Skip to main content

Full text of "Skogsvårdsföreningens tidskrift"

See other formats 


ar 
ABS åesn sn 
Mesretaladk ind 

MöögS-egr RR 
tU 


AS — Va NY å S 
AA =, =P) sin |l; 
SE Gepesmb 1892) FR N-GIUSON- Im AS 
SV NV W-Gilson-invt 2745 hi), 

| — 4.18 = — sm 

4 


lev: Fer 
—St 


Aj Or 


YR - Pr å 5 t >> a 4 NV Ne 
RAA SE SL j 


Jag 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 


TIDSKRIFT 
1916 


MED 1374 SIDORS TEXT OCH BILAGOR SAMT 212 ILLUSTRATIONER (DÄRAV 24 
HELSIDESBILDER), 19 KARTSKISSER, 13 PORTRÄTT OCH 1 PLANSCH I FÄRGER 


FJORTONDE ARGANGEN 


UTGIVEN 
AN 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD 


STOCKEIOEM 


1010 


Redaktörer: 


SCHOTTE, GUNNAR, f. d. Jägmästare, Professor, Chef för Statens Skogsför- 
söksanstalt och föreståndare för dess skogsavdelning, Föreningens 


sekreterare, ansvarig utgivare. 


HESSELMAN, HENRIK, Fil. D:r, Professor, Föreståndare för Naturveten- 


skapliga avdelningen vid Statens Skogsförsöksanstalt. 


CENTRALTRYCKEKIET, STOCKHOLM I 916 s 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


Uppsatser, referat m. m. 


DOMÄNSTYRELSEN : Cirkulär, beslut, framställningar och yttranden 112, 321, 438, 506, 
576, 634, 709, 773, 

KIRKE NJA OM TSKOgSbOKfömn eg Och Skopsvärdering ,.:s..se,ooscicbossassssrvufndeaneNener 
SkOpsmäsmnprOchiskopgsvärderine (Ylls) verlserserskodin ste röster kses SKER ATN Mere 551, 
ANDERSSON, GUNNAR: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska krono- 
af dlDarn [SIA Pader RR Ref FER RN CE Er BERNS ESPN PRE IE 5 480, 301; 
Kiftparkskopsmarksanalyser: frän: BOhusläl .c.lisssss son dö dKnN Ar RAr po Rkd tres DNs sr Ty 
MIRVAS)EBERVäd INortbottens” lappmaris kan: producera, soksenssosarorseeessbesens issn se nes 
BARTHELSON, C. G.: Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m (föredrag) ... 
Slödgsvardrden SkOEStörvalning? (fÖrEOTAR ads node dens sl aside kåk tag SRA dn gp Ret ons ARSS Eks KASS 
TÅL PD JAA kar PRE Lå ET AA VSRY TT bf rk TRA TEPE RF ANG ALLA PRENSA: SR 469, 
FÖR GOM, EA Skogsvard. ock skopgstförvaltDing (yllE.). —s....se.eressesölödervesaseisopssresede 
FINT LINE lg FL (RI I [a 5 arb 00 EE EA Oe gg AE åå är FDR SRA AL SE RSA AR 1 
CARBONNIER, H.: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.)............... 364, 369, 
PJÄRIESREN ELI CV: OSSIAN Om svenska Juniperus-jättar. .o..s...ssersessseersivteeseerdörent 
DANIELSSON, UNO: Huru tillväxa skogarna inom södra Kalmar län oiosssssssssressorsass 
BRM ANA VsiSkopsbraudförsäkringsfraågan (Ytlk.).:,.,,...s.sseoisobesbecsisssörerderesnnt rdr r de 
EKMAN, W.: Om byte av träkol för minskning af fraktkostnad och undvikande av 
Ö vagnsbrist SoA SoA 3 BIE ET AR ER ALMAS ASSA GEL SLET LYSA SSA OP PSENFR Er EEE Eee 
Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ............ 
ELrtiotT, HuGo: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- 
toret redovisade skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Fahlén och Gunnar 

SEGT TEN mord er ES Ses TRA DR CET TT RESA RSS EE SKE ES RA AES KAR 
ENGHOLM, G.: Apropå avverkningsberäkningar (skogspolitiska inlägg).............s..sss-> 
FAHLÉN, HuGO: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- 
toret redovisade skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Elliot och Gunnar 


SEAN AE) ye dr ASA fe Eg rr fe Ar BR SAS FIS ERS pe PER BE ET FSA KASSE SR 

EEE) FR Se RR NN rn ma SR RR va a er taga Ner ale bps skon ser RAR be 
FREDENBERG, KARL: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.) —..sssosssssosssssoss 
fölkopsvard Och SKOSStförvällning. (YilE:).:.s.ss.sen dee vene eder ss ek eb revs e rr SKER RAN 479, 
GUSTAFSSON, C. A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) 
FREIRE Ce. VAT BER:DS Rarskt eller lagrat. SKOgSffÖ mod sbededbn okavå petad resa sserkkr Dä ran es, 
HAMMARSTRAND, E. V.: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.) .................. 
(HELLSTRÖ)M, O.: Trävarumarknaden............... 108, 303,-433; 499; 571, 630, 708; 
dT TT EE a (ran AU per fys erg YAIR a Af NG a RAP IR BARS ER ee EE SAR APS CE er 
IRK ÅG LR ELR BA SÅG ÄTS a sr 0 SS Ng GE Nor od SDN a UA spred eko ck dad breda MÄNS 

RNESTA STA EA LISE RES ES LIED Era ARS sla bros ds dT SR De OSAGT LA RK ve ed ö krok eRne be Ks S SEE ERDLKEN 
FÖRR MELINS Pio: sSkogsbrandförsakringsfrågan. (ylI:). ........>>isesesssssöss,estessvdisdödarnat 
Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ............ 
HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt 
under år 1915. 1I. Naturvetenskapliga avdelningen ...............sstsessssseseseres 

Om: Berakningen. av. medelfelen i Värmlandstaxeringen | ..sis:sessensdeodensössretssigas 
HISSING, I.: Om arealberäkningsfel och huru de kunna bedömas,.........sssrsrerssesernss 
HOLMGREN, A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna 
UIOKE TER HIG SNr SS oa MADE EN os ba SA SEEDS ek be BN ERA UT Seel a SN Ne v UR oe er ER AR abe k ARR SANS NARE EN 

EE RS MER ERNA RR RAT ST SA RNE SÄ DNE dl oa fe RE oa lege Ö NR alöör le Köl a fobrn Gu oe DNA A RR SRESD DEN 394, 
HoLMQuisST, FR.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna 
UR rr Ar RR LA SEE SNI FÖRRA TK EE Sd NES TEES OS SER RESAN RE SRR TE 01 390, 
RINCENER "CLS Sköpsvard: och. skogsförvaltning: (yltfi)!:::sse..seresressäsdanknäRNYREsknete se 
INAFORSSON; "LORS Om. beräkning. av tillväxtprocenteD,;......ssscosssvsavevsndbrstinenbökseseese 
JONSON, TOR: FSYKORSVUrE OCKASKOPSIOTVÄLINE (YLES) vara se sens ver SestbeNSRENESN ks GET seven 


Skopsmächinpgsöckh skogsvärdering "(Yyttf:) lic. cesvessstssöseraköddreisdes see Hor ere 550, 


IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


JONSSON, OLOF: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- 


tlöret. redovisade skogsvärdsavgifter,:(yllf.)| s...s..ss oss. doses can RKS 
KALLIN, KARL ERIK: Om skyddsskogslagen och dess brister med förslag till lag- 
KOPPletterinig. ock oboe oss esse sr she Te fr ASSA 
KOLMODIN, G.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) 
KUYLENSTIERNA, G.: Skogsindelning och"skogsvärdering (föredrag) -.................... 
0452 35) [ESR SA SS RNE RESAS sn ERA AA RR a a a a aa saa saa 
KYLIN, HARALD: Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser (tillsammans med 
Gunnar SamUuelssOD) | ::.3:sstes pss slanka ses Ios åöre nr Ne rs NRA 
LAGERBERG, TORSTEN: »Några kritiska synpunkter vid beståndsanalyser» av H. Kylin 
och IG: Samuelsson. JEtt genmale, .o.cc.skeser skins od ens ge a se REAR EEE 
LINDBERG, FERD.: Säckspinnarestekeln: Lyda CAmpestris] <:.s..ss..s-6 5.0 csn Se OR 
LINDEBERG, IWAR: Norra europeiska Rysslands skogstillgångar och sågverksindustri 
Statens domäners fond samt dess inkomster och utgifter under de tio första måna- 
derna är OTO söcscrsokvepa bese sct so ken arne friis cr kon Läte Kaisa lstfe porer RF STA 
Domänförvaltningens bokföring. Kort redogörelse för skogsbokföringskommitténs 
betänkande; TE Om sssss svan scars deal 4 ala enes sfel Böres 2 ka AE EEE AREA 
LUNDGREN, Di. FE:: Skogsbrandförsakringsfragan (ytr:)u. -.-.s...s asset RE 189, 
C(UBEC)E) KR: Från skopsvårdsstyrelsefna. g.s .oosse.t sn. sil. före sen SLE 100, 
Ma rTSSON,; I. : Hjälpreda vid aptering: av standskOg......-.s. 00, 5de EN 
Tifferaturanmälningat(..o.-ac steps sod es sorts see nåja bas s5 a se sr ENSE REA AE 759, 
MELTTSTRÖM, GÖSTA : Skogstradens frösättning ar 1010 ....w....ss- Sep ee 941, 
MÖRNER, AXEL: Skogsvard ochskogstörvaltning (yllE:) 2... ... so. dec see EE 
NORDQUIST, M.: Några synpunkter rörande rundvirkets intumning och verksamheten 
vid; de''s: kl virkesmattingstörenin gamlas... .:sds. ss sn smårdee ss sSSENE ER SA EAEEEENE 
FÄtteraturanmälän.. os.ss-4d soi st end noe erna ti Se Sic las arr vn ANS EDER 
NYTANDER) ERNST): Skogsbrandförsäkringen i Finland, >... «ds ssses5-s re SES EE EN 
PETERSON; ER. G. HJ: Skogsvard och skogsförvaltning! (yfl-):. == ss. sssoe ee 
PETRINI, SVEN: Om trävaruprisernas stegring och inverkan härav på skogsbrukets 
TÄNtaDIllföb ooo ocesbalge SR ee tara beer see rd GA alert Jr föl eo EEE KRANEN REN 
VON PosT, T.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) 
ERYTZ, Ci Vi: Sydsverrigs Skoye og dansk SKkovbrug. .....s..orssocvs see 
PryTZ, H.: Til Spörgsmaalet om Kubering af runde Tömmerstokke s..sssnsssossosessnaa 
REUTERSKIOLD, 1: Skogsbrandförsakringsfragan. (yttb.) > .:-..-.-.sss-- =E 
RONCGE,; ERIC: Grafiska. massa- och avsmalmngstabeller 54 ...s......:des css RES 
ROSEN, ROB. VON: Skogsbrandförsäkringsfrågan (yttr.) ..............s-----sssss0- 186, 190, 
SAMUELSSON, GUNNAR: Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser (tillsammans 
med; "Elarald KY) M:s 0sedrsnts one oc baka on de des vc ber fbe ot RR SN ENE 
S(AM)Z(ETTU)S) EN(UGO): Ia memoriam..e. ei EE 174, 179, 696, 697, 
För hrr jägmästare att noga beakta (NOtiS) | -:s.smsson ss stos ene aisklnet SES 
Från. skogsvärdsstyrelserDå .;s..:..ssds.ustosdbsetgrgecn eksåe ber eler eg SSE RENARE ER SERIEN 
T-AtleTaturAmmnAlAR: cs äss l Os olet då klen ars eetes big öR det ee a rtöd ke AI NI SF 763, 
Professor, Iidbecks » Tal om Blanteringafr? scc.sse.. senses screen eSATA 
S(CHAGE)R,. (NILS): In. memoriam .::ss.sses.+osesss5:ses beat sen enad SEE ANNE 
SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt 
under. år 1915; I. "Skogsavdelningen......s....=ssss52sbvsss. ord Se EE ES 
In 0 EIN OTIAMN/ [ERa SEE bs fe ekele piga ee Eje ba ne pfa lea « Nere ATS SS AN 17505 US Ire 
Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade 
skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Fahlén och Hugo Elliot)............... 
(YLE 0) a eta dejds gm re TIL og sa Boy ERE a al IRA Sd be Bo beer äss AE ef a ej 63 SE 
Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m, m. (yttr.) —::csosoco fe 
Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren 10400 50004 eye Rae 
Förteckning over nyutkomna BOCkEer <;.....ssssssoscccobus, Le 104, 30S8, 435, 569, 705, 
Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget (notis) .......................- 
Försök till utvinning av harts och terpentin ur skogarna i Tyskland ............... 
Lätteraturanmmälälle pos. dc LR eE oc send ljus 2 de sr es äre Ser 754; 756; 
Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges skogar år 1915—19106 ............ 
SYLVÉN, HJALMAR : Något om våra märgborrarters skadegörelse och utvecklingsmöjligheter 
SYLVÉN, Nirs: Den nordsvenska tallen: ::s....4s.s.sosces 286 one ser sn REISE 
TAMM, GÖS'TA : Skogsbrandförsäktingsfrågan (yttt.)....:.....--.s6 sco ö n.se EES 
Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade 
skogsvärdsavgilter” (Ytll:)....... ses. smssseeer cr slenerie den ne a sf TEESE 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (föredrag) ........... sscseesesessesetenrerenrnna 
RR SRVArd SOON EKORSOTVALlDINEA (YI) osv öde. des öl «visare ära ng pd Fa kkns nr RK EEG SR RS SKER 
Domänstyrelsens och distriktstyrelsernas organisation (föredrag 


TIGERSCHIÖLD, HUGO: Skogsbrandförsäkringsfrågan (yttr.)  -<sssosssssssereerssssrrsrrrer rer? 
Sköpspolutiken och! skogsarbetarefrågan, (Ytlr.)......s..ssisesiedareosnospestederensserr 368, 
ENS SvArd Koch sköpsförvaluing, (ytlis):.:4s.. ss. sesesers dte éd ess RNA FKKSNO SK ennr 0 473, 


TENOW, A.: Några ord i frågan »fyrskärning eller genomskärning? ssssseserrsrrrnrra 
TrRÄGÅRDH, IVvAR: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under 
år 1915. III. Skogsentomologiska laboratoriet 
PÄLS ATT EBV ar EN EN Ron ANA ARN SNR Sr LR PR SEN ERSTA Er EEE TEPE Ts Pr IP 
Mältebaärkbörren (Dendroctonus. MICENS)......«e. see desses tnderr KARA SSP SÄS KAN RSS KS Sr res 
WACHTMEISTER, FR.: Skogsbrandförsäkringsfrågan (yttr.) .............=sssssocssestsce0söönt 
WACHTMEISTER, H.: Skogsbrandförsäkringsfrågan (föredrag)...............ssssseesessoocönra 
Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade 

SEC TE VOKA SMP TALET GVLEVS Ia dera den Vers sd nio Re bb pr vrlder oe bike da € RSA ASS NSAR NS NENA SRA SVARA 
WAHLGREN, A.: Genmäle till överjämästare W. WALLMO 
WALLMO, UNO: Svar till professor A. WAHLGREN 


Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ............ 
SE JSSVATAN OC RASKO DSfOrval tang I (YElL:) tor oder bod pe bn oele te de sep ene nar AEr 460, 
Domänstyrelsens och distriktsstyrelsernas organisation (yttf.) .......sssssssersserennra 
Slögsmdelung! Och skogsvardenne: (YC)! ——.-s.ssve> sved, sersöser sas enes bn s SRA Ae 550, 


WELANDER, ADOLF: Barkborrens förmåga att döda friska granar experimentellt bevisad 


INR ISA OVOrESdrIfe A Statens skopar JODANUERS. = .> «sees dere ie retro sine SARS RS FRA NEN AAA 
NVREANDER, P- 0: Skogsvärd och skogsförvaltning. (yttf.) :......s.ss-ssssa,s8e5r öre 476, 
DE VERDIER, B. A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna 

FE RR Rn EA An Rn RR a Ad nd de sea Vendes da nar KRESY SVS PER AAA 395, 


WESTMAN, E.: En acrocona-form av gran 


Svenska Skogsvårdsföreningens förhandlingar m. m. 


SINenSEa sr SköpSVärdstoöreningens dArsWWöÖle: —s..o...sr..sstnssdeps rens mppk des eg re seder onrrt 
Svenska Skogsvårdsföreningens publikationer 
Skogsbrandförsäkringsfrågan. 

I. Inledande anförande vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde 


UEKTOGHGEC NO TS AVN EIENNING VW ACHTMELISTER sö deass bn 2055 desde srnengdare na 

IKE Diskussion: Yttrande av ROB. VON ROÖSEN.svsscosocersiesindadeosnnstssa 186, 190, 
» LOKE ESA TEN D GER: JEN = So fAr er db vor RES Sa SNART R 189, 

» KATIE BERIT A IN a dör dd ot CR UR 6 SRA ne ERENS 

ENATS FR TUSEN SJS OEM as nl ordto kl ee åns ode Sa ana a BA DA ARS 

$ KT FIRAR EE RM Fa LANDING SR ola rö jar slöa SA ARNE ADA SS VN VÄRKEN 

SVENUG OMII GTRS GKIOLD = vc sa oves 5 IFAKE a A RSE SS SSSK 

på » G. TAMM RR Rn Rn NR orgrsr. a Bära fr SR KA NA IR JA KARE 0 GL RKS 

RENOVAS ELITEN SR No oro o kö scar a San bloia Ås oh Möte DS so BA Ne KARE 


Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m. 
I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 
MOÖMINARESV DRG AVN Er Gr DAR PIELS ON des 6ets oa eve bedd skena vv orm kkr FRE FRANSKAN 
TPI EDiSkusston: (Yttrande, av. GUNNAR: SCHOTTE a s.vdedadeceesr vonsksr vedor aooase nd nd 
Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade 


SKO KSS A SV PURELEINE AR Lt BRA be, MA SE SER Soc osa So a S SÄND bea ä oa ud ve Då eV a RER FDA INGA 

NIEFANGdE SN Baroven av” ELUG ONE ARON 2, os 3 odd eagovir enl Heba seal apr Drev RR ARN 216, 
> » ET VITA OR HJO NSS ON a odlades s eb orken e do Mage vote oe rr R ARR VRT 
> » RE AR SKIEN TEA se on I gta OR a De a ola a 8 la ö ere d red dr RANE DSS 
> > RR TIN ERA RASER ED TEN säs np SAG ör abe böor scr ere ps re RFe RER SESDR STEN 
> » >» H. WACHTMEISTER 


Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren 1914 av GUNNAR SCHOTTE 

Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan. I anslutning till de sakkunnigas för södra 
Sverige betänkande. 

I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 


RER ON AGE EIS DAVA BA MIG 0 bind Dade FR oh SG SUR shia 205 de dn KATE RS SEDAN SEAN eN 
Ir Diskusstone. ovttranderav Hl, CARBONNIER .:dekevscndseesestsaäskiss ben 364, 369, 
» 40 Kö Vas ERAMMARSTRAÄND: /ölo oda 5906 03 nd fbd di aa no VE 


VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


Yttrande av H. TIGERSCHIÖLD 
» 20: EF REDENBERG felstavat ee fe förses ASSA 370 
Behovet av fasta skogsarbetare för de norrländska kronoparkerna. 
I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 


1916 av AND: FHOTMGREN 7 ojebess det sälar sås bjöl eat el see als era RNE ENN 371 
II: Diskussion. . Yttrande avi GUNNAR ANDERSSON bov oss bör esse 388, 391, 397 
» ANV SE ROMAN oa fle a vbn dir arsenal fo RR RS EEEAREE 389 
> SU ERSVELOTMOQUIST I tar oosk aids föds AR 390, 394 
> 0 HCRARNGUSTAESSOÖN, om daree a see ejer no eta sr AE AE 392 
; $I VON IPÖST a ögsn sg lae åsså serierna öar sr ARTE EAA 393 
> 5. VÄNDE SELOTMGREN «dög 2 di efoer os er Ae NER 394, 398 
» (FUST SK OLMODIN döden done en ac ste ne elsgn RR SER RNE 394 
> FABIA SIDE TV ERDIER 203 oc sö ös diesel a SN SRA 395, 397 
» »: UNO: WALEMO oj daga v eve 0äl8d ee es ol ks er AASN 396 
> 2 EE, ELERMELIN 00 o0« 0 uftsejeo7o sg öje 050 Eje SSE SR KEANE 398 
Skogsvård och skogsförvaltning. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige be- 
tänkande. 
I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 
1916; av :Ci Gi BARTEERSON fö0 ss ömsp eocen siennas erste erat ENE 447 
IT: Diskussion... Yttrande jav UNOSNWADEMO sö oss skog dealer 460, 482 
> i SER. Go FJ. PETERSSON /ovsgo öden 0 SE 468 
> ss (CE BARTHELSON, go o9? oo door ds SS SETS RASA 469, 480 
» SC) BJÖRKBOM = 5400 esse vsdg selen oe ERS AN 470 
> 3 ELUG OM TIGERS CHIÖLD fa us etc forte NS SN 473, 483 
> VATOR:. JONSON gut els/ss ee ajöss oss 6 sfösj esk NG feg RARE RER 475 
TF öP5 O. WELANDER”. a osotddeso vego SES ANAR 476, 483 
KARL EREDENBERG, oc loge 5e EES SN 479, 483 
» MS MPAMMo, don see je] ojare)a Slade Sj eln Jea4 mf el TR ESEENNNE 479 
» MÖRNER oooevisglasess sen a oh a se AEA TNG 481 
SR FIÄCKNER. 4 acxss ös sö erdtesn sie olen ee SAS RN 483 


Domänstyrelsens och distryktstyrelsens organisation. I anslutning till de skogssak- 
kunwigas för södra Sverige betänkande. 
I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 22 mars 


TOLO AVI GO SIA NIAMIM I Er saa es a ER a AR da a a dr ss a Flse Oh 527 

II. Diskussion. Yttrande av UNO WALLMO- ..smeeibasese sa ca a EA 536 
Skogsindelning och skogsvärdering. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige 

betänkande. 

I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 22 mars 

19:16 av Gi KUSLENSTIERNA «as goobesecrd oden bonsa dos des ass AS SO 546 

II.” Diskussion:  Yttrande-av UNO WALLMO maossaes0s- sega oss SR AR 550, 555 

» MTORIJONSON dör spöka nee 0 sseeiser Se se TRE 550, 556 

J AS AMIEON 0ooc.s senere sge bslem AE 551, 555 

(3. UK UNDENSTIERNA sö. «vasc0a en 2ise one oe ee ERRIN 555 


Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, 


Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1915. 


I: Skogsavdelningen. av. GUNNAR! SCHOTTB se. scs4ssses5 core SAR 163 

II. Naturvetenskapliga avdelningen av HENRIK HESSELMAN s.osssssssssssssserrrr rr 168 

III. Skogsentomologiska laboratoriet av IVAR TRÄGÅRDH ......... BIEN RE sket 170 

Den nordsvenska' tallen "av. NILS SVIMEN. (id:es.s«esstssheks eos bön HSE R RNE 783 
Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges skogar' åren 1915—1916 av GUNNAR 

SCHOTTE ev dspsdr ser sep as ls buenl drs säjer NA ADR sea sljer se a år ERE 885 

Skogsträdens” frösättning ar 1016 av GÖSTA MELLSTRÖM . ..ss..s ss. 005 see 941 


In memoriam. 


E: J. Ljungberg av G(unnar) SCH (Offe)-=.....msusssdeslese sed Sas nanei v ve REAR gp 
Frederik Immanuel Andersen av G(unnar) Sch(otte) Sösles a senares ssje ein AED RAlS EES SKR REEERERE 173 
Nils Sjöberg av Fl(ugo) S(äm)z(elilt)S...s...s..ss.ssotesesois a sälen då oe nde dee se FEN VIA 


Karl Staaff av G(unnar) Sch (Otle)-is.=noss rese ses esse de eko easeir bin sea san SERA id 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING. VH 


FI KLOT Se fr RV (S(UTNAL) 2 OM (OLG) spön vo ös Un Varb sa Vår krle RDR Kef ar do Cao VAR Tr S REN ers eR RING s Ve 179 
FER VYSEROSAnHere: Av. FA (UgO) S(AM(Z)GÄUS siiscidderkopeesedrsr sönd öde Fräs ob reset rk ns Ve SER RKA saa 179 
KRANIET SllStröra Avi ET (LD) CS (ADM )A(GlI)S vossareere ed dos steg ec FäKERErR NES Veg Free os NETA rr Naos 696 
BER VEEt Selberg nav! KUR OB (2M)Z(OlLU)S:: ser. vveseoerenren navet vd än Ive RNND Fer be dekN SPAIN Ane 697 
BURE RRD ERTUSE GVA (RU AS ) IS( GA ES) ei sosertö der vo ber be ns UK da FANAN SNS FY Fär Ab bar ERA VI KPN SARA Bee 699 
ANTAR a trand (av FI (URO0)-B (ao )2(SIU)ST areor sa vennes van reet san nod Ad SR «sd ARN IS or NSR Aras ks 701 
ERE RE äte 0 SR UR MEON EA MJ ÄG DECP)IEET ERE på ba seen vå antaa ga Verb ers « SYS RYRA ANA NÄS ARR RAS VERS EDI S KOSS 738 
Skogspolitiska inlägg. 
KSNTODE avverkningsberakningar av Gr. KNGHOLM,.  .y:csecissessssvasöss sås nos vers ss sons vsäREen 293 
Smärre iakttagelser och naturminnen. 
KNEATENT ELR OS Daran Ge fÖPPSROELT ia cdi adden anv eder era ön kodas okede be SR NAR ENKEAASARSA APR AN AHN A AA 425 
SERIE VINES) PTANTOLIÖ: "Ar opsas5 sc keda 0 da RAR SAVE kö A brer vd VARG AV ARE RON SRS NS G de NNK ANKARA RES 425 
BK dÖrO EON Estorm Fav GTan AN VILRIK VVESTMAN. cccsvavisenendepervonr tt sna Ken RRN eka NA eran od 628 
NarnNörcbottens, lappmark kan: producera av: Br A(RVAS) «iresiessresessudsoestsssstiössösnas 702 
Säckspinnarestekeln, Lyda campestris av FERD. LINDBERG -..istsorsresssevssessssrossnerere 963 
Från skogsvårdsstyrelserna. 
Rättegångar och juridiska spörsmål. 21. Tillämpningen av lagen angående vård av 
enskildes skogar a s.k. egnahemslotter av RR; E(UBEC)K :o.d.:cidnwesedscdorssevsnss 100 
22. Skogsodling av vilken art som helst på tredskandes bekostnad. Ett hov- 
rättens utslag av prejudikatnatur av H(UGO) S(AM)Z(ELIU)S oissmsssssssssrser ansa ra 703 
Pensionering av Skogsvårdsstyrelsens personal av R. L(ÖBEC)K.....sssssessssssssssroennnrna 566 
Berättelser för år 1915 från skogsvårdsstyrelsen inom: 
Bilaga 1. Bilaga 2. 
Stockholms läns landstingsområde ... I Hallands — läns = landstingsområde 169 
Uppsala ) SE 12 Göteborgs och Bohus läns » 187 
Södermanlands läns PENN Älvsborgs läns 200 
Östergötlands 0 40 Skaraborgs » D 219 
Jönköpings ) » oder SN Värmlands » | 231 
Kronobergs > ERA OR Örebro 251 
Kalwar läns norra landstingsområde 101 Västmanlands läns 261 
> » södra » 115 Kopparbergs = >» 27 
Gottlands = läns » 139 Gävleborgs 293 
Blekinge » » 148 Västernorrlands » 313 
Kristianstads » > 157 Jämtlands > 345 
Malmöhus > » 163 
Tabellsammandrasg. 
Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och 
SRS Re S TEST RAN AA EE ET a ra an a a arvet vla san 4 dög sn RANN Bilaga 1 374 
Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning sisssseeeseeses » 375 
ANNE fenskilä narksutförd: SkögsOUlinpyi issn. ssse seende skar din elen kk osa ö ss AR > 376 
tgärder för spridning av kunskaper i skogsvård.........:sss.sesseesstsöress 377 
tgärder, mot SKkOpSavvetkhinlgal c.ssre.sasseVesses des dan vs ser kek sn Väsen AARA SER , 377 
Baäckrensning, Aknng. och markberedning? sas: des .sedevseanv as veraksnksn dk » 378 
[INO NEF LTT fa NRP AT PR ra CR er ASPEN cr ERE IE PR PSA EA SENARE OR ; 378 
KE CSE SUR ONS ad Se ds ONA sd eK kort ARNE Sea br AS NE REDS SS vd Köa SER VAR UNS STRESSA RANA Ryn rs AE CNS OS » 379 
SIRO BS PÅGILOR Fv SoL oe ska Rs NRA bEbs MSE SMR ek RNA NS dn ann ers SANS NS NR RSKAR SA Wes RE rSSNFAA , 380 
Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter 1915. ..sssssssssrersersersnress > 382 
Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1915 susssssssssesssserenerenena » 382 
FIRD BS GICK Nr or SAR ses sleven Ugse sne ma UAV ERA TLUSd sees RNSSGSRSRANAR Vos KAVP SÄS GN SSA SR NAS 384 


Från 1916 års riksdag. 


Ur statsverkspropositionen: 
Statens skogsförsöksanstalt. ...:..w:sssvessssveueuassesnussnstnsovosessrsrrskeskenes sneda en 101, 967 
SIROPSHORSKÖlRD «coh n rte bh kos dar rasen SFV re Selv sö bee Teo NSGR So SRVFS ÄN Kå KRM AR SANS SINNE SNI TRA 102, 967 


VILI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


Börberedander kursen” vid, Garpenberos s-9.- Bsp ee Ner eeR Tse 102, 967 
Fortsättningsskola för lärjungar från statens skogsskolor ......................ss2- 102, 967 
Övriga anslag rörande skogsväsendet... =... 55 esp 102, 967 
Reglering tavidlottleder vm. sasse. us odd Ane RSA TSE EL SARA E ANS ANOS O AE 102, 967 
Kungl. propositioner rörande skogsfrågor: 
Driftkoöstnader för (Statens COMMA ERE a a es RS a ara IT SR SIENA 296, 967 
Förnyelsefond för aterväxtkostna dens. s.ssc sees se Se areas 296, 968 
Alderstillägg at. jägmästare mGreleund Debs a ss AR AE SE 299, 968 
Jag ang. värd av enskildes skogan:a fÖJanGR vsk ss 430, 968 
Tag Om. (expropriatiOB ms ses. Are se se lystels sh är dee Se SRS r TE AE 430, 968 
Ändrade grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt = ......snssnsossssooonoa 431, 968 
Bidrag ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond till vägbyggnader ............ 431, 968 
Anordnande av. Jägmästarebostadempessseeeesso ara sanne a SN 431, 968 
Alderstillägg ät preparatorn wvidiSkogshögskolan  ... =... == 506.500 432, 968 
Understöd Jät kronojägare' IL.v BE, Engelmarks DAN o.....s.... 0.00 SEEN 432, 968 
Krigstidshjälp.. ..=.:.s? 5350 sosse tg EE bejfje hå o eeofedreå E AEA ETEEA 967 


Anställande av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän under år 1916 ... 967 
Pensionsåldern för skogsförvaltningen och skogvaktare vid Uppsala universitet ... 968 


Ifrågasatt överlåtelse till lantförsvaret av Tierps kronöpark. — sa so. SöSK- EEE SARK 968 
Motioner, som mer eller mindre beröra skogshushållningen: 

Andring 1 förordningen! ang; .skogsvardsavgittet  ....:s 3... ss. 299, 969 

Ökade medel till skogsvärdsnaämnedernas verksamhet. J.s.. t.om 299, 969 

Aspodling :å, statens. skögsmarköl:..s..s=s.0-cu..sso eds ts säd sr EEE 299, 969 

Anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner soosmsmmsmmsssrssessrsrra 299 969 

Med till övre Norrlands städer frän kronoskogarna. ,.......... sd fe 300, 969 


Ökad vedavyerkning fransstatsskogarhar .... da. so. .m.rbre E 300, 969 


Snar, och effektiv Jagringfavi branSlöj 4: .s-0assse sc oss sola se ERE ENN 300, 969 
Upplåtande av odlingsbar: kronojord i NOrrlanGn  . ..... 0 oas se 00, 969 
Försäljning av kronans jordbruksegendomar för beredande av medel till inköp 

av tör skogsodling; Janopligttaank Fa aan saa arna RESET ENN 301, 969 


Underlättande av vintertrafiken på de norrländska hamnarna ....sssssssssessersa na 302, 969 
Förslag om tillsättande av en jordkömmission Ö..ssosesssdevriese enn 302, 969 
Missförhallanden inom cellulosamdustrien ..<:....w...ssscoo soo 302, 969 
Tilläggspension ät krönojagare amt. css... ao sees rr rr ERE 302, 969 
Skydd. för Vissa fågelarter sm. dsdd le. skada gta dala Nea een ae is renrssa RE 302, 969 
Förbud mot jakt 2. sön Och: helgUapö -mocesssspos ss slöa ks ARR 3093, 969 
Ändring i kungörelse ang. skatt för hundars .... wc... ss. co. 303, 969 
Trävarumarknaden. 

Trävarumarknaden av (O. Hellströjm ......... 103, 303, 433, 499, 571, 630; 108, 1060-1970 
Trämassemarknaden. av (OM EIellstföjla s50 so. sccs-smsssi en sea re naelen na RENEE 305 
Notiser. 

De extra jägmästarnas. fÖrDUDG gm. musd seen år rar se rie eg SA ETERN 316 
Den nya skogsbhögskolan tagen:1 bruks C(30SCE. osscass ss ss sa se as REA 316 
Föreningen! Sveriges, ordinarie. jägmastares. arsMÖte ...........-.-«..s- oo 316 
För hrr jägmästare att noga beakta av HUGO SAMZELIVS svs. smsscce s RE EA 4306 
Förvaltningen ay vissa kronan tillhöriga vattenfåll dum smoss:+«-sa.. ss ser ERE OJ 
Elottningskompmyittéh=3ossgss sens sv Une ene dela sf roa era slet 105 
Kommitté för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden = sossmssssssssssssseaaa 318 
KrönolägenhetskommisslOmel Wu si4. sgel.ssbk semdenpinsnsde da sure dj Bet na sr AAA 108 
Fänsjägmästarnas fÖrenllE: do. skdn ses oss ne rare er iälr 5 öre (AE ERE 316 
Ny: matrikel för SkOgSStalelh boss esse seat isens e sele sjön kafara dla is (abe lrar R 318 
Omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna av riket,.............. 106 
Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhängande författningar .................. 107 
Skogsbokföringskommitfén /..-5=5=.-... Stas sees nss aber ein ba des bin een ann je aa EE 109 
SkogslagstiftningskopmmittÖln....s- Ks secs, eds. taoas ie Mjass aja neej Nenne ec sea ri RR NEE 108 


Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget av G. SCH..............sssossosrsat SPY 


ns nn nn 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


Mu sns kan Horstmästareförbundets APsmÖtG. ——i:es isrec res sts Iben vert ser dies de arr SKER sr RS NÅN odd 
HyPnska=Skopsvärdsföreningens Publikationer | ;..::,:s;isisstrevecsstsstedesnterronkebenr öres rider 
Fvenaka Skopsvärdstöreningens årsmöte” .v.,.sseis,ersesidsadderuvervierksese kos öre VigerN ks 105, 
FRE TER SIR ART OTO AR RR RTO TES UTACL NE 3 a Red å bd nn Ye aln od Kr Nord KORAD SA SEPAS RR ASKAN DRS A Vero I o FR Ave db uRR 
ÖRRSET SERA NT SS AE EN ST 1 CT RES RÖ SKÄNKA RT fra kö da RR pa Ses da ap mn NAND ae AR RENT BRADURA NANA NÄR KARTA bu SR AVR SAN NG SRS 
FEN LL ATA Nr NS AT CV ORK RA fre CA Er ar JT ET BERG Fr BE NNE AL SER Erp ROD EPS AA SENAT SAVE VA 
Uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande statens för kolo- 
nisationsändamål tillgängliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen,..... 
Utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser om utanordning av kronans 
HOTA VEG (ONT ha bor a Fk Ck FAT CT gp Dr LASER REA TSE EL SLA DER An SR AN är SA SR BER 
Utredning med anledning av avvittringar i Västerbottens läns lappmarker -..sssssssssss 
Utredning i fråga om tillgodogörande av kronans fisken samt jakten å viss kronomark 
Utredningen rörande grunderna för fördelning av till statskontoret redovisade skogs- 
VEDAGEL AS UREA sorter FAP ARE SAT EN DEER UR BASSE SENS RR MRS RE 
Ändring PERESLäm mu GISEt TäNpr0 CI KOMPASS 7 idoler kd pa evv enad an ssd tl UNVRNGA dekret e deeds 
RINAFARHetNINE av fOrSlag tull My vatlenlAR fe scktanVetna sv dest orerar ds ök ons hå betr TA ed rr rp TEA Nd 


Litteratur. 


Förteckning över nyutkomna böcker ,.................... 104, 308, 435, 569, 705, 764, 
Skogsskötsel (rec. G[UNNAR] SCH[OTTE)). 
TuHv. KieRrR. Meddelelser fra den forstlige Forsoksstation paa Solberg i Loiten 
INTE ÅN Hörn ta OR NGA AL AD Br DT TA ROR RETT PE NF PER MA SSR 
HomMI SHIRASAWA and MiTsUo KOYAMA. Experiments on the preservation of prin- 
(YT AS TJENA AG mr pu BADA rei ÖRE TEE FET EEE EA I Ef RR AO BL Le 
HOMI SHIRASAWA. Investigation of tree seeds in relation to the producing districts 
FR EIYSEINOER GT7 tF EES ANP EA GIN UCS CEN es nosa ole eds als a Ne R fed KR rer ere don URLS EKRAR 
OLLI HEIKINHEIMO. Kaskiviljelyksen vaikutus Suomen metsiin — Metsähallituksen 
Julkaiserja II. (Svedjebrukets inverkan på Finlands skogar) rec. T.J. BLOMQVIST 
Skogsuppskattning (rec. L. M[ATTSSON)). 
ARNE RYDBECK, Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet ur stående skog 
WERNER CAJANUS. Ueber die Entwicklung gleichaltiger Waldbestände............ 
PHILIPP FLURY. Untersuchungen iiber die Sortimentsverhältnisse der Fichte, Weiss- 
EN (EAS G VALS ÄE (2) Peas odon öra SN SAR EE DEAR TARA Ssd AREA KARA rer EN 
Skogsteknologi (rec. M. [NORDQUIST]). 
GuUsTAV LANG: Das Holz als Baustoff, sein Wachstum und seine Anwendung 


20 LSE DIET EN 0 (0 sött or SER Er Vi Ena er SR PR EFT AR ER ELSE SRS ee ST 
Skogsentomologi (rec. IVAR TRÄGÅRDH). 
RIVEREDIA LAUSfdemibeben:des!BirkensplintkäferSt ;...sv.s:sestackretesserinbödessrere 


Matriklar (rec. H[uGo] S[amfz[ELIuJS). 
GUNNAR WisTRÖM. Kungl. Domänstyrelsen, Skogsstaten, Skogshögskolan och 
Statens, Skopgsförsöksanstalt; "Matrikel 1IOLO: sis. ssvseusocttssdereofesskurbieeerwrik nt 
WILHELM DYBECK,. Matrikel över Sveriges skogsvårdsstyrelser, ledamöter och 
KLAS TO FISTS Om SS Ar rn a RR SR sn Rn oe mb DS odarR EN dot S be SAST 


Skogsadministrationen. 


Förhandlingarna vid överjägmästarnas sammanträde i Domänstyrelsen den 1—4 nov. 1915 
Livsmedelskommissionens förslag till ordnande av vedförhållandena och tryggandet av 
NÄTTER [EA fraser ARS TAG Kr ret BE kö RR SER ER LA EEE PR SE PN RE 0 FT 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Förteckning över i Svensk Författningssamling kungjorda lagar och förordningar 573, 
Statsinköp av det av H. Samzelius utgivna arbetet »Jägeristaten»,..................ssssersa 


bnfkostbaderaa för statens: domaner är AOIO I...ssuse. cctssenerersbenosserskönesvidr ns skorssrnsr 


Ifrågasatta lättnader beträffande jägmästarnas inbetalande av skatterna för de allmänna 

SHÅECIE SEK KA BIR AIN ol, ERT re plRN «an RO CRV et RN v UC nr PASSA bla SASK dd ner be do dp td Raerr korv KYSS RRSEE EE OS KA 
Förvaltningsutgifterna från biskopslönefonden år I916,......ssssssersssrsssrrrrtrrrs rer rer rss | 
Avgiftsfri flottning under 1916 för kronans virkesköpare i vissa kronans flottleder...... 
CI GarER UNNUnnANGE: ll eXtrA: JAGIAZStare ” 0, scderevorbedsPeverrkerineikesevevetbisnäg dr skr RKAAAN 
Revirassistenternas i Gävle—Dala distrikt rätt till dagarvoden -....ssssssrssersssssrerrerrra 
Avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar,............s.ssssss 
Ökat antal elever vid skogshögskolans jägmästarekurs oo ..sssmmmssessrrsssrrrrrrerrr ers rrerr ara 


974 


754 
756 
759 


306 


759 
761 


970 


972 


434 


703 


7604 


500 


572 


NK INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 


föjidigare. utnämnande; till extra jägmästale i35s ssd css sd ses ssbie stelna es REN 
Reglering av Domänstyrelsens och skögsstatens Höper HXö Eee as as es se ss ess RA ESNENE 
Utgivandet av populära läroböcker och planscher berörande skogshushållningen ...... 
Prejudikat rörande arrendators rätt till fröträd å mot skogsarrende utarrenderade krono- 

AOI AMC SP oss br kuale ms ste sfär andr sker DE sne Erde ST ör kaesoy joke fe ef syret T RNE 
Föreskrifter om kassabokföringen vid domänförvaltningeD ss ssssmssssosssrssassrrrrrssssrr saa 
Eventuell förhöjning av kontraktsbestämda arbetspriser å kronans skogar ............... 
Reseersättning åt assistenter, som från annat distrikt förordnas att tjänstgöra i Norr- 

och Västerbottens: län /samti]aämtlanidl bast os. sasse sens vete g AASE RER 
Medel till skogsodlingsarbeten i Bohuslän för beredande av arbetstillfällen åt arbetslösa 

stenarbetare a. »sss:ngres ess ts see Esser erkee pre ADSENSE ATEN 
Anvisande av medel till Sydvästra Sveriges skogssällskap för anordnande av skogs- 

odlingsarbeten för stenarbetale des uno. sas öcisenr sens see dels sjöele ana slelr Fin TA IS ELIT EES 
Användande ay props och massaved mi hushallsbränslet 55555 55555555 05 
De extra skogsingenjörernas Löpeforhallamden. os .....sss.s-ss>os ss css ee RR 
Rätt för skogsingenjörer och tillsyningsmän att begagna tjänstefrimärken = .issssssssssss 
De nya jägmastarebostäderna 1, Mappmarken vs. . «4.5 sesese side sars ERNER NERE 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. 


Sättet för kungörandet av extra kronojagarebefattningall mol ooos ss ste ENSE 
Sättet för rekvisition. av förvaltningsmedel till! FeVileho om os sosse ER ERNA 
Ändrad lydelse: av odlingskontrakfen m-.-so-.u.s5s-ssssosnse essens ERE 
Kronoskogvaktares; rätt att avstämpla torkande träd Uls.ssssss. ses ec sbleo less 
Ny! matrikel över SKOgSStalem es orre ess sele lejrleteinie suskeirka Assa pc krdäd ne letas SEE ES ERA ef SERENA 
Skogsvårdsstyrelses befogenhet att å skyddskogsområde lämna anslag för kulturåtgärder 
Medavyerkningarna 4 ktronoskög almar be. ss seb es se. OAS EET Ses ar GA SRS SNURRA NEN 
Föreskrifter om arrendeuppgifterna i årsberättelserna för år IOI5..............sssssosocsaes 
Försäljning av aspvirke från kronoskogarna till de svenska tändsticksfabrikerna,........ 
Behovet av arbetare under innevarande vinters avverkningar, i ...............-sossosssrsarorr 
Den föreslagna lagen om rätt tilll kott" och bärplockning = :,--s EES 
Ifrågasatt ändring i stängselförordningeD = oss..ss--sssssss sele sees sena Ale SER I SE ESSANEEE 
Tidigare! utnämnande till extra. jAgmästar€/ ol dens seas dee ss = eds sens 
Fördelningen av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter,.................sesoeresr02a 
Fördelning av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ......... 
Anskaffande av läroböcker och planschverk rörande skogshushållning och skogsvård 
Upplåtande av lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa delar av lappmarken .i.....e..s. 
Reglering av löneförhållandena för domänförvaltningens Personal. .isssssssssssesssrsrsas na 
Praktiska övningar vid skogsskolorna rörande uppskattning av rotstående skog ......... 
Nya Skögsindelningstäxäl Ci. s..-ondeyesessmislen sne s ie sjelale eb eine en dr AR er SERENA 
Utannonserandet; av kronansiskOga: ss. .sss. sted sksee dee es å päls eler SANTI Re le EEE FENA 
Förslag om kollektiv försäkring av kronans; skogsarbetare... .sd.....odssssseas soda EEE 
Delgivande av föreskrifter om bosättningar å kronans marker ovan odlingsgränsen ... 


Föreslagen modernisering, av skogsstatens uniförDå cclossssss.e esse» sasse else sd SARA 
Leverans av frö till de södra distrikten. 4 0... ss ss sessionssal ole iae sa See eis les RNA 
Skogsstatspersonalens, befrielse” från pmobilisenNS) us c. ss. a- es. ssd NERE 
Bestämmandet av kassamaxima a LTevirel /.-.ss-ws- sosse) c ke nin orieiske ns REFER E 
Revirförvaltarnas befattning med utarbetandet av förvaltningsmedel vid vissa grupper 

allmänna SKOgAL. oss. diss sis salt weje sla d ialla lea (Se de ola 616 lä sjore sbrsyare erörnsej nina ref SLE j TEESE ERA ERE 
Ifrågasatta bestämmelser ang. skogsstatspersonalens befattningstagande med vissa privat- 

UPPÅTARL sv os ckepen sö Heslöspicidin se sia så Ae null Ris fen laretnin. fr one EN ETEN 
Jägmästarnas skyldighet att verifiera värkestedogörelserna ..s.....sddsesoek sk EEERNEERNE 
1915 års finansiella resultat av domäntondens förvaltning -s...sc--.. ds Cec TEESE 
Rätt för skogsingenjörer, tillsyningsmän och flottledspersonal att använda tjänstefrimärken 
Föreskrifter rörande wvissa utgiftstitlar + revirens: bokföfiliga....ss.e. so. -s de EEE ERE 
Inventering av vedtillgängen a de allmänna skogarna. i. .......s.--ss0- 000 ERRIN 
Ifrågasatt användning av. pappersved och props till bränsle =, ds dSSE SSE 
Vedförsäljningarna från de allmänna, SKOgArDA. .... esse css ana sva es sins eRREERREEE 
Förslag rörande: tryggandet av braänsletill gängen, .........»ssss.»s ss snsjc see ARTEN 
Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 8 maj 1916 rörande i riksdagen väckta 

motioner. om åtgärder för ökad vedtillgäng/ i... .s-.s.ss.s se. ssa = srs RR EEEE 


Föreskriven inventering av vedförråden åa statens skogar .......ssss=.s-s0ssns0ees sk 


SU 


575 
631 


632 
634 
709 


709 


768 


709 
770 
771 
vr 
771 


112 
112 
112 
13 
LI3 
114 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING, 


Inventering av vedförrädet & de. allmänna skOogarNå..........s.s..ssederereeovieepnrrassesr te eden 
Insamlande av uppgifter om disponibla förråd av pappersved och props å de allmänna 
TIO ETT börser Na ör bg VR LEO IG FARS EE NGN REA BES 95 fr DR 2 SERNER 1 DYGN BE NANNE 
Anställande av permitterad militär för vVedhuggning  .-..ssssrosertosseeevesssösesösenernpestsö 
Framställning om reseersättning för assistenter, som från annat distrikt förordnas att 
tjänstgöra i Norr- och Västerbottens län eller Jämtland .,.............sssessossrössrseset 
Revirförvaltarnas närvaro vid de sammanträden, som hållas i samband med odlings- 
FRV E BIS DE REGI CA O5 0 see MAT se po CNN alba or DANS ReR en ao a SARAS RS ARSA ATNE TD ES TERS SS RS RKNN Tr 
Skogstaxatorernas deltagande i en praktisk instruktionskurs angående inventering av 
SELIN SSL OTE IE NOPNED CN OCKH HI SlSKDG Vs egt er oc sko sedd secs Fr Tr Ane rer RATAR ERAN TAKES GFK 
Revirasssistent äger ej åtnjuta dagarvode vid tingsuppvaktning s...sssssssssssrssssrersrsr rss 
.Revirassistenters rätt till dagarvode, då de tjänstgöra å revirexpedition, belägen utom 
KÄRE NKF 1 MID STA CIS OK LT Arr Sed sr mår gir Då VON pig bsrrid ock 6 öh ra dann SA RA RN AKS ÄA NIGER KORSAR 
Cirkulär om ändring av reglementariska föreskrifterna punkt 9gÖ—97 s.......sssssssseresa 
Skopsindelningsarbetets bedrivande i de: nordliga distrikten ..;....sev:sesssecudsssatetonenst 


Ifrågasatt dagarvode åt revirassistenter, extra skogsingenjörer och skyddsskogsassistenter, 
ävensom arvodesförhöjning åt överjägmästareassistenter och amanuenser i Domän- 


BU ISAU ER LE ETTAN NR RR nr Tr RN sa Ar ma RR ra nn Mr a date 2 oda R RENEE NES SEAN 
Ifrågasatt dagarvode och hyresbidrag åt revirförvaltare, skogsskoleföreståndare och 

HESSEN DE SM JÖSEE (09: 204 reor aselras ekt sen krisar RDR SR STAL FEV EET ock OR Brr 
FiSpositcnensav veden: a de; allmänna SKOgANA.4......vecseeossorsobbiestdiöeseieet nns or is eds 
UNRTRSRTIHSETOM PrOvtetadstägDingar Vid. stäpapllO8:.4.s.a....sseceiaserrecreoevsslnsete seen s SK RAD 
Cirkulär törande den allmänna vedinventeringen i riket,..................sessstesssssssssssss 
Kungl. Domänsstyrelsens cirkulär till samtliga förvaltande skogstjänstemän ang. viss 

ändring. i formuläret till hyreskontrakt; givet den 22 juni 1916 ...... scccssesessear 
Statsförslagslag för domänfondens driftkostnader år 1918 sisssmsssssssesssstressrrrsrsrersnr eta 
ana AP HO SURIS N AEA PUL ATK GIN Av scböns vs sksgir sees avse sr SSA Fälnn kan dfn oM NOAA ks RAS NS SERA AA 
Överläggningsämnena vid överjägmästaremötet i Domänstyrelsen 6—11 november...... 
Statistik över de mängder ved, som sålts till statsinstitutioner eller reserverats för orts- 

I OTIS NNUSrnes oro AES ES ANAR SEA äg dr RER SENEE RTR AA UNNA 
Användandet av props, massa- och kolved å de allmänna skogarna till hushållsbränsle 
Sättet för betalningen av ved, som levererats till statens livsmedelskommission ......... 
Införskaffande till Kungl. Maj:t av material för beräknande av värdet av prästernas 

ERT RTR FIER AES NLA CE Ar AA SR ros ra ten ARA SRA a dr da Or Cföela pe serdl Sä eek ä sek rr FN ÅNS 
Anslag till undervisningsverksamhet rörande skogsvård i Norrbottens län ..............- 
Hydrografiska undersökningar i gränsälvarna mot Finland.............ssssseessstsresssrsarsa 
Fördelningen av arbetet å Domänstyrelsens fyra skogsbyråer  s..ssssssssssrrsrsoersereee ren 
Bestämmelser rörande de ecklesiastiska skogarnas gruppering vid förvaltningsförslagens 

FERRAN LTT NR RN a TR ERA AS Stl As ej ar är SAN reldia 0S vr Ske OVE bg så ARA ad a ned VR RASER SENS 
Ifrågasatt kostnadsfritt utlämnande till den behövande ortsbefolkningen i Norrbotten 

ÖVERS LAI SVAR ER fra me KFO NO SKO SATIR öde bite sis sd dress lane ina ot oja NN Rd SR eo sikb gar b Ren SER NRA 
PETERS TRA EGT TAS ATDASN AEVO CISA NS cava pie ed 4 ake eos a AR Sno pe ikelöee an on snake kirke Pa sn RTL 
Statsförslag för år 1918 i fråga om anslag till skogsskolorna och befrämjande”av skogs- 

[RTES I UTE Er CAN LEE AK € Ur Sr on ca sb Bader dar änn Fe Ved era bä rr ade res ösa AANNER 
Ytterligare medel för tillsyn å enskildes skogar i Norr- och Västerbottens läns kustland 
MN GSn AN förkvirkesauktionernas Nallande i NOIrfand tv ..ssesesssstssrsoäcsenesrdanur koret, erste 

Meddelanden från skogsbokföringskommitten. 

OR Lena a nn Na oa 0 tue sou vä fd verks SANS SS ANAR 

KUTS HORN UEESTALSSKO PArDAS Vär UCI ar son si sr sv seg ys GAA RA ox äd väder on bä od eder Se kur SKEN 

RNE ERA Arr a rn a Uj mr mr oroa oh. Vie oj djörajala VE 05 5 SAKNAS FAN 

[AR RNE SA RR SR ora RR RA nn a ara S asd e.e sie a.) SR R6 sin SE HA ASSA 

RT SRA RA Sr Ra a RR Rn a de ad törer tners enes at a over vast Ren SEN 

RER ERAN a En rn Rn aan AA arr a four auöl iv iege Ujva 4 €kAS BRAS an RANN RAMAR SENS 

Tiänster och förordnanden. 

Kungl. Domänstyrelsen. Ombudsman och fiskal. ................. 
AMUADUENSEL: « scecner ie ser ske 17, 341, 444 Semester 117, 341, 444, 509, 644, 
SEI RETC WISULEI su slea se sade eko r ed denkanvrne 444 716, 781, 
Inspektionsresor 117, 341, 444, 509, Et FBYRACDEE, vca eneste REN 


644, 716, 985 Tjänstledighet 341, 3509, 510, 644, 
NEIL GON mad ekebbiadad fe bend RN AA4,. TS 716, 781, 


641 
709 
NET 
711 


ÄT 
7173 
774 
Kr 


778 
778 
779 


780 
977 
978 
975 


978 


XII 


Skogsstaten. 
Avlönade assistenter 341, 444, 
NIO, SÖ, OA I, 
Biträdande jägmästare ......... .. 
Biträden åt skogstaxatorer 510, 
IBjurDaCkelS Te VI soc css dioder st 


BLACKS I RAS ökar RATE 
IDOTOLCA a lar Di, penne er 
Enköpings Fö ror RAS 

Extra jägmästare............ 445, 
Extra skogsingenjörer...... 645, 
Elottledsingenjoöreft” bo. beses 
(FOLADAS sTCVIT vaga som ess SSE 
Görjeå Fri sa sslsle as ÄRR SERENA 
Helårsassistenter...... 444, 510, 
Idre FÖVIT sögs de be ra RA 
JUCka5järvid 49, oo. drere sek ke 
Jönköpings IRAS Jagas 

1.€5 5 FN ROR a 
Karlstads a äre EAS SER 

Luleå skogsvårdsområde ......... 
MalpomajS) <LCVI goods or RAA SE 


Malingsbo » 
Malmesjaurs > 
Mala, öv, 040 0 fr RESER 
Nysätra skogsvårdsområde ...... 
Revirassistenter 341, 444, 445, 

581, 645, 717, 
Skellefteå skogsvårdsområde ... 
Skogsindelningsassistenter 343, 


Skogstaxatorer ...... 118, 341, 
Skyddsskogsassistenter 510, 645, 


Sockenallmänningsassistenter 
Storbackens revir 
Storlandets 
Särna » 
Södra Sorsele » 
Tjänstledighet 


343, 446, 510, 
646, 717, 


9386 
341 
645 
118 
581 
118 
581 
782 
782 
119 
118 
117 
645 
118 
I 
782 
117 
717 
118 
118 
TIY 
TI7 
117 
118 


986 
118 


581 
986 


986 
I 19 
581 
781 
444 
Gig 


986 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING, 


"Transtränds TeVir =... 57: soker SORT 
Töre skogsvårdsområde 
Umeå (distrikt = oc... soc. st 
Umeå skogsvårdsområde ............... 
Vargiså FL VIN > om cec br VESA 
Vinlidens » 
Västra Stensele > 
Västra Åsele D | gr ser RETURER OEE 
Aterkallade förordnanden ............... 
Örbyhus TÖVÄL vt r st AENE 
Örå » 
Östra Åsele 2» 5. Ne 
Övre Norrbottens distrikt ............ 
Över-Torneå skogsvårdsområde ...... 
Överjägmästareassistenter — 119, 444, 


Skogshögskolan. 
Professur 


Statens skogsförsöksanstalt. 
Chefsbefattningen 35 reses ses 
Assistent 


Skogsvärdsstyrelserna. é 
Länsjägmästarebefattningen i Östergöt- 


lands: Tän 3:45 oske. «de Je OR erG 
Länsjägmästarebefattningen i Örebro 
JET «UR SN Ag aa 
Skogsskolorna. 
Bjurfors skogsskola ............ 782, 
Resestipendieri «sms de sr NEN 120, 


Lediga tjänster 119, 344, 446, 510, 582, 
: före 


Enskilda tjänster. 
Skogsförvaltare:. =... Me 
Chef för inmätningsförening 
Skogschefef = sas ssssss sas sl er NRNEEA 
Sakkunnig i skogsfrågor 
Disponenter 


| 


GUNNAR HALLS 


ARDS 


FÖRENINGENS 


= 
AN 
OO 
& 
Aa 
dn 


ETS Se 1 RA 


TIDSKRIFT 


14:e ÅRG. 


1916 


JANUARI 


HÄFT. 1 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B,. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


EKMAN, WILH.: Om byte av träkol Skogbokföringskommittén............ 
"för minskning av fraktkostnader Utredning beträffande ändringar. i 
och undvikande av fraktkostnader » 93 gällande hestämmelser om utan- 
WAHLGREN, A.: Genmäle till över- ordning av kronans jordbruksdo- 


MEDDELANDEN FRÅN Ale KOGSFÖRSÖKSANSTAI 
- UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. 
PROFESSORN, FIL. DIR HENRIK HESSELMAN. 
FIL. D:R NILS SYLVEN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles KV 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. MN 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. 

Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 

f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 
133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill — 
erhållits av redaktionen. ; 


INNEHÅLL: 


KALLIN, KARL ERIK: Om skydds- Revision av skiftesstadgan jämte 
skogslagen och dess brister med därmed sammanhängande författ- 
förslag till lagkomplettering (med VÄN GAL Gao oo vr a ense sb GE E 
27 fp 2 do BREDDE SR AS DES er åar sid. I Förvaltningen av vissa kronan till- 

AMILON, J. A.: Om skogsbokföring höriga.; vattenfall? SCENE S 
och skogsvärdering (med 4 fig.)... » 50 Skogslagstiftningskommittén ...... ; 

TENOW, A.: Några ord om »fyrskärning Kronolägenhetskommissionen ...... 


eller genomskärning» (med 2 fig.) » 388 Sydsvenska skogskommittén,........ 


jägmästare U. Wallmo ............... » 95 IM ÄN ÖL ”ögo roa dör sr NIGER NNE AES SAGA > IIO 
Från skogsvårdsstyrelserna: Utredning med anledning av avvitt- y 
Rättegån gar och juridiskaspörsmål: ringar i Västerbottens läns lapp- ; 
21. Tillämpningen av lagen ang. INArKer code gr nen rare kr Anee SAR ANDA PTE 
vård av enskildas skogar ås. k. - Uppgörande av förslag till plan för : 
egnahemslotter av R: L—K ......... > 100 en allmän undersökning rörande 
Från 1916 års riksdag: - statens för kolonisationsändamål 
Ur Statsverkspropositionen .,........ MOE tillgängliga marktillgångar inom ) 
Trävarumarknaden av —M ...... FUAEO3 de sex nordligaste länen ....... RR ND 6 I 
Litteratur: . Utredningen rörande grunderna för ; 


Nyutkomna böcker ..........sossirse rea > 104 fördelningen av till statskontoret 
Notiser: ? ; redovisade skogsvårdsavgifter ... >» 
Svenska Skogsvårdsföreniugens års- Utredning i fråga om tillgodogöran-. 

202 (5) & DERE RE VE RE TS a > 105 det av kronans fisken samt jakten 
Svenska Skogsvårdsföreningens å& viss kron Omark sesam > 
SOPUDHEatUONer. 32 faces SA NE SAL > 105 | Skogsadministrationen: 2 
Flottningskommittén .................. > 105 Lagar, kungl. förordningar o, beslut >» 
Omfattningen av bolagsjordförvärvi Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 
mellersta o. södra delarna av riket » 106 framställningar och yttranden >» 

' Ändring i bestämmelser ang, fidei- - Meddelanden från skogsbokförings- 

KOMITIS ISA vc v 5 SNS SNS KATNR > 106 KOMIMIEtCN 7 äro ccsser TS LR SANS SANN DEN 
Överarbetving av förslag till ny Tjänster och förordnanden ..... BEMER SAR 

VAL lENlA öga rs RAN Te MENS TIER > 107 s 


KUNGÖRE LSE. 
LÄNSJÄGMÄSTAREBEFATTNINGEN i i Österg ötlands län 


kungöres härmed till ansökan ledig, att tillträdas å tid, varom ören kan träff: 
Lön, lägst kr. 3,500. För expeditionslokal, som av länsjägmästaren skall upplåtas, läm 
styrelsen kr. 500 i ersättning pr år. Reseersättning utgår enligt IV. klassen i resereg 
mentet, Befattningshavaren äger skyldighet att efter stadgade grunder ansluta sig till sl 
vårdsstyrelsens pensionskassa. 
> Ansökningar, åtföljda av avskrifter av betyg från skogsinstitutet, uppgift om lönea : 
m. m;, skola insändas till skogsvårdsstyrelsen före den 10. februari 1916. vå 
Linköping den 10. januari 1916, 


För Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands läns landstingsområde Z 
GUNNAR ERE LUNDE 2/60 Se e 


EUS YA AA 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. Hi I: 


Om skyddsskogslagen och dess brister med 
förslag till lagkomplettering. 


Av KARL ERIK KALLIN. 


Vid avfattningen av Lag ang. skyddsskogar den 24 juli 1903 gick 
man tydligen ut ifrån den uppfattningen, att skogen i fjälltrakterna skulle 
vara effektivt skyddad genom bestämmelsen om utsyningstvång. Litet 
var av de skogsstatstjänstemän, som haft lagens tillämpning om hand, 
hava emellertid fått svåra betänkligheter i detta fall. Redan år 1908, 
således efter endast 3 års tillämpning af lagen, hävdade e. jägmästaren 
WILH. LOTHIGIUS på ett möte i Östersund av »Föreningen för Skogs- 
vård i Norrland» den åsikten, att för vissa arealer af skyddsskogsom- 
rådet enbart utsyningstvång ej skulle kunna bevara skogarnas bestånd. 
Han framhöll med skärpa vikten av att vissa beståndsvårdsåtgärder i 
sådana fall borde vidtagas. I en uppsats »Om skyddsskogar» anser jäg- 
mästaren N. K. BERLIN, att skyddsskogarnas framtid är »synnerligen 
oviss» samt att »skyddsskogslagen i sitt nuvarande skick är allt för 
ofullständig». Han uttalar önskvärdheten av att ingående undersökningar 
om skyddsskogarnas livsbetingelser genom statens försorg snarast igang- 
sättas, efter vilkas afslutande han anser ändrade lagbestämmelser kunna 
påräknas.' 

I ovanstående uttalanden om skyddsskogslagens ofullständighet vill jag 
livligt instämma. Jag kan dock ej finna det nödvändigt eller ens väl- 
betänkt att uppskjuta en revision av lagen till efter afslutandet av ifråga- 
varande biologiska undersökningar, detta så mycket mindre, som någon 
tvekan ej kan råda om i vilken riktning en revision av lagen bör gå. 
Det är nämligen att märka, att omtalade biologiska undersökningar, 
vilka under alla förhållanden äro synnerligen nödvändiga för utredandet 
av en del för skyddsskogarnas rationella skötsel betydelsefulla frågor, 
givetvis komma att taga rätt lång tid i anspråk. Under denna tid 
kommer skyddsskogarnas virkeskapital att avsevärt reduceras, i all syn- 
nerhet som forcerade avverkningar helt säkert kunna påräknas, sedan 


! Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, häfte I, årg. 1915. 


I. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


2 KARL ERIK KALLIN. 


lugnare förhållanden inträtt i det utrikespolitiska läget. Möjligheten att 
på de under tiden med avverkning övergångna trakterna åstadkomma 
förutsättningar för ett förbättrande av det framtida allmänna skogstill- 
ståndet kommer härigenom att förminskas. 

En revision av skyddsskogslagen bör snarast komma till stånd. De 
erfarenheter, som förvärvats av de med skyddsskogslagens tillämpning 
år efter år sysselsatta skogstjänstemännen, måste därvid tillmätas en viss 
betydelse. Efter 7 års tjänstgöring inom skyddsskogsområdet av Frost- 
vikens revir, och sedan jag under sistförflutna sommar med statsunder- 
stöd företagit en studieresa till Åre, Hallens och Rätans revirs skydds- 
skogar, vågar jag, medveten om det läge, saken för närvarande har, till 
offentligheten framlägga en kritik över den nuvarande skyddsskogslagen 
och dess handhavande liksom ock ett förslag om, huru påpekade brister 
enligt min mening kunna i möjligaste mån avhjälpas. 

Då jag ej äger några erfarenheter om skyddsskogarna i Kopparbergs 
län, avser min efterföljande framställning endast förhållandena inom skydds- 
skogsområdet av Jämtlands län. 


Kort historik över skyddsskogslagens tillkomst och skydds- 
skogsområdets begränsning. 


Den kungl. kommitté, som på grund av riksdagens skrivelse den 13 
maj 1896 tillsattes med uppdrag att utreda, vilka åtgärder lämpligen 
kunde vidtagas för vinnande av en tillfredsställande vård av de enskilda 
skogarna, och att uppgöra de förslag, vartill denna utredning med hänsyn 
till de inom olika landsdelar rådande förhållandena gåve anledning, 
ägnade även sin uppmärksamhet åt skogarna i fjällens närhet. 

Om skogarna utefter den lappländska fjällkedjan uttalade kommittén 
den åsikten, att avverkning till avsalu i skogsgränsens närhet sällan 
förekommer, och att, då utsyningstvång därstädes gällde, vid avverknin- 
garna iakttoges sådan försiktighet, att fara ej uppstode för rubbning av 
denna gräns. 

Sammalunda vore förhållandet med den del av Kopparbergs län, som 
omfattar fjällskogsområdet, Särna socken med Idre kapell, då även här 
gällde föreskrift om utsyning av saluvirke. I övriga delar av länet vore 
hemmansskogarna i allmänhet utlagda å de lägre skogstrakterna, och då 
skogsgränsen till allra största delen fölle inom kronoparkerna, kunde 
denna gräns anses vara väl bevarad. 

Annorlunda vore förhållandet inom Jämtlands län. Här befanns själva 
skogsgränsen till största delen av sin sträckning falla inom -området för 
hemmansskogarna. Som någon inskränkning i den enskildes förfogande- 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 3 


rätt över sin skog ej här funnes, kunde detta förhållande ej annat än med- 
föra faror för själva skogsgränsens bevarande, och kunde kommittén jämväl 
konstatera, att timmeravverkning ofta bedrivits så långt upp på fjällsluttnin- 
garna, som timmerskog funnes, samt att därvid ej önskvärd varsamhet 
iakttagits. Som därjämte på rätt stora trakter under senare tider hade 
tillkommit en stark avverkning av mindre virke, kunde ej bestridas, att 
skogarnas bestånd i skogsgränsens närhet på ett allvarsamt sätt vore hotad. 
På ett möte, som kommittén höll med allmänheten i Östersund, yrkades 
därför på snara åtgärder mot den hänsynslösa avverkningen i fjällskogarna. 

För att åstadkomma ändring i berörda missförhållanden uppgjorde 
kommittén ett förslag till »lag angående fjällskogar och skyddsskogar», 
vilket förslag efter en del smärre förändringar antogs av riksdagen den 
24 juli 1903 under namn av »lag angående skyddsskogar». 

Kärnpunkten i denna lag, som tillämpats sedan den 1 januari 1905, 
lyder sålunda: 

»För bibehållande av skogar, vilkas bestånd erfordras till 
skydd mot flygsandsfält och fjällgränsens nedgående må efter 
föregående syn och undersökning Konungen förordna, att 
annan avverkning än till husbehov må äga rum endast efter 
utsyning, som på statens bekostnad av skogsstatens tjänste- 
män verkställes.» 

Tydligt är, att denna lag innebär ett avsevärt ingrepp i den enskildes 
äganderätt. Detta erkännes jämväl av kommittén, som dock på följande 
sätt motiverar sitt lagförslag: 

» Kommittén har vid uppgörande av förslag till lagstiftning angående 
den enskilda skogshushållningen utgått från den allmänna uppfattningen, 
att enligt rådande föreställningssätt skogsägaren bör hava frihet att till- 
godogöra sig det befintliga skogskapitalet utan hänsyn till uthållig af- 
kastning, blott med den inskränkning att skogens föryngring icke även- 
tyras. Där emellertid i följd av särskilda naturförhållanden skogsföryng- 
ringen är förenad med synnerliga svårigheter, som stegras i den mån de 
uppväxande plantorna sakna skydd av äldre skog, där är en efter rationella 
grunder ordnad avverkning det enda medlet att bibehålla skogsmarkens 
produktionsförmåga. Det kan ej betvivlas, att staten äger rätt och plikt 
att i sådana fall ingripa för att förhindra, att betydande områden för- 
vandlas till skoglösa ödemarker, utan möjlighet att återvinnas för landets 
produktion. Sådana förhållanden råda i vårt land särskilt i närheten av 
fjällen.  Utglesnas där befintliga skogar i någon högre grad, så förstöras 
de yngre plantorna av fjällvindar, och marken undergår vanligen därjämte 
en försumpning, som gör den otjänlig till skogsbörd. TI följd härav flyttar 
sig då barrskogsgränsen allt lägre ned på fjällsidorna. På sätt är om- 


4 KARL ERIK KALLIN. 


förmält i sammanhang med redogörelsen om skogarnas tillstånd, åtnjuter 
en stor del av landets fjällområde i gällande lagstiftning och i statens 
skogsinnehav ett nöjaktigt skydd mot denna fara. Inom Jämtlands län 
är den däremot flerstädes för handen. Kommittén har därför funnit 
nödigt att för dylika trakter föreslå en undantagslagstiftning, enligt vilken 
Kungl. Maj:t skulle äga att på framställning av vederbörande skogs- 
vårdsstyrelse och efter det erforderliga undersökningar blivit verkställda, 
för de skogar, där sådant av nu anförda skäl befinnes erforderligt, stadga, 
att avverkning annorledes än till husbehov icke får äga rum annat än 
efter utsyning av skogsstatens tjänstemän. På det att den sålunda 
föreslagna inskränkningen i dispositionsrätten till skogen ej skall bliva 
större, än behovet kräver, samt skogsägaren kunna utan förlust träffa 
anordningar för virkets utdrivning och framflottande, har kommittén dock 
ansett honom böra vara berättigad att på en gång erhålla utstämpling 
för flera år i så stor utsträckning, som är förenligt med skogens föryng- 
ring och framtida bestånd.» 

Väl inseende, att stor skyndsamhet var av nöden, vidtog Kungl. Domän- 
styrelsen strax efter det lagen utfärdats åtgärder att bringa den i verk- 
ställighet. På våren 1904 erhöllo överjagmästaren E. F- GROTH och 
fil. doktor GUNNAR ANDERSSON förordnande att med biträde av e. jäg- 
mästarna C. BJÖRKBOM och G. SVENSSON företaga de för bestämmande 
av skyddsskogsområdets omfattning nödiga undersökningarna inom länet. 

Innan dessa förrättningsmän började sitt arbete, hade de först att klar- 
göra, vad som menades med lagens ord »skogar, vilkas bestånd erfordras 
till skydd mot fjällgränsens nedgående». Härom skriver professor G. 
ANDERSSON :! 

»Sedan vi tillsammans besiktigat en del av länet och ute i skogen 
oupphörligen diskuterat dessa frågor, blev det oss allt klarare, att ovan- 
nämnda skogar ovillkorligen måste anses utgöra de delar av den övre 
barrskogsregionen, där skogen en gång förödd, antingen aldrig åter- 
kommer, eller ock först efter mycket långa tider och då knappast av en 
beskaffenhet motsvarande den avverkades. Just härför behöver fjäll- 
trakternas skogsbestånd ovillkorligen det sakkunniga ögats hjälp och den 
skickligt förda yxans vårdande ans. Längre ned i det stora skogslandet 
kan vid avverkning visserligen förstöras en skogsgeneration eller t. o. m. 
den nästas uppkomst fördröjas, men skogen kommer dock oemotståndligt 
äter; tager man däremot i fjällbandet allt användbart virke 
uppstår aldrig någonsin någon skog. Detta har sin djupast liggande 
orsak i de klimatiska förhållandena och den förändring, dessa under de 
senaste ärtusendena undergatt. ..<...... Där säsomöntalnmasterna 


" Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län. Skogsv.-fören. Tidskr. årg. 1905. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 5 


tallen och granen framträngt så långt klimatet under sitt gynnsammaste 
stadium det tillät, ställdes uppenbarligen barrskogen på indragningsstat, 
då klimatförsämringen inträdde. De talrika fynd av trädlämningar ovan 
skogsgränsen, som inom vårt lands alla fjälltrakter äro gjorda, visa ock 
hurusom skogen åter fått slå till reträtt. Men det är naturligen ej blott 
inom de delar av fjällens sluttningar, varifrån den helt försvunnit, som 
klimatförsämringens inflytande gjort sig gällande, utan ock i ett brett 
bälte där nedanför. Det är detta bälte, som bör intagas såsom skydds- 
skogar, det är där en rationell skogsvård måste stödja skogen, om den 
skall kunna hålla ut i den annars ojämna striden mot klimatets vidrigheter. 

Sådan har vår utgångspunkt varit, och därför ha vi ock vetat oss vara 
i överensstämmelse med dem, som stiftat lagen. Som skyddsskog ha vi 
således betraktat områdena mellan kalfjället och de områden 
nedanför detta, där granen eller tallen nå normal utveckling. 

För att utröna, var denna gräns ungefärligen går fram, ha vi undersökt 
skogen, studerat dess tillväxthastighet i höjd och tjocklek, dess ljusbehov 
sådant detta framträder i dess täthet och grenbildning, dess föryngrings- 
förhållanden m. m. Vi ha ock ansett, att den skog, som skall skyddas 
mot förintelse, icke blott äro de usla marbuskar eller förkrympta jättar, 
som stå kvar längst uppe i fjällbandet och som icke äga något större 
värde, utan även den för trävaruindustrien användbara skog, som växer 
på högplatåerna i fjällens inre, utmed dess dalsidor eller på dess slutt- 
ningar, men som hänsynslöst och kritiklöst avverkad aldrig åter växer 
upp i lika god kvalitet. 

Men det är ej blott till de skilda beståndens växlande beskaffenhet, 
som hänsyn måste tagas vid avsättandet av skyddsskogsområdena, utan 
ock till de allmänna geografiska förhållandena i trakten. Där vidsträckta 
kalfjällsområden omgiva högt liggande skogsområden med en kanske 
karg mark, är uppenbarligen faran för skogens förstörande i hög grad 
för handen, även om vackra bestånd för närvarande kunna finnas över 
stora sträckor av dessa inre högslätter...... 

Ovan i korthet anförda skäl göra, att lagens ord om »skogar till skydd 
mot fjällgränsens nedgående» synts oss böra fattas så, att de avse ej 
endast själva kalfjällets fortgående utbredning nedåt, utan 
även skydd mot den från skogsekonomisk synpunkt fullgoda 
skogens försvinnande genom olämplig avverkning från om- 
råden i fjälltrakterna, då den nu finnes, och densammas er- 
sättande med värdelös, oväxtlig fjällskog.» 

Efter denna tydning av lagorden blev skyddsskogsområdets omfattning 
föreslagen, och förordnade Konungens Befallningshavande strax om en 


! Kursiv. av mig. 


6 KARL ÖERIKO ATLINS 


interimistisk skyddsskogsgräns, vilken sedermera, sedan en del mindre 
förändringar i gränsens sträckning vidtagits, fastställdes av Kungl. Maj:t 
den 21 december 1906 och den 31 december 1909. Härigenom blev 
såsom skyddsskog avsatt ett område av 11,000 kv.-km., kaltjäll däri ej 
inberäknade. I Domänstyrelsens berättelse för år 1908 angives skydds- 
skogarnas omfattning i Jämtlands län till 4,600 kv.-km. duglig skogsmark. 


Foto A. Lundholm. 
Fig. 1. Björkgränsen å fjället Mammoken c:a 610 m. ö. h. I bakgrunden Silkentjakk. 
Frostvikens socken. 


Skyddsskogarnas naturbeskaffenhet med särskild hänsyn till 
slutenhet och föryngring. 


Den egentliga fjällskogen. 


Av det till skyddsskog avsatta området upptager emellertid endast en 
ringa del den egentliga fjällskogen. Huvudparten upptages av det vid- 
sträckta skogsområde, som lämpligen skulle kunna benämnas det pro- 
duktiwva skyddsskogsområdet. 

Den egentliga fjällskogen består dels av skogsbältena närmast kal- 
fjällen, dels av skogar i höjdlägen av med de förra överensstämmande 
natur. Nedåt övergå dessa delar av skyddsskogsområdet så småningom 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 7 


i det produktiva skyddsskogslandet. Bredden på det egentliga fjäll- 
skogsbältet i fjällens sluttningar är mycket olika, beroende på exposition, 
läge, marklutning och markbeskaffenhet, och kan således variera från ett 
eller annat hundratal meter till flera kilometer. Smalast är detta bälte 
vanligen i sydligt och sydostligt läge med stark lutning på marken, 
bredast i nordligt och nordvästligt läge med svagare lutning. 
Skogsbestånden utgöras i allmänhet av starkt björkblandade granskogar. 
Dessa övergå ofta mot fjället i rena björkbestånd med god slutenhet. 


Foto förf 


Fig. 2. Yppig markvegetation i subalpin björkskog nära fjällgränsen. Hem- 


manet Jormlien, Frostvikens socken. 


I starkare sluttningar kan jordmånen i denna subalpina björkskog vara 
mycket bördig, varpå en riklig örtvegetation ger bevis. Fig. 2. 

Det mest karaktäristiska för den egentliga fjällskogens björkblandade 
granskogar är deras stora gleshet, minimala växtlighet och deras sva- 
righet att reproducera sig på fruktifikativ väg. Föryngringen skeri regel 
genom s. k. avläggare, rotslående grenar, vilka av snön nedpressats mot 
marken och där utbildat vegetativa skott. Träden äro korta, 8—10 
meter, synnerligen rotgrova, risiga och ha ofta torra toppar. Ehuru så- 
ledes dessa skogar förete en mycket tröstlös anblick, giver dock ett 
närmare studium av skogsträdens egenskaper och förekomstsätt vid han- 


S KARL ERIK KALLIN. 


den, att de med stor envishet och smidighet söka anpassa sig efter de 
yttre förhållandena. Den synnerligen hårda kampen för tillvaron har i 
dessa höjdlägen utbildat betydligt härdiga former. Lämnade orörda av 
yxan måste dessa skogar därför anses kunna framgångsrikt uthärda i 
kampen mot klimatets stränghet och de skarpa fjällvindarna. A andra 
sidan kan varje om än aldrig så försiktig avverkning härstädes ha till 
följd ett äventyrande av skogsbeståndens tillvaro. 

För att blott och bart förhindra den geografiska skogsgränsens ned- 
gående torde det därför hava varit tillfyllest att avsätta till skyddsskog 
efter förhållandena avpassade, mer eller mindre breda bälten åa fjäll- 


Foto A. Lundholm. 


Fig. 3. Fjällskogstyp å Frostberget, 650 m. ö. h. I bakgrunden Fiskåfjället, Frostvikens 


socken. 


sluttningarna nedom kalfjällen samt förekommande högplatåer, där en 
avverkning av skogen skulle kunna ha till följd, att desamma för all 
framtid gjordes improduktiva. Därigenom skulle det nuvarande vidsträckta, 
sammanhängande skyddsskogsområdet hava förbytts till en mångfald 
smärre skyddsskogsbälten, vilka sålunda skulle ha bestått av fjällens 
björkregion jämte de oväxtliga, relativt värdelösa och från transport- 
lederna längst aflägsna fjällskogarna. Genom att inom dessa områden 
förbjuda varje avverkning skulle den nuvarande geografiska skogsgränsen 
i fjälltrakterna hava varit väl skyddad. 

Vid skyddsskogsområdets avsättning tolkades emellertid lagen, som 
ovan påvisats, i betydligt vidsträcktare mening, så att den ej endast 
skulle bereda värn för den geografiska skogsgränsen utan jämväl lämna 
garantier mot nedgående av gränsen för den tekniskt och ekonomiskt 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 9 


dugliga skogen. Härigenom utökades skyddsskogsområdet till sin nu- 
varande omfattning. Inom Frostvikens revir fick skyddsskogsområdet 
sålunda en bredd av ända till 3 mil. Det är denna utökning av skydds- 
skogsområdet, tillkommen på grund av den vidsträcktare tolkningen av 
lagen, som här benämnts det produktiva skyddsskogsområdet. 

Författaren vill redan nu framålla sin uppfattning, att den nuvarande 
skyddsskogslagen genom sin bestämmelse om utsyningstvång av salu- 
virke får anses lämna goda garantier mot fjällgränsens nedgående, i 
synnerhet då avverkningar till husbehov mindre ofta förekomma uppe 
i fjällbandet. 

Under det jag sålunda finner lagen i stort sett ändamålsenlig för den 
egentliga fjällskogen, har jag däremot vad beträffar dess verkningar och 
tillämpning inom det produktiva skyddsskogsområdet, där uthålligt skogs- 
bruk bör hunna bedrivas, funnit densamma vara behäftad med många 
brister. Det är sålunda på detta område jag inriktat mitt intresse, och 
det är detta, min efterföljande framställning av förhållandena huvud- 
sakligen berör. 


' Det produktiva skyddsskogsområdet. 


1. Allmän beskrivning. 


I stort sett finner man den produktiva skyddsskogen å skyddsskogs- 
områdets lägre nivåer. Den begränsas således nedåt av skyddsskogs- 
gränsen eller huvudvattendragen och uppåt av ovan karaktäriserade fjäll- 
skogstyp. 

Huvudparten av det produktiva skyddsskogsområdet eller den del av 
detsamma, som är belägen inom Jämtland och angränsande del av 
Härjeådalen, upptages av granskogar ofta med större eller mindre in- 
blandning av björk. Inom detta vidsträckta område förekommer tallen 
såsom beståndsbildande trädslag mycket sparsamt. Sin största utbred- 
ning har den härstädes i östra delen av Ströms och Hotagens vattu- 
dalar. Söder därom förekommer den i bestånd endast å smärre områden 
såsom vid vattendelaren mellan sjön Anjan och St. Rensjön. Den har 
emellertid en gång i tiden intagit en mera dominerande plats, men så 
småningom fått vika för den framträngande granen, varvid den förutom 
a ovan angivna lokaler förmått bibehålla sig endast å öppna lägen såsom 
här och var å myrar, bergbackar och efter sjöstränder. 

Inom södra delen av skyddsskogsområdet eller Härjeådalens fjälltrakter 
är tallen det förhärskande trädslaget och bildar här ofta synnerligen 
vackra bestånd. 


I0O KARL ERIK KALLIN. 


Ovan i stora drag angivna utbredningsområden för de bägge träd- 
slagen giver vid handen, att granen måste vara det trädslag, vid vilket 
huvudintresset måste knytas vid ett studium av de allmänna skydds- 
skogsförhållandena. Den efterföljande framställningen kommer därför 
endast att behandla granskogarna. 

Dessa kunna uppdelas i trenne huvudtyper, mellan vilka dock alla 
övergångsformer kunna påträffas. De kunna allt efter de dominerande 
markväxterna benämnas: 


Den vrisrika granskogen. Karaktärsväxter:" Mossor t. a., lavar fl., 
blåbärsris d., lingonris fl., kråkris t. a., Cornus suecica t. a., Solidago 
Virgaurea spr., Geum rivale e., AZira flexuosa spr., björk t. a., rönn spr., 
Salixarter gr. Skogen är gles och luckig med dålig växtlighet. Ett 
exempel på denna skogstyp ger provytan N:r I, sid. 15. 


Den mossrika granskogen. Karaktärsväxter: Mossor d., blåbärsris t. a., 
Trientalis europea spr., Hieracum spec. spr., Solidago Virgaurea spr., 
Melampyrum pratense e., Epilobium angustifolium e., Majanthemum bifolium 
e., Luzula pilosa spr., Aira flexuosa spr., ormbunkar fl., Geranium silva- 
ticum spr., Lycopodium H., björk e. Skogen är jämn och vacker med god 
växtlighet. 


Den örtrika granskogen. Karaktärsväxter: Dominerande storbladiga 
örter sasom Mulgedium, Aconitum, Spirea, Geranium silvaticum m. 1. (Se 
sid. 25.) Denna skogstyp, som endast förekommer aå de bördigaste 
markerna — vanligtvis å sydsluttningar, ofta nära fjällgränsen — har en 
utomordentligt stor växtlighet, och kunna träden här nå avsevärda dimen- 
SiOMef: ro SE MEAr 

Av dessa skogstyper intager den först karaktäriserade med dess över- 
gångsformer till den mossrika granskogen otvivelaktigt den största arealen. 
Det är således i allmänhet rätt glesa, björkblandade, mer eller mindre 
trögväxande skogsbestånd, som förhärska. Dock påträffar man ställvis 
utmärkt vackra skogsbestånd, fullt jämförbara med de allra bästa av 
låglandets granskogar. Stora björkbrännor förekomma här och var — 
rikligast i norra Jämtland — och dessa hava i regel givit upphov till 
synnerligen vackra granföryngringar. Försumpning av skogsmarken är 
ett mycket vanligt fenomen. Inom den egentliga fjällskogen förekomma 
sålunda ofta stora myrkomplex, vilka kunna utgöra riktiga försumpnings- 
härdar för långt nedanför belägna trakter. 


! Beteckningar: dominerande = cl gruppvis = gr. 
allmän =E Sprida EE NSPprE 
tämligen allmän = t.a. enstaka = e. 


fläckvis = inl 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING 1 


Ofta ha bestånden före skyddsskogslagens tillkomst genomgåtts med 
dimensionshuggningar. Någon nöjaktig återväxt efter dessa avverkningar 
kan i allmänhet icke iakttagas. 

Det produktiva skyddsskogsomraådet kan i motsats till den egentliga 
tjällskogen avvinnas en ej ringa virkesskörd. Det är också rätt avsevärda 
virkesmassor, som sedan skyddsskogslagen började tillämpas, uttagits ur 


Foto fört. 


Fig. 4. Stamskiva av gran, avsågad I fot från marken, 42 
tum i medeldiameter, 164 årsringar, c:a 650 m. ö. h. i örtrik 


granskog å sydsluttning av fjället Kjeliken, Frostvikens socken. 


skyddsskogsområdet i Jämtlands län. Under 10-årsperioden 1905—1914 
har sålunda från ifrågavarande område enligt GEETE utstämplats 14,549,898 
träd motsvarande 4,53 10,468 kbm. fast mått eller i medeltal per år 1,459,990 
träd motsvarande 451,047 kbm. fast mått." 


Under det att inom den egentliga fjällskogen det utan tvivel är de 
klimatiska förhållandena — särskilt vindarna -— som få tillskrivas den 


! ERIK GEETE, Om Jlämtlands skyddsskogar. Skogen. Arg. 2, häft. 3. 


IRA KARL ERIK KALLIN. 


direkta orsaken till denna skogstyps oväxtlighet och ringa slutenhet, 
torde det för nu avhandlade område vara de edafiska förhållandena — 
till en del, men ej uteslutande betingade av de förra — som synas spela 
huvudrollen vid skogstypernas utbildning. 

Ibland har den uppfattningen uttalats, att det skulle vara skogsträdens 
ökade ljusbehov ju längre norrut och ju högre över havet man kommer, 
som är huvudorsaken till fjällskogarnas gleshet. Att ljuset såsom varande 
förutsättning för assimilationen till viss grad måste inverka på skogarnas 
slutenhet är ju ett allmänt känt faktum. Utan att vilja förneka att jämväl 
andra ännu outredda faktorer därå kunna utöva inflytande, håller för- 
fattaren dock före, att det beträffande ifrågavarande del av skyddsskogs- 
området är vissa jordmånsförhållanden, som är huvudorsaken till de glesa 
och ojämna skogstypernas utbildning. 


Skulle ljusbehovsteorien vara riktig, finnas föga utsikter att ästadkomma 
någon förbättring i ifrågavarande skogars allmänna tillstånd. Om däremot 
den åsikt, ovan uttalats, visar sig vara med verkliga förhållandet överens- 
stämmande, då har skogsvårdaren inom större delen av skyddsskogsom- 
rådet en stor mission att fylla. 


Då mitt efterföljande förslag till lagkomplettering är grundad på denna 
uppfattning om möjligheten och nödvändigheten att genom vissa skogs- 
vårds- och markvårdsarbeten förbättra det allmänna skogstillståndet inom 
det produktiva skyddsskogsområdet, anser jag mig skyldig redogöra för 
de skäl, jag funnit vara utslagsgivande. 


2. JFJordmånens betydelse för skyddsskogarnas slutenhet och föryngring. 


Jordmånsförhållandena äro som bekant av avgörande betydelse för 
växtsamhällets utbildning, varför man ju av dettas beskaffenhet kan sluta 
sig till jordmånens bördighet eller markboniteten. Lättförvittrade berg- 
arter, såsom grovkorniga graniter och gnejser, siluriska kalkstenar m. fl. 
giva i allmänhet upphov till en djup och näringsrik jordmån, svårför- 
vittrade bergarter, såsom finkorniga graniter och gnejser, porfyrer, kvart- 
sitiska sandstenar m. fl. alstra en mager jordmån. Emellertid är det ej 
endast de mineraliska beståndsdelarna i marken, som utöva inflytande 
på jordmånens beskaffenhet. De förmultnade, från växt- och djurorga- 
nismerna härrörande organiska beståndsdelarna — humusämnena — in- 
verka avsevärt på jordmånens bördighet och detta i allt högre grad ju 
kallare klimat, som är för handen. 


"Jämför ANDERS HOLMGREN, Bidrag till kännedom om norra Jämtlands skyddsskogar. 
Skogsv.-fören. tidskr, årg. 1908. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 13 


Förutsättningarna för en god humifiering äro ju ett visst värmeminimum, 
lagom fuktighet, lufttillträde samt ett rikt organiskt liv i och på marken. 
Hög marktemperatur, genomsilande syrerikt vatten, ett växtkraftigt skogs- 
bestånd, en riklig örtvegetation, bakterier, svampar, maskar och ett otal 
insekter gynna en god förmultning. Vidare inverkar en lättförvittrad, 
näringsrik mineraljordmån påskyndande på förmultningen, under det en 
grund och mager mineraljordman synes hämma densamma. 

När ovannämnda förutsättningar för en god förmultning saknas, sker 
humifieringen mer eller mindre ofullständigt och s. k. rålumus uppstår. 
Vissa växter synas hava särskild benägenhet att bilda råhumus. Bland 
dem intager inom skyddsskogsområdet blåbärsriset den förnämsta rollen. 
Markens råhumuslager ter sig som en från mineraljorden skarpt avskild, 
av sammantrasslade rottrådar hopfiltad skorpa, i vilkens översta skikt 
lätt kunna urskiljas de oförmultnade växtdelar, av vilka den bildats. . Rå- 
humuslagren kunna nå betydligt olika mäktighet. Sålunda har jag inom 
olika skogsbestånd inom skyddsskogsområdet uppmätt råhumuslager, som 
varierat i mäktighet från några centimeter till 4—5 decimeter. 


Råhumusbildningarna utöva en synnerligen ogynnsam inverkan på 
jordmånen. RAMANN! har sålunda påvisat, dels att högst betydliga 
kemiska förändringar inträda i jordmånen under ett råhumustäcke, vari- 
genom markens näringsvärde förminskas, dels att jordlagren under ett 
råhumustäcke utsättas för en fortgående försämring i fysikaliskt hän- 
seende, varigenom näringsupptagandet för växterna försvaras. De genom 
rahumusbildningen inträdande kemiska och fysikaliska förändringarna i 
den friska skogsmarken förminska således jordmånens näringsförmåga, 
oavsett av vilka mineraliska beståndsdelar skogsmarken är uppbyggd. 


Ehuru det kalla klimat, som är rådande inom skyddsskogsområdet, får 
anses minska förutsättningarna för en god förmultning, i det att ringa 
värmemängd kommer marken till godo under de korta, ofta kalla som- 
rarna, får man dock ej tillskriva uteslutande värmebrist skulden till rå- 
humusbildningarnas förekomst därstädes. Det är först när flera på för- 
multningsprocessen nedstämmande faktorer, sådana som minskad närings- 
omsättning på grund av skogens genom ålder avtagande livsverksamhet, 
uppkomsten av en mer eller mindre tät markbetäckning av blåbärsris, 
markytans försumpning eller uttorkning tillkomma, som råhumusbildnin- 
garna komma till stånd. Det är således på förlindrandet av uppkomsten 
av dessa på förmultningen nedstämmande faktorer och på gynnandet av alla 
förutsättningar för en god humifiering, som skogsmannen har att inrikta 
sina bemödanden. 


1! E. RAMANN, Bodenkunde, Berlin 1911. 


14 KARL ERIK KALLIN. 


Flera skäl synas tala för, att det är nu avhandlade råhumusbildningar 
med åtföljande försämring av marken, som äro de huvudsakliga orsakerna 
till skogsbeståndens gleshet och frånvaron av föryngring. 

1) Å skogsmarker med mild och god humus äro skogsbestånden väl 
slutna och föryngringen i förekommande luckor vanligtvis god, för 
så vida ej en yppig markvegetation härstädes infunnit sig och 
genom sin ymnighet omöjliggjort föryngringens uppkomst. Fig. 5. 


3 
= 
a 


ba 


Foto förf. 
Fig. 5. Oavverkad, olikåldrig granskog å Renålandets kronopark 
inom skyddsskogsgränsen. Vacker återväxt i mindre lucka. 


C:a 400 m, ö. h. i skyddat läge, ostlutning. 


2) Å marker med råhumusbildning endera saknas föryngring eller före- 
kommer den endast ställvis å multnade lågor och stubbar, tätt under 
insprängda björkar samt i form av vegetativa skott. 

3) A marker med starkare råhumusbildning äro trädens rotsystem sär- 
deles extensiva, tydande på behovet av vidsträckt område för närings- 
upptagandet, varigenom näringskonkurrensen mellan de enskilda träd- 
individerna blir stor och sålunda markens virkesproducerande förmåga 
ringa. 

4) Å skogsmarker, där ett förutvarande råhumuslager av yttre anlednin- 


gar, t. ex. genom skogseld, försvunnit, hava täta skogsbestånd ofta 
uppvuxit. 


skogsbeståndets slutenhet och dess reproduktion lämnas här utdrag ur 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 


un 


För att något illustrera förhållandet mellan jordmånsbeskaffenheten, 


anteckningar över en del å Frostvikens revirs skyddsskogar och ren- 
betesfjäll företagna undersökningar av provytor i olika oavverkade skogs- 
bestånd. 


I 


Provytans storlek 25 ar. Se fig. 6. 


Fig, 6. Risrik, björkblandad granskog. Del av provytan I. 


Jordmån : Råhumuslager c:a 8 cm. djupt, därunder urlakad blekjord. 


Markbetäckning : Mossor, olika slag, a., blåbärsris d., gräs e. 


Skogsbestånd: Starkt björkblandad granskog. Ojämnt, glest och 
luckigt. Huvudbeståndets medelhöjd 15 m. Olikåldrigt. Huvudbeståndet 


300 år. 


Murfjällstraktens skattefjäll vid Dunnervattnet c:a 430 m. ö. h. Plan mark. 


16 


KARL ERIK KALLIN. 


Dimensionsfördelning. Eng. tum i brösthöjd. 


Ted AA 23 Är Sv (CA AR 8 OM 10" fö | (GJ 13 TS EN S:ma 
Gran Ir 20.1 LÖJEOL 4 9 5 FN) 6 2 5 2 I I 123 
Björk” 74” TA 19478 2 0 00 4 Ar RNA 
Sma. Si 42: 27017 DESSA 0 ATA 6 2 5 2 I I 192 


itilG 


III. 


LV. 


Antal träd pr har från 1 eng. tum i brösth. av gran 492 st. 
» Sd NES NE BA NR SU RN >: DJÖrkre OL ISE 


Föryngring: Å ytan funnos följande antal observerade plantor, som ej 
uppnått I eng. tum 1 brösthöjd: 


uppvuxna på och intill nedruttnade lågor ............ T2 Ost Fellerktöo; or 26 
VEZetati vajskO bena est SAR SA a bear bene a AA 2/5 TNSTÖR LG. 
tätt. Tin def) OT KAR sg FEDERER NN FVNSKERAES 2500 
möjligen uppvuxna köra bhimuslagtet. cs... BRANT ia VAG 

Summa 150 st. 1.001 26 


Antal plantor i medeltal per har 600 st. 


Å en 19 fot lång låga inom ytan uppräknades 17 stycken plantor 
och ungträd. 


Hemmanet Svaningen, Rönnhögen, c:a 300 m. ö. h. Friskt till torrt 
läge. Nordlutning. ; 


fJordmån: 1-—4 dm. djupt råhumuslager, därunder blekjord. 
Markbetäckning: Mossor a., blåbärsris d. 


Skogsbestånd: 0,6 gran, o,4 björk, luckigt, glest och ojämnt. Ålder 
å huvudbeståndet 200—300 år. 

Föryngring: Enstaka plantor här och vari beståndets större öppningar. 
Av 40 stycken godtyckligt valda, undersökta plantor kunde konstateras 


o 


att 38 st. eller 95 2 hade uppvuxit å nedruttnat virke. 
Hemmanet Munsvattnet. Stark sydsluttning av fjället Orrknösen på c:a 
(ÖT vu DÅ IN 

fJordmån: Bördig mylla av växlande djup. 

Markbetäckmng: Mulgedium, Aconitum, Geum, gräs. 

Skogsbestånd : Vacker växtlig granskog, olikåldrig. 

Föryngring: I förefintliga mindre luckor god föryngring. 
Hemmanet Jougdaberg, söder om sjön Jougdan, svag nordsluttning, c:a 
500 MOM EKOntRASE 


Jordmån;: Råhumuslager 2—3 cm. djupt, därunder blekjord. 

Markbetäckning : Hylocomium och lavar, Vaccinium Myrtillus, Empetrum, 
gräs. 

Skogsbestånd : 0,8 gran, o,2 björk. Olikåldrigt, glest och ojämnt. 
Granarna växande gruppvis 4—10 i gruppen. Trädens rötter mycket 
extensiva och i ytan, somliga granar med 7—38 meter långa rötter. 

Föryngring: Denna var synnerligen dålig och skedde huvudsakligast 
på vegetativ väg. Vid undersökning visade det sig, att 90 2 av plantorna 
härrörde från vegetativa skott. Fruktifikativ föryngring iakttogs endast å 
nedruttnade lågor. Vegetativ föryngring av 3:dje generationen kunde på 
ett par ställen iakttagas. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG - TILL LAGKOMPLETTERING. I 7 


Dessa och en mångfald andra å olika höjder över havet företagna under- 
sökningar visa tydligen det nära sambandet mellan jordmånens beskaffen- 
het och skogsbeståndens slutenhet och reproduktionsförmåga. Under det 
sålunda marker med genom råhumusbildning försämrad jordmån bära 
glesa, luckiga skogsbestånd med obetydlig föryngring även på lägre 
höjder över havet, kunna med god humus försedda marker även på 


Foto förf. 


Fig. 7. Björkbränna med vacker granåterväxt å hemmanet 


Junsternäset, c:a 350 m. ö. h. Frostvikens socken. 


relativt betydliga höjder över havet producera vackra, täta skogsbestånd 
med god föryngring i beståndens småluckor. 

De synnerligen växtliga, vackra skogsbestånd, som uppväxa i de inom 
skyddsskogsområdet talrikt förekommande björkbrännorna, utgöra goda 
bevis för det översta marklagrets stora betydelse för skogsträdens trevnad 
och föryngringsförmåga. Särskilt påtagligt blir detta, om man uppsöker 
gränsen av björkbrännan. Det är nämligen då ej ovanligt, att man finner 


2 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


18 KARL ERIK KALLIN. 


den glesa, oväxtliga, risrika granskogen taga vid, där man även i större 
luckor kan förgäves få leta efter plantor. Undersöker man då respektive 
skogsbestånds humuslager, skall man finna detsamma betydligt olika. 
Skogsmarken i brännan har en mild och god humus, under det man i 
det gamla skogsbeståndet finner den karaktäristiska råhumusen. Orsaken 
till det förra beståndets slutenhet ligger givetvis i en genom branden och 
björkbeståndet förbättrad jordmån. Möjligt kan vara, att den genom 
branden uppkomna askan neutraliserat i jordmånen förekommande fria 
humussyror. Icke långt efter branden börjar björken invandra på brand- 


P 


5 5 - 
; ja, FÖRRA JR SER 
An & 


Foto förf. 
Fig. 8. Skogsbestånd uppvuxet i björkbränna å hemmanet Svansele, c:a 


440 m. ö. h. Frostvikens socken. Björken är avverkad till husbehovsved. 


fältet, och snart har ett slutet björkbestånd tagit fältet i besittning. Det 
rikliga lövavfallet, som årligen hopas å marken, och som lätt förmultnar, 
förbättrar denna allt mer, och en 20 å 30 år efter branden börja enstaka 
barrträd invandra. Är björkbrärnan mycket stor, torde det vara dessa, 
som bilda moderträd till en senare inträffande, riklig underväxt; är åter 
brännan av mindre utsträckning, utför den omgivande skogen besåningen. 

Orsakerna till råhumuslagrets olämplighet som grobädd äro ännu ej 
fullt utredda. Det vill dock synas, som om det trådiga, hopfiltade rå- 
humustäcket skulle utgöra ett mekaniskt hinder för groddarnas ned- 
trängande till näringsduglig jordmån. De organiska ämnen, som bilda 
råhumusen, torde därjämte på grund av osönderdelad konsistens befinna 


OM SKOGSSKYDDSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 19 


sig i en till växtnäring oduglig form. Härtill kommer, att den ofta täta 
markbetäckningen av husmossa och blåbärsris måste försvåra fröets ned- 
fallande till markytan. Under senare tider har dessutom den teorien 
uppställts, att i råhumus förefintliga fria humussyror genom sina anti- 
ceptiska egenskaper skulle nedstämma eller omintetgöra groningspro- 
cessen." Av allt att döma, erbjuder råhumusen således såväl fysikaliska 
som kemiska hinder för föryngringen. 

De ställen å råhumusmarker, där fröet synes kunna gro och plantor 


ÖA 
Vej NH 


AS 


3 
NS 

4 4 
Lå 
(SA 
Nå 


Ft to fc rf. 


Fig. 9. A multnad låga uppvuxna 14 st. plantor och ungträd, c:a 425 m. ö, h. 


Hemmanet Sandnäset, Frostvikens socken, 


förmå utvecklas, äro Zz första hand å nedmultnade lågor, vidare tätt under 
björkar, samt å fläckar, där råhumuslagret blivit undanskaffat (t. ex. vid 
rotvalv) eller av en eller annan orsak omvandlat till mild humus. 
Överallt i Norrlands granskogar äro de nedmultnade lågorna och 
stubbarna av stor betydelse för den naturliga föryngringen, en sak som 
redan länge varit känd och ofta påvisad. Särskilt vill jag emellertid 
framhålla denna betydelse för skyddsskogsområdets glesa, risrika gran- 


! RAFAEL HERLIN. En studie i biologisk växtgeografi. Årsskrift från Föreningen för 
Skogsvård i Norrland 1913. I. 
” Möjligen beroende på björkrötternas välgörande inverkan på skogsmarken samt ett rik- 


ligare anhopande av björklöven närmast stammarna, 


20 KARL ERIK KALLIN. 


skogar. De allra flesta (80o—100 2) av mig i detta hänseende under- 
sökta plantor hava nämligen visat sig vara rotade i nedmultnat virke, 
endera på lågor och grövre grenar eller på gamla stubbar och grövre 
rotarmar (fig. 9 och 10). Inom skyddsskogsområdets kalla klimat er- 
fordras en avsevärd tidrymd — säkerligen minst 50 å 60 år — innan 
ett till marken kullblåst träd når det upplösningstillstånd, att det bildar 
den lämpliga grobädden. Detta tillstånd torde emellertid vara uppnått, 
då lågorna börja överväxas med ett tunt mosstäcke, i vilket så små- 


Foto förf. 


Fig. 10. På multnade granrötter kring stubbe uppvuxna plantor. 


ningom infinna sig enstaka lavar och lingonris. De på lågorna upp- 
vuxna plantorna hava i regel förvånansvärt långa rötter, vanligtvis två 
åt var sitt håll i lågornas längdriktning löpande huvudrötter (se fig. 11). 
Även de plantor och ungträd, som till synes uppvuxit i jordmånen 
invid lågorna, bava vanligtvis spirat på en nedmultnad gren och har 
sedan en eller ett par smala rötter arbetat sig in i lågan, vilken de 
helt eller delvis genomlöpa.' 


" Det förhållandet, att jag därtill funnit, att även äldre träds rötter, vilka under utväxandet 
påträffa en låga, med förkärlek synas leta sig in i lågan och med ändring av förutvarande 
växtriktning genomlöpa denna som smala, jämntjocka rottrådar, ger mig anledning till fram- 


kastandet av den förmodan, att granen har vissa saprofytiska tendenser. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 21 


Det luckiga, glesa och ojämna tillståndet hos den risrika granskogen 
måste således tillskrivas den sedan långa tider tillbaka förefintliga för- 
yngringssvårigheten, huvudsakligen förorsakad av så småningom inträdande 
råhumusbiidning. Ehuru efter allt att döma råhumusbildningarna utgöra 
de avgjort största hindren för föryngringen, kunna som bidragande orsaker 
till föryngringssvårigheten nämnas skogens av ålder i viss grad nedsatta 
förmåga att producera grobart frö, långa intervaller mellan rika fröår, 
inträffande olämplig väderlek på våren efter fröår, vidare kalamiteter, 


Foto förf. 
Fig. 11. På nedmultnad låga uppvuxen, 18 år gammal planta, 5 dm. hög; 


II dm. lång i lågans längdriktning löpande rot. 


som hota de späda plantorna genom uppfrysning, snötryck, frost m. m., 
samt slutligen plantornas svårighet att utveckla sig förr än omkringstående 
träd av ålder eller annan orsak skattat åt förgängelsen. Resultatet av 
den ytterligt långsamt fortlöpande föryngring, som i trots av alla dessa 
svårigheter under generationer ägt rum i urskogen, blir dennas upp- 
delning i en massa små trädgrupper i koncentrerad eller utsträckt form 
med stora öppningar mellan grupperna. Dennai ögonen fallande grupp 
visa uppdelning av skogen får sin förklaring dels i ovan omtalade för- 
hållande, att skogsfröet endast gror å vissa angivna grobäddar, där så 
ledes rikligt med plantor kunna uppväxa, dels ställvis i utbildandet av 
vegetativa skott. Fig. 12. 


KARL ERIK KALLIN. 


NN 
NN 


I anslutning till förestående resonemang kan man uppkonstruera den 
glesa, svårföryngrade granurskogens av människan opåverkade utvecklings- 
serie sålunda:' 

1) Förr eller senare antänder åskan den med vindfällen och torrskog 
bemängda urskogen och en bränna uppstår. 


Foto förf. 
Fig. 12. Grupp av vegetativ föryngring c:a 480 m. ö. h. 


Den längsta plantan år och 3,25 m. lång. Stubben efter 
S F Jd S 


moderträdet synes till vänster å bilden. 


2) Björken invandrar å brännan, vilken snart upptages av ren björk- 
UNGSkog. 

3) Granen invandrar i björkbrännan som underväxt i björkskogen. 

4) Granen arbetar sig fram genom och mellan björkarnas kronor och 
den björkblandade, växtliga granskogen uppkommer. 

5) Björken dör ut, och den medelålders, likåldriga, mossrika granskogen 
har tagit den forna brännan i besittning. 


! Härvid bortses från sådana impedimentartade marker, som på grund av jordmånens grunda 
eller näringsfattiga beskaffenhet aldrig förmå producera annat än ett glest oväxtligt skogsbestånd. 


NN 


(SE 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 


6) Granskogen börjar nå sin högsta levnadsålder, rötskador uppträda, 
vindfällen uppstå, enstaka eller gruppvis, varigenom skogen utglesnas, 
blåbärsriset når en ymnig utveckling i luckornas halvskugga, humuslagret 
försämras, och råhumus uppstår, vilken omöjliggör föryngring å mark- 
ytan. På de nedmultnande lågorna börja däremot enstaka plantor spira. 


Foto förf. 


Fig. 13. Avverkningslucka, 12 ar, efter avverkning år 1898. 
Återväxten försvårad genom ymnig ogräsvegetation, 6 plantor 
kunde påträffas, samtliga på lågor. Hemmanet Jormlien, 


Frostvikens socken. 


Skogstypen har utbildats till den likåldriga, glesa, risrika urskogen med 
HS YP Sd ES S 
S£ruppvis föryngring på lågor. 

7) Den första grangenerationen efter brännans uppkomst har utdött. 
En andra och tredje generation har uppkommit och skogen fått sin upp- 
delning i smärre trädgrupper. Föryngringen fortlöper ytterst långsamt, 
huvudsakligast på lågor, ställvis genom vegetativa skott. Den olikåldriga, 


24 KARL ERIK KALLIN. 


gruppvisa, risrika granskogen har nått sin utveckling och slutserien där- 


med uppnåtts. 

Sedan i det föregående framhållits jordmånens betydelse för skogarnas 
slutenhet och föryngring, varvid endast oavverkade skogar gjorts till 
föremål för undersökning, återstår nu att avgöra, vad avverkningarna, 


Foto förf. 


Fig. 14. Rik örtvegetation å en c:a 15 ar stor lucka, c:a 
400 m. ö. h. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. 


såväl de som företagits före skyddsskogslagens tillkomst, som ock i den 
mån så låter sig göra efter lagens ikraftträdande, haft för inverkan på 


skogarna. 
3. Före skyddsskogslagens tillkomst utförda avverkningars inverkan på 
det allmänna skogstillståndet. 


Äldre tiders avverkningar ha så gott som utan undantag förts utan någon 
som helst tanke på skogsvårdens fordringar; det tillfälliga timmerbehovet 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 25 
har uteslutande fått vara bestämmande för huggningarnas styrka. Sålunda 
ha avverkningarna förts som dimensionshuggningar, varvid skogarna 
ställvis upprepade gånger genomblädats till avsättningsbar minimi- 
dimension. Det efter dylika huggningar kvarvarande beståndet utgöres 
ofta av gamla, skadade eller eljest trögväxande träd, som på de sämre 
ståndorterna trots friställningen ej förmått avsätta någon ökad tillväxt. 
Dylika bestånd förete ett trasigt, glest och ojämnt utseende. 

Om jordmånen i dessa starkt utglesade bestånd är av bördig, myllrik 
beskaffenhet, uppträder särskilt i fuktiga lägen en örtvegetation av den 


»”d 


Å 
å 7? 
"ER 
3 


Foto förf. 
Fig. 15. Rik Epilobrumvegetation å hygge c:a 300 m. ö. h. Hemmanet Junster- 
näset, Frostvikens socken. 


mest yppiga beskaffenhet. BERLIN har i sin förut omnämnda uppsats 
meddelat några ståndortsanteckningar från denna skogstyp, och framgår 
av dessa vilken ofantlig artrikedom dylika ståndorter kunna uppvisa. 
På några kvadratmeters yta i en 15 ar stor lucka (fig. 14) i ett genom 
hård dimensionshuggning år 1900 spolierat skogsbestånd, fann jag följande 
Artet: 


Högsta fältskiktet. 


ÅAconitum septentrionale, Epilobium angustifolium, Spirea ulmaria, 
Valeriana excelsa, Crepis paludosa, Rumex acetosa, Rubus idens, 
Calamagrostis spec., Geum rivale, Mulgedium alpinum. 


26 KARL ERIK KALLIN. 


Mellersta fältskiktet. 
Solidago virgaurea, Geranium silvaticum, Trollius europeus, Alche- 
milla vulgaris, Equisetum silvaticum, Rubus saxatilis. 
Lägsta fältskiktet. 
Phegopteris Dryopteris, Viola biflora, Oxalis acetosella. 
Bottenskiktet. 
Mossor (spr.). 


Foto förf. 


Fig. 16. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. Ymnig örtvegetation, 
Aconitum, Spirea, Solidago m. fl., å hygge avverkat år 1890. 


Dessa med yppig örtvegetation beväxta hyggen erbjuda givetvis mycket 
stora svårigheter för självföryngringen. Förutom det mekaniska hinder, 
som denna markbetäckning lägger för skogsfröets nedfallande till gro- 
bädden, verkar den vid nedvissnandet förkvävande på spirande små- 
plantor. De enstaka plantor, som möjligen förefinnas här och var å 
dylika hyggen, hava i allmänhet uppkommit före avverkningen. 

Ljusare te sig föryngringsutsikterna på dessa myllrika marker i sådana 
bestånd, som svagt utglesats genom avverkning av uteslutande grövre 
träd. I de småluckor, som därvid uppstått, har örtvegetationens ut- 
veckling något förhindrats, varför ofta fullt nöjaktig återväxt uppkom- 
MmitT EIS IE 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 


N 
> 


I den mossrika granskogen åa medelgod skogsmark ställer sig saken 
nagot annorlunda. Där dylika skogsbestånd utsatts för dimensions- 
huggningar förete de samma ojämna söndertrasade utseende som den 
nyss beskrivna skogstypen. Markbetäckningen synes så tillvida ha 
förändrat sin ursprungliga karaktär, att blåbärsriset nått en ymnigare 


Foto förf. 


Fig. 17. Återväxtlucka å hemmanet Svaningen vid Abborr- 
vattnet, Frostvikens revir. Sluttning söder, c:a 330 m. ö. h. 
Luckan c:a 2,5 ar. Granåterväxten 1—5 m. hög, 1 planta 
1,3 m. hög 50 år, I planta 2 m. 60 år. Omgivande skogen 


200—250 ar, 22—25 m. 


utbredning. Någon tillfredsställande återväxt efter avverkningarna före- 
kommer i regel ej å andra platser än å av en eller annan anledning 
uppkomna större luckor eller hyggen. (Fig. 18.) Om man ger akt på 
det sätt, varpå plantorna uppkommit i luckorna, finner man vanligen, att 
största antalet och kraftigaste exemplaren växa i luckornas mitt eller i 
deras norra kant, med andra ord å de platser, där ljustillgången är störst. 


28 KARL ERIK KALLIN. 


Sålunda finnner man i regel den rikligaste återväxten å de största luc- 
korna. Vid undersökning av plantornas ålder kan man ofta konstatera, att 
en del av plantorna äro äldre än avverkningen. Dessa ha således upp- 
kommit inne i skogsbeståndet, men förmått hastigt utveckla sig efter 
friställningen. Vidstående fotografi (fig. 19) ger en god illustration av 
detta förhållande. 

Fotografien är tagen å hemmanet Svaningen inom skyddsskogsområdet 
av Frostvikens revir, c:a 385 m. ö. h., svag västlutning. Enligt uppgift av 


Foto förf. 
Fig. 18. Vacker granåterväxt uppkommen efter husbehovsavverkning å hemmanet 
g g PP g 


Jormvattnet, Frostvikens socken. Skogens ålder c:a 30 år. H. ö.h. c:a 450 m. 


kronojägaren P. WILLMAN hade hygget, som är omkring 3/4 har stort, 
uppkommit genom vindfällning år 1897. År 1895 hade trakten övergåtts 
med dimensionsstämpling. År 1898 hade de vindfällda träden jämte en 
del å hygget kvarstående bortskaffats. Strax efter hyggets uppkomst 
hade gräs och örter börjat invandra på detsamma, detta givetvis tydande 
på en omvandling av råhumuslagret. Vacker återväxt hade därefter upp- 
kommit. En hel del förut undertryckta plantor hade dessutom repat 
sig och kraftigt skjutit i höjden. Efter den år 1895 i den omgivande 
skogen utförda dimensionsavverkningen kunde vid mitt besök å platsen 
icke iakttagas uppkomsten av återväxt, ej heller att förefintliga plantor 
rönt något avgörande inflytande av utglesningen. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 20 


I den glesa, risrika granskogen med mer eller mindre djupt råhumus- 
lager ställa sig föryngringsförhållandena än ogynnsammare. Någon 
återväxt efter även de äldsta avverkningarna kan ytterst sällan iakttagas 
annorstädes än här och var på de nedmultnade, mer än halvsekelgamla 
lågorna samt invid multnande stubbar. Salir-arter samt björk- och 
rönnplantor ha däremot ställvis funnit gynnsam jordmån och därstädes 
infunnit sig i spridda grupper. Som man med till visshet gränsande 
sannolikhet kan antaga, att fröproduktionen i dylika skogsbestånd är 


Foto förf. 


Fig. 19. Återväxt å hygge uppkommet efter vindfällning med efterföljande 


avverkning. Hemmanet Svaningen, Frostvikens revir. 


ringa och det möjligen alstrade fröet av mycket dålig beskaffenhet, 
måste man anse denna skogstyp som den mest hopplösa. 

Som exempel på, huru förhållandena kunna te sig i dessa skogar, 
meddelas här nedan anteckningar över provytor från skilda trakter av 
skyddsskogsområdet. 


I. Hemmanet Munsvattnet. Svag sydsluttning, c:a 530 m. ö, h. Frost- 
vikens socken. 
fJordmån: Råhumuslager 5—10 cm. djupt. 
Markbetäckning: Hylocomium och Vaccinium Myrtillus. 
Skogsbeståndet: Gles och luckig gammal gran med björkinblandning. 
Skogen dimensionsavverkad två gånger till 14 fot 10 tum, dels år 1874, 
dels år 1894. 


IC 


KARL ERIK KALLIN. 


Föryngring: Någon återväxt uppkommen efter avverkningarna kunde 
ej iakttagas. Stubbarna och lumparna efter till och med den första 
avverkningen voro ej tillräckligt multnade, för att återväxt härstädes skulle 
kunna uppkomma. 


Hemmanet Jougdaberg, norr om sjön Jougdan, Frostvikens socken. En 
lucka om c:a 6 ar, uppkommen efter dimensionsavverkning för c:a 40 
är sedan. Sydskttninporc:desookm:t OT Ny eko 


Foto förf. 


Fig: 20. ferovytan Ner HN Iacka efter för fA0Tar sedan 
företagen avverkning. Ingen återväxt. Hemmanet Jougdaberg, 


Frostvikens socken. 


Jordmån: Råhumuslager 1—2 cm. djupt, därunder blekjord, sten i dagen. 

Markbetäcknirg: Hylocomium, Polytrichum, lavar, Vaccinium Myrtillus och 
V. Vitis idea, gräs, Cornus, Solidago, Epuobium. 

Skogsbeståndet: Gammal gran med stark inblandning av björk och 
något rönn. Glest och luckigt. 

Föryngring: I luckan kunde ingen barrträdsplanta uppletas, däremot 
hade björk- och rönnplantor spirat. 


OM SKOGSSKYDDSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 31 


III. Hemmanet Svaningen, Ströms socken. Sydväst om torpet » Väst viken». 
Nordlutning. En lucka 6 ar, c:a 350 m, ö. h., uppkommen efter dimen- 
sionsavverkning år 1894. 

Jordmån: ”Råhumuslager 5—'7 cm. djupt, därunder blekjord 11 cm., 
därunder rostjord och morängrus. 

Markbetäckning : Hylocomium och Vaccinium Myrtillus, 

Skogsbeständet : Gles och luckig, olikåldrig granskog med björkinbland- 
ning. Huvudbeståndets ålder 220—250 år. 

Föryngring: I luckan funnos 16 plantor, uppvuxna på lågor, och 4 tätt 
intill lågor. Av dessa plantor voro 13 äldre än avverkningen. Trots 
noggrann undersökning hittades inga plantor uppvuxna i humuslagret. 


IV. Hemmanet Jormvattnet, Litt. E, Frostvikens socken. En lucka i olikåldrig 
granskog, c:a 8 ar stor, uppkommen vid avverkning för c:a 30 år sedan. 
Svag västsluttning. 

fJordmån: Råhumuslager c:a 4 cm. djupt, därunder ett 10 cm. djupt 
blekjordslager. 

Markbetäckning: Husmossa d., blåbärsris a., ÅAira flexuosa e., Phegopteris 
Dryopteris spr., Epuobium angustifolium e., m. fl. 

Föryngring: Ingen återväxt hade uppkommit efter avverkningen. Å 
luckan funnos 12 plantor uppvuxna före avverkningen, samtliga rotade å 
multnade lågor. 

V. Hemmanet Jormvattnet, väster om Jormsjön, Frostvikens socken. En yta 
uppkommen efter avverkning, 16 ar stor, 390 m. ö. h., svag sydsluttning. 

fJordmån; 3 em. djupt råhumuslager, därunder blekjord. 

Markbetäckning ; Hylocomium, Vaccinium Myrtillus, V. Vitis idea, Epuilobium, 
Cornus m. fl. 

Skogsbeståndet : Gles gran med spridda björkgrupper. Skogen dimen- 
sionsavverkad för c:a 20 år 'sedan. 

Föryngring: Å ytan uppräknades 55 plantor, varav 48 stycken voro 
skadade av frost och snötryck. Av dessa plantor voro endast tvenne yngre 
än 20 år, alla de övriga äldre än avverkningen. 

VI. Hemmanet Hamra, Åre socken. En yta c:a 17 ar, uppkommen efter av- 
verkning för över 20 år sedan å Hamraberget, sluttning åt norr, c:a 440 
äl (05, a 

Jordmån : Råhumuslager 1—3 dm. djupt, därunder blekjord. 

Markbetäckning : Husmossa, synnerligen djup och tät, rikligt med blå- 
bärsris, strödda gräs. 

Skogsbeståndet: Gammal, oväxtlig gran med björkinblandning. 

Föryngring: "Trots noggrann undersökning kunde ingen granplanta 
påträffas å ytan, men däremot spridda björk- och rönnplantor. 

I intet av nu anförda fall hade dimensionshuggningen, ehuru den 
betydligt utglesnat bestånden, förmått framkalla någon återväxt, och det är 
föga troligt, att förnyade avverkningar i dylika bestånd skola göra för- 
yngringsutsikterna ljusare. 


32 KARL ERIK KALLIN. 


Skyddsskogslagens tillämpning och verkningar. 


Av det föregående har framgått, att äldre tiders avverkningar ofta lett 
till skogstillståndets försämrande, så att skogens återväxt inom vissa trakter 
betänkligt äventyrats. Det var för att förhindra något dylikt, som skydds- 


Foto förf- 
Fig. 21. Växtlig, gammal granskog å hemmanet Svaningen, 


Frostvikens revir. I bakgrunden en återväxtlucka, vilken 


utvidgats vid stämplingen. 


skogslagen antogs, och den har nu tillämpats under 11 år, en relativt 
kort tid således, dock ej så kort, att man ej skall kunna yttra sig om 
dess ändamålsenlighet. Äldre tiders avverkningar, särskilt då sådana, som 
slumpvis givit upphov till större eller mindre föryngringsytor, lämna 
nämligen gott material till studier över föryngringsförhållandena, och 
dessa föranleda osökt till reflexioner över skyddsskogsutsyningarnas 
blivande resultat. Man kan således med fullt fog redan nu uppställa 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 33 


den frågan: »Kan skyddsskogslagen sägas fylla sitt dubbla ändamål, 
skydd mot fjällgränsens nedgående och skydd mot den tekniskt och 
ekonomiskt dugliga skogens försvinnande från områden, där den nu finnes?» 

Den förra delen av frågan har jag redan i början av denna avhandling 
på där anförda skäl ansett mig kunna besvara jakande. Vad åter be- 
träffar den senare delen af frågan, torde av det föregående redan ha 


Foto förf. 


Fig. 22. Är 1890 utförd planlös avverkning. Föryngringen 
omöjliggjord genom yppig ogräsvegetation. Spirea, Aconitum, 


gräs m, fl. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. 


framgått, att så för vissa arealer av skyddsskogsområdet icke kan vara 
fallet. Detta betänkliga förhållande har sin närmaste orsak i föryngrings- 
svårigheterna. 

För att närmare kunna klargöra frågan om skyddsskogslagens verk- 
ningar torde det vara nödvändigt att skildra brukliga utsyningsförfaranden 
i olika skogstyper, och skall därvid angivas stämplingarnas redan märk- 
bara eller tänkbara framtida resultat. 


3 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


34 KARL ERIK KALLIN. 


I. Örtrik granskog på bördig iordmån. 


I oavverkade skogar av detta slag företages utsyningen i form av en för- 
siktig blädningshuggning, varvid de mest utvuxna samt torra, skadade och 
återväxten överskärmande träden utsynas. Stor vikt lägges vid, att ökad 
ljustillgång beredes de i förekommande luckor spirande plantorna genom 
kanthuggning (fig. 21). Större luckor undvikas 1 avsikt att förhindra 
örtvegetationen att taga överhand. 

Som dessa skogsbestånd vanligen förekomma i skyddade lägen, och 
man i övrigt sällan behöver riskera grantorka inom skyddsskogsområdets 


Foto förf. ?0/s 1915. 
Fig. 23. S-årig granplanta, klimpplanterad år 1912 å mark med yppig örtvegetation 
av Mulgedium, Aconitum m. fl., c:a 500 m. ö. h. Jormvattnet, Frostvikens socken. 


skogar, komma på detta sätt utförda stämplingar med all säkerhet att 
befrämja återväxten, och några direkta åtgärder för att underlätta den- 
sammas uppkomst torde ej erfordras. 

Om däremot dylika skogsbestånd före skyddsskogslagens tillkomst 
genom dimensionsavverkning till lågt tumtal blivit spolierade, och den 
förut karaktäriserade örtvegetationen kommit till utveckling, kan skydds- 
skogslagen ej åstadkomma någon förändring till det bättre, om också 
varje ytterligare avverkning i dessa skogsbestånd förhindras (fig. 22). 
Att i dylika skogsbestånd den »skickligt förda yxans vårdande ans» ej 
kan tillmätas någon betydelse är en självklar sak. På grund av för- 
yngringssvårigheterna torde, därest ej kraftiga åtgärder vidtagas för att 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 


un 


& 
[0) 


anskaffa återväxt, skogens framtida bestånd vara, minst sagt, tvivelaktig. 
Detta är så mycket sorgligare, som ifrågavarande skogsmarker höra till 
de allra bästa, och å vilka skogen, riktigt skött, skulle kunna lämna en 
virkesavkastning, som ej skulle stå mellersta Sveriges granskogar efter. 

För att få dessa värdefulla, bördiga marker åter skogsproduktiva måste 
kultur verkställas. Plantering med 4—53-åriga, kraftiga granplantor bör 
här tillgripas (fig. 23). Då dylika marker, såsom ofta är fallet, äro ut- 
satta för översilande vatten, bör dikning utföras, innan kulturen verkställes. 


II. Mossrik granskog på medelgod iordmån. 


I dessa skogsbestånd, där man ej behöver befara, att ogräsväxten skall 
taga överhanden, utföres utsyningen vanligen genom luckhuggning. För 
luckornas anbringande i bestånden har man ofta fingervisning av naturen. 
Således utvidgas redan förefintliga småluckor till den storlek, att åter- 
växten kan beräknas ha tillräcklig ljustillgång, undertryckta plantor och 
plantgrupper frihuggas och ge anledning till luckors upptagande, grupper 
av skadade och torra träd ge likaledes anledning därtill o. s. v. Dess- 
utom genomgas de mellan luckorna kvarlämnade skogsbältena av rens- 
ningshuggning. 

Förrättningsmännen ha vid utsyning i dylika skogar utgått från den 
lovvärda avsikten att luckvis öppna bestånden för att bereda rum för 
återväxten. Denna deras avsikt har emellertid vid den efterföljande av- 
verkningen sällan uppnåtts. På de åsyftade föryngringsytorna har näm- 
ligen då kvarlämnats smärre, mången gång trögväxande träd, vilka, även 
om de stämplats, ej kunnat uttagas på grund av avverkningsläget. Dels 
förhindra dylika småträd utvecklingen av förefintliga undertryckta plantor, 
dels verka de skuggande på marken, varigenom en del av det ljus, som 
spirande plantor så väl behöva, undandrages dem. Som den avverk- 
ningsbara minimidimensionen inom vissa, från flottleder mer avlägsna 
trakter är rätt stor, kan således antalet av dessa småträd i de vid 
stämplingen åsyftade luckorna bli så stort, att några dylika i verkligheten 
icke uppstå. Någon nöjaktig återväxt efter sådana avverkningar kan 
knappast erhållas. Senast har jägmästare A. HOLMGREN, som ägnat 
skogsföryngringsproblemet i Norrland stor uppmärksamhet, med skärpa 
framhållit betydelsen av, att föryngringsluckorna befrias från de åter- 
växten hindrande småträden." »En sådan metod», säger han, »som går 
ut på att ur skogen plocka fram alla för tillfället avsättningsbara stam- 
mar, är ej någon avverkningsmetod. Det är endast ett sätt att exploatera 


! Blädning och trakthuggning i Norrlandsskogarna. Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskr. 


TOTTA; LIT 


36 KARL ERIK KALLIN. 


« 


tillgången, ett sätt, som oftast är likvärdigt med skogsskövling. Endast 
i ytterst få fall kan detta huggningssätt så att säga av en lyckträff komma 
att verka som föryngringshuggning.> 

För att råda bot för nu omtalade missförhållande bruka en del för- 
rättningsmän vid utsyningstillfällena träffa avtal med skogsägarna, att 
alla stämplade träd, således även alla de i luckorna stämplade småträden, 
skola vid avverkningen fällas, men några garantier, för att dessa avtal 
hållas, förefinnas icke, och de hava därför vanligen ingen betydelse. 


Foto förf. 

Fig. 24. Tjockt ristäcke å en vid skyddsskogsutsyning å hemmanet Svaningen 

år 1914 öppnad I0 ar stor föryngringslucka. Föryngringen å luckan omöjliggöres 
under ett oberäkneligt antal år framåt. 


Ännu ett annat förhållande verkar fördröjande på återväxtens uppkomst 
i blädningsluckorna. Vid dylik luckhuggning uppstår alltid, särskilt på 
grund av att huggarna gärna fälla kantträden in över luckan, en massa 
bråte och ris, vilket, framför allt i det fall att skogsbeståndet varit väl 
slutet, fullständigt täcker marken (fig. 24). Dessa mer eller mindre 
tjocka rismattor dels förstöra förefintliga småplantor, dels utgöra under 
flera år ett mekaniskt hinder för skogsfröets nedfallande till grobädden. 
Härtill kommer, att under dylika, av snömassorna starkt hoppressade ris- 
anhopningar genom mögelsvampars inverkan på det finare barr- och 
kvistaffallet bildas en filtliknande massa, som ytterligare hindrar sol- 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. Säll 


värmens nedträngande i jorden. Kälen kvarhålles därför å dessa ställen 
betydligt längre än i skogsmarken i övrigt. Visserligen bruka förrätt- 
ningsmännen ofta upplysa utsyningstagarna om nämnda förhållanden och 
föreslå dem att efter avverkningarnas slut om våren och framför allt före 
fröårs inträffande röja luckorna från hindersamma risanhopningar, men 
dessa råd följas sällan. 

Om i förra fallet genom småträds kvarlämnande åa föryngringsytorna 
spirande småplantor hindras i sin utveckling, så förhindrar i det senare 
fallet risanhopningarna under åratal plantor att uppkomma, och båda 
fallen tillsammans utgöra betydliga hinder för självföryngringen. Och 
dock skulle dessa skogar relativt lätt kunna självföryngras, om blott 
nödig hänsyn toges till markytans egenskap att vid solbelysning undergå 
en för groningsprocessen gynnsam omdaning samt till återväxtens behov av 
ljus och utrymme. Här bör sålunda utsyningen ske i form av kalhuggning 
i med hänsyn till skogens beskaffenhet, exposition m. m. till storleken väl 
avpassade, 40 till 80 meter breda hyggen, å vilka de icke avsättningsbara, 
oväxtliga småträden böra fällas och hyggesrensning därefter vidtagas. 


III. Risrik granskog på genom råhumusbildning degenererad mark. 


Denna skogstyp, som intager en avsevärd areal av skyddsskogsom- 
rådet, hör, som av det föregående har framgått, till den i föryngrings- 
hänseende sämsta. Vid utsyningar inom dessa bestånd ställes förrätt- 
ningsmannen inför en synnerligen prekär situation. Han har här att 
utföra utsyningen så, att skogens återväxt icke äventyras, men huru göra 
detta? 

Då han väl känner till att äldre tiders avverkningar i dylika skogs- 
bestånd ej förmått framkalla föryngring, och är fullt medveren om att 
någon slags markvård efter avverkningen ej kan påräknas, och då han 


därtill saknar visshet om, huruvida den oväxtliga — kanske upprepade 
gånger dimensionsblädade — skogen förmår producera tillräckligt med 


grobart frö, bjuder honom försiktigheten att utföra utsyningen på så sätt, 
att endast torra, torkande, topptorra och skadade träd samt träd, som 
överskärma möjligen befintliga plantor, utsynas. Dessutom ser han till, 


att förekommande luckor — om man så kan kalla de med löv- och 
småträd glest bevuxna öppningarna i det tunna beståndet — regleras. 


Vad följden än måtte bliva av dylika utsyningar, säkert torde dock vara, 
att ej befordra de återväxtens uppkomst, detta så mycket mindre, som 
vid avverkningarna bortföres ur skogen det material, som visat sig genom 
så småningom inträdande förmultning med tiden giva upphov till den 
lämpligaste grobädden. Då avverkningarna inom stora trakter av skydds- 
å4"”', varvid 


TRE 


skogsområdet företagas till en minimidimension av 10” X 3'/> 


38 KARL ERIK KALLIN. 


ofta ringa eller ingen lumpning av rötskadade stockar företages, lämnas 
ytterst små virkeskvantiteter att nedruttna å hyggesplatserna. Om detta 
från skogsteknisk synpunkt är glädjande, måste det från skogsbiologisk 
synpunkt betraktas som en nackdel." 

Sedan en första skyddsskogsutsyning är verkställd, förgå en del år, 
skogen blir allt äldre, här och var börja träden torka och dö, och så 
begäres åter utsyning. Antingen nekas denna nu eller ock företages 
åter en försiktig utstämpling av de mest skadade träden, och, 1 vilket fall 
som helst, är det lika illa ställt. 

Skyddsskogslagen enbart och som den nu är avfattad, kan icke för- 
lundra, att skogsmarkens produktion ytterligare nedgår. 

Från allmän ekonomisk synpunkt är det dock av stor vikt, att dessa 
markers så småningom nedsatta produktionsförmåga åter höjes, vilket 
dock icke kan göras, utan att utomordentliga åtgärder vidtagas. Det är 
att märka, att dessa bli så att säga av tillfällig natur, vilka aldrig behöva 
återkomma, då de skogar, som härigenom frambringas, i en framtid komma 
att avverkas vid en tidpunkt, då gynnsammaste förutsättningar för 
naturföryngringringen äro för handen. Man får därför ej skygga tillbaka 
för de engångskostnader, som kunna erfordras för frambringandet av en 
ny skogsgeneration. De åtgärder, som härvid måste tillgripas, äro trakt- 
vis kalavverkning, plantering i väl beredda gropar med kraftiga plantor 
eller sådd i stora, djupluckrade såddfläckar, helst efter påförande av 
jordförbättringsmedel. Vid kulturen bör ombyte av trädslag komma 
under övervägande. Särskilda föranstaltanden för underlättandet av frö- 
anskaffning inom orten böra vidtagas. 


IV. Försumpad granskog. 


Inom skyddsskogsområdet finnas en stor mängd försumpade skogar 
med otillfredsställande återväxt och små föryngringsmöjligheter. Vid av- 
verkningarnas förläggande till dylika trakter inskränker sig utsyningen 
för att ej påskynda försumpningsprocessen till ett försiktigt uttagande 
av torra och skadade träd samt träd, som förtrycka möjligen förefintliga 
plantor. Detta innebär med andra ord tidvis återkommande utglesningar 
i beståndet, vilka tydligen icke kunna befordra uppkomsten av återväxt 
eller markens förbättrande. Snarare blir den allt sämre, varförutom fara 
förefinnes för att dylika försumpningar, som vanligtvis uppträda på de 


1 KJ . -- -- fen -- . . Lå 
Samma omdöme kan gälla för de för dessa skogars föryngring visserligen långsamt och 
på omvägar verkande men dock så betydelsefulla skogseldarna, vilka på grund av befolk- 
ningens större varsamhet med elden och ett organiserat släckningssystem blivit relativt 


sällsynta. 


Vf ÄN TFFFFSTTFSFSJSSSJSJS SSE nn 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 39 


sakta sluttande moränliderna, skola utbreda sig och sålunda verka degene- 
rerande på omgivande, särskilt nedanför liggande skogar. 

Förutsättningen för att återväxt skall kunna erhållas, och således sko- 
gens framtida bestånd icke vid avverkningarna skall äventyras å dessa 
marker är, att vissa skogsvårdsåtgärder vidtagas. Kalhuggning i mindre 
hyggen med efterföljande dikning, bränning av det ofta tjocka mosstäcket 
och — därest det kvarvarande skogsbeståndet ej är frödugligt — kultur 
torde här bli nödvändiga åtgärder för frambringande av återväxt. 


Brister i skyddsskogslagen och dess tillämpning. 


Som redan förut angivits, ansågo de för skyddsskogsgränsens upp- 
gående av Kungl. Domänstyrelsen förordnade förrättningsmännen, att 
inom det av dem utstakade området »en rationell skogsvård» måste 
vara förutsättningen för skogarnas bevarande. Detta påstående vill jag 
kraftigt understryka. Men någon rationell skogsvård förekommer, som 
av det föregående har framgått, icke inom skyddsskogsområdet, ty 
näppeligen kan yxan därstädes — och mindre där än annorstädes — 
vara skogsvårdens universalverktyg. Allt mer börjar den meningen göra 
sig gällande, att betydligt större kostnader och intensivare arbete måste 
nedläggas på skogsvård å större delen av Norrlands skogar, särskilt med 
avseende å föryngringen. När nu detta är uppfattningen om Norrlands- 
skogarna i allmänhet, huru mycket större skäl finnes det då icke att på- 
fordra åtgärder för underlättande av föryngringen inom det, vad klimat 
och jordmån beträffar, betydligt sämre lottade skyddsskogsområdet. 
Men därstädes fordras, att utsyningarna skola utföras så, att >skogens 
återväxt och framtida bestånd» icke äventyras. Endast yxan skall således 
här uträtta, vad den icke kan åstadkomma inom större delen av det 
övriga Norrland, ty skogsägarna och särskilt avverkningsrättsinnehavarna 
äro föga villiga att nedlägga några som helst kostnader för skogsvård 
på de skogar, staten tagit kontrollen över och sålunda på sätt och vis 
även ansvaret för. 

På ovan skildrat sätt ha nu utsyningarna i dessa skogar pågått under 
en tid av 11 år. Lagen har under denna tid verkat ofantligt gott, i det 
den skyddat mot avverkningar i tjällgränsen samt förhindrat skogarnas 
allt för hastiga exploaterande under en tid, då industrien gjort betydliga 
framsteg och ständigt slukat allt större virkesmängder och allt mindre 
dimensioner. De i vissa skogsbestånd under dessa år öppnade luckorna 
och föryngringsytorna giva ock goda förutsättningar för, att föryngringen 
här skall infinna sig och växtkraftiga skogsbestånd uppväxa. Å dessa 


40 KARL ERIK KALLIN. 


trakter, som kanske eljest varit skövlade, har lagen fyllt sitt ändamål. 
Å andra avsevärdare arealer däremot har lagen endast förmått verka 
fördröjande på exploaterandet av virkeskapitalen, den har därstädes icke 
förmått skapa några säkra garantier för att ny skog inom rimlig tid skall 
uppkomma i den avverkades ställe. Detta är lagens generalfel, ett fel, som 
förr eller senare kommer att medföra sorgliga konsekvenser för avhandlade 
trakter. Domen kommer också i framtiden, och den träffar ej den nu- 
varande generationen skogsägare, utan den faller på staten och de skogs- 
tjänstemän, som fått sig ålagt att utföra utsyningarna i de ännu relativt 
virkesrika skogarna. ; 

Det är känslan av detta, som förmått författaren att efter flerårig verk- 
samhet inom skyddsskogsområdet här framlägga sina erfarenheter. På 
grund av dessa genom undersökningar och iakttagelser förvärvade er- 
farenheter vågar författaren hysa den bestämda uppfattningen, att en 
rationell skogsvård av dessa kanske landets mest svårskötta 
skogar snarast måste komma till stånd, innan ännu urskogar- 
nas samlade virkesförråd genom upprepade skyddsskogsut- 
Syningar blivit allt for Hart anlitade tyr detöborvatasman 
dessa skogar, som kostnaderna för erforderliga skogsvårds- 
arbeten till huvudsaklig del böra tagas. 

Förslag om huru en dylik skogsskötsel skall kunna möjliggöras skall 
i det följande framläggas, men dessförinnan torde vara lämpligt göra en 
sammanfattande framställning av bristerna i skyddsskogslagen och dess 
handhavande. 


Skyddsskogslagens största bristfällighet består däri, att den ej är så 
avfattad, att några som helst åtgärder kunna föreläggas skogsägarna att 
utföra efter avverkningarna för underlättande av föryngringen å sådana 
trakter, där detta är uppenbarligen nödvändigt. 

Då lagen om vård av enskildes skogar enligt dess $ 14 icke gäller för 
skyddsskogarna, kan — utan att vederbörande skyddsskogstjänsteman 
eller skogsvårdsstyrelse har någon som helst befogenhet att ingripa — 
efter avverkningarna sådan vanvård av skogsmarken äga rum, att åter- 
växten omöjliggöres eller försvåras. 

Som skogsvårdsstyrelsen anser sig ej kunna taga någon befattning med 
skyddsskogarna, sakna skogsägarna förmånen av tillgång på särskilda till 
deras disposition stående fackmän, som gratis eller för billig kostnad hava 
att lämna biträde vid upprättandet av dikningsplaner, vid markberedningar, 
kulturer etc., en förmån, som åtnjutes av skogsägarna i hela det övriga 
landet. Inseende det olämpliga häruti, ingick skogsvårdsstyrelsen i 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 41 


Jämtlands län på sin tid till Kungl. Domänstyrelsen med begäran, att i 
åt skyddsskogsjägmästarna utfärdade förordnanden skulle intagas be- 
stämmelse om, att de skulle vara skogsägarne behjälpliga med skogs- 
vårdsarbeten. Som Domänstyrelsen saknade lagenlig rätt härtill, föran- 
ledde denna skrivelse emellertid ingen åtgärd. Visserligen har skogs- 
vårdsstyrelsen till och med 1914 års ingång i en del fall låtit sina 
tjänstemän biträda skogsägarne inom skyddsskogsområdet vid ett fåtal 
skogsvårdsarbetens utförande, liksom den också beviljat anslag till be- 
stridande av en del dylika arbeten, men från nämnda tidpunkt synes 
styrelsen ha beslutat att för framtiden ej taga någon som helst befattning 
med, ej heller utbetala några skogsvårdsmedel till området i fråga. På 
en av författaren till skogsvårdsstyrelsen inlämnad skrivelse med förslag 
om, att styrelsen ville bekosta medel till hållande av föredrag i skogs- 
värd inom skyddsskogsområdet, svarade länsjägmästaren på styrelsens 
uppdrag i skrivelse den 31 mars 1914 med avslag, vilket motiverades 
med, att »styrelsen kommit till den uppfattning, att den strängt taget 
icke har något inom detta område att skaffa, och vill styrelsen undvika 
att gå över sin befogenhet>. 


Detta förhållande är en stor orättvisa mot skogsägarna inom området 
ifråga, enär dessa skogar ej äro undantagna från kungl. förordn. ang. 
skogsvårdsavgifter, varför dylika avgifter utgå för avsaluvirke från 
skyddsskogarna. Som riksdagen vid frågans behandling enligt rättvisans 
fordringar fastslog den principen, att de skogsvårdsavgifter, som erlagts 
för virke, avverkat inom viss ort, skulle komma samma orts skogshus- 
hållning till godo, måste fordran framställas på att skyddsskogsområdet 
skall komma i åtnjutande av skogsvårdsmedel i förhållande till de mangder 
virke, som avverkas inom detsamma i och för avsalu.' 

En brist i lagen, som ofta vållar åtskilligt besvär och obehag för 
dess väktare, är saknaden av bestämmelser, som möjliggöra en effektiv 
kontroll av det avverkade virket. En dylik kontroll kan endast ske å 
vattendragen eller upplagsplatserna vintertid genom avsyning av varje 
stock. Då emellertid timret ofta lägges i stora vältor med hopblandning 
av rot- och toppstockar blir följden den, att en noggrann kontroll så 
gott som omöjliggöres. 

Genom att utfärda hyggesbevis med däri intagna bestämmelser om 


1 Sedan detta skrevs har Gäddede kommun och Ströms Trävarubolag hos resp. Kungl. 
Maj:t och Justitieombudsmannen anfört besvär över skogsvårdsstyrelsens vägran att utbetala 
skogsvårdsmedel till skogsvårdsarbeten inom skyddsskogsområdet. Senare har Skogsvårds- 
styrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt om ändring i gällande författningar rörande den enskilda 
skogsvården i syfte att möjliggöra beviljande av anslag av skogsvårdsmedel till kulturåtgärder 


inom skyddsskogsområdet. 


42 KARL ERIK KALLIN: 


virkets uppläggning ha skyddsskogsförvaltningarna visserligen sökt åstad- 
komma en förbättring i ovannämnda förhållande, men som denna åtgärd 
saknar stöd i lagen, kan utsyningstagarna neka underskriva den i hygges- 
bevisen intagna förbindelsen att följa meddelade föreskrifter, varför hygges- 
bevisen sällan ha åsyftad verkan." 

En annan svårighet vid utövandet av kontrollen över avverkningarna 
har visat sig förefinnas å en del byaskogar, som genomskäras av skydds- 
skogsgränsen. Å dylika skogar har inträffat, att utan föregående ut- 
syning för uppgivet husbehovsändamål inom skyddsskogsområdet avverkat 
virke försågats vid byns såg och sammanblandats med sågvirke från den 
utanför skyddsskogsgränsen belägna delen av byns skog för att sedan 
försäljas tillsammans med sistnämnda virkesparti. Sålunda kan skydds- 
skogslagen bliva så gott som utan all kraft i fråga om de av skydds- 
skogsgränsen genomskurna byaskogarna. 

Nämnda brist har Kungl. Domänstyrelsen angivit i skrivelse till K. Maj:t 
den 24 april 1913 med förslag om, att skogslagstiftningskommittén måtte 
taga under övervägande lämpligheten av bestämmelse, ägnad att mot- 
verka omtalade missförhållande. 

I lagen finnes ingen bestämmelse om giltighetstiden för kronans vid 
utsyningen träden aåsatta stämpelmärken, varför avverkningen kan 
uppskjutas på obestämd tid. Detta måste emellertid anses synnerligen 
olämpligt, enär dels kontrollen av det sent avverkade virket kan för- 
svåras på grund av stämpelmärkenas mindre tydliga beskaffenhet, dels 
ock de skogliga förhållanden, som rådde vid utsyningstillfället, efter en 
längre förfluten tidsperiod kunna ha så förändrats, att utsyningen ej är 
lämplig för de nya beståndsförhållandena. Under anförande av dessa 
missförhållanden har Kungl. Domänstyrelsen i skrivelse den 22 november 
1911 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om, att giltighetstiden för 
stämplar å utsynade träd skulle begränsas till 5 år. 

Som brister hos lagen kan vidare anföras, att den saknar bestämmel- 
ser, dels om hantlangningskostnadernas gäldande, dels om viss tid för 
utsyningsansökningarnas inlämnande och för utsyningarnas avslutande 
under aret, dels om utsyningsinstruments upprättande och aflämnande 
till utsyningstagare, dels om skyldighet för utsyningstagare att vid av- 
verkningarna tillse, att å stubbarna kvarlämnas de vid stämplingen å 
trädens rot anbragta kronomärkena, dels om besvärshänvisning. 

Ett förhållande, som kan tänkas medföra ej ringa olägenhet för staten, 


! K. Domänstyrelsen har i ett cirkulär av den 28 september 1915 föreskrivit, att kontrollen 
över avverkningen skall i första hand ske å hyggestrakterna i skogen. För att en sådan 
kontroll skall bli fullt effektiv, torde emellertid den nuvarande bevakningspersonalen på 


skyddsskogarna behöva ökas. 


: ES VV ER EE SS USE VT 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 43 


är, att någon inskränkning i rätten att vidtaga hemmansklyvning ej är 
stipulerad. På grund av dylika ägodelningar skulle nämligen genom 
husbehovsavverkning kunna uppstå fara för beståndens framtid, och är 
då staten enligt $ 2 av skyddsskogslagen i detta fall pliktig att inlösa 
marken. När så är förhållandet, torde rättvisligen kunna krävas, att staten 
jämväl finge deltaga i avgörandet, huruvida hemman inom skyddsskogs- 
området med hänsyn till skogens tillstånd utan risk kunna klyvas. 
Slutligen bör framhållas att från utsyningstagarnas sida stundom för- 
märkts missnöje med det sätt, varpå lagen handhaves. Detta har sin 
grund i det ständiga ombytet av förrättningsmän, och då — i brist 
på genom undersökningar vunna direktiv, huru utsyningarna i olika 
skogstyper böra företagas för att befordra aåterväxtens uppkomst — 
varje förrättningsman är hänvisad att lita till sitt subjektiva omdöme, kan 
följden bliva den, att skyddsskogarna bliva ett experimentalfält för olika, 
kanske motsatta uppfattningar. Om också skyddsskogsutsyningarna i 
allmänhet utförts på likartat sätt, kan det dock ej förnekas, att beklagliga 
ojämnheter i utsyningarnas utförande ha förekommit, och hava särskilt 
avverkningsrättsägare i vissa fall funnit skäl ondgöra sig däröver. När 
därtill utsyningstagarna lagt märke till, att det vanligen — ja, i regel — 
varit yvgre, från skogsinstitutet nyligen utexaminerade personer, som blivit 
beordrade att utföra utsyningsförrättningarna, får man ej förundra sig över 
det missmod — för att ej säga misstro mot respektive tjänstemän -- som 
ibland kommit till uttryck. För undvikande av missförstånd vill jag emel- 
lertid framhålla, att dessa yngre, i skyddsskogsförhållanden mindre prakti- 
serade tjänstemän alltid efter bästa omdöme och med ansvarskänsla gått 
till sina ej alls lätta värv. Förekommande ojämnheter i utsyningarna 
kunna således ej läggas dem till last. Felet ligger i det tillämpade extra- 
ordinariesystemet. Skyddsskogsassistentbefattningarna höra till de minst 
eftersökta, enär de tillsättas endast för sommarmånaderna, vanligen under 
tiden I juni— 31 oktober. Den, som söker en dylik befattning, kan 
således riskera att få gå arbetslös under övriga delen av året. Häri 
ligger orsaken till, att det vanligen är de allra yngsta skogstjänstemännen, 
som anmäla sig som sökande till dessa befattningar. En åa två somrar 
tillbringa de sålunda i skyddsskogarna och erhålla därefter vanligen 
andra, mer långvariga förordnanden. De ha således sällan eller aldrig 
tillfälle att besöka hyggesplatserna, sedan stämplingarna avverkats, och 
kunna således ej heller utöva den självkontroll över utförda stämplingar, 
som är synnerligen viktig för en utsyningsförrättares utbildning. Ej 
heller kunna de under en sommar vinna den praktiska erfarenhet om 
fjällskogarnas natur, som är förutsättningen för en målmedveten skydds- 
skogsskötsel. Visserligen äro skyddsskogarna, efter att förut hava skötts 


44 KARL ERIK KALLIN. 


av uteslutande extra personal, sedan den 1 januari 1911 inrangerade 
under revirförvaltningarna, men om någon avsevärd fördel vunnits där- 
med, är tvivelaktigt. Vid den år 1911 genomförda revirdelningen i Jämt- 
land och Härjeådalen avpassades visserligen revirens storlek så, att skydds- 
skogsskötseln ej skulle behöva stå tillbaka för statsskogsförvaltningen: 
På grund av skogsskötselns fortgående utveckling samt förbättrade kom- 
munikationer, vilka möjliggöra virkets noggranna tillvaratagande, kan det 
emellertid befaras, att revirförvaltarna allt mer tvingas koncentrera sitt 
arbete på skötseln av statsskogarna." Då detta i viss mån gäller även 
för den 3å varje skyddsskogsrevir fast anställde assistenten, blir följden 
den, att de enskildas intressen i huvudsak komma att handhavas av till- 
fälligtvis anställda extra skogstjänstemän. 


Fordringar på en effektiv skyddsskogslag och dess hand- 
havande. 


De fordringar, man inom skyddsskogsområdet måste uppställa på en 
skogsskötsel, som skall kunna betrygga skogens återväxt och framtida 
bestånd, kunna med få ord sammanfattas sålunda. | 

Först och främst skola utsyningarna ske på grundval av god känne- 
dom om skyddsskogarnas natur och livsvillkor och med målmedveten 
tanke på, huru en blivande föryngring skall åstadkommas. 

Då föryngringsytor, avsedda för självsådd upptagas, skola dessa efter 
avverkningarna röjas från grövre ris, samt förefintliga, oväxtliga små- 
träd fällas. Å vissa marker måste dessutom markberedning företagas ge- 
nom svedjning eller fläckvis uppluckring av markytan. 

Å alla marker, där självsådd av en eller annan anledning ej kan på- 
räknas, måste skogsodlingar tillgripas medelst frösådd eller plantering, 
allt efter markens och markbetäckningens beskaffenhet. Är avverknings- 
trakten försumpad, måste avdikning företagas. 

Som ett önskemål må vidare framhållas, att — i den mån medel därtill 
kunna disponeras — marker, som genom äldre, planlösa avverkningar 
blivit degenererade, åter böra göras skogsproduktiva. 

Det ligger ej inom ramen för denna avhandling att ingå på, huru de 
olika skogsvårdsarbetena under skilda förhållanden böra utföras. De 
erfarenheter, som hittills vunnits om avverkningsmetoder och skogs- 


" Vad Frostvikens revir beträffar, har inlandsbanan samt nystartade pappersmasse- och 
kolningsindustrier vid Ströms vattudal medfört möjlighet till en synnerligen intensiv skogs- 
skötsel på revirets kronoparker och öppnat utsikter till bättre tillvaratagande av virket från 
vissa delar av renbetesfjällens skogar. 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 45 


odlingar i Norrland i övrigt, kunna mycket väl vara till ledning för 
dylika arbetens utförande inom här avhandlade område. 

För att man emellertid med tiden skall kunna erhålla på vetenskapliga 
undersökningar baserad kunskap om, huru stämplingarna och avverk- 
ningarna i olika skogstyper böra verkställas för att gynna uppkomsten 
av självföryngring, huru markberedningar och kulturer böra utföras för 
att med så billig kostnad som möjligt nå effektivt resultat, bör snarast 
på statens bekostnad och genom dess försorg anordnas en serie avverk- 
nings-, markberednings- och kulturförsök, kott- och fröundersökningar 
m. m. Då dessa för skyddsskogarnas framtida skötsel viktiga frågor 
måste ske med största vetenskaplighet och ett flertal därtill fordra lång 
tid för att lämna resultat, torde ifrågavarande undersökningar lämpligen 
böra anförtros åt statens skogsförsöksanstalt. 

De skogsvårdsarbeten, som inom skyddsskogsområdet kunna påfordras, 
torde i allmänhet komma att ställa sig rätt dyra. Särskilt kan detta 
bliva fallet för kulturarbetena. Man får därför från skogsägarnas sida 
vänta sig den invändningen, att de pengar, som nedläggas på skogs- 
vårdsändamål inom skyddsskogarna, icke bliva privatekonomiskt räntabla. 
Detta kan visserligen vara sant, men å andra sidan kommer detta för- 
hållande ofta att uppvägas av de större inkomster, som kunna påräknas 
därigenom, att kraftigare ingrepp i bestånden kunna göras, om garantier 
finnas för skogsvårdsarbetens utförande å avverkningstrakterna. 

I de fall, där skogsvårdsarbetena bliva direkta följder av eller förut- 
sättningar för utsyningsansökningarnas beviljande, böra emellertid alla 
ränteberäkningar på nedlagda skogsvårdskostnader bortfalla, enär dessa 
då böra betraktas som avverkningskostnader. Ifrågavarande skogars 
egenskap av skyddsskogar torde dessutom tillåta eller rättare tvinga till, 
att man frångår alla dylika beräkningar över vilka skogsvårdsarbeten 
som ekonomiskt löna sig eller icke. Då skyddsskogarna avsattes i ända- 
mål att hindra fjällgränsens nedgående och skogarnas försämrande inom 
den fastställda gränsen, bör den principen fastslås, att ny skog måste 
frambringas i den avverkades ställe, det må ske genom naturliga eller 
konstlade medel och även om kostnaden härför blir stor. 

En dylik princip är emellertid ej förenlig med den enskildes fördel. 
Det finnes därför intet annat att göra än att genom lagstiftning söka nå 
målet. I de fall således, där efter noggrann undersökning av förhållandet 
en utsyningsförrättare finner, att vissa skogsvårdsarbeten behöva utföras å 
utsyningstrakten, för att skogens framtida bestånd ej skall äventyras, bör han 
kunna ålägga utsyningstagaren att utjöra dessa arbeten efter den beskrivning, 
som av Jörrättningsmannen vid utsyningstillfället upprättas. Skriftlig för- 
bindelse på att dessa åtgärder skola vara fullgjorda inom viss, i proto- 


46 KARL ERIK KALLDIN: 


kollet över förrättningen förelagd tid efter avverkningen, bör av utsynings- 
tagaren avlämnas. 

Då en dylik lagstiftning onekligen innebär ett starkt intrång i den 
enskildes rätt att handhava sin egendom, och då den dessutom kommer 
att förorsaka direkta penningutgifter, har det endast varit ex bestämd 
övertygelse om ett oavvisligt behov av en dylik skärpning av lagen, som 
förmått mig att föreslå densamma. 

Allt för tryckande skulle emellertid en sådan lagstiftning kunna kännas 
för den enskilde, om därmed skulle följa skyldighet för honom att ensam 
bestrida omkostnaderna för de erforderliga skogsvårdsätgärderna, i all 
synnerhet som därvid kunde tänkas, att det i vissa fall skulle kunna 
bliva förlust att företaga en avverkning. Om däremot utsyningstagaren 
förpliktigades att bestrida en skogsvårdskostnad, som 7 zntet fall behövde 
överskrida viss, i lagen bestämd procent av det avverkade virkets rotvärde, 
och därjämte bidrag utginge från en skyddsskogsfond, skulle i många fall 
stora fördelar för den enskilde kunna vinnas genom en dylik lagstiftning. 
Sålunda skulle mycket ofta föryngringsytorna kunna koncentreras, vari- 
genom avsevärt större virkeskvantiteter skulle kunna uttagas, samtidigt som 
drivningskostnaderna blevo mindre, och således skulle större nettoinkomst 
mången gång kunna uppstå. Vidare bör den omständigheten ej förbises, 
att — enär en sådan lagstiftning borde kunna åstadkomma en förbättring 
av skogsmark och skogstillstånd — egendomens värde med tiden skulle 
bliva en annan och högre, än vad den kan bliva, om utsyningarna få 
fortgå på sätt, som hittills skett. 

För att skapa garanti för att utsyningstagaren kommer att bekosta sin 
anpart av skogsvårdskostnaden, bör han, innan avverkningen får påbörjas, 
vara skyldig till skyddsskogsförvaltningen avlämna till vederhäftigheten 
styrkt borgensförbindelse å ett av denna myndighet beräknat belopp, ej 
överstigande den bestämda procenten av det avverkade virkets ungefär- 
liga rotvärde. Detta värde fixeras senare i samband med deklarationen 
för skogsaccis. 

Skyddsskogsfonden skulle bildas av dels skogsvårdsavgifterna för virke, 
avverkat inom skyddsskogsområdet, dels statsanslag. 

Skogsvaårdsavgifterna skulle härigenom —- i enlighet med vad som var 
ämnat vid utfärdandet av förordningen angående skogsvårdsavgifter — 
komma i stort sett den orts skogar till godo, där virket blivit avverkat, 
och full rättvis fördelning ske mellan skogsvårdsmedel inom och utom 
skyddsskogsområdet. 

Då staten för det allmännas väl gör sig till förmyndare över den en- 
skildes skogsskötsel inom skyddsskogsområdet, kan det ej anses mer än 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 477 


billigt, att staten jämväl genom årliga statsanslag för skogsvårdens 
främjande bidrager till genomdrivandet av en rationell skogsvärd. 

Ehuru skyddsskogsfonden i första hand skulle vara avsedd till skogs- 
vårdsåtgärder inom avverkningstrakterna, skulle densamma i mån av 
tillgång få anlitas till bidrag till skogsvårdsarbeten å andra trakter, som 
därav vore i behov. Sålunda skulle skogar, som genom föregående av- 
verkningar blivit spolierade, med relativt billig kostnad för den enskilde 
på därom gjord framställning kunna förbättras och sättas i skogsproduktivt 
stånd, behövliga björkgallringar och dikningar skulle kunna utföras utan 
allt för stora kostnader för skogsägaren o. s. v. 

Den huvudsakliga invändning, som för närvarande kan göras mot nu 
föreslagen lagstiftning, är, att säkerhet ej finnes för att vid utsynings- 
tillfället bestämda skogsvårdsåtgärder skola lämna åsyftat resultat. Härpå 
kan svaras, att detta torde gälla endast om kulturer å genom djupare 
råhumusbildning degenererade eller genom skarpa vindar utpinade marker. 
Vad beträffar kulturer å alla andra, ej allt för magra marker samt övriga 
a en avverkningstrakt behövliga arbeten, såsom hyggesrensningar, mark- 
beredningar och dikningar, så torde förutsättningarna för att dessa arbeten 
skola lämna goda resultat vara så stora, att — om man överhuvudtaget 
har för avsikt att bedriva någon uthållig skogshushållning inom skydds- 
skogsområdet — alla skäl finnas för att verkställa sådana arbeten å de 
trakter, där man dem förutan ej har hopp om att erhålla nöjaktig återväxt. 

Å Frostvikens revirs renbetesfjäll och skyddsskogar ha sedan några år 
tillbaka försök å olika marktyper verkställts såväl med avseende å kulturer 
som markberedningar. Det skulle leda för långt att nu redogöra för 
dessa. Jag vill endast framhålla att efter vad för närvarande kan dömas 
dessa utfallit synnerligen väl." 

Om dessutom, såsom föreslagits, skogsförsöksanstalten snarast börjar sin 
försöksverksamhet å skyddsskogarna, skall den beträffande skogsodlingsarbe- 
Zen inom relativt få år kunna giva goda direktiv för dessa arbetens utförande. 


! I en längre fram planerad uppsats skall jag kanske hava tillfälle återkomma till re- 
sultatet av dessa försöksarbeten. 

Många skogsägare, med vilka jag avhandlat här framlagda lagförslag, hava varit sympatiskt 
stämda mot detsamma. Från några håll har den invändningen gjorts, att det kommer att 
möta svårigheter att i en glest befolkad landsända få tillräckligt med arbetskrafter för utfö- 
rande av erforderliga skogsvårdsarbeten. Till en början torde på många håll så bliva för- 
hållandet, och till denna omständighet måste givetvis en skyddsskogsförvaltare taga hänsyn 
vid stämplingarnas utförande och skogsvårdsplanernas upprättande, Mitt förslag till lag- 
komplettering kan emellertid ej falla på denna invändning, då det givetvis är bättre att znå- 
got uträttas för återväxtens främjande än att zzntet göres, Uppstår möjligheter till arbete, 
kommer utan tvivel arbetarstammen inom skyddsskogarna så småningom att ökas och därmed 


också möjligheten till allt intensivare skötsel av ifrågavarande skogar. 


48 KARL ERIK KALLIN. 


För möjliggörandet av en effektiv kontroll av lagens efterlevnad bör 
i lagen intagas bestämmelser om, att de av skyddsskogsförvaltningen 
meddelade föreskrifterna för underlättandet av kontrollen av det avverkade 
virket skola lända till noggrann efterrättelse. 

Med avseende å giltighetstiden för de träden vid utsyningen åsatta 
stämpelmärkena, utsyningskostnadernas gäldande, tiden för utsynings- 
ansökningarnas avlämnande och utsyningarnas avslutande för året, syne- 
instruments upprättande och avlämnande till utsyningstagarna och 
ordning för besvärs avgivande har Kungl. Domänstyrelsen i skrivelser 
till Kungl. Maj:t den 22 november 1911 och 24 december 1909 föreslagit 
lämpliga lagbestämmelser. 

För undanrödjande av den fara för skogen, som ligger i att mindre 
hemman genom fortsatt hemmansklyvning kunna komma att lida brist 
på husbehovsvirke, bör förordning utfärdas om, att vid varje sådan för- 
rättning inom skyddsskogsområdet vederbörande skyddsskogsförvaltning 
bör underrättas, och att det på dess prövning av skogstillgången skall 
bero, om förrättningen kan komma till stånd. 

För undanrödjande av de brister, som ansetts vidlåda lagens hand- 
havande bör, på sätt Norrländska skogsvårdskommittén i sitt betänkande 
föreslog, skyddsskogsskötseln helt skiljas från statsskogsförvaltningen, och 
skyddsskogsförvaltningen handhavas av ordinarie personal. Förutom de 
skäl, som nämnda kommitté anfört för detta sitt förslag, kan framhällas 
den ytterligt insiktsfulla och grannlaga tjänst, som måste krävas av den 
personal, som kommer att handhava en skyddsskogslag av det innehåll, 
som ovan skisserats. 


Det skulle således åligga skyddsskogsförvaltaren: 


aZt själv utföra samt hava uppsikt över av underlydande personal utförda 
utsyningar, 

att uppgöra förslag till och kostnadsberäkningar för de skogsvårdsarbeten, 
som i vissa fall bli en följd av eller förutsättningen för utsyningarnas 
utförande, 

art där så anses erforderligt själv eller genom underlydande personal 
leda dessa arbeten, 

aft årligen uppgöra och till vederbörande myndighet inlämna utgifts- 
förslag för påföljande år, rapporter och berättelser, 

att förvalta de penningmedel, som på grund av utgiftsförslagen bli ho- 
nom tillställda, 

art utbetala den på skogsvårdsfonden belöpande andelen av kostnaderna 
för skogsvårdsarbetena, 


OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING, 49 


att avsyna dessa arbeten eller, om de äro av mindre beskaffenhet, låta 
genom honom underlydande personal verkställa avsyningen, 


aft handhava kontrollen av lagens efterlevnad, 

art tillhandahålla skogsägarna med råd, upplysningar och bistånd i allt, 
vad med skötseln av skogen har samband, 

art genom undervisning och föredrag sprida kunskap om skogsskötseln 
och sålunda söka främja densammas utveckling. 


De förslag till komplettering av 1903 års skyddsskogslag, som i förestå- 
ende avhandling ha framlagts, och de önskemål, som uttalats för möjlig- 
görandet av en rationell skyddsskogsskötsel, må sammanfattas sålunda: 


I. Lagen ang. skyddsskogar den 24 juli 1903 bör kompletteras efter 

i huvudsak följande grunder: 

1. Utsyningsförrättaren tillerkännes befogenhet att, därest han så 
finner nödigt, ålägga utsyningstagaren att utföra och intill viss 
procent av det utstämplade virkets rotvärde bekosta vissa 
skogsvårdsåtgärder å avverkningstrakten. 

2. Utsyningstagaren förpliktigas att noggrant efterleva de av veder- 
börande skyddsskogsförvaltning meddelade föreskrifterna för 
underlättandet av kontrollen av det avverkade virket. 

3. De träden vid utsyningen åsatta stämpelmärkena skola hava en 
giltighetstid av 5 år. 

4. Lagbestämmelser utfärdas med avseende å hantlangningskost- 
nadens gäldande, tiden för utsyningsansökningars inlämnande 
och utsyningarnas avslutande för året, syneinstrumentets upp- 
rättande och avlämnande till utsyningstagarna samt ordning för 
besvärs avgivande. . 

II. En skyddsskogsfond bör bildas ES skogsvårdsavgifterna för 
inom skyddsskogsområdet avverkat virke, dels av statsanslag. 

III. Skyddsskogsskötseln bör skiljas från statsskogsförvaltningen. 

IV. Skyddsskogsförvaltningen bör ställas på ordinarie stat och organi- 
seras med nödigt antal ordinarie och extra personal. 

V. Befogenhet bör tillerkännas skyddsskogsförvaltningen att avgöra, 
huruvida med hänsyn till skogstillgången hemmansklyvning må 
äga rum. 


VI. Statens skogsförsöksanstalt bör snarast påbörja en systematisk för- 
söksverksamhet med avseende aå flera för skyddsskogarnas skötsel 
viktiga frågor. 


4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19160. H. I. 


Om skogsbokföring och skogsvärdering. 
NNE TAMIL ON: 


Under de senaste årens diskussion i skogsekonomiska frågor har ofta 
påvisats, huru ringa kännedom vi äga om våra skogars inre ekonomi. 
Detta torde huvudsakligast bero på den bristfälliga skogsbokföringen. 
Att så är fallet har jag under en utredning om vissa i sydligaste Sverige 
belägna kronoparkers penningeavkastning under de senaste decennierna, 
såväl absolut som i procent av deras värde, kunnat konstatera. Det visade 
sig nämligen på grund av den använda bokföringsmetoden omöjligt att 
komma till något positivt resultat. 

Med anledning av nämnda utredning kom jag att intressera mig för 
skogsbokföring och särskilt sådan vidkommande södra Sverige. 

En av bokföringens viktigaste uppgifter är givetvis att tjäna kontroll- 
ändamål. Men lika viktigt är att den inrättas på så sätt, att den blir 
skogsförvaltaren till en pålitlig rådgivare i alla ekonomiska frågor. Av 
densamma bör denne utan omständliga utredningar kunna få vetskap 
om skogsskötselns resultat inom varje verksamhetsgren ävensom bedöma, 
huruvida förändringar och i så fall vilka sådana som böra företagas. Dess 
lämplighet såsom grundlag för en statistik omfattande ett fertal förvalt- 
ningsområden är däremot av underordnad betydelse. 

Bokföringen inom skogsbruket kan uppdelas i tvenne huvudavdelningar, 
nämligen: 

A) Bokföringen av utgående och inflytande penningmedel äfvensom 
kapitaltillgångarnas värde. . 

B) Bokföringen av ut- och ingående skogseffekter samt naturtillgång- 
arnas storlek. 

I detta sammanhang vill jag endast behandla den förstnämnda. 

Såsom huvudfordringar på en väl ordnad skogsbokföring synes mig 
kunna framhållas följande: 

1) Varje verksamhet bör tilldelas särskilt konto. Sålunda böra utgif- 
ter, inkomster och kapitaltillgångar avseende den egentliga skogshushåll- 
ningen, därmed förbundet lantbruk och olika industrier bokföras var för 
sig och utan sammanblandning. 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. SI 


2) Inkomster och utgifter böra fördelas dels i sådana, som avse drift, 
underhåll eller vidmakthållande, dels i sådana, som avse grundförbättring 
eller härflyta ur kapitalminskning. 

3) Då en fördelning av förvaltnings-, bevaknings- och kontorskost- 
naderna ej kan verkställas å i föregående punkt omnämnt sätt, böra de 
endast fördelas på de olika verksamhetsgrenarna. 

4) Tillgångarna böra med bestämda mellanrum inventeras och deras 
kapitalvärde beräknas. 

5) Statiska jämförelser böra vid varje bokslut upprättas, utvisande 
avkastningens och utgifternas stegring eller minskning, huruvida ökning 
eller minskning av kapitaltillgångarna ägt rum samt storleken av för- 
räntningsprocenten å det i skogshanteringen engagerade kapitalet. 


Särskild redovisning för skogshanteringens olika 
verksamhetsgrenar. 


Skogshantering är ofta eller oftast förbunden med annan ekonomisk 
verksamhet såsom lantbruk eller någon mindre industri för skogsproduk- 
ternas tillgodogörande och förädling. Endast mera sällan torde emeller- 
tid de olika rörelsernas inkomster, utgifter och kapitaltillgångar åtskiljts 
i bokföringen. Skogsägaren — undantag, t. ex. de större trävaruaktie- 
bolagen, finnas givetvis — har nöjt sig och nöjer sig med vetskapen 
om, huruvida verksamheten i sin helhet giver vinst eller förlust och till- 
äventyrs med några kalkyler över det förädlade virkets rotvärde. I 
händelse av vinst har han troligen varit belåten, förutsatt att denna 
varit av skälig storlek. Har förlust uppstått, har han varit nödsakad 
att söka upptäcka orsaken härtill, eller också besluter han kanske att öka 
avverkningen för att framdeles undvika dylika svårigheter. Men även 
om tillsynes vinst uppkommit, kan rörelsen i sin helbet eller någon av 
dess grenar vara förlustbringande; i förra fallet kan nämligen en del 
eller hela den utvisade nettobehållningen eller möjligen ännu mera på 
grund av för stora avverkningar eller bristande underhåll av vissa till- 
gångar, t. ex. byggnader, vägar m. m., utgöras av i rörelsen nedlagt 
grundkapital, och i det senare kan visserligen en eller flera verksamhets- 
grenar hava gått med förtjänst, andra åter med förlust, visserligen mindre 
än förtjänsten i sin helhet. Slutsumman visar dock vinst. 

Å de flesta skogar i södra Sverige finnes ett stort antal torp och 
jordbruksfastigheter, vilka upptaga en betydlig ytvidd. Sålunda utgör 
inägojorden å tvenne revir inom Södra distriktet omkring 34 och 15 och 
inom distriktet i sin helhet 13 procent av den produktiva skogsmarken 
tillhörande kronoparker och under skogsstatens omedelbara vård stående 


Se J. A. AMILON. 


kronodomäner. Motsvarande siffror för Smålands, Västra, Östra och 
Bergslagsdistrikten äro respektive omkring 8, 5, 7 och 7 procent. Totala 
inägoarealen — åker, äng och betesmark — utgör för Södra och sist- 
nämnda distrikt respektive 6,480, 7,093, 3,305, 4,321 och 5,884 bar. sv 
enskilda skogar torde inägoarealen snarare vara större än mindre än å 
de allmänna. 

Redan storleken av inägorna motiverar fullständigt en särskild bok- 
föring för jordbruket. Men härtill kommer, att jordbrukets ekonomi 
föga överensstämmer med skogsbrukets, varför om bokföringen är ge- 
mensam, en klar översikt icke erhålles vare sig beträffande skogsskötselns 
eller jordbrukets avkastning. 

Lika litet som för lantbruket har i allmänhet för den med skogsbruket 
förbundna industrien upplagts särskild bokföring, med undantag möjligen 
för landets norra delar. I statsförvaltningen beräknar man sålunda endast 
de genom statens egen företagareverksamhet förädlade eftekternas rot- 
värde och jämför detta med de priser å rot, som vanligen kunna påräk- 
nas. Vid denna uträkning tar man i allmänhet icke hänsyn till det i 
anläggningar, såsom sågverk och hyvelverk m. fl., bundna ofta avse- 
värda kapitalets förräntning och armortering. Den uppkommande vinstens 
eller förlustens storlek synes mig böra utredas på så sätt, att den er- 
hållna bruttobehållningen minskas med samtliga omkostnader, värdet av 
från skogen levererade effekter, jämte ränta och amortering åi rörelsen 
nedlagt kapital ävensom räntan aå driftkapitalet. Av dessa poster äro 
alla med undantag av skogseffekternas värde och ränteomkostnaderna 
till sin storlek givna. De senare äro beroende av räntefoten, och det 
skulle föra för långt att här börja en diskussion om denna. 

Skogsprodukternas värde bör beräknas med ledning av de priser å 
rot, som under liknande omständighet kunna påräknas för samma kvali- 
teer, och härtill skall ytterligare läggas samtliga kostnader för upphugg- 
ning och transport. Hänsyn bör tagas icke endast till själva arbets- 
kostnaden utan även till andel uti utgifterna för transportledernas 
och eventuellt skogsarbetarebostädernas uppförande, förbättring och under- 
håll, ävensom i alla övriga s. k. allmänna omkostnader. 

Förekomma ett flertal verksamhetsgrenar såsom sågning, hyvling, kol- 
ning m. fl. bör för varje sådan särskilt bokslut upprättas, utvisande den 
vinst eller förlust, som varje rörelse givit. 


Inkomsternas och utgifternas fördelning i driftomkostnader och 
sådana, som förorsaka kapitalökning eller minskning. 


Enligt det nu använda bokföringssättet beror den utvisade nettobehåll- 
ningens storlek huvudsakligen på, om skogens årliga värdetillväxt endast 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 53 


delvis eller i sin helhet tillgodogöres, eller om förutom denna även grund- 
kapitalet tillgripes. Det är emellertid praktiskt outförbart att för varje är 
kunna konstatera, vilketdera av dessa fall som inträffat. En utredning här- 
om måste redan på grund av ekonomiska skäl omfatta en längre tidrymd, 
och i det följande får jag tillfälle att omtala, huru en sådan enligt mitt 
förmenande lämpligen bör åvägabringas. 

Vissa kapitalförändringar kunna dock årligen bestämmas och sålunda 
medtagas vid bokslutet. Skulle sålunda någon del av virkesförrådet till 
följd av särskilda omständigheter, såsom t. ex. skador genom storm, 
eld, insekter m. m. i förtid bliva tillgodogjord, böra de därigenom infly- 
tande medlen redovisas även såsom kapitalförlust. På samma sätt skall 
den värdeminskning bokföras, som byggnader, transportleder, inventarier 
m. m. årligen anses undergå, ävensom ersättningar för av eld vållade 
markskador, inflytande köpeskillingar för försålda tomter, lägenheter, 
byggnader m. m. 

Vad åter utgifterna beträffar, tillhöra tydligen alla dylika för utsyning 
och stämpling, avverkning och virkestransport, i vad de avse försälj- 
ningsvirke och virke ämnat till underhåll av skogens anläggningar, om- 
kostnaderna för drift och underhåll, ävensom utgifterna för sådan skogs- 
odling, som betingas utav avverkningar, underhåll av transportleder och 
hägnader, upptagande och underhåll av sådana diken, som äro ämnade 
att förhindra begynnande försumpning, underhåll av inventarier och bygg- 
nader, utgifter för material och förbrukningsartiklar, skogsindelningskost- 
nader samt slutligen ränta å och amortering av i skogens anläggningar 
såsom vägar m. m. nedlagt kapital. Såsom utgifter för grundförbätt- 
ringar böra redovisas kostnaderna för skogsodling å av ålder kala marker 
och torrlagda impediment, för upptagande av nya diken i och för för- 
bättring eller vinnande av produktiv mark, anläggning av transportleder, 
uppförande av hägnader och byggnader samt inköp av inventarier. 

Angående redovisningen utav skatter och onera kan åtminstone från 
rent teoretisk synpunkt någon tvekan uppstå. Utgifterna för allt väg- 
underhåll in natura, ävensom vinterväghållning höra naturligtvis till under- 
hållskostnaderna, varemot utskylderna till landsting, väghållningsdistrikt 
"och kommuner, skogsaccisen inberäknad, möjligen borde från rent teore- 
tisk synpunkt fördelas på drift- och underhållskontot å ena samt på grund- 
förbättringar å andra sidan. Dessa utskylder användas nämligen delvis 
till drift och underhåll av förut befintliga anläggningar och inrättningar, del- 
vis till upprättande av nya sådana, i vilka skogsfastigheten blir delägare, och 
vilka densamma äger att efter vissa grunder använda. Givetär, att för den 
händelse landsting och kommun genom uppförande av skolor, sjukhus 
m. m. bereder de för skogshanteringen nödvändiga arbetarna gynnsam- 


4 J. A. AMILON. 


on 


mare levnadsvillkor, dessa lättare och troligen till billigare priser kunna 
till skogsfastigheten anskaffas än om dylika förmåner ej voro förhan- 
den, och detta utövar återigen inflytande på fastighetens värde. Det 
är också uppenbart, att detta stiger, om densamma blir delaktig uti för 
utskylder förvärvade kommunala allmänningar, eller avsättningen av 
skogsprodukter förbättras eller möjliggöres genom byggande av nya all- 
männa vägar. Å andra sidan måste nödvändigtvis en avsevärd del av 
skatterna användas till underhåll av gjorda anläggningar ävensom dispo- 
neras för dessas förvaltning m. m. 

Skatterna till staten böra ses från en annan synpunkt. Dessa utgöra 
en ej alltför stor del av statsverkets inkomster. Över deras användning 
har den enskilde endast obetydligt inflytande. För skogsägaren såsom 
sådan är det oftast af ringa intresse, huru dessa skattemedel disponeras. 
Det viktigaste för honom är att genom statens förmedlande få skydd 
mot yttre fiender och inre våldsverkare, samt att denna fyller sin upp- 
gift såsom rättsstat och befrämjare av landets ekonomiska intressen. 
Utskylderna till staten kunna av skogsägaren betraktas såsom en avgäld 
för ovannämnda förmåner, vilka samtliga äro nödvändiga för hans han- 
terings rätta drift och vidmakthållande och böra sålunda också räknas 
till driftomkostnader för denna. Skulle genom någon statens åtgärd, 
t. ex. anläggning av järnvägar, skogsfastighetens värde stiga, är detta 
att betrakta såsom en av tidsförhållandena och lokala omständigheter 
betingad lycklig tillfällighet och kan alldeles icke sättas i samband med 
för fastigheten till staten utgående utskylder. 

Redovisningen av skatter och onera kan emellertid ses från en annan, 
mera praktisk synpunkt. Till vilka ändamål de än komma att användas, 
måste de dock årligen utbetalas. De äro en utgift, vilken fastigheten 
icke på något sätt kan undgå — jag bortser från de äldre kronosko- 
garna. Alla utgifter, med undantag av vissa kostnader för skogsodling 
och hägnad, kan skogsägaren, om han så finner för gott, undandraga 
sig, men ej skatterna. På grund härav kunna de från praktisk synpunkt 
utan tvekan inräknas bland driftomkostnaderna. 

Gränsen mellan utgifterna för drift och underhåll å ena samt grund- 
förbättringar å andra sidan är i många fall svagt markerad eller flytande ' 
samt svår att exakt bestämma. Det måste framhållas, att utgifterna 
av senare slaget skola avse verkliga grundförbättringar och utgivas med 
tanke på dylika. I samband med sådana åtgärder, som bekostas av 
utgifterna för drift och underhåll, kunna även vissa förbättringar i skogens 
allmänna tillstånd inträda. Dessa komma emellertid ej tillsynes uti den 
årliga bokföringen och i många fall ej heller vid de framdeles omnämnda 
inventeringarna av skogstillgångarnas värde. Som exempel på sådana 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 55 


förbättringar kan anföras, a£7 ett trädslag kan vid föryngringen ersättas med 
annat för området lämpligare, art skogsbestånd, som undergatt vissa be- 
ståndsvårdshuggningar, därefter kunna få större värde, att genom en plan- 
mässig huggning skogen kan skyddas eller härdas mot sådana faror, 
som hota genom storm, eld, insekter och svampsjukdomar eller givas 
större värde genom aåstadkommande av en förmånlig proportion mellan 
den av olika åldersklasser upptagna ytvidden. Men allt detta kan givet- 
vis ej anses såsom grundförbättringar i här åsyftad mening. 

Beträffande skogsodlingskostnadernas fördelning a de tvenne utgifts- 
kategorierna synes ingen tvekan kunna råda, vilket däremot är förhål- 
landet med utgifterna för avdikning, då det givetvis ofta är vanskligt att 
särskilja sådan avdikning, som avser att förhindra spridningen eller upp- 
komsten av försumpning för att därigenom vidmakthålla skogen i vid 
företagen inventering eller förvärvande befintligt tillstånd, och sådan, 
som verkställes för att förbättra detta tillstånd eller invinna impediment 
till produktiv mark. Enligt förordningen om inkomst- och förmögen- 
hetsskatt vidfogade »särskilda anvisningarna till ledningen vid taxeringen>» 
får vid beräkningen av inkomst vid skogsbruk avdrag göras bl. a. för ut- 
gifter för avdikning av produktiv skogsmark, vilka salunda anses vara 
utgivna för skogens bevarande eller m. a. o. underhållskostnader, då 
däremot avdrag ej medgives för liknande utgifter avseende torrläggning 
av sådana områden, som ej kunna hänföras till produktiv mark. Någon 
lättnad i svårigheten med fördelning medföra dessa bestämmelser ej, all- 
denstund ett avdikningsföretag oftast berör såväl produktiv mark som 
impediment på sådant sätt, att det möter stora svårigheter att rätt kunna 
beräkna, huru stor del utav dikeskostnaden, som belöper å vartdera av dessa 
markslag. Dessutom synes åtminstone mig såväl detta stadgande som ock 
bestämmelserna, att all skogsodling tillhör åtgärderna för drift och under- 
håll, mindre väl funna. Såsom en egendomlighet kan anföras, att be- 
träffande jordbruk såväl torrläggning som nyodling enligt förordningen 
i fråga räknas till grundförbättringar. 

Givet är ju att, om en skogsägare verkställer avdikning av produktiv 
mark eller skogsodlar av ålder kal sådan, fastighetens värde höjes och 
att kapitalökning sålunda åstadkommes, vadan utgifterna för förenämnda 
åtgärder synas böra påföras kontot för grundförbättringar, så vitt i detta 
uttryck ej inlägges annan betydelse än dess vanliga. 

Även inkomster och utgifter vidkommande skogshanteringen åtföljande 
lantbruk och industri böra givetvis uppdelas på ovannämnt sätt. Saå- 
lunda böra rörande det förra alla sådana inkomster, varigenom kapital- 
minskning uppstår, bokföras särskilt. Omkostnaderna för drift och under- 
håll å ena samt grundförbättringar å andra sidan böra noggrant hållas 


56 J. A. AMILON. 


i sär. Till de förra höra utgifterna för underhåll av byggnader, avgiftsfritt 
utlämnat virke inberäknat, vägar, diken och hägnader, kostnaderna för laga 
av- och tillträdessyner, förvaltning, skatter och onera, i vad dylika utgifter 
ej åligga arrendator eller brukare, ävensom för kartläggningar, till de 
senare utgifterna för nybyggnader av alla slag, torrläggningar, nyodlingar 
m. m. Det skulle säkerligen vid många tillfällen vara till mycket stor 
nytta, t. ex. vid arrendevärderingar och försäljningar, om varje bruknings- 
del tilldelades särskilt konto och däri uppfördes dess inkomster, utgifter 
och kapitalvärde. Härigenom skulle ägaren eller hans förvaltare ständigt 
bliva i tillfälle att lätt kontrollera, huruvida inkomsterna utgjorde skälig 
ränta på brukningsdelens värde, och huruvida de gjorda grundförbätt- 
ringarna varit ekonomiskt bärande. 

Av omkostnaderna för skogshanteringen tillhörande förädlingsrörelser 
böra de, som avse inköp av råvara, förbrukningsartiklar och material, 
underhåll av byggnader och inventarier, ränta åa driftkapitalet, löner till 
arbetare samt skatter och onera bokföras såsom använda för drift och 
underhåll, under det att sådana, som utgivits för ny- eller tillbyggnader, 
anskaffande av inventarier m. m., böra påföras grundförbättringarnas konto. 


Fördelningen av förvaltnings=, bevaknings= och kontorskostnader. 


Utgifterna för administration och bevakning äro ytterst svåra att fullt 
riktigt fördela mellan skogsbruket och dess olika binäringar, och en till- 
förlitlig fördelning mellan driften och underhållet å ena samt grundför- 
bättringar å andra sidan är omöjlig att åstadkomma. 

Om man utgår från det i regel riktiga antagandet, att förvaltningen i 
sin helhet utföres av en eller flera personer på så sätt, att samtliga del- 
taga uti förvaltning av varje verksamhet, är det uppenbart, att den tid, 
som var och en av dessa årligen nedlägger å varje särskild förvaltnings- 
gren, är proportionell med den andel uti avlöningen, som bör belasta 
denna. Den använda tiden kan sålunda tjänstgöra som måttstock vid 
fördelningen av ifrågavarande utgifter, och det gäller därför närmast att 
beräkna densamma för varje förvaltningsgren. Detta är ingalunda en 
lättlöst uppgift. Den synes närmast böra överlåtas till vederbörande 
skogsförvaltare. I varje fall måste man åtnöjas med ett närmvärde. 

Särskilt torde svårighet uppstå vid beräknandet av huru stor andel 
av ifrågavarande kostnader den industriella verksamheten skall vidkännas. : 
Denna bedrives nämligen ofta endast tidvis och kan understundom vara 
nedlagd under större delen av året för att under någon kortare tid be- 
drivas så mycket intensivare och sålunda vid det tillfället ställa större 
anspråk på förvaltningspersonalens tid. Vad återigen skogsstatens lantbruk 
angår, så anser jag på ungefär samma skäl som nedan anföras beträffande 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 57 


fördelningen av bevakningskostnaderna, att man i regel och i stort sett 
kan antaga, att detta kräver ungefärligen dubbla administrationskostna- 
den per har mot skogsbruket inom samma kronopark eller revir. 

Kontorskostnaderna synas kunna fördelas i samma proportion som för- 
valtningskostnaderna. Så är däremot ej fallet med utgifterna för bevakning. 
Huvudparten av dessa kostnader faller ju ostridigt på skogs- och lantbruket, 
och det torde icke förekomma alltför ofta, att bevakare tjänstgöra även 
vid någon förädlingsrörelse, och i sådana fall möter det antagligen ingen 
större svårighet att avväga, huru stor andel av hans avlöning, som bör 
belasta denna. Även vid bevakningskostnadernas fördelning mellan skogs- 
bruk och lantbruk synes det vara rättvist, att det senare per ytenhet 
får vidkännas dubbelt mot det förra. Som skäl härför kan anföras, att 
här ifrågavarande jordbruk oftast utgöras av ett stort antal smärre inom 
skogen kringströdda brukningsdelar. Härigenom nödvändiggöras av- och 
tillträdessyner och ekonomiska besiktningar i stor utsträckning, vid vilka 
bevakaren i regel skall närvara. Arrendatorerna av jordbruksfastigheterna 
erhålla så gott som alltid fritt virke till uppförande och reparation av bygg- 
nader och gärdesgårdar ävensom till bränsle. Detta virke skall utsynas, 
vilket oftast utföres av bevakaren. Givetvis måste denne också nedlägga 
ett jämförelsevis större arbete vid förhindrande av åverkan, intrång och 
tjuvbetning, då det finnes ett fertal brukare i bevakningstrakten, än da 
sådana endast förekomma till ett färre antal eller helt saknas. Även 
närmaste tillsynen över efterlevnaden av kontraktens bestämmelser ökar 
givetvis hans arbetsbörda. 

Självfallet har varje åtgärd inom de särskilda verksamhetsgrenarna en viss 
del uti administrations- eller bevakningskostnaderna. Tillhör den driften bör 
givetvis kostnaden påföras denna, avses återigen grundförbättringar, bör 
densamma debiteras dessas konto. Det inses lätt, att de samlade drifts- 
atgärderna och grundförbättringarna rätteligen borde var för sig debiteras 
med a vardera belöpande andel i kostnaderna för administration och 
bevakning. Det är emellertid ytterst vanskligt att rättvist kunna fördela 
dessa senare. Även i detta fall kunde den för de olika åtgärdernas vid- 
tagande använda tiden vara en god måttstock. Tyvärr är det oftast 
omöjligt att avgöra, huru stor del av personalens tid, som tagits i anspråk 
av driften och huru stor del som ägnats åt grundförbättringar. Ej heller 
storleken utav summorna av de för driftsåtgärderna a ena samt grund- 
förbättringarna å andra sidan använda övriga medlen kunna vara till ledning, 
alldenstund många åtgärder icke föranleda någon annan utgift än för 
administration eller bevakning. 

Då bokföringen i största möjliga utsträckning bör grundas på primära 
och faktiska siffror, synes det mig icke riktigt att äventyra dess värde 


58 J. A. AMILON. 


genom mindre tillförlitliga beräkningar. Kostnaderna för administration 
och bevakning böra därför ej fördelas mellan drift och underhåll, utan 
bokföras gemensamt, och då inom så gott som alla förvaltningsområden 
driften upptager huvudparten av personalens tid, bör densamma, trots 
den felaktighet, som härigenom uppstår, påföras alla icke fördelningsbara 
kostnader för administration och bevakning. 


Inventering av skogsbrukets kapitaltillgångar. 


Skogsbruket intar i jämförelse med annan verksamhet en särställning 
därigenom, att en stor del av det i virkesförrådet liggande kapitalet med 
lätthet och ofta utan avsevärd förlust kan lösgöras, och det är därför 
vid bedömandet av det ekonomiska resultatet omöjligt att utan vidare 
avgöra, huruvida skogstillgångarna utnyttjats endast med avseende på 
deras årliga produktionsförmåga, eller därjämte grundkapital tillgripits. 
Det senare förhållandet är säkerligen mycket vanligt och ofta fullkom- 
ligt berättigat, men det är ytterst beklagligt såväl från statistisk som 
social synpunkt, att intäkterna genom överavverkning redovisas gemen- 
samt med inkomsterna av den årliga produktionen utan att på något 
sätt kunna särskiljas från dessa, och utan att det beredes möjlighet att 
utröna, i huru hög grad grundkapitalet tillgripits. I själva verket är 
det ytterst svårt att anordna skild redovisning, och sådan torde endast 
kunna åstadkommas i vissa förut angivna fall, då ännu ej huggbar skog 
på grund av mnödtvang, t. ex. storm, eld m. m. mast ifortidföllsodo- 
göras. Däremot möter intet hinder att genom inventering utreda, huru- 
vida virkesförrådet eller skogstillgångarna i allmänhet under en längre 
följd av år ökat eller minskat i värde, och det synes mig vara en oefter- 
givlig fordran i rationell skogshantering, att kapitaltillgångarna inventeras 
och deras värde beräknas, varvid alltjämt skillnad bör göras mellan sådana, 
som tillhöra skogsbruket i inskränkt bemärkelse, jordbruket eller det 
förra åtföljande industri. Dylik inventering kan naturligtvis ej företagas 
årligen utan endast med vissa, t. ex. tioåriga mellanrum. Beträffande 
de allmänna skogarna bör den företagas i samband med skogsindelnings- 
förrättningarna. Visserligen verkställes sådan för det närvarande endast 
vart tjugonde år, men det är från många synpunkter önskvärt, att indel- 
ningsperioden från tjugo förkortas till tio år. Det skulle givetvis jämväl 
vara av intresse, om inventeringarna kunde äga rum, då ombyte av 
skogsförvaltare förestod, varigenom denne mera än nu skulle bliva an- 
svarig för under hans förvaltning inträffade otillbörlig värdeminskning 
eller anhopning av lågt förräntat kapital. 

Vid värderingen kan man antingen värdesätta skogens alla kapitaltill- 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 359 


gångar gemensamt, d. v. s. betrakta dem såsom en enhet, eller också uppskatta 
varje sådan särskilt för sig. Summan av deras värden utgör skogens värde. 

Enligt första sättet måste skogens samlade årliga nettomedelavkastning 
noggrant beräknas och värdet därefter kalkyleras genom kapitalisering 
på grundval av en viss antagen räntefot. Oavsett den rent praktiska 
svårigheten att rätt kunna bestämma avkastningen blir det erhållna värdet 
givetvis mycket subjektivt samt av nästan enbart teoretiskt intresse. Det 
är dessutom oanvändbart för ett flertal viktiga ekonomiska beräkningar, 
såsom räntabilitetskalkyler m. fl. På grund härav kan denna metod ej 
användas, utan vi måste begagna oss av sådana, varigenom varje kapital- 
tillgång uppskattas för sig. Av kapitaltillgångarna äro marken och virkes- 
förrådet de största och viktigaste. Men även transportleder — såsom 
flottleder, vägar, järn- och spårvägar — telefonanläggningar, hamnbryggor, 
inventarier, byggnader avsedda för skogspersonal och arbetare, båtar, 
kojor, skogshushållningsplaner m. m. representera ofta ett ingalunda 
oväsentligt värde, vilket i samma mån skogsskötseln blir mera intensiv 
allt framgent kommer att ökas. 

Markens värde kan beräknas på flera olika sätt. Enligt markränte- 
: läran är det lika med skillnaden mellan inkomsterna med därå beräknad 
ränta å ena och samtliga utgifter likaledes med räntor å andra sidan, 
varvid kalkylen knytes till en viss bestämd tidpunkt i beståndets liv, 
vanligen till omloppstidens början eller slut. Om vi sålunda vilja utröna mar- 
kens värde inom ett nu 100-årigt huggbart bestånd, så måste vi först skaffa 
oss vetskap om storleken av inkomsterna genom förhuggningar och huvud- 
avverkning, ävensom om de tidpunkter, vid vilka de förra influtit och 
det räntebelopp, som därefter uppkommit. Vi måste också utreda stor- 
leken av utgifter för skogsodling, administration, bevakning, skatter och 
onera. Alla dessa, med undantag av den första, hava visserligen utgått 
arligen under beståndets hela liv men icke med samma belopp, utan 
detta har växlat under olika tidsperioder, och härtill måste vi taga hän- 
syn. Slutligen skall räntefotens storlek bestämmas. Även denna kan 
med all säkerhet antagas hava undergått stora förändringar. 

Kalkylen kan med samma berättigande göras för framtiden för ett nu 
ettårigt bestånd på så sätt, att vi med ledning av vår nuvarande erfaren- 
het söka bestämma den förmånligaste omloppstiden och den penninge- 
avkastning, som kan påräknas hava uppkommit vid dennas slut. Kultur- 
kostnaderna känna vi noggrant liksom också de nu utgående utgifterna 
för administration, skatter m. m. Dessa komma emellertid säkerligen 
att framdeles avsevärt stegras, varemot räntefoten i framtiden kan påräk- 
nas sjunka något under den nuvarande. 

Se vi på de faktorer, med vars tillhjälp markvärdet skall beräknas, 


60 , J. A. AMILON. 


så är det genast uppenbart, att de flesta av dessa äro mycket svår- 
bestämbara, och att de i många fall undandraga sig alla tillförlitliga beräk- 
ningar. Härtill kommer, att penningvärdet undergår betydande för- 
ändringar under en så lång tidrymd som ett skogsbestånds omlopps- 
tid, vadan en jämförelse mellan utgifterna vid dess anläggning eller 
yngre ålder och inkomsterna vid skörden icke utan vidare är berät- 
tigad. Slutligen gäller metoden endast ett visst ur sitt rätta samman- 
hang lösryckt bestånd och icke hyggesföljden, driftsklassen, i sin helhet. 
Men för ett enda bestånd är det i de allra flesta fall omöjligt att rätt 
beräkna dess andel uti de allmänna omkostnaderna. Dessa bero näm- 
ligen icke endast av arealen utan också av jordens större eller mindre 
produktionsförmåga, trädslaget, skogens ålder och områdets mer eller 
mindre gynnsamma belägenhet i förhållande till kommunikationer. Skötseln 
av ett bördigare, med äldre skog beklätt och avlägset liggande område 
drager sålunda större allmänna kostnader än ett lika stort men mindre 
fruktbart, gynnsammare beläget ungskogsområde. 

Med det ovanstående tror jag mig hava påvisat, att den nu beskrivna 
metoden eller variationer av densamma icke med fördel kunna användas 
vid utrönandet av markvärdet. Detta kan lämpligare beräknas på ett 
sätt, som på det närmaste ansluter sig till det verkliga, tillämpade skogs- 
bruket. Under tänkbarast enkla förhållanden eller uti en skog med nor- 
mal fördelning mellan åldersklasserna, av samma bonitet, bestockad med 
för växtplatsen ekonomiskt bästa trädslag samt slutligen uthålligt skött, 
kan markvärdet per har beräknas enligt följande formel: 


NN säl + ZD,—c Ny 


B i ; 
ER (ORC 2 


där 5, betyder markvärdet per har, 4, den årliga slutavverkningens 
samt 2&/N, de årliga förhuggningarnas eller gallringarnas värde å rot, c 
skogsodlingskostnaden, /V kapitalvärdet av de årliga utgifterna per har 
till administration, bevakning, skatter och underhåll eller med andra ord 
driftkostnaderna, inberäknat räntor, V, förrådets värde å xr har och 4 
antalet år i omloppstiden och skogens eller hyggesföljdens areal i har. 
Inom en förvaltningsenhet, där noggrann bokföring äger rum, kunna 
samtliga dessa faktorer, med undantag av räntefoten samt virkesförrådets 
värde, bestämmas med fullständig säkerhet. Ett fixerande av den förras 
medelstorlek för en viss kortare tid, t. ex. för de tio senast förflutna 
aren, torde ej vålla någon avsevärd svårighet, om den inom riket van- 
liga — »landesiäblich» — räntefoten skall användas, vilket enligt mitt förme- 
nande bör äga rum. Skall däremot den av ett flertal tyska författare 
förordade skogliga räntefoten läggas till grund för beräkningen, kunna 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 61 


ett flertal åskådningar göra sig gällande, och markvärdet kan varieras i 
mycket stor utsträckning. Virkesförrådets värde kan likaledes å en skog 
av ovannämd beskaffenhet ganska noggrant beräknas. Det erhållna mark- 
värdet kommer således att grunda sig på tillförlitliga uppgifter. Vi 
måste emellertid erinra oss, att detsamma kan förändras. Frånsett mera 
tillfälliga fluktuationer beträffande ränta och virkespriser hoppas ju at- 
minstone de mera optimistiskt anlagda på en sakta men ständigt fallande 
ränta och på liknande sätt stigande virkespriser. Det förra förhållandet 
föranleder en stegring i markvärdet. Däremot är det ovisst, på vilket 
sätt stigande virkespriser komma att inverka. Givetvis bliva såväl in- 
komsterna som virkesförrådets värde större, men båda dessa ingå i for- 
meln under olika tecken. 

I vårt land förekomma, som bekant, skogar närmande sig det nyss 
beskrivna ideella eller kanske rättare schematiska slaget endast mycket 
sparsamt, vadan sålunda ovannämnda formel endast sällan utan vidare 
kan tillämpas. Men om en skarp bokföring infördes å våra få lämpliga 
skogar, skulle markvärdena inom dessa kunna tillförlitligt beräknas och 
de erhållna resultaten tjäna till ledning vid utrönandet av markvärden 
inom andra, ej alltför avlägsna orter. 

För att undvika de svårigheter, som medfölja en bestämning av ränte- 
foten och den subjektiva uppfattning, som därvid kan göra sig gällande, 
samt för att kunna förenkla beräkningen av markvärdet har GLASER före- 
slagit användningen av en empirisk närmelseformel. Enligt denna är 
Ng or SD) 

2 
beståndets virkesmassa och X/N,, summan av de intill 40 års ålder ut- 
tagna gallringarnas värden. Storleken av termen D,, är oftast ringa. 
Sålunda beräknas den av GLASER uti granskog å II bonitetsklassen vara 
72 underidet att: ÅA, ariI,830: kronor. På grund därav kan 2D,, ofta 


markvärdet, 5, = 20, där AÅ,, betyder värdet av det fyrtioåriga 


uteslutas, varvid formeln erhåller följande utseende: 5, = 9. Formeln 
2 


lämnar ett resultat, som motsvarar det enligt FAUSTMANNS formel 


o: op 


US ey EN 


med en räntefot mellan 2—3 20 erhållna resultatet. För bättre marker 
beräknar den något högre, för sämre något lägre värde än denna. För 
våra förhållanden lämnar den ett värde, som betydligt överstiger det 
pris, som "vid statens inköp av skogsmarker plägar betalas. Den synes 
för övrigt även i allmänhet lämna ett avsevärt mycket högre markvärde, 
än vi bruka beräkna. 


62 J.: AA; AMIDON: 


I södra Sverige kan man bilda sig en ganska god uppfattning om 
skogsmarkens gängse värde genom att aktgiva på de priser, som före- 
komma vid köp av kalmarker. Härvid måste emellertid ihågkommas, 
att sådana områden, som blivit avverkade efter den 1 januari 19053 och 
sålunda hemfalla under lagen om vård av enskildes skogar, ofta försäljas 
till underpris, för att ägaren skall undslippa honom oftast åliggande 
skogsodlingskostnader. Gäller det åter andra marker, som kalhuggits 
före nämnda dag eller av ålder varit kala, kan man antaga, att säljaren 
icke vill avhända sig dem till ett pris, som understiger kapitalvärdet av 
intäkterna genom betning, jakt m. m. Betet lämnar den ovedersägligt 
största inkomsten, och i jämförelse med denna äro de övriga i regel 
obetydliga och kunna här förbises. Det vid försäljning förekommande 
lägsta markpriset kan sålunda i regel anses motsvara kapitalvärdet av 
nettobehållningen genom betning. Några siffror rörande denna förra 
torde för den skull förtjäna omnämnas. Sålunda har betesavgälden i 
netto åa en i nordöstra Skåne belägen allmän skog, där betesmarken 
upptager nära 200 har, i medeltal under åren 1908—1913 utgjort 
omkring 2 kronor per har produktiv betesmark, vadan markvärdet 
sålunda efter 5 4, räntefot är 40 kronor. Å ett i mellersta Skåne 
beläget större gods har nettobeteslegan å god till medelgod, delvis med 
björk beväxt hagmark under de senaste åren växlat mellan 3: 50 och 
5:00 kronor per har. Markvärdet utgör sålunda frånsett den skogsav- 
kastning som kan förekomma enligt förenämnda grunder 54: 00—381: 00 
kronor. 

Av det föregående synes, att vi äga blott ringa erfarenhet om våra 
skogsmarkers värde, och att det erbjuder stora svårigheter att riktigt 
beräkna detsamma. Markvärdet utgör emellertid ofta endast en mindre 
del utav skogsbrukets samtliga kapitaltillgångar. En felaktig uppskatt- 
ning av detsamma har alltså icke ett så avgörande inflytande som en 
jämförelsevis lika stor felkalkylering av virkesförrådets värde. MARTIN, 
SCHIFFEL och GLASER uppskatta t. ex. markvärdet för gran å II bonitets- 
klassen till respektive 7, 14 och 15 20 av förrådets och markens samman- 
lagda värde. SCHWAPPACH beräknar detsamma vara omkring 10 20 och 
PRYTZ för vissa bestämda skogar för ek 17 20 och bok 7 94 av det sam- 
manlagda förråds- och markvärdet. 

I södra och mellersta Sverige samt förmodligen också i Norrland, men 
säkerligen mera sällan, förekommer, att jorden till en skogsfastighet har 
större värde såsom odlingsjord eller tomt än som skogsmark. Det är 
uppenbart, att områden av detta slag böra uppskattas till ett värde unge- 
färligen lika med det pris eller den kapitaliserade nettoarrendeavgäld, 
som vid försäljning eller utarrendering kan påräknas. Visserligen kommer 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 63 


markvärdet härigenom att stegras högst avsevärt, och de förut tillräck- 
ligt stora svårigheterna att nöjaktigt förränta det engagerade samman- 
lagda kapitalet att under någon tid ytterligare ökas. Då en försäljning 
eller utarrendering av dylika värdefullare områden förr eller senare måste 
ske, varvid i förra fallet köpeskillingen skall redovisas även såsom kapital- 
minskning, och i senare fallet en överföring till jordbruket med motsva- 
rande avskrivning beträffande skogsbruket måste verkstallas, komma i 
sinom tid förenämnda svårigheter att reduceras till vanligt omfång. 

Virkesförrådet är i regel den största av de i en skogsfastighet bundna 
tillgångarna. 

Det kan värdesättas antingen som produktionsfaktor, produkt eller vara. 
Det är dock icke uteslutet, att en del av detsamma kan uppskattas på 
ena och en annan del på andra sättet. 

Betraktas förrådet som produktionsfaktor och skall det värdesättas 
såsom sådan, måste vi först utreda, huru stor årlig nettobehållning det- 
samma lämnar. Då emellertid denna även är beroende av marken, 
övriga kapitaltillgångar samt administrationens beskaffenhet, är det 
svårt att beräkna, huru stor del av behållningen, som härflyter ur för- 
rådet. Om emellertid denna del kunnat bestämmas, erhålles det sökta 
värdet genom kapitalisering, vadan detsamma i hög grad bliver bero- 
ende av den tillämpade räntefoten. En antagen sådan av 6 94 läm- 
nar ett dubbelt värde mot en av 3 20. Det erhållna värdet är dessutom 
icke lämpligt för vårt ändamål, då vi genom detsamma icke lära känna, 
huruvida förrådets verkliga värde mellan inventeringarna förändrats i en 
eller annan riktning. En stegring av dess för en viss tid beräknade 
värde såsom produktionsfaktor kan nämligen ofta bero på ett bättre ut- 
nyttjande av detsamma, en bättre administration, överavverkning m. m., 
under det att en minskning kan orsakas av i motsatt riktning verkande 
förhållanden. Dessutom kan det enligt detta sätt beräknade värdet icke 
läggas till grund för kalkyler rörande skogstillgångarnas ränteavkastning. 

Skall virkesförrådet värderas som produkt, beräknas dess värde lika 
med kostnaderna för dess åstadkommande. Det sålunda erhållna värdet, 
produktionsvärdet, är emellertid icke, åtminstone beträffande den äldre 
skogen, användbart för vårt ändamål. Under förutsättning av sedan 
gammalt ordnade skogsförhållanden har visserligen produktionsvärdet stor 
betydelse för bedömandet av skogsskötselns ekonomi, då det angiver 
det lägsta pris, till vilket virkesförrådet utan förlust kan avyttras. Där- 
emot har det endast ringa inflytande på de i »handel och vandel» före- 
kommande priserna. Dessa måste nämligen vara högre än produktions- 
priset (se fig. 1), och de bestämmas utan hänsyn till detta av konjunk- 
turerna å världsmarknaden eller i orten, förhållandet mellan tillgång och 


64 J. A. AMILON. 


efterfrågan, handelspolitiska förbindelser m. fl. omständigheter. Men det 
är just de i verkligheten gällande priserna, som vi önska lära känna. 
Beträffande våra skogar är det för övrigt av jämförelsevis ringa intresse 
att söka utreda produktionskostnaden för bestånd över 40— 50 års ålder. 
En stor del av virkesförrådet under denna ålder och så gott som allt- 
sammans däröver hava vi »utan all förskyllan» emottagit såsom en god 
gåva av naturen, och de kostnader, som vi därför möjligen haft, äro 


| 7000 Fa 
SE föopilfobreloe 
—----- Produktonsvärdet 
| 
| | 5000 " 
CESS sök 
I 4000 " 
| 3000 
| 2000 
/ 
3 
Pla EL 
z 
sj de ; 17000 
i 
få 
bea | 
) | 
RN I : 


0) 10 20 30 HON BOTIE60 Z0 80 207 4007 MONO ASO AN 


Fig. 1. Tablå över förhållandet mellan varuvärdet och produktionsvärdet för bok å grev- 
skapet Langeland i Danmark (efter C. V. Prytz). 


ringa och hava oftast nedlagts icke i avsikt att uppdraga, utan att till- 
godogöra och skydda befintlig skog. De huvudsakliga utgifterna hava 
"åtgått till skatter och onera, administration och bevakning samt böra 
säkerligen till större delen påföras jordbruket och betet, vilket senare 
dessutom lämnat inkomst, som ytterligare nedsätter produktionsvärdet. 
Huvudsaken är emellertid, att större delen av våra skogar icke uppkom- 
mit genom vårt åtgörande och ej heller kräft något större mått av arbete 


pa 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 65 


tor vård och skötsel, och då deras kapitalvärde i äldre tider i allmänhet 
varit ytterst ringa, har av de tre produktionsfaktorerna, arbete, kapital 
och natur, den senare varit så gott som allenarådande, och det är så- 
lunda även från historisk synpunkt oberättigat att värdesätta vår nuvarande 
äldre och medelålders skog som en produkt även av arbete och kapital. 

Förrådet i sin helhet kan sålunda icke uppskattas såsom produktionsfaktor 
eller produkt, och det återstår alltså endast att värdesätta detsamma såsom 
»vara». Såsom sådan kani första hand all avverkningsmogen skog vär- 
deras. 

Den övriga delen utav förrådet har givetvis också ett visst varuvärde. 
Tvenne synpunkter kunna härvid anläggas. Enligt den ena är »varan» 
färdig först vid omloppstidens slut, enligt den andra så snart den kan 
försäljas. I förra fallet har hela det icke avverkningsmogna förrådet endast 
medelbart varuvärde, vilket beräknas med tillhjälp av förväntningsvärde- 
metoden, d. v. s. genom att för varje åldersklass eller bestånd diskontera de 
vid omloppstidens slut influtna inkomsterna till nuvarande tidpunkt samt 
avdraga motsvarande diskonterade utgifter, varefter resultaten summeras. 

Det sålunda beräknade värdet är alltså beroende av omloppstidens 
längd, virkesavkastningens storlek och beskaffenhet, virkespriserna vid 
de tider, då förhuggningar, hjälpgallringar och slutavverkningar äga rum, 
samt räntefoten, och sålunda av faktorer, vilka i stort sett icke med till- 
räcklig säkerhet kunna bestämmas för en tid, som är avsevärt avlägsen 
från den närvarande, vadan metoden särskilt för yngre och medelålders 
skog lämnar ett föga tillförlitligt resultat. 

Ett bättre resultat erhålles, om vi anse »varan» färdig, så snart den 
kan försäljas. Även i detta fall saknar emellertid det yngre icke för- 
säljningsbara förrådet omedelbart varuvärde. Vi måste därför uppdela 
förrådet i dels det avsättningsbara förrådet, omfattande den äldre och 
medelåldriga skogen, dels det icke avsättningsbara eller ungskogen och 
värdera varje grupp för sig och därefter summera resultaten. 

Det avsättningsbara förrådet uppskattas sålunda till sin kubikmassa, 
vilken klyves uti olika kvalitégrupper. " Priset för varje sådan beräknas 
per kubikmeter, och det sammanlagda värdet erhålles genom att summera 
produkterna av varje kvalitégrupps massa och pris. 

Detta sätt lämnar beträffande det avsättningsbara förrådet det mest 


objektiva och verkligheten närmast kommande värdet — der gemeine 
Wert — under förutsättning att det i förrådet liggande kapitalet icke 


är genom lagstiftning undandraget den fria spekulationen, såsom t. ex. 
i lappmarksskogarna, huvudparten av Danmarks skogar m. fl. Det upp- 
står emellertid även här vanskligheter, nämligen vid beräkningen av de 
virkespriser, vilka skola läggas till grund för värdering samt vid bestäm- 


5. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


66 J. A. AMILON. 


mandet av huru stor del av virkesförrådet, som vid en hastig realisation 
kan tillgodogöras. 

Det pris, som bör läggas till grund för värderingen, måste vara ett 
verkligt nettopris. Alla kostnader, som åtfölja en realisering av det salu- 
dugliga virket, böra sålunda avräknas försäljningspriset. Alla utgifter för 
avverkning och transport, administration och bevakning, samtliga förrådet 
åliggande skatter, räntor och amorteringar av i anläggningar nedlagt 
kapital böra sålunda avdragas. Alla skogsodlingskostnader, däri in- 
beräknat nödvändiga dikningar, kulturhägnader, ränteförlust å och för- 
dyrad avverkning av fröträd ävensom ränta a nödigt driftkapital skola 
ävenledes frånräknas. 

De nettovirkespriser, som uppnås vid uthålligt skogsbruk och rörande 
vilka vi äga åtminstone någon erfarenhet, kunna icke utan vidare använ- 
das vid värderingen. Dessa priser bero nämligen såväl utav omkost- 
naderna vid avverkningen m. m. som av de erhållna bruttopriserna, och 
varken de förra eller de senare äro till storleken lika vid uthålligt skogs- 
bruk eller vid en hastig realisering av förrådet. Omkostnaderna bliva 
i södra Sverige enligt den erfarenhet, som vunnits vid exploatering av 
skogsfastigheter, störst vid uthålligt skogsbruk. « Även bruttopriserna 
bliva i de allra flesta fall högre vid uthålligt skogsbruk än vid reali- 
sering. 

Genom en i så hög grad ökad tillgång på trävaror, som en snabb 
realisering innebär, uppstår nämligen ofta en överfyllnad å virkesmark- 
naden, vilket resulterar i en sänkning utav de vanligen gällande virkes- 
priserna. En dylik måste alltid inträda, så snart det salubjudna förrådet 
är av en betydande storlek och virkeseffekterna helt eller delvis måste 
försäljas i orten eller därstädes betinga högre pris än på världsmark- 
naden. Är däremot hushållningen anlagd på export och det avsättnings- 
bara förrådet icke alltför stort, kan prisfall undgås. Om t. ex. det år 
1913 till 2,802,679 kubikmeter uppskattade virkesförrådet å den 25,669 
har produktiv mark omfattande, i Hälsingland belägna Hamra krono- 
park, vilken torde vara känd av ett flertal skogsmän, skulle och kunde 
tillgodogöras under ett år, uppkom odisputabelt en betydande minsk- 
ning av de i närbelägna vattendrag vanliga virkespriserna. Tillgodo- 
görande av ett mindre förråd om t. ex. 20,000 kbm. i samma trakt 
inverkar däremot säkerligen icke på dessa. Vore det däremot beläget 
i södra Sverige och möjligheterna att försälja detsamma begränsade till 
den närmast omgivande orten, skulle ett fruktansvärt prisfall bliva följden 
av dess omedelbara realisation. I allmänhet kommer prisminskningen 
att hårdast drabba det mindre värdefulla virket såsom ris, ved m. m. 
dylikt, vilket icke förmår bära transportkostnader och därför endast 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 67 


kan avsättas i orten och till en viss begränsad mängd. Ofta blir det 
värdelöst. 

Emellertid är det i de flesta fall outförbart att på ett eller ett fåtal 
år avverka ett större virkesförråd. Tillgången på arbetsfolk, flottledernas 
och övriga transportleders för ringa kapacitet m. fl. omständigheter verka 
här reglerande och nödvändiggöra en utsträckt avverkningstid. Tillgodo- 
görandet av förrådet bör givetvis icke heller, för så vitt det kan und- 
vikas, försigga i så snabb takt, att ett prisfall därigenom uppstår. Ett 
dylikt kan också undgås beträffande sådant virke, vars priser bero av 
världsmarknaden, utan att tillgodogörandet behöver utsträckas över en 
alltför lång tidrymd. Å sådana skogar däremot, varifrån virket måste 
försäljas i orten, eller varest högre pris erhålles än vid export, och 
där efterfrågan är begränsad, måste givetvis, så snart tillgången över- 
stiger denna, ett prisfall inträffa. Detta är omständigheter, som förrätt- 
ningsmannen vid värderingen måste beakta. Han bör sålunda taga 
hänsyn såväl till den ränteförlust, som kan uppstå genom förlängd av- 
verkningstid, varvid skogens värdetillväxt givetvis bör medtagas i be- 
räkningen, som ock till storleken av irträffande prisminskning. 

Tyska författare, t. ex. MARTIN, framhålla, att vid uppskattning av 
ett virkesförråd ingen hänsyn bör tagas till ovannämnda i verkliga livet 
ofta uppkommande prisminskning och han stöder denna sin åsikt på den 
omständigheten, att ett lands nationalförmögenhet till stor del uppskattas 
till de i detsamma ingående nyttigheternas försäljningsvärden, utan att 
något avdrag göres för det minskade pris, som säkerligen skulle bliva 
en följd, om t. ex. alla ett lands hus, fabriker eller kreatursstammar på 
en gång salubjödos. Jämförelsen synes mig icke berättigad. För oss 
gäller det att uppskatta det verkliga eller det värde, som realiter skulle 
uppnås vid försäljning av förrådet eller hela fastigheten. Man kan ju 
med säkerhet förutsätta, att om alla landets skogstillgångar samtidigt 
utbjödos för omedelbar avverkning, skulle lagstiftningen snarast förhindra 
denna. Från nationalekonomisk synpunkt eftersträvas ett uthålligt skogs- 
bruk, och i detsamma befintliga tillgångar böra värdesättas från samma 
synpunkt eller såsom »hushållsvärden», under det att vi söka ett realisa- 
tions- eller försäljningsvärde. 

I det föregående har påvisats, att det icke saludugliga förrådet icke 
kan värdesättas såsom vara. Andra metoder måste användas. Sålunda 
kan dess värde bestämmas antingen med ledning av kostnaderna för dess 
uppdragande, produktionsvärdemetoden, med tillhjälp av förväntnings- 
värdeprincipen, lämpliga och prövade formler eller den erfarenhet, som 
vid försäljning eller köp av ungskogar kan förvärvas om därvid före- 
kommande priser. 


68 J. A. AMILON. 


Produktionsvärdemetoden har haft och har fortfarande stor användning 
vid värdering utav ungskog. Värdet beräknas ur formeln IW;,, = (B, + 
+ V+c-- ZD,1:0p””) 1:00" —(B + V), eller liknande, där x betyder 
beståndets ålder och 2 åldern, då inkomst för gallring influtit. För- 
klaring av de övriga använda tecknen återfinnes å sida 60. Denna for- 
mel angiver teoretiskt det lägsta möjliga värdet och bör därför vara gynn- 
sam för köpare av ungskog. Högsta möjliga värdet erhålles enligt för- 


väntningsvärdemetoden. Förväntningsvärdet beräknas enligt formeln 
, A+ DD 1:00 "+... .—(B+V) (1:00 7” —1) 


W, : 
I 3 ÖP 


vilken kan förenklas till 


Ö AES SEO PITT Sf est Bane 
NT I HOP 


BE 


Här betecknar x antalet år i omloppstiden och 22 beståndets ålder. 

Redan i det föregående har jag påvisat, att sistnämnda metod från 
rent praktisk synpunkt icke lämpar sig för värdering av ungskog. Ett 
flertal utav de i densamma ingående faktorerna såsom x, 4,, D,, och V 
kunna nämligen icke tillförlitligt till sin storlek bestämmas för en alltför 
långt avlägsen framtid. Formeln kan emellertid förändras på så sätt, 
att förrådets varuvärde beräknas vid en yngre lämplig ålder, t. ex. i 
södra och mellersta Sverige vid 40 år, varefter detta insättes i stället 
för Å,, varjämte XY anses vara 40 år. Den skulle därefter erhålla föl- 
jande utseende 


TT 


TOP Ber 
RA ee 


I :opte— 


Wise 


Från hushållsvärdesynpunkt är ett sådant förfaringssätt berättigat endast 
under förutsättning, att omloppstiden är 40 år, vilket dock sällan torde 
inträffa. Erfarenheten visar emellertid, att formeln lämnar ett visserligen 
högt men dock användbart värde. 

Såväl produktions- som förväntningsvärdet vidlådas utav en stor svag- 
het, nämligen deras beroende av markvärdet och räntefoten. Det förra 
kan nämligen icke beräknas ur den i det föregående förordade formeln 


AA, + ZD,—c N 


= u 


Xx 


xO:Op Xx 
då denna förutsätter kännedom om förrådets värde, vilket för oss är 
obekant, och de enligt markränteprinciperna eller erfarenhet beräknade 
markvärdena äro, som förut påvisats, föga tillförlitliga, och kunna därför 
och W, äro i hög grad 


- 


km 


ej användas. Även räntefoten, av vilken UH 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 69 


beroende, är, som förut nämnts, mycket föränderlig. På grund härav 
giva dessa metoder osäkra resultat. 

För att undvika ungskogsvärdenas beroende av räntefoten och mark- 
värdet har GLASER, efter vissa förändringar, använt en av MARTINEIT 
uppställd empirisk formel av följande utseende: 

AEG 
FER RA 


Aa 


Ala 
där ÅA; betyder det i-åriga beståndets sökta värde, A, det a-åriga be- 
ståndets varuvärde samt c kulturkostnaden. Om z sättes lika med noll 
eller a, erhållas formelns gränsvärden. I förra fallet uppstår följande 


ÅA, —:c 


a 


ElkvalO Md sor 4= (Fock salunda angivande. vardet vid noll 
a 


2 


år lika med kulturkostnaden. I senare fallet får ekvationen följande 


—C 


utseende 4, = — 2 +c = A,. Det sökta värdet sammanfaller så- 
a 


lunda med varuvärdet vid 4 år. Mellan detta och kulturkostnaden hava 
vi sålunda att söka värdena för ungskogsbestånden, under förutsättning 
att deras ålder ligger mellan 4 och noll år eller med andra ord ej över- 
stiger a ar. 

I formeln ingå endast kulturkostnaden, varuvärdet vid 4 år samt det 
ifrågakomna beståndets ålder. Den förra kan i allmänhet erhållas ur 
förda räkenskaper eller, om så ej är fallet, lätt och jämförelsevis säkert 
bestämmas. I densamma böra även utgifter för hjälpkultur och andra 
liknande åtgärder såsom röjningar m. m. inberäknas. Dessa verkställas 
emellertid senare än den egentliga skogsodlingen, och det är därför nära 
till hands att antaga, det utgifterna härför skola diskonteras till den tid- 
punkt, då skogsodling först ägde rum. Då formeln emellertid delvis till- 
kommit för att kunna beräkna ungskogsvärdet oberoende av räntefotens 
storlek, synes likväl så ej böra ske. Utgifterna för ovannämnda åtgär- 
der skola i stället utan vidare adderas till de förutvarande kostnaderna. 
Då hjälpkultur, vilken i allmänhet drager den största utgiften utav dessa 
atgärder, nästan alltid sker ett fåtal år efter den egentliga skogsodlingen, 
blir skillnaden med det ena eller andra förfaringssättet obetydlig. Om 
sålunda den första skogsodlingskostnaden belöper sig till 30 kronor och 
för därefter utförda åtgärder utgivas efter 3 och 7 år, räknat från be- 
ståndets grundläggning, respektiva 20 och 5 kronor, utgöra samtliga 
kostnader 55 eller om diskontering äger rum efter 5 0 räntefot 


- 


D) 


20 
SO FS 


i eller 50,84 kronor. Med ett varuvärde av 498 kro- 
05 05 


7 


70 J. A. AMILON. 


nor vid 33 års ålder erhålles vid 20 år 1 förra 232 och itsenarentfallet 
230 kronors värde. Skillnaden är sålunda obetydlig. 

Genom självsådd utan föregående eller efterföljande arbeten för dess 
underlättande eller förbättrande uppkomma emellertid bestånd utan någon 
som helst kulturkostnad. I dylika fall måste man antaga en dylik, som 
står i förhållande till beståndets bättre eller sämre beskaffenhet ävensom 
till den tids arbetspriser m. m., då detsamma grundlades. 

Varuvärdet vid a år måste bestämmas med ledning av befintlig erfa- 
renhet om kubikmassans storlek, kvalité och pris vid åldern a. Denna 
senare bör i stort sett vara lika med den ålder, då beståndets allra flesta 
träd vid en snabb realisation av tillgångarna äro saludugliga. Härom 
får jag framdeles tillfälle att ytterligare tala. Fig. 2 återgiver varuvärdet 
och det enligt GLASERS formel beräknade värdet för olika åldrar å bok 
å grevskapet Langeland, varvid A, bestämts vid 36, 40, 45 och 50 
års ålder. 

De i formeln ingående storheterna ÅA, och c påverka det sökta värdet 
ÅA; uti olika grad vid skilda åldrar. 


Formeln kan givas följande utseende: A; = (4, —) sa c. Dåz aldrig 


kan vara större än a utan antingen lika med eller mindre än detta, 


2 


Zz 
dock aldrig under noll, blir maximum för uttrycket EE lika med 1 och 


minimum med o. Från det förra sjunker dess storlek med avtagande 
värde på z till en början mycket snabbt men sedermera långsammare, 
ju mera Zz närmar sig noll. Parentesen (A,—ce) kommer alltså att multi- 
pliceras med ett bråk, vars storlek minskas på ovannämt sätt. Om a är 


t. ex. lika med 33, erhålles följande värden å uttrycket Br vid nedan- 


staende åldrar: 


33 Ag SS ENA RU dä Sand I,o0000 
BNOM PI RAgsbAboR er Lägg dos AT AMOR 0,9009 
ZÄSNT. CA BbsANASARDD OR DARN SAS AEE SPA O0,6256 
2 (0) TN FR na Ao Cslöle eler sjö. slaLA EE LRälA SR O,4004 
INN 2 (FDA SN SSEASSCSED NEEDS O,2252 
(LE) RR nt PRE al ee a lade le ake fore oe arag fe fare O,1001 

SY LÄ gods ter sBAnagnAgvEgsvådJLLDS 0,0250 

(Er a ora mA PST lela Bjalela 5, lnjåle AS O,0000 


Härav synes, att termen (4,—-e)-— kommer att på verka A;ganska ringa 
a 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 


Värdet.enl. Clasers formel: 


VR Ada = Arg = 1949 Fö. 
sas da vRNSKA 1706 [| 
= 1464 on 
AL = Azsg> 1258 ' 
EK =S006T7 
Voruvärdet 


800 


00 


72 J. A. AMILON. 


vid lägre ålder. Den sista termen i formeln eller c påverkar däremot uti 
alla åldrar Å; med samma storlek. 

Varuvärdet A, måste under normala förhållanden alltid vara betydligt 
större än kulturkostnaden ce. På grund härav har c endast ringa infly- 


2 


tande på storleken av uttrycket (4, —c) 5 Då emellertid detta, som 
a 


förut nämnts, starkt förminskas med avtagande ålder, får det c, som ut- 
gör formelns sista term, ett avsevärt inflytande på A; för yngre bestånd. 
Skulle varuvärdet bava beräknats g ” för stort eller för litet, blir 


2 +) 


Z 
väl (CE ARE Nl = + ce. Uttrycket — kan, som förut omnämnts, 
a 


icke vara större än I, och dess storlek avtager med sjunkande z. Felet 
o:0p A, kommer alltså att förminskas med avtagande ålder, vilket inne- 
bär en avsevärd fördel, alldenstund det är svårare att riktigt bestämma 
A, för de yngre än för de äldre bestånden. 

Har återigen c beräknats felaktigt med + 7 960 blir 


A= [A, —(c + 0:0p AE Fe kto:opc. Av ekvationen framgar att 
endast den inom parentesen befintliga storheten + o:opc kommer att 
förminskas på nyss- 
nämnt sätt, då där- 


— — Värdet enl. Glasers formel 
—-— —- —- Froduktbonsvårdet 


emot den utanför 


densamma varande 
termen ständigt på- | — — förvärtungsvärdet 


verkat Armed stal bete s 
fulla storlek. Såsom markvardet uugår & 
vi förut nämnt, har | 

kulturkostnaden, -, 
endast ringa infly- 


tandert pace vivid 


högre, men däremot 


ett avsevärt sådant 
vid lägre ålder, och 
felet, o=of cor 
håller sig på ena- 
handa sätt. Även 
här kunna vi alltså 


tillgodoräkna oss en 


fördel, därigenom att 
c är relativt lätt att Fig. 3- Tablå över förhållandet mellan produktions- och för- 


& 3 väntningsvärdet samt det enligt Glasers formel beräknade värdet 
bestämma för den = för ett 33-årigt tallbestånd. Varuvärdet vid 33 år 378 kronor. 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 13 


500 £r yngre skogen, å vil- 
Värdet enl. Glasers formel vå kens värde det utö- 


—- —- —- - Produktonsvärdet - var största inverkan. 
—— förvärtrungsvårdet är De tvenne återstå- 
i i 400 » ende i formeln ingå- 


ende faktorerna a och 


Zz måste bestämmas 


medstörstanoggrann- 
het, vilket också läå- 
ter sig göra. Ett fel 


rörande dessa är näm- 


ligen ödesdigert, enär 
detsamma kommer att 

200 « kvadreras. 
GLASERS <:formel- 
metod är såväl pro- 


duktionsvärde- som 


förväntningsvärdeme- 


10017 s 
toderna betydligt ö- 


verlägsen. Den är be- 
kvam, atbyanvandar 


de i formeln ingaåen- 


50 30 EE de storheterna äro 


lätta att bestämma, 


Fig. 4. Tablå över förhållandet mellan produktions- och förvänt- därvid begångna fel 
ningsvärdet samt det enligt Glasers formel beräknade värdet för =. LEN 
ett 33-årigt tallbestånd. Varuvärdet vid 33 år 498 kronor. inverka jämförelse- 


vis föga på resulta- 
tet, under det att fel beträffande de tvenne andra metoderna växa i 
hastigt tilltagande progression och därigenom alldeles förrycka detsamma, 
och slutligen lämnar den ett värde, som kommer det i handel och van- 
del förekommande priset närmare än produktions och förväntningsvär- 
dena. Det förra angiver, som förut nämnts, säljarens minimipris och 
det senare köparens maximipris. Det verkliga handelspriset framgår 
emellertid som en kompromiss mellan dessa båda ytterligheter, och 
mellan dem ligger i regel också det enligt GLASERS formel uträknade vär- 
det. Detta bestyrkes av figurerna 3 och 4. Materialet till dessa har jag 
hämtat från Hallands Väderö i Kristianstads län. Tvenne därstädes be- 
lägna 33-åriga tallbestånd innehålla per har respektive 166 och 126 kbm. 
saludugligt virke, vilket med ett pris av 3 kr. per kbm. utgör ett värde 
av 498 och 378 kronor. Båda bestånden hava uppdragits genom plan- 
tering. Kostnaden härför uppgives i befintliga kontrollböcker i medeltal 


74 J. A. AMILON. 


för hela skogen till 30: — kronor per har. Markvärdet beräknas med 
ledning av förut och nu utgående föga varierande beteslega till 40: — 
kronor per har. Bevakningskostnaden har årligen under beståndets hela 
liv utgått med 0:66 och administrationskostnaden med omkring 0: 34 
eller sammanlagt 1:—- krona per har. I den senare inbegripas utgifter 
för skogsindelning. Skatter förekomma ej, och förefintliga onera äro så 
obetydliga, att de kunna frånses. Räntefoten beräknas vara 5 20 och alltså 


100 
= 20 kronor. Vinstgivande gallringar hava ej ägt rum. Med 


pe 
0:05 
ledning av dessa siffror hava produktions- och förväntningsvärdet, det se 
nare hänförande sig till det 33-åriga beståndets varuvärde, samt värdet 
enligt GLASERS formel uträknats för skilda åldrar och grafiskt återgivits. 

Betrakta vi kurvorna för produktions- och förväntningsvärdet skola vi 
finna dem utvecklade enligt respektive formler från vardera endast en 
fast punkt, nämligen från kulturkostnaden och varuvärdet vid 33 års 
ålder. Andra kontrollpunkter eller stödjepunkter saknas fullkomligt. 
Kurvorna kunna således säga hänga i luften, och huruvida de hänga 
rätt, beror enbart av de i formeln ingående storheternas riktighet. 
Kurvan för de enligt GLASERS formel beräknade värdena stöder sig 
emellertid såväl på kulturkostnaden som varuvärdet och förlöper som en 
båglinje mellan dessa. I stort sett framgår den också mellan de tvenne 
andra kurvorna. I alla bestånd sänker den sig emellertid i yngre ålder 
under produktionsvärdekurvan. Ju sämre beståndet utvecklas eller med 
andra ord, ju mindre varuvärdet vid 4 år överstiger produktionsvärdet, 
desto djupare sjunker den GLASERSKA värdekurvan under produktions- 
värdekurvan, och desto längre dröjer det, innan den senare överskrides. 
Detta innebär dock icke någon större svaghet. Skillnaden mellan pro- 
duktionsvärdet och det enligt GLASERS formel beräknade värdet kan be- 
traktas såsom ett berättigat avdrag för den risk, som alltid förefinnes, 
att ett yngre bestånd icke utvecklas ekonomiskt tillfredsställande. 

Förhållandet mellan de efter de trenne metoderna beräknade ungskogs- 
värdena framgar av efterföljande tabell. 

Den erfarenhet om ungskogars värde, som vunnits vid köp eller för- 
säljning av dylika, är mycket ringa och kan endast i sällsynta fall läggas 
till grund för en värdering. 


I det föregående hava vi förutsatt, att det avsättningsbara förrådet 
skall värdesättas som om det snarast skulle tillgodogöras. En forcerad 
avverkning av de äldre träden kan emellertid i blädningsskogar och olik- 
åldriga skogar överhuvud, där plantor och ungträd förekomma enstaka 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 7 


un 


Förväntnings- Värdet enl. Glasers] VärdeflerisGlaserstförtnel 
Pro- värdet formel 
Ålder | du YST UNT jo Kia 
sp Aag = | 4gg = | Agg = | gg = | Och 4; = 498 kr. | och 4, = 378 kr. 
NaLnE "1498 kr.137$ kr.| 498 kr. | OKI avviker från | avviker från 
[AN | e I å 
| | | | || produk- | förvänt- | produk- | förvänt- 
| Kr Kr. ed | Kö er | tionsvär- |ningsvär- | tionsvär- |ningsvär- 
| | II det med | det med | det med | det med | 
| Br. jr RN NE 
Oo 30 20028 30 | SOM TIINGE 1 10 — 22 HO + 2 
5 55 82 | 52 42 39 SN VEG == lör | NG 
LOS 87 122 83 äl 65 — 10 — 45 —- 22 — 18 
15 T247/08 förren Ware ATS 108 + 8 SM = 6 — 14 
Faa 1791 236 | MY Ne 169 EB = ne = 3 
295245 318 142303) 1323 248 FAN TISK Jae TS Sö 
gORNNs200 F422N SLS CASTEL [1 SA + 122 + 29 TS = HG 
SSI 300,0 408: I. 3490) 4086 ol 378 108 + 0 —12 | + 0 


eller "i" grupper, hava ett ödesdigert inflytande på dessa. Träden äro 
nämligen i hög grad beroende av varandra, och man kan icke inom be- 
ståndet ostraffat uttaga över ett visst antal sådana. Överskrides detta, 
får det kvarvarande utglesnade beståndet eller grupperna ett obetyd- 
ligt värde. 

Givetvis är icke ungskogen inom alla olikåldriga skogar värdelös. För 
att kunna bedöma hithörande frågor måste man göra klart för sig graden 
av det beroende, i vilken den yngre skogen står till den äldre. Kan 
denna senare borttagas, utan att den förra därunder och ännu mer där- 
efter lider något större men, utan allt framgent är i stånd att utvecklas 
på önskvärt sätt, har den ett lika stort värde som likåldrig ungskog av 
samma beskaffenhet. En 20-årig tallföryngring, i vilken en timmer- 
ställning förefinnes, är sålunda likvärdig med en dylik av samma beskaf- 
fenhet, i vilken inga Ööverståndare förekomma. I verkliga blädnings- 
skogar eller överhuvud 1 sådana, där träd av ett flertal skilda åldrar före- 
komma blandade med varandra, äro emellertid i allmänhet de yngre 
träden mycket beroende av de äldre och samtliga de senare kunna icke 
på en gång avverkas, utan att i regel de förras fortvaro såsom bestånd 
tillspillogives, och på grund härav kommer ungskogens värde i sådana 
bestånd att bliva mycket lågt och i många fall lika med noll. 

En blädningsskog eller en olikåldrig skog, i vilken träd av många 
åldrar finnas inom varje bestånd, kommer alltså att uppskattas till ett 
lägre värde än en med densamma jämngod trakthyggesskog med lik- 
åldriga bestånd. Tvenne skogar av dessa typer kunna således hava 


76 J. A. AMILON. 


samma värde från hushållssynpunkt, och lämna lika stor årlig netto- 
behållning, men den olikåldriga skogens realisationsvärde kommer dock 
att understiga den likåldrigas, vilket återigen föranleder en högre ränte- 
avkastning från den förstnämnda. Detta förhållande är givetvis en brist 
uti det föreslagna värderingssättet, men det synes icke finnas något sätt 
att undanröja detsamma. 

I det föregående hava vi ständigt gjort skillnad mellan den avsätt- 
ningsbara och icke avsättningsbara delen av virkesförrådet. Vi skola nu 
söka utreda, var gränsen mellan dessa bör uppdragas. 

Möjligheten att kunna försälja ett träd beror, som bekant, under i 
övrigt givna förhållanden huvudsakligen och i normala fall enbart 
på dess storlek. Denna är emellertid i stort sett proportionell med 
åldern, och då det för vårt ändamål är bekvämare och bättre att räkna 
med denna än med olika dimensioner, begagna vi oss därav och upp- 
draga skillnaden mellan det avsättningsbara och icke avsättningsbara 
förrådet såsom en gräns mellan olika åldrar. Vi hava emellertid icke att 
göra med träd utan med bestånd. Nyss ha vi sett, att beståndet är av 
en fast samhällsbyggnad, samt att träden inom detsamma äro i hög grad 
beroende av varandra. Därför kunna i regel icke de saludugliga träden 
tillgodogöras, utan att därigenom livsvillkoren för de övriga försämras 
och beståndets värde såsom sådant äventyras. En avverkning — det 
gäller här endast yngre eller medelålders skog — måste alltså omfatta 
beståndet i sin helhet och kan därför icke äga rum, förrän de allra flesta 
träden inom detta uppnått saludugliga dimensioner eller med andra ord 
kunna 3å rot försäljas. 

Skall emellertid värdering av förrådet försiggå på här beskrivet sätt, 
kommer, såsom förut påpekats, i många fall en prisminskning att in- 
träda, och denna drabbar i synnerhet de mindre träden. Träd, som vid 
uthållig drift äro avsättningsbara, äro det sålunda icke vid en snabb 
realisation. Med avsättningsbara eller saludugliga träd måste alltså i 
detta sammanhang förstås sådana, som wid en hastig realisation av virkes- 
förrådet kunna å rot försäljas. GLASER har föreslagit, att åldersgränsen 
bör dragas antingen så, att den sammanfaller med den lägsta omloppstid, 
som från hushållssynpunkt kan komma i fråga, vilken i mellersta Sverige 
enligt T. JONSON ligger mellan 40—50 år, eller också vid den ålder, 
då träden inom beståndet erhålla varuvärde. Under de flesta omstän- 
digheter kommer i södra och mellersta Sverige gränsen mellan avsätt- 
ningsbara och icke avsättningsbara träd att förlöpa mellan 30 och 350 år. 
Givetvis finnas undantag, t. ex. bestånd å mycket dåliga marker eller 
inom trakter med dåliga avsättningsmöjligheter. 

Uppskattning av i skogens anläggningar bundet kapital. Förutom 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. T 


marken och virkesförradet är kapital ofta till en icke obetydlig mängd 
nedlagt i för skogshanteringens bedrivande nödvändiga anläggningar, 
t. ex. vägar, byggnader m. m. ävensom uti inventarier, och detta kapital 
ökas med tilltagande intensitet i skogsskötseln. Det skiljer sig på många 
sätt från det i marken och virkesförrådet befintliga. Liksom detta har 
det emellertid verkliga materiella motsvarigheter. De flesta av dessa 
kunna likväl i motsats till marken och virkesförrådet icke enbart för sig 
göras till föremål för köp eller försäljning utan endast i samband med 
skogsfastigheten eller delar därav. Man kan sålunda icke tänka sig en 
väg, ett dike eller en hägnad försäljas såsom sådana. Däremot kunna 
andra skogens anläggningar, t. ex. byggnader, liksom densamma tillhöriga 
inventarier m. m. utan vidare avyttras. 

Även i ett annat fall finnas olikheter mellan dessa tvenne kapitalkate- 
gorier. Om sålunda marken och virkesförrådet väl vårdas och under- 
hållas, minskas icke deras värde, så framt icke yttre förhållanden, t. ex. 
avsättningsmöjligheter m. m. försämras. Virkesförrådet ökas tvärtom 
årligen genom tillväxten, och tillgodogöres endast denna, förblir det 
under ovannämnda förutsättning alltjämt vid minst samma storlek. Så 
är emellertid icke förhållandet med i skogens anläggningar bundet kapi- 
tal. Huru väl dessa än vårdas och underhållas, slitas de likväl och här- 
igenom också det i dem nedlagda kapitalet, vilket sålunda under tider- 
nas lopp så småningom förbrukas. En trähägnad kan sålunda icke be- 
räknas vara användbar längre tid än 15—20, ett trähus 50 och ett in- 
ventarium t. ex. 10 år. Härefter äro de och alltså även i dem befintligt 
kapital förbrukade, och härtill måste hänsyn tagas vid beräkning av deras 
kapitalvärden. 

Skogen tillhörande åkerjord, vägar och vissa slags hägnader bilda emel- 
lertid undantag från ovanstående. Den förra förhåller sig såsom skogs- 
marken, och dess kapitalvärde skall sålunda under normala förhållanden 
förbliva oförminskat. Detsamma gäller ungefärligen även vägar, diken och 
stengärdesgårdar. Om dessa väl underhållas, förslitas de aldrig. De 
förra undergå tvärtom en ständig förbättring. Befintliga broar och grin- 
dar äro dock underkastade försämring. 

Kapitalvärdet av hägnader, diken, kolbottnar, telefonledningar, in- 
ventarier och byggnader beräknas bäst genom att från anläggningskost- 
naderna, vilka i allmänhet äro kända eller utan svårighet kunna utrönas, 
subtrahera det uppkomna slitagets värde. Beträffande byggnaderna kan 
dessutom någon ledning erhållas av brandförsäkringsbeloppen. 

Givetvis böra endast sådana anläggningar, vilka tillhöra skogsbruket, 
och vars inrättande varit förenat med en verklig kapitalökning, tagas i 
betraktande. Sålunda skola kulturhägnader, vilka avse ungskogens skyd- 


78 J. A. AMILON. 


dande mot betesdjur eller vildnaden förbises. Sådana hägnader tillhöra 
nämligen jordbruket eller jakten och vidkomma icke skogen. Ej heller 
kapitalvärdet av diken, som upptagits för föryngringens underlättande 
eller för skogsfastighetens bibehållande i befintligt skick bör beräknas. 
Detta ingår nämligen i markens och virkesförrådets värde, enär utgifterna 
för ifrågavarande diken redovisats såsom tillhörande omkostnaderna för 
drift och underhåll. 

Även flottledernas kapitalvärde kan utrönas med ledning av anlägg- 
ningskostnaderna och uppkommet slitage. Beträffande övriga transport- 
leder måste hänsyn också tagas till värdet av den mark de upptaga, 
vadan deras kapitalvärde blir lika med anläggningskostnaderna + mark- 
värdet — slitaget. Ofta öka emellertid de närstående träden sin massa- 
tillväxt så avsevärt, att ökningen uppväger eller motsvarar den tillväxt, 
som går förlorad å det för transportleden använda området, och under 
sådana omständigheter kan markvärdet förbises. 

Ofta är det svårt att utreda transportledernas anläggningskostnader. 
Ett stort antal äldre vägar hava nämligen uppkommit genom förbättring 
av urgamla stigar. Redan färdseln i och för sig har bidragit att för- 
stora dessa, och de kostnader, som använts, hava utan åtskillnad omfattat 
såväl underhåll som nyanläggning. Vägarbetet har ofta utförts rent till- 
fälligtvis. Anteckningar om kostnaderna för detsamma saknas så gott 
som fullständigt. De äldre vägarna byggdes ej heller för transport av 
andra skogseffekter än sådana, som skulle användas till husbehov. De- 
ras huvudsakliga uppgift var att tjäna såsom utfartsvägar från nybyggen 
och torp eller såsom förbindelseleder mellan dylika eller byar. I äldre 
tider tillhörde de alltså icke skogen utan å densamma belägna eller när- 
belägna jordbruksfastigheter. Då de äldre vägarna sålunda anlagts icke 
för skogsbrukets räkning, i längesedan förfluten tid och utan några 
egentliga kostnader, synes deras ursprungliga kapitalvärde kunna avskri- 
vas. Så kan givetvis icke ske med det kapitalvärde, som uppkommit 
genom i senare tider verkställda förbättringar. Detta bör beräknas på 
samma sätt som de yngre vägarnas kapitalvärde. 

De äldre flottlederna hava ungefär samma uppkomsthistoria som de 
äldre vägarna. Då byggnaderna i flottleder förbrukas ganska snabbt, 
kan man förutsätta, att alla före en viss tid, exempelvis för 20 eller 30 
år sedan gjorda nyanläggningar blivit förslitna och sålunda avskriva det 
i dem nedlagda kapitalet. Vid beräkning av kapitalvärdet behöva alltså 
de kostnader, som utgätt före en viss tid, icke tagas i betraktande. Se- 
nare kostnader kunna i regel erhållas ur förda räkenskaper. 

Kapitalvärdet av åkerjordar, ängar och slåtterlägenheter, vilka såsom 
löneförmäner äro upplåtna till skogspersonalen eller brukas direkt under 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 79 


skogen, uppskattas lämpligast med ledning av det pris, liknande områden 
med samma beskaffenhet och belägenhet i allmänhet betinga. 


Markens, det avsättningsbara och icke avsättningsbara virkesförrådets 
samt anläggningarnas värden hava uppskattats var för sig, och det kan 
tyckas, som om summan av dessa borde vara lika med hela skogsfastig- 
hetens värde. Så är emellertid ej förhållandet. Markens och anlägg- 
ningarnas respektive värden hava nämligen bestämts med förutsättning, 
att uthålligt skogsbruk med i regel årlig skörd skall äga rum. Så blir 
emellertid ej händelsen, om det avsättningsbara förrådet snarast möjligt 
realiseras, och härpå är dess värde baserat. 

Om vi tänka oss, att ägaren av ett skogsområde, där ung, medelålders 
och gammal skog intaga ungefär lika stor areal, först tillgodogör sig det 
realiserbara förrådet och därefter vill försälja marken, ungskogen och 
anläggningarna, så uppstår frågan, om detta kan ske till ett pris, som 
motsvarar deras uppskattade värden. Utan tvekan kan man härpå svara 
nej och detta på grund av följande omständigheter: ; 

1) Vissa utskylder komma under varierande tid att utgå med samma 
belopp efter och före det saludugliga förrådets avverkning, och här- 
igenom betungas marken och ungskogen i hög grad. 

2) Ungskogen, marken och anläggningarna hava ett större värde, om 
ungskog, medelålders skog och äldre sådan förekomma till ungefärligen 
lika areal än om hela ytvidden upptages enbart av ungskog och kal- 
marker. I förra fallet utgör fastigheten en väl avvägd förvaltningsenhet. 

3) Skogsfastigheter, som huvudsakligen bestå av ungskog och kal- 
marker, äro föga efterfrågade i >handel och vandel». Därför äro de också 
svåra att försälja och hava på den grund ett jämförelsevis ringa värde. 

Av de utskylder, som åligga en skogsfastighet, utgå skogsväårdsavgif- 
terna och skogsaccisen endast, om avverkning till avsalu ägt rum, och 
aligga sålunda icke ungskogen eller marken. De flesta andra utskylder, 
såsom inkomst- och förmögenhetsskatt, skatter till kommun, landsting 
och väghållningsdistrikt skola under alla omständigheter utgöras, men 
då deras storlek bestämmes av inkomsterna eller värdet av fastigheten, 
minskas de efter tillgodogörandet av det saludugliga virkesförrådet — 
vid devastering av mycket stora fastigheter kan på grund av minskning 
av samtliga beskattningsbara värden särskilt kommunalutskylderna för- 
storas — i en omfattning, som motsvarar försäljningspriset för detta. 
På grund av skattetekniska orsaker inträder dock minskningen icke ome- 
delbart utan först ett eller två år efter avverkningen, och under denna 
tid får marken och ungskogen betala utskylderna även för det avverkade 


80 J. A. AMILON. 


förrådet. Utskylderna för prästerskapets avlöning förhålla sig på ett 
annat sätt. Deras storlek regleras för församlingar på landet genom 
lönekonventioner, vilka fastställdes på 1860- och 70-talen med femtio års 
giltighetstid. Enligt dessa har varje fastighet att erlägga ett belopp, 
vars storlek som oftast bestämts med ledning av taxeringsvärdet under 
något av åren närmast före konventionens fastställande. Avgälden är 
sålunda en gång för alla fixerad och påverkas icke, i motsats till övriga 
utskylder, av förändringar i fastighetens värde. Detta gäller även ett 
flertal för samma ändamål utgående mindre skatter, såsom olika slag av 
tionde, jure stole m. ff. Efter avverkning av det realiserbara förrådet 
kommer alltså marken och ungskogen att belastas av även den del av ifråga- 
varande utskylder, som motsvarar det förras värde. Sättet för präster- 
skapets avlöning håller emellertid på att förändras, och i den mån nu- 
varande lönekonventioner upphöra att gälla, vilket skall hava ägt rum 
senast den 1 maj 1924, skola även ifrågavarande utskylder uttagas efter 
senaste fastställda taxeringsvärden, och därefter komma även de att vid 
förändringar i fastighetens värde förhålla sig som kommunalskatterna. 

Vägunderhållet in natura å allmänna vägar kommer i allmänhet att 
efter en avverkning under någon tid åligga fastigheten i samma omfatt- 
ning som före densamma. Vägunderhållet utgöres nämligen efter vägtal, 
som vid en viss tidpunkt i samband med vägdelning åsättes fastigheterna 
efter de senaste taxeringsvärdena. Dessa vägtal ligga till grund för 
vägdelningen och äga bestånd, tills ny sådan sker. En dylik kräver 
emellertid mycket arbete och kostnad och företages endast, när Konungens 
befallningshavande på därom väckt förslag, och sedan de väghållnings- 
skyldiga blivit hörda, finner sådan på grund av väsentligt förändrade 
förhållanden inom väghållningsdistriktet vara erforderlig. En avverkning 
å endast en fastighet torde näppeligen kunna föranleda ny vägdelning 
utan även i detta fall komma marken och ungskogen att påläggas de onera, 
som egentligen tillhöra det tillgodogjorda virket. Detsamma torde också 
bliva händelsen med underhållet av sådana enskilda vägar, i vilka fastig- 
heten jämte andra äger del, i synnerhet när denna del är avsevärd och 
det avverkade virket utforslats å vägarna i fråga. Även andra onera, 
t. ex. uppförande och underhåll av rågångshägnader äro oberoende av 
växlingar i fastighetens värde och minskas sålunda icke efter en av- 
verkning. 

Slutligen bör också framhållas, att ehuru förvaltnings- och bevaknings- 
kostnader efter det saludugliga förrådets avverkning kunna avsevärt in- 
skränkas, minskningen dock icke blir så stor, att den motsvarar det 
sålda förrådets värde. Alltså en ny börda. 

För att beräkna kapitalvärdet av de onera och utskylder, som efter 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 31 


en realisation av det saludugliga förrådet sålunda komma att överflyttas 
från detta på marken och ungskogen, måste vi förutom värdet av det 
försålda förrådet, marken och ungskogen samt storleken av de utgående 
skatterna även känna, huruvida och när dessa senare komma att för- 
ändras. I allmänhet kan man förutsätta, att deras storlek förblir lika, 
ända tills de på grund av förändrade bestämmelser eller lagar skola ut- 
göras efter nya principer. Beträffande skatterna till prästerskapet veta 
vi, att detta skall äga rum, när nya lönekonventioner träda i tillämpning, 
och sålunda kunna vi beräkna deras kapitalvärde. Tidpunkten, när väg- 
underhållet kommer att fördelas rättvisare, undandrar sig varje tillför- 
litlig beräkning. Detsamma gäller också ett flertal övriga onera av förut- 
nämnt slag. På den grund kan ej heller kapitalvärdet av den del av 
dessa onera, som rätteligen tillhöra det försålda förrådet, med säkerhet 
beräknas, utan man måste åtnöjas med en efter de lokala förhållandena 
gjord tillnärmelsevis uppskattning. 

En skog sammansättes i regel av bestånd av många olika åldrar. Är 
arealen lika fördelad mellan de olika åldrarna, så att t. ex. 1-årig skog 
intager lika stor ytvidd som 2-årig, 3-årig o. s. v., säges »åldersklass- 
förhållandet» vara normalt. Det är givetvis från skogligt-teknisk och 
administrativ synpunkt av stor betydelse, huruvida normalt eller i det 
närmaste normalt åldersklassförhållande förekommer, eller om en el- 
ler flera åldersklasser dominera på de övrigas bekostnad. Det torde 
här vara överflödigt att närmare redogöra för de olägenheter, som med- 
följa det sistnämnda, liksom för de fördelar, som äro förbundna med 
det förstnämnda tillståndet. Att bådadera dock äro synnerligen beaktans- 
värda framgår därav, att all välordnad skogsskötsel, såväl allmän som 
enskild, strävar efter att även med ekonomiska uppoffringar åstadkomma 
och bibehålla ett normalt åldersklassförhållande. TI alla länder med gam- 
mal skogskultur såsom Sachsen, Braunschweig och Hessen har man 
också nått detta mål, och i Danmark är man, om de skogsodlade hedarna 
undantagas, på god väg. Att det ligger ett ofrånkomligt värde i ett 
väl avvägt förhållande mellan den areal de olika åldersklasserna upptaga 
synes ytterligare genom ett citat av professorn vid Landbohöjskolen i 
Köpenhamn: CV. PRYTZ, som 1 en liknande; fraga yttrar: d-— = -umtet 
fornuftigt Menneske kan nogen sinde falde paa at realisere et Forraad 
med regelmessigt Aldersklasseforhold. En saadan Realisation har aldrig 
fundet Sted, fordi den vilde have medfört uoverskuelige Tab.» 

När det emellertid gäller att från ord övergå till siffror och i sådana 
utmäta den värdeförlust, som uppstår, när åldersklassförhållandet vid en 
avverkning av det saludugliga förrådet försämras, räcker vår förmåga 


icke till. Det värde det här är fråga om, är nämligen av rent immateriel 
6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


52 J. A. AMILON. 


art och saknar varje materiell motsvarighet, som kan värderas, och kan 
icke själv göras till föremål för köp eller försäljning. Beräkningen måste 
sålunda alltid bliva subjektiv, och endast tvenne givna fasta förhållanden 
finnas att stödja densamma på, nämligen åldersklassförhållandet före och 
efter avverkningen. I samma mån som det förra närmade sig det nor- 
mala, dess bättre var skogen avvägd, och dess större var här ifrågavarande 
i siffror svårmätbara värde, och ju flera åldersklasser avverkningen om- 
fattade, dess mera förminskades detsamma, och dess större blev förlusten. 

I ekonomiskt välskötta skogar finnas alltid anläggningar, såsom trans- 
portleder m. m. för driftens underlättande, och i skogar med någorlunda 
gott åldersklassförhållande kunna dessa anläggningar ungefärligen avpassas 
efter såväl det nuvarande som framtida behovet. Inträffar emellertid en 
så våldsam förändring som det saludugliga förrådets tillgodogörande, 
bliva anläggningarna under avverkningen otillräckliga och därefter helt 
eller delvis obehövliga. Kunna de icke försäljas eller på annat sätt göras 
inkomstbringande, vilket i många fall är omöjligt, uppstår en avsevärd 
förlust. Vid beräknandet av denna måste man taga hänsyn till, att 
slitaget vid det saludugliga förrådets tillgodogörande är avsevärt större 
än under vanliga normala förhållanden, samt att anläggningarna framdeles, 
sedan ny avverkningsbar skog hunnit uppväxa, möjligen kunna komma 
till användning. Om sålunda t. ex. en flottled har ett kapitalvärde av 
10,000 kronor och under avverkningen slites för 5,000 kronor, är efter 
dennas slut dess kapitalvärde 53,000 kronor. Är den för skogen obehövlig 
och, icke bör underhållas för framtida bruk, har den icke annat värde 
än de i densamma befintliga materialens, och förlusten är alltså lika med 
skillnaden mellan 5,000 kronor och detta. Anses den däremot böra 
underhållas, kommer kostnaden härför ävensom räntan å dess kapital- 
värde att utan någon nytta för skogen utgå, tills den åter tages i bruk, 
och värdeförlusten blir alltså lika med det kapitaliserade värdet av dessa 
tvenne utgifter. Givet är, att värdeförlusten å anläggningarna måste 
med avseende på deras olika slag och lokala förhållanden beräknas på 
vitt skilda sätt. Sålunda måste hänsyn tagas till, huruvida skogen tillhörande 
jordbruk eller industri kunna på grund av möjligen ökad verksamhet ha 
användning för och övertaga underhållet av vägar, byggnader och tjänste- 
jord m. m., till vilket pris den senarei annat fall kan utarrenderas m. m. 
Fullt noggranna siffror kunna sällan påräknas, och även i detta fall spelar 
det subjektiva omdömet och den praktiska erfarenheten en avgörande roll. 

Sedan det avverkningsbara förrådet forsålts, blir skogens avkastning 
ytterst ringa, och även om den årliga saludugliga tillväxten helt tillgodo- 
göres, komma dock utgifterna att överstiga inkomsterna. Någon för- 
ändring härutinnan kan endast påräknas, om avverkningen inskränkes 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 83 


till gallring, men även i så fall först efter en lång tid. Det är emel- 
lertid föga lockande att placera pengar i ett företag, som under en 
längre tid kräver årligt penningetillskott för att täcka skillnaden mellan 
utgifter och inkomster, och där avkastningen utgöres av ökning i kapital- 
tillgångar, vilka oftast äro ytterst svåra att realisera till ett antagbart 
pris. På grund härav äro också fastigheter, vilka äro bevuxna med 
yngre, ej säljbar skog eller bestående av kala marker, föga efterfrågade. 
Tillgången på utbjudna sådana är emellertid riklig, och därför blir det 
pris, som kan erhållas, lågt och avsevärt mycket mindre än det som 
uppnås, om liknande ungskogsområden eller kalmarker utbjudas gemen- 
samt med äldre skog. Även härigenom uppstår sålunda en förlust, 
vilken vi måste taga hänsyn till, då det gäller att beräkna realisationsvärdet, 
men även i detta fall är den omöjlig att angiva i fullt noggranna siffror. 

Efterföljande tablå må tjäna såsom exempel för ett klargörande av de 
huvudprinciper, enligt vilka värderingen av skogens kapitaltillgångar bör 
verkställas. De ursprungliga siffrorna rörande marken och förrådet äro 
hämtade ur en av GLASER utförd beräkning för en normal hyggestöljd 
för gran å II:dra boniteten med 120-årig omloppstid. Enligt PRYTZ 
uppgifter från Petersgaards distrikt har jag beräknat anläggningarnas 
värde till 13 20 av markens och förrådets. 


Det avsättningsbara förrådet. 
Avsättningen av smårre gagnvirke och ved är endast möjlig i orten, 
vadan ett prisfall med 30 2 av värdet beräknas. Timmervirket har 
hitintills försålts utom orten. Intet prisfall befaras. Avverkningstid ett ar. 


lim eteu SÖ EVATKeR ses -rr ds as dr rastnpldda sne kr. 481,000 
Mindre gagnvirke 90,000 — 90,000 X0:3 >» 63,000 
IMedyirker68;000— 05,00 0015 91 --kLe 244100 588, 100 


Avgår '/,; års ränta under avverknings- 
é ESR NRA 
Hidenkenigtisoniantefötl tees... 14.702! 593:3908 


Det icke avsättningsbara jörrådet. 


Wi SSko ot O AT enetrt aronsson kr. 27,000 

INTRA rd Sr åa mr Rn rn en an SL saa >» 114,300 141,300 
Avgår: 

Vissa skatter under 7 år för det försålda 
Ville rer RR EE elr BAN an Er elastisk OR N ndda E: 6,300 


Vägunderhåll in natura å allmänna vägar 
för det försålda förrådet under 10 år; 
UPPLOSSUN ATLV bög ade en 0 ostsd ser RSA fr Nad > 10,000 


iffansportike: 10:300! TATTOO ES7I380 


834 J. A. AMILON. 


Transport kr. 16,300 141,300 5373,398 
Vägunderhåll in natura å enskilda vägar, 
i vilka skogen har del; approximativt >» 9,000 
Nedskrivning i övrigt på grund av värde- 
minskning genom det saludugliga för- 
rådets avverkning med 33 20 av 141,300 


KEKOMOT frå (rg CRT SEEN FANS EAS ENA >" A7:100 T2400EIKGS:900 
Anläggningarna 
TFasStbry 2 09:11 .e ITIS DA kri 20,000 
Hlöttleder; enskildas Crea > 1 20000 
Vägar, RESAS EON Bl 2 5 väl FX RE VINN. » 10,000 
Bostadshus åt skogspersonalen ............... 2020:000 
Tjänstejords svt se sp ge Ve san Olas » 1 OC 
TDVEIYCALLCSI EE RIE tat EL ELNA BS EEE a Feer e LANE » 50001 085000 


Avskrivning på grund av det saludugliga förrådets avverkning. 


Ibastbryggat avskiivarmetS0 do osa. kry 0000 

Flottleder: » SOROS TANT >» ITÖLOPG 

Vägar: » SOROS RN » 5,000 

Bostadshus: ingen avskrivning 

Tjänstejord: >» » 

IN Ven talet avSkauvn SRA Oo es » 2,000 —39,000 = 46,000 


Summa kr. 688,298 


Ovanstående summa utvisar alltså skogstillgångarnas värde vid en hastig 
realisation av det saludugliga förrådet. 

Det i jordbruket och i den med skogshanteringen förbundna industrien 
nedlagda kapitalets storlek bör givetvis även beräknas, då inventering 
av skogstillgångarna äger rum. Redogörelsen för de metoder, som där- 
vid lämpligen kunna användas, ligger utanför detta ämnes plan, vadan 
jag anser mig helt böra utelämna densamma och nöja mig med att fram- 
hålla, att även dessa kapitaltillgångar oftast få vidkännas en betydande 
värdeminskning, så snart det avsättningsbara virkesförrådet tillgodogjorts. 
Jordbruket är nämligen ofta beroende av den jämna arbetstillgång, som 
endast skogar med en jämförelsevis stor och regelbunden årsavverkning 
förmår skänka, och industriens anläggningar, såsom sågar, kolugnar m. m. 
äro i allmänhet avpassade efter virkesuttagets storlek under förutsättning 
av någorlunda uthållig drift och därjämte ofta för fyllande av sitt behov 
utav råvara hänvisade enbart till egna skogar. Under sådana omstän- 
digheter kommer givetvis tillgodogörandet av det saludugliga förrådet 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 35 


att medföra en minskning uti såväl jordbruksfastigheternas som industri- 
anläggningarnas värden, och denna torde i regel hårdast drabba de 
senare. I detta sammanhang vill jag för undvikande av missförstånd 
framhålla, att jag med uttrycket »skogens anläggningar» avser t. ex. 
vägar, flottleder, bostadshus åt personal m. m. eller i allmänhet anlägg- 
ningar, som måste förefinnas a varje skog, även om avverkningen försäljes 
å rot. Dessa böra skiljas från »industriens anläggningar», vilka icke äro 
nödvändiga för skogshanteringen såsom sådan utan endast, ifall den är 
förbunden med förädling av skogsprodukterna. 


Statiska beräkningar. 

Skogsbrukets ekonomiska resultat kan i huvudsak utrönas på två sätt, 
nämligen genom jämförelse mellan inkomster och utgifter eller beräkning 
av förräntningsprocentens storlek å i skogsbruket nedlagt kapital. I 
förra fallet måste emellertid hänsyn tagas till de kapitalförändringar, som 
uppkomma därigenom, att inkomsterna över- eller understigit markens 
och förrådets värdetillväxt, samt att utgifterna antingen varit otillräckliga 
för behörigt underhåll eller också delvis avsett kapitalökning. Över alla 
hithörande förhållanden erhålles kännedom först, sedan resultaten från 
tvenne inventeringar föreligga. Därför kan i regel också vinsten eller 
förlusten beräknas först vid inventeringsperiodens slut som ett årligt 
medeltal, och endast under vissa betingelser kan den årligen löpande 
vinsten med tillförlitlighet utrönas. 

Den årliga medelvinsten kan beräknas ur följande ekvation 

ZI—(ZU— XU) + awa+20g (0) 
RIE : 


där / och U betyda inkomster och utgifter, U, utgifter avseende kapi- 
talökning, 20; 


Oo 


och 2v, förändringar i markens och förrådets samt anlägg- 
ningarnas respektive värden, bortsett från U, och 2» antalet år mellan 
tvenne inventeringar. Såväl 2, som 24, äro emellertid obekanta och 
måste ersättas med kända storheter. Dessa hava vid inventeringarna er- 
hållits. Om W,, och W, alltså beteckna markens och virkesförrådets 
samt ÅA, och Å4, anläggningarnas värden vid början och slutet av in- 
venteringsperioden samt U;, och U;, utgifter för kapitalökning blir 


EE STAL LDeh diagr Ar LA al, > och alltsa 

EE EO UJ (för dnr Ur). PA — An OR (ID) 
n 

elleridar SU = SU + SUR 


KS — ZU+(W, Tr WW) + (A,, — ÅA) LINS TAE TIGOr (IIT) 


mm Nn 


n 


36 J. A; AMILON. 


Förändringarna i anläggningarnas värde bero antingen på att ytterligare 
kapital nedlagts i dem eller också på förflyttning eller förbrukning av det 
redan befintliga. Någon värdetillväxt jämförbar med förrådets eller markens 
äger icke rum. Någon vinst kan alltså ej uppstå, men väl förlust. Uti 
inkomsterna redovisas emellertid även sådana medel, som härflyta ur en 
minskning av anläggningarnas kapitalvärde. Dessa utgöra givetvis ingen 
vinst och mäste därför avföras ur formeln, vilket, då deras storlek icke 
omedelbart kan beräknas, sker genom termen + (4, — 4, — ZU,). Om 
sålunda ifrågavarande inkomster betecknas med Z/,,, blir ÅA, = A, + 
+ 2ZU,, — 28, och insättes detta i formeln II erhålles 

Vv y 77 7 ba 
DE BU FSA 


”n Nn 


Förändringarna i markens och virkesförrådets kapitaltillgångar bero på 
förhållandet mellan avverkningens värde och markens och virkesförrådets 
tillväxt i värde. Den senare betingas dels av förrådets biologiska till- 
växt, dels av dyrhetstillväxten, i den mån denna ej motsvarar penning- 
värdets sjunkande. Under den korta tiden — 10 år — mellan tvenne 
inventeringar är den obetydlig och kan förbises. Å skogar med unge- 
färligen normalt åldersklassförhållande är vidare avverkningen och till- 
växten lika, och deras värden kunna antagas ungefärligen täcka varandra. 


Under sådana förhållanden uppkomma givetvis inga andra kapitalför- 
ändringar än genom utgifter avseende kapitalökning och inkomster till 
följd av mera tillfällig kapitalminskning, t. ex. på grund av försälj- 
ning av jordområden, i förtid tillgodogjord skog m. m. Dessa utgifter 
och inkomster äro emellertid bekanta genom de årliga boksluten, och 
sålunda kan den årliga vinsten eller förlusten beräknas ur ekvationen 
w =(I— L)—(U— Uj). Skulle vidare inga kapitalförändringar alls hava 
ägt rum, kan vinsten beräknas enligt den i. vårt land i allmänhet, men 
oftast felaktigt, använda formeln 20 = /— U. : 


Skogshushållningens resultat kan, som förut nämnts, konstateras även 
genom storleken av förräntningsprocenten å skogstillgångarnas kapital- 
värde. Härvid måste emellertid beaktas, att det i anläggningarna befint- 
liga kapitalet är oberoende av något som helst biologiskt inflytande, 
och till sin natur fullt jämförbart med t. ex. industriens kapital, varför det 
givetvis bör förräntas efter landets vanliga räntefot. Detta sker också, 
enär bland de årliga driftkostnaderna upptagas även ränta å anläggning- 
arnas icke nedskrivna kapitalvärde. 


Under samma förutsättningar, under vilka den årliga vinsten kan be- 
räknas ur uttrycket /— U, erhålles den årligen löpande förräntnings- 


OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 37 


100 (/— U) 
procenten" 2 ur uttrycket — Sr eller 


100 . 2w 
HER, EN där Wbetydermarkens 
och virkesförrådets värde. Under alla andra förhållanden kan emellertid 
den årligen löpande förräntningsprocenten icke beräknas, utan endast 


förräntningsprocenten i årligt medeltal under inventeringsperioden och 


00 . w, 200 . w, | AR ; 
Utfrormeln 2, — oc HW eller FA Som vi förut påvisat är 2v, 
ar ” I” ” 
2 


oberoende av från anläggningarna inflytande inkomster. Insättas alltså 


värdet på z2v,, blir 


21 


SPSS 


”"1 


a He) 5 (CA a 24) 


e NN) 
20 (ME sta W,) 


Brf 200 


I det föregående har jag sökt framställa ett system för skogsbok- 
föring, varigenom kännedom om den uppkomna vinstens eller förlustens 
verkliga och ej såsom nu skenbara storlek skulle erhållas. Jag har i 
första hand sökt utreda dess teoretiska del, i den tro att först sedan 
denna är klarlagd, de förändringar, som i praxis äro nödvändiga t. ex. 
för inbesparande av arbete m. m. kunna företagas. 

För egen del är jag livligt övertygad om den stora betydelsen av att 
förvärva en tillförlitligare kännedom än vår nuvarande om den verkliga 
storleken av våra skogars avkastning, om de förändringar det i dem 
nedlagda kapitalet undergår och överhuvud om deras inre ekonomi. 

Malmö 1 juni 1914. 


Använd litteratur. 


GLASER, THEODOR. Die Berechnung des Waldkapitals und ihr Einfluss auf die Forstwirt- 
schaft in Theorie und Praxis. Berlin 1912. 
HOMBURG. Vergleichsberechnung der Rentabilität der beiden Betriebsarten: 

I. Der Nutzholzwirtschaft im Hochwald-—-Ueberhaltbetriebe mit Horsten- bezw. 
Gruppenwirtschaft der Fichte, Eiche, Kiefer und Lärche im gemischten Buchen-Grund 
bestande und 

II. Des gleichalterigen Buchen-Hochwaldes im reinen Bestande. Hannover und 
Leipzig 1893. 

JONSON, TOR. Föreläsningar vid Kungl. Skogsinstitutet, Stockholm. Ej utkomna i tryck. 
MARTIN, H. Die forstliche Statik. Band I och II. Berlin 1905, 1911. 
OÖFFENBERG, L. Grundziige der Waldwertsberechnung auf volkswirtschaft. Grundlage. Berlin 1912, 
PryTZ, C. V. Skovbrugsökonomi. Köpenhamn 1909. 

> » — Driftsplan, Administration og Ökonomi. Tidsskr. for Skoyv&esen. Kjöbenhavn 1902, 
SCHWAPPACH, A. Forstpolitik, Jagd- und Fischereipolitik. Leipzig 1894. 
Skogsvårdsföreningens tidskrift för tiden !/, 1909—"!/; 1914. 
Sveriges Rikes Lag. Edition H. Westring. 1911. 
Sveriges officiella statistik. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning. Skogsväsendet år 1911. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910, H. I. 


Några ord i frågan >»fyrskärning eller 
genomskärning». 


Av A. TENOW. 


Avsikten med dessa rader är att söka i någon mån bidraga till att få 
klarhet i en allt för länge utan resultat omstridd angelägenhet. 

Som känt är, apteras det bästa ur våra barrskogar till timmer, som 
uppsågas till plankor och bräder för försäljning till utlandet. Det är 
givetvis av en särdeles stor vikt huru denna sågning försiggår, då därpå 
beror huru mycket i skeppningsvara som utvinnes ur skogen. För denna 
försågning användes två olika metoder: s. k. »Fyrskärning» och s. k. 
»Genomskärning>», och det är om fördelarna och nackdelarna hos dessa 
metoder som frågan gäller. 

Fördelarna av fyrskärningen äro följande: 

1) ÅzZz största delen av avfallet uppstår i form av »bakar», varigenom 
detsamma efter den vidare behandlingen i klyvsågar lämnar en bredare 
skeppningsvara. 

2) AZ i stället för plankribben uppstå bräder, som direkt ingå i det 
större skeppningsvirket. 

3) Åzt s. k. kroksågning kan försiggå med så stor säkerhet därigenom, 
att sågaren vid kantramen icke behöver tillhållas att lägga stocken med 
kroken nedåt (detta är nämligen för honom bekvämast) och stocken 
dymedelst så att säga automatiskt kommer med kroken åt sidan i un- 
danskärningsramen (s. k. brädramen). 

4) Åzt bladen i den ram, som huvudsakligen verkställer uppsågningen 
av stocken, kunna vara högst väsentligt kortare än i en genomskärnings- 
ram, där bladens längd bestämmes av diametern hos stockens rotända. 
Vikten härav för produktionen torde vara klar för alla. Därtill kommer 
det högst viktiga förhållandet, att det kantade blocket har en bestämd 
tjocklek, som skall genomsågas, varigenom bladen vid insättningen kun- 
na få den rätta lutningen i förhållande till frammatningen, varav följer, 
att alla tänderna i bladet skära, vilket, som bekant, icke är fallet vid 
genomskärning, där bladen måste insättas med »överskäret» lämpat ef- 
ter stockens diameter på mitten. 

5) ÅZz ett kantat block får en vida stadigare anläggning möt under- 
valsen än en rund, oregelbunden stock. 


NÅGRA ORD I FRÅGAN »FYRSKÄRNING ELLER GENOMSKÄRNING». 39 


6) Az den bättre och den sämre kvaliteten i stocken bliva skilda åt 
(från varandra), varigenom den dåliga kvaliteten i stocken icke kan dra- 
ga den goda kvaliteten med sig. Detta förhållande klargöres i nedanstå- 
ende fig. 1. Häremot skulle möjligen kunna invändas, att det så- 
gade virket i Norrland till stor del icke sorteras; men detta har egent- 


N 


> 


N Å 
TTC (AN UH KEN | 
TD ] | 


MU : SARS HTT 
| NE 
> 


4 AE 


ligen icke någon betydelse, då förhållandet är, att sorteringen senare 
äger rum i utlandet före virkets försäljning av de stora importörerna till 
förbrukarna. I alla händelser göres avseende vid kvaliteten. Vid de 
verk, där kvalitetssortering föregår utskeppningen, framträder vinsten av 
fyrskärningen mera direkt, helst som sidobräder äro eftersökta och be- 
tinga ett högre pris. 

7) Att då timret före sågningen sorteras efter beskaffenhet i kvaliteter 
i ändamål att utvinna det bästa resultatet ur stocken, fyrskärningen högst 
betydligt befordrar detta ändamål. 

8) Aff s. k. »extra sizes» kunna i önskad utsträckning uttagas utan 


90 A. TENOW. 


menligt inflytande på kubikinnehållet. Samma är förhållandet med fyl- 
landet av >»brister>. 

9) Az sick: »scantlings2 (3 X 43/2, 3 X 3, 204 reteMmnedkördel 
kunna uttagas, under det att vid genomskärning det är fast ruinerande 
att taga dessa dimensioner. 

10) Åt kroppsarbetet blir ganska mycket lättare för varje man, som 
användes för ramarnas servering. 

Mot alla dessa fördelar hava andragits huvudsakligen tvänne olägen- 
heter: 

1) Lillverkningens fördyrande. Härvid har man till och med gått så 
långt som att påstå, att tillverkningen vid fyrskärning är dubbelt så 
dyr i arbetskostnader för alla arbeten å hela sågen helt enkelt av den 
anledning, att stocken vid fyrskärning går igenom 2 ramar, under det 
att vid genomskärning blott I ram därmed är upptagen. Verkliga för- 
hållandet är naturligtvis, att den extra arbetsbetalningen för fyrskärning- 
en inskränker sig till de 2 män, som arbeta vid den extra ramen, såle- 
des på sin höjd 53 öre pr stock eller (med 50 stockar pr Std) Kr. 2: 50 
pr Standard eller Kr. 20:— pr dag med sågning av 400 timmer. Om 
vi sedan övergå till amorteringarna å maskiner, byggnader etc., så är 
det ju fullt riktigt, att dessa bliva dyrare 1 proportion av ramantalet, 
således dubbelt så dyr för fyrskärningen. Det blir då nödvändigt under- 
söka, huru mycket amorteringen gör för ett helt sågverk. Vi skola då 
säga, att en 8-ramig såg kostar med alla maskiner jämte byggnader in- 


räknade Kr. 400,000:—, således fördelat på varje ram Kr. 50,000: —. 
Avskrivningen på varje extra ram (utöver dem som äro nödvändiga för 
genomskärning) går då till Kr. 7,500:— (=15 2) eller Kr. 27:— pr 
vakt om 400 timmer (= 8 Stds). Skillnaden i arbetskostnaden var Kr. 
20: — pr vakt, tillsammans Kr. 47: —, säg Kr. 50: — pr vakt. Skill- 


naden i kubikinnehåll emellan genomskärning och fyrskärning, därvid 
kroksågning kan utföras rationellt, torde numera icke av någon verklig 
fackman skattas lägre än 10 &Z. Vid sågning av 8 Stds i en effektiv 
ram (1 för kantning, 1 för blockets uppskärning) uppstår således en 
kubikvinst av 5/,, Std, vars värde är Kr. 100: —. Härifrån avgår ovan- 
nämnda dagsavbränning Kr. 50:— (arbetskostnader och avskrivning). 
Återstår således Kr. 50: — pr effektiv ram och dag. 

Vid förestående kalkylering av extra kostnader för fyrskärning har 
icke upptagits något för utensilier och dyl., utan hava dessa tänkts in- 
neslutna i det höga arbetspriset och den stora amorteringsprocenten. 

2) Svårigheten att utföra timrets kantning tillräckligt noggrant. Detta 
har varit en verklig olägenhet, som man sökt hjälpa genom att placera 
de skickligaste försågarna vid kantramarna. På allra sista tiden har 


NÅGRA ORD I FRÅGAN »FYRSKARNING ELLER GENOMSKÄRNING ». 9 I 


emellertid så stora förbättringar gjorts vid stockvagnarna, att en till- 
räckligt snabb och därjämte alldeles säker inriktning av timret kan lätt 
och bekvämt ske. Den stora svårigheten, som faktiskt förefunnits, har 


AM (ff BOLINDER'S 2767. 


Fig. 2. Snabbspännande stockvagn med vridbar klo. 


härigenom praktiskt sett bortfallit till en särdeles förmån för fyrskärnings- 
systemet. Se t. ex. Bolinders snabbspännande stockvagn med vridbar klo! 

Ovanstående torde vara en någorlunda riktig framställning av åsikterna 
hos ivrarna för fyrskärning, och dessa vidhålla med särdeles bestämdhet 
sina åsikter. Likadan är bestämdheten hos ivrarna för genomskärning- 


92 A. TENOW 


en. I allmänhet kan sägas, att i denna fråga råder en genomgående 
förbistring. Vi finna sålunda, att vissa sågverk fyrskära allt sitt timmer 
(från 6” och uppåt), under det att samtidigt andra verk genomskära så 
gott som allt sitt timmer. Därjämte är det faktiskt, att alla de här av- 
sedda verken hava sin stockfångst från samma håll, så att det egentli- 
gen icke kan förefinnas någon skillnad i timrets beskaffenhet. Vidare 
säljes och skeppas det sågade virket åt samma håll i utlandet. Såsom 
vi förut hava visat, är fyrskärningen betydligt dyrare att verkställa. Om 
således genomskärningen skulle, som en del personer påstå, lämna lika 
mycket kubikinnehåll som fyrskärningen, så skulle denna senare föror- 
saka nämnvärda förluster. Skulle det däremot vara så, att 102 större 
kubikinnehåll kan utvinnas genom fyrskärning, så skulle med nödvändig- 
het de sågverk, som genomskära, lida en lika nämnvärd förlust. Ingen 
torde därför kunna förneka, att det nuvarande förhållandet är minst sagt 
högst beklagligt och för landet i sin helhet mycket menligt. 

Ingen torde tvista om att allt är beroende på sanningen eller icke 
sanningen av påståendet om de 10 &. 

Det är ju alldeles tydligt, att dessa spörsmål kunna jämförelsevis 
lätt utredas genom en provsågning, företagen av sakkunnigt folk och i 
tillräckligt stor skala. Vi kunna väl såsom säkert antaga, att en hel 
del sågverksägare skulle vara villiga åtaga sig kostnaderna för ett sådant 
prov för att få full klarhet i en för alla angelägen sak. 

För c:a 30 år sedan företogos dylika prov i större skala vid några 
av de norrländska sågverken; alla dessa prov visade fördel för fyrskär- 
ningen, men förhållandena då mot nu voro så olika. Priset på kolstigen 
var icke mycket över 5 kronor. Priset på s. k. småvirke (stav och 
dylikt) var icke heller högt. Ej heller kunde sågspån och »affallshack> 
utnyttjas. — Någon tillräckligt omfattande provsågning på senare år har 
icke avhörts. 

Genom här omnämnda provsågningar, stödda på förhållandena nu för 
tiden, vore även tillfälle att få utrönt, huruvida någon verklig grund kan 
finnas för påståendet, som man rätt ofta får höra, att den ena timmer- 
dimensionen bör fyrskäras, den andra genomskäras. Så säger man t. ex. 
att 8” bör fyrskäras, men 9!/,” genomskäras. Med ett ord, man håller 
före, att en blandning av sågningssätten är att föredraga. Vill man 
hava denna valfrihet, blir emellertid den odisputabla följden, att sågver- 
ket blir mera invecklat i sin konstruktion och därigenom dyrare i an- 
läggning.— = Allt synes oss tala för en noggrann undersökning, på det 
att timmersågningen allmänt må kunna utföras på allra bästa och för- 
delaktigaste sätt. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. 


Om byte av träkol för minskning av fraktkost- 
nad och undvikande av vagnsbrist. 


Av WILH. EKMAN. 


För varje vinter har det från kolavlastares och kolmottagares sida 
klagats över den stora brist, som rått på järnvägsvagnar. Under inne- 
varande är, då så många speciella förhållanden tillstött, har denna brist 
varit särskilt svår. Man får hoppas, att järnvägarna i största möjliga 
utsträckning söka råda bot härför och göra allt vad göras kan dels för 
att vagnarna hastigast möjligt skola föras fram och åter till destinations- 
orterna, dels för att vagnparken skall utökas. Men det har även före- 
fallit, som om avlastare och mottagare skulle kunna i viss mån bidraga 
till att minska kolbefraktningarna per järnväg. Ett exempel klarlägger 
detta bäst. En skogsägare i Dalarna önskar sälja 2,000 läster träkol, 
levererade vid järnvägsstation. En spekulant finnes visserligen på 3 a 
4 mils avstånd, men säljaren erhåller av ett järnverk i Västmanland 10 
öre mera per läst, oaktat kolen skola passera flera järnvägar. Affären 
avslutas, och säljaren vinner 200 kronor på att han sålt sina träkol till 
den avlägsnare köparen. 

För järnvägarna ställer sig saken på så sätt, att koltransporten i ena 
fallet binder 100 vagnar under t. ex. 2 dagar var eller 200 vagnsdagar; 
i andra fallet 100 vagnar under 6 dagar var = 600 vagnsdagar. För 
järnverken åter kan man antaga, att frakten i ena fallet kostar 60 öre, 
i andra 2 kr. 50 öre eller en skillnad av kr. 1,90, vilket för 2,000 läster 
gör kr. 3,800. Denna merutgift av kr. 3,800 och detta ansträngande 
av vagnparken i 400 vägnsdagar synes tämligen onödig och borde 
genom bättre organisation kunna övervinnas. 

På den norrländska stambanan gå träkolsfrakterna nästan uteslutande 
från norr till söder. Däremot kan man på mellersta Sveriges järnvägar 
ofta se, att koltransporterna mötas. Delvis är nog detta beroende på 
de ofantligt olika pris, vartill träkolen köpas, vilket återigen har sin 
grund i avsaknad av allmän notering av träkolsprisen. Men även om 
kolen kunna köpas billigt, borde man kunna undgå de onödiga frakterna. 

Den som haft beröring med träkolsaffärer känner det omskrivna för- 
hållandet allt för väl, varföre ytterligare omnämnande av de föreliggande 
svårigheterna ej torde erfordras. 


94 WILH. EKMAN. 


Bästa lösningen av detta problem vore, om träkolen kunde fördelas 
bland järnverken och sändas till det närmaste verket. Men detta låter 
sig icke göra på grund av svårigheter från såväl köpare som säljare. 
Köparna kunna nämligen icke vara nöjda med vilka kol som helst. Ett 
järnverk, som tillverkar fosforfritt järn, kan sålunda icke godkänna björk- 
och gallringskol. Säljarna åter se helst, att de ha att göra med de köpare, 
som de en längre tid stått i förbindelse med. Man kan nämligen tänka 
sig, att köparna ha olika sätt gentemot säljarna såväl vid leveransernas 
godkännande som vid likvidationen av fakturorna. 

Om man överhuvud taget kan anse, att ett kolbyte mellan järnverken 
kan äga rum, måste detta grunda sig, dels på att järnverken få de kol, 
de önska, dels att säljarna bibehålla sin rätt att sälja till dem de önska. 
Jag har därför tänkt mig, att järnverken skulle täcka sina kolbehov på 
samma sätt som hittills, men att de insända rapport om sina kolköp till 
en centralbyrå. Denna skulle utom inregistrering av kontrakten även 
ordna kolmottagningen vid de stationer, där kolbyte kan äga rum, d. v. s. 
i mellersta Sverige. Byrån skulle kunna föreslå tvenne järnverk, som 
skulle ha nytta av att göra utbyte, vilket förslag verken sedan äga god- 
känna eller förkasta. Sker utbyte, måste denna efterföljas av frakt- 
reglering. 

Förut nämndes, att centralbyrån skulle ordna kolemottagningen. Detta 
är nödvändigt därföre att först sedan kolen väl äro mottagna och god- 
kända, kan köparen destinera kolen vart han vill. Som bekant säljas 
träkol i likhet med alla skogsprodukter vid avsändningsplatsen. Om 
man samtidigt även vill ordna denna del av kolfrågan grundligt, måste 
man tänka sig, att ett ombud från köparens sida är närvarande vid leve- 
ransen för att beivra de felaktigheter, som stundom kunna föreligga. 
Flera järnverk ha redan anställt dylika genom sina kolbolag och kolköps- 
föreningar, varför merutgiften härför torde bli ganska liten. 

Min framställning går sålunda ut på att vagnsbristen skulle kunna 
minskas och träkolsfrakterna reduceras samt kolemottagningen enhet- 
ligare och bättre ordnas, om järnverken upprättade en centralbyrå, vars 
funktion skulle vara dels att inregistrera uppgjorda kontrakt, dels att 
föreslå utbyte av träkol, där sådant lämpligen kan ske, dels engagera 
och kontrollera kolemottagningen, dels slutligen verkställa vidräkning 
efter gjorda kolbyten. 

Förslaget att byta kol är icke nytt; det har mången gång framkastats, 
men säkerligen giva såväl träkolsprisen som svårigheten att anskaffa 
vagnar just nu särskild anledning atti handling omsätta förslagen i denna 
riktning. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. Hi 


Genmäle till överjägmästare U. Wallmo. 


Överjägmästare Wallmo har i decemberhäftet for 1915 av denna tidskrift 
fått införd en i den för honom utmärkande temperamentfulla stilen hållen protest 
mot det sätt, på vilket hans namn skulle ha »brukats eller missbrukats» i det 
av mig 1914 utgivna arbetet Skogsskötsel. Ehuru jag tror, att en var, som 
något följt med den efter tillkomsten av Wallmo's& bok »Rationell skogsavverk- 
. ning» uppblossade striden om de däruti framlagda åsikterna och som där- 
jämte i rätt sammanhang läst, vad jag i mitt förenämnda arbete yttrat i an- 
slutning till Wallmo's namn, skall finna det tämligen onödigt, att jag upptager 
tidskriftens strängt anlitade utrymme med ytterligare inlägg i denna mycket 
omdebatterade sak, så måste jag dock av hänsyn till dem, vilka icke läst 
båda böckerna och vilka således av Wallmo's protest möjligen skulle föran- 
ledas till den uppfattning, att jag verkligen av okunnighet eller illvilja lämnat 
en förvrängd bild av de Wallmo'ska avverkningsprinciperna, anhålla om plats 
för ett genmäle. 

I min bok har jag av såväl praktiska som pedagogiska skäl sökt särhålla 
skogsskötselns trenne huvudmoment: skogens uppdragande, beståndsvården in- 
till föryngringens inledande samt avverkningen i och för föryngringen, vilket 
sistnämnda moment dock står i så intimt samband med de två föregående, 
att jag nödgats giva kapitlena därom den vidsträcktare innebörd, som antydes 
i det allmänt använda ordet »skogsbrukssätt», något som jag i boken särskilt 
motiverat (sid. 285). Wallmo's namn förekommer dels under beståndsvården 
vid skildring av olika gallringsprinciper (sid. 229), dels under »avverkning och 


föryngring», där hans »rationella blädning» refererats med — såvidt det i 
starkt sammandrag varit möjligt — hans egna ord i den av honom utgivna 
boken. 


På förstnämnda ställe säger jag: »För att uppnå de med gallringarna av- 
sedda ändamålen kunna olika vägar följas. Vid den ena sker ingreppet i 
kronslutet så att säga ovanifrån, d. v. s. förhärskande och härskande träd, 
som överskärma eller trycka medhärskande eller behärskade träd med god 
stamform, aflägsnas i första hand. Man utjämnar med andra ord stamklas- 
serna nedåt och baserar det kvarvarande beståndets tillväxt på de svagt med- 
härskande eller behärskade stamklasserna, vilka man förutsätter kunna öka 
sin tillväxt genom det rikligare utrymmet i proportionsvis högre grad än de 
härskande stamklasserna. Denna princip företrädes egentligen av BORGGREVE'S 
blädningsgallring, som i vårt land delvis fått en förespråkare i U. WALLMO.» 

Av det sammanhang, i vilket Borggreve's blädningsgallring här nämnes, 
borde väl tydligt nog kunna framgå, att jag endast åsyftar själfva gallrings- 
förfarandet och ej alls de principer Borggreve i övrigt förfäktar beträffande 
föryngringen. "Då jag vidare säger, att »förfarandet delvis fått en  före- 


96 A. WAHLGREN. 


språkare i U. Wallmo>, innebär detta, att enligt min och många andras uppfattning 
Wallmo också vill gallra på liknande sätt om än han därvid icke går till samma 
ytterlighet som Borggreve. Vad som skiljer BORGGREVE'S beståndsbehandling 
i fråga om /föryngringen från WALLMO'S, det hör icke till kapitlet om gall- 
ring utan torde framgå av dels mitt uttalande å sid. 244, där jag framhåller, 
att Borggreves metod är avsedd för likåldriga bestånd och lång omloppstid, 
dels min skildring under skogsbrukssätten av Wallmo's rationella blädning. 
Att Wallmo såväl i publikationer som vid demonstrationer 1 skogen förordat 
uttagande af de förhärskande träden till förmån för de medhärskande och 
behärskande, torde han icke kunna förneka. På tal om blädningen i yngre 
bestånd säger han exempelvis i sin bok (sid. 30): »Man bör ej heller ingripa 
för hastigt med blädningen, utan aktgiva på hur länge de tryckta och öfver- 
skärmade träden tåla beskuggningen. Så snart man märker att de under- 
tryckta träden kunna taga verklig skada utav längre överskuggning, då är 
tiden inne att gripa in och, komma dem till hjälp.» Detta yttrande kan väl 
icke innebära annat än att de överskärmande eller tryckande träden, d. v. s. 
i likåldriga bestånd de förhärskande eller härskande, skola avlägsnas. Fler- 
talet af de skogsmän, som kritiserat Wallmo's blädningsförfarande, hava också 
fått denna uppfattning, och några hava t. o. m. ansett det vara det centrala 
i hans metod. För att belysa detta tillåter jag mig citera några uttalanden, 
vilka även ådagalägga att jag, då jag yttrat, att någon väsentlig skillnad icke 
finnes mellan Wallmo's rationella blädning och den av mig i boken skildrade 
traktblädningen eller »luckhuggningen», åtminstone icke står ensam om min 
uppfattning. Efter det skogsmöte, som i maj 1898 inbjudits till Skogaholms 
bruk för att taga del av Wallmo's där tillämpade metod, enade sig ett antal 
av de 1 mötet deltagande skogsmännen i följande uttalande, som nu ställts till 
mitt förfogande för att 1 lämpliga delar återgifvas: »De 1 mötet deltagande 
skogsmännen, som förvalta en i enskild ägo varande skogsareal av över 
600,000 har, anse sig böra — — — framhålla, att de av jägm. Wallmo 
här tillämpade avverkningsmetoder icke 1 andra väsenliga avseenden skilja sig 
från de av samtliga skogsmän sedan länge kända och av dem i större eller 
mindre omfattning allt efter växlande lokala förhållanden använda avverk- 
ningsprinciper, kallade hjälpgallring med efterföljande ljushuggning och slutav- 
verkning än att 1:0 avverkningen i huvudsak av Wallmo uttages inom den 
härskande och den största såväl massa- som värdetillväxten lämnande stam- 
klassen, under det att framtida tillväxt av honom förväntas bliva väsentligt 
ökad inom förutvarande under- och mellanbeståndet, som vid denna huggnings- 
metod blivit till ytterlighet ljusställd>, 2:20 — — — — — er — — — 
LOvÉN säger i sin mycket uttömmande polemik emot Wallima först Ek 
lagd på tekniska diskussionsmötet 1 Järnkontoret d. 30 maj 1895, sedermera 
offentliggjord i Lovéns bok »I skogsfrågan» 1901, efter en redogörelse för 
Borggreve's gallringsprincip:» Denne mans åsikter äro Wallmo's ideal, med 
undantag att han icke vill instämma i såväl Borggreve's som Wagener's åsikt 
om de likåldriga skogsbeståndens berättigande eller företräde». Lovén påvisar 
i Övrigt genom en lång historisk utredning, att Wallmo's huggningsmetoder 
sedan långliga tider funnits framlagda i den skogliga litteraturen, och yttrar, 
bl. a.: »Den som något närmare studerat vår svenska skogslitteratur blir 
sannerligen förvånad över att författaren, jägm. Wallmo, till det först 1897 
utkomna, i övrigt mycket förtjänstfulla arbetet Rationell skogsavverkning, i för- 


GENMÄLE TILL ÖVERJÄGMÄSTARE U. WALLMO. 97 


ordet uttalar den uppfattning att den däri med synnerlig förkärlek förfäktade 
skogshushållningsformen, den gruppvisa föryngringen och olikåldriga beståndsformen 
är en ny ide, som förut endast legat i luften och blifvit den ledande principen 
i hans bok, och han beklagar sig över, att det kommit på hans lott att väcka 
en ny fråga till lifs och först upptaga den till behandling.» 

Då Wallmo förmodligen anser dessa uttalanden vara av alltför gammalt 
datum för att nu förtjäna något avseende, kan jag åberopa ett ganska nytt 
yttrande av en bland de svenska skogsmän, åt vilka han i sin bok (sid. 234) 
skänker särskilt erkännande, nämligen dåvarande jägmästaren, numera gene- 
raldirektören K. FREDENBERG. Denne säger i en anmälan av min bok i 
Kungl. Landtbruksaksdemiens handlingar och tidskrift 1915 sid. 213. » Under 
rubrik avverkning och skogsföryngring i allmänna delen redogöres för de 
skilda skogsbrukssätten, varvid såsom särskilda sådana upptagas bl. a. Wallmo”s 
rationella blädningt och timmerblädning, ehuru icke någon ur dessa huggningar 
synes hava bort såsom särskilt skogsbrukssätt upptagas. Wallmo's rationeila 
blädning skiljer sig från traktbiädning eller luckhuggning egentligen endast därutt, 
alt föravverkninsarna vid den förra metoden mera gå ut över de förhärskande trä- 
dent, vilket ock av förf. själv anmärkts. Men även vid trakthuggning kunna 
föravverkningarna uttagas på samma sätt. Därför torde denna huggningsmetod 
riktigare bort hava omnämnts under traktblädning eller luckhugggning såsom 
skett med Wagners kantblädningshuggning». 


De ovan citerade skogsmännen hava således uppfattat Wallmo's huggnings- 
principer ungefär på samma sätt som jag. Ha vi alla orätt, måtte det i san- 
ning vara svårt att förstå Wallmo på det sätt han önskar. Jämför man vad 
som står i hans bok med vad man finner vid besök å de av honom skötta 
skogarna, får man ej heller större klarhet. I boken står exempelvis, att man 
vid föryngringens inledande bör uttaga 3—4 träd på ett ställe. Vid skogs- 
institutets exkursion å Alkvettern och Högsjö för några år sedan under 
Wallmo's egen ledning funno vi de första föryngringsluckorna ej sällan vara 
20—25 meter i kvadrat, således samma ytvidd som vid traktblädning plägar 
angivas såsom ordinärt i fråga om skuggfördragande trädslag. Då gjordes 
också av eleverna en liten provgallring i ett, såsom jag vill minnas, 60-—-65- 
årigt, jämnt granbestånd, vilket uttryckligen förklarades icke skola föryngras. 
Märkningen skedde efter samma principer, som pläga följas vid skogsinstitutets 
gallringsövningar. Vid sin kritik anmärkte W. endast på ett enda träd, vilket 
eleverna låtit stå, men som W. ville slå ut. Detta var ett förhärskande träd, 
som vid borrning visade sig växa med större massatillväxtprocent och således 
uppenbarligen större värdetillväxtprocent än de kringstående. 

Vad överjägmästare Wallmo i sin »protest» ordar om beträffande skillnaden 
mellan hans blädning och de av mig skildrade beståndsvårdsåtgärderna, kan 
jag icke finna annat än vara ett fullständigt slag i luften. Uttagande av torra 
och överskärmande träd förklarar han vara en solklar sak. I sin bok (sid. 
29) säger han också: »borttag först och främst alla fula, kvistiga, skadade, 
tillväxtsaknande träd, antingen beståndet är ungt eller gammalt.» I sak det- 
samma fastän mindre kategoriskt har jag förordat under »rensnings- och be- 
redningshuggning», delvis också under andra beståndsvårdsåtgärder. I fråga 
om gallringen bestrider han, att han följer Borggreve's teknik och förklarar 


1 Kurs av förf. 


1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


98 A. WAHLGREN. 


sig hålla på krongallringen. Jag har också i min bok under åberopade ka- 
pitel och även annorstädes sökt framhålla dennas fördelar framför låggallringen. 
Beträffande ljushuggningen säger han, att detta ord i hans bok hade en annan 
betydelse än nu, då den göres starkare. Vad som är starkt eller svagt vid 
en genomhuggning blir ett mycket subjektivt begrepp om det icke uttryckes 
i stamgrundyta eller stamantal jämte medeldiameter m. m. per ytenhet. Jag 
har för likåldriga granbestånd anfört, att efter ljushuggning bestånden lämpligen 
borde hällas vid en stamgrundyta per har av omkr. 49 m?, dock under fram- 
hållande av att ett så högt belopp endast torde kunna vidhållas å våra bästa 
granmarker. Medeltalet av 10 provytor inom Lanforsbeståndet å Alkvettern, 
hämtade från den vid Lantbruksmötet i Örebro 1911 lämnade redogörelsen 
för Alkvetterns skogar, vilket bestånd Wallmo brukat framhålla såsom typ 
för sin blädningsteknik, var omkr. 30 m? (se min bok Skogsskötsel sid 482). 
Det visar åtminstone, att jag för ljushuggning inom granbestånd ej förordat 
starkare huggning än vad W. själf använt. Vad är det då han i dessa fall 
protesterar mot? 


Så frågar Wallmo hur det kom sig, att herrar trakthuggare för 25 år 
sedan, då han började använda sin rationella blädning i de likåldriga be- 
stånden, ej alls ville inrangera denna behandling under rubriken beståndsvård? 
Strängt taget har jag ingen anledning att besvara den frågan, då jag ej 
hörde till dem, som då yttrade sig 1 saken. Men jag kan likväl finna en 
förklaring därtill. Själv har jag, efter omnämnande i min bok att någon 
väsentlig skillnad ej synes föreligga mellan Wallmo's huggningar i de 
likåldriga bestånden och de av mig skildrade beståndsvårdsåtgärderna, tillagt: 
»Först vid det likåldriga beståndets föryngring inträder en skillnad>. Det är 
just häri det ligger. Den försiktiga huggning 1 de yngre likåldriga bestånden, 
vilken Wallmo i sin bok på flera ställen förordar, övergiver han mycket 
ofta i skogen och ingriper med föryngringshuggning så snart en liten lucka 
finnes i det eljes jämna beståndet för att partout överföra detta till olik- 
åldrigt. Genom dylika i tid och otid inlagda föryneringshuggningar sönder- 
trasas beståndet, och det är lätt förklarligt, att vänner av likåldriga bestånd 
reagera häremot, allra helst när de därtill antingen icke finna någon återväxt 
i luckan eller, därest sådan förekommer, endast se den bestå av mer eller 
mindre undertryckt gran, även där tall till huvudsaklig del utgör det om- 
givande beståndet. Man kan vara med om många av Wallmo's bestånds- 
vårdsprinciper och samtidigt ställa sig avvisande mot hans föryvngringsprinciper 
och det sätt, varpå han ofta tillämpar dem i likåldriga bestånd. 

3eträffande överjägmästare Wallmo's till mig riktade andra fråga har jag 
redan förut påvisat, att jag aldrig sagt att »den rationella blädningen» är 
liktydig med den av mig skildrade beståndsvården, utan jag har sagt, att så 
länge Wallmo rör sig med huggningen inom det likåldriga beståndet någon 
skillnad icke synes förefinnas mellan hans blädning och den av mig skildrade 
beståndsvården, tilläggande att skillnaden framträder först vid föryngringen. 
Då det påstående, varpå Wallmo stöder sin fråga, även i övrigt är oriktigt 
samt saknar allmänt intresse, vill jag icke, genom att ingå på vidare svaromål 
härå, bidraga till skapande av den sed, att denna tidskrift göres till forum 
för personligt käbbel mellan överordnade och — låt vara f. d. — under- 
ordnade angående vad dem emellan i tjänsten förefallit. 

Aven en del andra i överjägmästare Wallmo's inlägg förekommande ogrun- - 


GENMÄLE TILL ÖVERJÄGMÄSTARE U. WALLMO. 99 


dade och inbilska påståenden, ehuru för mig sårande, förbigår jag med den 
tystnad de förtjäna. Det är dock en sak, som synes mig tarva några ord. 
Wallmo har funnit tillständigt yttra: »Då jag och med mig nära liktänkande 
i Sverige och Norge icke äro danska skogsmän, göra vi icke anspråk på att 
komma under sakligt bedömande i ett större svenskt arbete om skogsskötsel.» 
Vad sakligheten beträffar hänvisar jag till vad ovan visats. Att danska 
skogsmän inblandats i denna polemik skall väl innebära ett klander av att 
jag flerstädes i min bok åberopat erfarenheter från Danmark såsom exempel 
på vad genom intensiv skogsvård kan vinnas. Samma klander har hörts från 
andra håll. Äro verkligen svenska skogsmän så självgoda, att de anse sig 
icke hava något att lära från det land, där skogsvården står högre än i snart 
sagt varje annat land i Europa, ett land där man finner en mängd skogar 
å vilka sedan långa tider tillbaka varje bestånd är bokfört, där varje revir- 
förvaltare kan lämna exakta sifferuppgifter rörande sin skogsdrifts alla detaljer 
och sätter en ära uti att till efterkommande lämna sitt revir 1 bästa möjliga 
skick samt där nettobehålllningen av det uthålliga skogsbruket allmänt nått 
en höjd, som hos oss kan framvisas endast 1 ytterst sällsynta undantagsfall!? 
Man invänder att förhållandena där äro så olika mot våra. Ja, i vissa hän- 
seenden men ingalunda i den grad, som många svenska skogsmän inbilla 
sig. Då äro skogsförhållandena i Norge 1 lika viktiga hänseenden olika våra, 
och någon större intensitet än hos oss har skogsbruket där ej nått. Då den 
norska skogskötseln är relativt ung och stadgade erfarenheter från längre tid 
tillbaka saknas eller åtminstone äro jämförelsevis fåtaliga samt vid tiden för 
min boks författande" voro ganska svårtillgängliga, har jag icke ansett direkta 
skäl föreligga att åberopa norska källskrifter. Det har emellertid varit mig 
en glädje att konstatera, att i den anmälan, som min bok fått i Norges skogliga 
huvudorgan, några förebråelser i detta hänseende ej riktats mot densamma. 
I vilket fall som helst, så förefaller det ganska egendomligt att Wallmo 
tyckes göra anspråk på ren svensk originalitet i utformande av sin skogs- 
behandlingsmetod. Jag vill i detta hänseende erinra om LOovEN's slutord i 
sin polemik mot honom: 

»Jag hoppas därför, att om jag genom mitt föredrag i Järnkontoret 1895 i 
någon mån har bidragit till att W. från att då vara en excentrisk fransman, 
förkättrande all tysk skogshushållning, redan 1897 blivit en veritabel sydtysk 
eller österrikare, han efter denna min utredning måtte låta sitt sydländska blod 
svalna och lämpa sina idéer efter våra egna från andra länders, bland annat 
genom de skogbildande arterna, skilda skogsbestånd, och sålunda ånyo trans- 
formeras ju förr desto hellre till en äkta svensk mångsidig skogsman — —>. 
Det vill nu synas, som om han också blivit norsk. 


Stockholm i januari 1916. 
A. WAHLGREN. 


! Boken förelåg i manuskript redan i maj 1913. 


SKUGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. 


FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 


Rättegångar och juridiska spörsmål. 


21. Tillämpningen av lagen angående vård av enskildes skogar å 
s. k. egnahemslotter. 


A skogsmarken till hemmanet Kakuåsen i Gåxsjö s:n hade J. inköpt av- 
verkningsrätten till och avverkat vissa utstämplade träd. På skogsvårdsstyrel- 
sens i länet föranstaltande företogs undersökning enligt 2 $ lag angående vård 
av enskildes skogar den 28 jan. 1909, varvid synemännen funno, att åter- 
växten uppenbarligen äventyrades genom avverkningen å vissa delar av om- 
rådet i. fråga, å karta Detecknade med mn:r 1, 2, 5, 0 Och j, Och WOreslogp 
för den skull vissa åtgärder för markens återförsättande i skogbärande skick. 

Då godvillig överenskommelse ej kunde uppnås, instämde skogsvårdsstyrel- 
sen J. till käradsrätten med yrkande om åläggande för J. att vidtaga åtgärder 
enligt synemännens förslag. Häremot invände J., att hemmanet styckats i 
egnahemslotter, av vilka de flesta redan voro upptagna samt under bebyggande 
och uppodling, och att områdena därför ej kunde komma att användas till 
skogbärande mark. Sedan det upplysts, att hälften av området n:r 2 tillhörde 
en hemmanslott, å vilken boningshus blivit uppfört och uppodling till åker 
påbörjats, återtog skogsvårdsstyrelsen sitt yrkande i fråga om denna lott. 

Häradsrätten yttrade i utslag den 10 juni 1911: Som styrelsen återkallat 
sin talan i vad: den avsåge ett å figur 2 å en i målet företedd kartskiss be- 
läget område läte H. R. därvid bero. 

Enär genom vad i målet vore styrkt, att J. bedrivit avverkning å den övriga 
skogsmarken på sådant sätt, att skogens återväxt uppenbarligen äventyrats, 
prövade H. R., som med hänsyn till avfattningen af 1 $ i lag ang. vård av 
enskildes skogar lämnade utan avseende vad J. till sitt fredande anfört, rätt- 
vist förpliktiga J. att beträffande i fråga varande skogsmarks skötsel och vård 
ställa sig till efterrättelse, vad vid undersökningen i sådant avseende blivit 
föreskrivit, vid äventyr att, därest någon åtgärd icke fullgjordes inom av sty- 
relsen bestämd tid, densamma bleve av styrelsen på J:s bekostnad verkställd. 

J. anförde besvär i Svea Hovrätt och styrkte, att fyra egnahemslotter blivit 
sålda samt tre av dessa voro bebyggda och bebodda. 

Hovrättens utslag den 3 nov. 1911: Enär ifrågavarande mark styckats i s. k. 
egnahemslotter, av vilka flera blivit försålda och av nya ägarna övertagits, 
samt vid sådant förhållande med hänsyn till 12 $ lag ang. vård av enskildes 
skogar denna lag icke kunde anses tillämplig å ifrågavarande mark, prövade 
Hovrätten lagligt, att med ändring av överklagade utslaget ogilla den mot J. 
1 målet fullföljda talan. 


FRÅN 1916 ÄRS RIKSDAG I 01 


Styrelsen anförde besvär och åberopade en del handlingar rörande ägo- 
styckningen av hemmanet. Av dessa framgick, att en första ansökan om 
ägostyckning av. hemmanet blivit, efter länets egnahemsnämnds avstyrkande 
yttrande, av K. B. avslagen. Över en ny ansökan yttrade nämnden för pre- 
miering av mindre jordbruk, att åtta av lotterna bestodo av yppersta ängsmark 
jämte gammal odlingsmark ävensom odlingsbar mossmark, varjämte å varje 
ägolott funnes skog tillräcklig till bränsle och åbyggnader. Däremot bestode 
en mera avsides belägen ägolott, skogsskiftet, huvudsakligen av moss- och 
myrmark och var olämplig såsom självständigt eget hem. Därför tillstyrktes, 
att denna lott avsattes såsom gemensam betes- och skogsmark eller uppdelades 
på övriga lotterna. Sedan egnahemsnämnden instämt i detta förslag, lämnade 
K. B. tillstånd till ägostyckningen, under villkor, att skogsskiftet avsattes till 
övriga åtta lotters gemensamma behof. Därefter verkställdes ägostyckningen, 
varvid de åtta lotterna utlades med areal växlande mellan 24,87 och 15,02 
hektar. 

Styrelsen anförde vidare, att lotterna ej kunde uppodlas till åker eller äng 
i sin helhet. Största delen av hemmanets areal utgjordes visserligen av för 
odling lämpliga mossmarker, men de områden, där skogssådd skulle verk- 
ställas, bestode av fastmarksholmar, som måste vara skogbärande, om ej ägo- 
lotterna i en framtid skulle bliva skoglösa. TJ. däremot förmenade, att den 
ringa areal fastmark, som fanns, behövdes till byggnadstomter, åker och 
odlingar. 

Målet föredrogs den 11 mars 1913 1 Högsta domstolen, som ej fann skäl 
göra ändring 1 hovrättens utslag. 

R. L—k. 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 


Ur statsverkspropositionen. 


För Statens Skogsförsöksanstalt föreslår Kungl. Maj:t en höjning i den 
ordinarie staten med 7,200 kr. från 62,400 kr. till 69,600 kr. Härvid upp- 
föres såsom ordinarie tjänsteinnehavarna kemistbiträdet med en avlöning av 
2,000 kr. och skrivbiträdet med 1,200, vartill komma tvenne ålderstillägg å 
200 kronor efter respektive 5 och 10 år med rätt att hittillsvarande tjänst- 
göring vid anstalten må få räknas dem till godo för erhållande av ålders- 
tilläggen. Härjämte uppföres i staten 2 skogsbiträden med ett arvode för dem 
vardera av 2,000 kr., med rätt till förhöjning i arvodet med 200 kr. efter 
5 år. Som förmån för dem föreslås även, att tjänstetid såsom skogsbiträde 
vid anstalten må tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande 
av ålderstillägg såsom sådana. 

Anslaget till gemensamma expenser höjes från 5,500 kr. till 10,000 kr. 
och till särskilda expenser för skogsavdelningen från 10,400 kr. till 12,400 
kr. för möjliggörande av anställande av ett kvinnligt räknebiträde samt till 
övrig räknehjälp. Vidare föreslär K. Maj:t å extra stat för år 1917 dels så- 


102 FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 


som ökade expensmedel under år 1916 kr. 2,300 att förskotteras under år 
1916, dels 1,200 kr. till ett andra kvinnligt räknebiträde. 

Slutligen har Kungl. Maj:t biträtt förslaget (se Skogsvårdsföreningens tid- 
skrift 1915, sid. 803—3812) om specialundersökningar rörande norrländska 
skogarnas föryngring och föreslår anvisande härför för år 1917 ett anslag av 
38,900 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att för år 1916 låta härav förskottera 
NOVI NIT 

Samtliga anslagen för Skogsförsöksanstalten föreslås sålunda för år 1917 
till ett belopp av 112,000 kronor. 

För Skogshögskolan upptages den ordinarie staten med oförändrat be- 
lopp eller 123,000 kronor. MHärjämte uppföres å extra stat för år 1917 ett 
anslag av 4,900 kr. till docentstipendium samt till studieunderstöd åt sådana 
studerande, som ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, varav föreslås att för 
år 1916 må förskottsvis utanordnas r,200 kr. till studieunderstöd. För 1917 
skulle sålunda finnas disponibelt dels ett studieunderstöd å 1,200 kronor, dels 
ett docentstipendium å 2,500 kronor. 

För den förberedande kursen vid Garpenberg äskas för gäldande av 
ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk ström å extra stat för år 1917 
4,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 låta förskottera 
3,000 kronor. 

För en fortsättningsskola för iärjungar från statens skogsskolor 
vid Kloten begäres å extra stat för år 1917 3,400 kr. samt till anskaffande 
av inventarier för samma skola 5,000 kr. Skolan är avsedd att taga sin bör- 
jan I sept. 1917. Årsanslaget för densamma beräknas sedermera komma att 
uppgå till 13,100 kr., därav till 


Föreståndaren, arvode (jämte fri bostad och vedbrand)............ kr. 4,000: — 
Assistent, arvode (0 » | » ; VING >» 3,000: — 
VAT VO demtilirepetit osm (Cr » » Josh S AN 3 Poe 
SJÄL BT 00 (EN GL er Sf an re 5 LS LE DR AN RR RR AAA a da aa ses >» 2,500:— 
Expenser och Undenhalledt soc oedeba udsmdmes dk SS RN SEN T,000: — 


Summa kr. 13,100: — 


Följande övriga anslag rörande skogsväsendet äro oförändrade, näm- 
ligen 


till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet, ordi- 

DATIG FANS AO re are fer ka äs dle se Sedär ed er TARAS Jan, SANN 
för tillsyn å enskildes skogar i lappmarkerna och Särna soc- 

ken; OFdiNaTieran SA pss dd oskadat dere slags EES > 1I70,000: — 
för tillsyn å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens 

läns kustland, ordinarie anslag » 102,400: — 


till "skogsodimgenst befrämjande, extra Anslag. osm > I00,000: — 


och till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 
[2,4 0 då RE ha ENE od ess as 5 Ks sR SR RS RARE AE RR RI STR Aa > 1107,500: — 


För reglering av flottleder äskas slutligen ett extra anslag av 300,000 
kronor. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. I. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Så långt försäljningarna hittills fortgått, synas förhoppningarna om en god 
marknad gå i uppfyllelse. Priserna tendera fortfarande att gå upp, vadan 
sålunda tillförsikten till marknadens styrka förefinnes hos både säljare och 
köpare. | 

De engelska köparna göra dock vissa svårigheter, ej i avseende på priserna, 
men de allmänna försäljningsvillkoren. Avslut hava kommit till stånd på 
basis av vanliga villkor, sålunda fob, betalning mot dokument och approxima- 
tiv indragning, om varan ej avhämtas i kontrakterad tid. Men andra vilja ej 
höra talas om betalning annat än »on safe arrival», i likhet med vad som 
blev vanligt under 1915. Timber trades federation, den stora engelska sam- 
manslutningen av trävaruimportörer, har tagit sig saken an och uppmanar sina 
medlemmar att ej gå in på villkoret om approximativ indragning. Det torde 
emellertid ej vara svårt att få även detta villkor allmänt genomfört. Inga 
som helst skäl föreligga att låta engelsmännen få några förmåner framför 
andra våra avnämare. Med ett fast och enigt uppträdande från exportörer- 
nas sida, böra nog dessa kunna diktera äfven detta villkor. 

I brist på slutlig överenskommelse om de ovan berörda villkoren föreligga 
ännu icke så anmärkningsvärt stort antal avslut på England, vadan några 
priser för dagen ej äro att omförmäla. Efterfrågan är emellertid stor. 

Frankrike och framför allt Holland äro livligt i marknaden i synnerhet för 
gran, ehuru pris-idéerna synas vara rätt olika. Holland har för Härnösands 
granbattens betalat fl. 162.— och för bräder fl. 165.—, under det att Frank- 
rike ännu ej bjudit mer än francs 325, vilket motsvarar fl. 155.— och detta 
vid jämförelse mellan de garanterade kurserna. Då det ej alls är uteslutet, 
att vi kunna räkna med en överkurs på floriner, utfaller jämförelsen än oför- 
delaktigare. Det bör emellertid ej vara tvivel underkastat, att fransmännen 
få öka sina priser i paritet med. holländarna. 

Danmark och Spanien äro för närvarande ganska reserverade. Så tidigt 
som de för övrigt, och klokt nog, voro i marknaden, torde de ej hava allt 
för pressande behov att fylla. 

På Zyvskland har även förekommit ett och annat avslut, men hittills utan 
verklig betydelse. Man får väl antaga, att även detta lands köpare skola ut- 
träda ur sin tillbakadragna hållning och då ytterligare stimulera marknaden. 


JE 1910. Un 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. 


LITTERATUR. 


BERG, BENGT: Stora Karlsö. En bok om havets fåglar. Stockholm r915. 
P.A: Norstedt & Söner. 400: sid., inberäkn. plansener förkuskecsmkr., 
Hald, ylar. 

KNÖPPEL, A.: Jaktskyttekonsten med hagelgevär. 400 sid., 164 fig., I plansch. 
Pris 12: kt. 

Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1915. Stockholm 1915. 12 sid. 


Bauer, H.: Zur Ausnutzung des chemischen Standortsfaktors durch Wald- 
pflanzen. Arbeit aus der chemisch-bodenkundlichen Abteilung der K. forstl. 
Versuchsanstalt in Minchen. Langensalza. 44 sid. 

BORGMANN: Waldbilder aus Sachsen. ”Tiäbingen 1915. Verlag der H. 
Lauppschen Buchhandlung. Med 27 fig. på 8 tavlor. Pris 2,40 mark. 
årehm's Tierbilder. III. Teil: Die Säugetiere. 60 farbige Tafeln aus Brehm's 

Tierleben "von W. Kuhnert, R. Friese, K. L. Hartig, W. Heubach, G. Mit- 
zel, C. Rungius, A. Specht und W. Watagin. Mit Text von B. FRANZ. 

Leipzig och Wien 1915. Bibliographisches Institut. Pris 10 mark. 

3rännveden och våra skogar. Anvisningar åt skogsägare under den nu in- 
trädda livliga efterfrågan på brännved (Finska Skogsvårdsföreningens Tapio). 
Helsingfors 1915. 40 sid. Pris 50 Penni. 

DECCOPET, M.: Produktion und Verbrauch von Nutzholz. B. Der Verbrauch. 
Zäörieh 1014. Art. Institut Orell Fissli. 166, sid., 20 kamtorsmibmskskes! 

Extracts from the Bulletin of the forest Experiment station, Meguro, Tokyo. 
Bureau of Forestry, Departm. of Agriculture and Commerce, Tokyo, Japan 
FOTS: f22amsidN3stntavlor 

FABIAN, PHILIPP: Die Ostdeutsche Sägeindustrie und ihre wirtschaftliche Lage. 
Berlin TOI5. EmiuCEbenng. Ox sid. . Prist 2,50 manks 

Frommes = forstliche Kalender-Tasche fär das Jahr 1916. Redigiert von 
EmMIL- BÖHMERLE. Wien 1915. Carl Fromme. 45 fig. Pris 3,50—4,80 
öster. kr. 

Jagd-Streisskalender 1916. Herausgegeben von der Deutschen Jäger-Zeitung. 
Neudamm 1915. Verlag von J. Neumann. Pris 2 mark. 

LUDWIG, CARL: Waldbrandversicherung. Leitfaden fir die Versicherungsnahme 
und Schadenregulierung. Aachen 1914. 80 sid. Pris 2,50 mark. 

Mitteilungen aus der Forst- und Kameralverwaltung des Grossherzogtums 
Hessen fär das Wirtschaftsjahr 1912. Bearbeitet im Grossherzoglichen 
Ministerium der Finanzen, Abteilung fär Forst- und Kameralverwaltung. 
Darmstadt 1915. 48 sid. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 91 6. I = 15 


NOTISER. 


Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte kommer att avhållas tisdagen 
den 21 mars 1916 i Stockholm. Program och närmare upplysningar med- 
delas i tidskrift »Skogen» h. 2, samt 1 nästa häfte av denna tidskrift. 


IN 

Svenska Skogsvårdsföreningens publikationer för åren 1903—1915 
föreligga nu i tillsammans 30 band. Skogsvårdsföreningens tidskrift omfattar för 
åren 1903 1910 I band per år, 1911—1913 två band per år, 1914— 1915 
åter I band per år, vartill komma Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för åren 
1906—1914 med 9 band. Skogsvårdsföreningens folkskrifter äro hopbundna i 3 
band och »Skogen» föreligger i 2 band. Härtill komma ytterligare av Sv. 
Skogsvårdsföreningen utgivna tvenne supplementhäften samt exkursionspro- 
grammen för åren 1904—1915. Samtliga av Svenska Skogsvårdsföreningen 
utgivna publikationer omfattade vid 1915 års slut tillsammans 16,528 sidor, 
vilka tillhandahållits Föreningens medlemmar mot en kostnad av allenast 121 
kr. 40 öre (eller och mot räntan på de 100 kr., som utgöra den ständiga 
medlemsavgivten), vilket torde utgöra ett rekord i jämförelse med flertalet andra 
föreningar. 

Omfånget av de olika publikationerna synes av efterföljande sammanställ- 
ning: 


Antal sidor Antal illustr. 


text. textens ang 
Skogsvårdsföreningens tidskrift 1903—15 =:11,210 | 
> » Bil. Skogs- 2,490 38 
vårdsstyrelsernas berättelser 1906—14 = 2,908 | 
Skogsvårdsföreningens supplementhäft. 1915 88 46 — 
> folkskrifter 1905-—13 Ti (Öke 676 2 
SEDD INET TA JANA Se res ASA Aer Ägs fe tra Fen dela 656 259 I 
Exkursionsprogram 1Q9O4—15 .................. 498 160 — 
HÖNS ÖS 41 


Flottningskommittén. Av de sakkunniga för utarbetande av förslag till 
ny lagstiftning om flottning och till de förändrade bestämmelser i andra delar av 
lagstiftningen (se Skogsvårdsf. tidsk. 1913 sid. 465 och 1912 sid. 207) har under 
år 1915 verkställts motivskrivning och i sammanhang därmed vidtagits sådana 
smärre ändringar i utkastet till lagtext, vilka under arbetet med motivskrivningen 
funnits påkallade. Med detta arbete har sekreteraren varit sysselsatt hela året 
och ordföranden vissa tider. Förslag till motiv hava författats till det före- 
slagna nya 4 kap. i förslaget till vattenlag samt till de $$ i 1—3 samt 5—9 
kap. i samma lagförslag, vilka beröras av flottningslagstiftningen, ävensom till 
ett utarbetat förslag till lag om flottning i allmän flottled; dock att i sist- 


106 NOTISER. 


nämnda motiv en mindre del ännu återstår att utarbeta. De kostnader, de 
sakkunnigas arbete hittills åsamkat statsverket, kunna beräknas till samman- 
lagte Igor kr. 


Omfattningen av bolags iordförvärv i mellersta och södra delarna 
av riket. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 dec. 1911 bemyndigades 
chefen för justitiedepartementet att tillkalla två sakkunniga för undersökning 
rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna av 
riket och i vad mån berörda jordförvärv i olika avseenden kunna anses verka 
avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade 
intressen, i vilken undersökning lämpligen borde ingripas enskilda personers 
större jordinnehav i nämnda delar av riket, i den mån sådant innehav kunde 
anses ägnat att medföra verkningar av nyss angiven art. Departementschefen 
förordnade därefter den 15 januari 1912 borgmästaren Carl Lindhagen och 
numera landshövdingen Gustaf Roos att i berörda hänseende biträda inom 
departementet. Dessa avlämnade den 10 mars 1913 ett betänkande om jord- 
fördelningen i Värmlands län jämte förslag till lag angående förbud i vissa 
fall för bolag och förening att förvärva fast egendom därstädes. Vissa ut- 
redningar om kronans gamla skogar och den uteblivna avvittringen i länet 
samt om trustbildningar och utländska jordförvärv därstädes framlades också. 

Sedan Roos avgått från uppdraget samt Kungl. Maj:t den 13 juni 1913 
bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla ytterligare högst två 
personer att deltaga i utredningen, utsåg departementschefen samma dag till 
sakkunniga, jämte Lindhagen, f. d. lantbruksskolföreståndaren Åke Inge- 
ström på Varpnäs och godsägaren Carl Ros på Årås, båda från Värmland. 
Samtidigt tillkännagav departementschefen, att han funnit det angeläget, att 
undersökningen i Värmlands län snarast fullständigades genom en närmare 
utredning de!/s om de arrendatorers ställning, vilka innehade jord tillhörig 
bruks- och sågverksbolag eller andra idkare av bruks- eller trävaruindustri 
inom länet, dels rörande jordbrukets vidmakthållande och skötsel å den i bo- 
lagens och de enskilde industriidkarnas ägo varande jord, dels ock rörande 
det sätt, varå ägostyckningen hittills verkställts inom länet, samt verkningarna 
härav. 

Som sekreterare har tjänstgjort filosofie licentiaten Emil Cederblad. 

De sakkunniga hava den 13 januari 1916 avlämnat ett den 30 december 
1915 dagtecknat, slutligt utlåtande rörande Värmlands län. 

Samtliga utgifterna för de sakkunnigas arbeten intill 1915 års slut hava 
utgjort 45,208 kronor 41 öre. 


Ändring i bestämmelser angående fideikomiss. Chefen för justitie- 
departementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl. Maj:ts bemyndigande att 
tillkalla högst två sakkunniga personer för att inom departementet biträda 
vid behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser angående fidei- 
komiss. Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat 
envoyéen juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål 
biträda inom departementet. Arbetet har under året fortgått, varvid bland 
annat infordrats vissa uppgifter från fideikomissinnehavarna 1 riket enligt ett 
till dem avsänt frågeformulär. Kostnaderna för arbetet hava intill 1915 års 
slut utgjort omkring 3,805 kronor. 


NOTISER. 107 


Överarbetning av förslag till ny vattenlag. På grund av bemyndi- 
gande den 1 juni 1915 har chefen för justitiedepartementet samma dag kallat 
ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren 
Åke Ingeström samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, hemmansägaren 
Daniel Persson i Tällberg och kaptenen 1 väg- och vattenbyggnadskåren J. 
Libeck att såsom sakkunniga jämte f. d. revisionssekreteraren, häradshöv- 
dingen i Hedemora domsaga Karl Henrik Högstedt (ordförande) inom sagda 
departement biträda med överarbetning av nedannämnda delar i det av sär- 
skilda kommitterade den 17 december 1910 avgivna förslaget till vattenlag, 
med uppdrag för de sakkunniga att vid överarbetningen taga särskild hänsyn 
därtill, huruvida och på vilket sätt de samhälleliga intressena och den jordbru- 
kande befolkningens berättigade önskemål böra beaktas i högre grad än som 
skett i kommittéförslaget. Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats 
hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes Natanael Gärde. 

Sedan det visat sig erfoderligt, att uti ifrågavarande överarbetning, i vad 
denna avser stadganden, som beröra fisket, deltager jämväl en fiskerisakkunnig 
person, har chefen för justitiedepartementet den 20 oktober 1915, likaledes 
enligt nådigt bemyndigande, kallat byråchefen i lantbruksstyrelsen Oscar 
Frithiof Nordqvist att deltaga i de sakkunnigas arbete såvitt angår dylika 
stadganden. Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet beräknas vara slut- 
fört 1 slutet av mars månad 1916. Den ungefärliga kostnaden för de sak- 
kunnigas arbete under år 1915 har uppgått till 10,600 kronor. 


Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande för- 
fattningar. Sedan den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1906 förordnade 
kommitté med uppdrag att företaga en fullständig revision av skiftesstadgan 
med därmed sammanhörande författningar den 28 juli 19171 avgivit betän- 
kande 1 ämnet samt yttranden över samma betänkande inhämtats av myn- 
digheter och andra, i vilka yttranden erinringar gjorts såväl mot åtskilliga 
huvudprinciper som mot särskilda bestämmelser i kommitténs förslag, har 
Kungl. Maj:t den 3 juni 1915 dels förordnat assessorn i Svea hovrätt Gustaf 
Grefberg att från och med den 1 juli 1915 tillsvidare biträda inom justitie- 
departementet vid fortsatt behandling av ifrågavarande lagstiftningsfråga, dels 
bemyndigat chefen för Justitiedepartementet att tillkalla högst fem personer 
för att inom departementet i viss omfattning biträda vid samma frågas be- 
handling. På grund av berörda bemyndigande har chefen för justitiedeparte- 
mentet tillkallat häradshövdingarna, före detta revisionssekreterarna Ernst 
Håkanson och friherre Bror Carl Cederström, revisionssekretraren Axel Edel- 
stam och förste lantmätaren A. Bentzer. 

De sakkunniga sammanträdde första gången den 28 juni 1915 och har 
sedan varit samlade en kortare tid under år 1915. 

Kostnaderna hava till 1915 års slut uppgått till 3,642 kronor 69 öre. 


Förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfail. Den 8 de- 
cember 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet att 
tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen med utredning 
och utarbetande av förslag dels angående erforderliga ändringar av nu gällande 
grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga vattenfall, dels ock be- 
träffande uppläggande av en statens lånefond för finansiering av företag, vilka 
avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga 


108 NOTISER. 


vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse. Därefter har 
departementschefen den 8 januari 1915 uppdragit åt vattenfallsdirektören F. 
V. Hansen, Stockholm, ävensom ledamöterna av riksdagens andra kammare, 
kaptenen S. E. J. Läbeck, Stockholm, kaptenen friherre E. K. Palmstierna, 
Stockholm, och hemmansägaren D. Persson i Tällberg att, i egenskap av sak- 
kunniga i ovan angivna avseenden, biträda departementschefen vid behand- 
lingen av berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt vatten- 
fallsdirektören Hansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas för- 
handlingar. 

I fråga om kommissionen har meddelats. Kommissionen har den 16 
april 1915 avgivit första delen av sitt betänkande, innefattande förslag till 
grunder för upplåtelse dels av vissa vattenfall, beträffande vilka kronans ägan- 
derätt är eller kan förväntas bliva föremål för tvist, dels ock av vissa kronan 
ostridigt tillhöriga strömfall. På grundvalen av kommissionens förslag har 
sedermera beslutats och utfärdats kungörelse angående grunder för upplåtelse 
av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall. Kommissionen har efter 
avgivande av förenämnda betänkande sammanträtt vid två tillfällen under 
1915, därvid beslut fattats om verkställande av vissa förberedande utredningar, 
som skola ligga till grund för kommissionens fortsatta arbeten. Dessa ut- 
redningar hava under år 1915 till största delen slutförts; och torde kommis- 
sionen under början av år 1916 ånyo sammanträda för behandling av frågan 
om uppläggande av en statens lånefond för finansiering av företag, vilka avse 
utbyggande av vattenfall. Kommissionen har under år 1915 åsamkat stats- 
verket en kostnad av omkring 8,000 kronor. 


Skogslagstiftningskommitténs (se Skogsv. tidskr. 1911,sid. 377) arbeten ha 
nu fortskridit så långt att ett tryckt »förslag till lag ang. vård av enskildes skogar» 
föreligger, vilket utsänts till skogsvårdsstyrelserna med begäran om yttrande här- 
över. Förslaget är icke att betrakta såsom i vare sig formellt eller reellt hänseende 
slutgiltigt. Kommittén har endast trott det vara ändamålsenligt, om före det slutliga 
avfattandet kommittén kunde under hand få del av vad från skogsvårdsstyrelsernas 
sida må vara att erinra i anledning av det nu ipom kommittén preliminärt 
utarbetade förslaget. Med hänsyn till dettas sålunda angivna natur och på 
grund av frågans nuvarande läge anhåller kommittén, att förslaget må behand- 
las såsom konfidentiellt mellan kommittén, och skogsvårdsstyrelserna. På samma 
grund kan nu ej i tidskriften lämnas någon redogörelse för det upprättade 
lagförslaget. — Rörande vissa andra med den enskilda skogsvården samman- 
hängande frågor hava utkast till textförslag utarbetats. Vid årsskiftet voro 
närmast bildandet och förvaltningen av gemensamhets- och allmänningsskogar 
föremål för behandling. Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under år 
1916. Till expensmedel har hittills åt kommittén under år 1915 utanordnats 
ett belopp av 8,000 kr., varav omkring 300 kr. återstå obegagnade. Kost- 
naden har förut uppgått till 50,636 kr. 9 öre. 


Kronolägenhetskommissionen. Under år 1915 hava de sakkunniga 
underkastat det omfattande material, som föregående år insamlats och vore 
avsett att ligga till grund för kommissionens blivande betänkande, fortsatt 
bearbetning. Därjämte hava under kommissionens sammanträden i Stockholm 
överläggningar ägt rum rörande förberedande förslag till nya former för upp- 
låtelse av kronojord till egnahem ävensom till åtgärder i syfte att bereda den 


NOTISER. 109 


på kronans jordbruksdomäner och vissa skogsdomäner sittande klassen av tor- 
pare och lägenhetsinnehavare en mera tryggad ställning. 

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t 
måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och lägenhets- 
innehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu vore medgivet 
beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden, har Kungl. Maj:t 
den 26 juni 1915 uppdragit åt kommissionen att verkställa jämväl den så- 
lunda begärda utredningen. Med anledning av detta nya uppdrag har kom- 
missionen utarbetat formulär för insamling av sådana primäruppgifter, som er- 
fordrades för nyssberörda utredning. De ifrågavarande formulären har kom- 
missionen för avsikt att efter ingången av år 1916 för komplettering utsända 
till vederbörande pastorsämbeten i riket; och har för sådant ändamål särskilda 
anvisningar utarbetats för besvarandet av i formulären uppställda frågor. Sam- 
manlagda beloppet av de kostnader, som genom kommissionens verksamhet 
åsamkats statsverket, har vid 1915 års slut uppgått till omkring 51,153 kronor, 
därav omkring 12,920 kronor belöpa på år 1915. | 


Sydsvenska skogskommittén (se Skogsv. tidskr. 1911, sid. 378 och 465) 
har den 17 december 1915 avgivit sitt betänkande. Till de sakkunniga hava 
intill 1915 års utgång från statskontoret utbetalats 46,517,07 kr. 


Skogsbokföringskommittén. (Se Skogsv. tidskr. 1614, sid. 53). I mars 
månad 1915 hade arbetet fortskridit så långt,-att de sakkunniga kunde göra 
framställning i fråga om tryckning av de sakkunnigas betänkande jämte därtill 
hörande bilagor. | 

Under förliden sommar hava de sakkunniga vid av samtliga överjägmästare 
planerade distriktsmöten med skogsstatspersonalen satts i tillfälle att, innan 
definitivt förslag till redovisningsbokföringens ändamålsenliga ordnande fram- 
lades, få inom de olika distrikten samt å vissa revir taga närmare kännedom 
om därstädes rådande förhållanden såväl som om de faktorer, som kunde in- 
verka på räntabilitetsbokföringen, särskilt virkesbokföringen, vid vilka resor de 
sakkunniga jämväl studerat vissa såväl statens som enskildas flottledsanlägg- 
ningar med hänsyn till lösningen av den maktpåliggande frågan om lämpli- 
gaste sättet för flottledsavgifternas redovisning. 

Sedan de sakkunniga den 1 oktober 1915 avgivit förslag till kassaredovis- 
ning, har arbetet inriktats på övriga delar av redovisningsbokföringen, och har 
arbetet därmed fortskridit så långt, att de sakkunnigas förslag till inventarie-, 
fastighets- och förrådsredovisningarnas ändamålsenliga ordnande kan väntas 
inom den närmaste tiden. Likaså torde i början av år 1916 förslag komma 
att avgivas till bokföring av flottledsavgifterna och därmed sammanhängande 
frågor. 

Efter det de sakkunniga i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse, vari i all- 
männa drag skisserats, hur de sakkunniga ansett, att förvaltningen av kronans 
jordbruksdomäner lämpligen borde överlyftas från Kungl. Maj:ts befallnings- 
havande till distriktsstyrelser, om sådana eventuellt inrättades, hemställt, att 
ännu en person måtte tillkallas att såsom sakkunnig deltaga i berörda utred- 
ning, har enligt bemyndigande den 1 oktober 1915 landskamreraren K. A. 
Gislén tillkallats att deltaga i de sakkunnigas arbete. 

Beträffande sistnämnda speciella uppdrag vore ävenledes inom en snar fram- 
tid förslag att förvänta från de sakkunniga. 


TO NOTISER: 


Kostnaderna för kommittén hava under år 1915 uppgått till omkring 15,000 
kronor. 


Utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser om ut-= 
anordning av kronans ijordbruksdomäner. (Se Skogsv. tidskr. sid. 99). 
De sakkunniga sammanträdde första gången den 16 augusti 1915, då till sek- 
reterare antogs registratorn i justitieombudsmansexpeditionen J. Söderhjelm, 
Stockholm. 

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 27 augusti 1915 i anledning av en 
av de sakkunniga gjord framställning hava de sakkunniga under hösten 1915 
företagit resor inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kri- 
stianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands och Västmanlands 
län för att förvärva omedelbar kännedom om på skilda orter inom landet 
rådande förhållanden rörande till de sakkunnigas utredning hörande frågor. 
De sakkunniga hava därvid besökt, förutom kronan tillhöriga utarrenderade 
jordbruksegendomar 1 nämnda län, även ett antal Uppsala universitet tillhö- 
riga, i Uppsala och Västmanlands län belägna, utarrenderade jordbruks- 
domäner. 

Den 3 december 1915 sammanträdde de sakkunniga till gemensam över- 
läggning med »skogsbokföringssakkunniga». De sakkunnigas sekreterare har 
alltsedan den 16 augusti 1915 intill årets slut varit sysselsatt dels med verk- 
ställande av vissa utredningar dels ock med förarbeten till de sakkunnigas 
betänkande. De sakkunniga hava 1 ett flertal frågor fattat preliminära beslut, 
varjämte de sakkunniga från Kungl. Maj:ts befallningshavande infordrat vissa 
uppgifter, vilka dock i sin helhet ännu ej inkommit. De sakkunnigas arbete 
har icke kunnat slutföras på bland annat den grund, att de sakkunniga ännu 
ej lämnats tillfälle att taga del av det rikhaltiga material angående byggnads- 
skyldigheten m. m. å kronodomänerna, som insamlats av de av statsrådet och 
chefen för jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 
tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till 
egna hem, till vilket material de sakkunniga hänvisas uti departementschefens 
skrivelse den 15 december 1914. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete 
har intill utgången av år 1915 uppgått till omkring 7,500 kronor. 

Utredning med anledning av avvittringar i Västerbottens läns 
lappmarker. Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1915 bemyndigat chefen för 
jordbruksdepartementet att för verkställande av vissa undersökningar inom 
vissa delar av Sorsele och Dorotea socknar av Västerbottens län tillkalla högst 
nio sakkunniga personer, har bemälde departementschef, då berörda undersök- 
ningar voro av två slag, av vilka de ena avsågo att utreda frågan, huruvida 
och i vilken omfattning inägor, som nu hävdas av enskilda, innehavas med 
laglig rätt eller icke, och de andra avsågo att undersöka möjligheterna för 
ägoutbyten mellan enskildas med laglig rätt innehavda utängar och kronan 
tillhörig mark, tillkallat för verkställande av den förstnämnda undersökningen 
e: 0. notarien 1 Svea hovrätt). O. Johnsson och f. dkartograteomkeMNNEris 
Aberg samt för verkställande av den senare undersökningen fi. doktor Emil 
Haglund, distriktslantmätaren Olof Nilsson, fil. kandidaten Fritz Jonsson och 
jordbrukskonsulenten Richard Johansson, Sundsvall. Till ledare för var sin 
undersökning utsågs e. o. hovrättsnotarien Johnsson och Haglund. Över 
nämnda undersökningar hava de sakkunniga avgivit redogörelser. Kostnaderna 
för de sakkunniga hava uppgått till 12,454 kronor 11 öre. 


NOTISER. JT 


Uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rö- 
rande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjän- 
liga marktillgångar inom de sex nordligaste länen. På grund av be- 
myndigande den 11 juni 1915 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet 
samma dag fem sakkunniga för att biträda inom nämnda departement vid 
uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande statens 
för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom 
de sex nordligaste länen med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i 
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. 

Till ordförande för de sakkunniga utsågs f. d. justitierådet, friherre E. T. 
Marks von Wiirtemberg samt till ledamöter ledamoten av riksdagens första 
kammare, filosofie doktorn Paul Hellström, förste lantmätaren i Västerbottens 
län, ledamoten av riksdagens första kammare K. I. Grubbström, jägmästaren 
i Bräcke revir A. H. Holmgren och svenska mosskulturföreningens botanist 
och torvgeolog, filosofie doktorn Emil Haglund. Till sekreterare hava de 
sakkunniga utsett länsnotarien E. O. F. Forssgren. Föremål för överläggnin- 
garna hava varit: undersökningens ändamål, omfattning, sätt och ordning; 
planläggningen av undersökningen under sommaren 1916 samt införskaffande 
av uppgifter rörande 1) den omfattning, 1 vilken intensivt skogsbruk kan be- 
drivas å kronans marker i Norrland, 2) behovet av fasta skogsarbetare, 3) un- 
gefärliga tillgången på odlingsbara marker, 4) åtgången på husbehovsvirke för 
mindre fastigheter. i 

Sedan de sakkunniga hos chefen för jordbruksdepartementet hemställt om 
utredning angående de s. k. ströängarna, tillkallade departementschefen, jäm- 
likt honom i anledning härav den 31 december 1915 givet bemyndigande, 
såsom ytterligare sakkunnig hovrättsassessorn A. E. Rodhe. 

Till bestridande av kostnaderna för de sakkunnigas arbete har hittills ut- 
anordnats ett belopp av 2,000 kr. 


Utredningen rörande grunderna för fördelning av till statskonto- 
ret redovisade skogsvårdsavgifter. De sakkunniga (se Skogsv. Tidskr. 
1915, Sid. 736) hava den 27 november inkommit med sitt betänkande. Kost- 
naderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,300 kr. 


Utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt 
jakten å viss kronomark. På grund av bemyndigande den 1 oktober 
1915 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet den 4 november samma 
år fyra sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag 
i fråga om bestämmelser för tillgodogörandet dels av kronans allmänna fisken 
samt, i den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock 
av jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa 
frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs t. f. lands- 
sekreteraren J. L. Falk samt till ledamöter kanslisekreteraren Lennart Berglöf, 
jägmästaren Arvid Montell och fiskeriintendenten, fil. dr. N. W. Rosén. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Statsinköp av det av H. Samzelius utgivna arbetet »Jägeristaten». 


Kungl. Maj:t har den 31 dec. 1915 beslutit inköpa 167 exemplar av detta arbete för ett 
pris av 15 kr. per exemplar i och för utdelning till överjägmästare-, jägmästare- och skogsin- 
genjörsexpeditioner m, fl. Domänstyrelsen hade i underd. yttrande den 19 november 1915 
under livligt lovordande av arbetet förordat köpet. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Sättet för kungörandet av extra kronojägarebefattningar. 


Domänstyrelsen har härom till Skogsstatens förvaltande personal den 18 dec. 1915 ut- 
färdat följande cirkulär: 

Med anledning av en från Sveriges Kronojägareförbund gjord framställning får Kungl. 
Domänstyrelsen härmed erinra vederbörande jägmästare om Kungl. Styrelsens i cirkulärskri- 
velse den 15 april 1911 meddelade bestämmelser angående kungörande av extra kronojägare- 
befattningar. Sådan annons om anställande av extra kronojägare under hela eller större de- 
len av året, som icke utfärdas av Kungl. Styrelsen utan av den förvaltande personalen bör 
nämligen jämväl varda genom vederbörandes försorg intagen i tidningen »Landtmannabladet», 
samt, där så finnes lämpligt, även i viss ortstidning. 


Sättet för rekvisition av förvaltningsmedel till reviren. 


Domänstyrelsen har härom den 22 dec. 1915 till samtliga överjägmästare, jägmästare, 
skogsingenjörer, biträdande skogsingenjörer, biträdande jägmästare och förvaltare av skol- 
revir utfärdat följande cirkulär: 

Sedan, enligt vad Kungl. Domänstyrelsen inhämtat, Kungl. Maj:t beslutat tillämpning från 
och med år 1916 av ett nytt, utav tillkallade sakkunnige utarbetat förslag till förändrad bok- 
föring inom skogsväsendet och därigenom godkänt förslaget om erforderliga förvaltnings- 
utgifters bestridande i främsta rummet med inflytande skogsmedel och därefter, i den mån 
dessa icke förslå, genom medel, vilka såsom kassaförstärkning erhållas på rekvisition hos 
kungl. styrelsen, så får kungl. styrelsen härigenom föreskriva, att dylika rekvisitioner av- 
seende förvaltningsmedel under de närmaste två å tre månaderna skola direkt till Kungl. Sty- 
relsen ingivas. 


Ändrad lydelse av odlingslägenhetskontrakten. 


Utdrag av Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 29 december 1915 angående ändrad 
lydelse av 3 $ i gällande odlingslägenhetskontrakt. 

S. D. Med föranledande av Kungl Kungörelsen den 9 oktober 1914 angående ändrad 
lydelse av 15 mom. av kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande av odlingslägen- 
heter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen (Sv. Förf. saml. n:r 
334) fann Kungl. Styrelsen innevarande dag skäligt besluta, att 3 $ i nu gällande odlings- 
lägenhetskontrakt skulle erhålla följande ändrade lydelse. 


3:0. 
Lägenhetsinnehavaren äger rätt att jämlikt Kungl. Kungörelsen den 9 oktober 1914 av 
allmänna medel i odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav utbetalas under arbetets fortgång 


SKOGSADMINISTRATIONEN. E3 
så stor del, som de utförda arbetena — enligt av vederbörande jägmästare verkställd be- 
siktning — befinnas utgöra av hela byggnads- eller odlingsarbetet, dock ej i mindre poster 
än 75 kronor varje gång samt sammanlagt högst 500 kronor. Återstoden av odlingshjälpen 
utbetalas, då lägenhetens uthus och manbyggnader äro färdiga och godkända samt minst I 
hektar jord, som vid lägenhetens upplåtande varit ouppodlad, är bruten och försvarligt häv- 
dad som åker. ; 

Lösa gummerade pappersremsor med ovanstående text skulle tryckas och efter rekvisition 
tillhandahållas skogsförvaltningeu genom Kungl. Styrelsens registrator och aktuarie för in- 
klistring i kontrakten. 

Beträffande sådana skogstorp, som upplåtas å arrende under 50 år jämlikt förenämnda 
Kungl. Kungörelse den 9 oktober 1914 (mom, 19) skulle vederbörande skogstjänstemän 
hava att i skilda fall skriftligen i kontraktsförslagen ange i vilken ordning odlingshjälpen 
må jämlikt gällande bestämmelser utgå. 


Kronoskogvaktares rätt att avstämpla torkande träd. 


Kungl. Domänstyrelsen har i brev till jägmästare i Askersunds revir den 18 december 
1915 meddelat följande förtydligande härom. 

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen av den 4 innevarande december har disponenten 
W. Risberg i egenskap av ledamot av styrelsen i Edsbergs häradsallmänning och represen- 
tant för delägande bruksbolag anhållit om upplysning, huruvida $ 20 i gällande instruktion 
för skogsstaten finge så tolkas att även avtorkande träd kunde å häradsallmänning i samband 
med torrskogsstämpling utstämplas genom kronoskogvaktare, enär ni i skrivelse till dispo- 
nenten Risberg på förfrågan förklarat eder anse, att sådant medgivande icke syntes kunna 
inrymmas i förberörda paragraf. 

Med föranledande härav får Kungl. Styrelsen till förtydligande av dessa bestämmelser 
erinra, att Kungl. Styrelsen på grundval av diskussion i ämnet vid öfverjägmästarnas sam- 
manträde inför Kungl. Styrelsen år 1913 funnit skäl att genom cirkulär av den 27 april 
1914 angående ändring av punkt 97 i reglementariska föreskrifter vid skogsstatens tjänste- 
förvaltning den 31 januari 1910, medgiva under vissa förhållanden utsträckt stämplingsbe- 
fogenhet för kronojägare och kronoskogvaktare under förutsättning, att de ansåges för förrätt- 
ningens utförande lämpliga. I den av Kungl. Styrelsen härvid verkställda ändringsformule- 
ringen av punkt 97 R. F., vilken punkt är avsedd såsom ett komplement till instruktionens 
förenämnda 20 $ anföres bland annat: »Under avtorkning varande träd må jägmästaren låta 
kronojägare avstämpla i samband med vindfällda och helt torra träd.» Kungl. Styrelsen har 
emellertid icke — ehuru detta icke med tydlighet framgår av cirkuläret, som dock enligt 
cirkulärets avfattning i övrigt avser både kronojägare och kronoskogvaktare — avsett att 
någon olikhet i detta fall skulle förefinnas mellan kronojägares och kronoskogvaktares be- 
fogenhet, vadan alltså efter denna Kungl. Styrelsens förtydligande förklaring, hinder numera 
ej må anses föreligga för en sådan vidsträcktare tolkning av nyssnämnda instruktions 20 $, 
att i densamma även inrymmes rätt för såväl kronojägare som kronoskogvaktare att i sam- 
band med stämpling av vindfällda och torra träd jämväl utstämpla under avtorkning varande 
träd under förutsättning, att desse av jägmästaren anses till sådan förutsättnings utförande 
lämpliga. 

Om ovanstående av Kungl. Styrelsen i frågan gjorda förtydligande av gällande föreskrifter 
har disponenten Risberg enligt av honom framställd önskan underrättats genom avskrift 
av denna skrivelse. 


Ny matrikel över skogsstaten. 


Domänstyrelsen har i brev till föreningen Sveriges ordinarie jägmästare den 29 december 
1915 gjort följande meddelande härom. 

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen av den 11 april 1914 har föreningen Sveriges 
ordinarie jägmästare genom sin ordförande, jägmästaren Carl von Schönberg, såsom önskemål 
uttalat, att inom skogsstaten liksom inom ett flertal andra stater och kårer matrikel årligen 
utgåves, samt hemställt, att Kungl. Domänstyrelsen måtte årligen föranstalta om utarbetandet 
av matrikel över Kungl. Styrelsen och skogsstaten att gratis utdelas till samtliga ordinarie 
tjänstemän. 

Med föranledände härav får Kungl. Styrelsen meddela, att såvitt Kungl. Styrelsen har sig 
bekant ej heller inom några andra stater eller kårer årlig matrikel kostnadsfritt utdelas till 
tjänstemän eller kårmedlemmar, men väl tryckta stater, som kunna i viss mån tjäna som 
matrikel. Kungl. Styrelsen har även varit betänkt att i de årliga staterna hädanefter införa 
tjänsteinnehavarnas namn, men har sedan av flera skäl ansett sig böra avstå härifrån, bland 


8. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


114 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


annat på den grund, att de extra tjänstemännen till följd ofta skeende ombyten icke kunna 
där angivas, liksom staten ej heller kan betungas med adress- eller data-uppgifter, 
varför denna sålunda såsom ersättare för en matrikel synes Kungl. Styrelsen bliva tämligen 
mindervärdig. 

Kungl. Styrelsen har emellertid för avsikt att gå i författning om upprättandet av en ny 
matrikel under nästkommande år, vilken kommer att i vanlig ordning avgiftsfritt utdelas till 
revirexpeditionérna och till visst pris tillhandahållas skogsstatens medlemmar m. fl. 


Skogsvårdsstyrelses befogenhet att å skyddsskogsområde lämna anslag för 
kulturåtgärder. 


Domänstyrelsen har härom den 15 december 1915 gjort följande und. uttalande till 
Kungl. Maj:t. 

Genom nådig remiss den 28 september 1915 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- 
styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av skogsvårdsstyrelsens i Jämtlands 
läns landstingsområde hemställan om ändring i gällande författningar rörande den enskilda 
skogsvården i syfte att möjliggöra beviljande av anslag av skogsvårdsmedel till kulturåtgärder 
å skyddsskogsområde. 

Av skogsvårdsstyrelsens underdåniga hemställan framgår, att styrelsen numera — i mot- 
sats till vad tillförene praktiserats — på grund av vissa bestämmelser i gällande författningar 
ansett sig sakna befogenhet att av de medel, som ställts till skogsvårdsstyrelsens förfogande 
för att främja och understödja den enskilda skogshushållningen, bevilja anslag för sådant 
ändamål även inom skyddsskogsområdet. Denna sin uppfattning har skogsvårdsstyrelsen 
grundat huvudsakligen därpå, att beviljandet av dylikt anslag måste föregås av undersökning 
rörande nyttan och lämpligheten av ifrågasatta kulturåtgärder ävensom uppgörande av planer 
och kostnadsberäkningar för förslag, som avsåge gallring, hyggesrensning, markberedning, 
sådd och plantering m. m. och har skogsvårdsstyrelsen ansett sig förhindrad till ett sådant 
befattningsstadgande på grund av bestämmelserna i lagen den 24 juli 1903 angående vården 
av enskildes skogar 14 VY, vari stadgas att denna lag ej skall äga tillämpning å skyddsskogar, 
och varigenom således enligt skogsvårdsstyrelsens mening dessa ställts utanför dess verksam- 
hetssfär. Denna tolkning av paragrafens innebörd har skogsvårdsstyrelsen funnit ytterligare 
bestyrkas genom det i riksdagens underdåniga skrivelse med meddelande om riksdagens be- 
slut angående antagande av gällande skyddsskogslag gjorda uttalande, att skyddsskogarna 
skulle ställas uteslutande under skogsstatens tillsyn, och att åt nämnda styrelser eller hos dem 
anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke skulle uppdragas nägon som hälst befattning 
med dessa skogar. 

Skogsvårdsstyrelsens rätt att undandraga ägare av skyddsskog anslag av de skogsvårds- 
medel, som dock till en stor del inflyta från skyddsskogarna, har emellertid bestritts från 
åka håll. Så föreligger bland annat nu en underdånig skrivelse med klagomål från 
Frostvikens kommun rörande nekat sådant anslag. Denna skrivelse har av Eders Kungl. 
Maj:t genom nådig remiss den 2 juni 1915 överlämnats till domänstyrelsen, som innevarande 
dag avgiver underdånigt utlåtande jämväl i detta ärende. Av de utav domänstyrelsen från 
vederbörande överjägmästare och jägmästare i ärendet infordrade yttranden framgår, att 
dessa anse den ståndpunkt, skogsvårdsstyrelsen intagit, ohållbar och icke lagligen grundad. 

Det synes uppenbarligen icke varit statsmakternas mening att ställa skyddsskogarna, där- 
ifrån — i likhet med de till 1903 års enskilda skogslag hänförliga skogarna städse ingått 
skogsvårdsavgift — i en sådan undantagsställning, att dessa icke skulle äga återbekomma 
någon del av dessa avgälder i form av anslag till skogskulturer och dylikt. Detta bestyrkes 
även därav, att skyddsskogarna icke uppräknats bland de skogar för vilka, enligt Eders 
Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser den 14 juli 1903, de under 
sagda styrelsers förvaltning ställda medel icke få användas. 

En sådan undantagsställning synes icke heller domänstyrelsen vara med billighet och 
rättvisa förenligt jämväl av det skäl, att de skogsvårdsavgifter, som påläggas virket från 
skyddsskogarna, i sådant fall skulle komma andra inom landstingsområdet bättre belägna 
privatskogar till godo. Särskilt inom Jämtlands län äro skyddsskogarna så omfattande, att 
en mycket väsentlig del av länets skogar genom en tillämpning av gällande bestämmelser, 
på sätt som skett undandrages det stöd för "skogsvårdens höjande, som med avgifterna avses. 

Domänstyrelsen anser ock, att gällande bestämmelser på området kunna så tolkas, att 
skogsvårdsstyrelserna, som Fisserligen äro befriade från tillsynen över avverkning å skydds- 
skogsområde, dock i fråga om återväxten och markens vård även här hava att ställa sig till 
efterrättelse de föreskrifter angående styrelsens uppgift, som återfinnas i nådiga förordningen 


SKOGSADMINISTRATIONEN. IT 


un 


den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser, och finnes fördenskull på angiven grund 
ändring av författningarna icke vara erforderlig. 

Skulle bestämmelserna emellertid anses icke inrymma en sådan tolkning, synes det sty- 
relsen nödvändigt, att ändring eller tillägg göres på sådant sätt, att skyddsskogarna uti 
ifrågavarande avseende komma i åtnjutande av samma fördelar som övriga enskilda skogar, 
vilka äro underkastade förordningen om skogsvårdsavgifter. Styrelsen tillåter sig i samman- 
hang härmed betona skyddsskogarnas stora behov av bidrag till skogsvårdens främjande icke 
blott till avdikning av vattensjuka marker utan även till direkta kulturarbeten, då ju redan 
dessa skogars förklarande såsom skyddsskogar utgör ett bevis för att högre grad av om- 
tanke om skogsvården än eljest här erfordras för att trygga deras: framtida bestånd. 

Remissakten återställes härjämte. 


Meddelanden från skogsbokföringskommittén. 


N:r I. Till samtliga revirförvaltare hava avsänts inkomst- och utgiftsböcker, innefattande 
journaler, (2 band) samt avräkningsbok, ävensom visst antal kassaböcker för kronojägare. 

Under expediering äro till varje revirförvaltare två verifikationsstämplar jämte färgdyna. 

Likaledes äro under expediering de typer av verifikationsblanketter, som ej förekommit 
tidigare. 

Blanketter till de månatliga kassarapporterna komma att under denna månads lopp expe- 
dieras, ävensom förvaringspärmar till verifikationerna. 

Hos samtliga överjägmästare deponeras reservförråd av böcker, blanketter och stämplar. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 10 januari 1916. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


N:r 2. Då jämlikt nådigt brev den 17 december 1915 det skall åligga oss att ur de mån- 
atliga redovisningshandlingarna göra anteckningar, erforderliga för en hela domänförvaltningen 
omfattande räntabilitetsbokföring, och då denna bokföring, bland annat, har till syfte åstad- 
kommandet av en redovisning för varje hushållsenhet, få vi härmed anhålla, att ni ville sna- 
rast möjligt till oss inkomma med en förteckning å edert revir tillhöriga dylika enheter, där- 
vid jämväl bör angivas vilken eller vilka skogar samt dessas natur, som i varje enhet ingå. 

Stockholm II januari 1916. 


N:r 3. På förekommen anledning får skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamheten på 
den förändring, som i och genom det nya redovisningssystemet inträtt i avseende å medelsredo- 
visningen för allmänningar, städers skogar o. d. Härvid är att märka: 

I. Jägmästare mottager förvaltningsmedel (kassaförstärkning) endast från Kungl. Domän- 
styrelsen. 

2. Jägmästare avgiver redovisning för sin förvaltning endast till Kungl. Domänstyrelsen. 

3. Jägmästare äger alltså icke rätt att under några omständigheter rekvirera och uppbära 
förvaltningsmedel av t. ex. en häradsallmänningsstyrelse. 

4. Bestrider jägmästare själv eller genom bevakare utgifter för en allmänning eller stads 
skog el. d., bokföras dessa poster som utbetalning i kolumnen »Övriga fonders medel». 

5. Uppbär jägmästare inkomster för en häradsallmänning, införas dessa i inkomstjournalen 
och boken i kontantkolumnen och i kolumnen »Övriga fonders medel». Jfr vårt betänkan- 
des Bil: A sid: 93, samt sid: 79. 

6. Kungl. Domänstyrelsen samlar de till styrelsen månadsvis inkommande bokföringsupp- 
gifterna för varje allmännings eller stads skog o. d. å allmänningens eller stadens konto i 
en specialliggare. Jfr Bil. D sid. 141. 

7. Kungl. Domänstyrelsen avgiver tid efter annan redovisning till vederbörande härads- 
allmännings styrelse för den del av allmänningens förvaltning, som handhafts av styrelsen 
eller dess organ. | 

8. Kungl. Domänstyrelsen rekvirerar på grundval av dessa redovisningar söGa kassaför- 
stärkning från vederbörande styrelse, som har att inleverera denna till Kungl. Domänstyrel- 
sens kassa, 

9. Likaså levererar Kungl. Styrelsen på grundval av samma redovisningar överskottsmedel 
direkt till vederbörande styrelse. 


Tillika få vi i anledning av inkomna förfrågningar meddela, att stämplar till debetverifi- 
kationerna ansetts tillsvidare kunna undvaras, under förutsättning att de anteckningar, som i 
formuläret avses inom stämpelns ram, verkställas och understrykas. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 14 januari 1916. 


116 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


N:r 4. På förekommen anledning får skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamheten på 
följande förhållanden: 

1. Underhandsförsäljningsformulären som sådana äro zcke med det nya redovisningssyste- 
met förändrade, utan endast med avseende å bestyrkandet modifierade, så att lämplighets- 
synpunkten kommer att i varje enstaka fall bliva avgörande, d. v. s. endera tages krono- 
jägarens attest eller köparens påskrift eller ingendera, i vilket senare fall jägmästaren på- 
tecknar blanketten, att attest ej utan olägenhet kunnat anskaffas. 

2. Då kronojägaren vid vissa månadsskiften måste äga tillgång till de utfyllda underhands- 
försäljningsblanketterna för verkställda försäljningar för att på grundval av dessa göra anteck- 
ningar i vederbörande virkesjournaler, men då å andra sidan underhandsförsäljningsblanket- 
terna måste bifogas månadens övriga redovisningshandlingar, torde, därest dessa blanketter 
icke hinna från kronojägaren återkomma, kunna så förfaras, att originalblanketten bilägges 
räkenskaperna, under det att kronojägaren tillhandahålles en kopia av densamma. 

Till ytterligare belysning av frågan om de olika slag av inkomster, till vilkas verifice- 
rande omskrivna blanketter äro avsedda, torde böra framhållas: 

3. De inkomster av försäljningar, som till jägmästaren inflyta, kunna tillkomma på tre olika sätt : 

a) genom försäljning under hand, 

b) genom försäljning efter infordrande av anbud och 

c) genom försäljning å auktion. 

Därvid uppställer sig dessa två frågor: 

a) till huru stort belopp äger jägmästare rätt att avsluta försäljning, samt 

b) huru stort belopp äger jägmästare rätt uppbära, inkassera. 

Kommittén har i sitt betänkande framhållit, att ur synpunkten av kassakontroll böra för- 
säljningsrätten och inkasseringsrätten vid sitt maximum sammanfalla. Däremot är det ur 
kontrollsynpunkt ingalunda nödvändigt, att denna gräns sättes för snävt. 

I dessa bägge punkter, försäljningsrätten och inkasseringsrätten, gälla emellertid ännu 
samma föreskrifter som tillförne, men det är att vänta, att inom en snar framtid Kungl. 
Domänstyrelsen kommer att därom utfärda de närmare bestämmelser, som omförmälas i be- 
tänkandet bil. A sid. VIII. Ju högre Domänstyrelsen kommer att sätta det belopp, som får 
inkasseras, dess mindre kunna kassaförstärkningarna bli. 

Tillika vill kommittén härmed erinra därom, att de i vår skrivelse den 11 dennes begärda 
förteckningar å hushållsenheter avse de i Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 6 juli 1910 
omförmälda redogörelseområdena. 

Då från några revir hit inkommit begäran, att jämväl kronojägare måtte tillhandahållas 
kommitterades betänkande med bilaga A, få vi härmed meddela, att den tryckta upplagans 
storlek ej tillåter detta. Samtidigt fästa vi uppmärksamheten därpå, att en redogörelse för 
»Den bevakande personalens skyldigheter enligt det nya bokförings- och redovisningssyste- 
met» finnes införd i tidskriften »>Skogens» januarihäfte detta år. 

Vidare vill kommittén i anledning av inkomna förfrågningar meddela, att det för när- 
varande ej synes erforderligt att tillhandahålla revirexpeditionerna andra stämplar än de re- 
dan härifrån expedierade för kreditverifikationerna. 

Därest under år 1916 ovisshet hos någon uppstår, huru ett visst belopp rätteligen bör 
bokföras, kan en förfrågan göras skriftligen under adress: Skogsbokföringskommitten, Västra 
Trädgårdsgatan 13, Stockholm, som omedelbart lämnar svar, 

Stockholm den 18 januari 1916. 


2 ÄRE 


NE 


SKOGSADMINISTRATIONEN. Re 


Tjänster och förordnanden. 
Kungl. Domänstyrelsen. 


Inspektionsresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 
15—17 dec. Vikarie byråchefen W. Roos. 

Till notarie å andra skogsbyrån har styrelsen utnämnt och förordnat extra jägmästaren 
Ragnar Lindahl den 7 dec. 1915. 


Till amanuenser under 1916 ha förordnats: 
e. jägmästaren Arne Chatillon-Winbergh å 1:a skogsbyrån, 


» > Nils Schager » 2:a 
) ) John Söderström » 2:a » 

» Erik Helmers » 3:e » 

> PerfNicander oc » kameralbyrån, 
» » Gösta Rabenius » » 


Semester har åtnjutits av: 

Generaldirektören Karl Fredenberg den 23 dec. Vikarie byråchefen W. Roos; 

byråchefen Th. Örtenblad den 24—26 dec. med förordnande för notarien K. G. G. Nor- 
ling, vilken tjänst uppehållits av amanuensen Nils Schager. För denne har e. jägmästaren 
Georg Nordfors tjänstgjort; 

byråchefen Fr. Giöbel den 13—15 jan. med förordnande för notarien Einar Ödman, vil- 
kens tjänst uppehållits av Erik Helmers; 

byråchefen, friherre Th. Hermelin, den 27—29 dec. med förordnande för notarien Einar 
Ödman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers, och den 30 dec. med för- 
ordnande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Cha- 
tillon-Winbergh ; 

notarien Martin Rasch den 27—29 dec. med förordnande för amanuensen Arne Chat- 
tillon-Winbergh ; 

revisor E. G. Fahlecrantz den 22—24 dec. med förordnande den 22—23 dec. för ama- 
nuensen Per Nicander och den 24 dec för extra jägmästaren R. Sköld; 

notarien Martin Seth den 19—20 och 24—26 dec. samt den 4—138 jan. med förordnande 
för amanuensen Per Nicander, vilkens tjänst den 19—20 dec. och 4—138 januari uppehållits 
av extra jägmästaren R. Sköld. 


Skogsstaten. 


Juckasijärvi revir. Till jägmästare i Juckasjärvi revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Sune Hederström. 


Storlandets revir. Till jägmästare i Storlandets revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Adolf Engman. 


Kalix revir. Till jägmästare i Kalix revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och 
förordnat extra jägmästaren Gustaf Jernberg. 


Storbackens revir. Till jägmästare i Storbackens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Edvard Wibeck. 


Görjeå revir. Till jägmästare i Görjeå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt 
och förordnat extra jägmästaren Hugo Mattsson. 


Vargiså revir. Till jägmästare i Vargiså revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt 
och förordnat extra jägmästaren Wilhelm Strandberg. 


Malmesiaurs revir. Till jägmästare i Malmesjaurs revir har Kungl. Maj:t den 3I 
dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Björn Groth. 


Malå revir. Till jägmästare i Malå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och 
förordnat extra jägmästaren Fredr. Liljeberg. 


Södra Sorsele revir. Till jägmästare i Södra Sorsele revir har Kungl, Maj:t den 31 
dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren H. Zetterberg. 


118 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Västra Stensele revir. Till jägmästare i Västra Stensele revir har Kungl. Maj:t den 
31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Gunnar Essén. 


Biurbäckens revir. Till jägmästare i Bjurbäckens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Per Normelli. ; 


Vinlidens revir. Till jägmästare i Vinlidens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. ut- 
nämnt och förordnat extra jägmästaren Harald Sjöberg. 


Örå revir. Till jägmästare i Örå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och för- 
ordnat extra jägmästaren Ake Berg. 


. o 3 ch ce ”< = Oo A 5 
Östra Åsele revir. Till jägmästare i Östra Åsele revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Bror Fornell. 


Malgomais revir. Till jägmästare i Malgomajs revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. 
utnämnt och förordnat extra jägmästaren Arvid Modin. 


Dorotea revir. Till jägmästare i Dorotea revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt 
och förordnat extra jägmästaren Wilhelm Fellenius. 


Idre revir. Till jägmästare i Idre revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och 
förordnat extra jägmästaren Erik Geete. 


Gottlands revir. Till jägmästare i Gottlands revir har Kungl. Maj:t transporterat och 
förordnat jägmästaren i Särna revir Carl Fredholm. 


Över=Torneå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Över-Torneå skogsvårds- 
område har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Karl Göran 
Wahlgren. 


Töre skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Töre skogsvårdsområde har Kungl. 
Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Ernst Elfvik. Till biträdande 
skogsingenjör i en del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt 
och förordnat extra jägmästaren Ture Sahlberg. 


Luleå skogsvårdsområde. Till skogsingeniör i Luleå skogsvårdsområde har Kungl. 
Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Carl Stenborg. Till biträdande 
skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och 
förordnat extra jägmästaren John Örtenblad. 


Skellefteå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Skellefteå skogsvårdsområde 
har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Torsten Larsson. 
Till biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma 
dag utnämnt och förordnat extra jägmästaren Georg Bolander. 


Nysätra skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Nysätra skogsvårdsområde har 
Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren B. von Krusenstierna. 
Till. biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma 
och förordnat extra jägmästaren Gustav Rehlin. 


Umeå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Umeå skogsvårdsområde har Kungl. 
Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Nils Almlöf. Till biträdande 
skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och 
förordnat extra jägmästaren Einar Hammarstrand. 

Till skogstaxatorer tillsvidare under 1916 eller viss del av året ha förordnats: 

é. jägmästaren John Schenström i Övre Norrbottens distrikt den 10 jan. tillsv. und. året 


, > F. A. Berggren i Nedre Norrbottens » > I april » » » 
> » Ake Berg i » » » » 17 jan. —I6 febr. 
» > Emil Dahl i Skellefteå » » 10 jan. tillsv. und. året 
» » Magnus Alm i Umeå » $00 fjän so SE 
» » T. Nettelbladt i Härnösands » 2, TAPIA » » 
» E. M. Törngren i Mell. Norrlands » 37 TORARIN 
> Sam Tisell 1 > Då » I jan. >» » » 


Erik Hedmann-Gade i Bergslags 
Tage Aae i Östra distriktet 

T. Fedeler i Västra distriktet 
Knut Falck i Smålands distrikt 


under vakans. 

den I jan. tillsv. und. året 
» I jan. » » » 
»” I Jan. »” »” » 


SKOGSADMINISTRATIONEN. I 19 


Till överjägmästareassistenter ha förordnats: ; 
e. jägmästaren Oscar Lindblad i Övre Nörrbottens distrikt den 10 jan. tillsv. und. året 


> » Birger Ahlgren i » » > » 1—9 jan. 
»> Selim Lindner i Nedre » 10 jan. ) » 
G. af Ekenstam » » 1—9 jan. 
Gustaf Westermarck i Skelleftea » Tian. » » 
» , Alrik Vange i Umea I jan. 
» Karl Lindell i Härnösands 7 10 jan. p 
» Sven Hallin i Mell. Norrlands » I jan: > 2 » 
» Carl Sundberg i Gävle—Dala a » I jan. > > 
» » Bernh. Blom i Bergslagsdistriktet under vakans. 
» Einar Wadstein i Östra distriktet den I jan. tillsv. und. året 
» ) Einar Rudbäck i Smålands distrikt 300 AJA NARE 
Sten Bohlin i Västra distriktet I jan.—29 febr. 
» > Aug. Hagman 1 Södra distriktet » I jan. tillsv. und, åre 


Till sockenallmänningsassistenter ha förordnats: 

e. jägmästaren O. E. Holm i Ängeså, Vetasjoki och Storlandets revir tillsv. und. år 1916t 

> » Klas Nordfors i Jockmocks, Pärlälvens och Storbackens revir tillsvidare 
under år 1916. 


