^ghel, utan ock med öfterskådande klarhet, med 
li%tfvande värma och med ett allvar, som fängslade lår- 
jimgames hela uppmärksamhet. Och dessutom med en 
aBdeies beundransvärd jenmhet, med ett lugn, som aldrig 
Ifii rabba sig, med en afmåtthet, som man lätt skulle 
hafva tagit fér liflösfaet, om man icke sett pglingames 
vdma dgon och spända oron. Hvad den egentliga under- 
vismngsmethoden beträifar, så band sig Ahlman icke vid 
aågott viss, trodde icke att någon viss var antingen helt 
0^ båMet förkastlig eller, använd af hvem som helst i 
fidlkoraligt tillförlitlig. — Ahlman hade en alldeles oin- 
skränkt undergifvenhet af lärjungame. Och detta hade 
han vunnit blott genom sitt lugn, sitt milda, men fasta 
allvar. Han béhöfde sällan - dier aldrig aga ^ och aldra- 
minst förtfrade han sig eller länmade vrede och häftighet 
något utbrott Lugnet satt orubbligt på hans panna, men 
hans 6gsk spelade omkring i rummet, lämnade ingen 
obemåttt, och höll enhvar i tukt, ty enhvar visste att 
iuHi ingenstädes var säker, att iäråmes blick inträngde i 
hvarje vrå, och att der den fann något orätt, något - 
oskickligt, der fick icke detta vara oanmärkt Anmärk- 
ningen skedde Mött med en min, en vink, ett lågt utta- 
hinde af den felandes namn; men härfOre var denne lika- 
så rådd som för en lång förebråelse, ett svall af strän- 
ga och tiUrättavisande ord. Äfven utom skolan voro yng- 
Mngame följde af Ahbnans skarpa uppmärksamhet. 

26» 



388 

Ahlman var rättfärdigt sträng mot sin skola, meir 
han var ock mild och kärleksfull. Saktmodigt och med 
det största tålamod kunde han beari>eta en hardt nära 
oduglig yngling och behålla honom under sina händer titt 
dess han utan skam kunde låta honom gä ut ur sko- 
lan. De ynglingar deremot, som visade en bättre art, 
saknade icke uppmuntran. Dock iakttog Ahlman äfven 
härvid det vanliga lugnet, den .för honom egna besimiin- 
gen. Genom smicker och smekningar blef ingen bort- 
skämd. Hans beröm var ännu fåordigare än hans klan- 
der. En godkännande nick, ett "godt," eller "riktigt," 
var nästan det enda man hade att vänta; men såsom den 
felande icke behöfde mer än en varnande min eller en 
enstafvig bestraifning för att låta rätta sig, så behöfde 
den påpasslige och skicklige till sin uppmuntran icke mer 
än ett enstafvigt godkännande. Glädjen öfver det goda 
och vackra som Ahlman i sin skola föma)n, liksom sor- 
gen öfver det dåliga och vanartiga, höll sig nästan belt 
och hållet fördold i hans sinnes djup; endast lätt krusa- 
des deraf ytan. Nästan alltid var den glatt och spegel- 
klar. Ett sä kalladt godt eller elakt lynne såg man hos 
honom aldrig. Endast när den gode, den kärleksfulle lä- 
raren skulle skiljas från juglingar, hvilkas bättre dd han 
en längre tid vårdat, och om hvilkas goda art han var 
förvissad, endast då skaffade, sig elden i hans hjerta luft 
Ännu i dimissionsexamen var han den allvarlige skollära- 
ren, den lugne, noggranne, nästan kalle åhörare»; men i 
det slutliga tilltalet och afskedet uppenbarade sig den fa- 
derlige vännen, och man förstod att man länge varit hans 
hjerta kär, ehuru detta hjerta förut hållit sig tillsamman 
och bemödat sig alt klappa lika varmt för alla , på del 



389 

all ingen genom en för stark kyla eller för stark väima 
skulle taga någon skada. 

Ahfanans ordning inom sin klas^ verkade förträffligt 
pa hela skolan. Der den förste läraren, der skolans sty- 
resman var påpasslig, punktlig, sin pligt på härsmånen 
trogen, der skulle de öfrlga ock blifva det. Han behöfde 
härom icke tillsäga. Det följde af sig sjelf. Der han 
styrde, der styrde den säkra ordningen, den oförryckbarä 
lagen. Hans ur och skoluret gingo alltid rätt, och båda 
gingo, för lärare såsom för lärjungar, lika med verlds- 
uret. Afvikelse, förvirring kunde icke ega rum. Och 
såsom Ahlman var sina lärjungars faderlige vän, så var 
han ock sina medlärares. I skolan var han mot alla 
jemn, höflig, afmätt, men ingenting mera. I hans kam- 
mare kunde enhvar uttala sig, fick, efter behof, råd, bjelp, 
en grannlaga och mild erinran eller en godkännande upp^ 
montran, aUt med uppriktighet, med saktmod och med 
det värdiga lugn, som är grunddraget i Ahlmans hela 
väsende^). — Ahlmans stoft jordfästades af bisk. Faxe, 
som vid detta tillfälle höll ett tal öfver sin jemnårige vän. 
Ogift. 

Tacksamma lärjungar ha åt den älskade' läraren låtit 
uppsätta en minnesvård. 

Skrifter: Disp. de Chaldsis septentrionalis originis. Lund 1787. 
Prcfide. M. Norberg (pro laurea). — Disp. de Gente et Lingua Tur- 
earuin. P. 1. Ibm. 1788 (pro venia docendi); 2^ ark. — Tal om det 
intressanta i skoUflrarens yrke. Lund 1808. — Minne af framlidne Rek- 
torn Mag. Jöns Gersonins. Malmö 1815; 8:o. — Program vid Refor- 
Buttionsfesten 1817. — Program vid invigningen af Malmö lArdoms- 
och apologist-skolas nya hua. Malmö 1827*, 4:o. 



*') Jfr. Minnestal öfver professor G. R. Ahlman. Af d:r H. Reuter- 
dalil. Land. 1838. 



390 

37. M. Kristoffer Tegnér, föddes 1807 y i Lmd, 

hvarest fadern var dåvarande professora, sedermera bi^ 

skopen, Esaias Tegnér; stad. 1823; mag. 1829; docent 

i arabiska litteraturen 1831; konrektor i Mabnö 1832; 

rditor 1838; kyrkoherde i KeUstorp 1839; prost Gift 

1841 med Emma Kinberg, dotter af prosten Kinberg i 

Grönby. 

Skrifter: Sort Korani XLV Arabiee el SoetUoe. Lund 1831 ; 4!ft. 
— Aphoritmi Psdagogtei pro mun. Rectoris oblioeodo. Ibro. 1833; 
4:o. — D:r J. (r. V, Engelkardtå Handbok i Kyrkohistorien. 3:djc de- 
len. ÖfversAttning. Ibm. 1837. 

38. M. Fredrik Emanuel Borg, föddes 1810 Vi 
Malmö; fadern prosten och kyrkoherden i Farhult A. Rorg; 
stud. 1824 y^] mag. 1832; duplikant vid Lunds skolas 
reklorsklass 1836 V; docent i arab. litteraturen 1836 V; 
tillförordnad adjunkt vid Lunds kalhedral-skola 1837 -f; 
vikarierande rektor derstädes höstterminen 1838 samt hda 
året 1839; rektor vid Malmö skola 1840 V^, hvOkeo 
beställning tillträddes 1841 f Gift 1839 med G. ViDi. 
Berghman; fadern v. rådman i Lund. 

Genom rektor Borgs bemödande har det lyckats att 

skolan återfått den gamla rektörslönen, som efter prot 

Ahlmans död så betydligt biifvit förminskad. Jfr. ofvan 
sid. 343—48. 

Skrifter: Disp. Carmen Tanlarani, Arabice et Suethice. P.P. ].II. 
Lund» 1834; 4:o (pro renia docendi). — Disp. de fundamento, ^o 
ttitatar illa Temporum Latinorum coniecQtinnit doetrin». P. P. I. Q. 
Ibm. 1840', 4:o (pro munere Rectoris). 



d) Ktmktoror vid lalné skoiå. 

1. M. Thure Liebman föddes 1660 44 i Malmö, hvar«* 
t&i fadern Nils Thuresson var borgare och grytgjutare. 
Från skolan i sin födelsestad dimitterades han i april 
1677 till universitetet i Lund. Under danska kriget be^ 
gaf bm sig tillbaka till Malmö, och som d. v. e. o. tbeol, 
professorn, sedermera biskopen, d:r Krislian Papke dfvei) 
begifvit sig dit och kom att bo i Nils Thuressons hus, 
sä sysselsatte han sig med att undervisa dennes son Thure 
och fann i dess qvickhet ett sådant nöje att han en gång 
yttrade: ^Du bist mir doch ein lieber Mann und Du 
solist aucb Liebman beiss^i ,^ hvilket namn han ock där- 
efter antog. Är 161^0 reste bau till Wittenberg, bvarcst 
han d. 6 maj bland de studerandes antal. vai*dt inskrifven 
o€b 1682 V kreerades till magister, hvarefter han ge* 
iiast böljade båDa collegia privata. Är 1684 i maj reste 
han tillbaka^ till sin födelseort. S. å. då kollegan vid &:te 
klassen i Malmö Erasmus Nolleroth blifvit kyiioberda i 
Hör 4)eh Monkarp, indrogs detta koUegat odi inrättades i 
(tass ställe konrektoratét. Liebman förordnades då till 
skolans konrektor. Är 1686 ^ kallades han tilj e^a-^ 
dronsprest vitt drottningens Ufregemente till fot, blef d. 
14 i s. m. prestvigd och d. 9 maj af prosten Hambrsus 



392 

inställd i detta embete, hvilket han jemte konrdtoratet 
förestod. År 1689 ^ responderade han på prestmölet 
i Lund för bisk. Papkes synodaldisp. de Deo in Essoilia 
UDO et Personis Trino; år 1692 utnämndes han Ull 
kyrkoherde i Löderup; responderade år 1693 \^ pä 
prestmötet i Lund för bisk. Papkes synodaldisp. de Justi- 
ficatione och opponerade år 1697 ^^ vid prestmötet pä 
bisk. ML Steuchs synodaldisp. de Ecdesia; bevistade sä* 
som stiftsfuUmäktig riksdagen 1697; år 1698 kyrko- 
herde i Landskrona. Såsom inspector scholas^ derstådes 
visade han sig mycket verksam och nitisk. År 1699 prost 
öfver Piönneberga och Harjagers härader; 1707 y för- 
flyjttad till kyrkoherdebeståUningen i Kristianstad och är 
fuUmakten daterad AIl-Ranstadt i Saxen; straxt derefter 
förordnad till prost öfver Gärds härad. Den 22 och 
23 okt s. å. prassiderade han på prestmötet i Lund för 
sin lärda disputation de Novissimis, hvilken äfven' utom- 
lands ådrog sig uppmärksamhet och af d:r Fecht i Ro- 
stock ånyo upplades. ''Han var lång till vexten, mycket 
smärt och såg grym ut, men var annars en dygdig,lärd, 
välbegåfvad och arbetsam man" heter* det i några gamla 
anteckningar om honom ^). Dog 1718 ^-^ och begrofs 
d. 16 maj 8. å., då prosten Pridbjöm Blanxius öfver ho- 
nom höll likpredikan i anledning af II Tim. 4: 7 — 8. 
Gift l:o) 1685 i LObeck med Sofi Windlerin från Wit- 
tenberg; 2:o) 1692 i Mahnö med Martha Rogge, dotter 
af borgmästaren derstädes G. Rogge; 3:o) 1699 i Lands- 
krona med Anna Aquilonia. Med dessa hustrur hade han 
21 barn. Bland söneme af tredje gillet blef Nils lieb- 



"'J Elmgrenska Samlingarne. 



393 

man prost och kyrkoherde i Tygelsjö och Reinhold Lieb- 
man rditor i Lund. 

Skrifter: Ditp. de Gaiusa determioaDte differenliam rerum pure 
poBsibiliiim ad fuCurum qiia tale. Luod 1685', 4:o, 4^ ark. — Disp, 
syood. d« NoWssimis. Ib. 1707. (Omtryckt i Roslock). — Predikan p& 
Gbristi HimroelafArdBdag, hållen i Christianstad 1713. Ib. 1713. 

2. Matthias Hahne, 1692|biefvo sedermera rek- 
'3. Thomas Joungh, 1704 Horer i Malmö; jfr. 
*. Malte Winquist, 1709 Jsidd. 373—375. 

6. Sven Fundahn, föddes 1684 44 i SleiDge uti 
södra Halland, hvarest fadern Erasmus Fundahn, som han 
vid 4 års älder förlorade, var kyrkoherde. Erhöll hem- 
ma undervisning af en norsk student N. Wegner, hvilken 
1701 dimitterade honom till universitetet Kollega i Mal- 
mö 1710 3^; konrektor 1714; kyrkoherde i Reslöf och 
Ö. Karaby 1729; prost 1749; häradsprost 1762. Kort 
efter sedan han tillträdt kollegatet, föranläts han af pa- 
triotism att afbryta tjenstgöringen vid skolan och begifva 
sig till svenska krigshären för att meddela grefve M. Sten- 
bock vigtiga upplysningar. Han bevistade ock det rykt- 
bara slaget vid Helsingborg 1710, under hvilket han flera 
gånger var i yttersta lifsfara. Han var en skicklig lära- 
re, varm fiirfäktare af skolans rättigheter samt en begåf- 
vad predikant Sedan han 4 gånger såsom presterskäpets 
ombud bevistat riksdagame, dog han 1763-f^- Gift med 
kyrkoherden i Bjömekulla Jöns Frisenbecks dotter Cecilia, 
med hvilken han erhöll 6 barn inom 2 års tid, ty hon 
fick 3 gånger trillingar; hade tillsammans 18 bam^). 



^) Ahlmans Program s. III. Malmö skolarkiv. (Rektor Borups an- 
t«ekiUDgar i skolboken). 



394 

6. M. Erik Burmark föddes 1682 i Pitra, tmnr* 
est fadern Johannes Andreas var handlande och radman. 
Sedan han i 7 års lid åtnjutit imdervisniiig vid Hemö- 
sands gymnasium, bief han i Upsala stud. 1704, och mag. 
1710, innehaf vande dervid första hedersrummeL * Prest*^ 
vigd 1712 -fl i Lyby kyrka af biskop Steuch, som då 
uppehöll sig pä Osbyhobi , dit han tagit sin tillflykt undan 
pesten, utnämndes han 1712 V till regem^tspastor i 
Mahuö och fick med konungens tillåtelse 1730 V^ tfllika 
konrektoralet, hvilket han förvaltade tills regementet träns* 
porterades till Stralsund; kyrkoherde i Landskrona 1731 
V; häradsprost 1732 V'; dog af slag 1746 -|. lik- 
predikan hölls öfver honom af dåvarande domprosten, se- 
dermera biskopen dirJoh. Engeström. Gift 1716 \j* med 
Elsa Bostadia; fadern, M. Bostadius, var häi^adshöfding öf- 
ver hela WesterboUen. 

7. M. Karl Holm, 1731 

8. M. Hans P. Lorich, 1740 

9. M. Nic. Rol Borup, 1744 - ^ 
4A if F F £ /i !-,•,.« I sedeniiera rek- 

10. M. Jakob Ouensel. 1753 ! .... 

11. M. Lars Anton Borg, 1756 >.^ .„ ^^' 

12. M. Ludvtg Ohreus, 1767 | [ * 

13. M. Berndt Nunthe, 1770 V **** 

14. M. Jöns Gersonivs, 1799 

15. M. Georg Bich. Ahlman, 1802; 
17. M. Otto Jon. Gust, BiUberg, född i Lund 1806 1 j 

fadern handlande; stud. 1822} mag. 1826; docent i hi- 
storien vid Lunds universitet 1828; vikarierande rditor 
i Lund 1829; konrektor i Mafanö 1830 V; ^^% ±9^^. 

SkrifUr: ni»p. de I^otioae hnU Ltteranim. Uo^ 1BS8; a«^ — Tbremi 
Jeremi» Suclhice. Ib. 1828; 4;o. — Thcsea. Pro mun. rect Ib. i«30i4;é. 



395 

18. H. imoé Bramnus Palm, född i -Karbhamn 

1TB4 \] fadern Andreas Palm taBskrifTdre; stud. 1799; 

mag. 1806; kollega i Malmd 1808 ^^»^ tillträdde 1809 1; 

prsBsiderade s. k.] v. konrektor 1810 ^; ord. konrektor 

1812 V) tillträdde 1814 |; opponens vid prestmötet i 

Lnnd s. å. Känd såsom skicklig och nitisk skollärare. 

Kyrkoherde i Barlöf 181T, tiBtr. 1818; prost; dog 1824. 

(Jfr. A. P. GuHanders Tal Tid J. E. Palms jordfästning. 

Land 1824; 8:o). 

Skrifter: Disp. de Memorta eicolenda. Lund 1809; 2j ark. — 
Tke^et. (Pro muo. Bectoria). Jhm, 1812; 1 ark. — Tal om nfUan 
af yanila clatslska Språkens sloderande i Scholorna, hillet i* Malmö d. 
9 Mars 1814. Malmö 1814; 8:o, 24 sidd. 

19. M. MarHn Elmgren Collin, född 1788 V i 
Fjerrestad; fadern häradsprost; stud. 1806; mag. 1811; 
amanuens vid consist. eccles. i Lund 1812 •^; kollega i 
Kristianstad 1815 Y; v. rektor derstädes 1816; kon- 
rektor i Mabnö 1818 f; kyrkoherde i Gfamåkra 1829 V; 
prost 1834 ^, Gift med Ch. S. Olin; fadern ekonom.' 
dir. C A. Olin i Fjelkinge; 9 barn. 

Skrifter: Disp. de studio discendi in pueris excitando.' Lund 1811. 
PP. H; 1^ ark. — Svar på Samfundets pro Fide et Christianismo Pris- 
Frlga: 01 den oseden i Yissa Samhanskrelsar synbarligen tilltagit, *atl 
man oeb qviona lefva tillsamman utan lagligt äktenskap, frfigas, hvilka 
tro orsakerna till delta förakt för Gudomliga lagen m. ro., ulgifven 
jemte en annan Skrift, med titel: Skrifter, belönte af Samfundet pro 
Fide et Gbristianismo. 1824; 8:o. 

20. M. Kristoffer Tegnér, konrektor 1832; rektor 
1838. Se sid. 390. 

21. M. Frans Kristian Nordström, född 1810 V 
i Wanstad, hvarest fadern dä var kyrkoherde, sedermera 
förflyttad till Ingelstorp och prost öfver Ingelstads härad ; 
stud. 1826; mag. 1832; duplikant vid Lunds skolas rek- 



396 

torsklass 1834 •^; dupl. vid rektorsklassen i Malind 1835 \^ ; 
t f. rektor derstådes 1838 och 1840, konrektor i Mal- 
mö 1839; kyrkoherde i Tryde 1841 y. Gift med Gu- 
stava Borg; fadern rådman i Malmö. 

Skrift: De melhodo iostituendi Hamiltoniana. (Disp. pro mufiere 
Reci.) luuå, 1839; 8:o. 

22. M. Holger Anders WiU, född 1818 V i 
Kariskrona, hvarest fadern är amii^alitets-pastom prosten 
P. S. Witt Stud. 1835 %) mag. 1841; v. konrditor i 
Malmö d. 16 juni s. ä.; ord. konrektor 1843 ^\ ^st- 
gjorde fr. d. 1 september 1842; till d. 19 jimi 1844 
såsom vice notarius vid Lunds domkapitel, under hvilken 
tid han äfven höstterminen 1843 och vårterminen 1844 
såsom vikarierande adjunkt föreläste vid Lunds kathedral- 
skola. Gift med Sara Schultz. 

Skrift: Disp. de Studio philosophiae in Scholis (pro muoereRect.) 
Lund 1841 -, 8:o. 



e) Kolleger vid lalmö skola. 

H. Jens Pedersen Grundith var före 1537 kollega här- 
siades; sedennera rektor i Ystad. Deune utmärkte mans 
lefverne meddelas längre fram. Se Ystads skola. 

Peder Lauridsen, kollega 1670 eller 1571; jfr. of- 
van sid. 350. . 

Jens Jenssen, koll. 1587. (Wollmar, Malm. Antiqu. 
I. 236). 

M. Johannes Corvin eller Ravn, f. härstades 1569, 
begagnade undervisningen i Malmö skola i 13 år; stud. 
1589; kolL 1591 — 92; kyrkoherde i Willie och Örsjö 
1596 — 1605; sedermera kyrkoherde i Malmö; mag. 1610;' 
åog såsom prost Öfver Oxie hårad. Var känd såsom 
psabndiklare. Jfr. Brandt og Helvegy Den danske Psahne- 
digtning I. (Omrids af Forfattemes Levnet s. 30); Som-- 
meUus, Lex. Erud. I. 102 — 103. 

Baccal. Christen Olsson CalundanuSj f. omkr. 1590; 
var koll. 1615 — 19; baccalaureus i Köpenhanm 1616; 
kyrkoherde i Bosjökloster 1624; dog 1668. 

Thomas Jutus, koll. i 4:de klassa, afsattes 1616 1. 

Uti Sivert Grubbes Curriculum vitas (St Kgl. Bibi. i 
Köpenhamn, Uldalske Sami., n:o 449, 4:o) läses under 
d. 8 mars 1616 följande anteckning: ^Fui in Gapitulo et 



398 

audita est causa inter Rectorem et cpiarte dassis Hyp(H 
didascalum, Thomam Jutum, Qui propter inobedieiiliain 
erga PraBceptoreiu, Negligentiam in ofBcio et vitaindisso- 
lutam remotus est^ Eoår Sivert Grubbe var kgl. behll- 
ningsiuan på Malmöhus slott, antager jag att den ifråga- 
varande Th. Jutus varit anställd vid lialmö skola. 

Jörgen Nielssen namnes 1616. (K. D. Geh. M. 
Tegn. o. alle Lande V. 76). 

Baccal. Alb. Johannis Corvinus, dim. 1618 fr. Ro- 
skild; SS. koll. i Malmö promoverad till baccalaureus i Kö- 
penhamn 1619 *^; kyrkoherde i Womb och Weberöd. 
(Matr. Univ. Hafn.) Författare till ''den himmelske Herre- 
dag;" (jfr. Bloch, Roskilds Domsk. Hist. IIL 20; Wer- 
laufTs Anlegn. tilHoIbergs LystspiL s. 136). 

Baccal. Mogens Madsen (Magnus Malthiae Taurol- 
tensis), dim. fr. Roskild; stud. 1618; var koll. hårstä- 
des, då han 1619 ^-^ blef baccalaureus. (Matr. Un 
Hafn.) 

Baccal. Chrisiianus Canuti prom. ss. koL hSrslades 
till baccalaureus 1622 y. (Matr. Un. Hafn.) 

BaccaL Petrus Mariini Helstadms prom. 1627 ^ 
SS. koll. härstädes till baccalaureus. (Matr. Un. Hafn.) 

Baccal. Henr. Johannis Hammehvius var kolL hir* 
slädes, då han 1627 ^^ blef baecahureus. (Blatr. Um?. 
Hafn.) 

Jakob Hansson CoUing, f. i Kotdiiig på Juthnd 
1605 y ; fadern Hans Moritzsen borgare deraltdes; dim. 
fr. I^nds skola; koH. i IV:a h&rstädes 1629 — 80; prest- 
vigd 16S0 y SS. kyrkoherde i Winsiftf; hSraéBprost 
1660; dog 1661 y. 



,199 

AnirM$ Sweritd Rommus, nftnuies ss. koU. i III:a 
1C30. Hao var*diai. fr. Midmö skola oeh inskrefs ss. 
stud. i Kphmn 1626 ^. (Matr. Un. Hafo.) 

(Haus Assvéri, dim. ft*. Mairao skola, bief han stud. 
i KpluBD 1636 ^ (Matr. Un. Hafu.) 

Nich. Joh. BiiSchius, dim. fr. Lunds skola, stud. i 
Kphmn 1626; uänines ss. koll. i l:a 1630; dog bs. kkhde 
i Brägarp 1663. 

Paulus JacobiBUs, koll. i V:a namnes 1652. 

Johannes Basttus, namnes 1652^ — 64. 

Af c. Slampius, kgll. i V:a, namnes 1653 — 58. 

Chrisiiernus Broderus, koll. i IQia, namnes 1653 — 
1654. 

Ericus Johannas, koll. i U:a, namnes 1653. 

Anm. Underrättelserna om de 5 sistnämnda äro 
båmtade ur Malmö skolarkiv (Konvolutet VII, n:o 3). 

Christopher Pedersen namnes ss. kolL 1654 — 59 
(Mahiö Skolarkiv [Konv. Vn, n. 3]. Rönbeckiana. Ms. 
pä Lunds univ. bibi. VIL 34. — Bisk. P. Wiiistrups bref 
tni G. O. Stenbock åren 1656—1664. Ms.). 

Hicolaus Christophori, kolL i lll:a, namnes 1656 — 
1658. 

Andreas Janus, namnes 1657 — 65. 

Johannes Petri, koll. i I:a, namnes 1658 — 65. 

Michael Torlosius, koll. i IV:a, namnes 1659 — 60. 

Andreas Pauh, namnes 1659 — 65. 

Johannes Johannis Berg, kolL i ni:a, nänmes 1664 — 
1665. 

Anm. Uppgiltema om de 6 sistnåmnda äro från 
Mafanö skolarkiv. 1.1. 



400 

Joh. Johamiis FUnAurg, f. hArslAdes 1646; (adem 
skomakare; koll. omkring 1660; kkhde i Fosie 1671; 
dog 1709. 

Jörgen Schreil var 1669 kolL i V:a, sedermera 
rektor i Kristianstad. (WoUmar, Malmös Ant L 390). 

M. Lars Peirwus, koU. 1677; i^tor 1682; jfr. 
ofvan sid. 371. 

Johannes Peiri omtalas såsom kollega 1679. Han 
anklagades att hafva öfvat paedarasti med sina disciplar 
och dömdes att halshuggas och i bäle brännas. (VVoll- 
mar, Malm. Antiqu. II. 121). 

Olaus Nordström namnes såsom koll. i IV 1680 — 
1681; rektor i Ystad 1681. Se nämnda skolas rektorer. 

Laur. Petri Goihus, koU. i V:a, namnes 1680; af- 
trädde troligen 1683. 

Joh. Ingvari Sommerus, koll. i II:a, namnes 1680; 
dog såsom koll. 1682. 

Heidenus Eggerii, namnes 1680-*-'94. 

Joh. Henrici Bernzerus, koll. i Dia, namnes 1680 
—1684; kkhde i V. Karleby 1684; dog 1726. 

Lars Kristoffersson Rafn, kolL i IV:a, namnes 
1682; sedermera kommin. och v. past. i Husie och V. 
Skreflinge. 

Hieron. Knopf, rekommenderad aT biskopen, antogs 
han 1682 V till kollega i 6:e klassen. (Wpllmar, Makn. 
Anttqu. n. 122). 

Rasmus Jak. Notteroth, koll. i V:a, namnes 1683 — 
1685; kkhde i Hör och Munkarp 1685; dog 1714. 

Johannes Widing, koll. i IV:a, afsade sig tjensten 

1688. 



404 

Fredrik Andersson, koll. i ni:a 1684; nftnmes ån* 
na 1688. 

Fredrik Dubbebten, kolt. i Olia 1688 V; ^^^i' 
de 1694. 

. Johan Mastorpk, koll. i I:a 1688 V- 

Johan Tordotius, koU. i U:a, namnes först 1684, 
iamade 1688 lämna skoltjensten. 

Frederieus ChrisHemi, koll. i IV:a, namnes 1688. 
(M. Sk. Ark.) 

El. Cervin el. Hjorth, koll. III:a 1694 1 efter Hei- 
den; 1698 ^ prestv. såsom kyrkoherde i FuUtofta; dog 
1714. 

OL Hindbeck, f. härstädes 1671 V) fadern Måns 
Olsson borgare; stud. 1688; koll. i III:a 1698 ^ efter 
E. Cervin; prestvigd 1699 såsom komminister vid Lom- 
ma, Fjelie och Flädie församlingar; kyrkoherde i Querre- 
slad 1703; häradsprost: riksdagsman 1727; dog 1729 ^ . 
likpred. hölls af bisk.^ Benzelius. Sonen Dan. Hindbeck 
blef kkhde i Silfåkra. 

Lars Nilsson, koll. i lita, namnes 1695, men har 
fömiodUgen redan 1688 tillträdt; inkaUad af konsisL tiU 
prästexamen 1698 Y) ^^S 1*^00 eller 1701. 

Corn. Mechelburgh, son af rådmannen härstädes H. 
BL; namnes 1688 — 1709; sistn. år hade konsist för 
afsigt att befordra honom till någon 'klockar^genhet . 

Mich. Högström, koll. 1694 V; kkhde i Quidinge 
1701; dog 1702. 

Christen Mer, koll. 1700; dog ss. koU. 1706. 

Lars Nobekus, f. i Nöbbelöf vid Lund 1673 ^, koll. 
i ni.a 1609: kkhd« i Tommerup och Skegrie 1710 V; 

26 



ios 

dog 1768 f. Han diflnkte SOO dx sant till hvantera 
af skolorna i Lund och Malmö. 

Pdrus Mogens (Pehr Elboge), fédd härstådes.kolL 
1706; niänmes 3nnu 1709; dog såsom kollega. 

Montekus, f. 1679, namnes 1706 — 1710. 

EskjOm Möller, koll. i Ha, dog 1706. 

Petrus Rönbeck, .koll. 1710 f ; dog 1716 i april 

Oh Norenberg, kolL 1710 ^, aftiAdde 1712. 

iViic. Fundahn, koU. 1710 y. 

JV. Svndhts var först koll. i Hdängborg ett år, se- 
dan bärslAdes omkring 1712; kkhde i Kellstorp och L 
Beddinge 1724; dog. 1732. 

Kand. Laur. Kiellhokm, Vestg., vik. kolL 1712 y ; 
ord. koll. 1715 Y> n^^innes äfven 1716 i \SbtL. 

Jah. Drösehier, koll. 1713; kkhde i Svaluf 1736; 
dog 1749. 

Sven Trägård, kolL i IV:a 1714, namnes 1716; 
blef sedan regement^astor ; 1789 pastor i Helsingborg; 
död 1773. 

Kie&eck .oiataias 1716. 

Anm. En y4(;A.irt^//ft0cA omtalas 1739 såsom konuu. 
i Söfde. Monne densamme? 

Gerhard Holst, f. i Helsingborg 1688, kolL 1716 f , 
kommin. i Örtofta 1720; kkhde derstådes 1729; prost; 
dog 1770. 

Joannés Borlen, kolL i IV:a 1717; dog 1728. 
Andreas Floraus, koll. 1724; kkhde i Sligarp 1781. 
01. Bangtus, nämneg 1726 — 33. 
Johannes Pfiueht, f. i Landskrona 1696 V> ^*°^- 
1716; koU. 1728 V; prestv. 1738 V; kkbde i Gflfe 



40ft 

IMl^ dog 1718 V- OnBBånnes oMd loford af liimé 
i dess Skånska Resa. 

Lgv. Dahrin, frestvigdes 173S att biträda vid 
Malmö kyriia; kyriioherde i Farbult och Jonstorp 1747 
— 1762. 

IL P. Lovin, L i Loshult 1718; koll omkr. 1740; 
prestrigd 1749 f|; kkhde i Rrag 1763; dog 1786 V- 

Ms Knopf namnes 1736 — 38; dog sistnämnda är 
d. 36 maj. 

Hans Beckman, koU. 1736; suspenderad 1746 -ff» 
afsatt 1746. 

A. Loffman, koll. i II:a, namnes 17S8 — 48. 

E 01. Thomwus, koU. i I:a 1741; prestngd 1727; 
kkbde i Wemmeriöf och RArum 1769; dog 178^. 

M. Kock, kolL i IDia, namnes 1741. 

M. Jöns Petter NoUeroth, 1. 1704, namnes 1744 — 
1753; kkhde i Tygelsjö 1763; dog ss. häradsprost 1770. 

M. Joh. Henr. Kemner, f. 1723, koll. 1760; prest- 
vigd 1762 44; kkhde i Toirlösa 1766; dog ss. prost 
1789. 

H. Jakob Falkman, f. härstädes 1729 V V ^^^- > 
in:a 1764 V; prestvigd 1660; kkhde i Efverlöf 1766; 
dog 1781. 

M. Johan Myrman, koll. 1763; kkhde i Höj 1768; 
dog 1T75. 

H. Jakob. ComeUison Faxe, f. i Åusås 1726 ^^\ 
stod. 1741; mag. 1767; koll. 1760; prestvigd 1766; 
dog' ss. kolL -1797. 

M. Lars Engeström, f. hårstAdes 1789 >/; koD. 
t7<6 V; pnslvigd 176144; ^i>^ i Kerrstftrp 1776; 
dog 1818 y. 

26* 



404 

M. Klaes Ludvig En»e$, koll. 17(17; kkMe ifitte 
1777; k. hofpred.; dog 1791. 

M. Änders Stevenius, koU. 1770; dog 1777. 

BL Peter frendelenburg, kolL 1775 4^. 

M. Diderik Ehnan, koU. 1777; dog 1806. 

M. Bernt Santesson, koll. 1779 1-; regemeDtspastor 
vid k. Skånska Kavall. 1781 ■^. 

M. Karl And. Kjerulf, boU. 1779 V; alskedad 
1788; preslvigd 1784. 

M. Kristian Mummel, kolL i ll:a 1783 ■§■; dog&å. 

Nils Kristoffer HoUt, koIL 1783 -^, kkhde i Tygeisjö 
1790; prost; dog 1816. 

M. Lars Petter Holmström, koH. 1788 Viprestvigd 
1789; kkhde i Aodrarum 1800; dog 1808. 

M. Bing nämner 1785. 

H. Joachim Riber, koll. 1790 V; prestv. 1794-. 
kkhde i Bjereshög 1794; dog 1808. 

01. GUmstedt, f. i Broby 1766^; prestv. 1794 f|; 
koll. i Landskrona 1795, härstädes 1806; kyricoLiHöja 
1809 I, Ulltr. 1811 ^; dog 1846. 

M. Johan Myhrman, f. i Malmö 1767, koU. 1797 V ; 
kyrkoh. i Hammariöf 1808; prost 1817; dog 1844 f. 

Kand. Karl Svenonius, kolL 1801 f; kyrkoh. iSo- 
sarp 1807; lämnade skoltj^isten 1808 y; dog 1812. 

M. Nils Kristian QtUding, koll. 1806 Vi "^^^ ■ 
Gimbrishamn 1811; kyrkoh. i Hoby 1812. Se rekto- 
rerne vid Gimbrishanins skola. 

Bl. 01. Karlström, t. i lUtskatslös» 1777 V; koL 
1808 Y ; prestvigd 1815 1|.; kyrkoh. i Barkäkra 1821 V- 



405 

M. Jonas Palm, koll. 1808 V"; se ofvan sid. 395. 

IL Anders Berg, f. 1785 i Lund; koU. 1810 -^; 
sladskomm. i Helsingborg 1812; kgLhofpr. 1817;kyrko- 
. herde i Farhult 1820; prost 1828. 

M. Fredf, Ludv. FoUin, I 1783 i Ottarp, koa 
1810 44; kyrkoh. i Sjönip 1822 */; prost 1833; v. 
häradsprost 1840; dog 1842. 

M. Näs Matth. Raab, v. koll. 1811 Vi o<^- ^'^ 
1813 I; kyrkob. i FArsIöf 1822; dog 1831. 

Samuel PoUin, koU. 1813 f; kyrkoherde i Bösarp 
1828; dog 1830. 

P. C. Hdlbeek 1815—16 vik. koll. 

Georg Fredr. HoUenius, f. 1797 i Malniö, koll, 
1821 V; kyrkoherde i Querrestad 1836. 

IL Joh. P. Lageman, L 1799 i HortemöUa, koll. 
1824 4; q>ol. 1827; kyrkoherde i Frillestad 1830. 

Joh. Lar. Hollemus, f. 1799 i Malmö, koU. 1824; 
stadskomm. , och slottspred. 1831; kyrkoh. i V. Åhlstad 
1887; död 1843 y. ' 

M. Karl Gott fr. Körner, f. 1802 påHvidenip;apo- 
logist 1827; andre stadskomm. i Mabnö 1832; förste 
sladskomm. 1838; kyrkob. i Gårdslånga 1843. 

H. Sam. Wieselquist, f. 1801 i Lund, koll. 1828 44-; 
kyrkoherde i Gylle 1843. 

M. P. R GvUander, apol. 1832; stadsk. i Karls- 
hamn 1840; kyrkob. i Sölvesborg 1847. 

Joh. Abr. Asping, 1. 1801 i Ö. Torp, koll. 1832 V. 
unika slottspr. 1841; kyrkob. i Kyrkoby 1842. 

M. Karl Oskar Sylvdn, f. 1814 i Ystad, koll. 
1837 V liärstädes, i Ystad 1840. 



406 

. IL Bernt P. Krundbaåe, I 1810 i SöderhYiddinge, 
kolL 1838 Yid apologist* och 1841 y vid UMomsH 
skolan. 

M. Magnus Edv. Areskaug, t. 1813 44 i St SI»* 
garp; v. koll. hdrsUdes bösttenn. 1836 och vårtenn. 
1837, i Karlshamn fr. höstterm. 1838 till vårterm. 1840; 
v. kpnrektor härstades hösttenn. 1840 och vårtenn. 1841; 
ord. kolL 1841 V. 

IL Karl Oskar Ruth, kolL 1844 V- 

M. Lorens Anders Bädth, t 1816 44 i Mabnö, 
v. kolL 1840 V; ^ '• apologist 1841 y; ordin. apoL 
1842. 

BL Magnus Gettl AmmUen, t. 1817; apologist 

v 



1844 *-♦ 



i) Dtanirktare disciplar från KOmo skola. 

iyorl Axehon, född 1564 i Bergen "uti Norge; profes- 
sor i Köpenhamn 1600; dog 1624. Författare till en 
mängd skrifter. Jfr. Worm tex, I. 43 — 44; Windfag, 
Ag. Havn. 194 — 200, 

Kasper BarthoUuj född 1585 i Blalmö; professor i 
Köp^hamn; berömd författare; dog 1629. Jfr. ofvan s. 
93 — 94, Worms Lex* I. 69—72, Nyerup och Krafts 
Leii I. 38 — 39. 

Andreas Bremer, född 1604, dimitterades 1618 
frän Mabnö skola till Köpenhamns universitet Han rfik- 
nas af Borrichius bland den tidens goda latinska poeter. 
Jfr. Worm, 1.1. I. 161. 

M. Thure Uehmm, jfr. ofvan sid. 391. 
D:r Johan Engeström, dimitterad 1715; dog 1777 
såsom biskop v i Lund. 

D:r Kilian Stobmus, dim. 1734; professor i Lund; 
dog 1792. Jfr. Ståhl, 1.1. 271—273. 

D:r Kristian Lunnell, dim. 1735; professor och 
rektor i Kristianstad; dog 1792. Se Krist skola. 
M. Jöns Gersonius; jfr ofvan sid. 882. 
M. MattA. Fremling, dim. 1762; prof. i Lund;ridd. 
af kgl. Nordstj.; dog 1820. Jfr. Stähl, 1.1. s. 265. 



408 

M. Otto Kristian Wählin, dim. 1762; räntmfistare 
yid universitetet i Lund. Hans lefvernesbeskrifniug före- 
kommer längre ned uti Series collegarum sch. Hdsing^. 

M. Lars Peter Munthe, dim. 1765; prof. i Land; 
dog 1807; jfr. SiåU, 1.L 276—79. 

M. Lukas Gaddf åm\\L 1771 Rektor i Landskrona. 
Se nämnda skola. 

M. Henrik Schartau, född i Malmö 1767, dim. 1771; 
dog 1826 såsom l:e stadskomuL i Lund och kontrakts- 
prost 

D:r Henrik Reuterdahl, f. i Malmö 1795, dimitt 
1811; domprost i Lund 1846. 

P. Wickenberg, utmärkt genremålare, död i Fans 
1846. 

B. Borgareskolan. 

Inrättades år 1831 och meddela här undervisning ät 
handels, handtverks och fabriks-lärlingar samt gesäHeruti 
geografi, arithmetik, skrifning, ritning och svenska språk- 
läran. Lärotimmame äro hvarje helgfri måndags efter* 
middag kL 67—8. 

C. Fattigskolan. 

Här erliålla omkring 300 barn ärligen fri undervis* 
ning uti läsning, skrifning och räkning. 

D. Joaaflnas sliydeskola 15r fiittigt flickor. 

Denna skola öppnades 1826 och har tvenne lärariiH 
nor, som undervisa barnen, hvilka utgöra ett antal af om* 



409 

kring 60 om året, i vanliga fruntinimersslöjder. Sexton 
flickor erhålla dagligen föda af fattigvården. Uti läsning 
imdervisas de i fattigskolan. 

Alla dessa tre skolor hällas i stadens fattighus, 

\ Smibanuttkolan. 

Öppnades år 1846. Omkring 100 barn mottagas 
härstädes årligen. 

F. NayigatieiisskolaiL 

Vid 1841 års riksdag beslöts inrättandet af en så- 
dan skola i Mabnö. (Jfr. härom Friberg, Malmö Stads 
Historia sidd. 264 — 266, 266). 



Kap. JOV, 

UBdervismiigsaiif talterae i LaadskrAiiA. 
A. Undikraia Urdoms-skola. *0 

a) llanmarks första karmeliter-klosler sliftades är 1410 
af Erik XIII och var egentliga anledningen till släden 
Landskronas uppkomst Förut var nemligen här ej stad, 
men 1413 lät nämnde konung förlägga hit den Ulla köpin- 
gen Söåro: Smby*^). Att vid nyssnämnda kloster någon 
läroinrältning förefunnits, kan sä mycket mindre betviflas, 
som karmelitermunkame mycket vinnlade sig om studier 
och ungdomens uudemsning, efter hvad förut är omta- 
iadt Bland munkamc i Landskrona kIo3ler äro Paulus 
Elias Vendekaabe och Frans Wormersen för lärdom sär- 
deles ryktbare; den sednare, hvilken blef Lunds förste 
evangeliske superintendent, är också berömmelig för sitt stora 
nit om ungdomens upptuktan i bokliga konster och lu- 



*^) Källor för skolaos historia: 1) Biskop Ktxes Tal vid invipiiii- 
gen af nya skolhuset i Landskrona 1818 (ej tryckt) ; mig godhelsfnlli 
meddeladt. Vidare 2) Kasp. M. Espmans år 1776 författade uppsatts 
oui Landskrona skola; 3) RfidhasarkiveL 4) Kongl. Gebeime-arkiTet i 
Köpenhamn och 5) Domkapitlets arkir i Land. 

' «*) RhyzeUus, Monasteriologia Snio-Gothioa. 331. ThhM, Geogr. 
IL B. 6 D. 45. Hvitfeld, Danm. B. Chrön. L 644. 



i14 

therska kyrkoförbfittringens införande och befästande i Skå- 
ne; (jfr. sid. 355). — Om en skola, såsom sannolikt är, 
med Landskrona karmeliter-kloster varit förenad, sä har 
ded vid reformationstiden upphört Fredrik I skänkte 
1530 klofiterkyiian åt städas borgerskap och 1549 blef-* 
vo klosierbyggnadema på Kristian III:s befallning nedrifna 
ocb i deras stfiUe ett befästadt slott uppfftrdt 

I. Erik XIII:s privilegier för Landskrona omnämnes 
visserligen ej någon skolinrättning, men då konmigen för-* 
ordnat att borgame skulle åtnjuta ''och bruka aHa friheter 
och privilegier, som våra köpstäder Lund, Malmö eller 
någre andra våra köpstäder i Skåne af vare förfäder ko- 
nungar i Danmark hafva,^ och de åberopade städeme ha- 
de 8k(rfor, är det också troligt att i Ijandskrona imder 
15:de århundradet ej heller saknats någon läroinrättning 
för ungdomen utom den , som vid bemälta kloster före- 
fimnits, ehuru man defom ej kan hämta några upplys- 
ningar ur handlingar, hvilka för hela danska tiden och de 
30 första år^ sedan Skåne blef svenskt nästan helt och 
hållet saknas^). Man kan således ej angifva tiden, då 
någon särskild stadsskola blifvit inrättad. Åntéckningarne 
i den s. k. Skoleboken uti Landskrona gå endast till år 
1731, men dep innehålles på elt särskilt blad den upp- 
giften att skolan år 1515 skall vara anlaggd och att dess 
förste bdcante lärare varit en baccalaureus vid namn Zen- 
sus (Vincentius). Magnus yatthias, sedermera biskop i 
Lund, blef Vincentii efterträdare, som till sitt biträde vid 



^) Insulor Sohole Prosten J. HofTerber{|[8 och Rektor O. J. Plaa- 
tin» btrittebe om ikolaiit tUktåod 1688. Lunds Damk:8 ark. ^ De 
il4rt ikolliandlingar^ som då funnos, sågas baf?a blifvit sedermera för- 
störde af rektor Wilborn. 



418 

skolundenisningen antog en mediärarei. — När härvarande 
skolinrättning blifvit anordnad på det i kyrkoordmansCT 
af år 1537 fdreskriiha sått (4 lärare) är ovisst Kågol 
anslag till skolan beviljades af Ktistian ID år 15ft3. 
Nånmde konungen utfärdade neml. s. å. (SL Jacobi Apo- 
stuli dag) ett bref , hvarigenoni ^Praedikanteme och Skole^ 
mesteren vdi Landscrone^ bemyndigades att af Engelhohns 
årliga ränta uppbära GOl* mark 4 sk. penningar^). — 
Åren 1612, 13, 14/ 16, 18, 20, 22—29 h5Uos här 
flera biskopsvisitationer. År 1620 skildras yngiingames 
framsteg såsom medelmåttiga och rektor (Hans Thomsen 
Schow) klagade öfver sin ringa lön. År 1628 var till- 
ståndet i skolan godt, men följande året medehuåttigt ^). 

I J. L. WoIfTs år 1664 utgifna arbete Encomium 
Regni Daniae (p. 647) skildras läroinrättningen, hvilken 
då sköttes af en rektor och tre hörare, såsom "en god 
Latin-skola, ifrån hvilken disciplar komma till den höglofi. 
akademien i Köpenhamn." 

Att undervisningen i skolan mycket skulle Kda under 
krigen mellan Sverige och Danmark, då Landskrona än 
af den ena, än af den andra krigshären vardt eröfrad 
(åren 1644 och 1676), ligger i öppen dag. Under kri- 
get 1644 förstördes rektors residens eller boställe ^). Del 
giundmurade skolhuset förstördes ock 1670 ^ genom en 
af fiendeme föranstaltad brand. Vid årets slut 1680 och 
till 1688 funuos blott 3 läijungar i rektors klass ^0- 



^) K, D. Geh. Arå. Re^ster paa aUc Lanae. VI. f. 485. 
**) Biskoparne P. Marttoi och MaUhias Jani Visitationsixik. 
««) R. D. Geh. Ark. Gamle S?eii8ke Jordeböf^r. Paketet d;o 50. 
«') Rektor Herbertu beråtteUe af d. 24 mart 1688 Ull bisk. KmH 
Habo. Lunds Domk:s arkiv. 



ilS 

Såvål de hus, h?aruti låromrittniiigs kapitaier voro 
inoeståeiide, som de, hvilka tillfaörde skolan/ hade under 
ki^isorolighetema blifvit uppbrända, hvadan skolans till- 
stånd vid émask tid var {[aoska bedröfligt. Lärohuset var 
förstördt; platsen, der det varit uppfördt, fick ej till ny- 
byggnad begagnas, emedan den låg fur nära fästningen; 
skolans kapitaier, gårdar och hushyremedel försvunne och 
endast några små inkomster af kyi*kau återstodo. Ijä- 
rame och skolungdomen kunde ej heller från de genom 
kriget utarmade sockname, bvarifrän helgonskyldskomet 
borde utgå, bekomma fulla beloppet. Läraiiies kostdagar 
i borgames hus skola äfven vid denna tid mycket hafva 
blifvit inskränkta^). 

Nytt skolhus blef år 1683 färdigt Det låg nära 
stadens kyrka pä Norregatan och var af korsvirke upp- 
bygdt, tvenne våningar högt. Kyrkan och skolan bestrid- 
de kyggningsomkpstnadema ^^), men några af kronans 



' **) KyrkoTirdea i Landskrona Hans Michelsson hade till biskopen 
inlåinnat d. 9 okt. 1680 0n sA lydande upp{[ift om skolans firliga in- 
konifler: 

"RåDlcpenniDgar alT åUkiUige plaUer och Grundher som till Skoh- 
leo Aro förflhrat Qch till Faltige Skolcbarns klflder och skor Shrligen 
riKttUe anrendes, bedrager 39 D:r 4 sk. I4 alb. Dessc Rflnlepenningar 
kan atki allt intet fSet, eftersom platserne Aro öde och afbrfindte. — 
Hdsleye af fem Skohlens Boeliger och eljest flerc andre Skohlens Grun- 
dher, som i fArra tider Ar bekommit, fles nu intet, eftersom platserne 
Aro aldeles ödbe och' afbrAndte/ HArmed öfverenssAmmer ocksfi pro- 
sten Hofferbergs och rektor Plantina berättelse af d. 24 mars 1688. A 
denna sAgea att af skolans förra kapitaier och hushyra har skolan "hvar- 
ken i nArrarande Rectoris eller hans antecessors tid niutit sitt eller sport 
den riogaste fyrk." — Lunds Domkapitels ark. 

«*) Enligt rektor Soderliogs berAttebe af d. 26 okt. 1748 till kon- 
mtorinm. Lunds Domka^ ark* 



materiatier användes åfven dertill, såsom maH ser nf ge- 
neralguvernören grefve Aschebergs resolution 4 t ang. 
1682 ^). Då skolhuset var i ordning kom undervisBin- 
gen snart åter i gång. På tillstjrrkaa af inspector sckohe, 
prosten i I^mdskrona J. Hofveii)erg, indrog konsistotiiim 
det ena kollegatet och delade Ihy åtföljande lön ncliii 
de öfriga tvenne koliegeme, hvarom också hemståUan gjor- 
des hos Karl XI. Vid bisk. M. Steuchs visitation 169» V, 
då disciplame befunnes vara ej synnerligen försigiRiBUie 
samt få till antalet och borgmästaren klagade öfver skeins 
'^svaga anseende,^ ehuru man ej hade något att mot rek- 
tor anmärka, omtalas dock bfett tvenne lärare, nemL rek- 
tor och en kollega^*). 

I bref till konsistorium 1680 och följande åren kla- 
gar rektor Herbertius öfver skolans i flera hänseeDden dåli* 
ga tillstånd. Det omkringUggande landets utblottade til* 
stånd, borgerskapets obestånd^ allt följder af kr^;dLol- 
lärames derigenom inskränkta inkomster, lärames täta om* 
byten, föranledda af bristande bergning; svårigheteo att 
inöfva ungdomen i svenska språket och anskafla tillrädiigi 
antal svenska läroböcker, samt bereda den päbudna ^osi- 
formiteten'' — allt detta m. m. utgjorde hinder för skol- 
undervisningens framgång. — Inspectores Schote prostar- 
ne Hofverberg och Liebman voro dock mycket verksainine 
Iftr denna skolas upphjelpande; den förstnämnde gaf ofiafri 
kost åt 7, 8 — 11 personer "dels af disceqtes, deb af 
docentes^ *^). 



^) UDdskrooa Stads PmilegilBok fol. 202. 
^^) Sleuchs bUkopiviiitalioDs protokoller. Lunds Domk. ofk, 
») Lunda Damk. ark. — I eU memorial al d. 1 tepft. 1695 om 
skolans förbättring, föreslog prosten HoherWrg Uaml amiat, '*Mfi 4 



un 

Den 9 onrs 16S6 klagas af prosten HofveAerg öf- 
vec skolans dåliga liHstånd: rektorn (Niti^ssus) viftades 
sjuk i Götheboi^ och ena kollegan (Pott) hade från sko* 
lan tagit af sked; många skolbarn gingo pä (^en hand i 
sJBlfiBvåld. Är 1697 utgjorde lärjungames antal i hda 
skolan 38. 

WUborOy som 1713 blef rektor, vinlade sig i bör- 
jan mycket om skolans bästa, men detta fortfor ej län- 
ge, såsom vi längre fram skola se. Är 1726 höst* 
tenuinen begagnade blott 2 disciplar undervisningen i rek- 
torskbssen. Rektor Soderling (1727—1754) var till sko* 
bo» gagn mycket verksam, hvaröfver magistraten 1740 5r 
säiddlt lackade konsistorium, som till skolans styresman 
atoäouit en sä passande man ^). Lärjimgames antal till- 
vexte under denna tid betydligt och utgjorde år 1731 öf- 
ver 60 ^0. Är 1762 hade detta sjunkit till i 7 och vår- 
terminoi fnnnos i hela skolan blott 16 lärjungar. Lukas 
Qadd bör särskilt här omnämnas såsom en af skolans 
utmärktaste rektorer i sednare tider (1783 — 1806). 
• 

SjkoUmSOt Det äldsta skolhuset, om hvilket man 
har några underrättelser, var ett griindmuradt stenhus, 
indeladt uti 4 klasser. Sedan detsamma år 1676 af fien- 
den blifvit uppbrändt^ uppbyggdes 1680 ett nytt af kors- 
virke, som 1683 blef fullfärdigt. — En omständighet, som 
pä denna skola ulöfvade ett väsendtligt inflytande var Lands- 



Docenten böra gå med svarta kappor i kyrkan, som i Mag. Suadtt tid 
oeh tiUforene skedt Ar och icke med kiftppar efter det synes nSgot oma- 
a«ri%t och otniUndigt." (Sict) 

»>) Lunds Domk. ark. 

^) Konafei. Protok. d. 17 juni 1731. Lunds Jhmk. ark. 



446 

krona stads d. 28 jidi år 1747 af konimgen på riksens 
stånders tillstyrkan anbefallda flyttning. Skolhuset skole. 
äfven förfl)itas och i följd af några åt staden fprunnide 
förmåner och rättigheter, förklarade Fredrik I 1749 ^ 
att densamma för. de publika husens återuppbyggande bor- 
de ausvaiu, hvilket dock sedermera genom kougL resobi- 
tionen af d. 20 nov. 1766 på undenL ansökan eller- 
låls*^). 