Till flottledsingeniörer tillsvidare under 1916 ha förordnats civilingenjören P. Silf- 
verbrand för norra Sverige och civilingenjören Nils Ribbing för södra och mellersta Sverige. 


Lediga tjänster. 


Jägmästaretiänsten i Särna revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan 
tre på dagen den 11 februari 1916. 


En befattning såsom amanuens hos Kungl. Domänstyrelsen sökes hos Kungl. 
Styrelsen före klockan 3 e. m. den 11 februari. 


Nedan angivna befattningar såsom avlönade revirassistenter sökas hos Kungl. 
Domänstyrelsen före den 11 februari klockan 3 på dagen, nämligen 


I i Jukkasjärvi, Vettasjoki och Gällivare revir. 
I i Bjurbäckens revir.j 

I 1 Bjurholms 

1 i Degerfors » 

I i Anundsjö » 

I i Östra Stensele » 


En befattning såsom skogsindelningsassistent i Bergslagsdistriktet sökes 
hos Kungl. Domänstyrelsen före den 13 februari klockan tre på dagen. 


En befattning såsom avlönad assistent i Östersunds revir sökes hos Kungl. 
Domänstyrelsen före den 13 februari klockan 3 på dagen. 


En befattning såsom avlönad assistent i Jönköpings m. fl. revir sökes hos 
Kungl. Domänstyrelsen före klockan tre på dagen den 14 februari 1916. 


En befattning såsom överjägmästareassistent i Västra distriktet sökes hos Kungl. 
D omänstyrelsen före klockan tre på dagen den 14 februari 1916. 


Kronoiägarebefattningen i Alby bevakningstrakt av Medelpads revir och 
Västernorrlands län sökes hos jägmästaren Ivar Petri, adress Sundsvall, före klockan tre på 
dagen den 11 februari 1916. 


Kronoijägarebefattningen i Bocksiö bevakningstrakt av Granviks revir och 
Skaraborgs län sökes hos jägmästaren Erik Barthelson, adress Granvik, Svanvik, före klockan 
tolv på dagen den 13 februari 1916. 


[20 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Befattningen såsom assistent vid statens skogsförsöksanstalts skogs- 
avdelning sökes sist före klockan 12 på dagen måndagen den 21 februari 1916 hos Sty- 
relsen för Skogsförsöksanstalten (adr. konteramiralen A. Lindman, Västra Trädgårdsgatan 
7, Stockholm), genom till Styrelsen ställd ansökan, åtföljd av meritförteckning jämte intyg 
om ålder, frejd, hälsotillstånd, avlagda examina och praktisk tjänstgöring samt utgivna skrifter 
ävensom vad i övrigt sökanden vill åberopa till stöd för ansökningen. 


Länsiägmästarebefattningen i Östergötlands län är till ansökan ledig, att till- 
trädas å tid, varom överenskommelse kan träffas. Ansökningar skola insändas till skogs- 
vårdsstyrelsen i Östergötlands län, adress Linköping, före den 10 februari 1916. (Se annons 
å detta häftes omslag, sid. 2.) 


Kungörelse 


angående resestipendier för skogsstatens tjänstemän. 


Sedan Kungl. Maj:t för innevarande år till Kungl. Domänstyrelsens disposition ställt ett 
belopp av 3,500 kronor att såsom resestipendier utdelas åt skogsstatens tjänstemän i och för 
studieresor inom eller utom landet, äga sökande till sådant stipendium att därtill senast den 
29 februari 1916 klockan 3 på dagen hos Kungl. Styrelsen sig skriftligen anmäla. 


RÄTTELSE. 


Å sid. 922 i häfte 12, 1915 har felaktig karta blivit insatt, i det att den där befintliga 
kartan föreställer tillgångar på I1-årig tallkott hösten 1013. I stället hade bort införts den 
karta som återfinnes å sid. 778 i 1914 års årgång. De medlemmar, som så önska, kunna 
få sid. 921—922 i decemberhäftet utbytta mot ett omtryckt blad med rätt karta efter rekvi- 
sition till Föreningens byrå. 


FR7 


LÄ j 


vet 


Cs 


ätt 


ENAR HALLSTRÖA 


) 


ARDS 


FÖRENINGENS 


> 
UN 
O 
& 
na 
1 


+ 


TIDSKRIFT 


Ry 
LJ 


14:e ÅRG. 


FM ng 


FEBRUARI-—MARS 


1916 


HÄFT. 2—3 


(Tidskriften distribueras I bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


4 


äfte). 


sid. 315 i detta h 


öte den 21 mars (se 


årsm 


ingens 


renii 


fö 


Svenska Skogsvårds 


av 


> SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TID 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 
UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) É 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE, 
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. : 
FIL. D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE, 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles. 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. | GM 


Föräningåns kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90, 
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 
f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingig 

133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck at av upp- é 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd kärtillag 
erhållits av redaktionen. 


INNEHÅLL: 


PETRINI, SVEN: Om trävaruprisernas tionde exkursion (med 31 fig.) av 
stegring och inverkan härav på GUNNAR "SCHOTTHR tiöageces od vv skar 
skogsbrukets räntabilitet (med 1 fig.) sid. 121 | KYLIN, HARALD och GUNNAR SA- 

LINDEBERG, IVAR: Norra europeiska MUELSSON: Några kritiska syn- 


Rysslands skogstillgångar och såg- 
verksindustri (med 3 fig.) ............ 
HISSING, S.: Om arealberäkningsfel 
och huru de kunna bedömas (med 


Från Svenska Skogsvårdsföreningens 


2:5139 


Skogsstatens Matrikel 1916 utkommer april —maj. 
Annonser införas i begränsat antal efter hänvändelse till utgivaren 


. : €, Jägmästare G. WISTRÖM, adr. Kungl. Domänstyrelsen, Stockhol 


punkter på beståndsanalysen (med 

0 254 RR SR ME a EA Sr En me PETRA TR) 
Skogspolitiska inlägg: 

ENGHOLM, G., Apropå FEN 


251 3 02 JARRE REAR ESA. SFL IR Aer RR TE beräkningar ..,... TSE ERAN AR 
Redogörelse för verksamheten vid Sta- Från 1916 års riksdag: / 
tens skogsförsöksanstalt under Kungl. propositioner rörande skogs- 

år 1915: frä gZ OT vrsess ses ö ver Podesta JAMO RAG > 

I, Skogsavdelningen av GUNNAR Motioner, som mera eller mindre 
OCHOTTE a 2a0 bok sa oa SR SPARAS bk eka > 163 beröra skogshushållningen..,...... » 

II. Naturvetenskapliga avdelningen "Trävarumarknaden av —M ..... » 
av HENRIK HESSELMAN......... > 168] Trämassemarknaden av —M......... > 
III. Entomologiska laboratoriet av Litteratur: 
IVAR TRAGARDH Sia seat ss ssogeoisn > 170 OLLI HEIKINHEIMO: Kaskivilje- 
In memoriam: lyksen vaikutus Suomen metsiia 
E. &T Ljungberg (med porträtt) av (rec. T.;:J. BLOMOVIST) SGT a5AvA > 
ARTS SF SSARS RET SA Sr tr pe IRA > > 171 |. Nyutkormna bÖCKert:: mccain » 

rd nde (med porträtt) av G. ScH.> 173 | UNO WALLMO: Svar till professor A. 

, Nils Sjöberg  » » av H.Szs. >» 174 Wahlgren ........ . SE TE REN » 

Karl Staaff > > > G. ScH, +» 177| Notiser: 

Emil von Seth >» » > G. SCH, » 179) Svenska Skogsvårdsföreningensårs- 

H. W. Rosenberg» » -» H.SzZS. »v 179 INÖtE” er sere ers Färjd SSR ar VRNS EVSSE SRS NARE » 

Skogsbrandförsäkringsfrågan: Föreningen Sveriges ordinarie jäg- 

I. Inled. anför, vid Sv. Skogsvårdsf. mästares årstnötedics svs sel s > 
extra sammanträde den 18 dec. Svenska Forstmästareförbundetsårs- 
1915av HENNING WACHTMEISTER» 181 IMÖLE. —Il rean dps ös bkd es DEFENSE N ONE ARR > 

EU DISKUSSIONS = sla ses saan NSI > 186 Länsjägmästarnas förening ......... , 
Lagförslaget om fridlysning av kottar, De extra jägmästarnas förbund ... >» 

bär m, m.: Den nya skogshögskolan tagen i 

I. Inledande föredrag vid Sv. Skogs- Dr 0 oj beses öND dos SR RAA NER SAN » 
vårdsf. extra sammanträde den 18: - Skogsundervisningen och skogs: = 
dec, 1915 av C.G. BARTHELSON +» 194 litteraturen under kriget ......... > 

TT. DISKUSSION 205000 seb pir eSR VIN > 204| Kommitté för utredning rörande 
Betänkande rörande grunderna för ändrad förvaltning avkyrkofonden > 
fördelning av till Kungl, statskon- Ny matrikel över Skogsstaten...... » 

toret redovisade skogsvårdsavgifter Skogsadministrationen: i 

av HUGO FAHLÉN, HUGO ELLIOT Lagar, kungl. förordningar o, beslut > 

och GUNNAR SCHOTTE RBS SKOR ISEN + 205 Domänstyrelsens cirkulär, beslut,- 

- "Diskussion -härom" vid Sv, 'Skogs- framställningar och yttränden >» 
vårdsföreningens extra samman- . Meddelanden från Skogsbokförings- 
träde den 18 dec. 1915 ...sn...... sid, 216 kommittén ... ... FRASER ELAKA 


Tjänster och förordnanden ; 


srcrd eter 


(Se notis sid. 3 3 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. 


Om trävaruprisernas stegring och inverkan 
härav på skogsbrukets räntabilitet. 


Av SvEnN PETRINI. 


Da kalkyler göras över skogsbrukets räntabilitet, har det varit ganska 
vanligt, att den reservationen gjorts: »beräkningarna gälla för oföränd- 
rade virkespriser, men i själva verket är skogsbrukets ställning vida 
gynnsammare, ty virkespriserna befinna sig i en stadig stegring.» Det 
har icke heller saknats försök att på denna stegring bygga förhopp- 
ningar om full räntabilitet i skogsbruket. Så har generaldirektör FRE- 
DENBERG framkommit med ett sedermera ofta upprepat yttrande, att 
förutsatt att vi ur våra skogar kunna ta ut 3 20 på kapitalet och att 
genom stigande virkespriser vi få ytterligare 2 20, då ha vi ju 5 40 på 
våra pengar, och då finnes ingenting mer att anmärka mot vårt skogs- 
bruks räntabilitet. 

För att fullt tillfredsställande utreda denna invecklade sak och söka 
utläsa framtidsutsikterna erfordras emellertid grundlig fackkännedom på 
en mängd områden. Föreliggande undersökning gör heller icke anspråk 
på att vara annat än ett bidrag. 

Området i fråga är, såvitt jag har kunnat finna, föga genomarbetat. 
D:r FREDRIK LOVÉN har år 1904 1 » Värmländska Bergsmannaföreningens 
Annaler» publicerat en uppsats med titeln »Huru hava trävaruprisen 
varit under de senare årtiondena, huru torde de för framtiden ställa sig, 
och vilka slutsatser kan man härav draga rörande skogsskötseln?» +&Lo- 
VEÉNS undersökning omfattar priserna för sågade furudimensioner från år 
1870 till år 1904 i tre huvudgrupper: Plank: 37/—4”, Battens: 2!/,7—2” 
och Bräder: I !/,”—?/g”. 

Med avseende på Plank antager jag, att det gäller som vanligt, att de 
äro minst 9” breda, och att Battens ligga mellan 4”—8” bredd. Bland 
Bräder ingå ej scantlings eller s. k. tvåtum med mindre bredder än 4”. 

De två första grupperna, Plank och Battens, äro vardera uppdelade i 
fyra sorteringsklasser efter kvalitet. Således Mixed, Tertia, Quarta och 
Quinta. 


9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916 


22 SVEN PETRINI. 


Efter år 1907 sorteras ju i de motsvarande klasserna I, II, III och 
IV). För Quinta, = IV efter den moderna sorteringen, saknas emel- 
lertid uppgifter före år 1886. 

Gruppen Bräder är också uppdelad i fyra avdelningar: Breda: 9”—8”, 
Ordinära: 7”, Smala: 6 !/;”—5!/,” och Mycket smala: 5” —4”. 

Till grund för de lämnade prisnoteringarna under de skilda åren ha 
lagts dels de prisnotor, som vid varje års början upprättats för Plank 
och Battens f. o.cbi Göteborg av firman EL. GG: BrattiesCiordarstades? 
och för Bräder det pris som erhållits franco Göteborg eller f. o. b. vid 
hamn efter Vänern för Uddeholms A.-B., varvid dock prisen i varje fall 
reducerats till Göteborgspris, och skillnaden mellan dessa och de vid 
Vänerns hamnar gällande har ansetts vara 5 å 6 öre per kbfot, utgö- 
rande fraktkostnaderna till Göteborg. För varje av de olika sortiments- 
grupperna (Plank, Battens och Bräder) med resp. sorteringsklasser har 
även medelpriset uträknats såväl för de fyra åren 1870—73, som före- 
gingo den första stora prisstegringen, som ock för de tre 10-årsperio- 
derna 1874—383, 1884—93 och 1894—1903 samt för hela 30-årsperioden 
Nöt OR 

Mot LOVÉNS undersökning kan invändas, att den brister i allmängil- 
tighet. För det första kan det skarpt ifrågasättas, huruvida Göteborg i 
detta avseende kan anses vara representativt för landet. Omkring 8090 
av allt vårt exporterade virke kommer ifrån Norrland, och om man vill 
undersöka ett speciellt skeppningsdistrikt, är det härför lämpligaste Härnö- 
sand, vars priser kunna accepteras såsom ganska goda uttryck för riks- 
medeltalet. Åtminstone ger en jämförelse, som jag anställde med be- 
gagnande av prisuppgifter, lämnade av NILS LINDEBERG i en uppsats 
i tidskriften Skogen, mars 1914 (och närmast avseende 1911 års priser 
men i själva verket medeltal för de närmaste 10 åren före 1911) detta 
resultat. Medeltalet mellan priserna för Överbotten och Nederbotten 
uppvisar en synnerligen god överensstämmelse med Härnösandspriserna. 

Nu omfattar emellertid LOVÉNS undersökning endast vissa sortiment av 
sågad tall i Göteborg. Göteborgspriserna ha hittills legat för hyvlade varor 
över Norrlandspriserna; för sågade varor varierar det för olika sortiment. 
I allmänhet fluktuera Göteborgspriserna mera, särskilt för olika årstider. 
Då Bottenhavet är fruset och konkurrensen norrifrån eliminerad, betalas 
höga priser i Göteborg, men då efter islossningen det norrländska virket 
kommer med, måste man jämka ner priserna. I allmänbet anses Göte- 
borgsförhållandena mindre enhetliga med avseende på produktionens 
sammansättning m. m. 

Metoden för beräkningen av priserna står i LOVÉNS uppsats ej när- 
mare angiven, och det är därför svårt att yttra sig därom. 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 123 


Med avseende på undersökningsmetoden för övrigt kan anmärkas, att 
motivering saknas, varför i fråga om Plank och Battens kvalitetsklasser 
men i fråga om Bräder bredderna tagits till indelningsgrund. Enligt 
NILS LINDEBERGS ovan omnämnda prisuppgifter är det så, att priserna 
för största och minsta bredd för battens (4” och 8” resp.) avvika från 
varandra omkring 20 9 för furu, under det att samma bredder av bat- 
tens, jämförda med bräder, i priser ej avvika mer än omkring 5 ". 
Nu har emellertid i LOVÉNS undersökning Barttens avskilts som en själv- 
ständig grupp och Bräder som en annan, fastän de törhända äro mera 
samhöriga än de olika bredderna inom battensgruppen. Och det kunde 
ej ha saknat intresse att se, huru prisbildningen gestaltat sig med avse- 
ende på olika bredder även för de grövre dimensionerna. 

Daå nu författaren ej speciellt inriktat sig på att utreda, huru de olika 
kvalitetsklasserna gått fram i förhållande till varandra, utan nöjer sig 
med att konstatera (sid. 13), att »prisen för de olika kvaliteterna följa 
varandra tämligen organiskt, d. v. s. stiga eller falla ungefär lika mycket 
vid samma tider», samt dessutom anmarker (sid. 15), att »sorteringen i 
allmänhet och successivt blivit skärpt efter hela linjen, och utan tvivel 
kan jämförelsen mellan de olika årens lämnade medelpris något lida 
härav, ty en stor del av vad som år 1870 var mixed, skulle nu (1904) 
vara 3:a och mycket av det virke, som nu utsorteras till 4:a skulle på 
1870-talet varit 3:a», så får man lätt den uppfattningen, att det varit 
lyckligare, om även för de grövre sortimenten bredderna tagits som grund 
för uppdelningen. 

I samband härmed kan påpekas, att jägmästaren ERNST ANDERSSON 
i en uppsats av år 1914 i tidskriften Skogen framhåller, att efterfrågan 
på grova dimensioner ej stegras i samma grad som efterfrågan på klena, 
och att det torde vara skäl i att i en ej avlägsen framtid minska pro- 
duktionen av de breda plankdimensionerna, om dessa skola kunna hålla 
sig uppe i pris. Jägmästare ANDERSSON betonar också här det synner- 
ligen beaktansvärda faktum, att en prisstegring på de smärre dimensio- 
nerna betyder ofantligt mycket mera för skogsbrukets bärighet än en 
prisstegring på de större, då de grova dimensionerna utgöra endast en 
ringa del av skörden, och då goda avsättningsförhållanden för smärre 
dimensioner möjliggöra en bättre beståndsvård. 

Det har därför sitt stora intresse att studera utvecklingen hos de olika 
dimensionerna. Att så skett i LOVÉNS undersökning i fråga om bräder 
torde vara att anse som ett lyckligt grepp. Att denna princip ej även 
tillämpats för de övriga grupperna, torde ha berott på materialets be- 
skaffenhet, som legat till grund för undersökningen. 


124 SVEN PETRINI. 


Det kan nu emellertid vara önskvärt att studera hela trävarumarkna- 
dens läge och se efter, dels i vad mån sammansättningen ändras — för- 
hållandet mellan tall och gran, mellan oarbetade varor och mera bear- 
betade o. s. v. — dels söka sammantränga alla priser till ett enda medel 
pris för hela marknaden och så studera, hur detta rör sig från år till år. 
Då blir det nödvändigt att röra sig med exportstatistiken för hela landet 
och arbeta med dels kubikmassor, dels priser. I Kommerskollegii pu- 
blikation om Handel förekommer i tabell 3, grupperna 14 och 15, stati- 
stik över årets export av trävaror. Det är dessa siffror jag har valt att 
bearbeta. 

Gruppen 14 utgöres av oarbetade och bilade trävaror och omfattar: 

Timmer och masttrar>>5stem:s diameter i illäandan: 

Spiror och mindre timmer. 

Bärlingar, bandstakar. 

Telegraf- och telefonstolpar. 

Årämnen. 

Bjälkar > 20 cm:s diameter på mitten. 

Sparrar. 

Syllar. 

Pitprops. 

Pappersved. 

Ved. 

För dessa olika slag angivas kubikmassa och pris pr kbm. samt värde 
i kr. för resp. slag exporterade från Sverige under året i fråga. 

Gruppen 15 delas i: 

a) Sågade varor och b) Hyvlade. 

Inom 'säväl a) som b)skiljes på: Za: I: Plaok => mem breddsfik 
15 2 (GISV IRA Srem: 

På samma sätt för Gran. 

Dessutom förekomma åtskilliga rubriker, som jag sammanfört under 
beteckningen »>»Split, lath etc.>, allt tall eller gran, men nu ej åtskilda. 

I denna undersökning har endast medtagits tall och gran. Övriga in- 
hemska trädslags produkter och utländska trädslag ha lämnats utanför. 
Ej heller ingår här någonstädes värdet eller kvantiteten av exporterade 
snickerivaror, trämassa och tändstickor. På grund av statistikens be- 
skaffenhet och särskilt därför, att före år 1902 ej skiljes på tall och gran, 
har jag ej kunnat utsträcka den detaljerade undersökningen längre till- . 
baka än till och med nämnda år. 

Metoden för beräkningen av medelpriserna blir klar, om man betraktar 
nedan bifogade tabeller (I och II). Siffrorna i tabell 1 äro tagna ur 
Handelsstatistiken för år 1902. Om vi betrakta de olika kolumnerna 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. [25 


Tab. I. 


I 
| Pris per 


G - Cd ravin : & 
Kbm. | Kr:s värde | INGE | Pris x koeff. 
I Ckpm: = öl ekbm. > | 


| 
| | 

SS — ee 
I 


Tall a) Sågade. 


KFRlankir 2 (ÖMkK mys... Tr2:007 Lil 30:034,573 38,90 26,9 1,046,41 
KÖTT. FSK arorem: 4T,080;S524 Ir 27:868;034 26,80 36,3 972,84 
(ELD: SEEN ACID oden | 769,674 14,546,839 18,90 26,8 506,52 

b) Hyvlade. | 

TE OT OM Sr | 29,460 1,187,238 40,30 Ta 40,30 

IT. NS Tar Cm: LÖ7534T | 5,845,039 31,20 6,5 202,80 
III. SANNE CDS TER = | 68,640 | 1,647,360 24,00 24 57,60 

S:a Bearbetad Tall | 2,867,064 | 81,129,083 28,26 — 2,826,47 

Gran a) | | | 

IFElankys EI e0: dags: | 235,20 244.468 308001) 1 1T230 397,32 

EL 1502 20 Cem. 716,178 TÖS A SNI 230 Äl302 905,52 
LÄKT ETISK are | 619,492 10,965,008 | 17,70 | 3450 | 601,80 

Jå SKO GPS DANT 41,455 | 1,414,761 34,20 | 2430 HI 78,66 

it TS TANK. T2A,AA2 oh 13,540,597 1. 28,50 6,8 | 193,80 
III. MLS VEMS 2 37.033 | 1,864,180 21,20 43,8 101,76 

— 0 
S:a Bearbetad Gran | 1,824,710 41,578,726 22,79 — 2,278,86 
Oarbetad, och tillhuggen | 

Ia HGe GRAN ck LEE Ra 1,680,436 | 20,317,90I 12,30 = — 
[ESPLIG Flatbi seten «ke [INEENAS Blog Svi NIA. O2, SYS 9,68 2 == 

Has LI. 

Pris 9 av å As 
Kbm. Frk ger CA Pris x koeff. 
kbm. kbm. 


NÄSTE (SEN Le rr DE Re sög eo SIA ER 2,867,064 28,26 41,8 | 1,181,27 
[STAB CAT DA ETTA dogo sger sr r ges 1,824,710 22,79 26,6 606,21 
(AVE BoIS BEN I USES MB fN a i dh SRA ER AE 1,680,436 12,30 24,5 301,35 
OSPEC LAG fe teSe. sö. AAA a RE | 485,048 9,68 Hae 68,73 

S:a S:a och Med.-tal | 6,857,258 | 21,58 -—- | 2,157,56 


för den första gruppen här, som heter Bearbetad Tall, framgår, ätt ku- 
bikmassa, värde och pris äro medtagna för de upptagna rubrikerna. 4:e 
kolumnen från vänster anger den procent, varje delgrupps kubikmassa 
utgör av hela gruppens (S:a Bearbetad Tall) kubikmassa. 5:e kolumnen 
upptager produkten av priset och resp. procentsiffra. Summeras siff- 


126 SVEN PETRINI. 


rorna i denna sista kolumn och dividera vi summan med 100, erhålles 
medelpriset, d. v. s. det pris, som en kubikmeter Bearbetad Tall det 
året (1902) i medeltal betingat. Samma resultat erhålles, om för hela 
gruppen »S:a kronors värde» divideras med »S:a kubikmeter», och här- 
igenom fås en kontroll på räkningen. De såsom koefficienter använda 
procentsiffrorna bar jag emellertid användning för senare, och detta är 
anledningen till dubbelräkningen. 

Precis samma räkningar utföras nu för gruppen Bearbetad Gran. Samma 
metod har också använts på såväl gruppen Oarbetad och tillhuggen 
Tall & Gran som på gruppen Split, lath etc., fastän endast resultatet 
införts här. / 

Nu ha vi alltså kommit fram till fyra större grupper, för vilka medel- 
pris uträknats. Gå vi över till tabell II, finnes här noterat på samma 
sätt för dessa fyra grupper kubikmassa och priser. 3:e kolumnen ut- 
räknas liksom förut. Efter en multiplikation, en addition samt en di- 
vision med 100 erhålles medelpriset efter samma princip som förut. 

På detta sätt ha vi erhållit ett uttryck för medelpriserna på hela trä- 
varumarknaden (d. v. s. de delar därav, som denna undersökning sysslar 
med) för det ifrågavarande året. Detta medelpris för hela den under- : 
sökta marknaden ligger nära priset för sågade, ohyvlade sortiment av 
gran < 15 cm:s bredd. 

Medelpriset har framkommit som resultat av ett system vägda me- 
deltal. 

Fördelarna av detta beräkningssätt framför ett enkelt aritmetiskt medeltal 
äro tydliga, då man betänker, att en prisstegring på en viss grupp av 
trävaror påverkar vårt ekonomiska liv i direkt proportion till kvantiteten 
av denna grupp inom vår export. I och med det att priset på varje 
grupp jämt så mycket tillåtes inverka på medelpriset som det relativa 
beloppet av dess kubikmassa i förhållande till hela exportens, så har 
nyssnämnda faktor kommit till uttryck i medelpriset för trävarumarkna- 
den, och man kan genom jämförelser mellan olika år studera hela mark- 
nadens rörelse som en enhet betraktad. 


Från och med år 1902 skiljes på tall och gran i statistiken, där även 
för övrigt en noggrannare uppdelning än förut användes. Av detta 
skäl har jag ej kunnat gå längre tillbaka än till detta år vid följandet 
av de förut omnämnda delgruppernas inbördes förhållande. De nedan 
lämnade mera detaljerade upplysningarna rörande exportens samman- 
sättning och medelpriserna avse 10-årsperioden 1902—1911. 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 27 


Exportens sammansättning. 


Gruppen »S:a Bearbetad Tall» har ökat sin procent av hela expor- 
tens kubikmassa. Gruppen »S:a Bearbetad Gran» synes också visa steg- 
ring, dock i mindre grad. 

»Oarbetade träväror av Tall & Gran» har en markerad tillbakagång. 
Restgruppen »Split, lath etc» visar en ökning. Att inom denna senare 
grupp ökningen faller på de förädlade varorna, är nedan närmare utfört. 

Hela trävaruexportens kvantitet minskas år från ar, då vi betrakta den 
som en helhet, och detta är ett mycket betydelsefullt faktum, då vi nära 
nog orubbat under loppet av ett helt sekel förut ökat vår trävaruexport 
kvantitativt. Värdet av trävaruexporten visar visserligen ej den sjun- 
kande tendensen så utpräglad, men detta beror av prisstegringen. 

Inom gruppen Bearbetad Tall antecknas en stark nedgång av de 
grövsta dimensionerna, särskilt av Plank, ohyvlade > 21 cm. och av 
breddentröf aremcm.;, undernidet. att obhyvlade Bradet < 15 cmmnarkraf 
tigt ökat. 

För de hyvlade varorna, som emellertid äro en långt mindre post, 
gäller, att den grövsta gruppen (vilken till kvantiteten är den minsta) 
har hållit sig någorlunda konstant, under det att de minsta dimensionerna 
visa en ökning. 

För granen gäller samma förhållanden som för tallen, fastän det här 
är de ohyvlade mellandimensionerna, som visa största avtagandet, under 
det att de små, ohyvlade dimensionerna visa stark stegring; och bland 
de hyvlade är det mellandimensionerna, som kraftigt öka, under det att 
de övriga hålla sig ungefär vid konstant procentsiffra av hela gruppens 
(Bearbetad Gran) kubikmassa. 


Medelpriserna. 


Hos de olika huvudgrupperna: Bearbetad Tall, Bearbetad Gran, Oar- 
betad Tall & Gran, samt Split, lath etc. kan man skönja variationer, vilka 
följas åt hos de olika grupperna. Detta gäller emellertid ej utan reser- 
vation för den sistnämnda gruppen, men detta förklaras av dess något 
heterogena beskaffenhet och av att de värdefulla sortimenten här ha ökat 
i kvantitet och i pris. Då således gruppens sammansättning ändrats, 
har detta résulterat i en allmän tendens till höjning av medelpriset. 
Därför stiger medelpriset för denna grupp alltifrån 1904 oavbrutet. För- 
hållandet illustreras bäst med siffror: 

I002-IT0037 IGOARTIOOSE 19001 19075 1008: TOO, IÖLOMETIOTT 
SPIS ERE RR Sd GO so Lr GO SING IEOSVGE JOG 00:99 -00,876 50 BH NORSULONA 
Stäver & lådämnen 10,34 12,19 12,19 14726 13,7596 20,84 24,270 2170 28170 20,470 


7 av hela gruppens (»Split, lath etc.») kubikmassa. 


128 SVEN PETRINI. 


Brisenna ri Ka aa: 
1902- 1903 1904 1905. 1906; 1907 "1908 FO09KFTIBTORKIDTI 
SSP LERA IN a dan 6,80 Ö,75 0Ö,62, "Ös9s: 7455 Oysor FOjorLIOVAROISSRDDE 
Stäver & lådämnen 16,90 16,75 15,40 10,30 20,25 22,0 30,0 35,0 37,0 41,0 


Den procentuella ökningen av stävernas och lådämnenas kubikmassa 
följer prisstegringen å dessa, under det att splitpriserna hållit sig tämli- 
gen konstanta. 

Vi ha här att göra med en rätt intressant detalj, som utgör ett exem- 
pel pa, att vi här i landet börjat i högre” grad föradla destravarot, vi 
sända ut i marknaden. Detta sammanhänger med en utveckling hos 
sågverksindustrien. 

Med avseende på medelpriserna bemärka vi vidare, att den sågade 
och hyvlade tallen alltjämt ligger över granen av samma dimensioner. 
Under förutsättning att inom vår export jämn fördelning råder i det av- 
seendet, att tall och gran äro proportionsvis lika väl företrädda inom 
de olika prisgrupperna, så att icke tallen ingår i förhållandevis större 
exportkvantitet inom de värdefullare sortimentsklasserna än inom de billi- 
gare, får man, att medelpriset för bearbetad tall per m” fast mått över- 
stigit granens med 3,;0—5,80 kr. under de 10 år, som undersökts, och 
att överskottet varierat mellan 13,.—24 0 över granpriserna. I medel- 
tal har tallen legat kr. 4,35 över granens kubikmeterpris och i procent 


[0] 


har tallens överskott utgjort 16,6 70 av granpriset i medeltal. 


Tall- och Granpriserna för samma grupp, exempelvis Plank > 21 cm., 
följas åt under årens fluktuationer och gå upp och ned samtidigt, vanli- 
gen i ungefär samma proportioner. 

Annorlunda förhåller det sig redan med utförselkvantiteten Tall och 
Gran inom samma grupp, vilken ofta varierar i motsatt riktning. 

Mellan prisernas fluktuationer å ena sidan och exportens mängd å 
den andra har intet direkt samband kunnat fastställas ur de uppritade 
kurvorna. 

Priserna för olika dimensioner följa varandra i regel också ganska 
troget, men kan priset gå upp för en dimension och samtidigt gå ned 
för en annan. 


Om sammansättningen av exporten. 


De priser som framgå som medeltal för trävarumarknaden behöva 
justeras, för att man skall kunna eliminera det inflytande, som markna- 
dens fluktuerande sammansättning åstadkommer. För de 10 år, special- 
undersökningen omfattar, går det för sig att följa rätt små grupper. 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 


Ög BA RN EE AR I BRN 
EET EIA ES (ES ES NN IR ED 
VESNA ARE NPR NERE 0 
oe stela LL Op BEN FÅR kd fr Lod 


40 


06 O7. 08 09 


0E0ST0ER0R 


Priskurvor. 


JFIFII00KOA 


96 


Lo LO 
få & 
ht Fn cr 3 
or 
[OP] 
[2 [een res KE ia 
OJ 
[op] 
FÖRE ö 
ST 
S SÄ 2 


10 
B Medelpris i kronor per kbm. 


Fig. 


visande 


Sauerbecks priskurva, 


TÖrL3a GC 


1801— 


I9IT. 


Åren 1902 


Medelpris i kronor per kbm. 


A 


den allmänna varuprisnivåns förändringar. 


130 SVEN PETRINI. 


Jag har därför använt de koefficienter jag fått fram vid beräkningen 
av medelpriset (jfr sid. 125, tab. I och II). Dessa äro ju uttryck för den 
procentiska fördelningen av kubikmassan på de olika slagen, och jag 
har då tagit medeltalet av procenterna för en viss dimension, t. ex. 
sparrar under dessa 10 år. Det medeltal, jag först erhåller, uttrycker 
då, huru stor procent av gruppen Oarbetad Tall och Gran, som normalt 
utgjorts av sparrar under dessa 10 år. På samma sätt förfar jag inom 
de övriga grupperna och får sålunda, att t. ex. furuplank större än 21 
cm:s bredd i medeltal utgjort 25,7 70 av gruppen Bearbetad Tall. 

Inom vardera av mina fyra huvudgrupper gör jag nu om hela beräk- 
ningen av medelpriset med användande av de funna medelkoefficienterna. 
Och då detta är färdigt, har jag fått veta medelpriserna för mina fyra 
huvudgrupper under varje av de 10 åren, men på dessa priser inverkar 
ej längre marknadens variationer med avseende på sammansättningen. 

På likadant sätt beräknar jag härefter medelprocentfördelningen under 
de 10 åren av de fyra huvudgrupperna som helhet var för sig betrak- 
tade, gör så om kalkylen med användande av dess medelkoefficienter 
och de nyss funna medelpriserna för huvudgrupperna. De siffror jag 
får fram, kan jag anse befriade från inverkan av ändringen i samman- 
sättningen, och de representera medelpriserna för alla de i undersökningen 
ingående sortimenten. (Se tab. VI:1). 

Då vill jag utläsa graden av prisstegring under dessa 10 år. En blick 
på de grafiskt upplagda värdena (sid. 129 fig. 1 A), visar, att man kan med 
största fördel använda en rät linje som utjämningskurva. Härvid begag- 
nar jag mig av minsta felkvadratmetoden. 

Linjens ekvation kan sättas y=a+»&r, där » representerar de slutliga 
medelpriserna, som tänkas avsatta efter den vertikala axeln, och x bety- 
der de olika åren, vilka för enkelhets skull betecknas med o, 1, 2, 3—9. 
Vi ha 10 värden på x och 10 värden på 7; a och 6 skola bestämmas 
så att I(y,—a—bx,) 


2 


blir ett minimum. Uppgiften löses på vanligt 
sätt genom att derivera partiellt med avseende på a och 6 och sätta 
= 0, och då fås a 21,4424 och 6 = 0,61636.. AZ ar =Itangentenikomden 
vinkel, som utjämningslinjen bildar med den horisontala axeln, och be- 
tecknar den årliga absoluta prisstegringen. När jag sätter 6 i procent- 
förhållande till medelprisernas absoluta värden, börjande med 7, = 21,4424 
+ 0,61636;5 Ly = 214424, får jag en serie fallande procentsiffror (se ta- 
bellen nedan). 
Tab. III. 

6.100 | ö. 100 | & . 100 | 0.100 | ö.100 | 6.100 FR ; 
Ya | JE I IAN YN35 Ye Män | Vg | YVg 


| | 
2,58 2,52 204010 Moro As OM 


Pte Sr OEI 


- 0 I Sön 


2,88. | 2580 I (2002 2,65 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. I3I 


Medeltalet av procenterna är = 2,56 90, vilket alltså representerar vir- 
kesprisernas tillväxt i procent per år under tioårsperioden. 

Emellertid är det en annan sak, som också framgår av de siffror, jag 
får fram på hela exportens medelpris, då sammansättningens inverkan 
eliminerats. Om man jämför de senast erhållna priserna" med dem, som 
erhöllos, då varje enskilt års speciella fördelning av sortimenten låg till 
grund för beräkningen, utgör skillnaden där ett uttryck för, i vilken grad 
dyrbarare eller billigare sortiment ingått i exporten under de olika åren. 
Från inverkan av penningvärdets ändringar frånses, då perioden är så 
kort som 10 år. 

Det visar sig, att någon större skillnad ej inträtt. 

I början av perioden synes exporten hava varit sammansatt av dyr- 
barare sortiment än i mitten. Åren 1904, 1906, 1907 och 1908 känne- 
tecknas därav, att sammansättningen hade mindre av de dyra sorterna, 
än vad perioden i medeltal haft, och skillnaden är störst för år 1904. 
Den förskjutning, denna avvikande sammansättning åstadkommer för 1904 
års medelpris, utgör nära 5 MN. Åren 1909, 1910 och 1911 har samman- 
sättningen varit dyrbarare än medeltalet, så att skillnaden i 90 av me- 
delpriset på marknaden, sådan den faktiskt var (d. v. s. det procentuella 
felet på grund av exportens avvikande sammansättning dessa år), uppgår 
BllSTeSp Oro, 3,3 Yo OCH. 2,8 /o- 

Den enda delgrupp, där en konstant procentuell tillväxt av de ingå- 
ende dyrbarare sortimenten ägt rum under hela perioden, är gruppen 
Split, lath etc., där den största posten är Split, vilken har gått tillbaka, 
under det att Stäver och lådämnen gått fram (jfr sid. 127). 

Nu har således det resultatet konstaterats, att för de undersökta 10 
åren en allmän prisstegring av 2,; No per år i genomsnitt ägt rum. Men 
dels är 10 år en väl kort period att bygga något på, och dels vore det 
av intresse att studera, vad som i allmänhet brukar kallas penningvär- 
dets fall, d. v. s. den allmänna varuprisnivåns förändringar, och i vilken 
grad denna faktor spelat in vid prishöjningen (jfr s. 136). För att kunna gå 
längre tillbaka i tiden har jag måst pruta på noggrannheten. Tidigare än 
år 1902 skiljes ej i den otficiella statistiken på tall och gran i fråga om 
sågade och hyvlade varor, för vilka även för övrigt en annan klassifi- 
Ceringiranvandes. kör att fa den: toregaende och den senarempeno: 
dens siffror komparabla måste jag därför slå tillsammans det hela i större 
grupper och får då trenne huvudgrupper, nämligen Oarbetad och Till- 
huggen Tall & Gran (samma som förut), Sågad och hyvlad Tall & Gran, 
samt Split, lath etc. Den sista gruppen är identisk med den, som förut 


! Ej de medelst minsta felkvadratmetoden utjämnade, utan de priser, som användes vid 
denna utjämning. (Se tab. VI :I och tab. VI: III). 


132 SVEN SBREIDRINE: 


betecknats på detta sätt. Jag har beräknat medelpriserna för dessa tre 
grupper resp. under åren 1891— 1913 och sedan använt den beräknade 
procentiska medelfördelningen av kubikmassan på dessa tre grupper un- 
der åren 1902—1911 (se tab. IV) såsom koefficienter för att få fram 
prisändringen under dessa 23 år, då en konstant sammansättning lagts 
till grund för kalkylen. Men här är att bemärka, att grupperna äro så 
pass vida, att jag ej kan påstå mig ha eliminerat inverkan av samman- 
sättningens variationer under dessa 23 år. Jag får emellertid en upp- 
skattning av felet, om jag utgår ifrån, att siffrorna för perioden 1902— 
11 äro riktiga, d. v. s. sammansättningens inverkan fullständigt elimine- 
rad. Vid jämförelse mellan dessa riktiga värden och de senast erhållna 
mindre noggranna värdena för samma period, kan jag nämligen se, hur 
stor den procentuella avvikelsen i medeltal blir. Vid grafisk inprickning 
av: värdena blir det tydligt, att även den grövre metoden innebär en 
förbättring av siffrorna. Så snart det är fråga om en stor skillnad mel- 
lan de ursprungliga siffrorna och de riktiga, visar det sig nämligen, att 
de nya siffrorna ligga emellan dessa. 


She IANA 2 av hela exportens kbm. 
Sa Bearbetad Fbkall Sc GTA oto RANN 68,45 
OÖarbetad Man: HETA os NET NE 22:04 
SPICE LATER G LE osar sad arne a et ere jer rar fal stå SR Tr ASA 8,63 

Std IOO,02 


Procentsiffrorna utvisa hur stor del de ovan angivna grupperna resp. 
utgjort i medeltal under åren 1902—11 av hela den undersökta trävaru- 
exportens kubikmassa. 

Den avvikelse i medelpriserna (I och III), som i medeltal orsakats av 
sammansättningens inflytande, uppgår till 1,45 70 sål. < 1,5 70 (se tab. V). 


ERA 1902 1903  1I904 1905: 1906 1907 + IGOSLLLYODTIOTO LONE 
INBoL UTA (0) Su —O0,12 +4,80 —I),03 +0,08 +0,),87 +0,17 —0,85 —3,30 —2,80”7N. 


Det visar sig vidare, att under en tillräckligt lång period ha dessa 
variationer en benägenhet att utjämna varandra, då de gå än i negativ 
än i positiv riktning. För dessa 10 år överskjuter summan av de ne- 
gativa procentuella avvikelserna summan av de positiva med ett belopp 
av 12,69 Yo. Bett ar gör detta endast 0,27 Yo. 

Om "jag" sålunda utjamnar kurvan för ro: är (tab viEpiFEne mn) Atal 
en rät linje efter minsta felkvadratmetoden, kan jag beräkna, att varje 
värde, jag avläser å denna räta linje, innesluter ett fel, som beror av 
växlingen i exportens sammansättning från år till år, och vars storlek ej 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. U: 


wi 
(SS 


Priserna för hela marknaden. 


Tab! VI 
FRA 
| I. Medelpriser Sam. sättn. Fullt eliminerad 
| LI , » delvis 

Ile > > : ej » 
År I II III 
AS 0 nr pA Nn AE] fe Nn OS RR penn a SN AA rn ER An UAE EE oa ana 

NS GIAN Er: SR Kreta 2 Sa Sa | -- 18,10 = 

F1N5 ÖJ Sf RER a SAR RS — 18,94 — 

[NE CR RA Sa SS SO sä areela er Sv pfa — 19,09 — 

MS ARR rr a Van stored a ANNA Sr — 19,28 — 

15895 5 ASTON a RE NE OSSE = 18,76 — 

TEE > ed kår EO OANE EET SE RAA | = 19,20 — 

TR Fa ln os la sö kala Seg SS = 20,86 — 

TREA): feAe RE SA RR ESA SAS — 21,57 - 

46 6) C) BE RESAS TR RR AL SR FRE - 20,38 = 

on RR 0 Br fe ISS FAT AO I = 22,20 — 

BOTA SAR SSR EE keA oe go a RAR ASL SER a — 21,32 = 

TÅ Rn a re BN krel oral sjeletkle oja elelafale s/s « 21,47 21,56 21,58 

I UIP RY FENG adKes BD FOGAS S REGNA CEÄAA DA 23,89 24,08 23,92 

1ICY07 lr rg oket oder EE IALTSSSERLNANANES SMED 21,60 21,67 20,61 

UC) CNS EA Sad ef Är far jr ER ve fee Sa) öre ete)e sj ra sis SSeg,S 21,14 21,17 21,36 

OJO äre sog TNA SAS ASEAS EA 24,35 24,31 24,33 

HEL) (RARE TT aa Sr sröle SAS Gros fe ler 2) ere le a lslaj syn jaNäjE, ale 26,25 26,28 26,07 

[HJORT Ajo MS At ON OREREELLS ARSR SEE RE 23,62 23,66 23,58 

FO 1(0h og IGR ESA SS SON ANE OSAKA AS 25,68 20,04 25,93 

1 (JO fd SSG SSA BBBEE LAR ALTER AR BRAT SÄG FIG 27,83 28,45 

ICANN SVT Sm ara ara Va laja le je )ar ej 65) sYP VELA BY 5 aUS:e ÅS, sta 260,65 26,97 27-42 

OT a SA nara ägretela (sees dar evR äs senere = 25,06 25,29 

FE CJIIRG SN vore (es Sjö sjsfetsree) Sek clara, söta si DELEN a = 26,23 25,08 


bör överstiga ovannämnda procent, säg 0,3; Yo. Vill jag ytterligare åt- 
komma den årliga procentiska stegringen på dessa priser, så är detta 
ju endast skillnaden mellan tvenne på varandra följande års utjämnade 
priser satta i procentförhållande till ett av årens priser. Vid detta för- 
farande reduceras felet i den så erhållna procenten till en negligeabel 
kvantitet. Den viktigaste slutsats, som härav kan dragas är, att om z 
den officiella statistiken kan anses förekomma felaktigheter i uppgifterna 
med avseende på den exporterade kubikmassans fördelning å de olika 
sortimenten, detta ej inverkar på riktigheten av de siffror för trävaru- 
medelprisets procentuella stegring, som framdeducerats efter den av mig 
angivna metoden. 

Vid beräkningen av denna procentuella stegring, använder jag likväl 
de justerade siffrorna (tab. VI: I och II). 


134 SVEN PETRINI. 


Då jag använder de medelpriser för hela den undersökta trävarumark- 
naden under åren 1891—1913, som aåtergivits å sid. 133 tab. VI :TII, och 


utjämnar dessa grafiskt efter minsta kvadratmetoden (se fig. 1:B), 


erhåller jag 23 st. utjämnade medelvärden på priserna. 
ekvatlon at =; disrvd, datnnRA = 7505 OO 


Den räta linjens 
(Sertabellevill): 


KAD SVATAE 
ÅG 3 LARSON 
2 | 
Sd 
ISO Torde bss STEN I 17,90 2,23 | 
1 oTe ÖNA RAR ban oda 2 18,30 2,18 
| [YO FNS EA GENE el AEA 3 18,70 2,4 
INC RSA ch gro 4 19,10 2,09 
| oo RR re LS Se | 5 19,50 2,05 
DOO via s sne EnkEG RS | 6 19,90 2,01 | 
8301 AN RE ri a Or RR | 7 20,30 1,97 | 
1898-00 SSR 8 20,70 1,93 | 
1(Ö OO öerrag ss SKE LAE Ör 21,10 1,89 | 
TOO SERENA 10 21,50 1,86 | 
100 Lo rm nr ms NS SE AA I I 21,00 I ,82 | 
1 Ör TRERON 12 22,30 1.05 | 
1081) [SR EA Er bad RAR 13 22,70 1,76 
| [8107 FRASER REN 4 äre TAL ESSENS 14 23,10 1553 
TO OB söps = ole eR BRNSTNSA EST Slölslärd rer 15 23,50 1,70 | 
TO OO NANNA RN 16 23,90 1,67 | 
FOO ekon SS INNSEN LE SES reja et 187 24,30 1,64 | 
13010 [ÄR rg SB SAN AS ER 18 24,70 1,62 | 
TGOJ Ike ense ert öeiereree 19 25,10 1,59 
2 IOR rAe mm få re SR NRA 20 25,50 1,57 
2 06 VI 10 UR NS Br an ag ENE | 21 25,90 FSA 
TÖTLATE börs ll BE äss 22 26,30 1,52 
TOMS ANA RENSAS odaaTer sv 29 26,70 1,50 


En annan metod för beräkning 
varumarknadens medelpris, vilken 
För åren 1902—1911 använda 
räkna skillnaden i medelpris för 


av den årliga tillväxtprocenten hos trä- 


ligger nära till hands, är följande. 
vi siffrorna i tab: vVIRSUFSIORI RE 


Be- 


året 1903 jämfört med året 1902 och 
beräkna den procentuella tillväxten mellan dessa år, d. v. s.i förhållande 


till 1902 års pris. Fortsätt med räkningen på samma sätt, så fås en rad 
procentsiffror än med positivt, än med negativt tecken. Addera de po- 


sitiva för sig, de negativa för sig, och tag skillnaden mellan dessa er- 


hållna tal. Överskottet uttrycker den totala procentuella tillväxten un- 
der 9 år; dividera med 9, så erhålles den årliga ökningen i procent. 
Denna metod leder emellertid till ett för högt resultat, vilket blir klart, 


om vi taga i betraktande, huru priserna variera från ett år till ett annat. 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 135 


Om vi nämligen utgå ifrån ett visst år, och nästa år uppvisar en steg- 
ring, få vi en viss procentsiffra = g, 7o. Om, då vi upprepa manövern 
för nästpåföljande år, detta års medelpris är = det första årets, så har 
ju ingen höjning av medelpriset kvarstannat. Men då jag tar procenten 
för minskningen mellan andra och tredje aret = g,, blir denna procent 
mindre än ökningsprocenten mellan första och andra aret, ty kapitalet 
SINE Större, .d.. VISS: l2 > Bål Därav följer, att vid hastiga höjningar 
eller sänkningar av priserna, beräkningsmetoden ger för högt värde pa 
den genomsnittliga stegringsprocenten. 

Den sistnämnda metoden ger värdet 2,8 2 för 10-årsperioden 1902— 
1911, under det att utjämningsmetoden ger värdet 2,5 20 för samma 
period. 

För perioden 1891— 1913 ger nyssnämnda metod värdet 1,92 No, under 
det att utjämningsmetoden ger värdet 1,8 0. 

Om de båda sista åren 1912 och 1913 uteslutas ur kalkylen, ger ut- 
jämningsmetoden 2 Ao såsom medelvärde på prisstegringsprocenten, och 
den andra beräkningsmetoden ger 2,4 Po. 

Om sålunda metoden med utjämning enligt minsta felkvadratmetoden 
tillerkännes vitsord, framkommer det resultatet, att ex prisstegring av 
nära 2 PX årligen ägt rum under 23 års tid. 

Med avseende på den absoluta stegringen fås, att en stegring av 62 
öre per kbm. ägt rum under perioden 1902—1911 årligen eller, om hela 
perioden 1891—1913 tages i betraktande, en årlig absolut stegring av 
40 öre per kbm. har ägt rum under hela denna tid. 

Undersökningen stannar vid året 1913 såsom det sista. Från och 
med det stora världskrigets utbrott inträda helt ändrade förhållanden, 
vilka bilda en särskild epok. 

Nu kan invändas, att om också för den i denna undersökning be- 
handlade övervägande största delen av trävaruexporten kan fastställas 
en stadigvarande prisstegring av 2 Yo per år, så har man likväl att ta 
hänsyn till, huru priserna gestalta sig för de här icke ingående smådi- 
mensionerna, som ej exporteras. Men då förtjänar att framhållas, att 
tendensen till prisökning allmänt anses vara starkare bland dessa. (Jämför 
sid. 138.) Förbrukningen av trämassa är i starkt tilltagande, och i mån 
som granveden stiger i pris, torde även tallens göra det. Detta framhålles 
år 1914 av jägmästare ERNST ANDERSSON i en förut åberopad uppsats. 

Nu uppställer sig den frågan. Vilka äro orsakerna till virkets pris- 
stegring? 

Vi ha färut sett, att de här meddelade priserna röna en ringa inver- 
kan av marknadens fluktuerande sammansättning, men att denna orsak 


136 SVEN PETRINI. 


ej har något förryckande inflytande på tillväxtprocenten. Då finnes en 
annan faktor att taga hänsyn till: Ökas efterfrågan på trävaror i högre 
grad än tillgången? På denna fråga kan jag icke ge ett bestämt svar. 
Men att efterfrågan ökas är tydligt: på grund av befolkningens tillväxt 
och ökat behov av byggnadsmaterial, av papper och tidningar m. m. 
dylikt. Å andra sidan ökas även tillgången genom förbättrade kommu- 
nikationer 0. s. Vv. 

En sak, som emellertid utövar ett direkt inflytande på priserna, är 
penningvärdet eller rättare penningens köpkraft och dess förändringar. 
Ett fallande penningvärde betyder prisstegring, ett stigande är liktydigt 
med sjunkande priser. Penningvärdet har länge varit statt i fallande, och 
detta är givet en viktig orsak till den stora prisstegringen på trävarorna. 
(Jfr Sauerbecks priskurva fig. I: C.) 

Då frågas: Huru sammanhänger den årliga prisstegringen på virket 
med skogsbrukets räntabilitet? Det är tydligt, att en ryckvis höjning 
av priset på virke, då priset sedermera blir konstant, alls icke befrämjar 
räntabiliteten.' Ty det ökade värde, som skogarna få, kommer endast 
den tillfällige ägaren tillgodo. Skogsbruket som näring får nytta endast 
av en varaktig prisstegring. 

Vi antaga för enkelhetens skull, att en stegring i virkespriserna fort- 
plantar sig som en till procenten lika stor värdeökning å skogskapitalet. 
Denna förutsättning kan motiveras på följande sätt. Om exportpriserna 
stegras med 2 "0, huru bör det då gå med priserna för den oförädlade 
varan? Vi sätta skogens realisationsvärde per kbm. = & kr. Nu betalas 
för de förädlade varorna ett högre pris; säg att medelpriset pr kbm. är 
g+0p kr. 

ög eller ökningen i priset betingas av en del omkostnader för virkets 
förädling, transport m. m. Beror prisstegringen på exportvirket huvud- 
sakligen av att penningevärdet faller, kan man beräkna, att dessa om- 
kostnader ha tendens att stiga. Men maximistegringen kan i alla fall 
sättas till 2 9, ty om denna siffra överskrides, skulle detta betyda att 
penningevärdet fölle i högre grad än vad prisstegringen på exportvirket 
belöper sig till, och detta kan anses orimligt. 

Då ha vi det så, att exportvirket stiger med 2 4, det är: p+öp 
stegras med 2 Ah. Antaga vi maximisiffran för dp: stégringem== 2196, 
så följer härav att även 2 stiger med 2 h. 

Stegras dg med mindre än 2 "6, så kommer p att växa med mera än 2 "Po. 

Förutsatt således, att en prisstegring på 2 No äger rum på export- 
virke, bör skogskapitalets värde stiga med minst 2 9. 

" Prisstegringen fortplantar sig till skogskapitalet och ökningen i räntabflitetsprocenten 


försvinner. 


FN frog a 


OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 137 


Den omständigheten, att kapitalet stegras med 2 No per år, innebär 
ju detsamma, som att man får 2 20 ränta på kapitalet, ty vi räkna i 
pengar. Det är ju alldeles detsamma, som om jag har ett kapital på en 
bank, som vid årets början är K kronor men vid årets slut K 1,02 kro- 
nor, vilket betyder, att jag har fått 2 0 i ränta under året. 

Om jag sålunda ur mitt skogsbruk kan ta ut 3 6 av mitt nedlagda 
kapital, då jag räknar med konstanta virkespriser, så erhåller jag faktiskt 
5 AS på mitt nedlagda kapital i pengar räknat. 


Efterskrift. 


Föreliggande undersökning om trävaruprisernas stegring verkställdes 
under våren 1914 och resultaten framlades på en diskussionsafton å 
Skogsinstitutet i november samma år. Av denna anledning har jag ej 
kunnat taga med sexare publicerade undersökningar på området. Då 
emellertid i februarihäftet av denna tidskrift för 1915 förekomma en del 
grafiska bilagor till »Statsrevisorernas berättelse för år 1913 rörande 
domänstyrelsen>», vilka ha ett visst intresse för frågan om trävaruprisens 
stegring, har jag ansett mig böra omnämna dem i detta sammanhang. 

Dessa grafiska bilagor framställa prisernas gång per planktoft av tim- 
mer i Ljusne och Voxne älvar åren 1884—1911; priserna per sågtim- 
mer av 19 eng. fots längd för en toppdiameter av resp. 13”, 10”, 8” och 
6” i topp vid Granvåg (Sollefteå, Ångermanälven) under åren 1900— 
1914 samt priserna å pappersmassaved av gran av 15 eng. fots längd 
och 5 "/;” resp. 4 !/;” i topp under åren 1905— 1914 vid Granvåg. För 
timmerprisuppgifterna skiljes på tall och gran. Alla meddelade kurvor 
ha försetts med utjämning, vilken överallt tagits i form av den räta lin- 


"H 


jen. Dyrhetstillväxtprocenten har uträknats för varje kurva. 

Då såsom förut påpekats (sid. 122) Härnösandsdistriktets trävarupriser 
lämpligen kunna accepteras såsom medeltal för rikets, äro uppgifterna 
från Granvåg av mest allmänt intresse. 

Med avseende på kurvornas utseende och utjämningen må anmärkas, 
att pappersmassavedens priskurva synes ha en tydlig tendens att förlöpa 
konkavt uppåt (konvex mot horisontalaxeln). Detta är anmärkningsvärt 
då det strider mot det förlopp den allmänna trävaruprisnivån tagit (se 
fig. I B), och innebär en tendens hos prisbildningen å massaved att för- 
löpa efter konstant procentuell ökning snarare än efter konstant kvanti- 
tativ ökning per år. 

Vad som rör de till kurvorna meddelade dyrhetstillväxtprocenterna 
äro dessa bestämda efter okänd metod, som lämnat för höga värden. 


IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


138 SVEN PETRINI. 


Omräknas de enligt i min undersökning använda principer få emellertid 
värdena följande utseende. 


Sortiment | Tidsperiod sera FRE Ir 
| i pris per är 


Timmer vid Ljusne och Voxne älvar : 


5 20 MI RE RN år An re RT sat src Etel SAR AA | 2,7 
z | 1884—1911 | a 
(GT AN, > orsa sade ne ses bl es SE NAS State Oe | 3,49 
= || 
Timmer 19' vid Granvåg (Angermanälven) : | 
13" 1 DALER Nr ar NE | | | AN 
topp | (CN oy SR rs ra SR ONE NESS | 2,84 
does NES AREA EA ob no a Ener | 2,08 
to (CEN ep SN TARAS Lied VTG TS ReR ER TV ANNA | | 2,74 | 
; I1900—1914 
Jå if I EET LIGA TREA ER RR La AR ngt SEN ess RER ER | 4,19 
topp | (EYE GLAS Ede a NS ISA SERNER LSE NS | : 4,68 
6” if 0 BET [ [ASS LE REA 0 BR SR SSE ER NER | 5,22 
topp | (STANNA rie Slo EA SEN SAS AR RA Sort S SERA | | 5,50 
15' Pappersmassaved vid Granvasg : | 
Bj säl (OPP ELR 22 tjo res RER Okej år fer LE AST | | 11,16 
Ng | 1905--1914 
Al for ide CÖPPirejassep a srbee erna sn NS f I 1,25 


Först göres den iakttagelsen, att beloppet av den procentuella årliga 
stegringen å dessa sortiment enligt denna lokala undersökning i regel 
överstiger motsvarande siffror för hela exportmedelprisets medelstegring 
per år (jfr sid. 135). Undantag utgör talltimret vid Granvåg av 13” 
och 10” toppdiameter jämfört med exportpriserna för hela marknaden 
under tiden 1002- 101 

Påfallande skillnad observeras även rörande prisstegringen hos tall och 
gran av samma dimensioner. Överallt har granen en större stegring i 
pris, och skillnaden synes vara störst hos de grövre timmerdimensionerna. 

Med avseende på förhållandet mellan grövre och klena dimensioner 
är det anmärkningsvärt, huru mycket snabbare prisstegringen å 8” och 
6” timmer försiggått jämförd med prisstegringen å 13” och 10”. Bety- 
delsen av prisökningen å de mindre dimensionerna är förut påpekad 
(Std-T23 OchEsidins 5) 

Den starkaste prisökningen finna vi såsom var att vänta hos gran- 
pappersveden. Här har under 10-årsperioden 1905— 1914 ägt rum en 
årlig prisstegring av 1 medeltal drygt 11 0. 


2” 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 2—23. 


Norra europeiska Rysslands skogstillgångar 
och sågverksindustri. 


Av IWAR LINDEBERG. 


Inom Europa intager Ryssland med sina 200 miljoner hektar skogs- 
mark en mycket dominerande ställning 1 detta avseende. Jämföra vi 
denna siffra med motsvarande tal för en del andra skogrika länder inom 
samma världsdel, finna vi, att Sverige och Finland komma närmast med 
c:a 21 miljoner hektar vardera, därnäst Österrike med 17 och Tyskland 
med 14 miljoner hektar. Taga vi samma siffror 1 procent av arealen, få 
vi Sverige 51,6 2, Finland 51,2, Ryssland 40, Österrike-Ungern 3, KOCK 
Tyskland c:a 26. Jämföra vi till sist talen för skogsareal per innevånare, 
ter sig saken på följande sätt, Finland 6,2 hektar, Sverige 4, Ryssland 
ARA Österrike-Ungern 0,43 och Tyskland 0,23. Med stöd av denna sista 
serie av siffror kan man draga den slutsatsen, att Tyskland ur export- 
synpunkt är föga betydande, då man anser, att i regel 0,37 har skogs- 
mark per innevånare är minimum om ett land skall kunna vara virkes- 
exporterande. En annan faktor av betydelse vid bedömandet av export- 
kapaciteten är procenttalet barrskog, och har Sverige 80 &, Ryssland 
74, Österrike 70 (Ungern 20) alltså ungefär samma storlekstal. Även 
besittningsförhållandena i avseende på landets skogar spela stor roll först 
i fråga om deras skötsel — mindre eller mer uthålligt skogsbruk — och 
därmed indirekt på exporten. Av statsskogar har Ryssland 66 2, Finland 
35, Sverige 33 och Österrike endast 7 av skogsarealen. Med tämligen 
stor säkerhet kan man härav draga den slutsatsen, att Ryssland bör ha 
relativt större skogskapital reserverat än de övriga länderna. 

Med dessa siffror som bakgrund, torde det vara av intresse att se hur 
värdet av virkesexporten från dessa länder ställer sig under de senaste 


årtiondena. 


Värde av trävaruexporten (sågade varor) i milioner kronor. 


IYS(OJN—A (18 (015) ONES soksssdas on Soto cs ES SADE I 13,18 
(ÖSternk SUN A SKON srt 2,82 
Rave S Slam: 0 NARE sr 81,69 


140 IWAR LINDEBERG. 


1800—-19005- Osterrike Unperm ssp... 151,23 
SVETLO Ch Ness ARG 144,47 
Ry SSTAT GP oro te SR SER AE 1OT;23 
1001-1905: Österrike Unge .....c..ccc.sbb 174,81 
SV ELI OC: - Orsa Neros ro ADR 146,30 
INS SSANG SN aa stones sn RENEE 126,62 
TO00= 1 OMOMIKSYSSL ARG ENA EST 221,18 
Österrike-Ungern... .... säg. 174,79 
SME LTLEE SR car sl das arg oh ars RANN 165,01 
I91I RSS STATT As sosse SEEN 270,50 
Österrike-Ungern RR eo 189,42 
SPE GR SERNER SST Er aan 178,04 
1912 INSVSSTADG >; ört da ss SSA TENN 201,42 
(ÖSterrike-UngECA —.... cci. seNe 203,00 
DRAS FI Er mA RESA ASH abs 191,69 


Anmärkningsvärt är att Ryssland så länge intagit en relativt obetydlig 
ställning i exportavseende, då man på grundval av förutnämnda siffror 
skulle kunna hava väntat något helt annat. Ändamålet med föreliggande 
uppsats blir nu att ekonomiskt-geografiskt söka belysa de förhållanden, 
som skapat denna situation, och kommer huvudsakligen norra europeiska 
Ryssland såsom varande ur vår synpunkt det viktigaste området att bliva 
föremål för behandling. 


Läge och areal. 


Det nordryska skogsområdet ligger 1 stort sett mellan polcirkeln i norr, 
Finland i väster, Ural i öster och en linje S:t Petersburg—Nischni Now- 
gorod—Ufa i söder. Det omfattar guvernementen Wologda, Arkangelsk, 
Wijatka, Perm, Olonets, Nowgorod, Kostroma och Ufa, vilkas samman- 
lagda areal är 219,4 miljoner hektar, varav 67 & eller 147 miljoner har 
äro skogbevuxna. Detta område håller 75 2 av europeiska Rysslands 
sammanlagda skogsareal. Arealen fördelar sig på de olika guvernementen 
på följande sätt: 


Skogsareal i Skogsareal i £ av guver- 
desiatin. nementets totalareal. 
VV OLO SA Ara SER RS sn usa 20,882,449 81,8 
ArTkangselski ae a sate 32,091,596 44,6 
VV] SERA re RR RNE ETS AE SL 5, JANTN22 Ar 
PET 2 to SS KANNA SURTE EE eve EN 17,074,904 SYS 


Transport 84,790,170 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 141 


Skogsareal i Skogsareal i 2 av guver- 
desiatin. nementets totalareal. 


Transport 84,790,170 


KON L TE a rr Ae le MSE slår legs NN3e20A 47,6 
INGNT OO Tr är UR ESR er 5,432,995 5359 
UNGSEGO I age DE ds EST är art ee ådra 3,488,783 46,6 
(UME VN gt rige JL rs Ae NN SKAR 2,686,975 25,0 


TOCKLIG2 17 


(Tabellen ur Th. Askergrens Handbok för Nordisk Trävaruindustri) i 
desiatin = 1,0925 hektar. 


Geologiska förhållanden och markbeskaffenhet. 


Ur topografisk synpunkt utgör större delen av Ryssland ett tämligen 
jämnt slättland, »ryska platån». Denna likformighet beror ej på det 
geologiska underlagets ensartade beskaffenhet, utan på frånvaron av vul- 
kaniska utbrott och bergbildade krafter under den tid marken erhöll sin 
nuvarande gestaltning. Den ryska platån är tvärtom uppbygd av berg- 
arter, tillhörande en mängd olika geologiska formationer, men utmärkande 
för dem alla är, att de i mycket hög grad bibehållit sin ursprungliga, 
nästan horisontala lagring. Trots detta företer landskapet på flera ställen 
ett småkulligt eller vågigt utseende, men beror detta på en senare om- 
gestaltning, i det att landet under istiden täckts av ett sammanhängande 
täcke av lösare material, som sedan inom vissa områden genom vattnets 
och atmosfäriliernas inflytande givit upphov till dalgångar. Ur mark- 
beskaffenhetens synpunkt kan man i stort sett dela Ryssland i två om- 
raden ett nordligt, som ungefär sammanfaller med de trakter av landet, 
som här äro föremål för behandling, och ett sydligt. I det nordliga 
täckes berggrunden nästan överallt av glaciala avlagringar, härstammande 
från den skandinaviska och uralska inlandsisen, och företer alltså detta 
område det typiska utseendet, som uppstår genom isens verksamhet: ett 
virrvarr av kullar, sjöar, kärr och myrmarker. Det sydliga området där- 
emot utgör anda ned mot Svarta havet ett verkligt lössland. 

Inom det nordryska området finner man längst i öster Ural, löpande 
i nord-sydlig riktning från norra ishavet till trakten av Orenburg, var- 
ifrån smärre utlöpare sträcka sig ned mot områdena kring Kaspiska 
havet. Denna bergskedja, som sträcker sig över c:a 30 breddgrader och 
har en medelhöjd av endast 800 m. med enstaka toppar på 1,600 m., 
delas i tre områden norra, mellersta och södra, ofta kallade öken-, malm- 
och skogs-Ural. Bergskedjan, som utgör gräns mellan Europa och Asien, 
bildar även här behandlade områdes östgräns. Omkring 150 km. väster 
om Ural utbreder sig i nord-sydlig riktning en platåartad höjdsträckning, 


IWAR LINDEBERG. 


i42 


1909 IL Iperaurew IeuWreyrodxa sjosrys] BIION 490 suoflsi2sO 


ISNy 17 VS NIQ 


0000S€ 


2 


puepuejgak. 


"IOIeA apeses AT NI[IO]S sugjtodxa 


VWOUYULSOX / 
1 


SNIL 
>) 


SAS & UD 


PMM 


DUR 


'apeIwosSoys PasÄTPIOU J2p IJAO BJIEN 


CV 


t 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 143 


den s. k. Timan, som har en längd av 600 km., en bredd av 80 km. 
och en höjd av maximum 260 m. 

Från Petschoras källområde sträcker sig i västsydvästlig riktning den 
c:a 1,100 km. långa nordryska landsryggen eller Uvally, som utgör den 
kontinentala vattendelaren. 

På områdets sydvästra gräns reser sig Waldaihöjden, bildande ett land- 
skap av kullar och mindre bergshöjder ej över 320 m. 

Som synes, äro höjdsträckningarna få och även relativt obetydliga i 
avseende på höjden, men utgöra de dock ganska viktiga gränser mellan 
de, samma naturtyp tillhörande, men dock sins emellan rätt olikartade 
områden, som bilda Nordrysslands skogsbälte. | 

Från öster mot väster urskiljer man följande områden: 

a) Landet mellan Norra ishavet, Timan, Uvally och Ural, omfattande 
östra delen av guvernementet Arkangelsk, utgöres till största delen av 
tundran och är alltså ur här föreliggande synpunkter rätt värdelöst. 
Tundran, som är en köldöken, har uppstått genom att värmegraden är 
för låg att tillåta skogssamhällen att uppstå. 

6) Söder om Uvally och väster om Ural utbreder sig Ufaplatån, om- 
fattande guvernementet Ufa, Wjatka och Perm. Såsom varande sydligare 
är läget här betydligt förmånligare än föregående områdes. Även äro 
de geologiska betingelserna bättre, då den fasta berggrunden av perm- 
formation täckes av ett lager karbonkalk, som bildar en bättre mark än 
föregående området. 

Återstår så den västra delen av området, som kan delas i två trakter, 
den norra och den södra. 

ce) Den norra delen, som omfattar guvernementet Wologda, norra delen 
av Olonetz och västra delen av Arkangelsk, kallad Nordryska låglandet, 
består i östra delen av postglaciala ishavsavlagringar, vilande på perm- 
lager och i västra delen av alluviala avlagringar på bildningar av devon- 
och karbonålder. Västra delen, på gränsen mot Finland från Onega till 
Kola, utgör en direkt fortsättning på finska landryggen med dess karak- 
täristiska småkuperade landskap med talrika sjöar och kärr. Området 
utgör ett sammanhängande stort skogsland, där särskilt guvernementet 
Wologda med c:a 90 & av arealen skogbärande intager en framstående 
plats. I norra delen lägger dock klimatet hinder i vägen för uppkomsten 
av värdefulla skogsbestånd. 

d) Den södra delen, som omfattar guvernementet Kostroma, Now- 
gorod, och södra delen av Olonetz, sönderfaller i två avdelningar, den 
nordvästra omfattande landet från Waldai och Wologda upp mot de 
stora sjöarna Ladoga och Onega samt den östra delen, d. v. s. guver- 
nementet Kostroma. Den förstnämnda delen vilar på en berggrund av 


144 IWAR LINDEBERG. 


kambrium och silur. De fördelar, som denna markbeskaffenhet i avse- 
ende på skogsbörd medför, upphävas i hög grad av att trakten är för- 
sumpad i stor omfattning. 

Den östra delen, som bildar en västlig fortsättning av Uvally, inne- 
håller permavlagringar, i söder devon med från sydväst inskjutande sten- 
kolsformationer, de senare dock av föga betydelse inom denna del, som 
ligger i nordliga gränsen av deras utbredningsområde. 


Klimat och nederbördsförhållanden. 


Då det nordryska området utbreder sig från 55” —70” nordlig bredd, 
ligger det i sakens natur, att klimatet skall vara rätt väsentligt olika i 
olika trakter. Någon skarp övergång från det ena klimatområdet till det 
andra kan man ej utpeka, beroende på nyss skildrade förhållanden, näm- 
ligen att landet i stort sett utgör en enda platå, utan måste man ur 
klimatsynpunkt indela Ryssland i vissa breda zoner, som omärkligt överga 
i varandra. Man brukar urskilja 4 zoner: polarzonen till 67”, kalla zonen 
mellan 67” och 57”, även kallad skogszonen, samt söder därom sädes- 
odlingens zon och ryska rivieran. I allmänhet kan sägas, att ju längre 
man kommer från Atlanten, ju mera utpräglat blir klimatet kontinentalt 
med varma somrar och kalla vintrar, då de senare ofta räcka 8 a 9 
månader i de nordliga trakterna. Vad temperaturförhållandena beträffar 
är särskilt den skarpa värmemotsatsen under olika årstider beaktansvärd. 
Amplituden växlar sålunda mellan 20” till på vissa ställen 35? Celsius. 

Genom att studera en isotermkarta finner man, att januariisotermerna 
löpa från nordväst till sydost, temperaturen tilltager i ost-nordostlig rikt- 
ning. Så till exempel har Orenburg i södra Ural kallare vinter än 
Arkangelsk vid Norra Ishavet. Följer man t. ex. isotermen över Ark- 
angelsk ned mot trakten norr om Kaspiska havet, finner man att januari- 
temperaturen väster om denna linje avtager från 14” till 8” väster om 
Petersburg, under det att öster om nyssnämnda linje januari-tempera- 
turen sjunker från 14” till 26? i nordvästra hörnet av Ural. 

Under sommaren däremot är värmefördelningen en helt annat, iso- 
termerna löpa nu i ungefär väst-ostlig riktning. Temperaturen stiger 
icke blott mot söder utan även mot öster. Temperaturen varierar nu 
från trakten omkring Argangelsk c:a 15” till 20? å 22? i de sydostliga 
delarna. 

Vad till sist nederbördsförhållandena beträffa tillhör norra Ryssland 
ett område, där nederbörd faller alla årstider. Regnmängden varierar i 
västliga delarna från 5 a 600 mm. i söder, till 300 mm. i norr. I östra 
delarna är nederbörden jämförelsevis något större, tack vare Uralbergen, 
som komma de västliga vindarna att avlämna en del av sin fuktighet. 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SAGVERKSINDUSTRI. 145 


I stort sett är nederbörden mindre i Ryssland än i Västeuropa och av- 
tager sakta mot öster. Inom hela detta område faller vinternederbörden 
1 form av snö, som under flera månader täcker marken, till stor fördel 
för samfärdseln. 


Skogsbeskaffenhet och tillgång. 


På denna punkt i framställningen torde det vara skäl att söka draga 
en del sammanfattande slutsatser av ovan skildrade mark- och klimat- 
förhållanden. Tydligt är att polarområdet eller tundran ur våra syn- 
punkter kan lämnas alldeles ur räkningen. Trakten närmast söder där- 
om är också givitvis, vad skogen beträffar, sämre än sydligare delar. 
Likaså torde man kunna påstå, att detta mer eller mindre värdelösa 
bälte är bredare åt öster än i västra delen. Skogens nordgräns samman- 
faller ju ungefär med juliisotermen för 15” C., vadan en rätt stor del av 
det nordöstra området kan räknas som icke skogbärande. 

Den sydvästra trakten måste också räknas som mindre värdefull på 
grund av markens beskaffenhet. Återstår det centrala området, där ur 
växtklimatisk synpunkt en ungefärlig gräns kan tänkas dragen i en linje 
från sjön Onega till Volgakröken vid Kasan. Öster om denna linje över- 
ensstämmer skogen, vad trädarterna beträffa, mera med det sibiriska 
skogsområdet. Väster om samma linje är överensstämmelsen större med 
det europeiska skogsområdet. Naturligtvis finnes ingen skarp gräns, utan 
sker övergången i en bred zon. 

Trädslagen bekräfta förstnämnda slutsats, i det att Picea obovata, 
Abies Ssibirica, Larix sibirica och Pinus Cembra äro de viktigaste barr- 
träden i öster, under det att de europeiska formerna, såsom Picea exelsa, 
Pinus silvestris m. fl. äro de härskande trädslagen i väster. 

Även i nord-sydlig riktning kan man urskilja vissa zoner. Så upp- 
träder björken i småvuxna ur virkesteknisk synpunkt odugliga former 
längst i norr, därefter en lågvuxen och karg barrskog, som mot söder 
övergår i mera högvuxna former, i vilken skog insprängd björk och asp 
förekommer. Längre mot söder uppträda i grupper eller enstaka in- 
sprängda ädlare lövträd såsom ek, lind, alm m. fl. I södra delarna 
(guvernementet Kostroma) härskar lövskogen. Även dessa områden övergå 
i breda zoner omärkligt i varandra. 

Betraktar man härefter de enskilda trädslagens insats i beståndsbild- 
ningen såväl som deras olika utbredning, kommer man till följande slut- 
satser. I allmänhet består europeiska Rysslands skogar av ljusbehövande 
trädslag, såsom tall, björk, asp, ek och lärk. Detta faktum är av 
en avgörande betydelse. Det starka ljusbehovet medför nämligen att 
träden, som behöva stort utrymme för sina kronor, vid högre ålder 


146 IWAR LINDEBERG. 


ställa sig mycket glest. Dylika glesa bestånd medföra två följder, 
dels försämras marken, då ljuset och luften få fritt spelrum, dels kräves 
för åstadkommande av en viss kubikmassa pr hektar en relativt större 
areal, än där skuggfördragande trädslag eller barrblandskogar bilda be- 
ståndet. 

Detta är tydligen en av orsakerna, att Ryssland med sin oerhörda 
skogsareal ändå måste räkna med skarp konkurrens av länder med mindre 
areal. Att de ljusbehövande trädslagen dominera i Ryssland och de 
skuggfördragande såsom gran, tall, bok m. fl., i västra Europa, beror på 
klimatet, som i sistnämnda trakter äro mer milt, fuktigt och nederbörds- 
rikt. Alltså torde kunna fastslås, att de ryska skogarnas produktivitet 
är mindre än de västeuropeiska, dessutom kräves för uthålligt skogsbruk, 
baserat på huvudsakligen självföryngring, pr kubikenhet en relativt större 
areal i Ryssland än i Västeuropa, detta i allmänhet taget. Naturligtvis 
förekomma vissa trakter, där förhållandet är ett annat. 

Vad de enskilda trädslagens utbredning beträffar, står den vanliga 
tallen Pinus silvestris i avseende på arealen främst. Från längst i norr 
till tämligen långt söderut intager den inemot två tredjedelar av Ryss- 
lands skogsareal. I norra områdena utgör den huvudbeståndet och före- 
kommer sedan som edafiska växtsamhällen ända ned mot Svarta havet; 
på de senare ställena i detta sammanhang av ringa eller ingen betydelse. 
Av övriga tallarter utgör Pinus cembra karaktärsträdet i östra dalarna, 
d. v. s. guvernementen Wologda och Perm. Av granarter förekommer, 
som redan förut antytts, obovata-formen i öster och exelsa i väster. 
Dock uppträder granen sällan som huvudbestånd utan i blandning med 
tall. Den sträcker sig i norr på Kolahalvön till 68?” nordlig bredd och 
i söder till de trakter, som bilda övergången till lössområdet. Av tannar 
är Abies pectinata av underordnad betydelse inom här skildrade område, 
den förekommer i Polen och andra västliga områden. Abies sibirica 
förekommer däremot allmänt inom södra och särskilt östra delarna av 
nordryska skogsområdet. Lärksläktet företer en liknande utbredning, 
d. v. s. Larix europea väster om det egentliga området, Larix sibirica i 
öster, dock går denna inom östra området längre mot norr än Abies 
sibirica. Den förekommer ända upp till 67” nordlig bredd. 

Av lövträden har björken det största utbredningsområdet från Ishavet 
till sydliga Ryssland den uppträder med de båda arterna Betula odorata 
och werrucosa. Aspen, Popolus tremula, har ungefär samma utbredning 
som björken, den går dock ej längre åt norr än till 66” nordlig bredd. 
Linden (Zilla europea) förekommer rätt allmänt som spridda grupper, 
däremot i bestånd i Volgadalen i guvernementet Kostroma. 

Eken, OQuercus pedunculata och sessiliflora träffas på gränstrakterna av 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 147 


det nordtyska skogsområdet. Stjälkeken bildar bestånd i trakten av 
Petersburg och druveken i sydligare delar. Den stora ryska ekvirkes- 
exporten går dock från trakter utanför det nordryska skogsbältet, näm- 
ligen Wolhynien. 

Hur har nu staten och den enskilde tillvaratagit och hushållat med 
dessa skogstillgångar? 

Siffror av något större värde rörande storleken av Rysslands virkes- 
förråd, torde vara så gott som omöjligt att uppbringa. Detta av rätt 
naturliga skäl, då den ordnade skogshushållningen i Ryssland är av 
mycket ungt datum. I vårt eget land, där skogshushållning likväl varit 
införd i 40 å 50 år, är ju meningarna än i dag rätt delade i avseende 
på storleken av virkesförrådet. I den sparsamma litteraturen på området 
förekomma ganska olika uppgifter, men torde det nog vara med san- 
ningen mest överensstämmande, om man beräknar, att de ryska virkes- 
tillgångarna äro i förhållande till arealen relativt stora. Under förra 
hälvten av 1800-talet uppskattade de enskilda virkesägarna i Ryssland 
i mycket ringa grad den stora förmögenhet, som låg bunden i deras 
skogstillgängar. Vad staten beträffar, använde den sitt virke huvudsak- 
ligen till husbehov i all synnerhet åt statsbönderna. Ännu i denna dag 
är åtgången till husbehovsvirke mycket stor i Ryssland. De flesta hus 
på landet och i de mindre städerna uppföras av timmer. Dessutom är 
en stor del av bergsbruket i Ural baserat på träkol, vilket givetvis är 
slöseri, då billigare bränsle (petroleum och stenkol) erbjudes inom landet, 
men sammanhänger nog detta sista faktum med kommunikationsfrågorna, 
varom mera nedan. 

Bergsbruket använder c:a 20 2 mer virke än hela trävaruindustrien, 
plus skeppsbyggnadsindustrien, och då är det att märka, att den senare 
kräver betydliga virkesmängder, tack vare den utpräglade vattentrafiken 
med pråmar inom landets stora nät av inre vattenvägar. Vad Sverige 
beträffar använder trävaruindustrien ungefär dubbelt så mycket som järn- 
hanteringen. Äro också dessa uppgifter ej absolut jämförbara, visa de 
dock, att en viss missproportion av virkets användning är för handen i 
Ryssland. 

Efter livegenskapens upphävande år 1863 kan man säga, att ett nytt 
skede uppstod i Rysslands skogspolitik. Det motsvarade i vårt land 
tiden för Värmlands och sedan Norrlands exploaterande, d. v. s. 1850- 
talet, då med anläggande av ångsågar, träväruhandteringen ingick i ett 
stadium av skövling. Även i Ryssland kom reaktionen i form av lag- 
stiftning med mer eller mindre stränga och effektiva bestämmelser. Först 
1888 antog regeringen en lag om skogsskydd. Enligt denna lag inde- 
lades landet i vissa områden efter graden av faran för skogsskövling. 


148 IWAR LINDEBERG. 


Dock är det ju givet, att denna skövling på stora områden förhindrats 
av de yttre betingelserna, nämligen svåra utdrivnings- och flottningsför- 
hållanden, vilka komma att mera utförligt behandlas i annat samman- 
hang. För närvarande faller mer än 20 Z av skogsarealen inom ovan 
antydda skyddsområde. Som förut nämnts kan ej någon siffra givas för 
Rysslands virkesförråd, men lämnar dock exportstatistiken en vägledning 
i rätt riktning, om den ses mot bakgrunden av denna mera allmänna 
översikt. Innan dock trävaruindustrien upptages till behandling, komma 
två faktorer att betraktas, som näst virkestillgången äro av största be- 
tydelse för industriens existens, nämligen kommunikations- och utskepp- 
ningsmöjligheterna, d. v. s. järnvägar, flottningsbara floder, i någon mån 
kanaler samt hamnar. 
Kommunikationer. 
Färnvägar. 

Tre järnvägar beröra det nordryska området, en ostvästlig, Sibiriska 
banan, genom södra delen och en nordsydlig Arkangelsk—Wologda 
genom västra delen. På sibiriska banan transporteras rätt stora kvan- 
titeter timmer från Sibirien och guvernementet Perm till S:t Petersburg. 
Dessutom skäres södra delen av guvernementet Ufa av bandelen Samara— 
Tscheljabinsk. 

Järnvägarnas betydelse för trävaruindustrien är nog här liksom i de 
flesta länder på det hela taget av en mera underordnad betydelse, be- 
roende på att trävaror ej tåla någon större fraktkostnad. Den nordliga 
banan är nog i så måtto betydelsefull, att den förenat sågverkscentret 
Arkangelsk med övriga Ryssland och på sätt och vis möjliggjort dess 
uppkomst, då ju staden är beroende av ett dylikt kommunikationsmedel 
för att erhålla livsförnödenheter m. m. under alla årstider. 

Några skogsjärnvägar av större betydenhet finnas att döma av till- 
gänglig litteratur ej, utan torde nog virket till allra största delen fraktas 
på övriga kommunikationsleder. Ett exempel, där en kortare järnvägs- 
sträcka är av betydelse för virkestransport, utgör banan från Wijatka till 
Kotlas vid Dwina. På denna bana transporteras årligen 4 å 5,000 std. 
från Tjumen till Kotlas och därifrån på pråm till Arkangelsk. 


Floderna. 


De viktigaste floderna inom detta område äro Petschora, Mesen, Dwina, 
Onega, Svir, delar av Volga med bifloderna Kama och Wjatka samt i 
någon mån Ural. Av dessa äro endast de fyra förstnämnda i detta 
sammanhang av betydelse, då ju här huvudintresset knyter sig till trä- 
varuexporten över Norra Ishavet. Petschora har en längd av 1,560 km. 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGANGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 149 


och bevattnar ett område av 329,;00 km”. Dwina, som uppkommer ur 
källfoderna Suchora och Wytschegda, har en längd av 1,220 km. och 
behärskar en areal av 365,400 km”. Mesen, som utfaller i Mesener 
bukten ungefär mitt emellan de bägge förenämnda, är av mindre stor- 
lek. Onega kommer från sjöarna öster om Onegasjön och faller ut i 
bukten med samma namn; den är av ungefär samma storleksordning 
som Mesen. Som synes har ett ganska stort område av norra Ryssland 
flodförbindelse med Ishavet. Men dessa floder äro ur flottningssynpunkt 
ofantligt underlägsna våra Norrlandsälvar detta av flera orsaker. Norr- 
landsälvarna äro djupt nedskurna och bibehålla härigenom älvfåran vid 
högt vattenstånd under våren. De ryska däremot hava grunda fåror, 
vadan översvämningar äga rum vid rik vattentillgång. Genom delta- 
bildningar vid mynningen hava de tendenser att uppgrundas, vilket även 
är till nackdel, om också ej så mycket för flottningen, som för anläg- 
gandet av hamnar. Den största svårigheten erbjuder dock klimatet. 
Som floderna rinna mot norr, sker islossningen på varen först vid källorna. 
Isblocken torna därför upp sig i stora murar och vallar ned mot myn- 
ningen. Verkan härav blir tvåfaldig. Floden dämmes, varvid över- 
svämningar äga rum; härigenom sprides flottgodset långt upp på land, 
vilket i sin tur medför en oerhörd fördyring av flottningskostnaden, och 
landrensningen blir betydligt försvårad, ja många gånger outförbar. Den 
andra verkan, som isdammarna hava, är att issmältningen fördröjes, då 
dylika upptornade ismassor taga en betydlig tid i anspråk för sin ned- 
smältning, härigenom blir ju den redan förut mycket korta flottnings- 
tiden ännu mera begränsad. Av det sagda framgår att de vidriga flott- 
ningsförhållandena i mycket hög grad verka betungande på trävaru- 
industrien. 


Kanaler. 


I Ryssland spela kanalerna som transportleder i trävaruhanteringens 
tjänst en mycket betydande roll, speciellt för Petersburg. Ett helt nät 
av kanalsystem drager sig tillsammans i Nevan, och härigenom kan en 
stor del av trävaruindustrien i guvernementet Olonez, Vologda, Nov- 
gorod och Yaroslav använda S:t Petersburg till exporthamn. Wolga är 
sammanbunden med Neva med kanalerna Vichnivoltzk, Tischvinsk och 
Marie samt med Dvina genom Duke Alexander of Wärtembergkanalen. 
Mariekanalen är den viktigaste för trävaruindustrien på S:t Petersburg. 
Denna kanal eller rättare kanalsystem består av följande delar, Neva, 
Ladoga, Svir, Onegasjön, Kovja, Vita sjön, floden Sheksna, därifrån 
en gren till Volga vid Rybinsk och en gren till staden Vologda medelst 
Wirtembergkanalen, hela systemet har en längd av c:a 7,000 km. 


150 IWAR LINDEBERG. 


Längs denna kanal ligga en stor mängd sågverk, vars ägare tydligen 
funnit med sin fördel mest förenligt att förlägga förädlingsindustrien så 
nära råvaruproduktionsorten som möjligt. En fördel, som naturligtvis 
till mycket stor grad betingas av kanalens befintlighet. 

En kanalförbindelse mellan Petschora och Dvina, som givetvis skulle 
bliva av betydelse för trävaruindustrien, då den till stor del vore avsedd 
för timmertransport, är ännu blott projekterad. 


Hamnar. 


Nordrysslands hamnar kunna delas i tre grupper: Murmanhamnar, 
Vitahavshamnar och Ishavshamnar. Av dessa är den mellersta gruppen 


NE Solombala 
Soroka = Archang elsk 


Fig. 2. Karta, visande Vita havshamnarna och skeppningsdistrikten, 


av största betydelsen, hit höra Umba, Kovda, Keret, Kem, Soroka, Onega 
och Arkangelsk. Umba är en mycket gynnsam hamn vid floden Umbas 
utlopp i Vita havet; den har ett inloppsdjup på 100 fot med 25 fots 
djupt vatten vid kaj. Onega ligger vid floden Onegas utlopp i bukten 
med samma namn. Hamnen är så grund, att fartygen måste ankra 15 
verst från staden. Vid lastning användas stora sjögående pråmar. Ark- 
angelsk, som är betydligt större än de övriga, ligger vid Dvinas myn- 
ning. Staden anlades i slutet av 1600-talet och var länge Rysslands 
enda oceanhamn; den räknar nu 21,000 invånare och utgör centrum 
för norra Rysslands exporthandel. Hamnen har ett djup av 19,s fot 
och har fritt vatten under c:a 3 månader från medio av maj. 
Murmanhamnarna äro Oserko, Kola och den av ryska staten anlagda 
staden Alexandrowsk, vilken senare tack vare en utlöpare av golvström- 
men har en relativt isfri hamn. Staten har förlagt en hydrografisk 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGANGAR OCH SAGVERKSINDUSTRI. I5I 


station till denna ort samt dessutom på 
senaste tiden en station för trådlös tele- 
grafi. 

Av ishamnarna eller de östra äro Me- 
sen eller Mesane och Petschoramynningen 
de viktigaste. Sedan flera år tillbaka 
har staten låtit uppmuddra den sistnämnda 
flodmynningen till stor lättnad för anläg- 
gandet av sågverk, och sedan 1903 möj- 
liggör en 80 fot hög fyrbåk en mera 
riskfri insegling. 


Sågverksindustriens lokalisering och 
omfattning. 


Sedan nu de allmänna förutsättningarna 
för en sågverksindustris uppkomst blivit 
behandlade, gäller det att undersöka denna 
industris existens och omfattning. Vad 
sågverkens koncentration beträffar, är 
tyngdpunkten förlagd till Arkangelsk, som 
har nära 30 sågverk. Inom resten av om- 
rådet finnas 15 sågverk, därav endast ett 
fatal vid Petschoras mynning. Att färre 
sågverk ligga österut än västerut är ju 
rätt naturligt på grund av tundrans ut- 
bredning. Ett synnerligen belysande 
exempel på detta faktum och även på 
de svårigheter, sågverksindustrien har att 
övervinna, erbjuder ett svenskt bolags hi- 
storia. År 1898 bildades trävaruaktiebola- 
get Petschora, som av ryska staten på 
360 år arrenderade ansenliga skogsarealer 
vid floden Petschora. Avsikten var att 
genom avverkningar på detta såväl som 
andra områden skaffa sig råvara för att 
driva sågverksrörelse. För detta ändamål 
anlades ett stort modernt sågverk vid 
Oserko på Murmankusten. Timret, som 
avverkades vid Petschora, flottades utför 
floden och transporterades sedan i pråmar, As 
på förhyrda lastångare och medelst flott- | 


Fig. 3. Situationskarta, utvisande Archangelsk läge, 


med dess 30-tal sågverk, 


152 IWAR LINDEBERG. 


bogsering till sågen. Att sågverket förlades så långt från den egent- 
liga avverkningstrakten berodde synbarligen på de klimatiska förhållan- 
dena. På grund av bristande insikt om flottningsmöjligheterna i dessa 
nordliga trakter samt även tillfällig otur gjorde bolaget stora förluster 
och blev senare rekonstruerat. Den enda möjligheten att upphjälpa 
företagets affärer ansågs vara att flytta sågen till Petschora, vilket be- 
räknades draga en kostnad på inemot 300,000 kronor. Senare tycks 
Nordryska trävaruaktiebolaget, som hade övertagit Petschorabolagets 
affärer, behållit sågen vid Oserko och dessutom anlagt en ny vid Bje- 
loscharskoja 8 mil från Petschoras mynning. Denna såg arbetar med 
en styrka av 250 man och skeppar mellan 3 ochHoporstimWvid 
Petschora har även aktiebolaget Stella Polare anlagt en såg av unge- 
fär samma storlek som föregående. I spetsen för detta bolag står norska 
firman Olsen & Stampe i Arkangelsk, men arbetar bolaget med såväl 
ryskt som engelskt och franskt kapital. Samma bolag äger även ett såg- 
verk i Arkangelsk och har för övrigt stora skogstillgångar efter Dvina 
och Petschora. 

Ett franskt bolag, som på vissa år arrenderat stockfångst, 600,000 
stycken stockar, vid övre Petschora har en såg under anläggning vid 
floden. 

För att få en överblick av sågverksindustriens ställning i distriktet 
anföras följande sågverk med uppgift om ramantal och exportkapacitet. 
(Exportsiffrorna gälla år 1911.) 


| | 
Sågverkets namn: | SE | SU Er GSR | 
Arkangelsk skeppningsdistrikt: | 
Administration of the Estate of the Economy 
Sax: Millor AE RR MES Tan RT RR 6 | 14;5001 1-2 10;46T4 
Amosoftt, (Gernet lör dö:OM BE s..n spreta ndde sd 5 10,000 | 9,255 
The Sawmills of the Appanages Ministry of | 
the Imperial RUSStanNOOUSN soc oroas ss NE 10 31,000 27,804 | 
AT Kang elski Sawmyllg O:oWeSe se oe AT 5 7,000 5,854 
ER GEST ORtALNES Sot e SEE Per bb nro Le coele SRA | 8 20,000 19,287 
(CT Tepe ba RT ia Ra rar a a NA RANA RR | 3 5—7,000 Få 
N. V. Houthandel voorheen Altius & C:o ... 5 3—16,000 — 
ESA: Kirkaloffö6ö/050 Saeed öre REN 5 1,500 1,772 
S. & M. Kirkaloff. Brothers (2 sågar) .<::.ss. i 15,000 10,758 
Kobulin TrdR ANNe e ot frälsukpss AS | 3 8,000 1,992 
Maimax »Dleanm Sawa valkeE:O Sö osar 6 I1,000 9,559 
TJ. SE: Makaroffi Nope RESELE SE sta Ge 4 4—5,000 4,443 
» Nord», Holz Industri Aktien Gesellschaft ...| 6 15,000 8,480 
Olsen,” STÄmpe see OS Os dd sei perslasse NA | 9 13,000 11,415 
PACE BT OS er EN Är RT RA na ANN ASEA 3 7,000 5,424 
NEW, 65 NRA TOD LOST Re rer nn 2 | 3,500 563 
VÄNS RSS AROS OD Le EE Ser re RE ta BBR ig on MR RA | 8 12,500 13,198 | 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 153 


I 


I 


B. M. A. Voladin Bros, Ltd 


Charles Stewart 


Export 1911 


VERA 4 Antal | Kapacitet 
Sägverkets namn: värnar | std stå 
TATL SHS [EW AI od ser elelr slöa casa bds le da söner 6 15,000 12,484 
SYLTEN OW ESS ONERS Old! lose aa ac ens b aj ie blördr ne nh | I2 17,000 11,653 
ANC R OO CIN arte Ge CE Opel sc ee sultan aa os vn ola 5 15,000 16,013 
ISSN SSSK SA | 3 4,000 3,419 
YVETTE TRES OS enn saa ER Il dej oja Salos rad blues sjesele | 9 [16—20,000 10,678 
IVÄG SNR N NL LEOT CREST Ses ER rela ole lades se SENS een = 1,500 = 
Umba skeppningsdistrikt: | 
Peter Belaieff's Successors & C:O: .....swsss. sees 4 | 7—98,000 7,703 
Kovda skeppningsdistrikt: 
IUONG OOEN rEL0 Bliss IgAr en BSS SYNS IANSSARSLNKERK 6 9,000 | 5 
NRRUS SAN Of SON) Utd sr steel) ers Sa sr sele | 4 7,000 3,665 
BCE SIN Nera Ce BIG 1 Lr Les 4 5—6,000 | 
Nems skeppningsdistrikt: 
I 
[NRKe vt Saw UVI (E:0, JSfA os skon Såsen 7 10,000 11,502 
Onega skeppningsdistrikt: 
BAGGE NN basar ute SANNA 6 10,000 = 
[BEING S3 NETA PI Sdae or Der DÄR SARA | 4 7,000 5,855 
IRiisSchenbruder iBEOSI scn deg ör Suss see «de Sek sa 2 4—5,000 2,726 
Mesana skeppningsdistrikt: 
läMlesane: sbymben vi radingo C:0L. 6... - skolas dude 4 10,000 | 7,938 
Petschora skeppningsdistrikt: 
Stella Polare Saw Mile C:0' IEtA...s..socsmcos.sce 10 13—14,000 12,96 1 


Dessa nu nämnda sågverk behärska den nordryska marknaden. De 


taga sitt huvudsakliga virkesbehov från guvernementet Arkangelsk, Wo- 


logda och Olonez. 
arealer, i Arkangelsk 90 &X. 


Inom dessa områden äger ryska staten avsevärda 
För att täcka sitt behov av timmer äro 


bolagen hänvisade, dels till att avverka å egna och arrenderade områden 
samt dels att göra inköp å kronoauktionerna. 


Dessa auktioner äga rum varje höst, dels i Wologda och dels i Ark- 


angelsk, och brukar i vardera guvernementet utbjudas c:a en och en halv 
miljon rotstockar och en fjärdedels miljon toppstockar med skyldighet 
för köparen att därutöver avverka alla träd på ifrågavarande område, 


som kunna lämna en stock på 23'9”. 


Priserna variera, beroende dels 


på marknadens läge och dels på tillfälliga omständigheter såsom brist 


på arbetsfolk o. dyl. 


Anbuden ske som vanligt är skriftligt. 


Anmärk- 


ningsvärt är, att alla sågverk i staden Arkangelsk och trakten därom- 
kring äro sammanslutna i en kartell, närmast i form av en inköpskartell, 
detta för att minska konkurrensen vid inköp på kronoauktionerna. Kar- 


) 1 vå 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


154 IWAR LINDEBERG. 


tellens effektivitet är dock synnerligen problematisk, då sammanslut- 
ningen är mycket lös. Ofta tillåta sig enskilda kartellmedlemmar att 
genom bulvaner bjuda högre pris, än vad kartellen bestämt. Detta 
naturligtvis i avsikt att skaffa sig en större kvot än de andra med- 
lemmarna. 

Hur bristfällig än sammanslutningen är, visar den dock ett steg i rätt 
riktning. Också omfattas syndikatet, som den vanligen benämnes, mycket 
sympatiskt av regeringen. Man hoppas att organisationen skall kunna 
bringa ordning i denna för Ryssland mycket viktiga industri. 

Till sist skall anföras några siffror över exporten av trävaror i Petersb. 
std. till belysning av industriens utveckling. 


| 3 | Frå Från samtliga 
| NE Arken nde re 
| 2 Norra ishavet 
| 
1 [0 (0 RENEE sa Bond gär AN Jons RATAS ASO I StO4;22000 — 
[i TO00 ar RN NR Re sa 4 Er23,0 00 = 
| ET Sr a sg RA AN me AE Aa a ån ARN 135555 == 
108 20 [0 SE AA ÅR me rad re EE SR SERA RR AL BA TN I EA ANOA | Je 
| EO OS ee arrere le TE AE SNS ATT STA e Ae SN ES) le & elle SSA SA se | 135,272 — 
MIR IG [Or BOR SSR oe Slet SR SLAS ae | SOS 339 
[30 ÖS fre ste or RAS RDR ESA aa a öar blir TES LS 158,991 = 
JER (0 [Oo RaE ER RR RN al 5 SAS SO Br ERE RAP E EAA | ETSI TS = 
[SG Ko Tog för Dr La SD rå Am ASA ARSA BIN SET FAR EL AE GE 152,865 210,800 
(ESO OST Tr 5 or RR VA MARE. RÅ Var Ila töja MER mA 178,628 257,967 
TOO Tro ro a ekareros Ask SSA Tesen as jörb,el ee sekejöie er SÄD | 199,130 285,806 
190: KOR AoA Ar bsob TTR EER EEE EA SSG 225,315 308,120 
| Er båg se NE DRAR SR mm diao SE FIVAa 203,028 ” 282,880 
LOT pod eäsien sn ER Se CI SG srbler eeleje oe NGAN ln 234002 339,887 


Dessutom exporteras årligen rätt stora kvantiteter sleepers huvudsak- 
ligen till England och bjälkar till Nederländerna. 
Exporten fördelas på följande länder: 


| År England | Holland | Belgien | Frankrike | Sverige Norge 
| i 
[ÄTGOOR NEED SME 91,103 18,126 fi 6,953 Tr 12 
TOO bil skfr an 90,900 18,975 10,345 12,178 300 — 
SST NS SALE 104,98 1 23,103 15,861 8,813 — — 
| GEOFF ERS 84,618 22,852 17, OTE 6,270 — -—= 
IS sto [0 KAN SRA NAN 94,461 19,566 10,186 10,521 — — 
I OTO Aaro ERS TOS,500M IE 24481 —| I4,302 10,113 — 90 
EEG OO NE 100,98 I 27,182 13,339 8,595 — — 
| AD rdr sees så 100,220 | 26,138 16,344 3,900 — 398 
| OT OSKARS Se 110,498 40,219 14,251 10,437 — 382 
| FER:O OO ark sees SN I119,110 39,096 21,803 14,933 — — 
| ITOTOS foreofeg | 133,773 44,838 19,845 | —-17,996 == 534 
[ENLELS få 6 RR RARE SS 121,801 46,434 11,8047 NE L7:040 — 411 
CER IE SE 130,309 | 58,098 170907 1) C20,1055 | — — 


NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 155 


| År Tyskland Afrika Australien | Italien Spanien 
NRO GOES ENAT — — — — 
(700 fo) AREA AG 1,408 1,214 540 = — 
ADS TEESE | 1,01 1 2,013 680 2 : 
KORANENS älgar SA | 428 | 2,676 468 — 
ROR seek OY fr — 924 — —: 
FER OO RT fa ohrorsfleje a a | 535 — S55 TS — 
AROR ÖA klo e oss kr | 594 — ATA — 1,028 
(9: Kool — — 365 — — 
KOOGKR Grd de 164 1,504 1,173 rs E 
(ÅTES TOT SA 556 2,506 1,126 = — 
OTO rd dass | 72 6,076 1,519 = je 
| FÖTT SE 981 2,889 | 1;538 121 | = 
is O ADR RISE RAS ALA 4,773 1,989 1,648 —E = 


Av siffrorna framgår, att exporten i stort sett fördubblats på 10 år. 
Sveriges export av sågade trävaror har under samma tid gått tillbaka, 
men har i stället exporten av pappersmassa starkt tilltagit, den har under 
samma period mer än fördubblats. Efter allt att döma är nog Vita 
havsmarknaden en mycket svår konkurrent för oss. Vår styrka ligger 
i goda namn, kända för fin kvalitet, under det att den ryska marknaden, 
som är yngre, ännu ej har lyckats skaffa sig samma anseende hos de 
utländska avnämarna. I regel är det ryska virket mindre kvistrent än 
vårt, men genom att hålla lägre priser hava Arkangelskexportörerna på 
många håll börjat i ganska hög grad uttränga svenska exportörer. Nedan- 
stående tabell utvisar importen till England av oarbetade och sågade 
trävaror. Visserligen gälla siffrorna, som äro hämtade ur engelsk sta- 
tistik, 4 ena sidan Sverige—Norge å andra Ryssland—Finland, men 
torde de nog angiva ungefärliga förhållandet mellan svenska och vita- 
havsmarknaderna. 


1903 | 1904 | 1905 | 1906 | 1907 | 1908 1909 | 1910 1911 


Import från 


| 
| 
| 


| 
| 
| Sverige—Norge ...... | 6,94 


| | 
5:97 5,80 6,94 | 6,42 | 5»33 | 4,52 | 525 | 4,82 
Ryssland—Finland ...| 6,46 6 


114 6,24 | FINT 7199 | 7+88 | 8,79 9:77 9:79 


" (Siffrorna i miljoner £). 


Om man av ovanstående vågar sluta sig till att Sverige börjar att 
utträngas av Ryssland på den engelska marknaden är detta en mycket 
beklaglig företeelse. Sverige har under årtionden intagit en mycket 
framstående plats på denna marknad, däremot hava vi först under de 
senaste åren börjat exportera till Afrika och Australien. Hava vi svårt 
att behålla vår ställning på en gammal marknad, som har stora ford- 
ringar på kvalitet, är det naturligtvis ännu svårare att skaffa sig en ny 
rangställning på relativt unga och nya marknader, där dessa fordringar 


156 IWAR LINDEBERG. 


äro lägre. Ur tabellen, som utvisar nordryska exportens fördelning på 
olika länder, framgår tydligt, att exsporten på Australien är stadd i 
stadig och snabb stegring. Den afrikanska exporten tycks däremot vara 
mera ojämn, varpå detta beror torde vara svårt att med bestämdhet 
avgöra. 

Som slutomdöme om de nordryska skogs- och virkesförhållandena 
torde kunna anföras, att norra Ryssland äger mycket betydliga skogs- 
arealer, som dock på grund av läge och klimatiska förhållanden innehålla 
en relativt mindre kubikmassa, än vad samma arealer i ett gynnsammare 
läge skulle kunna göra. Det faktiska virkesförrådet är helt säkert oerhört 
stort, om man jämför det med andra befintliga virkesförråd. Detta be- 
roende på att skogen till största delen är orörd urskog med grova 
dimensioner. 

Dessa jämförelsevis gynnsamma faktorer motvägas av de stora hinder, 
klimatet erbjuder i form av kort seglationstid och mycket ogynnsamma 
flottningsförhållanden. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H, 2—23. 


Om arealberäkningsfel och huru de kunna 
bedömas. 


AM IECENSSING: 


Det är en känd sak, att resultatet av en arealuträkning, verkställd av 
olika personer, växlar högst väsentligt. Vidare har nog envar märkt, 
att arealen vid omräkning med ett och samma instrument oftast icke blir 
densamma. Man skulle nästan frestas påstå, att arealen av en figur även 
vid noggrant handhavande utav instrumentet har benägenhet att antaga 
vilket värde som helst inom vissa bestämda gränser. Dessa divergen- 
ser ha, som bekant, sina orsaker uti exempelvis vissa ofullkomligheter 
hos instrumentet, som användes, ojämnheter i kartpapperet och förrätt- 
ningsmannens oförmåga att fullt exakt låta instrumentförpunkten följa 
beståndsgränserna etc. Alla dessa småfel, s. k. partialfel, äro »ett nöd- 
vändigt ont», som icke kan undvikas. 

Sådana partialfel måste alltså tolereras och kunna det därtill, så myc- 
ket mer som de alltid äro relativt mycket små, varför de praktiskt taget 
ej märkbart inverka på resultatet. För att småfelen skola kunna rubri- 
ceras som »partialfel», få de emellertid icke överskrida vissa värden, som 
uppenbarligen kunna vara större — relativt räknat — för små än för 
stora figurer. Överskrides dessa värden, rubriceras felet som »slarvfel»>, 
och dessa kunna naturligtvis ej tolereras. För den, som skall granska 
andras arealuträkningar, kan det ofta vara ganska vanskligt att avgöra, 
huruvida en konstaterad feluträkning må tolereras eller ej. Då någon 
reel grund för bedömandet icke finnes angiven för våra skogskartor, 
kunna i dylika fall vissa inkonsekvenser icke undvikas. Sådana inkonse- 
kvenser, där de kunna påvisas, kunna lätt, ehuru oförskylt, rendera 
granskaren ett mindre fördelaktigt betyg för partiskhet, kitslighet etc. 
Därför torde det för en eller annan vara av intresse att taga del av nedan- 
stående försök att skaffa en fast utgångspunkt för ett rättvist avgörande 
1 kvistiga fall. 

Frågan gäller alltså att draga gränsen mellan de tillåtna och otillätna 
felen. Genom rent teoretiska spekulationer torde man icke kunna upp- 


158 I. HISSING. 


ställa några allena saliggörande normer härför, enär därvid en hel del 
antaganden rörande en mängd av de inverkande faktorerna måste göras. 
Däremot synes det författaren, att en empirisk undersökning jämte resul- 
tatens behandling enligt den elementära felteorien om maximifel bör 
lämna en tillfredsställande lösning av problemet. Tydligt är, att en sådan 
undersökning måste göras särskilt för varje instrument, och har med an- 
ledning därav efterföljande undersökning omfattat en del av de vanligaste 
instrumenttyperna. Emellertid förefinnes en brist i undersökningsmate- 
rialet såtillvida att endast ett enda instrument av varje typ stått till för- 
fogande. Men då detta endast är ett försök att ventilera frågan, må 
den ärade läsaren ha benäget överseende med förenämnda förhållande. 

Undersökningen, som utförts med nya eller nyjusterade instrument, 
omfattar följande yträknare: »LIEDBECKS kärra» (LJUNGSTRÖMS konstruk- 
tion), LJUNGSTRÖMS polarplanimeter, CORADI'S kompensationsplanimeter 
och CORADI'S precisions-skiv-polarplanimeter. 

Sedan figurer 'om resp. c:a !/;, 1, 2, 5 och frihar rskalasn 8000 
uppritats äå vanligt kartpapper (jämnt, glatt och hårt limmat) gjordes 
»överslag> med vart och ett av nämnda instrument. Varje figur uträk- 
nades 10 gånger, varvid iakttogs att figuren för varje gång systematiskt 
vreds i förhållande till instrumentet med 1 varv för de tio avläsningarna, 
varjämte avläsningen i utgångsläge ställdes på o. Dessa åtgärder vid- 
togos för att konstatera felens storlek vid olika avvikelser från instru- 
mentens »grundlinjer» samt för att eliminera eventuella graderingsfel a 
avläsningshjul och nonier. Genom en särskild undersökning med LJUNG- 
STRÖMS polarplanimeter konstaterades dessutom, att genom denna vrid- 
ning figurernas form icke märkbart influerade på resultatet. 

Samtliga värden å arealerna uppskrevos och summerades, varefter medel- 
talet uträknades. Skillnaden mellan dessa medeltal och varje avläsning 
antecknades (»förbättringar» beteckn. v) och kvadrerades (beteckn. »v »v), 
varefter Zvv nedräknades. Överbestämningarnas antal i detta fall är 
10 — 1 = 9 st., varför medelfelet (bet. 22) i varje enskild avläsning utav 
/Zvv 


ya 
dessa 10 st. är lika med ue 7” enligt formeln 2 = Vv SLE TA RA 
9 


N 


roten ur summan av kvadraterna på förbättringarna dividerat med över- 
bestämningarna. Detta medelfel /2») tredubblat utgör det s. k. »maxi- 
malfelet» d. v. s. det största partialfel, som i praktiken kan tolereras. 
Slutligen beräknades detta maximalfels procentförhållande till respektive 
figurareal. 

Till förtydligande av uträkningens gång anföres nedanstående exempel" 
hämtat ur undersökningarna: s 


OM AREALBERÄKNINGSFEL OCH HURU DE KUNNA BEDÖMAS. 159 


vy 


Avläsning i har 
£ ue | £ £ 
i aoon ANDAR 


0,5600 0) Oo 
0,5600 Oo O 
0,5650 3 25 
O,5700 10 100 
0,5500 s 10 100 
O,5550 5 215 
0,5700 I (6) 100 
O0,5600 O Oo 
O,5500 10 100 
O,5650 5 25 
AE 03300 INET 2 = ANG 


" medium > 0,s60 har 


Mm = Ven = (dr feg = OS NEN 
9 


Sålunda är maximifelet = 3.0,00727 = O,o2181 har = 3,86 No av figurens 
areal. 

Sedan på angivet sätt procentförhållandet mellan areal och maximal- 
fel erhållits, inprickades å rutpapper figurareal respektive maximalfelpro- 
cent för varje instrument särskilt. På grund av dessa punkters inbördes 
läge torde kunna dragas den slutsatsen, att punkterna ligga på en kon- 
tinuerlig andragradskurva, olika för olika instrument. Å nedanstående 
figur visas de kurvor, som enligt denna metod blivit konstruerade. Tyd- 
ligt är att en empirisk undersökning, baserad på ett så kvantitativt obe- 
tydligt material som detta, icke kan lämna ett absolut tillförlitligt resul- 
tat. Osäkerheten synes dock, om man granskar kurvorna, vara skäligen 
liten och överstiger ingenstädes o,s 2. 

Av dessa kurvor framgår, vad man ju redan på förhand från prak- 
tiken känner till, eller att svårigheten att undvika relativt stora uträk- 
ningsfel stegras ju mindre figuren är. Det »stämmer» proportionsvis 
bättre vid överslagen av »klumparna», om småfigurerna äro relativt stora 
än om de äro små. Man skulle även kunna frestas att låta dessa kur- 
vor utgöra ett slags betyg för godheten hos olika instrument. I viss 
mån ge nog kurvorna utslag i rätt riktning, men man må icke glömma, 
att kurvformen och kurvornas läge bestämmas icke blott av respektive 
instruments egna felkällor utan också (och detta i mycket hög grad) av 
yttre omständigheter såsom förrättningsmannens individuella skicklighet, 
ojämnheter i papperet etc. Särskilt beträffande »LIEDBECKS kärra» måste 


160 I. HISSING. 


Al 


ro 

= (del 
fan 
-— . 
2 
MH 


sjungströms - olar. 


Xx avlånga figurer, 
ÖO runda » 


Figl2. TTiedbecks kärra. 


OM AREALBEGÄKNINGSFEL OCH HURU DE KUNNA BEDÖMAS. 161 


Fig. 3. »Coradis's kompensations». 


Fig. 4. Coradi's precisions-skifpolar. 


162 I. HISSING. 


man för bedömandet lägga huvudvikten vid observatörens individuella 
förmåga att med ögat uppskatta de bildade småfigurerna vid figurens 
begränsningslinjer. 

För praktiken böra dylika kurvor vara av stort värde. Envar torde 
vid sina arealuträkningar »slå över» varje figur minst 2 gånger samt där- 
efter begagna medeltalet. Om differensen är stor mellan de båda avläs- 
ningarna, och figuren är besvärlig att räkna så kan man med ledning av 
dylika kurvor ögonblickligen avgöra om felet är för stort för att kunna 
tolereras. Är så icke fallet, torde medeltalet av båda avläsningarna vara 
tillfyllest. Om man sålunda med exempelvis LJUNGSTRÖMS polarplani- 
meter räknar en figur och erhåller resultaten 10,00 har och 10,50 har, så 
utgör differensen o,s har, d. v. s. 5 & skiljaktighet. Enligt kurvan för 
denna planimeter utgör det tillåtna maximalfelet för en figur av 10 hars 
storlek endast 1 &. Figuren bör alltså räknas om på nytt. Antag, att 
resultatet då blir 10,05 har, så är differensen mellan det närmast lika 
stora värdet 0,o5 har och felet blir o,s 2. Sålunda antecknas den defi- 
nitiva arealen 


10,00 + I0,05 
— Ä— — = FJ9)02;5 har. 
2 


Analogt blir förfarandet vid kritiserandet av ett eventuellt påträffat fel 
under granskning av annans arbete. De torde knappast behöva påpe- 
kas, att man i detta senare fall såsom norm bör utgå från den kurva, 
som lämnar rum för det största maximalfelet. 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. 


Redogörelse för verksamheten vid Statens 
Skogsförsöksanstalt under år 1915. 


På grund av föreskriften i $ 17 mom. 10 av Kungl. Maj:ts nådiga 
instruktion för Statens Skogsförsöksanstalt av den 5 mars 1915 ha föl- 
jande berättelser från de båda avdelningsföreståndarna samt laboratorn 
i skogsentomologi över de olika avdelningarnas verksamhet under år 
1915 blivit upprättade. 


I. Skogsavdelningen, 


Under tiden januari till mitten av april pågingo innearbeten. Före- 
ståndaren var i huvudsak upptagen av redogörelser, kassaredogörelser, 
upprättande av treårsberättelsen för åren 1912—1914 samt förslag till 
arbetsprogram för åren 1915—17 för såväl skogsavdelningen som särskild 
föreslagen avdelning för norrlandsskogarnas föryngring och för entomo- 
logiska avdelningen. De båda skogsbiträdena sysslade under föreståndarens 
ledning med uträknande och bearbetande av det betydande siffermaterialet 
från försöksytorna, och skrivbiträdet utförde — förutom löpande skriv- och 
biblioteksgöromål — kartarbetet för provytorna. Assistenten fortsatte 
tidigare påbörjade historiska utredningar om ljunghedarnas forna utbred- 
ning i sydvästra Sverige. 

Den 12—13 april hölls inför styrelsen med särskilt tillkallade sak- 
kunniga det i 8:de paragrafen av instruktionen föreskrivna 3-årsmötet 
för överläggning rörande försöksanstaltens arbeten. 

Fältarbetena påbörjades den 18 april och fortgingo sedan — med 
kortare avbrott för semester eller för nödvändiga resor till Stockholm 
för tillsyn av pågående inredning av den nya institutionsbyggnaden — 
till den 28 sept., varjämte föreståndaren även företog tvänne kortare resor 
i oktober. Föreståndarens tjänsteresor ha omfattat 85 dagar, assistentens 
86 dagar och de båda skogsbiträdenas 132 dagar vardera. 

I slutet av september påbörjades anstaltens flyttning till den nya insti- 
tutionen vid Experimentalfältets station. Som nybyggnaden emellertid ej 
var färdig, ditfraktades och uppställdes inventarier och instrument ned- 
packade, medan tjänstepersonalen fick utföra hemarbeten under oktober 


164 VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. 


månad. November månad har i huvudsak åtgått för att ordna den nya 
institutionen. Under december ha däremot innearbeten kunnat tämligen 
ostört fortgå som under våren. Under denna tip har dessutom assistenten 
bearbetat kronojägarnas rapporter om frötillgången hos skogsträden 
samt påbörjat en mindre avhandling om det norrländska tallfröets efter- 
groning. Assistenten har åtnjutit tjänstledighet under 3 veckor för en- 
skilda angelägenheter, och har hans befattning under tiden uppehållits 
av e. jägmästaren L. MATTSSON. 

Under oktober och november månader var föreståndaren delvis upptagen 
för kommittéarbete, i det han av statsrådet och chefen för Kungl. Jord- 
bruksdepartementet tillkallats såsom sakkunnig att inom departementet 
biträda vid verkställande av närmare utredning samt avgivande av förslag 
rörande grunderna för fördelning av de skogsvårdsavgifter, som redovisas 
till statskontoret. 

Av de olika arbetsuppgifter, som tillhöra avdelningens arbetsprogram, 
enligt av styrelsen fastställt program, ha följande blivit under utearbeten 
behandlade i här nedan angiven utsträckning. 


I. Föryngringsfrågan. 

a) Fröundersökningar. Försöksfälten för utrönande av det norrländska 
tallfröets groningsprocent, vilka ytor äro belägna å Kuortisrova krono- 
överloppsmark (ytan n:r 219), äå Kavahedens kronoöverloppsmark (ytan 
n:r 220), å krpk. Oxböle (ytan n:r 217) och Flobergsskiftet (ytan n:r 
218), ha reviderats, och en redogörelse för de vunna resultaten har i 
huvudsak iordninggjorts för att publiceras av assistenten. 

De år 19053 anlagda försöksytorna med sådd av olika mängder frö per 
ruta och för frö av olika proveniens ha under våren samtliga reviderats. 
Dessa ytor äro belägna å krpk. Svartberget, Västerbotten (yta n:r 35), 
kronodomänen Västbyn, Jämtland (yta n:r 33), Oxböle krpk., Jämtland 
(yta n:r 34), Sundskogen, Marma Aktiebolag, Hälsingland (yta n:r 32), 
V. Tivedens häradsallmänning, Närke (yta n:r 30), Hässleby -kronopark, 
Småland (yta n:r 29). 

b) Särskilda åtgärder för åstadkommande av naturlig föryngring. 
Rekognoscering av lämpliga områden för kantblädning efter WAGNERS 
metod har ägt rum å bl. a. Sörsjö kronopark, där ett större område om 
cirka 60 hektar reserverats för ändamålet. 

c) Skogsodlingsåtgärder. De anlagda försöksytorna för utrönande av 
lämpligaste såddtid i Norrland eller ytorna å Alträsk kronopark i Norr- 
botten (:nr 233), å Oxböle kronopark i Jämtland (n:r 216) och Ovansjö 


1 Ämnesgrupperingen följer det fastställda programmet. Se Medd. från Statens Skogs- 
försöksanstalt, h. 12 sid. 58. 


VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANTALT I 015. 16 5 


kronopark i Gästrikland (n:r 215), ha under året utökats såväl med nya 
parceller, besådda våren 1913, som med nya parceller, vilka besåtts på 
hösten I915. 


II. Beståndsvårdsåtgärder. 


a) Gallringars och ljushuggningars utförande. Revision har verkställts 
av ytorna n:r 5 avd. I—lII å Andersö krpk. i Östersunds revir för tredje 
gången. Samma är förhållandet med ytorna n:r 10 avd. I—III och 
n:r 11 å Jönåkers häradsallmänning i Södermanland. Å samma skog 
har för andra gången reviderats ytan 27 avd. I—VII. Ytan 22, avd. 
I—IV i Älvdalens kronopark har likaledes reviderats, varvid delar av 
ytorna måst nedläggas på grund av väganläggning. Ytorna n:r 39 och 
40 vid Bispgården i Jämtland ha blivit reviderade för tredje gången, och 
ytorna n:r 100 å Grangärde kronopark i Dalarna, n:r 101 å Skarboda 
och 102 å Hardemo häradsallmänning, bäda i Närke, ha reviderats för 
andra gången. Björkytorna n:r 148 å Björkhyttan och n:r 149 å Sikfors 
samt granytan n:r 150 å Sikfors, alla i Västmanland, ha ånyo reviderats 
och gallrats. r 

Nya ytor ha anlagts i blandskog av tall och gran å Jönåkers härads. 
allmänning (n:r 297) samt i granbestånd å Ragunda kyrkoherdeboställe 
(n:r 329) och å Östansjö kronopark (n:r 330), Jämtland. Se närmare 
tabell 1. 

Dels för att bliva material för gallringsförsök och dels för att erhålla 
exempel på skogsodlade bestånds utveckling å ljungmarker har anlagts en 
granyta å Kila kronopark i Halland (n:r 301) och uppskattats fyra ytor 
å genom K. Domänstyrelsens försorg år 1889 och 1890 utförda såddförsök 
å ljungmark vid Fägerhults kronodomän i Småland (ytorna n:r 306 — 309). 

För gallring och undersökning av ekens växt har en yta (n:r 339) 
anlagts å Svartedalens kronopark i Bohuslän. — Vidare ha här och var 
rekognosceringar skett för anläggning av nya gallringsytor, särskilt å 
Strömbacka bruks marker i Hälsingland, å Haverö kronopark i Medelpad 
och Ammers kronopark i Jämtland. 


IV. Skogsträdens raser och främmande skogsträds anvädbarhet i landet. 


b) Tyskt granfrö. Av försöksanstalten vid Ollestad i Västergötland 
uppdragna granplantor av tyskt frö ha blivit utplanterade å nyanlagda 
försöksfält å Ridö kronopark i Västmanland (n:r 302), å Ovansjö krono- 
park i Gästrikland (n:r 303) och å Oxböle kronopark i Jämtland (n:r 304). 
Å samtliga platser ha också utsatts plantor av ortens frö. Överblivet 
plantmaterial har blivit genom skogspersonalen omskolat i plantskolor inom 
Södra distriktet för att sedermera också utplanteras av samma personal. 


1915. 


SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 


VID STATENS 


RKSAMHETEN 


VE 


166 


"Buroneysddn "PIA BUISHUL | FA Wopus$a suspifjapg | reeesessserennssernensnnnn 
"Bmuoneysdd « wopua3a sda1ep30,7 S Zz add : 5 FR Ne 
« « « "YS spo3 sujoysase 5 « S SA Y 
ae Aa ris [ÖREN SR NOR RN AG Är ES RR ARR a 
RER AA ES ba SR ER Lr SERA SNES AA SD EEE ESR Re NT ELSA SAB sr AR 
'Swupnexysddn telÅ BLHLL - få SUJIEWSPA sovees EE TTTEETETTETTEPTEETETTETTETTTTTETTETTETTET - bl z p - SS Ad 6£E 
3 « A 'SA sredoudx SwW]OYauemN see fe) paw Furapuelq I puersaqxirel 1ysrdoma « -0Z Dn Er 
| ; utunexsdd u "way [429 suaseddeus ue13 420 jer paw Burapuejg I purisaqxIel JysmugIs ov -€Zz | 90'0 | 9€ 
Butupeysddn 'eÅ BilejlUuuL « wopua3a suele3spH | söeeseses essens ere RN DESATESS. PU ra ä dl « "pp 160 ER 
Sk : ä - E : sosrossossnsnn rens rr rr JV] AB 1xBAIS pun pouw - « : 5 1! 
Fuujes yo Furuneysddyn |'un TAG] STOJO [SATTE farsen scan seee SS TOS 
Fänge seed NYA SYTRIEE| TES EONEM IEEE TEA WT SKAR : FE sa Eee 
"Buuj[e3 yao Butunexysddn | 4 ANI S13150 | 20f6 Sa 3 2 ; d rd 
RE are San FO LETAR RNE, TRE ONE RAR AA SRA Nr RA (Er DA pe 
"SuuplesdorY Ö alLISOqapIaYOATÄY epun3eY ATT EE GAO SS TALA CI IE JET AL ORGEL IR TO SMSVACE NATION TVI CRT puejsaqueis Me I RR 0EE 
« pf e[OYSSBOAS suapi1e3dsig EEEEETET TESTET RTERPETEEEEET PEETER T ETTER TE RT ER TERESE RE ETEE EEE RIE « lä « , :0 I 0 6cE 
« « alleIsoqapIayoHIÄY Ijasy | « : 2 6 gå 
:BwwuneysddNn | 30 q1IedouosY al0qspaws |" seseeseeee""PUTISIQHIE] JASIIIQIS « "ZI ST cc | 
å « | [ « « seteeermB18 ao Frog TB —« « « - / CN « "69 28'0 | GzE | 

5 « « I Ra ofsrI sees Ile) QY30 Ue13 paw Burupuejg I « « 2 (0 Fö" 

å utljes <SuunexsddN F SSE ARTER PR ae ESSER SA AE rr Ae ER SUS O AS SEO S 0 vo 
:swuneysddn <eJÅ BULeHUL WSA pae3 OXSV STON TREA - a é ; p "EC 0 £ce 
ke 'suue3 'FwupneysddN NI SI32SO]Y N1r0fq 420 url el -« d « s Jäysradoana « 2 öTt0 ce | 
Sutuneysddn eÅ BULeHILL qniq olsxerp |:sseeessreirsereennne renen [EJ PIU Suupuejq JYSMIgIS & -61 £0'0 0z€ 
ere alC Y1edonorY sudo] |:rterrrennneesseskasssssnsn san rna nana nerna n Anna nan n nn vystodoama « -0E | 60'0 öl 

suues yo Furuneysddn | dAQ WOpua3a Oq1eJeEg jrevesessrsessessesesseetett PJ) PIW ZUIUPUBI IYSMIgIS « EL 19610 | 8I€ 
| « ÅS « "US Y1edouoIY OSFUISIA |rresessessessesseesesstet es UR13 AB IXEAISPUN pau ärr « "G8 PS'0 | LIG | 

BuonNexsddn 'e14 BULL JUveR Aojeng fdniv SRSEKesSrplenn e ystadona -€8 | 08'0 | 918 
/ | "NS S SPUSIPYG |öreietreresseenessoseeensereensen een eresnnnre ense nere nnnr ysueder SST 20'0 cIe | 

; | ; SPE TE ASSA SGI Ne FN SAR ASA SE ET AE ET 

'Buupnes 'BurunexsddN « ( Su S [EET EETEETERTERTERTERTERTEET ETS VER Se i El 250 clt 

:Buupexsddn 'e)Å SUlLIULL « S ; Fe LE 7 St ro SM 

Sunes 'Smuneysddn | yredouory JRR EIA | FEASTS DR purIsaqxANe| Iysiodoma 3 år 00 | NA 

; ERS 3 r FS SR ER SSE IA EEE SE ET BSR NN  SSLeN Arden, 80: 500€ 

: ; ; ; | : : ; é "92 | TO | 80€ 
'yaewsunfj v [PosFoys AR PNISIXEANLL | "WS uewopouosy synyIaBeq |" puxisoquen s3uy-cc 810 ö0e 
- | vå 2109x0 ev TTTEPEPPPPPEPEETETT > « « « « « & GS 68'0 F08 

; N | 157) é ofsurA() Jreeeoeeseaneneeonreeee sen ArRR RR Re kR « d d « « « s6'0 €08 

Busuejg | WSA yIudowory opIY |rösearrrnnnnnnsrsnnarrennnnner renar rr JROWIDY ex!ljO url Ol AR UPIS palu FuposZoygs | <e'0 | z0€ 

f EF : i | v jessseeseserserer ere e rn ent ue13 AB 1XBAISpun paw « « « - Su 

8 RER ER ; > | 5 | " ue13 yo stel el pow Furapuejq I $ 5 de 0 666 
nuanexysddn = EL 3A Soystjeuey suaxseqasIan Ir sessssesesett UBIB AR purIsaqIapun paw purisaqysel Jystadoma « -18 |S9T'0 | 862 
utille UOIY & Sutguewl[esperey siaxen0f PERSER SSR BASTA a DNEPR O EA BAS 420 He AB DUEISap ae ic -0€ 080 167 
é "swuPnNeysdd NY ä wopua3a £q3eH EEETEPEEEPEEPETEPEPPPPETERTERST TENS EETERTETETEETPESTERTE TTT TT c ” -0€ 99170 962 I 
"surupneysddn BIEHILL |"wups allequesjediaranw siaALFuIA | "purdssaqHIej vystadoma -99 | 070 | S62 | 
e31 BILEILL | TIC Medovoy SUSL[epATV | seceese senere" MIBWIPIY BP PURISIATIEI J3118- -LSI | 80 | 39 
a. r————— = ————— —X——-— -- -—nnZse—-—-——==—=F——"255=2psomveommene== 
NS FR AS 2 | 224ua3elag 224y02grAs2g [[ESINASAEN 
'S161 JE JOJÄSHQSIOJ Ep3ejurvÄU J3AQ BUIUJIJIIOH "I 290905 


Ö. 


VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I O15. 107 


c) Lärk. Ytan 142, beväxt med blandbestånd av tall och sibirisk 
lärk, å Jönåkers häradsallmänning har reviderats för tredje gången. För 
utredning om lärkträdens framtid i landet ha utlagts ett flertal nya ytor, 
varav dock somliga omfatta en ringa areal eller äro av tillfällig natur, 
varigenom de ej kräft så mycket arbete, som deras antal annars skulle 
tyda på. Se tabellen å sid. 4. 10 ytor ha sålunda undersökts i rena 
bestånd av europeisk lärk, 4 ytor i bestånd av europeisk lärk med under- 
växt av gran, och en med underväxt av bok och ek samt 8 ytor i bestånd 
av europeisk lärk med blandning av tall, gran eller björk. I rena sibiriska 
lärkbestånd ha uppskattats 6 ytor och i samma trädslag med blandning 
av tall eller gran 3 ytor. I japanska lärkbestånd ha 3 försöksytor blivit 
anlagda. Slutligen ha också mindre lärkplanteringar här och var under- 
sökts och fotograferats, utan att uppskattningsytor kunnat i dem anläggas. 

Antalet under året uppmätta provstammar eller gallringsträd framgår 
av efterföljande tablå. 


Tabell 2. Uppskattade prov- och gallringsträd år 1915, 
| | Fällda prov- | 
| Stående prov- stammar, SÖ Sektionerat | Summa 
| UN ALA AS Lag | stammar. | sektionerats I gallringsvirke | undersökta 
| på varje meter. | Ad 
| Antal | Antal | Antal träd | 
| | | | 
Kal no lrreenssdo de | HÖ 9304 ETS29 2 STE 
(CHEN Lo tkopseis sn FNS ASS TT RER INNER | 691 781 1,476, | 
IRS [Orr Less. a = | 81 215 296 
ERE IGN SA SE ess ses nbilade 12 24 = 36 
FUTOPCISkalarkt obassiordas ngar 295 | 413 706 | 1,474 
SIRISE E ngnnrddonkand 1047 | 166 281 551 
| Japansk SINE Sad ng Bg 58 | 34 | Cr | DE 
| 492 | 2,348 | 3,840 | 6,712 


Av »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt> (Mitteilungen aus 
der forstlichen Versuchsanstalt Schwedens, Publications from the forest 
experiment station of Sweden) har under året tryckts h. 12, omfattande 
161 sidor, förutom XVIII sidor resuméer på tyska eller engelska språken, 
med 57 illustrationer. I detta häfte har skogsavdelningen publicerat: 


GUNNAR SCHOTTE: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogs- 
försöksanstalt under år 1914. I. Skogsavdelningen. 
Redogörelse för skogsförsöksanstaltens verksamhet under treårs- 
perioden 1912— 1914. 


LJ 


168 VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. 


I. Gemensamma angelägenheter. 
II. Berättelse över skogsavdelningens verksamhet åren 1912—1914 
jämte förslag till program för treårsperioden 1915—1917. 
IV. Förslag till program för entomologiska undersökningar under 
treårsperioden 1915—1917. 
VI. Förslag till specialprogram för vissa frågor rörande de norr- 
ländska skogarnas föryngring. 
EDVARD WIBECK: Skogsträdens frösättning år 1915. 
Som flygblad n:o 6 från försöksanstalten har utgått Trädens frukt- 
sättning år 1915 av EDVARD WIBECK. 
Experimentalfältet den 18 januari 1916. 
GUNNAR SCHOTTE. 


II. Naturvetenskapliga avdelningen. 


Första delen av berättelseåret, januari-maj, upptogs till större delen 
av innearbeten, huvudsakligen utarbetandet av redogörelser för under- 
sökningar, vilka dock under året ej hunnit att bringas till tryckning. 
Föreståndaren ägnade dessutom en icke ringa tid åt utarbetandet av treårs- 
berättelsen för åren 1912—1914 och andra förberedelser för det i början 
av april avhållna treårsmötet. Assistenten dr. T. LAGERBERG var under 
sex veckor tjänstledig på grund av krigstjänstgöring; under tiden uppe- 
hölls hans plats delvis av fil. stud. G. FLORIN, som ordnade och bestämde 
en del av avdelningens mossamlingar. 

Utearbetena började redan i slutet av april, då föreståndaren företog 
en resa till Degerfors revir för att å där befintliga försöksfält studera tjäl- 
bildningen och dess inverkan på vattnets avrinning under snösmältningen. I 
början av maj reste han, tillsammans med skogsavdelningens föreståndare, 
till Jönåker för att å där utlagda försöksytor studera marktyperna och kal- 
hyggets inverkan på markvegetationen och näringsomsättningen i humus- 
täcket. Senare delen av maj månad ägnades åt att i Skåne och Halland 
studera salpeterbildningen i lövskogsjordar och ljunghedssamhällen. Samma 
problem studerades också på Ornön i Södermanlands skärgård, som genom 
sin starka växling av olika växtsamhällen erbjöd ett rikt tillfälle till under- 
sökningar. Juli månad och förra delen av augusti månad ägnade före- 
föreståndaren åt studier i Norrland. Dessa gingo i första hand ut på 
att undersöka kväveomsättningen i humustäcket och den inverkan, som 
våra skogsvårdsåtgärder kunna utöva i detta hänseende, framförallt på 
salpeterbildningen i marken. Försumpningsproblemet studerades inom om- 
råden, som förut ej varit föremål för anstaltens undersökningar, nämligen 
i Jämtlands fjällområde och södra Lapplands silurområde. De äldre för- 
söksfälten å Kulbäckslidens kronopark och å Pite kronopark vid Rok- 


VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT IQI5,. 169 


liden besöktes för att planera en del diknings- och kartläggningsarbeten. 
På försöksfältet å Kulbäcksliden utfördes omfattande torvgeologiska under- 
sökningar av fil. kand. C. MALMSTRÖM, som under en tid uppehöll assi- 
stenten TAMMS plats, medan denne var inkallad till krigstjänstgöring eller 
tjänstledig för värnpliktsövningar. 

På hösten, under september och november, gjorde föreståndaren kortare 
resor till södra Norrland och Jönåker i Södermanland för fortsatta under- 
sökningar angående kalhyggets inverkan på markbetäckningen och humus- 
lagrets omsättning. 

Assistenten dr TORSTEN LAGERBERG utförde under maj månad en 
del planerade försökskulturer å Hökensås å svårföryngrade platser i tall- 
hedar, nämligen dels å mark, som blivit luckrad genom sprängning med 
agridynamit, dels ock å oberedd mark med tallfrö från Norrland. Under 
juli och augusti månader företog dr LAGERBERG undersökningar över 
rötornas förekomst och uppträdande hos tall och gran. Dessa studier 
börjades i Bjurfors kronopark och fortsattes sedermera i mellersta Norr- 
land, Jämtland, södra Lappland och Ångermanland. I första rummet 
ägnade dr LAGERBERG sina studier åt en närmare utredning av snö- 
brottens inflytande på granens rötskador, varvid såväl snöbrotten från 
vintern 1910—1911 som äldre sådana blevo föremål för närmare under- 
sökning. Även åt studiet av andra trädsjukdomar ägnade dr LAGERBERG 
sin tid, bl. a. åt en i botaniskt hänseende särdeles intressant sjukdom 3 björk- 
stammarna, som i vissa delar av Norrland synes spela en mycket viktig roll. 

Assistenten i geologi och jordmånslära, fil. lic. OLOF TAMM tillträdde 
sin befattning den 1 juli 1915. Första veckan ägnades åt demonstra- 
tioner å Bjurfors kronopark med eleverna vid Skogshögskolans forst- 
mästarekurs. Därefter deltog han i föreståndarens resor och undersök- 
ningar i Norrland dels för att närmare sätta sig in i de skogliga pro- 
blemens ställning till markundersökningen, dels ock för att speciellt studera 
vittringsförloppet i marken under olika yttre betingelser och den roll, 
som vegetationen därvid kan utöva. Särskilt studerades de förändringar, 
som markprofilen kan anses undergå på äldre kalhyggen och gamla 
brännor. På Kulbäcksliden studerade lic. TAMM det inflytande, som för- 
sumpningsprocessen utövar på markens vittring, markprofilens omdaning, 
allt i ändamål att vinna hållpunkter för att från utvecklingshistorisk syn- 
punkt belysa denna process. Under augusti, september samt förra delen 
av oktober var lic. TAMM till väsentlig del tjänstledig för fullgörande av 
krigs- och värnpliktstjänstgöring Från I1:sta okt. har assistenten dr T. 
LAGERBERG tjänstgjort som t. f. professor vid Skogshögskolan; såsom 
vikarie å assistentplatsen dr N. SYLVÉN. 

Under hösten har avdelningen flyttat in i den nya institutionsbyggnaden 


12 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


öpflel VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I OI5 


vid Frescati. Flyttningen började under senare delen av september månad. 

Större delen av oktober månad ägnades åt att övervaka och leda den nya 

institutionens inredning med möbler, gas, vatten och elektricitet etc. 

I sista dagarna av oktober kunde arbetena börja på avdelningen, men 

senare delen av året har dock till ej oväsentlig del upptagits av arbeten, 

som äro oundgängligen förknippade med inredandet av en ny institution. 

Ännu återstår ju åtskilligt att göra, framförallt anskaffandet av en del 

nya instrument, men på det hela taget är avdelningen sedan senare delen 

av november i fullt arbetsfärdigt skick. 
I anstaltens Meddelanden har från avdelningen publicerats: 

HENRIK HESSELMAN: Redogörelse för verksamheten vid Statens skogs- 
försöksanstalt under år 1914. II. Naturvetenskapliga avdelningen. 
Berättelse över verksamheten vid naturvetenskapliga avdelningen under 
treårsperioden 1912—1914 jämte förslag till program. 

Såsom flygblad från anstalten har dr LAGERBERG publicerat >»Om tall- 
skytte och snöskytte». 
Under året har föreståndaren på uppdrag av styrelsen avgivit sak: 

kunnigsutlåtande angående tillsättande av professuren i skogsbotanik vid 


z örn 
SKpEshögskolan Experimentalfältet den 14 januari 19106. 


HENRIK HESSELMAN. 


III. Skogsentomologiska laboratoriet. 


Laboratorsbefattningen tillsattes den I september, Större delen den 
tid, som ej togs i anspråk av undervisningen vid Skogshögskolan, åtgick för 
ordnandet av laboratoriets inredning och utrustning, varjämte förberedelser 
träffades för ett samarbete med länsjägmästarna i och för undersökning av 
gran- och tallkottarnas insekter och deras parasiter. Tanken på sam- 
arbete mottogs med stor beredvillighet, och på nyåret kommer ett antal 
kläckningslådor, vari insekterna automatiskt samlas i små glasrör, att ut- 
sändas till olika fröklängningsanstalter, varigenom en rätt vid översikt 
över gran- och tallkottarnas fiender bör kunna vinnas. 

Blott tvenne resor ha under hösten företagits, till Fiby granskog i 
Uppland, den 5 september, vars lämplighet för skogsentomologiska studier 
rekognoscerades, samt den 27 oktober till Vingåker på anmodan av skogs- 
avdelningens föreståndare, varest ett sjukt lärkträdsbestånd undersöktes 
och befanns vara angripet av Zomicus typographus och TI. chalcographus. 

I Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt häft. 12 har publicerats: 
TRÄGÅRDH, IVAR: Bidrag till kännedomen om granens och tallens fiender 


ERRSRE SiNra ; 
bland småfjärilarna Experimentalfältet den 14 januari 1916. 


IVAR TRÄGÅRDH. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—23. 


IN MEMORIAM. 


E. J. Ljungberg. 
G +/3 1843 ap I 1915. 


Under det gångna året har vårt land förlorat en av de mest initiativ- 
rika, mest framsynta och outtröttligaste bland stormännen inom det pro- 
duktiva arbetets värld, disponenten för Stora Kopparbergs Bergslags 
Ketiebola sm I FEJUNGBERG: Under 
hans ledning utvecklades detta bolag 
från en relativ obetydlighet till ett av 
de största och mest solida företag i lan- 
det. LJUNGBERG blev på så sätt en av 
föregångsmännen på järnindustriens om- 
råde. Men hans vittgående verksam- 
het satte djupa spår även inom andra 
näringar, icke minst inom skogsbruket. 

LJUNGBERG föddes den 4 februari 
1843 av bergsmanssläkt i Grythyttehed. 
Efter obetydlig teoretisk utbildning blev 
han vid 32 års ålder disponent för Stora 
Kopparbergs Bergslag. Hans arbete här 
inom skogsområdet bestod i att genom 
köp skaffa sitt bolag stora skogar och 
skogsmarker. Han nedlade också ett intensivt arbete på flottledsbygg- 


nader, anläggning av sågverk, cellulosafabriker, pappersbruk och kol- 
ugnar. Särskilt de sistnämnda voro hans skötebarn. Han var också en 
av de första, som i vårt land erhöll patent på kolugnar, och dessa hans 
uppfinningar anses ha bidragit till hans inval i K. Vetenskapsakademien. 
Under de sista åren av sin levnad intresserade han sig också för mil- 
kolning, och föreslog en ny typ av kolmilor, den s. k. Ljungbergska 
milan, som huvudsakligen utmärker sig genom att tändningen sker i en 
utanför milan anordnad eldstad, och gaserna från milan avledas genom 
ett i bottnen anordnat uttag till en utanför milan rest skorsten. Denna 


EN2 IN MEMORIAM. 


kolmiletyp torde dock ej hållit, vad uppfinnaren hoppats av den. — 
LJUNGBERG hade också livligt intresse för rena skogsvårdsåtgärder, och 
särskilt intresserade han sig för sin skogspersonals fortbildning. Sålunda 
fingo hans skogstjänstemän anslag till in- och utländska studieresor, da 
tillfällen erbjödo sig härför. För Bergslagets skogvaktare och skogstjänste- 
män infördes på LJUNGBERGS initiativ ett ordnat pensionsväsende. LJUNG- 
BERGS intresse för skogsundersökningar var också påtagligt, och han sam- 
arbetade i det hänseendet som i flera andra med J. O. AF ZELLEN. 
För övrigt var L. livligt intresserad av skogsfrågor i allmänhet och upp- 
trädde gärna i offentliga diskussioner. Vid Skogsvårdsföreningens stora 
årsmöten var han nästan alltid närvarande och bidrog ofta med värde- 
fulla inlägg i överläggningarna. Vid mötet 1905 å Hasselbacken hade 
han sålunda ett mycket uppmärksammat anförande, där han i motsats 
till överjägmästare WALLMO ville se landets skogsfrågor ljusare än 
denne. Som stor industriman såg han ock på alla frågor från ekono- 
misk synpunkt och ville hava ränta på skogskapitalet. Det har ock 
sitt intresse att erinra om hans yttrande vid nämnda tillfälle: 

»Den som vårdar sin skog bäst är den, som sköter den så, att den 
producerar den största möjliga kvantitet virke — det må nu vara till 
julgranar eller masteträd. Skogen får gärna för mig tillhöra staten, 
kommuner, bolag eller bönder. Den som sköter skogen så, att den pro- 
ducerar mest, är mest värd att äga skogen, sett ur nationalekonomisk 
SYN DIN — = — Lagstiftning är utmärkt, och den verkar ju 
på sitt sätt fördelaktigt, men vi få icke vänta allt och icke för mycket 
av lagstiftningen. Det fordras också någonting annat, och det är kär- 
lek och företagsamhet, till vad man har för sig. Jag tror, att man vin- 
ner mera genom markberedning än genom att bereda opinionen, som 
det här varit tal om i dag.» 

Vid samma möte var också flottningsavgifternas beräknande på tapeten, 
där LJUNGBERG framhöll vikten framför allt av barkningstvångets bort- 
tagande för småvirke och gallringsved: 

»Ty utan att småvirket transporteras från skogarna, blir det icke 
någon ordnad skötsel. Och i våra trakter ligga miljontals timmertop- 
i övre Dalarnas skogar och förfaras, som det heter i skogskommitténs 
betänkande, under det att frisk skog hugges längre ned, som kunde er- 
sättas med vad som hör till de ruttnande miljonerna. Det är därför att 
hoppas, att barkningstvånget för furu, åtminstone för rensningsvirke, kom- 
mer på ett eller annat sätt att upphävas till vår nationalekonomis och 
vårt lands förkovran.» 

Även från 1906 års skogsmöte minnas vi vid tal om avverknings- 
principer för norrlandsskogarna anföranden av LJUNGBERG. Vid 1908 


IN MEMORIAM. 173 


års skogsmöte gjorde L. ett kraftigt inlägg för forstmästarekursens bi- 
behållande och för särskild styrelse för skogshögskolan. Han ville t. o. m. 
ha denna styrelseform ännu mera utvecklad, då han t. ex. föreslog, att 
några medlemmar i den skulle tillsättas av Kungl. Maj:t, men att dess- 
utom Skogsvårdsföreningen, Järnkontoret, Trävaruexportföreningen och 
Cellulosaföreningen skulle erhålla rätt tillsätta var sin medlem i denna 
styrelse. 

LJUNGBERG var född att styra och hade lyckan att tidigt komma till 
en ledande ställning. Han gjorde sig också snart känd som en man för 
sig, den där helt och hållet gick sin egen väg. En och annan har kanske 
klandrat honom härför, men de, som stått honom nära, försäkra, att han 
ej uträttat så mycket för svensk storindustri, om han ej ägt denna radi- 
kala självständighet. På grund av denna självständighetskänsla hade 
han också motvilja mot allt, vad karteller och trustsammanslutningar 
hette. En L. närstående har i anslutning härtill också yttrat, att LJUNG- 
BERG alltid var mera intresserad av att producera billigt än att sälja 
dyrt. 

D:r LJUNGBERG — hedersdoktor vid invigningen av Stockholms hög- 
skola — var en rikt utrustad man. Han dog som en rik man i yttre 
mening. Hans stora samlade förmögenhet har av honom redan från 
början avsetts och disponerats för ett bland de djupast fosterländska 
ändamål — att fostra praktiska och dugliga husmödrar. Härvid var ett 
av hans huvudintresse alltid knutet. Den som skriver dessa rader, erin- 
rar sig också ett uttalande i ett brev från honom: » När skola våra svenska 
kvinnor lära sig uppfostra sina söner.» 


GSE 


Frederik Immanuel Andersen. 


ra TOA ONS ANOS 


Svenska skogsmän, som studerat skogsförhållanden i Danmark, ha nog 
i allmänhet ej underlåtit att besöka Giesegaards intensivt skötta skogar 
och dess skovrider F. I. ANDERSEN. Och de svenska skogsmän, som 
ej besökt Giesegaard, men ändå rest i Danmark ha nog på möten eller 
exkursioner stött samman med F. I. ANDERSEN, som med det livligaste 
intresse alltid deltog i sådana och därvid ofta yttrade sig i de skogliga 
diskussionerna med sakliga inlägg. 


LgNet IN MEMORIAM. 


F. I. ANDERSEN var född 11 jan. 1849, blev forstkandidat 1870, 
skovrider på Store Fredrikslund 1874 och tillträdde 1884 skovrider- 
platsen vid Stamhuset Giesegaard, vil 
ken befattning han innehade vid sin död 
den 25 mars 1915. Men härutöver var 
A. mycket använd för många skogliga 
uppdrag. Sålunda var han censor vid 
danska forstexamens praktiska del allt- 
sedan 1887, ledamot av kommissionen 
för danska statens skogsförsöksväsende 
och medlem i styrelsen för Dansk 
Skovforening. Han insattes dessutom 
ofta 1 kommissioner och kommittéer 
av såväl danska regeringen som »Dansk 
Skovforening». 

ANDERSEN var en av de dugligaste 
och mest intresserade danska skogsmän 


och har genom sin verksamhet rest ett 
monument över sig i de välskötta skogarna vid Giesegaard. Genom 
sitt älskvärda och angenäma väsen förskaffade han sig många vänner 
bland såväl Danmarks som Sveriges skogsmän. 


FSK 


Nils Sjöberg. 
i PES re 


I Ryd av Kronobergs län avled den 27 september 1915 förre över- 
jägmästaren i Norrbottens distrikt NILS SJÖBERG, 68 år gammal. 

Den bortgångne kunde blicka tillbaka på en lång och verksam arbets- 
dag, och arbetet var alltid hans högsta glädje. I yngre år fick han 
ströva i lappmarksskogarna, men som äldre blev han av sin tjänst så- 
som överjägmästare i ett vidsträckt distrikt företrädesvis bunden vid skriv- 
bordet, där han liksom sin föregångare F. W. BERG utövade en lika nitisk 
och intresserad som vaken verksambet. Innan överjägmästarna fingo 
större anslag till särskilda skrivbiträden och assistenters förordnande å 
expeditionerna, fingo de själva skriva allting, även det obetydligaste med- 
delande, varigenom naturligtvis arbetsbördan ofta kändes tyngande — 


ry 


IN MEMORIAM. 175 


vilket säkerligen är förhållandet ännu i dag. Skrivbordsarbetet för dagen 
hann aldrig avslutas förrän vid en mycket sen timma. Gällde det vidare 
en person med Sjöbergs sällsynt stora arbetsförmåga, initiativrikedom 
och ivriga, orubbliga fullföljande av påbörjade företag, är det lätt att 
förstå, att denne emellanåt icke kunde undgå att känna sig överansträngd, 
och att han värderade även den dag, da han blev pensionsmässig, kunde 
flytta tillbaka till södra Sverige och 
där på gamla dagar syssla med kära, 
lantliga sysselsättningar. Han bosatte 
sig först å Göransberg vid Huskvarna 
och ägnade sig där med iver åt träd- 
gårdsskötsel samt flyttade sedermera 
till Ryd. 

I fråga om organisationen av statens 
skogsskötsel i Norrbotten, virkesflott- 
ningen och = virkesförsäljningen, även- 
som =: skogsdikningar och skogsvårdsåt- 
gärder därstädes, övade överjägmästare 
Sjöberg på sin tid ett lyckligt och be- 
tydande inflytande, därvid stödd av sin 
gode vän i Domänstyrelsen, byråchefen 


E. Kinberg. Utstämplingen av »skadad 

skog» tog emellertid efter hand proportioner, som säkerligen ingen av dessa 
båda velat eller avsett, och vidare lämnade den med intresse motsedda, av 
Sjöberg utarbetade regleringsplanen för ett egna-hemssamhälle vid Laka- 
träsk station inga som helst praktiska resultat. Det stegrade virkesvär- 
det och den årligen allt livligare spekulationen möjliggjorde emellertid dels 
revirdelningar dels ökade anslag för skogsvårdsåtgärder inom distriktet. 
Om samtliga dessa förhållanden bär statistiken ett kraftigt vittnesbörd. 

I fråga om de norrländska myrarnas avdikning hyste Sjöberg den 
originella, gent emot den officiella och sedvanliga uppfattningen en smula 
hädiska åsikten, att nyttan av dylik avtappning kanske är skäligen ima- 
ginär, eftersom vattenståndet i älvarna otvivelaktigt påverkas av de na- 
turliga reservoirer, som myrarna representera. 

De yttre konturerna av överjägmästare Sjöbergs liv aro följande. Son 
till kyrkoherden Gustav Wilhem Sjöberg och Othilda Fredika Martina 
Borg, föddes NILS SJÖBERG den 28 februari 1847 i Jonstorps socken av 
Malmöhus län. Han genomgick Hälsingborgs högre elementarläroverk, 
men kom icke att avlägga mogenhetsexamen på grund av någon me- 
ningsskiljaktighet med en lärare. Eljest älskade han studier och var sär- 
skilt road av latinet, varmed han gärna smyckade både samtal och pri- 


176 IN MEMORIAM. 


vatbrev. I detta samband kan måhända även nämnas, att han var en 
skicklig kartritare och ägde en utomordentligt prydlig piktur. Elev vid 
skogsinstitutet 1871, utexaminerades han därifrån följande år, förordnades 
den 2 september 1872 till extra jägmästare i Åsele revir, förflyttades i 
samma egenskap 1874 till Södra Lycksele revir, och såsom skogskon- 
trollant till Kalix revir i slutet af sistnämnda år. Han var åren 1876— 
1880 ledare av de skogsuppskattningar, som i slutet av 1870-talet anord- 
nades efter samtliga avsevärda vattendrag i Norrbottens län, blev biträ- 
dande jägmästare i Kalix revir 1878 och i norra delen av Jokkmokks 
revir 1881, varefter han utnämndes till jägmästare i Västra Åsele revir 
den 19 oktober 1883 och befordrades till överjägmästare i Norrbottens 
distrikt den 22 juni 1892, placerades den 5 december 1902 som över- 
jägmästare i Skellefteå distrikt och erhöll från denna tjänst nådigt av- 
sked med»epnsion den 30 augusti 1907. 

Under Sjöbergs tjänstgöring i Åsele togos hans förmåga och intresse 
1 anspråk aven för kommunala uppgifter. Sat. exokvar haniptnelars 
tid landstingsman för Åsele tingslag samt under en följd av år ordförande 
i bevillningsberedningen därstädes. Vidare förtjänar antecknas, att han 
åren 1893—1907 var länsstyrelsens ombud vid revision av Norrbottens 
enskilda banks räkenskaper och var styrelseledamot av Svenska Jägar- 
förbundets avdelning inom Norrbottens län. I Norrbottens länsstyrelses 
femårsberättelser har han lämnat bidrag rörande skogsväsendet åren 
GORT 1900: 

Sjöberg var en samtidigt myndig och vänsäll man. Den raka, axel- 
breda, ståtliga figuren med det rika vita, en smula knollriga håret och 
de blixtrande skarpa ögonen kunde icke undgå att imponera, lika litet 
hans livliga intresse för yrket, stora insikter i lagfarenheten och hela fram- 
trädande. Under den ibland en smula kärva ytan och det understun- 
dom stelt siratliga eller stolta maneret klappade emellertid ett varmt och 
vänligt hjärta, vadan de, som lyckades komma honom närmare och um- 
gingos i hans trevliga, musikaliska hem, torde samtliga högt värderat 
honom. 

Sedan den 8 november 1877 i ett lyckligt äktenskap förenad med 
Selma Ulrika Eleonora Bergström, efterlämnade överjägmästare Sjöberg 
vid sitt frånfälle änka och barn, av vilka sonen Harald valt faderns yrke. 


FLISZS: 


IN MEMORIAM. I 


Karl Staaff. 


SVANS GORT tro LOLS 


Det är givetvis ej som en av vårt lands främste politiker som 
KARL STAAFFS namn nämnes i denna tidskrift bland de under det 
förflutna året hädangångna. Det är för det stora intresse han ofta 
ägnade skogsfrågorna och den betydande förtjänst han inlade om  till- 
komsten av 1903 års skogslagar, som i tidskriften hans namn bör minnas. 

Hösten 1896 invaldes STAAFF i andra kammaren. Här togs emellertid 
hans stora begåvning och arbetsför- 
måga till en början ej mycket i anspråk- 
vid riksdagsarbetet. Först åar 1903, Se- 
dan han bevistat 6 riksdagar, invaldes 
han som ordinarie ledamot i ett utskott, 
nämligen i det särskilda utskott, som 
då tillsattes för behandlingen av de före- 
slagna nya skogslagarna. Den största 
förtjänsten av att dessa verkligen — 
trots mången skeptisk skogsmans pro- 
fetia — gingo igenom 1 riksdagen tillkom 
iförsta hand skogsutskottets ordförande 
HUGO TAMM och dåvarande chefen för 
domänstyrelsen, greve FR. WACHTMEI- 
STER. Men även STAAFFs andel i skogs- 
utskottets förstående behandling av 


lagförslagen var betydande. — När skogslagarna föredrogos i andra 
kammaren, var STAAFF huvudtalaren för skogsutskottets mening. Det 
anförande, han härvid höll, har just genom sin klarhet senare använts 
som kommentarier till lagen. (Se J. O. AF ZELLÉN: Vård av enskildes 
skogar. Stockholm 1903.) Även senare, som statsminister, visade sig 
STAAFF ofta inse skogsfrågornas betydelse. Han var ock särskilt intres- 
serad av statens inköp av skogsmark. 

Sitt intresse för Skogsvårdsföreningen visade STAAFF bl. a. genom det 
telegram, han som statsminister avsände till Föreningen vid dess 10-ars- 
jubileum. 

Till sist de tänkvärda ord, som STAAFF yttrade vid den ovan nämnda 
handläggningen av den nya skogslagen i andra kammaren den 11 maj 


1903: 


178 IN MEMORIAM. 


Intet mänskligt, mina herrar, är fullkomligt, och utskottets förslag 
delar naturligtvis i det avseendet ödet med alla mänskliga produkter. 

Jag är ganska förvissad därom, att nog finnas åtskilliga brister i ut- 
skottets förslag fortfarande kvar, men jag är å andra sidan förvissad 
därom, att om man verkligen låter sig ledas, icke av de små synpunkter, 
som vilja försöka upptäcka och addera tillsammans små brister till en 
stor summa, utan av den stora synpunkten, den som herr statsrådet nyss 
framhöll, då han erinrade, att vi snart äro vid det femtionde året av 
denna lagreforms historia, då tror jag, att utskottets förslag verkligen 
skall befinnas vara förtjänt att av riksdagen bifallas. Det går väl icke 
an i en fråga som denna att så att säga låta historien om lagreformen 
bliva längre till tiden än historien om själva skogen, men det är just 
detta, som man kan frukta, ty vittnesbörden äro mångtaliga och vitt- 
nesbörden äro ojävaktiga därom, att skogen förödes i vårt land för när- 
varande. Betraktar man nu nationens skyldigheter och våra skyldigheter 
i detta avseende ur den synpunkten, som framhållits av en av första- 
kammarreservanterna, då han säger: 'Då nationen är samlingen av indi- 
viderna, lär man väl ej kunna tänka sig möjligheten av att befordra 
nationalvälståndet genom att lägga hinder i vägen för den enskildes 
ekonomiska förkovran, men det torde ej kunna bestridas, att den före- 
slagna lagen angående vård av enskildes skogar i vissa fall skulle göra 
detta”, står man nu på den ståndpunkten, ja, då förstår jag fullkomligt, 
att man icke kan vara med om detta utskottets förslag, men då är man 
också faktiskt emot varje förslag till lagstiftning i fråga om vården av 
enskildes skogar, även om man i en reservation skenbarligen tillkänna- 
giver, att man icke ar det. Men det borde val dockfvaranelamm tatt 
man icke i en fråga sådan som denna får gå ut därifrån, att nationen 
endast är samlingen av de närvarande, nu levande individerna. Nej, 
man måste i en sådan fråga gå ut därifrån, att den nu levande gene- 
rationen är arvtagare i förhållande till en föregående generation och 
arvlåtare i förhållande till en kommande. Går man ut ifrån den syn- 
punkten, då tror jag, att de små felen i förslaget aldrig kunna adderas 
ihop till några stora summor i ändamål att bringa förslagets ofärd. Men 
går man ut ifrån de små synpunkterna, då tror jag, att detta skall bli 
förslagets ofärd, kanske också skogens, kanske också nationens . . .» 


GE SCH: 


IN MEMORIAM., 179 


Emil von Seth. 
25/ra 1858 + "3/10 1915. 

Då Svenska Skogsvårdsföreningens exkursionsdeltagare den 12 juni 
1915 voro i tillfälle få bese Jönköpings världsberömda tändsticksfabrik 
under dess disponent greve EMIL VON SETHS instruktiva ledning, anade 
väl ingen att denne kraftige man innan 
arets slut skulle skördas av döden. Han 
dog av blodförgiftning genom att en finne å 
ena benet på något sätt blivit avriven. Icke 
ensamputation av benetkunde rädda hansliv. 

MONSESETEvar i fodd den 28 nov. 
1858. Efter slutade skolstudier ägnade 
han sig åt den militära banan, blev år 
1879 underlöjtnant vid Jönköpings rege- 
mente, befordrades år 1890 till löjtnant, 
1899 till kapten och 1907 till major. 
Från denna sistnämnda post fick han 
avsked redan 1909 och övergick till 
regementets reserv... Hans civila tjänst 
kraävderjur: helt SSsmiman. » Greve VON 
SETH hade nämligen år 1899 insatts i 
styrelsen för Jönköpings tändsticksfabriks aktiebolag och utsetts till dess 
jourhavande ledamot. År 1903 blev han vice disponent i tändsticks- 
bolaget och 1909 disponent. 

S. var intresserad skogsvän, som under sin disponenttid inköpte åt- 
skilliga skogsdomäner för Jönköpings Tändsticksfabriks räkning och var- 
dade dem på ett rationellt sätt. 

De Skogsvårdsföreningens medlemmar, som voro med i Jönköping, 
skola säkert i tacksamt minne bevara det utomordentligt intressanta 
besöket i de storartade tändsticksetablissementen och i synnerhet dagens 
exkursionsledare greve EMIL VON SETH, som så klart och medryckande 
demonstrerade fabrikens alla detaljer. Genom sitt tillmötesgående: och 
vinnande sätt förskaffade han sig även vid detta tillfälle allas sympatier, 


ej minst på grund av sitt rättframma och förtroendegivande väsen. 
G..SCH; 


H. W. Rosenberg. 
"RIE NBAA Tf 1016. 


I Luleå avled den 1 februari 1916 f. d. överjägmästaren å Lule di- 
strikt H. W. ROSENBERG i en ålder av något över 72 år. 


180 IN MEMORIAM. 


HAMPUS WILHELM ROSENBERG, son av musikdirektören ANDERS 
GUSTAF ROSENBERG och SOFIA ALBERTINA MONTGOMERY, föddes den 9 
dec. 1844 i Nora. Efter studier i Karolinska skolan i Örebro vorden student 
i Uppsala 1863, ingick R. 1866 såsom elev vid skogsinstitutet, därifrån 
han följande året utexaminerades och förordnades till extra jägmästare 
i Västerbottens län. Jämte L. ZETHRAUS taxerade han åren 1868— 
1869 de skogstrakter, som voro ämnade att tilldelas Baggböle sågverk 
i ersättning för privilegierad stockfångst och förordnades sistnämnda år 
att därå upprätta avverkningsberäkningar. Placerad såsom extra jäg- 
mästare i Umeå revir 1871 och i Skellefteå revir 1872, blev han t.f. 
jägmästare i sistnämnda revir 1874 och utnämndes till jägmästare i Nor- 
sjö revir den 4 maj 1877. 

När statens stora skogsområden 1 Norrbottens län vid utgången av 
är 1902 delades i tvenne överjägmästare- 
distrikt, befordrades ROSENBERG till 
överjägmästare i Lule distrikt, medan 
NILS SJÖBERG enligt fritt val placerades 
i Skellefte distrikt; "som". icke var fult 
så ansträngande. Att nekrologer över 
de båda gamla vännerna och tjänste- 
kamraterna nu råkas i samma häfte av 
tidskriften, är ett onekligen egendom- 
ligt sammanträffande. Från överjäg- 
mästaresysslan erhöll ROSENBERG av- 
sked med pension "demWarkdeckoo): 

Överjägmästare ROSENBERG, sedan 
den 8 januari 1878 gift med THERESIA 
FRANCISKA =KLOCKHOFF, var såsom 
människa en fin, försynt och behaglig 
natur, älskvärd och välvillig. Som tjänsteman ådagalade han ständigt 
redbarhet och plikttrohet, flit och intresse. Under de sju år, han var 
överjägmästare, gjorde han sig särdeles avhållen av alla, som kommo i 
beröring med honom. 


I fråga om kommunal verksamhet må nämnas, att ROSENBERG sedan 
1888 var ledamot av direktionen för Västerbottens läns norra lasarett 
och kurhus. Vidare torde böra antecknas, att han åren 1905—1908 
tillhörde styrelsen för Övre Norrlands skogsvårdsförening. 

FENSZS: 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2 


Skogsbrandförsäkringsfrågan. 


Il Inledande anförande 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 18 dec. 1915. 


Av HENNING WACHTMEISTER. 


Skogsvårdsföreningens styrelse har uppmanat mig att i dag vid detta 
tillfälle redogöra för den kommittés arbete, som föreningen vid sitt förra 
sammanträde tillsatte för att utreda frågan om skogsbrandförsäkring. 

Bland kommittéledamöterna befann sig försäkringsinspektionens chef, 
överdirektör Laurin, och detta var anledningen till, att kommitterade 
började med att överlägga, om kommitterade skulle tillstyrka försäkring 
av skog genom statens åtgörande. Vi började med detta arbete därför, 
att överdirektör Laurin framhöll, att han uppfattade sin närvaro 1 kom- 
mittén behövlig, endast om det skulle bliva tal om just denna fråga. 
Beträffande detta ärende och detta sätt att försäkra skog voro mening- 
arna inom kommittén åtskilligt delade; dels förordades förslaget och dels 
hade detsamma sina motståndare. För min del kunde jag till en början 
icke finna annat, än att detta förslag var beaktansvärt, därför att dels 
skulle det bliva något av, om försäkringen skedde på detta sätt, och 
dels skulle premierna därigenom bliva ganska små, även om de icke 
skulle bliva så små, som överdirektör Laurin beräknat, då kommitterade 
önskade en högre ersättning för brunnen skog, än han tänkt sig. Ett 
epitet hade blivit klistrat vid detta förslag, som ej gjorde det populärt, 
nämligen »tvångsförsäkring», och vidare hörde vi från riksdagshåll, att 
man från riksdagens sida antagligen ej kunde påräkna stor anslutning 
till förslaget. Kommitterade beslöto att icke förorda detta sätt till för- 
säkring av skog. 

Därefter enade sig kommittén om förslaget, att brandförsäkring av skog 
skulle ske på frivillighetens väg och genom enskilt initiativ. 

Jag övergår så till en granskning av det förslag till bolagsordning, 
som »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» framställt 
för försäkring av skog mot eldfara. Kommittén har i nämnda bolags- 
ordning i första rummet fäst sig vid förlagsaktiebolaget och dess ställ- 
ning till »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt». Ett för- 


182 HENNING WACHTMEISTER. 


lagskapital måste ju finnas. Detta fordras för att sätta i gång ett bolag, 
som mottager försäkring av skog, och detta ömsesidiga bolag hade tänkt 
sig, att ett garantikapital skulle anskaffas till ett belopp av 250,000 
kronor på det sätt, att personer tecknade aktier i ett förlagsaktiebolag 
och naturligtvis riskerade sina penningar men skulle kunna återfå dem 
med förtjänst, därigenom att »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — 
ömsesidigt» hade rättighet att lösa in dessa aktier till en kurs av 130 
procent eller 30 procent över pari. Kommitterade funno emellertid, att 
genom bestämmelserna i 17 $ i »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget 
— ömsesidigt» tillerkändes det ägarna i förlagsaktiebolaget en oskä- 
ligt stor rätt i jämförelse med försäkringsbolagets aktieägare; jag skall 
senare visa vad jag härmed avser. 

Kommittén ingick därefter på frågan, vilken sorts skog, som borde 
kunna brandförsäkras. Kommittén ansåg, att beredande av ersättning 
vid skogseld borde vara möjlig för en person, som försäkrade, så att 
den kännbara förlust, som han komme att vidkännas, skulle kunna er- 
sättas, utan att dock avverkningsbar skog försäkrades. Vi hava funnit 
den tanken mest tilltalande, som gjort sig gällande i Norge, där icke 
avverkningsbar skog utan endast ungskog och skogsbotten kunna för- 
säkras. Skulle ett enskilt bolag bildas uteslutande i avsikt att mottaga 
försäkring av skog, så tror jag för min del, att det gjorde klokt uti att 
ej medtaga avverkningsbar skog, förrän företaget vunnit i styrka. 

Beträffande paragraferna i bolagsordningen för » Svenska skogsbrandför- 
säkringsbolaget — ömsesidigt» hava kommitterade påpekat en olägenhet, 
som vållas av bestämmelserna i $ 3 av bolagsordningen. 

Bolagsordningen innehåller en ganska besvärlig bestämmelse, som gör, 
att det blir svårt, för att icke säga omöjligt, för en delägare att utgå, 
om icke denna bestämmelse ändras. 

Kommitterade hava också framhållit lämpligheten av, att bolagsstämma 
icke hålles, såsom i förslaget angives, i Göteborg, utan i Stockholm, där 
det skulle bliva lättare för skogsägarna att sammanträda. 

I den händelse ett så stort intresse komme att uppstå inom vårt land 
för brandförsäkring av skog, så att man kunde tänka sig, att skogs- 
ägarna själva bildade ett brandförsäkringsbolag, så skulle det nog ej 
vara omöjligt att erhålla garantikapital från intresserat håll på förmån- 
liga villkor, men kommitterade äro nog eniga därom, att ett dylikt stort 
intresse icke finnes i vårt land, och därför är det säkerligen lämpligast, 
om man på annat sätt kan lösa denna fråga än genom att bilda ett nytt 
bolag uteslutande för denna brandförsäkring. 

Kommitterade hava slutat med att föreslå två alternativ. De uttala 
nämligen, att landets skogsägare böra 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 183 


antingen taga frågan i egen hand och bilda ett rent ömsesidigt skogs- 
brandförsäkringsbolag, stött på ett garantikapital av c:a 300,000 kronor 
och med en organisation, som till sina huvudgrunder överensstämmer 
med det utkast till bolagsordning, som återfinnes i härmed åtföljande 
bil. III, vilket varit föremål för sakkunnig granskning; 

eller ock, därest tillräcklig anslutning till förestående förslag icke synes 
kunna förväntas, understödja »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — 
ömsesidigt», men allenast under förutsättning, att detta bolag före dess 
definitiva bildande, vilket jämlikt $$ 20 och 22 av dess bolagsordning 
skall hava ägt rum senast den 14 maj 1916, går i författning om erhål- 
lande av sådan ändring av bolagsordningen, att skogsägarnas intressen 
må kunna anses bliva fullt tillgodosedda. 

Innan jag går vidare, ber jag få påpeka två punkter i det förslag, som 
kommitterade bifogat sitt utlåtande. I $ 2 mom. 3 står: »Bolaget må, 
efter det bolagsstämma därom fattat beslut, även kunna bevilja försäk- 
ring å avverkningsbar skog». Det kan synas som en motsägelse, att 
kommitterade först uttala sig för att avverkningsbar skog icke bör för- 
säkras och sedan komma med detta förslag, som innebär möjligheten 
av att även avverkningsbar skog skulle kunna försäkras. Anledningen 
till att vi tagit in detta moment är, att vi tänkt, att om ett bolag bildades 
för försäkring ungefär på samma sätt som det norska bolaget, och detta 
bolag finge en god framtid samt utvecklade sig på ett ekonomiskt be- 
tryggande sätt, så skulle man kanske vilja övergå till att försäkra även 
avverkningsbar skog, och då har man ansett det klokt, att detta kunde 
gå för sig, utan besvär med ändring av bolagsordningen. 

Jag ber också få påpeka $ 13 i vårt förslag till bolagsordning. Det 
kanske synes många egendomligt, att här föreslås, att förvaltningen av 
bolagets angelägenheter skall handhavas av ett förtroenderåd, bestående 
av fjorton ledamöter. Anledningen till detta förslag är, att vi tänka 
oss, att när det galler ett bolag med så stor omfattning och så många 
delägare, så skulle det höja intresset och verka sammanhållande, om det 
funnes ett förtroenderåd, upptagande många intresserade ledamöter. I 
mom. 4 av samma $ står ju att under tiden mellan förtroenderådets 
sammanträden handhavas bolagets angelägenheter av en styrelse, bestaå- 
ende av fem personer. 

Detta endast såsom förklaring till två särskilda paragrafer, som kanske 
eljest förefallit något egendomliga. 

När kommitterade hade sitt utlåtande färdigt, fingo vi höra från 
»Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» åtskilliga anmärk- 
ningar över vårt förslag, som icke gillades, och som ansågs, minst sagt, 
olämpligt. De skrivelser, som kommitterade fingo härom, ledde icke till 


I 84 HENNING WACHTMEISTER. 


annan påföljd, än att en ledamot av kommittén tog upp frågan till dis- 
kussion med representanter för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget 
— ömsesidigt». Därigenom kom man till den uppfattningen, att en 
sammanjämkning skulle kunna ske, och då man kom så långt, beslöts, 
att ett sammanträffande skulle äga rum mellan representanter för » Svenska 
skogsbrandförsäkringsaktiebolaget — ömsesidigt» och dem av kommitte- 
rade, som voro i tillfälle därtill. En följd av dessa överläggningar har 
blivit den skrivelse, som » Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömse- 
sidigt> översänt till »Svenska skogsvårdsföreningen», och som denna 
skrivelse intimt sammanhänger med ärendet, torde det tillåtas mig, att 
jag något vidrör den i detta sammanhang. 

Vid den nyssnämnda överläggningen kommo vi överens om, att det 
garantikapital på 250,000 kronor, som skulle erhållas genom aktieteck- 
ning, och vilka aktier det blivande brandförsäkringsbolaget skulle hava 
rättighet att så småningom tillösa sig, borde lösas med ett pris av 
30 & över pari. Detta villkor var icke oskäligt, enär rösträtten inom 
förlagsbolaget föreslogs ändrad så, att det verkligen blev skogsförsäk- 
ringsbolagets delägare och icke förlagsbolagets delägare, som skulle be- 
sluta, om försäkringsbolaget skulle inlösa dessa aktier eller ej. Den 
andra anmärkningen, som vi hade att framställa mot bolagsordningen, 
sådan den förelåg från »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömse- 
sidigt» rörde, som förut framhållits, frågan om inskränkning i rösträtten, 
så att den komme att förläggas huvudsakligen till skogsägarna. Denna 
hemställan hava nu representanterna för »Svenska skogsbrandförsäkrings- 
bolaget — ömsesidigt» tillmötesgått, då de i skrivelsen förklarat sig 
villiga att ändra andra mom. av $ 17 bolagsordningen. Detta moment 
lydde ursprungligen: 

Röstberättigad är 


II:o ägare av aktie i förlagsaktiebolaget med en röst för varje ägande 
aktie å nominellt 250 kronor, dock må ingen å bolagsstämma för egen 
eller annans del utöva rösträtt med sammanlagt mer än 100 röster. 


Nu föreslås, att detta moment skulle ändras, så att det erhölle följande 
lydelse: 
Röstberättigad är 


II:o sådan ägare av aktie i förlagsaktiebolaget, som tillika är delägare 
i försäkringsbolaget, med en röst för varje ägande aktie, dock i egenskap 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 185 


av aktieägare med högst det antal röster som tillkommer honom enligt 
mom. I:o. Ingen må aå bolagsstämma för egen eller annans del utöva 
rösträtt med sammanlagt mer är 100 röster. 


Beträffande det påpekade förhållandet att det enligt den ursprungliga 
bolagsordningen skulle bliva mycket svårt för den, som kommit in i 
bolaget, att komma ut, om icke alla, som hade inteckningar i den fastig- 
het, som brandförsäkrats, skulle medgiva detta, så hava herrar represen- 
tanter för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» lika- 
ledes föreslagit en ändring. Den paragraf, som sålunda skulle ändras, 
lydde ursprungligen på följande sätt: 

Mom. 6. Önskar delägare ur bolaget utträda för en eller flera i bo- 
laget gällande försäkringar, ingive därom skriftlig ansökan till bolaget och 
styrke därvid, antingen att vederbörande skogsegendom icke besväras 
av inteckning till säkerhet för fordran, eller att samtliga intecknings- 
havare givit sitt samtycke till uppsägningen 


Mom. 6. Önskar delägare ur bolaget utträda för en eller flera i bo- 
laget gällande försäkringar, ingive därom till styrelsen skriftlig anmälan, 
åtföljd av bevis antingen att resp. fastighet icke besväras av inteckning 
till säkerhet för försträckning, vid vars lämnande förbehåll om brandför- 
säkring av fastighetens skog gjorts, som hos bolaget anmälts, eller att 
innehavaren av sådan inteckning medgivit försäkringens upphörande. 
Befinnes handlingarna i nyss berört hänseende fullständiga, utträde del- 
ägare ur bolaget för resp. försäkringar vid räkenskapsårets slut. 

Även i denna punkt har sålunda ändring gjorts i överensstämmelse 
med kommitterades förslag. Slutligen fastslås, att bolagsstämma skall 
hållas i Stockholm. Således hava representanterna för »Svenska skogs- 
brandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» förklarat sig villiga att vidtaga 
samtliga ändringar 1 sin bolagsordning, som kommitterade framhållit så- 
som önskvärda, för att kommitterade skulle kunna förorda bolaget ifråga 
för Svenska skogsvårdsföreningens delägare. 

Innan jag slutar denna lilla redogörelse, skall jag begagna tillfället att 
till mina medkommitterade framföra mitt tack för deras arbete i kom- 
mittén, vilket arbete mången gång icke varit så lätt, men som möjligen 
kan komma att leda till någon nytta för Skogsvårdsföreningens leda- 
möter. 


13 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


186 DISKUSSION. 


Jag har fått i uppdrag av mina medkommitterade att föreslå föreningen 
en resolution med anledning av vårt arbete och med anledning av de 
jämkningar i bolagsordningen för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget 
— ömsesidigt», som blivit en följd av våra underhandlingar med repre- 
sentanter för detta bolag. Denna resolution är av följande lydelse: 

Skogsvårdsföreningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka, att staten 
tager frågan om skogsbrandförsäkring om hand, uttalar önskvärdheten 
av, att skogsbrandförsäkringsfrågan löses genom anordnande av ett enskilt 
brandförsäkringsbolag, grundat på ömsesidighet, och i sådan form att 
skogsägarna vinna ett avgörande inflytande på bolagets angelägenheter. 

Då stiftarna av »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» 
avgivit en förklaring, att det är deras avsikt, att vid bolagets konstitue- 
rande vidtaga de ändringar i bolagsordningen, som Skogsvårdsföreningen 
efter utredning funnit önskliga, uttalar föreningen såsom sin åsikt, att 
Sveriges skogsägare väl tillgodose sina intressen i frågan genom anslut- 
ning till »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» som synes 
hava de bästa förutsättningar att bringa skogsbrandförsäkringsfrågan till 
lösning. 

På detta sätt hava kommitterade ansett, att man möjligen skulle kunna 
komma till ett resultat, och jag har i uppdrag av mina medkommitterade 
att uttala, att kommittén på detta sätt vill förorda antagandet av det 
förslag, som föreligger från »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — 
ömsesidigt» till ordnande av skogsbrandförsäkringsfrågan. Jag ber så- 
lunda att på det livligaste få förorda detta förslag och ber tillika få ut- 
tala den förhoppningen, att vi genom gott arbete och god enighet må 
komma därhän, att vi i vårt land må kunna försäkra skog mot eldfara. 


I. Diskussion. 


Friherre Rob. von Rosen: Herr ordförande, mina herrar! 

Svenska Skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt, här nedan benämnt 
bolaget, är grundat på delägarnas obegränsade ömsesidiga ansvarighet i en- 
lighet med lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903. 

Enligt 1:sta $ i denna bolagsordning skulle sålunda en för alla och alla 
för en svara för de skador, som skulle uppstå, och bolaget sålunda hava obe- 
gränsning av premiens storlek, även i den händelse, att ett katastrofår, med 
skador för millioner kronor, skulle uppstå. Skulle detta inträffa genast efter 
bolagets bildande, skulle det först och främst störta bolaget och hela svenska 
Skogsvårdsföreningens företag, och sedan skulle mången, på grund av upp- 
stående kostnader, för sent ångra sig att hava gått med i bolaget, till följd 
af Svenska Skogsvårdsföreningens initiativ till att förorda övergång till detta 
bolag. För Övrigt tror jag icke, att ett enskilt sådant bolag, med obegrän- 
sade premier, skall vinna tillslutning. 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 187 


Jag skulle vilja uppställa frågan: Bör det vara begränsade eller obegrän- 
sade premier i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag? 

I nära 50 år hava nu flera sökt lösa skogsbrandförsäkringsfrågan, men 
den står tyvärr ännu på ståndpunkten »olöst». Huvudsakliga grunden härtill 
ligger ju uti, att då skogsbrand härjat ungskog eller äldre sådan, har skogs- 
ägaren ej drabbats av någon direkt utgift, såsom vid annan brandskada, där 
nyanskaffning av det brunna har måst i flesta fall ifrågakommit. Därför måste 
kostnaden, d. v. s. premiens storlek genom begränsning, spela en stor roll 
för bolagets tillslutning samt desslikes risken, man på grund av ömsesidighets- 
principen ikläder sig, därest premiens storlek icke på förhand begränsas. 

Vid edert stora möte i Stockholm i mars detta år framhölls »Det norske 
gjensidige skogbrandforsikringsselskab» såsom varande ett utmärkt bolag, vilket 
också har vunnit stor tillslutning. Grunden, varpå detta bolag byggts, är be- 
gränsade premier. 

På ovannämda möte hörde jag bolagsordningen för »Svenska Ömsesidiga 
försäkringsbolaget Skogseld» delvis föredragen, och uttryckte talaren då som 
sin åsikt, att riktlinjen i bolagsordningen var rätt. Med denna riktlinje måste 
väl förstås grunden för bolaget, som var baserat på begränsade premier och 
med reduktion på skador, om så skulle visat sig nödvändigt. K. Försäkrings- 
inspektionen har ock för några år sedan godkänt denna bolagsordning. 

På sammanträdet i Vänersborg den 25:te januari i år, då kommitterade 
för Västra Sveriges Skogsvårdsförbund, Bergslagarnes och Svenska Skogvaktare- 
förbunden beslöto samarbete med mig i skogsbrandsförsäkringsfrågan, uttalade 
de som sin åsikt, att en begränsning av premiens storlek är nödvändig och 
måste vara. 

I anledning av min skrivelse av den 20 mars detta år till Svenska Skogs- 
vårdsföreningen med erbjudande av ett eventuellt samarbete med omnämnda 
skogsvårdsförbund, uttalade Västra Sveriges Skogvårdsförbund, å sitt årsmöte 
i Uddevalla den 4 augusti i år, sig för önskvärdheten av, att ett sådant 
eventuellt samarbete kunde komma till stånd, dock under av dem uttalat vil- 
kor, att Svenska Skogsvårdsföreningen grundade sin blivande bolagsordning 
på begränsade premier. 

Bergslagarnes skogvaktareförbund uttalade sig i samma riktning å deras 
årsmöte i Örebro den 13 augusti i år. 

Cirka 2,000 skogsägare hava skriftligen förbundit sig till oss, att ingå i 
ett projekterat skogsbrandförsäkringsbolag under villkor, att det bliver be- 
gränsade premier med uttaxeringsrätt intill 2 g. årspremien. 

Dessa uttalanden av skogsvårdsförbund och skogsägares tillslutning till oss 
böra ju ej underskattas. 

Angående i kommitterades för Svenska Skogsvårdsföreningens förslag och 
i det »Lundgrenska» bolaget, vilket jämväl gjort eder erbjudande om sam- 
arbete, måste ju erkännas, att för de försäkringstagare, som lida skada i bolag, 
grundat helt och hållet på ömsesidighetsprincipen med obegränsad premie, 
äro de ju helt betryggade. Om då en grundfond med rösträtt i bolaget 
finnes på 250,000 kronor, är den vid bolagets början en tillgång och dock 
en skuld, men ett förlagskapital, vilket ju är gott och väl. Om sådana ska- 
dor, som vid Högsjö och Spannarboda resp. 150 och 450,000 kr. eller ännu 
större skulle tima, då grundfonden i sin helhet vore otillräcklig, riskera dessa 
försäkringstagare heller intet, ty en obegränsad uttaxeringsrätt finnes i bolaget. 


KO DISKUSSION. 


Återigen alla dessa andra försäkringstagare, som få vidkännas extra uttaxe- 
ring härför, känna sig nog ingalunda tillfreds med en mycket betungande pre- 
mie, till vilkens gäldande många kanske icke veta, var de skola taga pen- 
ningarna. De vilja naturligtvis utgå ur bolaget, men många äro då de, som 
kanske icke kunna få utgå, på grund av i bolaget intagen bestämmelse att 
under vissa villkor för utträde fordras inteckningshavares medgivande härtill. 


Utgå vwvi från att bolaget har en årsmedelpremie av t. ex. I kr. pr 1,000 
kr:s försäkringsvärde och ett koncessionsbelopp av 25 milljoner kr. i försäk- 
ringsstock, återstår nog ej mycket första tiden av årspremien 25,000 kr. till 
skadors betalande, sedan alla omkostnader betalts. Om då en skogsbrand, 
dubbelt så stor som den vid Spannarboda, skulle tima, måste, sedan förlags- 
kapitalet i sin helhet förbrukats, en extra premie av minst 26 kronor pr 
1,000 kr:s försäkringsvärde uttaxeras, d. v. s. en skogsägare med 50,000 kr:s 
försäkringsvärde skulle förutom sin årspremie få betala minst 1,300 kronor i 
extra  uttaxering och är häri inte beräknat den extra uttaxering, som måste 
ske till grundfondens återbetalande. Sättes årspremien högre blir ju dock 
sammanlagda års- och extra uttaxeringen motsvarande, ty penningarna måste 
ju ut. Ännu större skador kunna ock hända. 


Visserligen kan ju ett bolag skydda sig genom återförsäkring av de stora 
riskerna, men man behöver sannerligen ej befara i ett skogsbrandförsäk- 
ringsbolag, att just så många av de större skogsägarne gå med, de finna det 
nog nödvändigt, att de tyvärr torde bliva sina egna assuradörer. 


Jag tror, att om Sveriges bönder och skogsägare så skriva på en accept- 
växel »in banko» och nu oöverskådliga skador 1 början av bolagets projek- 
terade verksamhet skulle tima, skola de säkert bittert ångra sig, att de gått 
med. I ett bolag med begränsade premier, måste vid en dylik brandskada 
reduktion på skador inträda, såsom en följd av nödvändig försigtighetsåtgärd 
genom premiens begränsning. 


Jag tror, att, om i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag premierna skola 
vara obegränsade, bör, med hänsyn till brandskadors oöverskådlighet och den 
risk, som förefinnes för den enskilda i bolagets början, det då vara tryggare 
för de mindre skogsägarna, att hava obligatorisk försäkring d. v. s. en stats- 
försäkring, för att minska riskerna. De större skogsägarna inse naturligtvis 
den stora olägenheten, som skulle drabba dem genom en obligatorisk för- 
säkring. 

Jag tror, i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag, det är klokare, att lik- 
som det skett på vår byggd vid byggandet av en enskild järnväg, först be- 
gynna med en smalspårig sådan och därefter, då ekonomien det tillåter, ut- 
vidga den till bredspårig, så ock här, börja med begränsade premier och då 
tillräckliga fonder samlats och tidpunkten kommer, övergå då om så anses 
lämpligt till fullständig försäkring. 

Herr ordförande, mina herrar! 

Då sålunda skadorna i ett dylikt bolag kunna på ett oberäkneligt sätt vara 
oöverskådliga, långt utöver den bristfälliga statistik vi hava och för övrigt 
icke kunna tillförlitligt beräknas genom någon statistik, har jag velat påpeka 
nödvändiga försiktighetsåtgärden av, att 1 ett enskilt bolag börja med begrän- 
sade premier och icke ansluta sig till ett under startning varande bolag med 
obegränsade premier. 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 189 


Direktör D. F. Lundgren: Jag tror icke, att jag behöver upptaga tiden 
länge med att besvara vad den föregående talaren anförde. Han utgick från 
vissa mycket svåra eventualiteter, varigenom skadorna skulle bliva dubbelt så 
stora som det värsta, vi räknat med. Det är klart, att när man har så där 
fri hand över antagandena, så har man också mycket fri hand över slutsatserna. 
Vi få därför om sådana ting säga, att vi göra så gott vi kunna, så långt 
mänsklig beräkning kan nå, men utöver den ramen kunna vi icke något 
ordna; det oberäkneliga låter sig icke lagbindas. 

I fråga om ordnandet av ett ömsesidigt skogsbrandförsäkringsbolag har man 
två vägar att gå: den ena att låta ansvarigheten vara obegränsad, den andra 
att begränsa densamma. Var och en av dessa vägar leder till vissa fördelar och 
vissa olägenheter. Den första vägen leder till, att jag alltid kan erbjuda en 
fullständig garanti för att de skador, som uppkomma vid skogsbrand, kunna 
bli betalda, den andra vägen leder däremot till den olägenheten att, om 
dessa mycket svåra eventualiteter, som den föregående talaren tänkt sig, 
skulle inträffa, man icke kan ersätta mer än en kanske mycket liten del av 
skadan. 

Olägenheten av den förra vägen är, att avgiften något år till följd av ett 
ogynnsamt förlopp kan bliva kännbart hög. Däremot sätter den senare vägen 
fördelen av en begränsad avgift. 

Då frågas: vilken väg giver den försäkrade den större fördelen? Man 
mäste välja en av dessa vägar med deras fördelar och deras olägenheter. 
Liksom den föregående talaren genom att uppställa skrämmande antaganden 
utförde slutsatserna beträffande vår väg, på samma sätt kan jag med samma 
antaganden som han utföra skrämmande slutsatser beträffande hans väg. Hans 
brandskadade skulle väl få blott några procent av skadan ersatta. 

Det är en smaksak skulle jag vilja säga, som det här är fråga om. Håller 
jag mig till den praxis, som gäller i landsbygden, så har man där på de flesta 
håll inom läns-, härads- och sockenbolag accepterat principen om solidarisk 
ansvarighet. Det är sålunda ingenting för landsbygden ovanligt, som här 
ifrågasättes. 

Jag tror icke, att jag behöver säga mera härom; saken ligger i denna 
punkt klar för de flesta. 


Herr bruksägaren A. Ekman: Herr ordförande, mina herrar! Endast ett 
par ord! Jag är övertygad, att samtliga här närvarande känna sig tack- 
samma både för det initiativ, som tagits av åtskilliga personer för att genom 
bildande av ett försäkringsbolag åstadkomma en lösning av skogsbrandför- 
säkringsfrågan, och för det arbete, som den av föreningen tillsatta kommittén 
nedlagt på denna fråga. Men då här framlagts ett resolutionsförslag, genom 
vars antagande enligt min uppfattning Svenska Skogsvårdsföreningen skulle 
åtaga sig ett rätt så stort ansvar, har jag i all anspråkslöshet velat giva min 
uppfattning till känna. 

En av de herrar, som yttrat sig, har uttalat sig för att då man gick att 
starta en skogsbrandförsäkring, man borde gå försiktigt tillväga. Han ytt- 
rade därvid för att belysa sin uppfattning, att innan man bygger en bred- 
spårig järnväg, bör man ha byggt en smalspårig. Ehuru jag icke är ense 
med honom 1i fråga om det valda exemplet, så är jag ense med honom 
däri, att den nu föreliggande frågan är ingripande och svårlöst och av så 


190 DISKUSSION. 


stor omfattning, att det är allt skäl att taga hänsyn till de erfarenheter, som 
inom andra länder vunnits, liksom också att med hjälp av dessa erfarenheter 
gå försiktigt fram. I likhet med den siste talaren tror jag icke, att skogs- 
ägarna i allmänhet skulle vara tillfredsställda med en sådan lösning, som 
innebäres i en begränsning av premierna, varigenom de uti vissa fall givetvis 
själva skulle löpa en större eller mindre risk. Men jag tror, att man för 
hela bolaget bör söka att minska riskerna, och det har visat sig på annat 
håll, att man härigenom nått gynnsamma resultat. Jag anser, att försäkringen 
icke bör omfatta mera än växtlig ungskog, och möjligen skogsmark, men 
icke försäljningsbar äldre skog. Härigenom skulle den ömsesidiga risken 
minskas, något som torde vara till tillfredsställelse för skogsägarna. Men 
dessutom tror jag, att denna sak bör ordnas uteslutande på ömsesidighetens 
grund. Därigenom skulle man enligt min uppfattning få större anslutning 
och större intresse för saken. Men därtill kommer, att erfarenheten nog 
ådagalagt, att genom sådant anordnande det är möjligt att hålla premierna 
inom sådana gränser, att man kan vänta stor anslutning. Det sätt, som man 
nu tänkt sig med ett förlagsbolag bakom, tror jag kommer att ställa sig dyrt, 
och jag tror icke, att man kan i större utsträckning få skogsägarna med på 
detta. Jag är beredd på den invändningen, att jag här kommit med nakna 
påståenden, som icke kunna bevisas. Men jag har endast velat säga, att 
detta är min uppfattning, och jag slutar med, att jag för min del icke vågar 
påtaga mig risken av ett så bestämt uttalande, som finnes i den framlagda 
resolutionen. 


Landshövding L. Reuterskiöld: Denna fråga har på senaste tiden så 
mycket ventilerats såväl man och man emellan som av pressen och av den 
tillsatta kommittén, att det nog icke är mycket mera att i sak tillägga. 

Vill man ha fram något resultat, så får man nog fatta position i frågan 
nu. Resultatet av vad som hittills av stiftarna av skogsbrandförsäkrings- 
bolaget åtgjorts har sannerligen icke varit av uppmuntrande natur. 

Det är nog så, att folk ännu icke fått insikt om betydelsen att försäkra 
sin skog utan föredragit att, som man säger, låta det gå på Guds försyn, och 
på grund av oklar uppfattning om frågans bästa lösning har nog litet var 
stått tveksam och velat se tiden an. 

Innan man binder sig och går in 1 detta bolag, har man säkerligen velat 
se, vad Skogsvårdsföreningen skulle besluta sig för. Skulle Skogsvårdsför- 
eningen antaga den nu föreslagna resolutionen, är jag viss om, att därigenom 
ett gott stöd kommer att givas åt stiftarnas arbete, men kan man icke få detta 
stöd, så kommer det hädanefter icke gå lättare att samla teckningar än förut, 
och då tror jag, att de, som arbetat för saken, säkerligen komma att ledsna 
och draga sig tillbaka. Det nu föreslagna bolaget kommer då säkerligen ej 
till stånd, och jag är viss om, att det kommer att visa sig lika omöjligt för 
vilket annat bolag som helst att under nu rådande förhållanden åstadkomma 
frågans lösning. Det bleve då staten, som finge sätta den i gång med sanno- 
likt resultat av obligatorisk försäkring, som nog icke bleve så vidare till- 
talande för skogsägarna. 

Jag ber, herr ordförande, att få yrka bifall till resolutionen. 


Frih. Rob. von Rosen: Skulle det vara möjligt att få höra, huru stor an- 
slutning det ömsesidiga brandförsäkringsbolaget lyckats erhålla? 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. I9I 


Direktör D. F. Lundgren: Jag anser min ställning till den föregående 
talaren och hans ställning till mig och det bolag jag företräder vara sådan, 
att jag icke behöver lämna ett svar på den av honom framställda frågan. 


Frih. Rob. von Rosen: Mig tyckes, det skulle vara egendomligt, om Svenska 
Skogsvårdsföreningen skulle ansluta sig till något bolag, där medlemmarna 
icke få veta om eller huru stor tillslutningen är. 


Byråchefen frih. Th. Hermelin: Det arbete, som den av Skogsvårdsför- 
eningen tillsatta kommittén haft för att komma till klarhet i nu föreliggande 
fråga, har mer än en gång mötts av sådana svårigheter, att man endast 
ogärna velat fortsätta därmed. Det finnes så många förhållanden, som i 
detta avseende ställa sig hindrande i vägen, vilka man icke inser, förrän man 
närmare satt sig in i saken. Efter granskning av de olika förslagen ha 
kommitterade emellertid kommit till insikt om, att, om man icke på ett eller 
annat sätt söker vinna enighet inom landet beträffande frågan, torde det alls 
icke finnas någon utsikt för att den skall kunna lösas inom den närmaste 
tiden. Det fordras sålunda enighet. Kommitterade, som visserligen i flera 
fall än dem, som direkt angivits i föreliggande betänkande, funnit anmärk- 
ningar mot »Svenska skogsbrandförsäkringsbolagets — ömsesidigt» — bolags- 
förordning, ha dock icke ansett sig böra framdraga sådana mindre principi- 
ella erinringar, i fråga om vilka framdeles torde kunna vinnas rättelse. Bland 
sådana anmärkningar må i första hand erinras om den även av kommitterade 
uttryckta önskvärdheten av, att försäkringen må komma att i huvudsak om- 
fatta ungskog och endast så småningom avverkningsbar skog. För min del 
skulle jag önska, att det i Svenska skogsbrandförsäkringsbolagets bolagsord- 
ning sades tydligen ifrån, att verksamheten vore inriktad i främsta rummet 
på försäkring av ungskog, men jag är övertygad om att, även om sådan be- 
stämmelse icke är intagen däri, det i praktiken torde komma att visa sig, 
att förnämligast ungskog kommer att försäkras och endast i mindre grad av- 
verkningsbar skog. En skogsägare, som har båda dessa slag av skog, vet, 
att beträffande den avverkningsbara skogen är behovet av brandförsäkring 
mindre, ty värdet av avverkningsbar skog blir i regeln icke i högre grad 
nedsatt genom skogsbrand; ofta blir det nedsatta värdet obetydligt, om skogen 
omedelbart tillvaratages. Däremot är risken att få ungskog förstörd av eld 
vida större. 

Meningarna om huruvida det lämpligen bör bestämmas begränsad eller 
obegränsad ansvarighet, huruvida brandbolaget bör stödja sig å ett förlags- 
bolag eller icke m. fl. dylika frågor, kunna visserligen vara delade, men 
därest nu föreliggande förslag till frågans lösande stjälpes därigenom, att man 
motarbetar det initiativ, som tagits, finnes enligt min mening ringa förhopp- 
ning, att ett sådant initiativ så snart skall komma åter. Jag kan icke tro, 
att det föreligger någon risk för föreningen att stödja »Svenska skogsbrand- 
försäkringsbolaget — ömsesidigt —>» genom sådant uttalande, som är inne- 
fattat i den föreslagna resolutionen. Om bolaget icke skulle kunna arbeta 
sig fram i allmänhetens förtroende, torde ej dröja länge, förrän sådant blir 
uppenbart. Bolaget träder i så fall ej i verksamhet, men viss erfarenhet, 
att framdeles beaktas, är vunnen. 

De ledande i >»Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt —>» 
ha gjort sådana medgivanden för ändring i önskvärd riktning av bolagsord- 


192 DISKUSSION. 


ningen, att jag anser nyssnämnt uttalande vara fullt berättigat. Skulle Skogs- 
vårdsföreningen emellertid nu ställa sig avvisande, kan jag ej tänka annat, 
än att frågan kommer att falla för denna gång, och att skogsägarna måhända 
hava att gå till mötes ännu ett flertal somrar utan möjlighet att kunna trygga 
sig emot förefintliga betydande risker för brända skogar av stora värden. 


Kanslirådet Hugo Tigerschiöld: Beträffande den första delen av resolu- 
tionen anser jag — efter den utredning, som skogsvårdsföreningen satt i gång — 
att man bör stanna vid uttalandet, att staten icke bör taga hand om denna 
försäkringsfråga, utan att den bör överlämnas till ett enskilt försäkringsbolag, 
grundat på ömsesidighetsprincipen. Därvid skulle jag vilja stanna. Ehuru 
jag hyser det största förtroende till de personer, som verkställt denna utred- 
ning, så undrar jag, om det kan vara lämpligt, att genom en resolution binda 
alla de andra medlemmarna av Föreningen, som icke satt sig in i frågan. Det 
är även många, som äro frånvarande, och jag tror, som sagt, icke att det 
kan vara lämpligt att binda dem genom denna resolution. 

Därmed har denna fråga icke blivit avlivad. Det enskilda intresset må 
fortsätta utredningen, och är därvid att bemärka, att även andra än försäk- 
ringsmän kunna hava sådant intresse. Jag syftar på banksäkerheternas män. 
De kunna slå sig tillsammans, och göra de det och taga saken om hand, 
så tror jag, att de äro en makt. Med all tacksamhet för det arbete, som 
utförts av kommitterade, hemställer jag därför, att man må stanna vid den 
förra delen av resolutionen. 


Hovstallmästaren G. Tamm: Jag skulle kunna ansluta mig till det yrkande, 
som den siste talaren gjorde, men delvis på andra remisser än hans. 

När man i Föreningens tidskrift fick se detta betänkande, kunde man bliva 
nog så tveksam, enär det utmynnade i två alternativa förslag. Man fann 
vidare av betänkandet — och det har också framgått av vad vi fått höra 
här i dag — att kommittén har lagt sin utredning väsentligen såsom en kritik 
av ett enskilt företag och på grund av denna kritik kommit med det förslag, 
som återfinnes 1 betänkandet. Men man blir sedermera ganska överraskad, då 
man finner, att sedan kommittén enat sig om detta förslag, så har ett nytt 
stadium inträtt, ett stadium av överläggningar inträtt mellan kommittén och 
det enskilda företagets ledande män, vilket resulterat i en kompromiss, som 
anbefalles, ehuru den går i en annan riktning än som från början varit avsett. 
Under sådana omständigheter må det förlåtas mig, om jag ställer mig mer 
än tveksam mot lämpligheten av att antaga den framställda resolutionen, 
Dess senare del kan jag nämligen absolut icke gå med på. Då säger man, 
att man bör icke motarbeta ett företag, som har goda förutsättningar att ut- 
veckla sig. Nej, jag vill icke motarbeta det, men jag vill säga, att med den 
auktoritet, som denna förening har, det icke synes mig vara lämpligt, att den 
direkt understödjer ett företag, som man ännu icke anser vara på rätt väg. 
Det är skillnad mellan att motarbeta och att icke direkt stödja. 

Skulle jag framlägga mina personliga önskemål i denna fråga, så skulle 
jag vilja säga, att jag tror, att det vore klokare, att man med bestämt 
fasthållande av ömsesidighetsprincipen — icke toge saken så stort utan bör- 
jade så småningom, att man sloge in på de linjer, som man följt i Norge, 
d. v. s. att man först började med försäkring av skogsbottnen och ungskogen. 


SKOGSBRANDFORSAKRINGSFRAGAN. 193 


Jag förenar mig alltså med kanslirådet Tigerschiöld i hans yrkande, om bifall 
till förra delen i resolutionsförslaget och avslag å den senare delen. 


Herr ordföranden greve Fr. Wachtmeister: Här föreligger först resolu- 
tionsförslaget, som är av följande lydelse: 

» Skogsvårdsföreningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka, att staten tager 
frågan om skogsbrandförsäkring om hand, uttalar önskvärdheten av att skogs- 
brandförsäkringsfrågan löses genom anordnande av ett enskilt brandförsäk- 
ringsbolag, grundat på ömsesidighet, och i sådan form att skogsägarna vinna 
ett avgörande inflytande på bolagets angelägenheter. 

Då stiftarna av Svenska Skogsbrandförsäkringsbolaget — Omsesidigt, av- 
givit en förklaring, att det är deras avsikt att vid bolagets konstituerande 
vidtaga de ändringar i bolagsordningen, som Skogsvårdsföreningen efter en 
utredning funnit önskliga, uttalar Föreningen som sin åsikt, att Sveriges skogs- 
ägare väl tillgodose sina intressen i frågan genom anslutning till Svenska 
Skogsbrandförsäkringsbolaget — Ömsesidigt, som synes hava de bästa förut- 
sättningar att bringa skogsbrandförsäkringsfrågan till lösning.» 

Vidare föreslås av herr Tigerschiöld, att som svar på frågan endast måtte 
upptagas första delen av resolutionsförslaget. Då jag nu gör proposition, så 
ber jag att få göra proposition, dels på resolutionsförslaget i dess helhet, dels 
på det förslag, som jag tillåter mig kalla det Tigerschiöldska förslaget. God- 
kännes detta? 

(Svar: ja.) 

Behagar Föreningen godkänna resolutionsförslaget i dess helhet? Godkänner 
Föreningen herr Tigerschiölds förslag? Jag finner den senare frågan vara 
med övervägande ja besvarad. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 2—3. 


Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m. 


I. Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 18 mars 1915. 


Av C. G. BARTHELSON. 


Så länge skogshushållningen av brist på kommunikationer varit hän- 
visad till utnyttjande enbart av skogens värdefullaste alster, ligger det i 
sakens natur, att ej blott det virke, som ej kunde avsättas, utan ock 
alla biprodukter vid skogsskötseln, såsom bär och kottar av markägaren 
lämnades utan avseende såsom för honom värdelösa. Vem som ville 
tilläts då tillvarataga dessa biprodukter. Markägaren hade så mycket 
mindre skäl att förhindra bärplockning och dylikt, som någon skada där- 
igenom ej åstadkoms, av de få som för eget bruk försåge sig med bär 
eller annat värdelöst. 

Han idkade denna tid ingen verklig skogshushållning, som krävde skogs- 
kultur eller sådana arbeten, som av bärplockare kunde skadas eller för- 
störas. 

Han hade ej heller någon verklig jaktvård, som av bärplockare kunde 
skadas, oavsett att det vilda, av de få bärplockarna ej kunde avsevärt 
ofredas eller genom dem berövas någon väsentlig del av den för dess 
näring nödiga födan, då det huvudsakliga av bärskörden alltid lämnades 
kvar i skogen. 

Man skulle kunna karaktärisera de förr rådande förhållandena, som i 
vissa delar av vårt land ännu förekomma i avseende på dessa alster så, 
att ägaren för sig och sina underhavande tog vad de för eget behov 
behövde och gärna tillät grannarna att även förse sig av överflödet. 

Det är först under de sista decennierna, som en ändring härutinnan 
inträtt. Och denna har betingats av förbättrade kommunikationer, som 
givit ett värde åt mycket, som förr saknade sådant. Så ha bär, särskilt 
lingon, och kottar fått ett värde, som måste anses avsevärt. Man har 
ju de senaste aren för t. ex. tallkottar betalat prisjisomssattandessani 
värde lika med havre. 

Hur glädjande detta än är ur nationalekonomisk synpunkt har dock 
denna omgestaltning av värdeförhållandena ej kunnat ske utan att för 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 195 


skogsägarna medföra olägenheter, som blivit större, i samma mån avsätt- 
ningsmöjligheterna för bär och kottar förbättrats. Dessa olägenheter 
bestå ej så mycket däri, att skogsägaren ej fått någon ekonomisk fördel 
av de värden biprodukterna åa hans skog erhållit, utan fastmer däri, att 
allmänheten, som anser sig ha rätt att efter eget tycke tillgodogöra sig 
desamma, därvid orsakar ägaren intrång och skada. Det är dessa miss- 
förhållanden, som orsakat att vi i vårt land till alla andra frågor fått en 
»bärfråga». Att denna bärfråga av oss skogsmän måste betraktas som 
en långt ifrån oviktig skogsfråga, torde få anses oförnekligt, då den be- 
rör både skogs- och jakthushållningen, och då både skogs- och jaktvård 
lida skada genom hänsynslöst bedriven bär- och kottplockning, bör denna 
fråga av skogsmännen ägnas den största uppmärksamhet. 

Skogsägarna ha för sin del börjat reagera mot de missförhållanden, 
som den nuvarande otyglade bär- och kottplockningen förorsakar. Och 
ha de, till fredande av sin äganderätt till jorden och till vad därpå fram- 
bringas, sökt påvisa det orättmätiga uti, att vem som helst skall tro sig 
äga rätt att förfoga över alla bär, kottar samt andra mindre värdefulla 
produkter, som finnas å deras egendom. Ett uttryck bl. andra, för det 
nuvarande osäkerhetstillståndet på ifrågavarande område, är de motioner 
i detta ämne, som i riksdagen senaste åren framlagts, syftande till åstad- 
kommande av lag, som tryggar äganderätten till skogens produkter, så 
att ägare av skogsmark ej må sättas i sämre ställning än landets inbyg- 
gare i gemen rörande denna rätt. 

Man måste också erkänna, att såsom det på många håll i våra skogar, 
enligt dessa motioner tillgår vid bär- och kottplockning, det ej gärna kan 
få på sådant sätt fortfara, ty då kommer otvivelaktigt det så kraftigt 
vaknade intresset för skogskulturer och skogsvård i allmänhet samt jakt- 
vård att gå tillbaka. Motionärerna framhålla, att skogsägare numera a 
många trakter i vårt land berövas av främmande inkräktare alla å hans 
mark växande bär och kottar, så att han ej ens för sitt eget behov kan 
från sina marker erhålla dessa för honom behövliga alster, och att genom 
bärplockningen plantor förstöras och hägnader nedrivas, ävensom att kott- 
plockare för att aätkomma kotten förstöra träden genom att avbryta gre- 
nar och avhugga topparna, samt att självsådd genom kottarnas bort- 
tagande omöjliggöres. Den förr brukliga plockningen av bär och kottar 
till eget behov har efterträtts av en rovplockning, utövad av för ägaren 
och orten okända människor, som med tanke endast på den egna vinsten, 
utan hänsyn till något annat, med eller utan maskiner spoliera både bär, 
skogsplantor och träd. Konkurrensen om bären driver dessa individer 
att i förtid, långt innan bären mognat, med tillhjälp av särskilda redskap 
riva av ej blott de enstaka mer eller mindre mogna bären, utan även 


196 C. G. BARTHELSON. 


all kart. Då förr lingon å samma stånd kunde plockas en längre tid, 
allt eftersom de mognade, rives nu allt bort med en gång. 

En följd härav är bl. a., att det numera å månget håll är omöjligt att 
erhålla mogna lingon, utan måste den, som vill ha lingon, nöja sig med 
att köpa sådana, som plockats som kart, men vilka erhållit en viss efter- 
mognad. Och en annan följd av att bären borttagas omogna är att hela 
bärskördens kvalité blir dålig. Sistnämnda förhållande har ej blott av 
motionärerna i riksdagen beaktats utan ock av bl. a. exportföreningen, 
som härom i ett upprop till allmänheten yttrat följande: »Det förhåller 
sig tyvärr ofta så, att strax före den egentliga lingonsäsongens början 
en svärm av profithungriga plockare slå sig ned i de mer givande lingon- 
bygderna för att hinna länsa traktens skörd, innan de verkliga yrkes- 
plockarna hinna dit. Följden har blivit, att så gott som endast omogna 
bär avplockats, och dessas ringa marknadsvärde torde vara mer erfarna 
personer bekant.» 

Alla dessa nu framhållna missförhållanden ha som nämnts flere motio- 
närer sökt få hävda genom riksdagens ingripande. | 

Så anförde redan år 1899 en motionär i andra kammaren, »att i all- 
männa rättsmedvetandet hos folket ej inginge behörig känsla av aktning 
för jordägarens äganderätt till de bär, som växa å hans skogs- och hag- 
marker, såsom lingon, blåbär m. fl., varför han hemställde, att riksdagen 
skulle hos Kungl. Ma:jt anhålla om förslag till sådan ändring i strafflagen, 
att plockande av bär i lagen jämställdes med vad om nötters och ollons 
plockande är stadgat. 

Vid 1913 års riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner i ena- 
handa syfte, där en del påyrkade en lagändring, eller kanske rättare ett 
förtydligande av gällande lag, då analoga bestämmelser redan finnas 
beträffande andra skogsmarkens alster. 

I strafflagens 24 kap. uppräknas nämligen gräs, torv, träd, ris, grenar, 
näver, bark, löv, bast, ollon eller nötter såsom skyddade mot åverkan, 
och borde i denna paragraf med samma eller ännu större rätt, ordet 
skogsbär inflyta; andra påyrkade en utredning i frågan. 

Lagutskottet, som behandlade motionerna, ville ej vara med om den 
föreslagna lagändringen, men föreslog bifall till motionerna om en utred- 
ning, om och i vilken omfattning ägare och innehavare av jord må kunna 
beredas skydd mot tillägnande av å deras mark växande vilda bär, samt 
om förslag till lagstiftning i ämnet. Utskottet hemställde därför, att riks- 
dagen skulle hos Kungl. Maj:t begära en utredning av bärfrågan, vilken 
hemställan riksdagen också biföll. 

Vid 1913 års riksdag väcktes därjämte motioner om förbud mot an- 
vändande av bärplockningsmaskiner vid lingonskörd, emedan dessa upp- 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 197 


gåvos skada lingonplantorna och därmed lingonåterväxten. I anledning 
av dessa motioner beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t begära en ut- 
redning, om dessa maskiner voro för lingonskörden skadliga. Och har 
Kungl. Maj:t, i enlighet med riksdagens beslut, förordnat om dylik under- 
sökning, som uppdragits at Statens Skogsförsöksanstalt. 

Förutom dessa motioner, berörande bärfrågan, har i riksdagen väckts 
en motion inom 1:a kammaren :-angaende rätten att plocka kottar å annans 
mark, föranledd av det nära samband frågan om bärplockning å annans 
mark står till den om olovlig kottplockning. 

Likasom skogsbären först på senare tid fått handelsvärde, så hava ock 
tall- och grankottar först under senaste 30—40 åren fått sådant värde, 
varför det för markägaren erfordras laga skydd för hans äganderätt till 
kottarna i lika hög grad som till bären. Och då så är, borde en utred- 
ning om äganderätten enbart till bären vara mindre lämplig, utan borde 
den beslutade utredningen rörande skydd för markägaren till de å bans 
mark växande bären utsträckas att omfatta ej blott de vilda bären utan 
allt annat å hans mark förekommande, vars borttagande ej i 1734 års 
strafflag upptagits under rubriken stöld och snatteri. Som motiv för 
åstadkommandet av skydd mot olovligt borttagande av tall- och gran- 
kottar a växande träd anförde motionären: 

» Vid bedömandet av denna fråga, som för landets skogshushållning 
har den största betydelse, bör hänsyn tagas även därtill, att 1903 års 
skogslag ålägger den enskilde skogsägaren att skaffa återväxt å den 
mark, å vilken han avverkat skog, ett åläggande, som förpliktigar staten 
att genom nödig lagstiftning undanrödja sådant, som visar sig hindra 
eller försvåra uppfyllandet av detta åliggande. Det höga värde, som 
kottar erhållit, bör kunna fullt ut motivera deras likställighet i föreva- 
rande hänseende med de i 24 kap. $ 3 Straffl. omnämnda andra träd- 
frukterna, ollon och nötter. 

Mot ett inordnande under paragrafen, synes ej heller kunna tala den 
under behandlingen i riksdagen av bärfrågan med sådan skärpa fram- 
hållna synpunkten, att ett fritt tillgodogörande av naturalstret i fråga 
ansetts vara från urminnes tider tillåtet och jämväl utgjorde på eljest 
vanlottade trakter en viktig förvärvskälla för ortsbefolkningen. 

För ett sådant inordnande talar jämväl den stora skada, som insam- 
landet av kottar från växande träd medför, en skada, väsentligt större 
än den, som bärplockningen medför för mark och skogskultur. 

Om skogsägaren genom inkräktning av främmande individer berövas 
den a fröträden eller å vid hyggeskanten stående träden förefintliga kotten, 
förlorar han möjligheten att erhålla självsådd, så att han härigenom 
tvingas att tillgripa skogsodling för att erhålla återväxt och att för detta 


198 EIIGINB ARIMEABESONS 


ändamal inköpa frö, som kanske för den ifrågavarande trakten är alldeles 
olämpligt, varigenom han riskerar att på så sätt uppdraga skog av sämre 
kvalité, än om han kunnat använda frö från egen skog.» 

På grund av dessa motiv hemställde motionären, att riksdagen ville 
hos Kunegl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under ompröv- 
ning huruvida och på vad sätt olovligt tillägnande av kottar må kunna 
bliva belagt med straff. I denna hemställan, i vad det rör växande träd, 
instämde lagutskottet, till vilkets behandling motionen hänskjutits. 

Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, varemot den 
andra kammaren avslog densamma. 

Resultatet av alla dessa motioner, rörande såväl plockande av bär 
som tagande av kottar å annans mark, föreligger nu i ett på regeringens 
tillskyndan utarbetat utkast till »!lag om rätt till bärplockning och till- 
varatagande av vissa andra naturalster>». 

Lagförslagets grundprincip framträder 1 dess 2:a $, som med vissa 
oväsentliga förbehåll i 1:a och 3:e paragraferna stadgar, att en var har 
rätt att plocka vilt växande bär, där det kan ske utan skada å stängsel 
eller å växande skog eller annat, som finnes å marken. Den i lag- 
utkastet fastslagna principen går således stick i stäv med den uppfattning, 
som 1 bärfrågan gjort sig gällande i flera av de nämnda motionerna, 
nämligen den att enligt svensk uppfattning och gällande lag dessa upp- 
räknade alster tillhöra jordägaren, och att den, som på rättmätigt sätt 
förvärvat en egendom, den må vara liten eller stor, skall vid brukandet 
av densamma vara skyddad av lagen. 

I avseende på motionen om tagande av kottar utan lov å annans 
mark, har lagförslaget däremot i det stora hela tillmötesgått motionärens 
krav, då enligt detsamma kottar inrangerats i strafflagen under samma 
bestämmelser, som röra ollon och nötter. 

Lagförslagets motiv framhålla, att om man vill en rättvis lösning av 
frågan, de stridiga intressena måste vägas mot varandra, nämligen jord- 
ägarens och allmänhetens. Och denna lösning har man sett sig finna 
i att lämna markägaren skydd mot närgångenhet och otillbörligt intrång 
a bostadens närmaste omgivning genom att tillförsäkra honom en 
viss areal, som dock ej får överstiga 20 har, vilka dock måste för ända- 
målet inhägnas, till egen disposition för bärplockning. 

Ägaren måste således, för att själv erhålla garanti för erhållande av 
några bär från egen skog, bl. a underkasta sig en utgift för hägnad, 
som ej står i förhållande till bärens värde, oavsett all annan förlust och 
intrång, som den fria bärplockningen för honom medför. 

Det har under de senaste åren talats så mycket om skogshushållning- 
ens stora betydelse för särskilt Sverige, och det har så mycket lagstiftats 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. I99 


för denna, att man haft anledning vänta, att i en lag, som rör tillgodo- 
görandet av skogshushållningens biprodukter, skogsvårdssynpunkten 
skulle vara den rådande. 

Hela lagförslagets i fråga anda visar dock motsatsen, eller att bipro- 
duktens tillgodogörande gjorts till huvudsak. Att så är förhållandet, 
visa tydligen $$ 4—6, som handla mot skydd mot skogsplantors nedtram- 
pande av bärplockare. 

Under det att det för var och en borde utan vidare vara klart, att 
skogsplantor ovillkorligen skadas eller dödas, om de utsättas för tramp, 
synes man i lagförslaget ej anse, att detta alltid är fallet. Enligt de 
nämnda MW kan nämligen skydd för återväxten i våra skogar, utan 
vilket all skogshushållning omöjliggöres, endast erhållas efter medgivande 
av myndigheter och endast under vissa villkor. 

Detta skydd kan sålunda endast erhållas efter ansökan hos K. B., om, 
såsom det märkligt heter, fara är för handen, att växande plantor skulle 
genom bärplockning skadas. Vidare föreskrives, att skydd — om det 
möjligen tillåtes — ej får utsträckas över 10 år, att det område, som 
man vill freda, skall vara till gränsen angivet och inhägnat, samt slut- 
ligen att skogsvårdsstyrelse eller den myndighet, som har hand om 
skogen, skall hava tillstyrkt en sådan bön om skydd för uppdragandet 
av skog. Markägaren-skogsodlaren har således ingen talan, för hans 
arbete får skydd förekomma nära nog blott som undantag, som efter 
utredning £anr få förekomma, dock blott under någon tid. Skogsodling, 
en, som vi veta, ofta nog dyrbar affär, för vilken mången därför drar sig, 
skall hädanefter, enligt denna lag, ytterligare belastas med kostnader för 
hägnad — ett något egendomligt sätt att tillvarataga skogsvårdsintres- 
set. Det är för övrigt ej nog med dessa hägnadskostnader, ty enligt 
de motiv, som i förslaget anföras, skall skogsägaren dessutom även betala 
för de annonsef, som K. B. skall insätta i tidningarna om att ett visst 
område fridlysts. 

Då till försvar för en lagstiftning i den anda detta lagförslag gar, 
anföres nödvändigheten att från nationalekonomisk synpunkt tillvarataga 
skogsbären, glömmer man, att det är skogsvården, som från en sådan 
synpunkt sett, först och främst måste beaktas. Även om bärens till- 
godogörande vore så betydelsefullt, att detta bör sättas före skogsod- 
lingens fordran på skydd, så är påståerdet, att bären ej skulle komma 
att tillvaratagas, om de ej utlämnas åt allmänheten, obevisat och grundat 
på ett löst antagande. Med lika rätt kan anföras att ett rationellt ut- 
nyttjande av bärtillgången ej kan ske annat än under skydd av ägande- 
rätten. Så länge en kapplöpning uppmuntras, om vem som först skall 
hinna roffa åt sig bären, är det givet, att avkastningen blir liten och 


200 C.: G. BARTHELSON, 


dålig, då genom för tidigt avtagande, massor av bär måste kasseras 
såsom alltför omogna, likom ock att kvalitén i det hela blir dålig. 

Det som förslaget ger skogsbruket till skydd mot rovplockning av bär, 
så i motiv som lagtext är av den beskaffenhet, att man får den föreställ- 
ningen, att författarna ej sett skogen för bara bär. Man sätter bärpro- 
duktionen, som kanske under goda år ger ett exportvärde av !/, miljon kro- 
nor i högsätet, under det att skogsbruket, som ger bröd åt så många tusen 
och lämnar ett exportöverskott av cirka 300,000,000, om de förädlade 
produkterna av trä medräknas, på sin höjd tillåtes, att efter medgivande 
av, för denna hushållning främmande myndighet, fungera och detta endast 
under vissa villkor. Det är ej nog med att skogsägaren genom ett slags 
reduktion berövas äganderätten till en del av de produkter, som å hans 
mark frambringas, utan han tvingas dessutom till avsevärda utgifter, 
vilka ej komma att inskränka sig till sådana för uppförande av hägnader, 
utan tillkomma sedan bl. a. kostnader för bevakning, för att bärplockarna ej 
överskrida dessa hägnader. 

Då lagförslaget söker sitt försvar ur nationalekonomisk synpunkt under 
framhållande av, att denna kräver att bären tillgodogöras, visar detta, att 
författarna ej förstå, att detta tillgodogörande, om lagen skulle vinna 
tillämpning, komme att i stor utsträckning föranleda skogskulturers öde- 
läggande, vilket åter helt naturligt får till följd nedsatt skogsavkastning 
med därav följande minskade arbetstillfällen för alla dem, som syssel- 
sättas med skogsavverkning och vid de industrier, som äro beroende av 
tillgång å virke. Oavsett att det fria tillgodogörandet av bären i och 
för sig ej kan anses vara från nationalekonomisk synpunkt något oom- 
tvistligt, fordrar skogsvårdens kolossala betydelse för vårt land, att den 
vid lagförslag i förevarande fall sättes före bärplockningen, vilken, om 
den tarvar särskilt skydd genom lagstiftning, i en sådan lagstiftning bör 
betraktas som en skogshushållningen underordnad binäring. 

Enbart 1903 års skogslag, som ålägger den enskilde att skaffa 
återväxt efter den skog han avverkar, bör kräva en sådan läggning 
av en bärlag, att den ej förhindrar, ej omöjliggör efterlevnaden av 
denna lag. 

Länge har det dröjt, innan allmänheten kom till insikt om skogshus- 
hållningens stora betydelse för vårt lands ekonomi. Då sent omsider 
detta nu skett, och ett vaknat intresse efterträtt den forna liknöjdheten, 
är det farligt att vidtaga en lagstiftning, som kan komma att få till följd 
en förslappning av detta intresse. 

Detta lagförslagets tydliga åsidosättande av markägarens och skogs- 
odlarens berättigade krav, har också från ej blott skogsägarna framkallat 
protester, utan hava flere av de myndigheter och korporationer, som 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 201 


rörande lagförslaget avgivit yttranden, framhållit lagförslagets olämplighet, 
åtminstone i sitt nuvarande skick. 

Såsom en egendomlighet torde böra anmärkas, att lagförslaget ej varit 
remitterat till landstingen, vilka dock såsom representerande markägarna 
bort sitta inne med sakkunskap i frågan. Flere av länsstyrelserna och 
förvaltningsutskotten hos H. S. ävensom Domänstyrelsen hava i frågan 
avgivit så beaktansvärda yttranden, delvis innefattande nya uppslag till 
dess lösning, att vid en redogörelse för bärfrågans läge, några korta ut- 
drag ur dessa officiella yttranden ej bör saknas. 

SA vtittan KoB: Uppsala län bli as 

Förslaget uppställer som regel allmänhetens rätt till bären och låter 
jordägarens rätt framträda som ett undantag under vissa villkor. K. B. 
vill omkasta detta förhållande. Jordägarens rätt skall tillvaratagas, men 
om han ej tillgodogör sig bären och därigenom skadar det allmänna, skall 
detta betraktas som ett slags vanhävd. Förslaget, sådant det är, kan 
väl förenas med en förmånsrätt för ägaren för hela hans egendom. Har 
han genom arrende eller förening vidtagit åtgärder för bärens tillvara- 
tagande, skall han ha rätt att fridlysa hela sin egendom, eller så stor 
del han behöver. En sådan lag bleve en sporre till organisation för 
bärens tillvaratagande, och den humanitära synpunkten skulle här- 
igenom bättre tillgodoses, i det att då förtjänster för mindre arbetsföra 
och obemedlade kunde än bättre tillgodoses. Särskilt för behövande 
inom orterna skulle arbetsutsikterna ökas. 

K. B. i Södermanlands län framhåller att jordägarens rätt till bären är 
obestridd enligt lagen 24/5 1895 och byggn.balken 10: 5. 

Och förvaltningsutskottet i samma läns hushållningssällskap yttrar att 
4 $i förslaget sätter skogskulturen efter allmänhetens rätt att taga bär 
a skogsodlad mark, och att sådan lagstiftning ej befrämjar skogsodling, 
som Hittills ansetts som en nationell uppgift av synnerligen stor be- 
tydelse. 

Malmöhus läns förvaltningsutskott yttrar att det är lätt nog att före- 
skriva att bärplockning skall ske utan att skada stängsel och växande 
skog eller annat, men frågar huru skadan skall värderas och beivras mot 
okända personer, som försvinna lika fort som de kommit, är ej så lätt 
besvara. Rätt till bärplockning i den form, lagförslaget vill hava den 
framställd, synes faktiskt vara ägnad att införa rättslöshet och rubba all 
ordning på landsbygden utan gagn för de fattige och utan annan fördel 
än att rikta några företagsamma spekulanter. 

K. B. i Örebro län yttrar, att lagförslaget måste vila på oriktig grund, 
då det sätter likhetstecken mellan anspråk, intrång och äganderätt. Så 


upphöjer $ 2 allmänhetens anspråk till en rättighet vid sidan av jord- 
14 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


202 C: NG. BARTEEDSON: 


ägaren, då anspråket på sin höjd kan åberopa sig på billighetshänsyn. 
Det kan vara billigt att söka bereda allmänheten tillgång till ifråga- 
varande alster med hänsyn till den sedvanerätt, som hittills utvecklat 
sig, dock endast i den mån ägaren själv må vara -villig avstå från sin 
rätt, och då det kan ske utan skada eller olägenhet för ägaren: Lagens 
$ 2 kommer otvivelaktigt att verka i alldeles motsatt riktning. Det är 
nämligen att befara, att den rätt, som här tillförsäkras allmänheten, skall 
vara ägnad att införa rättslöshet och verka störande på den enskildes 
område, utan att han är i tillfälle att freda sin egendom. 

Rörande bestämmelserna om skydd för skogsplantor säger K. B. att 
frågan om ansvar och ersättningsskyldighet härvid kan lämnas åsido, 
såvida icke å området hålles ständig bevakning, natt och dag, ty på 
annat sätt kan ej gärna gärningsmannen upptäckas och skadegörelsen 
bestyrkas. Och vad ersättningsskyldigheten beträffar, blir den utan be- 
tydelse, då de, som deltaga i arbete med bärplockning, torde få anses 
fullkomligt oförmögna att gälda någon sådan. 

Genom hela förslaget går en strävan, att tillförsäkra förmåner åt den 
bärplockande allmänheten, som f. n. ej kan påstå någon rätt, då däremot 
jordinnehavarens rätt, som är fast grundad i svensk lag, lämnas till 
spillo, varigenom förslaget fått en kommunistisk innebörd. 

Av övriga utlåtanden synes det av K. B. och hushållningssällskapets 
F. U. i Kopparbergs län avgivna, särskilt anmärkningsvärda såsom an- 
givande en helt annan och bättre riktning för lagstiftning i förevarande 
fall, än den i vilken det framlagda lagförslaget går. 

Lagstiftningen borde enligt deras mening tillåta viss myndighet, att 
årligen bestämma den dag före vilken bärplockning å annans mark ej 
skulle vara tillåten, och att användande av maskiner skulle vara förbjudet, 
varigenom jordägaren kunde medhinna att förse sig med vad han be- 
hövde av bär. På samma gång undvikes, att på grund av den obegrän- 
sade konkurrensen och det fullkomliga åsidosättandet av allt intresse för 
kommande skördar, allt som kan fås avrives med bär och blad, utan att 
se på beskaffenheten. 

Frågan skulle lösas bäst om i likhet med för vad jakt och fiske skett 
stadgas allmän lag av tämligen vidsträckt innebörd, inom vars råmärken 
det skulle överlämnas åt K. B. att efter hörande av landsting och hus- 
hållningssällskap, uppsätta stadgar lämpade efter orternas natur och 
sociala fordringar. 

Till de utdrag ur i frågan lämnade mer beaktansvärda utlåtanden bör 
ej förbigås det, som lämnats av Kungl. Domänstyrelsen, som i likhet 
med de flesta i ärendet hörda myndigheter, kommuner och enskilda, 
hävdar jordägarens rätt till allt som växer på hans mark. Så framhålles 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 203 


bl. a. »Ett starkt stöd för att ägande- eller dispositionsrätten till mark 
och skog även i sig innesluter motsvarande rätt till sådana marks- och 
skogsalster som kottar och bär finnas i lagen den 24 maj 1895, angående 
vad till fast egendom är att hänföra. Denna lags 2 $ innehåller näm- 
ligen bl. a.: »Till jorden höra, å rot stående träd och andra växter 
tillika med frukt därå». Till förtydligande av denna paragraf må ytter- 
ligare anföras, att lagberedningen, som år 1909 avlämnade sista delen 
av sitt förslag till ny jordabalk och däri jämväl ägnat uppmärksamhet 
at frågan om jordägarens rätt till vilda bär och svamp, i motiven till 
det föreslagna stadgandet yttrat: de alster naturen själv frambringar inom 
ett fastighetsområde äro på så sätt i 2 $ är utsagt, så länge de äro 
förbundna med fastigheten, tillbehör till denna och underkastade jord- 
ägarens äganderätt. 

Även om från nationalekonomisk synpunkt ett ingrepp i den enskilda 
äganderätten och 1 det fria personliga förfogandet vore berättigat, vilket 
Styrelsen ej anser vara fallet, synas dock tillfyllestgörande bestämmelser 
kunna utfärdas, utan att privat äganderätt kränkes i riktning mot enskild 
egendoms kommunisering, såsom införande av skyldighet för ägaren att 
med eller utan arrendeavgäld upplåta bärplockningsrätten, eller ock kunde 


viss tid — fixerad för varje år, varje bärslag och vissa geografiska om- 
råden — bestämmas, under vilken tid bärägaren ensam ägde denna rätt, 


och efter denna tid skulle rätten övergå till allmänheten. Även mot 
dessa förslag finnas dock allvarliga erinringar. Motsvarande national- 
ekonomiska aåskådningssätt skulle nämligen och med större skäl kunna 
göras gällande mot den, som låter sin skog av ålder eller annorledes 
förfaras. Men ingen lär väl dock i sådant fall yrka på äganderättens 
mer eller mindre tillfälliga suspension. 

Styrelsen anser frågan ännu ej mogen för lösning med tanke på alla 
stridiga förslag, som väckts med vitt skilda rättsuppfattningar, men skall 
frågan nu lösas, sker detta bäst genom att ifrågavarande alster inran- 
geras 1 bestämmelserna i 20 kap. 2 $ och 24 kap. 3 och 4 $$ straff- 
lagen, till vilka $$ bär och kottar tvivelsutan redan förut skulle hänförts, 
om deras skyddande mot tillgrepp vid tiden för nuvarande lagstadganden 
på området tillkomst varit behövligt, vilket emellertid ej var fallet, då 
de betraktades som i det närmaste värdelösa. Uppenbarligen erbjuda ju 
för övrigt dessa $$ skydd åt naturprodukter av betydligt mindre värde 
än de ifrågavarande. 

Såsom redan påpekats, ha större delen av alla de yttranden, som från 
länsstyrelser och andra avgivits i den föreliggande frågan, hävdat ägande- 
rätten gent emot de tendenser, som fått uttryck i omhandlade lagförslag, 
och bör särskilt framhållas, att flere skogsvårdsstyrelser i sina i frågan 


204 C. G. BARTHELSON. 


avgivna yttranden framhållit skogshushållningens krav. Vad ur dessa 
nämnda utlåtanden över ifrågavarande lagförslag nu anförts beröra ej dess 
detaljer. : 

Att vid detta tillfälle även citera de anmärkningar, som i avseende på 
lagförslagets olika $$ i berörda yttranden gjorts, medgiver ej tiden. 

Dock torde böra omnämnas, att man i de flesta fall vid förslagets 
detaljgranskning vänt sig emot bestämmelsen, att markägaren skall vara 
skyldig uppföra hägnader för att kunna erhålla skydd för bär och plan- 
tor, såsom onödig eller orimlig. 

Jag har med det nu anförda sökt visa gången och det nuvarande 
läget av den s. ki bärfragan. Dess vidare öde berorravekennitoch 
riksdagen. 

Även om man kan hysa berättigade förhoppningar, att de befogade 
anmärkningar, som gjorts av myndigheter och andra över förslaget 
till lag om rätt till bärplockning m. m., skola leda till en omarbetning 
av detsamma, så att skogshushållningen ej må bliva så styvmoderligt 
behandlad som skett i det gamla förslaget, måste dock landets skogsmän 
noga följa den vidare utvecklingen av denna fråga. 

Det är målsmännen för denna hushållning det tillkommer att föra 
skogshushållningens talan och att så långt de förmå se till att inga hind- 
rande skrankor resas mot bedrivandet av rationell skogsvård såsom nu 
ifrågasättes. 

Lika väl som åkerjordens brukare äga skydd av lagen mot dem, som 
tilläventyrs för bärplockning el. dyl. nedtrampa deras gröda, lika väl 
bör skogsmarkens brukare skyddas mot att deras gröda nedtrampas. 

Om Skogsvårdsföreningen, som till stor del har förtjänsten av det liv- 
aktiga intresse, som senaste åren rått i vårt land för skogsvårdens hö- 
jande, nu tar även denna fråga under sakkunnig omprövning, skall detta 
säkerligen kraftigt bidraga till dess lyckliga lösning. 


I. Diskussion. 


Professor G. Schotte: Jag undrar, om Föreningen nu kan vara be- 
redd att göra något direkt uttalande i denna fråga. Jag kan i detta sam- 
manhang nämna, huru åsikterna varierat i denna fråga. MHushållningssäll- 
skap och skogsvårdsstyrelserna i södra och mellersta Sverige synas i 
sina yttranden i allmänhet ha ansett, att lagförslaget vore för tamt, varför 
de i allmänhet avstyrkt detsamma under hävdande av markägarnas rättsanspråk. 
I Norrland däremot äro meningarna precis motsatta, norrlänningarna anse 
förslaget för strängt, och därför avstyrka de detsamma. Jag har roat mig 
med att taga reda på, huru åsikterna i detta avseende ställt sig inom de olika 
länen. Alla, tror jag, avstyrka att föreslagna fridlysta områden skola inhäg- 


LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 205 


nas, då de likaväl ändå kunna å marken utmärkas. I övrigt ha 18 förvalt- 
ningsutskott avstyrkt förslaget, därför att det är för tamt, 1 förvaltnings- 
utskott har ansett det vara för strängt, och 2 ha yrkat bifall, varjämte två yttrat 
sig med välvillig motivering om lagförslaget. 

Beträffande skogsvårdsstyrelserna ha 15 avstyrkt därför, att de ansett för- 
slaget vara för tamt, 5 ha yrkat bifall och 1 har yttrat sig välvilligt om det 
utan att taga bestämd position. 

Konungens befallningshavande ha såsom ämbetsmän att se frågan objektivt 
— de böra ju taga hänsyn såväl till jordägarens som bärplockarnas önsk- 
ningar — därför äro ofta deras yttranden mera förstående för lagförslaget. 
Av dem ha 11 avstyrkt förslaget, därför att de ansett det vara för tamt, 3 ha 
ansett det vara för strängt, 5 ha yrkat bifall och 4 ha yrkat bifall med smärre 
förändringar. — En del intressanta motiv ha härvid framkommit. En av läns- 
styrelserna har velat, att bärplockningen skulle vara fri men endast inom 
varje socken för sockenbo; länsstyrelsen i Halland har velat, att bärplock- 
ningen skulle vara fri å kronoskogarna. 

Beträffande de 10 Ööverjägmästarna bör kanske framhållas, att av dem ha 
4 ansett, att förslaget varit för tamt, 4 ha ansett, att det varit för strängt 
och 2 ha yrkat bifall, d. v. s. överjägmästarna kunna anses vara för detsamma. 

Jag tror emellertid, att man kan säga, att norrlänningarna 1 allmänhet varit 
mot förslaget såsom varande för strängt, och att man i södra Sverige ansett, 
att det för mycket inskränker markägarens förfoganderätt över bär och kottar. 


Betänkande rörande grunderna för fördelning av 
till kungl. statskontoret redovisade skogsvårds- 
avgifter. 


Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet. 


Uti skrivelse den 9 september 1915 har Herr Statsrådet anmodat under- 
tecknade att inom Kungl. Jordbruksdepartementet biträda med verkställande 
av närmare utredning samt avgivande av förslag rörande grunderna för för- 
delning av till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter. 

De sakkunniga, som haft sitt första sammanträde den ri oktober 1915 och 
sedan dess varit samlade i Stockholm, få härmed vördsamt inkomma med den 
begärda utredningen ävensom det infordrade förslaget. 

Skogsvårdsstyrelserna hava, enligt 4 $ i kungl. förordningen den 24 juli 
1903 angående skogsvårdsstyrelser, till uppgift dels att befrämja den enskilda 
skogshushållningen genom utbredande av kunskap 1 skogsskötsel, beviljande 
av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur, tillhandahållande av 
skogsfrö och plantor samt vidtagande i övrigt av åtgärder, ägnade att be- 
fordra en förbättrad skogshushållning, dels att utöva den uppsikt och vidtaga 


206 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


de åtgärder, som jämlikt lagen angående vård av enskildes skogar på skogs- 
vårdsstyrelse ankomma, samt, när sådant begäres, lämna vissa upplysningar 
rörande av styrelsen vidtagna dylika åtgärder m. m., dels att förvalta de 
medel, som genom skogsvårdsavgifter eller eljest inflyta till skogsvårdskassan, 
dels ock att antaga och avlöna nödig personal samt utfärda instruktioner för 
densamma. 

De medel, som stå till styrelsernas förfogande, utgöras dels, och huvud- 
sakligast, av skogsvårdsavgifter, dels av bidrag från två på extra stat uppförda 
anslag, nämligen anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksam- 
het, sedan år 1910 å 67,500 kronor, och anslaget till skogsodlingens befräm- 
jande, sedan år 1905 å 100,000 kronor. Det förra anslaget fördelas årligen 
av Kungl. Maj:t mellan skogsvårdsstyrelserna. Det senare utdelas ock årligen 
av Kungl. Maj:t i mån av tillgång antingen åt skogsvårdsstyrelser, till vilka 
landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, eller ock, 
där skogsvårdsstyrelse icke finnes, åt landsting eller hushållningssällskap, un- 
der iakttagande likväl, att i intetdera fallet statsbidrag får till något lands- 
tingsområde utgå med högre belopp än det, varmed landsting eller hushåll- 
ningssällskap tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit. 

Enligt 2 $ i den numera upphävda kungl. förordningen den 24 juli 1903 
angående skogsvårdsavgifter skulle de genom sådana avgifter inflytande medel 
fördelas mellan landstingsområdena efter den virkesmängd, som för tillverk- 
ning av från landet utförda trävaror och trämassa blivit inom de skilda om- 
rådena avverkad. De närmare grunder, varefter landstingsområdena skulle 
anses deltaga i utförseln av trävaror och sålunda bliva delaktiga 1 skogsvårds- 
avgifterna, skulle bestämmas av Kungl. Maj:t för fem år 1 sänder. 

Dessa föreskrifter om fördelningen av skogsvårdsavgifterna bibehöllos i den 
likaledes numera upphävda kungl. förordningen den 4 juli 1910 angående 
skogsvårdsavgifter. Enligt den förra kungl. förordningen erlades emellertid 
skogsvårdsavgift för trämassa, endast om den utfördes ur landet, enligt den 
senare för all trämassa, som här 1 landet tillverkades. 


I sammanhang med den omläggning av grunderna för Skogsvårdsavgiftens 
utgående, som genomfördes vid 1012 års riksdag, vidtogs Jämväl en jämkning 
i sättet för fördelningen av avgiften. 4 $ i den nu gällande kungl. förord- 
ningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift stadgar nämligen, att av 
de genom skogsvårdsavgiften inom varje landstingsområde inflytande medel 
90 procent skola tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet 
samt Iso procent redovisas till statskontoret för att av Kungl. Maj:t i mån av före- 
fallande behov fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. De sakkunnigas 
uppdrag går nu ut på att efter verkställd utredning föreslå de grunder, efter 
vilka dessa 10 procent av skogsvårdsavgiften skola fördelas. 

Enligt sistberörda paragraf skall fördelningen ske i mån av förefallande 
behov. En av de sakkunnigas första åtgärder har därför varit att söka utröna 
storleken av detta behov hos de olika skogsvårdsstyrelserna. I sådant syfte 
hava de sakkunniga till varje skogsvårdsstyrelse utsänt vissa frågor till besva- 
rande (se bil. 1). Frågorna angingo dels åtskilliga arealuppgifter, — såsom 
den areal skogbeväxt mark, som stod under styrelsens överinseende, med sär- 
skilt angivande av skyddsskogsarealen, arealen kal, skogsproduktiv mark och 
huru stor del därav utgjordes av kalmarker, uppkomna före år 1905, arealen 
moss- och myrmarker, som med fördel kunde göras skogsproduktiv, samt 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 207 


arealen försumpade marker, som behövde förbättras, — dels vilka olika mera 
omfattande arbeten, som med understöd från skogsvårdsstyrelsen pågingo och 
för de närmaste fem åren planerades, samt de beräknade kostnaderna därför, 
dels de grunder, efter vilka styrelsen i allmänhet bidrog i kostnader för 
skogsvårdsåtgärder, dels åtgärder för meddelande av undervisning i skogsvård 
och årliga kostnaden därför, dels storleken av landstingets och hushållnings- 
sällskapets anslag till skogsvårdsstyrelsen, dels slutligen huruvida styrelsen hade 
några särskilda önskemål eller synpunkter att framhålla i anslutning till den 
förevarande utredningen. 

Från Kungl. Maj:ts befallningshavande i de län, där skogsvårdsstyrelser 
finnas, hava ock infordrats uppgifter, huru mycket skogsvårdsavgift debiterats 
och redovisats inom vederbörande landstingsområde under vart och ett av 
åren 1913 och 1914 samt huru mycket debiterats för år 1915 ävensom huru 
mycket skogsvårdsavgift för vartdera av åren 1913 och 1914 redovisats till 
kungl. statskontoret. ; 

För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga jämväl på annat sätt 
förskaffat sig en del upplysningar, särskilt från skogsvårdsstyrelsernas berättel- 
ser ävensom från ett ganska omfattande statistiskt material, som insamlats för 
skogsutställningen å Baltiska utställningen i Malmö år 1914, och som välvilligt 
ställts till förfogande. Det insamlade materialet har granskats och bearbetats, 
och de sakkunniga hava sökt att därav bilda sig en uppfattning rörande det 
olika behovet av skogsvårdsåtgärder och penningmedel till dessas genomförande 
inom de olika landstingsområdena. 

Därvid har till en början uppstått frågan, huruvida vid fördelningen av de 
till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna samtliga skogsvårds- 
styrelser ovillkorligen skola få andel därav. :Ordalagen i 4 $ i kungl. för- 
ordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift tyder visserligen därpå, 
att icke någon skogsvårdsstyrelse får förbigås vid fördelningen, åtminstone 
icke så länge behov av medel förefinnes. Och det torde knappast kunna 
tänkas, att för någon skogsvårdsstyrelse behov av medel till skogsvårdsåt- 
gärder skulle helt och hållet saknas. Men det kan inträffa, att behovet hos 
en skogsvårdsstyrelse är så obetydligt vid jämförelse med behovet hos de 
andra styrelserna, att man näppeligen kan påstå, att den förra praktiskt sett 
har något egentligt behov. Vid sådant förhållande förefaller det de sakkun- 
niga, som om det skulle låta förena sig med förordningens bokstav och anda 
att för dylikt fall underlåta att tilldela denna styrelse andel av de 10 pro- 
centen. Förhandlingarna inom riksdagen vid författningens antagande synas 
ock i viss mån giva stöd åt en sådan tolkning. Vid den nu föreslagna för- 
delningen har emellertid anledning saknats att anlita antydda utväg. 

En av skogsvårdsstyrelsernas viktigaste uppgifter och otvivelaktigt den, 
vars fullgörande drager de drygaste kostnaderna, är att befrämja den enskilda 
skogshushållningen genom beviljande av bidrag till och utförande av arbeten 
för skogskultur samt i samband därmed tillhandahållande av skogsfrö och 
plantor. Utbredande av kunskap i skogsskötsel är givetvis ock en huvud- 
uppgift för styrelserna, men utgifterna härför äro mera begränsade. Kost- 
naderna för sistberörda ändamål liksom kostnaderna för utövandet av den 
uppsikt och vidtagandet av de åtgärder, som jämlikt lagen den 24 juli 1903 
om vård av enskildes skogar på skogsvårdsstyrelse ankomma, torde i de flesta 
fall kunna bestridas av inflytande skogsvårdsavgifter. Dessa medel torde ock 


208 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTEK-. 


förslå till avlönande av styrelsernas personal och andra rena förvaltningsut- 
gifter, i den mån bidragen från anslaget till uppehållande av styrelsernas verk- 
samhet härtill icke lämna tillgång. 

Vad angår skogsodlingsarbeten åligger det enligt 1 $ i lagen om vård av 
enskildes skogar den, som låtit komma sig till last sådan vanskötsel av skogs- 
mark, att skogens återväxt därigenom uppenbarligen äventyras, att vidtaga de 
åtgärder, som för återväxtens betryggande äro erforderliga. Han skall ock 
bekosta dessa åtgärder, och skogsvårdsstyrelsen har endast att övervaka ar- 
betenas utförande. Detta gäller emellertid allenast vanskötsel, som ägt rum 
efter lagens ikraftträdande, d. v. s. efter den 1 januari 1905 (på Gottland efter 
den 15 november 1908 jämlikt lag den 13 juni 1908 angående vård av en- 
skildes skogar inom Gottlands län). Å kalmarker, som uppkommit före år 
1905 (resp. den 15 november 1908), kan icke någon tvingas att verkställa 
skogsodlingsarbeten, lika litet som någon kan tvingas att vidtaga åtgärder för 
avdikning av försumpad skogsmark eller av till skogsbörd tjänliga moss- och 
myrmarker. Betydande svårigheter torde ock möta att få enskilda skogsägare 
att företaga skogsodling å större brandfält, uppkomna efter de nya skogslagarnas 
ikraftträdande. ; 

Marker av nu omförmälda olika slag finnas i stor utsträckning inom vårt 
land och det är givetvis en angelägenhet av största vikt att få dessa skogs- 
odlade. Här hava skogsvårdsstyrelserna ett vidsträckt fält för sin verksamhet 
och, då de därmed förenade kostnaderna äro högst betydliga, är behovet av 
penningmedel för detta ändamål i regel stort inom de landstingsområden, där 
arealen sådana marker 1 enskild ägo är mera avsevärd. 

Att märka är vidare, att tillgången på skogsvårdsavgift inom ett landstings- 
område icke i någon mån är beroende av arealen nyss omförmälda marker; 
ett landstingsområde med mycket vidsträckta dylika marker, t. ex. Hallands 
läns, kan hava helt obetydlig tillgång på skogsvårdsavgift och tvärtom. 

Med hänsyn till nu anförda förhållanden hava de sakkunniga kommit till 
den uppfattningen, att den huvudgrund efter vilken fördelning av till kungl. 
statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter för närvarande bör ske, är storleken 
av inom de olika landstingsområdena befintliga, i enskild ägo varande, för 
skogsodling lämpliga äldre kalmarker, större brandtält, försumpade skogsmarker 
samt för skogsbörd tjänliga moss- och myrmarker. 

Uppenbart är emellertid, att vid medelsfördelningen åtskilliga andra om- 
ständigheter måste tagas 1 betraktande. Särskilt gäller detta arealen skogbe- 
vuxen mark och den i nära samband därmed stående tillgången på skogsvårds- 
avgift. Finnes t. ex. inom två landstingsområden ungefär lika stor areal äldre 
kalmarker, försumpade skogsmarker samt moss- och myrmarker, men tillgången 
på skogsvårdsavgift är betydligt större inom det ena än inom det andra lands- 
tingsområdet, torde behovet av medel i regel vara större i det senare än i 
det förra. 


Andra omständigheter, som ansetts mer eller mindre böra inverka på för- 
delningen, äro följande. Förhållandet inom de olika landstingsområdena mellan 
antalet stora och små skogsägare; stora skogsbolag och enskilda ägare av stora 
skogskomplexer böra i allmänhet kunna förutsättas besitta såväl vilja som för- 
måga att kraftigare bidraga till behövliga skogsodlingsåtgärder och avdikningar 
å sina marker än små och ekonomiskt svaga skogsägare. I de län, där skogs- 
hanteringen är huvudnäring, och där utmarken lämpar sig för skogsodling, bör 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 209 


det vara mera angeläget än i andra län att snarast möjligt göra den kala, 
till skogsbörd tjänliga marken skogbärande. Vissa skogsvårdsstyrelser hava 
med synnerligt nit och intresse fullgjort sina åligganden, särskilt genom att i 
största möjliga utsträckning befrämja skogsodlingsarbeten och avdikningar samt 
genom att kraftigt ägna sig åt utbredande av kunskap i skogsskötsel. Hos 
dessa styrelser har till följd därav behovet av medel 1 hög grad gjort sig 
gällande — ett förhållande, som icke bör lämnas ur räkningen vid medels- 
fördelningen. Den omständigheten att vissa landsting och hushållningssällskap 
visat intresse för skogsvården genom att för ändamålet ställa större eller mindre 
anslag till skogsvårdsstyrelsernas förfogande torde emellertid icke rättvisligen 
böra utöva inverkan vid fastställandet av grunderna för nu ifrågavarande medels- 
fördelning, detta dock under förutsättning att dessa anslag icke komma att 
minskas eller indragas. En dylik åtgärd skulle nämligen snarast tyda på 
minskning av behovet av medel till skogsvårdsåtgärder och bör icke uppmunt- 
ras genom högre andel i de till kungl. statskontoret redovisade skogsvårds- 
avgifterna. 

Den år 1912 beslutade omläggningen av grunderna för skogsvårdsavgifts ut- 
gående har onekligen verkat i viss mån utjämnande, så att en del skogsvårds- 
styrelser, som förut varit illa lottade i fråga om skogsvårdsavgift, numera blivit 
bättre ställda och missförhållandet 1 ekonomiskt avseende mellan styrelserna 
sålunda något minskats. Omläggningen har emellertid samtidigt haft till följd, 
att vissa skogsvårdsstyrelser erhållit större, andra mindre inkomst i skogsvårds- 
avgift än förut. Härtill har hänsyn i någon mån ansetts böra tagas vid för- 
delningen, dock icke av den anledning eller i den riktning, skogsvårdsstyrelsen 
i Örebro län uti sina på de sakkunnigas frågor avgivna svar framhållit, näm- 
ligen att gottgörelse nu skulle lämnas för den förlust denna styrelse förmenar 
sig under åren 1904—1913 hava lidit därigenom, att styrelsen erhållit endast 
en del av de skogsvårdsavgifter, som rätteligen bort tillfalla styrelsen. Det 
är icke denna omständighet, utan behovet, som här skall vara utslagsgivande. 


Även andra omständigheter kunna möjligen utöva inflytande i nu förevarande 
hänseende, t. ex. olika arbetskostnader för skogsodlingar och dikningar på 
olika orter. Kostnaderna för skogsvårdsstyrelsepersonalens resor kunna ock 
på grund av verksamhetsområdets storlek och kommunikationernas beskaffen- 
het ställa sig betydligt olika inom skilda trakter av landet. I vad mån hän- 
syn bör tagas till dylika omständigheter har emellertid visat sig så vanskligt 
att avgöra, att de sakkunniga ansett sig icke böra närmare ingå härpå. 

Nu är emellertid klart, att alla de omständigheter, som vid en viss tidpunkt 
tillsammans ligga till grund för behovet av medel till skogsvårdsåtgärder inom 
de olika landstingsområdena, äro underkastade förändringar, så att om t. ex. 
behovet i ett visst landstingsområde för närvarande har ansetts vara större än 
i ett annat, förhållandet kan vara motsatt om ett antal år. Det synes därför 
välbetänkt att, sedan grunderna för ifrågavarande medelsfördelning blivit fast- 
ställda, efter förloppet av exempelvis 5 år, på sätt för övrigt skogsvårdsstyrel- 
serna i Östergötlands och Älvsborgs län antytt, en utredning kommer till stånd, 
huruvida någon jämkning i sättet för fördelningen skäligen bör vidtagas. En 
sådan utredning bör icke möta några större svårigheter, helst det måste ligga 
i skogsvårdsstyrelsernas eget intresse att påvisa, om någon avsevärd ändring 
skett i behovet. 

De sakkunniga anse sig böra påpeka, att de vid uppgörandet av sitt för- 


210 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


slag utgått därifrån, att bidrag från anslaget till skogsodlingens befrämjande 
komma att under de närmaste åren utgå till skogsvårdsstyrelserna i huvud- 
saklig överensstämmelse med vad hittills skett. Däremot kunna de sakkun- 
niga icke underlåta att framhålla, att fördelningen av anslaget till uppehål- 
lande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet numera icke kan anses vara 
tillfredsställande. Sedan denna fördelning första gången gjordes, hava föränd- 
ringar i flera hänseenden inträffat 1 fråga om de olika skogsvårdsstyrelsernas 
administrationskostnader och möjligheterna för dessas bestridande, och sist- 
berörda anslag torde uteslutande vara avsett att lämna bidrag just till dylika 
kostnader. Det tillkommer emellertid icke de sakkunniga att närmare ingå 
på denna fråga. De hava endast tillåtit sig att fästa uppmärksamheten därpå. 

Då de sakkunniga hysa den åsikten, att vid fördelningen av ifrågavarande 
10 procent av skogsvårdsävgifterna synnerlig vikt bör tillmätas den inom de 
olika landstingsområdena befintliga, i enskild ägo varande arealen äldre, för 
skogsodling lämplig kalmark, moss- och myrmarker, som med fördel kunna 
göras skogsproduktiva, samt försumpade skogsmarker, som behöva förbättras, 
har det varit nödvändigt att erhålla bestämd kännedom om arealen av dessa 
marker inom de olika landstingsområdena. Det må då genast utsägas, att de 
sakkunnigas alla försök i den vägen strandat. Skogsvårdsstyrelserna hava visser- 
ligen i allmänhet — dock icke i alla stycken — besvarat de framställda areal- 
frågorna. FElertalet av de lämnade uppgifterna torde emellertid vara ytterst 
osäkra, något som ock vederbörande oförbehållsamt medgivit, och i vissa fall 
hava de sakkunniga kunnat bestämt påvisa avsevärda felaktigheter. En källa 
till siffrornas otillförlitlighet ligger ock däri, att det mången gång kan vara 
tveksamt, huruvida en trakt är att hänföra till kalmark eller ej, huruvida 
marken lämpar sig till skogsbörd o. s. v. I fråga om ljunghedarnas ut- 
sträckning i södra och västra Sverige föreligga dock fullt tillförlitliga uppgif- 
ter, insamlade genom Statens Skogsförsöksanstalt. Nedannämnda län hava 
enligt en förberedande arealbestämning å de vid anstalten upprättade ljung- 
hedskartorna följande areal ljungmarker, som anses kunna göras skogsproduk- 
tiva nämligen: 


Glest 
Kal ljungmark trädbevuxen Summa 
ljungmark 

Hektar Hektar Hektar 
| JOnKöpin 2 STAS ee 130 230 368 
[ETODOD EIS SL EG SRA LES SR rea ar 35 ÖIS I3-AY 
[BIEN ET RR ot rasa Sa NS 1,430 240 1;07/0 
| KTIS tan sta CS ENA sota Atle 10,85 1 4,043 15,494 
| Malmöhus 5 SN mh or de SA ISSSEP RS BERGE | 025 2-0 T3EOO 
' Hallands SERA i RASERAS Sa 15.020 13,162 
| Göteborg sj ochbphUuSPlAD soc css 28,420 2,568 30,988 
| Älvsborgs NE KARE OREREA 20,196 0225 26,421 
| Skaraborgs MAS a al og ALLO? 323 BLS 


1 AT ÖMT 38,138. 0) TY790,500 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 211 


I ovannämnda arealuppgifter ingå även nyligen skogsodlade områden, å 
vilka plantorna år 1913 ännu ej syntes över ljungen. De i tabellen uppgivna 
siffrorna ha därföre vid de sakkunnigas beräkningar minskats med omkring 
10 procent. 

Då, som sagt, huvudvikten vid fördelningen lagts på arealen till skogsbörd 
tjänlig kalmark och annan därmed jämförlig mark, hava de sakkunniga sökt 
att med ledning av tillgängliga uppgifter och med hänsyn till övriga kända 
förhållanden så gott sig göra låtit uträkna den sannolika, i enskild ägo va- 
rande arealen av dels skogbevuxen mark, dels äldre, till skogsodling tjänlig 
kalmark jämte yngre brandfält, dels moss- och myrmarker, som kunna göras 
skogsproduktiva, dels ock försumpade skogsmarker, som behöva förbättras, 
inom de olika landstingsområdena. Anmärkas kan, att därvid jämväl med- 
räknats sådan mark, som faller inom skyddsskogsområdena 1 Kopparbergs, 
Västernorrlands och Jämtlands län. 

Nu förhåller det sig så, att behovet att sätta olika markslag 1 skogspro- 
duktivt skick icke kan anses vara lika trängande. Skogsodling av äldre kal- 
marker, som äro lämpliga för skogsproduktion, bör nämligen gå före avdik- 
ning av myrmarker, huru eftersträvansvärd en sådan än må vara. Vidare 
kräva de större kala vidderna såsom sydvästra Sveriges ljunghedar och vissa 
brandfält i Norrland och Dalarna mera omfattande skogsodlingsarbeten än 
smärre kala ytor i skogarna, här nedan inbegripna i uttrycket »övriga äldre 
kalmarker». Å dessa torde nämligen självsådd i allmänhet kunna förväntas 
inom icke alltför avlägsen tid. 

En gradering av de olika markerna har därför visat sig nödvändig. Att 
uppgöra en allmängiltig sådan är helt enkelt omöjligt; den kommer alltid att 
bliva mer eller mindre godtycklig. De sakkunniga hava emellertid bestämt 
sig för att upptaga ljunghedar och större brandfält ävensom Ölands allvar 
och Gottlands hällmarker med full areal samt övriga äldre kalmarker med 
hälften, försumpade marker med !/5 samt moss- och myrmarker med !/,, av 
verkliga arealen. Härvid är att märka, att, då Olands allvar och Gottlands 
hällmarker ingå med full areal, endast en ringa procent därav medräknats 
såsom lämplig för skogsodling. Särskilt torde betydliga vidder av Ölands 
allvar med sitt exponerade läge, sin grunda jordmån och jämväl av andra 
skäl icke gärna kunna göras skogbärande, utan torde de därför böra, på sätt 
också skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns södra landstingsområde framhållit, bi- 
behållas som betesmarker. 

Vid denna gradering har naturligtvis hänsyn tagits till så många därpå in- 
verkande omständigheter som möjligt. Men därtill kommer, att, innan reduce- 
ringen med begagnande av den uppgjorda graderingen utförts, 1 åtskilliga fall 
avsevärda jämkningar vidtagits beträffande de uppgivna arealsiffrorna. Sålunda 
hava, där uppgifterna från län, som till sin naturbeskaffenhet äro tämligen 
enahanda, visat proporitionsvis alltför stora skiljaktigheter, de uppgivna siff- 
rorna jämkats, så att de kommit att stå i bättre förhållande till varandra. 
Vidare har en betydlig arealreducering vidtagits med avseende å Gävleborgs 
län, med anledning därav att skogsvårdsstyrelsen i detta län lämnat en an 
märkningsvärt hög siffra på där befintliga kala skogsmarker, medan skogs- 
vårdsstyrelsen 1 ett angränsande norrländskt län ej uppgivit andra kalmarker 
än direkt kartlagda brandfält. För Jämtlands län har ock den uppgivna 
arealen av för skogsbörd lämpliga myrmarker avsevärt minskats. Efter vad 


212 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


de sakkunniga inhämtat, skulle nämligen en del av dessa marker med hänsyn 
till jordmånens kemiska sammansättning och beskaffenhet 1 övrigt kunna upp- 
odlas för jordbruksändamål med knappast högre kostnader, än vad som skulle 
krävas för att göra dem lämpliga till skogsbörd. 

Gärna medgives, att det resultat, som genom dessa uträkningar vunnits, 
alla bemödanden till trots icke kunnat bliva så tillfredsställande, som önskligt 
hade varit. Ytterst beror detta på det bristfälliga material, som stått till för- 
fogande. Sådana förhållandena nu äro, torde det ej heller låta sig göra att 
inom rimlig tid anskaffa fullständiga och tillförlitliga uppgifter. De sakkun- 
niga få emellertid uttala den förhoppning, att skogsvårdsstyrelserna vinnlägga 
sig om att ju förr dess hellre skaffa sig en noggrann kännedom om arealen 
av de marker av olika slag, som finnas inom var och ens område, så att 
man framdeles må erhålla fastare hållpunkter vid uppgörandet av en mot be- 
hovet svarande fördelning av de till kungl. statskontoret redovisade skogs- 
vårdsavgifterna än nu varit fallet. 

I det föregående har framhållits, hurusom det icke endast är befintligheten 
av äldre kalmarker och annan därmed jämförlig mark, som ansetts giva ut- 
tryck för behovet av medel till skogsvårdsarbeten, utan även en hel del andra 
omständigheter, särskilt arealen i enskild ägo varande skogbevuxen mark och 
tillgången på penningmedel. Vad här ovan sagts om otillförlitligheten av 
arealuppgifterna gäller ock beträffande den skogbevuxna marken. De sakkun- 
niga hava emellertid jämväl i fråga om denna i vissa fall justerat de lämnade 
uppgifterna, och har detta därvid skett med ledning av den officiella statistiken. 

Vilken roll den skogbevuxna arealen bör spela i nu förevarande hänseende 
är naturligtvis vanskligt att avgöra. Då skogsvårdsstyrelserna var inom sitt 
område hava till uppgift att i allmänhet utöva uppsikt över vården av en- 
skildes skogar och detta uppenbarligen är förenat med kostnader, är det tyd- 
ligt, att dessa senare måste stå i visst inom olika landsändar likväl något olika 
förhållande till arealen skogbevuxen mark. Vidare torde vid ett mera inten- 
sivt skogsbruk en strängare uppsikt och följaktligen drygare kostnader erford- 
ras än vid ett mera extensivt skogsbruk, som 1 regel får tillämpas 1 avlägsnare 
och mera glest befolkade landsändar. Givetvis blir ock omloppstiden 1 trakter 
med hårdare klimat, d. v. s. i vissa delar av Norrland, Dalarna och även 
Värmland, längre än 1 övriga delar av landet, där ofta återkommande slut- 
avverkningar förorsaka skogsvårdsstyrelserna i någon mån ökade kostnader för 
tillsyn och kontroll. 

Med fästat avseende å nu anmärkta förhållanden har den skogbevuxna 
arealen avsevärt nedreducerats för att komma 1 paritet med ljunghedar och 
brandfält. Vid denna reducering har den i enskild ägo inom varje lands- 
tingsområde befintliga skogbevuxna marken fått ingå med 5 procent av den 
beräknade verkliga arealen, dock att för nedannämnda län följande lägre pro- 
centtal anlitats, nämligen för Värmlands län 4 procent, för Kopparbergs län 
3/2. procent, för Gävleborgs län 3 procent, för Västernorrlands län 2!/, pro- 
cent och för Jämtlands län 1 procent. 


Vad särskilt Jämtlands län beträffar, har reduceringen där gjorts så stark 
av flere orsaker. Dels utgöres där en mycket stor del av skogsarealen av 
rena fjällskogar, till sin beskaffenhet vitt skilda från andra skogar, dels ingå 
1 arealen de i detta län synnerligen vidsträckta skyddsskogarna, där skogs- 
vårdsstyrelserna äro befriade från all uppsikt och kontroll över avverkningarna. 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 213 


Såsom redan nämnts, utgöras de tillgångar, som för egentliga skogsvårds- 
arbeten stå till skogsvårdsstyrelsernas förfogande, och till vilka tillgångar i 
detta sammanhang hänsyn ansetts böra tagas, av skogsvårdsavgift och bidrag 
från anslaget till skogsodlingens befrämjande. Då det här gäller att fördela 
10 procent av skogsvårdsavgifterna, återstå således g9o procent av dem jämte 
nyssberörda statsbidrag. Fördelar man för varje skogsvårdsstyrelse summan 
av dessa två inkomstposter på den sammanlagda, reducerade markarealen, 
erhålles en föreställning om det ungefärliga penningbelopp, vilket inom varje 
landstingsområde finnes tillgängligt per hektar mark, som 1 första hand på- 
kallar skogsvårdsarbeten genom ingripande av skogsvårdsstyrelserna. Därvid 
har befunnits, att Kalmar läns norra landstingsområde har att uppvisa den 
högsta siffran per hektar reducerad mark. Uträknas med ledning härav, huru 
stora penningtillskott de andra landstingsområdena skulle behöva för att var 
för sig uppnå en lika hög siffra som Kalmar läns norra landstingsområde, 
kan man genom en enkel räkneoperation få fram var och en skogsvårdssty- 
relses procentiska andel 1 den sammanlagda beräknade bristen. Det är dessa 
procenttal, som de sakkunniga huvudsakligen byggt på vid uppgörandet av 
sitt förslag, och de avvikelser, som gjorts från dessa tal, äro beroende på en 
del särskilda omständigheter, vartill hänsyn ansetts böra tagas. 


Möjligen kan det tarva särskild förklaring, varför skogsvårdsstyrelserna inom 
Gävleborgs, Kronobergs och jämväl inom Kalmar läns södra landstingsom- 
råde enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla jämförelsevis små andelar 
vid medelsfördelningen. Anledningen är den, att av deras ekonomiska ställ- 
ning att döma behovet av ytterligare medel för den närmaste tiden icke före- 
faller vara lika trängande som i många andra län, där planer för större skogs- 
odlings- eller avdikningsarbeten redan föreligga uppgjorda. De sakkunnigas 
förslag vilar för övrigt på den förutsättningen, att om efter förloppet av en 
femårsperiod det tillämpade sättet för medelsfördelningen i något avseende icke 
vidare kan anses svara mot behovet, en jämkning bör ske i fördelningen. 
Visar det sig således, att efter utgången av nyss omförmälda tid vissa skogs- 
vårdsstyrelser hava i förhållande till andra större behov av medel än nu, bör 
detta föranleda en ändring i fördelningen till de förras förmån. 

Vid en mera flyktig blick kan det vidare måhända synas, som om skogs- 
vårdsstyrelserna särskilt i Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län 
blivit över hövan tillgodosedda. Så är emellertid i själva verket långt ifrån 
fallet. Dessa styrelser hava visserligen betydliga penningtillgångar till sitt 
förfogande, men de hava ock sig tilldelade markarealer, som trots synnerligen 
kraftiga reduceringar icke hava sin motsvarighet i fråga om andra skogsvårds- 
styrelser, Gävleborgs läns undantagen. Nyssnämnda tre styrelser hava vidare 
genom planläggning av betydliga avdiknings- och skogsodlingsarbeten m. m. 
lagt sin verksamhet så, att de under den närmaste tiden hava stort behov av 
medel. Detta senare gäller visserligen jämväl åtskilliga andra skogsvårds- 
styrelser, men häråt har ock givits uttryck vid den föreslagna fördelningen. 

För de närmaste åren synes ett särskilt kraftigt ekonomiskt stöd böra läm- 
nas åt de län i södra och västra Sverige, där vidsträckta, för skogsodling 
tjänliga ljunghedar finnas. Dessa län hava ock vid fördelningen fått en fram- 
skjuten plats. Detta gäller icke minst Malmöhus län, som trots sitt obetyd- 
liga skogsbruk ställts framom sådana skogslän som Östergötlands, Värmlands 
och Gävleborgs. 


214 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


Under sitt arbete hava de sakkunniga försökt räkna ut medelsbehovet hos 
de olika skogsvårdsstyrelserna även på andra vägar än den nu angivna. Med 
hänsyn till de otillförlitliga arealuppgifterna har emellertid icke någon annan 
väg befunnits säkrare leda till målet än denna. Varje nytt beräkningssätt, 
som  tillgripits, har endast lämnat ytterligare stöd för den uppfattningen, att 
det resultat, vartill den verkställda utredningen lett, är så tillfredsställande 
man med hänsyn till föreliggande omständigheter över huvud taget kan komma. 

Den tanken har framkastats, att en del av de tillgängliga medlen borde 
avsättas för att användas till vissa, för skogsvårdsstyrelserna gemensamma an- 
gelägenheter, t. ex. för bekostande av möten mellan skogsvårdsstyrelserna, 
deltagande i utställningar, verkställande av utredningar o. s. v. Ehuruväl en 
sådan anordning skulle vara synnerligen önskvärd, våga de sakkunniga dock 
icke förorda detta. Medlen skola »fördelas»> mellan styrelserna och vid så- 
dant förhållande torde hinder möta att fondera en del av dem. Däremot 
kan det väl tänkas, att om vid något tillfälle en alldeles särskild olycka skulle 
drabba skogen inom en landsända, t. ex. en svår naturkatastrof, en utbredd 
insektshärjning, skogsvårdsstyrelsen inom det hemsökta området skulle kunna 
tilldelas ett större belopp än eljest från de till statskontoret redovisade skogs- 
vårdsavgifterna för att bliva i stånd att snarast möjligt undanröja skadan. För 
ett sådant fall bör givetvis fördelningen i övrigt av medlen mellan skogsvårds- 
styrelserna ske efter de fastställda grunderna. 

Under åberopande av vad sålunda anförts få de sakkunniga vördsamt hem- 
ställa, att under de närmaste fem åren de olika skogsvårdsstyrelserna måtte 
tilldelas andel i de till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna 
efter följande procent, nämligen skogsvårdsstyrelsen inom 


Stockholms: läns landstingsområde —... css. Avast BREES oe Suv procent 
Uppsala > BUN pda dl NEAR EA CLAES KANN 5 » 
Södermanlands läns 2 LS ERSTA ENA SA TE fn nns 2 » 
Östergötlands » SE FR ERE AAA ERA SE OR da nan 3 » 
Jönköpings län SAR TR SUS TRE tr FINA Rs daga osann Er SE 
Kronobergs >» 2 EE REV a AA mn ta da sas 5 ; 
Kalmar läns norra FREE AR RR AE SE RR nn ne Sen I » 
> SRS ÖT ERS Nr RET 53.3 IE ee Sr Rd SN AEE 
Göttlands läns Ofelia lut r BRA sg KARE ARA 3 » 
Blekinge > BEI II Llosa PRESSA orte AN EANRANEENN 3 » 
Kristianstads läns SAN JTI NEN ETS See es 6 » 
Malmöhus » BOR TU TA os gserrslpR AEA IAN NRA För free 
Hallands > ER TARAS EET ESR NN AR Aa lan Ed » 
Göteborgs "och Bolus lans. landstingsområdes "ix --2: xtrer 7 » 
Älvsborgs läns. landstingsomräde.:. 2. statuksstlr sne, dre 7 » 
Skaraborgs » BETA 01 IN galaktos Ed EI IE ERA 
Värmlands > > FN Rn TOR TRI RA sa 3 » 
Örebro > AN RN (RN 4 » 
Västmanlands läns > EA ARR EA ERS a mn LR RA dä sann RN » 
Kopparbergs <>» DAS NI lö fJe last lk REA Srn0r 3 RR Aa dMO 
Gävleborgs > SELENE RRRER SET SVR AREA (RESER a 2 > 
Västernorrlands läns JUR RESA SSE RN TRA SUS ATA Kr RIR 


Jämtlands läns Vy KA Begas SAARNAK SN 4 » 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 21 5 


Slutligen anse de sakkunniga sig böra framhålla önskvärdheten därav, att 
efter förloppet av exempelvis fem år ny utredning verkställes 1 syfte att ut- 
röna, huruvida några förhållanden inträffat, som påkalla ändring i den upp- 
gjorda planen för medelsfördelningen. 

Undertecknad Fahlén, som icke kan godkänna den här ovan gjorda tolk 
ningen av 4 $i kungl. förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårds 
avgift, har därom avgivit ett till denna skrivelse fogat särskilt yttrande (bil. 2) 

Av de sakkunniga insamlat statistiskt material m. m. överlämnas härjämte 


Stockholm den 27 november 1915. 


HuGo FAHLÉN. 


EIUGO: HELIOT: GUNNAR SCHOTTE. 


(Bil. 1.) 
1. Huru stor är den areal skogbeväxt mark, som står under skogsvårdssty- 
relsens överinseende? (Särskild uppgift rörande skyddsskogarna önskas.) 


2. Huru stor areal kal, skogsproduktiv mark — ljunghedar i sydvästra Sverige 
icke inberäknade? (Särskild uppgift rörande skyddsskogarna önskas.) 
3. Huru. stor del av den under 2 uppgivna arealen utgöres av kalmarker, 


uppkomna före år 1905? 

4. Huru stor areal finnes 
a) av moss- och myrmarker, som med fördel kunna göras skogsproduktiva? 
6) av försumpade marker, som behöva förbättras? (Särskild uppgift rörande 

skyddsskogen önskas.) 

5. Pågå med understöd från styrelsen mera omfattande arbeten av nedan an- 
givet slag samt i så fall vilka och till vilka beräknade kostnader, såväl 
ärliga som totala: 

a) skogsodling av ljungmarker? 

b) skogsodling å före år 1905 befintliga övriga kalmarker? 
c) avdikning av försumpad skogsmark? 

d) avdikning av moss- och myrmarker? 

e) åtgärder för föryngring å skyddsskogar? 

/) åtgärder för skogarnas brandsäkerhet? 

2) anläggning av fröklängnings- och fröförvaringsanstalter? 
Ah) andra åtgärder? 

6. Planeras ytterligare arbeten av under 5 angivna slag för de närmaste 5 
åren och i så fall vilka samt till vilka beräknade kostnader? 

7. Efter vilka grunder bidrager styrelsen i allmänhet i kostnader för skogs- 
vårdsåtgärder? 

8. Vilka åtgärder hava vidtagits för meddelande av undervisning i skogsvård 
och huru stora äro de årliga kostnaderna härför? 

9. Huru stora anslag hava landstinget och hushållningssällskapet ställt till 
skogsvårdsstyrelsens förfogande för vart och ett av åren 1914, 1915 och 
19167? 

10. Har styrelsen några särskilda önskemål eller synpunkter att framhålla i 
anslutning till den i de sakkunnigas skrivelse omnämnda utredningen? 


216 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


(Bilke.) 
Särskilt yttrande av herr Fahlén. 


Sakkunnigmajoritetens uppfattning, att det skulle låta förena sig med kungl. 
förordningens den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift »bokstav och anda» 
att under vissa förutsättningar underlåta att tilldela en eller flera skogsvårds- 
styrelser andel av de tio procent, som enligt förordningens 4 $ skola redo- 
visas till kungl. statskontoret, kan jag icke dela. 

Enligt min mening lägger paragrafens avfattning absolut hinder i vägen 
för ett sådant förfarande. Uppenbart är ock, att lagstiftaren i detta fall ut- 
gått från den a priori givna förutsättning, åt vilken jämväl i motiverna givits 
uttryck, nämligen att behov förefinnes i fråga om samtliga skogsvårdsstyrelser. 
Bestämmelsen avser följaktligen endast att gradera detta behov efter andra 
grunder än dem, som äro gällande för uppdebiteringen och redovisningen i 
övrigt av skogsvårdsavgifterna. 


När auditör H. FAHLÉN vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra 
sammanträde den 18 dec. 1915 redogjorde för ovanstående betänkande, 
uppstod följande diskussion: | 


Herr bankofullmäktigen Olof Jonsson. Herr ordförande! Det kan icke 
falla mig in att i denna värme upptaga Föreningens tid länge, då jag torde 
få tillfälle att på annat håll tillkännagiva den uppfattning och åsikt, som jag 
har rörande detta betänkande. Men jag har dock velat säga, att jag obe- 
tingat ställer mig på reservantens sida i fråga om tolkningen av 1912 års 
förordning om skogsvårdsavgifter, och att en mera jesuitisk motivering än den, 
som därom för den motsatta ståndpunkten anförts i detta betänkande, skall 
man väl sällan finna. 

När Gävleborgs skogsvårdsstyrelse i tidningspressen fann resultatet av de 
sakkunnigas förslag omnämnt och styrelsen var oviss, om huruvida förslaget 
skulle remitteras till skogsvårdsstyrelsen för dess hörande, så ansåg sig sty- 
relsen böra förskaffa sig del av de sakkunnigas förslag. Visserligen kunde 
det här vara instruktivt att framställa vissa frågor till herrar sakkunniga för 
besvarande, men jag förmodar, att om man skulle gå in på en sådan över- 
läggning denna kunde bliva väl lång, och ändå kanske ovisst, om detta skulle 
tjäna något till, utan den riktiga vägen är nog, att man hos rätter vederbö- 
rande framställer de anmärkningar, man har att göra mot förslaget. 

Ingen kan neka till, att det för de sakkunniga varit en mycket delikat och 
svår sak att här komma till ett gott resultat. Men det får jag säga, att det 
i förslaget finnes yttranden av de sakkunniga, som de knappast kunna för- 
svara. Jag skall icke läsa upp något av dem, eftersom de sakkunnigas utlå- 
tande kommer att framläggas i tidskriften, då var och en får tillfälle att se 
på, vad jag för min del menar vara ytterst egendomligt och svagt, och med 
anledning därav göra sina reflexioner. Men då det torde kunna hända, att 
när detta kommer i tryck, Kungl. Maj:t redan fattat sitt beslut om fördelning 
av medlen, så får jag nämna, att de svagheter, som jag här ovan åsyftat, är 
vad de sakkunniga på några ställen i utlåtandet anfört om förhållandet mel- 


BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 217 


lan Gävleborgs län och närgränsande län med hänsyn till arealen av kal- 
marker, skogbärande mark och inkomster. Jag skall emellertid icke längre 
upptaga tiden. 

Hovstallmästare G. Tamm. När vi fingo se det resultat, som sakkunniga 
kommit till beträffande Sörmland, så blev det rabalder, och vi trodde, att 
det var ett förfärligt attentat, som gjordes mot vårt existensberättigande. Se- 
dan vi fått betänkandet, svalnade dock vår opposition, ty det är klart, att 
detta betänkande måste ställas 1 belysning av de riksdagsförhandlingar, som 
försiggingo i frågan 1912. Det förklarades då, att dessa 10 procent voro 
avsedda för att sätta 1 skogbärande skick de kalmarker, som under tiden före den 
nuvarande generationen förlorat sin skog, varmed man framför allt avsåg ljung- 
markerna i västra Sverige. Varken Hallands eller Göteborgs och Bohus län 
ha emellertid kommit upp till en för hög siffra. Svårare var att förstå, att 
av två så angränsande län som t. ex. Stockholms och Sörmlands, det förra 
kommit upp till 5 procent och det senare endast till 2. Men detta förkla- 
rades genom de reduktionsmetoder, som herrar sakkunniga använt för att få 
fram det antal hektar, efter vilka beräkningen skulle ske. Där kan man kan- 
ske säga, att sakkunniga ställt sig på en så rent teoretiskt uppkonstruerad 
ståndpunkt, att vi andra icke förstå den, men vi måste ju »tro på magisterns 
ord». Jag skall således icke göra någon invändning mot detta. 

Jag har emellertid begärt ordet närmast för att uttala mig om den tids- 
period, under vilken detta förslag skulle gälla. Nu ha de sakkunniga före- 
slagit denna tidsperiod till 5 år och ha gjort detta, för att vederbörande skulle 
få tid att komma under fund med, om de arealuppgifter, på vilka de sak- 
kunniga basera sitt förslag, äro riktiga. Jag anser, att det uttalandet, så for- 
mulerat som det blivit, kan innebära en ganska stor fara, ty om de personer, 
som komma att få med denna fördelning att göra, skulle bedöma dessa upp- 
gifter som en magister bedömer en kria, då är fara å färde. Auwuditör Fahlén 
sade, att de sakkunniga vände sig till skogsvårdsstyrelserna, och dem, som 
voro färdiga med sina uppgifter, gav man mera, och de, som icke voro fär- 
diga, fingo nöja sig med mindre. Detta är ett tillvägagångssätt, som visser- 
ligen uppmuntrar skogsvårdsstyrelserna att vara väldigt duktiga i uppgörande 
av planer och i tilltagande av stora arealer kalmark, men varemot dock 
mycket befogade invändningar kunna göras. Icke heller skulle vi känna oss 
riktigt tillfredsställda, om blivande sakkunniga skulle leta sig fram efter »smak- 
synpunkter» för att komma till ett resultat. Det må vara sant, att det om- 
döme, som de sakkunniga fällt om de inkomna uppgifterna, har berättigat till 
en hel del i den vägen. Men generaliserade förefalla omdömena väl hårda. 
Jag tror således, att de sakkunniga med det material, som stått till buds, 
kommit till det tänkbart bästa resultat, men jag hoppas, att domänstyrelsen 
och andra måtte tillse, att den period, för vilken detta förslag skulle gälla, 
sättes så kort som möjligt, och att man inom skogsvårdsstyrelserna måtte er- 
hålla bestämda riktlinjer, efter vilka man har att gå, då nästa gång uppgifter 
skola införskaffas. 

Auditör H. Fahlén. Jag undrar, om någon skulle kunna göra en utred- 
ning i föreliggande ämne utan att i någon mån göra subjektiva smaksynpunk- 
ter gällande. Det har ju gällt att bearbeta ett material, som icke varit till- 
fredsställande och som, såsom jag nämnde, ger utslag, som uppenbarligen 
icke äro riktiga. Jag tar som exempel Sörmlands län. Detta län hade, om 

15 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


218 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 


vi konsekvent fullföljt vår metod, icke fått något anslag. Därifrån ha nämli- 
gen icke redovisats några kalmarker. Men å andra sidan måste erkännas, 
att det finnes många skogsvårdsåtgärder, som där behöva göras utöver vad 
de ordinära skogsvårdsinkomsterna medge, och detta har motvägt det mate- 
matiska resultatet. För övrigt vill jag säga, att skall man, såsom en föregå- 
ende talare nämnde, hysa misstro till skogsvårdsstyrelserna rörande de åtgär- 
der, som de vid kommande tillfällen kunna vidtaga, så bör man misstro hela 
denna institution. Men det är naturligt, att skogsvårdsstyrelserna ännu icke 
kunnat förskaffa sig erforderlig kännedom om sina områden. De ha i all- 
mänhet för liten personal, och redan därför är det klart, att de icke hunnit 
göra sig förtrogna med sina verksamhetsområden. Därom är sålunda intet 
att säga. Men jag hoppas, att skogsvårdsstyrelserna skola bliva så förtrogna 
med sina områden, att de lära känna både deras areal och beskaffenheten av 
dessa arealer. I detta fall förefaller det, som om det skulle brista rätt mycket. 

Vad beträffar Gävleborgs län har det varit mycket svårt att få uppgifter. 
Vi ha försökt både muntligen och skriftligen, men resultatet har varit dåligt. 
Styrelsen har på sin tid i sin berättelse uppgivit en sådan siffra som 600,000 
hektar kalmarker. En sådan siffra kan man icke taga på allvar. Detta kan 
åtminstone icke vara omfattningen av de kalmarker, som behöva odlingsåtgär- 
der för att återföras till skogsmark. Sedermera har siffran uppgivits till 
150,000 hektar, men även denna synes vara för hög. Jämförelsen med Väster- 
norrlands län är väl icke så orimlig, ty även där böra finnas kalmarker, men 
för detta län uppgivas endast 10,000 hektar kalmarker. 

Jag erkänner villigt — och jag tror, att samtliga sakkunniga skola instämma 
däri — att visst har man här fått i viss mån röra sig på antagandenas mark, 
men huru skulle man kunnat undgå detta? 


Professor Gunnar Schotte. En föregående talare sade, att det förelig- 
gande betänkandet var i en punkt ganska jesuitiskt avfattat. Jag skall med 
anledning härav be att endast ett par ögonblick få taga herrarnas uppmärk- 
samhet i anspråk med att uppläsa vad som står i denna punkt i betänkandet 
(uppläsning av tredje stycket å sid. 207). 

Det har nog varit åtskilliga, som haft för sig, att Norrlandslänen vid denna för- 
delning icke skulle få något alls. Jag tror emellertid, att de sakkunnigas utred- 
ning skall visa, att Norrlandslänen också äro i behov av medel, och de ha 
ju också fått ganska mycket. Nu hör man dock klagomål framställas av en 
representant för ett Norrlandslän, att de fått för litet enligt den föreslagna 
fördelningen, ehuru exempelvis Gävleborgs län kommer att tilldelas mera, än 
de fått vid föregående fördelning av dessa tio procent. 

Greve Henning Wachtmeister. En föregående talare uttalade sig för 
att den period, för vilken denna fördelning skulle gälla, måtte bliva så kort 
som möjligt. För Södermanlands län, som erhållit ett lågt anslagsbelopp, vore 
det kanhända förmånligt, om denna period bleve så kort som möjligt, men 
om man ser lugnt på saken, så äro väl 5 år en icke för lång period, för att 
man skall vinna ett resultat å mark, som sedan långliga tider ej skogsodlats. 
Jag ber att, i motsats till hovstallmästare Tamm, få uttala den förhoppningen, 
att Kungl. Domänstyrelsen tillser, att den period, för vilket det nu med så 
stort arbete verkställda förslaget skulle komma att gälla, icke måtte bliva 
för kort. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. Ne 


Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion 
sommaren I1914.' 


Av GUNNAR SCHOTTE. 


I arla morgonstund måndagen den 29 juni 1914 bar det av från Malmö 
med Halland som mål. Ett stilla regndis bredde sig över skånska slätten 
men Skogsvårdsföreningens trogna exkursionsdeltagare voro ändå vid gott mod. 


Foto av G. SCHOTTE den 29 juni 1914. 


Fig. 1. En del exkursionsdeltagare efter landstigningen 
å Höka kronoflygsandsfält. 


Himmelen lättade också snart, och när tåget pustade uppför Hallandsås, låg 
det täcka Båstad solbelyst nere vid havsstranden. Laholm var samlingsplat- 


!' Denna redogörelse har blivit fördröjd på grund av den mängd mera aktuella avhand- 
lingar, som blivit insända och vilka, liksom »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt», 
måst intagas först. Red. 


220 GUNNAR SCHOTTE. 


sen för första dagens exkursion, och vid stationen möttes skogsmän från alla 
delar av landet — även grannländerna Norge och Finland voro represen- 
terade. 

Marschen gick genom Laholms små gator ned mot Lagan, där en motor- 
båt med pråm förde resenärerna utför Lagan ned mot kronojägarebostället 
Hökbhult. Efter landningen bar det ut på det intressanta 


Kronoflygsandsfältet Höka. 


Dagens båda exkursionsledare, jägmästare PETER KOCH SCHMIDT och krono- 
jägaren J. A. MELLSTRÖM, hade en tacksam åhörarkrets vid sina demonstra- 
tioner, hur det gått till vid flygsandens dämpning och fältets plantering. 
En kortare promenad över flygsandskullarna, och vi voro framme vid krono- 
jägarebostället, omgivet av lummig och täck trädgård, en skarp kon- 
trast mot de sterila sandfälten utanför. För att exkursionsdeltagarna riktigt 
skulle komma i stämning och erfara, huru förhållandena voro förr å flyg- 
sandsfälten, uppläste på begäran kronojägare MELLSTRÖM delar av Kungl. 
Brevet den 29 jan. 1790 till Kammarkollegium (se Hahrs äldre författnings- 
samling, sid. 66). Hur i övrigt tillgått vid fältets dämpning och skogsodling 
framgår bäst av den skildring, som kronojägare MELLSTRÖM lämnat till ex- 
kursionsprogrammet. Han skriver däri: 


»Av de faror, flygsanden åstadkom på 1700- och 1 första hälften av 1800- 
talet i Skåne och Halland, får man en ganska god skildring i en mängd 
kungl. brev i detta ämne till befallningshavandena i nämnda båda provinser. 
Särskilt livligt avfattat är kungl. brevet till kammarkollegium den 29 januari 
1790 om åtgärder till flygsandens dämpande i Skåne, det äldsta kungl. brev 
rörande flygsanden, upptecknaren av dessa rader lyckats få se. Men att flyg- 
sanden långt innan dess varit mycket besvärlig framgår såväl av sistnämnda 
kungl. brev, vilket omnämner skrivelser i samma ämne 4 martii 1779 och 
15 januari 1765, samt av muntliga berättelser från far till son genom gångna 
tider. Sålunda berättade år 1890 en då gammal man för undertecknad, att 
han av sina förfäder hört omtalas, det ett hemman i Västra Meilby av La- 
holms socken i Halland helt ödelagts av flygsanden år 1710, så att husen 
måste rivas ned. 

Om Hökafältet berättas, att det förr i tiden varit beväxt med stor ekskog, 
och en mycket gängse tradition i orten säger, att denna skog brändes upp i 
slutet av 1600-talet, för att snapphanarna skulle kunna drivas därifrån. Histo- 
rien nämner dock ingenting om snapphanar i dessa trakter, varför traditio- 
nen torde vara blott en saga. Men en gård, belägen intill fältet, har dock 
fått namnet Snapparp, som synes tyda på snapphanar. 

Att ek någon gång fordom vuxit på Hökafältet torde framgå därav, att 
gamla stammar svartek någon gång påträffats i sanden vid dikesgrävning, och 
i slutet av 1870-talet tyckte man sig kunna märka lämningar av gamla ek- 
stubbar här och där. Nu bär emellertid Hökafältet icke sådan jätteskog. 

Före 1851 tillhörde nämnda flygsandsfält byarna Mellby, Trulstorp och 
Åmot samt Hökahemmanet i Laholms landsförsamling, men som fältet ansågs 
alltid förbliva ägarnas sorgebarn, skänktes det med varm hand nyssnämnda år 
till kronan för att göras skogbärande, vilken uppgift var betydligt lättare sagd 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 221 


än utförd. Vid den tiden fanns nämligen, enligt gamla personers utsago, 
icke ett grässtrå eller något annat vegetabilium på hela det berörda fältet, 
endast flygsand, som vid de ofta återkommande västliga stormarna stod tjock 
som dimma i luften. Fältet lär då ha varit slätt, men för längre tider sedan 
skulle det förr ha varit översållat med små kullar enligt äldre personers utsago. 

Som ovan sagts överläts fältet till kronan 1851, och fånget stadfästes av 
Konungens befallningshavande och Höks häradsrätt 1853. Enligt berättelse 
av personer, som deltagit i arbetet, börjades åtgärders vidtagande för flyg- 
sandens bindande å området år 1852. Arbetet ombestyrdes och likviderades 
av Laholms stad under många år på 1850-talet. Det synes underligt, att 
staden haft befattning därmed, sedan kronan blivit ägare, men det lär vara 
så, att staden, som även hade ägor att skydda mot flygsanden, genom Ööver- 
enskommelse med de förra ägarna övertagit fältet, innan det uppläts åt kro- 
nan, för att härigenom söka stävja flygsanden, vilket ägarna icke förmådde. 
Stadens intresse för företaget var fortfarande så livligt, att den, mot något 
vederlag, hade flygsandsdämpningen om hand länge nog. Jägmästaren C. G. 
NORÉEN säger 1 historiken i sitt »Skogsodlingsförslag för kronoflygsandsfältet 
Höka, upprättat år 1882» också bland annat: »Mellan åren 1850 och 1860 
hava storartade sandgräsodlingar 1 och för flygsandens hämmande verkställts 
medelst statsanslag> etc. Det synes således icke ha gjorts genom statens di- 
rekta försorg. 


Tillvägagångssättet här för flygsandens bindande har jag haft nöjet för 
några år sedan skriftligen meddela herr professor SCHOTTE, sådant jag fått 
mig det meddelat av flera gamla personer, som deltogo i arbetet (se bil. A). 

Om kostnaderna därför är mig ingenting bekant, men att de varit tämli- 
gen avsevärda, torde dock vara ganska säkert. Till ledning för bedömandet 
därav kan i någon mån tjäna en mindre plantering med strandråg (Elymus 
arenartius) i en rörlig flygsandsdriva å samma fält, som företogs år 1892 un- 
der min ledning och med en del arbetsfolk, som varit med vid dylikt arbete här 
på femtiotalet. Dessa försäkrade, att den då huvudsakligast använda meto- 
den för sandgräsplanteringen var lika med den, som användes nu 1892. Det 
område, som kultiverades, var 0,62 har; plantorna sattes i fåror med 1 me- 
ters mellanrum mellan fårorna och 2 å 3 tums avstånd mellan plantorna i 
raden. Fårorna gjordes med årder, draget av 4 å 5 personer, varefter fåran 
rättades till med spadar vid ena sidan, så att det blev en rätt uppstående 
kant att sätta plantorna intill, varefter fåran makades igen med träskovlar. 
Plantorna togos i sanddrivan vid havet. Plantornas upptagning, transport 
cirka I kilometer och utsättning på ovannämnda område kostade tillsammans 
55,81 kronor. Dagsverkspriset var då 1,25 kr. för karl, 75 öre för kvinnor 
och 50 öre för barn. Vid flygsandsdämpningen betalades karldagsverken med 
67, 75 a 83 öre, kvinno- med 40 å 50 öre och barndagsverken med 25 öre, 
vadan sandgräsplanteringen då torde ha kunnat bliva omkring 40 $& billigare 
för lika stor yta. 

Hökafältets storlek är 366,30 hektar, men därav torde knappast mera än 
20 å 30 & ha blivit planterade med sandgräs, det övriga besåddes med ax 
av samma grässlag, varjämte sattes snittlingar av sandvide, vilka senare vid 
sin uppväxt bildade småkullar av flygsanden. 

Sedan flygsanden någorlunda stävjats och åtminstone på vissa platser kom- 
mit till ro, börjades experiment med skogsodlingar i det slumrande, men miss- 


222 GUNNAR SCHOTTE. 


tänkta sandhavet, vilken experimentering enligt beståndsbeskrivningen synes 
ha igångsatts omkring år 1860 med uppdragande av vanlig tall dels genom 
sådd, dels genom plantering, såväl enkelplantering som i block, å de bästa 
fläckarna. Plantskola hade nämligen anlagts å fältet, och runt kring denna 
utsattes plantorna spadtagsvis. Intill år 1878 hade sålunda omkring 28 hek- 
tar av de bäst skyddade och i övrigt bästa platserna gjorts skogbärande dels 
med svensk, dels med tysk tall. Det mesta av den sistnämnda dog seder- 
mera ut efter en snabb och slingrig ungdomsväxt. 


Större tallfrösådder å mera sterila sandslätter lära även ha företagits med 
en skogsfrösåningsmaskin, som konstruerats av kammarjunkare GYLLENSKÖLD 
å Vallen. I slutet av 1870-talet sågs intet annat resultat härav än en och 
annan vindkrökt tallruska här och där. De nedlagda kostnadernas storlek 
för alla å Hökafältet sålunda gjorda flygsandsdämpningar och skogsodlingar 
intill nämnda år 1878 äro för mig helt okända, men från och med berörda 
år finnas tillgängliga anteckningar om såväl utförda arbeten som utgifter och 
inkomster. 

Utsättning av ettåriga tallplantor i torr sandmark samt sådd av björkfrö i 
våt sandmark några år fortsattes till och med år 1883. Tallen visade ganska 
livlig tillväxt de första åren, men började snart bli tynande, och syntes ej 
giva förhoppning om tillfredsställande resultat för framtiden, varför den tills- 
vidare övergavs. Mera än halvannan miljon plantor hade då hunnit utsättas 
å 123 hektar. Björkfrösådden, vartill använts 58!/, kg. frö, som såtts å 18 
hektar, lämnande likaledes mindre goda resultat. 

Därefter övergick man till kultur av bergtall, vilket träslag enligt överjäg- 
mästare SMEDBERGS föreskrift skulle uppdragas 1 flera stycken längs fältet 
jämnlöpande skyddsbälten, som beräknades skola lämna skydd åt mellan dessa 
bälten blivande värdefullare skog. Men då bältena voro färdigplanterade, 
hade emellertid förhoppningarna om det lönande i odling av värdefullare 
trädslag å det magra fältet minskats. Därför förordnades om fortsättning av 
bergtallodling även emellan de gjorda skyddsbältena. -Som tallplanteringarna 
av 1878—18383 blivit mer och mer tynande och delvis under årens lopp dött 
ut, kultiverades största delen av dessa områden ånyo med bergtall samt å en 
del lägre platser med något vitgran och vanlig gran. De båda granarterna 
ha dock icke visat trevnad. 

Å ett sidlänt område har plantering av såväl gran som bergtall verkställts 
i rabatter, eljest har den försiggått direkt sådan marken förelegat, dock efter 
dikning i våta lägen. Bergtallarna och granarna ha utsatts tvååriga. Till en 
början omskolades under några år en del av bergtallarna vid ett års ålder, 
men då det visade sig, att de oskolade plantorna gingo till fullt lika bra 
som de skolade, övergavs omskolningen. 

Planteringsgroparna till de ettåriga plantorna av vanlig tall gjordes med 
planteringspikar och i 3 fots förband, sedermera ha groparna upptagits med 
planteringsborr och i I meters förband. 

1905 hade flygsandsfältet sålunda övergåtts med skogsodling, varav en stor 
del två gånger, och hade därtill samt sedermera använts 1,580,000 st. van- 
lig tall, 2,832,000 bergtall, 36,000 vanlig gran, 63,000 vitgran, 47,000 
björk och 5,000 banksianatall samt 587/, kg. björkfrö och 2 kg. bergtallsfrö; 
tillsammans 4,563,000 st. plantor och 607/, kg. frö — detta från och med 
år 1878. 


nd om. Sn 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 223 


Skogsodlingskostnaderna ha under samma tid uppgått till 7,186: o3 kronor 
eller 15:25 kr. per hektar, då en del av arealen, som totalplanterats två 
gånger, även räknats två gånger. Enligt anteckningarna äro nämligen 471,35 
hektar totalt skogsodlade, dessutom ha 39,82 hektar hjälpplanterats, vars kost- 
nader inberäknats 1 nyssnämnda summa. 


Under samma tid har å flygsandsfältet nygräfts 18,943 och upprensats 
45,941 meter diken för en sammanlagd kostnad av 2,419: 92 kr. Summa 
utgifter för skogsodling och dikning 9,605: 95 kronor. 

Inkomsterna från en dylik skog äro givetvis mycket blygsamma, men man 
får söka trösta sig med, att den indirekta nyttan av kulturarbetet har mera 
värde. Inkomsterna ha emellertid under samma tid uppgått till: för gall- 
ringsvirke 1,803: 50 kronor (brutto), försålda plantor 15: 00 kronor, försåld 
märgel 105:45 kronor, tomthyror 970: 00 kronor samt för jaktarrende 177:00 
kronor eller tillhopa 3,070: 95 kronor. 

Tre kungl. jakter å flygsandsfältet ha under tiden gått av stapeln, vilket 
visserligen icke gett staten några kontanta inkomster, men gav några mycket 
huvudbry och många mycken glädje. 

Åtskilliga andra märkvärdigheter ha nog hunnit tilldraga sig å Hökafältet 
under dessa 36 år, men som berättelser därom knappast torde intressera all- 
varsamma skogsvårdare, är ej skäl framkalla dessa för minnet.» 


Foto av Erik Geete 29 juni 1914. 


Fig: 2. 


Tall och bergtall (i förgrunden) å Höka kronoflygsandsfält. 


Från bostället gick promenaden genom svagt levande eller döda rester av 
tallplanteringar eller yngre, mera friska och grönskande bergtallsplanteringar. 
Tallen har härjats av vinden, och dess jämmerliga utseende torde för övrigt 
även få tillskrivas sydlig härstamning hos fröet. 


224 GUNNAR SCHOTTE. 


Då ganska stark storm liksom på beställning var rådande, rök sanden kraf- 
tigt, när vi närmade oss de höga stora strandkullarna (se fig. 3). Men dessa 
flygsandsfält böra just ses i storm, annars får man ej det mäktiga intrycket av 
vindens framfart. Den rykande sanden, som hårt piskade oss i ansiktet, gav 
en liten föreställning om, huru det fordom kunde vara i dessa trakter, då fältet 
endast bestod av en rykande sandmassa. 

Från stranden genomkorsades fältet österut mot den tvärs igenom gå- 
ende stora körvägen. Här längre inåt fältet fick man skåda ganska vacker 


Foto av Erik Geete 29 juni 1914. 


Fig. 3. Exkursionsdeltagarna samlade på en av de högsta 
flygsandskullarna. 


bergtall med tämligen raka, ofta enstammiga former, påminnande om den 
pyreneiska formen. Bergtallen angripes lätt av rotrötan (Polyporus radiciperda), 
och träden dödas då fort. Här och var kunde också påträffas smärre hål i 
planteringen, åstadkomna av denna farliga svamp. Utmed landsvägen gjor- 
des en annan intressant iakttagelse, som väl förtjänar att närmare omnämnas. 
Bergtallen var här uppdragen i smala bälten, och i tomrummen hade sedan, 
när bergtallen fått cirka 15 års försprång, inplanterats ny sådan eller Pinus 
Banksiana. Nyplanteringarna ville emellertid ej växa vidare fort, och särskilt var 
detta fallet i de rader, vilka befunno sig närmast den äldre bergtallen. Direktör 
WAHLGREN ville hålla före, att här förelåg ett typiskt exempel på rotkonkur- 
rens, som just borde göra sig gällande på den magra flygsanden. Han hade 
därför rekommenderat uppgrävandet av diken intill de äldre bergtallarna, för 
att härigenom avskära deras rötter (se fig. 4). Av synnerligen stort intresse 
blir det att se, huru detta försök kommer att utfalla. 

I närheten av Lagan blev det tillfälle för exkursionsdeltagarna att se rätt kraf- 
tiga ortstensbildningar i sanden. Här kunde man också iakttaga, huru tallarna 
ofta hade dubbla rotsystem (fig. 5). Orsaken härtill kan möjligen tillskrivas 
ortstenslagret, i det att någon rot kunnat taga sig ned genom en spricka i det- 
samma, varefter ett rotsystem utbildats på vardera sidan om detta lager. På andra 
ställen kanske detta förhållande blott kan förklaras av översandningen. 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 2 


4. 


Erik Geete 29 juni 191 
Höka kronoflygsandsfält. 


Foto av 
rOotsy stem. 


tvenne 


med 


Tall 


I )iket 


plantering. 


näringskonkurrensen. 


ny 


Foto av Erik Geete 29 juni 1914. 


gtallsplantering och t. h, 
för att upphäva 


ber 


Äldre 


226 GUNNAR SCHOTTE. 


Från Höka ställdes färden till Västra Mellby enskilda flygsandsfält, 
som står under allmän uppsikt. Detta omfattar blott en areal av 13 hektar, 
men kan uppvisa synnerligen vackra tallbestånd (se fig. 7). Dessa nu 60—- 
70-åriga bestånd ha uppkommit efter sådd av kottar. De äro därför med 


Fig. 6. Karta över första dagens exkursionstrakt. 


a = Kronoflygsandsfältet Höka. 56 = V. Mellby enskilda, under allm: 
uppsikt ställda fält. c = Norra Skummeslövs kronoflygsandsfält. 


säkerhet av inhemsk börd, och ha också synnerligen goda och raka stam- 
mar. Lika vackra tallstammar får man också se å Tönnersa flygsandsfält en 
mil längre norrut. Båda dessa fall synas peka på, att tall av lämplig här- 
stamning nog kan gå ganska väl till i dessa kusttrakter utan att bli »dege- 
nererad», såsom HEMBERG anser!. 

Vid Mellby serverades från Laholms hotell en enkel lunch av smörgåsar 
och frukt. 


1 EuG. HEMBERG: Tallens degenererationszoner i södra och västra Sverige. Skogsvårdsf. 
tidskr. 1904. 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 227 


Härefter bestegos skjutsarna, och färden fortsattes mot söder till Norra 
Skummeslövs kronoflygsandsfält. Detta fält upptager en areal av cirka 
72 hektar och är till stor del igenplanterat med bergtall. Synbarligen har 
det varit onödigt att plantera detta mindervärdiga trädslag på detta ganska 
goda fält, som kunde bära både björk och gran. Emellertid är bergtallen 


Foto av Erik Geete 29 juni 1914. 


Fig. 7. 60—70-årig tallskog, uppdragen efter kottsådd. 
Mellby enskilda flygsandsfält. 


mycket frodig, och man finner här kanske de jämnaste och vackraste berg- 
tallsbestånden i landet. Hittills hade dessa ännu ej genomgåtts med någon 
gallring, vilket föranledde en stunds diskussion. Flertalet talare yrkade på 
en rätt så kraftig gallring i beståndet, medan även förslag framställdes, att 
man ej skulle bry sig om att gallra i dessa täta buskage utan i stället taga 
upp små hyggen här och var och på dem ersätta bergtallen med ett värde- 
fullare trädslag. Det ena goda förslaget behöver emellertid ej förhindra det 
andra. En talare önskade, att skogsförsöksanstalten anlade ett par försöks- 
ytor med olika starka gallringar för att utröna, huru starkt man bör gallra i 
dessa bestånd. Tyvärr är skogsförsöksanstalten så upptagen med sina 


228 GUNNAR SCHOTTE. 


stora programenliga undersökningar, att den knappast kan ha någon tid övrig 
att ägna åt en så pass liten detaljfråga. 


Tabell 1. Arealuppgifter å flygsandsfält, som besöktes av exkursionen. 


] 


Skogsmark Imp. Inägor | Summa 
har ar HAr. | CAR har | ar | har | ap 
ON Ne en ne el vill 
Kronoflygsandsfältet Höka ... 336 36 29 95 47 RR 370 59 
Västra Mellby enskilda, under] | 
allm. uppsikt ställda fält.. | 13 | — | 13 — 
Skummeslövs Norra krono- | 
fly gsand stals Re SA 22 o 647 = 86 


Från Skummeslövs-fältet togs vägen över den jämna slätten direkt på La- 
holm. Hit kom exkursionen 1 god tid, innan tåget skulle föra oss till Halm- 
stad. Det blev därför tid att släcka törsten i den vackra stadsparken. Här 
fingo också resenärerna förströ tiden med att titta på vackra bestånd av sil- 
vergran och douglasgran samt stora exemplar av äkta kanstanjer m. fl. syd- 
länningar. Vid 7-tiden kom exkursionen till Halmstad, där den tog in på 
Grand hotell. Gemensam middag åts vid 8-tiden i Tivoli. 

Vice ordföranden talade för dagens exkursionsledare, jägmästare SCHMIDT, 
för norske skogsinspektor KrER ocn finske forstmästaren BLOMQUIST. 

De resenärer, som senare företogo en bilfärd utmed Nissans vackra strän- 
der i stämningsfullt månsken, skola sällan glömma det intryck, som här en 
av de vackraste trakter i södra Sverige kunna giva. 


IR 


Följande dag togs efter en tidig frukost å Grand hotell extratåg till Sim- 
långens station å Bolmensbanan, där skjutsar mötte. Dagen var i huvudsak 
anslagen till färd genom den intressanta, vidsträckta 


Kronoparken Tönnersjöheden. 


Denna är belägen uti Tönnersjö och Breareds socknar i Tönnersjö härad 
av Hallands revir samt tillhör f. n. Halmstads revir. Dess areal framgår av 
efterföljande tabell 2. Kronoparken är belägen på gränsen mellan det hal- 
ländska slättlandet och den s. k. skogsbygden. Höjden över havet varierar 
mellan omkring 40 meter till omkring 150 m. 

Berggrunden, som endast på några få ställen träder i dagen, utgöres av 
gnejs. 

Å utmarken består jordmånen dels av morängrus, dels av rullstensgrus, som 
båda ha ungefär lika stor utbredning inom kronoparken. Inom de mer eller 
mindre ljungklädda områdena är humuslagret ganska mäktigt. Så har det vid 
Sjöbo uppmätts till 30 cm:s djup och vid Ekeberg ända till 35 cm.; humuslagret 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 2 


Fig. 8. Karta över andra dagens exkursionstrakt. 


& = Kronoparken Tönnersjöheden. e = Ecklesiastika hemman. 


2 = Enskildas inom kronoparksgränsen liggande områden. 


här är i allmänhet mullartat och metmaskar förefinnas ofta. På vissa kullar 
med kort och gles ljung är dock humuslagret ibland endast ett par eller några 


få cm. mäktigt. — De av äldre skog beväxta områdena ha ett humuslager 
av växlande mäktighet, som även här ibland är mullartat. 


NN 


230 GUNNAR SCHOTTE. 


När kronoparken genom köp tillföll kronan 1892 voro av utmarken egent- 
ligen endast Skällåshult samt det s. k. Krättet skogbeväxta. Om skogens 
omfattning lämna befintliga beskrivningar och indelningshandlingar upplys- 
ningar. 


Tabell 2. Kronoparken Tönnersiöhedens areal. 


Ar reval enter 


co DÅ = . ll 

Er 2 Köpe- | | 

Fastighetens namn Kr HM Prod. skogsmark | Impe- 
: += | skilling = Inägor | Summa 

| Skogbev. | Kal. Aäxsgae 

Div. hemman under Stjärn- | 

Apps Hdel KOM 3 skar scn ses 1892 | 182,500 | 531,28 | 1,185,70 601,60") 584,37 | 2,90295 | 
Flerd/i0 Bald votes AE 1900 10,000 48,35 28,24 | 21,70"! 21,72 120,01 | 
i, forareds) Dy” oss... 2..] T902 2,282 14,39 20:79] 23543 | 2150 68,52 
» > 1905 7,500 96,10 | 10,93 34,11 141,14 | 
$JELyltan? g.s AN IGO5.- 175500 LOJ540 9,78 | 20,13 | 44,67 | 182,07 
Utmark till hem. Eriksköp! 1910 2,000 — 88,32] — 19,03 | — 107,35 
Hem; i Torareds by! :ss. ok 1912 3,500 3,81 42,70 | 9,58 15,80 | 71,89 
Summa 225,282 | 1666,37 741,61 | 3,593,593 | 
Härifrån avgå försålda inägor| 1905 | 76,205 | (455,75 455,75 | 
Återstår 149,077 2,285,95 (210,62 | 741,61 | 3,138,18 | 


+ Inbegripet sedermera utlagda inägor. 


Kronoparken (Stjärnarpsdelen) uppmättes år 1898 av dåvarande e. jäg- 
mästaren GUNNAR SCHOTTE och uppskattades då befintligt virkeskapital till 
26,324 kbm., men någon avverkningsplan upprättades ej. Hem. Bala upp- 
skattades av samma förrättningsman år 1900 och hade då 3,318 kbm., och 
inköpt del av Torared år 1905 hade 482 kbm. För hemmanet Hyltan är 
avverkningsplan upprättad av jägmästare HÅRLEMAN, och planen är fastställd 
av K. Domänstyrelsen för 20 år från I jan. 1910. Enligt denna skulle finnas 
7,651 kbm., och den årliga avverkningen är bestämd till 


84 kbm. genom kalavverkn. 
jo AE » — hjälpgallring 
AT > >» — beredningshuggning 


Summa 163 kbm. 


Den år 1912 inköpta delen af Torared beräknades slutligen då hava 390 
kbm. Summa uppskattat virkesförråd 38,165 kbm. 
Givetvis är det nuvarande virkeskapitalet betydligt större. 


Beståndsfördelningen inom de båda större skogsområdena är ungefär föl- 
jande: 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 231 


Tabell 3. Beståndsfördelningen i den äldre skogen. 


i Skällåshult i Krättet Summa 


Pr ävd blandning hektar hektar | hektar 

ERT | | 
0 1370) on SRS SSE SL SSEL RASA OFRARE RA SEA 50,22 > 50,22 
HEST KO OMR Ear SEE er oro SR nås td SK eg See 10,30 | — 10,30 
EN FAR NR RA SR RIE Ts rate ja ln s af reales a SS Je YE NeLs ai 5 adel Sära/öe 5,08 97,33 103,41 
IBORSOCKSD]OCKI GE 6 eg tes skogs oe sees 41,79 — 41,79 
Ek och björk Sve lklslölSr a tletae.a;ö jasst ere) Na dir SYöy ter bla; NAT [na R BA Se 1,68 19,27 20,95 
» » » GEN ORT Tr SEE Selar re As 0,92 -—- 0,92 
» » » » tall PET ARK AL Sör FlÖ ORT ÄTT CDA Få | 1,05 1,05 
STOX KN (Sp) SSK NESSER beg SR TR RA a tr 58,06 | 8,34 66,40 
BORD OK 0 CER mak Safe seas Na HUSA 5318 | - 5,18 
» LÄTO CIN STARS a Sea se fs SE SAS roles 14,80 = 14,80 
(IE ENN GA ÄN Es sr Sa Se ta äg Satsa Vi fe TA Se LJG54 | - 17,53 
» SIR STAT SERA Ce Ro SL Se rdr SA RA 7+70 — 7578 
IE RR RR RR Rn Ra mr Re mms föra ln AA ET SNeRE 12,10 0,40 12,30 
(ERK EAA FE Ra RR So At kf bakas RS se 8 rss en Sa 51,10 — 5I,10 
EB aImblan dbestands 55. ses: badas se let dr Siske Sea 36,50 — | 36,50 
353,0. I IE26,50 440,43 


I Skällåshult har bokskogen utmärkt växtlighet och nästan för god sluten- 
het. I 1898 års beskrivning angives det större beståndet vid 110 års ålder 
hava en kubikmassa av 294 kbm. per hektar och en medelhöjd av 21 meter. 
Längre söderut i det s. k. Lejershult är växtligheten betydligt svagare. Be- 
ståndshöjden var där vid samma ålder allenast 14 meter, och beståndens ku- 
bikmassa uppskattades till 143—177 kbm. per har. (En år 1910 utlagd prov- 
yta i den tätaste delen gav emellertid 262 kbm. per hektar.) Markbetäck- 
ningen i bokskogen utgöres merendels blott av torra löv, vari, då bokarna stå 
något glesare, uppspira Oxalis Acetosella och Phegopteris Dryopteris. Här och 
var finnas också något mossor samt ett och annat blåbärsstånd. Där nu bok- 
bestånden växa, har säkerligen för icke så länge sedan funnits ekskog, varom 
gamla nedfallna ekstammar i bokskogen 1 slutet på 1890-talet buro vittne. 
I mitten på 1800-talet var emellertid större delen av Skällåshult beväxt med 
bok, men denna har sedan dess delvis avverkats av föregående ägaren, som 
å hyggena därefter lät verkställa plantering eller sådd av tall eller gran. Kul- 
turerna utfördes av skogvaktare AHLGREN med mycken omsorg och i synner- 
ligen täta förband, 3—4 fot. 

Tallens växtform inom de skogsodlade områdena är mindre vacker, och 
fröet har synbarligen varit av mer eller mindre sydlig härkomst. En stor 
del av tallkulturerna ha också dött ut, eller ock hava tallarna undanträngts 
av självsådd björk. Inom dessa utglesnade tallbestånd bär marken en rik 
och yppig vegetation av gräs och örter. 

I Skällåshult närmare Bala finnas självsådda tallbestånd av någorlunda god 
typ (se närmare vid beskrivningen av försöksytan 272). 

Medan flertalet skogsodlade tallbestånd måste anses som mindre lyckade, 
äro däremot granplanteringarna synnerligen vackra. Deras växtlighet är 
ypperlig och kvistigheten ringa på grund av de täta förbanden. Skogsför- 
söksanstaltens provytor visa också, att här finnas de yppersta granplantering- 
arna i riket. 

I kulturskogarna finnas, som sammandraget ovan visat, rätt mycket barr- 


232 GUNNAR SCHOTTE. 


blandskogar. Synbarligen har vid skogsodlingarna använts blandat frö. Emel- 
lertid har tallen blifvit förhärskande, och granen har i allmänhet stannat som 
underväxt. För att i tid göra barrblandskogarna mera likformiga föreslog 
J. O. AF ZELLÉN redan 13899, att tallen skulle utglesas i de då blott 20-åriga 
bestånden. Så skedde emellertid ej. Först de allra senaste åren har på 
nuvarande revirförvaltarens initiativ tallen gallrats starkt, och granen börjar 
nu att taga sig fram så sakteligen. Produktionen i dessa 30—23 s5-åriga barr- 
blandskogar är emellertid nu mycket avsevärt lägre än i angränsande granbe- 
stånd i samma ålder. 

Några lärkplanteringar, som till en början sågo mycket lovande ut, och 
varifrån stammar och fotografier med stolthet förevisades vid 1897 års ut- 
ställning i Stockholm, har för länge sedan skattat åt förgängelsen. I början 
på 1900-talet måste de på grund av lärkkräftans härjningar avverkas. Ett 
yngre mycket lovande bestånd, som år 1898 var fritt från svampangrepp (ålder 
då 14 år), befanns vara fullständigt dött år 1911. 

Självsådda, synnerligen vackra björkbestånd finnas flerstädes. Det är 
Betula verrucosa, som helt dominerar i bestånden. Glasbjörken träffas endast 
enstaka och är då av betydligt svagare växt. Den urskiljes i övrigt lätt i 
bestånden på den mera avrundade kronan samt på bladverkets något lum- 
migare utseende. Björken motsvarar här i sin utveckling tyskarnas bästa björk- 
bonitet. 


Inom Skällåshult finnas vidare smärre fläckar, beväxta med ek, samt slut- 
ligen alla möjliga blandningar mellan de olika nämnda trädslagen. 

Den andra av ålder skogbeväxta trakten av kronoparken, det s. k. Krättet, 
består huvudsakligen av ekskog, dels i rena bestånd, dels i blandning med 
björk eller något tall. Eken, vilken till största delen utgöres av vinterek 
(Quercus sessiliflora), har särdeles svag växtlighet. Bestånden uppnå vid 25 
års ålder endast 3—4 meter och vid 50 år allenast 8 meter. Att växtlig- 
heten är så ringa får i första hand tillskrivas den grunda jordmånen och det 
exponerade läget. Härtill har också bidragit, förutom ekartens karaktär, be- 
ståndets uppkomstsätt. Många individ utgöras nämligen av stubbskott, i det 
att bestånden i viss mån kunna sägas blivit behandlade som vid lågskogs- 
skötsel.  Stubbskotten ha också uppkommit efter det skogen brunnit av. Skogs- 
eld uppstod förr ofta 1 Krättet. Det berättas t. o. m., att sådan ej så sällan 
anlades. Förre ägaren utbetalade nämligen belöning för den, som där upp- 
täckte skogseld. Det skulle t. o. m. ha inträffat, att eld anlades i skogen, 
varefter mordbrännaren själv rapporterade elden och utfick belöningen härför 
som en extra förtjänst. Till ekarnas fula växtform härstädes har slutligen 
bidragit angrepp av parasitsvampen Nectria ditissima. 

I dessa ekskogar är humuslagret ovan morängruset 6—7 cm. mäktigt och 
ganska torvartat. Markbetäckningen utgöres huvudsakligen av strödda mossor 
samt rikligt med ris (mest blåbär). Ibland förekomma också ormbunkar (Pteris), 
eller ock är ekskogen så sluten, att markbetäckningen endast består av torra 
löv. Enbuskar förekomma i stor mängd i bestånden och på några ställen 
kaprifolium (Lonicera Periclymenum), som klänger mellan träden och påmin- 
ner om lianerna i de tropiska urskogarna. 

Hela det övriga utmarksområdet utgöres av ljungmark, som sedan år 
1893 skogsodlats (mest genom plantering) med dels tall och gran i blandning. 
5 rader +tall och 5 rader gran eller 5 rader tall och 3 rader gran, dels av 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 233 


gran eller tall i rena bestånd. ”Tillkoimsten av bältesplanteringen har sitt 
särskilda intresse. Overjägmästare LINDBOHM ansåg, att hela parken skulle 
planteras med 1 rad tall och 1 rad gran; jägmästare HOLLGREN ville däremot 
draga upp smärre rena bestånd av vardera trädslaget allt efter markens väx- 
lingar. Kompromissen mellan dessa båda åsikter blev den nämnda bältes- 
planteringen. Undantagsvis förekommer i bestånden något vitgran, bergtall 
och sibirisk lärk. Skogsodlingarna äro utförda å 5 och 6 fots förband. När 
det gäller plantering av tall, visar sig detta förband allt för glest, efter vad 
man nu kan döma. Kulturerna ha i medeltal kostat 52,78 kr. per hektar (se 
efterföljande sammanställning). 

Här och var kvarstående äldre tallbuskar i bestånden äro dels självsådda, 
dels uppkomna efter direkt sådd. Förre ägaren lät nämligen beså ljungmar- 
kerna å mycket glest förband med tallfrö för att, då han ej ansåg sig ha 
råd skogsodla hela fältet, åtminstone erhålla fröträd för markens vidare be- 
sående. 

Alla dessa nu skogsodlade ljungmarker ha givetvis i en ej alltför avlägsen 
tid burit skog av tall, ek eller bok. Skogens försvinnande tillskrives, förutom 
avverkning, de skogseldar, som uppkommit eller anlagts under forna gräns- 
strider mellan svenskar och danskar. Att marken sedan allt framgent under 
längre tider förblivit skoglös beror på ljungbränningen, som fordom för betets 
skull bedrivits i stor skala. Under de senaste 30—35 åren har dock ingen 
ljungbrand förekommit här, undantagandes på ett par smärre områden, där 
eld från rågrannarnas områden gått över kronoparksgränsen. 

Tack vare att ljungen sålunda relativt länge fredats från bränning har, 
som redan nämnts, skogen börjat uppväxa av sig själv här och var. Sålunda 
finner man små talldungar på flera ställen å ljungen samt gott om enstaka 
smärre tallar. Inom den nordligaste delen av parken kan man ock finna en- 
staka bokar å ljungmarken, men ha dessa endast kunnat taga sig fram under 
skydd av enbuskar. I närheten av Krättet sprider sig ock eken något ut på 
ljungen. Vid den kartläggning, som år 1913 och 1914 utförts av sydvästra 
Sveriges ljungmarker, har författaren skilt på följande typer: lavrik ljung- 
hed, ren ljunghed (mellan ljungstånden finnas varken lavar eller mossor), moss- 
rik ljunghed, enrik ljunghed samt försumpad ljunghed. Av dessa typer har 
den mossrika ljungheden den största utbredningen inom kronoparken. Det 
ganska mullartade humuslagret är vanligen 20—25 cm. mäktigt och vegeta- 
tionen ganska rik för att vara på de enformiga ljunghedarna. 


Den utgöres av: 


Mossor rikliga — ymniga: Hylocomium parietinum. 

Ris rikliga: Calluna vulgaris vt, Vaccinium vitis idea e, Arctostaphylos uva 
ursi e, Genista pilosa t-s. 

Gräs strödda: Zriodea decumbens t, Aira flexuosa t, Asgrostis stolomifera t. 

Örter tunnsådda — strödda: Potentilla erecta t, Campanula rotundifolia e, 


Succisa pratensis e, Achillea millefolium e, Galium saxatile e, Antennaria dioica 
e, Galium wverum e, Cornus suecica e. 


Denna marktyp är en ganska god granmark. På lägre delar av sluttningar 
är humuslagret ännu mäktigare (25—35 cm.) och markvegetationen något 
16 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 19106. 


234 GUNNAR SCHOTTE. 


rikare. Här är förekomsten av ormbunkar, Pteris aquilina, särskilt anmärknings- 
värd. Man träffar också Spirea Ulmaria och Trifolium medium. 

Den lavrika ljungheden, som har mindre utbredning å parken, karaktäriseras 
av att mossorna saknas eller spela en underordnad roll i markbetäckningen. 
I stället ingå lavar i bottenskiktet. Dessa marker ha i allmänhet varit hårt 
brända. Humuslagret är ringa eller saknas t. o. m. alldeles ibland. Mjölon- 
risen spela större roll än i den mossrika heden. ÅA denna ljungtyp är det 
svårt att få upp granen. 


Försumpade ljunghedar förekomma särskilt i kronoparkens sydöstra delar. 
Vegetationen har här ofta följande utseende: 


Mossor strödda: Hvlocomium parietinum samt Sphagna. 

Ris rikliga: Calluna vulgaris, Myrica gale, Erica tetralix. 

Gräs rikliga: Molinia coerulea, Carices (såsom chordorrhiza, pauciflora m. f.), 
luncus effusus. 


Örter enstaka: Narthecium ossifragum, Gentiana Pneumonanthe. 
Här och var finnas också unga björktelningar i stor mängd. 


Sumpmarkerna bestå dels av egentliga kärr, dels av starrmossar, tuvmossar 
och rismossar. En del av mossarna äro förträffliga torvmossar. Många av 
dessa sumpmarker lämpa sig för avdikning, särskilt de grunda !/,—1 meter 
djupa, starkt sluttande mossarna och kärren i sydöstra delen av parken. Om- 
fattande avdikningsarbeten ha också påbörjats å parken eften en av dåvarande 
e. jägm. G. SCHOTTE år 1899 upprättad avdikningsplan. Störst bland de av- 
dikade områdena är den s. k. Ekebergsmossen om 23,77 har. Här blev efter 
avdikningen så torrt, att gräset några år skördades med slåttermaskin. Nu 
finnes här ett rikligt björkuppslag. Många av kronoparkens mossar äro emel- 
lertid så djupa, att en avdikning ej är lönande för skogsbruk, särskilt som 
de ofta ligga i djupa bäcken, omgivna av rullstensåsar, som måste genom- 
brytas. De hittills utförda dikningsarbetena ha för åren 1903—1913 dragit 
en kostnad av 10,417 kr. 


Sammandrag över utgifter och inkomster för kronoparken Tönnersjöheden 
under åren 1893—1913. 


Utgifter : 

Skogsodling: 
Plantering å 1,000,4 Bar 33,24'7,43 medelkostn. pr har kr. 30,49 
Sädd-3. 215,5 Mar NR 3,549,60 » MSN SS 
Hjälpplanter. å 639,43 har 12,457,27 » SENSE KDE 10) 


Plantkostnad: plantskolor, 
frö, transporter smssm.. 175 715,35 
Markberedning för själv- 


IELVÄXT arr sA EPN a 257,25 
Hyggesrensning ............... 20,17 
Inventarier för kulturarbet. 1,629,92 > å LAVAS 


Transport 68,937,02 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 235 


Transport 68,937,02 


(ÖVLIga SIMVentarler”..4..sssw.ssssressosbans 482,— 
ETT SET LA CSS rr daner er ds RN Sie ledad aska 10,417,49 
BSD TAS STI Påganst edge Sed e ESARA ÖMT 
Rågångsrensning och hägnader ...... 992,76 
NR ONA LET SAN Af Hep Sa Br ba nja SSR TR ES 9,934,67 
ALTESHETL Ta RV SSR de ae SR NOAA ER SEELE BINSOGLAI 
FUSTeTNO CHR ODEL Aas sab dns liga 18,900,42 
SRS S TA CElNan OS sen Peers sil ös urges 1,37 1,14 
DASSAULT BN ER 3,899,47 


JSKODOLET:3,3, 230,39 


Härtill kommer andel i för reviret gemensamma utgifter under samma tid 
kr. 11,613,76 samt förvaltnings- och bevakningskostnader jämte ränta å köpe- 
skillingen. 


Inkomster : 
Skogsförsäljningsmedel 
av uppbördsmyndighet uppburna 


ERNA Se Ra ss SY SEN ST NETA ST sär ef 33,907,40 


av revirförvaltningen EL RAS NA är ID CSR NE 4,014,89 37,922,29 
IF ÖTSENGE [SEE NG (3 er Apr srt Song SAS SAR ga SARAS AA 2,158,— 
HAKE SITE CEN AR erg SRA TSAR ÖRE oo a ee SA Tr SA Sr ES SD sl Aelg äg oe Tee sed 4,048,82 
Rn GT EIN) GE rn an a a ve RE Sf ofået f öre fa jga 50,96 1,24 
INRE CRS ER San SR RR rann Ar nn RA Rn mA TT mr me än sla 1530 


Kronor 102,489,26 


Härtill kommer ränta å försäljningspriset å från kronoparken försålda hem- 
mansdelar. 


Vid Simlångsdalens station mötte ett större antal bekväma ekipage, som 
åkt landsvägen från Halmstad. Efter att i dessa ha passerat bron över Fylleån 
voro vi inne på kronoparken. Vid lägenheten Åbacken passerades på 
vänster hand en större välskött plantskola. Vägen gick sedan genom medel- 
ålders bokskog, varefter ånyo passerades en plantskola med omskolade gran- 
plantor, oomskolade granplantor 1 breda såddränder samt nyligen uppkomna 
bokplantor. Till vänster sågs å en mindre ljungbacke en plantering av Pinus 
Banksiana, varefter vi voro framme vid den täcka Skällåssjön med sitt klara 
källvatten. Vid Skällås” hemtrevliga och vackert belägna gård (fig. 8) läm- 
nades skjutsarna, och en skogspromenad på cirka 5 km. följde genom Skällås 
hult mot Bala (se kartan å sid. 219). Strax bakom Skällås gård gingo vi över 
en enrik ljungbacke, försedd med 18-årig granplantering, som nu synbarligen 
började växa raskt. Härefter följde ett 40-årigt kulturbestånd av tysk tall, 
uppdragen på gammal bokmark. Beståndet såg givetvis synnerligen dåligt 
ut, men har under de sista 15 åren haft ungefär samma utseende. Det var 
nu — ej alls för tidigt — bestämt för omedelbar avverkning. Strax norr 
härom sågs en 33-årig granplantering, som har sitt särskilda intresse. Redan 
åren 1897 och 1898 iakttog här förf. den topptorka, som sedermera av La- 
GERBERG beskrivits under namn av Crumenula abietina. Endast på ett par av 


236 GUNNAR SCHOTTE. 


granarna kunde man nu se spår av skadan. Alla granarna hade efter topp- 
torkan bildat ny topp och voro fullt raka. 

Efter en skifteslinje genomvandrades en mycket tät 24-årig granplantering 
med riklig inblandning av omkring 20 år gamla björkar, som här och var 
började piska granarna ganska illa. Härefter voro vi inne 1iett 40-årigt, plan- 
terat granbestånd, som nyligen genomgallrats av skogsförvaltningen. Exkur- 
sionsdeltagarna hördes belåtna med den ganska starka gallringen, som efter 
jägmästarens föreskrift utvisats av kronojägare FRIBERG; möjligen torde för 


Foto av K. Montgomery, juni 1914. 


Fig. 8. Skällås gamla gård — en typisk halländsk gårdsinteriör. 


mycken pietet visats en del insprängda, något överskärmande bokar, som med 
tiden komma att taga ännu större rum 1 beståndet än nu. 

Sedan följde ett cirka 50-årigt björkbestånd, där statens skogsförsöksanstalt 
anlagt försöksytan n:r 52 (se fig. 9). Denna yta, som omfattar en areal 
av 30 ar, anlades våren 1906, då den gallrades. Vid revision på hösten 1911 
ljushöggs beståndet, som under tiden icke obetydligt skadats av snötryck. 
Beståndet består nästan uteslutande av masurbjörk; endast ett fåtal glasbjör- 
kar avvika med sin kortare växt och sina lummiga kronor. Uppskattnings- 
resultaten från ytan framgår av tabell 4. 

Exkursionen drog nu in i ett cirka s5o0-årigt blandbestånd av bok och björk. 
Detta hade hittills synbarligen lämnats orört av skogsvårdaren, och torrträd 
funnos gott om. Beståndets historia var ändå av intresse. Efter den gamla 
bokskogens avverkning här för mer än 50 år sedan hade planterats tall, som 
likväl alldeles dött ut. Några få tallrester vittnade ännu härom liksom en 
raserad stenmur kring en igenlagd plantskola. I stället hade infunnit sig en 
synnerligen - växtlig självsådd av bok och björk. Man kunde emellertid nu 
iakttaga, huru flertalet bokar voro starkt gnagda av hare. Några rätt stora 
träd hade på grund härav t. o. m. torkat. 


SVÄRDSFÖRENIN( 


FOTA. 


EXKURSION SOMMAREN 


TIONDE 


ENS 


SKO( 


FRAN 


ir z0z of ocfv bg 8'91 1/1 z67 0011 LvI 2'61I = gof — | euwung 
| ERAE | | 
60t€ LLA do) otgz BYLI 8 = g5ttz L'gz = er 6z—5z 
65:€ 1 tog' I Ane Lea oc — BEG NA — gt I tz—o0z 
z9'0g | c6L'z L'g1 eli gzI = 0066 1tl1 = 997 61—S9S1 
rl'6 glE'g ASA (0 | zO0I = 869'0 DET - 25 bi— 01 
Soto o1o'0 [oKES £'6 tr = TT NE STA =E XI 1161 
Ge QI ec otGb £tg 1!61] g'GI zlv o'g€I SQI zt li et ll 008 | Jewurwungs 
| | | | 
rez | getto bigz 8' I 9 [ ol stol] 8'te | SSA EOS 6z—Sz| 
I I 
| | | | | | 
9'0 | 9loto o'zz LE LI e ig IA a Lo LR] FÖLG BE | 091 Fz- oz 
| | | 
| . | | | I I 
pegr | 260'z z'91 ONA zOI Egg | ze8'g ER AVE NN 61- SI 
| | | | | 
IG) ENSE en bot otoz ENG EST SST EPO ät 
tel Al eteto (är) ARR gS Lä 0) 990'0 LS none ar 6—S9 IA 9061 
| | | 
se | | | | | | | 
FÅ KL 000 BEE RAA "wq XY "WIAN "UI 00 = a) TS | "Wq XY "UTAN "uta "ur ss | 
| I | 
I II 
SPE S - | h 
T[[2G eSSe ul vIÅ "UuTe IP [OL Belur I esse u ev Å "WRIP OL Bjur 
I 1 dj: Pion P7 ] ' Pat [7 ssep | sesBuru 
SEN 2SSPUDTIQ NN I a 4 
JET (] MN! QI : = -PUnI) I-PPAW PP -UIBIS MANI -PUnäIs) I -[2pP9]A I -PP2N -UIBIS 
| -turis |-nexsddn | 
uonaAnposd[el0, MIA JeIfe3N pUuelsaq IpUurtsvLAILAY | 


'Boxsyrofq I 


zS o:u UPJÄSYOSIOY 


"PF IPIeL 


2 8 GUNNAR SCHOTTE. 


Exkursionsrouten vek nu av mot söder genom ett synnerligen ståtligt, cirka 
120 år gammalt bokbestånd. I beståndet kunde beundras många raka, 25 
meter höga stammar (se fig. 10). Beståndet, som är ett av de vackraste 
svenska bokbestånd, väckte verklig sensation. 

Strax väster härom besågs en 33-årig granplantering, uppdragen å gammal 
bokskogsmark å 4 fots förband. I detta synnerligen jämna bestånd anlades 
hösten 1911 skogsförsöksanstaltens gallringsserie nr 188. Trenne ytor om 
vardera 20 ar utstakades, varvid en lämnades orörd (avd. III), en låggallrades 
starkt (avd. II) och en krongallrades (avd. ID. Av uppskattningsresultatet 
(tabell 5) framgår, huru jämna de olika avdelningarna verkligen voro. Gall- 
ringens utförande får en klar belysning genom en jämförelse mellan medel- 
diametern hos utgallrat virke och hos det kvarvarande beståndet i de olika 
avdelningarna. I den krongallrade ytan är medeldiametern densamma på det 
kvarvarande beståndet och det utgallrade eller 8,5 cm.; hos det låggallrade 
däremot 8,9 cm. (kvarvarande beståndet) och 6,: cm. (utgallrade). Från av- 
sättningssynpunkt är givetvis krongallringen att föredraga, då det ej kan vara 
mycken idé att kosta arbete på att avlägsna den stora mängden av små under- 
tryckta träd i dessa bestånd. 

Härefter genomvandrades 35-åriga bestånd, uppkomna genom sådd av tall- 
och granfrö. Här hade nu revirförvaltningen vidtagit den lämpliga åtgärden 
att starkt gallra tallarna, som voro märkbart förhärskande, och härigenom 
släppa fram den undertryckta granen. 

Nästa halt gjordes vid en annan av skogsförsöksanstaltens gallringsserier, 
n:r 50 I—II. Denna anlades år 1906 i den då 32 år gamla granplante- 
ringen. Vardera avdelningen omfattar en areal av 21 ar. All självsådd björk 
borttogs, varjämte granen i avd. II låggallrades svagt och i avd. I starkt. 
Vid revisionen hösten 1911 användes samma gallringsmetoder. Vid denna 
revision fälldes ej några nya provstammar, utan uppskattningen skedde efter 
1906 års provstammar. Efter vad det visat sig vid uppskattning av andra 
ytor, har härigenom uppskattningen vid revisionen blivit för låg — en sak, 
som får regleras vid nästa revision. Deén löpande tillväxten visar sig nämli- 
gen endast vara 9 kbm., men är med all säkerhet mycket större. Försöks- 
ytans bonitet motsvarar schweizarnas granbonitet II—ITII (tabell 6). 

Skiktförmågan i bestånden är synnerligen stor. Mycket gran finnes näm- 
ligen i 2:dra och 3:dje kronskiktet. Hade gallringen utförts som krongall- 
ring, skulle detta framträtt ännu klarare. Orsaken härtill kan dels tillskrivas 
den goda marken, dels möjligen fröets proveniens, som antagligen är sydlig, 
dels också tidigare överskärmning av en del björk. 

Strax härefter genomvandrades ett 40-årigt björkbestånd med under- och 
mellanbestånd av gran. År 1906 anlades av skogsförsöksanstalten i detta då 
34-åriga björkbestånd trenne gallringsytor (serien n:r 51). Den gran, som 
fanns i bestånden, hade då närmast karaktären av underväxt. Avsikten med 
ytorna var enligt förda anteckningar att utröna granunderväxtens inflytande å 
björkskogen. Inom avd. I och II, som båda gallrades starkt — avd. II, 
vilken är dubbelt så stor som de andra eller 48 ar, skulle sedermera ljushug- 
gas — kvarlämnades granen; inom avd. III borttogs däremot all gran. Vid 
revision 1911 har avd. I och III fortfarande gallrats starkt, medan avd. II 
ljushuggits (se tab. 7). Som var att vänta, har granen kraftigt tagit sig upp 
1 björkskogen — att hålla den som underväxt går givetvis ej — och ytorna 


r- 


19000. 


Vv ENSS( )N 
Tönne 


S 


ronoparken 


K 


I 


& 
5: 


sjöheden. 


I914. 
-årig boksko 


SOMMAREN 
5 


10. II 


Fig; 


Zz 
7)) 
Å 
z 
Zz 


TIONDE 


Tönnersjö- 


av F. AMINOFF 1906. 
2): 


Fo to 
5 


MORPR AED ons Ar AND T Ott DJ 
SÄ RET TR 


Kronoparken 


sytan 


FARS RN skr a ANAR ARA NI 5 sc nå 


K 


skog. 


heden (försöl 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 
sförsöksanstalts saml. 


rig björk 


o 


Statens Skog 
50-å 


3: 9. 


SCHOTITE:; 


GUNNAR 


240 


| £6T. | sogE | |Ebo'rr'a8) IE 1161 | 
| "PI0QIO "UI "PAY | 
| | 
LE) LAS BAT 10z 001 9 [SKE Not rotor FOO — IG | | | 
| SE | 
GI 6z Lo" I, 1'9 svRA ORO ke IFO9T |östteen ocg IQ ÖSK OLA NE 1161 
"BuLrIfe33e] AILPIS "II 'PAV 
9'9 SEGERIEDKO btoz | 001 9 AT 1'6 ZeG SSE 
|| 
| 41 +E 86'9 Ste gg Olga 8 || GO | 9etkell SR vel Szo'g 1€ 1161 
"BUIIJJ[eBUOJIY "I "PAV 
: | | | | | 
| | "uu 2 CEST "WIAD STR ST UTG SN | LTRASD UD RA ST | 
"8 &» | 7s0q | 2 | bj | il | ONS j TEA | TS IE 
EG SES "Iles | esse SES Eat 2 ej I wrp | plog essew | Be | wep | ploy op] | 
|-FSNEAD [OSAR | | n | [E)UBTULIS | | [PIUBWe]S 3 | sesSuru 
AV AV |SEFECTNESMLAN DT essewyiqnyg — |PUNIDN |-I9P9IA | -I2PoN FALSNST SP UnTS RN FTPPSN | SP | Hä 
| En | eg (RARE ER ERE ene 
2 | 3 | 
PS | uomnnpord[reroT, DES NIEA PR a 6 IF] e 3 2 A pu ev 152q 2 pPUPIPAIPA SY Kl 
| PPau SUYIV I ; 
'SUIISJUBjdues3 I 881 ou UPJÄSYOSIOY 'S INGeL 


Orörd. 


241 


OLA: 
ii 


188: 


SOMMAREN 
Försöksytan 


SR, 
r RE 


id 
I sä RARE RR NES 
Jan ARNES 0 


Zz 
dn 
[24 
24 
zz 


TIONDE 


ISVÅRDSFÖRENIRGENS 


e 


FRÅN SKO( 


I-åri ranplantering å kronoparken Tönnersjöheden. 
S S J 


EE NEN NRA 
N » . Är: GREAT Sa Rn 
RR FR KÖR gr ä 
SM I AN ; 

; ME | 


ET 


Fig. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. 


GUNNAR SCHOTTE. 


gROVPIgre Re 0 
sten RR 


försöksanstalts samlingar. Foto av Epv. WIBECK 1911. 


31-årig granplantering å kronoparken Tönnersjöheden. Försöksytan 188: II. 
Starkt låggallrad. 


Fig. 12. 


FOÖLA; 


EXKURSION SOMMAREN 


TIONDE 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 


FRÅN 


NM 


> STAR NM Vasdaamdl oede prt 


IR Ae 


DE 


WIiBECK 1911. 


EpDv. 


Foto av 


gar. 


samlin 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts 


1 


188: 


Försöksytan 


å kronoparken Tönnersjöheden. 


granplantering 


be 


1-årig 


2 
d 


Krongallrad. 


GUNNAR SCHOTTE. 


244 


RE — — — f|ore otG OGR SÄ EA il EforAsA006 ob |XI 1161 
Ene FRE PETIG [a RR TA ENT STON) far orgnr EA te ETSON (jo An | 6'61 LIE | 255 gest FET KATE OGT 
| "1IÖT Bursfpe33ej WILIS 'SFOJIIOQ UIJJXBAISPUNULIS EP "YOGI BurIe33ej ILS "IH "PAY 
| ; | / 
— | — -- AR TEEN et Görs Ean Sil OR S'VI | — Lek Ob IXNI IIGT| 
SES IEorE EI FR fa Sn Es 9t€ et 6'6 588 | oja EN Org TESS ebb $E IAT 9061 | 
"1161 ua333nuysnfij 9061 Furtffe33ej INJEIS "IH 'PAV | 
| | -— | ket I TR 6'6 BET FE lj An KET g06 Ob INI II61 
Tre jEsdar ojAsoRi gon Iäfoe öSne e'p Et oto €80- — | SES g8'€1 ENTITET eps Ke AT 9001 
"1161 420 9061 Burtff[e33e] HILIS 'I "PAY | 
a | Fe ” | "wuqx || 2 | "wuqxY | "WAY | "ua | "ur ”S "WuqY "UTAN | "wa | "wu S 12 
"AIEAY | "AIBAY I[[e3 eESSPUI PoE BJ I Wet ploy [ejusuwejs BSSBUI vlIÅ | uWreIp | ploy [Eueurejs 3pIe 1esuru 
åÅ S ABVIE (TT -MIQNS ESSPUDTIQNS -PUnIE) I2P2N -I2P2N Ar MNIQUS -PUnID) -[2P2AN I92P2IA 3 SIP 3 dd 
PES = SE äl SER rpuRIs SRIGESN 
"AT[VPpam "Hy uonmpoad[erot, 2 X 1 I A TECK I I e 3 2 (el Pp u 4 IFS q 2 P 15 DAG IE OMR NE US M od | 
"Pugejsaqytoflq I IS o:u UJIIIsSSYOSIOd "Lo Te 
orSrA RN re tot z'zI AR Seg VAG JE Fö ANG (BAT NERE ESA SS RNE san ARON 
|A agte SS AN 85" FRA ENA AO SN RS fel SE 
"BESS ? SEG ? SE bot / 66 SiS EES g0e | 06fge FO Fein OMS 9] AN A 9061 
"Fuse 33e] HILIS "I 'PAV 
EA BSR SUN GS S'6 SER NSORNR LA RITADE TA CERRO) ETEN An IS6z'E TO SER ST ETTO 
Er RO Br er SE [a så ÄR se Et AA Fe SS | al | = 
(ENSO NS 61 toy fet Ess ooGK ö03 AE I VSB liter eter ISopRs agilnet IA 906 
| "Suntje33e] 3eAS "IH "PAY 
| RR a 24 IR Rop 9; "WqY | KUA |D "wu ”S "urqa "UTAN | "wuad "wu | s 26 | 
| TE fl a "eg BSSPUI ! SS vlÅ | "WeIp ploq ue BSSP UI vIJÄ | "uwuep ploy [YuewrS Tp] sesBuru | 
” 4 ABIE(T | -MNIQUS] eESSPUDTIQ NS] -PUnI) PP -PP2N : [I QN IH -PUNIP) PP PP 3 sp I SS I I 
ANT RAVE ATLAS [GR NGE å fö: TA [AA | -uws |PeAxsddN 
"AT[D[2pour Hy | uonnpoad[ eo, 2 bil a I A JR [ I e 3 al QQ Pp u rv JAS q 2 Pp ERE IAEA ST BLA Sj -oq 


"BONSUBIB I OS O:Uu III3S UPJÄSHOSIOH '9 IPIEL 


FRÅN SKOGSVAÄRDSFÖRENINGENS 


SK 


” 


pa S 
Vass VR VIA VRR 


Vv LR 


07 


AR 


s 


FTONDE 


EXKURSION 


SOMMAREN 


1OTI 


SCHOTTI 


av G 


Foto 


Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. 


Ur 


1914. 


Starkt låggallrad. 


50. 
if 


Avd. 


ER 


Försöksytan 
Fig. 


"Tönnersjöheden. 


ntering i kronoparken 


Svagt läggallrad. 


50 
be 
SÅ 


14. Avd. II. 


Fig. 


+ 


45 


246 GUNNAR SCHOTTE. 


komma nu närmast att giva ett gott exempel på, huru fort man kan erhålla 
rent granbestånd under avsikt att samtidigt söka skörda björken så grov som 
möjligt. För övrigt är granen här det äldre trädslaget. Beståndets historik 
är nämligen intressant nog. Efter bokens avverkning såddes på hygget både 
tall- och granfrö. Samtidigt eller strax härefter infann sig självsådd björk. 
Tallen dog ut, och björken tog sig hastigt upp, medan granen bildade under- 
växt. Beståndsbilden från år 1898 är helt annorlunda än den av år 1913! 
Jämför fig. 16 med figit7- 

Exkursionen gick vidare genom cirka 35-åriga tallbestånd med underväxt 
av likåldrig gran. Ganska omfattande arealer av delvis ogallrade, delvis på 
senaste tid gallrade bestånd hade nu genomvandrats. Diskussionen blev där- 
för allt livligare om gallringsvirkets tillgodogörande. Skogsförvaltningen med- 
delade, att det är svårt att få avsättning för detsamma och att få god in- 
komst av gallringen. Skogsmännen från Bergslagen framhöllo häremot, att det 
finnes ingen annan lösning av den frågan än att börja kola gallringsvirket, 
då avståndet till järnvägsstationerna ej är så stort. Visserligen kan ej itrak- 
ten erhållas därför kunnigt folk, men genom anläggande av väl bebyggda 
skogsarbetaretorp i de här och var på kronoparken rivna torpens ställe, skulle 
nog nödig arbetarestam kunna erhållas. Även om de första åren kolningen 
ej kan bedrivas i den skala, att den blir lönande, ansågs det nödvändigt, att 
den utfördes. Det framhölls nämligen som alldeles oundvikligt, att i tid an- 
skaffas en skicklig skogsarbetarestam, tills om cirka 10 år hela kronoparkens 
5,000 tunnland måste övergås med den första gallringen. 

Exkursionsrouten var lagd mycket omväxlande. Från de 35-åriga barr- 
blandbestånden voro vi åter ute i ett större bokhult, dock av betydligt sämre 
kvalitet och bonitet än det, som förut skildrats 1 denna berättelse. Här hade 
skogsförsöksanstalten uppskattat en tillfällig yta (n:r 168) i nästan orört 
I 30-årigt bestånd. 


Tabell 8. Försöksytan n:o 168 i 130=årig bokskog. 
Stamantal | Medelhöjd | Medeldiam, Grundyta Virkesmassa | 
st. m. cm. kvm. kbm. 
StamVveC. smsa | 1,308 | 15.3 | 18,6 35,7 262 
Grenv. över 7 cm. = | = = = 30 
Summa | — | — | = | — 292 
Träden fördela sig på kronskikt och trädklasser på följande sätt: 

I |A rr dra ÄG RN 2 OP RAR lg 210 rr ar ASEA AR FASSSPENT NA 4 
ÅR RA dn SäsEoaA 34 ENE SNER Asa 28 ERS a — CSA 4 
AC NER 40 ACS I rod sb 20 [PAST fen — (RASER 28 
DO TAN re 52 DAN rk RR — SER NE a 8 36 
DES Ske a 4 (2 RR 116 Fa ERE 52 
CURT SNES AREA 268 (CE RR 36 SNR ås ac — 

GC PENNA SA 44 GIRL SSE NR 76 IAEA SE sa 92 
(ÉTIENNE — ES bosessbosdanae — 156 
(INT bo 3 112 (RS RNE COLE 52 
PATINA Ng 4 348 


768 S:a 1,308 träd 


rn 
<+ 
N 
Sy 'oIeuas IR $I uaw '91 "Sy "USplIq v SJUÅS NOSSTIN 'fTV 09] Puptquelg 'sopejue 19 fu 
ÖS wos sjeld ewwes Iejogun ur TI :IS BJÄSYOSIO "Puelsaq UILIISSYOSIOJ 9O6I Ip "purrsaq PA "uPpayafsrunor, uaxred 
-— 2 N 278 [4 S | RR fp 3 ; : p S Nr 
-ue[[9w WOS UuPIS paw 'uaäsnysnf(| Soxsyrofq due-zk (1 34 -OUOIY "”UPIG AR IXBAISPUN pour puersaqyrolq 1811v-/(z '91 '3L 
4 '€£161 HINVA NVNIV AB 0104 HIS UVNNAD AB 0304 
oh 
€ 
= 
= 
Nn 
FA 
Tp) 
MA 
4 
- 
GA 
un 


Zz 
4 
= 
7 
Z 
< 
> 
V 
un 


FRAN 


GUNNAR 


Sr FR JE 
ige 1 


SCH OTTR: 


1010, 


(OT GILLE 


(CE 


av 


Foto 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. 


168. 


Försöksytan 


Kronoparken Tönnersjöheden. 


bok. 


130-årig »urskog» av 


18. 


Fig. 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 249 


Beståndet har den typ, som man förr ansåg uppkommen efter betesskador 
i ungdomen. Flera individer förete emellertid »vrang» form, och det är ej 
osannolikt, att ärftligheten spelat en viss roll, därest beståndet härstammat 
från mer eller mindre krokiga träd. I beståndets västkant, som samtidigt 
förr utgjorde gräns mot inägorna och de stora ljungfälten, finnas särskilt gott 
om »vrange»typer. 


Bortre delen av samma bokhult hade av skogsförvaltningen starkt ljushug- 
gits för att försöka föryngra detsamma genom självsådd. 

Utefter en nyanlagd väg fortsatte vi över en del mossar fram mot mera 
sterila marker. Vegetationen visade synbarligen, att vi närmade oss de 
stora ljungtrakterna. På vägen dit passerades ett 60-årigt självsått tallbestånd, 
där skogsförsöksanstalten anlagt en försöksyta (n:r 272). Här var förr kal 
ljungmark. En gammal minnesgod arrendator DANIELSSON på parken meddelar, 
att han som vallgosse kunde stå på högsta kullen och se åt väster idel ljung- 
kullar. Där ytan ligger, funnos några få fula, greniga träd samt ett tätt plant- 
uppslag. Det är uppenbart, att dessa nu cirka 100 år gamla träd, som ännu 
kvarstå i kanten av ytan, ha gett upphov till beståndet. Detta växte upp 
tätt och ingav ett synnerligen lovande utseende. För 15 år sedan åberopa- 
des det ofta som exempel på, hur god tallskog verkligen kan erhållas på 
ljungkullarna. Vid hastigt påseende kan man också tycka, att de krokiga 
och fula föräldrarna givit en mycket god avkomma, som föga liknar dem. 
En närmare analysering av trädindividen visar emellertid, att ett ovanligt stort 
antal träd äro frodvuxna eller krokiga, respektive b- och c-träd enligt försöks- 
anstaltens beteckningsschema. 

Med hänsyn till den abnorma fördelningen mellan välformade träd samt 
b- och c-träd har gallringen varit vansklig att utföra. Den skulle enligt före- 
sats vara stark låggallring, men har i verkligheten blivit utförd något starkare, 
Samtidigt ha flera b- och c-träd måst kvarlämnas för att ej för mycket störa 
slutenheten. Uppskattningsresultatet och den utförda gallringen framgår av 
vidstående tabell 9. 

Vi kommo så ut på ett avröjt område, som nyligen planterats med 4-åriga 
omskolade granplantor. Här var förr ljunghed, varå ett glest tall och björk- 
bestånd invandrat. Under detta inplanterades gran åren 1895 och 1897. 
År 1911 avverkades tallen och björken, och den 18-—20-åriga granplan- 
teringen ibättrades. 

Vid Bala ödegård mötte från Grand hotell en delikat frukost av påbredda 
smörgåsar samt jordgubbar med grädde, som livligt lovprisades. 

Sedan bestegos skjutsarna, och det bar av ut genom de vida skogsodling- 
arna i ljungmarken. 

På vägen till Ågarps gård sågos från vagnarna 20-åriga rad- eller bältes- 
planteringar av tall och gran. Tallarna syntes stå för glest och hade ej 
ännu förmått helt kväva ljungen; granarna voro visserligen betydligt efter tal- 
larna i växt, men voro i Övrigt gröna och pigga och syntes trivas väl å ljung- 
marken. 

På andra sidan Ågarp besågs en 20-årig sådd av tall. Här var ljungen 
nu nästan fullständigt kvävd under och mellan de plantrika såddgroparna. I 
denna tallsådd hade försöksanstalten anlagt en serie för gallringsförsök (n:r 273 
atochk b): 

Den första och en av de få rena tallsådderna å ljungmarken utfördes här 


17 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 
, 


got I öLto 697 e'l 6tI ort Bön SN gibt | Bruuns | 


| 
| 
| geo I 60'0 I +:6 et ÖtI SG +t/ | Ott z'z | £to | 1t9 1'9 I 9€z Jessen er rr RR sa im Suolq 
| | | | | ÅN, or TEN I Sb€ AST Sea STR er SA a SIS 
| | | I 
| 6of0 | 60t0 St/i BERT IANORE SEA Ltg zL6'I AT 
| no | 110 | I | | Liz | 15] | 9t€ bee | glor (SS CUM Tu HON Fra OT RK IT 
5xtö g1tg | | | gt lor | tv ob | z6g Da SS SDINR SANNING ERE Eee 
Set I sSErö | 8'g ot St) eng 968 | . sotrrse rss rs KSA da I 
| | | | | | "uPIr) 
ST AE SVA "urqY oc "wqy MAN | "uu "tl HS 'WqY | WAY 1000) "ul ÖS 
| AE - he 'I[e3 | essew I S = BJ Te ID plog Iemue  Pssvu vIÅ uterp — plog [eur 
"AIBAY | "ATIBAD SR : : | : : AG 
AV Av ABIT SIGNS (BSSE US TeL TI lar ne [19P9 | -IPP9N -turIS rqusp pund) Pp PP -uWras INLS]SHOTS 
cd ALB pau uonynpoid : TG sp ac : 
= eg eo DL RH LITA USTA LEEO AN PT BTSIg SMSPIBA BIT LAN 
O me = - —- 
= : 
ö :$urs9JueBjduess Sme=-Sz I Flz o:u UPJÄSYJOSIO4 OT [29 
z 
= Ra S6tz Az otrbell tg ofolt | olstor | tlI TATT ott ENS SST (TAXA AoA z'91I E89 PUNunS 
SR | [ESSÄN EE U| : — || ö'ba S9'G1 | 2z60'z LENE STAD (ERS RRNS | AA TS $FE—0of 
EE ES En ASS EN RE AT EN an ra OMS TE] TR OEOIA | SENS OR EA 1 ES OT are 67—9z 
| | IE ogt9g | 8e9r | sri4e | oc6tfl I gtre | ev | Sox FP TNE [EE IA ACK fan ESR OC EE AE z--02Z | 
| gz I £6'99 || StgI I 85fgI s69'z 9'91 2: CzI €'01 SEto+p | oot'9 1/1 1'G I ogz Ka Vil YR a LS Ve SN kkat ere (öl 61—S1 | 
| 09 SOKORE IKE NA TEN IIEKOHOmE I SSANTEr EteN 911 Sbi SUG 199 Helst ON SLS SN | ÄNER D|RSTS SMESE b1I—0o01 | 
| LS 6£t0 || gtli tet Sg90!0 | ot6 | O1 L'g1 SotO S10f0 ofg £'g GE NR SN PN AES 6—9G | 
| | | | 
JES SSTEELAN ETT TIR IR OA "WIqXA OS 'WqY | WAY ur "ul 28 Å "wWqY | WAY "ua ul RS 
010 NN ILISSG. G , | o ; 
| SS & | ER - "Ile | essvwr : SE Bssvw | wet | werp | ploq | teyue IVA essvur | vIÄ 'uretp — plog [eur 
| AV AV ARE |AIQNN  tquy -punig -LPPoN (BP | ras ; NINI -PunTD | TIP | T9P2I | -Uureag SSTJÄSIS TAGA | 
ERAMIpppn HKOllupead SSP AR SPE AT AN [ae fe AN. PAU BI SLSLGEE Sp. Te BRA LD IAS 


BUIy 12301, 


Sr "ZoYSI[B] FIIP=09 I ZÅZT O0:Uu UTJÄSYOSIOJ 6 I9498L 


N 


IO1A4; 


EXKURSION SOMMAREN 


TIONDE 


FRAN SKOGSVARDSFOÖORENINGENS 


TEASN + 


PUTINS 


art0 | too'o 9'z 8'96 | S'z of ofI 6'1 J6gz'zr |800 foto et 651. |z€E + | 
; II i I ”emiappes 
E2t0 800 8" 6'+9 1f€ z'I 9'1 9'z 0019 | ÅR I L'Oo TNG 9f2 logo'z 3 | 
| 2 ( 190 apreuwmeluvaAx 
sto Fo 6'01 KA 8'z o'I Pse ETSI OG FS ot Oo FEEIERIEOE z I 
Å | é pen f—z 'q II "PAV 
z'I 1'I g'$z tg e'z L'o Fp ANT EA org ot6 ESR: ISSob I 
| 
Sz6'S+ | ASS | 
[9 
990 zz bz IeYSNG + 
I 
6: 6'0 g'ob Fi | os Lt, otz Ete IUSgtEel 06 ot 1ty 7 Eg | BuUNunS 


1tO 000 otz L'v6 6'I sl'o o' I FYI IGe06- IEETO £o0f0 Et ör IS0E 
z'0 £o'0 z'G 0:68 ot Bu 9'1 9:z 1869'g | 90 1ÄX0) Sör LESS 
Sto z'0 P:61 1:69 | 6! Fia 8 SI do I RS tt zt€ SNES IK TON 


IATA 


"Sm N 


"ATPANY 


AV 


"WIqY 
s3q 
"AIBAY 


AV 


"ATINI9pa wu "ry 


— - - 


"WuqY JA ud | TAF | WW "ur '2S "uqY | WAY | WII ur 5 
; | SNI 

ESSB PJÅ wrep | plog [eur || esseur | vjÅ 'werp | ploq | mur 

TIQNI eSSPULY IGN] [-punar) |-I92p9]A |-I2P9]A | -wejs | -AIqny|-punIg I-[92P9IA |-I2P9N | -tuBIS 
uonsynpoid | 

FEL: IAIA JeI[eTN purIsaq IPULILAILAY 

-I[220L I 7 ! | o 2 

| 


"PPES]e] SIIe-0Z 


I 


€£liz o:u UPIÄSYOSIOJ 


[ne] 


+ | | 
| | 


SutulfgIsjPua Pr IT "PAY 


N 


ILS | 
pIrSr 420 "PAV 
-UOIY 


Le [NESS KE 


252 GUNNAR SCHOTTE. 


år 1893. Mycket frö har använts, och plantorna ha också kommit rikligt 
upp i såddgroparna. Mellan såddraderna synes senare ha planterats bok, men 
endast ett fåtal bokplantor äro vid liv i det tätt slutna beståndet. År 1911 
utstakades 3:ne ytor i dessa sådder i syfte att här utföra olika gallringar. 
Som det vid närmare studium av träden visade sig, att de möjligen 
kunde vara av någon misstänkt sydlig härkomst, blev emellertid endast avd. 
II om ungefär 12 ar behandlad. I ena halvan av beståndet enkelställdes 
träden, i den andra kvarlämnades högst 3 av de vackraste träden. Förestå- 
ende tabell 11 visar uppskattningsresultatet. Trots den misstänkta härkom- 
sten har ytan nu stort intresse vid jämförelse med planteringar å ytan 275. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Foto av G. SCHOTTE 1913. 
Fig. 19. 25-årig granplantering å mossrik ljunghed. Krono- 
g g grant 8 Jung 
parken Tönnersjöheden, Försöksytan 274. 


Produktionen är ungefär densamma av 55,000 sådda plantor å yta 273 som 
av omkring 2,500 planterade plantor å n:r 275. Medan stamformen och de 
mindre kvistarna utmärka sådden, skiljer sig planteringen genom större medel- 
höjder (omkring 7/3 större) och dubbelt så stor medeldiameter. 

Ej långt härifrån var tillfälle att bese en 2s35-årig granplantering å rullstens- 
mark, där skogsförsöksanstalten anlagt försöksytan n:r 274. — När staten 
köpte kronoparken 1892, funnos granplantor i en del av förre ägaren använda 
plantskolor. 4-åriga sådana utsattes våren 1893 å kullarna väster om lands- 
vägen vid Stora och Lilla Lövensberg. Detta blev sålunda den äldsta plan- 
teringen å ljungmarkerna inom -kronoparken. Uppskattningsresultatet från det 
2 5-åriga beståndet hösten 1913 framgår av tabell 10. 

Granplanteringens höjd är ju ganska växlande, såsom tydligt framgår av stam- 
antalets fördelning på olika kronskikt. 348 granar ha ännu ej uppnått bröst- 
höjd och äro därför upptagna som »buskar». Ytan sluttar starkt, men någon genom- 
gående höjdskillnad hos träden uppe på kullen och nere i dalen finnes icke. 


2 


1914. 


AREN 


IGENS EXKURSION SOMM 


SVÄRDSFÖRENI 


JF 


SKO( 


FRÅN 


9'le | Sig | 968tpi LER £ST Igevte 
vIRA Jeuuny nu eusogps opey Yetuelddfely (3 yo er Hequa paw djeraureld 1ueA I3purisaq IPeH 
Iearfr:fg. I; 10f0 den SÅ —I| ELl'tz | 6z8'0 z'Q otg 9$I = | €£€to 911'0 exe 1'bp 9€I1 [22 ppesagels q2O NI 
zt' pe | gotf0r gli'€ | ue 4yvo fr PruwumnsS 
6 | SSA ob | gle ztf bep z99'1 | ueld Peunung 
I U| UU | U 
9'Lz esto I oprto Sr e'z gbg LÅ 
[ALTA SL'o bSzlo off ztf [0 10 KR SES RT IA e 
1bz | 66'0 oct'o e'b ib FASA DOES z 
L'oz | €£6' 1 zo9'O tg £eG SÖT NTE Sar PIISUOIY I 
| 'uPID 
I 
bt | 9'lz | zEtof | og0ot6 | Leg Leg $Felar | ee BwuwunS 
| I I | | | 
RA AA ERE o'€r | [lol o) I ofo'O Sig re | 09 sorters r rare ra 'F 
teg € 1£t0 911'0 at g'€ | FRA Vill San 16 
I 
£r60 | tg | re6to 8'9 SPE | AE | SE SS SR 'z 
Eslz | 90fkT | 066 S'6 JET | Fo 6 [ol RSS Frk BR 4 IYLISUOIY "I 
TEL 
| | | 
i | | | 
AMA | "wqY | BK "wqx 20! wqY | WAY "ur "wu 2 6 "wWq3Y | "WAY "uta ur ÅS 
I:8m | ac | — 
et '[e3 | esse ek | 'wetrp | ploy | terue | essew | 2vjÅ | werp | ploy | terue JT LTS UOT FT 
"ATLAMN | ALBAN | | eSSPUI | | | MIL | i 
| AeIECE |TIQUS |-PunI |-IPP9IN |-T9P2N | -teys "PLANS |-PUNTID |-I92PSA IPPon | -VIeIS 90 
AV AV | | HIQUA | | | | 
I = = FSE Fba O [ ak IR SU AE KSL LSITSIPAR tf, 
| | uonynpoid s 
|ATINTI2pow "TI | NA IATA ILITLIN pugisaq apurIrvAILAY 


"uPJ3 420 Je) AR Buussjuejdsajyeq I Slz o:u UPJÄSHOSIOY 


Hede; 


254 GUNNAR SCHOTTE. 


Jordmånen består av rullstensgrus med 30 c:s humuslager ovan ett 35 c:s 
rostjordslager, varefter det ovittrade gruslagret följer. Ljungmarkstypen är 
mossrik ljunghed, som länge varit fredad för bränning. 

På gammal skogsmark av motsvarande beskaffenhet, som marken har här, 
skulle givetvis granplanteringen nu vid 25 års ålder hunnit något längre, men 
kulturen kan likväl anses som synnerligen lyckad. 

Till jämförelse med de föregående skogsodlingarna å ljungmärk, demonstre- 
rades en försöksyta 1 bältesplantering av tall och gran (ytan n:r 275). 

Den största arealen av planteringarna, upptages, som förut nämnts av bältes- 
planteringar av tall och gran med 5 rader tall och 5 rader gran eller 5 rader 
tall och 3 rader gran. Denna försöksyta har till ändamål att följa utveck- 
lingen av de båda trädslagen och jämföra dem. Uppskattningsresultaten inom 
endast tallbältena kan ock jämföras med sådderna å ytan 273. Uppskatt- 
ningen från den 22-åriga planteringen framgår av sammanställningen 1 tab. 12. 

I närheten härav besöktes jägmästare C. A. HOLLGRENS grav. Den vackra 
vården, omgiven av stenpelare med järnkordonger bär, enligt den avlidnes önskan, 
inskriptionen: 

»Skogen var mitt liv 
Må jag få vila i hans sköte» — 

Det var med andakt exkursionsdeltagarna samlades å den vackra kullen 
med en vidsträckt och hänförande utsikt över Stora Skärsjön och unga skogs- 
planteringar så långt ögat kunde nå. Allmän aktning uttalades ock för den 
energi, jägmästare HOLLGREN ådagalagt, genom att genomdriva och administrera 
alla åtgärder för dessa stora skogsplanteringar, som utfördes på några få år 
och äro bland de största i vårt land. 

Med skjutsarna togs nyanlagd väg förbi den avdikade Ekebergsmossen och 
Sjöbo kronojägareboställe fram mot Torareds backar. Färden hade så gått 
cirka 9 km. med skjuts genom idel 20-åriga planteringar inom kronoparken 

I parkens andra äldre skogskomplex, det s. k. Krättet, gjordes ett kort 
uppehåll vid en av skogsförsöksanstalten anlagd tillfällig provyta i 48-årigt 
ekbestånd, av den typ, som förut är omtalad i denna redogörelse. Uppskatt- 
ningsresultatet från densamma framgår av tabell 13 (se ock fig. 20). 


Tabell 13, Försöksytan n:o 167 i 48-årig kratskog av ek. 


| Stamantal | Medelhöjd | Medeldiam. | Grundyta | Stamved 
| st. | m. cm. | kvm. | kbm. 
; | | | 
EKS | 3 025 | 8,6 8,9 19,02 | 85, 
| TälOrTae ss ON | 100 | = = O,12 | 0,4 
i | 108 | = = | 1,88 FF 
Summa | 3233 | — | — | 21,02 | 96,— 


Härtill komma ytterligare 13 525 stubbskott av ek och I 996 st. enar per 
hektar. 


Från ”Torareds backar har man en bedårande utsikt över Hallandsslätten 
och havet, men vädret var denna gång ej fullt klart. I dessa ljungbackar 
fick man 1i stället endast nöja sig med beskådandet av en större inhägnad 
försöksplantering (serien n:r 18). Denna yta är av förf. fullständigt beskriven 


FRÅN SKOGSVARDSFÖRENINGENS 


TIONDE 


EXKURSION SOMMAREN 


1014. 


Än 


Än 


I1OT3:. 


K 


WIBE( 


EDw. 


av 


Foto 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. 


” 
if 


försöksytan 16 


Av 


Tönnersjöheden 1 närheten 


Kronoparken 


av ek. 


TLågväxt kratskog 


20 


Fig. 


250 GUNNAR SCHOTTE. 


förut i denna tidskrift”, vartill hänvisas. Förutom de där omtalade proveni- 
ensstudierna omfattar vtan också våren 1904 utförda försöksplanteringar med 
stjälkek, druvek, björk och Pinus Banksiana. Vid 11 års ålder hade själk- 
eken endast en medelhöjd av 0,35 m.; den största plantan var 1,05 m. hög. 
För druveken var respektive talen 0,38 och 0,85 m. Särskilt druveken hade 
lidit rätt mycket av frost, vilket för övrigt ej är så underligt, då den beklag- 
ligtvis nog är av tysk härkomst. Björkplanteringen var däremot alldeles oklan- 
derlig (fig. 21). I avdelningen med Pinus Banksiana voro plantorna girvuxna 
och krokiga och synas ej alls vara något att bygga på. Vid 12 års ålde, 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Foto av C: O: GILLE 1013. 
Fig. 21. Försöksytan 18 å kronoparken Tönnersjöheden. Plantering av björk 
(i förgrunden) och ek å ljungmark. 


var deras medelhöjd 1,55 m. och den högsta plantan 2,5; meter hög. — På 
en särskild parcell utanför hägnaden hade också gjorts försök med gråal, 
som till en början gått väl till, men sedan skadats av hararna. I allmänhet 
ha dock nya skott skjutit upp, så att fältet ändå ser grönskande ut. 

Med skjutsarna fortsattes härefter ut på enskildes ljungmarker, där läns- 
jägmästare G. PrrirF å marker till gårdarna Torared och Gårdshult demonstre- 
rade av hushållningssällskapet eller skogsvårdsstyrelsen utförda skogsodlingar. 

Vid Torared beundrades en vacker granplantering, verkställd år 1895, och vid 
Gårdshult visades en våren 1913 synnerligen omsorgsfullt utförd sådd med 
djup luckring av groparna. Ljungen var också avflådd på en stor fläck för 
varje såddruta. 