Skolhuset var äfven, såsom sagdt, bestämdt att för* 
flyttas. Det stod dock länge qvar och det enda, som 
för uppförandet af ett nytt, vidtogs var att vid stadens 
planläggning ny tomt dertill utstakades. Byggnadsmeden 
skulle tagas af den fond. som konungen tiU kyrkobygg- 
naden anslagit, mea ej förr utgå än, denna blifrit fullbor- 
dad. Emellertid fortsattes läsningen i gamla skolhnset tiUs 
är 1784, då fortifikationsbefälhafvaren goierafanajor A. M. 
Strussenfelt anmälte behofvet af platsen till användning för 
kronans räkning. Gamla skolbyggnaden Mef derföre ned- 
tagen. Biskop Celsius och landshöfdingen baron ThoU 
hemställde till Kongl. Maj.t, huru^a af aUmänna medel 
hushyra mätte utgå för skolans lärare och ungdom, pä 
hvilken hemstäUan kougl. resolutionen af d. 19 mars 1787 
förklarade, att till dess på kronans bekostnad nytt skoHms 
hunne uppföras , slädens skyldighet vore att för dess skolstat 
bestå nödige rum^). Till följe häitif fingo lärame än 
ett, än ett annat ställe, hvarest den offentliga undervis- 
ningen skulle meddelas. 



»') Jfr. Kongl. res. af d. 9 okt. 1749, 9:e punkleo (UnaiiErMa 
Privel. Bok fol. 358) samt Kongl. res. af d. 20 nov. 1756, 2:a pndk* 
ten. (1.1. fol. 386}. 

»•) Domkap:f arkif ; jfr. tfven Lukdakrooa Pri?. Bok. tuL 513. 



417 

Innan kyrkcdiyggnaden var färdig/ kunde man ej på- 
räkna uppförandet af ett nytt skolhus på kronans räk- 
nkig. Man sökte derföre att pä annat sätt förskaffa sig 
medel till det ifrågavarande ändamålet. Af stadens äTdste 
och borgerskapet väcktes neml. fråga om att 300 tunn- 
land af den staden donerade utmarken, ''Fäladen^ kallad, 
måtte inhägnas och under arrende upplåtas, för att dyme- 
delst vinna en fond, som efter förloppet af 20 års tid 
kunde till offentliga byggnader användas. Den 11 mars 
1817 biföll Kongl. Maj:t borgerskapets äldstes förslag om 
upplåtande under arrende af 300 tunneland fäladsmark ^^). 
Emettertid inköptes 1818 ^^ för 6,666|. rdr b:ko ett 
gnmdmuradt tvåvåningshus af kofferdikaptenen Ågren och 
inreddes till skolans behof samt till boningshus för rek- 
tor och kolleger. 

Ifrågavarande skolbus invigdes till sin nya bestäm- 
meise år 1819 genom ett tal af biskop Faxe. 

Om de 4ldre skolhusen är ofvan sid. 418 — 413 
nämndt 



Skolans vilgirare. 

I ^ af prosten J. O. Hofverberg och rektor O. L 
Piantin till konsistorium 1688 y inlämnad berättdse om 



^O Laodsio^oaa Pri?. Bok fol. 513. 

2T 



lig 



skolans liliständ, upptagas såsom rantegifvanck k i% 
följande gåfvor till Landskrona skola: 
Rektor mag. Jak. Bitigg kapital 100 daler s.mi 

Handel^nan J. Woigis år 1684 testa- 
menterade 300 " ^ 
Handelsman Nath, Deiierding i januari 

1687 200 ^ ^ 

Rådman Ad. Philipson 30 ^ ' 

Presidenten Horn - 31 " 8 öre. 

Af skolans 5 "Boliger,'' belÄgne i S:l 

Lauritz Str®de 11 " 8 ' 

(Man känner ej gifVarne). 
De öfrige kapitaleme voro innestående uti 

Anders Utridares giird 180 " ^ 

i Hans Clauseus gård på Norregatan 300 '^ ^ 
hos Kerstin MaU Hanssons 100 " ^ 

hvaraf i ränta ))eräknades årligen 7^ d:r 1^ mark. 
(Gifvame äro obekante). — Hvart desse medel tagit vägeu. 
derom tyckes man i^dan 1688 hafva varit i ovisshel, 
helst det i slutet af nämnda embetsberättelse -heler: ""ly 
skulle man gärna dock utan hvar ärlig Mands prejudice 
veta huru thenned tillstår i en eller annan måtto''*). 

Enligt kyrkovärden Hans Michelsens uppgift 1680 -^ 
erhöll man dä ej mera de 39 d:r 4 sk. räntepengar^ som 
skulle inflyta af skolans ^åtskillige' platser och gnindher;'' 
ej heller hyran af skolans ^5 Bofiger.^ Detsamma säga 
Hofvisrberg och Piantin. 

Skolans nuvarande donationer äro följande: 



^*) Landskroaa SkolariuT. 



44d 

Enkefru Brita Bräck, f. Gyde testamenterade 1769 f 
till stadens skolgossar sitt hus i östra förstadep. Af för- 
sätJDingssiiraiDan eger skolan nu ett kapital af b:ko r:dr 
25; 6: 11. 

Kontraktsprosten d:r Åke Engeström^)^ skolans in<- 
spd^tor, skänkte 1743 |4 tUl skolan 200 d:r s:mt och 
1747 ^ ånyo 200 d:r s:mt, utgörande nu b:ko r.dr 66; 
32; vidare 1766 ^j? 600 d:r siint, utgörande b:ko r.dr 
100. Han understödde dessutom fattige skol)iiglingar med 
fritt kosthåll och böcker. 

Kollegan mag. Erik N. Tullberg testamenterade d. 
14 maj 1789 hit b:ko r.dr 120: 18 sk. 

Kapitaiema af dessa donationer utgöra en summa af 
bio r.dr 312: 8: 11, hvaraf räntan b.ko r.dr 18:35:1 
årligen utdelas enligt testamentarisk föreskrift 

Någon anordning af sednaix; datum än den Tullberg- 
ska har skolan ej fått mottaga. 

Skolans jordar: l) i Tofta n:o 17 ett hus, hvar- 
af till skolan gifves 28 sk. b:ko; 2) i Säby n:o 9, 
{^ hemmantal, .annex med städslorätt, innehållande om- 
kring 15 å 16 tunnland, gifver till skolan 10 t:r kom; 
3) i Tirup n:o 13, ett gatehus, uti kronojordeboken kal- 
ladt klockarebohl, har enligt densamma ej henlmantal, men 
svarar uti roteringeu for j^^:dels hemman. Jorderymden 
omkring 6 tunneland; gifver till skolan 6 kappar kom. 



*') D;r Ä. EDgeströoi var född 1689 och broder lill biskopen i Luad. 
Han do0 1769. Jfr. Sommelius, Lexicon ErudU. Scao. 11.291—92.— 
Han har åffcn stiftat ett stipendium vid Lunds universitet och utgör ka- 
pitalet b:ko r:dr 560. 

27« 



420 
SkolaBs biblietlieL 

Början till skolbibliotheket lärer hafva bllfvit gjord 
1766 af rektor H. Berthelius, hvilkcn anskaffade ätskiffi- 
ga för disciplame nödvändiga undervisningsböcker. För 
det närvarande 1)estär bibiiotheket af omkring 90 band, 
mest Iflroböcker, hvilka tillkommit hufvudsakligen geoom 
gåfvor af enskilde persöner och afgaende lärjungar. 

Skolans arki? 

har af rektor Schröder blifvit ordnadt och består af tven- 
ne afdebingar: skolans äldre och nyare handlingar. De 
förra äro endast fragmentariska och föga upplysande samt 
gå från år 1701 till 1818. Äldsta anteckningsboken år 
ett Album af 1720, som upptager namnen pä aRa från 
samma år till 1818 uti skolan inskrifne ynghngar. Rek- 
tor Wilborn förstörde flera af skolans äldre handlingar. 



b) Rektorer vid Landskrona l&rdomsskola. 

1. II* Zensus eller Vincentius anses hafva varit sko* 
lans förste rektor. Odi hans lefverne känner man blott 
ett, och det ingalunda hedrande, drag. Genoro bref, dat 
Koldmghus slott annandag pingst 1546, befallte nemKgen 
Krislian III Herr Fske Biide att gripa och fängsligt förvara 
''Vincentius Scholeniester," hvilken begått hor med bor- 
garen Willom Hanssens hustru i Landskrona. Vid sin 
ankomst till Skåne ville konungen i saken afkunna dom ^. 

2. M. Mogens Modsen (Magnus Hatthia^) var rek- 
tor härstddes 1546 — 1550; bleC sedermera i Lund rek- 
tor, theol. lektor, domprost och slutligen biskop. Se sid. 
286 — 287. 

3. Henning Modsen. Att han varit rektor här- 
slädes ser man af ett kgl. bref, i hvilket omnänmes att 
Henning Madsen, "forrige Skolemester vdj Landskrone,'' d. 
6 maj 1605 erhöll vicariatus b. virginis vid Lunds dom- 
kyita«*). 

4. Niels Porto Tryggoson (Nicolaus Porta Tiygo^ 
niiis) var född i Ystad, hvarest fadern Trygge Pedersen 



<«) K. D. 6eh. Aik. Tegn. o. a. Lande II. f. 14, 78. — Danike 
Samlinger, n:o 969 c. ' 

•'3 K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. m. f. 21:^ 



422 

var sjökapten. Sedan han i skolan uti sin födelsestad er- 
hållit undervisning, studerade han i Köpenhamn. Näc lian 
mottagit rektoratet i Landskrona, kan ej angifvas. Skol- 
tjensten har han lämnat år 1605, ty s. å. onmanmes 
han såsom kyrkoherde i Worab och Weberöd och aiman 
rektor omtalas; blef sedermera prost i Pärs härad. 1 
sina församlingar lefde han mycket missnöjd och klagade 
jämmerligen öfver sina åhörares okynne och vrånghet; 
(jfr. Epigr. lib. IV. 288); år 1623 förflyttades han til 
Brandstad och Åsum; år 1619 kreerades han i Köpen- 
hamn till magister. Var latinsk ox;h grekisk skald och dog 
omkring 1644 eller 1645. 

Skrifter: Poemata pars Syocharlsti^é. Gryphisw. 1606', 8:o, 3l6 
tidd. — Poemat. part eucharietice. Roaloch. 1614; 8:e, 933 tM. — 
Epigrammatum lib. VII. Hafnis 1619*, 8:o 42 aidd.- 

Anm. Uppgifter saknas för ^tt bestamma hvilka, 
utom Henning Madsen, varit rektorer härstädes efter Mo- 
gens Madsen och före Trygonius. 

5. Michael Petrejus, född 1580, var rektor hår-* 
stades före 1606 ^) och berönunes af Trygonius såsom 
en lärd man (^Musarum splendor^). Dog såsom kyrkoher- 
de i Skabersjö 1642. £niigt en uppgift (Guibnders och 
Aspings Matrikel öfver Lunds stift s. 26} anföres Petrejus 
1613 såsom kyrkoherde i Skabersjö. 

Anm. Uti Sommelii SamUngar på Lunds universi- 
tetsbibhothek namnes en mag. Hans, som varit rektor i 
Landskrona och fått Hörby pastorat kort efter 1631. 
Detta årtal är troligen oriktigt; men en annan Hans om- 



•«) Jfr. N. PorU Trygoniui, Poem. Pars Syock. Bl. J63, linr«t 
låaes ett poem "ad Michaelem Petreium, Schole Coroneofia Modanto- 
rem." 



423 

talas såsom kyiiöherde vid samma församlingar före 1617, 
Möjligen har denne varit rektor bärstädes före Petrejus. 
1 Berthii Knutsons Epist« Cent I. Ep. 79 och Cent U. 
Ep. 98 namnes en Johannes Georg. LiAipBHs. Monne 
densamme? 

6. M. Jens Madsen Gettorp, föddes på Jutland 1579 
eller 1580; Under sin skolgång åtnjöt han mycken god- 
het och lijelp af fröknarna Helvig och Krabbe, om hvUka 
han talar i ett af sina poemer med följande ord i 

''Som hialp oc mig, der ieg yaar vng, 
Da Guld vaar rLngest vdi möi Pung." 

Från kollega tjensten i Lmid förflyttades han 1613 
till r^toratet i Landskrona, hvilkeu senare befattning 
han länmade 1616, dä han befordrades til! kyrkoherde i 
Östra Ljungby och Kelha. Känd såsom god predikant 
Dödsåret är obekant, men var förmodligen omkring 1641. 
Gettorp var gift, men hustruns och barnens namn anfiö- 
ras ej af honom ^), 



*>) Epitapbium Joaonii Matlhite OeUorpii Cimbri, ^iiod ipse tibi an- 
te obitaiD, mortalil^lis é . . memor, a:o J. 0. 1632: 9Mi\% 43, östre 
Liitogby composuU. 

Cimbria me genuit: Tystadåa timit ibidem 
Lundia culta auxit: Portua plura dedii. 
Lundia deinde babuit mt in Ludo, dura, owtqytiv; « 

Gffmnaaiarcha fui, bella Corona, iuus. 
Tandem Pastorem me h«€ tiorida Rura tenebant. 

Hlnc Puiriam repelens, letas ad Astra feror. 
Adfuit ipse Dbus puero, javeoicpie, viroqwe ; 
Quare illi Grotes Bune, fui Leeior ago. 



Af offanstlcude inbåaitaa aU Worms uppgift (I.. 349) att Geitorp 
forat Taril rektor i Lundi [bvilkel Afven Peder Sy? (Bclankn. o. det 
Cimbr. Sprog a. I2D) platk}^ och sedan pastor i Köpenhamn^ ej flr 
riklig. 



424 

Skrifter: PhoeyliaU Vert udsat pu Damkc 1609; 4:o, Mt. (Be- 
tenii Biblioth. p. 353). — En Sang över OfTre Geddes ReyM lil Ottin* 
dien. Riöb. 1622; 4:o, 2 ark. — Jesu Christi Ptnes oc D6d8 Hiatorie 
▼di Rijm befatted, Jtem nogle alT Davids Psalmer, under adainlli|fe No- 
der, Paamindelser og Lserdomroe för Ungdomroen. Ib. 1623; 4:o, 
2H ark. 



Oettorps skrift: Jesu Christi Pines oe Döds Historia, inaehSUer åt- 
skilligt, som för författarens biografi ar upplysande. Om sin fjenstgö- 
ring siUoro rektor i Landskrona talar han med följande ord: 

^Jeg tient* i Schoien hartad fem Aar, 

Oc hafTd^ vndertiden vel bange kaar, 
Som Schole tieniste förer med stg, 

De det forsöger, samtycker med mig: 
IMin Herre I Saa gaffst du lyst igian, 

De Timer, hnor hastig löbe de ben! 
Naar wi begynte vor Afftens Sang, 

Som hördas i Gaden med lifflig klang, 
Oc Iseste afr Bibelen Herrens tale. 

Som modig* oc trsette kand best hussuale, 
Oe både saa flittig Stoore oo Smaa 

Altid, för wi maatte hiemlow faa, 
Saa Taar forglemt den store wmag, 

Som wi halTde haffl den gandtke Dag: 
Fortrad oc harm den gick aff glemme, 

Naar Dören Taar Inct, oc Börn var biemme; 
Skulle wi end tijiig der til igien, 

Saa Taare wi huile, det gick Tel hen: 
Jeg sagde: Min Kraflt skal ieg fortsere, 

Vil Gud det hafTue, saa skee det her: 
Vil hand oo bruge mig anden atedsj 

Hand raader min Herre, Jeg er til freds. . 
Jeg kiende, Gud vaar blant osa tilatede, 

De Börn forfremmedis ttid fra tiid, 
Det lofTuet vor Biscop, naar hand kom diid. 

Hand glssdist der Ted den hederlige Maild, 
Bnis Siel Gud haffner nu i sin flaand, 

Som til Lantskrone fra Lund mig sende: 
'God, min Forfremmer, dn det laa rende. 



425 

7. Baccal. Severinus Johannes Solinus, 'Hector Co- 
ronensis^ promoverades 1616 y till baccalaureus i Kö- 
pmhaiuD. (Matr. Un. Hafn.) — Iiigentiog annat är om ho- 
noD) bekant 

8. M. Knut Lerche installerades 1618 ^ af bi- 
skop Matthias Jani till rektor härstädes^). Han lärer en- 
dast kort tid häfta varit vid rektoratet, ty redan samma 
är omnämnes H. T. Schow såsom skolans styresman. • 

En Knut Lerche^ född i Nyborg 1692, son af borg- 
mästaren Peder Nielsen derslades och broder till stiftamt- 
mand Gorndius Lerche på Låland, bl^f stud. 1618, hade* 
direfter rest utomlands och 1616 varit i Wittenberg, 
utnämndes 1618 till kyrkoherde i Nysted pä Låland, blef 
1619 mag. i Köpenhamn, 1623 häradsprost och dog 
1666 y. Gift med Sofia Bathe. Allt talar för att 
nänmde Knut Lerche är densamme, som varit rektor i 
Landskrona. 

Skrifter: Ligpriedikeo över McUe Rosenkraniz. Kiöbenh. 1633, 8:o. 
D:o över Eliub. Friit. Ib. 1032; 4:o. . (Worms Lex. I. 598-^599, III. 
463; Nyerup og Kraft, 1. I. I. 343.) 

9. M. Hans Thomsen Schow (Johannes ThomaB 
Roschildensis) blef efter åtnjuten undervisning i Roskilds 
domskola stud. 1612, var 1615 — 17 rektor uti Bergen 
i Norrige ,1618 — 22 i Lauddirona och blef mag. 1619 ^^ . 
År 1623 kallades han af rektor och professoreme i Kphmn 
att vara kapellan vid Frue Kirke derstädes, men kallel- 
sen togs tillbaka och han blef i stället relegerad frän 
tmiversitetet, bland annat derföre, att han uti ett af honom 
framlämnadt testimonium hade radet*at ut ett ord och i 



*«) P. M«rtiiu och M. Jani Visitatioosbok, Ma« på Sk. K. 3ibl, i 
Kphmn. 



A 



426 

dess ställe skrifvit ett auoat. Den 5 Tebr. 162S bief 
domen öfver bononi i hans nårvaro läst på konstsloriiim 
i Kphmn och '^Mester Hans befälet at vieré af fiyeo i 
morgen, inden Solen- V^k ned; blef hannem eaa Cofi af 
sin dom bevilget og advaret hand skulde slet intet befatle 
sig herefter med den Quinde af Laridskrone, som han 
tilforn her i Byen havde omgaaets med^ ^). — I juli 1030 
tog" den utvalde prins Kristian sig af hans sak, hrilket 
hade till följd att hand. 24 s. m. åter iqiptogs bland 
studaitemes antal och är 1639 blef skeppspräst^). 

10. M Anders Sörensson Delpkin (Andreas S^-- 
vermi Delphinus) . var son af kyricoberden i Qaerrestad 
Sören Nilsson; .studerade i Gretfswald 1625 — 27; reapoiH» 
deradc 1628 i Köpenhamn under prof. Brochniand; tar 
rektor i Landskrona, då han 1630 utgaf sin gnmdvfti- 
disputation uuder Longoniontans pi^assidiam; Mef 1688 
kyrkoherde i Söfde och Bleutarp, samt sedermera* prost 
öfver Fårs härad A, S. Delphin var en bland dem, som 
undertecknat Malmö recess 1662 och lår ha^*a aflidit 
1670. Hans ena son Sören A. Delphin dog 1677 såsom 
kyrkoh. i Tullstorp och Svenstorp och den andra |onai 
And. Anderson Delphin efterträdde fadern i pastoratet: 

Skrifter: Disp. de Sacra Doniini Coeoa. Prst. Brochmaod. Utlb. 
1628; 4:o. — Disp. de Summo hominis bono Zeteroata septem. Ib. 
1630-, 4:o. 

Anm. Hvera, som år 1623 efterträdl Scliow i rektora- 
tet, kan ej angifvas. Delphin kan först 1628^ ha blifvit rektor. 



*^) Saken aniaodlas myckel ridlyftigl i Acta Consiaiorii Hafoieosis. 
««) Bhch, Bidrag til Roak. Dmmk. Uiitorié IH. 17— 18. — Matr. 
Un. Hafn. — Acta Cons. lUrn. 



487 

11. M, Chréstim Nielsen AUeson (Gbristismug Ni^ 
eoki Metids) föddes 1616 ^ i Buiikeflod/ hvarest fa-^ 
derd Niets AHeson var kyiicoherde. Åtnjöt underyisning 
först i föräldrabaset^ aedermera ho» sin äldste broder, 
tills han vid 16 ärs ålder intogs i Lunds skola, hvarifrån 
han eliter Sne års förlopp 1636 diniitterades tiQ uni- 
versitetet h Köpenharan, der han d. 14 april s. å. blef 
stud. och 1688 *! mag.; sistnämnde år utnämndes han 
till rektor i Landskrona, hvarest han tjänstgjorde i 4 är, 
men lämnade iföp af inträfTade krigsoroligheter 1642 
skoitjensten och tillbragte några års tid i sina f&räldrars 
hus. År 1650 om hösten kallades han till kyrkoherde i 
Tomarp och Skégrie, bvartill han prestvigdes 1651 V; 
dog af lungsot 1657 y. Gift med Marna Andersdotter, 
enka efter hans företrädare i pastoratet Jak. Laur. Korsör. . 

12. D;r Christen Jakobsen Nold, föddes 1626 V 
iHyby, der .fadern Jakob ChrisL Noldius var kyrkoherde; 
modem hette Sofia Håkansdotter; dimitterad 1644 från 
Lunds skola till univ. i Kphmn, hvarest han 1648 ^ blef 
baccalaureus; rektor i Landskrona 1650 ^-^ och följande 
året mag. i Kphmn. Efter 4 års tjeiistgöring tog han 
1054 afsked från rektoratet för att besöka utländska uni-- 
versiteter. Först bereste han Tyskland, "sedermera Bel- 
gien, England och Frankrike, hvarifrån han 1657 åter- 
kom, men efter tre månaders hemvaro begaf han sig 
åter utomlands, neml. Ull Belgien och besökte 1659 ånyo 
England. Sedan han år 1660 till fäderneslandet äter- 
vändti åtog han sig att undervisa rikshofmästaren Joacln 
Gersdorfs barn. År 1664 förordnades han till theol. 
professor i Köpenhamn, men blef 3 år^derefter afsatt, i 
följd af 1667 åi*s intränga censurförfattning. Anledningen 



428 

dertill var att Jiold uti en år 1666 utgifven logik (Lo- 
gica recognita. p. 176)"interpropositioii6sprobabites, quas 
plerique veras existimant" exempelvis anfdrt: '^t Valnge 
faer bedre Konger end et Arvrige". Det ansågs också 
stridande mot den hel. Skrift att Nold var en anhäDgare 
af kopernikanska systemet Dnder dama afsåttningstid ar- 
betade han på den bekanta skriften: Concordanti» étc. 
År 1676 blef han i sitt förra embete återinsatt, UieoLd:r 
1678, rektor vid univ. 1664 samt 1682 och dög 1683 
y. Erasm, Bartholinus,. rektor vid univ. i Kphmn, ut- 
gaf 1683 y> ett. program med inbjudning alt bevista 
hans Ukbegängeise. Gift 1682 ^ med Maria EIligei*s. 
Uti C. L. Tychonii, Observationes quotidianae ftc, 
(St. KgL Bibi. i Kphmn, n:o 342, 4:o, Kallske Samling)^] 
s. 56, säges att han ^var ikke saa meget ingenieui som 
speculaUv och arbeidsoni." Derefter berättas aU han en 
gång var befalld att predika för Kristian V. Han 'taaat- 
te staae (og). stamme, hoste, spytte, omsider sige Amen 
og gaae fast med uforrettet asrinde hjem uden nogenerh 
ten Förklaring af sin Text eUer Approbation af stt Audi- 
torio. Kongen selv sagde över Taffel: Det er en brav 
Mand, troer Vi, i sit Vajrk; men Vi har syndet i del, 
al Vi bad ham prffidiké." — S. 58 heter dél, alt Nold 
'blef a(^at i fölge Schumachers Tilskyndelse. Hanopholdl 
sig derefter i stor FatUgdom paa et Kammer i Stadii- 
stra5de og havde Intet uden hvad godt Folk vilde gire 
ham Ul Subsistance. Han udarbeidede da sit Vaeric Con- 
cordanliffi écc, "stupendi laboris opus." Hans Portrait for 



f. 346. 



2 DeUa manuskript beskriffcs i iVjc Danske, Magasin, 2:det BiDd, 



i29' . 

i Bogen viser aliquid squalidum et horridum ac impexum, 
som en Eremit, der nylig var sluppen ud af sin JHule. 
Han kom imidlertid i med at smöge Tobak og blev deri 
en stor Debauchant til sin Dödsdag.^ 

Jfr. Molbech Uddrag af Bircherods Dagbögcr s. 113 
till 114. Pontoppidan, Ann. IV. under året 1683. 

Skrifter: Leges dUiingvendi. Franequerse 1657 & Fraucof. 1675; 
8:0. — Historia Idumaea, s. de vita el gestis Herodum. Francof. 1660; 
8:0. — Sacrarum bisloriarum et antiquilatum Synopsis. Hafa. 1662; 
f:o. — Logica recognita. Ib. 1666; 8:0. — Dispp. duse contra IV. 
Sttfoonis senilioium Refor matoruin. Ib. 1678 — 79; 4:o. — Goncor- 
daoti» jparticularum ebraio-ebaldaicärum Vet. Teslainenti. Ib. 1679; 
4:o. (Aoyo utgifven med tillägg af Tympius, Jeuo; 1734; 4:o.) - 
CoUegium pbilosophico-tbeologicum , edid. a Matth. Plade. Havii. 1717; 
4:o. — Nold bar dessutom sKsom uoirersilelets rektor i Kpbmn iitgif- 
vh programmer; ett sådant ulgafs 1682 4j öfver Erik Eosenkraniz. 

13. M. Jakob Bing. Har till skolan skänkt 100 
d:r och omtalas i prosten Hofverbergs och rektor Plan- 
tiiis ofvannämnda embetsberältelse af år 1688^ såsom rek- 
tor härstades. Hans tjenstetid vid denna skola kan man 
ej angifva, men den har utan tvifvel varit före Nils An- 
derson Delphins. 

14. M. Nils Andersson Delpkin, var en son af 
den under n:o 10 anförde A. S. Delphinj studerade 1 
Greifswald 1663 och sedermera i Upsala, der han 1668 
utgaf sin gradualdisputation ^de ubietate Entis transscen- 
dentali" under prof. C. Arhenii prsesidium. Lärer hafva blif- 
vit rektor omkring 1668; med säkerhet vet man att han 
var det härslädes 1671 ^, då han prestvigdes, sedan han 
erhåUii kallelse, att vara stadskoniminister i Landskrona samt 
kyrkoherde i Wadensjo och Örja församlingar. År 1693 
blef han för slagsmål i kyrkan från embetet alTsatt och 
dog iT06. 



4S0 

15. Gerhard Holgersson Fniede var född 1«44 
^•^ på Seland i byn Fidede, hvarest fadern var. kvrfccH 
herde; åtnjöt undervisning i Roskilds skola, hvarifiin han 
1661 dimitterades till Kphmus univ.; studerade i Lund 
1668; rektor hfirstSdes 1671; dog 1674 i Lund. Han 
skildras af prof. Elfvedalkis såsom en god lärare.' 

Skrifter: Disp. Oe Angelis. Pros. Chr. Papke. LunHe 1674; 4o 
Carmen Gralulat. Elegiacum. LnttdtniScan. 1670; f:o, 14 sidd.; (lyck- 
Anskoings-slDg till Karl XI). 

16. M. Thorerus Borg skall (enligt l^aguussouska 
Sanilingame) hafva efterträdl Fulede. Om honom äi* in- 
genting vidare bekant 

17. Jakob Larsson Herberiius, Skåning, hade stu- 
derat vid Lundsuniv., der han 1671 under prof. P. Hohii 
responderade ; år 1676 koll. och kort derefter rektor 
härstädes; prestvigdes 1683 y* såsom kyrkoherde i Res- 
löf och Ö. Karaby; prost öfver Onsjö härad 1696 J: 
dog 1698. 

18. Johan Melchior . Hyphoff blef stud. i Land 
1683 V. Det är ovisst, när han tillträdde rektoratet, 
från hvilket han 1687 for sjuklighets skull log ^fsked. 
Den 14 aug. 1688 var han forekallad infpr konsistorium i 
Lund och varnades "för eftertänkiiga och enthusiastiska reli- 
gionsgriller ,'^ hvarjemte han erhöll foresläUning, emedan bas 
en längre tid afhåilit sig från gudstjensteus bevistande och 
bruket af den hel nattvarden. 

19. Olof Julius PloHim, föddes i Ångennanland; 
stud. i Lund 1686; responderade derstades 1686 för 
en i Malmö tryckt disputation '^dc impulatione morali'' 
under prof. Lundersteens-pra&sidium; rektor 1687; kjrrfco- 



434 

herde i Geitlslör oclr Önnerup 1689; prestvigd den 6 
Jullii s. å.; dog 1696. 

20. M. Johan SundiuSj f. 1661 ^ i Östergötland, 
der fadern Magn. Siindius var kyrkoherde i Asby och 
pix)st öfver Ydre härad; stud. 1682 *^ i Lund, hvarest 
han. sedermera vid univ:s bibliothek blef amanuens 3 mag/ 
1692; år 1688 rekommenderades han af magistraten i 
I^ndskrona till rektor ''såsom en vål skicklig, lärd och 
quaKfieerad person, som icke allenast för sin lärdom och 
goda lefverne, utan ock för sin färdighet i Musik, (hvil- 
ken der vid skolan är mycket nödig,) skall vara tjenlig 
alt suecedera Plahtin;" rektor 1689, imdertecknade rek- 
torséden d. 11 juli s. å. och förestod sin syssla beröm- 
ligen; kyrkoherde i Åsuni och Skepparslöf 1693, hvartill 
han prestvigdes 169* V; förflyttades 1698 till kyrkor 
herdebestälhiingen i Helsingborg ; prost (ifver Luggöde och 
S. Åsbo härader d. 27 juni s. ä.; dog 1701 y. Gift 
med Katharina Oeh*eich. 

Skrifter: Disp. De FrelU, impriniis tut^m de Freto Herculeo ?cro. 
Pmside A. Slobeo. Lund 1692; 4:o, tO^ ark. *- Likpredikan öf?cr 
Fru M. Beckman, född Hardebor. 

21. Olof NitrcBUS, Göteborgsbo, blef stud. i Lund 
1600; responderade s. å. under prof. Lundersten för en 
disp., med titel: ''Ratio adfectuiun moderatrix." Af magi- 
straten uti Landskrona i juni 1693 rekommenderad att 
bUfva rektor, utnämndes han dertill 1694 ^) dog 1696. 
(Lunds Domkap. ark.J 

22. Enhard Paierson, föddes 1665 i Stehag, hvar- 
est fadern 01. Paterson var' kyrkoherde och prost öfver 
Onsjö härad; slägten härstammar från England. Från 
Laadskrona skola dimitteräd, blef han 1683 V ^^^^' ^ 



432 

Lund; responderade derstädes för en disputation "de af^. 
fectionibus Entis'^ under prof. Lundei*steens presidium®}; 
rektor 1696, hvilken tjenst han med mycken noggraimhel 
fdrvaltade. Dä kyrkoherden i Quistofta H. Runnov 1703 
y aflidit, hemställde inspector scholas prosten 'Th. Lkb- 
man till konsistorium, om ej Paterson kui^de erhålla pa- 
storatet såsom praebende till i^ektoratet. Detta kuiuie ej 
beviljas, men P. utnämndes 1704 till kyrkoherde derstä- 
des och hief 1721 ^ prost. Han förde lärd brefvexling 
med flera sina vänner, hvaiibland prof. O. Wennerstedl. 
(Jfr. sid. 374). Dogd. 1 maj 1731. Likpredikan öfrer 
hon()m hölls af prof. (sedermera biskop) Rydeiius. Gift 
med Martha M. Morian. Deras son Matlh. Paterson blef 
kyrkoherde i Norrhviddiuge och häradsprost 

Såsom student och rektor var Paterson känd för 
åtskilliga theologiska villfarelser, hvarom i noten anförda 
protokollsutdrag meddelar närmare upplysning®^). 



*') Deuoa disp. Ir ej upptagen i Lidcns CalaL Dispp. 

*^) I Lunds konsistorii-protokoUer finnes om Enkard Pttiersam f6l- 
jande, hvilket såsom upplysande hfir m& anföras. 

i693 d. 18 sepl. ^SiuA. Enerl Palerson , som i nSgfa rillfalirandf 
griller pS någon tijd Tahrit, men sedan sådant ångrat, och sin Confes> 
sion ingifvit, frågades om han sådana errores deprecerar^ samt tillika 
om HyphaufT g!f?it anledning tiU villfarelserna. ''Consistorium lofvade 
att om han vaktar sig val för villfarande meningar och lefver skickligeo, 
skulle han vid gifvet tillfAlIc till någon anstflndig Isgenhet blifva ifaog- 
kommen oi:h promoverad.'' 

1697 d. 49 maj. Som prosten Hofverberg i consistorio angifvit 
åukilliga "förargeliga ordformuUr,'* soni rektor i Landskrona Paterson 
4:de dag påsk i kyrkan dersammastfldes skulle på predikstolen hafva 
brukat, citerades rektor tiU eonsistorium och hcf alltes att hut tiUikt 
sknUe lefverera från sig predikan. 

i697 d. 2 juni. ''Företogs den förklaring rektor Enh. Palerson 
gjort öfver sin predikan och befanns att i dess predikan voro åfskillif a 



433 

23. Simon Cocäus, född 1673. V i Hellaryd' 
nära Karlshanm, var son af dervaraude kyrkoherden oéh- 
häradsprosten Matth. Coccius, hvilken 1677 bortfördes af 
daoskarne till Kristiaiistad, htarest han kastades i fängelse 
oeh kort derefter d. 6 aug. s. å. afled. Stild. i Lund 
1690; rektor 1704; opponens vid prestmötet i Lund 
1709; kyrkoherde vid Öfraby och Benestad 1713^ Redan 
1716 började han blifva sjuklig och krämporna tilllogo så, 
att han med konungens tillstånd 1730 afträdde pastorala- 
vården åt sin måg Paul Billing, som då å pastoratet erhöll 
fuDmakt; dog 1752-^. Gift l:o) 1705 med Anna Äbelin, 
dotter af kyrkoh. i Mörrum S. Abelin; 2:o) 1708 med Kath. 



Piirases myckel, mörkas sS at man ej Tftl visste bvarut han Ttlle, och 
hrad dess Theologia var. Sedan kallades Hr. Fatersonin, och forehölts - 
honom huru nödigt det var at blifva vidh de ordasfill, som i den hel. 
Skrift genom don h. anda flro fattade, och har Consistorium dess iner 
orsak derom at giöra påminnelse, som han tillförne af Gonsislorio om 
sSdant vore förmanad.. Biskopen förmanade honom att bfittra sig, och 
skuUe han fln vidare deimedh continuera, eller ock han befann sig ej 
tianlig til Predikoerobetet, såsom han några gånger tillförne påmint oin 
samma sina fel, vore bflttre det han vore pmtånkt till ett annat vita; 
genus, såsom fast fasligt &r committera, honom ungdomen under, infor- 
mation, hvilken kunde sjelf snart blifva bedragen." — Han förbjöds att 
predika "til des han bfltter kan sig habituera in Theologia och des til- 
höriga saker^ men kunde han eij Onna sig skicklig til nSgon förändring, 
måste han vara omlAnkt til något annat stSnd, emedan Consistorium 
ej kan imperare conscienlijs." 

1698 d. 2i dec. prestvigdes Paterson. Biskopen sAnde honom da- 
géa före ordinationen ^till -prof. Linnerius och d:r Poppelman att {åta 
sig examineras. Linnerius nekade att examinera för många orsaker skull , 
Poppelman examinerade och godkände honom samt gaf honom godt 
beröm och loford. Biskopen förmanade Paterson alt akta sig för vill- 
farelse, Böhmc o. d., "belAnkiandes det prestekappan och ordines intet 
åro någon character indelibilis, utan kan separeras och tagas igen, der 
n&goa förargelse hArefter af honom skuUe förspöijas och han sig ej 
tialU som sig bör." 



m 

Tftni, doUer af rådm. C. Tars i Landskrmia. Med förra 
huBtrm hade han 3, ined den sednare 6 barn. 

36. Joachim WMarrij född i Landskrona, åtnjét 
derstAdas undervisning. Kollega 1706 |-, prestvigd 1708 
V* och rektor 1713 y. W. berättas hafva haft goda 
kunskaper, skrifvit god latinsk vers och utmärkt sig i 
böljan såsom en driftig rektor. Men hans noggranna och 
veritsanuna vänl om skolungdomen upphörde snart Re- 
dan 1710 hade han visat sig ohöflig mot inspector sebob 
proaten liebman ^% Han förbjöds 1709 att vidare predika; 
Jäg 8. å. i häftig träta med kyrkohei^den iospector schote 
Paterson. S. ä. öfvergaf han Landskrona nch vistades i 
Wadensjö bland fienderna, hvarföre han 1710 vid presl- 
mötet tilltalades; åren 1710 — 11 låg han i liäftig tvist 
med prosten HöUing. Prosten Straethovius klagade 1714 
— 1716 i konsistorium öfver Wilbom bland annat der- 
före att W. öfverfallit honom med skäDsord i kyrkan ucli 
spottat efter honom, hvilket W. tillstod och bad om föt- 
låtelae; ^lofvade härefter bättring, jemväl at vilja hem» 
Hr. Prosten all tillbörlig vördnad.^ Klagomål och lika för- 
säkran ännu en gång samma år. År 1716 kiagadt- 
[NTostcn inför konsistorium öfver att skolan genom W. 
alldeles blefve ruinerad. W. var ock i slagsmål med kollegan 
Cronius år 1177. S. å. d. 17 juli blef W. Vsatt ifrån 
Sebole-Embetet til des han visar värkelig bättring, dä vid 
någon annan lägenhet Cousistorium vill hafva* honom i be- 
tänkande^ ^^). Han lämnade altså tjenstgöringen vid rekto- 

^) Synodal protokollet i Lund d. 6 okt. 1710. 

^^) Extrset af Consistorii Lundensis ProtocoU som visar når Hr. Wil- 
bof& blef förordnad til at vara CoUega Scholc i Landskrona samt huru 
ofU han ifrån den tiden til och med Ster 1717 d. 17 juli undflu varniogir 
af sina Formln, gjordt afböner och lofvat bättring. Lundi Domk, arkiv. 



435 

ratot, men besvärade sig öfver domkapitlets utslag i Göta 
hofratt, hvilken genom resoL 1718 ^ ^^^ 1719 ^för-- 
klarade att W. borde i tjensten återställas till dess han 
genom laga undersökning vore förvunnen; men målet drogs 
under riksens ständers och konungens pröfuing och af- 
görande. Detta medhanns dock ej ' förr ån 1724 ^ ^ då K. 
Maj:t i anledning af riksens ständers betänkande 1723 
44 pröfvade skäligt vara att Wilbom först bör uti dess 
tjenst insättas och sedan öfver de mot honom angifna mål 
ransakas och afdömas. W* tillträdde således åter rekto- 
ratet, men utmärkte sig då genom trätor med embets- 
bröder, äreröriga beskyllningar n^ot fömiän, smädeliga ut- 
låtelser om några religionssanningar och förgripliga om- 
dömen om öfverheten, hvadan han år 1727 den 22 juli blef 
ånyo af konsistorium afsatt, hvilket beslut stadfästades ge- 
nom kongl. brefvet af den 3 juli 1730 ^^). Hofrälten 
dömde honom d. 14 febr. 1730 till döden, hvilken dom 
af Kongl. Maj.t d. 11 maj 1731 förvandlades till lifs- 
tids fängelse på Bohus slott, hvai^est han åtnjöt 10 styf- 
ver om dagen och säges hafva arbetat på "longitudo 
maris"'^). Är 1739 fick han kongl. tillåtelse att åter- 
vända till sin hustru och barn i i^ndskrona gjorde och 
år 1749 ett fåfängt försök -att åter få tillträda rekto- 
ratet Efler berättelse skall han hafva begärt att få åter- 
vända till BohuS fästning, hvarest han också ailidit — Af 
domkapitfets handlingar synes någon misstanka att Wil- 
bom förstört originalet till Mahuö recess. Gift 1713 
med Anna Ibria Veschou, med hvilken han hade bland 



'^) Donikap:8 arkir. 

^*) Sommelitk. Sami. på Lunds uni?:« bibi. 

28» 



andra en son. som skall hafva snöpt sig sjelf och 2 ogif- 
ta döttrar, hvilka \isat sig oroliga som fadern.* {Son^ 
mel. Sami). — Wilbom skall mider rättegången haffEliH 
drottning Ulrika Eleonora ingifvit följande suppUk: 

"Du 8(ora Nordeos ljut, Ulrica, Herraos smorda! 

Dig en Prophelea son har frSgar,.om han torde, 

Dig frlgar h?ad det var för Bref du undcrskref , 

Dermed oskyldigt folk du ifrå brödet dref? 

SI dristig gör jag mig, som fordom Nathan vfiga 

Nir tiU sin höga Kong han gjorde denna friga: 

Hvad^Ar den mannen v&rd som haf?er stulit bröd 

IfrSn sju munnar som nu lida hungrens nöd? 

Hfad Ar den mannen vArd som sig si dristig ^orde. 

Att hab ditt stora namn så hAr musbruka torde; 

CtöfTer hundra mil till fot jag gångit har 

Att jag en sftdan man skull göra uppenbar. 

SI Ar det intet nog hrad fienderna göra, 

Skall dn ditt arma land Dhica sjelf förstöra? 

Dl de din arma barn husTiUa göra ml. 

Skall du sjelf hjelpa till att göra likaså? 

Bland dina trogna mAn, den mannen hllles vara; 

End lite hTar och en till trogna namnet svara; 

Men denne har si gjort som jag hAr gifver an 

Hfar icke, har jag tält som hufrudlöser itfan. 

Ulrica gif mig lof att jag ml honom nAmna! 

Olrica gif mig lof att jag ml honom slAmma! 

SI skall Du vela tk hvad för en man han Ar, 

Och larven tagas bort som namnet mid nu bAr. 

Jason Wsenlös«" 

26. M. Petter Rvbenius, Smålänning. Hans fader 
var troligen den P. Rubenius, som 1672 — 88 var kyrko- 
herde i Hvittaryd. Studerade i Lund, hvarest han 1712 
och 1713 under professor A. Bydelius tvenna gånger 
responderade ; magister derstädes; utnänmdes 1716 ^ 
till rektor i Helsingborg, bvarifrån han sedermera föl- 
jande året (den 17 juli 1717) till enahanda befattning 
förflyttades till Landskrona; prestvigd i Lund 1718 ^ 



437 

oeh uiQämndes kort dérefter s. ä. till kyrkoherde i An* 
drarum och Eljaröd; är 1735 prost öfver Albo och Jär- 
restads härader; dog 1747. Gift raed kyrkoherden i 
Andrarum L Morenii dotter, med hvilken han hade flera 
barn. Af söneme blef Peter R. kongl. sekreterare och 
translator, Lars R. kyrkoherde i Andrarum, Håkan R. 
prost och kyrkoherde i Ö. Sallerup, Nic. R. stadskomm. 
i Kristianstad och kyrkoherde i Nosaby. 

27. M. Johan Ckrisiopher Corvin, föddes 1686; fa* 
dren Michael Corvin (Ravn) var kyrkoherde i Gudmund* 
torp. Stud. i Lund 1703; kollega i Karlshamn 1706 
— 1709; kollega och kantor i Landskrona 1709 y; 
prestvigd 1711 4- såsom utnämnd andre stadskomminister 
och hospitalspredikant derstädes; respondens vid prestmö* 
tet i Lund 1716; mag. 1719; d. i6 juni s. ä. utnämnd 
af drottning Ulrika Eleonora till rektor i Landskrona; 1726 
44 kyrkoherde i Cimbritshamn; honorarie prost 1736; 
dog 1739 ''*). Gift med Hajä Henriksdotter Wosthaus; 
fadern handlande i Landskrona. 

28. M. Gustaf Söderling, föddes 1686 ^ uti Ring- 
rums socken i Östergötland; fadren var skaffare hos her- 
tig Adolf på Stegeborg. Erhöll undervisning först i Sö- 
derköpings, sedan i Linköpings skola; upptogs på gymna- 
sium 1702; stud.^i Lund 1714; amanuens vid konsist. 
eccles. 1717 i slutet af året; mag. 1726; 1727 V ^^k-. 



^*) Rubenius och Corvin råkade i W\%i med Wilboro om rektorslör 
Dea. W. påstod sig hafva rflU iiU balfva lönen under den tid han må- 
ste afhålla sig från tjenstgöringen. Genom Göla hofråtls skrifvelse 
1729 44 ^U landshöfdingen godkfindes deUa påstående, men ogillades 
geooni Kon|^. Maj:ts bref 1731 ff , emedan Rubeniiii oeh Corvin icke 
blifvit iiUs«l)4 såsoni vUtarier i*tai> såiom ordinarier* 



438 

tor i Landskrona, tiUti*ädde d. 8 nov. s. ä.; prestiigd 
1748 V^; 1756 kyrkoherde i Wäsby och Wiken; dog 
1764. Gjorde sig kåud såsom én verksam och god sty- 
resman och lärare för skolan, hyilken han vid sitt än- 
trade till rektoratet fann i dåligt tillstånd. 

39. M. Hdkan Eubenius^^), född 1725 | i An- 
dnrum^ hvarest fadern P. R. var kyiicoherde och härads- 
prost. Stud. i Lund 1736; mag. i Greifswald 17S0 
kollega i Landskrona 1753 och 1756 rektor derstädes 
kyiioherde i Ö. Sallenip 1766; honorarie prost 1783 
dog 1789 ^^. Gift med Eva Maria Malmgren, enka 
efter prof. K. G. Pilo i Stockhofan. 

30. M. Håkan Bertheltus, född 1720 Vi ^^ 
i Lund 1741 V; mag. 1754; koU^ härstädes 1766 
V; prestvigd 1760 ^; rektor 1768 V; kyrkoherde i 
Winslöf 1775 3^; honor, prost 1783; dog 1800 f 

81. M. Magnus Slobmus, född i Lund 1740 Vi 
hvarest fadern var eloqu. prof. Nils Stobasus; mag. i Lund 
1760; eloquentiae et poeseos docens 1769; och theoLdoc 
1772; prestvigd 1770; rektor i Helsingborg 1773 y; 
flyttades till lika bestälbiing i Landskrona 1776 f , hvilken 
tjenst han tillträdde 1776 \) Icyrkoherde i Efveriöf 1782; 
hon. prost 1794; kyrkoherde i Billeberga 1794; oralor 
vid prestmötet i Lund 1795; dog den 8 febn 1798. 
Gift med tullförvaltaren Hokners dotter i Landskrona. 

Skrifter: De Inslitutionibus juTentiilU apud Romanos Tcleres. I)if- 
sert. acad. 1770; 4:o, 4 ark. — De verbi malationibus accidentalibui 
apnd Hebraos. Ditt. ac. 1771; 4:o, 3) ark. 



^*) Egentliga digtnamnel var Rubtns, men Uikan Rubenii liUt 
akref aig Riibeniiis af del ikll, aU han af lyanerlig aktniag for bnkop 
A. Rydelius åndrade siU namn Ull nlgoa liUiei ni«é bidiopMi. 



iS9 

S2. M. Lucas Gaddy föddes d. 25 december 1775 
i Kerrstorp, livarest fadern Johan Gadd var kyrkoherde. 
Åtaijot undervisning i Malmö skola; stud. i Lund 1771 
^^; mag. i Greifswald 1776; docent i lärdomshistorien 
vid Lunds univ. 1780; rektor i Landskrona d. 23 april 
1783; prestvigd d. 17 dec. 1798; opponens vid prest- 
mötet d. 23 sepL 1795. Efter 23 års berömmelig och 
särdeles utmärkt ijeustgöring såsom skolans styresman ocb 
lärare befordrades han 1806 till kyrkoherde i Gladsax 
och Tomenip; dog 1811 d. ö nov. 

Pä universitetet i Lund höll han 1782 en oration 
i anledning af pi^ins Karl Gustafs födelse; äfvenledes i 
Landskrona 1793 till minne af Upsala mötes tvåhundra- 
åriga jidiilseum samt 1796 till firande af konungens fö- 
delse, llektor Gadd vai* en af de skollärare, som med 
glädje skötte sitt kall och begagnade hvarje tillfälle att 
utöfva det. Oaktadt sina ekonomiska bekymmer, som i 
förening med en framskriden ålder stundom menligt in- 
verkade på hans eljest glada lynne; oaktadt den billiga 
harmen han måste känna, att vid sina ansökningar om 
befordran allt jemnt se sig förbigången, var han dock, 
äfven vid slutet af sin lärarebana, ständigt trägen i sitt 
kall, och han syntes aldrig lyckhgare än då han, omgif- 
ven af vettgiriga lärjungar, föredrog vackra ställen uf 
någon af forntidens klassiska författare i latin och greki- 
ska, eller någon af nutidens i ett ännu lef vande språk. 
Vid sädana tillfällen spridde sig gläc^en öfver det upp^ 
klarnade ansigtet och ögonen visade ännu en ungdonaljf 
liffighet'' ^^). — Gift med Jakobina Hofverberg (f 1822). 



''^) Gadds lefnadsteckaiog l&aes i Bidrag lill Luadr Stifta HardailiilliM. 



440 

Skrifter: Disputatio de Moralitatei qun ipest geoeri diceodt tcri- 
beodique Salyrico. Lundn 1779; 5 ark, 4:o — Allquot exeinpla ex 
Targtim et Talinud conlra inlegritatem textua hebrici allata exaniinaos; 
prsi. prof. E. Trflgärd. (GradualdUp.) Grypsv. 1775-, 4:o. — filgra 
såkra Förvaripgsmedel mot vfir tids stora Frestelser till atTall ifrån den 
råtta Enfalldigheten i Christo. Predikan hållen i Landskrona Nyårsda- 
gen 1792. Lund 1792; 8:o. 

33. M. Jonas Peter Söderberg, föddes d. 22 sept 
1770 i Karlskrona, hvarest fadern var landtoUyiiktmästa- 
fe. Efter inhämtad undervisning i skolan derstädes, blef 
han stud. i Lund 1789; inag. 1796; kollega vid Karls- 
hamns skolad. 17 maj 1797 och följande året rektor der- 
städes; prestvigd d. 16 juni 1799; rektor i Landskrona d. 
30 april 1806, tillträdde d. 1 maj 1807; kyrkoherde i 
Brönnestad d. 4 febr. 1809, tillträdde d. 1 maj 1810; 
honor, prost 181 &; prost öfver W. Gömge härad d. 1 
jufi 1830. Erhöll för vaccinationens befrämjande 1806 
en guldmedalj om 15 duka ter med inskrift: Dlis, quonim 
meruere labores, och fick sedermera för samma sak Sune 
i silfver; dog 1845. Gift l:o) med Chr. Ch. Corvin; 
fadern tull-inspektor; 2:o) med Althea S. Rothstein; fa- 
dern th. d:r, prof., prost och kyrkoherde i Billinge. 

Skrift: Positiones de usu et praestantia Instiliitionis in Scholis pn- 
bliea. Lund» 1798; 4:o, 1 ark. 

34. M. Karl Klements Rothstein, föddes i Stodi*- 
holm d. 22 okL 1780; fadern theol. prof. och härads- 
prosten d:r J. R. Rothstein var kyrkoherde i BUlinge. 
Åtnjöt privat undervisning hemma; stud. d. 11 juni 1790; 
mag, 1802; år 1805 utnämnd till docent i numismatik 
och fäderneslandets antiquiteter; vikar, kollega vid Lunds 



Lund 1846 L tidd. 83->114. OfTanslåeBde citerade ord iro af prof. 
S. Nilnon, Gadda berömdaate liijmiga. 



441 



skola 1809; prestvigd s. å.; rektor i Landskrona 1810 y ; 
kyrkoherde i Bosarp och Strö 1812 ^y^ ; tiUrädde d. 1 maj 
1814; dog d.'29 okt. 1818. 

Skrifter: Dissert. hislor. de Snorrone Sturlas fllio ejusque Scriptis. 
PP. 1. II. Limde 1804—06*, 4} ark. — De Historia ex AntiquisNnm- 
mis illoslranda. Ibm. 1805*, IJ ark. — De PeregrinalioDibus religiosis 
Seandinavorum. P. I. Ibm. 1808; 1^ ark. — Theses. (Pro muaere 
Reetoris). Ibm. 1809; 1 ark. 

35. M. August Ludvig Pehrsson, föddes i hind 
1782 ^; fadern handelsman. Erhöll updervisning i 
stadens lärdomsskola; stud. 1799; mag. 1805; vikarier. 
kdUega i Hdsingborg 1806 ^^] ordinarie kolL härstädes 
1808 I; vikar, rektor 1810 V; prestvigd 1812 4^; 
ord. rektor 1812 44; '^^^''^^'^ utnämning af konimgen stad*- 
fästades 1813 V) % 1817 44. 

Skrift: Theses MisceUanea; pro munere Recloris. Luodoe 1812; 
4: o, 1 ark. 

' 36. M. Anders B. Textorms, rektor härstädes 1818 
—1827. Se sidd. 273—276. 

37. M. Hans Petter Hörlander, föddes 1796 V 
i Landskrona, hvarest fadern var skräddaremästare. Stud. 
1815 y; vikar, kollega i Helsingborg 1826 y; mag. 
1826; t f. rektor härstädes 1826 4, med hvilken tjenst- 
befatliiing han fortfor till jan. 1840; prestvigd 1832 Y; 
v. pastor i Fosie 1840 — 41; kyrkoh. i Sallerup. 1843. 

38. M. Anders Gustaf Schröder, föddes 1806 ^^ i 
Landskrona, hvarest fadern vai: garfveri-faktor. Stud. 1823; 
vikar, kollega härstädes höstterminen 1827; prestvigd 1830 
^/; mag. 1832; ordin, kollega i Landskrona 1832 y ; 
vikar, rektor 1839 ||; ordin, rektor 1844. Gift 1836 
med HeL Kath. Appelquist; fadren kamrer. 

Skrift: Tbeses pro munere Recloris. Liwdce 1843; 4:o. 



c) Kolleger vid LaBdikroiia skola. 

Sigvard Juul, t 1648 i) fadern Haos JuUas kyito^ 
herde i Nöbbeldf och Feleslad; koll. 1672 — 74; kyiko- 
herde i Stora Harrie 1674; transp. till riorrbviddioge 
1677, tiU Reng och Hammar 1678; dog 1731 V* 

Jakob Laman Herbertius, kolL 1676; sedermera 
rektor. Se sid. 430. 

Nils Christensson, koll. i UI:a, aflrädde 1683, 

Hans Jacobsson, koll. i II:a, namnes löSi^^^S. 