ATP Es OCh Splantörskostnad us ter 37,81 kE. Per nektarn 
Frökostnad ...... ords ES AE SER E RAN 1 ISAR ft äng NG 15 » > » 


Summa 52,81 kr. pr hektar 
! GUNNAR SCHOTTE: ”Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till proveniens- 
frågan. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914, sid. 727. 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 257 


Även en våren 1914 utförd plantering var av stort intresse. Den 
I 2 

hade skett med tallplantor — och granplantor — i fyllda gropar, i vilka plan- 
o o 


torna utsatts med pinne. 


ATDets= Och plantörskostnad >... .......-.... 57,60 kr. per hektar 
Blantkostnad i(IEkriPperiI,000) .scccse.. Go > 


Summa 63,80 kr. per hektar 


Med skjutsarna återvände exkursionen förbi Skällås till Simlångsdalen, där 
extratåg förde oss till Halmstad. Efter vid stationen intagen middag, togs 
kvällståget till utställningsstaden. 


Den 1 juli foro exkursionsdeltagarna från Malmö 8,20 f. m. med Simrishamns- 
banan. — Strax innan vi anlände till Skartofta station stannade tåget på linjen, och 
hovjägmästaren, baron H. RAMEL samt hans skogsförvaltare S. C. MADSEN 
mötte resenärerna med skjutsar. Dagen var i första hand anslagen till bese- 
ende av skogarna till 


Övedsklosters fideikommiss. 


Fideikommisset är beläget i Öveds, Åsums, Björka, Ilstorps och Wombs 
socknar 1 Färs härad samt Hjelmaröd 1 Harlösa socken av Frosta härad, allt 
i Malmöhus län. 

Arealen uppgår till 6,500 hektar åker och äng, 3,000 hektar skog, förutom 
Wombsjön om 1,500 hektar. Taxeringsvärdet uppgår till 3,251,100 kronor 
för jordbruksfastigheter och 60,600 kronor för annan fastighet. 

Av skogsarealen komma 1,125 hektar på Öveds, 220 hektar på Åsums, 395 
hektar på Björka, 65 hektar på Ilstorp, 1,150 hektar på Wombs och 45 
hektar på Harlösa socken, häri inbegripna 72 hektar, som utgöras av brand- 
gator, vägar och boställsjordar. 

Jordmånen består av lermylla, grus och sand med mer eller mindre mäktigt 
humuslager. Inom Öveds, Åsums och Harlösa socknar består skogen huvud- 
sakligen av bok med någon inblandning av ek, annbok, ask, al och gran 
vartill komma 200 hektar 15—23s5-årig tallskog. Inom Wombs, Björka och 
Ilstorps socknar växer huvudsakligen tall och något gran samt ekar och bok- 
träd som lämningar från äldre tider. 

I fideikommissets arkiv förvarade handlingar utvisa, att i Wombs socken 
1732 fanns en mindre skogsareal av tall och även bok och ekskog, dock 
saknas uppgift om arealens storlek. År 1818 vid enskiftesdelning till präst- 
och klockareboställe omfattade skogsarealen därstädes 122 t:d 14 kappland 
bestående av hög och vacker tallskog, varemot 1,000 t:d 30 kappland äro 
upptagna som flygsandsfält, varav en mindre del är besådd med tall. Under 
tiden 1850 till 1885 blev större delen av inom Wombs, Björka och Iltorps 
socknar varande ljungmark och flygsandsfält besådd med tallfrö och en mindre 
del planterad med tall och gran. Å flygsandsfälten såddes fröet i rader, ner- 
myllades och täcktes därefter med tallris, å andra ställen såddes fröet till- 


Karta över Övedsklosters fideikommiss. 


Oo 500 1000 £000 3000 4000 meter 
] 


ExXkurswnens väg . 


[YA 
| 


FombsNorregård. 
LET | 


Vombsjön. 


Vombaskog= 


3 


3 fa OS 
'kaärrie sko 


RR 


Fig. 22. Karta över Övedsklosters fideikommiss med exkursionens väg utmärkt med 
prickar i skogen eller med grövre väglinjer, där den följt väg. | 


FRÅN SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 259 


sammans med råg, för att skydda plantorna mot solen. Lövskogen är i hu- 
vudsak tillkommen genom självsådd. 

År 1846 upprättades av överjägmästare I. H. EBERT, Bordsjö, plan över 
periodiska och summariska avkastningen av de till Övedsklosters fideikommiss 
hörande skogar från och med året 1846—47 till och med 1935—1936 (!) för 
en areal av 2,692 t:d 20 kappland. Av beskrivningen framgår, att växtlig- 
heten visserligen växlar efter jordmånens bättre eller sämre beskaffenhet, men 
att den, med undantag för de torra backarna och magra sandfälten, till större 
delen är god. Den skulle dock varit ännu mycket bättre, om icke kreaturen 
under en följd av år skadat ungskogen genom betning. Detta är i synnerhet 
märkbart uti Öveds södra ängar, Åsums ängar m. fl. ställen. Därför benäm- 
nas än 1 dag skogens olika delar exempelvis Klosters kohage, östra, södra 
och norra Kohage, Stutalyckan, stora och lilla Märehage, Skartofta hästhage 
0. Sv. Av beskrivningen framgår också, att skogen var mycket gammal, 
med träd, som redan voro topptorra, ihåliga, eller på annat sätt skadade, 
samt att på flera ställen funnos allt för tätt stående slånbuskar. 

Denna plan synes dock icke blivit genomförd, men ligger antagligen till 
grund för den, som uppgjordes och genomfördes år 1873, och som upptog 
all jord, som ansågs lämplig till skog, eller en areal av 3,000 hektar, förde- 
lade på trenne skogsfogdedistrikt: 
1:sta distriktet innehållande 710 hektar i Öveds och Harlösa socknar 
2:dra » » 690 i Öveds och Åsums 
3:dje » » 1,600 » - 1Wombs, Björka och Ilstorps socknar. 

Varje distrikt är delat i 2:ne huvudavdelningar om 5 perioder märkta A, 
BODE ch varjenperodki 5) skiften. märkta, I, 203, 46 och 5, de tort. 
löpande numren äro avsedda för räkenskapsföringen, i vilken varje skifte har 
sitt konto för ek, bok, annat lövträd samt barrträd. Dessa mindre skiften inne- 
hålla på I:sta distriktet omkring 10 hektar. Varje skifte genomhugges vart 
femte år. 10 skiften gallras årligen, och omloppstiden är 120 år. Andra di- 
striktets underavdelningar, äro för lövskogen vardera omkring 15 hektar och 
för tallskogen 9 hektar, genomhuggningen och omloppstiden äro desamma 
som i rI:sta distriktet. Tredje distriktets underavdelningar 1 Wombs skog 
innehålla vardera omkring 45 hektar och i Björka och Ilstorp 23 hektar. 

I parken kring gården, omkring 45 hektar, finnas gamla ekar och bokträd 
1 ålder 125—175 år, delvis med underväxt av 30—4o0-årig bok, en del 185 
årig tall samt ask, alm och al. 

Bland bestånd, som särskilt tilldrogo sig exkursionsdeltagarnas intresse, må 
först erinras om avd. 8 (se numren å kartan, fig. 22). Det var ett 40—45 
årigt bokbestånd om 9,54 hektar. Ur beståndet har utgallrats 
år 1898—1899 102 kbm. sekunda bokved, 205 bunkar bokris, 


2 tolfter barrträdsläkt och 2 bunkar barrträdsris, allt för ...... kr. 466: 90 
>» 1903—1904 149 kbm. sekunda bokved, 207 bunkar bokris, 

2 COLE TIM Alt) Sa ER ÖT sens AS SSE tie Dodo Nr LITA 
> 1908—1909 1I51!/, kbm. sekunda bokved, 154 bunkar bok- 

I SYKT SEA R Tre VITTORIA La 1,325: 40 


I9I3— 1914 66 ekstockar, 3 kbm. prima bokved, 174 "/> 


kbm., sekunda bokved, 175 bunkar bokris, 64 kbf. askvirke 
Mm. Mm. allt för 


260 GUNNAR SCHOTTE. 


I avd. 11 (enl. uppgift 20—25 årig bokskog) om 11 hektar hade utgallrats 


År 1g901—1902 16 kbm. sekunda bokved, 258 bunkar ris och 

25/2 läkter, barcträdsvirker allt: förssssSe55055 aa Asse krälli30 5: 20 
> 1906-—-1907 25 kbm. sekunda bokved, 321 bunkar ris allt för >» 597: 50 
>» 1911—1912 24!/, kbm. sekunda bokved, 382 bunkar ris 

och 67 läkter barrträdsvirke m. m. allt för » GE TO 


KEN R20: 30 


I avd. 41, ett 35—40-årigt bokstånd om 9,o8 hektar hade också gallringen 
lämnat god behållning: 
År 1901—1902 33,5; kbm. sekunda bokved, 148 bunkar ris kr. 230:70 
>» 1900—1907 130 » > > 197 » Mig 386: 70 

I9II—i 1912 80 > » 23 > » 

59 kbf. ekstockar, 253 ekpålar m. m. F275: 30 


Krn2, 302: 70 


Foto av G. SCHOTTE. 


Fig. 22. Skogsväg genom jämna yngre bokbestånd å Övedskloster. 


I närheten av Charlottenlund inbjöds resenärerna av baron RAMEL atti ett 
stort tält, upprest å en vacker äng, intaga en splendid lunch, där särskilt 
Skånes allra bästa jordgubbar senterades av nordborna. Efter detta angenäma 
avbrott i skogsexkursionen bestegos åter vagnarna, som snart förde oss till 
Övedsklosters allé. Vi fingo här beundra de kraftiga stora tallarna (se fig. 
24). Den största av dessa (se fig. 25) skall enligt uppgift vara planterad av 
Aurora Königsmarks syster, som avrättades 1740. Efter en kortare promenad 
nåddes Övedsklosters ståtliga slott, som besågs under friherrinnan Ramels 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 2061 


An 
0 ö 
= 
> Ul 
> 
Cleo YES 
mt EKEN 
Ear 
PRO NT 
OO mm 9 
Cr MM - 
SoS 
ES 
== 
Nag 
DE 
mm 
I 
- Ö 
SSJ 
FU) 
= 
RO 
= 
3 a 
NO 
cg 
KSS 
in a 
4 
:0 cg 
2 
nn Vv 
= 
= 
= 
ac 
oo 
QS 
-—-— +— 
Nn 
soc 
NANNE 
N 
bo 
mA 
RR 
Zz 
[CN 


Från den ståtliga tallallén vid Övedskloster. 


24. 


Fig. 


6 GUNNAR SCHOTTE. 


NN 
NN 


Foto av ERIK GEETE. 


Bret; Övedsklosters slott. 


ciceronskap. Icke minst beundrades i parken ett flertal sydländska träd i 
väldiga exemplar. 

Sedan togos skjutsarna åter, varvid följdes landsvägen mot Sjöbo. Halt 
gjordes bl. a. i avdelning 63, ett bestånd om 15,56 hektar i åldern 55—9690 
år. Det hade lämnat följande avkastning genom gallringar: 


E k 3 ok Annat Lov trad I Barrträd || Försälj- 
ning 


— =! 


Gallring E 5 = 
IH NE | | | se cn I 
3 SAN SS ved ISM ESR EN ma fa ER ris |» 3 | åsar) läkt| ris BälA 
år >5 | 2 PRE | RE Ze | Hi 3 2 
ee go R st: lm3 Tm3 In stl?” | ma 8 s8 0 sta CER sbjll TR t 
I 2 | | | | 
1898—1899]| — | 10 | — fare 31) — l222!/ol sl — I —1— | 301 — 1 51 | 722840) — || z,189; 10] 
1903—1904|| 862|16!/2) 128 | 109 | 28 || — |299!/2 139)| 41 2 1 | 6 — | 14 II 34 | 8 4! 2 12,439 90 
H I | I I 
1908—1909]] —37| 33 | 01,99 931] — | TJ Jro IE SN SOS fn 4831 105 
I9I13—1914 6) — |] 151— | — It1!/01 166!/0] 701 8 |64!/0] — | — 1!) 42 1 — | 31/01 — | — || 1,624] 00 


Vi lämnade Övedskloster med känslan av att ha besett synnerligen in- 
tressanta skogar. Vi hade beundrat vackra slutna ungskogar av bok, vi hade 
även sett äldre bokbestånd med någon inblandning av ask med god stam- 
form. Marken i bokskogen var i allra bästa kondition. Vi hade med in- 
tresse antecknat en örtrik flora, typisk för den bästa bokskogsmarken: Allium 
ursinum, Oxalis acetosella, Mercurialis perennis, Dentaria bulbifera, Primula 
elatior m. . 

Vi hade också fått se ett intensivt skogsbruk, som lämnar god behållning. 
Fideikommisset har t. ex. egen drittelfabrik på sitt område. 

Det var med känslor av stor tacksamhet, som vi i Sjöbo skiljdes från vår 
älskvärde värd och ledare av dagens exkursion, baron H. RAMEL, och fort- 


satte till Bökebergsslätts station. 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 203 


Redskapsprovningen å Skabersiö skogsmarker. 


Dansk Skovforening hade visat den Svenska Skogsvårdsföreningen den stora 
äran att å Skabersjö skogsmarker uppvisa en del av de bästa markberednings- 
redskap, som användas vid föryngringen av de danska bokskogarna. För 
denna uppvisning hade Dansk Skovforening tillsatt en särskild kommitté med 
hovjägmästaren baron WEDEL WEDELSBORG som ordförande och skovrider MÖRK- 
HANSEN, Ravnbholt, jägmästare CARL VON SCHÖNBERG, baron O. THOTT, Ska- 
bersjö, och skovrider WEGGE, Vemmetofte-kloster, och samtliga dessa herrar 
mötte nu exkursionen i bokskogen i närheten av Bökebergsslätt. Med synner- 
ligt intresse åsågo de svenska skogsmännen dessa markberedningsredskap i ar- 
bete (se fig. 27—30). 

För svenska skogsmarksförhållanden ansågs kultivatorn »Dalgas» (fig. 27) 
och den för endast ex häst dragna Smaäths gravekultivator (fig. 30) bäst. Den 
sistnämnda består av två valsar, som äro insatta i en ram, vilken är förbun- 
den med en kärra av två järnskodda trähjul på en järnaxel. På valsarna 
sitta små järnblad i kransar, tre dubbelblad i varje krans. Den främre valsen 
har 4, den bakre 5 sådana kransar. Smitks gravekultivator utförde en myc- 
ket god markberedning, ehuru kanske ej så grundlig, som de danska skogs- 
männen vilja ha den. 

Mindre intresse för våra förhållanden erbjödo de förevisade skogsplogarna, 
då vi ju knappast någonstädes kunna, på grund av markens stenbundenhet, 
använda plogar i skogen. Det var emellertid mycket intressant att se, att 
även den något steniga marken vid Skabersjö kunde, ehuru med svårighet, 
markberedas med plog. Godskesens skovplov är efter en amerikansk idé kon- 
struerad av skovfogde GODSKESEN. Den är ganska tung och är avsedd att 
kunna genombryta rötter av 5—7 cm:s tjocklek. Före plogen går en skä- 
rande, roterande skiva, och frampå själva plogen är anbragt en stark rotkniv 
i böjd form. Ett plöjningsdagsverke medhinner i Danmark en areal av 0,18 
—o0,28 har. Buchs skovplov (se fig. 29) är helt av järn och avsedd att genom- 
bryta mindre rötter och gå över de större, utan att plöjningsarbetet avstannar. 
Den skärande kniven framför plogen är konstruerad så, att när den stöter 
mot en rot, höjer sig själva plogen så, att den då lätt kan glida över roten. 
Arbetsprestationen med denna plog är densamma som med den föregående. 

Vidare förevisades Godskesens femtandsharve, som liknar vår vanliga åker- 
bruksharv. Den är försedd med 3 tänder bak, och 2 framtill. Med denna 
harv ha blivit utförda förberedande arbeten till många naturliga bokföryng- 
ringar i Nordsjelland. Den drages av två hästar, och arbetsprestationen i 
Danmark är 2,20—2,80 hektar om dagen. Godskesens lettharve har 4 tänder 
1 varje harvdel och består av 8 sådana. Den är en elastisk harv av ungefär 
samma slag, som brukas i lantbruket. Den användes för utjämnande av 
tiltor å nyplöjda arealer. Arbetsprestation som föregående harv. 

Slutligen fingo vi också se Buchtrups knivharve (en sorts tallriksharv) samt 
Buchs lovrive (se fig. 28) i arbete. "Den sistnämnda användes för bortrivandet 
av boklövet, innan egentlig markberedning äger rum. Den drages av en häst, 
och på ett dagsverke medhinnes omkring 1,65 hektar. 

De svenska skogsmännen åsågo denna uppvisning av danska markberednings- 
redskap med stort intresse, och säkerligen fingo de också mycket respekt för 
det intensiva markberedningsarbete, danskarna kosta på sina skogsmarker. Tack- 


GUNNAR SCHOTTE. 


264 


"ALLOHIS '9I AB 0304 


"SAIAO[ SYING 


'ofstoqeys ee Futusordsdexyspar sFuruarojaoxs ASueg UPIA 


'gz 'Siq "«SeSle« UIOJLANINY 


"ILLOHIG '9) AP 0304 


"Lz iq 


FRAN SKOGSVARDSFORENINGENS 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1910. 


PTIONDE 


EXKURSION SOMMAREN 


<ES 


vå 
K 

T, 

4 

v ” 

4 


AÄ 


1914. 


Smiths Gravekultivator. 


:O 
7 
Oo Cb 
er) AA 
KU 2 
SA = 
2 SI 
Sa (0) 
[Ts 
> 
2 
7 
Ö 
3 
4 
in 
v 
H 
in 
20 
E 
rv 
= 
= 
= 
4 
AN 
4 
70) 
c 
= 
& 
— 
2 fed 
Sed 
[DT Ka 
2 — 
>” 
7 
n 
=) 
- 


205 


266 GUNNAR SCHOTTE. 


samheten mot Dansk Skovforening för den instruktiva förevisningen var också 
stor. Det vore att hoppas, att den hos svenska skogsmän höjt intresset för 
markberedningsåtgärder. 

Från Bökebergsslätt tog exkursionen kvällståget till Malmö, dit den anlände 
först närmare kl. 10 på kvällen. 


Följande dag, den 2 juli, var anslagen till besök å 


Baltiska utställningen. 


Då allt av skogligt intresse på denna stora utställning förut skildrats i 
denna tidskrift!, skola vi nu ej längre dröja vid densamma. — Exkursionsdel- 
tagarna samlades i skogshallen kl. 10 f. m. Sedan denna fullständigt demon- 
strerats, intogs gemensam lunch i huvudrestaurangen, varvid många av exkur- 
sionsdeltagarnas damer voro närvarande. Sedan besöktes avdelningen för trä- 
bearbetningsmaskiner i maskinhallen, den svenska jaktutställningen, Stora Kop- 
parbergs bergslags biografförevisning (skogsprogrammet), de danska och ryska 
skogsutställningarna samt skogsavdelningen på lantbruksmötet. 

Kl. !/,6 e. m. samlades exkursionsdeltagarna, omkring 80 personer, därav 
ett tjugutal damer, till gemensam middag å Baltiska restauranten. Vid mid- 
dagen presiderade föreningens vice ordförande, direktör A. WAHLGREN. I ett hög- 
stämt, formfulländat tal för Skogsvårdsföreningens exkursioner erinrade han om 
att med denna dag avslutats Föreningens 10:de exkursion. Han påminde 
om, att jämnt på dagen för 10 år sedan ägde Föreningens första exkursion 
rum, och också den till Skåne. Under livligaste anslutning dracks skålen för 


Foto kl. 11 på natten av CARL CARLHEIM-GYLLENSCHIÖLD. 


Fig. 31. Baltiska utställningen i eklärering. 


1 GUNNAR SCHOTTE: Skogshushållningen på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Skogs- 
vårdsföreningens tidskrift 1915, sid 457. — 


FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 267 


Svenska Skogsvårdsföreningens exkursioner. — I ett annat tal vände sig v. ordfö- 
randen till Dansk Skovforenings närvarande representanter med ett varmt 
tack för den instruktiva undervisning, de föregående dag givit de svenska skogs- 
männen, och förenade detta tack med en hyllning för det danska skogsbruket. 
Baron WEDEL WEDELSBORG svarade å de danska skogsmännens vägnar. — Till 
sist talade också v. ordföranden 1 alltför erkänsamma ordalag för Föreningens 
sekreterare, som planlagt Föreningens 10 exkursioner. 

Till Föreningens ordförande, som av sommarriksdagen 1914 var bunden 
vid huvudstaden, avsändes hyllningstelegram. 

Medan en trollsk belysning bredde sig över utställningsfältet med sina 
mångfärgade vattenkonster och tusentals ljus, rådde ett ystert nöjesliv, ej 
anande de tragiska händelser, som en månad senare skulle skaka Europa och 
även menligt inverka på utställnings- och nöjesstaden. — I den stora kon- 
fettisalongen dansade Skogsvårdsföreningens exkursionsdeltagare i serpentiner- 
nas brokiga virvlar under ett tätt konfettiregn. . ... 


DELTAGARE I SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 
EXKURSION 1914. 


Före den 25 jumi anmälda deltagare. 


I ÅHLGREN, JOH., jägmästare, Falun." 
2 ALEXANDERSSON,. R., länsjägmästare, Västerås. 
3 ANDERSSON, ERNST, jägmästare, Djursholm. 
4 BELLANDER, NILS, e. jägmästare, Leksand. 
» 5 BENNET, JaC., frih., godsägare, Örtofta. 
6 BERG, GEORG, skogsförvaltare, Åtvidaberg. 
7 BERG, Ivar, godsägare, Rödjenäs, Nässjö. 
8 BLOMQVIST, T. J., forstmästare, Tammerfors, Finland. 
» 9 BockK, J., forstmästare, Widtsköfle. 
»' 10 BOLIN, STEN, jägmästare, Mariestad. 
» II BROLIN, ERIK, förvaltare, Sveg. 
>» 12 BÄCKLUND, ERNST, skogsförvaltare, Marieberg, Köjaviken. 
» 13 CARBONNIER, HENRIK, skogschef, Finspong. 
>» 14 CAUTON, A. J., forstmästare, Pieksämäki, Finland. 
> I5 DAHLGREN, J., jägmästare, Kosta. 
» 16 DAHLMAN, ELLE, forstmästare, Finnskoga-Höljes. 
17 DYBECK, WILHELM, länsjägmästare, Falun. 
» 18 EDELSTAM, FR., hovjägmästare, Malmö. 
> 19 EISEN, GUSTAF, skogsförvaltare, Strömsbergs bruk, Tierp. 
>» 20 EKESTUBBE, F., forstmästare, Stugun. 
>» 21 v. ESSEN, R., frih., godsägare, Signesberg, Bro". 
» 22 FISCHER, GUNNAR, länsjägmästare, Ronneby. 
» 23 FORNANDER, N. P., jägmästare, Karlstad. 
> 24 GEETE, ERIK, jägmästare, Östersund. 
>» 25 GRENANDER, TELL, statens skogsingenjör, Umeå. 
26 HEDERSTRÖM, L., jägmästare, Söderfors. 
» 27 HELLSTRÖM, ÖTTO, disponent, Djursholm. 


+ Uteblev från exkursionen. 


EXKURSIONSDELTAGARE. 


HELLSTRÖM, S. O., forstmästare, Hasselfors. 

HILLERUP, AXEL, forstkandidat, godsägare, Nyköbing, Danmark. 
Hiort, K. N. N:son, forstmästare, Hudiksvall. 

HULTIN, J. EF; intendent, Halun. 

JaGD, T., jägmästare, Snogeholm, Sövdeborg. 

Junuius, H., jägmästare, Uddevalla. 

KARLSSON, EINAR, jägmästare, Göteborg. 

KARSBERG, J., f. d. skogschef, Finspång. 

KiaER, THv., skoginspektör, Kristiania. 

LARSSON, HARALD, forstmästare, Andersfors, Bergsjö. 

LINDROTH, BERNH., forstmästare, Gimo. 

LJUNGSTRÖM, JULIUS, agronom. Hasselfors. 

LYON, FRANK, forstmästare, Gimo. 

LöÖF, AXEL, flottningschef, Orsa". 

LÖWENHIELM, C. F., skogsförvaltare, Mölnbacka”. 

MADSEN, S. C., forster, Övedskloster. 

MELLSTRÖM, J. A., kronojägare, Hökhult, Laholm. 
MÖRCK-HANSEN, skovrider, Ravnholt, Danmark. 

NOREEN, E. G., länsjägmästare, Nyköping. 

PrEIiFF, G., frih., länsjägmästare, Halmstad. 

RameL, H. O., frih., hovjägmästare, Övedskloster. 

RINGSTRAND, N. G., jägmästare, Stockholm. 

Ros, EINAR, forstmästare, Mölnbacka. 

SCHMIDT, PETER, jägmästare, Halmstad. 

SCHOTTE, GUNNAR, professor, Föreningens sekreterare, Stockholm. 
v. SCHÖNBERG, C., jägmästare, Snogeröd. 

STENBERG, M., jägmästare, Hunneberg, Rånnum. 

STJERNSWÄRD, RUDOLF, godsägare, Widtsköfle. 

SVENSSON, Pär, disponent, Karlstad. 

SÖRENSEN, OLUF, skogsförvaltare, Hellerup, Danmark. 

THAM, CARL, jägmästare, Laxå. 

THROTT OSTfrin.) Skabersjö. 

THUNBERG, G., direktör, Göteborg. 

TIGERSTRÖM, O., forstmästare, Strömbacka. 

TRESCHOW, AUG., löjtnant, Målhammar, Orresta. 
WACHTMEISTER, FR., greve, universitetskansler, Föreningens ordf., Larslund”. 
WAHLGREN, ANDERS, direktör, Föreningens v. ordf., Skogsinstit., Stockholm. 
WEDELL-WEDELLSBORG, baron, hovjägmästare, Hilleröd, Danmark. 
WEGGE, skovrider, Wemmetofte-Kloster, Danmark. 

WIGELIUS, ÅLFR., jägmästare, Göteborg”. 

AV WAHLBERG, D., jägmästare, Smedjebacken. 

ÖFVERHOLM, Å., jägmästare, Ljusdal. 

CARLHEIM-GYLLENSKJÖLD, B., godsägare, Vallen, Vallberga. 
ANDERSSON, EINAR, e. jägm., Rånnum. 

BERGMAN, F. A., e. jägm., Kalmar. 

HEDEMANN-GADE, ÉE., e. jägm., Örebro. 

SUNDBERG, AXEL, godsägare, Backsäter, Katrineholm. 

TIMBERG, C. G., jägm., Omberg, Alvesta. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2—3. 


Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser. 


Av HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Sedan åtskilliga år tillbaka har den ene av oss (SAMUELSSON) sysslat med 
växtfysiognomiska undersökningar och har härvid helt naturligt även intresserat 
sig för själva metodiken vid analysen av de enskilda bestånden. Hans upp- 
fattning var, att den tämligen ringa fasthet, som denna hittills erhållit, väsent- 
ligen berodde därpå, att den överhuvudtaget så litet, inom vårt land knappast 
alls blivit diskuterad. Han föreslog därför i januari detta år, att ämnet borde 
upptagas till diskussion vid ett sammanträde av Växtbiologiska seminariet i 
Uppsala, som då hade en behandling av Sveriges skogar på sitt program. Han 
erbjöd sig då också att inleda diskussionen med en kritisk redogörelse för 
olika metoder, som kommit till användning särskilt för återgivandet av fält- 
och bottenskiktens sammansättning (»markfloran»). Förslaget accepterades av 
seminariets ledare prof. R. SERNANDER, och diskussionen kom till stånd den 
19 februari 1915. Under utarbetandet av inledningsföredraget utkom LAGER- 
BERGS arbete >»Markflorans analys på objektiv grund», varför helt naturligt 
även detta blev föremål för en kritisk granskning. Till sammanträdet hade 
prof. H. HESSELMAN och d:r T. LAGERBERG på särskild inbjudan infunnit sig. 
Diskussionen blev synnerligen livlig och kom att särskilt röra sig om LAGER- 
BERGS nyssnämnda arbete. Den fortsattes vid ett senare seminariesammanträde, 
då de båda gästerna från föregående tillfälle emellertid ej voro närvarande, 
och fördes sedermera, livligt nog, man och man emellan. Härvid tilldrog sig 
behandlingen av analysmaterialet från variationsstatistisk synpunkt särskild upp- 
märksamhet, så mycket mera som denna genomgår LAGERBERGS arbete som ett 
särskilt starkt framträdande moment. I diskussionen härom hade även den 
andre av oss (KYLIN) vid de bägge seminariesammanträdena framkastat några 
synpunkter. Någon enighet mellan de bägge parterna kunde emellertid ej 
uppnås. För att skaffa oss en på egna iakttagelser grundad erfarenhet och 
ett material, som kunde användas för ytterligare belysande av de omtvistade 
frågorna, beslöto vi oss att gemensamt analysera en provyta i naturen med 
användande av de principer, LAGERBERG framfört. Med prof. R. SERNANDERS 
välvilliga medgivande utlade vi därför en provyta i Vårdsätra naturpark nära 
Uppsala. Nämnda 400 kvm. stora provyta har under den gångna sommaren 
undersökts vid tre tillfällen (9 maj, 2 juni och 4 september). Analysen in- 
skränktes till att gälla markflorans kärlväxtvegetation och verkställdes i huvud- 
sak enligt anvisningarna i LAGERBERGS arbete. Emellertid bör särskilt an- 
märkas, att vi alla tre gångerna arbetade med ett och samma system av små- 
rutor. 


270 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Det är några resultat från denna undersökning, som givit oss anledning att 
här meddela några kritiska synpunkter på beståndsanalyser efter olika metoder. 
De mera allmänna synpunkterna äro i huvudsak desamma, som framfördes i 
inledningsföredraget till den nyss omtalade diskussionen, naturligen i något 
omarbetad form och under begagnande av erfarenheterna från provytan vid 
Vårdsätra. Bearbetningen av materialet och författandet av nedanstående rader 
ha varit fördelade på följande sätt: KYLIN har haft hand om materialets be- 
handling från variationsstatistisk synpunkt och har författat kapitlet härom, 
medan SAMUELSSON författat övriga delar. På grund av denna arbetsfördel- 
ning ha en del upprepningar icke kunnat helt undvikas. 


Uppsala i oktober 1915. 


I. Beståndsanalysens metodik. 


I den betydelse, som jag här vill giva åt begreppet »beståndsanalys», torde 
det knappast hittills ha blivit använt. Ordet är bildat efter det tyska »Be- 
standesaufnahme» och avser att ersätta vad man här i landet plägat kalla 
»ståndortsanteckning». Denna benämning är nämligen enligt min uppfattning 
synnerligen olycklig, ja t. o. m. vilseledande. Det är icke ståndorten, man 
avser att beskriva. Det är beståndet, man vill ge en bild av. Förväxlingen 
av dessa begrepp har givit upphov till mycken villervalla, som möjligen för 
framtiden kan om icke helt undvikas, så åtminstone avsevärt förminskas, om 
man begagnar en exaktare benämning på ett bestämt definierat och avgränsat 
begrepp. Med bestånd menar jag å sin sida den på en bestämd lokal, t. ex. en 
provyta, förekommande vegetationen. Ur topografisk synpunkt må vegetationen 
sedan vara av snart sagt vilken natur som helst, men ur synekologisk syn- 
punkt måste den vara så enhetlig och likformig som möjligt, för att en analys 
skall ha något större värde. Ur sådan synpunkt är det enskilda beståndet intet 
annat än det sätt, varpå en viss association, som med hänsyn till sitt begrepp 
vilar på en teoretisk abstraktion, 1 det givna speciella fallet föreligger för- 
verkligad. 

För de bägge viktigare metoder för beståndsanalyser, som hittills särskilt 
inom de skandinaviska länderna kommit till användning, har LAGERBERG i sitt 
redan flere gånger omnämnda arbete lämnat en ingående redogörelse. Som 
jag anser denna vara väsentligen riktig, skall jag här blott nämna så mycket 
om själva metodiken, som är nödvändigt för att göra nedanstående rader be- 
gripliga och för att klarlägga ställningen av den av LAGERBERG själv begag- 
nade metoden till de bägge andra. Endast i ett par punkter har jag en från 
LAGERBERG avvikande uppfattning om de i dessa nedlagda principerna. 

I sitt berömda, år 1881 publicerade arbete, » Försök till en analytisk behand- 
ling af växtformationerna» uppdrog R. HuLTt grundlinjerna till de synpunkter, 
som för flertalet nordiska växtgeografer, som sysslat med synekologiska 
undersökningar, allt sedan denna tid varit i stort sett vägledande. Detta 
gäller även om själva beståndsanalysen. Här behöver jag endast fästa mig 
vid de av honom och hans efterföljare begagnade metoderna för angivan- 
det av de olika arternas frekvens eller, såsom HuLT själv uttrycker sig, ym- 
nighet. HuLTt rörde sig i sina arbeten med en femgradig skala på ett sätt, 
som hittills blivit följt av de svenska växtgeograferna, medan några finska, 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 20 


främst CAJANDER, och efter dessa även vissa schweiziska forskare begagnat en 
tiogradig skala (ursprungligen efter NORRLIN). Den avsedda metoden gör ej 
anspråk på exakthet, då den ej är grundad på bestämda mätningar av något 
slag, utan endast på en ungefärlig uppskattning av de olika arternas ymnig- 
het. Dess värde är naturligtvis i hög grad beroende på den konsekvens och 
likformighet, varmed den kommer till användning. Tyvärr lämna nog dessa 
ofta mycket övrigt att önska, och framför allt är det tydligt, att metoden hos 
HurLT själv ej erhållit någon större fasthet. En sådan anser jag dock, att den 
fått genom SERNANDER, som använt den på ett bestämt sätt, som begagnas 
även av hans talrika lärjungar. En arts frekvens är nämligen här avsedd att 
bestämmas efter den del av provytan, som täckes av de olika individen, 
om deras ovanjordssystem tänkes projicierad ned på marken. Den högsta fre- 
kvensgraden skulle tillfalla arter, som täcka hela eller nästan hela markytan 
(ymniga arter), de 4 lägre sådana, som täcka resp. ungefär hälften (rikliga), 
fjärdedelen (strödda), åttondelen (spridda 1. tunnsådda) eller mindre än åtton- 
delen (enstaka arter) av markytan. Emellertid visar erfarenheten, att man har 
svårt att strängt fasthålla denna princip. Jag har länge haft en känsla av, 
att man bedömer frekvensen något för högt, då det rör sig om någon av de 
lägre graderna, framför allt om provytan har något större dimensioner. Men 
jag kan icke instämma i LAGERBERGS påstående (anf. st., s. 68), att >man 
överskattar frekvensen för stora arter och underskattar den för små». Min 
erfarenhet går i motsatt riktning. LAGERBERGS uppfattning sammanhänger för 
övrigt därmed, att han i åtminstone ett viktigt hänseende missuppfattat inne- 
börden av HuLTS metod, varom mera längre fram. Emellertid visar den av 
oss utförda analysen av provytan i Vårdsätra naturpark, att man genom en 
okulär besiktning efter den princip, som ligger till grund för HuLTtS metod, 
så som jag uppfattat och under mina fältarbeten tillämpat den, erhåller inom 
en icke alltför heterogen provyta av måttlig storlek ganska goda resultat. 
Visserligen Ööverskattades de olika arternas absoluta täckningsgrad även för 
arter med högre frekvens, men ifråga om deras relativa täckningsgrad i för- 
hållande till varandra erhölls ett resultat, som icke i alltför hög grad avvek 
från det, som framgick genom användande av den exaktare metod, som sam- 
tidigt användes. För att belysa detta anföras i tab. 1 de arter, för vilka 
frekvensen bedömdes högre än till enstaka, samt för jämförelse även »>areal- 
procenten» för samma arter vid de olika tillfällena (för den 2 juni medeltal 
av bägge bestämningarna, jfr för övrigt tab. 8 nedan). Härtill bör anmärkas, 
att uppskattningen efter HuLTS metod varje gång företogs före påbörjandet av 
den exaktare analysen. 


Även en annan slutsats kan dragas ur uppgifterna i tab. 1, jämförda med 
siffrorna i tab. 8. Oaktat bedömningen av den enskilda artens frekvens av- 
såg att taga hänsyn endast till dess täckningsgrad, kom faktiskt ett principiellt sett 
alldeles skilt moment att spela in vid de lägre frekvensgraderna, nämligen artens 
spridning inom provytan. Detta torde i själva verket alltid vid okulär 
bedömning bli fallet och innebär enligt min uppfattning snarare en förtjänst 
än en brist hos metoden. Men fasthållas bör, att frekvensgraden i främsta 
rummet avser täckningsgraden. ” Därför få aldrig mer än en »ymnig» och 2 
å 3 »rikliga» arter förekomma i samma skikt. När t. ex. två örter eller två 
mossor (även sådana fall kunna nämligen förekomma) bägge äro ymniga, till- 
höra de alltid två skilda skikt. 


272 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Tabell 1. 


Frekvens, bedömd efter HuLtTs metod, och arealprocent; Vårdsätra natur- 
parkett ——Htunnsäddytss——=tströdd öra ==iklig) 


I 
| IDen 9. V. 19i5.|/ Den 2. VI. 1915.| Den 4. IX. 1915. | 
1 | I | 
I Frekvens | Ar [Frekvens] ENE IF rekvens ASSR 
| SR rocent. | Sa rocent | enl rocent 
| HULT | P ll OT P |: HuztT |P 
| t | 
ANEMONE NEMOFOSA: > oose reas dena | fö i 2,8 P 32,5 | 
US Hep älIeA ss S. GS S. 9,3 SEND 
| RAIS kJUAdr BOMAN | S, 4,0 t MS AN 
| Convallaria multiflora,........ | | kt: 3,6 t | 3 
| Allium oleraceum  .ossomosones O,r | t. 1,2 I I 
NAGU UPPE coca ge ses böe rn | t, 1,5 | 
NICEED ER ALI [EUR os ense AE a AT Lr t. 1,5 | | 
| Ranunculus auricomus......... | t. Or | 


Vill man utbyta de HurLrtska frekvensgraderna mot pointssiffror, användbara 
t. ex. vid en livsformsstatistik, borde dessa för att återge den relativa fre- 
kvensen egentligen ha karaktären av en geometrisk serie, där kvoten är 2. 
Men dels till följd av den nyssnämnda erfarenheten i fråga om de lägre fre- 
kvensgraderna, dels på grund av den omständigheten, att endast sällan de en- 
staka arterna, även om de stundom äro rätt många, tillsammans komma upp 
till så hög frekvens som tunnsådd, är en korrektion nödvändig. Nedan an- 
vändas därför pointstalen o,r, 1, 2, 5 och 10 vid beräkning av ett par »bio- 
logiska spektra». 

För att om möjligt komma ifrån subjektiviteten i alla de metoder, som 
måste ligga i såväl den hittills behandlade HurTtska liksom andra, där fre- 
kvensen blott uppskattas, har RAUNKIAER (1909) utarbetat en metod, avsedd 
att lämna på mätning grundade tal. Mycket nära denna står den av LAGER- 
BERG använda. Olikheten består egentligen blott däri, att den senare sökt 
ge större regelbundenhet åt själva metodens användning, samt att han dess- 
utom upptagit till utförande en vidare utformning av densamma, som RAUNKIAER 
(1912, S. 203) endast framkastat såsom möjligen önskvärd. Dessutom anser 
jag en skillnad i avsikten ligga däri, att RAUNKIAER avser att återge ett växt- 
samhälle, medan denna synpunkt för LAGERBERG spelar en underordnad 
roll. Hans önskan är blott att erhålla ett statistiskt uttryck för en provytas 
vegetation alldeles oberoende av dennas sammansättning, speciellt dess en- 
hetlighet. Denna distinktion anser jag nödvändig, då den är av största be- 
tydelse för metodernas värdesättande. Äro de ej ägnade att ge en tillfreds- 
ställande bild av ett växtsamhälle, så minskas deras värde enligt min mening 
1 väsentlig grad, vare sig det gäller att få fram vetenskapligt användbara re- 
sultat, eller om det är fråga om mera praktiska, i detta fall forstliga syn- 
punkter. 

RAUNKIAERS metod består däri, att man antecknar arterna inom ett antal 
små provytor av bestämd storlek, som av RAUNKIAER väljas på måfå, men 
av LAGERBERG utläggas efter en bestämd princip, varigenom ingen subjektivitet 
kan göra sig gällande i fråga om själva valet. Han lägger dem i ett sym- 
metriskt förband, regelbundet fördelade efter ett system av parallela linjer. 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 23 


Varje art tilldelar RAUNKIAER sedan ett pointstal allt efter antalet av de prov- 
ytor, där den befunnits ingå. Samma sak uttrycker LAGERBERG endast på ett 
annat sätt, då han räknar de ytor, i vilka en viss art anmärkts, i procent av 
hela det undersökta antalet. Denna procent kallar han frekvensprocent. An- 
talet av de smårutor, som behöva undersökas, är beroende av deras storlek, 
men bör enligt RAUNKIAER vara så stort, att undersökningen av flera ej nämn- 
värt influerar på förhållandet mellan de för de olika arterna erhållna points- 
talen. Det är i själva verket samma fråga, LAGERBERG avser att belysa, då 
han med användande av variationsstatistisk metod, söker bestämma de erhållna 
frekvenssiffrornas medelfel. Å andra sidan bör enligt RAUNKIAER provytornas 
storlek vara sådan, att de erhållna siffrorna ge en så riktig föreställning som 
möjligt om de olika arternas verkliga relativa frekvens. RAUNKIAER utexperi- 
menterade sin metod i en bokskogs Anemone nemorosa-facies, och fann här, 
att en undersökning av 50 provytor av o,1 kvm. bäst uppfyller de uppställda 
anspråken. Ifrågavarande synpunkt är däremot för LAGERBERG av en mycket 
underordnad betydelse, då han vid bestämmandet av frekvensprocenten synes 
avse endast att få fram »själva spridningen inom det givna området». Sam- 
tidigt betecknar han den ock såsom >»ett i siffror omskrivet uttryck för samt- 
liga Hurts frekvensgrader» (1915, S. 15). Att han härvid missuppfattat, vad 
HuLtT och hans efterföljare avse att åskådliggöra, skall längre fram i detta 
arbete påvisas. 

LAGERBERG har emellertid insett, att arternas faktiska valens dåligt fram- 
träder ur de siffror, som ange frekvensprocenten. Därför har han också upp- 
tagit ett förslag, som redan framkastats av RAUNKIAER. Han uppskattar näm- 
ligen även frekvensen inom smårutorna på så sätt, att han beräknar stor- 
leken av den yta, som de olika arterna täcka. Han räknar dock endast 
med hela fjärdedelar av rutan och anser sig ej behöva uppskatta mindre ytor 
än '/, av rutan. Den minsta yta, som på det sätt, han använder, kommer 
med i räkningen, är 1/g av rutan. Han får sålunda fram även vad han 
kallar arealprocenten. Det är ju tydligt, att det är denna, som principiellt 
motsvarar de HurLrtska frekvensgraderna, med den inskränkning särskilt för de 
lägre graderna, som jag ovan framhållit. En reell skillnad är naturligen främst, 
att man genom LAGERBERGS metod erhåller betydligt tillförlitligare siffror, fram- 
för allt om man för var och en av smårutorna använder en längre gående 
gradering. 


II. Raunkiaers och Lagerbergs metoder från variations- 
statistisk synpunkt. 


1. Spridningstal. 


Som redan i föregående kapitel påpekats, är den undersökningsmetod, som 
LAGERBERG begagnat sig av i sitt arbete »Markflorans analys på objektiv 
grund», en modifikation av den metod, som RAUNKIAER utarbetat i och för 
sina växtgeografiska undersökningar, en modifikation, som emellertid betecknar 
ett framsteg på ifrågavarande forskningsområde. I den formation, som skall 
undersökas, utlägger RAUNKIAER på måfå en del smårutor för närmare under- 
sökning. LAGERBERG ordnar däremot smårutorna enligt en på förhand upp- 
gjord princip, varigenom det blir omöjligt för den person, som utför under- 
sökningen, att subjektivt inverka på resultatet, som således blir fullt objektivt. 


274 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Inom varje provyta har LAGERBERG undersökt ett stort antal rutor, i all- 
mänhet omkring 150—2300, 1 ett fall över 600. Det antal rutor, inom vilka 
en viss art anträffats, omräknas i procent av hela antalet undersökta rutor, 
och det så erhållna talet kallas frekvensprocent och motsvarar RAUNKIAERS 
ymnighetstal eller points. 

Om frekvensprocenten säger LAGERBERG (anf. st., s. 15): »Frekvensprocenten 
angiver således själva spridningen inom det givna området, den är ett i siffror 
omskrivet uttryck för samtliga HuLTs frekvensgrader». Det är fullkomligt rik- 
tigt, att frekvensprocenten anger själva spridningen inom det givna området, 
men det är orätt, att den är ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HULTS 
frekvensgrader. I dessa ligga visserligen (som redan av SAMUELSSON påpekats 
i föregående kapitel) något, som berör artens spridning inom området — ut- 
trycken enstaka, spridd (tunnsådd), strödd tyda därpå —, men de innehålla 
något mer än spridningen, nämligen även ett, låt vara ofullständigt, angivande 
av den areal av provytan, som växten betäcker. HuLTs ymnighetsgrader äro 
enligt min mening sammanfattningen av vad LAGERBERG kallar frekvenspro- 
cent och arealprocent. Med siffror skall jag senare visa, att frekvensprocenten 
ej kan vara »ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HuLTs frekvens- 


grader>. 

Ordet frekvensprocent kan således bli vilseledande, då det lätteligen sam- 
manblandas med HurLTts frekvensgrader. — HULT använder benämningen ym- 
nighetsgrader, men i litteraturen ersättes den ofta med frekvensgrader — =:I 


det följande kommer jag därför att undvika ordet frekvensprocent och i stället 
använda benämningen spridningstal, då det just är ett tal, som söker ge en 
föreställning om en växts spridning inom ett givet område. 


LAGERBERG beräknar spridningstalet (frekvensprocenten) på två decimaler 
när, t. ex. Linnaea borealis 48,45 (anf. st., Tab. IL si 32) Medeltelera 
detta spridningstal har av LAGERBEKRG beräknats till + 2,67. Då således redan 
enhetssiffran är felaktig på två enheter, synas mig decimalerna ha ett rätt 
litet intresse, och de kunde ha utelämnats, utan att spridningstalets värde för- 
ringats. Ett utelämnande av decimalerna skulle även ha betytt en stor tids- 
vinst vid beräkningarna. 

Beträffande antalet decimaler vill jag i detta sammanhang efter CHARLIER 
(1910, sS. 23) anföra följande regler: 

1) Utsätt medelfelet med 3 (eventuellt med 2) signifikativa siffror. 


2) Angiv storheten själv med samma noggrannhet (— samma antal deci- 
maler) som dess medelfel, eller eventuellt med en decimal mindre. 


Enligt dessa regler är man således fullt berättigad att, på sätt LAGERBERG 
gjort, beräkna medelfelet med två decimaler och spridningstalet med två deci- 
maler. Men enligt samma regler skulle man även ha kunnat nöja sig med att 
beräkna medelfelet med en decimal och spridningstalet utan någon decimal, 
och jag anser i föreliggande fall denna senare tillämpning av regeln vara den 
bättre, då spridningstalen även utan decimaler på ett fullgott sätt giva en 
föreställning om arternas spridning inom provytan, och då vår uppfattning 
om deras spridning ej blir noggrannare genom utsättandet av en eller ett par 
decimaler, alldenstund medelfelet redan skulle inverka på enhetssiffran. Dess- 
utom är tidsvinsten, om inga decimaler beräknas, ej obetydlig, vilket kan vara 
av värde, då metoden redan i övrigt är synnerligt tidsödande. 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 275 


Inom de analyserade provytorna har LAGERBERG undersökt en mindre del, 
de utlagda smårutorna, med stor noggrannhet. Den undersökta delen har: 
varierat mellan högst 6,25 och lägst o,625 2 av hela provytan. Resultatet 
för den undersökta mindre delen har sedan överförts att gälla för provytan 
i dess helhet. Nu uppstår helt naturligt frågan, huru stort fel som härvid 
göres. De erhållna spridningstalen gälla naturligen fullt exakt för de under- 
sökta smårutorna, men huru stora bli felen i spridningstalen, då de överföras 
att gälla för hela provytan? 

För beräkning av ovannämnda fel i spridningstalet sammanför LAGERBERG 
de undersökta rutorna i grupper enligt någon viss princip, t. ex. genom att 
sammanföra var tionde ruta i rutornas löpande numrering och av alla till- 
sammans bilda en grupp, för vilken spridningstalet beräknas. På så sätt hava 
tio grupper erhållits, var och en med sitt särskilda spridningstal. Dessa bilda 
tillsammans en statistisk serie, vars medelfel beräknats enligt minsta kvadrat- 
metoden. — I några fall hava grupper bildats genom att sammanföra rutorna 
utefter vissa tvärlinjer i provytan. 

Härtill må nu påpekas, att det beräknade medelfelet är en variationsstati- 
stisk relation mellan termerna i ovannämnda statistiska serie å ena sidan och 
dessa termers medeltal (spridningstalet) å den andra sidan. DLAGERBERG anser 
emellertid, att medelfelet gäller för nämnda medeltal (spridningstalet), även då 
detta hänföres till hela provytan. Några bevis för riktigheten härav borde 
ha lämnats. Så sker emellertid ej. Förmodligen anser LAGERBERG det vara 
självklart, att det beräknade medelfelet gäller för spridningstalet, även då detta 
hänföres till hela provytan. Jag skall nedan visa, att detta ej är så alldeles 
självklart, och skall även framdraga några förhållanden, som synas mig tyda 
på, att det beräknade medelfelet upphör att gälla, så snart spridningstalet 
hänföres till hela provytan. 

LAGERBERG har ej tillräckligt beaktat, att de erhållna medelfelen äro be- 
roende på det gruppsystem, som valts för beräkningen. Eller för att taga 
ett positivt exempel; det anfördes ovan, att spridningstalet för Linnaea borealis 
i en viss provyta befunnits vara 48,45 + 2,67. Medelfelet +2,67, som är be- 
räknat för ett visst gruppsystem, skulle hava erhållit ett annat värde, om ett 
annat gruppsystem valts. Jag skall belysa detta med ett exempel från be- 
ståndsanalysen i Vårdsätra naturpark. — Den undersökta provytan var en 
kvadrat på 20 meters sida, och i denna hade inlagts 100 rutor med 2 me- 
ters rutförband. Provytan undersöktes vid tre tillfällen: den 9 maj, den 2 
juni och den 4 september. Vid första tillfället användes en rutstorlek på o,r 
kym., vid det andra gjordes tvenne serier, den ena med o,r, den andra med 
o,5 kvm. rutstorlek, vid den tredje användes endast rutstorleken o,5s kym. 
Endast fältskikten hava undersökts, 

I fig. I har jag utlagt förekomsten av Gagea lutea inom den undersökta 
provytan den 9 maj. 

Vid beräkningen av spridningstalets medelfel har jag använt två olika grupp- 
system. Dels har jag sammanadderat provytans löpande rutnummer 1—10, 
II—20, 21—30 0. S. v. (de horisontella raderna på fig. 1), dels har jag 
Sammanadderat tutnumren sm, sit, r21 cc, stutnumren 2,12, 22055 FOS: 
(de vertikala raderna på fig. 1). I första fallet erhålles den statistiska serien 
30, 10, 20, 70, 50, 60, 80, 90, 80, 70; medeltal 56; medelfel + 28,7 (be- 
räknat enligt minsta kvadratmetoden). I andra fallet erhålles den statistiska 


270 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Fig. I. Gagea lutea: spridningstal 56; rutstorlek o,r-kvym.; rutförband 2 meter; 
Vårdsätra naturpark den 9 maj 1915. 


serien 50, 50, 40, 60, 70, 60, 40, 60, 60, 70; medeltal 56; medelfel + 3,4. 
Enligt första beräkningsgrunden skulle således medelfelet vara +38,7 (i mina 
tabeller betecknat med medelfel TI), enligt den senare +3,4 (betecknat med 
medelfel ID. 

Av ovan anförda exempel framgår således, att man vid beräkningen av 
spridningstalets medelfel måste ta i betraktande, att olika gruppsystem giva 
olika värden. Av de erhållna värdena är det ena ej a priori sannolikare än 
det andra; det mindre medelfelet har ej större sannolikhet för att vara rik- 
tigt än det större, eller tvärt om. 

I tabellerna 2—4 har jag sammanställt de arter i den undersökta prov- 
ytan, vilkas spridningstal är större än 10, och de för dessa spridningstal be- 
räknade medelfelen enligt de båda ovan anförda gruppsystemen. De båda så 
erhållna medelfelens medelvärde är ävenledes beräknat, samt medelvärdet ut- 
tryckt i procent av spridningstalet. 

De ovan anförda tabellerna giva således vid handen, att de beräknade 
värdena på medelfelet äro i hög grad beroende på det gruppsystem, som 
använts vid beräkningen. Vid jämförelse mellan medelfel I och medelfel II 
visar det sig, att det förra i regel är större än det senare. Detta beror på 
att den undersökta provytan varit något heterogen. Heterogeniteten har in- 
verkat på beräkningen av medelfel I, men däremot ej i samma grad på medelfel 
II. En blick på fig. 1 åskådliggör detta. I horisontalraderna 1, 2 och 3 (nedifrån 
räknat) förekommer Gagea lutea endast i några få rutor, i de övriga raderna 
däremot i betydligt flera. Termerna i den statistiska serie, som ligger till 
grund för beräkningen av medelfel I, bliva varandra därför rätt olikstora, 
och det beräknade medelfelet jämförelsevis stort. Vid beräkningen av me- 
delfel II fördelas inflytandet av provytans heterogenitet på de olika grup- 
perna. Den statistiska seriens termer överensstämma på grund härav till sin 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 20 


-— 


Tabell 2. Spridningstal; rutstorlek o,: kym.; rutförband 2 meter. 


Värdsätra naturpark den 9 maj 1915. 


| | | | f I 
| | 


Sprid- | Medel- FOS 


I nings. | Medelfel | Medelfel | felens ii procent av] 
| | IT I | medel- | spridnings- | 
| otal | | värde talet | 
> | 
SAKERIORE I NEMOFOSA «Naser san dvs Tesen 32 UT) sErANO AGS | SEAN | 
> FED ALIAS EDA ar ÅG 6 Yh ak LI + 557 | 555 EN 7 fel | 
(BRETT UPN TD BENEN SN OR rg FAR | 56 | + 8,7 AR Sd FENOR TO | 
Ranunculus auricoMUS .....soooo..... HAIR | 25 SV us | 0030 | 
PARISH OMAR (OLA sasss sas sd ens kong | 20 + 7,0 I 4,8 EO AREAN 
LER VETE S OM or frn EE BASERAS EE GE | 28 arodnlde ar Ck är) Ge | + 19 | 
AMUND, OlEKOGEUNN moss seven ss sr 21 | + 6,6 ar 1348 ENN | 25 | 
(GENE UR DAMN sed ss TRE fars | 19 är SM 12357 2 SAN 20 | 
| Convallaria multiflora smsa TG + 450 ae TE JT LEG) | 
Tabell 3. Spridningstal; rutförband 2 meter. 
Värdsätra naturpark den 2 juni 1915. 
Rutstorlek o,r kvm. | Rutstorlek 0,5; kvm. 
| 2 A.- El 2 jä RN fa RA fee 
Anemone nemorosa...... ÖF EE Selar elr JE | Te ar VR IG VE 1,7 
Paris quadrifolia ...... JE Nar Sean SMS Bodas gas Sar Aug ER 3,0] + 4,0 + 4,6 
Ranunculus auricomus! 74 IT 5,0 + 3, F 4,x/ + 5,5) 92 + Ze) 2,0] SIT AA 
Anemone hepatica ...... 72 |+ 5.9) + 4.4] + 5,2] + 7,2) 84 |+t Sot 521 + Salt Gl 
(BER SAT IL ss Rs HOMES Ers 0, r20 |LOGEI:E ar) Ja EON EON 
Convallaria multiflora..| 39 | + 9,3 + 3,0 + 6j2l + 16 | 54 | + 10,6 + 3,7/ + 7s2l F 13 | 
Ficaria verna ...........] 30 | 6,:|+ 4,7] + 5v|+t 18 | 44 |+ ”rolt 4,6) + 5,8] 13 | 
Ållium oleraceum ...... 250-098 Hr xnnvrol 24" I 37 je 3.2] + 3,0] F 356 ae 9:31 
Fraxinus excelsior ...... töja sar Stöjjar Alga jar Ak KS E 6,0] + 4,6/+ Sp amt | 
Geum urbanum ........ jen EE AgslsE 3soleko 3asleck, 2251 37 [+ 6,6] + 5,4|/ + 6,0] + 16 | 
Spiraea ulmaria,........ | EES s20- raj AOLL25 Ara 3,7] + 4,0] + 16 | 
Majanthemum bifolium) 12 i+ 2,0 + 3,6 + 2,8 I 23 || 19 |+ gj Sot 37 F 20 | 
Taraxacum officinale,..| 5 NGT Maten — | — ll 13 l+t 4,sl Ft 4,7. + 4,6 Fr 35 | 
Geranium silvaticum ...+ 4 | —I — — — 16: |-E0 26155 4.51 3,0lEsk23 


278 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Tabell 4. Spridningstal; rutstorlek o,; kvm.; rutförband 2 meter. 
Värdsätra naturpark den 4 september 1915. 


| Sprid- Medel- |Medelvärdet 
; Medelfel | Medelfel felens li procent av 
| nings- | SA 
| i I medel- | spridnings- 
tal | värde talet 
| Anemone hepaltica ........ RÖV SoER SÄ | 89 050 AGG ANS 250 NN 
| Ranunculus auricomus ns... | 81 + 4,8 | 2 TAS RA 
| Convallaria multiflora s.osoocs...ose+ 50 + 9,39 +r 3,0 FE ÖS NES 
PY AXUMMS! €RCELSIO TN soo EE 48 TAN LENS HN HL 
| Germ REDAN eo os sö ELSE SAT 60,6 + 550 FEL ALA 
| Paris GUAAK2 Old kr sce se sr FORE Ae 41 TNT 453 ES AA 2 
| SPEER a oem RAR freh 28 I 555 + 2,5 I 4,0 I 14 
Geranium StlvatiCUPM ,...socorsss ssd EST EE NÄRS 10858 5 Age + 19 
| Majanthemunm bifollum sosssssrrrna | 20 F 457 | 20353 + 430 EK20 
(IIS FONTANA vs se Aage | gr + 4:49 030 + 450 + 24 
ROTA SFI Dad svs ARNE 17 i 509 FENA I 52 SEO 


storlek rätt väl med varandra, och seriens medelfel blir därigenom mindre. 

Granskar man medelfelens medelvärden, finner man, att dessa äro nume- 
riskt minst, då spridningstalet är stort eller litet, numeriskt störst, då sprid- 
ningstalet är omkring 50. Tydligast framgår detta i tab. 3 vid rutstorleken 
o,1 kvm. Jag skall längre fram något belysa detta från variationsstatistisk 
synpunkt. Medelvärdet uttryckt i procent av spridningstalet har sitt minsta 
värde, då spridningstalet är störst, och ökar allt efter som spridningstalet 
minskar. 

Det har för LAGERBERG ej varit fullkomligt obekant, att medelfelets stor- 
lek är beroende på den gruppindelning, som användes vid beräkningen. Detta 
förhållande har emellertid ej blivit i tillräckligt hög grad beaktat av ho- 
nom.! LAGERBERG skriver i sitt anförda arbete, s. 36: »Endast frekvenspro- 
center undersöktes, och för att utröna deras medelfel ha gruppvarianter bil- 
dats av var 10:de ruta med stöd av en från höger införd löpande numre- 
ring. Till följd av ytans oregelbundna form har emellertid, som av figuren 
synes, denna gruppindelning utfallit mindre väl, varför de fel, som uträknats 
på grundval av densamma, blivit onödigt stora. Här borde sålunda hellre 
den andra principen för gruppindelning hava tillämpats. Det för Trientalis 
europea's frekvensprocent fastställda felet + 3,04. exempelvis skulle, om det 
uträknades med de mera likformiga gruppvarianter, som enligt sistnämnda 
princip erhållas, nedbringas till + 2,11, och även för flera andra arter med 
ojämn spridning inom provytan skulle säkerligen frekvensprocenternas medel- 
fel i överensstämmelse härmed minskas.» 

Här finnes således ett tydligt erkännande av att olika gruppindelningar giva 
olika medelfel. Skada blott att denna insikt ej kommit till uttryck vid be- 


1 I det betänkande, som är avgivet av kommissionen för taxering av Värmlands läns 
skogar, har det ej heller blivit tillräckligt beaktat, att olika gruppsystem giva olika medelfel. 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 279 


räkning av medelfelet för spridningstalen i de undersökta provytorna, utan att 
spridningstalens efter en viss gruppindelning beräknade medelfel alltjämt be- 
traktas såsom »fastställda». 

LAGERBERG anser den gruppindelning fördelaktigare, som ger de mindre 
medelfelen. Detta är rätt, om man får anse de mindre medelfelen riktigare 
än de större; men att a priori göra detta är oriktigt. Medelfelet + 3,04 i 
ovan efter LAGERBERG anförda fall beträffande Trientalis europaeas spridnings- 
tal behöver ej vara »onödigt stort», och ej heller oriktigare än det till + 2,11 
nedbragta felet. 

LAGERBERG skriver i sitt anförda arbete, s. 23: »I realiteten blir det dock 
alltid svårt att utföra gruppindelningen fullt idealiskt. Detta har till följd, 
att de uträknade medelfelen kunna anses vara något för stora; de funna 
medeltalen äro således något säkrare, än vad den matematiska behandlingen 
givit vid handen.» Här sviker tydligen LAGERBERGS tro på att genom varia- 
tionsstatistisk behandling kunna bestämma medelfelen; de uträknade medel- 
felen kunna anses vara något för stora, medeltalen (spridningstalen) således 
säkrare än vad den matematiska behandlingen ger vid handen. Den mate- 
matiska behandlingen genomföres emellertid med stor omsorg och stor nog- 
grannhet för alla provytor, men till vad nytta, då spridningstalens medelfel 
trots detta ej kunna säkert bestämmas? Anledningen till att medelfelen ej 
kunna säkert bestämmas skulle vara, att en fullt idealisk gruppindelning är 
svår att utföra. Teoretiskt finnes för varje art en gruppindelning, som ger 
medelfelet +o. Skulle denna möjligen vara den idealiska? 

Under hänvisning till tabellerna 2—4 påpekades ovan, att de beräknade 
medelfelens medelvärde var numeriskt minst, om spridningstalet var stort eller 
litet, att det däremot var störst, om spridningstalet var omkring 50. Jag 
skall här något närmare belysa detta förhållande. 

Antag att i den undersökta provytan en viss art antecknats för alla rutor; 
dess spridningstal skulle då varit 100 och medelfelet +o. Hade arten an- 
tecknats inom 90 rutor, skulle spridningstalet varit 90, och medelfelets stor- 
lek varit beroende på den gruppindelning, som använts för dess beräkning. 
Två extrema fall äro härvid tänkbara. Det skulle kunnat inträffa, att de 10 
grupperna vardera innehållit 9 rutor, inom vilka arten antecknats, och en, 
inom vilken den ej antecknats. Beräkningen skulle ha givit medelfelet +o. 
Den andra tänkbara ytterligheten vore, att 9 grupper vardera innehöllo 10 
förekomster av arten i fråga, den tionde gruppen däremot ingen. Den sta- 
tistiska serie, medelst vilken medelfelets beräkning skulle äga rum, vore då 
IO0O, 100, IO0, IO0, IOO, IOO, 100, IOO, 100, o, och medelfelet skulle bli 
+ 10. Väljer man en tillfällig gruppindelning, är det högst osannolikt, att 
man råkar ut för någon av dessa ytterligheter. Sannolikare är däremot, att 
man råkar ut för en gruppindelning, som ger ett medelfel, beläget mellan de 
båda extremerna, ungefär mellan +>3 och +7. Samma resonemang kan föras 
för spridningstalen 80, 70, 60 0. s. v. Medelfelen erhålla ett minimivärde 
(+0) och ett maximivärde. I tab. 5 finnas dessa sammanställda jämte deras 
medeltal. 


Av tab. 5 framgår, att spridningstalets medelfel bör bli störst, om sprid- 
ningstalet är 50, och sedan minskas i samma mån som spridningstalet ökar 
eller minskar. De i tabellerna 2—4 beräknade medelvärdena hålla sig i regel 
1 å 2 enheter lägre än de i tab. 5 beräknade medeltalen. 


280 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


Tabell 35. Medelfelens minimi= och maximivärden. 


Fr RAR Medelfelets | 


AS + - Medeltal 
| tal | minimum | maximum 
| | 
| | 
100 [6] Oo [0] 
90 [0] 10 5 
80 Oo 13,3 6,7 
792 Oo 15:3 757 
60 (0) 16,3 3,2 
50 Oo 16,6 8,3 
40 Oo 16,3 8,2 
30 Oo 15,3 7:7 
20 [0] 303 6,7 
10 (0) 10 5 
[0] [6] [0] [0] 


Det torde förtjäna påpekas, att den variationsstatistiska behandlingen ger 
vid handen, att medelfelet för spridningstalet 100 är +0o. Härav följer ej, 
att spridningstalet 100 ej skulle vara behäftat med något fel; den här an- 
vända matematiska behandlingen lämnar oss emellertid i sticket, då det gäller 
att beräkna dess storlek. För övriga spridningstal kunna sannolika medelfel 
beräknas, men om dessa ha någon betydelse vid bedömandet av osäkerheten 
i de erhållna spridningstalen, då dessa överföras från att gälla för de under- 
sökta rutorna till att gälla hela provytan, synes mig ej så alldeles avgjort. 
LA«ERBERG (anf. st., s. 23) anser ju, att de erhållna spridningstalen (medel- 
talen) äro något säkrare, än vad den matematiska behandlingen ger vid han- 
den. Hur mycket säkrare, därom lämnas vi emellertid i fullständig okun- 
nighet. De av LAGERBERG beräknade medelfelen äro emellertid värdelösa, då 
de beräknats endast med tillhjälp av en viss gruppindelning, och då ingen 
hänsyn tagits till de tillfälliga fel, som ligga i gruppindelningen såsom sådan. 
LAGEKRBERG har ej beaktat, att den för medelfelens beräkning använda me- 
toden innehåller sina alldeles särskilda fel, som komma att inverka på de 
erhållna medelfelens giltighet, då dessa göra anspråk på att gälla hela prov- 
ytan. 

Tab. 6 är avsedd att giva en föreställning om, huru spridningstalen variera 
för en och samma provyta, om de bestämmas med tillhjälp av olika antal 
rutor, eller med samma antal rutor grupperade på olika sätt. Tabellens »sprid- 
ningstal 50 rutor» hava erhållits genom att sammanslå varannan horisontalrad 
eller varannan vertikalrad på provytan enligt utseendet fig. 1; 1 varje grupp 
således fem rader = 50 rutor. »Spridningstal 25 rutor» hava erhållits genom 
att ta en av de fyra rutorna i vänstra nedre hörnet på fig. I (i löpande num- 
merföljd I, 2, 11 eller 12) som grundruta och därefter tänka sig så många 
rutor inom provytan borttagna, att ett 4 meters rutförband erhållits 

Av tabellen framgår, att variationerna i spridningstalen ingalunda äro obe- 
tydliga. Även med användande av 50 rutor är variationen så stor, att det 
är föga glädje med att bibehålla båda siffrorna 1 spridningstalen. Det vore 
lika bra att för spridningstalen använda skalan 1—10 i stället för 1— 100. 
Och undersökas inom provytan endast 25 rutor, är variationen i spridnings- 
talen så stor, att skalan 1—100 ej synes mig på något sätt användbar, om 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 281 


Tabell 6. Spridningstal; rutstorlek o,: kvm. 
Värdsätra naturpark den 2 juni 1915. 


| Sprid- Sy Spridningstal 

| ningstal Sprida sta | 25 rutor, 4 meters | 

100 rutor IOFENEOT rutförband 

| 
SA HARG HE NEMNOF OSA: scr oden e neg KE | 95 | 92 98 96 94 | 92 92 100 96 
VAKTSAGUAAS YO LA mr sed varse le sierel ören 76 | SOML72E 707 O | 80 80 H20RR 
RANUNCUCUS "AUFICONUS «. sv odsosr ads ens 74 [GAN ESA 727 OTIS 88 80 
Anemone hepatica ....munnnninnnnaa 2061 66,785 76" 168- [1645 OS ASSNNGS 
(BOET UTAN bod adep DISSA 50 | 48 52 48 52 | 40 56 56 48 I 
Convallaria multiflora s.ssssserserrra 39 SANFA44 2308 140 36: 1324 — 400MASN| 
VEaE KE DER nr era RES SE stra Seg 301 KIE280 132 220030 0 || -KÖRSAOR MASKRSO 
KR TI TUINO LEK UCCHIN over drös ocg eskader 25 | 200-30:130 120 | 24; Ör SORE2A 
IBK US CKGEISTOR mel skeden Idee 19 FSAMNEkAS. bör 20 | 20 28 10.02 

WRGEHUNURNA OA an rse rss secs | 7 INT20IAN C 22 K2 247 =T0, RONNA 

(SYST RILLIPR OAK LL ja (7 ARN SPSS TR SPRTTARRSEN 17 KILTSEEIOT 201 IA 207 16 2002 
Majanthemum bifoliUum............... 12 JENS TITO 0 1607 280 20 AN 


man vill göra anspråk på att andra siffran skall ha någon betydelse. Denna 
senare anmärkning drabbar t. ex. RAUNKIAER i hans arbete »Formationssta- 
tistiske Undersogelser paa Skagens Odde» (1912). Han undersöker här endast 
25 rutor (o,1 kvm. stora) inom varje provyta, och genom multiplikation med 4 
överför han spridningstalen till skalan 1—r100. Dessa komma därigeno m att 
få sken av att vara noggrannare, än vad de på grund av undersökningen 
kunna göra anspråk på att vara. 

Spridningstalens storlek är beroende på storleken av den ruta, som anv änts 
vid bestämningen, på så sätt att den mindre rutan ger det mindre spridnings- 
talet. Detta förhållande (jfr tab. 3) har redan påpekats av RAUNKIAER, och 
närmare belysts av LaAGERBERG, och behöver jag därför endast hänvisa till 
dessa båda forskares arbeten. 

Till sist ett litet problem, som kanske kan tjäna till belysning av möjlig- 
heten att genom ovannämnda variationsstatistiska behandling bedöma s prid- 
ningstalens riktighet. Antag tre kvadratiska provytor, den första med 20, 
den andra med 40, den tredje med 80 meters sida; alla undersökas med 
samma rutstorlek, men den första med 2 meters rutförband, den andra med 
4 meters, den tredje med 8 meters. I varje provyta äro således 100 rutor 
undersökta. Vilken av dessa provytor skulle vara noggrannast undersökt, och 
inom vilken skulle spridningstalen hava den största sannolikheten för att vara 
riktiga? Från ovannämnda matematiska behandlings synpunkt skulle inga 
skillnader visa sig mellan de tre provytorna. Från verklighetens? 


2. Arealprocent. 


För att kunna bedöma den areal, som en art inom provytan betäcker, har 
LAGERBERG sökt uppskatta artens täckningsgrad inom varje särskild ruta, och 
19. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


232 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


därvid använt täckningsgraderna !/,, ?/,, 3/,, +/, d. v. s. sökt avgöra, om 
arten betäcker 1, 2, 3 eller 4 fjärdedelar av de undersökta rutorna. Vid 
våra undersökningar i Vårdsätra naturpark hava vi försökt få växternas täc- 
kande förmåga något noggrannare bestämd genom att använda täcknings- 


graderna !/g, 2/8, 3/g..-. 9/8. 


Tabell 7. Arealprocent. 
Värdsätra naturpark 1915. 


| 
|. (Sfcal | Medelfel | Medelelli sten 
| procent medelvärde 
| I 
9. V. 1915: rutstorlek o,1 kvm. 
LÄNEMORE HEMOK OSA va od oh rooy RR mt SEE | 2,8 Er + 0,9 2ÖLEG 
LAME PHONE: SEPA LEE ENS Sekr ANAR ES | 75 + 0,59 ECT 0053 
2. VI. 1915: rutstorlek o,: kvm. 
|. -SAPeHIONE HR EMMOFOSA ke SES 32,8 TAGA AL ae 
| Paris (JÖRAN FE ON ARN Sas Sar ASA Rss 0 3,6 200 + 0,9 ae 
NCAFLEHLO HE REP ALiGO oe ES RER SEA 9,3 FI LG +F 1,4 
V Gozvallaria "maullilora Ae. | 2,5 HOV + 0,5 I 0,6 
| 2. VI. 1915: rutstorlek 0,5 kvm. 
(EA FI BNTED FLEN 01 IP 0740 SCENER NE RAR OA re 32,1 HAGA +r 2,4 FI 
EARIST QUAAK;O LESS SRS 4,4 are + 0,8 aan 
| Anemone FIEP UTGES SRA ET | 9,4 2 + Fa NIA 
Convallaria multiflora —sssomssessssssnna | «466 SS 04 + 0,9 
4. IX. 1915: rutstorlek 0,5; kvm. 
LÄR ENO JES AE DATE ANAR ss el 9,5 +I 0,9 I 1,4 ALE 
CONVaANAriA Uli ORKA TE or ssseden dess 3,3 + 039 + 077 + 0,8 


I tab. 7 har jag sammanfört en del av de erhållna arealprocenterna samt 
medelfel I och medelfel II, beräknade på samma sätt som spridningstalens 
motsvarande medelfel. 

Tab. 7 visar således, att värdet på arealprocenternas medelfel är beroende 
på den gruppindelning, som användes vid beräkningen. Vidare må på- 
pekas, att arealprocenten för Convallaria multiflora vid undersökningen den 2 
juni utfallit med synnerligen olika värden för de båda använda rutstorlekarna. 

Vid uppskattningen av arealprocenten betyder täckningsgraden 7/g att arten 
betäcker mer än !/,, av rutan, men mindre än 3/,6, eller 1 procent uttryckt 
mer än 6,25, men mindre än 18,75 & av hela rutan, ”Täckningen sättes 
emellertid lika med 12,5 Z. Felet i primäruppskattningen är således inga- 
lunda obetydligt, men då felen gå såväl i positiv som negativ riktning, ta 
de åtminstone delvis ut varandra, då täckningsprocenten för de olika rutorna 
sammanadderas, under förutsättning att ett tillräckligt stort antal rutor upp- 
skattats. Osäkerheten i arealprocenten är emellertid trots detta skäligen stor 
på grund av den stora osäkerheten i primäruppskattningen. 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 283 


is 


Tabell 8. Spridningstal och arealprocent. 
Värdsätra naturpark 1915. 


ss 


Den 9. V. 1015 Den 2. VI; 1915lDen 2. VI. 1915|Den 4. IX. 1915] 
| or kym. o,1 kvm. | 0,5 kvm. | 0,5 kvm, 
| RR Areal- Arg Areal- Sprid Areal- SEG Areal- 
nings- Nings- Nings- nings- | 
tal procent all procent äl procent | al procent 
Anemone nemorosa...... 82 2,8 OLA 3258: Er OST YNASS — = 
SUN Aepaliede ons 71 7o5 ÖRE 89 CHA 
(FROET Ule mr rddadees rer 56 ga 50 T04 GOT ILE — — | 
Ranunculus auricomus! 54 — ZARA; CO EROR 81 UA 
Faris Quadrifoliad —...... 29 — 76 35 OR ELO ÄR du 41 (OA 
Ficaria VerNaA............ 28 = 30 1,4 44 1,6 — MN 
| Allium oleraceum ...... 2 O,1 257 an SL 1,6 — | — 
Geum urbanum ......... 19 O,r 17 O,4 Sv O,r AT |IEKOSS 
Convallaria maultiflora! 16 — 39 255 54 4,6 (AME ONE ER 
Spiraea ulmaria...... .. 9 NN 0,3 25 INTO 2510 
Fraxinus excelsior ...... 6 = rn IG O,1 39 — 48 O,4 
Taraxacum officinale... 3 SR TNG Mä Nr 13 | — 7 — 
CAKE SALOME ocvudeR ser 2 — 2 -— 3 -— 3 — 
Majanthemum bifolium 2 — | 12 — 19 - 20 — I 
NU OUSTCABSTUS sonia 2 — | 5 SE 6 = 6 0,4 
Athyrium filix femina I — I — 8 O,1 4 0,8 
LIKPSAKLA VESCA oa ssnnea I = | I = 2 3 — 
Geranium silvaticum.,.. I — | 4 O,3 TOKER 21 — 
Lysimachia nummularia I -— I — 2 6 — 
RO dEREMIOKALS Asa sAEd I — | Ela ) GE Mä — — 
MEKTIMULAN VEKTS vanessa I — 2 — | VASER I = 4 
ERRLNS PAUS sjön sonens ite 2 Oy1 10 O,I 8 O,1 
Ranunculus acris ...... I.) — I SS NNE JRR les 2 — 
Ulmus montana ......... | I — SN EEARONT ÅR O,4 gl O,r 
VaczaN Sep tune. AN ad I = | 2 SR OM di a 
Geranium robertianum) — — | 2 — I AVE] — 2 mr | 
Polystichum filix mas] — VE = 2 — 2 ÖJ Tra 
KAGLACGPSPICALA mu oden st — — | I = 6 =— 5 O,4 
RIDES ASPEN mr se seeeR — — I — 2 0,3 2 0,3 
Stellaria media ......... — — I — I KY — | 
Viola riviniana ......... — — — — 7 — 17 SE 
Sorbus aucuparia ...... — — = — 2 = — 
Berberis vulgaris ...... — — — — I — — AN 
Chelidonium majus...... = = — — I — I =S 
Lampsana communis ... = I ES | RR TAN 
Lonicera xylosteum...... — — = — I = I AM 
HERA RKRLENSS oss ssss -— I — Jo — Fr Fd 
Polyvstichum spinulosum) —- — — — I — 4 == 0 
Potentilla reptans ...... — — — "— I — I = 
Viburnum opulus ...... = == = = I — I — 
VÄRra CRCSPIlOSA: ..c.seser = == AS 207 Fille Ce: 2 JAN 
Årenaria trinervia...... SN — ES == fe BE 2 AE | 
UTA Op UlOSA sne dun aa — — == fl ENN . I NGN 
Lysimachia vulgaris .... — — — I — | 
Thalictrum flavum ...| — — — — — — I = 


284 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


3. Spridningstal och arealprocent. 


I tab. 8 finnas sammanförda spridningstal och arealprocent för de arter, 
som vid de tre undersökningstillfällena iakttagits inom rutförbandet i Vård- 
sätra nationalpark. Till tabellen må tilläggas, att utanför förbandet antecknats: 

den 9 maj: Geranium robertianum, Polystichum filix mas, Polystichum spinulo- 
sum, Scrophularia nodosa och Actaea spicata; 

den 4 september: Campanula trachelium, Lonicera xylosteum, Poa nemoralis, 
Scrophularia nodosa, Stachys palustris. 

Sammanräknas alla arealprocenterna vid undersökningen den 4 september, 
erhålles 16,5. Hela vegetationen inom varje ruta underkastades en totalupp- 
skattning, och den på grund härav beräknade arealprocenten var 20,4. Skillnaden 
utgör således omkring 4 arealprocent, vilken skillnad representerar den del av ve- 
getationstäcket inom observationsrutorna, som ej blev föremål för uppskattning. 

De lägre arealprocenten äro sannolikt alla undertaxerade. Jag will härvid 
fästa uppmärksamheten på Ranunculus auricomus, som den 2 juni endast inom 
en ruta kunde uppskattas med avseende på sin areal, den 9 maj och den 4 
september ej i någon ruta. För att en art skall bli till sin areal upptaxerad 
fordras, som redan förut framhållits, att den betäcker minst 6,25 2 av små- 
rutan. Antag nu, att en art hade förekommit inom alla undersökta 100 små- 
rutorna och hade betäckt 6 2 av varje småruta. Den skulle således ha be- 
täckt 6 2 av det undersökta området, utan att ha enligt den använda metoden 
erhållit någon arealprocent. Det tänkta fallet är ett ytterlighetsfall, men det 
tjänar att belysa möjligheten för undertaxering av lägre arealprocenter. TI så- 
dana fall är spridningstalet av särskilt intresse. Ett stort spridningstal till- 
sammans med en liten arealprocent visar hän på att den senare sannolikt är 
undertaxerad, t. ex. för Ranunculus auricomus. 

Man kan ej bedöma en provytas fysiognomiska utseende, om man endast 
känner spridningstalet; betydligt viktigare är att känna arealprocenten. Ett 
par hänvisningar till tab. 8 åskådliggör detta. Den 9 maj voro spridningstal 
och arealprocent för Anemone nemorosa 82 och 2,8, för Anemone hepatica 71 
och 7,s- Den senare gav en starkare prägel åt vegetationen än den förra 
och erhöll också vid SAMUELSSONS uppskattning enligt det HuLtska schemat 
en högre frekvensgrad, och detta oaktat spridningstalet för den senare var 
mindre än den förra. Mer belysande är undersökningen den 4 sept. (0,5 
kvm. rutstorlek). För Anemone hepatica voro spridningstal och arealprocent 
89 och o9,s, för Ranunculus auricomus 81 och o. Den förra medverkade i 
hög grad att ge vegetationen dess prägel, och måste i det HurLTska schemat 
erhålla en rätt hög ymnighetsgrad. Den senare bidrog ej alls eller åtminstone 
ej nämnvärt till provytans fysiognomi och skulle i det HurLTska schemat ej ha 
överskridit ymnighetsgraden enstaka, och likväl var spridningstalet för Razun- 
culus auricomus endast obetydligt lägre än för Anemone hepatica. Flera exempel 
i samma riktning kunde utplockas ur tab. 8; det sagda må emellertid vara 
nog för att visa oriktigheten av LAGERBERGS påstående (anf. st., S. 15), att 
spridningstalen skulle vara i siffror omskrivna uttryck för samtliga HULTS fre- 
kvensgrader (= ymnighetsgrader). 


4. Markflorans analys på obiektiv grund. 


RAUNKIAER (1909, S. 24 Och 129) tror, att man genom att använda den 
av honom beskrivna metoden inom formationslärans område har kommit över 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 285 


det subjektiva godtyckets osäkra ståndpunkt, alldenstund formationerna skulle 
kunna begränsas och karakteriseras medelst tal. Härtill må emellertid an- 
märkas, att RAUNKIAER endast arbetar med spridningstalen, som visserligen 
äro fullt objektiva, men som ej äro tillräckliga för att karakterisera ett växtsam- 
hälle eller beskriva en provyta. Den betydligt viktigare faktorn, arealprocenten 
saknar man i RAUNKIAERS arbeten. 

LAGERBERG har analyserat 9 provytor, av dessa äro emellertid tre endast 
analyserade med avseende spridningstalet och på således ofullständigt analy- 
serade. De övriga sex äro fullständigt analyserade, och sammanställer man 
spridningstal och arealprocent för de skilda arterna inom dessa provytor (vilket 
LAGERBERG emellertid underlåtit att göra), så erhåller man en god föreställ- 
ning om vegetationen inom densamma, och en föreställning, som naturligen 
är vida riktigare, än om provytorna undersökts enligt HuLts metod. Men i 
vad mån kunna dessa provytor göra anspråk på att hava blivit undersökta 
på objektiv grund? Svaret är lätt att finna, om man besinnar, att undersök- 
ningen innesluter två faktorer, nämligen spridningstal och arealprocent. Sprid- 
ningstalet är, som redan förut påpekats, rent objektivt; arealprocenten inne- 
håller däremot subjektiva felmöjligheter av ingalunda obetydliga dimensioner 
(jfr härom närmare vad som ovan sagts om arealprocenten). De provytor, 
som LAGERBERG analyserat, äro således ej analyserade på »objektiv grund>, 
och titeln på hans arbete »Markflorans analys på objektiv grund» kan ej sägas 
vara lyckligt vald. 


II. Olika metoders användbarhet. 


1. Analys av provytor. 


Sedan nu en redogörelse lämnats för de principer, varpå de olika metoderna 
vila, och den säkerhet, varmed RAUNKIAERS Och LAGERBERGS metoder arbeta, 
diskuterats, vill jag nu också framställa några synpunkter om deras värde och 
användbarhet. Bägge dessa sistnämnda metoder äro ojämförligt mycket mera 
tidsödande än den HuLTtska. Man måste naturligen mången gång också finna sig 
1 nedläggandet av ett större arbete på beståndsanalysen, om objektivitet och 
exakthet ernås, och man erhåller resultat, som ge en bättre föreställning om 
vegetationens utseende och sammansättning än en vida enklare, men kanske 
mindre tillförlitlig metod är i stånd att giva. Jämförelser med andra vegeta- 
tionstyper kunna då också säkrare utföras, 'och sålunda mera tillförlitliga slut- 
satser dragas. 

RAUNKIAERS egen uppfattning om den av honom föreslagna metodens värde 
framträder på olika ställen på något olika sätt. Stundom förefaller det, som 
om han hyste den meningen, att en så exakt bild av ett växtsamhälle skulle 
kunna erhållas, att det skulle kunna med konst efterbildas t. ex. i en bota- 
nisk trädgård (1912, S. 200). På andra ställen åter framhålles, att de sanna 
förhållandena ej låta sig exakt bestämmas, varför man ej får begära att erhålla 
mer än stabila, jämförbara tal (1909, S. 41). Som redan antytts medger 
han också, att det i vissa fall kan vara önskvärt att efter ögonmått uppskatta 
förhållandet mellan de olika arterna, även när man rör sig med så små 
rutor som o,r kvm. (1912, S. 203). 

Overhuvudtaget är det tydligt, att RAUNKIAER ej eftersträvar annat än att 
erhålla tal, som ge en något så när tillförlitlig bild just av arternas relativa, 


286 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


men däremot ej deras absoluta frekvens. Hans prövning av metodens värde 
omfattar också blott dess förmåga att återge den förra. Det visade sig 
härvid, att i bokskogens analyserade Anemone nemorosa-facies förhållandet 
mellan Ånemone nemorosa och samtliga övriga arter tillsammans var, när 50 
smårutor av o,r kvm. undersöktes, 68:32, när 200 smårutor av o,or kvm. 
undersöktes, 86:14, medan en räkning af skotten inom en yta av 1 kvm. 
gav förhållandet 94 :6 (1909, S. 34 och 35). Växlingarna äro alltså högst 
avsevärda. I vad mån de RAUNKIAERska pointstalen återge den verkliga för- 
delningen, skall jag strax ytterligare belysa med ett par exempel. 

LAGERBERG har en synnerligen hög tanke om den RAUNKIAERska metodens 
användbarhet i den form, han givit densamma. Han anser nämligen (1915, 
s. 67), att »formationsanalysen utförd enligt denna princip ställes på ett helt 
annat plan, och att man på detta sätt verkligen når ut över den subjektiva 
åskådningens växlingar, så långt som det är tänkbart. Man bör därvid komma 
ihåg, att någon gräns för resultatens säkerhet egentligen icke gives, säkerheten 
kan ökas i den grad, som undersökningens mål det fordrar.» Det är tydligt, 
att LAGERBERG anser sig ha bevisat resultatens exakthet genom sina beräk- 
ningar över de fel, varmed observationerna äro behäftade. Men härvid bör 
observeras, att även om inga anmärkningar vore att framställa mot det sätt, 
varpå dessa beräkningar äro utförda, de icke i någon mån gälla metodens 
förmåga att återge de verkliga förhållandena inom provytan utan endast gälla 
den exakthet, med vilken metoden ur mätningssynpunkt arbetar. 

Om spridningstalens förmåga att ge en föreställning om vegetationens ut- 
seende och fördelning inom en provyta har KYLIN ovan meddelat några exem- 
pel, liksom RAUNKIAERS nyss omnämnda resultat inom bokskogens Anemone 
nemorosa-facies ha ett och annat att lära. Belysande äro också de i hög grad 
olika resultat, som LAGERBERG (1915, S. 32—34) erhållit i det fall, då han 
använt olika storlek på smårutorna för analysen av en och samma provyta, 
oaktat de beräknade medelfelen äro särdeles små. DLAGERBERG gör själv en 
beräkning (s. 35), att om de med en småruta av o,5 kvm. erhållna siffrorna läggas 
till grund, det är sannolikt (med bortseende av medelfelen), att av Majanthe- 
num bifolium finnas minst 4 915,6 individ, medan antalet stiger till minst 
16 658, om en ruta av o,r kvm. använts. Exaktheten synes åtminstone mig 
lämna åtskilligt övrigt att önska. Och huru det med dylika resultat för ögonen 
är möjligt att påstå, att frekvensprocenten (= spridningstalet) »är ett i siffror 
omskrivet uttryck för samtliga HuLTS frekvensgrader», är ofattbart. ”Talvär- 
det är ju endast mätningsresultatet av en m. 1. m. ofullständig metods 
tillämpande. ; 


För att på ännu en annan väg erhålla en uppfattning om naturen av de 
RAUNKIAERSka pointstalen ur nu avsedd synpunkt har jag utfört en del be- 
räkningar på grundval av de ovan i tab. 8 anförda siffrorna från Vårdsätra 
naturpark, de enda fullt användbara, som stått mig till buds. Med ledning 
av spridningstalen och arealprocentberäkningarna vid de bägge bestämningar, 
då den av RAUNKIAER rekommenderade rutstorleken (o,1 kvm.) begagnades, 
har jag utarbetat vegetationens »biologiska spektra» i RAUNKIAERS mening, 
d. v. s. en översikt över de olika »livsformernas» procentiska fördelning. För 
jämförelse har jag även utarbetat dylika, grundade på mina samtidigt utförda 
analyser efter den HuLTtska metoden och med användande av de pointstal 
för de olika graderna, som jag ovan föreslagit. Resultatet framgår av tab. 9. 


N 
00 
— 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTAÄNDSANALYSER. 


Tabell 9. »Biologiska spektra» i Vårdsätra naturpark 1915. 


(F. = fanerofyter; H. = hemikryptofyter; G. = geofyter; Th. = therofyter). 
Beräknade efter IAN FH: G. | OR: 

I 

| | 
ONRVERT DIS SES DEL Ng SLA nn a ne mors dletela a nja nr 2 41 SU a 
| ÄTER DLOC BIM fra oo sejd tb rg sr åar — 65,53 34,5 =S 
| EUT: TSIHROKVENSpTAder Läns snd res AST LINS ISAE en 5 55 40 (Ca 
2 SNR TOR SE FSS DELIN & SLAS «oaser ale eretn äl ers en a sofa eigrer vn Be Nea ATS 
| JÄTTE al OC STA ÖRA NS TA RER TAR Rn SR 0,5 1035: |A00 = 
ENOTT SI TFEkV ens Sra Ce, pas et anse Adsense 5 29 65 I 


Tab. 9 visar, huru oerhört olika resultatet utfaller, först och främst om 
spridningstal eller arealprocent läggas till grund för det »biologiska spekt- 
rum». Skillnaden är t. o. m. så stor, att värdet av beräkningar, som grun- 
das på spridningstalen (= RAUNKIAERS pointstal), måste betecknas såsom skä- 
ligen ringa, eftersom utan all tvekan arealprocenten har en oändligt mycket 
större betydelse för återgivandet av de verkliga förhållandena inom provytan. 
En jämförelse med de efter HuLTts frekvensgrader beräknade siffrorna visar, 
att dessa falla ungefär mitt emellan de efter de andra bägge principerna be- 
räknade. I detta fall gav alltså den HurTtska metoden, som blott är grundad 
på en uppskattning, dock ett resultat, som ger ett vida bättre uttryck för 
arternas verkliga valens än den »exakta» frekvensberäkningan efter RAUN- 
KIAERS metod. Sannolikt är detta resultat mer än en tillfällighet. 

Av vad som redan anförts torde med all önskvärd tydlighet framgå, att 
genom RAUNKIAERS metod vissa arter erhålla en alldeles för hög relativ fre- 
kvens, även när man arbetar med smårutor av så pass liten storlek, som de 
RAUNKIAER och hans flesta efterföljare arbetat med. Skarpast framträder detta 
inom bestånd med stark artblandning, i synnerhet då relativt små växter före- 
komma jämnt fördelade över större ytor, vilket i synnerhet är fallet inom en 
del ängstyper. Det kan inträffa, att en art förekommer 1 varje småruta och 
ändock spelar en mycket mindre roll än andra arter, som ej få högre, ja 
kanske t. o. m. lägre spridningstal, om den ej uppträder fullt likformigt över- 
allt. Man jämföre t. ex. den roll en Zuphrasia-art eller en Rhinanthus-art 
faktiskt spelar i en gräsäng 1 förhållande till det dominerande gräset, även 
om de tack vare sina färger kunna vara tongivande. 

I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framhålla såsom min upp- 
fattning, att både RAUNKIAER (1909, S. 31 och 110) och LAGERBERG (1915, 
s. 20) förfara felaktigt, då de vid sina statistiker medräkna t. ex. hemikryp- 
tofyter endast, då de äro rotfästade inom rutan. Ett dylikt förfarande ger 
dock många gånger en alldeles oriktig föreställning, mest påfallande inom 
vår flora kanske i fråga om arter med ett sådant växsätt som vissa ärtväxter, 
t. ex. ÅAstragalus glvcyphyllus och Lathyrus silvestris. Det är ju utseendet man 
i främsta rummet vill ge en bild av och icke av antalet individer av de olika 
arterna (jfr LAGERBERG 1915, S. 12). Och även om man tänker på växt- 
samhällets ekologi, är det ju klart, att arter som de nämnda för sig reservera 


288 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


icke blott ovan, utan även under marken stora områden utanför de närmaste 
omgivningarna av »rothalsen». 

Att de genom RAUNKIAERS metod erhållna pointstalen (= spridningstal 1. 
frekvensprocenter) ej alltid i främsta rummet framhäva de verkligen fysiogno- 
miskt dominerande arterna har naturligen ej helt kunnat undgå forskare, som 
arbetat med denna metod. Bl. a. har LAGERBERG nämnt ett och annat 
härom. 

Som sammanfattande omdöme om beståndsanalyser utförda med hänsyn 
endast till spridningstalen (RAUNKIAERS metod) skulle jag vilja säga, att jag 
finner dem ge en sämre uppfattning av en provytas vegetation än en för- 
ståndigt utförd analys enligt HuLtTs metod. Den ernådda objektiviteten är ju 
under dylika förhållanden ej mycket värd. I vad mån metoden är känslig 
för förändringar av växttäckets sammansättning är tillsvidare fullständigt 
outrett. 

På ett helt annat plan stå bestämningar av arealprocenten efter den prin- 
cip, LAGERBERG föreslagit. Att de icke kunna betecknas såsom objektiva, har 
redan ovan framhållits av KYLIn. Man har måst införa ett subjektivt moment, 
uppskattning, vilken helt naturligt kan försiggå med vida större säkerhet inom 
så små rutor, som här komma till användning, än inom så stora ytor, som 
HuLTS metod arbetar med. Vid bedömandet av den LAGERBERGska meto- 
dens praktiska värde och användbarhet blir det naturligen närmast att ta i 
betraktande, om den ger resultat, som stå i rimlig proportion till det arbete, 
som kräves för deras erhållande. Beskaffenheten av de problem, det gäller 
att lösa, är naturligen också av den största betydelse. 


2. Associationsanalys. 


De hittills framställda synpunkterna ha ju närmast varit inriktade på frågan 
om olika metoders användbarhet vid analysen av en provytas vegetation. En 
mycket viktig anmärkning återstår att framställa gent emot RAUNKIAERS metod. 
Den gäller även bestämmandet av arealprocenten enligt LAGERBERGS metod 
inom en provyta med fixa gränser. 

De nämnda metodernas styrka skulle ju bl. a. ligga i objektiviteten, som 
får sitt uttryck främst i själva utväljandet av smårutorna. Att jag anser bägge 
förfaringssätten principiellt sett innebära full objektivitet, har jag redan ovan 
framhållit. LAGERBERG anser (1915, S. 14) dock, att det är svårt att välja 
smårutorna alldeles på måfå. Det är mycket möjligt, att denna uppfattning 
är riktig. Men det finnes dock exempel på forskare, som synas ha använt 
RAUNKIAERS metod på detta sätt. När så skett, framträder också metodens 
frånsidor på särdeles markerat sätt. Man arbetar efter den principen att för- 
söka utan någon som helst förutfattad mening om naturen av den vegetations- 
typ, som undersökningen gäller, erhålla en bild av densamma. Sedan ett 
antal växtlistor från skilda ståndorter upprättats, sammanför man dessa till 
vissa grupper efter graden av överensstämmelse sinsemellan. En »exakt», 
objektiv och förutsättningslös metod inbjuder onekligen till ett dylikt arbets- 
sätt, vars natur bäst torde framgå genom hänvisning till ett konkret exempel. 
I detta fall är H. RESVOLL-HOLMSENS arbete om vegetationen vid Tessevand 
i Lom (1912) särskilt upplysande. Förfaringssättet synes här väsentligen ha varit 
det skisserade, vilket antydes av resultaten. Listorna äro i hög grad bro- 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 289 


kiga. Det är tydligt, att de delvis härstamma från synnerligen heterogena 
provytor. Mest markerat är detta i fråga om myrarnas samhällen. Men så 
finns det också knappast något sätt, varigenom man kan så väl bedöma en 
författares växtfysiognomiska blick och arbetsmetoder, som en granskning av 
vederbörandes behandling av torvmarkernas vegetation. Associationerna äro 
artfattiga och lätt definierbara, men inta också i de flesta fall endast relativt 
små sammanhängande ytor, varför den ena vegetationstypen avlöser den andra 
inom begränsade områden. Stundom råder ju t. o. m. en fullkomlig mosaik 
av olika typer, där varje blott intar någon kvadratmeter eller del därav. I 
sådana fall måste helt enkelt RAUNKIAERS Och LAGERBERGS metoder (konse- 
kvent tillämpade) ge resultat av ytterst tvivelaktigt värde. 

I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framställa en erinran. Det 
vore i hög grad önskvärt, att personer, som arbeta inom synekologien, 
ville alldeles oberoende av kommande syften begagna sig av ett studium av 
myrarna för sin egen skolning. Vi äga ju också från Fennoscandia ovan- 
ligt goda bearbetningar av deras vegetation genom arbeten främst av SER- 
NANDER (1910) och CaJANDER (1913). Särskilt den senares bearbetning 
av Finlands myrar är ju mycket ingående och hans associationsbegrepp 
klart och redigt. Inom den skandinaviska vegetationen är det knappast 
någon ekologisk serie, vars studium är så begreppsutredande som myrserien. 
Möjligen skulle man kunna tänka på fjällens hedar, men här får man ej så 
god inblick 1 de utvecklingshistoriska synpunkterna. 

Såsom de bästa resultat, som hittills framkommit genom den RAUNKIAERska 
metodens användande, tvekar jag icke att beteckna, utom RAUNKIAERS egna, 
de som meddelats av den danske växtgeografen VaHL. Mot det sätt, varpå 
bägge dessa författare tillämpat metoden, har jag föga att anmärka ur här 
ifrågavarande synpunkt, vilket sammanhänger därmed, att för dem tydligen 
de olika vegetationstyperna, som undersökts, redan från början stått något så 
när klara och därför vid provtagningen avgränsats med större smak. Hos 
RAUNKIAER har jag emellertid icke funnit någon reservation beträffande små- 
rutornas rent objektiva utväljande. Däremot framhåller VAHL (1911, S. 328), 
som dock arbetar med mycket små totalytor, vilkas alla existerande småru- 
tor han undersöker (anf. st., s. 329), uttryckligen, att fall kunna förekomma, 
då man måste utesluta vissa smårutor, om man vill erhålla frekvenssiffror 
giltiga för en bestämd subformation (= association efter min terminologi). 

Att uppsöka provytor med geometriskt fixerade gränser, tillfredsställande 
alla rimliga anspråk på enhetlighet är ofta mycket svårt, i synnerhet om man 
har behov av en något större ytvidd. Flera av de provytor, LAGERBERG 
undersökt, företräda uppenbarligen icke rena vegetationstyper. Vid vårt sö- 
kande efter en lämplig provyta inom Vårdsätra naturpark visade det sig, att 
en fullt enhetlig yta av så pass obetydliga dimensioner som 20 X 20 m. ingen- 
städes kunde uppsökas. För vår undersökning, som uteslutande hade ett 
metodiskt syfte, spelade ju detta en mindre roll. Vi utlade emellertid prov- 
ytan på det ställe, där ojämnheten syntes vara så liten som möjligt. Som 
densamma är ganska lärorik ur teoretisk synpunkt, må här nämnas ytterligare 
ett och annat om densamma utöver det redan ovan anförda. 

Provytan är belägen på svagt sluttande mark (tämligen jämn terräng) inom 
Vårdsätra naturpark helt nära stranden av Mälaren. ”Trädbeståndet utgöres 
huvudsakligen av en blandning av diverse ädla lövträd. Under detta, som 


200 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 


är väl slutet, förekommer riklig hassel. Med hänsyn till de högre vegetations- 
skikten föreligger ingen väsentlig olikhet inom olika delar. Detta är däremot 
fallet i fråga om fältskikten. Bottenskiktet åter är så svagt utbildat, att någon 
större betydelse knappast kan tillerkännas växlingarna inom detsamma. Den 
bristande enhetligheten gav sig vid de olika tillfällen, undersökningen ägde 
rum, tillkänna på mycket olika sätt. 

Största delen av provytan behärskades den 9 maj fysiognomiskt av de blom- 
mande Anemone hepatica och Gagea lutea, vilka uppskattades till respektive 
strödd och tunnsådd. Inom denna del spelade däremot Anemone nemorosa en 
proportionsvis mera underordnad roll (strödd). Inom ett c:a 25 kvm. stort 
parti i sydvästra hörnet voro förhållandena omkastade. Blåsippan och vår- 
löken trädde här starkt tillbaka, medan vitsippan antecknades såsom strödd — 
riklig. Dess arealprocent bestämdes genom linjetaxering mellan rutorna n:ris 
1II—15 inom partiets centrum till 27,7. MFRubus caesius, som inom provytan 
för övrigt saknas helt och hållet, anmärktes här såsom tunnsådd. För övrigt 
framgingo naturligen genom den noggrannare analysen även vissa andra olikheter. 

Den 2 juni föreföll provytan vid första påseendet betydligt mera enhetlig. 
Vitsippan dominerade nu överallt, även om den fortfarande förekom allra 
tätast i sydvästra hörnet. Av blåsippan och vårlöken syntes mycket litet. 
De doldes av vitsippmassorna. Det framgick emellertid strax också, att A/- 
lium oleraceum och Convallaria multiffora voro 1 huvudsak bundna till prov- 
ytans övre delar. Deras utbredning sammanföll dock icke alldeles med blå- 
sippans. Analysen från denna dag jämförd med resultaten från de båda andra 
tillfällena illustrerar det förhållandet, att inom olika delar av en provyta även 
fältskikten kunna med hänsyn till de härskande, fysiognomiskt starkast fram- 
trädande arterna vara praktiskt taget fullt enhetliga, medan de i fråga om 
mindre framträdande, men icke därför mindre viktiga beståndsdelar kunna visa 
sig heterogena. Fallet belyser nödvändigheten att nedlägga stor omsorg på 
själva valet av provytor. 

Den 4 september framträdde heterogeniteten åter mycket tydligt. Nu be- 
härskades den övre, större delen av Anemone hepatica och Convallaria multi- 
flora (bägge strödda) samt vissnande Paris quadrifolia (tunnsådd). Inom syd- 
västra hörnet voro nu de viktigaste arterna Spiraea ulmaria, Rubus caesius och 
Paris quadrifolia (alla strödda) samt Fraxinus excelsior (ungplantor) och Geum 
urbanum (bägge tunnsådda). 

Det har alltså klart visat sig, att inom provytan två associationer äro före- 
trädda. De kunna med hänsyn till markfloran provisoriskt betecknas, den 
ena intagande största delen av ytan, som en Anemone hepatica-association, den 
andra, inskränkt till ett litet område i sydvästra hörnet, som en Anemone ne- 
morosa-Spiraea ulmaria-association, efter de växter som även på andra ställen 
pläga vara de viktigaste inom denna vegetationstyp. Den förra får sin sär- 
prägel främst genom Allum oleraceum, Anemone hepatica, Convallaria multiflora 
och Gagea lutea, den senare sin genom Rubus caesius och några sparsammare 
arter såsom Åysimachia nummularia och vulgaris, Scrophularia nodosa och Tha- 
lictrum flavum. Denna fördelning ger redan en antydan om de ekologiska 
förhållanden, som äro avgörande. ' De lägst belägna delarna av provytan ligga 
nedanför Mälarens medelhögvattenlinje, de övriga ovanför denna. 


Bearbetningen av materialet från denna provyta har visat ännu en sak. 
Skulle man hemma på studiekammaren med ledning av det insamlade mate- 


NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 201 


rialet vilja försöka att dra upp gränserna mellan de olika associationerna inom 
provytan, skulle detta knappast låta sig göra. Man kan möjligen få en före- 
ställning om fördelningen av de enskilda arterna, men det är ju icke denna, 
utan beståndets totalsammansättning, som konstituerar associationen. Och ett 
tillförlitligt begrepp om denna sistnämnda kan blott den omedelbara iaktta- 
gelsen i naturen ge. 

Till sist skall jag anföra ytterligare ett exempel hämtat från våra barr- 
skogar, som visar, huru viktigt det är att hålla olika vegetationstyper i sär, 
om man vill erhålla växtlistor av värde. Om man nämligen 1 en norrländsk 
»tallhed» noggrant undersöker vegetationen, så skall man oftast finna, att 
på de flesta ställen lavar härska i bottenskiktet, medan på mindre fläckar 
dessa äro nästan totalt försvunna och helt ersatta av de vanliga skogsmos- 
sorna. Ser man närmare efter, skall man finna att även risvegetationen på 
dessa fläckar är olika. På lavfälten är det i regel ljungen, på mossfläckarna 
blåbärs- eller lingonriset, som dominerar. Mossfläckarna inta också ståndorter 
av något annan natur än lavfläckarna. De förra uppträda gärna i sänkor 
eller på mera sluttande mark eller också under trädkronor, kort sagt på ställen, 
där vattentillgången i ytan är större. Vid en statistisk undersökning efter 
RAUNKIAERS eller LAGERBERGS metod måste man därför se till, att varje små- 
ruta verkligen faller inom den typ, man för tillfället är sysselsatt med. 

Detta är synpunkter, som myckczt ofta icke tillräckligt beaktats vid bestånds- 
analyser. Men om man nu tillämpar den otvivelaktigt riktiga princip, som 
VAHL använt (jfr ovan s. 289), då har man också fått infört ett moment, 
som på ett betänkligt sätt rubbar metodens objektivitet. Metoden får helt 
enkelt många gånger ej begagnas objektivt, om resultatet ej skall äventyras. 
Huvudsaken är icke att få tal att räkna med, utan den är att få en riktig 
och tillförlitlig bild av ett enhetligt växtsamhälles sammansättning. 

Som en sammanfattning av ovanstående betraktelser skulle jag vilja fram- 
hålla följande. De fördelar, den RAUNKIAERska metoden för beståndsanalyser 
är avsedd att erbjuda, äro till stor del illusoriska. Dess objektivitet kan ej 
upprätthållas i full utsträckning, om den ej skall leda till oriktiga resultat. 
Den ger endast kombinerad med arealuppskattning (LAGERBERGS metod) en 
god föreställning om arternas absoluta frekvens. Även de siffror över arternas 
relativa frekvens, som kunna fås fram genom RAUNKIAERS ursprungliga metod, 
äro starkt växlande efter smårutornas storlek. Det är icke ens säkert, att de 
siffror, som fås, om åt rutorna ges en storlek av o,r kvm., komma det verk- 
liga förhållandet närmare än sådana, som erhållas, om åt de HurTska fre- 
kvensgraderna ges de siffror, som jag ovan försöksvis använt. Den HurTtska 
metoden har å andra sidan åtminstone ett företräde i sin enkelhet, liksom i 
den omständigheten, att den icke heller ger ett sken av större exakthet, än 
den faktiskt äger. 


Litteraturförteckning. 


CAJANDER, A. K. Studien iäber die Moore Finnlands. — Acta Forest. Fen- 
TCA, 2 KREO)ES: 
CHARLIER, C. V. L. Grunddragen af den matematiska statistiken. — Stats- 


vetenskapl. Tidskr. 1910. 


202 LITTERATURFÖRTECKNING. 


Hurt, R.- Försök till analytisk behandling af växtformationerna. — Akad. 
Afh. Helsingfors 1881. 

LAGERBERG, T. Markflorans analys på objektiv grund. — Skogsvårdsfören. 
AR mL HOI 

RAUNKIAER, C. Formationsundersogelse og Formationsstatistik. — Bot. Tidsskr. 
30. I000: 

— Formationsstatistiske Undersogelser paa Skagens Odde. — Bot. Tidsskr. 
BR TONA 

RESVOLL-HOLMSEN, H. Om vegetationen ved Tessevand i Lom. — Kristiania 
Videnskabsselsk: KSkriftsölötror2. N:o F6Eno me 

SERNANDER, R. Die Laxå-Moore. — Guides des Excursions en Suéde. 14. 


(XE Geol Congr). Stockholm 190. 

VaAHL, M. Les types biologiques dans quelques formations végétales de la 
Scandinavie. — Overs. Kgl. Danske Videnskab. Selsk. Forh. 1911. 
ING EE Gi 

Värmlands läns skogar. Betänkande avg. av Komm. f. försökstax. etc. 
Värmlands län. Stockholm 1914. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2—23. 


SKOGSPOLITISKA INLÄGG. 


Apropå avverkningsberäkningar. 


Aug.-sept.-häftet av denna tidskrift innehåller icke mindre än trenne upp- 
satser angående avverkningsberäkningar. De olika författarna hava tydligen 
alla haft de norrländska skogsområdena med deras myckenhet av mogen och 
övermogen skog för ögonen vid diskuterandet av avverkningsbeloppen och 
den ena formelns företräde framför den andra. Enighet tycks råda i, att de 
norrländska överåriga skogarna böra exploateras i ett hastigare tempo än nu, 
men åsikterna om den takt, vari detta skall ske, äro olika. En grundar sin 
avverkningsberäkning på den formeln, en annan på en annan, under det en 
tredje framkommer med mera allmänna önskemål. 

Bland de fordringar, vilka författarna hava ansett böra ställas på en av- 
verkningsberäkning, är bland andra den, att jämnheten i avkastningen skall 
tillgodoses. Huru denna jämna avkastning ställer sig till behovet av råvaror 
och till prisbildningen å desamma, har man ansett sig icke behöva taga hän- 
syn till. Industriella och ekonomiska konsekvenser hava förbisetts. Redan 
detta, att följderna icke överskådats, berättigar till att hålla före, att lösnin- 
gen av avverkningsproblemet icke å priori ligger i dessa formler. 

Det torde först böra klargöras, hvad det är, som frågan innerst gäller. 
Utan denna klarhet angående ändamålen med och konsekvenserna av avverk- 
ningsberäkningarna bliva alla siffror av föga gagn. 

En mycket viktig fordran, som hittills förbisetts, är, att avverkningsplanen 
för de norrländska skogarna, i stort sett, bör vara en del av driftsplanen, 
nämligen av distributionen av råvaran för vår norrländska trävaruindustri un- 
der en viss tidrymd framåt. 

Ett jämnt tillgodoseende av behovet å råvaror vore, enligt mitt förmenande, 
en bättre omformulering av fordran på »jämnhet i avkastningen». 

K. domänstyrelsen har i skrift erkänt sig hava vissa förpliktelser gent emot 
vår trävarumarknad och de enskilda företag, vilka bära upp densamma. Och 
k. domänstyrelsen torde också lika väl, som vilken som helst annan ägare av 
råvarulager, behöva tänka på, att icke tillgången på råvaror bliver för stark, 
staten till skada och vår trävaruindustri till men genom reducerade priser å 
förädlade varor. En stegring i tillgång på timmer, pappersved etc., som icke 
motsvarar marknadens behov, kommer givetvis att verka därhän, att priserna 
sjunka. Detta animerar till anläggande av nya förädlingsverk eller utvidgande 
av gamla, varav följden blir större produktion av förädlingsartiklar, vilket i 
sin tur inverkar reducerande på priserna. 

För att kunna uppgöra en distributionsplan för skogstillgångarna i Norr- 
land, som ur alla synpunkter är tillfredsställande, är enligt undertecknads me- 
ning k. domänstyrelsens nuvarande inventering av de norrländska statssko- 


294 G. ENGHOLM. 


garna icke tillfyllest. För det första saknas den enhetlighet, som är behövlig 
för att vid en viss tidpunkt kunna bedöma dessas virkeskapital, för det andra 
omfattar inventeringen endast statsskogarna. Det torde framför allt vara nö- 
digt att känna hela Norrlands virkeskapital och dettas beskaffenhet. Sålunda 
fordras en undersökning icke blott av statens utan även av de enskildes skogs- 
tillgångar, med andra ord en »rikstaxering» av de norrländska vidderna. 

Det faller icke inom ramen för denna uppsats att diskutera detaljerna vid 
planläggandet av en rikstaxering. Endast några av de stora dragen må här 
vidröras. 

Det bör då förefalla naturligt, att inventeringen utföres så, att varje kon- 
sumtionsorts tillgångar kunna frånskiljas, eller så att upplysningar kunna läm- 
nas om vissa distributions- eller transportområden. Vidare böra inom varje 
sådant transportområde skogstillgångarna i enskild ägo kunna frånskiljas 
statens. 

Efter att sålunda hava inom olika distributionsområden och för olika ägare 
(stat och enskild) bestämt råvarulagrens dimensioner, åldersfördelning, tillväxt, 
kvantitet och kvalitet m. fl. faktorer, vilka hava inverkan på deras exploate- 
rande, torde frågan gälla: vad är behovet inom varje konsumtionsområde, spe- 
cificerat för varje förädlingsgren (dimensionsenheter av pappersved, timmer 
0. s. v.)? Detta är ett vida mer svårlöst problem! 

Det torde under alla förhållanden vara riskabelt att profetera om markna- 
dens efterfrågan å trävarualster 1 framtiden, men det borde vara tänkbart att 
kunna beräkna det antagliga behovet under en kortare tid framåt. K. domän- 
styrelsen har förklarat sig böra taga hänsyn till arbetsmarknadens och indu- 
striens jämna utveckling, men det är icke att begära, att k. domänstyrelsen 
skall sitta inne med kompetens att på egen hand avgöra en sådan sak. Ett 
samarbete med industriens män och dess sammanslutningar anser underteck- 
nad skulle kunna föra den frågan till sin närmelsevis rätta lösning. 

Om man sålunda tänker sig, att de sakkunniga uttalat sig för vissa behov 
av dimensionsenheter timmer o. s. v. inom olika konsumtionsområden, un- 
dersökes, i vad mån denna antagliga efterfrågan kan tillfredsställas av rå- 
varutillgången. 

Det kan då, med hänsyn taget till dimensionernas transportdyrhet, arbets- 
förhållanden, någorlunda tillfredsställande åldersfördelning i framtiden, sko- 
garnas föryngring m. m., visa sig, att behovet icke står att tillfredsställa, an- 
tingen på så sätt, att brist å råvaror kommer att förefinnas för vissa konsum- 
tionsdistrikt och däremot mindre överskott för andra, eller ock så, att intet 
distrikts behov kan fyllas. I första fallet är sålunda förädlingsverkens pro- 
duktionsförmåga större inom en del områden än råvarutillgången, varför en 
del av dessa äro dömda till undergång. Inom andra distrikt däremot finnes 
tillfälle till nyanläggningar och utvidgningar av äldre verk. I andra fallet 
däremot kommer konkurrensen att göra utgallringar inom alla distrikt av mindre 
välbelägna, dåligt organiserade eller tekniskt och ekonomiskt underhaltigt ledda 
företag. Men det torde i varje fall ligga vikt uppå, att staten ser till, att för- 
lusterna icke komma så brådstörtat. Man må dock hoppas, att en invente- 
ring av de norrländska skogarna icke kan komma att giva detta nedslående 
resultat. 

Det kan å andra sidan visa sig, att råvarubehovet i lyckligaste fall går att 
ungefär jämnt fylla på varje punkt. 


SKOGSPOLITISKA INLÄGG OCH DISKUSSIONER. 295 


Och till slut kan resultatet bliva, att tillgången är större än efterfrågan, 
antingen inom alla transportområden eller inom en del, under det att inom 
de andra en brist förefinnes. Vem skall då få göra avprutningar i sina av- 
verkningar, få sitta emellan, stat eller enskilda? Enligt mitt förmenande sta- 
ten, då de enskilda äro de, som hava huvudsakliga äran av millionernas in- 
förande i landet, av värdestegringen å råvarualstren, och då det är de, som 
hava nedlagt kapital i förädlingsverken och i större delen av flottlederna och 
som skapat rikliga arbetstillfällen. Sålunda bör enligt undertecknads åsikt i 
detta fall, totalt överskott, fördelat antingen på alla eller ock på endast en del 
transportområden, vid beräkningars uppgörande över lämpliga avverknings- 
kvantiteter å statsskogarna hänsyn tagas till, att de enskilda ägarna i första 
rummet böra rationellt avverka och förnya sina skogar. 

I fall att överskott endast förefinnes inom en del distrikt och en brist 
mindre än detta överskott inom andra, bör således i de förra i första hand 
de enskilda hava tillfälle att öka sina avverkningar med följande nyanlägg- 
ningar eller utvidgningar av befintliga förädlingsverk. I de senare distrikten 
däremot kommer en del kapital att gå till spillo, och gäller här, som ovan 
sagts, att regleringen går så småningom. 

I stora drag skulle härmed planen vara utstakad. Det är givetvis en hel 
del forstliga och ekonomiska faktorer, icke här berörda, till vilka vederbörlig 
hänsyn bör tagas vid beräkningarnas uppgörande. 

Enskildas omotiveradt ökade eller minskade avverkningar, liksom deras 
motiverat ökade sådana (exempelvis på grund av småvirkets förbilligande ge- 
nom lägre flottningskostnad) kan förrycka planens hållbarhet, i vad den rör stats- 
skogarna. Marknadens oberäknade föränderlighet, resultaten av en fortsatt 
inventering av landets övriga skogar m. m. böra giva K. domänstyrelsen an- 
ledning till jämkning i avverkningsbeloppen. Men för undvikande av felgrepp 
härutinnan vore önskvärt, att styrelsen konfererade med träförädlingens män. 
Staten ginge väl det oaktat icke miste om konjunkturvinster, under det man 
hade vissa garantier för, att marknaden icke bleve deprimerad. — Att be- 
stämma, inom vilka områden en ökning eller minskning av avverkningsbelop- 
pen lämpligast kunde komma i fråga, ginge för sig med ledning av inven- 
teringsinstrumenten (event. kompletterade med specialundersökningar) med iakt- 
tagande av, att från desamma redan utgångna kvantiteter och dimensioner vore 
avförda, och med vederbörligt avseende fäst vid faktorer, vilka i övrigt kunnat 
verka förhöjande event. sänkande av dimensionsvärdena och kapitalet. 

Vid planläggande av statens avverkningspolitik bör, enligt undertecknads 
förmenande, trävaruindustriens krav och nytta få röna den allra största hänsyn. 

Staten bör och kan genom samarbete med vår trävaruindustris män — 
genom ef! skogsråd — deltaga i en sund reglering av densamma. 


Hofors i november 1915. 
G. ENGHOLM. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 


Kungl. propositioner rörande skogsfrågor. 


Driftkostnader för statens domäner. I Kungl. Maj:ts prop. n:r 25 
föreslås riksdagen att 

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens ordi- 
narie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare (i de fem södra distrik- 
ten) med i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, till följd varav sta- 
tens slutsumma kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor 
till 1,578,650 kronor; 

dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, så- 
som driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra ett 
belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens avkastning; 

dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens avkast- 
ning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande från och med 
den I september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos domänstyrelsen. 

Beträffande driftkostnaderna föreslås inrättande av en förnyelsefond för 
återväxtkostnader. 

Domänstyrelsen hade härom i skrivelse den 30 sept. 1915 gjort följande 
framställning: 

» Slutligen får domänstyrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes 
föreslå riksdagen, att av 1917 års skogsmedel ett belopp av 1,000,000 kronor 
reserveras och avsättes till en fond, att användas då på grund av minskade 
skogsmedel svårighet med hänsyn till andra statsbehov kan uppstå att erhålla 
nödiga medel till de markförbättrings- och föryngringsåtgärder, som särskilt 
i Norrland komma att, just på grund av förutvarande stora avverkningar, er- 
fordras. Efter den högkonjunktur, som nu några år torde komma att råda, 
motser styrelsen nämligen, att en för skogshanteringen kännbar lågkonjunktur 
kommer att inträda och under en följd av år göra sig gällande. Givetvis 
komma bruttoinkomsterna att då i avsevärd mån nedgå, beroende på dels en 
synnolikt betydlig reduktion i virkesprisen, dels den i följd därav nödtvungna 
sänkningen av avverkningsbeloppet. Men tyvärr kan man icke beräkna, att 
de då stegrade utgifterna skola kunna sänkas i samma proportion. Man kan 
därför befara, att det vid sådant förhållande skall anses nödvändigt att av- 
knappa även anslagen till behövliga skogsvårdsåtgärder. Det synes därför 
styrelsen vara klokt, att under tider, då skogsmedlen inflyta rikligt, en, om 
man så vill säga, förnyelsefond på detta sätt avsättes.» 

Med anledning härav anför departementschefen i denna proposition följande: 

» Att åtgärder för markförbättring och föryngring måste vidtagas i samma 
mån, som skogarna avverkas, är uppenbart, och det torde också vara klart, 
att kostnaderna härför måste anses som en del av domänfondens driftkost- 
nader. Kunde dessa åtgärder på varje område ständigt vidtagas samma år, 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 297 


som avverkningen äger rum, skulle ju kostnaderna tydligen också komma att 
drabba vinsten av avverkningen. Nu kunna av tekniska skäl ifrågavarande 
åtgärder i allmänhet icke fullbordas förrän flera år efteråt. Dessa senare års 
räkenskaper komma då att drabbas av kostnader, som i verkligheten hänföra 
sig till ett föregående år, vilket ju principiellt måste anses som ett fel. Detta 
fel skulle emellertid ha mindre praktisk betydelse, om avverkningarna vore 
ungefärligen lika stora år efter år. Då så emellertid ingalunda är fallet, utan 
växlingarna i avverkningen äro ganska betydliga, måste det anses önskvärt, 
att varje avverkningsår får sörja för de återväxtkostnader, som hänföra sig 
till detsamma. 

Domänstyrelsen har nu föreslagit en tillfällig extra avsättning av en million 
kronor för framtida skogsvårdsåtgärder. Emellertid synes mig syftet kunna 
vinnas på ett principiellt riktigare sätt, om för varje år viss procentsats av 
domänfondens bruttoinkomst av skogsmedel avsättes till en förnyelsefond för åter- 
växtkostnader. Ur denna förnyelsefond böra sedan alla återväxtkostnader, var- 
under inbegripas kostnader för markförbättrings- och föryngringsåtgärder, be- 
talas, i den mån fonden lämnar tillgång därtill. 

För att utröna, hur stor ifrågavarande procentsats behöver vara, har jag 
låtit upprätta nedanstående tablå över de viktigaste av statens skogsdomäners 
nyssberörda återväxtkostnader i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp: 


o Skogsodlin Summa återväxt- Procent av 
ör sosssedea SKO kostnader skogsmedel 
NEN PRE IANA Mar On 13,134,365 243,319 

183,102 426,421 3.25 
ME RA Nn sea ort å rele åa a (8räsa 15,040,751 277,289 

203,014 480,303 3.19 
HLOTTA KS PERETSSN SE 0 TR ARE 17,328,244 312,859 

200154 573,613 3.31 
AA AEA SE AR RAS ENN 20,564,000 364,017 

208,952 572,969 2.79 
KONG RR SA KRA IN 26,600,000! 455,839” 

394,826? 850,665 3.15 
HORNEN Ar d SDR SNS gles 27,000,000! — 


Man finner, att återväxtkostnaderna i allmänhet rört sig om 3 7/, procent 
av skogsmedlens bruttobelopp. Emellertid måste ett dylikt procenttal, enligt 
vad jag av chefen för domänstyrelsen under hand inhämtat, numera anses 
otillräckligt. Kraven på återväxtåtgärder äro nämligen relativt små, så länge 
avverkningen uttages genom blädning, ljushuggning och gallring, men bli be- 
tydliga i den mån avverkningen börjar utföras i form av trakthuggning. Sist- 
nämnda form för avverkningen har endast under senare tid kunnat användas 
1 Norrland och först under sista åren 1 övre Norrland, där huvudparten av 
statens skogar är belägen. Emellertid kommer denna avverkningsform att 
med den ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre Norr- 
land få en efter hand allt mer stegrad användning. Därstädes hava statens 
skogsdomäner stora områden med förut för hårt genomblädade bestånd, där 
marken genom denna huggningsmetod blivit på ena eller andra sättet för- 
sämrad — förvildad och förtorkad eller försumpad — och där nu, sedan 


! beräknade belopp. 
> enligt generalförslaget. 


20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


298 FRÅN 19106 ÅRS RIKSDAG. 


även smärre dimensioner kunna avsättas, större eller mindre hyggen måste 
upptagas för att efter behövliga markvårdsåtgärder kunna skogsodlas. Vidare 
finnas där stora, mer eller mindre försumpade trakter med degenererade och 
oväxtliga bestånd, som nu kunna och böra trakthuggas för samma åtgärders 
vidtagande, vilka där emellertid på grund av försumpningen bliva betydligt 
kostbarare. Och vidare krävas för dessa åtgärder — hyggesrensning, dikning 
och skogsodling — ett flertal år efter avverkningens utförande, ena gången 
flera andra gången färre, vilket endast för varje särskilt fall kan beräknas. 

På grund av dessa förhållanden måste en avsevärd höjning av anslaget till 
återväxtkostnader äga rum. Jag har kommit till den uppfattningen, att åter- 
växtkostnaderna i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp lämpligen böra 
upptagas till 5 .»procent. Vid en bruttosumma för skogsmedlen av 15 millio- 
ner kronor, vilket ungefärligen motsvarar 1913 års förhållanden, skulle av- 
sättningen till återväxtkostnader kommit att uppgå till 750,000 kronor, vilket 
ju representerar en avsevärd höjning i jämförelse med det för ändamålet under 
1913 i verkligheten avsedda beloppet 480,303 kronor. För 1916 skulle mot- 
svarande avsättning utgjort 1,330,000 kronor, alltså ungefär 480,000 kronor 
mer än det belopp, som för detta år beräknats. . Den föreslagna förnyelse- 
fonden skulle alltså efter årets slut haft en behållning på omkring en halv 
million kr., med vilken återväxtkostnader hänförbara till 1916 års ovanligt 
stora avverkning skulle kunnat bestridas under följande år. Och en högst 
betydande behållning kommer, om förslaget bifalles, sannolikt att uppstå för 
år 1917. Därest denna princip fortfarande tillämpas, är det att hoppas, att 
förnyelsefonden skall, efter det innevarande högkonjunktur upphört, äga en 
behållning, som blir tillräcklig för dess ändamål. 

På grund av vad jag sålunda anfört vill jag förorda, att bland statens do- 
mäners driftkostnader för år 1917 ett belopp av fem procent å skogsmedlens 
beräknade belopp 27,000,000 kronor eller 1,350,000 kronor upptages som 
avsättning till en förnyelsefond för återväxtkostnader. 

Vid bifall till detta förslag skulle, då domänstyrelsen redan i sitt förslag 
till beräkning av driftkostnader för år 1917 1 dessa anser sig ha inräknat ett 
anslag till återväxtkostnader av olika slag av i runt tal en million kronor, be- 
loppet av driftkostnaderna för skogsdomänerna komma att höjas med 350,000 
kronor. 

Detta belppp är ju vida lägre än den av domänstyrelsen för år 1917 före- 
slagna extra millionen, men om avsättningen till förnyelsefonden icke blir till- 
fällig utan även för framtiden iakttages, bör det av mig förordade systemet i 
hög grad skänka skogsskötseln stadga och trygghet. 

Förnyelsefondens införande i beräkningen synes nu böra äga rum på det 
sätt, att ovanberörda till 8,665,950 kronor sammanräknade egentliga förvalt- 
ningskostnader minskas med 1,000,000 kronor och förnyelsefonden upptages 
särskilt med ett belopp av 1,350,000 kronor. 

Då dikningskostnader framdeles skola bestridas av förnyelsefonden och 
säkerligen komma att, liksom redan under senare år varit fallet, stiga till 
ganska stora belopp, lärer det icke längre vara nödvändigt att bibehålla den 
från tiden före domänfondens inrättande stammande föreskriften, att minst 
150,000 kronor skola användas till avdikningar å kronans skogar i de norr- 
ländska länen och i Kopparbergs län.» 


FRÅN 10916 ÅRS RIKSDAG. 299 


Ålderstillägg åt jägmästare G. Lundberg. Kungl. Maj:t (proposition 
n:r 17) föreslår riksdagen medgiva, att föreståndaren för Bjurfors skogsskola 
Gustaf Lundberg må för erhållande av ålderstillägg till lönen såsom skogs- 
skoleföreståndare och, därest han befordras till jägmästare, såsom sådan räkna 
sig till godo den tid från och med 1909, varunder han före utnämnandet till 
föreståndare för nämnda skogsskola enligt Kungl. Maj:ts förordnande uppehållit 
lärarebefattning å extra stat vid skogsinstitutet med undervisningsskyldighet i 
skogsteknologi, geodosi, forstlig byggnadslära och bokföring. 


Motioner, som mera eller mindre beröra skogshushållningen. 


Ändring i förordningen angående skogsvårdsavgifter. Hr GUNNAR 
EKELUND (första kammaren, motion n:r 56) föreslår, att riksdagen behagade 
besluta att ingå till Kungl. Maj:t med underdånig hemställan om sådan änd- 
ring i kungl. förordningen angående skogsvårdsavgifter, att skogsvårdsafgift 
skall utgå även för virke, som avverkats inom område för städer, vilka icke 
tillhöra landstingsområde. 


Ökade medel till skogsvårdsnämndernas verksamhet. Hr Paur HFIiL- 
STRÖM (första kammaren, motion n:r 57) med instämmande av 6 kammarledamöter 
samt hrr AD. WIKLUND, CARL LINDMARK, N. E. NILSSON, ANT. WIKSTRÖM, 
LINUS LUNDSTRÖM, OLOF JQNSSON, E. F. HELLBERG, J. REHN, W. BÄCKSTRÖM, 
O. E. Horm, ErRNsT HaGE, O. V: STENUDD och AXEL LINDSTRÖM (andra 
kammaren, motion n:r 116) hemställa, att riksdagen ville besluta i skrivelse 
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning, på vilket sätt nödiga medel må 
kunna anvisas för fortsättande av den genom skogsvårdsnämnderna i Norr- 
och Västerbottnes län hittills bedrivna verksamheten för skogsvårdens befräm- 
jande å hemmansskogarna i nämnda län. 

Aspodling å statens skogsmarker. Hr J. PERSSON, Västervik, (andra 
kammaren, motion n:r 178) hemställer, att riksdagen ville 

dels besluta, att hos Kungl. Maj:t i skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes 
låta verkställa undersökning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande av 
omfattande aspodling å statens skogsmarker samt vidtaga de åtgärder, vartill 
undersökningen kan föranleda; samt 

dels anvisa ett förslagsanslag av femtusen kronor för bestridande av de 
kostnader, som kunna vara förenade med de en utredning av föreliggande 
fråga. 


Anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner. Hrr 
IVAR VENNERSTRÖM Och C. O. JOHANSSON hemställa (andra kammaren, motion 
TE) 

dels att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning 
om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner och eventuellt 
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan ge anledning; 

dels att riksdagen måtte till kungl. domänstyrelsens förfogande ställa ett 
förslagsanslag å 5,000 kr. att användas för inköp av ett transportabelt såg- 
verk att stationeras inom Tåsjö revir. 


300 FRÅN 191060 ÅRS RIKSDAG. 


Ved till övre Norrlands städer från kronoskogarna. Hrr G. ROSÉN, 
E. LAGERKVIST, U. NORRMAN, H. ROGBERG, P. HELLSTRÖM, ÅA. FAGERLIN och 
O. BERGQVIST (första kammaren, motion n:r 58) samt hrr AD. WIKLUND, J. 
REHN, OLOF JONSSON. ANT. WIKSTRÖM, CARL LINDMARK, ERNST HaGE, W. 
BÄCKSTRÖM, AXEL LINDSTRÖM, E. F. HELLBERG och O. W. STENUDD (andra 
kammaren, motion n:r 115) hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till 
Kungl. Maj:t anhålla, att snarast möjligt sådana åtgärder vidtagas, att städer 
och tätt bebyggda samhällen i Västerbottens och Norrbottens län må beredas 
större möjlighet till erhållande av ved från statens skogar. 


Ökad vedavverkning från statsskogarna. Hrr S. H. KVARNZELIUS, 
A. PETERSSON, M. HELLBERG, K. G. KARLSSON, C. EKMAN, N. ALEXANDERS- 
SON, L. OLSSON och F. HOLMQVIST (första kammaren, motion n:r 74) samt 
herr N. EDÉN, R. G. HAMILTON, E. RÖING, J. PETTERSSON, ROB. KARLSSON, 
A. SCHOTTE, E. A. NILSSON, L. LUNDSTRÖM, W. BÄCKSTRÖM Och J. ERIKSSON 
(andra kammaren, motion n:r 187) hemställa, att riksdagen behagade besluta: 

1:0) att i skrivelse till Kungl. Maj:t 

dels anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att en omfattande ved- 
avverkning å skogsmarker, som stå under domänstyrelsens förvaltning, måtte 
under innevarande år komma till stånd, i syfte att för nästinstundande kon- 
sumtionsår vedtillgången i landet måtte kunna skäligen motsvara behovet, 

dels ock uttala att för den avverkade veden sådana priser syntes böra fast- 
ställas som å avverkningsplatsen motsvara normala förhållanden, af! uppmärk- 
samheten också syntes böra inriktas på, att såväl den ved, som sålunda komme 
att avverkas, som den redan nu i statsskogarna kvarliggande måtte bliva ge- 
nom domänstyrelsens föranstaltande framforslad till lämpliga stationer och 
lastageplatser, a// åtgärder jämväl syntes påkallade för nedbringande av trans- 
sportkostnaderna för veden till avsättningsorterna, samt att även eljest torde 
behöva övervägas, vilka åtgöranden kunna vidtagas till förhindrande av ved- 
prisets uppdrivande; 

2:0) att å extra stat för år 1917 under nionde huvudtiteln uppföra ett för- 
slagsanslag av 200,000 kronor för att, enligt av Kungl. Maj:t meddelade 
närmare bestämmelser, användas för underlättande av möjligheten att under 
instundande konsumtionsår genom statens livsmedelskommission tillhandahålla 
den mindre bemedlade befolkningen ved från kronoskogarna till prislägen, 
som ungefär motsvara de under normala förhållanden gällande; 

och torde av nämnda anslag 100,000 kronor böra få av Kungl. Maj:t för- 
skottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordnas. 


Snar och effektiv lagring av bränsle. GUNNAR EKELUND (första kam- 
maren, motion n:r go) och EDVARD LÅITHANDER (andra kammaren, motion n:r 
217) hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. 
Maj:t ville skyndsamt låta uppgöra förslag till en snar och effektiv lagring av 
bränsle av olika slag och inom olika delar av riket. 


Upplåtande av odlingsbar kronojord i Norrland. Hr G. ROSÉN, 
(första kammaren, motion n:r 71), hemställer, att riksdagen måtte besluta, att 
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder 1 syfte att 
den odlingsbara kronojord, som är belägen vid kommunikationsleder i Norr- 
land, måtte snarast möjligt upplåtas för odling. 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Or 


Försäljning av kronans jordbruksegendomar för beredande av 
medel till inköp av för skogsodling lämplig mark. Hr JoHNn ERLANS- 
SON hemställer med instämmande av hrr E. EURÉN och SVEN PERSSON (andra 
kammaren, motion n:r 182), 

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, rörande en 
planmässig försäljning av sådana kronans jordbruksegendomar, som icke in- 
bringa 2,000 kronor i årligt arrende, för att därigenom bereda ökade medel 
till inköp av mark, lämplig till skogsodling, samt för riksdagen framlägga de 
förslag, som denna utredning kan medföra. 


Norrländska avdikningsanslaget. Hrr G. ROSÉN och P, HELLSTRÖM 
(första kammaren, motion n:r 72) samt herr E. HaGE, O. V. STENUDD, N. 
OLSSON, ÅA. WIKSTRÖM, ÅA. LINDSTRÖM, I. VENNERSTRÖM, C. J. ÖBERG, E. 
MOLIN, C. O. JOHANSSON, G. F. LUNDGREN, C. LINDMARK, L. LUNDSTRÖM, O. 
JONSSON, W. BÄCKSTRÖM, I. BERGMAN, V. HEDLUND, C. A. SVENSSON, ROB. 
KARLSSON, P. NORIN, O. W. EDBOM, J. R. SUNDSTRÖM, ÅA. SävsTtTRÖM, O. E. 
Horm och N. E. NILSSON med instämmande av hrr J. ERICSSON, E. LINDLEY 
och CH. ERICSON (andra kammaren, motion n:r 185) hemställa, 

dels att riksdagen måtte medgiva, att vad som vid 1916 års utgång må åter- 
stå oanvänt av det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för 
år 1916 anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetal- 
ningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och 
Dalarne, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker 
eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, 
må av Kungl. Maj:t under år 1917 användas för samma ändamål; 

dels ock att riksdagen måtte å extra stat för sistnämnda år ställa till för- 
fogande under enahanda benämning och för samma ändamål ett belopp av 
kronor 1,900,000 med iakttagande av att samtliga sålunda för år 1917 till- 
gängliga medel sökande från Gävleborgs län och Dalarne skola äga företrä- 
desrätt att erhålla bidrag till högst 100,000 kronor. 

Hr EmIL MOLIN i Dombäcksmark (andra kammaren, motion n:r 114) yrkar, 

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att i avseende å 
villkoren för åtnjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget och 
allmänna avdikningsanslaget bland annat bör gälla 

1) att fixa anslag beviljas och att redovisningsskyldigheten bortfaller; 

2) att all mark likställes, så att avdrag ej må ske på grund av att en del 
av marken odlats; och j 

3) att anslag erhålles till båda exemplaren kartor och handlingar. 


Åtgärder till hämmande av genom handel med egendom uppkom- 
mande vanhävd. Hrr E. ÅKERLUND, P. HENNING SJÖBLOM Och E. EURÉN 
(andra kammaren, motion n:r 12) hemställa, att riksdagen i skrivelse anhåller, 
det Kungl. Maj:t fortast möjligt vill låta utreda, vilka åtgärder kunna finnas 
lämpliga till hämmandet av den allt mer gängse förstöringen och vanhävden 
av åker, äng, skog och byggnader å jordegendom i riket genom en ständigt 
ökad skara s. k. egendomshandlare samt till förhindrandet av de prejerier och 
det ocker, som av sådana personer ofta pläga idkas vid försäljning av små- 
bruk och egnahem till mindre bemedlade, och att Kungl. Maj:t sedermera 
täcktes förelägga riksdagen förslag till den lagstiftning i ärendet, som Kungl. 
Maj:t efter skedd utredning kan finna lämplig. 


302 FRÅN I916 ÅRS RIKSDAG, 


Underlättande av vintertrafiken på de Norrländska hamnarna. 
Hrr S. LUBECK, ÅA. THORE, ÅA. LINDMAN, F. KAIJSER och JOH. ZELAHN hem- 
ställa, (andra kammaren, motion n:r 2), att riksdagen i skrivelse till Kungl. 
Maj:t måtte anhålla om utredning angående åtgärder för underlättande av vin- 
tertrafiken - utmed norrlandskusten och på de norrländska hamnarna samt för 
riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning må föranleda. 


Förslag om tillsättande av en jordkommission. Hrr J. WENNER- 
STRÖM, K. AA. BoörG, C: O: JOHANSSON, NILS OLSSON, ES lNSESPRSKERONN; 
O. V. STtEnNUDD, Z. HÖGLUND, E. HAGE, A. LINDSTRÖM Och V. HEDLUND 
föreslå (andra kammaren, motion n:r 186), 


att riksdagen må hos Kungl. Maj:t anhålla om tillsättande av en jordkom- 
mission med uppgift 

att på grundvalen å redan verkställda utredningar eller efter i mån av 
behov företagna undersökningar hos Kungl. Maj:t föreslå åtgärder för åter- 
gång till kronan av sådana till bruks understöd av kronan upplåtna allmän- 
ningar, kronoskogar och hemman, där ändamålet med upplåtelsen genom 
brukens nedläggande förfelats; 

att sådana åtgärder må främst avse under bruk skatteköpta hemman samt 
rekognitionsskogshemman 1 alla de fall, där villkoret om skogarnas användning 
för sitt med donationen avsedda ändamål, bruksdriftens understöd, ej längre 
uppehålles, men även andra fall, där större domäner frångått kronan på ett 
sådant sätt, att skäl förefinnes för en undersökning om huruvida statens rätt 
och bästa häri iakttagits. 


Missförhållanden inom cellulosaindustrien. Hrr C. O. JOHANSSON 
och IVAR VENNERSTRÖM (andra kammaren, motion n:r 203) hemställa, att riks- 
dagen ville besluta att avlåta en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran, att 
Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt utföra de kompletterande utredningar, som 
krävas för belysning av i motionen angivna missförhållanden inom cellulosa- 
industrien, ävensom låta utreda vilka bestämmelser i avseende å arbetstid, 
särskilt söndagsdriftens borttagande, och skydd mot hälsofarligheten inom yr- 
ket som kunna befinnas vara av nöden, samt för riksdagen framlägga de för- 
slag, vartill utredningen föranleder. 


Tilläggspension åt kronojägareänka. Hr O. E. Horm (andra kam- 
maren, motion n:r 47) hemställer, att riksdagen ville bevilja kronojägareänkan 
Selma Stenberg i Korpikå en tilläggspension av 50 kr. pr år för vart och 
ett av hennes minderåriga barn, så länge de enligt reglemente för civilstatens 
änke- och pupillkassa äro pensionsberättigade. 


Skydd för vissa fågelarter. Hrr G. H. VON KocH och ALFRED PETRÉN 
med instämmande av hr Fritz HALLBERG (första kammaren, motion n:r 79 
samt hrr W. RYDÉN, F. KaAIsSER och C. VAHLQVIST (andra kammaren, motion 
n:r 202) föreslå, 


att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t 
täcktes efter verkställd utredning och undersökning vidtaga lämpliga åtgärder 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 303 


till skyddande av sådana fågelarter såsom ugglorna, vråkarna, tornfalken, ör- 
narna, jaktfalken, pilgrimsfalken, gladan, kärrhökarna och korpen, för vilka 
ur de i motionen framhållna synpunkter skydd finnes böra beredas, samt, 
därest för ändamålet riksdagens medverkan erfordras, därom till riksdagen 
inkomma med förslag. 


Förbud mot jakt å sön- och helgdag. Hrr N. G. ÅKERLIND, C. O. 
SVENSSON och FE. EURÉN föreslå, att riksdagen på 1 motionen anförda skäl, 
ville besluta om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och 
förslag om förbud på jakt på sön- och helgdag, samt för riksdagen framlägga 
förslag till ett sådant förbud. 


Ändring i kungörelsen ang. skatt för hundar. Hr O. E. HOLM 
hemställer med instämmande av NILS JOHANSSON och O. V. STENUDD (andra 
kammaren, motion n:r 83), 

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring 
i Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni 1877 angående skatt för hundar, 
att samma ansvarspåföljd blir gällande för försummad betalning av hundskatt 
som för försummad anmälan. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Då detta skrifves torde ungefärligen 350,000 standards sågade och hyv- 
lade trävaror vara försålda från Sverige. Av dessa har lejonparten gått till 
de neutrala länderna, och bland dem står Holland främst. Det är dock inga 
obetydliga kvantiteter, som sålts även till de krigförande länderna, främst 
Frankrike och England. Priserna äro fortfarande i stigande, ehuru dock å 
vår marknad i allmänhet ingalunda i samma mån som hos importörerna. Det 
råder stark efterfrågan från England på varor, som kunna levereras prompt, 
och man hör talas om märkliga priser för västkusten och för östersjöhamnar, 
som äro öppna för sjöfart. De affärer, som därvidlag förekomma, röra sig 
dock om jämförelsevis små kvantiteter, och priserna äro ju i ingen mån 
ledande för den stora marknaden. Men i ett avseende äro de likväl utslags- 
givande, nämligen däri att importörerna erhålla priser för sina lager, om vilka de 
sannolikt aldrig drömt. Ehuru de betala de ifrågavarande höga priserna vid 
prompta affärer, skörda de ändock en ansenlig vinst å dessa, så mycket mera 
då på sina inneliggande lager. Man meddelar också att t. ex. 3 X9 O0sor- 
terade plankor hava på senare tid i London betalats med £ 30, 7” battens 
med £ 26, för att taga ett par exempel. Och från åtskilliga håll uttalas 
den åsikten, att ännu högre priser komma att gälla, innan skeppning från 
Östersjön och Vita havet komma i gång. Av de anförda förhållandena bör 
man kunna draga den slutsatsen, att lagren i England äro små och konsum- 
tionen god, och att läget för marknaden vid tiden för första öppet vatten 
1 Bottenhavet bör vara gynnsamt. 


304 TRÄVARUMARKNADEN. 


Underhandlingar med engelska köpare för första öppet vatten och senare 
skeppningstider pågå alltjämt, men någon fart i affärerna har det ännu ej 
blivit. Det är fortfarande villkoren från vår sida om fob och vanlig betal- 
ning, som stå hindrande i vägen. I alla fall hava dock åtskilliga importörer 
givit med sig och godtagit våra villkor. De torde därvid hava påverkats av 
sin övertygelse, att priserna fortfarande komma att stiga, och att därför ett 
fortsatt motstånd är oklokt. Från synpunkten av våra rättvisa intressen och 
med stöd av vår starka ställning borde väl ej heller finnas den ringaste an- 
ledning att lämna engelsmännen för dem förmånligare villkor, än vi lämna 
fransmännen. Dessa senare hava nämligen utan några svårigheter godkänt 
våra villkor i avseende på formen för försäljning och indragning. 

Vid försäljningar till England på fob villkor hava senaste tiden uppnåtts 
följande priser för Nederbottens furuvaror: 


0 IIS To 

TSK. IRS no ä 13, Näs 
Xx 41/5 o/s LB 12,15/— å 13.— 
AR AA a 


N N NO 


Gran har sålts till Frankrike till 53 cent basis för 3 X9 och fres 345 
basis för 7” och 6!/,” granbattens. Holland har för granbattens betalt flo- 
riner 172 och för granbräder floriner 175.—. 

Med de priser, som f. n. betalas, torde vi avgjort hava försteget framför 
Vita havet och böra ej i någon mån låta oroa oss av rykten om en kom- 
mande osedvanligt stor export och svår konkurrens från det hållet. Liknande 
rykten spredos särdeles från engelskt håll förra året, men som bekant visade 
det sig, att de köpare, vilka ställde sina förhoppningar därefter, blefvo illa 
besvikna. 

Lika liten respekt torde talet om en större import till Frankrike av spruce 
böra ingiva. Förutsatt att även sådan import skulle komma till stånd, torde 
tillgängliga kvantiteter vara allt för obetydliga för att hava någon nämnvärd 
inverkan på granmarknaden i sin helhet, därtill är denna alltför stark. 

Av stort intresse är, huru fraktmarknaden skall utveckla sig. F.n. är föga 
av betydelse att meddela, åtminstone vad beträffar Bottenhavet. Man vet 
emellertid, att kr. 130.— har fordrats för Gävle—London men ej antagits. 
I allmänhet synes man vara böjd för att avvakta, huru situationen utvecklar 
sig fram emot våren. Man har i varje fall anledning att med intresse se 
framåt mot den tid, skeppningarna skola börja. En av de stora obekanta i 
varje kalkyl rörande skeppningsaffärer i dessa tider är tillgången på tonnage 
vid den tid, då varan skall avskeppas. 

2000 Bebtmnomör —2M. 


TRÄMASSEMARKNADEN. 305 


Trämassemarknaden. 
Cellulosa. 


Som för tidskriftens läsare väl bekant utfärdade vår regering den 20 sist- 
lidne januari exportförbud för cellulosa. Man var att börja med på vissa håll 
även hos oss benägen att tro, att här var fråga om någon sorts repressalier 
mot England för det tvång, detta land lägger på vår utrikeshandel. Givet 
var, att förbudet särdeles utom fackkretsar betraktades så i England. Vid 
lugnare eftersinnande och efter den förklaring, som kommit från regeringshåll, 
har det sannolikt även utom fackmännens led blivit klart, att regeringen avser 
kunna genom en reglering på licensväg av exporten erhålla för vår industri i 
allmänhet och ej minst cellulosaindustrien nödvändiga förbrukningsartiklar i 
utbyte. Det torde vara allom bekant, med vilka svårigheter cellulosain- 
dustrien under det gångna året haft att arbeta på grund av brist på kol, sva- 
vel, soda och andra kemikalier. Ett mycket ansett organ för den engelska 
pappersindustrien anför också, att man bland målsmännen för denna har 
situationen klar för sig, och att man ej anser frågan gälla någon ohemul 
pressning från svensk sida. Man uttalar sig tvärt om för, att de svenska 
fabrikerna böra hjälpas till att erhålla för driften nödiga kol och kemikalier. 

Under påverkan av exportförbudet har emellertid en stark stegring i priserna 
på såväl sulfit som sulfatcellulosa inträtt. Noteringarna äro följande pr ton: 


fob. Göteborg pr kontant 


LäS ST es kr. 280.— å 300.— 

STARKE SUL No mer ER RA mast >» 250.— åå 200.— 
fob. Bottenhavet föv. pr kontant 

lättfblektrSuineE ARE 2 BÖR I Ajo 

STALS VAC SE ERA » -BAO- E 2N0- 


Dessa priser gälla leveranser på andra länder än England, till vilket land 
ännu inga licenser beviljats på grund av den engelska regeringens hållning. 
Denna har nämligen hittills avvisat underhandlingar och bland annat besvarat 
det svenska exportförbudet med ett importförbud för cellulosa. De engelska 
pappersfabrikanterna hava därför måst vända sig till Norge för att komma 
över de partier, som ännu till äventyrs kunna vara disponibla där, vilket å 
sin sida föranlett, att priserna i Norge stigit högst väsentligt över våra priser. 


Mekanisk trämassa. 


På grund av dels exportförbudet på kemisk massa, dels den vattenbrist, 
som f. n. råder i södra Norge, och som rått ända sedan i november i fjol, 
har den mekaniska massan stigit avsevärt. Priserna äro f. n. pr ton fob. 
Göteborg netto, för våt massa 50 å 51 kronor och för torr massa 115 å 
118 kronor. 

Östersjön noterar pr föv. kr. 38 å 40 pr ton för våt massa, ehuru några 
affärer väl knappast ännu blivit avslutade. Detta beror givetvis på, att frakt- 
marknaden ställer sig så pass Oviss. 

2 eRTOLÖ: 


=E fa 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. 


LITTERATUR. 


OLLI HEIKINHEIMO: Kaskiviljelyksen vaikutus Suomen metsiin 
— Metsähallituksen Julkaiserja II — (Svedjebrukets inverkan 
på Finlands skogar). Helsiniki 1915. 264 sid. 


Av de forstligt-vetenskapliga publikationer, Forststyrelsen på senare tid plägat 
bekosta, har nyligen utkommit detta större arbete på 264 pagina, jämte ett 
digert bihang, undersökningsresultat, statistik m. m. Dess titel är »Svedje- 
brukets inverkan på Finlands skogar» — författare OLLI HEIKINHEIMO (forstmäs- 
tare, skogvaktare, skoleföreståndare). 

I arbetet lämnas en detaljerad beskrivning av svedjebrukets historia i Europa. 
I Tyskland bedrives detsamma fortfarande. År 1886 t. ex. behandlades så- 
lunda icke mindre än c:a 7,000 har. (Landwirtschaftlicher Zwischenbau-Vor- 
bau-Hackwaldwirtschaft, Unterlandbrennen o. s. v.). I buskskogar var eken 
huvudträdslaget, då ekbark betingade sig höga pris. År 1900 beräknas bark- 
skogar upptaga en areal av c:a 446,500 har — andra svedjemarker c:a 132,950 
har. På senaste tid börjar man dock med all kraft motarbeta skogsbränning 
av vad slag och namn det vara må, vilket dock stöter på segt motstånd, då 
dylikt jordbruk ofta lämnar en tillfällig god skörd — i vanliga fall fjärde 
kornet. 

I Ungern, Schweiz, Belgien och Danmark förekommer ännu svedjebruk, men 
1 liten skala. 

I Ryssland är det mycket vanligt och har även där blivit föremål för vitt- 
syftande undersökningar. Olika slag av svedjebruk 1 Finland och Sverige äro 
i detalj beskrivna. Men då detta urgamla skogsbruk torde vara väl bekant 
för flertalet forstmän i Sverige, förbigås dessa kapitel i detta sammanhang. 
Uti Skogsvårdsföreningens Tidskrift för år 1907 ingår en detaljerad beskriv- 
ning av det finska svedjebruket, vilket i huvudsak liknar det svenska — och 
hänvisas intresserade till densamma. 

I följande kapitel behandlas lagstiftningen i svedjefrågan — även den för olika 
länder. 

Då vår gemensamma lag i äldre tider i allmänhet gynnade svedjebruket, 
ha nyare tiders lagstiftare i betydlig grad funnit skäl föreligga att verka in- 
skränkande på detta område. Med olika tider växla olika uppfattning av 
frågan. År 1521 lämnas full frihet till svedjning i Värmland, och hotas med 
svåra straff alla de, vilka ej årligen svedja ett visst område. Men å andra 
sidan visas en drakonisk stränghet mot finska nybyggare i norra Sverige — — — 
»them skal man fritt söka at fånga och såsom andre Skadediur beflijta sigh 
om at afskaffa.» De förnämsta lagarna om svedjebruk äro av 1647 och 1664. 
Genom Gustaf Vasas bekanta beslag på all herrelös jord, lämnades regeringen 
för lång framtid full handlingsfrihet i allt, som berör svedjebruk i största delen 


LITTERATUR. 307 


av landet. En stor del av skogarna räddades sålunda från eldens alltför de- 
cimerande verkan. I statsskogar är detta brukningssätt numera ett undantag, 
och i privatskogar inskränkes detsamma blott till vissa slag av mark. 

Redan lagarna av 1647 och 1664 bestämde — — att »alt Swediande 
skal  wara förbudit på alla the orter och Jord, som icke låta rödia sigh till 
Äng eller bryta sigh up till Åker». Det var således tillåtet bränna skog för 
odling och skogsbete; och påpekas ofta, att skog ej får brännas för andra 
ändamål än dessa. Sedermera försvunno så att säga ur folkmedvetandet orden 
»Jord som låta rödia sigh till Äng eller bryta sig up till Åker», och man bör- 
jade svedja i den bemärkelse ordet numera har, att nämligen fälla och bränna 
skog, samt så råg eller korn i askan, ett det mest primära jordbruk man väl 
kan tänka sig, och som kommit till Finland och Skandinavien från Rysslands 
nomader. 

Nästa kapitel behandlar svedjebrukets spridning 1 Finland. Enligt på 1870- 
talet gjorda beräkningar skulle årligen fällas i Finland minst c:a 50,000 har skog 
till sved. Enligt Lantbruksstyrelsen skulle år 1910 i landet funnits omkring 
8,500 har med säd bevuxen sved. Den skörd, man erhåller från en sved, 
varierar naturligtvis högst betydligt, men kunde såsom ett visst medeltal anses 
stiga till 10 hl. per har. År 1883 beräknades svedernas totalareal i Fin- 
land till c:a 1I—r1,5 milj. hektar, och har denna areal sedan dess icke avse- 
värt förminskats. Till detta kapitel höra fyra kolorerade kartor, vilka på ett 
intressant sätt belysa svedjemarkernas areal 1860 och sedan 1913, förhållan- 
det mellan sved och växtlig skogsmark m. m. Svedjebrukssätten beskrivas syn- 
nerligen ingående, men förbigås här, såsom i huvudsak varande kända. Där- 
på ägnas ett intressant studium åt svedjebrukets inverkan på skogstillgången. 
Sålunda beräknas på 1870-talet, att årligen fälldes till sved c:a 1,5 milj. m”, 
och användes till hägnader c:a 650,000 m”. År 1910 beräknas på sveder 
fällda skogar till icke mindre än c:a 114,000 m”. 

Arbetets tyngdpunkt ligger uti de c:a 130 pagina, vilka behandla frågan 
om svedjebrukets inflytande på skogarnas beskaffenhet — ett på detaljstudier 
och försök så pass rikt kapitel, att det svårligen lämpar sig för en anmälan i 
en tidskrift med knappt utrymme. Efter att hava lämnat en historisk be- 
skrivning över de olika trädslagens invandring i Finland och Skandinavien, 
beröres frågan om svedjemarkernas förvandling till skog genom naturlig beså- 
ning, fröårens periodicitet, fröets och plantans utveckling på olika jordmån och 
i olika lager av aska, rotuppslagsfrågan m. m. Mycket av här gjorda be- 
skrivningar, slutsatser m. m. äro av rent allmänt skogligt intresse, så deras 
sammanhang med svedjebruket framgår icke alltid fullt klart. Men då största 
delen av landets skogar äro uppkomna efter skogseld eller sved, torde det 
vara svårt att alltid strikte hålla sig till uteslutande svedjebruket berörande 
frågor. 

I ett intressant kapitel behandlas svedjebrukets förhållande till och inverkan 
på de olika trädslagens spridning i landet. Man har funnit, att på vanlig 
skogsmark tallen är det trädslag, som helst infinner sig efter svedjning (då ej 
sidoskog av god gran förefunnits) — sedan följa björk, gran och al samt asp. 
Vid upprepad svedjning å samma mark blir förhållandet något annorlunda, i 
det att tallen får lämna rum för alen, vilket i sista hand blir det rådande 
trädslaget närmast bostaden, där svedjning upprepat förekommit. Man finner 
sålunda ofta närmast intill hemmanet-torpet ett bälte av alskog, härpå följa 


308 LITTERATUR. 


björkskogar och längre bort tall-gran. Det sistnämnda trädslaget synes ej rätt 
trivas i svedjemarker. I Karelen, där svedjebruket ännu bedrives intensivast, 
fördela sig trädslagen i procent tall 60, gran 15, björk 15 och al 7. De 
medel, vilka främst böra anlitas för att förvandla dåliga svedjeskogar till värde- 
fullare bestånd, äro gallring av dålig skog till förmån för god tall och gran: 
Vid nödvändiga kulturarbeten synes bredsådd i rågbrodd av tallfrö lämna 
bästa resultat. Blandning av tall och gran har ej visat sig lämplig — varken 
vid sådd eller plantering. : 

Arbetet prydes av ett 8o-tal synnerligen väl lyckade bilder, vilkas studium 
ensamt för sig är av intresse, då de äro omsorgsfullt valda och för svedjebruk 
karaktäristiska. Detsamma kan dock ej komma till större kännedom för ut- 
ländska forstmän, vilket det väl hade varit värt, då det utkommit i tryck en- 
bart på finska. 

TT: JESBEOMOQVIST. 


Nyutkomna böcker. 


Berättelse om Jernkontorets kolareskola vid Furudal år 1915 av GÖSTA ENG- 
LUND. Jönköping 1916. Lundgrenska Boktryckeriet. 3 sid. och I1 
tabellbilaga. 

Föreskrifter ang. de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning, 
utfärdade av Kungl. Domänstyrelsen den 26 maj 1915. Stockholm 19015. 
20-Sid5 450. 

Hanr, TH.: Förteckning å författningar och cirkulär rörande skogs- och jakt- 
väsendet. Utfärdade under tiden 25/,; 1905—/, 1914. Stockholm 
1014. ITA Sid: 

PETERSSON, INGEMAR: Vägfrågans ståndpunkt i Sverige 1915 (Tekniskt Bibliotek 
VI.) Stockholm 1915. Svenska Teknologföreningeas förlag. 280 sid. 
70 GS TVAPEINEGS 2: 5O00Kr 


Fabriktzellingen i Norge 1909. Fjerde Hefte. Produktionsstatistik. Utgit 
av det statistiske centralbyraa. (Norges officielle statistik VI. 50.) 
Kristrania 1015. Pris kart. 1 kr. Innehåller Dl. ac FÖREISLORSBATNE: 
Tr&emasse, cellulose, pap- og papierfabrikker. «45 sid. 5 fig. o. 4 
planscher. 

Kommunalskogar, deras betydelse och huru våra kommuner kunde skaffa sig 
sådana skogar. Några uttalanden till frågans belysning av forstmästare 
YNGVE ASPELUND, forstrådet T. A. HEIKEL, stationsinspektor GABR. LIN- 
SÉN och överinspektor ERNST NYLANDER. (Finska forstföreningens med- 
delanden.) Hälsingförs. 1916. 50 sid: "Pris 75 Penn 

MÖLLER, Upo: Lehrbuch der Holzmesskunde. Zweite neubearbeitete Auflage. 
Berlin 1915. 399 sid. Pris: bunden 13,50 mark. 

NYHOLM, A. V.: Fågelboken. Läsning för skolan och hemmet. Stockholm 
1015:. Norstedt & Söner. 128. sid: CEfisikarlomisst 

Preussisches Förster-Jahrbuch fir 1915. Ein Ratgeber fär die preussischen 
Kron- und Staats-Forstbeamten. Sechster Band. Herausgegeben zum 
Teil nach Amtlichen Quellen von der Geschäftsstelle der Deutschen 


SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 309 


Forst-Zeitung. Neudamm 1915. Verlag von J. Neumann. 212 sid. Pris 
3 mark. 

RENVALL, HEIKKI: Striden om skogarna i Finland (Handelsgillets i Helsing- 
fors bibliotek II). Helsingfors 1915. 105 sid. Pris 2,75 mark. 
STRÖSE, A.: Die Massenbekämpfung der Kaninchenplage unter Anwendung von 
Verwitterungsmitteln. Neudamm 1915. J. Neumann. 372 sid., 9 fig. 

Pris 0,60 mark. 

WEISSWANGE, Der Kampf gegen die Nonne. Darstellung der grossen Nonnen- 
kalamität und der Bekämpfungsmassnahmen in den Zittauer Stadtforsten 
1906-—-1910. Neudamm 1914. J. Neumann. 86 sid., 20 fig. Pris 
3,50 mark, 


Svar till professor A. Wahlgren. 


I tidskriftens januarihäfte har professor Wahlgren fått infört ett genmäle mot 
min till honom i tidskriftens decemberhäfte 1915 riktade protest mot hans till- 
vägagångssätt att i sin nyligen utkomna stora skogsbok missbruka mitt namn 
i syfte att förvilla den skogsintresserade allmänheten beträffande mig och mitt 
arbete i skogsvårdens tjänst. Jag har, som läsaren torde erinra sig, i min 
protest bl. a. framhållit det oriktiga förfaringssättet av professor W. att, på tal 
om Borggreves blädningsgallring, i sin bok framhålla mig som »delvis före- 
språkare> av huggningsmetoden i fråga, men samtidigt uraktlåta att med en 
enda rad omnämna, vari jag skiljer mig från Borggreve, en skillnad, som 
dock är så pass stor, att de båda metoderna, praktiskt taget, kunna anses 
som fallande helt i sär vid tillämpningen. Professor W. genmäler nu, att han vid 
uppdragande av jämförelse mellan mig och Borggreve endast åsyftat gallrings- 
förfarandet men icke föryngringen, vadan han, då Borggreve och jag »gallra på 
liknande sätt», icke funnit orsak föreligga att i sin bok påpeka, att någon 
skillnad föreligger mellan mig och Borggreve beträffande sättet för gallringens 
utförande. 

Jag anser detta professor W:s genmäle som ett kringgående av sanningen, 
vilket är mycket lätt att visa. Jag har nämligen i min protest uttryckligen 
påvisat, att jag just i själva gallringsförfarandet skiljer mig högst väsentligt 
från Borggreve, ity att 1:0o Borggreve icke vill börja blädningsgallra i skogens 
ungdom utan först i dess medelålder, d. v. s. i det 50—60-åriga beståndet, 
jag däremot i det 30-åriga eller ändå yngre beståndet, 2:0 Borggreve utglesar 
beståndet, d. v. s. upphäver dess slutenhet likformigt, vilket huggningssätt jag 
på det starkaste fördömer, samt 3:0 Borggreve borthugger systematiskt undan 
för undan de grövsta träden i beståndet, då jag däremot sparar en del av de 
grövsta för beståndsslutenhetens skull och även för att bl. a. ha tillgång tills dels 
grova dimensioner i framtiden, dels goda moderträd vid beståndets föryngring. 

De två första här ovan angivna och i min protest relaterade skiljaktigheterna 
mellan Borggreve och mig, hoppar professor W. i sitt genmäle alldeles över, 
ty att vidkännas dem hade för professor W. varit detsamma som att vidkän- 


310 UNO WALLMO. 


nas, att jag haft fullt fog för min »temperamentfullt> avgivna protest i decem- 
berhäftet. Nu är det dock så, att just tidpunkten för första ingripandet i be- 
ståndet är av väsentlig och grundläggande betydelse för beståndets framtid, 
vadan den mellan Borggreve och mig relaterade skillnaden beträffande väl- 
jandet af denna tidpunkt är av vital natur. Agnar Barth (förlåt att jag citerar 
en av de av professor W. alldeles negligerade norska skogsmännen!) har i 
sin »Skogbrugslere» (1905), sid. 22, på tal om Borggreves blädningsgallring 
varit nog objektiv att skriva, som följer: 

»Det tor dog ansees som utvilsomt, at man under Forudsetning af, at de 
beherskede Stammer bibeholder sin V&ektsenergi ved Borggreves System, vil 
kunne bringe 1 det mindste lige saa stort Udbytte af Skogen som ved ethvert 
andet Behandlingsprincip. 

For at den n&vnte Forudsetning kan finde Sted, bor dog formentlig serlig 
for Skog paa middels og mindre god Jordbund Bestandet allerede fra yngre 
Alder behandles med middelsterke Tyndingshugster eller forsigtige Blednings- 
gallringer, der lader den til enhver Tid beherskede Stammeklasse bibebolde 
sine Udviklingsmuligheder. 

For denne Modifikation af Methoden har Uno Wallmo i sin Bog »Rationell 
Skogsafverkning» (Pag. 144—146) forst taget Ordet og dette visselig med 
Rette. Thi som U. W. anforer, vil man ved at begynde Gjennemhugningerne 
(ganske vist efter en forsigtig Maalestok) allerede i Bestandets yngre Alder 
(fra 30 Aar) opnaa, at den ikke i dette, naar Gallringerne senere ret skal 
tage fat, forefindes saa mange »haablose» Stammer, som i Borggreves indtil 
dette Tidpunkt saa godt som urorte Bestand, hvortil kommer, at Kampen 
mellem Stammerne i det förste Bestand ikke har veret saa haard, d. v. s. 
Overskjermningen ikke altfor sterk, hvorfor de beskyggede Tr&eer har lettere 
for at komme sig igjen straks efter Fristillingen end Tilfeldet vil vere, om 
Bestandet behandles efter Borggreves Methode alene.» 

När således professor W. i sin merberörda bok angivit mig som »delvis 
förespråkare» av Borggreves huggningsmetod, men uraktlåtit att omnämna, 
att, som av ovanstående framgår, våra huggningsmetoder, just beträffande gall- 
ringsförfarandet äro vitt skilda och leda till helt olika utseende och beskaffen- 
het av beståndet, så kan det icke frånkommas, att jag haft fullt fog för min protest. 

Beträffande under punkt 3 härovan angivna skillnad mellan Borggreve och 
mig har professor W. i sitt genmäle upptagit densamma till behandling, men 
på ett mycket vilseledande sätt. Till försvar för sitt påstående, att jag 1 lik- 
het med Borggreve förordar uttagandet av de förhärskande träden till förmån 
för de medhärskande och behärskade, anför professor W. följande citat ur 
min bok »Rationell skogsafverkning>» (sid. 30): »Man bör ej heller ingripa för 
hastigt med blädningen, utan aktgiva på hur länge de tryckta och överskär- 
mande träden tåla beskuggningen. Så snart man märker, att de undertryckta 
träden kunna taga verklig skada utav längre överskuggning, då är tiden inne 
att gripa in och komma dem till hjälp.» Efter detta citat fogar professor 
W. i sitt genmäle följande uttalande: »Detta yttrande kan väl icke innebära 
annat än att de överskärmande eller tryckande träden, d. v. s. i likåldriga 
bestånd de förhärskande eller härskande, skola avlägsnas.» Även med fara 
att av professor W. ånyo karakteriseras att komma med »temperamentfulla 
och inbilska påståenden», måste jag ånyo konstatera, att professor W. fort- 
farande negligerar, vad jag verkligen sagt. När professor W. anför ovan- 


SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 311 


nämnda citat ur min bok »Rationell skogsafverkning», glömmer han omtala 
för läsaren, att mitt citerade uttalande endast gäller 20—340-åriga ungskogs- 
bestånd, d. v. s. bestånd, i vilka Borggreve aldrig utför gallring. Att mitt 
citerade uttalande gäller dylika unga bestånd framgår alldeles tydligt av sam- 
manhanget å det anförda stället i min bok. Professor W. anför inlednings- 
vis före citeringen, att citatet gäller »om blädningen i yngre bestånd», men 
vill ändå efter gjord citering söka övertyga läsaren, att mitt i merberörda 
citat gjorda uttalande skulle gälla alla likåldriga bestånd över huvud taget. 
Detta sätt att behandla en motståndare bevisar endast att det finnes svaghet 
7 sak på professor W:s sida. Att han i sitt genmäle behöver angripa och 
med åtskilliga epitet karakterisera min person, endast styrker detta till fullo 
och förtjänar intet bemötande. Som sagt, av sammanhanget å sid. 29—30 
i min omnämnda bok framgår alldeles tydligt, att mitt citerade uttalande endast 
avser 20—40-åriga bestånd och får ej, såsom professor W. gör, generaliseras 
att gälla för alla likåldriga bestånd. Varför har ej professor W. fortsatt att 
citera vidare? Ty fortsättningen på sid. 30 lyder ordagrant som följer: »I 
ett 50—60—70-årigt likåldrigt bestånd måste blädningen utföras så, att det 
blir en ljushuggning i beståndet. Äro träden av tämligen jämn grovlek, och 
således inga fula, kvistiga, överskärmande träd förekomma, använder man 
vanlig gallring och borttager således dem, som hava de svagaste kronorna, för 
att lämna plats åt de vackrare träden. Men även om ett överskärmande träd 
därstädes skulle förekomma, låter man det ändå ofta stå kvar, så snart det- 
samma ej allt för mycket hindrar /ere träd, eller icke har utvuxit till åstun- 
dad god timmerdimension (t. ex. to—11 tums topp på rotstocken), ty i så 
fall kan man ljushugga förmedelst borttagande av ett mindre träd, som visser- 
ligen f. n. håller endast liten timmerdimension, men som synes behöva lång 
tid för att utväxa till bättre sådan, enär kronan är mycket svag eller dylikt.» 
Dessa av mig givna föreskrifter för behandling av medelålders bestånd skilja 
sig dock ganska väsentligt från Borggreves tillvägagångssätt och vederlägga 
alldeles professor W:s försök att inrangera mig under Borggreve. Men pro- 
fessor W. underlåter i sitt genmäle att omnämna mitt behandlingssätt av 
50—70-åriga bestånd och omtalar endast 20—40-åriga, där, som nyss fram- 
hållits, Borggreve aldrig hugger, och det alltså förefaller ännu orimligare av 
professor W. att vilja låta påskina likhet mellan mig och Borggreve. 
Professor Wahlgren försöker att hjälpa sin sak i detta fall med ett utta- 
lande, som av en del skogsmän gjordes efter en skogsexkursion till Skogaholm 
1898. Professor W. glömmer, att ifrågavarande herrar skogsmän vid nämnda 
exkursion stode inför något alldeles nytt: att 60—8o0—100-åriga bestånd 
kunde angripas genom bl. a. överskärmande träds borttagande, och tillväxten 
i stället baseras på dittills mer eller mindre hårt trängda träd med vackrare 
stamformer. Därför att ifrågavarande herrar skogsmän alltså sågo, att det 
ingick i metoden att borthugga en del! överskärmande träd, fanns väl ingen 
rättighet att påstå, att huggningen i huvudsak gick ut över alla härskande 
träd i beståndet. Man hade så mycket mindre rättighet att påstå något sådant, 
som året före exkursionen i fråga min ofta nämnda bok utkommit af trycket 
och där kunde läsas, vad jag sagt om behandlingen av 50-åriga bestånd och däröver. 
Vad professor W. i sitt genmäle citerar från herrar Fredenberg och Lovén 
har ej att göra med den sak, varom här är fråga, och kan således lämnas 
å sido, likasom "hans påpekande, att vid skogsinstitutets exkursion å Alkvettern 


312 UNO WALLMO. 


och Högsjö för några år sedan eleverna utfört en liten provgallring, varvid jag 
endast anmärkt på ett enda träd, vilket eleverna låtit stå, men som jag ville slå 
ut. Och detta träd var ett förhärskande träd, som, enligt professor W., borde 
stå kvar, enär det »vid borrning visade sig växa med större massatillväxt- 
procent och således uppenbarligen större värdetillväxtprocent än de kringstå- 
ende». Professor W. glömmer dock tre saker: 1:0 att många gränsfall före- 
komma vid stämpling i ett bestånd, så att ofta tvekan kan råda, om ett träd 
skall stå kvar eller tagas, vadan det är väl hastigt av professor W. att från 
ett dylikt gränsfall draga slutsatser, 2:0 att massatillväxtprocenten och värde- 
tillväxtprocenten å de kringstående träden säkerligen hade kommit att ökas, 
om ifrågavarande överskärmande träd borttagits, vilket 3:o0 kunnat medföra 
att, genom det större trädets exploaterande i penningar och markens bättre 
utnyttjande genom de kringstående trädens ökade tillväxt, markräntan höjts 
och ävenså den absoluta avkastningen per ytenhet. 


Beträffande slutligen professor W:s ovillighet att vidgå, att herrar trakthug- 
gare ändrat om betydelsen av ordet hjälpgallring för att skydda sitt återtåg 
i beståndsvårdsfrågan, och likaså att med ordet ljushuggning numera menas 
ett så starkt ingripande i beståndet, att dess slutenhet för alltid eller åtmin- 
stone för avsevärd tid upphäves, varför nutida ljushuggning icke får betraktas 
som identisk med den svaga ljushuggning, om vilken jag i min ofta nämnda 
bok ordar, så hindra mig tid och utrymme att vidare ingå på dessa frågor, 
utan kan jag endast hänvisa till vad jag därom förut yttrat i tidskriftens de- 
cemberhäfte samt erinra, att jag ej erhållit svar å de båda frågor, som jag 
i sagda häfte riktade till professor W., vilka frågor just innebära kontentan 
av här avhandlade saks innebörd. 


I sitt försök till svar på första frågan vill professor W. göra troligt, att 
det icke var mina beståndsvårdsåtgärder, som för 25 år sedan framkallade 
sådant verop från många skogsmäns sida, utan det var först vid beståndets 
föryngring som oppositionen uppträdde. Detta är icke sant, vilket varje skogs- 
man, som var med på den tiden, kan väl konstatera. Oppositionen gällde 
icke blott föryngringssättet utan även och framför allt mitt sätt att angripa 
och utglesa de enligt mitt förmenande överslutna likåldriga bestånden. Även 
om ej en enda lucka upptogs i beståndet, hette det ändå, att jag sönder- 
trasade beståndet och fördärvade skogen. Professor W. har således i sitt 
försök till svar på min första fråga icke hållit sig till sak. Då han påstår, 
att beståndet »söndertrasas» därigenom att en eller annan lucka upptages däri, 
så måste erinras, att detta är en trakthuggares sätt att se saken. En lucka 
upptages ju endast, då exempelvis en gleshet eller en grupp övermogna eller 
ruttna träd förefinnes i beståndet, som således på den platsen icke förmår 
utnyttja marken på ett tillfredsställande sätt. Att kvarlämna dessa glest stå- 
ende eller ruttna träd kallar professor W. beståndsvård, att borttaga dem 
kallar han att söndertrasa beståndet. Jag, som blädare, kallar det för 
vanskötsel att zcke borttaga träden i fråga. Men däremot kallar jag deras 
borttagande och uppdragande av äterväxt i deras ställe för beståndsvård. Så 
olika syn på saken kunna tvenne bildade skogsmän ha i detta nådens år 
1916. Hur länge månne skall det dröja, innan man kan draga ut alla gamla 
fördomar ur de gamla trakthuggarna? Ja, svara den som kan. 


Beträffande den till professor W. riktade andra frågan vill jag ge profes- 


SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 313 


sor W. rätt uti, att den frågan aldrig bort av mig till professor W. framstäl- 
las, då den kanske icke hör hemma 1 tidskriften. 

Efter vad här ovan framhållits har jag svårt att förstå professor W:s be- 
handling i sin handbok av mitt arbete i skogsvårdens tjänst. Däremot har 
jag lättare att förstå hans förfaringssätt vid författandet av broschyren »Skogs- 
vetenskapen (1915), Handledning för självstudier, utgiven av Tidskrift för det 
svenska Folkbildningsarbetet». I programmet för utgivandet av handlednin- 
gar av dylikt slag, som här är fråga om, ingår bl. a., att handledningen bör 
lämna anvisning för självstudier, tillika med upplysning om den bästa och 
lättast tillgängliga litteraturen. Under kapitlet om »Skogsskötsel» i berörda 
broschyr har professor W. 1 sin litteraturförteckning upptagit ett tjugutal inhem- 
ska och ett tiotal utländska författare 1 dithörande ämne, men med vältalig- 
hetens tystnad förbigått mig och min bok »Rationell skogsavverkning». Mot 
ett sådant förfaringssätt inlägger jag emellertid alls ingen protest, ty profes- 
sor W. är ju 1 sin goda rätt utom 1 det, att han dåligt fullgjort sitt uppdrag 
av tidskrift för det svenska Folkbildningsarbetet, men detta är en sak som 
ej berör mig. Förfaringssättet är kanske ursäktligt nog för en gammal trakt- 
huggare, som ser sina egna positioner undan för undan ramla. Att under- 
stödja eller uppmuntra motsidans artilleri måste alltid vara både oklokt och 
farligt. Från objektiv synpunkt torde dock mitt arbete varit värt ett omnäm- 
nande, då professor W. i förenämnda broschyr gått så långt, att han bland 
läsvärda arbeten även upptagit Rafael Herlin: »Jordmånens och temperatu- 
rens inflytande på växternas förekomst och utbredning», vilket arbete 
säkerligen icke torde kunna bibringa allmänheten några klara begrepp om 
skogshushållningens naturvetenskapliga grundval. 

Ej bör väl professor W. förundra sig över, att jag och många skogsmän 
med mig finna det märkligt, att professor W. i sin bok hellre åberopar er- 
farenheter gjorda av danska skogsmän än sådana av svenska, eventuellt 
norska skogsmän. Det kan väl dock aldrig frånkommas, att de danska skogs- 
förhållandena äro vitt skilda från svenska och norska, vilka båda senare där- 
emot nära överensstämma. Därför att jag vågat erinra härom, tar sig pro- 
fessor W. anledning att utropa: »Det vill nu synas, som om han också blivit 
norsk». Så svensk som jag är, kan jag ju finna detta vara roligt sagt, 
men på samma gång är jag stolt däröver, då det norska skogsväsendet under 
senare tider hastigt utvecklat sig, icke på dansk, utan på nationell grund 
och under förhållanden, som ofta påminna om våra egna. 

På tal om det av prof. Wahlgren gjorda citat från Lovén kan jag tyvärr 
icke vidkännas, att Lovén har någon förtjänst om min förmenta trans- 
formation, ity att jag ej var närvarande vid hans föredrag i Järnkontoret 
1895, och ej heller någonsin har läst detsamma, lika litet som jag tagit notis 
om den i citatet omnämnda »utredningen» av samme man. Det enda jag 
läst av doktor Lovén är hans förtjänstfulla arbete om Tallens och granens 
tillväxt i Värmland (1892). 

Mot slutet av sitt genmäle gör professor Wahlgren följande uttalande: »I 
vilket fall som helst, så förefaller det ganska egendomligt, att Wallmo tyckes 
göra anspråk på ren svensk originalitet i utformande av sin skogsbehand- 
lingsmetod.» Jag har verkligen aldrig framställt några dylika anspråk, efter vad 
jag kan minnas, men eftersom professor W. nu bragt frågan på tal, så måste jag, 
hur hädiskt det än kan klinga i professor W:s öron, öppet och ärligt förkunna, att 


21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


314 UNO WALLMO. 


jag håller på min svenska rätt och alltså gör anspråk på »ren svensk originalitet 
i utformande av min skogsbehandlingsmetod». Vid slutet av 1880-talet ut- 
förde jag de första trevande ljushuggningarna i överslutna höga granbestånd 
efter att hava gått och mätt med tumstock mellan trädstammarna samt rivit 
mitt hår flera gånger om i förtvivlan över min brist på teknik. Från Frank- 
rike hämtade jag därefter idén om genomhuggningstidens längd, 10 år, och 
därstädes förskaffade jag mig framförallt blädningsmodet, om jag så får säga, 
så att jag lättare vågade angripa även våra som ytterst ömtåliga betraktade, 
höga, tättslutna granbestånd, på vwilka jag hade riklig tillgång i de över 
100,000 hektar stora privata skogar, som jag på den tiden skötte. Under 
4—5 års tid gjorde jag provhuggningar, i mindre skala, men i bestånd av 
alla åldrar och olika trädslag och boniteter och höjdlägen. År 1893 kände 
jag mig mogen att slopa trakthuggningen å samtliga mig underlydande skogar 
samt kastade om skogsbrukssättet till blädning. Sedan höggs och borrades och stu- 
derades i skogen, dagar och nätter kan jag säga, 1 bestånd av alla möjliga ut- 
seenden för att bygga upp ett system att gå efter. År 1897 var jag färdig 
samt framlade mina erfarenheter i min bok »Rationell skogsavverkning ». 
Systemet i fråga må nu vara bra eller dåligt, men ingen har rätt att förneka 
den sanningen, att det är uppbyggt under ett 38-årigt intensivt arbete i svenska 
skogar med aktgivande på alla härvarande förhållanden, varför jag, som nyss 
sades, har obestridlig rätt att »göra anspråk på ren svensk originalitet i ut- 
förandet av min skogsbehandlingsmetod». Med hänsyn till skogarnas znuva- 
rande utseende har jag givit anvisningar för skötseln av bestånd av alla åldrar 
och olika beskaffenhet m. m. Och för framtidsskogen, d. v. s. för de be- 
stånd, som komma att skötas rationellt från början, från deras 30:de år och 
uppåt, har jag framlagt fullständig plan beträffande huggningarnas styrka, 
kubikmassans storlek m. m. för bestånd av olika åldrar och på skilda boni- 
teter. Allt detta är uppbyggt på erfarenhet, hämtad i svenska skogar. Det 
är med andra ord svenskt original. 
Örebro i februari 1916. 
UNo WALLMO. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 


NN 


un 


NOTISER. 


Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte äger rum tisdagen den 21 
mars 1916 med början kl. 10 f. m. i Restaurant Rosenbads konsertkafeé, 
ingång från parken n:r 2 eller Strömgatan 24. 

Härvid förekomma följande ärenden: 

1. Styrelseberättelse. 

. Revisionsberättelse. 

Val av 3 ledamöter i styrelsen (avgående enligt tur professor A. 

Wahlgren, hovjägmästare Fr. Edelstam och disponenten A. Belfrage). 

4. Val av 2 suppleanter i styrelsen (avgående enligt tur byråchefen Fr. 
Giöbel och professor Gunnar Schotte). 

5. Val av 2 revisorer (föregående år valdes jägmästare Hj. Modigh och 
intendenten för Djurgården, jägmästare C. A. Öhrström). 

6. Val av 2 revisorssuppleanter (föregående år valdes disponenten G. 
Thunberg och jägmästare G. Lundberg). 

7. Jordpolitiken och skogsarbetarfrågan i anslutning till skogssakkunnigas 
för Södra Sverige betänkande.! Inledare: Led. av riksdagens II 
kammare greve RAoUL HAMILTON. 

8. Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna. In- 
ledare: Jägmästare AND. HOLMGREN. 


NN 


(Sa 


Skogshushållningen på statens skogar i Norrland är stadd i stark utveckling. Framtiden 
kommer dock helt visst att medföra ett nu knappast anat uppsving. Tillgången på arbets- 
kraft i skogarna är nu ringa och brist på arbetskraft har redan uppstått inom åtskilliga re- 
vir. För att fylla denna brist och möta det alltjämt ökade kravet på för ändamålet skolad 
arbetskraft bör staten med det snaraste i mycket stor omfattning anställa s. k. fasta skogs- 
arbetare på skogarna, till en början inom de områden, där en rationell, intensiv skogsvård 
nu och under den närmaste framtiden kan bedrivas. 

Först genom anställande av dylika arbetare på skogarna kunna dessa möjligheter fullt 
utnyttjas. 

Men det är ej endast från ren skogssynpunkt en sådan åtgärd är av största betydelse, 
den kommer helt visst även att i hög grad bidraga till Norrlands kolonisation och emigra- 
tionens hämmande. 


9. Domänstyrelsens och  distriktstyrelsernas organisation enligt skogssak- 
kunnigas betänkande.! 

ro. Skogsvård och skogsförvaltning enligt skogssakkunnigas betänkande.! 
Inledare: Led. av riksdagens I kammare, överjägmästare C. G. BARTHELSON. 

11. Om undervisningen vid statens skogsskolor. Inledare: Länsskogvaktare 
AUG. HEDLUND. 


I. Jämförelse mellan stadgarna för statens skogsskolor samt huru lärotiden användes före 
och efter omläggningen den 9 september 1915 av skogsundervisningen. 


1 Till föreningens disposition har av jordbruksdepartementet ställts ett antal exemplar av 
betänkandet, som sändes mot porto och expeditionskostnad (75 öre) till de medlemmar, 
som önska deltaga i diskussionen, 


3006 NOTISER. 


2. Huruvida den meddelade undervisningen kan anses nöjaktig, jämförd med utvecklingen 
på det skogliga området i övrigt. 
3. Kort sammanfattning av bland skogvaktarekåren allmännast framkomna anmärkningar 
och önskemål beträffande den lägre skogsundervisningen. 
12. Skogsindelning och skogsvärdering enligt skogssakkunnigas förslag. 
Inledare: Disponenten Gösta KUYLENSTJERNA. 


Fråga, som icke varit upptagen på föredragningslistan, må, sedan denna 
genomgåtts och majoriteten av de närvarande det medgiver, upptagas till 
diskussion, men icke till avgörande ($ 9 i föreningens stadgar). 


Vid I1-tiden 3/, timmes uppehåll i överläggningen, då lunch serveras i 
restauranten. 

Efter mötet gemensam enkel middag vid småbord i restaurant Rosenbads fest- 
våning &l. 6 e. nm. 


Föreningen Sveriges ordinarie jägmästares årsmöte äger rum mån- 
dagen den 20 mars 1916 kl. I e. m. 1 Läkaresällskapets mindre sal. 


Svenska Forstmästareförbundets årsmöte äger rum måndagen den 
2,0, mars IOr6 klästelm. åå Fenixpalatset: 


Sveriges kronojägareförbunds årsmöte börjar måndagen den 20 mars 
1916 kl. 2 e. m. å Hotell Blå Bandet (Mästersamuelsgatan 68). 


Länsjägmästarnas förenings ordinarie möte å Hotell Kronprinsen mån- 
dagen den 20 mars kl. 12 middagen. 


De extra jägmästarnas förbunds årsmöte måndagen den 20 mars kl. 
3,15 €. m. 1 Skogshögskolan, Experimentalfältet. 


Den nya skogshögskolan tagen i bruk. Den 1 februari hade skogs- 
högskolans rektor, professor WAHLGREN, samlat kring sig lärarekår och lär- 
jungar vid skogshögskolan i högskolans största sal (den stora ritsalen) för att 
hälsa dem välkomna till det med denna termin börjande arbetet i den nya 
vackra och ståtliga byggnaden ute vid Norra Brunnsviken. 

Professor WAHLGREN erinrade om, att det krävt ungefär 10 år för att få 
den högre skogsundervisningen ordnad. Arbetet härmed hade börjat i april 
1906, då särskilda sakkunniga tillkallades för utredande av frågan om den 
högre skogsundervisningens ordnande och om beredande av lokaler åt såväl 
denna undervisning som statens skogsförsöksanstalt. — Vid 1912 års riksdag 
beslöts, att skogsinstitutet skulle omdanas till en skogshögskola, och anvisades 
medel till byggande av mot nyare tiders krav svarande lokaler för densamma. 
Vid 1914 års riksdag beviljades ny ordinarie stat för skogshögskolan med 
ungefär 3 gånger så stora anslag, som utgått till skogsinstitutet. 

Medels skioptikonbilder av planritningar till skogshögskolan demonstrerades 
de olika lärosalarna och deras lägen. Förutom de 6 skilda institutionerna 


NOTISER. 317 


och den stora ritsalen böra nämnas det vackra kollegierummet, biblioteket 
med flera läsrum, kårsalen samt icke minst den utmärkt trevliga restaurangen.' 

Professor WAHLGREN betonade till sist i kraftiga och allvarliga ordalag de 
fordringar statsmakterna, då de nu gjort så stora ekonomiska uppoffringar på 
skogshögskolan, hade rätt att ställa på lärare och elever och slutade med att 
höja ett fyrfaldigt leve för den nya högskolan. 

Någon officiell invigning av de båda nya institutionsbyggnaderna, skogs- 
högskolan och skogsförsöksanstalten, torde ej komma att ske förr än om ett 
år. Först sedan byggnaderna i vinter torkats ut, få de i sommar målas fär- 
diga, varefter korkmattor först i höst kunna läggas på. Sedan återstår mycket 
arbete med samlingarnas ordnande, eventuellt utgivande av festskrifter m. m. 

Det gamla för skogsmännen så kära skogsinstitutet vid Strandvägen står nu 
tomt, endast rektor disponerar tills vidare ännu sin ämbetsvåning därstädes. 
Ett omedelbart rivande av institutet, som förut varit ifrågasatt, torde nu ej 
komma till stånd, sedan överintendentsämbetet förklarat sig anse, att det gott 
kan kvarstå en tid åtminstone tills det planerade Nobelpalatset närmar 
sig sin fullbordan — för att tagas 1 anspråk för något ämbetsverk. 


Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget. Frånsett 
själva yrkessoldaterna, torde skogsmännen vara den kår, som mest decimerats 
under kriget. Man behöver blott slå upp de långa dödslistorna i de tyska 
skogstidskrifterna för att inse detta, Ett annat uttryck härför är, att forstaka- 
demierna i Eberswalde, Miänden, Tharandt och Eisenach äro stängda, så länge 
kriget varar. Professorerna vid dessa sysselsättas antingen med krigsadministra- 
tiva arbeten eller å laboratorier för sprängämnestillverkningar m. m. 

Givetvis har också den utländska skogslitteraturen i de krigförande länderna 
varit mycket mager, ehuru en del nya upplagor av äldre arbeten utkommit. 
Även på skogstidskrifter ha natuligen krigets verkningar gjort sig gällande, ehuru 
ej så mycket, som man skulle kunna tro. Här en liten axplockning från de 
främsta utländska skogstidskrifterna! 

Den stora ansedda belgiska tidskriften Bulletin de la Societé Centrale Forest- 
göre de Belgique, som under år 1914 utgavs i sin 21 årgång och utkom en 
gång i månaden, finnes ej mer. Julihäftet 1914 var det sista, som utkom. 

Den franska stora tidskriften Revue des eaux et foréts, som hittills utgivits 
med 2 häften i månaden, utkommer under kriget blott med 1 häfte i måna- 
den. Härigenom har årg. 1914 och 1915 sammanslagits till en årgång, var- 
vid förläggaren varit nog hygglig att endast kräva halv avgift. 

Centralblatt fir das gesamte Forstwesen, det österrikiska huvudorganet, har ut- 
kommit mycket oregelbundet, sedan maj—juni häftet 1915 synes intet häfte 
ha kommit. Medan 1913 års årgång av tidskriften omfattade 588 sid., ned- 
gick 1914 års till 484 sid. och av 1915 har blott 240 sid. utkommit. 

Den västtyska tidskriften Allgemeine Forst- und Jagdzeitung har minskat be- 
tydligt i omfång, och den stora bilagan med litteraturreferat från olika länder 
utkommer ej. Själva tidskriften omfattade år 1913 436 sid., nedgick 1914 
till 384 sid. och 1915 till blott 288 sid. 

Naturwissenschaftliche Zeitschrift fiir Forst- und Landwirtschaft har däremot hållit 


! Restaurangen i källarvåningen under biblioteksflygeln, där lunch serveras dagligen mellan 
kl. 11- och 1,:5 för synnerligen moderat pris, blir säkerligen en samlingsplats ej blott för 
lärare och elever vid skogshögskolan och tjänstemännen vid skogsförsöksanstalten utan också 
för resande skogsmän, som vilja taga del av de nya institutionsbyggnaderna, 


318 NOTISER. 


samma volym åren 1913— 1915 eller 5638 sid. per år. Under 1915 ha dock 
häftena sammanförts till dubbelhäften. 

Den sydtyska tidskriften Forstwissenschaftliches Centralblatt har minskat något. 
Är 1913 — 672 sid., år 1914 — 646 sid. och 1915 — 584 sid. 

Samma är förhållandet med den ledande tyska skogstidskriften Zeitschrift 
fir Forst- und Jagdwesen, som förresten i kriget förlorat en av sina redak- 
törer, oberforstmeister FRICKE vid Mindens forstakademi. Denna tidskrift 
omfattade ar TOE3 STorsid En) nr 72Ö sid. ock HÖEsSKOARSO 

Den italienska tidskriften £ Alpe, Revista Forestale Italiana utkommer regel- 
bundet i samma omfång som förut: årg. 1913—320 sid., årg. 1914— 408 
sid. och årg. 1915—388 sid. 

Likaledes den engelska Quarterly Journal of Forestry med årg. 1913 på 339 
Sid) TOTAL Pa. 3420 sid OS rg N5 på 3401 side 

Märkligast är, att den ryska tidskriften Lesnoj Journal utkommer regelbundet 
och med starkt ökad volym under kriget. Arg. 1913 omfattade 992 sid., 
årg. 1014 gro sid. och ror (de 10 första häftena) I r420sid. 

I det neutrala Schweiz, där hela armén är mobiliserad som gränsvakt, tyckes 
en del tidskrifter ha svårt utkomma. Åtminstone har Schweizerische Zeitschrift 
fär Forstwesen minskat i omfång. År 1913 396 sid., år 1914 352 sid. och 
IGN, AN es I 

Den amerikanska skogslitteraturen är givetvis oberoende av kriget. Den 
ståtliga American Forestry har sålunda ökat i både volym och format. Årg. 
TOM 3, 002, Std. Arg nOmARGTO, Sid: OCK Atdd Kg INST 

Största inflytande har kriget beträffande skogslitteraturen sålunda haft, för- 
utom för Belgien, beträffande Österrike, Frankrike och delvis Tyskland. Där- 
emot märkes intet inflytande på ryska och engelska litteraturen.  G. SCH. 


Kommitté för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrko-= 
fonden m. m. Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt 
en kommitté att efter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med ut- 
låtande och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda 
kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning skulle ingå 
till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar lämpligen 
borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över denna förvaltning borde åväga- 
bringas, dock att kommitténs uppdrag tills vidare ej skulle omfatta spörs- 
målet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna; och utsåg Kungl. 
Maj:t till ordförande i denna kommitté generaldirektören greve H. H. WACHT- 
MEISTER samt till ledamöter kammarrådet friherre C. F. VON ÖTTER och kansli- 
fadet El. IE oMCERSCHIOLD. 

Den 4 febr. 1916 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att bemälda kommittés 
uppdrag skall omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika 
boställsskogarna, och har Kungl. Maj:t i sammanhang därmed till ledamot i 
kommittén förordnat skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktie- 
bolag, jägmästare ERNST ANDERSSON. 


Ny matrikel över Skogsstaten. 1916 års matrikel över Kungl. Domänsty- 
relsen, Skogsstaten, Skogshögskolan och Skogsförsöksanstalten utkommer under 
april eller maj månader detta år. Den tillställes skogsstatens ordinare tjänstemän 
genom Kungl. Domänstyrelsen och extra tjänstemän samt övriga intresserade 
genom utgivaren e. jägmästaren G. Wiström, adr. Domänstyrelsen efter rekvisi- 
dö föds IN ejod. VPS OEI ALI ög |A EE 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—23. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 
Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Driftkostnaderna för statens domäner år 1916. 


Kungl. Maj:t har den 10 dec. 1915 i brev till Domänstyrelsen meddelat följande beslut 
härom. 

Vår ynnest etc. Med skrivelse den 19 november 1915 har Ni till OSS överlämnat »ge- 
neralförslag till utgifter för år 1916 från förslagsanslaget till driftkostnader för statens do- 
mäner>, 

I generalförslaget har Ni under rubriken »I. Kostnader för domänstyrelsen» upptagit föl- 
jande poster: 


Till avlöningar inom Edert ämbetsverk enligt stat den 18 


HETA TRE [INS RES Sör e d ere src MAR ÄTS fa oe a Nf rm sg cintl ej ag Kr. 109,300:— 
» avlöningar åt inom Edert ämbetsverk fast anställda 
kvinnliga biträden enligt stat den 18 juni 1915 ...... >. 13200: 


» arvoden åt amanuenser och biträden samt för bygg- 
nadsplaners granskning, flitpenningar åt den extra 


tjänstepersonalen ävensom till vikariatsersättning ...... AO OO 168,600:— 
Spmwalderstllagstatiambetsverkets personal”... .<..' ssu ses send raser rr » — IT,000:— 
FED SNSTOnENNEKavA am Detsverketsi personal — la. sscces ss. sees dsser vener Ar dee » 2,000:— 

avlöning åt extra amanuenser och extra biträden inom Edert ämbets- 

NE BR San LRRTURTERSKPLVIED OM ING INS os setesls bo ges Urs. seen osm Ässr VR » 9,600:— 
FRE PETS SIG OT TDI D GESV ETC es DS ora oder saa räta let ojejeialä sele e es else ejen na sier ej 2 Ne syre » Ir8,000:-— 
» rese- och traktamentsersättningar åt Eder personal.........sssssssossooon. » 6,000:— 
SNACK V CKTIN OSKOStDa der: fors AM DetsSVerke tg... sees some see slnlela sr se osa are lejon ess > 5,000:— 


eller tillhopa Kr. 220,200:— 


Vidare hava i generalförslaget under nedan nämnda rubriker upptagits följande utgifts- 
poster, nämligen: 


II. Statens skogsdomäner. 


A. Skogsstatens avlöningar. 


irolliskögsstatens, ordinarie personal. ss sss.cdesss sjöss ers Kr. 1,544,300:— 
> ålderstillägg åt skogsstatens- personal.............«.=+«- » 114,000:— 
> pensionering av skogsstatens personal ............... » 65,000:— 
> skogsstatens extra personal....... Bisrs ES Are ses ; 112,392:— "Kr. 2,495,602:— 


B. Skogsstatens boställen och bostadslägenheter. 


iullfoybygenader och reparationer DM. Ms, i... ssk sc ds esse erg ons enes ) 90,451:— 


C. Skogsindelning och skogsuppskattning. 
Till kostnader vid skogsindelning å kronoparker, utarrenderade statsegen- 
domar och vissa civila boställen, för skogsuppskattning, timmerräkning, 
tryckning av tabellblanketter härför samt till upprättande av kartor, 
Kartkoprerin Sar tba. Cm. "TOR KrOMARSt SKÖRA fom ssgess sus eplas a sas erd as Ens nja fö » — 235,000:— 
Transport Kr. 2,821,143:— 


320 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Transport Kr. 2,821,143:— 
D. Direkta förvaltningskostnader. 


Överjägmästarnas expensmedel m. M...ssmmssssosssserrer ns aa Kr. 25,780:— 
Jägmästarnas och skogsingenjörernas förvaltningsmedel >» 6,255,011:— 
Till utgifter för skötsel, bevakning, utskylder m. m, å 
egendomar, vilka komma att framdeles under detta 
år eller under nästa år inköpas, att användas efter 
Edört-beprovarlde mosse bss. csreder ses ASS NASAE SITE ME Rss ör [ök als jigee 
E. Diverse allmänna ändamål. 
Rese- och traktamentskostnader för extra förrättningar 
efter särskilda förordnanden att ersättas enligt rese- 
TEPE Odo öres SM SG ra pas AR role raredker D 15,000:— 
Personalens vid skogsstaten vidare utbildning: 
Till stipendier åt vissa skogstjänstemän..................... Kr. 3,500:— 
>; anordnande av distriktsmötentööndea söder rscesdsördc en » 6,000:— 
> anordnande av exkursioner för kronojägare ......... d 4,000:— 
> inköp för utdelning av »Kort handledning i skogs- 
hushållning> åt 90 nya befattningshavare ............ » 225: 


> prenumeration å visst antal (omkring 700) exemplar 

av tidskriften »Skogen» för utdelning till ordinarie 

kronojägare och tillsyningsmän samt vissa extra 

kronojägare och extra tillsyningsmän ...............--- » 1,400:— 
> prenumeration å visst antal (omkring 500) exemplar 

av tidskriften »Skogsvännen» för utdelning till or- 

dinarie kronojägare och tillsyningsmän samt vissa 

extra kronojägare och extra tillsyningsmän i de sex 


TÄOETA ATC oo aga SANN a a ma ara ej osm sees SS > 500:— >» 15,625:— 
Expeditionsinyentarier =. svokske ske beses sed eedede orka ses ASKER » 13,800:— 
Utombordsmotorers anskaffande åt vissa jägmästare och kronojägare ...... » 3,000:— 
Sänginventariers anskaffande för skogskojor i de sex norra länen ......... » 2,000:— 

E2 Oförutsedda och MpioeKsSEVUtSifleN oo oomese sees dög eer sc senere EEE » 289,741:— 
— 


tillhopa Kr. 9,471,700:— 
Avgå: anslag av statsmedel för tillsyn å enskildas skogar i Norrbottens och 
Västerbottens: läns lappmarker och kustlanCG........-s.s-sessos sger sa RNE Kr: 272,400:— 


återstod Kr. 9,199,300:— 
III. Statens iordbruksdomäner, 
A. Kostnader för domänförvaltningen. 


Domänintendenternastaryödel ... ..s.srcdooccodevsksseckbinetes Kr. 35,500:— 
Resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis......... » 45,000:— Kr 80,500:— 
2 SERA ” , oc 


B. Övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna 
YÖOFERAALES ROSIS AT oa mb uetr a sr fem dövas el ora » > 100,000:— 


tillhopa Kr. 180,500:— 


Vid föredragning denna dag av detta ärende hava VI till efterrättelse under år 1916 
fastställt det insända generalförslaget under benämning »generalförslag angående driftkostna- 
der under år 1916 för statens domäner», dock med följande ändringar: 

att den under rubriken »II statens skogsdomäner» bland diverse allmänna ändamål till 
personalens vid skogsstaten vidare utbildning upptagna posten 6,000 kronor till anordnandet 
av distriktsmöten uteslutes, varigenom de för personalens vid skogsstaten vidare utbildning 
upptagna utgifter minskas med nämnda belopp eller från 15,625 kronor till 9,625 kronor, 

att det under samma rubrik till oförutsedda och diverse utgifter föreslagna belopp 
289,741 kronor ökas med 6,000 kronor till 295,741 kronor, 

samt att med iakttagande av vad sålunda bestämts driftkostnaderna under år 1916 för 
stateris domäner fastställas till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 9,600,000 kronor. 

Tillika vilja VI härigenom bemyndiga Eder ej mindre att, därest å vissa av de särskilda 
anslagsbelopp, som ingå bland jägmästarnas här ovan anvisade förvaltningsmedel, besparin- 
gar möjligen skulle uppkomma, efter vederbörlig prövning använda sådana besparingar till 
fyllande av till äventyrs uppstående brister å andra anslagsbelopp. 


SKOGSADMINISTRATIONEN 


(SE 
- 


Detta meddelas Eder härigenom till kännedom och efterrättelse samt för vederbörandes 
underrättande och återställes härmed generalförslaget, försett med behörig påskrift, jämte 
till detsamma hörande bilagor och övriga handlingar. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Vedavverkningarna å kronoskogarna. 


 Domänstyrelsen har härom den 4 dec. utsänt följande cirkulär till överjägmästarna i Södra, 
Östra, Smålands och Västra distrikten, 

Med anledning av att fortsatt vedbrist kan vara att befara under år 1916 vill Kungl. Do- 
mänstyrelsen härigenom under åberopande av sin cirkulärskrivelse s. II: 1518 den 28 juli 1915 
anmoda Eder dels vidtaga erforderliga åtgärder för upphuggning och, där så lämpligen kan 
ske, utdrivning innevararande vinter och nästpåföljande vår och försommar inom Edert 
distrikt av så stora kvantiteter ved som möjligt, dels ock till kungl. styrelsen före den I mars 
1916 inkomma med ungefärlig uppgift å de kvantiteter ved av därför lämpligt virke, som 
kunna levereras under åren 1916 samt vintern 1916—1917 från de olika reviren inom Edert 
distrikt. Uppgiften ifråga bör vara uppställd i tabellform med angivande dels av vedkvan- 
titeten raducerad till kubikmeter löst mått, dels om veden kan levereras utkörd till station 
eller upplagsplats eller om veden är avsedd att säljas i skogen. 


Föreskrifter om arealuppgifterna i årsberättelserna för år 1915. 


Domänsyyrelsen har den 17 jan. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- 
mästare. 

Då revirberättelserna för år 1915 skola lämna bland annat fullständig redogörelse för de 
allmänna skogarnas areal, och det är av vikt att denna, enbart vart 5:te år återkommande 
redovisning blir så tillförlitlig och överensstämmande med faktiska förhållandena som möj- 
ligt, får Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda Eder meddela vederbörande jägmästare inom 
distriktet, att de vid lämnande av berörda uppgift för skilda skogar böra hämta densamma 
ej allenast från hittills fastställda hushållningsplaner, som kommit skogstjänstemännen till- 
handa, utan ock i fråga om sådana skogar, för vilka nya hushållningsplaner uppgjorts, ehuru 
de ännu" icke hunnit bliva i vederbörlig ordning fastställda, eller fastställda ej delgivits 
skogsförvaltningen, från de i dessa planer befintliga nya arealuppgifterna. Härvid avses dock, 
i fråga om ej fastställda planer, allenast sådana, som av Eder granskats och, därest felupp- 
gift rörande arealen funnits, av förrättningsmannen i behörig ordning rättats. 

Uppgift om nu ifrågavarande arealer bör av Eder tillhandahållas respektive jägmästare, 
eller ock må, därest de granskade handlingarna redan äro insända till kungl. styrelsen, jäg- 
mästarna begära berörd uppgift hos kungl. styrelsen. 


Försäljning av aspvirke från kronoskogarna till de svenska tänd-= 
sticksfabrikerna. 


Domänstyrelsen har härom den 31 dec. utsänt följande cirkulär till samtliga överjäg- 
mästare, 

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 1 november 1915 har Aktiebolaget Tändsticks- 
virke under förmälan, att den svenska tändsticksindustrien ämnade söka att i så stor utsträck- 
ning som möjligt skaffa råvara till sina fabriker inom landet, meddelat att bolaget vore kö- 
pare av aspvirke och härjämte till kungl. styrelsen översänt avskrift av för närvarande 
gällande mätningsregler. Avskrift av denna avskrift får kungl. styrelsen närsluta för Eder 
kännedom och iakttagande under hänvisning i övrigt till den vid överjägmästarnas samman- 
träde inför kungl. styrelsen den 4 nov 1915 förda diskussionen i ämnet, varvid särskilt vik- 
ten framhölls av, att ej aspvirke onödigtvis upphögges till ved. 

Rörande de priser, som kunna betalas, har bolaget anfört, att dessa beträffande Norrland 
och Dalarna komma att bliva ungefär liknande förra årets, samt att bolaget, sedan eventuella 
fraktnedsättningar blivit bestämda, skulle hit inkomma med ungefärlig prisuppgift, vilken 
kungl. styrelsen, när så skett, skall i avskrift tillställa Eder. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


[SS 
[ 
[ 


Bestämmelser vid inköp av aspvirke. 


V I. Virket skall vara obarkat samt hugget under hösten eller vintern före det levereras. 

$ 2. Virket får icke vara hugget av stammar, som en längre tid stått barkade i och för 
torkning å rot. Dylika stammar, som ännu äro fullt färska, kunna dock mottagas. 

$ 3. Virket skall vara friskt (en skarpt begränsad, centralt belägen kärnröta ej översti- 
gande 6 cm, i tvärgenomskärning får dock utan avdrag medtagas), i högsta möjliga grad 
kvistrent och rakt samt utan sprickor och murkna gångar. 

Anm, Leverantören bör fästa noga uppmärksamhet på dessa fel, så att arbete och frakt- 
kostnad ej förspilles på odugliga stockar, emedan sådana ej kunna emottagas. Det är dock 
givet, att en stam, varpå kvistar finnas, ej är till hela sin längd oduglig, ty mellån kvistarna 
finnas merendels stycken av antaglig beskaffenhet. 

I 4. Avdrag sker å längden av en stock motsvarande så stor del av densamma, som upp- 
tages av stora färska eller ruttna kvistar. För röta, som med högst 3 cm. överstiger i $ 
3 omnämnda, göres avdrag å diametern. 

$ 5. Virkets inmätning sker i varannan centimeter eller hela och halva eng. tum, och mäts 
stockarna i båda ändarna innanför barkringen, varefter medeltalet av dessa mått bestämma 
kubikmassan. Är avskärningsytan avlång, så räknas med minsta tvärmåttet. Stockarna måste 
vara jämnt avskurna i bägge ändarna. 

$ 6. Minsta godtagliga dimension är 20 centimeter eller 8 eng. tum i topp, minsta längd 2 
meter eller 6 eng. fot. I undantagsfall kunna dock längst 18 cm. eller 7 eng. tums topp- 
diameter godtagas emot 25 &Z lägre pris. Dock må detta undermåliga virke icke överstiga 
5 2; av hela leveransen. Ävenså kunna undantagsvis nedtill I meters längder medtagas, men 
måste veden då vara fullkomligt felfri. 

Stockholm den 1 november 1915. 

AKTIEBOLAGET TÄNDSTICKSVIRKE. 


Behovet av arbetare under innevarande vinters avverkningar. 


Domänstyrelsen har den 11 december utsänt nedanstående två cirkulär till skogsförvalt- 
ningarna: 

1) Cirkuläret till revirförvaltarna i de fem södra distrikten, samt revirförvaltarna i Klo- 
tens, Malingsbo, Grönsinka och Kopparbergs revir har haft följande lydelse: 

Med föranledande av Kungl. Socialstyrelsens här i avskrift bifogade skrivelse till Kungl, 
Domänstyrelsen den I november 1915 får Kungl. Styrelsen härmed anmoda Eder att sna- 
rast och om möjligt före den 24 december hit inkomma med uppgift om det ungefärliga 
behovet inom Edert revir efter nyåret av extra arbetskraft för utförande av olika slags ar- 
beten — speciellt avverkningar — enär en del arbetare torde kunna tillhandahållas av ve- 
derbörande arbetsförmedlingsanstalt efter uppgörelse med Eder. TI fråga om verktyg, som 
arbetarna icke själva kunna anskaffa, torde i allmänhet överenskommelse med arbetsförmed- 
lingsanstalten kunna träffas, att denna drager försorg om verktygens anskaffande under för- 
behåll, att skogsförvaltningen innehåller motsvarande belopp av arbetsförtjänsten för dessa 
kostnaders täckande. 

2) Cirkuläret till revirförvaltarna i de fem norra distrikten, med undantag av Klotens, 
Malingsbo, Grönsinka och Kopparbergs revir, har haft följande lydelse: 

Med föranledande av en av Kungl. Socialstyrelsen efter samråd med Statens Arbetslös- 
hetskommisson till Kungl. Domänstyrelsen ingiven skrivelse vill Kungl. Styrelsen härigenom 
erinra Eder, att därest behov att extra arbetskraft under innevarande vinter skulle förefinnas 
inom Edert revir för utförande av olika slags arbeten — speciellt avverkningar — sådan 
arbetskraft torde kunna erhållas genom hänvändelse till de lokala arbetsförmedlingsanstal- 
terna. I fråga om verktyg, som arbetarna icke själva kunna anskaffa, torde härvid i all- 
mänhet överenskommelse med arbetsförmedlingsanstalten kunna träffas, att denna drager för- 
sorg om verktygens anskaffande under förbehåll, att skogsförvaltningen innehåller motsva- 
rande belopp av arbetsförtjänsten för dessa kostnaders täckande. 


Den föreslagna lagen om rätt till kott= och bärplockning m. m. 


Domänstyrelsen har härom den 4 sept. 1915 avgivit följande underdåniga utlåtande: 

Genom nådigt beslut den 12 sistlidne januari har domänstyrelsen anbefallts att efter över- 
jägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över utkast till lag om rätt till bärplock- 
ning och tillvaratagande av vissa andra naturaalster; och får till åtlydnad härav styrelsen, 
med bifogande av överjägmästarnas yttranden i ärendet, i underdånighet anföra följande: 


SKOGSADMINISTRATIONEN 323 


Vad först beträffar grundprincipen, på vilken nämnda lagförslag baserats, kan styrelsen 
icke annat än ställa sig tveksam inför det ingrepp uti den enskilda äganderätten till vissa 
naturalster som lagförslaget synes innebära. Redan det nu rådande osäkerhetstillståndet i 
landet beträffande rätten till bärplockning, som väl närmast framkallat kravet på fixa lag- 
bestämmelser, synes utgöra ett bevis för, att man ingalunda såsom skett utan vidare kan utgå 
från, att skogsbär och därmed jämnställda naturalster äro ett commune bonum. Styrelsen 
håller fastmera före, att principen om jordägarens rätt till samtliga markens alster sedan 
urminnes tid genomträngt folkmedvetandet, och att det endast varit den ägda varans större 
eller mindre värdelöshet för ägaren, som gjort, att denne icke motsatt sig, att alstren av andra 
tillgodogjordes, liksom ock allmänheten med kännedom om denna skogsägarnas ståndpunkt 
ansett sig hava rätt att utan särskild framställning tillgodogöra sig vissa tillgångar, då där- 
igenom icke någon som helst ekonomisk förlust tillskyndades ägaren. Allteftersom värdet 
av de å marken och i skogen befintliga naturprodukterna, växter såväl som djur, stegrats, 
har den enskilde ägaren funnit med sitt intresse förenligt att värja sin ensamrätt till dessa; 
och i det allmänna rättsmedvetandet torde knappast tvekan rått, att dessa tillgångar i skogen 
ostridigt tillhörde markägaren. Att äganderätten till visst naturalster å mark icke förrän vid 
tidpunkten, då detta alster får avsättningsvärde, värjes mot obehöriga intrång är alldeles intet 
bevis för, att icke denna äganderätt redan dessförinnan faktiskt förefinnes. Domänstyrelsen 
kan därför icke finna den synpunkt, som funnit uttryck i lagförslaget, att äganderätten skulle 
på något sätt vara avhängig av naturproduktens värde, berättigad, utan har endast detta värde 
på sätt antytts helt naturligt blivit det bestämmande för den större eller mindre dispositions- 
frihet för utomstående, som i varje fall blivit rådande. Ett starkt stöd för att ägande- eller 
dispositionsrätten till mark och skog även i sig innesluter motsvarande rätt till sådana denna 
marks och skogs alster som kottar och bär finnes i lagen den 24 maj 1895 angående vad 
till fast egendom är att hänföra. Denna lags 2 $ innehåller nämligen bland annat »Till 
jorden höra: — å rot stående träd och andra växter tillika med frukt därå.» Till förtydli- 
gande av denna paragraf må ytterligare anföras, att lagberedningen, som år 1909 avlämnade 
sista delen av sitt förslag till ny jordabalk och däri jämväl ägnat uppmärksamhet åt frågan 
om Jordägarens rätt till vilda bär och svamp, i motiven till det föreslagna stadgandet bland 
annat yttrat: »De alster, naturen själv frambringar inom en fastighets område, äro på sätt i 
2 NV är utsagt, så länge de äro förbundna med fastigheten, tillbehör till denna och under- 
kastade jordägarens äganderätt.» 


Styrelsens nu framlagda uppfattning i äganderättsfrågan synes även delas av ett fertal 
hörda myndigheter, kommuner och enskilda, företrädesvis i trakter med rådande bättre av 
sättnings- och prisförhållanden å bärprodukter. Så må t. ex. anföras, att enligt i remiss- 
akten åtföljande P. M. lämnad uppgift tillvaron av förefintlig rätt till bärplockning å annans 
mark bestrides i icke mindre än 13 av från hushållningssällskapens förvaltningsutskott in- 
komna yttranden. 


Det mest beaktansvärda i nu föreliggande förslag finner emellertid styrelsen utgöras 
av den strävan, som kommit till synes, att bevara den stora allmänhetens, enkannerligen 
den fattigare lantbefolkningens, förtjänstmöjligheter och att tillgodose de ekonomiska kraven. 
Att privaträttsliga och nationalekonomiska intressen, därest allmänheten utestängdes från sin 
förmenta rätt att utan medgivande från skogsägaren tillvarataga skogsbären, varhelst de an- 
träffas, skulle råka i konflikt, synes styrelsen emellertid icke självfallet, utan ansluter sig 
styrelsen härvid till de synpunkter, berörande frågans nationalekonomiska sidor, som anförts 
till stöd för vid 1913 års riksdag väckt motion om sådan ändring i 24 kap. 3 $ strafflagen, 
att i detta lagrum stadgad straffbestämmelse för åverkan komme att omfatta jämväl olovligt 
tagande av skogsbär (P. M. ang. rätt till bärplockning, sid. 15—18). Även under förutsätt- 
ning att frågans nationalekonomiska sida nödvändiggjorde ett ingrepp i den enskilda ägande- 
rätten och det fria personliga förfogandet — vilket styrelsen icke finner vara fallet — synas 
dock tillfyllestgörande bestämmelser kunna utfärdas, utan att privat äganderätt behöver 1 före- 
slagen grad kränkas, och på ett sätt, som kan betraktas såsom ett steg i riktning mot en- 
skild: egendoms kommunisering. Man kunde nämligen antingen tänka sig skyldighet för 
bärägaren att, för den händelse det visade sig, att han ej själv tillgodogjorde sig dessa natur- 
rikedomar, med eller utan arrendeavgäld upplåta bärplockningsrätten, eller ock kunde viss 
tid — fixerad för varje särskilt år, varje bärslag och vissa geografiska områden — bestäm- 
mas, under vilken tid bärägaren ensam ägde denna rätt, och efter denna tid skulle rätten 
övergå till allmänheten. Men även mot båda dessa förslag kunna ur principiell synpunkt 
allvarliga erinringar framställas. Motsvarande nationalekonomiska åskådningssätt skulle näm- 
ligen även och — nationalekonomiskt sett — med större skäl kunna göras gällande mot en 


324 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


privatperson, som låter sin skog av ålder eller annorledes förfaras. Men ingen lärer väl 
dock i sådant fall yrka på äganderättens mer eller mindre tillfälliga suspension. 


Av det ovan sagda framgår, att frågan — därest den över huvud nu kan anses vara 
mogen för lösning, vilket med anledning av alla de stridiga förslag, som väckts, och de vitt 
skilda rättsuppfattningar, som gjort sig gällande, med skäl må betvivlas — enligt styrelsens 


mening helst borde lösas på sådant sätt, att ifrågavarande lagförslag helt förfölle, och att 
även dessa naturalster inrangerades i bestämmelserna uti 20 kap. 2 $ samt 24 kap. 3 och 
4 $$ strafflagen, till vilka paragrafen bär och kottar tvivelsutan redan förut skulle hava hän- 
förts, om deras skyddande mot tillgrepp vid tiden för nuvarande lagstadgandens på området 
tillkomst, då de betraktades som i det närmaste värdelösa, ansetts såsom liggande i jord- 
ägarens speciella intresse. Uppenbarligen erbjuder ju för övrigt dessa paragrafer skydd åt 
naturprodukter av betydligt mindre värde än ifrågavarande. 

Under förutsättning emellertid att nu föreliggande lagutkasts grundprincip skulle anses 
böra upphöjas till lag, finner sig styrelsen, efter att sålunda hava klarlagt sin principiella 
synpunkt på föreliggande fråga, likväl även böra underkasta förslaget en detaljgranskning 
med utgångspunkt från nämnda princip. 


IN 


Bestämmelsen om att vilda bär å annans mark mot förbud av ägaren eller brukaren ej 
må plockas inom ett avstånd av tre hundra meter från boningshus torde vara ägnad att för- 
orsaka osäkerhet och tvister, då området icke är på något sätt utmärkt, och huruvida lag- 
överträdelser enligt denna paragraf hava sin grund i verkligt uppsåt eller felaktig avstånds- 
bedömning torde vara svårt att leda i bevis, och under sådant förhållande synes icke gärna 
straffbestämmelsér kunna tillämpas, som göra lagen effektiv. Men är lagen effektiv, så är 
också den fördel, som här bjuds markägaren, tämligen minimal, i det att ifrågavarande om- 
råde, såsom flerstädes framhållits, oftast till en stor del består av inägor och endast delvis 
av skogs- och hagmark, eller den mark, som äger betydelse för vildbärens exploaterande. 


2005 
I denna paragraf uttalas den grundprincip, på vilken förslaget baserats, och har styrelsen 
i denna fråga redan klargjort sin ståndpunkt. 


3 $. 

Frånsett den fullkomligt godtyckligt valda arealen av tjugu hektar, som medgiver den 
mindre godsägaren bärplockningsrätt på kanske 100 2 av sin mark och den större på kanske 
endast I 25, vilket näppeligen kan vara med full rättvisa förenligt, innehåller paragrafen en 
annan betänklig föreskrift, mot vilken styrelsen mäste inlägga sin gensaga, nämligen före- 
skriften om det fridlysta områdets avskiljande genom hägnad från angränsande mark. Lag- 
förslaget har framförts i de nationalekonomiska intressenas tecken, och dock vill man här 
pålägga tillgodogörandet av skogsbären en extra pålaga, som de endast å utmärktare bär- 
marker kunna tåla, och som i varje fall är onödig. För alla dem, som äga kännedom om 
den allmänna virkesbesparande strävan, som numera å snart sagt alla områden gör sig gäl- 
lande, kan icke ett lagförslag om onödig förbrukning av virke, som mångenstädes kunde använ- 
das för mera produktiva ändamål, annat än te sig såsom egendomligt. Å en runt alla rågångar 
hägnad skog skulle t. ex. en eller flera extra hägnader kring bärmarker påfordras utan att 
på minsta sätt betingas av betesförhållandena. Det nu vid skogsindelning vanliga sättet för 
vissa gränsers utmärkande genom målning av ytterträden med rödfärg torde här vara till- 
fyllest. Eventuellt kunde detta utmärkande även ske genom utsättande av pålar på vissa 
mellanrum eller på båda dessa sätt kombinerade. 

I lagförslagets motivering framhålles, att i denna $ avses »ett eller flere — — — om- 
råden om tillhopa högst 20 hektars ytvidd». En sådan uppdelning av arealen är med hän- 
syn till bärens förekomst å ofta mindre ytor att förorda, men nuvarande ordalydelse i $ 
medgiver knappast en sådan tolkning. 

Det synes heller icke vara obilligt, om ägare av utmark, varå torpare eller lägenhets- 
innehavare äro boende, tillerkändes rätt att för var och en av dessa reservera visst bär- 
plockningsområde förutom det område intill 300 meters avstånd från boningshus, som om- 
förmäles i första paragrafen, och borde då motsvarande rätt självfallet även tillkomma kronan, 
häradsallmänning, stad och kommun, Varje fördel, som kan beredas de mindre lägenhets- 
innehavarna, är nämligen av vikt för kolonisationen. : Domänstyrelsen kan därför icke obe- 
tingat godkänna de i sista delen av 3 $ gjorda undantagen. 


L. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 32 


un 


4 $. 

I fråga om hägnadsbestämmelsen får styrelsen hänvisa till vad som härom anförts under 
3 $, varjämte beträffande kulturhägnad må ytterligare framhållas, att om uppförandet av sådan 
hägnad vid trakthuggning blir dyrbart och besvärligt, så är det vid traktblädning ekono- 
miskt outförbart. Såsom av viss revirförvaltare anförts, erfordras och brukas dessutom hägnad 
för skogsföryngringens skydd mot betning sällan, där avsevärdare mängder av de viktigare 
bären förekomma, enär å sådana ställen den gräsväxt, som dit skulle locka kreatur, vanligen 
saknas eller är mycket svag. 

Den bestämda tiden för fredandet, tio år, torde ej under alla förhållanden vara tillräcklig 
utan anses maximitiden böra utsträckas till femton år. 

Vad slutligen angår ansökan om utfärdandet av på här åberopade orsaker grundade bär- 
plockningsförbud, får styrelsen med instämmande uti vad av t. f. överjägmästaren i Västra 
distriktet därutinnan föreslagits, uttala, att för allmänna skogar, där skogskultur bedrives, för- 
bud må påkallas av vederbörande jägmästare eller överjägmästare. 


5 $. 
Denna paragraf föranleder ej annan styrelsens erinran, än att sockenvis uppgjord förteck- 
ning över fridlysta områden synes böra vara tillgänglig hos viss vederbörande i respektive 
kommun, exempelvis kommunalnämndens ordförande. 


(SEY 

Bestämmelserna om upphävande av bärplockningsförbud synas nog så stränga, om de 
strikt tillämpas, då ett åsidosättande under en bärsäsong av bärens tillvaratagande skulle 
berättiga till det förut fridlysta områdets frigivande åt en och var under en tid av minst 
fem år. Bärplockningen är dock att anse såsom en extra inkomst, som bör utnyttjas i den 
mån, tiden så medgiver, men icke på bekostnad av det viktigare huvudarbetet, d. v. s. jord- 
bruket. Skördetid och bärplockningstid sammanfalla ju i stort sett, och under skörden äro 
i regel alla gårdens krafter, män, kvinnor och barn, upptagna av detta arbete. Därest ge- 
nom ogynnsamma omständigheter skördetiden blir av längre varaktighet, än som kunnat be- 
räknas, synes det alldeles icke straffvärt att biförtjänsten får vika för det viktigare arbetet. 
I varje fall kräver rättvisan att, därest fastigheten under tiden bytt ägare eller brukare, nytt 
förbud skall kunna beviljas innan fem år förflutit från det förras återkallande. 

ZEN: 

Rätt att förbehålla sig plockning av kott å fällda träd och vindfällen tillkommer enligt 
denna $ tydligen markägaren endast å det i regel till stor del skoglösa området närmast 
boningshus samt enligt 4 $ efter en förhållandevis vidlyftig procedur vid fara för skogs- 
plantors förödande. I 3 $ gjort medgivande om reserverande åt ägaren av bärplocknings- 
rätt å annat visst utmärkt område gäller sålunda icke i fråga om kottplockningsrätten att 
döma av i motiven till lagförslaget gjort uttalande. Kotten har alltså tilldelats en särställ- 
ning till och med sämre än skogsbären. Och dock håller styrelsen obetingat före, att den 
särställning kotten i verklighet måste intaga bör berättiga den till fredsskydd framom dessa 
bär. Under det att de bär, som skogsägaren icke vill eller mäktar tillgodogöra sig, äro för 
honom fullständigt värdelösa, vadan icke någon ekonomisk skillnad från hans ståndpunkt 
kommer till synes, om bären förfaras i skogen eller tillgodogöras av andra personer — 
därest nämligen icke genom bärplockningen skada sker å skogsplantor m, m. — är förhål- 
landet i fråga om kotten väsentligt annorlunda. Därest kotten å de fällda träden, d. v. s. a 
hyggesplatserna, icke av ägaren tillvaratages, representerar den dock, där den ligger i skogen, 
detta speciellt i fråga om trakthyggen och större blädningsluckor, ett visst ingalunda för- 
aktligt värde, i det att denna kott självklänges och å marken utsläpper ett visst kvantum 
frö, som har alla förutsättningar att vara avpassat för ståndortens klimatiska förhållanden. 
Ett bortförande av denna kott är alltså för ägaren — om också understundom i ringa grad — 
förlustbringande, och icke ens nationalekonomiska synpunkter synas berättiga till ett sådant 
förfaringssätts legaliserande. Vill åter skogsägaren tillgodogöra sig kotten, är det att märka, 
att kottplockningen från redan fällda träd är det lättaste plockningssättet och bör i första hand 
tillkomma skogsägaren. Möjligen kunde man dock tänka sig en sådan i lagförslagets anda 
gående bestämmelse, att skogsägaren skyldigförklarades att omedelbart efter trädens fällning 
tillgodogöra sig kotten vid risk att kottplockningen eljest frigåves. 

Svampar synas lämpligen i en kommande lagstiftning, såsom ägande ett visst allt mera 
beaktat avsättningsvärde, kunna jämställas med skogsbären. I fråga om plockandet av vilda 
blommor och örter åter, är det tvivel underkastat, huruvida dessa, därest man uppgivit ägande- 


326 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


rättsprincipen och anser naturalstrens värde vara det för lagstiftningen bestämmande, icke 
för konsekvensens skull här borde uteslutas och frigivas åt allmänheten. Ty dessa alster 
hava — om man undantager mera sällsynta till medicinberedning dugliga örter — ännu 
intet nämnvärt avsättningsvärde och tillvaratagas ytterst sällan av markägaren. Dessa natur- 
alster kräva därför skydd endast från synpunkten av sin mer eller mindre sällsynta före- 
komst, vissa biologiska förhållanden och dylikt, och synas härvidlag gällande naturskydds- 
bestämmelser lämpliga och tillfyllest. 
8 $ 

Utöver vad som under 4 $ anförts om lämpligt forum för utfärdandet av förbud, har sty- 
relsen intet att erinra i fråga om denna paragraf. 

Åtskilligt utöver vad här sagts skulle kunna anföras i fråga om de generella grunder, på 
vilka ett dylikt lagförslag synes styrelsen böra vila, och om de verkningar, som förslag av 
ena eller andra riktningen i praktiken skulle medföra såväl från skogs- som jaktvårdssyn- 
punkt m. m., men finner styrelsen sig föranlåten att för närvarande begränsa sitt yttrande 
till det nu sagda. Slutligen tillåter sig styrelsen, att till ytterligare belysning av vissa utav 
styrelsen delade grundsatser — bland annat hävdandet av jordägares rätt — i underdånighet 
hänvisa till här bilagda uppsats av jägmästaren J. M. Pauli >»Om plockning av bär, kottar 
och andra naturalster» (sid. 244—255 i Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrifts häfte TII 
för år 1915). 


I detta sammanhang har styrelsen funnit sig böra i all korthet något beröra bestämmel- 
serna uti bland remisshandlingarna befintligt Utkast till lag om ändrad lydelse av 20 kap. 
2 $ samt 24 kap. 3 och 4 $$ strafflagen. 

Det här gjorda tillägget, varigenom även kott å stående träd uttryckligen inbegripits under 
20 kap. 2 $ och 24 kap. 3 $ av strafflagen, till följd varav alltså olovligt plockande av 
kott å stående träd komme att underkastas straffpåföljd, anser styrelsen vara av en för skogs- 
skötseln i allmänhet genomgripande betydelse och ett lyckligt steg i rätt riktning. Värdet 
av en sådan åtgärd torde emellertid redan bland annat i föreliggande P. M. angående rätt 
till bärplockning m. m., vara så belyst att vidare ordande i denna fråga synes styrelsen 
överflödigt. Vad åter angår även ytterligare vissa andra naturalsters — skogsbärens — 
lämpliga inrangering under dessa strafflagens bestämmelser, får styrelsen i underdånighet 
hänvisa till vad styrelsen i början av sitt utlåtande härom anfört. 

Emot föreslagna lydelsen av 24 kap. 4 $ får styrelsen, under hänvisning till vad tidigare 
framhållits, uttala, att vissa därav påkallade ändringar i ordalydelsen synas böra vidtagas. 
Plockandet av bär i skog i och för omedelbart förtärande på stället, bör under inga för- 
hållanden enligt styrelsens mening, medföra straffpåföljd; däremot ställer sig styrelsen tvek- 
sam inför rätten till kottplockning å fällda träd, då detta ej sker i avyttringssyfie, d. v. s. 
för husbehov, vilken rätt skulle komma att avsevärt försvåra kontrollen, då kottplockaren ju 
i detta fall måste föra med sig kotten från skogen och därigenom nära nog fullständigt 
undandrager sig all kontroll över kottens användning. 

Remissakten återställes härjämte. 


Ifrågasatt ändring i stängselförordningen. 


Domänstyrelsen har härom den 6 okt. 1915 avgivit följande underdåniga utlåtande. 

I en vid 1914 års Riksdag väckt motion hemställdes, att Riksdagen måtte i skrivelse till 
Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida icke uti bestämmelser i gällande stängsel- 
förordning och därmed sammanhängande föreskrifter ändringar borde vidtagas i syfte att 
vinna behövliga och möjliga lättnader för stängselskyldighetens fullgörande, samt om vid- 
tagande av de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. 

Med anledning av denna motion hemställde Riksdagen i skrivelse av den 29 augusti 1914, 
det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i syfte att vinna ändring av ej mindre 
gällande stängselförordning den 21 december 1857 än även Kungl. förordningen den 31 
januari 1815 angående laggilt stängsels beskaffenhet samt de övriga bestämmelser, vilka 
därmed kunna stå i sammanhang, ävensom för Riksdagen framlägga det förslag, vartill ut- 
redningen kunde föranleda. 

Genom nådigt beslut den 31 december 1914 har domänstyrelsen anbefallts att efter över- 
jägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över Riksdagens skrivelse; och får till 


SKOGSADMINISTRATIONEN. SN 


ätlydnad härav styrelsen med bifogande av yttranden från samtliga överjägmästare i riket i 
underdånighet anföra följande. 

Riksdagen har uttalat, att ett allmänt och starkt behov förelåge, ej blott av att möjlighet 
bereddes att använda enklare och billigare stängselsätt utan även därav att en omarbetning 
av gällande stängselförordning komme till stånd, vilken omarbetning synts Riksdagen i hu- 
vudsak böra gå ut på dels att — med en bestämdare precisering av stadgandet i stängsel- 
förordningens 2 $ — stängselskyldighet göres beroende uteslutande av stängsels behövlighet 
såsom skydd mot lösgående hemdjur, och att ifrågavarande skyldighet sålunda ej såsom hit- 
tills må betingas av grannelaget såsom sådant på grund av någon generell presumtion om 
ett på landsbygden allmänt skyddsbehov mot skada av hemdjur, de!s att, då stängselskyldig 
hets inträdande fortfarande må göras gällande genom stängselvitsord, sådant må kunna åbe- 
ropas i de fall, då nyssnämnda allmänna förutsättning för stängselskyldighet föreligger utan 
avseende å ägors beskaffenhet och med bortfallande sålunda av de undantag från stängsel- 
vitsords tillämpning, som stadgas uti 4, 7, 8 och 9 $$, dels ock slutligen att det må ankomma 
på behörig myndighet att, uppå ansökan av stängselskyldig, där särskilda omständigheter 
därtill föranleda, bestämma såväl i fråga om stängselvitsords tillämpning i särskilda fall 
som angående jämkning i den för stängselskyldighet utgörande lagstadgade grund. 

Överjägmästarna hava härutinnan i huvudsak intagit följande ståndpunkter: 

Överjägmästaren i Luleå distrikt, Cassel, har ansett ändrade lagbestämmelser i detta hän- 
seende av behovet påkallade och en lagstiftning i av Riksdagen föreslagen riktning vila på 
rättvis grund. 

Överjägmästaren 7 Skellefteå distrikt, Borg, har uttalat, att han ansåge nu gällande be- 
stämmelser i viss mån föråldrade samt för den skull förordat desammas omarbetande. 

Överjägmästaren i Umea distrikt, Egerström, har anfört, att därest å kronomark upplåtna 
skogstorp och odlingslägenheter skola anses inrymda under stängselförordningens $ 9, nöd- 
vändigt torde vara, att förslaget om tillämpning av stängselvitsord även för i denna paragraf 
nämnda lägenheter, vilka nu sakna sådant vitsord, så modifieras, att undantag i nu nämnt 
hänseende göres för skogstorpen och odlingslägenheterna, enär dessas innehavare eljest må- 
hända finge anses erhålla stängselvitsord gentemot kronan, varigenom kronan skulle åsamkas 
avsevärda utgifter. 


Överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt, Welander, har uttalat sin anslutning till 
de synpunkter Riksdagen framhållit. 

Överjägmästaren i Gävle-Dala distrikt, Teden, har anfört, att, därest enligt förslaget stängsel- 
vitsord skulle inträda för ägare av inägor gent emot utmark och för enskild person jämväl 
mot vissa slag av äldre kronoparker (stängselförordningens $ 7), detta visserligen komme 
att bliva till tunga för statsskogarna, men dock syntes vara med rättvisa och billighet över- 
ensstämmande, 1 synnerhet om stängselskyldigheten göres beroende av skyddsbehovet och 
kan underställas behörig myndighet. Större betydelse torde likväl ej enskildes rätt till stäng- 
selvitsord mot förutnämnda kronoparker äga, enär enskild rågranne vanligen önskar ge- 
mensamt mulbete med äldre kronoparker, där ett proportionsvis litet antal beteskreatur finnes. 

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet, Wallmo, har anslutit sig till de framlagda önske- 
målen, dock att beträffande kronans skogar nu gällande bestämmelser om stängselskyldighet 
och stängselvitsord borde bibehållas. Han har bifogat yttranden från ett flertal revirförval- 
tare, och hade dessa i allmänhet instämt uti av Riksdagen uttalade principer, men hava från 
vissa håll betänkligheter uttalats mot borttagandet av stängselförordningens hittillsvarande 
undantag från stängselvitsords tillämpning ($$ 4, os 8 och 9). Införandet av virkesbespa- 
rande stängseltyper såsom laggilda har framhållits såsom en angelägenhet av särskild vikt. 

erjägmästaren i Östra distriktet, Kinman, har anfört i huvudsak: Lagen syntes enligt 
nuvarande lydelse icke förhindra tidsenliga hägnadsmetoder även utan särskild överenskom- 
melse; dock fordrades att stängsel skall freda även mot smärre hemdjur, vilken fordran 
visserligen är ägnad att verka hinderlig för generellt användande av vissa hägnadstyper, 
men näppeligen torde böra eftersättas för landet i sin helhet. Bestämmelserna om stängsels 
beskaffenhet tarvade emellertid komplettering. I förordningens $ I uttalad princip borde 
alltjämt upprätthållas. Framtidsönskemålet vore, att all lagstadgad hägnadsskyldighet bort- 
fölle och ersattes av frivilliga överenskommelser. Intill dess detta önskemål kunde förverk- 
ligas, borde halvdelningsprincipen fortfarande vinna tillämpning, dock med bibehållande av 
i $ 5 omnämnda jämkningsmöjligheter. Stängselvitsord åkermarker emellan borde borttagas 
för beredande av hägnadslättnad i jordbrukstrakter, där föga betesmark finnes. Ändring av 
$$ 7—38 syntes icke motiverad. Däremot kunde skogsbrukets ökade betydelse motivera dess 
deltagande i stängsel gent emot åker och äng. Att avsöndrad lägenhet blott till hälften be- 
hövde hålla stängsel mot stamhemman syntes billigt. 


3 28 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


7. f. överjägmästaren i Västra distriktet, Schmidt, har uttalat: Hägnad av bland annat 
stolpar och trenne stängseltrådar (den mellersta taggtrad) borde bliva. erkänd som laggild, 
men borde då bestämmelse utfärdas därom, att den, som betar med får eller getter, skall 
vara skyldig genom mot dessa djur fredgill hägnad eller genom tjudring ansvara för att de 
ej inkomma å annans . ägor. I övrigt förordades av Riksdagen föreslagna bestämmelser i 
fråga om lättnad i stängselskyldighet. 

T. f. överjägmästaren i Smålands distrikt, Witt, har ansett den rättvisaste lösningen av 
frågan vara, att varje markägare tilldelas stängselvitsord, och att stängselskyldigheten i all- 
mänhet fördelas med hälften på vardera parten, dock med rätt till annan fördelning efter 
påkallad syn, som för undvikande av större kostnader syntes böra verkställas av i gällande 
arrendelags $ 11 omnämnda personer, samt vidare anfört, att kronan borde såsom jordägare 
jämställas med enskilde, och att virkesbesparande stängsel av järntråd å stolpar ovan för- 
bundna med en slana syntes böra komma till användning. TI bifogade yttranden från vissa 
revirförvaltare har framhållits bland annat att kreatursägare borde vara skyldig avhålla sina 
djur från att inkomma å annans mark, där de kunde göra skada å skogsföryngring, även 
om hägnad ej funnes mellan ägorna, helst som kontroll över att öppningar i hägnaderna 
vållades genom åverkan vore synnerligen svårt att åstadkomma. 

Överjäsmästaren i Södra distriktet, Edelstam, har uttalat: Förändringarna i förord- 
ningen borde inskränkas till bestämmelserna om laggilt stängsels beskaffenhet. Frånvaron 
av stängselvitsord för inägor hade nämligen ingått i allmänna rättsmedvetandet och in- 
verkat på värdesättningar av jordegendom i allmänhet. Föreslagen ändring av $ 7 syntes 
på anförda skäl icke till fyllest motiverad. En utjämning av förefintliga i Riksdagens 
skrivelse påpekade oegentligheter och en fördelning av skifteslagets stängselskyldighet i 
förhållande till hägnadens nytta för varje deltagare borde lämpligen äga rum vid förekom- 
mande laga skiftes- eller hemmansklyvningsförrättning, därest icke stängselförordningens $ 5 
visat sig vara tillfyllest i detta avseende. 


Domänstyrelsens yttrande. 


För egen del får styrelsen i underdånighet — med utgångspunkt från de i förut refere- 
rad motivering till Riksdagens skrivelse i ärendet anförda huvudsynpunkter — främst under- 
stryka vad där anförts om det behov, som föreligger av stängselförordningens omarbetande i 
sådant syfte, att billigare och mer virkesbesparande hägnader kunna i mera vidsträckt grad 
komma till användning. I denna fråga har redan tidigare domänstyrelsen jämte lantbruks- 
styrelsen, därtill anbefallda genom nådig remiss den 30 maj 1914, avgivit gemensamt under- 
dånigt utlåtande den 29 december samma år. Häri hava styrelserna framhållit bland annat, 
att, ehuru väl de moderna hägnaderna icke alltid syntes bliva lika effektiva som den s. k. 
»fastgårdshagen», vilken även under vissa förhållanden kunde i längden bliva billigare än 
de förra, styrelserna likväl vore ense om, att stadgandena uti ifrågavarande lagrum — 5 kap. 
byggningabalken och nådiga förordningen den 31 januari 1815 — såsom hinderliga för att 
dessa moderna hägnader vunne den allmänna användning, de förtjänade, borde i viss mån 
omarbetas, och framhöllo styrelserna särskilt önskvärdheten av att det på många ställen i 
vårt land med fördel praktiserade stängselsätt, som bestode i att anbringa ett tillräckligt 
antal rader av ståltråd över varandra, fästade på trästolpar och med en ribba eller slana 
såsom avslutning uppåt, måtte beredas helgd genom tillägg till hittillsvarande stadganden 
på området. Den ståndpunkt, styrelsen härvid intagit, finner sig styrelsen fortfarande böra 
vidhålla med det förtydligande, att stängsel av ifrågavarande slag bör hava samma höjd, som 
nu är bestämd i fråga om laggild hägnad, varjämte de stolpar, på vilka trådarna äro 
spända, skola hava högst fyra meters inbördes avstånd samt trådarnas antal utgöra minst 
wå för att utgöra skydd mot större kreatur (nötkreatur och hästar) och minst fyra för att 
tillika utgöra skydd mot smådjur (får). 

Vad angår av Riksdagen uttalad princip att stängselskyldigheten bör göras beroende ute- 
slutande av ägors skyddsbehov mot lösgående hemdjur, får styrelsen biträda denna åsikt, då 
genom densammas tillämpning ett tvångsvis uppsättande av stängsel med åberopande av 
förordningens 2 $, utan att dessa stängsel i verkligheten motsvara ett förefintligt behov, 
ävensom härigenom uppkommande överflödiga kostnader och onödig virkesförbrukning skulle 
kunna undvikas. Då stängselvitsord tillämpas mot en icke djurägande granne, måste det te 
sig såsom en hård extra pålaga. Det torde likväl åtminstone tillsvidare böra i princip bibe- 
hållas vid lagstiftningen. Men genom den av Riksdagen ifrågasatta ändringen av hittills- 
varande bestämmelser på området erhölle dessa i vissa avseenden en: mera tilltalande 
karaktär. 

Om styrelsen sålunda ansluter sig till önskemålet om vidtagande av vissa ändringar i 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 329 


förordningens nyssnämnda 2 $, ställer sig styrelsen dock tveksam inför riksdagens förslag 
att så generalisera denna paragraf, att de i 4, 7, 8 och 9 $$ angivna undantagen skulle 
helt bortfalla och stängselvitsordet därmed avsevärt utsträckas, Utgår man från den syn- 
punkten, vilken styrelsen i likhet med Riksdagen anser vara riktig, att den i I $ uttalade 
principen om kreatursägares ansvarighet allt jämt bör vara den centrala och grundläggande, 
och drager man därav den konsekvens, att denna princips ytterligare utveckling skulle 
kunna leda till förverkligandet av det upprepade gånger framhävda önskemålet, att stängsel- 
skyldigheten, såvida icke ägare eller brukare av jord överenskomma att hålla stängsel sins- 
emellan, skulle kunna bortfalla, och varigenom bland annat en beaktansvärd virkesbesparing 
skulle uppstå, synes de,t som om stängselvitsordets utsträckande i den omfattning, Riksdagen 
föreslagit, innebure en åtgärd, som snarare motverkade än främjade detta önskemål. Riks- 
dagen har även i sin skrivelse framhållit, att fördelen praktiskt sett av stängselvitsordets in- 
skränkande, i den mån sådant kan ske utan förfång för ägofriden, torde vara uppenbar och 
till fyllest motiverad av den avsevärda börda, stängselskyldigheten vanligen utgör. — Att, 
såsom tvenne öfverjägmästare föreslagit, borttaga stängselvitsord åkermarker emellan, finner 
styrelsen i anslutning härtill vara ett steg i rätt riktning. Såsom af skogsstatstjänstemännens 
bilagda yttranden, framgår hava ock åtskilliga av dessa ställt sig avvisande mot förslaget 
om vitsordets införande även under de i 4, 6, 7 och 8 $$ angivna förhållanden. Domän- 
styrelsen håller likväl för egen del före, att en sådan utsträckning av vitsordet för upp- 
nående av rättvisare grunder för närvarande icke kan undvikas i fråga om 4 och 8 $$, 
under det att, utom vad ovan anförts, flera skäl tala för, att stängselvitsord icke bör ifråga- 
komma uti fall, där enligt 7 och 9 $$ sådant nu är uteslutet. 


Bestämmelserna i 4 $, att inägor sakna stängselvitsord gent emot utägor, synes oegentligt, 
då det är uppenbart, att just inägorna med därå ofta växande dyrbar gröda väl kunna be- 
höva skydd mot i angränsande skogs- eller hagmark betande kreatur, och torde skogspro- 
dukternas ökade värde numera kunna motivera skogsmarkens deltagande i stängsel mot 
åker, äng och plantering. Även i fråga om utjord och urfjäll gent emot annan jord, som ej 
förut tagit i stängsel del (8 $) anser styrelsen som nämnt, stängselvitsord kunna utan olägen- 
het inträda. 

I förordningens 7 $ stadgas, att enskild mark ej har stängselvitsord gent emot kronopark 
eller viss annan skog, som står under kronans omedelbara vård. Den häri ifrågasatta änd- 
ringen, varigenom kronan även för de äldre kronoparker, för vilkas rätta vård stängsel ej 
erfordras eller å vilka betet icke af kronan på något sätt begagnas, skulle bliva hägnads- 
skyldig, synes emellertid styrelsen icke tillräckligt motiverad. 


Även i 9 $ omnämnda avsöndrade lägenheter skulle enligt vad Riksdagen ifrågasatt till- 
erkännas stängselvitsord gent emot stamhemman. En dylik ändring av denna paragraf 
får styrelsen avstyrka, och får styrelsen i sådant sammanhang hänvisa till vad överjägmästaren 
i Umeå distrikt anfört därom att, för så vitt bland dylika lägenheter skulle inrymmas alla 
de skogstorp och odlingslägenheter, vilka numera äro å kronans marker till ett högst be- 
tydande antal upplåtna, innehavarna av dessa lägenheter skulle få stängselvitsord gent emot 
kronan, varigenom kronan skulle åsamkas mycket betydande utgifter för att freda mark, 
som fortfarande är kronans egendom. 

Vad slutligen angår förslaget om utsträckning och komplettering av den i förordningens 
5 $ angivna möjlighet för markägare att vinna nedsättning i stängselskyldighet, får styrelsen 
förorda detsamma, då härigenom möjlighet till åstadkommande av större rättvisa vid stängsel- 
skyldigheters fullgörande kan ernås, enär stängselskyldigheten då kommer i skälig relation, 
till stängselbehof och stängselkostnad, vilken princip styrelsen redan förut fastslagit såsom 
en enligt styrelsens förmenande rättvis grund för bedömandet af hägnadsskyldigheten. För- 
slaget medgiver dessutom även fullständig befrielse från sådan skyldighet under vissa om- 
ständigheter. 

dn ytterligare belysning av vissa i samband med stängselförordningen stående frågor får 
styrelsen i underdånighet hänvisa till sin av yttranden från såväl samtliga Eders Kungl. 
Maj:ts befallningshavanden i riket som från samtliga överjägmästare och revirförvaltare åt- 
följda underdåniga skrivelse den 23 juni 1909 angående lagstiftningsåtgärder till skydd åt 
skogsodlingar mot skada av betande kreatur ävensom sitt underdåniga yttrande den 23 au- 
gusti 1911 angående ifrågasatt förbud mot betande av får och getter å ohägnad skogsmark. 
Avskrifter av dessa båda skrivelser bifogas härjämte. 

Som sammanfattning av det ovan anförda får styrelsen sålunda i underdånighet hemställa, 
att vid nu gällande stängselförordnings och därmed sammanhängande föreskrifters omarbe- 
tande följande synpunkter och önskemål måtte vinna beaktande, nämligen 

att även billigare och mera virkesbesparande stängsel må räknas såsom laggild hägnad 


22 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


330 SKOGSADMINISTRATIONEN. 
att sådan ändring vidtages i 2'$ stängselförordningen att stängselvitsord må mot granne 
göras gällande endast när skyddsbehov mot skada av lösgående hemdjur verkligen föreligger, 
att stängselvitsord må stadgas även för de nu i 4 och 3 $$ stängselförordningen angivna 
undantagsfall, 
att 7 och 9 $$ stängselförordningen må bibehållas i huvudsakligen orubbat skick, samt 
att behörig myndighet må äga befogenhet att besluta om stängselvitsordets tillämpning i 
särskilda fall samt om jämkning i lagstadgad hälftendelningsgrund för skyldighetens utgörande. 
Remissakten återställes härjämte. 


Tidigare utnämnande till extra jägmästare. 


Domänstyrelsen har i underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 dec. hemställt, att 
från skogshögskolans jägmästarekurs utexaminerade elever jämväl under år 1916 måtte kunna 
få efter 6 månaders väl vitsordad praktisk tjänstgöring utnämnas till extra jägmästare å 
distrikt. För dem, som under denna tid bliva inkallade till krigstjänstgöring, har därjämte 
föreslagits, att blott fyra månaders tjänstgöring skulle vara tillräcklig för att erhålla förord- 
nande som extra jägmästare. —-Dock skulle de efter fyra månader utnämnde under den första 
tiden blott få användas till skogsindelningsarbeten under erfaren jägmästares ledning. 


Fördelningen av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter. 


Domänstyrelsen har den 23 dec. 1915 avgivit följande utlåtande till Kungl. Maj:t över 
de sakkunnigas härom avgivna förslag: 

Genom nådig remiss den 30 november 1915 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- 
styrelsen avgiva underdånigt utlåtande över betänkande avgivet av inom Kungl, Jordbruks- 
departementet tillkallade sakkunniga för verkställande av närmare utredning samt avgivande 
av förslag rörande grunderna för fördelning av de 10 Z av skogsvårdsavgifterna, vilka, jäm- 
likt 4 $ i nu gällande förordning den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift, skola redovisas 
till statskontoret för att av Eders Kungl. Maj:t i mån av förefallande behov fördelas mellan 
samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. 

Svårigheten att utan en dylik ingående utredning, som nu av de sakkunniga åvägabragts, 
erhålla någon objektiv grund för en rättvis fördelning av de till statskontoret redovisade 
avgifterna skogsvårdsstyrelserna emellan har redan i den 28 oktober 1914 avgivet underdå- 
nigt yttrande över framställningar från vissa skogsvårdsstyrelser om andel i reserverade skogs- 
vårdsavgifter för år 1913 av domänstyrelsen framhållits. 

I detta sitt yttrande framhöll nämligen styrelsen bland annat, att det ingalunda vore en 
lätt uppgift, att för skilda skogsvårdsstyrelser rätt bedöma, i vad mån den enas behov kunde 
anses vara mera trängande än den andres. Visserligen lämnade årsberättelserna härvid 
någon ledning, men redogörelserna för skilda skogsvårdsstyrelsers verksamhet voro i vissa 
fall ej kommensurabla, enär medel, som anvisades såsom bidrag för likartade ändamål, t. ex. 
avdikning av sumpmarker, kunde vara förbundna med avsevärt olika villkor. Den ena skogs- 
vårdsstyrelsen kunde i följd av rikliga tillgångar vara mera generös än den andra, men de 
kunde båda hava förbrukat sina tillgångar och vara i behov av ökade medel. 

Styrelsen ansåg emellertid, att behoven borde så vitt möjligt kunna prövas objektivt med 
hänsyn till myckenheten av sådana göromål för skogsvårdens främjande, äldre kalmarkers 
skogsodling, avdikning av sumpmarker m. m., vilka behövde utföras, men vartill även med 
ett sparsamt användande av skogsvårdsstyrelsernas tillgångar medel saknades. Någon väg- 
ledning rörande skilda skogsvårdsstyrelsers behov av medel utöver de 90 24 av skogsvårds- 
avgifterna, som beträffande varje sådan styrelses verksamhet tillfölle densamma, lämnade 
härvid beloppen af de anslag, som landsting och hushållningssällskap anvisat till skogsvår- 
dens främjande. Den fördelning, som Eders Kungl. Maj:t fastställt för det belopp av 67,500 
kronor, som av riksdagen anvisats såsom bidrag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas 
verksamhet, syntes därför i detta fall kunna lämna ledning. De 10£ av skogsvårdsav- 
gifterna, varom här vore fråga, motsvarade nämligen ungefär det belopp, som i skogsvårds- 
avgift härflutit från virke, som avverkats å kronans skogar, och kunde alltså till sin natur 
anses vara nära befryndade med statsmedel. 

Domänstyrelsen ansåg sig emellertid icke böra framlägga något förslag till de ifrågava- 
rande skogsvårdsmedlens fördelning, förrän samtliga skogsvårdsstyrelser lämnats tillfälle att 
yttra sig i ärendet, men föreslog styrelsen, därest Eders Kungl. Maj:t likväl skulle finna sig 
böra särskilt nu pröva frågan om utdelning av vissa belopp av de reserverade skogsvårds- 
medlen till sökandena i detta ärende, att härvid skulle tillämpas de grunder, som för Eders 
Kungl. Maj:t varit vägledande vid fördelning av riksdagens på extra stat anvisade anslag 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 331 


av 67,500 kronor såsom bidrag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, och 
att de belopp, vilka skulle komma på sådana skogsvårdsstyrelser, som då ej vore sökande, 
måtte tillsvidare reserveras för att framgent utdelas. 

Av här ovan relaterade skrivelse framgår sålunda, att domänstyrelsen ansett en mera vitt- 
gående utredning i ärendet: vara av nöden för ernående av rättvisa grunder vid fördelning 
skogsvårdsstyrelserna emellan av nu ifrågavarande belopp, varför ock styrelsens förslag endast 
varit att betrakta såsom en nödfallsutväg av interimistisk natur. I sitt betänkande hava för 
övrigt de skogsvårdsavgiftssakkunniga — såsom det synes med fullt fog — i förbigående 
framhållit, att fördelningen av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 
numera icke kunde anses vara tillfredsställande. Vad detta anslags fördelning angår, har 
domänstyrelsen emellertid innevarande dag gjort särskild underdånig framställning om för- 
ändring härutinnan, varför styrelsen icke finner sig böra i detta sammanhang närmare ingå 
på denna fråga. 

De sakkunnigas föreliggande förslag synes innebära en så vitt möjligt rättvis fördelning 
av de medel, varom nu är fråga. Styrelsen får därför ansluta sig till vad de sakkunniga i 
ärendet hemställt.  Remissakten återställes härjämte. 


Fördelning av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas 
verksamhet. 


Domänstyrelsen har härom den 23 dec. 1915 avgivit följande framställning tll Kungl. 
Maj:t: 

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 30 november 1915 anbefallt domän- 
styrelsen avgiva underdånigt utlåtande över betänkande avgivet av inom Kungl. Jordbruks- 
departementet tillkallade sakkunniga för verkställande av närmare utredning och upprättande 
av förslag rörande grunderna för fördelning av till Kungl. Statskontoret redovisade skogs- 
vårdsavgifter, har domänstyrelsen till åtlydnad härav innevarande dag avlåtit underdånig 
skrivelse. 

I de sakkunnigas betänkande beröres emellertid en något på sidan om desammas uppgift 
liggande fråga, vilken styrelsen ansett böra bliva föremål för sin särskilda underdåniga fram- 
ställning, nämligen frågan om fördelningen av det av riksdagen årligen på extra stat anvi- 
sade anslaget 67,500 kronor till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårds- 
styrelsernas verksamhet. De sakkunniga hava härvid framhållit, att fördelningen av detta 
anslag icke numera kunde anses vara tillfredsställande, då sedan denna fördelning första 
gången gjordes, förändringar i flera hänseenden inträffat, i fråga om de olika skogsvärds- 
styrelsernas administrationskostnader och möjligheterna för dessas bestridande, och ifråga- 
varande anslag torde uteslutande vara avsett att lämna bidrag till dylika kostnader. De 
sakkunniga hava dock icke ansett sig böra närmare ingå på denna fråga utan endast velat 
fästa uppmärksamheten därpå. 

Då det åligger domänstyrelsen att årligen till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslag 
till detta anslags fördelning, får styrelsen med föranledande av förhandenvarande fråga i 
underdånighet anföra följande: 

Förenämnda anslag har, sedan skogsvårdsstyrelser enligt därför gällande bestämmelser trätt 
i verksamhet, utgått med 60,000 kronor, som fördelats på 22 skogsvårdsstyrelser med högst 
4,000 och lägst 1,000 kronor för dem vardera, intill dess Eders Kungl. Maj:t genom sär- 
skilt nådigt beslut den II september 1908 tilldelat den sedan I augusti samma år tillkomna 
skogsvårdsstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde för samma ändamål dels under åter- 
stoden av år 1908 ett belopp av 2,000 kronor samt dels under är 1909 ett belopp av 7,500 
kronor, från vilken tid sålunda det av riksdagen anvisade anslaget utgjort 67,500 kronor 
årligen. 

Genom nådigt brev den 17 juni 1904 erhöll domänstyrelsen befallning att till Eders 
Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande användning af det för år 1905 anvisade ansla- 
get åa 60,000 kronor, varvid styrelsen i sitt den 14 december samma år dagtecknade utlå- 
tande erinrade bland annat, att skogskommitténs förslag till stat för skogsvårdsstyrelsernas 
tjänstemän och betjänte slutade på en summa av 150,000 kronor, samt att organisations- 
kostnaden efter länens ytvidd och skogstillgångar beräknades i de norra länen till 10,500 
kronor, i de sydligaste till minst 4,600 kronor, och i övriga län med växlande belopp inom 
nämnda maximi- och minimisiffror. I denna organisationskostnad inbegrepes även avlö- 
ningar ät de tjänstemän, som enligt kommitténs förslag skulle, för att vid skogsvårdsstyrel- 
serna såsom föredragande och sekreterare företräda den forstliga sakkunskapen, förordnas av 
Eders Kungl. Maj:t och avlönas av statsmedel med 4,000 kronor i de norra och 3,000 kro 


332 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


nor i de mellanliggande länen eller tillhopa 73,000 kronor, vilket belopp enligt kommitténs 
förslag borde utgå av statsmedel. Detta anslag hade riksdagen på så sätt beviljat, att 60,000 
kronor på extra stat för år 1905 anvisats såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för 
uppehållande i det hela av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Med denna förändring i an- 
slagets belopp och syfte samt i betraktande därav, att skogsvårdsavgifterna enligt gällande 
grunder komme landstingsområdena tillgodo i de norra landsdelarna i mycket riklig, men i 
de södra i endast ringa mån, syntes det styrelsen vara med billigheten mest överensstäm- 
mande, att det ifrågavarande anslaget lika fördelades mellan landstingsområdena. 

Därefter fann Eders Kungl. Maj:t gott att i nådigt brev till domänstyrelsen den 31 de- 
cember 1904 bestämma det beloppet skulle mellan skogsvårdsstyrelserna på nedanstående 
sätt fördelas: 


skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde 2,500 kronor 
? » Uppsala » 4,000 » 
» Södermanlands , » 4,000 » 
, Östergötlands » d 2,500 » 
» Jönköpings » | 1,500 » 
Kronobergs » 1,500 » 
Kalmar läns norra » 2,500 » 
» » södra , 2,500 
Blekinge läns » 4,000 
Kristianstads » , 4,000 ) 
Malmöhus » » 4,000 » 
Hallands » » 4,000 » 
Göteborg och Bohus » » 4,000 » 
> » — Älvsborgs » » 1,500 » 
Skaraborgs » » 4,000 » 
> » Värmlands » » 1,000 » 
» >» Örebro » > 4,000 
> » Västmanlands » » 4,000 » 
> » - Kopparbergs > » 1,500 » 
» » — Gävleborgs d > 1,000 » 
Västernorrlands » » 1,c00 » 
» Jämtlands » » 1.000 » 


Summa 60,000 kronor 


Denna fördelning har sedermera orubbad bibehållits med undantag av att, säsom nämnts, 
anslaget från och med år 1909 ökats med 7,500 kronor, vilka tilldelats Gottlands läns skogs- 
vårdsstyrelse. 

Att denna ursprungliga fördelning icke numera, till följd av den utveckling skogsvårds- 
styrelsernas verksamhet under senare år genomgått, och de i samband därmed ökade admi- 
nistrationskostnaderna, kan finnas vara fullt tillfredsställande, anser domänstyrelsen uppenbart, 
men har styrelsen tvekat hittills föreslå någon förändring härutinnan. 

Uppställes en jämförande procentuell tablå över den andel, som skogsvårdsstyrelserna i 
respektive landstingsområden enligt sakkunnigas förslag skulle erhålla av till statskontoret 
redovisade skogsvårdsavgifter och den andel de hittills erhållit av anslaget å 67,500 kronor 
till uppehållande av sin verksamhet, erhålles följande resultat: 


Andel i anslaget å 
| Skogsvärdsstyrelse i ......... landstingsområde 
10 4 av skogs- 6 
| - 7,5005kT. 
värdsavg. 
fötwekkolms LEE) st ANSER ENA ORT 5 procent 3,70 procent 
Uppsala JAR ERA ER GS 5 » 5293 » 
[Södermanlands 2 AREAN EL 2 » 5193 > 
gr Re RR a atela kis k Sea prefeksrstsl 3 » 3170 > 
Jönköpings Rn IA Ger a ssd SIN OISR LYS 2,22 » 
Kronobergs mg RE EEESE EE SS OR ELe 5 » 2,22 > 
[Kalmar länsdnorra L NN INRE sor La. Ass ER I » 3170 > 


EEE STYRET Sn 


Na 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 333 


T 

Andel i anslaget å 

| SKkOgsvärdsstyrelse 1::...s...s landstingsområde | i Er 
10 9 av skogs- 

| ÖR ENTSNGOR 67,500 kr. 
| vardsavg. 
NISSUTR AT STADSKSOCTA oo a Si sedesn ss skinn Rss rr 2,5 procent 3,70 procent 
Gottlands ÅA TI FAN HR VR are ad fn er 3 I 1,10 > 
Blekinge IS ARNE RAR er Arn anna oa 3 593 » 
Kristianstads FER er SNS GA sr FS eran 6 > 5593 » 
Malmöhus SSR va fed GSE a Ararat SG 5593 » 
Hallands "Tys SanE AO NRO NASSA EEA II 5593 > 
IGöleborgskochWbohust agan 7 » 5:93 » 
'Alvsborgs RR TN RS share fö alefvn 7 / 2,22 » 
Skaraborgs FR RAT SA Ne [el 1a ere kejeR BH >» 5:93 > 
Värmlands VS RS MSS SYST aa daj seg Teg 3 » 1,48 ? 
HELP ETT ORSA AR AE ED I VR Säk adrenalin styre bra 4 » 5,93 
'Västmanlands DNS SE BA SK Sa FR SLET, 5 > | 5593 
KOPPEL ETOS FR ara MA Sr Br eleloetes see 5 era ESENSA 2,22 > 
Gävleborgs DY, leser kd OG. sin RSA | 2 1,48 » 
Västernorrlands DN SN rs sö04 öfriga else | 4,5 1,48 » 
Jämtlands DR SEE gel sörs este es | 4 > 1,48 » 


Såsom av denna tablå framgår visa procentsatserna en högst betydande differens vid de 
båda anslagens fördelning. Då nu skogsvårdsavgiftssakkunnigas förslag till fördelningsgrund 
för till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter är baserat på skogsvårdsstyrelsernas me- 
delbehov i stort sett, giver sammanställningen vid handen, att nuvarande fördelning av an- 
slaget om 67,500 kronor, därest detsamma skall anses hava till uppgift att vara ett bidrag 
till bestridandet av kostnaderna i allmänhet för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verk- 
samhet, synes böra jämkas närmare i överensstämmelse med av de sakkunniga angiven för- 
delningsgrund för skogsvårdsavgiftsanslaget. En fördelning av båda dessa anslag efter lik- 
artade principer torde emellertid icke lämpligen kunna ifrågakomma, då de anvisade belop- 
pens karaktär av tvenne skilda anslag härigenom skulle bortfalla, och en förryckning ske i 
anslagens ursprungliga ändamål. 

I anslutning till vad styrelsen i sin förut relaterade underdåniga skrivelse i ärendet den 
14 december 1914 anfört, håller nämligen styrelsen före, att anslaget till uppehållande av 
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet närmast är avsett såsom bidrag till dessa styrelsers admi- 
nistrationskostnader, vilken uppfattning synbarligen delas av de skogsvårdsavgiftssakkunniga, 

Av skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser för år 1914 inhämtas följande uppgifter om sty- 
relsernas inom de skilda landstingsområdenas utgifter för avlöningar och reseersättningar 
(utom beträffande skogsodling): 


Stockholms TREA EE VA ae RR so se a 15,240,60 kronor 
Uppsala EA rt SERA) SO RSS RE RSA KI:025 700 
Södermanlands 25 FN Kr BRN RR RAR of betala BRN ST Apda fr ärar e 12,101,26 
Östergötlands SINE RESER FOO VAR ET LONE BAT ena 17,016,83 
Jönköpings SES Rp E SRS LÄRAN 13,038,35 — >» 
Kronobergs SJR SES ÄRA ORG R TAN RN rn 9 oc 10,444,95 
FSA LA rs KATA SEO re rr ng re RE Ra RR ord td nara 13,720,32 

» (NAS CCT NN KI AE a af RS RA rår ale ga ale veg DR eV 10, 170,00 
Blekinge RASER ASA ÅSA SKL LENE 8,624,68 
Kristianstads DTS ER Sr RR Ar RA STASIS mrs AEA ER 10,7 33,21 
Malmöhus FIT SALSA orre RE KS ESER SAR SEA 5,562,87 
Hallands ÄTA REAR a 2 SVAL SEE GENER RNA Sa jatel kaja 2 I I,400,00 
GOlePOLE SKO CSO USTA re tee setet dif laf olA rinner dk sleke oe 11,970,90 
Älvsborgs Sd ESD AEA REA De SAR So EE 22,7 10,19 
Skaraborgs FIA Sao SNETT ARR a kv re rs RANG SÅ 11,737,37 
Värmlands FR mA RR FR RTL fe 2 5 MR SAS ERE 29,739,07 = > 
Örebro pr FTIR SN AE ESC VAT ED BA RN 1 a 13,274,23 


Västmanlands 21,258,26 > 


334 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


EJ 
Kopparbergs | EN VREOR 2 0 I ch bs ARSA NA NN a a de 25,100,00 kronor 
Gävleborgs 265 REN RNE ao mäkta sa for BAJA 34, 120,27. 3 
Västernorrlands KSR BEA ge 1 ah Jeler SOES NE 34,069,30 — » 
Jämtlands Am a ma oro SÅN SN ERE ATERN NA fe 22,175,00 » 


Därest de till ovanstående skogsvårdsstyrelsers verksamhet anslagna 60,000 kronor skulle 
anses böra fördelas i proportion till ovan angivna utgiftsbelopp, får domänstyrelsen hemställa 
att de 7,500 kronor, som därutöver sedermera anvisats speciellt för Gottlands läns skogs- 
vårdsstyrelses räkning, måtte få fortfarande utgå till denna skogsvårdsstyrelse oberoende av 
fördelningen i övrigt och tillåter sig domänstyrelsen, under erinran om sättet för detta sist- 
nämnda anslags tillkomst, i övrigt hänvisa till vad styrelsen anfört i sin underdåniga skri- 
vnlse den 22 augusti 1908 angående beviljande av medel åt skogsvårdsstyrelsen i Gottlands 
läns landstingsområde. 

Under förutsättning att sådan fördelningsgrund, som ovan antytts skulle finnas lämplig, 
skulle av dessa 67,500 kronor följande belopp tillgodokomma skogsvårdsstyrelserna inom 
de olika landstingsområdena. 


Stockholms fanta. JACK 4,16 2 av 60,000 = 2,496 kronor 
Upsala Jr "Bb SA IF EFS » 1,902 » 
SOdermanlandsi oc Föga eäledelesse ida 3,30 >> > » 1,980 > 
Östergötlands EE onde sr lasns 4,64 » oo» 2 2,784 , 
Jönköpings hf 5; RAT INTA EN » 2,232 > 
Kronobergs ST a SEE NR 2485 STRT Lå 1,710 z 
Kalmar lansynosca i I sosse 375 >» » » 2,250 » 
> 553 ESO CT ER dr sal 2,78 » » » 1,668 > 
Gottlands SN SSE FA = 2 » 7,500 » 
Blekinge FACES ARR ER 2,35 » » 1,410 z 
Kristianstad SR NEFERA AN ERA 2,03 » » » 1,758 » 
Malmöhus NILE NADER I,5;2 > > »> 912 cd 
Hallands : FIAT SAR Era o dee » 1,366 » 
(Göteborgs OcKPBORUS. (vössospssskeres 3,27 >: >» 2 1,962 » 
Älvsborgs BLS SBR ETANEER 6,20 » » : Z$720 >» 
Skaraborgs STRESSA SEE KE 5200 AB > 1,920 » 
Värmlands FALL SSSK SE AT » 4,872 > 
Örebro NS sb knas ag SRA 3502 SN > 2,172 » 
Västmanlands Ars SS SANNA 5,80 » >» » 3,480 » 
IKOpPparb ere sm Se $i maior 6,85 » » » 4,110 » 
Gävleborgs NART 9,3r » » > 5,586 = » 
Västernorrlands SMP EJE G;30r TR > 5,580 » 
JamtländsteR 1 dr esnisr die 6,05 » » > 3.630 É 


Summa 67,500 kronor 


En på ovanstående grunder baserad fördelning skulle kunna årligen med lätthet verk- 
ställas med ledning av skogsvårdsstyrelsernas senast publicerade årsberättelse, under det att 
en proportionering efter administrationskostnaderna i mera vidsträckt bemärkelse tagna svår- 
ligen låter sig göra enbart med ledning av de officiella redogörelserna i styrelsernas berät- 
telse, då där anförda utgiftsposter icke äro kommensurabla och ej heller tillräckligt nog- 
grant specifierade. 

I avsaknad av kännedom om de motiv, som för Eders Kungl. Maj:t varit ledande vid 
anslagens första fördelning, anser sig domänstyrelsen emellertid icke nu böra framlägga nå- 
got direkt förslag i ärendet, utan får styrelsen, under förutsättning att anslag till samma be- 
lopp och för enahanda ändamål varder jämväl av 1916 års riksdag anvisat, i underdånighet 
hemställa, det Eders Kungl. Maj:t i enlighet med dessa motiv eller på sätt i övrigt kan 
finnas påkallat täcktes taga frågan om fördelningen av anslaget å 67,500 kronor till be- 
stridandet av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under för- 
nyad omprövning. 


Anskaffande av läroböcker och planschverk rörande skogshushållning och 
skogsvård. 


Domänstyrelsen har härom den 31 dec. avgivit följande förnyade utlåtande till statsrådet 
och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet. 


WEAVER ESETETE VE 


> 


SKOGSADMINISTRATIONEN. FSS 


Genom remiss av den 17 augusti 1915 har herr statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruks- 
departementet anmodat Kungl. Domänstyrelsen avgiva förnyat utlåtande över ett av tillkal- 
lade sakkunniga inom Kungl. Jordbruksdepartementet avgivet betänkande angående läroböc- 
ker och planschverk rörande skogshushållning och skogsvård med anledning av vad styrelsen 
för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt i yttrande av den 4 nästlidne juni anfört. 

Styrelsen för skogshögskolan och försöksanstalten framlägger i sitt nyss nämnda yttrande 
åtskilliga från de sakkunnigas betänkande avvikande meningar. Sålunda framhålles lämp- 
ligheten av, att den föreslagna läroboken för vuxna icke utgives i tvenne för skilda lands- 
ändar avpassade upplagor, utan att gemensam lärobok utarbetas för hela landet jämte till 
denna hörande supplementhäften för de mest extrema trakterna av vårt land. Detta ändrings- 
förslag synes styrelsen välbetänkt, då därigenom bl. a. ekonomisk fördel synes kunna vinnas, 
dels genom minskat författarearvode och dels genom billigare tryckningskostnader. Den 
större upplaga, i vilken boken måste beräknas utgå, därest den ej tryckes i skilda upplagor, 
torde även möjliggöra en sänkning av bokhandelspriset. Samma princip, som av nämnda 
styrelse uttalas, har Domänstyrelsen för övrigt tidigare beaktat t. ex. vid utfärdandet av se- 
naste skogsindelningscirkulär, då — i motsats till vad förut varit fallet — indelningsbestäm- 
melser för hela landet sammanförts i gemensamt cirkulär. 

Ett omarbetande av den av länsjägmästare Beer och seminarielärare Sjöholm å A.-B. 
P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna läseboken för att göra densamma mera lämpad som 
läsebok för barnen i folkskolor och andra därmed jämförliga läroanstalter anser styrelsen 
sig likaledes kunna förorda, under förutsättning att författarna befinnas villiga att låta boken 
undergå granskning och nödig omarbetning. 

Även övriga av samma styrelse i dess yttrande framlagda från de sakkunnigas betänkande 
avvikande förslag — smärre ändringar i detaljförteckningen i fråga om de färglagda plan- 
scherna, svarttrycksplanschernas ersättande med skioptikonbilder samt slopandet av föreslagen 
pristävling för erhållande av planscherna och den ifrågasatta större läroböken — får Domän- 
styrelsen tillstyrka, då de synas styrelsen vara av praktisk och ekonomisk betydelse. 

Beträffande förslaget, att åt Domänstyrelsen skulle uppdragas att närmast genom någon 
sin tjänsteman anskaffa författare till såväl den föreslagna boken som material för planscherna 
och övervaka dessas utförande, ställer sig styrelsen visserligen tveksam om lämpligheten av, 
att styrelsen så att säga ikläder sig ansvaret för det utförda arbetets kvalitet, ehuru detta 
ansvar närmast bör vila på den eller de enskilda personer, som kunna åtaga sig uppdraget, 
vilket ju icke heller under sin fortgång kan av styrelsen övervakas, men då styrelsen för 
skogshögskolan. och statens skogsförsöksanstalt icke anser sig kunna åtaga sig bedömandet 
av de föreslagna arbetena, vill styrelsen, under förutsättning att styrelsen berättigas inhämta 
nödigt yttrande från skogshögskolans lärarråd, icke ställa sig avvisande mot nyssnämnda för- 
slag, därest åvägabringandet av ifrågavarande läroböcker och planschverk eljest möjligen 
skulle kunna förhindras eller fördröjas. 

Mot för publikationerna beräknade kostnader finner Domänstyrelsen ej anledning till annan 
erinran än att redaktörsarvodet för övervakandet av planschernas ritande och materialanskaff- 
ning härtill, även om man beaktar att för detta ändamål erfordras en person som äger både 
tillräckliga botaniska och patologiska kunskaper och konstnärlig blick, synes väl högt i för- 
hållande till den summa, som ansetts tillräcklig för det men hänsyn till anskaffande av illu- 
strationsmaterial m. m. rätt krävande redaktörsarbetet med den större läroboken. 

Remissakten återställes härjämte. 


Upplåtande av lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa delar 
av lappmarken. 


Domänstyrelsen har den 21 dec. 1915 avgivit följande und. utlåtande härom. 

Genom nådig remiss den I innevarande december har domänstyrelsen erhållit befallning 
att avgiva underdånigt utlåtande över de förslag till upplåtelser av lägenheter ovan odlings- 
gränsen inom Västerbottens län, som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, på grund 
av nådigt uppdrag den 3 sistlidna juni, genom tillkallade tre sakkunniga personer låtit på 
ort och ställe under innevarande år uppgöra. 

I sådant hänseende har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande till Eders Kungl. Maj:t 
ingivit 18 stycken ansökningshandlingar med tillhörande kontraktsförslag, därav 4 stycken 
avse upplåtelse med nyttjanderätt i tio år utan optionsrätt av utängar till fyra lägenheter 
inom Vilhelmina socken, vilka av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande definitivt upplåtits 
med äganderätt, och 12 stycken — därav 9 inom Vilhelmina, 2 inom Tärna och 1 inom 
Sorsele socken — avse upplåtelse å nyttjanderätt under 50 år med optionsrätt för själva 


336 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


hemjorden samt kontrakt med nyttjanderätt utan optionsrätt under 10 år för utängarna samt 
återstående 2 stycken avse upplåtelser å nyttjanderätt under innehavarnes livstid beträffande 
hemjorden och under 10 år utom optionsrätt beträffande utängarna. 

Utom dessa huvudåtgärder har beträffande vissa lägenheter, belägna vid de större sjöarna, 
upprättats särskilda kontrakt, avseende nyttjanderätt på 10 år för sådan mark, som är be- 
lägen lägre än 2 meter över dessa sjöars högsta vattenstånd. 

Här nedan komma de skilda upplåtelserna att betecknas på följande sätt, nämligen upp- 
låtelserna med optionsrätt på 50- åriga arrenden £y$ I, upplåtelserna på livstid typ 2, upp- 
låtelserna till lägenhetsägare av vissa ängeslägenheter typ 3 samt sådana upplåtelser, där 
viss mark utgöres av uppdämningsmark, /!vp 4. 

Till varje upplåtelse utgöres handlingarna av en till Eders Kungl. Maj:t ställd ansökan 
samt skilda kontraktsförslag, för typ I: ett kontrakt, litt. A, avseende hemjorden, och ett 
litt. C., avseende slåtterlägenheter, för typ 2: ett kontrakt litt. B, avseende hemjorden och 
ett litt. D, avseende slåtterlägenheter, för typ 3: ett kontrakt, litt. E, avseende slåtterlägen- 
heter samt för typ 4: förutom de under typ I angivna kontrakten ett kontrakt, litt. F, av- 
seende dämningsmark. 

Till varje kontrakt om upplåtelse av hemskifte hör dessutom karta, upprättad i skalan 
1:4,000. Såsom en allmän erinran emot de uppgjorda kartorna får styrelsen anföra, att 
beskrivning av den kartlagda marken i allmänhet helt och hållet saknas. En dylik be- 
skrivning hade lämpligen kunnat anbringa å själva kartan med angivande av areal av 
skilda markslag — för skogsbörd avsedd mark och beskrivning av denna, för odling tjänlig 
mark, impediment m, m, — Därjämte synes till varje karta eller upplåtelsehandling bort 
hava fogats beskrivning över den å hemskiftet eventuellt befintliga skogens mängd och be- 
skaffenhet. 

Såsom ett allmänt omdöme om lägenhetskontrakten får styrelsen framhålla, att det enligt 
styrelsens åsikt hade varit mera tilltalande om, i stället för att i kontraktet särskilt beskriven 
trakt anvisats för fångst av bränsle, stängsel- och slöjdvirke samt taktäckningsämne en ge- 
nerell bestämmelse influtit under punkt I av innehåll, att dylikt virke finge tagas efter anvis- 
ning av vederbörande skogstjänsteman å i förhållande till lägenheten lämpligt belägen trakt. 

Naturförhållanden i form av stormfällning m. m. kunna nämligen inträffa, som göra att 
det kan befinnas lämpligare att förlägga avverkningen av dylikt virke till andra områden 
av omgivande kronomark än den anvisade trakten. 

Det är möjligt, att den i andra momentet av punkt I intagna bestämmelsen om att arren- 
datorn är skyldig att hörsamma de föreskrifter rörande avverkning och skogsvård, som av 
vederbörande skogstjänsteman meddelas, kunna anses innebära skyldighet för arrendator att 
eventuellt även inom annat område än den anvisade trakten avhämta sitt behov av bränsle 
och dylikt virke. Då vederbörande skogstjänsteman — jägmästare eller kronojägare — åt- 
minstone med vissa års mellanrum torde komma ait besöka lägenheterna, till utrönande av 
huru arrendatorn fullgör sina skyldigheter i avseende på skogens nyttjande m. m., skulle 
anvisning av ved m. m. lämpligen kunna göras i samband med dylikt besök på platsen. 

I stort sett samma anmärkning gäller om den i punkt 2 av de upprättade kontrakten om 
slåtterlägenheter intagna bestämmelsen, om att arrendatorn äger att till lador, hässjor och 
övriga hägnader avgiftsfritt taga virke från viss trakt intill ett i kontraktet angivet avstånd 
från respektive slåtterängar. Styrelsen anser att i stället bort intagas en bestämmelse av 
förslagsvis följande innehåll: 

»Arrendatorn äger att till lador, hässjor och nödiga hägnader avgiftsfritt efter anvisning 
av vederbörande skogstjänsteman taga därtill användbart virke av torr, skadad eller eljest 
mindrevärdig skog från i förhållande till slåtterlägenheterna lämpligt belägna trakter av om- 
givande kronomark». Den av förrättningsmännen föreslagna benämningen »renfjällslägen- 
heter» anser styrelsen förslagsvis böra utbytas mot benämningen »fjällägenheter», då eljest 
lätt den föreställningen insmyger sig, att desamma äro upplåtna åt lappbefolkningen för ren- 
skötselns bedrivande. 

För övrigt anser sig styrelsen icke hava något i sak att erinra mot de uppgjorda för- 
slagen. 

Remissakten jämte en portfölj handlingar får styrelsen återställa. 


Reglering av löneförhållandena för domänförvaltningens personal. 
Domänstyrelsen har den 10 januari ingått till Kungl. Maj:t med följande framställning 


härom. 
Till domänstyrelsens kännedom har kommit, att Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt en kom- 


SKOGSADMINISTRATIONEN. SK 


mission att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglemente för tjänstemän 
vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk och tullverket må 
kunna ersättas av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser för samtliga dessa verk, 
samt, om kommissionen anser detta vara förhållandet, avgiva de förslag till gemensamma 
bestämmelser, som kommissionen finner sig böra föreslå. 

Därest denna kommission kommer att anse gemensamma avlöningsbestämmelser för ovan 
nämnda kårer och verk önskvärda och därom avgiva förslag, skulle ett dylikt förslag komma 
att, jämte tullverket, omfatta samtliga statens affärsdrivande verk utom domänstyrelsen, som 
dock numera, sedan avkastningen från statens skogar stigit till så betydande belopp, att 
dessa spela en avsevärd roll i riksbudgeten, är att anse såsom ett av de största bland de 
affärsdrivande verken. Det måste fördenskull vara av synnerlig vikt, att så ordna löneför- 
hållandena för personalen vid även detta verk, att dess utveckling må kunna ostört fortgå. 
I sådant avseende synes det vara lika nödigt, att på samma sätt beakta och undersöka av- 
löningsförhållandena för domänstyrelsen och dess underlydande personal som för personalen vid 
statens övriga affärsdrivande verk. 

Visserligen erhöll skogsstaten sin senaste lönereglering något år efter det sådan reglering 
ägt rum för personalen vid statens järnvägar och vid telegrafverket, men såväl postverkets 
som vattenfallsverkets och tullverkets personaler hava erhållit sina nuvarande lönevillkor 
senare. 

Domänstyrelsen har ej kunnat finna skäl föreligga, som tala emot att icke även domän- 
styrelsen och dess underlydande personal böra medtagas, därest gemensamma avlöningsbe- 
stämmelser skulle anses önskvärda för statens övriga affärsdrivande verk. Såsom särskilda 
skäl för en dylik åtgärd får styrelsen åberopa dels den framställning om lönereglering, som 
av Sveriges kronojägareförbund ingivits till Eders Kungl. Maj:t och varöver domänstyrelsen 
avgivit underdånigt utlåtande den 27 oktober 1915, dels ock vad de sakkunniga för en för- 
bättrad skogsvård å de allmänna skogarna i södra och mellersta delarna av landet i sådant 
avseende anfört i sitt betänkande den 17 december 1915. Dessa sakkunniga hava föresla- 
git bland annat, att tjänstgöringspenningarna för överjägmästarna 1 de södra distrikten skulle 
höjas till samma belopp, som nu utgå till överjägmästarna i de norra (sid. 281), vilket på- 
tagligen skulle göra en motsvarande höjning för de senare berättigad. Vidare hava samma 
sakkunniga uttalat den meningen, att de lönebelopp, som nu utgå till jägmästarna, vore för 
lågt tillmätta och i en snar framtid borde höjas. De ansåge sig likväi icke kunna framlägga 
bestämda förslag härom (sid. -312, 313 och 328). 

På grund av vad sålunda anförts får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders 
Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida icke det uppdrag, som Eders Kungl. 
Maj:t lämnat förut nämnda kommission angående undersökning av löneförhållandena vid vissa 
verk och kårer, kunde utsträckas att omfatta jämväl domänstyrelsen och dess underlydande 
personal. 


Praktiska övningar vid skogsskolorna rörande uppskattning 
av rotstående skog. 


Domänstyrelsen har den 15 jan. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga skogs- 
skoleföreståndare. 

På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed fästa Eder uppmärksamhet 
på lämpligheten av att under vinterns avverkningar bereda skogsskolans lärjungar fullt nöj- 
aktig teoretisk insikt och praktisk övning i stående träds uppskattning och indelning till 
timmer med bedömande av dess dimensioner, varvid resultaten, sedan träden fällts, böra 
kontrolleras genom timmeraptering och kubering av stammarna, 


Nya skogsindelningstaxan. 


Domänstyrelsen har den 27 januari till Kungl. Maj:t avlåtit följande yttrande över en 
underdånig framställning från »de extra jägmästarnes förbund» i detta ämne. 

Genom nådig remiss den 12 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anmodat do- 
mänstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av en till Eders Kungl. Maj:t in- 
given framställning från »de extra jägmästarnes förbund» rörande vissa synpunkter, som 
enligt förbundets förmenande borde beaktas vid utarbetandet av förslag till ny taxa för skogs- 
förrättningar, vilka på grund av särskilda förordnanden verkställas, Med remissaktens åter- 
ställande får styrelsen i underdånighet anföra följande. 


338 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Den 3 augusti 1915 har Eders Kungl. Maj:t på domänstyrelsens eget förslag till styrelsen 
aterremitterat det av styrelsen den 2 juni 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingivna förslaget till 
ny sådan taxa. Styrelsen har nämligen förutsett, att nämnda förslag behövde i vissa av- 
seenden ändras eller modifieras till följd av de nya föreskrifter rörande sättet för de all- 
männa skogarnas taxering och indelning till ordnad hushållning, vilka efter förslagets avgi- 
vande befunnits nödiga. Därföre kommer styrelsen givetvis att till prövning upptaga den 
av förbundet nu vidrörda frågan om borttagandet ur taxeförslaget av taxesatsernas fördelning 
i två skilda grupper. Att styrelsen vidare kommer att taga i övervägande behovet och nöd- 
vändigheten av de olika taxebeloppens höjning på grund av senare föreskrivna eller slut- 
ligen bestämda mera omfattande arbeten vid skogsindelnings- och skogstaxeringsarbetenas 
utförande torde vara självfallet. Huruvida dessa omständigheter, såsom förbundet förmenat, 
påkalla ett fullständigt omarbetande av styrelsens taxeförslag av år 1910, är styrelsen icke 
nu i tillfälle att yttra sig om. 

Förbundet har framhållit önskvärdheten av, att det nya taxeförslaget utarbetades så tidigt, 
att ny taxa hunne fastställas för tillämpning att gälla redan nästkommande sommars indel- 
ningsarbeten. Styrelsen, som för närvarande har frågan om utfärdande av definitiva bestäm- 
melser angående allmänna skogars indelning under behandling, skall, så snart sådana be- 
stämmelser meddelats, omedelbart upptaga och slutföra utarbetandet av nytt eller modifierat 
taxeförslag. 

i Slutligen har förbundet hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, för att efter en allsidig 
granskning få frågan om ny taxa hastigt löst, tillkalla två eller tre i skogsindelningsfrågor 
särskilt sakkunnige att handlägga densamma. Styrelsen anser för sin del, att en dylik an- 
ordning, som Sale styrelsens förmenande icke är ägnad att påskynda frågans lösning, enär 
ett av saldeunnige utarbetat förslag väl, innan en därpå grundad taxa fastställes, skall re 
mitteras för vederbörandes hörande. vilket tager en ganska dryg tid i anspråk, icke är 
nödig, ej heller lämplig. Bättre synes det, om Eders Kungl. Maj:t ville bemyndiga styrelsen 
att vid ärendets behandling tillkalla någon med skogsindelningsarbetet i dess modernare 
form väl förtrogen person, att med utredningar och upplysningar tillhandagå. Ville förbun- 
det därvid tillhandahålla styrelsen det utredningsmaterial i frågan, som förbundet säger sig 
hava hopbragt, så skulle styrelsen begagna sig av detta, i den mån styrelsen ansåge det 
lämpligt. 


Meddelande från Skogsbokföringskommittén. 


Angående statsskogarnas värdering. Skogsbokföringskommittén har den 7 febr. 
1916 avlåtit följande skrivelse till statsrådet och chefen för K. Jordbruksdepartementet: »Re- 
dan i en den 30 december 1914 till herr statsrådet ställd skrivelse framförde vi vår avsikt, 
att, därest det förslag till redovisningsbokföring för domänförvaltningen, vilket vi då hade 
under utarbetande, bleve fastställt till efterrättelse från och med 1916 års ingång, detaljerna 
till en räntabilitetsbokföring kunde av oss utarbetas på grundval av det materiel, som in- 
komme i och genom redovisningsbokföringen; och vi uttalade, att härigenom skulle jämväl 
en räntabilitetsbokföring — om än endast försöksvis — ernås redan för år 1916. 

Sedan vi därefter under I oktober 1915 avgivit betänkande och förslag till kassaredovis- 
ning för domänförvaltningen, förordnade Kungl. Maj:t. enligt nådigt brev den 17 december 
S. å., att de formulär och anvisningar, som återfunnes i bilagorna till vårt betänkande, skulle, 
med visst undantag, från och med innevarande år tillsvidare på försök tillämpas, varjämte 
Kungl. Maj:t föreskrev, att då de månatliga kassarapporterna och kopiorna av primärförvalt- 
ningarnas inkomst- och utgiftsjournaler samt böcker jämte därtill hörande verifikationer in- 
komme till Kungl. Domänstyrelsen, skulle det åligga styrelsen att omedelbart överlämna dem 
till undertecknade sakkunniga, och skulle vi äga att under högst trettio dagar därvid göra 
de anteckningar, vilka vore erforderliga för verkställandet av en hela domänförvaltningen 
omfattande räntabilitetsbokföring. 

På sätt vi uti åberopade skrivelse den 30 december 1914 erinrade, kan denna räntabili- 
tetsbokföring för år 1916 endast bliva en försöksbokföring, men det är givetsvis detta oak- 
tat av en ej ringa betydelse, att denna bokföring från början blir så fullständig som möjligt 
och erhåller en teoretiskt riktig samt fullt vetenskaplig utgångspunkt. 

För. att erna en li möjligaste mån tillförlitlig räntabilitetskalkyl kräves i främsta rummet, 
att det kapitalvärde, varpå kalkylen skall grundas, och mot vilket avkastningen bör skärskå- 
das, är rätt fixerat, 

Redan den s. k. södra skogsvårdskommittén har i sitt den 17 december 1915 avgivna 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 339 


betänkande vidrört denna fråga och yttrar därom (å sidd. 195 och följande), att den uppskatt- 
ning av virkesförrådets kubikmassa, som hittills verkställts, borde ersättas med en inventering 
av virkeskapitalets tillgångar av olika dimensioner och sortiment tillika med en härpå grun- 
dad värdering. Angående metoderna, enligt vilka inventeringarna böra äga rum för att med 
minsta möjliga kostnader likväl bliva tillräckligt tillförlitliga, samt på principerna för värde- 
ringen ansågo sig de sakkunniga emellertid ej behöva ingå, utan tlllkomme detta den skogs- 
matematiska fackvetenskapen att utreda. 

Vi hava tillika inhämtat, att jämväl domänstyrelsen, som för närvarande har under utar- 
betande ett nytt skogsindelningscirkulär, har för avsikt att föreskriva, det en värdering av 
skogarna hädanefter skall företagas i samband med skogsindelningen. Då emellertid domän- 
styrelsen lika litet som bemälda kommitté synes hava tagit ståndpunkt till den synnerligen 
betydelsefulla frågan om principerna för åsättandet av ett värde å skogarna, och då det för 
arbetet med räntabilitetsbokföringen, på sätt vi redan antytt och vartill vi nedan skola åter- 
komma, är nödvändigt, att denna fråga på ett ändamålsenligt sätt kommer till snar lösning, 
hava vi funnit oss böra söka åstadkomma en mera allsidig utredning av de på frågan in- 
verkande faktorerna, på det att vi må kunna inom en ej alltför avlägsen framtid till herr 
statsrådets prövning framlägga ett förslag i fråga om  räntabilitetsbokföringens definitiva 
ordnande. 

Utgår man sålunda ifrån, att ett skogarna åsatt kapitalvärde är obetingat nödvändigt och 
från flera håll påyrkat, uppställer sig den frågan, vilka fordringar, som böra ställas på ett 
dylikt åsatt värde. Vi anse därvid följande synpunkter särskilt beaktansvärda. 

I. Värdet bör lämpa sig såsom fast utgångspunkt för den tillämnade räntabilitetsbok- 
föringen; 

2. Det bör för den skull åsättas efter sådana enhetliga grunder, att de erhållna ränta- 
bilitetsresultaten ge möjligast rättvisa och riktiga uttryck för den förvaltande skogspersonalens 
ådagalagda förmåga att handhava skogens skötsel; 

3. Genom periodvis återkommande inventeringar måste därför kunna kontrolleras, i vad 
mån skogens tillgångar och värde undergått förändringar, t. ex. på grund av utförda avverk- 
ningar, nedlagda skogsodlingskostnader, besparad tillväxt, stegrade virkespris m. m. Det är 
nämligen obetingat nödvändigt att taga hänsyn till denna föränderlighet hos skogskapitalet 
för att få ett slutgiltigt uttryck för det under redogörelseperioden uppnådda ekonomiska 
resultatet av förvaltningen; 

4. Det skogarna åsatta värdet bör vara så avpassat, att det kan upptagas i domänstyrel- 
sens huvudbok såväl som i rikshuvudboken, varjämte det bör lämna stöd vid fastighets- 
taxeringarna. 


Obestridligt torde vara, att hittills åsatta taxeringsvärden å skogarna ej ens närmelsevis 
motsvara nu angivna fordringar på enhetlighet och kontrollerbarhet, varför andra normer för 
värdesättningen måste utfinnas. Någon allmänt erkänd princip eller metod för åsättande av 
värden, som fylla nämnda fordringar, existerar emellertid ej. Det för värdering av uthålliga 
nyttigheter allmänt kända sättet att efter viss räntefot kapitalisera den genomsnittliga netto- 
avkastningen för viss förfluten tid lider t. ex. allt för mycket av den betänkliga olägenheten, 
att de svenska statsskogarna hittills ytterst sällan kunnat anpassas för fullt jämn avkastning 
motsvarande den årliga tillväxten, varför den under viss kortare tid uttagna avkastningen 
ingalunda i regel kan anses som användbar mätare på den verkliga avkastningsförmågan eller 
tillgångarnas värde vid uthållig skötsel. 

Ett annat från inventeringssynpunkt lämpligare sätt skulle kunna tänkas bestå däri, att 
varje träd, bestånd eller annat värdeobjekt åsättes ett varuvärde enligt gängse ortspris för 
skog å rot, varjämte marken likaledes skulle värderas efter sin areal och duglighet till skogs- 
börd. Från detta kapitalvärde skulle därefter avdragas de kapitaliserade omkostnaderna för 
skogens uthålliga skötsel. 

En ytterligare tänkbar värderingsnorm efter t. ex. utbetald köpeskilling eller nedlagda 
kostnader för skogens uppdragande låter sig ej genomföras av den orsaken, att en ytterst 
ringa del av de allmänna skogarna tillkommit genom erlagda köpeskillingar eller nedlagda 
produktionskostnader, alldenstund skogsbruket i stor skala arbetar med exploitering av till 
skänks erhållna naturtillgångar. 

Redan av dessa korta antydningar torde framgå behovet av, att frågan, som delvis är av 
rent skogsmatematisk natur, blir sakkunnigt utredd i hela dess vidd. 

För verkställande av en dylik undersökning vore det emellertid för oss av vikt att er- 
hålla fullt sakkunnigt biträde av en kompetent fackman. Vi få därför vördsamt hemställa, 
att herr statsrådet behagade anmoda professorn i skogsmatematik vid skogshögskolan Tor 
William Jonson att biträda oss vid berörda undersökning. 


340 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Därest herr statsrådet finner sig böra bifalla denna vår hemställan, torde den ersättning, 


som tillerkännes professor Jonson kunna bestämmas efter det uppdraget blifvit av honom 
slutfört; och torde det få tillåtas oss att vid denna tidpunkt inkomma med förslag i sådant 
hänseende.» 


N:r 6. På förekommen anledning får Skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamhet: n 


på följande. 


iP 


> Ga 


Det äldre bokföringssystemets kassarapporter äro numera obehövliga och behöva därför 
ej vidare avgivas,. 


. Då redovisningshandlingarna för månaden insändas, böra desamma, uppifrån räknat, vara 


insatta (Z2rhäftade) i pärmen i följande ordning: 

a) kopian av inkomstjournalen och -boken; 

b) debetverifikationerna; 

c) kopian av utgiftsjournalen och -boken,; 

d) kreditverifikationerna. 

Kassarapporteu inhäftas ej, utan lägges främst 1 pärmen. 
Såväl inkomst- som utgiftsböckerna böra för varje månad av jägmästaren underskrivas, 
Under de nu följande månaderna av året torde uppmärksammas, att summorna böra i 
journalen och boken finnas icke blott för varje månad utan ock för tiden från årets 
början till varje månaes slut på sätt framgår av formulären. (Ex. nederst å sid. 79 bil. A.) 
Skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer intaga i redovisningshänseende, liksom 
exempelvis överjägmästare, ställningen av förskottstagare av Kungl. Domänstyrelsen. (Se 
närmare bil. C. sid. 564). 
När ett belopp genom revirförvaltningens försorg utbetalas till en arbetare i avräkning, 
antecknas detta i vederbörande böcker samt å verifikationerna såsom »i avräkning» och 
ej såsom »förskott». 
En revirförvaltare utgiver revirmedel i form av »förskott» endast till assistent eller kro- 
nojägare. 
Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, 2 tr., den 14 februari 1916. 


N:r 7. Skogsbokföringskommittén får härmed fästa uppmärksamheten på följande. 


. Genom det nya systemet har ingen ändring skett därutinnan att medel, som skola inbe- 


talas till länsstyrelserna, böra insättas i riksbanken å statsverkets giroräkning för veder- 
börande Jlänsstyrelses räkning, under det att medel, som skola inbetalas till domänstyrel- 
sen, böra insättas i riksbanken å denna styrelses räkning, och torde vederbörande köpares 
uppmärksamhet riktas härå. 

Den största uppmärksamhet bör ägnas åt summeringen av såväl kassarapporten som dess 
bilagor. Detta är så mycket viktigare, som en felsummering påverkar kassan, 

En första additionskontroll erhålles vid tvärsummering av slutsummorna för månaden i 
såväl inkomst- som utgifts-journaler och -böcker. Summan av slutbeloppen i journalens 
tvenne kolumner skall alltid överensstämma med summan av slutbeloppen i motsvarande 
boks kolumner. 

Verifikationerna numreras löpande för helt år i tvenne serier, en för debet- och en för 
kredit-verifikationer. 


. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt alla de särskilda anteckningar, som enligt de av Kungl. 


Maj:t fastställda formulären och anvisningarna skola anbringas å verifikationerna. 

Å underhandsförsäljningssedlarna bör å-pris per kubikmeter utsättas i kolumnen »å kronor» 
och ej å-priset per styck, famn eller dyl. Skola dess pris utsättas, bör det ske inom 
parentes under texten å sedeln. 


. Då annonsering för kronans räkning verkställts, bör etttidningsurklipp av annonsen ifråga 


bifogas verifikationen. 
Annoenskostnad bör, så vitt det låter sig göra, fördelas på såväl de titlar som de fonder, 
vilka ifrågakomma. 


. Olika slag av omkostnader böra ej hopas på titeln 2oförutsedda och diverse», utan dit 


böra endast verkligen oförutsedda utgifter föras samt sådana, vilka ej kunna tillföras nå- 
gon anran titel. 
Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 14 februari 1916. 


RS Ann 


EYES Ny 


Sr YE 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 341 
Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. 
Tiänsteresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har den 31 jan.—4 febr. företagit 
inspektionsresa. Vikarie byråchefen W. Roos. 


Semester har åtnjutits av: 

byråchefen Fr. Giöbel den 5 febr. med förordnande för notarien Einar Odman, vilkens 
tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers. För denne har t. f. amanuensen Robert 
Sköld tjänstgjort; 

notarien Einar Ödman den 22 jan. med förordnande för amanuensen Erik Helmers; 

notarien Martin Rasch den g9—12 febr. med förordnande för amanuensen Arne Cha- 
tillon-Winbergh, för vilken e. jägmästaren T. Barthelsson tjänstgjort. 


Tjänstledighet har beviljats notarien Einar Ödman för hälsans vårdande den 7—29 
febr. med förordnande för amanuensen Erik Helmers, vilkens tjänst uppehållits av t. f. 
amanuensen Robert Sköld. 


Till extra amanuenser ha förordnats: 

e. jägmästaren R. Wahlström den 11 jan, tills vidare; 
» » B. Jungstedt 3 ITE » 

» » Robert Sköld > 21 jan.—4 febr. 


Statens skogsförsöksanstalt. 


Chefsbefattningen. Kungl. Maj:t har den 4 febr. 1916 förordnat föreståndaren för 
skogsavdelningen, professor Gunnar Schotte, att under ytterligare tre år eller t. o. m. år 
1918 vara chef för anstalten i dess helhet. 


Assistentbefattningen vid skogsavdelningen uppehålles, tills den kan bliva i 
vederbörlig ordning återbesatt, av extra jägmästaren L. Mattsson, Vid ansökningstidens ut- 
gång den 21 februari hade följande extra jägmästare anmält sig som sökande till densamma, 
nämligen L, Mattsson, K. I. Hising, O Lindblad, Gunnar Wiström, J. E. Vretlind, O. Bundy. 


Skogsstaten. 


Särna revir. Jägmästaretjänsten i Särna revir sökes av extra jägmästarna Nils Bellan- 
der, Teodor Nettelbladt, Erik Törngren, Karl Erik Kallin, John Brun, I. Bratt och Erik 
Måhlén. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Bellander, 
Nettelbladt och Törngren i nu nämnd ordning med förord för Bellander. 


Jönköpings revir. Förordnandet som vikarierande jägmästare i Jönköpings revir 
söktes av notarien i Domänstyrelsen Einar Ödman, skogstaxatorn Tage Aae och skogstaxatorn 
Knut Falck. På förslag av Domänstyrelsen har Kungl. Maj:t förordnat Ödman att från I 
mars till årets slut uppehålla tjänsten. 


Till skogstaxator i Bergslagsdistriktet har förordnats e. jägmästaren E. Hedemann- 
Gade, 


Till biträdande jägmästare i Garpenbergs revirdel av Kopparbergs revir har 
förordnats extra jägmästaren Carl Sundberg. 


Till revirassistenter ha förordnats: 
e. jägm. John Schenström i Juckasjärvi -m. fl. revir d. 1—9 jan. 


» Lennart Hollström i Storlandets » ER EIS ON DR 
> Ragnar Tjernberg i Pajala 23 VA ARG » 
» Erik Måhlén i Tärendö RS RE > > 
S. D. Olsson i » , WE ; > 
> Gust. Lamprecht i Kalix > oo» I—I4 mars. 
» A. Hamre i > SOT Jan sA DA Va säl As 
> B. Påhlsson i » p NETOS > 
> I. Hjelmström i Råneå LR SE > 


» Aug. Skoog i Porjus m, fl. Sara ebr: > 


342 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Jas: Gust. Lamprecht i Torneå 


» 


Axel Sjökvist i Sikåns 
Ivar Carlsson i Vargiså 


Klas Bergman i Ö:a o. V:a Arvidsjaurs 


G. av Ekenstam i Bodens 
Nils Lundborg i Storbackens m. fl. 
C. D. Löfgren i Piteå 

Carl Utterström i Älvsby 
friherre F. Barnekow i =>» 
Axel Elgstrand i Malmesjaurs 
T. Lunderkvist i S:a o. N:a Sorsele 
Hj. Bratt i Jörns 

G. Lindkvist i S:a Arvidsjaurs 
Folke Dahlberg i Norsjö 
Henrik Fogelström i Burträsks 
Ernst Jansson i Bjurbäckens 
W. Lejdström i » 

Sam Hagström i Lycksele 
Gunnar Norén i Vinlidens 
K. Hammarström i » 

B. Elof Andersson i Blåvikens 
Emil Dahl i Degerfors 
DidetGeeni » 

V. Blom i V:a Stensele 

Birger Faxén i Ö:a Åsele 

R. Wikander i V:a” » 

Ernst Holm i Volgsjö 

T. Nettelbladt i Anundsjö 
Bror Rossander i Malgomajs 
Bure Holmbäck i Tåsjö m. fl. 
W. Dixen i Junsele 

Ernst Jansson i Sollefteå 

Alf Hagelstein i Medelpads 
K. E. Kallin i Frostvikens 
Erik M. Törngren i Östersunds 
Georg Nordfors i Åre 

Erik Busck i Hallens 

Birger Arvas i = Bräcke 

Bure Holmbäck i >» 


John Brun i Hede 


EJ: FR i Rätans 

Sten Bohlin i N:a o. S:a Hälsingl. 
Ivar Hissing i = d:o d:o 

A. Chatillon- Winbergh i Hamra 
Birger Ahlgren 1 » 

Bertil Nylén i Älvdalens Ö:a o. V:a 
Hugo Hallgren i d:o d:o 

E. Wiström 1 Transtrands 

Nils Högbom i Särna 

Erik Busck i Kopparbergs 

Sven Boberg i Västerdalarnes 

Paul Törnblom i Gästriklands m. fl. 
Albr. Bergstedt i Malingsbo 

Hj. Lindén i Arvika m. fl. 

David Hultmark i Grönbo 

Elimar Oldenburg i Västerås m. fl. 
Edvin Nyblom i Örebro 


O. H. Lundborg i Stockholms 


Edvard Lundberg i Gripsholms m, fl. 


Nils Björkman i Marks 
Gösta Hallgren i Dalslands 


revir d. 
» 
> » 
» 
» d. 
» >» 
» » 
» » 
» » 
» » 
» 2 
» » 
» » 
» > 
» » 
» » 
» 
2 fd: 
>» » 
» » 
> » 
» » 
» » 
>» » 
» 
3 od 
» » 
» 2 
» » 
» > 
» » 
y) » 
» » 
» » 
> » 
» » 
» » 
» > 
» » 
» » 
» » 
>» » 
» » 
» » 
» » 
» 2 
» » 
» » 
» » 
» » 
» » 
» » 
> » 
» » 
» » 
» » 
» » 
» » 


1,5 IAS bien Maa 
I jan. > 
I » » 


under jan.—febr. 


TO-Jan sb vs Ra sear 


I » » 
1 » » 
I » » 
I0O , » 
10 » » 
I » > 
I » » 
IO » » 
I > » 
I » » 
1—9 jan. 


under vakans 


Tr Jan tv USA 
10 jan.—29 febr. 


TA IDAS Vs Aa 


i! jan. > 
I1—9 jan. 

20 jan. —15 febr. 
TO jan. et. vardsras 


under jan.—febr. 


I jan. fr varu nar 


I » » 
1—9 jan. 

1 JANE VN LSSae 
I febr. » 

10 jan. » 
- TO » » 

I » » 

I > > 

1—9 jan. 

Ir HeEbEs fa Vr Ufa 


I febr. —31 mars 
IT jäns fon Cure 


I—1I0 jan. 

TO Jans AG VERSA 
1 NAS » 

I mars > 


10 jan.—29 febr. 


I mars te vo Us od: 


10 jan. —29 febr. 
I mars—30 april 
10 jan.—29 febr. 


10 jan. ty verU kar. 
| » » 
1—31 jan. 

RA LG NT ARE 
I » » 

I » » 

I » » 

I » > 

I » > 

I » » 

I jan. —29 febr. 
I. jan ES ve LU NAR 
1—29 febr 

I—29 > 


VT HDL TNSKTS ST) ESSER EA 


Sä 


—<- 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 343 


e. jägm. Arvid Stahre i Tivedens m. fl. Tewit" dd... IC sjärnk Ita Vera 
» Emil Palm i Sunnerbo » » I jan.—29 febr. 
» Sven Lundberg i N:a o. S:a Skånes » or 1I—31 jan. 
» W. Sjögren i Blekinge m, fl. > 2» I jan. —29 febr. 


Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: 


e. jägm. A. Hamre i Norrbottens Övre o. Nedre = distr. d. PEN 
» G. Montell i » , : S KEN 
> Sv. Petrini i » » 3 1 30/, 
> V. von Unge i 2 » 3 BIEN OR 
> J. E. Wretlind i » » > SO 
» Axel Elgstrand i Skellefteå - INET 
» B. Wickman i » ; : 1, —20/, 
» JES Jönsson 1 » NE 
> K. Montgomery i » å SEE 5 
» N. Edblad i » » Y,—9/, 
» K. Carlsson i » : VE I 
» Sv. Grenholm i "2 : R Y—81 1 
» B. Rossander i Umeå IE EV 
» St. Eckerbom i > ÅA =E 
> E. Andersson i > RR RE 
Få G. Risberg i SEN 
» M. Linder i > MBE 
» Hj. Cassel i » oa MBY 
» H. Gadd i » 5 100 
» E, Romberg i > AE EN 
» Tor Jakobsson i Härnösands 2 SEE 
> K. Hammarström i Mell. Norrlands , » MY —26/, 
» P. G. Lindbeck i » » ; 1, —15/, 
» Ove Granström i ) » - EN 
» M. Nordkvist i » > - 4 Vy, 
» Th. Streyffert i » ; AE ER 
» O. Bundy i » » EES 
» W. Dixen i Bergslags 2 ÖrUrEÖNjan: 
» ENGCACholer 4 » food . EV FOLÖ 
» Fr. Bång i Västra AP 1916 
» Georg Bergsten i Smålands » » 1916 
» M. Thees i Södra distriktet under jan. —mars, 


Tjänstledighet har beviljats: 
jägmästaren i Tärendö revir C. E. L. von Sydow för allmänt uppdrag under år 1916 


med förordnande för assistenten i reviret Erik Måhlén; 

jägmästaren i dåvar, Storbackens revir Carl Rothman för enskilda angelägenheter den 
18—23 dec. med förordnande för assistenten i reviret L. Hallström; 

jägmästaren i Råneträsks revir F. Gunterberg för enskilda angelägenheter den 24—31 
dec. med förordnande för dåvar, assistenten i reviret John Schenström; 

jägmästaren i Bodens revir A. Montell för allmänt uppdrag under år 1916 med förord- 
nande för e. jägmästaren G. Slettengren; 

jägmästaren i Bräcke revir And. Holmgren för allmänt uppdrag den I jan. —31 mars med 
förordnande för assistenten i reviret Birger Arvas; 

jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för hälsans vårdande under januari med 
förordnande för e. jägmästaren Aug. Skog; 

jägmästaren i Stockholms revir Alex. Maass för enskilda angelägenheter under januari 
med förordnande för assistenten i reviret Olof Lundborg, vilkens tjänst uppehållits av e, 
jägmästaren W. von Arnold; 

jägmästaren i Kinda revir Bror Elis Lundeman för uppehållande av jägmästaretjänsten i 
Jönköpings revir den I jan.—29 febr. Vikarie i Kinda revir är skogstaxatorn i Östra dis- 
triktet Tage Aae. Dennes tjänst uppehålles av överjägmästareassistenten Einar Wadstein, 
för vilken e. jägmästaren C. G. Carlson tjänstgör. 


344 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Skogsvårdsstyrelserna. 


Länsiägmästarebefattningen i Östergötlands län sökes af skogstaxatorn i Bergslags- 
distriktet Erik Hedemann-Gade, skogstaxatorn i Smålands distrikt Knut Falck, skogstaxatorn i 
Nedre Norrbottens distrikt F. A. Berggren, e. jägmästarne E. Nyblom, Bernh. R. Blohm, 
E. Bromée, M. Enander, G. Lidman, Th. Lunderquist, E. Westman, W. von Arnold, skogs- 
ingenjören Carl Stenborg, bitr. länsjägmästarna Nils Fornander och Arne Rydbeck samt 
forstmästarna G. K. Andersson och C. M. R. Bergenstråle. 


Enskilda tjänster. 


Till skogsförvaltare ha antagits 

vid Björkå aktiebolag forstmästaren Einar Fryklöf, förut anställd vid Graningeverken; 

vid Vifsta varfs aktiebolag med bostad i Stugun forstmästaren, frih. Åke de Geer, förut 
anställd i Sandö aktiebolag; 

vid Nävekvarns bruks aktiebolag forstmästare J. W. Forsberg. 


Till chef för Sundsvalls inmätningsförening har antagits forstmästaren Axel 
Hermansson, förut revirförvaltare vid Uddeholms bruks aktiebolag. 


Lediga tjänster. 


Befattningen som assistent hos överjägmästaren i Bergslagsdistriktet sökes 
hos kungl. domänstyrelsen före den 9 mars 1916 klockan 3 på dagen. 

Befattningen såsom assistent hos öfveriägmästaren i Gäfle—Dala distrikt sökes 
hos kungl. domänstyrelsen före den 6 mars 1916 klockan 3 på dagen. 


Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 4 februari 1916 medgivit, att inom Kungl. 
Domänstyrelsen under mars, april och maj månader av innevarande år må anställas två 
extra revisorer med arvode efter tretusen kronor, för år räknat, så kungöres dessa extra 
revisorstjänster till ansökan hos Kungl. styrelsen före kl. 3 e. m, den 28 innevarande månad, 
ägande sökandena att med tjänsteförteckningar styrka sina ansökningar. För befattningarna 
erfordras högre skoglig utbildning. 


En befattning som avlönad assistent i Kinne och Slättbyggds revir av 


Västra distriktet sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan 3 på dagen den 20 mars 
1916. 


| 


GUNNAR HALLS 


: 
LJ 

3 
1916 


ÅRDS 
FÖRENINGENS 


14 


TIDSKRIFT 


- 
UN 
OO 
O 
X 
1 


. = 
HAFT, 4 


B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A 


 Skogspolitiken och skogsarbetarefrå- Försök till utvinning av harts och 
gan. I anslutning till de skogs- terpentin ur skogarna i Tyskland. 
sakkunnigas för södra Sverige be- Ref. av GUNNAR SCHOTTE 
tänkande: Från 1916 års riksdag: 
I. Inledande föredrag av GÖsTtA Kungl, propositioner rörande skogs- 
PAMMEE fa oda sa TROS RA EA sid. 355 frågor: 


«II. Diskussion, yttr. av H. CAR- 2 Öland 


— SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDS RI 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 
UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) EA 

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. 
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. 
FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför orhållos - 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. i 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90, 
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 = 
f, m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Er gl) fa 

133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


se 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. fntnyok av upp= 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd Kama: 
erhållits av redaktionen. 


INNEHÅLL: 


Lag ang. v ård av enskildes SEORAt 


EE EA 


BONNIER, HAMMÄRSTRAND, H. 


z Lag om expropriation ............ 
TICERSCHIÖLD och K. FREDEN: Ändrade Reka för tillgodo- 
BERO: fock aa Sö TC SoS SG FASEN SSK » 364 
4 görande av kronans jakträtt,.. 
Behovet av fasta skogsarbetare på de Bidrag ur jämtländska tänbeted 
norrländska kronoparkerna: fjällens skogsfond till enskilda 
I. Inledande föredrag av AND. Vägbyggnadeéta senses rea 
HOLMCREN- ssodesarstssarsd SR EE » 371 Anordnande av jägmästarebostä- 
II. Diskussion, yttr. av G. ANDERS- der Pecinad ade gr rrd rr AR NAR SIDEN NAN SNS 
SON, W. EEMAN, FR. HOLM-. Ålderstillägg åt preparatorn vid 
QVIST, C. A. GUSTAFSSON, VON Skogshögskolan soosesr sork EN 
Post, A. HOLMGREN, G. KOL- Understöd åt kronojägare IL. F. 
MODIN, B. Å. DE VERDIER, U. Engelmarks barn,........,.....:. 
WALLMO och TH. HERMELIN >» 388 | Trävarumarknaden av —M .... 
Några kritiska synpunkter vid be- Litteratur: i 
ståndsanalyser av H. Kylin och Skogsentomologi: 
G. Samuelsson. Ett genmäle av Tredl. R.: Aus dem Leben des 
TORSTEN LAGERBERG (med 7 fig.) » 401 Birkensplinthäfers (rec. av IVAR 
Om beräkningen av medelfelen i TRÄGÅRDH) sitesvssseerserossessant 
Värmlandstaxeringen. Ett genmäle Nyutkomna böcker PERS SEE Tr RTV KIA SVS 
av HENRIK HESSELMAN ............ » 423 | Notiser: 
T e För hrr jägmästare att noga Pealeta 
Smärre iakttagelser och natur- Särskild; vedbytå 2:72 0o:0ssmed rdr 
TIER Skogsadministrationen: 
Gran med kottbärande toppskott Lagar, kungl. förordningar o. beslut 
Hätred CE HI): SSR DN EN » 425 Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 
En genomvuxen grankotte (med framställningar och yttranden 
SE 0 RR AEA EA ARS SA ORSA » 425 Tjänster och förordnanden ,........ 


SKOGSSTATENS MATRIKEL 1916 
utkommer under maj månad. | 
Rekvireras gm utgivaren e. jägmästare G. WISTRÖM, adr. Kungl. Domänstyrelsen, Stockholr 


Obs.! Herrar extra jägmästare (undantagandes årsassistenter) torde 
snarast meddela adress att upptagas i matrikeln. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFI 19106. H. 4. 


Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan. 


I anslutning till de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. 


I. Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. 


Av GösTtA TAMM. 


Då man av föredragningslistan till dagens diskussioner finner, att 
dagen helt och hållet står i Södra kommitténs tecken, är det för mig 
en ytterligare anledning att beklaga, att kommitténs värderade ordfö- 
rande, greve Hamilton, blivit förhindrad att själv orientera föreningens 
ledamöter i det av oss framlagda förslaget. Visserligen är det sant, att 
betänkandet kommer i många delar att av flera av kommitténs ledamöter 
föredragas, men en allmän orientering hade förvisso varit önskvärd av 
den därtill mest kompetenta personen. 

Emellertid vill jag förutskicka den rent personliga reflexionen, att 0 
kommitténs förslag vid en sakkunnig och opartisk granskning skulle 
komma att visa sig vara gott, så är en av huvudorsakerna härtill, att 
vederbörande departementschef givit kommittén en sådan sammansätt- 
ning, att var och en av dess ledamöter gick till sitt arbete utan att där- 
vid känna sig bunden av förutfattade meningar eller önskan att försvara 
och vidmakthålla resultaten av förut utövad verksamhet. Detta till skill- 
nad mot en förut tillsatt kommitté av samma slag. Jag tror, det vore 
väl, om alla kommittéer tillsattes ur denna synpunkt. Vi våga hoppas 
och tro, att vi icke underlåtit att blotta fel, där de funnits, men att vi 
icke heller kommit med nyheter för nyhetens skull, utan att skogens 
egna krav varit de, som väglett våra beslut, vilka ju gått i den fullstän- 
diga enighetens tecken. Jag tror vidare, att det är min rättighet lika- 
som min skyldighet att vid detta tillfälle, då betänkandet första gången 
företages till diskussion, giva en skyldig honnör åt den, som satt form 
på betänkandet. Vi veta ju, att ett framlagt förslag må vara huru vål 
motiverat som helst, men saknar det den smakliga formen, så har det 
svårare att göra sig gällande. 

Om jag med ett par ord, innan vi övergå till diskussionen, skulle 


23  Skogsvårds föreningens Tidskrift 1916. 


356 GÖSTA TAMM. 


draga upp konturerna till betänkandet, så skulle jag vilja säga, att vi 
ansett, 

att statens skogsskötsel kan och skall handhavas ur rent ekonomisk 
synpunkt, 

att den kan och skall bedrivas intensivt, och 

att den kan och skall återgälda det därför erforderliga oerhört ökade 
arbetet och kostnaderna. 

Vidare anse vi, att staten bör vid ordnandet av sin administration för 
skogsskötseln taga lärdom av tidens fordringar, giva handlingsfrihet men 
fordra ansvar, skapa enkla former under skärpt kontroll och vid skogen 
fästa en sitt yrke hängiven, under goda villkor levande stam av utvalt 
folk från den högste till den lägste, från chefen i det centrala ämbets- 
verket till kolaren i den ensamma stugan i storskogen. 

Staten är ansvarig för och äger även förmåga att bära ansvaret för 
att de skogar, över vilka den utövar kontroll, skötas efter sunt ekono- 
miska principer, till fördel för såväl den enskilde som staten. 

Jag övergår nu till det uppsatta överläggningsämnet, skogspolitiken 
och skogsarbetarefrågan. 

Statens jordpolitik — existerar över huvud taget ett sådant begrepp? 
Ja, jag är säker på, att mången, som sökt att sätta sig in uti och sysslat 
med jordpolitiska spörsmål, skall le ett icke alldeles hånfritt leende vid 
en sådan frågas framställande. Men vid närmare eftertanke kanske hånet 
förbytes till beklagande, och frågeställningen blir då en annan, nämli- 
gen: »Vari ligger orsaken till att svenska statens jordpolitik varit så 
vacklande och icke en gång i denna stund antagit fasta former?» 

Alldeles frånsett den omständigheten, att skiftande nationalekonomiska 
åskådningar under tidernas lopp dikterat statsmakternas beslut om sättet 
för bästa utnyttjandet av den svenska jorden, och att därvid pendel- 
utslagen svängt från den ena ytterligheten till den andra, liksom det 
skett i hela den civiliserade världen, så har i vårt land nog tillkommit 
ett annat minst lika talande skäl, nämligen att knappast ett enda av 
våra centrala verk, från de gamla förnäma rikskollegierna till senaste 
årens skapelser, ansett sig äga grundade skäl att vid olika tidpunkter 
taga initiativ uti — eller underlåta att taga initiativ uti — jordpolitiska 
spörsmål. Jag skall härvid ej besvära föreningens ledamöter med att 
ingå på långt framfarna dagars händelser, utan jag skall endast hålla 
mig till det, som den nu levande generationen själv varit med om. Väx- 
lingarna bliva starka nog ändå. 

Skogsstyrelsen uppstår och omvandlas till domänstyrelsen, men kam- 
markollegium, Konungens befallningshavande, domkapitel, vattenfallssty- 
relse och lantbruksstyrelse dela med densamma intresset för och ansvaret 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3571 


rörande statens jord, finans- och civildepartementet överlåta åt jordbruks- 
departementet huvudparten av — men icke hela — omsorgen om den 
svenska jorden, domänkommittéer, skogskommitteéer och egnahemskom- 
mittéer avlösa varandra, och under tiden kastas det ena hugskottet före 
och det andra efter som fjäderbollar mellan Kungl. Maj:t å ena sidan 
och riksdagen, dess utskott och enskilda ledamöter å den andra, medan 
mer eller mindre röststarka världsförbättrare komina med var en sitt 
osvikliga recept till världens frälsning genom jordfrågans lösning. Det är 
sannerligen på tiden, att en förändring inträffar, att bestämda riktlinjer 
utstakas, och att ansvaret för deras fullföljande lägges på et ställe. 

Nu är det ju självklart, att i begreppet statens jordpolitik, som jag 
här fattat det, ingå en mångfald andra moment, men jag skall nu in- 
skränka mig till vad som rör kronans markinköp för skogsändamål, läm- 
nande administrationen av statens jordbruksjord och allt det övriga till 
annat forum. 

Statens markinköp inom de fem södra distrikten från och med 1864 
"till och med 1912 omfattar icke mindre än 235,000 hektar för en köpe- 
skilling av nära 20 millioner kronor. En jämförelse mellan denna summa 
och den nettobehållning, som staten erhållit från dessa skogar, skulle 
kunna föranleda den okritiske granskaren till den uppfattningen, att staten 
härvid icke gjort någon god affär. Härvid är emellertid att märka, att 
bland dessa inköp förekomma, i synnerhet de första åren, stora vidder 
kalmarker, enkannerligen de år 1864 inköpta Svältorna i Västergötland. 

Genom dessa inköp nödgades kronan emellertid att å de nyförvärvade 
markerna i mycket stor omfattning verkställa kulturer. Det var i övrigt 
ofta ej endast själva skogsmarkerna, som voro vanvårdade å de inköpta 
fastigheterna. Jordbruken med tillhörande byggnader befunno sig även 
mycket ofta i särdeles dåligt skick, varjämte dikningar och vägarbeten 
sällan kommit till utförande. Till följd härav nödgades kronan att de 
första åren efter inköpet verkställa en mängd ofta dyrbara arbeten av 
olika slag. De nyförvärvade markerna drogo på detta sätt betydliga 
kostnader, vilket fillhopa med en bristfällig förvaltning i en del fall med- 
fört, att inköpen, trots de ofta mycket låga köpeskillingarna, ej få anses 
ha varit så särdeles billiga. Dock må det rättvisligen erkännas, att un- 
derstundom även mycket förmånliga inköp gjorts, å vilka man hade 
kunnat förvänta, att en god behållning skulle erhållas. Att så ej alltid 
blivit fallet får tillskrivas det förhållandet, att de inköpta markernas ad- 
ministration i mycket varit bristfällig. 

Frågar man sig nu, vilket mål staten för sig bör uppställa för sina 
inköp, och vilka grunder, som därvid motivera dessa inköp, så äro dessa 
att söka i vissa för skogshushållningen utmärkande särdrag. Det måste 


358 GÖSTA TAMM. 


nämligen vid skogshushållningen förflyta en avsevärd tid mellan ett skogs- 
bestånds grundläggande och dess ekonomiska mognadstid, under det att 
virkeskapitalet i beståndet redan före denna tidpunkt har ett betydande 
och lätt lösgjort realisationsvärde. I förbigående sagt vill jag betona, 
att jag här alls icke syftar på den ena eller den andra av de i denna 
förening så ofta omdebatterade avkastningsprinciperna, utan att jag endast 
helt allmänt vill framhålla, att staten såsom den ekonomiskt starkare har 
lättare än den enskilde att med frånseende från ögonblickets vinst för- 
valta sina skogar, så att de som produktionskällor bliva för landet bäst 
utnyttjade, att således sörja för en jämn och uthållig skogsproduktion 
på sina marker. 

Huvudsyftet med statens innehav av skogsegendomar är alltså, att sta- 
ten därigenom kan tillse, att en betydande del av landets skogsmark 
hålles vid sin ekonomiskt högsta produktion, och att därigenom en viss 
jämnhet i landets virkesproduktion garanteras, vidare att i de virkes- 
fattigare samt tätare bebyggda landsdelarna såväl trävaruindustrien som 
ortsbefolkningen kan fylla sitt behov av husbehovsvirke därigenom, att 
statens skogsegendomar städse tillförsäkra orten en viss virkesproduktion. 

För att de nu av mig helt kort skisserade syftemålen för statens 
skogsköp skola kunna vinnas, är det tre huvudfordringar, som måste 
uppfyllas, nämligen dels att staten kommer i besittning av en ganska 
avsevärd sammanlagd areal, dels att denna är tämligen jämt fördelad 
över landet och dels att å denna mark skogshushållningen kan bedrivas 
så, att avkastningen blir den högsta möjliga, blir verkligt ekonomiskt 
bärig. Detta sista åter måste vid markinköpen starkt understryka en 
fordran på, att köpeskillingen ej beräknas högre än att de kunna väl 
förräntas. 

Vad bör då med fasthållande af dessa fordringar iakttagas vid mark- 
inköpen? 

Först är då att iakttaga, att lämpligt avpassade förvaltningsenheter 
böra bildas, dels på det att anministrationskostnaderna må kunna bliva 
så små som möjligt, och dels på det att försäljningen av skogsproduk- 
terna må kunna underlättas, genom att möjlighet finnes att utbjuda väl 
avpassade virkespartier. Vad då först administrationskostnaderna be- 
träffar, är det givet, att dessa bliva större, ju mera söndersplittrad ett 
revirs totalareal är på ett flertal olika skogar. Förvaltnings- och bevak- 
ningspersonalens resor bli dyrare, och längre tid förbrukas på själva 
resorna mellan skogarna. Ävenså blir förvaltningsarbetet i sin helhet 
relativt mera tidskrävande och alltså dyrbarare å ett flertal mindre än 
a färre men större skogar med samma sammanlagda areal. Vissa direkta 
förvaltningsutgifter bli även större på de mindre skogarna. Rågångs- 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 359 


hägnaderna kräva sålunda större belopp, vidare bli å småskogar väg- 
byggnader ofta relativt dyrbarare, enär den anlagda vägens hela kapa- 
citet å en mindre skog ofta ej kan utnyttjas. Även rena skogsvårds- 
atgärder bli ofta dyrbarare, då de måste drivas i mindre skala. Ju större 
en skog är, dess mindre bli därför i regeln de relativa förvaltningskost- 
naderna. 

Även med hänsyn till försäljningsverksamheten är det av nytta, att 
varje förvaltningsenhet är stor. Det är nämligen i fråga om vissa vir- 
kesslag av vikt, att de kunna utbjudas i större partier samtidigt. Då 
emellertid detta ej kan ske å småskogar, så bli virkespriserna å dessa 
ofta sämre än å de större skogarna. Således enbart den omständighe- 
ten, att en skog, under i övrigt fullt likartade förhållanden, är mindre 
än en annan, medför, att den förra förräntar sig sämre än den senare. 
Det är således såväl med hänsyn till förvaltnings- och administrations- 
kostnaderna som med hänsyn till försäljningsverksamheten av vikt, att 
kronoskogarna samlas till avsevärt stora enheter på varje ställe. Denna 
koncentration får emellertid ej drivas huru långt som helst, enär avsätt- 
ningsförhållandena då lätt kunna försämras. Den enskilda företagsam- 
heten och spekulationen är i fråga om förädlingsverk och kommunika- 
tionsleder nödvändig, för att priserna skola hållas uppe. Inne i alltför 
stora kronoparkskomplex förefinnas emellertid vissa risker, att den en- 
skilda företagsamheten ej skall kunna göra sig fullt gällande. 

För närvarande finnas ett betydande antal kronoparker, som ej ens 
uppga till” 300 hars areal. I ett flertal fall ha de bildats genom att 
domänskogarna ha förklarats för kronopark, men i en mängd fall ha de 
även nyinköpts. Det bör vara en särskilt angelägen sak, att dessa 
skogar i första hand, och i den mån det kan ske utan att betala över- 
pris, utvidgas, tills de bli mera lämpade att utgöra självständiga för- 
valtningsenheter, att således arronderingsprincipen vinner en vidsträckt 
tillämpning. 

Många av dessa småskogar äro emellertid så belägna, att de ej kunna 
genom markinköp utvidgas. De sakkunniga hava då velat ifrågasätta, 
huruvida dessa verkligen böra i kronans ägo bibehållas. Staten har 
genom försäljning av smärre jordbruksegendomar, för vilka köpeskil- 
lingarna användas till inköp av skogsmark, inslagit på den vägen, att 
svåradministrerad jord bör utbytas mot lättare förvaltad. Det finnes 
intet, som talar för, att svåradministrerade egendomar, blott för att de 
äro skogbevuxna, ovillkorligen måste bibehållas i kronans hand. Det 
vore tvärt om säkerligen till stort gagn för staten, om en mängd sådana 
småskogar försåldes, och köpeskillingarna användes till utvidgning: av 
andra skogar, kring vilka mark finnes att köpa. 


360 GÖSTA TAMM. 


Går man in på frågan, vad för marker, som böra inköpas, stöter jag 
först på den fråga jag nyss berörde, eller att på 1860-talet av national- 
ekonomiska skäl endast kalmarker inköptes. Bör det då vara helt och 
hållet uteslutet att inköpa kalmarker, eller skall kronan fortfara att in- 
köpa sådana? Ja, kronan skall väl akta sig för att på något sätt ge fog 
för den tanken, att skogsskövlaren kan, sedan han tagit skogen, få sälja 
kalmarken till staten. Således kan det icke komma i fråga andra än äldre 
sådana, som äro så beskaffade, att enskilda icke mäkta på dem nedlägga 
erforderliga kulturkostnader. 

På samma sätt är det med avgörandet av frågan om staten huvud- 
sakligen bör förlägga sina inköp till växtkraftiga, goda marker, där hög 
produktion kan påräknas, eller om även egendomar med svagare jord 
böra inköpas. Staten bör förvärva mark av båda slagen. Å ena sidan 
är det nämligen nationalekonomiskt av största vikt, att just de bästa, 
mest givande markerna i första hand komma under rationellt bruk och 
bliva fullt utnyttjade. Å andra sidan kunna emellertid dessa marker så 
påtagligt förränta å dem verkställda skogsvårdsåtgärder samt kräva en 
så pass kort omloppstid, att de numera även i enskild hand kunna på- 
räkna att erhålla en god skötsel. De svagare markerna däremot äro i 
enskild ägo mera utsatta för att vanvårdas. Det föreligger sålunda skäl 
för, att kronan bör besitta även svagare skogsmark, nämligen det att 
denna mark måtte kunna hållas under produktion, samt dels att det är 
av stor betydelse, att staten med exempel kan visa, att även å dylik 
mark en god avkastning med förnuftig vård kan erhållas. Vid inköp 
av sådana svagare marker måste emellertid givetvis köpeskillingarna stå 
1 rätt proportion till markens växtkraft. 

Hittills har det varit så, att staten i regeln icke tagit initiativet till 
inköp av skog. Men hur kunde det icke vara, om framsynta skogs- 
tjänstemän gjorde framställningar om inköp av till salu varande egen- 
domar? Vi tro, att det vore riktigast, att den principen bleve genom- 
förd, att staten själv genom sina tjänstemän toge initiativet i detta av- 
seende utan att därför naturligtvis på något sätt vägra köpa, om något 
gott tillfälle erbjudes. Men just genom att själv taga initiativet kan 
staten hålla ögonen på för arrondering lämpligt belägna delar av Sve- 
riges jord. 

Till sist vill jag beträffande statens jordpolitik beröra en fråga, som 
mycket olika bedömts: inägojord inom inköpta kronoparker och även 
inom domänerna. Vid alla statens markinköp bör ovillkorligen tillses, 
att, för såvitt staten ej redan förut å platsen äger lämpligt belägen in- 
ägojord, så stor inägoareal medföljer i köpet, att på densamma kan be- 
redas plats för ett tillräckligt antal skogsarbetare. Det har hittills an- 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 361 


setts vara en olägenhet, när de hembjudna skogsegendomarna omfattat 
ett större antal jordbrukslägenheter. De sakkunniga förmena emellertid, 
att detta intill en viss gräns är en stor fördel. Det är nämligen vid in- 
köpet av ett större skogskomplex ofta betydligt lättare att samtidigt 
förvärva intill skogen liggande, säljaren tillhörig inägojord, än att göra 
ett sådant förvärv, sedan köpet av skogen redan blivit avslutat. Brist 
på framsynthet vid markinköpen beträffande arbetarefrågan kan sålunda 
komma att i en framtid få dyrt betalas. 

Därmed är jag inne på den andra delen av den uppställda frågan, 
nämligen skogsarbetarefrågan, en fråga, som vi tillmätt en synnerligen 
avgörande vikt vid skogshushållningen på de allmänna skogarna. Men 
icke endast i ekonomiskt avseende är den av vikt för bedrivande av en 
lönande skogshushållning, den är likaledes en djupt ingripande social 
fråga. 

Norrländska kommittén underlät på sin tid att ägna denna fråga nog 
uppmärksamhet, och detta var ett fel av densamma, det måste oförbe- 
hållsamt erkännas. Man ansåg, att för det dåvarande statens skogshus- 
hållning norr om Dalälfven ej kunde giva bröd åt en fast arbetarestam. 
Men tiden löper fort, och vi se nu denna fråga för Norrlands del upp- 
taga en viktig plats bland dagens överläggningsämnen. Med hänsyn 
till jägmästare Holmgrens föredrag: Behovet av fasta skogsarbetare på 
de norrländska kronoparkerna, kan jag också fatta mig kortare än jag 
annars skulle hava gjort, om jag endast tagit hänsyn till den vikt, som 
södra kommittén tillmätt densamma. 

Man har rätt att uppställa den frågan: Förefinnes vid statens skogar 
behov av ökade arbetskrafter? 

Med ju större intensitet skogsbruket å en egendom bedrives, dess 
större blir även behovet därstädes av för skogsvården lämpad arbets- 
kraft. Med ett rationellt skött skogsbruk följa nämligen en mångfald 
olika arbeten, som vid mera extensiv drift ej komma till utförande. 
Sålunda bedrivas arbeten för bevarande och höjande av markens pro- 
duktivitet, såsom dikningar och bäckrensningar; åtgärder för vinnande 
av en snabb och säker föryngring; vidare en sorgfällig vård av för- 
yngringsytorna och kulturfälten genom röjningar m. m. allt ifrån dessas 
anläggande. De unga bestånden göras redan tidigt till föremål för vår- 
dande huggningar, vilka av orsaker, som i betänkandet närmare fram- 
hållas, ovillkorligen böra verkställas av skogsägaren själv och ej av kö- 
paren till det virke, som vid dessa huggningar utvinnes. Slutligen bör 
i allmänhet även vid de senare under beståndets liv inträffade föryng- 
rings- eller sluthuggningarna det uttagna virket vid ett rationellt skogs- 
bruk genom skogsägarens försorg före försäljningen upparbetas och 


302 GÖSTA TAMM. 


utdrivas ur skogen. Detta, ävensom det arbete för kommunikationernas för- 
bättrande, som därav betingas, kräver givetvis stor tillgång på arbetskraft. 
Det är emellertid ej endast på mängden av tillgänglig arbetskraft, som 
ett rationellt skogsbruk ställer stora krav, utan jämväl på beskaffenheten 
av samma arbetskraft. De flesta skogsarbeten, men särskilt alla hugg- 
ningar och arbeten för virkets förädling (kolning) kräva yrkesskicklighet, 
både för att arbetsprodukten skall bliva av fullgott slag och för att en 
så stor snabbhet med bibehållen noggrannhet i arbetet skall kunna er- 
hållas, att detta alltid blir ekonomiskt lönande. Därtill kommer på grund 
av skogsbrukets art, att skador, som förorsakats genom ett oskickligt 
eller vårdslöst utförande av skogsvårdsåtgärder, ofta ej kunna botas och 
alltså orsaka skogsägaren avsevärda förluster. Detta gäller exempelvis 
om alla beståndsvårdande avverkningar, där stora skador till avsevärt 
framtida men kunna åsamkas den kvarvarande skogen, på vilken be- 
ståndets vidare utveckling skall byggas. På grund av den långa tid, 
som i skogsbruket förflyter mellan sådd och skörd, är det även vid 
skogshanteringen av större vikt än eljest, att alla åtgärder för beståndets 
grundläggning och första vård genom att utföras av vant folk kunna 
hållas vid låga kostnader, men ändock bliva fullt effektiva. I annat fall 
komma nämligen dessa kostnader att genom de ackumulerade räntorna, 
innan beståndet nått den ålder, att det kan ge någon större avkastning, 
växa till den höjd, att hela beståndets förräntningsförmåga äventyras. 
Det är sålunda för det rationellt bedrivna skogsbruket av allra största 
vikt, att god tillgång på skickliga skogsarbetare finnes. Sådana torde 
emellertid ej kunna erhållas, med mindre kronan genom lämpliga upp- 
låtelser av befintliga eller nyanlagda jordbrukslägenheter skaffar sig en 
stam fasta, för skogsbruket enbart avsedda arbetare. Med tillfälligt an- 
ställda lösarbetare torde nämligen tillfredsställande resultat ej kunna nås. 
Dels kan man nämligen enbart med sådana ej påräkna den jämna, 
aldrig svikande tillgång på arbetskraft, som är nödvändig för det ratio- 
nella, uthålliga skogsbrukets bedrivande. Dels är lösarbetarna ofta ej 
tillräckligt vana vid och kunniga i skogsarbete, för att av dem en lika 
god arbetsprodukt skall kunna erhållas som av de fasta arbetarna. 
Skulle emellertid fullt skogsvana lösarbetare kunna erhållas, så hava 
dessa likväl ej samma kännedom om de lokala förhållandena på varje 
skog, om gällande avverkningsbestämmelser, drivningsvägar m. m., som 
de fasta arbetarna och kunna därför vanligen ej prestera lika god arbets- 
produkt som dessa. Om sålunda lösarbetarna ej kunna ersätta fasta 
arbetare, är därmed ej sagt, att icke behov av de förra jämväl alltfort 
kommer att förefinnas i skogsbruket. Inom skogsbruket — även det 
rationella — kommer nämligen alltid en viss ojämnhet i arbetstillgången 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3 6 3 


att förefinnas. Även om skogsförvaltningen söker att så ordna skogs- 
arbetena, att dessa utjämnas över hela året, kan det ej undvikas, att 
vissa årstider arbetstillgången blir större än under andra. Anställandet 
av fasta skogsarbetare blir sålunda alltid i viss mån reglerat av behovet 
av jämn arbetskraft aret runt. För det periodiska arbetsbehovet därut- 
över under vissa årstider, kunna däremot med fördel tillfälligt anställda 
lösarbetare användas. Detta bör så mycket lättare kunna gå för sig, 
som skogsbruket åtminstone till en viss grad bör kunna alternera med 
jordbruket om utnyttjande av denna arbetskraft. Under sommarhalvåret 
böra sålunda de lösa lantarbetarna kunna användas i jordbruket och 
under vinterhalvåret i skogsbruket. Detta system tillämpas i övrigt 
redan sedan gammalt i stor utsträckning å privata egendomar. 

För att få en uppgift om i vad mån behov av fasta skogsarbetare 
för närvarande finnes a reviren, ha de sakkunniga från samtliga revir- 
förvaltare infordrat vissa uppgifter. Av svaren framgår, att endast å ett 
av de 48 självständiga förvaltningsområden, från vilka svar inkommit, 
behovet av fast arbetskraft är nu fullt tillgodosett, 29 revirförvaltare ha 
kraftigt betonat, att den lösa arbetskraften i möjligaste mån bör utbytas 
mot fasta arbetare, å vilka stor brist råder. Endast fem revirförvaltare 
ha förmenat, att den fasta arbetskraften vore mindre önskvärd än den 
tillfälligt anställda. Dessa revirförvaltare ha i allmänhet såsom skäl upp- 
givit, att det mesta virket försåldes å rot, och att därför jämn arbets- 
tillgång ej kunde beredas fasta arbetare. I och med det att vid infö- 
randet av en mera rationell skogshushållning åa dessa revir virket börjar 
upparbetas, bortfaller emellertid detta skäl mot anställande av fast arbets- 
kraft. 36 revirförvaltare meddela, att det antingen redan finnes lämplig 
inägojord på kronoparkerna eller dessa angränsande kronodomäner för 
anordnande av tillräckligt antal skogsarbetarlägenheter eller ock, att så- 
dana lägenheter skulle kunna nyupptagas. 

Den sociala synpunkten kommer väl att av jägmästare HOLMGREN när- 
mare utvecklas, här må endast anföras, att genom skogsarbetarfrågans 
rationella lösning kommer en god och säker bärgning att beredas en 
långt större befolkning, än som nu kan försörjas å statens skogar. 

Rörande det detaljerade sätt, på vilket vi tänkt lösningen av skogs- 
arbetarfrågan, hänvisar jag till den sammanfattning, vi gjort. Jag skall 
här endast understryka en av de uppställda punkterna. Överenskom- 
melserna mellan staten och de fasta arbetarna skola så ställas, att staten 
erhåller skälig, normal avgäld för sin jord, men att skogsarbetaren också 
erhåller gängse priser för de prestanda, han lämnar staten, detta för att 
icke vid en jämförelse mellan fast och lös skogsarbetare, den förra må 
till synes bli sämre ställd. 


304 GÖSTA TAMM. 


När nu en gång såväl statsskogarnas hela nuvarande befolkning som 
ock ett betydande antal nya arbetare, som böra beredas tillfälle att in- 
flytta å desamma, därstädes kunna beredas fullt uppehälle, så betyder 
alltså detta, att med den intensivare skogsvårdens införande å de all- 
männa skogarna samt med det förbättrande av marken och skapande 
och tillgodogörande av nya värden, som därav följer, så kommer be- 
folkningstätheten och välståndet å dessa skogar samtidigt att stiga. De 
sakkunniga förmena, att denna sida av skogsarbetarfrågans ordnande är 
av så stor vikt, att för arbetstillfällenas ökande även sådana arbeten å 
de allmänna skogarna, vilka endast betala sina självkostnader, d. v. s. 
vilka förmå höja skogsbrukets bruttoavkastning utan att nämnvärt höja 
dess nettoavkastning, böra komma till utförande. Dessa arbeten, vilka 
alltså orsaka skogsägaren varken vinst eller förlust, giva däremot ökad 
arbetsförtjänst åt skogarnas befolkning och bidraga alltså till befolknings- 
täthetens och det ekonomiska välståndets höjande därstädes. De indi- 
rekta och stora fördelarna för staten härav äro för väl kända, för att 
inom denna församling behöva beröras. 


I. Diskussion. 


Skogschefen Carbonnier: Skogsarbetarefrågan är helt säkert ett av de vik- 
tigaste och mest svårlösta problem, som förelagts skogsmännen att lösa 1 dessa 
dagar, och det har också visat sig, att skogssakkunniga för södra Sverige 
ägnat denna fråga den största uppmärksamhet. Det är därför icke för att 
ingå på någon kritik av det dessa sakkunniga framhålla, jag här i all kort- 
het begärt ordet, utan det är för att framkasta den frågan, huruvida icke även 
andra hänsyn än de, som skogssakkunniga framhålla, skulle kunna inverka på 
lösningen av denna fråga. 

Jag har särskilt fäst mig vid några punkter, som jag nu skall vidröra. Det 
har då sagts i detta betänkande, att 100 har skogsmark skulle kunna föda 
en skogsarbetare. Det förefaller, som om denna areal vore något lågt till- 
tagen. Det är nog så, att vi för skogarna behöva ett stort antal arbetare, 
men man får ändå icke överskrida det, som kan vara nyttigt. Vidare tror 
jag, att skogssakkunniga icke tillmätt tillräcklig uppmärksamhet åt det för- 
hållandet att ha skogsarbetare utan att ha tillräcklig bevakande och förvaltande 
personal. Man får nog lösa denna fråga så att säga uppifrån och se till, att 
den förvaltande och framför allt den bevakande personalen blir tillräckligt 
tillmätt. Det är icke nog med att blott hava arbetare, utan om arbetet skall 
bli noggrant och ordentligt utfört, måste det vara en särskild apparat för över- 
vakandet. Ty det är nog så, att dessa skogsarbetare behöva uppsikt och 
noggrann uppsikt, och det är alldeles nödvändigt, att den bevakande perso- 
nalen, jag tänker närmast på skogvaktarna, kan stå i daglig kontakt med 
skogsarbetarna. Om man nu skall öka skogsarbetarnas antal, vilket jag för 
min del anser ytterst nödvändigt, och att så sker snart nog, måste man sam- 
tidigt öka den bevakande personalens antal. 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3 65 


En annan fråga, inverkande på möjligheten att sköta skogarna intensivt, är 
arronderingen av dessa skogar. Detta har också särskilt framhållits av den 
ärade inledaren för dagen, men jag tror nog, att skogssakkunniga icke till- 
räckligt tänkt på denna sak, särskilt med hänsyn till vad jag nyss nämnde, 
att den bevakande personalen måste stå i daglig kontakt med skogsarbetarna. 
Det undras nu verkligen, om det skall bli möjligt att med våra statsskogars 
nuvarande spridda lägen åstadkomma en sådan önskvärd kontakt. Nu ha 
skogssakkunniga föreslagit, att kronoparker och kronodomäner skulle bilda revir 
för sig och de ecklesiastika skogarna m. fl. för sig. Det kan vara ägnat 
att väcka någon förvåning, att ett förslag åvägabragts, att dessa skogar skulle 
förvaltas av skild personal. Det är ofta så, att ecklesiastika skogar ligga in- 
till mindre kronoparker, intill kronodomäner, och att de med dessa kunna 
bilda tillräckligt stora komplex, för att kronojägarna kunna ha uppsikt över 
samtliga arbetarna. Skulle man skilja på dem, skulle det bli särskild upp- 
sikt för de ecklesiastika skogarna och särskild för statsdomänerna. Då skulle 
man stå där kvar på samma ståndpunkt. TI detta fall vill jag bestämt uttala, 
att det skulle vara skadligt att skilja på kronoparkerna och de ecklesiastika 
skogarna, även om de skäl, som av skogssakkunniga framhållits, skulle i andra 
avseenden vara giltiga. Det är ändå det sätt, på vilket skogarna skötas, som 
är det viktigaste. Huvudsaken är, att man får inkomst av skogarna, även 
om sättet kan visa sig olägligt i andra avseenden. 

Vidare har det sagts, att en skogsarbetare skulle betala fullt arrende för 
det boställe, han skulle inneha, och erhålla full betalning för sitt arbete. Att 
en skogsarbetare i likhet med andra arbetare skall ha full betalning för sitt 
arbete är en självklar sak. Det torde vara på detta område kanske viktigare 
än på något annat område, att arbetarna väl avlönas, om man över huvud 
taget skall kunna få några skogsarbetare. Den sista vinterns avverkningar 
ha visat, att det kan vara ganska svårt att få skogsarbetare, och att det före- 
finnes en brist på sådana. Det har icke blott i vissa distrikt utan i hela 
landet varit ytterligt svårt att uppbringa den arbetskraft, man behövt, och det 
är beklagligt, då vi nu ha högkonjunktur och nu äro 1 tillfälle att taga ut av 
skogarna stora värden. Enligt mitt förmenande bör skogsarbetaren icke be- 
tala arrende för bostället. Han bör ha bostället och den jord, som erfordras, 
för att han skall kunna föda en eller två kor, och ändå ha full betalning för 
sitt arbete. Det är just det fria bostället, som lockar arbetarna till att bli 
skogsarbetare. Det är, som jag sade, svårt att få skogsarbetare; folk vill icke 
bosätta sig i skogarna. Om de skola göra det, skall det vara något som 
lockar. Jag tror för min del, att det vore lyckligast, om det vore möjligt att 
lösa skogsarbetarefrågan på det sättet, att man kunde bilda kolonier av skogs- 
arbetare, antingen dessa skulle ligga i skogarna eller i närheten av dem. 
Frågan är icke klar för mig, jag vet ännu icke huru med våra förhållanden 
detta skulle låta sig göra. Det kunde emellertid inte skada att göra ett för- 
sök. I Preussen är det så, att skogsarbetaren i byar bor inne i skogarna 
eller i skogarnas utkanter. Huruvida det går att få fram något sådant hos 
oss är oprövat, och därför kan man icke bestämt yttra sig om saken. Det 
är dock möjligt, att detta vore en väg att lösa frågan. Hela denna skogs- 
arbetarefråga är nog det mest svårlösta problem, inför vilket skogsmännen 
under senare tiden ställts. 


366 DISKUSSION. 


Skogsingenjör Hammarstrand: Den här framförda frågan om statens 
jordinnehav eller närmare bestämt statens skogsinnehav är det utan tvivel hög 
tid att närmare undersöka. Främst har den naturligtvis en nationalekonomisk 
betydelse, men här kan ju icke vara platsen att gå in på någon granskning 
utav de politiskt-ekonomiska grundsatser, som uppställts för och emot statens 
övertagande av landets näringskällor; vi skogsmän ha nu att ägna oss åt 
frågan, hur staten inom hittills följda politiska riktlinjer skall ordna sitt skogs- 
innehav, så att det ur ekonomisk och skoglig synpunkt blir så fördelaktigt 
som möjligt för det allmänna. Nya tider skapa nya krav, och för närva- 
rande möter oss här framför andra kravet på, att staten i likhet med andra 
företagare främst skall tillse, att den drifna rörelsen visar ett fullt tillfreds- 
ställande ekonomiskt resultat. Den saken måste wi därför särskilt beakta 
även vid det föreliggande jordpolitiska spörsmålet. 

Om man på en karta över de fem södra distrikten betraktar de allmänna 
skogarna och ser, hur de äro belägna, faller det i ögonen, att de liksom av 
en slump äro kringströdda i en oerhörd massa större och mindre — mest 
mindre — skiften. Betänkandet ger oss upplysning om, att de till antalet 
äro 4,843. Härav stodo år 1911 visserligen endast drygt en sjundedel eller 
735 under skogsstatens förvaltning, men även denna siffra är ansenlig, sedd 
i sammanhang med ytvidden, och den ökas snabbt genom överföring från 
den andra gruppen, de som stå under skogsstatens kontroll. Denna långt 
gående uppdelning är naturligtvis icke till fördel för skogsbrukets ekonomi, 
den har aldrig ens varit tänkt i sammanhang därmed, utan har kommit till 
stånd av helt andra orsaker. — Ett undantag härifrån utgöra kanske i någon 
mån kronoparkerna, och man kunde ju vänta, att särskilt beträffande de 
under senare tid inköpta parkerna denna synpunkt vunnit beaktande vid deras 
förvärvande, men, som de sakkunniga påpeka, härvidlag har tydligen en 
bristande målmedvetenhet från de skogliga myndigheternas sida orsakat, att 
områdesfördelningen icke blivit sådan, som den borde vara. 

Huvudsyftet med statens skogsinnehav är enligt de sakkunniga vinnandet 
av säkerhet för, att en betydande del av landets skogsmark tillförsäkras en 
sådan vård, att den hålles vid sin ekonomiskt högsta produktion. Därjämte 
ha de sakkunniga påpekat, att i virkesfattigare och tätare bebyggda orter be- 
folkningen har stort gagn av att ha tillgång till det virke, som kan tillföras 
densamma från närliggande kronoskogar. Den senare synpunkten få vi kanske 
icke tillmäta för stor betydelse, när det gäller att ställa riktlinjerna för statens 
jordpolitik, men för det anförda huvudsyftet vore en »arrondering», som de 
sakkunniga kalla det, av den allra största betydelse, och i betänkandet ifråga- 
sättes även, huruvida icke vissa av de mindre kronoparkerna i likhet med 
vad som föreslagits för en del kronodomäner och ecklesiastika skogar borde 
försäljas och annan lämpligare mark i stället inköpas. Helt visst skulle genom 
dylika åtgärder stora fördelar kunna vinnas för det allmänna, och särskilt 
förvaltningen bleve därigenom både billigare och kunde bättre utnyttjas, än 
vad nu är fallet. Ur den synpunkten anser jag det vara. vår. plikt att i detta 
avseende se på framtiden och vad den fordrar av oss: en ingripande förenkling 
av områdesfördelningen 

Men jag skulle vilja gå ändå längre. De sakkunniga ha föreslagit upp- 
delning av skogarna i två olika grupper, eller dels i kronoparksrevir och dels 
1 ecklesiastika revir. Visserligen hör den frågan närmast till ett senare av 


ERS RT ESSENS TSE RIS 


ondt SER LA SENS 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 367 


dagens föredragsämnen, men jag kan 1 detta sammanhang icke underlåta att 
omnämna den. Det finns emellertid starka skäl, som tala mot en sådan 
uppdelning, men fullgoda skäl kunna även anföras mot en geografisk delning 
av reviren. Enligt min övertygelse finnes det endast e// sätt, på vilket denna 
fråga kan lösas, ex utväg, som främjar nyss anförda jordpolitiska synpunkter 
på samma gång som den för all framtid och till nationalekonomisk fördel 
löser detta spörsmål, och det är, att domänfonden övertager samtliga de all- 
männa skogarna och förvaltar dem som kronoparker. Detta förslag kan synas 
väl djärvt vid första påseendet, men kanske svårigheterna vid en närmare 
granskning skola visa sig överkomliga. Fördelarna av en sådan anordning 
skulle vara stora och obestridliga, nackdelarna mycket obetydliga. — Den 
svåraste stötestenen ha de sakkunniga redan undanröjt genom att klart och 
kraftigt påvisa nödvändigheten av det fria husbehovsvirkets borttagande. När 
detta en gång förr eller senare skett, har därmed den viktigaste historiska 
förutsättningen för de ecklesiastika skogarnas tillvaro såsom sådana bortfallit. 
Men hur skulle det då gå med kyrkofonden, den är ju beroende av sitt 
skogsinnehav? Jag vågar påstå, att kyrkofonden skulle kunna vara minst 
lika bra betjänad med att ha sina tillgångar 1 annan form än i en massa 
kringströdda och svårförvaltade småskogar. — Här vill jag inflika, att frågan 
om förvaltningskostnadernas fördelning mellan kronoparksrevir och ecklesiastika 
revir ingalunda är löst genom de sakkunnigas förslag. Detta gäller särskilt 
beträffande kostnaderna för distriktsstyrelserna och domänstyrelsen. — Nu 
måste erkännas, att vissa allmänna skogar på grund av sin natur icke skulle 
kunna Öövertagas som kronoparker, t. ex. de flesta allmänningar samt av 
enskilda personer till vissa församlingar eller till särskilda ändamål skänkta 
skogar. Dessa skulle dock i alla händelser komma att förvaltas och bok- 
föras på ett särskilt sätt. 

När sedan väl ett förvärv skett för domänfondens räkning av dit nu icke 
hörande allmänna skogar med de undantag, som jag nyss nämnt, skulle så 
mycket lättare en avrundning av områdena och ett avskiljande av olämpliga 
sådana kunna ske efter en fullt genomtänkt och målmedveten plan. Så före- 
kommer nu t. ex. ej sällan, att en kronopark och en prästskog ligga råi rå. 
Vad det har för betydelse för förvaltningens ordnande dels enligt det i 
betänkandet framförda förslaget och dels enligt den nuvarande ordningen och i 
än högre grad, om det här framlagda förslaget skulle tillämpas, behöver icke 
närmare påvisas. — Det skulle föra mig för långt att gå in i enskildheter 
hur saken skulle ordnas, visar det sig, att detta mitt förslag anses värt att 
omnämnas 1 meningsbytet, så kan det ju möjligen få den belysning, som 
kanske erfordras i en del punkter. 

De sakkunniga anse, att målet att varje skog skall få den bästa vård vin- 
nes säkrast, genom att den av dem föreslagna revirindelningen genomföres, 
och de anse även, att härigenom frågan om kostnadernas fördelning löses 
lättast. Det senare vill jag icke bestrida, men kanske det kommer att visa 
sig, att hela denna fråga, på sätt som jag här har antytt, skulle lösas bäst och i 
överensstämmelse med de stränga krav på arbetsbesparing och affärsmässighet, 
som nutidens ekonomiska lagar vill pålägga oss till båtnad för framtiden. 


Herr Ordf.: Innan jag lämnar ordet till nästa talare, skall jag be att få 
fästa uppmärksamheten på, att det nog är lämpligt, ifall någon av herrarna 


368 DISKUSSION. 


tänker yttra sig i avseende å skogsarbetarefrågan och då inte särskilt vill 
skärskåda den i förhållande till de södra delarna av landet, dessa herrar ville 
uppskjuta sina yttranden, till dess vi hört jägmästare Holmgrens föredrag. 


Kanslirådet Tigerschiöld: Herr ordförande, mina herrar! Nu vill jag bara 
säga något om de ecklesiastika skogarna. De som voro närvarande vid ett 
föreningens sammanträde 1i fjol, då denna fråga behandlades, ha kanske i 
minnet, att jag då lade fram tanken att på ett eller annat sätt ställa de eckle- 
siastika skogarna under särförvaltning. Vidare berörde jag då tanken att 
arrondera de ecklesiastika skogarna under större komplexer och vidare också 
att icke blott låta de lokala förvaltningarna vara åtskilda, utan även uppåt 
hade jag tänkt mig en sådan ny särställd förvaltning för undvikande av den 
sammanblandning, som nu äger rum mellan olika myndigheter. Det är därför 
med största tillfredsställelse man har tagit del av detta synnerligen väl skrivna 
betänkande, som på samma gång det ger anvisning på nya vägar, på vilka 
kan vinnas större avkastning av de allmänna skogarna, upptar och tillmötes- 
går dessa reformplaner. Man har nämligen i betänkandet just gått till mötes 
de önskningar, som uttalades vid detta möte, i det man velat bereda plats 
för särskild ecklesiastik revirförvaltning och kastat fram tanken på särskild 
ecklesiastik skogsbyrå inom domänstyrelsen samt vidare med skärpa framhållit 
behovet av en arrondering. 

De ecklesiastika skogarna ha från och med den nya löneregleringen 1910 
så att säga inträtt i ett nytt skede. De äro numera endast ekonomiska objekt 
för de särskilda församlingarna och för kyrkofonden, som har att i stort 
reglera alla löner och fylla bristerna i församlingarnas inkomster, som nöd- 
vändigtvis måste fyllas för betalande av prästernas avlöningar. De ha alltså 
blivit ekonomiska objekt. Man har således icke blott rättighet utan även 
skyldighet att se till, att förvaltningen av dem så ordnas, att de giva bästa 
ekonomiska resultat, detta till förmån för de särskilda församlingar, som fått 
dem av kronan eller enskilda till sin disposition, till fördel för kyrkofonden, 
till fördel för samhället och staten, som genom lag ytterst har ansvaret för 
de prästerliga avlöningarnas utgående. Alltså, vi ha här, gudilov får jag säga, 
för en viss grupp av de allmänna tillgångar, vi 1 vårt land äga, rättighet att 
lägga en verklig ekonomisk synpunkt på förvaltningen. Vi ha kommit så 
långt, att vi ha rättighet att göra det, men då ha vi också skyldighet att 
söka göra det, och det har varit min mening med den framställning til 
Kungl. Maj:t, jag i fjol gjorde i detta ämne. Kan det visas, att man kan 
vinna bättre ekonomiskt resultat med en förvaltning än med en annan, så är 
det vår skyldighet att söka genomföra den förvaltning, som ger det bästa 
ekonomiska resultatet. Jag har icke på något sätt velat föregripa utredningen 
och säga, att det är den eller den förvaltningen som är bäst, eller att det 
eller det systemet skall vara det enda saliggörande. Jag har ansett, att frågan 
först bör göras till föremål för en noggrann utredning; men visar den utred- 
ningen tydligt och klart, att en viss förvaltning är bäst, är det vår plikt att 
genomföra den. 

Det framkastades av den sista ärade talaren, att enklaste medlet vore, att 
icke blott de allmänna skogarna, allmänningar m. m., som redan nu stå under 
domänfonden, utan även andra, så också de ecklesiastika skogarna, skulle 


SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 369 


komma under denna fond. Jag vill då beträffande de ecklesiastika skogarna 
säga, att vad han framhållit redan existerar. Kyrkofonden är just den eckle- 
siastika domänfond, som äger att disponera över alla dessa skogar, ty märk 
väl, att i den mån dessa skogar lämna mer avkastning, än som motsvarar 
husbehoövet, arrenderar kyrkofonden skogen av församlingen. Kungl. Maj:t 
bestämmer på grund av 19 $ 4 mom. det arrendebelopp, som kyrkofonden 
skall årligen betala till församlingen under en viss tidsperiod för avkastningen 
av denna skog. Sedan tar kyrkofonden avkastningen, den må vara större 
eller mindre, men den betalar som sagt arrendet. Varför måste man gå så 
tillväga? Jo, därför att församlingen måste få en bestämd siffra att röra sig 
med, när den skall bestämma det belopp, som skall uttaxeras på församlings- 
medlemmarna för bristens fyllande. Vi se alltså, att den vägen redan är 
inslagen, och det är just den väg, vi vilja fortgå på. Men just därigenom, 
att kyrkofonden egentligen blivit arrendatorn av all ecklesiastik skog, kan 
man också lättare fortgå just på arronderingsvägen. Jag lade också fram 
den tanken, att man, i stället för att ha små strödda ecklesiastika skogar, 
som äro svåra att förvalta, då de äro avlägsna från varandra, skulle samman- 
slå dem till stiftsskogar, i vilka varje församling fick sin del efter det värde 
den ingått i stiftsskogen, precis som i de gamla bysamhällena varje lott hade 
sin del av skogen. Genom att på detta sätt bilda stiftsskogar bevarar man 
hela skogskomplex, och, vilket jag anser vara viktigast, man bevarar åt kyr- 
kan, församlingen och prästerskapet skogens eget stigande kapital. Det kan 
väl icke vara rätt, att dessa, som skola av skogen bestrida prästernas avlö- 
ningar, icke skola få behålla skogarna utan bara utav dem få ut pengarna 
till avlöningarna. Pengarna stiga icke i värde, men skogen gör det, och då 
skulle de icke få: bli delaktiga av denna värdestegring! Nu ha dock en gång 
församlingarna av det allmänna fått rätt att disponera över dessa skogar, och 
då skola de också ha rätt att tillgodogöra sig det stigande värdet. Det är 
därför jag menar, att den rätta vägen icke är att förvandla skogen till pengar 
utan består däri, att de små skogskomplexen förvandlas till större, att man 
förvandlar skog till annan skog och låter församlingen behålla sin rätt till 
det stigande kapitalvärdet. Den väg som här nyss anvisades för alla sko- 
garna, är redan inslagen för de ecklesiastika skogarna. I så fall kan man 
ju säga, att den skogspolitiken varit modern. 


Skogschefen Carbonnier: Då den siste ärade talaren i viss mån motsatt 
sig och ville vederlägga, vad jag nyss yttrade om att vissa revir skulle för- 
valtas för sig, vill jag ytterligare påpeka, att jag nämnde, att det under nu- 
varande förhållanden är svärt att verkligen få ut ur de ecklesiastika skogarna, 
om det skulle bli särskilda revir för dem, det man begär att få ut av dem. 
Om en arrondering i den riktning, den siste ärade talaren nämnde, kan låta 
sig göra inom överskådlig tid, är det klart, att det blir fördelaktigt, att de ut- 
göra särskilda revir för sig, eftersom deti övriga avseenden skulle vara fördel- 
aktigt. Den största svårigheten ligger däruti, att det med särskild skogsarbe- 
tarestam för de olika skogarna blir besvärligt att övervaka arbetet. 


Kanslirådet Tigerschiöld: Nu berörde den sista ärade talaren skogsarbe- 
tarfrågan, men vill jag därtill återkomma senare, endast betonande, att för 


3790 DISSKUSSION. 


visst arbete å de små ecklesiastika skogarna kan man ha att tillgå boställs- 
arrendatorerna och deras folk.! 


Skogschefen Carbonnier: Jag ber att få besvara den frågan senare, men 
anmäler redan nu avvikande mening från den siste ärade talaren. 


Generaldirektör Fredenberg: Herr ordförande, mina herrar! Jag kanske 
icke borde uttala mig i denna fråga, då kommittébetänkandet redan är remit- 
terat till domänstyrelsen för yttrande, men jag kan icke underlåta, att innan 
diskussionen avslutas få uttala den stora tillfredsställelse, med vilken jag läst 
kommitténs uttalande i fråga om det sätt, varpå inköp av skog och försäljning 
av kronoegendomar bör ske, nämligen att detta skall gå i arronderingens tecken. 
För domänstyrelsen har denna princip varit ledande åtminstone under de se- 
nare åren. Det är emellertid så, att riksdagen gång efter annan avslagit 
Kungl. Maj:ts på förslag av domänstyrelsen avlämnade propositioner om för- 
säljning av ensamt liggande kronoegendomar, oaktat dessa haft sådant läge, 
att man icke lämpligen kunnat genom inköp förvärva skogsmarker intill för 
erhållande av självständiga kronoparkskomplex, detta åtminstone så snart dessa 
kronoegendomar haft något mera skog. Det har på grund därav gått så långt, 
att Kungl. Maj:t vanligen icke velat gå fram med sådana propositioner, när 
någon, som haft att yttra sig i ärendet, avstyrkt förslag om försäljning. Jag 
tror, att jag icke missminner mig, då jag nämner, att det en gång till och med 
gällde en skog, som icke var större än 10 hektar. 


! Senare under diskussion över skogsförvaltningen gav talaren närmare förklaring över 
vad han därmed åsyftat (se ett följande häfte). 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. ES An 


Behovet av fasta skogsarbetare på de norr- 
ländska kronoparkerna. 


I. Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. 


AV AND. HOLMGREN. 


Genom välvilligt tillmötesgående från denna förenings styrelse har jag 
blivit satt i tillfälle att inleda föreliggande fråga. Anledningen till att 
jag varit särskilt angelägen att upptaga den till diskussion är ej rent 
skoglig. Under senare tid har jag kommit att något syssla med frågan 
om Norrlands kolonisation. En ganska lång erfarenhet från olika delar 
av Norrland har lärt mig tro på, att ett grundvillkor för denna kolonisa- 
tion är beredande av sådant arbete vid sidan av jordbruksarbetet på kolo- 
natet, att en viss kontant minimiförtjänst kan av kolonisten erhållas. Vid 
gruvor, verkstäder och andra industriella anläggningar, kring större sam- 
hällen m. fl. platser gives tillfälle för erhållande av denna förtjänst. Men 
en kolonisation, som uteslutande stöder sig på dessa möjligheter till bi- 
förtjänst, blir givetvis mycket begränsad. Med stöd däremot av det ar- 
bete, som erbjuder sig i våra vidsträckta skogar, finnes enligt mitt för- 
menande mycket stora möjligheter till en mer allmän kolonisation. 

Även om jag skulle vara hågad att inleda frågan om denna kolonisa- 
tion, så är dock ämnet denna gång behovet av fasta skogsarbetare på 
kronoparkerna i Norrland och Dalarna, helt naturligt nedom odlings- 
gränsen. Jag är viss därom, att dryftande av frågan i denna församling 
ej blott kommer att bliva av största betydelse för den rationella skogs- 
vårdens införande över hela linjen, utan den kommer helt visst att som 
biprodukt lämna goda anvisningar för frågan om kronoparkernas kolo- 
nisation. 

Innan vi närmare ingå på föreliggande fråga, torde det vara nödvändigt 
att i största korthet dels redogöra för i vilken omfattning staten f. n. 
bedriver skogsvård inom ifrågavarande trakter, dels redogöra för tillgången 
på den arbetskraft, som för denna skogsvård står till buds. Da det vi- 
dare för bedömande av föreliggande fråga är nödvändigt att litet närmare 


24. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916 


SM AND. HOLMGREN. 


klargöra, vad framtiden bär i sitt sköte beträffande skogsvårdens utveck- 
ling, ämnar jag därefter framlägga mina åsikter och tankar i fråga om 
denna utveckling. 

De arbeten, som genom statens egen försorg för närvarande utföras 
på kronoparkerna, äro i huvudsak avverkning, skogsodling, dikning, väg- 
och byggnadsarbete. 

Vad då till en början angår avverkningsarbetet, utföres detta endast 
till ringa del medelst eget folk. Stora huvudmassan av virket säljes på 
rot, och avverkning och utdrivning ombesörjas av köparen med egna 
arbetare. År 1914 försåldes från kronoparkerna i Norrland och Dalarna 
3,138,000 kbm. Härav voro endast 12,5 2 mer eller mindre bearbetade. 
Förädlingskostnaden nämnda år uppgick till i runt tal 1,200,000 kronor 
eller till 92 90 av bruttoinkomsten och 35 öre pr har produktiv skogsmark. 

Vad då angår de arbeten, som avse skogens föryngring och markens 
vård, till vilka arbeten hänföras skogsodling och hyggesrensning, dikning 
samt vägbyggnader, hava under år 1914 utgivits 430,980 kronor eller 
3,3 Po av bruttoinkomsten och 12,7 öre pr har prod. skogsmark. 

Sålunda har under år 1914 till avverknings- och skogsvårdsarbeten 
utgivits tillsammans i runt tal 1,600,000 kronor eller 47,2 öre pr har och 
12,5 Po av bruttoinkomsten. 

Den arbetskraft, som står skogsstaten till buds för utförande av allt 
detta arbete, utgöres dels av på kronoparkerna boende personer, dels av 
ortsbefolkningen samt av från andra orter kommande lösa arbetare. 

På kronoparkerna i Övre Norrland nedom odlingsgränsen och i Dalarna fin- 
nas enligt uppgift från vederbörande jägmästare sammanlagt 1,723 bebodda 
jordbrukslägenheter eller med andra ord 4,4 pr kv. mil. Den tätast bebyggda 
delen av området utgöres av Härnösands distrikt med 8,4 pr kv. mil, 
den glesast bebyggda är Övre Norrbottens distrikt med 1,;. Av dessa 
utgöres största massan av skogstorpare och odlingslägenhetsinnehavare. 
Att stora flertalet av dem är att påräkna för dessa arbeten på kronopar- 
kerna torde väl vara att antaga, ehuruväl de i många fall ej hittills visat 
sig härför hågade. 

Den huvudsakliga delen av det arbetsfolk, som staten disponerar för 
skogsarbete är sålunda arbetare från orten eller lösa arbetare från andra 
orter. z 

För att få en något så när tillförlitlig uppgift om tillgången till arbets- 
kraft på kronoparkerna har jag härom tillskrivit samtliga revirförvaltare 
i Norrland och Dalarna. Av de ofta nog mycket utförliga svar, som 
68 jägmästare med stort tillmötesgående lämnat mig, framgår, att till- 
gången till arbetskraft är för liten inom halva antalet revir och tillräcklig in- 
om övriga. I tre av dessa fall ha jägmästarna med tvekan avgivit sina svar. 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 373 


Vid det möte, som de s. k. kolonisationssakkunnige i höstas hade med 
överjägmästarna i de dåvarande 5 nordligaste distrikten, förklarade samt- 
liga med en mun, att brist på arbetskraft för nuvarande skogsarbeten mer 
allmänt förelåge. 

Det torde sålunda få anses fastslaget, att en ganska avsevärd brist på 
arbetare även för den relativt ringa arbetskvantitet, som under nuvarande 
förhållanden utföres på kronoparkerna i Norrland och Dalarna, föreligger, 
en omständighet, som är väl värd allt beaktande, då den helt visst högst 
menligt inverkar på skogsvården liksom även på arbetsprisen. 

I allmänhet torde man ha den uppfattningen, att den övervägande 
största delen av kronoparkerna är särskilt ogynnsamt belägen med hän- 
syn till möjligheterna för virkets tillgodogörande. I viss mån är även 
detta riktigt, men under senare år hava förhållandena genom nya flott- 
leders anläggning, gamlas slutamortering, antagande av lämpligare grun- 
der för uttaxering av flottningskostnaderna, järnvägars byggande m. m., 
avsevärt förbättrats. 

För att emellertid erhålla en inblick i dessa förhållanden hava de s. k. 
kolonisationssakkunniga inhämtat en del upplysningar från vederbörande 
revirförvaltare rörande möjligheterna för rationell, intensiv skogsvård på 
kronoparkerna i Norrland och Dalarna. Dylika möjligheter ha ansetts 
förefinnas, där en minsta toppdimension av 3 a 3 '/> tum för gran och 4 
tum för tall kan avsättas. 

Sedan de inkomna uppgifterna bearbetats och sammanställts, visar det 
sig, att samtliga kronoparker i Norrland och Dalarna nedom odlings- 
gränsen omfatta en totalareal av 3,895,117 har. Härav anse vederbörande 
jägmästare, att 2,085,054 har eller 53 0 för närvarande ligga så till, att 
rationell, intensiv skogsvård där kan bedrivas. Vidare har ansetts, att inom 
loppet av närmaste 10 år denna areal helt säkert kommer att ökas med 
minst 639,393 har. Sålunda skulle inom 10 år ej mindre än 70 PN av 
hela totalarealen kunna vårdas på ett fullt tillfredsställande sätt. 

Nu kan den frågan med skäl framställas: utnyttjas då dessa förut- 
sättningar för intensiv skogsvård? Ett obetingat nej måste bliva svaret. 
Utvecklingen och förbättringen av avsättningsmöjligheterna har försiggatt 
så oerhört hastigt, att skogsvården ej hunnit med. 

Det torde därför med allra största skäl kunna påstås, att därest ratio- 
nell, intensiv skogsvård i norrlandsskogarna eftersträvas av statsmakterna, 
och förutsättningarna för införande av dylik vård förefinnasi den grad, 
jag efter vederbörande lokalförvaltningars utsago här nyss angivit, blir den 
kommande utvecklingen, jämförd med senare tiders, helt enkelt storartad. 

De under senare år förbättrade avsättningsförhållandena hava möjlig- 
gjort tillvaratagande av väldiga virkesmassor, som tillförene ej ägt värde. 


374 AND. HOLMGREN. 


Vidsträckta områden, från vilka endast de grövre dimensionerna kunnat 
uttagas, ha nu kommit i det förmånliga läge, att även de minsta sorti- 
ment där kunna vinna avsättning. Detta, jämte virkesprisens stegring, 
har medfört en avsevärt ökad avverkning från kronoparkerna. Från att 
de försålda skogseffekterna år 1911 uppgingo till 2,581,701 kbm., stego 
de år 1914 till 3,138,321 kbm., vilket innebär en ökning av 21 70. Utan 
minsta tvivel kommer denna stegring i avverkningsbeloppet ännu någon 
tid att fortfara. Då emellertid denna virkesmassa långt överstiger sko- 
gens årliga tillväxt, bedrives här sålunda en ej obetydlig överavverkning. 
Men denna forcerade avverkning är absolut nödvändig för tillvaratagande 
av det överåriga, skadade, torkande och ruttnande skogskapital, som 
bildar så stor del av våra nuvarande norrlandsskogar. Allt för hastigt 
får dock denna virkesmassa av åtskilliga skäl, på vilka jag här ej äm- 
nar ingå, ej avverkas, men då en stor del av kapitalet varken tillväxer 
eller förbättras utan snarare tvärtom, bör det givetvis ej för länge över- 
hållas. Genom studium av en del nyare hushållningsplaner har jag fått 
den uppfattningen, att om den i dessa tillämpade avverkningspolitiken 
för framtiden följes, stora huvudmassan av de gamla urskogarna äro för- 
svunna om 40 å 50 år, i många fall ännu tidigare. 

Att denna forcerade avverkning särskilt i en tid med stigande virkes- 
priser skall tillföra staten allt större belopp, säger sig självt. Sålunda 
uppgingo skogsförsäljningsmedlen från kronoparkerna i Norrland och 
Dalarna år 1915 till, 19,450,590 kr. mot g,117,170 kt. ar 191000FPa 
dessa 5 år hade sålunda bruttoinkomsten mer än fördubblats. Allt ty- 
der sålunda på, att inkomsterna från statsskogarna dels komma att avse- 
värt ökas under närmaste år, dels komma att rikt flöda under en period 
av dord. SOA. 

Men efter denna period av sötebrödsdagar kommer helt visst en lång 
svältperiod, en period, som blir så mycket längre och så mycket känn- 
barare i samma mån, vi under dessa feta år mindre bekymrat oss om 
vidtagande av nödiga markförbättrings- och föryngringsåtgärder. För- 
hållandet torde vara omvänt på kronoparkerna i södra Sverige. Om dem 
kan man säga, att de just genomgått denna period av hårda år Nu 
kommer tvivelsutan avkastningen från dem att stadigt och varaktigt 
stiga. 

Min mening är sålunda, att en sund skogspolitik går ut på, att alla 
grundförbättringar, som en ekonomisk skogsvård fordrar, utföras under 
de rika åren, då inkomsterna flöda som starkast. Att man under såväl 
goda som dåliga tider bör sörja för en betryggande återväxt, torde väl 
få anses självklart. 

Då avsättningsförhållandena redan nu förbättrats så avsevärt, som förut 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 375 


nämnts, följer därav, att ett fullt rationellt avverkningssätt kan i vidaste 
utsträckning införas. Från den planlösa blädningen och alla avarter av 
denna urform, vilka alla hava det gemensamt, att de äro mer eller min- 
dre olämpliga för huvudmassan av våra nuvarande norrlandsskogar, kan 
man inom närmaste framtiden, utan att nödgas kvarlämna allt för mycket 
virke i skogen, införa trakthuggningsmetoder inom ”/, av hela krono- 
parksarealen. Vilken roll detta förhållande spelar för våra skogars för- 
yngring och framtida bestånd kan ej underskattas. Statsrådet och chefen 
för jordbruksdepartementet säger i Kungl. Maj:ts proposition till inne- 
varande års riksdag angående driftkostnaderna under år 1917 för sta- 
tens domäner, att »denna avverkningsform (trakthuggningen) kommer att 
med den ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre 
Norrland få en efter hand allt mer stegrad användning». Kommer nu 
denna stegrade användning att stegras så mycket, att den omfattar all 
den mark och alla de skogsbestånd, där huggningsmetoden avgjort är 
den mest förmånliga, ja då, mina herrar, men först då, är norrländska 
kronoparkernas föryngring och framtida bestånd fullt betryggade. Men 
nås genom trakthuggningens införande i vidaste omfattning detta resul- 
tat, så nås det ej utan uppoffringar. Huru stora belopp, som för framtiden 
komma att erfordras till huvudtiteln skogsodling och hyggesrensning, är 
naturligtvis omöjligt att säga, men helt visst kommer detta konto att av- 
sevärt ökas. I medeltal för åren 1913—15 offrades för skogsodling och 
hyggesrensning inom de 5 nordligaste distrikten 3,9 öre pr har produktiv 
skogsmark eller 0,3 70 av bruttoinkomsten. Då trakthuggningsmetoden i 
stort ej ännu vunnit tillämpning i dessa skogar, är det ej heller begärligt 
att större summor skulle nedläggas på dylika arbeten. Innan en kultur 
över huvud kan utföras, bör det i allmänhet finnas ett hygge eller annat 
kalt område. — Om vi se efter, hur förhållandena gestalta sig på skogar, 
där trakthuggningsmetoden i många år tillämpats, finna vi, att de sum- 
mor, som årligen offras på dylika arbeten, äro avsevärt mycket högre. 
Sålunda drogo dessa arbeten på Västra distriktets kronoparker i medel- 
tal för perioden 1913—15 ej mindre än 63 öre pr har prod. skogsmark 
eller 3,4 0 av bruttoinkomsten. Om nu föryngringsförhållandena voro 
lika goda i Norrland som på Västra distriktet och icke tvärt om skulle 
med trakthuggningens införande på kronoparkerna i Norrland omkostna- 
derna för dessa arbeten, som i medeltal för åren 1913—1353 uppgingo till 
133,000 kronor om året, stiga till omkring 2 millioner årligen. Då vi i 
Norrlandsskogarna, särskilt inom de trakter, där marken är mindre pro- 
duktiv, i stor omfattning ännu så länge få nöja oss med den mindre 
snabba och mer ofullständiga föryngringen på naturlig väg, kan det åt- 
minstone för närvarande av denna anledning ej gärna bliva tal om att 


376 AND. HOLMGREN. 


nedlägga så stora summor, som anförts. Emellertid vill jag nämna, att 
kulturkostnaderna på Bräcke revir inom närmaste år, sedan för kultur 
mogna hyggen anordnats, komma att uppgå till omkring 50 öre pr har. 

Att utgifterna till skogsodling och hyggesrensning i förhållande till 
en så stor bruttoinkomst som 1915 års på 19 mill. kan och bör uppgå till 
upp mot 8 6, anser jag alls icke otroligt. 

Se vi så på frågan om torrläggning av sankmarker, kommer framtiden 
med största visshet att medföra en ofantlig ökning av hittills för detta 
ändamål nedlagda medel. 

Vilken roll spela då dessa sankmarker i våra skogar? Ja, därom vet 
ju ingen något bestämt. En rationell planläggning av dessa arbeten för- 
utsätter då först kännedom om sankmarkernas ytvidd. Någon statistik 
häröver finnes ej, och någon sådan, som kan göra anspråk på full till- 
förlitlighet, kan ej heller upprättas, förr än alla skogar äro kartlagda. 
För att emellertid få en ungefärlig föreställning härom, har jag låtit an- 
ställa en enkel sannolikhetskalkyl över dessa sankmarkers areal znedom od- 
lingsgränsen. Såsom provytor har jag uttagit en något så när represen- 
tativ skog inom varje revir, dock har jag i brist på dugliga bestånds- 
beskrivningar ej lyckats få uppgifter från tvenne revir i övre Norrbotten. 
Ur tillgängliga beståndsbeskrivningar ha sen uttagits och sammanställts 
arealsiffror för myrar och kärr samt för försumpad skogsmark. Då emel- 
lertid i beståndsbeskrivningarna, särskilt de äldre, fullt jämförliga beteck- 
ningssätt för särskilt den försumpade marken ej alltid använts, har jag 
varit nödsakad bortse från sådana uppgifter, som ej varit fullt tydliga. 
Följden härav har blivit, att siffran på den försumpade skogsmarken är 
att betrakta som ett minimum. De sammanlagda provytornas areal upp- 
går till omkring 7 7 av hela kronoparksarealen nedom odlingsgränsen. 
— Enligt denna utredning uppgår arealen myrar och kärr till sammanlagt 
838,8300 har och den försumpade skogsmarken till 207,800 har eller till- 
sammans 1,066,700 har. Av denna areal ligga c:a 450,000 har i övre 
Norrbottens distrikt, sålunda 42 4 av hela arealen. I de övriga delarna 
av Norrland och Dalarna utgöras omkring 20 9” av myrar, kärr och 
försumpad skogsmark. 

Nu är det väl tydligt, att en rationell, intensiv skogsvård fordrar, att 
dessa marker skola torrläggas, en stor del av myrarna och kärren för 
att rädda kringliggande fast mark för fortsatt försumpning, andra myrar 
och kärr som ock försumpad skogsmark för dessa områdens försättande 
1 produktivt skick. Men säger någon, en hel del av dessa marker kunna 
ej torrläggas, andra äro av den art, att de i överskådlig tid ej kunna 
bära skog, även om de torrlades. Ja, detta är sant, men hur stor pro- 
cent är nu av denna beskaffenhet? Åter en fråga, som ej kan besvaras, 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. SE 


detta av den anledning, att man vid upprättande av hushållningsplaner 
för de olika skogarna i allmänhet ej verkställt de för bedömande av denna 
fråga erforderliga undersökningarna. Att emellertid de norrländska my- 
rarna äro mycket godartade — långt bättre än torvmarkerna i södra Sverige 
— och i-allra flesta fall tjänliga för skogsbörd, därför tala alla de vackra 
resultat av dikning, som jag själv varit i tillfälle att se på olika platser i 
Norrland. Skogslitteraturen omnämner även ctt stort antal dvlika exempel. 
Att det även lönar sig att dika myrar för skogsbörd, lär väl ingen 
betvivla, i all synnerhet som man har skäl att antaga, att virkesprisen 
alltjämt komma att även under normala förhållanden avsevärt stegras. 
Och ses saken från nationalekonomisk synpunkt, lider väl ej ringaste 
tvivel, att det är vida förmånligare, även med dryga kostnader, att sätta 
dem i skogbärande skick, än att låta dem ligga för fäfot som nu. 
Och att statsmakterna redan sedan länge varit av den uppfattningen 
att dessa marker böra torrläggas, visar det faktum, att sen år 1886, då 
dikningarna började på kronoparkerna, staten nedlagt 2,617,407 kr. på 
dylika företag. I denna summa ingar dock i allmänhet dikningsperso- 
nalens avlöningar m. m. Sedan år 1900 har riksdagen för ändamålet 
årligen anslagit 150,000 kronor. — Om nu den sålunda dikade marken 
fullständigt torrlagts, vilket jag beräknar drager minst omkring 70 kr. 
pr har, hur stor areal skulle då vara torrlagd på kronparkerna? Jo, cirka 
37,400 har svarande emot 3,; ”o av hela sankmarksarealen. Under an- 
tagande att hela den förut angivna arealen bör och kan torrläggas, skulle 
sålunda till dikning återstå cirka 1,029,300 har. I medeltal för åren 
1913—15 har på dikning nedlagts 164,587 kronor i Norrland och Da- 
larna eller 1,1 20 av bruttoinkomsten. Skulle man fortsätta med denna 
takt, skulle det alltså åtgå omkring 440 år för torrläggning av hela area- 
len. Även om man med rätta antar, att mycken mark ej kan eller bör 
torrläggas, säger det sig självt, att det är absolut orimligt att fortsätta på 
samma sätt som hittills. Att vi, som dock skördat och alltjämt skörda 
vad århundraden sammansparat och jämt för ingenting skänkt oss, skola 
på våra efterkommande i många led överlåta omsorgen om dessa mar- 
kers försättande i produktivt skick, är väl någonting, som ej kan försva- 
ras. Vore det så, att skogarna ej gåve något överskott, vore ju intet 
att säga härom, men då inkomsterna mer än fördubblas på en så kort 
period som 5 år, utan att åtgärderna för skogens föryngring och mar- 
kens förbättring i nämnvärd grad ökas, då ställer sig frågan helt annorlunda. 
Om vi sålunda antaga den principen som riktig, att övervägande delen av 
alla grundförbättringar på skogarna böra utföras under den tidsperiod, då in- 
komsterna flöda rikligt, ja, då böra dikningsarbetena utföras under en tids- 
period av låt oss säga minst 50 år. Om det nu antages, att endast 70 "4 av 


378 AND. HOLMGREN. 


hela den nu odikade sankmarksarealen kan och bör dikas, och att detta skulle 
ske på 50 år, skulle erfordras omkring 1,400,000 kr. årligen eller om- 
kring 7 Yo av 1915 års bruttoinkomst om 19 millioner. 

Till vägbyggnader offrades för åren 1913—15 i medeltal 57,788 kro- 
nor eller 1,7 öre pr har prod. skogsmark och 0,4 70 av bruttoinkomsten. 
Var och en som något känner våra norrländska skogar måste medgiva, 
att skall där införas rationell, intensiv skogsvård över hela linjen, erfordras 
ett mångdubbelt belopp. 

Slutligen några ord om statens förädling av virket. Som förut är 
nämnt avverkar, utdriver och kolar staten för närvarande endast en ringa 
del av allt virke, som försäljes. År 1914 förädlades sålunda 12,6 NY av 
hela den försålda kubikmassan på kronoparkerna i Norrland och Dalarna. 
Under det den förädlade virkesmassan nämnda år uppgick till 6 240 på 
Skellefteå distrikt, steg den på mellersta Norrlands till 20 och på Gävle- 
Dala distrikt till 24 0. Från år 1910 till 1914 har virkesförädlingen 
ökat på alla de norrländska distrikten, på Umeå distrikt minst med 3,7 
2, på Mellersta Norrlands mest, med 22 4, allt i förhållande till re- 
spektive års försålda kubikmassor. Visserligen förädlas sålunda en rela- 
tivt ringa del av hela kubikmassan, men en bestämd tendens till ökning 
av denna förädling förefinnes dock. Ser man så till, huru förhållandena 
i södra Sverige gestalta sig, så visar det sig, att 66,, 20 av hela den för- 
sålda kubikmassan år 1914 upphöggs och förädlades på Bergslagsdistriktet 
och ej mindre än 83,9 /o på Västra distriktet. Om nu ej hela eller ens 
större delen av årsavverkningen i framtiden kommer att upparbetas på de 
norrländska distrikten, torde det väl ej få anses osannolikt, att denna för- 
ädlingsverksamhet i framtiden kommer att ökas ganska avsevärt. 

Sålunda skulle till skogsodling, dikning och vägar i framtiden komma 
att åtgå minst 16,; ”o av den bruttoinkomst på 19 millioner, som kro- 
noparkerna i Norrland och Dalarna gåvo sistlidna år eller i runt tal 
3,200,000 kronor. 

Skulle nu utvecklingen under närmaste år gå i av mig antydd rikt- 
ning, och sålunda de förutsättningar, som nu och inom 10 år anses före- 
ligga för en rationell, intensiv skogsvård, fullt utnyttjas, då torde det få 
anses självklart, att mycket kraftiga åtgärder måste vidtagas till anskaf- 
fande av den väldiga ökning i arbetskraft, som härför erfordras. Det 
säger sig självt, att hvad som då erfordras är ej blott skogsarbetare utan 
även en högst betydande förstärkning av såväl den förvaltande som den 
bevakande personalen. Behandlande av denna sida av frågan faller dock 
utom ramen för detta föredrag. 

Klart är, att den arbetskraft, som nu står staten till buds, bortsett 
från att den är otillräcklig, är både dyrbar och mindrevärd. Som förut 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA, 379 


är nämnt, utgöres den i huvudsak av ortsbefolkningen och löst, kring- 
strykande folk. Då de ofta mycket vidsträckta kronoparkskomplexen äro 
så ytterligt glest bebodda, att det, som jag förut nämnt, i genomsnitt 
ges endast 4,, bebyggelser pr kvadratmil, blir följden härav, att arbetarna 
måste tillryggalägga långa vägar till och från arbetsplatsen. Att i sista 
hand arbetsgivaren får betala dessa resor, säger sig själft. Jag misstän- 
ker, att en utredning i detalj av denna fråga för något enstaka revir 
med vidsträckta kronoparker och ringa folkmängd skall ge till resultat 
rätt anmärkningsvärda siffror. Men det är ej blott arbetarnas resor, som 
fördyra arbetet. Den rådande, mycket stora bristen på körvägar upp på 
skogarna fördyrar i allra högsta grad provianteringsförhållandena. Den 
som lett skogsarbeten i norrlandsskogarna, vet allt för väl, vad transport 
av proviant drager, då den skall bäras. För att belysa de svårigheter, 
som i dessa skogar kunna vara och ofta äro förknippade med skogs- 
arbetet vill jag andraga ett exempel. 

Storlandets revir i Övre Norrbottens distrikt omfattar omkring 9,2 
kv.-mil kronoparker. På denna areal äro på en och samma trakt bo- 
satta summa 6 familjer och sålunda 0,6 pr kvadratmil. Inom reviret fin- 
nas ytterligare 55 bosättningar. Större delen av dessa utgöres av bolags- 
arrendatorer och kunna endast i mindre utsträckning vara att påräkna 
för arbete på kronoparken, detta enligt meddelande från jägmästaren. 
Om man bortser från att järnvägen Boden— Gällivare till en sträcka av 
c:a 3 km. faller inom reviret, finnes, med undantag av en c:a 35 km. läng, 
hart när oframkomlig väg, ej en fot ordentlig körväg. Av kronoparks- 
arealen kan nu 1,5; kv.-mil vårdas fullt intensivt, och revirförvaltaren be- 
räknar att inom 10 år kunna ytterligare 2,3 kv. mil bliva föremål för 
likartad vård. 

Det torde väl ligga i öppen dag, att de skogsarbeten, som under så- 
dana förhållanden till äventyrs kunna utföras eller måste utföras, komma 
att ställa sig mycket dyrbara för staten. 

Jag nämnde nyss, att den arbetskraft, som för närvarande står staten 
till buds, är mindervärdig. Om man bortser från timmerdrivningsarbetena, 
med vilka så gott som varje norrlänning sen barndomen är fullt förtro- 
gen, är tillgången på dugliga arbetare för övriga arbeten såsom skogs- 
odling, beståndsvård, dikning och vägbyggnad synnerligen begränsad. 
Det ligger för övrigt i sakens natur, att, då revirförvaltaren för dessa 
synnerligen viktiga och ofta ömtåliga arbeten är tvingad att ta första bästa 
arbetare, som erbjuder sina tjänster, resultatet måste bliva allt annat än 
gynnsamt. Visserligen söker man nog på de flesta revir att få till stånd 
en stam av dugande arbetare, men det har visat sig, att så snart för- 
månligare arbete, även för en kortare tid, erbjuder sig, är det ej möjligt 


380 AND. HOLMGREN. 


att kvarhålla dem. En ständig rekrytering av denna stam blir följden 
och därmed självfallet mindre värdefulla arbetsprestationer. Därtill kom- 
mer, att mer tillfälliga arbetare i allmänhet ej låta sin ansvarskänsla verka 
så, att de lägga sig vinn om att utföra ett gott arbete. Därför är även 
absolut nödvändigt, att från arbetsledningens sida övas en mycket detal- 
jerad och följaktligen dyrbar kontroll över dessa arbetare. Ett relativt 
stort antal arbetsledare — kronojägare — är därför av nöden, då lös arbets- 
kraft anlitas. Åtskilliga andra olägenheter av användande av dylik ar- 
betskraft kunna anföras, men det sagda må vara nog. 

Om man emellertid studerar arbetareförhållandena inom de delar av vår 
världsdel, där sedan längre tid en intensiv, rationell skogsvård bedrivits, 
finner man överallt, att ledningens strävanden gått ut på, att för skogs- 
bruket förskaffa en stam av vid skogen mera fast knutna arbetare. Så 
är fallet å statsskogarna i Tyskland, Österrike, Frankrike och Danmark, 
så är även förhållandet inom åtskilliga revir i södra och mellersta Sve- 
rige liksom på många enskilda skogar. Skogssakkunniga för södra Sverige 
ha även beaktat frågan och framhållit vikten av, att skogsarbetet »i stör- 
sta möjliga omfattning utföres av å skogarna bofasta arbetare». För 
detta ändamål anse de sakkunniga, att det på varje skog bör anordnas 
så många arbetarelägenheter, att den jämna arbetstillgången året runt 
täckes av brukarnas å dessa lägenheter arbetskraft. 

Men, säger kanske någon, dessa de sakkunnigas uttalanden gälla en- 
dast södra och mellersta Sverige, d. v. s. landet upp till Dalälven. De 
kunna icke tillämpas på skogarna norr om denna älv. Och varför? Jo, 
naturligtvis av den anledning, att skogsförhållandena däruppe skulle vara 
så olika med samma förhållanden söder om älven. Men är detta då 
riktigt? Bildar i verkligheten Dalälven en gräns, genom vilken landet 
uppdelas i tvenne ur skogssynpunkt så skarpt åtskilda delar? Ja, det 
veta vi alla, att denna sats drivits 1 långliga tider. Och senast har GUN- 
NAR ANDERSSON i en uppsats i » Skogen» väckt frågan till liv. Att en kli- 
matgräns ur vetenskaplig synpunkt kan och bör dragas efter Dalälven 
av bland annat den grund, att eken och kräftan där upphöra att upp- 
träda mer allmänt, torde väl ej behöva bestridas. Att däremot denna 
älv utgör en gräns för skogens produktionsmöjligheter, som Gunnar 
Andersson säger, därom torde meningarna ännu så länge med rätta få 
anses delade. Jag påstår nämligen för min del, att denna sats icke är 
bevisad. Att barrträden med nödvändighet skola bära sig åt på likartat 
sätt som eken och kräftan, synes mig långt ifrån visat. När en gång i 
framtiden Bräcke, Östersunds och Härnösands m. fl. revirs långt norr 
om Dalälven belägna skogar få den skötsel och vård, som erfordras för 
en rättvis jämförelse med skogarna söder om Dalälven, skall den, som 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 381 


den tiden lever, högst sannolikt få se, att dessa skogar ej stå de senare 
så långt efter, att det ej skulle löna sig att flytta Dalälven såsom pro- 
duktionsgräns långt norr om dem. De unga och medelålders bestånd, 
som nu finnas på många platser inom dessa revir, giva ganska otvety- 
diga antydningar härom. Det må nu förhålla sig huru som helst med 
denna fråga, visst är dock, att denna ekens och kräftans vändkrets stän- 
digt och jämt utgjort ett av de mest svårartade hindren för införande 
av mer rationella metoder för skogarnas vård och skötsel i Norrland 
och Dalarna. Den är därför, enligt min mening, väl värd den alltför 
stora uppmärksamhet, här kommit den till del. 

Om jag sålunda ej finner någon avsevärd skillnad i skogsförhållandena 
norr om Dalälven upp mot Västerbotten, jämförda med samma förhållan- 
den söder om samma älv, kan jag ej heller finna annat, än att de slut- 
satser, till vilka de skogssakkunniga för södra Sverige kommit beträffande 
behovet av fasta skogsarbetare där nere, i lika hög om ej högre grad 
gälla åtminstone stora delar av Norrland och Dalarna. 

Den skogsman, som mig veterligt, först bragte frågan om anställande 
av fasta arbetare på tal, för så vitt det gäller Norrland, var framlidne 
jägmästaren HARALD WEDHOLM. År 1907 vid Norrlands skogsmannaför- 
bunds årsmöte i Sollefteå upptog han frågan till diskussion genom in- 
ledande av ämnet »egnahemsfrågans betydelse för åstadkommande av 
rikligare tillgång på bättre kvalificerade arbetskrafter för skogarnas sköt- 
sel». Samma föredrag hölls av WEDHOLM året därpå vid Föreningens 
för skogsvård i Norrland årsmöte i Östersund. Efter att starkt framhållit 
att »våra vidsträckta skogsvidder icke på långt när kunna givas den 
skötsel de fordra med den arbetskraft, som därtill står oss till buds», 
påpekade WEDHOLM nödvändigheten av skogsarbetarefrågans lösande ge- 
nom anställande av fasta skogsarbetare på skogarna. »Nedsättande av 
fasta skogsarbetare på därtill lämpliga platser i skogarna medför icke 
blott för framtiden den erforderliga kvantitativa ökningen i arbetskraft, 
utan den på sådant sätt alstrade, kontinuerligt tillgängliga arbetskraften 
har givetvis alla förutsättningar för att även bliva fullt kvalificerad för 
de mera grannlaga arbeten, som inga i skogsskötseln», ansåg WEDHOLM 
vidare. Emellertid har frågan sen WEDHOLMS tid varit vilande, ehuruväl 
den ofta dryftats man och man emellan. 

För att erhålla en uppfattning, huru frågan nu ligger till bland dem, 
som ha sig anförtrodd den närmaste vården om kronoparkerna, har jag 
tillställt samtliga revirförvaltare i Norrland och Dalarna den frågan, vilka 
atgärder de anse erforderliga för mötande av den inom många revir nu 
och så gott som överallt i närmaste framtiden uppträdande bristen på 
skogsarbetare. Om de 3539 svar, som hittills ingått, sammanställas, er- 


382 AND. HOLMGREN. 


hålles följande resultat: 4 revirförvaltare anse att inga särskilda åtgärder 
böra vidtagas, »allt är bra som det är» '6 tänka sig anskaffa folk från 
andra orter, under det att 2 anse att medlet att lösa frågan är, att 
höja dagspenningen. Övriga 47 slutligen anse (två dock med tvekan), 
att frågan löses genom underlättande av bosättning på skogen antingen 
genom anställande av fasta arbetare eller genom upplåtelser av odlings- 
lägenheter. Av sistnämnda 47 anser en del vidare, att uppförande av 
lämpliga arbetarebostäder för den lösa arbetarestammen och anordnande 
av goda körvägar upp på skogarna i hög grad komma att bidraga till 
frågans lösning. 

Vid ett möte mellan de s. k. kolonisationssakkunniga och överjäg- 
mästarna i de 5 förutvarande nordligaste distrikten förklarade samtliga 
överjägmästare att den enda utvägen till erhållande av nödig arbetskraft 
för skogsvården var att i en eller annan form anställa på skogen bo- 
ende, fasta arbetare. 

Visserligen kan givetvis, i enstaka fall, den nödiga arbetskraften erhållas 
genom förbättrade kommunikationer, bättre bostäder ute på skogarna 
0. s. v., men i det stora hela torde arbetarefrågan ej kunna lösas på 
annat sätt än genom anskaffande av en på skogen boende stam av 
arbetare, vilka erhålla sin utkomst dels såsom jordbrukare av jorden, 
dels såsom skogsarbetare av skogen. Jordbrukaren-skogsarbetaren till- 
godoser skogsbrukets behov av dragare och förser sig själv och de lösa 
skogsarbetarna, som självfallet alltid komma i viss utsträckning att er- 
fordras, med en del av deras förnödenheter; skogsarbetaren-jordbrukaren 
skänker skogsbruket en ryggrad av skolad, måttligt dyrbar arbetskraft, 
förutan vilken en rationell, intensiv skogsvård aldrig är möjlig. 

Men på vad sätt skall nu denna arbetskraft kunna anskaffas, under 
vilka former skall jorden upplåtas, huru stor jordareal skall tilläggas 
varje lägenhet, vilka garantier bör staten fordra, för att en viss kvantitet 
skogsarbete även utföres av dessa arbetare? Se där några frågor, som 
tåla att tänka på. 

Innan vi närmare gå in på dessa frågor, torde vara lämpligt att i kort- 
het redogöra för de villkor, under vilka jordupplåtelser på kronoparkerna 
nu äga rum, och hur detta system verkat. Som bekant beslöt 1891 års 
riksdag att upplåta odlingslägenheter, s. k. skogstorp, på kronoparkerna 
i Norrbottens län. År 1909 beslöt riksdagen, att dylika torp skulle få 
anläggas på kronoparker och överloppsmarker i de sex nordliga länen. 
Nu gällande villkor för upplåtelse av dessa torp och odlingslägenheter 
äro i huvudsak följande. Varje ordentlig och arbetsam person, som icke 
förut äger en så stor egendom, att han därå kan föda en familj, äger 
själv utvälja sig ett odlingsbart område, som, sedan dess lämplighet för 


VV 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 383 


ändamålet styrkts av i jordbruk kunnig person, upplåtes på 50 års ar- 
rende. I regel får den odlingsbara marken ej överstiga 6 har. Under 
de 15 första åren upplåtes området avgiftsfritt, men skall under denna 
tid byggnader efter fastställd ritning uppföras, varjämte minst I har jord 
skall odlas. Som odlingshjälp utfår torparen 750 kr. i olika repriser, se- 
dan olika arbeten utförts. Dessutom erhålles fritt virke till byggnader 
och vedbrand m. m. F.o. m. 16:de besittningsåret erlägges ett arrende, 
beräknat efter 3,6 0 dels av lägenhetens kapitalvärde vid tiden för upp- 
låtelsen, dels av nyssnämnda 750 kr. Arrendesumman torde i allmänhet 
uppga till omkring 30 kr. 

Hur har nu detta system verkat? Sedan år 1891 ha uppstått 1,305 
torp och odlingslägenheter. Under första tiden gick det ganska trögt 
med anläggning av torpen, men från år 1913, då arrendevillkoren något 
förbättrades, ha upplåtelserna gått i allt hastigare tempo. 

Då emellertid den intensiva skogsvården, som i dag kan lägga 2,100,000 
har eller 53 0 av statens hela kronoparksareal i Norrland och Dalarna 
nedom odlingsgränsen under sitt herravälde, självfallet fordrar en ofant- 
ligt mycket snabbare bosättning å skogarna och särskilt å vissa skogar, 
är nyssnämnda system på långt när ej tillräckligt för tillgodoseende av 
skogsvårdens krav på ökad arbetskraft. Och detta i all synnerhet som 
det inom många revir visat sig hart när omöjligt att kunna påräkna 
dessa torpare vid arbete på kronoparkerna. Detta system synes sålunda 
ej enbart vara att bygga stort på för framtiden. 

Det system, som då ligger närmast till hands, och som skulle kunna 
tänkas från ren skogsvårdssynpunkt erbjuda större företräden, är tvivels- 
utan systemet med fasta arbetare, sådant som de skogssakkunniga för 
södra Sverige fixerat det. 

Som vi alla veta, går detta system ut på s-årig upplåtelse av en min- 
dre jordareal, på vilken nödiga byggnader äro uppförda. Arbetaren till- 
förbinder sig att mot överenskommet pris utföra skogsarbete i vidaste 
omfattning, under det staten även garanterar honom fullt upp av arbete. 

Att detta system kan vinna full tillämpning i södra Sverige med dess 
utvecklade jordbruk, från vilket skogsarbetarna lätteligen kunna få de 
produkter, som hans lilla jordbruk ej kan ge honom, säger sig själft. 
Annat är förhållandet i Norrland. Där fordras ovillkorligen, att skogs- 
arbetaren av jorden kan erhålla alla de jordbruksprodukter (med undan- 
tag av den mesta säden), som erfordras för hans hushåll. Eljest skulle 
han vara nödsakad att för dryga kostnader anskaffa dessa från den ofta 
nog mycket långt avlägsna bygden. Följden härav bleve, att den fasta 
arbetskraften ej bleve billigare än den lösa, möjligen tvärtom. Under 
sådana förhållanden bör det odlingsbara området, som skall tilldelas varje 


384 AND. HOLMGREN. 


arbetare, enligt min mening uppgå till 3 å 5 har, varierande allt efter 
belägenheten, jordmånens beskaffenhet o. s. v. Den huvudsakliga delen 
av området borde utgöras av lättodlad myr, vilken skulle torrläggas på 
statens bekostnad. Fastmarken skulle tilläggas stället endast för bygg- 
nadsplats och en mindre åker till potatis- och sädesodling. 

Byggnaderna på lägenheten skulle givetvis uppföras av staten. Att 
överlämna detta åt skogsarbetaren medför ofelbart, dels att han under de 
första åren i de flesta fall är mindre att påräkna för arbetet i skogen, dels 
att byggnaderna bliva mycket underhaltiga. Lägenheten skulle upplåtas 
å arrende, exempelvis för 20 år, och arrendatorn skulle årligen erlägga 
ett belopp av 3,6 0 på kostnadssumman för byggnadernas uppförande 
jämte kostnaden för myrmarkens torrläggning. Vedbrand och annat hus- 
behovsvirke skulle erhållas efter anvisning och utsyning på kringliggande 
kronopark. 

Om en skogsarbetare med en jordupplåtelse av förenämnd typ för 
jordbrukets skötsel skulle behöva disponera högst 100 dagar något så 
när jämnt fördelade under året, vilket ej torde vara osannolikt, skulle så- 
lunda omkring 200 dagar kunna disponeras för skogsarbete. Han hade 
sålunda att påräkna en ungefärlig inkomst från detta arbete av 800 kr. 
om året, vilket jämte den avkastning, jorden gav honom, väl skulle 
kunna anses tillräckligt. Staten skulle givetvis å sin sida förbinda sig 
att tillhandahålla det erforderliga arbetstillfället. 

Men skulle nu dessa arrendatorer vara att påräkna såsom fasta arbe- 
tare på skogen, utan att särskilda bestämmelser härför infördes i kon- 
trakten? Att man i södra Sverige anser det nödvändigt, att i kontrakten 
i detalj fastlå arbetarnas arbetsskyldighet, synes mig ganska klart. I 
landsdelar, där tillgången på större och mindre samhällen, industriella 
anläggningar e. d. är mycket riklig, är lockelsen att övergiva arbetet i 
skogen givetvis mycket större för skogsarbetarna än i Norrland, där 
dessa samhällen och anläggningar förefinnas mycket sparsamt. Av denna 
anledning tror jag, att detaljerade bestämmelser härutinnan i kontrakten 
ej böra ifrågakomma. Med kännedom om norrlänningens karaktär och 
lynne tror jag ej heller, man genom vidtagande av en dylik anordning 
kan erhålla någon större mängd spekulanter på dylika arbetareställen. 
Att något band emellertid bör finnas på dessa på kronoparkerna i kro- 
nans hus boende arrendatorer, för att de skola arbeta på skogarna, torde 
väl vara nödvändigt, men, jag måste erkänna det, detta är ej för mig 
personligen vidare tilltalande. Om man kunde nå samma resultat ge- 
nom vidtagande av sådana åtgärder, som kunde verka lockande på ar- 
rendatorn att arbeta på såväl skog som jord, tror jag, att man vunne 
bra mycket värdefullare resultat. Om kronan i detta syfte vid upp- 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 385 


låtelsen utlovade, att arrendatorn efter den 20-åriga upplåtelsetiden skulle för 
en viss summa få förvärva lägenheten med full äganderätt, därest han 
under de 20 åren lagt sig vinn om arbetet såväl på skogen som jorden, 
är ej omöjligt, att ett gott resultat skulle kunna nås. Under arrendetiden 
skulle arrendatorn och hans barn vänjas vid arbetet på skogen, varpå 
de helt säkert skulle fortsätta med detsamma även efter dess slut. Ar- 
rendatorn skulle även under arrendetiden helt visst beflita sig om husens 
hållande i gott stånd. Jag vill visst icke påstå, att en dylik anordning är den 
bästa, men man kan tvivelsutan tänka sig frågans lösning i denna riktning. 

Men detta i allra största korthet här skisserade system för erhållande 
av erforderlig arbetskraft av mer fast natur, är givetvis ej det enda 
tänkbara eller kanske ens önskvärda. Vid sidan av dessa skogsarbetare- 
lägenheter bör odlingsbar jord upplåtas med aåbo- eller äganderätt. Där 
jord är av den beskaffenhet, att den lämpar sig bättre för jordbruk än 
skogsbruk, där bör den givetvis få tagas i bruk för det förra ändamålet. 
Då min uppfattning är, att en jordbrukskolonisation i Norrland utan till- 
gång till arbete i skogarna för kolonisterna i stort är dömd att miss- 
lyckas, kommer sålunda även genom upplåtelse av odlingsjord under 
nämnda former att tillföras skogsbruket en viss kvantitet arbetskraft. 

Genom fortsatt upplåtelse av s. k. odlingslägenheter efter ett i vissa 
avseenden förbättrat system kommer helt visst även på denna väg för- 
värvas åtskillig arbetskraft för skogsbruket. 

Då emellertid över hälften av statens hela och säkerligen även bästa 
skogsareal »u ligger så till, att skogen inom densamma kan vårdas in- 
tensivt, och då dessa förutsättningar i brist bland annat på arbetskraft 
ej utnyttjas, fordras ovillkorligen, att staten med det snaraste i vidaste 
omfattning anlägger skogsarbetarelägenheter på skogarna. 

Att ett dylikt system kommer att medföra dryga kostnader, säger sig 
självt. Jag antar, att de sydländska skogssakkunniga ej tänkt sig, att frå- 
gan i södra delarna av landet kan ordnas utan uppoffring. Jag har be- 
räknat att byggnads- och dikningskostnaderna för varje ställe i genom- 
Snitt ej skulle överstiga 4,000 å 4,500 kronor, detta under förutsättning, 
att flera ställen byggas på en gång på samma skog, och att moderna 
anordningar med motorsågar på skogen o. d. användas. Byggnadsvir- 
kets värde ingar ej i beräkningen. 

Till sist ännu en fråga. Huru många fasta skogsarbetare skulle från 
skogsvårdens synpunkt erfordras inom de delar av Norrland och Dalarna, 
där rationell, intensiv skogsvård nu och inom 10 år beräknas kunna be- 
drivas? Då anskaffande av dylika arbetare utom detta område nu ej 
kan anses vara aktuell, lämnas denna del av frågan i det följande helt 
och hållet åt sido. 


386 AND. HOLMGREN. 


För att emellertid få en utgångspunkt för frågans bedömande har jag 
verkställt en mer detaljerad specialutredning för Ansjö kronopark i Bräcke 
revir. Utredningen grundar sig dels på en för ett par år sedan upprättad 
hushållningsplan för skogen, dels på min lokalkännedom. 

Skogen är belägen i Jämtlands län och omkring 6 km. från Kälarnes 
järnvägsstation. Arealen uppgår till 3,240 har, varav 423 äro myrar och 
kärr samt 235 försumpad skogsmark. Skogsbeståndet utgöres av tall 
och gran till ungefär lika stor del och håller i genomsnitt inemot 100 
kbm. pr har. Flottningsförhållandena medgiva avsättning av en minsta 
dimension av 21 fot 4 tum för gran och 17 fot 5 tum för tall. Virke 
av smärre dimensioner kolas på skogen. 

Med den avverkningspolitik, som enligt hushållningsplanen skall följas, 
uppgår avverkningen under första 20-årsperioden till g9,600 kbm., varuti 
inberäknas all torr skog och allt på marken liggande avsättningsbart av- 
fall. Under andra perioden, då skogen torde hålla omkring 60 kbm. pr 
har, nedgår avverkningen till 5,600 kbm. Först vid mitten av 3:dje pe- 
rioden torde avverkningsbeloppet åter komma upp till ungefär samma 
belopp, som nu uttages. Föryngringsavverkning bedrives medelst trakt- 
huggning, och hyggena planteras eller sås. Alla unga och medelålders 
bestånd vårdas medelst gallring och ljushuggning. Som förutsättning för 
beräkning av det antal fasta arbetare, som erfordras för denna skog, 
gäller vidare, att staten avverkar och utdriver allt gagnvirke, kolar allt 
avfall, dikar alla sankmarker inom första 20-årsperioden samt anlägger 
nödiga vägar och uppför erforderliga kojor. Här anmärkes givetvis, att 
staten helt visst aldrig kommer själv utdriva hela årsavverkningen, vadan 
en av de antagna förutsättningarna är oriktig. Ja, det kan så vara, men 
så är med nödvändighet ej heller min mening. Utdriver ej staten virket 
själv, så finnes enligt min åsikt ingenting, som hindrar, att staten vid vir- 
kets försäljning på rot gör det förbehållet, att statens eget folk i första 
hand får ombestyra utdrivningen åt köparen. För att vi skola erhålla 
fasta skogsarbetare på skogarna för de viktiga sommararbetena, erfor- 
dras, att vi på ett eller annat sätt sörja för, att de ha fullt upp av 
arbete även under vintern. 

Resultatet av utredningen, vars detaljer här måste lämnas 3å sido, är 
emellertid, att under 1:sta 20-årsperioden skulle på kronoparken kunna 
beredas jämn sysselsättning under 200 dagar åt 40 arbetare eller så- 
lunda åt en på var So:de har totalareal (eller 66 har prod. skogsmark). 
Men, som förut är nämnt, nedgår avverkningsbeloppet under 2:dra 20- 
årsperioden högst avsevärt, vilket jämte den omständighet, att alla sank- 
marker äro torrlagda, alla vägar byggda etc., medför, att endast 22 ar 
betare kunna få jämn sysselsättning året runt. Under 2:dra 20-årsperioden 


0 SSE YES FE 


BEHÖVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 387 


skulle sålunda erfordras en arbetare på var r47:de har totalareal (eller 
120 har prod. skogsmark). 

Om man emellertid tänker sig, att Ansjö kronopark låge så till, att det 
ej lönade sig att kola på skogen, men att avsättningsförhållanden i öv- 
rigt voro desamma, som förut är nämnt, skulle under 2:dra perioden 
erfordras endast 15 arbetare och sålunda en på 2716 har totalareal (eller 
176 har prod. skogsmark). 

Även om under nuvarande förhållanden, då skogarna avsevärt över- 
avverkas, det skulle erfordras ett vida större antal skogsarbetare än un- 
der 2:dra och 3:dje därpå följande 20-årsperioderna, då avkastningen 
helt visst kommer att gå ned, bjuder dock försiktigheten, att ett ej större 
antal arbetare anställas, än att de för all framtid kunna beräknas få sin 
utkomst från skogen. Bristen i arbetskraft skulle fyllas med lösa arbe- 
tare. Sålunda anser jag, att på sådana skogar, som äro något så när 
likartade med Ansjö kronopark, omkring 150 har totalareal eller 120 har 
prod. skogsmark äro tillräckliga att giva en besuten skogsarbetare sin 
fulla utkomst. Kan däremot kolning ej bedrivas på skogen, erfordras 
omkring 215 har totalareal eller 175 har prod. skogsmark. 

Vilka skogar skulle nu kunna anses ungefär jämförliga med Ansjö 
kronopark? Detta är naturligtvis ej lätt att säga, därest man vill gå i 
detalj, men vill man se saken något så när i stort, torde man kunna 
säga att skogarna inom de tre sydligaste av Norrlandsdistrikten äro 
jämförliga med nämnda park. 

För beräknande av antal erforderliga arbetare är nödvändigt att ut- 
reda, huru stor den zon är, inom vilken skogskolning kan bedrivas. Ut- 
gående från att denna zon i genomsnitt är 2 mil bred på var sin sida 
om nu befintliga och planerade, sannolika järnvägar, har arealen uppmätts 
på generalstabskartor. Den på detta sätt erhållna arealsiffran uppgår 
till i runt tal 330,000 har. Enligt vederbörande jägmästares uppgifter 
uppgår hela arealen mark, där intensiv, rationell skogsvård nu kan och 
om 10 år beräknas kunna bedrivas, inom de tre sydliga distrikten till 
755,516 har. Utgående från förut beräknade siffror på den areal en ar- 
betare kan anses medhinna att sköta om, skulle inom nämnda tre distrikt 
erfordras omkring 4,200 på skogarna bofasta arbetare. 

På grund av markens lägre produktionsförmåga, den avsevärt mindre 
kubikmassan pr har m. m. på kronoparkerna inom övre Norrland jäm- 
fört med förut avhandlade områden, är tydligt, att ett vida färre antal 
arbetare äro erforderliga inom de nordliga distrikten. Då jag från detta 
område ej har någon detaljutredning att stödja mig vid, vill jag här 
göra ett enkelt antagande. För att vara riktigt på den säkra sidan går 
jag ut ifrån, att den areal, som under olika förhållanden belöper sig på 


25. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


388 AND, HOLMGREN. 


varje arbetare inom de 4 nordligaste distrikten, bör vara dubbelt så 
stor som i södra Norrland. Kolningszonen inom de 4 nordligaste distrik- 
ten omfattar omkring 7530,000 har beräknat efter en bredd av 1 mil på 
var sin sida om nuvarande och sannolikt blivande järnvägar. Hela are- 
alen för intensiv skogsvård nu och inom 10 år uppgar till 2,725,047 har. 
I övre Norrland skulle sålunda erfordras i runt tal 5,340 fasta arbetare 
eller för Norrland och Dalarna omkring 9,;00. Då det redan finnes 1,566 
bosättningar inom här ifrågavarande skogar, skulle sålunda i och med 
införande av rationell, intensiv skogsvård å detta område erfordras o- 
kring 8,000 på skogarna bofasta arbetare. 

Då emellertid hela denna beräkning utgår från de förhållanden, som 
äro rådande efter nuvarande period med starkt forcerade avverkningar, 
är det påtagligt, att nyss angivna antal fasta arbetare är att betrakta 
såsom ett lågt minimum. 


Jag vill sluta detta föredrag med att uttala den varma förhoppning, 
att skogsarbetarefrågan, efter en långt fullständigare utredning än den 
jag mäktat åstadkomma, skall få sin snara lösning, ej blott därför, att 
jag är av den fasta övertygelsen, att utan denna lösning är en rationell, 
intensiv skogsvård över hela linjen på kronoparkerna i Norrland och 
Dalarna en ren omöjlighet, utan även därför, att härigenom en annan av 
vårt lands viktigaste frågor, frågan om Norrlands kolonisation och emi- 
grationens hämmande, samtidigt bringas ett mycket stort steg framåt 
mot sin lösning. 


I. Diskussion. 


Professor Gunnar Andersson: Eftersom jag har blivit direkt apostroferad 
av föredragshållaren, kan det kanske vara lämpligt, att jag börjar diskussio- 
nen. Om jag uppfattade föredragshållaren rätt, anser han, att det icke finnes 
någon egentlig skilnad mellan Nord- och Sydsverige. Det är ungefär att ställa 
sig på samma ståndpunkt, som de emanciperade, som söka bevisa, att män 
och kvinnor äro precis likadana. Det är nog så, att vi ändå kommit under- 
fund med, att vi män äro karlar, och att de gud ske lov äro kvinnor. Så få 
nog också de norrländska skogsmännen oaktat all kärlek till den del av Sve- 
rige, där de leva och arbeta, finna sig i det, men det kan icke hjälpas, att 
där är ett annat slags klimat än i det södra landet. Om vi icke beakta 
detta, göra vi den fosterländska odlingen en otjänst. Ty det kräves, mina 
herrar, andra metoder för Norrland, övre Dalarna och norra Värmland än de 
för södra och mellersta Sverige lämpliga, såväl när det gäller jordbruket, 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE, 339 


som också när det gäller skogen. Jag har därmed icke sagt, att vi icke 
även norrut skola ha en produktion, på vilken måste sättas in ett intensivt och 
kraftigt arbete. Jägmästare Holmgren torde nog icke förbise, att det arbete, 
som utföres i olika delar av Norrland, och det arbete, som utföres på hans 
speciella tjänsteområde, icke alltid äro av samma art. Jag tror förvisso, att 
det kan uppvisas mycket vackra resultat av hans arbete på Bräcke och Bisp- 
gårdens revir, men jag tror icke, att när jägmästare Holmgrens efterträdares 
efterträdares efterträdare en gång kommer att räkna efter, vad även de bästa 
skogarna däruppe lämnat, herrarna kunna uppvisas de resultat, som exempel- 
vis de, som följa efter överjägmästare Barthelson och hans kamrater i södra 
Sverige. Det kan ej hjälpas, att man får taga verkligheten som den är. 
»Det går nog att säga tulipanaros, men gör'an — — —! 


Disponenten W. Ekman: Det är först några formella invändningar, jag ber att 
få göra. Jägmästare Holmgren nämnde, att det icke var absolut nödvändigt 
att skriva särskilt avtal med en skogsarbetare. Det är emellertid av betydelse, 
att man avfattar ett kontrakt, enär en skogsarbetare annars enligt den nuvarande 
arrendelagen är berättigad att arbeta åt vem han vill. Sålunda, om man 
bygger boställe på en kronopark och utan kontrakt anställer skogsarbetare 
där, kan det mycket väl hända, att denne arbetar åt annan arbetsgivare. 

En annan sak. Jägmästare Holmgren nämnde, att man skulle kunna upp- 
odla mark och bygga ett skogsarbetareboställe för 4,500 kr. Det tror jag icke 
är möjligt. — Det är visserligen lätt att anslå penningar 1 syfte att anskaffa 
skogsarbetare, och dessa penningar äro med all säkerhet mycket väl använda, 
men det går icke hastigt att bryta dessa ställen, bygga dem färdiga och skaffa 
folk till dem. Det är därvidlag två saker, som äro ganska svåra. Den ena 
av dessa är, att det är mycket svårt att skaffa duktiga byggnadsarbetare; den 
andra är, att i ifrågavarande obygder avstånden och sålunda transporterna bli 
ganska stora. Detta inverkar även senare därigenom, att skolvägen för skogs- 
arbetarens barn blir lång, varför anläggaren av skogsarbetareboställena måste 
tänka ganska grundligt härpå. 

Men man måste skynda sig med uppförandet av skogsarbetareboställena, så 
att man får nytta av den nuvarande högkonjunkturen, vilken medför ett mycket 
stort ansvar för de personer, som ha med skogsvårdsarbete att göra. Dessa 
måste nu arbeta för att gallringar, dikningar och andra skogsvårdsarbeten ut- 
föras i största utsträckning. Som jägmästare Holmgren nämnde, kan man 
icke göra detta utan dugliga skogsarbetare. Därför tror jag, att vi måste tänka 
på att skaffa bostäder, som ligga bra till. Jag skulle därvid vilja gå så långt, 
att jag säger, att man måste börja med att bygga en del arbetarebostäder utan 
ladugårdar nere på de mera välbelägna trakterna, ja, rent av nere i ådalarna. 

Det fordras, när man skall anskaffa skogsarbetare, att man får en duktig 
karl, men det fordras även, att det är en karl, som har ett litet kapital, och 
den är alltid litet svårare att finna. En skogsarbetare måste ha penningar, där- 
för att han skall köpa husgeråd och skaffa ett par kor samt en del åkerbruks- 
redskap. Detta går i närvarande tid sannolikt till c:a 2,000 kronor. Härför 
får han oftast skuldsätta sig, och då blir det hela en mycket tråkig historia 
för honom. Bygges endast bostad utan ladugård för skogsarbetaren ien väl- 
belägen trakt, där han lätt kan ordna sina inköp,särskilt av mjölk, är det ju möjligt 
att han efter några år har sin ekonomi så väl ordnad, att han har råd köpa ett 


390 DISKUSSION. 


par kor. Då är tiden inne att tänka på att bygga en ladugård åt honom. 
Jag tror också, att om man går i den riktningen, det skall bli lättare att 
få folk. Men det kan ju också hända, att skogsarbetarehustrun icke är så 
intresserad av att sköta ladugården i dessa tider. Då får det anstå med ladu- 
gårdsbyggnaden. 

Man har på detta område när det gäller praktiken en massa saker av ganska 
stor betydelse, och jag har härmed velat fästa uppmärksamheten på några av 
dem. 


Landshöfding Holmquist: Herr ordförande, mina herrarl Under den 
pågående ordväxlingen nämndes av en utav föreningens ledamöter namnet 
Dalarna. Det nämndes i viss mån i sådant sammanhang, att jag något litet 
känner mig uppkallad för att giva, om icke ett svar, så dock några ord om 
Dala-förhållandena. 

Det är stadgad praxis, att Dalarna och Norrland sättas ihop, och Dalarna 
tillhör ju icke södra Sverige. Men den går så legendarisk den uppfattningen, 
att i alla hänseenden, då det gäller olika slag av kulturer, Dalarna skulle stå 
bakom de möjligheter, som ligga klara och jämna för mellersta och södra 
Sverige. Detta har föranlett mig, att när det gäller det rena jordbruket, 
något litet granska förhållandena. Man säger nu, att statistiken ofta är vilse- 
ledande, men man tillägger ofta, att det ändå är på denna, omdömet måste 
grunda sig. Om jag studerar den statistik, som av sakkunniga framlagts, 
finner jag, att vi i Dalarna stå i fråga om avkastningsmöjligheter för vårt jord- 
bruk /Zikställda med Skåne, i vissa fall framför Skåne. Det är statistik, som 
grundar sig på icke tio års erfarenhet utan på flera decenniers. 

Då det nu kommer en sydsvensk upp till Dalarna, händer det ganska ofta, 
som det en gång hände i min närvaro — jag var då närvarande vid invig- 
ning av en järnväg i södra Dalarna — att sydsvensken säger: »Har ni havre 
här uppe, odlar ni säd?» Då svaret blir jakande, får man höra: »Kors, det 
hade jag aldrig tänkt.s — — — Då det gäller skogen, är det någonting 
annat utan allt tvivel, men jag tror, att även i det fallet man på många 
håll har en vwiss, jag vill ingalunda säga ringaktning för den vetenskapliga 
erfarenheten och det praktiska förståndet — särskilt torde detta naturligtvis 
icke gälla sådana män, som här yttra sig, de ha nog fullt klart för sig, vad 
Norrland och Dalarna betyda i skogsavseende — men det är med en viss 
känsla som stammar från gamla tider, man vill icke riktigt helt ge sitt 
erkännande åt Dalarnas — naturliga utvecklingsmöjligheter. Om man i 
själva ,verket går till rätta med förhållandena, så får man väl ändå säga, att 
skogsfrågorna för Norrland och Dalarna blivit i viss mån yrterligt negligerade. 
Man kan icke säga, att statsmakterna i god tid började arbeta för att verk- 
ligen ordna dessa förhållanden, de ha, kan man säga, i viss mån fått ordna 
sig själva. På senare tid ha naturligtvis andra åsikter gjort sig gällande, men 
man har i den delen kommit betydligt för sent. Man har zz, som jäg- 
mästare Holmgren nämnde, andra synpunkter. Skall man börja med något 


verkligt intensivt i fråga om skogsskötseln -— och när det gäller att 
skaffa det, som är nödvändigt för en sådan intensitets uppnående, erfordras 
det arbetskrafter — har man, enligt min mening, icke att slå in på den miss- 


modets åskådning som ligger bakom orden »nog går det lätt att säga tuli 
panaros men gör den också», utan i stället adoptera den uppfattning som- 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 391 


fått sitt uttryck i det tyska ordspråket »Frisch gewagt ist halb gewonnen». 
Det föreligger alla skäl för att början göres. 


Professor Gunnar Andersson: Det är rent underligt, att det icke hjäl- 
per med att ge förklaringar. Har någon en gång fått i huvudet, att man 
sagt en sak, så hjälper det icke vad man sedan säger för att klargöra det 
sagda. Jag vill gent emot den siste ärade talarens yttrande betona, att det 
naturligtvis icke ett ögonblick fallit mig in, att vi icke skulle göra allt vad 
göras kan för att nå det av oss alla här åsyftade, nämligen att vinna högsta 
avkastning av vår skogsmark, men man får icke schablonisera. Det betonas 
gång på gång, att man i ett land som vårt med en så stor utsträckning fram- 
för allt i norr och söder icke får utan vidare från ett ställe överföra en där 
vunnen erfarenhet till ett annat. Man måste ju inse, att ett sådant förfarande 
är felaktigt. 

Jag har i dag av landshövding Holmquist fått höra upprepas professor Hög- 
boms sats så ofta hörd om Norrland, att statistiken visar, att man på dess 
små åkrar med mycket stark gödsling kan av de olika sädesslagen få en 
mycket rik avkastning per har, fullt jämförlig med medelavkastningen i Syd- 
sverige. Men det är ju icke därpå saken hänger; det betyder väl något, vad 
det kostar att få fram detta resultat. Om det vore så, som vi här hört, så 
skulle snart Dalarna se ut som Skåne. Den svenska nationen är icke så 
oföretagsam, att den skulle låta bli att taga ut landets lätt tillgängliga nyttig- 
Heter. Detltagas nog ut, och det är därför Skåne ser ut som det gör, ty 
där har förelegat stora möjligheter. 

Jag tror icke, att man vinner någonting genom att måla fan på väggen 
och inte heller hans motsats, utan man får nog gå fram så, att man under- 
söker, var möjligheterna ligga, och försöker utveckla dem. Om nu övre Da- 
larna och övre Värmland eller det nordsvenska höglandet icke är av samma 
beskaffenhet som södra Sverige, finnes det naturligtvis ingen svensk, som vill 
bli av med dem för det, men vi måste se naturen 1 ansiktet sådan som den 
är och rätta våra åtgärder därefter. Detta har jag velat säga om den saken. 

Sedan ber jag att på det livligaste få understryka några saker, som herr 
Ekman framförde. Han berörde, att i den intressanta, entusiastiska framställ- 
ning, jägmästare Holmgren lämnade angående skogsarbetarefrågans lösning, 
talaren förbigick den utomordentligt viktiga sidan av saken, som jag för min 
del i en spets skulle vilja formulera så: det är icke nog med att vi skaffa 
skogsarbetare, vi måste även ordna det så, att deras fruntimmer trivas. Om 
man icke gör det, hur går det då? — Jag vill här inskjuta en parentes, som 
kanske kan belysa även 'detta. Vi hava landshövding Holmquist här när- 
varande, och vi kunna nog av honom få höra, vad de stora dalsocknarna, 
som sitta med stora skogsområden och väldiga fonder och därför i detta av- 
seende kunnat gå i spetsen, gjort i detta avseende. — Från denna lilla av- 
vikelse, som förde mig till Dalarna, går jag nu, dit jag först tänkte mig, till 
dalgångarna. Det är i dessa vi måste börja. I de välbelägna, värdefulla 
skogarna i och invid dessa finnes det möjligheter att skaffa många skogsar- 
betare arbetstillfälle. Där kunna deras hem sammanföras så, att de bo nära 
varandra i små kolonier. Det är säkert många av de här närvarande, som 
hava sett lägenheter, vilka man kunde tycka borde vara lockande, men som 
stått tomma. När man tagit reda på, varför de det gjort, varför fönstren 


802 DISKUSSION. 


varit förspikade, så har svaret blivit: ja, barnen kommo till skolåldern, hust- 
run tyckte hon blev för ensam, och så till sist flyttade familjen. Det är en 
social fråga jag här vill stryka under: det är icke nog med att giva männi- 
skorna arbete, det är icke nog med »panem», det behöves även »circenses», 
utom bröd behövs även socialt drägliga eller åtminstone något så när dräg- 
liga förhållanden för lösning av skogsarbetarefrågan. Man bör tänka väl efter, 
vad man kan göra för att bereda dessa människor hemtrevnad. Otrevnaden 
leder till den i så många avseenden beklagliga flykten från landsbygden till 
städerna och till flykten från skogstrakternas avlägsnare delar till de tätare 
befolkade dalgångarna med deras i många avseenden angenämare levnadsför- 
hållanden. En noggrann och omsorgsfull planläggning avpassad efter varje 
särskild trakts speciella förhållanden är därför oundgängligen nödvändig, om 
framgång skall följa strävandena att fylla våra skogar med dugliga arbetare, 
som trivas. 


Redaktör Gustafsson: Mina herrar! Min åsikt är, att skogsarbetarefrågan 
löses bäst genom egnahemskolonier. Jag tror aldrig, på metoden att alle- 
nast bygga skogsarbetarehem här och där och i den riktning, jägmästare 
. Holmgren påpekat, och icke heller på jägmästare Ekmans förslag, att man 
bygger ett hus här och där utan någon tillhörande jord. Skogsarbetarefrågans 
lösning kan man nästan avläsa i Bergslagen. I bruksbygden där har den 
lösts för århundraden sedan, när skogarna av staten upplätos till järnverken. 
Där behövdes kolning, och då uppstodo torplägenheter på skogarna. Dessa 
torp blevo sedan självständiga. På samma sätt blev det i Norrland. Där 
byggdes egna hem här ocn där av folk, som behöva arbete bredvid jord- 
bruket för att kunna existera. Särskilt i Norrland kunde man icke under de 
långa vintrarna reda sig på sitt jordbruk, och där är man fortfarande tacksam 
för att kunna få arbete den tiden, jordbruket ej behöver arbetskraften. 

Skogsarbetarefrågans lösning sammanhänger också på det närmaste med 
skogsbostäder, ty om vi icke ha bostäder åt tillfälliga arbetare 1 ödemarkerna, 
där man knappast kan ha en tanke på kolonisation, är man mycket illa ställd. 
Skogsbostadsfrågan har ventilerats. Provinsialläkare, länsstyrelser o. d. ha här- 
vidlag givit utlåtande. Amerikanare och annat praktiskt folk ha visat, hur 
man i det avseendet kunnat göra mycket för skogarnas skötsel genom lämp- 
liga skogsbostäder. Det är en massa dikningar, gallringar, kolningar och 
annat, som i skogarna måste utföras på rätt stora avstånd från de platser, där 
folket. bor. Jag tror icke, att vi någonsin kunna få bort detta system med 
skogsarbetarebostäder i Norrland. Det kan möjligen lyckas i södra Sverige. 
Jag skulle dock vilja säga en annan sak. Dalälven är ingalunda skiljegränsen, 
då det gäller att bedöma möjligheterna för jordens och skogens skötsel. Det 
är det höga läget, som här är avgörande. Vid Roberstfors bruk i Västerbotten 
har jag funnit lika stora årsringar å träden i dess skogar som t. ex. å Kosta 
i Småland. 

Frågan är sålunda här, om man skall lösa frågan på det billigaste eller 
det bästa sättet. Jag håller styft som alltid i 20 års tid på egnahemslägen- 
heter; det systemet blir också i längden billigast för staten. Om vi skola 
bygga 10 000 skogsarbetarehem med en beräkning av 5 000 kr. för varje, 
blir det en summa av 50 millioner kronor. Lämnas detta i anslag till egnahems- 
kolonier, så erhålles också en arbetarestam. Binda vi dessa med ett eget hem 


BEHOVET AV. FASTA SKOGSARBETARE. 393 


på egen torva, stanna de säkrare och växa fastare vid skogen, än om de bin- 
das med ett arbetskontrakt vid ett statens skogsarbetareboställe. 


Forstmästare von Post: Jag tänkte, det kunde vara av intresse för herrarna 
att få höra, hur verksamheten med egna hem utfallit i en del skogar tillhö- 
rande Mo & Domsjö Aktiebolag i Ångermanland. Det är nämligen så, att 
inom det distrikt, där jag är förvaltare, vi hava försökt med egnahemsrörelse. 
Vi ha bland arbetarna funnit duktiga karlar, och dessa ha fått arrendera visst 
jordområde c:a 2,5; har med upplåtelse på 50 år. Marken har varit blandad, 
men alltid bestått av för åkerbruk lämplig jord, i regel med en 1,3 har myr. 
Fritt virke har stått till arbetarnas förfogande. TI flera fall hava de haft till- 
fälle att få använda sig av motorsåg för att kunna tillgodogöra sig virket på 
bästa sätt. De ha dessutom erhållit kontant 300 kr. var. Det visade sig 
ganska snart, att denna form av kolonisation var god. På 12 år ha vi fått 
48 st. arbetare. De ha i regel själva byggt upp det egna hemmet. I vissa 
fall ha de ju fått hjälp. Omkostnaderna ha icke i något fall sammanlagda 
gått över 4,000 kronor för ordentlig ladugårdsbyggnad och ordentligt bonings- 
hus. Boningshuset har då innehållit 2 boningsrum på nedre botten samt brygg- 
stuga, och på vinden ett större rum, avsett för föräldrarna, när de blivit 
gamla och oförmögna. 

Sedan skall jag nämna något om hur vi tänkt ordna kolonisationen. Om 
vi nu först se på sammansättningen av arbetarelagen där uppe i norrländska 
skogarna, få vi i ett sådant räkna tre till fyra huggare och en körare. Vidare 
ha vi sökt ordna det så, att lagen kunna hjälpa varandra inbördes på bostads- 
orten med jordbruksarbetet. På det sättet bli redskapen mycket billigare, då 
ej så många behövas. Vidare göra de arbetsbyte med dem som hava större 
jordbruk, t. ex. en småbonde eller en arrendator, när det erfordras. På vin- 
tern arbeta de gemensamt. Jag har funnit, att här förekommer ett mycket 
gott samarbete, och det framgår klart, att dessa fasta arbetare klara sig bättre 
än de lösa. De ha större erfarenhet, de veta hur skogen ligger till, äro mera 
inne i en massa praktiska saker, framför allt aptering. 

Skolväsendet är ju ett kapitel för sig. Man kan ordna det så, att arbe- 
tarna slippa skicka ned barnen till närmaste by och lämna bidrag för deras 
inackordering under skoltiden, genom att sammarföra dem i redan befintliga 
större eller mindre byalag, vilka härigenom berättigas att få skolundervis- 
ningen förlagd till sin by, beroende på antalet barn. 

En sak av stor betydelse är, att det byggts vägar. Jag vill påstå, att åstad- 
kommandet av vägar är det förnämsta villkoret för att få kolonier till stånd. 
Vi hava byggt 10 1/, mil vägar till en medelkostnad ej i något företag över- 
stigande 75 öre pr meter; de äro 3,6 meter breda. På det sättet hava vi 
fått vägar, som äro fullt tillräckliga för behovet. Jag tror, att vi hava en 
typ av vägar, som kan med fördel användas. Jag kan nu också nämna, att 
av de förenämnda vägarna en del gå efter dalgångarna, men icke alla. Större 
delen äro tvärvägar och svårare att bygga än det förra slaget. Detta bör 
särskilt beaktas. 

På detta sätt ha vi fått en arbetarestam, som gjort stora insatser. Dessa 
arbetare äro sådana, att man i regeln icke behöver många förmän. En sådan 
fast arbetare driver arbetet intensivt. De kunna, genom sin stora vana vid 
vissa skogsarbeten, utföra ett större och kvalitativt bättre arbete än vanliga 


394 DISKUSSION. 


lösarbetare, och sålunda tjäna mer på samma ackordspris.. Så hava vi löst 
arbetarfrågan i en del av våra Angermanlandsskogar, och jag tror icke, att 
ett försök på andra håll skulle skada. 


Landshövding Holmquist: Herr ordförande, mina herrar! Jag vill bara 
i anledning av den hänvändelse, som gjordes till mig rörande des. k. bespa- 
ringsskogarna i Dalarna, säga några ord. Jag får då säga, att jag icke rik- 
tigt fattat det sammanhang, i vilket hänvändelsen gjordes. (Inpass av prof. 
Andersson: »Vad ha ni där gjort för de fasta skogsarbetarna!») Jag vill 
då beträffande dessa skogar säga, att sedan de blivit föremål för en spolie- 
rande dimensionsavverkning, det är naturligt, att de icke därefter ännu kunnat 
repa sig. Man har stått inför oerhörda svårigheter. Vad stunden brutit har 
fått gäldas under många decennier. I avseende å dessa skogar i Orsa 
och Älvdalen kan det ju vara sant, att det ännu saknas mycket i intensiv 
skogsskötsel. I de andra skogarna har man mycket litet sysslat med denna 
fråga. Det är först på de senare åren de gamla bolagskontrakten gått ut; 
jag tror till och med, att de ännu finnas kvar på en del ställen. Man har 
icke där tvingats fram till att ännu taga ställning till den s. k. skogsarbetare- 
frågan, men jag vågar uttala icke bara en förhoppning utan en bestämd för- 
vissning, att de krafter, som inom de särskilda kommunerna — Orsa och 
Älvdalen inräknade — nu tagit skogsvården som sin uppgift, komma att 
ägna största uppmärksamhet även åt skogsarbetarefrågan. 


Jägmästare Holmgren: Professor Andersson sade något på latin. Jag är icke 
latinare, och kanske därför ej förstått hans yttrande riktigt, men jag har på 
känn, att han menade att det behövs icke bara bröd, utan även någon trevnad 
däruppe i skogarna. Ja det behövs naturligtvis båda delarna, men brödet lär 
väl ändå vara det viktigaste. Jag har den erfarenheten från min föregående 
verksamhet i övre Norrland, att där torparen hade arbetstillfällen i skogen, 
kunde han ha det drägligt nog, men däremot på andra ställen, där han icke 
hade sådana tillfällen, levde han ofta mycket dåligt. 

Herr Gustafsson sade, att jag hade tänkt mig, att man skulle upplåta torp 
här och där. Något sådant har jag aldrig sagt, icke ens tänkt, utan vad jag 
tänkt är, att dessa lägenheter böra upplåtas kolonivis. Dessa arbetare i öde- 
marken böra sättas i grupper, så stora som möjligt. Detta underlättar bland 
annat något som forstmästare von Post var inne på, skolfrågans lösning på 
tillfredsställande sätt. 

Vad nu vidare beträffar det som jägmästare Ekman sade, att vi skulle 
börja så smått i dalgångarna och därifrån gå vidare, så ber jag att få säga, 
att jag visst icke tänkt, att vi skulle bygga 8,000 skogsarbetareställen på en 
gång runt hela landet. I dess ställe har jag tänkt, att vi skulle börja på de 
bästa ställena, t. ex. på Bräcke- och Bispgårdens revir, där jag är mest hemma, 
sedan fortsätta på andra revir och så småningom utveckla rörelsen. Jag är 
av den uppfattningen, att vi böra börja på de bästa ställena, skaffa bostäder undan 
för undan och låta rörelsen gå i riktning mot de sämre trakterna, där mar- 
ken producerar mindre. 


Jägmästare Kolmodin: Med anledning av professor Anderssons inlägg i 
debatten skall jag be att få säga några ord. Sedan 1910 har jag nämligen 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE, 395 


äran att vistas i norra Dalarna, särskilt å Orsa besparingsskogar, och jag har 
där försökt utföra arbete i skogsvårdens tjänst. När nu professor Andersson 
frågar, vad där uppe uträttats i skogsarbetarfrågan, så antager jag, att professor 
Andersson syftade på, vad för skogsskötselns skull i detta avseende där uppe 
uträttats. Det kan väl icke vara meningen, att man skall hava skogsarbetare 
till ett visst antal på viss areal, utan det är väl ändå till sist fråga om, hur 
mycket som uträttats på ifrågavarande platser i avseende på skogsskötsel. Jag 
var emellertid icke beredd på en fråga av detta slag, och jag kan därför icke 
lämna några exakta siffror på vad som uträttats under den period, jag närmare 
känner till. Men om jag lägger ihop alla kostnader för skogsvårdsåtgärder, 
dikningar, huggningar, flottledsrensningar o. s. v., kommer jag till en genom- 
snittssiffra för kostnaderna under dessa senaste år av kr. 1: 50 pr har och år. 
Om jag då anställer en jämförelse mellan denna siffra och vad som utgivits 
å kronoparker i Norrland, ifall nu Dalarne skulle jämföras med Norrland, så 
blir den siffran blott 1—2 öre pr har.! Jag vågar då tro och anse, att vi 
icke stå efter det övriga Norrland, som professor Andersson ville låta på- 
skina. 

I alla fall har jag icke därmed velat säga, att skogsarbetarefrågan är löst 
på mina trakter, tvärtom, den ligger hos oss under behandling hos de lokala 
myndigheterna sedan rätt lång tid tillbaka, och den är ju icke så lättlöst. 
Det må då icke förvåna, att vi icke för vår privata del hitintills kunnat lösa 
den. 


Kapten de Verdier: Det har här framhållits den stora vikten utav skogs- 
arbetarefrågans lösning på sådant sätt, att arbetarna få en god bärgning och 
därigenom stanna kvar. Det är första villkoret. Vi ha varit ense om, att 
skogsfolket skall fasthållas på platsen, och att man skall göra allt för att före- 
komma tanke på flyttning. 

Det kan förefinnas olika beräkningsgrunder för det antal skogsarbetare, som 
skulle behövas. Jag kan emellertid icke finna, att någon av de anförda grun- 
derna är säker. Jag skulle vilja föreslå, att man utginge ifrån ett visst antal 
kubikmeter virke, som skulle årligen huggas. Det är på arbetet i skogen, 
arbetaren skall leva, han lever icke på skogsarealen, utan på vad han uppå 
denna areal hugger. Det gäller mycket, om arealen kan producera det vir- 
keskvantum, som är erforderligt för att giva honom tillräckligt och ständigt 
arbete. Det är ju så, att markens produktionsförmåga är högst olika på olika 
håll. Jag skulle för min del vilja hålla på, att 800 å 1,000 kbm. behöva 
beräknas för varje skogsarbetarfamilj. Vi måste försöka ordna det så, att 
icke blott skogsarbetaren kan trivas och ha full sysselsättning, utan även hans 
pojkar skola ha något att göra, och vi måste ordna det på sådant sätt, att 
de året runt finna sin bärgning där. Dessa av mig här föreslagna 800 å 
1,000 kbm. gifva nog ungefär lika många kronor i hugglön och skulle, efter 
de tillväxtsiffror, som kommitterade rört sig med, motsvara en areal av 300 
har skogbärande mark; på 100 har bli nog dessa arbetare svältfödda. Det 


t Enligt Domänstyrelsens statistik för 1911 är utgivet för skogsodling, hyggesrödjning 
och beståndsröjning 19 öre per har skogsmark; dessa kostnader plus kostnaderna för vägar, 
rågångar, dikningar och byggnadsarbeten belöpa sig till 4,6 öre per har skogsmark ; och om 
slutligen till ovanstående utgifter läggas kostnaderna för s.k. större väg och dikningsarbeten, 
så erhålles en summa av 6,6 öre per har skogsmark, 


396 DISKUSSION. 


har räknats med kolning, men det kolas icke överallt. Nu vill man givetvis 
icke bygga till flera familjer, än vad som absolut nödvändigt behövs. Det 
kräves då kanske tidtals även något löst folk. Dessutom ha vi hästtorparnas 
söner, &om icke äro disponibla hela året men alltid på vintern. Även detta 
måste observeras. De behöva också arbete. 

Jag är vid bedömandet av det föreliggande betänkandet delvis något partisk, 
jag vill icke vidare än som skett yttra mig därom, då jag även varit med i 
"arbetet någon tid i början. Jag kan dock icke neka till, att jag tycker, att 
betänkandet bebådar arbetsglädje i skogen, och att en ung skogsman, som 
läser det, måste se framtiden ljus. Men han måste också betänka, att detär 
icke alltid fråga om att producera det virke, han i sitt huvud tänkt ut att 
producera, utan han skall producera sådant, som verkligen industrien behöver 
och lönar sig bäst. Utveckling kommer alitid att förefinnas undan för undan, 
och man kan icke fastslå produktionsprogram, som i århundraden bestå. Jag 
ser skogsvården helt och hållet ifrån räntabilitetssynpunkten, oaktat vad nu 
herr Wallmo och andra säga. 21!/, & är för litet. Alla skogsägare skulle 
vara utfattiga, om de icke finge mer än 27!/, & på vad de lägga ned i sko- 
gen. — Emellertid är nu signalen av kommitterade given, den är ägnad att 
skjuta skogsfrågan på ett högre plan. 


Överjägmästare Wallmo: Mina herrar! Jag får nog hjälpa jägmästare Holm- 
gren litet. Han har talat så mycket i dag, att han kan behöva få vila sig. 
Jag har begärt ordet närmast med anledning av vad kapten de Verdier sade. 
För två år sedan, när jag höll mitt senaste föredrag, tänkte jag, att nu har 
jag i alla fall slagits så mycket, att jag skulle kunna draga mig tillbaka i ro. 
När nu emellertid kapten de Verdier icke kunde lugna sig i dag, måste jag 
naturligtvis upp på krigsstigen ännu en gång. 

Det gäller hans angrepp mot jägmästare Holmgren och dennes beräkningar. 
Naturligtvis har herr Holmgren, när han gjort sitt överslag, över vilken arbets- 
kraft som går åt på så och så många har, även beräknat markens produk- 
tion i kubikmeter. Kapten de Verdier må icke tro, att jägmästare Holm- 
gren håller ett dylikt föredrag, utan att hava gjort alla beräkningar på för- 
hand. Den saken är alldeles klar. Beträffande den stora arealen, som kap- 
ten de Verdier trodde vara erforderlig för ett skogsarbetartorp, vill jag nämna, 
att jag redan för 15—20 år sedan gjort beräkningar för mellersta Sverige 
över det område, där en skogsarbetare kan sysselsättas vid intensivt skogs- 
bruk med kolningsarbete m. m., och under förutsättning att marken är fullt 
beklädd med skog, d. v. s. omkring 125 kbm. pr har. Jag kom till det 
resultatet, att ett sådant område ej borde vara större än omkring 60—70 har 
produktiv mark. Den arealen stämmer precis med vad södra skogsvårdssak- 
kunnige beräknat, nämligen 100 har mark för varje skogsarbetare, under be- 
märkande dock, att i denna ytvidd även ingår impediment m. m. Mina 60— 
70 har utgjordes, som nyss sades, av produktiv mark. Det stämmer ganska 
bra överens. 

Till slut vill jag vända mig till herr de Verdier beträffande den där ränta- 
bilitetshistorien. Jag vill då blott säga, att jag ännu icke fått svar på mitt 
anbud till herr de Verdier från ett föregående skogsmöte, då jag erbjöd mig 
att köpa Gustafsfors av honom för en sådan köpeskilling, att jag kunde be- 
räkna få 5 2 på mina pengar. Kapten de Verdier framhöll nämligen vid 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 397 


sagda tillfälle, att en egendom ej borde sättas i högre saluvärde än att kö- 
paren kunde med visshet beräkna åtminstone 5 2 på sina pengar. 


Professor Gunnar Andersson: Jag vill bara med några få ord belysa 
vad syftet var med min interpellation angående de stora besparingsskogarna. 
Det var icke alls någon elakhet av mig. Där sitta de stora socknarna med 
stora arealer, som de fått för ingenting, vilka de avverkat på ett sätt, som jag 
i likhet med landshövding Holmquist anser, att man helst icke bör tala om. 
De sitta där i alla fall med sina stora millionfonder. Jag har därför trott, att 
man där — likaväl som på andra håll — skulle ha experimenterat med den 
viktiga frågan, att skaffa en god arbetarestam i dessa skogar. Man skall natur- 
ligtvis icke, därför att man i skogarna begått en del felaktigheter, vänta med 
att driva fram denna sak, ty pengar finnes det, och socknarna ha i detta av- 
seende fria händer. För staten ställer det sig nog svårare både i det ena och 
andra avseendet. Det är nu tio år sedan jag såg dessa skogar, och jag hade 
trott, att med det intresse jag vet finnes för saken, och för vilket jag bugar mig, 
socknarna skulle ha gjort några experiment i den vägen. Vad som nämndes 
av en föregående talare, att man på andra ställen lagt ned ännu mindre av 
inkomsterna ur skogen för dennas förbättring, erinrar mig om det svar, jag en 
gång fick av min far, när jag kom hem från skolan med dåliga betyg, och då 
jag upplyste honom om, att en annan pojke fått ännu sämre: Varför skall du 
jämföra dig med den sämste? 

Det har från ett par håll förts fram meningar i skogsarbetarfrågan, som jag tror 
man bör observera. Man säger att det finnes tillräckligt antal arbetare för av- 
verkningarna i ortens hemmansägare och jordbrukande befolkning. Men märk 
väl, det är ej för avverkningarna, vi särskilt behöva fasta skogsarbetare. Det 
bör strykas under, att det är sommararbetare vi behöva. För avverkningarna, 
för vinterarbetet har det i allmänhet visat sig lätt nog att få nödig arbets- 
kraft. Med andra ord, det är arbetskraft för markens, för beståndens för- 
bättring, den svenska skogen ropar efter, ej blott för att föra ut i marknaden, 
vad den producerar. Man får därför, då man vill lösa skogsarbetarefrågan, akta 
sig för att icke ånyo komma in i det gamla norrländska felet, att man näm- 
ligen delar upp arbetet på jordbruk under sommaren och på skogavverkning 
på vintern. När vi tala om skogsarbetarfrågan, få vi nog lägga stora huvud- 
vikten på skogsarbetet; jordbruksarbetet får tilldelas endast en mycket ringa 
part av dessa arbetares arbetskraft. Det är ju klart, att man icke kan driva 
denna sats in absurdum, och man får naturligtvis vara tacksam för det över- 
skottsarbete, som kan lämnas av jordbrukande egnahemsinnehavare. Men när 
man ur skogsmannasynpunkt vill arbeta för en lösning av den svåra frågan, 
är det just nödvändigt, att vi få en tillräcklig stam arbetare i skogen. Det 
är det som felas. 


Kapten de Verdier: Ja, det är med stort nöje man erfar, att överjägmästare 
Wallmo är i stridshumör. Det är en sak för sig. Så var det den där lilla 
skämtaffären vi talade om. Jag vill beträffande den säga, att på grund av 
de olämpliga konjunkturerna, herr Wallmo nog gör bäst i att vänta. 

När jag talade om produktionen, förbisåg jag nog någonting. Jag talade 
visserligen om virkesproduktionen i skogen kring skogsarbetartorpen, men i 
dem blir nog också en tillväxt, det blir där ett uppväxande släkte, ett antal 


398 DISKUSSION. 


barn, som väl även de skola leva. Vi säga, att familjen behöver arbetsför- 
tjänsten av 800 kbm., vad vill då herr Wallmo betala i genomsnitt i hugglön; 
80 öre kubikmetern? Det är väl för litet. Betalar herr Wallmo en krona, 
kan jag gå med på, att det är för våra förhållanden lämpligt. Vi få nämli- 
gen tänka på, att dessa skogsarbetare ha att dragas med synnerligen svåra 
kommunikationsförhållanden, särskilt då i Norrland, och de ha just icke så 
stora möjligheter att av sin arbetsförtjänst få något över. De behöva nog 
tjäna detta belopp, 800 kr. utom torpets avkastning. Min mening är emel- 
lertid, att icke blott den fasta skogsarbetaren behöver tjäna detta utan även 
proportionsvis efter arbetstiden de tillgängliga hästtorparnas söner och alla 
andra skogsarbetare av det ena eller andra slaget. 


Jägmästare Holmgren: Kapten de Verdier framkastade, att enligt resultatet 
av en föregående beräkning de av mig anförda siffrorna skulle vara för höga. 
Jag har i min beräkning utgått från förhållandena på en kronopark och där- 
vid tagit hänsyn till virkeskapitalets storlek och fördelning från olika ålders- 
klasser, skogens tillväxt o. s. v. Jag utgick vidare ifrån, att den areal, som 
traktvis avverkas, bör kultiveras och hela skogen i övrigt vårdas på bästa sätt. 
Jag har i detta avseende sökt vara så noggrann som möjligt. Försåvitt jag 
vet, existerar ingen utredning, i denna fråga, men jag har emellertid gjort ett 
försök till en sådan. 

Överjägmästare Wallmo nämnde, att han gjort en utredning och kommit 
till det av honom angivna resultatet, att det kräves 60 har produktiv mark 
för varje skogsarbetare. Emellertid ha skogssakkunniga för Södra Sverige ut- 
talat, att 80 har skulle vara lämpligt. Jag har läst detta, men icke sett bevis 
därför. Frågan ställer sig för södra Sverige vida enklare, än för Norrland, 
därför att man i Södra Sverige har gammal erfarenhet att hålla sig till. I 
Norrland ha vi icke någon sådan till belysande av förevarande fråga. Där — 
får man kalkylera så gott man kan. Jag kan ju icke säga, att de siffror, jag 
anfört, äro i detalj riktiga, ty förhållandena inom Norrland växla som bekant 
mycket, men jag har på det anförda sättet sökt få fram en grov minimisiffra 
för det arbetareantal, vi vid rationell skogsvård, där sådan är möjlig, är i be- 
hov av. 


Byråchefen Hermelin: Det är med största intresse jag tagit del av de sak- 
kunnigas yttrande i skogsarbetarfrågan rörande de södra delarna av landet. 
Här har nu av inledaren framhållits, att även för Norrland denna frågas lös- 
ning hade samma betydelse som för det övriga landet. Även jag har natur- 
ligtvis ett livligt intresse av, att behovet av skogsarbetare fylles ock i Norr- 
land, men jag anser för min del, att det därvidlag är betydlig skillnad mellan 
Norrland och det övriga landet. I södra och mellersta Sverige utgöra de ar- 
betare, som äro vana vid skogsarbete, ett jämförelsevis fåtal. Arbetarna här- 
städes hafva långt ifrån den vana att hantera yxan och andra vid skogsarbeten 
nödiga redskap som norrlandsarbetarna, av vilka så gott som var och en be- 
sitter sådan vana alltifrån ungdomen. Det behövs bara en kort anvisning rö- 
rande var yxan skall sättas och norrlandsarbetaren vet att sätta den på rätta 
sättet och stället. Så är ock förhållandet i fråga om hanterande av andra 
verktyg eller redskap, såsom tumsax, mätkedja m. fl. I Norrland går för 
Övrigt avsevärt lättare att få folk till skogsarbetare än i södra Sverige. Ar- 


BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 399 


betarna i södra Sverige vilja i allmänhet icke ägna sig åt skogsarbete, och 
särskilt är svårigheten att för kronoskogarnas skötsel erhålla tillräckligt man- 
skap mången gång mycket stor. Detta torde dock långt ifrån alltid bero på, 
att det ej finnes personer, som härtill kunna användas, utan orsaken härtill 
torde i många fall kunna sökas i de för sydländska förhållanden stora av- 
stånden från kronoparkerna till arbetarnas bostadsorter, ävensom i arbetarnas 
obenägenhet att längre tider leva på matsäck i en skogskoja eller annan till- 
fällig bostad. Följaktligen, om man vill erhålla arbetare i tillräcklig mängd 
till kronoparkernas skötsel, bör man, såsom jägmästare Holmgren ock fram- 
hållit, bygga ett flertal skogsarbetarebostäder. Jag anser detta vara riktigt. 
Beträffande de norrländska kronoparkerna åter skulle ett anordnande medelst 
statsmedel av skogsarbetarbostäder i erforderlig mängd bliva en mycket dyr 
historia. Där finnas emellertid många andra möjligheter att på fördelaktigare 
och för vederbörande parter mera tillfredsställande sätt fylla det huvudsakliga 
behovet av skogsarbetare. Man kan sålunda inom kronoparkerna söka få till 
stånd ett flertal smärre lägenheter, att upplåtas med äganderätt eller åborätt 
eller med viss arrenderätt på helst längre tid. För egen del är jag av den 
meningen, att man ej ensidigt bör fasthålla vid allenast ett sätt för ordnande 
av frågan, utan att alla skilda möjligheter böra beaktas. Om man tänker på 
den norrländska befolkningens läggning och lynne i allmänhet, tror jag icke, 
att man skall lyckas erhålla ett större antal dugliga och villiga skogsarbetare 
bundna med kontrakt, varigenom arbetarna vore ålagda utföra visst arbete. 
Det ligger icke för norrlänningen att vara klavbunden och genom kontrakt 
tvungen utföra arbete på bestämda tider och ställen, utan han vill arbeta där 
han behagar. Erhålles nöjaktig betalning i orten, där arbetaren är bosatt, 
föredrager han dock givetvis arbete därstädes framför att bege sig långväga 
till andra trakter. 

Jag tror det vore bäst ordna denna sak så, att man till de norrländska 
kronoparkerna sökte skaffa ett antal duktiga arbetare, som visserligen icke 
medelst kontrakt voro förbundna till arbete, men som, inseende förmånen att 
hava tillgång till väl avlönat arbete på kronoparkerna, själva önskade ställa sin 
arbetskraft till vederbörlig skogsförvaltnings tjänst. Vi kunna upplåta skogs- 
torp och andra odlingslägenheter. Det har visat sig, att denna upplåtelseform 
gått långsamt, men ett gott resultat har dock mångenstädes vunnits. Vilja 
statsmakterna ytterligare stödja de pioniärer, som ägna sig åt det strävsamma 
arbetet att förvandla en liten del av ödemarken till kulturmark, torde kunna 
emotses uppkomsten av ett avsevärt ökat antal sådana lägenheter. Lägenhets- 
innehavarnas tid måste visserligen till ej ringa del ägnas åt jorden, men i 
stor utsträckning måste de dock söka skaffa sig kontant avlönat arbete, och 
kan sådant erhållas å omgivande kronomark, torde man kunna vara förvissad 
om, att det gärna mottages. 

Kostnaderna för ett eventuellt något ökat kontant bidrag till fullgörande av 
odlings- och byggnadsarbete å lägenheterna bleve ringa i jämförelse med den 
kostnad, som skulle drabba statsverket, om i större utsträckning skulle byggas 
skogsarbetarbostäder, vilka säkerligen icke kunna erhållas för en kostnad 
understigande c:a 6,000 kronor för varje bostadslägenhet. Man må ej heller 
inbilla sig, att man genom fasta skogsarbetare finge billigare arbetskraft. 

För övrigt torde man böra beakta skillnaden mellan Norrland och södra 
Sverige i avseende på den tid, varunder jordbrukaren kan ägna sig åt skötseln 


400 DISKUSSION. 


av sin jord. Vad skulle lappmarkens nybyggare eller hemmansinnehavare 
göra, om de icke hade tillgång till skogsarbete under större och mindre del 
av den 7 å 8 månader långa vintern? Man torde böra betänka sig innan 
man med konstlade medel söker frammana en stor kontraktsbunden, helt visst 
snart missnöjd arbetarstam, som måhända i ej ringa mån toge brödet från de 
bofasta jordbrukarna, vilkas lott sannerligen ej alltid är så avundsvärd. Jag 
anser, att man bör gå varligt fram i denna fråga, vilken icke är så enkel, 
som mången synes vilja förmena. Rena skogsarbetare må man anställa även 
i Norrland här och var, där förhållandena så nödvändigt betinga, men i re- 
geln torde man kunna erhålla dugliga och villiga arbetare på annat lämpligare 
sätt och för mindre betungande kostnader. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 4. 


»Några kritiska synpunkter vid beståndsanalyser» 
av H. Kylin och G. Samuelsson. 


Ett genmäle 
Av TORSTEN LAGERBERG. 


De växtfysiognomiska analysmetoderna ha ännu en gång bragts på tal i 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Efter min i föregående årgång publicerade 
avhandling, »Markflorans analys på objektiv grund» har följt ovanstående, av 
docenterna vid Uppsala universitet H. KYLIN och G. SAMUELSSON författade 
uppsats. Upprinnelsen till densamma har givits av en diskussion inom växtbio- 
logiska seminariet i Uppsala, den 19 febr. föregående år, vid vilken SAMUELS- 
SON som diskussionsinledare avsåg att lämna »en kritisk redogörelse för olika 
metoder, som kommit till användning särskilt för återgivandet av fält- och 
bottenskiktens sammansättning ('markfloran')». Till denna diskussion hade 
professor H. HESSELMAN samt även jag mottagit inbjudning. Den kritiska 
redogörelsen kom emellertid huvudsakligen att röra sig kring mitt ovan nämnda, 
kort före sammanträdet utkomna arbete, och under diskussionen var det fort- 
farande detta, som fängslade intresset. Att därvid »någon enighet mellan de 
bägge parterna» icke kunde nås, torde till största delen ha berott därpå, 
att såväl inledaren som flertalet av de seminariets deltagare, vilka yttrade 
sig 1 frågan, tydligen från början hade en stadgad uppfattning av den HULTSKA 
metodens företräden. Under sådana omständigheter var det naturligt, att de 
synpunkter jag själv i denna fråga sökt framhålla, icke rönte någon förståelse; 
diskussionen blev därför 1 grund och botten föga givande. Huruvida resul- 
tatet blev bättre vid det följande sammanträde,! under vilket samma fråga 
ännu en gång lär ha behandlats, känner jag icke. 

I alla händelser har den analysmetod, för vilken jag gjort mig till måls- 
man, tydligen icke utan vidare kunnat avvisas. SAMUELSSON har nämligen för 
att skaffa sig en på egna iakttagelser grundad erfarenhet om denna metods 
värde företagit en analys av en 400 m? stor provyta inom Vårdsätra natur- 
park s. om Uppsala, varvid han huvudsakligen följt de anvisningar, som lämnats 
i mitt ovannämnda arbete. Det är denna undersökning, som ligger till grund 
för de kritiska synpunkter vid beståndsanalyser, som influtit i föreliggande 
häfte av tidskriften. Såväl vid själva undersökningens utförande som i syn- 
nerhet vid uppsatsens författande har SAMUELSSON erhållit bistånd av KYLIN, 
vilken tidigare icke ägnat sig åt växtfysiognomiska undersökningar, men som 


! Att jag icke då var närvarande beror därpå, att jag icke erhöll något meddelande om 
att frågan ännu en gång skulle komma att behandlas inom wväxtbiologiska seminariet. 


402 TORSTEN LAGERBERG. 


nu för materialets matematiska behandling kunde bli en värdefull medarbetare. 
— Jag måste alltså med tillfredsställelse konstatera, att jag bland svenska bota- 
nister lyckats väcka intresset för en formationsstatistisk metod, vilken allt 
sedan den av RAUNKLER framfördes föga beaktats i vårt land. 

Innan jag ingår på ett bemötande av de anmärkningar, som riktats mot 
mitt arbete, vill jag dock redan nu påpeka, att ingendera av författarna trots 
en synbar strävan kunnat helt bortse ifrån, att en formationsstatistisk metod 
efter de principer, som jag följt, ändock äger bestämda företräden. Sålunda 
säger SAMUELSSON (sid. 291), att den ger »en god föreställning om arternas abso- 
luta frekvens», och KYLIN (sid. 285) anser, att åtminstone 6 stycken av mina prov- 
ytor ådagalägga, att metoden ger en god föreställning om vegetationens sam- 
mansättning »en föreställning, som naturligen är vida riktigare, än om prov- 
ytorna undersökts enligt Hurts metod». Detta erkännande är naturligtvis icke 
annat än glädjande. 

Jag torde härtill böra påpeka, att jag själv aldrig betraktat den av mig 
framförda metoden såsom definitivt utexperimenterad; hela min uppsats har 
endast karaktären av ett försök, vilket även en opartisk läsare lätt torde finna. 
Svårigheterna att erhålla exakta resultat vid en formationsanalys äro nämli- 
gen alltför stora, för att de med detta enda försök skulle ha kunnat över- 
vinnas; dock anser jag, att den av mig beträdda vägen otvivelaktigt leder 
fram till det eftersträvade målet. Så snart man vid formationsanalysen syftar 
längre än till en någorlunda tillfredsställande fysiognomisk beskrivning, kan 
den subjektiva bedömningen aldrig bliva till fyllest, och den statistiska meto- 
dens företräden kunna då helt enkelt icke diskuteras. Svårigheten härvidlag är 
att giva densamma en sådan tillämpning, att man erhåller en bild av vegetationen, 
som så fullständigt som möjligt närmar sig verkligheten. Även den mest full- 
ständiga metod torde ur denna synpunkt i praktiken aldrig kunna tillämpas 
med absolut exakthet, det analyserade objektet är alltför svårhanterligt för 
att detta skall lyckas. Att många av de resultat, som jag själv erhållit vid 
mina försök, äro behäftade med mer än önskvärt stora fel, har jag även fram- 
hållit i min uppsats, men just denna omständighet ger en fingervisning, i 
vilken riktning metoden bör modifieras, för att resultatet vid en kommande 
undersökning skall bli bättre. 

Av detta skäl är naturligtvis ett fullständigt offentliggörande av de första 
försöken väl motiverat. 


Kritiken mot min uppsats riktar sig dels mot den variationsstatistiska be- 
handlingen av materialet och de slutsatser jag på denna grund ansett mig 
kunna draga, dels behandlar den metodens möjligheter att ge en tillfreds- 
ställande bild av ett växtsamhälle. I den förstnämnda punkten har KYLIN 
framställt åtskilliga anmärkningar, vilka tydligen äro avsedda att utgöra kri- 
tikens tyngst vägande del. Jag skall emellertid först nedan ställa dem i 
deras rätta belysning och skall till en början uppehålla mig vid det sist- 
nämnda spörsmålet, som utvecklats av SAMUELSSON. Flera av hans uttalan- 
den måste ses mot bakgrunden af KYLINS matematiska deduktioner och deras 
värde och beviskraft äro alltså direkt beroende av dessa. 


GENMÄLE, 403 


SAMUELSSONS fordringar på floristisk analys framgå av hans på sid. 270 
gjorda uttalanden. För att den skall äga »något större värde», måste den 
vegetation, som undersökes, vara så enhetlig och likformig som möjligt ur 
»synekologisk» synpunkt. Å sidan 289 finner man härtill följande: 
»Flera av de provytor LAGERBERG undersökt företräda uppenbarligen icke 
rena vegetationstyper.» Att jag förty vågat mig på en analys av sådana icke 
rena provytor (= skogsförsöksanstaltens gallrings- och tillväxtytor) skulle slut- 
ligen i hög grad inverka på värdet av den metod jag använt. Är den inte 
ägnad att ge en tillfredsställande bild av ett växtsamhälle, så minskas dess 
värde i väsentlig grad, »vare sig det gäller att få fram vetenskapligt använd- 
bara resultat, eller om det är fråga om mera praktiska i detta fall forstliga 
synpunkter» (sid. 272). 

I förbigående må anmärkas att formuleringen av denna sistnämnda sats 
ger vid handen, att författaren synes ha en något egendomlig uppfattning 
av sambandet mellan vetenskaplig och praktisk forskning. Men vad jag 
egentligen i denna punkt vill hava sagt är, att man alldeles icke är be- 
rättigad att fördöma en metod, därför att det sätt, på vilket den av mig 
samt för övrigt även av KYLIN och SAMUELSSON själva tillämpats, lämnat 
ett enligt vad SAMUELSSON anser ur växtfysiognomisk synpunkt otillfredsstäl- 
lande resultat. Om jag tillämpat metoden inom provytor med fixa gränser, 
inom vilka flera associationer förekomma, så lider icke metodens värde därav, 
ty den kan naturligtvis lika väl tillämpas på ett i SAMUELSSONS Ögon till- 
fredsställande objekt, en ren vegetationstyp (eller association). 

Den välvilliga admonition, SAMUELSSON finner för gott att rikta till personer, 
som arbeta inom växtfysiognomiken, att de »för sin egen skolning» böra begagna 
sig av ett studium av myrarna, har jag långt före detta efterkommit, och för 
den händelse att förf. särskilt ämnat denna avis till mig, var den sålunda 
obehövlig. Under diskussionen inom växtbiologiska seminariet i Uppsala 
nämnde jag även, att jag analyserat en större provyta på en myr i Väster- 
botten, som 1i sig innesluter en hel rad associationer, just för att utröna, hur 
noga arealen av de olika associationerna skulle låta sig bestämmas med ett 
4 m:s kvadratförband och en rutstorlek av o,; m?. — Resultatet är dock 
ännu endast delvis bearbetat. — Samtidigt med denna undersökning utfördes 
av kand. C. MALMSTRÖM en mycket noggrann kartering av en särdeles lätt 
avgränsad, topografiskt väl framträdande vegetationstyp, de smala mer eller 
mindre parallellt förlöpande och över myrens yta upphöjda s. k. myrsträng- 
arna. Här äger man alltså en möjlighet att jämföra de absoluta arealsiffrorna 
för dessa strängar med dem, som framgingo ur linjetaxeringen. Oaktat myr- 
strängarna själva utgjorde en liten del av hela provytan och trots den låga 
taxeringsprocenten (3.125 2) blev överensstämmelsen anmärkningsvärt god. 

För den, som fattar mätningsteknikens möjligheter, borde det för övrigt utan 
vidare stå klart, att till och med så små associationer, som de, vilka före- 
komma inom myrarna — »någon kvadratmeter eller del därav» — och som 
här stundom uppträda 1 mosaikartad blandning, kunna med den av mig an- 
vända metoden analyseras var för sig, samtidigt med att deras kvantitativa 
betydelse som markbetäckning med önskad noggrannhet låter sig fastställas. 
Att i sådana fall både »RAUNKLERS och LAGERBERGS metoder (konsekvent 
tillämpade) måste ge resultat av ytterst tvivelaktigt värde» vill jag bestrida. 
Visserligen bör man inte på ett sådant objekt använda ett 4 m:s kvadrat-' 


26. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


404 TORSTEN LAGERBERG. 


förband och en rutstorlek om 0,5 m?, om tillräckligt »fina» värden skola er- 
hållas, utan man får underkasta sig en analys av ett betydligt större antal 
smårutor d. v. s. välja ett tätare förband och samtidigt nedbringa rutstorleken. 
Härigenom erhåller man dels noggrannare arealuppskattningar och samtidigt 
en tillfredsställande artlista. Dessutom skall man även på grundvalen av ett 
sådant material, sedan rutsystemet blivit överfört på ett underlag utan större 
besvär kunna uppdraga approximativt riktiga associationsgränser. SAMUELSSON 
synes inte heller hålla detta för alldeles omöjligt, ehuru han tydligen anser 
det svårt. Det må medgivas, att det kanske kan vara vanskligt att 
fastställa sådana gränslinjer blott och bart med stöd av en naken artlista. 
Om man emellertid även har en dylik avsikt med analysen, kan den realise- 
ras med betydligt säkrare medel. Det enda rationella förfaringssättet blir 
då att under själva fältarbetet anteckna associationen för varje särskilt ruta. 
Har förbandet varit tillräckligt tätt, så skall materialet, i denna punkt kom- 
pletterat, utan svårighet låta sig utnyttjas i berörda syfte. Jag vill ingalunda 
förneka, att metoden blir mera tidsödande under sådana omständigheter. 
Men, som SAMUELSSON (sid. 285) mycket riktigt framhåller, »man måste 
naturligen mången gång också finna sig i nedläggandet av ett större arbete 
på beståndsanalysen, om objektivitet och exakthet ernås, och man erhåller 
resultat, som ge en bättre föreställning om vegetationens utseende och sam- 
mansättning än en vida enklare men kanske mindre tillförlitlig metod är i 
stånd att giva.» Och i ett annat sammanhang framhåller han såsom en 
reell skillnad mellan HULTS och min egen metod, att man genom den senare 
erhåller betydligt tillförlitligare arealsiffror, »framför allt om man för var och 
en av kastytorna använder en längre gående gradering». 


I SAMUELSSONS kritik äro som man lätt finner tvenne frågor hopkopplade 
med varandra, dels metodens eget värde och dels värdet av de enligt den- 
samma utförda analyserna. Att dessa tvenne frågor realiter äro oberoende 
av varandra är tydligt. Då SAMUELSSON alltså uppehåller sig vid olika fysiogno- 
miska analysers värde och särskilt betonar associationernas stora betydelse 
härvidlag, ger mig detta osökt anledning att just i denna punkt göra några 
erinringar. 

För det första torde böra anmärkas, att associationsbegreppet långt ifrån 
är klart fixerat; det förslag till definition, som av FLAHAULT och SCHRÖTER 
framlades på botanistkongressen i Briässel 1910, blev aldrig antaget. För när- 
varande ges även bland våra egna växtfysiognomer flera, delvis mycket olika defini- 
tioner. Till saken hör även, att behovet att införa denna distinktion inom fysiogno- 
miken blivit starkt ifrågasatt: RAUNKLER exempelvis använder den icke. Vill 
man emellertid bruka denna term och därmed beteckna floristiskt och eko- 
logiskt överensstämmande sammanslutningar av växter, så är det tydligt, att 
man måste övertyga sig om att en överensstämmelse i båda dessa avseenden 
i varje särskilt fall verkligen föreligger. Vegetationens likartade floristiska 
sammansättning på tvenne platser berättigar nämligen ingalunda till den slut- 
satsen, att likartade ståndortsbetingelser å båda ställena äro rådande; otvety- 
diga bevis härför finner man exempelvis i CAJAnNDERs »Uber Waldtypen>. Å 
andra sidan är det naturligtvis icke något som hindrar, att tvenne floristiskt olika 
associationer kunna utvecklas under alldeles enahanda betingelser. Mången 


GENMÄLE. 405 


gång blir det uppenbarligen en ren tillfällighet som avgör, om den ena eller 
andra associationen kommer att »förverkligas» på en viss lokal; om associatio- 
nernas utbredning får anses utgöra en illustration till konkurrensen mellan 
arterna, så är det tydligt, att deras floristiska karaktär kommer att bestämmas 
av vilka arter från början inlåta sig i kamp med varandra. Svårigheten att 
bedöma associationernas biologiska värde är därför avsevärd och blir natur- 
ligtvis särskilt stor inom mera begränsade områden med tillsynes likartade 
ståndortsbetingelser, exempelvis flera av våra skogstyper. I själva verket 


Teckenförklaring 
e Tall 
o Gran 
------ Gräns för mossfläckarna 


Skala för provytan 1:300 
. » — träden 1:200 


== 


Fig. I. Provytan n:r I å kronoparken Bocken, Lycksele revir. — 157:årig tallhed. 


torde man få lov att erkänna, att en växtfysiognomik, som endast ser till det 
yttre, icke förmår att i någon högre grad vidga vår kunskap om växternas 
och växtsamhällenas livsanspråk. För en dylik forskning bli ståndorterna allt 
fortfarande obekanta storheter. Associationsbeskrivningen ensamt skall aldrig 
förmå ställa växtsamhällena i ett allsidigt ljus. 

Då det gäller att avgöra, vilken betydelse associationerna kunna ha på 
det skogliga området, bör man alltså på sakens nuvarande ståndpunkt av- 
hålla sig från alltför kategoriska slutsatser. Framför allt måste man noga 


406 TORSTEN LAGERBERG. 


beakta, att det inte blott är markens växlingar, som betinga växlingar 1 växt- 
täcket, utan att särskilt inom skogssamhällena även en annan faktor spelar en 
mycket framskjuten roll nämligen ljuset. Genom luckor i kronslutet upp- 
komma alltid ojämnheter i markens belysning, vilket i sin tur i hög grad 
återverkar på växttäckets fysiognomi. I en lucka, som av en tillfällighet upp- 
står i en sluten mossrik granskog, uppkommer kanske en tät matta av örter 
och gräs. Den primära orsaken härtill är icke att söka i olika markbeting- 
elser utan i ett kraftigare ljustillflöde. Väl är det sant, att örtvegetationen 
med tiden kommer att medföra en förbättring av humuslagrets beskaffenhet, 
varför man ju därefter även kan tala om en olikhet i »marken». En sådan 
olikhet behöver emellertid icke nödvändigt i lika hög grad återverka på alla 
de livsformer, som falla inom dess räckvidd; framför allt är det mycket som 
tyder på att träden stå i ett annat förhållande till marken än bottenskiktets 
och fältskiktets representanter. Man finner nämligen ofta skogligt ensartade och 
vackra bestånd på marker, där den ena associationen avlöser den andra. För det 
praktiska syftet blir därför en dylik heterogenitet i markfloran av underordnad 
vikt. — Det är alltså tydligt, att man vid studiet af skogens utvecklings- 
förhållanden och livsbetingelser även måste ta hänsyn till träden; den som icke 
lyfter sin blick ovan fältskikten kan endast påräkna osäkra eller felaktiga resultat. 

Hur egendomliga vetenskapliga fordringar kunna komma att te sig mot 
realitetens bakgrund, visar SAMUELSSONS vid tidigare tillfällen framförda kritik 
av skogsförsöksanstaltens provytor från en del norrländska tallhedsområden. 
Särskilt en å kronoparken Bocken inom Lycksele revir belägen provyta har 
varit på tal (fig. 1). Detär tydligen diskussionen i denna sak, som nu får en (vis- 
serligen något försiktigare) fortsättning. På sid. 291 påpekar SAMUELSSON, 
»huru viktigt det är att hålla olika vegetationstyper isär, om man vill erhålla 
växtlistor av något värde». För att illustrera detta sitt påstående utväljer han 
en norrländsk tallhed av alldeles den typ, som förekommer på ovan berörda 
provytor. Markbetäckningen utgöres av en lavmatta, här och var avbruten av moss- 
fläckar med lingonris. Dessa mossfläckar uppvisa det anmärkningsvärda förhål- 
landet, att de mycket konstant utvecklas under trädens kronor. Ehuru 
SAMUELSSON nu endast yttrar sig om värdet av växtlistor från sådana områ- 
den, har han dock förut vid skilda tillfällen framfört sin mening om deras 
värde även för en produktionsundersökning. För att en sådan skulle ge ve- 
tenskapligt användbara resultat, måste man låta den dirigeras av de två för- 
handenvarande associationerna på ett sådant sätt, att de träd, som växa i 
mossfläckarna, undersöktes för sig, och och de som växa i lavtäcket för sig. 
Orimligheten av en dylik spekulation förstås lätt, om man betänker, att de i 
mossfläckarna stående tallarna på grund av sitt vidtgrenade flackrotsystem i 
många fall endast till ringa del ta sin näring från den mossklädda marken, 
utan fastmer ha sina rötters finaste förgreningar ute i lavmarken, och att tal- 
lar i lavtäcket sända rötter långt in i mossfläckarna. Att under sådana för- 
hållanden vilja uppdela stammarna efter karaktären på den markflora, ur vil- 
ken de uppväxa, är ju alldeles meningslöst. En provyta, som utlägges inom 
områden med denna floristiska karaktär, kommer visserligen icke att tillfreds- 
ställa »ens rimliga anspråk på växtfysiognomisk enhetlighet», men för sitt syfte 
blir den i alla händelser fullständigt adekvat. Detsamma gäller för övrigt 
även om andra försöksanstaltens provytor från andra skogstyper med en ana- 
log associationsväxling inom sina gränslinier. 


GENMÄLE. 407 


Skogsförsöksanstaltens provytor måste alltid ges sådana enkla gränslinier, 
att arealen bekvämt skall kunna bestämmas. Att det inte alltid under sådana 
förhållanden är så lätt .att erhålla en markflora av växtfysiognomisk enhetlighet 
framhålles även av SAMUELSSON. Inom Vårdsätra naturpark exempelvis kunde ingen- 
städes en fullt enhetlig yta av så pass obetydliga dimensioner som 20 X 20 m. upp- 
letas. Ehuru den av KYLIN och SAMUELSSON analyserade provytan icke var större, 
kom den i alla fall att gripa över tvenne associationer (en Ånemone hepalica-as- 
sociation samt en Ånemone nemorosa— Spirea Ulmaria-association). Skogsförsöks- 
anstalten måste givetvis mycket oftare stöta på svårigheter av berörd art. Om 
dess ytor skola erhålla något värde för sitt ändamål, kunna de icke göras 
mindre än omkring 25 ar (50 X50 m.), och ofta måste de ges en storlek av 
ända till en halv hektar. Utsikterna att begränsa dem till rena vegetations- 
typer bli då uppenbarligen ganska små. 

I själva verket kan emellertid ifrågasättas, om en ren vegetationstyp har 
den fysiologiska betydelse, som nu från flera sidor tillerkännes densamma. Om 
man av den fysiognomiskt enhetliga bilden drar den slutsatsen, att enhetliga stånd- 
ortsbetingelser därigenom skulle angivas, så har man näppeligen rätt härtill; 
det torde vara så gott som säkert, att två punkter i terrängen aldrig äro fullt 
lika, liksom även 1 den mest enhetliga association växttäcket alltid företer 
växlingar 1 sin sammansättning. En av de mest enhetliga och enformiga 
vegetationstyper man gärna kan se är exempelvis den glesa, mossrika, svagt 
växtliga granskog, som mångenstädes förekommer på mager moränmark i 
övre Norrland, där Myvzrtillus nigra bildar ett slutet, oavbrutet täcke, och där 
örter och gräs nästan helt och hållet saknas. Här har man verkligen en skogs- 
typ, där det inte stöter på något hinder att utlägga provytor med enkla geo- 
metriska gränser till och med av I hars storlek och mera, vilka skulle till- 
fredsställa även mycket höga anspråk på växtfysiognomisk enhetlighet. Detta 
utesluter emellertid icke att ganska betydande växlingar 1 ståndortsbetingelserna 
förekomma; trädbeståndets utveckling visar mången gång detta med all önsk- 
värd tydlighet. 

Men även om den rena vegetationstypens fysiologiska värde skulle vara 
fastslaget, så torde när allt kommer omkring icke mycket vara vunnet, om 
man lyckas utlägga provytorna så, att de ur floristisk synpunkt erhålla ett till- 
fredsställande vitsord — och detta av en helt annan orsak. Åt dessa prov- 
ytor är nämligen icke utmätt den efemära tillvaro, som normalt tillkom- 
mer materialet för floristernas många ståndortsanteckningar.! Skogsförsöks- 
anstaltens provytor äro nämligen avsedda att följas genom årtionden, 1 vissa 
fall kanske 70 år och mera, under vilken tid de upprepade gånger bli före- 
mål för beståndsvårdande åtgärder (gallringar, ljushuggningar). Vid sådant 
förhållande är det säkert, att markfloran kommer att högst väsentligt föränd- 
ras, och det ges därför mycket stora möjligheter för att det ursprungligen en- 
hetliga växttäcket kommer att erhålla en heterogen karaktär. Vid försökets 
avbrytande har ytan kanske erhållit en brokig mångfald av associationer, och 
i så fall är ju den ursprungliga enhetligheten icke mycket värd. Vad särskildt 


! Jag är fullständigt av samma mening som SAMUELSSON angående det olämpliga i att 
använda denna term, om man endast avser att ge en bild av själva beståndet; anledningen 
till att begreppet »ståndortsanteckning» infördes i den växtfysiognomiska terminologien, har 
väl i alla fall varit den, att man från början åsyftade något annat än blott och bart en ytlig 
beskrivning av växttäcket. 


408 TORSTEN LAGERBERG. 


de omnämnda tallhedarna beträffar är det säkert, att de olika, av mossor och 
lavar täckta arealerna komma att högst väsentligt förskjutas, i synnerhet till 
mossornas förmån. | 

Som en sammanfattning av vad jag ovan anfört skulle jag vilja framhålla, 
att ytliga, rent fysiognomiska synpunkter icke kunna göra anspråk på någon 
ledande plats inom skogsbotanikens ansvarsfulla arbetsfält; med de centrala 
frågor, som här möta, ha de föga att skaffa. Det skulle uppenbarligen vara till 
båtnad, om personer, som sysselsätta sig med växtfysiognomiska studier ville 
mer än hittills bemöda sig att förstå, att skogliga synpunkter och önske- 
mål kunna avvika från de rent botaniska, utan att därför vara vetenskapligt 
mindre berättigade. 


Cd 


Mitt försök att vidare utveckla den RAUNKLERSKA principen för bestånds- 
analys, hvilket nu ådragit sig ett särskilt intresse från doc. KYLINS och SAMUELS- 
SONS sida, förestavades i främsta rummet därav, att det länge framstått som 
ett behov att äga en metod för exakt och objektiv mätning av växttäckets för- 
ändringar på skogsförsöksanstaltens provytor. Detta på den grund, att det endast 
härigenom blir möjligt att sätta beståndet i direkt förhållande till markflora och 
ståndorsbetingelser. Det är ju tydligt, att den HULTSKA metoden här måste lämna 
oss alldeles i sticket. Även om man genom densamma anses erhålla en fysio- 
gnomiskt tillfredsställande bild av växttäcket, så kan man dock aldrig veta, 
i vad mån denna motsvarar verkligheten. Att icke ens SAMUELSSON, som 
väl mer än de flesta arbetat med floristisk analys enligt HuLT, lyckades 
komma verkligheten nära vid sin okulära uppskattning av provytan å Vård- 
sätra naturpark är betecknande nog. Inte blott för arter med lägre utan även 
för arter med högre frekvens blev täckningsgraden överskattad. SAMUELSSON 
anser emellertid, att han erhållit ganska goda resultat, kanske huvudsakligen 
därför, att arternas relativa täckningsgrad blev tämligen korrekt bedömd. Det 
torde emellertid utan vidare vara klart, att den relativa täckningsgraden visst 
icke alltid ger en riktig bild av vegetationen inom en begränsad yta, och 
det bör därför vara ett önskemål för växtfysiognomiken att så vitt möjligt 
exakt fastställa den absoluta, alldeles oberoende av ändamålet med undersök- 
ningen. Enligt den av SERNANDER införda förbättringen av HULTS metod 
bestämmes arternas frekvens »efter den del av provytan, som täckes av 
de olika individen, om deras ovanjordssystem tänkes projicierat på marken», 
och teoretiskt fordras därvid, att de 5 av HULT använda frekvensgraderna (ym- 
nig, riklig, strödd, tunnsådd och enstaka) böra utgöra en geometrisk serie, 
vars kvot är 2. Arter med frekvenserna enstaka och tunnsådd stå här i 
samma relation till varandra som arter med frekvenserna strödd och riklig, 
men att bilden av vegetationen i båda dessa fall måste vara mycket olika är 
ju tydligt. Den SERNANDERSKA principen, som ju möjligen kan låta sig ge- 
nomföras med någorlunda tillfredsställande precision, om man arbetar med 
mycket små provytor, blir naturligtvis omöjlig att helt upprätthålla på större. 
I den mån provytorna ökas i storlek, minskas utsikterna för ett rätt bedömande 
av de lägre frekvensgraderna, och å stora provytor (exempelvis skogsförsöks- 
anstaltens) blir det endast de högsta graderna, som med något anspråk på 
tillförlitlighet kunna okuiärt fastställas. För min del är jag fullt övertygad 
om att den SERNANDERSKA principen aldrig blivit konsekvent tillämpad så till 


GENMÄLE. 409 


vida, att de lägre frekvensgraderna alltid blivit högst betydligt överskattade. 
Även SAMUELSSON har det icke undgått, att man bedömt frekvensen »något för 
högt, då det rör sig om någon av de lägre graderna» (sid. 271), men att man 
riskerar en för hög uppskattning, även då det gäller högre grader, har Vård- 
sätra-provytan tydligt ådagalagt. Granskar man dessutom de i SAMUELSSONS tab. I 
meddelade siffrorna, så måste man erkänna, att det icke finnes mycken fog för det 
påståendet, att det resultat, som ifråga om arternas relativa täckningsgrad er- 
hölls enligt HuLTS metod i icke allt för hög grad avvek från det, »som fram- 
gick genom användande av den exaktare metod, som samtidigt användes» 
(den av mig föreslagna metoden). I detta fall äro särskilt siffrorna från ana- 
lysen av den 2 juni upplysande. Anemone nemorosa har betecknats som rik- 
lig, ÅA. hepatica och Paris quadrifolia som strödda. De två sistnämnda skulle 
alltså vara ur täckningssynpunkt jämbördiga. Arealprocenterna, resp. 9,3 och 
4,0 visa dock hän på, att den senare täcker mindre än hälften av den för- 
ras areal! Ställa vi för övrigt Paris quadrifolia och Anemone nemorosa gent 
emot varandra, så finna vi, att den första täcker ungefär 1/< av den sistnämndas 
areal, då den enligt den HULT-SERNANDERSKA frekvensbeteckningen borde täcka 
hälften och enligt SAMUELSSONS pointstal ?/; av denna. Även om man ger 
KYLIN (sid. 284) rätt i att sannolikt alla lägre arealprocenter äro undertaxe- 
rade, så synes mig i alla fall kongruensen mellan de båda uppskattningsresul- 
taten så föga påtaglig, att den näppeligen är värd att föras på tal. 

SAMUELSSON anser, att ytterligare en slutsats kan dragas av förenämnda ta- 
bell. Oaktat bedömningen av den enskilda artens frekvens avsåg att endast 
ta hänsyn till dess täckningsgrad, kom faktiskt ett principiellt sett alldeles skilt 
moment att spela in vid de lägre frekvensgraderna nämligen artens spridning, 
vilket han emellertid anser vara snarare en förtjänst än en brist hos meto- 
den. I detta uttalande ligger ett tydligt erkännande, att det aldrig går att 
ens någorlunda exakt bestämma täckningsgraden genom subjektiv bedömning, 
åtminstone för de 3 lägsta HULTSKA kategorierna enstaka, tunnsådd och 
strödd. Även om man har för ögonen, att frekvensgraden »i främsta rum- 
met» avser att ge ett uttryck för den täckta arealen, så båtar ju detta föga, 
då bedömningsresultatet i alla händelser kommer att i första hand påverkas av 
själva spridningsmomentet, vilket den i tabellen framställda jämförelsen tydligt 
visar. Inte ens den näst högsta frekvensgraden tycks gå helt fri från detta 
öde, då SAMUELSSON anser, att 2 å 3 »rikliga» arter få förekomma i samma 
skikt; flera än 2 borde ju aldrig vara tillåtna. Att i realiteten icke mycket 
är vunnet med den godtyckliga korrektion av pointstalen, som SAMUELSSON 
vidtagit, torde vara uppenbart. Visserligen blir härigenom möjligheten att 
överskatta de lägre frekvensgraderna något förminskad, men detta är så vitt 
jag kan finna det enda, som är vunnet med detta arrangement. 

För Övrigt har jag vid mina försök tyckt mig finna, att man vid den oku- 
lära bedömningen är benägen att tillerkänna storväxta arter en högre frekvens 
än små, detta därför, att de förra tilldra sig uppmärksamheten på ett helt 
annat sätt. SAMUELSSONS erfarenhet tycks gå i motsatt riktning, och det är 
naturligtvis icke uteslutet, att meningarna i en sådan punkt kunna vara de- 
lade, då förhållandet uteslutande är beroende av subjektiv åskådning. Huru 
som hälst blir ju jämförbarheten mellan tvenne av olika förrättningsmän gjorda 


1 Såsom varande medeltal av resultaten av tvenne olikvärdiga observationer, äro dessa 
siffror oriktiga, men för den jämförelse, som här göres, kunna de ju ändock användas. 


410 TORSTEN LAGERBERG. 


uppskattningar enligt den HULT-SERNANDER-SAMUELSSONSKA metoden proble- 
matisk på grund av den ringa fasthet, med vilken den arbetar, och det sy- 
nes mig knappast behöva diskuteras, att den aldrig skall lyckas att fastställa 
förändringar i vegetationen med någon större grad av säkerhet. I detta fall 
erbjuder endast en objektiv undersökning av arealprocenter vid sidan av sprid- 
ningsprocenter! en möjlighet att nå det eftersträvade. Då SAMUELSSON (sid. 
286) även i denna punkt tydligen ställer sig skeptisk gent emot den statistiska 
metodens möjligheter, är det väl den av KYLIN förebragta utredningen om 
medelfelens värde, som inspirerat denna hans ståndpunkt. Denna utredning 
fotar emellertid på en missuppfattning. 

Jag skall härmed övergå till förhållandet mellan spridnings- och arealpro- 
center samt dessa värdens samband med de HuLTtsKaA frekvensgraderna, helst som 
jag härutinnan i ett viktigt hänseende uppgives ha missuppfattat HULTS metod. 
Denna föreställning är icke riktig. Angående valensen (ymnighetsgraden) 
säger jag i min uppsats (sid. 15): »Med hänsyn till storleken av den ruta, 
som jag använt vid mina undersökningar, har det därför för bestämningen av 
arternas valens visat sig nödvändigt att karaktärisera denna fysiognomiskt av- 
görande egenskap på tvenne olika vägar: genom en bestämning både 
av arternas frekvensprocent och av deras arealprocent mDEsitt- 
ror, som härigenom erhållas, giva jämförda med varandra en god bild av 
arternas utbredningsförhållanden inom den undersökta provytan. Frekvens- 
procenten anger själva spridningen inom det givna området, den är ett i siff- 
ror omskrivet uttryck för samtliga HuLTsS frekvensgrader.»> Det är denna sist- 
nämnda sats som, lösryckt ur sitt sammanhang, av såväl KYLIN som SAMUELS- 
SON tolkats på ett sätt, som jag aldrig åsyftat. Hade jag menat, att sprid- 
ningsprocenterna utan vidare täckte HuLTts frekvensgrader, så hade jag natur- 
ligtvis aldrig infört arealprocentberäkningen. Jag säger ju uttryckligen ifrån, 
att arealuppskattningen är en nödvändig följd därav, »att man icke kan giva 
rutorna en sådan storlek, att den faktiska valensen hos samtliga inom ett 
givet område förekommande arter exakt uttryckes i siffror», nota bene, om 
man följer RAUNKLERS princip för valensbestämning, d. v. s. blott antecknar 
förekomst eller icke-förekomst i rutorna. Genom ett dylikt förfaringssätt får 
man visserligen endast fram spridningsprocenten, men denna är en funktion, 
som kan fastställas under de i varje särskilt fall givna förutsättningarna för 
samtliga HULTS frekvensgrader och icke endast för de lägre. re annat 
har jag aldrig menat med min föregivna misstolkning. 

Spridningsprocenten för frekvensgraden ymnig blir naturligtvis alltid = 100, 
oberoende av den rutstorlek som användes, men det är icke alls givet att 
den därför skall vara mindre för lägre frekvensgrader. Samma spridnings- 
procent kan nämligen teoretiskt mycket väl tänkas framkomma för alla öfriga 
HuLTSsS frekvensgrader, särskilt om man vid analysen använder en någorlunda stor 
ruta. Jag skall här tillåta mig att citera, vad jag sid. 13 i mitt arbete yttrat 
1 denna fråga: »Nu låter det ju tänka sig, att av tvenne arter, som före- 


t Författarna ha ersatt den av mig använda termen frekvensprocent med spridnings- 
tal. Att denna förändring innebär en förbättring är ju möjligt. Konsekvensen synes mig 
dock hava fordrat, att denna term i så fall borde ha förändrats till spridningsprocent, 
då »arealprocent» godtagits. Även talen, som ange spridningen, böra ju lämpligen uttryckas 
procentiskt; jag skall därför i min följande framställning använda termerna spridnings- 
procent och arealprocent. 


GENMÄLE. 4 


komma på samtliga undersökta rutor, den ena täcker så gott som hela ytan 
under det att den andra finnes i ett enda individ. Metoden skulle det oaktat 
ge till resultat, att båda dessa arter finge samma valenssiffra, ehuru den sist- 
nämnda arten fysiognomiskt sett har en fullständigt underordnad betydelse.» 
Det är ju klart, att spridningsprocenten under sådana förhållanden icke säger 
mycket om artens fysiognomiska roll. Ett flertal arter från mina undersökta 
provytor har för övrigt givit mig anledning att behandla just detta spörsmål. 
Jag kan nöja mig med att hänvisa till Azra flexuosa och Luzula pilosa å prov- 
ytan 128:1 (sid. 42, 44, 46); enligt den första av här utförda beräkningar 
har Azra en spridningsprocent av 85,12, Luzula av 77,68, deras arealprocenter 
äro resp. 19,42 och 0,07. Spridningsprocenterna låta ju förmoda en fysiog- 
nomisk jämbördighet, arealprocenterna korrigera emellertid i hög grad detta 
förhållande. Samma synpunkt framhålles å provytan 59 (sid. 54—56) för 
Myrtillus nigra och Vaccinium vitis idea, Här råder ändå större överensstämmelse 
mellan spridningsprocenterna — resp. 97,63 och 95,86 — men arealprocen- 
terna, resp. 47,93 och 3,55 (liksom även de här beräknade maximala medel- 
höjderna) ställa ju Vaccinium långt efter Myrtillus. Å samma yta har en lik- 
nande jämförelse utförts för ett par mossor Hylocomium proliferum och Hypnum 
crista castrensis. Dessa två arter äga så gott som identiska spridningsprocenter 
— 52,07 och 53,85 resp. — »men arealberäkningen ger vid handen att den 
sistnämnda arten är av helt underordnad vikt» (sid. 57). Den förras arealprocent 
är nämligen 10,8, för den senare har icke någon areal kunnat uppskattas. 


Om KYLIN ansett sig ytterligare böra belysa denna fråga genom en jämförelse 
mellan arealprocenter och spridningsprocenter för några arter från Vårdsätra-ytan 
— Anemone nemorosa och hepatica samt Anemone hepatica och Ranunculus auricomus 
— så har han alltså icke kommit med något nytt i sak, och detsamma kan 
sägas om SAMUELSSONS sid. 287 framförda betraktelser över den fysiognomiska 
roll, som en Fuphrasia-art eller Rhinanthus-art spelar i en gräsäng 1 förhål- 
ande till det dominerande gräset. KYLIns å annat ställe (sid. 23) gjorda 
anmärkning, att jag skulle underlåtit att sammanställa spridnings- och areal- 
procenter, finner jag något egendomlig. Att dessa värden icke återfinnas i 
samma tabell är typografiskt förklarligt; i den till varje provyta förda diskussio- 
nen ha de ju dock blivit sammmanställda för de fysiognomiskt viktigaste arterna. 

Däremot medger jag gärna, att analysen av de tre första provytorna 
(14: II, 130 : I och II) är ofullständig. Detta har emellertid sin giltiga för- 
klaring i den omständigheten att jag, då jag började mina försök, ville 
tillämpa den RAUNKLERSKA valensbestämningen i oförändrad form, för att 
själv bilda mig en uppfattning om vad därmed stod att vinna, och att jag 
icke fann den tillfyllest för mitt ändamål framgår ju som sagt därav, att jag 
fann mig föranlåten att även införa arealberäkningar. 

Dock måste man komma ihåg, att spridningsprocenterna, vilket värde de än 
få, även säga något om arternas täckningsgrad, eller med andra ord att sprid- 
nings- och arealprocenter icke äro kvalitativt skilda värden. Spridningsprocen- 
tens förhållande till arealprocenten är i första hand beroende på förhållandet 
mellan storleken av den ruta, som användes vid undersökningen, samt de en- 
skilda arternas absoluta storlek. Kunde man så fixera rutan, att den helt och 
hållet täcktes av ett enda exemplar av en viss art, så skulle denna arts sprid- 
ningsprocent samtidigt utgöra ett uttryck för dess täckningsgrad eller m. a. o. 
även betyda dess arealprocent. Att detta är praktiskt outförbart är ju tydligt 


412 TORSTEN LAGERBERG. 


För övrigt erhåller man genom en alltför stark reducering av rutorna en flo- 
ristiskt otillfredsställande bild av provytan, såvida man inte företar ett mycket 
större antal detaljanalyser. 


Vid metodens praktiska tillämpning torde man alltså förfara bäst genom 
att bibehålla en måttlig rutstorlek och vid sidan av spridningsprocenter fast- 
ställa så vitt möjligt noggranna arealprocenter. I båda fallen bör man ta 
hänsyn till allt, som faller inom den utlagda rutan. SAMUELSSON förebrår 
mig och RAUNKIER att ha handlat felaktigt, då vi endast tagit hänsyn till 
inom rutorna rotfästa växter. Jag har aldrig bestämt uttalat mig för det oefter- 
givliga i ett sådant förfaringssätt, men om jag tillämpat detsamma vid mina 
försök, har det varit av den orsaken, att såväl de växtsamhällen som växt- 
former, med vilka jag arbetat, icke givit mig anledning att förfara på något 
annat sätt. Jag har för Övrigt diskuterat denna fråga (sid. 20) i min av- 
handling, och fäst uppmärksamheten på att RAUNKLIER för en hel rad livs- 
former endast fordrar, att delar av skott skola inneslutas av ramen för att bli 
medräknade. Det vore givetvis felaktigt att icke på analogt sätt behandla 
sådana växter som Åstragalus glyciphyllos, Lathyrus silvestris eler Vicia silvatica. 


Jag skall härmed övergå till mina arealberäkningar. Det är ju tydligt, 
att det måste stöta på stora svårigheter att utföra en exakt mätning av 
ett sådant objekt som ett växttäcke. Om man med SERNANDER anser, att 
det är projektionen på marken av växternas ovanjordssystem,; som skall 
bestämmas, så torde i själva verket denna bestämning, då den utföres okulärt, 
alltid ge ett för högt värde, så vida icke arterna förekomma så tätt, att de 
fullständigt täcka marken. Detta är ju ofta fallet med bottenskiktets mossor 
och lavar, och täckningsgraden är då lätt avgjord. Men i den mån växt- 
täcket med bibehållen likformighet blir glesare, blir täckningsgraden svå- 
rare att fastställa, och uppgiften kompliceras ytterligare, om arterna ha de 
projicierade delarnas huvudmassa förlagd högt ovan marken, exempelvis i 
högsta fältskiktet eller i snårskiktet. Skulle man exakt kunna mäta, hur stor 
del ett »ymnigt» täcke av Myrtillus 1 verkligheten täcker av marken, så 
skulle man säkerligen komma att finna, att den mellan projektionerna liggande 
arealen ingalunda var obetydlig. En sådan uppmätning är ju visserligen teo- 
retiskt tänkbar, men den kan aldrig komma att tillämpas i praktiken. Det 
bör därför inte läggas mig till last, att jag icke lyckats konstruera något 
mått för en fullt objektiv mätning av alla de tallösa projektionsfigurer, som 
växternas ovanjordssystem måste framkalla. Jag har i denna punkt sett mig 
tvungen att bibehålla den subjektiva uppskattningen, vilket jag ingalunda 
sökt fördölja (jfr sid. 19 i min avh.), men jag har samtidigt sökt utbilda me- 
toden så, att de fel, som genom detta subjektiva moment tillskyndas mätnings- 
resultatet, skulle bli så små som möjligt. Om jag vid mina försök valde som 
minsta mått '/, av rutan, så var det ej därför, att jag som SAMUELSSON (sid. 
273) uppger ej ansåg mig behöva uppskatta mindre ytor. Detta mått blev sär- 
skilt lämpligt på grund av de instrumentella anordningarna, och det var ju 
först den kommande behandlingen av materialet, som kunde upplysa, om mät- 
ningsgränsen var tillräckligt lågt satt. Att detta icke blev fallet, ha mina 
grafiska figurer över de biologiska typernas arealer visat; KYLIN och SAMUELS- 
SON ha kanske av denna orsak bestämt sig för att vid sitt försök använda en 
ännu längre gående gradering. 


GENMÄLE. 413 


Då man skall bedöma orsaken till det icke tillräckligt noggranna resultatet 
med arealberäkningarna och metodens värde ur objektivitetens synpunkt, så 
måste man komma ihåg, att felen ha ett tvåfaldigt ursprung: dels äro de 
systematiska, och dels äro de beroende af förrättningsmannens subjektiva om- 
döme. Det systematiska felets storlek är helt och hållet beroende på mätnings- 
gränsen, ju mindre delar av rutorna som bli föremål för uppskattning, desto 
mindre blir den ouppskattade arealen. Detta fel kan icke inverka på metodens 
objektivitet men väl på den exakthet, med vilken den arbetar. Den okulära 
bedömningen däremot kan ju tänkas ensidigt förskjuta resultatet, men i själva 
verket behöver man icke räkna med en sådan möjlighet. Om man bestämmer 
sig för att endast uppskatta vissa delar av rutan för arealbestämningen, exem- 
pelvis tjärdedelar eller åttondelar, så följer därutav, att arealer, som icke noga 
sammanfalla med dessa mått, antingen måste bli överskattade, eller också 
underskattade. Det är emellertid uppenbart, att möjligheterna för en för hög 
uppskattning måste inträffa lika ofta som möjligheterna för en för låg, så 
snart antalet uppskattningar blir någorlunda stort. Metoden är alltså, såsom 
jag sid. 20 i min avhandling redan framhållit, »i detta avseende fullständigt 
tendensfri, varför resultatet icke ensidigt influeras av ett dylikt tillvägagångs- 
sätt». KYLIN tycks icke heller kunna förneka detta, ty han medger (sid. 282), 
att felen i primäruppskattningarna, som gå i såväl positiv som negativ rikt- 
ning, vid en hopsummering Ȍtminstone delvis> ta ut varandra. En illu- 
stration till i hur ringa grad det subjektiva momentet i själva verket gör sig 
gällande, lämnar arealuppskattningen för mossorna å provytorna n:r 59 samt 
57: I och II. I samtliga fallen blev mosstäcket uppmätt utan någon hänsyn 
till de olika arterna, men samtidigt bestämdes även arealen för var och en av 
dessa. Det är ju tydligt, att det vid den senare arealbestämningen mycket 
oftare måste inträffa, att de av en enda art täckta delarna falla under upp- 
skattningsgränsen; det systematiska felet medför därför med nödvändighet en 
nedsättning av den arealprocent, som framgått efter den förstnämnda prin- 
cipen. Å provytan 59 beräknades 82,40 2 vara täckta av mossor. Summeras 
arealerna för de tre arter, som kommo 1 betraktande vid arealbestämningen, 
erhållas endast 70,12 2, alltså en differens av 12,28 Z. Å provytan 57:I 
blev den samfällda mossarealen bestämd till 73,83 2; här kunde arealer be- 
räknas på 7 olika arter, men summan av dessa gav endast 60,10 2, d. v. s. 
en förminskning med 13,73 2Z-. Slutligen blev å provytan 57 :II mossarealen 
beräknad till 385,42 2; summan av arternas — 6 stycken — arealer be- 
föptes senta ss IA rochtav gången, blev. alltså I 3,34 2. 

Å provytan 57:s båda avdelningar förlorades alltså så gott som identiskt 
samma areal. Å provytan 59 blev förlusten icke fullt densamma men dock så 
stor, att man kan vara berättigad anse förlustprocenten i alla tre fallen för en 
och samma. Denna omständighet visar ju hän på, att den subjektiva uppskatt- 
ningen i själva verket kan fullgöras på ett synnerligen opersonligt eller m. a. o. 
objektivt sätt. Det skulle därför varit av intresse, om KYLIN med fakta hade 
velat stödja sitt påstående om de subjektiva felmöjligheternas ingalunda obe- 
tydliga dimensioner, varigenom värdet av metodens objektivitet helt och hållet 
skulle förtagas. Hade han ägnat just denna fråga någon större uppmärksam- 
het, så skulle kanske inte heller den i grund och botten ganska oväsentliga 
anmärkningen mot titeln på min uppsats behöft framföras. 


+ FF 
Cd 


414 TORSTEN LAGERBERG. 


Återstår alltså att bemöta den kritik, som KYLIn ägnat den variationssta- 
tistiska delen av min uppsats. 

KYLIN är ej rätt nöjd med antalet decimaler, som medtagits i resultaten 
av mina beräkningar, men hans anmärkning riktar sig endast mot det förhål- 
landet, att mina resultat angivits med för många decimaler. Det kan väl 
ändå näppeligen påstås, att jag genom medtagandet av flera decimaler velat 
ge värdena sken av att vara noggrannare än de i själva verket äro, då ju 
möjliga fel samtidigt finnas angivna. Det är i detta sammanhang av intresse 
att påpeka den ringa grad av exakthet, med vilken KYLIN själv finner önskligt 
att ange sina observationsresultat. Enligt hans mening variera de i hans ta- 
bell 6 angivna spridningsprocenterna så mycket, att det är föga glädje med 
bibehållandet av den andra siffran i desamma. I nedanstående tab. 1 har jag 
sammanställt de tal, mellan hvilka hans spridningsprocenter i verkligheten variera, 
samt dessutom angivit de tal, mellan vilka de skulle kunna variera, utan att de 
angivna resultaten skulle förändras vid ett eventuellt slopande av den andra siffran. 


IKELRRE Gränser för spridningsprocenterna i Kylins tab. 6. 
50 FUToOrT 25 rutor | 
Verkliga Möjliga Verkliga | Möjliga 
Ånemone NEMOTOSA ...sossosnnnn na 92—98 86—100 92—100 88—100 
Paris guadyiifola, SSR Ve50 66—84 72—80 68—384 
Ranunculus auricomus ......... 64 — 84 56—84 56—88 56—92 
Anemone hepaltica ............... 66—78 66—84 64—88 56—92 | 
Gage Tited ss sosse stog ÖRA 48—52 40—54 40—56 30—64 
Convallaria multiflora ......... 34—44 20—44 | 32—48 28—52 
HiCAarta VEFNA ooo. cs RENT 22—38 16—44 16—40 16—44 
SA TITUIN OLEVACEU SE PES TARJA 20—30 16—34 É 16—306 16—44 
PEAKXIIVUS CKOPLSLOP: MEAGER EEE 14—24 6—24 | 12—28 8—32 
Geum UTbänUmM ..s..ss.ss.oseeecs 12—=202 6—24 — II 8—24 8—24 
SpPiraea Ulma sn | 14—20 6—24 | 12—20 SE 
Majanthemum bifolium......... | 6—18 6—24 I 4—20 o—24 | 


Genomsnittet av skillnaderna mellan de högsta och lägsta spridningsprocen- 
terna för samtliga arter är i verkligheten enligt systemet om 50 rutor 10,3, 
enligt systemet om 25 rutor 17,0, men skulle kunnat vara 18,5 resp. 24,0, 
utan att detta hade förmärkts, såvida resultatet angivits i enlighet med KYLINS 
mening. Man torde därför, i motsats mot vad KYLIN påstår, böra hålla på 
att de i verkligheten funna värdena exakt uttryckas. 

Om en sannolikhetskalkyl utföres praktiskt, torde även den tidsvinst, som 
uppstår genom att slopa decimalerna vara ytterst ringa och sålunda icke 
kunna tillmätas någon avsevärd betydelse. Då det kan vara av intresse att 
se, hur lätt dessa kalkyler i själva verket låta sig utföras, skall jag här med 
ett exempel belysa denna sak. Jag väljer Majanthemum bifolium från provytan 
59 (se sid. 56 i min avh.). För densamma har beräknats en spridnings- 


procent av 61,54 + 3,41; medelfelet har erhållits genom materialets in- 


delning i 10 grupper. 


GENMÄLE. 


Jag gör nu en indelning i 13 


415 


grupper med 13 rutor i 


varje grupp, detta i överensstämmelse med en princip, som i det följande ut- 
förligare kommer att beskrivas, och som närmar sig det ideala så nära som 


möjligt (jfr fig. 4). 


Tablån över räkningarna får följande utseende, då pro- 


visoriskt antas, att arten i genomsnitt finns i 7 av 13 rutor.! Jag sätter 
SAMT = 
Tab. 2. 
SKYES Antal. [Avvikelse pv För kontroll 
rutor | orupper | från M, | p.v 
fanns |E PP i Y 0 IT | : T- : Ta | 
arten i 4 | neg | pos (v+1) l20(v+1) 
6 2 — I = 2 | = | 2 (0) o 
I 
7 3 o — | [0] [0] I 3 39 = [2v?] 
8 4 + I — | +4 4 4 16 +26 = +2[p]] 
9 2 + 2 — | +4| 8 9 18 6 = [AA 
ÖNS I + 3 — | + 3 9 16 16 78 = [AC + 1) 
Rn I + 4 | — + 4 16 25 25 
Summa! 13 SR | =) EUS 2 78 | 
jee==ED=a I 
+ I3 | 
Bed A [gy] 
Det riktiga medeltalet är M, + a 7 + 1 = 8. Medeltalets medelfel 
J 
blir då 
21 ER » - 
I Va v)? I 
Vv [Re a a 
(UV TR 6 
rn S Ja OR . 
och resultatet för spridningstalet skrives — eller i procent uttryckt: 
13 


(ÖMT 5 AMS) TA 


Som av ovanstående framgår förekomma decimaler endast i de allra sista 
räkningarna och inverka därför ingalunda tidsödande, vilket KYLIN synes tro. 

Det tidsödande momentet vid utförandet av en medelfelsberäkning sådan 
som den, varom här är fråga, ligger alltså icke i själva sifferkalkylen, utan 
fastmer i materialets sönderdelning i sådana grupper, som berättiga ut- 
förandet av en dylik sannolikhetsberäkning. Denna gruppindelning 
håller dock KYLIN — enligt vad hans kritik ger vid handen — som det 
enklaste av allt. Själv utför han sin gruppindelning på ett långt ifrån till- 
fredsställande sätt, vilket jag senare skall belysa, men detta förklaras utan 
vidare därav, att han tydligen saknar en klar uppfattning av medelfelets 
egentliga innebörd. 

Riktigt är visserligen hans yttrande, att det beräknade medelfelet är en 
variationsstatistisk relation mellan termerna i en statistisk serie å ena sidan 


! I verkligheten exakt 8. Här har antagits 7 för att visa, att räkningarna icke försvåras, 
om det provisoriskt antagna medeltalet icke sammanfaller med det verkliga. 


416 TORSTEN LAGERBERG. 


och dessa termers medeltal å den andra, men detta innebär icke, såsom 
KYLIN vill göra troligt, att medelfelet skulle upphöra att gälla, om man 
hänför de enligt min metod beräknade värdena (spridningsprocenter och 
arealprocenter) till hela provytan. Vore så fallet, skulle ju medelfelet sakna 
all betydelse och därmed även alla här avsedda beräkningar, vare sig de 
äro baserade på RAUNKIERS eller min egen metod — eller på den av 
KYLIN—SAMUELSSON förbättrade metod, som man kanske kan hysa förhoppning 
om att snart få emotse. 


Dess bättre förhåller det sig icke så. Vid undersökningens utförande utgår 
man från den uppfattningen, att man genom att utlägga och analysera ett 
mindre antal spridda smårutor på själva provytan skall kunna erhålla känne- 
dom om hela ytans beskaffenhet. Hur tillförlitlig denna kännedom blir, 
det överlåter man åt sannolikhetskalkylen att besvara. Man gjorde helt 
enkelt icke några medelfelsberäkningar, om man icke därigenom finge vissa 
gränser angivna, inom vilka resultatet för hela ytan med nära nog fullstän- 
dig visshet är att finna. 

Vid utförandet av dessa sannolikhetsberäkningar gäller det framför allt att 
söka uppdela rutorna 1 grupper, vilka var för sig kunna anses ha lika stor 
utsikt att ange det riktiga medeltalet för hela provytan, detta för att så vitt 
möjligt undvika systematiska fel i resultaten från de olika grupperna. Om 
de tillfälliga avvikelser från medeltalet, som sedermera visa sig, lär erfaren- 
heten, att positiva och negativa fel av samma storlek uppträda nästan lika 
ofta, och små fel oftare än stora, varför några avvikelser utöver en viss 
storlek icke äro att vänta; detta under förutsättning att materialet är av någon 
omfattning och att man bortser från rena tillfälligheter. Man får nämligen 
aldrig släppa ur sikte, att man inom sannolikhetskalkylens område aldrig 
har att räkna med full visshet. Om resultat grundade på sannolikhets- 
beräkningar anges som nära nog vissa, innebär detta endast, att utsikterna 
för att verkligheten icke skall överensstämma med dessa resultat, äro ytter- 
ligt små. 

Att olika gruppindelningar kunna göras, och att på grund av dem erhållna 
medelfel avvika från varandra är sålunda en naturlig sak. Detta faktum har 
icke heller varit mig »fullkomligt obekant», vilket KYLIN erkännsamt nog med- 
ger; jag kan här ytterligare hänvisa till Hen utredning som jag lämnat å sid. 
21—24 1 min avhandling angående denna sak. Smärre avvikelser i medel- 
felen ha dock mindre betydelse, än KYLIN tycks föreställa sig, då han anser, 
att ett medelfel är värdelöst, såvida det icke kan sägas vara exakt. Detta 
beror därpå, att vilka gränser än angivas för det obekanta, verkliga medel- 
talet, det alltid förefinnes en om ock liten risk, att detta medeltal kan falla 
utanför dessa gränser. För övrigt är sannolikheten ytterst liten, att medel- 
talet skall ligga just mellan de olika gränser man kan erhålla för medeltalets 
maxima och minima vid tvenne olika gruppindelningar, vilka utföras med så 
stor omsorg som möjligt. — Att betvivla värdet av ett medelfel, som erhållits 
vid en viss gruppindelning på den grund, att det kan tänkas ha utfallit något större 
än det man med en möjligast ideal gruppindelning skulle kunna ha erhållit, 
tyder på en oklar uppfattning av den betydelse, som ett angivet maximifel 
äger. 

Sannolikhetskalkylen ger oss medel att jämföra de resultat, som erhållas 
vid olika gruppindelningar, och därigenom kunna vi bilda oss en uppfattning 


GENMÄLE. 417 


om huruvida resultaten kunna anses som goda, tillfredsställande eller mindre 
goda.' Denna jämförelse kan också för spridningsprocenter göras med en- 
ligt sannolikhetskalkylen a priori bestämda medelfel, som angivas i tab. 3. 
Detta gäller i synnerhet, om man rent objektivt skulle på måfå kunna uttaga 
de för undersökning avsedda rutorna. Medelfelen här nedan äro nämligen 
uträknade under denna förutsättning och vid ett antaget antal av 100 rutor. 


KAD =IGR 
AE Teoretiskt s 
K Re Teoretiskt 'medelfeli 9 av/ Ne 
Pp g medelfel | spridnings- Ve 
procent tab. 5 
| | procenten 
| 
100 o o | o 
90 | 3 3,3 5 
80 | 4 5 || 657 
| 70 4:60 6,6 1747 
| 60 439 8,2 8,2 
| 50 5 | 10 | 8,3 
| 40 4,9 TH | 8,2 
30 4,6 15,3 | 1737 
20 4 20 | 6,7 
10 3 30 | 5 
o | = = | [0] 


Då i enlighet med min metod rutorna icke uttagas på måfå utan spridas 
likformigt över hela provytan, blir naturligtvis spridningsprocenten bättre be- 
stämd, varför medelfelen i regel komma att ligga under de ovan i tabellens 
andra kolumn angivna. Dessa a priori bestämda »normalfel» skulle väl när- 
mast motsvaras av de media av medelfel KYLIN framkonstruerat genom att 
använda olika gruppindelningar, vilka media anföras i ovanstående tabells fjärde 
kolumn. KYLIN har nämligen vid deras bestämmande icke tagit i betraktande 
den större sannolikhet som förefinnes, att de beräknade medelfelen skola ligga 
under medeltalet av det högsta och lägsta tänkbara än över detsamma. Detta 
framgår nämligen indirekt av vad erfarenheten lär om tillfälliga avvikelser, vilket 
ovan nämnts å sid. 416. Häri ligger just förklaringen till att de av KYLIN i »ta- 
bellerna 2—4 beräknade medelvärdena hålla sig 1 regel 1 å 2 enheter lägre 
än de i tab. 5 teoretiskt beräknade». Såsom tab. 3 utvisar, ligga KYLINS 
media 2 å 3 enheter över de av mig teoretiskt beräknade »normalfelen», var- 
för de i KYLINS tab. 2—4 anförda medelvärdena i regel ligga över »normal- 
felen». Orsaken härtill är, att KYLINS gruppindelningar äro olämpligt valda, 
varför hans medelfel oftast erhållit onödigt stora värden. Ja, man kan rent 
av som oriktigt rubricera hans förfaringssätt att för beräknandet av medelfel 
enligt två olika gruppindelningar gruppvis sammanfoga de olika radernas resp. 
kolonnernas analyserade rutor i ett kvadratiskt rutförband. Då en variation i 
provytans beskaffenhet åt ett visst håll är att befara, har man ingen som 


! Jfr CHARLIER, Grunddragen av den matematiska statistiken. — Statsvetensk. Tidskr. 
KÖTO, sid. ,23. 


418 TORSTEN LAGERBERG. 


helst rätt att anse, att hvarje på ovannämnda sätt erhållen grupp äger lika 
stor sannolikhet för att ge ett riktigt uttryck för hela provytan. Rutorna i 
varje grupp måste vara i någon mån jämnt fördelade över hela provytan, för 
att man skall vara berättigad till ett sådant antagande. 


NERE 
le TENS 
lEj FlejHji js la 
lBAEe BE JES 
Ul AT Beal 
FIGTA | da AE 
CBE Ed2G 
I Ae ee 
lGjH|lilstalBle 
IDlElfFlGlHIilJ] 


Fig. 2. Gruppindelning vid 10x 10 rutor. Fig. 3. Gruppindelning vid 10 x 10 rutor: 


Då det här icke kan vara lämpliga platsen för den teoretiska utredningen 
av ett matematiskt spörsmål, vill jag blott med siffror styrka mina gjorda ut- 
talanden angående de teoretiska »normalfelen», och hänvisar för den skull till 
tab. 4 här nedan. 


Om också den av mig använda gruppindelningen ingalunda kan anses som 
oriktig — vilket med all önskvärd tydlighet framgår av nedanstående — har 
jag dock för att även kunna belysa medelfelens storlek vid andra gruppindel- 
ningar hänvänt mig till förste aktuarien hos Kungl. Pensionsstyrelsen JOosEF 
ÖSTLIND, matematiker hos kommissionen för taxering av Värmlands läns sko- 
gar, med en begäran, att han ville lämna förslag till möjligast fördelaktiga 
gruppindelningar. 

Enligt ÖSTLIND bliva rutorna i varje grupp på det lämpligaste sättet spridda 
över en yta, av vad form som hälst, då varje grupp utgör ett rutförband 
(aXa m.) med för samtliga grupper gemensamt värde a. Varje sådan grupp- 
indelning ger nämligen lika många själfständiga analyser av hela provytan 
enligt min metod som antalet grupper, och i grupperna ingår så nära 
som möjligt samma antal analyserade rutor. 

År provytan av kvadratisk form, och innehåller det utlagda rutförbandet 
(AXA m.) NXN rutor, är det i de flesta fall möjligt att göra sådana grupp- 
indelningar, att samtliga rutförband (a Xa m.) omfatta samma antal rutor från 
varje rad och varje kolonn irutförbandet (AX A m.). Detta låter sig nämligen 
göra, när bland V:s primfaktorer ingår 2 eller primtal av formen (4 S+ 1). Det 
största” tal 72 avstormenipo- Pi «Pen Pal end ; där py= 1 eller/250ChpI5 Np skr 
beteckna primtal av formen (4 S + 1), som utgör faktor till 2, angiver det maximi- 
antal grupper, som kan erhållas vid en dylik gruppindelning. Är n =, ingår i varje 


27. 


GENMALE. 


I 
I 
I 
|| 
I 


I 


AE el SEE] GA REM 
ls |KILIMjAajB|lelolelfFlelk] 
pDlElFflelkHlilslKIciMmlalBlel 
ulna Be lBEfeTeT NR) 
fel MLATS TG) SLET 
BI C|OlEIFIÖ Hult KIEMIA 
lulkIiLiMjAlB|elolelFflalkHli 
fee Ga JIE IMIA] BÖR 
MjAl|B|lelbD|elFfFlG|jHji ls KIL 
Ful Eva | BIle Totte le 
EEE Frerartsr ehe MTAB 
CEMKNEROERH>OI 
SEE RESEREE 


Fig. 4. Gruppindelning vid 13 Xx 13 rutor. 


I 


Fig. 5. Gruppindelning vid 13 Xx 13 rutor. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


419 


420 TORSTEN LAGERBERG. 


grupp en ruta från varje rad och en ur varje kolonn. Samtliga tal ax från 
och med 10 intill 100, vilka tillåta dylika gruppindelningar med z stycken 
grupper. äro; "följande: ! 10, =3, Ij, 25, 20, 207 Ar SNGRAILISCHEKG TESS, 
61, Ö5; T3, J4, 82, 95,39, G7- Mot dessa siffror isyaranmoljande in- 
alles analyserade rutor: 100,4 100, 6230, 025 0: Si Vå 

Då det av KYLIN använda rutförbandets sida innehåller 10 rutor och det, 
som jag brukat vid analysen av provytan 59, 13 rutor, kan alltså i båda fallen 
en gruppindelning efter ÖSTLINDS princip eller rättare sagt tvenne dylika utföras. 
Går överhuvud denna princip att tillämpa, kan det nämligen alltid utföras 2, 


men endast 2 gruppindelningar, som uppfylla villkoren och giva maximiantalet 


2 
K N 


Fig. 6. Indelning i 13 grupper av 15 X 20 rutor. — Provytan 57 :1. 


grupper. För de ovannämnda rutförbanden framgår den ena möjliga grupp- 
indelningen av fig. 2 resp. 4. Rutorna inom en grupp äro betecknade med 
ÅA, inom nästa med &£ 0. s. v. Gruppindelningen 1 fig. 2 återgives även 1 fig. 
3 med ett annat beteckningssätt, som möjliggör en lättare överblick av de 
kvadratiska rutförbanden för olika grupper. Fig. 5 utvisar spridningen över 
ytan av de i fig. 4 med A och C betecknade grupperna, varvid de streckade 
linjerna utvisa rutförbandet för grupp 4. Den andra möjliga gruppindelningen 
framgår som spegelbild av de i figurerna angivna med avseende på någon 
av diagonalerna. 

Använder man dessa gruppindelningar för den av SAMUELSSON och KYLIN 
analyserade provytan, erhåller man för Gagea lutea medelfelen + 4,3 resp. 
+ 3,7, båda liggande under det av mig angivna, teoretiska »normalfelet» 5 
(tab. 3): KYNIN anger medelfelen till +8y7 och f3,medsettimedeltal 
avd 


,;9: 


GENMÄLE. 421 


För icke kvadratiska provytor kan man begagna ovannämda kvadratiska 
rutförband för gruppindelningen, om man utgår från en i provytan inskriven 


P rovytan 57:01 


Fig 7. Indelning i 10 grupper av 20 Xx 20 rutor. 


kvadrat, som uppfyller de villkor, vilka ovan angivits. Exempel härpå lämna 
fig. 6 och 7, där denna princip för gruppindelning tillämpats på de av mig 
undersökta provytorna 57 :I och 57: II. 


I det följande är det närmast tab. 4, som intresserar. Här har jag sam 
manställt de med olika gruppindelningar erhållna medelfelen för 10 stycken 
å provytan 59 förekommande arter. 1 kolumnerna 5 och 6 anges medelfel, 
erhållna enligt ÖSTLINDS i fig. 4 illustrerade gruppindelning, resp. spegel- 
bilden av denna med avseende å någon av diagonalerna. »Normalfelen»>, ut- 
räknade för de olika spridningsprocenterna, och ett rutantal av 169 återfinnas i 
kolumn 7. De medelfel, som erhållas, om man enligt KYLIN gör grupper av 
raderna resp. kolonnerna i det kvadratiska rutförbandet anges i kolumnerna 
8 och 9. 


422 TORSTEN LAGERBERG. 


Ser man nu på denna tabell, skall man finna, att av talen i kolumnerna 
4, 5 och 6 endast en tredjedel ligger över de i kolumn 7 angivna »normal- 
felen», medan däremot två tredjedelar av talen i kolumnerna 38 och 9 ligga 
över dessa. Uträknas medefelen i procent av »normalfelen», kommer genom- 


Provytan 59. Rutstorlek o,; m?. 4 m:s kvadratförband. (169 
observationer.) 


7ab. 4. Medelfelens numeriska värden enligt olika gruppindelningar, 


E - — 

| aa Te 13 RE 
Ur Medelfel, er- |» Normal-| Medelfel, er- 

Antal KE hn hållna vid |(fel»förden| hållna vid 
IV Sprid: |SPrans gruppindelnin-|| beräk- | gruppindelnin- 

före- / ligen é Å 
ASTElNeRr Nings- ; gar enligt nade gar enligt 
kom- | ANSVRA ET ÖSTLIND id KYLIN 
procentl medel- S Slr : 

ster fel RE ningspro- i 

1 Jå SE re 
Myrtillus nigra a 165 97,6 O,91 1,34 IN34 1,:3 134 1,02 
Vaceinium vitis idea ..... 162 9559 1,46 2,06 1,41 1,33 AT 2,06 
LAINE RN OOKEALIST AA (5 BR ER 2,39 2,28 547 VIT 2,44 2,59 
Majanthemum bifolium ... 104 61,5 3,41 SA 2,89 3,74 4,44 5,08 
LK TEK LALIS REN CER 51 30,2 2,42 4,48 2,68 3,53 3,74 5,54 
Melampyrum: pratense .. 20 RAD, 3,59 2533 2,33 RIE 3,39 4,86 
Hylocomium parietinum,.. 166 98,2 0,85 0,94 0,94 1,02 1,28 1,28 
Dicranum undulatum...... 125 | 74,0 2,69 3,08 3,20 3,37 4,31 3,08 

I 

Hypnum  crista castrensis| OTEI 5358 55>64 4,27 SA 3,84 3514 3,59 
Hylocomium proliferum | SÖT IS 20 2Ta 4,62 3,71 3,84 2,91 4,86 


snittet av de numeriska avvikelserna från »normalfelen» att utgöra för kolumn 
4 21,3, för kolumn 5, och 6. 16,9. och för, kolumnerna nstochWolmemunsecen 
raedeltal utgöra medelavvikelserna resp. 91,4, 95,5 och 113,5 2 av »normal- 
felen.» 

Dessa siffror borde övertyga även den i sannolikhetskalkylen mindre be- 
vandrade om riktigheten av mina ovan rent teoretiskt drågna slutsatser. 

På grundvalen av detta resultat torde förslagsvis kunna framställas som 
det lämpligaste förfaringssättet vid beräknande av spridningsprocentens me- 
delfel att endast använda efterföljande formel, vilken anger själva »normal- 


felet»: 


där AV är antalet analyserade rutor och S spridningsprocenten. Formeln gäller 
emellertid endast under förutsättning, att rutornas sammanlagda areal utgör 
en relativt obetydlig del av provytan. Som synes är medelfelet i detta fall 
oberoende av provytans storlek; spridningsprocenten och rutantalet äro de 
enda utslagsgivande faktorerna. Härav framgår omedelbart lösningen till det 
av KYLIN å sid. 281 framställda problemet! 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 4. 


Om beräkningen av medelfelen i Värmlands- 
taxeringen. 


Ett genmäle. 


I en uppsats af HARALD KYLIN och GUNNAR SAMUELSSON >»Kritisk gransk- 
ning av beståndsanalyser», intagen 1 Skogsvårdsföreningens tidskrift, häft. 
febr.—mars innevarande år, förekommer i en not det uttalandet, att kommis- 
sionen för försökstaxeringen av Värmlands läns skogar ej tillräckligt beaktat, 
att olika gruppindelningar kunna ge olika medelfel. Då denna anmärkning 
möjligen skulle kunna förefalla den okritiske och med förhållandena mindre 
väl bekanta läsaren riktig, torde ett beriktigande vara på sin plats. 

Å sid. 74—7179 i sitt betänkande redogör kommissionen för de synpunkter 
som gjort sig gällande vid observationsmaterialets indelning i grupper. Vid 
all sannolikhetsberäkning måste man tillse, att de observationer, som ingå i 
beräkningen, äro representativa för det undersökta föremålet, d. v. s. att varje 
enskild direkt i beräkningen ingående observation (= grupp)-ej har någon särskild 
tendens till avvikelse i positiv eller negativ riktning från medeltalet, utan att 
utsikterna till positiv eller negativ avvikelse äro lika stora och att utsikterna 
avtaga med stigande numeriskt värde hos avvikelsen. På detta förhållande 
grundar sig i själva verket tillämpningen av den minsta kvadratmetoden. 
När man undersöker en tydligt heterogen yta eller ett i övrigt heterogent 
material, där vissa delar i en bestämd riktning avvika från andra, kunna 
tydligen icke de enskilda observationerna utan vidare läggas till grund för 
en sannolikhetsberäkning, dessa måste nämligen bli belastade med vad man 
kunde kalla systematiska fel. Genom gruppindelningar söker man eliminera 
bort dessa systematiska fel. Olika gruppindelningar äro härvidlag tänkbara, 
men klart är, att en matematiskt riktig gruppindelning måste ta hänsyn till 
den undersökta ytans eller observationsmaterialets heterogena beskaffenhet. 
Kommissionen har nu diskuterat flera gruppindelningar, som uppfylla villko- 
ren för en behandling medelst sannolikhetsberäkning, d. v. s. där varje enskild 
grupp bör ha lika stor utsikt till en negativ som till en positiv avvikelse från 
det för ytan giltiga medeltalet. Kommissionen har också framhållit, att otika 
Sruppindelningar kunna ge olika medelfel och vad särskilt den använda grupp- 
indelningen beträffar, har kommaissionen tydligen poängterat, ait den har en tendens 
att öka medelfelens numeriska värden, i jämförelse med en mera jämn grupp- 
öndelning. De enskilda grupperna visa nämligen en ej obetydlig geografisk 
förskjutning gent emot varandra och böra sålunda av denna anledning kunna 
bli något olika. Ett strängt matematiskt bevis för motsvarande förhållande 
inom den homograda statistiken finner man, enligt vad förste aktuarien 


424 HENRIK HESSELMAN. 


'ÖSTLIND meddelat, hos Yule: An introduktion to the theory of statistics: pag. 
281—282. 

Då den gruppindelning, som kommissionen använt, trots den nämnda tendensen, 
lämnat från praktisk synpunkt synnerligen små medelfel, har kommissionen ej ansett 
sig behöva utföra medelfelsberäkningar efter andra gruppindelningar. En sådan 
beräkning kräver ett betydande arbete. Att nedlägga betydande kostnader 
för att visa att andra gruppindelningar kunna ge andra medelfel kan väl 
svårligen försvaras, då detta är en från felteoretisk synpunkt självklar sak. Men 
är observationsmaterialet någorlunda stort, och detta torde man utan överdrift 
kunna säga om Värmlandstaxeringen, böra förändringarna i medelfelen bli 
små, n. b. under förutsättning att man gör en riktig gruppindelning. Varje 
grupp måste, så vitt möjligt, motsvara en uppmätning av hela ytan, då ytan är 
heterogen. 

Det är i och för sig intet märkligt att man kan erhålla olika medelfel vid 
sina beräkningar. Men vem vill på denna grund förneka medelfelens bety- 
delse? Det gäller blott att ha en klar uppfattning om medelfelets natur. Detta 
nämligen, liksom medeltalet, en storhet som ej kan exakt beräknas, vilket ju 
är tämligen självklart. (Se t. ex. W. JOHANNSEN, Elemente der exakten Erb- 
lichkeitslehre, pag. 37.) 

Den i noten framställda anmärkningen beror därför på en bristande 
kännedom om vad kommissionen verkligen skrivit. Hade vederbörande kri- 
tiker med större uppmärksamhet läst igenom sid. 74—382 i kommissionens 
betänkande, hade det kanske gått upp för honom, att en matematiskt riktig 
gruppindelning är av grundläggande betydelse för medelfelsberäkningen. Här- 
om har han tydligen en allt annat än klar uppfattning. 


Experimentalfältet den 16 april 1916. 
HENRIK HESSELMAN. 


Smärre iakttagelser och naturminnen. 


Gran med kottbärande 
toppskott. I Skogsvårdsför- 
eningens tidskrift för år 1911, 
sid. 95, har KARL NORMELLI 
beskrivit en gran, som i spet- 
sen av toppskottet bär en väl 
utvecklad kotte. Fenomenet 
är jämförelsevis sällsynt, var- 
för nya liknande fynd kunna 
ha sitt intresse. I närheten 
av Rotebro i Uppland har 
FERD. LINDBERG funnit en dy- 
lik gran, som han avfotogra- 
ferat och insänt till redaktio- 
nen. Granens utseende fram- 
går av fig. 1. Trädet är helt 


Ungt iRGa OFar, och maåter en 


höjd av 70 cm. Några plan- 
terade granar nära Framnäs- E ; 
Foto av FERD. LINDBERG. 


vikens - station i Djursholm Fig. I. Gran med kottbärande toppskott, Rotebro, Uppland. 


visa samma egendomlighet; 
de ha en höjd av omkring en 


m. och förete, sannolikt på 
grund av olämplig växtplats, 
ett mera sjukligt utseende. 


En genomvuxen grankotte. 
En gren, som utvecklar en kotte, 
har därmed i regel avslutat sin 
tillväxt, men stundom kan den 
dock fortsätta, såsom ingenting 
hänt. Detta är fallet med den 
här avbildade grenen (fig. 2), 
som hittats av FERD. LINDBERG 
å en c:a 30-årig, I m. hög gran 
på krpk. Torresjölandet i Bisp- 
gårdens skolrevir. Företeelsen 


är ganska sällsynt och erbjuder 


ett icke ringa teoretiskt intresse. 
Foto av FERD. LINDBERG: 


Fig. 2. En genomvuxen grankotte. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS ”IFDSKRIFT 1910, H. 4. 


Försök till utvinning av harts och terpentin ur 
skogarna i Tyskland. 


Spörsmålet om huru tillräckliga kvantiteter harts skola kunna erhållas för 
bl. a. papperstillverkningen blir alltmera svårlöst. Skörden av harts från de 
hartsrika skogarna i Florida uppgives sålunda vara 1 avtagande på grund av sko- 
gens minskning därstädes.! Särskilt nu under kriget möter det dessutom stora 
svårigheter att få hartsbehovet fyllt från Amerika, och från Frankrike, som även 
exporterat harts, kan ej heller nu påräknas något. Och den harts, vilken 
som biprodukt skulle kunna utvinnas vid cellulosaindustrien tillvaratages ej i 
den utsträckning, att den på långt när kan fylla landets behov. 

Svenska pappersbruksföreningen har därför sökt intressera svenska skogsmän 
för hartstäkt i våra skogar och även vänt sig med en skrivelse till Svenska 
Skogsvårdsföreningen för eventuell utredning av frågan. 

Under sådana. förhållanden kan det kanske vara av intresse att erfara, vad 
som i denna fråga nu under kriget åtgjorts i Tyskland, där också hartsbehovet 
är synnerligen stort. 

Redan den 31 mars 1915 utsände ministeriet för lanthushållning, domäner 
och skogar ett cirkulär? till samtliga regeringspresidenter om utvinning av 
harts under kriget. 

I detta cirkulär nämnas trenne möjligheter för erhållande av” harts: 

r) Återupptagandet av det gamla hartsfångssättet genom att stående granar 
såras, så att hartsen får sippra ut från dem. 

2) Uttagande av harts ur barrträdsved genom torrdestillation. 

3) Insamlande av den harts, som utflutit i de sår, vilka å granstammar 
åstadkommits av hjortdjuren. 

Det förstnämnda sättet säges f. n. ej kunna komma till praktisk användning, 
då hartsskörden först skulle kunna ske nästkommande höst (d. v. s. hösten 
1915). 

Huruvida större mängder harts kunna erhållas genom destillation säges vara 
beroende på resultatet av igångsatta försök härom (se vidare längre fram i 
detta referat). . 

Därför skulle endast återstå insamlandet av harts från av hjortdjuren skadade 
granstammar, vilken insamling omedelbart föreskrives till verkställande å stats- 
skogarna. En kortfattad redogörelse lämnas i cirkuläret, huru härvid bör 
tillgå. 


1 Beträffande hartstäkt där och annorstädes hänvisas till NILS P. FORNANDER: »Något 
om harts och dess tillgodogörande». Skogen 1914, sid. 266—277. 
? Deutscher Reichsanzeiger n:r 82. 9. IV. 1915. 


FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 127 


Hartsen avskrapas medelst kortskaftade skarpa skrapjärn. Förvaltningen i 
reviret Benneckenstein i Harz lämnar uppgift på den firma, som levererar dy- 
lika järn, liksom också var hartssäckar kunna erhållas. 

Avskrapandet av hartsen bör ske med försiktighet, så att visserligen all ut- 
sipprad kåda tillvaratages, men ej någon levande bark ånyo såras, och så att 
hartsen ej onödigtvis förorenas av barkdelar. Sårens å träden ålder är lik- 
giltig, liksom också den utsipprade kådans ålder. 

Vid kådans avskrapande anses blott kunna användas män och undantagsvis 
även kraftiga kvinnor, men ej barn. Arbetet skall betalas efter beting, men 
skarp kontroll skall utövas över arbetaren. 

Hartsen får ej avlevereras förr än den rengjorts från alla grövre träbitar, 
som medfölja vid insamlingen. Vid denna rensning skall användas kvinnor 
och barn. 

Den insamlade hartsen mottages av »Harzabrechnungsstelle>, Kanonierstrasse 
28/,, Berlin W 8. till ett då ännu ej fastställt pris, som dock kommer att utgå 
med omkring 10 mark per centner (50 kg.) fritt järnvägsstation. Den avle- 
vererade kådan skall innehålla minst 70 & ren harts. Finnes i denna mer 
än 30 & smuts, verkställes prisreduktion. 

Ju mera bestånden äro skadade av viltet, desto mera kan givetvis insamlas 
å dem. Under nuvarande abnorma förhållanden har sålunda Tyskland haft 
nytta av att hjortdjuren här och var fått grassera 1 bestånden! Vid några 
försöksinsamlingar 1 bestånd i Tiäringen och Harz uppgick kostnaden för in- 
samlingen till 4 å 5 mark per centner, varvid 1 genomsnitt erhölls 2 centner 
per hektar. Härtill kommer fraktkostnaden till järnvägsstation. 

I cirkuläret uttryckes till sist en önskan, att insamlingen snart må taga sin 
början med möjligast största antal arbetare i den mån andra arbeten kunna 
uppskjutas, och förväntar ministern inom tre veckor besked, 1 vilken omfatt- 
ning inom de olika reviren hartsinsamling kan utföras i de ifrågavarande 
granbestånden. 


Senare föreligger av SCHWAPPACH! en utredning om den mängd harts och 
terpentin, som kan påräknas från de tyska statsskogarna. 

På grund av gjorda iakttagelser i den av tyskarna besatta delen av Polen 
har under förliden sommar gjorts försök med hartstäkt i reviren Chorin och 
Biesenthal, båda nära Eberswalde. Dessa försök utfördes från mitten av juni 
månad till oktober, och under denna tid kunde — trots det hartstäkten bör- 
jat alldeles för sent — utvinnas ända till 3 kg. harts per träd. Ändock var 
förra sommarens väderlek mycket ogynnsam för hartsinsamling. 

Vid försöken prövades såväl den polska som den österrikiska och den franska 
metoden. På grund av härvid vunnen erfarenhet anser forstmeister KTENITZ 
följande tillvägagångssätt bäst. 

I början på februari borthugges barken i 20 cm. breda bälten om 1 meters 
höjd från marken, varvid dock ej kambiet må skadas. Allt efter trädens 
tjocklek förses de med 1—4 sådana blekor. I dessa göras så nära marken 
som möjligt 25 cm. höga och 10 cm. breda inhugg, »Lachten». Dessa in- 
hugg gå således genom kambiet in i veden. I nedre delen av dessa inhugg 


1 AA. SCWAPPACH: Die Harznutzung der gemeinen Kiefer, Deutsche Forst-Zeitung 30. 
104 (1915) n:r 52. sid. 1040—1042. 


428 FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 


inslås glatta skålformiga lock, »Grandeln», som ha ett djup av 7—38 cm. Före 
dem inslås dock ett 15 cm. långt och 4 cm. brett band av zinkbleck. I mit- 
ten på april (säkerligen mycket senare hos oss) börjar hartsen droppa ned på 
locket. Så snart detta är fallet, förnyas det första inhugget i övre kanten 
för att hålla hartskanalerna öppna. Denna procedur upprepas var tredje till 
fjärde dag. När locket är fullt, uppsamlas hartsen med en sked. Efter första 
sommaren har inhugget blivit cirka 40 cm. högt. Ett följande år fortsättes 
så vidare. I Frankrike skattas samma träd, tills inhuggen sitta över 5 meter 
från marken. Arbetaren måste då vara försedd med stege. I Tyskland har 
man nu den åsikten, att hartsskörden lämpligast kan fortgå i 5 år före trä- 
dens avverkning, d. v. s. tills inhuggen komma upp till 1,80—2 meters höjd. 
SCHWAPPACH framhåller, att tallvirket ej skadas genom röta, då hartsflödet ju 
skyddar för svampsmitta. Däremot torde man kunna ha skäl att misstänka, 
att virket skall försämras i varaktighet och hållfasthet genom att förlora ett 
så viktigt ämne som hartsen. 

Med utgående från ett medelutbyte av 2 kg. per träd har SCHWAPPACH 
gjort följande kalkyl av den hartsmängd, som bör kunna skördas i Preussen: 

Vid 120-årig omloppstid skulle på en areal av 1,000 har årligen hartstäkt 


kunna bedrivas åå So . 1,000 = 42 hektar. Då på en hektar kan beräknas 
120 


finnas 300 för hartstäkt lämpliga träd, borde på 1,000 hektar kunna skördas 
AZ, KIGOOLK 2 == 2ISFRIOON KE 

På de preussiska statsskogarna, som äro å 1,600,000 har beväxta med 
tallskog, skulle på sådant sätt kunna anskaffas 40,000 tunnor harts, som 
emellertid på långt när ej täcker Tysklands behov. 

Vid försöken i Chorin blev kostnaden per kg. harts 2,70 mark, vilken 
summa anses kunna nedbringas genom hartstäkt i stort. 


Helt nyligen har slutligen professor ScCHwALBE! som meddelande från kemisk- 
teknologiska avdelningen av skogsförsöksanstalten i Eberswalde meddelat re- 
sultaten av destillationsförsök för att ur veden utvinna harts och terpentin. 
I detta meddelande lämnas först några statistiska uppgifter från hartsskörden 
och hartsåtgången. Sålunda tillverkades före krigets början: 


I Förenta Staterna 4,200,000 dec.-ton med ett värde av omkring 84 mill. mark 

I Frankrike 700,000 » » » oo» » » TACNG » 

Från U. S. A. utfördes 2,500,000 dec.-ton, och härav fick Tyskland 1 million 
dec.-ton varjämte från Frankrike kom 125,000 dec.-ton. Förbrukningen inom Tysk- 
land uppgick till 800,000 dec.-ton med ett värde av 16 millioner mark; det 
övriga reexporterades till Österrike och andra länder. Österrike kan nämligen ej 
genom sin hartstäkt, som dock sker i rätt stor skala å den österrikiska tallen, 
tillfredsställa det egna behovet. 

Av terpentin tillverkar: 


Förenta Staterna 960,000 dec.-ton med ett värde av 67 mill. mark och 
Erankriker sets 140,000 > so FR SR DTE » 
Härav gå cirka 330,000 » > Kar 29 RE » till Tyskland. 


1 CARL G. SCHWALBE: Harz und Terpentin aus deutscehem Walde. Zeitschrift fär Forst- 
und Jagdwesen. Mars 1916, sid. 99—106. 


FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 429 


I och med krigets början uppstod i Tyskland en kännbar brist på harts, 
trots det att — enl. vad prof. SCHWALBE skriver — »genom våra truppers 
överraskande snabba intagande av Antwerpen, där alla möjliga byten gjordes, 
därav även harts och terpentin, kunde ej denna brist fullständigt avhjälpas!» 

Den enligt ovan omnämnda cirkulär insamlade kådan från viltskadorna har 
undersökts vid försöksanstalter 1 Eberswalde och befunnits i medeltal innehålla 
intill 80 2 hartssubstans och 20 & föroreningar, mest bark. Det omnämnda 
insamlandet av kåda från granarna kan emellertid endast ske till begränsat 
omfång, varför man i Tyskland för framtida hartsfångst anser sig hänvisad till 
tallen, som i stort medeltal innehåller 3—4 2 harts, medan granen endast 
lämnar. cirka I 2. 

För vinnande av harts och terpentin kan användas antingen riset eller 
stubbarna; själva stamveden är för dyrbar härför. Enligt utförda undersök- 
ningar har det emellertid visat sig, att riset lämnar rätt små mängder harts 
och eteriska oljor, fast man vore böjd tro motsatsen. Däremot lämna stub- 
barna rikt utbyte. För att ur dem utfå hartsen, måste de hackas sönder i 
särskilda hackmaskiner, som antingen kunna anbringas i skogen eller vid fabri- 
kerna. Det anses fördelaktigast, att transportera stubbveden till fabrikerna och 
först där sönderhacka den. 

Utförd undersökning av stubbar efter 100-årig tall visade, att för vattenfri 
ved räknat, erhålles följande procentsatser harts och terpentin: 


harts terpentin 
[UNB TI G(GI KENYA fd AE RDS EL VAR RR AS ÖL 26 Dy 
SStamdelenstspiintö. ss... ES 0,8 
» » IEND g RT IAS 557 


Tidigare har professor RAMANN påvisat att i 165-årig tall erhålles vid: 


1,00 meters höjd 


4,30 » rad MAA ale els Släjer öre pr sjara dera fega lR TR ENSE SS 5,04 

Öj45R STRESS SER Tana a 5,56 
12,60 ? 2TENN SER EES SE NOR ERA SE SARS änn 3500 2 
16,75 » SER OSSLER fear nr EG ILO 
20,90 » 2 VR i SR Nasr rka a PR ELSE Ne SKE » 
24,05 » BEN RR SSR ISOEER Snar 5,05 » 


Det synes således, att en trädstams nedersta del är hartsrikast. 

Om man beräknar, att stubbved består till hälften av egentliga rötter, som 
äro fattiga på harts och terpentin, och den andra hälften av harts och ter- 
pentinrik stamdel, så kan beräknas, att ur en rymdmeter stubbved bör erhål- 
las 34 kg. harts och 9 kg. terpentin. 

Enligt vad fabriksmässiga försök visat, kan åtminstone 70 procent av harts- 
mängden tillgodogöras, och av terpentin erhölls 11,4 kg. per rymdmeter. Vär- 
det av hartsen och terpentinet överstiger således stubbarnas bränslevärde även 
i fredstid och bör därför kunna hushållsmässigt tillgodogöras. 

SCHWALBE beräknar, att ur preussiska statsskogarna, som omfatta en areal 
av 1,600,000 hektar tallskogar, skall, efter ett medelutbyte av 0,o6 fm. per 
hektar, erhållas 137,000 rymdmeter stubbved. Härur kan fås 31,000 dec.-ton 
harts med ett värde i fredstid av 600,000 mark samt 15,600 dec.-ton terpentin, 


430 FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 


värda i runt tal 1,000,000 mark. Härjämte bör erhållas 135,000 dec.-ton cellu- 
losa, värt åtminstone 2 millioner mark. Medan man i Tyskland beräknar I 
rymdmeter stubbved endast vara värd 1,50 mark i skogen eller för det årliga 
utbytet 137,000 rm. cirka 205,000 mark, skulle på detta föreslagna sätt 
kunna erhållas en betydande ekonomiskt vinst. Och detta exempel omfattar 
endast de preussiska statsskogarna. Från hela Tysklands skogar skulle be- 
hållningen kunna bli ändå större, och större delen av det beräknade beloppet 
av stubbar kommer nog att tillgodogöras därstädes för detta ändamål. 

Vi se här ett på kort tid uppnått praktiskt resultat från den nyinrättade 
kemisk-tekniska avdelningen vid den preussiska skogsförsöksanstalten. 

Hur länge skall förslaget till en liknande avdelning vid svenska skogsför- 
söksanstalten få vänta på att bli verklighet till lika stor båtnad för skogsav- 
kastningen och näringslivet hos oss, som den redan tyckes blivit i det mål- 
medvetet arbetande Tyskland? 


(GUNNAR SCHOTTE. 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 


Kungl. propositioner rörande skogsfrågor. 


Lag angående vård av enskildes skogar å Öland. Kungl. Maj:t före- 
slår i prop. nr 94, att lagen den 20 juni 1913 ang. vård av enskildes skogar 
på Öland må fortfarande gälla från 1 juli 1916 till den 1 juli 1919. 


Lag om expropriation. I prop. nr 95 föreslår Kungl. Maj:t bl. a. att 
antaga lag om expropriation, i vilken rörande. skogsvården stadgas i 


/ TN: 
» Fastighet, som tillhör annan än kronan, må tagas i anspråk genom ex- 
propriation, om Konungen prövar det nödigt. 


9. För åstadkommande på det allmännas bekostnad av skogsåterväxt å skogs- 
mark, som är genom kalhuggning eller på annat sätt ödelagd och ej utgör 
nödig betesmark; 

10. För kronans övertagande av flygsandsfält, varom ägaren försummat att 
taga föreskriven vård; 

11. För att i kronans ägo överföra jordområde av synnerligen märklig natur- 
beskaffenhet, för dess avsättande såsom naturminnesmärke, eller ock synner- 
ligen märklig fast fornlämning, vars bevarande ej kan på annat sätt tryggas, 
jämte därför erforderlig mark>; 


10. Särskilda bestämmelser om expropriation av ödelagd skogsmark. 


106 $ 
Rätt till expropriation för ändamål, som i I $ 9 avses, må, om rätten ej 
skall utövas av kronan, icke beviljas annan än den kommun, inom vars om- 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. AGT 


råde marken är belägen, eller landstinget eller skogsvårdsstyrelsen inom lands- 
tingsområdet. 


TOT: 


Prövar Konungen framställning om expropriationsrätt för ändamål, som i 
I VV 9 sägs, förtjäna avseende, men erbjuder markens ägare, att han skall själv 
ombesörja återväxt, give Konungen honom skälig tid därtill. 

Gör ej markens ägare sådant erbjudande eller varda nödiga åtgärder för 
återväxt ej vidtagna inom förelagd tid, och bifalles framställningen om expro- 
priationsrätt, bestämme ock Konungen, därest denna rätt skall tillkomma annan 
än kronan, viss tid, inom vilken nye ägaren skail sörja för återväxt. 

I motion nr 252 (andra kammaren) har hr ANDERSSON i Grimbo hemställt, 
att ovan nämnda I $ 9 samt 106 och 107 $$ icke måtte av riksdagen bi- 
fallas. 


Ändrade grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt. I prop. 
nr 81 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen 

att godkänna sådan ändring 1 de av riksdagen år 1912 antagna grunder 
för tillgodogörande av kronans jakträtt, att i punkt 6 a)' orden »den högst- 
bjudande» utbytas mot »lämplig person mot skälig ersättning». 


Bidrag ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond till vägbygg- 
nader. I prop. nr 61 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva 

att såsom bidrag till bestridande av de på hemmanet !/, mantal Frankrike 
nr I och jordebokslägenheten Kvarnbacken nr 1 i Offerdals socken av Jämt- 
lands län belöpande andelar i kostnaderna för anläggning av enskild väg från 
byn Rönnöfors till byarna Ytterolden och Västsjön i nämnda socken må från 
jämtländska renbetesfjällens skogsfond utanordnas ett belopp av högst I 270 
kronor att av Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet tillhandahållas arbets- 
direktionen för företaget 1 mån av arbetets fortgång. 


Anordnande av jägmästarebostäder. I Kungl. Majts prop. nr 154 
föreslås riksdagen 

att till anordnande av 14 bostadslägenheter åt jägmästare i revir inom 
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvudsaklig överensstämmelse 
med domänstyrelsens senare förslag av den 24 mars 1916 såsom kapitalök- 
ning för år 1917 för statens domäners fond anvisa ett belopp av 364 500 
kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav låta under år 1916 av 
tillgängliga medel förskottsvis utanordna 203 300 kronor. 

Bostadslägenheter skulle härigenom komma att anordnas i följande revir 
å nedan nämnda platser. 


! Ang. fällande av älg, hjort eller rådjur. 


432 FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 
Därav erfor- 
Rievi Ir Plats för bostäder Kostnad | derligt för 
| år 1916 
TUkKKASJärVL sasse desde [Viättan o45. SERVRAR nad 26 000 13 000 
NMettasjakn EN Ren lane 
Pörjdst Ta ms MLJE je ALE Dör Sr SR Sr Ne ARR ML are a 53 COoO 30 000 | 
Storbackern ss arpa I 
ERS SPA AR Obs j Miodnaberg et MUnCk. ooo. - se. sses- sne 47 500 23 000 
VATILTA CTASE 0 Ge SK NS I DR TT örfro SSapr FREIRE 25 000 12000 | 
Mala oas REK n NA Na Tatras kap ERA NE ANN ROSE BR 23 600 15000 | 
Södra: HOrseless.sp. Aiga SOTSELE RAR FRA ik adsl dd 25 000 ÉIS00 | 
Bjurbackels soc. stöp BjörkSeleN Dy Esks a NE stördes föoos ds 26 200 13000 | 
Wästra, Stensele we ssen Stenselesmpsen RT rn sr Mss EA 24 600 12 000 
ÖFARESSR SN Br Rea Ölhirmans lags, Örträsk .........o...coéo 27 000 18 000 
Östra VASELEIe. oda SÖTAS ELER RNA nte a däle ae FA ASO 21 000 21 000 
NTalS OM Aja res ERE de Völgsjöberg, Vilhelmina :..s...ssscsss- 26 000 14 000 
TIOLOLe AC TT EE SABA Bergsvattnets by, 10 min. fr. Dorotea! 26600 | 14 000 
Summa! 351 500 | 196 800 
Kostnader; för KOönmfröp: oe sr MER ssd sale r så brudens AS 13 000 6 500 
364500 | 203300 | 


Ålderstillägg åt preparatorn vid skogshögskolan. Kungl. Maj:ts prop. 
nr 59 föreslår riksdagen medgiva 

att trädgårdsmästaren och preparatorn vid skogshögskolan Karl Fredrik Ek- 
löf må för erhållande av ålderstillägg till lönen i sin befattning räkna sig till 
godo den tid han innehaft ordinarie tjänst såsom skogsrättare vid statens 
skogsskola. 


Understöd åt kronojägare L. F. Engelmarks barn. 
prop. nr 124 föreslår riksdagen medgiva 

att avlidne kronojägaren Lars Fredrik Engelmarks minderåriga söner Uno 
Vilhelm, Ragnar Emanuel, Fritiof Alexander och Sixten Algot må från all- 
männa indragningsstaten uppbära årliga understöd, envar till belopp av 50 
kronor, att utgå från och med år 1916 intill uppnådda 18 års ålder, med 
iakttagande att dessa understöd jämte den från civilstatens änke- och pupill- 
kassa till Engelmarks efterlämnade familj utgående pensionen icke må till- 
sammans överstiga 270 kr. för år. 


Kungl. Maj:ts 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HH. 4. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


I min förra rapport påpekade jag den svårighet, som förelåg att åstadkomma 
enighet mellan de svenska avlastarna och de engelska importörerna ang. för- 
säljningsvillkoren, särskilt för varor från Östersjön. Ställningen är i detta av- 
seende ännu ej klar, och på senare tid hava affärerna avmattats nästan till 
stillestånd. 

Orsakerna till det anförda förhållandet äro flerahanda. Viktigast torde vara 
en hos importörerna förefintlig osäkerhet om, huru förbrukningen kan komma 
att motsvara införseln. Och naturligtvis blir under sådana omständigheter 
ovilligheten att ingå på exportörernas försäljningsvillkor än starkare. På säljar- 
sidan torde man emellertid allmänt hålla före, att avsevärda virkesbehov före- 
ligga. 

Beträffande de andra importländerna kan konstateras samma stiltje i affä- 
rerna. Importörerna vilja först avvakta resultatet av sina tidigare inköp, innan 
de gå vidare. 

Allt som allt torde emellertid f. n. vara försålda från Sverige c:a 425,000 
stds. 

Av uppgifterna från England finner man, att lagren därute äro starkt an- 
strängda, och att de näppeligen kunna räcka någon längre tid framåt. Det 
är därför också klart, att köparna med otålighet vänta på att skeppningarna 
skola komma i gång, vilket å sin sida även är efterlängtat av våra exportörer. 
Ställningen bör, sedan skeppningarna börjat, bliva åtskilligt klarare för båda 
parterna, och ej minst bör man få ett bättre grepp på, tonnagefrågan. Denna 
är alltjämt svår att komma till rätta med. För tillfället äro frakterna en 
smula vekare, och det kan måhända vara fallet, att vändningen skett. Ett 
viktigt skäl till en tillbakagång i träfrakterna ligger uti engelska regeringens 
bestämmelse, att kollaster utlämnas endast till fartyg, som taga returfrakt till 
England eller dess allierade; och då ligger ju givetvis närmast till hands att 
taga trälast i retur. 

Det torde ej vara lätt att förutspå, när Bottenhavet öppnas för trafik. Att 
det nog kommer att dröja någon tid ännu, förefaller vara rätt påtagligt i an- 
seende till den kyliga våren. 

I svenska tidningar har återgivits ett rykte från England, att man där vore 
betänkt på att sätta importförbud på trävaror. Om ryktet har något faktiskt 
underlag, är i skrivande stund ännu ej klart. ' I varje fall torde man med 
lugn böra avvakta säkrare underrättelser. 


öl TOT 


Ne 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 1IDSKRIFT 19106. H. 4. 


LITTERATUR. 


Skogentomologi. 
TREDL, R. Aus dem Leben des Birkensplintkäfers. — Entomol. 
Blätter. årg. 11. Iom5.s- oo och 1406. — Berlinions: 


Som bekant har man om denna art i allmänhet hyst den uppfattningen, 
att den är utpräglat sekundär och endast angriper sjuka träd, varför den ej 
är av någon betydelse. Nyare undersökningar synas emellertid visa, att denna 
åsikt måste modifieras. 

TrREDL fann nämligen i trakten av Regensburg, att den visserligen under 
angreppets början föredrog sjuka träd, men när skalbaggen började tilltaga i 
antal, så att alla sjuka träd dukade under, började den angripa en mängd 
friska björkar. Angreppet började i kronan, i 5—10 cm. tjocka grenar, och 
genom att dessa så småningom dogo blevo träden sjuka, så att skalbaggarna 
kunde stiga ned till de nedre delarna av stammen; inom 4—5 år voro trä- 
den döda. Såväl unga, 20-åriga som äldre, 8o-åriga träd angrepos. 

Man har hittills använt den metoden att fälla angripna träd, vilka ju lätt 
kännas igen på hålen i barken, och detta sker lämpligast om vintern, medan 
larverna finnas under barken. Då björkarna äro besvärliga att barka, är det 
bäst att föra bort dem ur skogen. 

Däremot har alla försök med fällda fångstträd misslyckats, vilket enligt 
TREDL sannolikt berott därpå, att de fällda stammarna torkat för hastigt, var- 
jämte möjligen trädens horisontella läge försvårat anläggandet av modergången, 
emedan det givetvis är svårare att bortskaffa borrmjölet ur en vågrätt än ur 
en lodrätt gång och björksplintborren ju saknar den hos Zomicus befintliga 
urgröpningen av täckvingarna, vilken underlättar transporten av borrmjöl i 
gångarna. 

För att fånga björksplintborren är det därför nödvändigt att använda så- 
ende fångstträd. Vill man använda dessa som kontrollträd i större björksko- 
gar för att taga reda på skalbaggens frekvens, räcker 1—2 träd pr har, och 
man använder då sjuka och mindervärdiga träd. Dessa ringas med yxa om- 
kring en halv meter ovanför roten, 10—15 cm. brett och 3—4 cm. djupt. 

Försök med dylika träd i Kroatien lyckades utmärkt. Träden gjordes i 
ordning i mars och angrepos mycket starkt 2:dra och 3:dje sommaren. Möj- 
ligt är att träd, som prepareras i september, kunna tjänstgöra följande sommar. 

Vid häftigare angrepp bör man ringa 5—-12 träd pr har och välja sådana 
som bilda en rät linje för att underlätta kontrollen och den senare behand- 
lingen av virket. Kontrollen sker sannolikt bäst i början av juli, då de ägg- 
läggande skalbaggarnas borrmjöl är lätt att observera. Träden kunna sedan 
fällas på hösten och behöva ej bortskaffas förrän följande vår. 


IVvAR TRÄGÅRDH. 


LITTERATUR, 435 


Nyutkomna böcker. 


ANTEVS, ERNST: Zur Kenntnis der jährlichen Wandlungen der Stickstoff- 
freien Reservstoffe der Holzpflanzen. (Arkiv för botanik. Band. 14, 
Hva rö)sEStockholm 1or06T 25 sid; 

Centralstyrelsens berättelse till Svenska trävaruexportföreningens ordinarie års- 
mote den 23.mars 1910. : Uppsala 1916. 8 sid. 4:0. 

KEMNER, A.: Fåglar. Små böcker i naturvetenskap n:o 3. Lund 1916. 
Gleerupska universitetsbokhandeln. 64 sid. planscher och 16 sid. text. 
PrisitE: 25 Kr. 

Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt. Häftet 12, 1915. Stockholm 
TOr0R FATEBI Nord: Bokh. i distr. rö XVIII sid. 57 fig. Pris 2,25 
kr. Innehåller: Redogörelse för verksamheten vid Statens skogsförsöks- 
anstalt under år 1914. Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksam- 
het under treårsperioden 1912—--1914: I. Gemensamma angelägenheter 
av GUNNAR SCHOTTE; II. Berättelse över skogsavdelningens verksamhet 
åren 1912—1914 jämte förslag till program för treårsperioden I1915— 
1917 av GUNNAR SCHOTTE; III. Berättelse över verksamheten vid den 
naturvetenskapliga avdelningen under treårsperioden 1912-—-1914 jämte 
förslag till program av HENRIK HESSELMAN; IV. Förslag till program för 
entomologiska undersökningar under treårsperioden 1915—1917 av GUN- 
NAR SCHOTTE; V. Av styrelsen för Statens skogsförsöksanstalt för tre- 
årsperioden 1915—1917 fastställt arbetsprogram; VI. Förslag till speci- 
alprogram för vissa frågor rörande de norrländska skogarnas föryngring 
av GUNNAR SCHOTTE. Bidrag till kännedomen om tallens och granens 
fiender bland småfjärilarna av IVAR TRÄGÅRDH. Skogsträdens frösättning 
hösten 1915 av EDVARD WiBECK. Kungl. Maj:ts nåd. instruktion för 
Statens skogsförsöksanstalt, given den 5 mars 1915. 

Skogshögskolans katalog Vårterminen 1916. Stockholm 1916. 16 sid. 

Styrelse- och revisionsberättelse för »De extra jägmästarnas förbund» verksam- 
hetsåret 1915 '5/, 1916. Stockholm 1916. 8 sid. 

Sveriges geologiska undersöknings förslag till en förrådsstatistisk undersökning 
av torvmarkerna inom Götalands och Svealand utom Dalarna. Stockholm 
HOMOSNE NOSA: 

WESSLÉN, GöÖsTA: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade af Vermlands 
och Örebro läns Skogvaktareskola och Jernkontorets Kolareskola vid 
Gammelkroppa år 1915 jämte Tabeller för milkolningsutbyten. Filipstad 
TOT0 EA sid. 6 fig. 


BracK, RoBSON: The Boy Scout's Forest-Book. The Canadian Forestry As- 
sociation. Ottawa, Can. 32 sid. 27 fig. 

BönrmM, B.: Anleitung zur Buch- und Rechnungsfihrung fär Privatforstreviere. 
2erAuN SI Nendamm” ”ror6: 0 J; Neumann. 152 sid... Pris bunden 6,50 
Mark. 

Indberetning om det norske Skogvesen og endel andre under Landbruks- 
departementets skogkontor henherende anliggender for kalender-aaret 


28. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


436 LITTERATUR. 


1914. Avgit av Skogdirektoren. Kristiania 1915. Det Mallingske 
Bogtrykkeri. LXXVIII +:155 sid. och en plansch. 

JOLYET, ÅNLOINE: Traité pratique de Sylviculture. Paris 1916. J. B. Ball- 
Jere-et Us. 7,24, SIAT, L3OKHPrLTBISKHS MaANes; 

VON MAMMEN, FRANZ: Deutschlands und Österreich-Ungarns Holzzollpolitik 
vor, während und nach dem Weltkriege. (Bibliothek fär Volks- und 
Weltwirtschaft.) Dresden und Leipzig 1916. Wissenschaftliche Verlags- 
anstalt »Globus». 87 sid. Pris 1,50 Mark. 

Nyror, C.: Det danske Hedeselskab 1866—1916. Udgivet af det danske 
Hedeselskab. Kjobenhavn 1916. H. H. Thieles Bogtrykkeri. 230 sid. 
18 fig. och 30 porträtt, 4:0. 

Skogdirektorens uttalelse om Fjeldlovkomitéens indstilling til lov om bygder- 
nes utnytelse av sine bruksrettigheter til beite, fiske, jagt og fangst m. 
v. i statens almenninger. Kristiania 1916. Centraltrykkeriet. 46 sid. 

TanK, G.: Serskilt Skyldsetning af Almenninger et Afsnit af den norske 
Almenningsret belyst ved Aktstykker. Kristiania 1916. Trykt efter For- 
anstaltning af Landbruksdepartementet. Det Mallingske Bogtrykkeri. 144 
sid. 


NOTISER-. 


För hrr jägmästare att noga beakta. Då undertecknad har för av- 
sikt att utgiva ett kort supplement till Hugo Samzelius: Jägeristaten, uppmanas 
hrr jägmästare att omgående och i varje fall före den 10 maj till mig under 
adress Fredrikshovsgatan 2, Stockholm, insäda tillägg och rättelser, så att eder 
levnadsteckning må bli så korrekt och fullständig med tidsbestämningar som 
möjligt. ; 

H. SAMZELIUS. 


Särskild vedbyrå under statens livsmedelskommission. För att 
förmedla vedtillförseln till de lokala livsmedelsnämnderna kommer att av sta- 
tens livsmedelskommission upprättas en särskild vedbyrå. Förberedande sam- 
manträde härom ägde rum i Stockholm den 27—28 april, till vilket av livs- 
medelskommissionen kallats jägmästare N. G. RINGSTRAND, borgmästaren J. 
F. BååTtH, riksdagsmannen C. E. SvEnsson, sysslomannen H. M. PETRI och 
ledamoten av stadsfullmäktige 1 Stockholm W. E. KARLSSON. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 4. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Ifrågasatta lättnader beträffande jägmästarnas inbetalande av skatterna för 
de allmänna skogarna m. m. 


Kungl. Maj:t har den 28 jan. meddelat avslag å en framställning från föreningen »Sve- 
riges ordinarie jägmästare» i detta ämne. 

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har föreningen Sveriges ordinarie jägmästare gjort 
framställning om meddelande av föreskrifter angående insändande till vederbörande revir- 
förvaltare av taxeringslängdsutdrag och debetsedlar beträffande de under skogsstatens vård 
och förvaltning ställda hemman och skogar ävensom angående sättet för debetsedlarnas likvi- 
derande m. m. 

Sedan infordrat utlåtande avgivits ej mindre av Eder den 19 juli 1915 än även av kam- 
marrätten, har Kungl. Maj:t vid föredragning av detta ärende funnit den gjorda framställ- 
ningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 

Detta får jag på nådigste befallning meddela Eder till kännedom och för ovannämnda 
förenings underrättande. 


Förvaltningsutgifterna från biskopslönefonden år 1916. 


Kungl. Maj:t har den 4 febr. 1916 i brev till statskontoret meddelat följande beslut 
härom. 

Med underdånig skrivelse den 19 november 1915 har Vår domänstyrelse till Oss över- 
lämnat förslag till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1916 vidtagas å vissa, bi- 
skoparna på lön anslagna boställen och hemman, samt tillika, med förmälan att till bestri- 
dande av kostnader för avverkning, skogsodling och dikning ävensom skogsindelning m. m. 
erfordrades medel till sammanlagt belopp av 1,000 kronor, varav 818 kronor borde ställas 
till vederbörande revirförvaltares och 182 kronor till domänstyrelsens förfogande, anhållit om 
bemyndigande att, i den mån biskopslöneregleringsfonden tillkommande, till styrelsen infly- 
tande skogsmedel från sådana biskopsboställens och hemmans skogar, vilkas hela virkes- 
överskott inginge till fonden, icke lämnade tillgång till bestridande av nu nämnda utgifter, 
för år 1916 använda högst 1,000 kronor från fonden. 

På grund av nådig remiss hava Vårt och rikets kammarkollegium samt Ni den 21 de- 
cember 1915 avgivit gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet. 

Vid föredragning av detta ärende hava Vi funnit gott godkänna det ingivna förslaget till 
skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1916 vidtagas å ifrågavarande boställen och 
hemman; och hava Vi tillika med förklarande att till utgifternas bestridande skola i 
första hand användas biskopslöneregleringsfonden tillkommande, till domänstyrelsen inflytande 
skogsmedel ej allenast från de skogar, som med utgifterna närmast avses, utan även från 
övriga skogar, vilkas hela virkesöverskott ingår till fonden — velat härigenom anbefalla 
"Eder att, i den mån sålunda inflytande skogsmedel av domänstyrelsen prövas icke lämna 
tillgång till bestridande av ifrågavarande utgifter, till styrelsen förskottsvis från biskopslöne- 
regleringsfonden utbetala erforderligt belopp samt att efter 1916 års utgång hos Oss anmäla 
vad av Eder blivit för berörda ändamål förskjutet. Detta meddela Vi Eder för kännedom 
och efterrättelse i vad på Eder ankommer, 


Avgiftsfri flottning under 1916 för kronans virkesköpare i vissa kronans 
flottleder. 


Kungl. Maj:t har den 10 dec. 1915 meddelat följande beslut härom. 
I enlighet med Eder i skrivelse den 30 november 1915 därom gjorda framställning hava 
Vi medgivit, att, där från kronans skogar avverkat virke, som till enskilda försäljes under 


438 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


tiden intill I juni 1916, flottas uti sådana i huvudsak över kronoskogar framrinnande vatten- 
drag, vilkas flottbargörande bekostas av statsmedel utan att reglering av desamma efter syn 
jämlikt gällande flottningsstadga kommit till stånd, sådan flottning må, därest Ni finner så- 
dant med hänsyn till föreliggande förhållanden fördelaktigt, på av Eder med hänsyn till 
skydd för flottledsbyggnadernas bestånd bestämda villkor äga rum, utan att virkesägarna 
behöva därför erlägga särskild avgift för flottledskostnadernas amortering eller ersättande. 


Tidigare utnämnande till extra jägmästare. 


Kungl. Maj:t har härom den 31 december 1915 meddelat följande beslut: 

På därom av Eder i skrivelse den 11 december 1915 gjord framställning hava Vi med- 
givit, att, utan hinder av bestämmelserna i första punkten av 57 $ i förnyade instruktionen 
för skogsstaten den 23 december 1909, den, som vid skogshögskolans jägmästarkurs avlagt 
fullständig avgångsexamen och därefter under minst ett halvt år eller, vid fall av inkallelse 
till tjänstgöring för rikets försvar, under minst fyra månader utövat praktisk verksamhet i 
skogsyrket samt därvid ådagalagt flit och skicklighet, må under år 1916 av Eder på an- 
sökan och efter vederbörande överjägmästares hörande i mån av behov anställas såsom extra 
jägmästare inom visst distrikt, dock att sådan extra jägmästare, som förordnats efter mindre 
än sex månaders praktisk verksamhet, under första tiden av sin tjänstgöring i statens tjänst 
må användas huvudsakligen vid indelningsarbeten och under erfaren skogstjänstemans ledning. 


Revirassistenternas i Gävle—Dala distrikt rätt till dagarvoden. 


Kungl. Maj:t har den 25 febr. 1916 i brev till domänstyrelsen meddelat följande beslut 
härom: 

I brev till Eder den 4 december 1908 angående användande under år 1909 av reservations- 
anslaget för skogsväsendet hava Vi föreskrivit, att de till Eder disposition ställda medel till 
dagarvoden å 6 kronor åt revirassistenter finge, vad anginge Kopparbergs län, anlitas en- 
dast, då fråga vore om förrättningar inom Särna, Transtrands och Österdalarnas revir. 

På därom av Eder i skrivelse den 7 februari 1916 gjord framställning hava Vi förklarat, 
att åt revirassistent må utgå dagtraktamente å sex kronor, vad angår Kopparbergs län, då 
fråga är om förrättningar inom Idre, Särna, Transtrands, Älvdalens östra och Älvdalens 
västra revir samt inom Lima och Malungs socknar av Västerdalarnes revir. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Utannonserandet av kronans skogar. 


Domänstyrelsen har den 17 jan. 1916 utsänt följande eirkulär härom till samtliga över- 
jägmästare, jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir. 

Sedan Kungl. Domänstyrelsen avtalat med redaktionen av den i Ljusdal varje vecka ut- 
kommande tidningen »Trävaruindustrien», att för annonser, som i denna tidning, vilken är 
avsedd att få en stor spridning, bland annat till alla revirexpeditioner (fritt), till skogs-, 
flottnings- och sågverkskontor samt till en mängd skogs- och trävaruintresserade, införas och 
avse skogsprodukter från allmänna skogar, annonspriset skall utgöra 5 öre per millimeter, 
så får Kungl. Styrelsen härmed anmoda Eder att, då försäljning avser skogsprodukter, som 
kunna antagas bliva föremål för spekulation av större virkes och kolköpare, i omförmälda 
tidning låta intaga sådana kortfattade annonser, som omförmälas i Kungl. Styrelsens cirkulär 
den 28 september 1915 angående sättet för annonsering av utbud av effekter från allmänna 
skogar, och som avse, utom spekulanters underrättande om befintligheten av salubjudna 
effekter, jämväl en hänvisning till fullständigare annons eller kungörelse härom, som finnes 
intagen i tidning för leveranser till staten eller länskungörelse, eller ock till den fullstän- 
digare beskrivning å de salubjudna effekterna, vilken finnes hos skogsförvaltningen uppgjord 
och därifrån kan tillsändas de spekulanter, som därom göra framställning. 

Skulle det visa sig, att tidningen »Trävaruindustrien» vinner så stor -spridning, att den 
når flertalet köpare av större partier skogseffekter från de allmänna skogarna, synes det som 
om annonsering i ortstidningarna om försäljning av sådana effekter kunde avsevärt inskrän- 
kas och i vissa fall måhända alldeles upphöra. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 439 


Förslag om kollektiv försäkring av kronans skogsarbetare. 


Domänstyrelsen har den 31 dec. 1915 i skrivelse till överjägmästaren i Nedre Norrbot- 
tens distrikt gjort följande uttalande härom. 

I en till Kungl Domänstyrelsen den 11 juni 1914 gemensamt avgiven skrivelse från då- 
varande jägmästaren i Vargiså revir och biträdande jägmästaren i samma revir, vilken skri- 
velse av överjägmästaren i dåvarande Skellefteå distrikt den 14 juni samma år befordrats 
till Kungl. Styrelsen, hava dessa jägmästare hemställt, att Kungl. Styrelsen ville antingen 
bemyndiga vederbörande jägmästare att hos Riksförsäkringsanstalten kollektivförsäkra å respek- 
tive revir anställda arbetare, eller ock, om Kungl. Styrelsen ansåge det vara lämpligare att 
själv ställa sig såsom försäkringsgivare, utfärda bestämmelser till vilket belopp och under 
vilka villkor olycksfallsersättning skulle kunna erhållas av å reviren anställda arbetare, som 
under arbete för kronans räkning ådrogo sig kroppsskada. Såsom skäl till framställningen 
har anförts, att det sannolikt skulle underlätta rekryteringen av arbetare för kronans arbeten 
i skogarna, om arbetarna kunde utlovas olycksfallsersättning i enlighet med ungefär de 
grunder, som i dessa avseenden vore gällande för arbetare anställda vid Statens järnvägar, 
telegrafverket och arbeten under Kungl. Vattenfallsstyrelsen. 

I anledning härav vill Kungl. Styrelsen, som redan förut haft berörda angelägenhet under 
övervägande, erinra, att förhållandena äro avsevärt åtskillda beträffande arbetare anställda vid 
förenämnda verks arbeten och sådana arbetare, som sysselsättas med arbeten å oftast avlägset 
belägna kronans skogar. Kungl. Styrelsen håller det visserligen såsom mycket önskligt att 
sistnämnda arbetare kunde beredas möjlighet till erhållande av ersättning för skada, uppkom- 
men genom olycksfall vid arbete för kronans räkning, på gynnsammare villkor än jämlikt 
nu gällande bestämmelser, synnerligast beträffande föreskriven tid av minst 60 dagars oför- 
måga till arbete, innan ersättning kan utbetalas, men anser sig likväl, i avvaktan på de 
ändringar i dessa avseenden, som torde vara att förvänta i anledning av pågående utredning 
för revision av gällande lag om arbetsgivares skyldighet att vid olycksfall utgiva viss ersätt- 
ning, för närvarande icke böra vidtaga åtgärd i föreslaget syfte. 

Härom har Ni att giva vederbörande underrättelse. 


Delgivande av föreskrifter om bosättningar å kronans marker ovan 
odlingsgränsen. 


Domänstyrelsen har den 31 dec. 1915 utfärdat följande cirkulär härom till samtliga jäg- 
mästare i revir, som omfattar även områden av lappmarken ovan odlingsgränsen. 

Till Kungl. Domänstyrelsens kännedom har bland annat kommit, att en jägmästare i 
lappmarken ännu i slutet av augusti 1914 icke lämnat revirets vederbörande kronojägare 
med bevakningstrakter omfattande även sådana områden, som äro belägna ovan odlingsgrän- 
sen, underrättelse om innehållet av Kungl. Brevet den 20 mars 1914 angående inställande 
tills vidare av, all upplåtelse av odlingslägenheter eller andra lägenheter ovan odlingsgränsen 
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. 

I anledning härav vill Kungl. Styrelsen härmed fästa Eder synnerliga uppmärksamhet å 
vikten av att Ni skyndsamt efter erhållen del av särskilt sådana föreskrifter, som beröra 
bosättnings- m, fl. förhållanden ovan odlingsgränsen, giver Eder underlydande skogspersonal 
del därav och meddelar den besked om vad den i anledning av sådan föreskrift skall hava 
att iakttaga. 


Föreslagen modernisering av skogsstatens uniform. 


Domänstyrelsen har den 23 febr. 1916 gjort följande underdåniga framställning härom. 

Sedan Sveriges kronojägareförbund hos Domänstyrelsen i bifogade skrivelse av den 19 
mars 1912 anhållit om ändring av kronojägarnas tjänstedräkt och styrelsen i samband här- 
med åvägabragt utredning, i vad mån ändring även i övrigt av den av Hans Majestät Ko- 
nungen den 26 januari 1887 gillade och fastställda tjänstedräkten för vid skogsstaten anställd 
personal kunde anses lämplig och motiverad, får styrelsen, med bifogande jämväl av övriga 
i ärendet inkomna yttranden ävensom utdrag ur protokoll fört vid överjägmästarnas samman- 
träde inför Domänstyrelsen den 10—15 november 1913, i underdånighet anföra följande. 

Bibehållandet av en särskild tjänstedräkt för skogsstatens personal synes styrelsen av flera 
skäl önskvärt icke mindre från skogsstatspersonalens egen än även från allmänhetens syn- 
punkt. Uniformen tjänar nämligen att för allmänheten utgöra ett kännetecken på skogsstats- 
tjänstemannen såsom skogs- och jaktlagarnas väktare samt för denne utgöra ett bevis angå- 
ende den befogenhet och det skydd, han i tjänsten äger åtnjuta. Tillika kan dräkten, innan 


28" 


440 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


skogsstatens personal hunnit bliva personligen känd för skogsarbetare och de privatpersoner, 
vilkas skogar på ett eller annat sätt äro ställda under skogsstatens uppsikt, utgöra en anvis- 
ning rörande de personer, till vilka de skola vända sig med framställningar och förfrågningar 
av skoglig art. Emellertid synas vissa smärre ändringar i föreskrifterna om tjänstedräktens 
utseende vara behövliga och i synnerhet kompletteringsbestämmelser, på grund av att före- 
skrifterna icke under den förhållandevis långa tidrymden sedan sin tillkomst undergått någon 
revision, 

Detta gäller i främsta rummet ordinarie och extra kronojägarnas samt de av Domänsty- 
relsen antagna allmänningsskogvaktarnas tjänstedräkt, och har Sveriges kronojägareförbund 
i skrivelse den 19 mars 1912 till Domänstyrelsen gjort framställning om vissa sådana ändringar. 
Så till exempel anses de av mörkgrått kläde med svart klädeslist för dessa befattningshavare 
föreskrivna långbyxor, vilka illa harmoniera med den gröna kavajen, böra utbytas mot lång- 
byxor av samma färg som denna. I denna bristande färgöverensstämmelse torde man till 
en stor del hava att söka orsaken till att hos den bevakande personalen uniformsintresset 
varit proportionsvis ringa. Vidare önska dessa befattningshavare att få använda huvudband 
å mössan samt sommartid vit, tvätt- och avtagbar kulle å densamma ävensom axeltränsar å 
kavajen. Då dessa förändringar möjligen kunna anses ägnade att öka uniformens prydlighet 
och därmed höja intresset för dess bärande, får styrelsen i underdånighet föreslå, att desamma 
må vinna Eders Kungl. Maj:ts gillande För att tydlig skillnad mellan den förvaltande och 
bevakande personalens tjänstedräkt likväl allt fortfarande må bibehållas, torde för krono- 
jägarna och till bärande av skogsstatsuniform berättigade allmänningsskogvaktare slätt svart 
huvudband å mössan böra införas och axeltränsarna utgöras av tvenne parallella svarta red- 
garnssnören, dock att sådana axeltränsar icke må få anläggas av extra kronojägare och extra 
kronoskogvaktare. Vidare synes det styrelsen befogat, att dessa befattningshavare i likhet 
med den förvaltande personalen medgivas rätt att bära kappa av arméns äldre modell. Före- 
skrifterna om kronojägares och vissa allmänningsskogvaktares tjänstedräkt torde böra utsträc- 
kas att gälla jämväl från och med de år 1916 anställda ordinarie och extra tillsyningsmännen 
i Norr- och Västerbottens läns kustland ävensom skogsrättare vid statens skogsskolor. 

Vad åter angår överjägmästarnas ävensom de ordinarie och extra jägmästarnas och med 
dem jämnställdas tjänstedräkt ha endast kompletteringsbestämmelser ansetts erforderliga så- 
som införande av vit kulle å sommartiden begagnad mössa, rättighet att till släpuniform an- 
vända spets- eller knäbyxor med damasker eller annan motsvarande benbeklädnad ävensom 
päls. 

Den å den förvaltande personalens tjänstedräkt förefintliga gradbeteckningen torde, ehuru- 
väl all civil rangordning numera upphävts, dock hava sitt fulla berättigande såsom utgö- 
rande en för allmänheten iakttagbar tjänsteskillnad mellan skogsstatens olika kategorier 
tjänstemän. Den högre medelålder, vid vilken de utexaminerade skogselevernas förordnande 
såsom extra jägmästare nu sker, ävensom det förhållandet att befordringsmöjligheterna inom 
skogsstaten till ordinarie tjänst nu så förbättrats, att sådan tjänst, vilken berättigar till bä- 
randet av trenne stjärnor å axeltränsar och axelklaffar, stundom ernås före eller vanligen 
kort efter tioårig tjänstgöring såsom extra jägmästare synes tillfyllest motivera av de extra 
jägmästarnas förbund gjord hemställan, att extra jägmästare redan efter fem års tjänstgöring 
må äga rätt att anlägga tvenne stjärnor. Då från och med år 1916 ett flertal skogsingenjörs- 
och biträdande skogsingenjörsbefattningar — samtliga av ordinarie natur — inrättats i Norr- 
och Västerbottens län kustland, synes i samband härmed de förra böra medgivas rätt att 
bära trenne stjärnor, men de senare endast tvenne stjärnor. Första gradens tjänsteman hos 
domänstyrelsen, vilka tillhört skogsstaben, samt föreståndare för skogsskola, vilka båda kate- 
gorier äro uppförda på ordinarie stat, varjämte den senare i förvaltningshänseende står den 
ordinarie jägmästaren nära — torde med hänsyn till tjänsteställning böra 3å uniformen få an- 
lägga trenne stjärnor. Likasom förut lärare vid skogsinstitutet, som tillhört skogsstaten, ägt 
att bära skogsstatens uniform, torde samma rättighet böra tillerkännas skogshögskolans pro- 
fessorer, lektorer och assistenter, vilka tillhört skogsstaten. Härvid torde rektor böra till- 
läggas byråchefs gradbeteckning, professorer överjägmästares, lektorer och överassistenter 
jägmästares och assistenter extra jägmästares gradbeteckning. Likaledes böra professorer och 
assistenter vid statens skogsförsöksanstalt, därest de i skogsstaten varit i tjänst, äga rätt bära 
skogsstatens uniform med respektive överjägmästares och extra jägmästares gradbeteckning, 
dock att chefen för anstalten torde i likhet med rektor för skogshögskolan böra tilläggas 
byråchefs gradbeteckning. Även de vid skogsförsöksanstalten anställda skogsbiträdena torde 
under samma förutsättning böra tillerkännas rätt att bära kronojägares uniform. 


Domänstyrelsen får sålunda i underdånighet hemställa det Eders Kungl. Maj:t täcktes 
medgiva ändring i domänstyrelsens av Hans Maj:t Konungen den 26 januari 1887 gillade 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 441 


och fastställda förslag till tjänstedräkt för vid skogsstaten anställd personal på sätt av sty- 
relsens nedanstående förnyade underdåniga förslag framgår. 


Domänstyrelsens underdåniga förslag den 23 februari 1916 till tjänstedräkt för vid 


skogsstaten anställd personal. 


Överjägmästare, jägmästare, föreständare för skogsskolor och extra jägmästare samt 
skogsingenjörer och biträdande och extra skogsingenjörer. 


1:0) Trekantig hatt med civil kokard och svart, hängande plym lika med av skogsstaten 
före år 1871 begagnad. 

2:0) Mössa med stor rund kulle, av mörkgrönt kläde, försedd med huvudband av svart, 
fäfflat silke, varå fästes framtill ett i guld broderat märke med kungl. krona (enligt ritning 
fig. 1), svart lackerad skärm samt käkrem av gulddragarearbete,. 

3:0) Vapenrock av mörkgrönt kläde med svart foder, en rad förgyllda knappar (dessa 
enligt ritning fig. 2), 8 i raden, öppen och snedskuren ståndkrage av svart sammet, uppslag 
på armarna med rakskurna svarta sammetsklaffar, dessa med tre blinda knapphål av svarta 
silkeskantiljer samt tre knappar (lika stora med övriga i vapenrocken), varav den understa 
sitter på själva uppslaget; spetsiga fickklaffar, vardera med tre knappar, varav den översta 
sitter i livet på vapenrocken; klaffar, krage och uppslag kantas med passepoal av mörkgrönt 
kläde; vapenrocken göres öppen baktill, och längden av skörten avpassas så, att dessa sluta 
på halva låret; å vardera axeln en träns; för överjägmästare av gulddragarearbete (enligt 
ritning. fig. 3), för jägmästare, föreståndare för skogsskolor och skogsingenjörer likaledes av 
gulddragarearbete (enligt fig. 4) samt för biträdande och extra skogsingenjörer samt extra 
jägmästare av svart redgarn (enligt fig. 5). 

4:0) Svart halsduk. 

5:0) Kartusch av svart lackerat läder med plåt av förgylld brons (i enlighet med fig. 6). 

6:0) Kartuschrem av gulddragarearbete (enligt fig. 7) fodrad med mörkgrönt kläde och 
försedd med beslag samt med en förmedelst en dubbel kedja fästad signalpipa (enligt fig. 8 
och 9). 

7:0) Hirschfängare lika med förut bruklig. 

8:0) Portepé av gulddragarearbete med endast gult silkesinslag. 

9:0) Koppel av gulddragarearbete enligt arméns modell, men fodrat med grönt kläde. 

10:0) Långbyxor av mörkgrönt kläde med guldgaloner enligt modell fig. 10. 

11:0) Kavaj av mörkgrönt kläde, av samma längd som vapenrocken, stånd- eller fällkrage, 
en rad av fem mörkbronserade knappar, baktili slejf med en knapp, framtill fickor med 
ficklock (enligt fig. 13), å vardera axeln en träns, för överjägmästare lika med å vapen- 
rocken, för jägmästare, föreståndare för skogsskolor, och skogsingenjörer samt extra jäg- 
mästare, biträdande och extra skogsingenjörer av svart redgarn. 

12:0) Härtill begagnas väst- samt långbyxor, spets- eller kortbyxor av mörkgrönt kläde, 
till vilka må användas damasker eller annan motsvarande benbeklädnad samt kort hirsch- 
fängare utan portepé, vid tjänstgöring må användas skogsskodon av lämplig typ eler ock 
utanpå benkläderna höga stövlar slutande ned om knäet. 

13:0) Kappa, svartgrå (mörkt gråmelerad), lika med arméns äldre modell, kragen kantad 
med mörkgrön klädespasspoal samt axelklaffar, vilka för överjägmästare kantas med guld- 
band. 

14:0) Vita eller bruna handskar. 

15:0) Tillåtna äro: wvitt mösskapell sommartid, vit väst, så kallad lägerrock, väst och 
byxor av blårandig linneväv, svart pälskrage å kappan och pälsmössa av svart skinn, den 
senare med märke enligt fig. 1; päls, jakthatt av mörkgrön fit, å vilken innanför högra 
hattbordet anbringas Konungens namncehiffer i förgylld brons. 

Till betecknande av tjänsteställning anbringas å axeltränsar samt å kappans axelklaffar 
för överjägmästare en stjärna, jägmästare, skogsingenjör och skogsskoleföreståndare tre 
Ssljärnor, biträdande skogsingenjör två stjärnor, extra jägmästare samt extra skogsingen- 
Jjörer efter fem års tjänstgöring två stjärnor samt dessförinnan en stjärna. 

Chefen för Kungl. Domänstyrelsen ävensom 7 styrelsen och vid skogshögskolan samt 
statens skogsförsöksanstalt anställd personal, som vid skogsstaten varit i tjänst, äga bära 
skogsstatens uniform. Härvid skall generaldirektören å såväl mössa som kappans axelklaffar 
bära generalsgalon i enlighet med för generalitetet tillsvidare gällande äldre bestämmelser, 
samt å vapenrock och kavaj på vardera axeln motsvarande träns av gulddragarearbete med 
en åsatt stjärna. Byråchefen i domänstyrelsen skall bära mössa i likhet med vad under 


442 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


2:0) sagts, samt vapenrock, kavaj och kappa lika med överjägmästares, dock med rätt att 
å axelklaffar och axeltränsar bära tvenne stjärnor. Vidare iakttages att rektorn för 
skogshögskolan samt chefen för statens skogsförsöksanstalt skola hava samma tjänstebeteck- 
ning som byråchef, professorer vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten som överjäg- 
mästare, första gradens tjänsteman i domänstyrelsen, lektorer och överassistent vid hög- 
skolan som revirförvaltare samt assistenter vid högskolan och försöksanstalten som extra 
jägmästare. 

Kronojägare, säväl ordinarie som extra, av domänstyrelsen antagna ordinarie och extra 
tillsyningsmän i Norr- och Västerbottens läns kustland samt kronoskogvaktare å härads- 
allmänningar, ävensom skogsrättare samt vid skogsförsöksanstalten anställda skogsbitråden. 

1:0) Hatt av svart filt, toppig och med avrundad kulle samt vid sidorna uppböjda bord, 
å högra sidan en rosettformig gul och blå kokard av lackerat läder, på vilkens övre kant 
är fastsydd en gul redgarnsträns, som nedtill fästes vid en undertill å högra bältet sittande 
slät mindre mässingsknapp. 

2:0) Plym, bestående av 2 å 3 korta, upprättstående gröna fjäderpennor. 

3:0) Mössa av mörkgrönt kläde av sammu form som befälets med svartslätt huvudband, 
vara fästes framtill ett märke av mässing i överensstämmelse med fig. 11, samt käkrem 
av svart silke, 

4:0) Kavaj av mörkgrönt kläde av samma form som befälets med en rad av fem släta 
mörkbronserade knappar, a vardera axeln en träns av tvenne jämnlöpande svarta redgarns- 
snören, dock att extra kronojägare och extra kronoskogvaktare icke äga att anlägga axel- 
tränsar. 

5:0) Lång- eller spetsbyxor av mörkgrönt kläde. 

6:0) Väst, mörkgrön. 

7:0) Handskar eller vantar. 

8:0) Halsduk av svart kläde. 

9:0) Patronkök av svart läder (enligt av fotgardena tidigare använd modell). 

10:0) Faskinkniv med portepé av gult redgarn. 

11:0) Livrem enligt av linjeregementen tidigare använd modell med å densamma an- 
bringat gehäng för faskinkniv. 

12:0) Skogsskodon av lämplig typ eller stövlar med höga skaft utanpå benkläderna och 
slutande nedom knäet eller damasker eller annan motsvarande benbeklädnad må vid tjänst- 
göring begagnas. 

13:0) Kappa, svartgrå (mörkt gråmelerad), av arméns äldre modell. 

14:0) Tillåtna persedlar äro: witt mösskapell sommartid, vit väst samt lägerrock, väst 
och byxor av blårandig linneväv; svart pälskrage 4 kappan och pälsmössa av svart skinn, 
päls, jakthatt av mörkgrön filt med tryckknäppe a högra sidan för brättets uppfästande. 
Såväl pälsmössa som jakthatt förses med märke enligt fig. 11. j 

Bestyrkt avskrift av domänstyrelsens den 26 januari 1887 av Hans Maj:t Konungen gillade 
och fastställda underdåniga förslag till tjänstedräkt för vid skogsstaten anställd personal får 
styrelsen tillika härjämte bilägga. 


Stockholm den 23 februari 1916. 


Hans Maj:t Konungen har den 31 mars 1916 funnit gott gilla Domänstyrelsens ovanstå- 
ende förslag till ny tjänstedräkt. 


Leverans av frö till de södra distrikten. 


Domänstyrelsen har den 18 jan. 1916 utsänt följande skrivelse härom till överjägmästarna 
i östra, Smålands och södra distrikten. 

På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed erinra Eder, att jämlikt 
punkt 86 i Reglementariska föreskrifterna allt behövligt frö för skogsodling å de allmänna 
skogarna i Edert distrikt bör, utöver vad som kunnat skördas inom reviren, tagas från Finne- 
rödja fröklängningsanstalt, i den mån nämligen frö finnes att där tillgå. Då likväl där finnes 
frö från kott insamlad från trakter å såväl olika breddgrad som olika höjd över havet, bör 
av jägmästarna, där så erfordras, vid rekvisition uppgivas, huru mycket frö för skilda trak- 
ter behöves, på det att med hänsyn till proveniensen lämpligaste frö må kunna erhållas. 

Då priset å fröet kommer att sättas med hänsyn till grobarhetsprocenten, därvid även 
skall beaktas, att plantprocenten sjunker hastigare än grobarhetsprocenten, bör frö av även 
så låg grobarhetsprocent, att detta icke med fördel kan användas vid vanlig skogsodling, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 443 


dock ekonomiskt fördelaktigt kunna komma till användning vid bredsådd å utdikade mos- 
sar, därvid frösåningsmaskinen Triumf med gott resultat använts. 
Härom bör Ni omedelbart underrätta Eder underlydande jägmästare, 


Skogsstatspersonalens befrielse från mobilisering. 


Domänstyrelsen har den 18 dec. utsänt följande cirkulär härom till samtliga överjäg- 
mästare. ; 

Då fråga uppstått om befrielse från krigstjänstgöring, dock ej vid allmän mobilisering, 
för skogspersonalen under år 1916, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom meddela, att 
Kungl. Styrelsen icke anser sig böra utverka sådan allmän befrielse för vintermånaderna, 
utan bör behovet härav, i den mån det oundgängligen måste tillgodoses, i de särskilda fal- 
len prövas efter den framställning härom, som överjägmästare för sitt distrikt kan, finna 
erforderlig, och vilken med namnspecifikation torde till Kungl. Styrelsen, så snart ske kan 
ingivas och i främsta rummet avse kronojägare. 


Bestämmandet av kassamaxima å reviren. 


Domänstyrelsen har den 17 januari till samtliga överjägmästare utfärdat följande cirkulär 
härom. 

Som det enligt det av skogsbokföringskommittén avgivna och av Kungl. Maj:t till tillämp- 
ning anbefallda förslaget till ändrad skogsbokföring beträffande domänfonden och övrig med 
Kungl. Domänstyrelsens verksamhet förenad förvaltning tillkommer Domänstyrelsen att be- 
stämma kassamaximum för de olika förvaltningsorganen, så vill Kungl. Styrelsen härmed an- 
moda Eder att till Kungl. Styrelsen snarast ingiva förslag till dylika kassamaxima för de till 
Edert distrikt hörande revirförvaltningarna. 


Revirförvaltarnas befattning med utbetalandet av förvaltningsmedel vid 
vissa grupper allmänna skogar. 


Byråchefen å Domänstyrelsens kameralbyrå har den 14 januari 1916 utsänt följande 
cirkulär till samtliga revirförvaltare, som omhänderhava förvaltning av häradsallmänningar, 
statens till bergverkens understöd anslagna skogar, städers skogar och allmännn inrättningars 
hemmans skogar. 

På sätt framgår av skogsbokföringssakkunigas av Kungl. Maj:t numera gillade förslag till 
förändrad bokföring till domänförvaltningen och annan med domänstyrelsens och dess funk- 
tionärers i landsorten verksamhet sammanhörande förvaltning (Bil. A till skogsbokförings- 
kommitténs betänkande I, sid. VII, 4:e stycket) skall a// rekvisition av kassaförstärkning ske 
hos Domänstyrelsen. Det lärer sålunda numera vara uteslutet, att förvaltningsmedel av jäg- 
mästarna få rekvireras hos allmänningsstyrelser, gruvintressenter, drätselkamrar och direktio- 
ner för allmänna inrättningar. Och för sådan kassaförstärkning för här angivna slag av sko- 
gar, som jägmästaren rekvirerar hos Domänstyrelsen, skall behörig redovisning ske i de 
månadsräkenskaper, som skola till Domänstyrelsen avgivas. 

Då emellertid det vill synas undertecknad, som om räkenskaperna, även utan inblandning 
av sådana förvaltningsmedel, som avse nyss angivna fyra slag av allmänna skogar, bliva för 
redogöraren betungande, och då det redan nu i olika orter förekommer, att jägmästaren 
icke omhänderhar andra förvaltningsmedel för sagda skogar än dem, som avse ersättning till 
statsverket för jägmästares förrättningar (häradsallmänningar, städers och allmänna inrätt- 
ningars hemmans skogar), enär förvaltningsutgifterna bestridas direkt från allmänningssty- 
relse med flera, eventuellt med vederbörande kronoskogvaktare eller bevakare som mellan- 
hand, får jag ifrågasätta, huruvida icke det vore lämpligt, att en sådan anordning mera 
genomgående vidtoges, varigenom jägmästarens funktion av kassör för utgifterna upphörde 
och hans till Domänstyrelsen ingående månadsredogörelse icke behövde belastas med utgifts- 
redogörelse för förvaltningsmedel, hvilkas uppbärande han på nu angivet sätt, säkerligen till 
lättnad för honom själv och för det centrala ämbetsverket, undveke. 

Att vederbörande allmänningsstyrelse, gruvintressenter, drätselkammare och direktion, lik- 
som ock vederbörande bevakare få del av det av Domänstyrelsen fastställda utgiftsförslaget 
till ledning vid inkomst- och utgiftsräkningen och vid förvaltningsåtgärdernas utförande, synes 
nödigt. 


444 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. 


Inspektionsresor. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 
7—18 mars. Vikarie byråchefen W. Roos; 

byråchefen Fr. Giöbel har företagit inspektionsresa den 10 mars, Vikarie revisor Hj. 
Modigh, för vilken amanuensen Martin Magneville tjänstgjort. 


Notarietiänsten å tredje skogsbyrån. Kungl. Maj:t har förordnat notarien Einar 
Ödman att från I mars till årets slut uppehålla jägmästaretjänsten i Jönköpings revir. För- 
ordnandet att under samma tid uppehålla Ödmans notarietjänst söktes av e. jägmästarna 
Sven Lundberg och Erik Helmers. Kungl. Domänstyrelsen har förordnat Lundberg att från 
och med I april uppehålla tjänsten. 


Till amanuens å första skogsbyrån har förordnats e. jagmästaren Martin Magneville, 


Semester har åtnjutits av: 
generaldirektören Karl Fredenberg den 17 febr. med byråchefen W. Roos som -vikarie 


samt den 24 mars med byråchefen Th. Örtenblad som vikarie. För denne har notarien R. 
Lindahl tjänstgjort; 

byråchefen Th. Örtenblad den 20—22 och 28—29 mars samt den 1—2 april med fö- 
ordnande för mnotarien R. Lindahl. Dennes tjänst har den 20—22 mars uppehållits av 
amanuensen Nils Schager och den 28--29 mars samt 1—2 april av t.f. amanuensen Georg 
Bergstén; 

byråchefen Fr. Giöbel den 25 febr. med förordnande för revisor Hjalmar Modigh, vilkens 
tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

byråchefen, friherre T. Hermelin den 18 mars med förordnande för notarien Martin 
Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville; 

byråchefen C. I. Stiernspetz den 25—26 febr. med förordnande den 25 för notarien Martin 
Seth, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville och den 26 för revisor Hj. 
Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

registrator Uno Tilly den 15—17 febr. med förordnande för amanuensen John Söderström, 
vilkens tjänst uppehållits av e. jägmästaren C. Wiström. 


Till extra revisorer under mars--maj ha förordnats amanuenserna John Söderström 
och Per Nicander. 


Skogsstaten. 
Särna revir. Till jägmästare i Särna revir har Kungl. Maj:t den 17 mars utnämnt 
och förordnat e. jägmästaren Nils Bellander. 


Till överjägmästareassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren Ivar Hissing i Gävle-Dala = distrikt 


» » Bernh. Blohm i Bergslags » 
» » Malte Thees i Västra » 
Till helårsassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren Lars Larsson i Bjurbäckens revir från I mars 
» Alrik Vange 1 Bjurholms » » I maj 
] » Sam Hagström 1 Degerfors » > I mars 
» » C. D. Löfgren i Anundsjö » 3 LIRAT 
, » Einar Romberg i O:a Stensele » » I Mars 
> Klas Bergman i Ö.o. V.Arvidsjaurs » RA ERS 
, » Birger Faxén i Ö:a Åsele » SR Are 
» > E. Klinga 1 Juckasjärvi m. fl. » RR RNE 
» » E. Busck 1 OETallens vm » 20 UT kaprl 
> » B. Nylén i Älvdalens Ö.o.V. » 3 maj 
» » Dag de Geer i Östersunds » SNELORTenES 
> E. Nyblom 1 Askersunds » » I mars 
» » Ö. H. Lundborg i Stockholms » ö, E ERER 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 443 


Till aflönade revirassistenter ha förordnats. 


e. jägmästaren Martin Enander i Torneå revir den /,—H/. 
» » W. Lejdström 1 Lycksele » från !/, under vakans 
D » A. Alarik 1. Kinne m, fl: | » 16, N » 
G. Norén i Bjurholms » >» W,—30f/, » 
» E. Sökjer-Peterseni Särna » från !6/, under vakans 
» > Ivar Hissing i N.o. V. Hälsingl. under mars 
» » B. Ahlgren i Hamra » oden 1—5 mars 
» Folke Bromée i N.o.S. Skånes » från !/, under vakans. 
Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren M. Nordquist i Mell. Norrlands distrikt den !/,—??/, samt: 
21 = 
» C. G. Carlsen 1 Gävle-Dala » Jfr EEE 
e dj Eklund | » » - : ET 
» » ÅA. Lundberg 1 » » » 20 lr NG 
» Th. Bäckström i Bergslags » SE Cam CE 
» » Alb. Carlberg i » » under vakans; 
» » Otto Bundy i Mell. Norrlands » den HY, —/.. 


Till extra jägmästare ha förordnats: 
utex. skogseleven R. Fränckel i Gävle-Dala distrikt den ?/, 
» » A. Karsberg i Östra » SUENA 


Tiänstledighet har beviljats: 

Överjägmästaren i Umeå distrikt Axel Egerström för sjukdom under ett år från och med den I 
april med förordnande för jägmästaren i Bräcke revir Anders Holmgren. Förordnandet 
såsom t. f. jägmästare i Bräcke revir uppehålles, intill dess detsamma hunnit bliva efter 
ansökan i vanlig ordning besatt, av assistenten i reviret Birger Arvas ; 

överjägmästaren i Västra distriktet Gust. Barthelsson för fullgörande av riksdagsmanna- 
uppdrag från den 15 jan. så länge riksdagen är samlad. Vikarie är jägmästaren i Tivedens 
revir A. W. Schmidt, för vilken assistenten A. Stahre tjänstgör; dennes tjänst uppehålles av 
extra jägmästaren V. von Arnold; 

jägmästaren i Östra Åsele revir Bror Fornell för enskilda angelägenheter den 1—15 jan. 
med förordnande för assistenten i reviret Birger Faxén; 

jägmästaren i Örå revir Åke Berg för enskilda angelägenheter den 17 jan.—16 febr. 
med förordnande för bitr. skogsingenjören Ejnar Hammarstrand, vilkens tjänst uppehålles av 
extra jägmästaren Martin Enander; 

jägmästaren i Sollefteå revir W. Smitt för enskilda angelägenheter den 27 jan.—29 febr. 
samt den 1—6 mars med förordnande för assistenten i reviret Ernst Jansson; 

jägmästaren i Storlandets revir Edv. Wibeck för enskilda angelägenheter den 7 febr.— 
24 mars med förordnande för extra jägmästaren L. Hollström; 

jägmästaren i Kalix revir G. Jernberg för enskilda angelägenheter den 7—22 febr. med 
förordnande för extra jägmästaren Bernhard Pålsson; 

jägmästaren i V:a Stensele revir G. Essén för enskilda angelägenheter den 20 febr.— 
20 mars med förordnande för assistenten i reviret W. Blom; 

jägmästaren i Enköpings revir L. F. Molander för sjukdom under ett år räknat från den 
I febr. Tjänsten uppehålles, intill dess densamma hunnit blifva efter ansökan i vanlig ord- 
ning besatt, av e. Jjägmästaren W. Samuelsson ; 

jägmästaren i Älvsby revir Erik Angeldorff för enskilda angelägenheter den 23—28 mars 
med förordnande för assistenten i reviret Carl Utterström; 

jägmästaren i Särna revir Nils Bellander för enskilda angelägenheter den 17 mars— 
15 april med förordnande för assistenten i reviret Nils Högbom; 

jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för enskilda angelägenheter den 15 mars 
—14 maj med förordnande för extra jägmästaren Sten Eckerbom. 


Statens skogsförsöksanstalt. 


Till assistent å skogsavdelningen har förordnats extra jägmästaren L. Mattsson för 
en tid av 3 år från I april 1916. E. jägmästare I, Hissing hade återkallat sin ansökan. 

Befattningen som försöksledare vid avdelningen å extra stat för föryngrings- 
försök i Norrland sökes av överassistenten F. Aminoff samt jägmästarna Å. Berg och 
E. Wibeck. 


"on MaE 


446 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Stipendier åt skogsstatens tiänstemän. 


Kungl. Domänstyrelsen har den 1 april fördelat årets anslag till resestipendier åt skogs- 
statens tjänstemän på nedanstående sätt: 

jägmästaren i Eksjö revir Herm. Nordenadler har tillerkänts ett stipendium av 150 kro- 
nor för att under en tid av två veckor innevarande år studera skogsskötsel i Danmark ; 

jägmästaren i Granviks revir Erik Barthelsson har tillerkänts ett resestipendium av 200 
kronor för att under en tid av tre veckor innevarande år studera sågverksrörelse vid lämp- 
liga sågverk inom landet; 

föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gust. Lundberg har tillerkänts ett resestipendium av 
300 kronor för att under en tid av 4 veckor innevarande år studera för statens kronopar- 
ker lämplig typ å mindre sågverksanläggning ävensom för slutförande av undersökning an- 
gående dels utbytes- och sågningsomkonstnaders verkliga fördelning å skilda dimensionsklas- 
ser, dels angående relationstal mellan timmers toppmätta och verkliga kubikmassa med och 
utan bark; 

jägmästaren i Idre revir Erik Geete har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för 
att under en tid av tre veckor innevarande år vid sågverk i Norrland och mellersta Sverige 
studera virkets tillgodogörande; 

jägmästaren i Vargiså revir V.- Strandberg har tillerkänts ett resestipendium av 300 kro- 
nor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera anläggandet av enklare vägar 
samt företaga försök med uppsprängandet av diken, stubbar och stenar med dynamit i olika 
delar av Sverige samt eventuellt även i Norge; 

jägmästaren i öfre Byske revir And, Hyckert har tillerkänts ett resestipendium av 200 
kronor för att under en tid av två veckor innevarande år inom mellersta Norrlands och 
eventuellt Gävle-Dala distrikt studera gallring, hyggesrensning och markberedning m. m.; 

bitr. jägmästaren i Garpenbergs revirdel Carl Sundberg har tillerkänts ett resesestipen- 
dium av 350 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera mindre såg- 
verk inom landet — eventuellt även i Norge — samt byggnader, avsedda för skogsarbetare 
och « arrendatorer; 

t. f. lektorn vid Skogshögskolan Gunno Kinnman har tillerkänts ett resestipendium av 
300 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera sångverksindustri 
och cellulosatillverkning; 

e. jägmästaren Sven Boberg har tillerkänts ett resestipendium av 250 kronor för att un- 
der en tid av tre veckor innevarande år studera sågning, sortering, brädgårdsarbete, hyv- 
ling och avfallets tillgodogörande vid minst 2 större, rationellt skötta sågverk i nedre Norr- 
land ; 

e. jägmästaren Einar Rudbäck har tillerkänts ett resestipendium av 350 kronor för att 
under en tid av fyra veckor innevarande år i södra och mellersta Sverige studera väl plan- 
lagd och intensiv skogsskötsel; 

e. jägmästaren Ernst Holm har tillerkännts ett resestipendium av 350 kronor för att un- 
der en tid av fyra veckor innevarande år inom revir i södra Norrland eller Svealand stu- 
dera tillgodogörandet av till timmer icke dugligt virke; 

e. jägmästare Magnus Nordquist har tillerkänts ett resestipendium av 350 kronor för att 
under en tid av fyra veckor innevarande år bedriva studier i de danska virkesförädlingsin- 
dustrierna och i samband härmed stående frågor; 

e. jägmästaren Oscar Lindblad har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för at 
under en tid av två veckor innevarande år studera norskt skogsbruk. 


Ledig tjänst. 
Kronojägartjänsten i Burträsks östra bevakningstrakt av Burträsks revir 


och Västerbottens län sökes hos jägmästaren Jarl Frick, adress Burträsk, före klockan 
tre på dagen den 13 nästkommande maj. 


SMK 


PIN BYE 


NTE 


Wer 


SANN I 


S 
GENS 


TIDSKRIFT 


Q 
Do 
C 
2 
Un 
ÖO 
& 
a 
AN 


IUNNAR HALLSTRÖM 


JA 
ö 


FOÖRENIN 


S 


d 


14 


WT. Pe EET OT ENS €r ÅR KAR SES pra a RN Ar 
FRA TING ER arr REN NIAN EE en dp 


1916 


J 


MA 


5 


HÄFT 


Stockholm.) 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS ; SKOGSFÖRSÖKSANET AE 
UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE, 
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. 
FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


3 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhållas 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. 


= 
- 
pa 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg :3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. 
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 - 
f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 

133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


"Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill 
erhållits av redaktionen. 


INNEHÅLL: 


Skogsvård och skogsförvaltning enl. DAHLGREN, K.V.OSSIAN: Omsvenska 
de skogssakkunnigas för södra Juniperus-jättar (med 12 fig.) ...... 
Sverige betänkande: ; : 
I. Inledande föredrag vid Sv. Skogs- j Trävarumarknaden av —M «...... > 


vårdsföreningens årsmöte den 21 

mars 1916 av C.G. BARTHELSON sid. 447 
II. Diskussion, yttr. av U.WALLMO, 

ER. G. Hj. PETERSSON, C: G. 

BARTHELSON,H.TIGERSCHIÖLD, 


Skogsadministrationen: 
Förhandlingarna vid överjägmäs- 
tarnas sammanträde i Domänsty- 
relsen den 1—4 november 1915 > 


TOR JONSON, P. O. WELANDER, Meddelande från skogsbokförings- 
K. FREDENBERGC, G. TAMM, ÅA. kommittén. vis. sro sco g Se ne Seel > 
MÖRNER och CL. HäÄäCKNER... >» 460 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 


TRÄGÅRDH, IVAR: Jättebarkborren franiställningar och ytenden $ 


(Dendroctonus micans Kug.) (med 3 
5 SRA 4) PR ERNA Be dgr KATT FE DA > 484 Tjänster och förordnanden -......... + 


Svenska. Skogsvérdsföreningens. exkursion. il Nombotten 


kommer sannolikt att äga rum den 9—11 augusti 1916. | 


Närmare meddelande härom inflyter i det den 10 
juni utkommande 6:te häftet av tidskriften Skogen. 
— Då deltagarnas antal måste begränsas, böra 
anmälningar till exkursionen, åtföljda av 10 kr., 
insändas snarast möjligt till Sv. Skogsvårdsför- 
eningen, Stockholm C ; 


R 


- 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916, H. 5. 


Skogsvård och skogsförvaltning. 
Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. 


I Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. 


Av C. G. BARTHELSON. 


Den kritik över statens skogsväsende, som föranlett tillsättandet av 
s. k. Sörlandssakkunnige, har huvudsakligen riktats mot själva vården 
av de allmänna skogarna. Det låg därför i kommitténs uppdrag att i 
första hand undersöka dessa skogars tillstånd och behandling samt deras 
ekonomiska utnyttjande. Kunskap om dessa förhållanden har kommittén 
sökt förskaffa sig genom besök å ett flertal skogar inom alla de distrikt, 
som ligga inom området för uppdraget. Då emellertid dessa besök ej 
enbart kunde vara tillräckliga för en nöjaktig utredning rörande alla de 
skogliga och ekonomiska spörsmål, som beröra förvaltningen av de all- 
männa skogarna, har kommittén med ledning av gällande hushållnings- 
planer och genom infordrade uppgifter från revirförvaltarna låtit utar- 
beta en del statistiska sammanställningar för belysande av vissa bety- 
delsefulla frågor. 

Om ock denna statistik i avseende på vissa detaljer ej är fullt exakt, 
torde man dock våga påstå, att den är för ändamålet tillförlitlig. 

Då de kommitterade till väsentlig del stödja sina förslag på detta 
material, torde denna statistik här böra beröras, ehuru detta helt natur- 
ligt endast kan ske i största korthet. 

En skogs tillstånd beror ej uteslutande av den behandling, den varit 
underkastad, utan inverka härpå även andra faktorer, som äro oberoende 
av alla förvaltningsåtgärder såsom ståndort, de olika åldersklassernas för- 
delning, tillgång å huggbar skog m. fl. förhållanden, som måste belysas, 
då man vill bedöma en skogsförvaltnings resultat. 

Resultatet av denna undersökning rörande skogsmarkens beskaffenhet 
visar, att å kronoparkerna utav totala produktiva arealer 8,7 70 falla inom 
bonitetsgraden 1—0,9, som ju utmärker den bästa marken, 49,; 7o inom 
graden 0,s8—0,7, 29,5 Yo inom 0,6—0,s och 6 6 inom den sämsta klas- 
sen 0,,—0,3. Jordmånsförhållandena kunna således enligt dessa siffror 


29  Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


448 C. G. BARTHELSON. 


betecknas som fullt medelgoda. Det har av de distriktsvis gjorda sam- 
manställningarna i detta hänseende framgått, att variationen mellan de 
olika distrikten är liten. Det samlade materialet rörande de olika 
åldersklassernas fördelning visar i medeltal för hela södra Sverige, att 
åa kronoparkerna skulle skog av 1—20 års ålder upptaga 26,7 No, 21—40 
år 25,4 Kb, 41-60 år 17,9 Yo, 61—980 år 10,3 No, B1I— 100 akS 0,7 0, 
över 100 års 6,3 20. Kalmarkerna utgöra 6,7 Yo, allt av en totalareal av 
224,841 har. Även om man med tämligen stor säkerhet kan påstå, att 
de äldre åldersklasserna äro å kronoparkerna nu tillfinnandes i större 
utsträckning, än anförda siffror angiva. så påvisa dessa dock, att de yngsta 
äldersklasserna äro de förhärskande, vilket förhållande förklaras därav, 
att en stor del av dessa parker utgöras av på senare tid inköpta pri- 
vata skogar, å vilka större delen av den gamla skogen vid tiden för 
inköpet var avverkad. Till den höga procenten av ung skog bidrager 
också de inköp av rena kalmarker, nu av kronan kultiverade, som i av- 
sevärd grad förekommit särskilt i västra Sverige. 

Å de skogar, som av ålder varit i kronans ägo, är givetvis förhållan 
det mellan åldersklasserna mer normalt. Så t. ex. upptager å de ecklesia- 
stika skogarna :I:a -ålderkl. 14 90, den IT 21 5, den UliiStoö den IV 
13 och den V och VI tillsammans 21,6 HH. Däremot är kalmarks- 
procenten högre å dessa senare än å kronoparkerna eller 11,9 20 mot 
6,7 å kronoparkerna. Delvis torde den höga kalmarksarealen å de 
ecklesiastika skogarna kunna förklaras därav, att i en del hushållnings- 
planer betesmarker upptagits som kalmark. 

Den påvisade bristen å kronoparkerna i de äldsta åldersklasserna för- 
klarar, varför dessa skogar i avseende på befintligt virkesförråd står 
långt efter övriga allmänna skogar. Då enligt hushållningsplanerna å 
kronoparkerna finnas endast 64 kbm. i genomsnitt per har, så innehålla 
de ecklesiastika 77 och häradsallmänningarna 113 kbm. per har. Även 
om, som det av kommittén framhålles, dessa i hushållningsplanerna angivna 
virkesbelopp äro lägre, än i verkligheten är fallet, giva de dock en god 
bild av förhållandet mellan de olika skogskategorierna liksom ock en 
grund för ett bedömande av intensiteten i skogsvården inom samma 
kategorier. 

Då som vi sett kronoparkerna hava den största ungskogsarealen av alla 
allmänna skogar, och då de tillika hava per har räknat den lägsta vir- 
kesmassan, borde man kunna förutsätta, att avkastningen i virke även 
skall vara minst å kronoparkerna, synnerligast som några skillnader i 
avseende på ståndort ej finnas mellan dem och de övriga allmänna sko- 
garna. Så är emellertid icke förhållandet. Under det att det avverkade 
virkesbeloppet å kronoparkerna i medeltal under åren 1909—11 per 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 449 


har skogbärande mark utgjorde 1,56 kbm., utgjorde medelavverkningen å 
jordbruksdomänerna 1,49, a de ecklesiastika skogarna 1,26 kbm. 

De ecklesiastika skogarna, som hade per har en virkesmassa av 77 
kbin., hava således lämnat en avkastning av endast 1,26 kbm., medan 
kronoparkerna med ett förråd per har av 64 kbm. lämnat en avkastning 
av 1,;6 kbm. Enbart dessa siffror visa, att intensiteten i skogsvården å 
de ecklesiastika skogarna står på en betydligt lägre ståndpunkt än å 
kronoparkerna, på samma gång de visa, att medelavverkningen å alla 
allmänna skogar är lägre, än den borde vara. På samma gång detta 
konstateras bör rättvisligen erkännas, att å många kronoparker numera skogs- 
avkastningen är sådan, den bör eller kan vara under nuvarande förhål- 
landen. Att medelavverkningen under den undersökta 3-årsperioden va- 
rit så obetydlig, som de anförda siffrorna ange, beror på, att de så nöd- 
vändiga beståndsvårdshuggningarna antingen försummats eller ej i till- 
räckligt omfång utförts. Den gjorda utredningen rörande omfånget av 
beståndsvårdande huggningar åa samtliga allmänna skogar visar tydligt, 
att så är förhållandet. 

Om man utgår ifrån, att varje bestånd av 20—80 års ålder behöver 
gallras minst en gång vart 10 år, och jämför i enlighet härmed den gall- 
ringsbehövliga arealen med den, som i verkligheten genomgåtts med dy- 
lika huggningar, visar det sig nämligen, att uttryckt i 94 av totala are- 
alen å kronoparkerna gallrats 2 90 mot behövliga 5,, Yo å från arrendet 
undantagna 


OPM ANSKO SAN: mee sosse oss TA6R OTIS ES 5,6 No 
IICEKIESLAStUKAN Moe doses enes Sk (ONE GT VAR RA Skal 


Medan å kronoparkerna den årligen gallrade arealen sålunda utgör !/. 
av den, som bort gallras, så utgör samma areal för de ecklesiastika blott 
"/6 mot behovet. 

Några vidare uttalanden om innebörden av dessa siffror äro här obe- 
hövliga, men påpekas dock beståndsvårdens låga ståndpunkt särskilt å 
ecklesiastikskogarna. 

Rörande uppdragandet av återväxt å de allmänna skogarna hava 
de kommitterade framhållit, att skogsstatens personal på detta område 
utfört ett mycket förtjänstfullt arbete, ehuru det ej får förbises, att 9/4 
kalmark är högre än den borde vara. Dock kan man av en jämfö- 
relse mellan de olika kategorierna konstatera, att de ecklesiastika sko- 
garna varit minst tillgodosedda även i detta fall, och enahanda iaktta- 
gelse kan man göra även rörande andra skogsvårdsåtgärder, om en 
jämförelse i skogsvårdshänseende göres mellan de olika kategorierna, eller 
att skogsvården står högst å kronoparkerna och lägst å de ecklesiastika 


450 C:; G. BARTHELSON: 


skogarna. Det hade varit önskvärt, att några siffror kunnat i detta sam- 
manhang framläggas rörande skogens ekonomiska utnyttjande, men har 
detta omöjliggjorts av brist på material. Kommittén har dock ansett 
sig böra framhålla en del brister i detta avseende, vilka jag framdeles 
skall beröra. 

De avsevärda anmärkningar, som kommittén gjort rörande vården av 
de allmänna skogarna, av vilka en del här framhållits, kunna ej enligt 
kommitténs förmenande läggas personalen till last, utan ligga orsakerna 
till de anmärkta förhållandena i nuvarande organisation, i författningar, 
i saknaden å de flesta skogar af en skolad arbetarestam m. m. 

Då kommitténs förslag rörande organisationen, skogarnas indelning 
och avkastningsberäkningar samt arbetarefrågan komma att av tvenne 
andra ledamöter i kommittén behandlas, skall jag endast söka framhålla 
det väsentliga av det nya, som kommitténs förslag innebära i avseende 
på revirförvaltningarnas och distriktsstyrelsernas åligganden. 

Såsom första villkor för införandet av en rationell vård å de allmänna 
skogarna av alla kategorier och av alla storlekar måste ställas fordran 
på en reglering av reviren och distrikten, så att personalen får möj- 
lighet att medhinna alla de arbeten, som en sådan vård fordrar. Den 
gjorda undersökningen om de nuvarande förvaltningsområdenas storlek 
och beskaffenhet har tydligt ådagalagt behovet av en sådan reglering. 

Tabell XXII i betänkandet lämnar en bild av revirens storlek för tiden 
1880—1912 inom södra Sverige, varest så gott som överallt rationell 
skogsskötsel nu £az bedrivas. Då år 1880 ett revir i medeltal innehöll 
9,047. har, har medeltalet år 1912 växt till 18,262 har, da bade förval- 
tade och s. k. kontrollerade skogar medräknas. Tar man åter hänsyn 
till endast de skogar, som helt av skogsstaten förvaltas, så visas för 
dessa en än större ökning, eller att medelarealen per revir av sådana 
skogar under sagda tid ökats med 312 20. Redan av denna betydande 
ökning av revirens areal framgår, att arbetsbördan väsentligt ökats de 
senaste årtiondena, men än tydligare framträder ökningen i personalens 
arbete, om man tillika tar hänsyn till den samtidiga stegringen i revirens 
brutto- och nettoavkastningar. 

Då år 1880 den totala bruttoavkastningen å ifrågavarande område 
för enbart statsskogarna utgjorde 235,335 kr., utgjorde densamma år 
1912 3,475,022 kr. med en nettobehållning av '1,253,022 kr. Även om 
denna ökning i viss mån beror av stegrade virkespris, påvisar den dock 
en stegrad intensitet i skogsvårdsarbetet, vilket även framgår av den 
betydliga stegringen i de för skogsvården utgivna beloppen. Dessa 
hava nämligen stigit under den nämnda tiden från 1,73 kr. per har till 
5,96 kr. per har, motsvarande en ökning med ej mindre än 345 P. 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 451 


Denna stegring i inkomsterna är visserligen betydande, men skulle 
den varit än större, om ej revirens storlek förhindrat ett fullt utnyttjande 
av de befintliga tillgångarna. För att påvisa, att statsskogarna lämna en 
alldeles för låg avkastning, har man gjort jämförelser mellan de svenska 
och tyska statsskogarnas avkastning. Göres sådan jämförelse, bör man 
även taga hänsyn bl. a. till revirens omfattning här och i Tyskland. 
Då våra statsskogar åren 1910—12 lämnade ett netto av 3 kr. per har, hade 
de tyska statsskogarna en behållning av 23—66 mark per har, vilken 
stora skillnad ej kan förklaras enbart genom hänvisning till Tysklands 
bättre klimat och virkespris, utan beror den stora skillnaden huvudsakligen 
på skogsbrukets större intensitet å de tyska skogarna. Denna har möjlig- 
gjorts därigenom, att Tyskland ej fruktat påtaga sig kostnaderna för an- 
ställandet av tillräcklig och av väl utbildad personal. Så omfattade ett tyskt 
revir år 1911 1,594 och högst 3,860 har, men ett svenskt 18,584 har 
med en personalkostnad i Tyskland av 5,,1 å 12,10 kr. per har mot 1,02 
kr. här. Om också i följd av olika förhållanden inom Tyskland och 
Sverige dessa siffror ej kunna tillämpas på våra skogar, lämna de dock 
goda jämförelsepunkter. Då frågan om revirens storlek är av allra 
största betydelse för erhållande av rationell skogsvård, ber jag få anföra, 
vad kommittén anfört som sin uppfattning om följderna av för stora 
revir. 

»En naturlig följd härav har blivit, att jägmästarna nödgats så indela 
sitt arbete, att de ägna sin huvudsakliga tid och kraft åt någon viss 
grupp skogar. Så taga kronoparkerna den mesta tiden i anspråk, under 
det att jägmästarnes besök vid de många små domän- och ecklesiastika 
skogarna bli både sällsynta och kortvariga. Förvaltningsåtgärderna å 
de sistnämnda bli härigenom mycket eftersatta och inskränka sig till 
kulturer å årshyggena och utstämpling av auktionsvirke. En följd härav 
är, att skogsvården å dessa skogar står på en betydligt lägre nivå än å 
kronoparkerna, trots det att även mot dessas förvaltning berättigade an- 
märkningar kunna göras.» 

Revirens areal. Med hänsyn till nu påpekade förhållanden har 
kommittén ansett en revirreglering nödvändig, och att denna bör läggas 
så, att genomsnittsarealen för ett revir i södra och mellersta Sverige kom- 
mer att utgöra 12,500 har, varvid arealgränsen kan växla uppåt eller nedåt 
allt efter för handen varande förhållanden. Så kan ett revir med kon- 
centrerade skogsområden givetvis vara större än ett, bestående av många 
och vitt skilda småskogar o. s. v. 

Denna areal avser revir, där skogsskötseln är huvudsaken. Å des. k. 
skolreviren åter, vilkas uppgift är meddelande av undervisning för da- 
nande av dugliga bevakare, bör arealen ej vara större, än vad för erhållande 


452 CE GT” BARIPEIELSON: 


av behövligt demonstrationsområde kräves, för såvitt detta låter sig göra. 
Då det ej alltid kan vara lämpligt, att uppdela en större skog, å vilken 
en skogsskola är belägen i flera revir, kan det inträffa, att ett skolrevir 
kan få en rätt stor areal. Där så blir fallet, bör dock för biträde vid 
skogsskötseln en assistent anställas, för att undervisningen vid skolan ej 
må bli lidande genom att lärarens tid ägnas åt skogsvården i allt för 
hög grad. 

Ecklesiastika revir. Då det såsom förut betonats visat sig, att särskilt 
de ecklesiastika skogarna försummats till förmån för statens skogar, och då 
den nuvarande sammankopplingen med statens skogsförvaltning av sko- 
gar, vilkas avkastning tillfaller fonder och dylikt, ovillkorligen medför 
svårigheter ej blott i förvaltningshänseende utan ock i avseende på be- 
stämmandet av de olika kategoriernas bidrag till förvaltningskostnader- 
nas bestridande, hava de kommitterade ansett de nuvarande svårigheterna 
i dessa avseenden lättast kunna avhjälpas på sådant sätt, att de egent- 
liga statsskogarna få sin förvaltande och bevakande personal och de 
öfriga sin, och att de olika revirkategorierna skola benämnas kronoparks- 
revir och ecklesiastikrevir, samt att jägmästarna i båda fallen skola äga 
samma kompetens och löneförmåner. Till ecklesiastikreviren läggas alla 
skogar, från vilka inkomsten ej tillfaller domänfonden, såsom häradsall- 
männingar, städers skogar och allmänna inrättningars skogar, om vilka 
som allmänt omdöme kan sägas, att de fått stå tillbaka i avseende på 
vård för statsskogarna. Samma skäl, som tala för en minskning av revirens 
nuvarande areal, tala ock för en reglering av bevakningstrakternas areal. 
Kronojägarnas uppgift, som förr huvudsakligen bestod i att bevaka sko- 
gen, har med införande av rationell skogshushållning blivit en annan. 
De ha nu den krävande uppgiften, att som arbetsledare följa alla de olika 
arbeten, som å skogarna förekomma. Och beror resultatet av skogsvår- 
den i avsevärd grad av deras duglighet och av möjligheten för dem att 
medhinna alla de åligganden, som med intensitetens ökande i skogsvår- 
den åligga dem. 

Kommitterade ha framhållit, att de nuvarande bevakningstrakterna till 
sin areal äro för stora. Huru långt en minskning av dessa i varje fall 
skall utsträckas, beror av de lokala förhållandena. Där virkesupphugg- 
ning genom skogsstaten bedrives, böra bevakningstrakterna givetvis vara 
mindre, än där huvudsakligen försaljning på rot äger rum. 

Dock har kommittén ansett, att genomsnittsarealen för desamma ej 
bör överstiga 2,500 har. 

Författningar. Den sålunda föreslagna regleringen av reviren skall 
enligt kommitténs mening göra det möjligt för jägmästaren att med 
intresse och kraft ägna sig åt skötseln av alla revirets skogar. För att 


kva 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 453 


denna skötsel skall bliva den bästa möjliga tarvas dessutom, att vissa 
skrankor, som nu onödigt hindra jägmästarnas handlingsfrihet och initia- 
tivtagande, borttagas, synnerligast som en sådan anordning även komme 
att minska jägmästarens expeditionsarbete och därigenom giva honom 
mer tid för besök i skogen. 

Beslutanderätt. Kommitterade ha därför i detta syfte föreslagit bl. a., 

att jägmästaren skall äga själv besluta om beståndsvårdshuggningar, som 
ej kunna uppskjutas, oaktat han ej upptagit dem i utsyningsförslaget, 

att besluta om nödvändig förflyttning av avverkning, 

att vidtaga jämkningar i förvaltningsförslaget inom ramen för hela an- 
slagsbeloppet, 

att medgiva förlängd avverknings- och avforslingstid för på rot sald skog, 

att antaga brukare å skogstorp, 

att bestämma om mulbete och slåtter, 

att pröva ansökan om utsyning till prästgård och kyrka. 

Med hänsyn till att det är jägmästaren, som närmast är ansvarig för skogs- 
vården inom sitt revir, torde det vara lämpligt, att han uppgör planen 
för hushållningen å honom underlydande skog, då skogsindelning äger 
rum, på grund av det taxationsmaterial, som honom härför av distrikts- 
styrelsen tillhandahålles. : 

Och bör detta förtroende sporra hans intresse för att i minsta detalj 
lära känna sina skogar och deras behov. 

Såsom ett led i omsorgen om att befria jägmästaren från arbeten, 
som äro honom främmande, nämnes förslaget, att han skall befrias från 
åligganden att väcka åtal och föra rättegångar och från åliggandet att 
upprätta kassaredogörelse. 

Såväl jägmästarnas som kononojägarnas tid upptages i ej obetydlig 
grad av utsyningar av husbehovsvirke av olika slag å jordbruksdomä- 
ners och ecklesiastika skogar. Då kommittén funnit, att den nu medgivna 
rätten till husbehovsvirke medför ett oförsvarligt slöseri, i det att det ej 
kan undvikas, att till olika slag av husbehovsvirke användes virke av bättre 
kvalité än i varje fall behöves, har föreslagits borttagandet av rätten till fritt 
husbehovsvirke vid såväl kronans domäner som vid boställen. Ett un- 
dantag har dock gjorts för skogsarbetarna, som till vedbrand böra fort- 
farande efter anvisning få taga ris och annat avfall. Bleve denna reform 
genomförd, skulle den ej blott leda till större inkomster för statskassan 
och fonderna, utan ock befria personalen från det arbete, dessa utsynin- 
gar medföra såväl vid skrivbordet som i marken. 

Kommittén har framhållit vikten av, att genom ett rätt tillgodogörande 
av virkesavkastningen jägmästarens arbete inriktas på höjande av virkes- 
avkastningens värde. Ett led i detta arbete är en ändring av nu bruk- 


454 C. G. BARTHELSON. 


liga försäljningsmetoder. I regel ske försäljningarna av virket från 
varje skog för sig, varigenom de utbjudna posterna ofta bli för små för 
att locka de större avnämarna. De små posterna måste härigenom kö- 
pas av mellanhänder. För att staten själv må komma i åtnjutande av 
denna mellanhandsvinst föreslås, att virke, passande för export och indu- 
strien inom landet skall säljas i stora poster gemensamt för hela reviret 
eller, där det så är lämpligt, från flera revir på en gång levererat vid 
lastplats, så att konkurrensen må bli så stor som möjligt. Dessa för- 
säljningar böra därför ske genom distriktsstyrelserna, för såvida ej do- 
mänstyrelsen finner det lämpligare att själv i vissa fall göra försäljnin- 
gen från flera distrikt på en gång. 

Jägmästaren komme på så sätt att i huvudsak sälja det virke, som 
för orten är behövligt. Då poster, som avse ortsförbrukning sällan torde 
överstiga ett värde av 1,000 kr., har man ansett lämpligt, att detta be- 
lopp bestämmes som maximum för jägmästarens inkasseringsrätt, och att 
i överensstämmelse härmed jägmästarens försäljnings- och uppbördsrätt 
höjes från nuvarande 300 kr. till 1,000 kr. 

En stor del av virkesförsäljningarna ske nu på auktion genom läns- 
styrelserna. Enligt kommitténs förslag skola dessa bestyr överflyttas 
på distriktssyrelserna, som skola äga rätt att bemyndiga jägmästare att 
i vissa fall hålla auktioner å virke. Då det i förslaget förutsättes, att 
ett dylikt uppdrag åt jägmästaren endast kommer att omfatta smärre 
auktioner, så att de sålda posternas värde ej kommer att överstiga 1,000 
kr, bör jägmästaren äga rätt att därvid uppbära kontant likvid, då så- 
dan erbjudes, varemot betalningen, då anstånd därmed beviljas, skall för- 
läggas till distriktsstyrelsen. 

Ett annat krav på en ekonomisk förvaltning är en ordnad bokföring, 
som visar resultatet av driften ej endast för hela reviret utan ock för de 
olika detaljerna. Då emellertid denna bokföring komme att inkräkta på 
jägmästarens tid har föreslagits, att detta arbete skall förläggas till distrikts- 
styrelsen, som därigenom också finge en god kontroll över det sätt, på 
vilket ekonomien handhaves å de olika reviren, varjämte härigenom kost- 
naden för bokföringsarbetet helt naturligt blir billigare. 

I fråga om åtgärder, som bidraga till skogsavkastningens höjande, 
har kommittén bl. a. behandlat frågan om virkets förädling genom skogs- 
statens egen personal. Denna förädling bedrives nu genom kolning och 
i form av sågverksrörelse. 

Framhållande skogskolningens stora betydelse för införande av en 
rationell skogsvård har kommittén påpekat nödvändigheten av, att skogs- 
arbetarefrågan ordnas, så att kunniga kolare alltid må finnas å de sko- 
gar, där kolning lämpligen bör bedrivas. 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 4iN5 


Man har ju framställt betänkligheter mot att staten bedriver industri 
och särskilt mot kronans sågverksrörelse. Om det ock förefinnes vissa 
olägenheter förbundna vid kronans sågverksrörelse, har dock påvisats, 
att sådan i vissa fall är nödvändig för ett ekonomiskt utnyttjande av 
kronans skogstillgångar. Kommittén har därför uttalat, att försågning 
av virke å de allmänna skogarna bör ske endast under vissa förutsättningar 
såsom vid ringbildningar bland avnämare av kronans timmer, eller då 
kommunikationsförhållandena göra avsättning av rundvirke mindre eko- 
nomiskt, eller då sågverk redan finnes å till kronopark inköpt egendom. 

Till biträde åt jägmästare som å sina skogar hava sågverk föreslås 
assistenter, så snart jägmästaren ej medhinner att ensam sköta både 
revir och sågverk. För underlättande av att dugliga för sågverksrörel- 
sen lämpliga revirförvaltare erhållas, har vidare föreslagits, att jägmästarna, 
som utom reviret förestå sågverk, skola erhålla ett särskilt tilläggsarvode 
utom lönen. Om detta lönetillägg ej tillmätes allt för knappt, bör det 
sporra jägmästarna att teoretiskt och praktiskt sätta sig in i denna 
industri. 

Befordran. Ett förverkligande av de förslag till införande av en fullt 
rationell vård å de allmänna skogarna, som i föreliggande betänkande 
framlagts, och av vilka nu en del relaterats, kommer att ställa stora krav 
på den förvaltande personalens duglighet. Kommittén har därför före- 
slagit strängare kompetensvillkor än nu är fallet för erhållande av jäg- 
mästarebefattning, och att transport av ordinarie jägmästare från ett revir 
till ett annat må ske i så liten utsträckning som möjligt, emedan sådana 
ombyten försvåra införandet eller bibehållandet av rationell skogsvård, 
ävensom att Kungl. Maj:t skall äga rätt att på hemställan av domän- 
styrelsen förflytta jägmästare till annan befattning, om han Dbefinnes 
olämplig för innehavande tjänst, dock med iakttagande att hans inne- 
havande löneförmåner ej minskas därigenom. Vidare har av samma 
skäl föreslagits, att de nyantagna ex. jägmästarna genom distriktsstyrel- 
serna skola sättas i tillfälle att grundligt sätta sig in i ekonomisk revir- 
förvaltning, särskilt å revir, där virkesupphuggning genom skogsförvalt- 
ningen bedrives, och att bevis om väl vitsordad sådan tjänstgöring skall 
vara ett villkor för befordran till revirförvaltaretjänst. Även en på er- 
känt framstående sätt utförd rationell hushållning å enskilda skogar bör 
vara en merit vid ansökning till sådan tjänst. 

Kommittén har ej förbisett, att möjligheten att erhålla en duglig och 
nitisk, för sitt arbete intresserad personal står i visst beroende av de löne- 
förmåner, staten beviljar dessa tjänstemän, men har kommittén ansett, 
att den saknat befogenhet ävensom nödig kompetens att framlägga några 
direkta löneförslag. Däremot har kommittén ansett sig både berättigad 


456 C. G. BARTHELSON. 


och skyldig att föreslå vissa ändringar i nuvarande anslag avseende rese- 
ersättning och hyresbidrag ävensom nya anslag, som bliva en följd av 
kommitténs regleringsförslag. Då jägmästarna enligt kommittéförslaget 
skola förvalta samtliga dem underlydande allmänna skogar, under det 
att de nu endast hava detta åliggande för en del av dessa, blir följden 
den, att de måste årligen och i regel flera gånger under året besöka 
även dessa senare, som de nu enligt gällande bestämmelser ej äro nöd- 
sakade besöka oftare än vart 3:dje år. En följd härav blir, att de nu- 
varande reseanslagen ej komma att räcka till, varför desamma måste 
höjas. De nuvarande fasta reseanslagen böra dock kompletteras med 
en arvodesersättning, som skall motsvara levnadskostnaden, under det att 
reseanslaget utgör ersättning för resekostnaden för de skogstjänstemän, 
vilkas resekostnader kunna beräknas. Dagarvodet har ansetts böra sät- 
tas till 8 kr. för jägmästare och revirassistenter samt till 4 kr. för krono- 
jägare, vilka dagarvoden skola utgå för alla förrättningar på ett avstånd 
av minst 5 km. från hemmet. 

För överjägmästarna och taxatorerna, vilkas resekostnader äro svåra 
eller omöjliga att på förhand beräkna, har föreslagits, att dessas reseer- 
sättningar skola utgå efter gällande resereglemente. 

Slutligen bör erinras om förslaget om ersättning till jägmästarna för 
hållande av expeditionslokal med 100 å 300 kr. 

Såsom förut framhållits, har skogstjänstemännens arbete i avsevärd 
grad ökats under de senare åren, och gäller detta för såväl jägmästarna 
och överjägmästarna som kronojägarna. Då på grund av nu föreliggande 
omorganisationsförslag, om det förverkligas, personalens arbete blir än 
mera intensivt, synes alla skäl tala för att skogsstaten, i likhet med 
vad vid vissa andra affärsdrivande verk äger rum, beviljas semester, och 
torde semestertidens längd böra bestämmas för de olika graderna i 
enlighet med bruket vid de centrala ämbetsverken. Utgående härifrån 
har kommittén föreslagit för distriktschef och överjägmästare en semes- 
ter av 43 dagar, för jägmästare och med dessa likställda 30 dagar, för 
andre taxator och bokhållare i distriktsstyrelsen 21 dagar och för krono- 
jägare 15 dagar. Ej blott rättvisan fordrar, att skogsstatens tjänstemän 
i nyssnämnda hänseende likställas med andra tjänstemän, utan ock sta- 
tens eget intresse. Den egendom denna kår förvaltar är nämligen så 
värdefull och storleken av dess avkastning så intimt beroende av tjänste- 
männens arbetsförmåga, att det bör vara ett statens intresse att se till, 
att deras arbetsförmåga bibehålles orubbad. 

Extra personal. Genomförandet av den föreslagna revirregleringen 
kommer, att i viss mån minska behovet av ex. jägmästare. Fortfarande 
behövas dock e. jägmästare till revirassistenter och skogsindelningsassi- 


Jan 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 45 7/ 


stenter samt ett visst antal för kårens rekrytering, vilken senare grupp 
kommer att finna sysselsättning vid tillfälliga ledigheter, för säsongarbe- 
ten och alla diverse arbeten mot ersättning efter taxa eller arvode samt 
i egenskap av tillfälliga revirassistenter. 

Likaså kommer fortfarande att finnas behov av ex. kronojägare. 

Distriktsstyrelsen. Sedan jag nu i korthet genomgått det huvudsak- 
liga av kommitténs betänkande, i vad detta berör den rationella skogs- 
vården a reviren och möjligheterna för nåendet av en sådan, torde även 
böra omnämnas något om distriktsstyrelsernas föreslagna verksamhet. 

Kommittén anför, »att avsikten med den nuvarande överjägmästare- 
institutionens ersättande med en distriktsstyrelse är att skaffa ett organ, 
genom vilket en effektiv inspektion över den praktiska skogsvården kan 
utövas, och att skapa en lokal mellaninstans av sådan sammansättning, 
att till densamma kan förläggas beslutanderätten i sådana ärenden av lokal 
natur, vilka på grund av sin stora betydelse eller av annan orsak ej 
lämpligen böra lämnas till jägmästarnas prövning. 

Det skall sålunda tillkomma distriktsstyrelsen att i första hand besluta 
i alla de frågor, som hittills legat inom överjägmästarens kompetens- 
område, således rörande arrendeupplåtelser, granskning av utsynings- 
och förvaltningsförslag, skogsindelningsarbeten, uppsikt över underly- 
dande personal, inspektion och inventering m. fl. åligganden, vilka såsom 
allmänt kända här ej behöva relateras. Men härutöver skall enligt för- 
slaget distriktsstyrelserna tilldelas helt nya uppgifter, vilket bl. a. föran- 
ledes av 1911 års riksdagsbeslut, att domänstyrelsen skall vara ett af- 
färsdrivande verk. Den av riksdagen beslutade budgetreformen medför, 
att statens skogsförvaltning hädanefter måste helt handhavas av denna 
förvaltnings egna organ. 

Den avsevärda del av till skogsförvaltningen hörande göromål, som 
ännu handhavas av länsstyrelserna, bör sålunda överflyttas till statens 
egen skogsförvaltning, varigenom vinnes en mer sakkunnig och snabbare 
handläggning av ärendena. 

De åligganden, som i avseende på skogsväsendet nu tillkomma läns- 
styrelserna, äro rätt omfattande. Utlysande och hållande av virkesauk- 
tioner samt bestämmande av tid och ort för desamma, att antaga virkes- 
anbud, att, därest vid auktionerna virkesanbud ej antagas, besluta om 
huru med det osålda virket skall förfaras, att vid köp av egendom för 
kronans räkning avgiva yttrande, att avsluta sådana köp, att uppbära 
köpeskillingar för sålda kronoegendomar och för vid auktioner eller av 
jägmästare under hand sålt virke, att utbetala skogsstatens löner, att 
väcka åtal och föra rättegångar. 

Dessutom tillkomma länsstyrelserna åligganden för domänförvaltningen, 


458 C. G. BARTHELSON. 


som i vissa avseenden rätt ofta beröra skogsförvaltningens intressen så- 
som rörande arrenden och saluvärderingar av kronans jordbruksdomä- 
ner, avyttringar helt eller delvis av kronoegendom m. m. 

Först genom en överflyttning av alla länsstyrelsernas åligganden på 
det nya affärsdrivande verket domänstyrelsens egna underlydanden tjänste- 
män kan syftet med detta verk förverkligas. Betydelsen av denna över- 
flyttning är med hänsyn till en affärsmässig drift avsevärd likasom ock 
ur synpunkten av, att den lokala förvaltningen därigenom får ett gemen- 
samt organ. 

Komme — vilket uti ifrågavarande betänkande ej berörts — alla frå- 
gor rörande jordbruksdomänernas disposition även att överflyttas på do- 
mänstyrelsen och dess underlydande distriktsstyrelser, förutsätter detta, 
att jordbruksdomänerna i distriktsstyrelsen bliva representerade av en 
domänintendent. Skedde så, skulle bättre än nu de olika intressena hos 
skogsförvaltningen och jordbruksförvaltningen kunna tillgodoses genom 
att redan vid de förberedande åtgärderna för den ifrågavarande disposi- 
tionen ärendena komme att få en enhetlig och på fackkunskap grun- 
dad behandling såväl från skogs- som jordbrukssynpunkt, vilket nu ej 
är förhållandet. Det är givet, att överflyttningen av länsstyrelsernas först- 
nämnda åligganden rörande skogsväsendet ej kan ske på överjägmästarna, 
utan att dessa länsstyrelsers maktpåliggande åligganden kräva inrättan- 
det härför av en särskild institution, som förses med härför kompetenta 
krafter. En sådan institution föreslås av kommittén att utgöras av distrikts- 
styrelsen. Till distriktsstyrelsen skulle vidare överflyttas från domän- 
styrelsen beslutanderätt i en del frågor, som endast beröra den lokala 
förvaltningen i den mån, som kan av domänstyrelsen anses lämpligt, 
och som kan lätta dess arbetsbörda. 

För möjliggörande av att staten för sitt virke erhåller bästa möjliga 
behållning föreslår kommittén: 

att distriktsstyrelsen ej blott övertager länsstyrelsernas åligganden i av- 
seende på virkesauktioner, utan ock att den skall ombesörja alla större 
virkesförsäljningar, som kunna, då så befinnes lämpligt, omfatta flera revir 
samtidigt intill ett värde av 350,000 kr., 

att den för fullgörande av dessa åligganden, skall med uppmärksam- 
het följa de ekonomiska förhållandena inom de grenar av affärslivet, vid 
vilka skogsprodukter röna efterfrågan, och i sådant avseende träda i för- 
bindelse med köpare för att lära känna dessas önskningar. 

Övertagandet av den uppbörd, som nu åligger länsstyrelserna, fordrar, 
att distriktsstyrelsen också bokför dessa medel. För ernående av enhet- 
lighet vid uppgörandet av nödiga självkostnadsberäkningar i alla arbeten 
på de allmänna skogarna och för att befria jägmästarna från inarbete, 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 459 


där så kan ske, bör även räntabilitetsbokföringen förläggas till distrikts- 
styrelserna, vilket ock ur kostnadssynpunkt bör ske. 

Vidare föreslår kommittén även i andra avseenden än de nu nämnda 
större befogenhet för distriktsstyrelsen än vad rimligtvis kan lämnas 
överjägmästaren. Särskilt torde av dessa förslag här nämnas några, så- 
som förslaget om rätt för distriktsstyrelse att tillsätta egen personal, 
bevakningspersonal och tillfälligt tjänstgörande extra tjänstemän, och att 
avgiva yttrande vid tillsättande av ordinarie jägmästaretjänst, angående 
den sökandes lämplighet för befattningen, att vid årsförordnanden för ex. 
tjänstemän inom distriktet avgiva förord för tjänstens tillsättande, att 
bestämma bevakningstrakternas omfattning, att genom sin ombudsman 
föra alla rättegångar, som beröra kronans skogar. 

Med det nuanförda har jag sökt framhålla det väsentligaste av före- 
liggande betänkandes innehåll rörande revirförvaltningarnas och distriktssty- 
relsernas åliggande i avseende på skogsvården. Denna framställning har 
måst ske i en schematisk form, men torde dock de siffror och de fakta, 
som anförts, påvisa behovet av en omorganisation och av en snar sådan 
av statens skogsväsende på sådant sätt, att statens egen skogshantering 
må kunna helt fullgöra sin uppgift. Då det gäller en så betydande 
areal, som det här är fråga om eller 832,903 har, som nu på grund 
av bristande arbetskraft och annat ej kunna rationellt skötas, bör var 
och en förstå, att varje dröjsmål med den behövliga regleringen medför 
förluster såväl för statsverket som för andra, som bero av det sätt, på 
vilket statens skogsväsende fungerar. 

Till sist vill jag uttala den förhoppningen, att skogsstatens omorganisa- 
tion, som under så många år varit på dagordningen och varit föremål 
för grundliga utredningar, måtte inom kort bliva verklighet. 

Sker så skall den ökning i förvaltningskostnaderna, som en sådan måste 
medföra, mångdubbelt återgäldas genom att denna stora areal blir föremål 
för verklig skogsskötsel med därav följande större inkomster, ökade ar- 
betstillfällen på samma gång de allmänna skogarna då kunna bli, vad de 
alltid bort vara, en föresyn för den enskildes skogshushållning. 


460 DISKUSSION. 


II. Diskussion. 


Överjägmästare Wallmo: Jag har under de senaste dagarna tagit mig före 
att genomläsa detta digra betänkande, och om de sakkunniga vilja ha en 
betygsättning från min ringa person, så skulle jag vilja göra det uttalandet, 
att det är ett duktigt stycke arbete, som de sakkunniga i och med detta be- 
tänkande presterat. Det är visserligen icke några nyheter, som de komma 
med, men de framhålla en hel del ganska värdefulla önskemål, som vi kunna 
hoppas må bliva förverkligade, när de fått så kraftiga förespråkare i de sak- 
kunniga. Dessutom ha de sakkunniga förebragt en statistisk utredning av 
stort intresse. 

Bland de uttalade önskemålen fäster jag mig främst vid de sakkunnigas 
yrkande på betesförbud å de allmänna skogarna. Jag har under senare år 
brukat säga, att just ordnandet av betesfrågan är en av de viktigaste frågor, 
som nu stå på dagordningen. Skogsbetet orsakar nämligen otrolig skada. 

Vidare ha vi önskemålet om det fria husbehovsvirkets borttagande å krono- 
domäner och boställen. Detta är ett gammalt önskemål, och det är att 
hoppas, att det nu kan nås, sedan det väl motiverat framkommit i detta be- 
tänkande. Sist men icke minst ha de sakkunniga framhållit, att bestånds- 
vårdsfrågan borde bliva löst så snart som möjligt och på ett tillfredsställande 
sätt. För ett 20-tal år sedan, när jag i min ringa person predikade för en 
rationell beståndsvård, så hade jag icke många med mig. Som vwi veta, var 
det på 1880—189o0-talen blott svaga s. k. låggallringar, som utfördes i sko- 
garna. Emellertid tarvar historien om beståndsvårdens utveckling sitt särskilda 
lilla kapitel, som jag sedermera skall be att få återkomma till. 

Till en början vill jag uppehålla mig vid några av de sakkunniga lämnade 
sifferuppgifter. De sakkunniga påstå, att virkesförrådet å de allmänna sko- 
garna, upptaget efter hushållningsplaner, upprättade under åren 1889—1909, 
är för lågt. Häri vill jag gärna instämma, ty dels har avverkningen ofta 
understigit tillväxten, varigenom virkeskapitalet ökat efter taxeringsförrättningen, 
dels ha alla okulärtaxerade bestånd oftast tilldelats för låg virkesmassa, dels 
ha slutligen virkesmassorna å de bästa boniteterna ständigt taxerats för lågt, 
enär Westbergs tabell, som ju mest användes under sagda tid, icke vet av 
den bästa boniteten, d. v. s. mark med den längsta skogen, ty Westbergs 
bonitet I omfattar icke dylik mark. När jag sålunda ger de sakkunniga rätt 
däri, att de taxerade virkesmassorna å de allmänna skogarna ofta äro för låga, 
så ger jag dem icke rätt däri, att åldersfördelningen enligt hushållsplanerna 
är missvisande. Att härvid göra korrigeringar på fri hand tror jag icke är 
berättigat. De sakkunniga säga, att de yngsta klasserna visa för hög procent 
och de äldsta för låg. En sådan korrigering på fri hand får mera betraktas 
som en yttring av en önskan, att så borde vara förhållandet, än en vetskap 
om, att så är förhållandet. Ty nog ha väl vederbörande förrättningsmän i 
regel hänfört bestånden upp till 100 år till riktig åldersklass. Att bestånden 
över 100 år ofta hänförts till för låg åldersklass är nog riktigt men inverkar 
ej något här, då alla åldersklasser över 100 år i de sakkunnigas tabell sid. 
52 hopförts till ex åldersklass, nämligen den VI, d. v. s. to1—120 år. En- 
ligt densamma tabellen visas, att å kronoparkerna I:a åldersklassen är störst, 
beroende på inköp av nya skogar med stora kalmarker eller ungskogsbestånd. 


ör 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 4601 


För kronodomäner och ecklesiastika skogar däremot är II:a åldersklassen, 
d. v. s. 21—40 år, störst. Detta med rätta, ty vi skola komma ihåg, hur 
avverkningen bedrevs omkring 1880-talet på desamma skogarna. Man antog 
s. k, tillfälliga omloppstider, ofta på 8o år, bestämde den areal, som skulle 
trakthuggas under de närmaste 40 åren -— med 8o-årig omloppstid blev det 
således halva arealer — uppdelade denna halva areal sålunda, att virkes- 
massan, som skulle huggas under första 20 åren, blev lika stor med virkes- 
massan, som skulle huggas under andra 20 åren, plus beräknad tillväxt å den- 
samma. Det vill med andra ord säga, att med exempelvis 8o-årig omlopps- 
tid blev det i regel mycket större areal än !/, av hela arealen, som kalhöggs 
under de 20 första åren. Vi tärde då mycket starkt på vårt skogskapital, 
och jag brukade säga, att om vi fortsatte med att gå tillväga på detta sätt, 
så skulle vi komma att snart göra slut på virkeskapitalet å våra kronoparker 
och ecklesiastiska skogar. Nu se vi på tabellen, att arealen i första ålders- 
klassen har minskat, vilket tyder på, att en förändring inträtt i avverknings- 
beräkningens utförande, så att det mogna virkeskapitalet icke så hastigt för- 
svinner som förut. 

Här ha vi på sid. 58 en tabell, utvisande virkesförrådet i medeltal, och 
på sid. 63 finnes angiven avverkningen i kubikmeter pr hektar. Som in- 
ledaren nämnde, utgör enligt denna tabell avverkningen på kronoparker 1,36 
kbm., på kronodomäner 1,91 kbm. och på ecklesiastiska skogar 1,26 kbm. 
pr hektar. Emellertid ha de sakkunniga även beräknat avkastningen på dessa 
skogar och därvid kommit till ett resultat beträffande avverkningens storlek, 
som är mycket nedslående. Som den föregående talaren också nämnde, för- 
håller det sig så, att vi icke ha på långt när uttagit den virkesmassa i be- 
ståndsvårdens intresse, som vi bort uttaga, och när vi gå till sidorna 66 och 
67 och se på de arealer, som föredragshållaren nämnde, som gallrats och 
beståndsvårdshuggits under åren 1909—1911, så komma vi till: synnerligen 
beklagliga resultat. Jag behöver icke upprepa alla dessa siffror, endast ett 
par. Medeltalet av de arealer å kronoparker, som årligen behövt gallras, har 
varit 5,4 2 av den totala arealen, och den areal, som verkligen gallrats, har 
endast utgjort 2,r &. Å ecklesiastika skogar hade bort gallras 5,3 2, men 
faktiskt har endast gallrats o,8 4. 

På sidan 69 står: »Den förnämsta orsaken till beståndsvårdshuggningarnas 
ringa omfattning är bristen på arbetskraft å de allmänna skogarna; detta 
gäller ej blott ifråga om den förvaltande och bevakande personalen utan i all 
synnerhet om själva skogsarbetarna.> De nedslående siffror, som här framlagts, 
och som visa, att vi icke blott avverkat för litet utan dessutom icke förlagt 
avverkningen, där denna bort förläggas, skulle alltså bero på brist på arbets- 
kraft, brist på personal. I samma ögonblick, som det kan bevisas, att det 
är en dylik brist, som åstadkommit det nyss nämnda tråkiga sakläget, så upp- 
står frågan, varför ej denna brist långt före detta avhjälpts genom vederbö- 
rande myndigheters ingripande. Eller har månne ett fel eller en underlåtenhet 
från deras sida förelegat? Ty om det är sant, att det är brist på personal, 
som gjort, att man kommit till så nedslående siffror, så har det naturligtvis 
varit ett fel av herrar överjägmästare, att de icke inför domänstyrelsen fram- 
hållit, att det förefunnits en brist på personal, som gjort, att beståndsvårds- 
huggning icke kunnat verkställas i erforderlig omfattning, eller ock, om sådant 
framhållande verkligen skett, har det varit ett fel av domänstyrelsen eller av 


462 DISKUSSION. 


Kungl. Maj:t, som icke genomdrivit, att personalen ökats på sådant sätt, att 
beståndsvårdshuggningarna kunnat till fullo utföras. Antingen måste således 
ett fel eller en underlåtenhet här föreligga från någon myndighets sida, eller också 
är det icke sant, att, som de sakkunniga påstå, förnämsta orsaken till bestånds- 
vårdshuggningarnas ringa omfattning är att söka i bristen på arbetskraft. Jag 
tillåter mig att under några minuter taga uppmärksamheten i anspråk för att 
söka klargöra denna fråga. 

Som jag nämnde i början av mitt anförande, är beståndsvårdsfrågan av re- 
lativt ungt datum; man torde kunna påstå, att den icke är mer än cirka 20 
år gammal När vi i mitten på 1890-talet försökte oss på åtgärder i sådan 
riktning, så mötte detta ett stort motstånd. 1897 utsände jag en skritt, vari 
jag yrkade på införandet av en rationell beståndsvård med frångående av den 
hittillsvarande svaga s. k. låggallringen och med i stället kraftigt ingripande 
i krontaket. Påföljande år, 1898, kom Schwappach efter med sitt liknande 
yrkande på »krongallrings» införande, i vad det gällde Tyskland. Beträffande 
de allmänna skogarna i Sverige kom Dbeståndsvårdsfrågan ej ur fläcken, utan 
allt fortgick i de gamla gängorna en lång tid framåt. År 1899 kom jag till 
Jönköping som ordinarie jägmästare. Jag började då att därstädes införa be- 
ståndsvårdshuggning fastän mera i smyg, ty sådan låg icke i tidens anda, och 
den dåvarande byråchefen i domänstyrelsen var av en annan åsikt än jag, 
varför jag faktiskt icke kunde uträtta mycket i den vägen å revirets skogar. 
Däremot hade jag under hela 1890-talet utfört beståndsvårdshuggningar i 
mycket stor skala å enskildas skogar i skilda trakter av Sverige. År 1903 
kom jag åter till bergslagen samt blev överjägmästare. Som sådan fick jag 
inspektera en myckenhet allmänna skogar, och när jag jämförde dessas utse- 
ende med de av mig förut förvaltade enskildes skogar, där överallt bestånds- 
vård i stor skala ägt rum, så krympte hjärtat ihop på mig vid tanken på, 
att jag intet kunde åtgöra å det förra slagets skogar utan måste lämna dem 
åt sitt öde. Jag hade fortfarande samma vederbörande byråchef emot mig. 
Han är nu gången ur tiden, och vi voro i övrigt mycket goda vänner, varför 
jag ej vill säga ett enda ond ord om honom: de mortuis nil nisi bene. Men 
jag erkänner uppriktigt, att jag sade icke blott till byråchefen i fråga utan 
till vem som helst, som ville höra på, att jag tvådde mina händer, och att 
jag stod utan möjlighet att uträtta någonting. Så hände det 1906, att det 
fanns nya män i domänstyrelsen, bland dem f. d. norrlänningar, som själva 
utfört blädningshuggningar och icke voro rädda för beståndsvårdande huggning 
i detta ords skarpare bemärkelse. Den 22 december 1906 utfärdade alltså 
domänstyrelsen ett cirkulär, varav jag gjort några utdrag, som jag skall be 
att få uppläsa för herrarna: 


» Kungl. Domänstyrelsens cirkulär angående vissa avverkningar för bestånds- 
vårdens höjande; givet den 22 december 1906. 


»Sedan vid inspektionsresor befunnits, att åt vården åt skogsbestånden å 
de allmänna skogarna ofta ej ägnats den omsorg, som erfordras för skogsav- 
kastningens höjande till det maximum, som efter därpå inverkande förhållanden 
"anses kunna ernås, och att beståndsvården i många fall blivit i hög grad för- 
summad, har Kungl. Domänstyrelsen härmed velat föreskriva, att det skall 
åligga skogstjänstemännen att ägna denna viktiga del av skogshushållningen 
synnerlig uppmärksamhet.» 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 403 


»Där så är lämpligt, bör hjälpgallring i större eller mindre utsträckning 
utföras i form av s. k. krongallring, vilket ofta kan med fördel ske även i 
medelålders och nära huggfärdiga bestånd (s. k. ljushuggning). För skogar, 
inom vilka huggfärdiga (>mogna») bestånd antingen saknas eller förekomma 
endast i ringa utsträckning, och för vilka indelningscirkulären sålunda antingen 
alls icke eller endast i modifierad form äga tillämpning, kan krongallring 
under viss tid ersätta trakthuggning eller traktblädning. Hygge må nämligen 
icke utsättas i yngre eller icke huggfärdiga slutna bestånd, vilka ej heller vid 
blädning må underkastas föryngringshuggning, utan bör i blädningsskogar 
sådan huggning under viss tid ersättas med förhuggning.» 

»Krongallring i trakthygges- och traktblädningsskogar samt förhuggning i 
blädningsskogar må — med undantag för bestånd, som skola slutavverkas 
under de närmaste 10 å 20 åren — givas allenast sådan styrka, att beståndet 
ånyo sluter sig, dock att föryngringsluckor må upptagas i sådana blädnings- 
bestånd, varest detta redan under förhuggningen kan anses önskvärt.» 

»Därest i redan gällande skoshushållningsplaner förslag antingen saknas 
angående gallrings-, berednings- och rensningshuggning eller äro ofullständiga, 
skall det likväl åligga revirförvaltaren att i de utsyningsförslag, han enligt 
gällande föreskrifter har att årligen avgiva — eller ock om så erfordras i 
särskild framställning — till avverkning upptaga det virke, som genom ifråga- 
varande huggningar anses böra under året för skogsvårdens främjande uttagas, 
dock endast i den mån sådant kan ske utan att förnärma enskild persons 
eller kommuns rätt. Enahanda åliggande tillkommer jägmästare jämväl i fråga 
om sådan allmän skog, som icke är till ordnad hushållning indelad.» | 

»För allmän skog, som är till ordnad hushållning indelad, skall, där utom 
planen föreslagen avverkning för beståndsvårdens höjande anses böra tillhöra 
den reguljära skogsavkastningen, samtidigt med utsyningsförslag, vari här ifråga- 
varande huggningar: föreslås, jämväl avgivas förslag till nödig jämkning i hus- 
hållsplanen. I de fall då avverkning för beståndsvårdens höjande kan äga 
rum utöver den avverkning, som i planen bestämts, skall detta fullständigt 
motiveras, varvid till den ledning, som därav kan erhållas, en beräkning av 
ståndskogens verkliga tillväxt bör ingå 1 motiven. Där för sådan jämkning i 
hushållsplanen erfordras särskild mätning och taxering, bör förslag härom 
upptagas i förslaget å skogar, för vilka skogsindelningar böra under året 
utföras. » 

» Beträffande den första vården av ungskogsbestånd vill Kungl. styrelsen 
under erinran, att denna vård ofta för länge uppskjutits, härmed fästa upp- 
märksamheten därpå, å ena sidan att spärrvuxna och storgreniga ungträd 
(»vargar») böra, om de skada andra träd, avlägsnas, och å den andra att i 
såddfläckar eller eljest för tätt uppkomna plantor böra genom urklippnirg eller 
bortskärande av lämpligt antal utav dem glesställas, så att de kvarvarande 
främjas i sin utveckling. Särskilt är detta av betydelse i alla de fall, där av 
särskilda skäl hjälpgallring ej kan nog tidigt äga rum.» 

Detta skedde, som sagt, den 22 december 1906. Herrarna kunna förstå, 
att jag blev glad, när detta domänstyrelsens cirkulär utkom. Jägmästarna 
skulle visserligen avgiva sina utsyningsförslag för kommande år före december 
månads utgång, men anstånd med förslagets ingivande kunde alltid beviljas, 
för att det nya cirkulärets föreskrifter skulle kunna hinna att iakttagas. Jag 
gick således och väntade under år 1907 att cirkuläret i fråga skulle leda till 


30 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


464 DISKUSSION. 


något resultat. Det blev klent. Likaså 1908. Likaså 1909 och 1910. Saken 
var ju ny för herrar revirförvaltare, och det var ej så lätt att >komma sig 
för», vilket ur allmän mänsklig synpunkt är förklarligt nog. En påminnelse 
var därför nödvändig, varför jag i december 1910 företog mig att utfärda 
följande cirkulär, vilket jag för historikens skull också skall be att få uppläsa: 


» Överjägmästarens i bergslagsdistriktet cirkulär angående vissa avverkninga?r 
för beståndsvårdens höjande, avgivet den 8 december 1910.» 


»Genom cirkulär den 22 december 1906 har Kungl. domänstyrelsen an- 
befallt skogstjänstemännen att åt beståndsvården ägna synnerlig uppmärksam- 
het. Då emellertid vid inspektionsresor befunnits, att nämnda Kungl. domän- 
styrelsens cirkulär ofta endast i ringa grad, stundom icke alls, uppmärksammats, 
varigenom allmänna skogarna åsamkas svår skada och inkomsterna från dem 
hållas nere, så har det befunnits nödigt erinra jägmästarna i bergslagsdistriktet 
om bemälda cirkulär och detsammas noggranna iakttagande. Sålunda skall, 
bl. a., i de utsyningsförslag, som jägmästaren har att årligen avgiva, upptagas 
det virke, som genom beståndsvårdande huggningar anses böra under året 
uttagas, i den mån detta kan ske utan att förnärma enskild persons eller 
kommuns rätt. Då dylik rätt icke förnärmas, bör likaledes noga tillses, att 
trakthuggning användes endast för verkligt huggfärdiga (»>mogna») bestånd, 
skolande i stället huggningar i beståndsvårdens intresse utföras, oavsett vad 
gällande skogshushållningsplan härom föreskriver, börande i detta fall årliga 
avverkningsbeloppet rättas med hänsyn därtill, att skogarna i fråga hinna full- 
ständigt genomgås med vårdande huggningar under loppet av de närmaste 
10—13 åren och i alla händelser icke sättas under 2—3 9 av virkesförrådet, 
där detta, som i regel är fallet, är i stort behov av vård och avsättningsbart 
virke finnes att hugga. För att kunna kontrollera föreslagna avverknings- 
beloppet bör, där uppgifter finnas att tillgå, vid utsyningsförslaget fogas en 
tablå, uppställd i likhet med bil. 3 till skogsindelningscirkuläret och summa- 
riskt upptagande resp. skogars areal och virkesmassa för olika åldersklasser 
ävensom hela skogsproduktiva arealen och virkesbeloppet för varje skog, vilken 
tablå kan upprättas med skrivbiträdets hjälp.» 

»Då emellertid årliga avverkningsbeloppet, efter iakkttagande av vad här 
ovan framhållits, med sannolikhet måste sättas högre än hittills brukliga, och 
då på sammas gång allt ifrågavarande virke måste noggrant utmärkas genom 
skogspersonalens försorg, men den samma personalen torde härför vara allt 
för fåtalig, så bör vid utsyningsförslaget ävenledes fogas en beräkning över 
den arbetskraft, som anses behövas för att leda berörda utmärkning eller 
stämpling av träden, börande därvid särskilt angivas den tid, som den ordi- 
narie personalen, jägmästare och kronojägare, anses var i sin stad kunna ägna 
åt berörda arbete, på det att, om så befinnes nödigt, framställning må kunna 
göras om anställande av erforderligt antal revirassistenter och extra kronojägare 
till hjälp vid arbetets utförande. 

Orebro som ovan Pa Wales 

Detta var den 8 december 1910. Den sista december kommo utsynings- 
förslagen från herrar jägmästare, och jag skred till granskning av dem. En 
del jägmästare hade ställt sig domänstyrelsens cirkulär någorlunda till efter- 
rättelse och kommit med fullständiga utsyningsförslag för åtminstone alla ' 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 465 


domänskogar. En jägmästare hade tagit med samtliga allmänna skogar, så- 
lunda även de ecklesiastiska skogarna. Det fanns däremot andra, som icke 
hade åtgjort något och fortfarande icke ställt sig domänstyrelsens cirkulär till 
efterrättelse. Detta hade till följd, att jag kostade på mig flera veckors arbete 
för att genomgå dessa jägmästares utsyningsförslag och verkställa nödiga 
kompletteringar, vilket var både min rättighet och skyldighet; jag hade ju 
blott att följa domänstyrelsens föreskrifter. Sedan jag gjort detta, skickade 
jag samtliga förslagen till domänstyrelsen den 25 februari 1911. Jag ansåg 
mig böra inför domänstyrelsen motivera, varför jag ändrat utsyningsförslagen, 
och detta skedde i en skrivelse, varur jag tillåter mig anföra nedanstående 
utdrag: ; 

»Enär vid inspektionsresor befunnits, att Kungl. domänstyrelsens cirkulär 
av den 22 december 1906 angående beståndsvård endast i ringa grad, oftast 
icke alls, uppmärksammats, fann jag mig föranlåten att den 8 december för- 
lidet år till samtliga revirförvaltare utfärda en påminnelse, att sagda cirkulär 
skulle noga iakttagas.» 


»Då det synes mig vara av nöden, att snarast möjligt få till stånd en 
rationell vård av bestånden och få bragt till tystnad allmänhetens tyvärr med 
rätta oupphörligt återkommande kritik över de allmänna skogarnas dåliga 
skötsel och ovårdade utseende, så har jag funnit mig nödgad, att med från- 
gående av gällande hushållningsplaner inskränka trakthuggningen för att i 
stället genom blädning och gallring uttaga nödiga avverkningsbeloppen, var- 
igenom skogsvård kan ernås. Tids nog hinner man sedan, efter skedd vår- 
dande genomhuggning av samtliga bestånd, som därav kunna vara i behov, 
genom trakthuggning borttaga de bestånd, som till äventyrs då befinnas mogna 
för trakthuggning. En dylik vårdande huggning bör alltså, enligt mitt för- 
menande, icke inskränkas till endast unga och medelålders bestånd utan ut- 
sträckas även till samtliga äldre bestånd för att rensa dessa från träd, som stå till 
förfall eller eljest ur beståndsvårdssynpunkt böra borttagas.» 

»Jag har i regel föreslagit att 2,5 25 av skogens hela virkesmassa bör av- 
verkas för året, och utgår jag därvid från vunnen erfarenhet i liknande fall. 
När skogarna väl blivit genomgångna med dylika vårdande huggningar, blir 
ju tillfälle att ändra avverkningssiffran enligt skogens dåvarande utseende. 
Men till dess vågar jag hemställa, att av mig föreslagna avverkningsbelopp 
måtte godkännas, ty om avverkningsbeloppen eventuellt skulle sänkas, så hinna 
icke skogarna genomgås med vårdande huggningar inom överskådlig tid.» 


»Även fast avverkningarna sålunda avsevärt skulle ökas för året samt dessa 
avverkningar ske efter förutgången noggrann utmärkning av träden, så synes 
den nuvarande arbetspersonalen kunna hinna att utföra densamma åliggande 
arbete utom beträffande ett revir, nämligen Örebro, där någon tillökning i 
arbetshjälpen bör ske. Men då det förefaller synnerligen nödvändigt att å 
atminstone es/ med boställskogar försett revir börja tillämpa en intensivare 
skogsvård även å smärre skogar, så vågar jag hoppas på att Kungl. styrelsen 
ställer sig vällvilligt till mina förslag i frågan, vilka förvisso uteslutande äro 
förestavade av hänsyn till att söka komma ut ur det nuvarande högst otill- 
fredsställande sakernas tillstånd beträffande vård av våra allmänna skogar. 

Örebro den 25 februari 1911. 

Uno Walbno.» 


466 DISKUSSION. 


Domänstyrelsen gick till fullo med på mitt förslag, och detta renderade 
både domänfond och kyrkofond, häradsallmänningar och andra kategoriers 
skogar många hundratusentals kronor ökade inkomster. Men på samma gång 
som dessa åtgärder renderade dessa fonder så stora inkomster, så medförde 
de, att jag uppfördes på herrar jägmästares svarta lista. Det finnes nämligen 
en årsskrift från föreningen för skogsvård i Norrland, och på sidan 235 i 
denna årsskrift för 1912, andra häftet, läses följande: 

»Över utsyningsförslagen upprättar överjägmästaren sammandrag, men kan 
"i jägmästarens förslag företaga de ändringar, han önskar. Faktum är, att fall 
förekommit, då överjägmästare fullständigt ändrat jägmästarnas utsyningsförslag. 
Upprepas ett sådant förfarande, bliver till slut jägmästaren nödsakad att an- 
passa sina förslag efter den överordnade överjägmästarens åsikter. Därmed 
kan följden bliva, att ej tillräcklig uppmärksamhet ägnas de förhanden varande 
förhållandena och förslagen förlora i värde och bliva schablonartade.» 

Där fick jag. 

Emellertid torde av den här förebragta redogörelsen i beståndsvårdsfrågan 
med nödig tydlighet framgå, att de sakkunnigas nyss relaterade påstående å 
sid. 69 i betänkandet, att »den förnämsta orsaken till beståndsvårdshugg- 
ningarnas ringa omfattning är bristen på arbetskraft å de allmänna skogarna», 
icke äger faktiskt underlag, åtminstone vad beträffar bergslagsdistriktet och 
knappt heller de övriga sydliga distrikten. Orsaken till försummad bestånds- 
vård är nog huvudsakligast att söka däri, att hela saken är så pass ny, att 
den ej hunnit komma till riktig mognad i herrar skogsmäns medvetande. 
Om beståndsvården således försummats och, enligt de sakkunnigas utredning, 
ej tillnärmelsevis övergått den areal, den bort, så föreligger onekligen fel eller 
underlåtenhet från herrar skogsmäns sida, men torde detta fel eller denna 
underlåtenhetssynd icke få läggas helt på jägmästarna utan även utportioneras 
på överjägmästarna och domänstyrelsen. Ty visserligen var det ett fel från 
herrar jägmästares sida att ej ögonblickligen ställa sig till efterrättelse domän- 
styrelsens cirkulär av den 22 december 1906. Men det föreligger också fel 
å överjägmästarnas sida, vilka ej tillsågo, att domänstyrelsens föreskrifter följdes. 
Likaså har det visat sig vara ett fel av domänstyrelsen att vara så gentil att 
skriva, att krongallring o. s. v. »bör» ske, 1 stället för att skriva: Gud nåde 
er, om detta icke sker. Emellertid få vi erinra oss, att det är mänskligt att 
fela men gudomligt att förlåta. 

På sidorna 145 och 147 uttala sig de sakkunniga om önskvärdheten av att 
få de förmenta alltför låga avverkningarna höjda och om de botemedel, som 
därvid böra tillgripas. De anse, att man bör slå ihop flera skogar till en 
hushållsenhet för att få åldersklasserna mera normalt fördelade samt därefter 
göra noggranna avverkningsberäkningar, så att man icke riskerade att få för 
liten avverkning. Jag will säga, att denna de sakkunnigas tanke är nog god, 
men denna metod bör tillämpas i en helt annan skala. Jag vill påstå, att 
det duger icke att, när det skall göras avverkningsberäkningar, slå ihop ett. 
par tre skogar till en hushållsenhet, utan man måste betrakta alla till samma 
kategori hörande skogar inom eft revir som en hushållsenhet och sedan göra 
avverkningsberäkning för denna hushållsenhet. Vi veta beståndens ungefärliga 
tillväxtprocent, och för att få en verklig reglering till stånd, och för att vi 
icke skola riskera att för länge överhålla för gamla bestånd eller att avverka 
för unga bestånd, bör man söka en normerande faktor i avverkningsprocenten, 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 467 


som bör ställas 1 ett visst förhållande till tillväxtprocenten. Om jag hade en 
svart tavla till hands, skulle jag lättare kunna visa detta. Tillväxtprocenten 
är som bekant störst i beståndens ungdom och sjunker sedan undan för undan. 
Tillväxtprocenten är omkring 8 & vid 30 år och omkring 1 & vid 130 år: 
Den sjunker alltså undan för undan, och i samma mån bör huggningsprocenten 
stiga med beståndens tilltagande ålder. Jag skall som exempel härpå endast 
anföra tre siffror. I det 30-åriga beståndet bör huggningsstyrkan uppgå till 
Pn iidet So-amgartulbanss. ochi det; I 30-angar bestandet till:4 26. Nar 
tillväxtprocenten går nedåt, skall alltså avverkningsprocenten gå uppåt, och ju 
äldre skogen är, desto större bör avverkningsprocenten vara. Detta är det 
enklaste sättet att på en praktisk väg komma ifrån dessa menliga följder, som 
hittills gjort, att man icke fått huggningen utförd i tillräckligt stor skala i 
samtliga åldersklasser över 30 år. Så snart vi fått åldersklassernas arealer 
och kubikmassor bestämda å våra kronoparker, domäner och ecklesiastiska 
skogar, så är det lätt att beräkna, vilket procenttal som bör tagas ut i varje 
åldersklass, och sedan kan man reglera virkeskapitalet på ett lätt sätt icke 
endast för reviret utan för distriktet och därefter för hela landet. Domän- 
styrelsen har då ett medel i sin hand att lätt kunna överskåda, huru avverk- 
ningen ställer sig på de allmänna skogarna, kategorivis sett. Men jag har 
icke tid att närmare uppehålla mig vid detta. 

Jag skall nu i stället be att få göra mig till tolk för jägmästarna, ty jag 
tror, att jag har de flesta med mig i detta fall, och hemställa till domän- 
styrelsen, att, om det skall bli någon kläm på det hela och vi skola kunna 
sona våra synder, nödiga åtgärder genast få vidtagas. Med genast menar jag 
ögonblickligen. En sådan virkeskonjunktur som den nuvarande har man väl 
aldrig sett och kommer väl antagligen aldrig heller att mera få skåda. Vu 
skola vi sälja våra virkesprodukter. Då har jag ett förslag att här framlägga 
åa herrar jägmästares och mina egna vägnar. Vi hörde nyss av inledaren, att 
avverkningen å kronoparkerna var 1,56 kbm. men skulle kunna höjas till 3 
kbm. pr har. På de ecklesiastiska skogarna var den 1,26, men skulle kunna 
höjas till 3,9 kbm. pr har. Det är framför allt, dessa sista siffror som vi böra 
taga fasta på. Visserligen berättade inledaren, att han träffat en jägmästare, 
som påstått, att det var »så tråkigt» att taga befattning med prästskogar. 
Men detta är oförsvarligt talat, och jag skulle vilja hänga den jägmästaren i 
ett rep i ett av de många kvarstående halvruttna träden i någon av hans 
prästskogar, sig själv till straff och andra till varnagel. Herrar jägmästare i 
gemen tänka och tala icke sålunda. Utan mitt förslag är följande: Utsynings- 
förslagen för 1916 äro visserligen redan inlämnade till domänstyrelsen, men stämp- 
lingen börjar icke förrän 1 maj; vi ha alltså en månad på oss. Låt oss då 
göra en ny utredning rörande dessa utsyningsförslag och därvid använda oss 
av de sakkunnigas statistiska uppgifter; vi böra nämligen sannerligen vara 
dem tacksamma för den möda och det arbete, de nedlagt för att få så värde- 
fulla siffror till stånd. Men när vi nu fått dessa siffror, så böra vi ögon- 
blickligen begagna oss av dem, isynnerhet nu under den utomordentligt gynn- 
samma virkeskonjunktur, som är rådande. Vi hemställa alltså till domän- 
styrelsen, att styrelsen ville ombestyra, att dessa utsyningsförslag omarbetas 
under april månad. Nu är det visserligen sant, att å en stor del prästskogar 
avkastningen disponeras av boställshavaren, men när det gäller en ökning av 
enskild mans inkomst, så går nog den enskilde mannen gärna in därpå, vadan 


468 DISKUSSION. 


intet hinder bör kunna föreligga för den tillämnade ökade avverkningen i 
beståndsvårdens intressen å prästskogarna. Genom en dylik ökad avverkning 
på prästskogarna bleve även vedbehovet bättre tillgodosett inom samtliga 
kommunerna, vilket ju vore av betydande värde 1 dessa vedbristens dagar. 

Inledaren slutade sitt föredrag med att tala om transport av jägmästare. 
I denna fråga ha de sakkunniga uttalat sig ganska försiktigt, vilket nog var 
klokt, ty saken får ej ses ensidigt. 

Vad frågan om reseersättningarna beträffar, anser jag, att de sakkunnigas 
förslag är lyckat. På sidan 315 yttra de sakkunniga: »Vidare får det be- 
märkas, att en omläggning av sättet för reseersättningarnas utgående omedel- 
bart måste ske, och det härav någon kostnadsökning orsakas.» Omedelbart 
är icke i morgon eller övermogen, utan 7 dag. Det synes mig alltså rätt och 
billigt, att om jägmästarna nu skola börja taga itu med stämplingar i stor 
skala icke blott i kronoparker och domänskogar utan även å ecklesiastiska 
skogar samt under detta år stämpla, så att säga, under dagar och nätter för 
att kunna medhinna allt, vad skogsvården och vedbristen kräver, så bör om- 
läggningen av reseersättningens utgivande genast äga rum. Det skulle därför 
vara lyckligt, om vederbörande kunde utverka, att riksdagen anvisade för 
innevarande år ett förslagsanslag att täcka de sålunda ökade resekostnaderna. 

Sedan återstår frågan om semester. Vad de sakkunniga där uttalat är till 
allas vår belåtenhet. 

Beträffande slutligen behovet av lönereglering för skogsstaten torde detta 
vara så i ögonen fallande, att ord nu ej behöva offras därpå. Den löne- 
reglering, som på kompromissväg kom till stånd 1908, var högst otillfreds- 
ställande redan från början. Så mycket mera måste detta vara fallet nu. 


Häradshövding Er. G. Hj. Petersson: Herr greve och ordförande! Mina 
herrar! Det betänkande, varom nu är fråga, berör ju även våra häradsall- 
männingar. 

Då så är förhållandet, och då jag under mångårig vistelse i Östergötland, 
där, såsom bekant, ett flertal betydande häradsallmänningar finnes i behåll, 
icke blott lärt mig till fullo inse dessa skogars värde och betydelse i många- 
handa hänseenden, utan ock — särskilt inom den mig anförtrodda dom- 
sagan — intresserat mig för utvidgningen av sådana slags skogar, må det kanske 
ursäktas mig, om jag, ledd av detta intresse, nu beder att under några ögon- 
blick få taga herrarnas uppmärksamhet i anspråk! 

Att även emot häradsallmänningarnas vård och förvaltning åtskilligt kan 
vara att anmärka torde vara sant. Men jämför man, vad de sakkunniga 
haft att säga, å ena sidan om vården av häradsallmänningarna, och å andra 
sidan om skötseln av de andra grupper av skogar, varom betänkandet rör sig, 
så får man ovillkorligen det intrycket, att hushållningen med häradsallmän- 
ningsskogarna lämnat mindre rum för kritik från de sakkunnigas sida än sköt- 
seln av övriga, allmänna skogar. 

Under sådana förhållanden förefaller det, som om man med fog kunnat vänta 
av de sakkunniga, att de i sitt förslag om förändrad förvaltning för härads- 
allmänningarna icke skulle gått fullt så aggressivt tillväga, som de gjort. Utan 
att därför anföra några egentliga sakskäl dekretera de med bestämdhet (pag. 

307), att det måste betecknas såsom ett önskemål, att häradsallmänningarna i 
selen och detta oberoende av deras läge, Sorel eller beskaffenhet måtte i 


er 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING, 469 


en nära framtid komma under skogsstatens omedelbara förvaltning. Och de 
tveka ej heller att för förverkligandet av denna tanke framlägga en plan, 
enligt vilken av häradsallmänningarna tillika med de vitt kringspridda och 
för helt andra ändamål avsedda skogar, som förefinnas dels å de ecklesias- 
tika boställena, dels ock å de allmänna inrättningarnas hemman, skulle bil- 
das nya, s. k. ecklesiastika revir, å vilkas förvaltning allmänningsdelägarna, 
efter vad det synes, icke skulle bliva 1 tillfälle att utöva något nämnvärt infly- 
tande. Närmast skulle dessa revir skötas av statens skogspersonal, men 
för övrigt skulle de i likhet med de egentliga s. k. kronoparksreviren huvud- 
sakligen sortera under ett slags nyinrättade, enbart av ämbetsmän samman- 
satta distriktsstyrelser med en vidsträckt och djupt ingripande förvaltningsmyn- 
dighet. ; 

Ett genomförande av de föreslagna bestämmelserna skulle uppenbarligen 
betyda, att det inflytande å allmänningarnas förvaltning, som allmänningsdel- 
ägarna under senare tider genom förändrad lagstiftning mer och mer tillvun- 
nit sig, skulle bortelimineras. Att detta inflytande varit till skada, hava de 
kommitterade dock icke i någon mån kunnat påvisa. Det torde knappast, 
åtminstone icke i senare tid, kunna påvisas något enda fall, då allmännings- 
delägarna vägrat efterkomma de föreskrifter, som blivit meddelade angående 
skogens vård. Har det funnits en för häradsallmänningarnas utveckling in- 
tresserad revirförvaltare, har han ock i regel hos allmänningsdelägarna funnit 
icke motstånd eller klandersjuka, utan tvärtom förståelse och verksamt under- 
stöd i sitt arbete. 

Och dessutom! Vilka uppoffringar hava icke under tidernas lopp gjorts 
just av allmänningsdelägarna för att genom inköp utvidga och förstora härads- 
allmänningarna! Och hur har man icke på sistone även bringat väsentliga 
offer för att genom avdikningar, väganläggningar m. m. öka häradsallmän- 
ningarnas värde? Ett enda exempel! Kinda häradsallmänning i södra Öster- 
götland, med en ursprunglig areal av 337 tld, har numera genom markför- 
värv utökats till 3,878 tld. Den har alltså mer än tiodubblats i omfattning 
och detta endast på några tiotal av år, och ändå har man samlat ihop en 
fond på 50,000 kr. färdig att användas till inköp av ytterligare skogsmarker. 
Tilläggas kan ock, att delägarna i denna allmänning i ett trettiotal av år så 
gott som fullständigt avstått från all utdelning. 

Vittnar icke detta om ett levande intresse hos allmänningsdelägarna för 
deras skogar och om en år efter år stegrad insikt om skogarnas stora, kom- 
mande värde? 

Helt naturligt framställer sig då den frågan: Kan det under sådana för- 
hållanden vara rättvist eller klokt att, så som nu föreslagits, rycka allmän- 
ningarnas förvaltning undan allt verksamt inflytande, ja allt intresse från deras 
sida, vilka dock sedan urminnes tider genom uttrycklig lag — redan våra 
äldsta landskapslagar tala ju därom — varit anvisade till häradsallmänningarna 
för fyllande av sina virkesbehov och därför även med fog kunna göra an- 
språk på att framför andra hava medbestämmanderätt, då det gäller fråga 
om allmänningsskogarnas skötsel och vård, deras utveckling och förkovran? 
Jag endast frågar? 


Överjägmästare Barthelson: Den siste ärade talaren gjorde en anmärkning 
mot kommitténs förslag rörande häradsallmänningarna. Jag ber få påpeka, 


470 DISKUSSION. 


att detta förslag, såsom han själv sett, innebär ett uttalande från kommittera- 
des sida, att det vore önskligt, att även häradsallmänningarna komme att 
ställas under statlig förvaltning. Vårt betänkande är grundat på en rationell 
skogsvård och förutsätter sålunda, att genom en ny revirreglering dessa all- 
männingar skulle få en fullt rationell vård. Under sådana förhållanden synes 
det mig mycket svårt att inse, att allmänningsdelägarnas intressen skulle på 
något sätt trädas för nära, därigenom att dessa skogar tillförsäkrades en så- 
dan fullt rationell vård. | 

Rörande rättmätigheten av delägarnas anspråk att fritt disponera över dessa 
allmänningar veta vi, att denna rätt är något omtvistad. Sedan uråldriga 
tider har kronan gjort anspråk på äganderätten till allmänningarna. Av kro- 
nan ha också tagits vissa delar av allmänningar, vilka lagts till kronoparker. 
Från den rena rättens synpunkt kan jag sålunda icke heller finna, att det 
skulle vara på något sätt för delägarna förnärmande, att dessa skogar ställ- 
des under statens skogsvårdsförvaltning. Men ännu en gång will jag påpeka, 
att vi endast uttryckt önskan om att så måtte ske, och jag kan icke finna, 
att ett sådant uttalande kan benämnas agressivt. 


Jägmästare Björkbom: Innan jag yttrar några ord om de sakkunnigas be- 
tänkande, skall jag be att få säga något om överjägmästare Wallmos anförande, 
eftersom han kom att nämna mig i sitt yttrande. Överjägmästare Wallmo skild- 
rade, huru han efter många och långa års väntan på goda utsyningsförslag 
från distriktets jägmästare till sist själv grep in och upprättade utsyningsför- 
slag, och huru han för detta tilltag uppfördes, som han uttryckte sig, på jäg- 
mästarnas svarta lista och fann bevis härför 1 en uppsats, som jag skrivit i 
Föreningens för skogsvård i Norrland årsskrift. Jag kan försäkra honom, att 
han icke står på någon svart lista utan räknas till de mera gynnade natio- 
nerna. Då jag skrev denna uppsats, så utgick jag från den klara satsen, att 
jägmästarna väl känna och sköta sina revir och göra upp klara och tydliga 
utsyningsförslag. Jag vet, att det finnes överjägmästare, som äro mycket litet 
ute på sina distrikt, och som på grund av distriktens stora utsträckning omöj- 
ligen kunna känna till skogarna så väl som jägmästarna. Jag kan då icke 
neka till, att det för en jägmästare, som gjort upp ett utsyningsförslag efter 
bästa förmåga och moget övervägande, måste kännas ledsamt, om detta för- 
slag omarbetas av en överjägmästare, som kanske icke känner till skogarnas 
tillstånd så väl som jägmästaren. Jag är dock övertygad om, att detta fel 
icke på något sätt vidlått överjägmästare Wallmo. 

Jag övergår så till de sakkunnigas betänkande. Det är med stor tacksam- 
het jägmästarna emottagit de sakkunnigas betänkande, då de däri funnit, att 
sakkunniga följt de önskemål, som jägmästarna sedan flera år uttalat. Sak- 
kunnigas förslag är starkt, då det är fullt enhälligt, och jag är viss om, att 
det utgör en god grund att bygga en god skogshushållning på. Det finnes 
dock vissa punkter, som kunna giva anledning till diskussion. Jag skall till- 
låta mig att beröra några. 

De sakkunniga framlägga en stor nyhet, som antagligen kommer att väcka 
allt annat än belåtenhet hos jägmästarna. 

Sakkunniga föreslå: 

alt jägmästarnas fullmakter endast skola avse vwiss tjänstegrad ej visst 
revir. 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 471 


samt att transporter av ordinarie jägmästare skall ske i så liten utsträckning 
som möjligt. 

Sakkunniga hava hämtat denna nyhet från järnvägs- och poststaten. Emel- 
lertid föreligga mellan å ena sidan jägmästarnas å andra sidan järnvägs- och 
posttjänstemännens arbete en stor artskillnad. Järnvägs- och posttjänstemän- 
nens arbete är ej beroende av de lokala förhållandena, om jag så får ut- 
trycka mig, d. v. s. deras arbete är ensartat antingen det utövas i södra, 
mellersta eller norra Sverige. Jägmästarnas arbete influeras däremot i avse- 
värd grad av de lokala förhållandena. Arbetseffekten är ej endast beroende 
av allmän fackutbildning utan även av den erfarenhet, som vunnits just å 
den ort, där han tjänstgjort. Denna artskillnad i arbetet ha de sakkunniga 
insett, varför de ej heller följt konsekvenserna av den första satsen: tjänste- 
männen skola utnämnas till viss grad ej revir. Inom järnvägs- och poststa- 
tion äro utnämningarna till viss grad berättigade, då tjänstemannen kan 
utföra ett fullgott arbete, var han än placeras. Han kan därför utan olägen- 
het förflyttas, dit han för tillfället behöves. Inom skogsstaten råder det för- 
hållandet däremot, att i regel den bästa och lämpligaste mannen å en viss 
plats är den, som skaffat sig erfarenhet, d. v. s. tjänstgjort å just denna plats. 
Härför ha även sakkunniga kommit till sin andra sats, transport bör om möj- 
ligt ej ske. 

Jag kan ej annat än finna, att en bestämd motsats råder mellan de sak- 
kunnigas tvenne satser. Utnämning bör ske till viss tjänstegrad, för att tjänste- 
männen lätt skola kunna förflyttas. Tjänstemännen böra aldrig förflyttas. 

Sakkunnigas förslag har framkommit för att möjliggöra ett slags strafftransport. 
Sakkunniga tänka sig, att en jägmästare bör förflyttas från ett mera krävande till 
ett mindre krävande revir ej tvärtom. Sakkunniga synas godkänna transporter, 
endast då det gäller att rätta ett misstag begånget vid en utnämning. Jag med- 
giver, att sådana fall kunna tänkas, särskilt om man tänker på affärsrevir, om jag 
så får kalla dem. Jag menar därmed revir med sågverk eller stora virkes- 
drivningar, kolningar och dylika arbeten, som kräva utom skoglig utbildning 
även vissa andra egenskaper som förmåga att leda arbetare, affärsblick, för- 
måga att ekonomiskt planera och leda arbeten. TI dessa fall kräves rent av 
en särskild begåvning. De särskilda erfarenheter och särskilda kvalifikationer, 
som i dessa fall krävas, kunna mycket väl vid utnämningarna komma till sin 
rätt. Domänstyrelsen har möjlighet att lämna förord åt den för tjänsten mest 
lämpliga, även om han ej efter tjänsteår och meriter i övrigt är den mest 
meriterade. 

Jag är däremot mycket tvivlande, huruvida just dessa speciella kvalifikationer 
kunna komma till sin rätt, om utnämning, som sakkunniga föreslå, endast 
skall ske till viss tjänstegrad. I detta fall synes åtminstone mig konsekvent, 
att den mest meriterade i avseende å tjänsteår och meriter av de tävlande 
utnämnes. Då utnämningen ej avser tjänsten å ett visst bestämt revir, böra 
tydligen ej de egenskaper, som särskilt kvalificera för just detta revir, få influera. 
Dessa egenskaper få sedan komma till sin rätt, då det gäller att placera de 
ordinarie tjänstemännen. Genom transporter av personalen sättes rätt person 
a rätt plats. Jag kan ej finna annat än en nödvändig konsekvens av utnäm- 
ningar till viss tjänstegrad ej revir blir, att personalen måste transporteras. 

Personligen tror jag ej, att transporter äro så skadliga för revirskötseln, som 
sakkunniga framhålla. 


472 DISKUSSION. 


Vad beträffar distriktsstyrelsens tjänstemän synas sakkunniga tänkt sig ett 
slags transporter, om man så kan säga. Tjänstemännen inom de geografiskt 
sett rätt stora distrikten synas ej skola hava vissa bestämda inspektionsområ- 
den, då plan för tjänstemännens inspektioner årligen skall uppgöras. 

Det föreligger emellertid vissa skäl, som tala för att transporter till perso- 
nalens och därmed skogshushållningens gagn böra förekomma. 

Man torde tryggt kunna påstå, att vid en tjänstgöring sådan som en revir- 
förvaltares, initiativ, intresse, arbetsglädje äro av stor och genomgripande be- 
tydelse. I revirtjänstgöringen, där ej ett visst arbete kan framläggas för tjänste- 
mannen, där ej en viss förut bestämd arbetsprestation kräves, kunna just dessa 
egenskaper leda till en verkligt god skötsel och god avkastning från förvaltnings- 
objektet. Saknas dessa egenskaper, och är revirförvaltaren i stället liknöjd, slapp, 
olustig, utledsen, uttröttad, kommer revirskötseln att lida. Bristerna i revirskötseln 
kunna ej avläsas i rapporter och uppgifter, som lämnas till överordnade. Dessa 
kunna vara utan anmärkning. Inspektionen kan aldrig ersätta eller uppväga brister 
och fel hos revirförvaltaren. Är man då ense om, att just duglighet, kraft, 
energi och intresse äro egenskaper, som äro oeftergivliga för en god revir- 
förvaltare, bör tillses, att dessa egenskaper vidmakthållas och utvecklas. En 
sporre till gott arbete ligger i hoppet att vinna något, att få det bättre i ett 
eller annat avseende. De sakkunnigas förslag att inskränka eller helst all- 
deles avskaffa alla transporter tager enligt min mening bort ex drivkraft, som 
kan hålla de goda egenskaperna hos revirförvaltaren uppe. Den intresserade 
och dugliga tjänsteman, som en gång i tiden fått på sin lott ett av dessa 
enklare reviren, som sakkunniga vilja använda till mindre dugliga tjänstemän, 
bör enligt sakkunnigas förslag i regel få stanna kvar här. Transport till ett 
annat revir, som skänker mera intressant arbete, kanske kommer att bliva 
beroende av, huruvida någon straffdelinkvent finnes eller ej. 

Då man betänker, huru olika förmåner de skilda reviren erbjuda, t. ex. i 
bostadsförhållande, kommunikationer, i bekvämligheter, i skolförhållanden m. m., 
torde man ej kunna finna något obefogat ligga däri, att rätten till transport 
från ett revir till ett annat bör stå öppen och erkänd. Det ligger en stor 
skillnad i att förvalta ett revir, där man har goda järnvägsförbindelser, goda 
vägar till varje skog, där man sällan eller aldrig behöver ligga borta eller, 
då man måste göra det, har ett gott hotellrum till sin disposition eller ett 
revir, där allt eller mer eller mindre av detta saknas. Det ligger något hårt 
i, att den, som en gång fått ett revir vanlottat på allt av bekvämlighet och 
trevnad, ej skulle annat än i få undantagsfall äga rätt att transporteras. Den, 
som känner sig bunden för hela sin tjänstgöring till vidriga förhållanden, kan 
tappa en del goda egenskaper, en revirförvaltare behöver, och försjunka i en mer 
eller mindre apatisk likgiltighet. Möjlighet till transport bör stå öppen, och 
jag vill påstå, att det finnes revir, från vilka tjänstemannen bör transporteras 
efter viss tid, och som således alltid böra förvaltas av ungt, spänstigt folk. 
I föregångslanden i skogsskötsel tillämpas denna princip. Jag vet, att öster- 
rikiska skogstjänstemän med tjänstgöring i Bosnien snart nog förflyttas till 
bättre, mera välbelägna revir. Jag tror, att samma förhållande gäller Preussen, 
där man t. ex. alltid har det yngsta folket borta i gränstrakterna i Ostpreussen. 

Då revirförvaltare utnämnes, vore bäst, om samma principer vid transporter, 
som tillämpats senare åren, även allt framgent användes. 

De sakkunniga ha föreslagit, att revir av två olika grupper skola bildas, 


Y 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. ANS 


nämligen dels kronoparksrevir av skogar, vilkas avkastning helt eller delvis 
ingår till domänfonden, dels ecklesiastika revir omfattande övriga allmänna sko- 
gar. Som motiv härför anföres, dels, att en rättvis fördelning av kostnaden 
för revirpersonalen härigenom skulle vinnas dels att vid en geografisk revir- 
delning de ecklesiastika skogarna m. fl. allt framgent skulle bliva mindre 
väl skötta. Slutligen framhålla de sakkunniga, att med de goda järnvägsför- 
bindelserna, som numera finnas i hela södra Sverige, det ej skulle medföra 
någon olägenhet, att en revirdelning verkställdes efter skogarnas art, samt 
att kostnadsökningen till följd därav, att en kronoparks- och en ecklesiastik- 
jägmästare ofta nödgades inom samma trakt göra samma resa, ej kommer att 
bliva nämnvärd. 

Jag kan ej finna, att sakkunniga genom sitt förslag vunnit, vad som åsyftats. 

Vad då förvaltningskostnaderna för de olika slagen av skogar beträffar, är 
att märka, att under ecklesiastikrevir ingå skogar av olika natur, varför för- 
valtningskostnaderna för de olika slagen av skogar måste allt fortfarande be- 
räknas. Distriktsstyrelse och domänstyrelse bliva gemensamma för kronoparks- 
och- ecklesiastik revir. Aven här behöves kalkyler för att få fram andel i 
förvaltningskostnader. För en rättvis fördelning av personal och andra kost- 
nader mellan domänfonden och kyrkofonden m. fl., kan således lika gärna 
kalkylerna utföras hela vägen, då de ändå måste tillgripa ett flertal fall. Man 
kan således ej undvika beräkningar om de å olika skogar å belöpande kost- 
naderna genom sakkunnigas förslag. 

Vad åter beträffar de sakkunnigas förmenande, att jägmästaren ej skulle 
ägna de ecklesiastika m. fl. skogarna lika stort intresse som kronoparkerna, 
så länge skogar av olika kategorier ligga under samma jägmästares förvalt- 
ning, tror jag att sakkunniga misstagit sig om orsakerna. Det förefinnas 
nämligen en del omständigheter, som försvåra, ja omöjliggöra införandet av en 
nationell skogshushållning åå ecklesiastika skogar. Skogsodlingen förhindras 
av vidsträckt betesrätt; den värdefullaste delen av virkesavkastningen ödslas 
bort till husbehov. Arrendekontrakt finnes, som giver arrendatorn sådant infly- 
tande å skogsskötseln, att man faktiskt ej kan utföra avverkningar utan arren- 
datorns medgivande. Komma sådana sidoinflytelser bort, finnes all anledning 
att antaga, att jägmästarna skola ägna dessa skogar en lika god vård som 
kronoparkerna. 

Vad slutligen resekostnaderna beträffar, komma dessa avsevärt att ökas vid 
ett genomförande av revirregleringar på sätt sakkunniga föreslagit. Det är 
vanligt, att en ecklesiastik skog och en kronopark eller domänskog ligga i 
närheten av varandra. Ofta äro dessa skogar så små, att förrättningen på 
var och en av dem drager kanske blott en bråkdel av en dag. Skola för- 
rättningarna handläggas av olika personer, tvinga ofta tågförbindelserna att 
för varje skog offras lika mycken tid, som skulle behövas för båda skogarna, 
om samma tjänsteman handlagt dem. 

De mål, som sakkunniga avsett att vinna med en revirdelning efter skogar- 
nas natur, kan därför enligt min mening ej vinnas. 

En del detaljanmärkningar torde även med fog kunna anföras mot sak- 
kunnigas betänkande och förslag, men avstår jag från att nu yttra mig därom. 


Kanslirådet Tigerschiöld: Först skall jag be att få rätta ett missförstånd, 
som möjligen uppkommit i anledning av mitt anförande i en annan fråga, 


474 DISKUSSION. 


nämligen frågan huru man skulle kunna erhålla arbetare på de ecklesiastika 
skogarna. Då jag yttrade, att man på avlägsna sådana skogar borde kunna 
påräkna någon arbetskraft av arrendatorn och hans tjänare, så var icke min 
mening, att man skulle få dessa att ersätta de sakkunniga skogsarbetare, som 
jag anser, att vi behöva, utan jag tänkte på, att de skulle kunna fullgöra en 
del vinterkörslor, som man behöver. Jag anser det obehövligt att tillägga, att 
jag i en fackkunnig skogsarbetarestam ser ett av de bästa medlen att utnyttja 
vårt skogskapital. Själv har jag på de skogar, jag närmast har att intressera 
mig för, sökt förvandla jordtorp till skogsarbetaretorp, då jag anser det bättre, 
att dessa torpare lämna sin kraft till skogen än till jorden. 

Då jag hade tillfälle att inför denna församling förra året yttra mig om de 
ecklesiastika skogarnas bristande avkastning, så utgick jag från de allmänna 
siffror, som stodo till buds. Jag kände den produktiva skogsmarkens storlek 
och avkastningens storlek och slöt mig då till, att det måste vara något på 
tok. Nu har denna kommitté beträffande de södra och mellersta skogarna 
med siffror ådagalagt, att det är något på tok med dem. Jag har fått bevis 
för riktigheten av vad jag i fjol yttrade. Jag rönte då gensägelse av över- 
jägmästare Wallmo — ja, han är icke nu närvarande, så att jag skall icke 
tala illa om honom — och han sade, att det icke var så illa ställt med de 
ecklesiastika skogarna, ty han hade för sin del inom sitt distrikt sökt att 
verka även för deras vård. Nu ha vi också hört, att han utfärdat ett nådigt 
brev till jägmästarna, som de skulle rätta och packa sig efter, och därigenom 
har han givit bevis för riktigheten av vad han då yttrade. Men han har själv 
fått erkänna, att trots hans åtgöranden allt dock icke är, som det borde vara. 
Jag är rädd för att trötta med siffror, jag skall endast be att få erinra om 
några nakna fakta. Det står på sid. 63 tabell 12, att avverkningen på krono- 
parker i medeltal varit 1,;6 men för de ecklesiastika boställsskogarna endast 
1,26, då den i stället bort vara 3,9. Vad göres oss mera vittne behov? Vad 
säger detta arbete vidare om de beståndsvårdande huggningarna? Jo, att å 
de ecklesiastika skogarna skulle 5,3; & årligen bort gallras på kronoparker och 
5,4 på ecklesiastika skogarna, men i stället ha å kronoparker endast 2,1 2 
gallrats och å de ecklesiastika skogarna endast o,8 Z. Häri ser jag ett be- 
vis för riktigheten av vad man då vågade yttra. Vad säger vidare denna 
kommitté på sid. 65: Jo, att orsaken till dessa brister ligger i den bristande 
förvaltningen. Nu -:-har jägmästare Wallmo, sedan han fått denna bok, blivit 
så handlingskraftig, att han t. o. m. velat hänga jägmästare, som icke upp- 
fyllde de krav, som borde ställas på dem i avseende å de ecklesiastika sko- 
garna. Vi veta, att man förr i världen till avrättningsplatser uppsökte hemska 
platser i skogen, och om han nu för denna hängning skulle vilja välja någon 
riktigt hemsk skog, så borde han taga någon av de ecklesiastika skogarna. Men 
nog får han i så fall vara kvick i vändningen och passa tiden, ty, enligt vad 
kommittén upplyser, uppehåller sig en jägmästare högst ett par timmar om 
året på en ecklesiastik skog. Men för min del skulle jag vilja upplysa, att 
om han hänger dem, så skulle jag vilja skära ned dem, ty jag skattar dem 
högt, och vi behöva dem för att få denna skogsvård ordnad på ett mer till- 
fredsställande sätt. Jag tillät mig förra gången yttra, att våra revirförvaltare 
ha ett så stort arbete att utföra, att man icke får begära mera av dem, och 
jag menar, att man på något sätt borde söka underlätta deras arbete vare sig 
genom att skaffa sig flera jägmästare eller genom andra anordningar, så att 


Here 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. ATS 


de kunde få mera begränsade arbetsområden och därigenom mer tid att in- 
tressera sig för de särskilda skogarnas avkastning. 


Professor Tor Jonson: Innan kommitterade gingo att föreslå åtgärder till 
ändrad skötsel av statsskogarna i Södra Sverige, så började de med ett högst 
berömvärt företag, nämligen uppställandet av en statistik över tillståndet i 
nuvarande stund. Det befanns därvid, att vi icke ha mer än c:a 60 kubik- 
meter pr hektar i medeltal på dessa skogar. Kommitterade ansågo emeller- 
tid, att virkesförrådet vid skogsindelningen var undertaxerat, och företogo 
sig därför att upprätta erfarenhetstabeller över kubikmassan vid olika åldrar. 
Härefter framställdes på grundvalen av dessa tabeller och med kännedom 
om arealen av de olika åldersklasserna en ny beräkning av vwvirkesförrådet, 
som i det närmaste var 350 2 högre, än som visades av utdraget ur hushålls- 
planerna. 

Det är ju svårt att på rak arm avgöra, om denna sålunda korrigerade 
siffra är den rätta. För min del tror jag, att korrigering nog var behövlig, 
men att den är litet för optimistiskt gjord. Åtminstone tabellerna för gran 
synas ge rätt mycket högre massor, än som i genomsnitt kan väntas hos 
skogsbruket i stort. Emellertid har på grundvalen av dessa korrigerade siff- 
ror gjorts en beräkning dels rörande den tillväxt, som skogarna under nu- 
varande förhållanden giva, dels ock över vilken avkastning de under mera normala 
förhållanden och mera normal åldersklassfördelning skulle lämna. Man kom 
då till siffror, utvisande en tillväxt ungefär 1 å 11/, kubikmeter större än 
den avverkning, som enligt befintlig statistik skulle vara uttagen från samma 
skogar under sista åren. Följden härav blev, att kommitterade och andra 
kommo till den slutsatsen, att vi snarast måste taga ut en del av den så- 
lunda årligen hopsparade tillväxten, och det föreslås därför en avsevärd för- 
höjning i hittillsvarande avverkning. Det är ju en till synes fullt naturlig konse- 
kvens av den gjorda utredningen. Emellertid tala vissa omständigheter för, 
att det i praktiken möjligen ej förhåller sig på alldeles samma sätt som på 
papperet. Jag har själv ofta varit i tillfälle att kontrollera äldre taxeringar 
och jämföra dem med resultat enligt ny taxering, och jag vill i likhet med 
de kommitterade påpeka, att vi efter de nya taxeringsmetoderna ofta få av- 
sevärt högre siffror för virkesförråd, tillväxt och avverkning än förut. Men 
om vi hittills skulle avverkat så litet på t. ex. bruksskogarna, som bokföringen 
eller hushållningsplanerna visa, så skulle vi ha mera skog kvar. Våra avverknings- 
beräkningar ha ofta grundats på arealens och kubikmassans storlek å ett för 
20 år avsett periodbygge. Emellertid har dels taxeringen säkerligen ofta varit 
för låg ifrån början, och dels har man icke medräknat den tillväxt, som på 
dessa 20 år hinner avsätta sig. Man har sålunda i planen beräknat, att så och 
så många kubikmeter skulle uttagas, men sedan har uttaget alltid måst bliva 
större, än vad planen angav. Man har därjämte enligt min uppfattning i regel 
arbetat med för låga siffror, när det gällt att bokföra den virkesmängd, 
som från skogen verkligen uttagits. En sammanställning av tillväxt och av- 
verkning styrker detta mitt påstående såsom gällande för de flesta svenska 
skogar. Hade t. ex. de ecklesiastika skogarna avkastat mer, än statistiken 
visar, så skulle de nu haft ofantliga virkesförråd. 

Av denna orsak synes mig skillnaden mellan den avverkning, som hittills 
ägt rum, och den, som hädanefter borde kunna åstadkommas, icke vara så 


476 DISKUSSION. 


stor, som man trott. Man gör den beräkningen, att där förr uttagits 2 
kubikmeter skulle man nu kunna uttaga 3, vilket innebär, att man skulle 
kunna taga ut 50 2 mera än förut. Men då, som jag förut framhållit, stati- 
stiken beträffande det verkligen uttagna virket enligt min uppfattning med 
säkerhet är för låg och icke så litet för låg, så torde ökningen 1 avverkning 
på mer än en skog endast bli skenbar, d. v. s. inskränka sig till en ren bokförings- 
fråga. Jag har således velat göra en invändning mot att på grundval av jämförelse 
mellan tillväxt av det hittills bokförda virkesuttaget göra alltför optimistiska 
slutledningar med hänsyn till skogarnas ökade avkastningsförmåga. Det är visser- 
ligen högst sannolikt, att vi kunna öka avverkningen å allmänna skogar något, 
men tillväxt och avverkning stå säkerligen icke i sådan disproportion till var- 
andra, som vissa siffror ur vår i många avseenden underhaltiga skogsstatistik 
utvisa. j 


Överjägmästare Welander: Vi norrländska statsskogstjänstemän äro visserli- 
gen ganska talrikt samlade här, men vi veta ju, att det nu är de södra sko- 
garnas dag, och yttrandena från dem, som representera dessa, synas bliva 
ganska omständliga, varför jag icke skall bliva mångordig rörande de rent 
skogliga förhållandena. 

Jag lyckönskar kommittén till det utmärkta förslag, som föreligger, och jag 
hoppas, att det skall bliva till stöd också för oss, särskilt i fråga om revirre- 
glering. Det är emellertid tvenne punkter i betänkandet, som även beröra oss 
norrlänningar, nämligen först och främst rörande de ecklesiastika skogarna, ty 
om det skall ske en omändring i dessa organisationer, så är det klart, att den 
bör utsträckas över hela landet. 

Den andra punkten i förslaget som också berör oss, är frågan om transport 
av skogstjänstemän. Vad jag i detta avseende kommer att säga, går icke i 
alldeles samma riktning, som vad överjägmästare Wallmo i dag yttrat. — Rö- 
rande de ecklesiastika skogarna ha vi en alldeles särskild målsman för dem i 
kanslirådet Tigerschiöld, som både nu och vwvid fjolårets möte yttrat sig i 
frågan. Jag anhåller få begagna tillfället och uttala ett varmt tack till kan- 
slirådet Tigerschiöld för de ord av erkännande, som wi förra året fingo mot- 
taga av honom. Jag kan icke erinra mig, att vi skogsmän från privat håll 
fått röna något liknande prov på förståelse för vårt arbete, som det vi vid 
detta tillfälle erhöllo. Det gjorde oss gott och bör göra oss synnerligen för- 
sonliga i denna diskussion. Dock måste jag säga, att jag icke i allo kan an- 
sluta mig till den uppfattning, som uttalats av kanslirådet Tigerschiöld. 

Beträffande de skarpa anmärkningar, som gjordes vid fjolårsmötet om dessa 
skogars skötsel, få vi icke glömma, att den mindre goda hushållningen, och 
särskilt överhållandet av övrigt virke, beror till stor del därpå för flertalet 
skogar, att boställshavaren åtnjuter halva avkastningen. Vederbörande, som 
fastställt planerna, ha, som jag förmodar, tagit hänsyn till den tillfälliga bo- 
ställshavaren, men det gick inte gärna an att låta en bliva stormrik och en annan 
fattig. Detta är emellertid en svårlöst praktisk fråga. 

Vad nu själva organisationsfrågan beträffar, har föreslagits, att det skulle in- 
rättas särskilda ecklesiastika revir och särskilda kronoparksrevir. Detta är 
något oväntat, och då kommittén på andra ställen i betänkandet ger uttryck 
åt den tanken, att genom skapandet av sammanhängande revir skogen skulle 
skötas bättre, och att spridda skogar försvåra skötseln, så måste det ha varit 


rn 294 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 477 


synnerligen starka skäl, som legat till grund för detta förslag. Och vilka äro 
dessa skäl? Jo, de sakkunniga säga, att skogarna äro olika i medeltal: präst- 
skogarna äro mindre och kronoparkerna större. Nu är det väl dock så, att 
det finnes också ett flertal smärre kronoparker 1 södra Sverige, utan att någon 
dock vill föreslå särskilda revir för dessa. Men så heter det också, att präst- 
skogarna i allmänhet äro så belägna, att någon export från dem icke kan 
ifrågakomma. Men även detta förhållande gäller för många kronoparker. 

Huvudskälet synes dock vara, att skogsvården icke är tillfredsställande. 
Vad kan nu detta betyda? Det betyder, antingen att jägmästarna icke haft 
tid att ägna sig åt skogsvården, eller att de saknat tillräckligt intresse för 
denna sak. Det kan vara riktigt, att den mindre tillfredsställande skötseln 
beror på, att personalen icke räckt till, men jag blev överraskad, när inleda- 
ren sade, att det från jägmästarehåll uttalats, att det var »tråkigt» att arbeta 
med de ecklesiastika skogarna. Ifall det förhåller sig så, att vissa jägmästare 
sakna det rätta intresset för vården av de ecklesiastika skogarna, så ber jag 
att få protestera häremot åtminstone för min del och för hela mitt distrikt. 
Våra jägmästare äro icke sådana, och jag tror, att om det kommer till kritan, 
så är det flera, som skulle vilja fritaga sig i detta fall. Jag vågar uttala, att 
statsmakterna kunna räkna på, att vi göra vår plikt, men felet har varit, att 
områdena äro för stora. 

Skälen äro så svaga, att man känner sig frestad att undra: finnas icke några 
andra skäl? Huru ligger hela denna fråga? Jo det gäller att få en sakkunnig 
skötsel av dessa prästskogar. Huru skall denna sak praktiskt ordnas? Vid be- 
svarandet av denna fråga står jag icke på samma ståndpunkt som kanslirådet 
Tigerschiöld. Jag vill som exempel anföra, att i mellersta Norrlands distrikt 
äro de ecklesiastika skogarna spridda över Ångermanland, Jämtland, Medel- 
pad och upp till Dorotea socken. Då man nu räknar fågelvägen mellan sko- 
garna till 2 å 3 mil — räknar man den verkliga vägen, så blir det längre, 
kanske 3 å 4 mil mellan varje skog — så kommer därtill, att även krono- 
parkerna, åtminstone i detta distrikt, ligga fördelade över hela länet, och då 
frågar jag: skall det vara lämpligt att skapa revir med ännu mer spridda 
skogar än nu är fallet genom att göra en sådan fördelning, som här ifråga- 
satts? Jag måste ställa mig minst sagt tveksam, huruvida detta kan vara prak- 
tiskt. Jag skall nu icke yttra mig bestämdare, därför att frågan är föremål 
för en utredning, som man har att avvakta, men så mycket vill jag säga, att 
skall man kunna vara med om ett sådant förslag, så måste andra och star- 
kare skäl framföras. | 

Vad sedan transportfrågan beträffar, har den kommit för oss norrlänningar 
som en överraskning. De sakkunniga säga, att någon transport icke bör före- 
komma, därför att det tar tid, innan man hinner att sätta sig in i förhållan- 
dena o. s. v. I stort sett kan man instämma däri, att det skulle vara bäst, 
om man kunde kvarstanna på den plats, som man känner, och ifall bostads- 
förhållanden, särskilt i fråga om skolor och kommunikationer, klimat m. m. 
voro likartade för reviren, så vore ej så mycket att invända. Men det är i 
dessa avseenden annorlunda med skogsstatens tjänstemän än t. ex. statens 
järnvägars tjänstemän. Kommitterade säga: »Frågan om transport av ordi- 
narie jägmästare har 1 Sverige erhållit en viss aktualitet, enär vårt land till 
följd av sin stora utsträckning från norr till söder omfattar revir med väsent- 
ligt olika tjänstgöringsförhållanden.> Men detta gäller både Norrland och 


478 DISKUSSION. 


södra Sverige. Vad är då det egentliga skälet till, att man önskar en för- 
flyttning från Norrland? Det är först och främst de klimatiska förhållandena, 
vilka medföra, att levnadsbetingelserna äro mycket svårare 1 Norrland än på 
övriga ställen i vårt land. I fråga om själva skogsförvaltningen är nog den 
åsikten allmänt rådande i nedre delarna av landet, att denna är väsentligt 
olika, så snart man kommer norr om Dalälven, och, såvitt jag uppfattade pro- 
fessor Andersson riktigt, var hans mening, att det måste bliva en annan skogs- 
skötsel däruppe även för framtiden. Det var med stor ledsnad, som jag hörde 
en man med professor Anderssons auktoritet kasta ut dessa ord. Då vill jag 
som skogsman säga, att vi icke ha någon erfarenhet om, att skiljaktigheterna 
beträffande skogsskötseln skulle vara så stora, och denna erfarenhet har gjorts 
av skogsmän, som tjänstgjort såväl i Norrland som i södra Sverige. Nu har 
förslaget i transportfrågan givetvis påverkats av det förhållandet, att kommit- 
terade icke tjänstgjort i Norrland. Där har emellertid under de 6 å 3 se- 
naste åren skett mycket stora förändringar av skogsskötseln särskilt genom 
trämasseindustrien. Nu kan man göra föryngringar av skogen långt uppe i 
Lappmarken: överallt utvidgas de områden, där man har en ordnad skogs- 
skötsel. Men herrarna i södra Sverige tro väl icke, att vi kultivera, kanske 
icke heller att vi dika så, som verkligen är fallet. Jag skall därför be att få 
nämna några siffror härom för 1913 rörande mellersta Norrlands distrikt, som 
går ända upp till Dorotea socken och fjälldalarna i Jämtland. Vi ha kulti- 
verat på samtliga allmänna skogar omkring 1,000 hektar i medeltal pr revir 
detta år. Det finnes icke något distrikt i mellersta Sverige, där man i me- 
deltal kultiverar så mycket. Den årliga kultiveringen per revir är nämligen för 
mellersta Norrlands distrikt 84 hektar, under det att den i Södra Sverige pr revir 
endast utgör 79 hektar. För varje revirförvaltare i mellersta Norrland utgjorde to- 
tala kulturkostnaden i medeltal 5,123 kr. och för de 5 södra distrikten 5,262 kr. 
För dikning hava kostnaderna per revir uppgått i mellersta Norrland till 4,640 
kr. och i de 5 södra distrikten till 1,406 kr. Varje revirförvaltare däruppe 
har således större kulturarbete än herrarna i södra Sverige. Och vi dika för 
mer än 3 gånger så mycket, som man gör pr revir där nere. Det börjar så- 
lunda att gå framåt, och jag tycker, att kommittén bort inhämta något mera 
om detta arbete. I fråga vidare om upphuggning av virke, som mången nog 
tror icke sker till nämnvärd omfattning i de norrländska reviren, får jag an- 
föra, att kostnaderna för avverkningar i de fem norra distrikten 1913 på varje 
revirförvaltare uppgått till 15,674 kronor och på varje revirförvaltare i de fem 
södra reviren till 18,224 kronor. Större är icke skillnaden. 

Med vad jag här anfört, har jag för en gångs skull velat visa, att skillna- 
gen i intensitet börjar utjämnas, och att vi verkligen söka att efter vår förmåga 
och så långt våra krafter räcka göra, vad vi kunna, men det är orimligt stora 
områden, som vi ha att utföra detta arbete på, och när ingen tagit reda på 
det här, så ha vi måst tala om det själva. 

Kommitterade yttra vidare: »Den kännedom om vårt lands skiftande skog- 
liga förhållanden och den allsidighet i utbildningen och mognad i omdömet, 
som följer av en vidgad erfarenhet, böra skogstjänstemännen bibringas genom 
en rätt ordnad instruktionstjänstgöring under sin extratid eller genom studie: 
resor. »Förflyttningar av ordinarie revirförvaltare kunna således under inga 
omständigheter försvaras som ett medel att vidga tjänstemännens skogliga er- 
farenhet», men om kommitterade utgå ifrån att för framtiden en dylik instruk- 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 479 


tionstjänstgöring skall tillämpas, så förfaller ju också deras huvudskäl mot rätt 
till transport, som ju var bristande kännedom om skiftande skogliga förhållan- 
den i landet.» Jag tycker, att kommittén här kommer i strid med sig själv. 

Så säges det, att en transport skulle dock kunna få förekomma i särskilt 
ömmande fall. En förflyttning skulle alltså få ske från t. ex. Västerbotten till 
Bergslagen och från Bergslagen till södra Sverige, men endast under ett vill- 
kor, nämligen att den transportsökande tidigare har tjänstgjort på dessa platser: 
han måste förut ha varit anställd i de trakter, dit han begärt transport. Jag 
kan icke finna detta vara riktigt. Såvitt jag kan förstå, skulle följden härav 
naturligtvis bliva den, att yngre skogstjänstemän sökte få sin utbildning där 
nere för att sedan kunna ha denna trumf på hand, ty då kunde de hoppas, 
att om de sedan komme till de nordliga ödemarkerna, så skulle de sedan 
kunna erhålla transport söder ut. Detta skulle icke de andra kunna få. Då 
bleve det de ekonomiskt starkare, som komme att hålla sig där nere i de syd- 
liga trakterna, och på detta sätt komme rikemans barn att bliva gynnade. 
Det må vara sant, att det tar någon tid att sätta sig in i de lokala förhål- 
landena i ett revir, vilket kan verka i någon mån ogynnsamt på förvaltningen, 
men detta är dock snart övergående. Men huru tro herrarna, att detta skulle 
i längden inverka på de tjänstemän och deras förvaltning, som äro tvungna att 
söka sig upp till dessa trakter utan utsikt annat än i särskilt ömmande fall 
att få transport söder ut? Som jag förut påpekat, äro bostadsförhållanden och 
kommunikationsförhållanden där uppe ofta sådana, att en jägmästare verkligen 
kan vara i behov av att erhålla en transport, och jag håller före, att 
en jägmästare, som under åratal tjänstgjort där uppe, bör vara värd den er- 
känslan, att när den fysiska vigören slappar, han kan få transport söderut 
och sålunda lämna plats för en yngre kraft. Jag tror, att om det kan ordnas 
på detta sätt, detta vore en lycklig åtgärd även för förvaltningen av de stora 
och värdefulla statsegendomarna i Norrland. 


Generaldirektör Fredenberg: Gentemot överjägmästaren Wallmos uttalande, 
att domänstyrelsen för högkonjunkturens utnyttjande borde vidtagit åtgärder 
för avverkningens höjande, så vill jag erinra, att domänstyrelsen redan utsänt 
en cirkulärskrivelse till skogsförvaltningarna med uppmaning, att med hänsyn 
till nu rådande högkonjunktur samt statskassans behov av största möjliga av- 
kastning från statsskogarna i utsyningsförslagen upptaga dels största möjliga 
avverkning att uttagas genom beståndsvårdande huggningar, dels så stor av- 
verkning genom slutavverkning, som lämpligen ansåges kunna uttagas. Då 
emellertid av överjägmästare Wallmos framställning vill synas, som om denna 
cirkulärskrivelse skulle fallit i glömska i hans distrikt, så skall jag föranstalta 
om, att utsyningsförslagen i Bergslagsdistriktet bliva återremitterade för att 
granskas med hänsyn till denna cirkulärskrivelse. 


Hovstallmästare G. Tamm: Jag var icke närvarande under det anförande, 
som hölls efter överjägmästare Barthelsons föredrag angående häradsallmän- 
ningarna; jag hörde endast de sista orden i en avgiven replik. Jag vill emel- 
lertid rörande häradsallmänningarna och södra kommitténs ställning till de- 
samma säga, att kommittén visserligen anser, att de böra ställas under skogs- 
förvaltningens vård, men detta uttalande sker mera i förbigående, ty menin- 
gen med södra kommitténs förslag är icke, att någon som helst förändring 


31 Skogsvårvsföreningens Tidskrift 1916. 


480 DISKUSSION. 


skulle vidtagas i nu bestående förhållanden, den enda ändring, den södra 
kommittén avser, är, att 1 stället för statsskogsförvaltare skulle de av oss före- 
slagna ecklesiastikskogsförvaltarna inträda. Jag för min del står i detta fall 
fortfarande på samma ståndpunkt som den norrländska skogsvårdskommittén, 
som beträffande allmänningsskogarna i Norrbottens och Västerbottens län före- 
slog, att i regel skogsingenjörerna skulle taga hand om dessa allmänningars 
skötsel. Det säges härom i $$ 4 och 5: »Där ej för allmänningsskog anställts 
särskild skogsförvaltare, skall utsyning ombesörjas av vederbörande skogsstats- 
tjänsteman.> Och vidare: »Önskar delägare att för allmänningsskogs skötsel 
och vård anställa särskild skogsförvaltare, ingive till Konungen ej mindre för- 
slag till instruktion att gälla för skogsförvaltarens tjänsteutövning — — — 
Förena sig delägare därom, må samma person kunna utses till förvaltare för- 
två eller flera skogar.» 

Således har norrlandskommittén, som jag haft äran tillhöra, uttalat sig för, 
att om allmännings styrelse önskar att genom egen personal handhava skogens 
vård, så står det den fullständigt öppet, naturligtvis under kontroll av distrikts- 
styrelsen. Nu är det möjligt, att slutorden i talarens anförande voro hetsi- 
gare än anförandet för övrigt, men skulle anförandet i sin helhet ha varit 
sådant som slutet, då vågar jag säga, att med den uppfattning, som kommit- 
tén haft, var detta angrepp ute i ogjort väder. 

Jag skall icke närmare inlåta mig på överjägmästare Welanders anförande 
rörande uppdelningen av reviren. Då han säger, att han icke kunnat bliva 
övertygad om lämpligheten av kommitténs förslag, så vill jag säga, att detta 
förvånar mig icke, ty jag som i denna fråga disputerat med honom i sex år 
inom norrlandskommittén, har givetvis ej kunnat hoppas, att överjägmästare 
Welander kunde bliva övertygad av oss i södra kommittén, men jag lyck- 
önskar honom 1i alla fall till att ha kvar sitt gamla stridshumör. Däremot 
hade jag ej väntat av min värderade vän, P. O. Welander, att när vi i södra 
kommittén föreslagit, att transporten icke måtte ske i så vidsträckt omfatt- 
ning som hittills, han om detta förslag fäller det omdömet, att detta skulle 
ha skett för att gynna rikemans barn. Jag hade icke trott, att han skulle 
vilja föra fram ett så demagogiskt skäl. 


Överjägmästare Barthelson: Jag blev uppkallad av ett par anföranden 
rörande kommitténs förslag i befordrings- och transportfrågan. Jag vill först 
vända mig mot Ööverjägmästare Welander, som höll ett anförande, genom 
vilket som en röd tråd gick den uppfattningen, att kommitténs förslag av- 
såg att utestänga norrlänningarna från denna transport. Då många möjli- 
gen fått den uppfattningen, att så skulle vara fallet, skall jag be att få läsa 
upp några rader i kommitténs betänkande rörande denna fråga. Kommittén 
yttrar: 

»Anses emellertid transport av ordinarie jägmästare av humanitetsskäl än- 
dock i ett eller annat fall böra ske, så bör för dessa fall ej uppdragas några 
bestämda gränser. Ej heller är det lämpligt att på sätt stundom föreslagits 
uppdela landet i vissa rayoner, inom vilka transport skulle få ske, utan bör 
varje särskild transportfråga bedömas individuellt. Den transportsökandes rent 
personliga skicklighet med hänsyn till just den ifrågavarande platsen bör så- 
lunda vara utslagsgivande. Det bör sålunda ej möta större hinder att från 
Västerbotten transportera en jägmästare till de sydligaste provinserna än från 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 481 


Bergslagen till sagda provinser under förutsättning blott, att i båda fallen den 
sökande tidigare under en längre periods sammanhängande tjänstgöring i rikets 
sydligaste delar styrkt sig äga goda förutsättningar för att på eget ansvar 
sköta revirtjänst därstädes.» 

Då kommittén föreslagit dessa villkor för transport, så står detta i full 
överensstämmelse med kommitténs uppdrag, vilket var att inlämna förslag, 
som kunde lända till en bättre skötsel av statsskogarna. Det kan icke för- 
nekas, att ett av hindren för införandet av en rationell skogsvård i många 
fall varit just transportväsendet 1 dess hittillsvarande tillämpning. Med hän- 
syn till revirens stora omfattning är det givet, att den, som beviljats transport, 
behöver ett eller annat år för att sätta sig in 1 det tillträdda revirets skötsel 
och i de på olika orter inom vårt vidsträckta land rådande avsättningsförhål- 
landena. Kommittén har dessutom icke satt sig emot, att en sådan förflytt- 
ning skulle kunna ske, tvärtom har kommittén framhållit, att den i vissa fall 
borde få äga rum. Om t. ex. en jägmästare sitter i ett lappmarksrevir någon 
längre tid, så måste det anses rättvist, att han får flyttas, men förflyttningarna 
böra icke ske 1 alltför stor utsträckning eller så, att staten blir lidande därpå. 

En annan talare, herr Björkbom, vände sig mot kommitténs förslag, att 
jägmästare icke skulle få utnämnas på samma sätt, som nu är fallet. Han 
anförde härvid, att för postmästare gälla för närvarande icke liknande begrän- 
sande bestämmelser. Ja, detta är helt naturligt, därför att postmästarens tjänst 
är tämligen ensartad över hela landet, men jag tycker icke, att man med 
skäl kan säga, att jägmästartjänsten är så beskaffad. Det är nog svårare att 
sätta sig in i förhållandena på ett revir än på ett postkontor. 

Så nämnde han vidare, att i Preussen och Österrike fick en sådan trans- 
port äga rum. Men, mina herrar, det beror därpå, att dessa tjänstemän haft 
en så grundlig förberedande tjänstgöring, och att förhållandena där äro tämligen 
likartade, så att tjänstemännen äro fullt vuxna att sköta vilket revir som helst. 
Kommer man hos oss därhän, att tjänstemännen i varje fall äro vuxna sitt 
uppdrag, då kommer också transportfrågan alldeles säkert att ordnas nästan 
av sig själv. 

Slutligen skulle jag vilja yttra några ord rörande vad som sagts mot för- 
slaget att dela reviren efter deras art. En föregående talare har redan på- 
pekat, att vi härvid följt samma princip som norrlandskommittén gjort, då 
den uppdelade skogarna i statsskogar och enskilda skogar. Nu har herr 
Björkbom framhållit, att det egentliga skälet, som bestämt oss härtill, skulle 
varit kostnadsfrågan. Men då har ju den ärade talaren icke läst förslaget 
helt och hållet, ty kostnadsskälet är nog mera en bisak i jämförelse med de 
andra skäl, som kommittén anfört. 


Expeditionschefen greve Mörner: Jag skall be att få rikta ett spörsmål till 
herrar kommitterade. Det är möjligt, att det redan blivit besvarat i betän- 
kandet, vilket jag dock icke kan avgöra, då jag icke studerat betänkandet 
så noga. 

Det får ju anses vara klart ådagalagt, att för en rationell skötsel av sko- 
garna i södra Sverige behöva förvaltningsområdena inskränkas och personalen 
bliva större både den förvaltande och bevakande. Nu har kommittén i detta 
syfte föreslagit två särskilda kårer av tjänstemän, den ena för domänskogarna 
och den andra för övriga skogar, huvudsakligen de ecklesiastika. Men svå- 


482 DISKUSSION. 


righeten att sköta ett revir beror icke endast på själva skogarna utan också 
på arealen av den jordyta, som man måste överfara för att komma till dessa 
skogar. På frågans närvarande ståndpunkt will jag icke tillåta mig något 
omdöme, huruvida en sådan uppdelning av förvaltningen är lämplig. Men 
om man förutsätter, att en sådan uppdelning bör ske, måste det tillses, huru 
de härmed förbundna svårigheterna skola kunna övervinnas. En talare på 
förmiddagen gjorde ett radikalt förslag, nämligen att domänfonden skulle över- 
taga alla ecklesiastika boställsskogar och i stället betala pengar till kyrkofon- 
den för dem. Men då svarade kanslirådet Tigerschöld: vi vilja behålla de 
ecklesiastika skogarna för att erhålla den inkomst, som härflyter av värde- 
stegringen. Häremot kan visserligen invändas, att kyrkofonden väl kan köpa nya 
skogar för de pengar den får. Men om man ej vill gå denna omväg, kan inom 
den nuvarande sammanlagda skogstillgången möjligen ett utbyte ske. Jag 
vill därför fråga herrar kommitterade: ha herrarna tagit i övervägande den 
tanken, att man skulle kunna genom utbyte dela upp ecklesiastika skogar 
och kronoparker på sådant sätt, att de ecklesiastika skogarna koncentrerades 
på vissa särskilda orter. Detta är ett förslag, som möjligen kunde vara för- 
tjänt av beaktande. 