Hans Oiteson, namnes 1681 — 87; kyrkoh. i Bille- 
berga 1689 — 1709. Billbergska ftttens stamfader. 

.Christen N. Töniers, koll. fdre 1683; rekommeD- 
dorades nämnda är till rektoratet bflrstädes; afskedad 16B4 
V P^ %^° begäran. 

Hans Pehrsson Resen undertecknade eden såsom 
^kollega i I:a 1689 f ; dog såsom kolL 1696 d. 1699. 

Laur. Cronholm namnes 1691; fadern O. C. löjl* 
nant vid artilleriet; prestvigil 1692 Y s&som kyrkoherde 
i Trane; tilltr. 1693 |. 

M. Andreas Julius namnes 1693 — 99 (Koos. prolj; 
kyrkoherde vid S. Petri församL i Ystad 1703; prost; 
dog 1717. 

Andreas Pott, koU. 1694 y, aftrftdde 1696 i 
mars; vai* kolL i Karlshamn 1697. 



448 

Petrui dimn nänmes 1694-*:^1700; fdrstoftmnda 
år d. as mars blef han Afre kollega; prestvigd 1699 y; 
kyrkoherde i N. SYaliif 1699; dog 1712. 

Erik Kijlgrm, Verml,, koB. 1696 y efter Pott; 
regementspastor 1697. 

And. Pledelius, koll. 1697 y; dog säsom kolL 
1709. 

Jok Hiersotius, koll. 1699 ^ efter Glivm; prestv. 
1706 V; kyrkoherde i Frillestad afLuggode härad 1706; 
dog 1709. 

Joachim WMorny koU. 1706; rektor 1718 V* 
Se sid. 484^^-486. , 

M. Joh. Kristoffer Cortm, kolL 1709 ^ efter Fle- 
deiHis; stadskomm. härstädes 1711; rektor 1719 ^. Se 
sid. 487. 

Law. Hahne, kolL och kantor 1711 y; afträdde 
1716. 

Petr. Cronius, f. härstädes 1685 Y; f^^^^ skräd- 
dare; xik. 1718 f; koU. 1715; tillika kantor 17164|-; 
kyrkoherde i Kyrkheddinge och Eserup 1781 f; dog 
1752 f 

Paul Keller j koU. och kantor, namnes 1716. 

Olaus Bangius, koU. i 17 år; kyrkoherde i BiUe- 
berga 1737; har förmodligen 1720 hlifyit koU; dog i750. 

Nic. Lundgrehft dog såsom koll. 1728 ^^. 

Kand. Joh. Schånbeck namnes första gängen 1731; 
dog såsom koll. 1734 V- 

M. Magnus Pryt%, koll. och kantor 1734; kyrko- 
herde i Halmstad och Zireköpinge 1746; dog 1773. 

Joh. Cronkolm namnes 1737 såsom koll.; från Hol- 
legatet leföi^rad till kyrkoh. på Hven 1740; dog 1749. 



444 

M. Michael Crankohn, f. härstades 1718 V"; b- 
dern Cl. G. handlande^ vik. kolL 1740, ord. koll. 1743 1; 
prestvigd 1745 f^; stadskomm. bärstddes 1750; dog 
1752 ^. 

M. Jakob Köping, koIL 1750; prestv. 1762;kfiio- 
herde i Öriielljunga 1769; dog 1785. 

M. Håkan Rubens el. Riåbenius, andre kolL 1743 
V; rektor 1755. Se sid. 438. 

M. Ntc. RubenhiS, stad. 1737 |; mag. 1846; ML 
1755;^ prestT. 1752 44; stadskoinm. i Kristianstal odi 
kyrkoherde i Nosaby 1755; dog 1759. 

M. Isak Trägård, koU. 1756; prestv. 1765; kyrko- 
herde i Billeberga 1778; dog 1794. 

M. Håkan Berthellus, koIL 1755 V; rditor i Laads- 
krona 1765; kyrkoherde i Vinslöf 1 775; död 1 800. Se $; 438. 

M. Rolof Andersson, kolL i la 1769; kyrkoherde 
i Glimåkra 1783; k. hofpred. och prost; dog 1828. 

^nfft. Adrian, stud. 1749; koU. i Ua 1769 |}; 
prestv. 1759; kyrkoherde i Farhult 1776; dog 1804. 

Karl Scharting, koll. 1781 4^;preslv. 1777;kyriLo. 
herde i Herslöf och Säby 1786;, prost; dog 1822. 

Gotthard Vinckler, kolL 1776;*Dä]i]nes äima 1783 
såsom koll. i I:a. 

Erik Nic. Tullberg, koll. 1788 ^; prestv. s. å.; 
dog 1789. 

Abraham Tomberg, koll. 1786 V^; prestv. 1782; 
kyrkoherde i Gylle 1801; prost; dog 1843 \**. 

M. Henr. Matth. Kemner, kolL 1790 V; P^^' 
1788; kyrkoherde i Gessie 1805; dog 1808. 

M. Lars Abraham Asping, koll. 1801 y^; prestv* 
1788; kyrkoherde i Dahlköpinge 1806; dog 1813. 



iis 

.01. GUmsledt, koll. bärs(Sdes 1796 V; 1806 
Iransport till ett koUegat i Malmö. Se sid. 404. 

H. Janus Behn, f. 1777; stud. 1799; koll. 1806 
tV; dog 1807. - 

M. Aug. Ludp. Pehrsson, koll. 1808 f; rektor 
1813 44. Se sid. 441. 

M. Erisloffer Syltan, t. 1784; koU. 1810 4.*; 
kyiioberde i Foåe 1824 44 > P''<^^ 1830;- v. härads- 
prost 1888; riksdagsfullmäktig 1840 — 41.. 

M. Magnus Lundgren, koU. 1813 44 > prestvigd 
1819 !■; kyiioberde i Cimbrishamn 1821 — 30; transp. 
.un Tråg 1830; prost; dog 1837. 

Sv. Pettersson, f. 1793; v. koU. 1819, oi-d. koll. 
1821 V; kyrkoherde i St Herrestad 1832 V- 

M. Krislian Roth, koU. 1821 V- 

H. Hans Petter Scholander, f. 1800, koll. 1826; 
kyrkob. i Konga 1836 V- 

H Anders Gustaf Schröder, koU. 1832; rektor 
1844. Se sid. 441. 

M. Joh. Petter Hofverberg, f. 1815, koll. 1838; 
bataljonspredikant 1846. 

M. Johan G. Gregerson, f. 1815; stud. 1832, mag. 
1841; koU. 1844. 



d) Utmirktare disc^lar från LaaMvena skda. 

D:r Claus Hammer, f. i Landskrona, blef 1562 prof. i 
Köpenhamn; dog 1585. Se Woims Lex. I. 392; Nye- 
nip och Kraft I. 219; Winding, Ac. Havn. 116 — 117. 

D:r Mogens Modsen, biskop i Lund; dog 1611. Se 
ofvan sidd. 285 — 287. 

Dt Sven Munthe, prof. i Lund (L 1714 f 1774). 
Se Slåhl, 1.1. 191—193. 

H. Sven Nilsson, f. 1787; hist nat. prof. i Lund 
1832. L W. O., L. N. O., Kommendör af Dannebrog. 
Se Cavallin, Lunds univ. Matrikel s. 41 — ^44. 

M. Abraham Cronholm, L 1809, hist adj. t Lund 
1838. Se Cavallin, I.I. s. 18 — 19. 

B. CydrloffliAa ikolu i Landskrona. 

Stiftades af direktörskau enkefru Lovisa Sara Gjör- 
loff, född Tausson, som dertill anslog ett ganska rjmligl 
och vackert stenhus att af läraren begagnas, samt för 
öfrigt, sävidt rummen ej till .detta ändamål erfoi*dras, ut- 
hyras till inbringande af löne- och underhållsmedeL Bar- 
nen, som egna sig åt näringame, undervisas i kristeu- 
dom, biblisk historia, skrifning, räkning, fäderneslandets 
historia och geograd 



Kap. 3KV. 

t 

UsdervisiuDgsaiuUltenie i Helsingborg. 

1 Helsingborgs lirdomsskola. 

Au under katholska tiden någon läroanstalt funnits i Hel- 
singborg, vill deraf synas troligt att ett kloster af domini- 
kaner-orden^ känd för sin sysselsättning med ungdomens 
undervisning, under loppet af 13:de århundradet derstädes 
blifvit upprättadt. Efter kyrkoförbättringens införande i 
Skåne känner man med säkerhet att redan 1537 en of- 
fenthg skolinrättning i Helsingborg varit i verksamhet, 
hvilket upplyses af biskopen Magnus Matthias lefveniesbe- 
skrifning, ehuru man om denna skolas verksamhet under 
16:de århundradet nästan ingenting har sig bekant^). Det 
är föi*st i början af det derpå följande, som underrättel- 
ser härom äro att tillgå. Således vet man att vid bi- 
skopsvisitationerna åren 1612,^ 1615 och 1616 skolans 
tillstånd varit godt, ja tilloclmied blomstrande, men 1618 
uselt och förfallet och 1620 voro de flesta skolans "lär- 
jungar af pesten bortryckta. Uti J. L Wolfs år 1654 
ntgifha arbete heter det om Helsingborg: ^Der er oc en 
god Skole, med en Rector och Hörer, huilcke med god 
Fruct deris Bestilling vel forestaar oc betiener" ^. 



'^} Magnas Mfttthiv, SeriM Episoopor. Luod. ProfaUo. 
^*) EBcoraittm Regni Don. 643. 



448 



Skolmästarens penninglön lärer i äldre tider hafva 
utgått af staden eller kyrkan, nien e| från kronan. Det 
är derföre sannolikt att sjelfva staden grundlaggt skolan, 
hvilken sedermera af k. Fredrik II till understöd erhållit 
helgonskyldskorn. "Skulemesteren^ eller rektorn uppbar af 
staden XXV mark; af en liten åker på 6 skäppors ut- 
säde^ XI mark, hvilken sistnämnda summa erlades för det 
Te Deum dagligen i kyrkan sjöngs. Slutligen hade han i 
inkomst helgonskuldskomet från Helsingborgs landsockeo, 
hvilken aflöniug i Landeboken af 1569 är upptagen. Of* 
vannämnda lilla ^ åt rektor anslagna åker, förlorades vid 
anläggandet af de större fästningsverken, hvilka omkring 
1650 börjades och sedermera af svenska regeringen for 
sattes, men i stället för den sålunda inkräktade löning^ 
jorden anslog svenska kronan 1660 ät rektor en uti den 
s. k. Möllevåugen belägen åkerjord, hvilken för uDgelar 
halflannat århundrade sedan utgjorde 5, men numera bloU 
3 danska tunneland (2 tunne- 28 . kappeland i svenskt 
mätt). 

I de första tidenia närmast efter reformationen tä- 
rer skolan hafva skötts af blott en lärare. Genom an- 
ordning af Fredrik II utvidgades den förra stadsskolan till 
en "Lähnsskola,'' i hvilken undervisningen skulle bestridas 
af eri rektor och trenne kolleger. Ännu år 1672 ut- 
gjordes lärareantalet af dessa 4, af hvilka den ^a kolle- 
gan jemte sin kollegatjenst bestridde kantorsbefatlningen, 
men någon tid derefter blef kantoratet en särskild syssla, 
då 3:dje kollegatet indrogs' och vid denna förändiing har 
det till våra dagar förblifvit. 

Till aflöning för skolans lärare och understöd åt dess 
disciplar, anslogos af Fredrik II de uti Helsingborgs Slotte 



449 

lån belägna klockare-lägenheter med thy åtföljande bohl, 
ffiinexhemman, helgonskyld och ofriga inkomster under 
sanuna rätt, som de af de förre Degneme besulits. Se- 
dermera förordnades klockare- substiluter af konsistorium, 
och till deras underhåll anslogos en del af helgonskylds- 
komet samt de extra-inkomsterpe, men årliga räntan af 
klockare-Iiohlen och annexhemraanen förbehöUos dock skol- 
lärarne, hvilka fortforo att ega dominium öfver bemälta 
lägenheter. De smärre inkomsteme af offer, påskmat m. m., 
som i gamla staten upptagas, gingo förlorade; 

Genom denna af nämnde konung anordnade ordinära 
lönijlgsstat hade skollärarne i början en någorlunda sorg- 
fri utkomst Utom hela helgonskylden uppburo de i för- 
saAilingame de ej obetydliga extra inkomsterne, som nu 
tittfalla substituterae. I sjelfva staden ihogkommos de äf- 
ven såsom vanligt i dessa tider vid bröUopp och begraf- 
ningar samt vid de ölliga omgångarne med sång och mu- 
sik de bekanta 4 högtidsaftnarne ^). Tamperpenningar 
Ullfölk) äfven lärame 3:ne gånger om åreL 

äoUärames ekonomiska belägenhet blefvo sedermera 
under de långa krigstiderna försämrad. Borgerskapet, 
heiDsokt af fattigdom, nödgades minska sin välvilja mot 
de män, som i staden hade den offentliga undervisningen 
sig anförtrodd. I sockname iippkommo också ödesmål, 



^*J kr 1750 insamlades på della sfiU 15 ä 18 d:r srmt hvarje afton. 
BehSUniogen delades sS aU kantor fick 3 d:r utom delning. De öfriga 
blefTo t 2 lika lotter fördelta, af hvilka den ena tillföll rektor, den an- 
dra åter skiftades meHan de 2 kollegerne ocli disciplarne. Fördelnin- 
gea af de sednares andel skedde "eftersom de sjunga till, dock så att 
den fir mest, som bl&ser på bastmen." Rektors andel för firet utgjorde 
omkriog 20 a 24 d:r 8:mt. 

29 



150 

hvarigenom svårigheter uppstodo meJ hänseende tiO nl- 
bekonimandet af den ordinära statixis anslag. Omkiiog 
är 1687 kunde således d. v. rektor Herbertius af Hel- 
singborgs landsocken och Krom)s pastorat ej erhäUa mera 
än 20 tunnor korn, då han rättsiigen bort erhäMa87t:r. 
Ar åtskilliga klockarebohl, som enligt Landeboken skulle 
betala onikring 40 d:r och 9 skäppor spannemål, kunde 
rektor sedan kriget endast erhålla 13 d:r och '2 skpr 
kom. De tillfälliga inkomsterna för ongång med musik 
högtidsaftnarne och sång vid begrafningar voro mycket 
små och kommo sällan. Rektors inkomster för sistnämn- 
da år utgjorde inalles 85 d:r. 

På grund af aUmogens besvär och skollärarues lir 
gomål resolverade Karl XI år 1697 att helgonsk^' ' 
borde "till qvanlumet eller summan utgå olonninskad, i/ * 
fördelas pä hemmanen proportionaliter." Till följe af d^« 
kongl. brefvet författade kronofogden Bergman åi* 17(M) 
en viss fördebing mellan hemmanen efter deras egor och 
storlek till utgörandet af den ifrågavarande helgoBskylden. 
Fullständiga och speciella längder öfver det heigonflkylds- 
kom, som socknaine till skolan böra aflänma, upprättades. 
Efter dessa längder har sedermera intill närvarande tid 
säden alltjemt utgått. 

Uelgonskylden, som enUgt dessa längder årligen in- 
går till Helsingborgs skola, belöper sig till 139 tunnor 
15 kpr kom, utom 27 tunnor kom, hvilka af skolföre- 
ståndaren uppbäras och till skolhusets underhåll användas. 

Af demia helgonskyld anslogos till rektor 10 tr kom 
från Helsingborgs landsocken, 10 t:r 8|- kpr af Kropps 
pastorat och 3 t:r 12 kpr pensionskora af klockaren i 
FarhulL Omkring 1750 förökades rditors löneanslag med 



151 

9 t:r pensionskom från Björnekulla och Broby socknar. 
Ibland rektors uråldriga inkomster uppfördes äfveu s. k. 
P9skraltigheter af Helsingborgs landsocken, utgörande en 
tumikaka och ^ tjog ägg af hvarje matlag. 

Till äldste kollegans stat anslogos 24 t:r 4^ kpr 
hoigonäkyldskom från AUerums och Fleninge socknar. Då 
kantorsbestållningen år 1807 förenades med öfversta kol- 
legatet, förökades nämnde kollegas lön med 20 t:r kom. 

Kollegan i första klassen hade i spannemålslön 19 
t:r helgonskyUskom från Wäiinge och Kattarps socknar 
och 4 t:r pensionskom af klockaren i Kageröd. 

Kantoms lön utgjorde 18 tr kom från Wellufs och 
Raus' socknar och 2 t:r pensionskom af klockaren i N. 
Wram. 

Förut är omtaladt att de klockarebohl och anuei- 
kemman, bvilka äro belägna i de socknar, hvarifrån hel- 
gonskyldskora till Helsingborgs skola utgår, blifvit af Fre- 
drik n till skollärarne på lön anslagne. Dessa klockare- 
boM blefvo, såsom belägna vid moderkyrkan och således 
nära prestgärden, under en längre tids förlopp af indel* 
ningsionehafvarae vanligen upplåtna -tiU bruk ät kyrkoher- 
darae emot ei^äggande af kronotionden och den af 1569 
års Landebok föreskrifna räntajL Men rektor Sinius gjor- 
de är 1705 ansökan derom '^att kyrkoherdarne ej der- 
efter måtte få braka klockarebohlen , alldenstund genom 
sKkt förvållande den irring uppkommit att, såsom uti Fril- 
kstad och på flera orter tillgått, klockarebohlens egor så 
bfifrit förblandade med prestgärdames, att man nu före- 
gifver dem ingalunda kunna åtskiljas.^ Härpå förklarade 
konsistorium, att kk>ckarebohleiis egor skulle från prest- 
gårdames jordar a&kiljas och under städja upplåtas åt 

29* 



452 

substituterne, hvilka egde all för sin bättre utkomst de- 
samma häfda och bruka. Enftr BjömekuUa pastorat for- 
dom ansågs sä ringa, att det ej utan särskild "bene&io 
och augmenl^ kunde underhålla sin kyrkoherde^ så har 
klockarebohlet derstädes, som enligt Landd)oken utgör ^:dels 
hemman, på grund af ett danskt konuugabref anslagits' 
pastorn till understöd och både till äbyggnad och egor 
med prestgården införlifvats, pä de villkor att då ny 
kyrkoherde detta pastorat tillträder, åligger det honom att 
samma klockarebohl städja af rektorn i Helsingborg samt 
till skolan i årlig ränta erlägga 8 sk. hJko. — Annex- 
hänmanen brukades af s. k. klockarebönder, hvilka, uU>^ 
erläggande af kronotioude och jordeboksränta, voro sk 
dige att biträda djdmen vid komets insamlande, ^sl / > 
till sina hästar, vagn och säckar^ för sädens infor ' 
till skolan, samt göra fria s. k. äckor, när någon di^vi- 
pel till Lunds universitet dimitterades eller rektor reste i 
skolans ärender. Efter år 1700 utöfvade indelningsiune- 
hafvame städslorätt såväl vid klockarebohlen, som annex- 
henmianen, när någon ledighet vid dessa lägenheter in- 
träffade. Under den tid dessa hemman bortstadslades, 
voro de årliga inkomsterna, som i spannemäl och pemiin- 
gar från dem utgingo, alltid obetydliga. Uti 1778 års 
stat, enligt hvilken afgiftema af dessa lägenheter sjuas 
förmånligast, uppgifves rektors inkomst af dem vara i 
spannemål 2 t:r 6 kpr kom och i parningar 12 rdr 
26 sk. 6 rsL, äldste kollegans 1 ta 6 kpr kom och S 
r.dr 1$ sk., och yngste kollegans 30 kpr kom och 1 rdr 
32 sk., allt b:ko. Sedan 1798 äro genom kongL för- 
ordning klockarebohlen numera upplåtue åt kloekareijen- 
stemes innehafvare för deras embetstid, emot ett fast- 



453 



staldt ärligt arrende, någorlunda proportioneradt efter af* 
kastningen, men annexhemmanen bortarrenderas pä 30 är 
emot en af landshöfdinge- och biskopsembetena fastställd 
maximi- och minimi afgift^J; hvarigenom skollärames in- 
komst af bemälta lägenheter blifvit, i synnerhet efter är 
.1813, mera jämkad och i någon män förbättrad. 

Sedan lärames löner utgått ur den af Fredrik II an- 
vista helgonskyldsspannemälen fanns ett öfverskott^ hvilket 
användes till understöd för fattige disciplar. Till ett så- 
dant understöd har från äldre tider 28 t:r 254- ^P^ ^^^ 
varit anslagna. Detta kom, utgående från kleckarelönema 
i Bärslöfs, Frillestads och Hesslunda pastorater, har intill 
medlet af sist förflutna århundradet utdelats in uatura 
endast till disciplame uti rektorsklassen, men sedermera 
har det på samma sätt fördelats mellan disciplame uti 
alla 3 klasserae, i mon af ynglingames olika béhof, flit 
och skicklighet Kongl. Maj:t har genom nådigt bref 
af är 1833 befallt att blott 6 ä 8 t:r bland skolungdo- 
men skulle utdelas, hvaremot återstoden af detta stipen- 
dium skulle innehållas och tilläggas fattig- och prssmie- 
kassan. I början af 1700-talet anslogs en tunna af sti- 
pendiikomet åt stadens sjukhus och 1750 uppfördes 8 t:r 
helgonskyldskom frän Broby och Bjömekulla församlingar, 
som fömt influtit i disciplarnes stipendiikom , å rektors 
ordinarie stat. 

Skolfbreståndaren uppbar andra 27 t:r korn, hvilka 
i räkenskaperna under benänming af skolans pensionskom 
upptagas. Denna spannemål utgjordes af ^degnekornet^ 



«o) jfr. Konsifltorii Circiilflr n:o 24 för fir 1798, hTilket utg6r eU 
ImfTiiddokunient för tlifteU ikoUtat, 



45i 

från åtskilliga, till större delen i S. Åsbo och Bjåra hä- 
rader belägna socknar, och dess belopp hade varit dika, 
allteftersom afgifterna för enskilda klockarelägenheter bGf* 
vit förhöjda, eller en af tidsomständighetema påkallad af- 
skrifning beviljats. Men efter en år 1749 verkställd re- 
duktion förblef det vid den här uppgifna summan. Sär 
den förvandlades i penningar, för hvilka köptes kläder åt 
disciplarne uti rektorsklass. Enligt 1669 års räkenskaper 
utgjorde degnekornsintägten för detta år 25 l:r 4 skpr, 
hvilka, förvandlade till penningar, inbringade omkring 43 
d:r, för hvifta 5 alnar fint och 21 alnar gröfre svart 
kläde inköptes åt ^esterlectiens^ (rektorsklassens) disciplar. 
Uppbörden sköttes af skolans föreståndare, men anordiiin- 
gen af disciplames beklädning tillkom prosten i stadea 
och skolans rektor. Öfver denna '^degnekoms mdtegt och 
udgift^ fördes särskild räkning, så att de för detta kora 
influtne penningar icke blefvo upptagne bland skolans pen- 
ningeinkomster, ej heller, då behållning gafs, använde lill 
någon annan erfordeiiig skolans utgift På detta sätt för- 
valtades detta stipendium 1658 — 1672. Efter sislnäniD- 
da år finnes ej tillgång till några skolans räkenskaper förr- 
än med året 1692. Då var uti förvaltningen af dessa 
medel den förändringen gjord alt degndiomet, stéddt un- 
der magistratens disposition, ej särskildt upptogs, utan 
uti generelt debet ,^ näst efter skolans' räntepengar, under 
titel: ^Ordinarie Bevihiing fattige skolebam till kläder, 
efter välvise magistratens ordres, hafva efterföljande S4 
disciplar af 1, 2 och 3 lectien bekommit klåd^, med 
dertill behör, strumpor och skor.^ Efter 1707 veA- 
ställdes anordningen af kyrkorådet och med året 1718 
upphörde denna utbetalning i och för disciplames bekläd- 



463 

Bad. De parningar, hvilka Inflöto för denna 8|)annemåiy 
anvSndes sedermera till skolhusens behöfliga förbättriiig 
och vidmakihällande. H^ingborgs stad erbjöd sig att för 
framtiden svara for alla reparationer å skolhuset och med 
i»kyldighet att derunder tillika bestrida alla de utgifter för 
skolan, som faittils varit vanliga, emot uppbörden af nämn- 
da 27 tunnor kom, hvilka äro skolan årligen anslagne. 
Oetla har K. M:t stadfäst genom bref af den 20 (At 1820 ^). 
Ännu en tredje fond fanns för understöd af fattiga 
^olgossar. Under magistratens förvaltning stodo några 
inkomster, söm berodde af räntan utaf de kapitaler, hvilka 
enskilda personer till skolan donerat ^ och andra medel in-* 
flöto genom de s. k. taflepenningame, en söndaglig kollekt 
i kyrkan. Nämnda inkomster användes dels till förhöjning 
af löBingsstaten, ttels till lärjungames beklädnad uti sko- 
Imis kollegaklasser. Så långe nemligen det förut omtalta 
hdgonskyldskornet användes till understöd för ynglingarna 
i rektorsklassen, sörjde man för de andra skolgossames 
behof genom anordning af skolans penningmedel. År 1669 
edtblio 39 gossar i koUegaklasseme hvardera en kiädning, 
i par skor och 1 par strumpor; 7 klädningar voro af 
Uade oeh 32 af vadmal. Hda kostnaden gick till 146^ 
d:r 2 mark. Ända till 1707 bestämde magistraten en- 
samt -dessa anordningar, hvilka sedermera öfvertogos af 
kyrkorådet. Efter 1700 omtalas ej någon beklädnad, läm- 
nad åt gossame, utan i dess ställe någon penningutdel- 
ning, bvilkra Kkväl med 1718 upphörde, emedan skolans 
fruktbärande kapitaler på Karl Xn:s befaUning i Mahnö 
kyiiu)kassa 'till Riksens tarf och höge angdägenheter vid 



•)) Lttttai Siifit Frcilindlet Htodl. 1826, p. 61, 



456 

den dä påslående svåra krigstid'' blifvit insatte ^ och inga 
medel nuniera voro att tillgå. 

I äldre tider utsågs bland boiigei*skapet en vederbif-* 
tig man till skolföreståndare, hvilken både om band sko- 
lans penningväsende och årligen inför magistraten redo- 
viste för skolans tillgångar, utan att hvai*ken slädens rek- 
tor eller kyrkoherde dermed hade vidare aU göra, ta 
bvad utdelningame af de beneficier, som af skolgosaame 
ålnjötos, beträffar. Dessa räkningar granskades sedermera vid 
biskopsvisitationer af biskopen, i magistratens oeb kyrko- 
herdens närvaro. Delta egde nuu till 1707, dä general- 
guvernören Otto Welling åt kyrkorådet uppdrog uppa^^eo 
med skolans inskomster. Men på rektor Liljeborgs der- 
om gjorda ansökan blef genom kammarkoUegii utslag a^ 
d. 21 decr. 1812 kyrkorådet skild t från förvaltningen a 
nämnda medel, hvilka enligt kongl. skolordningen af 180' 
öfverlämnades åt rektor under redovisniugsskyi^ghet infOr 
domkapitlet i Lund. 

1 afseende på skoUärames tillsättande' i äldre tider 
sedan Skåne med Sverige blifvit förenadt, har pä dika sitt 
tillgått I början var det konsistorium, som till en ledig 
skoltjenst satte 3 på förslag och en utnänmdes af staden 
Helsingborg, på grund af en resolution af d« 16 sept 
1664; men man beböfde ej hålla sig vid forslaget Se- 
dermera under de följande årtionden kallade staden och kon- 
sistorium utfärdade ftiUmakten, men härom uppkomnio ofta 
tvistigheter. Genom resolution af 1757 ^ afdog konungeo 
Helsingboi^s magistrats begäran att staden sjelf skale fi 
kalla skollärare, men dessa stridigheter upphörde f^rst 177S. 

SkoUraset. Enligt föreskrift i Kyrkeordinansen af 
år 1537 underhöll kyrkan skolhuset med läsrum för di* 



457 

eiplarne och boningsnim förlärarne. Det äldsta skolhuset, 
hvarom nu befintliga handligar nämna, förstördes jemte 
hospitalet under 1676 års krig, men man känner ej hu- 
nidant det varit beskaffadt eller hvar det varit beläget 
Efter danska krigets shit anslogs emellan åren 1679 och 
1686 kyrkans förra tiondelada till skolhus och blef för 
berdrda ändamål inredt Denna sk(Ayggnad säges hafva 
varit ett vackert stenhus och belägen n. o. om kyrkan 
utmed stora gataa Är 1710 gagnades det af danskame 
till krutmagasin, men genom en från svenska lägret in- 
kastad bomb sprängdes det i luften, vid hvilket tillfälle 
dodc den deri fängslade rektor Kenorin hann med lifvet 
midkomma. Af statsmedlen försäkrades skolinrättningen om 
ersättning för uppbyggandet af ett nytt skolhus, hvilket 
löfte dock, i anseende till rikets bekanta utblottade till- 
stånd, ej uppfylldes* I stället för den förstörda skolhus- 
byggnaden begapade maii en under kronan indragen liten 
gård, som var belägen vester om kyrkan under u:o 181 
6cb förut tillhört eA till Danmark under ofreden föirymd 
organist, vid nanm Lorens Petresch. Detta hus, som de 
första åren af kyrkorådet för skolans räkning hyrdes^ 
Uef 1732 inköpt för 300 dnr s:raL hvilka af hospitalet 
tiU läns erhölls. De gamla boningsrununen inreddes till 
^eitiSiie rom afjplankadt auditorium,^ och i ett "halfhus 
dier luta,^ förut begagnadt till kök och brygghus, '^till- 
skapades med liten förändring"' bomngsrum för lärame ^). 
Af de fuktiga rummen ledo skollärarne tilli helsan och 
både kläder och böcker förmultnade mom kort tid, hvil- 
ket var så mycket mindre underbgt, som "en brunn gick'' 



"*) R«latioii om HeUiogborgt skola 1778. — Rönbeddaaa VII. p. 113. 



458 

under ena kollegans runi. För blåst och regn var man 
lika litet fredad. I ett embetsbref af d. 1& sepL 1716 
skrifver rektor Rubenius: ^Vära logemenler äro sä dån* 
diga, alt vi för köld i vintern oss ej kunna begå uti dem. 
Ty för 3 månader sedan togo egame bort de kakdug**- 
nar, som här voro. Ett stycke af väggen utföH i som- 
mar, och friditar tnau att det andra snart fö^er efter.* 
Och den 16 nov. 1733 yttrar rdktor Hurbedi tiH kon- 
sistorium följande: ''sistledne Måndag, då det staikt reg- 
nade, måste jag tillika med mina Herrar Golleger, samt 
de 2 andre underskrefiie män af denna stadens boi^jer- 
skåp, dem jag till bevis inkallade, finna, hurusom var 
fattiga skola blef så alldeles af. regn tiUredder, som ström- 
tals raun genom åtskilliga ställen på taket och genom 
sjelfva fönstren, hvilka icke fastare sitta, ån atl man år 
osäker hvUken timma de ju fdia på gatan, så att jag i 
sanning betygar, det hvarken jag eller mina GoUeger för- 
må göra våil embete, när någon stark regnskur kommer, 
utan måste römma ur skolan, emedan hvarken docentes 
eller discenles då ega sina rum torra. Taket dessutom 
ser så skröpligt ut, att man hvar timma så godt måste 
sväfva i fruktan, som. lorde 4et falla oss på bufvudeL 
Porten är ock så usel, alt ett litet barn förmår den om- 
kullkasta; hvarföre jag med mina Herrer GoUeger hvar 
natt liggia ängslige, det måste antingen tjufvar fi-åntaga 
oss det lilla vi ägom eller ock onda menniskor tillfoga 
oss någon skada, det jGrud nådeligen af vände." Då såle- 
des ett nytt skolhus i högsta grad af nöden påkallades 
och skolan ej af egna medel detsanmia kunde anskaf- 
fa, begärde rektor Gram vid prestmötet i Lund 1765 
att stiftets fullmäktige vid då förestående riksdag måtte 



459 

utverka Tör Helsingborgs skola en stambok och kollekt 
öfver hela riket för att erhålla nnderstöd för uppbyggande 
af ett nytt skolhus. Ständeme beviljade en kollekt, dock 
blott af Lunds stift; men de deraf insamlade peniiingaiiie 
voro otillräckliga för ändamålets vinnande, hvadan den gamla 
bristfälliga skoiltusbyggnaden ännu under omkring ettfjer* 
dedels århundrade till den offentliga undervisningen måste 
begagnas. År 1773 företogs för skolans egna ringa till-» 
gångar ånyo en kostbar reparation, hvarvid nytt fotträd 
insattes, de nedramlade väggarne åter uppmurades; nya 
fönster insattes o. s. v., hvilket allt dock föga i längden 
kunde gagna, i anseende till skolhusets- obeq^^äma belä- 
genhet på en fuktig och af mänga vattenådror uppfylld 
plats. Omsider utdömdes det förfallna skolhuset och för-* 
såldes till rådman Been för 116 r.dr specie. Ett nytt 
inköptes 1789 af kyrkorådet. Detta hus, n.o 20 vid 
stora gatan, tillhörde förut^ häradsskrifvaren Davidssons arf- 
vingar och kostade 666 r.dr b:ko, hvilka penningar togos 
ur skolans egna medel, hvarigenom kassan utblottades 
och en skuld af 225 r:dr b:ko uppkom. Till rummens 
inredning saknades penningar. Om de af rektor Krook 
d. 3 apr. 1790 af kollektmedlen till detta ändamål be- 
gärda 300 d:r s:mt erhöllos, upplyses ej af tiUgänglige 
handlingar. Det inköpta huset inreddes emellertid till dess 
bestämmelse och boningslormånema fördelades till en bör- 
jan på följande sätt: rektor fick, utom garderob, kök, 
brygghus, källare, trädgärd och staB, 2:ne ofvanrum, af 
hvilka det yttre som saknade eldstad, äfven utgjorde in- 
gång till äldsta kollegans rum, hvilket likaledes var be- 
läget i öfra våningen, öfver porlen. Yngste kollegan be- 
bodde rmnmen uti byggnaden i gården, och kantor rum- 



i6Q. 

met, som var i den s. k. lutebyggmngen. TIU lärosalar 
gagnades tvenne rum på nedra bottnen: det yltre st5rre 
var kollegernes gemensaomia läsrum och det inre b^g* 
nades för rek torsklassen. Den 31 dec. 1806 faststäD* 
des att rektor ensam egde rättighet nyttja hda öfre vå- 
ningen, jemte öfrige förut egande boningsförmåner och 
att kollegeme skulle begagna hvardera ett rum i nedre 
delen af huset, hvarigenom kantoi^ rättighet till fritt mm 
på skolan upphörde. Sedan d. 16 febr. 1821 har äld- 
ste kollegan begagnat den öfra våningen till boningsrum 
och lärosal, och pgsla kollegan för samma Andamål haft 
rummen i nedra våningen. Rektor åter har af stadskas- 
san uppburit hushyremedel till embetsgård och läsrum. 

Det nuvarande ypperliga skolhuset, hvartill ritniDg 
blifvit uppgjord af prof. Brunius, blef färdigt 1845 samt 
invigdes d. 3 okt. s. å. af domprosten d:r Reuto^hl 
med ett tal^ som är tryckt För tillvägabringandet af den 
nya skolhussyggnaden har staden Helsingborgs borgmä- 
stare, riddaren af K. D. D. O. och K. W. O. Lundberg 
visat förtjenstfullt nit Byggnaden kostade 13,268 r.dr 
Ii.ko, hvaraf staden erlade 7,666 rdr b:ko och det andra 
erhölls, med H. Majits tillåtelse, af den under konsistorii 
inseende stående byggnadsfond af besparade pastorafi^. — 
Detta skolhus var det sista af dem, som under biskop 
Faxes eforat blifvit i Lunds stift antingen uppförde pI1«* 
inköpte. Det första var i Ijandskrona , sedermera i Karls- 
krona, Karlshamn, Malmö, Lund, Kristianstad och Ystad. 

Skolans Välgfirarre. 

1. Sten Brahe till Knulstorpejnofnåsmwu^Bé" 
singborgs slott, skänkte år 1692 d. 19 april tiH ^oian 



461 

100 ''gamle, gode Daler,'' hvaraf räatan borde' användas 
till böcker, papper och bläck åt fattiga skolbarn. 

Dessa medel utlämnades 1686 till låns åt kyrkan 
för inredandet af dess tionde-lada till nytt skolhus. Då 
kyrkan omkring 1710 upphört att underhålla skolbygg- 
naden, öfvei*flyttades denna kyrkans skuld på skolkassan. 
Penningarne hafva sedermera innestått i skolhuset och år- 
liga räntan erlägges af staden med 1 r:dr 24 sk. banko. 

2. Samme Sten Brahe donerade kort derefter å 
dess aflidne brorson Tönne Brahes vägnar 50 dirspecie. 

3. Christen Nilsson, borgmästare i Helsingborg, 
skänkte år 1654 till skolan 50 d:r specie. 

4. Richard Dunvkel hade före 1697 donerat 100 
d:r specie. 

5. Wdam Welamson, borgmästare i Helsingborg, 
skänkte vid samma tid 190 d:r s:mt 

6. Anders Biide, Höfvidsman på Helsingborgs slott, 
donerade medelst bref, dat Rosendal Michaelisdag 1622, 
till läroverket 600 d:r specie, med föreskrift att dessa 
medel till evig tid skulle innestå uti Rosendals säteri och 
att räntan af dessa 500 d:r specie skuUe med 6 procent 
i samma mynt eller ''deris verdt, som saadan mynt efter 
tidsens lejlighet gielde kunde, till den Latinsche scplis un- 
derholdning i Helsingborg afgifves och till scholens före- 
staandare Michaelisdag emod richtig quittering aflegges.^ 

Fastän riksrådet Anders Biide stadgat att kapitiJ 
och ränta borde beräknas in specie eller i dess motsva- 
rande varde hade en missräkning inträdt, i det att en 
d:r specie under en följd af år blifvit i st. f. 9 daler 
beräknad lika med endast 2 d:r s:mt Denna skiljaktiga- 
bet anmärktes 1773 af kyrkoherden i Helsingborg d;r 



Hans Bergesti*am oA saken bléf 1776 inför domstol an* 
hftngig. Efter en långvarig rftUegång fällde Göta hof- 
rått omsider 1803 den dom, att Biideska donationen till 
skolan skulle efter dä gångbara myntet beräknas till 500 
r:dr rgld och jrfifatan i förhållande dertill betalas. 

Anm.' r medlet af sistförflutna årimndradet hade sko* 
lan, utom nyssnämnda donation af Biide, ett kapital af 
2200 d:r s:mt, som tillkoQunit dels genom besparad sU- 
pendiispannemål, dels genom ätarvinning, fastän blott till 
40 procent, af de under Karl XII till kronan indragna 
ofvanomtalta fruktbärande kapitaler. År 1778 var sko- 
lans kassabehåUning 454 r:dr 35. sk. banko, men 1813 
hade skolan en skuld af 225 r:dr b-lo, uppkommen ge- 
nom skolhusets förut nänmda inköp. 

Skolans KUiotkek utgores af vid pass 200 band. 

Skolans Arkiv, "flelshigborgs Sehole-Book^ bör- 
jades d. 11 juni 1687. En äUre dä befintlig söndrig och 
makulerad skolbok, som 1703 ännu var tiD, är nu mara 
förkommen. Skolaneger dessutom en ej obetydUg samling 
dokumenter från förra samt innevarande århundrade. 

Skolans jordar. Anslagne titt rektor: 1) en äkw 
uti den s. k. Möllevången, utgörande för det närvarande 
2 tunne- och 28 kappeland; 2) n:o 13 i Fjerrestads 
socken och by af Hahnöbus län, utgörande ^ hemman, 
som innebälier omkring 30 taumel.; årliga aigifien är 1 
rd:r 27 sk:r banko, 3 k:pr råg, 12 k:pr kom, 6 k:pr 
bafre; 3) n:o 7 i Mörarps socken och by af Malmöhus 
län, utgörande ^ hemman samt omkrmg 18 tunnel; årliga 
afgiften var förut 12 d:r 10 st:r sjut samt betalnmg för en 
"äcka'' af 5 mil eller 3 r:dr 1« sk. kko samt 8 k:pr 
råg och9k:pi* kom; 4) n:o 13 ett gatehus i Ekby socken 



403 

och by, ined tillhörande 6 tunnel, jord; årliga ^fgiften är 
< k:pr råg, 6 k:pr kom, 6 k:pr hafre; 5) b:o 2 Broby 
i Aroby socken och by af Kristianstads län, utgörande ^ 
henAnan samt 8 skäpL, kallade Store åker och2skäpl., 
kaDade Lille åker; årliga afgiften är 18 k:pr kom; 6)n:o 
12^m:tl Björka. Detta hemman tillerkändes Helsingborgs 
skda genom landshöfdingens och biskopsembetets utslag af 
d. SO juni 1835. Årliga afgiften var är 1842 9 rdr 
16 sk. b:ko. 

Anslagne till äldste koUega: 1) n:o 9 i Fleninge 
socken och by i Malmöhus län, utgörande ^ mantal samt vid 
pass !• tunnel; ärliga afgiften är 1 t:d 6 k:pr råg, 1 t:a 6 k:pr 
kora, 1 t:a 6 k:pr hafre; 2) ett amiexgatuhus n:o 9 i Raus soc- 
ken och by af Malmöhus län, med tiHhörande 3 tunnel.; ärligt 
landgille: 4 t:r kom. Från 1824bortarrefideradtpå 30 år. 

Anslagne till yngste kollega: 1) n:o 1 Fågelsång 
i Kaltarps socken och by af Mahuöhus län, utgörande 
^ dels förmedladt mantal samt omkring 27 tunnel.; land- 
gille: 1 r:dr 44 sk. 6 runst b:ko och 12 k:pr korn; 
2) n:o 11 Kattarp i Kattarps socken och by af Malmöhus 
län, utgörande ^ dels form. mantal samt omkring 38 
tunnel.; landgille: 1 r.dr 44 sk. 6 runst. b:ko samt 12 
k:pr kom. Sistnämnda hemman äro bortstadda på lifstid. 

Något om disciplarnes anlal. 

Vi hafva i det föregående omtalat att år 1622 nä- 
stan alla lärjungarae dött af pesten. År 1697 funnos 
38 i hela skolan och år 1708 studerade der 42 pg- 
Ungar; år 1718 voro blott 3 gossar i rektors-klassen, 1 
i öfra koUegaklassen, 48 i nedersta klassen. År 1716 
blott 11 gossar i hela skolan; de andre hade af fruk- 
tan för en fiendtlig landstigning begifvit sig till andra or- 



464 

ter. År ^1719 funnos 8 lärjungar i rektorsklass, 6 i 
öfre kollegiddassen ocb 9 i den lägre. År 1728 Toro 
i rektorsklassen 9, i öfre kollega klassen 1 och i första 
klassen 6. År 1726 funnos 24 disciplar; är 1729?^^ 
antalet i hela skolan till 50^ år 1737 till 40, är 1748 
UU 22, år 1765 tiU 24, år 1794 till 23 och är 1796 
till 21 disciplar. År 1804 var lärjungames antal 23, 
är 1806 var det 26 och 1813 steg det till 44. Under 
vårterminen 1846 funnos 46 gossar i skolan. 



Ofvan intagna underrättelser om HiJsingborgs skola 
äro till större delen hämtade ur rektor A. Lomdqvists 
program vid invigningen af lärdoms-skolans nya bus d. 3 
oktober 1846, till hvilket innehållsrika program vi slutli- 
gen hänvisa läsaren. 



a) Rektorer vid Helsingborgs lärdomsskola. 

1. år eder Sigvardsen, född i Helsingborg 1577; fa- 
dern var dannemanncn Sigvard Pedersen; insattes vid 7 
års ålder i härvarande skola, men kom 11 år gammal 
till Slagelse, hvarifråu han 1596 dimitterades till Köpen- 
hamns universitet. Efter gamla handlingar skall han vid 
Helsingborgs skola hafva tjenstgjort både såsom hörare och* 
rektor. Tiden augifves ej, men att det varit före år 1603 
är säkert, eftersom han sistnämnda år utnämndes till kyrko- 
kerde i Hästveda och Fars torp, hva rest han lefde i 45 
år och 9 veckor. Han beskrifves såsom en from man; 
såsom kyrkoherde gjorde han dagligen bön i kyrkan mor- 
gon och afton. Dog 1648 y. Gift; hustmn helte Karine. 

2. Ertcus Johannis blef den 11 maj 1616 såsom 
Fektor i Helsingborg promoverad till baccalaurous philoso- 
phijB, men har förmodligen samma eller ock följande året 
afträdt, emedan Truels Nielsen då kallades till efterträdare. 
(Matric. Univ. Hafn.) 

3. M. Truels Nielsen (Trugillus Nicolai Aslovius eller 
Asloensis), föddes 1594 i den gamla staden Opslo i Norge, 
hvarest fadern Niels Truelsen var handelsman. Stud. 1613; 
år 1617 kallades han till rektoratet i Helsingborg, hvilket 

30 



466 

embeta han dock ej kom att tillträda, emedan han kort 

tid derefter af Jörgen iunge till Odden, Danmark» rikes 

råd och höfvidsman pä Bohus slott, utnämndes till slotts- 

predikant; år 1619, då Elfsborg återlämnades till Sverige, 

blef han rektor vid Opslo domskola; mag. i Köpenbanin 

1621 I-; kyrkoherde uti Ulleusager i öfra Rommerige 1630, 

transp. till Kristiania 1641; dog 1669. Gift l.o) med 

Barbara Kraft; 2:o) med Anna Bundzar. 

SkrifUr: SteybanoiaA Paniastion t. Epigr^ouna^ ^^ J. P. Bes^ium ei 
C. Brochmanoufn , mithra theologica oroaodos. Hafo. 1615; 4:o. — 
Corona Olympica ad Olaum Boelhium summos in Pbilosophia tionorei 
capcMeoteni. Ib. 1615; 4:o. — Proaodia gneca. Ib. 1625; 8:o. — 
Salf« NoriQom td homagiiim Fredertoi UI. GhrisUaoiia 1648; f:o (Jfr. 
Wornii Lex. II. 45. Nyerap och Kraft 429. Malr. (Jo. Hafn.) 

4. Joannes Adzeti, "Ludirector Helsingburgensis,^ 
prestvigdes 1621 \ såsom utnämd kyrkoherde i Sandby 
och Hardeberga ®^). Mera känner man ej om honom. Rek- 
toratet har han förmodligen tillträdt 1617 och aflidit 1636. 
Följande året nänmes neml. annan pastor i Sandby och 
Hardeberga. 

5. Andreas Mortensen, (Andreas Martini Cimber) 
var rektor i Helsingborg 1622. Befordrades, ovisst bvil- 
ket år, till kyrkoherde i Åkarp och Wittsjö/ hvarest hau 
dog 1658, sedan Skåne ånyo införlifvats med Sverige, 
samma dag Karl X Gustaf reste genom Åkarp upp mot 
Småland. Gift; hustrun hette Marina. 

6. Nicolaus Joannis Nestelsedensis , kreerades d. 
1 maj 1627 i Köpenhamn till magister och vari*edandä 
rektor vid Helsingborgs skola. (Univ. Hafn. Matr.) Namnel 
tyckes tillkännagifva att han härstammade från Nestdsoe. 



^*) P. M. Otirupii & Mallhias iaai Liber Vititattonii SeaneDiis. Ma. 



467 

7. Gerhardus Gerhardi ^) innehade rektors^ensten 
(Hukriug 1630 och är förmodligen samme 'Hjerhardus Ger- 
hardi Wardbergensis,'' som, dimitterad frän Lunds skola, 
d. 31 aprU 1621 inskrefs såsom stud. vid Köpenhamns 
universitet och qpder O. Wonns prassidium d. 87 uov. 
1633 derstides ventilerade en disputation med följande titel: 
''Gontroversiarum Medicarum exeroitatio sepUma.^ (Jfr. 
Univ. Hafn. Matr.) 

8. ' M. Anders Peder 9en Gein%e, (Andreas Petri 
GerqzaMis), född 1605; deponerade fr. Roskild 1624; mag, 
i Köpenliamn 1631 Y (Univ. Hafn. Matr.); var åren 
1691— r37 rektor hdrstädes. Förut hade hade han varit 
skplUrare i Wiborg. Blef sedan komminister och år 1638^ 
kyrkoherde i Helsingborg och samma är prost öfver tug- 
gade och S. Åsbo härader ^). Han var en af de 6 skånska 
prostar, som voro närvarande vid Fredrik IHis hyllning i 
Köpenhamn; dog den 1 mars 1650 och ligger begraf- 
ven i Helsingborgs kyrka pä södra sidan om koret, midt 
emot altaret^). Hans hustm hette Christina, med bvil- 



**) I Luods domkapitels arkiv 'finnes ett blad, innchSllande förteck- 
ning pfi de författare, hrilka fordom i Helsingborgs skola begagnades. 
PArteckningen ftr utan Srtal och underskriffen af de tjenstgörande 3:n€ 
koUegerne sanAt rektor Gerhardus Gerhardi, Bland de skolböcker, 
som dä i skolan lAstes, anföres Dionysii Gramalica major, hvilken ut- 
kom Wli, Nimnda förteckning fir &fven undertecknad af Johannes 
Amoidi de Fine^ L. P. & Pr., som förut varit rektor i Helsingör, Sr 
1614 blef kyrkoherde i Helsingborg och dog d. 9 juni 1637. P& grund 
af det anförda och enAr Gerhardi efterträdare i rektoratet , A. P. Genue, 
i denna befattning aqföres 1631, Urcr man med fog kunna antaga aH 
nimoda Gerhardus Gerhardi varit rektor i Helsingborg omkring 1630. 

») Zwergius, Siell. Cler. 633. Ifrån 1638—49 har han sisom hi- 
ffdilprost nnderskrifvit Ekby kyrkas räkenskaper. 

«<) Hans grafsten , som Ar sönderslagen , har följande insj^rifi* % N. J. 
Vir venerab. Mag. Andreas Petri Gemzeus qui laboribtis annos beoe 

30» 



km han hade 6 barn, bland hvilka sonen mag. Erasm. 
Gemzffius är 1680 var kyrkoherde i N. Wram och prost 
i Luggude härad. 

9. M. Erasmus Hoffgari, föddes 1614^ i Skåne; 
Tadem hette Rasmus Mortensen. Begagnade skolundervis- 
ningai i Helsingborg, Lahotan och Herlufshobn i IS år; 
studerade i Köpenhamn, Sorö och Königsberg i 7 år; 
är 1639 rektor i Helsingborg, hvilket eoibete han i ^ 
år förvaltade; mag. i Köpenhamn 1641; kyrkoherde i 
Kropp och Mörarp i l)örjan af året 1642; prost öfver 
Luggude och S. Åsbo härader 1650; var en bland de 
presier, som underskrefvo Mahuö recess 1662 och be- 
.römmes såsom en lärd man och älskare af god ordning; 
var äfven känd såsom latinsk skald, hvarom de lycköosk- 
ningsversar vittna, som slå framför biskop Winstnips Pand 
Sacr. Tom. I. I^und. 1666. Mot slutet af sin le&iad hade 
han den olyckan att se sin hustru Dorothea Munlhenia^j 
för en oloflig brefvexling och stämpling, som hon liaA 
med danskame under Karl XI:s tid, livarigenom hon bi- 
dragit till Helsingl)orgs slotts öfverlämnande ät fienderna, 
nödgas undfly till Danmark. , Med denna stämpling berät- 
tas förhållandet ha varit följande. Den listiga qvinaan skal 



muliot in Schola Wiburgensi nec non Helsingborgensi felieiter rxBiitU* 
lU Eceletie huic Verbi Dimi prinram Comminister, Pastor detndePn- 
mariui, Nomarchie tandem Lugudian» et Atbo» Aoslrali Prspwilos 
conttituebatur. MDCV nalos , Yl Filjorum Filjaramque Paler. AnooliDCL 
denalua 1 Martti animam Salvatori pladde reddidit, eaodem ?ero el 
Jesiim reducera sub Cippo boc modo prflestolatur post^aam mortalis 
TixiMet annos XLY.'' 

*0 Dotter af Arnold Hansson Muntbe ocb Dorotbea Svaningia^bril- 
ken sistnämnda efter mannens död &nyo bief gift med prof. Wolfgaflg 
Rbomann i Köpenhamn. 



469 

hafva praktiserat sig till Kari XI:s sigill från konun^ 
gens sekreterare, som tagit sitt qvarter i prestgården och 
så snart hon fatt sigillet i sina händer, förfogade hon sig 
straxt till danskame och lät uppsätta en befallning i ko- 
nungens nanm, bekräftad med dennes sigill, till sven* 
ske kommendanten på Helsingborgs slott, att han under 
de liederligaste villkor, som kunde erhållas, skulle öfver- 
lämna fästningen åt danskame, emedan konungen vore så 
syseisatt med Kristianstads belägring, att han omöjligen 
kunde, komma besättningen till hjelp. Fästningen uppgafs 
ock verligen d. 27 januari 1678 genom ackord och sven- 
ska besättningen beledsagades af ett danskt parti till Ge-* 
iiuge. Hennes man, den gamle prosten HofTgard, anses 
hafva varit helt och hållet ovetande om bemälta stampling 
och dertfll oskyldig. Icke desto mindre, dels af fruktan 
för någon vidrig påföljd för sin person af hustruns förä- 
deri, dels af kärlek till henne, begaf äfven han sig kort 
derefter till Danmark, hvilket skedde 1678. Efter an- 
komsten dit erhöll han på Seland ett stort pastorat, men 
var likväl öfver den tiraade händelsen så bedröfvad att 
han ej lång tid derefter dog af sorg 1678 och fick 
således ej hvila i den af honom redan 1660 i Kropps 
kyrka åt sig och hustru inredda grafven, öfver hvilkenhans 
porträtt finnes ^). Med sin hustm D. Munthenia hade han 
flera barn, af hvilka sonen Erasmus H. slutligen blef kyrko- 



*') Hos Wiostrap, Epigrammata Lib. III. p. 1035 Ifises följande: 
M. Eraftmi Hofgardi Pastoria Kropiaoi & Praepositi Lugd., in Scania, P9- 
tria lam Eccieaiaalici , quam Oeconoraici, commendatio. 
Dolibus eximtis sal ^EqaOfiioq est hic Erasmus 
Namque Choro perqiiam charus is atqne Thora, --r 
Eil annai epigrain öfver honom Iflsea II. p. 



47Ö 

herde i Frillestad och Ekby, Maria blef gift med kyrko- 
herden i Ausäs K. Hjort och Katharina med kyifcoherden 
i Kropp Johannes Jacobasus. 

10. Bacc. Hans Amoldsson Munihe, född 1622 i 
Lund, hvarest fadern Arnold Hansson Munthe var profes- 
sor vid Lunds gymnasium; stud. i Köpenhamn 1642 Y och 
bacc. derstades 1645 \®®J; rektor 1645; kyrkoherde 
i Bösarp 1649**); dog 1684 och blef begrafven i Bös- 
arps kyrka. H. A. Munthe var svåger till Er. Hoffgard 
och således broder till nyssnämnda förrädiska Dorolhea 
Munthenia. Hans son Sven Hansson Munthe blef kyrko- 
herde i Bösarp 1686 och hans sonson Sv. Mimlhe profes- 
sor vid Lunds universitet 

11. D:r Erik' Mogensen Érräpc^ föddes den 26 sept 
1624iLiuid, hvarest fadern Mogens Grave var kanlkoch 
theol. lektor. Efter åtnjuten undervisning i domskotaii der- 
stades, blef han 1643 stud. i Köpenhamn; kollega i 5:e 
klassen vid Lunds domskola 1645, hvilken lärarebefattning 
han till 1649 innehade; baccalaureus i.Kphmu 1648 f 
Rdktoratet i Ystad erbjöds honom, men han vägrade att del- 
somma mottaga. Utnämndes till rektor i Helsingborg 1649, 
vid hvilket tillMe han afslog Bosarps pastorat, som Tardl 
honom erbudet. Anledningen till detta afslag var nemL atl 
en farlig bloduppkastning, som han kort fornt erfarit, 
kom honom att frukta del predikstolen för honom skulle 
blifva altfor besvärlig, och ehuru han ej sedermera af nämnda 



'*) Uoirersitalis Hafa. Matricitla. 

»<>) Konungens bréf, dat. Fredriksborg d. 14 febr. 1648, Ull Knöt 
Ulfeld med begflran alt han vUle "promovere" rektor i Hebingborg Haos 
Arnoldsson till pastor i Asmundlorp och Tofta, hade aSledes ej medfört 
önskar yerkan (K. Danska Geh ark. — Sk. Tegn. VII. f. 174.) 



474 

äkouuna led, sä förorsakade likväl nyss omtalta betänk- 
lighet att han ejheiler vågade mottaga Helsingborgs pa- 
storat, då borgerskapet derstädes till denna bestälbing 
kallat honom i prosten A. P. Gerazes ställe. Att han åodk 
kot-t derefter öfv«rvunnit bemälta betänklighet ser man deraf, 
att han 1650 förflyttades från rditoratet till kyrkoherde^ 
bestäUningen i Homslet uti Jutland. Dä han der i 10 år 
i denna egenskap tjens%]oi*t, kom ryktet om hans ut*^ 
mftitta predikogåfvor till Fredrik Ill:s öron, hvilken kal-^ 
lade honom till sig och befallte lionom hålla en prof- 
predikan, hvartill Jobs XIV: 7 — 10 af konungen bestäm-^ 
des såsom text Profpredikan hölls till konungens och 
höfvets utmärkta tillfredsställelse och han blef d. 10 aug. 
1660 utnämnd till kongl. hofpredikant Då den bekante 
polske socinianaren Stanislaus Lubienietzky hos nämnde 
konung anhöll att med de kongl. theologeme få disputera 
angående religionsgrunderna och enkannerligen om den hel. 
Ti*eenigheten, lät konungen sin hofpredikant Grave jemte 
mag. D. Pfeiifius, pastgr vid tyska församlingen i Köpen- 
batnA, uppträda mot Lubienietzky, hvilken under disputen 
af Grave vederlades. Är 1664 i mars fick Grave ko-^ 
nuUgens befallning att vederlägga vissa theser, som af den 
berömde jesuitiske patem Molmannus voro sammanskrifna 
och ölN^erlämnade, hvilken vederläggning ock^å under 8 
dagar i konungens och hofvets närvaro skedde. Utnämn- 
des 1664 tiU biskop i Århus och 1668 till th. d:r; 
dog d. 2% febr. 1691 ^). — Gift med Anna Hémiksdot- 
tor Zanders, enka efter pastor K. M. Borggreving i Horn- 
slet, med hvilken han hade 3 barn. 



^) Zmrgius, 631^-645. Pontoppidan , knn. IV. 167 ff. Un. Hafb, Mair, 



472 

Skrifter: Ligprecdikea över Metle Roienkraati. Kiöbenh. 1666; 
4.0. — LiCT*"- o^c** Erik Rosenkranlz. Ib. 1683; fto. — Ligpr. o¥er 
Margrele Bång. Ib. 1702; f:o. — Ligpr. ovcr Mag. Han» Rbuman. 
Ib. 1703 f:o. 

12. Henrik Nissenius, föddes 1624 i Sondeitoi^ 
uti Slesvig. Rektor härstädes 1650, men var blolt kort tid 
vid denna beställning, ty redan d. 12 jan. 1651 prest- 
vigdes han såsom utnämnd kyrkoherde i Ijimgby och 
Grealör. Befordrades till prost öfver Wiilands härad, 
ovisst hvad år; man känner alt han åi* 1670 innehade 
denna l)efattning ^). Honom vederfors af Kari XI den 
nåden att han fur visad troliet och under krigstiden liden 
skada för sin lifstid erhöll Ifvetofla pastorat tiD annex, 
hvadan kyrkoherden Lars Stobaeus transporterades till Trs* 
ne och Djurröds församlingar^). Nissenius, hvilkensbam 
adlades med namnet von der Wettering ^^) , dogilfvetoflLi 
1693. Girt med Helena Pehrsdotter Rumor, född på 
Sonderborg. Ett epitapidum är uppsatt öfyer honom i 
Ljungby kyrka och läses i P. Bluncks disp. de Willan- 
dia p. 21. 

13. M. S^ikob Ernstsön Baden (Jacobus Emesli 
Badenius). Hans fader Ernst von Baden var borgmästare 
i Horsens och tullförvaltare i Norra JuUand; modem Anna 
Hansdotter Riber var syster till erkebiskop Svane. Di- 
mitterad från Limds gymnasiimi, deponerade han uti Kö- 
penhamn i juni 1650 och blef såsom rektor i Helsing- 
borg, hvartill han sannoUkt omkring 1651 förordnats, d. 
29 maj 1655 uti Köpenhamn kreerad till magister (Uni?* 



^} Jfr. Winstrupii Oratio Synodalis de palieniia. Lood. Scan. 1670; 
>. 
•') Kongl. brefvel lAses i P. Muncks disp. da Willandia. a. 73-^74. 
^^^j SliermiKuia MaUikel öfrer S. B. Riddenkap JJ. 700-701, 



473 

Mafn^* Matr.) I kongl. danska Geheime-arkivet (Sk. Reg. 
VI. f. 461) finnes ett af konungen under d. 24 noy. 1657 
utfärdad! benådningsbref för 'fester Jakob Emstsdn, Skol- 
mester i Helsingborg,'' som lägrat sin fästmö, af innehåll 
att ban skall få förblifva vid sin tjenst och felet honom 
icke vidare tillräknas, dock med villkor att hon och han 
först böra utstå kyrkans disciplin vid uppenbar skrift, se- 
dan låta sig viga och slutligen betala 20 rdr till fattiga 
skolbarn i Helsingborg. — Vid denna skolan tjenstgjor-^ 
de Mester Jakob såsom rektor till 1658, då han blef 
kyrkoherde i Herslöf och Säby uti Rönneberga härad ^). 
Sedermera förflyttades han (omkring 1680) till Lands- 
krona pastorat och slutligen till Uolbek på Seland, hvar- 
est han dog såsom prost öfver Mehrlöse härad. Gift med 
Dorothea Halse, dotter af Peder Halse, tullförvaltare i 
Skeen uti Norrige. Deras son var den bekante Torkel 
Baden (f. 1668 i Herslöf, död 1732 såsom rektor iHol- 
bek), författare till Roma Danica m. m. (Worms Jjd\. 
I 51—52). 

14. Peder Danielsson. Omnämnes i skolans rä- 
kenskaper såsom rektor 1666 — 1668. 

15. M. Lauriis Bagger. Fadern Olof Bagger var 
professor vid gymnasiet i Lund, sedermera primarius theolo- 
gidB professor vid universitetet derstädes. L. Bagger di- 
sputerade 1663 i Greifswald under prof. B. Battus'^de 
metaphysices Essentia,^ 4:o, och blef mag. i Lund 1669. Han 



•6) Deo 4 maj 1658 blef han, försedd med kaUelsebref frfia nämnda 
förtainlingar, examinerad af biekop P. Winstrup och anmäldes hos ge- 
oeralguTernören grefve 6. O. Stenbock att pä förenAmnda socknar er- 
hålla "Gollatz'' Jfr. Buk. P. Wimirups breftiligrefve G. O. SUnboch 
från i658 lili i664. Ms. pa landskontoret i Malmö: f:o. 



474 

iiänmes i skolans hanillingar såsom rektor härstädes 1C68 
— 1671; befordrades sedermera till kyrkoh. i Tanums och 
Luurs församlingar uti Götheborgs stift, hvilket pastorat 
han tillträdde 1675; dog såsom prost öfyer Wikorne^). 

Skri/ter: Dispp. De Enabluittoaibus aeqtriToof etpontbilibut. (Befcp. 
Corn. Pauliao) Havn. 1666, 8 Gal. Dec. — Anootata noonulla circa 
Propositiooem propriam et impropriam (Resp. L. A. Schröder). Ib. d. 27 
Martii 16 . — De iiistilia. (Praot. prof. E. Elfvedalio). Luod; 4:o. 

16. Baccsdaureus Basmus Rasmusson Hoffgard eller 
Kropp föddes 16*9 44 * Kropp, hvarost fadern den lor- 
utnämnde Erasmus Hoflgard var kyrkoherde. (Jfr. sid. 
468). Sedan han i Roskilds och Lunds skolor ätnjotit 
undervisning, studerade han vid några tyska universileter 
och 4 är i Lund, blef baccalaureus och befordrades till 
kollega vid 5:e klassen i Malmö, hviiken syssla han i 3 
år imiehade; rektor härstädes 1671; kyrkoherde i Frille- 
stad och Ekby, 1676, hvartill han prestvigdes 1677 y; 
död 1692 f. Hans död förorsakades af en häftig f5r- 
kyhiing, som han ådragit sig derigenom att han DåsUn 
oklädd förföljde en slaghök, som tagit höns fi*än prest- 
gården, lians konterfej i J^ebensgrösse ilmies i Frillestads 
kyrka. Gift med Ingeborg, dotter af rådm. Henr. Hans- 
son i Malmö. Med henne (f. 1649 ^^ f 16931) hade 
Hoffgard en son. (Jfr. taflan i Frillestads kyi-ka). 

17. Laurentius Noriman, Nidrosiensis. Född 1650 
i Ti-ondhiem i Norrige, deponerade han 1670 i Köpen- 
hamn från skolan i sin födelsestad. ''Var 1680 30 är 
och hade 3 års'Ud varit Rcctor uthi Helsingborg schola 
och i krigstiden, då begge presleme vohrc> bon-te, ai tijd 



^*) Odmanj Bohus lins Beskrifning 338. — Besed, GMeb. SlifU 
Hisi. 307. 



*75 

läng ene upvacbtat predijkestohlen.'' (Sommelii Sami.) — 
Mera är om honom ej bekant' 

18. Mcolaus Ebbeson. Omnämnes 1680 4^ så- 
som kollega och 1683 ^-^ — 1684 y såsom rektor här- 
slädes. (Lunds kons. protokoller). 

19. Ennert Ibson (Ennerus Ebberi el. Ebsonius). 
Född omkring 1654; dim. från härvarande skola 1675; 
s. å. kollega i 2:a klassen; rektor 1684 — 87; prestvigd 
1687 ^ såsom utnänmd kyiicoherde i Brunnby; dog i 
början af år 1704. (Lunds kons. pr.) Han skall bafva 
"varit en lärd och flink man, men haft det felet att han 

'intet kunde tåla se tomma glas^^^). 

20. Herbertius Laurentii Herbertius var 1682 
kollega härstädes; utnänmdes 1687 till rektor, och till- 
Irädde Ijensteu d. 11 juni s. å.; prestvigd 1693 y så- 
som utnämnd kyrkoherde i Ö. Ljungby, hvarest han dog 
1703. (Lunds kons. pr. — Helsingborgs Schole Book ; f:o). 

21. M. Johannes Jacobwus var rektor härstädes 
IVån 1694 | till 1697 4^, då han förflyttades till sam- 
ma bestäUning i Mahnö. Jfr. sid. 372 — 373. 

22. Erik Sinius, föddes i Karlshamn, der hans 
fader var tullföi*valtare. Efter inhämtad undervisning i Hel- 
singborgs skola studerade han i Lund, utnämndes i juli 
1698 till rektor härstädes och tillträdde Ijensten d. 25 
aug. s. å.; förordnades 1703 ^r ^^' ^^^^ kyrkoherdens i 
Brunnby komminister, hvartill han prestvigdes d. 21 dec. 
s. å.; kyrkoherde derstädes 1704 y ; responderade 1705 
i Lund för synodaldisputationen "de ritibus ecclesiasticis;^ 
honor, prost 1737; v. häradsprost 1739; dog 1743. 



^^) Elmgremka Samlingarne, 



476 

Gifl med Kalharina Maria, dolter af kyrkoherden i Åsum 
logelolls. Med henue hade Sinius en son Samuel, som 
sedan blef kyrkoherde i ŧum, samt åtta döttrar. (I^mds 
kons. protok.) 

23. Richard von der Laen, son af en rik hol- 
ländsk köpman i Kahuar; stud. 1690; prestvigd 1704 ^^] 
rektor d. 12 maj s. å.; kyrkoherde i Träne 1708 y; 
var en "man af solida studier,^ dog af tvinsot 1712 f^. 
Gift med Maria StobaBa; fadern kyrkoherde i Tråne. v. d. 
Laens yngste son dog samtidigt med fadern samt lades 
i samma kista som denne och i dess famn. 

24. M. Arvid Kenorin, Jönköpingsbo, blef rektor 
härstädes 1708 ^; kyrkoherde i Rönim och Wemmerlöf 
1716; dog 1733. Då danskarne .1710 innehade Hel- 
singborg och skolhuset af dem begagnades till knitniaga- 
zin, blef från svenska lägret en bomb inkastad, hvarige- 
nom skolhuset afbräudes. Kenorin, som vid detta tillfälle 
derstädes satt arresterad af Genden, utkom oskadd genom 
fönstret, men de utanför posterade tvenne danska solda- 
teme sprängdes i luften. 

Skrift: Likpred. öfrer Kyrkioherden St. Ruobom i St. Köpingi <L 
25 juni 1729. Luod e. a.; 4:o. 

25. Petter Rubenius. Rektor härstädes 1716 Vi 
förflyttad till rektoratet i Landskrona 1717 y. Jfr. sid 
436. 

26. Nicol Herenberg, f. 1688; stud. 1709; rek- 
tor 1717 ^] kjTkoherde i Högeslad 1725; dog 1726. 

27. Frans Leche, f. 1683 \) fadern Jöns Leche var 
kyrkoh. i Balkåkra; först kollega; sedan rektor 1725; kyrko- 
herde i Torrlösa 1720; dog 1754 ^. Gifl med A, G. 



477 

Fritz. En son Jöns Leche blef kyrkoherde i Wfllie och 
Örsjö, en annan son, Andreas Leche, kyrkoh. i Torrlösa. 

28. Georg Kristoffer FUntsberg, Skåning, klockare- 
son från Wälinge; inskrefs i Helsingborgs skola 1709 i 
mars, dim. 1716; tjenstgjorde såsom komminister i W. 
Kamp, då han utnämndes d. 12 febr. 1729 till rektor; 
tyitradde tjensten d. 1 maj s. å. och dog 1732. (Hels. 
Schole Book foL 51 v; fol. 101). 

29. M. Justus Kristoffer Muhrbeck, f. 1704 i 
Karlskrona; fadern smed; stud. 1720 Y? ^^S- 1780; 
rektor 1732; kyrkoherde i Fosie 1742; opponens vid 
prestmötet 1744; dog 1758. 

Beträffande hans tjenstgöring vid skolan är det be- 
kant atl dekanus i filos. fak. klagade öfver att de ynglin- 
gar, som från Helsingborgs skola anlände till Lunds uni- 
versitet, voro mycket litet försigkomne. Muhrbeck påstod 
att det kom deraf, att de gingo från skolan alltför tidigt *). 
Just. Kr. Muhrbeck , en broder till den bekante . superin- 
tendenten, var ^en stark och tilltagsen man, i sitt upp- 
förande mera militärisk än presterlig^ ®*}. Gift med en 
fm Ti^olle, enka efter en dansk öfverstelöjtnant 

^rift: Diss. grad., qua ferviduin Europaearum genlinm cerlamen 
de gloria ad debitam nioderamen revocatur. (Prcs. A. Rydelio). Lund 
1730; 4:o. 

30. M. Andreas Hvaling, f. 1709 V ^ Esphult, 
hvarest fadern Jonas H. var kyritoherde. Inskrefs 1722 
i Lunds skola; stud. 1726; docent 1735; skånska natio- 
nens kurator i 5 år; orerade på miiversitétet å skånska 
natis vägnar, då Nordenstråhle blef kansler; rektor här- 



*') Lunda domkapitels arkiv. 
*') Elmgrentka Samlingarde 



478 

städes 1743 V! oppOBens på prestmfttol i Limd 1T46; 

kyrkoherde i Meilangrefvie 1733; tillträdde tjenslen l?^^^; 

orator på prestmotet 1758; dog 1775 V- Likpredikan 

öfver honom hölls af d:r S. Montbe i MaknA. Hvaliiig 

var ^en lärd man och uppbygglig lärare både i skefan 

och kyrkan.^ Gift med Anna L Trägärd, dotter af pro* 

sten i Helsingborg S. Trägård. (Jfr. Lunds WeckiAhd 

1775. 

Skrift: Disp. de eibientia idearam inoalarum. Liind 1740; 4:o 
3 ark. 

31. H. Lars Anton Borg, tillförordnad rektor bär- 
slädes 1754 ^\ konrektor i Mabnö 1756 -^; l^nmde 
skoltjensten i Helsingborg 1757 V ; i^. sid. 381 — 392. 

32. M. Johan Gram, f. 1733 | i Äbus, hvar^l 
fadern Jöran Gram var tullförvaltare; stud. X7\^^\m»%. 
1764; studerade vid GreiTswalds och Rostocks universi- 
teler från sept 1755 till maj 1756; v. rektor i Hel- 
singborg 1756 -^, tillträdde tjensten 1757 \\ ordin, 
rektor 1758 4-; prestvigd 1763 44; opponens vid prest- 
motet 1764; kyrkoherde i Löderup 1772 y; orator vid 
prestmotet 1776; häradsprost 1782; på begäran fr^ 
prostesysslan entledigad 1810. Vid sin död 1823 var 
Gram senior bland hela rikets presterskap. Gift l:o) i 
46 år med Jannica Broome (f 1804), som skänkte ho- 
nom 13 barn; 2:o) i 9 år med Johanna Märg. Ek (f 
1814). Jfr. Jf. L. Ståhl, Minne af prosten m. m. J. 
Gram, uppläst vid hans jordfästning i Löderups kyrka d. 
3 maj 1822. Kristianstad e. a»; 8:o. 

33. M. Magnus Siobaus. Rektor 1773 V) ^^' 
trädde d. 1 mars s. å.; förflyttad 1775 | till rektoratel 
i Landskrona; tillträdde 1776 \. Jfr. sid. 433. 



479 

34. M. Fredrik Stenbeck. Mag. 1768; eloquenti» 
dofient ¥id Lunds universitet 1770; prestvigd- s. ä,; tjenst- 
gjorde såsom adjunkt vfd domkyrkoftrsamlingen i Lund; 
fftrestetd 1774 någon tid eloqueati^ professionen derst^des; 
respojujens vid synodaldisput^tionen 1773; rektor härstä-* 
des 1776 -|if, men befordrades liii ammir^litets-pastor sam- 
mia dag som lian utnåmndes till rektor; dog 1789. 

35. M. Nils Jomeson Bruzelius. Fadern sist prost 
och kyrkoherde i HvelKnge; mag. 1772, 1.1. o.o. docens 
i Lund 1773, rektor härstädes 1776 |; död 1787 V- 

36. M. Johan Georg Krook, f. 176? V * Hohy, 
der fadern Otto Krook var kyrkoherde; stud. 1777; mag. 
1784; rektor 1787 V^; ord. kgL hofpredikant 1793 t^; 
kyrkoherde i Quidinge 1794 |.|, tillträdde 1796 |; prost 
s. å.; häradsprost 1803, frän hvilken befattning han på 
begåran år 1831 blef entledigad. Gift med Chr. Elis. 
v. Olthoir, dotter af ryltmästaren v. Olthoff. 

Skrift: Theses Miscellaneos. Luad 1786; 4:o, 4^ ark. 

37. M. Matihias StoUz, föddes 1768 4. i Fahlun, 
hvarest fadern C. K. Stollz då var gränse-inspeklor, men 
blef sedermera tullförvaltare i I^ndskrona. Stud. 1786; 
mag. idtimus 1790. Sedan han i grekiska literaturen 
1790 4t presiderat, föreslogs han af filos.- fakulteten 
till docens först i den latinska och sedan i den grekiska 
literaturen och slutligen af theol. fakulteten till erhållande 
af venia docendi i theologia exegetlca , men ^ vidriga om- 
sländigheter hindrade deras gemensamma önskan. Sedan 
han i 3 års tid -på eget ansvar förestått rektorsbestall- 
ningen i Landskrona, utnämndes han 1705 y till rektor 
i Helsingborg. Hedlem af Skandinaviske Literatur-Selska- 
bet i Köpenhamn 1800 4^; predikant vid Ramlösa helso- 



48Ö 

brunn 1801; kyrkoherde i Höj och Keflinge 18d4; er- 
höll kgl. hofpredikanis namn 1808 ^-^ och hedrades nied 
professors Utel 1812 ^^) dog 1814. Gtft 180S med 
H. M. Borg, dotter af faktor F. Borg i Lund; hade 7 
barn. (Jfr. B. J. BergquiMs parentation: ''Åt mimet af 
prof. m. m. M. Stoltz vid dess begrafning i Höjs kyrka 
d. 29 april 1814. — Prof. A. Hylander höll likpredikan, 
tr. i Lund 1814). 

Skrifter: Oratio de Falis liogrie Latin». Lund 178B; 4:o. — I>« 
ingenio Homeri. Ib. 1789 — 90; 4;o. — Tal om Rdigionena nödfio- 
dighet för samhillets bestånd, hfillel vid Jubelfeatea i Lund 1793. — 
Äreminne ofver lliigo Grotiui, skrift på latin, som vunnit priset i K. 
Wilt. H. och Ant. ALad. Sr 1796. K. W. H. o. A. Akad. Haadl. TU. 
s. 187. — Minne af Conducteuren vid K. Fortiflcationen J. C. Berg- 
klyft. 1800. — - Äreminne dfver Sten Sture d. å., i anledning af St. 
Ak:s uppgifna Ämne. — öfvers. af prof. Norbergs latinska Panegyrik 
dfver 11. Fursll. Hogh. Carl Ludv. af Baden. — Tal från alUret t Sö^ 
derhviddinge kyrka ar 1805, då K. Akad. Adj. och Kyrkoherden 'W. Fa- 
xes k. maka fru Agneta S. Lindman jordflisles d. 4 sept. 1805. Lttoii 
1805; 8:o. — Om religionens nödvåndighet för en rättskaffens soldat. 
Tal hållet vid invigning af fanor. Cbristianstad 1815; 8:o, 16 sidor. 

38. M. Jöns Petter Liljeborg, föddes 1772 f^ i 
Holabeck uti Gammalslorp, hvarest fadern var landtbni- 
käre. Slud. 1789; mag. 1796; kollega i Karlshamn 
1798 y; rektor i Helsingborg 1805 V; tillträdde ge- 
nast; kyrkoherde i W. Wram 1816 ^ ; tillträdde 1817 4; 
prost 1822; häradsprost 1835; jubefanagister 1847. Gift 
l:o) 1807 med Anna Christina, dotter af kofferd&apte- 
nen och handlanden Boije i Karlshamn; 2:o) 1809 med 
Hedvig Hultberg; fadern frälsekamrer} 3;o) 1830 med 
enkefru Ulr. Ch. Sebelius, född Cantz; fadern tuU&rvaltare 
i Strömstad; 4 barn. 

Skrifter: Disp. Animadversiones in paeritiai disciplinam. Lund 
1798; 4:o. — Personalier ofver prosten mag. L. Engstedt i Quistofta. 
1815. 



39.. It. Jöns Henrik SeUener. Rektor i Helsing-^ 
borg från 1817 ^ tUl 1818 V? dä han förflyttades till 
rektoratet i Lund. Se ofvan sidd« 275—279. 

40. M. Karl Kristian Eberstein, föddes 1794 y 
i Lund, hvarest fadern var theol. adjunkt, sedermera bi- 
skop på GotUand. Stud. 1802; mag. 1811; docent i 
grekiskan 1812; e. o. philos. adj. 1813: lingvae graecas 
adj. 1815; rektor i Helsingborg 1819 44; uppföi-d på 
förslag till philos. theor.> professionen i Lund 1822; pro- 
fessor regius 1821; kyrkoherde i Wisseltofta 1824 ^, 
tillträdde 1826; prost 1829; förflyttad tiU W. Karup 
1835 V- Gift 1817 med Ingrid C. Urseli, dotter af 

' kronobefallningsm. O. Ursell. 

Skrifter: 1) Dispiitatiooei-: De Salliislio, Thiicydtdem imitanle. 
Lund 181 1 ; 4:o. — De viris apiid Homerum memorabilibus. P.P. III. 
Ib. 1811—12} 4:o. — Theogonia Heslodi, Suelhice reddita. P.P. IX. 
Ib. 1813 — 17; 4:o. — De Stilo Elegiaco apud Romanos (Specim. för 
eloqu. professionen). Ib, 1820 ] 4:o. — De libertate animi ex princi- 
piis Kantianis, Ficbtianis el Scbellingianis. (Specim. för ph. th. pro- 
feniofleo). Ib. 1821; 4:o. — 'De diclione Syrica Oneooram et Orien- 
Ulium. (Spec. för grecae linguaa adj. i [Jpsalaj. Upsala 1815; 4:o. — 
An bomo conversionis ipse sit caussa. (Spec. för prest- och pastoral- 
exaraen). P.P. II. Lund 1822; 4:o. — Theses Tarii argumenti. (Pro 
imiiier« rect.) Ib. 1818; 4:o. — Diss. Synod, de Morte. Ib. 1836; 
4:o. — 2) Andra skrifter: Mina Tidsfördrif. Skaldestycken. Helsing- 
borg 1826; 8: o. — Tal vid Fru Eufjel HSkanssons, född Rosencrantz, 
graf i Waakiffa. 183i. Kristianst. e. a.; 8:o. — Profpredikan för Clara 
församl. i Stockbolm 1832. Sthm 1832 ; 8u>. ^ Profpredikan i W. 
Karup 1834. Christianstad 1835; 8:o. — Wisby StifuMatrikel. Kri- 
stianstad 1836; 4:o. •— En Årgång Predikningar. Chrislianstad 1829; 
8:o. Ib. — Dessutom åtskilliga versar vid olika tilirallen. 

41. M. Jakob Pettersson, f. 1801 V i Borrlun- 
da, hvarest fadern var kyrkoherde. Stud. 1817; mag. 
1823; koll. i Karlskrona s. a.; rektor i Helsingborg 1825 f; 
tillträdde 1826 \] opponeus vid prestmötet i Lund s. ä.; 

31 



48S 

kyrkoberdi i KAgeröd 18S5, Viltträdée deima Ijenst 1886 f; 
firost 1889. Gift l:o) Died Maria Beyer; bdeni stads- 
läkare i Maimö; %:o) med Wiibeknina Kinberg; faAeni 
kontraktsprost och kyiioherde i GröDliy. 

Skrift: De melhodo, qua puerof pucri ioTieen doctat» io tdbola 
lUleraria adhibeoda. Diti. pro muo. red. Luod 1824', 4:0, 1 ark. 

42. M. Henrik Samuel Åkerberg, f. 1799 i W. 
Kamp; fadern komoiinister, sedermera kyrkoherde i Broby. 
Stud. 1819; mag. 1823; v. kollega i Karlshamn s. å.; 
koU. i Helsingborg 1824; rektor 1836 ; kyrkoherde i Qiiis- 
tofta 1842. Gift med mamsell Linden. 

Skrift: DUp. de Analogia Maiheraalica. (Pro urna. reel.) Luod 
1836; 4:o, 2^ ark. 

43. M. Anders Lundquist, f. 1810 44 i hi\i%^ 
bmnest fadern var sjotullsvaktmåstare. Åtnjöt enskild nn- 
dervisning till 1826, då han d. 3 febr. s. å. blef stu- 
dent; v. kollega i Karlsliamn vårterminen 1835; dupiikaiil 
vid kollegaklassen af Lunds skola vårterminen 1839; kol- 
lega i Helsingborg 1836 y ; rektor 1843 V; prestvigd 
1844 ||. 

Skrifter: Aphoriiini Pcdagogici. (Pro mitii. recL) Lund 1843; 
4: o. — Program vid iDfigningeo af lårdomukolans nya hus i HeUiog- 
borg d. 3 okt. 1845. Helsingborg 1845; f:o, 5 ark. (Innebåller eo 
frimtuUniog af Hebingborgs skolas historia samt pl sista bladet en för- 
teckning offer 29 rektorer vid skolan). 



b) Kolleger vid Hekmgborgs skola. 

Peder Sigeardsen, f. 1577; koll. härstådes i shitet af 
16:e dier de första åren af 17:e ärhimdradet; sedemlera 
rektor. Se sidan 465^ 

Petrus Matihim. \ 

Andreas Laur. Flart, I Nämnas 

Dim. fr. Hekbgs skola, stud. i Kphmn 1628.>omkring 

01 Wernerus Schams, (l630. 

Dhn. fr. Rphmns skola, stud. därstädes 1623 V .^ . 

Ennert Hackson Spegerius. Son af Hack Libert- 
soB Speger, kyrkoherde i N. Rörum; dim. fr. Lunds gymn., 
stud. i Kphmn 1641; befordrades från kollegatet 16St0 
tiH kyrkoherde i Wfilinge , bfartiR han prestvigdes d. 26 
januari s. i.; dog 1677. 

Nicolaus Ebbeson. Omtalas 1680 4^— 16S3 y 
såsom kollega; sedermera rektor härslädes. Se sid. 477. 

Ennert Ibson el. Ebsqnius. Koll. 1675; rektor här- 
stådes 1684. Se ofvan sid. 475. 

Peder Christenson. Åtnjöt 1662 — 71 undervisning 
2 härvarande skola, koll. i t:a och kantor 1672, i hvilka 
båda befattningar han ännu namnes 1683; omtalas så- 
som kantor 1717; dog troligeti 1719. 

Jöns Leche, koll. omkring 1672; fadern Frans Leche, 
kyrkoherde i Baiiåkra; prestvigd 1684 ^ tiB faderns 
komminister; dog såsom kyrkoherde derstädes 1710. 

31« 



484 

Uans Jacobsson Delphin namnes 1680 såsom koIL 
i in:a. 

Pehr Hafvegård, koll. liktidigt med DelphuL 

Herbertius Laureniii Herbertius, var koli. 1682; 
rektor 1687. Se sid. 475. 

Nicol Sylvan, f. 1666 fl i Lödernp^ pastorat; 
fadern Kristian Nilsson häradsdomare. Erhöll midervis- 
nmg i Malmö skola; stud. 1682; koll. 1689; prestTigd 
1696 ^; v. rektor 1697; kyrkoherde i Barsebäck 1698 f; 
transp. till Håslöf 1714 och är fuUmakten daterad Timur- 
tasch; häradsprost 1722 4|; död 1726 V. 

Joh. Ågren, namnes 1688; afträdde 1696. 

Johannes de Fine, namnes 1688. 

Christianus Coccius, koll. 1695; kyrkoherde i Mor- 
rum 1698—171?. 

Joh, Coccius el Kock, Blekingsbo. Koll. 1696 '/; 
kyiioherde i Ö. Ljungby 1704; dog 1731. 

Fr. Meisnems, kolL 1698 V; namnes åfveo 1699. 

Karl Bagge (Garohis Baggaeus), namnes 1704— 09. 

laiir Trägård, kölL 1703 |4; prestv. 1709; död 
SS. koUega 1710. 

Laur. Palm, koll. 1711. 

Joh. Laurenberg, koll. 1711 ^j preslvfgd d. 24 
maj s. ä. såsom hospitalspredikant härstades; afsade sig 
koUegatet 1716 |; död 1719. 

Frans Leche, koll. 1716 — 25; rektor 1725. Se 
ofvan sid. 476. 

Kristian Lorens Uefferi, koll. 1725 ^^] kyrkoh. i 
St Olof 1733; död 1768. 



'^ 485 

Anion G. Barofin, t i Kristianstad 1689 -^7; koU. 
1717 V^; kyrkoh. i Mellangrefvie och Åkai-p 1724 -^; 
död 1752 V- 

Ms Sundius, koll. 1711, tnnsp. till Malmö 1712. 

Erasmus Böök namnes 1735; larer följande året 
harva blifvit stadskomminister härstådes. 

Law. Botzell, dimitterad frän Helsingborgs skola 
1715; fadern bonde i N. Piörum; namnes 1729 — 44 så- 
som koll.; kyrkoherde i Hörröd 1744 — 51. 

Andr. Sjöbohm, koll. 1735; kyrkoherde i Hörröd 
1752 V; död 1770. 

M. Lars Trägård, koll. 1752 y, tUltr. 1753; 
kyrkoherde i Gessie och Eskilstorp 1769; död 1804. — 
Var en son af prosten S. Trägärd i Helsingborg. 

Karl Gustaf Bafve, koll. 1745; död 1754 y. 

M. Pdlemon Wrangl, v. koll. i I:a 1754; ord. koll. 
1768; koll. i U:a 1769 t^; dog ss. koll. 1784 V- 

M. Otto Kristian Wdhlin, född 1746 f» i Ska- 
bersjö, var son af prosten och kyrkoherden derstädes mag. 
Peter Wåhlin och Anna Kristina Möller, dotter af profes- 
sorn i Lund Arv. Möller och Märg. Lagercreutz. Honr var 
förut gift med kyrkoh. på samma stäDe> mag. W. Faxe. 
W. var således halfbroder med th. professorn och härads- 
prosten Jakob Påle i Quislofta. Han njöt enskild under- 
visning och inskrefs såsom stud. i Lund redan 1758;. 
mag. 1766; koll. i Helsingborg 1770 y; derstädes 
vice-rcklor. 1772. Åren 1774 och 1775 hade han fö- 
retagit en utrikes resa för att, såsom orden lyda i hans 
permissionsansökan, ''få tillfälle att i Tyskland så väl vid 
högre som lägre främmande läroverk göra uppmärksamma 
jemnförelser och gagnande tillämpningar pä värt inhemska 



486 

undervieningssått.^ Under vistaudet i Leiprig knöt bat 
nåra och fortfarande vänskap med dervarande magistem, 
sedermera professorn, led. N^ O., d:r Johaffi Lundhlad, 
som vid afresan hedrade honom med ett latinskt poem ^^). 
— Mot slutet af 1770-talet inrättade Wåhlin i HdsiDg- 
borg en privat-skola, hvilken var mycket besökt af är 
sciplar både frän staden och landsorten och med rätta 
åtnjöt stort förtroende. Ättatioårige gr&bkrsmio, tala än- 
nu med innerlig vördnad ooh djup tacksamhet om deras 
bortgångne, oförgätlige och förträOUge lärare Wählia Haod 
disciplame må här nämnas prof. A. Flomiany revisions^ 
sekr. 0. af Ågardh, öfyerstdöjtn. A. Fr. Tomerbjekn, d:r 
A. Ståhl, brigadgeneralen af franska artilleriet Kari.Brand- 
berg (Brambére) ^). Denna enskilta läroinrättning fort^ 
sattes till 1782, då W. blef notarijis vid domkapitlet i 
Lund. Utnämndes 1790 till akademin-sekreterare och 1807 
y till akademi-räntmästare i Lund; 1803 kallad till kins^ 
lers«gillets korrespondent och 1803 ledamot af det vid 
universitetet inrättade uppfostringsutskottet Uti 2:tte skrif- 
velser hade kanslersgillet meddelat ett särdeles hedrande 
yttrande öfver W:s handläggning vid de honom uppdragne 
ämnen rörande undervisningsverkets förbättrande. 

Utom sitt aUmänt kända nit för uppfostringsveiket, 
var W. verksam och välgörande för flere af sina sydcon* 



i<^) J. Lundblad, Poem. ät örat. Hamburgi 1821. p. 45. 
*) Florman yUrar i liu tIub currieulum, intaget i programmet di 
hiA 1801 inataUeradce: "Doeebat in hoo Indo (Helaifi^rgensi) Otiå 
Chr. Wdhlin. Hane talfm pi^ceptorum naetus, laatum qua in ic lUi- 
dio et institationi debere fatetnr, ut neaeiat magister ne quisquam me- 
Koa de discipulo umquam meruerit, an alumnus aliqiiit Pneceplorii in 
•• mtrila caritra babebat.** 



487 

bani. Ds L P. VVåhlin, prost odi kyrkoherde i Norr- 
hviddinge, var en fosterson af honom. En lika nfira siAg-* 
finge y stiftets biskop, som efterträdde honom i notariatet 
vid domkiqMäet har ofta förklarat sig hafva stora förbiiH' 
delser till ak. räotmästaren Wählin. Afled i Lund 1806 1^ 
Gifl 179& med enkefru A. C. Friis, f. Morsing (f 1804 1), 
med hvilken han hade 4 barn. 

M. Anders Leufström, koO. i I:a 1783 y, i Ha 
17^4 l^] begärde 1801 att entledigas frän skolsysslao 
oeh anställas såsom pastorsadjunkt; f. 

Joh. Erasmus Bjuggy koll. 1784 Viprestv. 1776; 
afskedad 1818; död 1824. 

M. Knut Bohman, v. koll. 1786; kyrkohei*de iWä-- 
linge oeh Kattarp 1801 — 29. 

Anders Carlbom, koll. 1806; f. 

Pehr Larsén, koli. 1807 V*; kF^^oherde i Ingel- 
8lad 1819 f ; transp. till Brdgaip 1830; död 1841 |. 

Bengt Möller, f. i Helsingborg 1788 4^, v. kolL 
1809 44; död 1817 V*. 

Kand. Magn. Torndahl, f. 1786, koll. 1818 44; 
déd 1827. 

Paul Hallbdck, koH. 1819 44; stadskomm. i Hel- 
siof^Tg 1820; kyrkoh. i N. Wram 1826; död 1887. 

M. Kristian Roth, koB. 1821 V; kyAoh. i Köpingc 
och Lyngsjö 1824 V; kgl. hofpredikant; dog 183». 

M. Henr. Sam. Åkerberg, koU. 1824; rektor 1886. 
Se ofvan sid. 482. 

Lars Södergren, köU. 1827 V; kyAoh. i ^örup 
tS42 4. 

IL Anåers Lundgulst, koM. 1886; rektor 1843 ^^ 
Se ofyan sid* 462. 



488 

M. Sven Sjögren, t. 1811 V; ^^^ » *-«»* *88«-, 
transp. iiU Helsingborg 184ä V- 

M. Johan Georg Malmsiröm, f. 1808 -^; e. o. 
bibi. amanuens i Lund 1839; koll. i Lund 18S§ V ^ 
i Helsingborg 1844. 

c) Utmirktare disciplår fråi Hebmgborgs skela. 

D:r Mogens Modsen, biskop i Lund, hade någon tid 
åtnjutit undervisning hflr, innan han kom till Landskrona 
skola, hvarifrån han dimitterades till universitetet i Kö- 
penhamn. 

Richard Ehrenborg, juris prof. i Lund 1687; död 
1700. Jfr. Ståhl, Biogr. undem s. 67 — 69. 

D:r Karl Kullberg, död såsom prost och kyrkoherde 
i W. Kamp 1808. Jfr. Biogr. Lex. öfv. Ber. Svenske Nån. 

D:r Arvid Henrik Florman, anatomis a chirurgiaB 
professor i Lund 1801; död 1838. Jfr. SldU, 1.1. 302 
—366. 

B. Prinsessan Enganias flickskola i Helsingbarg 

stillades i april 1846. För sin tillvaro har den att tacka 
enskilta välgörenheten. Några af stadens fruar, som no- 
der medömkan sågo att flera faltiga flickor inom sam- 
hället erhöUo dels alldeles ingen, dels en högst brist&Big 
uppfostran, fattade det menniskoälskande beshit, atl kom- 
ma desse vårdslösade barn till hjelp på ett verksammare 
sätt äa genom en eller annan abnosa. Detta beslai hade 
till följd bildandet af den skola, som med nådigt bifall bår 
ofvannåmnda namn och i hvilken utan betalning meddelas 
undervisning i kristendom, sång, skrilhing och rakning 
samt handarbeten. I denna undervisningsanstalt upptagas 
24 flickor, som alla, jemte den undervisning de erfaåUa, 



489 

af stadens fraar och unga damer förses med aitete. Af 
dessa 24 flickor erhålla de 12 mest behöfvande och värn- 
löse åfven mat och kläder under hela skoltiden. Hvardera 
af de i skplan upptagna flickorna erhåller derjemte, äfven 
utom skolan, sorgfäOig vård och tillsyn. Denna omvård- 
nad är fördelad på 4 af stadens damer gemensamt för 
hvardera flicka. Undervisningen i skolan, äfvensom den 
öfriga vården, åtnjutes . till dess passande tjenst för de 
afgående hinner anskaffas. 

Skolans direktion utgöres af 12 direktricer, som bland 
sig utvälja en ordförande Hvarje direktrice har serskilt 
tillsyn med skolan en månad om året 

Skolan har en öfver- och en under-lärarinna, som 
åtnjuta tillsammans i lön 100 r;dr b:ko, jemte fria husrum. 
^Skolans fond utgöres ännu endast af gåfvor och en- 
skilta bidrag och belöper sig för närvarande till 886 r.dr 
34 sk. b:k6. Med afseende på dessa ringa tillgångar har 
ännu icke eget hus för skolan kunnat anskaffas, utan hy- 
res lokal i staden. 

Examen hålles en gång om året i november månad 
i närvaro af stadens pastor, som dessutom åtskilliga gån- 
under årets lopp besöker skolan. Anledningar till belåten- 
het med skolans verksamhet hafva icke uteblifvit 

Till tjenst i enskilta hus hafva redan flera flickor frän 
skolan afgått och har deras under tjensten visade förhäl- 
lande gifvit ytterligare bekräftelse åt skolans välgörande 
verksamhet. 

0. Lankastefsskolan 
im*åttades 1827. Förlidet år erhöllo omkring 80 gossar 
här undervisning. 



Kap. XVMMm 

Undenisningiaiistaltenie i KristiaisUi 
A. Kristianstads lårdomsskola. 

a) 1 fundationsbréfvet för Kristianstad, gifvet Hammars 
gärd d. 22 maj 1614, stadgade Kristian IV att såsoart 
staden blifvit bebyggd och bebodd, en skola derstädes ^ulle 
inrättas, 'hvorudi vngdommen känn bllffue vptuchtetl wh 
vdi bogelige konster forbedrett ^). Att en skola redan 
1617 hårstädes varit i verksamhet, ser man af biskop 
Pofvel Mortenson Östnips oftanämnda visitationsbok. I 
Kristian IV:s bref af d. 6 febr. 1618 omtalas äfven den 
dä l&r handen varande skolinrättningen. 

Under rektor Winslöws Ijenstetid (1629 — 33) fun- 
nos 3, men i skolhandliuganie för är 1654 omnämnas 
4 klasser'), hvilket sistnämnda förhäliande sedermera alt- 
jenit fortfarit. — I äldre lider hade skolans rditor .och 
äldsta kollega fria boningsnmi, som enligt kyrko-ordinan- 
sens föreskrift, af kyrkan underhöllosj de 2:ne yngste kolle- 
geme dcremot uppburo af staden hushyremedeL Efter 
1675 års krig och sedan tiliökte byggnader beredts, is- 



">) KongK Danska (Jeh. Ark, -- Sktanske Begitler. Tom. UI. I 
458-461. 

') "Chrislianstad Scholis Indtegl och Ud^im 1654-1657". Luads 
Domk. Ark. 



rymdes alla Ifirarne i dLolbaset I förstone ätiijét rektor 
fri kost hos borgerskq^et, men ' sedermera träfiiades den 
dfverenskommelsen att han i st f. dessa kostdagar af sta- 
den ärligen skulle åtnjuta 80 d:r srmt Då borgarne för 
krigets skull blifvit mycket ^f&rarmede,^ beslöt landshöf* 
ding Durell att bemälta summa af kyrkan borde utgå, 
hvi^t första gången skedde år 1674, men är 160S 
åadrades denna anordning och staden ålades att betala 
dessa 80 d:r, hvilka jemte den gamla lönen 12 d:rinnu 
i rditors löningsstat äro upptagna och af staden erläggas. 
Rektor åtnjöt dessutom i äldre tider 20 lass ved, 64 
å'S i diorpenningar samt balfparten af de s. k. diskant- 
penmngame, som insamlades vid de tre stora högtider- 
»c, mårteps-, jul- och trettöndedags-aftnar ^J. Enär skol- 
läraraes löner befunnes otiibäckliga, anhöll stadens bor- 
^erskap hos konungen om lika förmän för Kristianstad, 
som kyrko-ordmansen af 1587 och Fredrik ll.s förord- 
ning af d. 23 mars 1&68 tillerkände andra stader, neml. 
att till skolan måtte anvisas de klockare-kall, hvilka bgga 
inom 2 mils afstånd. Detta beviljades genom kongl. bref- 
vet af d. 4 febr. 1618 och konungen stadgade derjemte 
att, eftersom i skolan ännu ej funnos några skickliga äl- 
dre lärjungar, som kunde bestrida de ifrägayarande kloc- 
karetjenstema, hvilka då innehades af andra dertill för- 
ordnade personer, biskopen borde tillhålla ortens klockare 
att till skoledisciplames underhåll betala en skäppa korn af 



*) I skolarkivet förfaras en förteckoidg p& de diskaolpeoDingar, 
soia influtit frin Sr 1752—1812. Man erhöll hvarje afton vaoligeD 
40 a 50, standom 60 a 70 oeh de sednare åren 100å200 d.rsrmt.— 
Choromglngen oyfirsafton tillföll diseipUrne. 



492 

hvart pund sädesinkomsl ^). Sedermera alteftersom klo&- 
karetj^stema blefvo lediga på 2 mils afetänd frän Kri- 
stianstad, lades ifrågavarande inkomster' till skolan, hvil- 
ket redan 1667 egde rum. Beloppet af helgonskylds- 
komet anordnades då till fördelning meDan larame, till 
understöd för ungdomen och skolans öfriga behof. Jä^ 
rare och lärjungar åtnjöto äfven vissa särskilta inkomster 
genom gåfvor vid begrafningar, brollopp och andra hog* 
tidliga tillfallen, vid hvilka skolan var förbunden att upp- 
vakta, med musik. I Kristian IV:s stora Recess af år 
1643 linnes taxa utsatt å afgiften till skolorna vid be* 
grafningar. Af likpenningar uppbar rektor härstädes half- 
parten och dä någon statligare begrafning inträffade eriiöD 
han "det kläde som ligger paa Boren under Ligkisten^ *)• 



^3 All alle, Ssdcdegoc i Chrislianslads Lehn schali conlribucre I 
skieppc af hoert Puad till Chris tianstadi Skole. 

Wij Chrisiiaa &c. Wor Syoderlig gunat tUforn. Vider aU eftersom 
oss Elskelig borgeniesler og Raad udL ?or Kiöbsled Cbrulianslad , un- 
derdanigsl erc begiercDdis, alt nesle omliggendis Sogoer med byer, 
maalle efTler ordioaotzcn tage Sig sognedegne alf Skoleo der odi byeo , 
Da efflerdi for:De Sogoer nu belieocs alT andre, ej heller acbaU fiiidu 
Personer i Skoleo som same sogner gavnligen kunde forestaa, bede n 
eder och ville att i ttlholder menige Sognedegne udi Cbnslianstads lehn, 
alt en boer af dennom Aarligen , til Skolebörnenis ophold udi ror:ne SLole 
udgiffuer en Skeppe aff huert pund korn de till Löhn haffuer, indtil 
der kunde konime de personer udi for:ne Skolc, som Same degnekald 
ihillbörligen kunde betieoe och de degne der nu udi samme Sogne ere, 
rnthcii med döden affganger, eller anden steds beo knnde promoTeris. 
Dermed skeer Wor Wilje, Befalendes Eder Gud. Skrefuel paa Torl 
Slott Fredriksborg den 4 Febr« Anno 1618. Under vori Signet 

Christian. 
Oss Elske). baederlige och böijlserde Mand M.** Pofvel Mortensaen Super- 
intendent ofver Skahne Stigt. 

(Ur K. D. Geheime-ArkiTet. Skaanske Tegn. IV.) 

•"j "Christi&stads Schole-Bok" f. t. I. 



493 

För musikens, vidmakthållande voro dessutom frän gam- 
la tider särskilt anslagna 4 pund (13 tunnor 12 kappar) 
peDsionskom från Winslöfs socken, hvilken inkomst för 
det närvarande dock blott utgör 1 r:dr b:ko årligen. 

År 1661 erhöll rektor L. Stobaeus för sin tjenste- 
tid af biskop Winstrup i löneförhöjning 3 pund helgon- 
skyldskom från Oppmannna och Nosaby, hvilken förmån 
för omaket med ^att lära Disciplarne pä Instrument och i 
Musiken^ sedermera d. 22 sept. 1673 åt. rektor 6. Schreil 
beviljades och genom kongl. Kommissorial^rättens reso- 
lution af d. 18 okt 1693 stadfästades. 

Vid 167Ö års riksdag anhöll stadens fäUmäktige råd- 
mannen Bernt Olofsson i underdånighet att ett praBbende- 
pastorat eller flera klockarelägenheter måtte anslås till för-r 
bättrande af härvarande rektors knappa lönevilkor. Detta 
hade också den påföljd att Kongl. Maj:t genoni nådiga re- 
solutioner af åren 1675, 1686 och 1690 anbefallte ge- 
neralguvernören och biskopen i §kåne att draga försorg 
om det rektor härstädes med något pastorat eller klockare- 
kaQ måtte blifva understödd^). Då detta ej hade någou 



^) Kongl. Maj:U uäd. Bref till biskop Ghi>. Papke. 
Carl tned Guds näde &c. Wftr yooest och nådiga bentfgenliet med 
Gud alismåehlig , Troman och Bischop. Wij mfinde vAl genom W&ra 
p& Riksdagarne A:o 1675 och 1686 utfärdade resolutioner i nåder an- 
befalla sS General-Gouverneuren som dåvarande Bischopen her i orlhen 
at draga den försorg, d^ Reclor Scholas hflr i staden med något pa- 
florat' eller degnekall måtte blifva understödd, aldenslund han eljest 
skall sitja uti siAtte vilkor, men som magister Georgh Schreil, hvilchep 
samma lienst nu på aderlonde åhret med sine förmflns och Stadsens goda 
Sibnöye har förvaltat, underdånigst sig beklagar, at han Ännu intet med 
någon sådan lAgenhet jAmpte Rectorat^t Ar bleffuen accoromoderat till 
följe af ofvannAmde K. Resolutioner och Wij lijkvAl gerna vele^ at han 
en sådan Wår nådiga lilsejelse verkeligen må åthniuta till godo; if Ar 



494 

verkan föiwyades sMomå beMbiiDg af Kari XII fenotA 
nåd. resoltUouer af den 8 okt. 169% och da 4 sepL 
1700 ^). Men, niärkvårdigt iiogl flfven dessa gånger med- 
förde de koD{^ befaUningame ej den åsyftade löMidr-* 



Kari XI Iiade äfren uppdragit btskopen i Lund atl 
uppmuotra stiftets presterskap till att af god vilja iran 
hvart gäll med något understöd til) lönefOTbåtlriiig vid 
härvarande skola bidraga. Några bidrag inflölo dodt ej, 
vare sig af bristande ^god vilja" eller femiäga. 

Fredrik I tillade d. 11 juli 1727 liflftarande Aol- 
lärare i löDetiHökning någon öfverskottstionde från kyrkoina 



iil..E<ler IrarflKd V^lr nldiga Viije och beftkiiog, aft I tqd toHéimåB 
racance af n&|(ot aaitendigl Pasloral honom alhi hehdrig conatd^nlioa 
komma l&tbe, Huarraed I warde fOrrflUaodes dbet som ois leoder lill 
nAdigt behag och wij héfvlte Eder Gud alsmechttg ntdéligen. Chruti- 
anttad den 18 juli 1690. 

Carolua. 

C. Piper. 
*) a) Kongl. Maj na n&d. rtaolnlion pl Mag. Risherght underd. Supptiqae. 
Kongl. Maj:u nyigsle rilja ir al Biskopen oeh CooaistoriiHl ttlaar 
dbel Supplieanlen ml hlifva forhalpen lill thet, som förra Kongl. reso- 
lutioner i dbelta m&hlet medgif^a. Strömsholm d. 8 okt 1698. 

CaroKis. 
b) KongL Maj:ls nAd. Bref liU Biskop och Coosisioriiiro i Lund. 
Wir ynnest 6cc. Såsom Rector Sebol» h«r i Chrtstiansladh SeTerin 
Bisberg med Athskilliga Kongl. Resolutioner Tijsar, atH«gslsaliL B. Koogl. 
Maj:t Vår HögUhrade Herr Fadhers N&diga vilja haffver rarit, dåtl 
Recloralel heraamiMstådes i anseende lill dhe ringt riBkohr som Aer- 
fidh eljest finnas, medh eel bestftndigt Pastorat i negden skidle hlifra 
förbittrat, men sådant till datum intet ir blifvit efterkommit; alltsl tr 
hirmed till Eder Wår nådiga Wilje och héfahlning, «t I widhförsÉMgb 
yppande ligenheeC sökia ofvanhemelta Kongl. Besoåotioiier aC gvftn eti 
feUkomKgl nöye och wij befalle &e. Chrietiaoaiatt d. 4 sept A:o 1700. 

Carolos. 