Överjägmästare Wallmo: Med anledning av generaldirektör Fredenbergs ytt- 
rande till mig ber jag i korthet få svara följande. När jag hade ordet nyss, 
sade jag, att vi med stöd av den statistiska utredning, som de sakkunniga 
gjort, borde undersöka, om våra utsyningsförslag för innevarande år hölle 
måttet, då det var fråga om att taga ut så stort virkesbelopp som motsvarade 
resp. skogars avkastningsförmåga. De sakkunniga ha visat, att vi ligga efter 
beträffande beståndsvårdande huggningar, och då menar jag, att vi nu genast, 
i de goda virkeskonjunkturernas och vedbristens dagar, böra taga itu med att 
söka rätta de fel, som de sakkunniga påpekat. Vi böra genast utsträcka den 
beståndsvårdande huggningen i högsta möjliga grad samt redan innevarande 
år öka avverkningen, så att den motsvarar den avkastning, som de sakkun- 
niga beräknat kan erhållas ur de olika kategoriernas skogar. 

Nu undrar jag, om det cirkulär, som generaldirektör Fredenberg talar om, 
att domänstyrelsen förliden höst utskickat rörande ökad huggning, så inverkat 
vid utsyningsförslagens upprättande för innevarande år, att man verkligen får 
ut det antal kubikmeter på domänskogar och ecklesiastika skogar, som kom- 
mittén ansett böra uttagas. Jag har anledning att betvivla detta icke blott 
beträffande domänskogar utan framför allt beträffande ecklesiastika skogar. 
När utsyningsförslagen upprättades i förliden december, hade man ingen känne- 
dom om resultatet av de sakkunnigas statistiska utredning i avverkningsfrågan. 
Sedan detta resultat nu är känt, torde man väl söka draga nytta därav samt 
omedelbart, d. v. s. redan innevarande år, öka avverkningarna i samtliga all- 
männa skogar men framför allt i de ecklesiastika skogarna, av vilka en eller 
flera äro till finnandes i varje kommun, varigenom bl. a. den överallt känn- 
bara vedbristen kunde avvärjas. Men den ökade avverkningen bör enbart ut- 
tagas genom beståndsvårdande huggningar icke blott detta utan även följande 
år, tills samtliga bestånd fått ett vårdat utseende, varför all trakthuggning bör 
tills vidare inställas. Säkert är emellertid, att den planerade avverkningen på 
dessa ecklesiastika skogar för innevarande år icke håller det mått, som de 
sakkunniga angivit såsom motsvarande skogarnas i fråga avkastningsförmåga; 


SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 483 


det kan jag säga på förhand. En undersökning i av mig antydd riktning 
kan därför ej verka annat än gott. 


Jägmästare Häckner: Jag skall här icke närmare ingå på den fråga, vi 
nu diskuterat, utan ber endast att i detta fall få understryka vad jägmästare 
Welander anfört särskilt beträffande uppdelningen av skogarna. Men det 
är en sak, som jag särskilt ville framhålla, och det är, att jägmästarnas tid 
ofta är alldeles för mycket upptagen. Om jägmästarna finge mera hjälp för 
sina skrivgöromål, så skulle de mera kunna ägna sig åt arbetet i skogen. 
Det förhåller sig nästan alltid så, att när arbetet pågår i skogen, så äro de 
bundna av skrivgöromål. 


Överjägmästare Welander: Jag skall endast be att få tillägga, att levnads- 
kostnaderna kunna vara mycket olika på olika platser, och därför anser 
jag, att vid tvångsförflyttningar borde vederbörande se till, att det lämnas er- 
sättning till de förflyttade, motsvarande de ökade levnadskostnaderna. 

Med anledning av vad hovstallmästare Tamm yttrade ber jag få säga, att 
min mening var, att en oundviklig följd av förslaget rörande transportering 
bleve, att de ekonomiskt bättre situerade toge loven av de ekonomiskt sva- 
gare, men jag har visst icke menat, att kommitterade med sitt förslag avsett 
detta. 


Generaldirektör Fredenberg: Jag erinrar mig icke nu alldeles ordalydelsen 
av den ifrågavarande cirkulärskrivelsen, men dess mening var emellertid, att, 
för utnyttjande av högkonjunkturen och för erhållande av största möjliga in- 
komster till statsverket, de beståndsvårdande huggningarna skulle utsträckas 
så långt som möjligt och avverkningarna genom slutavverkningen i den grad, 
det ansåges lämpligt. Och jag förstår icke, huru det skulle vara möjligt att 
komma längre. 


Kanslirådet H. Tigerschiöld: Jag skall be att få uttala min stora tacksam- 
het för det tillmötesgående, som kommittén visat genom den föreslagna sär- 
förvaltningen för de ecklesiastika skogarna. 

Jag kan försäkra herrarna, att frågan om kyrkofondens förvaltning är mycket 
komplicerad, och att det här gäller icke blott att erhålla den största möjliga 
avkastningen, utan även att behärska en omfattande lagstiftning, som är svår 
även för en jurist att sätta sig in i. Härtill kommer, att man även på ett rätt- 
vist sätt, som kräver en ingående och noggrann beräkning och bokföring, 
skall tillgodose församlingarnas rätt. Och kan jag upplysa, att kyrkofondskom- 
mittén f. n, är sysselsatt med att utarbeta grunder för beräknande av vad för- 
samlingarna 1 detta fall rätteligen böra erhålla. 


Herr Ordf.: Då tiden är långt framskriden, föreslår jag, att behandlingen 
av Övriga på föredragningslistan stående ämnen måtte uppskjutas till samman- 
trädet i morgon, och att detta sammanträde måtte äga rum klockan 11 i 
morgon förmiddag. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. 


Jättebarkborren (Dendroctonus micans Kug). 


Av IVAR TRÄGÅRDH. 


Bland dem av våra svenska barkborrar, om vilka vi ännu veta så gott 
som intet, torde den art, som jag i rubriken kallat »jättebarkborren>, 
måhända kunna påräkna ett särskilt intresse. 

Det är nämligen den enda europeiska representanten för det i Nord 
Amerika mycket artrika släktet Dendroctonus, vilkets namn »träddödaren»> 
för visso är väl valt. Ty några arter av släktet Dendroctonus äro de 
värsta fiender till barrskogarna som över huvud taget finnas i Nord-Amerika. 

Mängden av träd, som dödats av dem, är enorm. Endast i västra 
Virginien, Nya England och i » Black Hills» statsskogar ha många billioner 
fot av bästa gran och tall dödats och det föreligger bindande bevis för 
att några av de stora kalmarker, som finnas i Rocky Mountains, och 
vilkas förekomst man förut skrivit på skogseldarnas konto, blivit »avver- 
kade> av Dendroctonus-arter. 

När vi således inom våra råmärken ha en re- 
presentant för ett så fruktansvärt och fördärv- 
bringande släkte, torde detta vara anledning 
nog att vi söka närmare utforska dess ut- 
veckling och vanor. Den erbjuder dessutom 
ett problem av särskilt intresse, nämligen frå- 
gan varför arten hos oss synbarligen ej, åt- 
minstone såvitt man vet, spelar någon roll 
som skadegörare. För att vinna denna kun- 
skap fordras emellertid talrika iakttagelser och 
1 syfte att rikta herrar skogstjänstemäns upp- 
märksamhet på denna intressanta art, komma 
i det följande efter utländska källor några 
upplysningar om dess utseende och biologi 
att lämnas. 

Jättebarkborren (fig. 1) är den största av 
de europeiska barkborrarna, blir 7—9 mm. 


Fig. 1. Jättebarkborren. (Dendroc- ul z ; , i 
tonus micans KuG) (efter Horkins.) lång, är valsformig, till färgen svart och föga 


JÄTTEBARKBORREN (DENDROCTONUS MICANS KUG). 485 


glänsande. Antenner och ben äro brunröda; halssköldens bredd baktill 
överträffar dess längd, den avsmalnar starkt framtill och är något in- 
snörd omedelbart bakom framkanten samt tämligen djupt punkterad, 
med glänsande listformigt mittparti. 

Täckvingarna äro fint punktstrimmiga, med breda korniga mellanrum 
och deras bakre, nedåt sluttande del är hos hanen slätare och mera glän- 
sande än hos honan. 

Jättebarkborren skiljer sig i flera avseenden från andra barkborrar. 
Först och främst är den fullständigt okänslig för även det starkaste kåd- 


Fig. 2. Olika typer av modergångar. Fig. 3- Gångsystem. a, ingångshål; b, tapp av 
borrmjöl, varmed ingångshålet tilltäppes; c, 


flöde och trives utmärkt väl i kådan; modergång; d, påbörjat lufthål; e, äggkam- 
we fa | ? d mare med ägg och borrmjöl; /, håla urholkad 

därjämte gör varje larv ej en gång av larverna; g, larverna. 

för sig, som hos de flesta andra bark- 

borrar, utan larverna samarbeta och göra en gemensam håla. Arten hör 

till de s. k. sensvärmarna och äggläggningen torde först taga sin början 

i juni, men pågår sedermera under hela sommaren. Honan borrar sig 

då in genom barken i regel i den nedre delen av stammen till brösthöjd ; 

men där barken av en eller annan anledning blivit skadad högre upp, 

sker angreppet där på ända till 10 m. höjd eller mera. 

Detta angrepp vållar ett rikt kådflöde och man finner ofta nedanför 
hålen stora, till 3 cm. långa och 2,; cm. breda kådtappar, vilka slutligen 
hårdna och falla sönder och vid starkt angrepp betäcka marken runt 
trädens bas. Yngelgången är lodrät, men ofta böjd och något oregel- 
bunden samt 12—20 cm. lång, och i densamma läggas äggen i högar i 


486 IVAR TRÄGÅRDH. 


en särskild håla, som sluter sig till ena sidan av yngelgången, varvid de 
bäddas in i en tätt packad massa av gnagspån. Larverna äta sig ut 
genom denna massa till den närgränsande barken, men ej var och en 
för sig utan de marschera fram med bred front sida vid sida. Härigenom 
bildas stora, sammanhängande håligheter. 

Honan lägger 20—25 ägg i gången, varpå hon lämnar denna och fort- 
sätter på ett annat ställe på samma eller något närstående träd; till- 
sammans läggas 1350—200 ägg. 

Detta tager emellertid en avsevärd tid i anspråk, varför det kan in- 
traffa, att en hona, som börjat sin äggläggning i juni, ej är slut därmed 
förrän i augusti. 

Larvperioden varar i genomsnitt något över två månader och för för- 
puppningen begiva sig larverna in i den bakom dem varande massan av 
med kåda uppblandade och sammanhållna gnagspån och exkrementer, 
där de urholka sina puppkammare. 

Till följd av den långa äggläggningsperioden påträffar man under som- 
maren alla olika utvecklingsstadier. I regel torde de larver, som utveckla 
sig ur ägg lagda i juni, övervintra och förpuppa sig följande sommar, varpå 
skalbaggarna efter en kort puppperiod framkomma. Dessa kunna antingen 
fortplanta sig samma år, i vilket fall generationen blir ett-årig, eller också 
först övervintra ännu en gång, i vilket fall generationen blir tvåårig. 

Jättebarkborren lever så gott som uteslutande på gran och anfaller före- 
trädesvis 25—50-åriga träd, men även träd över 60 år angripas. 

Om man får döma av den tyska litteraturen om arten, skulle den först 
under loppet av förra århundradet så småningom från öster spritt sig 
över Österrike och Tyskland. I Belgien var den fullständigt okänd till 
1396, då den härjade i Herzogerwald. 

Huru förhållandena i detta avseende gestalta sig hos oss undandrager 
sig all möjlighet att bedöma. 

I den skogsentomologiska litteraturen finnes den i varje fall icke om- 
nämnd och fynduppgifterna i GRILLS katalog: Sk.-Dlr; Epl. härstamma 
från skalbaggssamlare. 

Till min kännedom ha blott kommit tvenne fall, då den påträffats. 
För en tid sedan skrev jägmästare G. KOLMODIN och omnämnde, att 
han i Orsa besparingsskog vid ett tillfälle iakttagit starkt kådflöde på 
en f. ö. frisk gran ungefär vid brösthöjd. Vid närmare undersökning 
påträffade han breda gångar under barken och i dessa en mycket stor 
barkborre, vilken emellertid blev krossad, dock ej värre än att det blev 
möjligt att identifiera arten. Senare meddelade mig t. f. professor T. 
Lagerberg, att han påträffat arten på Hökensås, varjämte en av eleverna 
vid skogshögskolan sistlidne sommar fann den i Lycksele lappmark. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 5. 


Om svenska Juniperus-jättar. 


Av KK: Vi OSSIAN DAHLEREN. 


Utan tvivel består Zuniperus communis L. av ett flertal olika raser, 
ehuru dessa blivit ganska litet beaktade och behandlade i jämförelse 
med de ekonomiskt viktiga skogsträdens. Efter TH. M. FRIES (20) citerar 
jag följande: >Ägnar man någon, om än så flyktig uppmärksamhet åt 
JFuniperus communis, sådan den uppträder i våra bygder, kan man ej 
gärna undgå att förvånas öfver de många skepnader, hvari den kan upp- 
träda. T. o. m. alldeles bredvid hvarandra växande, under samma yttre 


D. Akerblom, foto. 
Fig. 1. Cypressformade enar från Björkö i Mälaren. 


förhållanden lefvande exemplar visa ofta högst betydande olikheter. Att 
man bland dessa bör kunna urskilja flera, åtminstone relativt välbegrän- 
sade och karaktäristiska former, kan näppeligen betviflas.: 


488 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


Det är ej avsikten att här försöka utreda enens olika raser. I det 
följande ämnar jag endast meddela en del uppgifter om förekomsten av 
särskilt storvuxna individer. I denna tidskrift hava några gånger dylika 
meddelanden blivit gjorda. Författaren har lyckats hopbringa en rätt 
stor samling fotografier av jätteenar och uppgifter om dylika från skilda 
delar av vårt land, vilka ännu ej varit publicerade. Ett offentliggörande 
av materialet torde därför kunna påräkna ett visst intresse. Ur litteraturen 
har jag sammanställt de uppgifter, jag kunnat erhålla om förekomsten 


Frida Erici, foto. 


Fig. 2. Enträd vid Rustninge, Västra Ny s:n i Östg. 


av jätteenar. Dylika notiser äro nämligen delvis så spridda och svåraåt- 
komliga, att det synts mig lämpligt att här sammanföra dem. Lektor 
N. SYLVÉN har haft vänligheten att meddela mig några annars förbi- 
sedda litteraturuppgifter. 

Ett huvudändamål med denna lilla avhandling är att lämna ett bidrag 
till kännedomen om vårt lands levande naturminnesmärken. De gamla 
enjättarna, som i allmänhet äro väl kända av ortsbefolkningen, hava inte 
alltid blivit så pietetsfullt behandlade, som de förtjänat. I Södermanland 
(10) växte t. ex. för ett tiotal år sedan i Sorunda socken vid landsvägen 
mellan Valsjö och Nynäs ett alldeles ovanligt ståtligt enträd. Höjden 
var omkring 14 m. och stammens omkrets 175 cm. Upprörande nog 
har denna en nedhuggits (11). Av andra fällda enträd kan nämnas en 
45 fot hög bjässe, som växte i Tierps kronopark i Uppland (41). Vid 
torpet Ormaliden i Stenberga socken, Småland, växte förr ett dussin 
c:a 30 fot höga enträd, vilka dock alla utom ett enda hava fallit för 
yxan (2) 

Av de trädformade enarna skulle man kunna urskilja flera typer. 
Vanligast torde vara den med tätt sittande, starkt uppåtriktade grenar, 


OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 489 


varigenom kronan bildar en spetsig kon (f. suecica). Sådana enar erinra 
ganska mycket i sin allmänna habitus om cypresser. Kronan kan hela 
vägen vara ganska starkt »åtstramad»> [se t. ex. fig. 4 samt den vackra 
över 11 meter höga enen från Örsgänge, Tirserums socken i Östergöt- 
land, som MUNTHE (32) avbildat] eller ock bilda en pyramid med relativt 
stor basyta (jmf. fig. 5). Stora enträd förekomma också, som ej alls 


Anna Siegbahn, foto. U. Sundelin, foto, 
Fig. 3. En vid Hamra, ös- Fig. 4. En vid Lilla Emtefall, Ul- 
ter om sjön Järnlunden i Östg. rika s:n i Östg. 


hava en dylik växt, utan i stället en mera utbredd och rundad krona 
(jämf. fig. 11). Till en början kommer jag här nedan att behandla enar 
av det förra slaget. 

Här och var, där enen får växa något så när i fred, kan man stundom 
finna stora grupper av cypressformade enträd. Särskilt i Mälartrakten 


4990 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


har jag iakttagit detta. I Västmanland, Kärrbo socken har t. ex. an- 
tecknats flera dylika enskogar. Från den bekanta Aholmen avbildar 
FORSLUND (19) en grupp enträd »smäckra som kyrktorn och höga som 


Fig. 5. En från Bruzaholms bruk i Småland. 


cypresser». På Björkö i Mälaren finnas vackra enskogar (fig. 1), vilka 
även omnämnts i litteraturen (21). I Uppsala universitets botaniska museum 
förvaras en sektion genom ett enträd, vilket tydligen varit av imponerande 
dimensioner. På etiketten läses: »Upl. Linnés Hammarby, från en skogs- 
dunge bestående nästan uteslutande af ett par hundra gamla enträd, 
hvilka 1892 blefvo nedhuggna». Fig. 2 visar ett bestånd av CyPpressS- 


OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 491 


formade enar från Östergötland, Västra Ny socken, Rustninge. På nord- 
östra sluttningen av Varvberget i Västergötland finnas talrika enträd (32). 
En entusiastisk iakttagare (8) omtalar, att efter Bergslagsbanan mellan 


E. Wibeck, foto. 


Fig. 6. En växande nära Skärhultssjön i Långaryds s:n i Småland. 


Värmlandsbro och Segmon »— — växa ovanligt mycket enar, som nästan 
alla äro pyramidformade, en del så vackra, att det är det mest fägne- 
samma ögat kan skåda — —>». Från ön Jungfrun i Kalmarsund omtalar 


Du RIETZ (16), att »väldiga vackert formade enträd»> förekomma i stor 


492 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


mängd. De anförda exemplen må vara nog. Flera skulle lätt kunna 
omtalas. 

Stundom bära de trädformade enarna nedtill inga grenar (se t. ex. 
fig. 2, 4 och 6). Ofta torde dock detta bero på en tidigt företagen 
uppkvistning, något som stundom brukar göras på sådana enar, vilka 
kunna tänkas komma till användning som gärdesgårdsstörar. Troligen 
kunna väl också enträden förlora sina nedre grenar utan något åtgö- 


E. Erici, foto. J. A. Bjure, foto. 


Fig. 7 och 8. Den stora enen vid Rå gästgivaregård, Hammars s:n i Närke. 


rande från människans sida. [Jämf. t. ex. KIHLMAN (27) tab. XIII, fig. 
3—4.] Andra enar äro försedda med grenar ända ned till marken 
(jämt tres Oe tsRocke3): 

I Östergötland synas enträd ej vara sällsynta. Fig. 3 är från Hamra 
liggande på östra sidan av sjön Järnlunden. Vid landsvägen mellan 
Sandvik och Stjärnarp växer en cirka 7 m. hög en. Det å fig. 4 av- 
bildade vackra enträdet står vid Lilla Emtefall i Ulrika socken. I Västra 
Ny socken öster om Kvarnsjön finnes en stor en av ungefär samma höjd, 
vars stamomkrets vid brösthöjd är 110 cm. I Tjärstads socken finnes 
enligt uppgift av fil. kand. A. HANNERZ, två enträd växande på Opp- 
hems ägor i Kohagen vid vägen till Rimforsa. Deras höjd är dock 
endast 6 m. I samma socken i närheten av Långsjöarna står invid vägen 


OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 493 


en 8 m. hög cypressformad en. Ett Juniperus-exemplar vid Tynnelsö 
i Södermanland är c:a 10 m. högt enligt meddelande av docenten G. 
SAMUELSSON och fil. mag. E. ASPLUND. På Selaön vid Mälsåker, Ytter- 
selö socken finnes ett över 9 m. högt träd. Professor R. SERNANDER har för 
mig omnämnt förekomsten av ett gammalt enträd i Klockarhyttan i 
Närke. Höjden var år 1887 endast 6 m., men stamomkretsen, I m. 
ovan marken, 142 cm. Vid Bruzaholms bruk i Småland växer en synner- 
ligen vacker pyramidformad en (fig. 5). Disponent G. BENGTSON har god- 
hetsfullt sänt mig måttuppgifter på densamma. Trädet är ej mindre än 
13 m. högt och kronan vid brösthöjd c:a 3,; m. i diameter. Från sist- 
nämnda landskap har jag efter ett fotografi af ett cirka 11 m. högt träd, 
som finnes vid Husqvarna. Enjättar tyckas ej vara så sällsynta i denna 
trakt. Av kandidat O. LJUNGSTRÖM har jag nämligen erhållit flera 
fotografier härifrån, vilka dock ej lämpa sig för reproduktion. Fröken 
DAGNY LINDHE har sänt mig ett fotografi av en 9 m. hög en från 
Ryds socken. Från Småland, Långaryds socken nära Skärhultssjön, är 
också den en, vilkens stam finnes avbildad 3 fig. 6. Höjden är 7—38 
m., diametern vid brösthöjd 34,5 X 27 cm. Av kyrkoherde J. JOHANSSON 
har jag fått meddelande om en en växande i Askeryds församling på 
prästgårdens ägor vid Bålvikens torp. Stamomkretsen är 180 cm och 
höjden c:a 12 m. Vid Rocklinge — Väster Lövsta socken i Uppland 
— växer enligt uppgift av amanuensen E. OLSSON ett c:a 10 m. högt 
cypressformat exemplar. I samma socken, i närheten av Fasenbo, har 
jag uppmätt ett mer än 9 m. högt träd. En av de stora enarna i Vård- 
sätra löväng, Uppsala universitets naturpark, har vid brösthöjd en om- 
krets av 134 cm. I Dalarna i Stora Skedvi socken mellan Forsbro och 
Fagersby vid Schöttgården växer ett cirka 7 m. högt träd. — Meddelan- 
den om förekomsten av anmärkningsvärt stora enträd — dock utan 
måttuppgifter — har jag fått från Dalarna, Nors by i Söderbärke soc- 
ken (fil. kand. H. S. NYBERG), Blåskär utanför Enköping (amanuensen 
J. V. ERIKSSON), Yxtaholms herrgård i Södermanland (fil. mag. E. ASP- 
LUND) och Dagsbo i Vesterums socken i Småland (kand. H. SVENSSON). 
Angående redan publicerade iakttagelser över förekomsten av jätteenar 
hänvisar jag till litteraturförteckningen. 

Sveriges äldsta en torde med all säkerhet vara den, som växer i Närke, 
Hammars socken, nära Rå gästgivargärd. Fig. 7 och 8 äro ett par 
bilder av detta märkliga träd. Som synes är stammen av ansenliga 
dimensioner. Enligt meddelande av kandidat E. ERICI mäter den vid 
sin bas 390 cm. och — 150 cm. ovan markytan — 260 cm. i omkrets. 
I ett år 1863 utkommet arbete om gamla träd omtalar också ZETTER- 
STEDT (45) — utan att dock meddela någon figur — denna gigantiska 


494 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


en. Jag citerar följande: »Dess höjd är ej betydande, och den äger ej 
några större sidogrenar, utan en pyramidformigt sammandragen krona. 
Den är uppenbart i aftynande, och dess barr äro förkrympta; men det 
oaktadt torde detta träd ännu fortfara lång tid, om det får stå orördt af 
människohand.> Dess ålder uppskattar han till över 500 år. 

Fig. 9 avbildar ett enträd från Blackestads socken i Kalmar län. 
Som synes hör den ej liksom de i det följande omnämnda enarna till 


B. Halden, foto. O. Lundblad, foto. 
Fig. 9. En från Blackestads s:n Fig. 10. En av de stora enarna vid 
i Småland. vägen mellan Uppsala och Vårdsätra. 


den cypressformade typen. Från den gemensamma huvudstammen utgå 
tre kraftiga grenar, som uppbära kronan. Denna erinrar på avstånd 
något om en lönns. — Enen å fig. 10 står vid vägen mellan Uppsala 
och Vårdsätra. — Till fil. kand. A. HANNERZ står jag i tacksamhetsskuld 
för erhållande av följande uppgifter om en stor en (fig. 11) i Östergöt- 
land, Tjärstads socken vid Bersebo gårds ladugård. Höjden — ej fullt 
7 m. — är ju ej så särdeles anmärkningsvärd. Stammens omkrets är 
25 cm. ovan marken ej mindre än 260 cm. Huvudstammen delar sig 
snart i tvenne, vilkas omkrets — c:a I m. över markens yta — äro 
respektive 135 och 170 cm. Kronans diameter är 6,5 m. 


OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 495 


I Jäders socken i Södermanland finnes på en åker vid Strand en 


mycket stor och gammal en, som tydligen uppmärksammats redan på 
1600-talet. Kyrkoherde J. HAGSTRÖM har godhetsfullt lämnat mig en 
del uppgifter om densamma. Trädets höjd är 6 m., stammens omkrets 
är vid basen 246 cm. och vid manshöjd 166 cm. Kronans diameter är 
7,, m. På 1600-talet donerades säteriet Strand, där ju det ifrågavarande 
enträdet växer, till stallmästaren PAUL WUDD /(F 1611 + 1691). Vid sitt 


Lä 


Lavering av Sigrid Ohlsson efter foto. 


Fig. 11. En vid Bersebo, Tjärstads s:n i Östg. 


adlande intog han denna en i sitt vapen. TI Jäders kyrka, där han ligger 
begraven, och där släkten har sin familjegrav, hänga ett par vapensköldar 
över stamfadern och hans son. 

Stora enträd äro ej så ovanliga i södra och mellersta Sverige. I 
Norrland torde sådana däremot, om man undantager de sydligaste land- 
skapen, just ej förekomma. 

Säkerligen består, som förut påpekats, och vilket även torde framgå 
av det meddelade illustrationsmaterialet, ZYuniperus communis av flera 
skilda former. Ehuru klimatiska och edafiska faktorer ofta hindra enen 
att antaga trädform, finnes väl dock” sådana raser, vilka aldrig kunna 
bliva annat än jämförelsevis lågväxta buskar. Stundom har det påståtts 
(se t. ex. 8, 14, 18, 22 och 41), och själv har jag fått den uppgiften av 
en lantbrukare, att rök, t. ex. från tegelbruk, skulle komma enen att 
antaga den höga cypressliknande formen. HOLMGREN (23) förmodar, 
att angrepp av engallmyggan (Cecidomyia juniperina) kunna förhindra 
32. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


496 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


uppkomsten av pyramidformade enar. Dessas förekomst vid »tegelbruk, 
kopparhyttor och andra bruk, der en qväfvande rök utvecklas», skulle 
därför bero på att nämnda insekt ej trives på sådana ställen. Dessa 
antaganden torde dock knappast ha något fog för sig. — Redan LINNÉ 
(30) meddelar om sitt besök vid Ädelfors i Småland: »Enträden stodo 
kring Bruket, såsom klipte Cypresser eller Cupressus meta in fastigium 
convoluta; den man merendels ser sådan kring Masugnar, Tegel Bruk 
och andra dylika rökande Weaärckstäder; det skulle blifwa ett mycket 
märckwärdigt inventum för Trägårdsmästare, om någon kunde uptäcka 
rätta orsaken till desse Enträdens förwandling: ty skulle Trägårdsmästare 


O. Dahlgren, foto. 


Fig. 12. Allé av enar mellan anhalterna Löt och Selknä i Uppland. 


endast med rökande kunna frambringa sådana Enträn, skulle Cypresse 
träden hos them mista sitt wärde.» 

Vanligen anses och med rätta enen växa mycket långsamt. Tillväxten 
torde dock stundom vara relativt stor. Måttuppgifter äro sällsynta. I 
Skåne, Riseberga socken, på kronoparken Östra Forestad, finnes en nära 
9 m. hög pyramidformad en. Dess höjdtillväxt uppges varit ungefär 
60 cm. under fyra år (33). I Östergötland i Sunds socken vid Forsnäs 
omkullblåste år 1861 en en, som mätte 11 verktum i diameter. Dess 
alder var 72 ar (38). Ettir m. högt och i brösthöjdNsstemiätjockt 
enträd från Tierp i Uppland (4) var omkring 270 år gammalt. Trädet 
var angripet av röta; under sista halvseklet hade tjocklekstillväxten va- 
rit ytterst obetydlig. Efter NYMAN (35) citerar jag följande: »— — det 
sydligaste Gestrikland hade till utställningen i Stockholm 1866 lämnat 
en (buktig) tvärskärning, tagen af en 22 alnar hög en med tre fots stam- 
omkrets vid marken och minst 150 års ålder». KIHLMAN (27) medde- 


OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 497 


lar åtskilliga uppgifter om enarnas utseende och ålder på Kolahalvön. 
Trots deras dvärgartade växt kunna de bliva mycket gamla. Vid Orlow 
iakttog han sålunda en en, som vuxit i 544 år. Den årliga tjockleks- 
tillväxten utgör endast en bråkdel av en mm. — Enligt uppgift (3) fäll- 
des i Kokenberg i Livland ett dött enträd, som hade mer än 2000 
ärsringar. Stammen, som var så tjock, att ett stycke ovan rothalsen 
två man nätt och jämt kunde famna omkring den, lär hava överlämnats 
till museet i Riga. 

De vackra cypresslika enarna ser man sällan odlade hos oss. I Upp- 
land, Almunge socken, mellan hållplatserna Löt och Selknä finnes dock 
utmed landsvägen en enallé planterad (fig. 12). Vid Morganå, Vingåkers 
socken i Södermanland, finnes en allé av enar utefter landsvägen, enligt 
vad Fröken SIGRID OHLSSON haft vänligheten att meddela mig. Fil. 
kand. C. MALMSTRÖM har även för mig omtalat förekomsten av en sådan 
nära Högen, Stora Malms socken i Södermanland. — JOACHIMSSON (25) 
anbefaller »utbuskning» av vägar genom enplanteringar. 


Uppsala i maj I915. 


Litteraturförteckning. 


ANONYMUS, Stort enträd. — Skogsvännen, s. 43, 1883. 

ANONYMUS, Smålands största enträd. — Ibidem, s. 48, 1886. 

ANONYMUS, Tvänne jätteträd. — lbidem, s. 15, 1887. 

ANONYMUS, Stora enträd. — Ibidem, s. 59, 1887. 

ANONYMUS, Jättar i skogen. — Ibidem, s. 31, 1888. 

ANONYMUS, Skogens jättar. — Ibidem, s. 16, 1889. 

ANONYMUS, Notis. — Ibidem, s. 48, 1889. 

ANONYMUS, Enen. — Skogvaktaren 2, 1892. 

ANONYMUS, En jätteen. — Ibidem 16, 1906. 

ANONYMUS, Märkliga enförekomster, — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens 
Arsskrift, 1910. 

ANONYMUS, Ett präktigt enträd från Södertörn. — Ibidem 1911. 

ANONYMUS, Notis. — Skogvaktaren, 21, s. 157, 1911. J 

ANONYMUS, Ett ståtligt enträd. — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Års- 
skrift, : 1913. 

ANONYMUS, Ett präktigt enträd i Västeråstrakten. — Ibidem 1915. 

BYSTRÖM, A., Övanligt stor en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 9. 1911. — 

Du RieETzZ, G. E., Jungfrun. — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Ärsskrift, 
HÖ 

EKBERG, J. E., En ståtlig en. — Skogvaktaren, 18. 1908. ; 

FORSLIN, M., Beskrifning öfwer Eenens egenskaper och nytta. — Diss. — Åbo 1770. 

FORSLUND, K. E., Fridlysta vildmarker, skildringar och historier från Sveriges uational- 
parker. — Stockholm 1915. 


- 
OM We ONPRBRWUN Mm 


-— -— 
VN 


- mm mt 
on 


- -— -— 
10 ON 


4938 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 


20 FRIES, TH. M., Strödda bidrag till kännedomen om Skanidinaviens barrträd. — Botaniska 
Notiser, 1890. 

21 HALLSTRÖM, G., Ung bonde naturskyddare. — Sveriges Natur, Svenska Naturskydds- 
föreningens Arsskrift, 1910. 

22 HJELT, H., Conspectus florae fennicae. — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennicae, 
5, 18838. 

23 HOLMGREN, ÅA. E., De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna jämte utrot- 
ningsmedel för de senare. — Stockholm 1867. 

24 IVERUS, J. E. D:son, Beskrivning över Västmanlands fanerogamer och thallogamer. — 
Upsala 1877. . 

25 JOACHIMSSON, Å., Om utbuskning av vägar. — Skogen, populär tidskrift utgiven av 
Svenska Skogsvårdsföreningen, 2. 1915. 

26 J-N, »Snöby-enen». — Skogvaktaren, 2, 1892. 

27 KIHLMAN, ÅA. O., Pflanzenbiologische Studien aus Russich Lappland. — Acta Societatis 
pro Flora et Fauna Fennicae, 6, 1890. 

28 LiLtJA, N., Skånes flora. — Lund 1838. 

29 LINNÉ, C., Flora lapponica. — Amsterdam 1737. 

30 LINNÉ, C., Ölandska och gothländska resa, s. 22, — Stockholm och Upsala 1745. 

31 LINNÉ, C., Skånska resa. — Stockholm 1751. 

32 MUNTHE, H., Ett ovanligt högvuxet exemplar af en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 
O-ITOTT 

33 NILSSON, E., En hög en. — Ibidem, 11. 1913. 

34 NORDSTRÖM, K. B., En vacker småländsk en. — Fauna och Flora, populär tidskrift för 
biologi, 7. 1912. 

35 NYMAN, C. F., Utkast till de svenska växternas naturalhistoria eller Sveriges fanerogamer. 
Del II. — Örebro 1868. 

36 O—N, H., En jättelik enbuske. — Skogvaktaren, 21. 1911. 

37 RUDBERG, A., Förteckning öfver Västergötlands fanerogamer och kärlkryptogamer. — 
Mariestad 1902. 

38 Räär, T. L., Uppgifter om stora träd och buskar, alla med ett undantag vuxna i Ydre 
härad af Östergötland. — Botaniska Notiser, 1871. 3 

39 SÄvE, P. A,, Skogens sagor eller växtligheten på Gotland, jemte spridda drag ur Ons 
odlingshistoria och folklifvet derstädes. — Tidskrift för Skogshusbållning, 4, 1876. 

40 SÖDERBERG, R., Aldriga enar vid Hornborga. — Sveriges Natur, Svenska Naturskydds- 
föreningens Arsskrift, 1915. 

41 THELAUS, V. M., Ett försök till svenskt skogslexikon. — Tidskrift för Skogshushållning, 
2: HÖJA 

42 V. M. TH., Skogens jättar. — Skogsvännen, s. 11, 1878. 

43 WESTERLUND, C. G., Bidrag till kännedomen om Ronnebytraktens fauna och flora. — 
Upsala 1890. 

44 WIiBECK, E., En ståtlig en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 9. 1911. 

45 ZETTERSTEDT, J. E., Om gamla träd. — Ofversikt af Kungl, Vetenskapsakademiens För- 


handlingar, 20. 1863. 


Er 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


De i min rapport för förra månaden omnämnda svårigheterna att komma till 
enighet med de engelska köparna angående kontraktsvillkoren äro ännu icke 
slutgiltigt lösta. Bland säljarna är man emellertid enig om vissa grundprin- 
ciper, vilka böra komma till beaktande i de fall, då cif-försäljningar ske. 
Som villkor vid dylik försäljningsform anser man sålunda, att fraktsatserna 
skola bestämmas i kontrakten, och att, om frakten sedan blir högre eller lägre, 
skillnaden mellan beräknad och verklig frakt skall påföras eller gottgöras 
köparen. Vidare bör säljaren hava rätt att annullera kontraktet, om ett be- 
fraktat fartyg går under eller certepartiet av annan anledning häves och 
annat fartyg ej kan fraktas, inom tid och till frakt, som i kontraktet bestämmes. 
Skola varorna likvideras »on safe arrival», d. v. s. först sedan fartyget in- 
kommit i lossningshamnen, bör det av kontraktet bestämt framgå, vad som 
härvid avses. Säljaren skall ombesörja krigsriskassuransen och behåller för- 
säkringspolicen, till dess affären är slutförd och betalning erlagts. Kursen 
på pund bör ovillkorligen vara bestämd i kontraktet till kr. 18: 20 och garan- 
tien avse cif-värdet. 

De angivna villkoren förefalla rättvisa och riktiga och borde utan tvekan 
kunna accepteras av köparna. Deras viktigaste skäl, som grundar sig på 
fruktan för att trälaster från Sverige till England icke skulle gå säkra, borde 
icke längre kunna anföras. 

Om nu affärerna komma att taga ny fart återstår att se. Givetvis torde detta 
även komma att bero av resultatet av de första skeppningarna från Bottenhavet. 
Ehuru visserligen en del hamnar äro öppna och några ångare, som på grund av 
den tidiga vintern blevo överliggande i avlastningshamnarna, redan hava avgått, 
torde något verkligt liv i skeppningarna ej visa sig, förr än de stora drivismas- 
sor, som f.n. segla fram och tillbaka i de bottniska farvattnen, kommit bort. 

Jag berörde i min förra rapport ryktet om importförbud i England på 
svenska tvävaror. Som det var att förmoda och i övrigt redan är för tid- 
skriftens läsare bekant, visade sig ryktet vara felaktigt. Det rörde sig om en del 
ädlare träslag s. k. hardwood och ej om våra varor. Sedermera har dock 
importförbud på hyvlat virke stipulerats. I avseende på detta anser man med 
skäl, att förbudet kommer från en önskan att kunna reglera importen, och 
att följaktligen genom licenser denna kommer att ordnas. Man kan nämligen 
med visshet påstå, att England icke kan avvara våra hyvlade trävaror. 

Vid underrättelsen om importförbudet på hyvlade varor trodde man sig att 
börja med finna, att förbud för import av lådbräder även stipulerats. Detta 
visade sig dock vara beroende på en missuppfattning av ordet boxwood, som avser 
buxbom och icke vanliga lådbräder av mjukt trä, som benämnes boxboards. 

Frakterna äro fortfarande på retur och ligga nu med omkring 40 kronor 
under dem, som betalades, då min förra rapport lämnades. 

Huru flottningarna komma att avlöpa denna vår är ej lätt att säga. F.n. 
torde åtminstone sorteringsarbetet i de stora älvarna vara hindrat av det osed- 
vanligt höga vattenståndet. 5/- 1916. —Mm. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förhandlingarna vid överjägmästarnas sammanträde i 
Domänstyrelsen den 1—4 november 1915. 


Rikets överjägmästare voro den 1—4 november 1915 kallade till sedvanlig överläggning 
i domänstyrelsen, varvid ett flertal olika frågor, som beröra skogsstatens tjänsteförvaltning, 
behandlades. Här nedan lämnas ett kort referat av förhandlingarna. Därvid har emeller- 
tid det första ämnet på mötesprogrammet, »Det nya skogsindelningscirkuläret», utelämnats, 
enär vad vid överläggningen i detta ämne förekom till betydande del torde komma till sy- 
nes i det nya indelningscirkulär, som under våren torde komma att utsändas, 


Frågan om Ööverkvalificerad arbetskraft inom skogsstaten. 


Detta ämne hade upptagits till behandling, emedan Kungl. Maj:t efter framställning av 
riksdagen, anbefallt domänstyrelsen inkomma med yttrande, huruvida vid statens skogsför- 
valtning och särskilt i fråga om kontrollen över de enskilda skogarne dyrbarare arbetskraft 
ej komme till användning, än som med hänsyn till arbetets beskaffenhet krävdes. 

Generaldirektören påpekade inledningsvis, att domänstyrelsen genom cirkuläret den 31 
januari 1915 väsentligt utvidgat kronojägarnas stämplingsrätt. Frågan vore nu, om krono- 
jägarna än ytterligare skulle kunna utnyttjas för stämplingarna och vilka arbeten, som i 
övrigt skulle kunna överflyttas till dem. Erfarenheten hade visat, att kronojägarna nu ej ens 
användes i den utsträckning, som vore medgiven. Säkerligen borde en mängd enklare 
räknearbeten (exempelvis tumsedlarnas uträknande) kunna överlämnas åt kronojägarna, och 
jägmästarna härigenom besparas mycket mekaniskt arbete. Måhända vore det lämpligt, att 
extra kronojägare anställdes som biträden å vissa revirexpeditioner, I fråga om forstmästarne 
anförde generaldirektören, att duglighetsnivån bland dessa vore mycket ojämn, De bättre 
fingo väl betalda privattjänster. Då i statstjänst eventuellt anställda forstmästare komma att 
erhålla något lägre lön än de extra jägmästarna, vore det att befara, att staten endast kunde 
påräkna de mindre dugliga forstmästarne. Frågan om anställandet av forstmästare torde 
därför knappast behöva tagas under omprövning. 

I den därefter följande diskussionen förfäktade överjägmästare Wallmo den åsikten, att 
kronojägarne, vilka nu ägde rätt att verkställa stämplingar i skog upp till 70- å 80-års- 
åldern, d. v. s. gallringar, jämväl borde kunna anförtros att stämpla i den äldre skogen. 
Stämpling av gammal skog vore nämligen ej svårare, utan snarare lättare än verkställandet 
av beståndsvårdshuggningar. Sedan Jonssons kuberingsmetod numera vunnit allmän använd- 
ning, kunde kuberingen vid stämplingen lätt nog ske, genom att kronojägarna lade upp höjd- 
kurva och bestämde formpunkt. Asättandet av minimiprisen borde med ledning därav kunna 
göras av jägmästarna. 

Häremot erinrades av generaldirektören och överjägmästare Welander, att träden ej blott 
skulle kuberas utan jämväl värderas, och vid värderingen måste flera omständigheter tagas 
i betraktande, vilka lätt kunde förbises, om blott kuberingsresultatet lades till grund för vär- 
deringen. Även om enstaka kronojägare kunde uppövas att verkställa en korrekt stämpling 
och kubering, vore det ej sagt, att alla kronojägare kunde vara eller bliva kompetenta här- 
till. Det vore förvisso mycket vanskligt att till kronojägarna överlåta anskaffandet av alla 
primäruppgifter för värderingen och på dem lägga ansvaret för stämplingsutförande. General- 
direktören vidhöll, att stämplingssvårigheterna voro minst lika stora i äldre som i yngre 
skog. 

Byråchefen, friherre Hermelin framhöll, att redan med de nuvarande bestämmelserna 
jägmästarnas arbete med stämplingen mycket kunde underlättas, men att dessa bestämmelser 
ännu ej tillämpades i full utsträckning. Stämpling med tre lag borde emellertid även ofta 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 501 


kunna ske, Jägmästaren borde kunna avdela ett lag att verkställa enklare stämpling — 
överständare och dylikt — samt sedan själv följa dubbellaget. Särskilt vid undermålsstämp- 
lingar förekommer mycket mekaniskt arbete. Då borde jägmästaren kunna avdela och in- 
struera kronojägare med eget stämplingslag å flera närliggande skiften samtidigt. General- 
direktören framhöll i anledning härav, att det måhända vore lämpligt att ändra bestämmel- 
sen i regl. föreskr. punkt 96 därhän, att stämpling med tre lag kunde få ske, där omstän- 
digheterna det medgåve. I fråga om utvidgning av kronojägarnas befogenhet vid stämp- 
lingarna framhölls i övrigt, att stämplingarna på grund av flera skäl vore mycket svårare 
i Norrland än i södra Sverige, varför det särskilt i Norrland vore vanskligt att alltför mycket 
utöka kronojägarnas stämplingsrätt. Någon åtskillnad härvidlag på statens egna och de under 
statens kontroll stående skogarne borde ej göras. I fråga om södra Sverige vore denna 
fråga ej så brännande, enär betydligt längre tid av året där kunde ägnas åt stämplingar. 

Under diskussionen framfördes vidare de önskemålen, att en mängd mera mekaniskt skriv- 
och räknearbete å revirexpeditionerna måtte överlämnas åt underordnad personal. Detta 
ansågs erforderligt, även om den statistiska bokföringen överlämnades till distriktexpeditio- 
nerna. För detta ändamål kunde lämpligen extra kronojägare anställas å sådana revirexpedi- 
tioner, där behov därav visade sig finnas. Skulle dessa även tidvis användas ute i skogen, 
måste frågan om reseersättningar åt dem lösas. Ett under diskussionen väckt förslag att 
för expeditionsarbetet använda kontorister tillbakavisades. Likaså bemötte generaldirektören 
ett av t. f. överjägmästaren Schmidt väckt förslag, att riksdagens krav på åtgärder mot över- 
kvalificerad arbetskraft skulle tillmötesgås genom utökande av revirassistenternas antal. Över- 
jägmästare Edelstam föreslog, att expeditionsbiträden skulle anställas på distrikt och deras 
arbete av överjägmästaren fördelas på de olika revirexpeditionerna. 

Överjägmästare Welander uttalade det önskemålet, att flera kronojägare än nu borde ut- 
bildas till diknirtgsförmän. Härigenom borde jägmästarnas arbete med dikningsstakningar m. 
m, kunna lindras. - Generaldirektören anslöt sig till detta önskemål. 

Diskussionen sammanfattades sålunda: 

Åtminstone i Norrland får allt stämplingsarbete ej överlåtas åt kronojägarna; i första 
hand bör den stämplingsrätt, som dessa redan ha, utnyttjas; 

en vidsträcktare användning av tre stämplarelag bör efter ändring av regl. föreskr. punkt 
96 få ske; 

ökat antal dikningsförmän bör anställas; 

extra kronojägare böra i mån av behov anställas som skrivbiträden å revirexpeditionerna. 


Är det önskvärt, att större enhet vinnes vid kungörandet av kronans 
auktionsvillkor? 


Generaldirektören framhöll, att stor olikformighet nu råder ej blott ifråga om auktions- 
kungörelsernas uppställning, utan jämväl ifråga om själva auktionsvillkoren. Då detta knap- 
past vore lämpligt, borde överjägmästarna, vilka hade att till Kon. Bef:de avgiva förslag om 
auktionsvillkor, tillse, att dessa förslag bleve så enhetliga som möjligt inom distrikten. För 
att jämväl mellan olika distrikt viss likformighet skulle kunna åstadkommas, borde överjäg- 
mästarne samråda i denna fråga. På de distriktsmöten med revirförvaltarna, vilka det vore 
avsikten att få till stånd, borde frågan om auktionsvillkoren kunna upptagas till behandling. 

I fråga om betalningsanståndets längd påpekade generaldirektören, att längre anstånd 
borde kunna beviljas för rotstående än för upphugget virke. T. f. överjägmästaren Witt 
meddelade, att inom Smålands distrikt hade för vinnande av enhet betalningsanståndet ut- 
sträckts 6 månader å alla revir. Köplusten hade härav stegrats. Överjägmästare Kinman 
ansåg 3 månader lämpligt både för rotstående och upphugget virke. Från Gävle—Dala 
distrikt upplystes, att anståndstiden måst förlängas till 8 månader. Inom mellersta Norrlands 
distrikt vore den 10 månader. Generaldirektören fann det ogörligt att helt sammanjämka 
betalningstiderna samt framhöll, att en ytterligare höjning av betalningsanståndet ej lämp- 
ligen borde ske. 


Böra försäljningarna från kronans skogar mera koncentreras samt större 
enhet eftersträvas ifråga om försäljningstiderna för samma virkessortiment? 


Generaldirektören erinrade om, att detta ämne varit uppe vid två tidigare överjägmästare- 
möten. När det vore fråga om större mängder kol och sågat virke, kunde en koncentration 
utan tvivel vara till gagn. Nu finge man se den ena jägmästaren utbjuda kol på hösten 
och den andra på våren. Visserligen vore det av större intresse för revirförvaltarna att 
själva få sälja sina kol och sitt virke men sättet vore ej affärsmässigt. Kolförsäljningarna 


502 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


vore redan nu delvis koncentrerade till styrelsen, men ifråga om vissa distrikt rådde tvek- 
samhet att än ytterligare utsträcka denna centralisation. Centralisationen behövde ju ej all- 
tid ske till domänstyrelsen, utan kunde dock stanna hos överjägmästarna. Där ej heller detta 
kunde ske, måste man i varje fall ordna så, att utbuden från reviren åtminstone komme att 
ske å samma tider. 

Överjägmästare Kinman anförde, att rotstående skog bäst försåldes å auktion. Kol borde 
försäljas genom domänstyrelsen, sågat virke hade inom distriktet utbjudits av varje jägmäs- 
tare för sig, dock i allmänhet från de olika reviren samtidigt. I fråga om props och massa- 
ved funnes för närvarande ingen koncentration vid försäljningarna. Det kunde ifrågasättas, 
om ett samlande av dessa försäljningar inom hela distriktet vore önskvärd. För varje revir 
för sig borde emellertid en koncentration ske, så att ej allt för små partier bleve utbjudna. 
T. f. överjägmästaren Schmidt framhöll som ett önskemål, att allt virke, som försåldes efter 
samma järnväg eller vattendrag, skulle utbjudas på en gång genom överjägmästaren efter 
samråd med revirförvaltarna. 

Generaldirektören framhöll, att ifråga om virke, avsett till ortsspekulanter, koncentrering 
ej behövde ske. Vidare finge man se till, att jägmästarna ej fattade försäljningarnas cen- 
tralisering till överjägmästarna som utslag av något misstroende eller maktbegär. 

Överjägmästare Wallmo påyrkade under hela diskussionen, att koncentrering av försälj- 
ningarna, om sådan ansågs nödig, borde ske till domänstyselsen eller inom reviren, men 
ej till överjägmästarna. 

Diskussionen sammanfattades sålunda: 

Kolförsäljningen borde allt fort centraliseras till domänstyrelsen eller åtminstone till över- 
jägmästarna. I fråga om det sågade virket vore åtminstone någon centralisering önskvärd. 
Domänstyrelsen skulle genom ett cirkulär stödja överjägmästarnas åtgöranden härutinnan. 
Beträffande upphugget virke vore genomförandet av en koncentrering svårare. Dock borde 
man eftersträva, att åtminstone inom samma revir alla virkesposter av samma slag borde ut- 
bjudas i ett samband, 


Virkesförsäljningen till statens verk. 


T. f. överjägmästaren Witt önskade erhålla upplysning om huruvida särskilt tillstånd er- 
fordrades för vedrtörsäljningar till statens verk, eller om virke för dessas behov utan vidare 
finge undantagas från försäljningen till livsmedelskommissionen. Generaldirektören upplyste 
med anledning härav, att i cirkuläret den 25 september 1915 omnämndes »regementenas 
och andra statsinstitutioners behov». Dessa skulle ha företrädesrätt till virket, men dock ej 
till de bestämda underprisen. 


Utnyttiande av rådande höga kol= och vedpriser samt ökning av kolning 
och kolvedshuggning. 


Generaldirektören erinrade om, att kolprisen sprungit upp till en förut oanad höjd. Då 
de nu rådande höga järnprisen kunde förväntas stå sig rätt länge, så kunde man hoppas, 
att även kolprisen skulle stå relativt länge. Man borde därför forcera kolning och kolveds- 
avverkning. Kolvedavverkningen kunde närmast ifrågakomma i bestånd, där den egentliga av- 
verkningen så att säga vore slutförd, samt i bestånd med smärre torrskog. Genom sådana 
avverkningar hade man exempelvis på Hamra kronopark fått större netto, än om kronan 
själv kolat. Det vore i övrigt en lättnad för revirförvaltarne att slippa ifrån den tidskrävande kol- 
ningen. 

Överjägmästaren Borg påyrkade, att kolvedens intumning på vattendraget vore mycket 
tidsödande, ifrågasatte att kolveden upplades i res och kuberades efter kubikmedeltal, som 
erhållits genom uppmätning av viss procent prov-res. Överjägmästaren Welander hade sålt 
ved i res, vilka Uppskattats genom intumning av 10 4 av resen. Veden var dock då av 
samma längd. Framhöll vidare, att det inom hans distrikt mötte stora svårigheter att an- 
skaffa dugliga kolare. Utnyttjandet av högkonjunkturen måste därför ske huvudsakligen 
genom ökade kolvedsförsäljningar. Huggningen bleve billigast, om man finge sälja i res 
och sluppe hopköra virket i vältor. Fördelaktigast vore, om kronan själv kunde driva, men 
detta kunde ej ske i större omfattning på grund av brist på folk. 

Generaldirektören påpekade, att kontrakten om kolvedsleveranser lämpligast borde upp- 
göras för en treårsperiod, enär köparna knappast ville anskaffa folk och anlägga bottnar 
m. m. för en kortare kontraktstid. 


| 


BENA 


ag an 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 503 


Jämkningar i kontrakterade dagsverks- och entreprenadspriser. 


Överjägmästare Wallmo anförde, att då nu kolpriserna ökat med minst 50 &£, så hade 
de enskilde skogsägarne fått öka priserna för huggning av kolved. Kronans lägenhetsinne- 
havare vore däremot bundna av ett visst, fixerat dagsverkspris i sina kontrakt. Jämväl till 
sin mängd vore arbetsskyldigheten fixerad. Det vore ej behagligt att till de underpris, som 
kontraktsprisen för närvarande verkligen utgjorde, uttvinga fulla arbetsprestationer. Om höj- 
ning av kontraktsprisen kunde ske, skulle kronan otvivelaktigt ha lättare att få arbetskraft. 
Byråchefen Giöbel fann de av Wallmo påpekade förhållandena beklagliga, men trodde, att 
de skulle kunna motverkas därav, att betalning lämnades för sådant arbete, som utgiordes ut- 
över de kontraktsbestämda prestationerna, Detta skulle även stimulera till att utöka arbets 
kvantiteterna, Gällande. arrende- och hyreskontrakt lade ej hinder i vägen för ett dylik 
förfaringssätt. 


Försäljningarna till livsmedelskommissionen. 


Överjägmästare Edelstam anmärkte, att man denna vinter vore bunden av det mycket 
ofördelaktiga avtalet med livsmedelskommissionen. En stor del av veden komme andra till 
godo, än dem, som bäst behövde den, <Generaldirektören framhöll, att underpriset fast- 
ställts utan styrelsens hörande. Försäljningarna skulle ske under villkor, att veden i första 
hand komme de minst bemedlade till godo och under inga omständigheter till industrien. 
Om oegentligheter förekommo, så borde styrelsen underrättas. Bokföringen skulle så ordnas, 
att förlusten genom underpriset komme fram och skogens verkliga vinst bleve klargjord. 
På förfrågan meddelade generaldirektören vidare, att avtalet med livsmedelskommissionen 
endast avsåge innevaranda avverkningsår. j 


Ifrågasatt ändring av 6O:te punkten av K. kungörelsen den 8 november 1912 
angående grunder för tillgodogörandet av kronans jakträtt. 


Generaldirektören och byråchefen, friherre Th. Hermelin anförde, att bestämmelserna i 
ovannämnda Kungl kungörelse rörande jakten å rådjur, älg och hjort på många håll väckt 
starkt missnöje. Därigenom att jakten å sagda djurarter ej får ingå i jaktarrendekontrakten 
åa småvilt, kunde det stundom inträffa, att två olika arrendatorer samtidigt kunde ha jakträtt 
å samma skog. Härigenom uppstode lätt tvistigheter. Vidare kunde enligt författningarna 
högdjursjakten, om upplåtelse därav i visst fall borde ske, blott lämnas till den högstbju- 
dande, oavsett om denne i övrigt kunde anses vara lämplig eller ej. En följd härav hade 
blivit, att man kunde nödgas att, om skogstatstjänstemännen i reviret ej vore jaktintresserade 
och alltså åt dem ej kunde uppdragas att fälla visst antal djur, till personer, som finge anses 
vara mindre lämpliga, upplåta rätten att fälla visst antal älgar eller rådjur. Det vore därför 
önskvärt, att författningarna så ändrades, att högdjursjakten, i de fall, då den skulle på 
arrende upplåtas, ej ovillkorligen måste överlåtas till den högstbjudande, utan till denne blott 
i den mån, han i övrigt kunde anses vara lämplig. 

Under diskussionen vitsordade samtliga nödvändigheten av den föreslagna förändringen. 
Vidare meddelades på framställd förfrågan, att i de fall, då domänstyrelsen uppdragit åt 
jägmästarna att fälla visst antal älgar eller rådjur, jägmästarna voro berättigade att, om de 
så önskade, uppdraga åt assistenterna att handhava jakten, varemot detvore mera osäkert, 
huruvida det kunde uppdragas åt kronojägaren att jaga på egen hand. 


Leverans av aspvirke från statsskogarna, 


Generaldirektören meddelade, att en representant för en sammanslutning av de svenska 
tändsticksfabrikerna gjort framställning om inköp av största möjliga mängder svensk asp, 
och beräknades inköpsbehov föreligga även de närmaste åren. Denne hade uttalat de önske- 
målen, att aspvirke ej onödigtvis måtte upphuggas till ved, samt att inköpsföreningens ombud 
måtte få träda i förbindelse med revirförvaltarna. Man borde nu överlägga om, vad som 
kunde åtgöras i denna fråga. 

Överjägmästare Welander föreslog under diskussionen, att man borde söka uppnå ett visst 
minimipris vid fabrikerna. Konkurrensen vore nämligen, till följd av att fabrikerna bildat 
en inköpstrust, så liten, att köparne nästan kunde efter behag diktera priserna. General- 
direktören påpekade, att skulle ett sådant arrangemang kunna gå för sig, så måste man 
kunna ge uppgift på en beräknad :årsleverans från statsskogarna inom hela riket. Detta 
vore emellertid mycket svårt att erhålla, och krävde i varje fall tid. Överjägmästaren Witt 
meddelade, att tändsticksfabrikerna f. n. låge inne med så stora virkeslager, att någon bråd- 


504 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


ska med leveranserna näppeligen kunde anses förefinnas, Vid sådant förhållande skulle 
möjligen en utredning om tillgången å aspvirke hinna åvägabringas. 


Stämpling å de norrländska statsskogarna ett år i förväg. 


Generaldirektören meddelade, att överjägmästare Welander till domänstyrelsen inlämnat 
en av yttranden från flera trävarubolag åtföljd skrivelse, vari påyrkades, att stämplingarna 
skulle verkställas ett år i förväg. Efter en motivering, som i huvudsak överensstämde med 
norrlandskommitténs på sin tid gjorda framställning i samma ämne, utmynnade Welanders 
skrivelse i en framställning till styrelsén, huruvida icke redan under år 1916 virke avsett 
till försäljning år 1917 kunde få utstämplas. Då vid bifall härtill två års utstämplingar 
måste verkställas under 1916, föreslogs, dels att extra personal skulle anställas för ändamålet, 
dels att vissa andra arbeten såsom dikningar m. m. måtte i erforderlig grad uppskjutas, 
samt dels, att, därest det skulle visa sig vara erforderligt, öv ergångstiden utsträckes till två år. 

Generaldirektören anförde, att detta ämne utförligt behandlats på 1912 års överjägmäs- 
taremöte, samt att förslagets genomförande bjöde på vissa svårigheter. Sålunda vore det 
måhända ej alltid bra att hålla virkesauktionerna för tidigt på sommaren, enär köparna då 
ännu ej kunde överblicka virkesmarknadens läge för nästkommande år. Vidare mötte det 
stora svårigheter att under övergångstiden få tillräckligt med arbetskraft. Skogsindelnings- 
arbetet måste nämligen då i hög grad eftersättas. Övergångstiden kunde sättas till två eller 
högst tre år. q 

Överjägmästare Welander framhöll, att frågan vore av stor vikt. Därigenom att över- 
gångstiden vore kort, så kunde man eftersätta andra arbeten. I nödfall finge man söka 
utnyttja kronojägarna vid stämplingarna i större utsträckning, och i nödfall även anställa forst- 
mästare. 

Överjägmästaren Teden meddelade, att även i Gävle-Dala distrikt krav framställts från 
virkesköparnas sida på utstämpling ett år i förväg. Sådan hade även försökts å Hamra 
revir, om än i mindre utsträckning. Årsassistenterna kunde lämpligen, efter det årets stämp- 
lingar blivit avslutade, under hösten verkställa stämplingar avseende nästa år, 

Generaldirektören "framhöll, att nya tjänstemän för ändamålet knappast kunde erhållas, 
utan att överjägmästarne finge vara beredda på att ombesörja förhandsutsyningen, i den mån 
sådan skulle ske, med de arbetskrafter, som nu stode till buds. ' Svårigheterna vore sär- 
skilt stora nu, då avverkningarna till följd av högkonjunkturen borde utökas. Avrådde tillika 
med friherre Hermelin från att skogsindelningsarbetet skulle eftersättas till förmån för de 
utvidgade stämplingarna. 

Överjägmästare Welander ansåg, att man kunde provisoriskt utöka arbetskraften genom 
att intaga forstmästare för stämplingarna. Föreslog även, att pensionerade jägmästare skulle 
användas. Generaldirektören avrådde från intagandet av forstmästare. Staten komme aldrig 
att erhålla de bättre av dessa, vilka kunde betinga sig betydligt högre löner, än staten be- 
talade. Överjägmästare Wallmo instämde härutinnan med generaldirektören samt föreslog, 
att kronojägarnas stämplingsbefogenhet skulle ökas. Diskussionen kom härefter in på samma 
banor, som tidigare skildrats under rubrik »Frågan om överkvalificerad arbetskraft inom 
skogsstaten. » 

Generaldirektören meddelade, att skulle utstämpling ett år i förväg nu ske, så borde 
domänstyrelsen utfärda cirkulär därom, att sådan stämpling skulle verkställas i den mån 
förefintliga arbetskrafter det medgåve. Särskilda utsyningsförslag skulle därefter av jägmäs- 
tarna uppgöras för dessa förhandsutsyningar. 


Ersättning åt vissa jägmästare för kost och logi vid inspektioner m. m. 


Generaldirektören erinrade om, att vissa jägmästare, som vore bosatta å kronoparker, där 
gästgivaregårdar ej funnes, måste vid inspektioner ävensom vid andra tillfällen hysa gäster 
i sin bostad och åt dem ombesörja kost och logi. Då jägmästaren oftast ansåg sig ej 
kunna taga ersättning härför, så åsamkades han stundom kostnader, som i förhållande till 
hans knappa lön kunde bliva tämligen stora. Det vore icke häller för den inspekterande 
angenämt att nödgas taga jägmästarens gästfrihet i anspråk. I enskild tjänst anställde åt- 
njöto vanligen i dylika fall antingen visst årligt belopp som representationsersättning, eller 
ock voro de berättigade att påföra arbetsgivaren visst pris pr dag och person. Frågan vore 
nu, huru saken bäst skulle kunna ordnas för jägmästarnas vidkommande. Ett sätt vore, att 
jägmästaren förklarades skyldig att, därest andra inkvarteringsmöjligheter saknades, mot en 
ersättning av exempelvis fem kronor pr dag mottaga personer, som voro stadda i tjänste- 
ärenden å skogen. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 505 


Överjägmästaren Edelstam instämde med generaldirektören samt påyrkade, att liknande 
bestämmelser skulle utfärdas för de fall, då revirassistent bodde hos jägmästare. 

Friherre Hermelin föreslog, att om fixt årligt belopp skulle utgå, detta borde sättas till 
150 å 300 kronor. Samtliga enades därefter om, att en framställning till Kungl. Maj:t 
ovillkorligen borde göras om undanrödjande på ett eller annat sätt av de nu berörda miss- 
förhållandena. 


Försäljningen av mindre kronoegendomar. 


Generaldirektören förde på tal frågan härom. Överjägmästare och jägmästare ville ofta 
från försäljning undantaga små arealer, om dessa vore bevuxna med god skog. På detta 
sätt skapades små och svårskötta förvaltningsenheter. Det vore bättre att försälja de smärre 
skogslotterna samtidigt med de jordbruksegendomar, till vilka de hörde. Pengarna använ- 
des ju dock till inköp av skogsmark. Vidare erinrades därom, att föreslagna försäljningar 
flera gånger fallit i riksdagen, enär skogen ansetts ha haft för högt värde i jämförelse med 
jordbruksegendomen. Det vore därför av vikt, att ifråga om de egendomar, rörande vilka 
man kunde förutse, att de vid arrendeperiodens slut skulle försäljas, och vid vilka skogs- 
marken ej lämpligen borde avsättas till kronopark, man genom att före arrendeperiodens 
slut till avverkning föreslå den gamla skogen samt den skog, som genom beståndsvårds- 
huggningar borde uttagas, nedsatte skogsvärdet. Arrendatorers skriftliga medgivande härtill 
borde, där så erfordrades, dock först anskaffas. 


Jakträtten å inägorna till vissa kronodomäner samt å de ecklesiastika 
boställena. 


Överjägmästaren Kinman hade framställt begäran därom, att mötet skulle behandla dels 
den frågan, huruvida icke vid utarrendering av de kronoegendomar, vilkas utmarker undan- 
tagits från arrendet, jakträtten å inägorna borde förbehållas kronan, samt dels den frågan, 
huruvida icke vid utarrendering av ecklesiastika hemman jakträtten borde undantagas. 

Överjägmästare Kinman motiverade sin framställning beträffande kronodomänerna med, 
att man vid utmarkernas undantagande vanligen plägade följa lantmäterikarta, och att däri- 
genom även inne i ägoområdet liggande backar och hagar blevo undantagna. ÅA dessa kunde 
jakten ej utnyttjas annat än samtidigt med jakten å inägoområdet. Denna borde därför från 
arrendet undantagas. 

Generaldirektören anförde, att vid inägornas utarrendering intet vare sig av mark eller 
förmåner författningsenligt kunde avskiljas för sig. Om därför jakträtten undantoges från 
jordbruksarrendet, måste densamma ovillkorligen omedelbart utarrenderas särskilt. Det vore 
vidare svårt att utarrendera jakten å inägorna ihop med jakten å skogen, ty arrendemedlen 
från skogen och inägorna måste redovisas för sig. 

Ifråga om de ecklesiastika hemmanen upplyste byråchefen Giöbel, att författningsenligt 
intet hinder förelåge för att jakten utarrenderades för sig, avskild från jordbruket. 


Ersättningen till kronojägarna för fröklängning. 


Generaldirektören fann, det oekonomiskt att staten, som nu ägde klängstugor, vid vilka 
funnes överproduktion åtminstone på tallfrö, skulle inköpa frö av kronojägarna. Där det 
ansåges lämpligt, att kronojägarna klängde granfrö i sollavar, borde visst pris pr erhållet 
kg. frö betalas för själva klängningsarbetet, men kotten betalas av revirmedel. Överjägmäs- 
taren Kinman ansåg det ävenledes olämpligt, att kronojägarna inköpte kotten, samt förordade 
fixt pris pr kg. klängt frö. 


Skogsförvaltningarnes yttranden rörande löneregleringarna för präster-= 
. skapet. 


Överjägmästaren Kinman anförde, att de utlåtanden härom, som inkommo från jägmäs- 
tarne, voro mycket ojämna, samt att det vore mycket önskvärt, om man kunde enas om vissa 
grunder rörande de mängder husbehovsvirke, som kunde anses åtgå för löneboställe, tjänste- 
innehavare och församling. : 

Generaldirektören ansåg frågan viktig, men förmenade, att någon klarhet i densamma ej 
kunde vinnas vid mötet, då de lokala förhållandena spelade stor roll. Överjägmästarna borde 
överlägga med revirförvaltarna och därefter ingå till domänstyrelsen med förslag, så skulle 
styrelsen söka utarbeta bestämmelser. 


506 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Överjägmästare Kinman föreslog, att bränslebehovet vid kyrkoherdeboställe skulle sättas 
till 50 kbm.; för arrendator till 15 å 20 kbm. och därutöver 3 å 5 kbm. för varje torp. 
Till nybyggnad vid kyrkoherdeboställe krävdes 300 å 400 kbm. och vid komministerboställe 
200 å 300 kbm. Generaldirektören framhöll, att bränslebeloppen i Norrland måste höjas 
med 20 till 50 24. Samtliga enades om, att nu föreslagna belopp voro lämpliga gränsvärden, 
inom vilka ortsförhållandena sedan finge vara avgörande. 


Ändring av årsberättelsens skogsodlingsbilaga. 


Överjägmästare Welander hade skriftligen gjort framställning till styrelsen av huvudsak- 
ligt innehåll, att skogsodlingsbilagan till årsberättelsen måtte kompletteras på det sätt, att i 
särskild kolumn jämväl angåves arealen av den mark, som under året blivit fullständigt för- 
yngrad genom självsådd, vare sig med eller utan hjälpkultur, samt att denna komplettering 
borde ske redan i de årsberättelser, som komme att avgivas för år 1915. Som motiv för 
denna framställning hade angivits, att det vid varje ordnad skogsskötsel måste anses vara i 
hög grad önskvärt att erhålla såvitt möjligt fullständiga uppgifter om, hur föryngringen fort- 
skridit å skogarna, vare sig den uppdragits genom kultur eller självsådd. 

Generaldirektören erinrade om, att just denna fråga tidigare varit mycket dryftad. Det 
hade emellertid visat sig, att inkomna arealuppgifter varit till den grad höftade, att de måste 
anses vara tämligen värdelösa, och därför hade man ej ansett lämpligt att framlägga än mer 
detaljerade föreskrifter i denna fråga. Ifråga om självföryngringen finge ihågkommas; att 
denna skedde småningom, och då kunde man näppeligen avgöra, vilket år densamma ansågs 
lämplig att upptaga i årsberättelsen. I blädningsskogar kunde självsådden å ett flertal 
spridda luckor ej ens närmelsevis approximeras. 

Överjägmästare Welander ansåg, att svaga siffror voro bättre än inga. Med nuvarande 
statistik finge man alltid för liten föryngrad areal och i blädningsskogar ingen. 

Generaldirektören och friherre Hermelin framhöllo, att den nu ifrågavarande skogsodlings- 
bilagan avsåge att ge ett uttryck för skogsodlingsarbetet och kostnaderna för detta, men en 
för föryngringens fortskridande. 


Meddelande från Skogsbokföringskommittén. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


N:r 8. I meddelande n:r 2 den 12 sistlidne januari månad anhöll Skogsbokföringskom- 
mittén, att ni ville till oss skriftligen meddela edra önskemål i avseende å verifikationsblan- 
ketter ävensom till kommittén insända prov på av eder använda lämpliga sådana blanketter. 

På grundval av det rikhaltiga material, som genom herrar jägmästares benägna tillmötes- 
gående ställts till vårt förfogande, har nu utarbetats sexton olika typer till verifikationsblan- 
ketter för kassaredovisningen. Vissa bland dem ' äro anordnade i olika format, så att de 
dels knnna användas å expeditionen och dels äro lämpliga att medhava på resor eller i 
skogen. Dessa blanketter komma tillsvidare att tillhandahållas av kommittén i block om 25 
st. i varje, och torde skriftliga rekvisitioner hit insändas, därvid endast blankettens nummer 
behöva angivas. Till ledning biläggas prov på blanketterna. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, 3 tr., den 19 april 1916, 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Ifrågasatta bestämmelser angående skogsstatspersonalens BESUFOROAgSeAS 
gande med vissa privatuppdrag. 


Domänstyrelsen har den 28 febr. 1916 lämnat följande utredning härom till 1902 års 
Löneregleringskommitté. 

I skrivelse den 14 juli 1915 har kommittén hos Kungl. Domänstyrelsen anhållit om 
meddelande, huruvida erfarenheten givit vid handen förekomsten inom Kungl. Styrelsens 
verksamhetsområde av förhållanden, som kunna tyda på, att ämbets och tjänstemän åtogo 
sig enskilda uppdrag inom områdena för deras tjänsteverksamhet, samt huruvida och i vad 
mån under sådant fall bestämmelser till förhindrande härav kunde anses vara erforderliga. 
Med anledning härav får Kungl. Styrelsen meddela följande. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 507 


Det låter sig ej förneka, att fall jämförliga med det i kommitténs förenämnda skrivelse 
relaterade specialfallet från Kungl. Patent- och registreringsverket kunna inträffa även inom 
domänstyrelsen. Den allmänhet, med vilken styrelsen vid sin ämbetsutövning kommer i be- 
röring, äro ofta i behov av biträde för utredningar och undersökningar för att kunna göra 
sina önskningar gällande, och det torde ej allttör sällan inträffa, att någon av styrelsens 
tjänstemän måste åtaga sig att vara behjälplig vid utförandet av dylikt arbete. Härav följer 
sannolikt ett visst intresse för själva sakens utgång, men Kungl. Styrelsen har hittills ej för- 
märkt något fall, där detta intresse gjort sig gällande på något otillbörligt sätt. 

Innan nådiga förordningen av den 18 juni 1915 angående förekommande av överdriven 
avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra 
lappmarken, samt angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns 
lappmarker med flera områden från och med ingången av innevarande år trädde i kraft 
gällde motsvarande nådiga förordningar av den 24 juli 1903 och den 29 juni 1866 även- 
som 53 m. fl. $$ av nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med 
de allmänna skogarna i riket. 

I sistnämnda förordningar stadgades icke skyldighet för vederbörande skogstjänsteman 
att vid utsyning av skog åt enskilda jämlikt samma förvaltningar till utsyningstagare avlämna 
sådana förteckningar å eller övriga uppgifter rörande det utsynade virket, som för virkes- 
ägaren kunde vara av betydelse vid kommande virkets utdrivning och försäljning. Utsy- 
ningsförrättare kunde därför betinga sig och har också i flera fall betingat sig särskild er- 
sättning av utsyningstagare för virkets klassificering och upptagande i stämplingslängd, för 
dess fördelning i så kallade körskiften m. m, På förekommen anledning har Kungl. Sty- 
relsen emellertid under skilda tider utfärdat föreskrifter Om, att nyssnämnd klassificering av 
det utsynade virket m. m. skall företagas i tjänsten. Sedan ock här förut nämnda 1915 
års förordningar därtill givit anledning, har Kungl. Styrelsen i till Kungl. Maj:t avgivet för- 
slag till ny instruktion för skogsstaten intagit bestämmelsen, som torde kunna helt förebygga 
missbruk i sådant avseende. 

Slutligen har det förekommit och förekommer ännu, att åtskilliga av de revirförvaltare, 
vilka hava häradsallmänningar under sin omedelbara vård och förvaltning, av allmännings- 
intressenterna betingat sig en i regel måttlig ersättning för det bestyr, de åtagit sig med 
fördelningen av virke åt delägaren i allmänningen. En sådan fördelning anses nämligen 
icke kunna jägmästaren i tjänsten åläggas, och arbetet låter sig lättast och med minsta 
kostnaden för allmänningsintressenterna utföras i sammanhang med virkets stämpling och 
taxering. Då i ett par fall missbruk vid denna ersättnings beräknande enligt revisionens 
hos Kungl. Styrelsen förmenande ägt rum och i anmärkningsväg påpekats, torde frågan 
bliva föremål för en ingående behandling av vederbörande myndigheter, samt möjligen så- 
som nödiga ansedda restriktiva bestämmelser i behörig ordning utfärdade 

Av vad Kungl. Domänstyrelsen anfört framgår, att Kungl. Styrelsen icke har att åberopa 
några vägande skäl för utfärdandet av allmänna bestämmelser till förhindrande av, att 
ämbets- och tjänstemän bereda sig ersättning för uppdrag inom områdena för deras tjänste- 
förvaltning, lika litet som Kungl. Styrelsen har att erinra något emot dylika bestämmelsers 
utfärdande, därest så skulle befinnas nödigt på grund av erfarenheter inom andra statsför- 
valtningens områden. 


Jägmästarnas skyldighet att verifiera virkesredogörelserna. 


Domänstyrelsen har den 2 febr. meddelat följande svar på en framställning från föreningen 
» Sveriges ordinarie jägmästare» i detta ämne. 

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 30 maj 1915 har föreningen Sveriges ordi- 
narie jägmästare under förmälan, att iakttagandet av föreskriften i gällande instruktion för 
skogsstaten, att posterna i det ena exemplaret av de virkesredogörelser, som årligen skola 
avgivas för vissa under skogsstatens förvaltning stående skogar, skola vara verificerade, vore 
särdeles betungande och erfordrade anskaffandet särskilda avskrifter av stämplingslängder, 
auktionsprotokoll m. m., hemställt att Kungl. Styrelsen ville göra framställning om sådan 
ändring i gällande instruktion, att virkesredogörelserna ej vidare skulle behöva verificeras, 
eller, om detta ej kunde låta sig göra, att Kungl. Styrelsen åtminstone ville meddela före- 
skrifter därom, vilka poster i virkesredogörelsen, som skulle verificeras, och huru detta 
skulle ske, så att enhet i tillämpningen för samtliga distrikt kunde vinnas. 

Kungl. Domänstyrelsen får i anledning härav meddela, att den statistiska bokföringen 
torde komma att fullständigt omläggas enligt förslag, som af skogsbokföringskommittén 
kommer att framläggas. Då det är ovisst, om de av Eder berörda virkesredogörelserna 
därvid komma att i sitt nuvarande skick bibehållas, har Kungl, Styrelsen ej ansett föreningens 
framställning för närvarande böra till någon Kungl. Styrelsens åtgärd föranleda. 


508 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


1915 års finansiella resultat av domänfondens förvaltning. 


Domänstyrelsen har den 28 febr. avlåtit följande utredning härom till statskontoret. 


Jämlikt nådigt brev den 22 november 1912 får Kungl. Domänstyrelsen härjämte över- 
lämna provisorisk tablå över 1915 års finansiella resultat i fråga om statens domäner. 

I sammanhang härmed vill Kungl. Styrelsen fästa uppmärksamheten dels därpå, att, 
enär räkenskaperna ännu icke kunnat undergå vederbörlig granskning, Kungl. Styrelsen 
icke är i tillfälle att avgiva, huru stor del av driftkostnaderna anses kunna åbelöpa andra 
ändamål än förvaltningen av det åt Kungl. Styrelsen anförtrodda kapitalet, dels ock därpå, 
att tablån även i det avseendet är provisorisk, att en del av de primärräkenskaper, på vilka 
tablån bort grunda sig, ännu icke inkommit till Kungl. Styrelsen. 


Kronor Krönor Kronor 
Disponerat kapital; | 1 
Vid årets början disponerat kapital ......... — 243,273,409: 96 — 
Under året lyftade anslag: 
AED 23 Fal OUSN Arty AASE RR Öd = 
Aden 1437 Septemb ers es sees ARE BAR 405500: 41 50,377:— = 
Överskott av rörelsen den 31 december ... — 14,091,514: 461257,415,301: 42 
Avgå under året verkställda inbetalningar 
till statsverket: | 
den t8rfebrmarnid Mess s I SRsE en vä — | -4,000,000: — — 
den! Fö marsttpt OR ER f, ara — | 3,000,000: — — 
den FUN ASKS SINE ease = 3,000,000: — — 
Gen (RS ASCpLemA DET As olns esse — | 2,500,000: —; — 
Aden: 06; (OktOber mn DEE esse sens — | 4,000,000: — — 
LEX ÄTS FOO DET oeR SEE SENARE | -— |.-3,000,000: —| 19 500,000: — 
| | = RR ——————— "ÅL 
Vid årets: slut: disponerat: kapital «3.2.s-i.s:.. | oo | — |2SpI NS oa 
Under året i medeltal disponerat kapital ...| — = 234,410,926: 34 
Resultatet av rörelsen under året: 
Inkomster ...... KIRSI RR RE Ce a — 22,711,984: 72 -— 
Driftköstnadetsi2 59055 Mo ssd ae så rs — | 8,620,470: 26 — 
ÖVErSKOFb; så dystra ARN NRA an al — | 14,091,514:46 
Utgörande 6 procent å det under året il | 
medeltal disponerade kapitalet 
Det disponerade kapitalets användning: 
| vid 2 Slutet; AVLA ao po ej Ae RDS LER IA SE eten a 1914 1915 EDR 
| | Kronor Kronor K 2 
| | ronor 
| I verket bundet kapital: | 
Statens: SKkOgAr Top ges ot SNeR SEE RSA ETS | 166,710,609 167,054,709 + 344,100 
bostadslägenheter åt vissa jägmästare...... | 42,435 91,935 + 49,500 
Statens .JOrdbruksdoOmanet:ps ss, see sss SS | -64,480,200 63,295,903 | — 1,184,297 
IDVENTATIET oss dr NEN NSER AN TIS STR SS offras | 292,500 | 292,500 = 
Säger| 231,525,744 | 230,735,047 | — 790,697 


1) Härav »tillkommer ingående balans» 2,595,283: 72, beroende på förhöjda taxerings- 
värden å domänfondens fastigheter. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 509 


Rätt för skogsingeniörer, tillsyningsmän och flottledspersonal att använda 
tiänstefrimärken. 


Domänstyrelsen har den 22 febr. gjort följande underdån, framställning härom. 

I nådiga förordningen den 15 juni 1900 angående ändrade bestämmelser rörande utgö- 
randet av postavgifter för försändelser i tjänsteärenden äro å förteckningen litt. A under 9:o 
Jordbruksdepartementet, bland annat upptagna: överjägmästare; jägmästare och kronojägare; 
extra jägmästare, anställd på visst revir eller distrikt och Statens skogsingenjörer. 

Genom nådigt brev till Statskontoret den 24 april 1908 har Eders Kungl. Maj:t funnit 
gott medgiva, att de extra kronojägare, som för bevakarjänst å revir användas, och de krono- 
skogvaktare, som äro anställda för bevakning av vissa boställen, ävenledes må för postförsän- 
delser i tjänsteärenden begagna tjärstefrimärken och tjänstebrevkort under iakttagande av 
de i förstnämnda nådiga förordning meddelade föreskrifter, därvid ock förklarats att belö- 
pande postavgifter för ifrågavarande försändelser skola gäldas av allmänna medel i den ord- 
ning, som är bestämd beträffande försändelser från de myndigheter, vilka finnas upptagna 
å förteckningen litt. A vid nämnda förordning. 

Från och med innevarande år har jämlikt Statsmakternas beslut inrättats en ny grupp av 
tjänstemän för handhavandet av tillsynen över enskildas skogar i Västerbottens och Norr- 
bottens läns kustland, nämligen, förutom 6 ordinarie skogsingenjörer, 5 biträdande skogs- 
ingenjörer å ordinarie stat med egna förvaltningsområden samt 27 ordinarie tillsyningsmän, 
varjämte medgivits att visst belopp årligen finge användas till anställande af extra skogs- 
ingenjörer och extra tillsyningsmän. 

Då, enligt vad ovan nämnts, statens skogsingenjörer redan finnas upptagna i förteck- 
ningen å de befattningshavare inom skogsstaten, som åtnjuta tjänstebrevsrätt, torde den om- 
ständigheten att skogsingenjörerna numera fått ändrad tjänsteställning icke behöva föranleda 
särskilt beslut om att de må för postförsändelser i tjänsteärenden begagna tjänstefrimärken 
och tjänstebrevkort. Vid anordnandet av och tillsynen över kronans flottleder inom huvud- 
sakligen de norrländska länen och Kopparbergs län förordnas av domänstyrelsen årsvis på 
extra stat mot visst arvode jämte rese- och traktamentsersättning dels två flottledsingenjörer 
dels visst antal flottledstillsyningsmän i regel fem å sex stycken. 

Mängden av de arbeten, som åligga särskilt den inom de fem norra länen anställde flott- 
ledsingenjören torde föranleda domänstyrelsen att inom närmaste tiden hos Eders Kungl. 
Maj:t anhålla om nådigt tillstånd att anställa en assistent såsom biträde åt nämnda flottleds- 
ingenjör. 

Samtliga här nämnda tjänstemän och arbetsförmän, nämligen biträdande och extra skogs- 
ingenjör, tillsyningsman och extra tillsyningsman, anställda inom visst skogsvårdsområde, 
samt statens flottledspersonal — fottledsingenjör, flottledsassistent och flottledstillsyningsman 
— behöva skriftligen meddela sig i tjänsteärenden med sina över- och underordnade och 
även med allmänheten. Domänstyrelsen får därför i underdånighet hemställa, att jämväl 
ifrågavarande befattningshavare må under iakttagande av de i nådiga förordningen den 15 
juni 1900 meddelade föreskrifter och emot ersättning av allmänna medel i den ordning, 
som är bestämd för de myndigheter med flera, vilka finnas upptagna å förteckningen litt. A 
vid nämnda förordning, för försändelser i tjänsteärenden begagna tjänstefrimärken och tjänste- 
brevkort. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. 


Inspektionsresa har företagits av generaldirektören Karl Fredenberg i Gästriklands 
revir den 15—20 maj. Vikarie byråchefen W. Roos. 


Semester har åtnjutits av: 

byråchefen friherre H. Hermelin den 5 april med förordnande för netarien M. Rasch, 
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville; 

byråchefen Fr. Giöbel den 22 april och 15—24 maj med förordnande för notarien Sven 
Lundberg, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers; 

notarien Martin Rasch den 22 april med förordnande för e. jägmästaren T. Barthelsson; 

revisor E, G. Fahlerantz den 22 april med förordnande för e. jägmästaren K. Montgemery. 


5I1IO SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Tiänstledighet har beviljats: 

byråchefen Th. Örtenblad för särskilt uppdrag den 17 april—17 juni med förordnande 
för notarien R. Lindahl, vilkens tjänst uppehållits, den 17—30 april av t. f. amanuensen 
G. Bergsten och den I Bj juni av amanuensen Nils Schager. 


Skogsstaten. 


Enköpings revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten för tiden till I febr. 
1917 sökes av jägmästaren i Åsele revir R. A:son Eneberg, jägmästaren i Vilhelmina revir 
Ragnar Ekman, föreståndaren för Hällnäs skogsskola David Grufman, skogstaxatorn i östra 
distriktet Tage Aae, skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Erik Hedemann-Gade samt extra 
jägmästarna Nils Schager, Olof Lundborg, Hj. Bratt, E. Oldenburg och Ernst Jansson. 
Kungl. Domänstyrelsen har hos Kungl. Maj:t föreslagit Aae att erhålla förordnandet, 

Bräcke revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Bräcke revir till I april 
1917 sökes av extra jägmästarna Hj. Bratt, E. Oldenburg, Birger Arvas, Ernst Jansson, 
Kungl. Domänstyrelsen har hos Kungl. Ma:t föreslagit Bratt att erhålla förordnandet. 

Till överjägmästareassistent har förordnats e. jägmästaren C. G. Carlsén i Umeå 
distrikt från den 1 maj. 


Till helårsassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren J. Eklund i Piteå revir 


» M. Enander i Lycksele revir 

> B. Ahlgren i Idre » 
Till avlönade revirassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren E. Sökjer-Petersen i Idre revir den 16-—20/,; 
» » G. Montell i Bipsgårdens revir den !/.—?9/.. 


Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren R. Fränkel i mell. Norrlands distr. den Y/,—3/.5; 


» » E, Sökjer-Petersen i Gävle—Dala distr. 4 N— EVR 
» » H. Hallgren i » » » 1.3 be 
» » Alb. Carlberg i Bergslags » Ja Fr 


Till skyddsskogsassistent i Kopparbergs län har förordnats e, jägmästaren John Brun. 


Som biträde åt skogstaxatorn i Gävle—Dala distrikt vid viss markvärdering har 
förordnats e. jägmästaren Knut Martin, 


Tijänstledighet har beviljats: 

jägmästaren i Klotens revir J. M. Pauli för enskilda angelägenheter den 1—14 april med 
förordnande för assistenten i Grönbo revir D. P. Hultmark; 

jägmästaren i Norra Skånes revir Carl Björkbom för allmänt uppdrag den 24 mars—30 
maj med förordnande för assistenten i reviret F. Bromé, 


Statens skogsförsöksanstalt. 


Som försöksledare för föryngringsförsök i Norrland har anstaltens styrelse 
för ett år från I maj förordnat jägmästaren i Storlandets revir Edv. Wibeck. 


Lediga tjänster. 


Förordnandet såsom t. f. iägmästare i Örbyhus revir för tiden till den 15 
maj 1917 sökes före den 13 juni 1916 klockan 3 e. m. hos Kungl. Domänstyrelsen. 


Förordnandet som t. f. jägmästare i Storbackens revir för tiden till den I 
maj 1917 sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 31 maj kl. 3 på dagen. 


Kronojägarebefattningen i Bocksiö bevakningstrakt av Granviks revir 
och Skaraborgs län sökes hos jägmästaren E. H. Barthelson, adress Granvik, Svanvik, före 
klockan 12 på dagen den 13 juni 1916. 


STRÖM 


IRUNNAR HALL 


S 
GENS 


TIDSKRIFT 


Q 
N 
TZ 
a 
Un 
OO 
& 
sa 
1 


FOÖRENIN 


:e ÅRG 


14 


JUNI—JULI 1916 


HAFT. 6—7 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 
UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 5 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) | 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. 
PROFESSORN, FIL. D:iR HENRIK HESSELMAN. 
FIL. D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför Sihällsa.: 3 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. ; 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. 
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11- 
An Rå och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Bösan 
133 o. Allm. tel. Lidingö 219. . 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll Avtryck av upp- ; 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill i 
erhållits av redaktionen. 2 


INNEHÅLL: 


HELLSTRÖM, OTTO: Bränslet från våra ANDERSSON, GUNNAR: Ett par skogs: 
BODA fre SSE aka Gl oa SKAR EGR sid. 511 marksanalyser från Bohuslän ...... 

WELANDER, ADOLF: Barkborrens för- GÖTHE, G. ALBERT: Färskt eller lag- 
måga att döda friska granar expe- rät: SKOZSILÖT: i5:so5 kas bädd as ba SSRK ; 
rimentellt bevisad (med 3 fig.)...... 3.520 


Från skogsvårdsstyrelserna: 


Domänstyrelsens och distriktsstyrel- Pensionering av Skogsvårds styr rel- 


sernas organisation. 


I. Inledande föredrag vid Svenska sernas personal.,....x +... RR AVES 
'Skogsvårdsföreningens årsmöte Litteratur: > 
den 22 mars 1916 av GÖSTA TAMM >» 527 Nyutkomna böcker ....... TS SE SRARE 
II. Diskussion; yttr. av U. WALLMO >» 536 Fe / 
Skogsindelning och skogsvärdering. Trävaramarkuwad elev bona ; 
I.. Inledande föredrag vid Svenska Skogsadministrationen: 
Skogsvårdsföreningens årsmöte Livsmedelskommissionens förslag 
den 22 mars 1916 av G. KUY- till ordnande av vedförhållandena - 
TEN STJÄRNAS op obölskkla osa OSS Ne > 546 och tryggandet av vedtillgängen 


II. Diskussion: yttr. av UWALLMO, 2 . 
TOR JONSON, J.A. AMILON och Lagar, kungl. förordningar o. beslut 


HILEÄ ATEN 3006 a ve fr sees REA SI MNSGR » 550| Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 
MATTSON, L.: Hjälpreda vid aptering framställningar och yttranden 
av ståndskog (med 4 fig.)............ > 557 Tjänster och förordnanden ......... 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. 


Bränslet från våra skogar. 


Några synpunkter 


Av OTTO HELLSTRÖM. 


Bland alla stora frågor av nationalekonomisk betydelse, som i vårt 
land stå på dagordningen, torde väl kraft- och bränslefrågorna höra till 
de allra största. Det vore orätt att påstå, att icke ett aktningsvärt 
arbete redan utförts för deras lösning, men stora svårigheter hava före- 
legat, och många hava de omständigheter varit, som försenat de slut- 
giltiga resultaten, om överhuvudtaget kan sägas, att dylika frågor någon- 
sin bliva slutgiltigt lösta. Den starka utvecklingen hos all teknik kom- 
mer ju alltjämt med nya uppslag, som mången gång innebära fullstän- 
digt nya metoder. 

De båda frågorna hänga oskiljaktigt samman. Det är därför att hälsa 
med största tillfredsställelse riksdagens nyss fattade beslut att skaffa lan- 
det en institution, som på fullt vetenskapligt och på samma gång prak- 
tiskt sätt organiserar arbetet för frågornas utredning. 

De viktigaste hindren i detta arbete hittills hava varit de svårigheter, 
som det allmännas anspråk på äganderätten till ett antal av våra vatten- 
fall rest mot vattenkraftens utnyttjande på enskild väg, samt den betänk- 
samhet, som från kapitalets sida förelegat mot omläggningar i industriell 
drift under mer eller mindre ovissa omständigheter. Sålunda har denna 
betänksamhet gjort sig gällande, då fråga förelegat om övergång från 
angkraft till vattenkraft, från ångdrift med importerat bränsle till sådan 
drift med inhemskt bränsle. Denna betänksamhet har för övrigt varit 
ganska naturlig, så länge det importerade bränslet har betingat ett för- 
hållandevis billigt pris. 

I och med världskriget tränga sig bränsle- och kraftfrågorna starkare 
än tillförne fram och fordra sin lösning i riktning av bästa utnyttjande 
av egna tillgångar. Vi hava i största utsträckning fått känna obehaget 
av att stå i beroende av stenkolsimporten; vi hava levat i ett ovisshets- 
tillstånd, som verkat förlamande på våra allra viktigaste industrier. Mer 


33: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


Se OTTO HELLSTRÖM. 


än någonsin äro våra industrimän därför eniga om, att vi måste så långt 
ske kan frigöra oss från det beroende, i vilket vi befinna oss. 

Så som ovan säges, äro ju kraft- och bränslefrågorna oskiljaktiga. Den 
ena kan icke lösas oberoende av den andra. Vad som fordras är till- 
gång till billig kraft för den industriella driften och billigt bränsle för 
uppvärmningsändamål. I stort sett är man enig om, att överallt, där så 
är möjligt, våra vattenfall skola utnyttjas för kraftgenerering och våra 
bränsletillgångar för uppvärmningsändamål. Men dessa båda huvudlinjer 
skära varandra alltjämt, och kombinationer äro möjliga och ekonomiskt 
riktiga, icke endast för industriens vidkommande utan även för hushåll- 
ningen i bostäder etc. 

Våra tillgångar i inhemskt bränsle äro ju flerahanda, men i denna över- 
sikt upptages till behandling endast bränslet ur skogsträden. 

Hushållsbränslet består för såväl landsbygd som städer till övervägande 
del av ved. Och vad beträffar zndustrien, och även i någon mån Ztrans- 
portväsendet, har redan i viss utsträckning använts produkter av skogs- 
träden för kraft- och uppvärmningsändamål. Så använder vår järnindu- 
stri träkol och skogsavfall, våra sågverks- och trämasseindustrier träavfall 
från tillverkningen. Att i denna översikt närmare ingå på träkolsfrågan 
medgiver icke tid och utrymme, i synnerhet som något nytt egentligen 
ej därvidlag är att anföra. Givet är emellertid, att tillgången på träkol 
starkt beror av såväl skogsprodukternas utnyttjande i allmänhet som 
också användningen av avfallet från sågverken. En icke oviktig anled- 
ning till de oavsett krigskonjunkturerna stigande träkolsprisen ligger så- 
lunda i, att med cellulosaindustriens utveckling tillgången på kolved 
minskas. Kolveden från skogarna blir i åtskilliga fall cellulosaved, och 
sågverksavfall förbrukas i allt större utsträckning såväl till trämassa som 
till bränsle. En annan anledning är ock den alltmer framträdande svå- 
righeten att få nödigt manskap för kolningsarbetet i skogarna. 

Om således i viss utsträckning bränslet från våra skogsträd redan 
kommer till användning, finnas, som här nedan skall visas, ännu stora 
icke utnyttjade bränslemängder att hämta från skogarna. 


Sågverksavfallet. 


Den tid är ej så synnerligen avlägsen, då sågverksavfallet hade så 
föga värde, att man vid med vattenkraft drivna sågverk hade stora be- 
kymmer, huru man -skulle utan allt för stora omkostnader göra sig av 
med sågspån och annat mindre avfall. Man uppförde stora ugnar, i 
vilka sådant avfall brändes upp, använde det till utfyllningar etc. I kolgår- 
darna brann en evig eld, där all småflis, som föll vid milresningen, för- 


BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. BIS 


brukades. Och än i dag finnas nog många sågverk, där man driver en 
mindre god hushållning med bränsleavfallet. Vilket värde vid olika an- 
vändning som ligger i sågverksavfallet belyses emellertid av följande 
siffror. 

I en medelgod äldre ånganläggning för sågverksdrift kan man beräkna åt- 
gången av rå sågspån pr 1,000 hästkrafttimmar vid 10 timmars drift till 4,45 
ton. I en fullt modern anläggning blir motsvarande siffra 2,68 ton. En kubik- 
meter löst mått rå sågspån väger vid c:a 350 4 fuktighet i medeltal c:a 
230 kg. Den moderna aånganläggningen förbrukar sålunda pr 1,000 
hästkrafttimmar 11,65 lösa kubikmeter, under det att en äldre dylik för- 
brukar 19,35 kubikmeter. Den lösa kubikmassan torde hålla c:a 25 "4 
fast, och åtgången av fast vedmassa är sålunda i första fallet 2,91 kbm. 
och i senare fallet 4,84 kbm. 

I ton stenkol, om 6,000 eff. kalorier pr kg., motsvaras av c:a 3,s ton 
sågspån av 50 4 fuktighetshalt. Sättes priset per ton stenkol till 30 
kronor, kan kostnaden att generera 1,000 hästkrafttimmar ur sågavfall 
genom jämförelser med detta pris konstateras. Denna kostnad blir i 
den moderna anläggningen kr. 22,97 och i den äldre kr: 38,14 och så- 
lunda skillnaden pr 1,000 hkr kr. 15,:7. Vid ett sågverk med t. ex. 
500 ind. hästkrafters ångmaskin och 2,800 driftstimmar blir skillnaden 
i årskostnaden 


I AOO00 0 OK NKIN = NSI 
- — ee == FOTA OKT 
1,000 


I det anförda exemplet räknas i båda fallen med kondenseringsång- 
maskiner, ävensom att bränslet utan särskild kostnad på vanligt sätt till- 
föres ångpannornas eldstäder. Ett stenkolspris av 30 kr. pr ton såsom 
medelsiffra för alla olika lägen i förhållande till lossningshamn får anses 
vara högt, i jämförelse med vad som betalades före kriget. Emellertid 
torde med tämlig visshet kunna påstås, att till Sverige importerade sten- 
kol i åtskilliga år framåt efter krigets slut komma att hålla sig i priser 
omkring antagna 30 kr. pr ton. Inom parentes sagt är priset f. n. i 
medeltal betydligt över det dubbla. 

För att fullfölja kalkylen och undersöka, huruvida det lönar sig att 
med i exemplet givna förutsättningar utföra modernisering av en ång- 
anläggning, måste kostnaden för moderniseringen ställas emot den erhållna 
vinsten i bränslevärde. Att angiva någon allmängiltig siffra för kost- 
naden att modernisera en ånganläggning av anförd storlek är givetvis 
omöjligt, då förhållandena på olika platser måste bliva mycket olika. 
Om man emellertid vid moderniseringen kan använda befintliga ängpan- 
nor, skorsten, samt maskin- och ångpannehus och moderniseringen be- 


514 OTTO HELLSTRÖM. 


står i insättande av överhettare och ny ångmaskin, torde man kunna 
antaga, att kostnaden icke bör överstiga 100,000 kronor. Vid beräkning 
av 7 4 räntefot och 12 års amorteringstid blir annuiteten 12,6 4. Års- 
kostnaden för anläggningen är sålunda 12,600 kronor och den behållna 
vinsten i runt tal 8,600 kronor. 

Emellertid finnes ett ännu fördelaktigare sätt att utnyttja bränslets 
värde än i kondenseringsmaskin, nämligen att, där behov av ånga för 
uppvärmningsändamål föreligger, först uttaga kraften i ångturbiner eller 
ångmaskiner för mottryck eller avtappning och därefter använda ångan 
för uppvärmning, särdeles för torkning av produkter från fabrikationen. 
I cellulosafabrikerna är detta driftsätt på åtskilliga ställen genomfört och 
visar ett synnerligen gott resultat i avseende å bränsleekonomien. Bland 
annat blir detta fallet därigenom, att fabrikationens art fordrar dag- och 
nattdrift, varigenom uppeldningsförlusterna minskas betydligt. Bränslets 
nyttiga effekt torde vid nu berörda driftsätt bliva 4 å 5 gånger större 
än vid enbart kraftuttagning. 

I kombination mellan sågverk och cellulosafabriker eller andra fabri- 
ker, som fordra ånga för uppvärmning eller torkning, drives sågverket 
fördelaktigast med elektriskt kraft från vattenfall, och allt bränsleavfall 
gar till fabriken och får där tjänstgöra för fabriksdrift och torkning etc. 

Av helt naturliga skäl kunna icke alla sågverk draga full nytta av 
värdet på sitt avfall. Ett material av den beskaffenhet, som sågverks- 
avfallet "har, bör om möjligt kunna förbrukas i den mån det faller, och 
transporten bör vara kort och bekväm. Att lagra och från upplag lasta 
ut detsamma blir kostsamt, och även en förhållandevis kort lagringstid 
nedsätter bränslevärdet, företrädesvis på den råa sågspånen. Ännu så 
länge äro på dessa grunder de sågverk, vilka sakna bekväma kommu- 
nikationer med fabriker eller verk, som hava behov av bränsle för upp- 
värmningsändamål, hänvisade till att själva utnyttja sitt bränsle. Om en 
fullt modern ånganläggning finnes, bör emellertid uppstå ett avsevärt 
överskott av bränsle, som möjligen kan tänkas utnyttjat till torkning av 
sågat virke eller till genererande av elektrisk kraft, där avsättning för 
dylik kan förekomma. 

Årsvärdet i sågverksavfallet vid ett medelstort sågverk framgår av 
nedanstående kalkyl. Förutsättningarna för denna äro, att ett sågverk 
med 6,000 stds årstillverkning använder c:a 7,,; kubikmeter rundvirke 
efter mittmått för sin tillverkning, att kraftbehovet är maximalt 300 hkr, 
och att driften kan ske med elektrisk kraft till ett pris av 3 öre pr 
kilowatt-timme. Det förutsättes vidare, att, såsom tidigare anförts, sten- 
kol på förbrukningsplatsen hava ett värde av 30 kronor pr ton, och att 
på grund härav den fasta vedmassan i sågspån har ett värde av 8,s7 


BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. 515 


kronor pr ton. Detta värde motsvarar för sågspån ett värde av c:a 7,50 
pr fast kubikmeter. — För enkelhetens skull sättes allt vid försågningen upp- 
kommande avfall i samma värde, ehuru givetvis det grövre bränslet inne- 
håller större procent fast massa och följaktligen är värt mera än såg- 
spån. Man torde kunna beräkna den fasta massan i förhållande till 
den lösa tt sagspan till.c:a. 25:96, i hackad småflis tillse:a 3090 och i 
hackad 'kolved av ribb och bakar till c:a 35 9. 

Under givna förutsättningar är den totala uppsågade mittmätta rund- 
timmerkvantiteten 43,000 m”, den erhållna sågade varan 28,000 m” och 
avfallet 17,000 m”, bestående av kolved och bränsleavfall. Kraftbehovet, 
som maximalt är 300 eff. hkr, motsvarande 210 kilowatt, sättes efter en 
belastningsfaktor av 80 2 till 240 hkr = c:a 168 kwt. Driftstiden, 
enbart dagskift, sättes till 2,800 timmar och kraftåtgången således 
168 X 2,800 = 470,400 kwt. Efter pris av 3 öre pr kwt blir kraftkost- 
HACdEN IS LCA4TO,400, == 14, 112 kronor. 

Med lika värde på allt avfall, även på kolveden, varvid må erinras, 
att 7,so kronor pr fast kubikmeter torde motsvara c:a 20 kronor pr läst såg- 
verkskol på avlastningsplatsen, blir bruttovärdet på avfallet 17,000 X 7,50 
= kronor 127,500 och efter avräkning av kraftkostnaden kronor 14,112, 
nettovärdet kronor 113,388. 

För kalkylens fullständigande, i det fall att en omläggning från ång- 
drift till elektrisk drift sker, avdrages från nettobeloppet ränta och amor- 
tering på kostnaden för nyanläggning. Vilken utgift detta innebär, är 
givetvis helt och hållet beroende på, under vilka omständigheter elektri- 
fieringen skall verkställas. Sättes kostnaden till exempel till 130,000 
kronor, som skola förräntas och amorteras på 12 år efter en räntefot 
av 7 0, innebär detta en årsutgift av 18,900 kronor, och det behållna 
nettot blir c:a kronor 94,500. Om värdet på kolveden, som torde mot- 
svara ungefärligen halva fasta kubikmassan, frånräknas med kronor 
63,750, återstår dock en nettovinst av c:a 30,750 kronor. 

En ny driftsteknik medelst träavfall har på senare tider dragit upp- 


märksamheten till sig, nämligen explosionsmotordrift med gas, genererad 


8, 
ur dylikt avfall. — Denna teknik har drivits fram i Tyskland och Eng- 
land och här i Sverige finnas även några få anläggningar, därav bland 
annat två av medelstorlek i Katrineholm samt en större vid Ljusne. 
Den senare är alldeles ny och kommer att arbeta med uteslutande rått 
avfall direkt från sågningen. — Vid denna driftsform erhålles högre effekt 
på bränslet än vid ångdrift samt såsom avfallsprodukt tjära. Man sak- 
nar emellertid ännu fullt avgörande erfarenhetssiffror angående gasmaski- 
nernas driftsekonomi med användande av träavfall. Det synes vara fallet 


att de, oaktat den något högre anläggningskostnaden, kunna med för- 


516 OTTO HELLSTRÖM. 


del konkurrera med aånganläggningarna, då frågan gäller enbart kraft- 
uttagning, varemot de givet äro distanserade, då vid ånganläggning så- 
väl kraft som värme kan uttagas. 

Vad det skulle betyda för vårt land, om allt sågverksavfall bleve väl 
tillvarataget, framgår av följande överslagsberäkning. 

Av sågade trävaror torde f. n. årligen inom Sverige för export och 
förbrukning inom landet tillverkas c:a 7,000,000 kubikmeter. Antages 
utfallet ur den mittmätta fasta rundvirkesmassan vara 60 4 (säkerligen 
en hög medelsiffra) blir det förbrukade rundvirket 11,700,000 kbm. och 
avfallet 4,700,000 kbm. fast massa. Om hälften härav kolas eller an- 
vändes som ved, återstå dock i avfallsbränsle 2,350,000 fastmeter, med ett 
antaget genomsnittsvärde av kronor 7,so representerande 17,625,000 kronor.: 
Och, om endast kronor 7,50 beräknas för den hälft, som är användbar 
till kolning, cellulosaved etc., är sågverksavfallet sålunda en tillgång värd 
35 millioner pr år. 

Givet är, att redan nu avsevärda kvantiteter sågverksavfall nyttiggöras, 
liksom att ännu i långa tider åtskilligt av dylikt avfall icke kan komma 
till användning, men att sågverksavfallet representerar ett värde, som 
ännu ej på långt när på bästa sätt tillvaratages, torde icke kunna från- 
kommas. Detta värde måste alltså hädanefter bliva en mycket viktig 
faktor vid bedömande av skogsvärden och sågverksrörelses räntabilitet. 


Avfall från trämassefabriker. 


Ett bränsle, som även kan få stor betydelse, förefinnes i avfallet från 
barkningen av trämasseved vid våra träsliperier och cellulosafabriker. 
Detta avfall består som bekant icke blott av själva barken, utan även 
av en ej obetydlig kvantitet ved. Man söker visserligen genom förbätt- 
rade barkningsmetoder minska vedprocenten, men sannolikt torde i varje 
fall alltid någon del av veden få lov att följa med. Vad som gör bark- 
ningsavfallet mindre värdefullt som bränsle är den stora vattenhalten. 
Försök göras emellertid att medelst pressning få bort så mycket som 
möjligt av vattnet, innan bränslet tages i bruk, för att därigenom göra 
det mera lämpligt för sitt ändamål. Kan man på detta sätt förbättra 
barkavfallet, är det högst avsevärda bränslemängder, som skulle kunna 
tillvaratagas i detta materiel. För tillverkning av trämassa, kemisk och 
mekanisk, åtgå för närvarande c:a 5,500,000 fasta kubikmeter, utanpå 
bark mittmätt rundvirke. I avfall, bark och ved, torde uppstå minst 
15 2” eller sålunda c:a 927,000 kubikmeter fast massa. Värdet på detta 
bränsle i för förbränning fullt lämpligt skick torde i jämförelse med 30 
kronor pr ton stenkolspris kunna sättas till c:a kronor 5, och skulle det- 
samma efter denna beräkning hava ett bruttovärde av 4,s millioner kronor. 


BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. 517 


Även beträffande detta bränsle gäller, att det redan i någon mån 
tillvaratages, och att på många håll det ännu så länge knappast kan 
utnyttjas. 


Skogsavfall. 


En hittills mycket ofullständigt utnyttjad bränsletillgång förefinnes i 
skogsavfallet: toppar, grenar, ris, barr, bark o. s. v. Visserligen har 
man ju på välbelägna trakter någorlunda tillvaratagit toppar, grova gre- 
nar etc., men man behöver endast gå ut i markerna i närheten av t. ex. 
Stockholm för att finna ofantliga vedmassor, som ligga och ruttna ned 
i dylikt avfall. Frågan om skogsavfallets utnyttjande kommer att inom 
några få dagar upptagas till behandling i ett föredrag, som skall hållas 
inför Värmländska bergsmannaföreningen <Föredragshållare är skogs- 
chefen vid Uddeholm, Henrik Petterson. Jag har därför ansett mig icke 
böra nu närmare ingå på denna betydelsefulla fråga, men vill på samma 
gang uttala den förhoppning, att herr Petterson vill låta sitt föredrag 
inflyta i Skogsvårdsföreningens tidskrift, för att det därigenom må komma 


en ännu större publik till del. — Det är att hoppas, att också en för 
frågans utredning nyttig diskussion må komma till stånd i tidskriftens 
spalter. — Jag vill i saken i korthet omnämna, att under somrarna 1914 


och 1915 på ett par olika håll anställts försök med att bereda grenar 
och ris efter nyss skedd avverkning till ett användbart bränsle. Avfallet 
har sammanförts till en motordriven huggmaskin, som sönderdelat det- 
samma i en hanterlig och transportabel massa. Utförda eldningsförsök 
hava visat en förvånande hög effekt hos på sådant sätt framställt bränsle. 

Vad man hittills erfarit i denna sak tyder på, att där ej transport- 
svårigheter föreligga, man har en mycket viktig tillgång i skogsavfallet. 
Det torde vara överflödigt att erinra skogsmän om den fördel, som dess- 
utom vinnes i att få hyggena rena från ris, utan att hyggesrensningen 
behöver påföras skogsodlingskostnaderna. 


Brännved. 


Under den gångna vintern hava de, som måste köpa sitt hushållsbränsle, 
fått erfara priser på dylikt så pass höga, att liknande knappast före- 
kommit tidigare. Bränslet är under normala förhållanden en dryg post 
att räkna med, i synnerhet för ett stadshushåll, så mycket mera under 
de nu rådande förhållandena. 

Även om man ej behöver antaga, att vedpriserna skola hålla sig uppe 
i samma nivå framdeles, som de varit på senaste tiden, torde som en 
given följd av, att stenkolsprisen komma att hålla sig högre efter än 


518 OTTO HELLSTRÖM. 


före kriget, även brännvedens normala medelpris att höjas. Och oav- 
sett denna anledning verkar den sig alltjämt utvecklande trämasseindu- 
strien på furu- och granvedpriserna och dessa i sin ordning på lövvedens 
priser. Med befintliga kommunikationer kommer denna prisstegring att 
göra sig gällande även i mera avlägsna landsändar, där veden eljest 
är billig. 

Oavsett emellertid det pris, som betalas för veden, är naturligtvis en 
nödvändig sak, att ekonomisering med hushållsbränslet iakttages. Man 
får hoppas, att de stigande vedpriserna skola föra med sig en bättre in- 
sikt härutinnan. F. n. torde väl stort sett endast några få procent av 
vedens värmevärde komma till nytta. Det värsta slöseriet förekommer 
givetvis på landsbygden bland den del av befolkningen, som har egen 


skog, eller där fri ved utgör en löneförmån. — I detta kapitel har ju 
talats och skrivits oändligt mycket, utan att i det hela någon verklig 
förbättring inträtt. — Men även bland dem, som dyrt få betala sitt bränsle 


föreligger en dålig hushållning. Man eldar själv eller låter sitt tjänst- 
folk elda »åt kråkorna», i järnspiseln flammar elden från tidigt på morgo- 
nen till sent på kvällen o. s. v. Men dessutom äro våra vanligast före- 
kommande eldstäder synnerligen oekonomiska, och här tarvas mycket 
arbete av värmeteknici för att få fram eldstadstyper, i vilka bränslets 
effekt bättre utnyttjas. I sådana förbättrade eldstadstyper torde veden 
nog komma i tävlan med stenkol, koks, torv etc. Vid centraluppvärm- 
ningssystem t. ex. torde ved icke i allmänhet vara lämplig, såsom ford- 
rande mera arbete än bränslen, som förbrinna långsammare. Under alla 
förhållanden måste man ännu en lång tid framåt räkna med veden som 
det viktigaste hushållsbränslet. VWVedpriset kommer att stå i ett bestämt 
förhållande till priset på andra virkessortiment och andra bränsleslag, 
och följden blir en bestående stegring i vedprisen och i vedens rotvärde. 
Erfarenheten visar, att virkets rotvärde sedan åtskilliga årtionden oavlåt- 
ligt stigit, och att en tillfällig återgång i konjunktur för skogsprodukterna 
knappast medfört någon återgång i rotvärdena. Det ofrånkomliga resul- 
tatet blir därför, att antingen måste man i sin budget för ett hushåll 
räkna med en alltjämt stigande utgift för bränslet — eller också måste 
på allt sätt sparas på detta dels genom bättre eldstäder, dels genom 
noggrannare hushållning. 

Huru stor kvantitet virke, som årligen förbrukas till husbehovsbränsle 
inom vårt land, torde näppeligen vara känt. Vid hittills gjorda försök 
att utreda den totala avverkningen från våra skogar har upptagits en 
klumpsumma för husbehovet, något varierande hos olika författare, men 
hållande sig till omkring 20 millioner fasta kubikmeter. Ej osannolikt 
torde vara, att c:a tre fjärdedelar av denna kubikmassa åtgar till bränsle. 


BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. 519 


Om nu genom en förståndig hushållning och förbättrade eldstäder, bränslet 
kan utnyttjas bättre än med i genomsnitt t. ex. 6 Po av sitt verkliga 
värde, betyder ju varje procent bättre tillvaratagen effekt en högst be- 
tydande virkeskvantitet. 


Det här ovan i korthet sagda är endast avsett att söka påvisa, vilka 
i många fall ofullständigt eller alls icke utnyttjade värme- och kraftkällor, 
som finnas i våra skogar. Genom ett systematiskt och samtidigt använ- 
dande av vattenkraft och inhemskt bränsle bör redan i skogsträdens av- 
fallsprodukter finnas ersättning för en mycket stor del av de utländska 
bränslen, som nu importeras. Måhända kunna vi icke alldeles frigöra 
oss från bränsleimporten, men varje ton stenkol mindre är ju till för- 
bättring av vår ställning gent emot utlandet. 

April 1916. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 6—7. 


Barkborrens förmåga att döda friska granar 
experimentelt bevisad. 


AV ADOLF WELANDER. 


Den tidvis mycket förbittrade striden rörande frågan, huruvida bark- 
borrarna äro att anse som den primära orsaken till »grantorkan» är visst 
lika gammal som iakttagelsen, att grantorka över huvud taget finnes. Och 
fortfarande får striden anses vara oavgjord, om ock mycket talar för 
barkborrarnas stora skadlighet. 

Bland skandinaviska skogsmän hava nämnda insekter ej haft så hän- 
givna och övertygade försvarare som de framstående norska skogsmän- 
nen J. B. BARTH och AGNAR BARTH, far och son, vilka framlagt sina 
åsikter om grantorkans orsaker J. B. BARTH bl. a. i en uppsats »Om 
grantorkan och granbarkborren» i Tidskrift för skogshushållning år 1878 
sid. 97 o. f. samt AGNAR BARTH i en avhandling av år 1902 »Om 
grantörken, dens Aarsager og Forebyggelse». 

Nämnda författare bestrida, att barkborrarna under några förhållanden 
kunna vara den primära orsaken till grantorkans uppträdande i förut 
frisk skog, enär de för kådans skull ej vågade sig på träd med normal 
kådbeskaffenhet. Som förstahandsorsak till grantorkan anföres i stället 
först och främst den mystiska »rotryckningen» samt vidare svampangrepp, 
stark uttorkning av marken o. s. v. Alla presterade bevis för barkbor- 
rarnas skadlighet anse författarna ohållbara, enär grantorkan kan för- 
klaras på vida naturligare sätt. 

I överensstämmelse med dessa förfäktade åsikter hava författarna i 
fråga om botemedlen för grantorkan ej förordat något ingripande mot 
barkborrarna utan inskränkt sig till bl. a. det i och för sig mycket goda 
rådet att genom lämplig beståndsbehandling söka få skogen så storm- 
fast som möjligt. 

Flertalet svenska skogsmän, som ägnat frågan någon uppmärksamhet, 
såsom K. FREDENBERG (Tidskrift för skogsvård i Norrland årgång 1896 
—97), C. ÅHMAN (samma tidskrift årgång 1899), U. WALLMO (Skogs- 
vårdsföreningens tidskrift år 1904) och G. KOLMODIN (Norrlands skogs- 
vårdsförbunds tidskrift år 1915), hava däremot i barkborrarna sett den 
verkliga orsaken till grantorkan. Bevisen för barkborrarnas skadlighet 


BARKBORRENS FÖRMÅGA ATT DÖDA FRISKA GRANAR EXP. BEVISAD. 521 


anse de självklara, enär otaliga exempel givas för att av allt att döma 
fullt friska träd även i orörda bestånd torka utan annan påvisbar orsak 
än barkborrarnas angrepp. 

Huru goda sannolikhetsbevis än åberopade författare kunnat anföra 
för sin åsikt, att barkborren är upphovet till grantorkan, lära de dock 
ej övertyga dem, som på grund av obenägenhet att ta konsekvenserna 
av en ändrad åsikt eller på grund av förutfattad mening i det längsta 
vilja blunda för sanningen. Sådana mera direkta bevis för barkborrarnas 
skadlighet, som utesluta möjligheten av att även andra omständigheter 
kunnat medverka, erfordras alltså för att barkborrvännerna skola låta 
övertyga sig. 

I syfte att söka framlägga ett dylikt bevis påbörjade jag sommaren 
1913 åa Bjurfors kronopark försök för att utröna, huruvida vår vanligaste 
barkborre, den 8-tandade (Tomicus typographus), har förmåga att utan 
medverkan av andra onda makter åstadkomma »grantorka». 

Försöken förlades till ett vintern 1911—1912 genomhugget, c:a 70- 
årigt blandbestånd av tall och gran, i vilket grantorka dittills ej för- 
märkts. Två felfria granar med väl utvecklade kronor utvaldes, vilka 
granar hade ett i förhållande till sina grannar särskilt skyddat läge. 

Å dessa granar anbringades ;på omkring 12 fots höjd från marken 
ett finmaskigt mässingsnät av omkring o,6 meters höjd, som löst om- 
slöt stammen, nedtill hårt tillbundet med metalitråd. Innanför dessa 
näthölster släpptes den 25 maj å vardera granen omkring 450 st. bark- 
borrar, varefter nätet jämväl upptill bands säkert till. 

För att få försöken med barkborrarna så naturtrogna som möjligt hade 
ju varit lyckligast, om erforderliga barkborrar kunnat insamlas under 
själva svärmningen, innan de ännu påbörjat sina gångsystem i barken, 
men av praktiska skäl lät sig detta ej göra. Jag fick därför nöja mig 
med att för försöken använda barkborrar, som redan varit i arbete någon 
eller några dagar och delvis redan påbörjat äggläggningen. 

Omedelbart efter det barkborrarna släppts på träden, började de krypa 
på stammen och söka sig in under barkfjäll o. d., där de genast började 
äta sig in, och sedan jag efter ett par dagar genom det vid näthölstrens 
underkant hopade maskmjölet och kådutflödet inom nätet övertygat mig 
om att insekterna voro i full verksamhet, lämnades de helt i fred under 
närmaste tiden. 

Den 9 juni borttogos näten, varvid konstaterades, att omkring 40 740 
av barkborrarna lågo döda inom nätet, medan återstoden ätit sig in i 
barken mest i närheten av tillbindningsställena. En stor del hade ätit 
sig ut under den tillbundna mässingstråden men sedermera ätit sig in i 
barken på lämpliga ställen ovan- och nedanför hölstret. Orsakerna till 


ADOLF WELANDER. 


Foto. G. Lundberg. 


barkborrar. 


g av 


isolerin 


ster för 


S 


Näthöl 


I. 


Fig: 


BARKBORRENS FÖRMÅGA ATT DÖDA FRISKA GRANAR EXP, BEVISAD. 523 


den stora procenten döda barkborrar kunna ju vara mångahanda. En 
del insekter hade säkerligen skadats vid insamlingen, en del blivit fast- 
klämda mellan stammen och det styva metallnätet och på det sättet 
dödats, samt slutligen en del blivit dränkta av kådflödet från vissa in- 
gångshål. Emellertid fann jag vid undersökning vid detta liksom vid 
senare tillfällen, att barkborrarna mera sällan låta överraska sig av den 
utsipprande kådan. Påträffa de vid urgnagandet av gångarna större käd- 
flöden, som de ej mäkta hämma, retirera de i god tid och göra om för- 
söket på annat ställe. Efter den 9 juni besökte jag försöksträden litet 
emellan och fann, att barkborrarna alltjämt voro i livlig verksamhet, men 
något tecken till barrfällning kunde ej förmärkas före midsommar, då 
jag reste bort på några veckor. Först den 2 augusti blev jag i tillfälle 
att ånyo se till träden. Båda granarna befunnos då fullständigt döda, 
nästan helt barrfallna och barken delvis avfallen. »Grantorka» förelåg 
alltså, och barkborrarna måste anses varit den enda orsaken. 


Inga andra granar än dessa båda torkade i närmaste trakten vare sig 
denna eller 1914 års sommar. 


Sedan granarna fällts, befanns barken som vanligt alldeles sönder- 
trasad av moder- och larvgångar. Ehuru antalet modergångar ej kunde 
exakt fastställas, var det dock fullt klart, att de ej kunde härröra sig 
enbart från de inom näten inneslutna barkborrarna. Tvivelsutan hade 
andra barkborrar från trakten slagit till i granarna, på ett eller annat 
sätt ditlockade av dem, som jag förut släppt å träden. 


Försöken fortsattes försommaren 1914, men förlades då till ett omkring 
70-arigt blandbestånd, som ej genomhuggits på senaste 7 år och som 
ej heller genom vindfällning kunnat lämna barkborrarna lämpliga boplat- 
ser. Å härför lämpliga granar anbringades den 26 och 27 maj 10 st. 
hölster. Då erfarenheten från försöken föregående år visade, att bark- 
borrarna äro mycket stationära och ej nära någon önskan att lämna det 
träd, som de för sin verksamhet blivit anvisade, använde jag till hölstren 
denna gång tunt gastyg i stället för mässingsnät, som bands upp med 
vanliga segelgarnssnören. I vardera av hölstren insläpptes omkring 490 
8-tandade barkborrar. Två av hölstren togos endast I dm. höga och 
lämnades helt öppna upptill. 

Barkborrarna började i samtliga hölster att omedelbart gnaga sig in 
under barken, varom såväl en myckenhet maskmjöl som kådflöden här 
och var vittnade. På enstaka ställen gnagde de sig även ut genom 
nätet eller under tråden för att sedan utanför hölstret gnaga sig in i 
barken på lämpligare ställen. 


Även de barkborrar, som placerades i de öppna hölstren, visade ej 


524 ADOLF WELANDER. 


någon tendens att lämna träden i fråga utan började genast att vid 
första lämpliga barkflag äta sig in i barken. 

Fångstträden tillsågos allt emellanåt, och barkborrarnas fortsatta liv- 

TT aktighet konstaterades hela sommaren 
igenom, men mot all förmodan överlevde 
träden angreppen. 

För att få närmare kännedom om den 
skada, barkborrarna dock kunnat till- 
foga granarna, fälldes i slutet av augusti 
en av de mera angripna granarna, som 
avbarkades. Härvid visade det sig först 
och främst, att barkborrarna som van- 
ligt huvudsakligen angripit de meller- 
sta delarna av stammen. Vidare fram- 
gick av antalet gångar med stor sanno- 
likhet, att inga utifrån kommande bark- 
borrar denna gång medverkat vid an- 
greppen. Gångarna voro vanligen 5—15 
cm. långa; inga larvgångar kunde för- 
märkas, men väl Har och var utetter 
gångarna ägg, som dock ej kommit till 
utveckling. Granskades dessa gångar 
närmare, föll det genast i ögonen, huru 
hårda och glatta liksom terpentinimpreg- 
nerade väggarna voro. De förlöpte täm- 
ligen grunt i barken på gränsen mellan 
: den döda och levande barken, 2 å 3 mm. 
ÄRE Sr rn från veden. Det mest anmärkningsvärda 

gångsystem i barken. beträffande dessa barkborrgångar var dock 

deras inverkan på underliggande levande 

växtdelar. Undersöktes närmare den under gångarna belägna innerbarken, 
befanns denna dödad, till färgen mörkbrun och starkt impregnerad med 
hartsämnen till en bredd av 1—3 cm. I motsvarande omfattning som 
innerbarken var även kambiet dödat och i den yttersta årsringen en in- 
sänkning i veden synlig, som delvis var kåddränkt och angripen av blåyta. 

Där gångarna legat tillräckligt nära varandra, voro innerbarken och 
kambiet ävensom underliggande ved dödade i bredare band. Varje 
modergaång förstörde sålunda ledningsbanorna för den beredda växt- 
näringen å en bredd av 1--3 cm. En god föreställning om följdska- 
dorna av barkborrarnas gångar ge vidstående fig. 2 och 3, som tagits 
av de mera angripna, helt avbarkade delarna av den fällda granen. 


BARKBORRENS EÖRMÅGA ATT DÖDA FRISKA GRANAR EXP. BEVISAD. 525 


Vad kunde nu varit anledningen till att 1914 års försöksträd ej helt 
dödades av barkborrarna? Efter vad jag nyss anfört om den allvarliga 
skada, de å träden verksamma barkborrarna dock faktiskt åstadkommit, 
synes mig ej mer än en anledning sannolik, nämligen att de insläppta 
barkborrarna voro för få och det bestånd, vari försöken voro förlagda, 
praktiskt taget fritt ifrån barkborrar. Bevis för att barkborrar ej funnos 
i grannskapet lämnar den omständigheten, att en större under vintern 
vindfälld gran ej under hela sommaren angreps av barkborrar utan ännu 
vid höstens inträde var levande med grönskande krona. Det hade säker- 
ligen ej behövts mer än dubbelt så många gångar för att näringstillför- 
seln helt skulle avbrutits och livet flytt i den gran, som lämnat material 
GlUGSRS och 3. 

Att enbart den mekaniska åverkan, som barkborrarna göra å inner- 
barken vid urätningen av sina gångar, är tillräcklig förklaringsgrund till 
att såväl underliggande levande bark som kambium dödas i så stor ut- 
sträckning, synes mig ej antagligt. En närmare undersökning av den 
kemiska förändring, som hartsen i innerbarken undergar vid dylikt till- 
fälle samt barkborrarnas eventuella medverkan härvid skulle kanske ge 
en tillfredsställande förklaring. Så mycket synes mig dock antagligt — 
att döma av gångväggarnas hårda beskaffenhet och det obetydliga antal 
döda barkborrar, som i gångarna påträffas — att barkborrarna besitta 
en viss förmåga att neutralisera den färska hartsens för barkborrarna 
mest besvärliga egenskaper. 

Då 1914 års försök ej gåvo det positiva utslag, som jag på grund av 
1913 års resultat väntat, fortsattes försöken år 19135 å Karlsby revir, vars 
förvaltning jag övertog hösten 1914. Med biträde av e. kronojägaren 
O. RUNDQVIST utsattes dels å Hultema kronopark den 1 juni 3 prov och 
den 11 juni 2 prov i ett omkring 60-årigt blandbestånd av tall och gran, 
som genomhuggits 2 år tidigare, dels å Karlsby kronopark den 7 juli 3 
prov i ett omkring 6y5-årigt blandbestånd, som likaledes gallrats 2 a 3 
är tidigare. Någon grantorka förmärktes ej inom någotdera av bestånden. 
Som försöksträd utvaldes sådana felfria granar, som hade skyddat läge 
och väl utvecklade kronor. Avståndet mellan försöksträden var från 20 
till 60 meter. 

Inom gastygshölstren insläpptes ovannämnda dagar omkring 400 st. 
på vanligt sätt insamlade 8-tandade barkborrar. Efter några dagar voro 
barkborrarna i full verksamhet med urgnagandet av sina gångar i barken 
såväl inom som utom hölstren. 

Den 15 juli, då försöksträden å Karlsby kronopark besöktes, befannsbarken 
inom hölstren å samtliga träden död och träden sålunda praktiskt taget till- 
spillogivna. I mitten av augusti voro träden helt döda och barren avfallnra. 


526 ADOLF WELANDER. 


Beträffande de fem försöksträden å Hultema kronopark, där förstörelse- 
arbetet syntes förlöpa långsammare, tillfördes hvarje träd den 2 juli 
ytterligare omkring 200 barkborrar, som dock på grund af den långt 
framskridna årstiden ej kunde förutsättas besitta så hög livskraft. Den 
30 juli var barken inom hölstren å fyra av träden i det närmaste död 
och i övrigt svårt härjad, medan den femte granen visade större mot- 
ståndskraft. Den 2 september, då träden för sista gången besöktes, voro 
fyra av granarna helt döda och barren i starkt avfallande. Den åter- 
stående granen, ett stort och ovanligt frodväxt träd med slät bark, var 
däremot fortfarande vid liv ehuru svårt skadad; å södra sidan av stam- 
men ungefär i jämnhöjd med hölstret voro vävnaderna sålunda helt och 
hållet förstörda och barken bortfallen å ett stycke av 1,2 m. längd och 
8 å 10 cm. bredd. 

Även beträffande 1915 års försök vill det synas, som om de vid för- 
söken använda barkborrarna fått hjälp av andra i trakten befintliga 
barkborrar. 


Av de undersökningar, som jag åren 1913—1915 verkställt och nu 
redogjort för, är visat, att den 8-tandade barkborren har förmåga att å 
fullt friska träd ensam åstadkomma s. k. grantorka, varmed det avgörande 
beviset för barkborrarnas skadlighet är framlagt. 

Då vidare barkborrarna även under normala förhållanden äro mycket 
talrika, särskilt i våra genomgallrade skogar, samt — såsom av försöken 
framgår — ej visa någon obenägenhet att, när tillfällen erbjuda sig, börja 
sitt förstörelsearbete å i sin bästa växtkraft stående träd, synes mig ej 
längre tvivel böra råda, att barkborrarna i de allra flesta fall äro den 
primära skulden till grantorkan, vilken uppfattning jämväl vinner starkt 
stöd av den praktiska erfarenheten. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916, H. 6—7. 


Domänstyrelsens och distriktsstyrelsernas 
organisation. 


[ anslutning till de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. 


I. Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 22 mars 1916, 


Av GösTtTA TAMM. 


Då det gällt att föreslå åtgärder för en bättre vård av statens skogar, 
har man helt naturligt även måst taga under omprövning, huruvida de 
myndigheter och tjänstemän, som hava sig anförtrodd förvaltningen av 
dessa skogar, kunna anses hava en sådan organisation och ett sådant 
arbetssätt, att de för skogsskötseln givna bestämmelser även komma att 
tillämpas på ett snabbt, säkert och i alla riktningar fruktbringande sätt. 
För att kunna ernå detta, varförutan en effektiv hushållning ej är möj- 
lig, är det sätt, varpå arbetsfördelningen mellan administrationens olika 
organ genomförts, av den allra största betydelse. I detta avseende hava 
båda skogskommittéerna, den norrländska och den södra, haft i huvud- 
sak överensstämmande uppfattning, en omständighet, som jag anser ut- 
göra ett kriterium på, att deras förslag äro acceptabla. 

Vi hava i går hört, huru administrationens lägsta instans, revirförvalt- 
ningen, bör ordnas, och redan därav funnit, att den grundläggande prin- 
cipen vid fördelning av arbete, tjänstebefogenhet och ansvar inom skogs- 
förvaltningen bör vara decentralisation. Det av HUE LE GRAIS på sin tid 
gjorda uttalandet har härvid varit den utgångspunkt, båda kommittéerna 
haft, och må därför här anföras. Han framhåller med skärpa fördelarna 
av decentralisation i ad/ statsförvaltning och belyser de olägenheter i 
form av mångskriveri och schablonmässighet i expeditionen, långsamhet 
i förvaltningen samt förkvävande av allt initiativ hos de underordnade 
tjänstemännen, som orsakas därav, att ärenden av /Zokal natur gå upp i 
högre instans. Gäller nu detta uttalande all statsförvaltning, så gäller 
det i alldeles särskild grad skogsförvaltningen. Här inverka nämligen 
mer än i annan förvaltning en mängd av förvaltningsobjektets egenart 
orsakade skäl av rent lokal natur, till vilka vid besluts fattande stor 


34: — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


528 GÖSTA TAMM. 


hänsyn måste tagas. Ståndortens produktionsförmåga, skogens beskaffen- 
het på varje plats, avsättningsförhållanden och virkespriser, arbetarför- 
hållanden och arbetspriser, alla — växlande å olika tider och orter — 
äro de omständigheter, som inverka på arbetets utförande och hushåll- 
ningens resultat. Varhelst i förvaltningens olika instanser de olika frå- 
gornas avgörande än lägges, så måste alltså den Zo£ala sakkännedomen 
vara i någon form — Ppersonligon eller skriftligen — representerad. Detta 
åter medför, att en centralisation av förvaltningen kommer att åtföljas av 
ett omfattande remissväsende och ett därmed ökat skrivarbete i alla 
instanser. De lokala organen, revirförvaltarna, vilkas viktigaste uppgift 
dock är att leda det praktiska arbetet å marken, bliva bundna på expedi- 
tionen, och den kontrollerande mellaninstansen kommer att — i stället 
för att kunna utöva sina inspektioner i skogen — få ägna sin mesta 
tid åt granskning på papperet och vidare befordran till centralstyrelsen 
av jägmästarnas inlagor och utredningar, ävensom till distribution till 
jägmästarna av centralstyrelsens beslut. Och denna centralstyrelse åter 
är, såsom särskilt norrlandskommittén påvisat, så betungad av ärenden, 
vilka utan olägenhet kunde överflyttas till lägre instans, att den i avse- 
värd grad är förhindrad att ägna nödig omsorg åt de större och vikti- 
gare frågor, som böra tillkomma densamma såsom högste ledaren av 
statens skogsväsende och såsom det affärsdrivande verk, vartill den nu- 
mera upphöjts. Domänstyrelsen själv har också allt ifrån sin skrivelse 
av år 1884 till dess i organisationsfrågor avgivna förslag av år 1909 
hävdat samma uppfattning, därvid understödd av löneregleringskommittén 
i dess utlåtande av år 1902. 

Redan med den omfattning, som skogsadministrationen zz äger, torde 
man därför kunna påstå 

att den centrala ledningen är över hövan betungad med löpande ären- 
den, vilka draga dess initiativ och arbetsförmåga från de stora, centrala 
frågorna, samt 

art mellaninstansen kan på grund av den mångfald ärenden, i vilka 
den skall besluta eller lämna utredning, icke hinna ägna den tid åt in- 
spektion eller ledning av den lokala förvaltningen, som vore önskvärd. 


Distriktsstyrelse. 


Den friare och självständigare ställning vid utförandet av själva skogs- 
vårdsarbetet, som revirförvaltaren, enligt vad vi av Bartelsons föredrag 
hört, bör äga, fordrar emellertid också en skärpt kontroll. 

Denna får naturligen icke inskränka sig till en siffergranskning av 
rapporter och redogörelser, utan bör Zz främsta rummet avse att övervaka 
det sätt, på vilket den praktiska skogsvården handhaves. Ej heller får 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 529 


den där inskränka sig till att konstatera misstag, utan den inspekterande 
myndigheten måste äga att ingripa i förvaltningen. Den självständigare 
ställning, som en utsträckt decentralisation giver revirförvaltaren, avser 
visserligen att giva honom rätt att fritt leda hushållningen på reviret, 
men får alls icke leda därhän, att hans åtgärder skola äga vitsord gent 
emot den inspekterande myndigheten, då denne finner skäl föreligga att 
upphäva eller förändra jägmästarens dispositioner eller rent av föreskriva 
helt nya åtgärder. Här stöta vi emellertid på en av de ömtåligaste 
punkterna i det nuvarande systemet. De rent subjektiva uppfattningarna 
hos två skogsvetenskapligt bildade personer, överjägmästaren och jäg- 
mästaren, kunna komma att stå emot varandra, och det har hittills icke 
funnits någon myndighet med erforderlig kännedom om de /Zokala för- 
hållandena att slita tvisten. Detta har lett och kommer allt fort att leda 
till slitningar, ty alla skogsmän äro icke av den cert som Kiplings klas- 
sisk vordne överjägmästare Mäller, som föraktade skrivardömet men 
älskade skogen och dem av hans »gossar», som skötte den som han ville. 
Ej heller av det slag som Mällers underordnade Gisborne Sahib, den 
idealiske revirförvaltaren och skogsmannen, vilken ju därjämte — det 
må erkännas — framför vanliga jägmästare hade den fördelen, att han 
till »>kronojägare» hade Mowgli, urmänniskan, den gråa vargens herre och 
broder. Nej, vi måste ordna förhållandena med tanke på, att det är van- 
liga människor, som skola inpassas i administrationen. De konflikter, 
som kunna uppstå, kräva ett organ, som å ena sidan äger nog pondus 
att kunna bilägga dem, men som å den andra sidan sitter inne med er- 
forderlig kännedom om de lokala förhållandena för deras biläggande på 
för skogsvården lyckligaste sätt. Båda dessa fordringar få väl också 
anses vara uppfyllda inom en distriktsstyrelse. Beslutanderätten i tvistiga 
fall är då förlagd, icke till den inspekterande personligen, utan till en 
myndighet, hos vilken revirförvaltningen kan få framlägga sina synpunkter, 
och vilken förmår företaga en objektiv prövning av de vid inspektionen 
gjorda anmärkningarna. Den erforderliga kompetensen att bedöma av 
lokala förhållanden beroende skogsvårdsfrågor bör en distriktsstyrelse, ut- 
sedd för ett begränsat område, besitta i högre grad än den centrala myn- 
digheten, till vilken az varje stridighet mellan inspekterande och inspek- 
terad måste hänskjutas. 

En omläggning av den nuvarande överjägmästarinstitutionen är önsk- 
värd även av den anledningen, att överjägmästaren omöjligen kan i önsk- 
värd omfattning vistas å skogarna på inspektion, om han skall kunna 
hålla expeditionen gående. En distriktsstyrelse däremot kan alltid vara 
beslutmässig i hemorten, även om en eller flera av ledamöterna befinna 
sig på tjänsteresor. 


530 GÖSTA TAMM. 


Men det gives även andra skäl, som tala för den nuvarande mellan- 
instansens ersättande med en kollegial styrelse. Till densamma bör näm- 
ligen, sedan skogsadministrationen nu blivit ett självständigt affärsdrivande 
verk, förläggas dels en väsentlig del av det arbete med virkesförsälj- 
ningarna samt medelsleveranserna, som hittills ålegat länsstyrelserna, samt 
dels den räntabilitetsbokföring, som föreslagits för att möjliggöra ett rätt 
bedömande av skogsskötselns ekonomiska resultat. 

Beträffande den första av dessa frågor har önskemålet att befria läns- 
styrelserna från allt bestyr med de allmänna skogarna och särskilt från 
uppbörden så länge stått på dagordningen, och skälen därför äro från 
så många håll framförda, att jag kan inskränka mig till att hänvisa på, vad vi 
i vårt betänkande säga a sid. 255—260. Jag vill dock erinra, att vi här hava 
funnit det kanske mest talande skälet för inrättande av en £ollegzal styrelse. 

Beträffande de övriga åligganden, som skola tillkomma en distrikts- 
styrelse, samt sättet för deras utförande, så äro de, om en dylik myn- 
dighet inrättas, så självfallna, att därom behöver i denna församling intet 
ordas, och för övrigt äro de i båda betänkandena ENIIEESU ER uppräknade 
i deras sammanfattningar. 

Endast rörande ex fråga torde ett par ord böra sägas, nämligen om 
förfarandet vid skogarnas taxering och indelning, emedan därutinnan de 
båda kommittéerna kommit med olika förslag. Den ena, den norra, har 
föreslagit inrättande av en taxeringsbyrå i domänstyrelsen, den södra har 
förlagt ledningen av detta arbete till distrikten. Jag tror, att båda för- 
slagen hava goda skäl för sig, men jag har numera anslutit mig till det 
senare ur synpunkten, att decentralisationen bör genomföras, där det visat 
sig möjligt att göra det. I båda fallen sker ju dock det slutliga fast- 
ställandet av uppgjorda hushållningsplaner, där sådana över huvud upp- 
göras, hos domänstyrelsen. 

Distriktsstyrelsens sammansättning och arbetssätt, sådana vi tänkt oss 
dem, framgår av sid. 286 och 190—193, till vilka jag hänvisar. 


Domänstyrelsen. 


Man skulle ju kunna tänka sig, att genom avlyftande av de många 
ärenden från domänstyrelsens arbetsbörda, som de föreliggande förslagen 
avse, denna styrelse därigenom skulle bliva i stånd att utan förändring 
i sin organisation utföra sitt ansvarsfulla uppdrag med undvikande av 
de svårigheter och den överansträngning, för vilka den nu är utsatt. Så 
är emellertid icke förhållandet enligt båda kommittéernas samstämmande 
åsikt. Då jag är den, som måste påtaga mig det ursprungliga ansvaret 
för, att ett dylikt uttalande gjorts från båda hållen, torde det även till- 
komma mig att söka motivera den intagna ståndpunkten. 


NO 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 531 


Domänstyrelsen har redan nu att taga befattning med, icke endast 
frågor, som röra statens och allmänna skogar utan även med statens do- 
mäner och torde, huru än en erforderlig departementalreform och en 
påkallad ny skogslagstiftning för de enskilda skogarna komma att gestalta 
sig, få sitt arbetsfält utvidgat icke minst på det ekonomiska området. 
Domänstyrelsen har således — alla utvidgningar frånsedda — att tillse, 
art hushållningen å statens ägande jord bedrives efter uti skogligt och 
ekonomiskt avseende sunda principer, ar£z kapitalen i såväl skog som 
jord utnyttjas på det för landet mest gagnande sätt, samt ast skogs- och 
domänförvaltningens arbete så ordnas, att det befordrar de syften, som 
ledningen kan hava uppställt. Domänstyrelsens verksamhet är således 
icke enbart av skoglig, utan även av politiskt-ekonomisk och administrativ 
karaktär. 

I denna församling torde det ej vara erforderligt att närmare klargöra, 
vari domänstyrelsens skogliga verksamhet bör bestå, då det för en var 
bör stå klart, att detta innefattar uppdragande av de ledande riktlinjerna 
samt ledningen i högsta instans av skogsvårdsarbetet. 

Härvid vill jag emellertid framhålla, att domänstyrelsen bör tillkomma, 
att uppställa och på grund av genom försöksanstalten eller på annat sätt 
vunna erfarenheter, vidare utveckla allmänna bestämmelser och synpunk- 
ter, att tjäna till ledning vzd val av avverknings- och föryngringsmetoder, 
vid beräknande av avverknings- och omloppstider samt vwzd utförande av 
mätnings- och taxeringsarbeten jämte därmed sammanhängande frågor, 
avseende att åstadkomma efter förhållandena väl avvägda planer för sko- 
garnas skötsel och vård. Genom att i dessa allmänna bestämmelser upp- 
taga nya rön på området och sålunda hålla dem i jämnhöjd med de 
senaste erfarenheter, som vunnits, gör domänstyrelsen den icke minst 
viktiga delen av szz insats uti arbetet för höjande av skogshushållningens 
intensitet. Att icke dessa föreskrifter böra sammanföras med de regle- 
mentariska, vilka röra administrationen, behöver jag väl knappast påpeka. 
Ej heller att de icke böra förlora sig i detaljer utan endast angiva de 
stora. huvuddragen, vilka garantera, att skogsskötseln bedrives efter de 
principer, som den ledande och således i sista hand ansvariga central- 
styrelsen anser riktiga. 

Åt en detalj i domänstyrelsens skogliga verksamhet torde för framtiden 
betydligt mycket större uppmärksamhet böra ägnas, än vad hittills varit 
fallet, nämligen ät insamlandet och bearbetandet av det förefintliga sta- 
tistiska materialet. Ingen åtgärd är nämligen så ägnad att såväl för 
den, som själv driver en affärsverksamhet, som för dem, som därav hava 
ett den utomståendes intresse, klarlägga resultaten därav som en fullt 
modernt lagd och utarbetad statistik. Att ej denna bör gömmas i de 


532 GÖSTA TAMM. 


till statsmakterna avlämnade års- och femårsberättelserna, utan göras till- 
gänglig för en intresserad allmänhet genom populära framställningar, har 
norra kommittén genom exempel från U. S. A. sökt framhålla. 

På det administrativa området, vilket i mycket berör det rent skogliga, 
har styrelsen att utöva chefskapet över skogsstaten och fatta beslut i 
alla förvaltningsärenden, vilka äro av den art och betydelse, att de alltid 
måste förbehållas det centrala ämbetsverkets prövning. Hit höra alla 
budgetsärenden; vidare redovisningen till statsmakterna av domänfondens 
förvaltning; vissa frågor rörande skogsstatspersonalens tillsättande, avsked 
och tjänstledighet; förvaltningsområdenas reglering m. m. I sin admi- 
nistrativa verksamhet skall styrelsen därjämte utfärda nödiga tjänstgörings- 
föreskrifter för skogsstatens tjänsteförvaltning, utöva kontroll och inspek- 
tion över dessas efterlevnad samt därjämte till Kungl. Maj:t, då förhål- 
landena det påkalla, föreslå nödiga ändringar i gällande instruktioner. 
Slutligen har styrelsen att avgiva utlåtande i alla de ärenden, som av 
Kungl. Maj:t eller från andra ämbetsverk överlämnas till densamma för 
yttrande. ; 

Vad styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet beträffar, anse de sak- 
kunniga, att detta arbetsområde just till följd av styrelsens organisation 
hittills erhållit en allt för undanskymd plats. Dessa ärenden äro emel- 
lertid av en utomordentligt stor betydelse. Hit höra först de rent skogs- 
politiska spörsmålen: uppdragandet av riktlinjerna för statens avverknings- 
politik; frågan om det sätt, på vilket eventuellt förefintliga överåriga 
virkesförråd böra uttagas; spörsmålet om staten såsom virkesförädlare; 
skogsarbetarfrågans ordnande på ur social och skoglig synpunkt bästa 
sätt. På det ekonomiska området falla här flera spörsmål, som beröra 
försäljningspolitiken och medelsförvaltningen. Vidare ligga åtskilliga jord- 
politiska spörsmål av stor vikt inom detta domänstyrelsens verksamhets- 
område. Styrelsen skall föreslå grunderna för dispositionen av statens 
jordbruksdomäner och övriga fastigheter; där så anses önskvärt utarbeta 
förslag till de jordupplåtelser av olika slag, som från dessa eventuellt 
anses böra ske, ävensom arbeta på, att egnahemsbildningen å statens 
fastigheter går i en rätt riktning. I fråga om statens markinköp och 
försäljningar skall styrelsen utveckla och företräda de ledande principerna. 
Det är emellertid ej endast i fråga om de domänfonden tillhöriga fastig- 
heterna, som domänstyrelsen bör vara en ledare av skogs- och jord- 
politiken. Jämväl i fråga om de ecklesiastika skogarna samt allmän- 
ningarna och kommunskogarna bör styrelsen uppmärksamma dessa spörs- 
mål. Sådana frågor, som exempelvis bildandet av kommunskogar, an- 
skaffandet av medel härtill samt grunderna för dessa skogars förvaltning, 
bildandet av lämpligare förvaltningsenheter vid de ecklesiastika skogarna 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 533 


genom dessas arrondering m. m., böra ej ligga utom det område, där 
styrelsen har att utveckla och framlägga nya uppslag. Slutligen falla 
inom styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet alla skogliga lagstiftnings- 
och skattefrågor av olika slag. 

Inom alla dessa områden bör styrelsen äga en verklig förmåga av 
initiativ; icke så att fatta, att styrelsen därigenom på något vis borde 
tillerkännas befogenhet att fatta beslut i sådana hithörande ärenden, som 
alltfort böra tillhöra statsmakternas avgörande, men på det sätt, att sty- 
relsen skall kunna taga ledningen i egen hand, själv söka och till stats- 
makterna för prövning och avgörande framlägga de linjer, enligt vilka 
utvecklingen bör länkas, och sålunda höja sig upp till att bliva en verk- 
lig centralpunkt för skogs- och jordpolitiken 1 landet. 

Av den nu lämnade redogörelsen torde framgå, att ehuru domänsty- 
relsens arbetsområde är synnerligen vittomfattande, det dock är så, att 
den mångfald rent skogliga och skogligt administrativa ärenden, som 
ligga under styrelsens domvärjo, med nödvändighet kräva, att desamma 
prövas av en person med högsta möjliga fackliga skogsutbildning. Å 
andra sidan kunna ej utan stor risk fordringarna på nödig erfarenhet och 
duglighet i allmänt administrativa och politiskt-ekonomiska avseenden 
hos den beslutande eftersättas. Då kan ett av de två fallen inträffa. 
Antingen — och detta torde med nu bestående ordning vara det enda 
möjliga — tages chefen ur fackmännens led. Då kan det, emedan man 
då vid valet är inskränkt till en ganska begränsad krets, tänkas möta 
svårigheter att finna en person med nödiga kvalifikationer i organisato- 
riskt avseende och beprövad erfarenhet i politiskt-ekonomiska ting. Eller 
ocksa företages valet med hänsyn fäst på de sist nämnda fordringarna, 
och då kan riskeras, att den viljekraftigaste av styrelsens skogsbyråchefer, 
blir den verkligt ledande inom styrelsen, emedan chefen i skogliga frågor 
saknar erforderlig vetenskaplig kompetens. Dessa risker, om de verkligen 
förefinnas, och med den raska utvecklingen på alla till styrelsens verk- 
samhet hörande områden synas de mig för varje dag bliva påtagligare, 
äro enligt min mening så avsevärda, att utvägar måste sökas för deras 


upphävande. 
En lösning av frågan, och så vitt jag — tills ett bättre förslag sett 
dagen — kan se, den bästa lösningen, är att vederbörande vid utseende 


av chef för styrelsen i främsta rummet tager hänsyn till dennes kvalifika- 
tioner i fråga om organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-eko- 
nomiska ting. För att möta kraven på den rent skogliga fackkunskap, 
som därjämte bör och måste finnas i styrelsens ledning, bör general- 
direktören som närmaste man och souschef erhålla en skogligt bildad man, 
och detta den främste 1 sitt fack. 


534 GÖSTA TAMM. 


På detta sätt synas de båda olika grenarna av domänstyrelsens verk- 
samhet kunna bliva företrädda av de yppersta krafter, som på respektiva 
områden stå att erhålla. För att fördelarna med det här skildrade sy- 
stemet fullt skola komma till sin rätt, kan det bliva önskvärt, att general- 
direktören till souschefen överlämnar beslutanderätten i alla de löpande 
ärendena på det skogliga området, så att den högste ledarens tid och 
arbetskraft ej må dragas från de stora frågor av tidigare antytt slag, åt 
vilkas lösande han först och främst bör ägna sig. 

Genom den här föreslagna förändringen i domänstyrelsens organisation 
vinnas även andra fördelar än de ovan antydda. Sålunda kommer för 
de skogliga ärendena, vilka såväl nu som för framtiden äro de, som taga 
den största delen av domänstyrelsens tid i anspråk, en fullt kvalificerad 
ställföreträdare alltid att finnas att tillgå vid generaldirektörens frånvaro. 
Vad beträffar frågorna av icke skoglig art, torde souschefen jämväl få 
anses vara kompetent att besluta i alla löpande ärenden. Under alla 
omständigheter kommer sålunda en fullt kompetent vikarie för general- 
direktören att finnas, och det behöver därför ej vidare ifrågakomma, att 
byråchefen å någon av de icke skogliga byråerna, vilken är för de skog- 
liga ärendena främmande, nödgas att såsom tillförordnad generaldirektör 
fatta beslut i dylika ärenden. 

Rörande domänstyrelsens organisation i övrigt är det naturligtvis svårt 
för en utomstående att komma med förslag, han må som ledamot av en 
kommitté hava haft möjlighet och rättighet att aldrig så noga forska i 
detaljerna. Emellertid vill det förefalla alldeles påtagligt, att inom ett 
ämbetsverk, som skall först och främst uppdraga de ledande riktlinjerna 
för skogshushållningen och jordpolitiken och tillse, att staten av denna 
del av sin produktiva drift har en både hög och jämn avkastning, 50 
i en mångfald sociala frågor skall taga det förlösande initiativet, och som 
just på grund av förvaltningsobjektens egenart måste i högsta grad be- 
sitta en vidsynt blick framåt i tiden, där måste de bästa förefintliga 
krafter inom varje gren av dess verksamhet få tillfälle att göra till nytta 
just szz speciella förmåga, där bör så vitt möjligt arbetets fördelning ske 
efter arbetets art. 

En uppdelning på de olika byråerna efter geografiska gränser passade 
för en tid, då det gällde att tillvarataga de kapital, som naturen under 
århundraden samlat, och då affärsverksamheten inskränkte sig till att 
skaffa sig högsta möjliga pris för på rot utstämplade virkesposter. Med 
den utveckling, som skogsvetenskapen vunnit, med den tekniska fulländ- 
ning, som för varje dag kommer till synes vid förädlingen av skogens 
produkter, med den konkurrens, det gäller att stå emot i affärsdriften — 
är det icke längre möjligt att invagga sig i den förhoppningen att kunna 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 535 


uppleta icke en utan flera personer, som på vart och ett av dessa och 
många andra områden skola vara de främsta. En fortsättning på den 
nu inslagna vägen, att uppdela de olika byråernas arbete efter territoriella 
gränser, skulle — om det även trots nyss nämnda betänkligheter vore 
utförbart — endast inom det centrala verket skapa ett flertal små skogs- 
styrelser, var för sitt område, och hur ginge det då med den önskvärda 
enheten i den högsta ledningen? 

Nej, en vilja i toppen och till hans hjälp förmågor som var och en i 
silt fack är det yppersta, landet bjuder! 

Emellertid hava vi ytterligare, med tanke på vikten för ett statens 
ämbetsverk att ständigt stå i kontakt med det privata näringslivet och 
därifrån mottaga livgivande impulser, föreslagit tillkallande av ett par 
personer såsom rådgivare och granskare, särskilt i frågor, som röra det, 
som dock är och måste bliva det centrala i styrelsens verksamhet, affärs- 
driften. Vi hava kallat dem fullmäktige men avse, att de icke allenast 
skola verka såsom passiva rådgivare, väntande på kallelse av chefen till 
rådplägningar, utan äga befogenhet att inkomma med förslag och skyl- 
dighet att underkasta särskilt affärsdriften en sakkunnig granskning. 


Innan jag slutar, ett par ord i anledning av ett förslag till omorganisa- 
tion av de båda högsta instanserna, som framställts av en framstående 
medlem av denna förening. Han avser ju, att till det centrala verket 
inflytta de nuvarande överjägmästarna. Detta är väl dock centraliseringen 
i dess högsta möjliga potens. Det är vidare en fordran på lokalkänne- 
dom i den högsta instansen och ett forläggande dit av på lokala för- 
hållanden beroende beslut, som måste splittra verksamheten till men för 
den ledning, vilken ej bör få bindas av de små hänsynen. Det är att 
frånsäga sig möjligheten att överfAlytta bestyret med försäljning och upp- 
börd från K. B. till skogsadministrationen. Det är att utöka det med 
den nuvarande organisationen knappt halva dussinet >småpåvar» i det 
centrala ämbetsverket till fulla tjoget. Och det står till sist icke en gång 
i förslagsställarens makt att uppleta detta tjogtal personer, som war och 
en måste fylla samtliga de kvalifikationer, vilka böra ställas på en efter 
arbetets art organiserad styrelse gemensamt. 


Ja, nu föreligga i denna fråga, organisationen av domänstyrelsen och 
dess närmaste instans, tre förslag, de båda kommittéernas, för vilket jag 
här sökt redogöra, reservanternas i norrlandskommittén, som tycka, att 
det är bra, som det är, och slutligen det nyss relaterade Wallmo-ska 
förslaget. Vad skall nu ske? Ja, givetvis blir nästa steg, att domän- 
styrelsen avgiver sitt utlåtande, men jag tillåter mig då hemställa, om 


536 GÖSTA TAMM. 


det icke vore för saken gagnande, i fall vederbörande departementschef 
därefter ginge så till väga, att han, sedan han själv fattat sin ståndpunkt 
till organisationsfrågan, gåve sina direktiv till en rutinerad departemental- 
tjänsteman med uppdrag att sätta form på frågan, och att denne därvid 
finge med sig adjungera ett par personer, hämtade ur de kretsar, varur 
kommitterade tänkt sig, att fullmäktige skola utses. 


II. Diskussion. 


Överjägmästare U. Wallmo: Jag skall be att få yttra några ord i den före- 
liggande frågan. På sidan 272 i de sakkunnigas betänkande står följande: 

»En lösning av frågan torde kunna vinnas på det sätt, att till gzeneraldi- 
rektör och chef för domänstyrelsen alltid väljes en person, som besitter de 
högsta kvalifikationer i fråga om organisatorisk förmåga och erfarenhet i 
politiskt-ekonomiska ting. Den rent skogliga fackkunskap, som, enligt vad 
ovan anföres, därjämte bör finnas i styrelsens ledning, bör förvärvas genom 
att generaldirektören som närmaste man och souschef erhåller en skogligt 
bildad fackman.» 

Vi hörde nyss motiven för detta. Härav framgår uppenbart, att de sak- 
kunniga tänkt sig, att såsom regel — Kungl. Maj:t kan ju utnämna vem Kungl. 
Maj:t vill till chef för domänstyrelsen och skogsstaten — till chef för domän- 
styrelsen och skogsstaten skulle anställas icke en fackligt bildad skogsman 
utan en person med organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-ekono- 
miska ting. Vilka dessa ting äro, upplyste oss nyss föredragshållaren om. 
Jag skall be att få rekapitulera detta. Det heter härom i betänkandet, sid. 271: 

» Vad styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet beträffar, anse de sakkun- 
niga, att detta arbetsområde just till följd af styrelsens organisation erhåller 
en allt för undanskymd plats. Dessa ärenden äro emellertid av en utomor- 
dentligt stor betydelse. Hit höra först de rent skogspolitiska spörsmålen: 
uppdragandet av riktlinjerna för statens avverkningspolitik.> Jag undrar just, 
om icke en fackligt bildad man skulle behövas för handläggandet av sådana 
ärenden. Vidare höra hit: »frågan om det sätt, på vilket eventuellt före- 
fintliga överåriga virkesförråd böra uttagas.» Precis samma förhållande gäller 
här: till detta fordras ovillkorligen en fackligt bildad skogsman, Vidare säges 
det: »Spörsmålet om staten såsom virkesförädlare.> Precis samma förhållande. 
Så fortsättes: »skogsarbetarfrågans ordnande på ur socialt och skoglig synpunkt 
bästa sätt.» Tro ni, mina herrar, att exempelvis jägmästare Holmgren skulle 
kunnat åstadkomma sitt utmärkta föredrag i skogsarbetarfrågan, om han icke 
varit fackligt bildad? Vidare heter det: 

»På det ekonomiska området falla här flera spörsmål, som beröra försälj- 
ningspolitiken och medelsförvaltningen. Vidare ligga åtskilliga jordpolitiska 
spörsmål av stor vikt inom detta domänstyrelsens verksamhetsområde. Styrel- 
sen skall föreslå grunderna för dispositionen av statens jordbruksdomäner och 
Övriga fastigheter; där så anses önskvärt utarbeta förslag till de jordupplåtel- 
ser av olika slag, som från dessa eventuellt anses böra ske, ävenså arbeta på, 
att egnahemsbildningen å statens fastigheter går i en rätt riktning. I fråga 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 537 


om statens markinköp och försäljningar skall styrelsen utveckla och företräda 
de ledande principerna. Det är emellertid ej endast i fråga om domänfon- 
den tillhöriga fastigheterna, som domänstyrelsen bör vara en ledare av skogs- 
och jordpolitiken. Jämväl i fråga om de ecklesiastika skogarna samt allmän- 
ningarna och kommunskogarna bör styrelsen uppmärksamma dessa spörsmål.» 

Ja, beträffande alla dessa frågor gäller i stort sett, att det är riksdagen själv, 
som »företräder de ledande principerna», d. v. s. själv tar ledningen om hand, 
vadan det icke kan synas nödigt, att högsta chefen för skogsväsendet skall 
sökas just bland specialister i dessa angelägenheter, vilka för resten i domän- 
styrelsen torde bli bäst tillgodosedda, om där engageras en särskild person 
eller eventuellt inrättas en särskild byrå, som enbart sysslar med desamma 
frågorna. 

När de sakkunniga vilja, att det för de skogspolitiska spörsmålen kräves, att 
högsta chefen för skogsväsendet är framförallt skogspolitiskt kunnig, så frågar 
jag, om det möjligen är de sakkunnigas uppfattning, att dessa skogspolitiska 
frågor äro av större vikt än den angelägenhet, som domänstyrelsen och skogs- 
staten främst har att handlägga, nämligen frågan om produktionens höjande 
och bästa sättet att utnyttja densamma. Största vikten måste dock ligga på 
frågan om produktionens upphjälpande; frågan om avsättningen av skogspro- 
dukterna är icke så förfärligt inkrånglad. Virket säljes efter offentligt utbud 
till den högstbjudande, så att härmed äro några större svårigheter icke för- 
enade, utan den verkliga svårigheten ligger naturligtvis i att få de rätta rikt- 
linjerna beträffande produktionen med allt vad därtill hör. För mig är det 
uppenbart, att det skulle vara en dålig utveckling, om det bleve regel, att till 
förste mannen inom domänstyrelsen och skogsväsendet skulle anställas en icke 
fackligt bildad man och under honom ställas som souschef den verkligt fack- 
bildade. Jag tror, att om de sakkunniga ginge ut och sökte leta upp den 
fackligt mest kompetente, så skulle de icke kunna vinna honom som souschef, 
ty han skulle icke vilja åtaga sig en dylik befattning, då han icke själv finge 
bära det högsta ansvaret, utan detta skulle tillkomma en annan, som vore 
honom underlägsen i det fackliga vetandet, men på samma gång den verkligt 
och ensamt beslutande. 

Wettsages, pa sid: 273: 

» Förutom de förändringar i domänstyrelsens organisation, som ovan före- 
slagits, vilja de sakkunniga ifrågasätta, huruvida det ej därjämte kunde vara 
lämpligt, att på enahanda sätt, som skett vid vissa statens andra affärsdrivande 
verk, Kungl. Maj:t berättigades att tillsätta några i skogliga och politiskt-eko- 
nomiska ting sakkunniga personer, exempelvis kallade domänfullmäktige, vilka, 
då särskilt viktiga ärenden voro föremål för styrelsens behandling, kunde till- 
handagå styrelsen med sin erfarenhet. Dessa personer borde emellertid i 
domänstyrelsen ej blott motsvara järnvägens fullmäktige, utan jämväl dess över- 
revisorer och alltså erhålla befogenhet även till en saklig granskning av sty- 
relsens verksamhet. Till dessa platser borde lämpligen kallas statens skogs- 
förvaltning utomstående personer, vilka i det privata näringslivet gjort sig 
kända såsom särskilt framstående i ekonomiska och skogspolitiska frågor. 
Deras uppdrag borde i första rummet omfatta att på kallelse av styrelsens 
chef deltaga i styrelsens överläggningar och därvid tillhandagå med råd och 
upplysningar. Dock borde de ej vara berövade allt initiativ, utan borde de 
äga rätt och skyldighet, att, då de ansågo, de linjer, enligt vilka styrelsen 


538 DISKUSSION. 


ledde och utvecklade de allmänna skogarnas förvaltning, gåve anledning till 
anmärkning eller orsaker i övrigt kunde föreligga, därom göra framställning 
hos Kungl. Maj:t.» 

Detta förslag påminner bra mycket om vissa företeelser under den stora 
franska revolutionens dagar, då olika delegerade eller utskott tillsattes för att 
övervaka den ene den andra. Kan det verkligen vara klokt och är det på 
allvar, som de sakkunniga föreslagit, att dessa personer skulle icke blott 
granska domänstyrelsens åtgöranden utan också ha rättighet och skyldighet 
att giva sig in i styrelsen och »lägga sin näsa» 1 allting? Skulle så vara, så 
undrar jag, vad som skulle komma att återstå både av den första chefens 
och souschefens ansvarskänsla. Jag kan aldrig tänka mig, att det kan vara 
lämpligt, att i förvaltningen av ett centralt statens ämbetsverk införa något 
dylikt. 

Så skall jag be att få övergå till frågan om förslaget beträffande distrikts- 
styrelsers införande. Därvid skulle jag först som sist vilja säga, att denna 
tanke om distriktsstyrelsers inrättande är hämtad från utlandet, men det är 
mycket länge sedan den därstädes rann upp första gången. Post, telegraf och 
kommunikationer hade då icke nått den utveckling som nu, och det var därför 
ganska befogat att förlägga olika styrelser, motsvarande dessa distriktsstyrelser, 
i olika ändar av landet. Beträffande Sverige hade det också varit befogat i 
början eller mitten av förra århundradet, när man icke hade den snabba 
postgång, icke telegraf, icke telefon och icke tillfredsställande kommunika- 
tioner som nu; då kunde det haft skäl för sig att förlägga dylika. styrelser, 
alias små domänstyrelser, här och var i landet. När de sakkunniga upp- 
tagit ett dylikt förslag i tid som nu är tycker jag därför icke, att det innebär 
en utveckling framåt, utan snarare en tillbakagång. Detta förslag av de sak- 
kunniga är icke byggt på verklighetens krav utan är endast en teoretisk kon- 
struktion. Om jag icke missminner mig alltför mycket, så yttrade den ärade 
föredragshållaren just i denna förening någon gång för flera år sedan angående 
vissa teorier: 

» Grau ist alle Theorie, 
doch ewig grän des Lebens goldner Baum.» 


Den teoretiska konstruktionen, som de sakkunniga uppställt, skulle jag vilja 
kalla betydligt grå. Förresten är de sakkunnigas förslag i detta avseende 
enligt min uppfattning endast en halvmesyr. Jag skulle kunna föreslå de 
sakkunniga en vidare utveckling av deras tanke och skulle därvid kunna giva 
vissa anvisningar. Om det nu är så, att dessa distriktsstyrelser skulle bestå 
av tre stycken överjägmästare, vartill naturligen skulle väljas de mest skogligt 
bildade män, som finnas i landet, och som sålunda komme att representera 
tip-topen av det skogliga vetandet, så borde dessa kunna vara kompetenta 
att besluta i alla viktigare frågor, d. v. s. åtminstone lika kompetenta som 
domänstyrelsen, varför distriktsstyrelserna ensamma borde kunna besluta i alla 
frågor, som icke behövde att gå upp till Kungl. Maj:t. Härigenom bleve 
domänstyrelsen ganska överflödig. Åtminstone behövde den, såvitt jag kan 
se, icke någon facklig kunskap, utan domänstyrelsen kunde inskränkas till att 
bestå av överchefen för organisatoriska och skogspolitiska ärenden samt de 
två överrevisorerna. Beträffande den förvaltande myndigheten på landet torde 
den saken också kunna förenklas, om dessa distriktsstyrelser i orterna skulle 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 539 


införas, ty vi skulle kunna draga in i dem hela jägmästarinstitutionen och för- 
lägga jägmästarnas boningsplatser till resp. distriktsstyrelsers förläggningsorter. 
Om ett tiotal jägmästare ställdes till varje distriktsstyrelses förfogande att 
skickas omkring på revirer för att upprätta förslag över vad som tarvades 
och för att leda och kontrollera de av kronojägarna utförda arbetena, så skulle 
otvivelaktig tidsvinst och arbetsbesparing kunna åstadkommas i själva förvalt- 
ningen. 

Detta, som jag här omnämnt, är endast en fullföljd av de sakkunnigas 
tankegång. Jag önskar emellertid icke utveckling på dylik väg, utan jag har 
endast velat tala om konsekvenserna av de sakkunnigas förslag och härmed 
velat påvisa, hur de sakkunniga stannat på halva den av dem beträdda vägen. 

Jag skall nu be att med några ord få beröra det arrangemang, som jag 
tänkt mig. Då vill jag redan i början utesluta allt, vad som har samband 
med de enskilda skogarne, alla de uppdrag, som följa med övervakandet av 
de enskilda skogarna i Norrland o. s. v. Detta övervakande kan tänkas ord- 
nat på olika sätt: genom domänstyrelsen eller genom ett särskilt skogsdeparte- 
ment eller på annat sätt. Denna fråga skall jag emellertid icke beröra nu, 
då den icke hör hit, utan jag skall hålla mig enbart till de allmänna skogarna. 
Man bör då allra först uppställa huvudgrunderna för en organisation, som blir 
så beskaffad, att hela maskineriet löper lätt och ledigt. Jag uppställer då tre 
fordringar såsom oeftergivliga, för att denna organism skall fungera oklander- 
ligt. Vi veta, att för att uträtta något här på jorden fordras i första rummet 
penningar. Nu är det likvisst så, att för att få en rationell och verklig skogs- 
skötsel till stånd, så fordras i första rummet penningar. Då säger jag: min 
första fordran, för att maskineriet skall löpa lätt och ledigt, är, att skogarnas 
behov av penningar rikligt fylles. Men detta behov skall icke framföras till 
domänstyrelsen postledes, skrivet på papper av distriktsstyrelser, utan det 
skall framföras av personer, som på ort och ställe sett skogarna och lärt känna 
deras behov — efter samråd med vederbörande revirförvaltare. Det är min 
första fordran. Då vi vidare veta, att domänstyrelsens föredragande byråchefer 
ytterst äro de, som besluta om dessa skogars bästa, så säger jag: min andra 
fordran är, att dessa föredragande genom årliga resor och studier i skogarna 
hålla sig i kontakt med skogarnas utveckling. Min tredje fordran är, att 
herrar revirförvaltare skola stå under en effektiv kontroll. Om man ser på 
de sakkunnigas förslag med tanke på dessa tre fordringar, så skall man finna, 
att de sakkunnigas förslag icke alls uppfyller varken den första eller den andra 
fordran utan endast den tredje. Det håller således icke måttet. 

Jag skall be att få hänvisa till några av de motiv, som de sakkunniga an- 
fört för distriktsstyrelsers inrättande i orterna, och på samma gång lämna en 
kort redogörelse för de ärenden, som skulle tillhöra dessa distriktsstyrelser. 
Innan jag emellertid gör detta, skall jag dock be att få i yttersta korthet 
vidröra, huru jag tänkt mig saken ordnad. 

I spetsen för domänstyrelsen och statsskogsförvaltningen anser jag, som jag 
sagt redan förut, böra stå en skogligt bildad person. Sverige bör uppdelas 
i sex distrikt, eller om domänstyrelsen befrias från bestyret med de enskilda 
skogarna, i fem distrikt, och i spetsen för vart och ett distrikt ställes en distrikts- 
styrelse. Dessa distriktsstyrelser förläggas till Stockholm. De tre skogsbyrå- 
erna i domänstyrelsen slopas alldeles, d. v. s. uppgå i de fem distriktsstyrel- 
serna, som i stället inrycka i domänstyrelsen och med sina fem chefer som 


540 z DISKUSSION. 


souschefer under generaldirektören bilda dess stomme i skogligt hänseende. 
Under distriktschefen skulle sättas en tredje gradens tjänsteman (byråchef) 
och i tredje rummet en andra gradens tjänsteman (byrådirektör), så att dessa 
tre blevo de ledande männen i distriktsstyrelsen. 


Den från domänstyrelsen av de sakkunniga tillämnade decentralisationen, 
d. v. s. avlyftande av en del ärenden från generaldirektörens skuldror på distrikts- 
styrelserna, kan ske lika väl, var distriktsstyrelserna äro belägna, och bör så- 
ledes även äga rum, då distriktsstyrelsernas säte är förlagt till Stockholm. 
Även inom varje distriktsstyrelse böra. ärendena skarpt uppdelas, så att så- 
dana av mindre vikt icke komma inför distriktschefens prövning utan stanna 
hos och avgöras av byråchefen eller eventuellt av byrådirektören, då byråchefen 
är frånvarande på tjänsteresa. Ty de tre ledande inom distriktsstyrelsen — 
distriktschef, byråchef och byrådirektör — skola var och en, genom en eller 
flera resor årligen till skogar inom distriktet, söka så småningom i stora drag 
Jära känna skogarna därstädes, samtidigt som de på ort och ställe få rådgöra 
med jägmästaren och höra hans tankar och önskemål om skogarnas behov, 
vilka sedermera med upplevandets och sakkunskapens friskhet kunna i domän- 
styrelsen förfäktas av den dit återvända resenären, Under resan har han 
även varit i tillfälle att kunna kontrollera jägmästarnas verksamhet och kan 
därom avgiva rapport. 

Om herrarna vilja behålla i minnet denna organisation, sådan jag tänkt 
mig den, så skall jag be att nu få övergå till de motiv, som de sakkunniga 
framhållit för sitt förslag rörande dessa distriktsstyrelser och deras arbete och 
deras förläggande till orterna. Som herrarna finna, så står på sidan 164 följande: 

» Beträffande det sätt, på vilket åtskilliga skogsvårdsåtgärder böra utföras, 
äro meningarna ännu mycket delade bland olika skogsmän, och ofta står den 
ena åsikten emot den andra. Det kan sålunda ofta tänkas inträffa, att över- 
jägmästare och jägmästare i skogsvårdsfrågor komma att stanna vid olika 
åsikter. De sakkunniga ha redan förut framhållit, att överjägmästarens me- 
ning vid sådant förhållande ovillkorligen bör vara avgörande. Måhända torde 
det mången gång för jägmästaren kännas hårt att ej få följa sin, som han 
anser, välgrundade och på en intimare lokalkännedom än överjägmästarens 
stödda uppfattning. I praktiken torde det även mer än en gång av denna 
anledning ha kommit till beklagliga slitningar mellan överjägmästare och jäg- 
mästare. Svårigheten ligger däri, att två personers rent subjektiva uppfatt- 
ningar stå emot varandra, och att överjägmästarens mening ej synes jägmäs- 
taren vara så auktoritativ, att han frivilligt böjer sig därför. Denna beklagliga 
motsats, som måhända är själva kärnan i denna stridsfråga, synes bäst kunna 
lösas så, att överjägmästaren genom att ständigt ha tillgång till revirens bok- 
föring och statistik sättes i tillfälle att med kalkyler stödja sina dispositioner, 
samt att själva beslutanderätten, där jägmästare och överjägmästare stanna i 
olika mening, förlägges till en myndighet, för vars auktoritet jägmästaren ovill- 
korligen måste böja sig. De sakkunniga komma för den skull — förutom av 
andra skäl — att i det följande föreslå inrättandet av distriktsstyrelser samt 
bokföringens och statistikens förflyttande från reviren till dessa myndigheter.» 

Då frågar jag: skulle icke dessa slitningar, som de sakkunniga förmena 
förefinnas, kunna utjämnas lika bra genom det tillvägagångssätt, som jag före- 
slagit med hänsyn till distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm i stället 
för till orterna? På sidan 234 står: 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 541 


»Det är sålunda en inom skogshushållningen ej alltför ovanlig företeelse, 
att två olika, var för sig kunniga skogsmän kunna i samma fråga hysa rent 
motsatt subjektiv uppfattning. På grund härav kan det tänkas inträffa, att 
jägmästaren och den inspekterande tjänstemannen i skogsvårdsfrågor stundom 
komma att stanna 1 olika meningar.» 

Kommitterade anse av denna anledning, att det bör finnas någon domare, 
som kan döma mellan dessa meningar på ett objektivt och opersonligt sätt. 
Jag för min del anser, att en distriktsstyrelse här i Stockholm skulle kunna 
döma lika objektivt som en distriktsstyrelse på landsbygden. Av de tre sty- 
relsemedlemmarna 1 distriktsstyrelsen kunde alltid en i varje styrelse, ofta två, 
vara ute på inspektion, varför det skulle gå lika bra att anordna inspektio- 
nen härifrån som från resp. distriktsstyrelses förläggningsort på landet. Den 


ökade kostnaden för längre järnvägsresor och för telefonsamtal — vilken 
kostnad helt komme annat statens verk till godo och alltså återfölle till stats- 
verket — komme att mångfaldigt uppvägas av de besparingar, som komme 


till stånd enligt nya förslaget genom indragande bl. a. av dels tre byråchefs- 
befattningar i domänstyrelsen, dels en del tjänstemän 1 de tilltänkta fem distrikts- 
styrelserna i orterna. Som en nackdel av distriktsstyrelsernas förläggande till 
Stockholm kan möjligen anföras, att det uppstår tidsförlust för den inspek- 
terande myndigheten därigenom, att Stockholm blir resans utgångspunkt i stället 
för resp. Göteborg, Norrköping, Gävle, Härnösand och Luleå. Men denna 
nackdel är endast skenbar, ty då man besinnar, att distriktsstyrelsens inspek- 
terande ledamöter böra kunna ordna sina resor så, att endast några få så- 
dana årligen behöva göras av var och en av dem och således tidsförlusten 
genom den längre resan från Stockholm kan räknas i några få dagar, och å 
andra sidan måste ihågkommas, att genom distriktsstyrelsernas förläggande till 
Stockholm dels inspektionen vinner 1 effektivitet därigenom, att venne av sty- 
relsens ledamöter kunna samtidigt vara från styrelsen frånvarande, dels en 
betydande förenkling och tidsbesparing i arbetet uppstår för samtliga instanser, 
vilken tidsvinst mångfaldigt uppväger den ovannämnda tidsförlusten genom 
längre resväg för den inspekterande, så måste den nyssnämnda nackdelen, 
såsom sagt, karaktäriseras såsom endast skenbar. 

Vidare heter det på sidan 237: 

»Man kan knappast fordra, att en ensam person skall kunna fullt behärska 
alla de ärenden av skilda slag, som komma att dit förläggas. Till denna 
instans bör nämligen förutom de ärenden, som till dess avgörande utflyttas 
från domänstyrelsen, även på sätt, varom förslag längre fram kommer att av- 
givas, förläggas dels en väsentlig del av det arbete med virkesförsäljningarna 
samt medelsleveranserna, vilket hittills ålegat länsstyrelserna, samt dels den 
räntabilitetsbokföring för reviren, som snarast möjligt bör åvägabringas. Det 
torde vara otänkbart, att överjägmästaren ensam skall kunna lösa alla dessa 
krävande uppgifter, och att full garanti med det nuvarande systemet sålunda 
skall kunna erhållas, för att alla ärenden erhålla en fullt betryggande pröfning.» 

Det synes mig vara uppenbart, att alla dessa arbetsuppgifter, som de sak- 
kunniga velat förlägga till distriktsstyrelserna i landsorten, likaväl, ja, mycket 
bättre, skulle kunna utföras av distriktsstyrelserna i Stockholm. 

På sidan 274 anföres: 

»Den sammansättning, som för distriktsstyrelserna kommer att föreslås, är 
direkt betingad av de arbetsuppgifter, som böra tilldelas desamma. Enligt 


542 DISKUSSION. 


vad i föregående kapitel anförts, voro huvudskälen för inrättande av distrikts- 
styrelser, dels att från domänstyrelsens till den lokala mellaninstansens avgö- 
rande borde utflyttas även ärenden av så stor vikt, att dessas prövning ej 
lämpligen borde bero av en ensam person, samt dels att inspektionen borde 
så ordnas, att de anmärkningar, som av den inspekterande vid förrättnings- 
tillfället gjordes, ej, försåvitt desamma ej avsåge rättelse av uppenbara för- 
summelser eller misstag, borde föranleda slutgiltigt beslut av denne personligen, 
utan skulle för prövning hänskjutas till en överordnad lokal myndighet.» 

Allt detta skulle ävenledes lika bra eller bättre kunna åstadkommas, om 
distriktsstyrelserna förlades till Stockholm. 


Sid. 258: »Hålles auktionen av ledamot 1 distriktsstyrelse, skall denne 
pröva anbuden.» Det vore väl dock att använda överkvalificerad kraft, om 
en överjägmästare skulle resa omkring som auktionsförrättare. Det heter, att 
det är överjägmästaren, som bestämmer minimiprisen, men icke uträknas dessa 
1 auktionslokalen eller vid auktionstillfället, utan dessa uträknas hemma i expe- 
ditionen. Till att hålla virkesauktion kan väl över huvud taget icke behövas 
en skogligt bildad person, utan därtill lämpar sig väl bäst en specialist, en 
tränad utropare. De sakkunniga ha sannolikt hittat på detta motiv i sin nöd 
vid uppletandet av nya arbetsuppgifter för de föreslagna distriktsstyrelserna 
å landsbygden. 

På sidan 259 yttra de sakkunniga: 

» Vid försäljning genom infordrande av förseglade anbud bör jägmästaren 
äga att, om han själv ombesörjer försäljningen, pröva anbuden intill 1,000 
kronors värde. Över 1,000 kronor och intill 30,000 kronor bör prövnings- 
rätten ligga hos distriktsstyrelsen, där domänstyrelsen ej för särskilt fall för- 
behållit sig densamma. Över 50,000 kronor prövas anbuden alltid av do- 
mänstyrelsen. Genom dessa bestämmelser skulle det bestyr med virkesför- 
säljningarna, som nu åligger domänstyrelsen, till betydlig del komma att över- 
flyttas på distriktsstyrelserna.» 

Detta uttalande av de sakkunniga är icke i konsekvens med yttrandet på 
sidan or27, där det heten: 

»Jägmästaren får ofta ej reda på de priser, som betalas utanför hans eget 
begränsade verksamhetsområde, och han kan ej förutsättas äga kännedom om 
virkesaffärer å andra orter. Han har därför icke tillgång till erforderligt jäm- 
förelsemateriel, när det gäller att fixera priserna särskilt på exportvaror. Den 
överordnade myndigheten däremot, som har att pröva och följa ett större 
antal virkesaffärer från vitt skilda trakter, kan lättare observera fluktationerna 
på trävarumarknaden och därför med klarare blick bedöma de priser, som 
vid olika tidpunkter och å varje särskild ort med hänsyn till de lokala för- 
hållandena kunna anses skäliga.» 

Här säga sålunda å ena sidan de sakkunniga, att revirförvaltaren bör icke 
få göra försäljningar för något större belopp, ty han kan icke överblicka 
marknaden, men å andra sidan, när vi komma längre fram i betänkandet 
till kapitlet om distriktsstyrelserna, så säges, att de kunna överblicka mark- 
naden intill ett så stort belopp som 50,000 kronor. Men domänstyrelsen, 
som har hela Sverige till »verksamhetsområde», måste dock, om man skall 
ansluta sig till de sakkunnigas nyss relaterade resonemang 1 saken, sitta inne 
med ofantligt större bedömningsförmåga än resp. distriktsstyrelser, som äro 
hänvisade till ganska begränsade verksamhetsområden. Då synes det inkon- 


DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 543 


sekvent, att de sakkunniga vilja låta distriktsstyrelserna pröva anbud ända 
upp till 50,000 kronors värde, ty på så sätt blir det ej, åtminstone för södra 
och mellersta Sveriges vidkommande, mycket övrigt för domänstyrelsen att 
pröva, ehuru densamma, enligt fört resonemang, dock sitter inne med den 
bästa bedömningsförmågan. Kontentan av de sakkunnigas resonemang å sid. 
127 bör naturligtvis vara, att jägmästaren bör äga rätt att pröva anbud intill 
ett visst lägre belopp, som jag föreslår utsträckes till 3,000 kronor, och distrikts- 
styrelsen anbuden intill ett något större belopp, men alla övriga, högre anbud 
prövas av domänstyrelsen. Till högre anbud torde få räknas sådana som över- 
stiga 10,000 kronors värde. 

Rörande motivet för distriktsstyrelsernas förläggning till landsorten resp. 
Göteborg, Norrköping, Gävle samt, om tvenne distriktsstyrelser komma att 
inrättas för Norrland, Härnösand och Luleå, säga de sakkunniga å sid. 277: 

Det gäller därför att om möjligt till samma distrikt sammanföra de revir, 
vilka tillhöra samma skeppnings- eller transportområden, och alltså använda 
samma exportorter eller centralpunkter för trävaruhandeln. Härigenom vinnes, 
att distriktsstyrelsen, som bör vara förlagd till den största exporthamnen inom 
distriktet, med lätthet kan komma i förbindelse med alla inom detsamma 
arbetande firmor i trävarubranschen och lära känna deras önskningar och be- 
hov. Vidare sättes styrelsen i tillfälle att omedelbart följa grundprisen å virkes- 
produkterna i exporthamnarna och bliver därigenom i stånd att fullt tillför- 
litligt bedöma de anbud å virket, som från de olika reviren underställas dess 
prövning.» 

Motivet för distriktsstyrelsers förläggning till städer som Göteborg och Norr- 
köping är sålunda, att vederbörande överjägmästare må komma i förbindelse 
med de firmor, som arbeta inom trävarubranschen därstädes. Men för att 
åstadkomma förbindelse med sådana firmor kan väl annan utväg anlitas; de 
förbindelser, som här avses, böra väl helst ske skriftligen eller per telefon eller 
telegraf, såvida det icke är de sakkunnigas mening, att distriktsstyrelsemed- 
lemmarna skola idka personligt umgänge samt spela bridge med dessa affärs- 
firmors representanter, vilket väl dock icke kan ingå i distriktsstyrelsens tjänste- 
åliggande. Jag kan icke förklara de sakkunnigas resonemang på annat sätt, 
än att de vid sökandet efter motiv för förläggande av distriktsstyrelse 1 orterna 
gripit efter första bästa halmstrå. Nog är det väl säkert, att alla dessa affärer 
på skogsväsendets område, som bedrivas med affärsmän över hela Sverige, 
enklast skulle kunna utföras härifrån Stockholm. Vi böra komma ihåg, vilka 
nutida möjligheter, som snabbpost, telefon och telegraf erbjuda. 

På sidan 339 läses följande: »Som tjänstförrättande för överjägmästarna 
under semester inträda distriktsassistenterna.> Längre ned på samma sida står: 
» Vikarie för skogstjänsteman, som åtnjuter semester, bör erhålla samma löne- 
förmåner, som utgå åt vikarier vid tjänstledighet, d. v. s. till tjänsten hörande 
tjänstgörings- och resepengar.» Alltså förutsätta de sakkunniga, att när en 
överjägmästare inom distriktsstyrelse har tjänstledighet eller semester, skall en 
av assistenterna rycka in som tillförordnad överjägmästare och som sådan 
vara befogad att resa omkring på reviren och kontrollera jägmästarna. Detta 
förslag är väl ändå uppåt väggarna. Som assistenter tjänstgöra ju unga extra 
jägmästare på några och tjugu år. Som vikarier för överjägmästare skulle 
dessa sättas att kontrollera gamla erfarna revirförvaltare, vilket väl dock vore 
högst olämpligt ur alla synpunkter. 


35. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


544 DISKUSSION. 


De sakkunniga ha sammanfört å sid. 266—270 i betänkandet alla de ålig- 
ganden, som skulle tillkomma distriktsstyrelsen. Dit hör bland annat, att det 
skall tillkomma distriktsstyrelsen att granska de av revirförvaltarna upprättade 
utsynings- och förvaltningsförslagen samt att, där ändringar i dessa vidtagas, 
före förslagens insändande till domänstyrelsen inhämta revirförvaltarnas yttrande 
över dessa ändringar. Då frågas, om det icke skulle vara bättre, att jäg- 
mästaren får sända dessa förslag direkt till den i domänstyrelsen inkorpore- 
rade distriktsstyrelsen i Stockholm, ty då behöva förslagen i fråga icke granskas 
mer än en gång. 

Vidare skulle det åligga distriktsstyrelsen att, sedan utsynings- och förvalt- 
ningsförslagen blivit av domänstyrelsen prövade, lämna revirförvaltarna besked 
om domänstyrelsens beslut samt tillse, att i förslagen upptagna arbeten veder- 
börligen utföras; att hava egen giroräkning i riksbanken, å vilken alla skogs- 
försäljningsmedel, vilka uppbäras av distriktsstyrelsen eller densamma under- 
lydande personal, skola insättas; samt att från sin giroräkning i riksbanken 
på rekvisition av revirförvaltarna tillhandahålla dessa förvaltningsmedel. Allt 
detta anser jag kunna utföras lika bra eller bättre, om distriktsstyrelsen är 
förlagd till Stockholm. 

Vidare skulle det tillkomma distriktsstyrelsen, att till domänstyrelsen ingiva 
förslag om, när virke bör utbjudas från flera skogar eller revir samtidigt, även- 
som om det virke, som bör försäljas genom distriktsstyrelsens försorg, samt 
att, sedan domänstyrelsen fattat beslut i dessa frågor därom lämna jägmästarna 
besked; att bestämma tid och plats för virkesauktionerna samt fastställa auk- 
tionsvillkoren; att genom någon sin ledamot eller tjänsteman hålla virkesauk- 
tion eller ock bemyndiga revirförvaltaren att göra detta, samt att för detta 
senare fall, särskilt ifråga om poster över 1,000 kronors värde, bestämma de 
minimipriser, under vilka försäljning ej får ske; att då å auktion utbjudet 
virke ej funnit köpare till de fastställda minimiprisen, besluta om huruvida 
förnyad auktion skall hållas, eller huruvida virket under hand eller genom 
infordrande av anbud skall försäljas; att vid försäljning genom infordrande av 
anbud pröva anbuden intill 50,000 kronors värde; att mottaga kontant likvid, 
då köparna önska inbetala sådan direkt till distriktsstyrelsen. 

Dessutom skulle det åligga distriktsstyrelsen att verkställa uppbörden av alla 
köpeskillingar, för vilkas erläggande anstånd beviljats, samt att, där köparna 
försumma att fullgöra sin betalningsskyldighet, göra framställning om medlens 
indrivande i vederbörlig ordning genom överexekutor; att, där så kan anses 
erforderligt, under för varje fall meddelade villkor bemyndiga jägmästaren att 
under hand utan infordrande av anbud försälja skogsprodukter till högre värde 
än 200 kronor. Allt detta kan precis lika bra eller bättre utföras från Stock- 
holm och beträffande särskilt penningförvaltning, medelsuppbörd, medelsutbe- 
talning och dylikt, skulle stor förenkling kunna åstadkommas, om densamma 
förlades till ett räkenskapskontor eller byrå 1 domänstyrelsen. 

Vidare skulle enligt de sakkunniga distriktsstyrelsen genom särskild perso- 
nal omhänderhava den s. k. räntabilitetsbokföringen för reviren samt lämna 
revirförvaltarna del av denna bokförings resultat. Beträffande bokskogsföringen 
har skogsbokföringskommittén tänkt sig, att hos dessa distriktsstyrelser skulle 
finnas kalkulatorer, som skulle granska de månatligen från jägmästaren in- 
sända journalerna över inkomster och utgifter å reviren och med ledning av 
dessa journaler utföra en första räntabilitetsberäkning, vilken sedan, liksom 


DOMÄNSTYRELSEN OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 545 


all bokföring överhuvud, skulle ånyo tagas under behandling i domänstyrel- 
sen för ytterligare granskning och bearbetning m. m. Det skulle, med andra 
ord, bli »tårta på tårta». - Då frågar jag, är det icke bättre, att utgifts- och 
inkomstjournalerna med därtill hörande verifikationer skickas av jägmästaren 
direkt till Stockholm samt alla dessa granskningar och kalkyleringar göras på 
ett kontor därstädes? Detta skulle helt säkert i hög grad förenkla hela för- 
farandet. 

Allt vad de sakkunniga åsyftat att vinna genom sitt förslag till organisa- 
tion och genom distriktsstyrelsernas förläggande till orterna, vinnes även med 
detta nya förslag om distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm, men med 
detta senare förslag vinnes dessutom ofantligt mycket mera. Bland annat upp- 
fyllas de tre nyss uppställda fordringarna fullständigt. En stor mängd utred- 
ningar på papperet i första och andra instans (jägmästare och distriktsstyrelse) 
bliva obehövliga och tungroddhet och mångskriveri undvikas. All bokföring, 
räntabilitetsberäkning, medelsuppbörd, medelsredovisning, alla penningutbetal- 
ningar, allt detta arbete vinner betydligt på att kunna koncentreras till och 
omhänderhavas av ett kontor eller en byrå i domänstyrelsen i stället för att, 
såsom de sakkunniga tänkt sig, splittras på distriktsstyrelser i orterna. Hela 
affärsverksamheten, däribland alla virkesförsäljningar, kan lättare överskådas 
och bättre dirigeras av en institution, domänstyrelsen, än av 1 orterna förlagda 
olika distriktsstyrelser. I dessa senare kan endast en ledamot åt gången vara 
frånvarande på inspektionsresa för styrelsens beslutmässighets skull. Om där- 
emot distriktsstyrelserna äro förlagda till Stockholm, kunna, om så fordras, 
tvenne ledamöter i distriktsstyrelsen samtidigt vara frånvarande på resor, enär 
resp. distriktsstyrelse vid behov kan bli beslutsmässig genom tillfälligt inkal- 
lande av hemmavarande ledamot från någon av de andra distriktsstyrelserna. 

Mera kunde anföras, men det sagda får vara nog. Jag har endast framlagt 
några enkla synpunkter på frågan. Jag ämnar icke att med några vackra 
ord plädera för mitt förslag. Det får tala för sig själv. Herrarna veta, huru 
varmt skogarnas bästa ligger mig om hjärtat, och jag har den innerliga för- 
vissningen, att utvecklingen kommer att gå 1 rätt riktning, om detta mitt för- 
slag i huvudsak accepteras. Jag tror, att detta skall bliva till båtnad för 
våra älskade skogar. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. 


Skogsindelning och skogsvärdering. 


Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. 


I. Inledande föredrag 


vid Svenska Skogsvärdsföreningens årsmöte den 22 mars 1916. 


Av G. KUYLENSTJERNA. 


Då i betänkandet av den 17 december 1915 förslagits, att revirens 
storlek i landet söder om Dalälven skall regleras att i allmänhet omfatta 
c:a 12,500 hektar på samma gång, som genom fortsatt försäljning av 
strödda småskogar en koncentrering av skogskomplexen sker, har det 
varit meningen, att skogstillgångarna skulle på ett helt annat och bättre 
sätt än hittills kunna handhavas och tillgodogöras. Vi anse denna areal 
vara så pass begränsad, att revirförvaltaren bör kunna taga en ytterligt 
noggrann kännedom om revirets alla delar, och vi hava dessutom tänkt 
oss, att jägmästaren, såsom varande förvaltare icke blott av själva sko- 
garna utan i flertalet fall av alla statens naturtillgångar inom reviret, 
skulle få tid och tillfälle att söka i stor utsträckning nyttiggöra alla re- 
virets möjligheter. Sankmarkers torrläggande bör forceras, fisket ordnas, 
avsättning för torv och andra. fyndigheter beredas samt framför allt ar- 
betskraften ordnas för revirens nyttiggörande i varje hänseende, som kan 
efter antagliga beräkningar visas vinstgivande, även om det faller utom 
området för den egentliga skogsskötseln. 


Skogarnas rationella skötande och tillgodogörande kommer ändock 
heltvisst att taga huvudparten av förvaltningens intresse i anspråk, sär- 
skilt då revirförvaltarens arbete härmed i flera fall måste utsträckas. Saå- 
lunda hava vi ansett, att revirförvaltaren personligen på grundval av utav 
(möjligen) annan förrättningsman verkställd taxering, tillväxtberäkning 
och uppmätning bör i huvuddrag framlägga förslag till erforderliga skogs- 
vårdsåtgärder under indelningsperioden, vilka sedan kompletteras genom 
de årliga utsyningsförslagen. 

Av detaljer i det förberedande uppskattnings- och taxeringsarbetet 
hava vi ansett oss böra framhålla, att det skall utgöra en inventering 


SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 547 


dimensionsvis, så att en värdering av skogen därpå kan grundas. Detta 
har också föreskrivits i Kungl. domänstyrelsens cirkulär av den 26 maj 
1915, vilket utkom sedan denna del av betänkandet skrivits. 

Men utöver vad i detta cirkulär föreskrives, hava vi tänkt oss, att ge- 
nom med vissa mellanrum efter samma grunder upprepade inventeringar 
noggrann bokföring av avverkningen under mellantiderna och en därpå 
följande jämförelse mellan ingående kapital, verkställd avverkning och 
kvarvarande kapital en direkt slutledning skall kunna göras, vilken 
avverkning som lämpligen bör för närmaste framtid intill därpå följande 
inventering uttagas. 

För att få kvantiteterna av ingående och utgående kapital samt verk- 
ställda avverkningar jämförbara måste värdering av desamma ske efter 
samma å pris för samma sortiment och dessa pris lämpligen sättas lika 
med dem, som gälla, när jämförelsen göres. 

Ingående kapital förhåller sig till avverkningen under tiden mellan 
inventerieringarna + ökningen i kapital likasom kvarvarande kapital 
förhåller sig till den avverkning, som bör uttagas under en lika lång tid 
framåt, som den tid, som förflöt mellan inventeringarna. 

Detta 1 penningar. 

För att sedan förvandla dessa siffror i rymdmått (kubikfot eller kubik- 
meter) torde medelvärdet av massenheten kunna läggas till grund. 

I alla revir om vilka det här är fråga, med några få undantag, före- 
komma ett stort antal småskogar, där det praktiskt taget är omöjligt, 
ehuru så i verkligheten försökes, att årligen eller med några få års mel- 
lanrum uttaga skogens i fråga avkastning på ett verkligen ekonomiskt 
fördelaktigt sätt. Vi hava därför föreslagit, att dessa skogar uppföras 
till stora hushållsenheter. 

Om genom taxering och uppskattning erhållits kännedom om en även 
av ett flertal skogar bestående hushållsenhets virkeskapital och tillväxt, 
synes det oss klart, att den därpå grundade avverkningen från uthållig- 
hetssynpunkt lika väl och med samma belopp kan uttagas på endast 
ett fåtal skogar som fördelad på alla dessa skogar, och att drivningar 
böra så vitt möjligt koncentreras, är av praktiska skäl självklart. 

Härmed vill jag naturligen icke hava sagt, att på större skogar med 
fast av skogsarbetet beroeride arbetarestam en jämn eller rättare undan 
för undan stegrad avverkning icke bör eftersträvas. 

Men småskogarna böra kunna med flera års mellanrum på en gång 
övergås med huggningar, varvid i huvudsak all den skog, som för till- 
fället därstädes är i behov av avverkning, borthugges. 


548 G. KUYLENSTJERNA, 


Gränsen uppåt för hushållsenheternas omfattning är alla skogar, vilkas 
avkastning tillföres samma kassa, oberoende av skogarnas belägenhet, 
men torde för överskådlighetens skull hushållsenheterna begränsas till 
alla skogar av samma kategori inom varje revir, men knappast böra 
hushållsenheterna göras mindre. 

Möjligheten till jämnare fördelning av åldersklasserna inom hushålls- 
enheterna torde ökas i samma mån, som hushållsenheternas storlek ökas. 

Skulle emellertid befinnas, att även med så stora hushållsenheter, som 
jag nämnt, ålderklassernas fördelning är alltför ojämn eller rättare före- 
komsten av skog i behov av avverkning icke står i rimligt förhållande 
till skogskapitalet och tillväxt utan är antingen för stor eller för liten, 
möta inga svårigheter, att tillfällig förskjutning i avverkningen göres 
mellan sådan hushållsenhet (resp. revir) och annan hushållsenhet (resp. 
revir), där förhållandet är motsatsen. Ja, jag ser intet hinder i förskjut- 
ningar i avverkningen mellan skilda distrikt, om det befinnes, att över- 
skott av skog i behov av avverkning finnes i ett, under det tillväxtsko- 
garna äro större 1 ett annat distrikt. 

För bestämmande av avverkningens storlek intill dess kontrollinvente- 
ring av skogskapitalet skett, torde dess värre nu befintliga hushållnings- 
planer i regel knappast eller åtminstone icke alltid kunna tjäna som 
underlag för beräkningar. 

Vi hava sökt göra en kalkyl över storleken av den avverkning, som 3 
dessa skogar under närmaste framtid kan och bör uttagas. 

Kalkylen är i korta drag uppgjord sålunda, att — med ledning av den 
bonitets- (eller växtlighetsgrads-) fördelning, som angives i gällande hus- 
hållningsplaner, och med beräkning av de skilda boniteternas produk- 
tionsförmåga efter uppgifter hämtade från ett antal av skogsförsöksan- 
staltens provytor — virkesförrådet i olika ålders- och växtlighetsklasser 
beräknats å kronoparker och domänskogar. 

Med begagnande av dessa siffror för virkesförrådet och de utav pro- 
fessor Tor Jonson år 1913 framlagda tillväxtprocenterna för mellan- 
svenska barrblandskogar har sedan en beräkning av avkastningen med 
100-årig omloppstid gjorts. 

Vi hava kommit till det resultat, att, sedan från tillväxten gjorts vissa 
avdrag, avverkningen skulle kunna uttagas med 


ä Krono parkett. ske 2,75 kbm. per har och år 
2 Ad OMANSkOLAEE oso 3— >» EL 

SAF IRNI ERA UNG oiskaislere stole 2,90 » » » » » 
a Civila, bost.rskogali... 2,90. > FAN DN REE 
AVD ata dsallm st Ste s see 3— oo» > 


SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING 549 


statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar 3 kbm. per 
har och år eller i sin helhet 


på kronoparker och övriga skogar, som tillföra domän- 


I/O SBI GVETBN TINGEN 00 CNN RNA freda RASAR ART ASA FRA RNE SE NE 1,000,000 kbm. 
[BE ENAT bk ARSA ESR SELL ATEN Ra 430,000 >» 
ÖSK Ve 


dessa båda nämnda siffror överstiga siffrorna för avverkningen 1913 med 


KÖ TRUSFONO DALEN EN ot aser seb orilerer i ker arsle ba ÖSK 
Ör ECkleSlaStilzal ssk Sd. desde sb dns 100 2; 


Vi medge gärna, att dessa kalkyler kunna vidlådas av ganska stora 
svagheter, men påstå, att de äro långt tillförlitligare än de avverknings- 
beräkningar, som finnas i förefintliga hushållningsplaner. 

Önskvärt och relativt föga kostsamt torde emellertid vara, att en ge- 
neraltaxering ofördröjligen revirvis ordnas till lägsta procent, som kan 
användas utan förlorande av erforderlig tillförlitlighet för beräkning av 
kapital och tillväxt. 

Till sist må jag framhålla, att intill dess resultatet av en sådan upp- 
skattning och tillväxtberäkning föreligger, om den icke dröjer allt för 
länge (den borde kunna medhinnas på ett par år), så kan statens skogs- 
förvaltning säkerligen utan minsta risk för misshushållning bedriva sin 
avverkning å alla de skogar, som av den omhänderhaves i (snart sagt) 
så stor omfattning, den är mäktig, blott den har för ögonen, attstämp- 
lingarna verkställas i första hand för beståndsvårdens höjande och vidare 
(särskilt å ecklesiastika skogar) för tillvaratagande av starkt i behov av 
avverkning varande skog. 

Bristen och i många fall frånvaron av ordnad arbetskraft gör, att 
gallrings- och beståndsvårdshuggningar och över huvud taget sådana 
huggningar, som måste utföras genom skogsförvaltningens försorg, icke 
kunna få önskvärd omfattning, innan arbetarfrågan fått en bättre lösning. 

Skogsskötselns förbättrande är ytterst en ren arbetarfråga, och utan 
att densamma löses bliva nådiga förordningar, cirkulär och övriga skrift- 
liga anmaningar om arbetens utförande oftast av ganska ringa verkan. 


550 DISRUSSION. 


I. Diskussion. 


Överjägmästare Wallmo: Jag kan ej finna, att föredragshållarens uttalande 
beträffande bildandet av hushållsenheter riktigt stämmer med de sakkunnigas 
uttalande i betänkandet, utan jag måste vidhålla min egen gjorda erinran, att, 
enligt mitt förmenande, vid bildandet av hushållsenheter större syn måste 
läggas på saken, än vad de sakkunniga presterat. Jag vill nämligen, att man 
vid upprättande av avverkningsberäkning skall sammanslå samtliga till samma 
kategori hörande skogar (näml. kronoparker, domänskogar och från boställs- 
havare undantagna ecklesiastika skogar) revirvis till ez hushållsenhet. I be- 
tänkandet däremot framhålla de sakkunniga endast önskvärdheten av att sam- 
manslå lämpliga skogar till en hushållsenhet för att ernå möjligaste normala 
fördelning av åldersklasserna, vadan en dylik hushållsenhet kan tänkas bildad 
av endast ett par tre skogar, eller till och med av endast ez skog, som till- 
äventyrs har normal åldersklassfördelning. Jag kan nu icke erinra mig, var 
detta står omförmält i betänkandet, men om jag icke alltför mycket miss- 
minner mig, så ha dock de sakkunniga där skrivit ungefär så, som jag här 
relaterat. 


Professor Tor Jonson: Det är ganska mycket i detta speciella förslag 
rörande hushållningen, som de sakkunniga framställt, som är av intresse, men 
tid och plats tillåta ej att avhandla detaljspörsmål. Jag skall därför endast 
göra ett par inlägg. Nyss anmärktes, att de sakkunnigas avverkningsstatistik 
endast för de ecklesiastika skogarna grundats på de i hushållsplanen uppgjorda 
förslagen till avverkning, som av mig nyss betecknades som missvisande, medan 
avverkningsstatistiken för andra skogar tagits från de uppgifter om avverkat 
virke, som finnas i revirets bokföring, hvilket borde vara ett sannare uttryck 
för hvad skogen verkligen lämnat. Härtill vill jag dock anmärka, att även 
dessa bokförda uttag äro missvisande om också ej fullt så mycket som för 
ecklesiastika skogar, d. v. s. att jag håller före, att vi överallt i våra skogar 
tagit ut betydligt mera, än vad som finnes angivet i statistiken. 

En annan fråga av stor räckvidd har här diskuterats, nämligen om hushålls- 
enheternas lämpliga storlek på statsskogarna. Kommitterade ha reagerat mot 
ett missbruk, som är ganska vanligt, nämligen att man utgått uteslutande från 
smärre enheterna på varje skog och sålunda bestämt avverkningen blockvis 
eller för varje hyggesföljd och på detta sätt fått fram avverkningen för skogen 
1 dess helhet. Man har därjämte enligt äldre synpunkter i allmänhet strävat 
att på varje skogskomplex få åldersklassfördelningen och avverkningen så jämn 
som möjligt, medan man icke i tillräcklig grad beaktat skogens mogenhet 
och det faktum, att på somliga skogar finnas överskott och på andra under- 
skott av moget virke. Kommitterade ha därför föreslagit att sammanslå flera 
skogar till större komplex, så att man därigenom skulle skapa större enheter 
med jämnare tillgång på alla åldersklasser. Man skulle då bättre kunna för- 
lägga huggningen till äldsta skogen och spara på virket i ungskogstrakterna. 
Detta är nog ett i vissa fall beaktansvärt förslag, men det är icke alltid vare 
sig möjligt eller nödigt att genomföra. Vi ha här i går diskuterat bland annat 
skogsarbetarefrågan, och det framhölls då, att ju intensivare skogsbruket ut- 
vecklar sig, desto nödvändigare blir det, att det finnes jämn arbetstillgång 


SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 551 


icke blott på totala skogskomplexet utan äfven på de mindre rayoner, där 
fasta skogsarbetare förläggas. Det duger då icke att lång tid uttaga all av- 
verkning på ett håll av en större skog och hålla igen på ett annat, ty då 
skulle man icke ha någon nytta af den fasta arbetskraft, som finnes på denna 
senare trakt. Snarare får målet ställas så, att ju intensivare vår hushållning 
utvecklar sig, desto mera måste vi sträva efter att på icke alltför stora lokala 
områden samla en jämn åldersklassfördelning, som tillåter en tämligen jämn 
användning af den lokala arbetskraften. Denna synpunkt har visserligen icke 
förbisetts i kommitterades förslag, men det synes mig, som om föredragshållaren 
för mycket tänkt koncentrera avverkningen på ställen med sammanhängande 
mogna bestånd, utan att beakta den konsekvensen, att vi då åter få mindre 
önskvärd fördelning av arbetsåtgången för all framtid. 

Nu ha kommitterade yrkat på, att man skulle behöva större enheter för 
att få mogenheten bättre beaktad och samtidigt erhålla jämn avkastning. Från 
statens budgetssynpunkt kan ju detta senare vara beaktansvärt, men för en 
viss skogskomplex blir det ju endast en bokföringsfråga, ty ingenting finnes, 
som nödgar till att röra sig med tusentals hektar, för att man skall kunna 
beakta mogenhetssynpunkten, och avverkningen blir ju ingalunda jämnare, på 
skogens olika delar därför, att stora komplex bildas. Slår man tillsamman 
stora skogar och finner så och så mycket övermoget virke, som föreslås till 
hastig avverkning, så kan tvärtom den synnerligen stora olägenheten inträffa, 
att detta virke är koncentrerat på viss del av skogen, så att just här ovan 
angivna obehag med ojämn arbetsåtgång såväl nu som för all framtid kan 
bli följden af dylik skogspolitik. Då kan det ofta vara bättre att gå från den 
mindre och till den större enheten. Härmed vill jag emellertid icke på något 
sätt bestrida utan tvärtom understryka önskvärdheten av, att man i framtiden 
bör se sakerna mera i stort än hittills skett, men det kan befaras överdrifter 
åt motsatt håll, som för en avlägsnare framtid kunna vara svårbotliga. Det 
finnes nämligen viktiga synpunkter, kanske icke minst de sociala, som tvinga 
till att betrakta skogsförhållandena mera lokalt. AÄvenledes tror jag, att man 
mycket väl kan nå erforderlig överblick över skogsförhållandena på större 
rayoner, utan att precis göra gemensam avverkningsberäkning för reviret 1 dess 
helhet. 


Jägmästare Amilon: Flerfaldiga gånger ha de sakkunniga framhållit, att 
skogshushållningen är egenartad på det sätt, att en god revirförvaltning förut- 
sätter en avsevärd lokalkännedom. Att detta är riktigt kan icke bestridas. 
För att tillgodogöra revirförvaltarens kunskap om sitt revir ha de sakkunniga 
bl. a. föreslagit, att denne skall egenhändigt utarbeta skogshushållningsplaner- 
nas föreskrifter om sättet för huggningarnas och skogsvårdsarbetenas utförande. 
Huruvida han jämväl skall bestämma avverkningens storlek, framgår icke med 
full tydlighet av betänkandet. Enligt det förut sagda synes detta ej åligga ho- 
nom, enligt bestämmelserna om revirförvaltarens tjänsteåliggande (sid. 252) 
skall han emellertid »utarbeta hurhållningsplaner för revirets skogar». Detta 
torde även innebära beräkning utav avverkningens storlek. 

I Tyskland har ett stort antal stater utfärdat nya föreskrifter om skogsin- 
delning, nämligen: Bayern, Wiirtemberg, Baden och Preussen åren 1910— 
1912 och Hessen år 1903. 

Även Sachsens indelningsföreskrifter hava nyligen undergått vissa förän- 


52 DISKUSSION. 


dringar. I Sachsen, Baden och Bayern uppgöras hushållningsplaner i sin hel- 
het utav skogsindelningsanstalter. Revirförvaltarens inflytande är inskränkt till 
rättighet att yttra sig över dessa planer; alltså ungefär som i Sverige. 

I Hessen däremot verkställer revirförvaltningen allt arbete, även uppskatt- 
ningen. Wirtembergs och Preussens indelningsbestämmelser likna uti ifråga- 
varande hänseende de av sakkunniga föreslagna. I det sistnämnda landet 
åligger det sålunda revirförvaltaren att egenhändigt uppgöra ståndorts- och 
beståndsbeskrivning, verkställa avfattningen, utföra avverkningsberäkningar samt 
föreslå sättet för huggningens och skogsvårdsåtgärdernas utförande. Alltså ett 
betydligt mera omfattande arbete än det, som enligt betänkandet skall åligga 
hans svenska kolleger. De kunna emellertid komma i åtnjutande av biträde. 

I Preussen uppgjordes skogshushållningsplanerna tidigare utav extra tjänste- 
män, liksom fortfarande i Sverige. Alldeles de utav sakkunniga påpekade 
olägenheterna föranledde det preussiska jordbruksministeriet att överflytta in- 
delningsarbetets tyngdpunkt på revirpersonalen. 

Även norrländska skogsvårdskommittén har på sin tid föreslagit, att revir- 
förvaltaren skall uppgöra. hushållningsplanen. I motsats mot de sakkunniga, 
som vilja uppdraga förarbetena åt taxatorer och indelningsassistenter, föreslår 
emellertid kommittén upprättandet av en skogstaxeringsbyrå, vars chef skulle 
leda och genom taxatorer och assistenter verkställa förarbetena. Denna byrå 
skulle alltså delvis motsvara de i Sachsen, Baden och Bayern befintliga skogs- 
indelningsanstalterna. 


På grundval av det utav annan person insamlade och bearbetade materialet 
har alltså revirförvaltaren att i första hand beräkna avverkningens storlek, be- 
stämma avdelningar, som skola avverkas, gallras, skogsodlas, dikas m. m., och 
på vad sätt och vid vilken tid dessa åtgärder skola utföras. Kan han nu göra 
detta med stöd endast av sin lokala kännedom om skogen och det förelig- 
gande materialet? Jag tror det knappast. I våra skogar sakna vi ju fasta 
avdelningar. Dessa förändras ofta från den ena indelningsperioden till den 
andra. Av förut befintliga avdelningar kan -:sålunda en klyvas, andra åter- 
igen sammanslås vid förnyad indelning. Det blir härigenom ofta svårt att få 
en klar bild utav varje avdelning. Personalombyten minska också givetvis 
kännedomen om skogarna. Slutligen äro dessa i regel av en betydande stor- 
lek och för att i detalj lära känna t. ex. 12,500 har skog, ofta innehållande 
lika många avdelningar som har och ofta liggande i ett flertal komplex, for- 
dras säkerligen många år, och det torde kunna ifrågasättas, huruvida revir- 
förvaltarens kännedom om t. ex. ett norrlandsrevir omfattande 60,000 har pro- 
duktiv mark någonsin blir så stor, att han på arbetsrummet även med till- 
hjälp av en beståndsbeskrivning kan få en så klar bild utav varje avdelning, 
att han med ledning därav kan bestämma de åtgärder, som böra utföras. Jag 
betvivlar det. Att den preussiska skogsförvaltningen icke anser sig hos sina 
revirförvaltare kunna påräkna en så detaljerad bekantskap med skogarna synes 
därav, att revirförvaltaren där är skyldig utföra även avfattningen och be- 
ståndsbeskrivningen. 

Det stöd beståndsbeskrivningen lämnar får ej överskattas. En viss subjek- 
tivitet gör sig alltid gällande både hos den som uppgör och den som läser 
beskrivningen. Dessutom lida många av beskrivningens faktorer av väsentliga 
rent teoretiska brister. 

Skall därför hushållningsplanen bliva mera värdefull än nu är fallet, torde 


SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 553 


det vara nödvändigt, att revirförvaltaren genomströvar varje avdelning. Uppen- 
barligen kräver detta en avsevärd del utav den för utarbete lämpligaste tiden. 

Redan i södra och mellersta Sverige torde härav uppstå stora olägenheter. 
I Norrland ännu större. Låt oss antaga, att ett revir om 60,000 har är upp- 
delat i 10 hushållsenheter och indelningsperioden omfattar 10 år. Ifall en 
sådan skall behandlas om året, kräves härigenom huvudparten utav revirför- 
valtarens för utarbete lämpliga tid. Vem skall därunder sköta reviret? Ehuru 
olägenheter av detta slag äro väsentligen mindre i Preussen, där revirens 
medelstorlek uppgår endast till omkring 3,800 har, har dock i dess föreskrifter 
beretts möjlighet för assistent åt revirförvaltaren under indelningens gång. 
Denne skall användas huvudsakligen för förvaltning, och uttryckligen framhålles, 
att han icke får utföra de indelningsarbeten, som personligen åligger revir- 
förvaltaren. 

Utan att på något sätt vilja draga de äldre tjänstemännens förmåga att 
uppgöra hushållningsplaner i tvivelsmål, tillåter jag mig dock hysa den åsikten, 
att de ofta förlorat den rutin, som befordrar ett snabbt arbete. En del har 
måhända ej heller följt litteraturen i denna gren av fackvetenskapen och måste 
därför ånyo studera densamma. Dessa svårigheter övervinnas givetvis, men 
detta kräver såväl arbete som dyrbar tid. 

Trots dessa brister är säkerligen från teoretisk synpunkt det utav de sak- 
kunniga föreslagna sättet för indelningsarbetets utförande det nuvarande över- 
lägset. Huruvida det även blir det i verkligheten beror förnämligast på revir- 
förvaltarna. 

Det kan emellertid ifrågasättas, om det icke finnes ett tredje lämpligare 
sätt. Jag tänker på en för hela landet gemensam skogsindelningsanstalt eller 
skogstaxeringsbyrå. Sachsen, Baden och Bayern hava upprättat sådana, och i 
Danmark arbetar en ungefärligen liknande institution. 

Till åtskillnad mot den av norrländska skogsvårdskommittén föreslagna 
taxeringsbyrån utföra dessa emellertid allt skogsindelningsarbete, upprätta så- 
lunda även skogshushållningsplanerna. Under många år diskuterades lämplig- 
heten av att även i Preussen överlämna indelningarna till en dylik anstalt. 
Många och mycket framstående skogsmän förordade detta. Att så icke blev 
fallet synes av litteraturen förnämligast hava berott därpå, att föredraganden i 
skogsindelning uti preussiska Landschaftsministerium Landforstmeister DENZIN 
icke ansett skogsindelningsanstalt lämplig. Det nu införda sättet för de preus- 
siska hushållningsplanernas upprättande har emellertid skarpt kritiserats. 

En skogsindelningsanstalt skulle för Sveriges vidkommande erbjuda följande 
fördelar: 

1:0 enhetligt arbete; 

2:0 billigare och snabbare arbete genom den rutin, som till densamma under 
längre tid knutna tjänstemän erhålla; 

3:0 hushållningsplanerna kunna uppgöras av äldre mera erfarna extra tjänste- 
män — nu uppgöras de ofta av de yngsta extra tjänstemännen; 

4:0 vid planernas uppgörande kunde genom lämpliga bestämmelser revir- 
förvaltarens medverkan vinnas och deras lokalkännedom utnyttjas, utan att hans 
tid i alltför hög grad tages i anspråk; 

5:0 möjlighet att lättare leda hushållningen i önskad riktning. 

De sakkunniga ha upprepade gånger påpekat skogshushållningens egenart i 
de avseendet, att densamma erfordrar en noggrann lokalkännedom om förvalt- 


554 DISKUSSION. 


ningsområdet. Aven från en annan synpunkt är skogshushållningen egenartad. 
Den fordrar nämligen stor planmässighet och kontinuitet. 


Inom lantbruket kan t. ex. rågfältet skördas utan någon som helst inverkan 
på kornåkern. Om i skogen däremot ett bestånd avverkas, har detta ofta 
stort inflytande på närliggande bestånd. Bestånden äro nämligen för sin trev- 
nad och tillväxt mycket beroende av varandra. De äldre bestånden skydda 
de yngre mot stormar och för stark solbelysning, beröva dem emellertid också 
nederbörd och understundom 1 för stor utsträckning solenergi. I all god 
skogshushållning, särskilt inom trakthyggesbruket, strävar man därför att å 
skogsarealen fördela de olika åldersklasserna på så sätt, att de å ena sidan 
lämna varandra skydd, å andra göra varandra minsta möjliga skada. Detta 
uppnås genom att inrätta hyggesföljder och uppgöra lämpliga huggningsplaner, 
avsedda för en lång framtid. I vårt land saknas å de allmänna och för övrigt 
även enskilda skogarna båda dessa saker. 


Detta brukar i hög grad förvåna utländska fackmän. Jag har sålunda haft 
tillfälle höra några av de danska kolleger, som år 1912 besökte Sverige, i 
mycket berömmande ordalag uttala sig om svensk skogshushållning och svenska 
skogsmän, men samtidigt uttrycka sin stora förvåning över, att huggningsplaner 
saknades eller 1 varje fall icke tillämpades. 

Det var för dem obegripligt, att man högg det ena året där, det andra här 
utan nämnvärd hänsyn till den kvarstående skogen eller önskvärdheten att för 
framtiden åstadkomma lämpliga hyggesföljder. 


I och med planernas fastställande till ledning ligger det i revirförvaltarens 
händer att bestämma ordningsföljden för beståndens avverkning. Att därvid 
ofta för handen varande svårigheter och icke det framtida gagnet giver ut- 
slaget för den ordning, i vilken avverkningen sker, ligger i sakens natur. Och 
även om en revirförvaltare söker införa en viss beståndsfördelning i skogen 
eller, som termen lyder, beståndslagning, så är det icke säkert, att hans strä- 
vanden härutinnan fullföljas av hans efterträdare. 


De sakkunniga ha tyvärr icke sökt korrektiv mot det nuvarande tillståndet. 
Även de anse, att de av revirförvaltaren utarbetade huggningsplanerna böra 
kunna frångås vid utsyningsförslagens uppgörande. Säkerligen kommer detta 
också att ske i stor utsträckning. För egen del tror jag, att det skulle vara 
lyckligt, om även i Sverige hushållningsplanerna uppgjordes med tanke på att 
uppbygga en skog, där bestånden grupperades på lämpligaste sätt från klima- 
tisk och skogligt-ekonomisk synpunkt. För att uppnå detta ändamål erfordras, 
att skogsbrukssättet bestämmes, fasta hyggesföljder uppläggas och direktiv för 
huggningens ordningsföljd uppgöres för en längre tidsföljd. Revirförvaltaren 
må tilldelas största frihet vid utförande av gallringar, kulturer, drivningar m. m. 
Från skogsbrukssätt, från hyggesföljdsindelning och från direktiven för hugg- 
ningsplanen må däremot icke avvikas, vare sig under indelningsperioden eller 
vid revisionen. För en tillfällig fördel eller ett lättare övervinnande av en 
svårighet bör avvikning icke tillåtas. 

Planmässighet och kontinuitet äro mera nödvändiga för våra stora skogar 
än för de flesta andra. 

Mot de sakkunnigas förslag tillåter jag mig alltså andraga, dels att det kan 
ifrågasättas, huruvida icke indelningsarbetet i sin helhet med större fördel ut- 
föres utav en indelningsanstalt än på föreslaget sätt, dels att den nuvarande 


SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 555 


bristen på kontinuitet och planmässighet i fråga om huggningen icke beaktats 
och korrektiv för densamma icke föreslagits. 

Beträffande de sakkunnigas samtliga övriga förslag avseende skogsindelning, 
särskildt de om inventering och skapandet av större hushållsenheter, må det 
tillåtas mig 1 min ringhet att säga, att de synas innebära framsteg, ja, jag vill 
säga mycket stora framsteg. 


Disponenten Kuylenstjerna: Om överjägmästare Wallmo ville studera de 
punkter, som han nyss uppläste, litet närmare, så undrar jag, om han icke 
skulle finna, att han gjort sig skyldig till en missuppfattning. Vi ha icke me- 
nat, att, om åldersfördelningen är normal, man genom huggning skulle förstöra 
denna fördelning, utan vi ha eftersträvat en jämn fördelning av åldersklasserna 
och jämna hushållsenheter. 

Den siste talaren sade, att vi icke klargjort, om revirförvaltaren själv skulle 
uppgöra förslag till avverkning. Jag anser denna sak vara ganska enkel. 

Då de hushållningsplanerna förberedande arbetena bl. a. omfatta en be- 
räkning av den blivande avverkningens storlek, och enär revirförvaltaren icke 
med hänsyn till inträffande oförutsedda omständigheter bör eller kan genom 
skriftliga bestämmelser 1 hushållningsplanerna för en lång tid framåt bindas, 
huru och var avverkningsbeloppen skola uttagas, blir hushållningsplanens inne- 
håll i fråga om plats och sätt för avverkningens uttagande av mycket liten 
betydelse. Härför bliva de årliga utsyningsförslagens uppgörande, granskande 
och fastställande i regel helt avgörande. 


Överjägmästare Wallmo: Jag har. nu hittat de av mig nyss omförmälda 
punkterna i betänkandet och kan, med hänvisande till dessa, visa, att jag haft 
rätt i mitt uttalande angående de sakkunnigas förslag om bildande av hus- 
hållsenheter. Å sid. 145 läser man: »Och målet kan betydligt snabbare nås 
på den vägen, att lämpliga skogar hopslås till större hushållsenheter på sådant 
sätt, att möjligaste normala fördelning av åldersklasserna omedelbart erhålles.» 
Och på sid. 150 läser man: »De sakkunniga förmena alltså, att, även om 
praktiska svårigheter uppresa sig emot eller i enstaka fall måhända rent av 
omöjliggöra sammanförande av flera sådana skogar, vilka anses böra i kronans 
ägo bibehållas, till en hushållsenhet med normal åldersklassfördelning, så stora 
fördelar likväl äro förenade med bildandet av sådana större enheter, att i de 
fall, där detta är möjligt, så alltid bör ske. Beträffande de skogar, som redan 
nu hava normal åldersklassfördelning, förefinnes givetvis icke detta önskemål.» 

Varje läsare måste tyda dessa uttalanden så, att det blott gäller att slå 
ihop så pass många skogar till en hushållsenhet, att normal åldersklassfördel- 
ning kan åstadkommas. Till och med endast ex skog kan bilda en hushålls- 
enhet, så snart nämligen den har normal åldersklassfördelning. Detta är väl 
dock något helt annat än mitt förslag att vid avverkningsberäkningen sam- 
manslå samtliga inom : ett revir befintliga skogar, kategorivis, till ex hushålls- 
enhet. Vid avverkningens förläggande och vid bokföringen böra däremot olika 
skogar, d. v. s. skogar med skilt läge, så vitt möjligt hänföras till olika hus- 
hållsenheter, .d. v. s. icke sammanslås till en och samma hushållsenhet. 


Jägmästare Amilon: Med anledning af herr Kuylenstjernas anförande, ber 
jag få fästa uppmärksamheten på, att betänkandet å sid. 199 finner önskvärt, 


556 DISKUSSION. 


»att de av mätningsförrättarna utarbetade föreskrifterna i planerna om sättet 
för huggningarnas och skogsvårdsarbetenas under indelningsperiodens utförande 
måtte bortfalla samt ersättas av utav revirförvaltarna själva utarbetade förslag 
härom, vilka dock vid förefallande behov skola kunna korrigeras i utsynings- 
förslagens uppgörande». Vidare skall enligt sid. 268 distriktsstyrelsen »till 
revirförvaltarna i och för utarbetande av hushållningsplaner översända mät- 
nings- och uppskattningshandlingarna». Alltså är det uppenbart, attrevirför- 
valtarna skola utarbeta hushållningsplanerna. Om detta i överensstämmelse 
med inledarens senaste yttrande skall anses innefatta en till det minsta möj- 
liga begränsad, efter en eller annan formel verkställd beräkning utav avverk- 
ningsbeloppet, så torde denna beräkning med samma säkerhet kunna utföras 
av mätningsförrättarna som av revirförvaltarna. Hela beräkningen kommer ju i 
så fall att inskränkas till några additioner och divisioner. 


Professor Tor Jonson: Det har utan tvivel varit en oriktig ordning, som 
rått, att de yngsta skogstjänstemännen gjort upp hushållsplaner, som sedan 
visserligen granskats af äldre taxator och af domänstyrelsen, afsedda att tjäna 
till efterrättelse för de erfarna praktiska skogsmännen i kanske 20 år framåt. 

Sedan frågas: huru skall detta kunna undvikas, vem bör bäst uppgöra hus- 
hållsplanen? Givetvis den mest kompetente. Någon, som är mera inne i 
revirets skogsförhållanden än revirförvaltaren, står i regel icke att uppbringa. 
Man torde således liksom kommitterade kunna anse, att det helst bör falla på 
revirförvaltarens lott att föreslå såväl storleken som fördelningen av avverk- 
ningen samt uppgörande av hushållsplaner i sin helhet. Man har i utlandet 
i detta fall förfarit olika på olika håll. Så t. ex. kan nämnas att i Finland 
arbetet uppdrages åt äldre på några år förordnade forstrevisorer, som genom- 
gå hela revir på en gång och föreslå avverkningsbeloppen m. m. I Danmark 
och vissa tyska stater sköta yngre krafter alla karterings- och taxeringsarbeten, 
medan en kommission bestående af t. ex. jägmästaren, överjägmästaren och 
ett ombud från centrala ämbetsverket uppgör själva hushållningsplanen. 

De skäl, som tala mot, att planens utformerande överlämnas åt jägmästaren, 
synes hos oss förnämligast ligga i hans redan nu alltför upptagna tid, som 
hindrar honom dels att på sitt oproportionerligt stora revir utföra behövliga 
rekognoscerings- m. fl. arbeten för skogsindelningen, dels också att följa ut- 
vecklingen på området, så att han kan anses fullt kompetent till ifrågavarande 
uppdrag. Det skulle vara av stort intresse att av närvarande revirförvaltare 
få höra uppfattningen i denna fråga. 

Herr Amilon anmärkte nyss, att vi i skogen arbetade på ofantligt lösa boliner 
och att revirförvaltarnas personliga tycke alltför mycket kunde få göra sig 
gällande vis å vis skogsbruksprinciperna, vilket han ansåg vara en stor olägenhet. 
Det är nog sant, att detta ofta kan vara olämpligt, men jag är ingalunda 
ense med honom däri, att tiden redan skulle vara mogen att föreslå ett bin- 
dande av de eventuellt nya initiativ, som komma från revirförvaltarna i detta 
hänseende. Det är nog önskvärt, att fasta hushållningsplaner kunna upprättas, 
men vi få tänka på, att vi f. n. befinna oss i en brytningstid. Vårt arbete be- 
finner sig ofta på ett försöksstadium, och innan vi kommit till en så stabili- 
serad uppfattning, som man ernått t. ex. i Danmark, Preussen och Sachsen, 
anser jag icke, att vi definitivt böra bestämma t. ex. ett visst skogsbrukssätt 
för varje bestånd att redan för all framtid ovillkorligen följas. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. 


Hjälpreda vid aptering av ståndskog. 


Av L. MATTSSON. 


Under långa tider har den enda metod, som stått oss till buds vid 
värdering av ett skogsbestånd, varit den okulära apteringen. Utförd av 
en förrättningsman med lång erfarenhet bakom sig, kan den naturligtvis 
lämna synnerligen goda resultat. Metoden ger dock så stora möjlig- 
heter för felvärdering, att den knappast kan anses motsvara nutidens 
fordringar på noggrannhet. Under de senaste åren ha emellertid nya 
möjligheter öppnats för oss genom de av JONSON utarbetade taxations- 
metoderna. 

Som bekant tillgår värderingen så, att förrättningsmannen i skogen 
bedömer formpunkt och höjd på ett tillräckligt antal stammar. Hemma 
uppläggas så kurvor för höjd och formklass, varefter aptering verkstäl- 
les med hjälp av utarbetade avsmalningstabeller. Enligt den gamla 
okuläruppskattningen skaffade man sig en timmertablå över beståndet. 
Vid denna måste man stanna. Några förändringar kunde ej åstadkom- 
mas annat än genom förnyad uppskattning i skogen. JONSONS värde- 
ringsmetod däremot ger oss intet slutgiltigt resultat ute i skogen utan 
endast en beskrivning på beståndet. Med hjälp av denna beskrivning 
kan man så utföra aptering enligt vilken princip man behagar. Att detta 
måste medföra betydande fördelar är naturligt. 

Några svagheter har dock metoden även i förhållande till okulärap- 
teringen. Denna senares .styrka ligger i den smidighet, varmed den 
anpassar sig efter beståndets allmänna tillstånd, d. v. s. dess halt av 
mer eller mindre vanväxta och skadade träd. Ett krokigt träd kapas i 
krökarna, ett rötskadat lumpas o. s. v. Annat är förhållandet då JONSONS 
metod användes. Då kan ej korrektionen införas träd för träd, utan en 
särskild avdragsprocent måste bedömas för beståndet i dess helhet. Att 
detta stundom kan erbjuda stora svårigheter, är ju lätt att inse. Med 
någon vana hos förrättningsmannen torde emellertid korrektionen kunna 
bedömas med tillräcklig noggrannhet, särskilt om några allmänna er- 
farenhetstal kunna sammanställas. Detta är emellertid den oftast före- 
kommande anmärkningen mot metoden. 


558 L. MATTSSON. 


Även mot själva avsmalningstabellerna kunna emellertid anmärkningar 
riktas. Icke så att de skulle vara på något sätt felaktiga eller miss- 
visande, men frågan är, om det är lämpligt att uppställa dem enbart i 
sifferform. På senare åren har ju en annan metod, nämligen den gra- 
fiska, kommit till allt större användning, tack vare sin stora förmåga att 
i koncentrerad form giva en överskådlig framställning av stora siffer- 
material. Helt säkert skulle den även i fråga om avsmalningstabellerna 
visa sig ändamålsenlig. 

Vid uppläggandet av en grafisk avsmalnings- eller kanske rättare ap- 
teringstabell torde det vara lämpligast att direkt vända sig till de av- 


100 
20 
60 


40 


20 


0) 10 20 30 40 SOT ED T0RS0 920 10078 


smalningstal, som ligga till grund för siffertabellarna. Dessa återfinnas 
i Skogsvårdsföreningens tidskrift för år 1910 sid. 301,5 och grafiskt 
upplagda te de sig som fig. 1 visar. 

Längs den horisontala linjen äro diameterkvoterna upplagda och längs 
den vertikala på samma sätt höjdkvoterna. — Med diamerkvot förstås 
här en övre diameters förhållande till brösthöjdsdiametern och med 
höjdkvot samma diameters afstånd från brösthöjd uttryckt i procent av 
stammens höjd ovan brösthöjd. — Om man nu önskar veta, var ett 10 
tums träd tillhörande formklass 0,65 håller 7 tum, användes tabellen på 
följande sätt. 7 utgör 70 92 av 10. Vi gå följaktligen in i tabellen från 
punkt 70 på horisontala skalan, gå därifrån upp till den kurva, som re- 
presenterar formklass o0,6s, och avläsa resultatet på vertikala skalan. 
Trädet håller 7” på 45 Zz av stammens höjd ovan brösthöjd. Egent- 
ligen gälla de använda avsmalningstalen endast för gran, men, som tallens 
och granens stamform endast helt obetydligt skilja sig åt, och detta 


HJÄLPREDA VID APTERING AV STÅNDSKOG. 559 


dessutom endast i de två eller tre översta tiondelarna av stammen, kan 
samma kurva användas för båda trädslagen utan några praktiska olägen- 
Peter: 

För att tabellen verkligen skall underlätta apteringsarbetet, måste vi 
emellertid på något sätt skaffa oss höjd- och diameterkvoterna utan allt- 
för mycket räknearbete. För den skull upplägga vi en grafisk procent- 
tabell (fig. 2). 

Den består, som synes, av de två axlarna AB och AC. Efter AB 
är en 100-delad skala avsatt och efter AC en godtyckligt vald skala. 


Fig. 2. Grafisk procenttabell. 


Milja vi nu veta hur, manga procent t. ex. 12 är av 20, erhålla vi lös- 
ningen på följande sätt. Punkt 20 efter skalan AC sammanbindes med 
punkFErb bran punkti r20 par AC dragesien linje paralleltimedrAB; 
tills den träffar linjen BC i G. Från denna punkt föres den ned vinkel- 
rätt mot AB till D eller punkt 60. Enligt geometriens satser gäller då 
12:20 = DG: AC — BD: BA — 60: 100. — 12 utgör således 60 procent 
EO RA SANT SStENiar Väsditsorat 00,7 PLocent.avii2005SAv. 

Här ha vi således en synnerligen lätthanterlig procenttabell. För att 
den skall lämpa sig för vårt speciella ändamål, måste dock några små 
förändringar vidtagas. 

Höjdkvoten definierades nyss såsom en viss diameters avstånd 
från brösthöjd satt i procentförhållande till stammens hela höjd ovan 
brösthöjd. Vi införa således här två storheter, som aldrig förekomma 
färdiga i praktiken. Angives nämligen ett träds höjd, så avses därmed 
höjden ifrån marken, och likaså är i allmänhet förhållandet i fråga om 


36. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


560 L. MATTSSON. 


en viss diameters läge på stammen. Vi måste darför för att erhålla den 
rätta höjdkvoten minska bådadera med 1,3 m., innan procenttabellen an- 
vändes. Denna räkneoperation kunna vi emellertid lätt undslippa. På 
fig. 2 är en andra skala avsatt till vänster om linjen AC. Denna är 
förskjuten så, att O-punkten ligger 1,3 delstreck under AB. Använda 
vi denna skala, minskas tydligen båda de storheter, som sättas i pro- 
centförhållande till varandra, med 1,3. Ha vi således talen 9,3 och 13,3, 


(0) 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1400 


Fig. 3. Diameterkvottabell för mellansvensk tall. 


gäller den procent, vi erhålla, i verkligheten talen 8 (9,;,—1,3) och 12 
(13,32—1,3). Med hjälp av denna skala erhålla vi därför automatiskt 
den rätta höjdkvoten. 

Så är det diameterkvoterna. Under arbetet i skogen mätes diametern 
på bark, men timrets toppmått räknas alltid zzom bark. Betänka vi så, 
att de använda avsmalningstalen, åtminstone vad tallen beträffar, endast 
gälla inom bark, inses, att vi måste räkna även diameterkvoterna inom 
bark. Även i detta fall kunna vi genom en enkel förändring av pro- 
centtabellen en gång för alla befria oss från besvärliga räkneoperationer. 
Enligt de av JONSON uppställda barkmåtten för mellansvensk tall få vi 
följande skala 

på bark Ör 1KEG:G MOSE 12 14 16 18 20.AfreneFsten 


inom bark ":5;3 7,1 189 TO I 12,5 T4,3 ÖJA SNES 


HJÄLPREDA VID APTERING AV STÅNDSKOG. 501 


De brösthöjdsdiametrar, med vilka de högre liggande diametrarna 
skola jämföras, ligga således samtliga på ojämna tumtal. Tabellen får 
då det utseende, som synes å fig. 3. Den hundradelade skalans noll- 
punkt har här sammanbundits med de ojämna tumtal på den vertikala 
skalan, vilka inom bark motsvara de jämna tumtalen på bark. 10-tums- 
linjen sammanbinder t. ex. nollpunkten med punkt 8,9 0. s. v. De pro- 
centtal, tabellen ger, betyda följaktligen den övre diameterns (alltid räk- 
nad inom bark) förhållande till brösthöjdsdiametern inom bark. 


Diam inom bark 
Ca6 
45 
PIPERS ORISSA 25 KSO 350 001 14550 -65 60. 65 eng.fot. 
+ Mee ESA ee 4 + + + + + AA 14 
43 2 3 GIS 13 
[ I 
FÄR å 112 
G SS | 


NenwnmmnnaANRvsStk 


NGAN 0 SON EOE 50) FE0r 0, 80:90, 


= 
[an] 
NM 


Fig. 4. Tabellen sammanställd. 


Nu ha vi allt, som behöves för att snabbt och säkert kunna utföra 
apteringen, nämligen en procenttabell, som ger oss diameterkvoten, en 
grafisk framställning av avsmalningen, genom vilken vi få den mot dia- 
meterkvoten svarande höjdkvoten, samt en procenttabell, som överför 
höjdkvoten till absolut mått i meter eller om så önskas i fot. För att 
emellertid slippa att arbeta med tre skilda tabeller kan man lämpligen 
sammanställa dem på sätt fig. 4 visar. 

ABC är då diameterkvottabellen, ABD är avsmalningstabellen och 
EFG är höjdkvottabellen. Som synes äro tabellerna så placerade, att 
avsmalningskurvorna hava den horisontala procentskalan gemensam med 
diameterkvottabellen och den vertikala med höjdkvottabellen. Härigenom 
vinnes den fördelen, att diameter- och höjdkvoter ej behöva avläsas, 
om ej särskilt så önskas. Tabellen för höjdkvoterna är möjligen något 
svår att igenkänna. Den har nämligen måst svängas så, att den annars 
vertikala meterskalan GF nu blivit placerad horisontellt. Vidare har 
hela tabellen förskjutits något åt vänster. Härigenom vinnes den fördelen, 


5602 L. MATTSSON. 


att snedlinjerna i de båda procenttabellerna få olika utgångspunkt näm- 
ligen respektive A och E. Detta återigen medför större reda i det hela. 
— Den översta horisontala skalan är nytillsatt. Den motsvarar helt och 
hållet meterskalan GF reducerad till fot. Här kan således direkt avläsas 
att OJ mibar Ukalmeddbe tot PoJjSK-ve 

Ett exempel belyser för övrigt bäst tabellens användning. En 14-tums 
tall av formklass o,6s är 20 m. lång. Hur många fot 8-tums timmer 
ger den? Vi utgå från 8-tum på högra skalan och gå fram till sned- 
linjen, som representerar 14 tum. Härifrån kan nu diameterkvoten av- 
läsas. Som ovan nämndes är detta dock onödigt. Eftersom diameter- 
kvottabellen är upplagd över samma procentskala som avsmalnings- 
kurvorna, kunna vi direkt övergå till kurvan för formklass 0,65, som 
den heldragna pilen visar. Från avsmalningskurvan kan, om så önskas, 
höjdkvoten avläsas längst till vänster. Men även denna avläsning kan 
överhoppas. Vi gå därför endast fram till den linje, som representerar 
20 m:s höjden och från denna upp till övre skalan, där avläsningen 
göres. Resultatet blir: trädet häller 8 tum pa ro,simmelerinappa 
35 fot: 

Detta gäller för en tall med bark av mellansvenska typen. Vill man 
använda tabellen för gran, måste naturligtvis diameterkvottabellen något 
ändras efter de nya barkmåtten. Likaså om tabellen skall användas för 
olika talltyper. Lämpligt är då att inlägga de olika typerna på samma 
tabell men med olika färg. 

Om så önskas, kan tabellen även uppställas för direkt aptering i tum 
och fot av centimetermätta träd. Härför fordras endast en obetydlig 
förändring av diameterkvottabellen. Man utgår från diametrarna i cm., 
gör avdrag för barken samt överför de så erhållna diametrarna inom 
bark till tum. Dessa värden inprickas på skalan BC fig. 4 och sam- 
manbindas med nollpunkten A. Linjerna benämnas så efter de centi- 
metermått på bark,-som de representera, varefter tabellen kan användas 
på förut beskrivet sätt. 

Tabellens uppläggning är ju något besvärlig, men en gång färdig är 
den nog trevligare att handskas med än avsmalningstabellernas ändlösa 
sifferrader. 


Nov. 1915- 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 0—)J. 


Ett par skogsmarksanalyser från Bohuslän. 


Då förslag uppstod 1902 att vissa genom Hushållningssällskapet i Göte- 
borgs och Bohus län inköpta och skogsplanterade marker skulle av staten 
inlösas förordnades dåvarande överjägmästaren, numera generaldirektören 
K. Fredenberg och undertecknad av K. Domänstyrelsen att därstädes 
göra en undersökning, som utfördes i medio av september 1902 och an- 
gående vilkens resultat vi avgåvo en utförlig i Domänstyrelsens arkiv 
magasinerad berättelse. I samband med densamma, vilken ledde till dessa 
skogsegendomars inköpande, utfördes även några markanalyser, närmast 
för att få ledning angående markens betydelse eller icke betydelse med 
hänsyn till de dåliga resultat, som verkställda kulturer av s. k. tysktall 
medfört. Min avsikt var att sedermera använda dessa analyser i samband 
med fortsatta studier över ljungmarkers och andra skogsmarkers mark- 
förhållanden. Omständigheterna ha emellertid gjort, att jag för andra 
arbeten kommit att lämna ifrågavarande undersökningar. 

Daå emellertid kemiska analyser av svensk skogsmark äro sa fa, anser 
jag det vara önskvärt att utförda arbeten ej gå till spillo, utan komma 
fortsatta forskningar till godo. Jag har därför här utan alla kommen- 
tarier velat publicera de genom apotekaren J. W. HAMNER utförda 
analyserna! 


1. Odsmåls kronopark. God gammal granmark. Självsådd skog. 


Markytan, 3 dem djup. 
Häktienke teer 2104: 1, LO 24r KO 
Glödnmingsförlustr-.--tx--4.. NERE YE 3.77 NM 
Hostorsyta, (EO) SA O.o12 0 O.o31 Yo 
Kalk (Ca O) RARE NIER APR ER sota 0.028 Yo 0.0028 70 
Kali (95 O) ENS RSA N BI Pe VR AE 0.036 VG O.o20 "Yo 
Kväve (N) RAIS RR NIA BA 0.386 7/0 O.102 Ho 


2. Ödsmåls kronopark. Nära skogvaktarebostället. Mark bevuxen 
med självdöd planterad tysk tall. Skyddat läge. 


! Herr HAMNER har angående analyserna meddelat: »samtliga analyser (även glödnings- 


of 


förlusten) beräknad på torrsubstans. Extraktet berett med 12 4 saltsyra under 12 timmar.» 


564 ETT PAR 


Fuktighet 


Glödningsförlust.......... 


Kalk 


300 Svarttedalen sk klonoparks 
planterade tallskogen. 


SKOGSMARKSANALYSER FRÅN 


BOHUSLÄN. 


Markytan. 3 dem djup. 
SA 2407 Yo 1.87 Yo 
HEgon 14.19 Yo SE Yo 
fydt (Oss VG obetydl. spår. 
RR 0.017 Mö 0.0028 
TS 0.020 HE O.020 Yo 
ASA O.295 He O.0o91 Ha 


Nära Långsjön. Sämsta delen av 


Markytan. 3 dem djupt 
Eulktrolet) STASeOT ES NReNE Al 87 NG ÄG ok 
Glödningslommstte see ISEN a (ls 
EYO STOL SYS Ta SENS re ÖRE spår! 
Köa "2 Re IR BESS nen Ölra Ore spår 
Följ / 25 VSM. SEDIN SRA TA oe 0.023 Hå 0.020 6 
TFEVAVEN SNES ER KET An L:2:03 fö OT93 fö 
4. Svartedalens kronopark. Vid Björkkärr. Högt liggande men 


god och växtlig tallskog. 


Fuktighet 
Glödningsförlust 


Kalk 


Markytan. 3 dem djupt. 
Ae SILV Ae 21:30 YG 
HOME 28.95 Y6 6.99 Ve 
EAS spår! obetydl. spår 
EAA Ö:so 8 do intet 
KÖN O.024 7/0 0.025 Yo 
KE 0.590 7/0 (OF NV 


GUNNAR ANDERSSON. 


den 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 6—7. 


Färskt eller lagrat skogsfrö? 


En bland den stora allmänheten spridd åsikt är, att odlad skog är av sämre 
beskaffenhet än den självsådda, och många fackligt bildade. skogsmän tyckas 
även luta åt den tron, att det ligger en viss sanning under detta påstående. 

Såsom orsaker till detta förhållande har man framhållit dels fröets här- 
stamning och dels dess misshandling vid klängningen genom kottens utsättande 
för hög värme o. d. Att härstamningsfrågan spelar en stor roll, är ju en 
given och fullt utredd sak, och att skadat frö med naturnödvändighet måste 
ge dålig skog, dristar väl ingen att förneka, men min mer än tjugoåriga er- 
farenhet såsom fröklängare och skogsodlare har hos mig framkallat misstankar, 
att en annan, hitintills obeaktad orsak ofta föreligger till den odlade skogens 
degeneration. 

Vid självsådd härstamma alla plantor från frö av årets skörd, men vid 
skogsodling kommer lika ofta två- eller flerårigt frö till användning. Kan 
detta förhållande hava någon inverkan på den blivande skogens kvalitet? 
Utan att hava haft något tillfälle att fullt vetenskapligt och systematiskt ut- 
reda denna fråga, går dock all min erfarenhet i den riktningen, att så är för- 
hållandet rörande tallfrö men ej beträffande granfrö. Ej blott i plantskolor 
utan även å 10 å Ig5-åriga bestånd anser jag mig hava iakttagit, att tallarnas 
kvalitet är beroende av fröets ålder vid sådden. Granplantor av synnerligen 
hög kvalitet och vackra granbestånd har jag däremot många gånger sett i fall, 
då det varit mig bekant, att äldre, t. o. m. i groning nedsatt granfrö kommit 
till användning. 

Då min erfarenhet ger vid handen, att tallplantor av lägre kvalitet erhålles 
t. o. m. av lagrat frö, som genom omsorgsfull förvaring vid analys visar oför- 
minskad groning, vore det synnerligen lyckligt, om våra vetenskapsmän ville 
taga sig an saken, så att det bleve utrett, om dessa mina iakttagelser äro 
riktiga eller icke, ty här 1 landet lagras stora massor tallfrö, och degenere- 
rade tallskogar äro något, som man bör akta sig för. Samtidigt skulle det vara 
av stort intresse att få utrönt, om tall: och granfrö, som lagrats på herme- 
tiskt slutna kärl, lämnar bestånd och plantor av lika värde med dem, som 
härstamma från frö, som förvarats 1 tunt lager och skyfflats under fullt luft- 


tillträde. 
G. ALBERT GÖTHE. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 0—7. 


FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 


Pensionering av skogsvårdsstyrelsernas personal. 


Efter att hava varit föremål för utredningar under ett flertal år har frågan 
om pensionering av skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal blivit i det närmaste 
ordnad, efter vad det vill synas på ett efter förhållandena lyckligt sätt. 

Redan vid skogsvårdsstyrelsernas möte den 10—17 december 1908 fram- 
kommo några förslag till pensionering eller utredning härom, utan att dock 
något resultat härigenom lyckades åstadkommas. 

Visserligen utfärdades i enlighet med mötets beslut ett upprop till bildande 
av en pensionskassa för Sveriges privata skogsmän, vilken kassa även skulle 
omfatta skogsvårdsstyrelsernas personal, men någon större anslutning kunde 
ej vinnas, och saken fick förfalla. 

Det torde huvudsakligast hava varit i förhoppning om, att skogsvårdsstyrel- 
sernas pensionering skulle omhändertagas av Kungl. Maj:t, som man i det 
längsta dröjde med att slutligt ordna frågan. Man Hade också sedermera an- 
ledning förmoda, att den utredning, som av Kungl. Maj:t anförtroddes åt sär- 
skilda sakkunniga, avseende bl. a. förslag till pensionering av vissa tjänste- 
män, vilka hittills icke åtnjutit pension, även skulle komma att omfatta skogs- 
vårdsstyrelsernas personal. Då det emellertid var ovisst, om en lösning av 
frågan härigenom vunnes, och en sådan lösning i varje fall komme att låta 
rätt länge vänta på sig, upptogs frågan av länsjägmästarnas förening, som lät 
granska och bearbeta några föreliggande förslag, särskilt ett av länsjägmästaren 
W. Dybeck framlagt, vilket helt grundade sig på sparkassemetoden. 

Närmast i anslutning till dessa förslag inlämnade flertalet länsjägmästare 
till skogsvårdsstyrelsernas möte 1914 en motion med förslag till ordnande av 
pensioneringen, vilken motion resulterade i, att en kommitté tillsattes för att 
utreda saken och framlägga förslag till ett extra möte, som skulle utlysas, så 
snart kommittén fullgjort sitt uppdrag. Till ledamöter i denna kommitté valdes 
herrar f. auditören H. Fahlén, bruksägaren Axel Ekman, bankofullmäktigen 
Olof Tonsson samt länsjägmästarna W. Dybeck och K. F. Mellqvist. Kom- 
mittén avgav sitt betänkande i november 1915 och framlade därvid en full- 
ständig plan för pensionering inom var styrelse för sig, huvudsakligen byggd 
på det förutnämnda, av länsjägmästare W. Dybeck utarbetade förslaget. Vid 
kommittébetänkandet var även fogat dels en reservation av herr Olof Jonsson, 
innehållande pensioneringsförslag efter försäkringstekniska grunder, och dels 
ett förslag till gemensam pensionskassa för landets skogsvårdsstyrelser. 

Då skogsvårdsstyrelsernas ombud samlades den 16 december 1915 för att 
dryfta frågan, beslöts till alla delar godkänna kommittémajoritetens förslag att 
tjäna såsom grund för personalens pensionering. Då mötet emellertid ej ägde 


FRAN SKOGSVARDSSTYRELSERNA. 507 


fatta några för skogsvårdsstyrelserna bindande beslut, ankommer det på varje 
styrelse att sedermera slutligt ordna saken. Så har också i början av inne- 
varande år skett inom de flesta skogsvårdsstyrelser. 

De sålunda antagna »grunder och bestämmelser för pensionering av be- 
fattningshavare hos skogsvårdsstyrelse» grunda sig i huvudsak på rent mate- 
matiska beräkningar, i det att för varje befattningshavare inbetalas en premie 
så uträknad, att det samlade kapitalet skall räcka till utbetalande av pension 
under 15 år. Varje skogsvårdsstyrelse utgör en enhet i pensioneringshänse- 
ende, och inom styrelsen bokföras inbetalda premier särskilt för varje befatt- 
ningshavare. Fördelen av detta slag av pensionering består huvudsakligast i 
den fria ställning, det innebär, 1 det att varje skogsvårdsstyrelse kan obero- 
ende av de andra ordna pensioneringen, vilket måste anses såsom nödvändigt 
med hänsyn till den egenartade organisation, som utmärker skogsvårdsstyrel- 
serna, samt att möjlighet finnes utan större olägenhet för övergång till annat 
system, om exempelvis befattningshavarnas pensionering skulle omhändertagas 
av staten. Den stora olägenhet, som vidlåder en rent matematiskt beräknad 
metod genom pensionens utbetalande under endast ett visst antal år, har man 
sökt undgå genom att av vissa överskottsmedel bilda en pensionsöverskottsfond, 
som 1 erforderliga fall skulle medgiva pensionering utöver de bestämda femton 
åren. 

Inom en viss ram kan bestämmas, huru stor andel av premien för befatt- 
ningshavare som skall betalas av denne och av styrelsen. Befattningshavarens 
egna inbetalningar räknas i viss mån såsom dennes egendom. Sålunda skall 
vid avgång från tjänsten i vissa fall samt vid dödsfall före eller under pen- 
sionsåldern det genom hans egna inbetalningar samlade kapitalet eller ränta 
därå utbetalas till honom eller änka och bröstarvingar. 

Pensionen skall, som nämnt, utgå under femton år, vilka räknas från och 
med sextioförsta levnadsåret eller ock från det senare år, varunder avgång 
från tjänst hos skogsvårdsstyrelse ägt rum. Med hänsyn till den krävande 
tjänsten för skogsvårdsstyrelsernas personal har pensionsåldern satts så låg 
som 60 år, då premieinbetalningarna upphöra. En skogsvårdsstyrelse kan 
dock för visst fall bestämma en högre pensionsålder, exempelvis 65, i vilket 
fall 15-årspensionerna åtnjutas till och med 80 år. Samma premietariffer an- 
vändas härvid, men ingångsåldern beräknas härvid lägre än den verkliga. 

Pensionen skall i regel ej understiga hälften och ej överstiga tre fjärde- 
delar av lönen. 

Pensionsavgifterna framgå av en särskild tabell, enligt vilken årsafgiften för 
exempelvis en 20-åring för varje 100-tals kronors pension är 11,60, för en 
30-åring 19,64, för en 40 åring 36,96 ooh för en 50-åring 91,72 kr. Av- 
giften för en 30-årig länsjägmästare blir således vid 3,000 kronors pension 
589,20 kr. och för en 30-årig länsskogvaktare vid 1,000 kronors pension 196,40 
kr. Dessa avgifter skola fördelas enligt överenskommelse mellan styrelsen och 
befattningshavaren, varvid styrelsens bidrag dock ej må sättas lägre än halva 
avgiften 

De inbetalda avgifterna, bokföras var för sig å särskilda konti, vilka vid 
varje års slut tillföras 4 2 ränta på såväl kapital som inbetalningar. 

Om pensionstagare avlider, innan han uppnått pensionsålder, äga hustru 
och bröstarvingar, där sådana finnas, uppbära sammanlagda beloppet av de 
utav befattningshavaren erlagda avgifterna med 4 & ränta på ränta. 


5608 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 


Om pensionstagare avlider eller utflyttar ur riket, sedan pension börjat utgå, 
men innan femton års pensionen uppburits, äga efterlämnad hustru och bröst- 
arvingar uppbära hälften av den pension, som skulle tillkommit pensionsta- 
garen. 

Skulle befattningshavaren avgå från sin tjänst före uppnådd pensionsålder, 
äger han uppbära sammanlagda beloppet av egna inbetalningar jämte 4 2 
ränta på ränta. 

Om befattningshavare avgår från tjänsten före 60 år på grund av stadig- 
varande sjukdom, bokföras av styrelsen gjorda inbetalningar fortfarande å hans 
konto samt gottgöras ränta på ränta. Dessa medel användas till hans pen- 
sionering vid 60 år enligt först avgivna grunder. 

Av de inbetalade årsavgifterna kommer en del ej att åtgå för pensionering 
enligt nu nämnda grunder. De härigenom uppkommande överflödiga medlen 
tillföras som nämnts ett överskottskonto. Sålunda kan man säkerligen påräkna 
högre ränteavkastning å influtna medel än 4 Z. Vidare uppstå överskott å 
styrelsens inbetalningar vid avskedstagande eller dödsfall före pensionsålder 
samt framför allt vid dödsfall, innan de femton års-pensionerna utbetalats. 
Slutligen kan ock befattningshavares inbetalningar gå till överskottskonto, om 
han avlider utan att efterlämna änka eller bröstarvingar. Denna överskotts- 
fond skall användas till beredande av fortsatt pension utöver de femton åren, 
sedermera i mån av tillgång till understöd åt på grund av sjukdom avgången 
befattningshavare samt till avliden pensionstagares änka och minderåriga barn. 


I enlighet med de fastställda grunderna har pensioneringan blifvit ordnad i 
Jämtlands, Västernorrlands, Kopparbergs, Värmlands, Västmanlands, Söderman- 
lands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, norra Blekinge, Hallands, Göteborgs 
och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. I Gävleborgs län har följts det 
av herr Olof Jonsson framställda förslaget. Övriga skogsvårdsstyrelser hava 
ännu ej fattat avgörande beslut, men det är att förmoda, att så kommer att 
ske under årets lopp. 

Pensionsbeloppen uppgå för länsjägmästarna till 3 å 4,000 kronor och för 
länsskogvaktarna till goo å 1,000 kronor. Pensionsåldern har i regel be- 
stämts till 60 år. 

NAN 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. O6—7. 


LITTERATUR. 


Nyutkomna böcker. 


BeErRG, B.: Sällsynta fåglar. Första samlingen (Långnäbban). Stockholm 1916. 
NOrstedirSstSonersk förlag. 32 std. 15 pl 4:00. -PfS 3750 Kl 

IHrRFORS, C. G.: Om häradsallmänningar enligt svensk rättsuppfattning. Ett 
bidrag till den svenska jord- och skogslagstiftningens historia. Akademisk 
avhandling. Uppsala 1916. Almqvist och Wiksells boktryckeri A.-B. i 
CSS OR SIAT ETISKA Kr: 

KEMNER, N. A.: Några nya eller mindre kända skadedjur på fruktträd. (Medd. 
n:r 133 från Centralanstalten på jordbruksområdet.) Stockholm 1916. 
PSL 2 

LinNp, GustAF: Egnahemsträdgården. 3:dje uppl. Stockholm 1916. Wabhl- 
SOM OCh EVVIidstrand. vc I44 ;St05 kr PRIS 1,50 Kö. 

Statistisk årsbok för Sverige. Tredje årg. 1916. Utgiven av Kungl. Statistiska 
Centralbyrån. Stockholm; 1916. P. A. Norstedt & Söner. 365 sid. Pris 
1,25 kr: 

Sveriges natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift 1916. 2506 sid., 117 
fig. och 6 planscher. Stockholm 1016. Wahlström & Widstrand. Pris 
3 Kr; 

Sveriges officiella statistik. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning år 1914 av 
Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm 1916. 111 sid. 8:o. Kungl. Bok- 
myckemet.tib.. ACSNorstedt $5, Söner! 

Sveriges Trävaruexport åren 1915—1906. Utgiven av Svenska Trävaruexport- 
föreningen. .— vppsala I9I0. 9 st. tabeller i omslag: 

TRÄGÅRDH, IVAR: Våra vanligaste spinnkvalster och deras bekämpande Cen- 
tralanstalten för jordbruksförsök. Flygblad n:r 58. Mars 1916. 4 sid. 
SLI 

TULLGREN, ALB.: Trädgårdsväxternas fiender och vänner bland de lägre djuren, 
Stockhom, uk romn6 FRE TANNorstedt-& Söners. förlag. , Nj4.,sidrÖo no. 
FRETSUE2 NS OM Ki, TIN DSS NASN: 

WISTRÖM, GUNNAR: Kungl. Domänstyrelsen, skogsstaten, skogshögskolan och 
statens skogsförsöksanstalt. Matrikel år 1916. På Kungl. Domänstyrel- 
sens uppdrag utarbetad och utgiven. Västerås 1916. 92+ XLIX sid. 
jämte annonsblad. 


BERGSOE, VILH.: Fra Mark och Skov. Billeder af insekternes liv. - I ny be- 
arbejdelse ved C. WESENBERG-LUND. I. Insekternes Bygning. Insekter- 
nes Forhold til Mennesket. Kopenhavn og Kristiania 1915. Gylden- 
dalske Boghandel. Nordisk Forlag. 596 sid. 520 fig. och 9 planscher. 


70 LITTERATUR. 


un 


Pris 3,60 kr. II. Insekternes Forhold til Mennesket (fortsättn.). Insek- 
terne i Forhold til den dem omgivende Natur. De stat dannende In- 
sekter. Kobenhavn og Kristiania 1916. Samma förlag. 573 sid., 395 
[8-1 OCK trApPlansChenö LERSK3, PORET 

Bruk brendtorv i hus och hjem. Veiledning i brendtorvdrift. Utgit av sta- 
tens provianteringskommission og det norske Myrselskap. Redigeret av 
Torvingenior J. G. THauLow. Kristiania 1916. Gröndahl & Son. 40 
Sid:" 3 HD 

Hess-BEcK, Der Forstschutz. Ein Lehr- und Handbuch von RICHARD HESS. 
Vierte Auflage vollständig neu bearbeitet von R. Beck. Zweiter Band: 
Schutz gegen Menschen, Gewächse und atmosphärrische Einwirkungen. 
Leipzig u Berlin 1910. Bio G TEVENER. 4070Sid:0 133008 Mochksen 
tavla. 

HILLERUP, AXEL: Skogbrug og dobbelt Bogholderi. Nykobing F, 1916. Emil 
Petersens Eftf; 113 sid: 4”, varav 10 sid. text ochtrogpsiastabeller. 


Prist ö kt. 
Indstilling til lov om bygdernes udnyttelse av sine bruksrettigheter til beite, 
fiske, jagt och fangst m. v. i statens almenninger — med bilove avgit 


av den i medhold av stortingets beslutning av 19:de juli 1912 nedsatte 
komite (Fjeldkomiteen). Centraltryckeriet, Kristiania 1916. 177 sid. och 
I! kartan ln AEOL 

Medeleelingen van het Proefstation voor het Boschwezen n:r 1. Een onder- 
zoek naar de meest juiste methode van opmeting van djatiboom en 
djatiopstand dor H. BEEKMAN. F. B. Smits-Weltebreden 1915 (Departe- 
ment van Landbouw Nijverheirdenhandel). 93 sid. 29 avbildn. och 
diagram. 

MORGENTHALER, HANS: Beiträge zur Kenntnis des Formenkreises der Sammel- 
art Betula alba L. mit variationsstatistischer Analyse der Phenotypen. 
(Doktorsavhandling.) Ziörich 1915. 134 Sid. 74 fig. 

Nyrop, C.: Det danske Hedeselskab 1866—1916. Et jubilexumsskrift udgivet 
av det Danske Hedeselskab. Kjohenhavn 1916. 230 sid. Med porträtt 
och andra” bilder. 4:00: 

PETERSEN, O. G.: Tr&eer og Buske. Diagnoser til Dansk Frilands-Trevekst. 
Kjobenhavn 1916. Gyldendalske Boghandel. Nordisk Forlag. 517 sid. 
248 fig, 1 texten och 1 plansch. 

SUDWORTH, GEORGE B.: The spruce and balsam fir trees of the Rochy Moun- 
tam region (United states Departm. of Agrieulturesebulttnmase0: 
Washington 1916. 43 Sid. 10 kartor och 25 planscher. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Det synes allt fortfarande som om någon riktig fart i affärerna ej vill infinna 
sig. England och möjligen Holland äro de enda köparna som framträda och 
även dessa äro mycket återhållsamma. Det kan måhända dock konstateras 
någon liten förbättring i köplusten i Zngland sedan min senaste rapport. 
Denna förbättring kanske kan i någon mån tillskrivas det tillmötesgående som 
de svenska avlastarna visat 1 avseende å försäljningsvillkoren. Man har som 
tidigare meddelats givit efter beträffande de engelska importörernas fordran 
på cifköp. Men ännu återstå vissa meningsskiljaktigheter, av vilka den, som 
är svårast att överkomma, är beträffande kursgarantien. Våra avlastare hålla 
på att sådan garanti ovillkorligen måste lämnas, under det att köparna för 
sin del söka undgå att garantera kursen. Emellertid hava även på senaste 
tiden affärer kommit till stånd, vid vilka den fordrade garantien av kr. 18,20 
pr pund sterling stipulerats. Att säljarnas villkor i detta avseende är ofrån- 
komligt måste rättvisligen erkännas, likasom att kursgarantien måste gälla cit- 
värdet och icke, som man såsom en medelväg velat föreslå, fobvärdet. Ve- 
derbörande avlastare hava att betala såväl frakt som övriga omkostnader i 
kronor och böra ju icke göra någon förlust härpå. Visserligen hava pund 
något förbättrats på senaste dagarna, men ännu torde det komma att dröja 
länge, innan de bliva i kurs jämnställda med kronor. 

Fraktsatserna fortsätta att gå avsevärt ned och ligga nu så pass mycket 
som 50 å 60 kr. under de på sin tid högsta. Givetvis bör detta verka sti- 
mulerande på affärerna. Om man kan erhålla cifpris av £ 27 för plankor, 
2 24 för battens och £ 23 för scantlings, vilka borde vara de för tillfället 
gällande på engelska ostkusten, och därtill kan räkna med en frakt av kr. 
150 för till exempel Nederbotten—Hull blir ju resultatet gott. Att upprätt- 
hålla dylika cifpriser borde också ej vara svårt, i synnerhet som vi placerat 
ungefär halva vår årsstock och därav till England omkring en tredjedel. 

Av den försålda totalkvantiteten torde tills nu vara skeppade omkring 200,000 
standards. 

Som ovan omnämnes förekomma i någon utsträckning affärer på Holland, 
men priserna torde hava vikit något från förut erhållna. frankrike ställer sig 
helt och hållet avvaktande och torde icke vara att vänta i marknaden förr 
än hittills köpta varor avhämtats. Detsamma är också förhållandet med 
Danmark. Och Tyskland fortsätter att hämta sitt behov av trävaror från egna 
skogar; endast någon enstaka affär om specialdimensioner förekommer. 

Oaktat allt bör emellertid de svenska avlastarnas ställning vara stark, och 
ingen anledning att reducera priserna eller att göra vidare modifieringar i 
försäljningsvillkoren föreligger. 

Skeppningarne hava varit livliga från de sydligare skeppningsdistrikten under 
de sista fjorton dagarna, dock allt emellanåt störda av drivis, som hopat sig 
utanför kusten. Någon skeppning från de nordligaste hamnarna torde ännu 
icke hava förekommit. 13/6 1916. — M — 


SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 0—7. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Livsmedelskom missionens förslag till ordnande av vedförhållandena 
och tryggandet av vedtillgången. 


Till herr statsrådet och chefen för Kungl. jordbruksdepartementet. 

I anledning av riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vid- 
tagande av åtgärder för åstadkommande av erforderlig vedtillgång i landet m. m., vilken 
skrivelse den 14 sistlidne april remitterats till Statens livsmedelskommission för yttrande och 
vartill kommissionen senare vill utförligare återkomma, får kommissionen, med överlämnande 
av närslutna till kommissionen av särskilt tillkallade sakkunniga överlämnade P. M. rörande 
ordnandet av vedförhållandena och om möjligt tryggande av vedtillgången på här ifråga- 
varande nödvändighetsvara för närmast instundande bränslesäsong anhålla, det herr Statsrådet 
ville utverka att — i likhet med vad som skedde föregående år — den ved från de all- 
männa skogarna, som finnes eller kan åstadkommas, måtte utan hinder av bestämmelserna i 
nådiga förordningen den 17 november 1893 angående statens upphandlings- och entreprenad- 
väsende i första hand reserveras för kommissionens räkning att av denna tillhandahållas de 
lokala livsmedelsnämnderna till pris, motsvarande de i respektive orter under tiden närmast 
före den nu rådande krisens början gällande medelprisen på ungefär motsvarande vara med 
tillägg allenast för de av vedens framförande ur skogen eventuellt betingade ökade omkost- 
nader, även om härigenom priset understiger den för sådan vara eljest i orten vid försälj- 
ningstillfället gällande. 

Stockholm den 15 maj 19106. 

På kommissionens vägnar: 
HuGo HAMILTON. 
Å. Ljunggren. 


PAM 


Med anledning av riksdagens underdåniga skrivelse n:r 62 av den 5 innevarande april 
hava undertecknade på kallelse av Statens livsmedelkommission sammanträtt för övervägande 
av åtgärder, vilka i anslutning till sagda skrivelse borde vidtagas. 

Härunder har framhållits nödvändigheten av att snarast erhålla en så fullständig uppgift 
som möjligt rörande bränslebehovet för hushållsändamål i städer och stadsliknande samhällen 
för instundande vinter, ävensom å dessa orter befintliga lager av bränslematerial. 

Därjämte synes från Domänstyrelsen böra begäras uppgift på omfattningen av de å stats- 
skogarna verkställda avverkningarna av bränsleved, vilken uppgift borde omfatta dels de av- 
verkade kvantiteterna av olika slag av ved, löv eller barrved, de!s vilka mängder, som nu 
voro framkörda till olika järnvägsstationer eller lastageplatser, dels ock huru mycket utav nu 
i skogarna kvarliggande ved, som komme att under sommarens lopp till olika exportleder 
framföras. Likaledes borde i denna uppgift angivas de olika prisen å veden, uppdelade uti 
det före kristiden rådande normalpriset och den sedermera genom ökade arbetskostnader till- 
komna förhöjningen. 

Ävenledes torde genom Kungl. Maj:ts befallningshavande i respektive län böra verkställas 
utredning om de ungefärliga tillgångarna av upphuggen ved från enskildas skogsmarker. 

Önskvärt synes även vara, att ved upptoges bland de varor, rörande vilka enligt Kungl. 
kungörelserna den 16 november 1915 samt 10 mars 1916 särskilda uppgifter skola avgivas. 

För att under alla förhållanden så långt möjligt trygga tillgången å husbehovsbränsle, 
borde forcerad avverkning av såväl brännved som kolved ofördröjligen igångsättas å krono- 
parker samt enskildas skogar, där så lämpligen kan ske, varvid i händelse av brist på 
arbetskrafter ett anlitande av militär handräckning borde allvarligt ifrågasättas. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. : 513 


Då i anledning av nuvarande höga kolpriser industrien i stor utsträckning begagnar sig 
av ved för fyllande av sitt bränselbehov, borde även verkställas utredning, huruvida icke för- 
bud i viss omfattning kunde utfärdas för veds användande till drivande av industriella före- 
tag samt järnvägar och ångbåtar, ävensom huruvida icke en del av detta behov skulle kunna 
fyllas genom igångsättande av stubbrytning i stor skala, 

Enligt vad vi erfarit, lära mellanhänder i stor utsträckning uppträtt på vedmarknaden och 
genom spekulationer drivit priserna i höjden på ett oroväckande sätt För neutraliserande 
av dylika spekulationer torde det vara nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder. 

Härvid torde i första hand böra komma i åtanke upprättandet av en särskild vedbyrå, 
sorterande under Statens livsmedelskommission, med uppgift bl. a. att bland de lokala livs- 
medelsnämnderna fördela den i statsskogarna avverkade veden, aft i den mån så kan be- 
finnas lämpligt förmedla köp och försäljning av ved, att etablera samarbete mellan de olika 
livsmedelsnämnderna samt mellan vedhandlare, så att konkurrens vid uppköpen så vitt 
möjligt undvikes, att genom puplicerande av noteringar söka inverka reglerande å mark- 
nadspriset, att tillhandagå livsmedelsnämnder och affärsmän med råd och upplysningar i 
bränslefrågor, samt aff i övrigt söka vidtaga åtgärder för tryggande av landets bränslebehov. 

I syfte att reglera vedprisen skulle möjligen vara lämpligt, att av den i statskogarna 
avverkade veden uttoges en kvantitet av några tusen famnar, som tillföres Stockholms ved- 
marknad och där hölles till salu till låga, av byrån fastställda pris genom vedhandlare, under- 
förbindelse från dem att sedermera tillhandahålla Statens livsmedelskommission en motsva- 
rande kvantitet. För att en sådan åtgärd skulle hava önskad verkan, synes det nödvändigt, 
att den ofördröjligen verkställes. - 

Då under normala förhållanden inemot hälften av Stockholms bränslebehov fylles genom, 
import från Finland, men denna import för närvarande är stängd, så skulle det vara av 
stor betydelse för reglerandet av priset på Stockholms vedmarknad, som i sin ordning visat 
sig i huvudsak vara normerande för bränslepriset i landet för övrigt, om licens för ved- 
export från Finland kunde utverkas. 

Förutom angivna åtgärder, som avse instundande vinter, böra mått och steg redan nu 
vidtagas för att planera ökad vedavverkning till fyllandet av behovet vintern 1917— 1918, 
enär bränslefrågan, efter allt att döma, kommer att under en längre tid framåt kräva syn- 
nerlig omtanke från myndigheternas sida. 

Slutligen torde det vara lämpligt, att i cirkulär till samtliga livsmedelsnämnder i riket 
framhålla vikten av att livsmedelsnämnderna omedelbart träda i förbindelse med de affärs- 
män, som handla med bränsle å respektive orter, för uppgörande av gemensamma planer 
till mötande av vinterns bränslebehov. Härvid borde det särskilt påpekas, att vedbyrån 
kommer att till tämligen låga pris från kronoskogarna tillhandahålla livsmedelsnämnderna 
ved att försäljas till mindre bemedlade och att Statens livmedelskommission ämnar söka 
utverka fraktnedsättning å järnvägarna för vedtransporten. På samma gång borde särskilt 
livsmedelsnämnderna erinras om vikten av att ej genom allt för forcerade inköp i den 
öppna marknaden bidraga till vedprisens höjande. 

Stockholm den 29 april 1916. 


NiLrs G: RINGSTRAND, JOHAN BÅÅTH, VICTOR KARLSSON, H. M. PETRI. 


ÅA. Ljunggren. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


I Svensk Författningssamling intagna lagar och kungl. förordningar m, m. 


Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter fasanhöna inom Krono- 
bergs län; given Stockholms slott den 29 okt. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 420 år 1915, 
från trycket utkommen den 9 nov. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående uppläsande i kyrka av kungörelser om auktion 
för försäljning eller utarrendering av kronoegendom; given Stockholms slott den 23 okt. 
1915. (Sv. Författningssamling n:r 424 år 1915, från trycket utkommen den 10 nov. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot fångande eller dödande av mård 
inom Gävleborgs län; given Stockholms slott den 12 nov. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 
450 år 1915, från trycket utkommen den 24 nov. 1915.) 


574 j SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående gottgörelse till statsverket för utsyning av virke 
i vissa fall inom de sex norra länen m. m.; given Stockholms slott den 19 nov. 1915. (Sv 
Författningssamling n:r 451 år. 1915, från trycket utkommen den 24 nov. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående utsträckt fridlysningstid för svärta inom Stock- 
holms län; given Stockholms slott den 3 dec. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 479 år 
1915, från trycket utkommen den 9 dec. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse Aisaende jakttiden för rapphöns i Norrbottens län ; given 
Stockholms slott den 10 dec. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 528 år 1915, från tryc- 
ket utkommen den 28 dec. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående tiden för jakt å fasanhöna inom Uppsala län och 
hare inom Kristianstads a given Stockholms slott den 17 dec. 1915. (Sv. Författnings- 
samling n:r 529 år 1915, från trycket utkommen den 28 dec. 1915.) 

Kungl. Maj:ts skrivelse till järnvägsstyrelsen angående nedsättning i fraktsatserna för trans- 
porter å statens järnvägar beträffande ved; Stockholms' slott den 23 dec. 1915. (Sv. För- 
fattningssamling n:r 576 år 1915, från trycket utkommen den 5 jan. 1916. 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av 13 $ i kungörelsen den 5 juni 
1909, innefattande ytterligare föreskrifter angående avvittringen inom Västerbottens och Norr- 
bottens läns lappmarker; given Stockholms slott den 31 dec. 1915. (Sv. Författningssam- 
ling n:r 581 år 1915, från trycket utkommen den 17 jan. 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om undantag från meddelat förbud mot utförsel från riket 
av vissa slag av virke; given Stockholms slott den 31 dec. 1915. (Sv. Författningssamling 
n:r 589 år 1915, från trycket utkommen den 21 jan. 1915.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av kemisk trä- 
massa; given Stockholms slott den 18 januari 1916. (Sv. författningssamling n:r 6 år 1916, 
från trycket utkommen den 19 jan. 1916.) 


Avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar. 


Kungl. Maj:t har i brev till domänstyrelsen den 19 maj 1916 härom meddelat följande. 

I en till riksdagen den 17 december 1915 avlåten proposition, n:r 13, varav ett tryckt 
exemplar här bifogas, hava vi föreslagit riksdagen att för tiden intill den I juli 1917 

dels medgiva, 

att, då för allmänt ändamål, för wars tillgodoseende enligt gällande författning enskild man, 
menighet eller inrättning kunde förpliktas avstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordra- 
des, att staten tillhörig mark avstodes eller upplätes, Vi skulle äga, utan riksdagens hörande 
i varje särskilt fall, förordna om markens avstående eller upplåtande; 

dels ock besluta: 

1:0) att för mark, som sålunda avstodes eller upplätes, lösen eller ersättning skulle med 
nedan angivna undantag utgå efter ty i gällande författning angående jords eller lägenhets 
avstående för allmänt behov vore föreskrivet och till beloppet bestämmas, då jordområde, 
som skulle lösas, vore obebyggt och understege fem hektar, samt Vi funne skäligt sådant 
medgiva, av tre gode män, av vilka Vår befallningshavande i länet och sökanden var för 
sig skulle utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall av sådan nämnd, som 
omförmäldes i berörda författning; 

2:0) att i fråga om mark, som vore avsedd att användas för framdragande av elektrisk 
ledning, utom vad under 1:0) stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, 
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse; 

3:0) att, där Vi lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd att inom riket an- 
lägga järnväg, Vi ock finge, där så prövades lämpligt och utan avseende därå, om för järn- 
vägens anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgiva, att mark, som stode 
under kronans omedelbara disposition eller tillhörde någon av de under bruk och berg- 
verk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom Eder försorg ut- 
arrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas 
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan ersättning till kro- 
nan, än att, därest och i den mån å sålunda upplåten mark växande skog inginge i upp- 
låtelsen och Vi icke funne skäl annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skulle utgå 
efter Vårt bestämmande, än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen be- 
gagna sådana 3å kronas ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara 
diponibla; 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 575 


4:0) att jämväl i övrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse av mark till begagnande för 
ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstodes, det finge ankomma på Oss att, där 
omständigheterna därtill föranledde, medgiva undantag från den under 1:0) angivna regel; 
samt 

5:0) att vad sålunda stadgats icke hade avseende å de i 8 och 12 $$ av lagen den 31 
augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall. 

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse den 9 maj 1916 har igrågavarande proposition 
bifallits av riksdagen. 

Vad Vi och Riksdagen sålunda beslutat meddelas Eder härigenom till kännedom. 


Ökat antal elever vid Skogshögskolans iägmästarekurs. 


Kungl. Maj:t har den 28 april 1916 härom meddelat följande beslut. 

Den 30 mars 1915 förordnade Vi, bland annat, att för vart och ett av de närmaste fem 
åren vid skogshögskolan det antal elever, som finge antagas vid den förberedande jägmäs- 
tarkursen skulle utgöra 40, därav 25 finge antagas till fortsatt utbildning efter höstterminens 
slut vid samma kurs. 

Med utlåtande den 22 april 1916 har Ni överlämnat en till Eder ställd skrivelse, däri 
domänstyrelsen av anförda skäl hemställt, om vidtagande av åtgärd för att från och med 
innevarande år och tillsvidare 30 elever måtte få antagas'vid sistnämnda kurs. 

Då Vi nu låtit oss föredragas detta ärende, hava Vi, med ändring i så måtto av Vårt för- 
berörda beslut fastställt det antal elever, som vid skogshögskolans förberedande jägmästar- 
kurs må antagas till fortsatt utbildning efter höstterminens slut under vart och ett av åren 
1916, 1917, 1918 och 1919, till trettio. 


Tidigare utnämnande till extra iägmästare. 


Kungl Maj:t har i brev till Domänstyrelsen den 23 maj 1916 härom meddelat följande 
beslut. 

På därom av Eder i skrivelse den 13 maj 1916 gjord framställning hava Vi medgivit, att, 
utan hinder av bestämmelserna i gällande instruktion för skogsstaten, den, som vid skogshög- 
skolans jägmästarkurs avlagt fullständig avgångsexamen, må under innevarande år från och med 
den I nästkommande juni av Eder på ansökan och efter Eder prövning i varje särskilt 
fall i mån av behov anställas såsom extra jägmästare inom visst distrikt, dock under villkor 
att extra jägmästare, som sålunda förordnats efter mindre än sex månaders praktisk verk- 
samhet, under första tiden av sin tjänstgöring skall tjänstgöra under erfaren skogstjänste- 
mans ledning. 


Reglering av Domänstyrelsens och skogsstatens löner. 


Kungl. Maj:t har den 17 mars 1916 härom fattat följande beslut. 

Sedan Vi den 17 december 1915 uppdragit åt Eder att företaga undersökning, huruvida 
nu gällande avlöningsreglementen för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegraf- 
verket, statens vattenfallsverk och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma av- 
löningsbestämmelser för samtliga nämnda verk samt, därest Ni ansåge detta vara förhållan- 
det, avgiva de förslag till dylika gemensamma bestämmelser, Ni funne Eder böra föreslå, 
har domänstyrelsen i skrivelse den 10 januari 1916 anfört bland annat a£Z£, därest Ni komme 
att anse gemensamma avlöningsbestämmelser för ovan nämnda kårer och verk önskvärda 
och därom avgiva förslag ett dylikt förslag skulle komma att, jämte tullverket, omfatta samtliga 
statens affärsdrivande verk utom domänstyrelsen, som dock numera, sedan avkastningen från 
statens skogar stigit till så betydande belopp, att dessa spelade en avsevärd roll i riksbud- 
geten, vore att anse såsom ett av de största bland de affärsdrivande verken, a?! det förden- 
skull måste anses vara av synnerligen vikt att så ordna löneförhållandena för personalen 
vid även detta verk, att dess utveckling kunde ostört fortgå, samt att det syntes vara lika 
nödigt att på samma sätt beakta och undersöka avlöningsförhållandena för domänstyrelsen 
och dess underlydande personal som för personalen vid statens övriga affärsdrivande verk, 
och har domänstyrelsen på grund härav hemställt om utvidgning av Edert uppdrag att om- 
fatta jämväl domänstyrelsen och dess underlydande personal. 

Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi förordnat, att det Eder den 17 de- 
cember 1915 meddelade uppdrag skall utsträckas att omfatta jämväl domänstyrelsen och dess 
underlydande personal. 


37. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


57 6 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Föreskrifter rörande vissa utgiftstitlar i revirens bokföring. 


Domänstyrelsen har härom den 27 mars till samtliga revirförvaltare utsänt följande cirkulär. 

Skogsbokföringskommittén har i skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 7 innevarande 
månad fäst uppmärksamheten därå, att vissa kostnadsmedel, vilka i förvaltningsförslagen för 
reviren äro sammanförda under titeln dzverse, böra fördelas å olika utgiftstitlar och fonder. 
En sådan fördelning skulle ock stå i överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t genom nå- 
digt brev den 17 december 1915 fastställda bokföringsformulären, samt har ansetts nödig, 
på det att dels domänfonden icke må belastas med sådana utgifter som för tjänsteexpedition, 
fraktkostnader, annonskostnader m, m., därest dessa avse kyrkofonden eller annan fond, dels 
hit hänförliga utgifter sammanföras med andra utgifter i naturliga grupper, varigenom man 
vinner fördelen av, att utgiftstiteln diverse som sig bör gives minsta möjliga omfång. Kom- 
mittén har vidare meddelat, att densamma i skrivelse till eder anhållit, att dessa synpunkter 
måtte av eder beaktas, så att i näst avgivande månadsredovisning sådana bokföringsåtgärder 
vidtagas, att vederbörliga utgiftstitlar bliva belastade i enlighet med förenämnda principer. 

Kungl. domänstyrelsen vill med hänsyn därtill, att tvekan hos eder kan uppstå, huruvida 
en dylik utgiftsbelastning å vissa förekommande utgiftstitlar till förmån för en annan, diverse- 
titeln, voro överensstämmande med de av Kungl. styrelsen fastställda utgiftsförslagen, härmed 
giva tillkänna, att Kungl. styrelsen, som delar kommitténs mening om lämpligheten av en 
begränsning av utgiftstiteln diverse, icke har något att invända däremot, att härigenom ett 
mera skenbart än verkligt överskridande av vissa utgiftstitlar äger rum, allenast detta över- 
skridande motsvaras av besparing å annat anslag och föranletts av dessa ändrade bokförings- 
grunder. 


Inventering av vedtillgången å de allmänna skogarna. 


Domänstyrelsen har den 22 maj utsänt följande cirkulär härom till överjägmästarna i samt- 
liga distrikt. : 

Bifogande avskrift av statens livsmedelskommissions skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 
15 innevarande maj vill Kungl. domänstyrelsen härmed anmoda eder att så fort ske kan och 
om möjligt före den I instundande juni till Kungl. styrelsen inkomma med av kommissionen 
i sagda skrivelse begärda uppgifter beträffande edert distrikt, nämligen: 

dels uppgift över mängden av redan avverkad och upphuggen ännu icke disponerad ved 
av skilda kvalitéer med särskiljande av ved, som finnes upplagd i skogen och vid skilda 
stations- eller lastageplatser; 

dels uppgift över den ungefärliga myckenhet ved, som beräknas kunna under innevarande 
sommar ytterligare upphuggas för försäljning i skogen eller levereras under nästkommande 
vinter; 

dels ock uppgift å det tillägg till för respektive orter gällande normalpriser, som betingas 
av ökade upphuggnings- och körningskostnader. 

Alla uppgifter i fråga om vedkvantitet skola vara reducerade till kubikmeter löst mått. 

I fråga om ved från ecklesiastik skog, varom särskild uppgift skall lämnas, skall ock upp- 
gift lämnas över nu gängse priser å leveransorten. 

Enär Kungl. styrelsen i underdånigt yttrande den 8 innevarande maj över riksdagens 
skrivelse till konungen i anledning av väckta motioner om vidtagande av åtgärder för åstad- 
kommande av erforderlig vedtillgång m. m. hemställt, att från leverans till statens livsmedels- 
kommission måtte få undantagas den ved, som erfordras för statens eget behov, ävensom 
beträffande skogar i skogfattiga orter den ved, som kan anses erforderlig för ortsbefolk- 
ningens behov, för att genom respektive revirförvaltningarna tillhandahållas den befolkning 
i dessa orter, som av gammalt varit van att få köpa sitt vedförråd från de allmänna sko- 
garna, vill Kungl. styrelsen härjämte anmoda eder meddela särskilt uppgift angående de par- 
tier av tillgänglig eller beräknad ved, som böra för berörda ändamål disponeras 

I de fall, där ansökning om inköp av ved icke inkommit från statsinstitution inom edert 
distrikt, men ni har eder bekant eller kan antaga, att sådan ansökan framdeles inkommer, 
bör ni från vederbörande redan nu införskaffa skyndsam uppgift härom, så att Kungl. sty- 
relsen må bliva i tillfälle lämna statens livsmedelskommission så bestämd uppgift, som under 
givna förhållanden kan förebringas, över den kvantitet ved, som kan från de allmänna sko- 
garna till kommissionen levereras. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. Ck 


Ifrågasatt användning av pappersved och props till bränsle. 


Domänstyrelsen har den 24 maj till samtliga överjägmästare utsänt följande cirkulär härom. 

Som fråga uppstått, att till förekommande av befarad vedbrist aptera befintliga tillgångar 
av pappersved och props till brännved, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom anmoda eder 
att inom edert distrikt tillsvidare inställa allt salubjudande av sådant virke. 

Så fort ske kan och om möjligt före den 1 nästkommande juni har ni att till Kungl. 
styrelsen inkomma med uppgift om de kvantiteter dylikt virke, som inom de olika reviren 
för närvarande finnas upphuggna och ännu ej disponerats. Därvid skola i tillämpliga delar 
lända till efterrättelse de bestämmelser, som Kungl. styrelsen i cirkulär den 22 innevarande 
maj meddelat rörande insändande av uppgifter om tillgången å odisponerad brännved,. 


Vedförsäljningarna från de allmänna skogarna. 


.Domänstyrelsen har härom den 27 mars 1916 utfärdat följande cirkulär till samtliga över- 
jägmästare, 

Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att utan Kungl. styrelsens för varje sär- 
skilt fall lämnade medgivande brännved, utöver de vedpartier, varom med statens eller de 
lokala livsmedelskommissionerna definitivt avtal redan träffats, tillsvidare icke må försäljas till 
andra än statens verk och inrättningar samt i smärre poster, företrädesvis avfall och sekunda 
ved, till husbehov i orten, och då endast till fullt, för respektive kvalitet gängse pris. 

Härom har ni att underrätta den eder underlydande förvaltande skogspersonalen. 


Förslag rörande tryggande av bränsletillgången. 


Domänstyrelsen har härom den 24 maj till chefen för Kungl. jordbruksdepartementet av- 
givit följande utlåtande över av vissa sakkunniga inom statens livsmedelskommission väckta 
förslag. 

Genom remiss den 16 maj 1916 har herr statsrådet och chefen för Kungl. jordbruks- 
departementet anbefallt domänstyrelsen att avgiva utlåtande över en framställning den 15 i 
samma månad från statens livsmedelskommission rörande ordnandet av vedförhållandena och 
tryggandet av vedtillgången för närmast instundande bränslesäsong, vid vilken framställning 
fogats en promemoria utarbetad av inom statens livsmedelskommission tillkallade sakkunniga. 
(Se sid: 572). 

I anledning därav får domänstyrelsen med remissaktens återställande härmed vördsamt 
anföra följande. 

De inom statens livsmedelskommission tillkallade sakkunniga hava i förenämnda prome- 
moria dels påyrkat verkställandet av en fullständig utredning rörande behovet och tillgången 
inom landet av ved för hushållsbehov, varigenom storleken av eventuellt uppkommande brist 
skulle kunna fastställas, samt dels föreslagit vidtagande av vissa åtgärder åsyftande att öka 
vedupphuggningen och att reservera veden för hushållsbehov ävensom att möjliggöra import 
av ved från utlandet. 

I det förra fallet hava de sakkunniga föreslagit, att fullständiga uppgifter borde insamlas 
rörande behovet i städer och stadsliknande samhällen av ved för hushållsändamål under in- 
stundande vinter, ävensom över storleken av i dessa orter befintliga lager av bränslematerial. 
Därjämte borde från domänstyrelsen infordras uppgift på omfattningen av de å statsskogarna 
verkställda avverkningarna av brännved, varvid bland annat skulle redogöras dels för de 
kvantiteter, som nu funnes tramkörda till olika lastningsplatser, och dels för de kvantiteter, 
som under sommarens lopp komme att framforslas till olika transportleder. Därjämte borde 
genom länsstyrelserna infordras uppgifter om vedavverkningarna å de enskilda skogarna. 

I fråga om åtgärder för ökande av tillgången å brännved hava de sakkunniga först före- 
slagit forcerade avverkningar å statsskogarna, ävensom, där så lämpligen ske kunde, å en- 
skildas skogar. För den händelse brist på arbetskraft rådde, kunde användandet av militär 
handräckning ifrågasättas. Vidare har föreslagits, att stubbrytning i stor skala skulle igång- 
sättas, ävensom att licenser för vedimport från Finland borde utverkas. 

Såsom medel att inskränka konsumtionen, reglera priserna och verka för att de tillgäng- 
liga vedförråden i första hand måtte komma hushållskonsumtionen till godo hava de sak- 
kunniga föreslagit, dels att förbud i viss omfattning skulle meddelas för veds användande av 
industriella anläggningar och kommunikationsföretag, dels att åtgärder skulle vidtagas för att 
förhindra, att vedprisen genom spekulationer av mellanhänder dreves upp, samt dels att en 
särskild vedbyrå borde upprättas, vilken skulle hava till uppgift att fördela den å statssko- 
garna avverkade veden ävensom att genom vissa åtgärder söka verka reglerande på mark- 
naden. 


57 S SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Därjämte hava de sakkunniga frågasatt, huruvida det ej kunde vara lämpligt att, för att 
inverka reglerande på prisen, några tusen famnar av den ved, som avverkades å statsskogarna, 
tillfördes Stockholms vedmarknad och där hölles till salu för vissa låga, av vedbyrån be- 
stämda pris. 

Till sist hava de sakkunniga föreslagit, att åtgärder redan nu borde planeras för åstad- 
kommandet av ökad avverkning till fyllandet av behovet vintern 1917— 1918. 

Kungl. domänstyrelsen får i det följande avgiva yttrande över dessa förslag, i den mån de 
beröra styrelsens tjänsteförvaltning. 

Vad då först beträffar förslaget om insamlande av statistik rörande redan nu disponibel 
ved från de allmänna skogarna samt mängden av den ved, som under sommaren ytterligare 
kunde komma att avverkas från dessa, får styrelsen meddela, att statens livsmedelskommission 
direkt till styrelsen framställt begäran om en sådan utredning, och att styrelsen i anledning 
därav till samtliga överjägmästare utsänt här i avskrift bilagda cirkulär. Sedan svar å det- 
samma inkommit, kommer styrelsen att till statens livsmedelskommission insända de begärda 
uppgifterna. 


Beträffande förslaget att forcera avverkningarna av brännved å de allmänna skogarna har 
styrelsen vid upprepade tillfällen lämnat skogsförvaltningarna i orterna order härom. Här 
förefinnes emellertid i de flesta fall en svårighet, nämligen att i tillräcklig mängd erhålla 


duglig arbetskraft. Styrelsen får framhålla, att för kortare tid anskaffade arbetare, vilka icke . 


äga vana vid skogsarbeten, äro till föga gagn. Bristen på arbetskraft är just orsaken därtill, 
att vedavverkningarna å de allmänna skogarna ej kunnat uppdrivas i större omfattning, än 
som skett. Rörande möjligheten att använda militär bandräckning för vedavverkningar kan 
styrelsen ej uttala sig. Dock vill styrelsen framhålla, att skall sådan handräckning bliva till 
äsyftat gagn, måste till densamma uttagas vid skogsarbete vant folk. Vidare måste den för 
ändamålet anslagna tiden sättas till minst ett par veckor för varje kontingent. 

Beträffande ifrågasatt stubbrytning i stor skala får styrelsen framhålla, att denna metod 
att utvinna bränsle i förhållande till utbytets storlek kräver relativt stor arbetsmängd.. Vid 
nu rådande brist på skogsarbetare kan densamma därför ej rekommenderas utan bör, så snart 
tillräcklig skogstillgång därtill finnes, den tillgängliga arbetskraften insättas på upphuggning 
av vanlig ved, varav bättre resultat ernås. Vidare får ihågkommas, att stubbveden är sär- 
deles skrymmande och därför ställer sig dyr även i fråga om frakterna. 

Såsom ett medel att öka vedtillgången för hushållskonsumtion hava de sakkunniga före- 
slagit förbud under vissa förutsättningar för veds användande till drift av industriella och 
kommunikationsföretag. Utan tvivel vore genomförandet av ett sådant förbud ett verkligt effek- 
tivt medel att öka bränsletillgången till hushållskonsumtion, ty enligt styrelsens förmenande är 
det just industriens och kommunikationsföretagens uppköpande av stora vedkvantiteter i mark- 
naden, som är orsak till att verklig fara för vedbrist uppstått. Det förhållandet, att staten 
ej sålt någon ved till industri- eller kommunikationsföretag, har ej kunnat motverka detta 
förhållande, då staten i södra Sverige, där vedbristen egentligen gjort sig kännbar, ej äger 
så stora och så belägna skogsegendomar, att staten kan nämnvärt reglera marknaden, 

Styrelsen anser ock, att knappast något annat medel finnes, som kan förhindra, att ved- 
brist uppstår. Ett sådant förbud torde dock endast böra gälla uppköpande av ved. Att 
nämligen förhindra en skogsägare att för sin industri använda sin egen ved, torde kanske 
få anses vara allt för ingripande. 

Vad de sakkunniga anfört om motverkande av prisförhöjningen å ved genom vidtagande 
av åtgärder till förhindrande av spekulation av mellanhänder å vedmarknaden, finner styrelsen 
behjärtansvärt, men anser sig sakna anledning att närmare ingå på detta spörsmål. 

Beträffande de sakkunnigas förslag att i prisreglerande syfte tillföra några tusen famnar 
till Stockholms vedmarknad av de partier, som erhållas från de allmänna skogarna, får sty- 
relsen framhålla, att en sådan åtgärd givetvis låter sig genomföra, men att densamma kom- 
mer att orsaka en motsvarande minskning i mängden av den ved från statsskogarna, som 
eljest skulle tillhandahållas befolkningen i de orter, från vilka veden toges. Därjämte får 
styrelsen framhålla, att vid en sådan leverans till Stockholm till betydande del endast sekunda 
ved och därav huvudsakligen endast barrved skulle kunna ifrågakomma, enär den prima 
björkveden från reviren närmast Stockholm redan i stor omfattning sålts till olika stäts- 
institutioner. Endast ifall ved från Småland kunde fraktas till Stockholm, skulle ved av 
bättre kvalitet i större mängd kunna ingå i den av de sakkunniga ifrågasatta leveransen. 

Slutligen hava de sakkunniga framhållit, att åtgärder redan nu borde planeras för be- 
redande av ökad vedtillgång under vintern 1917—1918. I detta syfte har domänstyrelsen 
övervägt möjligheten av att under instundande sommar upphugga och hoplägga ved å krono- 
parker i Norrland för att under följande vinter utköras till flottled. Denna ved skulle sedan 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 579 


nedflottas till kusten under våren och sommaren 1917 för att å lämplig plats uppdragas och 
upphuggas och därefter sjöledes transporteras till Stockholm. Verkställda beräkningar ha 
emellertid visat, att veden med ett sådant förfaringssätt bleve så dyr, att densamma, även 
om något rotvärde åt virket ej beräknades, skulle kornma att härstädes i prisläge minst nå 
upp till nu gällande marknadspris. Därtill kommer, att sannolikt icke all ved skulle hinna 
efter flottningens avslutande nedföras till Stockholm före sjöfartens upphörande på hösten. 
Slutligen får det bemärkas, att en stor del av denna ved skulle vara allt för rå, för att 
kunna användas till bränsle samma vinter. Emellertid har styrelsen anmodat överjägmästarna 
i Härnösands, mell. Norrlands och Gävle—Dala distrikt att utreda kostnaderna för huggning, 
utfraktning och flottning av sådan ved. 


Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 8 mai 1916 rörande i riksdagen 
väckta motioner om åtgärder för ökad vedtillgång. 


Genom nådig remiss den 14 nästlidne april har domänstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande 
i anledning av riksdagens skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 5 april 1916 i anledning 
av väckta motioner om föranstaltande av en omfattande vedavverkning å under domänstyrelsens 
förvaltning stående skogar m. m. 

Till fullgörande härav får styrelsen i underdånighet anföra följande. 

Föreliggande framställning kan, såsom ock framgår av riksdagens efter utförlig motivering 
framförda hemställan, i förenämnda skrivelse uppdelas i tvänne huvudpunkter, nämligen: 

dels att en omfattande vedavverkning måtte innevarande år komma till stånd å de skogs- 
marker, som stå under domänstyrelsens förvaltning, så att vedtillgången i landet för näst- 
instundande konsumtionsår måtte ökas; 

dels ock att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att under instundande kon- 
sumtionsår genom statens livsmedelskommissioner eller annorledes ved från de allmänna 
skogarna måtte kunna tillhandahållas den mindre bemedlade befolkningen till billigast möjliga 
priser eller till prislägen, som ungefär motsvara de under normala förhållanden gällande, 
till underlättande varav riksdagen å extra stat för år 1917 uppfört ett förslagsanslag av högst 
200,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av detta anslag under innevarande år 
av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor. 

Vad först beträffar frågan om beredande av ökad vedtillgång till instundande konsum- 
tionsår från de allmänna skogarna får styrelsen framhålla, att styrelsen tidigt haft sin upp- 
märksamket inriktad på betydelsen härav, och att styrelsen även vidtagit åtgärder i detta 
syfte. 

Sålunda anmodade styrelsen, redan innan bränslefrågan hunnit bliva så aktuell som nu, i 
skrivelse den 28 juli 1915 samtliga överjägmästare att med jägmästarna i sina distrikt över- 
väga, huruvida ej avverkning och upphuggning av kastved för kommande års behov lämp- 
ligen borde ökas och, om så befanns vara förhållandet, till styrelsen därom inkomma med 
förslag; och vad särskilt beträffar vedtillgången till nu instundande konsumtionsår har sty- 
relsen dels vid överläggning med rikets samtliga överjägmästare sistlidne november månad 
framhållit vikten av, att från statens sida gjordes ett så vitt möjligt kraftigt ingripande för 
ernående av största möjliga utbyte av bränsle för kommande år, dels ock i särskilda skri- 
velser den 4 och 9 december 1915 till överjägmästarna i de 7 sydliga distrikten anmodat 
dessa att vidtaga erforderliga åtgärder för upphuggning och där så lämpligen kunde ske 
utdrivning av så stora kvantiteter ved, som kunde åstadkommas från de allmänna skogarna, 
sålunda även från de ecklesiastika skogarna. Dessutom hava överjägmästarna upprepade 
gånger muntligen av undertecknad generaldirektör anmanats att på allt sätt söka medverka 
till så stor vedavverkning som möjligt. Enligt vad styrelsen inhämtat, hava också sålunda 
anbefallda åtgärder kommit till utförande, i det att ökad vedavverkning bedrivits och även 
under instundande sommar kommer att fortsättas i den utsträckning så är möjligt genom 
anskaffande av därför erforderliga arbetskrafter samt med hänsyn till, att avverkning kunnat 
och kan äga rum enligt fordringarna för en god skogsskötsel. Styrelsen anser sig därför 
kunna framhålla, att så stora kvantiteter ved, som det under angivna förhållanden varit 
möjligt åstadkomma å de allmänna skogarna, också skola under instundande konsumtionsår 
tillhandahållas, Där så är lämpligt och möjligt, kommer även veden att levereras vid järn- 
vägsstation eller lastageplats. 

Domänstyrelsen har till herr statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet i början 
av förliden mars månad överlämnat sammandrag av skogsförvaltningarnas till den 1 mars 
avgivna rapporter angående den ved, som då kunde beräknas att för instundande konsum- 
tionsår bliva tillgänglig från de allmänna skogarna, däri sålunda även inbegripna de eckle- 
siastika skogarna. 


580 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Beträffande möjligheten att i betydligare grad öka tillgången på ved från de allmänna 
skogarna får styrelsen emellertid erinra därom, attifråga om den del av landet, där särskild 
vedbrist kan befaras — alltså södra och mellersta landet — endast en ringa del av stats- 
skogarna äro belägna. Sålunda ligga endast omkring 10 procent av samtliga statsskogarna 
i landet söder om Kopparbergs län. Angående de ecklesiastika skogarna är visserligen en 
vida större procent belägen inom denna del av landet, men uppgår totalarealen av dessa 
skogar inom samma landsdel dock icke till mera än cirka 188,000 har. I fråga om dessa 
senare skogar är emellertid att märka, att särskilt i denna del av landet en stor del av av- 
kastningen åtgår för boställenas egna behov av virke. Därtill kommer, att såväl dessa skogar 
som statsskogarna i många: fall även inom ifrågavarande landsdel icke äro så belägna, att 
ved därifrån lämpligen kan avyttras till sådana platser, där den bäst behöves. Största svårig- 
heten för att i högre grad, öka vedavverkningen å såväl statens som de ecklesiastika skogarna 
möter dock i det förhållandet, att i flesta fall tillräckligt med huggare icke kunna anskaffas 
till rimliga pris, vilket åter beror därpå, att i följd av de ofantligt höga virkes- och kol- 
prisen alla skogsägare söka att i högsta möjliga grad höja sina avverkningar. Särskilt in- 
verka de abnormt höga kolprisen till så höjda huggarepris, att brännveden mångenstädes 
icke kan bära dessa. : 


Givetvis skulle vedhuggningen kunna ökas på kolvedshuggningens bekostnad å sådana 
statsskogar, där kolning äger rum, men från vilka tillika ved kan avsättas, men detta kan 
likväl icke ske utan större eller mindre minskning i de beräknade inkomsterna från stats- 
skogarna, och detta skulle än ytterligare bliva fallet, om inskränkning i gagnvirkesavverk- 
ningen skulle göras för erhållande av mera arbetskraft för huggning av brännved. 

Motionärerna hava anmärkt, att skogsförvaltningarna på många ställen icke levererat veden 
framkörd till station eller lastageplats, utan att veden måst av köparna avhämtas i skogen. 
Detta har emellertid endast skett å sådana skogar, där veden brukat så försäljas till orts- 
befolkningen, och där skogsförvaltningarna icke kunnat anskaffa körare för denna veds fram- 
forsling. På sina ställen har ortsbefolkningen i förargelsen att icke såsom vanligt få köpa 
den å kronans skogar upphuggna veden sammangaddat sig för att icke till något pris utköra 
den till livsmedelskommissionerna försålda veden. Och att med kronans egna körare fram- 
forsla dylik ved på bekostnad av gagnvirkesforslingarna kan givetvis icke låta sig göra utan 
högst betänkliga rubbningar i beräkningarna över inkomsterna från dessa skogar. 

Emot förslaget att den ved, som sålunda finnes eller framdeles upphugges å såväl statens 
som å de ecklesiastika skogarna, må ställas till livsmedelskommissionerhas förfogande, har 
styrelsen icke något att erinra. Dock torde beträffande skogar i skogfattiga orter böra 
undantagas den ved, som kan anses erforderlig för ortsbefolkningens behov, för att genom 
respektive revirförvaltningarna tillhandahållas den befolkning i dessa orter, som av gammalt 
varit van att få köpa sitt vedförråd från de allmänna skogarna. Likaledes bör undantagas 
den ved, som erfordras för statens eget behov. Vedens distribuering till de olika livs- 
medelskommissionerna synes även under instundande konsumtionsår i likhet med under sist- 
lidne, lämpligast böra förmedlas genom statens livsmedelskommission, varför styrelsen får 
tillstyrka riksdagens härom uttalade mening. Dock torde statens livsmedelskommission där- 
vid böra anmodas att inom viss tid till styrelsen anmäla, huruvida kommissionen icke önskar 
övertaga någon del av den ved, som ställes till förfogande, så att styrelsen kan i tid vid- 
taga åtgärder för denna veds försäljning i vanlig ordning. 

I detta sammanhang får styrelsen meddela, att styrelsen i skrivelse den 27 sistlidne mars 
till samtliga överjägmästarna föreskrivit, att utan styrelsens för varje särskilt fall lämnade med- 
givande brännved, förutom till livsmedelskommissionerna redan kontrakterade partier, tills- 
vidare icke finge säljas till andra statens verk och inrättningar samt i smärre poster till 
husbehov i orten till fullt i orten gängse pris. 


Frågan om åtgärder för tillhandahållande av veden från allmänna skogar till rimliga 
priser åt den mindre bemedlade befolkningen synes riksdagen hava tänkt sig böra genom- 
föras på tvenne skilda linjer, nämligen dels genom att veden från kronans skogar skall till- 
handahållas sagda befolkning till under normala förhållanden rådande priser, dels ock genom 
att ett särskilt anslag anvisats för underlättande av möjligheten att genom statens livsmedels- 
kommission eller annorledes ved till rimliga priser utlämnas från allmänna skogar. I likhet 
med riksdagen finner styrelsen det synnerligen behjärtansvärt, att staten i detta avseende 
bringar den mindre bemedlade befolkningen välbehövlig hjälp. Enligt riksdagens uttalade 
mening skall detta understöd sålunda lämnas dels genom det särskilda anslaget, dels ock 
genom att staten för statens domäners fond frånsäger sig den ökade vinst, som kan erhållas 
från statens skogar genom de nu avsevärt stegrade priserna på även vedvirke. 

Det synes dock styrelsen varit önskvärt, att denna fråga ordnats så, att det understöd, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 5 81 


som skall lämnas den mindre bemedlade befolkningen, kunnat helt och hållet bestridas 
genom ett särskilt anslag. Härigenom hade bland annat vunnits den fördelen, att under- 
stödets storlek kunnat till sitt belopp bestämmas. Ett sådant förfaringssätt hade ock mera 
stått i överensstämmelse med de principer, enligt vilka styrelsen såsom ett affärsdrivande 
verk har att bedriva statens skogsförvaltning, och varigenom den ökade vinsten för stats- 
skogarna genom vedvirkets stegrade priser kunnat bokföras statens domäners fond tillgodo. 

Då emellertid riksdagen i detta avseende gjort ett bestämt uttalande och av även under 
nu tilländagångna konsumtionsår jämlikt nådigt beslut den 20 oktober 1915 ved tillhanda- 
hållits livsmedelskommissionerna från statens skogar till lägre än å marknaden rådande 
priser, finner sig styrelsen nu förhindrad att framställa yrkande i av styrelsen antydd riktning. 
Styrelsen vill dock framhålla, att statens domäners fond bör beredas ersättning för de genom 
stegrade arbetspriser med mera ökade kostnaderna för vedens upphuggning och framkörning, 
vilken ersättning lämpligast kan erhållas på det sätt, att sagda ökade kostnader tilläggas de 
normala priser, vartill veden från kronans skogar eventuellt skall tillhandahållas statens livs- 
medelskommission, Vidare bör naturligtvis även statens domäners fond erhålla ersättning 
för den ökade kostnad, som betingas därav, att veden skall framköras till viss station eller 
upplagsplats och där försäljas till vid leveransplatsen rådande normala priser, därest denna 
framfraktning skall bestridas av statsmedel genom revirförvaltningarna. 

I fråga om det å extra stat anvisade förslagsanslaget å 200,000 kronor har riksdagen i 
sin skrivelse begränsat dess användning till den mindre bemedlade befolkningen. Detta 
synes ock styrelsen så mycket mera nödvändigt, som statens livsmedelskommission i sina 
skrivelser till ortskommissionerna mot undertecknad generalsdirektörs protest uttalat, att 
kronans ved under det gångna konsumtionsäret skulle få utlämnas till »i främsta rummet» 
mindre bemedlade. Detta har ock lett till missbruk, såsom av en rapport till styrelsen fram- 
gått, och säkerligen hava många sådana missbruk skett, ehuru de icke kommit till styrelsens 
kännedom. Emellertid synes det även vara nödvändigt, att en omvärdering av uttrycket 
»mindre bemedlade» kommer till stånd. Då nämligen i vanliga fall hela arbetsklassen och 
de minsta löntagarna pläga räknas såsom mindre bemedlade, torde nu en stor del av arbets- 
klassen på grund av inom många branscher så avsevärt höjda arbetspris vara mindre i behov 
av sådan statshjälp än jämväl sådana löntagare av högre grad, särskilt statens, som förut 
icke brukat hänföras till denna kategori. 


Tjänster och förordnanden. 


Skogsstaten. 


Storbackens revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Storbackens revir 
för tiden till den I maj 1917 sökes av skogstaxatorn i Övre Norrbottens distrikt John Schen- 
ström, skogstaxatorn i Nedre Norrbottens distrikt F. A. Berggren samt extra jägmästarna 
Carl Utterström, C. D Löfgren, L. Hollström, Ed. Nyblom, E. Jansson och Nils Lundborg. 


Bräcke revir. Kungl. Mai:t har förordnat e. jägmästaren Hj. Bratt att för tiden till 
den I april 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Bräcke revir. 

Enköpings revir. Kungl. Maj:t har förordnat skogstaxatorn i Östra distriktet Tage 
Aae att för tiden till den I mars 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Enköpings revir. 


Till helårsassistent har förordnats e. jägmästaren V. von Arnold i Sunnerbo m. fl. 
revir. 


Till avlönad revirassistent har förordnats e. jägmästaren A. Alarik i Kinne och 
Slättbygds revir den 20 april —I1 juni. 
Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: 


e. jägmästaren J. E. Wretlind i Övre Norrbottens distr. den !8/.—2! 


112? 


D NESVORLURSe om 0 » 
G. Montell i » » 
B. Wickman i Nedre : » 
K. Montgomery i > 


582 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


e. jägmästaren E. Darle i Nedre Norrbottens distr. den !6/—/ 5, 
> J. Jönsson i Skellefteå » » » 

7 N. Edblad i ) ) ) 

» S. Grenholm 

R. Karlsson 


i 
i 5 
, » O. Edlund i Umeå ” > » 
» » R. Berglund = i > » 
> , G. Risberg i ” VER 
» » Hj. Cassel | » » på » 


Att biträda skogstaxatorn vid utarbetandet av indelningshandlingar ha förordnats: 
e. jägmästaren J. E. Wretlind i Övre Norrbottens distr. den ?5/,—"!5/. 
» > V. von Unge i Nedre » 
Tjänstledighet har beviljats: 
jägmästaren i Volgsjö revir R. Ekman för enskilda angelägenheter under maj månad 
med förordnande för e. jägmästaren E. Holm; 
jägmästaren i Blekinge revir L. K. Hårleman för hälsans vårdande den 16 maj—31 juli 
med förordnande för e. jägmästaren W. Sjögren. 


» 


Lediga tiänster. 


Förordnandet som t. f. skogstaxator i Östra distriktet sökes hos Kungl. 
Domänstyrelsen före den 5 juli kl. 3 e. m. 


s 
1916 


AN 
Q 
N 
cc 
-— 
AN 
OO 
2 
a 
d 


GENS 


TIDSKRIFT 


Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


14: 


GUNNAR HALLSTAOAM 


< 
E 
Oo 
c 
Oo 
än 
a 
vo 
DTD 
c 
Led 
€ 
>< 
Oo 
2 
un 
Li 
Je 
Oo 
3 
2 
z 
- 
- 
T|] 
c 
0 
& 
hed 
Xx 
il 
3 
F- 
Ne 


FOÖRENIN 


=: 
) 
eo: 

HÄFT. 8 


Je 
t 


iv 


TT 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 


RES SENS UTGIVES AV 


-SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) KY 

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. NA 
PROFESSORN, FIL. D:Pr HENRIK HESSELMAN. 3 

FIL D:R NILS SYLVÉN, REBAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles 3 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. = = e 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 22 90. 

Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11:72 

f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 
133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av om t 
satser och illustrationer ur tidskriften förhuden därest ej särskilt” tillstånd härtill N 
erhållits av redaktionen. a. 


INNEHÅLL: = (ES Ar 


NORDQUIST, MAGNUS: Några syn- Smärre iakttagelser och PE NR 
punkter rörande rundvirkets in- naturminnen: ; SE 
tumning och verksamheten vid de En acrocona-form av gran (med I RR 
s. k, virkesmätningsföreningarna illustr.) av ERIK WESTMAN .... sid. 628 
(ed:9 TIUSte:) a Nas sola dö ale bre 


sen ver 


sid. 583 , Trävarumarknaden av —M 2 630 - - 


I Skogsadministrationen: RN 
Kungl. förordningar och beslut .. » 631 — 


JACOBSSON, TOR: Om beräkning av | 
| 
| Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 


TillVÄXtprocen tel: sas sor. else aa » 622 


framställningar och yttranden >» 634 
Tjänster och förordnanden —......... >: 644 


NYLANDER, ERNST: Skogsbrandför- : 
säkringen i-Finland =: :.:.r:«sc.e > 625 


Professuren vid skogshögskolan i skogstek- 3 
nologi med byggnads- och avdiknaingstarad 


kungöres härmed till ansökan ledig. 

Beträffande kompetensfordringarna för befattningen hänvisas till Kungl. Maj:ts nådiga 2 
stadgar för skogshögskolan den 5 december 1914 (Svensk författningssamling 1914, n:r 468). 

Sökande må inom trettio dagar, räknat från den 18 augusti 1916, till ordföranden i 
styrelsen för skogshögskolan, Konteramiralen, herr Arvid Lindman, Västra Trädgårdsgatan Fi 
Stockholm, ingiva sin till Kungl. Maj:t ställda ansökan; och har sökanden att sist före ut-: 
gången av den specimenstid, som må bliva av styrelsen bestämd, till styrelsen ingiva merit- St 
förteckning, med bilagda intyg om ålder, frejd, hälsotillstånd, avlagda examina och praktisk 
tjänstgöring, samt utgivna skrifter ävensom vad övrigt sökanden vill AerOpe: till stöd för 
ansökningen. ; | 


HERRAR SKOGSÄGARE, 


som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogs- 
institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning 
platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, 


Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HH. 8. 


Några synpunkter rörande rundvirkets intum- 
ning och verksamheten vid de s. k. virkesmät- 
ningsföreningarna. 


Av MAGNUS NORDQUIST. 


I samma mån som de träförbrukande industrierna utvecklat sig att 
omfatta virkessortiment av väsentligt skilda trädslag och dimensioner, 
varigenom uppstått stegrad efterfrågan och skarp konkurrens om 
de avsevärda kvantiteter råvaror, huvudsakligen i form av sågtimmer, 
sulfit- och sulfatmassaved, props och brännved, som årligen utdrivas ur 
våra skogar, hava särskilt under de senaste åren skogsteknologiska frågor 
av stor betydelse icke allenast för det allmänna utan även för enskilda 
skogsägare och virkesköpare samt för träförädlingsverksamheten trätt i 
förgrunden. Jag behöver blott nämna några spörsmål, som stå på dag- 
ordningen. Dessa äro dels sådana, som på grund av å skilda orter, 
leveransplatser och försäljningsområden lämpligen kunna benämnas lokala, 
såsom rundvirkets rätta aptering, kalkyler över diametergränsen mellan 
olika virkessortiment av ett och samma trädslag, detaljer rörande intum- 
ning av rundvirke m. fl., dels vidare mera allmänna och för olika orter 
likartade frågor, såsom barkningens betydelse vid virkets flottning samt 
i fiskerihänseenden, objektiva undersökningar rörande fastmasseprocenter 
för uppstaplat rundvirke av olika slag, allmänna förhållanden vid intum- 
ning av rundvirke o. s. v., vilka spörsmål emellertid, såvitt jag kunnat 
finna, de flesta ännu icke äro fullt nöjaktigt utredda. 

Man vore nästan frestad på nytt upptaga frågan angående behovet 
av en särskild skogsteknologisk avdelning inom vårt skogliga försöks- 
väsen, för att kunna hoppas få dylika praktiskt betydelsefulla problem 
objektivt och vetenskapligt behandlade, men frågan härom tillkommer 
det ej mig att ventilera. 

På grundval av såväl praktiska som teoretiska studier, jag under ett 
par vintrar varit i tillfälle företaga i ett av dessa aktuella spörsmål, 
nämligen rörande rundvirkets intumning och denna intumnings hand- 
havande av s. k. virkesmätningsföreningar, är det, som jag härmed fram- 
lägger några synpunkter i detta ämne, sådana de framträtt för mig. 


38. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


584 MAGNUS NORDQUIST. 


Olika mätningssätt av rundvirke. 


De olika metoder, efter vilka rundvirket vid försäljning prissättes, 
kunna giva mycket varierande resultat med avseende å den uppmätta 
kubikmassan, så att det i många fall är omöjligt för en virkesförsäljare 
att enbart med ledning av priset bilda sig ett begrepp om den verkliga 
betydelsen av å ett virkesparti bjudet pris. Detta åtföljes nämligen i 
regel av mer eller mindre detaljerade, för olika spekulanter varierande 
bestämmelser angående virkespartiets bedömning och intumning, såsom 
lågkantsmätning, topptumning o. s. v. Jag vill därför söka skärskåda 
några av de olika sätt, som kunna tänkas komma i fråga vid inmätning 
av rundvirke av tall och gran. 

Rundvirkets uppmätning sker antingen i fast eller löst mått. Mätning 
i fast mått verkställes med klave och längdmätningskedja, varefter varje 
enskilt virkesstycke var för sig kan kuberas så exakt, som en dylik ku- 
bering låter sig verkställas under de förhandenvarande tumningsbestäm- 
melserna. Sker rundvirkets inmätning i löst mått, är virket vanligen 
upplagt i staplar eller travar, varvid mätarna med tillhjälp av måttband 
och tumstock möjligast noggrant uppmäta virkesstaplarnas yttre dimen- 
sioner. Givet är, att vid detta mätningssystem en större eller mindre 
mängd luft inmätes, beroende på virkets och staplarnas beskaffenhet. 


Rundvirkets inmätning i fast mått. 


Betrakta vi något närmare uppmätning av sågtimmer av tall och gran, 
torde det vara allmänt bekant, att dessa virkessortiments kubikmassor 
sedan urminnes tider uppskattats efter mätning av diametern i toppen 
samt stockens längd. Kuberingen verkställes enligt formeln för en cy- 
linders volym, nämligen såsom en produkt av basytan och cylinderns 
längdaxel. Cylinderns basyta motsvaras vid timmerkubering av cirkel- 
ytan på den uppmätta toppdiametern och cylinderns axel av stockens 
längd. Då en timmerstock av ordinär längd emellertid ej är cylindrisk 
utan företer en avsmalning, som i likhet med trädets stamform kan ut- 
tryckas med den kända ekvationen 


c+/L 


, 
cC 


3 CK 
pp C.log 


där d och D äro diametrar, c och C konstanter, varierande för olika 
formklasser, och / avståndet från diametern, dd, till trädets topp, inses 
genast, att en allt efter storleken på avsmalningen mer eller mindre stor 
procent av den verkliga kubikmassan bortmätes vid kubering efter topp- 
diametern icke allenast hos sågtimmer utan vid rundvirkessortiment i 
allmänhet. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 585 


Denna bortmätning blir desto större, ju starkare avsmalning virket har. 


Om man bortser från rotansvällningen, såsom varande en mycket varia- 


bel storhet, förtjänar att påpekas, att bortmätningsprocenten vid virkets 


kubering efter toppmått är minst 


Proc.av höjder 
i trädets nedre del, därigenom HEP TE 


att avsmalningen hos träden ökas 
i samma mån, som man närmar 
sig trädens toppar (se fig. 1). 

Professorerna C, METZGER och 
T. JONSON, vilka ingående sysslat 
med trädens stamform, framhålla, 
hurusom trädets stam under kro- 
nan är konstruerad för att i alla 
delar hava lika motståndskraft 
mot vindens böjning, men inom 
kronan konstruerad huvudsakligen 
såsom en kon, varför stamformen 
i sin helhet approximativt kan be- 
traktas såsom sammansatt av två 
rotationsparaboloider, nämligen 
kubiska paraboloiden och konen. 
Då den förra kroppen avsmalnar 
enligt lagen 

d” j. 
SE 


80 


70 


530 


20 


70 


och konen enligt formeln 
d I ONUR 140 
AL 
Pe 
2 i ntuella avsmalningen enligt JONSON 
där dd och D samt / och L be- Fig 1- REGERING € SA J Å 
: : mellan brösthöjd och topp i olika formklasser. 
tyda respektive diametrar och av- 
stånd från toppen, inses utan vi- 
dare, att avsmalningen å rotstoc- 


20 30 40 50 
Froc- av brösthöjdsdioreter 


Formklass 0.60 — — —; formklass 0,70 


formklass 0.80 = + rycka 


kar och å timmerstockar, uttagna under kronorna, är mindre än å stockar, 
apterade inom själva kronområdet. 
gen i trädens övre delar framgår, att virkessortiment av större längder, 
som här uttagas, icke böra inmätas efter toppdiametrarna, så framt man 


På grund av den stora avsmalnin- 


ej släpper fordringarna på en efter dessa diametrar grundad approxi- 
mativ beräkning av den fasta, verkliga kubikmassan. 

I Tidskrift för skogshushållning framlade jägmästare H. WESTBERG år 
1895 en tabell över den kubikmassa, som i stort medeltal bortgår vid 


586 MAGNUS NORDQUIST. 


timrets kubering efter toppmått. Jag anför denna tabell här nedan en- 
dast med den förändringen, att jag inom parentes efter WESTBERGS 
s. k. växtlighetsgrader insatt de ungefärligen motsvarande beteckningarna 
a skogsmarkens boniteter, som numera användas. WESTBERG uppgiver, 
att materialet utgjorts av 420 stycken vindfällda överståndare å Grönbo 
kronopark i Örebro län, vilka apterats till 827 stycken sågtimmer med 
en diameter i toppen av omkring 8 tum (se tab. I). 


Bortmätningsprocenter vid toppmätning av timmer. 


Skoda Il 
Bortmätningsprocenten av verklig kubik- 
massa å 
| Växtlighetsgrad : | 
| (Bonitet) första andra | tredje be ed 
I stocken | stocken | stocken |”"8I82 KUDIE- 
: | massan 
1504 (IT)-SE SN Ir 17,5 34,8 17,9 
| 0,8 (IV) ESOAA | 15,4 22,0 34,7 19,2 
1 OS (MV )ERSES SSE RSA 24,4 == 180 


Enligt JONSON synas motsvarande bortmätningsgrunder, inklusive 


den bortmätta barken, å Malingsbo utgöra i medeltal å timmer från väl- 
växt skog för tall 33 procent och för gram 25 procent-Fevidfenkdel 
provmätningar, som jag själv utförde förlidet år å timmer i södra Norr- 
land med en medeldimension av 8,; tums toppdiameter inom bark och 
17 fots längd, erhöll jag något högre bortmätningsprocenter än JONSON 
men ej så stor skillnad mellan de olika trädslagen. 

Även om man medelst aptering i korta timmerlängder kan högst av- 
sevärt nedbringa skillnaden mellan verkliga kubikmassan och massan, 
erhållen efter toppmätning, kan man dock av det anförda draga den 
slutsatsen, att den vid toppmätning av virke bortmätta massan varierar 
inom rätt vida gränser och i varje särskilt fall fordrar specialundersök- 
ningar rörande olika apteringssätt och avsmalning för att exakt kunna 
bestämmas. 

För att emellertid vid köp och försäljningar undvika kalkylering med 
den bortmätta kubikmassan vid toppmätning, tillämpas sedan flera år 
tillbaka å ett flertal vattendrag s. k. dimensionsnotor, där varje rund- 
virkesdimension återfinnes vederbörligen åsatt ett visst grundpris. Å 
dessa dimensionsnotor angives vanligen toppdiametern inom bark i engelska 
tum och längderna i fot (se tab. II). Dessa notor hava stort existensberät- 
tigande vid sågtimmers köp och försäljningar. Däremot torde desamma 
ej vara av samma betydelse vid leveranser av pappersmassaved atmin- 
stone i långlängder, enär dessa virkessortiment, som nedan påvisas, böra 
försäljas, levereras och inmätas efter mittdiametern. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 587 


Även vid en del avverkningar har jag sett efter samma principer upp- 
rättade dimensionsnotor ligga till grund för beräkning av arbetarnas för- 
tjänster, varvid de emellertid icke vunnit större spridning på grund av 
den stegring, de medföra i arbetet med bokföring och uträkningar. I 
stället har man allt mer och mer övergått att bortsätta drivningsarbetena 
efter visst pris pr kubikfot, varvid kubikmassan beräknas efter toppdia- 
metern vid timmer och vid pappersmassaved alltefter dennas intumning 
i topp eller mitt. I en uppsats i Flottningstidskrift år 1912 framhåller 
också jägmästare G. LUNDBERG med rätta på tal om de olika princi- 


Fig. 2. Massaved i långlängder färdig till intumning. Foto förf. 


perna vid avverkningens bortsättande, att beräkningsgrunden efter kubik- 
mått blir i förhållande till enkelheten den mest tillfredsställande. Den 
mittmåttsberäknade kubikmassan å olika 'sortiment är förmånligare att 
lägga till grund för avverkningens rätta kostnadsberäkning än den topp- 
mätta, enär variationerna för de olika dimensionerna då bliva mindre, 
men mittmåttsmätning torde emellertid av praktiska skäl ej komma att 
bliva tillämpad vid inmätning av sågtimmer, men är däremot enligt min 
mening att föredraga vid inmätning i fast mått av pappersmassaved. 
Anledningen till att sågtimret alltjämt och allt fortfarande intummas i 
toppen torde huvudsakligen vara att söka i det kända förhållandet, att 
all inpostning av timret i sågramarna äger rum efter respektive stockars 


588 MAGNUS NORDQUIST. 


toppdiametrar, och vid uppgörande av sågningskalkyler grunda det över- 
vägande antalet av våra sågverksanläggningar sina beräkningar på det 
tillgängliga timrets toppdiametrar. De senaste årens genom sulfatmasse- 
fabrikationens kombination med sågverksindustrien samt genom stegrade 
träkolspriser avsevärt förhöjda värdena å det egentliga sågavfallet hava 
ej förmått inverka på timrets försäljning och intumning i sådan riktning, 
att en beräkning av stockarnas verkliga kubikmassor med ledning av 
diametermätning å mitten i någon större utsträckning kommit att äga 
rum, utan praktiseras alltjämt toppmåttsmätningen. Enligt mitt förme- 
nande finnes det ej heller någon anledning övergå till mittmätning av 
sågtimmer, så länge som mätningen skall ligga till grund för exakta 
beräkningar angående huvudprodukten vid försågning, det egentliga såg- 
utbytet. Det bör nämligen framhållas, att de olika rundvirkessortimenten 
böra bliva intummade på sådant sätt, att det blir möjligt för virkes- 
köparen eller förädlaren att med ledning av tumningssammandragen bilda 
sig en såvitt möjligt tillförlitlig uppfattning, om vad som vid förädling 
av det intummade virkespartiet i ena eller andra hänseendet kan erhållas. 
Det är med tanke härpå, som jag tror, att en med i övrigt enhetliga 
bestämmelser genomförd toppmåttsmätning av vårt sågtimmer icke låter 
sig utbytas mot något annat slag av intumningssätt, trots att inmät- 
ningen icke giver oss en direkt föreställning om virkespartiets verkliga 
kubikmassa. 

Apteringen av de virkessortiment, s. k. massaved, som finna använd- 
ning i trämasse- och cellulosafabrikerna sammanhänger intimt med gäl- 
lande bestämmelser angående dessa virkessortiments flottning och övrig 
utfraktning ur skogarna. Flottningsbestämmelserna variera i landets olika 
delar, så att exempelvis i Ångermanälven, Ljungan m. fl. norrländska 
älvar sker massavedens flottning i långlängder, under det att kortläng- 
der i regel förekomma å Dalälven, i Mälardalen och å västkusten. 
Återigen i Värmland och Norge sker massavedens flottning huvudsak- 
ligen i långlängder. Givet är, att massaved i långlängder bör intummas 
i fast mått, varvid diameter och längd upptagas å varje enskild massa- 
stock. 

I motsats till vad som var förhållandet vid sågtimret, är det vid in- 
mätning av massaved av vikt, att av tumningsprotokollen åtminstone 
approximativt kunna härleda den verkliga kubikmassan, som står en 
trämasse- eller cellulosafabrik till buds, då däremot en sammanställning 
över virkets fördelning efter de inmätta toppdiametrarna icke vid dessa 
former av virkesförädling spelar samma roll som vid försågning av tim- 
mer. På grund härav är enligt mitt förmenande mittmätning av massa- 
ved i långlängder det. enda mätningssätt, som kan rekommenderas för 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 589 


praktiskt bruk med utsikt att giva ett nöjaktigt begrepp om den till- 
gängliga kubikmassan råvara. Det är icke någon sällsynthet, att man 
påträffar massavedsstockar med en toppdiameter av 3 tum och en längd 
av inemot 30 fot, och dylika dimensioner lämpa sig föga för topp: 
mätning. 

Visserligen har Ångermanälvens flottningsförening utgivit en kuberings- 
tabell för flottgods efter Ångermanälven med bivattendrag, där allt virke, 
således även massaved i långlängder intummas med toppmåttsmätning, 
angivande runt virkes totala kubikmassa i engelskt mått (se tab. III), 
men med hänsyn till de stora variationer i avsmalning, som kunna före- 


Procert 


ESA SAR = 
NN ÅA Sön 
Sör = 


NN 
a SÖ 
; 10 1 4 1 


3 4 5 6 T 38 9 42 


4 


55 Ar VÄSBY RAG SIAT TASTE ISANR ED 
Fig. 3. Den procentuella verkan af mätning i fallande mått å olika diametrar, Fallande 


heltumsmätning — .— .—.; fallande halftumsmätning 


mätning — — — —. 


; fallande kvartstums- 


komma a virke av större längder även inom ett och samma flodområde, 
tror jag, att en dylik kuberingstabell icke kan betraktas annat än såsom 
ett mycket grovt medeltal för hela flodområdet, varav följer, att dess 
tillämpning å vissa bestämda trakter, varifrån virke utdrives, icke med- 
för tillräcklig noggrannhet från träindustriell synpunkt vid härledning 
av storleken å den verkliga kubikmassan å massaveden. 

Det förtjänar emellertid att påpekas, att man ej ens genom den för- 
ordade mittmätningen alltid erhåller lämpligt material för en exakt beräk- 
ning av den för massafabrikationen tillgängliga, verkliga kubikmassan 
råvara, såframt ej massastockarnas form i medeltal håller sig i en form- 
klass omkring 0,70, svarande mot den vanliga rotationsparaboloidens 
formklass, vilken är den enda paraboloid, som exakt kan kuberas såsom 


590 MAGNUS NORDQUIST. 


en cylinder efter diametern å mitten och längden. Ligger massavedens 
formklass under 0,70 erhålles för låg kubikmassa vid kubering efter mitt- 
mått, så att om formen är lika med konens, utgör den efter mittmåttet 
beräknade kubikmassan endast 75 procent av den rätta massan. Ännu 


Exempel på grundprisnota å sågtimmer gällande å Ångermanälven vid 
Granvåg år I1911—1912. 


SKI DR 
= Toppdiameter inom bark i engelska tum 
[= 2 LA ES = T 
a T) I] II | | 
5 5 Il stfoll 6 HH 6 7 Hz 8 HH 8 YI o'ta | 10 llro!f2l] I1 12 I) .x3 Il r4- 1 5 ERROR 
= E NE | | RE ST | 
: zee årrnårn rr åknåknålrnårrl i] ella ell oroar or 
SITES ETR RIS ER IE SIE SIE eSE eRE ÅG NGA Gl GA al Så al GA 
öl JESSE | BEAL | 
15 ||—|25]/—|20]—12511— 1321-142 59 6511—|801—los5ll 113011 zl50ll zl80ol 2lzoll 213011 2190] 31-11 315011 4/—IlI 4/zol| 4/50 
| | | | 
17| 20) 25/-|30] 49 |55 179 851 zlo5l| 1120) 1l55ll 1180) 2/10 21501 21751] 31251] 3152] 4/—] + 651] 4/75!) 5120 
19 ||—l!231/=-|30/—-]40l|—|50 |6s]— 25] zl|—]| zl25)) 1135) 1180 2/05) 2140] 2190] 3120] 31801 4|—II 4!55l] 51201 5 40) 590 
21 | 127] 35 45 60 TE 95 1115) 1140] 1150] 21—l| 21301 21701) 31301] 31601] 4/251 4/50) 5lt5ll 5175 6|—]|| 6160 
| I I I I I 
123] 301l-—1401]—155II—]79 25] 105] z139]] TI55] 1700 21251 21551 3I—] 3172) 40] 41751) slost 5179 6140]] 6165]] 7130 
1251-1250) 22 8olj—l95i] 120) zl45l] zI75)| Tlosi 2150) 21851 31301] 4 of] 41451] 5125 5160j] 61251] 719051) 71351] 3 
27 I--l4oll-lI50ll—-17sll—l90ll zlosil zl351l 1160] 21—1 2120 2180 31151] 3170ll 4/50 418511 517sll 6lx5l| 61851 7170ll Blosll 8175 


Kuberingstabell för flottgods efter Ångermanälven med bivattendrag, angivande 


runt virkes totala kubikmassa i engelska kubikfot. 


S 
2 
I 
N 
I 


Toppdiameter i engelska tum 


107 'Bua 
I p30eT 


I I I I 
3 |3!/21 4 l4!0] 5 Istel 6 1640 | 7 | 72 I8!40 | 9 lotta 10 |ro!/2| 11 | 12 | ENE 
| | | | | | | | | 
0,7 | 0,9 [a | 1738-15 | 2 lose 2 3,6) 4,1] 4,el 5,11 5;el 6,1] 6;7| 7,9] 9,11 10,4/ 11,8] 13,1] 14,71 16,2 
1TN:0S NE [NASN | 2,7 | 2 3,e| 4,1| 4,6| 5,2) 5,8) 6,4| 7,0l 7,6 8,1/ 9,7| 11,2| 12,7] 14,5|16,1|18,1/ 20,0 
13 | 1,1 | 1,4 | 1,7 | 2,1 | 2,4 | 2,8 I 3,3 | 3,9 | 4,4] 5,0) 5,61 6,31 6,9) 7,7) 8,8) 9,01 9,7110,9]13;81 15,1] 17,0) 19,21 21,61 23,9 
151 15Sö1 Ly |C2,0 12551 13,011NS45 | 4,0 | a 5,81. 6,01 16,71 7,5| 8,3] 9,0] 9,81 10,6] 11,51 13,2115,5| 17,7) 20,0| 22,61 25,31 28,1 
17 || 1,6 | 2,0 | 2,5 | 3,0 | 3,5 | 4,1 | 4,8 | 5,5 |- 6,2) 7,0 7,8] 8,7| 9,5) 10,4/ 11,3] 12,31 13,8|15,4| 17,91 20,41 23,0| 26,0| 29.21 32,4 
19 1) 1,9 | 2,4 | 2,9 | 3,5 | 4,1 | 4,8 | 5,5 | 6,3 | 7,1] 8,0) 9,0] 9,8|10,8| 11,8] 12,8] 13,9] 15,1] 17,5|20,2| 23,1] 26,1| 29,2] 33,0 | 36,6 
21 112,2 | 2,7 I 3,3 | 4,0 | 4,7 | 5,4 | 658 | 7,1 | 8,11 9,0110;0 11,0/| 12,1 13,1] 14,4/ 15,61 16,91 19,7] 22,61 25,91 29,31 33,0| 37,0| 41,0 
23 || 2,5 | 3,1 | 3,8 | 4,5 | 5,3 | 6,1 | 7,0 | 8,0 | 9,1| 10,0) 11,0] 12,2|13,4| 14,7|16,0| 17,4] 18,8| 21,9| 25,21 28,8| 32,5| 36,6| 40,9] 45,5 
25 | 2,9 | 3,5 | 4,8 | 5,0 | 5,9 16,9 | 7,9 ; 8,9 | 9,9) 11,11 12,3 13,6 14,81 16,2] 17,61 19,51 20,7 24,1| 27,81 31,71 35,91 40,31 45,1 | 50,1 
27 11358 | 4;0-] 4;8) 5571 0;6 56 | 8,7 | 9,8 | 10,9] 12,2/13,3| 14,81| 16,3| 17,8] 19,4] 21,0| 22,7] 26,4|30,4 | 34,7| 39,3| 44,6| 49,31 53,7 


sämre resultat erhållas, om massavedsstockarna äro, vad man kallar nei- 
loidiska, d. v. s. med konkava sidolinjer. Är formen däremot drygare 
än formklassen 0,70, vilket emellertid är mera sällsynt, erhålles för hög 
kubikmassa enligt mittmåttsmätning o. s. v. Emellertid tror jag, att 
man ej behöver antaga förekomsten av någon mer avsevärd felkubering 
vid mittmätning av långmassaved, då massaveden uttagits såsom själv- 
ständiga trädindivid vid gallringar, vilket däremot med säkerhet äger 
rum å de långmassastockar, som apteras inom kronområdet a större träd, 
där, som ovan framhållits, stamformen är konisk. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 591 


Alltefter bestämmelserna i gällande flottningsförordningar m. m. un- 
dergår massaveden barkning. Även dessa förhållanden inverka på den 
uppmätta diameterns storlek. Så t. ex. kan det ofta hända, att vid 
klavning av rundbarkade massastockar klaven kommer att tangera tvenne 
diametralt motsatta barkränder, varigenom barkmassan antingen blir in- 
mätt och förstorar kubikmassan eller också måste avdragas å diameter- 
måttet efter mätarens subjektiva bedömande. Är massaveden däremot 
genomgaende helbarkad, kan inmätningen utföras mera exakt, vilket för- 
hållande icke saknar betydelse. Enligt jägmästare A. MAASS' under- 
sökningar utgör barkens kubikinnehåll, uttryckt i procent av hela trä- 
dets kubikmassa, de i tab. IV angivna siffrorna. Vid föreskrifter i av- 
verkningsinstruktionerna angående randbarkning stipuleras i regel, att 
halva barkmassan skall avlägsnas. 


Barkens kubikinnehåll i procent av hela stammen med bark. 


Fab La 

| Por. RER från Särna Tall ga Hela 
(ET (OL Lt JG | ras SER fv | SE 

i leta gran Sverige | 

| | | | 

[PRÖRSE sea. ASG ll. 8 SAN | 22 

(ELZ SISEPASA SS | EE TÖS 16 

2 ÖP TSAR | II 14 | 14 

2 ÖV TA ER AU IERIO II30A | 12 


Hittills hava vi betraktat genomskärningsytorna vid respektive dia- 
metermätningar i topp och å mitten såsom cirkelytor. Emellertid är 
det mera i undantagsfall, som dessa genomskärningsytor äro matematiskt 
cirkelrunda. Oftast utbildas på grund av de härskande vindarna ellip- 
tiska genomskärningsytor med den minsta diametern vinkelrätt mot den 
rådande vindriktningen. Även andra förhållanden, såsom förekomsten 
av kvistar och tekniska skador, ojämn bark m. m., kunna bidraga till 
att vedkroppens genomskärningsytor bliva mer eller mindre oregelbundna. 

Vid praktiska intumningsarbeten kan man ej betjäna sig av SIMPSONS 
formel för beräkning av genomskärningsytor, varvid man på lika av- 
stånd, 4, uppdrager vinkelräta linjer mot den största diametern, upp- 


mäter bredderna 6,, ö,, 63, .-- ö,, samt erhåller ytan, G, ur ekvationen 
a + 
RR Ort Baa) + 2 (ör BL Ba Re + 6,2) 


ej heller genom att å papper skaffa sig en kopia av den oregelbundna 
genomskärningsytan och sedan med tillhjälp av en planimeter exakt 
beräkna ytans storlek. Med ledning av ellipsens ytformel, där ytan, £, 
beräknas ur ekvationen 

== Ao, 


592 MAGNUS NORDQUIST. 


där a och 4 betyda ellipsens halvaxlar, kan man ännu mindre nå målet 
att ungefärligt beräkna en oregelbunden genomskärningsyta, emedan 
man ur en med tillhjälp av måttband företagen omkretsmätning ej kan 
utfinna summan av a och 6. 

Vid förekomsten av genomskärningsytor av oval form kan man för använd- 
ning av cirkelytetabeller antingen taga medeltalet av de efter största och 
minsta diametrarna uträknade cirkelytorna eller också vid mätningens utfö- 
rande genast taga medeltalet av största och minsta diametern och sedan vid 
eventuell kubering uppsöka de häremot svarande cirkelytorna, vilket senare 
förfarande i regel praktiseras vid timmer- och massavedsmätningar i fast 
mått. Bägge metoderna giva för höga resultat, nämligen, som man med 


-— 


en enkel räkning kan visa, den förra : (D—d)” och den senare ett hälften 


Zz 
så stort fel eller 16 (D—Ad)”, förutsatt att de uppmätta genomskärnings- 


ytorna äro exakta ellipser. Forstmästare G. WESSLÉN uppgiver, att om man 
vid timmertumningar endast inskränker sig att uppmäta den mindre dia- 
metern, d. v. s. verkställa mätningen på s. k. låg kant, erhålles omkring 
5 procent för lågt resultat, under det att motsvarande procent för högt 


! Att ekvationen för ellipsens omkrets ej är lösbar med avseende på a + b, kan visas 


på följande sätt. Man har 
KIEENRRCOSILNOCDA — 0" SIN, VATav 
dx = — a sint dt och dy = b cost dt. 


Om S är ellipsens omkrets, erhålles 


i) PTE see) VETE 


där SEN = 


NIA 
NIA 


d. v. s. £ är ellipsens numeriska exentricitet. 


Genom utveckling och integrering, erhålles 


2 
2 4 
Fe fA EN go ta NR je eller 
a 2 
4 
O 

ee =E (5); BES (C 2): TRES - = )2 et ) eller 
4 2 2 2 4 204 ATG 


Stan - (re (3 a (5: Ex ) VAR + 


Härav synes, att £ och således ej heller summan av a och »b låter sig lösas ur ekva- 
tionen för ellipsens omkrets. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 593 


resultat å kubikmassan erhålles vid mätning å hög kant. Härav fram- 
gar, att det är av vikt att taga medeldiametern, då genomskärningsytorna 
visa sig vara ovala. 

Bortse vi från de fordom och mångenstädes ännu förekommande s. k. 
lufttumningarna, varvid diametern vid intumningen helt obefogat anteck- 
nades till en eller annan tum högre än den i verkligheten var, återstår 
endast att något närmare beröra tumning i s. k. fallande och stigande 
mått samt s. k. mätning närmast streck. 

Den vanligast förekommande tumningen sker i fallande mått, varvid 
närmast lägre full måttenhet upptages. Härvid är det av stor vikt för 
aåstadkommande av en för alla parter rättvis virkestumning, att måtten- 


Foto förf. 
Fig. 4. Massaved i 3-meters längder upplagd i staplar för inmätning i löst mått. 


heterna vare sig det är fråga om diameterupptagning eller längdmätning 
tagas så små, som det över huvud taget från praktisk synpunkt är möj- 
ligt, ty ju mindre måttenheter, som väljas, desto mer kubikmassa in- 
mätes. Om t. ex. en stock håller 73/, tum i topp inom bark och be- 
finnes i längd vara 17 fot och 11 tum, således i det närmaste 18 fot, 
och gällande intumningsbestämmelser påbjuda mätning i fallande heltum 
och fulla alnar, bortmätes fa tum: eller 10,7 procent på diametern samt 
12,0 procent på längden eller 36,9 procent på stockens inmätta massa. 
Hade i stället föreskrivits mätning på fallande kvartstum och hela fot, 
hade ingenting blivit bortmätt å diametern och endast 5,4 procent på 
längden, svarande mot lika stor procent å massan. Det bör i detta 
sammanhang påpekas, att ett mätfel å längden åstadkommer ett procen- 


594 MAGNUS NORDQUIST. 


tiskt sett lika stort fel å kubikmassan, under det att ett fel å en upp- 
mätt diameter giver upphov till ett i det närmaste dubbelt så stort fel 
å motsvarande cirkelyta och följaktligen också på kubikmassan. 

Vid mätning i stigande mått upptagas närmast högre måttenheter, men 
torde detta mätningssätt sällan tillämpas i praktiken. 

Många personer framhålla mätning närmast streck, d. v. s. upptagning 
av det mått, som är åsatt närmaste måttenhet, såsom den mest rättvisa 
mätningskutymen, men i anledning av de eventuellt förefintliga, här nedan 
sammanställda plusfelen, som såvitt möjligt böra motverkas, på det att 
virkesköparen skall kunna vara fullt säker på att i varje fall erhålla minst 
den enligt tumningen uppgivna virkeskvantiteten, kan mätning närmast 
streck ej förordas vid rundvirkesmätningarna. Däremot förefaller det mig, 
som om tillämpandet av ett mätningssystem med fallande tumning och 
med små måttenheter samt i händelse av ovala genomskärningsytor med 
medeltalstagning av största och minsta diametrarna såsom ur alla syn- 
punkter lämpligast. 


För höga resultat erhållas vid intumningen: 

1. Genom avrundning uppåt. 

2. Genom mätning på hög kant. 

3. Genom att beräkna alla genomskärningsytor såsom cirklar. 

4. Genom att taga diametermåtten snett mot virkessortimentens längd- 
axlar. 

5. Genom att taga diametermåtten på upphöjningar, såsom bark, 
kvistar m. m. 

6. Genom att ej tillräckligt hårt trycka klavarnas skänklar till veden. 

7. Genom att i ej tillräcklig grad sträcka längdmätningskedjan. 


För låga resultat erhållas däremot: 

1. Genom avrundning nedåt. 

2. Genom mätning på låg kant. 

3. Genom inmätning av den s. k. stötfoten. 

4. Genom användning av s. k. mätsticka, därigenom att en korda i 
de flesta fall uppmätes i stället för diametern. 

5. Vid användning af klave, som fjädrar sig. 


Skulle jag på grundval av ovanstående angiva några allmänna syn- 
punkter vid inmätning i fast mått av sågtimmer samt massaved, bör föl- 
jande framhållas: 

1. All virkestumning skall ske å leveransplatsen. 

2. Alla virkespartier skola genom leverantörens försorg vid intumningen 
vara väl befriade från is och snö, så att besiktning av virket kan äga rum. 


595 


ra. 


INTUMNIN( 


RUNDVIRKETS 


RÖRANDE 


SYNPUNKTER 


o 


NAGRA 


KE SE | 62 1€ 4z | fz)EE |6z|Sz|4e |) Ez] 6rNrE | Zz) €z) sz) 12) 41162 |Sz )rz |Ez |6x]|S1)Sz | 12 |4r 161 Jen 6 S 14 IP | TLA! 
| | | | | I 
OM IGE lfe]ee 6z.| SzISE | IE 9z 162 +tz | oz EE 8z | be | 4z zz) gr IE 192 lzz Irz loz 511192 | zz 41 loz I9r ler Er 16 IS Ig IF lo lnEr 
lEb IgE | €££ l9€ I1€ | Le l8E | £€ I ge hrE |Lz ee ISE of 92 67 bz | oz EE |gz £z |4z lzz IL1)gz | €z |61 lzz Lr Ex |Pr 16 |S 16 IF lo INA: 
Lv iP I 9€ Jor IE | 6z IR | 9€ lof IFE I oflbehse I Efi er | z€ | Lz I zz 9€ lo€ |Sz l6z Ibz 61 10€ | Sz loz Ibz !61 HI G.I OTIS 6 IE IS pin 
IS IS 16E€ Ibb Ig€ I zE IS: | 6€1€€ IgE | zE | Az ler 19€ | of SE 162 | bzl6E EE ILelzf Ike re EE | Le I1z IL Ir 91191 lor] S lor IS |o II ,o | 
| | | | | | | | 
45 1oS | Ev 6r |EV I 9E10S | Eb l9E ER | 9€10€ gr |6E€ =E |6€)€E) Lz ER |9€ |o€ |9€ lof |£z I9E | o€ |Ez lof Ibz LI I4T TT IS TT 9 KO IO 
| | | | | | | 
tg Il9$ I gb l9S I6P | IR 195 I gb | ob lör | IV I PENzS | br | LE SP | LE of gr lor IEE IP +E I4z ob EE |92 IHE Lö lo ör lar IS lErl9 Io In8 
| | | | | 0 | 
EL Iv9 ISS ]59 195 | 4blbg | SS | 9r 195 | Lv | 6£165 |oS | It) 29 | ER) SEISS lgr I4E |4R l6E I1€ lor] 4€ 162 |6€ I1€ [zz Er) 5 ISA fo lab | 
48 ISL | v9]84 49 |95]SL | F9]€5]49 [95] 9ov]p4 165 gr 29119] 18/79 (€S [E+ 195 lov J9E [ES Ev [£E lov 19 4 Ez vr] S lär)6 Io Jug 
901116 | 44196 lzg | 69116 I 44 I b9 lg 169 | 95 bg 1485 9 €9 | oS5 44 IF9 IIS 69 195 Ibb IIF9 15 16€ 195 Ibb Iz Le 91 lea (4 [SH 
| | | | | | | | | | | | 
g9Er1l4111 66 ISzil4or1) 68 411166 | 18 401168 | z4 801106 | zt | 86 | 18 | 9 SEE z4 195 I18 | F9 I84 lz4 95 Ib pe 161 SEA SKOR 
| | | I | | | I | | | | 
SAN als fed E — - E FE E 24 | ES SUNE EX [area os a | lg 1 EES 
AR RER RER REER5BEREERRERREEE 
EE RR EE EA EE AR EE EE er a a a EE AR EE EE GE ER ER) 
SER EA EE EEE EN EN EEE AN SE EE RE | ER EES a RE 
i S Rn VG 1 6 | KR) 6 NEN S | | & II så | OR få GA | I | 8 Hl å 
apuej | E apue| Zz pue| le | apuej E apue[ E pure E | apuel 5 apuej = | apuel E apue| E apuel | E apuej |. pls 
FL ER ES ER ES ER EE RE EE ER EN ER ES REN Se FEN EE | ene 
u1I213wetp | uIa1lawerp ulI21awerip u1213weIp I) UO1212wrip [PER ETL00:300] uisjauwretp | uoowerp | ul223weIp uI2lawuetp 1939weip | u133aweIp -€BIpP | 
| -sjuexBej | -[2pawu -SJuexY3r|] -Ppawu | -SJUeBe| -[2p2wu -SJUE BE] -[2p2wu -SJUEABE| -[2pauwu -Sjueq3ej | -[2pawu 
paw | paw | pau pau | pau po pau paw paw paw pa pau PE 
== | | — —— — I lg = SI =) -doY | 
| hllia. silv | ak ul nd | 
| = - = ES ugpnu ed | 
| :ze ddoy fn nu ueg uaduupewsar yvo fuaddol I 
'NJTISSIM DI 194 'A QI 


”JINS UJZZUIUJPW Pp "JOwwIN 
IEWudoY & eSSeW JIFLUIIOQ AR UIHIJJIOJS EYSIJUJI0OId Uap JAAQ IgE 


596 MAGNUS NORDQUIST. 


3. Virkets märkning och eventuella vältning skall utföras av manskap, 
som anskaffas och avlönas av leverantören. 

4. Allt virke skall befinna sig inom de i de olika köpkontrakten fast- 
ställda gränserna för minimi- och maximidimensioner, och bör det åligga 
tumningspersonalen att ej inmäta annat virke. 

5. Befinnes virket vid den före tumningen skeende besiktningen vara 
behäftat med felaktigheter, avkortas virket å diameter eller längd, såframt 
ej vrakning måste äga rum. 

6. Själva klavningen av diametrarna bör ske med noggrant tillverkade 
stålklavar, graderade alltefter mätningskutym å fjärdedels tum eller halva 
centimeter, varjämte klavarna böra förses med regelanordning, så att det 
blir möjligt för mätaren att i låst tillstånd afläsa klaven, såsom i hän- 
delse av yrväder eller i övrigt dåliga belysningsförhållanden. 

7. Förekomma ovala genomskärningsytor å virket, bör medeldiametern 
upptagas, i annat fall mätes virket, sådant det ligger, mätarna dock oför- 
hindrade att i och för besiktning vända på virket. 

8. Längdmätningarna böra utföras å varje virkesklamp samt med en 
längdmätningskedja, uppdelad i fot eller halvmeter. Tunna, ej tänjbara 
kedjor äro lättare att hantera än stålmåttband eller måttband av väv. 

9. Alla längdmått tagas från snedden på virket, varigenom den s. k. 
fällskyran ej inmätes. 


Speciellt vid inmätning av sågtimmer bör iakttagas: 

1. Mätlaget bör bestå av två tummare, en vid vardera ändan av vältan, 
samt en skrivare. 

2. Sågtimmer bör inmätas efter diametern i toppen inom bark samt 
i fallande kvartstum eller fallande halvcentimeter. Vid grövre dimen- 
sioner, såsom f. o. m. 11 tums toppdiameter, kan sågtimret inmätas i 
fallande halvtum eller hela centimeter, om dylikt mätningssätt åstundas 
från enkelhetens synpunkt. 

3. Längdmätning sker i fallande hela fot eller halva meter. 

4. Å varje timmerstock bör en s. k. stölfot avräknas vid intumningen. 
Denna bör i de längre och svårflottade vattendragen vara 6 tum, i alla 
öfriga fall 3 tum. 

5. I övrigt gälla vid intumning av timmer de detaljbestämmelser, som 
äro stipulerade vid leveransernas kontrakterande. 


Vid inmätning av trämasseved samt sulfit- och sulfatmassaved iakttages: 

1. Pappersmassaveden bör inmätas av en tummare, två längdtagare 
och en skrivare. 

2. Diametermätningen bör ske på mitten i fallande kvartstum eller fal- 
lande halvcentimeter. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 597 


3. Pappersmassavedens längdmätning bör ske i fallande fot eller i fallande 
halvmeter. 

4. I övrigt iakttagas vid intumningen de fordringar och bestämmelser 
a olika slag av pappersmassaved, som stipulerats i respektive köpkon- 
trakt. 


Rundvirkets inmätning i löst mått. 


De rundvirkessortiment av tall och gran, som förekomma till intum- 
ning i löst mått efter flottlederna och vid järnvägarna, äro huvudsakligen 
sulfit- och sulfatmassaved samt props och kolved. TI de flesta trakter av 
vårt land förekommer emellertid såväl propsen som kolveden ilänglängder, 
varvid inmätningen sker styckevis med angivande av diameter och längd, 
efter i huvudsak samma principer, som anförts angående långmassaveden. 
Då ej heller några väsentliga skiljaktigheter uppstå vid dessa sortiments in- 
mätning i löst kubikmått i jämförelse med pappersmassavedens inmätning, 
anser jag det icke erforderligt att ingå på någon speciell behandling av 
förhållandena vid uppmätning i löst mått av props och kolved, utan gäller 
härom i tillämpliga delar, vad som från inmätningssynpunkt kommer att 
anföras om pappersmassaveden. 

Förut har jag framhållit, att pappersmassavedens aptering i lång- eller kort- 
längder i regel dikteras av de i skilda vattendrag gällande bestämmelserna 
angående flottning av småvirkesdimensioner, men även a orter, där veden 
i händelse av flottning hugges i långlängder, påträffas emellertid massa- 
ved i kortlängder, varierande i längd till omkring 12 fot eller 3 meter, 
nämligen överallt varest veden uppköpes och fraktas å järnvägarna. Man 
bör nämligen observera, att den fasta virkesmassan i staplad massaved 
är större, då längderna å veden äro mindre, än då de äro större. Att 
det därför i regel är möjligheten att kunna lasta mesta möjliga fast kubik- 
massa inom den tillåtna lastningshöjden å järnvägsvagnarna, som fram- 
tvingat massavedens aptering i kortlängder, där dylika annars ej före- 
komma, säger sig självt. 

Den fasta kubikmassa, som förefinnes å ett visst uppmätt rymdmått, 
uttryckes vanligen i procent av det lösa måttet och benämnes fastmasse- 
procenten. Denna blir ju mindre, desto längre, krokigare och kvistigare 
den upplagda veden är, samt desto sämre tillredning och stapling verk- 
ställts. I allmänhet kan man dessutom säga, att låga travar innehålla 
relativt mindre fast kubikmassa än höga, vilka senare genom hoppress- 
ningen mot bottnen av det överliggande virket falla tätare i måttet. 
Samma är förhållandet med rundvirkesstaplar, som under någon tid fått 
stå och torka. 

Bortse vi från barkens fasta volym och betrakta uteslutande själva 


598 MAGNUS NORDQUIST. 


vedens fastmasseprocent, är det givet, att denna blir minst i staplar, be- 
stående av obarkat virke, och störst, när virket är helbarkat. Rörande 
dessa förhållanden har WESSLÉN framlagt några intressanta uppgifter, 
och han lämnar bland annat nedanstående vedfastmasseprocenter för 
olika diametrar, längder och barkningssätt hos väl tillredd och uppstaplad 
massaved (se tab. VI). 


Fastmasseprocent ved utan bark å väl 
staplad massaved. 


Ile, VAL 
He Helbarkad || "Randbatkad Ob 
Diam. || A Å I 
1 ENE 3 ANT | AMI 3 4 
tum. | 
meter lång ved 
I I | KH 
| | 
3—4 || "74 | 721) 70 )) 70) 66632 KOR 
TT OM ÖN ES ERE ET | 69 || 68 | 67 | 67 
Zn NETSTATIONEN RES 


Från praktisk synpunkt räknar man med 67 procents fast massa å 
obarkad massaved, 70 procent å rundbarkad samt 75 procent å helbarkad 


as 0 


Fig. 5. Schematisk framställning av en stapels sidoyta å sluttande mark. 


massaved, väl tillredd och staplad samt med en medeldiameter av mellan 
5 och 6 tum å mitten och en medellängd av 10: eller 12 fot. 

Inmätning i löst mått av virke av större längder än 12 fot eller 4 
meter torde icke böra få förekomma, utan bör intumning i fast mått då 
äga rum. 4 

Virkesstaplarnas rymdinnehåll erhålles genom multiplikation av vedens 
längd samt stapelns längd och höjd, varvid alla mått böra tagas i samma 
system. Vid mätning av stapelns höjd bör noga observeras, att denna 
mätes vinkelrätt mot längden. Ligger stapeln i en sluttning, få således 
ej två sidor av stapeln anses såsom respektive höjd och längd, ty här- 
igenom erhålles felaktigt resultat. 

Om stapelns längd och höjd (se fig. 5) betecknas med respektive / och 4, 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 599 


så blir stapelns verkliga sidyta, Y, enligt ytformeln för en parallellogram 
VEM 


Betecknas emellertid lutningsvinkeln med «a och uttryckes stapelns sido- 
yta, Y,, felaktigt såsom en produkt av de två sidorna, erhålles 


Härav erhålles vidare genom ekvationens division 


NG COS UA 
22 WES eg 
VA I 
eller 
é va 
Y, = —, 
COS a 


varav, enär 

lo| <cose < | 
synes, att den sidyta, som erhålles genom uppmätning av den lutande 
stapelns sidor, alltid blir större än den verkliga sidytan, och ju större, 
desto starkare sluttningen är. 

För att inmätningen skall kunna ske så korrekt som möjligt vid leverans 
av massaved i löst mått, är det av vikt, att krokig och icke kvistad ved samt i 
övrigt virke, behäftat med för frisk ved ej tillåtna felaktigheter, icke samman- 
blandas med felfri ved, enär det blir mycket svårt att vid inmätningen 
fixera storleken å det avdrag i kubikmassa, som i motsatt fall skall äga 
rum. Vid inmätning i löst mått kan nämligen ej avdrag göras å varje 
enskilt vedstycke, utan måste detta ske i klump för varje uppmätt stapel, 
men naturligtvis först sedan en noggrann bedömning av virket ägt rum. 

Följande allmänna synpunkter böra i anledning av nu omnämnda för- 
hållanden iakttagas vid inmätning av pappersmasseved i löst mått: 

1. Mätningen utföres av två man och medelst uppmätning av virkes- 
staplarnas längd, den vinkelrätt häremot svarande höjden samt massa- 
vedens längd. 

2. Staplingen bör vara verkställd å stadiga underlag, och bör veden 
såvitt möjligt vara upplagd i två meter eller sex fot höga, väl travade 
staplar samt med endast en längddimension i varje stapel. 

3. Undermålig eller krokig ved får icke sammanblandas med fullmålig 
och rak ved utan skall uppläggas i särskilda staplar. 

4. Samma gäller virke med genomgående röta, torrt virke med ytröta 
eller i övrigt rötskadat virke. 

5. Om staplarna äro illa upplagda eller innehålla undermålig, dåligt 
kvistad, krokig eller rötskadad ved, skall mätaren uppskatta de härigenom 


39. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


600 MAGNUS NORDQUIST. 


uppkomna tomrummen och för desamma göra avdrag från den uppmätta 
kvantiteten. 

6. Pappersmasseved, upplagd i löst mått, inmätes senast inom 30 dagar 
efter av leverantören eller dennes ombud i behörig tid gjord anmälan 
om inmätning. 

7. Det bör åligga virkesleverantören att bekosta nödig hantlangning 
för virkesstaplarnas befriande från snö och is vid inmätningen samt för 
virkets märkning. 

8. I övrigt iakttagas vid inmätningen gällande detaljbestämmelser vid 


Foto förf. 
Fig. 6. Insnöad massaved, upplagd för inmätning i löst mått. I och för besiktning och 


inmätning måste virkesstaplarna genom leverantörens försorg befrias från is och snö. 


leverans av trämassse- samt sulfit- och sulfatmassaved i orten angående 
de för de olika virkessortimenten skilda fordringarna i barknings-, dimen- 
sions- och kvalitetshänseenden m. m. 


Virkesmätningsföreningarnas organisation och 
verksamhet. 


Fordom ansågo virkesköparne och virkesförädlarne såsom den natur- 
ligaste sak i världen, att de antingen själva eller genom ombud voro 
nödsakade avresa till den s. k. avvältningsplatsen, dit deras köpvirke 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 601 


eller från egna skogar drivna virkessortiment blivit framkörda, i och för 
verkställande av virkets besiktning och intumning, och många torde det 
finnas, som ännu äro anhängare av detta förfaringssätt och även tillämpa 
detsamma. Härvid måste varje bolag eller person, som antingen från sina 
egna skogar utdriver eller uppköper rundvirke, hava egna tummarelag, som 
utföra tumningarna i enlighet med dem tilldelade speciella instruktioner, 
i allmänhet mycket varierande för olika köpare. Som en naturlig följd 
härav uppkomma emellertid ett flertal olika instruktioner rörande ford- 
ringarna å varje speciellt virkessortiment efter ett och samma flodom- 
råde, vilket i sin tur bidrager till fullständig förbistring i såväl köp- och 
försäljningskutym som mätningssätt. I synnerhet blir detta märkbart 
a orter, där konkurrensen om rundvirket är skarpt framträdande, såsom 
exempelvis å vissa trakter i Norrland samt i Värmland o. s. v. Det 
är givet, att dessa förhållanden icke bidraga att bringa ordning och 
reda vid rundvirkets intumningar och ännu mindre i principerna för 
virkesaffärernas uppgörande. 

Då, som vi veta, virkesposter tillhörande olika personer eller bolag 
ofta förefinnas i närheten av varandra å samma vattendrag, händer det 
vid tillämpning av systemet med egna tummare icke så sällan, att flere 
tummarlag äro nödsakade företaga kanske långa och dyrbara resor till 
ett och samma ställe för att intumma blott en så ringa mängd virke, 
som ett av lagen kunnat medhinna på exempelvis en dag. En dylik 
organisation bidrager ej att nedbringa utgifterna för virkets intumning. 
Dessutom erhålla varken säljare eller köpare den minsta garanti, att 
tumningen verkligen verkställes med den omsorg, noggrannhet och opar- 
tiskhet, som erfordras vid det betydelsefulla tumningsarbetets utförande. 

Å andra sidan ligga vissa fördelar i systemet med egna tummare, 
nämligen bland annat, att tumningen i regel kan utföras oftare å en och 
samma plats, varigenom mindre arbete åtgår för virkets befriande från 
Snö 0. S. v., varjämte större möjlighet förefinnes att dirigera tumnings- 
personalen alltefter förhållandena till de olika platser, där virke framkörts 
och gjorts i ordning för intumning åt den person eller det bolag, som 
förfogar över det ifrågavarande tummarelaget. Speciellt vid egna av- 
verkningar användas vidare ofta samma personer till kontrollanter, apte- 
rare och tillsyningsmän vid avverkningarnas utförande, under det att 
endast en eller annan dag i veckan anslås till virkesinmätningar. 

Emellertid har under de senaste årtiondena frågan angående ett lämp- 
ligt och objektivt ordnande av intumningen av såväl salubjudet virke 
som virke från egna drivningar varit ett framträdande diskussionsämne 
bland intresserade kretsar inom ett flertal flodområden i vårt land, men 
icke allenast i Sverige utan även i Norge och Finland. De förslag. som 


602 MAGNUS NORDQUIST. 


uppkommit, i avsikt att förebygga en fortsatt utveckling av det minst 
sagt oregelbundna och varierande sätt, på vilket intumningarna bedrivits, 
och varav såsom konsekvens uppstått föga tilltalande former i rundvirkes- 
handeln till skada för såväl leverantörer av virke som köpare, togo så 
småningom fasta former och resulterade slutligen i bildandet av s. k. 
virkesmätnings- eller tumningsföreningar, varav det för närvarande finnes 
fyra i verksamhet i vårt land, nämligen Ångermanälvens tumningsför- 
ening, stiftad redan år 1892, Värmländska inmätningsföreningen, stiftad 
är 1910, samt Sundsvalls virkesmätningsförening och Umans tumnings- 
förening, dessa båda i funktion sedan hösten 1915. 

Jag har haft tillfälle att under ett par vintrar deltaga i virkestumningar 
av såväl köpvirke som s. k. eget rundvirke efter ett flertal vattendrag, 
där intumningsföreningar saknas och även någon tid följt arbetet vid ett 
par inmätningsföreningar, dels i Sverige, dels i Norge, varigenom det 
blivit möjligt för mig göra jämförelser. Redan nu måste jag därför 
framhålla, att dessa jämförelser till alla delar utfallit till fördel för in- 
mätningsföreningarna och deras verksamhet. 

Genom vänligt tillmötesgående från samtliga herrar chefer för våra 
tumningsföreningar har jag blivit satt i tillfälle taga del av förening- 
arnas stadgar och mätningsinstruktioner, varför jag anhåller få frambära 
mitt tack. 


Inmätningsföreningarnas uppgift. 


I största korthet kan man säga, att huvudsyftet med tumningsfö- 
reningarna är att vid all inmätning av såväl salubjudet rundvirke som 
virke från egna skogar inom varje område, där respektive förening har 
sin verksamhet förlagd, söka åstadkomma en enhetlig och korrekt in- 
tumning samt även såvitt möjligt minskade tumningskostnader. 

För skingrande av den missuppfattning om inmätningsföreningarnas 
ändamål, som på flere håll gör sig gällande, är det av vikt att framhålla, 
att dessa föreningar icke äro några sammanslutningar med avsikt att 
åt sina föreningsmedlemmar inköpa virke och därvid söka nedpressa 
priserna och utestänga konkurrens, utan är föreningarnas uppgift en- 
dast att åt sina respektive föreningsmedlemmar efter anmälan intumma 
av dem själva inköpt eller avverkat virke. Därigenom att alla tum- 
ningsföreningar i sin tjänst anställa fullkomligt ojäviga personer, vilka 
äro strängeligen förbjudna att befatta sig med virkesinköp, för vems 
räkning det vara må, kan man förvänta, att virkestumningarna skola ske 
på ett fullt opartiskt sätt, varigenom tumningsföreningarnas verksamhet 
komma att lända såväl till leverantörers som köpares fromma. 

Virkesinmätningsföreningarna kunna och böra icke hava något annat 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 603 


mål än rättvisa åt båda hållen, vilket också är grundtanken vid dessa 
institutioners bildande. 


Mätningsföreningarnas organisation. 


Vid organiseringen av inmätningsföreningarna uppställer sig frågan, 
huruvida föreningarna böra utgöra en sammanslutning endast av per- 
soner, som uppköpa eller förädla rundvirke efter det flodområde, där 
föreningen kommer att hava sin verksamhet förlagd, eller om i ifråga- 
varande tumningsföreningar även skogsägare och leverantörer av virke 


Foto förf. 
Fig. 7. Timmertumning vid Värmländska inmätningsföreningen. Mätningslaget består av 
två tummare och en skrivare. Dessutom äro närvarande en representant för leverantören 


samt fyra handräckningsmän. 


böra beredas medlemskap med ty åtföljande säte och stämma i för- 
eningarnas angelägenheter. Granskar man de olika inmätningsförening- 
arnas stadgar, skall man finna, att i Sverige genomgående tillämpats 
den förra principen vid dessa föreningars organisering, under det att 
man i Norge, såsom exempelvis är förhållandet vid Glommens tommer- 
maaling, d. v. s. den förening, som handhar virkesinmätningen efter 
Glommens flodområde, tillämpat den andra principen och följaktligen 
även berett skogsägarne och virkesleverantörerna medlemskap i inmät- 
ningsföreningen. 


604 MAGNUS NORDQUIST. 


I "stadgarna för exempelvis Värmländska inmätningsföreningen heter 
det i andra paragrafen, att till medlem av föreningen kan antagas var 
och en, som inom Värmlands län förädlar eller där uppköper rundvirke 
av furu och gran, och som till föreningens styrelse gjort skriftlig ansökan 
om inträde i föreningen. Samma princip finnes uttalad i samtliga våra 
mätningsföreningars stadgar. 

Betraktas åter bestämmelserna om medlemskap och styrelse i Glom- 
mens temmermaaling finna vi, att denna förening är en gemensam or- 
ganisation av såväl skogsägare som köpare och säljare av rundvirke efter 
Glommens flodområde med ändamål att åvägabringa en för bägge parter 
fullt betryggande och likartad inmätning av detta rundvirke, i det att 
mätningen skall verkställas av gemensamma tummare. I stadgarna heter 
det vidare, att föreningens angelägenheter skola handhavas av en sty- 
relse på åtta personer, i vilken två ledamöter och två suppleanter skola 
utses av sågtimmerköpare, ytterligare två med två suppleanter av köpare 
av cellulosa- och trämasseved, varjämte ledamöter i Glommens skogs- 
ägareförening välja fyra medlemmar i styrelsen med var sin suppleant. 
Denna organisationsform genomfördes i Glommens toemmermaaling år 
1911. Allt sedan år 1909 hade föreningen varit i verksamhet såsom en 
sammanslutning enbart av köpare av rundvirke, men då det från skogs- 
ägaresynpunkt uppstod stark opposition mot denna förening, genom- 
fördes den omorganisation av föreningen, varigenom man på ovan antytt 
sätt beredde skogsägarne tillfälle till medlemskap samt representation i 
styrelsen till samma antal som virkesköparne, under det att utgifterna 
för föreningens verksamhet såsom i Sverige alltjämt fördelas å dessa 
senare i proportion till var och ens inmätta virkeskvantiteter. På lik- 
nande sätt äro, som ovan framhållits, numera även de flesta övriga 
tumningsföreningar i Norge organiserade. 

För att taga ställning till dessa två principiellt vitt skilda organisa- 
tionsformer av inmätningsföreningar, blir det erforderligt att ytterligare 
framhålla några synpunkter. 