C. Piper* 



195 

i O. oth W. Oöinge, Albo och Jårrestads härader, hvaraf 
läranie äonu åro i besittning. Saaime kcrnung utfärdade 
1737 4? for denna och stiftets öfriga skolor en ganska 
S^rmånUg stat, hyilken dook genom köngl. resolutionen pä 
borgerakapets aUmänna besvär §. 68, under d. 12 april 
1739 alldeles Tardt uppbafven. Genom nåd. skrifvelse af 
d. 6 dec. 1738 bt^atttes harvaraiide skollärare att allt 
hvad någon efter den nya staten för året 1737 uppburit 
skulle* äterbäras. Derfdre, enär de 6é tunnor kom, som 
disciplame härstådes eftor gan^ staten alltid åtnjutit, voro 
tal läraines löneförbättring ansldgne, borde de ock efter 
koQgL befaioing till disciplame för bemälta år ätergäl-- 
das. På vederbörandes föreställningar att disciplarne voro 
dek till universitet dimitterade eller eljest frän skolan 
bortkonme, dels ^äl toro qvar, men hade det året utan 
detta understöd genomgått, samt derjemte att sjelfva sko- 
lan var genom nödiga gjorda reparationer och andra till- 
fålen råkad i sä fattigt tillstånd, att den på några är 
tillbaka ej kiamat erlägga de på skolelärames stat af sko* 
kmedlen anslagna ved- och chor-penningar, resolverade 
hiidshöfding SilTverseböld och biskop Cr Papke d. 7 nav. 
1789, att dessa 55 tunnor kom ej skulle åtetiiäras till 
disciphnme utan till skolstatens understöd; hvilket ock 
skedde. 

År 1789 gjordes underdånig ansökan af rektor A. 
TfaomfiBUs att erhålla' Ifvetofta pastorat såsom prsebende 
till rektoratet. På denna af konsistorium förordade an- 
sökan resolverade konungen 1739 ^ följande: "Kongl. 
Haj:t håller betänkUgt att villfara bemälte rektor uti före- 
nämnde sin ansökning, i synnerhet som thetta pastorat 
befinnes vara 2 mihl ifrån staden beläget, hvarigenom 



406 

skulle bända att Jmde Rektoratet och församliDgai å lan-* 
det icke blefve så fdrvaltade och skjötte som sig borde'' 
(Lunds konsisL protok. 1740 ^). Ifrån denna tid hafVa 
inga af K. Maj:t vidtagna förändringar eOer förbittringar 
i skolinkomster härstädes egt rum, utom bvad de kongL 
interimsstatema af 1819 och 1831 innehälla. 

År 1662 meddelade kongL geueral-^kommissionen i 
Skåne denna och de andra skånska städerna makt och 
tillstånd att fritt välja sig skolmästare, hvilk^ rättighet 
ytterligai*e bekräftades genom KongL Maj:ts nåd. resohitioo* 
och förklaring d. 1 sept 16Q4 öfver Kristianstads un- 
derdåniga insinuerade disiderier och besvärspunkter (8:de 
punkten) '). 

Från 1672 till 1707 utnämndes rektoreroe härstä- 
des af K. Majit; sedermera har det skett af biskop och 
domkapitel. Angående denna skolas tillstånd under de för- 
sta decennierna efter dess upprättande, hafva vi i det före- 
gående (sid. 109) lämnat några underrättelser. — Under 
17:de århundradet visade sig hos härvarande skoldiscipiar 
stundom utbrott af råhet och sjelfsvåld. Under prosten 
Commins tjenstetid (1651 — 69) skall ej så säfflan haftra 
händt, att han under predikan måste stanna och äska ljud 
af den bullrande skolungdomen. Ar 1692 anmälde både 
inspector scholas och magistraten att någre bland skolans 
lärjungar tillåtit sig utvandringar om nättema med skjut- 
gevär och värjor, åstadkommit allarm och fönsters inslag- 
ning. Dessa brottsiigheter blefvo dock allvarsamt bestraf- 
fade^^). År 1708 hade en skoldiscipel, Samuel Eureus 



*) Lynda domkapiteb arkiv. 
i^^J Biak. Faxet Tal vid fciTigiiing af nya Urohoael d. 3 naj 1835. a. 52. 



497 

^bekant sig af den onde anden således vara frestad, att 
då han en gång suttit allena i rektors rom och concipe- 
rat elt thema, har han blifvit sä yr och förryckt i sitt 
hnfvad att han ej kunnat hafva sina sinnen samman och 
visste intet af, förrän ett papper för honom framkonmiit, 
derpå han i sin yrhet skref som honom förekom och be- 
gärde penningar af djefvulen. Men när han något kom 
till sig igen och såg sådant, blef han förskräckt, tog skrif- 
ten, som han dock ej med sitt namn underskrifvit, gick 
ut och kastade den i brygghuset, hvarest 3:ne andra gos- 
sar densamma funno.^ RådhusräUen dömde Sam. Eur^us 
"att undergå en svår scholse-disciplin och straff af rijs,'' 
brilket den 11 febr. 1709 af Göta hofrätt bekräfta- 
des, med tillägg att bestraffandet skulle ske af de andra 
disciplame i närvaro af deras lärare och 2:ne af rädstugu- 
rättens ledamöter, samt skulle han derefter undergå of«* 
f^tiig kyrkopUkt *^). 

I skolans arkiv finnes afskrift af den ed, som kolle- 
gerna under Karl XILs tid vid embetets tillträde skulle 
aflSgga. I denna iitfästade kollegan sig att "fly all lättfär- 
dighet i umgänge och öfverfiödighet i Maat, Dryck och 
Kläder samt hålla sig ifrå gäckeligt och slemt snack, 
förargelige gärningar och ohöflige åthbörder" "). Om de 
hår med kui-siv stil anförda orden fäller rektor Lunelldet 
träffande omdömet, alt det år besynnerligt "med ed för- 
säkra sig vilja fly det, som sjelfva nödvändigheten på- 
lägger att afhålla sig ifrån. Jag må undra huru förf. 



'^} Luods domkapitels arkir. 

"j Samma ed var vanlig ftfven för kollegeroe vid da andra skolor- 
oa i Sk&oe, Se E. G. Wedeges ed i Luods domk. ark. 

32 



498 

tiM detta formulär ville med 30 tuiinor «pannemål nsa 
öfverflödigbet i mat, dryck ocb kläder? En koHega behM^ 
ver ej göra votum paupertalis; han är dertffl nian löfte 
Iftrbunden, så framt han ej har annat understöd än dea 
publika lönen." 

I fftrra tider utdelades skor till fattiga dis(^[dar. Så- 
ledes inköptes år 1664 för skolans räkning 29 par skor, 
som kostade 84 d:r^^). 

SkoUwet Stadens första skolhus uppbyggdes på 
Kristian IV:s bekostnad. I st f. detta uppfördes 1686 
ett nytt, hvilket stod ända till 1831, då detsamma ned- 
togs. Denna byggnad hade åren 169T*^), 1729 *♦) och 
1768 blifvit föihättrad och en större reparation å kol- 
legemes boningsrum skedde 1786. Läsrummen blefvo 
1812 obrukbara, hvadan föreläsningasne efter den tiden 
höUos i lärames egne rum. År 1830 vädctes (brslag att 
med lärdomsskolan förena folkskolan och företaga nybygg- 
nad tin ett gemensamt lärohus. Med anledning häraf öpp- 
nades en subskription för kostnademas bestridande; den 
gick till 8183 rdr 39 sk. b:ko. K. Maj:t biföll d. 25 
fd)r. 1882 att till hjelp vid denna skolbyggnad ett an- 
slag af 3000 r.dr b:ko ur stiftets bygguadskassa skdie 

^•) "GiristiansUd Scholis Indtegt och Vd^fffc Bereignei fra d. i Oct 
1654 och UU den 1 Get. 1657.** Lunds domk. ark. 

'>) Inskriften S en öfrer dörren tiU lårosalen appsaU talla rar 
foliande: 

Undecimus lorqnet com miiia Soeptra Golhonun 
Caroliii, hnc Phebo sitrgit amica domus. 
Undacimns tst, ehen! nbi nonc resecantur arutc 
Optifflus bie Prinoepi pulYis et ombra jacet 
*«) För aU verbuUa denna reparation försildet eU liroTarkei till- 
hörigt hut, men penningame förslogo ej. Konangen beriljade d. 7 hot. 
1735 fcoUekt från flera stift tUl berörde IndamlL 



499 

& anvflndas. Ifrågavarande anslag ökades d. 26 april s. 1 

ur nämnda kassa med 5000 r:dr b:ko. Det nybyggda 

Urofauset för Hertig Karls Skola invigdes d. 3 maj 1^84 
af stiftets biskop. 

Disctplttrnes antal i härvarande skola. 
Är 1695 undervistes här 67 disciplar. 

" 1698 82 " 

" 1710 41 " 

» 1712 44 " 

" 1716 46 » 

" 1718 36 » 

" 1722 ^3 » 

" 1780 60 » 

" 1782 36 " 

" 1747 41 » 

" 1759 51 " 

" 1785 37 " 

" 1786 84 » 

" 1787 37 " 

" 1788 41 " - . 

" 1789 40 » 

" 1790 40 " 

" 1791 42 " 

" 1792 45 " 

" 1793 44 " 

" 1794 52 " 

" 1795 64 » 

" 1796 49. " 

" 1885 75 " 

" 1847 (våren) 141 " 

32» 



500 

Skolailfl jordar aro följande: 1) I Villands hårad, 
Åhus socken, n:o 26-^ hemman , af hvilket pastor der- 
stftdes enligt kongl. bref eger ständig besittningsrätt euiot 
en årlig afgifl till skolan af 1' r:dr 4 sk. b:ko; 2) i Gårds 
hårad, Ö. Vrams socken, n:o 1 6 -^^ hemman; för det när- 
varande bortstadt emot ett ärligtlandgilleaf 3 tunnor kom; 
3) en liten plats i Åhus, 4^ abar lång samt 9-^ ahiar 
bred, för hvilken nu årligen betales 24 sk.; 4) skdans 
andel i det till skolan och de fattiga i Wä utlagda godset 
för Fru M. och A. Ramels gäld af H. Brahes donation. År 
1696 gäldades skulden med några henunan i Reslöf , hvilka 
hemman finnas ännu i en ofliciell uppgift af år 1725 
upptagne såsom en skolans tillhörighet, men ha i sednare 
tider på obekant sätt blifvit skolan frånkände och njuter 
densamma numera af dem ingen inkomst Anställde för- 
sök att desanuna återförvärfva ha* misslyckats. 

b) SkelaiB valgirare. 

1. Jörgen Christophersen, kyrkoherde i Kristian- 
stad, gaf d. 14'nov. 1629 till skolan 50 d:r. 

2. Kyiioherden i Esphult Ofve Christophersen lut- 
skänkte d. 14 aug. 1636 en summa af 100 d;r. 

3. Make Juel och dess fru Anna Ramel testa- 
menterade d. 4 mars 1649 till skolan en summa af 1000 
^slette Daler,'^ hvaraf räntan, enligt testamentet, ännu ut- 
går till stipendier ät "fire af Scholens personer, som fin- 
des skicUige, flitige och aedrue.^ Kapitalet har ansetts 
svara mot 166|> rdr b:ko. Räntan utgår ärligen af Mal- 
teshokns och Vanas' säterier. 

4. Af 1657 års skolräkning synes att Clas Boosson 
skänkt skolan 30 d.r s:mt, Tyge Pfirsson 50 d:r, Arina 



501 

Kehlsmeds likaledes 50 <i:r samt Sahl. Melta Gorres Svens* 
sons 100 r.dr*^). 

5. Jungfru Lena Rasmusson skänkte till skolan 
600 d:r*^). 

6. Af 1657 BTs skolråkning ser man afVen att Inge- 
borg Mäns skräddares enka i Åhus, Måns Henrikson der- 
slädes och Erick fialldes i Löbeck hafva förärat tifl skolan 
130 d:r, hvilken summa på obekant sätt gått förlorad. 

Anm. De under 1 — ^2, 4 — 5 nänmda kapitaler äro 
gängne förlorade. / 

7. Inspektor Kristian M. Roldh på Vidsköfle gaf 
d. 14 juni 1725 till skolan 1200 d:r s:mt, hvaraf rän- 
tan användes till stipendier åt ^^4 fattige, flitige och till 
studier duktige^ ynglingar i rektorklassen. Fonden, som 
mi utgör 200 r.dr b:ko, står under magistratens förvalt- 
ning. Saoune välgörande man stiftade d. 1 mars 1734 
vid Lunds univ. ett stipendium, hvartiU han anslog ett 
kapital af 4590 d:r s:mt i karoliner. 

8. Brukspatron Johim Axel Åberg testamentera- 
de d. 27 juli 1823 till trivial-skolan i K^tianstad, "der 
han inhämtat de första grunderna till vetenskaper, så- 
som oföränderlig fond en summa af Fyra Tusende (4,000) 
r.dr b:ko trdnsportsedlar. Den ränta, som af detta ka- 
pital årligen erhålles, skall pä det sätt användas, att 3:ne 
fattiga ynglingar, födde af ofrälse ståndet inom någon af 
stadens församlingar, af minst tio och högst tolf års ål- 
der, skola anses berättigade, att derigenom vinna under- 
visnmg i ofvannämde skola uti åtta är eller ock kortare 
tid, om de dessförinnan pröfvas hafva gjort sädana fram^ 



>^) Lunds domk. ark. 



SÖ2 

steg) att de till akademien kunna dihiitteras, eHer ock 
uti publik tjenst eUer annat lönande näringsfång ingL' 

9. Kongl. räntmästaren Peier Berg utTästade «ig 
genom en förbindelse af d. 18 dec. 1804 att under sin 
lifslid och prof. Ståhls tjenstetid ärligen anslå 20 rdr 
specie, som skulle utdelas ät en ell^ två af de pg* 
lingar, "Bom dimilterades till universitetet. Början banned 
skedde nyssnämnda är och fortfor till och med 1809. 

10. Borgmästaren i Åhus Kristoffer Andersson faade 
till strömbrons underhäll derstädes skänkt ti-enne bodar, men 
då denna strömbro såsom obrukbar utdömdes^ öfverens- 
kommo slottsherren, biskopen samt borgmästare odi rad 
med borgmästaren Krist. Anderssons arfvingar att dessa 
bodar skuUe tUlfaUa Kristianstads skola. Sedan de år 1641 
blifvit försålda, insattes kapitalet 100 r.dr specie i borga- 
ren P. Khales gärd i Kristianstad ^^ , hvilket kapital, jemte 
några andra, som år 1716 blefvo insatta i publike ha- 
sois kassa uti Mahnö, aldrig sedermera blifvit liifviderade. 

Skolans arkiv. Skolan har under Sverges krig med 
Danmark förlorat många hufvuddokumenter, af hvilka mäoga 
förstördes vid eldsvådan 1783, då de ur skolhuset skofle 
räddas, men blefvo förskingrade. Rekloreme A. Thomwis 
och K. Lunell klaga inför konsistorium deröfver attafträ- 
dande rektor JLyc^å vid sin flyttning 17S1 medtagit många 
för skolan vigtiga handlingar. Skolarkivet utgöres för det 
närvarande af 20 band, bland hvilka de för skolans hi- 
storia vigtigaste äro "Chriatianstads Schola&-Protokolk-Bok,^ 
f:Oy påbörjad 1693 och ^Ghristianstads Scbole-Bok," 4:o, 
böljad 1650. 



^•) ''Ghristimtadi Scholc-Bok" f:o 28. 



ÖÖ5 

Skdlans bibliOtkek, som, i aldre tider obetydligt, 
hufvudsakligen tillkommit genom strödda gåfvor och egentli^ 
g^ kan anses vara gnmdlagdt är 1830 f genom Kongl. 
Mafts dä gifna tillätelse att till inköp af böcker använ- 
da 16 t:r stip. spannemäl, utgör f. n. dels genom in- 
köp, deis genom en 1845 skolan förärad samling af nå- 
got mer än 100 större verk, omkring 650volamer, ut- 
om kartveit, hvarjemte apolog. skolan särskilt ^r drca 
200 volumer. 

B. Apologistskolan i Kristiaastod. 

£nligt handelsmannen i Kristianstad J. N. Dahls te- 
stamente af den 21 juni 1836 skulle allt bvad af hans 
qvarlätenskap fanns odisponeradt användas för att upprätta 
en med lärdomsskelaih härstädes ''förenad Läro-class i 
lefvande språk, matbematik, teckning och gymnastik.'' Pä 
fonden, som vid boutredning befanns utgöra 24,126 r.dr 
36 sk. 5 runst b:ko, grundades, enligt K. Majits näd. re- 
solotion af d. 18 maj 1838 en Apologistskola med 2.ne 
lärare, af hvilka hvardera åtnjuter 400 r:dr b:ko i ärlig 1<^. 

Skolan öppnades den 20 januari 1840 och har ge- 
nom ofvannämnda nåd. bref samt det af d. 1 nov. 1889 
samma både rättigheter och skyldigheter, som hvaije af 
staten grundlagd och underhällen apologistskola, står också 
under samma offentliga styrelse (rektor och inspektor,) 
men har dock ett på Dahlska testansentet grundadt sär- 
skildt reglemente, hufvudsakligen innehållande att endast 
fattige, Kristianstads samhälle tillhörande barn, hvilka äm- 
na sig till näringame, åtnjuta kostnadsfri undervisning, 
samt förses af skolan med böcker, bvaremot förmögnare 
betala en låg terminsafgift. 



b) Rektorer yid Kristianstads lärdomsskola. 

1, Christen Jenssen Blickfeld, har förmodligen 1620 
lämnat skoltjensleo och sedermera (troligen 1624) blifvit 
kyrkoherde i Häglinge, hvarest han lorsta gängen omtalas 
1626 Kp i ett bref från konungen till O. Marsvin och 
bisk. i Lund af innehåll, att tillse om skäl finnas till bifall ät 
kyrkoherden i Häglinge och S. Rörum, Christen Jenssei) 
Blickfelds begäran att få bo i annexen S. Rönun pä "presl- 
gården'' (annexhemmanet) derstädes, emedan prestgården 
i Häglinge vore så liten ^^). Uti ett, i kongl. danska geb. 
arkivet förvaradt, dokument af den 14 juni 1631 omtalas 
han ännu såsom kyrkoherde i Häglinge och S. Rörum "), 
men detta pastorat har han sedermera, ovisst när, dömts 
förlustig, emedan han icke velat gifva en soldat och en 
bonde nattvarden. Konungen tillät honom dock d. 3 maj 
1641 att mottaga det prestkall, hvartUI hån lagtigen 
"voceris" *^). Mera käimer man ej om honom. 

2. H. Olaus Petri insattes af biskop Matthias Jani 
d. 1 juni 1620 till rektor, från hvilken befattning han 
troligen afträdt år 1629. (Jfr. ofvan sid, 110). 



") K. D. Geh. Ark. Sk, Tegn. V. f. 215. 
^*) Gamle STCoske Jordeböger, d:o 39. 
'•) K. D. Geh. Ark. Sk. Reg. V. f. 338, 



605 

3. Hans Hansson Winslöw, född 1608 y i 
Winslöf , hvarest fadern Hans Hansson Golding var kyrko- 
herde, (t 1619). Söneme antogo namnet Winslöw. Ef- 
ter åtnjuten undervisning i Lunds skola, blef han stud. i 
Köpenhamn 1626 V; rektor här 1629 ^■^. Magistraten i 
Kristianstad lofordade pä det högsta hans tjenstgöring vid 
skolan, som han lämnade 1633 -fl ; han hade neml. 
d. 8 nov. s. å. blifvit befordrad till kyrkoherde i Ousby. 
B^ 6 febr. 1646 utnämnd till prost öfver V. och Ö. Göin- 
ge härader, hvilket embele han afsade sig 1649 4-^; dog 
1660 '/. Gift med Anna Clausdotter (f 1679 y). 
Sonen Joh. Winslöw var chronol. sacraB et ^ hist eccles. 
prof. vid Lunds universitet. 

4. Christen Skohnästare ^^). Har förmodligen blif- 
vit rektor 1633 eller 1634 och synes innehaft denna be- 
stäUning 1639, men dä hafva lämnat densamma. 

5. Magister Anners ^J. Har sannolikt tiUträdt rek- 
toratet 1639 eller 1640, men kort tid varit i skolan. 

6. M. Claes O. Borch (Claudias Olai Borrichius), 
född i N. Borchs socken, Ribe stift, pä Jutland, hvarest 
fadern Olaus Claudii var kyrkoherde. Rektor i början af 
1640-talet; kyrkoherde i Ingelstorp och Walleberga 1645. 
Var känd såsom lycklig latinsk skald. Dog 1652. Gift 
1646 med jungfru Katharina Petraea, dotter af rådman- 
nen Petrus Magni i Kristianstad. Öfver samma giftermål 
skref brodern Olaus Borrichius en lyckönskan, som finnes 
i Rostgaardii Deliciae Poetarum Danorum H. 414 — 417. 



*®} Uader dessa benfimniogar förekomma de i Jörgen Johaosens 
stadsrAkoing år 1639 ooh 1640. Jfr. '^Ghrislianstads Scholse Protocolls- 
Bok" s; 2. 



506 

Denne broder var den bekante professorn i Köpeobaimi 
Olaus Borrichius (f. 1626 f 1690), hvilken på ssi- 
nämnda ställe stiftade Ck>liegtum Mediceum, vanligen kat- 
ladt "Borchens Gollegium,^ hvartill han, utom grund och 
byggnad, legerade 24,100 riksbankdaler. 

7. M. Peder Clausen Flensborg. Efter ålnjoteii 
undervisning i Roskilds skola, blef han student 1643, 
promoverades 1645 till magister och utnämndes vid sam- 
ma tid till rektor härstädes, men efter 8 års förlopp vardt 
han "för sin oskicklighets skull^ frän tjensten afsatt^). 

8. M. Emestus Ernesti Badenius. Att han är 
1650 varit rektor härstädes, ser man af en i skolarkivet 
förvarad skolbok, å hvars titelblad han tecknat sitt namn. 
Förmodligen tillträdde han rektoratet 1648. År 1649 1 
har han disputerat i Köpenhamn; den 7 juni prestvigd så- 
som kyrkoherde i Helsingborg och lär han hafva aflidit år 
1656; ogift. Nänmes i Winstrups Epigrammata p. 1088 
—1089. 

9. M. Runolf Johnson (Runolphus Jonae), född pä 
Island, hvarest fadern Jon Runolphson var kyrkoherde i 
Skeggiastad och prost öfver Vadle härad. Efter iuhämlad 
undervisning vid Holums skola, dimitterades han derifrån 
år 1640 och inskrefs d. 21 dec. s. å. till stud^t vid 
Köpenhamns universitet^); omkring 1644 rektor i Ho- 
lum, hvilket embete han dock 1649 afsade sig och be- 
gaf sig ånyo till universitetet i Köpenhamn, der ban 
följande ^ret tog magistergraden. Någon tid derefter ut* 
näomdes han af biskop Winstrup till rektor härstädes, 



91) Block, Bidrag tU Roskilde Doroskolet Hitiorie. III. 29, 
'*) Uniy. HaTD. Matric. 



507 

men dog år 1654 af pesten. — Af ett bref till ho- 
nom frän biskop P. Winstrup (dat Lund d. 8 juni 1653) 
ser man att på Runolf Johnsons begäran klockareinkom- 
sterne i Winsl6fs och Neilinge (utgörande 11 pund kom, 
hyaraf de 4 skulle utgå till substituten) anslogos till Kri- 
stianstads skola ^^). Bland skolans utgifter finnes föl- 
jande antecknadt: ^Udgiffuit for liuss som bleff Brent 
offaer S. Mester Ronolff den thid hand laa liig I D:r^ ^). 
Runolf har ett berömdt namn såsom isländsk filolog 
och har utgifvit den första isländska grammatik ^^). 

Skrifter: Homagii hlandici lietus Mercurius. Hafaiae 1650;4:o. — 
GrammaticflB Islandicae Rudimeota. Ib. 1651*, 4:o. (Deana bok flr se- 
dermera 2:nc gänger ånyo utgif?en af Engelsmannen Hickesius, dels i 
haos Inslitationes GrammalicsB Änglosaxonicie &c. Oxonii 1689; 4:o, 
dels i fortta bandet af hans Thesaurus). — Lingvae Septentriooalis Eler 
roeota. Hafn. 1651 ; 4:o. — Duodecim disserlationet physicsB. Ib. 1652. 

10. M. Olof Stison. Var år 1654 rektor 2«). 



*') Lands domk. arkiv. 

**) ''Christianstad Scholis Indtegt och Vdgifft 1654—1657." Lunds 
donik:s ark. 

'^j Nyerups og Krafts Litt. Lex. 294. — Finni Johannaei, Historia 
Ecdes. Islandiie IlL 549. — Att Runolf Johnson flf?en varit betänkt p& 
att ntgifva, eller samroanskrifvit ett "Lexicon Latino-lslandicum^ utvisar 
ett under d. 3 maj 1650 för honom utfflrdadt kongligt privilegium att 
trycka och under 10 är försälja ett sldant arbete. K. D. Geh. Ark. 

*") Bland biskop P. Wiostrups Epigrammata, tryckta 1654, före- 
komma (Lib. IH. 1002— 3J om honom följande: 

De M. Olao Slisonio, Schotts Christiano^iadiana Rectore. 
Est Divi Pauli fAtfifitfig, aut imitatör, 
Stiaonius, Christi stigmata SuiofAivos. 
Sint ita ZiiCofxtvoh Tyrones Stisoniani: 
Qaalis Prsceptor, talis Alumnus erit. 

Ad Eundem, de officio Scholasiico. 
Ut booua ac solers Prteceptor sis, bonus esto 



508 

il. M. Kaspar Jakobson Wäser. Rektor härslå- 
des i okt 1655; förflyttad 1660 till rektoratet i Lund. 
Se ofvan sidd 260 — 261. 

12. M. Knut Rönnow. Rektor 1660 — 64. 1 
Greifswalds universitetsmatrikel omtalas för år 1661 en 
"Canutus Röiinow, Schanus, Magisterii examinalus." För- 
modligen samme man. Hos biskop Winstmp anklagades 
han af stadens borgerskap ibland annat derföre, att han 
ej upprätthållit skohuusiken, ej sjelf förstod den odi i 
kyrkan endast höll enkelt kor. Biskopen förordnade &k 
undersökning af inspeclor scholae Comin samt prostanie 
Oelreich i Åsum och Hvaling i Köpinge. Råttdse vanns ^). 

13. M. Lars J. Stobmis eller Stoby. Fadern var 
Joamies Laurentii Hedenstadensis, kyilcoherde iStoby. Rek- 
tor 1664 — 1669; kyitoherde i Ifvetofta 1670, for- 
llyttad 1681 till enahanda beställning i Träne. K. Kari 
XI, som niycket värderade StobaBus, lämnade honom fritt ^ 
val mellan Köpinge, Efveröd och Träne pastorater. För 
alt ej skada enkorna tog S. dpck det minsta af dessa 
pastorater: Träne. Af konungen erhöll han stora förmå- 
uer, 400 d:r s:mt i skadeersättning för den under kri- 
get liihia förlusten, samt dessutom ständig skattliiheL 
Han lär äfveu af konungen hafva erhållit skriltligt löfte 
att Ifvetofta pastorat skulle blifva ärftligt i hans slägt ef- 
ter Nissenius, men dokumentet '^bortpraktiserades^' nr sterb- 
huseL Stoba^us var en berömmelig prest, lärd och väi- 



Stisonius: Pubem Zti^ subinde luam. 
Mores 2x(C€ malos, fac J^UC^iy, quando styliim offert 
Pubem. Sic iua sit Stisoniana Schola. 
»^} W. Faies Tal $. U^25, 



509 

taiig man och åtnjöt alimSn aktning. En fontanell skulle 
en gång läggas på hans axel, vid hvilket tillfälle en oskick- 
lig fältskär afskai* nacksenan, men detta påskyndade hans 
bortgång ur lifvet, hvilket han lämnade d. 23 juni 1681. 
Gift med Maria Sorbonia, prostdotter från Sörby. Deras 
barn uppränas i landshöfdingen Dan. Tilas' geneal. tabeller 
öfver StobaBiska slägten. Ena sonens romantiska och märk- 
värdiga öden beskrifvas i Biogr. Lexikon. 

14. H. Anders Slobwus, född 1642 i Stoby, W. 
Göinge härad i Skåne, åtnjöt under 8 års tid undervis- 
ning i Köpenhamns skola, samt derefter omkring ett år 
härstädes; uppehöll sig ett år vid universitetet i Greifs- 
wald^ kollega häi*städes 1664 och rektor 1669, men 
lämnade redan mot slutet af år 1671 rektoralet, och 
begaf sig för vinnande af vidare befordran till Slock- 
hohn; mag. i Lund 1670; poeseos professor e. o. i Lund 
1674 ^-^'j 1682 eloquentio) et poeseos professor o.; 1687 
historiarum et poeseos professor, jemte hvilken befattning 
han 1708 dessutom erhöll bibliothekarie-bestallningen vid 
universitetet Under sommaren 1710 hade akad. konsi- 
storium beslutat att transportera bibliotheket till Wexjö 
eller någon för fiender säker ort. Häremot satte Stobo^us 
sig på det bestämdaste: ''lio, ty bibliotheket bör stå der 
konimgen det satt, till Kongl. Maj: t annorledes bjuder: aka- 
demi kan ej bh quar, der ej bibliothek finnes; 3:o) flytt- 
ning fordrar minst 1000 d:r s:mt, om man skall kunna 
bege sig undan och fä plats annorstädes; 5:o) Verroni 
post cladem gratis actas sunt publice, quod de republica 
non desperasset Och vi skuUe frukta post victoriam 
Helsingburgensem? Hvad om kungen kommer och allt 
blir glädje och seger? Skulle Dansken vara formidabilior 



540 

post dn ante cladem? Skola vi fly ad qaemeumqae ho- 
stis Dutum? Nej? — Vi kunna med vårt exempel åstad* 
komma mod eller förtviflan. Hvilketdera skall bibUothe- 
kets transport väcka hos allmogen? 8:0) Man talar om 
bibliothekets värde. Han lägger pä ena vågskålen det- 
samma — 16 ä 18,000 d.r s:mt; ej förgätandes hop- 
pet, att det äfven här blir konserveradt; på den andra, 
inbyggames hopp och mod, som är mer än millioner 
värdt, ej förglömmandes, att häraf följde societetens för- 
skingring och miiversitetets min. 9:o) Förslår sedan Wexjö 
domkyrka? Quasi verol Wexjö en öppen fläck, beslå- 
ende af idel trädbyggningar! Helbe då till en sjöstad l&r 
transporten och en fästning för säkerheten. 10:o) ÅndtK- 
gen atbide man kgl. senatens yttrande. I vidrigt fall exi- 
merade han sig quam solennissime från allt påkonomande 
ansvar i detta mål" Bibliotheket blef qvar i Lund®). 
Åren 1684, 1694 och 1706 var han rector magnificus, 
med anledning hvaraf man under hans porträtt på Lunds 
univ. bibi. läser följande ord: 

''Ter Pindi Rector semperque Poeta Stobsus.'' — Dog 
i Lund 171444. Gift l:o) med Ursula BL Wode, 2:o) 
med Gescha Hörling. Sonen N. Stobaeus blef eloqu. pro- 
fessor i Lund^). 

Skrifter: Panegyris ad Carolum XI. — Stalua Sepulcralis id Ui- 
mulum Historiographi Regii Petri Lagerlöf. Lund. 1699. — Oplata 
Pacis Spes redi?iva, cum yictorie contra hostes Daoos pridie Cdeod. 
Marlii 1710, ductu Gomitis Magni Stenbock, obtenla memoria, anoua 
solennitatc more Academico eeiebraretur, carmine Epico declarata. Ib. 
1710 •, f:o. (Af författaren Afren öfrersatt på sTenaka vert och trjckt in 



••) Siåhi, 1.1. 42—45. 

**) Wieselgren, Anm. ang&ende fimnen ur Psychologien 
A. Lidbeck. Lund ^1830. p. XXV. XXVL 



4:o). — DeMOtom 23 under hans inseende utgifoa dbputationer, som 
hos Liden, Catal. Disputat., uppr&knas samt ganska många carmioa la- 
dna. 

15. M. Georg Schreil, föddes i Kristianstad, hvar- 
est fadern var borgmästare. Var 1669 koll. i Malmö 
och utnämndes 1672 44 af Karl XI till rektor i Kri- 
stianstad. Schreil var känd såsom ^en lärd, flitig och nyk- 
ter man och Informator," den der visat "berömmeliga prof 
förmedelst dimission af vackra och skickliga disciplar" ^). 
Förmatt längre få behålla honom, sökte stadens borger- 
skåp att upphjelpa hans inkomster. Genom 3:ne säi*skilta 
resolutioner (daterade Stockhobn 1675 och 1686 samt 
Kristianstad 1690) förordnade konungen att rektor Schreil 
^med ett Pastorat eller något gott diechne Kalls intrader 
till sitt bettre unnerhåld skulle försynas," men af ett så- 
dant prsebende-pastorat kom han dock ej i åtnjutande. 
Efter 23 års verksam och berömlig tjenstgöring dog han 
1695 f. 1 ett bref till konsistorium af 1695 y yttrar 
Kristianstads magistrat att Schreil "uthi sin lärdom och 
information var een berömmelig man och dherföre Scho- 
len een så mycken större afsaknad af honom hafver, sär- 
deles som många disciplar ifrån åtskilliga aflägse orther 
under hans information hitkommo" ^*). — Gift med Karen 
Karisdotter Rogge (f 1695), med hvilken han hade föl- 
jande barn: Anna Märg., f. 1675 (f i yngre åren), 
Anna Märg., f. 1680, Karl, f. 1682, Ingrid f. 1683, 
Lena f. 1685 ^). 



•«) Kongl. Kommisoiial-Råtlens yttrande af d. 13 okt. 1693. Jfr. 
''Christianstada Scholae ProtocoUs-bok" s. 8. 
'^) Lunds domk. arkiv. 
**) PastorsarkiTet i Kristianstad. 



, 612 

16. M. Severin Bisberg. Efter inhåmtad noder- 
visning härstades studerade ban i Åbo, der han pro- 
moverades till magister; rektor 1696, tillträdde tjensten 
d. 16 okL s. å.; oflicierade vid prestmötet i Lund 1697; 
kyrkoherde i Åsum och Skepparslöf 1702 I-; lämnade 
skolsysslan d. 28 april s. å.; honor, prost 1719 |; re- 
signerade 173& pastoratet till förmän för sin son Johan 
Risberg; dog 1741 y. Gifl 1701 med en enkefru Anna 
Holst 

17. M. Pridbjörn Blanxius, föddes 1678 \^\ fa- 
dern L C. Blanxius var kyrkoherde i Österslöf. Sedan 
han 1692 ^4 blifvit inskrifven såsom student, höll lian 
i juni 1695 på Lunds univemtet en offentlig oration "de 
prarogativis Monarchias prse caeteris renim publicarum for- 
mis,'^ hvarefter ban sedermera derstädes orerade öfver Karl 
XII:s segersälla vapen. Ulnfimndes till rektor 1702 -^ 
och är fuUmakten datemd hufvudqvarteret Olesznica; mag. 
1706 !•; ord. opponens vid prestmötet i Lund 1703. I 
skolan, hvars styrelse han tillträdde 1702 ^-^ och som 
han satte i ett ^blomstrande tillstånd,^ höll han 1702 4| 
ett latinskt tal med anledning af segeiii vid Clissow samt 
1704 y dei^ammastädes likaledes ett tal på latin öfver 
segern vid Pullusk och Thoms inlagande. Sedan ban er- 
hållit fullmakt, daterad Altranstadt 1707 y, på Köpinge 
och Lyngsjö pastorat, lämnade han följande året i april 
rektoratet. År 1710 respondens för synodaldisputationen 
^de caussa Peccati;" praBses vid prestmötet 1718, då lian 
grundligt försvarade artikehi ''de Theologia in genere;*' 
prost öfver Gärds härad 1719 f ; död 1789 f Biskop 
C. Papke höU parentationen öfver honom. Gift l:o) 1702^^ 
med Ingeborg HeUman (f 1729), dotter af prosten iKri- 



513 

stianstad A. HellmaD; med henne hade han 14 barn; 2:o) 
med Anna Ghr. Petrsea, dotter af regem.pastorn M. Pe- 
traras; barnlöst äktenskap. 

Skrifter: Utom de ?anliga dttputationeroa fAr filos, graden följan- 
de: Disp. Synodalis de Theologia in Genere. Lund 1718; 4:o. — En 
trogen Lflrares Loford på jorden och ftalighet i himmelen. 2 Tim. 4: 
7, 8 uti Likpredikan offer Probsten i Kristianstad M. Thiiro Liebman. 
Ib. 1718; 4:o. — (Jfr. Sommeints, Lex. Erud. Scan. 1. 263 samt Pa/H 
kes parentalion). 

18. M. Petrus Prael, född 1677 i Bleking. Efter 
ätDJuien undervisning i härvarande skola samt förvärfvade 
goda studier vid in- och utländska universiteter, utnämn- 
des han till rektor genom kongl. fullmakt, daterad Altran- 
stadt 1707 Y) hvilken beställning han lämnade 1722 V 7 
dä han befordrades till kyrkoherde i logelstorp och Walle- 
berga. Under sitt rektorat har Prael till universitetet di- 
mitterat 60 disciplar från Kristianstads skola. Dog 1739 
y. G4ft med Elisabeth Sundeli. 

19. M. Petrus Lycka, född 1698 uti Lyckeby i 
Bleking; stud. 1714; mag. 1719^4; preslvigd 1720 44.; 
rektor 1722, tillträdde rektoratet d. 1 maj s. å. med en 
latinsk oration "de' arte tractandi puerilem öelatem;'' kyrko- 
herde i Stoby och Sandby 1731 \^\ prost; dog i dec. 
1756. Gift l:o) med Petronella Blanxius, 2:o) med Petro- 
nella Westerschöld, 3:o) med Elsa Maria Ringius. Hans 
son Adolf L var kyrkoherde och prost i Lemmeströ 
(1781—1800). 

Skrifter: Likpred. öfver kyrkoherden A. Eurenius i Akarp 1746. 
Lund e. a.; 4:o. — Trones Reglemente efter thet med Guds Sons Blod 
besiglade Domslut uti Treenighetens efiga och oförAnderliga Wishets; 
Eflrleks och RåttfArdigheto Råd, uppstålldt emot viliosattser om de för- 
dömdas forlossning. (Af sanningens /'röfrade Ljus). Lund 4:o. 
Detta arbete, som jag ej kunnat öfTerkomma, ar på svenska rim. 

3a 



A44 

ao. D:r Andreas ThomtBUS, föddes 1704 V i Ois- 
by, hvare$t fodem P. ThomsBus var kyrkoherde samt prost 
öfver Göinge härader. Efter åtnjuten enskild undervkong^ 
stud. 1719 i mars; mag. 1730; adjunkt i filosofien vid 
Lunds universitet 1732 och s. L pä riksrådet GyUenborgs 
förord rektor härstädes, hvilket sistnämnda enibete han 
tillträdde d. 18 april och installerades d. 2 maj s. su» då 
han höll en latinsk oration ^de prscipuis impedimentb, 
qu» studiosam Juventutem patriae nostr» remoranlur.^ I 
16 års tid förestod han rektoratet, under hvilken tid MS 
nya disciplar intogos i skolan. År*1724 hade han ore- 
rat i Lund pro stipendio, "de festo Martini^ och i Upsala 
1731 ^pro feUci reditu Regis Friderid ex Hassaa;^ op- 
ponens vid prestmötet i Lund 1736; kyrkoherde i Raf- 
lunda och Bösarp 1747 V> oralor vid prestmötet 1764 ; 
prost 1756; theol. doktor 1768, hvartill han pronoMive- 
rades i Lund vid universitetets Jubelfest; prost öfver Aibo 
och Jerrestads härader 1770; dog 1777 ^. Gift med 
Maria S. Dunckler. En son, Thom. Thomasus, blef prost 
och kyrkoherde i Fjelkinge (f 1796), en annan son 
Johan Kristian blef lagman och adlad under namn af Adel- 
schiöld. (Jfr. Rehbinder; Matrikel. Sthm 1781. s. 319). 

Under Thomaei rektorat dimitterades 127 ynglingar 
till universitetet ^) och hade han stora förljenster om un- 
dervisningsverket. Linné i sin Skånska Resa ger Tho- 
masus det vitsordet att han var en man af mycken lär- 
dom och politesse. 

Skrifter: Disp. grad. de PhiiosophU in geoere ejusque deioitMoe. 
Und 1728; 4:o. (Pretide A. Rydelio). — Tal Tid Handelfmanoeo Jdraa 



515 

tUiobs makts, fru O. J. GronUnda jordeffird i Baflunila kyrka d. 31 
Martti 1758. Xuad; e. a., 4:o. — Likpredikan vid Fru Pastorskan A qna 
Cbrislina Bruncks jordefärd i Cimbris kyrka d. 11 juni 1765. Carls- 
erona; 4:o. 

21. M. Zacharias Aron Kihlgren, född 1713 ^ 
i Wä; fadern Pehr Aronsson Kihlgren och modem Ur- 
sula Maria Sundias. Efter ålnjuten undervisning först i 
Cimbrisbanins, derefter i Ystads ocli slutligen i Lunds 
skola, dimitterades han till universitetet 1731 \^ ^ der han 
1741 blef magister och 1743 y utnämndes till docens. 
Trenne gånger hade han derstådes innehaft förslag till 
adjunktur incmi filos, fakulteten; rektor 1747 ^^^; tillträd-^ 
de d. 25 aug. s. å. Under sitt rektorat dimitterade han 
30 ynglingar till universitetet och inskref 69 nya disciplar 
vid skolan; prestvigd 1751 ^\ kyrkoherde i Harlösa och 
Hammarlunda 1752 \) lämnade skoltjensten d. 22 juni 
s. i.; förflyttad till kyrkoherdebestållningen i Köpinge och 
Lyngsjö 1769 -J-Jj orerade vid prestmötet i Lund 1757 
■fj- öfver artikeln "de Regeneratione;" prost öfver Gärds 
hårad 1779; dog 1791 f 

Uti rektorstjensten installerades han 1748 y med 
särdeles högtidlighet, bvilken bevistades af stiftets bi- 
skop, utoänmde erkebiskopeu H. Benzelius, landshöfdin* 
gen baron Barnekow m. 0. Stadens auktoriteter, office-* 
rare och borgerskap samlades vid klockringning i större 
akolrumniet; som för tillfället var väJ prydt, kl. 8 f. m. 
nämnda dag. Rektor Kihlgren, biträdd af respondens, 
försvarad^ under 4 tiipmaris tid från kathedern 12 af ho* 
nom utgifna theser, mot hvilka erkebiskopea, inspector 
schoiss prosten S. StenhofT, afträdande rektorn kyrkoher- 
den Thom^us 6ch stud. C. J. Ennes uppträdde såsom 
extra oppou^^ier. Efter gifvet tecken med klockorna åter- 

33» 



516 

kom samlingen kl. 4 e. m., sedan den förut intagit mid- 
dag hos landshöfdingen, dä rektorn först höll ifrån kathe- 
dern ett tal pä latin, sedermera erkebiskopen ett ''de me- 
ritis Rectoris initiandi,^ livarefter kyrkoherden E. Thulin 
uppläste rektorsfuilmakten och förestafvade eden. Detta 
gjordt, höll erkebiskopen ett längre vackert latinskt tal, 
efter hvars slut Thulin gjoi*de bon och läste välsigneben. 
Sist afsjöngs under pukor och tiiinipeter versen: Pris 
vare dig o Gud o. s. v. ^Derpä gick hela förnäma Soi- 
ten ur Scholan in i Rectors rum, hvai*est man roade sig 
med pocula till kl. 2 om natten under speU af ätskffliga 
vackra instrumenter^ ^*). Gift 1748 med Susanna Cho- 
lin, dotter af B. M. Chorin; flera barn. 

Skrifter: Disp. de Nommis et Stgillii Luodcnsibiis. Lund 1741; 
4:o. — Disp. de Lilurgiis in gonere. (resp. J. Pthlsson). Ib. 1746; 
4:o. — Tal öhev I)D. MM. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas kröoing 
1751, h&Uet pl rfidhuset i Krisliaostad. Stockholm 1752; 4:o. ~ Per- 
sonalier öfver H:r Malte Ramel till Mallesholro. Land 1752; 4:o. — 
Likpredikan öfver Friherrinnan Ch. E. Liewen, med bifogade persons- 
lier. Ib. 1761 •, 4:o. — Åtskilliga svenska versar. 

22. D:r Kristian LuneU, född i Lund; stud. 1735; 
mag. 1745; kollega härstädes 1747 4; tillträdde tjensteu 
1748 4^; rektor 1762 ^; erhöll 1755 ^ direktörs 
namn med lika heder och rang som borgmästare. Vid 
skolan anlade han en botanisk trädgärd , som jemte skolan 
är 1754 af DD. MM. Adolf Fredrik och Lovisa Ukika 
besöktes. 'L. erhöll i januari 1756 af riksens ständers 
manufakturkontor 500 d:r s.mt i kostnadsersättning, med 
förbindelse att meddela ungdomen undemsning om färg- 
gräs och mullbärsträds plantering. Är 1772 undfick han 
professors titel och kallas i fuUmakten juris doktor. 



M) »'ChrUtianatadt Schole-ProtocolU-bok'' ». 77— 7a 



5<7 

Såsom rektor var han nitisk, advarsam och kraft- 
full; hans undervisningssätt beredde honom mycket för- 
troende. Sä mycket af elementarkunskap som kunde brin- 
gas i tabellarisk form, blef af Iionom ditfördt. Frän sko- 
lan diraittei*ades under Lunells rektorat till universitetet 
ö^e^ 400 ynglingar. Dog 1792 y . Gift 1766 V med 
Anna Christina Vogt Med henne hade han följande barn: 
1) Kristian Barihild f. 1767 y (dog såsom sekreterare 
1793 V af lungsot)5 2) Helena Andrieita (f. 1768 \^ 
t 1786 VJi 8) Abraham Axel Hugo f. 1771; 4) 
Margareta Kristina f. 1773; 5) Charlotta Lovisa f. 
1774**). 

Ur Lunds konsistorii eccl. protokoller må följande 
rörande Lunell anföras. 

Lunell var utsedd tili opponens vid 1759 års prest- 
möte, med anledning hvaraf han begärde i en skrift, som 
genom landshöfdingeembetet kom konsistorium tillhanda, 
att !k ^bland oppon^terne åtnjuta thet rum och then 
rang, som han i anseende till sin Directeurs syssla enligt 
kongl. förordningen äger.'' Konsistorium svarade "at som 
han giordt en hop invändningar och vidlyftigheter vid alt 
åtaga sig partes oppositionis vid instundande prestmöte; 
sä är ConsistoriuQi nu mindre angeläget om thess när- 
varelse i thetta ährendel, ulan skal han för thenna gån- 
gen slippa thet besväret, hvarföre han ock har at med 
första återställa the honom tilsände ark af synodaldispu- 
tationen , tå Consistorium sedermera hvad förenämnde thess 
skrift och andragande vidkommer, wil giöra hwad >veder- 
bör." 



**) Pavlorsarkivet i Kriitiaiutadr 



518 



I konsistorii protokoller 1759 |4 n^l^innes att pre- 
sterskapet vid prestmötet anhållit det konsistorium v3ie 
"pä behörig ört anmäla Lunells uppförande, i thet han 
ej velat opponera ulan att fä sitt rum före KyAoherdar 
och att Cons. altsä ville saken anmäla hos Justiti» Gans- 
leren med anhållan att han genom sin Embetes handradc- 
ning tacktes förmå förenämnde Directeur och Ractor Schobe 
at fuDgjÖra sin Embetes skylldighet, så at enär Cons. ho- 
nom framdeles inkallar att opponera vid prestmöte, haa 
tå ej som nu skiedt, må förfallolöst uteblifva och Cods. 
kallelse sidvörda och förachla, emedan i annor händelse 
och therest han såsom Rector Schote och then ther så-* 
ledes står under Cons. lydno uti the mål, som thes Schols^ 
syssla angår, ehvad heder och namn han eBjest kan hif- 
wa, skulle äga frihet at gjöra och låta hvad honom hålsl 
lyster, utan att rätta sig efter hvad Cons. honom uti siflui 
mål kan å Embetes vägnar föreskrifva, så torde afveD 
flere af Scholas-Betjeningen i Stiftet häraf taga sig anled- 
ning at visa sig motviHige och gensträfvoge i samma mal) 
hvarigenom ej allenast stor oreda och oordning skuUe t6f^ 
orsakas, utan ock Cons. til then myndighet, som Gud och 
Öfverheten Thy uti thess Embete tillagt, alt fonnycket 
komma at lida.'' 

23.. M. Magnus Laurentius ÅMA/, föddes 1761 V 
i N. Wram, hvarest fadeni L. Ståhl var prost och kyrko- 
herde* student 17783 mag. 1784; docens i Svenska ifilr 
terheten och latinska vältaligheten vid Lunds universitet 
1785; rektor i Ystad 1786 V> förflyttad till samma 
beställning i Kristianstad 1792 ^; hvilken tjenst han 
tillträdde 1794 {•; bestridde, med vederbörligt tillstånd, 
ulan pekuniår ersättning, 4 års tid tiBika imdervisniogen 



519 

i 3:e klassan under kollegan magister Vogts sednare lef-^ 
nad och dess enkas nådärstid; åtnjöt från 1812 till 1818 
^stledighet, under bvilken tid sysslan bestriddes af /. 
Ä Widing (1812—16), M. Elmgren CoUin (^ISiii noy. 
m 1818 i febr.) samt M P. WesterstrOm (1818 fr. 
sept tiU] dec), men erhöll 1818 ^ af KongL Haj:t 
Ijenslfrihet för den återstående lifstiden; benådades med 
professors namn, heder och värdighet 1828;,kongi. or- 
deBsbistonograf 1828 ^; jubelmagister 1835; riddare 
af k. Nordstjeman 1836; ledamot af k. Vetenskaps och 
Vitterbets Sällskapet i Götbeborg 1802, korresponderande 
ledamot af Samfundet för utgifvande af bandskrifter rö^ 
rande Skandinaviens historia 1833; medlem af k. Nor* 
diska Oldskrifts Selskabel i Köpenhamn 1834; dog ogift 
1848. 

Professor Ståhl gjorde sig känd såsom en utmärkt 
lärare och var särdeles bevandrad i svenska lärdoms- och 
personal-historien. Af egna medel undei*stödde han fatti- 
ga disciplar, som till universitetet dimitterades. 

Skrifter: Difp. Uypomnemata quaedani de ortu et progressu poe- 
seos Suecanas. Lund 1785 ; 4:o. — Tal i anledniog af Jubelfesten, hållet i 
¥itad 1 793. — Miane af kontrakuprosten mag. J. C. Eberstein. Upp- 
låst i Vatads Trivialskola d. 23 april 1793. Lund e. a.; 8:o; 40 sidd. 
— Minne af konU-aktsprosten mag. I. P. ilenlov. Lund 1804; 8: o, 24 
sidor. — Minnestal öfrer landsfadfd. och ridd. friherre Gabr. Sparre 
vid fcana begr«lbing i Gfaristlanstads kyrka. Lund 1604; 8:o. -r- Minne 
af ftot^n Chr. Hollbeck. Upplflat i Oderljunga 1805 44. Ib. 1806; 
8:^. — Matrikel offer ord. Tjenstemån fid Föraaml. och Läroverken i 
Sverige. Kristianstad 1810; 2 bd, 8:0. ^ Tal, hSUet i Kristianstad öfrer 
f. é, K. GuaUf IV ådolfa förmålning. — Minne af häradsprosten mag. 
J. Gram. Krisiianst. 1822. — Minne af post<-direeteuren L. E. Hjorth. 
Liml 1826; 8:0, 16 ikld. — Biografisk förteckning p& de Herrar odi 
Mm af andliga ftftndet, åom Mifvit utnflmnda till Kommend. eller Led. 
af de Svenika K Orden &c. Kriitianst. 1830, — Biograpbiike under- 



520 

råiulier om profeMoref vid k. oniTertitettt i Land ifrån den inrtUaiag 
till nårvarande lid. Ib. 1834*, 8:0. 

24. M. Johan Petter Hansson, född i Karidaona 
1794 V^; fadern prost Stud. 1797; mag. 1814; do- 
cens i aUmänna Iiistorien vid Lunds univ. 1815; rcklor 
1820 y; opponens vid prestmötet 1826; prestvigd 1827 
If; kyrkoherde i Stora och Lilla Slägerop 1832 V; dog 
1838. Gift med Aug. E. Lundberg; fadern auMor. 

Skrifter: Disp. Hiatoria Poeteoa Borealii antiqa». Lund 1815 ;4:o. 
(Pro veoia docendi). — Tbeses. Pro miinere Réaoris oUinendo. A. 
1820 ;4:o. — Minnesord offer landskamrer. Kjellander. Ib. 1830*, 8:0. — 
Program rid jubelfesten 1830. Krislianst. 1830 ; 8:0. — Valda Hdgmisso- 
Predikttingar af detta åfbundradets mest bertaida Predikanter, i offer- 
sAttningar utgifoe af N. LoTén och J. P. Hansson. Ib. 1831 — 34; 3 
▼oli. in 8:0. — Dessutom nigra öfrersAUningar. 

25. M. Pehr Johan BökUn, född 1796 yiOos- 
by socken, hvarest fadern var bonde. Efter åtnjuten on- 
dervisning pä Wexjö gymnasium, mag. i Lund 1820; 
kollega härstädes d. 18 sept s. å.; opponens vid prest- 
mötet i Lund 1826; L f. rektor 1832; kyrkoherde i Kö- 
pinge 1840 4^. Gift 1835 med GaroL Nilsson; fadeni 
prest 

Skrifter: Disp. de Accenta Greoo. Lund» 1829. — Theies pro 
munere Rectoris obtinando. Ib. s. I. — Lineamenta Psyehologic Pj- 
thagoricse. Ib. 1830. — Langes Grekiska Skol-Graramatik, 2:a onark. 
uppL 1831; 3:dje uppL 1833; 4:de uppL 1837. KristiaoaUd. — Öf- 
ningar i Grek. Formläran. Ib. 1833; 2:a nppl. 1837. Ib. — Progrw 
vid invigning af det nybyggda LArobuset. Ib. 1835. — dcemais On- 
tiones Selectse. In usum Scbolarum, maxime snperiorum aceonunodat». 
Ib» 1835. — G. Sallustii BeUum Catilinaraum atqne Jngurthinam. Ib. 

1835. — Homeri Ilias. Rhapt. I — ^VI, med grammat. espUcation för 
Gymnasier ocb Skolor, utgifven i förening med koUega CenlerralL Ik. 

1836. — Historiskt Bibliolhek. Utgifvet i öfversittning af C. G.^erl- 
man och P. Böklin. Ib, 1830--1836; 11 tqU. (Alla skrifterna ån 
in 8.0). 



521 

26. M. Nik Tkeodor Simonsson, född 1808 ^ 
i Bårslöf , hvarest fadern var ionebafvare af klockarelägeu- 
heten, sedermera prost ocl) kyrkoherde i Wanstad. Stud. 
1824; prestvigd 1833 ^] mag. 1838; t. f. adjunkt 
vid Lunds kathajralskola 1839; ord. adj. derstådes 1840 
44; rektor i Kristianstad 1843 V- ^^ ^^^^ ^^ 
demois. Johanna Gustava Gavallin, dotter af prosten Sam. 
Joh. Cavalui i Borriunda. 

Skrift: Apborumi Pasdagogiei. Pro muo. rectoris obtinendo. Lund. 
1843; 4:o, 14 sidor. 



b) Kolleger vid Kristiaastads lirdiBS» ock afolt giitr 

skola. 

Ericus Jam Ravlundensis, Damnes säsoiu tjenstgöraiMle 
uiidcr ViDslövs rektorat, således 1629 — 33. Kyrkoherde 
i Stiby. 

This Henriksen eller Tilus Henrici Halkenm, m 
koll. under Vinslövs rektorat, och namnes äfven seder- 
mera. Genom kgl. brefvet af d. 4 okt 1636 till bi^o- 
peii i Liuid blef Tbis Henriksen afsatt för det han lägrat 
en qvinna och dernied ^sina disciplar stor förai^else gif- 
vil hafver.^ Konungen tillät honom dock söka och mot- 
taga annan Ijeust, derföre alt han frivilligt bekant sin 
förseelse. (K. D. G. X. Sk. Tegn. VI. f. 190). 

Fredrik Thomwsen, f. 1616 ^, koll. 1641 Vi 
kyrkoherde i Quiinge och Gryt 1642; dog 1653 ||. 

Niels Fadder sen, koll. i Illia omkruig 1650. 

Hans Peder sen, ^nederste hörer^ omkring 1654. 

M. Kaspar Hammerus, f. i636-|^ härstådes; koD. 
1656, afskedad 1662; kyrkoherde i Virestad af Wexjö 
stift 1675; transp. till Karlshamn 1687; 1701 tillika 
k)Tkoherde i Asarum; häradsprost 1696; dog 1705. 

M. Anders Stobceus, kolL 1664; rektor 1669. Se 
sidan 509. 



593 

Magnus And. Risbechj Skåning, f. 1656; åtnjöt 
underrisBing i härvarande skola; stud. 16773 ^^^^' 1678; 
Iransp. till Ystad 1680, hvarest han derjemte var kantor. 

Andreas SchreU, nfimnes 1680; kommin. i Fjelke- 
6lad 1680; kyrkoherde derstädes 1703; död kort der* 
efter. 

Laurits Trägårdk, namnes 1683; kyrkoherde i N. 
Rörum 1695; död 1711. 

Martin Ftorell, namnes 1683; kyitoherde i Röke 
1691; transp. till Wemmenhög 1711; död 1767. 

tiik morih ell^r Cert?mti5,ttänmes 1680 — 89. Nå- 
gra dagar före sin död 1689 befordrades^ han till stads* 
komm. hdrslådes och kyrkoherde i Nosaby. 

Kaspar Wanneberg, koll. i II:a 1688 y; kyrko* 
herde i Wemmenhög 1689; död 1699. 

Mc. WigeliuSj koll. 1688 Y; kyrkoherde i Wexjö 
stift 1696. 

Henr. Klsinström, udmnes 1691 — 97; dog sist- 
nämnda år SS. kollega. 

Henr. LUetkenj f. härstädes, hvarest han ock åt- 
njöt skolundervisning^ koll. 1689; dog 1692 ss. koll. 
i II:a. 

Hans Jungheim, namnes 1696 — 1709; dog ss. koll. 
1709 4. 

Manriiz Kaahl, f. härstädes 1670 V; f^^^in A. K. 
skomakare, sedan handelsman, slutligen officer. Stud. 16Q0; 
koD. 1696 ^; kyrkoh. i Gessie 1703; död 1724 44. 

P. Gisirenius, namnes 1699; lämnade skoltjenslen 
1700, dä han Mef komm.; kyrkoh. i Wisseltofta 1708; 
död 1730. 



524 

Sven SihiuSj Vestgöle, koll. 1700 V; konuaiiiigter 
bärstades s. ä.; död ss. utnämiid kyrkoherde i Btarp 
4718. 

Esbjörn Möller, koll. 1701 y. 

Jean Sommar, koll. 1701 — 1707; lanuiade skolaa 
Histnämnda år. Var son af prosten P. J. Sommar i L;by. 

And. Wankif, koU. 1703; kyrkoherde i Glimåkn 
1712 — 46; häradsprost. 

Joh. Hörting, Blek., koll. 1707 V; dog sg. koll. 

1718 y. 

Sr. Svenomus j koll. 4709 ^. 

Bernt Hjort, f. häi^tädes 1683 44; stud. 1703; 
kantor och ensam lärare vid stadsskolan i Karlshamn om- 
kring 1704; koll. härstädes 1709; prestvigd d. 25 maj 
s. å.; kyrkoherde i Fjelkinge och Nymö 1711 ; död 1728 f 

Karl Pef. Rossow, f. härstädes 1684; fadern Cli 
Rossow från Brandenberg var kapten vid artilleriet och 
grundläggare af Torsebro krutbruk; koll. 1712 y;pre!ilv. 
1715 4; kyrkoherde i Konga och Ask 1719 Y; död al 
stenpassion 1744 4t- 

Erasmus Kdhre, koll. 1712 V^; prestv. 1715 V; 
kyrkoherde i Åhus 1722; död 1732. 

Sven Bång, f. härstädes 1692. Sedan han i 5 år 
varit kollega i Karlshamn, blef han 1718 ^ kolL här- 
städes; kyrkoherde i Fjelkestad och Räbeiöf 1730; dwl 
1751. 

Erasm. Roluff, f. härstädes 1691; kdl. 1721; 
tjenslgjorde ännu i denna egenskap till sin död 1765 y. 

Johan Tulin, namnes 1722 såsom koH} i bfiikefi 
tjenslbefattning han dog 1741 y. 



Ö25 

M. Henrik Hahne, f. i Malmö 1704 -f; fadern rek- 
tor derstådes; stud. 1721; koD. 1730— 47; prestv. 1744; 
k}Tkoherde i Nöbbclof och Skirvai-p'1746 4^; dog 1761 f 

Kristian Roluff, näflanes 1745 — 58. 

M. Peler Wrangl, koll. 1746; afskedad 1784. 

D:r Kristian Lunell, koll. 1747. Se sid. 516. 

M. Lars SchuU, koll. 1750; stadskomni. hårstädes 
och kyrkoherde i Nosaby 1759; död 1814. 

n. Johan Yogt, v. koll. 1762; ord. koll, 1768; 
koll. i ni:a 1791 ^\ prestv. 1758; dog ss. koll. 1802 y, 

M. Roloff Andersson, koll. 1766; prestv. 1763; 
transp. till I^andskrona 1769. Se sid. 444. 

H. Thure lAehman, koll. 1766; stadskonira. i Lund 
1778; kyrkoherde i Melby och Hvitaby 1793; dog så- 
som häradsprost 1818. 

M. Lars Hellman, kolll 1779 V; afskedad 1798; 
kyrkoherde i Sjörup 1801; död 1821. 

M. Krislian Hoffberg, koll. 1785 V; Prestv. 1752; 
itod 1791 tV 

M. Matlh. Sundius, koU. 1791 f ; prestv. 1793; 
rektor i Karlskrona s. å^; tilltr. 1794 l^] kyrkoherde 
i Tving 1803; honor, prost; riksdagsfullmäktig 1823; 
död s. ä. 

M. Nils Erikson Åreskog, f. 1764, v. koll. under 
året 1784; mag. i Greifswald 1788; prestv. 1789; ord. 
koIL 1794 V; död 1811. 

M. Karl A. Herslov, koll. 1799; stadskomm. här-- 
stades samt kyrkoherde i Nosaby 1814—18; kyrkoherde 
i Kristianstad 1818; prost; död 1827. 

M. mis Paul PauUn, koll. 1802 V- 



Sv. Tullberg, f. 1773; v. rektor i SMYitsborg 1798. 
—1802; koll. hSrstådes 1804 V; afdcedad 1820. 

. M. Johan Hans Widing, v. koll. iKarisliaaml808; 
v. rektor derstades i luars 1809; v. kolL i Kristianstad 
1811 V; v. rektor därstädes 1812 — 15; död 1830. 

M. Mariin Elmgren Collin, koU. 1815 V. Se sid. 
395. 

Pet Joh. Uerslöw, f. 1796, v. kolL 1818 'V i 
kyrkoherde i Hestveda 1831; tilltr. 1835 |; prost 

M. Nils Petter Westerslröm, f. 1783, kolL 1818; 
rektor i Karlskrona 1819 |f; kyrkoherde i Ausås 1822 ^; 
häradsprost 1831. (Jfr. sid. 519). 

M. Pehr Bökhn, koll. 1820 y. Se sidan 520. 

M. Gust. Lindström, t. 1805 V? s^^* ^^^^'> 
mag. 1829; prestv. s. ä.; koll. 1830; kyiioh. i Hjorts- 
berga 1847, 

Kand. Jonas Centervall, f. 1805 i^^ i Land; stud. 
1822; v. koll. 1832; konstituerad koll. 1833 \. 

M. Bernt Erik CavaUin, t. 1816 ^; stud. 18S1; 
dupl. vid rektorsklassen härstädes 1840 ^-^ ; koL 184S. 

M. Karl Rothstein, mag. 1844, dapUkant vid rek* 
torsklassen härstädes 1847; koU. 1848 y. 

M. Johan Georg Lönegren,l l^iQ \^) stod. 1838; 
mag. 1838; v. rektor i Landskrona värterminen s.. åu: v, 
koll. härstädes höslterm. 1838 och vårtenu. 1839; ord. 
apol. 1840 V; död 1846 ||.. 

M. Olof Hörman, f. i Lund 1814 V; stud. 1830; 
dupl. härstädes 1837 ^^ — 1840 V; ord apologist 1840 
V; mag. 1847. År tillika gynuiastiUänm. 

M. Magnus Kristian Herrim, I 1818 V; 
1844; ord. apologist 1846 V. 



5Ä7 

c) mmårktare disdplar från Kristiaiutads lårdoms- 

skola. 

. M. Anders Stobwus (f. 164-2 f 1714), professor 
i Lund. Se ofvan sidan 509. 

M. Johan Henrik Burmeisier (f. härstädes 1720 
t 1770), professor i Lund, L K. W. A. Jfr. Stähl, 
Biogr. Underr. 204 — 6. 

Jonas (Johan) OUer, (f. 1707 f 1749). Jfr. 
Biogr. Lex. X. s. 358. 

Jöns Matth. Liungherg, Kgl. Dansk Etatsräd, pro'^ 
fessor i Kiel, medlem af Kgl. Danske Vidensk. Selskab 
1780 1^; död 1812. 

Joh. Fischer ström, f. i Ystad 1735, ekonom, in- 
tendent och sekreterare i kgl. Patriotiska Sällskapet, Led. 
af K. V. Ak. t 1796. Jfr. Biogr. Lex. X. s. 350. 

D:r Nils Hesslén (f. 1728 f 1811), biskop i Lund. 
Se ofvan sid. 319. 

M. Anders Jahan Beizitis, (f. härstädes 1742 f 
1821), professor i Lund, Led. K. W. A. Jfr. Sfdhl, 
Ll. 248— 248. Biogr. Lex. 

D:r Bengt Jakobsson Bergqmst, (f. 1785 f 1847), 
professor i Lund. Jfr. StdU, 1.1. 375—376. 

D:r Karl Sonnberg Bönbeck, (f. 1765 f 1841), 
sist prost och kyrkoherde i Åsum. Jfr. Biogr. Lex. 

G. I Kristianstad*är dessutom en foikskoia, kallad 
Hertig Karls BarMkola, hnlken hålles i samma bus 
som laDdooQ»- oeh apdogstskoloma. 



Skolorna i ståderne ¥1 oeh Åhu. 

A. SkoluiWL 

I Wd, en blaod de äldsta danska stader; fanns fordom 
ett år 1169 eller 1170 af erkebiskop Eskil stiltadt 
praemonstratenser-kloster. Om detta klosters verksamhet 
för ungdomens undervisning känner man ingenting. En- 
ligt annaleme i Esrom afbrann klostret 1213, hvilken 
förstoring sannolikt töranledt klosterinrättningens flyttniDg 
frän Wä till Bäckaskog. 

Huru stadsskolan i Wä varit beskaffad, derom fin- 
na vi högst fä unden-ättelser i gamla handlingar. Ätt 
staden egt en offentlig iäroinrättning, är saU utom tvifvel 
genom de uppgifter, som här nedan skola medddas. 

Skoknästaren (rektorn) hade af staden i lönbk)tti2 
d:r, jemte i s. k. diskantpengar 6 å 7 d:r, up^iämtade 
vid omgång i staden de tre bekanta högtidsafUiama. AT 
en grund, belägen s. om kyrkan och v. om eller nast- 
intill skolhuset, iqipbar han åriigen 7 sL I 1569 års 
Landebok beklagas att ^den' arme person, som är skol- 
mästare lidit någon föriust i sin lön derigenom att några 
hemman i socknen bUfvit lagde.till Träne församling/ 

Skolmästaren åtnjöt liår, såsom i andra städer, hos 
borgerskapet fri kost Skolungdomen var i fattiga om- 



S29 ' 

stäodigheter, såsom man ser af kyrkoherden O. Chri- 
stophersens testamenlariska anordning d. 14 aug 1636 
till Kristianstads skola. Han säger neral. häri att denna 
hans gåfva (150 d:r) föranledts af att han sjelf "af förste 
barnsbeen mett stor möye och armod er opdragen udi 
Whä Schola och der faaet sine försle fundamenta Latin» 
et jxraecae Linguce och siden med stoor mödsommelighed 
tient i sex aar udi samme Schole och seet de fattige 
Schoieböras elendige vilkor." — ^ Fredrik II utgaf d. 23 mars 
1568 sitt bref att af skolmästaren och sockenpresten i 
Wä skulle tillsättas klockare vid de '^Degnekald,^ som äro 
belägna på 2 mil när staden, hvilket sedermera af Kri- 
stian IV i så måtto ändrades genom brefven af d. 4 febr. 
och 28 juli 1618, att i det stället skulle alla dessa kloc- 
kare af hvart punds sädeinkomst gifva till skoldisciplame 
en skäppa korn. 

På mötet i Köpenhamn 1608, hvarom i det före- 
gående (sid. 87) är nämndt, var Wä's skola den enda i 
Skåne, som till behöfligt understöd anmäldes^}. 

Den 7 febr. 1612 uppbrändes staden Wä af fien- 
den och har sedermera blott varit en by. Att en skola 
ännu nägontid sedermera funnits, ser man af biskopen 
Poffuel Mortensens visitatiousbok; år 1614 vid besök i 
skolan lofordas såväl rektorns som kollegans flit. — Ef- 
ter Kristianstads anläggning förflyttades skolinrättningen dit 
från Wä. 

Skolhltset har legat nära kyrkan. (Jfr. sid. 528). 

Skolans välgörare. Henrik Brahe till Vidsköfle 
och hans fru Lena Thott skänkte d. 16 juli 1586 hit 



**) Pon(oppid«Q, Aon. HL 580. 

31 



530 

SOO "gode gamle Daler'' att förräntas å 5 y^\ hitflen 
(ill faospitaleli Wfi, hälften tiU de fattige V^linge,^ som 
der gä i skolan*^). 

Börje TroUe skänkte skolan 100 d:r dansk ^) oeh 
rådmannen i Wä Rasmus Soensson Hallandsfar gaf d. 
1 okt 1610 till ^vor fattige Schole och Scholebdm her 
vdi Wfi et Hundrede' daler, beregnedt 64 sk. dansche i 
huer daler, med Sex slétte daler"^), hvilka donationer 
sedermera öfvorflyttats på skolan i Kristianstad. 

Skolans Rektorer. Om desse är man i tillTälle alt 
meddela endast ett par underrättelser. 

1. Omkring år 1612 var Zacharias Johannis rek- 
tor och skötte han sin tjenst på ett gagnande och be- 
rtailigt sätt *^). Sedermera befordrades ban till kyAo- 
herde i Nosaby. 



*') Är 1696 yar kapitalet me^ upplupen rflnta 742 daler s:ait,hTilkii 
4& ionestodo hoa Braheska arrvingarqe Anoa och Margareta Ramel och 
gflldades med oagi*a hemman i Reslöf , favllka då ladea under skolan oå 
hospitalet i Kristianstad. 

Ar 1634, dä Krislian Bamekow egde Widskofle, uppgick råotao 
iill 100 d:r, hvilka dä insattes i radmannen Nils Paulssons gård i kri- 
atianslad. Delta kapital evalveradt till 66 1 r:dr h:ko, tillhör håifko 
skolan, hfiirten hospitalet i Kristianstad. 

Jfr. hflrora W. Faxe, Tal vid invigningen af det för flerlig Carls 
skola i Christianstad nybyggda lArohus. Christ. 1835 a. 11 — 12. 

'O Pa detta kapitat gaf Sr 1621 Peder Chrisleosen Skräddare »kul- 
debref, derl han till skolan förskrifver sin i Kristianstad varande ^rd, 
som sedermera tillhörde skolan, men af magistraten såldes för att be- 
strida en är 1729 nödig befanucn förbättring af sknl huset. 

'^) Kapitalet förräntades först hos Nils Christensen snickare i ^^i- 
Med tillslagen ränta, 33 d:r, innestod del en lid i iohsa Orgnistes gärd, 
tillhörig llenr. Uugemejers airfvingar. Deqna gärd var^t uuder krigsti- 
derna mycket förstörd och försåldes sedermera till handelsman M. BJöuier 
för 187 d:r simi, hvilkcn summa ar upptagen i är 1686 skolräkning 
för Kristianstad. 



534 

2, Hans efterträdare i Wä var Severinus Johannes. 
Biskop Pouel M ortensen tyckte hvarken ^ om hans lefnad 

eller lärosålt**)- 

S. Derefler namnes eii Johannes såsom rektor och 
tillika komminister derstades. 

4. Baquinus omtalas 1617 såsom rektor. 

5. Baccalaureus Magnus Hagaus var rektor hdr- 
städes, då han 1622 y blef baccalaurens i Köpenhamn. 
(Matr. Univ. Hafn.) 



Att kyrkoherden i Esphult Ot^e Christophersen un- 
der 6 års tid vari( lärare här, är fornt omlaladt. Att 
det varit i början af 1600-talet är säkert, men ovisst 
om han tjenstgjort såsom ' rektor eller kollega. Dog i 
Lmneryds kyrka efter slutad gudstjenst, sedan han i 36 
år derstades varit kyrkoherde. 

b) Skolan i Åhw. 

Att i den gamla staden Åhus varit ett dominikaner- 
kloster, som redan 1305 omnämnes, har i det föregå-' 
ende biifvit visadt För klostrets anseende talar den om-* 
ståndigheten att klostrets prior i början af 16:de århun- 
dradet var provincial-prior för dominikaner-^klostren i. Skan- 
dinavien. Om munkarnes sysselsättning med ungdomens 



^) *OfOoio cum fructD et laude prsest.'' Liber fisilirtioniB. f. 93. 
*^) "Ejiis neqoe rita, neqtie docendi mödas M. PaaUo plaonil.*' 
Jrr. .Liber visitatioiiis Paulli Marlini el MaUhiK Jani f. 93. 

3»» 



532 

UDdervisDing i Åhus^ har mau sig ingentiug bekant. Klo- 
stret uppbäfdes något efter 1531^ 

Att efter reformationens införande, uti Ähus enligt 
Kyrkeordinansens föreskrift varit en offentlig undervis- 
ningsanstalt, är helt säkert. I Landeboken af år 1569 
omnänines skolmästarens lön .vara 15 mark och haus in- 
komst af påskören 8 å 10 mark. 

Vid biskopsvisitationen 1614 befanns skobn i godl 
skick och 3 år dercfler (1617) förflyttades, dåvarande 
rektorn till Kristianstad, men hans tjenst skulle skötas af 
sacellanen. Vid visitationcn 1618 var skolans Uilstand ej 
dåligt. Det var då ämuadt att skolinrättningen skulle flyt- 
tas tilt Kristianstad. Detta skedde då ej, ty vid visitation 
i Åhus 1635 omtalas både rektor och kollega vid der- 
dervarande skola ^^) och i det förutnämnda arbetet af J. 
L Wolf**) omnämnes år 1654 den i Ähus befmlliga 
stadsskolan, ehuru Åhus redan 1617 upphört att n- 
ra stad. 



Skolans vålgérare.^ År 1602 den 24 juli gafs 

af borgaren i Åhus Henrik Thomeson ett kapital ar 60 
daler dansk "lill Aahuss Kircke, Aahuss Schole och till 
de Hussarme udi Aahus'' på det vilkor att af årliga rän- 
tan vid Mårtensdag ena tredjl^delen skulle utdelas till 
nämnda kyrka, den andra lill sJLolan, den tredje till de 
fattiga. Af detta kapital åtnjuter Kristianstads skola en 
hten årlig inkomst, som utgår från prestgården i Ähus. 



*^) Biskaparne PauHi Martioi och Matlhitt Jaoi fiaiUtioasbok på Si. 
Kongl. BibL i Köpeahamo. 



*•> Eacomium Regni Dan. t. 649. 



533 

Skolans Rektorer. Johannes ddeonts, född i 
Widtsköfle den 29 okt 1573, sattes år 1582iWäsoch 
derefler i Odenses skola. Stud. 1594; studerade sedan 
dels i Köpenhamn, deis i Rostock; rektor i Åhus 1597; 
kyrkoherde i Ratlunda och Brösarp 1602; prost öfver 
Albo och Jerrestads härader 1615**). Berömraes af bi- 
skopp. Paullus Marllnl och Matlh. Jani för fromhet, an- 
språklöshet och gästfrihet. Predikade '^cum laude et fructu.'' 

År 1617 förflyttades härvarande rektor tUl enahanda 
beställning i Kristianstad. Han blef der således den nya 
skolans förste styresman och var det sannolikt Håkan 
Blichfeld. Efter honom skötte en H:r Olof, som då Vcyr 
sacellau i Åhus, rektorstjensten. 



Något mera är jag ej tillfälle att om skolinrättningen 
i Åhus meddela. 



^) Dessa uppgifter aro hfimtade ulur hans epitaphium i Raflunda kyrka: 



Kap. XVim. 

Underrisningsanstalterne i Tstai 

A. Ystads lirdoMskola. 

Vid gcäbrodraklostret i Ystad, som inrättades 1267, har 
under medeltiden efter all sannolikhet någon undervisning 
biifvit meddelad ät ortens ungdom. 

Om tiden för hfirvarande lärdomssfcolas grundlägg- 
ning saknas underrättelser. De härom upplysande hand- 
lingar hafva förmodligen under krigsorolighetema och den 
stora brand, som 1569 öfvergick staden, galt förioradc 
Denna brist på gamla urkunder är också orsaken till att 
man om skolans äldre verksamhet nästan ingenting har 
sig bekant. Det gamla skolhuset, som tilliorene begag- 
nats, lärer hafva varit S:t Laurentii kapell, hvars altare- 
inkomster, tillika med degnekomet från liera kringliggande 
socknar, af Fredrik II biifvit anslagna till skolans under- 
håll. Det är numera ej möjligt att bestämma om Ystad 
före denne konungs tid haft någon särskild offentlig lård 
skolinrättning utom den, som i klostret torde hafva fun- 
nits; det synes dock ej vara troligt. 

Vid biskopsvisitationen 1618 befanns tillståndet i sko- 
lan vara dåligt; rektor lofvade dock förbättring. Vid samma 
tillfälle utverkades hgs borgerskapet fritt bord för lärarne. 



535 . 

af hfilka, för lärjungarnes stora antats skull, en ny un- 
derlärare Ullsattes, som till sitt underhåll erhöll Idockarer 
inkomsterne i Köpinge socken. Följande året 1619 ^-^ 
visiterades å nya skolan och skolinspektörs klagomål öf*- 
ver lärarens (rektors?) vårdslösbe.t befaims gnindatf, hva- 
dan denoe tillsades att nästa michaeli flytta. År 1621 
höUs skolvisitation 2:ne gånger, vi3 hvilka tilirällen till-* 
ståndet, var betydligt båltre. Åren 1623 och 1627 var 
biskopen belåten med undervisningens beskaffenhet; år 1635 
deremot var tillståndet så der och följande året säges 
detsamma hafva varit dåligt, hvadan lära me tilUiöUos att 
i skoltjenstens utöfvande. vara mera nitiske. År 1680^ 
sedan rektor Erasm. Bång länmat sysslan, berättar sko-* 
lans inspektor att skolan var nära förfallen ^^j. År 1713 
hade läsningen, förmedelst en grasserande sjukdom f undet 
ett hälft års tid varit inställd. 

Dessa äro de enda underrättelser, som om skolans 
äldre tillstånd äro att tillgå. ^ — Under förra århundradet 
har skolan likväl varit i bättre skick. 

Med hänseende till härvarande skollärares lönevilkor 
omkring 1748» finnes antecknadL att rektor åtnjöt klocka- 
reinkom$teme från några §ocknar (38 t:r kom) , af staden 
ärligen 24 d:r s:mt och i löneförbättring 16 d:r;: dess- 
utom fiågra smärre inkomster: ett vikarie till S. iaurentii 
altare, 8 d:r 24 öre; af St. Birgitte kapellgods 1 d;r 2 
öre; af 3. Maria kyrkas jordskyld 1 d:r 6 öre. Äldsta 
kollegan uppbar qågot -helgonskyldskom (29 t:r), af sta- 
den 16 d:r och i löneförbättring 8 d:r 24 öre; yngste kol- 



**) Jfr hvad hflpom låogre ned vidare förekommei' ?id rekt. 01. 
Nordslrdms biografi. 



536 



legan åtnjöt en del helgonskyldskoro (20 t:r), af staden 

12 d:r och i löneförbättring 4 d:r 16 öre. Enligt råd- 
stugubeslut af d. 12 febr. 1788 uppbar rektor af staden 

13 rdr 16 sk. b:ko ärligen, 2:a kollegan 8 rdr, l:a 
kollegan 5 r:dr 16 sk. samma mynt Extra inkomster 
bestodo 1 lik- och diskantpengar. Beträflande vigselpen- 
gar, sä erhölls, \år förnämt brudfolk vigas i kyrkan 
och musik derslädes anställes" 2, 3 ä 4 d:r s:mt Hvad 
åter de s. k. ^omgångs- och diskantpengame^ vidkommer, 
så har "frän Arilds tid rektor med ett chor och öfverste 
böraren med det andra, 4 gånger gåt| om i staden med 
musicerande och sjungande, nemL mårtens-, jul-, nyårs- 
och trettonde-aftnar." Af då inflytande inkomster erhöll, 
likasom vid lik- och diskantpengar, rektor ^, öfverste kol- 
legan ^, yngste kollegan ^ samt disciplame •^. Man sak- 
nar uppgifter på huru många penningar härigenom inflöto; 
man känner blott alt år 1723 uppsamlades 50 dalen 
Disciplame hade dessutom sårskilt för sig en omgång kyn- 
delsmessoafton med ett chor. 

Några små. extra inkomster tillflöto åfven lärane, 
^när förnämt folks barn christnas, hustrurna dereller hälla 
kyrkogång och musik begäres.^ Dessutom skola discip- 
lame i äldre tider stundom ihogkommit sina svagt lonte 
lärare med några nyarsgåfvor. Hvardera läraren hade i 
skolhuset fritt boningsmm. År 1812 fick rektor 66 rdr 
82 sk. nglJi hushyra, hvilken åt n. v. rektor beiales med 
200 r.dr ngld. 

'^Till Discantisters vnderhäld, Instmmenters inköp samt 
musikens vidmakthållande anordnade bisk. Winstrup flerre- 
stads och Börje Degnekom, nc;nl. 8 tunnor 2 sL'* *). — 

*•) Fuudaiioubbokeo. (Ystadt skolarkiv j. 



537 

I skolans inventarium för är 1709 upptagas bland annat 
följande: -^en gamma söndrig basvioi, 2 gamla små violer, 
3 ganska söndriga basuner, 1 trumpet, 2 bassuner.^ 

Till fattiga nodtorftige skolebarh utdelades fordom 
vid denna skola bröd 2 gånger om veckan; neml. hvar 
tisdag och fredag å 12 öre s:rat, hvilket om året ut- 
gjorde 39 d:r**). År 1686 utdelades bröd till 24 dis- 
ciptar; år 1703 sträckte utdelningen sig till 41. När 
denna utdelning upphörde , upplyses ej af skolans få hand- 
lingar. — Degnekomet och pensionerna auslogos till de 
bästa disciplame, samt de öfriga räntepengame och in- 
traderna till kläder, skor, böcker samt papper till de 
nödtorftiga och fattige disciplame. 

Skolans stipendiimedel utgöra för det näi^arande ett 
kapitalaf omkring 1200 r:drb:ko. Af stipendiimedlen haf- 
va under de sednare åren 20 t:r kom användts till aflö- 
ning åt en duplikaut i skolans rektorsklass. 

Med hänseende till skollårarnes tillsättning härstädes 
bör anmärkas att kongl. kommissionen i Mahnö år 1662 
stadgade följande: "Fömnnas Borgmästare och Råd att haf- 
ve deras votum också uti valet af Skolbetjenler, eftersom 
de deras uppehåll och lön af Staden hafva skola""), och 
i Kongl. Maj:ts resol. och förklaring öfver Ystads stads 
besvärspunkter af d. 9 sept. 1664 heter det (§ 4): '^H. 
Kongl. Maj:t kan icke approbera och gilla att Biskopen i 
Lund skall hafva påträngt staden en Skolemästare emot 



^')PuQdatioD8boken. 

*'') Jfr. Deras EzceU. K. MajUs Rids och 'Gcneral-Gommissariers 
6u8t. Bondes, Sch. Rosenhanes oob 6. O. Stenbocks Resol. vid Kongl. 
Commtssionen i Malmö d. 16 sept. 1662 $ 4. (Intagen i Ystads stads 
*PriTilegu bok.) 



538 

dess vilja och vetskap, jemvål emot den Recess, somKoiigL 
Goniiuissarierne i Malmö hafva fatta låtit, vill och sådant 
härefter hafva förbudit och bemfilte Recess härmed con- 
firmerat^ ^). Pä magistratens underd. ansökan att af sta- 
ten erhålla understöd till skoUärarues afloning, föU KongL 
Maj.ts nåd. resolution d. 20 okt 1668. Det heter hår 
(S 6) att ^den hjelp de begära till deras Skolbetjente, 
kan för denna tid dem icke beviljas, men vill KongL Hajit 
att inkomsterna af socknarne oförryckt bebällas och att 
skoleförestandaren årligen gör Magistraten räkenskap för 
intrademe." — Skollärame tillsattes sedan förra seklet 
af konsistorium. 

Af rektor R. Åkermans förslag om skoldiscipbn ut- 
färdadt 1720 f, godkändt af insp. schote H. Lacander, 
vilja vi för egenhetens skull anföra följande; ^8 handplagg, 
om någon utan orsak i otid löper ur kyrkan; 2 hand- 
plagg, om någon kommer försent i skolan; 2 handplagg^ 
om någon glömmer sina böcker; 8 handplagg, om stil- 
bodierna smutsas eller något derur utrifves; 2 handplagg 
om discipeki okammad kommer i skolan/ — '^Uti Rec- 
loris Class bör under varande skoletijd intet annat tha- 
las Disciplame emellan än Latin. Träffas någon talila 
Svenska, plichle med 2:ne handplaggor eller vare färdig 
med en af Catonis Dislichis." *®), 

Skolhuct. Gamla skolhuset sk^Il hafva varit S:t 
Laurenlii kapell. Nuvarande skolbyggnad inköptes 1839 
af major Nordenstjema för en summa af 8,000 rdr b:ko. 

Skolans jord. Till skolan hörer nu blott n:o 2 
i Bromma by af Herrestads härad, utgörande ^ mantal, 



**) Ystads Sitds PriviUgii-Bok. 

«»J Varia DocumoDla. fol. 99—100. 



539 



som består af omkring 2jD timneland. Ärliga landgiilet är 
17 kr kom. Hemmanet bprtarrenderades 1848 päSO är. 
Skolass bibliotbsk, hvarmed börjades under rektor 
Bergelims tid, utgör na ett antal af omkring 100 band. 
Diéciplames- antal. Är 1669 funnos här 43 discifdar. 
» 1670 62 " 



» 1675 
"-1678 

" 1681 

" 1685 

" 1686 

» 1689 

" 1691 

» 1692 

" 1696 

" 1698 

" 1707 

" 1713 

" 1714 

" 1738 

" 1729 

» 1730 

" 1732 

" 1743 

" 1746 

" 1748 

" 1771 

" 1796 

" 1813 

" 1814 

" 1816 



66 


fl 


28 


n 


30 


j) 


60 


fl 


51 


fl 


61 


fl 


61 


fl 


66 


fl 


27 


» 


48 


fl 


34 


» 


40 


fl 


35 


» 


41 


fl 


62 
86* 


fl 
fl 


31 


fl 


31 


.» 


14 


.» 


32 


» 


49 


» 


51 


fl 


60 


fl 


52 


» 


36 


» 



540 

^ 1817 43 * 

" 1837 54 "^ 

" 1848 (våren) 50 " 
Skolans arki?. Skolans dokumeiiter ordnades och 
inbundos genom rektor Dunérs försorg 1815, under föl* 
jande rubriker: . 

n:o 1. Fundationsboken. 

2. Album Discentium« 

3. Diarium. 

4. Distributio Beneficiorum. L 

5. Distributio Beneficiorum. II. 

6. Konsistorii Bref. 

7. Varia Documenta. 

8. Skolans Bibliotheks katalog. 

9. Concept-Bok för Rektor. 

Skolans vålgirare. 

1. År 1605 d. 10 nov. gaf hattmakaren Anders 
Spiet samt hans hustni Marina Spiet till skolan 100 
d:r courant å 80 sk. Ärliga räntan skulle 'användas tiB 
inköp af skor åt fattiga skolynglingar. 125d:rs'jnt 

2. 1617. Borgmästaren Hans Tillofs- 

sm 100 d:r courant 125 " '* 

3. 1618 d. 20 okt Borgmästarinnan ' 
Karin Jönsdotter, enka efter Jöns Hansson i 
Köpenhanm 300 " " 

Af räntan skulle hvarje vecka köpas bröd 
för en mark dansk att utdekus till fattiga 
skolbarn och om något af rlUitan återstod skulle 
det öfriga användas till skor och kläder åt dem. 



541 

4. 1 624 idd påsktiden. Handelsman Gerdt 

SoUer 50 d:r s:mt 

5. 1624 S:t Martinidag. Prosten öf- 
Gärds härad, kyrkoherden i Yidtsköfle Hans 
Adriansson Gode 100 " " 

För räntan skulle skor och kläder in- 
köpas till fattiga skolbarn. 

6. 162i4 vid jultiden. Rådman Adrian 
Hansson 60 " " 

7. 1627 den 16 april. Borgaren i 

Ystad And. Fougd 50 " "• 

Anm. Detta kapital har varit utlånadt octr 
dymedelst fråukomrait skolan, men af bespa- 
rade skohiiedel upprättades ^ detsamma sedan 
ånyo af magistraten. 

8. 1628 påskdagen. Handelsman Lars 
Nilsson Gråa 100 -" " 

9. 1629 Martini dag. Handelsman Je- 
ronytnus Bry ning från Lobeck 60 ^ ^ 

10. 1629 julafton. Landsdomaren i 
Skåne kongl. befallningsmannen öfver Helgene 

kyrka och Fvo^ia hätdid , Henr. Gyllenstierna 300 " " 

Anm. Kapitalet som städse^ skall vara in- 
nestående i Svanehohns gård, utgör nu 5.0 
rdr h:ko. 

11. 1630 d. 25 sept. Hustru Anna 

Z änder sdotter , enka efter A. Fougd 50 " ^ 

12. 1632 d. 29 mars. Rådman ff^r. 
Gerdison 50 ^ " 

13. 1632. Rådmannen och handlanden 

Lars Gierdtson 100 " ^ 



542 

14. 16S8 Lars Hanssan, arreiidator 

pä Snogeholm lOOdTsmt 

15. 1650 den 11 dec. Anna, enka 

efter nämnde Lars Hansson 50 ^ " 

16. 1709 d. 28 aprfl. Rådman Jfdr- 

ten Jönsson 60 '^ '^ 

17. 1750 d. 17 aug. Öfverstelöjtnan- 
ten Johan LövenhuU lili erkänsla f6r den god- 
het och undervisning han i Ystad mider sin 
fattigdom åtnjutit 1240 ^ " 

18. 1788. Rådmamien och egaren af 
Snogehohn Martin Morsing 600 d:r s:mt, 
hvars ränta årligen utdelas till 2:ne skolgossar, 
som skriftligen bäst besvara .tvenne af skolans « 
inspektor framställda frågor i kristendom och 

moral 600 ^ "j 

utgör nu 100 r:dr b;ko. 

19. 1821 den 30 april. Handlanden Lars Mor- 
sing i Ystad skänkte ett kapital af 150 r:dr b:ko, af 
hvars årUga intresse 3:ne små stipendier utdelas. 

Anm. Af ofvannämnda donationer existera numera 
blott n:o 10, 18 och 19. Af skolans kapitaler ulläntes 
åren 1716 och 1717 till ki*onan 760 d:r s:mt, å hvilket 
lån åren 1731 — 41 återgäldades inalles 735 d:r. Magra 
intressepengar betalades dock ej. Skolans nuvarande ka- 
pitaler belöpa sig till omkring 1200 rdr b:ko. 



a) Rektorer vid Ystads lårdoms*skola. 

1. m. Jens Peder sen Grundith (Janus Petri GruDdllh) 
var född 1510 i Grundit nära Veile på Jutland. Hans 
fattiga föräldrar, Peder Terkildsen och Kirsten Vincents- 
dotter, bondfolk pä nyssnämnda ställe, hade från vaggan 
bestämt honom för det andliga ståndet af tacksamhet 
för modems underbara räddning under grossessen från en 
varg. Borgmästaren Anders Bértelsen i Veile, som var 
gift med Peder Terkildsens syster, upptog den unge Grun- 
dith i sin familj och lät undervisa honom jemte sina' eg- 
na barn. Sedermera kom han till Ribe skola, bvarest 
han hade den lyckan att den lärde adelsmannen Nils Ter- 
kildsen, hvilken i egenskap af kauik lefde vid domkyrkan, 
tog sig af honom och sände honom till sin vän Terkild 
Abildgård, som med beröm lärde i Ärhus. I dennes 
hus och skola' lillbragte han trenne år.. Grundith hade 
nu den afsigten alt begifva sig till Köpenhamns universi- 
tet, men krigsoroligheterna eller en tillfällighet förde ho- 
nom till Malmö, bvarest Olof Cln7sostonms och Frans 
Wormorsen med ifver föredrogo den lutherska läran. Der 
qvarstadnade han en tid, tjenstgjorde såsom underlärare 
vid skolan och åtnjöt tillika undervisning af dessa ut- 
märkta reformatorer. Då slutligen Malmö, under hvars 



544 

belägring (1536) Grandiths helsa led mycken skada, hade 
gifvit sig och freden blifvit afslutad, sändes Gnindith af 
Chrysosiomus till Ystad i egenskap af rektor. När detta 
skedde kan man ej bestämdl säga, men förmodligen var^^ 
det år 1536 eller 1537. Denna rektors-befattning före- 
stod han med sådan kärlek och nit alt de erkänsamme 
Ystadsboarne såväl tackade Chrysostomus för det han skic- 
kat dem en sä. utmärkt man, som ock bevisade Grundith 
stor välvilja och sökte så länge möjligt var i sitt sam- 
hälle qvarhålla den förtjente och nitiske läraren^). År 
1544 lämnade han dock Ystad, tog magistergraden i Kö- 
penhamn och förflyttades sedan till rektoratet i Ribe, hvars 
skola dä var i mycket förfall, men apphjelptes genom ho- 
nom, så att disciplames antal och kunskaper tiUvexte och 
många sedermera berömliga män derifrån utgingo. Vid 
hans tillträde till skoltjensten sköttes skolan af blott en 
lärare, då han lämnade densamma voro deremot 5 under- 
lärare behölliga. Från alla delar af landet skickade f5r- 
äldranie sina barn till Grundiths skola ^*). 



*^) '^Nosler (Gruodilh) propter assiduilatein in stiidiis ei in mon- 
biu iDodeslium perspectam, ab Olao Chrysostomo Idstadiura — — nt 
iurenliili formande prieeuet, missus fuil; quod munus ila obiit, ut H 
maxima mitteoli a civibus haberetur ^aiia, el misso deferreniar stndi« 
benevolenlia* omnia, quibus ita ciim dctiiiictiim (enuerun.L, al relioereol 
diutius, quiira ille ibi uiiquam cnnimnrandtim d^crpiierat." Otatio åt 
Vila et Oöiiu rev. viri Joh, P. Grundith, scripta ab Andrea Se^ 
verino Welieio, 

^'J "Cum babeoas schn)» io manas primum siimeret, rii in ea 
erani pueri numero 40, el borum ne duo, qui laline sallem rongme 
loqui aul scribere possenl; at aub eo usqiie adeo excreuit discipalorain 
grex, numero et erudilidne, ul inde fin prouccUD clalis, doctrioa H 
moribiis preslaniei, funrlionibus piiblicis idonei sepe deligerenlur. Et 
eum inilio unus ioli tcbolo* sufBceret, iam hunc ludo exeonlcm secati 



Ö4U 

Grmiditb var den förste, som tog magistergraden t 
Köpenbamn, sedan universitetet af k. Kristian III blifvit 
föi-nyadt Är 1550 nedlade han rektoratet i Ribe och lefde 
såsom kanik i lugn sysselsatt med sin privatskola i sitt 
hus, dit ynglingar från de ansenligaste och förnämsta fa- 
miljer sändes att uppfostras, ända till år 1554, då lian- 
kallades till pastor vid Ribe domkyrka. 

Den vidtfrejdade kongl. danske bistoriografen, Anders 
Sörensen IVedel, en slägling till Grundith, skildrar honom 
såsom ett mönster af fromhet, beskediighet, måttlighet, 
renhet och oskrymtad gudsfruktan. Han såg honom all- 
tid begynna hvarje vigtig handling med fromma böner 
och ofta i brinnande andakt böja blottade knän till jor- 
den, ,då någon fara botade hans vänner eller fäderneslan- 
det^). Han hörde honom prisa den kristliga mildhet, 
som talte genom Melanchthons skrifter och stod i så skä- 
rande motsatts till den oförsonliga andan hos andra, favil- 
ka störde kyrko- och samvetsfriden. Han var vittne till 
det sköna förhållande, hvari Grundith stod till sina gamla 
fattiga föräldrar, hvilkä ännu bodde i deras by, och då 
Grundith gjorde sin årliga vallfart dit för alt framställa 
sina barn för hyddans kära invånare, så följde han oied 
och täflade med honom i uppmärksamhet för de gamle ^3. 



8Uot coUaboratores quinque. MiUebant ad eum farna nominis ejus ex- 
ciUti ab uhimis eius el ▼icinoc terrsD finibus, parentes suos liberos, ne- 
qne solum aole, sed et post resignationem administralionis scholasticae, 
pleoflB fueruat eius aedes virorom prsstanliuin et oobiiium pueris/ 1.1. 

^*) "Vidi scpe solum, ante stratum, nudis inclioalis in terram ge- 
nibuB, si quod imminere maliim publicum aut priuatuin ominaretur, 
Deum ardentissimis auspirtis deprecari." 1.1. F. 7 vers. 

^') År 1559 ?ar GrimditLt mor 80 år gammal. 1.1. Fol. 8 vers. 

35 



046 

Då satte Wedel sig hos den pratsamma bundhu^tnm odi 
hörde villigt på hennes berättelse: den, som hon hdst ihC|- 
de vid, var berättelsen om, huru underligt det fogat pig 
att, hon blifvit moder till den lärde och ansedde ^Vester 
Jens.^ Det var nu, sade hon, 50 är sedan hon en gåog 
h^kde galt tämligen långt bort från sitt hus och i dalen 
vid skogen plötsligen fick se en varg. Hon befann sig 
den gång i hafvande tiflständ och kände väl den sägen, 
att vargen titlochmed på långt håll kaa spåra ufp haf- 
vande qvinnor, men hon hade också hört att h^ ej 
gema angrep kreatur, sä länge han var ensam; hon hade 
dolt sig mellan kreaturen på marken, hvarest hon hörde 
rofdjurets tjut, och i sin dödsångest lofvade hon, s^lt fo- 
stret, som hon bar under sitt hjerta, skuUe vara invigdl 
tiU Herrans tjenst: då kom fol^ till, förjagade vargen med 
skri och hundglam och frälsade henne från den hotaode 
faran: men sitt löfte Ull Gud hade bon ärligen hållit, od 
nu stod den kära sonen och hans barn hos henne. — Mol 
de fattiga i sin församling var han särdeles god^). 
Sitt embete såsom pastor i Ribe skötte han med så* 
dant nit att han derigenom ådrog sig döden. Midt un- 
der pestens härjningar i nämnda stad, besökte han näm- 
ligen församlingens sjuka så flitigt att han sjelf af far- 
soten vardt angripen. Grundith förutsåg sin död utan atl 
förlora den fasta hållning och det resignerande lugn, som 
följde honom genom hela lifvet: från sjuksängen ingöt hao 
de sörjande tröst, tog afsked med sina barn och var be- 
redd på det sista afgörande ögonblicket Han dog d. 16 



) Pauperes iu cur» fuere illi, ut nesctam an uqitan andMoi 
val legerim in homine quoqqam majoram." l.l. 



517 

9Ug. 15ft5 och alla hans barn bortrycktes kort derefter 
af den härjande farsoten^). 

En af Grundiths lärjungar, den i Heidelberg krönte 
skalden Hans Frandsen, talar om honom pä flera ställen 
i sina sånger, bland andra i den lOide elegien, som helt 
oeh hållet är helgad åt denne hans fordne älskade lärare. 

Skrifter: Joh. Petri Gnmdit, pastoris Ripentis, liker poslkumua, 
COoUbcos Sknilitudines, quibus priecipaa capita religiooifl ohrisliaos ci- 
plicaotur, editus uoa cum vita autoris. Wileb. 1567; 8:0. (Utgif?areo 
Tar A. S. Wedel). — Conciones funebres, skrifoa pä danska och på 
UUa Ofrersatta af A. S. We4el. Ms. 

2. Pouel Svensson (Paulus Svenonius). Om ho- 
nom har man sig blott bekant att han var rektor här- 
stades, dä Nils Porta Trygonius begagnade uudervisningen 
i härvarande skola. P. Svensson har mot slutet af 16;de 



*^) "Cum eoim suuin ^regem deierere noUet, et omnes qui ?oe«* 
renl (vocabaot autein freqoenlissime) accederei: tandem cam mitior 
fieret pestis et is iam quasi miies emeritus triumphare alios mullos ju- 
▼imet, in ejus quoque a«des illa irfupiiit; quoe non lantum liberos o- 
rones corripuit, sed et ipsam conjugcm, ex quibus boec sola cum filiola 
uoa evaserunt, neque dum convaluerant ha», cum ipsa? certa ad?entaD- 
iis mali signa in se deprebenderct, el paulalim adeo premeretur, ut le- 
cto affligeretur. Quod cum in oppido increbuisset, accurrebant ad eum 
ex ciribusi qui urbe metn non secesserant, optimales quique mlrum in 
modum pro ipso soHciti, afferentes ramedia quce potcrant excogitarf 
prestantissima." A. S. Wedel l.l. — Ganska rörande flr beskrifningen 
p& hans sista stunder, men utrymmet nekar oss alt anr^ra densamma; 
J8g dr derföre hflnvisa till A. S. Wedels "Oratio de Vita et obitu re- 
Terendi Tiri Johannis Petri Grundilb,'^ som kv vidfogad Grundilhs skrift: 
Similitudines &c. Jfr. JéFpa^er, Inscript. Rip. Hafn. 1702 p. 76. WoriM 
Lex. I. 372. tiyervp og Kraft, 1.1. 202. Thorvp, Historiske Efierret- 
toinger om Ribe Cathedralskole. Ribe 1846. s. 71^73. Wegener, Om 
Anders Sörensen Wedel. Kiöbenh. 1846 % 15 -37. 

Epitaphium ofver Gruudith, författadt af A. S. Wedel, låses hos 
Terpager, Inscript. Rip. s. 4^ samt i Mannora Danica 11, 67. 

35» 



århundradet iimehaft rektorstjenslen i Ystad« Är 1606 
namnes han såsom kyrkoherde i Glemminge^J. 

3. M. Tönnes Gregersen (Antonius Gregorii). Af 
äldsta universitets-matrikeln i Köpenhamn ser man att 
han derstades d. 8 maj 1638 såsom ^ector Schols 
Ydstadiensis^ promoverades till magister. För öfrigt är 
ingenting om honom bekant 

4. M. Johan Jakob BeverUn. Var förmodligen 
son af prins Kristians hofpredikant Johan Beverlia All 
han är 1655, dä han d. 29 maj tog magistergraden i 
Köpenhamn, var rektor härstades, känner man, men ej 
när denna skoltjenst tillträddes. Han disputerade i Kö- 
penhamn 1650 under prof. J. Bircherod ''de Principiis 
cbymicis" och s. å. under prof. Th. BarthoUn ^de Cygni 
Anatome ejusque Cantu^ samt följande året under samme 
praBses "de Vasis sangvineis;'' år 1655 befordrades han 
till kyrkoherde i Womb och Weberöd och år 1670 nam- 
nes han såsom prost öfver Färe härad *^J. Han var la- 
tinsk poet, såsom man ser af hans gratulation till bisk. 
P. Winstnips Pand. Sacr. Af gemene man räknades han 
för alt vara en trollkarl, ovisst af hvad anledning. Dog 
1707 under förra hälften af året**}. 

Skrift: Prnco Wiastrupianiis sive Oratio in laudem Pelri Wlntlni- 
pii, Scaniae episcopi. Hafo. 1652; 4:o. 

5. H. Anders Jakobson (Andreas Jacobi Ystadien- 
sis) var född härstädes. Efter åtnjuten undervisning i 



*«J N. Porta TrygQoius, Poemala. Part Synehar. p. 251. 

") Winatnipa syoodaldisp. de Patienlia. 

") Worm IJ. I. 105, Nyerup og Kraft 59. Sommeäus, Lei. 
Erud. Scan. 229—231. — Elmgrenska SamliDgarne. 



549 

Kristianstads skola, blef han sludent i Köpenhamn 1659 ^-^^ 
Namnes såsom rektor härstädes 1664 — 68^). 

Skrift: Disp. de Gorporis aaturalis caussis per accidens, Tortuna 
sdltoet et casu: item de^monstris. (Prasside Casp. Weisero). Lund 
1670-, 4.0, 61 ark. 

6. Geri Petterson Uppendick, föddes 1645 i Ystad, 
hvarest fadern var handelsmannen Peder Uppendick. Ef* 
ler åtnjuten undervisning i härvarande skola, dimittera*- 
des han af M. Anders Jakohsson, inskrefs såsom student 
i Greifswald 1664 och. 1667 y i Köpenhamn, på hvil- 
ket sednare ställe han vistades i 2:ne år. Var rektor 
härstädes i början af 1668, men lämnade kort tid der* 
efter skoltjensten och vistades i egenskap af medhjelpare 
hos Erasmus Bredalinus, pastor i Löfvestad, der han 
1671 blef ordinarie pastor och prestvigdes d. 9 juni s. å. 
Han var gift- (sedan 1671 4^) med Dorothea Bredal (f. 
1649 t 1716 I), dotter af nämnde Erasmus Bredali^ 
nus. Denne lämnade pastoratet och dotter ännu medan 
ban lefde till Uppendick, om hvilken en gammal anteck- 
ning i dervarande pastors- arkiv förmäler att han ^dessa 
församlingar förestått med heder och beröm i 29 års 
tid.^ Han hade i sitt äktenskap 11 barn och dog 1700. 
Bland barnen märkas kornetten Karl Upp., {i. 1678 .f 
1756, fader till Gerk Upp., kyrkoherde i Nältraby), 
Erasm. Upp., kyrkoherde i Hammeiihög och dottern Anna 
Upp., gift med Kristoff. Broek, rektor i Ystad och se- 
dermera kyrkoherde i Löfvestad. 



**) "Yaria documenta," handskrift i Tätade skolarkiv samt ''flc. 4:o, 
11 3*^ i handskriftsamlin^eD pft Lunds uniffsrsitetsbibliothck. — Matr, 
Univt flafq. 



550 

7. M. Johan Olofsson B egget, föddes 1042 y i 
Lund, hvarest fadern var Iheol. professor vid gymiia^iet, 
sedan vid universitetet Sedan han studerat i Upsala och 
Greifswald, ulnåmndes han 1668 tiil rektor härstades, 
promoverades till magister i Lund 1670 l^\ kyrkoherde 
i Trelleborg och Maglerup 1674 1-; honor, prost 1683^; 
prost öfver Skylts härad 1708 V; dog 1721 ^ och 
är begrafven i Trelleborgs kyrka. Han var gift och ef- 
terlämnade 4 barn, bland hvilka ena sonen blef kyrko- 
herde i Stora Harrie*). 

8. M. Rasmus namnes 1676 första halfäret så- 
som rektor. Han begaf sig dä till metropolilanskolan i 
Köpenhamn, hvarest han anställdes såsom kollra i 5:e 
klassen^). Är troHgtvis samme VL Er asmus Bladh^SIA^ 
ning, som d. 7 juK 1684 disputerade i Köpenhamn pro 
gradu, och pä titelbladet kaUar sig ^f. d. rektor i Ystad' 
(ante hac Re clor - Scholae Eustad.). 

Skrifter: Disp. de aoliqua urbis RomiB facie. HaYDia» 1684; (pnn. 
01. B^ricbius). (Dbpotaliooen flr roabfioda skrifven af preaet, sIsoib 
iffeo dfi Tar Ofligt). — Disp. tbeol. ex Articulo de vila steraa. Land 
1673, 4:o; (prss. C. Papke). Jfr. Sommelius, Lex. Er. Se. 260—61. 