Ett obestridligt faktum är, att virkesleverantörerna hava sina särskilda 
intressen, såväl som köparne sina. Dessa två slag av intressen äro 
emellertid i de flesta fall konträrt motsatta, så att exempelvis en skärp- 
ning i fordringarna å de intummade virkessortimenten, huru befogad eller 
obefogad denna kan vara, ej bliver mottagen med särdeles stor glädje 
av en virkesleverantör, då däremot köparen i regel ej har något att 
anföra häremot, såframt ej såsom konsekvens av skärpningen en så stark 
prisstegring å virket äger rum, att fördelen med den skärpta bestämmelsen 
negligeras. Mera sällan torde vilken inmätningsreform som helst till en 
början mottagas med tillfredsställelse av leverantörerna, ej ens om säl- 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 605 


jarna i realiteten ekonomiskt komma att förtjäna på reformen. Om det 
därför organiseras en virkesmätningsförening efter liknande principer som i 
Norge, där leverantörer och skogsägare beredas lika stort inflytande å 
föreningens beslut, som tillkomma virkesköpare och virkesförädlare, löper 
man utan tvivel den stora risken att med svårighet kunna verkställa 
nödiga reformer, även av mindre betydelse, i akt och mening att erhålla 
fullt ändamålsenliga bestämmelser, efter vilka virket skall köpas och inmätas. 
Dessutom är det enligt mitt förmenande alldeles givet, att mätningsre- 
former av större betydelse, förorsakade av den alltjämt fortgående ut- 
vecklingen inom de träförbrukande industrierna, komma att i sådana 
mätningsföreningar, där leverantörer beredas medlemskap, stöta på starkt 
motstånd av den ena eller andra anledningen, och följaktligen deras 
genomförande äventyras. 

Med all aktning för den enhetlighet och noggrannhet, varmed virkes- 
intumningarna utfördes vid mina besök vid Glommens inmätningsföre- 
ning, tror jag emellertid, på grund av vad jag ovan anfört, det icke 
är lämpligt att, såsom man gjort i Norge, biträda virkesleverantörernas 
önskningar om bildandet av gemensamma inmätningsföreningar, mot vars 
organisation och arbete många praktiska svårigheter måste resa sig i 
vårt land med dess egendomsfördelning, utan är det min uppfattning, 
att man på annat sätt kan bereda skogsägare och leverantörer veder- 
häftigt inflytande på tumnings- och försäljningsfrågor, såsom exempelvis 
genom förhandlingar mellan respektive styrelser vid eventuellt befintliga 
leverantörs- och inmätningsföreningar e. d. 

För övrigt förtjänar det att ihågkommas, att det är virkesköparnas fulla 
rätt att medelst edsvurna och vana tummare samt noggranna detaljbe- 
stämmelser söka få fram nödig kontroll vid inköp och intumning av sina 
råvaror. Anse sig virkesleverantörer eller skogsägare härigenom eller 
med anledning av eventuellt uppkommande skärpta fordringar vid in- 
mätningen av virket bliva ekonomiskt lidande, står det denna part fritt 
i motsvarande grad förhöja priserna å rundvirket. Det kan emellertid 
aldrig förnekas, att icke inmätningsföreningar, bildade efter de principer, 
som hittills vunnit tillämpning härvid i vårt land, skulle hava sitt fulla 
existensberättigande och väl försvara sin plats. 

I samband härmed torde böra omnämnas, att det särskilt bland privata 
skogsägare och virkesleverantörer i Jämtland och Medelpad uppstått en 
stark opposition mot den nyligen bildade virkesmätningsföreningen i 
Sundsvalls-distriktet. Striden torde, såvitt jag har mig bekant, ännu ej 
vara bilagd, men virkesleverantörerna synas mig i dessa trakter näppe- 
ligen ens kunna påräkna stödet hos den opinion, som minst av allt 
representerar sakkunskapen, ännu mindre av fackmännen. Det är att 


606 MAGNUS NORDQUIST. 


hoppas, att Sundsvalls virkesmätningsförening så småningom i likhet 
med övriga tumningsföreningar skall vinna ömsesidigt förtroende och få 
framtida bestånd på sin nuvarande grundval. 

Utrymmet tillåter mig ej att ingå på en alltför detaljerad framställ- 
ning av våra inmåätningsföreningars organisation. I stort sett äro samt- 
liga föreningars stadgar överensstämmande, och jag vill därför inskränka 
mig att med uteslutande av rubrikerna å de olika paragraferna anföra 
de stadgar, som för närvarande gälla vid Värmländska inmätningsför- 


eningen. 
15 


An 


Föreningen har till ändamål att genom åstadkommande av ett korrekt mätningssystem, på 
sätt dessa stadgar närmare angiva, tillvarataga medlemmarnes gemensamma intressen vid 
inmätning av rundvirke av gran eller furu. 


2 


Till medlem av föreningen kan antagas var och en, som inom Värmlands län förädlar, 
eller där uppköper rundvirke av gran eller furu, och som till föreningens styrelse gjort 
skriftlig ansökan om inträde i föreningen. 


$ 3. 


Vid inträdet i föreningen skall varje medlem genom att,yunderskriva ett exemplar av 
dessa stadgar förbinda sig att till alla delar underordna sig desammas föreskrifter samt som 
säkerhet för fullgörande av sina sålunda åtagna förbindelser avlämna till föreningen ett till 
innehavaren ställt, vid anfordran förfallet skuldebrev, vars belopp han är pliktig att till dess 
innehavare betala, därest han blir i enlighet med $ 18 i dessa stadgar ur föreningen utesluten. 

Skuldebrevets belopp bestämmes av föreningen på förslag av styrelsen i proportion till 
medeltalet av inträdessökandes rundvirkesinköp under de fem sista åren och skall minst 
uppgå till kr. 5 per kubikfamn om 216 kub.-fot löst mått, eller 150 kub.-fot fast mått, det 
senare beräknat efter mittmätning, dock icke i något fall överstigande 50,000 kronor. 


$ 4. 


Varje medlem skall erlägga en årsavgift av kr. 100. 


V 5. 


Varje föreningsmedlem förbinder sig att vid avslutande av köp av rundvirke av gran 
eller furu, som skall framforslas till och mottagas vid flottled, lastningsplats, järnväg eller 
vedgård vare sig inom Sverige eller Norge och vare sig köpet uppgöres personligen eller 
genom ombud för egen eller annans räkning, med säljaren upprätta kontrakt i överens- 
stämmelse med de kontraktsformulär, som föreningens styrelse på begäran tillhandahåller. 

Ändringar eller strykningar i dessa formulär få icke ske. 


g 6. 


Allt rundvirke av gran eller furu, som medlem av föreningen själv eller genom ombud 
för egen eller annans räkning inköpt, skall inmätas genom föreningens försorg av för detta 
ändamål av föreningen anställd personal, och äger sålunda medlem icke rättighet att själv 
eller genom annan person, bolag eller förening låta inmäta dylikt rundvirke. | 


S 7. 
Omedelbart efter avslutat köp av här avsett rundvirke skall medlem därom underrätta 
föreningens disponent samt snarast möjligt inlämna specificerad uppgift dära. 


YE: 
Före den I september varje år skall medlem till föreningens styrelse insända uppgift å 
de märken, som han under kommande år önskar använda på de olika vattendragen, och 
vare det medlem förbjudet att använda annat märke än de hos styrelsen anmälda. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING, 607 


$ 9: 

Medlem av föreningen, som önskar genom föreningens försorg få inmätt rundvirke av 
gran eller furu, som han utdrivit från egna fastigheter eller inköpt på rot, äger därtill rätt 
och har att därom göra framställning hos föreningens styrelse. Kostnaden för mätningen 
debiteras virkesägaren, som om rundvirket vore inköpt. Ifall kostnaden för dylik mätning 
bliver större än genomsnittskostnaden, skola dylika omkostnader bestridas av den, som be: 
gärt mätningen. 


(10; 


Till bestridande av de med föreningens verksamhet förenade kostnader skola, sedan in- 
flutna årsavgifter samt möjligen tillgängliga räntemedel i första hand därtill disponerats, av 
föreningsmedlemmarne erforderliga belopp uttaxeras i proportion till verkställda inmätningar 
under året, och är medlem skyldig att efter anfordran till styrelsen förskottera medel för 
verksamhetens uppehållande under löpande år. 

Förskottsbeloppen, som beräknas efter anmälda virkeskvantiteter, redovisas av styrelsen 
i årets bokslut. 


SEED: 


För bedrivande av föreningens verksamhet skola i föreningens tjänst anställas: en Dispo- 
neat, nödigt antal Däistriktschefer samt Mätare, vilka hava att ställa sig till efterrättelse av 
föreningen utfärdat tjänstgöringsreglemente. 


Sr 


I föreningens tjänst får icke vara anställd person, som är delägare i bolag eller företag, 
som driver rörelse med här avsett rundvirke; eller som samtidigt är anställd i förenings- 
medlems, annan förenings, bolags eller trävaruhandlares tjänst; eller som själv driver virkes- 
handel. 


$ 13. 

Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av tre ledamöter och 
två suppleanter. 

Styrelsen utser inom sig ordförande, som tillika är dess verkställande ledamot. 

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, när någon av dess ledamöter så 
önskar. 

Vid förfall för ledamot inkallas till sammanträde de av suppleanterna i den ordning, 
dessa äro valda. 

Styrelsen har sitt säte i Karlstad. 

Vid styrelsens sammanträden föres protokoll. 


SITA 

Det åligger styrelsen: 

att övervaka, att föreningens stadgar noga efterföljas; 

att mottaga samt för föreningen på sammanträde föredraga inkomna inträdesansökningar, 
åtföljda av styrelsens yttrande däröver och förslag till garantiförbindelse, som ny medlem 
skall avlämna; 

att i bank deponera samtliga skuldebrev; 

att uppbära inflytande medlemsavgifter samt att av medlemmarne uttaxera bidrag till be- 
stridande av föreningens utgifter; 

att föra föreningens räkenskaper; 

att anställa och avskeda föreningens tjänstemän och biträden samt planlägga och över 
vaka deras arbete; 

att tillhandahålla föreningens medlemmar av föreningen fastställda kontraktsformulär för 
köp av rundvirke; 

att mottaga och diarieföra från medlemmarna inkommande uppgifter om avslutade rund- 
virkesköp; 

att enligt anmälan på medlemmarnas bekostnad anskaffa erforderliga märkyxor; 

att till sammanträden kalla föreningens medlemmar samt att vid det ordinarie 'oktober- 
sammanträdet avgiva berättelse över det gångna årets förvaltning; 

att en för alla och alla för en ansvara för de medel, som av styrelsen omhänderhavas. 


608 MAGNUS NORDQUIST. 


S 15. 

Föreningens räkenskaper, som omfatta tiden I aug.—31 juli varje år, skola jämte för- 
valtningsberättelse för det gångna året före den 30 sept. för granskning överlämnas till 
revisorerna, vilka efter avslutad revision däröver skola avgiva berättelse, som förelägges för- 
eningen på nästa ordinarie sammanträde. 
$ 16. 

Föreningens ordinarie sammanträden hållas årligen i aug. och okt. månader på dag, som 
av styrelsen bestämmes. 

Om styrelsen anser sådant erforderligt, eller om minst tre föreningsmedlemmar för upp- 
givet ändamål sådant hos styrelsen påkallar, skall extra sammanträde hållas på tid och plats, 
som styrelsen bestämmer. 

Till sammanträde skola medlemmarna kallas pr post minst 14 dagar i förväg, och anses 
kallelsen i behörig ordning verkställd, så snart kallelsebrev under rekommendation blivit till 
posten utlämnat minst 14 dagar före sammanträdet under medlems vanliga postadress. 

Vid ordinarie oktobersammanträdet skola följande ärenden till behandling förekomma: 

Styrelsens och revisorernas berättelser; 

Fråga om ansvarsfrihet för gångna årets förvaltning; 

Fråga, som av styrelsen föredrages; 

Val av styrelsens ledamöter och suppleanter; 

Val av revisorer och deras suppleanter; 

Fråga om arvode för styrelsen och revisorerna; 

Framställningar från föreningsmedlemmar, om desamma blivit till styrelsen ingivna senast 
3 dagar före sammanträdet. 

Vid extra sammanträde få till behandling upptagas endast den eller de frågor, för vilkas 
behandling sammanträdet påkallats, och som finnas i den utgångna kallelsen angivna, 

Då kallelse sker till sammanträde för behandling av fråga, som i $ 18 förmäles, bör 
kallelsen tillika innehålla meddelande, att medlem äger rätt att före sammanträdet låta sty- 
relsen bekomma hans skriftliga votum i frågan. 


S 17. 

Vid föreningens sammanträden utses ordförande och justeringsmän genom omröstning pr 
capita; för all annan omröstning lägges mängden av under nästföregående år inmätt rund- 
virke till grund efter följande röstskala: 

en röst för inmätta 75,000 till och med 150,000 kub.-fot (fast mått), ytterligare en röst 
för varje inmätta 150,000 kub.-fot däröver, dock högst för 1,500,000 kub.-fot eller 10 röster. 

Medlem, som under sistförflutna år icke inköpt så mycket som 75,000 kub.-fot rundvirke, 
saknar rösträtt. 

Vid sammanträde för behandling av fråga varom i $ 18 sägs, räknas även till styrelsen 
före sammanträdet inkommet skriftligt votum av föreningsmedlem. Vid sådant sammanträde 
anses hela föreningens röstetal vara representerat med undantag av den medlems, om vars 
uteslutande ur föreningen fråga är, och som därvid icke äger rösträtt. 

Rösträtt må utövas genom befullmäktigat ombud, som dock själv skall vara medlem av 
föreningen. Rösträtt för bolag utövas, såvida icke annan person därtill befullmäktigats, av 
bolagets disponent. 

Ingen må å sammanträde rösta för mera än en femtedel av det röstetal, som vid sam- 
manträdet är representerat, 

Utom vid val av ordförande och justeringsmän skall vid all omröstning å sammanträde 
gälla den mening, varom flertalet röster sig förenat; vid lika röstetal den mening, som Dbi- 
träder av flertalet röstande. Om de röstandes antal å ömse sidor äro lika, segrar den me- 
ning, som delas av ordföranden. 


$ 18. 


Om till styrelsens kännedom kommit, att någon av föreningens medlemmar avsiktligen 
och bevisligen brutit mot de föreskrifter, dessa stadgar innehålla eller på annat sätt mot- 
arbetat föreningens ändamål, skall styrelsen ofördröjligen sammankalla medlemmarna till 
extra sammanträde, varvid frågan om den skyldiges uteslutande ur föreningen skall avgöras. 

Om medlem sålunda varder ur föreningen utesluten, åligger det styrelsen att genast låta 
indriva det av honom vid inträdet i föreningen avlämnade skuldebrev. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 609 


Medel, som på dylikt sätt inflyta till föreningen, skola genom styrelsens försorg göras 
räntebärande, skolande räntan — men icke någon del av kapitalet — användas på sätt $ 
10 stadgar. 


$ 19. 


Medlem äger icke rätt att före den I aug. 1919 anmäla sig till utträde ur föreningen. 
Efter nämnda tid äger han vinna utträde ur föreningen vid början av nytt räkenskapsår om 
han hos styrelsen gjort anmälan därom senast i nästförutgångna febr. månad. 

Medlem, som utträtt ur föreningen, äger icke rätt att återfå vare sig redan utbetald års- 
avgift eller andel av eventuellt fonderade medel. Av honom förskotterade medel redovisas 
i vanlig ordning. 


$ 20. 


För beslut om föreningens upplösning före den 1 aug. 1920 erfordras, att samtliga med- 
lemmar äro därom eniga och efter nämnda tid antingen att samtliga medlemmar därom äro 
ense eller att ”/, av föreningens hela röstetal vid tvenne sammanträden med minst I månads 
tid dem emellan för sådan upplösning avgivits. 

Vid föreningens upplösning skall överskott av förefintliga tillgångar överlämnas till för- 
ening eller annan sammanslutning, som har till ändamål att verka för rationell skogsvård 
inom Värmlands län. 


28 


För att dessa stadgar skola kunna ändras, fordras vad i föregående paragraf är stadgat 
rörande föreningens upplösning. 
(22; 

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av dessa stadgar få icke dragas inför domstols 
prövning utan skola avgöras av skiljomän enligt lagen därom. 


Förestående stadgar godkännas till efterföljd. 


Bevittnas: 


Såsom framgår av femte paragrafen i de anförda stadgarna, åligger 
det föreningsmedlemmarne att vid avslutande av köp av rundvirke med 
säljarna upprätta kontrakt i överensstämmelse med formulär härtill, som 
på begäran tillhandahållas av föreningens styrelse. Några ändringar eller 
strykningar få icke ske i kontraktsformulären. De äro upprättade skilda 
för olika kategorier av virke och leveransplatser. Nedanstående formulär 
gäller exempelvis för inköp av sulfitmassaved och timmer å Frykenvatten- 
dragen, Byälven m. fl. platser, ett annat är avsett för sulfat- och kol- 
ved efter järnvägarna m. fl. 


610 MAGNUS NORDQUIST. 


Exempel på formulär till köpkontrakt för medlemmarne i 
Värmländska inmätningsföreningen. 


Formulär Ci11. 
Gäller för är 1915—1916. 


N SO ost oockescss sens 
(Avsett för sulfitved tills. med timmer 3 Fry- 
kenvärendsvägen, Byälven, Vänern, Värmeln, ev. 
järnvägarna m. fl. platser). 
KONTRAKT. 
Härmed försäljs=w:--—= undertecknad.—---.----= , här nedan kallad 'säljären, verse ersereespereen: 


2 ROSE NE NE RR Sr BO ann 2 2 Nl eat NER SE NA BA LSU eller "Order, === 


kubikfot, svenskt mått, pappersved av nedan angivna beskaffenhet och på nedanstående vill- 
kor, att senast den I april I191--..- vara framkörd till leveransplatsen och av säljaren anmäld 


FÖR ANNAN NS VAG mn a er na deel gsre nes sbpape nose sd res nns AEA 
Pa on ade ES ee stek STEEN. SIE AE ep EN DEI 2 PIRNES distrikt. 


Dock kan mätning tillåtas av före den I april hugget virke, som framköres senare, om 
sådana särskilda omständigheter därför föreligga, som av Värmländska inmätningsföreningen 
eller dess ombud godkännas. 


ör 


Pappersveden skall vara av gran, huggen änGet-—.sosoocse—--- = -=SENNSAAINENTINNN frisk, felfri 
okluven, väl kvistad och rundbarkad (utan klavbark), apterad i fallande längder fr. o. m. 9 


TOP Messners oro-töpeporssserseo Ern obor ton ossoonebssrrorFnsssp sep os ss ok AT EN 


och skall hålla minst 3!/, sv. verktum i diameter inom barken i toppen. 


je 


Virke med genomgående röta eller torrt virke med ytröta emottages ej. Torrt virke skall 
hava fast, vit ved !/, sv. verktum under ytan för att kunna mottagas. Virke, försett med 
skogs- eller avmätningsmärke, som under året är inregistrerat å det eller de vattendrag, virket 
skall passera, emottages icke. 


Virket skall levereras på land inom ----.....- meter från strand och varaupplagt på två sta- 
diga underlag av senvuxet, lättflytande virke. Vid inmätningen skall virket ligga utslaget, 
men om virket därefter måste hopvältas, skall detta verkställas av säljaren på dennes bekost- 
nad och på sådant sätt att virket strölägges med grova strö. 


$ 4. 


Pappersveden skall av värmländska inmätningsföreningens mätare inmätas snarast möjligt 
och senast inom 30 dagar efter av säljaren eller dennes ombud i rätt tid gjord anmälan om 
mätning och skall därvid iakttagas: 

att virket skall på säljarens bekostnad vara väl uppskottat och befriat från snö; 

att säljaren skall bekosta virkets märkning (genom tvenne påhugg i vardera ändan och 
på mitten samt tre stukmärken i rot- och ett i toppändan) ävensom anskaffa därför erfor- 
derligt manskap; märkningen verkställes samtidigt med inmätningen; 

att mätningen sker på mitten, utan klavbark, i fjärdedels tum; som räknas för full, först 
när strecket å klaven är väl synligt; 

att längden räknas inom snedhugget efter antalet fulla fot, samt 

att mätningen icke får överklagas, om den icke under mätningens gång avbrytes av en- 
dera parten. 


ww 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. ÖII 


$$ 5 
Om avgift för plats m. m., där virket upplägges, av markägaren begäres, skall sådan 
avgift erläggas av ägaren, 


$ 6. 
Priset för den genom detta kontrakt försålda pappersveden är överenskommet till följande 
för 4-tums mittdiameter ---------------------s-o---s--soosonn>->>>> öre pr kub.-fot fast mått, 
NI » Fö Od fen een ee SR ae Re äl » » > 
för 10-tums och grövre mittdiameter -ooooos------------- öre pr kub.-fot fast mått. 


För virke av nedanstående beskaffenhet är följande överenskommelse träffad: 


 -—m =—r.b|1--— unt|nuH np nn HH ILO 


| Maximikvan- | Pris pr kub.- 
titet fot fast mått 


Torrt, men i övrigt kontraktsenligt virke | — — — — 


| 2 EN = för — -— 


S 7. 
Sågtimmer av gran eller furu, som säljaren eventuellt önskar leverera samtidigt med ovan 


kontrakterade pappersved, skall, för att kunna mottagas, vara vinterhugget, friskt, felfritt, 
utan röta eller blåyta, rakvuxet, väl kvistat och rundbarkat, apterat i längder f. o. m..---- sö 


GSOPRIINN Sokol — fot med -...-.---- tums justeringsmån; och skall diametern 5 fot från 
eng. 
Oo Li -- . Sv. 
toppen hålla minst för furu ---------- OC) förl STAD t-—--=5.<- - tum. 
eng 
För så beskaffat timmer, vars medellängd, justeringsmån oberäknad, skall vara : 
betalas följande priser: 
före sett tums toppdiameter .....----- öre pr fast kub.-fot toppmått, 
Lar BEA » ÄRE ct En » » » » » 
Bo sees > LJUST TTT » » » » » 


Mätningen sker I fot från toppen i fjärdedels tum och i övrigt på sätt $ 4 föreskriver, 
dock att i längden icke inbegripes justeringsmån. 


$.8. 


Likviden erlägges på följande sätt: 


I händelse säljaren skulle till större eller mindre del brista i fullgörandet av denna leve- 
rans, förbinder han sig att ersätta köparen den honom sålunda vållade skadan med 8 öre 
för varje kubikfot pappersved och 50 öre för varje timmer, som icke levererats inom utfäst 
tid; och äger köparen rätt att av det levererade partiet i första rummet göra sig betäckt för 
nyssnämnda skada. 

Köparen förbehåller sig rätt att, då bristande leverans förekommit, påyrka restleveransens 


Ör2 MAGNUS NORDQUIST. 


fullgörande före den I april nästföljande år, men skall, när så skett, ovannämnda skadestånd 
bortfalla. 
Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och växlade. 


Bevittnas: 


Adress Adress. 
Antages: 
Köpare 
Bevittnas: 
Adress Adress 


Formulären innehålla, som synes, detaljerade bestämmelser angående 
fordringarna i kvalitativt hänseende å de olika virkessortimenten, så- 
som föreskrifter angående barkning och aptering, förekomsten av tillåtna 
felaktigheter samt bestämmelser angående virkets uppläggning vid in- 
mätningsplatserna, gällande inmätningsföreskrifter å ifrågavarande virkes- 
sortiment, böter, för den händelse säljaren eller leverantören skulle till 
större eller mindre del brista i fullgörandet av leveransen, o. s. v., allt 
ägnat att åstadkomma enhetlighet och korrekthet. 

På grund av formuleringen av sjätte och nionde paragraferna i stad- 
garne åligger det ej medlem av denna inmätningsförening att genom 
föreningens försorg låta inmäta det virke, som utdrivits från egna fastig- 
heter eller inköpts å rot, men som ett bevis på medlemmarnas uppskatt- 
ning av föreningens verksamhet, bör nämnas, att de flesta låta inmäta 
även dylikt virke genom föreningen. 


Virkesinmätningsföreningars tumningsinstruktioner. 


Betydelsen av att varje inmätningsförening formulerar bestämda tjänst- 
göringsinstruktioner åt de personer, som verkställa inmätningen, samt 
detaljerade regler för virkets mätning, varigenom man ej behöver 
lämna någon rätt till åtminstone mera avsevärd jämkningsmån, kan icke 
nog framhållas, ehuru tummarna det oaktat böra vara fullt kompetenta 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 613 


att själva bedöma virkets beskaffenhet. Jämkningar äro alltid svåra att 
rättvist utföra och giva ofta anledning till missnöje och klagomål från 
leverantörernas sida, men förefinnes en i detalj gående mätningsinstruk- 
tion, bör ej dylikt förekomma vid tumningarnas verkställande. 
Självfallet torde det emellertid icke vara så lätt att formulera en virkes- 
mätningsinstruktion, som inom en viss trakt eller flodområde fyller alla 
krav på praktisk användbarhet, klarhet och noggrannhet i såväl de all- 
männa bestämmelserna som rörande detaljerna. Ej heller torde det nå- 
gonsin, så idealiskt det än skulle 
vara, bliva möjligt att avfatta 
en dylik instruktion, som i alla 
detaljer kan göra anspråk på 
att bliva gällande för landet i 
sin helhet. Bekant torde vara, 
hurusom stora svårigheter yppat 
sig vid de försök, som gjorts 


att åstadkomma en samman- 


fattande instruktion, rörande for- Fig. 8. Schematisk framställning av olika be- 
dringarna å de olika sågvirkes- teckningssätt vid avtumningar å virke, 
kvaliteterna, och jag vågar på- 

sta Martiiproblemet ej pblurkenklare; nam det galler. att 1: detalj söka 
klargöra fordringarna å för olika ändamål avsett rundvirke. Härvid 
är det så många i landets olika delar varierande förhållanden, som 
ofta genom sin tradition och så att säga ingroddhet i tänkesättet hos 
de personer, som hava med virkesleveranser att göra, som bidraga att 
försvåra, vadan det gäller att vid reformeringen icke gå för brådstörtat 
till väga. Betecknande för dylik konservatism i virkesaffärerna är det 
svar, som en person erhöll vid ett tillfälle, då han uppe i landet någon- 
stans stod i begrepp att köpa råvara för tillverkning av sleepers. »Slee- 
pers», svarades det honom, »vad är det för något? Här å orten sälja 
vi vårt rundvirke endast i planktolfter.» 

Beträffande bestämmelserna angående de mera allmänna förhållandena, 
är det givetvis lättare att avfatta dylika än detaljföreskrifterna rörande 
virkets beskaffenhet. De norrländska inmätningsföreningarna utgiva i 
allmänhet årligen detaljbestämmelser såsom komplement till de mera kon- 
stanta, allmänna bestämmelserna. Så t. ex. heter det i Sundsvalls virkes- 
mätningsinstruktion för mätare och skrivare rörande inmätningen av 
sågtimmer: 

Vid inmätning iakttages: 


för friskt sägtimmer: 
att för krökar skälig nedsättning i dess längd skall äga rum, därest i så fall stocken 
ändock uppnår 7 alnar (utom I fot i stötmån), men om denna längd därvid ej erhålles, sker 


ÖI 4 MAGNUS NORDQUIST, 


avdrag å diametern, och skall särskild anteckning härom göras i tumsedeln, samt med stäm- 
pelyxa en ring inhuggas i stocken vid avmätningsstället; 

att för brandlyror och mindre röta och sprickor göres enahanda nedsättning, samt 

att dimensionerna 5 tum och därunder skola vara fullt friska; 

för torrt sägtimmer : 

att det skall mätas inom ytan, fullt utbildad blåytering däri inbegripen; 

att större sprickor icke förekomma, samt 

att för krökar, brandlyror och röta göres enahanda nedsättning som för friskt timmer. 


I årets p. m. för mätare och skrivare angivas följande detaljbestäm- 
melser vid bedömning och behandling av felaktigt sågtimmer: 


För längkrökar, som icke överstiga ?/, tum pr aln, göres intet avdrag. För långkrökar, 
som överstiga ?/, tum pr aln göres ett avdrag på diametern av I tum. Stockar med låzng- 
röta, överstigande I!/; tum pr aln, stockar med tvärkrökar samt väsentliga krökar ät två 
häll inmätas icke såsom sågtimmer. 

För friska brandlyror göres avdrag med !/, av den synliga lyrans längd, och får den 
avkortade delen icke bortkapas. g 

Toppröta avkortas, där den slutar. ÅA stockar om 8 tum och därunder i lilländan skall 
hela den rötskadade delen av stockens längd avkortas. ÅA grövre stockar skall rotröta, 
därest densamma icke överstiger !/, av diametern, nedsättas med ”/; av rötans längd, därest 
stocken ändock uppnår 7 alnar (utom 1 fot i stötmån). 


Klart är, att i synnerhet detaljbestämmelserna måste vara underkastade 
variationer, betingade av t. ex. ändrade bestämmelser rörande flottnings- 
förhållanden, sänkning eller höjning av virkessortimentens minimi- och 
maximidimensioner o. s. v. Dylika bestämmelser böra därför aldrig be- 
traktas såsom för alltid fastställda, utan snarare bör det stå klart för en- 
var, som befattar sig med virkesköp och virkesleveranser, att en för när- 
varande gällande bestämmelse kan undergå modifiering, skärpas eller 
upphävas, varjämte lika stor sannolikhet förefinnes, att nya föreskrifter 
kunna tillkomma. 

Det har visat sig mycket svårt att formulera en detaljerad instruktion 
för inmätning av sågtimmer med den precision och det uteslutande av 
mätarens subjektivitet, som tillhöra huvudprinciperna för en inmätnings- 
förening, under det att föreskrifter för inmätning av pappersmasseved 
varit lättare att fixera. Vid exempelvis Värmländska inmätningsför- 
eningen har man under ett par år arbetat med en timmermätningsinstruk- 
tion på försöks- och experimentsstadiet, vilken först med stöd av denna 
vinters erfarenheter kommer att definitivt fastställas. Sedan fera år till- 
baka förefinnes emellertid en fastställd instruktion för inmätning av pap- 
persmasseved, som enligt mitt förmenande nått en hög grad av fulländ- 
ning. 

De olika tumningsföreningarnas mätningssystem av rundvirke i fast 
mått under vintern 1915—1916 framgå av nedanstående sammanställ- 
ning. 

Ångermanälvens tumningsförening. Å allt virke sker diametermätning 
i topp inom bark i fallande halvtum från 3 upp till 11 engelska tums 
diameter, däröver i fallande heltum. Längderna mätas i engelska fot, 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 615 


varvid endast udda fottal upptagas. Vid förekomsten av ovalt virke 
upptages medeldiametern. 

Värmländska inmätningföreningen. Sågtimrets inmätning sker i topp 
inom bark i fallande kvartstum, varvid diametern mätes, så som virket 
ligger, sedan besiktning ägt rum. Längderna mätas i fallande hela fot. 
Pappersmasseveden mätes å mitten inom bark i fallande kvartstum eller 
hela centimeter. Längderna upptagas i fallande hela fot eller halva meter. 

Sundsvalls virkesmätningsjörening. Allt virke inmätes i engelskt 
mått, diametern inom bark och i topp i fallande halvtum t. o. m. 11 
tum, därefter i fallande hela tum, längderna i aln, närmast streck. Medel- 
diametern upptages vid ovala genomskärningsytor. 

Umans tumningsförening. All mätning sker inom bark i engelskt mått, 
toppdiametrarna i fallande halvtum t. o. m. 11 tum, däröver i fallande 
hela tum. Längderna mätas i fallande hela fot. Vid ovalt virke upp- 
tages medeldiametern. 

Mätningsföreningarna begagna särskilda stämplingsyxor att markera 
avtumningar å virket. Dessa yxor, som benämnas avkrynings- eller av- 
kortningsyxor, utslå vanligen små cirkelytor. Somliga mätningsföreningar 
markera avtumning a längder, såsom i fig. 8 a är angivet, samt avtum- 
ning å diametrar i enlighet med fig. 8 b. Andra föreningar åter an- 
vända den förra beteckningen för bägge slag av avkortningar. Ofta 
markeras vrakat virke på särskilt sätt med avkryningsyxan o. s. v. 

För att giva läsaren tillfälle bilda sig ett begrepp om noggrannheten 
i de bestämmelser, som virkesinmätningsföreningarna utfärda för sina mätare, 
har jag här nedan med uteslutande av paragrafernas rubriker och en 
del detaljer av mindre allmänt intresse låtit avtrycka årets tjänstgörings- 
reglemente vid Värmländska inmätningsföreningen. 


SEN 
Mätare och skrivare subordinera närmast under den distriktschef, inom vars område de 
arbeta, och hava det ovillkorligen och vid risk av tjänstens förlust ställa sig dennes order 
och föreskrifter till efterrättelse samt äga icke att påtaga sig annat arbete under den tid, 
mätningarna pågå. 


2 


Varje mätlag skall bestå av två till fyra man, av vilka mätaren är lagets förman. Vid mät- 
ning av virke i löst mått skola, utom i undantagsfall, minst två på en gång närvara och vid mät- 
ning av virke i fast mått minst fyra (en tummare, en skrivare och två längdtagare). Innan 
själva mätningen begynner, skall en noggrann besiktning av virket äga rum. 


$ 3: 


Vid all tumning av virke i fast mått skall varje stock klavas samt längdmätas, och tages 
längdmåttet innanför snedhugget på stocken, om denna icke är jämnsågad, samt räknas efter 
antalet fulla fot eller fulla halvmeterslängder. 

Tumning av pappersved sker alltid på mitten på bar ved och i fjärdedels tum (inom 
Frykendistriktet) eller i hel centimeter (inom Älvdals- och Trysilsdistrikten), som räknas för 
full, först när strecket å klaven är väl synligt. Tumningen sker med klavens linjal i så 


40. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


616 MAGNUS NORDQUIST. 


vågrätt läge, som är förenligt med ett praktiskt utförande av arbetet. Virket skall mätas, 
som det ligger, mätaren dock obetaget att före måttets tagande fritt vända virket för under- 
sökning. Om klaven skulle komma på en kvist samt därvid göra större utslag, tages måttet 
omedelbart nedanför kvisten åt rotändan till. Uppstår tvist om ropat diametermått, verk- 
ställes genast kontrollmätning. 


$ 4. 


Vid tumning av pappersved av gran eller furu, uppdelas denna i »Frisk> och >»Torr». 
Virke med genomgående röta och ytröta må i tumbok och tumsedel skrivas samman med 
torr sulfatved. Pappersveden skall vara rundbarkad, absolut fri från s. k. klavbark, samt 
enligt kontrakt halla Fo oo a 

Mätning av s. k. undermålig ved får icke verkställas, med mindre kontrakt eller anmälan 
så föreskriver eller order därom givits från huvudkontor eller distriktschef. 

Virke med genomgående röta eller torrt virke med ytröta får under inga omständigheter 
ligga sammanblandat med sulfitved eller timmer i en och samma välta utan skall antingen 
ligga särskilt eller eventuellt bland sulfatveden. Timmer får läggas tillsammans med sulfit- 
ved endast i det fall, att såväl timret som sulfitveden inmätes till en och samma köpare. 


$ 5 


(angående största och minsta längd å virke i fast mått.) 


$ 6. 

Såsom sulfitved emottages endast gran. 

Rötskadad sulfitved avkortas, där rötan slutar; dock att inom Frykendistriktet dylik av- 
kortning begränsas till !/, av stockens längd och inom Alvdals- och Trysilsdistrikten stocken 
efter gjord avkortning icke understiger 3 meter i längd. 

Torrt virke skall hava fast, vit ved !/, sv. verktum under ytan samt i övrigt vara fritt 
från större röta för att kunna emottagas såsom sulfitved. 

Lyror i sulfitved behandlas såsom rötskada. 

Virke med blåyta emottages såsom sulfitved endast i det fall, att blåytan är så ringa, att 
den av mätaren anses gå bort vid vedens barkning. Är blåytan större (med blåytering av 
!/,, respektive I cm. tjocklek eller däröver) kasseras stocken såsom sulfitved. 

Genomgående röta eller torrt virke med ytröta får på inga villkor inmätas såsom sul- 
fitved. | 

Såsom sulfatved emottages såväl gran som furu. 

Rötskadad sulfatved, frånsett torrt virke med ytröta, avkortas på längden enligt mätarens 
bedömanden, så att den avringade delens kubikinnehåll anses motsvara kubikinnehållet av 
rötan. Sulfatved med större rötskada än 50 procent av stockens kubikinnehåll vrakas. 

Torrt virke med ytröta får inom Älvdals- och Trysilsdistrikten inmätas till sulfatved men 
skall alltid tummas på fast, frisk ved utan avdrag på längden, sedan ytrötan dessförinnan 
till 1/, meters längd avlägsnats runt stockens mitt, varförutom för märkenas anbringande å 
fullt fast ved !/, meter lång rand uppflänges vid vardera ändan. 

Virke med genomgående röta, motsvarande högst stockens halva kubikinnehåll, får vid 
mätning i fast mått inmätas såsom sulfatved inom Älvdals- och Trysilsdistrikten, med avkort- 
ning som för rötskadad sulfatved i allmänhet. 

Virke med blåyta emottages såsom sultat- och kolved. 

Friska lyror i sulfalved anses ej såsom fel. 

Allt avkortat virke skall medelst ring- eller märkyxa avringas vid avkortningsstället. 


JE 


Virke, som stapellägges samt levereras och mätes i kubikfamn eller kubikmeter löst mått, 
uppdelas i »Frisk>, »>Undermålig» och »Rötskadad». 

Varje kubb i stapeln skall vara rundbarkad eller randbarkad med 4—6 barkränder, vilka 
skola vara tagna intill ytan, samt enligt kontrakt hålla — — — — — — — — — — | 

Ved i löst mått för mätning i fot får inmätas i 1, 2, 3, 4, 5 och 6 fots längder, men 
med varje längd för sig i särskilda staplar. 

Torr ved skall hava fast, vit yta för att kunna irmätas såsom sulfitved. Ved med genom- 
gående röta och torr ved med ytröta emottages såsom sulfatved vid järnvägarna och Dal- 
älven men skall uppläggas särskilt, och sker mätningen så, att avdrag å kubikinnehållet i 
stapeln efter mätarens bedömande göres i förhållande till rötans omfattning. 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 617 


Ved i löst mått med blåyta emottages såsom sulfitved endast i det fall, att blåytan är så 
ringa, att den av mätaren anses gå bort vid vedens barkning. Är blåytan större (med blå- 
ytering av I cm, tjocklek eller däröver) kasseras stocken såsom sulfitved. 

Sulfitved i löst mått, som fläckvis eller strålvis tagit skada från marken, behandlas såsom 
rötskadat virke. Är rötskadan genomgående vrakas stocken såsom sulfitved. 

För dåligt barkad ved göres avdrag med viss procent av kubikmassan, allt efter den mer 
eller mindre dåligt utförda barkningen. 

Undermålig, rötskadad eller krokig ved får icke med fullmålig och frisk ved samman- 
blandas, utan skall var för sig uppläggas i särskilda staplar. 

Om staplarna äro illa upplagda eller innehålla krokvuxen eller dåligt kvistad ved, skall 
vid mätningen ett häremot svarande avdrag göras; likaså för i stapeln befintliga tomrum. 
Skulle vid mätningen trots förbud undermålig eller rötskadad ved förefinnas bland den full- 
måliga och friska veden i stapeln, så skola de undermåliga och rötskadade stockarna räknas 
samt i mätbok och mätsedel antecknas särskilt. Kubikinnehållet av den undermåliga sulfit- 
veden beräknas sålunda: 

I meters = 50 st. pr I kbm. löst mått, 

6 fots = 150 st. pr I kubikfamn löst mått. 

Kubikinnehållet av den rötskadade, fullmåliga veden beräknas av mätaren efter ett visst 
stycketal pr kubikmeter eller kubikfamn allt efter stockens större eller mindre grovlek. 

Rötskadad, undermålig ved i löst mått emottages icke såsom sulfitved. 

Ved av större längd än 6 fot eller 2 meter, undantagandes — — — — — —- —, får 
icke mätas i löst mått utan skall tummas. 


$ 8. 


Mätare vare ovillkorligen skyldig att, innan han för dagen lämnar mätplatsen, tillse, att 
allt det inmätta virket blivit omsorgsfullt påhugget med fullt tydliga märken sålunda: — — 


Ved, som flottas, stämplas enligt på respektive flottleder gällande praxis. 

Köpvirke, försett med sådant skogs- eller avmätningsmärke, som under leveransåret är 
inregistrerat å det eller de vattendrag, virket skall passera, emottages icke. 

Ved, som mätes å järnvägsvagn, stämplas i den mån utrymmet så tillåter. 

Skadade eller förslitna märkyxor få icke användas, utan skola dessa i och för utbyte in- 
lämnas till vederbörande distriktschef, eventuellt till huvudkontoret. 

All märkning bekostas av leverantören, som är skyldig anskaffa härför erforderligt man- 
skap, till det antal, som mätlagets förman anser nödigt. Virkets utslagning och utrullning 
skall ordnas så, att mätlaget icke därav uppehålles. 

Virket får under inga villkor märkas före inmätningen; och vare mätaren ansvarig för 
att märkyxorna icke utlämnas i förväg, utan först efter det mätlaget anlänt till mätplatsen. 

Skulle efter fullgjord mätning omärkta stockar påträffas, straffas detta med avdrag i av- 
löningen för det mätlag, som verkställt mätningen, beräknat efter en krona pr stock pap- 
persved och tre kronor pr stock timmer. 


$ 9. 


(angående underlag, virke på is, tungt virkes behandling, extra utvältningskostnad). 


Vid mätningen skall virket ligga utslaget samt vara väl uppskottat och fullständigt be- 
friat från snö och is. Om virket av utrymmesskäl måste hopvältas efter mätningarna, skall 
mätare, när tillfälle så gives, tillse, att virket strölägges med grova strö. 


fo; 
Vid tumning av virke från avverkningsrätter och från egna skogar, tillhörande förenings- 
medlem, må avvikelse från här givna instruktioner icke utan särskild skriftlig order äga rum. 
VE 


Uppstår tvist under mätningen, framkallad genom missnöje från leverantörens sida, skall 
förmannen för mätlaget i sina biträdens närvaro fråga leverantören eller dennes ombud, om 


618 MAGNUS NORDQUIST. 


mätningen önskas avbruten, i vilket fall distriktschefen härom genast underrättas. Anteck- 
ning om dylik tvist göres i tumbok, tumsedel och 14-dagsrapport. 


Sura 


Omedelbart efter varje tumning eller så snart ske kan, skall tumsedel, egenhändigt under- 
skriven av mätare, skrivare och längdtagare, utfärdas i tre exemplar, av vilka det ena efter 
av förmannen verkställd kontrollräkning tillställes virkesleverantören och de båda andra hu- 
vudkontoret. Alla tumsedlar dateras, numreras med för varje tumbok löpande nummer 
f. o. m. n:r I och uppåt, varförutom även tumbokens nummer angives. I tumbok såväl 
som å tumsedel skall noggrant antecknas köparens och säljarens namn, mät- och flottnings- 
distrikt samt leveransplatsen noga beskrivas. Virkesmärket uppritas i såvitt möjligt verklig 
storlek i såväl prickbok som å tumsedel. Beträffande flottningsdistrikt antecknas å tumsedel 
aldrig umMer An effisadant, bt EX 

Så snart sluttumning för en leverantör skett, göres anteckning härom i såväl tumbok som 
å tumsedel. Tumbok skall attesteras av mätaren och skrivaren. 


S 13. 
(angående 14-dagsrapporter till distriktschef och huvudkontor samt räkningar). 


— kostnaden för virkesmätning i fast och löst mått skall noga skiljas åt, 
likaså för eget virke och köpvirke. — — — — — 


$ 14. 


Erforderlig tumningsmaterial erhålles efter rekvisition hos distriktschefen, till vilken al 
försliten eller kasserad sådan skall återlämnas. Tumböcker och tumsedlar användas efter av 
föreningen fastställt formulär. Så snart en tumbok är utskriven, insändes denna direkt till 
vederbörande distriktschef, ev. till huvudkontoret. 


S 15. 

Vid tumningssäsongens slut skola tumböcker, tjänstgöringsreglemente och virkesanmäl- 
ningar samt all tumningsmaterial med därtill hörande fullständig inventarielista av varje mät- 
lagsförman insändas till distriktschefen, ev. till huvudkontoret. Inventarielistan attesteras av 
förmannen. 


16. 


Ordinarie mätare bör under vinterns lopp, i den mån han och distriktschefen så finna 
nödigt, sätta sig i förbindelse med varje till honom anmäld leverantör, för att med denne 
överenskomma, om och när mätning skall ske. 


7” 


Nl 
(angående reservmätare). 

$ 18. 
(angående avlöning). 

S 19. 


Mätare och skrivare vare pliktiga, att under tjänstgöring vara försedda med såväl gällande 
tjänstgöringsreglemente som även karta över föreningsmedlemmarnes hos respektive flottnings- 
förening inregistrerade virkesmärken för senaste år, 


$ 20. 


Mätare och skrivare åläggas: 

att under edlig förpliktelse fullgöra sitt uppdrag; 

att under arbetet iakttaga största möjliga opartiskhet, så att såväl säljare som köpare få 
den rätt, som enligt kontraktet tillkommer dem ; 

att alltid ådagalägga ett vänligt och humant uppförande gent emot leverantören, dennes 
ombud, huggare och körare; 

att vid varje tillfälle såväl i som utom tjänsten uppträda på ett i allo nyktert och respek- 
tabelt sätt; och får spirituosa under inga förhållanden förtäras under tjänstgöringen; 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 619 


att efter bästa förmåga tillmötesgå föreningens tjänstemän — disponent och kontrollanter — 
såväl i allmänhet som särskilt vid utövande av kontroll å tumningsverksamheten, med att 
lämna biträde vid kontrolltumning, uppvisa mätböcker, virkesanmälningar o. s. v.; 


, 

att efter därom gjord anhållan till föreningens kontrollant genast anmäla alla virkespar- 
tier, som inmätts eller inom närmaste tiden komma att inmätas; 

att icke för annan än föreningens styrelsemedlemmar, disponent och tjänstemän uppvisa 
mätböckerna; dock må virkesägare, som det uttryckligen påfordrar, i förmannens närvaro 
tillåtas taga del av tumbok, evad hans eget virke vidkommer ; 

att så förvara mätböcker och tumsedlar, att obehöriga icke må kunna taga del av dessas 
innehåll; 

att icke lämna den ene virkesköparen eller virkesförsäljaren upplysning om, vad för annan 
inmätts eller anmälts för inmätning. 

frön 


Är mätare eller skrivare jävig, vare han ovillkorligen och vid risk av tjänstens förlust 
skyldig frånsäga sig mätningen i det eller de fall, jävet berör. 
$r22. 


(angående huvudkontorets och distriktschefernas adresser). 


Såsom av tjänstgöringsreglementet framgår, sker virkets märkning eller 
stämpling samtidigt med intumningen dels å virkets ytor å såväl mitt 
som åt ändarna, dels med stukmärken av liknande utseenden i ändytorna 
allt efter de olika förhållandena. Märkena äro för varje virkesköpare eller 
virkesägare fixerade samt inregistrerade i vederbörlig flottningsförening. 
I somliga delar av landet undergår virke, som skall flottas, endast stuk- 
märkning i ändytorna, såsom exempelvis i Ångermanland, där endast i 
undantagsfall, t. ex. vid förekomsten av nedsvallat virke, kryningsstämp- 
ling får ske, men är emellertid virket i regel å dessa orter försett med 
s. k. huggyxmärken, vilka utföras i skogen av respektive huggare. Kunde 
dessa huggyxmärken utbytas mot kryningsstämpling samtidigt med tum- 
ningarna, böra huggningskostnaderna kunna nedbringas. Virke upplagt 
för inmätning i löst mått erhåller endast stukmärkning, även å orter, 
där virke för övrigt kryningsstämplas. 

Vid Värmländska inmätningsföreningen har varje tjänstgörande mätlag 
sitt bestämda nummer, som instukas i ändytorna å allt inmätt virke, på 
det att, därest ej tillåtna felaktigheter sedermera påträffas förbigångna 
vid intumningen, det skyldiga och felande laget skall kunna påträffas 
och straffas. Såsom exempel, på huru allt in i minsta detalj är anlagt 
på en noggrann kontroll av tumningarnas utförande vid denna inmätnings- 
förening, kan vidare nämnas, att vältornas underlag märkas på ett från 
det övriga virket skiljt sätt, därigenom att mätarna sällan bli i tillfälle att 
tillräckligt noggrant undersöka underlagen, emedan dessa i regel döljas 
av det överliggande virket. Genom att märka underlagen olika mot 
det övriga virket blir det möjligt att vid virkets framkomst till föräd- 
lingsverken förstå anledningen till eventuellt befintliga, ej avkortade fel 
a det särmärkta virket. För fel å detta virke kunna mätarne ej göras 
ansvariga. 


620 MAGNUS NORDQUIST. 


I förbigående vill jag omnämna, att man i Norge å ett flertal ställen 
lägger virke å isarna på endast ett underlag och ej å två, vilket i regel 
föreskrives här i Sverige. Anledningen härtill ligger i det förhållandet, 
att om en timmervälta vilar å två underlag anses en eventuell sjunk- 
ning ned i isen komma att äga rum likformigt, under det att sjunkningen 
endast sker å vältans ena sida, då endast ett underlag användes. Härige- 
nom beräknar man att i varje fall erhålla minst ena hälften av varje 
stock ovan isen, varigenom på grund av uttorkningen denna del kan 
hålla hela stocken flytande vid flottningen. 

Vid själva tumningen skall allt virke ligga utvältat (se fig. 2) antingen 
virket ligger på land eller å isen, och först efter tumningen får virket 


Fig. 9. Efter intumningen vältat virke. Foto förf. 


hopvältas i större vältor, om utrymme eller andra förhållanden i och 
för flottningen, såsom frodvuxenhet e. d. påkalla detta. Därvid bör 
virket ströläggas med grova strö (se fig. 9). 

De sammanlagda kostnaderna för virkets inmätning genom inmätnings- 
föreningarnas försorg pläga uppgå till mellan 2 och 3 öre pr virkes- 
klamp. Nedanstående tumningskostnader gälla Ångermanälvens tum- 
ningsförening och avse sammanlagda kostnaderna pr virkesklamp (se 
tabs Vi; 

Anslutningen till inmätningsföreningarna har varit i ständigt stigande, 
och för närvarande torde man kunna säga, att i de trakter, där inmät- 
ningsföreningar äro i verksamhet, alla mera betydande virkesköpare och 
virkesförädlare äro medlemmar i desamma. Givet är emellertid, att 
atskilliga mindre virkesavnämare, som icke önska underkasta sig för- 


NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 621 


Sammanlagd tumningskostnad i medeltal under olika år vid Ånger-= 
manälvens tumningsförening. 


Tab; SVE 
- | Öre | 
(SERERAr Ipr virkesklamp 
VÖJS FET ju Sr bss NAD on ser ARS ASTRA FR AA | 2,562 
1 03) NOJ lö Nr te tlo SOV ASS AO SRRAE BD OANEE PROSA | 2,055 
GK a TO 2 NS ETERN BR ANA rad Sn a AR Ar FAS 2,219 
TOMS TTO TSAR EL EA RSA SN RE SR RR SRA Berne re | 2,197 
HIS JL STEEN (Of hå ga ok seb i EN ÄN MIA SEEN S DE RA | 2,077 
KOMA == NOS EAU EIS TV Br SR NEAR 2,055 


eningarnas bestämmelser, stå utanför inmätningsföreningarna och följakt- 
ligen intumma sitt virke själva. 

Såsom ett slutomdöme om virkesinmätningsföreningarna tror jag mig 
med bestämdhet kunna påstå, att dessa i hög grad bidragit att skapa 
ordning och korrekthet vid intumningen av rundvirke, varjämte rund- 
virkesförsäljningarna inom de områden, där de olika föreningarna verkat, 
blivit mera enhetliga med åtföljande fördel att utan omständiga kalkyler 
göra sig ett begrepp om den verkliga storleken av ett å ett virkesparti 
bjudet pris. Differentieringen av rundvirkespriserna i en mängd till an- 
budet följande bestämmelser, i hög grad varierande inom samma om- 
råden för olika köpare och säljare, torde tack vare de enhetliga inmät- 
ningsbestämmelserna inom varje tumningsförening hava bringats ur värl- 
den, vid närmare eftertanke till ingen som helst saknad för varken virkes- 
försäljare, leverantörer eller virkesköpare. 

Bomhus, april 1916. 


Använd litteratur: 


EKMAN, W., Skogsteknisk handbok, Stockholm 1908. 

FREDENBERG, K., Om stämpling, huggning, utforsling och mätning av sågtimmer, Stock- 
holm 1892. 

JONSON, T., Taxatoriska undersökningar över skogsträdens form, Skogsvårdsföreningens tid- 
skrift, fackavdeln., Stockholm 1910, 1911 och 1912. 

— Föreläsningar i skogsuppskattning vid Kungl. Skogsinstitutet 1911—1914. (Ej utkomna 
i tryck.) 

LUNDBERG, G., Om olika beräkningsprinciper vid timmerdrivningars bortsättande, Flottnings- 
tidskrift, Stockholm 1912. 

— Föreläsningar i skogsteknologi vid Kungl. Skogsinstitutet 1912—1914. (Ej utkomna i 
tryck. 

MAASS, EEE och formen hos tallen och granen i Särna socken av Dalarna, 
Skogsvårdsföreningens tidskrift, fackavdeln., Stockholm 1908. 

— Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige, Skogsvårdsföreningens tidskrift, fack- 
avdeln., Stockholm 1911. 


622 MAGNUS NORDQUIST. 


Tidskriften Trävaruindustrien, Ljusdal 1916. 

Tjänstgöringsreglementen och stadgar gällande för arbetsåret 1915—1916 vid Angerman- 
älvens tumningsförening, Värmländska inmätningsföreningen, Sundsvalls virkesmätnings- 
förening och Umans tumningsförening samt Glommens tommermaaling. 

WESSLÉN, G., Om virkesinmätning och virkets värde å rot, Skogsvårdsföreningens folkskrift 
n:r 25, Stockholm 1911. s 

WESTBERG, H., Virkesutsyning, Tidskrift för skogshushållning, Stockholm 1895. 


Om beräkning av tillväxtprocenten. 


Av TOR JACOBSSON. 


Den för närvarande mest använda formeln för massatillväxtprocenten är 
X Pa ä SAR 

SER Rap an OR 2 där P,, är ett träds massatillväxtprocent, P, 
brösthöjdsgrundytans tillväxtprocent och P,, formhöjdens tillväxtprocent. 
P, utrönes genom mätning av brösthöjdsdiametern och radietillväxten. 
P,, däremot kan vanligen ej direkt beräknas på grund av svårigheten 
att utröna de sista toppskottens längd. Vid beståndstaxeringar har där- 
för tillvägagångssättet blivit, antingen att man mer eller mindre okulärt 
sökt bedöma toppskottens längd, eller att man använt erfarenhetstal för P,,, 
som då ställts i relation till åldern eller brösthöjdsdiametern. Att okulärt 
eller som skett vid Värmlandstaxeringen med hjälp av Christens höjd- 
mätare bestämma de sista toppskottens längd stöter på stora svårigheter, 
vilket även framhålles av Värmlandstaxeringen, som vis å vis lövträden 
förklarar desamma »så gott som oövervinneliga». För beståndstillväxt- 
undersökningar torde en lämpligt avvägd erfarenhetsserie för P,, vara att 
föredraga. 

Det närmast till hands liggande sättet för beräknande av tillväxten 
vore att ha så detaljerade massatabeller, att de minsta ändringar i bröst- 
höjdsdiameter och höjd angåve motsvarande ändringar i kubikmassan. 
Av praktiska skäl kan emellertid en sådan tabell knappast uppställas. 
Även en grafisk uppläggning ställer sig besvärlig. 

Ett sätt att lösa frågan är att upplägga kurvan för kuberingstalen 
för materialet i fråga. Brösthöjdsdiameter avsättes på r-axeln och ku- 
bikmeter per träd på y-axeln. Kurvans ekvation beräknas, och Zillväxten 
betraktas som funktionens derivata. Fördelarna med ett sådant betrak- 
telsesätt ligga i öppen dag. Svårigheten är att finna en lämplig funk- 
tion. I brist på bättre kan H. PRYTZ diameteterformel användas, 
m=a D', där m är ett träds kubikmassa, D dess brösthöjdsdiameter, a 
och 4 konstanter. I medeltal för danska skogsträd ger PRYTZ” diameter- 


OM BERÄKNING AV TILLVÄXTPROCENTEN, 623 


formel 22 = 21,4 D254, Som medelvärde för MAASS' erfarenhetstabeller 
erhålles 22 = 18,6 D25. Vid analys av provträdsmaterial från krono- 
parkstaxeringar inom Västerbottens läns lappmarker har erhållits 22 = 
ONA! TO LI: 

Ur formeln m = a D” fås tillväxtprocenten (g) sålunda: 


É 


d (m=ab DE dd =—-aD:p=b —>- x 100; 
| 100 D 
men dd (d) kan betraktas såsom brösthöjdsdiametertillväxten (N”) alltså 
VR—NG DX 100. Av de båda konstanterna spelar således endas ö6-kon- 


stanten någon roll för tillväxtprocenten. Denna har emellertid visat sig 

äga en förvånansvärdt hög grad av konstans. Eventuellt är den något 

lägre för de lägsta boniteterna — för VIII möjligen 2,45-—2,5 och för 

VII 2,5 —, i övrigt torde den för svenska skogsträd, således även för löv- 

träd, ligga omkring 2,6. Formeln för tillväxtprocenten kan således skrivas 
SD) 

P=1(2,45 —) 2,6 Fo og Detta är emellertid »BREYMANS formel» 


men med fixerat värde för konstanten. Innebörden av BREYMANS kon- 
stant inses nu omedelbart, den anger nämligen krökningen på den kurva, 
där trädets brösthöjdsdiameter avsatts på r-axeln och dess kubikmassa 
på y-axeln. 

Felet med denna ekvation (2 = a DN”) är, att den i de högre cm.-klas- 
serna — från och med 27 å 30 cm. — något avviker i positiv riktning 
från det naturliga materialet. Detta fel torde dock för tillväxtprocentens 
beräknande ej ha alltför stor praktisk betydelse. Den Prytzska diameter- 
formeln är emellertid en av de enklaste, som finns att tillgå, och har i 
Danmark fått stor användning. Kan någon enkel ekvation uppställas, 
som fullständigt följer det naturliga materialet, vore detta naturligtvis 
idealet. 

En teoretisk vacker lösning av frågan om tillväxtprocentens bestäm- 
mande oberoende av en direkt mätning av höjdtillväxten kan erhållas 
ur formeln m = g .A4.f, med hjälp av HÖJERS ekvation och ekvatio- 
nen för formhöjden betraktad som en rät linje. 

Metoden ställer sig dock i praktiken något vidlyftig, och då dessutom 
för beståndstillväxtundersökningen den ovan nämnda diameterformeln 
lämnar relativt nöjaktiga resultat, upptages den ej här för analysering. 


Bifogade tabell anger massatillväxtprocenten uträknad efter formeln 


j- 


ID) 


624 TOR JACOBSSON 


Radietillväxt eller de 10 sista årsringarnas bredd i mm, 


ARE RSA IE TS IVO Ef 9 | 10 ] 11 12 | 13 14 | 15 | 16 | 17 | 


Massatillyaxtprocent | 


| | 


457 | 552 | 557 | 652 | 658 | 7,3 | 7,8 | 833 | 318 | 934 | 959 11054 | 
12 | 1,3] 157 | 2,2 | 2,61 350] 355 | 359 | 453 | 458 | 552 | 516 | Osx | 6551 659. | 7:4| 7:81 813 
147 | Tyr | E35i] Ts9l|k 252 |"25611' 330 | 303 1340] 4 
| | 3 

3 

2 


101 15012, 41 2601-34 1301 A52 


[9.0] 
S 


| 4,9 552 5,5 529 6,2 6,5 

18 | 0,9 | 142 | 1,4 | 157 | 250 | 253 | 256 | 2,9 357 | 4,t | 4,3 | 456] 439] 512] 555] 558 

20 | 0,8| I,o | 153 | 1,6 | 1,8 | 2,1 | 2,3 | 2,6 9 | 30r | 324 | 356 | 359 | 452 | 454 | 457 | 459 | 547 | 
I 


Vb 
8 I 
37 | 455 | 458 | 552] 556 | 519] 653 | 657 | Tor] 714 
16 | Iso] 153 | 1,6 2,0 | 2,3 | 256 259 | 353 | 6 
2å 


22.1:0;7 | 039 | 1,2 | 1,4 | 1,6 | 149 | 2,1 | 2,41 2,61 2,81 3,1 | 3153 | 356 358 | 4,0 | 453 | 445 | 457 | 
24 | 0,7] 0,9 | I,z | 1,3 | 155 | Ti7 | 230) 232 | 2,4 | 2,6 | 258 | 340) 303 | 345 | 357 | 359 | 43 | 433 
26 | 0,61 0,8 | 1,0] 1,21 154 | 156 | 158] 240 | 2,2] 2,4 | 2,6 | 2,81 350 | 352 | 3a4 | 356 
28 | 0,61 0,7 1:0;9] iIsz | 1,3 | 1,51 17) 1,9 | 2;j0] 2,2) 244 | 256 | 2581 340 [135210 353 355 
30 | 0.351 0,7 | 0,9 | I;0 | 152] 154 | 1,6 | 1,7 | 1,9 | 251 | 2,3 | 2,4 | 2,6 | 2,8 0 | 3) 353 | 355 


[Se 
0 
+ 
Oo 


32 | 0,5] 0,71 0,81 09 | Isar | 173 | I,5| 1,6] 1,81 1;9 | 2:x') 2331) 2541 2501F255NESHNNSTEN SEA 
34 | 0,5 | 0,6 | 0,8 | 0,9 | IjI | 1,2 | 1.4 5 1,7 | 1,8 | 2,0] 2,11 2,3 | 274 | 2,61 2,7 | 2,9 | 3st I 
30" | Os41 0561 Oj7 1. 050.) I; 1521. E:3 1,4 | 1,6 | 1,7 | 1,9 | 2,0 11252 253, |, 235 (2;G UFS 20 
38 | 0,4] 055 | 057 | 0,8 | 150 | Isr | 1352] 1,4] 155] 1,6 | 1,81 1,9 2,c1 2,2 | 2,3 | 2,5 | 2,6 | 237 | 
40: |-054] 0,5] 057 | 058 | 059 | Iso | Tj]: I;3:| 154] 156 | 157 | 158] T;o]| 255 27212 BY2:5 10240 


Skogsbrandförsäkringen i Finland. 
Av ERNST NYLANDER. 


Då frågan om skogsbrandförsäkring ännu ej blivit slutligt löst i Sve- 
rige, torde en kort relation om startande av ett nytt skogsbrandförsäk- 
ringsföretag i Finland kunna försvara sin plats i tidskriften. 

Vid ett möte år 1911 behandlade Lantbrukssällskapens i Finland Central- 
förbund frågan om skogsbrandförsäkring, men först år 1913 tillsattes av 
förbundet ett utskott för frågans behandling. Även forstföreningen 
Topio utsåg representanter i detta utskott. Medan sagda delegation 
höll på med sitt arbete, startade emellertid ömsesidiga försäkringsanstalten 
Sampo i Åbo vårvintern 1914 en skogsbrandförsäkringsavdelning, vilken 
samma år lyckades erhålla ett försäkringsbestånd av c:a 30 miljoner mark. 
Vid slutet av andra verksamhetsåret uppgick Sampos skogsbrandförsäk- 
ringar till dubbla beloppet, och torde avdelningens skogsbrandförsäkrings- 
bestånd för närvarande utgöra c:a 85 miljoner mark. 

Förenämnda utskott, vilket även genom en emissarie hade gjort sig 
förtroget med skogsbrandförsäkringsfrågan utrikes, synnerligast i Norge, 
hade emellertid avgivit betänkande med därtill hörande förslag samt 
uttalat som sin åsikt, att skogsägarna själva borde bilda ett eget 
skogsbrandförsäkringsbolag. Initiativet till försäkring av landets skogar 
emot eldfara hade sålunda utgått från skogsägarna själva. Frågan 
gällde nu endast huruvida ett nytt företag på området kunde vinna er- 
forderlig anslutning, då en anstalt för försäkring av skog redan existe- 
rade i landet. 

Vid forstföreningen Topios direktionsmöte' i Helsingfors i december 
1915 fattades emellertid utan tvekan beslut om bildande av Skogsegarnas 
i Finland Ömsesidiga Skogsbrandstodsförening. Vid sagda tillfälle och 
de närmaste dagarna därefter tecknades av intresserade personer en garanti 
av I11,000 mark för betäckande av eventuella kostnader, såvida företaget 
ej kunde realiseras. Ett förlagskapital i egentlig mening ansågs ej 
oundgängligt. Sedan lantbrukssällskapens delegation jämväl förenat sig 


! Direktionen, vilken sammanträder en å två gånger årligen, består av en representant 


för varje lantbrukssällskap, sålunda av 22 medlemmar. 


626 ERNST NYLANDER, 


om: beslutet och vissa förberedande arbeten blivit gjorda, överläts före- 
tagets realiserande den 3 sistlidne mars åt en interimstyrelse. Stad- 
garna, vilka vunnit behörig fastställelse, ävensom försäkringsvillkoren 
innehålla i huvudsak följande. 

Föreningens delägare och verksamhet. Delägare i föreningen är envar 
försäkringstagare.. Föreningen beviljar törsäkringar under delägarnas ömse- 
sidiga ansvarighet emot skada, som genom skogseld och därvid vid- 
tagna släckningsåtgärder tillskyndas skog eller från försäkrad skog av- 
verkade och därstädes befintliga trävaror. Delägarnas högsta ansvarighet 
utgöres av inträdesavgiften, årspremien samt årligen tilläventyrs erfor- 
derlig tillskottspremie, vilken dock icke får överstiga årspremiens /fre- 
dubbla belopp. Försäkringstagare förbinda sig vid försäkring av skog 
att under fem kalenderår i sänder vara delägare i föreningen. Efter 
utgången av försäkringsperioden upphör försäkringen att vara gällande, 
och avgår delägare från föreningen, såframt han eller föreningens direk- 
tion skriftligen uppsäger försäkringen senast före den 1 augusti under 
det sista året av försäkringsperioden. Uppsäges icke försäkringen av del- 
ägare eller föreningen inom nämnda tid, anses försäkringen vara förnyad 
för en försäkringsperiod av fem år framåt. 

Föreningens förvaltning. Vid föreningsmöte, som årligen hålles se- 
nast inom april månad, tillkommer rösträtt delägare, vars försäkring av- 
slutats en månad före mötet. Vid föreningsmöte har varje delägare en 
röst för en försäkringssumma av 10,000 mark eller därunder samt dess- 
utom en röst för varje följande fulla 10,000 mark av försäkringssumman. 
Vid föreningsmöte må ingen dock rösta med högre röstetal än tjugon- 
dedelen av de vid mötet företedda rösterna. Föreningens angelägenheter 
handhavas i övrigt av förvaltningsrådet och direktionen, vilka gemensamt 
bilda föreningens styrelse samt verkställande direktören, vilken tillkommer 
rösträtt i styrelsen. Förvaltningsrådet utgöres av nio ledamöter och sex 
suppleanter, vilka utses för tre år i sänder bland föreningens delägare. 
Direktionen består av tre ledamöter och tre suppleanter, vilka utses av 
förvaltningsrådet. Verkställande direktören antages av styrelsen. Då 
alla frågor av betydelse åtminstone principiellt avgöras av föreningsmötet 
och förvaltningsrådet, som jämväl utser direktionen, är det skogsägarna 
som helt och hållet bestämma om företaget. 

Försäkring meddelas å 1) klen skog, d. v. s. trän, vilkas klenaste 
diameter vid brösthöjd (1,; m. från marken) på bark understiger 18 cm.; 
2) grövre skog, d. ä. trän, vilka fylla eller överskjuta förenämnda mått; 
3) skog i allmänhet. Endast då fråga är om klenskog är föreningens 
ansvarighet lika stor som försäkringssumman, i övriga fall endast 3/, av 
försäkringssumman, och bör försäkringstagaren själv vara sin försäkrings- 


SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGEN I FINLAND. (SA 


givare för '/, av den försäkrade egendomens värde. Angående återförsäk- 
ring stadgas, att föreningen icke må utan återförsäkring på samma risk 
åtaga sig ansvarighet överstigande '/, procent av försäkringsbeståndet. 

Med avseende å årspremtierna är landet delat i tvenne försäkrings- 
områden, det första omfattande Åbo och Björneborgs, Nylands och 
Tavastehus län, det andra öviga delar av landet. Grundtariffen per 1,000 
mark av ansvarssumman är i förenämnda område för klen skog 1:50, 
för grövre skog 0:80 och för skog i allmänhet 1: 25 samt för det se- 
nare området resp. 1:75, 1:10 och 1:50. Förutom grundtariffen till- 
lämpas rabatt- och förhöjningstariff. Inträdesafgift erlägges endast en 
gång för alla vid försäkringens avslutande och blott för försäkring av 
skog samt utgör vid varje försäkring '/> pro mille. 

Brandskadan. Enär ersättningsbeloppet vid brandskada står i för- 
hållande till försäkringssumman, gäller det sålunda vid inträffad skogs- 
eld att värdera även den oskadade delen av skogen. För att i möj- 
ligaste mån underlätta värderingen, strävar man därför vid upptagande 
av försäkringar att få försäkringsobjektet uppdelat i smärre lotter, för 
vilka skilt värde angives. Dessa skogsdelars begränsningar utmärkas å 
en kartskiss, som uppritas å själfva försäkringsansökningen å därför reser- 
verad plats. Skadans belopp fastställes, om någondera parten det ford- 
rar, genom värdering av tre sakkunniga ojäviga skiljemän, vilka vid 
skadevärderingen böra rätta sig efter av föreningens styrelse godkända 
värderingsgrunder. 

Då garantikapital ej förekommer och företaget ej är grundat på del- 
ägarnas obegränsade ömsesidiga ansvarsfrihet, är det ju icke omöjligt, 
att vid ett eventuellt katastrofår, innan föreningen ännu vunnit stadga, 
icke ens tillskottspremierna och möjligen redan hopbragta fonder skulle 
vara nog att täcka möjligen inträffande stora brandskador. Då en sådan 
möjlighet ju är tänkbar, ingår i stadgarna föreskrift om, att därest icke 
uppburna tillskottspremier förslå till täckande av bristen, sedan fonderna 
tagits i anspråk, må enligt beslut av föreningsmöte det, som sålunda 
brister, antingen helt och hållet eller delvis överföras till följande år. 
Vad av bristen icke överförts, bör varje år till ersättning berättigad 
försäkringshavare själv vidkännas i förhållande till det honom beviljade 
ersättningsbeloppet. 


I början av april vidtog upptagningen av försäkringarna och fortskred 
med sådan skyndsamhet, att interimsbestyrelsen redan i medlet av maj 
kunde utlysa konstituerande möte för »Skogsegarnas Ömsesidiga> till 
den 8 juni. Förenämnda dag, då föreningen konstituerades, uppgick 


628 ERNST NYLANDER. 


försäkringsbeståndet till 60 milj. mark och utgör då detta skrives 70 
milj. mark. Nya försäkringsansökningar anlända fortfarande dagligen. 

I betraktande av att. ett äldre skogsbrandförsäkringsföretag arbetar i 
i landet, måste det ernådda resultatet anses lysande. Det bevisar, att 
idén emottagits med förvånansvärt stor entusiasm av landets skogsägare. 
Då lantbrukssällskapen tagit initiativ till den nu bildade föreningen och 
varit med om dess stiftande, hava deras funktionärer ej blott varit ivriga 
förespråkare utan även direkt fungerat som agenter vid upptagande av 
försäkringar, vilket givetvis i hög grad bidragit till det ernådda resultatet. 
I och för sig hade ifrågavarande företag, såvida frågan gällt enbart 
skogsbrandförsäkring, förmodligen ej kunnat på denna korta tid vinna 
så stor anslutning. Envar har dock varit medveten om, att det var 
fräga om skogsägarnas sammanslutning. Då början nu är så lysande gjord 
och skogsägarna så ögonskenligt ådagalagt, att de vilja sluta sig samman, 
torde det ej vara svårt att bygga vidare på den grundval, som nu fåtts 
till stånd. Frågan om belåning av växande skog, vilken genom spar- 
banksföreningens åtgärder denna vår blivit löst, har även i sin mån 
bidragit till företagets framgång. 


Helsingfors den 25 juni 1916. 


Smärre iakttagelser och naturminnen. 


En acrocona=form av gran. 


På Stabby akademigård i Näs socken c:a 3/, mil söder om Uppsala har av 
undertecknad påträffats en gran, vars egendomliga utseende framgår av nedan- 
stående bild. Trädet i fråga är c:a 4 meter högt och 25 år gammalt samt 
växer i nordläge invid en åkerren på ungefär 20 meters avstånd från ett 70- 
årigt bestånd av tall och gran. 

Som framgår av bilden, äro toppskottet och de närmaste sidoskotten miss- 
bildade och utgöra ett mellanting mellan barrklädda skott och kottar, i vilka 
dock fullt utvecklade frön påträffats. Fortsatt höjdtillväxt förhindras ej genom 
denna kottbildning å skottspetsen, utan växer denna så att säga igenom kotten, 
varigenom inträffar, att man på äldre årsskott kan iakttaga runt omkrig stam- 
men kvarsittande lämningar av kottefjälliknande bildningar. Denna egendom- 
liga form, som av TH. M. FRIES givits namnet acrocona, finnes närmare be- 
skriven i »Botaniska notiser» för år 1890, h. 6, sid. 255. 


SMÄRRE IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. 629 


Sedan ovanstående nedskrivits, har jag på Högby akademigård i Näs socken 
anträffat ett ganska rent c:a 1I5-årigt bestånd av denna granform. Och vore 


Fot. ERIK WESTMAN. 


Fig. I. Gran med abnorm kottebildning (AE acronona, "Th. Fr.) Uppl. 
Näs s:n, Stabby. 


det intressant, om detta kunde bliva föremål för en närmare undersökning. 
Beståndet är beläget mot sydvästra kanten av gårdens inägor och har upp- 
kommit i en ungef. 30 meter bred uthuggning mot åkern. 


Uppsala den 25 maj 1914. 
ERIK WESTMAN. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Under den tid som förflutit sedan min senaste rapport hava i vår trävaru- 
trade förekommit händelser, som synnerligen starkt tagit intresset i anspråk 
såväl inom som utom fackkretsar. 

Den största och mest uppseendeväckande av dessa händelser inträffade, då 
två fartyg med trälast, ångaren Commerce och seglaren Vera, blevo kapade 
och därefter sänkta av en tysk undervattensbåt. Omedelbart därefter förklarade 
statens krigsförsäkringskommission sig tillsvidare vara förhindrad att försäkra 
mot krigsrisk fartyg med trälast, destinerad till engelska eller franska hamnar. 
Ehuru saken över allt väckte bestörtning, ville man dock i det längsta inom 
fackkretsar hålla före, att befälhavaren på u-båten av en eller annan anled- 
ning gått över sin befogenhet. Dess bättre visade sig också denna uppfatt- 
ning vara den riktiga, och den tyska regeringen har med beklagande av det 
skedda förklarat sig vilja lämna upprättelse och ersätta den skada som åstad- 
kommits. Vad som passerat är under alla förhållanden en påminnelse om 
de allvarliga risker, som kriget inpå våra kuster medför. 

En annan viktig händelse, som kommit mycket buller åstad, är den för- 
säljning av överbottensvaror till Frankrike, som skedde i senare delen av juli 
och början av innevarande augusti till betydligt lägre priser än man trott 
kunna ifrågakomma med närvarande marknadsläge. Det var Baltiska trävaru- 
aktiebolaget med dotterbolag, som gjorde den första affären, omfattande 10,000 
standards, och därefter skedde ytterligare försäljningar till motsvarande redu- 
cerade priser av några andra avlastare. In summa placerades på kort tid 
c:a 25,000 standards. 

En ivrig presskampanj har blivit följden av försäljningarna, och många het- 
siga uttalanden hava kommit från deras håll, som kritisera försäljningarna, 
under det att de, som gjort desamma försvarat sin politik. Vilka åsikter man 
än må hysa om det lämpliga i att under rådande förhållanden reducera priserna, 
borde dock alla vara eniga om, att saken icke vinner på, att på sätt som 
skett kommenteras inför offentligheten. Det hade ej varit underligt, om den 
livliga diskussionen verkat än mera nedstämmande på säljarna i allmänhet och 
kommit köparna att än starkare hålla på att få priserna reducerade. Dess 
bättre synes emellertid som om stämningen redan blivit lugnare. 

Man beräknar att nu c:a 650,000 standards av årets tillverkning äro pla- 
cerade och därav över 500,000 standards redan skeppade. 

Frakterna hava under de senare två veckorna styvnat, och som en följd 
härav hava en del köpare ånyo kommit i marknaden, sannolikt för att täcka 
sig för närmast föreliggande behov, innan ytterligare fraktstegring inträder. 
Man må hoppas, att fraktstegringen ej verkar därhän, att man börjar taga upp 
tonnage i förväg och därmed riskera att köparna med kännedom härom, så 
som en gång tidigare skedde, operera för att åstadkomma en prissänkning 
på trävarorna. Den nära liggande erfarenheten, huru härvid kan tillgå, borde 
verka varnande. 

Affärer för nästa år på Spanien äro redan att anteckna. Det talas om att 
några tusen standards försålts till £ 15 för furuplankor och £ 13,10/— för 
förubattens:tö "de Lom: 

=E UU 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 8. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Utgivandet av populära läroböcker och planscher berörande skogshushåll- 
ningen. 


Kungl. Maj:t har den 12 maj 1916 härom meddelat följande beslut till statskontoret. 

Jämlikt bemyndigande den 26 april 1912 anmodade dåvarande statsrådet och chefen för 
jordbruksdepartementet den 19 aug. 1912 dåvarande direktören för skogsinstitutet, numera 
professorn A. N. H. Wahlgren att jämte folkskolläraren Johan August Strandberg verk- 
ställa utredning av i statsrådsprotokollet för förstnämnda dag omförmäld fråga rörande åt- 
gärder för åvägabringande av läroböcker och planschverk angående skogshushållning och 
skogsvård. 

Med skrivelse den 8 februari 1913 hava nämnda sakkunniga avgivit betänkande i ären- 
det och därvid föreslagit, att pristävlan skulle utlysas för utarbetande av 

1:0) en lärobok i skogsvård för vuxna, avsedd för södra Sverige; 

2:0) en lärobok i skogsvård för vuxna, avsedd för nordliga delar av landet; 

3:0) en läsebok i berättelseform behandlande våra skogar och dess vårdande, avsedd 
för barn; 

4:0) en serie färgplanscher, I, över tallens, granens, björkens, bokens, ekens, aspens och 
alens biologi samt över ljunghedskultur och mossavdikning, närmast avsedda för folksko- 
lorna ; samt 

5:0) en serie ej färglagda planscher, II, med diverse skogshushållningen berörande motiv. 

Till följd av remiss avgav domänstyrelsen den 26 mars 1913 utlåtande i ärendet. 

Sedermera har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt den 4 juni 
1915 avgivit infordrat utlåtande i ärendet. 

Styrelsen har därvid bland annat anfört följande. 

Styrelsen ville bestämt förorda, att endast en lärobok för vuxna utarbetades för hela lan- 
det, men för att densamma ej skulle bliva alltför omfattande borde dessutom finnas till- 
gängliga två supplementhäften för de mest extrema trakterna av vårt land. Det ena häftet 
skulle beröra de övre norrländska förhållandena och det andra de sydligaste trakterna av 
landet. Eventuellt skulle också ett sådant supplementhäfte kunna utarbetas för Öland och 
Gottland. 

Styrelsen, som ansett en läsebok för barnen i folkskolor och andra jämförliga läroanstal- 
ter synnerligen lämplig, hade meddelat, att, sedan de sakkunniga avgivit sitt betänkande, 
en dylik läsebok utgivits å aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners förlag, vilken läsebok 
hade till författare länsjägmästaren O. A. Beer och seminarieläraren L. G. Sjöholm. Styrelsen 
ansåge denna bok användbar för det av de sakunniga avsedda ändamålet, sedan den blivit 
av sakkunnig skogsman granskad, och har meddelat, att förlagsfirman förklarat sig villig att 
under år 1917 utgiva en ny upplaga av boken. 

Den av de sakkunniga föreslagna serien I i färgplanscher har styrelsen ansett önskvärd. 
Styrelsen har endast gjort smärre erinringar mot vissa detaljer av förslaget. 

Däremot har styrelsen ansett, att den av de sakkunniga, föreslagna planschserien II ej 
borde komma till utförande, då den med stor fördel kunde ersättas med skioptikonbilder. 
Styrelsen har föreslagit, att ett bidrag måtte lämnas till skogsvårdsföreningen för komplette- 
rande av dess bildförråd. 

Den totala kostnaden för dessa publikationer skulle enligt styrelsens förslag uppgå till 
10,600 kronor enligt följande fördelning: 


41 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


632 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lärobok för vuxna: 


Huvudboken dörfaftärearyO lei. ms. corset RR CAR ERE a Ule a äjele st kr. 1,000:-— 
3 supplementhäften å 250 kronors författarearvode = ssssssssssssso ss > 750: — 
RedaktörsarvOde ar Dä-tboo sot ss db Assos sleeselar kens lars sele sr SNS » 4008- 
Läsebok för barn: 
(GranskningsarsOC Cms ses css Buss sek nets AEA IE SS NRA d 15000: 
Planscher : 
8 färglagda, litograferade planscher, ritningskostnader ...............- kr. 3,400: — 
Köstnader tor de togratiska sStenaas-5- pe oa oa sas ss » 3,600: — 
REdAKförsarvOo Ce 56 Ae des va dies olet SS SER AR Sr RN Ra ad döva aret s el atdl DS Rs » S00:- 1 4: 800: — 


Skioptikonbilder : 
Anslag till skogsvårdsföreningen för anskaffande av sådana......... » 500: — = 500: — 


Summa kr. 10,600: — 


Slutligen har styrelsen hemställt, att åt domänstyrelsen måtte uppdragas att bedöma de 
föreslagna arbetena. 

I anledning av vad styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt anfört 
anmodades domänstyrelsen att inkomma med förnyat utlåtande i ärendet och har domänsty- 
relsen den 31 december 1915 avgivit sådant utlåtande. 

Domänstyrelsen, som biträtt styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalts 
förslag har beträffande de beräknade kostnaderna allenast erinrat,- att redaktörsarvodet för 
övervakandet av planschernas ritande och materialanskaffning härtill syntes väl högt i för- 
hållande till den summa, som ansetts tillräcklig för det med hänsyn till anskaffande av illu- 
strationsmaterial m. m. rätt krävande redaktörsarbetet med den större läroboken. 

Till följd af remiss har Ni den 1 april 1916 avgivit infordrat utlåtande. 

Då vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava vi uppdragit åt domänstyrelsen att i 
huvudsaklig örerensstämmelse med det av styrelsen för skogshögskolan och statens skogs- 
försöksanstalt avgivna förslag och efter inhämtande av yttrande från skogshögskolans lärar- 
råd ombesörja utgivande av läroböcker och planscher rörande skogshushållning och skogs- 
vård ävensom för samma ändamål ställt till domänstyrelsens förfogande ett belopp av högst 
10,000 kronor, därav för innevarande år 5,000 kronor och för år 1917 högst 5,000 kronor. 

Vi anbefalla Eder att av den till vår disposition ställda del av anslaget till skogsunder- 
visning och skogshushållning i allmänhet (IX. E. 2) till domänstyrelsen på rekvisition ut- 
anordna berörda belopp, högst tiotusen kronor med fem tusen kronor under innevarande 
år och återstoden efter ingången av år 1917, att av domänstyrelsen på angivet sätt dispo- 
neras. 


Preiudikat rörande arrendators rätt till fröträd å mot skogsarrende ut- 
arrenderad kronodomän. 


Kungl. Maj:ts dom i det till Kungl. Maj:ts överseende från dess och Rikets Svea hov- 
rätt genom ordentligt sökande komna mål mellan kaptenen Axel Jacob Fridolf Nordström å 
Näs, sökande, samt Kungl. Maj:t och kronan, svarande. 

Av handlingarna i målet inhämtas: 

I resolution den 6 september 1887 meddelade domänstyrelsen bestämmelser med avseende å 
skogshushållningen vid indragna förra regementskvartermästarebostället ett mantal Näs n:o I 
i Stafnäs socken under den tjuguåriga arrendeperioden från den 14 mars 1888 samt före- 
skrev därvid bland annat, att årligen virkesavkastningen från hemskogen å bostället skulle 
uttagas till ett uppskattat belopp av 82 kubikmeter genom trakthuggning å utstakade hyggen 
och med 2 kubikmeter genom hjälpgallring i skogen samt 14,6 kubikmeter genom blädning 
i hagmarken efter jägmästarens anvisning, och skulle å varje trakthygge lämpligt antal friska 
förträd av tall lämnas att kvarstå under 8 år. 

Genom kontrakt den 24 september 1887 arrenderade bruksägaren Jacob Nordström av 
Kungl. Maj:t och kronan nyssnämnda fastighet under tjugu år från den 14 mars 1888. Uti 
kontraktet stadgades bland annat, att arrendatorn med iakttagande av föreskrifterna i för 
hemskogen fastställda hushållningsplan ägde att fritt förfoga över den årliga skogsavkast- 
ningen i den mån densamma ej erfordrades för egendomens behov under villkor, att, med 
undantag av det för varje år bestämda trakthygget, ingen avverkning finge ske utan efter 
anvisning av vederbörande jägmästare, att anmälan om avverkning utom trakthygget skulle 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 633 


av arrendatorn göras före den I april det år, avverkningen vore avsedd att företagas, samt 
att arrendatorn vore skyldig underkasta sig att sådan avverkning bleve, därest förhål- 
landena det medgåve, utsynad på en gång för en tid av tre år. Efter bruksägaren Nord- 
ströms död fick kaptenen Nordström genom domänstyrelsens resolution den 19 februari 1904 
arrenderätten till bostället på sig överlåten under återstående delen av arrendeperioden. Vid 
dennes utgång utarrenderades egendomen till kaptenen Nordström under ytterligare tre år 
från den 14 mars 1908 enligt kontrakt den 26 februari 1907, däri föreskrevs, att de i kon- 
traktet den 24 september 1887 stadgade föreskrifter i tillämpliga delar fortfarande skulle 
lända till efterrättelse. 

Vid laga av- och tillträdessyn å bostället den 28 juni 1911 anförde kaptenen Nordström: 
Enligt kontraktet den 24 september 1887 vore kaptenen Nordström för den tjuguåriga ar- 
rendeperioden berättigad till 2!/, kubikmeter blädningsvirke ur hagmarken och 40 kubik- 
meter hjälpgallringsvirke ur skogen. Vid arrendeperiodens utgång hade kaptenen Nordström 
erhållit 149,s;2 kubikmeter blädningsvirke och 6 kubikmeter hjälpgallringsvirke. Kaptenen 
Nordström hade således ett tillgodohovande för berörda arrendeperioden av 142,48 kubik- 
meter blädningsvirke och 34 kubikmeter hjälpgallringsvirke, och yrkade kaptenen Nordström 
att utbekomma berörda virkesmängd. Kaptenen Nordström förklarade vidare, att han gjorde 
anspråk på de fröträd, som kvarstått under minst åtta år på de trakthyggen, som avverkats 
efter år 1888. 

Syneförrättarna funne sig icke kunna meddela beslut beträffande kaptenen Nordströms 
nämnda yrkanden samt hänvisade kaptenen Nordström att vid domstol anhängiggöra sin 
talan. 

Efter stämning till Gillbergs häradsrätt yrkade kaptenen Nordström, med klander av an- 
märkta synen, utom annat, varom nu icke är fråga, att Kungl. Maj:t och kronan måtte 
åläggas att utlämna det virke, om vars utbekommande kaptenen Nordström framställt an- 
språk vid synen, eller dess värde, ävensom att kaptenen Nordström måtte tillerkännas rätt 
till de fröträd, vilka under minst åtta år kvarstått på trakthyggen, som avverkats efter år 1888. 


Häradsrätten, varest kapten Nordström jämväl fordrade ränta samt parterna framställde 
anspråk på gottgörelse för rättegångskostnaderna, kaptenen Nordström med femhundraåttio- 
sju kronor jämte protokollösen, utlät sig genom utslag den 15 juli 1912, såvitt nu är i fråga: 
Enär beträffande kaptenen Nordströms talan i vad den avsåge utbekommande av under ar- 
rendeperioden den 14 mars 1888—14 mars 1908 outtaget blädnings- och gallringsvirke eller 
ersättning för samma virke kaptenen Nordström, vilken icke visat, att hinder för honom 
mött att före nämnda arrendeperiods utgång erhålla utsyning av allt virke, som enligt den 
för ifrågavarande arrende gällande skogshushållningsplanen skulle tillkomma arrendatorn, icke 
efter berörda arrendeperiods utgång, oavsett att kaptenen Nordström på grund av nytt avtal 
kvarsuttit såsom arrendator å ifrågakomna fastighet, kunde göra någon rätt gällande till 
virket i fråga, bleve kaptenen Nordströms talan härutinnan av häradsrätten ogillad. På samma 
grund funne häradsrätten kaptenen Nordströms anspråk att få tillgodogöra sig fröträd, vilka 
vid nämnda arrendeperiods utgång kvarstått 8 år efter därutöver å under arrendetiden verk- 
ställda trakthyggen, icke kunna bifallas. Vad däremot anginge kaptenen Nordströms talan i 
vad den avsåge rätt till fröträd, vilka först efter den 14 mars 1908 kvarstått åtta år å trakt- 
hyggen från omförmälda arrendeperiod, så enär Kungl. Maj:t och kronan icke i målet styrkt 
någon omständighet, på grund varav kaptenen Nordström, vilken fortfarande på arrende 
innehade ifrågakomna fastighet, icke skulle vara berättigad att förfoga över sådana fröträd, 
funne häradsrätten rättvist förklara kaptenen Nordström berättigad att tillgodogöra sig de 
fröträd, vilka å trakthyggen tillkomma efter den 14 mars 1900 kvarstått 3 år eller därutöver; 
och ålades Kungl. Maj:t och Kronan att ersätta kaptenen Nordström dennes rättegångskost- 
nader med trehundrafemtio kronor. 


Hovrätten, där parterna efter vad sökte ändring, kaptenen Nordström i vad honom emot 
gått, samt Kungl. Maj:t och Kronan i vad kaptenen Nordström berättigats att tillgodogöra 
sig fröträd, yttrade genom dom den 9 maj 1913: Enär kaptenen Nordström icke visat sig 
berättigad till det blädnings- och hjälpgallringsvirke, som belöpte å den tid bruksägaren 
Nordström varit arrendator af fastigheten, eller till de fröträd, som under samma tid kvar- 
stått åtta år eller därutöver å trakthyggen, varå avverkning skett efter den 14 mars 18838, ty 
och som kaptenen Nordström för de fyra år av ifrågavarande arrendeperiod, har varit be- 
rättigad till 66,4 kubikmeter blädnings- och hjälpgallringsvirke samt under samma tid er- 
hållit 111,62 kubikmeter virke av nämnda slag, alltså och på de av häradsrätten i fråga om fröträd 
ä de under åren 1896—1900 avverkade trakthyggen anförda skäl, prövade hovrätten rättvist 
fastställa det slut häradsrättens utslag innehölle i huvudsaken, i vad talan däremot blivit av 
kapten Nordström fullföljd. Vidkommande Kungl. Maj:ts och Kronans fullföljda talan så enär 


634 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


arrendatorn enligt arrendekontraktet den 24 september 1887 icke kunde anses hava erhållit 
rätt till andra fröträd än sådana, som före arrendetidens utgång kvarstått å trakthyggena 
åtta år och däröver, alltså och då handlingarna i målet icke utvisade att kaptenen Nordström 
genom arrendekontraktet den 26 februari 1907, avseende tre år från den 14 mars 1908, 
under vilken tid annan hushållningsplan gällt för fastighetens skog, fått åt sig upplåten rätt 
till nu ifrågavarande fröträd funne hovrätten skäligt att, med ändring av häradsrättens ut- 
slag i denna del, ogilla kaptenen Nordströms härutinnan förda talan. Med hänsyn till målets 
utgång funne hovrätten icke skäl att göra ändring i häradsrättens utslag i fråga om kost- 
naderna å målet vid häradsrätten; och skulle kaptenen Nordström vidkännas sina utgifter å 
målet i hovrätten. | 

I hovrättens dom har kaptenen Nordström i underdånighet sökt ändring som Kungl, 
Maj:t och Kronan bestått; och har kaptenen Nordström yrkat ersättning för sina utgifter å 
målet hos Kungl. Maj:t. 

Kungl. Maj:ts dom är besluten med dess högsta domstol; Given Stockholms Slott den 
13 maj 1916. 

Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i detta mål; och enär, vad 
angår kaptenen Nordströms i målet fördes talan beträffande under arrendetiden från den 14 
mars 1888 till den 14 mars 1908 icke uttaget blädnings- och hjälpgallringsvirke samt frö- 
träd, som under samma tid kvarstått åtta år och däröver å trakthyggen, avverkade efter den 
14 mars 1888, arrendatorn, för vilken, såvitt visats, hinder icke mött att under arrendetiden 
erhålla utsyning i enlighet med bestämmelserna i den för arrendetiden gällande skogshus- 
hållningsplan, icke efter utgången av arrendetiden kan göra gällande någon rätt till ifråga- 
komna virke och fröträd 

alltså och på de av hovrätten anförda skäl i fråga om kaptenen Nordströms anspråk på 
rätt till fröträd, vilka å trakthyggen, avverkade under nyssnämnda arrendetid efter den 14 
mars 1900, kvarstått åtta år och däröver, 

prövar Kungl. Maj:t rättvist fastställa det slut, vartill hovrätten i huvudsak kommit, 

Beträffande rättegångskostnaderna prövar Kungl. Maj:t rättvist fastställa Hovrättens dom. 
Det vederbörande hava att ställa sig till underdånig efterrättelse. 


Föreskrifterna om kassabokföringen vid domänförvaltningen. 


Kungl. Maj:t har härom den 28 april meddelat följande beslut. 

Jämte det Kungl. Maj:t denna dag utfärdat förnyad instruktion för skogsstaten, har 
Kungl. Maj:t förklarat, att utan hinder av de i densamma meddelade bestämmelser före- 
skrifterna i brevet till Eder den 17 december 1915 angående kassabokföringen vid domän- 
förvaltningen fortfarande skola tillsvidare lända till efterrättelse. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Föreskriven inventering av vedförråder å statens skogar. 

Domänstyrelsen har den 26 juli till samtliga revirförvaltare och skogsföreståndare utfärdat 
följande cirkulär härom. 

Bifogande Svensk Författningssamling n:r 279 innehållande Kungl. Maj:ts nådiga kun- 
görelse den 14 juli 1916 angående uppgifter för inventering av landets förråd av bland 
annat ved, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom erinra Eder att i vederbörlig ordning 
fullgöra den uppgiftsskyldighet, som enligt nämnda kungörelse åligger Eder beträffande å de 
allmänna skogarna inom edert förvaltningsområde upphuggen ved. 


Inventering av vedförrådet å de allmänna skogarna. 


Domänstyrelsen har den 31 juli utfärdat följande förnyade cirkulär härom till över- 
jägmästarna i samtliga distrikt. 

Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom genom Eder anmoda vederbörande jägmästare inom 
Edert distrikt att vid avgivande av uppgifter jämlikt nådiga kungörelsen den 14 juli 1916 
även skyndsamt lämna en liknande uppgift till Eder, varvid även skall angivas dels ved- 
förrådets kvantitet, reducerat till kubikmeter löst mått, dels de olika vedpartiernas belägenhet 


q 


; 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 635 


på skogarna samt dels ock beträffande ved, som kan levereras till järnvägsstation eller lastage- 
plats, avståndet till sådan leveransplats ävensom dennas namn. 

Och har ni att så fort ske kan insända samtliga dessa uppgifter till Kungl. Styrelsen 
jämte däröver upprättat sammandrag. 


Insamlande av uppgifter om disponibla förråd av pappersved och props å 
de allmänna skogarna. 


Domänstyrelsen har den 2 aug. utsänt följande cirkulär härom till överjägmästarna i 
samtliga distrikt. 

Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom genom Eder anmoda vederbörande jägmästare inom 
Edert distrikt att samtidigt med avlämnande av infordrade uppgifter å vedförråden till Eder 
även meddela uppgift å befintliga disponibla förråder i kubikmeter löst mått av pappers- 
masseved och props från de allmänna skogarna — även inräknat de kvantiteter, varom 
uppgift lämnats till den I sistlidne juni — varvid skild uppgift skall lämnas beträffande 
dylikt virke, som redan finnes upplagt vid station eller lastageplats med angivande av dessas 
namn, och beträffande sådant virke, som finnes upplagt å respektive skogar. I fråga om 
det senare virket skåll uppgift jämväl meddelas i fråga om avstånd till tillämnad leverans- 
plats och dennas namn, 

Och har Ni att så fort ske kan insända ifrågavarande uppgifter till Kungl. Styrelsen 
jämte över desamma upprättat sammandrag. 


Anställande av permitterad militär för vedhuggning. 


Domänstyrelsen har den 29 juli utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna i 
samtliga distrikt. 

Sedan enligt utfärdad generalorder medgivits, att värnpliktige som styrka sig genom of- 
fentlig arbetsförmedling hava erhållit arbete med vedhuggning, kunna för utförandet av så- 
dant arbete erhålla permission intill en tid av 3 veckor, vill Kungl. Domänstyrelsen här- 
igenom anmoda Eder dels erinra vederbörande jägmästare att efter samråd med vederbörande 
regementschefer genom hänvändelse till i orten verkande arbetsförmedling söka anställa sådan 
militär för bedrivande å de allmänra skogarna av vedavverkning i största möjliga utsträck- 
ning, där så lämpligen kan ske, dels ock själv på kraftigaste sätt medverka för uppnående 
av bästa resultat i nämnt avseende. 


Framställning om reseersättning för assistenter, som från annat distrikt 


förordnas att tiänstgöra i Norr= och Västerbottens län eller Jämtland. 


Domänstyrelsen har den 20 juni avlåtit följande framställning till Kungl. Maj:t härom. 

I underdånig skrivelse den 13 sistlidne maj — vari Eders Kungl. Maj: t fattat beslut den 23 
samma månad — i fråga om förordnande av extra jägmästare från och med den I juni 1916 
framhöll domänstyrelsen behovet av extra skogstjänstemän icke blott för arbeten å statens 
skogar utan i ännu högre grad för utsyningsförrättningar å enskilda skogar i Västerbottens 
och Norrbottens läns kustland samt å enskildas skogar i lappmarken och å skyddsskogarna 
1 Jämtlands län. 

För att fylla detta behov har domänstyrelsen i vissa fall måst förordna eller torde sty- 
relsen komma att förordna, särskilt skogsindelningsassistenter, men även en och annan re- 
virassistent i mellersta och södra delarna af landet att under vissa tider av innevarande år 
tjänstgöra såsom extra skogsingenjörer i Västerbottens och Norrbottens läns kustland eller 
såsom assistenter å skyddsskogsområdet i Jämtlands län, där sådant nödvändigt påfordras. 

Styrelsen anser, att dylika assistenter från mellersta och södra delarna av landet böra 
beredas ersättning enligt gällande reglemente för de härav föranledda långa resorna till och 
från det tillfälliga tjänstgöringsområdet, och får styrelsen därför i underdånighet hemställa, 
att Eders Kungl. Maj:t täcktes — i likhet med vad som medgivits, bland annat, genom 
nådiga breven den 20 juli och den 3 november 1906 — medgiva att assistent å avlönad 
befattning från annat distrikt eller tjänsteman i domänstyrelsen, som av domänstyrelsen för- 
ordnats eller förordnas, att under innevarande år tillfälligt tjänstgöra inom Norrbottens, 
Västerbottens och Jämtlands län, skall äga att, utöver honom i övrigt tillkommande förmåner, 
uppbära rese- och traktamentsersättning enligt 4:de klassen i gällande resereglemente för 
resa till och från tjänstgöringsområdet. . 


636 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Revirförvaltarnes närvaro vid de sammanträden, som hållas i samband med 
odlingsgränsens uppgående. 


Domänstyrelsen har den 30 maj 1916 utfärdat följande cirkulär härom till samtliga jäg- 
mästare i revir, som beröras af den s. k. odlingsgränsen. 

Överlämnande avskrift av Kungl. Lantmäteristyrelsens skrivelse denna dag till styresmannen 
för avvittringen i Västerbottens och Norrbottens län, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed 
anmoda Eder att personligen eller genom å reviret anställd assistent, så vitt utan hinder 
av andra revirgöromål så kan ske, komma tillstädes vid de sammanträden, som omnämnas 
i Kungl. Lantmäteristyrelsens skrifvelse, för att biträda vid träffande av överenskommelse 
med jordägarna om den s, k. odlingsgränsens upphuggning m. m. 

Vad Kungl. Lantmäteristyrelsen i föreämnda skrivelse anfört rörande lämpligheten av att 
sådant virke som kommer att utfällas vid odlingsgränsens upphuggande, finge fritt dispo- 
neras utan avräkning å den enligt fastställd avverkningsplan bestämda årliga virkeskvanti- 
teten föranleder ej till annat Kungl. Styrelsens bestämmande, än att det må tillkomma Eder 
att, med beaktande av angivna synpunkter, i varje särskilt fall därom pröva oeh fatta beslut. 


Skogstaxatorernas deltagande i en praktisk instruktionskurs angående 
inventering av odlingsiord i Norrland och Dalarna. 


Kungl. Domänstyrelsen har den 27 maj 1916 utsänt följande cirkulär härom till skogs- 
taxatorerna i de sex norra distrikten. 

Sedan på förslag av de sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän 
undersökning rörande tillgången för kommunikationsändamål tjänlig odlingsmark i Norrland 
och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens 
lappmarker Kungl. Maj:t den 2 innevarande månad förordnat bland annat, att sådan under- 
sökning skall verkställas jämväl i samband med kartläggning och skogsindelning av kro- 
nans skogar av därtill förordnade tjänstemän samt att före inventeringens början en praktisk 
instruktionskurs skall hållas på lämplig ort i Norrland eller Dalarna, i vilken kurs även 
skola deltaga skogsindelningsassistenter och dem överordnade skogstaxatorn, har kolonisa- 
tionssakkunniga i skrivelse den 22 denna månad meddelat, att berörda kurs skall taga sin 
början måndagen den 29 innevarande maj klockan 10 f. m. vid Kälarne järnvägsstation i 
Jämtlands län. 

Ni förordnas för den skull att sagda dag infinna Eder i Kälarne för deltagande i kursen, 
vilken lärer att vara omkring en vecka, och vilken kommer stå under ledning fil. d:r 
E. Haglund. 

Ni äger jämlikt nyssnämnda kungl. brev bekomma ersättning härför med dels dagtrakta- 
mente under kursen med 8 kronor om dagen, dels ock rese- och traktamentsersättning efter 
fjärde klass i resereglementet för färd från hemorten till den plats, där kursen hålles, äfven- 
som «tillbaka till hemorten. Ersättning betalas av Konungens befallningshafvande i Väster- 
bottens län efter ingivande av räkning, attesterad av kursledaren. 

Kungl. Maj:t har ock förklarat, att därest undersökning, som äger rum i samband med 
skogskartas upprättande, medför ökad hantlangningskostnad, denna skall bestridas av do- 
mänfondens medel, varefter Kungl. Domänstyrelsen skall hava att efter inventeringens av- 
slutande för året hos Kungl. Maj:t göra vederbörlig framställning om ersättande av så 
dan kostnad. 

I anledning härav har Ni att i vid de taxeringsförrättningar, som under året handläggas 
av Eder eller av till Edert biträde eventuellt anställda indelningsassistenter, noggrant sär- 
skilja och å särskild hantlangningslista redovisa berörda eventuellt ökade hantlangningskost- 
nader och i de månadsvis avlämnade kassarapporterna upptaga dessa utgifter under titeln 
» Förskott att åt domänfonden ersättas jämlikt kungl. brev den 2 maj 1916». 


Revirassistent äger ej åtniuta dagarvode vid tingsuppvaktning. 


Utdrag ur Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 2 maj 1916. 

S. D. Den 18 januari 1916 hade dåvarande assistenten i Bodens revir extra jägmästaren 
F. A. Berggren inställt sig vid pågående ting i Boden för att på uppdrag av t. f. jägmäs- 
taren i reviret biträda denne vid utförande av talan såsom åklagare i vissa vid rätten an- 
hängiggjorda mål angående skogsåverkan och olovlig jakt på kronopark. Sedermera hade 
Berggren uppsatt särskild dagtraktamentesräkning för nämnda dag å ett belopp av 6 kroner 
samt hos överjägmästaren i Nedre Norrbottens distrikt anhållit att räkningen måtte av honom 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 637 


attesteras. Överjägmästaren, som ansåge att det Berggren meddelade förordnandet såsom 
assistent i Bodens revir icke berättigade honom till bekommande av dagtraktamente för 
tingsuppvaktning, fann sig icke böra attestera räkningeh, varom Berggren meddelats under- 
rättelse genom skrifvelse den 10 april 1916. 

Berggren hade nu till Kungl. Domänstyrelsen översänt berörda räkning samt anhållit om 
styrelsens besked i frågan. 

Då det tillkommit vederbörande jägmästare att själv utföra ifrågavarande åklagartalan 
eller, om han av andra tjänsteärenden varit därtill förhindrad, hos vederbörande Konungens 
befallningshavande anhålla om förordnande för allmän åklagare att samma talan utföra, fann 
Kungl. Styrelsen skäl lämna assistenten Berggrens skrivelse utan vidare avseende, 


Revirassistenters rätt till dagarvode, då de tiänstgöra å revirexpedition, 
belägen utom deras egen bostadsort. 


Domänstyrelsen har härom den 16 maj 1916 avgivit följande underdån. utlåtande. 

Genom nådig remiss den I mars innevarande år har domänstyrelsen anbefallts efter ve- 
derbörandes hörande avgiva utlåtande över en av assistenten i Råneå revir av Norrbottens 
län extra jägmästaren Ivar Hjelmström gjord underdånig ansökan, att honom måtte tiller- 
kännas rätt bekomma traktamentsersättning med 6 kronor för varje dag han innevarande 
år före den 1 oktober tjänstgör å Råneå revirs jägmästareexpedition, vilken jämlikt domän- 
styrelsens medgivande tillsvidare är förlagd utom reviret eller till Luleå, och får till åtlydnad 
härav styrelsen, med remissaktens återställande och bifogande från vederbörande överjäg- 
mästare och jägmästare avgivna yttranden, i underdånighet anföra följande. 

I det av löneregleringskommittén år 1907 avgivna förslag rörande reglering av löneför- 
hållandena m, m, vid skogsstaten och de allmänna skogsläroverken föreslogs bland annat 
att assistenter, som anställdes å revir i de norrländska länen borde, utöver arvode och fast 
reseersättning för år tillerkännas traktamentsersättning med 6 kronor för varje förrättnings- 
eller resedag. Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hade vederbörande de- 
partementschef ej något att erinra mot kommitténs förslag och framställning i denna del, 
och Riksdagen godkände efter nådig proposition i ärendet vad härom föreslagits. 

Sedan Eders Kungl. Maj:t vid fastställande av domänstyrelsens generalförslag för skilda 
år godkänt av styrelsen upptagna belopp till berörda dagarvoden för assistenter å revir 
inom de norrländska länen och vissa delar av Kopparbergs län, varvid styrelsen beräknat 
dessa belopp med hänsyn till antalet dagar, som ansetts komma att användas för förrätt- 
ningar i skogen samt för resedagar till och från sådana förrättningar, har styrelsen i med- 
delade förordnanden tillförsäkrat ifrågavarande revirassistenter gottgörelse med, förutom be- 
stämda årliga arvoden, traktamente av 6 kronor för varje förrättningsdag samt för resedag. 

Därest revirassistent ansåges böra tillkomma dagtraktamente, även då han tjänstgör å 
revirexpedition av den anledning, att efter erhållet tillstånd vederbörande jägmästare är 


bosatt utom reviret, torde — enär ännu så länge detta förhållande är och måste bliva rå- 
dande i ett flertal fall, eftersom för jägmästarens bostad och expeditionslokal erforderlig 
lägenhet icke alltid kan erhållas inom reviret — framställningar i nu förevarande avseende 


vara att emotse i rätt stor omfattning. På reviret förordnad ung assistent utan eller even- 
tuellt med liten familj samt utan behov av särskild expeditionslokal torde nämligen i de 
flesta fall kunna erhålla bostad inom reviret, även om sådan icke kan uppbringas av jäg- 
mästaren med dennes större behov av utrymme såväl för den i allmänhet större familjen 
som ock för revirexpeditionen. 

Av ungefär enahanda skäl, som i nu förevarande underdåniga framställning anförts, torde 
revirassistent ock kunna påfordra dagtraktamente för biträde å revirexpedition under sådant 
förhållande, att medelst statsmedel anordnats bostad åt jägmästeren inom eller i närheten av 
reviret, å vilken ort assistenten förmenade sig icke kunna erhålla lämplig bostad. Det skulle 
nämligen även då vara förenat med särskilda kostnader för assistenten att infinna sig å 
revirexpeditionen och därstädes biträda kortare eller längre tid. 

I anledning av vad sökanden anfört i fråga om det av den s. k. sydländska skogsvårds- 
kommittén gjorda uttalandet, att traktamente givetvis borde utgå till assistent, som tjänstgör 
å annan revirexpedition än bostadsortens, får styrelsen erinra, att kommittén i denna fråga 
ansett att traktamente borde utgå till assistent för förrättnings- och resedag på mer än 5 
kilometes avstånd i rak riktning från bostaden samt »även då assistent, som har tjänst- 
göringsskyldighet på två eller flera revir, arbetar på revirexpedition, som är belägen å annan 
ort, än där han sjäv är bosatt». 


638 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Under erinran om frågans principiella betydelse och lämpligheten av att densamma ord- 
nades i samband med frågan om vidsträcktare rätt till dagtraktamente åt revirassistenter, 
vilken tidigare i år underställts Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning, får styrelsen, som 
anser, att sökandens nu väckta anspråk på bekommande av traktamente för de dagar, han 
biträtt eller eventuellt kan komma att biträda å revirexpeditionen, icke äro överensstäm- 
mande med de grunder Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bestämt i fråga om ersättning 
till revirassistenter i Norrland och vissa delar av Dalarna, i underdånighet hemställa att 
Eders Kungl. Maj:t täcktes lämna ifrågavarande underdåniga framställnig utan nådigt avseende. 


Cirkulär om ändring av reglementariska föreskrifterna punkt 96—97. 


Domänstyrelsen har den 30 maj till samtliga tjänstemän inom skogsstaten utfärdat föl- 
jande cirkulär. 

I avvaktan på att av Kungl. Styrelsen avgivet förslag till förnyad instruktion skall bliva 
av Kungl. Maj:t prövat och fastställt, varefter vissa ändringar i nu gällande reglementariska 
föreskrifter för skogsstatens tjänsteförvaltning torde bliva erforderliga, vill Kungl. Styrelsen 
med hänsyn till förestående utsyningsförrättningar redan nu härmed föreskriva, att punkterna 
96 och 97 i reglementariska föreskrifter den 31 januari 1910 tillsvidare skola hava följande 
ändrade lydelse: 


»96. När förrättningsman använder flera än 2 stämpelyxor på en gång, bör stämplingen 
utföras i s. k. lag om 2 stämplare (2 stämpelyxor) och en förman eller räknare i varje lag. 
Förrättningsman må dock icke bedriva arbetet med flera än 3 sådana lag. 

97. Då jämlikt bestämmelser i instruktionen för skogsstaten jägmästare eller skogsingenjör 
uppdrager åt kronojägare, kronoskogvaktare eller tillsyningsman att verkställa utsyning och 
stämpling af virke, har jägmästaren eller skogsingenjören att lämna vederbörande tydliga och 
bestämda anvisningar om arbetets utförande, ävensom att på lämpligt sätt kontrollera, att 
dessa anvisningar rätt uppfattas. Befogenheten till den vidgade verksamhet i avseende på 
utsyning och stämpling, som jämlikt instruktionen må tillkomma kronojägare, kronoskog- 
vaktare eller tillsyningsman, skall i varje fall göras beroende av vederbörandes lämplighet 
härvidlag.» 


I fråga om sådant uttagande af provträd, som omförmäles i 31 punkten, vill Kungl. Sty- 
relsen erinra, att beträffande större virkesposter antalet provträd kan vara jämförelsevis be- 
tydligt mindre än för smärre poster och ändock lämna fullt tillfredsställande resultat samt 
att inom en och samma virkespost med fördel kan användas sådant förfaringssätt, att större 
procent provträd utväljas för däri ingående träd av grövre dimensioner än för träd tillhörande 
de mindre, mera rikligt förekommande dimensionsklasserna. Vid nu ifrågavarande metod 
för virkesposters värdering bör huvudvikten läggas på omsorgsfull och noggrann uppskattning 
av skilda provträds virkesutbyte. 


Skogsindelningsarbetets bedrivande i de nordliga distrikten. 


Domänstyrelsen har den 16 maj utfärdat följande cirkulär till överjägmästarna i de fem 
norra distrikten. 

Då indelningsarbetena genom särskilda indelningsassistenter för innevarande år på grund 
av bristande tillgång å tjänstemän måste i huvudsak inställas och skogstaxatorernas tid ej blir 
upptagen med övervakandet av dessa arbeten, anmodas Ni hit omgående inkomma med för- 
slag till de arbeten utöver granskning av upprättade hushållningsplaner, som lämpligen böra 
med hänsyn till hans tid åläggas skogstaxatorn. 


Ifrågasatt dagarvode åt revirassistenter, extra skogsingeniörer och skydds= 
skogsassistenter, ävensom arvodesförhöjning åt överjägmästareassistenter 
och amanuenser i Domänstyrelsen. 


Domänstyrelsen har den 29 april avgivit följande svar på en kungl. remiss i detta ämne, 
Eders Kungl. Maj:t har genom nådig remiss den 20 innevarande månad anmodat domän- 
styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en till Eders Kungl. Maj:t ingången fram- 
ställning från »De extra jägmästarnas förbund» därom, att det täckes Eders Kungl. Maj:t 
att om möjligt redan till innevarande års riksdag, avlåta nådig proposition om medgivande 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 639 


av rätt för samtliga biträdande jägmästare samt avlönade revir-, skogsvårds- och skyddsskogs- 
assistenter att från och med ingången av år 1916 uppbära, förutom det fasta reseanslag, som 
nu tillkommer dem, jämväl 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd 
än 5 kilometer i rak sträckning från hemmet. Med återställande av remissakten får styrel- 
sen uti detta ärende i underdånighet anföra följande. 


Förbundet har funnit anledning till ifrågavarande hemställan bl. a, uti det utlåtande och 
förslag, som de för de södra och mellersta delarna av riket av statsrådet och chefen för 
jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för verkställande af utredning ora åstadkom- 
mande av en rätt förvaltning och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i sagda 
delar av landet avgivit den 17 december 1915, och vari å sidan 364 hemställes bl. a. »att 
revirassistenternas reseersättningar i likhet med revirförvaltarnas måtte utgå med fasta anslag 
till biljetter och skjutsar m,. m. samt dagarvoden av 8 kronor för varje rese- och förrättnings- 
dag på större avstånd än 5 kilometer i rak riktning från hemmet». Om biträdande jäg- 
mästare nämna de sakkunnige intet, sannolikt under förmenadde att sådana efter verkställd 
nödig revirdelning ej längre skulle anställas; och att intet av dem anförts ifråga om skogs- 
vårds- och skyddsskogsassistenter har sin naturliga förklaringsgrund i den omständigheten 
att inom de delar av riket, vilka utgjort föremål för de sakkunniges uppmärksamhet, en- 
skilda skogar under utsyningsstadganden eller skyddsskogar icke förefunnits. 


Den norrländska skogsvårdskommittén har i sitt den 16 mars 1912 avgivna underdåniga 
betänkande ägnat ifrågavarande angelägenhet sin uppmärksamhet och slutligen stannat vid 
ett förslag (sidan 252 och 253 av betänkandet) att reseersättningarna, med frångående af nu 
gällande grundprincip om ett fast resepenningeanslag, skulle bestämmas att utgå efter ett i 
jämförelse med nu gällande reducerat resereglemente. 

De extra skogstjänstemännens lönevillkor äro bestämda genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga 
brev till Domänstyrelsen den 4 och den 18 december 1908, det förra innehållande före 
skrifter om användande under år 1909 av det för skogsväsendet anvisade reservationsanslaget. 
De extra jägmästarnas förbund har i sin underdåniga skrivelse närmare redogjort för dessa vill- 
kor, emot vilken redogörelse styrelsen allenast erinrar, att uppgiften om dagarvodens utgå- 
ende åt revirassistenter i Dalarna bör korrigeras att avse allenast sådana assistenter i Särna, 
Transtrands (numera även Idre) och Österdalarnes (numera uppdelat i Älvdalens Östra och 
Älvdalens Västra) revir. 

Förbundets förslag synes innebära både en utökning och en begränsning i de nu gällande 
bestämmelserna om dagtraktamenten, de senare så till vida att härefter icke skulle för någon 
del af landet utbetalas sådant traktamente, när förrättning påginge inom 5 kilometer från 
förrättningsmannens bostad. De förbättrade avlöningsvillkoren, som förbundets förslag inne- 
bär, skulle i främsta rummet komma att bliva förmånliga för de båda biträdande jägmästarna 
och revirassistenterna i de södra delarna av landet, vilka icke alls hittills åtnjutit dagtrakta- 
menten för sådana arbeten, som tillhöra deras tjänstebefattning. Styrelsen anser, att det 
under nu rådande dyrtid kan vara lämpligt att på sådant sätt åstadkomma en förbättring i 
den extra tjänstemannapersonalens avlöningsvillkor. Styrelsen vill emellertid för sin del anse 
denna anordning såsom ett provisorium särat förbehåller sig frihet att, om och när en full- 
ständig omreglering av lönevillkoren för skogsstatens personal förestår, föreslå de jämnk- 
ningar, som styrelsen kan finna av omständigheterna påkallad, varvid särskilt torde böra tagas 
i övervägande i vad mån en reglering av de nu utgående resepenningsanslagen bör ske. Detta 
gäller givetvis ock ifråga om jägmästarna, vilket styrelsen i sitt underdåniga utlåtande den 
10 innevarande månad icke särskilt framhållit. 

Domänstyrelsen beräknar kostnaderna för en sådan förbättring i avlöningsvillkoren, som 
de extra jägmästarnas förbund begärt, och som i övrigt i sammanhang därmed bleve er- 
forderlig, på följande sätt. 

Vad beträffar de båda nuvarande biträdande jägmästarna får Domänstyrelsen meddela, att 
styrelsen avgivit yttrande och förslag angående dessas dagtraktamenten i sammanhang med 
övriga revirförvaltare uti underdånig skrivelse den 10 i denna månad, De kunna alltså här 
lämnas åsido. 

För år 1916 äro hittills förordnade 49 revirassistenter för hela året, därav 4 för renbetes- 
fjällens skogar. Av dessa kunna vidare, enligt beräkning som finnes intagen i nådiga pro- 
positionen n:r 71 till 1915 års riksdag sidan 129, 15 anses erfordras för handläggande av 
skogsstaten tillkommande förrättningar å enskildes skogar i lappmarken samt i Särna och 
Idre socknar av Kopparbergs län. Dessa jämte 17 av återstående 30 assistenter äro redan 
nu tillförsäkrade dagtraktamente med 6 kronor för rese- och förrättningsdagar, medan övriga 
13 icke åtnjuta sådana traktamenten. De extra jägmästarnas förbund har beräknat på varje 
årsanställd revirassistent årligen 150 dagar, som skulle medföra dagtraktamenten, vilken siffra 


640 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


styrelsen anser för låg och bör höjas till 170. Dagtraktamenteskostnaderna skulle, utöver 
de redan nu utgående, bliva 


för renbetesfjällen ( 4Xx170 =) 680 dagar äå 2:— 1,360: — 
> "enskilda skogar. (15 x I 70 =)-2,550 0 ad 2:— 5,100: — 
» Övriga skogar (17 X170 =) 2,800 » åå 2:— 5,780:— 

(13x 170 =) 2,210 >» å 2:— 17,680: — 23,460: — 


därav omkring 5,000 kronor torde komma att belöpa å 
« ecklesiastika skogar, av vilka kyrkofonden åtnjuter den 
behållna avkastningen eller andel härav. 


tillhopa kronor 29,920: — 


De för kortare tid än hela året anställda revirassistenternas antal uppgår för innevarande 
år hittills till 31 med en tjänstgöringstid av sammanlagt omkring 240 månader. Härav äro 
27 stycken med 217 månaders tjänstgöringstid redan nu tillförsäkrade dagtraktamenten å 6 
kronor och allenast 4 stycken med 23 månaders tjänstgöringstid utan sådant traktamente. 
Ytterligare 15 assistenttjänster äro kungjorda lediga för visssa delar av juni—december må- 
nader innevarande år, och beräknas minst 150 dagar för varje innehavare av sådan tjänst 
komma att medföra dagtraktamente. Detta gör tillhopa 2,250 dagar med en kostnadsökning 
efter 2 kronor för dag av 4,500 kronor. Styrelsen beräknar för var och en av dessa till- 
fälliga assistenter 20 förrättningsdagar i månaden med arvoden. På sådant sätt erhålles följande 
kostnadsbelopp: 


(21750 20) 4;34 0 ATL AEE se nets förser par rr) TRES 8,680: — 
(P2 BO) NA OO RA odla a da ej erna ATS KR 310805 -— 
(ISS) 21250 EA EDT RE RENAR SR so es dök fa 4,500: — 


tillhopa kronor 16,860: — 


Denna kostnad anses i allt väsentligt komma att stanna på domänfonden. 

I fråga om skyddsskogsassistenterna torde den årsanställde kunna uppnå 200 förrättnings- 
dagar, för vilka merkostnaderna således skulle bliva 400 kronor. I övrigt anses erfordras 
12 halvårsassistenter med oavbruten tjänstgöring under 6 månader, alltså för varje 180 för- 
rättningsdagar och för alla 12 tillhopa 2,160 förrättningsdagar med en merkostnad för dagtrakta- 
menten å 2 kronor eller 4,320 kronor. De ökade kostnaderna för skydsskogsassistenterna, 
vilka torde komma att bestridas av domänfonden, skulle alltså uppgå till 4,720 kronor. 

För de 20 extra skogsingenjörer (de i framställningen omförmälde skogsvårdsassistenterna), 
om vilkas förordnande Domänstyrelsen gjort underdånig framställning i skrivelse den 26 
innevarande månad, beräknas en tjänstgöringstid av 6 månader och ett antal förrättnings- 
dagar för varje av 150, således tillhopa (150 x 20 =) 3,000 förrättningsdagar. Merkostnaden 
efter 2 kronor för dag skulle då bliva 6,000 kronor. Denna kostnad, såsom uteslutande 
avseende de enskilda skogarna, synes böra ersättas domänfonden av allmänna statsmedel. 

Ett allmänt förbehåll ifråga om dagtraktamente bör givetvis vara, att när för förrättning, som 
ersättes enligt viss taxa, särskilt arvode efter sådan utgår, dagtraktamente, därutöver icke får 
beräknas. 

För att vid en sålunda tilläventyrs skeende arvodesreglering icke bliva blottställd på över- 
jägmästareassistenter och amanuenser hos Domänstyrelsen, anser styrelsen det ofrånkomligt 
att höja dessas arvoden i förhållande till den förbättring i lönevillkoren, som sålunda skulle 
komma deras kamrater å reviren, å skyddsskogarna och inom skogsvårdsområdena till del. 
Denna tillfälliga arvodesökning anser styrelsen icke böra sättas lägre än till 500 kronor 
årligen för överjägmästareassistenterna, som för närvarande hava 3,000 å 3,200 kronor i års- 
arvoden, samt till 600 kronor för de skogligt utbildade amanuenserna hos styrelsen. 

Härigenom uppkomme en kostnadsökning för 12 överjägmästareassistenters avlöning åa 500 
kronor med 6,000 kronor, och för 7 skogligt — efter den I september tillkommer inom 
styrelsen en ny skogsbyrå på extra stat — utbildade amanuenser hos styrelsen ä 600 kronor 
med 4,200 kronor. 

Sammanfattas nu förenämnda kostnadsberäkningar; erhålles följande slutresultat: 


kostnadsökning för dagtraktamenten åt 36 årsanställda revirassistenter i Norrland 
och vissa delar av Kopparbergs län (1,360 + 5,100 + 5,780 =) 
dagtraktamenten åt 13 årsanställda revirassistenter äå 8 kronOr,..................... -. 17,680: — 


Transport kr. 29,920: — 


man 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 64 I 


kostnadsökning för dagtraktamenten åt 42 för kortare tid än ett år anställda re- 


virassistenter i Norrland och i vissa delar av Kopparbergs län ...........s..ss0- 13,180: — 
dagtraktamenten åt 4 för kortare tid än ett år anställda revirassistenter åa 8 

[SR TENTA ERA ARNES AAA ER HA SN NEE SS KIL 0 AR fe lereta sie See al AA la Da glsra NGAN äfajs ER old T UI ER 3,680: — 
kostnadsökning för dagtraktamenten åt I årsanställd och 12 för halvt år anställda 

SIKTA TSK I TASSISTÖMNLCI oe ejokjeö15 kola bla fbe aleele an ee el lv Haora sjal ei = bedre al rad b ejblel aj in siäfbloie)et ble el SALA 4,7120: — 
kostnadsökning för dagtraktamenten åt 20 för halvt år anställda extra skogs- 

ÅT) KE) ÖLET SE ST Se Se a sr TR a STR AT bee Ar eb e sje iv SR IE Ale etelar bd le a EH NS bee öje:s ale ble (NR KAR nee 6,000: — 
ANVÄdesokningför 12, Over) agmästaredssiStenter 3.55 sa. sbe. ss. ses use der «rese kes ås «ön sr 6;000:— 
aArvadesoknuimne för s/ -amanuenser hos; domänstyrelsen 3. ..s:s.sss..sasssses sles sis ör Sedase 4,200: — 


tillhopa kronor 67,700: — 


I det föregående är framhållet, i vad mån dessa kostnader komma att drabba andra för- 
SST än domänfondens. 

Vid en jämförelse mellan Domänstyrelsens kostnadsberäkning och den av de extra jäg 
mästarnas förbund åvägabragta skall från förestående slutsumma, 67,700 kronor avgå vad 
här ovan ansetts erforderligt för arvodesökning åt överjägmästareassistenter och amanuenser 
hos styrelsen, tillhopa 10,200 kronor. Återstoden bliver 57,500 kronor mot av förbundet 
beräknade 42,600 kronor. 

På grund av vad Domänstyrelsen sålunda anfört, får styrelsen, under erinran att under- 
dånigt yttrande och förslag i enahanda syfte beträffande revirförvaltarna av styrelsen avlåtits 
den 10 innevarande månad, samt att ifråga om den bevakande skogspersonalen och skogs- 
rättarna underdånigt utlåtande denna dag avgivits, i underdånighet hemställa om nådig propo- 
sition till riksdagen angående medgivande till en sådan förbättring i villkoren för den extra 
förvaltande skogstjänstemannapersonalen och Domänstyrelsens extra personal, som här ställts 
ifråga, att gälla tillsvidare och till dess en fullständig reglering av skogsstatens löneförhål- 
landen kan föliva genomförd, samt om beviljandet av för ändamålet erforderligt kostnadsbe- 
lopp att utgå av domänfondens avkastning, i den mån kostnaderna, beräknade till 61,340 
kronor skola av denna gäldas eller förskjutas, ävensom om ett bestämt anslag av statsmedel 
att tillgodoföras demanionden för den ökade utgift för assistenters och extra skogsingen- 
jörers verksamhet å enskilda skogar, som härigenom föranledes och som nu beräknats till 
II1,100 kronor. 


Ifrågasatt dagarvode och hyresbidrag åt revirförvaltare, skogsskoleföre- 
ståndare och skogsingeniörer. 


Domänstyrelsen har den 10 april avlåtit följande svar på en kungl. remiss i detta ämne. 

Genom nådig remiss den 31 nästlidne mars har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domänsty- 
relsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av en underdånig framställning från 
föreningen Sv eriges ordinarie jägmästare om åtgärder för beredande åt den förvaltande skogs- 
personalen av vissa förbättringar i avlöningsförhållandena, utav vilka en del ansetts kunna 
genomföras utan avvaktan på en eventuell lönereglering Or skogsstaten i dess helhet, och 
får styrelsen, som härjämte återställer remissakten, i underdånighet anföra följande uti detta 
ärende. 

Föreningen har med stöd av det betänkande och förslag, som de av statsrådet och chefen 
för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för verkställande av utredning om åstad- 
kommande av en rätt förvaltning och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i mel- 
lersta och södra delarna av riket avgivit den 17 december 1915, hos Eders Kungl Maj:t 
hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, 

dels vidtaga åtgärder för omreglering av skogsstatspersonalens avlöning; 

dels om möjligt redan till innevarande års riksdag avlåta proposition ej mindre därom, att 
till jägmästarna måtte utbetalas 200 till 500 kronor årligen såsom ersättning för kostnaderna 
för förhyrande, uppvärmning, belysning och städning av expeditionslokal, än ock därom, att 
till jägmästarna måtte utbetalas, utom nu utgående fasta resepenninganslag, ett dagtrakta- 
mente av 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd än 5 3 kilometer i i rak 
riktning från hemmet. 

Vad angår den förstnämnda framställningen, så anser styrelsen att densamma icke nu 
måtte föranleda någon vidare Eders Kungl. Maj:ts åtgärd, sedan Eders Kungl. Maj:t redan 
den 17 sistlidne mars uppdragit åt 1915 års kommission för gemensamma avlönibasbestämt 
melser vid kommunikationsverken jämte tullverket att taga i övervägande behovet av och 


642 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


eventuellt uppgöra förslag till åstadkommande av dylika gemensamma bestämmelser jämväl 
för domänstyrelsen och dess underlydande personal. 

Vidkommande åter föreningens hemställan om beredande av ersättning åt jägmästarna för 
de kostnader dessa hava för tillhandahållande av expeditionslokal och dennas uppvärmning, 
belysning och städning, så kan styrelsen i detta fall biträda de förenämnda sakkunniges för- 
slag, som går ut därpå, att samtliga jägmästare borde bekomma sådan ersättning, som de 
sakkunnige beräknat till i medeltal 200 kronor för revir. Styrelsen anser dock, att rätt till 
dylik ersättning för den förvaltande skogspersonalen i riket bör tillerkännas icke allenast 
revirförvaltarna (jägmästarna), utan även skogsingenjörerna, de biträdande skogsingenjörerna 
och de biträdande jägmästarna, medan å andra sidan åt den förvaltningspersonal vid skogs- 
staten och statens skoggsskolor, som antingen mot viss, i regel jämförelsevis låg hyra dispo- 
nera domänfonden tillhöriga till jägmästarebostäder avsedda bostadslägenheter, eller såsom 
löneförmåner åtnjuta fri bostad och vedbrand, ersättning bör beräknas endast för expeditions- 
lokals uppvärmning, belysning och städning, vilken ersättning i intet fall synes styrelsen böra 
överskrida 100 kronor om året och för skogsskoleföreståndarna, vilka åtnjuta fri bostad och 
vedbrand icke ens uppgå till detta belopp. Följande antal tjänstemän vid skogsstaten och 
skogsläroverken skall alltså komma i åtnjutande av ersättning för expeditionslokals hållande: 


118 revirförvaltare, av vilka 31 hyra bostad av kronan ; 

11 skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer; 

2 biträdande jägmästare, av vilka I hyr bostad av kronan; 

7 skogskoleföreståndare, samtliga med fri bostad och vedbrand såsom löneförmån. 


Under framhållande av, att föreningen föreslagit den hyresersättning för expeditionslokal, 
som borde komma revirförvaltarna till del, till belopp varierande mellan 200 och 500 kronor 
årligen, men icke gjort någon antydan om åtskillnad för dem, som förhyrde bostad, inbe- 
gripet expeditionslokal, i domänfonden tillhöriga lägenheter, ej heller berört skogsingen- 
jörernas, skogsskoleföreståndarnas och de biträdande jägmästarnas bostadsförhållanden, och 
under erinran att de skogssakkunnige beräknat expeditionshyresersättningen till i medeltal 
200 kronor per revir, men icke särskilt angivit någon åtskillnad för dem, som hyra bostad 
av domänfonden, får styrelsen för sin del föreslå, att följande bidrag till expeditionslokalhyra 
beredes den förvaltande skogspersonalen, undantagande överjägmästarna, som redan åtnjuta 
dylik ersättning, sålunda: ; 


87 revirförvaltare, som ej hyra bostad av kronan, 150 å 200 undantagsvis upp 

till. 300. kronor. at varje, 1 medeltal cirka, 200! krönmO =. sS.-s5e SEE 17,400: — 
31 revirförvaltare, som hyra bostad av kronan, 1 medeltal cirka 100 kronor 

åt varje, huvudsakligast för uppvärmning, belysning och städning ............... 3,100: — 
II skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer utan av kronan förhyrd bo- 

stad, lika som för revirförvaltarna, medeltal cirka 200 kronOr.............ss.ees2- 2,200: — 
I Piträdande' jägmästare utan av kronan tförhyrd bostad C5550550 55550 5559 200: — 
I » » med » » > Boo vore Eee IS RAA 75:— 
7 skogsskoleföreståndare med fri bostad och vedbrand såsom löneförmån i medel- 

tal 50 kronor åt varje, huvudsakligast för belysning och städning ............... 350: — 


förslagsvis tillhopa kronor 23,325: — 


Vidkommande slutligen frågan om jägmästares rätt till dagtraktamente å 8 kronor för 
varje rese- och förrättningsdag, under vilken resa eller förrättning äger rum på större av- 
stånd än 5 kilometer i rak riktning från hemmet, såsom ock de skogssakkunnige föreslagit, 
så finner domänstyrelsen en dylik anordning lämplig. Då de sakkunnige å sidan 361 i sitt 
betänkande beräknat, att av de i medeltal omkring 150 rese- och förrättningsdagar om 
året, under vilka jägmästarna antagas framdeles kunna komma att handlägga förvaltnings- 
göromål utom hemmet, omkring 50 i medeltal årligen komma att falla inom femkilometers- 
gränsen, så anser styrelsen, särskilt om riket i dess helhet tages i betraktande, att ett vida 
större antal dagar än ”/, därav komma att medföra dylikt dagarvode. Flertalet jägmästare 
bo så till, att de icke kunna uppnå allmän skog, med vilken de hava att taga befattning, 
utan att tillryggalägga minst 5 kilometers väg. Å andra sidan torde det för ännu några år 
vara för drygt att beräkna i medeltal 150 rese- och förrättningsdagar för varje jägmästare. En 
hos styrelsen med ledning av uppgifter från år 1915 och delvis år 1914 verkställd beräk- 
ning utvisar för 107 revir och skolrevir (med 10,799 rese- och förrättningsdagar) i medeltal 
101 dagar, använda till resor eller å förrättning. Med den ökning i antalet sådana rese- 
och förrättningsdagar, som torde bliva en följd av dagarvodes utgående, kan med visshet 


SKOGSADMINISTRATIONEN, 643 


antagas, att 127 jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir komma att 
använda i medeltal årligen omkring 100 rese- och förrättningsdagar på längre avstånd än 
5 kilometer i rak linje från hemmet och således medförande rätt till dagarvode, hvilket gör 
tillhopa 12,700 dagar, för vilka arvode skulle utgå. Härvid är att märka, att för ett jäm- 
förelsevis ringa antal dagar jägmästaren på annat sätt uppbär rese- och dagtraktamente för 
förrättningar, som icke åligga honom i tjänsten, men å vilka han erhåller särskilt förord- 
nande av styrelsen eller annan myndighet. Men styrelsen anser att detta icke i nämnvärd 
mån inverkar rubbande på den beräkning, som här ovan gjorts. Att i intet fall dagarvoden 
skola utgå, när skogstjänsteman uppbär dagtraktamente eller arvode på grund av särskilt för- 
ordnande eller till följd af gällande författnings föreskrift, är självklart. 

För de från och med innevarande års ingång verksamma 11 skogsingenjörerna och bi- 
trädande skogsingenjörerna ställer sig denna fråga något annorlunda. Till följd av arten utav 
det arbete, som åligger dessa, bliva de endast i mycket ringa grad upptagna av expediti- 
onsgöromål, och arbetet bliver i huvudsak förlagt utom hemmet, komma de säkerligen att 
vistas borta från hemmet avsevärt flera dagar om året än jägmästarna. Då styrelsen för sin 
beräkning i avseende härå icke kan åberopa någon statistik, får styrelsen förutskicka, att 
nedanstående beräkning är helt summarisk, Styrelsen anser sig icke böra för varje tjänste- 
man i denna grupp beräkna ett färre antal rese- och förrättningsdagar än 200 årligen, så 
gott som samtliga fallande utom 5 kilometerzonen, Detta gör för 11 skogsingenjörer och 
biträdande skogsingjörer 2,200 dagar, som skulle medföra dagarvoden för tjänsteutövarna. 

Att från ett eventuellt medgivande om dagarvodens åtnjutande för jägmästare utesluta skogs- 
ingenjörer och biträdande skogsingenjörer synes domänstyrelsen så mycket mindre böra ske, 
som dessa senare till följd av en långvarigare vistelse utom hemmet under resor och för- 
rättningar säkerligen åsamkas större personliga utgifter för resor och levnadsomkostnader än 
jägmästarne, men likväl icke uppbära högre belopp fasta resepenningar än dessa, 

En omständighet, som härvid är att beakta är den, att om en förbättring i skogsingen- 
jörernas och de biträdande skogsingenjörernas löneförmåner, på sätt här ovan sagts, genom- 
föres, domänfonden härför icke borde betungas med direkt utgift, utan borde densamma 
genom motsvarande ökning av den ersättning utav allmänna medel, som i sammanhang 
med dessa tjänsters och tillsyningsmannatjänsternas inrättande är bestämd, erhålla veder- 
lag härför, 

En sådan ersättning till den förvaltande skogspersonalen beträffande dels expeditionslokal, 
dels ock rese- och förrättningsdagar i tjänsten utöver 5 kilometers avstånd som här ovan 
angivits, skulle medföra ungefärligen följande ökade kostnader: 


ersättning för expeditionslokal, beräknad till 23,325 kronor, avrundat uppåt till 25,000: — 
dagtraktamenten åt jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir, 
ävensom åt skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer (12,700 + 2,200 


= 14,900 dagar, avrundat till 15,000 dagar äå 8 kronor) 120,000: — 


tillhopa kronor 145,000: — 


Häray skulle 19,800 kronor eller i runt tal 20,000 kronor belöpa sig å skogsingenjö- 
rerna och de biträdande skogsingenjörerna, vilket belopp borde av allmänna statsmedel till- 
godoföras domänfonden. 

Då domänstyrelsen kan vitsorda föreningens uppgift om otillräckligheten av de åt jäg- 
mästarna anslagna resepenningarna samt behovet av ersättning åt dem för hållande av expe- 
ditionslokal, ävensom önskvärdheten av ett snart avhjälpande av dessa olägenheter får sty- 
relsen i underdånighet hemställa om nådig proposition om möjligt till innevarande års riks- 
dag angående medgivande till en sådan förbättring i villkoren för den förvaltande skogs- 
personalen, som här ställts ifråga, att gälla fillsvidare och till dess en fullständig reglering 
av skogsstatens löneförhållanden kan bliva genomförd samt om beviljande av för ändamålet 
erforderligt, till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställt förslagsanslag, att utgå av domän- 
fondens avkastning, ävensom om ett bestämt anslag av statsmedel, att tillgodoföras domän- 
fonden för den ökade utgift för skogsingenjörernas och biträdande skogsingenjörernas verk- 
samhet som härigenom förorsakas, 


644 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Tjänster och förordnanden. 
Kungl. Domänstyrelsen. 


Till t. f. byråchef å en nyinrättad skogsbyrå, vilken skall handlägga ärenden rörande 
de tre nordligaste överjägmästaredistrikten, har Kungl. Maj:t den 14 juli förordnat överjäg- 
mästaren i Övre Norrbottens distrikt G. Cassel. 


Inspektionsresor: Generaldirektör Karl Fredenberg har företagit inspektionsresor den 
2—7 juni samt 13 juli>I aug. Vikarie den 2—7 juni samt 13—23 juli byråchefen W. 
Roos samt den 24 juli—I aug. byråchefen Th. Örtenblad. 

Byråchefen, friherre Th. Hermelin den 1—20 juli med förordnande för notarien M. 
Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magnevill. 


Semester har åtnjutits av generaldirektören Karl Fredenberg den 26 juni—$8 juli samt 
7—11 aug. Vikarie den 26 juni—8 juli byråchefen W. Roos; den 7 aug. byråchefen 
Th. Örtenblad med förordnande för notarien R. Lindahl samt den 8—11 aug. för byrå- 
chefen G. Söderlind; 

byråchefen Th. Örtenblad den 5—6 samt 9 aug. med förordnande för notarien R. Lindahl, 
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Nils Schager; 

byråchefen Fr. Giöbel den 26 maj—6 juni, 24—25 juli samt 31 juli—2 aug. med för- 
ordnande för t. f. notarien Sven Lundberg. Dennes tjänst har den 26—30 maj uppehållits 
av amanuensen Erik Helmers och övrig tid av amanuensen G. Bergstén; 

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 5 juni, den 21, 23 och 27 juli samt 7—31 aug. 
med förordnande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. 
Magneville ; 

byråchefen C. I. Stiernspetz den 3 juni samt 13—23 juni med förordnande för revisor 
Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

revisor Hj. Modigh den 26 juni—8 juli samt 24 juli—9 aug. med förordnande för amanuen- 
sen Per Nicander; 

notarien K. G. G. Norling den 13 juni—12 juli; 

notarien M. Rasch den 24 juli—5 aug. med förordnande för amanuensen M. Magnevill; 

registrator Uno Tilly den 8 juli—1I aug. med förordnande den 1—2 aug. för amanuensen 
N. Hasselgren och övrig tid, för amanuensen G. Bergstén; 

notarien Martin Seth den 20—22 juli med förordnande för amanuensen Per Nicander; 

revisor E. G. Fahlerantz den 25 juli>I19 aug. med förordnande för amanuensen N. 
Hasselgren. 

Tiänstledighet har beviljats: 

byråchefen Th. Örtenblad för särskilt uppdrag den 18—22 juli med förordnande för no- 
tarien R. Lindahl, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söderström; 

registrator Uno Tilly för enskilda angelägenheter den 2 juni med förordnande för ama- 
nuensen Per Nicander; 

notarien K. G. G. Norling för hälsans vårdande den 13 juli—31 juli. 


Skogsstaten. 


Övre Norrbottens distrikt. Kungl. Maj:t har förordnat jägmästaren i Malingsbo 
revir Denis af Wåhlberg att från och med den 1 sept. och under den tid, då överjägmästare 
G. Cassel uppehåller byråchefsämbete i Kungl. Domänstyrelsen, vara t. f. överjägmästare i 
Ovre Norrbottens distrikt. 

Örbyhus revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Örbyhus revir för tiden 
till den 15 maj 1917 söktes av skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Erik Hedemann-Gade och 
extra jägmästarna Arvid Stahre, Erik Måhlén, Elimar Oldenburg, O. H. Lundborg och Einar 
Wadstein. Sedan Stahre, Hedemann-Gade och Wadstein återtagit sina ansökningar har 
Kungl. Maj:t förordnat Oldenburg att uppehålla tjänsten från 9 aug. till 15 maj 1917. Till 
den 9 aug. uppehölls densamma av extra jägmästaren W. Samuelsson. 

Karlstads revir. Jägmästaren P. Elfstrand har den 13 juni avlidit. Jägmästaretjänsten 
uppehålles under vakansen av extra jägmästaren Hj. Lindén. Såsom sökande till densamma 
ha anmält sig jägmästaren i V:a Åsele revir R. A:son Eneberg, jägmästaren i Gällivare 
revir Isak Hammarberg, jägmästaren i Porjus revir Carl Rothman, föreståndaren för Kolle- 
berga skogsskola John Lindner samt extra jägmästarna K. Falck, E. Oldenburg, G. Björk- 
lund och Nils Björkman. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande 
uppfört Eneberg, Hammarberg och Rothman i nu nämnd ordning med förord för Eneberg. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 645 


Till helårsassistenter har förordnats: 


e. jägmästaren R. 


» 


» 


» 


» 


Wicander i Frostvikens revir 


G. Norén i Hede revir 
F. Bromée i Södra och Norra Skånes revir. 


Till skyddsskogsassistenter ha förordnats i Mell. Norrlands distrikt 
e. jägmästaren B. Jungstedt 


» 


» 


Otto Bundy 
TIStreytert 

E. Andersson 

R. Sköld 

S. Petrini 

Alf Alarik 

Åke Lundeberg 
G. Brolin 

O. H. Lundberg 
Folke Carlsson 
Gunnar Hilde 
Sixten Bellander 
A. Carlander 


-— 


Återkallat förordnande. 


återkallat det e. 


assistent i Bergslagsdistriktet. 


den 1/.—>1/ 


js ers 100 
LZ ; gr 103 

SBN 0n 
é EE (ao; 

RE! add 
P fe , /103 
v Fn 
FYN ET: NERE 15/3 
kB 27. ; 

31 


7 
- JA LER 


Kungl. Domänstyrelsen har på därom gjord framställning 


jägmästaren T. Beckström meddelade förordnandet att vara skogsindelnings- 


Till avlönade revirassistenter ha förordnats: 
e. frögpustren A. Hamre i Ängeså revir den ?2/.—3/,, 


Ja 


R. Carlsson i Arjeplougs revir den RA S IS 

V. von Unge ut Kalixösevic den +</; Ag 2 

O. Edlund i Östra Stensele rd den 
R. Berglund i Lycksele m. fl. revir den 16/. —I/05 
G 


. E; Risberg i 


Tärendö revir den !/.— SVIN 


Si Grenholm.a Pitearrevir den t/e = Hek 


Tor Jacobsson i 


B. Wickman i Malå m. fl. revir 1/,—?!/ 


Volgsjö m. fl. revir den ??/.—9/,.; 


N. Edblad i Boden revir den 18/.—?1/,,; 


1, Montgomery 
I. Hjelmström i 


"Ove Granström i Dorotea revir den 18—21/ + 


5 
i Fredrika revir den t/.—?!/,5;; 
Jörns revir den !Y/,—?/,,; 


SR Lejdström i Dorotea revir den ??/. "103 


O. Granström I 


Sven Thellin i Östersunds revir den 23/-—5/5; 


q 
» Då » VETE 


» » » Bräcke » > HENNE 


Till biträde åt taxatorn i N:e Norrbottens distrikt har förordnats e. jägmästaren A. 
Hamre den 4—20 maj. 


Till extra skogsingeniörer ha förordnats: 
e. jägmästaren A. Cavallin 


» 


» 


J. E. Wretlind 
G. Ericsson 
E. Darle 

H,. Gadd 

5. Jönsson 

R. Brynolf 

O. Wallner 

G., Ekman 

T. Ostvald 

I. Johansson 
Axel Korsberg 
G. R., Lindbom 
C. Dillner 

P. G. Lindbeck 


3 


i Töre skogsvårdsområde den Y/,—?/,,; 
: 5 - » : Ifa AE 
d = : 1/ :80/ 
i Luleå , Zz Je AR 
1 » » 2 få 2/äd , 
i : » ene 
i Skellefteå > sf Töre 
13/ 30/ . 
1 » sg!t so 
9 ) RE 
i » » i Jen 
ec | TJ ESO 
1 Å ? / | Ia: 
i Luleå d SET Gt 
. 1/ 30 . 
1 » / (fe 
AE 1 SO 
i Nysätra » , fasa 
| 517 ft: (1) GRE 
i » » SUS OL 
i » » Bg för 
[Bj OJ 
i » > TS 0 


646 SKOGSADMNISTRATIONEN. 


e. jägmästaren W. Lejonhufvud i Umeå skogsvårdsområde den. !/,—?/,,; 


» » G. Wiman 1 » » R essä 
» , EPEStrandberomimam-s3 » JE (Se Ann 
> » Hj. Cassel IG » RR 
» » R. Fränckel i » 6 Ga 


Till extra jägmästare ha förordnats: 


utex. skogseleven G. Ericsson i N:e Norrb. distr. den ?9/.; 
» » T. Johansson i >» » Zz på Sen 
» > A. Cavallin i Ö:e » » EDER 
> > G. Ekman i Skellefteå » JIS 
» > R. Brynolf i » > > 1 -Ål66 
» G. R. Lindbom i » » » 2060 
» d E. Strandberg i Umeå > Bra e 
> » C. Dillner IE » bosKNEG 
» » W. Lejonhufvud i = >» > FA RNES 
» » G. Wiman NER 2 23 od 
» > O. Wallner i Härnösands > 6 RNE 
» » Folke Carlsson i Mell. Norrl. > pl RANA 
» » Sixten Bellander i =» » » > FISEN 
» > G. Hilde i GävleDala > RNA 
» » H. Melander i Västra > 2 a 
» »> J. Sjöström i » > $$. Sf 
» » Ivar (Canunom em > » NA 


Tjänstledighet har beviljats: 

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för hälsans vårdande den 23 juni—7 
juli med förordnande för jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart, vilkens tjänst uppehållits 
av e. jägmästaren Edvin Nyblom; 

jägmästaren i Vetasjoki revir Carl Ekman för enskilda angelägenheter den 7—9 maj med 
förordnande för e. jägmästaren E. Klinga; 

jägmästaren i Vargiså revir V. Strandberg för enskilda angelägenheter den 5—15 maj 
med förordnande för assistenten i reviret Ivar D:son Carlsson; 

jägmästaren i Storbackens revir Edv. Wibeck den I maj 1916—30 april 1917 för att 
vara ledare för skogsförsöksanstaltens kulturförsök i Norrland. Vikarie under tiden I juli 
1916—30 april 1917 är skogstaxatorn i Övre Norrbottens distrikt Johan Schenström; 

jägmästaren i Are revir N. K. Berlin för enskilda angelägenheter den 17 maj—26 maj 
med förordnande för assistenten i reviret Georg Nordforss ; 

jägmästaren i Rätans revir Tell Grenander för sjukdom den 9—15 maj med förordnande 
för assistenten i reviret E. J. Berggren; 

jägmästaren i Västerdalarnes revir Carl Öjermark för hälsans vårdande den 27 juni—26 
juli med förordnande för assistenten i reviret Sven Boberg; 

jägmästaren i Malingsbo revir Denis af Wåhlberg för enskilda angelägenheter under 
augusti med förordnande för assistenten i reviret Albr. Bergstedt; 

jägmästaren i Kristinehamns revir Erik Danielsson för enskilda angelägenheter den 10 
juli>15 aug. med förordnande den 10—24 juli för länsjägmästaren G. Fries och den 25 
juli>I5 aug. för bitr. länsjägmästaren Nils P. Fornander; 

jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart för hälsans vårdande den 8 juli—7 aug. med 
förordnande för assistenten i reviret Edvin Nyblom; 

jägmästaren i Västerås revir Ivar Fåhreus för sjukdom den 9 juni—8 aug. med förord- 
nande för assistenten i reviret E. Oldenburg; 

jägmästaren i Västbo revir G. Englund för sjukdom den 6 juli— 10 juli med förordnande 
för assistenten i reviret Erik Helmers; 

jägmästaren i Sunnerbo revir C. B. Christofferson för hälsans vårdande under juli med 
förordnande för assistenten i reviret W. von Arnold. 


dgr 


YA 


AN 
ae 
a 
Så 
> 
Un 
OO 
& 
a 
An 


14 


TIDSKRIFT 


SÅ 


vd SS S 


FESTA 


FOÖRENINGENS 


IUNNARN HALL) 


1916 


OKTOBER 


SEPTEMBER— 


» 9—10 


HÄFT 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


oo In memoriam: 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT = VA 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. Zz 
PROFESSORN, FIL. D:iR HENRIK HESSELMAN. 
FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris I bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför orhållos 200 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. SS 


RS AE OS 
Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 22 90. Ar 
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 
f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon tdingö 
| 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


3 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av pp: 9 
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd. kärtill 
- erhållits av redaktionen. 


INNEHÅLL: 


DANIELSSON, UNO: Huru tillväxa ” | Från Skogsvårdsstyrelserna: 
skogarna inom södra Kalmar län? sid. 647 Rättegångar och juridiska spörsmål: 
RONGE, ERIC: Grafiska massa- och 22. Skogsodling av vilken art 
avsmalningstabeller (med 4 fig.) .. > 656 som helst på tredskandes be- 
SYLVÉN, HJALMAR: Något om våra 
märgborrarters skadegörelse och å 
utvecklingsmöjligheter (med 17 fig.) > 667 | Litteratur: 
Nyutkomna böcker ...... k 


A. M. Hellström (med porträtt) | Trävarumarknaden 
av H. SzZs 
E. V. Kugelberg (med - porträtt) Skogsadministrationen: 
av H. Szs Lagar, kungl. förordningar o. bla > >> 


Gösta Rabenius (med porträtt) av Domänstyrelsens cirkulär, beslut, - 
SER 9 framställningar och yttranden h 
Meddelanden från skogsbokförings- 
kommittén 


RF örärré iakttagelser: Tjänster och förordnanden 


Vad Norrbottens lappmark kan pro- Bilaga I. Skogsvårdsstyrelsernas be- 
ducera (med 1 fig.) av BL.A. .. > 7021 = rättelser 1915 ........ (IA LA RNE sid. I 


HERRAR SKOGSÄGARE, 


som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Sko 
institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt SEVEN i 
platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, 


Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund, 5 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. g9—1I0o. 


Huru tillväxa skogarna inom södra Kalmar län? 


Av UNO DANIELSON. 


Genom tillmötesgående av härvarande skogsvårdsstyrelse är jag satt i 
tillfälle att för nedanstående beräkningar om tillväxt m. m. använda mig av 
det material, som hittills samlats vid de av styrelsen för flera år sedan 
igångsatta taxerings- och revideringsarbetena å en del av södra Kalmar 
läns fastland. 

Dessa ovannämnda arbeten finnas närmare beskrivna i Skogsvårds- 
föreningens Tidskrift 1915, sid. 275—278. 

De av skogsvårdsstyrelsen verkställda kartarbeten och taxeringar om- 
fatta hittills hela Norra Möre, hälften av Södra Möre samt en socken i 
vartdera av Stranda och Handbörds härader. Alltså är det de svagast 
beväxta skogsområdena, som äro taxerade, då däremot de virkesrikaste 
(Fagerhults, Högsby, Kråksmåla och Döderhults socknar) ännu ej under- 
sökts. Detta har till följd, att, om man bedömer länsdelens virkesförråd 
efter de taxerade områdena i sin helhet, så får man ett för lågt resultat, 
likaväl som man skulle få ett för högt resultat, om man hade tillfälle att 
bedöma förrådet efter enbart de nordvästliga delarna. 

Vid min undersökning har jag emellertid sökt, så vitt möjligt varit, 
att taga med de trakter, som äro att anse som ett medeltal mellan norra 
och södra delarna av området, och har därvid, efter vad det vill synas, 
kommit till ett tillfredsställande resultat. 

Enligt skogsvårdsstyrelsens undersökningar och taxeringar, som om- 
fatta 71,181 har skogbeväxt och 4,598 har kal mark med ett virkesför- 
råd av 2,826,422 kbm. erhålles en genomsnittlig virkesmassa per har för 
skogbeväxt mark 40 kbm. och för produktiv skogsmark 37 kbm., då 
däremot de därur av mig extraherade trakterna på 18,771 har skog- 
beväxt och 1,377 har kal mark med ett virkesförråd av 940,077 kbm. 
giva 50 och 47 kbm. respektive, således en skillnad av 10 kbm. per 
har. Det är emellertid min fulla övertygelse, att det vid framdeles bli- 
vande taxering inom nordliga hälften av landstingsområdet skall visa sig, att 
en virkesmassa per har produktiv skogsmark av minst 55 å 60 kbm. erhålles. 

Länsdelen, utom Öland, innehåller c:a 271,000 har skogbeväxt och 
c:a 18,000 har kal mark, således c:a 289,000 har produktiv skogsmark, 


42.  Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


648 UNO DANIELSON. 


häri inbegripet även de allmänna skogarna, vilka hava en medelkubik- 
massa per har produktiv skogsmark av c:a 350 kbm. (enligt Skogssak- 
kunniges för södra Sverige Betänkande år 1915, tab. 1—7). De all- 
männa skogarna omfatta allenast omkring 72/, 70 av skogsarealen, och 
då de synas hava ungefär samma genomsnittliga virkesförråd per har, 
kunna de utan större fel gå in i en gemensam beräkning av tillväxt 
och virkesmassa inom länsdelen. 

Beräkningarna har jag till en början uppställt häradsvis, varvid dock 
Handbörds och Stranda härader sammanslagits; i dessa senare äro be- 
räkningarna gjorda å 511 skogsbestånd av alla godhetsgrader och träd- 
blandningar med en areal av 6,243 har, inbegripet inom området förekom- 
mande kalmarker. I Norra Möre äro motsvarande siffror 648 och 6,724 
och i Södra Möre 763 och 7,181 har. Således omfatta undersökningarna 
en ganska betydande areal av samanlagt 20,148 har, fördelade på 1,922 
skogsbestånd. 

Beräkningarna äro gjorda med barken inräknad i kubikmassorna, vilket 
torde vara det riktigaste, när det såsom här rör allt virke i skogen, av 
vilket ju det mesta åtgår till vedbrand och således även barken tillgodo- 
göres. För att erhålla kubikmassor och tillväxt utan bark kunna an- 
vändas de av Värmlandskommissionen angivna reduktionstalen; se dess 
betänkande, sid. 125—130. 

Vid de uträkningar av tillväxtprocenterna i olika åldrar, som jag hit- 
tills gjort, vill det synas, som vore professor Tor Jonsons i Skogsvårds- 
föreningens Tidskrift 1914, sid. 188, publicerade massatillväxtprocenter 
fullt användbara inom landstingsområdet, varför de även blivit använda 
i de följande beräkningarna. 

Beträffande skogarna inom de undersökta områdena kan framhållas, 
att de övervägande bestå av yngre skog i åldern 20—60 år, motsva- 
rande II och III åldersklasserna; äldre skogar äro representerade med ett 
mycket lågt procenttal eller saknas inom vissa områden. 

Skogarnas beskaffenhet är i genomsnitt ganska dålig, beroende på de 
starka uthuggningar, som under de senaste årtiondena gjorts, vadan 
alltså såväl virkesförråd som tillväxter bliva låga, men däremot tillväxt- 
procenterna jämförelsevis goda genom den ljustillförsel, som uppstått. 
De högre årsklasserna bestå av sparade och föga gallrade skogsbestånd, 
vilka till följd därav hava abnormt hög kubikmassa i jämförelse med 
de medelålders och yngre skogarna, vilka såsom sagts till största delen 
genomgåtts av avverkningar. 

Virkesförrådet är inom länsdelen i genomsnitt ej mera än ungefär 
hälften av vad det rimligtvis borde vara, även med beräkning att ålders- 
klassernas fördelning i framtiden ställer sig lika abnorm som nu. 


HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 649 


Huru beräkningarna om virkesmassor och tillväxt äro utförda framgår 
av nedanstående tabeller: 


Nuvarande virkesförråd och tillväxt per hektar iämförda med samma belopp 
vid normal åldersfördelning och 100=-=årig omloppstid: 


I Lir LB Stranda och Handbörd. 

NAVAra ee Enligt normal åldersklassfördelning | 

och 100-årig omloppstid | 

Gldersklass ANEaLOT virkes- | tillv. 22) årlig larealför- SS | tillv. 95 järlig tillv. 

delning | massa | enligt tillv. I delning Sö SS | enligt | per har, | 
of S c of FEN S ERP IGEN k 

| 2 | per har | Jonson | per har [ROM need Jonson EP | 

IF(TO Aasen. a Ga 8 10,0 0,80 HÖLL SEE Sto: Nors 

TIK (SONET BOTA SY NA 2,73 19 36 Ara 2:60 
PUTS(BONR ere [2 2004 lå 36810 |05292 19 78 3,8 2,96 
INA (GS EES 6,9 | 138 25300 |A 3na7 19 140 2,3 | 322 
NIAI(DO) ras sades 1.3 | C2TA 1,6 3,42 19 195 | 1,6 3,12 

INS VE (ETO) eo fa 0,4 248 Ior, |. 2548 — — | = — ' | 
NIE (h3 0) ss — 275 0,7 1,92 -— —S | — — 
Kalmark Cocos. SALA, — = 5 ST | ae (2 
Genomsnitt — 53 | 4,91 2,60 =2n 87 | 25720 (204 


120—140-årig skog är inom området så ringa representerad, att areal- 
procenten understiger 0,oz3. 

Medelkubikmassan per har av allt virke är för skogbeväxt mark 55 
kbm. och för produktiv skogsmark 353 kbm. 

Medelåldern utgör c:a 37 år. 

Såsom av tabellen framgår, är den årliga tillväxten per har produktiv 
skogsmark 2,60 kbm. eller med barkmassan fråndragen c:a 2,20 kbm. 


jao Norra Möre. 
| SME Enligt normal åldersklassfördelning 
| Nuvarande och 100-årig omloppstid 
SN arealför-| virkes- | tillv. 2g| årlig Jlarealför-| EE tillv. 2 ärlig tillv. 
delning massa | enligt tillv. | delning | Sd ö | enligt | per har, 
| G | per har | Jonson | per har | Hå Hgjmnad | Jonson |utjämnad | 
|| I | | 
ÄCLON TN ass sera HAS 8 TOS G:son IL LIG JE HS 0,80 
(SON Ga al 36 Fe ET TES EE 2:06. 
HSO) arne |- 16,6 74 EA re 19 75 3,8 2,85 | 
INC) SSR 4,1 III 232555 19 120 2,3 2,76 
NIK(OO)JS [ 152 1,6 | 2,43 19 155 46 2,48 
NIS(PIO) sdsrn. attt 200 IE OL 2600 —- RAN Klä FA 
NUE(T30)..:..s. — | 250 0,7 1,73 LANE TG HA 
INnlmark ok] SES — — — SN — — rn | 
| Genomsnitt — | 42 | ,76 | 2,42 — 75 | 2108-) ATG 


650 UNO DANIELSON. 


I 10—130-årig skog är mycket litet representerad; arealprocenten un- 
derstiger 0,os. 

Medelvirkesmassan per har av allt virke med bark utgör inom områ- 
det: för skogbeväxt mark 453 kbm. och för produktiv skogsmark 42 kbm. 

Medelåldern är 34 år; den årliga tillväxten per har med bark 2,42 
kbm. och utan bark 2,05 kbm. 


Tab. III. Södra Möre. 
| TJ Enligt normal åldersklassfördelning | 
| Nuvarande ST ; 
| och 100-årig omloppstid 
rn Fa EEE SE 
NE larealför-| virkes- | tillv. 2 | årlig larealför-| yrke | tillv. 2 årlig tillv. 
| delning | massa | enligt | tillv. || delning | BEE enligt | per har, 
| Z | per har Jonson | per har Å Be Jonson utjämnad 
I (10) KO:9K | 8 10,0 0,80 19 8 10,0 0,80 
TTYG ONES 57+9 35 Ta4 2,59 192 4 LES FEV 
ITE (SONET 11,7 83 3,8 3,15 TORN 85 3,8 3,23 
IV (JO) fee 5,0 140 25301 13,22 19: 0) LA 2,3 3,22 
ER (CIO ER 259 1 [205 IKON (3628 19 | 190 1,6 3,04 
|A VIEN(ErON TSE 0,6 | 220 1,0 2,20 = = — — 
VIE (TO) | (SA O,7 1.79 = — — — 
Kalmar 10,8 | — — — SO — | — | — 
| Genomsnitt | — | 45 4,95 2,23 bre 87 2,82 2,45 


Medelvirkesmassa per har av allt virke med bark utgör 51 kbm. för 
skogbeväxt och 45 kbm. för produktiv skogsmark. 

Medelåldern är c:a 35 år. 

Den årliga tillväxten per har produktiv mark är med bark 2,23 kbm. 
och utan bark c:a 1,90. kbm. 

Av tabellerna framgår, att kalmarkerna äro mera omfattande i de södra 
delarna av länsdelen än i de norra, beroende på att självsådd tidigt och 
ganska allmänt erhålles efter averkningarna inom de norra häraderna, 
då däremot självsådd förekommer ganska sparsamt inom de södra, där 
sålunda kulturer måste tillgripas. Detta förhållande framgår tydligt vid 
jämförelse mellan kalmarksprocenterna, vilka äro från söder till norr 
fåäknat, 10,8, 5,5, OCh Moc 

Härutav framgår tydligen, att de bästa skogsmarkerna finnas inom de 
norra delarna av området, ävensom att avverkningarnas planläggande 
och utförande kräver mera beräkning och noggrannhet inom de södra 
än de norra områdena. 

Här nedan lämnas ett sammandrag av fördelningen mellan arealer 


och virkesmassor inom det undersökta området, fördelade på olika 
åldersklasser: 


HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 51 


Tab. IV. Arealfördelning: 
| Ra II IV ÄRA EG a AR ie 
I | 

| RE | 
| Handbörd o., Stranda härader 375 | 3,/250 1 I300 AN 79 22 — | 
Norra More NharaC oo.c .ccccs 389 A;BOTO ST IRA 20 | 24 — — | 
(Stare NOTE ed YA KSR 780 | 4,161 BZ RS 208 | 45 ISA 
| Summa| 1,544 | 12,420 | 3,352 1,062 311 (HÄNG 
FAUNAN Fördelning av virkesmassorna: 
— ———— : | | 

AA TT: LS ILE IV Vv VI ENN 
| Handbörd o. Stranda......... 3,105 | 138,289| 108,003) 59,764 | 16,902 | 5,465 Kali 
NOPLÖr TORG rdr oe sen jenna ISL24 | 1625734 32,$20| 30,620 | 3,643 — -— 
[SORENVOTC 52 oo a SSR a Sasser | 6.006 | '44,364| 69,583| 49,351 | 42,560 | 9,910 | 3,834 | 


Summa 12,235 445.387] 260,406 139,735]| 63,105 | 15,375 | 3,834 


I 
| | 
| Virkesmassa PEMA ska | S | 36 78 32 230 | 23010 255 


Sammandrag av undersökt areal och virkesmassa: 


har kbm. 
Elan dbordKoch Stian CA. mce.ote blues 6,03 I 331,528 
INGER EL UNI LO SS ooo oo SE, KS SEN SIST CNRS AN Ör 282,04 I 
SKIEN ING] HS Kode Gores SL SE STANS KSR 6:400MNI325,008 
15 EINE NA SE bol Held ser ASA SE Ser Sd RAA SRA KE EIN SR ST = 


Summa 20,148 <940,077 


Rertibhat" skodbevasb. MAKtostos ccocsr ers ssen disssk ne sens 50 kbm. 
RertharkproduktiiskögShlarke omscossossstestsstssesesrn 47 kbm. 


För att erhålla ett medeltal av tillväxt är här nedan uppgjord en be- 
räkning med ledning av siffrorna i ovanstående sammandrag. Tab. VI. 

Medelåldern för hela det undersökta området är c:a 351/, år. 

Den årliga tillväxten per har produktiv skogsmark är med bark 2,:r 
kbm. och med barkmassan fråndragen c:a 2,05 kbm. Detta vid nuvarande 
åldersfördelning. 

Vid normal åldersklassfördelning skulle tillväxten bliva ungefär den- 
samma, eller 2,39 kbm. med bark, men däremot medelvirkesmassan per 
har nära dubbelt så stor, i följd varav det ekonomiska utbytet vid nor- 
mal åldersklassfördelning skulle bliva vida större än för närvarande. 

Skogarna inom södra Kalmar län hava sålunda en årlig tillväxt per 
hektar produktiv skogsmark av 2,,1 kbm. eller i uppåt avrundat tal c:a 
2,50 kbm., barken inräknad. Denna tillväxt understiger något den till- 


652 UNO DANIELSON. 


Fab: Sammandrag. 
| | | 
| | NusaraSde | Enligt normal åldersklassfördelning | 
| | ör | och 100-årig omloppstid 
Aldersklass | arealför-| virkes- | tillv. 26) årlig |arealför-| V'XES I gillv. 96 årlig tillv. 
| delning | massa | enligt | tillv. | delning HA enligt | per har, | 
| HA per har | Jonson | per har DÅ ärm | Jonson |utjämnad 
| | | 
TA(TO) EA RIS 8 | LOjo 0,80 TO: | 8 10,0 0,80 
TI (30) Sr | 61,7 30-01 RA 2,66 | IG 36 7:4 2,66 
TITS (SON KEN OR SA EI 78 3.8 2,96 
IV (70) FA REEED SM Ha3 AE | 2530 3:04 II TG 135 2,3 es 
MI(GO areas ag H 1,6 SE 19 190 I. 3304 
NI S(EIO)at sor 0,3 230 I 2,30 — — — = 
MIi(230)N Ost i, 255 o 1,79 — — = = 
FKalmarkedorss ed 6,8 = ET 5 Are AE - 
| Genomsnitt — | 47 Sorg 2AT I = FEN 2,39 


växt, som beräknats för Värmland; och otvivelaktigt är, att såväl mark 
som skog är av en bättre genomsnittlig beskaffenhet i Värmland än här. 

Emellertid måste även denna tillväxt av c:a 22/, bkm. per har anses 
alldeles för låg för våra marker i södra Kalmar län, ävensom över huvud 
taget för markerna i södra delarna av landet. Värmlandskommissionen 
anser, att tillväxten i Värmland borde kunna med en förbättrad :skogs- 
skötsel uppgå till i runt tal 4 kbm. per år och har produktiv skogsmark. 
Här nedan skall jag söka utreda, huru stor årlig tillväxt man bör kunna 
fordra inom Kalmar läns södra landstingsområde. 

Med ledning av virkesförråden i normalt vuxna och slutna bestånd, 
som dess bättre ej ännu äro helt försvunna från länsdelens skogsmarker, 
har jag sökt konstruera upp den virkesmassa, som borde vara tillfinnan- 
des 1 något så när väl skötta bestånd i olika åldrar, 10, 30, 50, 70, 90 
110 och 130 år. Såsom synes av nedanstående tabell, är det ej några 
överdrivna fordringar, som uppställts med avseende å virkesförrådet; ut- 
räknat efter normalskogsformel skulle det bliva avsevärt större. 

Vid uträknandet i tabellen av tillväxten vid normal åldersklassför- 
delning har en omloppstid av 100 år begagnats, vilken är att anse som 
den lämpligaste omloppstiden här, om länsdelen betraktas som en enhet. 

Medelkubikmassan per har skogbeväxt mark skulle sålunda med nu- 
varande åldersfördelning bliva 83 kbm. och per har produktiv skogsmark 
77 kbm: 

Den årliga tillväxten skulle med barken inräknad bliva 4,03 kbm. och 
utan bark 3,;1 kbm. per har. 


! Abnorm i förhållande till övriga virkesmassor; utjämnad till 190. Inverkar dock ej på 
resultatet. Förf. 


HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 653 


Tab. VII. Beräkning av den tillväxt som borde vara tillfinnandes inom 
södra Kalmar län. 


| N Enligt normal äldersklassfördelning 
Nuvarande Sr ge 
och 100-årig omloppstid 
FA JE TE | ICE, ET RS 
gyldersklass | arealför-| virkes- | tillv. 25! årlig | arealför-| a tillv. 95 årlig tillv. 
delning | massa | enligt | tillv. || delning - Se enligt | per har, | 
VAA | per har | Jonson | per har ZÅ  änded Jonson |utjämnad 
| | 
ANTON ( 3 0,80 19 8 IO,o 0,80 
INNBONOPR 6147 60 | 7:4 4,44 19 601 7,4 4:44 
JIE (SO) esse scn 16,6 145 | 38 5,51 19 145 3,8 5,51 
ERNA (0) ones 5,3 200 2,3 4,60 19 200 2,3 4,60 
|A NER (22) I RSKR 1,5 240 FÖ SA 190 Ul 240 1,6 Bes 
NYE H(Å 62 KO) isksSSe 0,3 255 | INO EE2AAA — | — -- -— 
IRVInER (ns ONES NEON 205000 1,86 — — — — 
ING ark 6 5 MH TA = 
Genomsnitt | — TT | 5,23 | 47.030 |) = | 124 2,95 3,65 


Således kommer man i södra Kalmar län till ungefär samma resultat 
beträffande tillväxten som i Värmland. 

Det är måhända under sådana omständigheter ej alltför felaktigt att 
förutsätta, det skogarna i landet mellan Värmland och Kalmar län följa 
samma tillväxtlagar i stort sett, eller att över huvud taget skogarna söder 
om Norrland och Dalarna hava samma tillväxt, c:a 2,; kbm., i genomsnitt. 

I varje fall kan nog ej det fel, som måhända därvid uppkommer, bliva 
av den betydelse, att detsamma i praktiken spelar någon roll. 


Då således den årliga tillväxten inom södra Kalmar län torde vara c:a 
2,4 kbm. per har produktiv skogsmark, skulle samtliga skogar därstädes 
årligen tillväxa med c:a 694,000 kbm., häri inräknat allt virke och jämväl 
bark. Av denna tillväxt kan naturligtvis icke allt tillgodogöras, utan 
måste från denna summa dragas minst 10 0 för att erhålla den tillvara- 
tagbara tillväxten, vilken sålunda skulle utgöra c:a 625,000 kbm. 

Med beräkning att virkesmassan per har produktiv skogsmark är 47 
kbm., skulle det samlade virkesförrådet inom länsdelen, utom Öland, vara 
omkring 13,600,000 kbm. vadan årstillväxten skulle utgöra 4,6 7o av 
virkesförrådet. 

I ovanstående tabell VII har beräknats den tillväxt och virkesmassa, 
som vid en någorlunda god skogsskötsel kan fordras på länsdelens skogs- 
marker. Med ledning härav kan uträknas det samlade virkesförråd, som 
under nämnda förutsättningar borde finnas, nämligen 77 x 289,000 eller 
22,253,000 kbm. med en årlig tillväxt av 4 x 289,000 eller 1,156,000 


654 UNO DANIELSON. 


kbm. av allt virke och 1,040,000' kbm. tillvaratagbart virke, motsvarande 
4,68 WH av förrådet. 

Beräknar man det virkesförråd, som anses böra finnas å skogsmarkerna, 
: med ledning av Hubers normalskogsformel (100-årig omloppstid och s5- 
årig kulturtid) 


ZÅOR (CEN SE TRES AR Sr PJ 
MN = FÖR 10 30 ar u10) 289,000. 
105 
d. v. s. normalförrådet vid mitten av sommaren — 20 ggr. summan av 


virkesmassorna å mitten av varje åldersklass, så erhåller man ett nor- 
malvirkesförråd av 35,946,100 kbm., vilket avsevärt överstiger, vad jag 
ansett kunna fordras; vid detta virkesförråd skulle per har produktiv 
skogsmark finnas 124 kbm. med bark. 

Att i framtiden även med god skogsvård erhålla ett ens tillnärmelse- 
vis så stort virkesförråd, som här uträknats för »normalskogen>, får väl 
emellertid blott anses för en from önskan utan möjlighet att i verklig- 
heten bliva realiserad. 

Man kan emellertid med visshet fastslå, att för 3 å 4 decennier sedan 
var virkesförrådet säkerligen härstädes per hektar snarare över än under 
det av mig pretenderade virkesförrådet av 77 kbm., och under förra 
hälften av föregående sekel var förvisso virkesmassan per ytenhet över 
hela landstingsområdet minst lika stor om ej större än den massa, som 
för närvarande finnes på de undantagna kronodomänerna inom södra 
Sverige, eller 116 kbm. per har produktiv skogsmark. 


Provytor från 


| Medeldiameter 
RKA Medel- | Sluten-| Växt- 
ytans antal | Medel- o 2 ; 
Trädslag höjd i | utanpå | inom ålder | hets- |lighets- 
areal LEN Cr bark bark grad | grad 
hår har m. cm. cm. är 


1) Tall med underväxt av] | I 
gran, på sand och grus| 0,25 | 368 25771 8:68 32,68 | T40O 1 I,o 
2) Tall med underväxt av| | 


STAN FL PASAN CSA ee | Ojr25 632 25 30,13 26,00 | 150 1,3 130 
) 9,7 tall, 0,3 gran, morän- 
FYIO:7 AA Ossreran; 644. |, 23 | 32,00 1 2806 
PETS fa reve rela pls (elojara (de ölets el nle (STEN 0,50 | | 154 I.o 
| | 208 TOK, TOD 17,5 65 
| 942 | | 
| 4) 0,8 tall, 0,2 gran, morän- | | 
| grus IFOR. ENE 18 | 24,06 20.536 80 j AR 1,0 


HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 655 


Således kan man utan fara för överdrift påstå, att under de senaste 
årtiondena härstädes pågått en oerhörd överavverkning, som nedbragt 
skogskapitalet till ungefär hälften av vad det varit; det enda medlet att 
hålla det kvarvarande virkesförrådet vid makt eller föröka detsamma är 
lämpliga lagstiftningsåtgärder, särskilt rörande ungskog och s. k. skräp- 
skog, d. v. s. sådan skog, som brukar kvarlämnas efter starka dimen- 
sionsavverkningar, och utgöres av synnerligen glest stående, undertryckta 
och skadade träd, vilka av de för kulturåtgärder ansvarige bruka be- 
nämnas »återväxt>. 


För att till sist giva en föreställning om vad skogar inom länsdelen 
kunna lämna i virkesmassa, då de vuxit upp under gynnsamma för. 
hållanden och på för trädslaget särskilt lämplig mark samt ej underkas- 
tats olämplig vård och avverkning, meddelas här nedan fyra provytor” 


1) från ett enskilt hemman i Fagerums by, Böda socken på Öland, 
24) ERE SA NR » » i N:a Råsbeck, Mortorps s:n på fastlandet, 
SIA » > i Sporsjö by, Åby socken » > 
ANETTE > » 1 Ryssbylund, Ryssby socken >» » 


Provytan 3 har innevarande vinter försålts för ett pris av c:a 3,400 
kr. per tunnland, vilket kan tjäna som illustration för kristidens oerhördt 
stegrade virkespriser; läget är c:a I mil från närmaste järnvägsstation. 

Anmärkningsvärt är, att virket i de två första provytorna, vilka så- 
som synes hava den höga åldern av 140 och 150 år, är fullt friskt utan 
tillstymmelse till röta. 


södra Kalmar län. 


| Virkesmassa | Brösthöjdsgrund-| Diam.- | Medeltillväxt Löp. årl. Medelkubik- 
per har | yta per har” OC) tillv: Massa | per år o. har | tillväxt | massa per träd 
= SS aERLUNder RT TT Ta | RT 
| | | tillv.- utan barkj| 
med utan | med | utan | senaste | med utan | | mec utan 
bark | bark | bark bark 10 år SVA bark | bark | PET bark | bark 
kbm. | kbm | kbm. kbm. mm. | kbm. | kbm. | har | kbm. kbm. 
| | 
gel 445 43,22 30,85 8.0 0,6 33040) (3558 2,67 I,.30 1;21 
586 IELAKS | 47,01 35-41 8,2 0,6 3,91 | 3317 2.85 0,927 0,7532 
566,7 | 462,6 52,94 42,73 55 13 5.15 4,21 5,08 0,880 0,719 
68,6 | - 62,4 9,44 | 8,58 740 2.1 I .06 0,96 1,31 0,230 | 0,209 
635 3 525,0 62,38 51431 NR 6.21 5517 0,39 


[55] 
O 
[AN] 
N 

2 

+ 

[Sr 

rg 
NN 

un 
in 
n 

[9.0] 
Oo 
NN 
H 

[SB] 
[50] 
(OS 
(0] 
Uu 
ur 
Sd 


O,425 0,339 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HÄFT. g9—10. 


Grafiska massa= och avsmalningstabeller. 


Av ErIC RONGE. 


I och med upptäckten av »formpunkten» och dess samband med ett 
förefintligt, lagbundet byggnadssätt hos träden inträdde för den träd- 
uppskattande skogsmatematiken ett nytt skede. De förutvarande, mer 
eller mindre osäkra kubikmassebestämningarna kunde ersättas av en på 
vetenskaplig grund baserad, säkert och snabbt arbetande metod, den 
s. k. »formpunktsmetoden>», och samtidigt kastades vetenskapens klara 
ljus över trädens avsmalningsförhållanden. Den allmänna mekaniska 
lagen för trädens byggnad var uppdagad. Förtjänsten av denna för vårt 
land ärofulla upptäckt samt dess bearbetning till för det praktiska skogs- 
bruket användbar form tillkommer som bekant professorn vid Skogs- 
högskolan, jägmästaren TOR JONSON. 

Resultatet av denna bearbetning föreligger i tabellform i TOR JONSONS 
kända och allmänt använda »Massatabeller för träduppskattning» samt 
i >»Avsmalnings- och Tillväxttabeller för träduppskattning>. 

Vad nu först massatabellen beträffar, torde dess klara och rediga upp- 
ställningssätt i de flesta fall onödiggöra alla hjälpmedel i form av gra- 
fiska tabeller. Interpolationer förekomma där mera sällan, och praktiken 
nöjer sig vanligen med endast tvenne decimaler, under det att tabellen 
anger kubikmassan med tre decimaler. Emellertid skall jag här i för- 
bigående — då denna uppsats huvudsakligen avser den grafiska avsmal- 
ningstabellen — omnämna en grafisk kubikmassetabell, som vid vissa 
taxeringar medför en avsevärd tidsvinst och lättnad i kubiktalens be- 
stämmande för de olika dimensionsklasserna. Jag avser härmed de taxe- 
ringar (»Sörlands-taxering»), där särskild taxationsblankett användes för 
varje bestånd, och å vilken blankett beståndets höjdkurva uppdrages, 
varjämte dess medelformklass angives. 

Undersöker man för en viss brösthöjdsdiameter i massatabellen kubik- 
talen inom samma formklass för olika höjder, finner man lätt, att kubik- 
massan stiger aritmetiskt med höjden. Anledningen härtill är det för 
den i systemet initierade kända förhållandet, att formhöjden inom samma 
formklass — praktiskt taget — stiger aritmetiskt med höjden. Denna 


GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 657 


omständighet möjliggör alltså den räta linjens användande vid en grafisk 
framställning av kubikmassorna, och det kan här omnämnas, att det före 
massatabellernas utgivande tagits i övervägande, huruvida denna enkla 
grafiska form varit att föredraga framför deras nuvarande siffer-tabell- 
form. 

Om man nu vid ovannämnda taxeringar nöjer sig med att hänföra 
beståndets medelformklass till någon av formklasserna 0,60, 0,625, 0,65 
eller 0,675, vilket ur taxatorisk synpunkt i vanliga fall är fullt nöjaktigt, 
har man sålunda vid kuberingen behov av endast 4 stycken grafiska 
upplägg av mycket enkel beskaffenhet. Dessa utföras å millimeter-rutat 
papper, och framgår uppställningssättet av fig. 2, som — för fkl. 0,6s 
— utvisar kubikmassan vid olika höjd för de brösthöjdsdiametrar, som 
utgöra medeldimensionerna i de 3-centimetersklasser, som här tänkts 
använda vid taxeringen (11—13,9 Cm., 14—106,)9 0. S. v.) 

Eller i ord uttryckt: 

Upplägg å millimeter-papper kubikmeter åt höger på x-axeln och höjd 
i meter uppåt så som å fig. 2; uppsök i massatabellen tvenne kubiktal 
för en viss brösthöjdsdimension och formklass 0,65 — det ena för en 
stor höjd och det andra för en liten höjd —, inlägg dessa kubikmassor 
å tablån mitt för motsvarande höjder och drag en linje genom de så 
erhållna punkterna. Denna linje utvisar sedan kubikmassan vid vilken 
mellanliggande höjd som helst för ifrågavarande brösthöjdsdimension och 
formklass o0o,6s. På samma sätt förfares med övriga brösthöjdsdiametrar, 
som man behöver vid taxationslistornas uträknande, varefter nya upplägg 
göras för formklasserna 0,60, 0,625 och 6,675. Uppklistras sedan dessa 
4 tablåer parvis på vardera sidan av en bit kartong (c:a 15 X 20 cm.), 
har man förskaffat sig en liten »snabb-kuberare», som reducerar tiden 
för kubiktalens erhållande till snart sagt ett minimum. Och var och en, 
som suttit med en lunta obearbetade taxationslistor framför sig, han vet 
— tror jag — att uppskatta varje förenkling vid kuberandet — spe- 
ciellt då han som här undgå det besvärliga bläddrandet i en tabell. 

Vid upprättandet bör man särskilt iakttaga vad som för övrigt fram- 
går av figurerna I och 2, nämligen att med grövre och finare tuschlin- 
jer markera å tablån just de stödjelinjer för höjderna (för, 10; 0R215, LISG 
17,5 20 0. S. v. meter), som motsvara dem, som redan förefinnas å taxa- 
tionsblankettens höjdkurvs-nät. Härigenom vinner man den fördelen, att 
man — mirabile dictu — inte ens behöver i meter eller delar därav av- 
läsa höjden! D. v. s. man ser å höjdkurvan, var ifrågavarande dimen- 
sions höjd ligger mellan t. ex. 15 m. och 17,; m. och ingår sedan i 
tablån på samma ställe mellan 13 och 17,; m. och avläser där kubik- 
massan vid den tvärlinje, som motsvarar brösthöjdsdimensionen i fråga. 


ERIC RONGE. 


:(asaapau) z "SA "QS19A0) I "SIA 


PLC er d 060 oz0 oLO 0 000 för fö 00 -0O 


PRAO 
ErEANENENVONN 
FLIT 


GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 659 


Sålunda erhålles vid höjdkurva fig. 1 och beståndsformklass 0,65 för 
10—12,9 cm:s klassen 0,o7 kbm., för 13—15,9 cm. 0,13 kbm., för 16—18,9 
cm. 0,20 0. s. v. Skulle så vara att man önskar kubiktalen uttryckta 
i tusendels kubikmeter, behöver man endast avläsa tablån något nog- 
grannare, än vad som kräves för erhållandet av de två decimaler, som 
praktiken i vanliga fall nöjer sig med. 

Detta om den grafiska massatabellen. Med en kubiktabell, grafisk eller 
i sifferform, är dock saken alltid enkel, då man ju där endast fordrar 
en siffra, kubikmassan, som resultat av vissa primäruppgifter om ett träd 
(brösthöjdsdiameter, höjd och formklass). Värre blir helt naturligt för- 
hållandet, då man kommer in på avsmalningstabellen, där man om samma 
träd fordrar den mångfald uppgifter, som behövas för detsammas apte- . 
rande på lämpligast möjliga sätt. 

Emellertid har professor JONSON — i likhet med jägmästare MAAS m. fl. 
— i sitt ovannämnda arbete » Avsmalnings- och Tillväxttabeller för träd- 
uppskattning» på det lyckligast möjliga sätt ordnat denna mera inveck- 
lade tabellfråga. Indelningsgrunden är som bekant trädhöjden (i meter), 
och för varje sådan höjdmeter är för formklasserna 0,55, 0,60, 0,65 O. S. V. 
angivet stammens procentuella diameter (i förhållande till brösthöjdsdia- 
metern) vid olika, i meter (och eng. fot) uttryckta avstånd från stubben. 

I en dylik siffertabell undkommer man dock givetvis mera sällan de 
besvärliga interpolationerna. Ojämn höjd och ojämn formklass måste 
föranleda interpolering - mellan interpolationer, och då blir arbetet ofta 
ganska tålamodsprövande — speciellt för den i räknestickans mysterier 
mindre initierade skogsmannen. 

Här om någonsin kommer det grafiska framställningssättet till värde- 
full hjälp. Inga besvärligheter i form af interpolationer eller räknesticka 
behöva förekomma vid grafiska avsmalningstabellens användande, och — 
väl inställd för ett visst träd, för dess brösthöjdsdiameter inom bark och 
dess höjd — är den genast redo att direkt lämna svar såväl på frågan: var 
ligger det eller det tumtalet, som: huru mycket håller trädet på det eller 
det fottalet? Den grafiska avsmalningstabellens upphovsman är professor 
JONSON, och det är med hans benägna medgivande, som jag här ämnar 
relatera denna för de sista skogisgenerationerna välkända tablå. Min avsikt 
är nämligen, att i en kommande uppsats framlägga mina utbytestablaer, 
som på ett överskådligt sätt klarlägga avsmalningsförhållandena och 
genomsnittsutbytet från en stämpling, ett bestånd eller från en större 
skogsareal, och för dennas upprättande har man en synnerligen stor nytta 
av den grafiska avsmalningstabellen — ja, så stor nytta, att om man nu 
begagnar sig av formpunktsmetoden, man icke anser sig kunna undvara 
densamma, sedan man väl en gång använt en dylik vid förekommande 


660 ERIC RONGE. 


behov. Och jag vill redan från början framhålla, att arbetet med den 
grafiska avsmalningstabellens upprättande långt ifrån innebär något in- 
vecklat eller konstifikt — lika litet som det av förrättningsmannen fordrar 
någon djupare gnosis i formpunktsläran. Jag ämnar här i denna upp- 
sats framlägga samtliga de för upprättandet behövliga sifferuppgifterna, 
vilka alla äro hämtade ur professor JONSONS uppsatsserie i denna tid- 
skrift »Taxatoriska undersökningar över skogsträdens form3. 

Jag utgår emellertid från att begreppen »formpunkt» (vindtryckets cen- 
trum i kronan) och »abs. formklass», d. v. s. förhållandet mellan diame- 
tern mitt emellan brösthöjd och topp och brösthöjdsdiametern, äro för 
läsaren kända — samt det lagbundna sambandet mellan dessa båda fak- 
torer. 

Se vi nu på fig. 3, så utvisar denna den procentuella avsmalningen 
mellan brösthöjd och topp för alla träd med formklass 0,70. Motsva- 
rande formpunktsläge är vid 74 0 av hela stamlängden, då jag här 
liksom i fortsättningen endast rör mig med formklasser inom bark — 
d. v. s. med själva vedstammen — på tal om beräknandet av trädens 
utbyte. 

Tänka vi oss nu ett träd med formklass 0,70, som inom bark vid bröst- 
höjd håller 10 tum och — låt oss säga — en höjd ovan brösthöjd av 
100 fot, kunna vi ju redan av denna tablå avläsa, att g-tummen ligger 
vid 20 fot ovan brösthöjd, 8-tummen vid 36 fot o. s. v. eller att dia- 
metern "vid 50. föt ovan brosthöjd är 7 tumfo:rsmv: 

Denna tablå över procentuella avsmalningen inom formklass 0,70 jämte 
å densamma inlagda avsmalningskurvor för övriga formklasser utgör så 
att säga kärnan i den grafiska avsmalningstabellen. Förutom denna be- 
står tabellen endast av ett par enkla uppläggningar, som avse att ned- 
projiciera dels brösthöjdsdiameter och dels höjd för alla förekommande 
träd till de hundragradiga skalorna å kurvtablån, varefter avläsning sker 
på analogt sätt som för ovan omnämnda träd med 10” brösthöjdsdia- 
meter och 100' höjd. Huru denna nedprojektion tillgår, torde enklast 
klargöras genom att vi härifrån direkt övergå till själva upprättandet av 
avsmalningstabellen. 

I övre vänstra hörnet på ett vanligt millimeterrutat pappersark (44 X 59 
cm.) upplägges med tusch inom en kvadratisk yta om 20X20 cm. den 
ovannämnda kurvtablån över procentuella avsmalningen ovan brösthöjd 
för formklasserna 0,55, 0,60, 0,625, 0,65, 0,675, 0,70 OCh 0,75 — på sätt 
som framgår av fig. 3 och översiktsbilden fig. 4, där dock för tydlighetens 
skull endast fkl. 0o,ss, 0,65, 0,75 äro inlagda. 

För denna uppläggning användas lämpligen siffrorna för Zallens av- 
smalning inom bark, vilka i så måtto skilja sig från granens, att tallen 


GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 661 


osm av Aögd ovan Ork. 
FÖR 
ÖN 
BONE 
> FÖR SENNES 
— SE ENNANE 
EON, 


RÅ av ÄR diameter 
le & 


20 


80 


70 


60 


30 


Jo 


40 


/0 


00 


inom översta toppsektionerna är något mindre växtfyllig än granen, 
ehuru dock så obetydligt, att det för ett praktiskt ändamål som detta 
spelar en mycket ringa roll, vilkendera man använder sig av, Dock är 
det ju klokt att »räkna lågt», och därför angives här nedan tallens av- 


smalning. 
Tallens avsmalning inom bark. 

| Diametern i & av GO KAT anetorn.a vid en höjd av 

I = —— 2 - 5 ns — 

| a (0 FR FR 0) | 207171 30 40 | 50 60 70 80 90 

é « | li 

| 2 av stamdelen ovan brösthöjd 
O,55 | 100 | 91,6 83,2 | 74,2 64,8 55 44,6 | 33,7 2250) 10:81] 
0,60 E00, [103 85,7 7748 69,3 60,0 | 49,9 | 38 26,0 | 12,0 
0,625 I 100 1 93.7 | 80,9] 79,5 | 7155 | 62,5 | 52,6 | 41,4 | 28,5 | 13:3 | 
0,65 100 | 9433 88,0 81,1 7355 | 65,0 | 55,4 | 44,3 31, 15,0 | 
0,675 TOO |. 90458 389 S26 755 Ik 0745 | SSA 433 34,0 16,9 
0,70 100 9553 90,0 84,1 775 | 7030 61,1 | 50,6 3752 19,4 : 
0,75 | 100 96,2 91,9 | 8740 | 81,5 7510 67:3 [1 57:6 44,8 | 25,6 


ERIC RONGE. 


662 


Le 


Of 


,£& 


. Ofy 


bb 3i4 


SM CSES HS Bb 


uror 


"ud gr TF 


VN ESR ROR 


Oe 


-— — — — 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 679 


gripna skotten utgjorde skott av 2:dra ordningen, 33 2 skott av 3:dje, 
Boriskott- avp;de, 201106 SKOttlavi S:tejr7 ne skottilav Otelsamt 1056 
skott av 7:de ordningen. 40 & av trädets skott av 2:dra ordningen, 
Bror avi skotten avig:dje, 4 so av skotten av de, 20 2 avuskotten av 
5:te samt I Z av skotten av 6:te och 7:de ordningen hade angripits. 
Ehuru angreppen i detta fall icke försiggatt i stor omfattning, hava de 
dock förekommit i den utsträckning, att trädet gjort avsevärd förlust i 
tillväxt för aret samt betydligt hämmats i sin förmåga att producera 


EJNAR ÅNDERSSON foto. 


- 


Fig. 7. Av märgborrar svårt härjad, 60-årig tallskog. AA 3—4 ar av be- 

ståndet hava flertalet träd dödats, såsom det synes till följd av alltför stor av 

mattning genom skottgnagen. Luckan i förgrunden har uppstått genom kol- 

avverkning av denna areal. Det från en 1i närheten liggande avverkningstrakt 

med 2-arig avverkningsrätt ej i tid tillvaratagna avfallsvirket torde vara anled- 
ning till denna härjning. 


köttets sen fis ör Sakeftrarkatt manga rotrad,!: som), aro. mindre: val 
rustade att uthärda märgborrangrepp, till följd av dessa kanske aldrig 
på nytt hinna utbilda en för frösättning fullt duglig krona. 

För att få en föreställning om den skadegörelse, som märgborrarna 
anställa å tallskott inuti bestånd, som gränsa till mera nyavverkade hyg- 
gen, hava vidare tvenne tallar undersökts. 

För detta ändamål utvaldes först en tall, 10 meter söder om ett näst- 
föregående vinter avverkat kalhygge. Tallen var 54 år gammal, 12 


44. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


680 HJALMAR SYLVÉN. 


meter hög och hade 14 c:ms brösthöjdsdiameter. Trädet växte inuti 
ett tämligen likåldrigt barrblandbestånd — tall 0,6, gran 0,4, —, som 
gallrats samtidigt, som hygget avverkades. Marken var av medelgod 
beskaffenhet. Tallens årliga höjdtillväxt var i medeltal 30 cm. Trädet 
fälldes och undersöktes den 28 juni. Undersökningen visade, att tallens 
16 friska grenvarv ägde 
sammanlagt 4,183 fjol- 
arsskott, varav 1,486 an- 
sågos tillräckligt grova 
för märgborrangrepp och 
25007 för Spadase ANV 
desså 14600voron 314 
eller 21 Z angripna av 
märgborrar. De märg- 
borrangripna — fjolårs- 
skotten utgjorde således 
7.5 & av samtliga fjol- 
årsskott. Övervägande 
antalet angrepp hade 
skett under föregående 
ar, men även färska an- 
gftepp, fort atem fÖre- 
kommo. Tyvärr anteck- 
nades icke dessa senare. 

FO metersnort” om 
samma hygge under- 
söktes samtidigt en ung- 


R. BromGren foto. = tall, 18 år gammal, 3,5 

Fig. 8. Av märgborrar starkt angripet 40-årigt tallbestånd 
med växtplats intill ett större kalhygge, å vilket gammal, <a ö 3 ; 
grovgrenig tall avverkats. cm:s - brösthöjdsdiame- 


ter. Denna tall hade 7 
friska kvistvarv med sammanlagt 621 fjolårsskott, varav 94 grövre och 
527 spädare. Av de 94 fjolårsskotten voro 29 eller 31 Zz angripna av 
märgborrar. I detta fall voro alltså 4,, 42 av trädets samtliga fjolårs- 
skott angripna. 

I båda de undersökta fallen torde utan överdrift kunna fastslås, att 
c:a IO I av tallarnas normala årstillväxt gått förlorad genom märg- 
borrangreppen. 


meter hög och med 5 


Ovanstående giver skäl för antagandet, att (i enlighet med det givna 
exemplet) I kbm. f. m. talltimmer kan utbilda en märgborrsvärm så 
stor, att den kan förstöra alla för dess angrepp tillräckligt grova fjolårs- 


681 


ÖRELSE. 


ORRARTERS SKADEG 


;B 


VÅRA MÄR( 


NAGOT 


OM 


'pems3urej Spexsreq nu "ep3epn tsesroq3.ew 10J 


seuÅs uapunig I I "SefOoX UaStjre JtOjruwugqgqu 1ISaIeA "ped 
[OY UI YIO SrASpuef JII0IS [Nur SstefdixeA pam purrsaq 


-Ie3 delreq 290Åw Seudsroqssew Arv A3uv-gb "Ori "IL 


"030J NYNDINO TE "Y 


e 


'2purelsaq Furppuo 420 nn need 18 


Ae pfjoj ua sopun Peavey se3utusgnysguufed apurnejmugn 
"uanogjoq ud Yo SrAspurej Nur sjefdaxeA paw purs 


-2q[[e) JepexsS IvAS SeuFsirogqörewu Ar YI8e-f9 6 "SIT 


"030] NYYXDWOTIG "VY 


é 


682 HJALMAR SYLVÉN. 


Tabell 2. 
, & Antal modergångar av Antal modergångar av Summa moder- 
Fångstträdets JE AE Ä 5 gångar av båda| 
= 2 NIER EP een ra Rude mare boen |närgborrarterna 
RR bark-| n:r 3 3 a | Å 
SN längd Sock- meter- å å å = = FRE fs För | Anteckningar 
höjds-| lek 3 | hela | hela heia | | 
å vid |sektionl!! stub- | sol- |skugg- 8 sol- |skugg- 5 j hela 
diam. z a : sektio-|| - : I sektio-|| sektio- | 5 
mtr | rot från ben sidan | sidan sidan sidan | | trädet | 
nen | | nen nen ] 
cm. cm. | roten | | || 
| | | || 
1 1.6: ITS Te I 2 34 26 72 | — 10 | ol 382 4 meters sprick- 
| tstubben I | | I | | bark. 
2 7 1320; 1-4 2 18 19 | 39 
| | | 
3 6 6 AR MG 15 2211 NS 
Zi 5 oa. 6 24 |. 30 MNGAT | 
I 
5 I 2) 3 | — 18 18 | 21 
I 
6 I I 211 — — — gt 
| | 
/| — I I | — — — I I 
| | | | 
Stamdelen inom kronan S—15 =? SS Sa 3 102 | 105 | 105 | 325 
| | 
2 10,3 IO 132 I = ÖN 12 29 | = 10 10 | 39 1,2 meters sprick- 
| | bark. 
2 14 7 21 | — 15 1511 86 
| 3 I 3 Al 7 ij 11 | 
| | | | | | | 
| 4—7 — -— I = i a | Angrepp av bark- 
. | | borrar. 
Stamdelen inom kronan 8 10 FR Nr a FAR FL => = 86 | 
Summa = — | 12/15 86. |; 7 I 75) ag 219, 1236 


skott hos minst 43 medelålders eller 680 unga tallar. Detta dock om 
märgborrarna för sina skottgnag koncentrera sig på tallarnas samtliga 
grövre fjolårsskott. 

Då förrådet av på samma gång läckra och lätt åtkomliga skott i våra 
yngre och medelålders tallbestånd är synnerligen stort, synas skottgnagen 
i praktiken endast drabba ett visst antal utvalda skott. Väderleksför- 
hållandena under märgborrarnas olika flygtider torde kunna räknas bland 
de avgörande faktorerna för angreppens spridning över en större skogs- 
frakt eller koncentration å en mindre lokal. Träd i hygges-, luck- och 
vägkanter äro under alla förhållanden mest hemsökta av märgborrarnas 
åverkan. (Jmf. fig. 7—10.) 

De båda på märggnag undersökta tallarna torde, beträffande Grön- 
sinkaskogarna, vara ganska representativa fall för märgborrarnas åverkan 
av tallskotten i de närmaste omgivningarna till hyggena. 

Utgår man från "dessa båda exempel, synes sannolikhet föreligga, att 
I kom. f. m. obarkat talltimmer kan uppamma märgborrar, vilkas skade- 
görelse genom skottgnag kan drabba c:a 500 medelålders eller 2,200 unga 
tallar med en förlust av omkring 10 4 av respektive träds normala 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 683 


årliga tillväxt. Detta skulle motsvara c:a 10 34 tillväxtförlust å inemot 
t/.—"/> hektar tallskog. 

I tabell 2 meddelas siffror visande antalet märgborrangrepp och dessas 
fördelning den 16 juni å tvenne mindre fångstträd av tall, rotfällda den 
135 april. Tallarna, som växte på ett nyavverkat hygge, hade fällts med 


m— EN 


IA JW, 
- öga h 
Ne 


Fig. 11. Gångsystem med larvgångar tillhörigt den vanliga märgborren. 


kronorna åt söder. Båda träden hade efter fällningen fått kvarligga 
orubbade och med okvistade kronor. 

Vanliga märgborren hade i medeltal pr modergång 42 larver och 
3—4 cm. långa larvgångar. Se vidstående fig. 11 i naturlig storlek. 

Från varje gångsystem av mindre märgborren hade i genomsnitt ut- 
vecklats 30 larver i 1,3 cm. långa larvgångar. Flertalet larver hade re- 
dan hunnit äta sig in uti splintveden. Se närstående teckning fig. 12 
i naturlig storlek. 

De i tabell 2 upptagna fångstträden visa märgborrangreppens unge- 
färliga omfattning å under vårstormar vindfällda, fullständigt uppryckta 
mindre tallar. 10 sådana vindfällen med sammanlagt I kbm. f. m. skulle 


684 HJALMAR SYLVÉN. 


således kunna förete 2,055 gångsystem av märgborrar, 875 av vanliga och 
1,180 av mindre märgborrar. 

Efter samma beräkningsgrunder som förut kan man alltså komma till 
det resultatet, att I kbm. f. m. smärre, icke timmerdugliga vindfällen 
av tall kan giva upphov till 24,925 märgborrar I3,125 vanliga och 
II,$00 mindre. 


Om märgborrangreppens förekomst å s. k. sulfatved — tallvirke av 
mindre dimensioner med c:a 4” — 5” toppdiameter — ge de i tabell 3 


Fig. 12. Typiskt gångsystem med larvgångar, tillhörigt den mindre märgborren. 


meddelade resultaten av undersökningar å Grönsinka kronopark en unge- 
färlig föreställning. 

Klamparna 1—10 voro utlagda i fångstsyfte, varför de med avsikt 
huggits under sådan tid, att de skulle locka till sig största möjliga antal 
yngelsträngtande märgborrar. Av samma anledning förlades de å en 
mindre backe intill en landsvägskant, där märgborrarna under sin svärm- 
ningstid hade en av sina förnämsta stråkvägar. Resultatet blev även 
efter förväntningarna. Med ledning av tabellens siffror samt med samma 
utgångspunkt för beräknandet av antalet nya, fullbildade insekter som 
förut finner man, att I kbm. f. m. obarkat tallvirke av sulfatvedsdimen- 
sioner kan framalstra 75,300 märgborrar, varav 05,580 vanliga och 
9,720 mindre. Förutsättningarna för detta nedslående resultat äro dock, 
att virket avverkats under sådan tid och upplagts på sådan plats m. m., 
att detsamma blivit av insekterna särskilt eftersökt. 

Vid undersökningen av de randbarkade klamparna 11—18 var ägg- 
läggningen av båda märgborrarterna nyligen avslutad. Dessa klampar 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 685 


torde för märgborrarna varit mindre tilltalande såsom yngelplatser. Härför 
talar det osedvanligt låga antalet ägg per gångsystem. Ehuru någon 
säkrare undersökning angående märgborrlarvernas utvecklingsmöjligheter 
i väl randbarkat virke ännu icke torde 
föreligga, lär sannolikt antalet lyck- 
ligt fullgångna larver av den vanliga 
märgborren per gångsystem i rand- 
barkat virke i stort sett vara c:a !/3 
mot i obarkat virke. Under kampen 
för tillvaron torde nämligen den van- 
liga märgborrens starkaste larver — 
i mån som de fortväxa — äta ut sina 
svagare kamrater, som av brist på 
utrymme och näring måste svälta ihjäl. 
Å en c:a 1—2 cm. bred remsa när- 
mast barkkanterna torkar ävenledes 
ynglet in. Utvecklingen av den min- 
dre märgborrens larver med sina myc- 
ket korta larvgångar torde dock fortgå 
ungefär lika i randbarkat som uti 
obarkat virke. Förnämsta orsaken till 
mindre märgborravkommans starka 
decimering i obarkat virke torde vara 
alltför rikligt framsipprande kåda och 
växtsafter, som på modergångarnas 
» tilloppssida» formligen dränka ägg 


och larver. Den mindre märgbor- 


R. BLoMGREN foto. 


rens modergångar äro, som bekant, b 2 bs 
NNE 4 2 d Fig. 13. Av mindre märgborrens gång- 
tvärställda och nedsänkta i splint- system vackert skuren stamdel av en 30- 


ytan. De måste därför hämma och ig, 9 meter hög, fristående tall. Trädet 
växte intill en kolbotten, å vilken ribb- 


o o y ba l a fi = El 
mangen gang helt avskara saltström-  milor- årligen kolats. Tallen hade å de 


ningen uppifrån. Detta senare äger särskilda metersektionerna nedifrån roten 
E ös é FESp- 1207, 090, f27, 404: 302:1320-05795 
rum, då ett flertal gångsystem till- 180 och 83 eller sammanlagt 3,180 moder- 


sammans i omedelbar följd »ringa» gångssystem. Intet angrepp av den van- 
liga märgborren förefanns. Foton tagen å 


Sa M 
en stamdel. Se vidstående fig. 13. 3:dje metersektionen från roten. Tallen 


o 


I randbarkat virke, särskilt om detta dödades helt naturligt å rot av angreppen, 
i 5 S som i detta fall voro primärorsaken därtill. 
är upphugget i korta längder, :bort- 
faller till stor del denna modergångarnas »laggdikande» inverkan. 

Antager man, att varje gångsystem av båda märgborrarterna i rand- 
barkat virke utvecklar 10 fullbildade, livskraftiga märgborrar, får man 


med ledning av tabellens uppgift för klamparna 11—18 det resultat, att 


686 


HJALMAR SYLVEN. 


Tabell 3. 


Samtliga klampar voro 3 meter långa. 


I kom. f. m. 


under förvintern hugget och randbarkat tallvirke av massa- 


vedsdimensioner kan frambringa 20,120 märgborrar, varav 13,4$0 van- 


liga och 6,6040 


mindre. 


Ehuruväl virkets olika placering på torra, soliga, fuktiga och be- 
skuggade platser kan avsevärt inverka på märgborrangreppens omfatt- 


Antal modergångar avlAntal modergångar av Antal | 
Klampens 5 ; Eg äl | 
vanl. märgborren mindre märgborren || MOder- | 
Pe || gångar | 
: | | . I 
digg Bark | | | ; av badat R Bi 
mitt | kens |f. m. å å | Sc å | ! 7 ot | FOA AES 
| N:r |utan- | be- |efter|| sol- |skugg-| TN sol- |skugg-| SR SÅ | 
på Ä L ; klam- || . 5 | klam- || arterna / 
bark | skaf- | mitt || sidan | sidan sidan | sidan | : | 
z pen | pen || å hela | 
cm. | fenhet | mått | | | 
| klampen 
— = — -———  —— — — —  - 2222  2??>z & ss 2 rvn—— ————— 
| | | [ | 
| | | 
I | 13 | glatt | Ojoso] 142 | 2171 359] Gfäl 7 366 || 
| | | | | 
20015TSE 205553 21 ON 23 5 AASE I 1 | 446 | ! Ae 
| | II Klamparna 11-10 höggos i början 
38 0,076 230 2051-424 2 2 429 Ilav april samt upplades obarkade 
4 | 20 sprick. 0.094) II7 | 226 343 | 105 63 168 5SII omedelbart i soligt läge invid större 
| | | landsväg i ett res. Klamparna num- 
5 | 14 | glatt | ojo46| 61 | 176 | 237] — = 237 '|rerades uppifrån och nedåt, som de 
6 | 16 ». 1 O,060] 48 | 116 164 Ad | 168 (flågo i reset. De »udda» klamparna 
| ; | | | z lågoiriktning norr-söder, de »jämna> 
7 | 18,5) sprick | 0,08 491 79 128 | 147 | 100 | 247 375 li väster-öster. De undersöktes den 
3 -|I3) |belattilöjos] 44) TS211 TOG 24 I I3 37 33 SYREr 
Ög 0,053 321) ITNE TAAMN TA 8 22 166 
| | 
10 |I2 » 0,034 51 42 93 40 36 76 169 ] 
| I 
1 (ER $ 0,053 14 LJ: 31 | 3 67 70 101 |) Klamparna 11—14 avverkades och 
| | Trandbarkades med 3 barkränder var- 
12 | 17 |sprick.| 0,o68 Te 88 | 165 SG. 248 56 221 |) dera i dec. De undersöktes den 15 
| | | | Iljuni. N:r 11—12 lågo i soligt läge 
13 | I5,5| glatt | 0057 12 14 26 || ABU 25 70 96 He kors på en stubbe, 13—14 åa be- 
| N | | 'fj skuggad fuktig plats å marken utan 
14 (18,5 sprick. O,o81 63 62 | 125 SS 17 54 179 I underlag. 
| | | I | Klamparna 15—18 höggos jan.-febr. 
1.505 glatt | O,o53 TI 40 91 | 2. EM EEG 15 IC och randbarkades med 3 ränder var- | 
? | san 5 | | | : ? dera. De undersöktes 18 juni. Samt- 
TORIKTA Zz 0,046 | Sv IO | 4 — 4 14 [liga lågo mera beskuggade, n:r/ 
| [ | | | | | | 15--16 på marken, n:r 17—18 på 
17 CIO | sprick. 04085] 95 | SN RLSO | 28 41 69 219 || goda underlag. I genomsnitt pr 
| | | | modergång av vanl. märgborren hade 
18 | 18 Ä 0.076] — 53 NOlTerOSNE 4 4 107 |) utvecklats 50 larver samt pr gångsy- 
| | | | | stem av mindre märgborren 34 larver. 
É | | | Klamparna 19—22 höggos och för- 
OR EA SEE fe 31 3 I 3 3 6 |) sågos med 3 barkränder vardera 
| SE || | II den 15 maj. De undersöktes den 
20 | 14 |sprick.l 0,046]| = II 19 301 — = = 30 I] 12 juni. N:r 19—20 hade lagts 
| I - - o : 
45 | il på ordentliga underlag å solig plats, 
21 14 glatt 0,046/| FR Fer 12 20 38 38 | 21—22 lågo täml. beskuggade överst 
Tele | i ett res. ÅA n:r 19—20 hade vanl. 
22 | 15 FR 105053] «72. ITA LOS 4 | 8 12 115 |) märgborrens modergångar i medel- 
| | | | tal 67 ägg, å 21—22 28 ägg. 
| | | d I] Oo . . o 
Summa I 1,28 |r,339 2,034 13,373 || 486 | 476 | 962 4335 Jå cirka 2 kbm. löst mått. 
0564 || G6N|TOTZ ITOSO 2431) 238 | 485 2167 rn » » 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6877 


ning, torde förhållandena å en avverkningstrakt i praktiken oftast komma 
att utjaämnas. Å mera soliga lägen sker märgborrynglets utveckling 
hastigare än å beskuggade platser, men torde i förra fallet större av- 
gång vara att förvänta bland ynglet i olika utvecklingsstadier i rand- 
barkat virke på grund av barkens uttorkning m. m. 


Tabell 3 visar, att vanliga märgborren icke ens, då sprickbark helt 
och hållet saknas, finner tallvirke av sulfatvedsdimensioner olämpligt som 
yngelplats. Med 4 undantag hava samtliga undersökta sulfatvedsbitar 
tvärtom haft överväldigande större antal angrepp av vanliga märgborren 
än av den mindre. Av tabellen framgar vidare, att den vanliga märgborren, 
då den angriper tallvirke med tunnare bark i soliga lägen, för sina an- 
grepp undviker »>»solsidorna». VWirkets uppläggande i kors, i vilket de 
särskilda klamparna mer eller mindre beskugga varandra, torde vara 
orsaken till, att mindre märgborren här mera frångått vanan atti första 
hand angripa »skuggsidorna». 


Till belysande av omfattningen av märgborrarternas angrepp a små 
virkesdimensioner meddelas i tabell 4 en sammanställning av märgborr- 
undersökningar a i kors eller res upplagt kolvedsvirke av tall. 


Klamparnas numrering hade å samtliga resen skett i följd uppifrån 
och nedåt. 


Utgående från tabellens siffror för kolvedsresen 1, 2, 7,9, finner man, 
om varje modergångssystem av båda märgborrarterna giver upphov 
till 10 fullt livskraftiga märgborrar, 

att I km. f. m. under december—februari upphugget, i res på en 
gallringstrakt upplagt, obarkat tallvirke av vanliga kolvedsdimensioner 
— med en medelmittdiameter av 9,3 cm. — kan för närmaste åren 
giva upphov till sammanlagt 24,020 märgborrar, varav 1,940 vanliga 
och 22,0860 mindre. 


Efter samma beräkningsgrunder för resen 3 och 4 erhåller man så- 
som resultat, 

att z kom. f. m. under våren upplhugget, i res på en gallringstrakt 
upplagt, kvistbarkat tallvirke av smärre kolvedsdimensioner — medel- 
mittdiametern = 7,1: cm. — kan framalstra sammanlagt 8,590 märgborrar, 
varav &0o vanliga och 8,510 mindre. 

Känt är, att märgborrarna för sina angrepp gärna utvälja kvisttrak- 
terna, där bl. a. barken är tunnare och lättare att genomborra. Å re- 
sen 3 och 4 hade därför barken närmast och runt alla kvistar avtagits. 
Dels på grund härav, dels till följd av det alltför färska virkets mindre 
lämplighet som yngel- och angreppsplats, blevo märgborrangreppen å 
dessa båda res proportionsvis fåtaliga. Hade virket huggits i början 


ct 


688 


HJALMAR SYLVÉN. 


Tabell 4. 


Antal modergångar av Antal modergångar av 


Antal moder- 


FO SVE SR FS äre | lampens vanl. märgborren mindre märgborren oe dena 
a avla Vi Surnsmallik få å Summa A 
3 mitt || klam- | klam- å klam- | klam- å 
N:r s EE s å | N:r | BtaD-] pens | pens | hela || pens | pens | hela Bee on 
| (Varje res 1,2 mtr högt i korset) | I på || = lygedrelltdan dr klam- | reset 
| | bark || övre | nedre | klam övre | nedre am Sn 
| em. || Balva | halva | pen hanvad halva | pen 
I 2 2 4 5 | 6 7 8 9 10 | Te | 12 
I däsgande rs) anna öbestander. | ralkasele — — I 48 49 || 49 
| Veden, helt obarkad, upp! 2 | 7,sl — -— 3 8 II 11 
huggen i 10-fotslängder il 3 | 12/| 2 — 2.0. 13 31 IE38 
december. Undersökningen! 4 | 11 ka 3 föl = I I | 8 
| verkställdes den 16 juni 5 | 10 ll — — — | — 2 2 2 
Aggen voro, da ceju tulltid CöL|RrSrIIA3, | 25 68 | — 7 ön gi 
kläckta. Reset höll sam-| ' 7 8 I | — = = — 
| manlapt FF0,25 kKbm. cf om.| 0 CSKETARIe a I I | I FE 8 II 9 
| Medeldiam. var 10,5 cm. OMEGA 1 — | = NN SNR | 
| 2 | Liggande på samma trakt! I fota = A= — | — | 
| som mn:r I, täml. solbelyst.| 2 GONE I NUET Ne 2 3 
| Veden, fullständigt obarkad,| 3 5 | — Er = Uh = = | 
| höggs i 10-fotslängder il 4 | 5 | ==) = — | 
december. Undersökningen] 5 | 7) — — — -— — -— 
skedde 17 juni. Vanl. märg-| 6 | 10 | — = NN 231023 23 
borren hade då i medeltal] 7 | 10 | — — — 1) — 1 | I] 
lagt 65 ägg och den mindre] 8 | Ir | I I 2 — -— — 2 
| märgborren 36 ägg i varje! 9 Ts == —N —I — — = 
| gångsystem. Klippet höll i 10 | 14 I I 5 | 26 ENE TAS 
| sin helhet 0,20 kbm. f. m.| 11 | Jäs == ENE 12 
| Medeldiam. = 8.2 cm. | I | | | 
3 | Liggande inuti beståndet på 1| 3l| —I — | —I | SI I — 
torr plats. Veden, upphug-| 2 3,5] — = — = — — I — | 
gen den 15 maj i 10-fots| 3 | 41 I | — I I 
längder, var något »kvist) 4 | 61) — — — 3 13 16 16 
barkad». Undersöktes den! 5 5 | 2 | I 3 SA 
| 12 juni. Mindre märgbor-| 6 735) — — — | 21 34 36 36 
rens gångsystem hade då i| 7 | 13 | | 47 47 47 
medeltal ii5 Fem. länsdiochlKSTI75s 3 8 11 II 
33 ägg, men ansågs ägg; 9 Öre) = — 2 — 2 2 
kläckningen ännu ej av-| 10 03 | = 20 15 15 17 
slutad. Korset höll sam-| 11 8 II — — — — -— — 
manlagt. 0,8 kbm. f. ml 12 | 10,5] — - - — 4 4 4 
Vedens medeldiam. = 7 em. 13 ds] — -— — 2 6 8 BIN -IAS 
4 | Reset hade lagts på sammal| I 4 — — — | —| — = — 
trakt som n:r 3 å solbelyst! 2 5 — — — | — 2 2 2 
plats i kanten av en kol! 3 5 | — — — || — 2 2 2 
botten. Veden, upphuggen| 4 /| 6 — — -—- 8 53 61 61 
den 15 maj i 10-fots längder,| 5 7 |) — — — || — 4 4 4 
var något »kvistbarkad>.| 6 | 12 - 3 48 51 SIV 
| Undersökningen företogs den. 7 4 TE ES — | 
| 14 juni. Mindre märgbor- SÄlLTO I AST [NES ren | II] STÖLRRO 30 
rens modergångssystem hade| 9 SI — — — | — — — = | 
då i medeltal 5,9 cm. längd| 10 | II | — I = I NSASNE 5 TO 
och 38 ägg. Reset i sin| II El EN FAN 
| helhet höll 0,19 kbm. f. m.| 12 | 10 — — -— | 2 5 5 5 | 
Vedens medeldiam. = 7,4 cm.| 13 7 SET = 2 20 
" I 
Transport | — | — 64 36 | 100 46 | 431 | 4771 STK | — 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 689 
w fre |, Aa fa Il ; FRE | Antal möder. 
Fö SR Se fen RA Flampens läntel TROGEN DRAN avl/Antal modergångar av Cångar av båda 
vanl. märgborren mindre märgborren märgborrarterna 
É | diam. Å + JG S Å EE | 
| å ä å Summa ER Me Summa å Å 
Tagermi mm: | mitt || klam- | klam- å klam- | klam- å Hel 
| N:r 5; KA N:r | utan-| pens | pens | hela | pens | pens | hela FR 
(Varje res 1,2 mtr högt i korset) på za 7 klam- reset 
bark || Övre | nedre | klam: || övre | nedre | klam- SR 
em. || halva | halva | pen halva | halva | pen 5 
eka 2 3 4 5 6 7 8 9 TOT 12 
BYSEN NORA Une ERA? JEREEN |, AN) | REAR. BEA VER eZ AR 
| [Transporter NA 647 ISO KixoON) TAGER ASTA KAN BMA är 
I 
| 5 Slöpet ve Helager US på ett kal- E 8,5 | å 8 gt 85 85 
I ygge. eden, upphuggen i 9- RAN TA Al 
I fots längder i jan.-febr., var obar- Zz 12 | | ; | 70 70 70 
kad. Klampen n:r 6 hade tjock! 3 | 13,5 2 | 4 6 63 | ZON 139 
sprickbark. Undersökningen ägde! 4 15,5] 43 63 106 SKÖT | 66 172 
rum 19 juni. I medeltal voro då Å 
vanl. märgborrens modergångar 5 2 22 25 47 15 70 83 132 | 
5 cm. långa med 22 utvecklade/| 6 HSN TT 166 | 287 5 10 15 302 | 
larver. Den mindre märgborrens vå 12 i 2 9 80 18 98 107 | 
gångsystem voro 6 cm. långa med | 
27 kläckta larver. Klippets kubik- 8 15 " 20 22 56 41 97 119 | 1,126 
massa = 0,33 kbm. f. m. Vedens 
medeldiam. = 13,7 cm. 
6 | Klippet låg i södra kanten av| I 6 — — = = = = == 
samma kalhygge som föreg. 2 6 — — -— -- — — — 
Veden, huggen i jan.-febr., SIKTOS I TO 13 23 22 35 ST So 
var obarkad. Undersökning! 4 dj = = == — 10 10 10 
verkstalldesi den 190: juni. Il 5 | IO,s| 21 18 39 7 43 50 39 
medeltal voro då den vanl.| 6 Sud 5 11 16 — — NN 9 
märgborrens modergångar 5| 7 FA 18 39 3 II 14 53 
cm. långa med 25 ägg, den! 8 7 3 -— 3 I 32LSS 36 
mindre märgborrens gång-| 9 4 — — | — = — — — 
system 6 cm. långa med 20) 10 | 3 I | — I — —| — I 
ägg. Korseti sin helhet höll 11 SN SDN 3 51 2 Stl 7 58 
0,15 kbm. f.m. Vedens me-| 12 4 — | — --- —= — — — 
deldiam. = 6,6 cm. TIS I I 2 I I 15 26 28 
TAN IAEA FA F201NI53 19 19 381) 1911] 562 
7 | Reset låg inuti skogen. Kol-| I 75] — — | — GON TO3LT63 IL IE6S 
veden, upphuggen i 9-fots. 2 | gl —I =! — I 113 66 | 179] 179 
; längder under vintern, var! 3 6 —!l I —IM 41 37 781 78 
| obarkad. Undersökningen 4 | ds — — — | 68 52 IUT20l) 20 
företogs den 6 juni. Reset! 35 | sl —! — | — | 53 90) 143) 143 
höll sammanlagt 0,18 kbm./ 6 Sa TN ER ANESE 401 1231) 154 
| fom. Vedens medeldiam,| 7 4,5] — — = | 7 30 STANS 
IEEE 83 Cm. 8 9,5 3 201 534 32 66 | 71 
| SE CE EE GT IE SA LER 221 3911 40 
10 8 — EJ de rn IL 13 24 24 
II 2 — TE TI Av 45 39 90 
l20EIO = = 39 19 58 | SÖMN EST 
| a I a BESS AA [AED SAAIAN 
Jr Summa | — | — || 453 | 489 | 942 || 913 |1,567 |2,480 || 3,422 
| 
8 | Klippet var beläget inuti sko-| I 9 12 2 14 
| gen. Veden, huggen i 9- -fots! 2 | 11 3 30 33 
| längder i febr., var zand-| 3 | 12 10 35 45 
barkad med 3—5 barkränder. | 4 | 10 -— 15 15 
| Undersökningen ägde rum| 5 | 11 — = — 
| den I juni. Klippet hade| 6 | 12 | 38 39 
| sammanlagt 0,23 kbm. f. m.| 7 | 10 SEE — — 
| | Vedens, medeldiam, = 10,4) ' 8 | 10 I 6 | 71 
| | cm. | ÖMEEO: | fell orm 
TO, | TO; | [ MA —l) 211 186| 
I 1 Ca E - ST RC i ÅA Fa VE I 
Transport | — =E — | 988 | — — 2,618 || 3,608 | — 


6990 


HJALMAR SYLVÉN. 


Koll vie döstreks ett s | Klampens ERE Sv a EE Rå SN Rada 
. gborren mindre märgborren märgborrarterna 
jöam å | åå l|ISumma å å Summa 2 | 
Läge m. m. | mitt || klam- | klam | å klam- | klam- å ÖS i | 
N:r SV re | r | Uta0-]] pens | pens | hela pens | pens | hela - ar | 
| (Varje res 1,2 mtr högt i korset) | på E ER BIE klam- | reset | 
| bark || Övre | nedre | klam övre | nedre | klam- | 
| | cm. || halva | halva | pen halva | halva | pen PE | 
I 
Saul 2 3 4 5 (JAN a lekt | 9 10 II 12 | 
” FE RS | | | | 
Transport | — | — | — | — 988 | — — 12,61813,608 | — | 
9 | Korset låg inuti skogen il I | II | 9 7 16 
| omedelbar närhet till n:r 8.| 2 | 9/| | I 28 29 
| Veden, huggen i 9-fots läng-| 3 | 13 | 8 42 50 
| der i febr., var obarkad.| 4 | 12 — 41 41 
Undersökningen företogsden| 5 | 12 I 172 173 
I juni. Reset hölli sin hel-| 6 | 10 — 651 . 65 
| het 0,24 kbm. f.m. Vedens! 7 | 10 | 10 13 | 23 
medeldiam. = 10,6 cm. 8 9 Z 61 | 63 
9 | IO,5| 3 114 | 117 
| IO 9,5 | = 97 97 | 674 
100 kolvedklampar av tall | | 
| med en medelmittdiameter av | | | | 
8,9 cm. och utgörande sam-| | | 
manlagt 2 kbm. f.m. — mot-|/ | | 
svarande ved till en läst trä- | | || 
| kol om 20 hektoliter — hava| | | | 
Summajl — | = | — | = |to24l| =— EE 3,258 | 4,282 — | 


av april månad eller under den för insektsangrepp lämpligaste och far- 
ligaste tiden, skulle resultaten helt säkert ställt sig helt annorlunda. 

Med samma utgångspunkter för kolvedsresen 5 och 6 kan beräknas, 

att 7 kbm. f. m. under januari och februari upphugget, i res på ett — 
samtidigt avverkat — större timmerkalhygge upplagt, obarkat tallvirke 
av vanliga kolvedsdimensioner — medeldiametern 9,2 cm. — kan för när- 
maste året frambinga sammanlagt 35,160 märgborrar, varav 106,750 
vanliga och 18,410 mindre. 

Vanliga märgborrens avkomma torde i smärre virkesdimensioner i 
regel ej utvecklas fullständigt i lika hög grad som i grövre. Förden- 
skull har i det föregående beträffande den vanliga märgborrens utveck- 
lingsmöjligheter i obarkat kolvedsvirke beräknats, att i medeltal per gång- 
system av denna insekt i sådant virke endast 10 vanliga märgborrar 
hinna full utveckling. I väl randbarkat kolvedsvirke torde detta antal 
för den vanliga märgborrens sommargeneration ytterligare böra minskas. 
Nedanstående beräkning har därför utgått från, att i genomsnitt per 
modergång av vanliga märgborren blott 5 nya märgborrar kunna full- 
ständigt utvecklas. Den mindre märgborrens utvecklingsmöjligheter an- 
ses dock vara ungefär lika i grövre och smärre virkessortiment. 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 691 


Med ledning av tabellens resultat för kolvedsreset n:r 8 kan man 
således finna, 

att I kom. f. m. under februari månad hugget, i res inuti en gall- 
vingstrakt upplagt, väl randbarkat tallvirke av vanliga kolvedsdimen- 
sioner — medeldiametern = 10,4 cm. — kan giva upphov till samman- 
lagt 7,045 märgborrar, varav 1,045 vanliga och 6,000 mindre. 

Tabellen visar, att båda märgborrarterna i oroväckande grad angripa 
även mycket små kolvedsdimensioner av tall. Som var att vänta, 
äro den mindre märgborrens yngelgångar a sådant virke mest repre- 
senterade. Den vanliga märgborren har i några fall i och för sina ägg- 
läggningsgångar nöjt sig med klampar, som i mittmått endast hållit 
3 cm:s diameter, under det att den mindre märgborren icke vågat 
sig på mindre än 4 cm:s klampar. Förklaringen till, att den vanliga 
märgborren för sina äggångar »i nödfall» kan hålla till godo med mindre 
dimensioner än den mindre märgborren, är lätt att finna. Den vanliga 
märgborrens modergång i stammens längdriktning (se fig. 11) kan näm- 
ligen å mycket små dimensioner erhålla önskvärd längd, vilket icke är 
fallet med den mindre märgborrens klammerformiga, mer eller mindre 
vinkelrätt mot stammens längdaxel gående modergångssystem (se fig. 12). 
För de sedermera utkläckta larverna kommer dock ett helt motsatt för- 
hållande att äga rum. Den vanliga märgborrens larver erhålla i små 
dimensioner för sina långsträckta gångar (se fig. 11) allt för litet sväng- 
rum, om de ej skola frångå sina vanor att äta sig ut mera vinkelrätt 
från sin modergång. Den mindre märgborrens larver hava däremot 
under i övrigt gynnsamma förhållanden fritt fält för sina korta, i stam- 
mens längdriktning gående larvgångar (jmf. fig. 12). 

Grövre grenvirke av tall kan giva upphov till lika stort antal märg- 
borrar som kolvedsvirke av motsvarande dimensioner. Den mindre märg- 
borren angriper a Grönsinkaskogarna allmänt grenvirke ned till 4 em:s 
diameter. Mindre barkborrarter göra honom dock ofta platsen stridig. Den 
vanliga märgborren synes dock endast i största nödfall tillgripa dylikt virke. 

Av det föregående har framgått, att randbarkning av tallvirke i hög 
grad motverkar märgborrynglets utveckling. Olika stark randbarknings 
inflytande framgår av följande försök. 

Den 25 april 1914 höggos, randbarkades samt upplades 5 kolveds- 
klampar av tall överst å kolvedsres, som befunno sig ute på ett större, 
starkt solöppet hygge. Dessa 5 bitar voro genom randbarkningi klam- 
Patnas langdriktming avbarkades 1: mo ol 50, n:r 20 tilll 33,50 3rule5; 
n:r 4 till 20 och nir 5 till 17 Z av respektive klampars hela barkmassa. 
N:r I med sprickbark och 9 cm:s mittdiameter hade 1" barkade och 1” 
obarkade, n:r 2 med sprickbark och 6 cm:s diameter hade 1” barkade 


692 HJALMAR SYLVEN. 


och 2” obarkade, n:r 3 med glansbark och 8 c:ms diameter hade 1” bar- 
kade och 3” obarkade, n:r 4 med sprickbark och 10 cm:s diameter hade 1” 
barkade och 4” obarkade, n:r 5 med sprickbark och 15 cm:s diameter 
hade 1” barkade och 5” obarkade remsor. 

Alla klampar angrepos av märg- och barkborrar. Under maj —juni 
månader var stark torka rådande. 

Vid undersökning den 25 juni 1914 hade samtliga insektsyngeli klamparna 
1—3 dött på grund av uttorkning. I klamparna 4—535 voro larver och puppor 
med undantag av i själva barkkanterna vid liv och utvecklingsbara. 

Vill man genom randbarkning av tallvirke på hyggen mera fullstän- 
digt förhindra märgborryngels utvecklingsmöjligheter, bör man således 
avbarka virket till minst 25 2 av hela barkmassan på så sätt, att 


,s Cm. breda barkremsor kvarlämnas, 


högst 7 

Bland rovinsekterna torde den rödbröstade myrbaggen —  Clerus 
formicarius — vara en fruktansvärd fiende till särskilt den vanliga märg- 
borren i alla utvecklingsstadier. I grövre, helt obarkat virke finner man 
denna skalbagges — som fullvuxna rent skära — larver ofta till stort 
antal... Den 8 juli 1916 'anträffades i' och under en 1,4 kvadfraäatmeters 
barkmantel av en 21 cm. tjock rotstock av tall 52 myrbagglarver, av 
vilka flera voro fullvuxna. Den undersökta stockdelen hade sammanlagt 
263 gångsystem av den vanliga märgborren. Av dessa 
voro 223 nästan rensade från all märgborravkomma. Detta 
mästerverk får dock ej helt skrivas på myrbagglarvernas 
konto, ty larver och fullbildade av andra rovinsekter, bl. a. 
av tvenne arter »kortvingbaggar» — sannolikt Quedius mo- 
lochinus och en Xantholinus-art — förekommo samtidigt 
fastän i mindre utsträckning. Uti virke, som rand- eller 
kvistbarkats eller mera uteslutande angripits av den mindre 
märgborrens yngelgångar, tyckas myrbagglarver sällan upp- 
träda, men torde sådant virke mera hemsökas av de mindre 
rovinsekterna. 

Fångsträd, som utläggas för märgborrar, böra 
barkas, dels innan vanliga. mäårgbortensmkanvedt 
hunnit förpuppa sig, dels innan mindre märgbor- 
retns larver ätit. sig Uti splintvedemmettarsenare 
synes stundom försigga, redan då larverna äro halvvuxna. 
Orsaken härtill torde då vara, att näringsbristi bastlagret 
av en eller annan anledning uppstått för vissa larver, 


Fig. 14. Typisk Som då något i förtid tillgripa veden, i vilken de detta 
SK Pleso med oaktat ofta kunna fullständigt utveckla sig. Som varje 
agg aggning av Oo -- Oo - 

vanl. märgborren. — fångsträd oftast torde hysa båda märgborrarternas av- 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 693 


komma, är det därför ej rådligt att i mellersta delarna av vårt land upp- 
skjuta barkningen längre än till de första dagarna av juni månad. 

För att utröna, huruvida i splintveden inborrade mindre märgborr- 
larver kunna fortleva efter fullständig barkning, har jag anställt några 
mindre försök. För detta ändamål utvaldes 4 klampdelar. Uti var och 
en av dessa befunno sig med säkerhet 16 levande larver. Försöksklam- 
parna utlades den 3 juli. Samtliga klampar placerades med larvernas 
ingångshål på den uppåtvända sidan. Av klamparna utlades n:r I på 


Fig. 15. Typiskt modergäångsystem med äggläggning av mindre märgborren. 


marken å en öppen plats, som hela dagen var utsatt för solens in- 
verkan; n:r 2 på marken inuti ett mera slutet skogsbestånd; n:r 3 på 
marken intill och söder om ett träd, direkt exponerat för förmiddags- 
och eftermiddagssolen; n:r 4 på marken intill och norr om ett träd, utsatt 
för endast eftermiddagssolen. Den 9 juli räknades: 


a n:r 1) 3 döda, 9 försvunna och 4 levande larver; 
» 2) 5 p, ET ; » 

» 3) I » 5 0) » 

SE 4) 2 3 » TI 


Myrorna eller andra »uppfinningsrika» djur hade sannolikt bortsnappat 
de såsom försvunna antecknade larverna i dött tillstånd. Det ansågs 
uteslutet, att någon larv på den korta tiden hunnit både att förpuppa 
sig och kläckas. De hål, i vilka larverna ännu befunno sig, voro i all- 
mänhet tilltäppta med maskmjöl. I ett par fall hittades dock levande 
larver i öppna hål, men voro dessa ovanligt djupa. Har man utav någon 
anledning försummat den rätta tiden för barkning av virke, i vilket mindre 
märgborrens yngel hunnit gnaga sig in uti veden, är fullständig, om- 
sorgsfull barkning av virket således ändock mycket bidragande till märg- 
borravkommans starka decimerande, detta tack vare påpassligt ingripande 
av larvernas och puppornas många fiender inom den mindre djurvärlden. 
Barkning av virke, behäftat med vanliga märgborrens avkomma i pupp- 
stadiet, torde av samma anledning vara effektiv och detta i än högre 
grad, enär å mindre virkessortiment det största antalet av dessa puppor 
ligger mellan barken och veden. Som en del puppor å virke med tunnare 


0694 


Fig. 16. 2 abnorma gaång- 
system med ovanligt gles 
äggläggning av vanliga 
märgborren. 


HJALMAR SYLVÉN. 


sprickbark samt alla puppor a virke med mycket 
tjock bark befinna sig inuti barklagret, bör detta 
efter barkningen helst hopsamlas och brännas eller 
stötas sönder i småstycken. De vid barkningen blot- 
tade eller lösryckta pupporna äro mycket ömtåliga 
för luftens och solens direkta påverkan samt torde en- 
bart härav i regel dödas. Myror m. fl. smådjur torde 
1 övrigt göra det mesta möjliga till puppornas oskad- 
liggörande. 

Genom undersökningar av ett stort antal moder- 
gångar av båda märgborrarterna har följande resultat 
erhållits. 

Den vanliga märgborrens modergångar äro från 
5 till 14 cm. långa, och deras medellängd kan anses 
vara 7,, cm. Antalet ägg per modergång, varierande 
mellan 22 och 75, är 1 medeltal 42. Förestående teck- 
ning, fig. 14, 1 naturlig) storlekirvisarkenftypisksrz 
stammens längdriktning gående samti splintylan grunt 
nedsänkt modergång av den vanliga märgborren den 
16 maj efter nyss avslutad äggläggning. De zärt ställda 
äggfickorna och den käppkryckliknande svängen ned- 
till, som utmynnar i ingångshålet, äro särskilt karak- 
täristiska för denna insekts gångsystem. Detta kan 
härigenom lätt skiljas från våra större barkborrars, 
den 12- och 8-tandades modergaångar, av vilka den 
förra ofta och den senare understundom anträffas a 
samma virke som den vanliga märgborren. Dessa 
båda barkborrar hava ju ävenledes längsgående moder- 
gångar, men utvisa de sällan blott en, utan vanligen 
två eller flera från en gemensam parningskammare 
löpande modergångar med icke så tät ställda ägg- 
fickor. Den 8-tandade barkborrens modergångar hava 
1 övrigt ungefär samma dimensioner som den vanliga 
märgborrens, den 12-tandades äro betydligt grövre. 


Den mindre märgborrens modergångssystem växla i längd från 3.s 


tillfrstem. 


Deras medellängd har befunnits vara 8 cm. Per modergångssystem 
har räknats 12—--54 ägg, och medeltalet har blivit 30. 

Närstående teckning, fig. 15, 1 naturlig storlek visar ett typiskt, tvärs 
över stammens längdriktning, klammerformigt gående,i splintytan skarpt 
nedsänkt modergångssystem av den mindre märgborren efter avslutad 


GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 663 


Å denna kurvtablå använder man sig lämpligen av grövre och finare 
linjer (event. olika tuschfärger) för de olika formklasserna ——- för att under- 
lätta ett tydligt avläsande. 

För att sedan kunna nedprojiciera de olika brösthöjdstumtalen till linjen 
AB (se fig. 4) utdragas den för kurvtablån använda kvadratens tvenne 


sidor nedåt och avsättas därefter på dessa förlängningar — med början 
WASöckeBI=-ftumtalenvo, Is p2ny 13: 4n Osv WipaLlika avstand från 


varandra (lämpligen 2 cm.); slutligen sammanbindas likbenämnda tumtal 
— på sätt som framgår av fig. 4. (Å denna schematiska figur är det 
endast de grövre linjerna, som behöva uppdragas å rutpapperet.) 
Tänka vi oss nu ett träd med en brösthöjdsdiameter av t. ex. 9” inom 
bark, kunna vi redan markera detsamma å tabellen genom att uppdraga 
en blyertslinje mellan o”-punkten och 9”-punkten — såsom å fig. 4. 
Denna »9"”-linjes> projektion mot x-axeln (AB) utgöres alltså av just 
linjen AB, d. v. s. av brösthöjdslinjen i den procentuella kurvtablån. 
Samtidigt erhålla vi naturligen alla övriga å denna stam befintliga tum- 
tals projektioner mot x-axeln, och om det är 7-tummens och 3-tummens 
lägen på stammen, som i detta fall intressera oss, så uppsöka vi skär- 
ningspunkten mellan blyertslinjen och 7”-linjen (resp. 3'-linjen), gå där- 
ifrån å rutpapperet rätt upp mot kurvtablåns kurva för trädets formklass 


(GE3kocktinnadar attiy rar belägen vid ID och 3X viIdrE =S dövis 
vid resp. 34 4 och 78,; 4 av stamdelen ovan brösthöjd. Men nu var 
det inte dessa procentuella lägen vi önskade — utan i stället en upp- 


gift om dessa tumtals absoluta lägen i fot å stammen. Vi skola därför 
komplettera vår tabell med ett projektionssystem även för höjderna, var- 
efter vi direkt kunna avläsa längden i fot på 7-tumsstocken samt läget 
för 37. 

Detta systems uppläggande tillgår analogt med systemet för bröst- 
höjdsdiametrarnas nedprojiciering genom att åt höger (se fig. 4) från A 
och C favsatta. tfottalen. OM, FI,k2 0, gu 4KOL Sv spå lika avstånd fran 
varandra (lämpligen 0o,s cm.) 

Om vi nu antaga, att det ovannämnda 9”-trädet har en höjd av 48,s 
fot, uppdraga vi åter en blyertslinje, denna gång representerande trädets 
höjd, genom att (se fig. 4) sammanbinda punkt 48,5 fot med — punkt 
4 fot (= brösthöjd — stubbhöjd). Alltså icke med o-punkten, och 
detta av den enkla anledningen, att kurvtablån endast sysselsätter sig 
med stamdelen ovan brösthöjd. Därför skulle man för varje gång bli 
nödgad att först subtrahera och sedan addera brösthöjden för att erhålla 
tumtalets absoluta läge på stammen, för så vitt man icke läte denna 
kalkyl ske s. a. s. automatiskt genom att med sammanbindningslinjen 
förena punkten för totala trädhöjden med punkten för brösthöjd. Emel- 


43. Skozsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


664 ERIC RONGE. 


lertid bör här framhållas, att bästa resultatet erhålles, om man begagnar 
sig av en »punkt för brösthöjd» belägen något litet ovanför och till höger 
om punkt 4 — på linjen BA:s förlängning; den nya punktens koordi- 
nater äro ungefär (4,4 fot, 1,; 20). Anledningen härtill är att söka däri, 
att vid avsmalningstabellernas upprättande ett visst gemensamt procent- 
avdrag (1 20) för stubben avräknats, vilket medför, att avståndet mellan 
tabellernas stubbavskär och brösthöjd minskas med stigande höjd å träden. 

Nu skola vi slutligen kunna erhålla de uppgifter vi sökt angående 
trädet med 9 tums brösthöjdsdiameter inom bark, 48,5 fots höjd och 
formklass o,6s. Vi ha tänkt oss en 7-tums rotstock och önska veta läng- 
den på densamma. Uppsök ånyo skärningspunkten mellan blyertslinjen 
för trädets diameter och 7"”-linjen, följ därifrån med ögat efter en av 
rutpapperets linjer uppåt till trädets formklasskurva (till D) och gå där- 
ifrån rätt åt höger mot blyertslinjen för höjden, så skära vi densamma 
mitt för Ior. Pa samma satt finna vi, att 360 ligger vida ocenoORiyrer 
trädet blir alltså: 19'X7" och 20'x3". Önska vi därjämte veta de 
övriga tumtalens lägen på stammen, förfara vi alldeles analogt genom att 
med ögat följa från diameterlinjen till formklasskurvan och därifrån till 
höjdlinjen och finna då, att trädet håller 8” vid nätt r2'7 060 vid2505- 
vid 30,5" och 4” vid 35". — Skulle man önska dimensionen vid ett visst 
fottal, har man naturligen endast att gå »bakvägen» och finner då, att 
frädetspagteresa og phalleres ge RORISAV: 

Hade trädets formklass varit »ojämn», d. v. s. exempelvis 0,64, hade 
man naturligen haft att »vända» något nedanför D och E — vid en 
punkt mellan kurvan för 0,625 och 0,65, som motsvarar talet 0,64. 

Nu är det ju emellertid besvärligt att behöva dra ett par blyertslinjer för 
varje träd, som skall undersökas. Dessa linjer ersättas lämpligen av eft 
par tunna svarta trådar, som — sedan tabellen uppklistrats på tjock 
kartong — fästas vid tvenne fastnitade häftstift, det ena i o”-punkten 
till vänster och det andra i »brösthöjdspunkten» (4,4', 1,5 90). Vid ta- 
bellens användning utsträckas trådarna analogt med vad som ovan sagts 
vid uppdragandet av blyertslinjerna och fästas utanför projektionssyste- 
men (med häststift). Skulle man sedan ytterligare vilja förenkla avläsan- 
det, kan man med fördel använda sig av en större, g90-graders vinkel- 
linjal (helst celleluoid), vilken i så fall lägges med ena kateten över det 
sökta tumtalets skärningspunkt samt med räta vinkelns spets å veder- 
börande träds formklasskurva, varefter den andra katetens skärningspunkt 
utvisar tumtalets läge på stammen.” 


' Ett annat »knep», som meddelats mig av professor JONSON, är att på fig. 4 slopa pro- 
jektionssystemet för tum och i stället använda en linjal, graderad i godtyckligt mått, med 
o-punkten stödjande sig mot linjen BD och linjalens siffra för brösthöjdsdiametern inom bark 


GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 665 


Då träden emellertid så gott som alltid uppmätas i meter och bröst- 
höjdsdiametern ofta i centimeter, bör man å höjd- och diameterskalorna 
även inlägga meter och centimeter — så som schematiskt framgår av 
fig. 4. 

För ett träd med 20 cm:s brösthöjdsdiameter inom bark, 18 m:s höjd 
och formklass 0,70 erhålla vi sedan direkt efter inställning för 20 cm. 
OChTSEmLT attt trädet kan lämna i utbytes 201467 och 21 Xx 3 -rOÖcCh 
det lika hastigt, som jag här hunnit nedskriva detsamma. 

Det nedre, högra hörnet av rutpapperet har hittills blivit oanvänt, men 
denna plats utnyttjas lämpligen med en grafisk tablå över förhållandet 
mellan formpunkt och formklass inom bark (se nedanstående tabell) samt 
med kurvor för dubbla barktjockleken vid brösthöjd. Har man icke till- 
gång till för trakten speciellt utförda mätningar av barktjockleken, kan 
man med gott resultat använda sig av de »Erfarenhetstal över barktjock- 
leken vid brösthöjd», som finnas angivna i professor JONSONS avsmal- 
ningstabeller. Barkkurvorna uppläggas efter brösthöjdsdiameter, uttryckt 
både i tum och cm., samt lämpligen i samma skala, som använts i pro- 
jektionssystemet för diametrarna. 


Tabell över förhållandet mellan formpunkt och form- 
klass inom bark för tall och gran. 


Förmklass 


0,55 0,60 | 0,625 0,65 | 0,675 0,70 0,75 


43 | 52 | SVAN ROOS | 74 86 


Härmed ha vi i vår tabell sammanfört allt vad vi i vanliga fall be- 
höva för att utbytesberäkna ett träd, vilket som helst, blott dess höjd 


och formpunkt äro kända — förutom naturligen brösthöjdsdiametern. 
Den grafiska avsmalningstabellen är — kort sagt — slutfärdig. 


Låt oss nu till sist endast taga ett sammanfattande exempel: Vi tänka 
oss ha taxerat en skog eller en stämpling och ha för densamma upp- 
rättat kurvor för höjd och formpunkt. För värdesättningen önska vi 
medelutbytet från de olika brösthöjdsklasserna och välja då här den 
klass, vars medelstam är t. ex. 33 cm. Medelhöjden för denna stam- 
klass är 18,5; m. och formpunkten 57 4, vilka uppgifter vi få från taxe- 
ringshandlingarna. Nu ta vi tabellen och finna av den, att dubbla bark- 


åkande efter linjen AC. Man kan då lägga linjalen mitt över kurvsystemet och slipper 
»åka» så långa stycken på papperet, varjämte tablån blir mindre. 


666 ERIC RONGE. 


tjockleken vid brösthöjd är t. ex. 2,5 cm. (1), varefter tabellen inställes 
för 30,; cm.s brösthöjdsdiameter och 18,5; m:s höjd. Subtraktionen för 
barken utföres enklast med hjälp av en passare, då barkkurvans skala 
är densamma som 3 projektionssystemet för diameter. Formpunkt 57 
— se vi vidare — motsvaras av formklass 0,62s. 


Därefter avläsas följande sökta tumtals lägen: 


OL fä DET SE OA ce Sa 20 
O7 TN VS PSD U ED ET OM 30,5 
35 TEE Te 51 (nätt) 


Den normalväxta medelstammens utbyte är alltså: 
Fi SOON 
Fo AO 
TG ne 
Emellertid vill jag redan nu omnämna, att vid det fortsatta utbytes- 
beräknandet av skogen eller stämplingen behöva vi icke alls på sätt 
som här ovan beräkna avsmalningen inom samtliga stamklassser utan 
kunna nöja oss med endast ett fåtal. Och det oaktat skola vi icke blott 
kunna direkt förskaffa oss utbytet för vilken medelstam som helst utan 
även erhålla en mycket överskådlig och lättavläslig tablå över avsmal- 
ningsförhållandena inom stämplingen eller å skogen i fråga. Men härtill 
skall jag återkomma i en följande uppsats. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 9—10. 


Något om våra märgborrarters skadegörelse 
och utvecklingsmöjligheter. 


Av HJALMAR SYLVÉN. 


Märgborrarnas största skadegörelse i våra tallskogar förorsakas, som 
känt är, genom de fullbildade insekternas angrepp å friska tallskott. 
Huru många skott en märgborre i normala fall kan angripa under sin 
livstid, är härvid en fråga av allra största betydelse och intresse. Huru- 
vida i vårt land några mera ingående undersökningar eller försök gjorts 
för att lösa denna fråga, har jag mig icke bekant. Att den unga märg- 
borren under kläckningsåret på eftersommaren och hösten före sitt över- 
vintrande uräter tallskott, torde vara ett fastslaget faktum. Om han un- 
der denna tid nöjer sig med endast ett skott, torde dock vara outrett. 
Någon skillnad mellan de båda märgborrarterna beträffande skottgna- 
gandet synes icke heller ha blivit framhållen i facklitteraturen. HOLM- 
GREN angiver endast för den vanliga märgborren, att denna ofta även 
före fortplantningstidens inträde om våren begagnar förut orörda skott 
till sin föda. 

För utrönande av märgborrarternas skadegörelse och utvecklingsmöj- 
ligheter ha under de senaste åren undersökningar och försök utförts å 
Grönsinka kronopark. Då resultaten av dessa synas mig ägnade att i 
någon mån vidga vår nuvarande kännedom om dessa våra tallskogars 
farligaste skadeinsekter, har jag härmed velat framlägga dem för offent- 
ligheten. 

Under år 1914 hava mindre försök anställts i burar vid Grönsinka skogs- 
skola. Mitt på ett nyavverkat, mindre kalhygge placerades en större 
bur, 2.20 meter lång, 1 meter bred och o,6 meter hög. Denna uppdela- 
des uti 4 lika stora småburar, de nedannämnda burarna I—IV. Dessas 
sidor utgjordes nedtill av järnplåt, gående 15 cm. under och lika högt ovan 
marken. Över järnplåten vidtog ett fint metalltrådsnät — med 1 mm:s 
maskor — som bildade burarnas övriga ytor. Omsorgsfullt undersöktes, 
att burarna voro så täta, att ingenstädes en märgborre skulle kunna taga 
Siovtutiellern in. 

Den 30 maj planterades i vardera av burarna I och III 6 stycken 8- 
åriga, c:a 55 cm. höga, felfria tallplantor. Samma dag insattes i vatten- 


668 HJALMAR SYLVÉN. 


fyllda flaskor uti var och en av burarna II och IV 3 stycken friska, av 
insekter icke angripna toppdelar av c:a 20-åriga tallar. Varje toppdel 
hade 2 kvistvarvs sidoskott. Uti var och en av burarna inlades en 34 
cm. lång stambit av nyfälld tall. I burarna I och II hade dessa tall- 
klampar glansbark, i burarna III och IV sprickbark. Samma dag in- 
släpptes i varje bur 4 märgborrar, i burarna I och II mindre märgbor- 
rar, i burarna III och IV vanliga märgborrar. De mindre märgborrarna 
och 2 av de vanliga — honor — hade tagits i av respektive arter fär- 
diggnagda modergångar med avslutad äggläggning. De två återstående 
vanliga märgborrarna, som beräknades vara hanar, togos utanpå barken 
av ett vindfälle intill fullbildade modergångar av samma art. Avsikten 
var, att av märgborrarna 1 varje bur 2 skulle vara hanar och 2 honor. 
Flaskorna i burarna II och IV fylldes sedermera varannan dag med vat- 
ten. I och för vattenpåfyllningen voro fina bleckrör anordnade från flask- 
halsarna ut genom metalltrådsnätet, där rörens mynningar mellan på- 
fyllningarna voro tilltäppta. 

Den 16 juli företogs undersökning av burarna. Å plantorna i bur I 
hade mindre märgborrarna med märggnag angripit 3 sidoskott omedel- 
bart under årsskotten. Märggångarna voro dock jämförelsevis korta. 2 
toppskott å huvudskotten hade torkat och avfallit. Huruvida orsaken 
till detta varit märgangrepp kunde ej bestämt avgöras. Trots noggrant 
letande kunde några märgborrar här icke anträffas. Å den i buren in- 
lagda tallklampen funnos 2 modergångar av den mindre märgborren. 
Den ena modergången, som var 12 mm. lång, hade endast en larvgång 
med en nästan fullbildad larv. Den andra modergången, 76 mm. lång, 
hade likaledes blott en larvgång, i vilken dock larven hunnit förpuppa 
sig. För övrigt förekommo å stambiten på 3 skilda ställen långa, sling- 
rande, i splintytan något nedsänkta gångar, troligen efter hanarna. Ho- 
norna, som vid infångandet troligen stått i begrepp att lägga sitt sista ägg, 
hade tydligen i sin påtvungna fångenskap genast uppsökt den enda i buren 
möjliga yngelplatsen. Å denna hade de omedelbart vidtagit så pass 
vidlyftiga åtgärder för att bereda bästa utvecklingsmöjlighet åt det enda 
återstående ägget. 

Ör toppdelarna i bur II hade märgborrar med märggnag angripit 4 
sidoskott och 2 av huvudskotten. Sidoskotten voro i 3 fall angripna 
vid basen av fjolårets toppskott samt i ett fali upptill å årets toppskott. 
Av huvudskotten var ett angripet vid årsdelens bas samt ett å fjolårets 
skottdel upptill. I märghålet till detta senare angrepp anträffades en 
» vanlig märgborre>. — Huruvida denna vanliga märgborre, som obju- 
den inkommit i buren, varit upphovet till mer än detta angrepp, är ovisst. 
— Icke mindre än 10 olika försök till angrepp utan märggnag konsta- 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6649 


terades. Detta berodde troligen på skottens »onaturliga» saftströmningar, 
vilka varit en naturlig följd av den långvariga bevattningen. I övrigt 
hittades icke några märgborrar. A den i buren inlagda tallklampen på- 
träffades icke några gångsystem av den mindre märgborren, men väl en 
25 mm. lång modergång 
av den »vanliga märg- 
borren»> med 36 stycken 
larvgångar, varuti lika 
många fullt utvecklade 
larver befunno sig. Som 
de 4 i buren ursprung- 
ligen insläppta märgbor- 
rarna faktiskt voro min- 
dre märgborrar, hade tro- 
ligen 2 — I hona och 
1 hane? — vanliga märg- 
borrar trots alla försik- 
tighetsmått förflyttat sig 
hit från en av vanliga 
märgborrens burar och 
sannolikt från buren III. 

Plantorna i buren IH 
Hadeti3r angtepp. med 
märggnag, 2 å fjolårets 
toppskott åa huvudskot- 
ten samt I 3 ett fjol- 
årets toppskott å ett sido- 
skott, samtliga omedel- 
bart under aårsskotten. 


EJNAR ÅNDERSSON foto. 


J ärogoåangar en = - - > > 
I en av marggangarna Fig. 1. Ett tredje ordningens skott åa 20-årig tall med 


anträffades en levande färskt märggnag av den vanliga märgborren den I juni. 
Det med hanblommor försedda årsskottet ovanför angreppet 


Z FARS | 
vanlig märgborre. Alla visar redan avtagande livskraft. 


märggångarna voro jäm- 
förelsevis korta. I övrigt kunde icke någon märgborre hittas. Några 
»försöksgnag» förekommo icke. Å stamdelen anträffades en 835 mm. 
lång modergång av vanliga märgborren med 42 utvecklade larver och 
23 puppor. Att någon ung märgborre redan skulle hava framkläckts, 
anses uteslutet. 

De vanliga märgborrarna i bur IV hade med märggnag angripit topp- 
delarna i denna bur på 11 skilda ställen, på 3 omedelbart under sido- 
skottens årsskott samt på 8 å fjolårets toppskott å huvudskotten. 2 


670 HJALMAR SYLVÉN. 


sådana toppskott hade ej mindre än 3 korta märggnag på vardera skot- 
tet. I denna bur anträffades icke några märgborrar, icke heller några 
» försök» till märggnag. Den i buren inlagda stamdelen befanns hava 
en 105 mm. lång modergång av den vanliga märgborren. I larvgån- 
garna från denna modergang före- 
funnos 67 ej fullt utbildade larver. 
Ehuru en hel del brister vidlåda 
undersökningarna, torde dock resul- 


ÅA 


tatet av försöken med burarna i all 
sin enkelhet kunna framhålla sanno- 


'k NÅ NN 
N 


likheten av: 
at honan åtminstone hos den van- 


OJ 


I 


liga märgborren icke alltid åtnöjer 
sig med att under fortplantningstiden 
gnaga en enda fullständig moder- 
gång med för denna normal ägg- 


IVT N 
NM 


IN 


ID 
ÅN 


NON 


läggning. Förefinnes möjlighet till för- 
nyad parning samt lämplig yngel- 
plats m. m., kan honan — måhända 


"ty 
J 
:;p 


även under normala förhållanden -— 
omedelbart efter sin första modergång 
med dess »äggkull» lägga en andra 
sådan, även denna stundom fulltalig; 

aft märgborrarnas fortplantningstid 
till följd härav — måhända även 
under normala förhållanden — i mel- 
lersta Sverige torde kunna fortgå 
under (april), maj, juni, (juli) månader; 

att den vanliga märgborrens fort- 


Ed : j : Å ÖS 
R. Bromcres foto. plantningstid synes kunna påga under 


Fig. 2. Toppen av 12-årig, 1,3 meter hög, längre tid än den mindre märgbor- 
växtlig tall. Fjolårets växtkraftiga skott av 

I:a ordningen, som ännu kvarsitter torrt FENS; 

och nedböjt, har dödats av vanliga märg- aft båda märgborrarterna under 


ov de ordnligel bäva fåtartt det döda hela fortplantningstidenöjlidenoed 
toppskottets I plats. Den sannolika följden sina åtgöranden under tiden före den- 
av insektens angrepp torde bliva en »indre- A M 
värdig 2-armad »klyktall» utan rotstock,. samma uräta tallskott för att uppe- 
hålla livet; 

att hanarna troligen ofta före första parningen under våren samt seder- 
mera mellan de olika parningsakterna för att tillfredsställa sin hunger 
kunna uppsöka nya tallskott (se fig. 1), vilka de dock ej hinna angripa 
så fullständigt som på hösten; 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6071 


att antalet >märgborrskadade» tallskott på våren och försommaren i vissa 
fall måhända kan beräknas till 2 per hanindivid, kanhända mer beträf- 
fande den vanliga märgborren; 

att den vanliga märgborren med sina märggnag gärna angriper huvud- 
skott — skott av 1:sta ordningen —, 
men att den mindre märgborren 
mera uteslutande för sina märggån- 
gar tillgriper sidoskott — skott av 
2:dra och högre ordning; 

att den vanliga märgborren sålunda 
långt oftare än den mindre förorsakar 
svåra tekniska skador hos stamvirket 
(SSK 4rOckks); 

att bada märgborrarternas honor 
under fortplantningstiden möjligen i 
samband med gnagandet av sina 
yngelgångar kunna hämta erforderlig 
föda, samt att de sålunda under den 
egentliga fortplantningstiden mera 
sällan urgnaga skott; 

att bägge könen hos båda märg- 
borrarterna kort tid efter avslutade 
fortplantningsbestyr dö; 

aft båda märgborrarterna icke äro 
strängt monogama. 


Såsom ytterligare stöd för riktig- 


heten av ovanstående må framhållas, 
att jag ofta under försommarmaåna- , 
derna uti skogen funnit färska märg- / 
borrgångar i tallarnas fjolårsskott — 


R. BLoMGREN foto. 
Fig. 3. Topp av en 18-årig, växtlig tall 
våren I915. Samtliga årsskott å 1915 års 
översta kvistvarv halvdöda till följd av ett 
skottgnag av märgborren (sannolikt den van- 
liga) i övre ändan av 1914 års huvudskott. 


se fig. I — Vid närmare undersök- 
ning har det visat sig, att märg- 
o . ... -- . 

gångarna varit jämförelsevis korta. I 


allmänhet har jag då inuti märg- 
gnagen påträffat själva åverkaren, som 
i fAertalet fall befunnits vara den van- 
liga märgborren, i många fall dock 


3 av 1914 års översta, nu likvärdiga sido- 

skott (skott av 2:dra ordningen) synas tävla 

om ledningen. En ful, 3-armad klyktall 

med 2,5; meter lång, mera värdelös rotstock 
synes bliva följden. 


den mindre. Anledningen till att så tidigt av märgborrarna angripna 
tallskott i allmänhet icke nämnvärt observeras, torde väl vara den, att vid 
denna tid i regel endast fjolårsskott hemsökas, samt att de lättast märk- 


bara bevisen för skottens märgborrgnag — årsskottens vissnande och 


672 HJALMAR SYLVÉN. 


böjda form — vanligen först synas på eftersommaren. — För att ut- 
röna i vilken utsträckning färska märgborrangrepp å tallskott under 
våren och försommaren kunna förekomma, fälldes den 28 juni 1916 4 
tallar uti ett 20-årigt tallbestånd, som gränsade till ett större, nyavverkat 
kalhygge. Av tallarna hade en 
sin växtptats i själva hyggeskan- 

Y ten: «samti -3 FheSPA rs, LONOCNEILS 
dl. | meter från densamma. Träden 
. befunnos hava sammanlagt 192 
(48, 48, 45, 51) fjolårsskott av 
andra ordningen samt 1,758 (resp. 
439, 418, 459, 442) fjolårsskott 
av 3:je ordningen. Av 2:dra ord- 
ningens fjolårsskott hade tillsam- 
mans: 42 (fespy te. törn O,s)eller 
227 färska skottgnag av märg- 
borrar. Uti 22 av dessa märg- 
gångar anträffades. levande van- 
liga märgborrar, i 8 levande min- 
dre märgborrar samt i 12 icke 
några märgborrar. Av 3:dje ord- 
ningens fjolårsskots voro sam- 
manlagt 21 (resp. 9, 5,6, 1) eller 
I 2 angripna med färska märg- 
I 2 av dessa hittades 
levande vanliga märgborrar, i 14 
levande mindre märgborrar och 


borrgnag. 


R. BLoMGREN foto. 


Fig. 4. Toppen av en 18-årig, 4!/, meter hög, 
växtlig tall våren 1916. 1914 års skott av I:sta 
ordningen, som ännu kvarsitter torrt och ned- 
böjt, har dödats av märggnag, troligen av van- 
liga märgborren. 2—3 av 1914 års översta 
sidoskott (av 2:dra ordningen) hava nu tagit 
ledningen av höjdtillväxten. Följden torde bliva 
en sämre klyktall med kort rotstock, 


senare hälften av juni månad. 


1 15. inga. mMmargbostan AvNrans 
greppen "ar demskott te utvik 
vanliga märgborrar ännu arbe- 


tade, ansågos 10 — med halv- 
utvecklade årsskott ovan an- 
greppen = 'Hava "skettirunder 
tiden 15 maj—Ii juni, 8 — med 
årsskotten utvuxna till ?/, — un- 
der förra hälften och 6 — med 


fullt utvecklade årsskott — under 


Av de skottgnag, varuti mindre märg- 


borren opererade, beräknades 3 — med i knoppstadiet förtorkade års- 


skott ofvanför angreppen — hava påbörjats under våren före 15 maj, 
11 under maj månads senare hälft, 5 under tiden 1—15 juni samt 3 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 673 


under senare hälften av juni. Av de »tomma» märggnagen torde 6 hava 
påbörjats före den 15 maj, 8 under tiden 15 maj=—I juni, 2 i förra och 
I i senare hälften av juni. Angreppshålen hade i samtliga skottgnagen 
gjorts å fjolårsskotten samt i medeltal 9 mm. från dessas spets. Märg- 
gångarnas medellängd befanns ut- 
göra 8 mm. De ovanför angrep- 
pen mer eller mindre utbildade 
arsskotten, som till antalet voro 
sammanlagt 199 (resp. 60, 56, 
58 och 25) skulle utan tvivel alla 
hava dödats. Pa grund härav 
torde man kunna fastslå, att varje 
under våren och försommaren å 
tallarnas fjolårsskott förekomman- 
de skottgnag av märgborrar i me- 
deltal dödar 3 av trädens mest 
tillväxtgivande årsskott. 

Samtliga färska skottgnag å de 
undersökta 4 tallarna hade för- 
siggått å fjolårsskotten. Under 
senare hälften af juni hava emel- 
lertid anträffats ett flertal av märg- 
borrar direkt angripna årsskott. 

Å en samma dag mm och för 
ljushuggning fälld, 80-årig tall 
förefunnos 1 2:dra—ys:te ordnin- 
gens fjolårsskott 23 färska märg- 
borrgnag. Uti 18 av dessa hitta- 
des levande mindre märgborrar, Ho. 


1 I levande vanlig märgborre samt R. BLOmGREN foto. 
uti 4 ingen märgborre. På grund Fig. 5. Topp av en 17-årig, 4 meter hög, växt- 
= ; K lig tall våren 1916. 1914 års skott av 1:sta 
av dessa och många liknande rön ordningen, varav en torkad rest synes å bilden, 
vill det synas, som om den mindre har dödats av märgborrgnag (troligen av van- 
liga märgborren). Ett av 1914 års sidoskott 
mär gborrens Skollgnag mest kon- (av 2:dra ordningen) har intagit det döda huvud- 
centreras på äldre tallar med högt skottets plats och skjutit vackra skott. Följden 
s - a torde bliva, att rotstocken erhåller ett vrknänr 
sittande kronor. Denna märgbor- 2,5 meler från rotändan. 
res skadegörelse genom skottgnag 
observeras på grund härav mera sällan. —  Märgborrens fortplant- 
ningsbestyr och samtidigt med dessa försiggående skottgnag torde 
under år 1916 med dess sena vår hava pågått under hela Junz 


månad. 


674 HJALMAR SYLVÉN. 


Man kan tänka sig, att märgborrhanarna under fortplantningstiden 
böra känna en viss oro över, att parningsmöjligheter under deras mat- 
. bestyr skola försummas. En märgborghane torde till följd härav stundom 
snart Öövergiva ett av honom påbörjat märggnag i ett tallskott för att 
uppsöka en väntande hona. När hunger sedermera ånyo ansätter ho- 
nom, blir det måhända ett nytt tallskott, som får sitta emellan. Detta 
om frestande tallskott på nära håll finnas att tillgå. I motsatt fall till- 
komma kanske de förut omnämnda hangångarna i omedelbar närhet till 
honornas verksamhetsfält. 

Hos båda märgborrarterna torde hanen såsom känt mer eller mindre 
vara honan behjälplig att bortskaffa borrmjölet ur modergångarna. Detta 
torde bevisa, att hanarna efter en gång skedd parning ännu äro livskraf- 
tiga. Skall hanarnas beredvillighet att hjälpa honorna härutinnan endast 
kunna förklaras av en önskan, att deras gemensamma avkomma fortast 
möjligt måtte kunna utvecklas? Skulle hanarnas mission i livet fordra 
denna »hantlangaresyssla» såsom ett sista led i fortplantningens tjänst? 
Är det icke mera troligt, att hanarnas hjälpsamhet även har ett annat 
syfte? Om förut framhållen »sannolikhetsteori> angående 2 omgångar 
modergångar med äggläggning i följd efter varandra av en och samma 
märgborrhona är riktig, skulle man väl kunna förklara hanarnas iver att 
»påskynda» honornas äggläggning på ett annat sätt. Det skulle väl ej 
ligga osökt längt borta att antaga, att hanarna önska snarast möjligt få 
nytt tillfälle att para sig med sin — för tillfället? — utkorade, samt att 
sådan möjlighet skulle kunna yppa sig efter den pågående modergånr- 
gens avslutande. Kanske förnyad parning rent av kan försiggå, innan 
modergången blivit färdig. En annan riddare kunde måhända uppenbara 
sig och göra honom platsen stridig. 

HoLMGREN uppgiver, att ogynnsamma väderleksförhållanden under 
hösten kunde verka därhän, att fullbildade märgborrar understundom icke 
hinna utbildas före vinterns inträde, varför larver och puppor under så- 
dana förhållanden skulle komma att övervintra. Parningstiden skulle 
härigenom kunna inträffa ganska sent, måhända till och med långt in i 
juni månad. Skulle övervintrande larver eller puppor i vårt land någon 
gång förekomma, torde väl dessa härröra sig från en undantagsvis upp- 
trädande »andra generation» märgborrar under eftersommaren. 

Under eftersommaren och hösten anställdes sedermera i samma burar 
nya försök med lika många unga märgborrar av de 2 arterna. Märg- 
borrarna togos i puppstadiet i respektive arters gångsystem samt utkläck- 
tes inomhus. Så snart de unga märgborrarrna ansågos vara lagom här- 
dade för direkt solljus och frisk luft, insläpptes de den 26 juli i sina 
burar. De voro då till färgen ljusbruna. I vardera av burarna intogos 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 675 


4 märgborrar, i burarna I och II mindre märgborrar samt i burarna III 
och IVikvanliga I burarna I och IL fingo, derdeni30 maj planterade 
tallplantorna av bekvämlighetsskäl stå kvar, sedan samtliga under för- 
sommaren angripna skottdelar blivit avlägsnade. Burarna II och IV 
fingo färska toppdelar av tall. I varje bur inlades efter samma princi- 
per som förut en obarkad, färsk tallklamp. Meningen var även nu, att 
av märgborrarna i varje bur 2 skulle vara hanar och 2 honor. Svårig- 
heten att bestämt avgöra könen hos så »färska» märgborrar var dock 
helt naturligt mycket stor. 

Den 30 november undersöktes burarna. Samtliga i burarna inlagda 
tallklampar saknade då varje Som helst angrepp. 

I bur I voro 2 sidoskott — skott av 3:dje ordningen — angripna 
med långa märggnag omedelbart under årsskottens bas. Några »försök> 
till angrepp förekommo icke. 

I bur II förefunnos icke några nya angrepp aå skotten. 

I bur III konstaterades 4 märggångsangrepp, varav 2 å sidoskott — skott 
av 2:dra ordningen — omedelbart under årsskotten samt 2 å huvud- 
skott — skott av 1:sta ordningen —, ett under årsskottets bas samt ett 
vid basen av ett fjolårsskott. Å en planta syntes märken efter flera 
» försöks»-gnag. 

I bur IV funnos 4 skilda märggnag, varav 3 å sidoskott — skott av 
2:dra ordningen — samt ett å skott av 1:sta ordningen. Av sidoskot- 
ten voro 2 angripna vid basen och 1 omedelbart under basen av ars- 
skottet. Huvudskottet hade sitt angrepp 1 cm. från toppen av årsskot- 
tet. »Försöks»-gnag förmärktes icke. 

I ingendera av burarna hittades några märgborrar, detta dock troligen 
beroende på otillräckligt genomletande. 

Resultatet i burarna I och II var synnerligen oväntat. Sannolikt 
torde dock 6 av märgbörrarna i dessa burar hava tagit sig ut ur bu- 
rarna eller av någon anledning dött utan att hinna företaga någon 
åverkan å skotten. Märgborrarna i samtliga burar föreföllo emellertid 
vid insläppandet i burarna lika pigga och livliga. Ehuru burarna var- 
annan dag under försökstiden — samtidigt som flaskorna i burarna II 
och IV vattnades — kontrollerades vara täta, torde dock troligen åt- 
minstone några av de mest mjukskaliga mindre märgborrarna hava 
klämt sig ut genom någon större maska i metalltrådsnätet. Att någon 
mindre märgborre redan i början av fångenskapen dött, anses icke heller 
uteslutet. 

Försöken med burarna under eftersommaren och hösten hade egent- 
ligen avsett att påvisa möjligen förekommande skiljaktighet mellan de 
2 märgborrarternas skadegörelse under tiden mellan de unga märgbor- 


676 HJALMAR SYLVÉN. 


rarnas kläckning och deras övervintrande. Hade samtliga mindre märg- 
borrar kunnat hållas vid liv inuti burarna, synes mycket tala för, att 
varje mindre märgborre under augusti—september hunnit angripa ett 
tallskott och troligast då sidoskott. 

Resultaten av de senare burundersökningarna synas visa: 

att varje individ av de unga märgborrarna av båda arterna samt bägge 
könen under eftersommaren och hösten före sitt övervintrande mera 
grundligt urgnager ett tallskott; 

art den vanliga märgborrens märggångar då liksom på våren och un- 
der fortplantningstiden anträffas 1 grövre skott av 1:sta och 2:dra ord- 
ningarna; 

att den mindre märgborren även under denna tid med sina märggnag 
helst angriper spädare skott av 2:dra eller högre ordning — se fig. 6; 

aft ingendera av de båda märgborrarterna under tiden ynglat. 

Såsom beräkningsgrund för märgborrarnas skadegörelse å tallskotten 
anses resultaten av båda försöken i burarna berättiga till antagandet, 
art varje fullt utbildad märgborre — som framkommit i normal tid under 
mitten av sommaren och får fortleva, tills fortplantningsbestyren äro av- 
slutade — under sin livstid genom märggnag anställer skadegörelse å 
2 tallskott. 

För att erhålla ungefärliga siffror för huru många märgborrar olika 
slag av över våren och sommaren kvarliggande obarkat tallvirke under 
mera normala förhållanden kunna framalstra, hava särskilda försök ut- 
förts. Undersökningarna hava härvid gått ut på att visa, huru mycket 
märgborrar av båda arterna en kbm': f. m. obarkat tallvicke av vara 
vanligaste virkessortiment i medeltal kan anses frambringa. — Båda 
märgborrarterna synas emellertid, om de på en trakt uppträda allmänt, 
understundom och icke så sällsynt även använda granstammar till sina 
avelscentra. Många exempel härpå hava antecknats från Grönsinka- 
skogarna. 

Märgborrarternas mera normala utvecklingsmöjligheter 1 talltimmer fram- 
går av nedanstående tabell 1. 

De i tabellen upptagna stockarna, som huggits i februari och mars 
månader, hade kvarglömts på avverkningstrakten under vinterns drivning. 
Stockarna voro samtliga obarkade samt lågo spridda på marken utan 
några andra underlag än grenar m. m. Tullstockarna voro dock i regel 
lagda på mera fullständiga grenbäddar. Undersökning jämte helbarkning 
av stockarna företogs den 31 maj och 6 juni. Vanliga märgborrens 
modergångar voro då i medeltal 6 cm. långa med 20—40 ägg i varje 
modergång. Äggläggningen var ej ännu avslutad. Gångsystemen av 
den mindre märgborren hade en längd av 6—7 cm. med 40—5350 ägg. 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 677 


Tabell I. 
Antal modergångar av lAntal modergångar av/|S:a moder- I 
Stockens 36 å & EE 
vanl. märgborren mindre märgborren | gångar av 
= ÄT llbåda märg- 2 
längd topp- å å å a a å borrarterna Anteckmusar 
H:r é £ å diam. || sol- | skugg-| hela sol- |skugg-| hela 4 hela 
S 8 & 
Hed i tum | sidan | sidan stocken]! sidan | sidan stocken] stocken 
| | ÖR EE 
> | | 
KN ARV SN | 20 ÖN SÖT Ir 54 476 | 530 917 Rotstock i större lucka. 
| | | | | 
SN äga OF UAESAN NN 227 EG2 NIX 451 » i mindre lucka. | 
I I I 
3 13 9 | 166 14 240 4 IgE 211 261 | > täml. beskuggad. 
| | | 
4 13 IO I 283 T3071 AT3N 36 | 204 | 240 | 653 » i mindre lucka. 
I I I I 
18 | 2 176 | 01 | 80 ST > hela stocken med/| 
5 7 | 325 i | 5 35 45 5 | sprickbark. | 
6 16 9 | 332 148 480 6 | 238 244 724 | > sprickbark 10 fot. 
va Reon OS EST Er30n 320) KITS To SS JONER > äs fot. 
8 12 EN TT TNE TONERS | 846 | 359 | Mellanstock, glansbark. 
9 17 6 | 25 2 | 270120 85) rod 131 | Tullstock, > | 
| I I I 
TO) 2 (SMR NOEN) PA 6 US) DÅ AS > > | 
Ur. GI3 5 I — | — | — | 362) 229 | 591 on | 5 3 | 
| | | | | 
5200) [ER AN HA är tr [25 AR BE 20 05 85 AA RN SA ARN RR > 
— | 187 | — |I1,704 | 928 :12,632 ||1,308 l2,724 14,032 || -6,664 |Summa 


Hade stockarna fått kvarligga obarkade under juni månad skulle helt 
säkert nya angrepp av båda märgborrarterna hava tillkommit. 

Av tabellen framgår, att angrepper av den vanliga märgborren före- 
kommo till inemot dubbelt så stort antal på stockarnas uppåtvända, för 
solen utsatta sidor som på deras nedåtvända, mera beskuggade, samt 
att motsatt förhållande ägde rum beträffande den mindre märgborrens 


modergaångar. 

Följande antal märgborrangrepp med gångsystem — i avrundade me- 
deltal — 3 talltimmer kunna ur tabellen erhållas: 

åa I kom. f. m. talltimmer av rotstockar — c:a 4 stockar — samman- 


lagt 2,500 modergångssystem av märgborrar, varav 1,400 av vanliga 
och 1,100 av mindre märgborren, 

åa I kom. f. m. talltimmer av tullstockar — 10 stockar — summa 
2,200 gångsystem av märgborrar, 100 av vanliga samt 2,100 av mindre 
märgborren. 

Såväl märgborrynglet i olika utvecklingsstadier som de nykläckta 
märgborrarna äro helt naturligt från början och allt framgent utsatta för 
otaliga faror. Med hänsyn härtill torde man kunna antaga, att varje 
modergång av den vanliga märgborren giver upphov till i genomsnitt 
15 fullbildade märgborrar som få en naturlig död efter lyckligt — för 
skogen dock olyckligt — avslutat livsverk. Av samma skäl torde man 


678 HJALMAR SYLVÉN. 


kunna beräkna, att varje gångsystem av den mindre märgborren utvecklar 
ro fullbildade, »arbetskraftiga> märgborrar. 

Förut har framhållits, att varje märgborrindivid — oavsett art eller kön 
— . som ostörd får fortleva, sannolikt under sin livstid anställer skade- 
görelse å 2 tallskott. 

TT) Romana 
timmer av obarkade rot- 
stockar — enligt förut- 
sättningarna här ovan 
— skulle således endast 
närmaste året uppamma 
32,000 märgborrar — 
21,000 vanliga och 
11.000 mindre —, vilka 
skulle tillintetgöra eller 
svårt skada 64,000 tall- 
skott — av 1:stat.o.m. 
Ö:te ordningens skott. 
Skott av högre ordning 
med sina späda skott- 
axlar hava blott i un- 
dantagsfall visat sig vara 
angripna av märgborrar. 

Såsom exempel på 
märgborrarnas hemsö- 
kelse å de särskilda 
skotten kan anföras föl- 
jande. Ett 80-årigt frö- 
träd: avistall medil>7 


cm:s  brösthöjdsdiame- 
Nirs SyLvÉn foto. ter, 15,5 meters höjd 


Fig. 6. Kottbärande tallskoit med märgborrgnag (troligen 

av mindre märgborren) å fjolårsskottet i aug. Liknande och 10,5 meters kron- 
fall äro långt ifrån sällsynta å våra med stor omsorg ut- längd — undersöktes för 
valda, vackra fröträd. Kottarna ovanför angreppsställena - 


kunna helt naturligt aldrig mogna. utrönande av märgborr- 
angrepp sommaren efter 
hyggets avverkning i början av september månad. Under vintern hade allt 
timmerdugligt tallvirke å hygget helbarkats och utdrivits, varefter under 
våren allt tallvirke till 4” toppdiameter randbarkats och återstående virke 
upphuggits till kolved. Årsskotten å trädens 27 översta grenvarv: be- 
funnos utgöra sammanlagt 8,660, varav 282 — c:a 3,3 & av hela an- 
talet årsskott — blivit förstörda av märgborrangrepp. 5 3 av de an- 


NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 695 


äggläggning den 16 maj. De g/est stående 
äggfickorna samt dei vågrät riktning löpande 
armarna, vilka utgå åt var sitt håll från 
den gemensamma, korta, längsställda in- 
gången äro synnerligen betecknande för 
denna insekts gångsystem, som på grund 
härav synnerligen lätt kan skiljas från sa- 
väl den vanliga märgborrens som alla bark- 
borrarters gångssystem. 

Uti randbarkat virke samt uti virke, som 
angripits av ett allt för stort antal märgborrar, 
eller där saftströmningen försiggår ojämnt, 
påträffar man emellanåt mer eller mindre 


abnorma gångsystem av båda märgborrar- 
terna. Se fig. 16 och 17. 


- 5 få å Fig. 17. Abnormt gångsystem av 
Ju mer en intensivare skogsskötsel vinner den mindre märgborren. 


insteg i vårt land, ju större måste faran 
för våra märgborrars massuppträdande och olycksbringande härjningar 
bliva. Redan nu kan jämnviktstillståndet härutinnan mera allmänt anses 
hava upphört. Inträffar ett eller ett par för märggborrarnas förökning 
ovanligt gynnsamma år, kan man med allt skäl befara en massförökning 
av dessa våra tallskogars farligaste skadeinsekter. Därför bör skogsmannen 
i tid ingripa för att dels genom åtgärder förebygga massuppträdande av 
märgborrarna, dels genom utrotningsmedel hålla märgborrstammen åt- 
minstone inom tillbörliga gränser. Mycket effektiva medel stå oss dess 
bättre härvid till buds. Dessa äro: fullt rationell skogsskötsel, tillvaratagan- 
det i rätt tid av vindfälld och sjuk skog, fullständig barkning eller ända- 
målsenlig randbarkning av allt tallvirke, som under april —juli månader måste 
överhållas i skogen, samt slutligen fångstträds utläggande i tillräcklig ut- 
sträckning. Av dessa böra endast de proportionsvis ringa omkostnaderna 
för fångstträden räknas på utgiftskontot »åtgärder mot skadliga skogs- 
insékter». Den tillväxtförlust och de skador, som märgborrarna eljest år- 
ligen åsamka våra kanske mest livskraftiga tallbestånd, kunna härigenom 
till största delen undgås. 

Märgborrfaran förtjänar skogsmannnens särskilda uppmärksamhet nu 


mer än någonsin. 


45. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 9—10. 


IN MEMORIAM. 


A. M. Hellström. 5 
Fido TOSS Fa TOLO: 


Leden av 1850-talets skogselever börja glesna, nu finnas endast nio 
från hela detta decennium kvar i livet, yngst av dem alla den 77-årige 
E. G. Kinberg. Den person, vars namn här läses under det svarta 
korset, f. d. överjägmästaren i Väster- 
bottens län, ANDERS MAGNUS HELL- 
STRÖM, hade hunnit en ålder av när- 
mare; 81 år, då dödenödent2mapru 
1916 skördade honom i Umeå, där han 
de sista trettio åren varit bosatt. 

Det var en intresserad skogsmar av 
gamla stammen som gick bort med 
överjägmästare Hellström. Flitig och 
praktisk, fann han verksamhet även utan- 
för statsförvaltningen och de rent skog- 
liga områdena, icke minst då inom vissa 
ekonomiska och kommunala, samt ut- 
övade där stort inflytande under en 
följd av år. Man visste värdera hans 
insikter och erfarenhet, och alla höllo 
av »farbror Hellström», som var den älskvärdaste och hjärtans trevligaste 
bland farbröder, om han också ibland kunde bli storartat arg, vilket 
dock aldrig länge räckte. 

De yttre konturerna av Ööverjägmästare Hellströms liv och gärning 
gestalta sig på följande sätt. Han föddes den 4 september 1835 i Söder- 
hamn av föräldrarna handlanden Olof Hellström och dennes maka Magda- 
lena Altberg. Student i Uppsala 1856, var han först under fyra år an- 
ställd vid då pågående kanalbyggnader (Filipstads—Kristinehamns och 
Strömsholms kanal) och genomgick därefter en förberedande lärokurs 
till Mariebergs krigs- och ingenjörsläroverk, men ingick 1859 som elev 
vid skogsinstitutet, därifrån han utexaminerades 1861. Sillre skogsskola 


IN MEMORIAM. 697 


i Medelpad, sedermera kallad Bispgårdens skogsskola och vackert be- 
lägen vid älvstranden, blev hans hem och närmaste verksamhetsfält. Här 
blev han nämligen först t. f. skogsrättare och 1863 föreståndare för sko- 
lan, i vilken egenskap han verkade 30 år, då numera döde jägmästare 
Wedholm efterträdde honom 1892. Till extra överjägare utnämndes 
Hellström 1862, blev redan följande år ordinarie överjägare, placerades 
vid statens omreglering 1869 såsom jägmästare i norra Medelpads revir, 
blev skogsinspektör i Västerbottens distrikt 1887 och överjägmästare 
därstädes 1889 samt erhöll den 9 november 1890 nådigt avsked efter 
en lång och strävsam tjänstemannagärning. 

I fråga om Hellströms verksamhet på det praktiskt-ekonomiska och 
det kommunala området förtjänar nämnas, att han var ledamot i Väster- 
norrlands läns nödhjälpskommitté under det förskräckliga nödåret 1867, 
ävensom från samma tid och t. o. m. 1888 ledamot av samma läns lands- 
ting och hushållningssällskapets förvaltningsutskott samt inspektör för 
länets fiskodlingsanstalter. Kommen till Västerbotten 1887, blev han 
därstädes ledamot av länets förvaltningsutskott 1888—1905, var stads- 
fullmäktig i Umeå 1889— 1905, ledamot av stadens drätselkammare sedan 
1891 och styrelseledamot i bankaktiebolaget Stockholm—Övre Norrland 
1898. Vidare må antecknas, att han jämte överjägmästaren F. V. Berg 
och sedermera direktören för Korsnäs bolag Bernhard Martin var leda- 
mot av 1884 års k. kommitté för undersökning av flottnings- och virkes- 
förhållandena inom de norrländska älvarna samt avgivande av yttrande 
om föreslagen ändring av timmerbarkningslagen. 

Gift den 6 juli 1865 med Ingeborg Lovisa (Louise) Sophia Segerdahl 
av den gamla kända jägmästarsläkten, efterlämnade överjägmästare Hell- 
ström vid sitt frånfälle flera barn, bl. a. sönerna Lars Leonard Axel, jäg- 
mästare i Kopparbergs revir, Thorsten, forstmästare och skogschef vid 
Sandviks bolag, Gunnar, kapten vid Västerbottens regemente Sven Olof, 
skogsförvaltare för Hasselfors bruks aktiebolag, Anders Magnus, anställd 
vid Vivstavarfs aktiebolag och dottern Anna Lovisa, gift med byråchefen i 
domänstyrelsen, överjägmästare V. Th. Örtenblad. FIINSZS: 


E. V. Kugelberg. 


Sn USSR SA OO 


Genom olyckshändelse omkom den 23 april 1916 förre extra jäg- 
mästaren ERIK VIKTOR KUGELBERG, ett 153-tal år verksam i statstjänst 
men sedermera jordbrukare och kommunalman i Södermanland och 


698 IN MEMORIAM, 


Östergötland. När han efter ett besök hos en granne påskdagen på 
kvällen skulle åka hem till sin gård Kristbergs rusthåll i Kristbergs 
socken, Östergötland, stjälpte vagnen i ett dike och kom Kugelberg un- 
der åkdonet — då han framdrogs, befanns han redan vara död. 

Den så sorgligt omkomne var en man av avgjort praktisk läggning, 
på sin tid en av de pajaliter och skogsstämplare i Norrbotten, därefter 
intresserad, skicklig jordbrukare. Han fann tid även för kommunal verk- 
samhet, var en av de lugna och pålitliga i sin socken, ägde en givande 
sällskaplig ådra och besatt denna torra 
humor, som ger färg även åt bagatellen: 

Son till kaptenen Claes August Kugel- 
berg och dennes maka Carolina Wilhel- 
mina (Mimmi) von Post, föddes ERIK 
VIKTOR KUGELBERG den 15 december 
18351 på Spellinge i Västra Hargs soc- 
ken av Östergötlands län. Elev vid 
skogsinstitutet 1871, utexaminerades han 
därifrån 1873, förordnades samma år 
såsom repetitör vid skogsinstitutets ele- 
vers praktiska sommarövningar och an- 
ställdes som extra jägmästare å Hunnc- 
bergs revir, därifrån han dock redan 


följande år transporterades till Pajala 
revir, där han verkade såsom skogs- 
kontrollant t. o. m. utgången av oktober månad 1878. Härefter finna 
vi honom omedelbart anställd såsom e. o. tjänsteman och ingenjör i 
gamla skogsstyrelsen, placerad som extra jägmästare i Vartofta revir 
1880 och e. o. tjänsteman i den nyinrättade domänstyrelsen 1883. 
Emellertid fann sig Kugelberg icke väl till freds med ämbetsmanna- 
banan, utan bröt sig ut därifrån och ägnade sig åt agrikulturen. Han 
arrenderade och bebodde det vackra Eneboga i Malma socken, Söder- 
manland, tills han år 1906 inköpte Kristberg i Kristbergs socken av 
Östergötlands län. Under den förra perioden var han sedan 1889 leda- 
mot av Villåttinge härads sparbanks styrelse, ävensom ordförande i Lilla 
Malma sockens kommunalnämnd och kommunalstämma. Sedermera var 
han även industriman: ledamot av styrelsen för Hävla bruks aktiebolag. 
Av intresse är äntligen att anteckna, hurusom Kugelberg i maj månad 
år 1900 jämte fyra andra personer ingav ansökan om koncession för en 
normalspårig järnväg mellan Stålboga och Flen i Södermanland. 
Jägmästare Kugelberg var sedan den 29 oktober 1883 gift med Amelie 
(Amy) Jacqueline Charlotte Victorine von Post. HISS) 


IN MEMORIAM. 699 


Gösta Rabenius. 


".23/, 1885 + ?2/; 1916. 


Den 22 maj detta år avled å Sävsjö sanatorium extra jägmästaren 
GÖSTA CARL MATHIAS RABENIUS. Dödsbudet kom ej oväntat. Inom 
kamratkretsen var det nämligen icke obekant, att Rabenius under senare 
år lidit av en svårartad bröstsjukdom, som under våren allt hastigare 
tagit överhand. Även om de, som stått Rabenius nära eller ägt för- 
månen av hans vänskap sålunda i viss mån voro förberedda på hans 
bortgång, har sorgen och förstämningen 
vid dödsfallet därigenom ej kunnat bliva 
mindre. Ty Rabenius var i mycket en 
ovanlig människa och särskilt ägde han 
i rikt mått de karaktärsegenskaper, som 
inom kamratkretsen skattas högst. 

Det sanna kamratskapet ha skogens 
män städse sökt hålla i helgd och ha 
kanske även velat berömma sig av att 
i rikt mått ha bevarat dess anda och 
sinnelag. Häri ligger måhända en av 
orsakerna till att Rabenius blev föremål 
för mera tillgivenhet och vänskap, än 
som eljest plägar komma en människa 
till del. Ty Rabenius framstod inom 


vänkretsen såsom sinnebilden för den 
gode, trofaste och orubbligt pålitlige kamraten. För dem, som ej kände 
honom, skall det kanske synas som en överdrift, men alla de, som kommit 
i närmare beröring med honom, skola förvisso av fullt hjärta kunna intyga 
riktigheten därav, att bland de yngre generationerna skogsmän ingen varit 
mer omgärdad av tillgivenhet och vänskap än han. Rabenius ägde ingen 
ovän; han sökte ingens förtroende och dock förvärvade han allas. 
Gösta Rabenius ägde en mångsidig begåvning, som tydligt framträdde 
även på det konstnärliga området. Hans allmänbildning och beläsenhet 
voro av mindre vanlig omfattning. Ehuru han genom dessa egenskaper 
var en utomordentligt angenäm och underhållande sällskapsmänniska, var 
det dock mindre därigenom, han vann allas tillgivenhet. Det var nämligen 
ej huvudets utan hjärtats egenskaper, som hos honom voro de mest 
framträdande. Det förtroende, som i rikt mått strömmade emot Rabenius, 
bevarade han med orubblig vänfasthet. Han blev därför, ehuru han minst 
av allt önskade personligen framträda, kamratkretsens självskrivna ledare 


700 IN MEMORIAM. 


och förtroendeman. Under sin studietid vid skogsinstitutet var Rabenius 
sålunda ordförande i institutets studentförening och fungerade jämväl 
som vice ordförande i Stockholms studentkår. 

Genom sin stora tillbakadragenhet föreföll Rabenius ute bland män- 
niskor ofta nog mycket reserverad. I den trängre kretsen däremot kunde 
han låta sin begåvnings och sitt rika hjärtelags källsprång flöda. Genom 
sin klara intelligens, logiska tankeskärpa och stora beläsenhet på alla 
områden var han därvid en osedvanligt fängslande och intressant män- 
niska. Därtill kom, att Rabenius, trots sin sjuklighet, ägde ett utpräglat 
sinne för humor. Han hade öppen blick för det komiska i situationer 
och människors lynnesdrag, men hans ridderlighet och goda hjärta gjorde, 
att han oftare släppte lös sin humors rika ådra över egna än över andras 
svagheter. Ännu under sin sjukdoms sista svåra månader bevarade han 
den humoristiska glimten i ögat. 

Rabenius var under sin hälsas dagar en entusiastisk friluftsmänniska 
och hans längtan och hopp under sjukdomsåren stod alltid till att åter 
kunna få komma ut på revirtjänstgöring. Även om hans mångsidiga 
intellektuella intressen städse förmådde hålla hans sinne spänstigt, stod 
hans håg dock främst till det praktiska skogsarbetet, och tvånget att 
behöva avstå därifrån blev honom ett lidande, måhända än tyngre än 
sjukdomen själv. 

Rabenius föddes i Uppsala den 23 mars 1885. Föräldrarna voro pro- 
fessorn Olof Mathias Theodor Rabenius och hans maka Olena Ida The- 
resia Falkman. Rabenius avlade mogenhetsexamen i Uppsala den 6 juni 
1903. CAR 1906 antogs han till elev vid Klotens skogsskola, men måste 
på grund av sjukdom avbryta kursen. Hösten 1907 återtog han denna 
och erhöll avgångsbetyg den 31 augusti 1908. Samma höst antogs 
han till elev vid Kungl. skogsinstitutet, varifrån han utexaminerades den 
21 december 1910. Den 29 juni 1911 förordnades han till extra jäg- 
mästare i Gävle—Dala distrikt. För att snabbt vinna meriter sökte han 
sig under år 1912 till Kungl. Domänstyrelsen, där han den 11 mars an- 
togs till biträde och den 31 december förordnades till amanuens. Hans 
bröstsjukdom började emellertid vid samma tid åter göra sig påmint 
och hindrade honom därefter alltjämt att åter söka sig ut. 

Rabenius var i äktenskap den 3 augusti 1912 förenad med Gurli 
Mollén. S—R. 


IN MEMORIAM. 7901 


P. Fr. Elfstrand. 
FITNESS STOL: 


Den 13 juni 1916 avled i Karlstad jägmästaren i Karlstads revir PER 
FREDRIK ELFSTRAND' i en en ålder av nära 66 år. Han efterlämnar 
minnet av en redbar och intresserad skogsman — och därtill synnerligen 
road jägare. För såväl skogsförvaltningen som jakten inom de nejder, 
där han -hade sin verksamhet, sökte han ständigt att efter måttet av sin 
begåvning göra det mesta och bästa 
möjliga. 

PER FREDRIK ELFSTRAND föddes den 
19 september 1852 ä Holmsund i Gävle 
voro possessionaten Gustaf Elfstrand 
och hans hustru Fredrique, född Elf- 
strand. Elev vid skogsinstitutet 1872, 
utexaminerades han därifrån 1874, för- 
ordnades samma ar till extra jägmästare 
i Gästriklands revir och placerades 1875 
som extra jägmästare i Norsjö revir. 
Extraskapet, häri inräknat ett års för- 
ordnande som amanuens i skogsstyrel- 
sen, fick efter tjänstgöring 1 Skellefteå, 


Degerfors, de båda Åselereviren och 
Jokkmokks revir, sin avslutning den 6 juli 1883, då han utnämndes till 
jägmästare i norra Arvidsjaurs revir, varifrån han den 1 oktober 189414 
erhöll transport till Karlstads revir. 

Om sina jaktminnen, däribland även björnjakter, har han berättat i 
Svenska Jägarförbundets nya tidskrift, och intresserad av jakten och jakt- 
hushållningen verkade han sedan hösten 1896 som sekreterare i Värm- 
lands läns jaktvårdsförening. 

Gift den 17 mars 1886 med Aline Govenius. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. Q—190. 


Vad Norrbottens lappmark kan producera. 


Då Skogsvårdsföreningen innevarande år förlagt sin exkursion inom övre 
Norrbotten, och hrr medlemmar därunder fått tillfälle att se och lära känna 
en del av dess mest karga trakter, torde kanske följande lilla undersökning i 
någon mån kunna motväga de 
nedslående intrycken från Kava- 
heden och Porjus, alldenstund 
den tydligt visar, att även inre 
lappmarken, trots det hårda kli- 
matet är i stånd att producera 
långt ifrån föraktliga kubikmassor 
pr har: 

Å Block I av kronoparken 
Abraur, Malmesjaurs revir, finnes 
norr om Paulakjokk utmed vägen 
Malmesjaur — Jägnajaur ett tall- 
bestånd om c:a 1/, har, varest 
jag år 1914 hade tillfälle utlägga 
och uppräkna en provisorisk prov- 
yta om 10 ar. Resultatet blev 
följande 
antal stammar pr har 630 st. 
kubikmassa 2 TSERA DÖM 


v ; 
| 


grundyta ST TEKNO IS 
medelhöjd FREseseeen 2 SUCED. 
formklass utanpå bark 0,65 
INtENSItet Er erE ee ee 19,9 


boniteten torde vara IV å V. 

I avsaknad av tillväxtborr var 
jag tyvärr ej i stånd att verkställa 
några ålders- och tillväxtunder- 
sökningar, men torde åldern vara 
IT'S åa. 20006 

Beståndet omgives av uttvättade sandavlagringar av synnerligen svag bonitet, 
varest skogen är av den vanliga tallhedstypen med mycket klen tillväxt. Att 
ovannämnda storartade produktion kunnat äga rum torde få tillskrivas det 
faktum, att en bäck silar igenom sandåsen och därigenom åstadkommer syrerikt, 
rörligt grundvatten. 

Skulle det månne vara ekonomiskt outförbart att genom konstgjord bevatt- 
ning förbättra boniteten å lappmarkens tallhedar? TI varje fall skulle det vara 
intressant, om några försök härutinnan bleve utförda. BIRAS 


Fig 1. Cirka 200-årig tallskog å kronoparken 
Abraur. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. Q—I1I0. 


FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 
Rättegångar och juridiska spörsmål. 


22. Skogsodling av vilken art som helst på tredskandes bekostnad. 
Ett hovrättens utslag av prejudikatnatur. 


Kronolänsman Granlund och hemmansägare Carl Petter Andersson, Tisslinge, 
Roslagsbro, Stockholms län, hade på sin tid av hemmansägaren A. W. Anders- 
son inköpt avverkningsrätten till skog å hemmanet Torstensboda, men utnyttjat 
denna rätt på sådant sätt, att länets skogsvårdsstyrelse — då uppgörelse i godo 
icke kunde träffas — såg sig nödsakad att hos vederbörande länsstyrelse begära 
laga undersökning. Vid denna undersökning föreskrevs vidtagande av röjning 
och kultur genom sådd före viss, 1 protokollet angiven tid, så att fullständig 
skogsåterväxt vid kulturperiodens slut måtte vara förefintlig. Emellertid vid- 
togos inga som helst åtgärder av de ansvarsskyldiga. Skogsvårdsstyrelsen upp- 
manade i skrivelser härtill, men ingenting gjordes, trots länsjägmästarens på- 
pekanden till vederbörande båda nämnda borgenärer för den i första hand 
ansvarige A. W. Andersson, vilka visserligen muntligt (genom Granlund) an- 
höllo få saken ordnad genom styrelsens försorg, men i övrigt ingenting gitte 
utföra. Skogsvårdsstyrelsen måste då, jämlikt förbindelsens innehåll, utföra skogs- 
kulturen i fråga. Marken hade likväl under de öde år, som hunnit förflyta 
mellan synen och de föreskrivna åtgärderna, blivit till den grad förvildad, att 
sådd icke längre kunde vara en lämplig kulturmetod. Under sådana förhål- 
landen måste plantering utföras. Skogsvårdsstyrelsen verkställde dylik — och 
vederbörande borgenärer ville icke betala kostnaden. MHäradsrätten utdömde 
dock ersättningsskyldighet till det belopp, styrelsen visade sig hava utgivit, 
men herrar Granlund och C. P. Andersson besvärade sig hos hovrätten över 
skogsvårdsstyrelsens »experiment» att utföra plantering — skriften var för Ööv- 
rigt skäligen amper, belastad med onödiga invektiv mot styrelsen, först och 
sist alldeles oförstående och avvisande. 

Svea hovrätts dom av 26 maj 1916 är emellertid, såsom redan yttrats, av 
prejudikatnatur, då nämligen densamma berättigar skogsvårdsstyrelse att under 
vissa förhållanden verkställa kultur av vilken art som helst på tredskandes be- 
kostnad. Markens praktiska återförsättande i skogbärande skick är den huvud- 
sak, som härvid råder över de förhållanden, som förelågo vid synförrättningen, 
vilken givetvis endast i tillämpliga delar kan vara till ledning, därest dess 
anvisningar och föreskrifter under en följd af år blivit fullständigt åsidosatta. 

FIEESES 

Utslaget är av följande lydelse: 

Kungl. Hovrätten har tagit i övervägande vad handlingarna sålunda samt i 
övrigt innehålla och prövar rättvist fastställa Häradsrättens dom i jävsfrågan. 

Beträffande själva målet är däri ostridigt, att såväl A. W. Andersson som 


704 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 


Granlund och Carl Petter Andersson, oaktat av styrelsen gjorda anmaningar, 
uraktlåtit att i enlighet med den av styrelsen åberopade förbindelsen å ifråga- 
varande skogsmark av hemmanet Torstensboda vidtaga för skogsmarkens för- 
sättande i skogbärande skick nödiga åtgärder, med anledning varav styrelsen 
å berörda skogsmark låtit verkställa skogsplantering å ett område icke över- 
stigande tjuguåtta tunnland. 

Genom den i målet förebragta utredning är det ådagalagt, att under den 
tid, som förflutit mellan sommaren 1907, då överjägmästaren Baer med biträde 
av gode män å området förrättat sådan syn, som i 2 $ av ovan omförmälda 
lag avses, och hösten 1913, då styrelsen låtit verkställa ifrågavarande skogs- 
plantering, marken undergått sådan förändring, att andra åtgärder, än som vid 
förberörda syn föreskrivits, måst å området vidtagas. 

Vid sådant förhållande och då, så vitt visats, anledningen till att, på sätt 
i målet blivit upplyst, icke heller den av styrelsen företagna skogsplanteringen 
varit tillräcklig för skogsmarkens försättande i fullt skogbärande skick, icke kan 
tillskrivas fel eller försummelse från styrelsens sida, hava Granlund och Carl 
Petter Andersson ådragit sig skyldighet att svara för den ökade kostnad, som 
genom den av styrelsen företagna skogsplanteringen föranleddes. 

Granlund och Carl Petter Andersson hava icke haft något att invända mot 
skäligheten av den av styrelsen för det utförda arbetet fordrade ersättning. 

Kungl. Hovrätten prövar förty rättvist fastställa Häradsrättens dom i vad 
Häradsrätten därigenom förpliktat Granlund och Carl Petter Andersson att 
gemensamt eller vem gälda gitter till styrelsen utgiva ettusentrehundratjugutre 
kronor fem öre jämte ränta därå. 

Vidkommande målet i övrigt finner Kungl. Hovrätten ej skäl att göra änd- 
ring 1 Häradsrättens dom. 

Granlund och Carl Petter Andersson skola en för båda och båda för en 
ersätta styrelsen dess kostnader å målet härstädes med femtio kronor, jämte 
vad styrelsen visar sig hava utgivit för Kungl. Hovrättens dom. 

Jämlikt 30 kapitlet 5 $ Rättegångsbalken äga Granlund och Carl Petter 
Andersson icke fullfölja talan mot denna dom, och på grund av stadgandet 
i 30 kapitlet 12 $ samma balk är det icke heller styrelsen tillåtet att föra 
talan mot domen. 


SKOUGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. g9—10. 


LITTERATUR. 


Nyutkomna böcker. 


AMINOFF, F.: Skogens vård och avverkning. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter 
nir 12). Andra omarbetade upplagan. Stockholm 1916. 32 sid. 13 fig. Pris 

SOKOLES 

ANDERSSON, ERNST: Skogskolning. Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 10. 
Andra omarbetade upplagan (18—21 tusendet). Stockholm 1916. 32 sid., 
FSGNE TRPErISL 301 0Te- 

Arbetsinställelser i Sverige år 1915 av K-. Socialstyrelsen (Sveriges officiella 
statistik, Socialstatistik). Stockholm 1916. 47 sid. 

Betänkande och förslag angående förändrad bokföring rörande statens domäner 
och därmed sammanhängande frågor, avgivet av enl. nåd. brev den 7 nov. 
1913 tillkallade sakkunniga. II. Stockholm 1916. 114 Sid. 4:0. 

BJÖRKBOM, CARL: Om skogsbetet. Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 9. 
Andra, fullständigt omarbetade upplagan av NILS SCHAGER (18—21 tusen- 
GENE Stock holm ItgmÖ- ses siÖtt OK äg FLRNS, 301 Oe: 

Dalarnes Jaktvårdsförenings meddelande 1916. Falun 1916. 382 sid., 3 fig. 
och 7 porträtt. 

DYBECK, VILHELM: Kort handledning vid folkskolebarns undervisning i skogs- 
sådd, skogsplantering och plantskoleskötsel. Gävle 1916 (51—96090 tusendet). 
IHörfattarens sörlag; PRalun) 8 sid. 13, hg. CETNS pet foo ex. 7 KE. 

Föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning. 
Utfärdade av Kungl. Domänstyrelsen den 27 maj 1916. Stockholm 1916. 
61 sid., 2 lit. planscher, stor 8:0. 

Handelshögskolans i Stockholm Årsberättelse 1915—1916. Stockholm 1916. 
80 sid. 

Handlingar till landtbruksveckan år 1916. Utgivna av Landtbruksveckans 
Styrelse: Stockholm; r9=6. 497 sid. Bns:6: 50. kr. 

Katalog för skogsavdelningen å Utställningen i Örnsköldsvik 1916. <Redige- 
rad av PER ÖDMAN. Skellefteå 1916. 61 sid. 

KEMNER, A.: Kräldjur, Groddjur och Fiskar. (Små böcker i naturvetenskap 
n:o 4.) Lund 1915. 60 reproduktioner itontryck av fotografier efter natu- 
ren. 14 sid. text. Gleerupska universitetsbokhandeln. Pris 1: 235 kr. 

KÖERSNER, ALBERT: Lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast 
egendom eller gruvor eller aktier i vissa bolag. Meddelanden från Sveriges 
industriförbund. Avd. Lagstiftning n:o 13. Stockholm 1916. 134 sid. 
Bris, skr: 

KYRKOFONDSKOMMITTEN. I. Betänkande i fråga om förordnande av kronoom- 
bud vid vissa eklesiastika boställssyner. Stockholm 1916. 36 sid. 4:0. 

$ 


706 LITTERATUR. 


II. Betänkande angående enhetliga grunder för beräkning av pastoraten 
tillkommande avkastning från ecklesiastika boställens skogar. Stockholm. 
TOO ESTOKNRA 2O: 

LINDBERG, ÉE. J.: En allmän svensk naturstudie- och planteringsdag på Blom- 
sterkonungens födelsedag. Tryckt i Borlänge 1915. Författarens förlag. 
Halun: Ad SIG Sn Ps OOROrES 

Matrikel över Sveriges Skogsvårdsstyrelser, ledamöter och tjänstepersonal 1916 
Falun 1916. 

NorpDQuist, MaGnus: Några synpunkter rörande rundvirkets intumning och 
verksamheten vid de s. k. virkesmätningsföreningarna. (Särtryck ur Skogs- 
vårdsföreningens tidskrift 1916. H. 8.) 40 sid. 9 fig. Stockholm 1916. 
Svenska Skogsvårdsföreningens förlag. Pris 75 öre. 

Program för Svenska Skogsvårdsföreningens 12. exkursion den 83—11 aug. 
1916. Anordnad gemensamt med Norrlands Skogsvårdsförbund. Stock- 
holm 1916. 32 sid. Med 4 kartor. Härtill höra följande bilagor: 
Exkursionsledare den 10 augusti 1916 vid Svenska Skogsvårdsföreningens och 
Norrlands Skogsvårdsförbunds exkursion å Töre Aktiebolag tillhöriga skogar 
i Porsi och Vuollerim i Jokkmock socken, Luleå lappmark och Norrbot- 
tens län. Luleå 1916. 12 sid. jämte en litograferad karta. 

Uppgifter till Sv. Skogsvårdsföreningens exkursion i Gellivare revir den 11 
aug. 1916. 2 blad. — 

SAHLBERG, Esaias: Från en gränsbygd. <Strödda skildringar från trakten 
kring Ed. Göteborg 1916. NI P3 Perssons förlag fr25stasmaonmop: 
PST 25 OM kt: 

VON SETH, P.: Om jaktmärke och jaktskatt. Inledningsföredrag vid Sv. Jä- 
gareförb. årsmöte 1916. Stockholm 1916. 13 sid. 


ABBOTT, F. H.: The Red Rot of Conifers. Bulletin N:o 191 Vermont agricul- 
tural Experiment Station 1915. 20 sid. 

Bericht uber die Taätigkeit der kaiserl. biologischen Anstalt för Land- und 
Forstwirtschaft in den Jahren 1914 und 1915. Zehnter und elfter Jahres- 
bericht. (Mitteilungen aus der kaiserlichen biologischen Anstalt fär Land- 
und Forstwirtschaft. - Heft. 16, April 1916). Berlinintorömmbanhkarey 
och Julius Springer. 64 sid. Pris 1 mark. 

Beretning om Norges Landbrukshoiskoles verksamhet i Budgetaaret fra 1 juli 
1914 til 30 juni 1915. Ved BostRÖMmM L. LARSEN. Kristiania 101070 394 
sid. samt 47 fig. och 8 planscher. 

British Columbia Douglas Fir Dimension. "Timber Series, Forest Branch. 
Victoria. BI CI ToröNrsSKsid: i 

British Columbia Western Larch. Bull. 16. Timber Series, Forest Branch. 
Victoria. B. (C3 TOoro. st möRsid. 

CHAPMAN, H. H.: Forest Valuation. New York. 1915. John Wiley & Sons: 
310. sid. 

FLOERICKE, KURT: Uber die Vögel des deutschen Waldes. Neu ungearbeitete 
Auflage. Stutgart 1916. Kosmos, Francktsche Verlagsbuchhandlung. Pris 
1 mark. 


LITTERATUR. 7907 


GROSSMANN, JOSEPH: Das Holz, seine Bearbeitung und Verwendung (Band 
473 »Aus Natur und Geisteswelt) Leipzig und Berlin 1916. B. G. Teu- 
bien. örr2c sid. Pris bunden 1; 25 mark: 

HausroTH, Hans: Der deutsche Wald. 2 Aufl. Leipzig u. Berlin 1914. B. 
G. Teubner. 108 sid. Pris bunden 1:25 mark. 

KierR, Tuv.: Meddelelser fra den forstlige Forsoksstationen paa Solberg i 
arten NEOMVE TO rO ÖT Sidi 32 hg. 

LANDSBERG, B.: Streifzäge durch Wald und Flur. Eine Anleitung zur Beo- 
bachtung der heimischen Natur in Monatsbildern. V. Anfl., Vollst. neu 
bearbeitet von A. GÖNTHART und W. B. ScHMIDT. Leipzig, Berlin 1916. 
BIG: Teubner. 

NSRWIS ERS GSNandiPBorcE VW GT ER: Forest Products ot Canadamond. 
Lumber, Lath and Shingles. Bulletin. 56. Dominion Forestry Branch. 
Öttfawa, Canada IÖ1rö. OM sid. 

Mitteilungen der Schweizerischen Centralanstalt fär das forstliche Versuchs- 
wesen. XI Band. 2. Heft. Zirich 1916. Innehåll: Untersuchungen iiber 
die Sortiments-verhältsnisse der Fichte, Weisstanne und Buche av PHILIPP 
FLURY. 153—272 sid. 

Mttteilungen iäber die Witschaftsergebrisse der Herzoglich Braunschweigischen 
Forstverwaltung fär das Jahr 1914/1915. Braunschweig 1916. 538 sid. fol. 

PAESSLER, JOHANNES: Die FEichenrinde (Mitt. aus der deutschen Versuchsan- 
anstalt fir Lederindustrie). Berlin 1916, Verlag »Die Lederindustrie». 
TONSId:NETISKT: 10 mark. 

RoTH, FILIBERT: Forest Valuation. Volume II of Michigan Manual of Fo- 
TEStKy: ADHD. GS ATbOr SS Micho I10r0.2, 17 sid. 

The Swedish chamber of commerce for the united Kingdom. Year Book 1915. 
London 1916. 216 sid. Kartor och illustrationer. 

TrROSCHEL, ERNST: Handbuch der Holzkonservierung. Berlin 1916. Julius 
SPIN ger 0540 sid. 220718. - Pris bunden 19:00 mark. 

Weir, J. R.: Larch Misteletoe: Some Economic Considerations of its Inju- 
rious Effect. Bull. N:o 317 U. S. Departement of Agiculture. Wachington 
TOT0J25 sid. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 9—10. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Sedan föregående rapport är intet av särskild vikt att anteckna med undantag 
av att Tyskland sedan dess kommit något livligare i marknaden än tillförne 
under detta år. Försäljningarna gå sin gilla gång, t. o. m. i något livligare 
takt än den, som hittills präglat årets marknad. För närvarande torde c:a 
750,000 standards vara försålda. 

Till det långsamma förloppet av försäljningarna bidrager den stegring i 
frakterna, som sedan en tid pågått och en viss osäkerhet om, när denna steg- 
ring kommer att stanna. Det kan oaktat allt dock sägas att resultatet är gott 
och bevisar, att vi med lugn kunna se på ställningen. 

Livligast äro England och Frankrike i marknaden, ehuru fraktförhållandena, 
såsom ovan anförts, verka återhållande på avsluten, enär säljarna ej anse sig 
böra reducera sina fob-pris, och köparna å sin sida känna sig ovissa om resul- 
taten av inköpen. Att så pass mycket som c:a 70 & av årsstocken äro för- 
sålda, oaktat efter allt att döma avsevärda behov måste täckas för vintern, 
bör emellertid verka livande på köplusten, och det sannolika är, att de när- 
maste veckorna komma att präglas av än större livaktighet än de närmast 
föregående. 

Anmärkningsvärt är ock att så pass stor del av de försålda varorna redan äro 
avskeppade. Mera än 700,000 standards torde hava lämnat de svenska ham- 
narna eller sålunda i det närmaste lika mycket som försålts. Ytterligare ett 
bevis för att behov föreligga, som måste tillfredsställas, och ett tecken till mark- 
nadens styrka. 

Att tala om prisen är knappast möjligt, då ju de flesta affärer göras cif, 
och varje försäljning måste skärskådas både med hänsyn till uppnått pris och 
betald frakt. Emellertid torde i de flesta fall avlastarna hava kunnat hålla 
sina fob-priser kvar på samma nivå som tidigare uppnåtts. 

Vid de här ovan omtalade tyska affärerna hava betingats för 7 tums gran 
från Härnösand mark 270 och för I X 4 gran mark 220, allt fob. 

Timmerflottningarna hava hittills lämnat ett gott resultat i de nedernorr- 
ländska älvarna och ett mycket svagt i de övernorrländska. Då de förstnämnda 
med tämlig säkerhet alla bliva slutflottade, torde knappast nog kunna undgås, 
att i de sistnämnda stora kvantiteterna flottgods bliva kvarliggande. 716/, 1916. 

ER 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 9-—1I0. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 


Eventuell förhöjning av kontraktsbestämda arbetspriser 
å kronans skogar. 


Kungl. Maj:t har den 21 juni 1916 meddelat följande beslut härom. 

I skrivelse den 17 juni 1916 har Ni anhållit om bemyndigande för Eder att medgiva skälig 
förhöjning av de arbetspriser, som enligt nu gällande kontrakt skola betalas till hyresgäster 
och arrendatorer av inägor å kronoparker och under skogsstatens förvaltning ställda skogar 
till civila boställen och utarrenderade kronodomäner, dock endast för under innevarande 
arrendeår, räknat från den 14 mars 1916, verkställt amEe som utfördes utöver den arbets- 
mängd, för vilken betalningen, beräknad efter i respektive kontrakt bestämda priser, mot 
svarade den i samma kontrakt bestämda årliga kontanta avgälden, samt under villkor i 
övrigt, att den i varje särskilt kontrakt bestämda arbetsprestationen ovillkorligen skulle full- 
göras, att det skulle tillkomma vederbörande överjägmästare att på förslag av respektive 
jägmästare bestämma prisförhöjningen och att bestämmandet av arbetslön alltså ej finge på 
något sätt tillkomma vederbörande arrendator eller brukare. 

Vid ärendets föredragning denna dag har Kungl. Maj:t icke funnit något att erinra mot 
Eder förberörda framställning. 

Ni har att tillse, att den av Eder avsedda höjning i arbetspriset företrädesvis kommer 
sådant arbete tillgodo, som avser säkerställande eller höjning av bränsletillgången i landet. 


Reseersättning åt assistenter, som från annat distrikt förordnas att 
tjänstgöra i Norr= och Västerbottens län samt Jämtland. 


Kungl. Maj:t har den 5 juli meddelat följande beslut härom. 

På därom av Eder i skrivelse den 20 juni 1916 gjord framställning hava vi medgivit, 
att assistent å avlönad befattning från annat distrikt eller tjänsteman hos Eder, som av Eder 
förordnats eller förordnas att under innevarande år tillfälligt tjänstgöra inom Norrbottens, 
Västerbottens och Jämtlands län, skall äga att, utöver honom i övrigt tillkommande för- 
måner, uppbära rese- och traktamentsersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente 
för resa till och från tjänstgöringsområdet. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Dispositionen av veden å de allmänna skogarna. 


Domänstyrelsen har den 28 aug. 1916 utfärdat följande cirkulär härom till överjäg- 
mästarna i samtliga distrikt. 

Sedan Kungl. Ma:jt genom beslut den 15 innevarande augusti, på sätt närmare framgår 
av här i avskrift bifogade skrivelse den 26 i samma månad från Expeditionschefen i Kungl. 
Jordbruksdepartementet, förordnat att all ved från de allmänna skogarna med undantag av 
sådan, som erfordras för försäljning åt statsinstitutioner och ät ortsbefolkning, som plägat 
erhålla ved från kronans skogar, skall ställas till förfogande av statens livsmedelskommission, 
vill Kungl. Styrelsen härigenom anmoda Eder, att från vederbörande jägmästare inom Edert 


710 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


distrikt infordra uppgifter å den ved, som enligt bestämmelserna i sagda brev skall levereras 
från distriktets allmänna skogar. 

Ifrågavarande uppgifter skola avgivas enligt bifogade blankettformulär och med iakttagande 
av de bestämmelser, nom meddelats i likaledes bilagda promemoria. I den mån dessa upp- 
gifter från jägmästarna inkomma till Eder, har Ni att successivt och omedelbart översända 
densamma till Kungl. Styrelsen med det yttrande, vartill en granskning av desamma kan 
föranleda. Ni bör även meddela jägmästarna, att de kunna insända sina uppgifter till Eder 
successivt i den mån de kunna utarbetas för vissa av revirets skogar, på det icke felande 
uppgifter för en eller flera skogar inom reviret må förorsaka dröjsmål med avgivande av 
färdiga uppgifter för andra skogar. 


Som Kungl. Maj:t förordnat, att veden i största möjliga utsträckning skall genom Kungl. 
Styrelsens försorg framföras till lämplig järnvägsstation eller lastageplats, vill Kungl. Styrelsen 
tillika anmoda Eder erinra jägmästarna inom Edert distrikt att i möjligaste mån söka ställa 
sig dessa bestämmelser till efterrättelse. 

Möter dock oöverkomliga hinder för vederbörande jägmästare att kunna leverera veden 
vid järnvägsstation eller lastageplats och köparen sålunda måste övertaga densamma vid upp- 
lagsplatsen i skogen, bör dock revirförvaltningen bringa vederbörande den hjälp i fråga om 
vedens framförande, som är möjlig åstadkomma. 


P. M. 


i fråga om lämnande av uppgifter enligt fastställda blanketter å ved, som ställes till 
förfogande av Statens Livsmedelskommission, 


1). Vedpartier uppföras å skilda rader, så snart betingelser givas för partiernas skiljande 
från varandra t. ex. i fråga om olika virkesslag och kvalité, i fråga om ved, som leve- 
reras vid station, lastageplats eller förbrukningsort, där växlande avstånd från leverans- 
orten medför väsentligt olika merkostnad för ökad framforslingskostnad eller i fråga om 
ved, som levereras i skogen, växlande avstånd till station, eller dylikt. 


2). Uppgifterna i kolumn a — under rubrikerna Priser per angiven famn och per kubik- 
meter löst mått — avse de priser, som enligt riksdagens och Kungl. Maj:ts beslut skola 
åsättas veden från kronans skogar för utlämnande till de »mindre bemedlade», Dessa 
uppgifter lämnas sålunda endast i fråga om ved från kronans skogar. Merkostnaden 
skall angiva skillnaden mellan de kostnader, veden nu betingat i upphuggning och 
eventuellt framkörning, och de kostnader, som i samma avseende voro normerande före 
den !/, 1914. I de fall, där veden skall levereras framkörd och körningskostnaden 
icke nu kan beräknas, må uppgiften om merkostnaden uteslutas och sagda tillägg till 
normalpriset av jägmästaren göras, sedan merkostnaden blivit känd och försäljning ske 
i enlighet därmed. Jägmästaren bör dock i anmärkningskolumnen meddela, till vilka 
belopp merkostnaden anses av honom kunna beräknas. 

3). Gängse priser skola angivas icke blott för veden från ecklesiastika skogar utan jämväl 
från kronans skogar, varvid samråd lämpligen bör äga rum med länets vedbyrå, där 
befintlig sådan fastställt vissa priser för byråns veduppköp inom länet. 

4). Vid uträknande av vedpartiernas kubikinnehåll i kubikmeter löst mått skola följande 
kuberingstal användas: 


I famn ved 6' Xx 6' x 3' = 108 svenska kubikfot = 2,83 kbm, löst mått 

I 8 » 0-Xx0 Xx 30-Tro0lenrelskal i» = > 3 

I + d8X 6 x'30—1144 svenska > = 377 > > 

0 rr av 25 KIROX OS EROS 2 =13556 >» > 3 (Ny Stockholmsbro- 
famn.) 

I järnvägstamn 7" Xxc7 KO— AY > ESISI5S stf 


5). Ved, som redan är huggen och beräknas kunna huggas, upptages å skilda blanketter. 
Likaså ved från kronans skogar och från ecklesiastika skogar. 

6). I anmärkningskolumnen lämnas de upplysningar, som i övrigt kunna vara av värde; 
såsom i fråga om ved, som levereras i skogen, avståndet till station, lastageplats, eller 
förbrukningsort m. m. samt dessas namn, Veden bör dock så vitt möjligt är levereras 
vid sistnämnda platser. 

Ved, som upptagits uti föreliggande uppgifter, må därefter icke disponeras för annat 
ändamål, såsom för statsinstitution eller ortsbefolkning. 


NN 
NA 


SKOGSADMINISTRATIONEN. VIS 


Föreskrifter om provträdstagningar vid stämpling. 


Domänstyrelsen har den 23 juni utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna i 
de sex norra distrikten. 

Enär en jägmästare i skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen med begäran om dispens från 
Kungl. Styrelsens i utsyningsförslaget meddelade föreskrift, att särskild prickare för prov- 
trädens tagande under stämpling icke må användas, synes hava uppfattat samma föreskrift 
så, att provträdstagaren själv skulle äga att bedöma provträdens aptering, vill Kungl. Styrelsen 
härmed anmoda Eder se till, att icke tilläventyrs någon jägmästare i Edert distrikt kunnat 
på detta sätt missuppfatta sagda föreskrift. Det har nämligen så långt ifrån varit Kungl. 
Styrelsens mening, att vid provträds tagande medels stångklave, provträdstagaren skall kunna 
få bedöma provträdens aptering, som, även om denne hantlangare i något fall skulle vara 
verkligt kompetent att verkställa sådan aptering, en dylik anordning skulle vara synnerligen 
opraktisk, eftersom det är omöjligt för provträdstagaren att på samma gång sköta stångklaven 
och bedöma apteringen. Denna bör ju nämligen nödvändigt ske på lämpligt avstånd från 
trädet, medan stångklaven hålles uppe mot trädet. Dessutom får under inga förhållanden 
detta maktpåliggande arbete överlåtas till oansvariga personer. Det är därför kronojägaren, 
vilken inprickar träden, som även skall efter jägmästarens anvisning bedöma provträdens 
aptering, och provträdstagaren har endast att därvid medverka genom att uppropa rotstockens 
längd samt diameter i toppändan. Därför bör vid sådan stämplingsförrättning uppropning 
av stämplade träd avstanna, så snart provträd skall tagas, så att kronojägaren får tid att 
bedöma dettas rätta aptering, vilket likväl icke behöver hindra de andra hantlangarna att 
färdigstämpla träd, invid vilka de stå, eller att stämpla sådana träd, som de enligt given 
instruktion utan vidare äga att stämpla, för att, sedan kronojägaren därtill givit tecken, upp- 
ropa dessa. Så har nämligen stämplingen i andra revir utan tidsutdräkt med fördel kunnat 
ordnas, 


Cirkulär rörande den allmänna vedinventeringen i riket. 


Domänstyrelsen har härom den 7 sept. 1916 utfärdat följande cirkulär till samtliga revir- 
förvaltare och skogsskoleföreståndare. 

På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed föreskriva, att de upp- 
gifter för inventering av landets förråd av ved, som Ni framdeles har att avgiva beträffande 
å de allmänna skogarna inom Edert förvaltningsområde upphuggen ved, icke skola ingivas 
till vederbörande kronofogde utan direkt till Kungl. Styrelsen, som sedermera har att över- 
lämna samma uppgifter till Kungl. Kommerskollegium. 

I samma ärende har Domänstyrelsen därefter den 13 sept. utsänt följande förnyade cirkulär 
till överjägmästarna i samtliga distrikt. 

Översändande för Eder underlydande förvaltande personals räkning utav Kungl. Kommers- 
kollegium till Kungl. Domänstyrelsen överlämnade blanketter, avsedda att användas vid den 
förestående vedinventeringen, vill Kungl. Styrelsen anmoda Eder att, med översändande av 
erforderligt antal blanketter till vederbörande jägmästare, skogsskoleföreståndare och biträ- 
dande jägmästare, förständiga dessa att i god tid före den 12 oktober till Eder ingiva dessa 
blanketter ifyllda, att desamma kunna vara av Eder, fullständigt för Edert distrikt, till Kungl. 
Styrelsen ingivna senast sistnämnda dag. 


Kungl. Domänstyrelsens cirkulär till samtliga förvaltande skogstiänstemän 
angående viss ändring i formuläret till hyreskontrakt; givet den 
22 juni 1916. 


I fastställt formulär till sådana hyreskontrakt, som jämväl innefatta åtagande av hyres- 
gästen att fullgöra viss arbetsskyldighet förekommer i omedelbar anslutning till bestäm- 
melserna om kontraherad arbetsskyldighet följande: » Skulle skogsarbete härutöver behövas och 
överenskommelse därom träffas emellan skogsförvaltningen och hyresgästen, erhåller denne 
ersättning därför enligt samma grunder, som nedan omförmälas.» 

Till Kungl. Domänstyrelsens kännedom har kommit, att berörda stadgande på sina håll 
uppfattas därhän, att skogsförvaltningen skulle vara betagen möjligheten att vid överenskom- 
melse om arbete utöver det i kontraktet fast bestämda frångå de å-pris, som innehållas 
uti kontraktet intagen prislista. Avsikten med stadgandet har emellertid endast varit den, 
att, försåvitt särskilt avtal om ersättningens storlek ej träffats för dylikt fall, prislistan skall 
gälla även därvidlag. 

För undvikande av missförstånd för framtiden vill Kungl. Styrelsen härigenom defs erinra, 


46. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


712 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


alt prislistan skall följas beträffande den fast bestämda arbetsskyldigheten, men att däremot 
i fråga om arbete härutöver ersättning må efter förutgången överenskommelse utgå även 
efter andra grunder, dels ock föreskriva, att i hyresavtal, som hädanefter ingås, sagda stad- 
gande skall utgå. 


Meddelande från skogsbokföringskommittén. 
Till herrar jägmästare, vilka hava revirmedel å riksbank. 


N:r 9. Jämlikt Kungl. kungörelsen den 8 april 1904 (Sv. förf. saml. N:o 17) samt 
Kungl. kungörelsen den 22 maj 1908 (Sv. förf. saml. N:o 50) åligger det Kungl. Domän- 
styrelsen att till Kungl. Statskontorets riksbokslutsbyrå avgiva vissa uppgifter beträffande av 
styrelsen handhavda medel. 

Alldeles oberoende av det sedan innevarande års början genomförda nya skogsbokförings- 
systemet skola, på sätt förstnämnda kungörelse giver vid handen, samtliga de herrar skogs- 
statstjänstemän, vilka hava förvaltningsmedel innestående å något riksbankens kontor, för 
varje månad till Kungl. Domänstyrelsen insända de bankbesked, som mottagas från riks- 
banken. Dessa bankbesked kunna lämpligen bifogas kassarapporterna, därest de hinna från 
riksbanken mottagas innan kassarapporten skall avsändas, Om bankbeskeden däremot in- 
komma senare, kunna de hit insändas i särskilt konvolut, för att biläggas kassarapporterna. 
Skogsbokföringskommittén kommer därefter att till Kungl. Domänstyrelsen överlämna samma 
besked samtidigt med kassarapporterna. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13!!, den 15 maj 1916. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


N:r 10. Skogsbokföringskommittén får härmed fästa uppmärksamheten på följande: 

I. Då det visat sig, att bokföringen av utgifter för minskad resp. ersättningar för ökad 
husröta å olika revir verkställes på skilda sätt, synes det nödvändigt, att ett enhetligt för- 
farande åvägabringas. Kommittén har tidigare i visst fall uttalat, att dylika husrötebelopp 
helst borde fördelas å de titlar, som kunna i sådant hänseende ifrågakomma, exempelvis 
byggnader, hägnader, dikning o. s. v. Då det emellertid i praktiken torde stöta på rätt 
avsevärda svårigheter att verkställa en dylik fördelning, får kommittén härmed anhålla, att 
herrar jägmästare för framtiden måtte bokföra en utgift för minskad husröta såsom en utgift 
å inkomsttiteln »arrende av jord» samt en ersättning för ökad husröta såsom en inkomst å 
samma titel. 

2. Kopiorna av inkomst- och utgiftsjournaler samt -böcker kunna för framtiden lämpligen 
inhäftas sist i pärmen, d. v. s. efter samtliga verifikationer. Härigenom vinnes den fördelen, 
att verifikationerna icke behöva rubbas i samband därmed att kopiorna hos Kungl. Domän- 
styrelsen skola uttagas och verifikationerna återsändas till reviren, 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13!!, den 9 juni 1916. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


N:r 11. Då de av herrar jägmästare årligen upprättade förslagen till förvaltningsåtgärder 
äro specificerade för varje reviret tillhörig skog och dessa sålunda specificerade förslag med 
eller utan jämkningar av Kungl. Maj:t årligen fastställas till efterrättelse, blir det för varje 
revirförvaltare angeläget att tillse, att förvaltningsutgifterna hållas inom den sålunda fastslagna 
ramen. 

Skogsbokföringskommittén, som eftersträfvar att genom ett intimt samarbete med herrar 
jägmästare få till stånd ändamålsenliga och praktiska förbättringar inom bokföringens och 
därmed sammanhängande områden, har med avseende 3 ett mindre antal revir under någon 
tid experimenterat med ett förslag till en anordning, som syftar till att möjliggöra för revir- 
förvaltaren att i detalj överblicka anslagsbelastningen utan nämnvärt arbete å revirexpedi- 
tionen. Då denna anordning kan antagas innebära fördelar, som förtjäna att tillgodogöras 
och ytterligare utexperimenteras, har kommittén beslutat utsträcka försöket därmed till varje 
revir, och utbedjer sig nu herrar jägmästares välvilliga medverkan till ernående av ett gott 
resultat. 

Anordningen innebär följande: 

Hos kommittén (sedermera distriktsstyrelserna eller ev. domänstyrelsen) skola finnas block 
med blanketter av samma uppställning, som bilagda häften utvisa. Desså block äro anord- 


SKOGSADMINISTRATIONEN. VIS 


nade för själfkopiering. Vartannat blad är perforerat sålunda, att en månads summa jämte 
transportsumman för varje titel framkomma å en remsa, Ur anteckningarna i och för ränta- 
bilitetsbokföringen sammanföras härstädes de månatliga summorna för varje skog på dess 
dubbelblad i vederbörande revirs block. Kopian av en dylik anteckning återfinnes då på 
underliggande remsa, 

Häftena förvaras å revirexpeditionen. De rymma vartdera endast 10 blad för att med 
fördel kunna användas på samtliga revir, då ju antalet skogar i de olika reviren är så ytterst 
växlande. Hos kommittén samlas för varje månad remsorna, å vilka återfinras alla anteck- 
ningar, som äro erforderliga för bestämmande av deras vederbörliga plats i den å revir- 
expeditionen befintliga liggaren, och avsändas för varje revir successivt under månaden, allt 
eftersom arbetena här fortskrida, till vederbörande revirförvaltare, som då endast har att 
ingummera dessa remsor på vederbörliga platser. Härigenom skulle alltså ett medel bjudas 
jägmästarna att kort tid efter månadens utgång kunna hava till sitt förfogande erforderliga 
uppgifter om de olika anslagens ställning. 

I de häften, som nu översändas, hava härstädes remsorna för januari—april ingumme- 
rats. Då remsorna för maj och följande månader till revirexpeditionen anlända, torde de- 
samma benäget anbringas på sina vederbörliga platser. Detta anbringande utföres lämpli- 
gast så, att man fuktar det ställe i liggaren, där remsan skall insättas, med i vatten doppad 
svamp eller linneduk. Därefter sträckes remsan över det fuktade stället och tryckes lätt 
med handen mot papperet. Viktigt är, att man vid detta grepp ser till, att remsan kommer 
att intaga sitt rätta läge. Lägges därefter ett stycke vanligt konceptpapper över remsan, då 
man med handen trycker eller stryker fast densamma, undvikes härigenom uppkomsten av 
blåsor. 

Kommittén utbedjer sig herrar jägmästares yttrande, sedan någon tids erfarenhet vunnits, 
om anordningens effektivitet och ändamålsenlighet och är därjämte tacksam för varje påpe- 
kande om eventuella felaktigheter eller ofullständigheter i siffermaterialet eller systemet i 
helhet. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 13 juni 1916. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


N:r 12. För att den enligt Kungl. Maj:ts föreskrift hos skogsbokföringskommittén på- 
gående räntabilitetsbokföringen må kunna normalt förlöpa, får skogsbokföringskommittén på 
förekommen anledning fästa herrar jägmästares uppmärksamhet på följande: 


Beträffande avverkning. 


1) Å verifikationerna måste de olika slagen av virke alltid skiljas från varandra och kostnaderna 
angivas särskilt för varje slag. Så t. ex. får e/ uppgivas »huggning av timmer och 


massaved 150 f? å 2 öre = 3 kr.» utan måste angivas vad huggningen av vartdera 
virkesslaget kostar, t. ex. 100 f? timmer å 2 öre = 2 kr., 50 f? massaved å 2 öre = 
1, kr. 


2) Olika slag utav kostnader måste angivas särskilt. Så får t. ex. e/ uppgivas »huggning 
och körning av .. .», utan skall angivas huru mycket huggningen kostat och huru 
mycket körningen kostat. 

3) Då ett visst mått utsättes, skall också angivas vad detta mått avser. Sålunda får ej 
uppgivas endast »famn», utan »famn å — — — eng. (sv.) f'». Dessutom måste alltid 
angivas, om löst eller fast mått avses. Sålunda tår ey utsättas t. ex. 419 f? pappersved, 
utan 419 eng. (sv.) f? f. 

Beträffande mått bör alltid angivas, om toppmätt eller verklig massa avses, om svensk 
(sv.) eller engelsk (eng.) kubikfot (f”) använts vid kuberingen, samt om måttet är taget 
inom eller på bark, 

Ett oundgängligt villkor är, att alla mått, på sätt ovan antytts, angivas å verifikatio- 
nerna, ett önskemål däremot, att måtten reduceras till verklig massa och i så fall till 
kubikmeter fast mått (m? f.). Då läst (20 hl.) eller storstig (40 hl.) förekomma,” skall 
angivas, om stjälpt eller vagnkuberat mått avses. | å 

För att förebygga missförstånd och förväxlingar böra sådana termer som långprops, 
kortprops, grovprops, klenprops o. s. v. utan närmare angivande av vad därmed avses ej 
förekomma. 

4) Vid körning är det av vikt, att väglängden alltid utsättes. 


Beträffande skogsodling. 
5) Av vikt är, att å verifikationerna antecknas om kulturen utgöres av sådd eller hjälpsådd, 
plantering eller hjälpplantering. Likaså bör alltid lämnas uppgift om skogsodlad areal, 


714 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


frö och plantåtgång m. m. Avse skogsodlingsarbetena förarbeten till ett kommande år, 
exempelvis upphackning av gropar till plantering följande år, bör detta anmärkas, 
6) Alla fasta plantskolor å reviret böra lämpligen behandlas som en enhet eller en affär 
för sig. 
Beträffande inkomster. 


7) Å alla inkomstverifikationer måste alltid angivas det försåldas kvantitet, särskilda priser 
för varje slag av virke samt var partiet är försålt, såsom i skogen, framkört till väg eller 
lastplats, fritt pråm eller banvagn o. s. v. 


Beträffande förskotts- och omföringsverifikationer. 


50 


Å verifikationer i' enlighet med Bl. n:r R 1 (utgivet förskott) bör alltid utsättas såväl 
kronojägarens namn som bevakningstrakten. 

9) Då såsom verifikation till en omföringspost förekommer en hänvisning till någon veri- 
fikation i en föregående månads redovisning, bör vid denna hänvisning även fogas en 
anteckning om namnet å den skog, till vilken posten ifråga är att hänföra. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 131! den 15 juni 1916. 


Till samtliga herrar jägmästare, 


N:r 13. Då det är av vikt, att enhetlighet i anslagsbelastningen kommer till stånd, 
har Skogsbokföringskommittén upprättat nedanstående exempelsamling till ledning vid 
bokföringen : 


Under nedanstående inkomsttillar hänföras inflytande medel för: 

1. Skogsförsäljningsmedel: Virke av olika slag, frö, kottar, julgranar, plantor, sågspån, 
lövtäkt, åverkat virke, å allmänna och enskilda skogar i beslag taget virke. 

2. Arrende av jord: Jordbruksarrenden, hyra av rum och lägenheter, arrende av tomt, 
av stentäkt, av grustäkt samt av torvtäkt, ersättning för ledningar över mark, ersättning för 
upplagsplats för virke, ersättning för ökad husröta, avgifter för kronans jordägareandelar 
(enl. 3 kap. gruvstadgan). 

3. Arrende av bete, fiske, jakt m. m.: Arrende av bete, såväl enligt kontrakt som på 
grund av tillfällig upplåtelse, arrende av slåtter, försäljning av hö och gräs, arrende av fiske- 
rätt, såväl enligt kontrakt som tillfällig upplåtelse, försäljning av fisk, tångtäkt, arrende av 
jakt enligt kontrakt eller på grund av tillfällig jaktupplåtelse (älg, rådjur m. m.), inkomst 
av skadskjutet och beslagtaget vilt, arrende av vattenfall, sjö m. m. 

4. Diverse: Ränta å förvaltnings-, försäljnings- eller andra medel (ränta å medel, som 
skola tillföras köpeskillings- och markförsäljningsfonderna, uppdebiteras dock under dessa 
titlar), statsbidrag till vägunderhåll, utdelning från häradsallmänning, utsyningsavgifter, lego- 
sågning, försäljning av inventarier, gamla byggnader, sten och grus, torv, dy och tång eller 
annat, som mera tillfälligtvis försäljes (ej hänförligt till uthållig produktion), försäljning av 
ek å ecklesiastika boställen, i de fall då sådan inkomst skall tillföras domänfonden, tillfällig 
hyra av byggnader, skogskojor och kolbryggor m. m. 


Under nedanstående utgiftstitlar avföras utbetalda medel, som avse: 


5. Skogsindelning: Kostnader för hantlangning vid skogsindelning, materiel för skogsin- 
delning såsom rödkrita m. m., frakt av instrument och redskap till och från arbetsplatsen. 

6. Utlysning och stämpling (avser endast försäljning på rot): Kostnader för stämpling 
av virke till försäljning å rot samt av husbehovsvirke, tillsyn å drivning, där virket sålts å 
rot, frakt av klavar och andra redskap till och från arbetsplatsen, anbringande av årtals 
siffror i stämpelyxor, annons om rotstående virke till salu, kostnader för tillfälliga avverk- 
ningskojor och stallar, uppförda för drivning av dyl. virke. 

7. Avverkning, virkesförädling och transport; Kostnader för utmärkning av virke avsett 
att upphuggas genom revirförvaltningens försorg, avverkning, avmätning och tillsyn å av- 
verkning, kolning, försågnings- och andra förädlingskostnader, utkörning, lastning och trans- 
port samt flottning, järnvägs- och spårvägsdrift, anordnandet av basvägar samt underhåll 
därav, kostnader för tillfälliga avverkningskojor och stallar, hyra för uppplagsplats, löner 
m. m. till lokförare m. fl., reparation av såginventarier, annonser om arbete, om virke till 
salu, om kol till salu m. m,, inköp av timmerpennor m. fl. förbrukningsartiklar, sjukhjälp 
för olycksfall i avverkningsarbete, frakt av redskap till och från arbetsplatsen, reparation 
av redskap, kostnad för reparation av vid avverkning och virkestransport skadade gärdes- 
gårdar eller annat, ersättning för basvägar över främmande mark, 


rk 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 5 


Under denna bokföringstitel avföras dock ej kostnader, vilka avse domänfondens eget 
byggnadsvirke (som tillhör utgiftstiteln »byggnader»), ej kostnader, vilka avse bro- och 
vägbyggnadsvirke (som tillhör titeln »vägar»), icke heller kostnader för hägnads- eller annat 
stängselvirke, avsett för domänfondens eget behov o. s. v. 

8. Skogsodling och beståndsvärd: Sådd och plantering, körning av fylljord, tillsyn vid 
skogsodling (vid användning av plantör), hägnader kring kulturfält, upptagande av och arbete 
f plantskolor, röjning i plant- och ungskogsbestånd, där virket ej kan upparbetas, kostnad 
lör åtgärder, som avse utrotande av insekter, sork, kaniner m. fl, djur, fällning av fångst- 
träd, inköp och frakt av frö och plantor, analyskostnader, frakt av materiel till och från 
arbetsplatsen, reparation av redskap, risbränning, hyggesrensning m. m. 

9. Vägar: Anläggning av vägar med tillhörande diken, broar och trummor samt under- 
håll, lagning och plogning, anläggning av järn- och spårvägar ävensom fällning och fram- 
forsling av slipers till desamma, arrende av väg, vägmärken. 

10. Rågangar och hägnader (hägnader i rågångar): Utstakning och upphuggning av rå- 
gångar, uppsättande och underhåll av rågångshägnader, inköp och frakt av materiel för 
sådana hägnader och rågångar, uppsättning av rågångsmärken, huggning och framforsling 
m. m. av virke till dylik hägnad, utgifter för rågångsreglering. 

11. Dikning: Kostnader för avvägning och undersökning, anläggning och underhåll av 
diken (med undantag av under vägar nämnda), inköp av materiel, frakter till och från 
arbetsplatsen, dikningsförmäns expenser. 

12. Byggnader : Kostnader för upprättande av ritningar och förslag till byggnader, hugg- 
ning, transport och beredning av byggnadsvirke (legosågning av byggnadsvirke), uppförande 
och inredning av byggnader, inköp och frakt av tegel m. m,, brunns- och trädgårdsanlägg- 
ningar, grusning av samt staket kring tomt, egen telefonlinje, fasta skogskojor, kolbryggor, 
egna järnvägar och spårvägar, lastkajer, enskilda flottleder m. fl. fasta anläggningar ävensom 
dylika byggnaders reparation och underhåll. 

13. Inventarier; Kassaskåp, räkne- och skrivmaskiner, kartor (ej skogsindelningskartor) 
sigill, tabeller, instrument, båtar, redskap, verktyg, maskiner m, m., frakt och reparation av 
inventarier, för såvitt sådana reparationer ej lagts på andra titlar. 

14. Skatter och onera: Krono- och kommunalutskylder, vägskatt, skogsaccis, skogsvårds- 
avgifter, prästlön, fattigvårdskostnader eller andra för allmänna ändamål avsedda uttaxe- 
ringar, som bero på i laga ordning tillkomna beslut, understöd, gratial eller pension, 
som beror på åtagande vid fastighetsförvärv för domänfondens räkning samt kostnader för 
till allmänt underhåll lagligen indelade vägar. 

15. Extra bevakning: Arvoden och ersättningar till extra kronojägare eller andra, som 
utföra bevakaretjänst, grindvakter, i vissa fall arrendatorer, älgpoliser, brandvakter m. fl., 
annons om extra kronojägarebefattningar. 

16. Tjänsteexpedition: Telefon- och telegramavgifter, renskrivning, expeditionsbiträde, 
stämplar (om de ej äro att hänföra till inventarier), tryck, papper och andra skrivmaterialier, 
diarier, blanketter, bokbinderiarbete, som ej faller under titeln inventarier, eldning och städ- 
ning av kontorslokaler, kronojägares skrivmaterialier, underhåll av telefonledning, annons 
om ordinarie kronojägarebefattningar och diverse meddelanden, där ej särskilda skäl föreligga 
att föra kostnad för sådana meddelanden till andra titlar, reparation av kontorsinventarier, 
ersättning för postbud. 

17. Oförutsedda och diverse: Fyllnadsersättning vid vikariat för sjukdom, d:o vid vakans 
för ordinarie befattning, inlösta servitut, rivning av hus m, m,, hantlangningskostnad vid 
stakning av odlingslägenhet, utsyning och avverkning av ek å ecklesiastika boställen, i de 
fall då inkomsten av samma virke tillföres domänfonden, Medicin åt fattiga, frivilligt lämnat 
kontant understöd eller vedhållning åt dylika m. m, 


Då anmärkningsmedel skola inbetalas, sker detta icke längre genom inleverering till 
länsstyrelsen eller domänstyrelsen utan genom uppdebitering i räkenskapen av det anmärkta 
beloppet under den utgiftstitel, från vilken medlen oriktigt utbetalats, eller under den in- 
komsttitel, dit medlen bort inflyta. 


Därest i något fall tvekan uppstår beträffande rätta bokföringen av visst belopp, kan 
förfrågan skriftligen eller per telefon (riks 15731) göras hos Skogsbokföringskommittén, som 
omedelbart lämnar svar. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 31 juli 1916, 


TI 6 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Till samtliga herrar jägmästare. 


:r 14. Skogsbokföringskommittén har för avsikt att inom den allra närmaste framtiden 
avgiva sitt Betänkande II, innefattande förslag till inventarie-, förråds- och fastighetsredovis- 
ningarnas ändamålsenliga ordnande samt till den centrala huvudbokföringen hos Kungl. 
Domänstyrelsen. 

Då förråds- eller — som är detsamma — virkesbokföringens ordnande givetvis torde i 
hög grad intressera herrar jägmästare, och då kommittén under det gångna året vunnit goda 
arbetsresultat genom samarbete med den förvaltande personalen, har kommittén velat, innan 
definitivt förslag framlägges beträffande virkesredovisningen, sätta herrar jägmästare — som 
frågan om virkesbokföringen närmast berör — i tillfälle att yttra sig över det härstädes 
utarbetade förslaget. Kommittén finner detta vara så mycket ändamålsenligare, att samtliga 
herrar jägmästare inbjudas att granska detta förslag, som förhållandena inom skilda delar 
av landet äro så väsentligt olika, att med all sannolikhet alternativa förslag torde komma 
att av kommittén i sinom tid framläggas. Kommittén anhåller alltså att här få bifoga ett 
korrekturavdrag av det förslag till virkesbokföring, som inom kommittén utarbetats, under 
förhoppning att åtminstone det stora flertalet av herrar jägmästare må kunna — trots det 
krävande utearbete, som för närvarande pågår — vinna tid att före den 21 innevarande 
augusti till skogsbokföringskommittén återsända sagda korrektur jämte de erinringar, till 
vilka förslaget må giva anledning. 

Tiden är visserligen synnerligen knappt tillmätt, men då, såsom kommittén redan antytt, 
frågan om virkesredovisningens ordnande torde vara av beskaffenhet att i alldeles särskild 
grad samla samtliga jägmästares intresse, torde kommittén kunna påräkna, att ärendet från 
herrar jägmästares sida omedelbart handlägges. Kommittén sammanträder in pleno den 21 
augusti och följande dagar; och hoppas kommittén att då kunna slutbehandla frågan. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13", den 4 augusti 1916. 


Tjänster och förordnanden. 
Kungl. Domänstyrelsen. 


Tjänsteresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 4—06 
sept. Vikarie byråchefen W. Roos. 


Semester har åtnjutits av: 

generaldirektören Karl Fredenberg den 13—24 aug. och 13 sept. med byråchefen G. 
Söderlind som vikarie och den 8—9 sept. med byråchefen W. Roos som vikarie ; 

byråchefen Th. Örtenblad den 1—12 sept. med förordnande den 1—10 för notarien R. 
Lindahl, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen N. Schager, och den 11—12 för revisor 
Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

byråchefen C. Stiernspetz den I aug.—9 aug. samt I1—3 sept. med förordnande för no- 
tarien M. Seth samt den 10—26 aug. med förordnande för revisor Hj. Modigh, vilkens 
tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

notarien Martin Seth den 28—31 aug. med förordnande för amanuensen Hasselgren och 
den 6—38 sept. med förordnande för amanuensen Per Nicander; 

notarien Sven Lundberg den 14—30 sept. med förordnande för amanuensen Georg 
Bergsten; 

notarien R. Lindahl den IT sept.—I10 okt. med förordnande för amanuensen Nils Schager. 


Tiänstledighet har beviljats: 

byråchefen Th. Örtenblad för sjukdom den 13—26 sept. med förordnande för revisor 
Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

notarien Martin Seth för enskilda angelägenheter den 9 sept. med förordnande för amanuen- 
sen Per Nicander; 

registrator Uno Tilly för enskilda angelägenheter den 13 aug.—30 sept. med förordnande 
den 13—20 aug. för amanuensen G. Bergsten och den 21 aug.—30 sept. för amanuensen 
John Söderström, 


Skogsstaten. 


Umeå distrikt. Sedan Kungl. Maj:t den 2 sept. beviljat t. f. överjägmästaren i 
Umeå distrikt Anders Holmgren för kommittéuppdrag tjänstledighet för tiden den I okt, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. sh 


1916—31 mars 1917 har Kungl. Maj:t samma dag förordnat jägmästaren i Transtrands revir 
Axel Sylvén att under samma tid uppehålla överjägmästaretjänsten i Umeå distrikt. 


Karlstads revir. Kungl. Maj:t har den 6 sept. transporterat och förordnat jägmästaren 
i V:a Åsele revir R. A:son Eneberg att vara jägmästare i Karlstads revir. 


Malingsbo revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Malingsbo revir un- 
der den tid, jägmästaren Denis af Wåhlberg på förordnande uppehåller överjägmästarebe- 
fattningen i Övre Norrbottens distrikt, söktes av t. f. notarien i Kungl. Domänstyrelsen Sven 
Lundberg samt extra jägmästarna Arne Chatillon-Winbergh, Albr. Bergstedt, Edv. Lundberg, 
Erik Måhlén och Magnus Alm, På förslag av Kungl. Domänstyrelsen har Kungl. Maj:t 
förordnat t. f. notarien Sven Lundberg att uppehålla tjänsten f. o. m. I jan. 1917 samt 
e. jägmästaren Albr. Bergstedt att uppehålla densamma intill samma dag. 


Till skogstaxator i Östra distriktet den !/,, -"/,, har förordnats överjägmästareassisten- 
ten Einar Wadstein. 


Till avlönade revirassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren J. E. Wretlind i Storlandets revir den ?7/s—"/,,; 


» > J. A. Södergrann i Malmesjaurs revir den !98/—W/; 
> > S. Grenholm i Råneå revir den !6/, —?/,,; 

» > S. Jönsson i V:a Åsele revir den !/,—3!/,.; 

» > C. G. Chöler i Malingsbo revir den ??/,—3!/,,; 

> » Knut Martin i Gästriklands revir den 1—39/., 


Till extra skogsingenijörer ha förordnats: 
e. jägmästaren J. Södergrann i Töre skogsvårdsområde den 15/,—>?9/ 


112? 
» »s M. Linder i Umeå område under sept. och nov. 


Till skyddsskogsassistenter i Mell. Norrlands distrikt ha förordnats: 
e. jägmästaren Magnus Nordqvist den ?"/.—"!/,,; 
» » Folke Carlsson den ?5/,—?7/ 


Tiänstledighet har beviljats: 

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för enskilda angelägenheten den 8 aug. 
—18 sept. med förordnande för jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart, vilkens tjänst 
uppehållits av assistenten i reviret Edvin Nyblom; 

överjägmästaren i Södra distriktet F. F. Edelstam för sjukdom den 10 juli—9 aug. med 
förordnande för jägmästaren i S:a Skånes revir Carl von Schönberg, vilkens tjänst uppe- 
hållits av assistenten i Gripsholms m. fl. revir E. Lundberg; 

jägmästaren i Norra Skånes revir Carl Björkbom för allmänt uppdrag den I maj—30 
dec. med förordnande för assistenten i reviret Folke Bromeé; 

föreståndaren för Hammarsebo skogsskola Birger Aschan för enskilda angelägenheter den 
21—30 juni med förordnande för e. jägmästaren N. von Arnold; 

föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gust. Lundberg för allmänt uppdrag den 17—30 
juni med förordnande för e. jägmästaren Edv. Lundberg; 

föreståndaren för Ombergs skogsskola Th. Grinndal för enskilda angelägenheter 20 juli 
—19 aug. med förordnande för e. jägmästaren E. Bager. 

jägmästaren i Finspångs revir Olof Peterson för enskilda angelägenheter den 4—18 sept. 
med förordnande för e. jägmästaren C. Smedberg; 

jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt för enskilda angelägenheter den 21 aug. 
—20 sept. med förordnande för länsjägmästaren Alf. Winbladh; 

jägmästaren i Slättbygds revir Hugo Wolff för enskilda angelägenheter den 1—30 sept, 
med förordnande för e. jägmästaren Fr, Bång; 

jägmästaren i Hunnebergs revir M. Stenberg för enskilda angelägenheter den 17 juli> 
16 aug. med förordnande för assistenten i reviret Nils Björkman; 

jägmästaren i Västbo revir G. Englund för enskilda angelägenheter den 28 aug.—30 sept. 
med förordnande för e. jägmästaren Erik Helmers; 

jägmästaren i Eksjö revir H. Nordenadler för enskilda angelägenheter den 11—15 sept. 
med förordnande för länsjägmästaren W. Lothigius; 

jägmästaren i Göteborgs revir Gust. E. Svensson för enskilda angelägenheter den 24 
aug.—8 sept. med förordnande för e. jägmästaren Erik Lindeberg; 

föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Ferd. Lindberg för hälsans vårdande den 15— 
24 aug. med förordnande för e. jägmästaren G. Montell. 


9 


yt 8 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Skogshögskolan. 


Till professorsbefattningen i skogsteknologi m. m. har ansökan inkommit från förestån- 
daren för Bjurfors skogsskola Gustaf Lundberg. 


Skogsvårdsstyrelserna. 


Till länsjägmästare i Östergötlands län har av Skogsvårdsstyrelsen därstädes antagits e. 
jägmästaren E. Palm. 

Till länsjägmästare i Örebro län har från I januari 1917 av Skogsvårdsstyrelsen i länet 
utsetts e. jägmästaren Eckerbom. 


Enskilda tjänster. 
Till skogschef för Aktiebolaget Tegefors verk har antagits e, jägmästaren K. E. Kallin, 
Ny chef för de Kempeska verkens skogsförvaltningar har utsetts löjtnant Karl Salin. 


Till skogsförvaltare ha antagits: 

för Trävaruaktiebolaget Norrköpings exporthyvleri forstmästare K. G. Andersson i Färila. 

hos Ljusne-Voxna Aktiebolag med bostad i Sveg forstmästaren V. Törnblom ; 

hos Långrör-Marma Aktiebolag med bostad i Sveg forstmästare K. Normelli; 

för Särna och Idre socknars besparingsskog för en tid av 5 år från den I dec, 1916 
skogsförvaltaren Claes G. E. Breitholtz; 

vid Arsbacka Trävaruaktiebolag forstmästare Hj. Ljunggren, Hagfors; 

för Björknäs sågverksaktiebolag med bostad i Sollefteå inspektoren Adolf Pallin; 

vid Horndals Järnvägsaktiebolag forstmästaren Bernhard Lindroth, 


Lediga tjänster. 


Befattningen såsom assistent hos överiägmästaren i Nedre Norrbottens 
distrikt från och med den I instundande oktober sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före 
den 28 innevarande september kl. 3 e. m, 


Förordnandet att uppehålla ijägmästaretjänsten i Transtrands revir för 
tiden till och med den 31 mars 1917 sökes med underdån. ansökningar hos Kungl. Do- 
mänstyrelsen före klockan 3 på dagen den 7 oktober. 


Förordnandet att uppehålla iägmästaretiänsten i Storlandets revir sökes 
med underdån. ansökningar hos K. Domänstyrelsen före den 7 oktober kl. 3 e. m. 


Kronoiägarbefattningen i Klotens bevakningstrakt av Bodens revir och 
Norrbottens län sökes hos t. f. jägmästaren I. Slettengren, adress Luleå, före klockan 3 på 
dagen den 11 oktober 1916, 


BUNNAR HALLSTRII 


AR 


DÅ 


FOÖRENINGENS 


A 
AN 
ÖO 
Ö 
X 
dn 


TIDSKRIFT 


e ÅRG. 


14: 


1916 


NOVEMBER 


HÄFT. 11 


(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 


SER | Ae ; 
IGENS TID 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS  KoGsröRNsöKeA ; 
UTGIVES AV 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) 
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. 
.PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. 
FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles zz 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. q 


Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 2290, = 

Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 

f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 
133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 


Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- 
I satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill 
= erhållits av redaktionen. 


q 
INNEHÅLL: = ; 


producing districts of the mother 


WELANDER, ADOLF: Är sågverksdrift 


i statens skogar lönande? ,....... sid. 719 trees an their descent (rec. G.SCH) sid, 759 
6) LINDEBERG, IWAR:Statens domäners Skogsuppskattning: I 
& fond samt dess inkomster och ut- ARNE RYDBECK: Grafiska tabeller ; 


för beräkning av timmerutbytet ( 
ur stående skog (rec. L. M.;) .. >» 4759 - 
WERNER CAJANUS: Ueber die 4 


gifter under de tio första månaderna 
Br-2010 (Med I AT) nen NA 33 
In memoriam: 


SG Åke Belfrage (med portr.) av —M > 738 Entwicklung gleichaltiger Wald- 

216 ; Domänförvaltningens bokföring. Kort bestände (rec: Tj FM) EEE svs Srey (a 
SA redogörelse: för skogsbokförings- Matriklar: 

AE kommitténs betäckande II av IWAR GUNNAR WiIiSTRÖM: Kungl. 

SAN TJENDE BERG 207e 5 sr, g fe san NEG F$ 730 Domänstyrelsen, skogsstaten, 
FAR Sydsverigs Skove og dansk Skovbrug Ei skogshögskolan och statens 

SES —1 4 BS BA ag EA RSA a AS > 750 skogsförsöksanstalt, Matrikel | 
Kerr Til Spörgsmaalet om Kubering af runde 1916 (rec. H. SZS)ssser este > 763 
ERE Tömmerstokke av H. PRYTZ ,... > 753 WILHELM DYBECK: Matrikel IA 
Pe - r över Sveriges skogsvårdsstyrel- 

Rc MR a: ser, ledamöter och tjänsteperso- F 

g : nal 1916 (rec. H. SZ8S) .s:..« > 764 


TEV. KI =R: Meddelelser fra den 
forstlige Forsgksstation paa Sol- 
berg i Leiten, N:r II—V (rec, 
LEE Se PRE ARS ES PS De > 754 
HOMI SHIRASAWA and MitTsUo 


KOVYAMA: Experiments on the 
preservation of principal forest 


Nyutkomna böcker ,.........s... PER JnREr (5 Bar i 
Trävarumarknaden av—M.,..... » 766 i 
Skogsadministrationen: RNE 

Lagar, kungl. förordningar o. beslut » 3767 

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, TN 

framställningar och yttranden > 773 — 


trée seeds (rec" IG. BER. TIN 537561 Meddelanden från skogsbokförings- 
HOMI SHIRASAWA: Investigation kommittén ==: sissi beste > s700- 
of tree seeds in relation to the Tjänster och förordnanden ...... >» 781 


Herrar Skogsägare, 


som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp 
anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsin- 
stitutets kurs för utbildande av privata skogs- 
tjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning 3å 
platssökande sådana genom Svenska Forst- 
mästareförbundets vikarierande ombudsman, 


Skogsförvaltaren, Forstmästare 


Gösta Iggberg, Stjärnsund. 


Arne Rydbeck: . 4 
Grafiska tabeller 


för beräkning av timmerutbytet ur stående 
skog. Pris 5 kr. Erhålles på rekvisitio 
hos utgivaren, Bitr. Fänsjägsa sne A. Rd å 
beck, Sollefteå. ) 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT EOS BH: orD 


Är sågverksdrift å Statens skogar lönande? 


AV ADOLF WELANDER. 


Med de allt starkare krav å ökade inkomster från Statens skogar, som 
under senare tider framförts, har frågan om Statens förädling av sitt 
wirke genom försågning vid egna sågverk blivit aktuell. Frågan är 
ganska invecklad och kräver före sitt avgörande en noggrann prövning, 

De huvudsynpunkter, som därvid böra komma i betraktande och tagas 
under noggrant övervägande, äro 4 ena sidan olägenheterna för den 
enskilda sågverksindustrin av att Staten driver egen sågverksrörelse, vilka 
olägenheter framträda huvudsakligen i Norrland, där den enskilda såg- 
verksindustrin i större eller mindre grad är baserad å timmerköp från 
Kronans skogar, & andra sidan den ökade inkomst, statsverket kan be- 
räknas erhålla genom förädling av egna timmertillgångar. 

Den förstnämnda sidan av frågan är det ej min avsikt att.i denna 
uppsats beröra. Däremot vill jag i det följande lämna bidrag till bely- 
sande av den andra, ej mindre viktiga sidan av problemet. 

Det kan ju i första ögonblicket förefalla, att Statens förtjänst å egen 
timmerförsågning bör vara densamma, som den förtjänst, den enskilde 
sågverksägaren kan erhålla vid försågning av köpvirke från Kronans 
skogar, och att därvid frågan vore lättast besvarad genom att förskaffa 
sig uppgifter från de enskilda sågverksägarna om deras vinst å krono- 
virket. På grund av vederbörandes helt naturliga obenägenhet att lämna 
erforderliga uppgifter, har det dock sina vanskligheter att endast med 
ledning av erfarenheten från enskildas sågverksrörelse fa ett rätt uttryck 
för den inkomstökning, som Staten kan påräkna genom egen timmer- 
förädling. Sågverksrörelse är därjämte — åtminstone där den drives i 
större omfattning — ofta förenad med annan rörelse såsom jordbruk, 
skogsbruk och annan sågverksdriften närstående industriell, verksamhet, 
vilket allt gör det svårt att vid bokföring få fram det rätta uttrycket för 
debet och kredit redan vad rör /Aela sågverksrörelsen, längt mera da, 
när det är fråga om att beräkna vinsten av endast en viss del — t. ex. 
en från kronoskog inköpt timmerpost — av det under säsongen för- 
sågade timmerpartiet. 


AT. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


720 ADOLF WELANDER. 


Härtill kommer, att Staten och enskilda ifråga om industriell verk- 
samhet ej kunna sägas arbeta under fullt samma förhållanden: Staten 
beskylles för i allmänhet mindre affärsmässighet såväl med avseende i 
arbetsledning som försäljningar; 1 stället har Staten att räkna sig till- 
godo bl. a. lägre räntefot och större möjligheter att undvika förluster 
vid kristider. 

Allt tillsammans gör, att Staten i vad sågverksdriften angår om möj- 
ligt bör bygga å egen erfarenhet, för vilket ändamål det säkerligen skulle 
visa sig vara väl använda pengar att för försöksdrift i stor skala anlägga 
ett fullt modernt sågverk vid någon av övre Norrlands stora älvar. 

Då emellertid jämväl erfarenheten från de mindre sågverk, som Staten 
redan har i södra och mellersta delarna av landet, kan vara av visst 
värde för frågans belysande, vill jag i det följande lämna en redogörelse 
för verkasmheten vid två dylika sågverk, som jag på grund av min 
tjänsteställning varit i tillfälle närmare lära känna, nämligen Bjurfors ång- 
såg a Bjurfors kronopark i Västmanlands län och Karlsby ångsåg a 
Karlsby kronopark i Östergötlands län. 

Biurfors ångsåg, som nybyggdes åren 1912 och 1913, ligger omedel- 
bart intill Bjurfors anhalt å Krylbo— Norbergs järnväg, 6 km. från Krylbo, 
och är byggd för I ram (30”) med dubbelt kantverk, läktsåg, timmer- 
spel med kättinguppfordring och hyvel. Verket drives med en Munk- 
tells sågverkslokomobil om 63 eff. hästkrafter, installerad i fristående 
maskinhus av tegel. 

Då större delen av sågverkspersonalen rekryteras av folk från orten, 
har det hittills ej varit behövligt uppföra bostäder för andra än sågare 
och kantare. Inom en nära framtid kommer dock även bostad för såg- 
förmannen att uppföras. 


Anläggningskostnaderna hava varit följande: 


Maskinell utrustning. med montern gi mn. Mss 10 OTIS 
Grunder, maskinhus med ångskorsten av tegel ......... 0,70 3 
IFäAnD eten vid myby 2 ma dens ee ee See 3,08 003 
Atvodertul byggnad dskonnollanmten soft otoe 300 » 22,817 kr. 
Diverse: inventarier ttillsagverket ......cc...ccm.s. 1,449 kr. 
Anläggning av brädgård med stabbfötter, brädgårds- 
DEY SEA. TALS SNS os ke a mr AR OA 2,084 >» 
Schaktning för anordnande av intagsdamm .. ............. 688 > 
Arbeten för 1ordningsställande av 4 km. flottled till 
SA CNY. FA GR ba GT DR ERE FER RARE EE Ae mat År oroa ola BN T, JO 
Rotvärdet av till såg- och brädgård använt vwvirke..... I,O0OR 
Köstnad för. bostadfat sagarer och kantaret . oss 4,500 >» 11,505 kr. 


Summa kostnad 44,322 kr. 


je 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? HRT 


Avsättningsförhållandena för rundtimmer få anses vara goda, då Bjur- 
fors kronopark ligger på endast 5 km. medelavstånd från Dalälven samt 
ett flertal mindre sågverk finnas i trakten, som leva å köptimmer. 

Det torde under sådana förhållanden få anses anmärkningsvärt, att 
Staten det oaktat beslöt byggandet av sågverket ifråga. Anledningarna 
härtill voro i huvudsak: 

azt spekulationen å kronoparkens rundtimmer trots det goda läget ej 
var vidare livlig och de erhållna anbuden ansågos för låga, 

att kronoparken för egna byggnadsbehov krävde avsevärda mängder 
sågat virke, som i inköp och frakt drogo höga kostnader, samt 

att skogsförvaltningen ifråga om aptering av det för försäljning avsedda 


rundtimret ansåg sig allt för bunden — till men för beståndsvård och 
kronoparkens ekonomi — av de krav å minimilängd (vanligen 13 fot) 


och medellängd, som köpare av rundtimmer ofta framställde. 

Sågens ledning uppdrogs åt vederbörande kronoparksförvaltare, före- 
ståndaren för Bjurfors skogsskola, och som förman tjänstgjorde under 
första verksamhetsåret 1913 en från skogsskolan nyutexaminerad elev. 
Att under sådana förhållanden sågverket åtminstone under första året 
ej kunde drivas med erforderlig fackmannainsikt är helt naturligt. 

Då andra allmänna skogar ej finnas i närheten av Bjurfors kronopark 
och Staten ej är köpare av timmer, är sågverksanläggningen endast 
baserad på förädling av den årliga timmermängd, som kan beräknas 
erhållas från Bjurfors kronopark med dess 4,679 hektar duglig skogs- 
mark, beväxt med övervägande yngre och medelålders skog. 


IQI3 års sågningsresultat vid Bjurfors ångsåg. 


Ehuru man närmast torde kunna räkna med en årssågning vid Bjur- 
fors av omkring 20,000 timmer, medgaåvo ej förhållandena under första 
sågningsåret 1913, att mer än 13,983 st. sågtimmer förutom 1,741 Sslip- 
rar kunde försågas, fördelade å följande dimensioner och trädslag: 


Sågtimmer med 


Summa timmer 


5" topp furu 1,440 st. 3,010,3 kbf. toppmått; gran 9st. 19,1 kbf. = 1,449 st. 3,029,4 kbf. 
(SME > 125020 + 3,390121102 311; 2833 MN250NS 3 = 37 OM HMIKO,SOSAN 
7 fl3,070 > 252460 » ; » 386 » 1,619,8 = 3562 > IA;TAANA 
SN fULI.OT2.23, 100220 2 ) I NI107L2K040;6 Är = 25109» II.072:0 

Örn a FITST2A $ 770440 > 7 HA V220K RN 20,8 SN =IT350 0,290,8 
NOS SEA St ILO: 080,3 3 Sö GO al STO ITS GGN 
KD » SL 8 3,780;2- 2 uran RAL NT 12536 = FAO AOL, 
"EN » 1A4R 0 DB YATGS SI Sj, ONA 1 ILS: = LSAN 1 AISSOGIDT 
13" o. grövre furu 57 » 882,3 >» » SE sie ERE 9 GTA 64 > 993,5 


Summa furu 12,233 st. 57,309,3 kbf. toppmått; gran 1,752 st. 7,693,4kbf. = 13,985 st. 65,002,okbf. 


22 ADOLF WELANDER. 


Medelkubikfottal: furu 4,7 kbf.; gran 4,4 kbf. = 4,6 kbf. 


SHPerstimmen OL» tore a 2/8 St: gOT,6 Kp 
OPIORLTASA EET ANDAsSts 5,781,3 27 16,082, 0 vkbE 


Vid försågningen av ovan angivna timmermängd erhölls följande 


virkesutbyte: 
plank; battens, bräder m: m..3' ox3 /2t bredder! Cäan2mmedno5tLenkpt 
AN SOLA fe » 10 KINB,HOAO 
RT ESS » 21-06. FRNOSTSNE 
DT SR Or » 10-96 >. Cö,OTPSA 
gi » IA 26 HOL2GS0E 
SÅ ) TT, 22010 ERANG Slo 
ÖFAMOSLEIE » 12170 ADLER SON 
45,288,0 kbf. 
lådbräder. ,och! käppämnen 25, tb. bara ek ske dö sond AA ge ee BARN 2,003,2 > 
SPETS oe be EA egst ds de PA sekt öd BS SANNA bl bf mg rs 2 Se DR RAA 5,805,0 >» 
Summa sågutbyte 53,756,2 kbf. 
motsvarande -ay timrets toppkubikmäsSå4 4... .. ssd. or TBG 


Härtill kommer prima splitved av plank och battens med 1,307 kbf. 
I enlighet med gällande förordningar för Statens försäljningar försål- 
des det sågade osorterade virket genom infordrande av anbud. Det av 
Domänstyrelsen antagna anbudet upptog följande priser f. b. v. Bjurfors: 


för -47-:0.. 41/5" bredder furt 'oj6s5) kr. pr: kbf:; gram (6;650 kr sprakbi 


BORRAR » >> 10,68: > Br RGB SR 
ÖRRO EROS + OA, Bö DDR DIRO ANSE 
'" Kv - H k 

7 » » (SFSR RA » PS BIO » » 

3” » $i XE HÖ So VA ARONSSON 
ST » po oo L,02 So > BIR SOA 


Större delen av utskottsvirket ävensom hyvlade virket försåldes även 
efter infordrande av anbud, varvid det hyvlade virket betingade ett parti- 
pris. f. bi v: Bjurfors fav 0;75--0,80 kf. per kbfe 

Bruttovärdet av det under sågverkets första verksamhetsår erhållna 
sågvirket jämte avfallet uppgick till: 


ord. försäljning av o/s virke, furu o. gran 31,275,2 kbf. 24,615,80 kr. 
u. h. försålt o/s och utskottsvirke ...... 2,0047,50L2 I,001,07 >» 
» » hyvlat FS LÄRA LEAR 4,I30,3 » 3,210,32 >» 


för kronoparkens eget behov använt 

Vibe KOMNA rer 1,005,3 >. Med värde bir; OJ45s ske 
för kronoparkens eget behov använt 

VILKE, (alb VlAb Sen I I EN SDR ERAN 1550 » » 131 20 
behållning av oOhyvlati virket ooo. 1,455,2 >» » » 1,037,93 >» 


Transport 42,642,9 kbf. med värde 32,974,80 kr. 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? 723 


Transport 42,042,9 kbf. med värde 32,974,80 kr. 