9. Erasmus Jakobson Bång (Erasmus Jacobi Bau- 
gius), föddes 1653; fadeni Jakob Rasmusson var inspek- 
tor på Söfdeborg. Efter åtnjuten undervisning i Slagelse 
skola på Seland, inskrefs han såsom stud. i Lund 1673 
om hösten, lämnade universitetet 1675 och blef rdilor 
härstädes 1678, men afsade sig denna befattning efler 
Sjie års tjenstgöring 1680 ^^^ , ehuru han ända till hö- 
sten s. å. fortfor med skoltjensten. Inspector scholas pro- 



*^j Sommeltaka Samliiigarne pl Lunds uni?. biblioljiek. 



slen M. Lacander tiOsiyiite d. 28 okl. 1680 hans af- 
i^edsansökaB med förklaring att Rasmus Jakobson ej vi- 
dare vore tjenlig att med skolarbetet fortfara. Respon- 
derade 167& i Lund under prof. Chr. Papke ^de libero 
Hominis arbitrio;^ prestvigdes 1681 44 såsom kyitoUer- 
de i BöTvestad och Bromma, hvartill ban året föiut i 
september af friherrinnan Jytta Tbott erhållit kallelse ^^); 
dog 1689. €ift med Maria W^montana, prostdotter från 
Wemmentog. Hans broder Palle Jakobson Bång blef pa*- 
stor i AUenim och Flenninge (f. 1660 f 1695). 

10* Oläus Nordström, föddes i Heniösaud 1649, 
favar^t fadern var handlande. Den 4 dec..l669 inskrefs 
ban såsom student i Lund, der han hos sin morbro- 
der prof. Nordeman åtnjöt fri kost, tills han i Mal* 
mö blef kollega uti 4:de klassen, hvarest han i den- 
na egenskap Ijenstgjorde 1680, men lämnade kollega- 
tel derstådes d. 13 juli 1681, då han såsom rektor be- 
gaf sig till Ystad. — Om härvarande skolas tillstånd yttrar 
han sig på följande sätt i ett bref af d. 23 juli 1681 
till biskop Hahn:. '^Medh thenna scholan ähr thet ganska 
stått beställt, sä uthi then ena Glassen, så väl som then 
andra. Jagh hade täncht, at uthi Rectoris Glass hade 
varit suälla disciplar, som hade kunnat förslå någorlun- 
da een authorem, och hälft aliqualem cognitionem reli- 
quarum disciplinarum; men befinner tfael långt annorledes 
vara: (en dock undantagandes, som hafver fått een prsB* 
gustum in instrumentalibus) så at iagh intet fåhr proponera, 
ihett man elljest borde at giöra uthi classe Rectoris, för 
dn dhe wijdare framstegh giöra, öch att iagh med all 



'*) Lundi konsutorii protokoUer under biskop Knöt Hahn. 



552 

sanningh kan såga, alt mina förriga dUciplar i Malmö åhro 
bättre, än thessc trenue iagh bär hafver^ ^). Han dispu- 
terade 1683 i Lund ^de consliUitione et divisioue Logic»^ 
under prof. Lunders teens inseende; s/ å. befordrades han 
UU kyrkoherde i Mellby ocb Hvitaby och blef 1710 ^ 
häradsprost. Gift 1683 med en dotter till P. E. NtMua- 
ger, hans företrädare. År 1714 lämnade hau pasloralel 
till sin svärson Petrus Unge, med förbebäii att åtnjuta 
inkomsterna af Meliby socken samt prosttuDoan. Dog 
1722 ^ 

11. Kristoffer Hansson Ring. Född i Ystad, stu- 
derade han i 3 år vid Lunds universitet, ocb inskrefe 
såsom student i Köpenhamn 1678 | ^^)] tillträdde 1683 
rektorsbeslalluingen härstädes, bvilken han beklädde till sin 
död 1687 14. 

12. M. Johan Bruzelius, föddes 1663 i Öster* 
göthland; mag. i Wittenberg 1687 och 1688 rektor 
härstädes, till bvilken befattning han d. 9 januari s. å. 
var rekommenderad af Ystads magistrat; tillträdde tjoi- 
steu* 1688, och undei*skref sin ed såsom rektor d. 12 
sept s. ä.; 1690 y lämnade han skolan, då han blifvit 
utnämnd till komminister i Bellö församling af Linköpings 
still; kyrkoherde i Flisby och Solberga 1702; dögs. å.^). 

13. M. Jonas Filenius, föddes 1657 4-2- i Jönkö* 
ping, hvarest fadern Nils Nilsson var handelsman. Stud. 



••) Luods domk. arkiF. 

*') lodex Svecorum, qoi per duonim Sceulorum carsoin in elrita- 
lem DniT. Hafn. rccepii suat. E matricula Univert. Hafn. deaeripsit F. C 
Werlaoir. Me. på uni?. bibi. i Lund. 

") Jfr. Öslgötbart Afiane. 1 SamL a. 23. — Rog^y, BeskrifQ. 
om Smfiland i. 1020, 1026. 



533 

1682 V; disputerade 1686 44 pro ex. Me bello se- 
ctmdam ductum rectsB ratioms considerato^ (praes. prof. 
Joh. Luiidersteen) och pro grada 1689 -{-^ ^de caussa im- 
pulsiva coBStiluendsB civitatis externa^ (eodem prseside); 
rektor harstädes 1690; prästvigd 1691 V ; mag. ,1.692 44; 
responderade 1692 \? för synodaldisputationen ^de ofBcio 
Cbristi^^ kyrkoherde i Köpinge uli Ingelstads härad 1694; 
installerad 1696; dog 1719 \p och är begrafven i Kö- 
pinge kyrka. 

14. M. Laurentius Kråka, föddes 1671 44 i 
Lund; iadero var landssekreterare. Stud. 1687 i Lund 
och 1691 i Upsala; studerade sedermera i Wittenberg 
Jena och Halle. Bektor harstädes 1694 44 -och före- 
stod sanuua embete med beröm i 6 års tid. Då den 
förtjente rektor 6. Schreil i Kristianstad år 1695 med 
döden afgätt, ingaf magistraten derstädes d. 23 maj s. å. 
en ansökan till konsistorium i Lund alt få rektor L. Kråka 
tili hans efterträdare, helst ^man förmodar förmedelst dess 
eniditiön och skickelighet att Scholan härsammaslädes sitt 
gambla beröm framdeles behåller^ ^). Detta kunde dock 
ej beviljas. Kyrkoherde i Reng och Stora Hammar 1700; 
prost 1723; häradsprost 1727; dog 1*728 y och be- 
grofs i Rengs kyrka. Gift med prosten H. Hagmans 
enka Susanna Achtskelding, ^om i sitt förra gifte hade 7 
barn, i det sednare inga. 

15. M. Haquinus Lacander, föddes 1678 ^ i 
Ystad, hvarest fadern Magnus L. var kyrkoherde och prost. 
Stud. 1692; disputerade 1695 under prof. Riddermarks 
praBsidium ^de affectibus humanis^ och .1697 under prof. 



*^) Lunds domk. arfcir. 



, 554 

Lageriöfs ^de Tempore;^ mag. i Lund 1W8; preslvigdes 
i Upsala domkyrka 1698 V^; k(A. hfirstådes 1698 i ^t; 
rektor 1700 Y- Då fadern 1701 V affidit, förord- 
nades sonen alt såsom vice pastor, jemte re&toratei, be- 
strida tjenstgöringén i fhrsamliogen under Ijenst- och nåd- 
åren^). Kyrkoherde i S. Marue forsamling . uli Ydad 
1703 V ^^b ^^ '^^'^kL fullmakten daterad Praga tid 
Warschau; inspector schol» ItOS -|4; prosl b. i.; 
predikant vid prestmötet i Lund 1706; presiderade d; i 
och 6 okt. 1714 på prestmötet dersammastfides for sin 
dispuL öfvcr 22 artikehi i Gonfessio Augustana ^de Goita 
Sanctorum;^ håradsprost 1719 ^] riksdagsman s. å.; dog 
1743. Var känd såsom "en lård och gudfniktig man^^). 
Gift l:o) med Anna Kath. Donner; 2:o) med en Blanxia. 

Skrifter: Disp. SynodaLde Cultu Sanelonim. Lund 1744; 4:«. — 
Anti-Democrilas et Democritut Aali-Chritliaout, Eller Cbristeligt Svar 
pfi tbeD DamnkiiDntge Bedragarens Joh. Coor. Dippels aDtichrisUaka Frå- 
gor. Götbeborg 1741 ; 4:o, 348 sidor. (Fem delar i ett baod. Hed 
forfaltarens porlrfltL — Anledningen till den sisloAninda boken rar 
att Dippels skrifter rakat komma i nSgra af Lacanders Iböraret binder, 
bvadan lian trodde skyldigbeten fordra alt skriftligen bestrida den fal- 
ska Iflran). 

16. AHert Hiliebrand, Efter åtnjuten undervis- 
ning i Kristianstads skola blef han stud. 1691; rektor 
1703 ^; innehade i 4 år jemte rektoratet kantorsbe- 
fällningen vid skola^; kyriioherde i S. WiUie och Örsjö 
1707; prcslvigd d. 31 maj s. å.; häradsprost 1728; 
orator på prestmötet i Lund 1732; dog nyårsdagen 1739 
och begrofs i Skårby. — Gilt 1704 4 i Kristianstad 
med Maria Hofman. 



••) Lunds domk. arkiT. 

*0 Elmgrenska Samlingame. 



555 

IT. Kristoffer Érock , Jödd 1677; federn Janus 
dier Jöns Broek från Jutländ var kyrkoherde i Stora Hcr- 
reslad. Han tjeuslgjorde såsom pastorsadjunkt vid Oya 
och bedenskogs församlingar, dä han 1707 ^-f utnämn- 
ded till rditor faärstådes, till hvilken beställning han af 
stadens magistrat d. 15 juni s. å. hos biskopen blifvit re- 
kommenderad; kyrkoherde i Löfvéstad 1709. — Sistnämnda 
ISirsandings kyrkobok intygar om hwiom att han "varit en 
from, vaksam och trogen pastor vid dessa församlingar 
214- års tid''®). I Löfvestads kyrka finnes en större 
ljuskrona af malm, af honom ditskänkt Dog 1731 |^. 
€iin med* Anna Uppendick , dotter af Gert Petterson Up- 
pendick (f 1728 V). 

18. Wilhelm S. Breåh, född i Landskrona; stud. 
18»5; disp. 1705; rektor 1709 -,^, i hvilken tjenstbe- 
fattmng hsm dog 1713. 

19. M. Ntcolans Murmtm. Fadeiii var postin- 
spektor i Ystad. Från öfra kollegatet hårstädes, hvarest 
ban omtalas ^1707, utnämndes han till vik. rektor 1718 
4; ftrd. rektor 1713 y ; kyrkoherde i Gerdslöf och Önarp 
1716 i janniiari; dog 1722. — I Lunds konsistorii pro- 
tokoller för d. 25 april 1713 heter det: ''Päminnes Re- 
ctor Schol^ i Ystad Nic. Murman, att han Ito) flitig er 
i ScIholaB och hvar månad gifver register hvad hanmedh 
Gollegis låser; 2:o) intet melerar sig i de saker, som 
honom mtet competerar; 3:o) är ährbar och alfvarsam; 
4:o) hiAer med prseposito godh förening och communi- 
catioa^ Gift 

Skrift: CooBideratio finium divioorum in physicis ; (pries. E. Steucb). 
Land 1714; 8:o, 32 sidd. 

**) Löffettadf pastorsarluT. 



566 

20. Richard Åkerman föddes 1688 V i S^<^* 
holni, bvaresl fadern Erik A. då var koogL kandist, se- 
dermera borgmäslare och ^sjötoUare^ i Viborg, i livilkeD 
sistnämnda stad Richard Åkerman uppfostrades. Stud. i 
Åbo 1701 y. År 1703 fjerde söndagen i adventet orerade 
han första gängen offentligen efter aftonsängen "de notitia 
sui ipsius," till hvilken högtidlighet eloquenlias professon 
Alander i Åbo genom tryckt intimation hade inbjudit Stud. 
iUpsala 1708 44** ^^ 1710 var han i begrepp att så- 
som e. o. lektor vid gymnasiet i Viliorg företaga en resa 
till utländska universiteter, men då nämnda stad 'efter 3 
månaders belägring den 15 juni s. å. öfvergick till czar 
Peter och fullmakten således ej kunde erhållas, blef del 
ej af med ifrägavarande resa. Han hade dessutom den 
sorgen att se sina föräldrar och syskon, delslangna, dels 
nödgade att svärja muskoviten trohet År 1711 begaf 
han sig till Lund, hvarest han s. å. inskrefs säsom stndait; 
utnämndes pä generalguvernörens rekommendation 1716 
4 till rektor i Ystad, hvilken befattning han tillträdde d. 
2 juni s. ä. ^^). Säsom rektor ifrade han synnerligen för 
lärjungames latintalande, b varom i det föregående något dr 
nämndt (sid. 638). Åkerman prestvigdes 1721 44 och 
befordrades 1728 |^ tiU kyrkoherde i S:t Petri Uosters 
församling i Ystad, hvadan han lämnade skoltjensten 1729 
•f-; dog i nov. 1730 och begrofs i S. Mari» kyrkan i 
Y^slad. Känd såsom en lärd och nitisk man* Gift 1717 
4 med Sina Dahl; efterlämnade flera barn, bland hvilka 
ena sonen, Joach. Å. blef kyrkoherde i Kerrstorp uti Fårs 



**) MagistralGQ i Ystad hade hos koosist. till rektor foresItgH ttii4. 
Par. Krulroeyer. 



85T 

härad, den andre sonen Martin blef -faospitalspred. i Kri- 
stianstad; ena dottern blef gift med kyrkoherden Ahlman 
i Brågarp (och således moder till professoreme Martin 
Ahlman i Lund och Rich. Ahlman i Malmö); andra dotteni 
blef gift med en rådman Ekenberg i Landskrona. 

21. Alexander Ingelslen. Efter åtnjuten under- 
visning i Kristianstads skola, hvarifrån han till universi- 
tetet i Lund vardt dimitlerad, blef han rektor härstädes 
1729 ^-j?; responderade 1732 för synodaldisputationen Me 
Imagine Dei in homine inlegro;" var i 10 år embetsbi- 
träde hos prosten Lacander i Ystad; kyrkoherde i Tryde 
1745; lämnade skoltjensten i slutet af oktober s. å.; 
dog 1750. 

22. M. Matthias Seldener, föddes 1719 |^ i Karls- 
hamn, hvarest fadern Lutgien Seldener var handelsman; 
stud. 1734 V; mag. 1741 V; prestvigd 1742 y och 
förordnad till pastors-adjunkt i Gemshögs och Näsums 
församlingar; rektor 1746 ^-^ och d. 12 febr. s. å., se- 
dan han efter skolordningens föreskrift om f:m ventilerat 
theser, mot hvilka biskop H. Benzelius m. fl. uppträdde 
såsom extra opponenter^ och om e:m hållit lectio cursoria, 
blef han i tjensten af nämnde biskop installerad^^); kyrko- 
herde i Färlöf och Strö 1753 y. Såsom tillförord- 
nad v. praeses praBsiderade han 1766 i Lund för en sy- 
nodaldisputation Me Evangelio,'' hvilken ordinarie praeses 
prosten Barfoth författat, men var förhindrad att försvara. 
Dog såsom honorarie prost 1769. Gift 1763 4 ^^^ 
Ghristensa Morsing, dotter af handelsmannen Th. Morsing 
i Ystad, med hvilken, prosten Seldener. hade flera barn. 



^^) Tslads skolarkiT. Diariam. n:o 3 fol. 1. 



«I5» 

Skrifter: Fågse-Quad uppå W. KK. MM. KMph Fredrib wk 

DrollDiog Lofisa Ulrica Högslhugneliga Kröning d. 26 oor. 1751. Lund, 
4:o. — Aminnehe-Tal öf?er Fröken C. E. Bclfrage , hlllet i Far) öfs kyrka 
d. 25 april 1755. Ib. e. a. — Likpred. öfrer Generai-Majorea Ek^e 
Ulfeld Bidderschani. Ib. 1767-, 4:o. 

23. K Krisiian Kewmer. Vik. rektor bärstädes 
d. 20 april 1754, ord. rektor d. 3 sept 1756; prest- 

.Yigd 1758; kyiioherde i N. Rönim 1767; hon. prost; 

T. biradsprost; dog 1793 y. 

Skrifter: Likpredikan ofver Kyrkoherden Mag. Abr. Enreniua. Lnd 
1779. — Svar p& 24 Frigör, rörande Salighetens ordning. Ib. 1772, 
8: o*, 154 sidd. 

24. M. Lars C:$on Malmström, född i Andramm, 
hvarest fadern var inspektor på Alunbruket. Stud. 1748; 
mag. 1757; preslvigd d. 17 dec. s. å.; docent i fik)s. 
fakult vid Lunds universitet; rektor liärstädes 1767 -|^ 
tillträdde 1768 -J-; kyrkoherde i Färlöf 1770; invigde 
Örkeneds kyrka 1789 fj; häradsprost 1790; dog 1811 V- 

Skrifter: Dissert. ad ratioois ductum sislens Felicitatem et Infeii- 
citatém. Lund 1762; 4:o, 4| ark. — Likpredikan öfver Prosten Rusdh 
i Broby d. 12 julii 1792. Lund s. I.; 8:0. 

25. M. Johannes Öhrström. Son af postinspetto- 
ren Theod. Öhrström i Ystad. Rektor 1771 d. 9 febr.; 
tillträdde d. 24 aug. s. ä.; opponens vid prestmöteli Land 
1773; prestvigd 1781; kyrkoherde i Söfvestad 1785; 
prost; dog 1813. Gift 

26. ML Magnus Laureniius SidkL Rektor harva- 
des d. 13 sept 1786, Ulltrådde samma beställni^ vid 
kyndelsmesso tiden; d. 3 okt 1792 förOyttad till samma 
beställning i Kristianstad. Se sid.. 5 18 — 520. 

27. M. Gustaf Fi-eérih Malmsiröm, (uddes 1764 
^-^ vid Andrarums aiunbruk, hvarest fadern Micb« Mahn- 
ström var bruksinspektör. Modem bette Anna Maria Hjorth. 



SM|id0kit i l4tf(dt767 och magister dei^städqs 1TS7- Språk- 
Jumkap och filosofi voro isyiinerhet föremål för hans flit 
och forskningar. Med flera lefvande språk var han utmärkt 
förtrogen och med största lätthet uttryckte han sina tan- 
kar pä latin. Han konditionerade någon tid såsom infor- 
mator hos landshöfdingen baron Wrangel i Kristianstad; 
1789 docent i theoretiska, filosofien; kurator för det 
studerande blekingska samhället i Lund; 1793^ rektor i 
Ystad, hvilken bestäHning han tillträdde 1794 -^ och med 
utmärkt skickbghet förvaltade. Med ett mildt, men der- 
jemte allvarligt lynne förvärfvade han sig sina disciplars 
aktning och kärlek. Såsom bevis på hanis arbetsförmåga 
torde böra nämnas att dä hans vän prosten 0. Anderssod 
vid S:t Pelri och Bjerresjö församlingar af döden. 1805 
bortrycktes, så bestridde Malmström, som sedan 1790 
var prest, jemte sin rektorstjenst pastoralvården vid dessa 
församlingar ungefärligen ett hälft år och predikade hvarje 
helgdag, för att dymedelst understödja enkan i hennes fat- 
tigdom. Med utmärkelse oflicierade han vid prestmö- 
tet 1799 och erhöll, efler flera fruktlösa ansökningar, 
dels tiU Kristianstads, dels till Espbults pastorater, är 
1808 förslaget till St. Hame pastorat och efter erhållen 
kallelse undfick han konsistorii fullmakt på detsamma, 
hvilket han 1809 i- tillträdde. Sin nya bana började han 
med nitfuU verksamhet, men helsan var undergräfd och 
krafterna försvagade. Följderna af en långvarig frossa, 
som illa blifvit botad, slutade hans jordiska lif 1813 ^. 
Hans jordfästning hedrades med ett tal af biskop. Faxe. 
Gift 1793 med Margar. Kristina Pabn, dotter af kyrko- 
herden S. L Palm i Efveröd. Med henne hade han flera 
barn, af hvilka 5 söner och 2 döttrar öfverlefde honom. 



560 

« 

Bland söoerne är Mickael kyrkoherde i Borgdiy, Jokm 
Georg kollega i Helsingborg och Otto Kristian praebende- 
koniDimister i Stafvie och Lackalänga. 

Skrifter: Dispp. De Nec«BsUate morali Libertati amica. Lund 1789; 
4:o. — De Forluaa. Ib. 1792; 4:o. — De Pugaa, ^a Victoriam ri- 
citsira reportaot ralio et afTeclus hominura. )b. 1792 — 93. P.P. I. II.; 4:o. 

28. M. Johan BergeUn, föddes 1770 44 i Karls- 
hamn, hvarest Taderu var handelsman. Stud. 1787; mag. 
1793; kollega härstädes 1796 y, tUliradde denna tjeast 
1797 V>; v. rektor 1809 V; ordinarie rektor 1810 
4^; preslvigd 1812 \^] kyi-koherde i Querrestad 1819 
V; dog 1826. Gift 1820 med Margaretha Sophia Gor- 
vin; fadern handlande i Karlshamn. 

Skrift: Exercitatio Acad. de NeeessiUte liogvu hodieroaa in sebiilis 
publicis tractaodi. Laod 1805; 4:o. 

29. M. Nils Dunér, föddes 1784 V iFjerrestad; 
. fadern Sven Dunder var artillerist; intogs i Helsingborgs 

skola d. 28 mars 1798 och dimitterades derifrän 1806 
1^; stu4. 1806; mag. 1811; v. kollega i Helsingborg 
1808, i Landskrona 1809; v. rektor iHebingborg 1812; 
kollega härstädes 1813 y; v. rektor 1814—19; ordi- 
narie rektor 1819 -Jr? preslvigd 1815 4t> kyritoherde 
i Billeherga 1827; lillträdde 1829; prost 1834; v. hä- 
radsprost 1847. 

Bland de lärjungar, som Dunér dimitterat från Ystads 
skola till Lunds universitet, må nämnas n. v. professorn 
d:r U. M. Melin. Skolarkivet i Ystad blef äfven under 
hans rektorstid samladt och ordnadt Gift medPetrondla 
Schlyter; fadern prost och kyrkoherde. 

Skrifter: Disp. De Schola HeUiogborgensi ; (priei. N. D. Sjöborg.) 
Lund 1810, 4;o. (Pro laurea.) — Tbeses. Pro mimere Reeloris obii- 
nendo. Ib. 1819; 4:o. 



feÖ4 

SO. M. Nils Magnus Krok, föddes 1795 y i 
Balkåkra, hvarest fadern var prost och IqTkoberde; stud, 
1806; mag. 1817; v. kollega härstädes 1818; ordinarie 
koBega 1820-1; rektor 1828 *^; kyrkoherde i Toit- 
lösa 1831 \«, tillträdde genast; prost 1836.' Gift med 
JaUana M. Lov. Palm, dotter af d:r L. A. Palm, prost 
och kyrkoherde i N. Wram, L. K. N. 0. 

Skriff: Theses pro manere Bectoris obtiaendo. Lund 1826. 

81. M. Erik O. Gadd, föddes 1803 y i Lands- 
krona, hvarest fadern Lukas Gadd då var rektor; stud, 
1820; mag. 1826; v. kollega härstädes 18?7 ^5 or- 
dinarie kollega 1828 tV; ^^^ov 1831 V 5 kyrkoherde 
1 Dalköpinge 1839 |; tyiträdde 1841 -1; prost 1847. 
Ogift. 

Skrift: Ditp. de iostitiiendi ratione io Scbolis publicis adhibeoda. 
Lund 1831 ; fpro munere Rectoris obliaendo)^ 

32. M. Petter Samuel Wåhlin, född 1811 V 
i Farhult; fadern th. d:r och kyrkoherde derstädes, sist 
i Norrhviddinge. Stud. 1827; mag. 1835. e. o. kansUst 
i kongl. eccles. exped. s. å.; v. kollega vid Lunds skola 
1836 — 37; v. adjunkt vid nämnda skolas rektorsklass i 
aug. 1837; rektor härstädes 1840 V? hvilken beställ- 
ning tillträddes 1841 -J^. Gift med liOuise Adrian, dotter 
af advokatfiskalen i Göta hofr. L. Adrian. 

Skrift: Disp. de fontibus Historioe ^candinavics , eosque qaomodo 
adierint coaipendiorum auclores. Lund 1840 j 8:o (pro innn. Reet.) 

b) KoUeger vid Tstads skola. 

M. Jörgen Rasmussen Ydsted, född i Ystad, i 
lurars skola han varit discipel och sedan kollega; blef se- 
dermera lektor i Sorö, slutligen lektor och kyrkoherde i 



m 

Odense 1&(19; dOfI 167 1. (lift med Qan^.Fosrit eoka 
Katharina Tausan. (/. C. Blpeh, De» Fyen^e Gesst%T 
beds Hist U. 007—^09. — Yedpl Simonsen, J»åag 
tH Odense Byes s^ldre HisL II. 2. 117.) 

Andreas Maithw. Frän koUegatet befordrades bao 
till kyrkobefde i Kellstorp oinkring 1^30; bärad^ro^t 
1636; död 165« eller 1665. 

Han$ ^Eskilsson Forbus, f. pä Låknd 1647; dim. 
från bärvarande skola; stad. i Greifswald och 1666 ^ i 
Köpenh.; kollega 1667; dog såsom kyrkoberdei Balkåkra. 

Magnus AndretB Risbech, från ett kollegat i Kristi- 
anstad transp. bit 1680. Se sid. 529. 

Daniel Ntisson Blekendakl var 1681 kcdega, men 
lämnade kort dereller skolljensten. 

Sven Cöler, Smal., namnes 1681 såsom koll. i la. 

Hans ^richson, Dansk, namnes 1681 — 83 såsom 
kolL i U:a. 

Baccalaurens Johannes Joh. Julius^, f. 1656, koD. 
1684; kyrkoberde i Lemmeströ 1689; död 1732. 

Sven M. Siörin, nänmes 1689 såsom kollega, från 
hvilkea befattning ban 1695 afträdde, dä ban i Wanstad 
blef komminister ocb sedan kyikoherde; död 1733. 

iVfC. Reinich, f. i Landskrona; kollega 1686; död 
1690 i angusti. 

Laur.*Frostius, f. i Malmö 1663; koIL 1691 4|; 
kyrkoberde i Hästveda 1698 |; död 1720 f. 

Pehr Ivarsson (Petrus Ivan), koll. 1696 ^^; stads- 
komminister 1706; kyrkoherde i N. Börum 1711 — 1721. 

Peirus Borup, f. 1680, dim. fr. bärvarande skoh; 
koU. 1704; kyr(^^oherde i Tollstorp ±tf^x häradspcqrt 
1739; död 1742. jfr. sid. 378. 



56d 

Joh* Ikrt, koll. 1698; prestvigd l«9d V> ^^^^ 
herde i Löfvestad 1701; död 1708. 

Olof Harman läomade kollegatet 1698; kyrkoherde 
i Reslöf 1699—1703. 

IL Haqmnus Lacanderj koll. 1698; rektor 1700. 
Se sidan 553. 

Jak. Sjöheck, koll. 1701 ,\^ i I:a och 1766V i 
n:a; kyrkoherde i Nöbbelöf och Skifvarp 1708; död 1741. 

P#/r. Almquist, kollega oxnkring 1707; kyrkoherde 
i Billinge och Röstänga 1708; död 1710. 

J#4. Nicolm Fint%ler, stud. 1694; koll. omkring 
1707; kyrkoherde i Ulstorp 1712; död 1741. 

Magnia mori, t i Kristianstad 168% V; stud. 
1705; koU. 1709 ^VJ rektor i Karlshamn 1712 V^; 
prestvigd såsom koomi.. vid församlingen derstådes 1714 -1; 
kyrkoherde i Söderhviddinge 1717 y; död 1743 V- 

Nic. Murmm, koll. 1702 V; ^^^^^^ ^''^^' ^^ 
sidan 555. 

Zach. Frus, kollega 1713 V; <löd 1723 .såsom 



Petrtås Stfban, koL 1713 f ; länmade skoltjeneten 
1719 i oktober. 

OL Kiörning, koll. 1719 -|^; rektor i Gimbrishamn 
1725. Se sidan 574. 

Joh. Hedenskoff, nämnes' 1724; kyrkoherde i Heltes 
stad 1731; död 1752. 

Erosmus Knutson, koU. 1724; deg 1741 f så- 
som koUega. 

Wii(föru Svenonius, sonson af biskop Enev. Sveno-» 
nuis; f. 1704, koll. 1731 \^) kyrkoh. i lUstorp 1752; 
död 1768. 

36» 



564 

M. Pehr Köpman, kolL 1741 i I:a och 175SiILa; 
afskedad 1768. 

M. Jöns Muhrbeck, f. 1714; koU. 1752; kyikoh' 
i Hemmingdynge 1767; död 1789. 

BL Lars Eruimeéjer, f. 1780; koll. 1758 V; 
kyrkoh. i Si. Köpinge 1772 -,^; död 1794 y. 

• M. Gerhard Langtagen, koIL 1763; död såsom koB! 
1766 V- 

M. And. Rönbeck, kollega 1766; kyrkoL i Sjörop 
1777 V; häradsprost; död 1801. 

IL Gwmar Lor. SchevenHts, docent i Limd 1771; 
kolL 1774 V; ^^^ ^ Karlskrona 1777 V; ^^ 
i Oppmaona 1786} transp. till Fjelkinge 1796; prost; 
död 1809. 

M. Joh. Pet. Lö/berg, f. 1740, kolL 1777 V; 
prestv. 1765; tjenstledig 1812 V; ^^ ^ ^* * 

M. NUs Bruzehus, koll. 1777; kyrkoh. i Tomarp 
och Skegrie 1779 VtJ död 1823. 

IL Richard Abraham Åkerman, v. kolL 1779; ori 
koll. 1781 1; kyrkoherde i Högestad 1796 |; prost; 
död 1832. Var sonson af rektor R. Åkerman i Ystad. 

M. Johan Bergebn, koH 1796 y; sedan tAU>v. 
Se sidan 560. 

Gust. Herman AuUn, L 1785, v. koL 18i0 -^^ 
ord. kolL 1811 V; prestv. 1809;hofpred. 1816, kyrkoh. 
i Kjells Nöbbelöf 1832; prost 1834. 

M. Nils Dunér, koU. 1813 y. Se sidan 560. 

M. Nils M. Krok, kolL 1820 V- Se sidan 561. 

M. &ik O. Gadd, kolL 1828 ^ Se sidan 561. 

M. Karl J. Uofverberg, (. 1802, v.koH. 1827 V) 
kyrkoh. i Barsebeck 1835; prosL 



565 

Kristian L Kemner, L 1800, v.kolL 1832, stads- 
komm. bärstädes 1836} kyricoh. i Cimbrishamn 1838; prost 

M. Kristian Aug. Syhan, f. 1811; e. a bibi. ama- 
nuens i Lund 1835; koIL 1836 ^^; stadskomniinister 
bärstädes 1839. 

M. Karl -Oskar Syhan, f. 1814, v. konrektor i 
Malmö 1836 V; kolL dersammastädes 1837 V;transp. 
till Ystad 1840 4|. 

H. Joh. Fredr. Lundh, t 1809, kolL i Landskronst 
1837 Vi tarstädes 1038 y. 

c) Utmirktare diseiplar från Ystads l&rdomsskola. 

Järgen Rasmussen Ydsted. f 1577. Se s^d.561, 

Nicolaus Porta Trygonius. f 1544 eller 1645. 
Se sidan 421—422. 

^ M. Jöran Kristoff. Askelöf, (f. i Ystad 1787 f 
1848), expeditions-sekreterare. Jfr. Biogr. Lex. 1. 299 
—300. 

Karl August Gosselman, f. i Ystad 18Ö0, dimitt 
1816. Kapten vid K. Hajits flotta; riddare; död 1842. 
Jfr. Biogr. Lex. V. 171—172. 

•D:r Joach. Åkerman, f. 1798 i KjeUs Nöbbelöf; 
dim. 1813 •^; magister primus 1820; professor. 

D:r Hans Magnus MeUn, f. i Wemmerlöf 1805 ^^^, 
dimitlerad 1822; magister prinjus 1829; theol. profes- 
sor i Lund 1847. 

Karl N. Öhrlander^ f. 1797, dimitterad 1813 V- 
Bekant författare af grammatikor och låsböcker i franska, 
tyska ocb engelska språken. 



566 

& UnkartenAolaa i TgU4 

öppnades tili undervisDiDg^ d. 1 deo. 1824 oeh inrigdes 
af biskop Faxe 1825 ^3^. Skolans hus,! bygdt på S:t 
Petri f.^d. kyrkogärd och till en stor del af den mursten, 
som fanns i sammas ringmur, är inredt till i^olsal mcå 
samlmgsrum, 2:ne rum och k5k samt 2:ue gafrelnmt 
TiB skolhusets uppbyggande bidrog staden med 1000 r.dr 
b:ko; öfriga kostnaderna bestredos med lån, som mi äro 
betalta. 

Skolan är gemensam för begge stadsfSrsamlingaraeÉ 
gossebarn, af hvilka ^ tillhöra Mariffi församling. Blott 
de allra fattigaste njuta fri undervisning. 

Lönevilkor: de ofvannämnda 4 rummen med kök^ 
fri ved till desamma, rättighet att hafva 6 pensionärer 
samt 311 rdr b.ko. Släden har särskilt beviljat nuva- 
rande läraren en årlig gratifikation af 100 r.dr banko. 
Underläraren åtnjuter 133 r.dr 16 sk. kkoilon. Discip- 
hmes antal föregående år oeh för det närvarande äro 200. 
* Skolans inkomster förra året voro följande: 1) skol- 
afgiflen efter bevilbings-forordningen 461 rdrj 2) skoi- 
afgiften 233 rdr 16 sk.; 3) afgift af bränvinsbrännare 
71 r:dr. Summa 765 r.dr 16 sk. banko; 

Skolans Tålgörare. Enkefru KrumUnde, f ödd mor-- 
sing, har till skolan donerat 100 r:dr, ^efni Sy han 
83 rdr 16 sk., kommersrådet och riddaren Lundgren 
100 rdr och framlidne prosten C. Ödman i S. WiUe 1000 
r.dr, allt banko. 

Af dessa donationer äro ic^e mer än ei&efru Krum- 
Uades i behåll och användes räntan häraf tiH premier. De 
andra hafva blifvit begagnade till skuldens afbetalande, in^ 
köp af böcker m. m. 



567 

Skolans lärare: l) Studeranden N. )V. Lindberg. 
Lärare här 1824 och fortfor dermed till 1843, dä han 
i anseende till försvagad hälsa nödsakades att tagaafsked. 
Biträdde sedan såsom underlärare vid skolan tiU sin död 1846. 

2) S. H. Adjunkten Äd. F. Lindblad. Lärare 1843 
— 1845 |. Född 1812^ i Karlskrona; fadern skräd- 
daremästare. Stud. Id28; prestvfgd 1837 y. För iet 
närvarande folkskollärare i Öfraby. 

8) V. pastor GUsi. Magn* Duvander. Lärare sedan 
1845 V. Född 1818 V i Liind; fadern bokbindare. 
Stud. 1835 4^; prestvigd 1842 44. 



Någon allmän flickskola för fättiga finnes ej, ehuru 
redan för flera år tillbaka generalkonsul Efverlöf i Köpen* 
hamn skänkt 1000 rdr b:ko till en sådan. —Icke heller 
innu någon småbarnsskola. Söndagsskolan, som förra ter- 
minen hade 152 dever, inrättades för några år tillbaka 
af kollegan mag. tundh, som sjelf der undervisade till 
1845, då undervisningen öfvertogs af v. pastor Duvander. 
Söndagsskolans lokal är lanl^asterskolans lässaL 

Sistlidne febr. inrättade v. rektor Hendeberg och v. , 
pastor Duvander en gesällskola, som står under bild- 
ningscirkebs hägn, hvilken äfven bestrider utgifterna för 
densamma. Förra terminen bevistades denna läroinrätt- 
ning af omkring 40 gesäller. 



Kap. XDC 

Skolorna i Trelleborg, Skanör, Falsterbo , EngeOieii 
och Gimbrishamn. 

A. Trelleborg. 

Innan Trelleborg år 1619 ^^ rörloraSe sina stadsprivile- 
gier, egde staden en oflentlig lärdomsskola ^ som enligt 
kgl. brefvet af är 1562 var i åtnjutande af klockarem- 
komsterna från Skytts och Wemmeubögs härader. År 
1619 befallte konungen att de af ifrågavarande d^e- 
kald, som voro så närbelägna Malmö att de beqvåmbgen 
kunde och borde af denna skolas lärjungar betjenas, äf- 
ven skulle läggas under Mahnö skola. (K. D. Geh. Ark. 
Sk. Tegn. IV. f. 282). 

Bland Trelleborgs skolas välgörare omnämnes fm 
Giöruell Faarsdotter till Börringe, som år 1600 Si Gre- 
gorii dag skänkte 200 ^gede gamble dahler^ Ull bjelp ål 
lärjungame. (Mahnö RådsL arkiv). 

För öfrigt' saknas för äldre tider helt och hållet un- 
derrättelser om sk(^an i Trelleborg, hvarest nu blott fin- 
nes en är 1844 inrättad veielundervisningsskola. 

B. Skaa<r och Falsterbo. - 

Någon lärdomsskola har vetteiiigen aldrig funnits i 
dessa städer. Uti det är 1562 pä kgL J)efaUning upp- 



S69 

rättade Register péa the henither som skulle leggis tiil 
Skoleme wdj Sköne'' {k D. G. Ark. Sk.Tegn. VIL f. 11.) 
onmäoiDas hvarken Skanör dier Falsterbo bland de andra 
offentliga läroverk, som då erhöUo understöd. Hvarken 
Köpenhanins, Liinds eller Skanörs arkiVer innehålla några 
uppgifter om skolväsendet för äldre tider uU dessa båda 
8täder, hvilka för . det närvarande endast äro försedda 
med vanliga folkskolor, en i bvardera staden. 

C. Engelholnt 

Man har ej kunnat finna några handliÉgar, sonr upp- 
lysa att någon skolinrättning här funnits före den är 1813 
stiftade. Engelholms stadsprivilt^ier utfärdades 1516 Y; 
tjugoett är dereftér stadgar Kyrkeordinansen om skolors in- 
rättande i städerna. Tio år efter sistnämnda lid eller 
1547 förlorade Engelholm sin stadsrättighet och borger- 
skapet ålades att flytta till Landskrona. Att en offentlig 
lärd skola här existerat mellan år 1537 och 47 är 
visst möjligt, ehuru knappt troligt. Om den dä funnits 
till, har den åtminstone ej kommit till någon särdeles 
verksamhet. Först i 675 y återfick Engelhobn sina stads- 
privilegier. Bland de högst få handlingar, som från den- 
na tid derstädes finnas, ser man ej det ringaste spår ef- 
ter tillvaron af någon slags skolinrättning. 

Engelholms ptsdagogi är, till följe af dåvarande kyrko- 
herden prosten Karl Jakob Brodds nitiska bemödanden^ stif- 
tad 1812 y af stadens borgerskap. Några andra än 
borgerskapets barn ega icke rättighet att der njuta un- 
dervisning; dock är det läraren tillåtet att, såvida bor- 
garebamen icke uppgå till 20, intaga till undervisning an- 
dia iaa ,borgerskapets söner, till 20«-talet blir fullt. 



570 

LArarai tåijes bS stadens kyitoM, tkn vaMt ti 
dolnkapiOet fidlihaitC eRer forordDande; Säsöm béslÉtad 
lön njuter han 66 r.dr 82 sk. h±i> och fri beystad H^^ 
utom betalar hvaije lårjunge, som njutef under^isnifig i 
kristendom, skrifning, aritmetik, historia och g^gn^, # 
r:dr 32 sk., och de, hvilla undervisas i andra vétendUH 
per 10 r:dr, sdit b:ko, om aret Ett lass ved och fer 
skolan erforderiigt ljus Ifimnas rf hvarje yngling åriigen. 
Stadens kyrkoherde är skolans inspektor. 

Skolhus. Då skolinrättningen beslöts, fattade man 
äfven beslut om uppbyggandet af ett sk(Aus. Någon så- 
dan byggnad har emellertid icke blifvit företagen, utan 
hyrer staden rum såväl till skolan som läråren. Ée- 
nom gåfvobref af d. 20 aug. 1825 har fraSilidne han- 
delsmannen Peter Bremberg donerat gården och tomten 
under n:o 9 & 10 i stadens första qvarter, västra rad; 
men af denna gård kommer rskolan ej i besittning förr än 
efter mamsell Wenndorffs död, hvilken på sin lifstid fått 
dispositionsrätt å oiämnda gård. 

Skolans välgörare. Nyss förut ha vi omtalat handL 
Brémbergs donation af en gård. Samma gåfvobref tilläg- 
ger äfven skobnrältningen en summa af 1000 r.dr b:ko, 
hvaraf mamsell WenndorfT till sin död uppbär räntan. 
Kapitalet förvaltas af kyrkorådet 

Ldrjungarnes anial omvexlar mellan 12 och 20; 
dock har det mgra gånger uppgått ända till 80. 

Skolans lårare. i. Mag. Pei. Smn. fattk, noÅ 

i Riseberga 1788 \\ fadern då komminister, sefcr m era 
prost och kyrkoherde; stud. 1803; mag. 1808; prestv. 
1812 V; lärare häi^tädes 1813 V> kyricoherde i Mellby 



tu 

18%r, tillir. IdSO; batM^ösl IdSd; tyrkolierdé 1 Raf- 
iiBida 1840; tilltr. 18410. tiift jAeå Eva Katrström. 

2. GusL Lov. Uolméfteii^ tillförordnar^ d. 12 apr. 
1828; klockare i Brunby 1831 ; kyrkoh i Höxeröd 1843. 

3. Lars Pet. BergendaM, I 1801 f^ i WaU- 
kärra; fadern klockare; stud. 1820; prestv. 1825; Iäi*are 
härstädes 1831; nådärspredikaiil i Gessie 1837; v. pa- 
stor i Kerrstorp 1838; aädärspred. i Lofvestad 1838 — 
1840; sedan v. pastor i Ljungbyn död 1842 \^. 

4. Kand. Edmrd Gräfwott, f. 1810 V i Fass- 
bergs socken af Götheborgs stift; fadern kronofogde; stud. 
1823; filol. kand. 1834; prestv. 1837; lärare härstädes 
1837 y; bataljonspredikant i Eogelholni. Gift med frö- 
ken M. Horn. 

D. CimbrishaiinÉ lågre apolegist-skola. 

Endast några få underrättelser äro att tillgå om den- 
na skola. Landeboken af 1569 omtalar skolinrättningen 
bärstädes. Är 1616 var. dess tillstånd högst jämmerligt: 
di^iphme till antafet 8, nästan ingen lön tiO läraren, in- 
ga stipendier. Är 1621 var skolan helt och hållet för- 
fallen. Rektorn var oordentlig och afsattes af biskopen 
vid den då båttna visitationen ^^), 

Vid visitationen 1696 f befanns skolan hafva ringa 
fliedel och underhåll, skolan alldeles ruiaerad och utan 
diolhus. Om sommaren läste gossame i' vapenhuset, om 
vinteni i rektors hus, hvilket lian då för fattigdom måste 



^*) Magdi MatthiflB' el MatlhitB Jani Liber visiiatiooU Scanensia; fol. 
aO. — Jlr. aidd. 108 och 65. 



578 

sälja och i ståUet hyrt ett litet och trångt rum. Trettoo 
skolgossar fumios, men dessa hade blott sysselsatt sig 
med abc-boken och katechesen. 

Följande året afskedades dén gande skolmfistarai Ja- 
kob Nilsson och i stället förordnades Petrus Fagin. Sko- 
lan höUs dä i en stor stuga, som af stad^ tiH det ån- 
damålet hyrdes. Läroinrattningais tiUstånd blef under den 
nye läraren bättre och ungdomen, som nu utgjorde ett 
antal af 29, befanns vid biskopsvisitationen hafra gjort 
vackra och nöjsamma främst^. 

Sedan 1821 har skolan behandlats och varit an- 
sedd såsom lägre apologisti. Skolan åtnjuter ej något 
statsanslag och har inga stipendier. Efter rektor Laod- 
grehns död ärfde skolan ett Utet kapital till fatt%- och 
prsmii-kassan, hvilket kommer skolan dU godo efter mam- 
sell Sophia Thomées i Westervik död. 

Äldsta bekanta skoUnuiOt har stått på kyitogården, 
vester för södra kyrkoporten. År 1699 inköptes en gärd 
till skolhus. Detta är bygdt och underhålles af staden, 
innehållande 2 rum och förstuga. Rektor har sig af sta- 
den anslagne '4 rum med kök uti rådhuset, på hvars 
gårdsplan skolhuset afven är uppförd!. 

I lön åtnjuter rektor af socknarne inom Albo och 
Jerrestads härader 33 t:r 6 kpr helgonskyldskom samt 
3 r:dr 6 sk. banko penningafgifter. I boslällsräntor utgi 
30 kpr råg, 4 tr 30 kpr korn och 30 kpr hafire. 1 
Jerrestads församling har rektor såsom klockare derstå- 
des en utjord, hvarföre nu betales i arrende 6 tr korn. 
De ufrige små inkomsterne räcka knappt till sjungareos 
allöning. 



Sktlaas arkiv. År 1733 förlorades genom vädeld 
alla skolans äldre handlingar. 

Diseiplåmes antal ulgöres vanligen af 20. Så var 
ock förhållandet under förra århundradet 

Biand tUmårktare disciplar från denna skola må 
nämnas Krisiian >f o/fin/ kgl. Hfmedicus och med. prof. i 
Lund (t 1798) samt Z. A. KiUgren. Jfr. sid. 615—16. 

SkélaiU biblratliek fick 1813 48 böcker till skänks 
af dåvarande lärare Ad. Landgrehn. 

Skolans Rektorer. 

1. Mjauretitius Thomw. Förordnades vid biskopsvisita-^ 
4i<men i sept 1621 till rektor härstädes. Den förre rek- 
torn, hvars namn ej anföres, afsattes vid sanuna tillfälle. 
(PauUi Martini ft Matthi» Jani Liber yisitationis Scan.) 

2. Magnus Albertu Namnes omkring 1630. (Domk. 
ark.) 

8. Jakob Nilsson, född i Cimbrishamn; depone- 
rade 1663; rektor 167d,.hvilken befattning han lämnade 
1696. Är förmodligen samme ''Jacobus Nicolai, Cimbri- 
politanus Seanns,^ som i Greifswalds universitets matrikel 
år 1664 bland dervarande studerande vardt upptagen. 
Konsistorium resolv. 1698 ^-^ ätt han för sin höga ål- 
der och fattigdom kunde få åtnjuta klockareinkomstema i 
Jerrestäd. Dessutom uppbar han något litet af magistra- 
ten och borgerskapet i Cimbrishamn för otte- och afton- 
sångspredikningame derstädes. (Konsist Prot. 1698). 

4. Petrus Fagin, Östgöte, utnämndes 1696 |4 af 
biskop Steuch till rektor, hvilken tjenst . han skötte till 
omkiing 1719. Gift. 



an 

6. Karl Brunck, f6åi 1692 V; faden Jonas 
Brunck var korporal vid s. skånska rytteri-r^geoieiilet, 
sedermera borgare i Cinibrishaoiit Efter någoa enskild 
undervisning sattes han 1705 i härvarande skola;, sliuL 
1710; prestvigd 1717 f och samma är komoiimster i 
Gimhrishamn; rektor härstftdes 1719 |; kyrkoherde i (äfi- 
bris och Nöbbeldf 1724 ^. Brunck var kand sisoai eo 
from man. Dog 1769 V* ^^ ^^^^ °^ kyrkoher- 
den i Wemmerlöf L Gorvins dotter Cec Magd. tiorvin, 
med hvilken han hade 10 barn. 

6. Olaus Kiörning, född i Bjerirå socken uti Ån- 
germanland 1693 1^ och broder till d:r Kiöming, super- 
intendent i Karlstad; fadern Petrus K. var komminister. 
Stud. 1711; prestv. 1718; kollega i Y^d 1719 •^; 
rektor 1725 V; kyrkoh. i I^errstorp o^h (Hostoip 17M; 
dog 1751 ^. Gift 1728 med Eva Jtotb; 6 barn. 

Skrift: Likpredikan ofyer Handl. David Da?i9i«oiis kcutni i Ttud 
1719. Tryckt i Slrabund. 

7. Ludvig Barlin, född 1707 ^ uti Ömma, 
Asums socken, F&rs härad, i Skåne, hvarest fadem N9s 
Åkasson var bonde. Efter 8 års undervisning i Lmids 
skola diniitterades han 1726 tiB universitetet doDSUdes. 
Stud. d. 26 maj s. å.; prestvigd 1733 f4-; rektor hår- 
stådes 1740 y; tilttrtdde d. 1 maj s. å. Bariia nr 
en skicklig och ouitrötteKg skollärare och dimitterade dciek- 
Uga ynglingar till universitetet. Efter att 6 särskilda gåa- 
ger till lediga pastorsiter håfva varit föreslagen, utaäamito 
han 1752 \p till kyrkoherde i Criadsax och Tomerupoeh 
tillträdde detta pastorat 1753 |; dog 1761 y. Gift 
1740 med kyrkoherden i Ullstorp £. Tengstedls eébk, 
Metta Reeslow; barnlös. 



fH, jQhan Didrik Roth utnämndes 1752 1 till rek- 
tor* Han Yistfides 1742 i Gim))rishanui såsom student; 
död i7W tV, 44 hr gammal. Gift 1753 med. Helena 
Bodela Ohreus (f. 17»2); 4 barn. 

9. N. Anid Holmström, son af bandi. h. Holm- 
str$ni, älAJöt undervisning i skolan bärstädes; rektor 1762; 
prestfigd 1760; dog 1786 V- Gift 1765 med Anna 
SUna linck (f 1778); 6 barn. 

SMff: Ditsert. hieiorica de Cimbrithaqiiiia. Land 1759; i:o (uo* 
der Si[ea Brings prsps.) 

10. M. Erasmw l^udolf Nollmth, född 1756 41 
1 TygelsJQ, bvarest fadern J[öns P. Nollerotb var kyrko- 
herde ocb bftradsprost. Stud. 177.3; mag. 1781; prest* 
Yigfl d. 31 maj s. å.; 1770 y vikarierande kollega vid 
^^opnpsskolan i Kar)skrpna; 17iS0 \^^ ordinarie kollega; 
tilltrodde bögre kollegatet 1785 V; 1786 ^^ rektor 
b^rstlides; 1796 j% kyrkoherde i Huaröd och Svensköp,' 
tillträdde 1797 |; prost 1803; dog 1823.. Gift 1787 
m^ Marisi Christina Nilsson; fadern handlande i Karls* 
krona; 5 barn. 

11. BL Johm Lundgdrd, född 1768 i Winslöf; 
fadern v. pastor. Stud. 1780; mag. i Greifswald 1791; 
koliegs^ i Karlshamn 1792 44, tillträdde 1798; rektor 
härstädes 1797 V) tillträdde d. 1 maj s. ä;; prestvigd 
18Q3 V; kyrkoherde i Cimbrishamn 18^0 y>, tilTträdr 
ifi, Sj. ä.; opponens vid prestmötet 1814; dog 1820. Gift 
nied Afm^ K^th. Adamsson; 3 bara 

12. M. Nik B^risUan Quiding, född I77S1 If i 
Bästad; fadern sedermera prost och kyrkoherde i Fosiie. 
Stud. 1789; mag. i Greifswald 1797; v. kollega i Malmö 
1803; ordin, kollega 1806 V> ^^^^^ härstädes 1811, 



876 

hvilkcn bestfiflning han dock ej tillirfiddey emedan han föl- 
jande året befordrades till kyrkoherde i Hoby af Torna 
hårad.^ Prost Gift 1813 med Amalia P. Hällen; fadern 
kyrkoherde härstädes. Har 2 barn. 

13. Adolf Landgrekn, född i Gimbrishamn 1788 4; 
fadem borgmästare och assessor härstädes. Stud 1808; 
disp. pro exerc. s. ä.; v. rdctor härstädes 1810 y; 
ordin, rektor 1813 Vi % *827 V- ^gift. 

14. Nik Petter Ehrnberg, född i staden Habnstad 
1804 44) f^^l^™ hussar vid en sedermera till Mafanö 
förlagd squadron. Genomgick Malmö skola, understödd af 
den frikostighet, hvarigenom nämnde stads innevånare be- 
främjat många medellösa ynglingars framkomst; stud. i febr. 
1821; skref pro gradu philos. vårterminen 1825; vice 
kollega i Malmö aug. 1825 — aug. . 1826; duplikant vid 
Lunds skolas reklorsklass höstterminen 1826; v. kollega 
i Ystad maj — aug. 1827, då han tillträdde rekioratet 
härstädes; ^rfiöU afsked 1832 y. Dwefter garfveri-fa- 
brikör i Gimbrishamn. Gift .1830 med Kristina Rörbedi^, 
dotter af garfverifabr. Jonas Rörbeck. Har 9 barn. 

15. Kand. Thomas Erskine Magnus Haån, född 
1809 4^ i Barkåkra, hvarest fadem, en skottländare, 
var landtbrukare. Stud. 1825; fiL kand. 1831: v. kol- 
lega i Ystad d. 7 sepL s. å.; rektor härstädes 1832 y; 
v. pastor härstädes i aug. 1835 samt frän d. 1 mars 
1837 till den 1 maj 1840, i förening med skoltjeostai 
och de rektor åliggande ottesångspredikningame. Gift 1834 
med Beda A. L Kraak; fadern handlande i Westeräs. 
Har 6 barn. 



Kap. XX. 

SkoUärarnes afloningsstat Helgonskyldskornet till 
de lårda skolorna i Skåne. 

Daiiska Kyrko-ordinansen af år 1537 innehåller bland 
annat följande stadgande: "Lands Sogner, som ligge no- 
get nasr KiöbstaBderne, skulle tage sig Sogne Degen afl 
Scholeme, oc lade dennem faa den vanlige Bente for en 
hielp at studere met" Detta utgör första grunden Ull 
att våra skånska skolor äro i åtnjutande af helgonskylds- 
kornet. Genom kongl. bref af d. 23 mars 1568 befallte 
Fredrik II att de socknar, h vilka ligga på 2 mils afstand 
från skolorna, skulle dertill låggas ^); hvilken förordning 



• '«) KoDg Predrichs Breff om Sogner, som ligger toe Mjile nier 
Skolerne iidj Siedern^. 