Denallning av hyvlat Virke. sdssescsse 2,2 Alls Dok td » TT, OO, 79 
för sågverkets eget behov använt virke FOTA » — 
Summa 45,288,o kbf. 34,670,59 kr. 


vartill kommer virke, delvis förädlat, av avfall: 


försålda käppämnen och lådbräder ... 2,663,2 kbf. 1,736,55 kr. 


» SJÖ ASE örr r ör het rStSER S RAS TON 399,20 > 

> TIPPvede EV 318 famnar å 108 kbf. 1,830,00 > 

» (IV ELSE SAO AVLA bss Ran obe saras s Åsa rue fealdtrsnet 2005702 ENATS Snr KE 
SA bion försSaldanSiPpFar I; 7A I Nola ggr voer oas on or ok boleeis balja rä see one 3,205,65 >» 


Summa bruttovärde 42,131,69 kr. 


Bruttoinkomsten av avfallsvirket, som delvis förädlats, uppgår sålunda 
till 10 20 av den totala bruttoinkomsten. 
Från detta bruttovärde avgå följande omkostnader: 


sågnings- och hyvlingskostnad incl. förmans avlöning ............... 0,805,01 KV. 
lastrings och öjarnyagstrakt föl SlipfårhAn -d4c..d. e.d dad ser ska 150,48 

utdrivningskostnader för sågtimmer och slipers, 7 1,685 kbf. å 8 öre 5,734,80 > 
Ian OTIS fORESA 0-2 OCINSVITKeSLa SEEN foo si Aa eds ds 400,00 >» 
amortering och förräntning av anläggningskostnaden 


Summa omkostnader vid försågning 15,9253,29 kr. 


Rotnettovärdet för sågtimmer och slipers vid deras försågning skulle sålunda 
uppgå till 26,206,40 kr. 


Vid beräknandet av ovan angivna amorterings- och förräntningsbelopp 
har jag utgått ifrån, aZZ/ Staten vid sågens byggande ej hade att räkna 
med högre räntefot än 4 "6, azt kostnaderna för maskinell utrustning, 
inventarier, brädgårdsanläggningen, schaktnings- och flottledsarbetena 
böra amorteras på 20 år, samt att kostnaderna för grunder, maskinhus, 
träarbeten och övriga arbeten böra amorteras å 40 år.! 


! I skogskommitténs för södra och mellersta Sverige nyligen utkomna betänkande, vari 
de sakkunniga även berört sågverksamheten vid Bjurfors, har anmärkts, att den 20-åriga 
amorteringstiden å kostnaderna för maskinell utrustning är väl högt beräknad. Anmärknin- 
gen skulle givetvis havt fog för sig, om beräkningen avsett ett större sågverk med dubbla 
skift och lång årlig sågningstid, men tages hänsyn till att jag i mina kalkyler utgått från 
en årlig genomsnittssågning av endast 20,000 timmer, vilken sågning bör vara avslutad på 
högst 4 månader med enkel skift, synes mig, att den föreslagna 20-åriga amorteringstiden 
för Bjurfors sågverk ej är mindre befogad än den vanligen använda 10-åriga för sågverk 
med mångdubbelt längre sågningstid. 

Skulle någon invända, att den av mig använda amorteringstiden huru som helst är för 
lång med hänsyn till den snabba utvecklingen å sågteknikens område, som kräver insättan- 
det av mera moderna maskiner, långt innan de gamla tjänat ut, svaras härpå, att den hasti- 
gare amortering å de gamla maskinerna, som härav påkallas, rättvisligen bör i sin helhet 


betalas genom de nya maskinernas bättre prestationer. 


124 ADOLF . WELANDER. 


Huru skulle nu rotnettovärdet ställt sig för samma timmerparti i hän- 
delse det sålts upphugget och levererat vid station? 

Vid denna beräkning har jag utgått från samma rundvirkespriser, som 
efter infordrande av 'anbud erhöllos vid 1912 års försäljning av Bjurfors 
kronoparks timmerfångst, vilka priser voro desamma, som i trakten all- 
mänt betalades för rundtimmer år 1913 vid tiden för det sågade virkets 
utbjudande. Dessa rundtimmerpriser voro per kbf. toppmått räknat: 


ÖT SVA TIN ET ee se BR furu 0,22 kr. gran 0,20 kr. 
6” JRR 2 NOAA » LOMERILR 2 » O,21T >» 
fn KOR ERE OE Ia I LOSS] (OA 
Or ÄRR dG Oo 0,255 » 
Ör Hz AF AS >» 0,33 » 0,28 » 
KO Fr a SSA AY AR SR hk FSE O,315 » 
TT, (BRATE PE SENAT NEN 0,42 UU OSS 
T:210 COS TO LÖNER Neta BT ROTA » 0,40 >», 


varvid timmer under 13 fots längd ej ägde levereras. 


Med utgångspunkt från dessa priser skulle bruttoinkomsten vid för- 
säljning av 1913 års timmerparti uppgått till: 


för furutimret. ”5/75309,5 Kol FT1E03BS,45 Kr 
> gran >» J,008,4. 1,932,95 > — 19,866,40 kr., 
varifrån dock avgå beräknad prisreducering 
med 25 & för i partiet ingående timmer 
AVIIO = SLOTS LÄTT INS ra AA Ra 392,98 >» 19,473,42' kr. 
för slipers därest dessa uppbilats och levererats på sätt skett 
med de sågade sliprarna 


Summa bruttovärde för timmer och slipers vid rundvirkes för- 
säljning 22-04 05075 KT: 


Från detta bruttovärde avgå följande omkostnader: 


utdrivningskostnader för timmer och slipers 71,685 kbf. å 8 öre 551.34>80. Kr. 


barkning och bilning av sliprarna......... 1; 7.4 St. ä OfasKae ASS 
lastnings= och fraktköstadbflör siptaia =: cc. sc sa 150,48 > 


Summa omkostnader vid rundvirkes försäljning 053 20753 KITE 


Rotnettovärdet för sågtimmer och slipers vid deras försäljning som rundvirke 
skulle sålunda utgöra 10535 9,54 KE 


Då inkomsterna för det sågade och hyvlade virket m. m. beräknas 
influtit i medeltal 35 månader senare än den beräknade inkomsten vid 
rundtimmer försäljning, bör, för att en jämförelse mellan de båda försälj- 
ningssätten skall bli rättvis, det beräknade rotnettovärdet vid försåg- 
ning minskas med 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE”? 725 


dels 5 mån. ränta å 4 2 å avverknings- och förädlingskostnaderna 12,539,81 kr. 
AMEER Sr » » 472 » bruttoförsäljningssumman förrundtimret 19,473,42 
vilka räntebelopp tillsammans utgöra 333,56 kronor. 


Ehuru Statsverket genom sågens tillkomst ej hittills ådragits några 
häri med för året 300 kronor. 

Sedan hänsyn tagits till sistnämnda avdrag visar sålunda 
försäljningen av timret och sliprarna försågade en nettoinkomst av c:a 25,373 kr. 

SI SreiD SID KLO PIE ev RAS dn odon sr uta Tr er 
försäljningen av timret och sliprarna avverkade och framkörda 

till station en nettoinkomst av 

GUSKHYP EKRAR ERTO Dp MGEE AA gr a SE ot burns Ar I 0,228 >» 


Genom virkets försågning och delvisa hyvling skulle alltså nettotnkom- 
sten ökats med 9,014 kr., motsvarande o,i3. kr. per kof. toppmått, eller 
55 PN i jämförelse med nettoinkomsten vid försäljning av virket runt, 
levererat vid station. 

Då det i detta sammanhang torde kunna påräkna intresse att även 
känna, huru sågningsresultatet ställer sig för de olika stockdimensionerna, 
lämnas här nedan en å 1913 års sågning grundad sammanställning av 
utbyten, omkostnader, nettovärden å rot och vinstökning vid försågning 
för olika timmerdimensioner av furu vid 13 fots längd å Bjurfors krono- 
park. Beräkningen grundar sig, vad utbyten beträffar, på provsågning 
av 100 timmer av varje tumtal samt, vad omkostnader och värden angar, 
på förut lämnade uppgifter och det antal timmer av olika dimensioner, 
som i medeltal sågades per dag. 

Hyvlingsvinsten liksom hyvlingskostnaden äro vid beräkningen ute- 
slutna, enär det- mött för stora svårigheter att rätt fördela dessa poster 
å de olika timmerdimensionerna. Däremot har utskottsvirke på grund 
av för stor vankant av 5/g'/—11/,” tjocklekar, som genom hyvling ansetts 
kunna erhålla samma bruttovärde per kbf. efter avdrag för hyvlings- 
kostnaden, som det ohyvlade osorterade virket betingar, hänförts till 
osorterat. Beträffande utdrivningskostnaderna per kbf. äro dessa påförda 
de olika timmerdimensionerna i förhållande till den svårighet vid arbe- 
tet, som de anses erbjuda; sålunda är utdrivningskostnaden för t. ex. 
5” timmer beräknad efter 11 öre per kbf. toppmått, medan den för 
II” timmer och grövre är satt till 6 öre per kbf. 


' 


I sågnings- och brädgårdskostnaden ingår kostnad för utlastning av 
allt virke; då virket vid Bjurfors ej levererats justerat, ingår blott kost- 
nad för grovkapning av härför lämpligt virke. 


ADOLF WELANDER. 


N 


re 


SVE | FIONA | SkO AGS ISEN rogt darra Eato Ert ORO ST toto | fre llerton OrOleEtG | 00tf | alto | 00:11 | 9Et0 | 15t0 | Ste | zl'g | ST Xx ke 
| 
2 bE | trfO I tgtr | Ira Egtb | SSto Lbr:g | rotz I Ito | feta I rt legto | stig S6' rr || trtö | Sbto | 928t0 | o9'z | oSto | olto | Fecglostg I tetl | ottk (SI SO 
| I | 
I I I 
94 Lv | 41to | t9tr ll 9Et0 | ZStE ESO | 1etG | 92tr II 6St0 | 68t0 | arta I 9tto L6'9 2tt6 II60t0 | oftg | 18'0 | o1tz | ob: | 65t0 | 8e'o | EPO 66'6 | seg Si SG 
| | | | | 
vs | 910 | £Etr I oEto | grtz Horta | 648 I Str ILStO | 928t0 I oro I 19:00 | €€'9 I S6t/) Iota | reta 8r'0 | og' 1 | ez'0 | zEto | zEtO | 6btO | tStp I ort Cl OT 
I I I I I 
I | | I 
19046 | Srto lot 9 ct lIrtg | Rotg oftj [oro I £2to | 60f0 | eSto | tott 1 S9'9 | So'O | 810 | S1'0 | ost I | Srtö | feto I Sz'0 | 6E'0 | tr:f | SEP ST 0 
| | | | | 
2099 t1tO | 940 || z:to | SItr I 9€t0 | 161 | 91'1 I ebto | ZiIto | oto | osta | of I Itt I Soto ll vrta KERO | of: | 6rt0 | o£fg | octg | zEto I ostg | ££'f 9 X 8 
I I I I | 
I I I 
I I | | I 
få L9 I 2rto | gbto ll 8r'o | ztolloeto I oztr I 960 I 9Et0 | SIto I 99f0 | 6£f0 | 9rtg I Satb I oto lerto | z1'0 | oct I | 600 | t1toö | 91t0 | Leto | oltt I este ST > 4 
| | | | | | | | | 
br | | | | | 
2264 I arto | SEfo ll ST'o I ttollZeto | bo | bo llofta | toll sota I ra I 85 Leg I — | = |I1'0 | ort | toto | Loto | gotfö RICO: Set Bot 9 9 
I | | | | | | 
RA I 60f0 I 8rfoll ro I Eztollorto I 1tt0 I 69f0 1 z2to | zrto | Soto | o£ffg | ort I | GSR I o- — | o1tg | 00t 7 | 90f0 | 010 | 11t0 | ceto | Egto | ett FS 4 Ve 
| | | | | 
| | I | | | 
HH ju I er I I [ | | | I | 
NR | | SR le | IN Ae > = | Oo 5 'IY | SST | "IX | "IN | "IA "TY 
as so | föl EE NE SS On ller SR es ; SR 
« » NrRUu NB | fa | tad a || 3 2 4 20 TE op | JAYA I op | JqN| op I JAY | op JAY I op | JA ap JAN 
| 3 2 Po 4 | | JR ||-TB |-4B -IV/ RN -I€/ 
| a : -ddoy| 758 I-ddoyl ys IA SR S (d SS fd IEA TRA | ELTA TRA | IRA | | FA 
a | = o Bs | : 
Sa Ne As =. 
SE Gad I |D laGIEF ECE ddey 
'& ; i] ; I eV | bl NR c / S 
EE SEEN TI OT SG | Sa 50 |.SK | BUMS PSL a 2 420 ap | ENE ATA 1 uorsuaunp 
LR | IEEE [fr 3 SK: a 5 MÅS I 4qrX -CIqQDeT | -SNOASIN |IETOHOSO | 
55 SpA 9 sl SR [ | RIAPYT | | JUUL, 
. -0119 
 UE una "ulfes] NSN 
SuUuBESIOJ or pla | NAS ad IIPrusoOxXur) AR aparaoNnaIgq 420 UuFRAÄIN 
uouag NÄ] - 


HUM OISUTA 


JOB IPARA || 


-ONMIN 


HUNT SBS TO FP TA 


Ip rus 


OM ur 


q 20 


uUIPpITA 


UITLAVN 


Lr — —  — —— 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? 


= 
NN 
TJ 


1914 års sågningsresultat vid Bjurfors ångsåg. 


Genom benäget tillmötesgående från dåvarande t. f. föreståndaren för 
Bjurfors skogsskola, jägmästare C. Sundberg har jag satts i tillfälle att 
meddela uppgifter om det ekonomiska resultatet av sågningen även un- 
der år 1914. 

Till jämförelse med 1913 års sågning lämnas nedanstående uppgift 
om antalet under år 1914 sågade timmer: 

Sågtimmer med 


Summa timmer 


5” topp furu 2,456 st. 4,745,2 kbf.; gran — st. —  kbf. = 2,456 st. 4,745,2 kbf. 
GIULIA FIRATS TOT IEND YO AT 2,550,4 >= KH, ISO TA,200:6 
NS I AND200 3 14:040;4. Fl MOJAR 2 NINO Br ASS NENRGOD IA 
SY OSSE TS:5S00r Lie AA OT 2 TÖS) a = 13280) ANS JUO 
Ög SATSA OS, IL 1S,080,4, Cr FAL 2330 ARA4005 > 11038 HALOAADO,S 
rö” FNETI256DA AOSADIOr Ds TY 824,10 = 013043 10,3 Ol 
112 » NIER ERANOR 2,00 ars 44 » AOL 556 » 5,059,2 > 
2 » TOSKbA 2X20ILGE DATA 24 » 209,00 222» 2,499,9 
13” o. grövrefuru 140 >» 2,063,2 »; >» RR USM fo ISTER SINA 


Summa furu 17,233 st. 72,353;2 kbf., gran 2,447 st. 10,582,0 kbf. = 19,680 st. 82,935,2 kbf. 


Medelkubikfottal furu 4,2 kbf.; gran 4,3 kbf. = 4,2 kbf. 
Sliperstummer GFX gr ög Sto 7,0809,7 Kkbit. 
Vid försågningen av timmerpartiet erhölls följande virkesutbyte: 


plankssibattenspbräder mo mar3. 0: 3 -/e bredder 32 med 4,035,5 Kbå 
ANEORAR BE » FÖRSE HÖ IEG TON OTRS 
FOR 23 2 135 ÖS 
Ör RLO NA > HÖRA, 030S 
Je / LR 2 7,094,6 » 
Su » FORSS » ÖVONeNS 
Ör ÖST » TES re FAT AS öh 
diverse TSG 626,4 


58,080,4 kbf. 
FR SA fen rå GA då ARTE ARNE SSE LANE AN 2,01304 


lådbräder och käppämnen , 
SRA SNR SANNA SR SR 00 NTE IR TEESE ARE ENE EP VA EE SLORSO Svt STRÖ NORTE NIE 


slipers 


Summa sågutbyte 68,166,1 kbf. 


oe 


MÖtsvVäran de vav tiImrets! kub 255S8, dos ed iris TE 


Härtill kommer splitved med 348 kbf. 


Vid huvudförsäljningen av det osorterade virket erhöllos följande priser 
penrlenod kpfifif.o bov. Bjurförs: 
FÖRA NK OSNAr ont bredder vfurt 0,65 Kr. gran 0,64 Kr. 
Fe OL eld » » 0,68» >> 10:67 
ÖET ONE fara » » O,735 > 0,70 


728 ADOLF WELANDER. 


Ör bredder furu 0,78 kr. .Sran (O,g4 ar 
dv » FAITOFB0Or OBH: > 1 OO 
OM (OST » » OTO OIOONE » 0,84 >» 


En mindre del av det osorterade virket såldes till Statens järnvägar, 
varvid något högre pris betingades. 

Bruttovärdet av det under år 1914 erhållna sågade virket jämte av- 
fallet uppgick till: 


för försalt- os fUrut OCh SrAnte. Es 44,030,9 kbf. 34,4709,08: kr: 
» utsköttsvirke furu och gran <2,3 13,0 > I;308,04. 2 
» » diverse virke >» » » ANOS 2AS,0S » 
» » hyvlat » » » » 6,648,1. >» 51A 3,0r 

» kronoparkens eget behov använt 
Virke; Oy VIA an cb SNIA SENE 2;341;9 1» med vVärdertt,03 0,20 > 

» kronoparkens eget behov använt 
VILKEN Lala rok sn er NA O3340, «FE » 699,75 >» 
behållning, av. obyxlat virke oc. oo 934,35 >» » » 607,42 > 
; » hyvlat TLL NSD O4T57, RER > 706,27 >» 
Summa 58,680,4 kbf. 44,901,08 kr. 


vartill kommer virke, delvis förädlat, av avfall: 


försålda käppämnen och lådbräder ... 2,813,4 kbf. 1,956,26 kr. 
> SPIICVE CLS orga. SERA SRS 548,0 >» 96,30 >» 
TÄD DMC LSE ASA dA SEN AL ENN 4:01 IF. & -IOS kbf 2-ONSORE 
TID D ROTLUR 2 od ATSS GT HA 73,2 läster ä:20 hl. 100400 
» SÄL SPAIN ErS- Ce 2o or SE SR KARE Sn AA Är sal 65,45 > 5,232,41 kr. 
samt; för. försalda SliPptTar . I,9 200Sb Es este. 3,434,95 > 


till. sågverket använda Sliprat! IEA Stoo- Se. see. 0 ssk ENE 


Summa bruttovärde 53,568,44 kr. 


Bruttoinkomsten av avfallsvirket uppgår sålunda även detta år till om- 
kring 10 20 av den totala bruttoinkomsten. 


De omkostnader, som böra från nämnda bruttovärde frånräknas för 
erhållande av det sågade timrets nettovärde å rot, beräknas sålunda: 


sågnings- och hyvlingskostnader incl. förmans avlöning ............ 9,504,59 kr. 
lastning. och Järnvägsfrakt försSlPpekS:-. .::ds:ses.s seeks. SE ANA 102,00 >» 
omkostnader för sribbROlMIngED EA Ser ssp. sos areas ass 274,50 > 
utdrivningskostnader för sågtimmer och slipers 90,625 kbf. äå 8 öre 7,250,00 >» 
brandrisk för såg Och VirkesladEHö =. s5 oc... oss cc. AE 460,00 >» 
amortering och förräntning av anläggningskostnaden.................. 2,835,00--0» 
värdet av för sågens räkning — till tvänne skjul — använt virke 

AV IOM3 HALS tillverkning esse are C:a.:300 -kbf. 00:70 kr emMOrook 


Summa omkostnader vid försågning 20,786,0o09 kr. 


Rotnettovärdet för under vintern 1914 avverkade sågtimmer och slipers vid 
deras. försägning” kan. sålunda. beräknas till... ..o...s0 Ev 32,42 7ASAKT: 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? 120 


En beräkning i likhet med den för år 1913 över rotnettovärdet för 
samma timmerkvantitet vid försäljning runt, visar följande resultat, var- 
vid, då rundvirkesprisen i orten voro desamma vintern 1913 som vintern 
1914, de förut angivna timmerprisen för år 1913 även lagts till grund 
för 1914 års beräkningar med prisreducering för timmer under 13 fots 
längd: 
inkomst av furutimret vid försäljning runt 200 SÖS SRK 


» > gran >» » > a ELR 2-0, DOS 
» » sliprar uppbilade och levererade f. 
DIFVA ERYID ONT OS ArSb ess So ensidn San 3,050,11 » 27,825,68 kr. 


utgifter för utdrivning av timmer och slipers 
GOOSE a SLOFEI 1, 250,00 KE: 


» » barkning och bilning av sliprarna 
TO; AASE R2 5 Ore 483,50 >» 
> » lastning och järnvägsfrakt för slip- 
FARA TTO AKSTINTTA ANSETT sn: FRREO040SE ON nEer LA 


Rotnettovärdet av 1914 års timmer vid försäljning runt: 19,888,15 kr. 


Korrigeras det ovan angivna rotnettovärdet av timret vid försågning 
genom avdrag för viss förut behandlad ränteförlust beräknad till 687,73 kr. 
(= 5 månaders ränta å 4 0 å 41,264,:6 kr.) samt andel i förvaltnings- 
kostnader med 500 kronor, visa sålunda ovan gjorda beräkningar över 
nettovärdena av 1914 års timmerfångst vid Bjurfors ångsåg följande resultat: 
nettoinkomsten vid försäljning av timret och sliprarna försågade c:a 31,595 kr. 

El SR ek St OP PIA NG + Assn gor sekadnNer nen ssk me or Aa 
nettoinkomsten vid försäljning av timret och sliprarna avver- 

kade och framkörda till station 

eller per kbf. toppmått 


0,349 >» 


C:a 19,888 >» 
O;2 19 


Genom timrets försågning och delvisa hyvling har sålunda nettoinkom- 
sten ökats med I11,707 kronor motsvarande 0,3 kr. per kof. toppmått eller 
59 Y, i jämförelse med nettoinkomsten vid försäljning av timret runt leve- 
rerat vid station. 


Statens sågverk å Karlsby kronopark är av enahanda beskaffenhet som 
Bjurfors ångsåg blott med den skillnaden, att hela såganläggningen, som 
förvärvades av Staten i samband med kronoparkens inköp ar 1900, är 
av betydligt äldre datum. Ram och kantverk äro sålunda över 25 år 
gamla. På initiativ av dåvarande jägmästaren i Karlsby revir G. Kuylen- 
stjerna har sågen dock under senare tid moderniserats i flera hänseenden. 

Avsättningsförhållandena äro även för Karlsby kronopark synnerligen 
gynnsamma, i det statsbanan Hallsberg—Mjölby går genom kronoparken 
med 2 järnvägsstationer — Karlsby och Degerön — inom kronoparkens 
gränser. Ett flertal mindre sågverk finnas i kronoparkens närhet. 


30 ADOLF WELANDER. 


En jämförelse, vad Karlsby kronopark angår, mellan vinsten vid såg- 
timrets försågning och försäljning runt levererat f. b. v. är i så måtto 
vanskligare att göra, som någon rundtimmersförsäljning i större skala 
för kronoparken ej under senare år ägt rum. Med ledning av gängse 
timmerpriser vid angränsande stationer har jag dock i det följande ansett 
mig kunna utgå från nedanstående grundpriser för rundtimmer f. b. v. 
Karlsby under vintern 1913— 1914 eller det år, jag fick närmare anled- 
ning sätta mig in 1 förvaltningen av Karlsby revir: 


för: furu 5 timmer 025 kr. per eng. kbt. 67 Stmomenio,25terNpentens mb 
Ze » 0,30 >» » » SUS ; O,33 DR » » 
Ör » Og Cr hr HD > ÖJfO RID » » 
TNG » (Ol SR LE RN 50 12 0. STOVIe Orson es » » 


samt för gran 15 2 lägre pris för 8” timmer och grövre. 


Såväl försågningen av timret som försäljning av det sågade virket 
var avslutad vid mitt tillträde av förvaltningen vid Karlsby, varför efter- 
följande uppgifter stödja sig på i reviret befintliga handlingar. 

Under år 1914 försågades vid Karlsby såg 30,108 st. timmer och 
slipers med en sammanlagd kubikmassa toppmått av 131,067 kbf., härav 
2,813 st. slipers med 8,247 kbf. toppmått. 


Försågningen av nämnda timmermängd gav följande utbyte: 


VILKe "AV Areea Nn DTE CEN oe dess Sa: Sorg 3, HAR RJ 

ÖN ÖR (öre hg" ed SSA ESR BOLA ec TÖS TALS 

TKO ig 26 IANA SME LAN Are ARR a sal 215 A OY 

OR ODES TU Cher SALSA S ASEA tg SERA Gael TOI,302 kbf. 
diverse virke, bjälkar och sparrar, lådbräder och käppämnen... 10,250 >» 
STP EESK Sd ös de cd sa BLA ANSE rara br SA AA a ae ge SN fi MIR 

Summa sågutbyte 119,396 kbf. 

mMOtsvarande, avi timrets- toppkubikmdSsSa0.— - 0. s.c.. SoA FÖRA 


Det o/s virket betingade nedanstående priser per eng. kbf. f. b. v. 
Karlsby: 


ANOR Ah Fler DEGEN  osroesgt furu 0,685 kr. gran 0,685 kr. 
FUN E Bi FAT PES GEEA SEO ATS 2 ÖRTER 
ÖKOOR Er RR Aa > -0,765 >» NOTOR 
TYS 0 TERRPEAER > 0,80 >» NOG JOS 
(07 KOL Su Bo VISSER 2 OTO > -0,895 >» 


Hyvlat virke och notad byggnadsplank försåldes under hand till ett 
pris av omkring 0,80 kr. per eng. kbf. 

Bruttovärdet av under året sågat virke jämte avfall beräknas i avrun- 
dade tal sålunda: 


ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? fan 


försålda ohyvlade och hyvlade 


plank, battens och bräder... 90,458 kbf. 2, ITS KI 
föRSAda:SöTAE. ouosssoss tråd vsne TT ER 3,7133. 2? 
» diverse virke (incl. låd- 
brädero. käppämnen) +7,823 > 5,408 >» 
värdet av till byggnader och 
diverse ändamål använt virke 9,014 >» 6,033 > 
värdet av skillnaden mellan be- 
hållningen av virke vid årets 
BORA TOCNEStE ee AROR TT 0 80.01 KID SE SORG 2 er OR RE 
värdet av tillverkade och försålda ribbkol 454,65 läster ............... 6,038 > 
» SMTOrSaldETLODYCd OC) AIVErSE Cave oeesorsee senor soker ed du TOS 


Göres från detta bruttovärde avdrag för 


sågnings-, brädgårds , hyvlings- och lastningsomkost- 


AE Ö TIKAR rn Rn mr ar mm as ragg TAL 23 SKE. 
SL ODID IEEE SA OM OT AE ss sd er eler 0 fun AA SR fo a 2000 
köstnad för stillyerkning: av. riDbROL ss At så TAN OSUErS 
amortering av sågverksanläggningen och bostäder...... 253001 
branduskt för. sa9 40 ch virkesläge Lo ccmskussspasesditond 650 >» 
Viss torut närmare berörd rämteförluSt............--.s...... T,4.00, > 
andel förvaltumneSkoOsthallek <.....ccsusuyssssus susse HlO.OME 


utdrivningsomkostnader för timmer och slipers å 10 öre 

pr kbf. 15,107 >» 37,295 kr. 
aterstar ett totnettovärde vid försagnil2, AV ......sccscsssuskarsssnyosson sar 62,192 Kr. 
motsvarande i medeltal för rundvirket o,412 kr. per kbf. toppmått. 


Hade nu med tillämpning av redan angivna rundvirkespriser timret 
försålts runt och sliprarna uppbilade i skogen med leverans vid Karlsby 
station, skulle härigenom följande bruttoinkomster erhållits: 
för sågtimret 142,820 kbf. (medelpris 35 öre per kbf.) 49,987 kr. 

SRS LIT IR SLR RN 0 DE FASEN AK SR TER See EN RT da FLAT SOMRAS SN ar 

Göres å detta bruttovärde avdrag för 


utdrivningskostnader för timmer och slipers å 10 öre 
Per Kb ESKO Ke 


uppbildning av sliprarna ............ 21015 St. ÅA IS Öre 5075 FETA 
återstår ett rotnettovärde vid försäljning av rundvirket levererat 
VI CIN STA ELO TINA Vä Se AE RT SR RAR SENAST NR SAR Ren Me BE 30:10 ORK. 
eleE per KRT Stop pan atet nUmMdVIRke: a sor vor sop ro divor sarkass SsN där skeeaa 0,252 >» 


Genom försågning och delvis hyvling av det under vintern 1914 ut- 
drivna timret å Karlsby kronopark har sålunda nettoinkomsten ökats med 
24,086 kronor — motsvarande o,6 kr. per kbf. toppmått eller 63 = i 
jämförelse med timrets försäljning runt levererat vid station. 


NE ADOLF WELANDER, 


De abnorma prisförhållanden, som genom världskriget inträtt a trä- 
varumarknaden, göra, att liknande jämförelser med anspråk på någon 
allmängiltighet ej kunna för år 1915 uppställas. 


Av den föregående redogörelsen framgår, att statsverket genom de 
små sågverken å Bjurfors och Karlsby kronoparker. beretts ett med över 
30 4 ökat rotnettovärde å sågtimret, samt att såganläggningarna ifråga 
redan med en årssågning av 15 å 20 tusen medelgroft timmer (= 80 a 
100 tusen kbf. toppmått) böra kunna amortera sig på mindre än 5 ar. 

Tager man vidare i betraktande, att här berörda skogar varken med 
hänsyn till belägenhet, skogsbeståndens beskaffenhet eller övriga såg- 
ningsresultaten påverkande faktorer intaga någon i jämförelse med fler- 
talet andra allmänna skogar av liknande storlek särskilt förmånlig ställ- 
ning, som kan ge förklaring till den erhållna goda vinsten av sågverks- 
rörelsen, synes mig, att de gynnsamma resultaten från Bjurfors och Karlsby 
sågverk ur ekonomisk synpunkt bestämt tala till förmån för införande 
av sågverksdrift i alltmer ökad omfattning å de större statsskogarna i 
nedre delarna av landet. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 11. 


Statens domäners fond samt dess inkomster 
och utgifter under de tio första månaderna 
år 1910. 


Av IWAR LINDEBERG. 


Genom den av 1911 års riksdag beslutade budgetreformen kom sta- 
tens domänförvaltning att från och med 1912 års ingång till statsverket 
intaga en annan ställning än tillförne. Från att hava varit ett admi- 
nistrativt ämbetsverk blev Domänstyrelsen ett affärsdrivande verk. 

Domänstyrelsen står såsom affärsdrivande ämbetsverk utanför stats: 
verket i inskränkt mening, som nämligen i sig endast innefattar de ad- 
ministrativa verken. I räkenskaps- och redovisningshänseende medför 
detta, att Domänstyrelsen numera äger att årligen till den allmänna stats- 
budgeten redovisa domänfondens zeztobehållning, till motsats mot förr, 
då avkastningen av statens domäner upptogs i riksstat och räkenskaper 
till sitt bruttobelopp och beräknades såsom en allmän tillgang för be- 
stridande af statsverkets allmänna utgifter, bland vilka även kostnaderna 
för domänförvaltningen ingingo under särskilda å riksstaten uppförda 
utgiftsanslag. 

Det affärsdrivande verket — Domänstyrelsen — har sig emellertid 
anförtrott vissa allmänna statsåligganden, i vilket avseende verket fun- 
gerar såsom ett vanligt administrativt ämbetsverk. Domänstyrelsen är 
följaktligen, vad man kunde kalla ett ämbetsverk av blandad typ. Ver- 
ket är affärsdrivande i avseende åa förvaltningen av statens domäners 
fond samt administrativt i avseende å vissa andra skogar eller fonder 
såväl som i avseende å vissa statsuppgifter, för vilkas tillgodoseende 
särskilda riksstatsanslag beviljas såsom skogsundervisning och skogshus- 
hållning i allmänhet, reglering av flottleder m. m. 

Genom Nådigt Brev den 31 januari 1913 bestämdes, att statens do- 
mäners fond skulle anses vid 1912 års ingång hava omfattat följande 
tillgångar: 

1:0) kronans under Domänstyrelsens förvaltning stående fastigheter, 
ar 1911 taxerade till sammanlagt 189,748,330 kronor; 


IWAR LINDEBERG. 


2:0) kronan tillhöriga inventarier och redskap, såväl å dess fastig- 
heter befintliga, dock endast i den mån värdet icke ingår i fastig- 
hetsvärdet, som ock hos Domänstyrelsen och hos skogsstatens 
tjänstemän förvarade ävensom i statens sågverk och övriga under 
Domänstyrelsens förvaltning stående anläggningar befintliga; 

3:0) köpeskillingar för försålda kronolägenheter, utgörande dels 
kontanta medel 1,598,684 kronor 90 öre dels ock fordringar 
3,128,149 kronor 99 öre eller tillsammans 4,726,834 kronor 89 
öre; samt 

4:0) reservationer å vissa äldre riksstatsanslag, vilka ansågos till- 
höra domänfonden, tillhopa 534,488 kronor 54 öre. 


Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t, att såsom nettobehållning, vilken 


under 


titel överskott skulle tillföras statsverket, skall beräknas denx av- 


kastning, som uppstår å fonden, sedan driftkostnaderna för statens do- 
mäner avräknats. 


För domänfondens driftkostnader fastställer riksdagen för varje år en 


stat. 


il 


II. 


III. 


Denna upptager: 


Kostnader för Domänstyrelsen. (1916) 
a) avlöningsstat för styrelsen............ kr. -122,500: — 
b) arvoden. at amdantlenseli.. m.ckbel. > 46,100: — 
c) ålderstillägg åt styrelsens personal » I1,000: — 
d) pensionering av styrelsens personal >» 2,000: — 
e) anställande av extra skrivbiträden 

hos styrelsen samt renskrivning 

TI ST E fel Er og a NL a on ANS SSE » 9,000: — 
ANTStYFelSenNS TEXPENSEK mes. sg se eos » 18,000: —— 
g) rese- och traktamentsersättning åt 

Stytelsen si person als Eee » 6,000: — 
Ah) tryckning av styrelsens årsberättelse Fr p5s000 NERO DEN 
Kostnader för statens skogsdomåner m. m. 
a) skogsstatens ordinarie personal ... kr. 1,544,300: — 
b) ålderstillägg åt skogsstatens perso- 

TÅL AR Le ad mt oa SSF R IR Ale >» — I14,000: — 
rf) pensionering av skogsstatens per- 

SOA ST SENSE. klar 35 NN SNS ed » 65,000: — 
d) egentliga förvaltningskostnader ... >» 7,476,000: — 9,199,300: — 
Kostnader för statens jordbruksdomäner. 
aj avlöning åt domänintendenter...... kf 3550 
bh) resekostnader vid domänförvalt- 

ANTI EN Af Soto rserers SÅ ler f sel DSM ESSTE NE Tejelelee » 45;0005E-- 


ce) övriga med förvaltningen av jord- 
bruksdomänerna förenade kost- 
nader 21 TOO,000- ÄT GOHOON 


Summa kr. 9,000,000: — 


DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 36 


A 
4 
i 
| 
| 25Tröll 
2,036, 203126 1 
4,189,585121 I 
9,479,.473|4 : 
5,588, 038135 I 
1,520,292120 898,877|82 L 
I 
I 
jd | | 
re 
U| 
I I 
i LG Oj -— ] 
De grova heldragna staplarna | ” : I 
ange domänfondens utgifter un- a I i 
o spa | 
der månaden ifråga. s I | | 
De fina heldragna linjerna visa i | I 
summan av föregående måna- I | i ; 
ders utgifter. 7 i t = ENA 
I sl 
Bb De grova streckade staplarna fär I U | 
L| o o 21: Få ev . I I 
g åskådliggöra domänfondens in- | ' | : 
r komster under resp. månader. 1 t t | 
I I | 
SÅ s I 
i De fina streckade linjerna visa tt A i 4 
| summan av föregående månaders Få ; | | i 
| inkomster, ol I HN I 
gel 
7 t I + i 70” 
/ I I I | 
Jå I ' I 
/ | AST I 
/ I T] I A 
; T 
Zäll I 
AT | 
SS ENE 
/ I 
PA 
< | 
I 


ADA SE 

BERTAN 
2 FRAER 
26 TRE 


Jan. Febr Mars April Maj Jum J 


; 
48. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


E 
å 
i 
3 


736 IWAR LINDEBERG. 


Kungl. Maj:t fastställer kort före ingången av varje år, efter en av 
Domänstyrelsen verkställd detaljutredning, en generalstat för driftkost- 
raderna under det följande året. Denna i detalj specificerade general- 
stat följer i sina huvuddrag den av riksdagen fastställda staten. 

Då det kan vara av ett visst intresse att nu i november kunna över- 
blicka, hur staten realiserats under årets första tio månader, framläggas 
nedanstående sifferuppgifter, hämtade ur Skogsbokföringskommitténs 
bokföringsmaterial. Samtidigt meddelas till jämförelse domänfondens 
inkomster fördelade å de olika inkomsttitlarna för samma tid. 

Betydelsen av ett bokföringssystem — såväl för den högsta finans- 
ledningen som för det affärsdrivande verkets ledning — som möjliggör 
en månatlig överblick av förvaltningens gång ända in i detaljerna — 
torde näppeligen behöva betonas. 


Domänfondens inkomster jan.—okt. 1916 
(netto å inkomsttitlarna). 


Skogsdomåänerna: 


SKOgsförsaljaingspme del oo ooccbla st sed ee er oense kr. 25,087,409: 07 


Mark försäljbingsmedel ssp bsesbe scn sp St sedörmeer dere sa AASE » 1,098: 3 I 
ATTETIAE” ANI OT I om sorgen fr seas år rr BR ÅR SEN a NR > 219,845: 98 
» > Dette, »fSke, Jakt; mö. MM srt NA re » N2,051: 08 
DIV SE des sr oe LE & Si sögs be Es å SN 2 JONA NSL RA RDR > TN NOKE IS 
Summa kr. 25,538,899: 62 

efter avdrag av markförsäljningsmedel (55 500..0a HEIN 125,57, 20A Si 


Jordbruksdomänerna: 


Arrende" av: jOE omar res dear göras RR on ör ANN kr: T,07:0;0003 27 


> 5: "kvarnar OCh" disken ok mes. oder bab dras bes AN » 26,535: — 
Köpeskillingar för försålda kronoegendOmar..................... STOD TA 
[DiVETSe ooo SBR LL AROM DLR Br RE RINGEN a AE Stig RAN » SIST OM 


Summa kr: 2,007,820: 43 
efter avdrag av köpeskillingar för försålda kronoegendomar >» =: 1,757,9798: 31 


Summa inkomster kr. 28,506,720: 05 
Summa inkomster efter ovanstående avdrag Po 2Ts 205, JOE 02 


Av ovanstående framgår, att såväl inkomster erhållna genom mark- 
försäljning som dylika erhållna genom influtna köpeskillingar för för- 
sålda kronoegendomar fråndragits det totala inkomstbeloppet. Orsaken 
härtill är den, att dessa inkomstmedel ej böra medräknas, då Domän- 
fondens driftöverskott framlägges. De utgöra nämligen endast en till- 
fällig omplacering av fast kapital till flytande och övergå ånyo till sin 
förra form, då skogbärande mark inköpes. 


STATENS DOMÄNERS FOND 3 
Till jämförelse med ovanstående inkomstbelopp 
EIRO SSROT SA TT nn Aa SR VA a ordf So a odds usa ed | IT Ar SBR 
HOTET SS CFO AU ET a mr be SÄ mf ed Ret a ae ee a da NN IG (EA [Leg [oa 
Summa” kr: C275205,1703402 
meddelas motsvarande uppgifter för år 1915, vilka voro: 


Skogsdomänerna ..... ssk SR RK Er spå BASSE SYRE kr:t 2202 nj2 55 
Jordbruksdomänerna 1 151,07 


Summa kr. 24,640,150: 47 


Förestående grafiska framställning åskådliggör huru inkomsterna under 
årets tio första månader vuxit till denna summa. De grova streckade 
staplarna angiva månadssummorna, de finare summan av föregående 
månader. 

De svarta heldragna staplarna angiva motsvarande utgiftsbelopp. Den 
grafiska framställningen utvisar bruttobelopp, varför den angiver skenbart 
högre inkomstsummor än vad ovan meddelats. s 


Domänfondens utgifter 


o 


(netto å utgiftstitlarna). 


Januari—oktober 1916 1915 
ID YS TIS NI SLy re SES 0 a ogode A RE SR BAL ST SRA kr. FROST: Od 200,158: 0'7 
SKOR SC OLTAN CI As. SAL ort HMS RR da > -7,908,488: 72 7,739,963: 68 


Ord brtkstCOM AN SKNA ssd sar sese nb i bälger Dean een > 127,293: 80 156,831: 68 


Summa kr. 8,218,300:43 8,102,954: 03 
ökomster utover Utgllt€l........ .. soccc.o.ssc... >ET0,07.0,8705-TOK HÖNS 27, 100544 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. IS le 


IN MEMORIAM. 


Åke Belfrage. 


STI SRTSST NS oe TOO 

Den 6 sistlidne juni avled efter helt kort tids sjukdom direktören ÅKE 
BELFRAGE, nära 59 år gammal. Med honom gick ur tiden en dådkraftig 
och initiativrik man, vilken såsom skicklig ledare för ett av våra större 
trävaruindustriföretag nedlagt framstående 
förtjänster om såväl detta som industrien 
i allmänhet, och som dessutom var varmt 
intresserad för vårt skogsbruk. Det må 
beträffande detta hans intresse erinras om, 
att han i åtskilliga år var ledamot av 
Svenska skogsvårdsföreningens styrelse. 

Belfrage var född den 11 juni 1857 i 
Visby och kom helt ung till Norrland, där 
han började sin bana såsom sågverksbok- 
hållare. I slutet av 1880-talet blev han 
anställd som förvaltare för det Kempeska 
sågverket vid Dal, vilket då var nyss upp- 
fört, och där han snart gjorde sig känd 


såsom en framstående driftsledare och 
affärsman. År 1907 bildade B. Sandö 
sågverksaktiebolag, som inköpte Sandö och Dals sågverk med skogar. 
Såsom detta bolags verkställande direktör kvarstod han till sin död. 

Med de egenskaper, som B. besatt, var det givet, att hans kraft skulle 
tagas i anspråk för även andra företag än hans eget bolag. Han var 
sålunda ledamot i styrelsen för Ångermanälvens flottningsförening, Stock- 
holms handelsbank m. fl. Och, såsom ovan nämnts, ledamot av Skogs- 
vårdsföreningens styrelse, vartill han valdes av årsmötet 1910, och i 
vilken egenskap han kvarstod till ordinarie mötet i år. 

B. var även en intresserad och framstående jägare och jaktvårdare. 

Till Belfrages övriga gedigna egenskaper kommo personlig älskvärd- 
het och vänfasthet, som gjorde honom varmt värderad av alla dem, med 
vilka han kom i beröring. Alla hans vänner skola säkerligen beklaga 
hans, mänskligt att döma, förtidiga bortgång och med saknad minnas 
honom. AV 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. II. 


Domänförvaltningens bokföring. 


Kort redogörelse för skogsbokföringskommitténs betänkande II. 


Av IWAR LINDEBERG. 


Den I oktober 1915 avgav skogsbokföringskommittén sitt betänkande I 
jämte fyra bilagor, omfattande förslag till ordnandet av ett av redovisnings- 
bokföringens fyra områden, nämligen kassabokföringen för domänförvaltningen. 
I denna tidskrifts häfte n:r 11 år 1915 sid. 875 har jag lämnat en kortare 
översikt av detta förslag i de delar som hänföra sig till den primära kassa- 
bokföringen. 

Den 31 augusti innevarande år har samma kommitté avgivit sitt betänkande 
n:r II, omfattande förslag till ordnande av återstående tre områden av redo- 
visningsbokföringen, nämligen fastighets-, inventarie- och förrådsredovisningarna. 
Betänkandet innehåller därjämte förslag till huvudbok, vilken i sig bokförings- 
mässigt sammanknyter de fyra sidoordnade redovisningsbokföringarna. 

Härmed är kommitténs /örsta uppgift — framläggandet av förslag till ord- 
nande av domänförvaltningens redovisningsbokföring — slutförd. 

Redovisningsbokföringen är såväl primär som central, då det gäller kassa, 
inventarier och förråd, endast central då det gäller fastighetsvärdena. 

Det vill med andra ord säga, att varje förvaltningsled — domänstyrelsen, 
överjägmästare, jägmästare samt i viss grad länsstyrelser — i en bokföring 
redovisar sitt handhavande av en 'viss tillgång — kassa, inventarier och för- 
råd — Dessa redovisningar sammanföras centralt hos domänstyrelsen uti mot- 
svarande liggare,. Den centrala bokföringen kommer alltså att hos domän- 
styrelsen avspeglas i kassa-, inventarie- och förrådsliggarna, vartill kommer 
den fjärde, nämligen fastighetsliggaren, som ej grundas på någon primär bok- 
föring, utan uppbygges centralt på en gång hos styrelsen. Dessa fyra liggare 
jämte själva bokslutet för året — huvudbokslutet — utgöra huvudboken i 
vidsträckt mening. 

Gå vi sedan att något närmare granska själva bokföringen, så som den 
kommit till synes i kommitterades förslag, stanna vi först vid den primära 


virkesbokföringen, 


som äger rum å reviret. 

Förråds- eller virkesredovisningen avser endast att redovisa det virke, som 
genom skogsförvaltningens försorg upphugges eller i någon form bearbetas. 
Dess syfte är: 

1) att sätta det affärsdrivande verkets ledning i stånd att överblicka stor- 

leken och fördelningen av inneliggande virkeslager; 


740 IWAR LINDEBERG. 


2) att för revisionen erbjuda en enkel kontrollmöjlighet för under hand 
försålt virke; samt 
3) bilda en grundval för inventeringen. 


Då det upphuggna virket för varje år som går intager en allt större plats 
bland försålda skogseffekter från statsskogarna, kan man ej längre begära eller 
lita på, att den förvaltande personalen skall kunna — utan anteckningar — 
i minnet sammanhålla de förändringar, som det upphuggna virkesförrådet 
snart sagt ständigt undergår. 

I de flesta fall torde det vara kronojägarern, som främst kommer 1 kontakt 
med förrådet. Han har att för sin bevakningstrakt redovisa växlingarna i 
detta förråds storlek, d. v. s. vad som går in till eller utfrån förrådet, så väl 
som lagret vid redovisningsterminens början och slut. 

Kommitterade hava nu föreslagit, att kronojägaren skall vara skyldig föra 
dagboksanteckningar över såväl utgående som ingående upphuggna effekter. 

Beträffande dagböckernas uppställning är största frihet lämnad och detta 
av det naturliga skälet, att förhållandena äro i allt för hög grad växlande, 
för att en enda mall skulle kunna användas för hela riket. Att emeller- 
tid dagboksformulären, enligt eventuellt två eller tre olika typer, böra upp- 
rättas med stor omtänksamhet samt med mesta möjliga förtryck, till undvi- 
kande av ett tidsödande linjeringsarbete, är givetvis en ingalunda oviktig upp- 
gift, 1 all synnerhet om man betänker, att kronojägarnes tid bör så litet som 
möjligt inkräktas för skrivgöromål. 

Dagböckerna utgöra sålunda det första ledet i förrådsredovisningen. De 
böra föras så, att kronojägaren därur skall kunna bekvämt erhålla alla de 
uppgifter, som behövas för upprättande av virkesrapport, avlöningslistor m. m. 

Har en kronojägare flera skogar eller »redovisningsområden» inom sin be- 
vakning, gäller det att se till, att uppgifterna beträffande dessa ej samman- 
blandas. För den skull kan man ju tänka sig endera lösbladsböcker, då 
antalet »områden» är mycket stort, eller ock att kronojägaren reserverar viss 
del av anteckningsboken för varje sådant område. 

Hur detaljerad kronojägarens bokföring i praktiken kommer att bliva, torde 
i regel komma att avgöras av jägmästaren. Ett exempel förtydligar saken. 
Virke kan ju uppmätas endera å hygget eller i skogen, eller också vid upp- 
lagsplats, framkört till väg, fottled eller dyl., eller till sist såväl i skogen 
som framkört till lastplats. Bokföringsförslaget innebär möjligheter för en så 
detaljerad bokföring, att alla dessa faser kunna avspeglas, om så skulle önskas 
eller befinnas nödigt. Kronojägaren bör emellertid i. dagboken göra sådana 
anteckningar, att därav framgår, hur arbetena fortskrida och virke uppmätes 
eller utlämnas. 

Nästa led av virkesbokföringen intages av wvirkesrapporten, vilken av krono- 
jägaren för varje månad och i samband med förskottsmedelsredovisningen 
avgives till jägmästaren. 

Rapporterna likaväl som dagböckerna böra anpassas efter för handen va- 
rande förhållanden. Förekommer ett fåtal sortiment är »bredsidan» lämpligast, 
d. v. s. varje sortiment intager då en kolumn, som närmare framgår av ne- 
danstående exempel. 


DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 741 
Kronojägares virkesrapport. 
Bredsida. 
| 
| | STärg fl Nm ec Pap pernsyed | 
| Ingående Utgående Ingående Utgående 
Sko vr TRE rv SE a TT NR Sa 
g | förut | a |..till | till Lecce || mu I förut on | HM RARE 
nu. upp- 2åa ti diverse! annan | - 2 RR [ till I diverse] annan | . | 
huggna | = köpare! ända- | redo- |Pingar pp | köpare | ända- | redo- |ningar 
visade mål visning hnggna MR mål |visning] 
| | | | 
| | 
Krpkn | EMS | 
fVågen ...| eng. f? | YE l 
| RED vid | vid | 
| 859,7 | Stor- | Stor- 
fris St.) | selet || 3,400 | selet;. | 
| | | 

Vi finna under de bägge huvudrubrikerna »Ingående» och »Utgående» å 
ena sidan »nu upphuggna» och »förut redovisade» samt å andra sidan »till 
köpare» och »>till diverse ändamål» samt »till annan redovisning». Redan 
av beteckningen framgår användningen. 

Kolumnerna »förut redovisade» och »till annan redovisning» hava till- 
kommit för att möjliggöra en bokföring av virket på dess väg till avsättnings- 
platsen. När t. ex. virket första gången uppmätes liggande i skogen, intages 
det som »nu upphugget», nedköres detsamma till en lastplats eller till eget 
förädlingsverk eller dylikt, upptages det som »utgående till annan redovisning», 
varefter det å denna nya redovisning (alltså ofta av en annan kronojägare) 
upptages såsom »ingående förut redovisade». 

Det andra alternativet för kronojägarens rapport har beträffande kolumnerna 
samma uppställning, men föras där de olika sortimenten under varandra i 
s. k. »längdsida»>. 

Kronoiägarens virkesrapport. 
Längdsida. 
| | Ingående Utgående 
| å till | till pal 
Skog Post Sortiment NER SAN förut | till |aqiverse| annan | Anteckningar 
SPPFN ee köpare | ända- | redo- 
huggna visade o RAG 
mål visning | 
Krpkn | fmr å | | Utkört ur sko- 
Iyvik socka 1915—16: II| Pappersved | 216 sv. f? | | | 40,5 | gen till lastpl.| 
| » » | 40,5 | | 2 (Botorp 
Props for äg) | stat.) 
> 216 eng. fl 52 | 
> 1:a björkved fmr å 108 f?| 20 J|Utkört ur sko- 
| | gen till last- 
» » » | [20 | plats 2 
> 2:a björkved » | | 22 J|Utkört ur sko- 
| | I| | gen till last- 
» | isak | plats 2 


742 


IWAR LINDEBERG. 


Beträffande verificeringen av utlämnat virke har föreslagits, att jägmästaren 
ej som hittills bifogar någon underhandförsäljningsblankett vid kassaredovis- 
ningen, utan i stället sänder detta exemplar av »sedeln> till kronojägaren. 
När denne sedan utlämnat virke till viss köpare, bifogar han den av köparen 
påskrivna sedeln vid sin virkesrapport såsom verifikation till den utgående 


virkesposten. 


Jägmästaren mottager sålunda för varje månad kronojägarnas virkesrapporter 
Sedan de granskats, bliva de föremål för bok- 


med åtföljande verifikationer. 
föring uti jägmästarens virkesliggare. 
Liggaren, som är inrättad enligt lösbladssystem, har ett konto för varje 


sortiment. 
mulär. 


Jägmästarens virkesliggare. 


Kronoparken Vågen. 


Dessa kontis uppställning framgår närmare av nedanstående for- 


Lastplats vid Aspviken. Sågtimmer. 
K Tillkommet Utlämnat 
Var=! Al 5 a 
TE | Kvar- 
liggande | från till RE 
| från annan Summa | diver- till annan Re h 
EA | föregående] redo- upphugget till köpare] SEA redas ti TN RR. 
månad visn. damål AMS Spira nee 
eng. Pluaf | m3fsleng den. £öl sf eng. Plug m2fl|eng Pl nsfeng. 3 
(t.m.) (t.m.) (t.m.) lE(tamsjäla = (t.m.) (t.m.) 
ENE | | 2,336 | 2,336 | | | 2,336 
Febr. ...| 2,336 | 211 2,547 | | 2,547 
| Mars AM 2,547 | III 2,058 | 2,000 | 658 
| April ...| 658 | | 400 1,058 | 1,058 
| Maj ...... | 1,058 | | 1,058 | | | 1,058 
TT so | 1,058 | 1,058 | | 1,058 = 1 | Egen 
| | | | | | | | flottning 
| | | | 
| Säger | | | 
jan.—juni | 3,058 |117l| 3,058 |117]] 2,000 | 80 | 1,058 137 | — | 
|| I 
Anvisning. 


Detta konto har avslutats per månad. 
för kronans räkning och avföras därför såsom >»utlämnat till annan redovisning». 


å ett särskilt flottningskonto såsom »tillkommet från annan redovisning>. 


1,058 f” ha i juni månad utlämnats till flottning 
De ingå 


Varje skog eller redogörelseområde inom reviret kommer alltså att omfatta 
ett antal blad, där varje sortiment bokföres för sig. Huru själva bokföringen 
tillgår, synes omedelbart av formuläret, då ju samma kolumner som å krono- 


jägarens rapport äro till finnandes. 


Dessutom förekomma kolumner för »kvar- 


DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING, T43 


liggande från föregående månad» och d:o »till nästa månad», vilka, som 
också framgår av namnen, komma till användning, då avslut sker för en viss 
månad eller en period omfattande flera månader. 

Då bokföringen är verkställd, sänder jägmästaren kronojägarens virkesrap- 
port jämte verifikationerna vidare till revisionen, som härigenom erhåller 
materiel till granskning mot kassaredovisningarna. 

Tvenne gånger om året avgiver jägmästaren till domänstyrelsen en virkes- 
rapport av liknande uppställning som kronojägarens. 


Jägmästarens virkesrapport 
för tiden I januari—-30 juni, 


Ir - Utlämnat | 
JE 
liggande | GULT fe - | 
enligt Upphugget|| Summa till diver! q 5 | 
Sko Sortiment Mått  SrEeA £ 188ande | teck- | 
8 | föregående köpare | Se än- ; | 
| rapport damal ningar 
| | 
| mf m?f m?f Im? fl] Im?f m? fl 
Krpkn | | | | 
Vågen... Sågtimmer |eng. f” (t.m.)| 1,800 | 69) 7,058 272 341|| 7,880/304|—| — | 1,058] 37 | 
I | | | 
| Pappersved | >» (v.m.)| 7081 20! 8,200 [232] [25211 8,870/252 o | | 
Props » » 1 3.673 [104] 1,514 | 43|| 5,187|147|| 5,187 147] 0 | | 
Pinnved | 10 10 I0 | 
| | | | 
| I I 
| | | | 


Så långt den primära virkesredovisningen. Hos domänstyrelsen bokföras 
uppgifterna från jägmästarnas virkesrapporter uti en förrådsliggare av samma 
typ som jägmästarens virkesliggare. Å förrådsliggarens olika sortimentskonti 
komma följaktligen varje revirs slutsummor att intaga en rad. Ett dylikt 
konto kommer nedadderat att uppvisa slutsummorna för hela riket beträffande 
detta speciella sortiment för redovisningsåret i fråga. Från den primära bok- 
föringen intill detta led i förrådsredovisningen förekommer enbart kubikmasse- 
uppgifter. I årssammandraget evalveras dessa uti penningvärden, vilka senare 
ingå uti huvudboken. 


Inventarieredovisningen. 


Såsom redan förut framhållits, är inventarieredovisningen såväl primär som 
central. Primär hos varje myndighet, som förvaltar inventarier, samt central 
hos domänstyrelsen. 

Nedanstående formulär visar uppställningen av den primära inventarieredo- 
visningen. 


144 IWAR LINDEBERG. 


Gyviks revirs inventarieredovisning för år 1916. 


Härvid är utöver vad som framgår av uppställningen att märka, att in- 
ventarierna ordnas dels efter ägare, d. v. s. domänfond, kyrkofond, etc. samt 
under dessa huvudgrupper efter förvaringsplatsen, d. v. s. revirexpeditionen, 
kronojägaren i I1:sta bevakningstrakten etc. Inventarieredovisningarna föras å 
reviren löpande under året, men avgivas endast vid årets slut till domänsty- 
relsen. Vid inventarieredovisningen fogas materiel- och fröredovisningar en- 
ligt liknande formulär. Självfallet införas i materialredovisningen endast sådant 
material, varav större partier inköpas, och varav alltså behållning kommer att 
uppstå vid årets slut. 


Den centrala inventarieredovisningen består däri, att uti inventarieliggaren 
hos domänstyrelsen införas årssiffrorna från inventarieredovisningarna. Varje 
primär inventarieredovisning kommer alltså att intaga en rad i den centrala. 


Fastighetsredovisningen 


är endast central, d. v. s. den grundas ej på primärredovisningar, utan äger 
rum i domänstyrelsens centrala bokföringsavdelning uti fastighetsliggaren, vil- 
kens uppställning framgår av nedanstående formulär. 


I denna liggare införes varje domänfonden tillhörig fastighet så, att skogs- 
domänerna redovisas för sig och jordbruksdomänerna för sig. Inom dessa 
huvudgrupper ordnas egendomarna distriktsvis efter härads- och sockenindel- 
ning. Värdet vid årets början erhålles ur föregående års liggare. TI regel 
torde taxeringsvärdena ännu vara de enda, som stå bokföringen till buds, 
men vid nyinköp kommer väl inköpsvärdet att bliva det ingående. 


Behållning från | Tillkomna under | Avskrivna under Behållning till 
Inventarier till- föregående år = | året | året följande år 
hörande domän- ' | Tar ' i; | ” 
| | Inköpspris | Inköpspris | Inköpspris Inköpspris 
fonden St. EA RE FR RS AA Rn PS ANA 
Kr köret | Kr. | öre | | Kr... | öre Kr. | öre 
| | | 
Revirexpeditionen: | | 
| | | 
Böcker: | | 
| 
| Författningar rörande | 
skogsväsendet ...... I 7 50 | | I 7 50 
| »Bara siffror», kube- | 
rings- m. fl. tabeller I 7 — | I 7 — 


OKFÖRING. 


B 


NS 


DOMÄNFÖRVALTNINGE 


IPIRASDULIIXE |, 


9161 BULIIXE] 


'0 'up2pursBoys Jug 


IPIRASBULISXE |, 


IeSUIUYIJJUY 


c | | EN Le Rel 
==IO00 9$ - 000'99 uJurwue(T « 1 CT LER Ser « 
| | 
—IloSbp'9E — | oSb'9 EE lo00:05 1Iyo « SOS SANNE 
— 000'08 | I I—l000'0$ | ofls4qo0og diy | d10222yvog ItIrIUurv OqSPEA 
| 
I fd 
| | | "TIADI SYIAÄL) 
| | | 
| | | PILOSIP ”V 
| | | 
— =S = = . | oc oo | esk silke 
2 / | | LENS TA 
| | 
| | HeTIT AT FSK UKe SUUKORPISKG FO RYTES 
| | 
(RS SR 
| sump Sumu Sumap | 
| : : doxui 
| IBAWO -[TESIOJ -IBAWO 5 
JOS PS za wouag uelioq 
| mouasg woOuas wouag 
| sjal SEN U Ule N uIAIOG PUGLIS ENE 
| S 2 gg fra AE EA ERS AE see leker SA 5 
| | 
| | 
| pla | ddoj ddoqt | pra 
I I 
| SPIeA | SIR Iapun sarg Iapun | pr / | 
| SPIEA JJALIYSAYV IpIeA 1WOY[[L, | 
| | 


'9161 JP UIpUuOJURWOP JOJ J1LB3ISJIU3IISE] SUJSJJIÄJSUPLUOG 


7460 IWAR LINDEBERG. 


För närvarande pågår inom skogsbokföringskommittén en specialutredning 
angående de principer, vilka böra tillämpas vid åsättandet av ett kapitalvärde 
å domänfondens fastigheter. Leder denna utredning till gynnsamt resultat, 
komma väl de gamla taxeringsvärdena så småningom att utbytas mot nya, 
vunna med tillämpande av dessa principer vid skogsindelnings- och skogsupp- 
skattningsförrättningar. 

Härmed skulle i stora drag kommitténs förslag till förråds-, inventarie- och 
fastighetsredovisningarnas ändamålsenliga ordnande vara behandlat, och åter- 
står således endast en del av den tjärde redovisningen, nämligen 


den centrala kassaredovisningen. 


Vi hava i förutnämnda uppsats följt den primära kassabokföringen, till dess 
att kopior av inkomst- och utgiftsböckerna jämte verifikationer samt kassa- 
rapporter vid månadens slut avgivas till det centrala bokföringsorganet. Kassa- 
rapporterna bliva här föremål för central bokföring, under det att det övriga 
redovisningsmaterialet underkastas formell granskning och kameral revision. 

Kassaliggaren är fördelad på person- och realbokslut. För varje kassa- 
redovisare eller med andra ord för var och en, som avgiver kassarapport, 
finnes 1 kassaliggaren ett särskilt personbokslut. Ett personbokslut omfattar 
en samling lösblad ordnade i en s. k. kortpärm. 

Bladets utseende framgår av nedanstående: 


Gyviks revir. 


Domänfonden, Skogsdomänerna: Skogsförsäljningsmedel. 


| Die b ert KK med 
TÖTAG Pag. | Influtet [ Summa | Utbetalt | Summa 
| | | I 
- Gr EE | Kr: | Sd | KT öre | Kr. öre 
JÄNHNATT 2001 scs a st NAN 3 134 | 25 I | — 2] — 
Febröaris... stub 960 | 104 KE 
NU EV Sogn Mo AD BR SAVE TSAR | — | — 
IADPIL, 2 SA gran 867 | 14 — — 
11 17 $ EEE SR BE SERNER 2,170 | 80 = = 
I ELLA Sj SER AN Se | -— | — — = 
I [EUR ROS SER AON. Mån | 2;207 ILS | — — 
IAUDUSIE oe. role OR | 11,041 | 30 | SE 
BEPLEMD EIN. LEE | 8,940 | 36 | — — 
OKtOben ost sees A | 23,616 | 24 | — — 
NOVemDen ou ore feta 11.210 | 07 | — — 
December Prals ve ANE 3 683 | 70 || 62,050 | 63 SEE — -— — | 
| 
| | 


DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. HAR 


Varje titel i kassarapporten motsvaras av ett blad eller konto i person- 
bokslutet. Man skulle således kunna säga, att kassarapporten, d. v. s. bok- 
slutet för månaden, införes på ex rad i liggaren, visserligen på flera sidor 
men likvisst på samma eller åtminstone motsvarande rad. 

När samtliga personbokslut adderas, erhålles realbokslutet. Skillnaden 
mellan person- och realboksluten kunna sägas vara, att personbokslutet för 
t. ex, ett revir utvisar för varje månad tillflödet å de olika inkomsttitlarna 
samt avgången från de olika utgiftstitlarna inom just detta revir, under det 
att realbokslutet utvisar samma förhållanden, men icke längre begränsade till 
ett revir eller en myndighet, utan omfattande hela domänförvaltningen. 

Genom att bokföringen ordnas på detta sätt, kan man alltså månad för 
månad avläsa kassaställningen å de olika titlarna för riket i dess helhet, eller 
å begränsade förvaltningsområden. 


Huvudboken 


omfattar, som redan framhållits, de fyra liggarna för kassa, fastigheter, in- 
ventarier och förråd — samt huvudbokslutet, som kommer till synes i »hu- 
vudboken» 1 trängre mening. 

För denna senare hava två förslag upprättats, ett grundat på den enkla 
bokföringens principer och ett på den dubblas. 

För att börja med den förra, sammandrages å ett konto — i förslaget 
kallat Kapitalsammandrag — från de fyra liggarna 

a) tillgångarna vid årets början, 

b) vad som tillkommit under året, samt 

c) vad som avgått under året. 

Å kapitalsammandragets debetsida intagas a) och b) under det att c) in- 
föres å kreditsidan. Avslutas detta konto på vanligt sätt, bör man alltså å 
kreditsidan få d) tillgångar vid årets slut. Detta likvisst under förutsättning 
att inga skulder eller fordringar förekomma. Då så emellertid alltid är fallet, 
hava fordringar och skulder enligt förslaget samlats i en särskild tablå. Från 
denna införas å kapitalsammandraget skulder och fordringar vid årets början 
och slut, samt vad som tillkommit eller avgått under året. 

Kapitalsammandraget utväxlas därefter till trenne konti, ett för domänfonden, 
ett för kyrkofonden samt ett samlingskonto för »övriga fonder». 

Å ett dylikt konto framträder följaktligen de fyra redovisningstillgångarnas 
rörelser under året för fonden i fråga, vilket också framgår av nedanstående 
exempel. 

Om en huvudbok upprättas efter denna typ, vinnes förutom stor överskäd- 
lighet också den fördelen, att varje redovisningspost kommer att behålla sin 
en gång givna plats hela redovisningsbyggnaden igenom. 

Om t. ex. en kassapost fått sin plats i debet uti periferien, kommer den 
att behålla sin debetplats ända upp till kapitalsammandraget. 

Om huvudboksförslaget enligt den dubbla bokföringens principer torde 
knappast vara något att framhålla, då detta systems principer väl äro all- 
bekanta. 


48 IWAR LINDEBERG. 


| Fordringar enligt utredning 


| Enligt kapitalsammandraget 


| Enligt utredning 


Domänfonden. 
Tillgångar vid årets början: 
Kassa enligt kassaliggaren 


Pococcsco0 PA ss BR ss 


Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren: 


Skogsdomänerna sssct oss stek 164,595,399: — 
Jordbruksdomänerna ............ 65,569,400: — 


Inventarievärden enligt inventarieliggaren 


Förrådsvärden enligt förrådsliggaren 


Tillkommet under året: 
Inkomster enligt kassaliggaren 
Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren 


Inventarievärden enligt inventarieliggaren 


Förrådsvärden enligt förrådsliggaren 


Fordringar enligt utredning 


Domänstyrelsens kassarörelse: 


Skulder vid årets slut: 


Summa || 


Kronor öre Kronor öre 


1,821,905 | 50 


230,164,799 | — | 
841,117 |G 
2,137,689 | 50 | 
130,509 | 80 | 235,096,020 | 99 


29,086,112 | 77 
£99,300 ET | 
230,491 | 18 | 

8,195,452 | 93 | 


15,393 | 50 | 38,326,750 | 38 


53,637,159 | 49 


2,046,256 | 33 


— | — | 329;106,187 | 19 


DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 749 


| | Kronor | öre | Kronor öre 
| | | | 
Skulder vid årets början: | | 
[Bör i SBRUE SDI 0 Sad Sens vgl nail esla esi ens RA SR 1,830,425 | 53 
I 
Ökning under året av skulderna: 
BRUNS EROS ECE IT PS na SUS a ls 6 sd pula fe sleep Sd na ene | 215,830 | 80 
Avgånget under året: 
INUtotfen enligt, kassallg gAFeN .5..s«. sec. seneseanas and 9,047,804 | 27 | 
Fastighetsvärden enligt fastighetsliggare: 
SROgSCOMANEFNA ".; ss ål sse seedade a 424,826: 35 | 
| lördbruksdömänerna. :......s«-s-sssies 534,386: 38 502120 IZI 
| Inventarievärden enligt inventarieliggaren ......... 160,714 | 99 
| Förrådsvärden enligt förrådsliggaren = ...s........... 8.755,213 | I2 18,955,945 | 11 
I — —  --"- , , | 
| Driftöverskott för året: | | | 
BI Strkassaljg OAFCIN as re sssös ep såpidare se de clade er | 20,038,308 | 50 | 
| | 
Domänstyrelsens kassarörelse: | 
BEnliet kapitalsammandraget oco..s.sbisdisssse Brr ne | | 53,423,387 | 73 | 
| 
Tillgångar vid årets slut: | | 
INASsarenliot Kassallg fare... vo ses ser deres 2,035,677 | 26 
Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren: | | 
OKOPSCOMANCINA oa so dress icon se le 164,868,072: 65 | 
Jordbruksdomänerna ............ 65,136,813: 62|| 230,004,886 |-27 
Inventarievärden enligt inventarieliggaren ......... | 910,893 | 38 | 
Förrådsvärden enligt förrådsliggaren = .............. 1,544,929 ; 30 
Hördringar CuhStkutredälDot.. sted Si rtdssd ks 145,903 | 30 | 234,642,289 | 52 | 
Summa | — |A 329,106,187 | 19 | 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. II. 


Sydsverrigs Skove og dansk Skovbrug. 


I Dagene 4de—o9de September 1916 foretog den kgl. Veterin&er- og Landbo- 
hojskoles Skovbrugsundervisning en Exkursion til nogle sydsvenske Skovdistrikter. 
For mig som Leder af denne Exkursion er det en ker Pligt her offentlig at 
udtale vor bedste Tak for den store Gestfrihed, med hvilken vi blev mod- 
taget, saavel som for de interessante og lererige Dage, vi tilbragte i svenske 
Skove. 

Vi begyndte paa Rossjoholms Gods ved Munka-Ljungby Station og saa der- 
efter Trolle-Ljungby Levskove Nord for Solvesborg, Ulfshult Kronopark Nord 
for Vilshult Station, Johannishus udstrakte Skove og til sidst det udpreget 
skaanske Skovdistrikt under Snogeholm pr. Sofdeborg Station. 

Et af Hovedformaalene med Exkursionen var at udvide de Skovbrugstuderendes 
Synskreds; de skulde se de Tr&earter, vi dyrker ogsaa her i Danmark, voxe 
under andre Livsvilkaar med Hensyn til Terrain, Jordbund og Klima, end 
dem vi har i Danmark; og de skulde faa et Indtryk af Skovdrift under andre 
sociale og administrative Forhold end vore sedvanlige. Derfor var det lererigt 
for os at komme til Egne, hvor Bogen og Granen, Egen og Fyrren kemper 
om Herredommet i Skoven ner ved de nuverende Grenser for disse Trearters 
naturlige Udbredelse. Lige saa interessant og udbyttebringende for os var 
det at faa et lille Indblik i Skovbrugets Ordning og Fremgangsmaader under 
okonomiske Vilkaar, som vel er i Slegt med dem, vi kendte her hjemmefra, 
men dog var tilstrekkeligt afvigende til at sette sterkt Preg paa forskellige 
Sider af Skovdriften. 

Vor Forstaaelse af det, vi saa og horte, fremmedes i hoj Grad ved, at de 
fleste af de Forstmend, vi gestede, havde netop de samme Forudsetninger 
som vi, idet de havde faaet deres grundleggende Uddannelse her i Danmark. 
Men netop derfor havde det foroget Betydning for os at komme til en svensk 
Kronopark, hvor ikke blot Naturen og de sociale Forhold var udpre&eget svenske, 
men hvor Skovbruget ledes ud fra de Synsmaader, som den svenske forstlige 
Uddannelse giver. Det blev for os ligesom en Kontrol paa vor Opfattelse af 
det, vi saa af dansk Skovbrug 1 svenske Skove. 

Det kan ikke vere andet, end at vi under Exkursionen gentagende Gange 
kom ind paa Overvejelser af det Sporgsmaal, om det overhovedet er Ret, at 
danske Forstmend virker i Sydsverrig: Skal de opfattes som blot taalte, men 
dog egentlig nermest Snyltegester? eller har det danske Skovbrug noget godt 
at bringe Sydsverrigs Skove i den Tid, vi lever i? 

Dette Sporgsmaal fremdroges for os allerede den forste Dag, da Ejeren at 
Rossjoholm, dansk Forstkandidat Baron Rosenorn Lehn udviklede sit Syn paa 
Forholdet mellem Svensk og Dansk, efter at han Dagen igennem havde vist 
os, hvorledes han selv driver sine Skove i Sverrig. Han har, lige fra sin 
Barndom, tilbragt en stor Del af sin Tid paa Rossjoholm; og ud fra sit Livs 


SYDSVERRIGS SKOVE OG DANSK SKOVBRUG. 751 


Erfaringer hevdede han sterkt og varmt, at Svenske og Danske baade kan 
og skal moedes for at hjelpe hinanden; Kaplobet imellem dem skal gaa ud 
paa, hvem der kan gore Land og Folk mest Gavn, ikke paa hvem der kan 
rage mest til sig selv. 

Sporgsmaalet drejer sig i det foreliggende Tilfelde om Sydsverrigs Privat- 
skove. Jeg har ikke Forudsetninger nok til at kunne domme om Forholdet 
mellem den svenske Skovbrugsundervisning og saa det Skovbrug, som skal 
drives 1 Sydsverrig; — det maa en Mand som f. Ex. Jägmästare Hårleman 
udrede —; men paa eet Punkt kunde vi ikke undgaa at se en kendelig Forskel 
mellem Sydsverrig og Danmark: Det er kun faa Steder og kun i ringe Omfang, 
at den forstlige Sagkundskab, tilvejebragt ved theoretisk Studium og praktisk 
Ovelse, naar til de private sydsvenske Skove, medens det er almindeligt i 
Danmark, at de nogenlunde store, private Skovejendomme styres af Mend 
med aldeles samme Uddannelse som Statens Forstmend har faaet. 

Betyder denne Forskel, at Sydsverrig har noget at lere af Danmark, at 
dansk Skovbrug har noget godt at bringe til Sverrig? Paa Forhaand vilde 
vi danske Forstm&end sige Ja; men storre Vegt har det, at vi under Exkur- 
sionen fik vor Opfattelse stadfestet. Nesten alle de Privatskove, vi saa, inde- 
holder store Vedmzengder og ligger i Egne, hvor Samfundet syntes os at vere 
i livlig Udvikling; Jordbunden er ofte, hvad vi kalder frugtbar, og Veddet 
kan afsettes til gode Priser. Under saadanne Forhold har det vist sig baade 
her i Danmark og andet Steds, at man med Fordel kan drage den hojeste 
Sagkundskab ind i den daglige Virksomhed, at de Udgifter, der kreves til 
en tidsvarende Lon af akademisk uddannede Mennesker, kommer rigeligt ind 
igen gennem en foroget Vedproduktion og hojere Salgspriser. 

Rimeligvis er det kun og bor det kun vere et Tidsporgsmaal med danske 
Forstm&end i Sydsverrig; men saa lenge den svenske Uddannelse af Forst- 
mend ikke tager direkte Sigte ogsaa paa Sydsverrigs Privatskove, kan der 
efter mit Skon ikke tales om nogen Konkurrence mellem svenske og danske 
Skovbrugere i Sydsverrig. Tv&ert imod maa de siges at arbejde Haand i Haand 
paa det Formaal at tilgodegoere og forbedre Sverrigs Skove. De danske Forst- 
mend i Sydsverrig er vist nesten altid kommen til at virke paa Skovdistrikter 
hvor der forud n&esten slet ingen Sagkundskab har veret i Forbindelse med 
Skovdriften, eller hvor Sagkundskaben har veret ufuldstendig. 

Heri ser jeg Baggrunden for Forbindelsen mellem Sydsverrigs Skove og 
dansk Skovbrug; og skulde jeg pege paa nogle enkelte Omraader, hvor vi 
har noget godt at bringe, vilde jeg n&evne folgende: 

I Danmark kan Privatskovriderens administrative Stilling siges at vere 
karakteriseret ved en enkelt Szxtning 1 Dansk Skovforenings Love; de siger 
nemlig, at Stemmeret i Foreningen har, foruden Skovejerne, de Medlemmer, 
som med administrativ Selvstendighed styre Skov. Den her fremhevede Be- 
stemmelse hviler paa den Forudsetning, at Skovrideren som Regel har den 
virkelige Sagkundskab, den som kun en fuldstendig, baade theoretisk og praktisk 
Uddannelse kan give. 

Vi er saa heldige paa dette Punkt at vere i fuld Overensstemmelse med 
saavel det svenske som det danske Statsskovbrug. Derimod har jeg faaet det 
Indtryk, at Privatskovbruget i Sydsverrig paa de Distrikter, hvor der ikke er 
danske Forstmend, ofte er ordnet ud fra en anden administrativ Opfattelse: 
Skovbestyrerne har almindeligvis ikke administrativ Selvstendighed, men alminde- 


49: Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1916 


752 CE I NI HERTZ, 


ligvis heller ikke den fulde theoretiske og praktiske Uddannelse. Her i Dan- 
mark har vi Erfaring for, at vor Ordning er formaalstjenlig, den bringer Ud- 
byttet af Skovene til at stige og foroger Skovenes Verdi. 

Disse okonomiske Virkninger henger sammen med tekniske Forhold paa 
to Omraader, hvor der har veret arbejdet meget baade theoretisk og praktisk 
i de danske Skove. / 

Lige siden Statsminister C. D. F. Reventlow i Begyndelsen af forrige Aarhund- 
rede paaviste Udhugningens store okonomiske Betydning, har vi sogt at praktisere 
denne Tanke 1 stadigt videre Omfang. Det regnes almindeligvis for at vere 
den theoretisk uddannede Skovriders Opgave at vise ud til Udhugning; og 
man kan med fuld Sikkerhed sige, at en stor Del af Stigningen i de danske 
Skoves Udbytte hidrerer fra Udhugningen dels umiddelbart, dels og iser gennem 
Udhugningens Indflydelse paa Hovedskovningens Verdi. Beviset fremkommer 
ikke blot gennem Skovregnskabernes aarlige Nettooverskud, men ogsaa, og 
mere almen tilgengeligt, gennem de Tilvext- og Udbytteoversigter, som fore- 
ligger offentliggjorte i vor Skovbrugsliteratur. 

Forogelsen af vore Skoves Verdi kan fortrinsvis forklares ud fra et andet 
Forhold. Hovedm&engden af de danske Skove er nu inddelte i saadanne Af- 
delinger, at hver af disse er eller bliver een Bevoxning (een Treart, een Alder), 
hvor ikke fugtige Lavninger imellem Haardbund nodvendiggor 2 Trearter. 
Denne Inddeling har medfort, at hver enkelt Bevoxning faar rationel Pleje; 
men tillige er den en Forudsetning for det intensive Kulturarbejde, som ud- 
fores paa mange danske Skovdistrikter, og hvorved der frembringes tidligt sluttede, 
stammerige Bevoxninger, som indeholder et stort Antal velformede Treer. 

Muligvis er man i enkelte Tilfelde kommen op paa en Kulturudgift, som 
selv en helt god Bevoxning ikke kan tilbagebetale med Renter; men langt 
vigtigere er det, at man er naaet til Klarhed over, at de daarlige Kulturer er 
de dyreste i det lange Lob. 

Over for disse formentlige Fortrin paa dansk Side maa jeg i denne For- 
bindelse til Gengeld sterkt fremhbeve, at Sverrigs Skovforhold og Skovbrug 
rummer meget, som er lererigt for os danske Forstmend. Jeg skal her nojes 
med at omtale noget af, hvad vi saa og oplevede paa vor Exkursion til Syd- 
sverrig. 

For det förste saa vi Skovbrug i noget storre Stil end den i Danmark sed- 
vanlige; de svenske Skovdistrikter er storre end de tilsvarende danske. Vi 
lerte deraf, at selv om Enkelthederne er vigtige, saa er og bliver Skovbrug 
dog en en-gros Virksomhed, 1 hvilken det gelder at klare sig de store Trek. 

For det andet fik vi et tydeligt Indtryk af, at Gavntreet spiller en endnu 
storre Rolle for Brugets Okonomi i Sverrig end i Danmark; vi fik Lejlighed 
til at se, at svenske Skovbrugere meget almindeligt maa tage sig af Trzeets 
Tildannelse til Raavarer eller endog til helt ferdige Varer. Paa dette Om- 
raade er der for danske Forstmend meget at lere i Sverrig. 

Men Hovedsagen er dog nok, at Skovbruget har en helt anden og meget 
storre Betydning i Sverrig end i Danmark, og det ikke blot for den enkelte 
Skovejer, men for Samfundet som Helhed. Vi fik et levende Intryk af, at 
f. Ex. Sporgsmaalet om de svenske Beteshagar er meget mere end det tekniske 
Problem: hvorledes man kan og ber frembringe Skov paa saadanne Arealer; 
i den Henseende saa vi mange interessante Arealer paa Ulfshult Kronopark. 
Men baade der og andet Steds blev det os klart, at Sporgsmaalet griber dybt 


SYDSVERRIGS SKOVE OG DANSK SKOVBRUG. 153 


ind i nesten hele Landbefolkningens Liv og derfor ikke kan loses ud fra et 
ensidigt forstligt Syn paa Sagen. 

Naar man kommer fra et Land med 6—38 pCt Skov, er der noget beta- 
gende ved at ferdes i et Land med over 50 pCt. Skov. Man faar ligesom 
lidt fastere Grund under sin egen Tilverelse som Forstmand; vi erkender, at 
vore svenske Fagfeller i: den Henseende har et stort Forspring for os. 

OGLNRSERYTA 


Til Spörgsmaalet om Kubering af runde Tömmer- 
stokke. 


Med anledning af Magnus Nordquists uppsats »Några synpunkter 
rörande rundvirkets intumning och verksamheten vid de s. k. vir-= 
kesmätningsföreningarna» 1 Skogsv. tidskr. 1916, h. 8. 


Naaminrsun ferwArealernewat ukop-,; Midte>= og Rodsnmittet paa en sund 
Tömmerstok og 4 er deres Differensers Differens, saa er efter SIMPSONS For- 
mel Stokkens Volumen Lengden Gange 


I < 
1) bn +29) eller 7,, naar Stokken er normal og 
2 


2) : ( ta) g eller te garmnaaridenfikkerenidet: 
i 3 
Naar lige lange Stokke ligger i Stabel, er vy, og vy, lettere tilgengelige end 

y,; man kan maale först alle Diametre i den ene Ende af Stablen og der- 

efter 1 den anden. Maalene kan tages indenfor Barken med en Tommestok 

og, om man vil, krydsvis: vandrette og lodrette Diametre. 

Naar en Egns Stokke er koniske eller endog Ejfelltaarnsformede, kan 
man maale de tre Diametre paa nogle Stokke og deraf finde g i Procent av 
Volumen. 

En Cirkels Areal udtrykt ved Diametren kan faas uden Hjalpmidler 
Mediattitrekkeliii/sr arreibDiametren fra og okvadrere de resterende >. 


. Ex. 245? = 402 = 1600. Kvadrering af et tocifret Tal a kan ske efter Form- 
4 . 


fena a (a + s (a => 1) + 6? hvar a + 6 eller a — 6 et det nermeste 


rundede Tal. 
BRO G =O IS-ET== JO2IS NG 


2 


WORST NONE 001 5320: 
ETS BRYTA 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 11. 


LITTERATUR. 
Skogsskötsel. 


THV. KLER: Meddelelser fra den forstlige Ferseksstation paa Sol- 
berg i Loiten. N:r II—V. Kristiania 1909—1916. Gröndahl & Sons 
förlag. 


I Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909 fackavdelningen sid. 111 har under- 
tecknad fäst uppmärksamheten på denna publikation och på den genom privat 
initiativ och på ägarens bekostnad drivna skogsförsöksanstalten å det kända 
Solberg. Då nu helt nyligen det femte häftet av denna skriftserie föreligger, 
vill jag åter erinra svenska skogsmän om densamma. — Häftenas omslag 
prydes av den på Forstmandshaugen i Solberg resta bautastenen med inristade 
namn av Norges främste skogsmän av den äldre generationen: J. B. BARTH, 
TH. MEJDELL, ASBJORNSEN, SCHIOTZ, B. GIERTSEN och N. MARTENS. Ett pie- 
tetsfullt sätt av det yngre Norges målsman att hedra det äldres koryféer! 

Häfte 2, som utkom 1909, innehåller blott arbetsplan, för den forstliga för- 
söksanstalten. 

I häfte 3 (62 sid.) av år 1911 skildrar THV. KVER > Nyetmaalkoprop: 
gaver i skogsbruket», vilka anses vara hög tillväxt och god kvalitet, varför 
fordras gott tillstånd hos marken och lämplig trädras. KLER sammanfattar 
vägen till detta måls uppnående i följande punkter: 

1. Förståndig markvård, som ständigt håller skogsmarken i full produktions- 

kraft; 

Det rätta trädslaget på dess rätta jordmån; 

Strängt urval av goda fröträd med förträffligt frö, varvid skall beaktas ej 

blott moderträdens yttre egenskaper utan också dess inneboende förmåga; 

4. En målmedveten vård av skogen i dess ungdomsstadium genom rationella 
gallringar; 

5. Bästa växtbetingelser åt ungskogen vid huvudavverkningens omläggande 
(föryngringshuggningar); 

6. Detaljarbete med varje särskilt bestånd vid skogens behandling; i mindre 
skogar ej endast beståndsvård utan individskötsel genom att vid särskilt 
den första gallringen vikt lägges på att utveckla beståndens huvudstammar 
och framtidsstammar. 

Dessa sex huvudpunkter sammanfattar förf. i ett sjunde önskemål: mera 
teknisk kunskap i skogsbruket, större användning av skogsmän i Norges skogar! 

I samma häfte lämnas efter svensk förebild en redogörelse med kartor över 
tillgången på gran- och tallkottar i Norge 1909 och 1910, varefter följer en 
längre berättelse över försöksstationens arbeten under samma år. I denna 
berättelse är det som KrEzRrR uppställt sin stamklassindelning: hovedstammer, 


QW NM 


LITTERATUR. 755 


skadlige sidestammer, fremtidsstammer, nyttige sidestammer och indifferente 
stammer».! Vidare redogöres för bekämpande av råhumusbildningarna ge- 
nom markberedning. 

Häfte IV (Kristiania 1912) behandlar också markberedningsspörsmålet och 
redogör för den av försöksstationens skogsbiträde KARSTEN HAUGEN konstru- 
erade skogsharven. 

Det i år utkomna häfte V (61 sid. 30 fig.) innehåller i huvudsak en skild- 
ring av de olika försöksytorna på Solberg. Av förteckningen över dessa fram- 
går att f. n. 102 ytor äro under observation, varav 85 ytor finnas på den 
cirka 600 hektar stora skogen till Solberg och de andra å närbelägen eck- 
lesiastik skog. Följande grupper av försök äro anlagda: 


Gallringsförsök samt massa- och tillväxtundersökningar ............... ..... 42 ytor 
Nankberednin gest Och HOryn2mnngsforsÖK.. so s.odeoesdbo ssk ds STARKE 
Försök med olika skogsodlingsmaterial, skogsodlingstid och skogs- 

GETT SSE OSTAR AR VN RAN RR 1 TR Th Bra, SA eden tag a re aa 4 
Horse kemne äran mnan det trACdSlä gas ora 6 
SEG SSOcn SAPA OL NAS ÅNMNYE AR bord od I Åsö ot ANAL. 3 
Börse ktmedÄkyänes amlandet Växten... deel issooo ds ist Håga dns IN 
Studier över föryngringshuggningar och avverkningsmetoder ......... 15 


Försöksarbetena ha hittills krävt en kostnad av omkring 15,000 kr., varav 
Hedemarkens amtsskogselskap årligen bidragit med 250 kr., men dessutom 
har ju också skogsägaren själv utfört gallringar, uppskattningar o. dyl. 

Då gallringsförsöken utförts å väl så små ytor, knyter sig största intresset 
till föryngringshuggningarna och markberedningsförsöken. De förra äro ut- 
förda dels inom luckhuggningar, dels under de sista åren huvudsakligen en- 
ligt Wagners kartblädningsmetod. Förträffliga plantgrupper ha på så sätt upp- 
stått såväl i blädningstrakterna som å hyggena efter markberedningsförsöken. 
Dessa senare ha 1 synnerhet utförts å råhumusrika trakter på olika sätt såsom 
röjning, hackning, harvning, bränning, svindrift och kalkning. En närmare 
redogörelse för resultaten från dessa synnerligen intressanta försök bebådas i 
ett följande häfte av denna skriftserie. Vid harvningen har å Solberg för- 
sökts såväl den finska svedjeplogen som Greifs-harven. Den av skogsbitädet 
HAUGEN konstruerade skogsharven har med stor framgång använts å avsevärda 
arealer. Som man emellertid gärna vill ha ett markberedningsredskap, som 
samtidigt utsår skogsfröet, har WIDÉNS kulturplog blivit införd och användes 
nu i stor utsträckning.? Där marken är täckt av ett tjockt råhumustäcke visar 
erfarenheten från Solberg, att man helst först bör köra med HaAUGENS skogs- 
harv och sedan efteråt med WIiDÉNS plog, som ytterligare bearbetar marken 
och utsår fröet. 

Markberedningsåtgärderna på Solberg ha i övrigt visat, att de — vare sig 
de utföras med handkraft eller med plogar och harvar — icke vålla några 
vanskligheter vid utförandet eller vad kostnaderna beträffa. Tvärtom ha dessa 
kostnader väl täckts genom inkomst av genom röjning tillvaratagen skräpskog och 
avfall. Av sådant röjningsarbete har å ett flertal försöksytor erhållits ett netto- 
utbyte av. 53 kr. per hektar. 


1! Se GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök, Skogsv. tidskr. 1912, sid. 387. 
> Enligt vad rec. erfarit har denna svenska plog blivit av norska staten inköpt för de 
de flesta reviren i Norge. 


756 LITTERATUR. 


Ett stort intresse erbjuda inte blott de olika försöken å Solberg utan även 
skogsvårdsåtgärderna överhuvudtaget, genom att alla inkomster och utgif- 
ter för de olika bestånden äro noga” bokförda. Det hela är egentligen där- 
för en enda försöksskog på 600 hektar, vartill den är synnerligen lämplig, 
då här finnes både granskogar, barrblandskogar och tallhedar samt smärre 
mossområden. 

Man måste också beundra den energi med vilken skötseln av denna skog 
genomförts på blott 10 år, då nu ej finnes en enda fläck därstädes, som ej 
är utlagd som försöksyta eller också blivit skogsbruksmässigt och ekonomiskt 
behandlad. 

För den intresserade skogsmannen rekommenderas livligt ett besök på Sol- 
berg med dess vackra skogar och intressanta föryngringstrakter. Den trevna 
gamla skogsgården, som av ägaren och hans fru pietetsfullt bibehålles till inred- 
ning och möblering vid det gamla väcker också besökarens beundran. 

GE SCH. 


HOMI SHIRASAWA and MITSUO KOYAMA: Experiments on the pre- 
servation of principal forest tree seeds. Extracts from the Bulletin of 
the Forest Experiment Station, Meguro. Japan. Tokyo 1915. 


De av CIESLAR år 1897 publicerade försöken att förvara skogsfrö i lufttäta 
kärl följdes av HaacKks omfattande försök, som offentliggjordes år 1909 i 
Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen. Dessa sistnämnda försök äro ju allmänt 
bekanta för svenska skogsmän!, och resultaten av dem ha ju också de flesta 
fröklängningsanstalter hos oss tillgodogjort sig. Några ytterligare kontroll- 
undersökningar i denna viktiga fråga har rec. ej sedan dess sett offentliggjorda. 
Det torde därför vara av intresse att taga del av de nyligen från Japan pu- 
blicerade försöken häröver. Dessa undersökningar ha visserligen omfattat idel 
japanska skogsträd, såsom Pinus densiflora, Pinus Thunbergii, Cryptomeria japo- 
nica, Chamecyparis obtusa, Cinnemomum Camphora och Larix leptolepis, men 
det hindrar ej, att undersökningarnas resultat har teoretiskt intresse för oss, 
vartill kommer att några av dessa trädarter en och annan gång också försöks- 
vis odlas hos oss. 

Den första försöksserien utfördes under tiden mars 1906 till september 
1909. Fröet förvarades dels i säckar, upphängda i ett vanligt luftigt rum, 
såsom skogsfrö vanligen förvarats i Japan, liksom hos oss, dels i en källare 
vid den japanska skogförsöksanstalten. För källarförvaringen användes dels 
vanligt lufttorkat frö, dels frö som torkats vid en upphettning av +40? C. 
Det senare fröet förvarades dels öppet, dels i hermetiskt tillslutna buteljer. 
Den som förvaringsrum använda källaren är belägen 5 meter under markens 
yta och har en nästan konstant temperatur av 15,5” C. året runt. Skillnaden 
mellan maximi- och minimitemperaturen under ett år är ej 19 C. För 
varje månad upptogs av fröet ett parti (av dem i buteljer en butelj), vars 
grobarhet undersöktes. Resultaten framgå av efterföljande tabell. 

Det andra försöket utfördes under åren 1910—:1912. Temperaturen i käl- 
laren visade nu ett minimum av 11?—12? C. 1 januari och februari samt ett 
maximum av 16?—17?” C. i september och oktober. Variationen under ett 


' Se det utförliga referatet i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, fackavdelningen sid. 185. 


JES 


LITTERATUR, 


SAN ee IgG IEEE le erIneg 
SSMIELP INSER TSAEIEGON TO 
SÖRIERON ITA GER kSOLIKL6 
ob | z£ | bE I sv | $S | 9 
5 | 
== 1 12 50 
z SÅ Ir0TG-| IPHGS NTG 
Ib) —€ | I 


— | Oz 
TYS 
| 
| 
z9 | $6 
(Lod | ÄR 0) 
86 96 
$S | IG 
E | c 
£7 I og 
KONESS 
225 I 
FINE 
| S of 


m em MM MUM 


dag! tunf IsIeNW) 224 dag tunf SIW 


6061 


KET dag wunf SIE ; 


g06I 


| 
I 


Lo6I1 


Ra TSE ANOR 
— rel sr eg 
eko) IAN OA | 98 
= | SYN 
b6 | L6 | 86 | 46 
96 | 96 | 46 | 86 
96 | 56 | 86 | 46 
19 ISS SS 86 
19 169 | Få | 68 
TSL CTAR ASKS 
ol | 44 I 94 I 98 
I I 
ST AS. OG NNAER 
Gran vAZa OA ES 
99 | VA | L4 | 28 
— | I + og 
220 Idag) tmunf 
9061 


46 
L6 


1alfjanq PeIrNJN) I JEIEAIO 
rer re D) oob + pla JEXIOT, 
DJS vin AND sin fer el VR rna nia JexLONJNT 
RADIJDYT 


ooCcc.JCCCPBPC CR + BRED 


umI 13UueA I 


| 1aff9ang BIEPJUj I ILIVAIO HA 
| sorstesssesss rr RR 5) Ob + pla JEAIOT, 
IRON US OVBBOLKRA TGN NsSSN NAD 1 ONJNT 


| "24DIPY I 


WnNI SURA I 


saftvang BIeNJNOL I JEILATOH 
SKR LEN AR NORS plan 
JE LOPNINT 
"2LOIYQDY I 


ARN wnI 13ques I 


I oob+ PIA JeHIOT, 
[HE SETS ag RR SNS SSE So 
DADIYDY I 


WnI 184qUeA I 


[EAO[SFUIIPAIO HJ 


1aljangq ereNJnj I 1eILAIOH. 


eroydurg umwowmruur) 


NSJQUNU Tf, snut4q 


sidajordap xiueT 


SES eauodel rvirawoIdkr) 


IIEPREIT 


LITTERATUR. 


758 


fd a fr fn [AR — TED JAA SSE EEE ET eYNSeN USINISTIN Hem «< od «& 


OO RR a fe | EES GEN ER la 6 Sr ge sr IInwuoq Ae ddoid paw eysey I prog ed 
I | — 1 — 1 1 Er JON JLi Jorge exSeg uam[s]na NePmj« « CA AR 


fn AA SO RO ANTA SKO EN IGN a on Od Are FU O NAS PS ute BSe  Ieej Ste SjTo ne 
BADIJDL I 


"o0s er 


esmqo siuedAaXxwuryDN 


2 ROS TE ER ER ; esse exseg uajngsn NeMn| I 
EES tt mmuoq Ae ddoid paw exsey I 


"uns "upa I 


EO [Er JO NOSA NS Ar SED to qv AB Fd dord fp Sm ease gr pot Ba 
— ES id ATOM ATTAN OFANR INSE Pro JESPS- SEBS ee Ut exsey uajnisn HeENm| « « « « 
| FS MID [Se ATA AR unwoq Ar ddoid paw eysey I IS) WOW I 


eauodel eriowordArIN 


| | | | "DADIPY I 
JAR: ITA 'otb |E'z otzI o'gz otib JEbb lo:6+ VANAS 1£:6G 0:69 £16:ä[8)ö;a CB (lny dp ja BKS GRE) Tnsds BNA/SLA CRD A exseg uomfsta NeENJO| 1 
NEN NES ESS EET ES öre bevS 10 IG,Ga | sees BN ef sterererg "nnwoq Ae ddoid pauw eyxsey I| 


UNNA JUuoa I 


4:69 IStLg ILEL lEvu loteg oteg 19:68 |Ltug lottg |4'8g 9:98 Jotgg | UNS eyseg u9mgs]nN NEJNp «0 « « | 
— logi |[£'E£ lot6€ lEtob lot Sv Etpg utfg Lol jot4g lEt4g lJotgg |  ” ” ogmwoq Ae ddoxd pow eysey I prog ed 
[99 Jot64 Jotog IL:gg lot4t IEtot IEfIg jot€6 I4:9g jogg £'68 logg I CC CeNsSeg UajnIsSIN NEPJNJ « « AG 
— [£'61 |L'vz Lgz )o'tof lo€r lotgg otol lotpt lor€Z It68 logg |” mwoq Av ddoid paw exsey I eySIY HUOWw I 


DADIQDY I eIOyISUap Snutg 


2:68 £:98 lot94 LTS otog P8 £:06 2:68 1£'68 L:R8 L'V6 0:88 ere tr RR RKA rett eYSLY uanistn NEN 1 | 
= = ; rr TIN OG AR Cd ORGdp Sm esse) 


— [| — | — Er fofg Sr |Lge JErof JotbS lotgS Jot6$ fröet exseg uamisn NAMN «< « | 


I | "UNNA "JUDO I 


:ady |'9aq |dag] tunf se | 'uef dag] tunf IsweN 


zI61 1167 9161 [ev O]SFUIILATO H IIEP ETT 


LITTERATUR. 759 


dygn översteg aldrig en halv grad Celsius. — Groningsresultaten vid de olika 
förvaringssätten framgå av vidstående tabell 2. 

Även av dessa japanska försök framgår sålunda, att grobarheten bibehåller 
sig bäst, om fröet förvaras 1 lufttätt tillslutna kärl vid så låg temperatur som 
möjligt. 

Författaren framhåller, att frö av skogsträden förvaras bäst i en källare 
med så likformig temperatur som möjligt, »vilket i Tokyo först kan erhållas 
1 en källare, som ligger 8—10 meter under markytan». 

EG Som 


HOMI SHIRASAWA: Investigation of tree seeds in relation to the 
producing districts of the mother trees an their descent. Extracts from 
the Bulletin of the forest experiment station, Meguro, "Tokyo 1915. 


För denna undersökning insamlades frö av Cryptomeria japonica samt Pinus 
densiflora och Thunberg från olika lokaler i Japan samt från såväl »gamla 
träd» (60—100 år) som från »unga träd» (20—30 år). 

Som resultat av undersökningen framgick 1 första hand, att frö från unga 
moderträd äro tyngre än från äldre och plantorna av sådant frö ha en kraf- 
tigare tillväxt. Vidare visade sig frö från varmare trakter än där plantsko- 
lan är belägen ge upphov till kraftigare plantor än det frö, som insamlats 
från ett kallare distrikt. På grund härav ger förf. det säkerligen även för 
Japan tvivelaktigare rådet att städse taga frö från en varmare trakt än skogs- 
odlingsplatsen. Men samtidigt har förf. erfarit, att dessa plantor av frö från 
sydliga trakter lätt utsättas för frost, då de fortsätta sin vegetation längre. För 
att de ej skola lida av tidig frost och förgås under vintern, framhåller förf. 
det nödvändiga i, att dessa plantor särskilt skyddas. 

Vidare har förf. funnit att träd, uppdragna av frö från varmare distrikt 
än planteringsfältet, bära blommor och frukter redan i unga år, men att träd 
av frö från kallare klimat bära blommor och frukter senare samt få en lång- 
sam tillväxt. 

Beträffande inverkan av moderträdets ålder framhåller förf., att gamla träd 
ha ett ringa antal blommor och kottar, och att plantorna härav få en lång- 
sam växt. Detta visade sig särskilt hos Cryptomeria, medan skillnaden härut- 
innan mellan gamla och unga träd var knappast märkbar hos de båda Pinus- 
arterna. 

Vi finna av detta referat, att japanerna också börjat intressera sig för pro- 
veniensfrågan inom skogsbruket. 

G. SCH. 


Skogsuppskattning. 


ARNE RYDBECK: Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet 
ur stående skog. Sollefteå tryckeri A.-B. 1916. 


Det tager lång tid, innan nya idéer hinna inarbetas, även då det gäller en 
så relativt liten kår som skogsmännens. Sanningen härav belyses ganska tyd- 
ligt, om man tänker på, hur pass spridning de JoNSon'ska metoderna för träd- 
uppskattning fått, sedan de för 6 år sedan framfördes. De äldre skogsmän- 


760 LITTERATUR. 


nen betrakta dem ännu med ej så litet misstroende, bland dem har en täm- 
ligen obetydlig terräng vunnits. Med så mycket större intresse omfattas de 
däremot av de yngsta, av dem, som direkt från prof. Jonson fått sin under- 
visning. Men även här ha de ofta fått stå tillbaka för kanske svagare men 
i det praktiska arbetet lätthanterligare metoder. Ett fel har nämligen alltid 
vidlåtit dem, och det är, att de synnerligen viktiga avsmalningstabellerna en- 
dast förekommit i ohanterlig sifferform. På senare tiden har emellertid från 
flera håll framkommit förslag och anvisningar för deras överförande i grafisk 
form. Nu senast har jägmästare RYDBECK med sina grafiska tabeller lämnat 
den praktiske skogsmannen ett synnerligen värdefullt hjälpmedel av denna typ. 

Hans tabeller äro, som han i sitt förord säger, upprättade med ledning av 


Z + / : 
den HöÖIJER'ska ekvationen + = CEO HL ur hvilken / lösts för olika vär- 
FS 


d : SKA 
den på D d. v. s. för diameterkvoten. Han har med andra ord gått tillväga 


på följande sätt: för hvarje diameterklass av jämna tumtal vid brösthöjd har 
han för 3 olika formklasser, nämligen 0,60, 065 och 0,70 beräknat, hur långt 
från roten diametrar av jämna tumtal ligga å träd av olika längder. Dessa 
värden ha grafiskt upplagts å ett rutnät, vars horisontella skala anger träd- 
längderna i meter, och vars lodräta skala anger resp. diametrars avstånd från 
roten. Han erhåller på så vis en serie grafiska tablåer, av vilka var och en 
hänför sig till en tumklass och en formklass, men vilka i sig innehålla alla 
för tumklassen tänkbara höjder. Gången vid arbetet blir således den, trädets 
brösthöjdsdiameter inom bark och formklassen bestämmes, motsvarande gra- 
fiska tablå uppsökes, och, sedan trädhöjden bestämts, kan avståndet till vil- 
ken som helst diameter direkt avläsas. Vilken lättnad detta betyder, inses 
utan vidare av var och en, som något sysslat med interpoleringen i avsmal- 
ningstabellerna. 

Alltnog, tabellerna komma att få en synnerligen stor praktisk betydelse 
överallt där de Jonson'ska metoderna användas, och förmodligen komma de 
att i ej ringa grad underhjälpa dessas spridning till allt vidare kretsar. Ett 
par små anmärkningar kunna dock göras. Den första gäller själva förordet 
och bruksanvisningen. Dessa kunde utan risk ha betydligt utvidgats. Nu 
utgöres det hela egentligen endast av en kortfattad hänvisning till de 
Jonson'ska uppsatserna i Skogsvårdsföreningens tidskrift. Även om kan- 
ske de flesta äro i tillfälle att taga del av desamma, vilket numera är 
långt ifrån säkert, så betyder det dock ett alldeles onödigt besvär och tids- 
slöseri. Bättre hade varit att ge texten en något fylligare orienterande form. 

Så en sak, som gäller själva uppställningen. Tabellerna skulle ha vunnit 
betydligt i lätthanterlighet, om de försetts med den allmänt använda metoden 
med direkt register, d. v. s. sista bladet förses med rubrik längst ned i 
högra hörnet; 1 närmast framför liggande blad skäres motsvarande bit undan, 
varefter även detta blad förses med rubrik närmast ovan urskärningen. På 
så vis skulle vilket blad som helst direkt utan sökande kunna slås upp. 

Som det nu är, kan man endast önska tabellerna så stark åtgång som möj- 
ligt för att kanske i en kommande upplaga få se dessa förändringar vid- 
tagna. 


BOR 


LITTERATUR. k 70 I 


WERNER CAJANUS: Ueber die Entwicklung gleichaltriger Wald- 
bestände. Eine statistische Studie I. Helsingfors 1914. 

W. CaAJANUS offentliggör med ovanstående avhandling de första förberedel- 
serna till en blivande värdering av den finska skogsmarken. TI och för denna 
undersökning var det önskvärt att erhålla noggranna produktionssiffror för 
olika skogstyper. Som det tillgängliga finska materialet emellertid visade sig 
svårbearbetat på grund av den växlande behandling, bestånden varit under- 
kastade, vänder han sig till utländskt mera homogent material för att söka 
leda sig till eventuellt förekommande lagbundenheter vid beståndens utveck- 
ling. Valet faller på schweiziska försöksanstaltens provyteserie för gran, vilken 
han anser bäst fylla de fordringar, som måste ställas å grundlagsmaterialet 
för undersökningar enligt den indirekta metoden. De uppskattade ytorna 
äro hämtade från ett begränsat vegetationsområde med tämligen enhetlig typ 
å granskogen. I allmänhet äro bestånden uppdragna genom kultur, varför 
en större ursprunglig överensstämmelse mellan bestånden kan förutsättas än 
i fråga om självföryngrade bestånd. Härtill kommer, att ytorna i allmänhet 
äro uppskattade flera gånger och då vanligen av samma person. 

Han ger till en början en kortare överblick över de olika metoder, som 
under tidernas lopp kommit till användning vid utarbetandet av erfarenhets- 
tabeller. Största svårigheten vid begagnandet av den indirekta metoden är 
att undvika sammanförandet av bestånd, uppväxta under skiljaktiga förhållan- 
den. <Boniteringen däremot är lättare. Vanligtvis har denna skett efter 
beståndets medelhöjd. Detta är emellertid en storhet, som ej fullt lämpar sig 
härför, emedan den ganska lätt låter sig påverkas av olika beståndsvårdsåtgär- 
der. En låggallring t. ex. verkar alltid höjande å medelhöjden. Dessa svå- 
righeter söker han undgå genom en bonitering efter de högsta stammarna. 
Värre är det emellertid att undvika sammanblandning av bestånd, som undergått 
olika behandling. De förenade tyska försöksanstalterna ge för detta ändamål re- 
ceptet, att endast normala bestånd böra bearbetas. ”Tabellerna skola således 
uppgöras för idealbestånd. Hur dessa normala bestånd skola vara beskaffade 
utredes emellertid ej närmare. De skola helt enkelt vara normala. Med så 
svävande definitioner får man naturligtvis endast i yttersta nödfall låta sig 
nöja. CaAJAnus går därför vidare. Sedan hani korthet behandlat stamantalet, 
vilket han finner vara en beståndskaraktär, som alltför mycket förbisetts, 
övergår han till de olika metoder, som använts för att karakterisera stamför- 
delningen å diameterklasserna. Det är detta, som intresserar honom mest. 
Han strävar nämligen ej efter några döda sammandrag och medeltal av ku- 
bikmassan. Han syftar längre. Han vill försöka utreda de förändringar, som 
beståndets byggnad undergår med åren. — Det enklaste uttrycket för bestån- 
dets sammansättning är den stamlängd, som erhålles vid stamvisa uppskatt- 
ningar. Siffrorna i densamma äro emellertid beroende såväl av ytans storlek 
som av beståndets stamantal. Detta avhjälpes genom att överföra stamseriens 
termer till relativa tal. Fortfarande är stamlängden emellertid rätt ohanterlig 
för statistisk behandling. En annan metod har FEKETE begagnat. Han karak- 
teriserar stamfördelningen genom att angiva medeldiametern samt diametern i 
em. vid var tionde procent av stamantalet. SCHIFFEL utvecklade metoden ge- 
nom att angiva dessa »deziler» 1 procent av medeldiametern samt beräkna 
medeltal av de så erhållna relativa dezilerna. Svårigheten är emellertid att 
från dessa uppgifter gå tillbaka till en fullständig stamlängd. 


762 LITTERATUR. 


Den vanligaste statistiska metoden för karakteriseringen av en variations- 
serie är att ange medeltalet av seriens termer samt deras medelavvikelse från 
detsamma, beräknad såsom kvadratroten ur summan av kvadraterna å varian- 
ternas avvikelser dividerad med antalet varianter. Med hjälp av dessa upp- 
gifter kan man, så fort variationsserien följer allmänna fellagen, beräkna 
seriens alla termer. Motsvarande metod skulle möjligen kunna användas i 
detta fall. Frågan är emellertid, om stammarna inom beståndet ordna sig 
enligt denna fellag. Så tyckes ej vara fallet, utan stamserien blir, om den 
grafiskt upplägges, assymmetrisk på så sätt, att största stamantalet finnes i en 
diameterklass något lägre än medeldiametern. Dessutom är detta största stam- 
antal oftast lägre än vad fellagen fordrar. Denna senare egenskap benämnes 
seriens Eexcess. 

En sådan assymmetrisk serie kan emellertid fullständigt karakteriseras, om, 
förutom medeltal och medelavvikelse, ännu två storheter angivas, nämligen 
assynimetrikoefficienten och en koefficient för excessen. Lyckas man fast- 
ställa förändringen hos dessa storheter med stigande ålder, har man där- 
med fått möjligheter i sin hand att uppkonstruera stamlängden i vilket be- 
stånd som helst. Han inriktar därför arbetet på denna uppgift och behandlar 
var och en av de fyra storheterna i sitt särskilda kapitel. Som arbetsmeto- 
derna i stort sett äro lika för alla fyra, kan det vara tillräckligt att här 
omnämna beräkningarna rörande medeldiametern. 

Medeldiametrarna i de olika bestånden upplägger han grafiskt efter be- 
ståndets ålder och bonitet. Det visar sig då, att medeldiametern i stort sett 
tillväxer i aritmetisk progression, d. v. s. utvecklingen kan åskådliggöras ge- 
nom en rät linje. För denna utjämningslinje deducerar han så fram ekva- 
tionen och har därmed erhållit ett matematiskt uttryck för medeldiameterns 
förändringar med åldern. Innan han godkänner ekvationen, gör han emeller- 
tid en rätt intressant beräkning för att utröna, huruvida de tillgängliga be- 
stånden verkligen tillhöra fullt enhetliga grupper. För den skull bestämmer 
han beståndsmedelstammarnas medelavvikelse från enligt ekvationen beräknade 
värden. Aro grupperna nu fullt enhetliga, skulle å desamma allmänna fel- 
lagens regler kunna tillämpas, och således borde ej någon avvikelse större än 
3 ggr medelavvikelsen existera. Vid närmare påseende visar det sig emeller- 
tid, att för rätt så många bestånd denna gräns betydligt överskrides. Grup- 
perna äro således ej homogena, förmodligen på grund av olika föregående 
behandling av i grupperna ingående bestånd. Betydligt bättre resultat erhåller 
han däremot, om bestånden indelas i grupper efter stamantalet. 


Sedan de övriga tre storheterna på i huvudsak motsvarande sätt behandlats 
erhåller han som slutresultat följande: 


Medeldiametern  tilltager med stigande ålder i aritmetisk serie. Genom 
uppdelning efter stamantal kunna grupper bildas, inom vwvilka beståndens upp- 
mätta medeldiametrar kunna anses vara tillfälliga avvikelser från för hela 
gruppen beräknade medeltal. 


Stamfördelningsseriens medelavvikelse från medeldiametern tilltager likaså 
i aritmetisk serie. Uppdelningen av bestånden i grupper efter stamantal 
medför ej fullt lika gott resultat som för medeldiametern. Medelavvikelsen 
i Zz av medeldiametern håller sig konstant inom bestånd, som visa överens- 
stämmande utveckling av dessa båda storheter. 


LITTERATUR. 76 


[SE 


Åssymmetrien är negativ, tilltager med sjunkande bonitet men förhåller sig 
oförändrad inom olika åldersklasser. 

Excessen är likaledes oberoende av åldern men synes tilltaga med sjunkande 
bonitet. 

Han uppställer slutligen även ekvationer för beräkning av stamantalet inom 
de av hononom bildade grupperna, och därmed anser han undersökningen 
avslutad. Som synes äro hans beräkningsmetoder ganska vitt skilda från förut 
inom skogsvetenskapen använda. Vilket resultat de en gång komma att lämna 
är ju nu svårt att säga. Med livligt intresse motses emellertid den kommande 
fortsättningen av undersökningen. 

LIL: M. 


Matriklar. 


GUNNAR WIRSTRÖM. Kungl. Domänstyrelsen, skogsstaten, skogs- 
högskolan och statens skogsförsöksanstalt. Matrikel 1916. På Kungl. 
Domänstyrelsens uppdrag utarbetad och utgiven. Tryckt i Västerås 1916. 
gar F ALEX, sid: Pris; 2,50 kr. 


Det var med icke ringa förväntan, den under så många år uteblivna skogs- 
statsmatrikeln motsågs. Fullkomligt skäligt torde nämligen vara, att även 
skogsstaten numera, då kårens numerär så avsevärt vuxit, håller sig med en 
årligen utkommande matrikel, liksom i fråga om så många stater och kårer 
är fallet. En icke oväsentlig del av intresset för arbetsuppgifterna har näm- 
ligen direkt samband med vad i en dylik matrikel bör innehållas. 

Utgivaren har gått till verket med glädje för uppdraget att göra sitt bästa 
och har även vidtagit en del värdefulla nyheter mot tidigare matriklar. Man 
finner nu t. ex. fullständiga adresser å kronojägarna, telefonnummer till skogs- 
personalen i sin helhet samt en fullständig redogörelse för tjänstgöringsområ- 
dena, vilket allt gör matrikeln mycket användbar. Frånsett vimlet av tryck- 
fel och en svår förbistring mellan ny- och gammalstavning ger den nya matri- 
keln dock ej samma gedigna intryck som matrikeln av t. ex. år 1906. Den 
nya matrikeln företer t. ex. den beträffande dylika hjälparbeten för den person- 
historiska forskningen absoluta avvikelsen, att här icke längre upptagits »>för- 
ordnad till nu innehavande tjänst» (jag citerar 1906 års skogsstatsmatrikel, 
uppställd i enlighet med all hävdvunnen kutym), utan i stället angivits »>till- 
trädde nu innehavande tjänst (årsavlönad)». Denna skillnad mellan registra- 
turets och 'tjänstetillträdets data är uteslutande ägnad att verka förväxling, 
dispyt och bryderi, då den icke eljest har eller haft motsvarighet i liknande 
litteratur. 

De inledande »>förklaringarna> äro rätt inkrånglade, och bland »>förkort- 
ningarna» fäster man sig vid att alön. skog betyder allmän skog, men allm.- 
skog allmänningsskog, sf:a stora. Ordnar och medaljer äro samvetsgrant 
upptagna i matrikelns huvudavdelning, men så ej för Skogsförsöksanstaltens 
tjänstemän eller i längden över »>Extra jägmästare. Upptagna i den ordning, 
de därtill blifvit förordnade>, — en avdelning, som för övrigt upptager en 
hel massa felaktigheter och ofullständigheter — så t. ex. har den därstädes 
främst upptagne, Öhrström, flera ordnar och medaljer, och även hans titel 
är felaktig. Först borde emellertid, jämlikt förordnandets datum, upptagits 
undertecknad anmälare — som av utgivaren helt enkelt sfrukiss. Andock 


764 LITTERATUR. 


uppgives i företalet att uppgifterna erhållits ur »Kungl. Domänstyrelsens ma- 
triklar och konceptband», varförutom »samtliga uppgifter underställts gransk- 
ning och komplettering af vederbörande öfverjägmästare, jägmästare eller 
skogsingenjör». Då på senhösten före denna matrikels utgivande mitt arbete 
» Jägeristaten» publicerades, till vilket i dessa dagar ett större Supplement (å 2 
kr.) utgivits — hade ju även detta verk lämpligen — kunnat av utgivaren 
anlitas. 

Av intresse hade nog varit, om matrikeln liksom sina föregångare upptagit 
en sammanställning över pensionerade, ännu i livet varande skogstjänstemän 
samt en förteckning över från K. Skogsinstitutets högre kurs utexaminerade 
personer, f. d. extra jägmästare, som tidigare tillhört skogsstaten, men numera 
avförts ur K. Domänstyrelsens matrikel, m. m. FLINS2E: 


WILHELM DYBECK: Matrikel över Sveriges skogsvårdsstyrelser, 
ledamöter och tjänstepersonal 1916. Falun 1916. 


På uppdrag av länsjägmästarnes förening utgav länsjägmästaren 1 Koppar- 
bergs län CARL WILHELM DYBECK år 1914 en liknande matrikel som den 
ovan rubricerade, med ledning av från vederbörande länsjägmästare ingivet 
material. Nu har en ny dylik, välredigerad matrikel enligt skedd subskrip- 
tion publicerats, upptagande förutom specialredogörelser för de skilda styrel- 
sernas funktionärer, tjänstgöringsområden och adresser även generaltablå över 
skogsvårdsstyrelsernas sammansättning och personal, skogsvårdsstyrelsernas för- 
valtningsutskott, länsjägmästarnes förening, Sveriges länsskogvaktares förbund, 
skogsvårdsstyrelsernas i Sverige förutvarande och nuvarande ordförande och 
länsjägmästare fr. o. m. I jan. 1905, ävensom personregister. Häftet om- 
fattar 60 sidor. HH NSESt 


Nyutkomna böcker. 


FRÖDIN, JOHN: Studier över skogsgränserna i norra delen av Lule lappmark. 
(Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Ser. A. n:r 1). 
Lund: 10164 74 Ssid., 3, tavlor och 1 textigurersnA:os 

HALLER, ERNST C:SON och HENR. Juuius: De första grunderna i skogshus- 
hållning. Andra upplagan. Stockholm 1916. Albert Bonnier. 314 sid., 
132 fig., därav 2 färgplanscher. Pris häftad 6 kr., inbunden 7:50 kr. 

Inbjudan till deltagande 1 konstituerandet av Svenska Skogsägareföreningen. 
Stockholm 1916. ' 12 Sid. 

RYDBECK. ÅRNE: Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet: ur stående 
skog. Sollefteå 10916. 2 sid. text samt 45 blad grafiska tabellerEns 
bunden 5 kr. Utgivarens förlag. 

SAMZELIUS, HuGOo: Supplement till Jägeristaten. Anteckningar om svenska 
väldets skogs- och jaktväsen. Stockholm 1916. 40 sid. Pris 2 kr. 

SIMMONS, HERMAN, G.: Våra viktigaste vilda växter och de växtsamhällen, 
vari de ingå. 30 planscher i färgtryck efter teckningar av A. Ekblom, 
Jakob E. Lange och M. Chr. Skovgaard. Lund 1916. Gleerupska Uni- 
versitets-Bokhandeln. «46 sid. och 30 planscher. Pris kart. 3: 75 kr. 

Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1916. Stockholm 1916. 22 sidor. 

Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1915. (Avtryck ur Skogsvårdsför- 
eningens tidskrift 1916. Bilaga 1.) Stockholm 1916. 386 sid., 17 fig. 
Pris vg 


LITTERATUR. 7605 


SYLVÉN, Ni1rs: De svenska skogsträden. I. Barrträden. Stockholm 1916. 
C. E. Fritzes Bokförlags aktiebolag. 300 sid. med 234 fig. i texten. Pris 
häftad 8 kr. | 

Underdånigt utlåtande angående fortsättningsskolan. Avgivet den 15 juni 
1916 av Kungl. Folkskolöverstyrelsen. (Behandlar bl. a. olika fortsättnings- 
skoltyper i skogsbygder och trävaruindustricentra samt förslag till skogs- 
hushållningens ställning vid den föreslagna fortsättningsskolan). Stockholm 
TOmOS TT r42t sid: + 4:0: 


BARNARD, W. D.: Forest Planting in Wisconsin. Bull. 1 of Conservation. 
Madison, 'Wis: 10106: 34. sid. 

BLACKMANN, M. W. and ELLuis, W. O.: Some Insect Enemies of Shade Trees 
and Ornamental shrubs. Bull. of the New York State College of Forestry 
ati Syracuse Umiversity. Syracuse N. Y. for6: . 122 sid. 

Briscor, J. M.: Tree Planting, ar Arbor Day, Handbook for Use in Maine 
Schools. Forestry Department, State of Maine. Waterville 1916. 37 sid. 

Bulletin de la Station de Recherches Forestieres du Nord de V'Afrique. Gou- 
vernement Général de V'Algerie, Service des Foréts. Algeria 1916. 114 sid. 

Forest Service Investigative Program 1916. U. S. Department of Agriculture. 
Contribution from the Forest Service. Washington 1916. 52 sid. 

Goss, O. P. M.: Creosoting Douglas Fir Bridge Stringers and Tries without 
Loss in Strenght. Published by Association of Creosoting Companies of 
ther Pacific Cooast. » Seattle, Wash. 1916. 24 sid. 

MATTOON W. R. and BaArrows, W. B.: Measuring and Marketing Woodlot 
Products: U.S. Departm. of Agriculture. Farmers. Bulletin </.75- Was: 
hington 1916. 438 sid. 

MEINECKE, E. P.: Forest Pathology in Forest Regulation. U. S. Departm. of 
Agriculture. Bull. 275. Washington 1916. 63 sid. 

PETERS, J. G.: Forest Conservation for States in the Southern Pine Region. 
U. S. Departm. of Agriculture. Bull. n:r 364. Washington 1916. 14 sid. 

Report of the Minister of Lands, Forest and Mines of the Province of On- 
AHO TONA LOronto, Ont I9L0. 39 sid: 

RIDGWAY, ROBERT: The Birds of North and Middle America. Bull. of the 
U. S. National Museum. Washington 1916. 543 sid. 24 planscher. 
ScotT, C. A.: Trees for Kansas. Kansas Agricultural. Experiment Station, 

Cren 55. Manhattan, Kan. 10560. 19 sid 

SPAULDING, PERLEY: The White-Pine Blister Rust. U. S. Departm. of Agri- 
culture, Farmers Bulletin 742. Washington 1916. 15 sid. 

Trour, R. S.: Pinus longifolia Roxb., a Sylvicultural Study. Calcutta 1916. 
126 sid: 33 planscher: 

TOUMEY, J. W.: Seeding and Planting in the Practice of Forestry. A- Ma- 
nual for the Guidance of Forestry Students, Foresters, Nurserymen, Forest 
Owners and Farmers. New York 1916. John Wiley & Sons. 455 sid. 
140 fig. 

ToumEY, J. W. and HawLeYy, R. C: The Keene Forest. A prelimimary report. 
New Haven 1916. Yale University Press. (Yale Univertitet. School of 
TOTeStry, es bulletint. 4): 0 s25sid KO 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HH. 11. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Försäljningarna för 1916 äro nu uppe i 1,000,000 stds och ännu pågå 
underhandlingar om kontrakt för årsskeppning, och det synes, som om minst 
den vanliga årskvantiteten kommer att försäljas. Glädjande är ock, att för- 
säljningar och skeppning fortfarande gå hand i hand, så att omkring 950,;000 
stds nu torde vara avskeppade. 

Hur länge skeppningarne kunna pågå, beror ju på väderleken. Det hit- 
tills sedan i medio oktober rådande milda vädret har just i dagarna avlösts 
av kyla, och blir denna ihållande, bliva snart nog de norrbottniska hamnarna 
stängda. Sydligare distrikt torde däremot kunna fortsätta sin skeppning ännu 
en tid framåt, och följaktligen är sannolikt, att försålda varor i stort sett 
också komma att utskeppas. Under dessa förhållanden visar det sig, att de, 
som tidigare varit misströstande beträffande resultatet av årets marknad, ej 
kunnat bedöma situationen, och att de haft rätt, som av förhanden varande 
förhållanden dragit slutsatsen om ett gynnsamt år 1916. 

De på senare tid uppnådda priserna hava varit förmånligare än tidigare. 
Så har betalats upp till 7 16 för Härnösands och sydligare distrikts furu- 
battens. 

Utsikterna för 1917 års marknad äro goda, ehuru England visserligen ännu 
föga varit i marknaden. Dock börjar även intresset här vakna, och det torde 
icke dröja länge, förr än detta intresse tager sig uttryck i avslut. Även Frank- 
rike har under sista tiden kommit i marknaden för nästa år, och åtminstone 
en större affär har kommit till stånd. 

Livligast i marknaden för nästa år är Danmark, men även Spanien är in- 
tresserad köpare. Betalda priser för nästa år äro för furu: 


plankor från Nederbotten. . . Z 17,10 (å 18,—) 
battens >» » Nr NN FANMONS 

4” planchetter > 20 2 1135 EON (DERA ren) 
bräder från Elärnösand! oo. - . I fÖ,LOM(DN een 


Om gran till Holland underhandlas, och begäres för battens omkring kr. 
300: — 

De angivna priserna äro ju som öppningspriser goda, och med den fast- 
het, som den starka ställningen bör ingiva våra exportörer, torde de fullväl 
kunna hävdas. 

tar LANGO. —M. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT Rd TÖS RAA 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Lagar, kungl. förordningar och beslut. 
I Svensk Författningssamling intagna kungörelser m. m. 


Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot fångande eller dödande av mård 
inom Västernorrlands län; given Stockholms slott den 25 febr. 1916, (Sv. författningssam- 
ling n:r 52 år 1916; från trycket utkommen den 9 mars 1916.) 

Kungl. VEN ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av bokvirke, pott- 
aska m. m.; given Stockholms slott den 11 april 1916. (Sv. författningssamling n:r 88 Är 
1916; från trycket utkommen den 14 april 1916.) 

Lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 $ och 2 kap. 43 $ i lagen om nyttjanderätt till fast 
egendom den 14 juni 1907; given Stockholms slott den 24 mars 1916. (Sv. författnings- 
samling n:r 95 år 1916; från trycket utkommen den 18 april 1916.) 

Kungl. Domänstyrelsens kungörelse angående gällande jakttider för vissa djurslag; given 
i Stockholm den 25 april 1916, (Sv. författningssamling n:r 112 år 1916; från trycket ut- 
kommen den 2 maj 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till järnvägsstyrelsen angående fortsatt tillämpning av med- 
delade bestämmelser rörande nedsättning i fraktsatserna för transporter å statens järnvägar 
beträffande ved m. m. Stockholms slott den 28 april 1916. (Sv. författningssamling n:r 
117 år 1916; från trycket utkommen den 5 maj 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot utförsel från riket av vissa slag av virke 
m. m.; given Stockholms slott den 12 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 133 år 1916; 
från trycket utkommen den 18 maj 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägareandelar 
i gruvor; given Stockholms slott den 19 maj 1916. (Sv. författningssamling ni:r 142 år 
1916; från trycket utkommen den 26 maj 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till kommerskollegium och domänstyrelsen angående upp- 
låtelse av rätt till bearbetande av icke inmätningsbara mineralfyndigheter å a kronojord. Stock- 
holms slott den 19 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 143 år 1916; från trycket ut- 
kommen den 26 maj 1916.) | 

Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till domänstyrelsen angående avstående eller upplåtande i 
vissa fall av mark från kronoegendomar. Stockholms slott den 19 maj 1916. (Sv. författ- 
ningssamling n:r 144 år 1916; från trycket utkommen den 26 maj 1916.) 

Lag om fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1913 angående vård av enskildes sko- 
gar på Öland; given Stockholms slott den 26 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 171 
år 1916; från trycket utkommen den 5 juni 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändring i viss del av kungörelsen den 8 nov. 
1912 angående grunderna för tillgodogörande av kronans jakträtt; given Stockholms slott 
den 26 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 172 år 1916; från trycket utkommen den 
5 juni 1916.) 

Lag om inskränkning i inmutningsrätten; given Stockholms slott den 9 juni 1916. (Sv. 
författningssamling n:r 189 år 1916; från trycket utkommen den 10 juni 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående vissa ändringar i instruktionen för domänstyrel- 
sen den 12 sept. 1913; given Stockholms slott den 28 april 1916. (Sv. författningssam- 
ling n:r 210 år 1916; från trycket utkommen den 26 juni 1916.) 

Kungl. Maj:ts förnyade nåd. instruktion för skogsstaten ; given Stockholms slott den 28 
april 1916, (Sv. författningssamling n:r 211 år 1916; från trycket utkommen den 26 juni 1916.) 

Lag om försäkring för olycksfall i arbete; given Stockholms slott den 17 juni 1916. (Sv. 
författningssamling n:r 235 år 1916; från trycket utkommen den 5 juli 1916.) 


50. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


708 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Kungl. Maj:ts nåd. cirkulär till Dess befallningshavande i länen och till domkapitlen an- 
gående kronoombud vid vissa ecklesiastika boställssyner; given Stockholms slott den 30 
juni 1916. (Sv. författningssamling n:r 264 år 1916; från trycket utkommen den 17 juli 
1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare 
i statens tjänst; given Stockholms slott den 8 juli 1916, (Sv. författningssamling nir 269 
år 1916; från trycket utkommen den 138 juli 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående uppgifter för inventering av landets förråd av 
socker och ved; given Stockholms slott den 14 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 279 
år 1916; från trycket utkommen den 22 juli 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse med vissa föreskrifter i anledning av fastställda förändringar 
i staten för statens skogsförsöksanstalt; given Stockholms slott den 21 juni 1916. (Sv. för- 
fattningssamling nir 283 år 1916; från trycket utkommen den 25 juli 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till kommerskollegiet angående uppgifter från statens verk 
och inrättningar till påbjuden inventering av landets förråd av socker och ved Stockholms 
slott den 14 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 286 år 1916; från trycket utkommen 
den 27 juli 1916.) 

Lag om ändrad lydelse av 5 och 6 $$ i lagen den 11 okt. 1907 angående civila tjänste- 
innehavares rätt till pension; given Stockholms slott den 8 juli 1916. (Sv. författningssam- 
ling n:r 289 år 1916; från trycket utkommen den 27 juli 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående jakttiden för älg å kronoparkerna Fjättveden och 
Tullgarn i Södermanlands län; Folkströmmen samt Karlsby och Bona i Östergötlands län; 
Vassgårda och Kungsskogen i Värmlands län; Veddebo i Örebro län samt Grönbo och 
Uttersberg i Västmanlands län; given Stockholms slott den 28 juli 1916. (Sv. författnings- 
samling n:r 333 år 1916; från trycket utkommen den 7 aug. 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. förordning angående förbud mot användande av ved såsom bränsle 
vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar samt vissa allmänna verk och an- 
stalter; given Stockholms slott den 14 aug. 1916. (Sv. författningssamling n:r 343 år 1916; 
från trycket utkommen den 14 aug. 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av 
statsbidrag från allmänna avdelningsanslaget; given Stockholms slott den 28 juli 1916. (Sv. 
författningssamling n:r 376 år 1916; från trycket utkommen den 15 sept. 1916.) 

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av 
statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget; given Stockholms slott den 28 juli 1916. 
(Sv. författningssamling n:r 377 år 1916; från trycket utkommen den 15 sept. 1916.) 


Medel till skogsodlingsarbeten i Bohuslän för beredande av arbetstillfällen 
åt arbetslösa stenarbetare. 


I nåd. brev till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 2 maj 1916 har Kungl. 
Maj:t härom meddelat följande beslut. 

Uti skrivelse den 13 april 1916 har riksdagen anmält bland annat, att riksdagen, i an- 
ledning av Vår framställning angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, bemyndigat 
Oss att för i riksdagens skrivelse omförmälda ändamål använda och av tillgängliga medel 
mot framtida anmälan till ersättande förskjuta ett belopp, uppgående jämte redan för under: 
stödjande av arbetslösa under innevarande år förskjutna medel till 5,000,000 kronor. 

Uti en till Oss ingiven skrift har därefter skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 
meddelat, att skogsvårdsstyrelsen träffat sådana anstalter och förberedelser, att styrelsen såge 
sig i stånd att — under förutsättning att nödiga medel härför bleve anslagna — med skogs- 
odlingsarbeten å ljungmarker och en del avdikningsarbeten å vattensjuka områden inom 
nämnda län omedelbart bereda sysselsättning, intill nästkommande juni månads utgång åt 
2,300 arbetslösa och därefter intill slutet av november 1916 åt 2,000 arbetslösa, hörande 
till stenhuggeriindustriens personal. Under förutsättning att omförmälda antal arbetslösa an- 
mälde sig och fortsatte arbetet under antagen tid, har skogsvårdsstyrelsen beräknat, att arbets- 
lönerna komme att utgå med följande belopp, nämligen 


ät 1,500 äldre arbetare a03 kr Soda gar M(hem orten) sms kr. —225,000: — 
» 1,500 = » » 204, rar 0 > (utom hemorten). se 660,000: — 
500 yngre » ANNES Or Sr (em orten). tens » 50,000: — 
500 » > TTO (utom hemorten) sm -S 165,000: — 
301300 kvinnor och barn Ste srRaRRSOr EES EE (hemortem) «smek. ekt > 30,000: — 


Summa kr. 1,130,000: — 


SKOGSADMINISTRATIONEN,. 769 


Alla kostnader för arbetets ledning samt för material, plantor och frö m. m. har skogs- 
vårdsstyrelsen förklarat sig vilja bestrida av medel, som inom länet upplånades och därefter 
genom årlig amortering avbetalades. 

På grund av vad sålunda anförts, har skogsvårdsstyrelsen anhållit, att Vi måtte för om- 
förmälda arbeten tillhandahålla skogsvårdsstyrelsen nödiga medel intill ett belopp av 1,130,000 
kronor. 

Till följd av nådig remiss har statens arbetslöshetskommission den 28 april 1916 avgivit 
underdånigt utlåtande. 

Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi funnit gott att till arbets- 
löner för utförande av skogsodlingsarbeten och därmed sammanhängande mindre avdiknings- 
arbeten inom Göteborgs och Bohus län i huvudsaklig överenstämmelse med ovan omför- 
mälda, av skogsvärdsstyrelsen framlagda plan anvisa ett belopp av för närvarande högst 
sexhundratusen kronor. 

För anslaget skola gälla följande villkor: 

Arbetena skola stå under ledning av en särskild arbetsdirektion å högst sex, av chefen 
för Vårt civildepartement utsedda personer. 

Arbetsdirektionen skall med statens arbetslöshetskommission rådföra sig angående den om- 
fattning, i vilken arbetena skola bedrivas, och angående storleken av de arbetslöner, som 
skola utbetalas, samt ställa sig till efterrättelse de anvisningar, arbetslöshetskommissionen i 
såväl berörda som andra hänseenden meddelar, ävensom till arbetslöshetskommissionen 
lämna alla de uppgifter och övriga upplysningar, som av arbetslöshetskommissionen infordras. 
Det tillkommer arbetslöshetskommissionen att jämväl i övrigt utöva den kontroll å arbetena, 
vartill kommissionen kan finna anledning. 

Alla de kostnader för arbetenas bedrivande, som erfordras utöver arbetslönerna till arbets- 
lösa, skola bestridas av vederbörande markägare eller andra intresserade. 

Då arbeten utföras å mark, som icke tillhör staten, skall vederbörande markägare skrift- 
ligen utfästa sig att beträffande de genom ifrågavarande arbeten åstadkomna skogsbeståndens 
framtida vård ställa sig till efterrättelse de bestämmelser, som av vederbörande skogsvårds- 
styrelse i sådant avseende kunna anses erforderliga. 

Endast försörjningspliktiga arbetslösa stenarbetare samt i begränsad omfattning dessas 
kvinnliga och minderåriga manliga familjemedlemmar må användas för arbetenas utförande. 

I de fall, då arbetare sysselsättes utom hemorten, skall arbetsdirektionen vidtaga anord- 
ningar för att viss del av arbetsinkomsten kommer arbetarens familj till godo. 

Efter arbetenas avslutande skall redovisning för de av Oss anvisade medlens användning 
ingivas till Vår och rikets kammarrätt. 

Slutligen hava Vi funnit gott anbefalla Eder att till arbetsdirektioneu på rekvisition, i 
mån av arbetenas fortskridande, utbetala vad som erfordras av ifrågavarande, av Oss be- 
viljade anslag ävensom bemyndiga Eder att i länets räkenskap under titel »Förskott att av 
statskontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande» avföra, vad som av Eder sålunda ut- 
betalas. Vilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas. 


Anvisande av medel till Sydvästra Sveriges Skogssällskap för anordnande 
av skogsodlingsarbeten för stenarbetare. 


Kungl. Maj:t har den 2 maj 1916 härom meddelat följande beslut. 

Uti skrivelse den 13 april 1916 har riksdagen anmält, bland annat, att riksdagen, i anled- 
ning av Vår framställning angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, bemyndigat Oss 
att för i riksdagens skrivelse omförmälda ändamål använda och av tillgängliga medel mot 
framtida anmälan till ersättande förskjuta ett belopp, uppgående jämte redan för understöd- 
jande av arbetslösa under innevarande år förskjutna medel till 5,000,000 kronor. 

Därefter har skogssällskapet uti en till statsrådet och chefen för Vårt civildepartement 
ställd skrift anhållit, att från ovannämnda av riksdagen anvisade medel erhålla anslag för 
beredande av sysselsättning åt arbetslösa stenarbetare med skogsodlings-, diknings- och andra 
vattenavledningsarbeten å under sällskapets ledning stående allmänningsområden. 

Sällskapet har därvid meddelat, att sällskapet är berett att helt svara för de kostnader, 
som för de av sällskapet föreslagna arbetenas bedrivande krävas utöver avlöningarna till 
arbetslösa, som ställas till förfogande, och utgifterna för dessas transport till och från arbets- 
platserna. Enligt en av sällskapet ingiven plan över ifrågavarande arbeten skola dessa avse 
allmänningar inom Kronobergs, Hallands, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Till 
avlöning åt arbetare efter 4 kronor per dag har av Sällskapet för skogsodlingsarbeten be- 
räknats åtgå 24,408 kronor samt för diknings- och vattenavledningsarbeten 223,392 kronor. 


770 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


På anmodan har statens arbetslöshetskommission avgivit yttrande av den 28 april 1916 och 
därvid tillstyrkt bifall till ansökningen, i vad den avser skogsodlingsarbeten. Kommissionen 
har emellertid fäst uppmärksamhet därå, att enligt gällande bestämmelser understöd av stats- 
medel till underlättande av arbetslösas resor till anvisad anställning kan utgå dels genom 
förmedling av offentlig arbetsförmedlingsanstalt dels ock genom vederbörande arbetslöshets- 
kommitté, varför det syntes kommissionen mindre lämpligt, att, såsom sällskapet syntes hava 
beräknat, kostnaderna för arbetarnas transport till och från deras arbetsplatser skulle bestridas 
av ifrågavarande av riksdagen anvisade medel. Enär rörande de i ansökningen omförmälda 
diknings- och vattenledningsarbetena erforderliga utredningar ännu ej föreligga, har kom- 
missionen anhållit, att i dessa hänseenden få sedermera inkomma med utlåtande. 

Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi, i anledning av förevarande 
ansökning funnit gott att till arbetslöner för utförande av skogsodlingsarbeten å under skogs- 
sällskapets ledning stående allmänningsområden i Kronobergs, Hallands, Jönköpings samt 
Göteborgs och Bohus län i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda, av sällskapet 
framlagda plan anvisa ett belopp av högst tjugufyratusen kronor. 

För anslaget skola gälla följande villkor: 

Skogssällskapet, under vars ledning arbetena skola stå, skall med statens arbetslöshets- 
kommission rådföra sig angående den omfattning, i vilken arbetena skola bedrivas, och an- 
gående storleken av de arbetslöner, som skola utbetalas, samt ställa sig till efterrättelse de 
anvisningar, arbetslöshetskommissionen i såväl berörda som andra hänseenden meddelar, även- 
som till arbetslöshetskommissionen lämna alla de uppgifter och övriga upplysningar, som av 
arbetslöshetskommissionen infordras. 

Det tillkommer arbetslöshetskommissionen att jämväl i övrigt utöva den kontroll å arbetena, 
vartill kommissionen kan finna anledning. 

Alla de kostnader för arbetenas bedrivande, som erfordras utöver arbetslönerna till arbets- 
lösa, skola bestridas av vederbörande markägare eller andra intresserade. 

Vederbörande markägare eller Skogssällskapet skall genom skriftlig förbindelse, som till 
förvaring överlämnas till Vår vederbörande befallningshavande, utfästa sig att beträffande de 
genom ifrågavarande arbeten åstadkomna skogsbeståndens framtida vård ställa sig till efter- 
rättelse de bestämmelser, som av vederbörande skogsvårdsstyrelse i sådant avseende kunna 
anses erforderliga. 

Endast försörjningspliktiga stenarbetare .samt i begränsad omfattning dessas kvinnliga och 
minderåriga manliga familjemedlemmar må användas för arbetenas utförande. 

I de fall, då arbetare sysselsättes utom hemorten, skall Skogssällskapet vidtaga anordningar 
för, att viss del av arbetsinkomsten kommer arbetarens familj till godo. 

Efter arbetenas avslutande skall redovisning för de av Oss anvisade medlens användning 
ingivas till Vår och rikets kammarrätt. 

Slutligen hava Vi funnit gott anbefalla Eder att till Skogssällskapet på rekvisition, i mån 
av arbetenas fortskridande, utbetala vad som erfordras av ifrågavarande, av Oss beviljade 
anslag ävensom bemyndiga Eder att i länets räkenskaper under titel: »Förskott att av stats- 
kontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande» avföra vad som av Eder sålunda utbetalats. 
Vilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas. 


Användande av props och massaved till hushållsbränsle. 


Kungl, Maj:t har den 29 september meddet följande beslut härom: 

I skrivelse den 11 september 1916 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet 
har statens livsmedelskommission hemställt, att all props, massaved och kolved från de all- 
männa skogarna, som funnes eller kunde åstadkommas, måtte ställas till kommissionens för- 
fogande att såsom hushållsbränsle tillhandahållas i främsta rummet de mindre bemedlade 
enligt de bestämmelser, som den 15 augusti 1916 stadgats i fråga om ved från de allmänna 
skogarna. 

Häröver har Ni den 18 september 1916 avgivit infordrat uilåtande och därvid överlämnar 
en på grund av uppgifter från samtliga överjägmästare gjord sammanställning över inom de 
olika distrikten befintliga tillgängliga och upphuggna förråd av props, pappersmasseved och 
kolved från de allmänna skogarna, av vilken uppgift framgår, att den I augusti 1916 funnits 
av props och pappersmasseved sammanlagt 104,060 kubikmeter och av kolved 3,400 kubikmeter. 

Sedan Vi inhämtat, att statens livsmedelskommission önskar av dessa virkeskvantiteter 
disponera — förutom vad Vi den 26 september 1916 redan medgivit — 70,000 kubikmeter 
props och pappersmasseved och samtliga 3,400 kubikmeter kolved, hava Vi vid ärendets före- 
dragning denna dag förordnat, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. Fd 


att tillsvidare, utan hinder av bestämmelserna i förordningen den 17 november 1893 an- 
gående statens upphandlings- och entreprenadväsen m. m. samt förordningen den 26 januari 
1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, 70,000 kubikmeter props 
och pappersmasseved samt 3,400 kubikmeter kolved skola, efter av statens livsmedelskom- 
mission till Eder avlämnad specifikation å de önskade partierna, i största möjliga utsträckning 
genom Eder försorg framförda till lämplig järnvägsstation eller lastageplats, omedelbart ställas 
till nämnda kommissions förfogande att av denna eller dess underordnade organ genom 
vederbörande livsmedelsnämnder såsom hushållsbränsle tillhandahållas de mindre bemedlade, 
därvid till dessa böra räknas även sådana till arbetsklassen i egentlig mening icke hörande 
löntagare och andra personer, som kunna antagas för närvarande hava en årsinkomst ej 
överstigande 3,000 kronor; 

att den sålunda till statens livsmedelskommissions förfogande ställda virkeskvantiteten skall 
tillhandahållas kommissionen, beträffande virke från kronans skogar till före kristiden gällande 
normala priser å ved å leveransorten med tillägg av den merkostnad, som betingas av steg- 
rade upphuggnings- och transportkostnader för virket i dess nuvarande skick gent emot 
dylika kostnader för motsvarande vara före kristiden, men beträffande de ecklesiastika skogarna 
till gängse priser å respektive props, pappersmasseved och kolved, vilka samtliga priser 
skola av Eder fastställas; 

att till kommissionens förfogande ställt virke må, i den mån det icke erfordras för de 
mindre bemedlade, tillhandahållas jämväl annan ortsbefolkning såsom hushållsbränsle, varvid 
dock försäljningen skall ske till i orten vid försäljningstillfället gängse pris å vara av nu 
ifrågavarande beskaffenhet; 

att livsmedelskommissionen skall till Eder avlämna redovisning för till dess disposition 
sålunda ställt virke och därvid för det virke, som kommissionen försålt till högre pris än 
kommissionen betalat, till Eder inleverera skillnadsbeloppet; samt 

att, därest livsmedelskommissionen icke skulle vilja begagna sig av något virkesparti, som 
enligt vad nu bestämts ställts till dess förfogande, kommissionen skall skyndsamt därom 
underrätta Eder. 

Tillika hava Vi föreskrivit, att något utbyte mellan den nu till livsmedelskommissionens 
förfogande ställda pappersmasseveden och av pappersmassefabrik i sådant syfte eventuellt 
erbjuden props ej må äga rum utan Vårt tillstånd och på villkor, som Vi i sådant fall vilja 
bestämma. 


De extra skogsingenijörernas löneförhållanden. 


Kungl. Maj:t har den 28 april härom meddelat följande beslut. 

Jämte det Vi denna dag utfärdat förnyad instruktion för skogsstaten, hava Vi med anled- 
ning av Eder i skrivelse den 31 december 1915 gjorda hemställan förklarat, att vad i skilda 
av Oss fattade beslut rörande arvode och ersättning åt skogsstatens extra personal bestämts 
i fråga om assistenter å revir skall i tillämpliga delar gälla jämväl rörande extra skogsingenjörer. 


Rätt för skogsingenjörer och tillsyningsmän att begagna tiänstefrimärken, 


Kungl. Maj:t har den 26 maj 1916 meddelat följande beslut härom. 

Uppå därom av Vår domänstyrelse uti underdånig skrivelse den 22 februari 1916 gjord 
framställning, varöver infordrade underdåniga utlåtanden avgivits av Vår generalpoststyrelse 
den 10 mars 1916 och av Eder den 18 april 1916, hava Vi funnit gott medgiva, att följande 
statstjänstemän, nämligen biträdande och extra skogsingenjör, tillsyningsman, och extra till- 
syningsman, anställda inom visst skogsvårdsområde, samt flottledsingenjör, flottledsassistent 
och flottledstillsyningsman må för postförsändelser i tjänsteärenden begagna tjänstefrimärken 
och tjänstebrevkort under iakttagande av de i förordningen angående ändrade bestämmelser 
rörande utgörandet av postavgifter för försändelser i tjänsteärenden den 15 juni 1900 med- 
delade föreskrifter. 

Därjämte hava Vi funnit gott förklara, att belöpande postavgifter för ifrågavarande försän- 
delser skola gäldas av allmänna medel i den ordning, som är bestämd beträffande försändelser 
från de myndigheter, vilka finnas upptagna å förteckningen litt. A vid samma förordning. 
Vilket Vi Eder till kännedom och efterrättelse, i vad på Eder beror, härigenom i nåder 
meddela. 


De nya jägmästarebostäderna i Lappmarken. 


Kungl. Maj:t har den 2 sept. meddelat följande beslut härom : (ang. Domänstyrelsens und: 
framställningar i denna fråga se sid. 774 i detta häfte). 
Sedan riksdagen i anledning av Vår den 7 april 1916 till riksdagen avlåtna proposition, 


EE SKOGSADMINISTRATIONEN. 


n:r 154, angående anvisande av medel för anordnande av jägmästarebostäder, i skrivelse 
den 7 juni 1916, n:r 221, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår 
jordbruksärendena, punkten I, anmält, att riksdagen till anordnande av tretton bostadslägen- 
heter åt jägmästare i revir inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvud- 
saklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 24 mars 1916 såsom kapitalökning 
för år 1917 för statens domäners fond anvisat ett belopp av 337,600 kronor ävensom med- 
givit, att Vi finge härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsyvis utanordna 
189,850 kronor, 

hava Vi den 21 juni 1916, bland annat, dels bemyndigat domänstyrelsen att gå i för- 
fattning om inköp, för kronans räkning av ej mindre vissa till bostäder åt jägmästarna i 
Malgomajs, Östra Åsele, Bjurbäckens, Malå och Vinlidens revir avsedda lägenheter för till- 
hopa 36,250 kronor än även en till bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedd bebyggd 
lägenhet om ungefär 1 hektar, tillhörande 11/128 mantal Örträsk litt. Hbb, för högst 12,000 
kronor, dels bemyndigat domänstyrelsen att för en kostnad av högst 3,000 kronor låta verk 
ställa vissa reparationsarbeten å den lägenhet, som skulle inköpas till bostad åt jägmästaren 
i Östra Åsele revir, dels anbefalt Eder att för bestridande av ovannämnda köpeskillingar och 
bekostande av nyssnämnda reparationsarbeten till domänstyrelsen under innevarande år för- 
skottsvis av under händer varande medel utanordna intill 51,250 kronor för att efter in- 
gången av år 1917 ersättas av ovanberörda av riksdagen såsom kapitalökning anvisade anslag 
dels ock anbefallt överintendentsämbetet att avgiva utlåtande beträffande såväl de vid domän- 
styrelsens förenämnda skrivelse såsom bil. 2 fogade ritningar och beskrivning till jägmästare- 
bostäder i Lycksele, vilka nu föreslagits att följas vid uppförandet av dylika bostäder åt 
jägmästarna i Dorotea, Malgomajs, Västra Stensele, Södra Sorsele, Bjurbäckens, Vinlidens, 
Storbackens och Storlandets revir, som ock de vid samma skrivelse såsom bil. 5 och 7 
fogada ritningar m. m. angående ändringsarbeten i byggnaderna å de lägenheter, vilka 
avsetts skola inköpas till bostäder åt jägmästarna i Örå och Malå revir. 


I skrivelse den 28 juli t916 har överintendentsämbetet avgivit det sålunda infordrade 
utlåtandet, vari framställts vissa erinringar mot förenämnda ritningar och förslag, varefter 
domänstyrnlsen den 12 augusti 1916, till följd av remiss, yttrat sig i anledning av vad 
överintendentsämbetet sålunda anfört och därvid tillika meddelat, att ovannämnda till inköp 
för bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedda bebyggda lägenhet vid närmare undersökning 
befunnits icke vara av tillfredsställande beskaffenhet, samt fördenskull hämställt, att inköp 
av densamma icke måtte komma till stånd utan i stället ny bostad åt ifrågavarande jäg- 
mästare uppföras å lämpligt belägen tomt, varom styrelsen anhölle att framdeles få inkomma 
med förslag. 

I skrivelse den 20 juni 1916 har vidare domänstyrelsen hemställt om godkännande av 
med skrivelsen överlämnade ritningar till en byggnad, avsedd att uppföras i Gällivare kyrkby 
å tomt, som skulle för ändamålet inköpas, och avsedd att inrymma bostadslägenheter för 
jägmästarna i Vettasjoki och Porjus revir. I anledning härav har överintendentsämbetet 
den 28 juli 1916 avgivit särskilt, infordrat utlåtande, varefter domänstyrelsen, till följd av 
remiss, i förenämnda utlåtande den 12 augusti 1916 yttrat sig jämväl i anledning av vad 
överintendentsämbetet härom anfört. 

Därjämte har i en till OSS ingiven skrift jägmästaren i Vinlidens revir Harald Sjöberg 
anhållit, att vissa i skriften framhållna synpunkter måtte vinna beaktande vid de nya jäg- 
mästarbostädernas anordnande, i anledning varav domänstyrelsen den 26 augusti 1916 avgi- 
vit infordrat utlåtande. 

Vid föredragning av dessa ärenden hava VI 

dels, med ändring därutinnan av Vårt beslut den 21 juni 1916 funnit gott förklara, att 
inköp för kronans räkning av förenämnda, till bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedda 
bebyggda lägenhet icke skall äga rum och fördenskull det härtill den 21 juni 1916 anvisade 
belopp av 12,000 kronor tillsvidare icke skall till domänstyrelsen utanordnas; 

dels bemyndigat domänstyrelsen att gå i författning om uppförande för en kostnad av till- 
hopa högst 170,050 kronor av bostäder ej mindre åt jägmästarna i Västra Stensele, Södra 
Sorsele, Storbackens och Storlandets revir å de i styrelsens ovanberörda skrivelse den 24 
mars 1916 angivna, å kronomark belägna platser, än även åt jägmästarna i Malgomajs, Bjur- 
bäckens och Vinlidens revir å de för ändamålet inköpta i Vårt brev den 21 juni 1916 an- 
givna platser; 

dels för jägmästarbostäder i sistnämnda sju revir ävensom Dorotea revir fastställt de vid 
Eder merberöda skrivelse den 24 mars 1916 såsom bil. 2 fogade ritningar och beskrivnin- 
gar beträffande jägmästarbostäder i Lycksele att i huvudsak lända till efterrättelse vid dessa 
bostäders uppförande, dock vad bostaden för jägmästaren i Dorotea revir angår först sedan 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 3 


frågan om inköp av tomt härtill blivit av OSS avgjord samt med iakttagande beträffande 
samtliga åtta bostäder att rumshöjden i bägge våningarna skall bliva högst 2,70 meter från 
golv till tak; 

dels bemyndigat domänstyrelsen att å den till bostad åt jägmästaren i Malå revir inköpta 
lägenheten för en kostnad av högst 9,600 kronor verkställa de i styrelsens skrivelse den 24 
mars 1916 avsedda reparations- och planeringarbeten enligt de vid skrivelsen såsom bil. 7 
fogade ritningar m. m,. under iakttagande att, på sätt överintendentsämbetet anmärkt, kakel- 
ugnar av största storlek insättas, serveringsrummet och det vid sängkammaren belägna toa- 
lettrummet uppvärmas samt dubbla golv med pappmellanlägg anordnas i bottenvåningen; 

dels, beträffande de med domänstryrelsens skrivelse den 20 juni 1916 ingivna ritningar 
till bostadsbyggnad för två jägmästare i Gällivare, godkänt desamma att vid framtida upp- 
förande av dylik bostad, sedan frågan om inköp av tomt därtill blivit av OSS avgjord, lända 
till huvudsaklig efterrättelse, dock med iakttagande att rumshöjden i bägge våningarna skall 
bliva högst 2,70 meter från golv till tak och att anordning träffas för uppvärmning av de 
till sängkamrarna hörande toalettrummen, samt med åliggande för domänstyrelsen att vid- 
taga sådana ändringar i planen, att rummens golvyta minskas med i genomsnitt minst 15 
procent: 

dels ock anbefallt Eder att till domänstyrelsen för verkställande av ovan angivna nybygg- 
nads- och reparationsarbeten till bostäder för jägmästare i Västra Stensele, Södra Sorsele, 
Storbackens, Storlandets, Malgomajs, Bjurbäckens, Vinlidens och Malå revir utanordna till- 
hopa etthundrasjuttioniotusensexhundrafemtio kronor ävensom till kostnader för kontroll å dessa 
arbeten samt de den 21 juni 1916 anbefallda reparationsarbeten å inköpt bostad för jägmäs- 
taren i Östra Åsele revir åttatusen kronor, eller sammanlagt etthundrasjuttiosjutusensexhundra- 
femtio kronor, med högst åttiofemtusen kronor förskottsvis under innevarande år av under 
händer varande medel för att efter ingången av år 1917 ersättas av ovanberörda av riksda- 
gen såsom kapitalökning anvisade anslag samt med återstoden efter ingången av år 1917 
från samma anslag. 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Statförslag för domänfondens driftkostnader år 1918. 


Domänstyrelsen har den 30 sept. 1916 till Kungl. Maj:t överlämnat statförslag för år 1918 
i fråga om driftkostnaderna för statens domäner. Här nedan lämnas ett kort sammandrag 
över av styrelsen i denna framställning väckta förslag rörande förändringar i skogsstatens 
organisation och avlöningsförhållanden m. m. 


Domänstyrelsen. 


Den sedan den 1 sept. 19r6 inrättade nya skogsbyrån, vilken har att handlägga ären- 
den beträffande Övre och Nedre Norrbottens samt Skellefteå distrikt, föreslås få fungera jäm- 
väl under år 1918. 

Amanuensarvodena ha föreslagits skola från den I jan. 1917 å kameralbyrån och skogs- 
byråerna höjas med 600 kronor och alltså utgå med lägst 3,000 högst 3,600 kronor, 


Skogsstaten. 


Beträffande överjägmästarnas reseersättningar har styrelsen föreslagit, att dessa redan från 
den I juli 1917 skulle utgå efter tredje klass av gällande resereglemente. 

Vidare har föreslagits inrättandet av tre nya revir i Norrland. Ett skulle bildas genom 
att delar av Älvsby och Bodens revir avsattes till ett nytt revir. De båda andra skulle bildas 
genom en reglering af Pajala, Tärendö, Kalix, Torneå och Råneå revir. 

Löneförmånerna för de tre nya jägmästarna ha föreslagits till: 


HEIN ja of BES BT ER SA VISAN I SE DR ES SETS ER SERA RSK KO SEO 2,300 kr 
KJS EN CE EKS JE IE a fe mr ee en a San a a oe ee sla a vajern « ILE le Vie Sed 2,600 > 
Kr. 4,900 kr 

900 > 


HE SKOGSADMINISTRATIONEN. 


I fråga om revirförvaltare, skogsskoleföreståndare samt skogsingenjörer och biträdande 
skogsingenjörer har Domänstyrelsen nu föreslagit, att enligt de skogssakkunnigas för södra 
Sverige förslag, samtliga dessa grupper befattningshavare skulle tillerkännas dagtraktamen- 
ten av 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på ett avstånd av minst 5 kilometer i 
rak riktning från hemmet. Denna förbättring har föreslagits skola tillämpas redan från I 
jan. 1917 samt äga bestånd intill dess fullständig ny lönereglering för skogsstatens personal 
blivit genomförd. 

För samtliga jägmästare, skogsingenjörer (även biträdande) samt skolföreståndare ha jäm- 
väl föreslagits ersättning för hyra, uppvärmning och städning av expeditionslokal från och 
med ingången av 1917. 

För jägmästare har ersättningen beräknats till 150 å 300 samt i medeltal 200 kronor. 
De, som hyra bostad 1 kronans hus, erhålla dock blott 100 kronor. För skogsingenjörerna 
har beräknats i medeltal 200 kronor för skogsskoleföreståndarna, vilka åtnjuta såväl bostad 
som vedbrand 50 kronor, avsett för städning. 

För de biträdande jägmästarna ha följande förbättringar föreslagits: 

till biträdande jägmästaren i Garpenbergs revirdel från I jan. 1917 arvode 4,000 kronor 
samt ersättning för eldning och städning av expeditionslokal 75 kronor; till biträdande 
jägmästaren i Fryksdals revirdel 3,800 kronor i arvode och 200 kronor i hyresbidrag. 
Båda skulle därjämte erhålla ett dagtraktamente av 8 kronor för varje rese- och förrätt- 
ningsdag på större avstånd än fem kilometer i rak riktning från hemmet. 

För revirassistenter, såväl helårs som under kortare tid anställda, ävensom för extra skogs- 
ingenjörer har föreslagits att från och med I januari 1917 ett dagtraktamente av 8 kronor 
skulle utgå för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd än fem kilometer i rak 
riktning från hemmet. Överjägmästareassistenternas löner ha ansetts böra höjas från nuva- 
rande 3,000 ocb 3,200 kronor till resp. 3,500 och 3,700 kronor. 

De egentliga förvaltningskostnaderna (avverkning, skogsodling, vägar etc.) har domänsty- 
relsen för år 1918 beräknat till 11,400,000 eller I million mer än för 1917. Sammanlagda 
driftkostnaderna för statsskogarna år 1918 beräknas till 15,822,210 kronor. Kostnaderna för 
statens jordbruksdomäner ha beräknats till 180,500 kronor. Domänfondens bruttoavkastning 
år 1918 har uppskattats till 31,500,000 kronor. 

Domänstyrelsen har slutligen föreslagit, att i överensstämmelse med 1916 års riksdags- 
beslut, enligt vilket 5 24 av kronogskogarnas beräknade bruttoavkastning för år 1917 skulle 
avsättas till en förnyelsefond för återväxtkostnader, av vilken likväl sådana kostnader för 
året skulle avgå, jämväl för år 1918 fem procent av beräknade bruttoinkomsten skulle av- 
sättas för sådant ändamål. 


Jägmästarebostäderna i Lappmarken. 


Domänstyrelsen har den 12 aug. 1916 avgivit följande und. utlåtande härom. 

Genom två skilda remisser den 9 innevarande augusti har domänstyrelsen anmodat avgiva 
underdåniga utlåtande med anledning av vad överintendentsämbetet anfört i fråga om anord- 
nande av I3 bostadslägenheter åt jägmästare i revir inom Västerbottens och Norrbottens 
läns lappmarker. 

Styrelsen får i anledning härav med remissakternas återställande underdånigast anföra 


följande, 
Överintendentsämbetet har framställt följande anmärkningar mot de handlingarna såsom 
bil. 2 vidlagda ritningarna och beskrivning till jägmästarbostäder i Lycksele — vilka av 


domänstyrelsen föreslagits att i huvudsak följas vid uppförandet av dylika bostäder åt jäg- 
mästarna i Dorotea, Malgomajs, Västra Stensele, Södra Sorsele, Bjurbäckens, Vinlidens, Stor- 
backens och Storlandets revir — nämligen: 

» Svårigheten att uppvärma rum i Norrland nödvändiggör en ringa rumshöjd, vilken lämp- 
ligen bör sättas, för bottenvåningen till 2,70 meter och för övre våningen till 2,50 meter, 
från golv till tak räknat. Härjämte torde kontorets, matsalens samt sängkammarens och de 
övriga sovrummens golvyta böra minskas med ungefär 15—20 2. Vidare torde uppvärm- 
ning medelst kakelugnar ur alla synpunkter vara att föredraga framför i förslaget upptaga 
uppvärmning medelst varmluft». 

Vad först beträffar rummens höjd får styrelsen meddela, dels att rummen genom byggna- 
dernas sättning visat sig bliva omkrig 5 centimeter lägre än vad som enligt ritningarna be- 
räknats, dels att det enligt styrelsens förmenande 'ej går att sänka dem ytterligare under 
den höjd som enligt ritningen för Lyckselebostäderna kommit till användning eller för bot- 
tenvåningen 2,85 meter från golv till tak och för övre våningen 2,70 meter från golv till tak 


SKOGSADMINISTRATIONEN. PAT 


utan att rummen bliva tryckta och dystra. Om rumshöjden skall ytterligare minskas, kan 
man ej ens över ett bord använda en taklampa. Att med nuvarande höjd gå rak under en 
sådan är icke möjligt. Icke heller bygga enskilda i dessa trakter med lägre rumshöjder, 
utan snarare tvärt om. I detta sammanhang får styrelsen urderdånigast framhålla, att för bo- 
stadsrum i Stockholm minimihöjden är fastställd till 3 meter från golv till tak. Tillika får 
styrelsen erinra, att rumshöjden i de nu uppförda bostäderna i Lycksele var föremål för an- 
märkning av statsrevisorerna år 1913, men att denna anmärkning efter styrelsens förklaring 
icke upptogs av statsutskottet och riksdagen. 


Vad därefter beträffar av överintendentsämbetet föreslagen minskning av rummens golvyta 
med 15 å 20 4, får styrelsen framhålla, att rummen enligt den av arkitekten Westman ur- 
sprungligen upprättade ritningen, som legat till grund för uppförande av två jägmästarebo- 
städer i Särna, och vars sammanlagda golvyta var ungefär lika med den å tidigare upp- 
förda jägmästarebostäder i Norrland, äro icke oväsentligt större än enligt den, vid uppfö- 
rande av jägmästarebostäderna i Lycksele använda ritningen, som är lika med den förra, 
ehuru rummens såväl golvyta som höjd minskats. 


Att nu ytterligare minska dem kan styrelsen ej tillstyrka, så mycket mindre som, därest 
en minskning skulle föreskrivas, i fråga om särskilt kontorets golvyta, enligt styrelsens mening, 
inom en snar framtid skulle nödvändiggöras en tillbyggnad, som dels skulle bliva olämplig 
och dyrbar, dels skulle i hög grad förstöra byggnadens nu tilltalande och enhetliga yttre. 

Beträffande kontoret år styrelsen nämligen framhålla, att detta redan nu är så litet, att det 
i många fall ej torde komma att giva tillräckligt utrymme för expeditionen och de däri ar- 
betande, vilket med revirskötselns utveckling i mera intensiv riktning framdeles torde bliva 
ännu mera fallet. På grund härav har angränsande till vardagsrum avsedda rum i flera fall 
måst av jägmästaren även aplitas för expeditionsändamål. Enligt den ursprungliga ritningen 
var kontoret visserligen något mindre (0,5 kvadratmeter), men i stället fanns därintill även 
ett litet väntrum. Vid ritningens förminskande måste detta senare helt slopas, ehuru ett så- 
dant vore mycket behövligt, då det allt emellanåt förekommer, att så många personer på en 
gång söka jägmästaren att han icke på en gång kan släppa in alla på kontoret. Skulle 
nu detta än ytterligare minskas, blir följden den, att det alls icke kan uppfylla sitt ändamål. 

Beträffande salen äro dess dimensioner för närvarande icke så tilltagna, att det enligt 
styrelsens mening går an att minska dessa, därest salen nämligen skall kunna fylla sitt 
ändamål. 

Någon minskning å det i bottenvåningen likaledes inrymda köket, kan styrelsen icke hel- 
ler förorda. Ett kök på landet måste av flera skäl vara större än ett kök i stad, bland annat 
därför att det även i många fall måste användas till även matrum för hjälpfolk och andra 
personer. 

Då alltså, enligt styrelsens bestämda uppfattning, rummen på nedre botten ej kunna yt- 
terligare reduceras, följer därav, att ej heller den övre våningen, med däri inrymda sovrum 
anses kunna minskas. 

Vid en boställsvåning på landet, helst där den kalla årstiden upptager 8—9 månader av 
året, måste man helt givet räkna med något större utrymme än för en bostad i stad, med 
dess möjlighet till trevnad och vistelse även utom hemmet. 

Vad beträffar frågan om värmeledning eller kakelugnar böra komma till användning för 
bostadens uppvärmning, får styrelsen underdånigst hemställa, att värmeledning fortfarande 
må få anordnas, där det så är lämpligt, enär det visat sig, att denna fungerat till belåten- 
het och kunnat med mindre åtgång å bränsle, hålla större värme än kakelugnar, vartill 
kommer, att underhållet av värmeledningssystemet säkert blir mindre dyrbart, då kakelugnar 
i Norrland snart utbrännas och på grund av långa transporter ställa sig dyrbara att omsätta, 
helst som kakelugnsmakare ofta ej finnes i orten. Det torde visserligen vara allmänt känt, 
att värmeledning medelst varmvatten är att föredraga framför uppvärmning med varmluft, 
men då dels kostnaderna för förstnämnt system visat sig bliva betydligt större än för upp- 
värmning med varmluft, dels ved icke lämpar sig som bänsle vid varmvattensystemets an- 
vändning, dels ock ledningsrören vid starkare kyla lätt kunna frysa sönder och ledningarna 
komma i olag, anser styrelsen att uppvärmning lämpligast bör ske genom varmluftsystem. 

Genom nådigt brev den 21 sistlidne juni har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat domänsty- 
relsen att gå i författning om inköp för kronans räkning av, bland annat, en till bostad åt 
jägmästaren i Örå revir avsedd bebyggd lägenhet om ungefär I har, tillhörande 11/128 man- 
tal Örträsk litt. Hbb i Örträsks socken för högst 12,000 kronor. Överintendentsämbetet har 
för sin del icke haft annat att erinra mot det föreslagna inköpet, än att man borde förvissa 
sig om att, bland annat, den hembjudna manbyggnaden vore solitt uppförd och vinterbonad. 

Undertecknad generaldirektör har emellertid vid inspektion innevarande sommar å lägenhe- 


| 76 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


ten funnit den uppförda byggnaden vara av sådan beskaffenhet, att stora betänkligheter för 
dess inköpande föreligga. 


Styrelsen, — som byggde sin i underdånig skrivelse den 24 mars 1916 gjorda hemställan 
om lägenhetens inköp för avsett ändamål på vederbörande jägmästares på ort och ställe 
gjorda undersökning — får i anledning av vad som nu framkommit, hemställa, att något 
inköp av lägenheten icke må komma till stånd utan att ny bostad må få uppföras för ifråga- 
varande jägmästare å lämpligt belägen tomt — varom förslag framdeles må av styrelsen till 
Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang få ingivas. 


Vad beträffar den till bostad åt jägmästaren i Malå revir föreslagna byggnaden, har över- 
intendentsämbetet gjort en del erinringar och därvid framhållit, bland annat: 

1:0) att kakelugnar av största storlek ansetts böra insättas, 

2:0) att jämväl serveringsrummet behövde uppvärmas, 

3:0) att den i beskrivningen omförmälda klosetten icke funnes upptagen å ritningarna till 
byggnaden, samt att 

4:0) beskrivningen icke upptoge dubbla golv med pappmellanlägg, ehuru sådana golv torde 
erfordras. 

Vad ämbetet anfört under 1:0) torde i den mån nya kakelugnar erfordras böra iakttagas 
vid reparationernas utförande; 2:0) serveringsrummet torde kunna erhålla erforderlig upp- 
värmning antingen genom anordnande av cirkulationsventiler mellan kök och severingsrum- 
met, helst som detta ligger mellan tamburen och köket, vilka båda äro försedda med eld- 
städer, eller ock genom insättande av täljstenkamin; 3:0) den i beskrivningen omnämnda 
klosetten vore meningen att efter närmare undersökning på platsen, anordna på lämpligt sätt 
under trappan i tamburen, varvid den mellan kontoret och tamburen föreslagna dörren 
skulle igensättas; 4:0) vad beträffar, att i beskrivningen icke upptagits dubbla golv med 
pappmellanvägg, ehuru sådana golv ansetts erforderliga, får styrelsen anföra följande. Med 
så pass tjock trossbotten som 20 cm. med isoleringspapp torde golven bliva tillräckligt 
varma. Dubbla golv i bottenvåningen — i likhet med vad som tilämpas vid de nya bygg- 
naderna — skulle givetvis ställa sig ännu förmånligare, men skulle en dylik anordning för- 
dyra reparationskostnaderna med minst omkring 400 kronor. 

I detta sammanhang får styrelsen framhålla, att avsevärd stegring i priset har ägt rum 
såväl på alla materialier, som på arbetskostnad, varför det torde bliva svårt att få såväl ny- 
byggnaden som föreslagna reparationsarbeten utförda till de priser, som styrelsen i sin un- 
derdåniga skrivelse den 24 mars 1916 angivit. 

I fråga om den föreslagna dubbelbostaden, avsedd att uppföras i Gällivare till bostadslä- 
genheter för jägmästarna i Vetasjoki och Porjus revir, har överintendentsämbetet föreslagit 
dels minskning i rumshöjder och golvytor, dels att det vore för lägenheterna fördelaktigt att 
erhålla skilda köksingångar, vilket »säkerligen utan svårighet torde kunna låta sig göra». 

Frågan om minskning i rumshöjder och golvytor anser sig styrelsen redan hava genom det 
föregående besvarat, och får styrelsen ytterligare framhålla, att det i fråga om byggnader, som 
böra beräknas att stå i mera än 100 år, icke synes vara klokt att inskränka måtten till det 
minsta möjliga, varigenom de snart komma att för sina ändamål bliva för små, så att förr 
eller senare dyrbara ändringar eller tillbyggnader bliva nödvändiga. Ledsam erfarenhet i 
detta avseende torde särskilt i fråga om tidigare utförda byggnader vid statens järnvägar å 
landet finnas. Vad beträffar anordnande av skilda köksingångar får styrelsen framhålla, att 
om dylik omändring skall göras, detta måste ske på bekostnad av utrymmet för kök och 
serveringsrum, vilket styrelsen icke kan tillråda. Dessutom skulle en dylik anordning avse- 
värt fördyra byggnaden genom tillkomsten av ännu en köksveranda och en källartrappa och 
skulle hela byggnadens ekonomiavdelning i så fall behöva omläggas. Styrelsen får alltså 
framhålla, att de fördelar, som genom en dylik anordning möjligen skulle vinnas, icke stå 
i rimligt förhållande till de härmed förenade kostnaderna. 

Vad beträffar uppvärmning av de vid sängkammare föreslagna toalettrummen torde dylik, 
vid behov, även kunna anordnas genym cirkulationsventiler. 

Den 26 aug. har styrelsen ånyo avgivit yttrande i detta ärende: 

Genom nådig remiss den 12 innevarande augusti har domänstyrelsen anmodats att, vid 
avgivande av genom nådig remiss den 9 i samma månad infordrade underdåniga utlåtande 
i fråga om förslag till bostadslägenheter åt jägmästare i en del norrländska revir taga i 
övervägande en av jägmästaren i Vinlidens revir, Harald Sjöberg, avgiven inlaga i berörda 
ärende, 

Styrelsen, som redan avgivit underdånigt utlåtande i anledning av sistnämnda nådiga re- 
miss får, med nu föreliggande remissakts återställande, underdånigst anföra följande. 

Vad Sjöberg anfört angående av överintendentsämbetet föreslagen minskning i våningarnas 


SKOGSADMINISTRATIONEN, HU 


höjd och vissa rums grundytor anser sig styrelsen hava besvarat genom sitt underdåniga ut- 
låtande den 12 innevarande augusti, 

Vad beträffar hans uttalade önskan att få inrett ett badrum, får styrelsen framhålla, att 
ett sådant mycket väl kan och på hyresgästens egen bekostnad får inredas i källaren under 
huset, vilket dock skulle draga rätt avsevärd kostnad, varför det icke finnes någon möjlighet 
att få de anslagna medlen att räcka till även för detta ändamål. För övrigt torde bad kunna 
utan svårighet anordnas i ett badkar i brygghuset. 

Sjöberg framhåller vidare några synpunkter, huru han tänkt sig möjligheten av att ned- 
bringa byggnadskostnaderna inom ramen för beviljade anslagssummor och skulle detta kunna 
åstadkommas: I) genom förenkling och förbilligande av grunden, 2) genom minskning av över- 
byggnaden — vinden, 3) genom tvättstugans flyttning från uthuset till källarvåningen och 
4) genom isbodens inbyggande med uthuset. 

Gent häremot får styrelsen anföra följande. 

1) Den föreslagna murtjockleken av 90 centimeter är bestämd ej enbart för ästadkommande 
av erforderlig bärighet utan till stor del för att göra källarutrymmena i möjligaste mån 
frostfria. 

2) För äåstadkommande av minskning i vinden fordras att byggnaderna skulle uppföras i 
helt annan byggnadsstil med frontespisvåning eller våning under brutet tak med dess många 
skrubbutrymmen, som äro farliga köldbehållare, vilket styrelsen på det bestämdaste får avråda. 

3) Förslaget att lägga tvättstugan i källarvåningen skulle i regel icke bliva billigare än 
att inreda den i särskild fristående byggnad, — vartill ritning bilägges. Därest grundjord- 
månen är svårarbetad, torde en dylik anordning bliva avsevärt dyrare. För övrigt inbegri- 
per det av styrelsen uppgjorda förslaget, icke av Sjöberg omnämnd vattenledning till vare 
sig manbyggnad eller uthushyggnad — fastän dylik har kunnat med tillgängliga anslag in- 
föras i de nyligen uppförda Lyckselebostäderna. Med av styrelsen föreslagna och av Eders 
Kungl. Maj:t och Riksdagen anvisade byggnadsbelopp torde med hänsyn till den avsevärda 
stegring, som sedan dess ägt rura i såväl priset på materialier som framförallt på arbets- 
kostnad, vattenledning i regel icke kunna påräknas. 

4) Därest isbod skall inbyggas med uthuset i stället för tvättstuga, åstadkommes med 
säkerhet röta å virke i den övriga delen av uthusbyggnaden, varför styrelsen anser lämpli- 
gare att helt fristående isbod anordnas. 

I anledning av Sjöbergs uttalande, att ritningarna upprättats och prövats av för Lappland 
främmande Stockholmsarkitekter, får styrelsen slutligen framhålla, att arkitekten Westman 
före uppgörandet av samma ritning, erhöll alla de upppgifter rörande förhållandena i Övre 
Norrland, som voro erforderliga för konstruktion av en för dessa förhållanden lämplig bygg- 
nadstyp. Styrelsen anser ock, att denna ritning är synnerligen lämplig för ett nordligt kli- 
mat med stark kyla. 

Styrelsen får i anslutning till det föregående hemställa, att den av Sjöberg ingivna fram- 
ställningen i vad den berör saker, som icke äro av styrelsen vidrörda i förutnämnda styrel- 
sens underdåniga skrivelse den 12 augusti icke må till någon .Eders Kungl. Maj:ts vidare 
åtgärd föranleda. 

Stockholm den 26 augusti 1916. 


Överläggningsämnen vid överjägmästaremötet i Domänstyrelsen 
den 6—11 november. 


1) Huru böra byggnadsarbeten lämpligast bortsättas? Kunna kostnaderna nedbringas genom 
centraliserat inköp av materialier? 

2) Huru har det nya bokföringssystemet hittills verkat? 

3) Har erfarenheten visat behovet av stadigvarande anställda expeditionsbiträden å reviren, 
och kunna med fördel 2 eller flera revir med mindre omfattande expeditionsarbete förena 
sig om ett sådant biträde? 

4) Kan och bör något göras för vinnande av större enhetlighet och rättvisa beträffande 
vid överjägmästareexpeditionerna anställda skrivbiträdens avlöning? Böra ej de bland dessa, 
som kunna anses såsom fast anställda, komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner som 
Kungl. Domänstyrelsens kvinliga biträden? 

5) Angående bokföringskommitténs förslag II. 

6) Angående kyrkofondskommitténs förslag II. 

7) I vad mån och för huru många år bör utsyning i förskott kunna medgivas församling 
eller arrendator för nybyggnader eller reparationer å ecklesiastikt boställe? 

8) Anses den allmänna minskningen i skogsfågelstammen böra föranleda till åtgärder för 
begränsning av gällande jakttider för skogsfågeln? 


778 SKOGSADMINISTRATIONEN, 
9) Anses särskilda åtgärder erforderliga till förhindrande av utrotande av värdefulla pälsdjur? 
10) Vilka fordringar böra numera ställas på avverkningsplaner för skogar till hemman 
med inskränkt dispositionsrätt till desamma? 

11) Under vilka förhållanden bör tillstånd lämnas till att flera, en och samma ägare tillhörande 
fastigheter i lappmarken och likställda områden må sammanföras till en hushållningsenhet 
med gemensam avverkningsplan, samt vilka föreskrifter böra meddelas för utsynings verk- 
ställande å sådana sammanförda fastigheter? 

12) Vilka åtgärder böra vidtagas för att dels göra skogsingenjörernas arbete mera om- 
växlande och intresseväckande än den dagliga utsyningen av »undermålig» skog, dels bereda 
skogsvårdsnämnderna möjlighet att under därför lämplig årstid erhålla biträde av skogsingen- 
jörerna för anordnande och kontrollerande av skogsvärdsåtgärder, för vilkas utförande nämn 
derna anvisat anslag? 


Statistik över de mängder ved, som sålts till statinstitutioner eller reser= 
verats för ortsbefolkningen. 


Domänstyrelsen har den 10 oktober utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna 
i samtliga distrikt. : 

Kungl. Domänstyrelsen vill härmed anmoda Eder att så fort ske kan hit inkomma med 
uppgift om den ved, som inom Edert distrikt jämlikt gällande föreskrifter antingen sålts till 
statsinstitutioner eller ock undantagits för ortsbefolkningens behov. Därvid behöva specifi- 
cerade nppgifter för varje skog ej meddelas, utan skola endast totalsummorna för varje revir 
angivas för de vedpartier, som disponerats för ovanberörda tvenne ändamål. 

Vedmängderna skola angivas i kubikmeter löst mått, varvid reduktionen till detta mått 
från i respektive orter använda famnmått skall ske enligt de reduktionstal, som använts ifråga 
om ved till statens livsmedelskommission. 


Användandet av props, massa= och kolved å de allmänna skogarna till 
hushållsbränsle. 


Domänstyrelsen har den 18 sept. till chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet avgivit 
följande utredning härom. 

Genom remiss den 12 innevarande månad har herr statsrådet anmodat Domänstyrelsen 
att avgiva yttrande över Statens livsmedelskommissons den 11 samma månad gjorda hem- 
ställan, att all props, massaved och kolved från de allmänna skogarna, som finnes eller kan 
åstadkommas, måtte utan hinder av bestämmelserna i nådiga förordningen den 17 november 
1893 angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. samt $ 47 i nådiga 
förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket 
ställas till kommissionens förfogande, att av denna eller dess underordnade organ genom 
vederbörande livsmedelsnämnder tillhandahållas i första rummet de mindre bemedlade, varvid 
rörande försäljning och redovisning m. m. enahanda bestämmelser föreslagits böra lända till 
efterrättelse, som stadgats beträffande den genom nådiga beslutet den 15 augusti 1916 för 
kommissionens räkning reserverade veden från de allmänna skogarna. 

På grund härav får Domänstyrelsen meddela följande. 

Från samtliga överjägmästare i riket har Domänstyrelsen 2 sistlidne augusti infordrat upp- 
gift å befinlliga disponibla förråd av pappersmasseved och props från de allmänna skogarna. 
Dessa uppgifter hava av Styrelsen överlämnats till Statens livsmedelskommissions vedbyrå 
och bilägges sammandrag av dessa distriktsvis upptagande även en del kolved (Bil. A). 

Från Statens livsmedelskommissions vedbyrå har Styrelsen därefter fått mottaga en skri- 
velse den 2 denna månad, som, i styrkt avskrift bilägges (Bil. B), däruti vedbyrån hem- 
ställer, att vissa i uppgifterna omförmälda partier måtte tillsvidare för dess räkning reserveras, 

Med anledning härav har Styrelsen den 7 innevarande månad frigivit till försäljning samt- 
liga inom Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens, Skellefteå, Umeå och Härnösands distrikt 
samt inom Bergslagsdistriktet med undantag av Kristinehamns och Grönbo revir, inom Östra 
distriktet med undantag av Gripsholms, Karlsby, Ombergs revir, det senare vad beträffar 
det vid Borghamns, Stocklycke och Hästholmens hamnar lagrade massaved 1,691,84 kubik- 
meter löst mått och props 195,26 kubikmeter, Finspångs revir beträffande 1,075 kubikmeter 
löst mått, som rubricerats såsom »utkört», samt inom Södra distriktet med undantag av Ölands 
revir förefintliga förråd av props och pappersmassaved. 

Från Statens livmedelskommissions vedbyrå har Styrelsen sedermera den 15 denna månad 
mottagit meddelande om, att den från Ombergs revir vid Borghamns, Stocklycke och Häst- 
holmens hamnar lagrade massaveden, 1,691,84 kubikmeter och propsen, 195,26 kubikmeter, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. NO 


icke av byrån komme att disponeras såsom bränsleved, vadan från dess sida intet hinder 
mötte för ifrågavarande partiers försäljning genom Domänstyrelsens försorg. 

Styrelsen har med anledning därav frigivit jämväl dessa sistnämnda virkespartier till försäljning. 

Med hänsyn till den för tillfället rådande bristen på hushållsbränsle anser sig Styrelsen 
icke böra avstyrka, att till kommissionens disposition må överlämnas dessa pattier props 
och pappersmassaved. 'Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle anse sig böra medgiva kommis- 
sionen att övertaga dessa partier props och massaved till nedsatta pris för att i likhet med 
kronans ved tillhandahållas mindre bemedlade, får Styrelsen likväl hemställa, att dessa pris 
icke måtte sättas lägre än de före den I augusti 1914 gällande pris för respektive virkessorter. 

Efter medelpris för varje särskilt distrikt kan nuvarande pris å props och massaved anses 
så mycket överstiga prisen å dessa virkessortiment vid förut nämnda tidpunkt, att skillnaden 
beträffande det virke, som sålunda är ifrågasatt att överlämnas till kommissionen, för resp. 
distrikt utgör: 


BlorNLSN esta NOTE And SKATS AA Rn Aa en Ra SA svalare svej(e be a el (bJad nisnj a kr. 2,700 
3 REKA DTE ERNA N M g na s k rs CE ETS RE 1, SAN EAS TS RE AGN RAR Tr RA rg »K21,000 
SIR Cb SL OS CLS Ur ite Er VA os als RE aj sf SNIA 2 lelale jua Slet lyset öusielsinis sjessean sd ek ser >» -27,600 
SN ÖStrar (CIStNIEle bys sen Asos ens AAA fe AE CS BANA cr AASE; SIE ANNA SRA SLS LA EE ÄG » 12,300 
>» Västra mA TFN SE RAS or Em Sr Ser CNE SARS BLA en ASSR KIE RER SA SA RA re > 175,900 

STEL SLAN CSA CIS UNC OR SADE AR RASA EL lea SES Le BRP re Sal (ER ENE re 2 RE RR ör >» 44,200 
FÖRRA SG Ga 1S ULSTER RAR NE Lr So BAN Re Bel SR AR ble (SF ao eV do fars / SY ara dl (ara retade israel rejdar a »> 400 


tillsammans omkring kr. 284,700 


I stort medeltal blir denna skillnad kr. 3,10 pr kubikmeter löst mått för props och kr. 
2,70 för pappersved. 

I sammanhang härmed anser sig Styrelsen böra meddela, att till Styrelsens kännedom 
kommit, att åtminstone i något fall pappersmassafabrik i förväntan på, att Kungl. Maj:t skulle 
komma att överlämna kronans props och massaved till statens livsmedelskommission att an- 
vändas såsom hushållsbränsle, inköpt ett parti props för att sedan för denna av ortens livs- 
medelskommission kunna tillbyta sig motsvarande parti av den från kronan erhållna massa- 
veden. Då härigenom skulle kunna inträffa antingen att pappersmassafabriken därpå gör 
sig en förtjänst, därigenom att propsen för närvarande är billigare än massaveden, eller att 
livsmedelskommissionen, därest fabriken skulle lämna ett i förhållande till värdet större parti 
props i utbyte, erhåller virkespartiet till lägre pris än det Kungl. Maj:t kan finna skäligt 
bestämma, kan ifrågasättas, huruvida icke lämpligen borde såsom villkor för livsmedelskom mis- 
sionen att få övertaga kronans props och pappersved bestämmas, att några sådana transaktioner 
med detta virke icke måttte få äga rum, utan vederbörligt tillstånd och på villkor, som då kan 
anses böra bestämmas. 

Beträffande kolveden har Styrelsen icke något att invända mot att även sådan överlämnas 
till kommissionen, där dylik lämpligen kan användas till husbehovsved och detta kan ske 
utan att särskilt ekonomiskt ingripa i de redan i gång varande kolningsarbetena eller menligt 
inverka på arbetsförtjänsten för kronans eget folk. Då förut icke varit ifrågasatt att på detta 
sätt överlämna kolveden, finnes emellertid icke någon utredning angående den kolved som 
tilläventyrs på detta sätt skulle kunna lämnas till livsmedelskommissionen, med undantag av 
att från vederbörande inkommit uppgift, att inom Gävle-Dala distrikt finnas 1,900 kubikmeter 
och inom Bergslagsdistriktet 1,500 kubikmeter disponibel kolved. 

Livsmedelskommissionen har pr telefon uppgifvit, att kommissionen önskar att av Kronans 
props och massaved erhålla 87,957 kubikmeter och av kolved 3,500 kubikmeter, vilken upp- 
gift beträffande props och massaved överensstämmer med här framför lämnade uppgifter ang. 
vad kommissionen vill hava (Bil. A.). 

Då tvekan kan uppstå, huruvida med det i Statens livsmedelskommissions skrivelse den 
II denna månad begagnade uttrycket »all props, massaved och kolved från de allmänna 
skogarna» avses även annat sådant virke än som kommissionen i Styrelsen den 2 samma 
månad anhållit måtte reserveras för dess räkning, har Styrelsen telefonledes från kommissionen 
inhämtat, att så icke är förhållandet. 

Remissakten får Styrelsen återställa. 


Sättet för betalningen av ved, som levererats till statens 
livsmedelskommission. 


Domänstyrelsen har den 16 okt. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- 
mästare, jägmästare, biträdande jägmästare och skogsskoleföreståndare, 


780 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att, sedan från resp. revir leveransen 
av ved till statens livsmedelskommission eller dess underlydande organ blivit fullgjord enligt 
bestämmelserna i nådiga brevet den 15 augusti 1916, vederbörande jägmästare skola till 
Kungl. Styrelsen omedelbart insända uppgift över mängden av den från olika skogar sålda 
veden och därför debiterad köpeskilling. 

I fråga om sättet för betalningen av samma ved vill Kungl. Styrelsen föreskriva: 

vederbörande jägmästare skall vid vedens överlämnande till Statens livsmedelskommission 
eller densamma underlydande ortskommission jämväl avlämna försäljningsblankett enligt fast- 
ställt formulär upptagande skogens namn, det försålda virket samt köpeskillingen; 

betalningen för veden skall erläggas genom köpeskillingens insättning i riksbankskontor 
å statsverkets giroräkning för länsstyrelsen inom det län, där den allmänna skog, varifrån 
veden erhållits, är belägen; 

inbetalning av köpeskilling skall ske: för den ved, som levererats vid järnvägsstation, 
lastageplats eller dylikt ställe, senast en månad efter leveransen, för den ved, som levererats 
upphuggen i skogen, inom två månader efter leveransen och för den ved, som sålts på rot, 
inom tre månader efter försäljningen; 

betalning av skillnadsbelopp mellan vad livsmedelskommissionen erlagt för ved och det 
högre pris, kommissionen eventuellt erhållit, skall ske genom insättning i riksbankens huvud- 
kontor i Stockholm för Kungl. Domänstyrelsens räkning med angivande av den skog, skillnads- 
beloppet avser, samt det revir, inom vilket densamma är belägen. 


Införskaffande till Kungl. Mai:t av material för beräknande av värdet av 
prästernas husbehovsvirke. 


Domänstyrelsen har den 21 okt. utsänt följande cirkulär härom till samtliga överjägmästarna. 

Med överlämnande av styrkt avskrift av ämbetsskrivelse från Kungl. Ecklesiastikdeparte- 
mentet av den 18 okt. 1916 rörande uppgift å rotvärdet av vedvirke inom rikets olika kon- 
trakt, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom anmoda eder att snarast möjligt och senast den 
18 nov. 1916 till Kungl. Styrelsen inkomma med uppgift i berörda avseende, härvid priset 
bör angivas pr kbm fast mått för inom resp. orter brukligt husbehovsvirke av ordinär kvalitet, 
med angivande tillika, huruvida priset avser barr- eller lövved, 


Meddelanden från Skogsbokföringskommittén. 


Lal ek sfassmaskarensr seen ee AS fjn För SL SER SINAN revir. 


N:r 15. Då hushållsenheter eller redogörelseområden ännu ej blivit efter enhetliga grunder 
av Kungl. Domänstyrelsen för hela riket fastställda, är Skogsbokföringskommittén nödsakad 
föra en detaljerad statistik för varje särskild skog. Om emellertid denna statistik skall kunna 
ersätta delar av den hittillsvarande årsberättelsen, måste sammandrag i rätt stor omfattning 
verkställas. Redan nu sammanföras visserligen hos kommittén samtliga kronoparker för sig, 
kronoegendomar för sig o. s. v. Dessa grupper förändras emellertid snart sagt varje år 
genom nyinköp eller försäljning eller genom att skogar från en grupp överföras till en annan. 
Att till en enhet sammanföra exempelvis alla ett revirs till domänfonden hörande skogar o, s. v. 
synes vara att gå till en föga gagnelig ytterlighet, utan torde det vara lämpligast att få till 
stånd en gruppindelning med hänsyn såväl till skogarnas natur som även till deras belägenhet. 
För den skull har kommittén låtit efter i Domänstyrelsen befintliga kartor uppgöra ett förslag 
till grupper, lämpliga till statistiska enheter, och därvid utgått från följande principer: 

1) I en enhet kunna endast ingå skogar, vilka tillhöra samma fond. 

2) Endast varandra närbelägna skogar, som bilda ett naturligt förvaltningsområde, samman- 

föras till en enhet. 

3) Större kronoparker sammanföras i regel ey med andra: skogar. 

4) Skogar, åtminstone större och som tillhöra olika bevakningstrakter, sammanföras i regel ey. 

Det av kommittén upprättade förslaget gör icke anspråk på vare sig fullständighet eller 
ens i alla delar riktighet, då omförmälda kartor säkerligen ej äro tillförlitliga. Förslaget i 
vad det avser Edert revir, bifogas härjämte under anhållan, att Herr Jägmästaren behagade 
genomgå och komplettera detsamma, varvid särskilt är att märka, dels att förslaget endast 
omfattar domänfonden, vadan Herr Jägmästaren själv torde verkställa en lämplig gruppindel- 
ning beträffande kyrkofondens och ev. övriga inom Edert revir förekommande fonders skogar, 
dels att ej alla statens jordbruksdomäner äro medtagna. R 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 781 


Till sist vill kommittén betona, att föreliggande förslag zcke medför någon ändring i Herrar 
Jägmästares kassabokföring eller förvaltningsförslag, utan därmed avses tills vidare endast 
att få till stånd lämpliga statistiska enheter. Det synes emellertid böra eftersträvas, att den 
statistiska enhetsindelningen kan i framtiden bringas i överensstämmelse med de blivande 
redogörelseområdena, och kommittén skulle önska att, med stöd av det materiel, som nu 
förebringas, kunna förelägga Kungl. Domänstyrelsen ett antagligt förslag i sådant hänseende, 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 7 september 1916. 


Till samtliga Herrar Jägmästare. 


N:r 16. Då kommittén har för avsikt att inom den närmaste tiden upptaga till behandling 
frågan om fasta biträden å revirexpeditionerna, vilken fråga synts nära sammanhänga med 
bokföringsväsendets ändamålsenliga ordnande, har inom Kommittén till en början utarbetats 
en statistik beträffande de olika revirens kassarörelse m. m. under de gångna månaderna av 
innevarande år. Av utgiftsstaternas fastställda belopp, inkomst- och utgiftsbeloppens storlek, 
antalet kassaposter, förskottsomsättningen och avräkningarnas omfattning samt antalet hushålls- 
enheter ävensom av andra omständigheter, vilka framträtt genom denna statistik, torde man 
kunna draga den slutsatsen, att behovet av fasta biträden är obestridligt, om än i viss mån 
växlande inom olika revir. , 

För fullständigande av den sålunda igångsatta utredningen vore det för Kommittén av 
värde att av Herrar Jägmästare själva erfara de olika synpunkter på den föreliggande frågan, 
vilka icke belysas genom nyss antydda statistik, men vilka av Eder anses vara av betydelse 
vid frågans bedömande. 

Jag tillåter mig därför anhålla om yttrande i berörda hänseende; och vore det önskvärt, 
att detta yttrande kunde hit inkomma snarast möjligt och i sådan form, att det lämpligen 
kunde bifogas det betänkande, som Kommittén har för avsikt att i god tid före årets slut avgiva. 

Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 22 september 1916. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. 


Semester har åtnjutits av: 

generaldirektören Karl Fredenberg den 5 sept. och 12 sept. Vikarie byråchefen W. Roos; 

byråchefen Fr. Giöbel den 23 okt.—I nov. med förordnande för t. f. notarien Sven 
Lundberg, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söderström; 

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 21 och den 27—29 sept. samt den 14—21 okt. 
med förordnande för notarien Martin Rasch. Dennes tjänst har den 16—21 oktober uppe- 
hållits av amanuensen M. Magneville samt övrig tid av t. f. amanuensen Torsten Barthelson; 

t. f. byråchefen G. Cassel den 21 okt. med förordnande för t. f. notarien Adolf Eng- 
man, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Selim Lindner; 

registratorn Uno Tilly den 12—21 okt. med förordnande för amanuensen John Söderström 


Tjänstledighet har beviljats: 

byråchefen Th. Örtenblad för sjukdom den 11 okt.—31 dec. med förordnande för över- 
assistenten F. Aminoff. Denne har emellertid samtidigt beviljats tjänstledighet under sagda 
tid för beredande av särskilt ärende, varför notarien R. Lindahl förordnats att uppehålla 
byråchefsbefattningen å andra skogsbyrån; 

byråchefen C. I. Stiernspets för beredande av särskilt ärende den 10 okt.—20 nov. med 
förordnande den 10 okt. för notarien M. Seth, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen 
Hasselgren och den 11 okt.—20 nov. av revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av 
amanuensen Per Nicander. 


Till ett förordnande som notarie å 3:e skogsbyrån hade vid ansökningstidens 
utgång ingen sökande anmält sig. 


Skogsstaten. 


Storlandets revir. Kungl. Maj:t har den 27 okt. på förslag av domänstyrelsen för- 
ordnat skogstaxatorn F. A Berggren att uppehålla jägmästaretjänsten i Storlandets revir un- 
der den tid jägmästaren A. Engman tjänstgör som t. f. notarie i domänstyrelsen. 


102 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Västra Åsele revir. På förslag till återbesättande av jägmästaretjänsten i MWVästra 
Asele revir har domänstyrelsen uppfört skogstaxatorerna Th. Nettelbladt, Erik Törngren 
och Magnus Alm i nu nämnd ordning med förord för Nettelbladt. 


Transtrands revir. På förslag av domänstyrelsen har Kungl. Maj:t den 27 okt. för- 
ordnat e. jägmästaren Erik Måhlén att från och med den I nov. uppehålla jägmästaretjänsten 
i Transtrands revir. 


Jönköpings revir. Kungl. Maj:t har den 6 okt. förordnat notarien i domänstyrelsen 
Einar Ödman att under 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Jönköpings revir. 


Biurfors skogsskola. Föreståndarebefattningen vid Bjurfors skogsskola uppehålles 
under vakansen av assistenten i Gripsholms m. fl. revir Edvard Lundberg. Tjänsten sökes 
av t. I. jägmästaren i Bräcke revir Th. Bratt, skogstaxatorn i Mell. Norrlands distrikt Erik 
Törngren, skogstaxatorn i Östra distriktet Einar Wadstein samt extra jägmästarna Edvard 
Lundberg, Folke Dahlberg, Paul Törnblom, Einar Berggren, Axel Sjökvist, Einar Hedulf, 
Birger Arvas, Sam Hagström och Gösta Hallgren. 


Lå 
Till överjägmästareassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren A. Hamre i N:e Norrbottens distr. den !/,,—/,>; 
» » W. Dixen i Härnösands > MR RS 


» » O. Bundy i Östra > 3 a tare 


Till avlönade revirassistenter ha förordnats: 
e. jägmästare J. E. Wretlind i Ängeså revir den ?/,,—/,5; 


j » G. Montell i Bispgårdens » >» M40== 1/40 
» > C. Lindell i Junsele FA EJANE Free 
» » Knut Martin i Gästriklands » JANE Kl JAS 
» » V. von Unge i Örbyhus m. fl. » Alt ac 


Till extra skogsingeniör har förordnats extra jägmästaren Henrik Fogelström i Skel- 
lefteå skogsvårdsområde den 26 sept.—30 nov. 


Till skyddskogsassistenter i Mellersta Norrlands distrikt ha förordnats: 
notarien Ragnar Lindahl den 11 sept.—I10 okt. 


e. jägmästaren Sven Petrini den: 1—30 nov. 
» » G. Montell » 16—31 okt. 
» » G. Hilde » I1—15 nov. 
» » E. J. Sökjer-Petersen » I—I5 >» 
» d R. Sköld » I » 
» » B. O. Ljungstedt » I—I15 >» 
» » E. Andersson » I1—15 

» » Gösta Brolin » I—15 >» 


Till extra jägmästare i Bergslagsdistriktet har den 7 sept. förordnats utexaminerade 
skogseleven Sigvald Troell. 


Tjänstledighet har beviljats: 

jägmästaren i Älvsby revir Erik Angeldorff för enskilda angelägenheter den 23--25 okt. 
med förordnande för assistenten i reviret Carl Utterström; 

jägmästaren i Blåvikens revir Olof Bohlin för enskilda angelägenheter den 22—31 okt. 
med förordnande för assistenten i reviret Elof Andersson; 

jägmästaren i Idre revir Erik Geete för studieresa den 1—15 nov. med förordnande för 
assistenten 1 reviret Birger Ahlgren; 

jägmästaren i Karlstads revir K. A:son Eneberg för enskilda angelägenheter den 1—4 
nov. med förordnande för assistenten i reviret Hj. Lindén; 

jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt för enskilda angelägenheter den 21 sept.— 
30 nov. med förordnande för assistenten i reviret Arvid Stahre; 

jägmästaren i Kalmar revir Fr. Nauckhoff för enskilda angelägenheter den 6—16 sept. 
med förordnande för assistenten i reviret Wald. Sjögren. 


VEN 


+ 


er? 


är FS 
lr 
se”, 


a 


| 


— 


STI 


SN 
P 


- 


GUNNAR HALUSTREAM 


ARDS 
FOÖRENINGENS 


SKOGSV 


TIDSKRIFT 


ÅRG. 


e 


14 


1916 


DECEMBER 


12 


HÄFT 


.) 


"Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm 


SEA TAR 

SA fr bg LINSER VG LA ry x 

MES TURAS SI ETS SPE RV RE SIGN fr sR FEN, DYL YE 1 LIKT 
SN fr TSE SA ENT AR 9 


KA TREE FIRE ES SO AE Fe RTR AR AS OR a ER SS, el ke 
SE - : ; js | Mja (ET SS ES FE SA RE STAS 
— SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TID F 
: Ia I Pe 
A 5 7 3 3 ÖVR än 


MED ESA BARE. > 
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANST ALT 
UTGIVES AV ; 


SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) i; rr 

REDAKTION: PROFESSORN, JÄG MÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. = 
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. JR 

FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 


; Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles 
tidskriften Skogen) allenast 10 kr. 


3 Z Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 2290. = 
VERSER Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 = = 
f. m.) och efter kl. !/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö” = — 

133 o. Allm. tel. Lidingö 219, > 


FE Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- 
; satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill 
erhållits av redaktionen. 


RA TV 


RASKENS TRAV 


NASN 


AMA vga 
SV SN 


INNEHÅLL: 


SYLVÉN, NILS:Den nordsvenska tallen Litteratur: 
(med 53 fig. och 1 färgplansch).. sid. 783 FLURY, PHILIPP: Untersuchungen 
ber die Sortimentsverhältnisse 


IR 


SCHOTTE, GUNNAR: Om snöskadorna der Fichte, Weisstanne und Buche 


i södra och mellersta Sveriges skogar (r b FK 
; s EC. Ljo AME) — east Sör re FS sid. 970 
å åren 1915—1916 (med 10 fig.j.... » 885 LANG, Gustav: Das Holz äls Bad "då 
2 MELLSTRÖM, GöÖsSTA: Skogsträdens stoff, sein Wachstum und seine 
24 frösättning år 1916 (med 5 kartor) » 941 Anwendung zu Bauverbänden É 
re LINDBERG, FERD.: Säckspinnareste- (fEC. MINI )o ss a do bi Di SRA TOT 
3 keln, Lyda campestris (med I fig.) »- 963] Nyutkomna böcker .............. 2: 974- 
EK SAMZELIUS, HUGO: Professor Lid- Trävarumarknaden av —M....... » 976 
becks »Tal om planteringar» (1766) EO - SA 
(tted-Porträtt) vises sadel sved » 964 Skogsadministrationen: 


Domänstyrelsens cirkulär, beslut, 
framställningar och yttranden >» 977 
Tjänster och förordnanden ...... > 985 


Från 1916 års riksdag: 
Viktigare beslut, som mer eller min- 
dre beröra skogsvården........ > 967 


Biträdande länsjägmästare. 


Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingsområde anställer från den 1 februari - 
1917 tills vidare en biträdande länsjägmästare på följande villkor: R 

Årslön 2500 kronor; 

Tillfälligt dyrtidstillägg 500 kronor pr år. HA 

Ersättning för tjänsteresor: 10 kr. dagtraktamente, skjuts efter en häst samt i övrigt efter = 
4:de klass i gällande resereglemente. 5 

Sökande, som skall hava getsomgått Kungl. Skogsinstitutets högre kurs, torde in-= 
sända ansökan med styrkta avskrifter av betyg m. m. före den 15:de nästkommande januari = - 
månad till Skogsvårdsstyrelsen, Östersund. 

Östersund den 2 december 1916. 


På skogsvårdsstyrelsens i Jämtlands läns vägnar: 


Olof Björklund. TEA 
T O. Hj. Humble. 


HERRAR SKOGSÄGARE, 


som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogs- MG 
institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning å Ne 
platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, = gr. 


Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund. 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 


Den nordsvenska tallen. 


Av NILS SYLVÉN. 


Förekomsten i värt land av tvenne skilda talltyper, en sydlig och en 
nordlig, torde numera vara ett allmänt känt sakförhållande. I snart sagt 
alla arbeten, som beröra våra svenska tallskogar, betonas bestämt tallens 
uppträdande i en från den sydsvenska i stort sett väl skild nordsvensk 
form. Särskilt i de senare årens vidlyftiga litteratur på proveniensfrågans 
område har den nordiska tallen eller lapplandstallen — Pinus silvestris 
lapponica — låtit mycket tala om sig. Då det härvid till stor del varit 
utländska, med våra svenska skogsförhållanden oftast skäligen obekanta 
författare, som tagit till orda — därvid mången gång stödda på ett allt- 
för heterogent undersökningsmaterial —- torde det ej kunna anses olämp- 
ligt, att vid frågans nuvarande läge några ord från svensk sida uttalas 
om den mycket omdebatterade /apponzica-tallens kännetecken och form- 
värde. 


Översikt över viktigare litteratur angående den nordiska tallen. 


Såsom den nordsvenska tallens upptäckare är närmast att nämna den 
svenske botanisten N. J. ANDERSON. Under en resa i Lappland och 
Norge sommaren 1843 iakttog denne — eller kanske först hans med- 
resande, prof. C. H. BOHEMAN — i närheten av Jockmock i Lule lapp- 
mark »strax söder om en inhägnad kring några byggnader en del tallar 
av mycket avvikande utseende med kortare och bredare, knippevis i 
skilda kransar samlade barr». Ett första omnämnande härav ingar i 
ANDERSONS gradualavhandling 1844.' Samma år omtalas den nyupp- 
täckta tallformen även av WAHLBERG, också han en av ANDERSONS 
medresande i Lappland.” Först två år senare fick den nyfunna formen 
sitt vetenskapliga namn. ELIAS FRIES” upptager den nu utan form- 


! N. J. ANDERSON, Plant&Xe vasculares circa Quickjock Lapponixe lulensis. Uppsala 1844, 
sid. 29—30. 

? WAHLBERG, Växtformer i Luleå Lappmark. Öfvers. K. Vet. Ak. Förhandl. 1844, 
sid. 24. 

> Summa vegetabilium Scandinavixe. I. Uppsala 1846, sid. 58. 


51. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


4 


784 NILS SYLVÉN. 


beskrivning såsom en v. lapponica av den vanliga tallen. I C. J. HART- 
MANS »Handbok i Skandinaviens flora», 5:e uppl., Stockholm 1849, sid. 
214, meddelas originalbeskrivningen på den av FRIES namngivna varie- 
teten: »En i Lpl. af Doc. Anderson anmärkt form, med kortare och 
bredare barr i åtskiljda kransar, är var. lapponica Fr. S.v. Sc.» 

Ehuru vissa olikheter mellan sydsvensk och nordsvensk tall sålunda 
konstaterats, hade den sistnämnda dock ej ännu blivit föremål för mera 
ingående undersökningar. Den förste mera noggranne skärskådaren av 
lapponica-tallen blev tysken M. WICHURA, som 1 en berättelse över en 
i Lule lappmark sommaren 1856 företagen resa lämnar en på mera om- 
fattande studier grundad beskrivning av densamma. De för lapplands- 
tallen utmärkande skiljekaraktärerna anser han så betydande, att han av 
dem föranledes att uppställa densamma som egen, från den vanliga 
tallen skild art, vilken han efter professor ELIAS FRIES giver namnet 
Pinus Frieseana." Såsom den nya artens viktigaste kännetecken angiver 
WICHURA följande: 


»1) Den går på bergen, såsom redan Wahlenberg anmärker, högre upp än Åbies excelsa 
[= Picea Abies ell. P. excelsa], under det att Pinus silvestris i våra berg upphör icke obetydligt 
nedanför Abres excelsa, 2) den äger en sprickig, ej såsom hos Pinus silvestris i bladiga hin- 
nor lätt löstagbar bark, 3) barren äro mindre starkt vridna, genomgående styvare och i större 
vinklar utstående från grenarna, 4) ståndarknappkammen är mera utdragen i längd, 5) bar- 
ren äro mera långlivade än hos Pinus silvestris.» — Denna sistnämnda karaktär framhåller 
WICHURA såsom särskilt viktig. Den framstår tydligast, säger han, på de hanblommande 
skotten, där de år efter år efter varandra radade barrkransarna ovanför de tidigt avfallna 
hanblommorna göra det lätt att räkna barråldern. Ända till 8 barrkransar har han räknat 
— motsvarande tal för tallen vid Breslau uppgiver han till 2—3 —. : En hög barrålder till- 
kommer icke blott de rikt hanblommande träden med den av BOHEMAN och ANDERSON 
först observerade, starkt i ögonen fallande kransfördelningen av barren, utan »alla lapplands- 
tallar utan undantag». Och han betonar starkt, att träden med s. k. kransformig barrställ- 
ning ej bilda någon särskild varietet av lapplandstallen. »På intet äldre träd skall man för- 
gäves söka efter grenar med kransformigt ställda barr. Endast yngre träd sakna dylika, 
emedan de antingen ännu ej alls blommat, eller, om de blomma, dock en hel följd av år 
alstra blott honblommor och först vid högre ålder jämväl hanblommor, en hittills föga be- 
aktad egendomlighet, som den lappländska tallen synes hava gemensam med vår Pinus sil- 
vestris». Även en viss skillnad i kotteform antydes av WICHURA. Ännu så långt söderut 
som vid stranden av Östersjön vid Hudiksvall på 61? n. br. påstår han sig ha funnit typisk 
lapplandstall. Om den nya artens invandring uttalar han den förmodan, att den »inträngti 
Skandinavien från nordliga Ryssland, där den måhända har en vidsträckt ostlig utbredning». 
Om tallen i Tyskland heter det, att inga spår av lapplandstall kunna förmärkas i Schlesien; 
»på bergen bibehåller Pinus silvestris sina skiljekaraktärer från Pinus Frieseana oföränd- 
rade ända upp till de högsta gränserna för sin förekomst». — I en på Pinus Frieseana- 
kapitlet följande del IV av sin reseberättelse framhåller WICHURA” ännu en för lapplands- 
tallen utmärkande egenskap, nämligen dess redan av LINNÉ i hans Flora lapponica” påpe- 
kade, starkt motsols vridna ved. 


1 M. WicHURA, Ein Ausflug nach Luleå-Lappmarken. III. Pinus Frieseana n. sp. »Flora», 
Regensburg 1859, sid. 409—411. 

? IV. Der schiefe Verlauf der Holzfaser an den Bäumen Lapplands. »Flora» 1859, 
sid. 412—418, 

3 Se Skrifter af CARL VON LINNÉ utgifna af Kungl. Svenska Vetenskapsakademien. I. 
Flora lapponica öfversatt till svenska språket af TH. M. Fries. Uppsala 1905, sid. 234. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 785 


Genom WICHURAS undersökningar får barrens hos lapponica-tallen star- 
kare framträdande >»kransfördelning» på de hanblommande skottaxlarna 
sin naturliga förklaring. Som verkliga !apponica-karaktärer framhållas 
med rätta mindre starkt.vridna, styvare och mera långlivade barr; några 
särskilt framhållna egenskaper ha vid senare undersökningar visat sig 
ohållbara. Redan WICHURA uttalar en förmodan, att den nordsvenska 
tallen invandrat i Skandinavien från nordliga Ryssland. 

Under de 1859 närmast följande åren möta endast få och inga nya 
meddelanden om den nordsvenska tallen i litteraturen. I K. Landtbruks- 
Akademiens tidskrift 1863, sid. 82—83, framlägger N. J. ANDERSON! ånyo 
sina iakttagelser rörande den lappländska tallen och refererar i korthet 
de resultat, vartill WICHURA vid sina undersökningar av densamma kom- 
mit; stammens vridning hos lapplandstallen får härvid sitt särskilda om- 
nämnande. — I Botanische Zeitung 18653, sid. 233, framlägger CHRIST” 
sina jämförande undersökningar av WICHURAS Frzeseana-tall från Jock- 
mock i Lappland och den mellaneuropeiska alpformen Pinus silvestris 
Engadinensis Heer. Tallen i såväl Engadin i Schweiz som Siebenbärger- - 
alperna syntes representera samma barrtyp som lapplandstallen. 

Den första, verkligt detaljerade beskrivningen av den nordsvenska tal- 
len möter hos C. G. HOLMERZ och TH. ÖRTENBLAD, Om Norrbottens 
skogar. Bih. t. Domänstyrelsens underd. berättelse rörande skogsvä- 
sendet år 18853, Stockholm 1886, sid. 13—30. All Norrbottens-tall upp- 
tages här under namn av Pinus silvestris var. lapponica FR. Vid be- 
skrivningen av denna framhålla och diskutera författarna särskilt de karak- 
tärer, som enligt deras eller föregående författares mening skilja den nord- 
svenska tallen från den sydsvenska. 


Utmärkande för tallen i nordliga delarna av landet liksom även i nordliga Finland är dess 
»i påfallande grad» täta barrdräkt, »framkallad derigenom att ända till 7 å 8 (någon gång 
9) årsskott äro barrbärande. Under vissa förhållanden finner man emellertid äfven här, att 
endast 3 (undantagsvis 2) årsskott äro försedda med barr. Den tid, hvarunder barren qvar- 
sitta, är sålunda långt ifrån konstant. Till denna hittills outredda frågas belysning torde 
böra nämnas följande: 1:0) Ungträd hafva ett mindre antal årsskott barrbärande än medel- 
ålders träd, medan öfveråriga individ visa en återgång. 2:0) Kraftig tillväxt påskyndar barr- 
fällningen, i följd hvaraf stammens hufvudaxel vanligen har ett mindre antal barrbärande års- 
skott än biaxlarna; hos ungträd framträder detta tydligast. 3:0) En ökad absolut höjd ökar 
barrens lifslängd. Sålunda hafva vi iakttagit ett å två års skilnad mellan kusten och skogs- 
områdets öfre delar; invid skogsgränsen märkes likväl ånyo en återgång.» »Barren sitta 
mera närmade intill hvarandra samt äro kortare och styfvare än i sydligare trakter af vårt 
land. Enligt de mätningar vi utfört, vexla barrens längd mellan I och 6 cm.; i regel äro 
de kraftigast utvecklade på hufvudaxeln af snabbväxande plantor och ungträd. Deras större 
hårdhet har visat sig vara framkallad af en starkare utvecklad mekanisk väfnad under öfver- 
huden.> Man har »anmärkt, att barren synnerligast på biaxlar af medelålders och äldre 
träd äro kransformigt anordnade vid årsskottens öfre del, medan den nedre är kal. Detta 
framkallas emellertid endast däraf, att hanblommorna, som intaga årsskottens nedre del, efter 


1! N. J. ANDERSON, Iakttagelser öfver de odlade växterna och skogsträden i Luleå-elfvens 
område. 
> CHRIST, Die Formenkreise der europäischen Pinus-Arten, 


786 NILS SYLVÉN. 


blomningen affalla och efterlemna en barrfri stamdel; och då samma biaxel år efter år bär 
hanblommor utan att utbilda ytterligare biaxlar, erhålles en ogrenad qvist, som vexelvis har 
kala och barrbärande partier. Ju större antalet af de barrbärande årsskotten är, desto tydli- 
gare framträder sagde förhållande; men då tallens barr såsom i mellersta Sverige qvarsitta 
endast två å tre år, blir det föga märkbart.» — »För skogshushållningen har den tätare 
barrdrägten hos tallen inom nordligaste Sverige ej blott teoretiskt utan äfven praktiskt in- 
tresse, ty samtidigt härmed ökas ock såväl trädets som plantans förmåga att uthärda beskugg- 
ning, hvarigenom skogens föryngring i någon mån underlättas». 

Genom större barrmassa och tätare grenkransar blir kronan hos Norrbottens-tallen tätare. 
Den når ej det omfång som i sydligare trakter. »Sällan uppgår kronans största tvärmått 
till 6 meter, och 4 å 5 meter har hos utväxta timmerträd visat sig vara det vanligaste. Der- 
emot bibehåller kronan en jemförelsevis stor längd. Före 25 års ålder börja stammarna i 
allmänhet icke rensa sig, utan grenarna äro friska ända ned. Under de derpå följande de- 
cennierna pågår rensningen snabbast, så att trädet vid 50 år vanligen har en qvistfri stam 
af 4 meter; kronans längd är dock fortfarande omkring dubbelt större, 8 meter. Efter denna 
tid bortdö efter hand de nedersta qvistarna, så att 


kronans längd hos 75-åriga träd utgör 8,5 meter och den qvistfria stammens 5,0 meter 


» > 100- > »> ; 9,0 » » » » » 6,0 » 
5 » » 125- > » » 9,0 » » » » » 7,0 » 
» » » I 50- » » » 9,0 » » » » » 8 ,9 > 
» » NR > 7 105 » » » » » 8,0 > 
» » » 200- » » » 9,0 » 2 » » »”» 8,3 » 
» » » 225-15 » » 9,0 » » » » » 9,0 » 


En höjdkurva upprättad efter medeltal beräknade för hela Norrbottens län visar, »att höjd- 
tillväxten är kraftigare under tiden från omkring 15 till inemot 50 års ålder, uppgående till 
2 meter på 10 år eller 2 dm. årligen. Under följande 50 år ökar trädets längd med i 
medeltal I meter på 10 år eller I dm. årligen. Efter uppnådda 100 år aftager höjdtill- 
växten visserligen märkbart men uppgår dock under tiden från 101—150 år till öfver 2 
meter eller i medeltal 4 cm. pr år och under tiden 151—200 år till 0,8 meter eller nära 2 
cm. per år. Höjdtillväxt spåras allmänt till uppnådda 200 å 250 år, undantagsvis vid ännu 
högre ålder». 

» Vid besök i Norrbottens skogar iakttager man snart, att sprickbarken hvarken är så tjock 
eller når så högt upp på stammen som i sydligare trakter. Sällan öfverstiger barkens tjock- 
lek vid brösthöjd 2 em., och ännu mera sällan fortsätter sprickbarken till 6,5 meters höjd 
på stammen.» Barkens tjocklek tilltager visserligen med stammens ökade grovlek och ålder, 
men ökningen är ringa, enligt gjorda mätningar »från 9,, mm. vid 78 års ålder till 11,3 
vid 218 år eller en skilnad af endast 2,1 mm. och detta vid brösthöjd. Vid 6,; meters 
höjd är ökningen ännu mindre.» 

» Virket hos de utväxta träden utmärker sig derigenom, att splinten upptager en så ringa 
del af det hela. Vid försågnping erhålles därför ofta en vara, som nästan uteslutande utgöres 
af kärnved.» Splintens övergång till kärnved börjar inträda vid omkring 30—40 års ålder, 
någon gång senare. 


Vid skildringen av /apponica-tallen som en varietet av den vanliga 
tallen framhålla sålunda HOLMERZ och ÖRTENBLAD samma från barren 
hämtade karaktärer — kortare och styvare samt fleråriga barr — som 
föregående författare. Liksom WICHURA betona de det orimliga uti att 
tillskriva barrens kranslika ställning på de hanblommande skottaxlarna 
någon systematisk betydelse. Genom sina noggranna barkundersökningar 
gendriva de WICHURAS uppgift om lapplandstallens sprickiga bark och 
framhålla som en ny karaktär hos /apponica-tallen dess tunnare och 
mindre högt upp på stammen gående sprickbark. Ännu en förut opå- 
aktad egenskap hos den nordsvenska tallen framhålles, nämligen dess 
karaktäristiska långa och smala kronform. 

Studiet av den nordsvenska tallen fortsattes under de följande åren 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 787 


av ÖRTENBLAD. År 1888 sammanfattade han resultaten av sina under- 
sökningar i en i Bihang till Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens 
handlingar, Bd. 13. III: 11, tryckt avhandling >»Om den högnordiska 
tallformen Pinus silvestris L. B lapponica (FR.) HN>. 

De av HOLMERZ och ÖRTENBLAD framhållna skiljekaraktärerna mel- 
lan nordsvensk och sydsvensk tall betonas här än ytterligare och nya 


sådana anföras. 
AJ 


q INN 


» Hjertbladens antal vexlar för norra Sverige 
mellan 3 och 6; 4- och 5-talen äro vanligast. Utaf 
tallfrö från mellersta och södra landet erhållna 
plantor hafva haft minst 4, högst 7 hjertblad ; 5-ta- 
let är vanligast och 6-talet förekommer långt of- 
tare än norrut.»  Hjärtbladslängden uppgår van- 
ligen till omkring 10 mm. — enligt gjorda mät- 
ningar minimum 6, maximum 17mm. —; av tall- 
frö från norra Småland ha plantor med ända till 
26 mm. långa hjärtblad uppdragits. »Hjertbla- 
den öfverlefva i regel minst en vegetationstid, ej 
sällan äfven den derpå följande och dö vid dess 
slut; undantagsvis äro de gröna vid tredje vege- 
tationstidens början.» »Primordialblad utvecklas 
under 1I—3 år och uppträda oftast redan under SA 
plantans första lefnadsår.» Kortskottsbarren äro 
»kortare och bredare än hos tallar i sydligare 
delar af vårt land. Längden har vexlat mellan 
mock "7 cm; 1 regeln ofyerstiger den NNkväl 
icke 4 cm.» Den största uppmätta bredden är 
2,; mm.; »å andra sidan anträffas barr af knappt 
mera än O0,; mm. bredd. Snabbväxande ungtal- 
lar hafva kraftigast utvecklade barr, synnerligast 
å de kortskott, som sitta på hufvudaxeln.» I mel- 
lersta Sverige (Uppland) har ÖRTENBLAD å ung- 
tallar uppmätt barr av c. 12 cm. längd och 3,5 
mm. bredd. — >»Barren äro vanligen vridna åt 
höger, någon gång åt motsatt led; under sin första 
utväxttid äro de räta (utan vridning) och vissa 
barr förblifva så ständigt.» 


SN 


Fig. 1. Epidermis och hypoderm från 
kanten av ett lapponica-barr. (2 


efter ÖRTENBLAD.) 


Epidermis und Hypoderma aus dem Rande 
einer lagpponica-Nadel. 


Fig 2. Tvärsnitt genom ett relativt stort 


Aven egendomligheter i barrens inre byggnad lapponica-barr med 13 hartskanaler. 
påpekas för lapponzica-tallen. »Epidermiscellernas (7; efter ÖRTENBLAD.) 
höjd i förhållande till deras bredd [jfr. fig. I efter - Querschnitt durch eine grosse !affponica-Nadel 
ÖRTENBLAD] är i regeln större än i sydligare SON ng Ran ene 
trakter. Anmärkas bör dock, att denna skilnad icke 
framträder hos de å plantan först utbildade kortskottsbarren, hvilka äfven i öfrigt visa en 
svagare byggnad. Hypodermalagret är vanligen i barrens hörn (ofta äfven utanför dessa dubbelt 
och någon gång tredubbelt [jfr fig. 1). Den unga plantans barr hafva emellertid enkelt hype- 
dermalager. Hartskanalerna äro ofta (dock icke hos unga plantors barr) omgifna af flere än 
två cellrader, hvarvid det är de yttre tjockväggiga cellernas antal som ökats. Antalet hartskanaler 
är i regeln större hos den nordliga tallens barr [jfr fig. 2 efter ÖRTENBLAD] än hos syd- 
ligare former, uppgående ottast till 7 å 8 st. Högsta iakttagna antalet är 14 och lägsta 2, 
nämligen de i barrets hörn; WITTROCK har undersökt barr med ända till 16.> — Angående 
barrens >»kransfördelning» 3å hanblommande skottaxlar och barrens ålder bekräftar O. här 
än ytterligare sina och HOLMERZ' tidigare gjorda uttalanden. Om barråldern gör han dess- 
utom = följande tillägg: »En lägre breddgrad medför sänkning i barrens lifslängd; skilnaden 
mellan trakter af samma absoluta höjd i Norrbotten och Jemtland öfverstiger vanligen ett 
år.» »Att i likhet med WICHURA angifva något konstant tal rörande barrens lifslängd 1ä- 
ter sig sålunda icke göra, hvilket blir ännu tydligare genom en granskning af barrfällningens 
(skottfällningens) gång. Barrfällningen är icke inskränkt till endast det äldsta barrbärande 


788 NILS SYLVÉN. 


långskottet, hvilket dervid beröfvas sista återstoden af sin gröna dårägt, utan äfven de föl- 
jande yngre årsskotten (undantagsvis t. o. m. det yngsta, hvarå barrens ålder uppgår till en- 
dast en vegetationstid) fälla en större eller mindre del af sina barrpar. Vissa år kan barr- 
fällningen dessutom vara starkare än under normala förhållanden och på somliga träd om- 
fatta samtliga barr på de två (någon gång tre) äldsta af de barrbärande årsskotten.» 

För höjd- och diametertillväxten vid olika åldrar meddelas siffror länsvis för Norrbottens, 
Västerbottens och Jämtlands län. Stammens vridning har varit föremål för ingående under- 
sökning. 

»Medan sprickbarken under sydligare breddgrader hos äldre träd vanligen når upp till 
kronan, är detta högst sällan fallet i nordliga delarna af vårt land. Afven barkens tjocklek 
är här betydligt mindre, hvilket tvifvelsutan står i samband med stammens ringa tjockleks- 
tillväxt med deraf mindre ofta framkallad sprängning af barken.» »Af barkens ringa tjock- 
lek vid -6,; m:s höjd å stammen [medeltal härför angivas från de olika länen för träd av 
olika åldrar], och hvarest någon väsentlig ökning icke inträder, förr än trädet uppnått mer- 
än 200 års ålder, synes, att skorpbarken endast i undantagsfall når till sagde höjd.» 

»Kronan hos den högnordiska tallen har påfallande stor längd.» »Kronan omfattar så 
lunda i regeln mera än trädets halfva längd. Deremot är hennes omfång ringa och formen 
ända intill hög ålder (mera än 200 år) konisk, hvilket förlänar trädet en egendomlig, från 
mellersta och södra Sveriges tallar afvikande habitus.» Z 

Att tallen i de svenska fjällen stundom stiger till högre höjd än granen sätter ÖRTEN- 
BLAD i motsats mot WICHURA i samband med klimatet, som hos oss medför mindre fara 
för snöbrott än i Mellaneuropa. 

Den av WICHURA framhållna skillnaden i ståndarknappkammens utbildning mellan nor- 
disk och sydligare tall anser ÖRTENBLAD >»ganska ringa». Den högnordiska tallformen sy- 
nes däremot utmärkas av mindre ståndarknappar. — Ståndarna »äro till färgen antingen rent 
svafvelgula eller ock med en dragning åt rödt.» 

Den fullbildade kotten företer »hos den högnordiska tallen några anmärkningsvärda egen- 
domligheter, ehuru visserligen variationerna äfven här uppe äro så stora, att man från kot- 
ten icke kan hemta några konstanta karakterer. Färgen visar en starkare dragning åt gult, 
apofyserna äro mindre kantiga (mera rundade) och storleken mindre än hos kottar från södra 
och mellersta landet. Dessa karakterer blifva mera framträdande vid ökad absolut höjd. 
Kottar samlade vid Storlien (Jemtland) omkring 25 m. högre än stationen (593 m.) gå starkt 
i gult (färgen är matt), och storleken nedgår ända till 16 mm. i längd och 14 mm. i tvär- 
mått på tjockaste stället.» Minsta iakttagna antalet kottefjäll är 56. Motsvarande maximital 
för norra Sverige äro följande: kottens längd 46 mm., bredd 27 mm, och antal kottefjäll 
107 st. Till jämförelse meddelas resultaten av liknande undersökningar från Hunneberg i 
Västergötland (» mellersta Sverige»): 


Kottens längd. Bredd. Antal kottefjäll. 
Maximal 00 outar re rss ecbrn NO KLI 65 mm. 39 mm. 123056 
Mininaifal: oboe ser Sr esrdAN SSE 20 >» LFN ÖR 


Hunnebergsmaterialet var dock vida rikligare än det från norra Sverige, varigenom skill- 
naderna möjligen blivit alltför stora. — Antalet frön i varje kotte är hos den högnordiska 
tallen jämförelsevis ringa. Fröstorleken ävensom grobarhetsprocenten avtager norrut. 

»Af den framställning jag i det föregående lemnat», säger ÖRTENBLAD i avslutningen till 
sitt arbete, »torde framgå, att den högnordiska tallen från sin spädaste ungdom intill lifvets 
slut företer vissa karakteristiska egenskaper, som skilja henne från den tall, som förekommer 
inom södra och mellersta delarna af vårt land.» 

Om de för den högnordiska tallen utmärkande egenskaperna »vore konstanta», heter det 
slutligen, »vore det ock berättigadt att, såsom WICHURA gjort, uppställa denna tall såsom 
en från Pinus silvestris L. skild art (Pinus Frieseana WICH.); men ingen af de påpekade 
karaktererna är konstant. Vexlingen spåras t. o. m. inom samma län, då exemplar från de 
lägre trakterna jemföras med dylika från skogsområdets öfre delar. Ännu större blir skil- 
naden, om exemplar från öfre Norrbottens skogsland jemföras med sådana från Jemtlands 
lägre och bördigare trakter. Härvid märkes en tydlig tendens till en gradvis öfvergång från 
den högnordiska tallen till hufvudformen, hvarför det sålunda icke är berättigadt att upp- 
ställa henne såsom särskild art. Nyare tiders systematici hafva ock öfvergifvit WICHURAS 
uppfattning och öfvergått till den af ELIAS FRIES omfattade.» 


Genom sina fortsatta ingående undersökningar av den högnordiska 
tallen har ÖRTENBLAD här ytterligare betonat de av honom och HoL- 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 789 


MERZ förut konstaterade /apponzica-egenskaperna och återigen bestämt 
vederlagt den systematiska betydelsen av barrens kransfördelning aå de 
hanblommande skottaxlarna. Den redan av N. J. ANDERSON uppmärk- 
sammade större barrbredden framhåller ÖRTENBLAD under betonande av 
breddens förhållande till barrlängden — förhållandet mellan barrbredd 
och barrlängd är större hos /apponzica-tallen — I samband med den 
större barrbredden ställer han den nordsvenska tallens större antal harts- 
kanaler i barren, en före hans undersökningar obeaktad egenskap. Även 
andra nya /apponzca-karaktärer anföras: mindre antal hjärtblad, avvikande 
barranatomi, mindre blommor och kottar samt i gult eller grått gående 
kottefärg. Mot WICHURAS från ståndarknappbihangen och trädets höjd 
över havet å de svenska fjällen hämtade artkaraktärer inlägger ÖRTEN- 
BLAD sin gensaga. 

Genom ÖRTENBLADS undersökningar var en fastare utgångspunkt gi- 
ven för uppfattningen av den nordsvenska tallen. I Hartmans flora, 12 
uppl., Stockholm 1889, kunde nu också V. B. WITTROCK lämna en full- 
ständigare beskrivning på den där såsom 8 lapponica (FR.) HN upptagna 
tallformen: 


»Barr bredare (vanl. 1,;—2,3 mm.), tjockare o. kortare (vanl. 2—4 cm.) samt nående en 


2 


ålder af 3—8 år; hartsgångarna i barren 2—16, oftast 6—9; kottarna brungula — vaxgula 
(hos a-formen vanl. brungrå). — På sådana långgrenar som år efter år burit hanblommor 


komma de särskilda årsskottens kortgrenar o. barr att bilda liksom kransar, åtskilda af 
nakna grenstycken.» En ytterst kortbarrig form av lapponica-tall anföres från Lycksele i 
Lappland. Av särskilt intresse äro de här för första gången mötande. uppgifterna om lapp- 
landstallens utbredning: Lappland — mellersta Värmland och södra Dalarna; Västerbotten— 
Gästrikland. Norge: Finnmarken; Nordland, Brönö i Helgeland; Dovrefjell; Foldalen; 
Lomsfjell; Vaagefjell; Domaas i Gudbrandsdalen ; Finland: Torne älvdal; Hogland Pohjois- 
kallio 2) och sannolikt i största delen av landet. 


WITTROCK förmodar, att /apponzca-tallen förekommer över största de- 
len av Finland. De finska botanisternas uppgifter om tallens former 
och speciellt /apponica-formen i Finland äro dock ytterligt sparsamma.!' 
Den enda finne som närmare berört frågan om /apponica-tallen och dess 
förekomst i Finland är A. OSWw. KIHLMAN, som i sin gradualavhand- 
ling 1890? framlägger sin uppfattning av formen i fråga. KIHLMAN hän- 


! Jmf. HJALMAR HJELT, Conspectus florx fennice. Acta soc. pro fauna et fl. fenn. V. 
Helsingfors 1888, sid. 101—-103. — En intressant skildring av tallen i Finland meddelas 
av VON BERG i en uppsats »Die Wälder in Finland» i Tharandter Jahrbuch, Leipzig 1859, 
sid. 67—81. En »beskrivning av den nordiska tallens form» återfinnes å sid. 75 o. följ. 
Kortare och styvare barr, svagare förgrening och kortare grenar och följaktligen mera spet- 
sig, pyramidal krona med längre ned på stammen gående grenar (» granliknande» krona, jmf. 
fig. 3 efter VON BERG) äro dess mest utmärkande egenskaper. Former med högt ansatt 
krona och kvistfri stam förekomma endast i de mera slutna bestånden inom” landets södra 
och mellersta delar. Starkt avrundade kronor, sådana som i mellersta Europa, träffar man 
även «hos mycket gamla träd ytterst sällan i Finland. Den granliknande kronformen, som 
VON BERG >förut observerat i Sverige och Norge, är i stort sett den allmännaste och för- 
länar tallskogarna i Norden ett alldeles egendomligt utseende.; 

? Pflanzenbiologische Studien aus Russisceh Lappland. Acta soc. pro Fauna et fl. fenn. 
VI : 3, Helsingfors 1890, sid. 157—159. 


790 NILS SYLVÉN. 


visar till ÖRTENBLADS undersökningar, till vilka han förklarar sig ej ha 
något väsentligt nytt att tillägga; i hans uppfattning av lapponica-tallen 
kan han dock ej instämma, då denna enligt hans åsikt är att anse icke 
som systematisk enhet (varietet), utan såsom en mer eller mindre ut- 
präglad, av yttre förhållanden framkallad 
modifikation. 


Barråldern har han liksom ÖRTENBLAD funnit 
variera inom ganska vida gränser — vid Kola i flera 
fall ej mer än 4-åriga barr —, men han betonar så- 
som det oaktat säkert, att barren norrut funktionera 
i genomsnitt längre än å sydligare breddgrader», 
Men, tillägger han, »déetta är sannolikt ingen ärftlig 
variation, utan beroende på yttre inflytanden», »Vid 
trädgränsen bliva tallens långskott oftast blott 1—2 
cm. långa, deras förgrening och barrklädnad är på- 
fallande svag, och följaktligen kommer så mycket 
ljus även fleråriga årsskott till del, att dessas barr 
kunna förbliva i verksamhet.» Den nordiska tallens 
mindre antal hjärtblad tillskriver han den omstän- 
digheten, att växten till följd av ogynnsamma levnads- 
förhållanden når en svagare utbildning redan på em- 
bryonalstadiet. Och erinrar han i detta sammanhang 
om motsvarande förhållande hos granen, som i sin 
sydliga (europeiska) form vanligen har 8—9, i sin 
nordligare (sibiriska) 6—7 hjärtblad. Till barrbredd 
och kottefärg överensstämmer tallen i Ryska Lapp- 
land nära med /apponica-tallen. Till stöd för sin 
uppfattning av Jlapponica-tallen såsom en av blott 
yttre förhållanden framkallad form åberopar KIHLMAN 
CHRISTS jämförande undersökningar av lapplands- 
tallen och den i Alperna förekommande engadinensis- 
varieteten av den vanliga tallen: »tallen uppträder i 
motsvarande lägen i de mellaneuropeiska Alperna i 
en liknande modifikation som vid den nordiska skogs- 
gränsen.» — Såsom varieteter av tallen i Ryska 
Tappland anför KIHLMAN tvenne former med avseende 
på hanblomfärgen, normalformen med svavelgula och 
en form med tegelröda ståndare, samt en kottefjälls- 
form med 3—4 mm. långa, tillbakaböjda apofyser. 
De starkt utbildade - apofyserna anser KIHLMAN i 
I viss mån beroende av belysningen, då företeelsen 


JU, SE sl Korg S förnämligast framträder på den utåtvända sidan av 
SV ALP I OA RP kotten, under det att den motsatta, mer beskuggade 
— sidan är relativt jämn. Då förlängningen av apofy- 


Fig. 3. Tall med granliknande krona Serna »dock ej uppträdde på alla träd, bestämmes 
från Finland. Efter VON BERG 1859. den sannolikt ej uteslutande av yttre orsaker». 


Kiefer mit fichtenähnlicher Krone aus Finnland. 


CHRIST och efter honom KIHLMAN 
synas benägna att identifiera Zapponica-tallen med den schweiziska Enga- 
diner-tallen. Steget fullt ut i den riktningen tager IL. BEISSNER i sin 
>Handbuch der Nadelholzkunde»>, Berlin 1891, sid. 230. 


Under namn av »Pinus silvestris engadinensis HEER. Syn. Pinus Frieseana Wichura» 
upptager BEISSNER »en i Engadineralperna och tillika i höga Norden i Lappland växande 
form.» BEISSNER beskriver denna sålunda: »En från marken grenad tall med smal-pyra- 
midal eller också utbredd krona, som träd upp till 10 m:s höjd och då som äldre, liksom 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 791 


Pinus silvestris, utvecklande paraplyformig krona. Barken är rödaktig som hos huvudarten, 
barren äro tjocka och styva, knappa 3 cm. långa, grågröna, tätstående, vasspetsade. Kottar 
äggrunt kägelformiga, små, starkt tillspetsade, kort skaftade, snett nedåtriktade, ljusgula. 
Kottefjällsskölden glänsande gulaktig, den stora, trubbiga naveln vanligen omgiven av en 
svartaktig ring. Kottarna mogna sent och oregelbundet.» 


Sedan ÖRTENBLAD 1888 i tryck framlagt sina undersökningar över 
den nordsvenska tallen blev han i samband med skogsbiologiska stu- 
dier t. o. m. åren 1890 och 1891 i Norrland och Dalarna i tillfälle att än 
ytterligare studera densamma. Resultaten härav föreligga i hans år 
1893 till Kungl. Domänstyrelsen ingivna berättelse >»Om skogarne och 


skogshushållningen i Norrland och Dalarne»." Hans föregående fram- 


ställning av den högnordiska tallen finner här än ytterligare bekräftelse. 
Vissa nya påpekanden om den nordsvenska tallen göras därtill. 


I fråga om barrens livslängd nämnes, »att barrens större lifslängd i nordliga trakter sy- 
nes, i motsats till hvad KIHLMAN antager, böra uppfattas såsom ärftlig variation, att döma 
af utaf svenskt frö uppdragna plantor i Österrike och Ungarn. Såsom upplysande i denna 
fråga torde äfven böra anföras, att ungtallar, uppdragna i Norrland (Vesternorrlands och 
Gefleborgs län) af frö från Tyskland, bibehålla sin från hemlandet nedärfda habitus åtminstone 
till omkring 20 års ålder». »Emellertid vill jag här, likasom jag förut haft tillfälle göra», 
tillägger. ÖRTENBLAD, »påpeka, att ingen af den högnordiska tallformens hittills framhållna 
karakterer är konstant, utan vexlar efter lokalens beskaffenhet, särskildt dess absoluta höjd 
och geografiska bredd, hvilket likväl icke hindar, att påfallande olikhet iakttages hos för 
trakten typiska tallar från t. ex. norra och södra Sverige, ehuru öfvergången från den ena 
till den andra kan följas genom landet.» Om de ur frö från Tyskland uppdragna tallarna 
heter det senare, att »barrens skyddsväfnader visa dock tendens till närmande mot den hög- 
nordiska tallen (tydande sålunda på ett slags individuel acklimatisering hos en mångårig 
växt). Deras lifslängd har likväl ej ökats, och trädens kronor äro storgreniga och spärriga, 
hvarför ett vant öga genast igenkänner dem såsom främlingar för trakten. Då man nu vet, 
att den högnordiska tallen har godt virke och vacker växtform, måste det vara af praktiskt 
värde, att då dessa egenskaper äro ärftliga, söka hålla den skild (äfven systematiskt) från 
hufvudarten.» I sammanhang härmed betonar ÖRTENBLAD »en i detta afseende viktig egen- 
skap, som icke tillräckligt beaktats, att stammen hos den högnordiska tallen sällan upplöses 
i grenar, utan äfven hos gamla träd kan följas upp till kronans topp. Detta står i samband 
med trädets länge fortfarande höjdtillväxt och med kronans koniska form, hvilken endast i 
ringa mån undergår förändring vid trädets tilltagande ålder.» 


Sedan proveniensfrågan blivit föremål för de europeiska skogsmännens 
särskilda uppmärksamhet, blev den »nordiska» tallen en av de tallformer, 
varmed man arbetade vid snart sagt varje proveniensförsök. Under 
namn av nordisk tall sammanfattas dock i flertalet försök såväl nord- 
svensk som sydsvensk tall, ofta nog jämväl sådan av ännu sydligare 
härstamning. De vid proveniensförsöken framgångna resultaten kunna 
sålunda i allmänhet ej lämna några säkra bidrag till kännedomen om 
lapponica-tallen. 


Såsom exempel på den sammanblandning av tallformer, som ägt rum vid proveniensför- 
söken, kan anföras, hurusom ADOLF CIESLAR i sina år 1899 publicerade tallproveniensunder- 
sökningar” under »nordisk proveniens» sammanför nordsvensk, norsk, finsk och livländsk 


1 Bih. t. Domänstyrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendet år 1893, Stock- 
holm 1894. 

? ADOLF CIESLAR, Neues aus dem Gebiete der forstlichen Zuchtwahl. Centralbl, f. d. 
ges. Forstw., Wien 1899, sid. 49 o. f. 


792 NILS SYLVÉN. 


tall (utan närmare angiven geografisk breddgrad). Tallen av denna nordiska proveniens, 
heter det, »är genom ärftliga karaktärer skild från den mellaneuropeiska, så att båda böra 
uppfattas såsom fysiologiska varieteter. Vid kultur i Österrike har den nordiska tallen gent 
emot den mellaneuropeiska under den hittills iakttagna 12-åriga ungdomsperioden tillika med 
mindre höjdtillväxt visat mindre massaproduktion och lägre specifik vedvikt, dess barr äro 
kortare än den mellaneuropeiska tallens, smutsigt gulgröna på vintern.» Den »nordiska» 
tallen hade vid CIESLARS första försök prövats endast vid högre höjd över havet. Senare 
utförda försökskulturer ha emellertid visat, att densamma även i höjdlägen i Österrike över- 
träffas av den mellaneuropeiska. I ett arbete av år 1907! anger CIESLAR från dessa sina 
kulturer medelhöjden 

för 3-åriga tallplantor från Finland till 3,24 cm., från nedre Österrike till 5,66 em. 

» 6 » » » > » 6,8 >» » » » SORLKD Alba 


,” 


I de 7-åriga kulturerna hade 86 27 av de aska plantorna gått ut. 


Från år 1904 ha vi att anteckna proveniensundersökningar av tall även 
från vårt land. Helt naturligt blev härvid«den nordsvenska tallens för- 
hållande till den sydsvenska föremål för särskild uppmärksamhet. Ett 
första meddelande om de svenska tallproveniensförsöken publicerades 
1905 av GUNNAR SCHOTTE i samband med redogörelse för »tallkottens 
och tallfröets beskaffenhet skördeåret 1903—1904».” SCHOTTE får här 
anledning inga på jämförelse mellan den nordsvenska och den sydsvenska 
tallen och gör därvid flera uttalanden angående de båda formernas sär- 
karaktärer. 


Av undersökningarna synes framgå, att tallkottens friskvikt i stort sett avtager mot norr. 
>Medan 10 liter kott i södra trakterna af landet väga omkring 5 kg., nedgår vikten t. ex. 
i Hälsingland till 3,;—4 kg, i meilersta Norrland är den omkring 3,5; kg. och i öfre Norr- 
land (Boden, Pajala m. fl. trakter) uppgår den blott till 3 kg.» Vid sammanfattningen av 
resultaten av undersökningarna säger SCHOTTE, »att den för norra Sverige karakteristiska 
kottformen hos Pinus silvestris v. lapponica alltid har lättare kottar än den vanliga sydligare 
tallen.» Något avtagande i kottestorlek norrut kunde ej med bestämdhet konstateras; de 
största kotteproven inkommo exempelvis från Jämtland. Det undersökta materialet ger 
SCHOTTE anledning tillskriva lapponzca-tallen följande från kotten hämtade karaktärer: mer 
eller mindre väl utbildade gzöba- eller reflexa-formade kottesköldar och en gulgrön till vax- 
gul kottefärg. »Tallkottfjällens sköldar kunna växla i form på samma träd, men å andra 
sidan utmärker sig den norrländska tallen alltid af gibba- eller reflexa-former. Den mogna 
tallkottens färg är i öfre och mellersta Norrland alltid mer eller mindre gulaktig, medan 
den söderut har en gröngrå till brungrå färg.» Den gulaktiga kottefärgen »är en af de 
egenskaper, som mera konstant utmärker den högnordiska tallformen. Man kan således ge- 
nast på färgen skilja ett kottparti från öfre och mellersta Norrland från ett sådant söder- 
ifrån. Sammanställer man dessutom kottsköldarnas form och kottarnas vikt, kan man med 
ännu större säkerhet afgöra, om man har en Norrlandskotte framför sig eller ej.» Aven 
från fröet syntes skiljekaraktärer mellan de båda tallformerna kunna hämtas. »Som regel 
utmärka sig frövingarna från Norrland genom en klarare färg, medan vingarna från syd- 
ligare trakter af landet antaga en mera smutsdunkel färgton. De förra frövingarna gifva i 
stort sedt ett totalintryck af ockragult med i rödbrunt stötande vingspetsar. Frövingarna 
från södra och mellersta delarna af landet utmärka sig genom en blekt läderbrun färg med 
i violettbrunt stötande vingspetsar.» I södra delarna av landet (Götaland och Svealand) väx- 
lade friskvikten per 1,000 tallfrön mellan 4 och 5 gram, i Norrland mellan 2 och 3 gr.; 
i enlighet härmed utgjorde i stort sett antalet frö per kg. för södra och mellersta Sverige 
200—250,000, för Norrland 330—500,000. Om fröfärgen kunde SCHOTTE som regel säga, 
»att tallfröet från de 4 nordligaste länen i landet utmärka sig genom en enfärgadt ljusbrun 

! AA. CIESLAR, Die Bedeutung klimatischer Varietäten unserer Holzarten fir den Waldbau. 
Centralbl. f. d. ges. Forstwesen, 1907, sid. 58. 

>” Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt 1905, sid. I o. f.;; Skogsvårdsf. tidskr. 
1905, sid; f05-0.f: 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 793 


färg». Endast undantagsvis hade mörkbrunare frön iakttagits från Boden och Jämtland. 
Fröet från sydligare trakter varierade mera. Den mörkbruna—svarta färgen var dock den 
allmännast företrädda. Här träffades också ljusare frön med mörkare marmorering. 1-åriga 
plantor av frö från Norrland blevo, då de uppdrogos i södra Sverige, allt efter den bredd- 
grad, vara moderträdet förekommit, svagare utvecklade än de, som erhöllos ur frö från trak- 
terna söder om Dalälven [jmfr fig. 4 efter SCcHOTTEJ). »Vi finna här barrens längd vara den 
mest i ögonen fallande skillnaden mellan de nordiska tallplantorna och de från sydligare 
trakter. Sålunda äre barren hos plantorna från Norrbotten och Lappland ej mer än hälften 


5 


Fig. 4. I-åriga tallplantor uppdragna vid Ollestad i Västergötland av frö från skilda 


delar av landet. 3 nat. storlek. 


I från Boden. Norrbotten, 65”45' 4 från Kloten, Södra Dalarna, 59755". 
2 » Asele, Lappland, 64'15'. 5 » Vidbo, Uppland, 59740'. 

3 >» Bjurholm, Ängermanland, 63?50/, 6 » Kinda, Östergötland, 58?30'. 
— Plantans storlek angiver ett medeltal av flera plantor. — 1—3 nordsvensk, 4—6 


sydsvensk tall. (Efter SCHOTTE.) 


Einjährige Kiefernpflanzen, aufgezogen bei Ollestad in Westergötland. Die Samen stammen aus verschiedenen 
Gegenden Schwedens. ”?/3 natiärl. Grösse. 1—3 nordschwedische, 4—6 siädschwedische Kiefer. 


så långa som från t. ex. Stocxnolmstrakten och södra Sverige. Likaledes är stammen hos 
de sydländsKka plantorna dubbelt så lång som hos öfre Norrlands tallplantor. På rotens längd 
kan däremot ej direkt iakttagas någon skillnad profven emellan, men däremot väl på rötter- 
nas öfriga utbildning, i det plantorna från södra Sverige hafva de kraftigast utvecklade rot- 
systemen. Barrens antal per planta ökas också, då fröet är af sydligare härkomst. Så hade 
plantorna från öfre Norrland i medeltal 24 barr, från mellersta och södra Norrland 33 och 
rån Svea- och Götaland i medeltal 47 barr.» 


194 NILS SYLVÉN. 


Genom SCHOTTES undersökningar vinner den av ÖRTENBLAD först 
påpekade, från kottefärgen hämtade /Japponica-karaktären ytterligare i 
styrka. Som nya nordsvenska tallkaraktärer anföras kottefjällens g76ba- 
eller reflexa-form, ockragula frövingar med i rödbrunt stötande ving- 
spetsar, fröets ljusare bruna färgton samt mindre kottevikt. Av dessa 
synes frövingefärgen vara den systematiskt viktigaste. Förklaringen till 
SCHOTTES uttalanden om kottefjällstypen hos lapponica-tallen är att söka 
i hans hänförande av jämväl plana-kottar med förtjockade (tjocka) sköl- 
dar till närmast gzb6ba-typ. Av SCHOTTES kulturförsök framgår, hurusom 
ettåriga plantor av nordsvensk tall även i vårt klimat visa svagare ut- 
veckling än den sydsvenska tallen. 

Resultaten av de utomlands först upptagna proveniensundersökning- 
arna och ännu mera erfarenheterna av »tysktall»-kulturerna inom landet 
hade en gång för alla hos de svenska skogsmännen öppnat ögonen för 
tallens formväxling och betydelsen därav. Att olika tallformer konsta- 
terats även inom landet kunde ju nu vara av rent praktisk betydelse. 
Då tysktallfrågan började mera allvarligt diskuteras, ägnades därför upp- 
märksamhet jämväl åt landets egna, redan förefintliga talltyper. I ett 
föredrag om »tysk tall i svenska skogar» inför Värmländska Bergs- 
mannaföreningen 19053 ingår FR. LOVÉN på »de typiska, av klimatet 
framkallade tallformer, som förekomma i vårt land» och urskiljer därvid 
trenne dylika, en högnordisk, en mellansvensk och en sydsvensk (=tysk) 
tallform. 


»Den högnordiska tallen igenkännes genom sina korta och tunna, uppåtsträfvande grenar, 
stora barrikedom, enär de korta och breda barren qvarsitta i regel flera år längre än å 
vanliga svenska typen, och goda höjdtillväxt i glest bestånd, hvarigenom kronan får en 
tillspetsad kägelform. Kronans diameter endast c:a !/; af trädets längd. Stamrensningen 
försiggår med lätthet vid mindre god beståndsslutenhet. Få eller inga torrqvistar. Stammen 
föga afsmalnande. Barken tunn och grön. Diametertillväxten medelmåttig. Virket kärnfullt 
af bästa slag. Lefver i flera sekler.» 


Vid skogsutställningen å lantbruksmötet i Norrköping 1906 lät LOVÉN 
utställa särskilda teckningar till belysande av växtformen hos nordsvensk, 
mellansvensk och sydsvensk (tysk) tall [jmf. fig. 5." 

Ända hittills är WICHURA ensam om sin uppfattning av den högnor- 
diska tallen som en från den vanliga — mellaneuropeiska — tallen skild 
art. På grundvalen av framförallt ÖRTENBLADS och SCHOTTES ovan retere- 
rade undersökningar uppställes emellertid den högnordiska tallen ännu 
en gång som självständig art; HEINRICH MAYR upptager i sitt år 1906 
utgivna arbete »Fremländische Wald- und Parkbäume fär Europa» den 
»nordiska tallen» såsom sådan under namn av Pinus lapponica. »Då 


" Jmf. GUNNAR SCHOTTE, Från skogs- och jaktutställningen å lantbruksmötet i Norr- 
köping. Skogsvårdsför. tidskr. 1906, sid. 508. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 795 


jag kommit till den övertygelsen», säger MAYR (anf. arb. sid. 348), »att 
ett träd med en komplex av ärftliga och sålunda konstanta, morfolo- 
giska och biologiska egenskaper ej kan vara en varietet av en annan 
art, detta särskilt då det med uteslutande av den andra, så kallade ty- 
piska formen förekommer över stora områden, är jag nödsakad uppfatta 
även den nordiska tallen, Norges, nordliga Sveriges och Finlands tall, 
som egen art.» Såsom speciella lapponica-karaktärer anför MAYR följande: 


ff Frön genomgående små, enfärgat brungrå. Första årets planta blott 3—5 cm. hög, 
alltid ogrenad — den mellaneuropeiska tallens under samma kulturförhållanden 10—15 cm. 


I 2 3 


Fig. 5. Teckning över »nordsvensk» tall (1), > mellansvensk » (2) och »sydsvensk eller 
tysk» (3). Från Lovéns utställning i Norrköping 1906. (Efter SCHOTTE.) 
2 Nordschwedische» (1), »mittelschwedische» (2) und »sidschwedische oder deutsche» Kiefern (3). 
Zeichnungen zur Ausstellung in Norrköping 1906. 


hög och nästan alltid med ett eller två sidoskott —. Barr till och med femte året hälften 
eller tredjedelen så långa som hos den vanliga tallen, raka och styva, mörkgröna, under 
hösten och vintern gulgröna. Den treåriga plantan har rödbrun, med harts sparsamt över- 
dragen knopp. Första årets planta alltid med sluten spetsknopp av ljusröd till brunröd 
färg. Till och med femte året plantan påfallande rakvuxen med korta sidoskott. Ett- och 
fleråriga plantor kunna visserligen angripas men dödas i regel ej av skyttesvampen, £o- 
phodermium pinastri. Årsplantans skott som färdigbildat blårött med svagt daggöverdrag; 
dess barr på undersidan med åtta rader klyvöppningar. Det utväxta trädet är i olika klimat 
och på olika mark fullständigt rakstammigt. Kotte med hakformiga apofyser. — P. lappo- 
azica bildar lätt hybrid med P. silvestris. 

MAYR lägger i sin beskrivning synbarligen huvudvikten vid den unga 
plantans svagare utveckling och även i övrigt avvikande egenskaper. 
Från frö och kottefjäll hämtar han liknande /Japponica-karaktärer 
som SCHOTTE; dock nämner han intet om kottefärgen. I fråga om 
barren upptager han såsom något för lapponica-tallen karaktäristiskt den 
redan förut av CIESLAR för tall av nordlig proveniens konstaterade gul- 
gröna vinterfärgen. Intet nämnes om barrbredden. Rak stam an- 
gives särskilt för såväl den unga plantan som för det utväxta trädet. 


En viktig fysiologisk egenskap anser sig MAYR ha funnit 1 lapponica- 


796 NLLS SYLVÉN. 


plantornas stora motståndskraft mot skytte. Bestämmande för MAYRS 
uppfattning av lapponica-tallen är dess till Norge, nordliga Sverige och 
Finland begränsade utbredningsområde. 

MAYRS uppställande av lapponica-tallen som egen art mötte det kraf- 
tigaste motstånd. Redan året efter, 1907, begynner oppositionen fram: 
träda. P. K. SCHOTT uppträder nu energiskt till försvar för uppfatt- 
ningen av Japponica-tallen såsom blott och bart en ras av vanlig tall.' 
Han anser intet vare sig klimatiskt eller geologiskt skäl föreligga, var- 
för tallen i Finland och Nord-Sverige skulle utvecklat sig så olika mot 
de sydligare tallformerna, att ett skarpt avgränsande dem emellan under 
åartusendenas lopp skulle varit möjligt. Att tala om bastarder mellan 
nordsvensk och sydsvensk tall förefaller honom orimligt. 


I fråga om artbildningen hyser SCHOTT den darwinistiska uppfattningen. Raserna be- 
traktar han såsom under utbildning varande arter. Tallens raser, vilka han betecknar som 
en produkt av tiden, den direkta tillpassningen, klimatet och ståndorten, av kampen för 
tillvaron. förekomma inom tallens vidsträckta utbredningsområde i obegränsat antal. Det 
gives så många former, som det inom området finnes trakter, skilda från varandra med 
hänsyn till klimat och andra för tillväxten viktiga faktorer.» Från söder till norr, från väster 
till öster övergå raserna i varandra. Efter utförda proveniensförsök ”? urskiljer SCcHOTT 9 
viktigare efter proveniensen särskilt namngivna tallraser; som första ras upptager han /appo- 
22ca-tallen och som en ras n:r 2 dess närmaste motsättning, septentrionalis, från syd- och 
väst-Skandinavien och nordvästra Ryssland. Till lapponica-tallens område hänföras Lapp- 
land, mellersta och norra Skandinavien och Nord-Finland. Som speciella lapponzca-karak 
tärer framhåller SCHOTT följande: »Blomningstid juni, kottar vid mognaden grågröna till 
gråbruna, kottefjäll gzbba och reflexa, frön bruna, små, frövingar rödbruna, barr korta, gröna, 
barrklädnad gles, grenar snett uppstigande eller hängande, stam i regel rakväxande, tillväxt 
långsam, ved mycket tätringad, hög levnadsålder.» 


I ännu skarpare opposition mot MAYR träder ARNOLD ENGLER. Ien 
uppsats av år 1908, »Tatsachen, Hypothesen und Irrtämer auf dem Ge- 
biete der Samenprovenienz-Frage»,” söker han bemöta flertalet av MAYRS 
uttalanden om /Zapponica-tallen. 


Barrens omfärgning under vintern kan ENGLER ej uppfatta såsom artkaraktär; själv har 
han funnit, att allehanda olika provenienser omfärgas, dock olika starkt. Utbildning av 
spetsknopp 3å årsplantan och knoppens färg kunna ej heller anföras som artkaraktärer för 
lapponica-tallen. Av ENGLERS försökskulturer hade framgått, att i de ettåriga tallsådderna 
1—207, av de skandinaviska plantorna saknade sluten vinterknopp; av de mellaneuropeiska 
plantorna hade 10—70 9 av dem från låglandet och 75—95 24 av dem från bergstrak- 
terna ljus- till mörkbruna spetsknoppar. ÉENGLER anmärker, att vi här ha att göra med 
variationskurvor, uppställbara för egenskaper inom varje annan växtart. MAYRS uppgift, att 
den nordiska tallen under första året ej utvecklar några sidoskott, betecknar ENGLER som 
oriktig; hans kulturförsök hade visat nära nog raka motsatsen mot MaAYrRs. Skottfärgen hos 
årsplantan av Pinus lapponica har: blivit felaktigt angiven av MAYR; då MAYR uppgiver 
blårött skott hos Jlapponica-tallen och gulgrått hos den mellaneuropeiska, antager ENGLER, 
att han jämfört lapplandstallens hypokotyl med den mellaneuropeiska tallens epikotyl. 


" PETER KARL SCHOTT, Rassen der gemeinen Kiefer. (Pinus silvestris 1.) Fortswissen- 
sch. Centralbl. 1907, sid. 199—218, 262—279. 

> Jmf. närmare PETER KARL ScCHOTY, Pinus silvestris L., Die gemeine Kiefer. Beiträge 
zur Systematik und Provenienzfrage mit besonderer Beriicksichtigung des in Deutschland 
in den Handel kommenden Samens, Forstwissensch. Centralbl. 1904. 

> Forstwissensch. Centralbl. 1908, sid 295—314. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 797 


Klyvöppningsradernas antal på de ettåriga barrens undersida har ENGLER funnit mycket 
växlande hos alla provenienser. Lapplandstallens mindre mottaglighet för skytteangrepp anser 
ENGLER ej tillräckligt för att göra denna till en art; större och mindre mottaglighet för 
svampsjukdomar utmärka »klimatiska varieteter» av även andra trädarter. I glesare upp- 
komna sådder visa sig skytteskadorna minst svåra, och lapponica-sådderna hade alltid i de 
ENGLER-ska försöken varit de glesaste! Kottefjällstypens värde som” artkaraktär bestrides; 
överallt förekomma snart sagt alla kottefjällstyperna blandade om varandra. TIettav ENGLER 
undersökt större kotteprov från Jockmock voro de flesta kottarna plana-artade. Norrut och 
uppåt i Alperna förete dock tallkottarna allt starkare förtjockade apofyser, sannolikt en följd 
av den starkare solbelysningen; i höjdlägen uppdragna låglandstallar hade visat alldeles 
likadana kottar som de där spontana och de nordiska tallarna. Lapplandstallens förmenta 
rakstammighet kan ej ENGLER tillmäta något värde som artkaraktär, då ännu inga äldre kul- 
turer av lapplandstall blivit föremål för undersökning. »Vad är det då som kvarstår av 
artkaraktärerna hos P. lapponica», säger ENGLER, »intet förutom dess även från annat håll 
ofta konstaterade långsamma tillväxt, i vilket hänseende den nordiska tallen förhåller sig 
till den mellaneuropeiska på alldeles samma sätt som de från höjdlägen och från Norden 
stammande granarna till dem från varmare klimat.» Vad lapplandstallens utbredningsom- 
råde beträffar, anser ENGLER, att MAYRS framställning är mycket oklar. I sammanfatt- 
ningen av det förut anförda uttalar sig ENGLER om tallformerna sålunda: »Säkert är blott, 
att vi ha att göra med ståndortsformer, som anpassats till klimatet inom sina respektive 
utbredningsområden, former med åtminstone delvis ärftliga egenskaper, som, enligt vad vi 
för närvarande veta, en tid framåt framträda även i ett klimat, olika det, varunder för- 
äldrarna leva.» I fråga om barråldern hos tallen framhålles, att låglandstallar under kultur 
i höjdlägen få äldre barr; i 30—50-åriga kulturer av låglandstall visade i höjdlägen 5—7 år 
gamla barr. 


Vid provenienskulturerna hade, som ENGLER framhåller, ditintills endast 
yngre plantor blivit föremål för undersökning. Av stor vikt för känne- 
domen om proveniensens betydelse blir därför DENGLERS 1908 publice- 
rade undersökningar av 21-åriga försökskulturer med inhemsk och »nor- 
disk» tall vid Eberswalde i Tyskland.1! Fyra provenienser hade upptagits 
till jämförelse: tall från Finland (61? n. br), Ryssland, S:t Petersburg 
(60? n. br.), Norges norra västkust (utan angiven breddgrad) och Ebers- 
waldex(53” n. br.). 


För de nordiska provenienserna konstaterar DENGLER en alltjämt fortgående mindre 
längd- och massatillväxt, svagare grenutveckling och mindre barrmassa, något sämre stam- 
form, något högre specifik vikt hos veden (sannolikt i direkt samband med dess täta års- 
ringar) samt påfallande tidigt inträdande könsmognad. En ingående undersökning av barr- 
längd och barrbredd hos de olika provenienserna gav för de nordiska vid handen mindre 
barrlängd — för tysk, finsk och norsk proveniens en medellängd av respekt. 41,3, 31,2 
och 20,6 mm. — samt vid lika längd större bredd och tjocklek. »Skillnaden i 
bredd uppgår till c. O,o—0,20 mm. i tjocklek c. 0,10 mm. Detta är visserligen i och 
för sig små, men relativt icke obetydliga storleksvärden. Barren av nordisk prove- 
niens äro alltså i förhållande till längden f(alltså blott relativt) bredare och tjockare. 
Fastställandet härav är särskilt viktig, då vi i detta förhållandet för första gången och, 
som det på förhand må antagas, för enda gången finna en verklig morfologisk skill- 
nad mellan nordisk och inhemsk tall.» I samband med den större barrbredden ställer 
DENGLER de nordiska proveniensernas större antal hartsgångar och sklerenkymeeller i barren, 
»i medeltal ungefär 1 hartskanal och 5 till 10 sklerenkymceller mera». Barrfärgen gick 
hos de nvrdiska tallarna mera i grått till olivgrönt. I fråga om klyvöppningsradernas antal 
å barren kunde inga skillnader konstateras. 


1 DENGLER, Das Wachstum von Kiefern aus einheimischem und nordischem Saatgut in 
der Oberförsterei Eberswalde. Zeitschr. fär Forst- u. Jagdwesen 1908, sid. 137—152, 
206— 219. 


798 NILS SYLVÉN. 


Fig. 6. Unga JIapponica-tallar. Plantan längst till vänster en 10-årig honplanta med hon- 
blommor (x) å 1906 och 1907 års toppskott från Lule lappmark, Jockmock, Skabram, aug. 
1907. Plantorna till höger tvenne typiska hanplantor från tätväxande tallhed vid 
Junkarhällan i Jockmock, aug. 1907. (Efter NILS SYLVÉN.) 

Junge lapponica-Kiefern. Die Pflanzelinks eine 10-jährige, während der zwei letzten Jahre blihende, in offener 


Lage entwickelte, weibliche Pflanze. Die Pflanzen rechts zwei typische männliche Pflanzen, in 
dichtem, jungem Holze stark unterdräckt. Lule Lappmark, Jockmock, 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 799 


De av DENGLER konstaterade proveniensolikheterna i fräga om barr- 
bredden äro av särskilt intresse. Med styrka framhålles, hurusom i för- 
hållande till längden bredare och tjockare barr utgöra en verklig mor- 
fologisk skiljekaraktär mellan nordisk och mellaneuropeisk tall. 

Såsom utmärkande för tall av nordlig proveniens söker DENGLER 
framhålla påfallande tidigt 
inträdande könsmognad. En 
undersökning av lLapponica- 
tallens och den vanliga tal- 
lens blomningsförhållanden 
Inomvart land är 1908 

. ov 1 
publicerad av författaren. 
Av denna framgår, att den 
vanliga tallens ålder vid den 
första blomningens inträde 
växlar inom ungefär lika vida 
gränser som lapplandstallens. 
Vissa olikheter synas dock 
föreligga mellan nordsvensk 
och sydsvensk tall i fråga 
om könsfördelningen. 

Av den förra träffas oftare än 
av den senare individ, som under 
de första blomningsåren producera 
endast hanblommor. Den sydsvenska 
tallen med sin tätare och vidare 
krona tillåter ej i samma utsträck- 
ning som den nordsvenska, att spens- 
liga, fågrenade hanplantor (jmf. fig. 
6) uppkomma i undervegetationen, 
ett i de nordsvenska, särskilt de lapp- 
ländska, tätväxande <tallbestånden 
vanligt förhållande. Undertryckta in- 
divid av den nordsvenska = tallen 
förmå mycket längre uthärda be- 


skuggning än individ av sydsvensk 
tall. Aven fritt uppväxande tallplan- Fig. 7. Omkring 50-årig, fristående nordsvensk hantall. 


tor kunna, ehuru mera sällsynt, under Jockmock, Näsberg. (Efter NILS SYLVÉN. 
de första blomningsåren utveckla en- Eine ca. 50-jährige, freistehende, männliche lafgponica- Kiefer aus 
bart hanblommor (jmf. fig. 7). Av Jockmock, Näsberg. 


den nordsvenska tallen påträffas så 
gott som allestädes enstaka individ med starkt utbildad krona, vilka under de första blom- 
ningsåren, ja, sedan oftast under hela sitt liv producera blott och bart hanblommor, och vilka 
sålunda äro att anse såsom rena hanträd. Av den sydsvenska tallen synas dylika hanindivid 
vara ytterst sällsynta. Särskilt den nordsvenska tallen visar benägenhet för diöci. Såväl rena 
hanträd som rena honträd förekomma. Ej sällan träffar man därjämte av denna individ, hos 
vilka antingen han- eller honblommor betydligt överväga. Särskilt anmärkningsvärt är, att 
! NILS SYLVÉN, Om könsfördelningen hos tallen. Meddel. fr. Statens skogsförsöksanst. 
1908, sid. 47—60; Skogsvårdsf, tidskr. 1908, allm. uppl., sid. 73—386. 


52. Skogsvårdsföreningens lidskrift 1916. 


800 NILS SYLVÉN. 


trädets karaktär av han- eller honträd eller tvåkönat träd med ettdera blomslaget övervä- 
gande vanligen röjes av dess yttre habitus. De rena hontallarna liksom de tvåkönade 
träden med övervägande honblommor utmärkas i regel av smalare krona samt alltid av 
tätare barrklädnad, hantallarna åter liksom de tvåkönade individen med övervägande han- 
blommor av vidare krona — hanträden äro ofta mer eller mindre vargartade — och glesare 
barrklädnad, detta senare en nödvändig följd av den av hanblomningen framkallade »krans»- 
fördelningen av barren. 


Då flertalet författare i lapponzca-tallen velat se endast en underform 
av den vanliga tallen, möta sällan i litteraturen några särskilda upp- 
gifter om JLapponica-tallens formväxling. Redan HOLMERZ och ÖRTEN- 
BLAD och senare än mera ÖRTENBLAD framhålla visserligen egenska- 
pernas variation hos den högnordiska tallen; några systematiska under- 
former av densamma påpeka de dock icke. V. B. WITTROCK är väl 
den förste, som framhåller /lapponica-tallens systematiska formväxling, 
då han i Hartmans flora, 12 uppl. 1889, Sid. 37; omndmnerrenytterst 
kortbarrig form av densamma. Som varieteter av tallen i Ryska Lapp- 
land anför KIHLMAN 1890 till hanblomfärgen och kottefjällens utbild- 
ning avvikande typer. SCHOTTE, 1903, omtalar gzbba- och r7eflexa- 
former av lapponzca-tall och påpekar dessutom för densamma en om än 
relativt svag formväxling med hänsyn till fröfärgen. MAYR, 1906, om- 
talar hybrider mellan Pinus lapponica och P. silvestris. ENGLER, 1908, 
slutligen har av den nordsvenska tallen funnit jämväl plana-kottar. Att 
även av lapponica-tallen en mängd olika raser eller former förekomma 
påpekas 1910 av författaren. I en uppsats »om några svenska tall- 
former»? omnämnas och beskrivas kortbarriga former av dels »vanlig 
tall», dels »lapplandstall»> [jmf. fig. 8), ävensom >»lapplandstallar med 
försenad klorofyllbildning>. 

Allt fortfarande lämna proveniensstudierna bidrag till lösandet av 
lapponica-tallproblemet. År 1910 framlägger GUNNAR SCHOTTE resul- 
taten av de 1904 upptagna svenska tallproveniensundersökningarna.” 


Av nordsvenska och sydsvenska tallplantor, uppdragna vid sidan av varandra å Ollestads 
kronopark i Västergötland hade de »från Norrland (Pinus silvestris f. lapponica) i allmänhet 
och i stort sett växt svagare än de från södra Sverige [jmf. fig. 9 efter SCHOTTEJ. Vid 
4 års ålder hade sålunda ingen norrländsk tallplanta nått öfver 65 cm., medan plantor från 
sydligare hemort uppnådde ända till 72 cm. De 5 år gamla plantorna uppvisa maximital 
af respektive 100 cm. och 117 cm. Vid 6 år äro nu de högsta plantorna från Norrland 
132 cm., men från Sydsverige 156 cm. Medelhöjderna hos de 3 bästa afdelningarna 
med norrländsk tall äro: 


FOIS OCDNSB) CIA TNE SS Trac srt BEGE hos 4 års plantor 
SOC BENET ORUP ole bakpannies ooo sr SARAS (IE 2 Sa » 
SO MAIN NT if esk )8 IE SR fl RS IA LENA NI rd 2.1 OT > 


! Ninrs SYLVÉN, Material för studiet af skogsträdens raser. 10. Några svenska tall- 
former. Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 183 o. f.; Skogsvårdsf. tidskr 
1910, fackafd:; sid. 3070 5 

2? GUNNAR SCHOTTE, Om betydelsen af fröets hemort och moderträdets ålder vid tall- 
kultur. Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 229—238; Skogsvårdsf. tidskr. 
1910, fackafd. sid. 4135—4227. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. HOI 


Tallplantor med hemort i mellersta delarna av Götaland uppvisa däremot följande högsta 
medelhöjder av 


36, 37, 38 cm. (från Sunnerbo t. o. m. 42 cm.) vid 4 års ålder 


700: 72 » SNR INRE MUN fe) Nors » 
LG fe MR TA a AEA 2 SET EHN VAA 0 TAR 2 LE ER NES NOR ov ER 
Skillnaden i utvecklingen hade alltså blivit större de två senaste åren än förut. Även 


i andra avseenden förelågo olikheter. De norrländska tallarna hade avsevärt kortare grenar 
och sågo följaktligen glesare och spensligare ut. Deras barr voro i stort sett kortare och 
bredare. I de norrländska avdelningarna hade barren 1 allmänhet i stor utsträckning fallit 
av även på det tredje årsskottet. SCHOTTE framhåller på tal härom, att även i Norrland 


8. a) Övre gren av normalbarrig /lapponica-tall, 6) övre och c) nedre gren av kort- 
barrig lapponica-tall vid vägen Älvdalen —Evetsberg i Dalarna. (Efter NILS SYLVÉN. 


ig 
5: 


a) Oberer Zweig einer lapponica-Kiefer mit normalen Nadeln, 46) oberer und ec) unterer Zweig einer kurznade- 
ligen lapponrica-Kiefer beim Wege zwischen Alvdalen und Evetsberg. Prov. Dalarna. 


fälla särskilt småplantorna oftare sina barr än vad annars sker hos lapplandstallen. De 
norrländska tallarna hade i mycket ringa grad angripits av gråbarrsjuka ! Barken på plan- 
torna från Norrland var något ljusare och mera glänsande. Vid massverkan ute på fältet 
syntes särskilt barken på nedre delen av sista grenkransen lysa i gulrött. Redan d. 1 de- 
cember hade de norrländska tallarna fått en gulaktig färg, särskilt voro barrspetsarna gul- 
aktiga, medan de sydländska ännu i allmänhet voro helt gröna. Färgskillnaden var så stor, 
att det var mycket lätt att hos ett parti kvistar avgöra, vilka som voro av norrländsk här- 
stamning. 


! Om gråbarrsjukans uppträdande å tall av olika proveniens vid Ollestad i Västergötland» 
se närmare TORSTEN LAGERBERG, Om gråbarrsjukan hos tallen, dess orsak och verkningar. 
Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 154; Skogsvårdsför. tidskr. 1910, fack- 
ardsa std 302F:; 


802 NILS SYLVÉN. 


År 1913 offentliggör ARNOLD ENGLER de dittills vunna resultaten av 
sina 1906 i Schweiz igångsatta, omfattandetallprovenienskulturer." I dessa 
ingå under olika nummer bl. a. tvenne norska och fem svenska prove- 
nienser, de norska från trakten norr om Kongsvinger (60?26' n. br.) 
och västra Norge (617), de svenska från Småland (37”), Västmanland, 
Klotens kronopark (60?), Hälsingland, Ljusdal (627), Jämtland, Östersund 
(63?20') och Lappland, Jockmock (66”35'), varför de i detta samman- 
hang äro av särskilt stort intresse. I skilda kapitel behandlar ENGLER 
kottens och fröets egenskaper, de 1—7-åriga plantornas tillväxt och 
växtform, olika proveniensers förhållande gent emot skyttesvampen 
samt plantornas omfärgning under vintern. 


I fråga om kotten har ENGLER funnit, att apofysformerna plana, gibba och reflexa upp- 
träda under alla breddgrader och i olika lägen; nästan överallt givas talrika övergångar dem- 
emellan. »I höga Norden och i höjdlägen i Alperna antaga kottesköldarna huvudsakligen gibba- 
och reflexaform.» Detta förhållande sätter ENGLER i samband med klimat- och markbeskaffen- 
heten. Särskilt betonas ljusets inflytande på kottesköldens utbildning: vid starkare belysning 
kraftigare utvecklade kottesköldar. »Den väsentliga skillnaden mellan kottar från å ena sidan 
mellaneuropeiska låglanden, å andra sidan höjdlägen i Alperna och högre breddgrader, beror 
på den i sistnämnda områden allmänt uppträdande förtjockningen av kottesköldarna.» I 
Schweizeralperna inträder kottefjällsförtjockningen på ung. 1,100—1,200 m. ö. h. På denna 
höjd är den visserligen ännu svag och återfinnes ofta icke hos alla kottarna, men den till- 
tager allt mera upp mot övre tallgränsen. — I Skandinavien börja apofyserna förtjockas 
vid omkr. 62? n. br. och tilltaga norrut i tjocklek.» Apofysernas form kan sålunda enligt 
ENGLER ej anses såsom något karaktäristikum för tallen i Alperna (P. silvestris var. engadi- 
nensis HEER); över huvud taget är apofysformen enligt hans mening ej att uppfatta som 
varietetskännetecken eller ärftlig egenskap. I Ober-Engadin för 50 år sedan uppdragna 
tallar av sydtysk proveniens ha kottar med lika starkt förtjockade sköldar som de spontana 
Engadiner-taliarna — hurudana kottar moderträden ursprungligen haft nämnes dock icke! —. 
De oförtjockade och förtjockade kottesköldarna framvisa helt naturligt olika anatomisk bygg- 
nad. Hos de förra utgöras nästan hela tvärsnitten av mycket tjockväggiga, hos de senare 
åter till största delen av mycket storrummiga och tunnväggiga celler. En starkare ut- 
bildning av innersidans yttersta cellskikt å de förtjockade kottefjällen medför, att kotten 
i fråga blir starkare tillsluten, varigenom fröna erhålla bättre skydd mot uttorkning. De 
tjockare kottesköldarna ha färre hartsgångar och äro löljaktligen mindre hartsrika än de 
tunnare. I anslutning härtill framhåller ENGLER, »att även barr, bark och ved hos hög- 
bergs- och högnordisk tall äro betydligt hartsfattigare än hos varmare trakters tall». Vad 
kottens färg beträffar, har ENCLER funnit kottarna från högre breddgrad och högre höjd 
i Alperna ävensom från »franska centralmassivet» ljusare — »gröngula till grå- gula» — 
än kottarna från låglandslägen i Mellaneuropa. »Med stigande höjd och breddgrad 
blir färgen så småningom ljusare; i Alperna inställer sig den ljusare kottefärgen på c. 
1,200 m. och i Norden på omkr. 62? n. br.» Den för engadinensis-kotten i litteraturen 
som formkaraktär påpekade svarta ringen kring naveln träffas hos jämväl andra kottar 
och orsakas av en svamp; i de lösare vävnaderna i starkare förtjockade kottesköldar vinna 
svamphyferna lättare insteg, varför kottar med tjocka sköldar oftast och tidigare visa av 
svampmycel framkallade svarta ringfläckar. I fråga om kottestorlek ha inga skillnader för- 
märkts efter vare sig breddgrad eller höjd över havet. XKottar från nordlig breddgrad och 
högre höjd ha dock — i överensstämmelse med den avvikande anatomiska byggnaden — 
visat sig specifikt lättare. Frö och frövingefärgen har ENGLER funnit ljusare i höjdlägen i 
Alperna och under högre geografisk bredd. Undantag härifrån hade dock förekommit. Frö 
från Alperna, Sverige och Norge befanns lättare än mellaneuropeiskt sådant från lägre höjd 
och från södra Frankrike. MNordsvenskt och alpint frö utmärktes därjämte av betydligt lägre 


1 ARNOLD ENGLER, Einfluss der Provenienz des Samens auf die Eigenschaften der forst- 
lichen Holzgewächse. Zweite Mitteilung. Mitteil. d. schweiz. Centralanstalt f. forstl. Ver- 
suchswesen. Xx. Bad, 3. HH. Aurich foi3. 


Fig. 9. 6 åriga tallplantor, uppdragna å Ollestads kronopark i Västergötland av frö från 


olika trakter av landet. Omkr. !/,, natur. storl. 3) från Hälsingland, Kårböle, 61?55'. 4) 


från Hälsingland, Ljusdal, 61?30'. 7) från Västergötland, Marma, 58?20'. 8) från Småland, 
Ljungby, 56?50'. 3 och 4 nordsvensk, 7 och 8 sydsvensk tall. (Efter SCHOTTE.) 
6-jährige Kiefernpflanzen, aufgezogen bei Ollestad in Westergötland. Die Samen stammen aus verschiedenen 
Gegenden Schwedens. !/,, natärl. Grösse. 


804 NILS SYLVÉN. 


groningsprocent. — Försök för utrönande av plantornas tillväxt och växtform gåvo föl- 
jande resultat. De 1—2-åriga plantorna visade i plantskolor å skilda höjdlägen i allmän- 
het avtagande längdtillväxt med efter proveniensen stigande höjd ö. h. och beträffande de 
skandinaviska provenienserna med stigande geografisk bredd [jmf. fig. 10 efter ENGLER]. 
Under första levnadsåret avslutade alla plantorna sin höjdtillväxt mycket sent, på sensomma- 
ren eller hösten; de skandinaviska och ostryska upphörde dock med tillväxten 1—2 månader 
tidigare än de härutinnan senaste plantorna från schweiziska och tyska låglandslägen. Under 
andra året avslutade alla plantorna sin höjdtillväxt nästan samtidigt, redan i slutet av maj 
till början av juni månad. »De i kultur uppdragna tallarna av europeisk proveniens visade 
inga morfologiska olikheter, som kunde berättiga till urskiljande av nya arter från den 
gamla arten Pinus silvestris L.» Även hos äldre, 6—7-åriga plantor, visade sig samma 
efter moderträdens stigande höjd ö. h. och stigande geografiska breddgrad avtagande tillväxt. 
I mildare lägen och lägre höjd ö. h. började tillväxten på våren ungefär samtidigt. I höjd- 


17 22 26 29 


Fig 10. Ettåriga tallplantor av olika proveniens uppdragna vid Adlisberg i Schweiz, n:r 17 

från Eglisau 1 Schweiz, 410 m. ö. hl, n:r 22 från Zernez i Schweiz, 7/00) DM: OCR 20 

från Sverige, Småland, 57? n. br., n:r 29 från Sverige, Jämtland, Östersund, 63?20' n. br. 
(Efter ENGLER.) 


Einjährige Kiefern verschiedener Provenienz, aufgezogen auf dem Adlisberg (Schweiz). >; 


lägen däremot begynte de därstädes hemmahörande och de skandinaviska provenienserna sin 
tillväxt tidigare och växte dessutom fortare i början av vegetationsperioden och avslutade 
följaktligen sin höjdtillväxt tidigare än de mellaneuropeiska låglandstallarna. Tillväxten 
hos de nordiska och alpina tallarna visade sig tydligen avpassad efter jämförelsevis låga 
temperaturer och kort vegetationsperiod. Under femte levnadsåret avslutade tallarna av 
nordisk och alpin proveniens sin höjdtillväxt 14 dagar, under sjätte och sjunde åren 3 


veckor tidigare än tallarna av mellaneuropeisk låglandsproveniens. — Den skandinaviska 
och ostryska tallen visade sig minst mottaglig för skytteangrepp; mest skytteskadade voro 
de alpina provenienserna. — Under höst och vinter antogo plantornas barr vanligen en 


gulaktig eller brunaktig färgton. De ostryska och skandinaviska tallarna omfärgades härvid 
tidigast och intensivast. Intensivare vinterfärgning inträdde hos den skandinaviska tallen 
med ökad breddgrad, hos den alpina med ökad höjd ö. h. »Den gulbruna vinterfärgen 
är en tillpassningsföreteelse till klimat med kall och torr vinter; en återverkan' härav fram- 
träder hos avkomman, även då den försättes under helt andra förhållanden.» 


Med stöd av sina utsträckta proveniensundersökningar uttalar ENGLER 
nu skarpare än förut sin gensaga mot MAYRS urskiljande av lapponica- 
tallen som en från den vanliga tallen skild art. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 505 


MaAYRS angivande av 8 klyvöppningsrader på barrundersidan hos apponica-plantan och 
endast 4 hos den mellaneuropeiska är felaktigt; hos alla undersökta provenienser har ENGLER 
funnit antalet i fråga växla mellan 2 och 6. Enstaka sidoskott förekomma hos årsplantor 
av varje proveniens, således i motsats mot MAYRS påstående även hos lapponica-årsplantor. 
Av såväl nordisk och högalpin som även mellaneuropeisk tall givas årsplantor både med 
och utan sluten vinterknopp; den nordiska och höpalpina tallen uppvisar dock väsentligt 
större procenttal plantor med sluten knopp än den mellaneuropeiska låglandstallen. ENGLER 
vill ej häri se någon artkaraktär, utan »blott en följd av den olika lång tid under vegeta- 
tionsperioden fortgående tillväxten». De längre tillväxande årsplantorna av sydligare prove- 
niens få epikotylskottet ljusare än de nordiska med deras tidigare mognande epikotyla 
skottaxel. Att antalet barr hos äårsplantan är mindre hos den nordiska tallen beror åt- 
minstone delvis på den svagare längdtillväxten hos epikotylskottet. Plantor av nordisk och 
ostrysk proveniens hade kortare barr. Då tallar av alla provenienser visade omfärgning av 
barren under vintern, kan ej ENGLER i omfärgningen hos lapponzica-tallen se någon art- 
egenskap. 


På grundvalen av sina proveniensundersökningar söker ENGLER i allt 
parallellisera den högnordiska och den högalpina tallen. Då de för 
dem utmärkande egenskaperna till viss grad återfinnas jämväl hos tallar 
av varje annan proveniens, vill han i dem ej se annat än systematiskt 
mindre väsentliga rasegenskaper. Inom tallens vidsträckta utbrednings- 
område möta ett flertal systematiskt likvärdiga, »klimatiska varieteter» 
med i viss mån ärftliga egenskaper. Den högnordiska tallen å ena sidan, 
den högalpina å den andra, äro slutleden i de formserier, som tallen 
framvisar under sin vandring från mellaneuropeiska låglandet norrut och 
uppåt i Alperna. Högnordisk (resp. högalpin) och mellaneuropeisk tall 
förete till graden men ej till arten skilda egenskaper. I yttre förhållan- 
dens inverkan söker ENGLER i första rummet förklaringen till egenska- 
pernas uppträdande och utveckling. — Såsom egenskaper hos den hög- 
nordiska och högalpina tallen framhåller ENGLER förtjockade kottesköldar 
(huvudsakligen av gibba- och reflexa-typ), ljusare, (gröngula till grågula) 
och specifikt lättare kottar, ljusare frö- och frövingefärg, lättare frön 
med lägre groningsprocent, svagare och tidigare under vegetationsperi- 
oden avslutad tillväxt samt intensivare gulbrun vinterfärgning hos barren; 
kortare barr och mindre mottaglighet för skytte vore gemensamt utmär- 
kande för nordisk och ostrysk proveniens. 

Det viktigaste arbetet om Japponica-tallen under senare år är otvivel- 
aktigt F. W. NEGER: Die nordische oder Lapplandkiefer, (P. silvestris 
L. var. lapponica FR.)1. Efter WICHURA är NEGER den förste utlänning 
som på grundvalen av egna iakttagelser under resor i Skandinavien ut- 
talar sig om den nordiska tallens systematiska värde. Ett alldeles sär- 
skilt stöd för sin uppfattning hämtar NEGER från en c. 30-årig kultur av 
nordisk tall »av otvivelaktigt äkta härkomst» i reviret Altenberg i 
Sachsen. Efter föregående författare upptager NEGER för /apponica-tallen 
följande botaniska karaktärer: 


! Tharandter forstl. Jahrbuch. 64. Band. 2. Heft. Berlin 1913, sid. 101—125. 


806 NILS SYLVÉN. 


Frön mindre, likformigt brungå till färgen. Barr ända till femte året !/,—!/; så långa 
som hos P. säilvestris. De ettåriga plantorna samtliga försedda med ljusröd eller rödbrun 
vinterknopp. Barren hos äldre plantor mindre starkt vridna och mera utstående från skott- 
axlarna, kortare men bredare än silvestris-barren; å hanblommande grenar kunna de nå en 
ålder av 7—8 år. Barken »granliknande», vanligen mindre tjock. Kronan smalt pyra- 
midal, aldrig vitt utbredd. Kottar med hakformiga apofyser. 


NEGER finner emellertid de morfologiska l!apponica-karaktärerna otill- 
räckliga vid ett skarpt och fullt säkert skiljande av !apponica-tallen från 
vanlig tall. Anatomiska karaktärer — barrkaraktärer — synas honom 
ännu mindre användbara. Bestämmande för NEGERS uppfattning av 
lapponica-tallen som systematisk form blir den geografiska utbredningen. 
Sedan NEGER under resor i södra och mellersta Sverige samt sydväst- 
liga Norge kunnat konstatera, att den här rådande tallformen tillhörde 
P. silvestris, söker han genom att hänvända sig till skandinaviska bota- 
nister föorskaffa sig så vitt möjligt tillförlitliga upplysningar om lapponica- 
tallens förekomst och utbredning inom Skandinavien. För Sverige er- 
håller han av professor H. HESSELMAN följande uppgifter: 


»I nordligaste Värmland växer P. lapponica. I Dalarna förekommer den i de högre 
dalgångarna inom socknarna Älvdalen, Järna. Idre, Lima, Malung o. s. v. ävensom i de 
övre delarna av Mora och Orsa socknar. ÅA mindre områden träffas den å höjderna på 
gränsen mellan södra Dalarna och Västmanland samt i gränstrakterna mellan Dalarna och 
Gästrikland. I de lägre liggande dalgångarna i Dalarna finner man däremot vanlig tall. 
I Gästriklands och Hälsinglands högre belägna områden uppträder åter lapplandsformen ; 
i de lägre trakterna och närmare kusten härskar en form, som står den vanliga tallen när- 
mare. Längre norrut synes lapplandsformen förhärska även vid kusten. För övrigt må 
framhållas, att lapplandsformen i det ovan skildrade gränsområdet förekommer väl utpräglad 
endast i högre lägen, under det att låglandstallarna närma sig »sgilvestris»; i hela gräns- 
området äro övergångsformer de båda typerna emellan vanliga.» 


Med stöd av HESSELMANS uppgifter inlägger NEGER /apponica-tall- 
gränsen på en karta över Sverige |[fig. 11 efter NEGER]: »en skarp gräns 
i Sverige kan ej dragas; vi måste snarast antaga en gränszon, inom 
vilken båda formerna förekomma vid sidan av varandra, och denna 
gränszon förlöper från trakten öster om den norska staden Kongsvinger 
norr om Siljan, gör sedan vid Kilafors en skarp krök norrut för att vid 
Sundsvall nå Bottniska viken.> För Norges vidkommande har NEGER 
erhållit uppgifter av Overlerer Doktor B. HANSTEEN-KRANNER och 
Professor N. WILLE. Lapplandstallen har inom Norge sin huvudutbred- 
ning i norra delarna av landet — »på båda sidor om Kölen» —, i södra 
Norge förekommer den mera allmänt endast öster om fjällkedjan och där 
blandad med vanlig tall; i sydligaste och sydvästra Norge träffas lapp- 
landstallen blott enstaka, den är där en raritet bland vanlig tall. För 
Finland saknar. NEGER uppgifter. Av förhållandena utanför Finland 
drager han emellertid starkt i tvivelsmål, om vanlig tall över huvud 
förekommer spontan inom landet, åtminstone inom dess norra del. De 
från Finland stammande Altenberger-tallarna voro otvivelaktigt äkta 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 307 


lapplandstallar. — Lapplandstallens utbredningsförhållanden tala enligt 
NEGER bestämt emot ENGLERS uppfattning av /apponica-formen såsom 
blott och bart en klimatform av vanlig tall. »Vore detta förhållandet, 
skulle man ej kunna förklara, huru båda varieteterna ofta, t. ex. i Norge, 


kunna uppträda vid sidan av varandra.» ER 
NEGER uttalar den förmodan, att i Nord- era Å SR 
europa tvenne underarter av tall utdiffe- HE ; 
rentierat, av vilka den ena, uppkommen ' v N 
inom det arktiska området, liksom granen rd (S A 
framryckt söderut, under det den andra, 7 ” 


motsvarande den nordtyska tallen, tagit 
Östersjöländerna och västra Norge i be- 
sittning och blott här och där ingripit i 
lapplandstallens område. »Lapplandstal- 
len är mer än en enkel klimatform av 
den vanliga tallen, en självständig art 
eller åtminstone en god varietet». Som 
en viktig fysiologisk och skoglig egenskap 
för lapponrca-tallen framhåller NEGER sär- 
skilt växtformen —— den smalt pyramidala 
kronformen —, som gör den utomordent- 
ligt motståndskraftig mot snöbrott. Alten- 
bergerkulturerna med finsk tall (äkta /ap- 
ponica) och tall av mellaneuropeisk pro- 
veniens visa tydligt, att kronformen är: 
en ärftlig egenskap. 

Att lapplandstallen invandrat i Skan- 
dinavien norr- och österifrån hade redan 
WICHURA förmodat. Uttalanden om den 
nordsvenska tallens invandring österifrån 
möta senare i arbeten av SERNANDER. ! 


Stockholm 


I! RUTGER SERNANDER, Den skandinaviska växt- 
världens utvecklingshistoria. Grundlinjer till före- Fig. 11. Karta över sydsvensk och 
läsningar. Uppsala 1895, sid. 18; Några ord med nordsvensk talls utbredning i Sverige 


anledning av Gunnar Andersson, Svenska växtvärl- efter NEGER. 
dens historia. 3otan.. Notiser 1896, sid. 118: I pie Verbreitung der gemeinen und der Lapp- 
sistnämnda arbete vänder sig förf. mot GUNNAR AÅN- land-kiefer in Schweden nach NEGER. 


DERSSONS tro, att »tallen först inkommit till Lapp- 

land och andra delar af norra Sverige, sedan den öfver Danmark och Skåne passerat upp 
genom hela vårt land. Mycket antagligare är det väl då, att den kommit dit österifrån 
på genare väg öfver Finland, där den dock notoriskt är ganska gammal.» Ar 1903 säger 
också GUNNAR ÅNDERSSON i »Några drag ur de svenska skogarnas historia», Skogsvårdsf. 
tidskr, sid. 15, att »tallskogen invandrade från söder och möjligen äfven från öster». Straxt 
förut förklarar han dock uttryckligt såsom sin tro, att äfven den söderifrån först invandrade 
tallen tillhörde /Iapponica-formen: »synnerligen upplysande och intressanta voro helt säkert 


308 NILS SYLVÉN. 


Genom THORE C. E. FRIES” ingående växtgeografiska undersökningar 
i Torne lappmark, publicerade samma år som NEGERS ovan refererade 
avhandling, framläggas bevis för /Japponzca-tallens invandring österifrån 


inom åtminstone nordligaste Skandinavien.! 

»En sak måste anses säker, nämligen att tallen österifrån inträngt i dalgångarna i Torne 
lappmark och över ett antal pass in i de norska fjorddalarna i nordliga Norge. I de tal- 
rika fossilfynden hava vi ett säkert bevis härför.» 


NEGERS arbete över lapplandstallen uppkallar ENGLER till ny protest 
mot uppfattningen av denna såsom mera än en klimatvarietet av den 
vanliga tallen.” Han rekapitulerar och stryker nu ytterligare under sina 
förut mot MAYR riktade uttalanden. Särskilt bestrider han betydelsen 
av Japponzica-tallens smala kronform. Att smalkroniga och vidkroniga 
tallar förekomma överallt, och att de förra på grund av sin större mot- 
ståndsförmåga mot snötryck inom vissa områden uppträda talrikare till 
ensamhärskande, sammanhänger enligt ENGLERS mening säkerligen med 
tallens stora variationsförmåga i allmänhet. 

År 1914 framlägger SCHOTTE de senaste resultaten av de svenska 
tallproveniensundersökningarna.” Försöksytorna vid Ollestad i Västergöt- 
land visa fortfarande, att plantorna — nu 11-åriga — från norrländska 
moderträd (v. lapponica) låta väl skilja sig från dem av sydlig härkomst. 


De norrländska plantorna utmärka sig »genom något svagare höjdtillväxt, mindre tjocklek 
hos stammen, färre och betydligt kortare grenar samt kortare barr. [Jmf. fig. 12 efter 
SCHOTTE.] Plantorna växa dessutom fullt raka, och barren erhålla redan i november må- 
nad en stark gulaktig färgton.» Någon skillnad i barrålder mellan nordsvensk och syd- 
svensk tall kunde ej nu förmärkas. »Visserligen är även i Norrland barrens livslängd hos 
tallen underkastad stora växlingar, men det synes dock, som om den för norrlandstallen så 
karaktäristisk ansedda egenskapen av längre livslängd hos barren ej skulle visa sig vara 
konstant vid förflyttning söderut. Att således barrens livslängd uteslutande är en klimat- 
fråga styrkes vidare av en iakttagelse, som sommaren 1914 gjorts vid Skogsförsöksanstalten 
av professor H. HESSELMAN. Vid Mjösjö under Hörnefors bruk i Västerbotten befunnos 
nämligen därstädes kultiverade tallar av "tyskt ursprung ha barren kvarsittande ännu på 
fjärde årsskottet. Här ha sålunda de tyska tallarna, som i sitt hemland blott ha 1—2 års- 
skott försedda med barr, antagit de övriga tallarnas i Norrland egenskap att låta barren 
sitta kvar i fyra eller flera år.» 


Ett viktigt uttalande om /apponzca-tallen möter slutligen år 1915 från 
Norge. I en avhandling om Norges flora och dess invandring” fram- 


omfattande detaljstudier av såväl björk- som tallzonen inom några väl valda sydsvenska 
torfmossar, - Därigenom skulle utan tvifvel ytterligare stöd vinnas för afgörande icke blott 
af flera betydelsefulla växtarters inbördes invandringstid, utan äfven af en fråga, som i viss 
mån äger praktisk innebörd, nämligen huruvida, såsom jag tror, i den äldre furuzonens 
lager ingå lämningar af den högnordiska tallen (Pinus silvestris 2 lapponica).» 

" THORE C. E. FRIES, Botanische Untersuchungen im nördlichsten Sehweden. Akad. 
Abhandl. Uppsala 1913. ; 

?” ARNOLD ENGLER, Der heutige Stand der forstlichen Samenprovenienz-Frage, Naturw. 
Zeitschr. f. Forst- u. Landwirtschaft 1913, sid. 448—458. 

> GUNNAR SCHOTTE, Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till proveniens- 
frågan, Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1914, sid. 61—107; Skogsvårdsf. tidskr. 
1914, sid. 727-—773. 

t? N. WILLE, The Flora of Norway and its immigration. Annals of the Missouri Bot. 
Garden, 1915, 2, sid. 87—288. 


309 


TALLEN. 


DEN NORDSVENSKA 


'assoxr) jane 03 


'ILLOH9IS 194) 
08 
I 


) 


I 


"JUNYIH I2U3parYasIaA UJueg sne pueposiaIsa AM Ut PeISa]O vg uaBozaäne (uazueydsnuyasysing) uzueyg 28uelor 


'.S.£9 'szoq "puepwrgf (2 "ob.8S 'skuspuf "Puepp3smiskKA (2 "jobsI9 "esstog 'puefdutsIeH upg OIL (P 


'ItOWIY YO UPIp QI AR PULPOGIVISEN I PLEISAO pra Buserspddn (101uefdsterapaw) somuejd e3tuv-or TI '3tiy 


810 NILS SYLVÉN. 


kastar WILLE den förmodan, att /apponzca-tallen invandrat från nordost 
och sedan trängt vidare söderut, den sydliga tallformen till möte. 


I Norge förekomma två fullt distinkta former av Pinus silvestris L., av några botanister 
angivna som arter, nämligen var. septentrionalis SCHOTT och var. lapponica FR. HN. Den 
andra av dessa, som är funnen i mängd i Finland och nordligaste Sverige, förekommer i 
Norge särskilt norrut ävensom 3å bergen längre söderut; här och där går den även där 
ned i dalarna. Det är antagligt, att denna PP. silvestris var. lapponica invandrade från 
nordost först betydligt senare, efter det inlandsisen smält i norra Norge och Sverige, och 
sedan trängde söderut. Den vanliga Pinus silvestris däremot har otvivelaktigt invandrat 
till Norge från sydost genom Sverige, sannolikt den väg, efter vilken de flesta tallskogs- 
växterna i sydöstra Norge inkommit. 


Förutom i ovanstående, för uppfattningen av den nordsvenska tallen 
särskilt viktiga arbeten träffas uttalanden om /Japponzca-tallen i ett fer- 
tal, framför allt svenska, botaniska och skogsbotaniska avhandlingar och 
uppsatser. 

Smärre notiser om den högnordiska tallen möta i flera ÖRTENBLADS 
senare publikationer — efter 1894. 


I en uppsats om »ärftlighet och urval, tillämpade på skogsträd och skogshushållning>, 
Tidskr. f. Skogshush. 1898, nämner ÖRTENBLAD, sid. 45, att den högnordiska tallens egen- 
skaper »återkomma hos plantorna, hvarhelst fröet sås. I Bergianska trädgården vid Stock- 
holm kan man sålunda få se ungtallar med dessa relativt breda barr, som kvarsitta längre 
tid (4 å 6 år) än barren hos den omgifvande traktens tall. Äfven andra lokalt fixerade 
så väl morfologiska som biologiska egenskaper visa sig vara ärftliga. Så är exempelvis 
fallet med längden af den växttid, trädet i öfverensstämmelse med sommarens längd å sin 
hemtrakt haft.» »Tallplantor af frö från mellersta Norrland, uppdragna i Bergianska träd- 
gården, visa årligen, att de å sin nuvarande växtplats erhållit en vegetationstid, som är 
längre än hvad deras nedärfda behof fordrar. Skotten afsluta nämligen den normala längd- 
tillväxten redan i augusti, hvarpå en ny generation vegetationsskott efter ett kort hvilo- 
stadium börjar utbilda sig. De knoppar, som på hemtrakten öfvervintra för att först följande 
vår utbildas till skott, gifva sålunda på Stockholms breddgrad upphof till höstskott — 
proleptiska långskott.» I sina år 1901 i ÄÅrsskrift från Föreningen för skogsvård i Norr- 
land publicerade »Anteckningar om trädens biologi» upprepar ÖRTENBLAD dessa sina ut- 
talanden. Ännu en uppgift om lapponica-tallen möter här. På tal om de fenologiska 
fenomenens ärftlighet heter det, »att bladdelarnas lifslängd hos barrträd med fleråriga barr 
är ärftlig. Den högnordiska tallformen, uppdragen under sydligare breddgrad, bibehåller 
äfven där barren ungefär lika länge som å moderträdets hemtrakt. ÅA andra sidan känner 
man bäst igen de tallbestånd inom Norrland, som uppdragits af sydsvenskt (eller tyskt) frö 
därpå, att trädens barr kvarsitta kortare tid (3 å 4 år) än den nordiska tallens (5 å 7 år, 
undantagsvis ännu längre).» 


Ett påpekande av den mindre barrlängdens betydelse såsom form- 
egenskap hos Japponica-tallen göres 1907 av F. AMINOFF.! Den för- 
minskning av barrens längd, »som hos granen allenast är en följd av 
ett med högre ståndort öfver hafvet i allmänhet förenadt exponeradt 
läge,» förefinnes hos tallen även då den står i skyddat läge — »alltså 
tydligen en för formen karaktäristisk ärftlig egenskap». 

Barktjockleken hos nordsvensk och sydsvensk tall behandlas i Skogs- 
vårdsföreningens tidskrift 1911, fackafdelningen, av ALEX. MAASS och 
TOR JONSON. I en uppsats om »kubikinnehållet och formen hos tallen 


! F. AMINOFF, Skogsbiologiska studier inom Wilhelmina sockens fjälltrakter. Skogs- 


vårdsf. tidskr. 1907, fackafd. sid. 290. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. SII 


i Sverige» redogör MAASS i ett särskilt kapitel för »barkens kubikinne- 
håll och tjocklek». Av den sammanställning, som där göres, »synes 
framgå, att höjden öfver hafvet icke utöfvar något inflytande på bar- 
kens massa och tjocklek. Däremot bekräftas det kända förhållandet, 
att träd inom mellersta och södra Sverige ha något större barkprocent 
och något tjockare bark än träd som växa i norra Sverige. Emeller- 
tid är skillnaden ringa, och utgör, hvad barkprocenten angår, omkring 
2 IA, hvarför denna olikhet ej har någon vidare stor praktisk betydelse, 
då variationerna hos träd af samma slag kunna vara vida större.»' 

Vid Maass' undersökningar hade materialet från Norrland och Dalarna 
sammanslagits i en grupp, materialet från övriga delarna av landet i en 
annan. JONSON” går i sin behandling av tallbarken något längre, i det 
han särskiljer tallen från Norrland och norra delen av Kopparbergs län 
— »högnordisk tall» — från tall från södra Dalarna, Värmland och 
Örebro län — »mellansvensk tall». 


»Af de till nära 4,000 uppgående mätningarna framgår, att tallen visar den tunnaste 
barken vid brösthöjd i Norrbotten, dock föga lägre än 1 öfriga norrländska län, hvilka 
sinsemellan förete ringa skiljaktighet. I Kopparbergs län blir enligt ÖRTENBLADS material 
barktjockleken redan större hos alla dimensioner, och ännu mer är detta fallet söderut en: 
ligt det material, som insamlats i södra och mellersta Sverige, och som uteslutande hänför 
sig till sydsvensk tall. Under det mellansvenska tallens bark vid brösthöjd erhålles till 
11,1 2 af hela diametern för mindre samt 11,0 4 för gröfre dimensioner, fås för hög- 
nordisk tall 8,9 2 för 14 cm:s träd sjunkande till 8,2 £ för de gröfsta eller i medeltal 
8,5 24. Skillnaden i barktjocklek mellan båda formerna är sålunda genomgående för alla 
dimensioner under det att för samma typ barkprocenten föga växlar för de skilda grofle- 
karna.» I stammens övre sektioner synes skillnaden i barktjocklek mellan högnordisk och 
mellansvensk tall i det närmaste försvinna.” 


Den alltmera vidgade kännedomen om den nordsvenska tallen har 
slutligen medfört, att även våra läroboks- och populärförfattare inom 
skogsvetenskapernas område börjat särskilt uppmärksamma denna. 


I den för våra skogs- och lantbruksskolor närmast avsedda lärobok i skogshushållning, 
som år 1908 utgavs av HALLER och JuLIuUS? anmärkes i en not (sid. 30) skillnaden i gren- 
bildning och kronform mellan »sydsvensk» och »nordsvensk» tall. I Skogsvårdsföreningens 
folkskrifter n:o 29: »Svenska skogsträd, 4. Tallen», Stockholm 1912, urskiljer F. AMINOFF 
samma båda tallformer. I »Kort handling i skogshushållning», utgiven av Föreningen för 
skogsvård i Norrland 1914, skiljes mellan »den egentliga tallen i södra Sverige och den 
högnordiska, som förekommer i Norrland.» I sin stora handbok i »Skogsskötsel» (1914) 
framhåller A. WAHLGREN, att tvenne typer av tall »i praktiskt hänseende förtjäna särskiljas, 
nämligen den sydsvenska och nordsvenska tallformen (var. lapponica)». [Jmf. fig. 13 efter 
WAHLGREN. | I författarens skogsbotaniska handbok »De svenska skogsträden. I. Barrträ- 
den», Stockholm 1916, slutligen blir den nordsvenska tallen föremål för en mera ingående 
behandling, delvis baserad på samma undersökningsmaterial, som den här närmast följande 
framställningen, 


1! ALEx. MAaAss, anf. arb., sid. 240; Meddelanden från Statens skogsförsöksantalt 1911, 
sid. 140. 

? »Taxatoriska undersökningar öfver skogsträdens form. II. Tallens stamform.> 

3 TOR JONSON, anf. arb., Skogsvårdsf. tidskr. 1911, fackafd. sid. 302. 


t ERNST C:SON HALLER, HENR, JULIUS: De första grunderna i skogshushållning. Stock- 
holm 1908. 


3012 NILS SYLVÉN. 


a b 


Fig. 13. a) »Tall av utpräglat nordisk typ å sandmo. Hamra kronopark.»> 65) »Tall av 
mellansvensk typ. 95 år. Malingsbo.» Efter WAHLGREN. 


a) Kiefer von ausgesprägt nordischem Typus aus Hamra im nördlichen Dalarna. 4) Kiefer mittelschwedischen 
Typus aus Malingsbo im sädlichsten Dalarna. 


Material för nya undersökningar av den nordsvenska tallen. 


Då frågan om den nordsvenska tallens formvärde genom de igång- 
satta proveniensundersökningarna blivit mera aktuell, beslöt den bota- 
niska avdelningen av Statens Skogsförsöksanstalt att på sitt arbetspro- 
gram — vid sidan av andra undersökningar, då tiden så medgåve — 
upptaga jämväl undersökning av nämnda tallform, dess egenskaper och 
utbredning inom landet m. m. Vissa förberedande undersökningar på- 
börjades sommaren 1909. Material för studiet av den nordsvenska tallen 
insamlades under de tjänsteresor, författaren i egenskap av assistent vid 
den botaniska avdelningen då företog i Norrland och Dalarna. Under 
de närmast följande åren kommo emellertid de sålunda påbörjade un- 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 313 


dersökningarna att — tillsvidare — nedläggas. Först i början av år 
1914 blevo de åter upptagna. Anledningen härtill var ett hänvändande 
till. Försöksanstalten från författaren, dåvarande t. f. lektor vid Kungl. 
Skogsinstitutet, att genom Försöksanstaltens försorg material av tall 
måtte anskaffas från de olika reviren inom de norrländska distrikten 
samt Gävle-Dala- och Bergslagsdistrikten för kompletterande av vår 
allt för bristfälliga kännedom om den nordsvenska tallens former och 
mest utmärkande egenskaper. Det närmaste resultatet av denna hän- 
vändelse blev, att från Försöksanstalten till jägmästarna i de nämnda re- 
viren utsändes ett cirkulär av följande innebåll: 

»Statens Skogsförsöksanstalt ärnar i vissa avseenden komplettera vår nuva- 
rande kännedom om den nordiska tallens former och mest utmärkande ka- 
raktärer och vänder sig därför till Eder med en vördsam anhållan om bistånd 
genom att insända studiematerial från Edert revir. För vårt ändamål anse 
vi Önskvärt erhålla grenar och kottar från fem träd 1 åldern omkring 100 år. 
För varje träd önskas följande prov och uppgifter: 

1) Växtplats (skogstrakt, slutet eller glest bestånd, exposition); 

2) en gren från mellersta delen av kronan; 

gjlk20r kottar; 

4) uppgift om trädets ålder (brösthöjdsspån insändes), brösthöjdsdiameter, 

diameter å stammens mitt och höjd; 

5) kronans vidd (diameter) och avståndet från dess bas till marken. Där- 

jämte angives den höjd över marken, där den gula, släta barken börjar. 

Uppgifter och prov givas särskilt för varje träd och torde insändas före 
I:sta mars.» 

Under vårens lopp ingingo 49 svar å de till 64 olika revir utsända 
cirkulären. — Det inskickade materialet ställde Försöksanstalten omedel- 
bart till författarens förfogande, och bearbetningen av detsamma tog 
SenastrrsimEk borjan. rt sedan) mag den I okt. 1015 tjänstgjort som" t ff 
assistent i botanik vid den naturvetenskapliga avdelningen av Statens 
Skogsförsöksanstalt, har jag å tjänstens vägnar slutfört undersökningen. 
Då det vid bearbetandet av materialet visade sig, att en komplettering 
av detsamma var nödvändig, anskaffades hösten 19153 från de revir, 
varifrån förut inga eller i visst avseende ofullständiga uppgifter ingått, 
ävensom från vissa i fråga om tallformernas utbredning mera intressanta 
områden nya, kompletterande uppgifter. Till följd härav saknas i när- 
varande stund vederbörliga uppgifter från endast fem av de ursprung- 
ligen 64 reviren. Då intet av dessa synes representera något för frå- 
gans belysande viktigare undersökningsområde, ha uppgifter från dessa 
ej vidare begärts. De lokaler, varifrån prov erhållits, äro inlagda a 
kartan, fig. 14. Av de insända tallproven ha uppgifter kunnat erhållas 
framför allt om barrens utseende och ålder, om kott och frö, om kron- 
form samt om tjockbarkens ungefärliga förhållande till den gula fjäll- 


814 


KN 

$ 
AA fö 
SSE 


Mabno 


Norr? pping 
3 


NILS SYLVÉN. 


RR JO 
KARA. SIE si 
SK 16 () SO d NT 


X 
7e 72 2 i 
z Ng 8 STuleå 
SPA SSSK 


Fig 14. Karta visande fördelningen 

av de lokaler, varifrån tallprov insänts 

till Försöksanstaltens undersökning av 
den nordsvenska tallen. 

Karte, die Verteilung der Lokale zeigend, 


wovon Kiefern-Proben zur Untersuchung ein- 
gegangen sind. 


Revir: 

- Pajala. 

. Torneå. 

. Tärendö. 

- Juckasjärvi. 
. Gällivare. 

- Råneträsk. 
. Ängesa. 
Kalix; 
Råneå. 

. Boden. 

. Storbacken. 
. Pärlälven. 


OO OM ON BUN HH 


- 


12 
13. Jockmock. 
14. Vargisaå. 


15. Arjeplog. 
16. Malmesjaur. 
17. Övre Byske. 
18. Arvidsjaur. 


19. Älvsby. 
20. Piteå. 
21. Jörn. 


22. Norsjö. 
23. Burträsk. 


24. Degerfors. 

25. Norra Lycksele. 
26. Södra Lycksele. 
27. Asele. 


28. Sorsele. 
29. Stensele. 
30. Vilhelmina. 
31. Fredrika. 
32. Bjurholm. 


33- Anundsjö. 
34. Tåsjö. 

35- Frostviken. 
36. Östersund. 
37. Åre. 

38. Hallen. 

39. Bräcke. 

40: Ratan. 

41. Hede. 

42. Junsele. 

43. Härnösand. 
44. Medelpad. 
45. N. Hälsingland. 
46. V. Hälsingland. 
47. Gästrikland. 
48. Kopparberg. 
49: Osterdalarna. 
50. Särna. 

51. Transtrand. 
52. Västerdalarna. 
53- Kloten. 

s4- Alvdal. 

55. Arvika. 
Karlstad. 

57. Askersund. 
58. Örebro. 

59. Grönbo. 
Köping. 

61. Västerås. 
62. Enköping. 
63. N. Roslag. 
54. Örbyhus. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 315 


barken. «Slutsatser ha härav kunnat dragas om de från nämnda växt- 
delar hämtade karaktärernas systematiska betydelse samt om den nord- 
svenska och den sydsvenska tallens utbredning inom landet. 


De olika tallkaraktärernas uppträdande och fördelning inom un- 
dersökningsområdet. 


1. Från kotten hämtade karaktärer. 


Upprepade gånger har.1i det föregående framhållits, hurusom kottefärgen 
synts vara en för den nordsvenska tallen — /Zapponica-tallen — särskilt viktig 
rasegenskap. SCHOTTE (1905) gör det uttalandet, att en mer eller mindre 
gulaktig kottefärg är en av de egenskaper, som mera konstant utmärker lappo- 
nica-tallen; för den sydsvenska tallen angiver han en gröngrå till brungrå 
färg. Då jag under studiet av de nämnda tallformerna ansett mig för den 
nordsvenska tallen kunna ytterligare understryka detta SCHoTTES uttalande, kom 
jag vid undersökningen av det till Försöksanstalten ingångna tallmaterialet att 
främst fästa mig vid kottekaraktärerna, i första hand kottefärgen. 

Redan en flyktig blick på kotteproven från de sydligare reviren gav vid han- 
den, att dessa visade en i gråbrungrönt mer eller mindre starkt stötande färg 
(se tavl. 1, fig. 1—6), de nordsvenska kottarna åter (tavl. 1, fig. 83—11) voro halm - 
gula eller brungula med eller utan dragning åt brunviolett. Av såväl sydligare 
som nordligare proveniens förekommo dock kottar, där å ena sidan den grå- 
gröna, a andra sidan den gula färgen mer eller mindre fullständigt förträngts eller 
ersatts av mörkare och -mera enhetlig brun eller brunviolett färg (tavl. 1, fig. 4, 
6; 11). Vid en sammanställning av anteckningarna rörande kottefärgen visade 
det sig, att till kottefärgen enbart nordsvensk talltyp mötte inom alla reviren norr 
om Medelpad med undantag för Råneå revir, från vilket sistnämnda två prov 
(jmf. tavl. 1, fig. 12) av fem genom grågrön inblandning i kottefärgen vi- 
sade ett närmande till de sydsvenska kotteproven. Nordsvensk kottefärg ut- 
märkte dessutom samtliga kotteprov från de väst—sydost om Medelpad liggande 
reviren Rätan, Hede, Särna och Transtrand. Typisk nordsvensk färg var 
dessutom i ett eller flera prov företrädd jämväl inom Medelpads revir: 9 prov 
av 10 från västra delen och 2 prov av 5 från östra delen; Norra Hälsing- 
lands: 1 prov av 5; Västra Hälsinglands: samtliga prov utom 2 av de s, 
som inskickats från revirets östra del; Österdalarnas: samtliga prov från revirets 
västra och mellersta delar samt åtminstone 3 av de från Leksands bevak- 
ningstrakt insända 8 olika kotteproven; Västerdalarnas: samtliga prov från 
norra delen (Lima) samt 2 av 5 prov från revirets mellersta del (Nås); Älv- 
dals: åtminstone ett prow av fem från revirets mellersta del. Sydsvensk 
kottefärg mötte inom alla prov från reviren Örbyhus, Norra Roslag, Enkö- 
ping, Västerås, Grönbo, Örebro, Askersund, Arvika, Kloten och Koppar- 
berg, Av 10 prov från Karlstads revir visade fem från södra delen alla 
typisk sydsvensk kottefärg och så även två från revirets nordligare del, 
de återstående tre provens kottar avveko genom ljusare grågulbrun grund- 
färg. Fem prov från södra delen av Västerdalarnas revir tillhörde alla 
den rena sydsvenska typen så även åtminstone tvenne av de fem proven 
från Nås. Av proven från Österdalarna, Leksand, voro två sydsvenska, 
av proven från Gästriklands revir voro samtliga fem från södra delen och 


53. Skogsvårds föreningens Tidskrift 1916. 


816 


NILS SYLVÉN. 


ho 


sÄNANF SPN ga 


SERStANNeer 


UN 


Va 
st 

NS 

J / 

ND J | 

Se NE AE 
Mate N Mabnöp 

SA 

Nordsvensk kottefärg. reflexa förhärskande (vorherrschend). 
(Nordschwedische Zapfenfarbe.) z 
Olika kottefärgstyper blandade. gibba + reflexa > ( > j 
(Verschiedene Zapfenfarbentypen neben 

einander.) FANA > ( > je 
Sydsvensk kottefärg. MT 

Su redi ) - 

(Sädschwedische Zapfenfarbe. blanra - ( d ). 

Fig. 15. Karta visande a) kottefärgstypernas och 5) kottefjällstypernas fördelning inom 
undersökningsområdet. 


) und Zapfenvarietäten (4) innerhalb des Untersuchungs- 


Karten, die Verteilung der Zapfenfarbentypen (4) 
gebietes zeigend. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. ÖT 


åtminstone ett från den norra av ren sydsvensk typ. Ett eller flere prov av 
typisk sådan förekommo dessutom från reviren Västra Hälsingland: 1 av 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig 16. Olika kottefjällstyper av nordsvensk tall från 6 nära varandra växande träd i Vil- 
helmina revir, Lappland, 64? 38 n. br. (!/,.) 


1) 
a: plana med tunna sköldar. d: gibba med tjocka sköldar. 
b: » » tjocka D och dragning e: ; » d och dragning 
ät ozbba at reflexa. 
c: plana med tjocka sköldar. f£: reflexa med tjocka sköldar. 
Verschiedene Apophysentypen nordschwedischer Kiefer aus 6 neben einander wachsenden Bäumen im Reviere 
Wilhelmina in Lappland, 64738 n. Br 
a: $lana mit dännen Apophysen. d: gibba mit dicken Apophysen. 
b: ” dicken > Ö& JE » ) nach reffexa. 
( » ( > » ) nach gibba. £: reflexa 


proven från östra delen; Östra Hälsingland: 4 prov av 5; Medeldad: 3 prov 
av 5 från östra delen. Svårtydda kottefärgstyper, vanligen mer eller mindre 
intermediära och möjligen av hybridogen natur (jmf. tavl. 1, fig. 7), mötte 
framför allt inom Medelpads, Västra Hälsinglands, Gästriklands, Oster- och 


818 NILS SYLVÉN. 


Västerdalarnas samt Älvdals revir. Den nordsvenska och den sydsvenska 
kottefärgens fördelning på och inom de undersökta reviren framgår närmare 
av tabell 1 och av kartan fig. 15 a. 


7ab. 1. Kottefärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. 
(Die prozentische Verteilung der Zapfenfarbentypen innerhalb der Reviere.) 


Nord- Inter: |  Syd- Nord- | Inter- Syd- 
SATS mediär | svensk svensk | mediar: | Svensk 
| kottefärg | kottefärg | kottefärg | | | kottefärg | kottefärg | kottefärg 
Revir | (Nord- (Inter- = |(Siidschwe- Revir | (Nord- | (Inter- '|(Siädschwe- 
(Reviere) Ischwedische SÖT er (Reviere) | schwedische her a re 
|Fapfenfarbe) FREE : ILE : |Zapfenfarbe | farbéj Bibe) 
ÅA Z | / 
| PAJALA Sör sta 100 - — = fÖstersund ... 100 — = 
| FÖReA es. 100 = 0 SE Erallen 2 100 = — | 
Jukkasjärvi ... 100 — | — BIACkes ASA 100 — — | 
| Gellivare ...... 100 = =" 0 [EET En sg br 100 = 
Råneträsk =... 100 = = | Eledel se 100 SS — 
| ÄDPESA 0 orect HED — | Junsele FET 100 | — | — 
| Kal os s 100 | — -- | Härnösand ... 100 -— - 
RADER SV SDR | 60 = 40 II Medelpad ... La 6,7 20 
| Storbacken ... 100 -- — Norra Häl- 
| Pärlälven ...... 100 —- — singland ... — 200 NÄ TRSD 
| Joöckmock...... 100 -— -— Västra — Häl- | 
| Växelstr eied 100 — — singland ... 80 10 10 
| ATjeplogitss..s 100 -— — I Gästrikland...] — 41,7 58.3 
| Malmesjaur ... 100 — — Kopparberg... — | — | 100 
I Övre Byske ...| 100 — — || Österdalarna. 58,3 1 25 16,7 
Arvidsjaur .... 100 -- te UNDATNA "ons ost 100 — — 
|ATVySbyrt söder | 100 = — = I Transtrand ...| 100 dir — | 
| TOFU EEE Se Le SR 100 —= — || Västerdalarna 46,7 657 0 
Norsjös. da se SE lägloten. = a = do ERS 100 | 
BUTTASKIESE een 100 — | = Alydal: on. | 20. |1IS0 — 
DegerfötSr.ss 100 — — HAVRE soc rd SS — I vi00 | 
| 5. Lyckseles. 100 - — | Karlstad ...... - |” SON LO 
|-ÅSele ee 100 = AR Askersund ... = | ES 100 
SOFSCICLA UL CEke TOO = Örebro ss ER 0 EE 
Stensele” oo. o.- 100 — — (Grönbor ES EE I NE 
Vilhelmina ... 100 = kK = NESS 2 fe INO 
PEfednka ioccs 100 - -— Enköping ... — I — 100 
| Anundsjö...... 1007 | = — || Norra Roslagt mA bl DS 
fl EFS [Oj DE 100 | — SSUtlÖrbyhus krage — | o— IOOT 
Frostviken ... 100 -— — 
Ehuru, i stort sett, avgörandet av kottefärgen — nordsvensk eller syd- 
svensk — i allmänhet ej stött på några större svårigheter, ha dock färgmo- 


difikationer av egendomligt, i enstaka fall svårtytt slag förekommit. Ovan 
nämndes, att mera enhetlig brun eller brunviolett kottefärg förekommit inom 
såväl nordsvensk som sydsvensk färgserie. Hos båda tallformerna möter såväl i 
brunt och brunviolett som i grått och grönt (gröngult) stötande kottefärg (jmf. 
tavl. 1), och detta utan att grundskillnaden i färg de olika huvudtyperna emel- 
lan behöver försvinna. Endast hos de mörkast brunvioletta kottarna kan det, 
vad färgen beträffar, stöta på verkliga svårigheter att bestämma tallformen. 
Andra egenskaper hos kotten eller hos trädet i övrigt få i ett dylikt fall fälla 
utslaget. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saral. Förf. foto. 
Fig. 17. Kottefjällstyper av nordsvensk tall. I: tjocka, 2: medeltjocka, 3: tunna sköldar; 
a: plana, b: gibba, c- reflexa. 
meRVarsisa 660100 Nn. br. I ö Gällivare, 07”, I:c Pajala, Ö7” 15; 252 Sorsele, O5- 300 
PasaiRärlälven. . 6677 AS, 20500 Arvidsjaur, 65” 30', 2:0c Arjeplog, 667; 3: a Arjeplog, 66”, 
3:56 Råneå, 66” n. br. 


Apophysentypen nordschw. Kiefer. rs: dicke, 2: mitteldicke. 3: dänne Apophysen ; a plana, 6: gibba, c: reflexa. 


820 NILS SYLVÉN. 


Till belysande av kottefärgens växling inom det här föreliggande under- 
sökningsområdet kan nämnas, att av 265 st. kotteprov av oförtydbart nord- 
svensk tall 


118 st. eller 44,5 2 visade halmgul färg 
121 Db JEEVES AA ; brungul > 
26 > » ANA »  brun-brunviolett. » 


Av de 118 proven av halmgul färg (jmf. tavl. 1, fig. 8, 9) hade 16 kotte- 
sköldskanterna mer eller mindre starkt violetta, 6 st. hade till följd av vax- 
överdrag vackert blådaggiga sköldkanter, hos 17 st. gick den halmgula färgen 
mera i grågult, hos 20 st. gick hela färgen i gröngult (tavl. 1, fig. 13) och 
hos I slutligen gick färgen i mera brunt halmgult. Av de 121 proven av 
brungul färg (jmf. tavl. 1, fig. 10) hade 35 st. mer eller mindre violetta och 
8 st. blådaggiga sköldkanter (jmf. tavl. I, fig. 14), 21 st. utmärktes av mera 
i grågult stötande färg, 15 st. hade en viss gröngul anstrykning, likaledes 15 
gingo åt det mera bruna hållet samt 30 st. på skuggsidan något åt grågrönt. 
Av de 26 proven av mera brunviolett färg (jmf. tavl. 1, fig. 11) hade sär- 
skilt I starkt violett färgade kottesköldskanter, 2 blådaggiga sådana, 6 st. 
gingo åt det gråa till grågula hållet, 4 hade en viss gröngulbrun anstrykning 
och 10 gingo på skuggsidan åt mera grågrönt. Flere av de ovan angivna 
färgavvikelserna voro ofta kombinerade å samma kotte. — Av 81 kotteprov 
av oförtydbart sydsvensk färg visade ända till 41 st. eller över 50 & brun- 
violett färg, dock dessa alltid mer eller mindre starkt stötande i grågrönt, 
denna för den sydsvenska kotten så karaktäristiska färginblandning (tavl. 1, 
fig. 4, 6). Hos de mindre brunvioletta sydsvenska proven var alltid den 
grågröna färgen ett särskilt starkt framträdande: färgmoment (jmf. tavl. 1. fig. 
1, 2, 3, 5): Av de sydsvenska kotteproven hade 24 st. mer eller mindre 
starkt violetta och I st. tydligt blådaggiga sköldkanter, hos 11 st. gick färgen 
mera i grått, hos 2 alltigenom mera i grågrönt, 13 st. slutligen visade en 
ljusare grönaktig anstrykning. — 19 kotteprov visade sig mera svårtydbara 
(jmf. tavl. 1, fig. 7). Gult och grönt voro de färginblandningar, som härvid 
främst vållade svårigheterna vid formbestämningen. Av dessa 19 tillhörde I 
närmast den halmgula färgtypen men med relativt starkt grågrön färginbland- 
ning och hela kotten stötande i ljusgrönt. 6 av proven gingo närmast åt det 
brungula, 10 åt det brunvioletta hållet; 2 st. prov visade alltigenom mera rent 
intermediära färgkaraktärer. Det halmgula provet stammade från norra delen 
av Gästriklands revir, av de 6 brungula 3 likaledes från Gästriklands revirs 
norra del och de tre återstående från norra delen av Karlstads revir, av de 10 
brunvioletta voro 1 från västra delen av Medelpads revir, 1 från mellersta 
delen av norra Hälsinglands, I från östra delen av västra Hälsinglands. I 
från Gästriklands, 3 från Österdalarna, Leksand, och 3 från Älvdals revir; 
av de mera rent intermediära proven stammade 1 från mellersta delen av 
Västerdalarnas revir (Nås), I från Älvdals revir. 

Även kottesköldens form har tillskrivits systematisk betydelse. Efter 
kottesköldens olika utbildning äro redan tidigt trenne varieteter av tall ur- 
skilda: varieteterna plana, gibba och »reflexa. Kottefjällsvarieteten plana ut- 
märkes av plattade sköldar, var. gibba har sköldarna i mitten mer eller mindre 
starkt tagglikt upphöjda, var. zeffexa slutligen har sköldarnas övre hälft star- 
kast utvecklad, tagglikt upphöjd och hakformigt tillbakaböjd över den svagare 
utvecklade undersidan. SCHOoTTE (1905) tillskriver lapponica-tallen mer eller 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 21 


mindre väl utbildade gzb6ba- eller reflexa-formade kottesköldar, det heter på 
ett ställe rent av, att den norrländska tallen utmärker sig »alltid av gr6ba- 
eller zreflexa-former». ENGLER (1908, 1913) bestrider dock kottesköldstypens 
värde som /apponrica-karaktär och framhåller, att kottefjällstyperna förekomma 
överallt blandade om varandra. Undersökningen av det här föreliggande 
kottematerialet ger också obetingat stöd åt denna ENGLERS uppfattning (jmf. 
fig. 16—18). I endast 9 av 57 härutinnan undersökta revir överstiga sam- 
manlagda procentsiffrorna för gibba- och reflexa-former procentsiffrorna för 
revirets plana-former. Att särskilt observera är därvid, att tvenne av dessa 
äro så sydliga som Örebro och Västerås revir. I 11 revir ha alla under- 
sökta kotteprov visat sig närmast tillhöra plana-typ, därav 3 så nordliga som 
Norsjö, Åsele och Stensele och av de sydligare jämväl det inom den nord- 
svenska tallens område liggande ”Transtrand. Kottefjällstypernas fördelning 
inom reviren framgår närmare av tabell 2 och kartan fig. I15b. 


Tab. 2. Kottefiällstypernas procentiska fördelning inom reviren. 
(Die prozentische Verteilung der Zapfentypen innerhalb der Reviere.) 


I | | | ; 
Revir | plana | gibba | reflexa Revir | plana | gibba | reflexa 
(Reviere) | HÅ | Hå CA (Reviere) VA | VA | VA 
| | | 
| | | 
IEA) LAN Sr ds NA AON OM är4 OT || ETOStVIKEN konka, So 20 | — 
TG EE MR SS ONA 60 40 HA |ÖStersunds..s st. sk 60 40 | — 
Jukkasjärvi :..s.......c 40 | — GO IETallen ssk deres de 33.3) 66,6 | — 
HGSllLVare od.serst oo dra 3303 O050 [Far 2 Nl |BEACKE 3.0 se kr dne 53,3) Ög 
KERADNCIrASka oo decasers ss SE NS a OM IL ETEN ER Eee ON 60 40 = 
MÄT SES os Seas 40 20WI)L AO | FEde 9 erg da 75 25 = 
[SA Nee ade Or 22211EREr Tr | Junseles ss TE 38:49 LUKE 
[RÄDS sö. bod did 60 40 — Flärnösantl ö.h sde 3,3: 20 6,7 
KStorbacken "os... IRS RANE Medelpads? 5 oasen 86,7 13,3 — 
MRArlalveR soc sansedesas 80 10 10 I Norra Hälsingland...| 80 20 — 
KJOCKEMmOCks a ok ekessn 60 | 20 | 20 | Västra Hälsingland...| 80 20 — 
i NET Sea 6 RNE VERA 40 | 40 20 | Gästrikland ............ 75. SS 
KATJEPlOS- arsrase sees dan 80 | — 207 WISOPparberg sssssse-c- 10C -- — 
[IVIalmesjalr ss... coca 80 LU 20 NÖSterdalasnat- sssstese 58,3 | 417 l 
| Övre Bysker leran sal 50 20 = | SETT RAR Se ESBO AE SR ER 80 20 = 
IEAEVICIS] UEFA Abe soc sosse NORIN SOG Mie = li EIAnStränGb elbas sl | 100 — -— 
| Älvsby PR SKARS SNR | 75 25 Mäasterdalarnan.-.. 4.0... 86,7 6,7 6,7 
MORIAN fog ed MT 40 Sr HSO TETE går dot se da Ar | 100 = 
BNGES| OS ns dot ge rss 100 = JON ALVIN Gore 100 = oe 
IBUEtraska sosse. kdara na 80 | — 200 ÄTIT osa 60 20 20 
NENCKORSK oe dne ekke 60 | 40 = Karlstad SE Ye Tense 60 40 — 
Skllycksele ss ccs 80 -— 20: NAskersupd:.sösrsscc coed] 100 -— — 
| 3 REUTER NOEN 100 == | ACER ocser so arean Sre 40 40 20 
ISGESClS Neo lat addon sne 60 40 — (STORDOV Fecbor bdo sd 100 = = 
| SIFEHSSlÖ NS docsse ters a 100 — SETT || VäStefast oss oso Ks 40 60 
INVÄllelbaina, css ssec den O235 STARS 6,25) BIRKOPID Nam ssssas torg 100 — — 
IKEITe UTAS Ios sep nde IL 8Öo | 30 1 == Il Norra Roslag iis.oooo. 30 20 
FADUNdSjÖ sr... scen I 60 20 200 Örbyhus eos a 100 — — 
TESEN vol 20 


Utgå vi från kottefärgen som ett karaktäristikum för nordsvensk och syd- 
svensk tall, finna vi kottefjällstyperna fördelade på tall-, resp. kottefärgstyperna 
sålunda: 


322 NILS SYLVÉN. 


Kottefjällstyp (Zapfentypus) 


Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus | Fr 
FR RENT Pe reflexa gibba plana | 


| RNE 2 | 
ESA ONE RR OA OA RT | [ | 
| NOrdsvensk  (NOrdsCRwediseher)-e..sberbs ss. sog. so NJA ER Lö 73 FR RE 
Sydsvensk (Sidschwedischer) ............ SS Rfa alv of as SR AASE 37 17,3 79,0 
|iImtermediar- (Intermediate) = book resa se är äl hh rr EN = 42,1 | 5759 


Procentsiffran 69,2 för plana-artade nordsvenska tallar talar ju bestämt emot 
att gebba- eller reflexa-typ alltid skulle utmärka den nordsvenska tallkotten. 
Av Övriga meddelade procentsiffror synes dock framgå, att gzbba-typen och 
ännu mera >eflexa-typen är talrikare representerad hos nordsvensk än hos 
sydsvensk tall; ze/Zexa-typen ingår t. o. m. till mer än dubbelt så hög procent 
hos den nordsvenska tallen. Av de här under varieteterna plana, gibba och 
reflexa upptagna provträden förete dock längt ifrån alla den rena kottefjälls- 
typen ifråga. I många fall har man rent av måst stå tveksam om, till vilken 
kottefjällstyp ett kotteprov närmast varit att hänföra. För var och en, som 
något sysslat med tallens kotteformer, torde det också vara en känd sak, att 
övergångsformer de olika varieteterna emellan snart sagt allestädes äro rikligt 
företrädda. Huru stor växlingen i här föreliggande kottematerial varit, fram- 
gar måhända bäst av närstående översikt av kottefjällsvariationen inom de 
olika varieteterna hos kotteprov av olika kottefärg: 


Kottefjällsvarietet. (Za pfemfypius) 


plana gibba reflexa 
Kottefärgstyp ; E RA jr FL | 
GS med med med med med med | 
(Zapfenfarbentypus) | 
? drag-  drag- drag- | drag- | drag- | drag- 
ren PR (ERE ren US JG 5 ren 5 Fl [EE o 
; ning at ning at ; ning at ning atl , .- , |ning atining at| 
rein) | (rein : é (rein) |> Å 
(nach) | (nach) (nach) (nach) 7 | (nach) | (nach) | 
gibba |reflexa plana reflexa | gibba | plana 
: Ä Fe || 
7 2 7 /o FOR 2 gör INTE 


MEN Ordsvenskilo.byeee a 66,7 20,6 1258 32, 48,2 | 19,6 3Y6L5 16,7 | 45,8 


Nordschwedischer | 


SVÄSVEDSK | fo so on gakolar 70,3 20,3 9,4 TILAA. 28,6 — 100 — — 
Sydschwedischer 
INfermedilän.......ccch dh fJ257 18:e 9,r 62,5 37,5 BA KRA Mot ÖREN 
(Intermediärer) 


Av denna framgår, att av sydsvensk gzbba och reflexa bra mycket större 
procenttal rena typer förekomma än av nordsvenska dylika. Härigenom ut- 
jämnas också i någon mån den förut påpekade, dock redan förut tämligen 
obetydliga skillnaden 1i kottefjällstyp emellan nordsvensk och sydsvensk tall 
(eller tall av dylik kottefärgstyp). 

Den nordsvenska tallkotten utmärkes oftast av tjockare kottefjällssköldar än 
den sydsvenska. Följden härav bliver, att även rena plana-kottar ofta få ett 


NILS SYLVÉN. 823 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml Förf. foto. 


Fig. 18. Olika kottefjällstyper av sydsvensk tall. I: tjocka, 2: medeltjocka, 3: tunna kotte- 
sköldar; a: plana, b: gibba, c: reflexa. ("/,.) 


1: a från mellersta delen av Västerdalarnas revir, 60?30' n. br., 1:60 från Västerdalarna, Lek- 
Sand, 00745, Dn. br., 2:2 från Grönbo, 59-35: 0. br., 2:53 från Karlstad, 59735 n. br., 2: c från 
(Öfebro, 590 25031. Pr; 3ce fran Örbyhus, OO-15: DD. Dr. sö, från Karlstad, 500354 Dab5 
+ 0 J öv ye: : [0] ' 
3:58" från N; Roslag, 609715' n. br., 3:c från södra delen av Västerdalarnas revir, 60710. 
Verschiedene Apophysentypen sädschwedischer Kiefer. 7: dicke, 2: mitteldicke, 3: dänne Apophysen: 
a: plana, b: gibba. c: reflexa. 


824 E NILS SYLVÉN. 


om grbba-typen något påminnande utseende (jmf. fig. 16b). Kottesköldarnas 
starkare utbildning hos den nordsvenska tallen framhålles av ENGLER (1008, 
1913). Det heter hos ENGLER 1908, att tallkottarna norrut och uppåt i 
Alperna förete allt starkare förtjockade apofyser, sannolikt en följd av den 
starkare solbelysningen. TI sina år 1913 publicerade proveniensundersökningar 
utvecklar ENGLER ytterligare denna sin åsikt och angiver för Skandinavien, 
att apofyserna »börja förtjockas vid omkring 62? n. br. och tilltaga norrut i 
tjocklek». En närmare undersökning av det författaren till buds stående 
materialet, har givit vid handen, att den nordsvenska tallkotten i regel ut- 
märkes av tjockare kottefjällssköldar än den sydsvenska. Starkare förtjockade 
apofyser kunna dock icke angivas såsom ett undantagslöst karaktäristikum för 
den nordsvenska tallen. 


7ab. 3. Kottesköldstypernas — tiocka, medeltjocka och tunna — procen-= 
tiska fördelning inom reviren. 
(Die prozentische Verteilung der Apophysentypen — dicken, mitteldickeén und dinnen — 
innerhalb der Reviere.) 


| Medel- I Medel- | 
i Tjockal tjocka | Tunna | Tjockal tjocka | Tunna 
| AR sköldar|sköldar sköldar RA sköldar|sköldar/sköldar 
| Revir (Dicke | (Mittel- | (Dänne | Revir (Dicke | (Mittel- | (Dänne 
| (Reviere) Apo- dicke Apo- | (Reviere) Apo- dicke Apo- 

| | Physen)| Apo- | physen)]| physen) | Apo- |physen) 
| physen) I physen) | 
i ön 12G 7 20 ll 2 VA RE 
| Sn | 
[PAJ DA sees Seysketeestl $o | 20 =? | ETOStyrkenvart rer |. ”AOTUINLAG 20 | 
I EFOTTIG AN: sus Ae SES SOM 20 — . |ÖStersundbl:.. «rss. ns sell 00 40 | — I 
|[UkKaSjärvi eos ce eden] 100: == oj I META | Gös 
(FEllFALe ss ÄR | 100 SE BrÄCKG sasse I 60 33.3 6,7 
RANENGASko | 100 2 == RATAR AS BARER | 100 | — | | 
ÄT 8 e5 Arden FAR LR | 100 saty dl NETEG Gr NARNIA BO EA 
GATE SADE OA [1ÖISE:6]L 225216 22352 |JUNSELER. ons S Aes EEE 66:75) 22520 Ia 
| IRAN GA Ger RE ANI 12 60 20, | 204 |NEIätnösand sc sg |. "73.3. |A 2050 KÖ 
BLORPACKEN NE. Es TOG — — N| Medelpad a... ce oss 3 GS ROSA RAG 
Pärlälvens sebbe oickes EG AE | 10 I Norra Hälsingland ...| 40 20 40 
Ifö CK CK SR SA 40 | 60 | — || Västra Falsingland or Mrö6o 30 INLOGG | 
VAT OTIS) Se ANSE Ae 80 20 — || Gästrikland ............ 16,7 | 50 33.3 | 
FAT] EPLO DEE AR RE | GOA 11 201 MU20ET) IKopparbere sk sREee EST ES PE GR 
Malm es are se | rö0r I EEE Nl Österdalarna. ere sr [ES 333 RSS 
lHÖvres Byske. so ae NG OR 40 HI SALNA TT jgs mötes terkise ek | 100 | — —= = | 
| Arvid sjanmS | 100 -—- = | Iranstrand borssd:sses IEA | 20 40 
ALMS DY ass SNS 50 50 -- Västerdalarna. osd.s 40-10-20 40 
MÖTTS a de NR (kps SRA 40, 1: 1:60, Jin WIKIOtenost ee ten ANER = 1506-1050 
NOTS|OL a dot oe SE ESA 50 50 SP || Alvdall RE |. (AON NAO 20RN 
[PBUurtraska SOC SAS TOOL ETEN | FA tvaksa SES See — | — | 100 
ICD Eg enOTS Ios. Rd | 100 — Kärlstadé. spaces TOLKNIR2O 70 
Södra bycksele 0. LIG sö lAskersundi CTS I — | 40 60 | 
AN SPIC sag ss sea rlb LOG = ANÖFEDTO ads STAS AE 20 | 20 60 
SOrsele amy pa ae bo 40 ET iGrönbol ct UN NE oe I 20 | 20 60 
Stensele LA ke sor 20 SE KNVIGSterasde sen Lee || OS | — 100 
Vilhelmina. .. cc... | 91,75] — Sj25 ENKÖPING use gle AS | NU 100 
Fre dtikan se ANKOM SEI Norra Rösla gr. tess | 20 KO 60 
ATIUD GS] OPEL SR RE [ES OMNIA 2 Or ESR (Ör Dy last SSA =S 100 
(EAS) ÖRE EA KDE 40 TR TINKOG | 


RAN 


x 


FANA 


AN 
Malmö? 


NOR) 


Tjocka (eller tjocka + medeltjocka) 
sköldar förhärskande. 
[Dicke (otler dicke + mitteldicke) Apo- 


physen vorherrschend.] 
Medeltjocka sköldar förhärskande. Violettbruna (eller 
vingar förhärskande. 


TI (Mitteldicke Apophysen vorherrschend.) | 
Tunna (eller tunna + medeltjocka) [Violettbraune (oder violettbraune + rotbraune) Sa- 
menflägel vorherrschend.] 


sköldar förhärskande. 


[Dänne (oder dänne + mitteldicke) 
] 


Apophysen vorherrschend. 
Kartor visande a) tördelningen av de efter kottesköldens tjocklek urskilda typerna, 


Fig. 19. 
b) frövingefärgens fördelning inom undersökningsområdet. 


Karten, die Verteilung nach Apophysendicke (a) und Farbe des Samenflägels (4) innerhalb des Untersuchungs- 
gebietes zeigend 


Ockragula-rödbruna frövingar förhärskande. 
(Ockergelbe-rotbraune Samenflägel vorherrschend.) 


violettbruna + rödbruna) frö- 


326 NILS SYLVEN. 


De ingångna kotteproven har jag efter kottesköldarnas tjocklek sökt för- 
dela i trenne grupper, en med tjocka och en med tunna kottesköldar samt en 
tredje av medeltjock, mera intermediär tjocklek (jmf. fig. 17—18). 

Kotteprovens fördelning inom de undersökta reviren på de tre tjockleksty- 
perna framgår av närstående tabell 3 och kartan fig. 19a. På de urskilda 
kottefärgstyperna fördelade sig tjocklekstyperna sålunda: 


' Typ med avseende på kottesköldens tjocklek 
(Dickentypus der Apophyse) 


Koternestyp, (Cape far benen Kottesköldar | Kottesköldar | Kottesköldar 
| tjocka medeltjocka tunna 
| (Dick) (Mitteldick) | (Diänn) 
of 0, | o, 
o Oo I Oo 
Nordsvensk (Nordschwedischer)........ 2 SBR 72,8 18,9 | 3,3 
Sydsvenska ((Slldsehwedisehen)-...-- ske RN: 9,9 17,3 72,8 
| Intermediar (Intermedlarfeh).. co.cc ccosoolkeoresske. 20,3 31,6 42,1 


I 


Dessa procentsiffror visa tydligt, att tjockare kottesköldar betydligt överväga 
hos tall av nordsvensk kottefärg. Utgå vi från kottefärgen såsom en vid 
urskiljandet av nordsvensk och sydsvensk tall särskilt viktig egenskap, finna 
vi, att samma höga procenttal, som för den nordsvenska tallen angiver typ 
med tjocka sköldar, för den sydsvenska angiver typ med tunna dylika. Hos 
båda talltyperna finna vi ungefär samma tämligen låga procentsiffra för inter- 
mediär tjocklekstyp. Av de olika tjocklekstypernas fördelning på reviren 
finna vi utan vidare, att breddgraden ej kan anses bestämmande för kotte- 
sköldens utbildning i tjocklek. (Jmf. kartan fig. 19a.) Att belysningsförhållan- 
dena icke kunna anses formbestämmande, då det gäller kottesköldarnas ut- 
bildning, är tydligt, då bredvid varandra växande, lika exponerade träd 
förete betydande olikheter i fråga om såväl apofysernas utbildning åt plana-, 
gibba- eller reflexa-form som deras utveckling i tjocklek. Av allt att döma 
representera de av olika kottefärg främst karaktäriserade båda talltyperna, den 
nordsvenska och den sydsvenska, skilda typer jämväl i fråga om kottesköl- 
darnas utveckling i tjocklek, typer skilda från varandra genom i nämnda av- 
seende bestämt olika variationskurvor. 

Då vissa författare velat göra troligt, att kottestorleken skulle visa ett be- 
stämt avtagande norrut och den nordsvenska tallen följaktligen skulle kunna 
förmenas äga mindre kottar än den sydsvenska, ha de insända kotteproven 
blivit föremål även för jämförande storleksundersökning. En maximilängd 
hos kotten av 50 mm. eller däröver (fig. 20 a, h, d) har uppmätts hos 20 av de 
insända proven, representerande reviren Pajala, Gällivare, Råneå (provet av 
sydsvensk färgtyp med tunna sköldar), Pärlälven, Malmesjaur, Arvidsjaur, 
Vilhelmina, Östersund, Bräcke, Rätan, Härnösand, Västra Hälsingland, Gäst- 
rikland, Österdalarna, Västerdalarna, Karlstad, Askersund och Norra Roslag; 
från Malmesjaur och Härnösand vardera två prov med dylik maximilängd, 
från de övriga reviren vardera ett. Av de 20 storkottiga proven visade 13 
nordsvensk, 4 sydsvensk och 3 intermediär kottefärg. En medellängd av 40 
mm. eller mera utmärkte 77 kotteprov, av dessa 46 till kottefärgen nordsvenska, 


Förf. foto. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. 


Fig. 20. Kottar av olika storlek, a: intermediär, b—c: sydsvensk, d—f: nordsvensk kotte- 


färgstyp. (1) 

Eifrän norra delen av Gästriklands revir, 019 n. br., & från N. Roslag, 602 15: n. br. 
c från södra delen av Västerdalarpas revir, 60? 10' n. br.; d från Gällivare, 67” n. br; 
e från Fredrika 64? 10' n. br., £ från Bräcke revir, ÖSTE 
I a, b och d största, i ce, e och £ största och minsta kotten från resp. kotteprov. 
Zapfen verschiedener Grösse. a- intermediärer, ö—c:sädschwedischer, d-/: nordschwedischer Zapfenfarbentypus. 

In a, 4 und d der grösste, in ec, e und / der grösste und der klzeinste Zapfen der Probe. 


328 NILS SYLVÉN. 


Tab. 4. Kottelängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren. 


(Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Zapfenlänge innerhalb der Reviere.) 


| Kottemedellängd | Kottemedellängd 
| (Die mittlere Länge des (Die mittlere Länge des 
| a RN SUR RA 2 Zapfens) é 
I I 
Revir 40 mm. | ES Revir |40 mm ee 
(Reviere) jer mera 31-539] mindre! (Reviere) jel. mera |31—-39 mindre 
| | mm. (30 mm || SSR mm. |(30 mm 
| mehr) | SA | | mehr) | SN 
| Z | Zo Z | | Zz ” VÄ 
| PAJALA Nr at | 40 40 2000 || ETOStyikens ... see -— 60 40 
ANOTNCAE ts TSE [nb HORA 1 005 HäR ÖStersun dig. e rn 20 40 40 
JUKKaSjärvi ass [CAO OO U| ALE ne ok ors s S -— ICO = 
GellivVäte ee orörd = 3353"), OG NES N MA Bracket Steen 40 46,7 | 13,3 
| Ranetnask sea So 200) Rätamp Sossar 40 60 = 
ÄDgESA SA ske | 403 160, ;Hedettor NR Er = NASA 75 
KÖNIG MSE SAS SA lägt225 325301 ALFA NJUNSEler CE SoA SEA sne 338 66,7 — 
RÄNeaR ee RN Ar | 20 60 205) EL äTmrö SAN Re ser 40 BÖN 6,7 
SLOLDACKODA see REA | 25 | 75 Medelpads ee 14,3 FÄLLA 14,3 
PArlälven ss seg scen 20 | 60 | 20 I Norra Hälsingland ...| 60 40 — 
JOckmocksNEs essens | = 1) 80x, | 20 | Västra Hälsingland flEErosNErso 10 
VATPISAR obest a EE So] 12071 Gastriklandtfaneeee 3353 1AMÖGSN R 
AT] CP LÖSTE EL SEE | oo-— Sö | 20 | Kopparberg... se mes 60 40 
Malmesjaträ Sör ssoe EE KOL CN a 20 | Österdalarna ......... 66:71 25 83,3 
ÖVre BYSkebuso sererd (= 80 200, U| SÄTTA ooo AS NEN 75 
ATVIdSjäuf rosar sdkes NAO 40 2 O-LIIKEFANStFan Ges ses 40 60 — 
Allys by KOSS SERIE. | — SOT SOM Västerdalarna osren F3.3 40 46,7 
| (OT PR for rd RRD — | 40 60, 11) FEIOTÖNG sera c one 25 50 25 
| NOFSJÖR EEE SRS — — TOO HALVT TAN SVA — 60 40 
Burtraskys Syse at fo 40 607 AT VIRG meet core SAME 40 €o — 
Deg erfönst ARA I 140, i |, 2055 AOL I IKATStad est 50 30 20 
SYCyecksele ease = 20 SOrN-ASskersundö "JSEsseaas 20 60 20 
| ASELE” os ARNE äta SL — 80 207 || ÖTEBLO! senses LSE 20 60 20 
ISOLSELE ER ANNA SSE EA 7 | TO0R NE = |GTönpo 20 80 = 
Stensele are NRA see År | — 100 —="1 + || VASteräasd ism os 40 60 =— 
Vilhelmina” sczescnsnce 6731], 9367 a EDR PIngAe oe 40 40 20 
| Eredukasseörs I = 1 sor 200 Norra Roslägteteeee 40 40 20 
ATIUD (SJÖ RE PARSE Re — 60 |. AOL) Örbyhus se TN = 100 => 
[IAS] st ESSER AS 205-07 COOL MEK 


23 sydsvenska och 8 intermediära. En medellängd av 30 mm. eller där- 
under (fig. 20 c, e,/) erhölls från summa 80 prov, 66 av nordsvensk, 12 av 
sydsvensk och 2 av intermediär kottefärg. Kotteprovens fördelning efter kotte- 
längden inom de undersökta reviren framgår av tab. 4. Inom kottefärgs- 
typerna fördela sig proven av olika kottelängd 1 procent sålunda: 


Kottens medellängd 
| (Die mittlere Länge des Zapfens) 


Kottefärgstyp NET É 5 
Zapfenfarbentypus) | minst (wenig- | högst (höch- 
[ÖR SÄ | 31—39 mm. 
| stens) 40 mm. | stens) 30 mm. 
| 20 2 
| | | 
| Norädsvensk (Nordschwediseher). ...s..c.co..0..0s | ÖES | 5550 | 26,5 
| Sydsvensk(SUdSChwedischen).....c-ccccbers so | 28,75 56,25 | 15 | 


Intermediar (Intermedlatren), ..s....c.-c.t ssk | Ae 47:24 1035 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 329 


Av dessa siffror vill det synas, som om den nordsvenska tallen verkligen 
vore något mera småkottig än den sydsvenska. De båda talltyperna repre- 
sentera tydligen även i fråga om kottelängden något olika variationskurvor. 
Såväl å nordligare. som sydligare breddgrad inom undersökningsområdet ha 
av båda typerna både stor- och småkottiga tallar träffats 1 varandras omedel- 
bara närhet. Som exempel härpå kan anföras, hurusom inom vårt nordligaste 
revir vid sidan av varandra växt tallar om så olika kottemedellängd som 
45 och 28 mm. (motsvarande maximital 50 och 30 mm.) och inom ett av 
de sydligaste reviren inom undersökningsområdet, Norra Roslag, tallar om 45 
och 30 mm:s kottemedellängd (maximitalen här resp. 53 och 35 mm.). Den 
längsta uppmätta kotten uppgår i tvenne prov till 60 mm., båda proven av 
intermediär kottefärg, det ena från norra delen av Gästrikland (fig. 20 a), det 
andra från Västerdalarna (mell. delen). Den största kottelängden inom prov av 
nordsvensk färgtyp har antecknats till 55 mm. från fyra olika revir, Gällivare 
(fig. 20 2), Malmesjaur, Östersund och Rätan. Den längsta kotten av sydsvensk 
färgtyp är att söka 1 det nyssnämnda kotteprovet med 53 mm:s kottemaximi- 
längd från Norra Roslag (fig. 20 6). Den största antecknade kottemedellängden 
är 50 mm. utmärkande för provet med 60 mm:s maximilängd av intermediär 
färg från Gästrikland. 45 mm:s medellängd har 1 ett flertal fall antecknats 
för prov av såväl sydsvensk som nordsvensk kottefärgstyp, för det mest stor- 
kottiga nordsvenska från Rätan t. o. m. 48 mm:s medellängd. Den lägsta 
antecknade medellängden är 25 mm, antecknad för 3 prov av nordsvensk 
färgtyp, ett från Vargiså (max.-längd 30 mm.), ett från Norsjö (max.-längd 
33 mm.), och ett från södra Lycksele (max.-längd 30 mm.). Den lägsta 
medellängden för sydsvensk kott har antecknats ull 27 mm., ett prov från 
södra delen av Västerdalarna (max.-längd 30 mm.; fig. 20 ce). Den minsta 
antecknade minimilängden utgör för nordsvensk tall 20 mm. (ett prov från 
Braäcketrevir, i og: 207), för isydsvensk rio, mm. (08. 200), det senarertalet 
minimilängden för det nyssnämnda småkottiga provet från Västerdalarna. 

Då kottens form syntes variera inom oväntat vida gränser, blev det in- 
gångna kottematerialet underkastat jämförande undersökning även härutinnan. 
Trenne formgrupper urskildes härvid (jmf. fig. 21): en med normalt konisk, en 
med utdraget och en med brett konisk kotteform. Proportionstalen för kotte- 


| Proportionstal kottebredd : kottelängd 


(Das Verhältnis der Breite zur Länge des Zapfens) 


Kottefärgstyp Å ry Lär Ar REN ERE EL TNA Fr N -- 
9 ; | I | || 
far ptenfarbentypns) IR |O1s6-— Os40 OEEEISLS (Ola 0;50|0,5r= 0,55 |0,58-=0)6o|Gjör==0, 6 0,66—0,70] 
| o/ of | of of | of o O, | 
o /o | /o o o | o /o | 
Nordsvensk (Nord- | | | 
schwedischer) ... 1,2 FOA 40,8 34,9 | 12,2 Ort O,4 
LZ Ö I 1,4 75+7 13,0 
| Sydsvensk (Siid- 
schwedischer) =... — 12.3 3740 44,4 4,9 I ,2 — 
| | 81,4 Ö,r I 
 Intermediär = (Inter- | | 
mediärer) — | 16,7 33,3 44,4 5,6 - 


330 NILS SYLVÉN. 


bredd : kottelängd utgjorde härvid för gruppen med normalt konisk kotteform 
0,46—0,55; lägre proportionstal fick angiva utdraget konisk och högre brett 
konisk form. Gruppen med normalt koniska kottar räknade av såväl de 
nordsvenska som de sydsvenska kotteproven de flesta representanterna. På 
de olika proportionstalen fördelade sig kotteproven av olika färgtyp så, som 
tabellen nederst på sid. 829 visar. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 
Fig. 21. Olika typer med avseende på kottens form hos nordsvensk (a—e) och sydsvensk 
tall (f/—>—4A). a och / normalt konisk, 6, c och g brett konisk, d, e och 
A utdraget konisk form. (1Y 
a från Arjeplogs revir, 66? n. br., 6 från Bräcke, 63? n. br., c från Västerdalarna, Lima, 
61? n br, d från Östersund, 63" 30' n. br., e från Kalix, 662 10' Dn, bry, f frank Orbyr 
hus, 60” 15' n. br., g från Kopparberg 60? 15' n. br., & från Askersunds revir, 59? n. br. 


Verschiedene Typen hinsichtlich der Zapfenform bei nordschwedischer (a—e) und sädschwedischer Kiefer (/—A) 
a und / normal konische, 4, c und g breit konische, d, e und 2 ausgezogen konische Form. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 331 


Tall av nordsvensk kottefärg befanns sålunda rikare på bredkottiga individ 
än tall av sydsvensk, på smalkottiga individ åter ungefär lika rik som denna. 
Såväl de smalaste som de bredaste kottarna träffa vi hos nordsvensk tall. 
Den smalaste typen representeras härvid av så lågt proportionstal kottebredd : 
kottelängd som talet 0,39, ett kotteprov från västra delen av Junsele revir; 
hos tvenne prov av likaledes nordsvensk kottefärg, ett från Östersunds (fig. 21 d) 
och ett från Bräcke revir, utgjorde samma proportionstal o,40. Lägsta propor- 
tionstalet hos kott av sydsvensk tall var 0,42, ett prov från södra Gästrikland 
och ett från Askersunds revir (fig. 21 4). Högsta proportionstalet, 0,67, finna 
vi hos ett kotteprov av nordsvensk färg från Västerdalarna, Lima (fig. 21 c), 
det näst högsta, o,61r, hos likaledes ett av nordsvensk färg från Hede revir. 
Det högsta proportionstalet kottebredd : kottelängd hos kott av sydsvensk färg 
utgjorde o,61, hos ett prov från Kopparbergs revir (fig. 21 2). 


2. Från fröet hämtade karaktärer. 


GUNNAR SCHOTTE (1905) är den förste, som hos fröet söker för den nord- 
svenska tallen utmärkande egenskaper. MAYR (1906), SCHOTT (1907), ENGLER 
(1913) och NEGER (1913) upptaga efter honom de från fröfärgen hämtade 
karaktärerna. Enligt SCHOoTTE skulle tallfröet från de fyra nordligaste länen 
utmärka sig genom enfärgat ljusbrun färg; undantagsvis hade han dock iakt- 
tagit mera mörkbruna frön från Boden och Jämtland. 

En undersökning av fröfärgen hos det författaren till buds stående under- 
sökningsmaterialet har givit det resultat, tabell 5 utvisar. Av denna framgår, 
att utom brungul fröfärg även svart eller mörkbrun är ganska talrikt repre- 
senterad jämväl inom landets nordligare revir; i några få fall är ljusgul—vit 
fröfärg representerad såväl norr- som söderut. 


På de olika kottefärgstyperna har fröfärgen fördelat sig sålunda: 


BYfIowvE a re 


(Samenfarbe) 
INSTONIEEE (er fal fest Y op | 0 TSAR 
(Zapfenfarbentypus) svart—mörkbrun | brun—gul ljusgul —vit 
(schwarz—dunkel- (braun—g elb) (hellgelb—weiss) 
braun) i 
| os Oo | o 
| /o /o | o 
| 
Nordsvensk (Nordschwedischer)......... | 33,6 62,1 4,3 
Sydsvensk (Siidschwedischer)............ | 62,7 33,3 4 
Iätermedjar” (Intermediäret). ..........<. 7748 22,2 Te 


Nordsvensk och sydsvensk tall synas, av det föreliggande undersöknings- 
materialet att döma, med avseende på fröfärgerna svart-mörkbrun till brungul 
representera rent motsatta variationskurvor,; till den ljusgula-vita fröfärgen 
synas de däremot båda förhålla sig ungefär lika. Av de nordsyyenska tallfrö- 
proven visade sig 48,3 2& enfärgade, 51,7 2 mer eller mindre starkt mar- 
morerade med mörkare eller ljusare färg (jmf. tavl. 1, fig. 18): Av de 
sydsvenska tallfröproven voro 56 2 enfärgade och 44 2 mer eller mindre 
tydligt marmorerade (jmf. tavl. 1, fig. 16). De till färgen intermediära kotte- 
proven visade till 61,1 2 enfärgade, till 38,9 2 marmorerade frön. Av de 


54. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


NILS SYLVEN. 


Qc 
(SE 
N 


Tab. 5. Fröfärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. 


(Die prozentische Verteilung der Samenfarbentypen innerhalb der Reviere.) 


Fröfärg : Fröfärg 
(Samenfarbe) (Samenfarbe) 

j mörk- I | mörk- | 

Revir I brun—]| gul- |ljusgull Revir brun—| gul- | ljusgul] 

(Reviere) | svart | brun | —vit | (Reviere) | svart | brun | —vit 

(dunkel- | 'gelb- I(hellgelb'| (dunkel- (gelb- |(hellgelb! 

braun— | braun) | —weiss)| I braun—| braun) —weiss)| 

schwarz) | 'schwarz) i 

AD ar RR [305 SEGER 
1 547 b FEN ERNER säpgVa KR En 66,7 = 33653; | BLACK green SSE 44,4 55,6 — 
SBOTDEA > se Lat EEE 33,3 66,7 — RAA 2 öre so — 100 — 
RANETASKA oo issgsr see - (100) || == i EIeder oo soker -— 100 — 
1221 IT Sr SARA SAS ad 38353 66,7 = TIISSleS Ce o— 100 — 
RADE AT Na Nee at 75 25 = (|| Härnösand mor sed 40 | 60 | — 
Jockmogk> (Eter ses == | (100).]- = : || Medelpad. ..s-cocceact8 [136637 13330 
NT) SPlOD TSE RES = 50 50 | Norra Hälsingland ...| 80 20 | — 
NENTA les jane ooo ee 33,3 | 66,7| — | Västra Hälsingland..;.| 50 | 50 — 
ÖVIGTBYySkel seen see 100 — VW |Gästrilkland == esse 6637) "3353 
|arvädsjänr gerna 50 50 = |KOpparbetgass see 40 20 | 40 

INLVSBY GC Abe ras Ela 33,3]. G0;7.)| =" M'Österdalarna, mee EEE RE oe TN 

MOTIAE TAS SA g rd For 100 | — a SE a RE ER RR a a ia 100 | 
INOESJÖ frys or sken eesekt = INTO) = fl Eranstrand is Sosmme 2501 = 
BUCHASKa 2 fader 100 — — | Västerdalarna .........| 4677 |” 53 
IJCPEIfOrSt = 100 ser seder 25 50 25 -NHIKLIOCER to rosa 105 95 NES 
Södra Lycksele ...... == IN(2O0)N = NATYdal nosa a 60 40 | — 
VÄSEN BEBIS SL Le — 100 = || AT VIA men ses oro oc SEE I "80 . 20 — 
SOFSEle se VR AE EE Nea — (100) -— HICarlstadibog or SS 60 40 -— 
Stensele oe rst 50 50 = || :ASkersund ryteeeee 40 40 20 
| Vilhelmina. ccs 100 — = UN ÖTEbros ss | 58ONINLN2O = 
Erediika,e. dte —= | (100) — vv |GTÖDbOr oo ot | 80.1 20 — 
ADUBASJÖTE 95 hr — 100 == sr || Västeras” gro | FAOrTIVIRGG — 
AS] O GREN SEA SSA ER er 3323: |. 065740 ERK ping oss svor spe 60 40 = 
Hrostylkensr mosse = (100) | — I Norra Roslag ......... | — 100 — 
ÖSTIErSUNd ÅA torpa bossa | 100 SV |ÖTDYRGS oense SN 100 — — 

Fallen rg I — | (100) | — 


nordsvenska fröproven av brun-gul färg voro endast 42,; 2 enfärgade.  »En- 
färgat ljusbrun färg» kan sålunda ej anges som ett karaktäristikum för den 
nordsvenska tallen. Från fröfärgen torde, av ovanstående att döma, någon 
bestämd karaktär för den nordsvenska tallen ej vara att hämta; endast så 
mycket torde om denna kunna sägas, att ett större och övervägande procenttal 
-brun-gulfröiga »former» utmärka den nordsvenska tallen framför den sydsvenska, 
hos vilken den svart-mörkbruna fröfärgen synes avgjort överväga. 

Mindre fröstorlek och mindre frövikt ha, som ovan nämnts, av ett flertal 
författare angivits utmärka den nordsvenska tallen framför tall av sydligare 
proveniens. Då i flertalet föreliggande prov blott ett ringa antal frön stått 
mig till buds, har jag ej härutinnan kunnat underkasta materialet en mera in- 
gående undersökning. Några siffror för frövikten har jag dock lyckats er- 
hålla från såväl nordsvensk som sydsvensk tall. Enligt dessa blir den pro- 
centiska fördelningen på olika fröviktsklasser inom de efter kottefärgen ur- 
skilda talltyperna följande: 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 833 


I LOKOKO = KIO, FN VELU RAG 
(Gewicht von 1,000 Samenkörnern) 
Kottefärgstyp TE e Tä : 0 NT z 
(Zapfenfarbentypus) Oj251=— | 05301 | 0,351— | 07401 1 O,451— 107501 | O4551— 
0,300 O0,350 O,400 O,450 0,5300 O,550 0,600 
gr. gr. or: gr. gr. gr. gr. 
I 
| | ' 
7 false NG ad AR Nalen Rh 
Nordsvensk — (Nordschwedi- | 
I 
SEDEN) SEESNSNA FIRAS Ne 77 42,3 23,1 HO ELSE T578 Tr 
| ss . | | 
Sydsvensk (Siidsehwedischer)| — 2,4 14,3 26,2 30,9 | is 14,3 | 4,8 
Intermediär = (Intermediärer)) — 9,1 9,1 36,3 Tös2 ETS (01 RT 


Såsom utmärkande för den nordsvenska tallen angiver SCcHOoTTE (1905) en 
klarare färg hos frövingen, en färg i ockragult med i rödbrunt stötande ving- 
spetsar, detta till skillnad från den sydsvenska tallen med blekt läderbrun 


7ab. 6. Frövingefärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. 


(Die prozentische Verteilung der Farbentypen der Samenflägel innerhalb der Reviere.) 


Frövingefärg 


| Frövingefärg 
(Die Farbe des Samenflägels) (Die Farbe des Samenflägels) 
Ockragul kra | 
Revir i S röd- un Revir Re ET röd- Ron 
(Reviere) rödbrunt | brun |. (Reviere) rödbrunt | brun | . | 
| violett violett 
RES (CER 
I Rotbraune) | braun) I Rotbraune) | braun) 
SAS [NV EES AE SEO Al a 
| Pajala Inser | SA KÖ ÖRA rare NEBRÄCKSN ye Ne 44,4 SEN 
HÖLÖ RT GAR AR oas ANS sonas | 25 NES EA | STATEN 1 ee SSR SLR SMS [LR RNE | — 
UNGTekTASKA esta on os (100) a NI SETS GC SIS SKEESER RE 100 | — | — 
MISS orons RE SIR [SS SA frö i Junsele i 66,7 | 33,3 | — 
RSNEA kd sars lasa 50 SOM faen ETATDOSAN CS soo INKIEAO 60 = 
[NOCKM OCK ss susse ann (SI (GO) Medelpads... IS |A 
NÄR SPlOG. sun ns öcskr IOOE a ol Norra Hälsinglands. — 80 20 
[EVIälmesjalr ds mms. 100 | — — | Västra Hälsingland... 50 50 — 
(ÖVER Byske Ar EI ET oo EN I Gästöikland. Sr. ER Leken eek 
KATRI CLS JARL Sd 75 RS -- KOPparberg ki. see 20 So 
KNIV SD YA bot ferigs std ssk 66,7 | 3313) — .||Österdalarna ......... TE Fear NOG 
MÖTTS RAA ENS or SS KNIRSNOORN rr USATDA Systrar rderen | 100 = — 
INIOTSTORSESE rm lg ess (100) > | [ERTAD SERA GL Se MIG | 75 RR 
KBUTträsk. comsesener sun en | — 100 | — Västerdalarna ......... 1353 533) 3353 
INSER ORS So re Serene 75 25 || CISSLIO [EST SE EA — — | 100 
Södra Lycksele ...... (TOO) NN Fe HN ANIVdal oss doesnt 20 — | 80 
SELENE brer ENAS 100 -= SN SANIVÄRER obe os see | = = 100 
SSOrSSl SRS AE oe = (COR MINER | — 30 20 
FILEN SES oo da ae 100 -— a [FASKeTSUnd ER Eee 40 20 40 | 
MUDelanar sasd ses — 7/5 25EPOÖLSbrOde LISE — 20 80 | 
NERSOTIKa, dos. susen de se v (100) ESA GTONDO: Ssenan sär såsen | — == 4 1IELOD 
VATUNASJÖ 3563. osv vcnisn el 50 50 ST ISLHEVGSLET AS suran ss AAA | 201120 60 
IAS] Oe: 66,7 — SOS STEG PINS sr — — | I00 
INOSEVIKEN op sc svan de — | — | (100) || Norra Roslag......... EEG) 20 20 
(ÖSTErSUn dosen caee TOO IFÖFbBYhuS misortenenle Il — | — | 100 
HERA r skr oneerka (100) — I— ll | 


NILS SYLVEN. 


Fig. 22. Olika frövingetyper av nordsvensk (de tre serierna — om vardera 6 frövingar — 

till vänster) och sydsvensk tall (de tre serierna till höger). «a: frövingar av normal typ 

(vänstra serien från en kotte tillhörande samma kotteprov som kotten fig. 21 a, högra serien 

från en kotte ur provet fig. 21 £); 6: ovanligt korta och breda frövingar (vänstra serien ur 

kotte fig. 21 c, högra serien ur kotte fig. 21 gZ); c: ovanligt långa och smala frövingar 
(vänstra serien ur kotte fig. 21 d, högra serien ur kotte fig, 21 4). (1) 


Verschiedene Samenflägeltypen nordschwedischer (die 3 Serien — von je 6 Samenfligeln — links) und sid- 

schwedischer Kiefer (die 3 Serien rechts). a-: Samenfläögel normalen Typus (die Serie links aus dem Zapfen 

Fig. 21 a, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 /£); 6: kurze und breite Samenflägel (die Serie links aus 

dem Zapfen Fig. 21 c, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 28); c: lange und schmale Samenflägel (die 
Serie links aus dem Zapfen Fig. 21 d, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 Ah). 


frövingefärg med i violettbrunt stötande vingspetsar. En undersökning av 
frövingefärgen hos det här föreliggande materialet gav vid handen, att trenne 
färgtyper lämpligen kunde urskiljas, en »ockragul i rödbrunt», en »starkare 
rödbrun» och en »brun i violett» (jmf. tavl. 1, fig. 15 och 17), den senare 
närmast liktydig med ScHOoTTES blekt läderbruna frövingefärg med i violettbrunt 
stötande vingspetsar. Frövingeprovens fördelning på nämnda färgtyper inom 
de olika reviren framgår av tabell 6 och kartan fig. 10 6. Av alla proven 
från revir norr om Medelpad hava endast tre, 1 från Vilhelmina (tavl. 1, fig. 
17 2), I från Tåsjö (tavl. 1, fig. 17 A) och 1 från Erostvikentvisafeuswviolett 
stötande brun frövingefärg. På kotteprov av olika färgtyp fördela sig frövinge- 
färgstyperna 1 & sålunda: 


For ö vin g-etlanste | 
(Die Farbe des Samenflägels) 


Kro titre fär gasyt ap | ockragul i 
(Zapfenfarbentypus) födbrunt starkare rödbrun| brun i violett 
(ockergelb ins (rotbraun) | (violettbraun) | 
Rotbraune) | | | 
AA VA a 2 
Nordsvensk (Nordschwedischer)......... | 556 | 39,3 | 551 | 
Sydsvensk (Sädschwedischer)............ ale 20 | 66,7 


Intermediär (Intermediärer)............... 16,7 FAS 50 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 835 


Någon bestämd frövingefärg synes sålunda ej undantagslöst utmärka någon- 
dera typen (jmf. tavl. 1, fig. 15 och 17); i fråga om frövingefärgen torde 
dock de olika talltyperna, den nordsvenska och den sydsvenska, framvisa så 
avgjort skilda variationskurvor, att frövingefärgen måste anses vara av relativt 
stor betydelse vid det systematiska isärhållandet av de svenska tallformerna. 
Praktiskt taget kan 1 violett stötande frövingefärg hos tallen anses som ett 
jämförelsevis säkert tecken på icke nordsvensk proveniens. 