Wi Fredrich den Ändea med Guds Naade, Dannemarcbes, Norges,. 
Wendes och Golles Koniiig, Hertig udj Sleswig, Holslein, Stormarn och 
Dijunarschen, GrelTue udi Oldeaburg och Delmeohorst. Giore alle wit- 
leriigt, at vi er kommen udj forfaring, att mangesteds udj wort Land 
Skaane wille Sogoedegoene udj de Sogner nest omkring Kiöbsteder 
liggendes, icke hafve degn af Skolerne, elTlcrsom Ordinantzen lyster, 
Ed part aldeles ulerde och uduelige till at underwijse del unge folch 
i Sognet i deres Börnelaerdom, saa och at giöré den thieniste i Kirchen 
denem bor at giöre. Da paa det saadant kand forekommes, och Ordi- 
nantzen maa wed magi höides, wille wij at altid ber efTter saa skaU 
höides, at naar de Landsdegne, som nu ere i noget Sogn, der ligger 

37 



578 

af Kristian IV år 1641 ytterligare bekräftades. Den 28 
juli 1618 hade samme konung befallt att biskopen med 
prostame skulle tillhälla de ''bosiltande^ klockame, h?artiU 
konungen eller klereciet hade jus patronatus att kontri- 
buera en part af deras inkomster till skolorna, som sam- 
ma kyrkor med klockare eljest borde försörja^). Seder- 
mera och dä Skäne kom under svensk styrelse är i 3:dje 
S af kgl. resolutionen d. 1 sepL 1664 pä presterskapets 



paa Toe mijle nor Kiökstederne, aoleo åoer och affgaar, eller och i 
aodre ma åder kommer fra Sogoerac,- Da sch all der lil|^ achickes Per- 
•ohoer af Skolen, udj de nesle Kiöbsteder, tom samme Sogner besdff 
schulde, och Siiperiolendenlen och Skolemester schulle hafvc indseeode 
med, at der tillssDUes de Personer, som saa isrde och forstaodige ere, 
al de kunde giöre den thieniste eeu degn bör at giöre, pcb kuode an- 
derwijse och lasre det ungefolck deres Börne Lusrdom, och skall Sog- 
nefolket wtcre plichltge at gifne och till gode Reede yde forrne Per- 
sokner den aarlige Bente, som een dego tilkommer och bör at hafoe 
ined Bette, elTler Ordinaatxen. Findes nogen ber imod at giöre, da 
wille wi der ofuer lade slrafle, som wedbör. Her effter skaU hiier dg 
haffre at relte. Gifiiet paa wort Slott Fredrichsborg d. 23 Martij anao 
1563. 

Dadcr wort Sigaet 
Frederich. 
T*) Christian den Fierde &c. Vor Gunst och Naade. tillforene Wij- 
der, elTtersom Vi naadigt forfare, de boesiddeades degne der udj Loade 
Sticht hertill dags intet at hafue contribaeret til Skolerof der u^ Stick- 
tet, uaaseet at saadant effter ordinantsen, burde al rere skedt, Da bedc 
Wi Eder och wille at J med Provesteme tillholde eeahner boeiddeädo 
Degn, Ibill huilchen Wi eller wores Clerecie der udj Lunde stihi Jas 
Patronatus halTuer, een pari af deres Indkomst effieraom dt kunde oBaer- 
komme, till Skolerne, som samme Kireher med Degae ellers bnrdt il 
forsörge at contribuere. Dermed skear wor Willk. Befalendet Eder 
Gud. Gifvet paa Tor SloU KiöbenhaTa d. 29 Juitj 16ia 

Cbristiaa. 
Oss Elskelig haederlige och höylserde 
Mand Mester Pofuel Mortensen, Su- 
perintendcAl ofuer Skaane Stifft. 



879 . 

ttnderd. besvär följande stadgadt: 'Ved Diekners och Kloc^ 
kafés kallelse uppå landet, sampt den Råttighet, som af 
Klockare-giäld til.Skolerne böhr uthgå, vill Kongl. Maj:t 
at det ock bUfver hållet eftei* ordinantzen och^ Recesser 
och ganunal sedvahna, sä at ingen må understa sigh att 
tilfogha vederbörande häremoth någhot hinder, mehn eller 
förfångfa i en dier annan måtla;^ hvilket ytterligare be- 
kräftades genom riksdagsbesluten af år 1668 (angående 
skolor och dess beneficier^ 12:e punkten), kgl. resolutio- 
nen, och förklaringen af d. 28 sepl. 1668 samt kgL re- 
solutionen af d.-3 aug. 11681. - 

Genom en allmogen i Oxie, Skytts och Wenmien- 
högs härader vid riksdagen 1693 d. 12 decemb. gifven 
resolution, med afseende derpå, att helgouskylden, som af 
ålder varit förordnad till presternes underhäll och tillföre- 
ne utgått en skyld af hvart hushåll, men ej var inrättad 
efler henunanens storiek, utan att de mindre, såsom half- 
va, fjerdedels och smärre hemman, stundom lika och 
stundom mera, än de större påsaltes, hade Karl XI i 
nåder föiUarat, att helgonskylden, såsom en af ålder van- 
Bg älbnogens utgift till deras själasörjare, den der, me- 
delst åtskilliga kgl. resolutioner, vore presterskapet efter- 
läten och åfven tillförne blifvit utgjord, jemväl dädanefter 
borde utgå, dock således, att densamma svarade emot 
hemmanens storlek, så att icke så mycket mätte fordras 
af ^ som af ett helt hemman, ej heller vidare uppbäras, 
der den en gång vore" afskaffad. Med anledning af nämn- 
da nåd. resolution androg biskopen d:r Steuch, å en å 
skollärarnes vägnar insinuerad böneskrift, hurusom bemälle 
iSrares löner derigenom mycket blifvit förminskade, att 
helgonskylden icke som tillförene erlades uti ett visst 

37» 



ftso 

qvanjo, utan på grund af kgL resolut 1693 44> ^^^ 
hemmanens storlek; hvadan biskopen underd. anhöll, att 
skollärame finge åtnjuta deras lön och dagliga uppehälle, 
helst de af samma skyld måste underhålla substituter vid 
föi*samlingame. I anledning af bemälta supplik har Karl 
XII genom nåd. bref af d. 18 februari 1698 pröfvat det 
med kgl. resol. d. 12 dec. 1693 vara enligt, att pre* 
sterskapet och skollärame oafkortadt böra iijuta så myc- 
ket i helgonskyld, som de af ålder under denna titel åt- 
njutit, i så måtto, att sjelfva qvantumet eller summan 
blefve oförminskad, men att den fördelades på hemmanen 
proportionaliter således, att ett helt hemman komme att 
gifva mera än ^ och '4- niera än ^] hvarfbre general- 
guvernören grefve Weliingk anbefalltes att låla författa m 
viss proportionerad fördelning hemmanen emellan, efter 
deras egor och storlek, till utgörande af denna hdgon- 
skyld, nemligen i de socknar, hvilka af fordna tider hd- 
gonskyidens utgifvande varit underkastade, och icke i de, 
hvarest densamma en gång redan vore afskaffad 

Vidare stadgas uti 63 %m af kgL resolutionen på 
städemas besvär d. 12 april 1739 det skolorna i Skåne 
i gemen samt hvarje stads skola, skolbetjent och disdpd 
i synnerhet borde ej allenast oförryckt få behålla hvad de 
då efter gamla inrättningar verkligen innehade, utan ock 
återbekomma det, som på hvarjehanda sätt dem kunde 
vara af helgonskyld, klockarebohl eller hemmansräntor 
frångånget, som före kriget eller i äldre tider veterligen 
eller bevisligen varit dem anslagit 

Af dessa så väl äldre, som nyare författningar in- 
hämtas, att de omkring städerna på 2 mil nära bdfigne 
klockarelägenbeter varit af ålder under skolornas disposi- 



Ö81 

tion. Detta vitsordas ock af historiska uppgifter. Under 
danska tiden och äTven flera år sedermera njöto skoUä- 
rame sjelfve allt hvad af desse klockarelägenheter inflöto, 
blott med den förbindelse, att genom skolgossar upprätt* 
bålla sången i de församlingars Jtyrkor, hvarvid klockare- 
bohlen voro ahslagne tiU skolorna. Man skiljde den tiden, 
såsom vi ofvan visat (s. 120), mellan Swde-Degne och 
Löbe-Degne. 3om dock detta sångens upprätthållande ge- 
nom skolgossarne gaf anledning till oordningar, har se- 
dermera omkring 1640 blifvit stadgadt, att äfven på dessa 
ställen skulle verklige klockare antagas, hvilka likväl en- 
ligt kgl. förordningen d. 27 april 1742 icke äro annat 
än skolomas substituter. De njuta klockarebohlen enligt 
öfverenskonmielse med skolläraren, offer af församlingen 
och öfrige små rättigheter samt af helgonskylden några 
tonnor. 

Nämnda resolution af 1739 y innehöll derjemte 
det stadgandet att landshöfdingame i Skåne och konsisto- 
rium, likmätigt 1720 års resolution för presterskapet i 
Lunds stift, skulle med vissa deputerade af alla 4 stån- 
den ifrån Skåne, utan tidsutdrägt i orten sammanträda, 
och sedan alla vederbörande noga och fullkomligen blifvit 
hörda, åtminstone inom 1739 års slut hos Kgl. M:t in- 
komma med projekt, huru till en jemlikhetserhållande meUan 
klockame uti spannemålslelveransen, det qvantum, som 
skolorna in natura anslagit är, på samtlige klockame i 
Skåne proportionaliter bör indelas, på det den ene såväl 
som den andre må hafva nödigt uppehälle. Detta hade 
till följd att år 1740 en kongl. konomission blef nedsatt 
rörande helgonskyldsjämkningen. En sådan kommission 
hade äfven 1724 och 1737 varit i verksamhet. Kgl. för- 



Ö8SI 

ordningen af d. 27 april 1742, ogiDande hvad sistnänuH 
da kgL kommission åtgjort, stadgade att hdgonskyUkn 
skulle ställas på gammal fot såsom den före 1719 och 
af ålder varit Genom flera kgi. resolutioner i nyare ti- 
der befalles att belgonskyldskomet till skolorna diaD åt- 
göras efter 1569 års Landebok. 

År 1797, gjorde konsistorium i Lund en underdånig 
bemstälbm, om icke för framtiden kunde stadgas ottdLo- 
lomas substituler eller så kallade klockare borde ega fö- 
retfådesrätt till städjande af klockareboblen. Håra resol- 
Yerade Kongl. Maj:t d. 9 januari 1798, att emedan desse 
klockarebofal ej kunna af skoUärame i anseende till deras 
tjenster vid skolorna bebos, det med ömsesides billighet 
vore öfverensstämmande, och åfven till förvarande såväl 
af skollärames som substitutemes löneförmåner sikr^, 
att ifrågavarande boställen af dem, som UockaretjoMtai 
förratta och för hvilka de från början varit inrättade, 
måga emot stadgad ränta brukas, hviurom, i bänddse 
denna ränta ej redau till något visst bdopp af ålder va- 
rit stadgad, klockaren bar att för sin tjenstelid med ve- 
deri)örande skollärare ingå öfverenskommelse^ hvilken af 
landsböfdingen med biskopen bör pröfvas och gillas, samt 
att, då vederbörande ej kunna förenas om villkoren, de* 
samma af landshöfdingen och biskopen dem må föreläg- 
gas: kommande ett sådant slutet kontrakt alt endast gah 
för den klockares tjenstetid, som deruti ingått, och såle- 
des den vid bvarje klockare ledighet träffade öfvereas- 
kommelse af landshöfdingen och biskopen ånyo prå(- 
vas^*). 



*) Lunds domkapiteb CiHialir 1798^ n:o 24, 



588 

Detta är en kort örversigt af lagstiftDingen rörande 
lieigoQskylden till de. lärda skolorna i Skåne. 



Vår föregående framställning har visat att under me* 
deltiden skolans lärare af kyrkaii, elim*u sparsamt, varit 
aflönade samt att desse lärare såsom sångare .vid de kyrk- 
Uga högtiderna och själamessoma haft några biförtjensler. 
Efter reformationen aflönades lektoreme vid domkapitlet, 
professoreme vid gymnasiet i Lund samt rektoreme i 
Malmö och Lund hufvudsakligen genom prsBbenden eller 
vikariafer vid domkyrkan., Hörame eller koUegerne bafvä 
i alla tider mera styfmoderligt varit aflönta, i Skåne ge- 
nom belgonskyldskom, vanligen till ett belopp af 20 — 30 
^unnör; i öfra Sverige sänd$ man dem till och med . ut 
i socknegång för att på så sätt uppbära en högst obe- 
tydlig inkomst Enär denna ingalunda var tillräcklig, åt* 
Djöto höraiiie i äldre tider uti de' flesta skånska städer 
hos dessas invånare kostdagar, hvilka dock på de flesta 
ställen redan under 17:de århundradet upphörde. År 
1737 2^ utfärdades för skolorna i Lunds stift en för- 
månligare stat, hvilken dock 1739 alldeles upphäfdes. 
Närmaste lönereglering för hela rikets skollärare skedde 
genom interimsstaten af d. 22 april 1819, hvilken blef 
gällande från d. 1 maj s. L Ifrågavarande stat utvisar 
att vid vissa af Sveriges skolor funnos kolleger, som utom 
en obetydlig penningsumma i lön uppburo blott 3 till 4 
och i vanligaste fall 10^ 15 till 20 t:r. Kongl. brefvet 
om 1819 års interimsstat stadgade för den följande ti- 
den lika löner för Uka grader. Minimibeloppet för yngste 
kollega och 2:dre apologist skulle blifva 25 t:r, för öf- 
rige kolleger och l:sté eller* ende apologisten 30 t:r, 



584 



konrektor 40, rektor vid mindre skolor 60 och ?id större 
80, g)'innasii-adjunkt 50 och yngste lektor 100 t:r. Heh 
beloppet af 1819 ars interimsstat för aUa svenska ele- 
mentarläroverk utgjorde 3,284^ t:r. Förutvarande an^g 
var 13,694 tr 5^^ kpr. 

Den nu gällande staten för svenska elémentar-läro- 
verken, som ad interim fastställdes och utfärdades d. 21 
sept. 1833 och genom kongl. cirkuläret till konsistorier- 
ne af d. 1 no v. 1839, med några få ändringar, till sina 
hufvudgnmder ytterligare tills vidare bekräftades, tog eg^t- 
ligen sin hörjan frän och med 1830, dä det nya ansla- 
get af 42,000 r:dr b:ko till elementar-läroverkens upp- 
hjelpande af rikets ständer beviljades. Enligt denna stat 
uppbära de äldsta Icktorerne hvardera 160 t:r, de mel-^ 
lersta 150, och de yngsta 140 t:r i årlig lön. Gym- 
nasii-adjunktens lön ät* ökad från 50 till 60 t:r; rektorer 
vid lärdoms- och apologist-skolor hafva 120,; 100, 80 
eller 60 t:r, konrektorer 80, koUeger och apologister 40, 
50 till 60 t:r, hvilket är den högsta lön, som för dessa 
lärare efter 1833 års stat är anslagen. 

Att närmare redogöra för lönerna Ull de särskilta 
skolorna förbjuder utrymmeL Vi hänvisa derföre till all- 
männa författningssamlingen ^^). 

Hvad karolinska kathedralskolan i Lund vidkommer, 
bör här dock nämnas att enligt interimsstaten af 1833 
rektor åtnjuter 160, konrektor 80, äldste adjunkten 70 
2:e och 3:dje adjunkteme samt äldste kollegan 60, Sw 



Tft^k 



^) Jfr. ftfTen den intressanta uppsatUen af A. Uppström, Om Ele* 
mfntar-LflroTerkens afl«ning. Frej. 1844 s, 22-44. 



585 

kolleger 60 och de 2:ne yngste kollegerne 40 t:r, be- 
räknade till 6 r:dr b:ko tunnan* 

För lärame uti öfra afdelningen samt äldsta kolle- 
gan vid kathedralskolan utfärdades genom kongl. brefvet 
af d. 4 aug. 1845 en löneförhöjningsstat, enligt hvilken 
nämnde lärare från 1845 års början fatt en lönetillökning 
till ett sammanlagdt belopp af .2040 r:dr b.ko, motsva-^ 
rande 340 t:r efter 6 r:dr för tunnan. Af denna löne- 
tillökning erhöll rektor 30, v. rektor 70, åildste adjunkt 
samt andre och tredje adjunkterne hvardera 70 och äld- 
ste kollega 30 t:r. 

Beträffande rektorslönen vid Malmö skola, få vi hän-^ 
visa läsaren till den utförligare framstäUning, som öfvan 
sidd. 338 — 348 är lämnad. ^^ 

Det är en stor tillfredsställelse för fattaren att kun- 
na afsluta denna skildring aJT skånska skolväsendets histo- 
ria med den underrättelsen att Sveriges nu församlade 
ständer med en evigt minnesvärd frikostighet till löneför- 
bättring åt lärame Tid rikets elementar-läroverk voterat 
den betydliga summan af 90,000 riksdaler banko. Här- 
igenom har Qtt Jänge kändt och erkändt vigtigt behof Tör 
en bland fosterlandets alh*avigtigaste institutioner blifvit af- 
hulpet och den förökade tjenstårsberäkningen upphört. Sko- 
lan skall ej längre vara en förstuga till pastorat och det 
tjenstgörande obefordrade presterskapet ej vidare klaga öf- 
ver det stora och obiUiga intrång, som det frän skollärar- 
nas sida enligt den gamla lagstiftningen nödvändigt måst lida. 

''^Det gifves i sanning intet förskott, som lönar sig 
säkrare än det, som användes för det uppvexande släg^ 
tets uppfostran!^ '^^ 

'•) Te^r, Tal pfi Wexjö Gymnasiom 1824. 



.^ 



Urkunder. 



Disciplar från tkinska UroTerkra dimitterade tUl 
UpenhamiiB mdfenitet 1011—1667. 

(Följaade förieckning ttr httmtad ur "Den eldste Universitatis Haf- 
niensis Matiicula,'* fönrarad i Goosistorii Archiv i KöpeDhamo. 
Den bOrjar med 4644. Någon Udre matrikel finnes numera ej 
i behåll. Uppgifterna om hvad dessa disciplar sedermera blif- 
vit| »ro af utgifvaren tillagad). 



hy{ 



Anno ten. 



eno Pet. Wram Scan. 1 juni. 

Balthasar Thom» Malmoglanus. %1 juli. 

Petrus Olai Scan. S9 juli. 

Johan. Grelchorus (?) Malm. ht okt. 

Johan. Andree Malm. " 

Bartholom. Otthonis Malm. " 

Bartholom. Severini Malm. " 

Anno i6i2. 
Valentin Ghristiani Malm. (Valentin Ghri- 43 m^. 

stensen Kökr, mag.; pastor i Kallund-' 

borg, prost; f. i Malmö 4587 J4, t ^^^^ 4. 

Worms Lez.) 
Petrus Magni Londinensis. 9 juli. 

Anno i6i3. 

Gorniflcius Rosencrantz,. nob. Scan. (Son 49 apr. 

af Axel Rosenkrantz till Glimminge; 
en af de rikaste skånska adelsmiln; 
fttll i slaget Yid Lutter am Baremberg 
46t6. ^ Han studerade 46S0 i Padua. 
Sohms Samlinger IL 3, s. 45). 



ftdO 



' Jofaao. StisoDius Lond. 49 apr. 

Michael Villadias Malm. « 

I Olaus Petri Scanus ■ 

Johan. HeoDiog Malnu ^ 

I Georgias Nicolai Malm. 40 joni. 

baacbus Laagennectius Londioisis Dao. 30 Juii. 
— Depositus-WitebergflP 4609, ieaUma- 
niuM hH/iM Aoad. VHeberg. 

Erasmus Olai Vatzooias Scanus 8 okt. 

Johannes Olai Vatzonlus Scanus * 

(Hans Olttiksen Watzen, f. 4690 4 i GrOnby, " 
hvaresi fadern var f^aslor*, tedems ef- 
terMdaro i embetet 4648—50). ' * ' 

Anno iCa. 

Martinus Petri Malmog. 43 jao. 

Severinus Laurentii Malmog. » 

Janns Andre» Pister Malmog. " 

Petrus Fichius Malmog, 44 maj. 

Petrus Nicolai Malm. " 

ilfifio #6/5. 
Ivams Ivari Malmog. 4 auj. 

Laurentius Magni Scan. 24 mai- 

ChrisUanus Bartholinua Malm. " 

Erasmus Matthia» Lundensis. " 

Johannes Claudii Scanus. ' ' 

[Theodorus Erasmi Scanus. (Mag. Thord ExSch.Herloviana.44jnli.] 

Rasmussen, som 4625—27 var pastor 

vid den nya kyrkan utanför Norreport 

i Köpenhamn, derefter superintendent 

på GotUand. Se }/VaUins Gothländska 

Samlingar I, 475—476). 



Petrus Johannis Halmstadensis. 




Ex Sch. Heising. 


34 okt. 


Haquinus Benedicti Scanus. 




Ex Sch. Lond. 


n 


Petrus Olai Torlosanus. 




« 


9 


Petrus Olai Halmstadensis. 

émk 


a i^ie. 


Ex Malmogiensi. 


^ f» 


Laurentius Michaelius Scanus. 




Is LMMMlMDåi. 


«#r. 


Ghristianus Johannis. M. Joh. Michadii F* 


Bxfki^lMmL 


4«4>r. 



694 



Nieolitfs Nicolai Matakog.; pastor i Tull- 

siorp 4622—52. 
Matthias Petri B«^. 
Gregorius Georgii. 
Ghristianns Petn 
Ganotus Petri. 
Petrus Joh. Halmstådensls. 
Andreas Nicolai DreilebargeDsis*, pastor 

i Wanstad l034->d5. 



Bft ffalburgtftai. 4t maj. 

E Sob« Lund. i% Jonli 

B Soh. HeMiigbi ^ 

E ikhi LttOd. M ^ti. 

B Sch. Malttog. 9 dae. 

B 8eh. LMd; " 



Severinus Michaelius. 


Anno 1617. 


B deb. 


Malm. 


•• 


piatthias Erioi Corviaus Lundensis. 


B Soh. Sorana. 


48 febr.] 


Georg. Georgii Biikiag. 




B Sch. Lund. 




Johannes Andreae. 




« 






Benedictus Nicolai HaUandius. 


E Sch. 


Helsing. 


5 juni. 








n 




SUttoii Matthi» Hall. 






» 




Johannes Matthi^e 




ESeb. 


L«Ml. 




Laurentius Pasch. 


* 


i 


> 




Bfaaaaus Nicolai. 




B Sch. 


Malm. 




Frendonis MichaeUs. 




E Sch. 


Helsing. 




Antonius Gerhardi 




B Sch. 


Helsiiigb. 




Janos Petri Tdstad. 






» 




Biörn Benedictus Bleking. 






II 


47 noY. 


• 


Anno 1618. 








Michael Ericus Lundens. 








4 apr. 


Casp. Jobannis Lundensis. 




B Sob. 


Lund. 


44 okt. 


Petrus Georgi] Malmog. 




BSeh. 


Malm. 


41 dee. 


Andreas Bremenis Malmoj 


g. Ex Malm. 


fl 




42 dec. 



Comm. a. M. Bertilo (o: Beriel Koud*' 
sen Aquilonius). Född 4604. Bekant 
laUnsk skald. C^&rmå Ux.) 

Begelus Regelus Malmog. indidem, ejus- 
dem comm. 

Laurentius Nicolai Scanus. Ex Malmog^ 
commendatione M. Bertili Ganutij. 

^iisi# 161$. 
Qbfisiianiis GaMtitts SteTios. 
LMreot. Ghristopbori Rotbnovlensis. 



BxLud. 

n 



U apr. 



&n 



Petrus Laorentii Gåadsaxius 
Nicolaus Johannis Helsingburgensis. 
[Petrus Nicolai Scanus. 
Magnus Haggaaos Yahanieusis. 
Aatonius Hermanous Helsiagburg. 
Barihol. Georgii Weahanieosis. 
Joannes Severioi Malmog. 
Georgius Jobaiuiis Scaaus. 
Joaones Petreius Treleoburgensis. 
Ch ristia aus Johannis Hafniensis. 
L«urentius AndrecD Scbelschovius. 
Georgius Thoms Malmog. 
Erasmus Caspari Lolandus. 
Joannes Oiai Meonensis. 
Joannes Petri Krabbe Falstug. 

Anno i6%0. 

Johannes Cbristierni Ydsladiensis. 

Ganutus Hemmingius. 

Magnus Laurentii Gladsax. 

Theodoncus HenricL 

David Petri. 

Nicolaus Petri Gimber. 

Ghristianus Stenius*, ttr förmodligen sam- 
me man, som 4630 var konrektor i Lund 
och året derpå blef pastor i Hörby. 

Joannes Johannis Hallandus. 

Giaudius Christiemi Gimber. 

Surno Joannis Scanus. 

Nicolaus Ghristiemi Scanus. 

Ghristiernus Ghristiemi Scanus. 

Severinus Andreas Gimber. 

Severinus Laurentii Gimber. 

Johannes Petrus Ripensis. 

Henricus Johannis Scanus. 

Nicolaus Nicolai Scanus. Måhända pa- 
storn i Saaby på Seland. (Giessings 
Jnbell. m. 346—48). 



Ex LimdL 24 apr. 



Ex Ottbon. 
Ex Lund. 



Ex Malm. 
Ex Goronoisi. 
Ex Treleobarg. 
Ex Lund. 

n 

Ex Malm. ^^ 

Ex TreleoburgeosL 

Ex Malm. 22 maj. 



Ex Sch. LundensL 24 jao. 



8 mars. 



Ex Sch. Malm. 
Ex Scii. Lund. 



44 maj. 

I» 

28 sept 



Anno i62L 



Michael Nicolai Scanus. 
Johannes Johannis Ripensis. 



Ex Sch. UukL 



7 apr. 
24 apr. 



693 



Tragillos Nicolai Scanus. 


Ex Sch. 


Lund. 


%i apr. 


Paulus LaardDtii LondeDsis. 


» 




, j> 


Andreas Svenonius Hallandus. 


n 




n 


Laurentius Dauidis Lundins. 


1» 




n 


Magnus Erici Hafniensis. 


n 




n 


Andreas Erici Hafn. 


n 




n 


Nicolaas Olai Halland. 


n 




n 


Johannes Johannis BiUingensis. 


n 




n 


Gerhardus Gerhardi Varbergensis. 


» 




n 


Blef sedermera trol. rektor i Helsingljorg. 








Laurentius Petri Gemzonius. 


»1 




n 


Pastor i Öemshög 4625 efter sin fader; 








död 4657. 








Ghristiemus Benedicti Tistadius. 


Ek Sch. 


Malmog. 


n 


fGeorgitts Mattbi» Malmog. 


Ex Sch. Sorana. 


"1 


Georgius Petri Selandus. 


Ex Sch. 


Hekingb. 


n 


Erasmus Johannis Svaldogsus. 


Ex Sch. 


Coron. 


34 juli. 


Samuel Olai Gocchius Lund. Sedermera 


n 




4 sept 


relegerad. 








Casparus Christierni Lundensis. 


Ex Sch. 


patria. 


n 


Sveno Laurentii Treleburgensis. 


n 




n 


Nicolaus Georgij Fionius. 


Ex Sch. 


Trelleb. 


11 


Gregorius Tilbardi. 


fex Sch. 


Eustod. 


22 dec. 


Christianus Christiani. 


n 




# n 



Anno 1622. 

Johannes Andres Scanus. 

[Georgius Faderi Malmog. 

Sebastianus Mattbi» Scanus. 

Mag» Sebastianus Blatthie Lutra (Bastian 
Mattsson Odder), f . 4 602 ; pastor i Hås- 
Itff ochBoderup 4632—83; httradsprost. 

Jacofous Olai Scanas 

Sveno Haldanus Halmstadiensis. 

Nicolaus Winslovius Scanus. 
Död som th. st. 4626. 

'Johannes Frisins Malmog. 

Magnus Fectelius Malmog. 

Martinus Severini Coldingensis. 

Johannes Qandij Lundensis. Ar förmodl. 
den Hans Glausen, som var pastor i 
Söderhviddinge och Annelöf 4626—30. 



Ex Sch. Lund. 25 apr. 
Ex Sch. Roschild. ''] 
Ex Sch. Malm. *»* 



Ex Sch. Lund. 
Ex Sch. Malm. 
Ex Sch. Lund. 

Ex Sch. Malm. 
Ex Sch. Lund. 
Ex Sch. Mattnog. 



45 juni. 



29 okt. 



A9i 



Anno i623. 

Laareatlaa Pauli Gromestrap Scan. 

GhriatianuB Petri Ifalmog. 

Olaus Verneri Scanus. Kollega i Helsing- 
borg omkring år 4630. 

Heoricus Cronius Malmog. Pastor i Ges- 
sie 4634—43, transp. t Malmö; 1 4648. 

Johannes Laurentij Henniogh. 

Mattliias Johannis Pionus. 

Nicolaus Magni Offuerö. 

Johan. Nicolai ^lesius. Pastor i Bunke- 
flod. Jfr. Treschow, Jubel. S. 477. Dan^ 
ske Magaz. Tredje Rskke I. IV h. a. 372. 
Nyerup. Pfederik III. s. 250. 

Nicolaus Johannis Lund. 

Laurentius Olai Halmstad. 

Gbristiemi Pauli. 

Severinua Fridleyius Viburg. 

Ovanus Henrici Pundtoftins. 

David Davidia Coronius. 

Petrus Petri Winstrup. F. 4605, biskop 
i Lund 4637; f ^^'^l 

Olaus Johannis Coronensis. Bfånne Oluf 
Joh. Bagger, Lunds univ. förste prof.? 

Janns Petri Coronensis. 

Petrus Severini Coronensis. 

Andreas Antoniaa. 



SxlckUnd. 
Ex RaSjBiensi. 


«5fébr. 
44 apr. 

n 


n 


n 


Ek Malm. 
Bx fiélsiogb. 


fl 



Rx Lund. 



Ex SdL Boraoai. 
Ex Sch. tuad. 



& Helsiogrsj. 
Kx Sor. 

Ex Corohensi. 



M daa. 



29 maj. 



Ex Sch Helshigb. 47 air. 



Anno i€24. 
Petrus Henrici f. Ystadius. 
Liberius Martinius. 
Laurentius Jani f. Scanus. 
Canutus Sthenius. 
Johannes Laurentius. 
Martinas Andreas. 
Canutus Laurentius. 
Erasmus Se?eriBi f. 
Petrus Matthias. 
Nicolaus MarOnas Malmog. 
(Petrus Olaus Godiusius. 
Nicolaus Severini f. Kanske den aem 
blef prost i Malmö 4649. 



Ex Sah. Ystadisi. 21 lebr. 
Ex Sch. LuodL 47 apr. 



Ex Mu Malm. 



Bi Sofa. Chriitia«ap. 47 aprj 
Ex Sohu Lund. " 



S96 

Aadreås Seyerini f. Ex Sch. Lumé. 47 apr. 

Georgias Erasmus. ' n , n 

Anno 1625. 

Ghrisiianas Matthi» Hallandtts. Ex Sch. Lund. 44 mars. 

Nicolans Matibias Scanos. ^ " 

Petras Ghristiani Malmog. ^ " 

Nioolans Haggaoi Haflandtis. ^ " 

PaUlttS CorneiiÅ Gotlandtts. :. ^ 4^ apr. 

Martinas Andresa Lund. ** " 

Bfatthias Johannis Lund. " " 

Johannis Petri flougaard. ^ " 

Nicolaus Jacobi Lund. ^ ^ 

Fridericas Sthenius Malmogius. > ^ ' " 

Joannes Laarentii Lund. ^ " 

Andreas Laarentii Helsingburg. ^ " 

Jacobus Johannis Nidrosiensis. " " 

Georgias Petri Trelburgensis. • Ex Sch. Malm. 45 apr. 

Qvistiernus Andres Albttrgensis. Ex Sch. Goron. k aM|. 

Johannes Budsi Hallandhs. " " 

Andreas Laurentii Helsingb. Koll. i Hei- ^ " 
singborg. 

Anno 1626, 

Petras Johannis Boringholmius. Ex Sch. Lund. 6 apr. 

Ganuto» Bechtoldi Lundensis. " " 

Johannes Nicolai Wogner Goronensis. Ex Seh. Goron. ^ " 

Hagsus Olaj Lundensis. Bx Sch. Lund. U apr. 

Haga^us Olai Hammer. Pastor i St. Olof "" " 

4630. 

Johannes Sebastiaoi Scanus. - ** -^ 

Johannes Joh. Winslovius. Född 4608; " ** 

rektor i Kristianstad 4629, pastor i 

Oasby 4633, dog 4660. Se sid. 505. 

Nicolaus Buschius Lundensis. Kollega i ^ ^ 

Malmö-, se sid. ^399. 

Benedictns Olai Hallandus. " " 

Johannes Severini Lund, ^ " 

McolauB Petri Lund. " ** 

Jacobus Danielis Lund. " "" 

Jacobus Joh. Ooldingius. Koll. i Malmö; ** '^ 

pastor i Vinslöf 4630; t4654. Se sid.398. 

38» 



596 

Johannis PalaiiMMiii Vardensis; pastor i Ex Sch. Land. t4 apr. 

Solberga 4636—4663. 
Johannes Bernhardi Weilleus. Ex Sch. Ystad. ^ 

Sveno Johan Winslovius. Pastor i Bron-. Ex Sch. Helsingb. ^ 

nestad-, ddd 4653. 
Johannes Watzonius Malmog. Ex Sch. Malm. " 

Nicolaus Michaelis Coroniensis. " ^ 

Johannes Nicolai Coroniensis. Ex Sch. Goron. 4S eq. 

And. Severin! RonoTias. Koll. i Malma; Ex Sch. Malm. 49 okL 

se sid. 399. 
01. Assveri Trelborgensis. KolL i Mabnö; " ' ** 

ttr rörmodljgen den mag. OL AssYOri, 

som 4638—66 var pastor i Kjerrstorp 

och Glostorp. Se sid. 399. 
Joh. Nicolai Ludesleff Seelandtis. " " 

Martinm OL Norwagos. "* * 

Åfmo 1627. 
Nicolai Jani Brönestad. B Sch. Land. 46 apr. 

Adrianns Pavli Torp. Pastor i Rttddinge; *" '^ 

t omkring 4663. 
Henricus Jani Ravlnndensis. Pastor i Raf- " " 

landa efter sin fader JOns Giödesen; 

död omkring 4663. 
EHcoa Jani Ravlundensis. Koll. i Kristi- " " 

anstad, prost och kyricoh. i Stiby, den 

förres bror, död 4666. 
Martinus Godman Helsingbargensis. " ** 

Olaus Laurentii Boring. . " * 

Nicolaas Fridericus Avsoviensis. Presi» ** " 

son fr. Aasås och bror till theol. prof. 

Hans Genrin (qjort). 
Nicolaas Nicolai Treleob. ** ^ 

D6tte?as Nicolai Ydstad. » ** 

Andreas Nicolai Ydstad. " " 

Henricos Henrici Vardensis. ** " 

Amio i6S». 

Andreas H^ei Scanas. ' SO Ur. 

Jacob. Christiemi Land. ** ' 

Magnas AU>erti Scanas. ** ' 

Qabriel Johannis Lund. * M i^. 



697 



SUkeåo Olai dcanas. 

Johannes Bonifacii Malmogianus. 

Nicolans Benedicti Evstadi«Dsi8. 

Nicolaus Georgii Helaingburgensis. 

Christoph. Hagei Scanus. 

Michael Gannti Scanus. 

Andreas Benedicti Lauholmiua. Fönnod- 
ilgen den Anders Bengtson, som var 
pastor i Södertivlddinge och dog om- 
kring 4673. 

Toibenias Erici Hafniensis. 

Johannes Jofaannis Nestvedensis. 

Dittevius Johannis Lundensis. 

Johannes Michaells Nidrosiensis. 

Canutos Qiristierni MahnogieDsis. Trol. 
p«tor i Kågerttd 4680—63. 

Duiiel Peiri Gemsftns Scanus. 

Nicolaos Olai Ahusiensis. 

Olaos Nicolai Laholmensis. 



^ Sch. Lund. S8 apr. 

E Sch. MaUn.. '* 

E Sch« Eust. *" 

E Sch. Helsingb. '^ 

E Sch. Lund. i juni. 

» 4 olft. 



Joannes Laurentii Malmogiensis. 


E Malm. 


Gbristiemus Georgii Yehaniensis 


E Lund. 


Anno 1629. 




Janus Johannis Alanus Sode. 


E Coronensi. 


Hermaonns Hermanni Goronensis. 


n 


Petrus Henrici Scanus. 


E Ystadiensi. 


Martiiins Paksmonis Vardensis. 


E Lund. 


M&rten PaUeson. Pastor i Rtfddinge och 


n 


Ramsåsa omkring 4634. 




pPaulus JonsB Helsingburgensis. 


E Uafniensi. 


Johannes Johannis Scanus. 


E Lund. 


Ganutus Petri GothMUgius Scanus. 


n 


Gregorius Erasmi Scanus. Prestson från 


» 


Igeiösa; pastor i Norrhyiddinge; död 




c. 4654. " 


-- 


Nicolaus Frenningius. 


n 



48 apr. 



94 maj. 



34 juli. 



Anno i630. 
Wilheimus Andreas. E Mahnog. 

Nicolaus Jon» f. " 

ImmA)us Gregorii f. Goronensis, E Coronensi. 

Petrus Michaells Scanus. " 



i febr. 



598 

Nloolitts AUettes. F. 4609, pastor i Reng E Lund. t «pr. 

4646—77. 

Laoreolios AUetins. Konrektor i Land; " " 

so sid. 606. 

GbrislierDtts Pelrsus Norvegos. ^ "^ 

Laurentius Johaunis f. Gomious. Pastor " " ^ 

i Kristianstad i f 4669. (Woms Lex.) 

Laurentius Paulinus Mörck. . " " 

Johannes Severinus Norvagua. E Malm. " 

Glemens Lagonis f. Yellejus. ^ " 

Zaehadas Gerhardi. E Lond. tt tM|, 

Albertus Laurentius Helslngb. £ Helsing. * 

Broderns Jacobi f. n » . 

Zacharias Olai Scanus. ^ i jflfi. 

Anm. I Köpenhamns Conåittorii ÅrcUv imder n:o 494 fimMetl 
tesUmonium, utmrdadt 4630 af rektor i Malfflfi för Jok. FiMM; 
men denne studerande omnämnes ej i malrtteliihvarkeniaider detta 
eller de t födande åren. 



Anno i63i. 



Joannes Matthie Lund. 
Job. Michaelis Goronensis. 
Matthias Glaudii Scanus. 
Paali» GonradI Malmog. 



Anno i632. 



Oligenis Antonij. E Gyiui. UmtL 43 jofc 

Ghristiernus Erasmi Brodius. Ma^, rak- ^ ' 

tor i Ribe, t '1 654 4 i sitt 42:dra år. 

(Thorup, EAerreto. ang. Ribe-Gatba^ 

dralsk., 4:de Forts.^ s. 66. Terpager, 

Rfp. Gimbr. 493). 
Nicolaus Jacobi Gorvinus. " " 

Glaudius HiUebrand. "^ "" 

Olaus Erasmi Fyonus. " "" 

Tbeoaarus Nicolai Rosenberg. '^ ^ 

Johannes Ganuti Hallandns. " 4S nov. 

Anno 1633. 
Severinus Aurelii. E Sch. Malmog» 

Anm. Hans testimonium och latinska stil till examao trtiw 
finnes i Consislorii Arekw under n:o 494. 



599 



Jacobvs Asmvi^di Norwagus. 


« Sch. L!W4. 


43 nuj. 


Heuicus Mf^-Unl. 


» 


n 


Nathaaael Petri. 


1) 


» 


Laurentius Georgii. 


» 


Ji 


Nicolaus Haggsi. 


» 


» 


Magnus Jobannis* 


It 


n 


Petras Jani Nortwagus. 


n 


44 m. 


Christiantts Matthi» Veilensis. 


e ^d, Mal9. 


ft >w. 


Nicol. Nicolai Albinus Scan. 


n 


v 


Jonas Simonius Tonsb. Norvag. 


Ii 


n 


gkv^rinus Olai Calund^nRa- 


E Sehf Malmog. 


»sepl. 


Hade d. 45 mflj 4632 deponerat i Rostock, 






menblef nu, försedd med testimpaiiun 






af rektor i Halrntt, student i Köpenbamn. 






A^mQ i6U. 






Gbristianus Nicolai. 


E Lund. 


%6 apr. 


Hartinus PauUi Lundensis. 


» 


fl 


Mörten Povelsen Grum, sen af biskop 






Povel Mortensen Ostrup, ma^., slotts- 






prest, t 466S ^isit 37 år. (Zvefffhu, 






s. 65t9). 






Laurentius Petri Laab. Assenius. 


1) 


Q 


Jobannes Fridericus Gorvinue 


fl 


n 


Janus Fabritius 


E Malneg. 


P 


r4hri8tianus Nicolai Morsinus. 


B Lund. 


n 


Petrus Laurentii Hogelundus. 


n 


n 


Janus Erici Scanus. 


n 


n 


Hag»us Erasmi Scanus. 


n 


n 


Är förmodligen iäen, som namnes bos 






If om, i, ,8. 644). 






Nicol. Nicolai Ydstadiensis. 


n 


n 


Olans Erici Norvagus. 


E GoroneOM. 


H 


Tbomas Andre» Scanus. 


E Helsingbarg. 


» 


Johannes Tincbelius'. 


E Go^onens. 


«0 aeff- 


Pastor i Vadensjö ocb Örja (?J. 






Laurentius Buscblus. 


EMalin. 


n 


Nicol. Nicolai. 


n 


fl 



Anno i6B5. 

Jonas Elevius Norv. prope TyiBUlrcyim Nidr. E Helsing. 

J^hf^ft^es ArwriAi F^tt^rmn Gottiandus. G U94. 

AnMldus Benedieti Smiterus Alburg. ^ ^ 



39 jan. 



600 



Oionysius Sefemi HaTnieiuis. 


E Sch. Land. 


4 raaf. 


Christiernas AUesias. 


E Gymn. Land. 


» 


Rektor i Landskrona*, se sid. 4S7. 






Andreas Potri Aiburg. 


n 


9 


Ciaadius Johannas. 


n 




Eberus Jobaofiis Gotbuogus. 


n 




LaoreDtios Canuti Lundensis. 


» 




Nioolaus Svenonis Helsingborg. 


9 




Japas Jacobi Fionios. 


n 




Olaus Job. Gdhnngna. 


n 




ioh. Cairistiein. Värdas. 


E Sch. Malm. 


» DOV. 


Paulus Strucbiua. 


9 




Lago Jacobus, Rostocbii depositas. 


E Sch. Lund. 




Olaus Peiri Gotbongus. 


» 





Anno 1636. 
Mattias Augustini. E Sch. Lund. 4 i m^. 

Mattb. Augustini Vinslovius, pastor i Woxnb 

och Weberöd 4640-55. 
Sigvardus Nicolai Albinus. " " 

Pastor i Hoby i Blekinge 4645-63. 
Antonios Gregorii. ^ " 

Pastor i Nöbbelöf och Skifvarp 4640-44. 
Gastanus Severinus, " " 

Pastor i Nosaby och sist i GhrisUan- 

stad död 4677. 
Christiernas Christiemi f. na 

Christianus Claudii f. , n . n 

Laurentius Olai f. » » 

Oligerus Gerbardi f. na 

Janos iEscbyiides. ^ "> 

Severinus ISregorios. E Sch. Coroo. " 

Daniel Gbristiernus. " " 

Gualtberus Gualtherus. " " 

Petrus Michaelis.' ^ ^ 

Ghristiemus Paulinus, Uolstepontanus 

(Holstebro i JuUand). E Sch. Malm. '* 

Odanoa Ericos Nidiosiensis. ' E.Scb. Land. " 



i63f. 

Laoreotios Friderici Gervinus. E Gymn. Londensi. SS^an. 

Ghriatianaa Jani Londena. * ■ 



60f 



OUtus JohanoUi Ootl. 
Johannes Andrea Mantrandus. 
Lanrent. Johannas GoUandas. 
Jonas Ganuti Hallandas. 
Nicol. Matthiffi GhrisUanieosis. 
Torbernus JonsB Hallandus. 

Pastor i W. Karleby och häradsprost*, 

död 4684. 
Petrus Johannis Langius. 
Henricus Petri Malmog. 
Erasmus Petrt Sean. 



E CSymn. Luodensi. 



E Sch« Lund. 
E Sch. Helsiogb. 



E Sch. Malm. 



sajam 

n 



Cbristiemus Laiorentii Tyttadius. 


E Sch. Helsingb. 


n 


Anno 1638. 






Andreas Patricius Villandos. 


E Sch. Lund. 


7 maj. 


Ericos Magni Rönnovia Bleking. 


E Gymn. Lund. 


n 


Olans Nicolei AUesius. 


E Sch. Lund. 


n 


Canatus Andreae Scanus. 


n 


n 


Laurentius Herberti Gorönensis. 


E Gymu. Lund. 


n 


Henricus Zacharies Holchlus. , 


E Sch. Lund. 


n 


Nicol. Petri Hallandus. 


« 


» 


Matthias GbrisUani /^imber. 


E Gymn. Lund 


» 


Georgius Nicolai. 


E Sch. Lund. 


« 


Severinus Petri Gimber. 


« 


fl 


Matthias Maltholus. 


E Sch. Helsingburg. " 


Nic. Petri. 


D 


» 


Anno 1639. 






Nic. Bened. Lauhohn. 


E Gymn. Luodensi. 


6 juni. 


Uur. Petri. 


» 


« 


Janus Magni 


n 


» 


Stenius Petri. 


» 


n 


Gbristoph. Olai. Gersonios. 


« 


» 


Biorno Johannis. 


n 


» 


Petrus Ancharius. 


E Sch. Lund. 


n 


Alexander Jacobi. 


E Sch. Helsiug. 


n 


Ericus Olai. 


E Sch. Goronensi. 


n 


Bened. Johannis. 


E Sch. Helsingb. 


n 


Joh. Andrea Scanus. 


n 


23 DOV. 


GhristienL Erici fielsingb. 


11 


n 


Anno iO^O. 






Diderioos. Magni. 


E Sch. Lund, 


3 juni. 



60t 



Johaojies Pauli. 




EScb. Im4 


» 


JUberias Claudu. 




f 


% 


Joh. Jacobi Gervinus. 




9 


n 


Thomas Andre». 




n 


a 


Thomas Andres H^ngborgensis, 


P9r 






stor i Ouaby och LoKhvlt 4664—4690. 






Laurentius Pascasius. 




n 


9 


Severinus Laurentii. 




n 


« 


Isaacus Petri. 




n 


f 


Joannes Johaooia Otttomius. 




» 


9 


Justinus Petri. 




ESciulMiB. 


n 


Wilbadtts Maryui. 




B Soh. HéWngb. 


II 


Christ. Andreas. 




« 


n 


Johannes OlaYi Wardenius. 




E Sch. Malm. 


S4 dec. 


Nic. Petri Bredalinus. 




n 


• 


Christiem. Jacobi. 




E Sch. Coronensi 


» 


Martinus Ghrisyemi. 




E Sth. Tdstadiens. » 


Anno iS^i. 






Johannes Georgius. 




E Sch. Lund. 


4S ian. 


Nic. Jani. 




E Crymn. Lund. 


47 juni. 


Olaus Henrici. 








Joh. Nicolai. 








Joh. Laurentii 








Haggsus Nicolai Falconius. 








Bened. Petri. 








Ennerus Haccius Spegerus. 


* 


' » 




KoU. Helsingborg 4649. Pastor i 


V41- 






linge. Se sid. 483. 








Andreas Johannis Guntzovius. 




ff 


p 


Son af Hans Andersson Guntzow, 


som 








men 






sedermera lefde och dog i Roskild. 






Han var magister och slutligen presi- 






dent i hofrätten i Köpenhamn. 








Jacobtts Johannis Guntzovius. 




N 


n 


Ganutus Laurentii Eustadiensis. 




» 





OL Laurentii. 




n 


n 


Maryuus Georgii. 




n 


ti 


Måhända pastor i Espö och Klagstorp, 






död 4683. 








tlauditts Nicolai Eustadensis. 




n 


n 


Paulus ZacharifiPf 




» 


n 



603 



Anno iUZ. 








Nicol. Andre». 




E Oym 


n. Lund. 


44 juni. 


Ghristopb. JohaoDis. 






« 


fl 


Pastor i Stfrby och Gamlösa 4649—4684. 








Joh. Petri VinslOYitts. 






n 


» ' 


Nic. Georgii. 






9 





Andreas Augustini. 






n 


II 


Jobaimes Arnold! Munthenias. 






n 


» 


Kektor i Helsingborg 4646. 


Se si- 








dan 470. 










Nic. Martini. 






n 


» 


Tbeodoros Olai. 






9 


9 


Glaudius Nicoiai. 






n 


9 


David Davidis. 






» 


n 


Severinus Nicoiai. 






» 


n 


Martinus Jobannis. 






n 


w 


Nio. Federi Btogius. 






v 


n 


Baccal. 4646 V- 




, 






01. Jobannis. 






n 


» 


Efttmus Nicoiai. 






fl 


n - 


Nic. Jacobi. 




£ Scb. 


Malm. 


n 


Petrus Jobannis Tiloviu^. 






n 


n 


Henricus Petri Kerstrupius. 






n 


n 


Petr. Nicoiai Hallandus. 




£ Sch. 


. HelsiDgb. 


» 


Joban Nicoiai Hallandus. 






» 


• 


Job. Melems. 






n 


n 


Petr. Andreas Gimmingius: 




E Sch. 


. Ydstad. 


» 


Joannes Jacob! Morsinus; 




£ Scb. 


, Malm.^ 


» 


01. Ghristiemi Vardensis. 






» 


9 dec 


Joh. Petri MoUerus. 






s 


» 


Wilbadus Jan! U)we Gimber. 






» 


n 


'Severinus Laure^tii Undbolmius. 






n 


n 



Anno tm- 
Ericus Magni Gravius. 

Rektor i Helsingborg 4649; se sid. 470. 
Hagsus Bartbolini Dreslerus* 
Andr. Bartbolini Gotblandus. 
Laur. Olai Hafniensis. 
Petr. Caspan Asaeniask 
Nic. Eraami Jersovius, 
JoA. Jacobi Bainatadeasitfr 



E Scb. k Gymna- 30 maj. 
stö Lundeiisi. . 



Ji Sel). Helsia^. 



604 



Georgius CbriBtieroi Biorniits. 
Jacobos Johaofiis Smhjeaau, 
Joannes Tarmingins Malmog. 
Joh. i£schilli Hallaodus. 
Nic. Cbristieroi Morsiogua. 
Laur. Johannis Falsferg. 
Jac. GhmUerni. 

Anno iöU, 

Janas Micbaelis. 
Joacbimns Nicolai Rosenberg 
Laur. Andre» Frost. 
Cbr. Jacob! Noldios. 
Rektor i Landskrona 4660*, se sid. 437. 



E Scb. Helsingb. 30 maj. 
E Sch. Malm. "* 



E Gynm. Liiod. 
E Scb. Malm. 
E Scb. flelsingb. 



E Scb. Lund« 

n 



1 deo. 



juni. 



Janos Olavi Cimber. 


E Gymn. Lwid. 


» 


Erasmns Petri Fionus. 


E Scb. Und. 


n 


Petrus Hercules Branttu 


E Gymn. Lund. 


Sjwi. 


Anno É6*5. 






Cbristiemus Torchilli Gimber. 


E Scb. Lund. 


U jwi. 


Dav. Jacobi Rlecliingua. 


n 


n 


Anno £6^. 






Nic. Olai Ware. 


ESch.Malm. 


14 dec 


Laur. Byrgeri. 


» 


» 


Laur. Jobannis. 


E Scb. GbriatMDflt. " 


Anno £647. 






[Janua Nicolai Possios Lundensis, Scb. 






Sorans alumnos et ibidem Acad. donatus. 




49 juii. 


D:r med., kansli- ocb kammarråd, as- 






sessor i b<liesteret,f.|46<9, t}4687.] 






Steno Matthi» Harlosianus. 


E Gymn. Lund. 


31 juli. 


Preslvigd 4649, pastor i Cimbris ocb 






Nöbbelöf omkring 1663. 






Janus Matlhi» Harlosianus. 


« 


a 


Pastor i S. Rörum ocb Heglinge 465S-6& 






Nic. Matthi» Lund. 


« 


n 


Job. Petri Gothus. 


» 


a 


01. Jobannis. 


E SgIl nelsingb. 


a 


Janus Severini. 


E Sch. TdstadicDsi. " 


Janus Martioi* 


B SdL €ev«ttei»i 


n 



605 



Jaoils Ghrisliani. 


BSdi.Ghri8tianst. M jnli. 


Ghr. Olai Moraiuus. 


1» n 


Gastanus Gaskani Gothus. 


E Sch. Lund. 


Bfagn. Gaoderi. 


E Sch. Helsingb. 


Padua Gbristteroi. 


E Sch. Ydstad. "" 


Nic. Petri. 


E Sch. Gorofi. " 


Paid. Nicolai. 


n n 


Jöb. Dancianos. 


E Sch. Malm. 46 dec. 


Georg. JohanAis. 


E Sch. Ghrisiianst. " 


Thom. GhUiani. 


E Sch. Malmog. 


Nic/ Christophori. 


n ji 


Anno 16*8. 




Blarcus Maret. 


E Sch. Ydatad. 2 jnoi. 


Janos LaareDtit Osiiis. 


E Sch. Goroneosi. " 


Joh. Gbristophori. 


E Sch. GhrisUanst. " 


Olaus Johamiis Patritius, Malmogiensis, 




depositus in Academia Sorana. 


2 juli. 


OL Erici Nonregas. 


E Sch. Malmog. 30 dec. 


Pastor i Bjereshög och Oxie. 


' 


Mat&ias Petri Hopontanns. 


n )■. 


ErasuL Nicolai Slobcopins. 


n n 


Nic. Johannis GimbrishaTo. 


n n 



Anno 1649. 
Hermannos iohannis von Gam. 
Litar. Olai Fabriensis. 
Suspend a depositione pnecedenti, eo 

qbod a Roskildensi schola ad Malmo^ 

giensem sine lesUmonio se contalissent; 

admissi tandem, jam primum inscrip- 

tionem obtiouerunt. 
HaglDtts JoanniiB* 

HlBigSDas Joannis Anconitanos. Prästvigd 

4(t4S i såsom pastor i Norrhviddinge 

och Dagstorp. 
MicfL Thoma. 
Bened. Svetooii. 
Paolos Eli». 

Janns Nicolai Vandcivius. 
Petr. Jani Stehavius. 
Ghrialianus Munnift Tliolositts. 



E Sch. Malmog. U febr. 



E Gymn. Lund. 6 juni. 



ESob.Ghristianst. 



606 



C3irisU6raiig Cairitttend Itodencas. 
Micbael Henrici Glambeck. 
Garolus Haquioi Svecas. 
Laur. Pauli. 
Paul Aodreae. 



E Sch. Coröacnm. * 



Anmo i650. 

Jacobi Eraesti Badeoiiu. 

Rektor i Helsingborg; te sid. 47«. 
Mar