I fråga om frövingens form möter hos såväl nordsvensk som sydsvensk tall 
betydande växling. Relativt långa och smala ävensom relativt breda frövingar 
kunna härvid urskiljas från normaltypen (jmf. fig. 22). De i förhållande till 
bredden längsta frövingarna (fig. 22 ce) träffas hos de längsta och på samma 
gång starkast utdraget koniska kottarna, de bredaste (fig. 22 b) hos kottar av 
brett konisk form. Liksom vwvi hos nordsvensk tall träffat större procenttal 
brett koniska kottar än hos den sydsvenska, träffa vi också hos den nord- 
svenska större procenttal kort- och bredvingade former. 


3. Från barren hämtade karaktärer. 


Kortare och bredare barr äro de först angivna lapponica-karaktärerna. Snart 
sagt varje författare, som något mera ingående behandlat den »nordiska» 
tallens egenskaper, har också nödgats vidhålla denna från barren hämtade 
formkaraktär. DENGLER (1908) har vid sina proveniensförsök kunnat fastslå, 
att den nordiska tallen har 1 förhållande till längden bredare och tjockare 
barr än den mellaneuropeiska, och anser sig härmed ha för första gången 
funnit en verklig morfologisk skillnad de båda talltyperna emellan. 

För utrönande av barrstorleken hos tallen inom det här föreliggande under- 
sökningsområdet ha för varje inkommet grenprov barrens maximi- och medel- 
längd samt bredden hos barr av medellängd uppmätts. Medellängden inom 
de olika reviren framgår av tabell 7 och kartan fig. 23 a. Taga vi fortfarande 
kottefärgen som karaktäristikum för nordsvensk, sydsvensk och mellan dessa 
intermediär talltyp, få vi efter barrmedellängden följande procentiska fördelning 
av materialet inom de olika talltyperna: 


Blammen sm edekbbansdFmtinr 


Kottefärgstyp (Die mittlere Länge der Nadeln) 


(Zapfenfarbentypus) | 


| | Z É 
(21—25 26—30 31—35|/36—40/41—45 46—50 51—55 
of | o/ o [0] (6) Oo o 
”o | /o Oo | ( O Oo Oo 
| Nordsvensk (Nordschwedischer)...... | 2:90. -11.39,8 45,6 1 IG2 O,4 — | — 
I I | 
| Sydsvensk (Sidschwedischer)......... — | — T350n Sas 202 1,:4 
| | | I 
| Intermediär (IEEE NSEIS) jysad sony ge — 6,25 | 12)5 50 25 6,25 — 


Dessa procentsiffror angiva för nordsvensk och sydsvensk tall så avgjort 
skilda variationskurvor, att barrmedellängden med allt skäl måste godtagas 
såsom en systematiskt viktig karaktär (jmf. fig. 24—28 med fig. 29— 30). 
Under det att en så ringa barrmedellängd som 30—35 mm. för den nord- 
svenska tallen får anses som det normala, blir motsvarande tal för den syd- 
svenska tallen 40—50 mm. 


836 NILS SYLVÉN. 


€ 
+ 
Ed 
+ 
: 
LÄ 
4 
XY 


Barrmedellängd 21-35 mm. 


Barrålder 5 år eller därunder. 
(Mittlere Länge der Nadeln 21-35 mm.) 


(Lebensdauer der Nadeln 5 Jahre oder mehr.) 
Barrmedellängd 36— 50 mm. iv)  Barrålder 4 år eller därunder. 
(Mittlere Länge der Nadeln 36-50 mm.) (Lebensdauer der Nadeln 4 Jahre oder weniger.) 


Fig. 23. Kartor visande det ingångna materialets fördelning efter förhärskande barrmedel- 
längd (a) och barrålder (5). 


Karten die Verteilung des Materiales nach vorherrschender mittleren Länge der Nadeln (2) und vorherrschen- 
der Lebensdauer der Nadeln zeigend. 


SÅ 


NIA ae (1 I — RSA 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 837 


7ab. 7- Barrlängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren.' 


(Die prozentische Verteilung in Klassen nach der mittleren Nadellänge innerhalb der Reviere.) 


Barrens medellängd (mm.) | Barrens medellängd (mm.) 
J [Die mittlere Länge der Nadeln 3 [Die mittlere Länge der Nadeln| 
Revir (mm)] Revir (mm.)] | 
(Reviere) > va  N SINE (Reviere) | 

2110 2061031 130405 211 261 311 361 41 |46/51 
20l 20 | 20 | 20 | 20 120120 2 7 2 ” 20 |20|”0 
Bajare —| 60) 40) — | — |—|—| Östersund ...... = Ze Aj AN NE 
(I I BCON a) oto NR S REN = = FISKAR asedorsbosar Fal be LO O fä na för 
| Jukkasjärvi ..... I—] 40 20 20) — j—|—|| Hallen ............ —| 40 4 20 —-—]| 
I Ranetrask ..coccc =E Ae öl Nl nd i—|13,3166;7| 201 —|—|— 
KÄNgeSå I gisesdis I —) 401 40 20) — |—|—J]| Rätan ............ —] 20 oj ed ER fr 
KFÄllXE TN 30] 30 40 — | —|—|—]| Hede ............ I—| 60] 40] —| —I-|=— 
RANG se dad sad —! 40] 60] — lens Nanselene Sa [—l11,1155,6 22,2 11,1 —/— 
StorbDaCkenl -...:. 40) 60| ÅSE — |—|—|| Härnösand ...... — 26,7 /53+3| 20 nl 
Bärlalven FCESa: —| 50) 50l — | —|—i—J| Medelpad......... =) 40! 20133,3] 6,7/—|— 
I Jockmock......... —| 40) 401 20! — |—I—|| N. Hälsingland = =] 1401; 20], 401 
HPVIan OLSEN buses ou ee INA ON GO Fe ant EM HETälsingland. |—- | <20|4450]M 30] ere 
ATJEPlOgT sn AN NAN EE —I| Gästrikland ...... [| —| 83833 8,3 — — 
Malmesjaur ...... —! 40] 60 — — —l|—| Kopparberg...... = = —) 008 5 fn 
Övretbysker ter EN 6040) te österdalamat ...|-— b201400) 20 
ATVIAS] MUST Je 20) 60 20) — | — |— —J]| Särna soss00000n I—| 80) 201 —I SS 
NV SDN eg Sslane =) 40] 401] 20| — |— —J| Transtrand ...... | 60) 40) — ——— 
NOTED vå ses Nere sr eler —| 80) 201 —| — == Västerdalarna JE 26,7] 40113,3| 20 [ee 
NOTES] ÖL tr nast —| 401 40| 20 | a a Kloten ses SI FH = DN 20 
Burträsks «sms —| —l| 100) — | — |—|—) Alvdal .....o...... = = 40 AO 20/=1-— 
Degerfors.....:.... —| 40) 40) 20] — |—|-]| Arvika inn... FS = = 2080- 
ST ISYCKSelen a =! 201 60) 20 | — |--|—]| Karlstad ......... — — —| —| 40l50110 
Åsele ..........--]—| 201 40| 40 | — |—|—] Askersund ...... |—=) — — 201 40l40/—] 
Sorsele se = 1090) =) === = ÖRON gorsesoronr —! — —| 20] 60120/—] 
| DLENSEle TNA = 20 GM Aj EEG ön gore I— —l 25] 50 25/—|— 
| Vilhelmina ... .. l=) 20) 80 2 — (= —|| VÄGTES oc rsoor — | = 2 
IB Tedmika res. =) 60] 401 — I — |—I|—] Enköping.........| =) —| —| 25/1 —!75/—| 
| AnUundsjö......... I—] 80] 200 —| — |—|—|| N. Roslag ...... |-|] — — 201 —|80/—]| 

TEOTNRNSNEE = 33,3/66,7 — äl ÖLPYhuSk esse | 100|—] 

| Frostviken ...... = 5 EE | | 


1 I tabellen betecknas barrlängdsklassen 21—25 med 21, klassen 26—30 med 26. etc. 


| Proportionstalet barrlängd :barrbredd 


(Das Verhältnis der Länge zur Breite der Nadeln) 
Kottefärgstyp = = 


I 
c | SM 
Zapfenfarbentypus) I LÖR NSL 20,1—]| 25,1—/| 30,1—]l| 35,1—1 40,1—]| 45,51 
| I50 20,0 | 25,0 30,0 | 3550 40,0 45,0 | 5030 
IG VA 2 2 2 ” 2 | 2 
| | 
U 
| | | | 
Nordsvensk = (Nordschwedi-; | | 
SCH CT NA Go Hr NA stt NISSE | 58,5 | 27,7 O;8 NE TGS = — SS 
5 | | | | & 
Sydsvensk (Siidschwedischer)| — | — | 6,25 | 15,6 | 26,6 | 31,25 17743 SE 
| 


Intermediär (Intermediärer)...| — 6,25 | 12,5 Högs 2825 | -I245 — 


338 NILS SYLVÉN. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig. 24. Rent vegetativ (till vänster) och kottebärande gren (t. h.) av nordsvensk tall med 
8 år kvarlevande, korta och breda barr. Torne lappmark, Juckasjärvi revir, 68” n. br. De 
fritagna barrparen visa barr av medelstorlek från de olika årsskotten. (1). 

Rein vegetativer (links) und zapfentragender Zweig (rechts) einer lapponica-Kiefer mit 8 Jahre bleibenden, 


kurzen und breiten Nadeln aus Lappland, Juckasjärvi, 68” n. Br. Die abgelösten Nadelpaare zeigen Nadeln 
mittlerer Grösse aus den verschiedenen Jahrestrieben. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig. 25. Gren av nordsvensk tall med kottebärande huvudaxel med 6-åriga barr och 
sidoaxlar med märken efter hanblommor och ända till 7 är gamla barr. Torne lapp- 
mark, Juckasjärvi revir, 68? n. br. Barren på huvudaxelns andra och fjärde årsskott 
uppifrån räknat relativt långa, men breda; de hanblommande skottaxlarnas barr i all- 
mänhet kortare än den honblommande huvudaxelns. (3). 
Zweig einer lapponica-Kiefer mit zapfentragender Hauptachse mit 6-jährigen Nadeln und Achsen höherer 
Ordnung mit Spuren abgefallener männlichen Bläten und bis zu 7-jährigen Nadeln. Lappland, Juckas- 
järvi, 68” n. Br. Die Nadeln des zweiten und vierten Jahrestriebes der Hauptachse (von oben gerechnet) 
relativ lang, aber breit; die Nadeln der -blihenden Achsen gewöhnlich kärzer als diejenigen der 
Q-bläihenden Hauptachse. 


Förf. foto. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. 


Fig. 26. Grenar av nordsvenska tallar från Västerbotten, Degerfors revir 64? I0' n. br. a från 
tall med 4-åriga, 6 från tall med 6-åriga och relativt långa, men breda barr. (3). 


Zweige von lagponica-Kiefern aus Västerbotten, Degerfors, 64” 10' n. Br.; a von einer Kiefer mit 4-jährigen, 
3 von einer mit 6-jährigen und relativ langen aber breiten Nadeln 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 341 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig. 27. Honblommande skottaxel med $5-åriga barr (övre kvisten) och hanblom- 
mande skottaxel med 6-åriga och något kortare barr (undre kvisten) från nord- 
svensk tall från Jämtland, Bräcke revir, Finnäs, 63? n. br. (3). 


Q-blähender Zweig (oben) mit s-jährigen und Ö&-bläihender Zweig (unten) mit 6-jährigen und 
etwas kärzeren Nadeln einer lagponrica-Kiefer aus Jämtiand, Bräcke, Finnäs, 63” n. Br. 


Redan en flyktig granskning av det föreliggande undersökningsmaterialet 
"gav vid handen, att den nordsvenska tallen utmärktes av bredare barr än 
den sydsvenska (jmf. fig. 24—28 med fig. 29—30). I förhållande till längden 
breda barr måste utan tvivel, såsom DENGLER (1908) med skärpa framhållit, 
anses såsom en för den nordsvenska tallen systematiskt viktig egenskap. En 
närmare undersökning av de ingångna barrproven visade, att proportionstalet 
för barrlängd : barrbredd hos den nordsvenska tallen normalt faller mellan 


342 NILS SYLVÉN. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig. 28. Honblommande skottaxel "med 6-åriga barr (övre kvisten) 
och hanblommande axel med 7-åriga barr (undre kvisten) från nordsvensk 
tall från Dalarna, Lima (norra delen av Västerdalarnas revir), 61”n. br. (1). 


OQO -blihender Zweig (oben) mit 6-jährigen und S-blihender Zweig (unten) mit 7-jäh- 
rigen Nadeln einer laggonica-Kiefer aus Dalarna, Lima, 61” n. Br. 


16,7 och 23,3, hos den sydsvenska mellan 33,3 och 41,7. De undersökta proven 
av nordsvensk, sydsvensk och intermediär kottefärg visade den fördelning på 
olika barrlängd : barrbredds-klasser, som tabellen underst å sid. 837 utvisar. 

På samma gång, som den nordsvenska tallen äger större barrbredd, äger 
den ofta något större antal hartsgångar på barrtvärsnittet. Någon bestämd 
regel synes dock härvid ej kunna uppställas. Antalet hartsgångar på barr- 
tvärsnittet av normalbarr har hos nordsvensk tall befunnits utgöra lägst 8 
och högst 16, hos den sydsvenska tallen lägst 6 och högst 12. Undersök- 
ningsmaterialets procentiska fördelning på kottefärgstyperna efter antalet harts- 
gångar på barrtvärsnittet är följande: 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 543 


Antal hartsgångar på barrtvärsnittet (hos normalbarret) 
(Die Zahl der Harzgänge auf dem Querschnitte der Nadel 
Kottefärgstyp mittlerer Länge) 
(Zapfenfarbentypus) IR , 5 TE 
6 7 8 9 TOMETTA | ST240-15 0) bAV TSAIKIG 


LR | AA (OR RE ERE | 20 ING | Zon |LZon IG 

| ; | | | | | | | | 
Nordsvensk (Nordsehwedischer)/ = || 5 137105 250), 354 | 20571 2461 3,4 | 3,4 | 59 
| Sydsvensk (Siidschwedischer)...| 2,7 | 5,4 | 10,8 äl 62,2) — år ll —- 1 — | — 
Intermediär (Intermediärer)...... = = Tegl SR fö fado |) SLATER 


En av den nordsvenska tallens tidigast framhållna karaktärer är barrens längre 
livslängd. Senare tiders forskare ha dels ytterligare betonat, dels förnekat 
betydelsen för systematiken av den i naturen konstaterade högre barråldern. 
Till frågans belysande meddelas här 1 tabell 8 en översikt av barråldern, 
sådan den av de ingångna proven representerats inom de olika reviren (jmf. 


7ab. 8. Barrålderns växling inom reviren. 


(Die prozentische Verteilung der Kiefer nach dem Nadelalter innerhalb der Reviere.) 


T NE 
IEbesta b barråldern (år) | Högsta barråldern (år) 


Rev [PR SERA Revir [Die ältesten Nadeln (Jahre) 
(Reviere) 314 | 5 | l6 | 7 E 8 (Reviere) 3 | a 5 | 6 | 7 8 | 9 | 
| ” | 7 | 20 | | VA 126 cl] Ori KÅ ” ön || EG |A 
| 
Hajal a —/— 20/80 =|—/—] Åres LTS IE ENE 
| FIRST TYS ESA RN —Il|—l| 80 | 20 sel se Fallen: 23 gosse — | 20 | 40 | 20 | 20 |— = 
| Jukkasjärvi ...... FSI CO = Brackep en —| — [201 80] — | —-I—- 
| Råneträsk ...... —|—| —|— 80] 20/— Rang Kodak —| —- | 401601 —-lI—|/|= 
|FÄNSesAr. od .est l-l=L=—150150/==— | ERede re on arssrder —!I — | — | — | — |I00]— 
NE Säg Vf | 401160 = IJuosele SCR — | — | 20 I 70 I 10 | —- |— 
NANDE sous ou des fa 60 | 40 |— — —l| Härnösand...... —- | 6,7 | 46,7) 33,3) 13,3) — |—] 
Storbacken ...... == = 20 2206 —|| Medelpad ...... 6,7 | 6 33,3) 46,7| Gäl 
IPArlalvent... oc.c =E — | = 20150 Norra Hälsing- 
Ilockmock ...... ——| — | — 40/20] KO land bars os ses I —] 201 60] 20] — |—]|=- 
IRVIaAFgTS Asse ou —|—| — | 20 | RS Västra Hälsing- | | 
[ATFjeplog:. = ....ss —— [20602 Hand Fes. — 1 30] 40 1 30 | — | —]|— 
Malmesjaur ...... = Ja fe [OONA Of a (Ga Striklan de 8575 6 le fee 
Övre Byske...... —I|I—]| — | 40 [60/—|—]| Kopparberg ...| =l10o0|] — | —- | —-I—|=— 
Arvidsjaur ...... — — | 60 40|—l| Österdalarna ...| —]| 20 | 40 | 40 | — |—|=— 
IFÄLVSDY = soc cous —l—| 40/60 —|—|—]| Särna............ EEE AS 
ÖN SARS a försa ==1EI40 20140 I-= || Iranstrande....c EEG) EA 
NNOFSJÖL.. sco ua [==] 40 | 60 |--|-—|—| Västerdalarna...| 6)7 | 40 | 20 133,3) — |— |— 
BUrtrasE ,..cccce -—-1—| 50 | — |50/—]|—!|| Kloten «......... sol 201 =S 
Degerfors ...... EPO GON 20 le) PAlvdalt to. —| 60140] —|— |—-|—- 
SuLycksele, ..... —1|I—| 40 | 601 —]|— |—l Arvika = ........ 20118 OR rn se 
KASET elen BAS ene —I—]| 60 | 40 |—|—-|—) Karlstad......... SO GORE TO a 
SETT SS —I|—| — | 80 [20] —|—l|| Askersund ...... 100] — |] —-|]—!—!I—I— 
| Vilhelmina ...... =] 40 |601=/|=1= ÖTEhrogs. Cs. 100] — | —-|]—- 1 —|—I- 
IRTCUTIKA dia —I|—]| 40 | 40 [20] —|—Il Grönbo ......... 100 | — | — - 
Anundsjö. sc... KF 601405] IN Västeras, bu .vs.. 100] |] I ——]1—|=— 
MENAS Öre nsvnst —|—1| 33,3/66,7 ll | Enköping ..... 7 Sala 2 sa a 
| Frostviken ER —/|—]| 60 | 40 | —|—I|—IN Roslag ....... 100] — |] —-] —-|]—]—|— 
| Östersund —|—| — |100/—|—|—I Örbyhus......... sol 50] —|]—!—1|—I—- 


344 


NILS SYLVÉN. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. 


Fig. 29. Hon- (övre kvisten) och hanblommande grensystem (nedre kvisten) av 
tämligen kortbarrig sydsvensk tall från Värmland, Frykeruds s:n, Kvarntorp, 59” 
35' n. br.; 9-axeln med 3-åriga, Y-axlarna med 3—4-åriga barr. (4). 


O-bliihender Zweig (oben) mit 3-jährigen und &-bläihender Zweig (unten) mit 3—4-jährigen Nadeln 
einer ziemlich kurznadeligen, sädschwedischen Kiefer aus Värmland, Frykerud, 59” 35' n. Br. 


Förf. foto. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. 


Fig. 30. Grenar av typiskt lång- och finbarriga sydsvenska tallar från Värmland, Fryke- 
ruds s:n, Kvarntorp, 59? 35' n. br.; a från tall med 3-åriga, ö från tall med 4-åriga barr. (1). 
Zweige von typisch lang- und feinnadeligen sidschwedischen Kiefern aus Värmland, Frykerud. s9”35' Dn. Br.; 
a mit 3-jährigen, 4 mit 4-jährigen Nadeln 


346 NILS SYLVÉN. 


härvid även kartan fig. 236). Av tabellen framgår, att norr om Medelpad så 
låg barrålder som 4 år representerats i endast trenne revir — i vardera av 
dessa av allenast ett enda prov (jmf. fig. 26 a) — =: Ännu så sydligt som i 
Särna, Transtrand och Västerdalarna träffas så hög barrålder som 6—7 år 
(fig. 28); överallt, där så hög barrålder förekommit inom de nämnda reviren, 
har också tall av nordsvensk kottefärg varit allenarådande. I de av uteslutande 
sydsvensk tall representerade reviren har ej högre barrålder än 4 år antecknats 
(jmf. fig. 30). En undersökning av barrålderns procentiska fördelning inom 
kottefärgstyperna har givit följande resultat: 


Barrålder (år) [Nadelalter (Jahre) 
Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus) -— — "RUNN SNES 


3 4 5 6 z 8 9 

Nordsvensk (Nordschwedischer) ... — 2,5 25,5 | 46,5 15,6 8,3 L3 
Sydsvensk (Sidschwedischer) ...... 5057 | 35,6 12,3 TA — — — 
| Intermediär (Intermediärer) ......... 1353 53.3 20 13,3 = = = 


Vissa växlingar beträffande barråldern förekomma även hos individet; olika 
skottaxlar eller skottsystem förete snart sagt alltid i någon mån varierande 
barrålder. Att medelålders och äldre träd ha barren längre kvarsittande än 
ungträden, påpeka redan HOLMERZ och ÖRTENBLAD (1886), vilka jämväl fram- 
hålla, att stammens huvudaxel vanligen har ett mindre antal barrbärande års- 
skott än biaxlarna. De kraftigast tillväxande skottaxlarna äga i regel det 
minsta antalet barrbärande årsskott. Allra tydligast visar sig detta på de 
O-ligt och J-ligt blommande skottaxlarna. ÖY-blommor — kottar — träffas 
allenast på de starkare, ÖS-blommor åter på de svagare skottaxlarna. En 
O-blommande gren har också i regel färre barrbärande årsskott än en 
F-blommande å samma träd. På de JFS-blommande grenarna med deras 
korta årsskott upptaga hanblommorna ett ej obetydligt utrymme och göra 
sålunda ett avsevärt intrång på assimilationsskottens (barrparens) redan förut 
— på grund av skottens svaga utbildning — inskränkta område. I sina 
flera år fortlevande barr få de hanblommande skotten en ersättning jämväl 
för den förlust av assimilationsorgan, de genom hanblommornas utveckling lidit. 


4. Från kronans form och utseende hämtade karaktärer. 


En av den nordsvenska tallens mera påfallande egenskaper är dess relativt 
långa och smala kronform (jmf. fig. 31—33 och fig. 36—42 med fig. 43—46). 
Denna egendomlighet har också tidigt påpekats för den nordiska tallen. Redan 
1859 säger VON BERG om tallen i norra Finland, att svagare förgrening och 
kortare grenar samt följaktligen mera spetsig, pyramidal krona med längre ned 
på stammen gående grenar (»granliknande» krona; jmf. fig. 3, sid. 790) äro 
att räkna bland dess mest utmärkande egenskaper. Med särskild styrka fram- 
hålla HoLMERZ och ÖRTENBLAD 1886 den långa och smala kronan såsom 
utmärkande för tallen i Norrbotten. Snart sagt alla senare författare på om- 
rådet upptaga också denna egendomlighet i fråga om kronbildningen såsom 
ett gott karaktäristikum för tallen i fråga. Redan de unga träden visa denna 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 847 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 31. Typiskt smalkronig nordsvensk tall 
a tallhed vid Sarkasvara i Gällivare, Lule lapp- 
mark. I1I9!9/04. 


Nordschwedische Kiefer mit typisch schmaler Krone aus 
Lappland, Gällivare, Sarkasvara, 66”45' n. Br. 


55: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 19106 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml H. Hesselman foto. 
32. Nordsvensk tall med cylindrisk, relativt 
rikt grenad krona. Lule lappmark, Gällivare. 
10/7 
19!2/.04. 


relativ reich 


Nordschwedische Kiefer mit zylindrischer, z 
pm. Br. 


verzweigter Krone. Lappland, Gälliv 


5345 NILS SYLVÉN. 


Tab. 9. Kronlängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren.' 


Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Kronenlänge innerhalb der Reviere.) 


Proportionstalet kron- Proportionstalet kronlängd: 
längd: stamlängd stamlängd 
RE (Das Verhältnis der Kronen- Revir (Das Verhältnis der Kronenlänge 
rf länge zur Stammlänge) zur Stammlänge) 
(Reviere) — n (Reviere) 
alelrerod od ele oloele leror Oo 
FT SAKER fon a Sö 0071 53 JE | SS EN - 
| RR 
VARA RAA BAKAR 24194 [36 | HN FLEN 
| I | 
| | AR | | 

PAjala sor dess —|I—1 140140] 20l [ES föras ner —l201-601 —| 20) SE 

TOrnea vn Se = = 00 — || Frostviken... ... —I|—]| 601 201 20) —| — 

"Tärendörtalsre —|—140 60] = |—| Östersund SSA I =1=— | 201114015-40NN 

Jukkasjärvi. ..... 20/40140]—]| —I—|—1 [NS RR Fa rele ==] — [601 

Gaällivarer ..s... = RO (— | Hallen sv) 1) [6012 

Råneträsk ...... |-1201601= 12015 15 || Bräcke si: I—I— 20] —| 80] —I — 

Ängeså ......... —l|20160]—] 20 — — Rätan RESAS a [—l|60] —]| 20] 20 —] — 

Kall 20 20140] — | 20/— —|| Hede AN n —1|—]| =] 401 —1 4017 20 
RANA ssd Sk —1|—l 401601 —|—1|I— | Junsele Möre | —16,7/26,7| 201 201 20 6,7 | 
Storbacken...... — —140 — | 40] — [20] | Härnösand...... —l20ol 201 401 =I 201 — | 
Pärlälven. ...... = 1:00 40! —|—]|—I]|) Medelpad ...... —|—]| 40 | 40 113,3] — 6,7 | 

Jockmock” =... —l20140|120] 20l—1!—IN. Hälsingland | —|i—| — | 201 80] —I| — 
NATgIsan bass —|20/20120] 40 — —l|| V- Hälsingland — 16,7] 6,7133,312657| Oy7] — | 
Arjeplogs 20l201l—160] —|—|—ll Gästrikland ...|— 6,7/26,7| 20 46,7| 20] — | 
Malmesjaur ... —l|— 40/20 40] — |—l|| Kopparberg ...|—|—] =| —| 601 20120[0;13]] 
Övre Byske .. 40/60 —I|— —|—]|—) Särna ............ — 10] 201 50) 101 10] — | 

Arvidsjaur FRE —|l—l!60140] — !|— = lIranstrand...... —l201 201 201 —1] 40 — 

AIVYSDYS eder sned —I|— |60]40] —|— | —I|| Västerdalarna...| —]|— |13,3|26,7 133,3 [26,7| — 

JOINT Baa | AO ORON —I|I—l| —1| 401 40] 20] — 

NOLSJOR 25oosokd —|—1—1 201] 40140 — || Alvdal > EAS | —]= ]22010401 ON 
BUriraski sosse. —l201— [20] 40/20 i —Il Arvika ..:...... = NN 60 | 40 =" 
Degerfors ...... —|—l40160) —|I—i|—Il Karlstad......... —lI—! — | —| 301 40) 30 | 
S. Lycksele ..—!|—l|40/49 —l20|—l| Askersund ...... === 60] 201 20 — I 

NSPIC SLANGAR — 20 — [80] —— (Örebro Es co 20] — | —| 80] — 

SÖrseles sE8 må — —|40l40 20 — — | Grönbo OR RN 27 601 20] — 

SLEDSELCKS Se de. — —l|20140) 40 —1— | Västerås RE SER FER ESA Pa ee a ES 

Vilhelmina...... =] | 1401 6011 Enköping sale [=] 125 fe NAOlR 00 

Exedrikare ss -|—120120] 20140|—I]|N. Roslag ...... ——! — | —1 —]| 60] 40 

Anundsjö ...... —— —— — 80) FölÖrbyhus ES —!—! —| 20/1 201 60| — 


egenskap mer eller mindre utpräglad. Provenienskulturerna ha också givit 
tydliga utslag i den riktningen.? Av nordsvensk tall liksom av varje annan 
tallras eller tallart givas dock ej enbart smalkroniga individ eller former, 
även jämförelsevis vidkroniga sådana förekomma [jmf. fig. 33 (delvis), 34 och 
35). Detta har givit ENGLER (1913) anledning helt bestrida det systematiska 
värdet av denna tallens förmenta egenskap. Att den nordsvenska tallen i fråga 
om kronformen visar bestämt skild variationskurva gent emot den sydsvenska 
tallen synes dock framgå av siffrorna för kronlängd i förhållande till stamlängd 
och de siffror för kronvidd 1 förhållande till kronlängd, som erhållits ur det 
här närmast föreliggande undersökningsmaterialet. Siffrorna för kronlängd i 
förhållande till stamlängd hos tallen inom de olika reviren framgå av tabell 9. 


Bj tallen betecknas kronlängdsklassen 0,8r—0,90 med 0,8, klassen 0,71—0,80 med 
0,71 etc. e i kolumn 0,2 för Kopparberg upptagna procenten tillhöra talklassen 0,11—0,20, 
vilken av utrymmesskäl ej medtagits i tabellen. 

” Jmf. DENGLER 1908, SCHOTTE 1910 och 1914. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 849 


Ett proportionstal högre än 0,80 finnes representerat inom fyra revir, Juckasjärvi, 
Kalix, Arjeplog och Övre Byske, inom de tre första hos vardera ett, inom 
det sistnämnda hos tvenne av fem undersökta provträd. Det högsta propor- 
tionstalet, o,89, träffas härvid hos Arjeplogstallen. Proportionstal lägre än 
o,31 återfinnas inom 10 revir: Storbacken (1 träd av de 5 undersökta — 
0,30 —), Anundsjö (1 träd av 5 — 0,24 —), Åre (1 träd av 5 — 0,24 —), 
Hede (1 träd av 5 — 0,23 —), Junsele (1 träd av 15 — 0,27 —), Medel- 


,< / 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 33. Nordsvensk tall av smalkronig till mera vidkronig typ å 


Porjus—Viltok i Lule Lappmark. 19"'/204. 


gles tallhed vid vägen 


Nordschwedische Kiefern mit schmalen bis breiteren Kronen am Wege Porjus—Viltok in Luleå Lappmark, 
675 0. Br. 


pad (1 träd av 15 — 0,26 —), Kopparberg (1 träd av 5 — 0,13 —; minsta 
erhållna proportionstalet), Karlstad (3 träd av 10 — resp. 0,29, 0,28 och 
0,,6 —), Enköping (3 träd av 5 — resp. 0,29, 0,26 och 0,21 —) och N. 
Roslag (2 träd av 5 — resp. 0,30 och 0,24 —) Inom 36 revir falla över 50 
2Z på högre proportionstal än o,so; alla dessa på 5 undantag när (Medelpad, 
V. Hälsingland, Älvdal, Askersund och Västerås) representeras — efter kotte- 
färgen att döma — av allenast nordsvensk tall, endast två (Askersund och 
Västerås) av enbart sydsvensk — dessa två representera också de lägsta 
proportionstalen i fråga inom de föreliggande 36 reviren! — En undersök- 


ning av de ifrågavarande proportionstalens fördelning inom kottefärgstyperna 
har givit följande resultat: 


350 NILS SYLVÉN. 


Proportionstalet kronlängd: stamlängd 


(Das Verhältnis der Kronenlänge zur Stammlänge) 


Kottefärgstyp 
(Zapfenfarbentypus) | | | | | 
0,81—0,9010,71—90,80/0,61—0,70 0,51—0,60 0747 ==035010132 505409 0;21—0,30/0,11—0,20/ 
SGRTEE EEG 7 ” 7 | TER ER a | 
| | 
| | | 
Nordsvensk ......... 2,0 10,5 270 29,3 19,9 9,0 ta AN 
Nordschwedischer) | 
SYCSVEDSKIL fos | — = 3 20,3 31,6 31.6 IO,r 1,3 
(Sädschwedischer) | 
Intermediär ......... — 5,9 11,8 11,8 32,9 17,6 FA = 


(Intermediärer) 


3 


av e 
EF LIL 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 
Fig. 34. Fristående nordsvensk tall av extremt vidgrenad typ. 
Lule Lappmark, Gällivare. 197?/;04. 


Freistehende /lafgonica-Kiefer mit extrem breiter Krone aus Lappland, 
Gällivare, 67” 8' n. Br. 


Att tall av nordsvensk kottefärg representerar avgjort högre proportions- 
tal kronlängd : stamlängd ligger härvid i öppen dag. Medan huvudmassan 
av den nordsvenska tallen representeras av proportionstalen o0,51—0,70, repre- 
senteras huvudmassan av den sydsvenska av talen 0,31 —0,530. 

För utrönande av kronvidden hos tallen har jämväl en undersökning 
företagits beträffande kronans vidd i förhållande till kronlängden. De av 
undersökningsmaterialet erhållna proportionstalen i fråga framgå ur nedan- 
stående tabeller 10 och 11. 


Tab. 10. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 


Kronviddsklassernas procentiska fördelning inom reviren. 


351 


(Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Nadelbreite innerhalb der Reviere.) 


Proportionstalet kron- Proportionstalet kronvidd: 
vidd: kronlängd kronlängd 
evil en ET 
(Nl ev i ere) aret TAS TEST —Il (R e vi ere) |=— å | 2 
(SNEDINONSIS KO SNS Så Kra RSS TSE 
| Er SE ANNES SE FAS AR OLSEN ta | tl ER 
I 
| 20120 170170 170 [201702] FN oa IT ELER RA RT AR 
I | I 
WRajala soc. sn — | 40 20/20 20 —|| Frostviken —! — | —| 20/1 601 20] —)| — 
POrneå......... — | —|— 60/20120] —|—| Ostersund...... —| 2011 201 401 —| 201 —I — 
lärendö. ...... — | 40140/20/— | 2 MAN E drer ln SE ter —I| 101 401 30] — I Io0ol 10] — 
I Jukkasjärvi — | 20120 20/—/— |40/—|| Hallen ........ —l! —| 20] — | 60] — | — | 20 
Gällivare ...... 40|20l—l140/— —|— |—l Bräcke......... =O 400 401) |) —E= 
Råneträsk ..... 20 40/—]|40] - |—-|—|—)) Rätan ........ —l| 20/1 60] 20] —| —I| — I! — 
ÄNgeså......... — [202060 —/—|—|—l|| Hede ......... —1 401 20] — | — | 40] —| — 
Sa tess ss | —|40/40l20] — — —l|Junsele......... —133,3] 40 [13,3] — 13,3] — | — 
NAN GA TT bade sa |— | —/|—l20/20/20/20/20] Härnösand =|= 20 0 2 RS 
Storbacken ...|20/20 20/—120/201—1—- Medelpad...... —]| 20 146,7 | 6,7) 6,7) 6,71 6,71) 657 
Pärlälven ...... |EESEESG 6020 NYHGSnslande- == 6040 — I — IE 
Jockmock......| — | 20/66 20l—] — |—|=|I V. Hälsingland |—=l|26,7|26,7| 20 113,3 |/13,3| — | — 
NIAroISA. omm. — | 10/30/20120 10 10|—| Gästrikland ...|=| — 133,3] 20 läge Cr ÖN 
Arjeplog ......|—|--|40|4020/—|—|—]|| Kopparberg...|=| — | —| 20 | 40 | 20 | 20 — 
Malmesjaur ...|20/20/60/— SE ISÄTNA ogesoprr cn —I| 501 40] 10 | —|] —! | — 
Övre Byske... |—|40/60/— —— =E") Transtrand ...|=| == 601 40.1] —| —I| =! — 
Arvidsjaur — | 20160l20]—|— |—|—I1|| Västerdalarna!|—| —1| 201 6,7| 40 | 201 6,7| — 
ÄlVSDY scen nn 2120 60)20]== === E-RKOten kr = GO 2 NN 
[ÖRE ESA ESA l4olENAVdal esse =1 26 | GD AON ESR 
| Burträsk ...... ENN ENE AN =1 201 48 20 FÖ) === 
Degerfors .;..... — 40 20140 —/—/—]|—l|| Karlstad ...... —l —| — | I0: 501 30| —| 10 
S. Lycksele ...|— | 20/40 20/20 —|—|—| Askersund =) =" 25) I3 | 
ANSCIGR orsrsnsd — | 20150/30/—|--|—/|—l|l Orebro......... ENSO ok EE 
BÖFSeles. ccs [20 140/— 20120 —/|—1|—l|| Grönbo ...... —l| 201 60] 20 
Stensele ...... | —|—=l40|20l20/—l20/—| Västerås ...... == fs 
Vilhelmina ...|—|40/40|20/—|—/—|—| Enköping...... = = Sola 
Wöäredrika. ...... — |40|20l20]20/—|— —|| N. Roslag —| — | 201 60| — | 201 —| — 
Anundsjö ...... — | —|— |—|20/60 —l20l Örbyhus ...... =E 8020 — 
INASjö” sons. [20l4o lol SEE | | 
1 För Västerdalarnas revir tillkomma 6,7 2 på den i tabellen på grund av utrymmes- 


skäl ej upptagna kronviddsklassen I,or—1I,10. 


i av. II. 
: Proportionstalet kronvidd: kronlängd 
(Das Verhältnis der Breite zur Länge der Krone) 
Kottefärgstyp = 2 — Re RES a at 2 
(Zapfenfarbentypus) BjrI— [[O,20--/110;3— | 0,41— | 0;51— | 0,61— | 0,71— | 0,81 — | 0,91-— | 1,01— 
0,20 | 0,30 | 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1.00 1,10 
of OM [EG IV of Oo of O o of 
o ASUS o | o /o /o /o Oo o 0 
I 
| | 
MIGkdSvVensk lssconovvde ros 2401 [205253 SN KRO 6,6 2,6 I,5 | — = 
(Nordschwedischer) 
BÄSVOSVenSk i. .cscmrsrkoses ooa — 727 | T2852 | 325 |) 2158 6,4 2,6 1,3 | — — 
(Sädschwedischer) | 
IEEE GAT vovcsccr sn rota — US) SIT 737 UkTAlR 233 — — — 7T+7 
| (Intermediärer) 


852 NILS SYLVÉN. 

Efter kottefärgen urskild nordsvensk och sydsvensk tall visa sålunda även 
i fråga om kronvidden skilda variationskurvor, av det föreliggande materialet 
att döma dessa dock ej så strängt skilda som kurvorna för kronlängd : stam- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 35. Gammal, grov- och vidgrenad nordsvensk 
tall vid tallgränsen i Abiskodalen i Torne 
lappmark. 19!?/,04. 


Alte lafpfponica-Kiefer mit groben ÄAsten und breiter Krone an 
der Kieferngrenze bei Abisko in Torneå Lappmark, 68?” 20' n. Br. 


längd. Den nordsvenska tallens smalkronighet är kanske mest påfallande då 
det gäller ungträden, främst måhända i åldern 20—60 år (jmf. fig. 36, 38, 


BOO CkHAn): 


s. Från barken hämtade karaktärer. 


» Vid besök i Norrbottens skogar iakttager man snart, att sprickbarken 
hvarken är så tjock eller når så högt upppå stammen som 1 sydligare trakter», 
heter det hos HOLMERZ och ÖRTENBLAD 1886. Senare tiders forskare ha 
också framhållit mindre barktjocklek såsom ett för den nordsvenska tallen 


ALLEN. 


T 


NORDSVENSKA 


DEN 


(ol'o—19'0 asselquajyeZ Ip ut SjudzoIg uauaqaFoduv + yaru ap jne I 


olto—19'0 uasseper wour uajuasord eusrgue + 1279 ap un SS erojueq uajersuontodosd apejpppam sajuased wour ac ( 


oz og = snyAqI0) -—- o9 ob — 
ot 09 4 ROOS SLISON 'N | ob 09 2 
— ob -— 09 SE EN FRA DRAR Surdoxquq || - OF I OG Z 
ös og É TA SR TA SBIJISEA 2 SR 3 
ö9 Öv SR ls ASA AS NRA BA oqU9.) å ög og 
SM oz FOTS (TEEN 2 [SENS arr mA 0IQ9I() REV 09 ÖS TE 
OZ og OST TR IS örterna BN punsioysy || Ål i é Or 09 
of OT or LST RR AN vs BT NA MIRA SK RR PeISHe NY | oz (oj 
SE ÖR ös dr Bl TEE ER exrary || 4 sc SS öra Erp 
E ör 09 STAS IePALy | — SO Ng ov ob 
Me og re EE Nr RRRS HSN usoY | MV ör Gö nea 
Lov L'gb VIKS Sm FR RA BUTL[EPIDISEA | - - ob OM Mo ok 
= — oz og FA Re SSR puensuerj | — — [OA o9 — I[60'0] oz 
2, ot ot OZ = jreeserratererer ra PUIES I - I Be ob or | oz 
É = oc SZ SENT Estate euIeTepIasO - | 09 | ot = = 
[£9t0 190 - | Oe Nl DÄR I — 
ot +0z ot - — FR ERNA Soqreddoy = | — oz OFÖR 
= L'g ob ob ELSE PUe[YLOSED) — -— ob [0kA ob 
(,[89'0 | — -- -— OAL I (00) 
Lig + EC L:g £:€€ L'9g9z ERE VISAS puejdursfeH 'A | -— Sar 09 ob 
- oz og SS EN pue[duisjeH 'Nj. — | — oz HA 
L'g £c€I L:gz Lov KRO Pia DR LS Ske pedppon - fo ON oz | (OA 
-— OI OI of oS REG puesouIeH | — | — ot oz OY 
pa w oz ob ov TED TORELL fs apsunf as eg | We og | oz | 
Kra = 09 Oz oz oc rss errars ra ,. PH se I Kr 09 oz I (okå 
a O1 of oS fees OL BEAR ueJEYA i ob oz ot | Lar | 
tf ve ör 09 Oc odereesskererrre MPEG SAT EE EEK 
09 oz oz = SLOTTET ==" | = | [OA 09 | Oz 
09 je Ög = 2 fr AA AA SE EN nt SN Ser Ge Dö I 
ot = oz [9)-F AE NE SLO TAR BSR punsiasO YRKE Lol Koka ob (ST 
| | | | | | | 
| I NE Sr | DS TARA (ÄRA | ner == a ——— = 
2 VA ER RES Ve | SR fee RAG | ES a | 
olfo--15t9 FER 00) [LA (OK) bor fr oztg—U'o (210140) | oSto—11bt:'9 SAN ST 
93Uue[WwWrPIS INnZ IHloquaxI Ip JYOH Jap StUJNeYIaA md TAS (23ur|wWwr]Ig INZ IAIOQUIYAITT I2p IYOH Ip StUINEYIA EA 
p3uejwurejs :p3uejSxreqxvoh 17Irsuonsodosq | p3uejuwurers :p3urejsxreqyooh 13je1suonsodosq | 


[215 uayarzaq uajye 


ZStuUIEYIA uran ulaJunwuey ur 


('21AIY UJUFPIIYISIJA IIP g[eYsIauUt ISUPPLURIS INZ SIUTEYIA Wr AIOQUIYFRQ Jap IYOH 2) 


”HSJTIASI EHIJO Sp Wour uapfoywegs AR JUa201d I Vaxsew UuPAO pioy suaxuegxrofj 


20) 
[| 


UIYIAISOL [ | 


"sy | 
[spunuy | 
PAIIPII AT 


PunuTaylA 
"""suRS | 


[25109 


PSV 
[PSNIÄT 
S10JI1252 
"UNSeDmg 
OflsION 
usof 
ÅÄqSATV 
ane(spraIy 
IASÄ  IIAQ 
ane(lsawen 
Bojdaliy | 
BSISILA 
FIOWYI0f 
ussTeHed 


= 
I 
<< 
o 
Do 
2 
- 
S 
fc 
SS 
AN 


BJUEN 


o oc 


es 3uv 


occcoos cr YSENdURY 


SKVATT 
tatreflsexpynf 


QPuStek | 
BIULIO I, | 
g IL 


ereleq | 


(JIA Y) 


IIAY 


'e1 "QvJ 


NILS: SYLVEN. 


Oo 
un 
> 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. E, Wibeck foto. 
Fig. 36. C:a 25-årig rutsådd av typiskt smalkronig nordsvensk tall å Alträsks kronopark, 
i Norrbotten. 19”!'/;13. 


Ca. 25-jährige Plattensaat nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen in der Staatsforst Alträsk, 
Norrbotten, 65” 45 n. Br. 


över huvud utmärkande särdrag.' Då den gula fjällbarkens nedre gräns å 
stammen i någon mån torde vara belysande för barktjockleken och under 
alla omständigheter längre ned på stammen gående fjällbark torde kunna 
uppfattas såsom ett karaktäristikum för den nordsvenska tallen, ha uppgifter 
härom infordrats från de olika reviren. Resultaten av de sålunda igångsatta 
barkundersökningarna framgå av tabellerna 12 och 13. 


FaA0 IS 


Proportionstalet tjockbarkslängd: stamlängd 


(Das Verhältnis der Dickenborkenhöhe zur Stammlänge) 
Kottefärgstyp 


(Zapfenfarbentypus) O0,01—0, 10/0, 11—0,20.0,21—0,30 0,31 — 0,40/0,41—0,50 0,31 —0,60/0,61—0,70 
4) Oo Oo (£) [4] (5) of 
o Oo o Oo o o (4) 
— Ä hsrvvw2zqqpphr.h ob veevssss==—— esse 
NoOrdsvensk .ooctos 0,4 2143 39,5 27:9 6,7 3,7 O,4 
(Nordschwedischer) 
Sydsvensk....:««..- TER — 2,5 35,8 35,8 16,0 7v4 2,3 
(Sädschwedischer) 
Intermedlärt. ..s..o.c 20 1 2077 33,3 13,3 6,7 = 


([Intermediärer) 


1 Jmf. härom ÖRTENBLAD 1888, LOVÉN 1905, NEGER 1913, MAASS 1911, JONSON, 
TOTIHOTSA NG 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 355 


Även i fråga om förhållandet mellan tjockbarkens och stammens längd — 
och då också i fråga om tjockbark och gul fjällbark — visa sålunda nord- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 37. Nordsvenska myrtallar; trädet till vänster visar, att 
den nordsvenska tallen även på myrmark kan antaga typisk smal- 
kronig form. Norrbotten, Piteå kronopark, Rokliden. 19"/205- 
Nordschwedische Kiefern auf Moorboden; der Baum links zeigt auch hier 


die typische, schmale Krone der lafponica-Kiefer. Staatsforst Rokliden, 


Prov. Norrbotten, 63?20' n. Br. 


svensk och sydsvensk tall, urskilda efter kottefärgen, tydligt avvikande 
variationskurvor. Att karaktärer av systematiskt värde kunna hämtas också 
från barken är otvivelaktigt. 


00 
cn 
(N 


NILS SYLVEN. 


Sammanfattning. 


Den nordsvenska tallen en från den sydsvenska väl skild underart. 


En art med en utbredning sådan som tallens måste helt naturligt 
inom sitt vidsträckta område företrädas av ett flertal olika växtgeografiska 
eller klimatiska former eller raser. Att tallen i detta avseende ej står 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Gunnar Andersson foto. 


Fig. 38. Ungskog av typiskt smalkronig mnordsvensk tall på rullstensås i Offerdals s:n, 
Jämtland. = 19??/.04. 


Jungholz nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen in Offerdal, Prov. Jämtland, 63”35' n. Br. 


andra arter efter framgår med all önskvärd tydlighet av de utredningar 
angående de europeiska tallraserna, som författarna på proveniensfrågans 
område framlagt. Erinras må här särskilt om P. K. SCHOTTS förtjänst- 
fulla arbete »Rassen der gemeinen Kiefer», tryckt i Forstwissenschaftliches 
Centralblatt 1907. Tallens stora formväxling är numera av alla erkänd. 
Om det systematiska värdet av de urskiljbara »formerna» tvista dock 
alltjämt des lärda. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 857 


Senare tiders forskningar på ärftlighetslärans område ha givit oss allt 
fastare utgångspunkter för uppfattningen av de systematiska grundbe- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Gunnar Andersson och 
H. Hesselman foto. 


Fig. 39. Ung nordsvensk tall vid Falu gruva i Dalarna. 
TORV E03s 


Junge laggponica-Kiefer aus Falun, Prov. Dalarna, 60”35' n, Br, 


greppen. De gamla kollektivarterna ha vid noggrannare skärskådande, 
den ena efter den andra, betecknats såsom i stor utsträckning mång- 
formiga, polymorfa. Närmare undersökta »former» ha vid kultur be- 
funnits äga konstanta formegenskaper och i överensstämmelse med den 


358 NILS SYLVÉN. 


modärna terminologien urskilts såsom varieteter, raser (elementararter) 
eller, då större formolikheter förelegat, som underarter av den gamla 
kollektivarten. Då, såsom i fråga om nordsvensk och sydsvensk tall, 
betydande skiljekaraktärer träffa systematiskt så viktiga organ som 
fruktifikationsorganen och karaktärernas uppträdande omöjligt kan för- 
klaras av enbart yttre faktorers inverkan, och dessutom bestämda olik- 
heter av biologisk och växtgeografisk art konstaterats, måste särdrag 
anses föreligga, vilka berättiga för att icke säga nödvändiggöra former- 
nas isärhållande såsom väl skilda underarter. Enligt författarens mening 
föreligga här så stora olikheter, att uppfattningen av de båda tallfor- 
merna såsom goda arter ligger nära. Skogligt sett representera de så 
avvikande typer, att ett skiljande av desamma blir även i praktiken 
nödvändigt. 

Av allt att döma kunna vi av tallen liksom av granen urskilja en 
mellaneuropeisk och en nordeuropeisk formserie, båda företrädda även 
inom vårt land. Den förstnämnda, som har sitt utbredningscentrum i 
mellersta Europa, har invandrat i vårt land söderifrån, den nordeuro- 
peiska åter, med utbredningscentrum i norra eller nordöstra Europa, 
har nordostifrån inträngt i norra Skandinavien. Inom båda serierna 
möter den största formväxling. Av båda kunna i stort sett rena pa- 
rallellformer uppställas. = Till sina växtgeografiska eller klimatiska for- 
mer bäst känd är utan tvivel den mellaneuropeiska tallen. Av framför 
allt CIESLARS, SCHOTTS, ENGLERS och SCHOTTES omfattande proveni- 
ensundersökningar har otvetydigt framgått, att vi av denna äga ett stort 
antal till sina skogliga egenskaper, 1 viss mån även botaniskt sett, olika 
raser med ärftliga egenskaper. För inga av de mellaneuropeiska tall- 
varieteterna eller raserna synas emellertid större skiljekaraktärer kunna 
uppställas, än att de lämpligen kunna sammanföras i en formgrupp, 
skild från den nordeuropeiska tallens. Mellan den mellaneuropeiska 
tallen å ena sidan och den nordeuropeiska å den andra synas däremot 
så stora skiljaktigheter föreligga, att de vid en beskrivning av tallens 
former böra noga särhållas och förtjäna uppställas rent av som skilda 
huvudtyper, systematiskt sett underarter av tallen. 

De tvenne huvudtyperna av tall, den mellaneuropeiska och den nord- 


! En jämförande undersökning av de olika barrträdens raser eller former har föranlett 
den österrikiske botanisten E. ZEDERBAUER till det uttalandet, att » parallella variationer 
uppträda hos närstående arter, släkten och familjer, eller med andra ord uttryckt, att varia- 
tionerna försiggå efter bestämda, likartade riktlinjer». (E. ZEDERBAUER, Variationsrichtungen 
der Nadelhölzer. Sitzungsber. d. K. Akad. d. Wissensch., Wien 1907). Parallellism i fråga 
om formväxling återfinnes till och med mellan så skilda växttyper som barrträd och lövträd 
(jmf. NILS SYLVÉN, Om de svenska skogsträdens raser. Populär naturvet. revy 1911, sid. 
212—213). 


DEN 


europeiska, 


NORDSVENSKA 


TALLEN. 359 


kunna vi efter deras i vårt land förefintliga former, syd- 


svensk och nordsvensk tall, karaktärisera sålunda: 


Mellaneuropeisk — sydsvensk 
— tall, Pinus silvestris L."septen- 
trionalis (SCHOTT):' 


Den mognade kottens grund- 

färg grå-brun-grön; starkare 
bruna eller brunvioletta kottar 
med tydlig grön färginblandning 


jämväl på solsidan. 


Kottesköldar relativt tunna 
såväl plana- som gibba- och även 
reflexa-typ. 


av 


Fröfärg mörkare, grundfärgen 
vanligen svart —mörkbrun; ehuru 
mera sällsynt förekomma dock 
även ljusare fröfärgstyper, brun- 


gula-—ljusgula—vita. 


Frövingefärg normalt brun, stö- 
tande i violett; även ockragula 
—rödbruna färgtyper förekomma, 
ehuru mera sällsynt. 


Blatrörelatiyt ramnegar och smala 
(medellängd normalt över 35 
mm.; proportionstalet barr- 

fämoda bernreda tegel 

FOO) starkare 


vridna, visande svagare och 


vekare och 


inträdande 
barrålder 


senare gulgrön 


vinterfärg; normalt 


2—4 år. 


Nordeuropeisk — nordsvensk 
— tall, Pinus silvestris L."lapponica 
(ERSEEIN: 


Den mognade kottens grund- 
gul—gulbrun; starkare 
bruna brunvioletta kottar 
sakna grön färginblandning på 


färg 
eller 


solsidan. 


Kottesköldar eller mindre 
förtjockade, säväl plana- 
som gzbba- och reflexa-typ. 


mer 
av 


Fröfärg ljusare, grundfärgen van- 
ligen brun; även mörkbruna— 
svarta och ljusgula —vita fröfärgs- 


typer förekomma. 


ockragul— röd- 
färginblandning 


Frövingefärg 
DNE violett 


ytterst sällsynt. 


Barr relativt korta och breda 
(medellängd normalt 35 mm. 
eller därunder; proportions- 
talet barrlängd: barrbredd i 
regel! < 25,1), Styvärerocnh 

rakare, visande starkare och 

tidigare inträdande gröngul 


vinterfärg; barrålder normalt 3 
år eller däröver. 


! Namnet Pinus silvestris septentrionalis upptages här efter SCHOTT 1907, som föreslår 
detta namn för den »fysiologiska varietet», tallen enligt hans förmenande företräder inom 


syd- och väst-Skandinavien och 


nordvästra Ryssland. 


SCHOTTS namn septentrionalis har 


för den sydskandinaviska tallen upptagits av N. WILLE i hans i det föregående citerade 
arbete »The flora of Norway and its immigration» 1915. 


860 NILS SYLVÉN. 


Krona mera utbrett pyramidal, Krona smalare! och metameyr 
uppbyggd av jämförelsevis lindrisk i regel uppbyggd av 


grova grenar, å äldre trädre- jämförelsevis fina grenar, 
lativt kort: även  å. äldre tutradtreldtivt 
lång. 


Grovbark — tjockare, naende Grovbark tunnarefedenmmosna 
längre upp på stammen. fjällbarken naendenrelatnvit 
långt ned å stammen. 


Utbredningsområde inom Sve- Utbredningsområde inom Sve- 


tige:landetskso drar och mel fige: landets nonma ochumel: 
letsta rdelariupp tiltoNge lersta delat norrromenmine: 
Värmland, mellersta Dalarna som tänkes dragen genom 
och Hälsingland. — Den syd- övre Värmland, mellersta Da- 
sSvenskantallen arten sodet larna nordost ut genom Häl- 
ifrån (från Mellaneuropa) i singland till Medelpad. — 
vårt land invandrad tallform. Den nordsvenska tallensar 

— av allt att döma — en ös- 


ter- och norrifrån (från Nord- 
osteuropa) I vartilandöen- 
vandrad tallförm: 


Genom ovanstående skiljekaraktärer avgränsas, enligt författarens me- 
ning, sydsvensk och nordsvensk tall bestämt från varandra. Den karak- 
täristiska gulaktiga kottefärgen, de relativt korta och breda barren, den 
nordliga utbredningen inom Sverige och invandringen österifrån i Skan- 
dinavien samt andra den nordsvenska tallens egenskapers egenartade 
variationskurvor tala med bestämdhet för densammas isärhållande från 
den sydsvenska och för uppfattningen av de båda tallformerna såsom 
systematiskt, morfologiskt och biologiskt, skilda typer. 

Av stor betydelse för uppfattningen av nordsvensk och sydsvensk 
tall som systematiskt skilda typer blir helt naturligt deras bestämt olika 
utbredning inom landet. I samband med den olika utbredningen har 
upprepade gånger påpekats deras invandring den ena från norr, den 
andra från söder. Att nordsvensk tall invandrat från norr är visserligen 
fastslaget, men bevis för att invandringen ägt rum endast från detta håll 
kunna åtminstone för närvarande icke presteras. Särskilt för dem, som 
i lapponica-tallen vilja se en av klimatet mera direkt framkallad form 
eller varietet av tallen, ligger ju den tanken mycket nära, att densamma 
invandrat jämväl söderifrån. Förekomsten av den om /Jlapponica-tallen 
starkt påminnande engadinensis-tallen i Alperna synes ju också visa, 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. SOT 
[ö 


att inom den mellaneuropeiska tallens formserie träffas en form, som 
i vissa avseenden antagit den nordeuropeiska tallens utseende. 

Av allt att döma är dock överensstämmelsen mellan engadinensis-tall 
och JZapponica-tall långt ifrån fullständig. Den mognade kottens grund- 
färg går hos engadinensis-tallen mera i gröngult till grågult, ej så åt det 
halmgula eller brungula hållet som hos /appontca-tallen." Bestämda upp- 
gifter om engadinensis-tallens variation med hänsyn till kottesköld, frö- 
och frövingefärg saknas ännu. Långa barr angivas av ENGLER (1913) 
såsom utmärkande för 6—-7-åriga engadinensis-tallar, medan lika gamla 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. A. Maass foto. 


Fig. 40. Nordsvensk tall å glest beväxt tallhed å Särna besparingsskog, Dalarna. 1907. 


Nordschwedische Kiefern auf lichtgestellter Kiefernheide in Särna, Prov. Dalarna, 61745 n. Br. 


plantor av nordsvensk och ostrysk tall visade påfallande ringa barr- 
längd. Under uttalande av sin stora förvåning betonar ENGLER, att 
den högnordiska tallen i vissa fall i sin plantutveckling visade sig »totalt 
olika» engadinensis-tallen. Han framhåller härvid, att Engadiner-tallen 
visade största likheten med ostpreussisk och västrysk tall, varför han 
rent av framkastar den förmodan, att Engadiner-tallen haft en annan 
invandringshistoria än den vanliga tallen i Alperna.” Av ENGLERS 


! Gröngul till grågul kottefärg anföres av ENGLER (1913) utmärka såväl högalpin som 

nordsvensk tall. Av författaren i Engadin i Schweiz undersökt typisk engadinensis-tall har 
ej visat den för vår lapponzica-tall karaktäristiska kottefärgen utan alltid en mera i grått eller 
grågult stötande grundfärg med inblandning av grönbrunt. Först en jämförande undersök- 
ning av ett rikligare material torde dock kunna till fullo belysa frågan om kottefärgens väx- 
ling hos engadinensis-tallen. 
? »Engadiner tallen synes ha invandrat från nordost och tillryggalagt vägen från sitt ur- 
sprungliga utbredningsområde jämförelsevis hastigt. Den vanliga Alp-tallen däremot har 
mycket sannolikt inkommit från norr och nordväst, härstammande från den mellaneuropeiska 
höglandstallen.»> (ARNOLD ENGLER 1913, sid. 358.) 


862 NILS SYLVÉN. 


proveniensförsök framgår dessutom, att engadinensis-tall och lapponica- 
tall avvika från varandra även i andra avseenden. 1—2 månader tidi- 
gare avslutad tillväxt första året, ringa mottaglighet för skytte och tidigt 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. A. Maass foto. 


Fig. 41. Ungskog av typiskt smalkronig nordsvensk tall från 
tallhed i Särna besparingsskog, Dalarna. 1907. 


Jungholz nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen aus Särna, 
Prov. Dalarna, 61” 45 n. Br. 


inträdande intensiv gulgrön vintertärg hos barren utmärka skandinavisk 
och främst nordsvensk tall ävensom ostrysk sådan framför varje annan 
proveniens; engadinensis-tallen var rent av en av de värst skyttehärjade 
tallprovenienserna. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 3863 


Den omständigheten, att enxgadinensis-tallen i flera väsentliga avseen- 
den skiljer sig ifrån lapponica-tallen och mera överensstämmer med den 
mellaneuropeiska, dit den sydsvenska ju är att räkna, sedd i samband med 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 42. Tall av nordsvensk krontyp å tallhed i S. Finn- 
skoga s:n, Bograngen, Värmland. 19”'/409. 


Kiefern nordschwedischen Kronentypus auf Kiefernheide in Värmland, 
S-cKinnskopa, 00-45. ND, Dr. 


lapponica-tallens utbredning, sådan vi nu känna den, talar ju snarare emot 
än för den senare formens invandring jämväl söderifrån. De för den 
nordsvenska tallen karaktäristiska korta och breda barren ge oss må- 
hända ett medel i hand att i torvmossar och andra fossilförande avlag- 


50. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


864 NILS SYLVÉN. 


ringar närmare avläsa tallens svenska invandringshistoria. Ett rikligt 
material av hela barr är dock härför nödvändigt. Författaren tillgängligt 
fossilmaterial har hittills visat sig alltför ofullständigt. Om andra vik- 
tigare tallkaraktärer kunna tyvärr fossilfynden näppeligen ge oss när- 
mare upplysning. — Såsom ett observandum, då det gäller diskussionen 
om Jlapponica-tallens invandring i Sverige, må slutligen ytterligare på- 
pekas, hurusom den nordsvenska tallen vid ENGLERS kulturförsök i sina 


Ur Skogshögskolans saml. Förf. foto. 


Fig. 43. Sydsvensk tall från Västmanland, Baggå. 19 /g12. 


Sädschwedische Kiefer aus Västmanland, Baggå, 59” 55' n. Br. 


särkaraktärer från engadinensis-tallen visat sig nära överensstämma med 
den ostryska. Huru långt Zapponica-tallens område sträcker sig i öster 
och sydost är ju dock ännu okänt. 

Av de ovan angivna /JZapponica-karaktärerna har den karaktäristiska 
gulaktiga kottefärgen särskilt starkt betonats. Kottefärgskaraktären är 
så utpräglad, att man i regel på enbart kotten — allra lättast på ett 
större eller mindre kotteparti — kan bestämma tallformen, Såsom absolut 
undantagslös regel gäller dock detta icke. Redan i det föregående har 
på tal om kottefärgen påpekats, att svårigheter kunna yppa sig vid be- 
stämmandet av tallformen efter enbart denna, då den gula grundfärgen 
mer eller mindre fullständigt förträngts av brunt eller brunviolett. Andra 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 365 


egenskaper hos kotten eller trädet i övrigt måste i dylikt fall anlitas för 
formbestämmandet. 

Av de till Skogsförsöksanstalten ingångna kotteproven visade alla 
från reviren norr om Medelpad inklusive proven från Rätan, Hede, 
Särna och Transtrand, med endast tvenne undantag -— två av fem prov 


o 


från Råneå (Råneå n:r 2 och nir 5) nordsvensk kottefärg. Genom grå- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. VY. Maass foto. 


Fig. 44. Sydsvensk tall från Uppland, Söderfors. 19!"/.04. 


Sidschwedische Kiefer aus Uppland, Söderfors, 60” 20' n. Br 


grön-brun färg eller färginblandning visade de nämnda två Råneå-proven 
ett närmande till kotteproven av sydsvensk tall. Till andra karaktärer 
visade de sig emellertid i flertalet fall typiskt nordsvenska: 


É Barrens Kronans FN 
K Kottesköld Öv 
SW Rotte- za EN krovinger 3 fl £ ark: 
FTrädets n:r fjällstyp |(tjo kleks-! Fröfärg Färg ETS längd: | ålder | längd: | vidd: | stam- 
; N typ) ; Re bredd år staml. | längd längd 
| 
Råneå n:r 2...| plana | medeltj.-' mörkbrun rödbrun | 35 23 5 0,68 | 0,52 | Oj19 
| tjock svart 
» HISSEN) 12t0GA tunn >» >» |ockragull 35 2233 5 0 O,74 0,35 


866 NILS SYLVÉN. 


Medeltjock till tjock kottesköld, frövingefärg utan violett färginbland- 
ning, 35 mm:s medellängd hos barren och endast 23,; gånger så långa 
som breda barr, 5 års barrålder, så högt proportionstal som 0,68 för 
kronlängd :stamlängd samt grovbarkens höjd ovan marken endast 19 9 
av stamlängden tyda för tallen »Råneå n:r 2» närmast på nordsvensk tall. 
Åt samma håll peka följande egenskaper hos tallen n:r 5: ockragul frö- 
vingefärg, samma siffror som hos n:r 2 för barrmedellängd och förhål- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. E. Wibeck foto. 


Fig. 45. Sydsvensk tall från Uppland, Örbyhus revir. TORSO: 
Siidschwedische Kiefer. Revier Örbyhus, Prov. Uppland, 60”10' n. Br. 


landet barrlängd:barrbredd, 6-åriga barr och proportionstalet 0,s9 för 
kronlängd :stamlängd. Råneå-tallen n:r 5 synes dock på grund av sina 
tunna kottesköldar stå den sydsvenska tallen närmare än Råneå-tallen 
n:r 2. Av samtliga karaktärer att döma, torde de avvikande båda 
Råneå-tallarna närmast vara att uppfatta såsom nordsvenska tallar, hos vilka 
variationen beträffande kottefärgen gått i riktning mot den sydsvenska 
tallens. Även i fråga om kottefärgen representera ju nordsvensk och 
sydsvensk tall i viss mån parallella variationskurvor — av båda givas 
exempelvis former med mer eller mindre stark brun och brunviolett 


färginblandning —; det bör därför ingalunda vara uteslutet, att kotte- 


, 
o 


färgsformer med något starkare inblandning av grönt skola kunna upp- 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 367 


träda även inom den nordsvenska kottefärgsserien. Här såsom i sa 
många andra fall få undantagen bekräfta regeln. Naturen låter icke be- 
gränsa sig av människoregler! ; 

Av särskilt intresse äro kotteproven av intermediär färg. Aro träden 
med dylik kottefärg att betrakta såsom mellanformer mellan nordsvensk 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. 


Fig. 46. Sydsvensk tall å tallhed i Västergötland, Hökensås häradsallmänning. 19”/,13. 


Siädschwedische Kiefer auf Kiefernheide in Västergötland, Hökensås, 58”10' n. Br 


och sydsvensk tall eller representera de allenast avvikande kottefärgs- 
former inom endera typens kottefärgsserie? Först en jämförande över- 
sikt av de ifrågavarande trädens alla till undersökning upptagna egen- 
skaper kunna besvara dessa frågor. En dylik lämnas å närstående 
tabell 14. Av denna framgår, hurusom sydsvenska och nordsvenska 
tallkaraktärer hos flertalet av de 19 träden möta i brokig blandning. 
Till flertalet karaktärer nordsvensk är Medelpads-tallen (n:r 2: 1913); 
liksom de nyss diskuterade Råneå-tallarna — träden Råneå: n:r 2 och 
n:r 5 med mera sydsvensk kottefärg — torde denna vara att anse 


NILS SYLVÉN. 


| | I2227010 2 UnLGQ| JIBAS 
| »rsto 59'0 15t0 FREE Zur o$ —Un4LQpos > —UnNIqAIOU 
le PEO | 090 bbto + ocSt S+ o:p | o:p 
TBEfOR, tr 9'0 irto Lå TAN S+v o:p uniq[ng 
[ESO 1Et0 090 + DERE SE o:p o:p 
| | JIBAS 
| zet0 Lr:o Lrto | otop ot o:p | —uniqyrowu 
teto | Lz'0 z9'0 EGR | St 212012 2 UntQ) UNI AIOU 
of'o | 8E'o gr'o (REISE OM o:p | o:p 
| unIqpor | 
| 2£f0 zo' I ot'o oto ort —([N3ery20 o:p 
| o— | = — o:p o:p 
| | - - — | op o:p 
| JIBAS 
— — — 21012 2 UnNtQ| —UNIQYIO WU 
2221010 1 
080 25'0 Leto v EXSE ob unsg-pnsvayoo, — uniq]n 
60 | — 90 6£f0 b 2:62 sö | — - 
unIqpaLl 
1£'0 65 Oo 6rto S AG ob —[n3ernpo o:p 
ESKO 150 g9lto + c'Zc ot 2727022 2 UNLQ op 
| uniqpor 
DETOL | 6£'0 Erto g | oo ob —n$enpo | o:p 
9rt0 i9'0 Erto v | £t9z or uniq por o:p 
| | 227020 
| 10 SUUSVAP 
z2'0 Leto gt'o | SSA S+' pau untiQpoL | o:p 
| | uniqpor | JIBAS 
trto z2'0 29'0 0'07 of | —mM3eryvo | —uniqxIouwu 
| | | & 
| (25uv| | (23ureT (23uewwurIs I (ang mz| (wu) | 
JENA Ta BIS Vang es STOJ TE NARE SNI | STUITEUADA | | 
| stu3]EUISA | -29A ut SIG) | 19 ul 3urT) uwrt a3ueT) 23urT 
| TG uapsur| uapSure[we)s | Ppparq 29wW) | (spånyuawes LR RARE 
| EI I 9 apuejeq | UN pure [9 Igdr0R) P3ugr | SP Sea S0M | EAS 
[PSugpureIs oj I ppra | -10Jj I pSur | 1 p3ur[ 


II pure SE 
(2001 126) 
SUPUOTN 


[ake EA OFAT 


TE AOLIT) | 


(I2PEN 190) 
SUuatIeq 


"INS AlsInY paw IaIe)YeIeN EYSUDASPÅS JelBrRIdIN 30 PEN INSUJASPÅS apueSrasaso 
I OIB I91ePjerseY EYySUJASPIOU Je[SLIdIN Y20 pen INSUJASPIOU IpuesrRAIAN (+ 


"PpSu | SILJOSUIAOT HT BIGJOLT 
CN 


Yo pau 
—XY20f7 
o:p 
o:p 
0 h[Ipawu 


Oo:P 
2001 
UuUNg 
y20fl[2 pau 
—X20f1 
o:p 
O:p 


UUM)J 


390 hT2pawu 
UUN) 
Y20ljjapau 
— UUN? 
FJohjapau 
UUNJ 


| —420ljjopawu 


UUn 


20 h [pau 
-—X20f1 


UUNJ 


[(snd43ua4H210) 
asAydody] 


(d41sq2p;poh) 
PIOASINON 


-u2jde7) 


| vå 


| c 


((FI61) E 'Puppyiuspa 
EKDLISO 


5 22 


VIJIOU 


('snd41uaqtejuajde7 ugterpawsajur uIDjoIY ag uRjeyssuadrg Iop JunpvInRA 24) 


(1'dÄIsBIVIINON I 


pauwtajur AR Jeejl ee Jurupaptsoj seusadeysuasg 


(gIIge 


« « 
« « 


I DeLOU "PPJSJADNY 
5 IePALY 


ut "PUADIVPPA2QSPA 
a) < 
9 « 


0 DULDIPPAIJSO 


VALOU "PUDJIYLAJSPLE) 


« « 


E PUvISUsSIpk 'N 


Ikbr61) z ped PPraN 


(sawnedq Sap IN) 


I:U SJIpeIL 


"FB 20P22y | 
2 TePAIyV 
E Pp 


'puepysen) 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 369 


såsom en /Japponzca-tall med avvikande, mera i grågrönt stötande kotte- 
färg. Till flertalet karaktärer sydsvenska och måhända rättast såsom 
endast till kottefärgen avvikande dylik tall äro träden >»N. Hälsing- 
land n:r 3», »V. Hälsingland, östra, n:r 3», »Gästrikland n:r 3 (1914)>, 
» Gästrikland, norra, n:r 4», »Österdalarna b, », »b, » och »bg >, » Väster- 
dalarna, mell., n:r 5», »Älvdal n:r 2» och »n:r 4» samt »Karlstad, norra, 
n:r 1», »2» och »3». Systematiskt viktigare nordsvenska och sydsven- 
ska egenskaper träffas kombinerade aå träden »Gästrikland, norra, nir 1», 
»2» och »3» samt »Älvdal n:r 3» och »3»>. Tallen »Gästrikland, norra, 
n:r 1» är till barrbredd och kronlängd nordsvensk, till frövingefärgen 
sydsvensk; tallen »Gästrikland, norra, n:r 2» till barrbredden nordsvensk, 
till kottesköldstjocklek och kronlängd sydsvensk; tallen »Gästrikland, 
norra, n:r 3> framför allt till barrlängden nordsvensk, till kotteskölds- 
tjockleken sydsvensk; tallen »Älvdal n:r 3> till kottesköldstjocklek och 
kronform nordsvensk, till barrstorlek och frövingefärg sydsvensk; tallen 
» Älvdal n:r 5» slutligen till kronformen nordsvensk, till frövingefärgen 
sydsvensk. Intermediär kottefärg i förening med dylik kombination av 
karaktärerna synes mig närmast tala för uppfattningen av dessa sist- 
nämnda såsom hybridogent uppkomna mellanforwmer. 

Då det kunde anses sannolikt, att jämväl tallar av ren nordsvensk 
och ren sydsvensk kottefärg inom gränsområdet för nordsvensk och 
sydsvensk talls utbredning skulle förete en kombination av karaktä- 
rerna, påminnande om de mera rent intermediära individens, och vi sålunda 
möjligen skulle hava att söka intermediära former även inom dessa båda 
kottefärgstyper, ha träden av såväl nordsvensk som sydsvensk kottefärg 
fran gränsreviren till /apponzca-omradet blivit föremål för liknande jäm- 
förande översikt som träden av intermediär kottefärg. Resultaten härav 
framgå av tabell 15. Av 11 träd av nordsvensk kottefärg visa sig 6 
till Aertalet viktigare karaktärer nordsvenska, övriga 35 visa en om de 
intermediära formerna påminnande egenskapskombination. Sålunda visar 
trädet »V. Hälsingland, östra, n:r 5» i sin barrstorlek närmast släktskap 
med den sydsvenska tallen; trädet »Österdalarna a;> visar i fråga om 
kottesköldstjocklek och frövingefärg sydsvenska karaktärer; träden » Väster- 
dalarna, mell., n:r 2» och »nir 4» visa i sina tunnare köttesköldar i 
förening med tämligen kort krona en viss dragning åt det sydsvenska 
hållet; trädet »Älvdal n:r 1> närmar sig till frövingefärg och barrbredd 
likaledes sydsvensk tall. Av 14 träd av sydsvensk kottefärg visa sig 7 
till flertalet viktigare karaktärer sydsvenska, övriga 7 påminna genom 
kombination av sydsvenska och nordsvenska karaktärer närmast om de 
intermediära formerna. Trädet »Medelpad, östra, n:r 4» framvisar så- 
lunda i fråga om barrstorleken nordsvensk typ; träden »N. Hälsingland 


[Sto] | S9'0 ib: S | occg |NTEGE 
bet) | LK 0) I 9Et0 + | or | Ge 
- | SN — = —— je 
3 en | Ge 2 | re 
Sz'0o Zz'0 19'0 + [RESAS I OP 
Seto 15t0 | oto + otof Sv 
€£€'0 | Leto I +st + ocg ( 
Szto | 6£'0 | zb'o [ | 2:68 Ge 
Sz'o 6bP:O | Öp: +t ESO ot 
[Ao] zbto | ob! c fan Sr 
9€t0 | 6€'0 AN Så | otef Se 
ZE 9bto | Eb! € SS ob 
95t0 toto to FLSA SORSA c€ 
CE! 184 octO + SVIS Sv 
| I 
Za'o | op! I es! (S (NS (de 
zet0 85" FJ + £'€T SE 
SBRO (— SO tro SL ISSSE SE 
09"0 | 090 29'0 t | SSE ob 
89'0 | CBESO erto NER äetGe SE 
95'0 69'0 |EEEStO S otof of 
Er'o sto 09'0 SG L'gz ot 
SET £Efo Zoo Sc L:gz ot 
| | 
| (2BueT (23UL[WWLIS (Sr anz (ww) 
(25ue| änz stuNey anz swuney | [(BIYeLf) | stu eYrA 
-WWBIS INZ I-T9A tur SIG) utt oSueT)| 1931y] | un a3ueTt) | (23ueT 
studvuDA ut | uspsugj |uopSuejuras) (1) | pparq [ 
| SEND lm puereq un Spuetey/ sIOPIV IN'TLY:0 PSUR 
psue[uers 0 | 20) I pprAa |-10F I p3ur| 1 p3ue[ EEPSE 
FRA I (2U0OIY 12(T) (PEN 121) 
| SUeuOIS| SuatIeg 


("UJIJTAJYN UJPUuJzudId YIZIg- Doiuod da) uap ue uap sne FE 194ISIPaMYISspnNS pun -prou uISjarsp 19q uDfeyasusärg I9p Sun[ruoA ac) 
J9pe.swo-Baruoddej | UJIIADISURIS UPJJ BIVJIIION MSUJASPAS YIO NSUDASPIOU AR JPjJEJ) & BdulujoptOoJ seusadreysua3g 


INdenpo—'tIqpor o:p 12001 OSP ens Sr « 
| uniqpoi unaqng 90 hPpawu Bed I "[9w "PUrefepINSKA | 
2022 2'AQ—"LQp9s op "hi2pawu—2o0oh eqqa rt ERS) « | 
| 2701 1 UNAGQ | o:p | UUNJ RUNT | Brr PUSPIUpAnsO | 
uniIqpoi MIBRAS —"IQYIOW |y20ljp2parwu—uung  eqqs RA '9161' BIIOU "PUe[YLNSET) 
MrL OR A 2 UnLg uniq[ng uun;) o:p I "FIOL "'Dasou "puppyiuspa | 
1 o:p o:p "OI ense "puejdutsteH 'A | 
2202)012 2 UNAGQ | uniq[ng 0 hpawu o:p TTR S 'pueldusteH 'N 
o:p oP FAT MpSUr—SOI TORD SA LÅ « 

o:p o:p o:p BUBIM FT KA PUD)ZUISJDF N 
uniIqporI o:p o'p | eqqis TT NESS GR oh 
IQpOI—T[NSenjpo 5 JIBAS—" IQ HIOW o:p [0 jo a AR EES S DL2S0 podjopM 

unIqpoI | uniqn3 o:p GADS Fa NR SS + enso 'pedppoN 
[NSerpo MIBAS—"IQ YLTO WU | UUN) 2 (IIB [CEN YR e "DA3So "Podjapo 
(2q1ejusjdeZ IUISIPIMUYISPNG) 
| FILJINOA YSUDASPÅGS (q 
2221010 2 UNAQ uniq[ns OhT2pau (OS EA MSE Sk fr RR SLAS I [ePATV 
"IQpoI—NFenvo o:p UUnNj—Y20l))2pout OSP v « « j 
uniqpor | JIBAS—"IQIIOU op BUBBA NER 'BUILTEPAILISEN 
227010 2 UNG o:p uvun) OMP UNS SES Dp DULDIDPA2RSO 
untIqpoI | uniqng o:p 10 [Ol Fa gl ön Re öe « 
— o:p (ORD CN vuJe[EP1I215SO 
VoOfPpawu OPERA S "e.nso 'ueldursteH 'A 
-—- | — 2001 o:P LÄR « 
2 2 20 o:p Zz "eIISO puejdursteH 'A 
unIq por uniqng lg vol;gapawu —uuny | euegjd rev (G « « 
'"IQpoI—T[n3e.npo|  uniIqYrowu IOÅIIPIu | BAQIAE | 1 'eI1S0 Ppedjoapon 
| (2q1ejuajdeZ ayastpamyaspiIonN) 
| | SILJINOA ASUDASPION (er 
| 


| 


[(snd41u24H210) 
asAuydody] 


(snd£432 


(sIPENnyuawues -u3jde7) 


sop aqeq ad) 
BILJIBUIAOL 


| (2q1IeJUJWETI) 


(sauwumnmeg sp 


IN) 


ejO (d£spPpppoh) dAsneGg 1:U SJIprI 


PIOASINON MON 


"SI GRI 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 371 


n:r 1> och »V. Hälsingland, östra, n:r 1> stå till barrlängd och kron- 
form den nordsvenska tallen nära; trädet »N. Hälsingland n:r 5» på 
minner till barren närmast om nordsvensk tall; trädet » Gästrikland, norra, 
1916 n:r 5» har den nordsvenska tallens kronform; träden från mellersta 
delen av Västerdalarnas revir visa »n:r 1» nordsvensk barrstorlek och 
»n:r 3» tjocka kottesköldar i förening med korta barr. 

Att intermediära former av olika slag förekomma inom gränsområdet 
för de båda talltypernas utbredning är sålunda otvetydigt. Ännu mycket 
mera framträder detta vid en jämförelse mellan tallrepresentanterna från 
»gräns»-reviren och tallar från revir inom respektive rent nordsvenskt och 
rent sydsvenskt tallomraåde. För jämförelse med tabell 15 lämnas i tabell 16 
en på liknande sätt som i närmast föregående tabeller uppställd översikt 
av egenskapernas fördelning a tallar av nordsvensk och sydsvensk kotte- 
färg från nordligaste, mellersta och sydligaste delarna av vederbörande 
tallområden. Av tabell 16 framgår, att i intet fall tvekan här kan råda 
om trädets hänförande till den talltyp, kottefärgen angiver. Av 30 upp- 
tagna träd av nordsvensk kottefärg visar intet enda sydsvensk barr- 
bredd; endast tvenne träd framvisa mera utpräglat tunna kottesköldar 
— utan att till någon annan systematiskt viktigare egenskap visa släkt- 
skap med den sydsvenska talltypen —; allenast ett träd visar i fråga 
om frövingefärgen svag dragning at den såsom sydsvensk tallkaraktär 
närmast uppfattbara brunvioletta färgen och detta utan annat nämn- 
värt närmande till sydsvensk talltyp. Av 25 träd av sydsvensk kotte- 
färg visar intet enda typiskt nordsvensk barrbredd; endast tvenne träd 
avvika genom tjocka kottesköldar från normalt tunn sydsvensk kotte- 
sköldstyp — utan att till någon annan systematiskt viktigare egenskap 
stå den nordsvenska tallen särskilt nära —; alla utom fem träd visa 
här den speciellt sydsvenska, bruna, i violett stötande frövingefärgen. 

Att den gulaktiga kottefärgen framför andra karaktärer är att be- 
trakta som en speciell /apponica-karaktär, framgår, synes det mig, med 
all önskvärd tydlighet av kartan fig. 15 a. Söker man efter den nuva- 
rande kännedomen om /Zapponzca-tallens svenska utbredning inlägga denna 
på en karta över Sverige, överensstämmer denna rent av förvånansvärt 
nära med den efter det förf. till buds stående kottematerialet utritade 
kottefärgskartan. I några fall ha emellertid ingångna kotteprov visat 
sig ofullständiga. Från N. Hälsinglands revir ha prov erhållits 
från endast en lokal, sjön Norra Dellen, och intet prov har härifrån 
visat nordsvensk kottefärg. Av författarens undersökningar sommaren 
1916 av tallen i norra Hälsingland har senare framgått, att ren nordsvensk 
tall är till synes ensamrådande inom hela nordvästra Hälsingland. Längs 
järnvägen Ljusdal—Mellansjö är talltypen allestädes utpräglat nord- 


9 RN RN ne - AIJoflj-"fifapawl vuejd |'v€ | 
Jå z'6z SE o:p uniq[n3 20 eqqi3 | ce | 
9 I -OK0G lor o:p msuniq Idol hjapaw euefd | I enso 'PuesouIeH 
zStOo | EytO 6v'0 9 L'9z | ob INnSeryDo  uniq[ng | o:p eqqs SOT [ | 
seto | Sb'O 230 9 8'€G EGG ea | = U o:p | euejd SOSOgEE > | 
£EtO 9£t0 Hej | 9 0'0Z of CJ | 2 v0h | eqq8 | een (S | 
| [AT] 62t0 Zb'o NEO 0f6Z | of = | Er g20lh— Mhjapaw Da ESAs z I 
| oc'0 | gt'o otto 9 z'67 Se [NSernpo uniq[ng XIONIPPawu | Op (FRA I - Punsiaso | 
z1'0 ( FAELA0) FAT] (ERA $'61 SE — — o'p Te [AA S | 
z2'0 £z'0 £8'0 4 +'61 He == — o:p EX IOMA fre + 
6r:o 6E:0 (EEG EA 591 of — - o:p euejd (2 
ert 8lto | Uk] 8 0"0Z ISO I - — o:p o:p z 
SEO il'0 | 590 g 0'CI e = — o:p exoya I tArelsexynf 
91'0 18'0 | z9'0 9 NNE of uniqpor JIBAS —"Iq MIO UU o:p BOGART Nr eN: [4 
zz'0 off Jur Zto 9 0'0Z of = | : 20 ÖRE AN Rp SA + 
Lv:o zz'0 a FO S — | of == — NOEN MIM LUGN € 
Leto bo 19'0 9 61 SE uniq por JIBAS — "IANTO WU o:p (OJ oj SES RASA z 
LAT] 15t0 +$sto 9 | >'61 SE uniqpor—m3enpo Ang 2001 BROS VARE SA SR I ejeleq 
| (2q2ejuajdeZ | 
| I UYISIPIMUYISPION) | 
| SIVJAOY | 
i | | MYSUJASPION (Pe 
| | | | | | | NTE 
(25urT (25ue[WuwurIs | (2HIg Inz (uu) | | | | | | 
(25ur| änz stuley ANZ SKUITed [(214ef) VESNA ENN NS | | | 
-wWwejs wmz |A WL) |-SA wrtSSurT) av] |wr Surg) | (23ueT [(snd41uaq0rqy | (SndA | 
STUI[BUYTDA tur uapsure|[ luopSuepurys (12) | Ppparq |eSSDERD (str3nyuawes S | ; SN dodv -usjdez) | | 
2t040929!0) Inn opueley nn opuelley| spy In Teqroj| p3urj sp que ad) SARS SKA > | (sawmeg sap IN) 
es ; AT eo ; ; 3 1e103 Sie låsyoppoh) | JAsneg :u SJaper 
p3uejuwuras Nn | -10J I PPIA |-10J I Pp3ue|| I p3ue[ |-[2pawu SILJIDUIAOT SLEIONT (dASYTN0h) SU nSIap el 
apueleyrog — == E E pIoxsanog | MON 
I MILQAOID) | (204 1) I?PEN 190) 
SUeuOISY SUJIILT 


== = än a = = -- - I — i — ——— — A i 
('BFINZIQUIRFAY UIYINTLIy Iop UaIJIADYN UIISYITTPNS 
pun uaropuuw 'ussyarpaou uap sne aqrejuajdeZ tayostpamyaspns pun -PI0U UIJSrS 19 uUdgeyssuadrg top FuUn[rIIoA 21) 
"UJpetIWOJje] JAINNIdSsIL AP BUIejap 3)Se3IpÅS 
420 BISJOJIILU "JJSESI[PJOU UPIJ FILJOJJON MSUJASPÅS YIO YSUJASPJIOU AP JeJJE] & BUIUjSptOJ SeUutSdeysuasg 'gs 'QDI 


F9'0 
EPO 
grto 
[ART] 
(ÅA Ao] 
LATO) 
ert 
otto 
ot: 
zF'O 
€Sto 
sto 
90 
zttO 
6z'0 

Lär 
gro 
gEto 
offO 
1€t0 
set 
oStg 
950 
glo 
8E'o 
L9'0 


< om + + + MM MM (Af CA CA MM MM AN CN 


SPESPI RONSON 


10 OA OO RRA 


[n3enpo 
70202 2'49—1TNBLIYIO 
2221012 2 UNAQ 
7012 2"49—[NBLIYIO 


o:p 
| Haj0r 1 UNAQ 
ms3enpo 
unIqpor 
uniqpos—n3e.npo 
| o:p 
o:p 
o:p 
op 
o:p 
0:p 
| o:p 
| 2 
| o:p 
o:p 
o:p 
2121012 2 UNALQ 
In3ernpo 
o:p 
| HJO 2 UNAGQ 


n3åernvo—uniqpoLr | 


HON 1 AQ LQppL 

| EST 

| [nSerno —uniqpor 
[nSenDo 

| =E 


o:p 


IYIO 


12207010 2 "4Q— AQPOL 


op 
o:p | 
o:p | 
op 
unsqng 
NAME | 
JIBAS—" IG YIOW | 
unsqng | 
uniqxIouw | 
uniqm3 


I 
I 
I 
I 


JIBAS— "IQ MIO UU | 
uniqmg 
o:p 
o:p 
JIBAS—"IQYLOQU | 
uniq|ng 
o:p | 
o:p 
o:p 
Hess — "INTO 
| NAME 
JIBAS—"IQ YIOU 
uniqng 
Am i 
JAS —Iq HIQ WU 


| 
| 
| 
| 


uniq[ng 
(JILAS—"Iq ALTO 
op 


unsq[ng 


uun) 
voh[Ipawu | 
uun) | 
"DHi9paw—X20Nh 
o:p 
o:p 
0:p 
UUNJ | 
o:p 
qvohppam | 
o:p 
op | 
o:p | 
op | 
o:p | 
o:p I 
o:p | 
UUN) ; 
a0hT2pau 
a20h9 
o:p 
o:p 
o:p 
o:p 
uun) 


oh Pau 
op | 
2011 
o:p 
Uuun) 
o:p 
o:p 
o: 


o:p 
euejd 
eqqs 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

O:PA- 
euejd 
exIyaI 
eqq's 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 

o:p 
euejd 


es 1 SLISOY BION | 


N 


KE SSR & Sioqreddoy 
(2q1ejuajdeZ 
aUastpaMyYIspns) 
SarjoNox 
YSUJASPAS (q 


374 


NILS SYLVÉN. 


svensk, likaså utefter landsvägen Ljusdal —Färila—Lost— Kårböle—Färila. 


Utefter järnvägen nedom 
söderut som vid Bollnäs. 


N 
pd I é 
teg Nr >» 
/ H 
I «n 
20 , 
NY SN 
w 
, LÖ 
ST Rek 
,; KAN N 
S SÅ 
05 RA 
i! Sr Nord Luleå 
Vg ) 
[ —? / 
/N > 
(rr BÄ 
an / 
( 
3 AD svensk fr 
ANS 2 
al KG 
öra f 
FO N Or SR 
i = Östersund. 2) 
Mil sned e 
BYS I 
+ Eh Mnasvall 
— fall dj 
I 
H 
+ 
N SL 
+ 
Z å Z ”r) 
ed Näe l 


Sydsvensks/lakuum 


VIE SR (grn 
| JAr (&  rrng 
2 Å ) 
Cöteb? tall Å ( I 
N | ) j/ : 
N (OM 
) / / 
NN EJ U 
Mabnip ) 
Fig. 47. Karta visande gränsen 


för nordsvensk och sydsvensk talls 
utbredning inom landet; området 
mellan den streckade och den hela, 
upptill streckade linjen betecknar 
gränszonen eller övergångszonen 
de båda tallformerna emellan. 
Karte, die Grenze der schwedischen Aus- 
breitung nord- und <siidschwedischer 
Kiefer zeigend ; der Bezirk zwischen der 
ganz gestrichelten und der oben gestri- 
chelten Linie bezeichnet das Grenzgebiet 
oder Ubergangsgebiet der fraglichen 
Kiefernformen. 


tjocka och 3 


Ljusdal råder nordsvensk tall ännu så långt 
Även utefter Bollnäs—Orsa-järnvägen företer 
tallen hela vägen mer eller mindre utpräglad 
nordsvensk typ. Skogsavdelningen av Sta- 
tens skogsförsöksanstalt, som vid studiet av 
sina tallprovytor nödgats noga särhålla våra 
skogligt — till kron- och stamform, bestånds- 
typ och föryngringsförhållanden — så olika 
båda talltyper, den nordsvenska och den syd- 
svenska, har i många fall i detalj kunnat 
fastställa gränserna för de båda typernas ut- 
bredning. Den nordsvenska och sydsvenska 
tallens utbredning inom landet skulle så- 
lunda, efter vad wvi för närvarande härom i 
detalj hava oss bekant, te sig så, som kartan 
fig. 47 utvisar. 

Tjockare kottesköldar bli oftast jämte kotte- 
färgen ett avgörande karaktäristikum för den 
nordsvenska tallen. Inom dess svenska ut- 
bredningsområde, sådant detta efter det in- 
gångna undersökningsmaterialet och efter un- 
dersökningar ute i naturen kunnat utstakas, 
ha relativt tjocka kottesköldar visat sig för- 
härskande inom alla de härutinnan under- 
sökta reviren med blott tvenne undantag, 
Tåsjö och Medelpads revir. Inom Tåsjö ha 
alla kotteproven visat typisk nordsvensk färg, 
varför här ingen tvekan behöft råda vid kot- 
Inom Medelpads revir 
visa tvenne kotteprov av nordsvensk färgtyp 


tens formbestämning. 


tunna sköldar, ett prov från västra och ett 
prov från östra delen av reviret, det senare 
dock med dragning åt det medeltjocka hål- 
let, ytterligare 4 nordsvenska prov medel- 


tjocka sköldar, ett till färgen intermediärt prov och 3 
prov av sydsvensk kottefärg visa alla tunna sköldar. 


Betydelsen av 


kottesköldens tjocklek vid formbestämningen torde bäst framgå vid en 


jämförelse mellan de ovan meddelade tabellerna 
med anledning av dessa förda diskussionen. 


14—16 och av den 
De i det föregående med- 


delade procentsiffrorna för de olika kottesköldstyperna inom nordsvensk 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 375 


och sydsvensk kottefärgstyp — resp. 72,8 och 9,9 0 tjocka, 18,9 och 
17,3 20 medeltjocka samt 8,3 och 72,8 7/0 tunna — tala ju också här- 
vidlag sitt otvetydiga språk. Variationskurvor av så motsatt slag, som 
dem nordsvensk och sydsvensk tall framvisa i fråga om kottesköldstjock- 
leken (se fig. 48 a), måste tala för de härifrån hämtade karaktärernas 
systematiska värde. Härför talar också den efter kottesköldstypernas 
fördelning utritade kartan fig. 19 a; observeras må här särskilt denna 
kartas överensstämmelse — på få undantag när — med kottefärgskartan 
fig. 13 a. Kottesköldarnas utbildning åt plana-, gibba- och reflexatyp 


Or — — + on 
Tjock medeltjock Au Plana gibba reflexa 
Dick matteldick ditnn 


Fig. 48. a: Kottesköldens variation i tjocklek, 5: kottefjällstypens växling hos nord- 


Svenskt (2-6 ) och sydsvensk (—— ) tall. 
a: Dickenvariation der Apophyse, 6: Variation” des Apophysentypus bei nordschwedischer (---------- ) und 
sädschwedischer (=— —) Kiefer. 


synes däremot ej stå i närmare systematiskt samband med nordsvensk 
eller sydsvensk talltyp; de variationskurvor, kottefjällsvarieteterna förete 
inom respektive talltyper, äro så föga avvikande, att de ej här synas 
berättiga till dragandet av några systematiska slutsatser (jmf. fig. 48 b). 

Innan vi här avsluta diskussionen om kottekaraktärerna och deras sy- 
stematiska värde, må det ännu en gång påpekas, hurusom enbart yttre 
faktorer omöjligen kunnat verka bestämmande vare sig i fråga om kotte 
färgen eller kottesköldarnas utbildning i ena eller andra riktningen. 
Då träd med olika kottefärg stå sida vid sida, lika exponerade för ljus 
och värme etc., kan man omöjligen i yttre faktorers inverkan söka för- 
klaringen till kottefärgens uppträdande. Exempel på träd av olika 
kottefärg växande i varandras omedelbara närhet kunde här andragas 
från ett flertal av de lokaler, från vilka prov insänts till undersökning. 
Såsom tydligt talande exempel må här anföras tallarna från Råneå revir, 
av vilka två visade i grå-brun-grönt stötande kottefärg, tre typisk nord: 
svensk gulbrun färg. Om varandra växande kottefärgstyper ha vi ju 


876 ; NILS SYLVEN. 


också i det föregående lärt känna från gränsområdena för nordsvensk 
och sydsvensk talls utbredning, från östra delen av Medelpads revir, 
östra delen av V. Hälsinglands revir, från Österdalarna, Leksand, samt 
från Västerdalarna, Nås. En ännu brokigare blandning förete kotte- 
sköldstyperna. ARNOLD ENGLERS (1913) försök till förklaring av kotte- 
fjällstyperna såsom en följd av olika stark belysning, synes mig rent 
av ofattbart. Var och en, som något litet studerat kottefjällstypernas 
växling hos tallen, borde väl utan vidare avsäga sig varje tanke i den 
vägen. Så som kottefjällstyperna uppträda den ena vid sidan av den 
andra — en och samma kottefjällstyp är av författarens undersökningar 
att döma alltid utmärkande för samma träd — fullständigt oberoende 
av belysning och växtplats, kan aldrig tal bliva om deras beroende av 
yttre förhållanden. Då vi hos gibba- eller reflexa-kott såsom allmänt 
bekant få kottefjällstypen starkare utbildad å »solsidan» eller rättare 
den fria sidan av kotten, är ej detta mera anmärkningsvärt, än då 
tvenne tvillingstammar få kronorna starkare utbildade på de fria »ytter» 
sidorna; att, sasom ENGLER är benägen, av detta förhållande hos kotten 
draga några slutsatser om ljusets inverkan på kottefjälls-typens utbild- 
ning, synes mig omöjligt. Lika litet som kottefjallstypen kan kotte- 
sköldens tjocklek vara att tillskriva enbart yttre faktorers inverkan. Träd 
med utpräglat tjocka kottesköldar ha träffats vid sidan av träd med 
tvpiskt tunna så sydligt som inom Karlstads, Örebro, Grönbo och N. 
Roslags revir, träd med tunna sköldar vid sidan av träd med de tjocka- 
ste så långt norrut som inom Kalix, Råneå, Pärlälvens, Arjeplogs och 
Övre Byske revir (jmf. närmare tabell 3). I intet fall ha vi härvid 
vare sig i belysningsförhållanden eller i andra yttre faktorers inverkan 
kunnat söka förklaringen till kottesköldarnas olika utbildning. Samma 
träd har i varje fall visat genomgående samma tjocklekstyp hos kotte- 
sköldarna; härvid gäller dock helt naturligt detsamma som i fråga om 
kottefjällstypen: friare exponerade kottar och kottesidor ha alltid star- 
kare utbildade kottesköldar, detta utan att typen därav påverkas. ENGLERS 
uppfattning av tjocklekstypen hos kotteskölden såsom en direkt följd av 
enbart belysningen motsäges absolut av det föreliggande undersöknings- 
materialet. Allt talar här bestämt för uppfattningen av de från kotte- 
färg och kottefjällsform hämtade karaktärerna såsom verkliga 
raskaraktärer. 

Kottarna liksom fröna äro hos den nordsvenska tallen lättare än hos 
sydsvensk tall. Den förra synes därjämte inom sig hysa ett större procent- 
tal småkottiga former än den sistnämnda. Skillnaden i kottestorlek de 
båda talltyperna emellan blir dock ganska obetydlig. Något större olik- 
heter synas dock föreligga typerna emellan i fråga om fröstorleken. På 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. ST 


samma gång som den nordsvenska tallen representerar avgjort lägre frö- 
vikt, representerar den bestämt mindre fröstorlek. De båda typernas olika 
variationskurvor torde även härutinnan tala ett fullt tydligt språk. 
Fröfärgen är hos den nordsvenska tallen i stort sett ljusare än hos 
sydsvensk tall. Den måste dock betecknas såsom en vid bestämmandet 
av talltypen föga användbar karaktär. De båda talltypernas fröfärgs- 
kurvor (fig. 49 a) gripa alltför mycket in i varandra, för att man av 
enbart fröfärgen skall med någorlunda stor sannolikhet kunna döma 
angående den av fröet representerade talltypen. Avvikelserna i fröfärg 


Oo (få 
1700 100 
920 920 
80 | 
704 a 
60 . 


10 


9 ; DÅ . 
Mörkbrior-svart gulbrun gulvit Ockragul-rTÖdbrim. rödbrun brun i violett 


Diunkelbrawr- gelbbrauwn Ggelbwerss — Ockergelb-Totbrauzv Totbrapn violettbraunr 
Schwartz i 
Fig. 49. Variation i fröfärg (a) och frövingefärg (6) hos nordsvensk (-—-----) och syd- 
Svensky(E==="""yetall 
Die Variation der Samenfarbe (a) und der Samenflägelfarbe (b) bei nordschwedischer (------ ) und siid- 
schwedischer (>—) Kiefer. 


synas dock även de ange bestämd skillnad talltyperna emellan. — 
Såväl enfärgade som marmorerade frön förekomma tydligen lika väl av 
nordsvensk som av sydsvensk tall. Enfärgat ljusbruna frön kunna sålunda 
omöjligen angivas såsom en bestämd /apponica-karaktär. De av mig 
undersökta fröproven ha t. o. m. givit större procenttal marmorerade 
frön för den nordsvenska (51,7 20) än för den sydsvenska tallen (44 940). 

En såväl praktiskt mera användbar som systematiskt viktigare karak- 
tär ha vi däremot otvivelaktigt att hämta från frövingefärgen. Visser- 
ligen äro alla de urskilda huvudfärgtyperna företrädda inom både nord- 
svensk och sydsvensk talltyp, men då en av dessa, färgtypen brun i 
violett, är ytterligt sällsynt hos den nordsvenska tallen, relativt allmän 
återigen hos den sydsvenska, torde denna frövingefärgs uppträdande 
kunna anses som ett relativt gott tecken till att sydsvensk tall före- 
ligger; för absolut säker typbestämning är dock aldrig enbart frövinge- 
färgen till fyllest. Olikheterna i variationskurvor beträffande frövinge- 
färgen hos nordsvensk och sydsvensk tall framgå av fig. 49 b. — Den 


378 NILS SYLVÉN. 


av kartorna fig. 19b och 152a framgående likheten i fördelningen mellan 
frövingefärgstyper och kottefärgstyper talar ytterligare för betydelsen av 
frövingefärgen såsom formkaraktär. 

Från barren hämtade karaktärer äro måhända näst kottefärgen såväl 
praktiskt bäst användbara som systematiskt viktigast. Kortare och bre- 
dare barr äro ju också, såsom upprepade gånger påpekats, de tidigast 
och oftast framhållna och starkast betonade !apponica-karaktärerna. De 


SNS 


+ EE — ee SO - — 
10,0 15,0 20.0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 


Fig. 50. Variation i barrmedellängd (a) och barrlängd i förhållande till barrbredd (6) hos 


nordsvensk (.-.------- ) "ock Fsydsvensk: (Z=="")rtatl? 
Die Variation der Nadelmittellänge (a) und des Verhältnisses der Länge zur Breite der Nadeln (6) bei nord- 
schwedischer (---------- ) und siidschwedischer ( ) Kiefer. 


båda talltypernas variationskurvor i, fråga om barrens medellängd och 
proportionstalet för barrlängd:barrbredd synas också förete så stora 
olikheter, att de nämnda karaktärernas systematiska värde måste anses 
otvivelaktigt (jmf. fig. 50 a, bl. Om barrkaraktärerna vet man dessutom 
av en mängd olika kulturförsök, att de äro ärftliga. Vid redogörelsen 
för snart sagt varje proveniensförsök heter det i litteraturen, att plantor 
av »nordlig» proveniens utmärkas av kortare barr, ofta jämväl särskilt 
anmärkt bredare sådana. SCHOTTES proveniensundersökningar betona 
bestämt den nordsvenska tallens kortare och bredare barr. En närmare 
undersökning av ur /Japponzca-frö i Bergianska trädgården i Stockholm 


DEN NORDSVENSKA - TALLEN. 379 


uppdragna tallar ha också för dessa visat relativt korta och framför 
allt breda barr. 


Av 10 i Bergianska trädgården undersökta !apponica-tallar i omkring 30- 
årsåldern befunnos 


3 st. ell. 30 2. representera en barrmedellängd om c:a 35 mm. 


» » 5 [0] » » » p ; » 40 » 
1 » rö >» » » » » 4 5 » 
kr » » TO > » » ) 5 [0] » 


Barrbredden hos barr av medellängd växlade från 1,2 till 1,8 mm., propor- 
tionstalet barrlängd : barrbredd utgjorde lägst 19,4 (hos ett träd), högst 33,3 
(hos likaledes ett träd). Lägre proportionstal än 25,1 — för den nordsyenska 
tallen utmärkande tal! — representerades av 4 träd eller 40 2/7 av under- 


7” 


sökningsmaterialet, den mera indifferenta proportionstalsklassen 25,1—3090,0 
räknade 3 representanter (30 25), talklassen 30,,—35,0 — den lägsta av de 
mera »sydsvenska» talklasserna! — likaledes 3 (30 94,). Antalet hartsgångar 
på barrtvärsnittet (hos barr av medellängd) varierade mellan 38 och 11. Barr- 
åldern översteg ej hos något träd 4 år, å tre träd — av 16 härutinnan 
undersökta -— antecknades barren såsom högst 3-åriga, I allmänhet förekommo 
4-åriga barr blott i fåtal; för fem träd kunde dock barråldern: bestämt an- 
givas till 4 år.! 

Ett ytterligare stöd för uppfattningen av barrstorleken såom en syste- 
matiskt viktig karaktär ger den efter rådande barrmedellängd uppritade 
kartan fig. 23 a med dess i ögonen fallande likhet med kottefärgskartan 
MO Sd. 

På samma gång som den sydsvenska tallens barr äro längre och sma- 
lare äro de vekare och starkare vridna än den nordsvenska ta'lens. 
Anatomiskt sett visa de bredare lapponica-barren något större antal harts- 
gångar än den sydsvenska tallens. VWVäxlingen i fråga om antalet harts- 
gångar är dock alltför obestämd, för att vi härav skola kunna draga några 
bestämda systematiska slutsatser. Antalet hartsgångar har ej visat sig så 
strängt bundet till barrbredden, som man av exempelvis DENGLERS un- 
sökningar (1908) skulle kunnat vänta. — En särskilt på yngre träd och 
plantor i ögonen fallande egenskap hos den nordsvenska tallen är barrens 
starkare och tidigare inträdande gröngula vinterfärg. Framförallt SCcHOTTES 
och ENGLERS provenienskulturer ha givit tydliga bevis härpå. I fråga 
om barrens vinterfärg syrnas nordsvensk och sydsvensk talltyp represen- 
tera väsentligt skilda variationskurvor. 


1 Undersökningen av de nordsvenska tallarna i Bergianska trädgården ägde rum hösten 1916. 
Då eftersommaren detta år utmärkts av en ovanligt livlig barrfällning hos tallen, kan en nu 
företagen åldersuppskattning av tallbarren lätt giva för låga resultat. Som exempel på senaste 
höstens rika barrfällning kan nämnas, hurusom tallen i Hälsingland och övre Dalarna i sep- 
tember i regel hade de två äldsta barrbärande årsskottens, stundom ända till tre ärsskotts 
barr alla gula och under fällning. En så kraftig barrfällning är hos tallen relativt sällsynt 
och kan för den med barrfällningsförhållandena obekante verka rent av sjuklig. 


57. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


380 NILS SYLVÉN. 


Att de båda talltyperna beträffande barråldern representera olika 
variationskurvor är otvivelaktigt. Särskilt påfallande bliver detta, då 
jämförelsematerialet hämtas från respektive talltypers naturliga utbred- 
ningsområden. Sålunda har det här föreliggande undersökningsmateri- 
alet för de två talltyperna i fråga om barråldern givit så vitt olika va- 
riationskurvor, som fig. 51 utvisar. Huru barråldern varierar inom de 
båda talltyperna, då de uppdragas å samma breddgrad och höjd över 
havet, är emellertid ännu ovisst. Att kurvskillnaderna då skola rätt av- 
sevärt utjämnas, torde få anses givet. MHärför tala flertalet hittills gjorda 
kulturförsök. Även de i tabell 15 meddelade siffrorna för barråldern 


2004+ 


Y- 


"er > 


—-— >> 


LÅ + 
3 Se 5 Z 8 9 
Fig. 51. Variation i barrålder hos nordsvensk ( <--)NOch 
sydsvensk ( ) tall. 
Die Variation des Nadelalters bei nordschwedischer (---------- ) und sid- 
schwedischer ( ) Kiefer. 


synas åtminstone delvis peka i den riktningen. Trots detta torde man 
dock få antaga, att bestämda olikheter kurvorna emellan alltjämt skola 
förefinnas. En hel del litteraturuppgifter tyda härpå. En alltjämt relativt 
hög barrålder hos de nordsvenska tallarna i Bergianska trädgården giva 
också stöd åt ett dylikt antagande. — Observeras må slutligen jämväl 
i fråga om barråldern, hurusom den efter denna utritade kartan fig. 23 b 
till väsentliga delar överensstammer med den så ofta i det föregående 
i liknande fall åberopade kottefärgskartan fig. 15 a. 

En relativt lång och smal, cylindrisk, av jämförelsevis fina grenar 
uppbyggd krona är i stort sett utmärkande för den nordsvenska tallen. 

Liksom granen visar otvivelaktigt även tallen stor formväxling itråga 
om kronformen. Inom snart sagt varje tallbestånd torde ett flertal olika 
förgreningstyper av tall kunna urskiljas. Förekomsten av dylika har på 
sista tiden genom ZEDERBAUERS ärftlighetsundersökningar? fått ökat såväl 
teoretiskt som praktiskt intresse. Av dessa har nämligen framgått, att 


1 E. ZEDERBAUER, Versuche iiber individuelle Auslese bei Waldbäumen. I. Pinus sil- 
vestris. Centralbl. f. d. ges. Forstwesen 1912, sid. 201 0. f. 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 8831 


olikheterna mellan individen i ett tallbestånd bero icke blott på stånd- 
orten utan även av inre anlag. Ståndorten kan inverka hämmande 
eller befordrande på anlagen, men kan aldrig fullständigt utplåna dessa. 
I tallbestånden förekomma såväl bredkroniga individ med gles, bred 
krona av få, men starka grenar och långa årsskott, som även smalkro- 
niga sådana med tät, smal krona av många, men svaga grenar och korta 
ärsskott. Och dessa typers egenskaper synas i viss grad nedärvas på 
avkomman. Olika kronformers förekomst i tallbestånden har ingående 
studerats av KIENITZ,!' som på grundvalen av omfattande undersökningar 
framställer den satsen, att »tallen är alltid benägen att bilda talrika olika 
kron- och stamformer, från den slanka form, som starkt erinrar om 
kronan av en välformad gran, till den grova formtyp, som i avbarrat 
tillstånd snarare påminner om en i vindexponerat läge uppväxt ek än 
om ett barrträd>. KIENITZ betonar emellertid tillika, att de skilda for- 
mernas förekomst växlar. >»I södra och mellersta delarna av nordtyska 
låglandet, i Sachsen, nedre Schlesien, provinsen Brandenburg, delar av 
Pommern och Posen och långt in i:ryska Polen förhärska grovgreniga 
tallformer, även om slanka, granliknande kronformer knappast någon- 
städes helt saknas.» De smalkroniga tallformerna förekomma framför 
allt inom områden, där klimatet är hårdare, och där tallen årligen måste 
utkämpa en hård kamp mot storm och snö; »efter tusenårig kamp ha 
här nära nog endast dessa former blivit kvar, och en ren, ädel ras har 
uppstått, vilken säkerligen lämnar sina egenskaper i arv på avkomman». 

För tallen liksom för granen kunna vi utan tvivel antaga, att förgre- 
ningsegenskaperna äro ärftliga. ZEDERBAUERS kulturförsök ha ju lämnat 
verkliga bevis härför. Nära till hands ligger då att söka en av den nord- 
svenska tallens viktigare underartskaraktärer just i dess i stort sett 
karakäristiska kronform. Då vi upprepade gånger betonat, att av syd- 
svensk och nordsvensk tall rena parallellformer kunna uppställas, bör det 
ej förvåna, att den nordsvenska tallen varierar parallellt med den syd- 
svenska även i fråga om kronformen. Av såväl sydsvensk som nord- 
svensk tall givas exempelvis »vargar» av mer eller mindre grovgrenad 
typ (jmf. fig. 34); erinras må härvid om de mera grov- och vidgre- 
nade lappländska g-tallarna? (jmf. fig. 7 och fig. 32). Av båda un- 
derarterna givas även från normalformen avvikande smalkroniga former 
o. s. v. Trots detta äro olikheterna i kronform mellan nordsvensk och 
sydsvensk tall i stort sett så betydande (jmf. fig. 31—42 med fig. 43—4 56), 
att vi otvivelaktigt även här ha att söka en systematiskt god skiljekaraktär 

i M. KIENITZ, Formen und Abarten der gemein en Kiefer (Pinus silvestris L.). Zeitschr 


f. Forst- u. Jagdwesen 1911, sid. 1—32. 
fimf. NILS SYLVÉN, 1908. 


3882 NILS SYLVÉN. 


de båda underarterna emellan. Såväl i fråga om kronlängd som i fråga 
om kronvidd synas de båda talltyperna förete så olika variationskurvor 
(jmf. fig. 352 a, b), att de även härutinnan böra anses representera syste- 


0 


100 


+ 
0,10 0,20 0,30 0,40 E0 0,60 


O.10 0,20 fr 0,30 i 0,40 0,50 0,60 0,30 0.80 0,90 
Fig. 52. Variation i förhållandet kronlängd till stamlängd (a) och förhållandet kronvidd till 
kronlängd (5) hos nordsvensk (-....-.----.) och sydsvensk ( ) tall. 


Die Variation des Verhältnisses der Kronenlänge zur Stammlänge (a) und der Breite zur Länge der Krone (4) 
bei nordschwedischer (----------) und siidschwedischer ( ) Kiefer. 


matiskt väl skilda former. Olikheterna i kronform nordsvensk och syd- 
svensk tall emellan äro också en av de förnämsta orsakerna till dessa 
båda typers skogliga särhållande, -såsom detta med nödvändighet skett 
vid Skogsförsöksanstaltens provytsundersökningar i svenska tallbestånd. 

Kronformen hos tallen har här behandlats jämförelsevis utförligt, då 
värdet av de härifrån hämtade karaktärerna hos !apponica-tallen dragits 
i tvivelsmål, framför allt av ARNOLD ENGLER i hans senaste bemötande 
av MAYRS och NEGERS uppfattning av denna tallform som en form av 
högre systematiskt värde än de CIESLAR-ENGLER'ska klimatvarieteterna 
(jmf. ENGLER, 1913). 


Tunnare grovbark hos den nordsvenska tallen är en egenskap, varmed 
även den praktiske skogsmannen har att räkna. Att de båda tallty- 


DEN NORDSVENSKA TALLEN. 333 


perna i fråga om barktjockleken förete vitt skilda variationskurvor lider 
efter JONSONS undersökningar icke minsta tvivel. I samband med den 
mindre Dbarktjockleken möta vi hos den nordsvenska tallen en starkare 
utveckling av den gula fjällbarken, vi finna längre ned på stammen gående 
dylik bark. De olika variationskurvor, de båda talltyperna härutinnan 
förete (jmf. fig. 53), peka möjligen även i sin mån på de från bark- 
tjockleken hämtade karaktärernas systematiska värde. 

För full förståelse av barkkaraktärernas betydelse fordras ett större 
och enligt andra grunder hopbragt undersökningsmaterial än det här 
föreliggande. Verkliga beståndsanalyser äro här önskvärda. Och detta 
gäller i kanske ännu högre grad i fråga om kronformen. Analyser av 
bestånd i olika åldrar skola helt säkert — efter den kännedom vi ute i 
naturen förskaffat oss om våra svenska talltyper — för såväl kronform 
som barkegenskaper för nordsvensk och sydsvensk tall giva så vitt skilda 
variationskurvor, att de härifrån hämtade karaktärernas systematiska värde 
blir omisskännligt. 


Att den nordsvenska tallen till sina fysiologiska egenskaper väsentligen 
avviker från den” mellaneuropeiska, jämväl från dess engadinensis-form, 
blir än ytterligare ett gott stöd för uppfattningen av densamma såsom 
en form av systematiskt högre rang. Alla proveniensförsök, i vilka be- 
visligen. såväl lapponica-tall som icke-lapponica ingått, ha för den först- 


Yo 


Oke==T == 22 = ET 
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0.60 0,70 


Fig. 53. Variation i förhållandet mellan tjockbarkens och stammens längd hos nordsvensk 


(CSE jlochisydsvensk (C— tall; 
Die Variation des Verhältnisses der Borkenhöhe zur Stammlänge bei nordschwedischer (=— —) und sid- 
schwedischer (----------) Kiefer. 


nämnda visat helt andra tillväxtförhållanden än för tall av varje annan 
proveniens. En i'litteraturen ofta omskriven fysiologisk egendomlighet 
hos den nordsvenska tallen är dess mindre mottaglighet för skytte (Lo- 
phodermium pinastri). Infektionsförsök: i större skala å dels verklig nord- 


384 NILS SYLVÉN. 


svensk tall, dels mellaneuropeisk tall av såväl nordligare som sydligare 
proveniens fordras dock ännu för skyttefrågans fullständiga belysande. 


De olika botaniska karaktärerna — framträdande i mer eller mindre 
olika variationskurvor, ofta så strängt skilda, att de kunde angiva rent 
artskilda former — sedda i samband med de båda talltypernas skilda 


utbredning och efter allt att döma olika invandring i vårt land, tvinga 
oss till ett noggrant systematiskt särhållande av våra två huvudtyper av 
tall, den nordsven ska, Pinus silvestris "lapponica, och den sydsvenska, 
Pinus silvestris +septentrionalis. Observeras må härvid, hurusom de linjer, 
vilka markera gränsområdet de båda talltyperna emellan i vårt land, 
visa ett med vissa månads- och årsisotermer — januari- och februari- 
isotermerna för — 6?” C. och årsisotermen för + 3” C. — parallellt eller så 
gott som sammanfallande förlopp.1 Då såväl morfologiska karaktärer (fram: 
för allt kronform och barktjocklek) som även fysiologiska (olika tillväxt, 
olika mottaglighet för skytte etc.) göra de här studerade huvudtyperna 
jämväl skogligt sett olikvärdiga, är deras isärhållande ej blott av teore- 
tisk utan även av rent praktisk betydelse. 


Figurförklaring till tavl. I. 


Fig. 1—6 kottar av sydsvensk, fig. 7 kotte av intermediär, fig. 8—14 kottar 
av nordsvensk tall; i de figurer, där tvänne kottebilder lämnas, visar den 
vänstra kottens yttersida, den högra innersidan. Fig. 15 frövingar, fig. 16 
frön av sydsvensk tall; fig. 17 frövingar, fig. 18 frön av nordsvensk tall. 


Fig. Revir DniNbee | Eg: Revir BH: ubr. 
15 UKOtte, frän nivledelpad .:s.sstessecsece ense ss ceres 62730" | 16:32: frö från Karlstad Cfö55rossserserasnne 59”30 
2 (SAStOkland te3os.cec serscersrsnsnrer TE (R6:04:s 2 N. Roslagssssessessssoeresnnes ner rnnr 60715" 
SLR » Kopparberg .......sseeossser0rnen nr 60715" | 16: 55; 5 3 -VÄSteraS:sereersr:sbkpenskevlsnkrskeenne 59”50' 
4: SEEN KO PIAS bios oense sar gr Se sjnes er 59-30, 10:05 >” JATVIKA ke cg ed örsdeslo scn sö RANE Sk See 59”30 
5: HoP oo eeeeeeresrersnernernernnrn> > (16:7: 2? 2 Askersunds.sssseeeessrrennn 592 : 
O > Västerdalarna i | 16:8: » 2» KOpparberg sssesssessesensereeeennnnnn 60715, 
fe rt (raStrikland  sscscssssspnsreasssekroe ; 17 a: frövinge från ÖSlerstvnChstoscsessnsastesssvaes 6330 
8: EJ UCKASJACVI, oöskecsopse södotss ene 5 fn sb »: - "MAalmesjälll: scss>sesseavsspenser 66” 
FR > Västerdalarna ... scr FLAG > > Pajala becccsrer 67”15 
EO 350 [KOL inasereseoSeoNS 25 LO5T 27 de » iKalgoer == 66710 
IT: 8/ HDTACKe. pevsesesce ses ssRsenen sans dere 3 | 27 €: >" "Pajala stecsssnpornastobr ses senes 67”15' 
12: a SHU RATIC AL fö Sov öe Seel sees enar eg » 3” SJOCKOMOCK scrsasesssnaspurssekee 65”40' 
13: » RE BE ana : i; | 17 g: » SEE SSR EEE LA EA 5 
TA » IUSEIE tooec osrocda css sar kn sn r sena keEe TY CS » ASJÖ: annen verserna ns vpns rer snoka se. VÄ! 

15 a: frövinge från Medelpad ng » Vilhelmina ssc.o=ssssocdsppesenör ÖR AÖ 

SIDE > > KRKOPpP2rDETS ove sscssrseöerdeke cs 6015 | I8:r: frö från BraCke sorssadssssasr sr Se Re Ne nksn ene HIM Å 

I5 C » SE KA SIKGTSING 2 recs pass obe sosse 50F f8: 25 Pajalä.:.ssococneasensaneocsnennöseser SE ÖT KING 

IS d: » » HEN Nesse on sake sövstr JO 5OM 18: 3: »- Övre. Byske oostsecsscepssnsnarendnnnae 65”30" 

IS et 2 5 ONSSHAS(nSländ b:ss.sscesssnoe 61”50 FÖLANGS » Frostviken 5 

HI ae 3 IEKSAVIS TAG os src epaer ses erer sn sbees 505301 | 18: Se Härnösand G 

DR > Enköping... SOTO LESAOR »  Alvsby .... é 

15 h av CRM s6s = Es OM Bräcke...... 53 

Sa Bu SÖ ED YHUSersrespessr => ser arerre 60715 1 TÖI GE — DI DÄLNA scccecsoströpenpnp sd NSN ds NER 

16:51: fro fran ASkerstinG:ssss.ss sesceo20ssiesogesv.ss 50 | 18:08 » > AT|EPlORsssescskosssardesne nar knekeneelee 

16:20" > Enköpings socstscesessspsssssesnssnen 59730" 


(Fig. 1—6 Zapfen siädschwedischer, Fig. 7 intermediärer, Fig. 8—I14 nordschwedischer 
Kiefer; in denjenigen Figuren, in welchen zwei Bilder geliefert sind, zeigt der Zapfen links 
die äussere, der Zapfen rechts die innere Seite des Zapfens. Fig. 15 Samenflägel, Fig. 16 
Samen siidschwedischer Kiefer; Fig. 17 Samenflägel, Fig. 18 Samen nordschwedischer Kiefer.) 


= Jmfr HER. HAMBERG, Medeltal och extremer af lufttemperaturen i Sverige 1856—1907. 
Bih, t. Meteorolog. iaktt. i Sv. Vol. 49. 1907, Uppsala 1908. 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 


Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges 
skogar åren 1915—1916. 


Av GUNNAR SCHOTTE. 


De synnerligeri starka snöfallen under år 1915 ha åstadkommit bety- 
dande skador i våra skogar genom snötryck och snöbrott. Då även åt- 
skilliga av Skogsförsöksanstaltens försöksytor lidit härav, har förf. ansett, 
att detta tillfälle ej bör försummas för en skildring av de hos oss ej så van- 
liga snöskadorna. En redogörelse över liknande skador har visserligen 
redan tidigare ingått i Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt H. 9 
(Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912 allm. delen sid. 145—172), där 
HENRIK HESSELMAN skildrat snöbrotten i norra Sverige vintern 1910— 
1911. Denna skadegörelse drabbade emellertid huvudsakligen äldre skog, 
medan de nu ifrågavarande snöskadorna ramponerat ungskogarna, vilket 
äter ger anledning till att något närmare ingå på gallringsproblemet, 
samt i vad mån vi genom lämpliga beståndsvårdsåtgärder kunna minska 
risken för snöskador. Som HESSELMAN redan tidigare framhållit, före- 
ligga i den svenska skogslitteraturen ganska få uppgifter om snöskador 
å skogen. Även med anledning härav torde en redogörelse böra ske 
för de på grund av 1915 års betydande snöfall uppkomna skadorna. 

Som material för denna skildring föreligga iakttagelser från omkring 
235 stycken av skogsavdelningens fasta försöksytor i mellersta delarna av 
landet. Härjämte ha kompletterande upplysningar erhållits å till skogs- 
tjänstemännen (såväl statens som enskilda skogsägares) utsända förfråg- 
ningar. Dessa voro av följande lydelse: 


»Under de två senaste åren ha som bekant skogsbestånden i södra och 
mellersta delarna av vårt land lidit mycket av snöbrott och snötryck. Från 
de fasta försöksytorna har Skogsförsöksanstalten insamlat många uppgifter om 
snöbrottens omfattning, men — innan dessa innnvarande år publiceras — 
vore det av stort värde för Skogsförsöksanstalten att få höra skogspersona- 
lens erfarenhet härutinnan. I sådant syfte göres här nedan vissa frågor, 
för vars besvärande jag vore synnerligen tacksam snarast möjligt i denna 
månad. Svaren torde benäget insändas i tjänste- eller ofrankerat brev under 
adress: Professor G. Schotte, Experimentalfältet. I den händelse någon Eder 


886 GUNNAR SCHOTTE. 


underlydande bevakare varit i tillfälle särskilt iakttaga snöbrottsskadorna, bi- 
fogas ytterligare ett par frågeblanketter, avsedda för dem. 
Fråga 1. Uppstod snöbrott och snötryck 1 större mängd: 
Efter snöfallet den 15 maj 1915? 
Efter de starka snöfallen den 8—9 dec. 1915? 
Eller senare? 
Fråga 2. Från vilketdera tillfället äro skadorna störst? 
Ha de visat sig «vara olika från majovädret 1915 eller från vin- 
tern 1915— 1916? 
Vilka trädslag hava lidit mest vid de olika tillfällena: 
tall? 
gran? 
lärk? 
björk? 
Fråga 3. Vilka bestånd hava lidit mest? 
Ogallrade, nyligen gallrade eller för längre tid sedan gallrade? 
Har gallringens styrka haft någon inverkan? 
Fråga 4. Vid vilken ålder har skogen skadats mest? 


Övriga upplysningar:» 


För alla de svar med många detaljerade och värdefulla upplysningar, 
som jag erhållit, får jag i detta sammanhang frambära min stora tack- 


samhet. 


Ovädret den 15 maj 1915 och dess skadegörelser. 


Under tiden 14—16 maj svepte en häftig snöstorm över stora delar 
av landet och kvarlämnade i så gott som hela Sverige ett snötäcke den 
15—17 maj. I Svealand och Götaland inträffade svåra kommunikations- 
rubbningar, och mycket skog blåste ned. Än större skador drabbade 
dock skogen genom snöbrott. 

Enligt svaren å de till skogsmännen utsända cirkulären ha snöskador- 
nas omfattning och utbredning vid detta ovanligt sent på året inträffade 
snöfall varit ungefär följande. 


Gävleborgs län. Genom välvilligt tillmötesgående av länsjägmästaren ha för- 
frågningar utgått till samtliga åtta länsskogvaktare i länet, men endast två 
av dem ha iakttagit snöbrott efter majovädret, nämligen EFR. WALLQUIST i 
Ockelbo och O. H. SUNDELIN 1 Storvik. 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR, 387 


Kopparbergs län. Enligt uppgifter från revirförvaltningarna har ingen skade- 
görelse förmärkts inom Idre, Särna, Västra Älvdalens och Hamra revir. Be- 
träffande norra Dalarna i övrigt meddelar jägmästare O. ENEROTH vid Stora 
Kopparbergs bergslags aktiebolag, att någon skadegörelse ej observerats i Alv- 
dalens socken, men däremot i Orsa, Venjan och Mora socknar. Störst skulle 
skadorna ha varit i de båda sistnämnda socknarna, men däremot obetydliga 
i Orsa. Från Dala—Järna mäler förvaltare ARVID YDSRRÖM vid Korsnäs såg- 
verksaktiebolag om snöbrott. Från Dådran, öster om Siljan, rapporterar för- 
valtare CHRISTIAN BERG endast obetydlig skada. Jägmästaren i Kopparbergs 
revir talar också endast om obetydlig skada, likaså skogsförvaltaren G. 
IGGBERG vid Klosters Aktiebolag. I Västerdalarnas revir samt vid Garpen- 
bergs och Grönsinka skogsskolor ha ej några snöskador förmärkts efter maj- 
ovädret. Däremot skall i Klotens revir ha uppstått åtskilliga snöbrott och snö- 
tryck, och från Malingsbo revir talas om betydande mängder snöbrott. 

Värmlands län. Från Arvika revir rapportera kronojägarna, att några snö- 
skador i större mängd ej förekommit. Från Kils och Säffle bevakningstrakter 
inom Karlstads revir meddela kronojägarna, att där ej förekom något snöfall 
den 15 maj, däremot snöade det i Kristinehamns revir, där skadegörelse inträf- 
fade. Jägmästare ERIK DANIELSSON meddelar sålunda, att ovädret från nord- 
ostlig storm övergick till nordlig och västlig samt slutligen sydvästlig, vadan 
skogen var utsatt för påkänning från snart sagt alla håll. Skogschefen för 
Billeruds Aktiebolag NiLs DELIN meddelar, att i norra Värmland ingen eller 
ringa skada förmärkts, medan i övriga delar av länet förekommit gruppvis 
nedbrytning av ungskog i avsevärd utsträckning. Från Uddeholms norra re- 
vir omtalar bevakaren L. LARSSON, att snöbrott inträffade där, ehuru ganska 
sparsamt. , 

Örebro län. Inom detta län ha enl. länsjägmästaren skadorna varit störst 
i södra delarna, medan de norr om Örebroslätten varit av mera lokal natur. 
Jägmästare H. STUART i Örebro revir framhåller därtill, att snöskadorna före- 
kommo mest 2 slättbygden, där även några vindfällen uppstodo. Från Alk- 
vätterns aktiebolags skogar omtalar disponenten HANs DAHLBERG rätt avse- 
värda snöskador. 

Västmanlands län. I Köpings revir och vid Bjursfors skogsskola förmärktes 
ingen skadegörelse genom ovädret, men inom Grönbo och Västerås revir upp- 
kommo enstaka. vindfällen. 

Uppsala och Stockholms län. Ingen skada, 

Södermanlands län. Här rasade ovädret häftigt, men då nederbörden blott 
bestod av regn och hagel, åstadkoms knappast någon skada å skogen. 

Östergötlands län. I Finspångs revir skadades blott ett och annat träd här 
och där i bestånden, medan skadan ej var så obetydlig i norra delen av 
Karlsby revir. I Ombergs .revir var skadegörelsen oerhört stor enligt jägmästare 
TH. GRINNDALS meddelande. Från Kinda revir mäler jägmästare E. LUNDMAN 
om snöskador:å enstaka träd i mindre mängd, medan i Gullbergs revir ingen 
skadegörelse. iakttagits.  Kronojägare A. W. AHLÉN meddelar, att flera snö- 
brott inträffade i södra och sydvästra Östergötland än i norra (Folkström- 
mes bevakningstrakt). 

Gottland. Ingen skada. 

Skaraborgs län. Skogschefen vid Laxå bruk, jägm. CARL THAM, omnämner 
skadegörelse 1 medelålders skog samt å fröträdsställningar. I ”Tivedens revir 


388 GUNNAR SCHOTTE. 


åtföljdes ovädret enligt meddelande från t. f. jägmästare A. STAHRE i norra 
delen (kronoparken Skagersholm) av snö, men i den södra delen utmed Vä- 
nern av snöblandat regn. A de senare lokalerna träffade man därför ej 
några toppbrutna träd, men väl en mängd vindfällen. TI revirets norra del 
däremot blev skogen i stor myckenhet toppbruten. AA Göta kanalbolags sko- 
gar vid Gärsjöbacken i Älgarås s:n var förf. ett par dagar efter ovädret i till- 
fälle iakttaga många snöbrott hos gran och björk; den senare då redan lövad: 
I Kinne revir har ingen skada förmärkts och i Slättbygds revir endast obe- 
tydlig å Mössebergs kronopark. I Kungslena bevakningstrakt av Vartofta revir 
skadades ej skogen i någon större mängd, men enstaka träd toppbrötos över 
hela bevakningstrakten. I Habo bevakningstrakt däremot härjades granen 
mycket, och 1o—25 & 1 bestånden skadades. I Skaraborgs län led således 
mest den sydöstra delen av länet (Hökensåstrakten). 

Älvsborgs län. I Marks revir uppstod ej någon nämnvärd skada, men i 
Ulricehamns revirs norra del ramponerades skogen mycket. I stort sett ha 
emellertid enligt länsjägmästare K. F. MELLQUiIsTS meddelande snöskadorna 
varit obetydliga i länet, och i Dalsland ha de ej alls förekommit. 

Göteborgs och Bohuslän. Ingen skada. 

Jönköpings län. I Eksjö revir skadades skogen särskilt i de norra delarna 
av reviret och något i Vetlanda bevakningstrakt, men däremot obetydligt i 
Vrigstads bevakningstrakt. Om skadegörelsen 1 Jönköpings revir har förut- 
varande t. f. jägmästare E. LUNDMAN tidigare lämnat skogsförsöksanstalten en 
hel del uppgifter. Skadan var här synpnerligen omfattande, men hemsökelsen 
koncentrerades till revirets nordvästra delar vid Vätter-bäckenet och dess fort- 
sättning söderut ned mot Skillingaryd. I Västbo revir ha skogarna i norra 
delen (Mo härad) också lidit ganska mycket. Skogschefen vid Strömsnäs bruk 
EINAR BoszUus omtalar, att snöfallet i sydvästra delarna av Jönköpings och 
Kronobergs län var starkt uppblandat med regn och att snön avsmälte suc- 
cessivt, varför någon avsevärd skada ej inträffade där. Länsjägmästare 
VILH. LoTHIGIUS meddelar, att skadorna voro störst i Vätter-bäckenet samt 
Lagadalen, men mindre i länets södra delar. 

Kronobergs län. I Sunnerbro revir var skadan rätt obetydlig, men i Vä- 
rends revir led skogen avsevärt. I Kosta revir kom emellertid snön vid 
mild temperatur, så att den genast smälte och ej förorsakade någon kalamitet. 

Kalmar län. I Tjust revir kunde så gott som ingen skada förmärkas och 
detsamma gäller Kalmar revir. På Öland förekommo inga snöbrott. 

Blekinge län. Intet snöfall, ingen skada. 

Kristianstads län. Ingen skada. 

Malmöhns län. Ingen skada. 

Hallands län. Vid västkusten bestod nederbörden mest av regn, varför 
inga skador i allmänhet uppstodo. Kronojägare J. A. MELLSTRÖM meddelar 
blott, att en och annan gänglig tall och bok bräckts av, och kronojägare 
N. WILHELM NILSSON omnämner, att även en och annan gran brutits. Han 
meddelar också, att majovädret började vid Spenshult den 14 kl. 6,45 e. m. 
med åska, storm och snöblandat regn, och följande morgon förekom också 
åska, hagel, snö och regn. 


De hemsökta trakterna utgjorde således de mellersta delarna av Svea- 
och Götaland, huvudsakligast belägna inom «ett brett bälte, gående 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 3389 


över Vättern i dess längdriktning ned genom norra delen av Västbo 
revir och vidare genom Jönköpings och Värends revir. Skadegörelsen 
var allmännast i stora områden av Västergötland och Östergötland 
samt i synnerhet i Småland. Även Närke, Värmland, Västmanland, 
Dalarna och Gästrikland uppstodo snöskador, ehuru i mindre omfatt- 
ning. 

Man behövde ej färdas långt i de ovannämnda trakterna efter 
den 15 maj 1915 för att märka en säregen art av ovädrets fram- 
fart. Här och var befanns översta delen av grankronorna avbruten, 
och brottytorna lyste som vita spetsar i den mörka skogen. Vanligen 
brötos granarna av 3—4 meter från toppen. Medelålders bestånd (350—380- 
åriga) voro mest utsatta, och i synnerhet skadades något friare stående 
granar med yviga kronor. Bland andra ställen såg man detta tydligt 
utmed Skåne—Smålands järnväg mellan Vaggeryd och Ljungby. Jäg- 
mästare CARL THAM meddelar också från Laxå, att ovädrets framfart 
syntes på långt håll genom de vita brottytorna, särskilt i dalgångar i 
riktning norr till söder. 

Ett typiskt exempel på snöbrottens omfattning giver försöksytan 14: III 
och IV i den s. k. Bondfällan å södra delen av Ombergs kronopark. Det 
453-åriga beståndet är uppdraget genom klimpplantering med knippen 
om 3 plantor. Omkring 1901 enkelställdes träden, varefter försöksytorna 
utstakades år 1903. År 1909 behandlades avd. III efter stark låggall- 
ring, varvid uttogs 14 2 av virkesmassan, och avd. IV med extra stark 
låggallring med uttagande av 23 2 av virkesbeloppet. Vid majovädret 
1915 toppbrötos många av de större granarna med de bäst utvecklade 
kronorna, och särskilt avd. IV såg strax efter ovädret ganska ramponerad 
ut. Det intrycket fingo nog också deltagarna i Skogsvårdsföreningens 
exkursion, då de i juni besökte beståndet. Ett och annat påpekande 
gjordes också då angående följderna av en alltför stark gallring. 

Vid revisionen av granytorna i Bondfällan sommaren 1916 utgallrades 
de mest snöbrutna granarna, medan de träd, som endast förlorat en mindre 
del av toppen, fingo kvarstå, dels för bibehållande av slutenheten och 
dels för att framdeles lämna material för undersökrning om huru fort 
rötan sprider sig i de toppskadade granarna. Vid gallringen visade det 
sig emellertid, att snöbrotten ej på långt när så starkt ramponerat be- 
ståndet, som ett flyktigt överslag gav vid handen. Inalles utgöra de 
snöbrottskadade granar, som måst borttagas inom avd. III (den starka 
låggallringen) endast 108 st. per hektar eller 5,4, 2 av stamantalet. 
Största antalet eller 92 av dessa tillhöra första kronskiktet. Virkesmas- 
san av de utgallrade snöskadade träden är 24,7 kbm. eller 6,8 2 av hela för- 
rådet. Dessutom kvarstå 62 toppbrutna granar (3,1: 2 av stamantalet) 


890 GUNNAR SCHOTTE. 

med en stammassa av 13 kbm. eller 3,5 2 av virkesförrådet. — Å avd. IV 
(den extra starka låggallringen) förekommo snöbrotten i något större ut- 
sträckning. Sålunda avverkades där per hektar 121 träd eller 7,8: 2 
med en virkesmassa av 26,8 kbm. eller 8,9 25, medan 67 toppbrutna träd (4,3 2; ) 
kunde lämnas att kvarstå. De sistnämndas virkesmassa utgör 18,8 kbm. 
(6,; 2). Fig. I visar en karta av sistnämnda yta. Härav synes, att snöbrotten 
visserligen hemsökt de kraftigaste träden (jämför också tabellbilagan 1), men 
att ytan ändå ej kan anses spolierad. Därest ej innanrötan, som här- 
jar fruktansvärt å denna yta, kommer att för tidigt skörda en massa 
träd, skulle man om en tid ej märka snöbrottsluckorna från maj 1915- 

Ett annat exempel på dessa snöbrottskadors omfattning omtalar förut- 
varande t. f. jägmästaren i Jönköpings revir E. LUNDMAN. Å de täm- 
ligen begränsade allmänna skogarna i nordvästra delen av reviret, där 
ovädret härjade mest, beräknades den skadade skogen till omkring 8,000 
kbm., motsvarande cirka 60,006 träd. Det var egentligen de 30—60- 
åriga bestånden, som mest blevo utsatta. I den nämnda summan ingår 
visserligen också de snöbrott i revirets östra delar, som inträffade i 
december 1915, men dessa skador voro av mindre omfattning. Vid 
tillgodogörandet av de skadade träden iakttog revirförvaltningen sär- 
skild försiktighet, så att beståndens slutenhet ej skulle alltför mycket 
äventyras; så mycket mer som erfarenhet saknas om dylika skadegörel- 
sers verkningar genom toppröta, trädens eventuella avtorkande, tillväxt- 
förlust m. m. 

På liknande sätt har man nog med rätta förfarit på andra håll. T. f. 
jägmästaren i Tivedens revir A. STAHRE meddelar, att det var huvud- 
sakligen gran, härskande eller medhärskande i medelålders bestånd, som 
skadades å Skagersholms kronopark, och hela parken var omedelbart 
efter ovädret uppfylld av dylika toppbrutna granar. Störst voro skadorna 
a högt belägna lokaler. Revirförvaltningen har låtit borthugga de träd, 
på vilka toppbrottet skett långt ned på stammen, men däremot ha gra- 
nar med toppbrott högt uppe fått kvarstå för undvikande av för stark 
rubbning av beståndets slutenhet. 

Länsjägmästare' WILH. LOTHIGIUS meddelar, att å Hooks egendom, 
i Jönköpings län med en. areal av 4,000 hektar produktiv skogsmark 
avverkats omkring 10,000 kbm. fast mått av vid majovädret snöbrott- 
skadad skog. 

Att för övrigt granen skadades mest bestyrkes av rapporter från läns-- 
jägmästaren i Örebro län, från disponenten HANS DAHLBERG, Alkvät- 
tern, jägmästare E. DANIELSSON, Kristinehamn, , jägmästare ADOLF 
WELANDER, Karlsby, jägmästare TH. GRINNDAHL, Omberg, jägmästare. 
E. : LUNDMAN, Kinda :revir, länsjägmästare A. WINBLADH, Mariestad, 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 391 


(& LJ Pe 


Oskadad gran. Svårt toppbruten gran. Lindrigt toppbr. gran. 
Unverletzter Baum. Schwerer Schneebruch. Mässiger Schneebruch. 


Fig. 1. Karta över försöksytan n:o 14: IV, utvisande snöbrottens omfattning efter 
den 15 maj 1915, Ög. Omberg. Skala för marken 1:400, för träden 1: 100. 


Karte, den Umfang der Schneebriiche nach den 13. Mai 1915 auf Versuchsfläche 14: IV zeigend, 
Östergötland, Omberg. Masstab fir den Boden 1: 400, fär die Bäume 1: 100. 


392 GUNNAR SCHOTTE. 


kronojägare J. A. JANSON, Habo bev.-tr. i Vartofta revir, kronojägarna 
A. A. RÖNN och E. A. AUGUSTSSON, Finnerödja, kronojägarna G. A. 
JOHANSSON och F. L. SANDBLOM i Ulricehamns revir, jägmästare H. 
NORDENADLER, Eksjö och jägmästare M. VON SCHANTZ 1 Värends revir. 
Alla äro också ense om att medelålders granbestånd lidit mest. 
Majovädret åstadkom dessutom på en del ställen nedbrytning av ung 
tallskog. Sålunda har skogschefen NILS DELIN lämnat fullständiga upp- 
gifter från följande provytor vid Kullen i Sölje distrikt, Värmland. 


Profytornas storlek 20 X 20 m. = 0,o4 har vardera. 

Beståndets ålder: 18 år. 

» medelbhöjdEr5)7 mi. 

Beståndet uppkommet genom rutsådd, troligen 1 m. förband, med om- 
växlande 1 rad tall och 1 rad gran; granen merendels över- 
skärmad och halvdöd. Enst. inspr. granar 25 å 30 år. 

Markbeskaffenhet: lerblandad sand. 

Markbetäckning: saknas (barrtäcke). 


Provytan r, gallrad så att endast I (2) stammar kvarstå i varje ruta; gallrings- 
procent: stam. "ÖT,75 Massa 24:90: 
Före gallring per har 13,175 st. 35,16 kbm. (medelstam. 3,5 cm.) 
Utgallrat. LR Ö, 126 » 8,76 > ( » RN ) 
Efter gallring » 550 OM S20,40RR VA » 455, AN) 


Provytan 2, gallrad så att endast absolut hopplösa stammar uttagits; gallrings- 
procent: stam. 28,8; massa 5,6. 
Före gallring per har 13,000 st. 54,18 kbm. (medelstam. 4,05 cm.) 
UtSallraREe SNS ER » 2315 1) 
Efter gallring OZ ONE NT ng a » 4560 20) 


Provytan 3, gallrad så, att endast I å 2 stammar kvarstå 1 varje »tallruta», 
endast fullt fristående granar lämnade. 
Före gallring per har 10,650 st. 50,12 kbm. (medelstam. 4,30 cm.) 
|ÖfisellTmN sc ) SAS sk HT 2 » 35050) 
Efter gallring ISAR MOTT » Bod SN 
Gallringsprocent 54,7 st. 21,0 kbm. 


Efter snöbrottet den 15 maj 1915 uppräknades och mättes de nedbrutna 
stammarna och befunnos då följande antal och kubikmassor i 


Provytan m, medbrutna per hab Ni5OLSt.S.. ssp = 0,03 7 EDI 
Tio avs efter. galla gs3,O. vo... ot lg 

Provytan. 2,enedbrutna, per Darisp or st: cc =11;190 KIM, 
TNK E ILer & LIKONRN per CE RETAS 2735 

Provytanvs;, Dedbratta pet: han of SE. sous ="11,,056-EIM 
Ior AVI HENErA SAR ES JGA cool 25005 


Den minsta skadan har sålunda skett i den starkast gallrade ytan, då 
där givetvis funnits färre svaga träd, som kunnat nedbrytas. Ett annat 
exempel på hur ung tall skadats av majovädret meddelar skogschefen 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 893 


EINAR BOSEUS från en provyta i 25-årig rutsådd av tall med insprängd 
gran och björk. I provytan, som gallrades för 3 år sedan, omfattade 
snöbrotten 


SAN OIEN IN JAS RARE od eS RARE 4,5 7o av stamantalet 
ENATS se NNE sekret brer OMAOr » 
PJOTR NS R ok or rar SR NA » 


Att björken, som vid majovädret var lövad, blivit snöbruten rätt mycket 
har också iakttagits av andra. Sålunda meddelar jägmästare J. M. 
PAULI från Klotens revir, att därstädes ledo björk och lärk mest, det 
senare trädslaget dock obetydligare. 

Disponenten HANS DAHLBERG omnämner från Alkvättern skador i 
30—40-åriga bestånd av tall och björk. Jägmästare ERIK DANIELSON 
i Kristinehamns revir har blott funnit obetydlig skadegörelse å björk 
och lärk. Å Gärsjöbacken i Älgareds socken har författaren funnit raka 
vackra björkstammar avbrutna strax nedom kronan. Från Kårestads 
bev.-trakt i Värends revir har kronojägaren AUG. LUNDELL antecknat 
helt obetydliga skador å björken, men inga alls å lärken. 


Som en sammanfattning av skadegörelsen från majovädret 1915 kan 
framhållas, att granen lidit mest, därnäst björk och tall, medan lärken 
skadats mera obetydligt. Av granarna ledo huvudsakligen medelålders 
bestånd (ålder 40—70 år) och nästan uteslutande genom toppbrott. Mera 
fritt stående träd med väl utvecklade kronor brötos lättast av. På grund 
härav ha de starkare gallrade välskötta granbestånden lidit mest. Att 
så blivit fallet får tillskrivas en kombinerad verkan av snö och storm. 
Den våta snön fastnade lättast i de täta, yviga kronorna, som med stor- 
mens hjälp genast knäcktes. VN svagare individ fastnade ej så stora 
mängder snö, och de stå förresten vanligen mera skyddade och således ej 
så utsatta för stormen. Som snön i stor utsträckning smälte bort under 
ovädrets gång, hopades ej häller på de svaga individen snö i sådana mäng- 
der, att de blevo snötryckta. Förhållandet var nu ej detsamma som om 
vintern, då snömassorna flera dagar kunna hopa sig och länge ligga kvar 
på grenarna. Björken, som var lövad, utsattes rätt mycket för snöbrott 
på samma sätt som granen. Av tallen däremot ledo egentligen endast 
de yngsta, täta bestånden, om snön där fick tillfälle hopa sig i större 
mängder. Hos tallen var det genom snötryck, som träden skadades. 
Lärken var, ehuru delvis utslagen, ganska litet utsatt för skadegörelse. 

I ett fall som det nu beskrivna med en kombinerad verkan av snö 
och storm har skogsmannen knappast något medel att skydda sig för 


894 GUNNAR SCHOTTE. 


de skadegörelser, som åstadkommas å skogen. En tröst är dock att 
dylika skador som den 15 maj 1915 inträffa synnerligen sällan, varför 
man kan hoppas, att vi ej på länge skola få uppleva dylika snöskador 
så sent på varen. Givetvis bli dock blandade bestånd mindre hemsökta, 
då sällan de olika trädslagen skadas på samma sätt. Här är sålunda 
ett skäl, till de många andra, att sträva efter blandade bestånd, där 
marken eller andra förhållanden ej omintetgöra åtgärder härför. 


Vida vanligare äro då de snöskador, som uppträda om vintern, även 
om de sällan få så våldsamma följder som under vintern 1915—19106. 


De rika snöfallen i december 1915 och senare under vintern 
samt deras skadegörelser. 


I december månad 1915 föll mycken nederbörd i mellersta delarna av 
landet och i synnerhet den 8—9 dec., men här och var även senare i 
månaden. Nederbörden utgjordes mest av snö men även av regnblan- 
dad snö eller regn i sydligaste Sverige. Överhuvud taget var neder- 
börden mycket stor i Svealand och Götaland och översteg väsentligen 
den normala. Sålunda utgjorde den i Värmlands län 162 4 av den 
normala, 1 Västmanlands län 167: 20, i Uppsala län 1870 forn Skara- 
borgs län 194 246, i Örebro och Stockholms län 198 24, i Södermanlands 
län 217! 34 och i Östergötlands län 280 24. 

Det var givet, att denna avsevärda nederbörd, som kom som våt snö 
och därför lätt fastnade i träden, skulle vålla betydande skador å skogs- 
bestånden. Om utbredningen av denna kalamitet lämnar följande sam- 
manställning efter rapporterna upplysning. 


Gävleborgs län. Medan länsskogvaktaren E. VALLQUIST ej iakttagit några 
snöskador i trakten av Ockelbo, uppgiver länsskogvaktare O. H. SUNDELIN 
från Storvik, att snötryck och snöbrott uppstodo litet varstädes i yngre be- 
stånd under vintern 1915—1916.1 

Kopparbergs län. Inom Idre revir har ingen större snöskada uppstått, dock 
meddelar jägmästare ERIK GEETE, att han å Drevdagens kronopark, 1/; mil 
söder om Flötingen, iakttagit, att ungskogen å ett område av omkring 1 har. 
i tätt slutet bestånd varit till stor del nedbruten. I Särna revir har icke 
förekommit snöskador senaste vintern och ej häller inom Hamra och Älv- 
dalens västra revir. Från sistnämnda revir meddelar jägmästare OTTO VESTER- 
LUND, att han under en stämpling i juli 1915 på Landbobyns besparingsskog 
i Venjan iakttagit i några ogallrade, täta medelålders granbestånd snötryck 


" Länsskogvaktare NILS SKoG, Hudiksvall, omnämner svåra snötryck i trakten av Dellen- 
sjöarna från I nov. 1913, då det föll kolossala mängder våt snö. 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 395 


av mycket våldsam art. Efter allt att döma anser han dock, att skadan varit 
av tidigare datum än dec. 1915. Jägmästare O. ENEROTH vid Stora Kopparbergs 
bergslags aktiebolag förmäler om snöskador av den i december fallna snön från 
Älvdalen, från Mora å enstaka undertryckta träd, men obetydliga skador från 
Venjan och Orsa. Från Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag med- 
delas, att någon egentlig skada ej ägt rum å bolagets skogar i Kopparbergs 
och Gävleborgs län. Något snöbrott inträffade dock efter snöfallet 8 dec. 
enl. rapport från förvaltaren CHRISTIAN BERG, Dådran. Från Västerdalarnas 
revir meddelar kronojägare P. HALFVARSSON, att snöskador förmärktes i Laxsjö 
bevakningstrakt å högt belägna trakter, och jägmästare C. ÖJERMARK Om- 
nämner också snöskador.' Från Kopparbergs revir meddelar jägmästare AxEL 
HELLSTRÖM, att snöskador visserligen uppstått efter snöfallet 83—9 dec., men 
ej i någon avsevärd omfattning, och störst skulle skadorna visat sig efter snöfall 
under eftervintern 1916. Förutom snöskadorna i december omnämner jäg- 
mästare JOH. AHLGREN, Falun, ett starkt snöfall i slutet av september 1915, 
som åstadkom stora skadegörelser på lövskogen och i fruktträdgårdarna, eme- 
dan lövet ännu då satt kvar på träd och buskar. Jägmästare EINAR N:SON 
HEDULFF omtalar från Garpenberg, att där ej förekommo snöbrott i december, 
men att i februari och mars 1916 inträffade ständiga snöfall, vanligen vid en 
temperatur av omkr. o”C, och att mätbar nederbörd kom 35 dagar under 
dessa båda månader. Genom de stora snömassorna, som ej minskades av 
några töväder, blev ungskogen i hög grad nedtyngd. Kronojägare E. AN- 
DERSSON rapporterar snöbrott, dock ej i avsevärd mängd, från Nisshyttans 
kronopark. Å Bispbergs gruvskog har skadan i nordsluttningar varit något 
mera omfattande. Även å Grönsinka har förhållandet varit detsamma som å 
Nisshyttan.  Kronojägare K. J. JOHANSSON, Korsnäs, har iakttagit de flesta 
snöskadorna 1 december men också senare under vintern. Skogsförvaltare 
GösTtA IGGBERG vid Klosters aktiebolags skogsförvaltning meddelar, att snö 
skadorna i allm. varit obetydliga, men att befintliga tysktallsbestånd på sina 
ställen alldeles raserats av 1916 års snötryck. Från Klotens revir meddelar 
jägmästare J. M. Paurri, att snöskador uppkommo i betydlig mängd efter snö- 
fallet 8—9 dec., men att mera obetydliga skador visade sig vid de olika snö- 
fallen under vintern 1916. Kronojägare EMIL FLYGARE i Malingsbo revir 
framhåller, hurusom på höjdlägena mycket snö kvarlåg på trädtopparna hela 
vintern 1915—1916 och förorsakade svåra snöbrott fram på vårsidan. 

Värmlands län. Skogschefen Nirs DELIN vid Billeruds aktiebolag omtalar 
ingen eller ringa skada från snöfallen i december. Kronojägare C. J. DUNÉR,? 
Värmlandsbro, inrapporterar skador å ungskogarna efter decembernederbörden. 
Kronojägare JoH. FERNSTRÖM,” Kil, omtalar endast obetydliga skador från 
december, medan däremot avsevärda mängder snöbrott skola ha inträffat den 
6—7 mars 1916. Från Kristinehamns revir meddelar jägmästare ERIK Da- 
NIELSSON om snöskador från december, men uppger också, att snöskador, 
ehuru ej 1 avsevärd mängd, inträffade den 11 maj 19106. 


! Starkaste snöbrotten inom Grangärde socken skola dock ha inträffat den 28—29 dec. 
1914. 

>? I rapporten uppgives samtidigt, att i början av år 1915 skedde de största skadorna å ung- 
skogarna i dessa trakter, 

> Meddelar också den. största skadan från I—5 jan. 1915, då hela bestånd sönderbrötos 
och större granar toppbrötos. 


58 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


896 GUNNAR SCHOTTE. 


Örebro län. I Alkvätterns aktiebolags skogar skall, enligt meddelande av 
disponenten HaANs DAHLBERG, inga snöskador ha inträffat under december 
1915 eller senare. Från Örebro revir mäler jägmästare H. STUART om snö- 
skador från december samt även från mitten av februari 1916, och länsjäg- 
mästaren omtalar skadegörelser efter snöfallen i december men även efter ett 
starkt snöfall med storm omedelbart efter jul. 

Västmanlands län. Från Köpings revir omtalas snöskador från 8—9 dec. 
samt senare. Skadegörelserna i Grönbo revir voro mindre på vintern än vid 
majovädret. Från Forstuna häradsallmänning klagar kronoskogvaktare Ax. 
LÖFVING Över att mycket skog bröts ned efter 8—9 dec. samt omkring jul. 
Å Sala södra kronopark uppstodo däremot ej snöskador i nämnvärd grad 
(kronojägaren A. STENSTRÖM). Å Bjurfors kronopark uppkommo ej några snö- 
brott i större mängd. I de bestånd, som lidit mest, ha enl. uppgift från 
e. kronojägare HJ. MELLSTRÖM å 94 hektar utstämplats endast 190 kbm., 
dikvarstenkbm.i per hektar: 

Uppsala län. Från Marma bev.-tr. av Örbyhus revir mäler kronoj. JoH. 
(GUSTAFSSON om snöÖskador i december samt senare under vintern, och från 
norra Roslags revir omtalar jägmästare VIKTOR OLOFSSON snöskador såväl 
från 8—9 december (de största skadorna) som 16—19 dec. Från Enköpings 
revir rapportera kronojägarna att, större eller mindre fläckar ung tall och 
gran brutits ned. Skogsvårdsstyrelsens personal inom länet uppger, att de 
mesta snöbrotten inträffat efter 83—9 dec. 

Stockholms län. Från Stockholms revir omförmäler e. jägmästare O. H. 
LUNDBORG snötryck i stort omfång efter den 8—9 dec. med betydande skade- 
görelser över hela reviret, medan senare skador varit obetydligare. Länsskog- 
vaktarna klaga också över snöbrottsskador i stor mängd. 

Södermanlands län. I detta län talas såväl från Gripsholms revir som från 
skogsvårdsstyrelsens personal om betydande skador efter december-snöfallen. 
Jägmästare AMINOFF omtalar från mellersta Södermanland starka snöbrott 
efter snöfallen den 8—9 dec. 1915. Brotten förekommo under en period av 
ett par veckor och yttrade sig så, att träden undan för undan, allt eftersom 
belastningen blev för stor, knäcktes eller böjdes ned så starkt, att de ej sedan 
kunde resa sig, när snön smälte undan. Från södra Södermanland har skogs- 
försöksanstalten haft tillfälle att å försöksytorna i Jönåkers häradsallmäning 
närmare iakttaga de våldsamma snöbrotten i dessa trakter, varom mera här 
nedan. 

Östergötlands län. Från Finspångs revir meddelas, att oerhört mycket skog 
förstörts, t. o. m. timmerskog, inom Folkströmmens och Finspångs bevaknings- 
trakter, men ej inom de två övriga. I Karlsby och Gullbergs revir skadades 
skogarna över hela reviret. Från Hults bruks och Rodga säteris skogar å 
södra kanten av Kolmården meddelar jägmästare G. KOLMODIN om stark 
skadegörelse i tall- och granbestånden. Han skildrar snöfallen i december 
och de därav förorsakade snöskadorna å skogen på följande sätt. »I förra 
hälften av december föll kram snö till omkring 1 fots djup; snötäcket förut 
var cirka I fot. Luften var då så tjock, att 'molnenimhängdernedKover 
skogen, varvid snön fäste sig på träden. Omedelbart härefter inträffade stark 
kyla ända ned till — 20? C. Snön frös nu fast på grenarna, och vid ett 
därefter ånyo inträffande snöfall hopade sig ytterligare snömassor på dem. 
Enstaka snöbrott inträffade hela tiden från mitten av december, men de flesta 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 897 


snöbrotten uppstodo vid blid väderlek, då ”luften blev tjock och fuktig'. 
Då small och brakade det överallt i skogen». Snöbrotten slutade först i senare 
delen av januari, då också träden för första gången blevo rena från snö. Å 
Omberg föll snön ganska torr, så att skadorna i stort sett ej äro av vidare 
betydelse. Bland de få ställen, som mera avsevärt skadades, är försöksytan 
281 (blandning av gran och lärk). I Kinda revir skadades enligt jäg- 
mästare E. LUNDMANS meddelande skogen gruppvis på höjderna i västlig expo- 
sition efter snöfallet 8—9 dec., men även under eftervintern nedbröts en del 
mindre träd. Länsjägmästaren framhåller, att snöbrotten i december ej hade 
så stor omfattning, men att däremot i början av året nedbröts mycken skog. 

Gottland "drabbades ej av snöbrott under senaste vintern. Länsjägmästare 
R. MELIN meddelar 1 förbigående, att de största skador, som inträffat genom 
snöbrott på Gottland i senare tid, ägde rum år 1604. 

Skaraborgs län. Från Tivedens revir meddelar t.f. jägmästaren ÅA. STAHRE, 
att kronoparken Skagersholm i mycket stor omfattning hemsökts av snötrycket 
i december: under hela sommaren har upphuggning av de skadade träden till 
kolved och props måst pågå. Visserligen ha skogarna i hela reviret lidit av 
denna kalamitet, men dock mest i de norra delarna, där nederbörden varit 
störst. Lågt liggande lokaler hava varit mest hemsökta. Från skogsförsöksanstal- 
tens provytor i denna park lämnas här nedan exempel på härjningens omfattning. 
Jägmästaren CARL THaAMm å Laxå bruk framhåller de oerhörda mängder av 
snöskador, som inträffade. >»I mans minne har ej slikt snöbrott förut ägt 
rum å Tiveden.» De mesta snöbrotten skedde nyårsdagen 1916, sedan under 
låg temperatur stora snömängder fallit under december. I Kinne revir ska- 
dades skogarna rätt mycket, men däremot ej 1 Vartofta och Slättbygds revir. 
Länsjägmästaren framhåller, att skogsbestånden förstörts mest å höjdlägen i 
synnerhet i mellersta och östra delarna av länet. 

Göteborgs- och Bohuslän. Inom Tanums bevakningstrakt ha icke förekommit 
snöskador i någon större omfattning. I Ströms bev.-tr. åstadkoms åtskillig 
skada av snöfallet i december och även i februari och mars samt å krono- 
parken Koxeröd, men jägmästare HENR. JuLius meddelar som totalintryck av 
skadorna inom Uddevalla revir, att de icke varit större år 1915 än vanligt. 

Alvsborgs län. I Marks revir ha knappast uppstått några snöskador, och 
från Ulricehamns revir meddelar jägmästaren JoHn CARLSSON, att de största 
skadorna ägt rum 1 revirets södra delar. Länsjägmästare KARL MELLQUIST 
omnämner, att även snöfallet i december åtföljdes av stark storm, vadan storm- 
fällning och brott av grövre stammar uppstod. 

Jönköpings län. Från Vrigstads bev.-tr. i Jönköpings revir omtalar krono- 
jägare P. HALLSTRÖM ganska mycket snöskador den 11—12 dec 1915, men 
mest efter snöfallen den 13, 15 och 17 januari 1916 och något litet på sen- 
vintern 1916. Jägmästare H. NORDENADLER meddelar från Eksjö revir, att 
snöbrotten under vintern där voro av mindre omfattning, och jägmästare GÖSTA 
ENGLUND uppgiver snöskador endast från norra delen av Västbo revir (Mo 
härad). 

Kronobergs län. I Sunnerbo revir har decembersnöfallet icke åstadkommit 
mera avsevärda skador (C. B. CHRISTOFFERSSON) och knappast heller i Värends 
revir, där skadorna från ovädret i maj voro mycket större. Från Kosta revir 
omtalar jägmästare JOHAN DAHLGREN, att snöfallet i början av december ej 
åstadkom någon skada. Under tiden 22—29 december föll där mycken snö, 


398 GUNNAR SCHOTTE. 


som låg ända till 40 cm. djup, men då den kom under kallt väder (intill 
— 21” C.) förorsakade den föga snöbrott. I mitten av januari 1915 föll där- 
emot i reviret mycken snö under sådana omständigheter, att svåra Srpoets- 
skador följde. 

Kalmar län. Jägmästare GustaF HALLDIN meddelar, att i vissa delar av 
Hjorteds socken (sydligaste delen av Tjusts revir) inträffade snöbrott efter snö- 
fallen 8—9 december och att även senare snöbrott iakttagits i samma trakter. 
Vid Hammarsebo skedde högst obetydlig skada å skogen.1 TI Kalmar revir 
ha snöskadorna varit störst efter den 8—9 december 1915 (F. NAUCKHOFF). 
Från Nybro bev.-tr. i samma revir meddelar kronojägare O. MÅRTENSSON, att 
de starka snöfallen under tiden 4—38 januari 1915 förorsakade högst väsentlig 
skada 1 bestånden. — Länsjägmästaren har funnit snöskadorna inom länet 
traktvis rätt betydliga. Dock ha inga skador förekommit på Öland (OLoF Coos). 

Blekinge län. Enligt uppgift av jägmästare L. HÅRLEMAN inträffade snö- 
skador visserligen i december 1915, men dock mycket svårare i januari och 
februari samma år. 

Kristianstads län. Från norra Skånes revir omnämner kronojägarna endast 
högst obetydliga snöskador, och t. f. jägmästare FOLKE BROMÉE omtalar, att 
den enda skada genom snötryck, som han observerat, var å ett 10— 12-årigt, 
på gammal åkerjord mycket tätt uppkommet, ogallrat björkbestånd vid Tågarp 
å Linderödsåsen. 

Malmöhus län. Jägmästare CARL VON SCHÖNBERG meddelar, att snöbrotten 
i S. Skånes revir inträffade före ovädret i maj 1915. 

Hallands län. Kronojägare J. A. MeLrLström (Höka bev.-tr. av Halmstads 
revir) har iakttagit, att ett mindre ungtallbestånd å Snöstorps prästgård blev 
illa åtgånget av snötryck den 8—9 dec. 1916, och kronojägare N. W. NILSSON 
(Halmstads bev.-tr. av Halmstads revir) uppger, att den 15 dec. 1915 föll 
mera snö än den 8—9 december, samt att skadorna därför vid senare tillfället 
blevo större. I övrigt meddela såväl jägmästaren som länsjägmästaren, att vis- 
serligen snöskador uppkommit i skogen men icke av den omfattning, att de 
böra särskilt uppmärksammas. 


pd 


Som av förestående uppräkning framgår, ha snöskadorna efter det 
rika snöfallet 8—9 december 1915 samt senare under vintern härjat 
skogarna i stora delar av Svealand och Götaland, varvid dock är att 
märka, hurusom de sydligaste och västligaste delarna av landet varit 
någorlunda oberörda. Mest bava skogarna lidit i gränstrakterna mellan 
Västergötland och Närke (Tiveden), mellan Närke och Östergötland 
(Tylöskogen) och mellan Södermanland och Östergötland (Kolmården). 
Från dessa trakter visa ett tjugutal av skogsförsöksanstaltens gallrings- 
ytor omfattningen av snöskadorna. 


! Jägmästare B. ASCHAN omtalar oerhörd skada å såväl ung som medelålders skog efter 
snöfallen i november 1910, varvid en del bestånd nästan helt förstördes av snön. Å Oskars- 
hamns stad då tillhörande !/, mtl Lagmanskvarn om en ytvidd av omkring 200 hektar skog- 
beväxt mark, bevuxen med gles 60—380-årig tallskog, måste omkring !/, av virkesmassan 
tillvaratagas såsom snöskadad, 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 399 


Snöskadornas förekomst å försöksytorna. 


ot 


I Skagersholms kronopark å Tiveden ledo de äldre bestånd, som gall- 
rats flera gånger, obetydligt. Ett exempel härpå är försöksytan 235 
i 87-årig barrblandskog med blott 2 stycken" snöbrott. Aven inom 
försöksytan 236, 56-årig, tidigare gallrad barrblandskog, voro snöska- 
dorna relativt obetydliga. Av granens virkesmassa, som utgör 162,5 kbm. 


JAN 
ERNST 
4 ; 
4 


RA 
Nira | 
pr 


- 


PA ola 


Fä sked 


Ur Skogsförsöksanst. saml. Foto G. Mellström 16 juni 1916. 


Fig. 2. Avverkade snöskadade träd å försöksytan 237, Kronoparken Skagersholm, 
Västergötland. 


Abgetriebene schneegeschädigte Bäume auf Versuchsflächte 237, Statsforst Skagersholm, Wästergötland. 
voro endast 2,7 72 snöskadad (7,7 72 av trädantalet) och av tallens 
115,4 kbm. behövde blott 1,; 7 tillvaratagas som snöskadade (12,9 72 
av trädantalet). Vida svårare ha skadegörelserna förekommit inom 
försöksytan 237 å mager mark i 60-årig barrblandskog, gallrad första 
gången 1912. De här betydligt svagare träddimensionerna ha lidit 
avsevärt (se vidare tabell n:r 2). I synnerhet ha smågranarna ska- 
dats, medan de färre förhärskande tallarna med väl utvecklade kronor 
Stattrsier battre. 

Försöksytan 238 i 39-årig skog, huvudsakligen gran, som gallrats av 
skogsförvaltningen 1906 och av försöksanstalten 1912, har visat sig hava 
större motståndskraft. Av beståndets virkesmassa, 259 kbm., har endast 


9900 GUNNAR SCHOTTE. 


9,6, kbm. snöskadat granvirke måst utgallras eller 3,7 ”o. Av staman- 


talet ha 11,9 20 skadats. Av beståndets fåtaliga tallar stå alla oska- 
dade. (Se vidare-tabell 3.) 


Försöksytan 239 i 359-årig skog å samma kronopark har skadats mera. 
Detta bestånd utgöres mest av gran, som uppväxt mycket tätt och 
länge varit överskärmad av björk och tall. Skogsförvaltningen bort- 


Ur Skogsförsöksanst. saml Foto G. Mellström 17 juni 1916. 


Fig. 3. Snöskadade träd å försöksytan n:o 239, Kronoparken Skagersholm, Västergötland. 


Schneebeschädigte Bäume auf Versuchsfläche 239, Staatsforst Skagersholm, Wästergötland. 


tog en del björk 1905, och vid försöksanstaltens gallring av bestån- 
det 1912 tillämpades stark krongallring, var vid de mest förväxande 
tallarna uttogos. Som granen ej synes ha hunnit hämta sig från sitt 
abnorma tillstånd, har den skadats betydligt; särskilt ha smärre granar, 
3:dje kronskiktet', lidit mest (se tabell 3). Av ytans virkesmassa, som 
1916 beräknades utgöra 192 kbm pr hektar, ha 32,9 kbm eller 17,1 2 
utgallrats såsom snöskadade. 


1 Här användes den av förf. gjorda uppdelningen i fyra kronskikt. Det fjärde eller 
lägsta skiktet når högst till hälften av de härskande trädens höjd. Den övre hälften av de 
härskande trädens höjd tänkes uppdelad i tre ungefär lika delar, till vars övre kant träden 
inom respektive skikt nå. Se vidare GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök. Medd. från 
Statens Skogsförsöksanstalt, h. 9, Skogsvårdsf. tidskr. 1912 sid. 387" —445". 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. gOI 


Snöskadornas verkan a lärkträden kunna studeras åa försöksytorna 
299 och 300. 


Försöksytan 299 a den Göta kanalbolag tillhöriga skogen Gärse- 
backen i Älgarås socken av Skaraborgs län, anlades sommaren 1915 i 
blandbestånd av lärk, tall, gran och något björk. Beståndet är upp- 
kommet genom sådd å för omkr. 40 år sedan svedad mark och var vid 
ytans anläggande 37 år gammalt. Snöbrottens fördelning på trädslag, 
kronskikt och dimensioner framgår av tabellbilagan 4. 

En sammanfattning av dessa tal jämte motsvarande virkesmassor åter- 
finnes efterföljande sammanställning: 


— | — Sn 
| Kvarst. | Kvarst. | Snöbrott | Ö Snöbrott ö 
| antal träd! kbm. Jantal trädj| KA kbm. 2 
| I l | 
| Av lärken äro 
| I fOrståa. Kkronskiktet..i..s.s..s. 448 77-67 53 553 2,95 3,8 
| i andra » NOEN KE 76 5,39 34 34.4 i 1,92 35,6 
I 
| i tredje SI SE TA sd | 10 0,40 50 50,0 0,18 4551 
NAN VISSER möta EINE Nga Ai MEANS fr VERSA ba (adil TIN a ast: ENN 1 JARED 
| Summa 534 FaAT 10 TO:30 | 5505 6,01 
ET tallen äro 
i första kronskiktet............ 152 15,42 52 51,6 6,82 43,9 
| | C 
| i andra 2 IEEE MAR HONAN. 321 19,64 53 53,3 9:30 4753 
| . . ? 
| i tredje NT aa 281 9:67 56 55,1 5:02 51,9 
Py Tier de LA NS TNE SERA | TAN OL 67 66,7 OJ 63,1 
. | + | 
| Summa 768 45,01 NARE 360 21,25 47:2 
| Av granen äro 
|ESaNsförstar Kronskiktef ....occccs. 19 1,39 — — — = 
i andra NN LEDD ARE 26 1,86 27 72,7 I. 14 61.6 
3 
först! tredje SSA pla FSA a BLA | 124 3,15 25 25.0 0,67 21354 
1 fjärde SYLT SE et SLR RENA | 1,02 5.79 T4 14.0 0:73 12,6 
Summa I,190 238 16 16,2 | 2NSA 20,1 


o 


Det är påfallande, huru föga lärken lidit av snöskadorna endast 10 2 
av trädantalet och 6 2 av kubikmassan. Däremot har tallen härjats 
svårt eller med 54 Z av trädantalet och 47 2 av kubikmassan. Av 
granen, som huvudsakligen bildar under- och mellanbestånden, har 16 2 
av stamantalet och 20 2 av virkesmassan skadats. Lärken har här stått 
sig väl mot snötryck, emedan trädindividen äro förväxande i beståndet 
och sålunda ha kronorna synnerligen väl utvecklade. Härav kan man 
finna, att lärken är motståndskraftig mot snötryck, om den blott gallras 
starkt, så att den får väl utvecklade kronor. 


SCHOTTE.: 


GUNNAR 


N 


90 


Aa 


ER så NV 


PILEN 
cn 


Mattsson 20 juni 1916. 


Foto L. 


tens Skogsförsöksanstalts saml. 


r Sta 


U 


Ver- 


Försöksytan 


& 
CB) 
= 
[5] 
In 
8 
ja 
2 5) 
SS oo 
[4 a) 
k Hy | 
8 = 
val OO 
ö 
v 
rn 
3 
dög 
= oe 
in 
SUNE 
Org Oc 
« EE 8:03 
Lu SS bo 
o7T fö 
ct: Ia 
0 2 
Ene. 
SN 
RS SS 
CIEY 
[>] Tv 
Ö ARN 
aska 
- fal 
Eg k 
ER os 
ocd 2 
0 + 
fd 
kH II 
28 ch 
Oo v 
el 
q A 
SNI 
N = 
SN VY 
>] 
7 


Snöbrott och snötryck 3 tall 
und Schneedruck an Kiefer. 


;ebruch 


1 
chne 


Fi 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 903 


ork 


JV — 
We. 
4 


fre; 7) 
se a 
- a 
s Jr 


/ -. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Foto L. Mattsson 20 juni 1916. 


Fig. 5. Många snöbrutna tallar; lärkarna i fonden oskadade. Försöksytan 299, Gärse- 
backen, Västergötland. 
Viele von Schneebruch betroffene Kiefern ; die Lärchen im Hintergrunde sind unbeschädigt. WVersuchsfläche 
299 in Gärsebacken, Wästergötland. 


HOTTE 


GUNNAR SC 


904 


iuttsson 20 juni 1916. 


M 


ib 


Foto 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. 


ken, Västergötland. 


sebac 


300, Gär 


ytan 


Försöks 


stånd. 


lärkbe 


| 


Snötryck 


6. 
Schneedruc 


Fig. 


sebacken, Wästergötland. 


ächlichen Lärchenbestand. Versuchsfläche 300, Gär 


auf schw 


k 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 905 


Ett exempel på huru lärkträd med svagt utvecklade kronor däremot 
lida av snötryck -giver efterföljande yta. 


Försöksytan 300 är också belägen å Gärsebacken och uppskatta- 
des likaledes sommaren 1915. Beståndet utgör en blandning av lärk 
och gran, som uppkommit genom sådd å gammal rågsvedja i mycket 
skärvig jordmån. Svedningen ägde rum för omkring 40 år sedan, och 
marken brändes av mycket hårt. Lärkbeståndet växte upp särdeles tätt, 
och granen bildar huvudsakligen underbestånd. Första gallringen utfördes 
omkring år 1908. Som beståndet då var 30 år gammalt, voro lärkkro- 
norna ytterst svagt utvecklade. Träden hade därför år 1915, då ny 
stark gallring ägde rum, ej alls förmått att skaffa sig kraftigare kronor. 
De många svaga träden med deformerade kronor ha också starkt lidit 
av snötrycket såsom efterföljande sammanställning visar: 


| Kvarst. Kvarst. | Snöbrott Snöbrott 


antal träd! kbm. Jlantal träd KC kbm. 20 
| | 
Av lärken äro | 
första kronskiktet. 4... 20 104,20 406 31 23,00 2 
i andra RA Ela 74 2,56 74 100 0,90 100,0 
Summa 1,394 106,76 480 315 23.90 23,9 
Av granen äro 
1 första. krönskiktet.:.......... 23 3,35 5 25 0,45 12,0 
i andra Fö Sön ARA AES 74 4:70 34 46 1,17 32,8 
1 tredje Er Sr rp 206 | 6,31 46 22 I ,50 24,5 
MROSTade LENS dt Aase 2,577 | 14,51 360 14 T,59 81,0 
| Summa 2,880 28,87 445 | 15 4,71 1555 


Fördelningen av snötrycken å de olika dimensionerna framgår av 
tabellbilagan 3. Vi finna av ovanstående sammanställning, att alla svaga 
lärkar (andra kronskiktet) strukit med; i övrigt är det mest sidtryckta 
och undertryckta träd, som skadats (se även sammanställningen i ta- 
pell 5) 

Ett annat exempel på lärkens motståndskraft mot snöskador, då 
kronorna äro kraftiga och väl utvecklade, giver försöksytan 281 
a Ombergs kronopark. Beståndet här utgöres av 34-årig plantering, 
som uppdragits genom klimpplantering och med 4 rader gran och 1 rad 
lärk. Lärkarna dominera högst betydligt och komma med tiden att 
sluta sig samman till ett verkligt lärkbestånd. Under vintern 1915— 
1916 ha här uppstått svår skadegörelse genom snötryck av granen, 
medan alla lärkar stå oberörda av varje dylik skada. Kartan över försöks- 


SCHOETTEB; 


GUNNAR 


906 


"901 :1 awuneg 
-SSeIN  '9q91eT pun Sjyrg uoa Sunzur|duayrY fSrqug '"Puepp310sQ 


Sp -amp oob:r uspog up anp quis 
"pua3roz 192 IYeljsYansioA jne awneg usprqsaqaaugas Iap UJWWOIOA Sep 


'O00OI :I USpEN) IOJ "OOb:I UIYILUL IOJ LJLNS "NIL[ 
UPJÄSYOSIOJ B ISWOHIIOJ SUIPPN SPEPEYSONS TopyrSpuesrasnese)IeST ord sig 


y90 uvrd Ar Guruejdper !SIoqug "pPuepo31nsO IIS Om 


"uers uomiqddog 38purt B "UPIS PEPEYSQUS IAALIG ee "Pen sePexsO OO 


PEJYART 


PesYsRT 


OMP 


o 


O 

Oo O Oskadad: gran. (Unverletzter 

e ? Ö oe . Baum.) 
(J 

O 

oe 


Starkt snöskadad gran. (Schwerer 
-. chneebruch). 


e PB Lindrigt snöskadad gran. (Mässiger 
Schneebruch). 

Fig. 8. Karta utvisande de snöskadade granarnas förekomst å ytan 66. S. Bo- 

bergs häradsallmänning, Östergötland. Skala för marken 1: 400, för träden 1: 100. 


Karte, das Vorkommen der schneebeschädigten Fichten auf Fläche 66 zeigend. Gemeinheit des 
Kreises S. Boberg, Östergötland. Masstab fir den Boden 1:400, fär die Bäume 1. 100. 


GUNNAR SCHOTTE. 


RT 3 0 
FRASER pt ffa 


908 


G. Schotte 5/; 1916. 


Fot. 


gsförsöksanstalts saml. 


Statens Sko 


Ur 


än- 


Bobergs häradsallmö 


Se 


66. 


Försöksytan n:o 


g, Östergötland. 


50-årig g 


i 


Snöbrottslucka 


Fig. 9. 


ranskog. 


nin 


Kreises S. Boberg, 


emeinheit des 


G 


Versuchsfläche 66. 


stergötland. 


Ö 


o-jährigen Fichtenwald. 


5 


in 


Schneebruchliicke 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 92909 


ytan (fig. 7) åskådliggör detta förhållandet. Tabellbilagan 35 visar snö- 
skadornas omfattning på olika dimensioner och skilda kronskikt. 

De kvarvarande lärkarna äro 440 per hektar med en virkesmassa av 
NG dona 

Av granen finnes i 


kvarst. kvarst,. antal snöbrott snöbrotts virkesmassa 
antal träd kbm. träd Å kbm. 26 
första kronskiktet 977 ÖBB ING 17 21,16 I5,6 
andra ) 347 NA 56 16 2,92 1306 
tredje » NG Abalon Ra 19 0,76 I 8,1 
fjärde » 33 0,26 FAN Som O,05 19,6 
1,530 101,69 1450 24,89 ISA 


Av granarna ha en avsevärd del sidotryckta och klämda träd snö- 
brutits samt 62,5 2 av de rötskadade (se närmare tabellen å sid. 918 
—919). Denna yta är ett bland de tydligaste exemplen på snöns framfart 
på Omberg, där den annars under förra vintern ej åstadkom så stor skada. 

Vida större voro skadorna i andra delar av Östergötland. Ett sådant 
exempel lämnar försöksytan 66 å Bobergs södra häradsallmänning. 
Även denna yta är anlagd i planterad granskog, men å något svagare 
Ponmtet robestandet ar 52 ar och har gallrats saval ar 1906-Som IOII 
och 1916. Snöbrotten ha i allmänhet inträffat under kronan (se fig. 9) 
eller i kronans nedre del, så att endast en och annan grön kvist fanns 
kvar, vadan flertalet snöbrutna träd måst borttagas. Ett fåtal granar ha 
endast skadats i toppen, och dessa ha då kvarlämnats vid gallringen. 
32,2 Z av granarna voro så långt ned avbrutna, att de måste borttagas 
(25,4 &Z av virkesmassan), medan 3,,; 2 av de snöskadade granarna kunde 
kvarlämnas (2,9 2 av virkesmassan). 


Den utgallrade och kvarstående virkesmassan i de olika kronskikten 
visas av efterfoljande sammanställning: 


Kvarstående snöbrott | Utgallrade snöbrott 


Kvarstående träd sl 
K före snöbrotten 
SE (Verbleib. unverletzt. (Verbleib. Schneebruch) (Durchforst. Schneebruch) 
skikt ER | 
jäume) le CE IE a TR | 
(Kronen- TA RINNA 2 OE ” år AN TS | A Vi k Ed 
schicht) Antal | RES Antal ol a, VIS | Antal | Fal Se ; 
| massa | I | massa | Os o | massa ÅA 
| st. kb st. | kbm. ESR | kbm. 
| | | | 
IEA 1,838 | 201,69 75 431 | 6,4 | 312 DNS 31,3 48,3 24,0 
10 LEE era 675 | > 30,10 8 1.2 0,4 0,9 | 2047] 30,53)" 1T;0 | 2852 
ITS, 308 TOLO EET 4 0,6 6:53 15 T200) 440. Ar GD 
UNSR LB rer | 42 0,8 | — | — — -= 13 | 30,0] 053803 


| JET 218655- 1Ls25 136 96 Ta 921 63,7 


910 GUNNAR SCHOTTE. 


I efterföljande tabell visas de snöskadade trädens procentiska före- 
komst i kronskikt och stamklasser: 


Gran (Fichte) 


: : | Kronskikt (Kronenschicht) | 
AE Nr RET 
SE I Ey ÖN IV S:ma 
OR 7 mn AA TE 
Ma KA BITA SA ARG SP 26) Ben] SN 
SE 
2 -- — — —| — — 8 | | 8 — 
RS RR 
4 2 28 2 = Ht a UY SE 3 NE AR 
5 - — — — 4 | 100 — -— 4 | 100 
6 - — — 8 501 CD 2 TA 2A 
7 — TO TOO TFA 4 [EINES | 98 | 49 
to) 2 - 56 30: 123 441 — 4-1 KOD 185 | 41 
9 420 ESS SNE ASKS lens 267 | 38 
10 150 | 69-| 211 33. 129 BO 4 -- 394 | 48 
fo 281010 546 INA 26 | — = — ANSER 18 
| FE ER ME Se es — | SRA 
13 327520: ESA RN = HIA ONS 
| 14 250-122 8 | —| — — | — 22 267 25 
St) ET of) NE EN NN 
16 131 5 — —)] — = — Tan 5 | 
RN rs | a rr RR 
18 36 äl — = I SST 
SR FR EN KE (EE RER RR NE a 
20 | S | | | i fä MRS 8! = 
21 Fa SR 1 UE [5 ES 
1,838 | 3 OS | 30 | 308 | 42 42 | a 2,863 32 | 


Härav synes, att i allmänhet ha mindre dimensioner och träd med 
svagt utvecklade kronor strukit med (jämför för övrigt kartan fig. 8), 
medan inom de olika kronskikten ungefär samma procent av träd- 
antalet skadats. 

Tallen har högst betydligt brutits ned å en försökserie 125 I—II 
å Haddebo kronopark i södra Närke. Tvenne jämförande ytor för 
studium av granunderväxtens betydelse i tallbestånden reserverades här 
redan år 1908, men behandlades först under sommaren 1912, då tallen 
i båda ytorna låggallrades starkt, varefter granunderbeståndet totalt bort- 


"K = Kvarvarande träd per hektar för snöbrotten (Baumbestand pro Hektar). 
"SA =Procent utgallrade, snöskadade träd (Prozentdurchforstete, schneebeschädigte Bäume). 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 9II 


togs i avd. II och kvarlämnades i avd. I. Ytorna ha ånyo gallrats våren 
1916 för att bl. a. tillvarataga den stora mängden av snötryck och snö- 
brott. Beståndets ålder var då 63 år. Avdelning I övergår alltmera 
till en vacker blandskog; avd. II, som mest skadats av snön, liknar där- 
emot nu en ljushuggen tallskog. Inom avd. I voro de snöskadade 
tallarna endast 100 st. per hektar med en virkesmassa av 19,93 kbm. (9,32 24). 
Av granen skadades 72 träd (9,7 2) om 1,51 kbm. (3,90 2 av virkes- 
massan) .och av björken 8 st. (14,3 2) med 0,94 kbm. (8,50 & av björ- 
karnas kubikmassa). Inom avd. II, som saknar under- och mellanbe- 
stånd av gran, hade beståndet en virkesmassa av 271 kbm., varav ut- 
gallrats 92.7 kbm. 52,7 Zz av denna virkesmassa (98,8 kbm.) var snö- 
skadad eller 18 2; av tallens hela virkesmassa. Av beståndets stamantal 
voro 188 st. (22,7 2) skadade av snön. Snöskadorna ha således i denna 
serie visat sig svårast i den starkast gallrade avdelningen, men så ha 
också endast 4 år förflutit efter gallringen. 

Som tidigare omnämnts, inträffade mycket svåra snöbrott i Söderman- 
land, icke minst å Kolmården. Å Jönåkers härådsallmänning skadades 
sålunda skogen högst betydligt. Skogsförsöksanstaltens många ytor där- 
städes ha också lidit avsevärt, ehuru knappast i samma omfattning som 
bestånden i övrigt. I det följande skall lämnas redogörelser för de i 
ungskogarna befintliga ytorna. 

Av särskilt intresse är försöksytan 297, bestående av 33-årigt bland- 
bestånd av tall och gran, uppkommet genom plantering av varannan rad 
tall och varannan gran. Tallarna ha givetvis fått betydligt försprång 
och ha härigenom med sitt glesare förband kunnat skaffa sig väl utveck- 
lade kronor. Snöskador uppkommo därför ej i större utsträckning, 
ehuru beståndet gallrades första gången 1915. Ändamålet med gallrin- 
gen var att släppa fram granen och erhålla ett jämnt blandbestånd. 
Gallringen utfördes enligt krongallringssystemet, vad tallarna beträffar 
såsom kartan å fig. 10, utvisar. Vid en blick på kartan finner man 
också, att de träd, som lidit av snöbrott eller snötryck, i allmänhet stå 
intill de under föregående år utgallrade träden. Tallarna kunna likväl, 
som redan nämnts, genom sin glesare ställning här anses vara härdade 
mot snöskador. Det är därför närmast krongallringsmetoden, som i detta 
fall gjort träden känsligare, än vad annars varit fallet. Vi finna sålunda, 
att denna gallringsmetod, som annars har så många företräden genom att 
skapa jämnare bestånd och göra föravverkningarna mera lönande, emeller- 
tid kan utsätta bestånden för snöskador och detta säkerligen mera än 
starkare låggallringar, vilket längre fram skall visas. 

Snöbrottens och snöskadornas omfattning å denna yta är emellertid 
följande: ; 


59. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


601 :1 owmvg op mp foot:r uapog uap anj qvIsseW 'puejurvw.sapns toxeupf sastaIN sap IPYuiEWID (PMM 
uvIjatjtrOatagq Iqaru JTI Jap Inv Ia SSep ST Junos OS U2JY2ILT top 12Sssaunqdan NM 19p vp fuawmouasSnme pu 242 uagqratuayarg 
21p) JJYXg Pun IVJ9Iy uoA Junzuelduaqvy pusdoz Lz IYrLr INT UIVJOIS UPIFIPRY2SIQvJuUgas Jap UJwWOXIOA Sep "dJtIE 

"001 :I UJpEN tOJ "oob:I UayseW 10J TJENS 'PuejurWSpAES "FSutuurwujespetsey siayrUof 
'uejtey v epenuegy mys (3 up Ne 'eFum es IR I99werp seusvurI3 vp "uappq v vusepam (3 TUIIPVI 


-uvI3 'urI3 420 fer ar Surruejdpesr "462 uvjk e Iswoxsroj seuIejje) SpepexsOus ap apuesm PES Of IUI 


"S161 UuDIVA [[e] Peje N O "er PePexSOUS "Ile) PePeASO 


Ar OR ORO EERO: OL GK OO: ÖR Ö-NOL SA LUIOR GL Br a 
Oo . o 
BOK] OK OR -OrOO LOKKO SERIES Ö 0LO O o FENG VS SRTOe VERK SK 3 
Oo AS 8 
0 OD OO OK KTNG [0] 00 6 OLD Oo FsrsNeorOROIOTES TO 
[6 
Oo . , 
(SEKO Kao Ho FO OL OO ÖR GOOKOIG. RLSKORO SOROS Oo MS ic 
Ez o i 
3 i 00 Oo 
o (0) Oo .e 0200 (OF) (OKKS) o O ÖKOKO FOG s SEG (5) 
; . y 3 [00] 
2 o o0 9 O BLOG 
E ÖOl0-0XO) 5OFOOFLOLR TOS OFSKIONOFG EO; Oo 3 R 
; É 2 o oe OO 2? 
é ES E o 0 JOG NO 
å & SMNOJEO TO Ste CISSI o 
= (0) 
3 GA, Tou OJ OR ORKA PETAD oc 09 
d00 0 GrOFOREFONCNE 5 


& o0- OKO STOR 
ske ONS HOTEL OOKGKE o ÖS fer. OM SKOKOROER 
PRE RE EE SN är 
Oo 
HL0.-e4e 0 Oo 


& OMS SE ys RI 
ör eoGÖ NIKI 0010 
fo rOj ORG OKOROROA 20 
OLOO 
- OTO ORO TIASES oss FOIQLOKSKONORS 
RR NPA sänd ; O KÖ Gere 10. ot 1O 
o0 be OC SOL TI e00 
(ej ORD [OJ 
[0] Oo a O SS 
Oo o 
Y (SI Q O e 
H SIE GIOLO Ve SÅLOKIOL sk ÖSOT OKORSEO (o (OO (OJO 
= CK J o 5 : 
ko) GILL (OL FOA FS 


O 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. ONES 


Kvarstående Snöbrott 
antal träd kbm, antal träd Ae kbm. 
tall, I kronskikt 79,64 57 2,79 3,5 
SEE 2 14,84 19,4 2,55 17,2 
2 SiDI » 2,12 38,9 0,64 30,1 
ST TV » 0,80 20,7 O,11 205 
97,09 2:6 6,08 6,3 
gran, I » O,77 O,o — O,0o 
IN! » 1,60 NGA 0,24 I 5,0 
SL » 75206 2 0,74 1OS 
VI NV » (OMS 9,2 O,55 9-1 


Gallringsserien 27 å samma allmänning erbjuder också stort in- 
tresse, emedan här finnas 7 olika avdelningar, som behandlats på skilda 
sätt. Beståndet är 38 år gammalt och har uppkommit efter sådd samt 
utgöres av övervägande tall med växlande insprängning av gran. Gall- 
ringen är utförd å några avdelningar åren 1909 eller 1910 samt å en 
avdelning först 1915. Revision har sistnämnda året skett å de förut be- 
handlade avdelningarna. En avdelning har hela tiden varit orörd. Tabellbi- 
lagorna visa i detalj snöskadornas omfattning inom de olika avdelningarna. 
Efterföljande tabell (sid. g14—915) giver en jämförande sammanställning 
över de mest belysande siffrorna. Av intresse är att se, hurusom snöskade 
procenten är större hos de krongallrade avdelningarna än i de låggallrade. 
I de förra kvarstår givetvis mera skräpskog som lättast nedbrytes. Vidare 
har, liksom å ytan 297, ofta ett kvarstående träd intill ett större, vid gall- 
ringen avverkat träd snöskadats. Denna försöksserie pekar sålunda också 
på faran för snöskador efter i tallskog utförd krongallring. Även granen 
har skadats mest vid krongallringen, men då den endast förekommer 
som under- och mellanbestånd, vågar man knappast draga några direkta 
slutsatser härom. Av särskilt värde är att observera, hurusom den 
extra starka låggallringen, närmast liknande en liushuggning, ej skadats 
mera än de svagare låggallringarna, snarare tvärtom. 

En närbelägen gallringsserie, försöksytan 10, har också lidit avsevärt 
av snöskador,trots att den gallrats trenne gånger eller åren 1903, 1909 och 
1913. Den starkast låggallrade avdelningen har dock skadats minst. Be- 
träffande denna försöksyta bör dock anmärkas, att dess härstamning är 
tvivelaktig. Skogen, som är 43 är, har uppkommit dels genom själv- 
sådd och dels genom plantering med användande av plantor av syd- 
ländskt frö. Många av de utgallrade stammarna ha röjt en »tysk» här- 
komst. Skadornas omfattning visas av sammanställningen i tabell 8 och 9. 


Nr Tre | KK BERNS NET | otgg | sto | ool |SE glo  |oS tr (IUNSIojYDInpIapalN aY1e15 1496) | 
SE SN NR RN |oI KERRAO OST TE ElpERipe See ARKA IS OR TE ; 'S161 | 
= lr Sar — || 6'g 69" L 9'€1 |-S91 z0'98 | OIZ'I I 420 OI6I SUN[e3SB] NIVIS VOX II | 

I | || 
| | | | | | | | | 
ER) ENE ra EK ST ES EL 7 a TA Eg Sf EAST la | 
— RR i rr - 
| 4 SSKOKA BE ST 19:€ 1 oSg £:6g | so £'99 |OI 12'0 SI | AT | 
CEST Zoto | o'tor 3 29'0 log Ge ES AIESEST NCO OR EE Rear nn | 
| o'gz 12'0 | £'ef OI TATTO) of z'9€ | 1S'g 9'obt o6z EKA Si Tr | ("FunstojtsdanpaoparnN IALCIG) | 
| I ( I I = | | 
SSE EF LSE = £9'0 | SI EtTT Oj eerO SRS OST EAS NR ol Ab oa "S161 420 6061 Bunesser Auels rf 
I I 
I I | 9 | I 
| ICKE I | | | | 
z'ZI | (EMO ERA of 18'g9 | SSE oki | fetto llekge ISRS SL'SbI | ogb'z | | 
| | | | 
| I UU MMMM I 
= = fo — 88507 es ll = = = 21f0 01 IN 
+$:C old €t Öp: I CC Ge I. 6t0o alt | 
rs 350 S $ I 56 säs Så fr sår ör SEE EAT 06 III (:SumsaojyaunpasparN o9ssej) 
AES sator etaer Kor 627 | Sv 9:18 | 19t9 BYSEN ASRe z6'oz | Sg9 RR OS UMISAOPMIÄV HTS PS NUNTESSISSKRIAG 
så | 6'bI Leto | oc6z GI ads 09 Or £t€1 | 8'9r | S9z G6rgeT KSAOKT IE I 'S161 420 6061 Sunm[essel SAG IA 
2 | | | | | | | 
= | | | | 
SAR ELO SKOR I or zg't | o19 6YGT MASON AE SSR ESKORT ISO | 
un I I || I I 
SNÖN pu NESS? SCA EES EES SR NR ESA ON 
| EGT TBAO ESA SI Str OST IESSnETONIKSSLSEE (NsEge Er [SAST SSR I 
2 | 6cpE [LATO] 6'gb SKU ESSkO RE IGE NTA SENSE EN US oto hd SEEN SA OA: I | ASTOJYdINPp IYDIN) | 
3 | — — -- — | 80 |SI EO ja SKOR SN | oo€ go'tor | Sgg'r | I 'e1kastaropuwuel POLO ITIL: LE| 
| | | | | 
| I I 
| IRA I | | | 
| | | || | | | 
| | I4Yvzuy | | [UeZUV | | 4ezOay I4ezuy 
PES AA | WUq NS | A "WIN äg | WUYY | | | 
AN [uy Gc | [EUy Å | [R1UV > | feruy 
0 EE NNE OR UNI AI SE WSA LR a —1 421425 ; 
une JwWuneg -uduoIY JIyel 
Swuneg HIpeyqasaR JJuqag UOA MP UA QLIALIA auneg HÄpryasa5 JJUYIS UOA 2puaqiPvIqiaA a | -SBunmsiojy2mg pun uapviäsSunisrojyaang | "PAY 
Tea sad pen apepeysoug rrPIoy ad pen | Tejo sad pen apepeysoug |teRISu ad pen I PIN | 12 420 pojwsSuner) 
IPUIBISILAN | IPUJLISIGAF | -UOIY | 5 MAT 
| | ; | 
| (Ny) VLID I (193919) HEL 
SN '19NeUOf SISIVIN SIP HOUQuUIdWIr) Jap ur II pun Or fÅz fu UJYILYSYINSIIA UIP UT UIPBYISIFUYIS IIAP SSLIQV 


"Juruupwjjespeseq SJIOrLUOf & II YO Or'åiT I:U PUJIOJÄSYNSINJ & FUIUJJEJLUUO SPUJOPPNSQUS J3AQ BEJIPUBUIUES 


MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 


OCH 


SÖDRA 


SNÖSKADORNA I 


OM 


€] 19'0 [SATA 3 z6f LARS So'( s'6 06 | Zi'obI | L$V6 

EE I i 0 10 GE ait = = sd Sö | S 
. = Cr + = | 6: O | 91 

8'6 1:00 1786 8 e8 8'91 Eg'v 208 AO Lltgz | zof 
— — - - btoz 6'z zz: 9'r 67 9r'011 | 679 

oz lit |-ot€ OI 18!8. EEE yslör | U6RtGe ons GER i1tObr | ATL 

—-—L an pb vn oothÉö i.  h mmazzo mm vw m oo we mw ! 

6'0 soo, | ES S GE EILEe | - -— — — — 

E'91 Si'0 | PI 5 e6'0 | VE || €£g€ 1|-90t1 FOTS TES Le:z 10I 
=E = 2 =E lose lion a IEI EEStOr Iroske NILOeserse oo 
= = = =E bet bi SNS IpöpT [OSA | 6LI 66'bII | 9$50'1 

| 
— — — — bot I fer | Sö IPEROEL NERE ISLO 99"VS1 I ggE'z 
I I 
Sf 2”) [AA mA (SEE AE Fre Ra I RENEE SRA TR [ET TR AR 
— — - — | 9260 Jen | —- — = | — — — 
= — = Cato IN || 9:01 I ocf0 FAO Er VA z0'I 9$ 
— — -— — — — of 68 | 166 DIKET AO gutt | zo8S 
— -- — — — ENSO fe9toe Isle rgE 98'1ZI | ofS'I 

Sr AASE pons 466 |Ksosvenllemrp ir Kero Krosrel | Oe I66S go'CZI 8861 | 

Stor 690 | 8'€i III | 55'g9 | z08 Ei | goto TCG fe [oto et 

1:9z Sztg | z'of Ser 298 | Vor 9:gE | -6L':€ gi KOse SEO ESS 

Ze lkorim RESER SSE GKEvI ISO beg | Lott SORT er IsKi6Ir oo Kem 

g'0oz Fo" I $:oz eZ oo: 118 skon I Ber I SA Sv il:6 0001 

1fQ1I v6rr | gr | ozz | zttor | Str fos | steg | vEf |ärofr ]Setlorx joRote | 

Sed SStÖr ESS SE IROREKI GES z'oS | zo'I ATEIST Na C5kZ oLz 

SVT Ifäsktol osa Koskis Sör £:6€ | octp | Eget logE |otor | obg 

9'QI or:o | :'ge oz | stig 06 OLE IE) EO SOROS fer | ovS 

8.GE Estorilaster Su BEATA PILdS Enn ol volt | LR KeA 62:08 | 06€'I 
| I 

o'bI 98'0 | 8'ZI (ACS SN 0 (Ce) ite elsker etpe i rragi |eerori lpvie 

9'1I 92'0 | 6'0I es setz | (gb gror” | fetör, | Etol )AS +tsto L9 

FEGT 18'0 | VI oz 10:z | Obi giOG- | öster Frossa loStpa ORE 

9'01 Loo | 6'6z 4 9950: | 4 TYLpanlketto Ensto öst Letlt | Lv9g 

big or: NGE 4 LölS me St OT ESSER IE Sker SE re FAST ERA 

| 

fi 9€tg | ei o6+$ | z9:€r | oze't I 6'6r | I Sg91'1 12606 |SLo'E 

ES AR BEST AR SN SR WS SA 1" DANN pa ar Ty SYS TT OO 


AL 


'$161 


0 6061  (BUNSIOYIINPIIPIIN 


IAIVIG) JrvIS "fo61 (Sunmsiojyamp 
-I2P2IN I51SSeW) 


Bumu[edse] BLAS II 


"BUNMISIOJYIJINPIIPIIN IJILIG) 
'C161 


420 6061 'fo6r Bunmessr| 


III 


("FunistojqvanpsaparnN a8IsseN) 
TOR 


uase Surn[essej Dess | II 


yo 


6061 '£061 


"S161 
(Sunmstojysmpysont) BUL[PSUOIY 
'6061 420 f0o6T 
-I3P9IN 240eMYIS) Furnffeäsgurusuay 


(Bunistojyaump | 
[: Or 


C8unmstIOJYdInpyYoH IAILIS 1498) 


'$161 BunmffeSuorj Wues LNXA AT 


("SunssoJyunpyYyso NILS) 


'$161 420 O161 BumffeBuosg res — TIA 


916 GUNNAR SCHOTTE. 


Av Skogsförsöksanstaltens undersökningar synes framgå, att de ungsko- 
gar, som gallrats flera gånger, och som härstamma från för trakten lämp- 
ligt frö, lidit minst. Goda exempel härpå lämna försöksserien 9 och 
ytan ir, ävenledes å Jönåkers häradsallmänning. 

Den förra ytan med tvenne avdelningar består av 30-årig skog av 
synnerligen hög bonitet. Genom de rätt så kraftiga gallringarna har 
granen tagit sig fram; med tiden komma här att erhållas jämna barr- 
blandbestånd. De båda gallringsformerna, krongallring och låggallring, 
har genom de tre gånger utförda gallringarna 1903, 1909 och 1912 
gått över i varandra, då i båda fallen granunderväxten sparats, och någon 
skillnad kan nu knappast märkas i bestånden. Ej häller på snöbrottens 
omfattning i de båda avdelningarna kan förmärkas någon nämnvärd olikhet. 
— Inom avd. I beräknas det kvarstående virkesbeloppet av tall till 
209,31 kbm. pr hektar och det snöskadade till 9,40 kbm. eller 4,5 &-. 
Av tallarnas stamantal skadades 7 Z. Granen har ej alls lidit nå- 
gon skada. Inom avd. II äro motsvarande tal för tallen 211,49 och 
TAN LIDA SEN Ske IS 2 av stamantalet äro snöskadade. Endast 
fyra granar ha skadats av snöbrott. (Se vidare tabell 10). 

Inom försöksytan 11, som är något äldre (55 år) och gallrats svagt 
år 1903, men starkt såväl år 1909 som 19153, äro snöskadorna endast 
obetydliga. Granen och björken ha praktiskt sett ej skadats (endast 8 
granar äro snöbrutna) och av tallen éndast 90 st. träd (9,5 2 av antalet) 
med en virkesmassa av 8,05 kbm. eller 5,7 2& av virkesbeloppet pr 
hektar. (Se vidare tabell 6.) 

För att utröna vilka träd som mest skadas av snön i bestånden, är från 
de olika försöksytorna i tabellen å sid. g18—919 gjord en sammanställning 
av alla träd efter kronornas oeh stammarnas beskaffenhet, d. v. s. efter 
den beteckning, de erhållit i stamnummerlängden i provytsböckerna.' 

Till första gruppen hänföras välformade, »rena»>, träd, d. v. s. träd med 
regelbundet och väl utvecklade kronor. De särskilda beteckningarna ange: 
a) sidotryckta träd, d. v. s. med kronorna tryckta från en sida och så- 

ledes endast utbildade åt ena hälften av omkretsen; 

b) frodvuxna träd med större grenar (träd av bättre »vargtyp»); 

c) särskilt krokiga och kvistiga eller med andra växtfel behäftade träd (träd 
av sämre »vargtyp» samt s.k. pvedskog»), likaså föras sämre klykträd hit; 

d) träd med inklämda eller, på grund av inverkan från närstående indi- 

vid, skadade kronor; 

e) sjuka träd (på grund av angrepp av svamp eller insekter etc.)' och 
f) torra träd. 


1 Se GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt, h. 9. 
Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912. 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. OT7 


För att vid trädens beskrivning rätt karaktärisera de olika växlingarna 
i deras beskaffenhet använder jag numera i provytsböckerna även paren- 
teser kring beteckningen, varvid t. ex. (a) utmärker ett träd, som är 
mera obetydligt sidotryckt. I den föreliggande sammanställningen äro 
beteckningarna inom parentes hänförda till respektive bokstäver. Även 
användas ibland vid trädens beskrivning kombinationer av ett par bok- 
stäver, särskilt ad och ab. I detta 1 äro träden hänförda till den bok- 
stav, som kommer längst fram i alfabetet. 


Granska vi nu närmare tabellen, finna vi tydligt, hurusom a-träd, 
d. v. s. sidotryckta träd, och d-träd, undertryckta eller klämda träd, 
lidit mest. I ytorna å Tiveden ha sålunda, vad tallen beträffar, av a- 
träden skadats 37 2 och av d-träden 62 2". Motsvarande siffror för 
granen äro 20 och 25 2 respektive. Å Jönåkers häradsallmänning ha 
bland tallarna 34 2 av a-träden och 38 2 av d-träden strukit med. 
Av granarna, som i försöksytorna därstädes endast förekomma som 
under- och mellanbestånd, ha 17 2 av a-träden och 16 2 av d-träden 
snöskadats. En jämförelse mellan de olika avdelningarna i ytan 27 å 
Jönåkers häradsallmänning visar, huru a- och d-träden procentvis mera 
skadats i krongallringarna. I den svaga låggallringen (avd. VI) ha bland 
tallarna av a-träden skadats 34,5; 2 och av d-träden 18,2 2, 1 den starka 
låggallringen (avd. I) 42,7 och 11,1: 2 och i den extra starka låggall- 
ringen (avd. V) 32,7 och 33,; & respektive. Däremot visar den svaga 
krongallringen (avd. V) en förlust med 62 2 av a-träden och 55 2 av 
d-träden, den starka krongallringen (avd. VII) 61,7 och 55 2 samt den 
extra starka krongallringen 39,, och 43 & respektive. Som detta 38- 
ariga bestånd endast varit gallrat i 5 år, finnes det även i de starka 
gallringarna många a-träd, då flertalet träd tidigare trängt varandra. Även 
det kvarstående trädet i en grupp av två till flera träd har därföre ofta 


ännu kronan ensidigt utvecklad. 


I de ogallrade bestånden förekomma a- och d-träd, rikligt varföre dessa 
bestånd också lätt utsättas för snöskador. Vid gallringar (åtminstone 
låggallringar) borttagas i regel dylika träd, varföre även nygallrade be- 
stånd skenbart lida mindre än ogallrade. 


Försöksanstaltens ytor visa vidare, att bestånd, som under längre tid 
gallrats och fått väl utvecklade kronor, i regel lida minst av snöskador. 
Undantag härifrån gjorde, som förut nämnts, det exceptionella ovädret 
den 15 maj 1915. Vidare framgår av uppgifterna från gallringsytorna, 
att starka gallringar ej lida så mycket som de svaga, åtminstone när 


1 De kursiva siffrorna i tabellen avse lärken och de ingå ej i medeltalen. 
SS a 


918 GUNNAR SCHOTTE. 


Snöskadornas fördelning på olika trädklasser å för= 
Die Verteilung der Schneeschäden auf ver- 


Te 


Tall (Kiefer) 


| Försöksytans San 
PFSORSYKARSHI Välformad b = 
RS a b c d e f 
Vg Wohlgeformt 
Versuchsfläche |- — - —= 3 DE TIA 


Nr. 


kvarv. utg. 20 |kvarv. utg. 4 |kvarv. utg. 24 |kvarv. utg. 2 kvarv. utg. 24 |kvarv. utg. 9 ikvarv. utg. 20 


Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch- 
bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. forst. 


23 ONS A201 222 9.1 5 = 5 TZ HE TR 
DUM SNR 620] 9,7 SÖ I2464 1CINE2 — 2 50.0 24 50.0 41 1000) I — — 
2 ÖAR 84 12 = 16 = = = = = = 
2 KRA 83] 6,7 11 — 17 - II | 50,01 3— =— — — == 
200 SOA. 51.4 TION OO;0I TORKSO:S MEN 60,0 62| 65,4 21 1000] — — 
| lärk i... F27) LIF) BÖR BN AN ENE 26) TS ne 2l —j — — 
300-1ärk...... 760, 27,5 | 183 | 40,6 6 | — | 348 | 36,2 or 68,8) —  - - — 
201 lärkor 340 — 2 — 33 = I3 = 27 — == = = = 
(USGA S — ER 4 == — | — E - CA 
IMedeltal prhar| 343) 10,5, |. (AST! s.oll 300 Sie 250 403 17| 01,6 EA lok = 
(Mittel) 

BÖRA 1,3 701 11:71, 280-] MO,7 1 TOS NN 15 — 215! 20,9 — — 20 25.0 
2701 NA 1,7001) 22,4") 7907] 27:2 | 190. | 7a9] 75 1-2030 | T,445) 30503 0R MET IRenS 9.1 
Nios ARE 1, 1301 20:81 7501 "34,5 1 2700 E-NLOS TES: TIO] Tr EE 5 = 

I 1 4201 023;61 ATOL) 42.70 LSONINLOSN OK IOA 451 II, 5 | — — — 

IT EG se 1,205) 24.5 | 245 | 32,7 | 140 | 3:61 35 | 4259 45] 03 382 EE RR 
Nise 1,580|145;2 1235, I. OT57 I I1SONE 3530) 10011 255001--74 5055 5 | 100,0 

VA RO | T,7801 31,84, 207.-1 5550 I TOONIE =. 100: 22,2 |NN23B)5AS (fä bre vs ene 

INRE 1,0451 28491) 350 13934 1307) 1050], 35 | -42459| 288054 352010 

KON HS 1,250| 2058: 207: |I21GA DOM fi 52 | 22,2.) -3T41-37000 RAN fe = = 

Ueber 1,30] 285311. 555, | 34-31] 2750) öre TOT 113313 90] SÖ; jur NEN 

TIGA RN 1,00] C2257 15381 | FSlagAl Ae Gro LOT | A2NA 53, 45254 HA — — 

GALEN KO06) EE NS 62 — S = IGO). COS 4 | 
11 INRE arken 309, 12,6 31308 13 HOU20:1 STA 4] — 375 TN — 
1] (CERN BE 706] I OM ENSE). 13.9 208 70 | ET Arla 28 8) — — | — 


|IMedeltal pr har| 1,324| 22,6 | 345 | 34.2 | 139 AN0K] 1, OA 2259-13 KASS 4 Asa (22 I 1.5] 
(Mittel) 


det gäller olika låggallringsformer. Beträffande krongallringarna för- 
håller sig saken, som redan antytts, något annorlunda. Vid sådana 
gallringsformer sparas i regel en del svagare individ, särskilt inom 
andra kronskiktet, vilka sedan lätt duka under för snötryck och snö- 
brott. 

Vidare synes det påtagligt, att bestånd, som nyligen gallrats, äro 


OM SNÖSKADORNA I 


SODRA OCH 


söksytorna i Tiveden, Östergötland och Kolmården. 


schiedenen Baumklassen in den Versuchsflächen,. 


Gran (Fichte) 


Försöksytans /| 


Välformad 


MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 


919 


AS ; Wohlgeformt i å si d i 
Versuchsfläche |—— | - | S | SO -- 

Nr. Ikvarv. utg. 25 |kvarv. utg. 25 |kvarv. utg. 9 lavar! Ule: 2 Ikvarv. utg. 4 Ikvarv. utg. 24 Ikvarv. jutg. 2: 
| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-!| Ver- | durch- 
| bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. 

| 

BROR kG N,270) «617 | 105 | (5.7 = Bull EN see el RN SE 
27 LA 160813 7.3.1 344, 13357 8 | 50,0 — ir 224715 32:24 83,3 4 | 100,0 
EO ass raa 1,040] 9,2 | 140 | 8,6 24 — 4 — | 188 | 25,5 16 | 50,0 4 | 100,0! 

TARAS SAGA KYSS 2850 200110355T 22 -— TE — 1 339 | 39,3 | 139 | 72,0] — | — 

INSER OS EIGA E > 2000 J2 120,00 TITAN 33Lo EN 

TE KENSNSNSR EA 250001 1457. |, BZ IIS — FANSEN TER er ts PES nn 

ATS SRARESG EE 1.000) HAL 1907 | 19,3 | 27 | 12,5 | 33 | 200 1300 [EIO:5 USS K025s | — 
(5 GSR AR 1,955| 25,8!| 254 8,21] 33 | — 75 — | 142 | 355) 170 2550) 387 | 10070 

I | I | I | | | | 
Medeltal pr har! 1,544/| 20,2 | 172 lÄTO.9r EES | 5:9 | 26 | II,4 | 166 | 24,8 401565 SI | 97.3 
(Mittel) 

BENA een ara 212801 TLA | 45) | EDI 5 -— 75 | 20,0 | 95 | 15,8 10 — = — 

= NISSE FL FS ON Hör 5 — 10] — | 45 — | — — | — — 

NA TSE RN 305656 45 EE 5 = 300 LOKAL Fi — — | — 

| USAS SN GSE 7A6N 35 Ask — IO — 70 == = — | — = 

KENSARet GSI "Ör. TONEN 5 | — 60 | 16,7 = — — 

VS REN 200 IG, 75 033 | 30 |, I6:7 ATS 22,9) — = =) = 

NI RE GOTILT 3753) 332050. - - 47 - — 

NISSE 975| 15,9 | 70 256 — | 70 42;9 |: 60 | 2743 id SET NFESNRES 
KOMA aber T:T68|/E2034 10 4030I12sN sö | 1331-3054 |) TZ Sol 
14 GRETE 123] — 2 — -- — | — = — — — — — 
[INRE Ma 2001 3,2 IA — — — | 5 — 5 - — -— - — 
FSA fom) SAO = 2 =0 ZANREE 8 = RE äre 
LR 251 Lo] 33 4 | 2: 2 = SE AL LB | = 

| ÅL ISS SANSERS | 315) I,3l 16250] —I =| 201 — | 41 | | 

| | 
36 | 17. | Fig NE High NANG VISA 2 | 274,3 md fe 


fö talprbar| 824) Ii 


(Mittel) I 


| 


1 Dessutom kvarstående 96 träd eller 4,9” 24. 


ömtåliga för snöskador, 


där ingreppet sker mera ovanifrån. 


ofta berövade ett kraftigare stöd. 


En. del 
Då t. ex. ett 
stå lätt snöskador, såsom försöksytan 297 visat 


svagare 


och detta gäller särskilt för krongallringarna, 
individ bli här 
vargträd borttages, upp- 
goda exempel på. 


920 GUNNAR SCHOTTE. 


Sammanfattning rörande snöskadornas uppträdande i olika 
bestånd m. m. 


Beståndsvårdens betydelse. 


De upplysningar, som skogspersonalen lämnat å de utsända fråge- 
cirkulären, bekräfta i stort sett iakttagelserna från försöksytorna, åtminstone 
på så sätt, att flertalet funnit, hurusom ogallrade bestånd lidit mest och 
att nygallrade bestånd äro mycket utsatta för skador. Frågan om de 
starkare gallringarna lidit mer eller mindre än de svagare, besvaras väx- 
lande. Här bli kanske också iakttagelserna lättare subjektiva, och 
omdömena kunna i någon mån påverkas av iakttagarens intresse eller 
rädsla för starka gallringar. I förra fallet försvaras de starka gallringarna, 
i senare varnas för dem. 

Av de till den 1 december 1916 inkomna rapporterna eller 121 styc- 
ken, ba sexton meddelare ej angivit, vilka bestånd, gallrade eller ej, 
som skadats mest. Tjugu personer anse, att de ogallrade bestånden lida 
mest, trettioen ha funnit ogallrade och därnäst nyligen gallrade bestånd 
mest ramponerade, trettiosju meddelare hålla före, att nyligen gallrade 
bestånd fördärvats mest, medan tio rapportörer ej ha kunnat förmärka 
någon skillnad mellan gallrade och orörda bestånd. Enigheten är så- 
lunda stor därom, att isynnerhet ogallrade och nyligen gallrade bestånd 
varit mest utsatta för snöskador. 

Rörande gallringsstyrkans inverkan på motståndskraften mot snöska- 
dorna divergera, som nämnt, meningarna mera. Här är också svårt att 
lämna klara uppgifter, då vad en person anser för stark gallring, kan 
av en annan betecknas som svag. Tjugu meddelare ha ej funnit någon 
skillnad på snöskadornas uppträdande i svagt eller starkt gallrade be- 
stånd, och tjugu hålla före, att de starkare gallrade bestånden skadats 
mest. Härvid framhålles bl. a., att skadorna bli allvarligare, emedan 
ersättningsträd då saknas. Häremot kan dock anmärkas, att ett sådant 
resonemang knappast kan gälla annat än ljushuggningarna, där normalt 
utvecklade träd borttagas. Så snart svagare individ vid krongallringen 
eller svagare låggallringar sparas, är det i allmänhet just dessa, som stryka 
med vid ett snöbrott och kunna därför i regel ej bli några ersättnings- 
träd. Nio meddelare ha emellertid iakttagit, att de starkast gallrade 
bestånden lidit minst. Som förut framhållits, torde det riktiga vara, att' 
starkare gallrade bestånd lidit mindre, därest några år förflutit, sedan 
gallringen ägde rum. 

I detta sammanhang är av intresse citera några uttalanden i frågecirku- 
lären, vilka väl stämma med iakttagelserna från försöksytorna. Jägmäs- 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 921 


tare E. JANSE (Kinne revir, Västergötland), omnämner, att barrskogen i 
de gallrade bestånden skadats genom snöbrott, men att den i de täta 
ogallrade bestånden blivit fläckvis nedböjd, och att björken skadats ge- 
nom snötryck, ej snöbrott. Jägmästare G. E. MARKMAN (Gripsholms 
revir, Södermanland) betonar, att i ogallrade 15- å 30-åriga bestånd hava 
grupper av 10 till 30 träd nedbrutits, varigenom beståndet blivit luckigt. 
I gallrade skogar samt i äldre skog hava endast enstaka träd brutits. 
Jägmästare TH. GRINNDAL har i Södermanland gjort den bestämda iakt- 
tagelsen, att 1915—1916 års snöbrott och snötryck voro ringa i 40—60- 
åriga, sedan länge väl och starkt gallrade bestånd, och jägmästare O. 
ENEROTH förmäler från Dalarna, att i för längre tid sedan gallrade be- 
stånd, som utgöras av härskande, normalt vuxna träd, kan ej någon 
skadegörelse förmärkas. Täta rutsådder av tall skadas lätt av snötryck, 
därest de ej i tid något utglesats. Jägmästare J. M. PAULI framhåller, att 
plantbestånd efter självsådd eller plantering tyckas bättre motstå trycket 
än 1 såddrutorna tätt uppkomna plantor, vilka ofta nedtryckts till marken 
på större eller mindre ytor. Intressant i detta fall är ett meddelande 
från jägmästare EINAR N:SON HEDULFF, som å Garpenberg i södra 
Dalarna iakttagit, att självsådda bestånd ej äro nämnvärt skadade, men 
att inom vissa, genom rutsådd uppdragna och tätt uppkomna bestånd, 
huvudsakligen tall — troligen av sydsvensk proveniens — har i stor 
utsträckning hela grupper nedpressats. 


Olika trädslags motståndskraft. 


Som förut framhållits, skadades granen mycket av snöbrotten i maj 
19135. Under vintern 1915— 16 ledo alla de vanligare trädslagen, men 
säkerligen tallen mest. Svaren å de inkomna cirkulären belysa också 
detta förhållande. I dessa omnämnas de fyra vanligaste trädslagen i 
ungskogarna, tall, gran, lärk och björk. Femtioen meddelare anse, att 
tallen lidit mest, medan åtta placera tallen som numro 2 och fem som 
nummer 3. Frånsett majovädrets framfart i skogarna, ha tjugu med- 
delare ansett, att granen skadats mest, medan tjugufyra placerat granen 
som nummer 2 och tre stycken som nummer 3. 

Beträffande björken anse fyra meddelare, att den lidit mest, fem 
stycken sätta den som nummer 2 och åtta som nummer 3, medan två 
stycken placera den sist, efter lärken, och fyra ha funnit, att den ej alls 
eller obetydligt skadats. 

Många meddelare nämna intet om lärken, då de ej haft tillfälle att 
iakttaga dess motståndskraft mot snöskador eller också ej alls funnit 
den lida härav. Fyra rapportörer placera lärken som nummer 3, och 


022 GUNNAR SCHOTTE, 


två som nummer 4, medan tre funnit, att den lidit obetydligt och åtta 
att den ej alls skadats. 

Om eken meddelar jägmästare GUSTAF HALLDIN, Tjusts revir, att 
vissa täta ungskogsbestånd blevo alldeles nedtryckta, men att en hel 
del av träden sedan hava rest sig. Jägmästare JOHN LINDNER omtalar, 
att å Kolleberga i Skåne har eken lidit mest, detta i planterade bland- 
bestånd av tall och gran med självsådd ek, som trängt sig upp mellan 
barrträden och därför fått gängliga stammar med högt ansatta kronor. 

Kronojägare J. A. MELLSTRÖM, Höka bev.-tr. i Halmstads revir, om- 
nämner snöskada å bok, men endast i ringare mån. 

Jägmästare F. AMINOFF framhåller från Södermanland, att alen synes 
vara synnerligen härdig mot snöbrott och i varje fall mera än björken. 

Å Omberg har jägmästare TH. GRINNDAL iakttagit, att silvergranen 
ytterst obetydligt lidit av snöskador. 

Med hänsyn till det sätt varpå de olika trädslagen skadats, framträder 
vid de nu ifrågavarande snöskadorna tydligt, att granen mest skadats 
genom toppbrott. I viss mån beror detta på att grantopparna varit 
rikt behängda med kott, varigenom ymnigare snömassor kunnat hopa 
sig å topparna och deras tyngd blivit ännu större. De fristående kraf- 
tiga granarna, som särskilt ledo under majovädret, ha skadats uteslu- 
sande genom toppbrott. 

Tallen har ramponerats såväl genom snötryck som snöbrott. På fri- 
stående tallar av vargtyp kunde man, särskilt i Stockholmstrakten, se 
de grövre grenarna avbrutna, så att endast toppar och någon enda gren 
dessutom finnes kvar å träden. 

Vid majovädret skadades björken, som då delvis var lövad, genom 
snöbrott. I övrigt har den vanligen böjts ned av snötryck och i all- 
mänhet ej förmått att åter resa sig. Jägmästare ADOLF WELANDER 
upplyser från Karlsby i Östergötland, att den björkskog, som ej bröts 
omkull, böjdes i stor utsträckning ned till marken, där topparna fröso 
fast i den djupa snön. Då sedermera björkarna förblevo i den ställnin- 
gen hela vintern till de första dagarna av april, ha de ej haft förmåga 
att ånyo resa sig. Länsjägmästaré ALF WINBLADH framhåller, att 
björken farit särskilt illa i luckiga bestånd eller kring små kärr och små 
mossar inuti bestånden. Även jägmästare CARL THAM påpekar, att 
gängliga lövskogsbestånd invid sidder och kärrmarker blivit nedböjda. 
Jägmästare C. B. CHRISTOFFERSSON (Sunnerbo revir) har funnit, att björ- 
ken är i ungskogsbestånden det trädslag, som av snön värst brytes ned. 

Hos lärken synes snöbrott knappast förekomma; gängliga, ej gallrade 
lärkbestånd, utsättas däremot någon gång för snötryck. I allmänhet är 
dock lärken mycket motståndskraftig mot snöskador. Den kan ju ej 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 923 


häller samla så stora mängder snö i kronorna, då den är kal om vin- 
tern. Vid majovädret 1915 voro barren till hälften utslagna, varför den 
då var utsatt för en del snöbrott. Kronojägare AUG. LUNDELL i Kåre- 
stads kronopark i Värends revir omnämner, att visserligen en och annan 
lärk böjts ned, så att den står krokig, men att ingen bräckts av. 


Vid vilken ålder äro bestånden mest utsatta för snöskador? 


Några bestämda tal kunna ej angivas, då frågan måste belysas av 
huru lang tid förflutit från senaste gallring samt huru starkt denna skett. 
Om de relativt yngre skogarna skadats, är detta blott ett uttryck för, 
att frösådderna äro för täta och att gallringen sedan är eftersatt. Från 
denna synpunkt få således de ungefärliga tal ses, som här nedan angi- 
vas från senaste snöskadorna. 

Tre av rapporterna tala om, att skogen skadas mest i åldern 5—20 
år, femtioåtta äro eniga om, att åldern 20—30—40 år är den farligaste, 
tjugutre ha funnit de flesta snöskadorna i åldern 40—50—60 år och sju 
meddelare uppge snöskadorna i 60-—380-åriga och äldre bestånd som 
störst. Man kan nog säga, efter försöksytorna att döma, att bestånd 
upp mot 40 år lida mera av snötryck, medan de 40—60 och äldre 
bestanden mest skadas av toppbrott. 


Lägets och nederbördsmängdens betydelse för snöskadorna. 


Att olika lägen äro mera utsatta för snöbrott än andra är tydligt. 
Under vintern 19135—16 ha säkerligen de svåraste skadorna uppstått i 
Mellansveriges högre belägna skogstrakter. Så hart. ex. varit fallet med 
Skogsförsöksanstaltens gallringsytor. Från Östergötland meddelar jäg- 
mästare E. LUNDMAN, att snöbrotten egentligen blott förekommit i Ydre 
härad, d. v. s. 1 trakter sammanhängande med småländska höglandet, 
samt omfattade de högst belägna delarna av Östergötland, 300 meter 
och mera över havet. Jägmästare O. ENEROTH uppger från Dalarna, 
att skadegörelsernas storlek där synes mest bero på exposition mot 
nederbördsförande vindar. Han tror sig ha funnit, att höjdlägena äro 
mera utsatta, dels emedan snömängden där är större och dels emedan 
vintertid lufttemperaturen är något högre, så att snön delvis smälter under 
dagarna och fryser fast på nätterna. Kronojägare E. G. SÖDERSTEN i 
södra Dalarna har iakttagit, att alla höjder, som vetta åt nordost, varit 
hårt medtagna av snötryck, och länsjägmästare ALF WINBLADH uppger 
från Skaraborgs län, att bestånden förstörts mest i höjdlägen. 

Men 3 andra sidan träffas, mera lokalt sett, de svåraste snöskadorna 
1 dalgångar, där snön särskilt driver ihop. Kronojägare A. AUG. RÖNN 


024 GUNNAR SCHOTTE. 


har också åa Tiveden lagt märke til!, att bestånd med lågt läge togo den 
största skadan under vintern 1915—16. Under majovädret skadades 
däremot mest bestånden i högt läge. Vinden var ju också då en bidra- 
gande orsak till snöbrotten. Jägmästare ADOLF WELANDER omnämner, 
att de flesta snöbrotten inträffat vid moss- och kärrkanter samt invid 
större och mindre vägar och dyl. 

Jägmästare G. KOLMODIN har i en tidigare skrivelse till Skogsförsöks- 
anstalten även trott sig finna, att höjdlägena spela en viss roll för snö- 
skadorna. Han tänker sig t. ex., att snöbrotten i november 1910 upp- 
kommit på så sätt, att fuktighetsmättad luft förts med sydvästlig vind 
över landet och avsatt sig som rimfrost och snö, då den nått höjdlägena, 
där de svåraste snöskadorna faktiskt då inträffade. 

I Mellaneuropa har man visserligen kunnat fastslå särskilda höjdzoner 
mellan 5—900 m. som särskilt farliga snölägen, men hos oss inträffa ju 
dess bättre snöskadorna ej så ofta, att man kunnat samla någon 
erfarenhet härom. 

Men dessutom finnes det, vilket även framgår av svaren i cirkulären, 
särskilda lokaler, som bli mera utsatta för skadegörelser än andra. Dessa 
äro framför allt lugna, vindskyddade platser i sänkor och dalgångar. 
Genom att vinden här mindre påverkar snömassornas fördelning vid 
snöfallen, samlas snön i största mängd. Av liknande skäl äro — lokalt 
sett — områden, motsatta dem, från vilka vinden kommer vid snöfallet, 
de för snöskador mest utsatta. 

De klimatiska orsakerna till snöbrotten äro för övrigt så fullständigt 
behandlade av HESSELMAN! i den förutnämnda uppsatsen i Skogsför- 
söksanstaltens meddelanden, att jag här endast behöver hänvisa till den- 
samma. 

Snön verkar skadligast, när den faller våta i stora flingor och såmedels 
hopar sig i mängd på grenarna. Inträffar därefter, som i december 1915, 
stark köld, så att snön fryser fast på grenarna och nya snöfall samla 
ytterligare snö på dem, uppkomma katastrofartade skador. A. BÖHLER” 
har utrönt, att, när en belastningsgräns av 46 kg. per kvadratmeter över- 
skrides, uppträda snöbrott hos barrträden. I december månad 1913 föll 
som snö i övre Norrland i medeltal 13—31 mm. i olika län, men i Gävle- 
borgs län 56,8 mm., i Kopparbergs 53,;,, Värmlands 70;,, Örebro 
län 82,., Västmanlands 60,;, Uppsala 66,2, Stockholms 72,:, Söder- 
manlands 79,:, Östergötlands 96,, och Skaraborgs 73,, mm. Då snön 


! HENRRIK HESSELMAN: Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911. Medd. 
från Statens Skogsförsöksanstalt. Skogsvårdsf. tidskr. 1912. Allm. delen, sid. 145. 

” A. BUHLER: Untersuchungen iiber Schneebruchschaden. Forstwissenschafliches Cen- 
tralblatt, 1886, sid. 485. 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 925 


ej avsmälte under tiden, blev således trycket motsvarande tal i kg., 
d. v. s. fara för snöbrott skulle föreligga överallt utom i övre och mel- 
lersta Norrland, vilket också överensstämmer med verkliga förhållandet. 


Medel att undgå snöskadorna. 


Några direkta åtgärder att skydda sig för snöskador, kan givetvis 
skogsmannen ej vidtaga, utan får han nöja sig med de indirekta. För 
de mera framträdande snölägena i Mellaneuropa rekommenderas bl. a. 
att uppdraga bestånd av mot snöskador härdiga raser, d. v. s. träd med 
korta och smala kronor, som således härstamma från norden eller alperna. 
Som HESSELMAN redan framhållit i Skogsförsöksanstaltens meddelanden 
ha i norra Sverige tallen och granen smala kronor med korta, hos 
granen nedhängande grenar, att de ej så lätt utsättas för snöskador. 
Ett sätt vore också att söka skaffa sig kamgranar, på vilka, såsom 
SYLVÉN! omnämnt, snön ej så lätt fastnar. Förf. hade också förra vin- 
tern rikligt tillfälle att utanför sin bostad på Lidingön observera tvenne 
kamgranar, som under hela vintern ej belastades med snö. De stucko 
av som mörka skepnader mot övriga i snö höljda granar. 

Sådana åtgärder få dock näppeligen ännu någon praktisk betydelse 
hos oss, men av vikt är, att ej i onödan draga upp bestånd av frö med 
annan, låt mig säga, sämre proveniens än ortens. Det har nämligen 
tydligt visat sig, att bestånd av frö från sydligare trakter varit mera 
utsatta för snöskador än hemortens. 

Vidare äro bestånd, uppkomna genom naturlig föryngring eller genom 
plantering mindre hemsökta för snöskador än sådder, särskilt i rutsådder 
med många plantor i varje ruta. 

Liksom det är ett gott skydd mot alla kalamiteter att hava blandade 
bestånd, så är förhållandet detsamma även mot snöskadorna. I mellersta 
delarna av vårt land äro vi ju så lyckligt lottade, att naturen i allmän- 
het ger oss blandade bestånd. På senare år ha nog skogsmännen 
också alltmera strävat efter att även genom skogsodlingar skaffa sig 
blandade bestånd därstädes. I Norrland borde också åtgärder vidtagas 
för anskaffande av blandbestånd — hittills ha tyvärr nästan alla skogs- 
odlingar därstädes uppdragits av enbart tall. 


1 NILS SYLVÉN: Strödda iakttagelser från en studieresa i Mellaneuropa. Skogsv. tidskr. 
1912. Fackavd. sid. 435. — Om kubikmassa och form hos granar av olika förgrenings- 
typ. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt. Skogsvårdsf. tidskr. 1914, sid. 635. 


926 GUNNAR SCHOTTE. 


Bästa skyddet mot snöskador erhålles dock genom tidiga 
och kraftiga gallringar. 

Nygallrade medelålders bestånd skadas likväl mycket av snön. Det 
gäller därför att gallra bestånden tidigt och härigenom så småningom 
härda dem och ej genomgallra dem första gången först vid 40—50 års- 
åldern. Som Skogsförsöksanstaltens ytor visat, äro krongallringar mest 
utsatta för snöskada. När man därför först ingriper 1 ett medelålders 
bestånd, måste från snöskadesynpunkt varnas för krongallringar, särskilt 
i tallskogar. Ju mera dessa gallringar närma sig blädningsgallringen, 
desto farligare äro de. 

För beståndsvården överhuvudtaget är det ju fördelaktigast att gallra 
bestånden tidigt efter krongallringsprincipen och att fortsätta med samma 
gallringsform i skuggfördragande trädslag och blandbestånd men att be- 
träffande ljusbehövande trädslag (tall, lärk, björk) övergå efter första eller 
andra gallringen till låggallringar. 

Samma sätt att ansa bestånden minskar farorna för snötryck. 

I huvudsak kan skogsmannen, om han på detta sätt skött bestånden, 
med lugn 'motse Trisken för snöskador. På sin höjd kunna bestånden 
då bli utsatta för spridda toppbrott — så exceptionella förhållanden som 
de 153 maj 1915 inträffa säkerligen mycket sällan —, vilka dock ej till den 
grad ramponera bestånden och äventyra slutenheten, som omfattande snö- 
tryck. Högt upp i kronorna snöbrutna träd, särskilt av gran, kunna 
nämligen i ungskogarna lämnas att kvarstå en tid för slutenhetens be- 


varande. 


FPABERLEBIFAGOR 
UPPTAGANDE FÖREKOMSTEN AV ANTAL 
SNÖSKADADE TRÄD I STAMKLASSER OCH 
KRONSKIKT Å DE OLIKA FÖRSÖKSYTORNA. 


60, Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


; (EEE g9-- | PG S0I 8861 — || 08 ER OR DE NET 8 o'z 8 007 9'g ps 89 c6 SSF I euw:S | 
dd FE ae ee an 
8 | | I | = = lj EE = a = SE 
Lö | | FP = = = = JE = = = = = = P KO 
92 | [I = SR = = G a == = = =S = = II 92 
GR a = 8 = = = = => = = - 8 ÄR 
|SERe KO IE = = 61 = == = = = Ez =S SKOLE = = 6I Ka 
6 ERS c | 29 P 09 = = = = = 8'€ (6 L'9 id 09 €C 
dgr NOR T ÄGO: 6L = = | = = = 9" c poll öT 6L (då 
|UOTZE | SS 9 GL | 61 901 = = SS ME = a LG 9 GARCIA 901 Iz 
07 | EE t'0I I 601 = = la Fr WGS KA | = t'OI I 601 07 
EN CE KORG v PEL = = = = = Fi 6 0'€ P pel OL 
AE NED TIN Arg AE SN: = = 5 8'9 II TG 6 SLI ul 
NR GE NEG r 091 3 Eu 0001) PF = FE P LG 8 oz P 9sT LT 
Oe da ER OR = - = fa a frn = 8 LS 6 VAG 9 LLI oc | 
ELSE ES EG EE = = | | [= SI | op 8 1 9 861 Gli | 
FIA SSG pic ORKAR = 8 SAL TORA £€ [Sa AR NE 8 OPI PI 
ÄR e'r 8 S81 = = c FR 1'9 9 86 NS ÄG CER EEGS EI 
CI = SS fil a ToI = Fö el | 06 | | | | 6I GL 
II | LPI | zz SEN = 90T = SS NA SE NR II 
EET of | OL P LS TECK LI IKORO ME = = OF 09 | IEKOT 
/ 6 NI 8'pl | +P Le | 0'6T | Iz | E 9 | Soo) 6 
BIC ES : = = 9 ll a 9 | | | | 8 
RE = zz | | = MIG = NAS | | : L 
Oo 9 5 = = = | = = I | 9 
fan cg fo = = — = SSR [= RA | | | S 
3 F = = = TE = SRA a OM NG = - FP 
- ("BuUnIsI0JYaINPISpaIN axIeIS) "”BupIfje33el HIVIS "III bl UPJÄSNOSIOA | 
<< 
Z 
FÅ I I I I [ 
2 ”ura I4ez | I4Yez 1ey Id I4qeZ | ev id I4qez 14qeZ | 1ey Id I[4ez l4ezZ 1eq 1d "ua 
= - =WWRIS |, | -WWBIS 5 -WWBISI || Å -WWBIS | ö -WWBIS | -WWeBIS | E | -WWPeIS | 
6 PEN | é | pEN | yaniq G | Reg | Yqanic | = PER | ; ENE | tfaniq | i | RER Er | PET yaniq | 
[ELEN | [SIRv | -33u4Y2g Sr SÄTE | Ev [Sv | -33UYIG | | SA | Lev -23U42IG | 
—I| SS mop J04 |— —| uwap a0A Il | SN | md prao | —- - uap I0A | 
puersag puersaq | | puelsag | puejssag A 
2 I qTalqIaA | IST0JUadanp "qlIqI2A as10jyaanp I qtIqrA | "qraIqIaA | IS10j4aanp I "qrolqrn "qlaIqIas '3s10JYaInp "QLa1lquan | S 
2 '2y2ntsqaauyag |ayaniIqaauyasg 223301q9us "2ynIqaauyas 22701q0us |aqaniqaatuyas | SyanIqaauyas | 1201qous "ay2nIqaauyasg |'aysniqaauyas 32101q90us | = 
Eg 231SSEeN 1312 MYIG 210J pen IJIIMUYIS | 240) Pen | 231SSeN | RMIIMYIGS | 2103 pen 23ISSEN FIJIIMYIG 210J PEN 5 
in ISIPAY I01q | äe3m NoIq "AIPAY "alle3an 201q | "AILAY "SIBA "HNoIq | "alle3an 201q | "AIPAY "IsIeAH Pod | :alle3an No1q | ”AIPAY An 
-0US 'IpUurTt -OUS JIBPILAGS | -QUS JIBILAG | | -0uS "IPUIT | -OUS J1PIPAS -0uS 'IPurt -OUS SIPIPAG 
SEA SRS RK dl) , INN BPR PARSE E : Er 
pugisaq]uesar) 242142saa001Y "III I IY214IsuduoIS Si IYI1YIasdaoIY AM 
BRETT UTAN I2IYLJSUOIY IT I TORESSON TT POST PESTO TS | 
AS 'S161 IN "SI we Ia09MufN wp yoeu Sraqur) wp me ayonIqvauyas Jap SurjwnN uap ng apidsnrg 
N 
( S161 feur Sr up JaIppAOo 123J3 Flaqug Pe Ua3jrosqQus Ar ua3ZurIujJjeJjwoO ed J3dwaxg 


I NeQu 


vwW:S 


(S li = Fes 6c ( = ; INSE] r [Z = = 0'09 b 8 | 
(SN äl NT EI EST SÄOTA ER g - — 1858-16 POE | — - ob a 
P | 59 F F9 F €9 ES = LI SOJA Sar O'6L | PF 6 I 0'61 F Iz | Pp 
a — 0'CZ F 91 = - = | 8 = - F 8 Ei 
q | LE 6 INGE 6 SE - = = | = F || 2'Sz 6 6 PE q 
Å Å 9g F ell S = = - CF ll = F IL e 
La I 
3 HEA | SP PC 0'L ÖL fest Ore 8 8€ g'T F == 3 SLI | SG 0c 8'L [L 806 HEA 
<= | 
jå | 
Te I | I 
- er 19 LL IZI €£99'T I o'er cl 26 IT F Sr LI SLE 8'g £9 +'g T6 260'I ew:S 
& sc | ooo) c SR c 2 = - ; = = 0001 | = 7 = c 8 
F) Le 0001) & c = = = = : 0001 c E T Kå 
= (CR ; de | = = fa 2 = = = Oj - . 8 97 
= Sc £'9 G STI F | £ = — S FR Fe r = UY c STI F ZE CT 
; Po | SOL c Rd 8 e6T = — SE = = 3 | 01 c L'pp | 8 61 rö 
4 C&r 86 c s'8I AE = = = - : =S FE s'€ [då s'8I II 09 €T 
7 GGRAIS:EG €I 9'€ c I 98 AA = | = = ES = 3 €c el 9'€ 6 9c (få 
2 Iz 186 6 o'ZI NEN 00 = > = = = = = 3 8'6 6 0'z II 26 Iz 
2 0c | er F 9'€I LäS NR EE = ER | 6'p F 9'€l II [8 07 
= 6 | 906 6 Lä! 0 (00 = = : c 36 6 öl [I 86 6I 
2 8I Fr 9 C S CET FS = = 9 or 9 3'9 8 6cI 81 
= zZT ler 9 FI c GE = ; . F er 9 9 (6 Sö LI 
Ev Ol 85 G o'r 9 | OST [le = = = = 61 SET é o'p 9 IEI 91 
5 Gi 18 [6 8'€ 9 6SI ES P IT Si 6 s'p 9 PET SI 
- AS c LL Gl Wo EST il OS = = = 59 P cc ö'T (6 6'8 8 06 FI 
el : = OT ( ll - 8 = = 6'8 S 9c = = o:oTe lr Sc EI 
SS TI = 6'€ F I c0I = = || ör F 96 | 9 cl 
S tlles E rörs [Is = [I == lr T <9 | ; (6 II 
3 0I tt F &'FI 8 90 KOCH P cc |s'ur P 6'TI FP IE Ill 0I 
7 0) - F'LI id €T || FLI F €C | 6 
a 8 a AN ENS SN EI oc rr EI || | = 8 
L = E = = 8 le = 8 | 3 : | L 
<< d 9 —- | : I = EES SS fe EA SSD Ar 9 
& c = EEE NR = = | | I : Sc 
3 F + - = = |A — = SV : = = P 
= ("Sun3s20jysanpaaparN axtels 1495) ”Furife33el IBIS PIX "AI bl UPJÄSYOSIOA 
z 
Z rg 29 FC [ESD er ssoN (OST js | 001 [Ore ES | 0'z 8 | 007 195 LES 59 | 26 | SSF'I | euw:s 
= le FE LI |A [än JA NS ANS an 7 Frk Ger FP 3 
- a fer Po FA NR 0ET lr EI | FOI RR G — AR ER 3 
Bal = = NCES CPI RNE Sc = = — SR (Ad ; CL Pp 
2 : Fö sr TA See P = = TR Iz 2 
q E SR MER €€ =S = = TX ATS = = == = = CS - €£ q 
e 8'€ ul TI FFNS TA = | = Le F 801 = ES s'p 8 OLI e 
| I 
JA log T9 Sök AlartgO [TA KAR rn Eg ORO SER S = EI rg FC 6'L P8 £90'I JIEA 


Tabell 2, De snöskadade trädens procentiska förekomst i kronskikt och 

stamklasser inom blandskogsytor å Skagersholms krpk, Skaraborgs län. 

Das prozentische Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamm- 
klassen in Mischwaldflächen der Skagersholmer Staatsforst (Tiveden), Län Skaraborg. 


Tall (Kiefer) | Gran (Fichte) 


Kronskikt (Kronenschicht) Kronskikt (Kronenschicht) 
IV S:ma 


IHES Nb S:ma SA DE 


Brösthöjdsdiam. 


[Sa 2) RE ISA) KG STA ESSÄN RA IS) IST) RSNSKA 


SS = ===) = = ||] | ANN EES RESER 2/ I 2 RS 
Je] — —I —I— — — —| —| —l|165) 17| 1651] 17 
=) == EEE EEE EE 2 RS RNA INES 

— | — I — — — FA 73| I0l 73 | 10 

— | —- I — — — —! —I — IS 28! — 

— —IJ|| —I —| —| —| 121 401 68) 211 80 | 24 

- SS NR EA | AM 20 OR GI 

9, —| — — —! —I —I — —I —| 871 —| 141] = TOT 
1Io0 —!I— [— | —| 5100] 51 100 7 89! 71 —| 103| — 
2 a äl Mn ens En (| fn Sn FA RS 66) 14] —| — TISINIA 
| I 
2 KE SL INF BA 288 — — — 65 TI 
2 SEEN SNS re —]— — mf 6 
Tä) 28118 7 EA 35) 773) 3) vo 
ROR rn de rn EA RR RO RSA AS 86 — 
MG ANS SERA SI | 63 — — — — — 63 | — 
SR fr fer ELD 3) —- — — 41 6 61 - | 61 — 
sv 181087) 3 AK 3 AR AN 
19 68] — — | — — —! 68 24 — — 24 | — 
201-43 = 43 | —I) 381 SSSK 
214330 =) RSS Fö TA SR NN LCC )A 
222 19] — | — | —-I — — 191 9 -— | — 9 | — 
230 | RAN RT ma SA förs | KA nan ann fan a | SA) TAM fn 
241 2]l—-1l—-l—- —- —- 21 I 5 —- — — — — — — 5 — 
25102 —| 12] —-l 22—- — — — I —- — 21] — 
260 7 — äl se =) —| —I —h ==) == SEN 
271] 21l—|l—1—lI—l — 2 5 -— | I —| —/ 5| — 
Sänan ASKERS | —| 51100) 485 | 31485] 21151 13/358/ 4/616]| 12] 1010 7 
3 | —| — I —J —| —| — —| —| —J|162] 33 102033 
gl = = 414! 46) 414] 46 
SS) SER SA —| =) =] 121/73312201040] 238 | 48 
G 4 —I1 146] 471146) 38) 2961 42 
7 1-1 — — — —| —II — — —| —|216] 53) 36! 17] 2521 48 
S 10) 40] 10] 40ll —| —J| 60) 44/128| 34] 4 —| 1921 36 
9 —|l—|—!— 21 — 21 —IlI 10) 40l 72! 17102] 26 = SANS 
TO) FT2I067 41 --| 8100] 24/| 671 66) 58! 80) 231 44] 9) —I| —I 1901] 32 
Ti Ha6l es ne NS BRA AES 1221 TS 
Si nol62); 31 321-38) —I —I AN sl 64) 13) NN ENESEE NESS Säne 
Cara NN 2 = = JB DEAR === = = BO 4 
N r4 120] 3 | 221 821 —| —I 142] 15116 13 -—-—- LÖN X3 
0 IS SE DN KO NE FH el) GA 2 = = ET 203 
SG HÖNS Ge NE SS = Aälve 
| | 
SA FARS =) 2 ST RAR fe 10 | — 
pull = Sö — 2 
1 2954 RA | — | 
201893 45 a sn | a RS fä a FI er 
211 24 — 24) — — | | — — 
22 12] —- 1 — I — —- 121 ee 1 I — — —| I 
230 EON ED AN = = == 
Zi = a a = 
25 | — 6! —- — | — — — 
20] — — | —II —| — - (SS — | -- 
27 | IE RES | — — I — — — — 
28 21 — | | 2!) — —/| — | säll | —| — 


S:ma | 708) 5 | 112] 50) 20) 60) 840 | 121304) 25/272| 22 648] 401988] 43| 2;2T2.] 37 


! OK. = Kvarvarande träd per hektar före .snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) 


"5. 2 = Procent utgallrade, snöskadade träd.  (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) 


Tabell 3 


De snöskadade trädens procentiska förekomst i kronskikt och 

stamklasser inom granskogsytor å Skagersholms kronopark 

(Tiveden) i Skaraborgs län. 

Das prozentische Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamm- 
klassen in Fichtenwaldflächen der Skagersholmer Staatsforst (Tiveden), Län Skaraborg. 


Blge Tall (Kiefer) Gran (EiTehte 

3 NE | Kronskikt (Eronenschicht) Kronskikt (Kronenschicht) 

sel RA 

T = = | ]i II S:ma I II ITI IV S:ma 

ARR - 

kade | IS; 1565 NESS) SA a SERA SN ES SN EA AS RA S.4 

Y tra mm 2.350 

4 - — | —]| — — | — 4 100 4 100j 
5 =|= | —) = Nl EN mil a nr ÅT | RE 3 50 
6 | —-Il— | — | — — | — - — | — 2 MSN SANNE 
7 | —=l—J1 =S) SJ) = T21 100 | 62| 26 74 | 38 
S [Cr RR öl a 21 FA) 48| 711 10) 2 66 | 58 
(0 nr fler 4 | — 41 —| —|] —| 21 = I 421 141 I0l 40 54 | 19 
10 21—|—|— 21 —)| —!| — 10) — SIS 4| — 66 | 24 
II (SKE S0) CRON ES NS 21 — | 461 26 | 40] 51 — — 88 | 16 
12 — | — 21 - 21 —1l 14) — | 681 24 | 181 561 —I —| 1001] 26 
13 4 — SNR NNRNSONTS [RANE 2 — | — — 126078 
14 SME TIER T SE NETONE==NESA | 4 | 32] 61) —| —]| —| —) 1861 4 
15 3 — 21 — 1] 10] — | 122 FE RS (0 7 a Gen Fn Nr r525 
16 10] — | — | — 10| — 1138 | — to] — | —|I| —JI —| — 148 | — 
7 ll —|=—= Gl NE RA as 
18 = SS 1 SON RR Se AS a fn ät 80! 3 
19 To I == rol= I sal SER — 52 | — 
20 öl = = 6) — I 301 7 [[ == EE pA at EL 301 K7 
21 10) — |] —|— | fo] — | 161=1 = —- — I 16 | — 
22 EN far 
23 of SN RJ ra AR Öl SSR SLS 6 
2 2 EN EA 2 VESNA — | —| — 4) — 
25 2l—- 1! —]|— 2/1 — SSR SE =E= 4| — 
26 21—|!]— | — 21 —J) 2/1 — — | — —! —I —| — 2/1 — 
27 2. | I Vä (a Al sl = 

28 2l—!1—]|]— al SEEN = === TN 

Siren |) SNETT RA EEE SS ET a ÖR I ON EE ST i lg Öd 

Maa EI 2C03 0 

4 a a fr —| — || —| — — | —- 6 —I| — 
SR rs fö äns SN - 3) == | 64) 7) SAO 
6 EEE EE EEE EE ES SG EN EV Re SA OA El 
7 a fn i — | — 203166) 8 IK "2111163 
8 I —-l—-]—-!]—-!l —lI—| —|— | 471 35 |254| 65!) 8 67) 3091 60 
SEN a ESA Si SNES 12031] T49r SI STATS 
10 EN EES ES EE EN 16 | 17 | 1531 38 | 671 50) —I —| 2361 40 
IT 6! —!|—|— 6! — 69) 20 1181] 20 I 331 331 —I — 28322 
12 25|/—- |] —- — 25| — I 164 | 17 SIAT 6 — | —| — 263157 
Ng sl = — | — 81! — 1751] 16 36 | 23 —| —J| — — 2111 I7 
14 II —|—  — II | — ll 131 4 6 | — —!] —| —| — 137 4 
15 20] — |] — | — 1 20 — 78 | — 3) — —| — |] —| — 8r — 
16 81 67 | — | — & Od 53 | II — | — —!] —|I —] — SS ek 
ig II] 50] — | — II | 50 1 471 — —| — —| —| —I — Adler 
18 3] —-|— | — 3] — 2ö-S = =E 281 — 
IG fo = = äl 3| — Sr NGE — SES) IEEE I Be 3) — 
20 8 —|—|]— 8] — 6 = 6) — 
21 ES [ES RS EE — | — ol — ERE —| —| —I — 6 | — 
22 = ERENS EES ERE SN BAN FE [FE a RE (EN 
23 8 —-|—-!]— 8 FET) SN ES BEE 
2 NEN ESS (fr fe fn EN RA 

S:ma |122]| 9|— | — !122] 9 l|784] 11 |6061] 30 | 900] 541156] 36| 2,446] 33 
- K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) 
2 far Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume.) 


GE 


GUNNAR SCHOTTE. 


932 


"(2wnegq AItpy2saadauyas '2131sI0jyanp IUIzoOIJ) "pen apepeysous 'opestje3m 1uddosrg = HS 
"(ep H ord puersaqumerg) "udPNoOsqEus I10J TEJNOY IAd PEN IPUVILAILAN = Y 
| 91 Jo61'1r] vr |rzo'r|Sz Iberlj4o | 92 | — 61 [IPS Ig94 [49 | brl95 Irge les et les e5 lor res | —/|— |o$ [or | pe Jol ]5S str 
| ESSER Se EES St] oo OR | Er | I (EES (EA RR rs rr AG (aEE REA ESS Fr a a fe = i 2 GS EN 
[EE faen JE fs | | rn | fa | | (ERA rn EA ISS rs FSA ES Sr er fr ae 6z 
LR SE TE I ENE ES Ae NE SE GS Sn al a rn 6 8z 
—= 1—- | —--—-|—-1—) = IE 1-1 IR 1—-)]-1=1=)-=1—= = le 
I = 1— |—|— |= 11-11] |— 1-1 —1— = = — I-II |— 4 —lI—-1—l/—!—|— 1— IL 9z 
ERE EEE — l—-l—-— —-]- I- I-II Jr J-|]—- 1-1 —1—1—|— er | Se 
ES) (a gg EA pr Ers AA RA OR ra [Ean LEE SA, LE a ER fen 10 Lr Cd [EG Tan rn ora ja | ar [CE [nar ee jr bon fa 
—|— — — — |l—-l-|]— ll —I— — I—-l- 1-1 —1— 1-1 —1— I— 17 —I|—]—|]—|]—)I— 1 — Iz €£z 
—I— l—-—- = l--—- —l—- — —-1—— 1—-1- —-1— = 11-28 1-1] —- 1-1 —-1/—|— |— zz | ee 
(= = IS l- I-II lh —l—]— J—-— —-l—- Ir fb 8 J-l—- ]—-l—-1— |— 8 le | 12 
= l—-= —-—-— = I — | 8 J—-—— I—]— ]—-)—- 18 9 tb J-l—- 1-1 —-)— 11-19 li? I 0 
| - — oz IS |—-!l—]— I— loorl]z I|—- IR olz Jo J-I— 1-1 —-!1—1—1z 1oS | 61 
— | [SFS le SSR 99 Or FEN SCA — 88 J—-]—- |J—lI—/— 1— |— I88 | 81 
-— —/— | I—]|—|— ]—-]1 62 Pi I — |— Iz lof ler I— gb l-I]—- I]—-1—1—- I— !— Is | I 
= —— I I—|— |— |]—]1 ME fö I-II —]— I—- — IS I olI8r S 98 I—-I—-1—-I—1— 18 |S IPS | 91 
109 )S -|— |— I—|0og9 |S I—|—ISE IJEb | —]|—]J- AKA ER SA | AS EE NE RA SR ÖR EE 
— IS — lr a Rn EEE EEE SSE SANS RE —|— |—|— |E€1 for IS let | vi 
9 Ne SR ASSR is se ERAN fe KS GS ISS IST ISS NE SSA FST ÄN ee ES 
o9lor |— |—- 08 |9 I|—|+P I8S Eg |—|—I»b Ir ISS ISP tIS9 Iz 96 lfz |—-I]— | —-]—|z Er oz lor | zt 
og IS —lI— I | —loo0rl? I—|E 19 166 I—]I— lot |0€ 169 | P9 | S4 IS 11 8 |—-|—|— 1 Joz ler | — IS I I 
[eler STOrer ex EN fa ae GOT I OS ESRA ISO ra gb Er J— I 0015] I IEEE I4 09 IS or 
91 |xE — 19 97 |£z dorlz I—)4 159 156 |—|— IE€4 145 ISS |2E)— Ib op Er |—!I— Joar) € log Jor I=— I | 6 
MEET SO Sr (Oe ESR lr a mr äre Sa ÖA | al RA EA OO OR le ONES ST a ärm rr OS ENT me Ke fr ES 
|OETG OT IT 15 SOS I leg NES TESTER ISA RR ISA SE IN — IE EYES I 
Igar GEN AT ET oorle |— I —1=— 84 16- oor]9 If€ 1€ I-II —- I-II 1-1 19 
91 |6€z l9g9rl4tfz |—- zz |- I—- | —-1— JoS it I—lz oo0orlz I -l—- I I-1]— I-II !I—-!l—-1—- 11-11) S 
8 ISte Ig Ifö - l—— | —-1— lJoo1 jz Joorlz I—- I—- j=- I- =I]- -- 1-1 I-1—-!I—- I 1—-1- IP 
log gfz oz I8fz |— |— I—— 1 — | = J—l—— —- = -I—-—- -— =—-I—-—1— 1-1 — IS € 
FN SA Rn SAR fos fa SEE AASE 
— |01 lor. = - |— — | — - [= I-II 1-1 1 — |]—|—]— | I 
|4bS ar | S's Are an lAtelöa AS a AST an slöts an SR AST a en Aslan ltt Asea 
Rdr EE | | TS (= : fis 
BUTINS AT 11 II I || SVIVINS | AT ll | 11 I BLUVINS | AT | IT IT I 2 
(NHYRNAT) W BID) (23) II GIL (SYJTIKT) FI RT 7 | 


— 


"SIOQVIVYS UKT 'UJYdrgasmr) mer 66Z JYdJEYSYINSIOA Jap UT UJJYdLNYISUJUOTY pun UIsservIawnNUudZ me UJPEYISJJUaS Ip Fun[NILA A4YsnYUJFdoxd IC 


"uUBJ] SSJOQBIBYS "UdFILQ 
"3SIRD BR 606ZT UPJÄSYOSIOJ WOUI JANISUOJIY 4IO JISSBIYJGJIJLUIJUJZA I FUIUJIPIQF LJJINJUDIJOId SEUJOPPYNSQUS "FF 'Yv/ 


Tabell 5. 
blandskogar med lärk. 


Das Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamklassen in 


Mischwäldern mit Lärche. 


De snöskadade trädens förekomst i kronskikt och stamklasser i 


K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. 
S. 20 = Procent utgallrade, snöskadade träd. 


(Baumbestand pro Hektar). 


(Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume). 


Eu Lärk (Lärche) Gran (Fichte) 
(726 —— — 
D:oS ; : | = 5 
DEE I II III IV | Summa I [I LU RN IV Summa 
An SATSAS SAS S.Z|| K-|S Ål TAS FA NAS SÅ 
I. Försöksytan 300 å Gärsebacken, Skaraborgs län. 
2 | = —1|—1|—1|— == — | RE fn SAG BO Sr 
3 | —]-—- | — — — | 71 |-20:| TA 
gl = SE EI -|-) 526115] 526115 
5 = =E NYSE — = 403:1 12.) 40312 
6 3|—1| 6 100] —|—|—|— 9167 =—!1—] 6100] 61501 3281141 340116 
7 40150 [11100] —|— | —|— 5r|l61]|—|—] 31100] 54142] 223) 4/| 280112 
8 Ga Fe) my he ENS 5911 — | — | 14 |1001 43 | 13 43113) 100126 
9 200.149 137 |Ito0o] — | — I] — | —| 237157)—|—]) 81—148 118 26 | — 321 1I 
NOR ER23 OM4S SF SN TOO fa fat era a 233 O NE LE NE 2 SN a ESSIN 
I 206 | 39 | — | — - 206 | 39]] 3|— | 14] 601 23|— —/|— 40 | 20 
[2 197 | 19 |—|— —|1—|—|—1l| 197 119] 81671: 31100] — | — —|— LINS 
3 109 | 18] —|—]—|—|—|—]| 1091/18|l|—|—|111]—!]—|— —|— II | — 
14 DD I I SS EE a fr är a Är Olle 
rida 69|13|]—|]—|—|—|/—1|— ön === 6|— 
10 S/N rm a SA SIG ST VAS am ÅSE lärs NE ön = Sö 
17 6|l—-—-l—-|—1—=/—1— 61] —I|—1|— = Sr VR fe — | — — | — 
18 Öl bs mi en (ÄR NE CR RA SR IS RA Jr Ci (rR 
19 Cl rn (rna (öm a SWE ES EE RAG rk fa 
20 14] —1—|]—]—|]—|/—!— 2 mn | RSS mm rr fr fr — = jla 
21 3-1 SS RNE = —|— 
22 = HESSE == 
SR at fe 0 ND fa a a ES EE 
4 ia Srmra örssd Sl r = Ua RSA fa Ssd (SI Vs of SUL 
[1,320 | 31 | 74 [100] — | —|— | — |1,394 | 35 || 23 | 25 | 74 | 46 |206] 22 |2,577 | 14 |2,880 | 15 
HI. Försöksytan 281 å Omberg (Östergötland). örter (Ösel 
4 a (fn [fon rn == a 10 33 10133 
5 re et |) ee AE nea ES 10) =! 101 
6 [—|— 2 = | | 18 | 27 7157 25NS2 
rn fr än i fe Sr nt lt i a SS VAS Föll 41137 
8 — — — | —I| —!—115133/62/ 8 — | — 7 fer få es 
9 == EES EVEREST CON 
10 — | —] | — | —l]] 21 —1/901261 20117 — | —]| 112123 
II | 281 6183|10] 5 Ene 
102 7-1 — 7 | —l100] 28162 | 81 --|— -— 162 | 20 
115 KET Oe nl lill EVR TON er r221 322812) TNE SON 
14 | ft a a SE 15 /— Bes SERA —|- 193 | 12 
15 20l—-—-|—-—-Il—|I—/|— 20|—l173) 14 | —|—|—|— —I|- 173 | 14 
Er SENSE | a RE EE rn ör fr ad RR a en 
7 AAA SA 33 | — lli12] 161—|— |] —1— —!I—]| 112116 
TS Sd) — — 37 | —I|| 58) 11|—|—|—|— — | — 58 | 11 
19 sol —-|l—-|— —-|—|— 50 | —Il 4029] — | —!—!— AT 40 29 
BÖRSE rel ST ÅR ER 
21 | 48l—-]—-l—-l-/-/- | 481—1 5 — I 
221 EAA SR Se RE 
230128 | — -— —|— 28 —- — = i 
24 SN = = 281—I| —|— 
25 8|—|—|—|--I]—|—I|— 8 | -— — — —|— 
20) AES EE == 12|/—-)|]—|]—|—|—1—|— 
27 SEE ATA = TA Me) Sn SN 
28 = = 4 ER EN I EN EA KRA EE Bg oe 
29 AE [EN Er EN = 2 Fl SR sillar 
I 440|]—|—|]—|—1|—1|I—1—1 4401 —l9771 17 1347] 16 I173] 19] 33 12111,530 | 17 


Tabell 6. Snöbrottens uppträdande i gallrade blandskogsytor å Jönåkers 
häradsallm. (Södermanland). 
Das Auftreten der Schneebriiche in durchforsteten Mischwaldflächen in der 
Gemeinheit des Kreises Jönåker (Södermanland). 


= Tall (Kiefer) Gran (Fichte) | 
T 
? I II LV S:ma I RE S:ma || 
K= ER SÖS SA Is.z] RENSA RE SNR SEA ERE S.2 | K. sz] K. |S-&] K. |S.4| 
Yta 297 (33-årig skog, gallrad 1915). "läche FS re Nyald, | 
I — | | | | | = fe sco SSK 
2200 AS 
3 = = an ön TN SA = | —] 6301 14| 630] 14! 
4 —! — —| —| 221 55) 27) 26] — 49] 39 = == = 251 sol 640] 9| 665) IT 
5 I =) 031-441 281361 921-421 =) 1) Sale SSE 
6 | 2520 72] 281 —| — 971 261 1 1 231-351093 16 37 IS3) I 
7 3| —-|1o0l: Ir5l 131 54) —| =) 116 19] 21 —I 27) 19] 42] 12 el 71 14l 
3 37) 27/17) 370 7621-331 031 321 SOS 
9 103 sy Sen SN 22 OS fe rn rn —] — 51 —J 
ro 2235) 151727) 3 TN 322) TN 
IT 2501-04) 35l4 285) 5 — — I — —) — NE 2 
12 268 fm iI3—-j ll — 285 ml — — — =) — —| — 
13 197] —| 5 —-l —- — — — 2021 —I —I — —I —I —| — —| — —| — 
14 II) OA LS HSE = SIN 
15 SMÅ arg lä ara er er rn Höra SÅ GR RA = = Mn 
16 15] —| — | | 15 — I — —- — —| — — — 
17 13) —| —) —| —I —I —| —I 13) —| = == — — 5 RN 
18 FÅ a Re a Me KR 7 — — I — — — — mi sa 
S:ma | 1,320/ 61490 19/180] 39| 75 271 2,065] 13] TO -— NS 18/350/ 261 2,065| 9|2,510] 12] 
Yta 11 (55=-årig skog, gallrad 1903, 1909 och 1915). 
Fläche 11 = 55 (jähriger Wald, durchforstet 1903, 1909 u. 1915). 
3 fe dr = | =) =] 4 Al 
4 == = == = = = = =E = 10] — 10] — 
SE CR VE RE a re | — ER 
dd JES 
7 —J| - — — — —I | — — = —| NE 211 — DN 
8 2 = = NE SN MS ll 
9 —| —| I0' 2] 12 —l—! — 8 —| 15l —| 6) — 29) — 
10 I | 25) r6) SI — = 1 338 rall =) 167 GIEENE 28114 
VI al s3lrsollr— NE ör) 201 ——1 ök RE — — 8 — 
12 10] 201 59] 200 21 —- — —| 71 201 10] —| 12] 17] 4 —- —H— 26) 8 
13 371 351: 641233] I IT 91.34) 01 2510 SR RSS 
14 65] 61 45) 18 —| —| —| 10] It1l 19] — 10] =| 21 — —| — 31 — 
15 108) 4| 12] —| —| —| --J —! 1201 311 331] —I 15| —I —/| — — — 48) — 
16 706) - 8) 12] —| I —| —| = 88! 743 — —I —I —| — —| — 43) — 
Lie 74] — SI — —I —I —| — 82) —II 31 — — 31) — 
18 80 4 SS 84 10 = == 0 
20 NAS 59 fl r2 i —- - - — — fält 
20 ST äs a a Men ae ST 43 14] —) 1 ARN re 
2 311 — 21 — I —I —I — 33 8 | = IN 8 — 
22 141 — 2 —- —- — — — 16 8 -— —| — SI — 
23 200 | 201 =S EEE Vy pen —| — 8] — 
24 Ol =) he == = 6) == = —V—1 =|= a =) = 
25 21 — — — — — = —I| 21 | 2 —I| | | - 2 — 
26 = = == == | | | öl = == == 
27 JE =E dc = SE SVS 
S:ma | 629] 5/302/ 20 16]| SEE 947 101204) EEI0S3IETO 45| = | STEINS gel 
K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) 
S. 24 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schnebeschädigte Bäume.) 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 


935 


Tabell 7 a, b. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga 


bestånd (ytan 27) å Jönåkers härads allmänning. 


Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen 


Brösthöjdsdiam, 


22 


Suma 


ON OUR U NN 


No 


10 


17 


| S:ma 1,340) 


Brusthöhendurchm. 


Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. 


Tall (Kiefer) I Gran (Fiebte) 
I IT III IV S:ma I IT ITI IV S:ma 
SSE SEA LS IS-&] KS: ] EIS] K. SA] KE. |S-S] K:IS.K]| KYSK] Kl ISA] ESA 
a) Avd. VI. Svag låggallring. 
Missige Niederdurchforstung. 
LÄ = SR vilar = i EZ 7511 IS 
= =) SENAT SN 2] — 2 — 
Sr Sa ar240 3 1595 i SA FEN SÖ HM 
- | —I 331 69) 30] 58) 71 —| 70] 57 —| —| —| —| 25) =) 200 —- 45) — 
15 671157| 48! 35| 29) — 207) ANA ARSA SKE 
5817481248) 37) 3l100l—! 1 3091 40 —1 =—I 25) 201 201 — SE AE 
162| 311/127| 26] 51 —I| —| —| 294 28) 18! 83) 13) 40] —| — — — 3 
285620 KSON22 ms 323 21] ror UN 17 
287| 261] 28] 9 —I —I —I —| 315| 251 17 — 17| — 
205) I12| 12| 201 —I — —I —| 217| 12l| 10) — — —I —| — —| — 10 —I| 
1OSh 8 -— 195] 8 — —I --I —I —| — — — —| — 
1500 8 —- —- —- —- — — 150) 8 3 — — —| — --| — 3) — 
vie = = == =S = = = > — — 2| — 
1 | I Un (fr (nn nn ELIS — — | — —| — 
SS Sar SR a ST se Rn SE fra | | ME a Sr ar Kna TT 
42) — — | 42 — — —I — — —| — —| — —| — 
Slas fm de se ln sn SEN E= = =SErR= —| — —| — 
51 7 lang 5 fr FE mr sale 
2.—- —- — — I — — 2] — —| — —| — — — 
1,675| 161685] 36| 90 309) 10 — 2.460] 2211 60] 251 45| 22/ 95 Sk. TSG) NS SENENS 
0) Avd. V. Svag krongallring. 
Schwache Hochdurchforstung. 
— | —| —| —| —I -—I 501 401 501 40 —I| —I —I —I — —| 518| 111 518| 11 
331854 EOSIESS MILES SISSEL = 09TE3 KORS 
— | —| 5/100/247] 511155) 79) 407) 621 —| —| — FIE28K33NAZ5S 171 OT FS 
4318 51233 KOM K55IKÖS ESS NIKGON a 113015371 5 350r4 lNR4SolN20 
15| 671132) 66 97 44 = —| 244| 57l| —| 25| 20l140] 18 35! —| 200/ I5 
40] 691245] 53) 53) 33] — —| 338) 52 — | 55) 181 32| 15 3 —| 90) 17 
210) 42103) 32) 121 40] —I —| 3251 391 —| —| 40) 251 —|I — —| — 40) 2 
265) 14| 77) 29) —| —| — —| 342) 171) 51100] 5 — — — = 10) 50 
202) 14| 18) 291] —| — a ear2205 =) — — — Si 
LONE CEO PE en TR SR TT EE re | i er a en | TÅ 
188 4l —I —| s5lioo0l —I| —I I93| 7 5l —I — —I — — — — 5 — 
CI i Pn RR a (EJE | a SR RE AE FR ST = = 
62] —] — — —I —| —| — 62| — SJ —- — — —| — —| — 
288 —- —- I - — — — 28| — -— — 
221] — 22] —| — — —| — -- —| — 
SE a er do 24 Nn ör | ör ön Se a a RR 
16/630] 511680] 52/425 64| 3,075| 381 1el 50l130/-19/325|=26 2,755| 141 .3,220] 15 


KK: 


SESA 


= Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. 
= Prozent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) 


(Baumbestand pro Hektar.) 


936 


Tabell 7 c, d. 


GUNNAR SCHOTTE. 


Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga 


bestånd (ytan 27) å Jönåkers häradsallmänning. 


Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-järigen 
Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. 


Brösthöjdsdiam. 
Brusthöhendurehm 


Tal la(Neder) 


GT an (lENeREE) 


K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. 


(Baumbestand pro Hektar.) 


So Prozent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) 


I II ITI IV S:ma I II III IV S:ma 
EIN RA ES SRA 1 SA EEE SSA Is.ze] KS] RIS: 26) ET) SKA EST ISKO ESS 
c) Avd. I. Stark låggallring. 
Starke Niederdurchforstung. 
2 — = = = = — | == 301 — 301 
3 3 SANS VET öre I Tr SE SKÅ läsas SJ Å Vär 
4 Se bir | 5 SUF a 323] 4 323] 4 
5 — | — —| — 8100) 51100 131/1001-—] =] —| = 31 RSA SIA 
6 a I SK SE ne IA sg i Ka LIDA =] == =] 2219 O NEN 3 
7 S|z00|1271, 591-431 59) — 1 — | "1751 60l-— =1 "838152 slö 12) — AS IIS 
8 10] — 223! 40] 17 86) 5l100) 255 43 —I —I 15| 47| —| — 3) —) 18/| 39: 
9 98| 28198) 36| —| —) —I| —I 2961 33ll| —| —I| 21 —I —| — —| — 21 — 
10 202] 271 57| 26) —] — —|I —| 259) 27l| 15 2 5 | — — —| —| = 20 — 
Fi 223 I S2102A a RA 2 I —- SS —- —I — ml 
12 230] 10] 17| 14] —I —I —I —I 2471 10] —I —I —I —I —| — — — —| — 
13 1921. 41 I 3lrook I == 195] 6 — —| — | =— = EE 
14 125] 4| 2l—] =) — 127 — — — a 
15 ES EE ÅR ARS SE nr lan 78) 6 | = Tv förr I 
16 SSIUEs 8 SSIES | AR 
gj 15] — — 15 I | —-| —| 
18 23 - -— SNS — — 
19 | få fö ER | örn fört Mg Mr VA ss | Mr Ir TN = Kn AN Pr 
S:ma | 1,250) 14 715) 41110] 73| 15 67| 2,090 271) 15) —1 301733 501 olmStolE2 945) 3) 
2) Avd. VII Stark krongallring. 
Starke Hochdurchforstung. 
3 ET ER ae ET ön ere NA (Ån Äg fn fed Ger a Sf SN OAS On 
41 I ——] — 231 431 30) 45) 53] 44l | I IEEE sl 
5 —| —| 7l|100/107] 75) 10) 67; 124| 761 —I| —- I —I —I 71 —| 1271 51) 134] 4 
6 3100] 83| 52|/100] 47| 201 33) 2061 48ll —| —| 7 100] 43) — 40] 33 90) 21] 
7 13] 731177] 511 60) 61) —I.—| 2501 551 —I| —I| —I —I 731 27] 7] — 80] 25 
8 7'7| 571180] 571 231 29) —| —=I 2801 551 -—) —L 3) —1 rö ER RN SI 
9 180) 451271 421 "7ITool —) =| 3141 451 13l 54 = 1 =E == 13] 54) 
10 2401-2017481 23 | 285 SA —| — 211] — 
I I 283| 24| 271 48] —I —I —|I —| 310) 261 —| —I| === = — - | — 
12 2231 15] 3 —] —| —] —I I 2261 isl | = = = EES 
13 167] 6 —I —I| —I —I —I —| 1671 6 —I —I —I —I —] — —| — —| — 
14 SWE = 87] all = 
15 1090 RR SR 
10, 231 I IH I 1 = 23] — = | — — — — 
17 EEE Eh NV EEE [EE ERE —| — —| — 
2 rt fn fn fn fn ff fe fm fm ES 
S:ma | 1,413| 23 647) sol320] 58| 67| 40) 2:4471- 35 271 26) 27) 26140] 14] 487] 11] 681/ 13/ 


OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 937 


Tabell 7 e, f.. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga 
bestånd (ytan 27) å Jönåkers häradsallmänning. 


Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen 
Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. 
= KN SLGre T ve SÅ 
5 Falke Hen) Gran (Fichte) 
- 
EE 
NG 
SA I I III IV S:ma I II ITI IV S:ma 
I 
9 a 
Ck 
30 K SLIT [STA IE [STA ELSA FEN SK SR SG aa FN fi re) K S K S.g 


e) Avd. II. Extra stark låggallring. 


Sehr starke Niederdurchforstung. 


3 = = S = —| IBS OP CIROnG 
4 lömsk I SKOONN SE 8) 381 —| —I —I —I —I —I 197] 14! 197) 14 
5 = FF EE SR VR VIRKOGH sale ls öre öl kt 2SLONEI SSRNNEG 
6 —| —| 131 601 201 50/ 31 — 36) 50 —| —| —| —I 30) — SE Ifö 
7 5! 60] 651 39) 18) 71] 21 — 90) 46ll — —I —| —| 28| — 221 — 50 — 
8 22 OM Lea fÖ ARNESEN — lj ETEN äl 
9 751 57132] 721 —I —| —I —|I 2071 O7Il —I — Sj SVA = > 5] — 
10 el a Bg ETEN HT RA — == EN Ag ES 
II 263] 13! 45| 28 —I —| —I —I 3081 15l —I —I —I —I —I| — — —-|] — | — 
12 205] 11| I2 2 EEE —M =) Tee 
13 150 20 5 —- — -! —I — 155) 2 = 
14 140 = mg NE EEE EAA 
15 | ill [G= do | = a 
16 481 - | —| — gl EE TENRES ER =S == 
17 SIN Män fär KR MS de SÅ ene äs a a SG a lea a VG 
18 ST ka NA EG fU fäsna; SÄ Öm fä a fr an Var Aa före 
19 10] —| —I —| — — —I — 10 | — — — —!| — 
Sima | 1,210] 141465) 48| 50) 70 TO 1,735| 25ll| —| —| 101 —l| 75 ElpeGGolats FAS 
7) Avd. IV. Extra stark krongallring. 
Sehr starke Hochdurchforstung. 
2 = 3|/100] 3/100] —| —| —| —| —| — SN Sle 
3 — — — — 8 67) 351 71 AS Ole WNWESK ÖV 22 NZSONSA 
4 ll | | — 1201 63100) 431 2201 54ll I —I 1 = 12] 40] 278l| 17| 290] 18 
5 —| —| 33| 39|270] 521 97| 04! 4001 54ll —I —I —| — 30) 50] 2301 14] 260 18 
6 5/100] 92! 571280) 311 301 42! 4071 39|| —I —I 31100] 55l 18| 102) 7| 160] 13 
Z 60] 50l120) 48l107| 231 51 —| 2921 391) —|I —l| 321 39! 451 33 28) —| 105 26 
8 | IIS) 391135] 59) 48) 42] —I —| 2981-49] 3) —) 20] —| 281 — —I— s511- 
9 180! 40l100) 38! 7l100] —I —| 287| 411 151 67) 30) 7 17| — — — 62! 19 
10 275) 161 38) —| —I —I — —| 313) 4 12) 40] 51 60 — —I — — 19143 
1I 208] 61 200-381 —I — —I —| 228) 9 5l — —| — | — —| — 5 — 
12 20) gl ARE SA == AE | = 
13 163] Bj —- — —-|]—- —I — 1631 6 — Sj — — — — — —| — 
14 SA AA SS RER | SE ST Te 
15 SL ES fr Na a SOIESh== SE | EE Mr AR Lä 
16 25 —- —- — —- — — — 2 —- Se — Sj — — =p 
17 EEE AO VS EEE SS = 
18 == SEN == = = El — —| — | — 
19 | 2 as! Fölsnan| [Sög an Kr Kr JSlSAA SS fr Kl VN for 
S:ma | 1,390] 19|540] 46840] 431270] 54, 3,040] 34) 35| 43| 90) 22/195| 26| 855) 16|1,175! 19 
R. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) 


SÅ vr = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) 


Tabell 7 gZ. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38=-åriga bestånd 
(yta 27) å Jönåkers häradsallmänning. Orörd jämförelseyta. 
Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen 
Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Unberihrte Vergleichsfläche. 


Tall (Kiefer) 


Gran (Fichte) 


I II III IV Summa I 1 fe a i IV Summa | 
K. |S.2] K. |S.A]E|SA] Kils.) K. ISAK. |SA] K S.Z| K.|S.4] KSK] K. S.A] 
i; [RSA FR 
2 —| — — I SS — 3 -- 2 a RN) = Hö 10 —J/ 
3 = = ER 23) 45lr721361 1135-37 NN KSO SO 
4 — — o— —|182| 37/228| 26! 410) 301 —| —=| —| FÅ AE 7 160 71 
5 SIE 5 SR HA AA 23 SÖ | a RS 
6 10] 50] 267| 37/217| 24! 35) 43) 5291 321 —I —| —| —| 60) 17) 27) — 87/ II 
7 90) 47) 300) 281125) 241. 7 3311 52215301 31 25 ECO RN 60-25] 
30 197) 421 328128) 43) 2-1 56811 321 215 EEG er 20) 
9 200) Sm NAN RA = = 3 | 5 10] —| 
10.1 378) 11) 721 31) 5 — — — 4551 va =S SE 
Så SAR KS 18 —- —-l — — — 350 8 — -— | —| 
jä 22 ol ms =El= =) 22 3 8 = = Sk 
Na ISS rs FS SS SA a fn NE 
FA ön ES = === = 
15 53| SS bag KSS Le 53 a Mat | äl 
16 | 48 | = = | 48 | | —| — | | 
i 20 Si — — — — — — 20 — | — ll — — — — I — — 
18 Ta = 12 I — —| | | En 
19 Föll Re fn fa fee 13 | = EE | 
20 2 Br rr I rs er fr 2 fa a | rn nn frn == 
| 1,885 16] 1,270] 321985] 361425) 32|4,565| 26|| 15] = 35| 43/130] 121430 2] 610 71 


Tabell 8. "Snöskadornas förekomst i 43=-årigt blandbestånd (Yta 10) å Jönåkers 

häradsallmänning. Ytan rensningsgallrad åren 1903 och 1909 samt krongallrad 1915. 

Das Vorkommen der Schneeschäden in 43-Jährigem Mischbestand (Fläche N:o 10) in der Gemeinheit 

des Kreises Jönåker. Die Fläche schwach niederdurchforstet Jahren 1903 und 1909 und hoch- 
durchforstet 1915. 


z Tall (Kiefer) Gran (Fichte) 
= I II | III IV Summa | In fODE III IV Summa 
ä S.K: |S.A] K. |S:A] K. |SA] Kl ISA] KISA KASSE 
I I | 
5 —! — —I —| 31100] —| — 3/100]| — SSE 3] — 
+ SÅ Fl 201 56108210rS 581 30) — I 1 IE 235 AES SRA 
5 —l —! 31100] 93) 53) 14! 40) 1101 53] — | —!I —)I —| 38) 311378) 18) 4161 19 
6 —l! —| 3/1001134| 63] —I —| 137| 64|| —- —I| —J| —Il105! 311163] 7!) 2681 16 
j| -—| — 20) 291154 34 —| —| 174) 33) 6 | 100) 3 —l180) 37) 17) —| 206/ 35 
8 12] 50) 70| 75) 78) 37] 6) —I 166| 53) — | —I| 32| 55| 78) 10] 6) —| 116) 28 
9 41) 14l102) 49| 291 40l —| 172) 401 6 | —I| 32| 18) 231 13] —| — 61! 14 
10 38| 15] 99] 4117 6100) —I —I 1431 371 38) 3) 733 EEE 
171" 134] 301 40|rsol= = 1 = 1 1 800357 | 3310 1504 ler fr fe RS AEG 
12 183 211 411 14 —I = NF 224 20 —! 3 — —I —I —| — 6| —| 
137 C200lt9 20130 El —1 22091 XF 5 = ES EN SE 
14 125] 9| — | | = 25) Col & SE = = 6) — 
15 84] —| —I —I —I| ET EE — 84 || Är NS AA = = = —! — 
16 105] — I —- — — — — I05l] — — SS | — —| — 
17) se -- --eeed 
18 8 — — —I — —I —| — 8) —I| — — I — — — — 
19 ONE IEEE IE 6 I — —| —| — —| —I| 
20 6] — — = 6 —| — =! —| —| | — —| — 
1,000 151413] 47|523| 48| 52| 22 1,988| 30 SI | 29105] 33/424| 30|/802| 14| 1,412| 21 


K = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar ) 
5. 20 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume.) 


Tabell 9. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 43-åriga bestånd 
(yta 10) i Jönåkers häradsallmänning. 
Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenon Durchforstungsgraden von 43-jährigen 
Beständen (Fläche 10) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. 


| Én Tall (Kiefer) Gran (Fichte) 
Rs PN 
IRSLerS | : : ; 
SEE I II TT TV Summa I II [TI IV Summa 
EPT | 
:S 0 EE SEPA AEN 
| å ES |S.z KK. | SK) KISA] KUSA) Kl SA] E-|S:Z] KISA] KISA) KISA) K|S.:A 
| a) Avd. II. Svag låggallring 1903, 1909 och 1915. 
| Mässige Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1915. 
3 — | | I | NI | —I —| —| —| 28) —| 28) — 
FR a lf a a a — I esk lesl 
SN | 61100] —| — Öl G= RNA RN = 
6 | | FT 451 25200 MOS I NE 
ih SI = | 22) 3) 2 6| — 
81 22163 | 1511 43 | tl 251 —I —)| 184) 45 —I — —I — 51 — 5) —| 10] — 
Al AT fö Sn osa enn VESA NES (EE RE re RA | 
ol fr20210450 KI2010300 FT EE 3300 39 - - — — 
I I 252! 40 | 112 33 | —] —| — —| 364] 38 | | —=|4 
22) 240 200 ASA SN SS 
13 190] 19 SKNETGN EN 220 18 | | REL Ae) EE 
TAL 202] 17) 17 | —| — I =) 219 8 | | — — = 
15 RN = =) = FH EE RR NA | = | EE 
16 104 I SI ll —- — — —| 104] | | | EP (LA 
ANSE LA ee | 39 RR 
SES 9 a ee de ta les a 39 Al = = 
19 G= SE NET EES EE EE SEEN IEEE == 
22 (EE EES AES [5 fr [20] Ma SEE 
I 1,530] 24 | Bela REEF 
b) Avd. HI. Stark låggallring 1903, 1909 och 1915. 
Starke Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1915. 
2 == la É : —| — —I = — 7 —| 7| — 
3 Hl | — = NN = ön = 
4 SEA gr [pe ES EE = =) = —I 581 815SS 
5 7 SV | | 5 = | SA RA 0 Of = 
6 — — 7 30 I 19) 75) —| — 26] 62] — —I| —I —I 21 —J] 581 —| 60] — 
Hl —) — 22! 10 | 34| 43 —| — 56) 30 - 12 | 17| —| 29] — 
ST — — AON n2 IG Oe 58) 29 —| — = SE LR = 
9 TNE OSINT3S STA RSA ZOE MEG SAN SR LE 51331 SAS 
10 Sal SOA NE SKE måg ma 12 | a MG 
II S20320) KISA 5! —I —| —I 205! 361 —I —I 7 —— — — | 71 — 
RER EET 535) RO Ts  L2730) 2 OS ESO) AE 
13 KA 2 39| 2 — — — — 186] 221 71 — I I — — — IE 
14 140) 12 KA [ERS EN a re OSA TAN 5 - =! SI 
15 135! 9 a a en Re AR NS Cl NN 
16 152 — — — ll -l — — —| 152 1 — | — 
a AN ENE gy SEE RE 
18 | 56) 4 | sl & Mr a fr fn fr fn fr 
19 31 23 a Stl 23 SS SI 
20 TO SS) RE 2 ö ca LE NERINE 
21 7 — = 7 2 = 
22 Silli EU NEN SN 5 LI Sa. EL = == 
23 ZP K FE 2 bassg [i fr ER == = 
1,056] 17 | 560] 37 tor] 5g2 — 22 IE 20 14) —| 48) —| 341 101237| 213331 3 
K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten, (Baumbestand pro Hektar). 
S. 2 = Procent utgallrade snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume). 


Tabell 10. 


bestånd å Jönåkers häradsallmänning (Södermanland). 
Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durschforstungsgraden von 50-jährigen 


Bestånden in der Gemeinheit des Kreises Jönåker (Södermanland). 


Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 50-åriga 


år Tall (Kiefer) Gran (Fichte) 
Dr ROR pre CAR W RN 
3 oc | | I 
sg = = I ET | III | IV S:ma | I BE a UI | III | IV | S:ma 
fe Ja lg) | | 
are LR ISSAIRONS VA REN STA) ES )STA] ERE S.Z| KSF EN SPARE IS.Z] 1 S 2Z| K. IS.4 
a) Avd. 1. Krongallring 1903, 1909 och 1912. 
Hochdurchforstung 1903, 1909 und 1912. 
Af HF = la] I = FA NN 
TREE EERERERRCE 
4 Fä -— | | | IO| IO| — fr fn —J|105| —I105| — 
5 VO fa Al 
ÖR ff Re a AR AA Sö = JA 
ji —| — —| —| 25 —| 81 —J 33 | = II! —| 121 —J| 23] — 
5 nn fa a (FR fa ED EG, fan fn fa fö SS 
9 I-II — — 43 10] 2-1 45) 9-1 1 - 
10 | —I —J| 23| 18) 821 28 —-I —I 105) 26l —I — — — 61 —-I —I —| 6 — 
TT 4. —| 451 23) 54) 19) =! —| 1031 200 —1 —I = SEB 
12 6) —| 52| 8) 35) 24| —| — 931) I3l — — — — — 
13. | 14] TAL SO) TY 4 — I 104) 6) 2 SES AS ES än ES 
14 11:64] 3) 72124) = SN VV 2300-91 4 = 
US LeOr SS Sk KS 2 AAA = = 6 
16 to7l. 4) 200) == — 136) 3 
EN SEE NN = = 
18 BIS 216 a SR Sr a 97) — =) —L JE | EE [RSS yr ran 
HÖ EA NN S3 | = SS 
20 | 97 = = EN rn a rn na 
Ra ES Norr ST | fa Köa an) fre ala 33 AR 
2250 1523 ass eN 230 RN 
23. | 2) == — VV = omg SN = EES ES EE SS ER EN 
24 | 19] —| — — — —- I —| — 19] ll) — I —- - - — — — I — 
S:ma [767] 21354] 13|297| 17| 70] —I x,488| 71 12/ —LI 12] —I 331 293] —I350] — 
0) Avd. II. Stark låggallring 1903, 1909 och 1912 
Starke Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1912 
3 | | 1-1 — I 1-1 4 = 4 
4 — — — =) — —! | —I —| — —I —I —| 511 —) 511 — 
5 — —| EE — ll —- — — —)| 4 —I 801 —| 84! — 
6 |J—- — —- — —- —- 2 — 2) —J| —| = —N 1 INO NRO 
NE a 2 22 | nn a ön a LAU AN SS 
8 I—- — —-I —) 8 50! 4 — 12 33l —I —I —| —| 35! —| 10] —I 45] — 
9 |J—- —- — — 14 —--- Hl — — — 4) —- 21 —- 16 — 
10 1 — — 4 50 15 —- — — 19) till — — 25 — — — 25 — 
GA GS LO = = = 
12 | —- — 311 33 8 — —| — 39) 261 —V 1 fn KS 
KTL Rea 20 4313 = = 1681-271. =| = 4159 ER 
14 | 311 60) 43) 331] 101 —| —| — 84) 40! 61 67| 61 33 — —I —I —| 12l 50 
15143] 42/20 40211] =E 1065) 40 6 I 
ÖR FRÖ EEE RE === = = 
17 |-98] 6) 29)291-—) —I —I =! 1127) til 2) —— JES ES  EES äo 
18 | 61l 131 120-17] —- — | —- — RKO EEE = SE MN = 
197 MSE a ur 591. I 4) ER SR 
20.55) 2 ATS a EE 
21 Gb | VEN GEN ESSEN 0 61] —I 4) —-| —I —I — —I— 1 4 
22 | 55 — mm ss 
2 61] — — I — —I —| — 6) EVE TEE EE ES fl 
247 29 ERS SRS LS SR "TE See 
25 JA = = -- | — WEE 
2 RA 
27.1 al SS LE 
| S:ma 1686 10|233 30) 78 5/ EJ —] 1,005] 15] 45) 9) 21/ 20/106 —l290] —l462] 2 
K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar). 


5. 2 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume. 


I 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. 


Skogsträdens frösättning år 1916. 


Av GÖSTA MELLSTRÖM. 


Följande redogörelse grundar sig på de rapporter, som kronojägarna 
ha att avge över frö- och kottillgången inom sina bevakningstrakter, och 
som årligen brukar inflyta i anstaltens meddelanden. 


Väderleken under vegetationstiden, 


Då temperatur och nederbörd under trädens vegetationstid spela en 
mycket stor roll vid frösättningen, ges här en redogörelse över väder- 
leken därunder för innevarande år, hämtad ur »Månadsöversikt av väder- 
leken i Sverige», utgiven av Meteorologiska: centralanstalten. 


April månads temperatur var i medeltal 4? å 5” 


under fryspunkten i 
Norrbottens och det inre av Västerbottens län, i övriga delar av landet 
var den däröver, i mellersta Sverige omkring + 2” å + 3” och i sydliga 
+6 å+ 7”. Efter den 22—23 rådde blidväder i största delen av 
landet, och frostnätter voro i dess sydliga delar under denna tid mindre 
vanliga. Lägsta temperaturen inträffade i början av månaden, högsta 
emot månadens slut. Medeltemperaturen var i norra delen av Norr- 
bottens län omkring o,s” under, men i det övriga Sverige 1? å 2” över 
den normala. 

Under hela månaden föll nederbörd i någon del av landet utom den 
6—38 samt efter den 25. Nederbörden var snö eller snöblandat regn i 
norra, övervägande regn i mellersta och nästan uteslutande regn i södra 
Sverige. Dess mängd var påfallande stor i Norrland och i medeltal 
mera än dubbelt, i Svealand i allmänhet över, då den däremot i Göta- 
land var betydligt under den normala. I medeltal för hela riket var 
Hecerborden.. 40,5 mm vellets rör: procent av. den. normala, "som ar 
2052 ImDDA 

Maj månad. Temperaturen var i östra och mellersta Norrland 1?— 2” 
lägre än den normala med ett utpräglat minimum kring kustlandet av 
Bottenhavet, där temperaturen i medeltal var något mera än 2” under 
den normala, även i östra Svealand var den lägre, dock endast o,s”. I 


942 GÖSTA MELLSTRÖM. 


de flesta övriga delar av landet översteg den däremot den normala, i 
mellersta Svealand med o0o,; och i östra Svealand och västra Götaland 
med 1”. Frost var allmänt rådande den 1—3 och 11—14. Temperatur- 
maximum var lägst i översta Norrland med + 14,5” och högst vid 
Västkusten med + 26?. 

Nederbörd föll under största delen av månaden i någon del av landet, 
utom under den 2, 26 och 27 i södra och mellersta samt den 28 och 
20 1 norra Sverige. I Norrland och norra Svealand utgjordes den av 
snö eller snöblandat regn, i övriga delar nästan uteslutande av regn. 
Hagelbyar förekommo på spridda ställen i mellersta och norra delarna 
av landet. Liksom under april månad var nederbörden avsevärt högre 
än den normala, ej blott i landets nordliga utan även i dess västliga och 
sydliga delar. Nederbörden var i medeltal för hela landet 50,, mm., 
utgörande 131 procent av den normala, som är 38,, mm. 

Juni månad. I nästan bela landet var temperaturen under månaden 
betydligt under den normala. I Götaland icke mindre än 2”—2,s”, i Svea- 
land 1,;”—2” och i Norrland mestadels 1? utom i nordligaste och väst- 
ligaste delarna, där den var o.;”—1” däröver. Lägsta temperaturen iakt- 
togs i norra Sveriges västliga delar den 4, i södra Sverige den 5 och 
16—20 samt i övriga delar den 13—16. Lägst var den i Sveg och 
Särna, tämligen vanliga köldcentra, med respektive — 1,5” och — 2,5”. 
Motsvarande tal för Lund var + 53,;”. Högsta temperaturen antecknades 
i hela Sverige den 24—29. Frost inträffade mera allmänt i Kopparbergs, 
Värmlands, Örebro och Västmanlands län den TAS Östergötlands, Jön- 
köpings och Kronobergs län den 5 och 18 samt i Älvsborgs, Göteborgs 
och Bohuslän och Hallands län den 18. 

Regn utgjorde den huvudsakliga nederbörden. Endast på enstaka 
ställen i Lappland föll under månaden snö. Månaden var, liksom april 
och maj, att betrakta såsom synnerligen våt. Överallt var nederbörden 
över den normala utom i Västernorrlands län, där den utgjorde 88 
procent därav, med ett medeltal av 36,, mm. I stort sett var neder- 
börden störst i södra och mellersta Sverige med avtagande norrut. Den 
normala nederbörden för hela riket är för månaden 44,, mm., och ut- 
gjorde alltså årets 59,7, mm. 135 procent därav. 

Juli månad. Temperaturen var lägre än den normala i hela Götaland 
utom i dess västliga delar, i övrigt däröver; i norra Norrland ej mindre 
än 3” å 4", I södra Norrland 27 å 3” och 1 norra Svealandöuntaleg 
Temperaturen synes ingenstädes ha varit under o”, varför någon frost- 
dag ej heller antecknats. Högsta temperaturen, + 33”, antecknades i 
Bjärka-Säby, Östergötland och näst högsta, + 32”, i Haparanda och 
Gällivare. 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1916. 943 


Nederbörden var under juli månad 108 procent av den normala. Den 
bestod till största delen av regn åtföljd av åska. MNederbördens fördel- 
ning var mycket ojämn, varför man ej kan ange några större områden, 
som -:fingo mer eller mindre än den normala. Sålunda utgjorde den i 
Norrbottens län 67, men i Jämtlands län 207 procent, i södra Kalmar län lika- 
ledes 207 procent, men i Kristianstads län endast 49 procent av den normala. 

Augusti månad, "Temperaturen var i medeltal för månaden under den 
normala i hela Sverige. Största avvikelserna förekommo i östliga Svea- 
land och östliga Götaland, varest temperaturen var 1” å 2” under den 
normala. Högst var den vid västkusten. Lägsta temperaturen hade 
Norrland och Svealand. Nattfrost förekom över så gott som hela landet; i 
nordliga delarna företrädesvis i början och i sydliga i slutet av månaden. 

Huvudsakligast utgjordes månadens nederbörd av regn, men på flera 
ställen även av hagel i samband med de förekommande talrika åsk- 
vädren. Endast i södra och östra Götaland och sydöstra Svealand var 
nederbörden över den normala, i en del län inom övriga delar av lan- 
det högst väsentligt därunder. I medeltal för hela riket var nederbörds 
mängden 61,, mm. eller 78 procent av den normala, som är 78,; mm. 

September månad. Tiksom fallet var med augusti var temperaturen 
under september under den normala i hela landet. I början av månaden 
iakttogs jämförelsevis hög temperatur över hela landet, i Götaland samt 
Södfarktock ostra Svealand 226 a 245, I nordliga Svealand samt 
södra och östra Norrland omkriug + 20” och i det inre av Norrland + 15” 
a+ 17”. Stark frost förekom under månaden: — 7” å — 9” i Norrland 
och på några ställen i norra Svealand och — 3” å — 6” i övriga delar. 

Vad nederbörden beträffar, var månaden den relativt torraste, enär 
mängden därav i medeltal för hela landet var 34, mm., vilket utgör 
endast 67 procent av den normala, som är 50,6 mm. Den bestod 
huvudsakligast av regn. Nederbörden var ymnigast i södra delarna av 
landet med avtagande norrut. 

Som en sammanfattning över väderleken under vegetationstiden kan 
man således säga: 

Under april och maj månader var temperaturen normal eller däröver 
i hela landet, sedan var den hela tiden därunder. Undantag härifrån 
gör blott juli månad, som för Norrland hade att uppvisa en tem- 
peratur, betydligt över den normala. Frostnätter förekommo talrikt i 
april och september, voro ej sällsynta i maj och augusti och förekommo 
på spridda ställen över hela landet även i juni månad. Juli hade där- 
emot icke att uppvisa något termometerstånd under 0”. 

Nederbörden var under de tre första månaderna mycket över den 


normala, under april och maj påfallande stor i norra och under juni 
61 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


944 GÖSTA MELLSTRÖM. 


Tabell I. 


Sammandrag över blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1916- 


Die Bläte der Kiefer und der Fichte im Frihjahr 1916. 


Prozentweise Verteilung der Försterberichte tiber 


Procentfördelning av kronojägarnas uppgifter orm, 


= 
fristående träd med 


freistehende Bäume mit 


bestånd med 


Bestände mit 


=) || =) 
Distrikt SN EE MA BE ES Re SEA eo I = ts 
a] Or RA er CO 0 oa BR 6. fe LOS | 
AS Kn OR ROR ERS SER | Se 
(ER [EA EN AE SE 
0 go oe SI 2 EE le NRA SR SNRA CE 
wo & | ALS es ST nas ENSA RN SN 
=3 SEO dt der Bri fe = LL er 3 
NS set | ja Ts re = 3 So = fd 
BTES I ISnase | SLS SE RS = 5 
(RES BENA I RER | E 
5 1 [] 
| | ua | ga 
Tall (Kiefer) 
| Övre Norrbottens ............ 437 GOT 3052 AG 2257) Ö5I9 0 INA [0] 
INSATS Sen HER LA AE 39,6 Z5L4 | 2059 De 59,6 1258 10,6 
I KElle lea RN Ler LR 8,8 70,6 20.6 [0] 50 50 Oo Oo 
hÖ JTI CA Ks Sr AAA ER NA [0] 65,8 | 28,9 5,3 | 43,2 | 40,6 | 10,8 5:4 
Flarn 0SandsSj sr bikes 233 69.2 7437 [0] 68,4 | 29 2,6 Oo 
| Mellersta NoOrtlandst dos NE 49,1 2148 3,6 A5:3 | 4354 11,3 [0] 
"Gavle== Dala SEA 8,3 | 64,6 | 18,8 8,3 | 22:2 | Ö2;2 | 15,6 o 
Berosla sta es Ros ät | FTS10r ASTA SNS 5,4 || 19,6 | 554 | 2312 1,8 
ÖST AG NER SNETT 437 15350 3955 2,3 | 37,2) 5558 7 o 
IVIASTEA. eds AoA ASS SE OR (LA SES Of SN ST ND 72 10 2 
SOMAlandst I FI oe ek Sege Le 15 TNE (0) 56,8 | 40,5 2,7 Oo 
SÖ TAS ANDE FNS Sof Ae SRS Gen 7,9 I 22,2) 6657 | IT OR 
Hela landet 9,8 | Sör 20 5,6 33,7 54 10.6 1.7 
Gran (Fichte) 
Ögred NOmbottens b.r oo. [F23:3 | ÖYGA 7 253 NTA 59,1 6,8 Oo 
Nedre FO BEG DT AGNES | 2 Ale 3,3 45327 39:1 8,7 6.5 
Skellefteå HÅRT SS harr) AR BN Sn EL AN EE 4 [0] (0) 79.4 20,6 [0] [0] 
UME MSS ARS AN TT BEAN 31358 FSS 2,3 50 1 423 759 Oo 
Flarn OSANGS: oi ee AA | 56,8 37,8 554 OL IEEE 20 259 [0] 
Mellersta NOTED GS PE seas 48,2 3053 LOG 1.3 I 61,8 305001 =453 Oo 
(Gävle=" "Dala note sees. MI 68.1 3155 [0] ke 205811 LO Oo 
BETS SATS oe deaf KENT | 58,2 2713 9,1 554 || 6937 21,4 83,9 Oo 
ÖSTRA EL 0 sär. SE ee 45.5 | 5Ö 4,5 (NE RA RR Oo o 
Västrasie IE FeNEN ILE gS 22 o o I 96 4 o o 
Smålands tystas NV Aa T7:5 17,5 5 (EA 12,5 [0] Oo 
| TROR RENA IE Boge SORAN SIKA [0] II ATT VE N258 | 55 (0) 
| | 
Hela landet | 49,7 | 40,8 7.7 | 1,8 '1--6638, |" 2854 | 422 0.6 


mycket stor i södra Sverige. Juli månad hade endast 8 procent över 
den normala och kan anses utgöra en vändpunkt, i det augusti och sep- 
tember voro relativt nederbördsfattiga. Båda de sistnämnda månaderna 
hade att uppvisa största nederbördsmängden i landets södra delar med 


avtagande norrut. 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 9453 


Tallens och granens blomning. 


Tallens blomning under året har varit svag — medelmåttig för  fri- 
stående träd och svag—ingen för bestånden. Av tabell 1 framgår, 
att rikligaste blomningen förekommit inom Nedre Norrbottens distrikt, där 
20,9 procent av rapportörerna angivit den såsom riklig för fristående träd 
och 10,6 procent såsom r klig även i bestånden. Svagaste blomningen 
är rapporterad från Härnösands distrikt, där den ingenstädes varit riklig 
varken i bestånd eller 3å fristående träd. Icke mindre än 26 stycken 
eller 68,, procent av rapportörerna ha där icke iakttagit någon blomning 
alls i bestånden och 23,: procent ange samma förhållande även för fri- 
stående träd. 

Inom Södra distriktet inträffade tallens blomning mellan den 20 och 
30 maj och i Smålands, Västra och Östra distrikten mellan den 25 maj 
och I juni. I Bergslagen och kusttrakterna av GävleDala distrikt anges 
blomningen ha inträffat den 5—20 juni; inom övriga delar av Gävle— 
Dala distrikt samt Mellersta Norrlands och Härnösands distrikt inträffade 
den omkring 10 dagar senare. För de nordligaste delarna av landet har 
blomningen inträtt omkring den 1 juli. I allmänhet är blomningstiden 
angiven något tidigare för kustlandet än för de inre delarna. Blomnin- 
gen har i år inträffat vid ungefär samma tid, som föregående år, men 
något senare än de tre närmast förut förflutna åren. 

Såsom man kunde vänta efter föregående års rikliga tillgång på kott 
hos granen, har detta trädslag under året haft mycket minimal blomning. 
För hela landet upptaga mycket nära 50 procent av rapporterna den 
såsom ingen hos fristående träd och 66,s procent detsamma för bestån- 
den. Bästa blomningen har iakttagits i norra delarna av landet med 
avtagande söderut. Undantag härifrån gör emellertid Södra distriktet, 
där granen i blomningshänseende varit jämnställd med översta Norrland. 
Minsta blomningen har Västra distriktet att uppvisa, där den varit så 
gott som ingen. 

Granen har i allmänhet blommat 3 å 10 dagar tidigare än tallen. I 
övre Norrland har blomningstiden för de båda trädslagen mera samman- 
fallit. Därifrån uppges av många kronojägare granens blomning till och 
med senare än tallens. 


Tillgången på tall- och grankott. 


I full överensstämmelse med den svaga blomningen är förekomsten 
av I-årig tallkott, att beteckna såsom ringa (se närmare kartan!) I 


övervägande delen av landet är tillgången angiven såsom svag för både 


4 Oo [0] « SBLe[SOY PN I 
ec [9 t t [4 t Anno PI NIKLA 
'0 | [0] | EON I | OYT KORT 10 fal of t | « söurdoxug 48 EST 8'0 €'I | 8'[ otr | Br |:gt PG DRAnssoRg ES RR 
IC a BETE EE SANS I | off og lor as rens . SBIOJSEA l9g EO, [Erollkkte ” Ela ; I S (0 IE nt « « e:A 12 
[d GATE | Kr 78 sd be ER yl 2äp oj | p S : I 
ONEAOLIEONISAE | £f0 | otr OM MANOR rä « sudo 58 Epp | tr Eg est else or los Se me(sprary e:0 | oz 
0 [0] o Il ot g8'0 I of et +: sr reses / See | i l | Zl I I É sme[sawreN 61 
I | I I i « OqUupIr) LE (kr Sa Vä SE Ör ST ME Eng | Söp fs SN a : | 
0! 0 o II5'0 | So | So [ö FE ELO 0 SM Aa EN « 7; O01q2I0) '€8 VAT KT IS op | EI lotr o'g FER SG ra z BSTÖTEA 8! 
+ IA lot & & [9 [9 sosse id I : 
ELIAS EE ER ENL ke fra ae öknar kn For spunsioysy eg lo] Lo (NG Sep | 4 | 4 |otr | or ISAR danpbet ; BAS | AI 
[ER ORG a OMS OS SN Sin (ET fo RA NE « suweysunstyY 18 |E0 | oo letg | Er lotp | Eg free KT SASATEIeda For 
ESS OG SKO ESTON SKITA SOROS SSI HEST Se CERN | | lag I ara « Bvolror) | GSI 
| I NETA « Spersues jog [oy etanolen ot EST SS EET SO 
| si g'0 | or 9'[ I 91 | 8 t C SLE bel/p Ar | ' I I | z syd0unjdof 4 
I 5: é ; BAT IST TIADT EYTAIY 64 1 (8 CS IG | Sk AN Ar | SAN KA FREE EEE IIADI - 
; 0 : (ELSE EST EAS CN ES a EST Yes ra IPpIrAdr SjepsSFÅLT SÅ | | j FIRE 
KOLIESOR KO KIT NSSTE SS eat ct c mesedar er c - å SAS | | I - 3 
0 I 4 | I ISS E I TIADI Spersdiurq I4L | | | | I II IYLAJSIP SUPPJFOQLAON JAPINT 
| FAI UAJSIPSSDISSART | | | | 
I | | 
[Oo] I of & & c soreensre | I | I | 
I | o lott llotg | ot ks I O | otr 1tAdJoNS BUrsURQIr) (94 ÅT | Oo (Ag 0 ärr fa Be AD dä [EST GS AA UR SR a SER Tee « BJULY | ZI 
(DE 6 Cr CA SA EA | ETS fe OA « susjorT |S4 |E0 190 190 ORSA mA (ON fö Sr fe ST RA « XIes | 
10 | 10 | ro FST AO let Igor otro EET Å oqsSutre bl ocg |otr | Rin Epp | ST 8 IS Sig INR RENA ni «Bou 2 
o'j | Lo | or og ot |Jo'z ft fos rese 5 SJUTB[EPLOSEA (ST sj | 8'0 | ofr | St | cr | br II g'0 | or är SARS EA ; Erde > 
E 0 OK NT | Sögr| SET || Sto, IS : SPURNSUPIT, el 50 I Sto | So | ot WATER || Stör|.gko | SR SAR : ”epefe, > 
LL ENE ES [Ta EES (era I EA EES br « SäpT KLASSEN SE EST ENTER EET ee RT TONo STR Son S Lag VN 
:O OM SOME TO SST OST TS N « VUIRS | ONS SKE SRr ones TE SS et | e: Fd Mö AN Skorna st AGA | 
FR Sd ERE LA SRA MUES O : | IEEE « sysKNDURA |9 | 
= | 0 | (OJ ETC TERS TIS | RC NS AE 7 ÖN « 59 (20 (NEKA EE VN Eb | SS a SS 0 Ta a OT fa | retar Rn « BESS [ 
S IEPTONENS EKS ESTO ESO RE SS Fe E Sree org Id v:() SsuojepaLy |g9 |" I [LAT INST I Sh Deg Ta SIR) GE sl td Van arr rd « Eee ad 
= BITS ONES EG BST ERNeER Ssterroskea AD AREAN « arealen |€ | 
- | (0) | Oo | Oo Si - | STO NSOT SI NSED Sr sörqreddos 199 £'0 o | €'O ll ot I 2 lor III o Of ne : OSA - | 
= z'0 Oo | :'o gi z'r log ler | Et FA ERA LIE ; Ö Rs | gi tm JAG IG är 4 NA RENGÖR NET i 
= I st ; I rr: « — SPuelynseg |$9 17 SE ER Ae TRE fa IE le RES SIE DS IAd rarefsexynf | I 
2 (1)9 [5 Co 1 FAEKOTA ICE brad fetstilt a ET lit to Ta SA FE RR Före UNO vIueH bg je EN 
S | | ARE AR l | FYLAQSIP SUPPFOQLAON IA0Q | | 
— — — — —---L I I I U| | I | | 
OMM ma | v v Fr | | . | 
5 El 0& I E/ | | v SN | | I 
| a) 8 | E | | vd Al 5 | 2 
vå fs fl få äss os ER 
8 vv) SAISK v| SMÅ 5 SS 8 sg) MÅ 8) 080 | 
by NS Ts NER ls II rg 8 - STR Hall | NN be 268 | | 
|A då vv örn dA vv FM vv ÖN rö | 20 8 FR Re MA | 
| 382 8:3) YT: Tr: To vv ME 8 vt BE vulla av | 
oc Pn oo als YR SA na: då (av AR ES RSA 0: | 88 | Ds rg 
HeERERIENEKESEOREE Sö) SöS ES SEAN SG Så 
24 2 Ol vt Al äl AR 80) 8018 Rå) AN AVR 
Ar SR TN Ta Ex Sö 8 3 om FÅ NPA 
a O I CN 2 'v I &ö IASI 420 IANLNS Enl SNR Fn || Fn | | 
27 ENE | ö | (FOIS TNT, vd | Höll ET | Fö | mg IAI 420 JALNSI 1N | 
3 St =3 lan = Sv] I = SAS &l | I TN | 
KE: Is. u3dez | usjdez 3 do) IE Oe SR 
SL uajdez = dy) -UI3JIY || -UIDJIY 3 El IR ol uajdez uajdez | | 
FÅ -usyord | Sol ueta | ayeti ss) uadez I dl -uxrsp | -UIJaAY | | 
(35 ov RK lil INECRAM SF -usmuang || Sö yet: | ayektri | 
fa ROAUBID | od ol HOANV I NOXNGI (SN ) ES | SE | 
|| SL) Inv | Styr ES SISALABA AN a SORIN SE 
Nara) é Jag BR | SÅ BI1IP-z Bier | I 
SS ——br—— = = IE — l 
> "uajdezuayarg pun -ulajarsp Iap 303 dp pun FunPdIqIA ap Jagn BunssejuawwesnZ 


"0161 I203UBI3 420 "JE AR UIJJUYBIPJRIII YO UIJSWOIIOJ IPUESIAJN 'FELIPULLULIES 
TC 0890 


0 [0] (LEK 1 FR MENTA | febår de ast Rose TIADI[ONS LIL I[ON ANS ÖN SO | Ole: (OJ |Vno | ae TA DL[ONS suapsegdsig 
2 20 o So lot] Lo lot IKT op fre sener v : sä10qd10-) | gz1 oj g8'o | 8'0 ot |.8'I gtr |IStr lose fresseee - MN SN 
+ EIIKOEr OS | | EA tä fo I | (AST OY PI ner kas rd « SpPuelO CzI otp | E'ö | 8'o ICA (AG NO JOS INCA (a | br) BARS ÄTRAN spuejgursfeH PIN 
EN (IAI) SEKO) LL SR KS) (a LÄR dö MC sö | a US DG rakad « JIewWwjeY | bill | Eofjto | BSEEIEBEOL FREI KSRO IOMA RE spedppaW 
10 5 [0] 1'0 | 9'0 b I CM 0) > | KÄNS Sd rt « SprISwujeH €CzZI S'0 S'0 Ei 0) | off ottI o' I ol 8'o öser c P2 
9'0 9'0 | y'ao log of I €'I [25 Vd fä PRO SÖN rn c / e:N zzI £'0 Sto SKOLE ot I St g8'o | "I b1e79.0 SON € SUPIEY 
SEÖNFIFOTES-ON BEN NESrORES OT 8-Or [OS Sastre IT ASDUBYSTLISE ELSIE ON SOTNEEOM SEPT EET EOS ET Ae AIJTI 
ÖTN päre KÄR [ER I EA SD ESA AT SYRRA S Ene IAI STurjad |ocIi)4'0 so leollott lor ler lstoltotfee HA Sue 
| Å (Aer | Ao) [81 (5 1 Fp i Ro | elake JRR JIV 
| | 21 YLAJSIP DAPOS AND NNE jo rk FI SN re RN « SpunsIasO 
| | ; SKOL ETOPIKESOR OO RI ON FAO ON KeiON ""TIADI SUDYTIAISOL 
o' Sr ce! o' o' STEN JR 08 br ee TIAJI[ONS OqISIePWWe OITI | 
s d S 5 3 o ; SS | 2 6 FSS 5 fare gII | ANGER ne fre 4 LIA 
sO e'0 | 20 | eo Jo | 80 | leo | or EST SNAIGSs z eIsoF | LIIleE:g | gt0 | or AA eka |A RR RR KAD olser, 
= 20 o !€'o sel Sö ESTI ESO GNOME CRS « SpPuaIeA | 9i1lo:j (OJ ARD [KO EA NO ERA fl) SÖRENS AP DOG - appsunf 
. 0 [0] [0] Il GRE ONEOSTASTOMSE OA Peer rn « oqtIauung C1I Si (TOT fur ST LA (EN [AY HUN Vr AR TI br REAR TAG « BIOS 
> - 0 z'0 z0 | rg Bk Ke al | EO | | RES SINRa é OdISEÅA bLI +:0 EG) | HAS of £'p | Str || bto Ior oc SAR NG NS ; olspunuy 
jr 0 Ö o |<0 | So s:o || Oo lE€ig een g sgurdoxuof | SL eg loft or ET | £'r | Eg llotg lotgp free ene 5 22010 
Z 0 Oo oj i of z'I Sto STA SERENA re < olsyR rå Ol 0 o o o:J AS lotz | Oo I EO dlalni 4ivydia Kl aLRde kel slewos[eW 
Zz 0 Oo Oo | o:[ OJ Ci (045) Ci lekar | SERBER Dr oce.es « spueppdsy TDI eQ o | €fo oj g'o | SI l€:g fäst | ISRT a Rae ut ofsBjoA 
5 s:0 z'o I g'o llgtp |otr |otg lor | btpfreverseneen IIADI sasnfT, OII £'0 o | €£'0 ot] | E'0 | or | olop free | / e:0 
3 FYL4QSp SPoDjDULS SS ESR FRA | es EE RN RE SO SS IRER AE 
z | OM OHAKON | OKC ISTER FORSA OT KOSTA är IAI  PYLIPIIA 
Å &0 20 ctolleg ler | St lor ÖRE) GE Trea ST ae eI[eA2pPpPA | 601 | FYLAJSIP SPUDSQUADFT 
t c (0 lat c 060 ve vd ove ; & | 
2 2 : KR ör 2 3 : les $ LGs fe tele Fatta ; sälg 2 (INO ONANI [er otI ORAL TIADI[OAS SPUNLH 
= z' Zz: Zz: ot ot Gc ct CE lssarerkjaLe slare te M 2 SYUerste SH EF FSS I (all or ag (2) Gr RADE & suttoymfg 
2 0 | z'0 | eo NS I II9'0 | 8'0 Re puejsred 901 (5 ta Ef Eken AG Dr rr é s10J123a] 
FT AD ESS fo | FEL Ka] fe AG fr SR SINNE TI RE [Oe OS SS ER SS pe Sie RS et a 
ER lär SH Ser Slaske Se ENN. : See SR AR a Ae EG a AA 27 ”SUSpHETA 
NL fo ER ÄESG) REN EI SAR VS 0 SRA ; Rd EE [BN Sr ARA SA AE RR SUDFIABIA 
2 0 [0] O ST ORPHEI KOSTA SAT $ F$ « SuapasAtT, | zoI o'[ |9'0 | or | otg | Er | 4 | Lo | ig free 9SY0ÅT 
JL OR ro] Sj (2125 (0 de | el 0 I IVADI SYTAUBID) | 101 8'0 | Sto | go org | tr | Ez io | bf suasppequmfg 
| | FYLLS DAISPA EX(0.) NFS BN TA l 0 
| Et | Sto | Brollstg kotr |ose |otr str IIADI IJISUNG VIA 
ot | O Ska roskamlers UU tIASIloNS säI9qwQ | 001 | YLAJSIp DIwN 
S:0 To o'1 Ior Söp förrens - spuepor) 66 | 
s:0 £'0 | DA | KENO FA |) S OO å PpurY | 86 0 Oo Oo ||2'z €'1 log [8'0 | gr fre z SYSBIJING 
0 o | £tg L'O |otp frruereereener Zz sBudoxqurt I 16 o:[ EO | et ll otg | LO z'I CM i | RR SAO « Olson 
s:0 £:0 | Sig IE Cege sosssrr ess « säg]ng | 96 z'0 z'0 | z'0 64 I SSA 19"0 52 | RS 8 suzof 
0j 90 OFTEINESO KEkOR EE Une  sBuedsurg | S6 10) o | Ef0 [2 EAA) HER ROD NE SSA ERS c a LÄS 
EO) 0 | KEN EA [CO SOM | rn KEN 4qsjes | r6 |Eg | Eojfo letter lerleto [og RS EN [PSIOS PN 
| gi pleto bil lo RAR BN Ra G bör g säudoxAN €6 £'0 [TO | €£'o CM | €£'O Jo | Fo lok då IS SSE é ee 
FORE 2 || FACT BA ST NRORA AAA SEAT (0) let E a TOR TEA SA AA TR KT 2 MATA EA OA HEJA RAA GATAN HT KASERNER SINE TE ARA 
RA. Pl | BST So EE RR Är La sr sg 2 on de gt EN ME | [St [EE : Jc E E rä 


Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige 
hösten 1916. 


(Ertrag an 1-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden 
im Herbste 1916.) 


Distrikt och revir. 


Övre Norrbottens distrikt. 


1. Jukkasjärvi 7. Porjus. 
2. Vettasjoki. 8. Pajala. 
3. Gallivare. 9. Torneå. 
4. Storlandets. 10. Tärendö. 
5. Ängeså. 11. Kanx. 
6. Råneträsks. 12. Råneå. 

Nedre Norrbottens distrikt. 
13. Storbackens. 19 Malmesjaurs. 
14. Jockmocks. 20. O:a Arvidsjaurs. 
15. Görgea. 21. V:a Arvidsjaurs. 
16. Parlalvens. 22. Bodens. 
SI 23. Piteå. 
18. Vargiså. 24. Älvsby. 


Skellefteå distrikt. 


- Arjepluogs. 29. S:a Sorsele. 
Sa Arvidsjaurs. 30. Jörns. 
. Malå. 31. Norsjö. 
28. N:a Sorsele 32. Burträsks. 


Umeå distrikt. 


33. V:a Stensele. 39. Örå. 
34. Ö:a Stensele. 40. Degerfors jämte 
35- Bjurbackens. n:r 42, Hällnäs 
36. Lycksele. skolrevir. 
37- Blåvikens. 41. Bjurholms. 
38. Vinlidens. 
Härnösands distrikt. 

43. Fredrika. 48. Dorotea. 
44. V:a Åsele. 49. Anundsjö. 
45. Ö:a Asele. 50. Sollefteå. 
46. Volgsjö. 51. Junsele. 
47. Malgomajs. s2. Tåsjö. 

Mellersta Norrlands distrikt. 
33. Frostvikens. 58. Rätans. 
54. Östersunds. 59. Hede. 
55. Åre. 60. Medelpads 
6. Hallens. 6:. N:a Hälsinglands. 


57. Bräcke jämte n:r 


- V:a Halsinglands. 
63, Bispgårdens 
skolrevir. 


Forts. å nästa sida. 


BMG 


S EdHlo2 
Sa 


dd 


SR 


- 
XY 
+ 
/ 
Xx. 
j Va ARA 
+ 
I | 
Ny N 
ol W 
+ 
EH S 


2 


[Varg Bro 
RR FER) Svag eller medel 


Fristående tri hos 


Geringer oder mat 
(SNR 
ber freistehenderi 


Bawnev 


Svag-riklig till 
[jön hos Ariståen 
de träd och sam - 


Nope pan 


Tillgången på 2-årig tallkott i Sverige 


(Ertrag an 2-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden 


Distrikt och 


hösten 1916. 


im Herbste 1916.) 


revir. 


Forts. från föreg. sida. 


Gävle— Dala distrikt. 
64. Hamra. 68. Älvdalens Ö.a 
65. Gastriklands jämte 69. Älvdalens V:a 
n:r 76, Grönsin- 70. Särna. 
ka skolrevir 71. Idre. 
66. Kopparbergs. 72. Transtrands. 
67. Garpenbergs re- 72. Västerdalarnas. 
virdel jämte n:r 74. Maling-bo och n:r 
90, Bjurfors skol- 75,> Klotens. 
revir. 
Bergslagsdistriktet. 
77. Filipstads. 84. Grönbo. 
78. Fryksdals. 85. Köpings. 
79. Arvika. 86. Västerås. 
80. Karlstads. 87. Enköpings. 
81. Kristinehamns. 88. N:a Koslags. 
82. Askersunds. 89- Örbyhus. 
83. Örebro. 
Östra distriktet. 
91. Stockholms. 97. Linköpings jämte 
92. Gripsholms. n:r 100, Om- 
93. Nyköpings. bergs skolrevir 
94. Karlsby. 98. Kinda. | Svag eller medel: 
95. Finspångs. 99. Gottlands. mattig tillgång hos 
96. Gullbergs. fristående tråd 
förkla oder rat- 
se lelmässiger Ertrag 
(exde bei freistehendern 
Västra distriktet. | IIyÉ se I 
LUM Svag-riklig till- 
A 9 LTR SEG g ti 
101. Granviks. 106. Dalslands. it [ja hos fristaden er 
102. Tivedens. 107. Hunnebergs. LA bsasl d de träd och sam - 
103. Vartofta. 108. Marks. ll ; Se] TEN [Il 
104. SR / 109. Uddevalla. dj [AD [SEN 
105. Slättbygds. RM NIECG ker Br Z 
Ram 2 er Ertrag b 
Ng Slackholm freistehendenBäa 
i Mr nogdgannger 
Smålands distrikt. | | . 7 SR ill Ul FÄR Pe 
IHH ATV ra S HI ; - 
110. Tjusts. 115. Sunnerbo. Ul UAV oe rr =Medelmåttig- rik- 
111. Aspelands. 176. Värends. ka SPN | INA 0 a fött 0cK ping ( lig tillgång hos fr 
112. Eksjö. 117. Kosta. Nor 105 il (19 EEE nar å stäende träd och 
113. Jönköpings. 118. Ulricehamns. NM IG 2F ||| Hg IN År sanuidigt medel 
114. Västbo. I. HUTTN | V FAMN Nå ms Rog BUgang < 
>... WAI RANG fl UJ bestånden. 
ötedx' | NUR fl IG [Mittelmasswger - 
2 0) fo | bh reichlicher Ertrag 
Södra distriktet. ) |; fl (HIN 2 KecsbeltErdera 
| | / | Uv Bäunen und mitt 
. su I å bmassige 7 
120. Blekinge. 124. Kalmar jämte n:r i AV p SR TEESE 
121. S. Skånes. 119, Hammarse- la J k 
122 N. Skånes jämte bo skolrevir. NI25 Distr.gräns 
n:r 127, Kolle- 125. Ölands. | INA FCSCESDERLSGRE 
berga skolrevir 126. Göteborgs. HILL nu MM ÖNA 
123. Halmstads. UTE LI Pra II NH KUALA Po Se Revirgräns 
TIN IN Nr 
Nllren ta Barrskogsgrans 
MaA [DULD (2. (Nadelwaldgrenar, 
IU H I 


9590 GÖSTA MELLSTRÖM. 


fristående träd och bestånd. Endast 7 revir, Storbackens, Blåvikens, 
Norra och Västra Hälsinglands, Kopparbergs, Fryksdals och Arvika ha 
att uppvisa medelmåttig tillgång. Likaledes är det 7 revir, vari det icke 
förekommer någon kott alls, eller i varje fall mycket ringa, nämligen 
Vettasjoki, Örå, Malgomajs, Frostvikens, Örebro, Finspångs samt Jön- 
köpings. Tjugoen revir sakna kott i bestånden och ha samtidigt endast 
svag tillgång hos fristående träd. 

En mycket vanlig företeelse är, att den 2-åriga tallkotten rappor- 
teras förekomma rikligare än fallet var med 1-årig kott närmast föregående 
år. Så är fallet även i år. Avvikelserna äro icke så få. Mera sällan 
ser man det motsatta förhållandet, vilket eljest borde vara naturligare. 
Orsaken till detta förhållande är sannolikt att söka däri, att den 1-åriga 
kotten i sin obetydlighet undandrar sig kronojägarnas uppmärksamhet. 
Vad särskilt Norrland beträffar, har där tillkommit många nya rappor- 
törer, och kunna dessas uppfattning om kottförekomsten avvika något 
från de förutvarandes, varför även däri kan vara att söka anledning till 
olikheterna innevarande år. 

Bäst lottat är synbarligen, Umeå distrikt, där icke mindre än sju av 
dess tio revir ha att uppvisa medelmåttig tillgång på z2-årig tallkott å 
såväl fristående träd som i bestånd. Utöver dessa sju är det endast 
tolv revir inom landet, som kunna uppvisa samma förhållande. 

De bevakningstrakter, varifrån det rapporteras tillgång på kott utöver 
det egna behovet, äro helt få och utgöras av: 

inom Nedre Norrbottens distrikt: Björkbergets (Västra Arvidsjaurs 
revir); 

inom Skellefteå distrikt: Klintfors (Jörns revir); 

inom Mellersta Norrlands distrikt: Bispgårdens och Boda (Bispgårdens 
skolrevir); 

inom Östra distriktet: Sörby östra (Nyköpings revir); 

inom Västra distriktet: Ollestads (Slättbygds revir) och 

inom Smålands distrikt: Lunnarsbo (Västbo revir). 

Av femte kolumnen i tab. 2 framgår det, att i medeltal för revir 
är det endast Bispgårdens skolrevir, inom vilket det anses, att insamling 
av tallkott utöver det egna behovet kan äga rum. Detta förhållande 
utesluter naturligtvis inte, att insamling av kott i och för försäljning till 
klänganstalt är möjlig även å andra platser, ty helt få bevakningstrakter, 
äro försedda med klänginrättning, som tillgodoser behovet enbart inom 
dess område. 

Talikottens beskaffenhet. Den 2-åriga tallkotten uppges såsom myc- 
ket dåligt utvecklad i Övre Norrbottens distrikt, där icke mindre än 18 
stycken eller 45 procent av rapportörerna ange den såsom outvecklad. 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 951 


Tabell 3. Den 2-=-åriga tallkottens beskaffenhet. 


Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. 


SS — 


Kronojägarnas uppgifter om 
Förster-berichte iiber 


tallkottens utveckling tallkottens godhet 
die Entwicklung der Zapfen die Gite der Zapfen 
NN väl utvecklade outvecklade friska skadade 
Distrikt 
wohlentwickelte unentwickelte gesunde beschädigte 
Antal be- Antal be- Antal be- Antal be-| 
vaknings- vaknings- vaknings- vaknings- 
trakter | 24 trakter DV trakter FÅ trakter 2 
Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d. 
Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien 
| II 
SU ERS RES SST | hr AE) YRAN PRESS OA St 0 pfa 
I || 
Övre Norrbottens ............ 22 55 18 ASA ER 86,3 5 Ens 
Nedre 3 SST ES MR 34 SI S 19 || 34 89,5 4 | IO,5 
SR eElleftedn RANN 33 100 [0] [0] | 32 100 Oo [0] 
TTT G SNRA AA AE Tana 36 94:7 2 sal 36 97.3 I 2,7 
KFÄTDO SA ASA slas a a ade 29 87.9 4 I 2,1 20 90 3 | IO 
Mellersta Norrlands «......... 43 9757 I 2,3 41 100 0. | 0 
GENE DEN RARE NL 40 88,9 5 Ia AA 97,8 I | 2,2 
| (HE EINES GRSS BAR OKERAA 43 86 7 14 49 98 I 2 
ÖSrAR SS RA NN Asea SOMAKST a far RS NORR KB AS 
VIS ERAN de 3 sned a kestod FEAT ÄN 45 93.8 3 6.2 2 93,3 3 INE0S7 
Se z ; | 
SPA UATAST ob A Soo Ba 3 9433 2 5,7| 3 100 OM EO 
STO NTM as AEA Y ÄRE ARNE MANA VE 28 SPI 6 | 17,6ll 3 93,9 2 6.1 
Hela landet 416 86.8 63 13,2] 434 95 28 RS 


I övriga delar av landet tyckes den vara tämligen väl utvecklad. Fem 
procent av rapporterna ange kotten såsom skadad, de flesta utan när- 
mare angivande av orsakerna. Fem kronojägare, varav fyra inom Norr- 
land, uppge insekter vara orsak till skadorna. Ekorren nämnes även 
som skadegörare på tallkotten. Kronojägaren i Tamstorps bevaknings- 
trakt (Slättbygds revir) skriver, att ekorren i år skurit ner tallkotten mera 
än vad föregående år observerats. Tallkottens utveckling och godhet 
framgår närmare av tab. 3. 

Förekomsten av grankott är i år mycket ringa. Detta var ju ocksa 
att vänta efter föregående års rikliga tillgång. Såsom av kartan å sid. 
952 framgår, är det huvudsakligen inom trenne områden, som någon 
kott förekommer: översta Norrland, Dalarna och västra Värmland samt 
Skåne, Blekinge, Öland och en del av Småland. Inom ett mycket stort 
område, omfattande hela Västra och Smålands distrikt jämte delar av 
Bergslags, Östra och Södra distrikten, förekommer ingen kott alls eller 
i varje fall helt obetydligt. Vid en jämförelse med kartan över gran- 
kottens förekomst föregående år (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915, 
sid. 925; Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt 1915, sid. 143) 


Tillgången på grankott i Sverige 
hösten 1916. 


(Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden 
im Herbste 1916.) 


Distrikt och revir. 


Övre Norrbottens distrikt. 


Ie JÄKkasjane 7. Porjus. 
2. Vettasjoki. 8. Pajala 
3. Gallivare. 9. Torneå 
4. Storlandets. 10. Tärendö. 
5. Ängeså. 11. Kanx. 
6. Råneträsks. 12. Råneå. 
Nedre Norrbottens distrikt. 
13. Storbackens. 19 Malmesjaurs. 
14. Jockmocks. 20. O:a Arvidsjaurs. 
15. Görgea. 21. V:a Arvidsjaurs. 
16. Parlalvens. 22. Bodens. 
17. Sika. 23. Piteå. 
18. Vargiså. 24. Alvsby. 
Skellefteå distrikt. 
23. Arjepluogs. 29. S:a Sorsele. 
26 Sa Arvidsjaurs. 30. Jörns. 
27. Malå. 31. Norsjö. 
28. N:a Sorsele 32. Burträsks. 
Umeå distrizxt. 
33- V:a Stensele. 39. Örå. 
34. Ö:a Stensele. 40. Degerfors jämte 
35. Bjurbackens. n:r 42, Hällnäs 
36. Lycksele. skolrevir. 
37- Blåvikens. 41. Bjurholms. 
38. Vinlidens. 
Härnösands distrikt. 
43. Fredrika. 48. Dorotea. 
44. V:a Asele. 49. Anundsjö. 
45. Ö:a Asele. so. Sollefteå. 
46. Volgsjö. 51. Junsele. 
47. Malgomajs. s2. Tåsjö. 
Mellersta Norrlands distrikt. 
53. Frostvikens. 58. Rätans. 
354. Östersunds. 59. Hede. 
335. Åre. 60. Medelpads. 
56. Hallens. 6.. N:a Hälsinglands. 


NN 


. Bräcke jämte n:r 62. V:a Halsinglands. 
63, Bispgårdens 
skolrevir. 


Forts. å nästa sida. 


Svag-riklig till - 
NN hos friståen- 
de Ned se 
tidigt svag till — 
gång i bestånden. 
(Geringer- reich— 
lUickher Ertrag bei 
men ering & 
Ertrag i Beständ 
ej. 


Tillgången på björkfrö i Sverige 
hösten 1916. 


(Ertrag an Birkensamen in Schweden 
im Herbste 1916.) 


Distrikt och revir. 


Forts. från föreg. sida. 


Gåävle—Dala distrikt. 


64. Hamra. 68. Älvdalens Ö.a 

65. Gastriklands jämte 69. Älvdalens V:a 
n:r 76, Gröns.n- 70. Särna. 
ka skolrevir 71. Idre. 

66. Kopparbergs. 72. Transtrands. 

67. Garpenbergs re- 72. Västerdalarnas. 
virdel jämte n:r 74. Maling-bo och n:r 
90, Bjurfors skol- 75, Klotens. 
revir. 


Bergslagsdistriktet. 


77. Filipstads. 84. Grönbo. 
28. Fryksdals. 85. Köpings. 
79. Arvika. 86. Västerås. 
80. Karlstads. 87. Enköpings. 
8r. Kristinehamns. 88. N:a Koslags. 
82. Askersunds. 89. Örbyhus. 
83. Örebro. 
Östra distriktet. 
91. Stockholms. 97. Linköpings jämte 
92. Gripsholms. n:r 1co, Om- 
93. Nyköpings. bergs skolrevir 
94. Karlsby. 98. Kinda. 
95. Finspångs. 99. Gottlands. 
96. Gullbergs. 
Västra distriktet. 
101. Granviks. 106. Dalslands. 
102. Tivedens. 107. Hunnebergs 
103. Vartofta. 108. Marks. 
104. Kinne. 109. Uddevalla. 
105. Slättbygds. 
Smålands distrikt. 
110. Tjusts. 115. Sunnerbo. 
111. Aspelands. 176. Värends. 
112. Eksjö. 117. Kosta. 
113. Jönköpings. 118. Ulricehamns. 
114. Västbo. 
Södra distriktet. 
120. Blekinge. 124. Kalmar jämte n:r 
121. S. Skånes. 119, Hammarse- 
122 N. Skånes jämte bo skolrevir. 
n:r 127, Kolle- 125. Ölands 
berga skolrevir 126. Göteborgs 
123. Halmstads. 


(Geringer oder rat 
telmässiger Ertrag 
ber freistehenden 
ÄUITUETV] 

Sv riklig tHll- 
gång sfriståen- 
de träd och sam - 
tidigt svag till - 
gäng i 


elmaässwiger Ertrag 


<P in Bestånd:rv/). 
f a 
PSOE fe klig tillgång hos 
/ | fr träd. 


ochi bestånd. 
(Reichlicher Ertrag 
in Beständev) 


Distr: S 
—— (Fors tyspektvons- 
grenze) 
FOT Reviergrerae, 
SM” Barrskogsgräns 
RAA Nadelwaldgrenze)j 
>< Inga uppgifter 
[Heine Angaber 


954 


Tabell 4. 


GÖSTA MELLSTRÖM. 


Grankottens beskaffenhet. 


Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. 


Kronojägarnas uppgifter om 


Förster-berichte tiber 


grankottens utveckling | grankottens godhet 
I 
die Entwicklung der Zapfen die Giäte der Zapfen 
DER väl utvecklade | outvecklade friska | skadade 
strik | 
wohlentwickelte unentwickelte gesunde | beschädigte 
— - | I ————— Et fa - IFS 
Antal be- [Antal be- Antal be- An be-/ 
vaknings-/ 'vaknings- | vaknings-; Ivaknings-/ 
trakter HO trakter JA trakter ne trakter | 
| | I | 
Anzahl d. ' Anzahl d. Anzahl d. | | Anzahl d. | 
| Förstereien Förstereien | HOStErEer | Förstereien 
i | | aren 
Övre NOTEbottlels: omscth. soc. 13 46,4 S 53,6|| 23 | 88,5/ 3 1T;5] 
NEUTES STENEN rat Kl Sr 23 70,7 7 23531. —. 22000NSS 2 12 
SKElEfE Ren rr SIN. SINA at 19 100 Oo [0] 19 =|I00 [0] [0] 
LÖD Ta (Er NARE SE no ss ESR AN 20 90.9 2 9,1 19 90,5 2 955 
ElannO SANS TeO ER AES SARA 15 9357 I 6,3 13 2.9 I 751 
Mellersta. Norrlands: :...ccocc 16 94,1 I 5,9 14 82,4 3 17,6 
| Gävles Dal INT T 63,6 4 36,4 SK 80 2 20 
IB ERSSIA 25 rear ra delat eld TS 75 5 25 LSS 4 2 
ÖV SURA VTA Fe NR BER Sa ot fd S 237 3 27:3| 9 5 2) 25 
NAS Cd ug tf ENE RER LENE ALS 4 100 [0] OM 4 100 (0) or | 
ISS INA La AS ke rss SAN on Nl slnate 6 66.7 3 33,31 5 62,5 SSE 
SO (TAR Ver ERRIN Mr CAR a 10 62,5 6 3ZYG5 14 103-3] I 6,7! 
Hela landet | 156 HÖR 23,2] 165 86.8] 25 13,2 


synes det, att detta område mycket nära sammanfaller med det stora 
sammanhängande område, som då hade riklig tillgång på grankott. Av 
sista kolumnen i tab. 2 framgår det, att endast ett enda revir, Vargisaå, 
har såpass mycket grankott, att den anses täcka det lokala behovet. 
Ingen kronojägare har uppgivit att kott därutöver finnes inom bevak- 
ningstrakten. I flera fall, synnerligast i södra Sverige, anges granens 
blomning ymnigare än kottförekomsten. Att icke blommorna kommo 
till utveckling uppges bero på för mycket nederbörd, vilken i hög grad 
försvårade frömjölets spridning. 

Grankottens beskaffenhet. Av tab.4 framgår, att 23,2 procent av 
den svagt förekommande grankotten anses outvecklad. Liksom fallet 
var med den 2-åriga tallkotten, är även grankotten sämst utvecklad i 
översta Norrland. Frapperande är, att Södra distriktet har att uppvisa 
så stor procent outvecklad grankott som 37,5. Orsakerna till den min- 
dre goda utvecklingen tillskrives i övre Norrland torka (en torkperiod 
inträffade där, omfattande sista dagarna i juni och första delen av juli, 
saledes under den tid kottämnena bildades och då man har skäl antaga att 


dessa äro mycket känsliga för ogynnsamma temperaturförhållanden). I 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR I910. 955 


övriga delar av landet uppges orsaken vara frost jämte regnig och kall 
väderlek. 

13,2 procent av rapporterna ange grankotten såsom skadad. I de 
flesta fall äro skadorna orsakade av insekter. Att döma av uppgifterna 
är det grankottvecklaren (Grapholitha strobilella T) och grankottmåttet 
(Phycis [Diorpetria] abietella S. V.), som förorsakat skadorna. Svamp 
anges ha skadat grankotten i Ebbegärde bevakning (Kalmar revir). De 
talrikt förekommande ekorrarna ha under hösten gjort stor åverkan bland 


grankottarna. 


Biörken. 

Björkens blomning inträffade i Södra distriktet omkring den 35 maj, 
i Smålands, Västra och Östra mellan den 1 och 20 maj, i Bergslags 
och Gävle-Dala den 10—20 maj och i övriga delar av landet den 1—25 
juni. Den är närmast att beteckna såsom medelmåttig — svag. Ri- 
kaste blomningen har förekommit i Nedre Norrbottens och Bergslags 
distrikt, den svagaste i Småland. 

Frötillgången motsvarar icke heller för björken blomningen helt, enär 
en stor del av blommorna, synnerligast i mellersta och södra Sverige, 
icke kommo till utveckling på grund av otjänlig väderlek. Fröets ut- 
veckling har också i betydlig grad hämmats av det regniga och kalla 
vädret. Såsom framgår av kartan å sid. 953 är fröförekomsten tämli- 
gen oregelbunden. Det ges exempel på, att från tvenne närgränsande 
revir förekomsten uppges från det ena såsom ingen och från det andra 
såsom riklig. 88 procent av kronojägarna ange det förefintliga björk- 
fröet såsom friskt och 12 procent såsom mer eller mindre skadat. Krono- 
jägarna i Höka, Halmstads och Fammarps bevakningar (Halmstads revir) 
ange fröhängena såsom små och vid mognaden mörka, samt att de föllo 
av tidigt. Från Lövsjö bevakningstrakt (Kosta revir) rapporteras det, 
att björkbladen angripits av insekter, och på grund därav voro nästan 
alla björkar kala i början av juni. 


Eken. 


Ekens blomning har under året varit mycket svag. För fristående 
träd har den angivits såsom ingen av 33 procent av rapportörerna, svag 
av 50, medelgod av 8 och riklig av 9 procent. För bestånd såsom 
ingen av 48 procent, svag av 45 och medelgod av 7 procent. 

Inom Blekinge, Öland och större delen av Småland samt Östergöt- 
land finnas inga ollon alls. Gottland, Bohuslän, norra Halland och en 
mindre del av Västergötland ha haft den bästa tillgången; förekomsten 
har därifrån angivits såsom svag både för bestånd och fristående träd. 


956 GÖSTA MELLSTRÖM. 


Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1916. 
(Ertrag an Eicheln in Schweden im Herbste 1916,) 


Distrikt och revir. 


Bergslagsdistriktet. 


- Stockholms. 
- Gripsholms. 


. Filipstads. 84. Grönbo. 
- Fryksdals. 85. Köpings. 
. Arvika. 86. Västerås. 

30. Karlstads, 87. Enköpings 
. Kristinehamns. 88. N:a Roslags. 
. Askersunds. 89. Örbyhus. 
Orebro. 


Östra distriktet. 


97. Linköpings jämte 


n:r 100, Om- 


- Nyköpings. bergs skolrevir 
. Karlsby. 98. Kinda. 
. Finspångs. 99. Gottlanés. 
. Gullbergs. 
Västra distriktet. 

- Granviks. 1-6. Dalslands. 

. Tivedens. 107. Hunnebergs. 

; Mäattolta. 108. Marks. 

. Kinne. 109. Uddevalla. 

5. Slättbygds. 


Smålands distrikt. 


. Tjusts. 115. Sunnerbo. 
- Aspelands. 116. Värends. 
. Eksjö. 117. Kosta. 
.« Jönköpings. 118. Ulricehamns. 
Västbo. 
Södra distriktet. 
. Blekinge. 124. Kalmar jämte 
. S. Skånes n:r 119 Ham- 
. N. Skånes jämte marsebo skol 
n:r 127, Kolle- revir. 
berga skolrevir. 125. Ölands. 
- Halmstads. 126. Göteborgs. 


Icke mindre 


Ollonen ha kommit till en synnerligen dålig utveckling. 
än 352 procent av rapportörerna ha angivit dem såsom outvecklade, var- 
till orsaken undantagslöst uppges vara frost. Skador å ollonen ha an- 
givits av 15 kronojägare. Från Kolleberga skolrevir rapporteras det att 


ekorrar och nötskrikor med begärlighet förtärt ollonen. 


Boken. 


Boken har över hela sitt utbredningsområde under året haft så liten 
fruktsättning, att dess åskådliggörande medelst en karta ansetts sakna 
intresse. Endast från fyra bevakningstrakter inom Södra distriktet, Ulvs- 
hults (Blekinge revir), Gärds och Ekeröds (Södra Skånes revir) och Norra 
Åsbo (Norra Skånes revir) rapporteras svag blomning. Inom Västra 
distriktet har blomningen varit medelmåttig hos fristående träd inom 
Kullings bevakning (Marks revir) samt medelmåttig hos fristående träd 
och svag i bestånd inom Tunge bevakning (Uddevalla revir). 
har någon blomning ej förekommit. 


I övrigt 
Några kronojägare uppge, att om 
boken haft några blomknoppar, fröso dessa antagligen bort natten 12— 
13 maj. Då inträffade nämligen så stark nattfrost, att bokbladen fröso 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR II 957 


och träden ända in i juni sågo ut som om de voro brända. Där blom- 
ning förekommit, har denna resulterat i motsvarande ollonsättning utom 
i Ekeröds bevakningstrakt, där ollon saknas. 


Övriga lövträd. 


Endast fem uppgifter om gråalen föreligga. Av dessa ange de från 
Korpilombolo och Lahnajoki bevakningstrakter (Tärendö revir) ingen 
blomning och således ej heller någon frötillgång. Kronojägaren i Nedre 
Torneå bevakningstrakt (Torneå revir) rapporterar medelmåttig blomning 
och frötillgång, i Hammerdals bevakning (Östersunds revir) riklig till. 
gång och i Höka bevakningstrakt (Halmstads revir) svag tillgång. Å 
samtliga platser anges fröet såsom väl utvecklat och friskt. 

Klibbalen har i allmänhet haft svag blomning. I 19 procent av rappor- 
terna anges den såsom ingen och i lika många såsom medelmåttig. 
Överallt där frö förekommit, anges tillgången såsom svag utom från 
Varbergs bevakning, där den varit medelmåttig. Fröet anses såsom väl 
utvecklat, utom i tre bevakningar, och friskt, utom i en bevakning. Nå- 
gon orsak till den mindre goda utvecklingen och skadorna omtalas ej. 

Annboken har omnämnts endast i tre rapporter. Från Kolleberga 
och Ekeröds bevakning (Södra Skånes revir) uppges den haft svag blom- 
ning med åtföljande svag frösättning. Från Höka bevakning (Halmstads 
revir) rapporteras det däremot ingen blomning. Det befintliga fröet 
anges såsom friskt och väl utvecklat. 

Almens blomning tycks ha varit mycket varierande. Under det två 
rapportörer uppge, att den icke blommat alls, ange likaledes två att 
blomningen varit riklig, sex medelmåttig och två svag. Fruktsättningen 
anges av övervägande delen såsom svag. Endast i Dalby bevaknings- 
trakt (Södra Skånes revir) har den varit riklig och i tvenne bevaknings- 
trakter i Gripsholms revir medelmåttig. Fröet var outvecklat i tre be- 
vakningar och skadat i två. Kronojägaren i Halmstads bevakning upp- 
ger, att fröet föll av tidigt. 

I motsats till vad fallet var föregående år har asken innevarande ar 
haft mycket ringa blomning. Av föreliggande 13 rapporter ange tre 
stycken, från Varbergs, Kolleberga och Halmstads bevakningstrakter, 
blomningen såsom svag. Endast i de två förstnämnda har den resul- 
terat i någon fruktsättning. I Knutby bevakning (Gripsholms revir) har 
både blomning och fruktsättning varit medelmåttig, och i Höka bevak- 
ning (Halmstads revir) har visserligen blomningen varit medelmåttig, 
men frostskador ha gjort, att något frö ej kommit till utveckling. I övriga 
rapporter uppges blomning ej ha förekommit. 

Linden är omnämnd i 15 rapporter. Av dessa upptaga två, från 


938 GÖSTA MELLSTRÖM. 


Fammarps och Halmstads bevakningar (Halmstads revir), blomningen 
såsom ingen, två stycken, från Hanbörds (Kalmar revir) och Kållands 
bevakning (Kinne revir), blomningen såsom riklig; den senare anger dock 
fruktsättningen såsom svag. Av övriga rapportörer omnämnes blomningen 
såsom svag av sex stycken och medelmåttig av fem. Frötillgången mot- 
svarar blomningen, utom såsom förut nämnts, i Kållands bevakning, 
samt vid Kolleberga, varifrån det uppges att blomningen varit svag men 
frötillgäången ingen. Blomningen uppges ha inträffat så sent som sista 
veckan i juli och första veckan i augusti, vilket är omkring en halv 
månad senare än vanligt. 

Liksom flertalet andra lövträd har även lönnen haft genomgående 
svag blomning. Endast i Norrgölets bevakning (Gripsholms revir) har 
den att uppvisa riklig såväl blomning som fruktsättning. Tre rapporter 
ange blomningen såsom medelmåttig och tre såsom ingen, övriga tio 
såsom svag. Rapporterna angående fruktsättningen visa ännu svagare 
resultat. Utöver vad förut har nämnts härom är att anteckna: medelmåttig 
tillgång i Knutby bevakning (Norra Roslags revir), svag i Kolleberga, 
Varbergs bevakning samt i Vallåsens och Fammarps bevakningar (Halm- 
stads revir). I övrigt ingen fruktsättning. Det frö, som förekommer, är 
friskt och i allmänhet väl utvecklat. 

Oxeln och rönnen. Oxelns blomning nämnes i 12 rapporter varav 
två, den från Ebbegärde (Kalmar revir) och den från Halmstads bevak- 
ning, ange den såsom medelmåttig, tre stycken såsom svag, nämligen 
de från Varbergs bevakning samt från Ribbingelunds och Råbyheds 
bevakningar (Gripsholms revir). Fruktsättning har emellertid helt ute- 
blivit utom i Varbergs, Ebbegärde och Halmstads bevakningar. Å sist- 
nämnda stället hade bären redan vid rapportens avgivande uppätits av 
fåglar. 

Rönnen anges haft svag blomning inom Höka och Halmstads bevak- 
ningar (Halmstads revir), men den har ej resulterat i någon fruktsättning. 
I någon rapport framhålles det, att den totala bristen på rönnbär haft 
till följd rönnbärsmalens massuppträdande på äpplen, varigenom skörden 
härav förstörts. 

Hasseln har haft svag blomning och nästan ingen fruktsättning. 


Inplanterade främmande barrträd. 


Liksom fallet varit med lövträden, ha under året även de främmande 
barrträden haft genomgående svag blomning och fruktsättning. 

Av 15 rapporter rörande den europeiska lärken ange sex blomningen 
såsom ingen, sju såsom svag och två, de från Kållands bevakning (Kinne 


SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 959 


revir) och Neder Torneå (Torneå revir), såsom medelmåttig. Kottsätt- 
ningen motsvarar i regel blomningen utom i Kållands bevakning, där 
den är svag, och a Visingsö och Tullgarns bevakning (Nyköpings revir), 
varifrån det rapporteras svag blomning men ingen kottsättning. Den 
ringa mängd frö, som finnes, anges såsom väl utvecklat och friskt. 

Sibiriska lärken omnämnes i sju rapporter. Från Halmstads bevak- 
ning rapporteras svag blomning och likaså kottsättning, i Fammarps be- 
vakning (Halmstads revir) ingen blomning, likaså i Stenseke och Nord- 
åsens bevakningar (Slättbygds revir). Från Selebo och Åkers bevak- 
ningar (Gripsholms revir) rapporteras svag blomning, i den senare dock 
ingen kottsättning. Bästa resultatet har iakttagits i Neder Torneå (Tor- 
neå revir), där blomning och kottsättning varit medelmåttig. 

Den europeiska silvergranen har under året icke haft någon blomning. 

I Halland, rapporter från Varbergs och Höka bevakningar, har berg- 
tallen haft medelmåttig blomning, och likaledes är tillgången på 2-årig 
kott medelmåttig. Fröskörden väntas bli något över lokalbehovet. Från 
Kolleberga omtalas såväl blomning som kottillgång såsom svag. 

Som synes har blomningen hos skogsträden under år 1916 varit syn- 
nerligen svag, och gäller detta även för sådana trädslag, som bruka ha 
regelbunden fruktsättning. 


Fröförbrukning och frötillgång. 


Liksom de två senaste åren har en sammanställning gjorts, utvisande 
fröåtången i landet under det sista år, från vilket statistiska uppgifter 
därom finnas tillgängliga, d. v. s. år 1915, samt en sammanställning 
utvisande i statens klänganstalter och i skogsvårdsstyrelsernas ägo för 
närvarande befintliga lager av tall- och granfrö, varom uppgifter ställts 
till förfogande. 

Vid beräknande av fröåtgången ha endast medtagits uppgifter från 
allmänna skogarna samt frö, som förbrukats eller försålts av skogsvårds- 
styrelserna. Den absoluta åtgången är givetvis något större, ty det 
finnes åtskilliga bolag och enskilda skogsodlare, som icke förse sig med 
frö från skogsvårdsstyrelserna. Men å andra sidan har icke heller vid 
beräknande av frötillgången medtagits de förråd, som finnas vid privata 
klänganstalter, och som kunna anses uppväga den förbrukning, som icke 
medräknats. 

Förbrukningen under år 19153 gestaltade sig sålunda: 


62. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


960 GÖSTA MELLSTRÖM. 


Svea- och Götaland. 


Alin anna sSKOR AI See se ss se a dr I ER AAA SA 1,884 kg. tallfrö, 1,557 kg. granfrö 
Privata skogar, kultiverade genom skogsvårdsstyrel- 
sernas försorg eller med frö inköpt från dessa...... 6,996 » » a 2SA DEN 


Summa 38;880 kg. tallfrö, 8,811 kg. granfrö 


Dalarna, södra och mellersta Norrland, 


Allmänna SkOSAL isso) es pet akte ser eseålg sv ANA nsnrsn Ekforaa 985 kg. tallfrö, 664 kg. granfrö 
Privata skogar, kultiverade genom skogsvärdsstyre Iser- 
nas försorg eller med frö inköpt från dessa......... 3.202 » 1,304 > » 


Summa 4,197 kg. tallfrö, 1,968 kg. granfrö 
Väster- och Norrbotten. 


ATImänna 1SkO gall bop eggs sär SAR NLA SAMS SE ATA SA 037 kg. tallfrö,  — 


Summa summarum 14,014 kg. tallfrö, 10,779 kg. granfrö 


I statens och skogsvårdsstyrelsernas klänganstalter inneligga för när- 
varande, d. v. s. före innevarande klängningsperiods egentliga början, föl- 
jande förråd: 

Svea- och Götaland. 


Statens klänganstalt vid: Finnerödja: s:3s:-.ss6crre.stieses 1,794 kg. tallfrö, 4,789 kg. granfrö 
SKOPSVATCSSByTGlS ELI AN 5: neg ect n ss sees AEA a 15,429 >» » 44,059 > » 


Summa 17,223 kg. tallfrö, 48,848 kg. granfrö 


Dalarna, södra och mellersta Norrland. 


Statens klänganstalt vid Bispgarden  ....ocsc-scseeenbese- 1,510 kg. tallfrö, 9 kg. granfrö 
SKORSVAEASS BYE ELS SITTA ss a teras le SSE EEE 8,994 > » 3.820: » » 


Summa 10,504 kg. tallfrö, 3,838 kg. granfrö 
Väster- och Norrbotten. 
StatensöklanganstaltuvidöElallnas eos ease 1,290 kg. tallfrö, 18 kg. granfrö 


Summa summarum 29,017 kg. tallfrö, 52,704 kg. granfrö 


Av sammanställningen framgår, att av tallfrö finnas frölager motsva- 
rande omkring två års förbrukning. Detta är lyckligt, då det varken 
i år eller nästa år kan påräknas någon större fröskörd. : Vid en jäm- 
förelse mellan årets förråd och de två sista årens, 1914 45,747 kg. och 
1915 32,483 kg. framgår: det, att förrådet minskats i avsevärd grad, 
vilket bör mana till ett noggrant tillvaratagande av den kott, som finns. 

Av den rikliga tillgången på grankott föregående år ha avsevärda 
kvantiteter insamlats, och det nuvarande fröförrådet är tillräckligt för 
fyra å fem år framåt. .: Helt naturligt är det inom : Svea-' och. Götaland, 
som den stora ökningen av förråden har inträffat. 


Fröutbytet. 


I tab. 5 lämnas slutligen en sammanställning över medelutbytet ur 
tall- och grankott från 1909—1915 års kottskördar, de år från saken dy- 
likt material finnes tillgängligt. 


NS FRÖSÄTTNING ÅR 1916. 


SKOGSTRÄDE 


== SRtG = Sr Er |-gstö. | YST IäorIkeRto |-4S0 | E9A RET I SBUTERT £ 6 & 
| | | 2ågt0:] —89'01] | eulle 
180 | — | Stor) Ito | 61f0 | oto SStÖ | esto | 25fo | 19:01 950 Re uspaeådsiq pra Yersuesgurudugpfolg suNrIS 
I | i I I | I rs se 
EL:o | got0 | | €ofg9 | zoo = LL'o | 69:00 | 050 TSO NROSEÖVN IE Ch arne NE uef spuepuref I [d 
| | 
= AE = — se — — — 2 =) = 1E8sfö ARNE ue] SPUP[IIOUISISEN I 
| | 
- - ot: Oo -— Ga 81'0 Zb'O off (45 (0) see | 9b:o ostO | Se re fb FOR SR TER ARNE uel SBIOGIAED | 
| | 
? = = I sto Ir6Etoll FO — a (Solo tt uf Ss3ioqureddoy I « 
| | | | 
== | asto) +5to | ogto | Söto | SED | HEStOR e9tOr eSfOEe ASO EESEÖN ME ea e ug[ Spue[wurIeg I 
== Lb:o | oto 6F:0 | offo — — zS'0 | £9'0 [— FANS FR [EAS NA NR SKE RR SOS uge[ oIqvIN I 
I || I N $ 
- | Ä | | 
06:90 | — gbig | — ERE 22 TWI KSktor ITS — a nr AR ARG ue[ SPUuejurunseA I 
I I 
— | o£fo | S9f0 | oro | — rea R ob: | — 1 290 | — EA RN RNE FEAT SR uej ejesddf) 1 UFsfIIÄISSPIBASBONS 
| | 
06:00 - tbtort ofta | LEO | ztto | geto || oc EE | cebor]| ven BIE er RIND efposauurg pra uersuesgurusuep[oIj SUJILIS 
| | | | | 
£g8'0 - AB — - | LEO 2 ARTO) S - = TEA 69'0 TA |A ra ER SR ue[ SFIOqeILAS I [ 
| [fe | RR SNR a RASER 
oo! | OI 5 == 2 EE ro Fö NI est IESStO = — — HN (57:10 pe fr "RS PT na VN ue] SBIOgSATY I 4 
o1' I RE 82'0 | | €o0'0 09f0- | = | gEto zSto | 65:00 | 09 0 | (Tok ojl | REIN ORS ug| spuel[eH I 
| | lp | p 
Bom eo RITEstoR IS ego | (BO | dd ERE TD | ENE ER Or RR uej Spuepo31Asg I $ 
E6:Ö | Lgfo | olfo | — a MS 23 I GK EN EO EN — | TN NN uej sgurdoxuof I 
| | | | | | | 
ort | — | 90) offo | o£fo | (AO a ON EES) | ORO |FSSNOL RKS EO SE ar nn re eti1ou Suej IewWjeY I UISTITÄISSPIBASBONS 
I | | I 
| | | | | | | 
| | EN | 
| | | | [ 
G16r | bI6r | 161 | z161) 1161 | 0161 | 6061 | S161 | v161 | £161 | 2161 | 1161 [0161 | 6061 
| | | | | toa 1811192sY12m2q Sunduslysny 
| | : < Ar pilEISYuoA Surudue[s[ 
(BYT) VUPID | (19591) HEL 


:S161—6061 udutssusjdeZz uap sne uajdezuayorp pun -uIaporsp "TY od "SY ut NIqsneuawes 
:S161—06061 UaJg BUJEPJOSIION IN JJOULIS 420 =P TY Jd '34 I 3J4qINOId 


'S 222901 


962 GÖSTA MELLSTRÖM. 


Tallkott har under alla de år, sammanställningen omfattar, förekommit 
över så gott som hela landet. Tillgången var under 1909 överallt svag; 
1910 svag i södra delarna för att övergå till medelmåttig i Norrland; 
1911 var tillgången återigen svag över hela landet; 1912 omkring me- 
delmåttig; även 1913 var tillgången medelmåttig, med största förekomsten 
i Norrland och Dalarna; 1914 var tillgången något mindre utom i övre 
Norrland, där den återigen var medelmåttig; från svag till medelmåttig 
kan 1915 års tillgång betecknas. 

Av tabellen framgår, att medelutbyte frö pr hl. kott hela tiden varit 
ungefär detsamma. Från denna regel avviker 1911 något. Utbytet för 
detta år var för södra och mellersta Sverige i medeltal något högre 
än övriga år. Det framgår även, att medelutbytet i Norrland är något 
mindre än i Övriga Sverige, detta dock obetydligt. Klängningen hos 
skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län från åren 1913 och 1914 visar dock 
undantag härifrån. För hela landet håller medelutbytet sig mellan 0,s 
och 0,6 kg. pr hl. kott. Olika god kottillgång har icke visat sig hava 
något inflytande på medelutbytet. 

Under samma tidsperiod har granens kottsättning varit mera oregel- 
bunden, dock har kott förekommit varje år. 1909 års förekomst är 
närmast att beteckna såsom svag; 1910 var den medelmåttig med största 
tillgången i mellersta Sverige; även 1911 var tillgången i det närmaste 
medelmåttig; 1912 saknades kott i sydligaste delarna av landet, i övrigt 
var förekomsten svag—medelmåttig; 1913 hade att uppvisa riklig före- 
komst i största delarna av Norrland och i övrigt svag—medelmåttig ; 
1914 hade granen svag kottsättning över hela landet; 1915 var den 
riklig i södra delarna och i övrigt medelmåttig. 

Av de fåtaliga uppgifterna om klängning av granfrö i Norrland fram- 
går det, att utbytet där i regel blir mindre än i övriga delar av landet. 
Det höga medelutbytet från 1915 är i viss mån ägnat att förvåna. Med 
de stora insektsskador, sem då förekommo, ansågs, att utbytet skulle 
bliva sämre. De uppgifter, som föreligga för nämnda år, äro just från 
de trakter, där skadegörelser förekomma mest. När man ser, vilket 
gott utbyte det ändå blivit, kan man bliva frestad tro, att insektsskador på 
grankott icke äro av alltför stor betydelse. Det goda resultatet kan 
dock i viss mån tillskrivas den omständigheten, att någon självkläng- 
ning av grankotten ej förekom hösten 1915. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 12. 


Säckspinnarestekeln, Lyda campestris. 


Under de senaste åren har i norrländska såväl unga tallkulturer som spon- 
tana tallplantbestånd uppträtt en förut föga uppmärksammad skadeinsekt av 


släktet Lyda, spinnaresteklar', efter allt 
att döma säckspinnarestekeln, Lyda cam- 
pestris. Av densamma skadade plan- 
tor synas varje år ökas i antal och på- 
träffas i regel här och var i alla tall- 
plantskogar av lämplig ålder, 3—5 å 
6 år. Å Bispgårdens skolrevir har 
skadegörelsen iakttagits vart och ett 
av åren 1912—19106. 

Stekeln ifråga har ej varit okänd för 
våra äldre insektskännare. Den beskri- 
ves redan av HOLMGREN i hans år 1867 
utgivna arbete De för träd och buskar 
nyttiga och skadliga insekterna, och sä- 
ger han där om larvernas skadegörelse: 
»de aväta barren uppifrån och nedåt 
på årsskotten av 3—6-åriga friska tall- 
plantor, vilka ofta genom dessa angrepp 
taga betydlig skada.» 

Enligt mina iakttagelser, som väl 
stämma överens med HOLMGRENS nyss- 
nämnda, förtära larverna huvudsakligen 
under juli och augusti månader års- 
skottens barr, i regel toppskottens, å 
3— 5-åriga tallplantor, så att skotten bli 
helt avbarrade med undantag för barr- 
slidans nedre del. Larverna leva en 
och en i ett av spinntrådar och exkre- 
menter hopfogat rör, som är fäst utefter 
det angripna skottet. Angående deras 
levnadssätt f. ö. och utveckling synes 
föga mer vara känt, än att de över- 
vintra 1 marken under larvstadiet. 

Av larverna dödade plantor ha ej 
iaktagits här. 


Av säckspinnarestekeln skadad 3-årig tallplanta, 

uppdragen genom rutsådd. Boda kronopark, 

Bispgårdens skolrevir, 29 aug. 1916. Larven 
låg vid tillfället kvar i röret. 


En avsevärd nedsättning av växtligheten under närmast kom- 


mande år torde dock orsakas liksom även predisponering för andra skadegö- 


relser eller för sjukdomar. 


1 Steklarna ha 4 genomskinliga vingar, och en stor del av dem likna till formen rätt mycket 


flugorna. 


Säckspinnarestekeln är svart med gula fläckar och ett rött bälte på bakkroppen. 


Larven är grågrön med brunt huvud och mörka rygglinjer. 


964 HUGO SAMZELIUS. 


På grund av den från år till år synbarligen avsevärt ökade skadegörelsen 
är insekten värd all uppmärksamhet från skogsmannens sida. 
Enda medlet mot densamma torde vara att upplocka och förgöra larverna. 


Bispgården i oktober 1916. FrRD. JäkDEEEG 


Professor Lidbecks »Tal om Planteringar» (1766) 


Den förste »Plantage-Directeuren» vid Sandhafre-Planteringen — och 
i samband därmed skogsplanteringen — i Skåne, n. b. på flygsandsfälten, 
var professorn 'i naturvetenskaperna wid universitetet i Lund ERIK GUSTAF 
LIDBECK (f. 1724, d. 1803), år 1756 förordnad till 
plantagedirektör. Vid nedläggandet av presidium i 
Vetenskapsakademien den 8 januari 1766 höll denne 
ett »Zal om Planteringar», som synes väl värt att om- 
nämnas med hänsyn till icke endast den svenska flyg- 
sandsplanteringens historia utan även skogskulturens 
historia i allmänhet 1 vårt land. Undertecknad refe- 
rent tilllåter sig emellertid att i båda dessa hänseen- 
den yttermera hänvisa till sitt 1915 publicerade ar- 
bete »Jägeristaten», där åtskilliga meddelanden från 
äldsta tid ingå rörande dessa frågor. Den från Dan- 
mark till Sverige införskrivne JOHAN ULRIK RÖHL var 


E. G. LIDBECK. 1737—1739 »Flygsands-inspector» i Skåne. 
Efter den servila, i sedvanlig orationsstil från 1700- 
talet avfattade inledningen — där författaren bl. a. först konstaterar, att det 


här gäller »et så stort och för Fäderneslandet högt betydande föremål, som 
Skogens plantering, ans och -skötsel är, och hvars befrämjande, en, Gud gifvé 
lyckeligare! framtid af oss rättvisligen kräfver»> samt vidare säger sig »sedt. 
och ärfarit det mångfaldiga elände, som åtföljer en skoglös och kal slätt» 
samt talar om »en så dyr Rikets Clenod som Skogen är» — börjar Lidbeck 
sin redogörelse. Man fäster sig härvid i första hand vid skildringen av »all- 
männingarna» (Krono- Härads-, Sockne- och Hemmans-Allmänningar, utom 
särskilde Kronoparker och Gehäger). Här yttras nämligen, veterligen för första » 
gången, att om »Allmänningarne blefvo genom laga mätning skilde, så at hvar 
och en åbo, ända til den minst besutne, finge sin afskilda del, och dessa 
Allmänningar antingen såldes till Skatte åt de mästbjudande närmast belägne 
Hemmansbrukare, eller sattes under någon särskildare vård och bevakning, så 
vore full anledning at tro, det Skogen icke så vårdslöst medtoges, utan aktsam-. 
mare nyttjades» — alltså ett i överensstämmelse med tidsandan gjordt yrkande, 
som med ungefärligen samma motivering togs till intäkt för det ödesdigra 
riksdagsbeslutet av år 1824 rörande försäljning av en hel del kronoskogar, som 
det sedermera visat sig angeläget att söka återvinna — ehuru då till ganska 
förändrade värden. 


PROFESSOR LIDBECKS »TAL OM PLANTERINGAR» (1766). 965 


Från Skåne betygar författaren Åålerplanteringens försummande (de små här 
och där anlagda »planterhagarna» finner han endast vara »lek-verk») samt efter- 
låtenhet att instänga och freda skogstrakterna. För övrigt förklarar han, atti 
de landsorter, : där skog ännu finnes, denna så medtages och vårdslösas på 
mångfaldiga sätt, att den förtjänar en var nitälskande medborgares uppmärk- 
samhet — talet om skogsbrist är mycket gammalt 1 vårt land. I samband 
med sitt fördömande av svedjebruket omtalar L. från Kronobergs län, att på 
vissa orter därstädes skogsbristen så vanställt landet, särdeles i Sunnerbo hä- 
rad, »där backarne äro skallota och vidlyftiga fält och hedar med idel Ljung 
beväxta, ehuru i förra tider därstädes skall varit den skönaste timmerskog». 

Missbruken vid fjärberedningen skildras. Man »väcker» ett par alnar från 
jorden i furorna eller uthugger ur dem stora flisor, så att den erforderliga 
kådan må samla sig dit och bekvämt erhållas. Såren rivas sedan upp med 
nya och djupare uthuggningar i både smärre tallar och de bästa storverksträd. 
I Kalmar län förekommer den skadliga »>buttyre-samlingen»>, varvid mogna, 
kådrika furor fällas 4—5 alnar från roten. »Buttyret» eller kådstocken föres 
sedan till tjärdalen efter att några sågstockar blivit avhuggna, varpå resten får 
ligga i skogen och ruttna, »ehuru, om hela detta härliga trä, hvarpå den 
outtrötteliga Naturen flere mansåldrar arbetat och til större nytta ämnat, blif- 
vit visligen handteradt, och fördt til någon Stapelstad, hade flere hundrade 
Daler på detsamma kunnat bekommas. » 4 

De grovbladiga sågarna anmärkas bringa oskälig förlust vid jämförelse med 
de finbladiga holländska, likaså salpetersjudningen och vid en del taktäckning. 
Lidbeck har öga även för att »nog mycken skog bortsqvättes» till träbroar, 
milstolpar av trä, vintervägars utstakning samt allmänna farvägars besättande 
kring sidorna med trä och pålar, likaså genom bark- och nåävertäkt. Ävenså 
påpekas den icke ringa oseden att »utan förnuftig utgallring »taga unga, väx- 
ande granar och sådana tallar, som »med tiden kunde blifva de härligaste 
masteträd», och använda dem till stör, trinne, gärdsel och läkten. Misshus- 
hållning är det vid golvläggnirg 1 in- och uthus att klyva den bästa sågstock 
och därur hämta endast två tiljor, ty fastän ingen sågkvarn måhända finnes 
1 nejden, skulle dock med handsåg flera vackra plankor kunnat uttagas. (I 
detta sammanhang bör kanske erinras om ett annat presidietal i vetenskaps- 
akademien, nämligen kamrer PETER WÄSSTRÖM: Tal om skog, i synnerhet brä- 
ders, besparing vid byggnader, hållet 27 juli 1774.) 

I fråga om gallringar gör L. det uttalandet, att där ungskogen står alltför 
tätt bör en utgallring av humlestänger, takräfter o. d. äga rum; dock bör 
detta ske försiktigt, i synnerhet med tallskogen. - »Om trän äro större eller 
mindre, och de för mycket utgallras, så att solstrålarne för starkt få verka 
på dem, så slå de genast ut gislar, blifva knutige och knorrige, få sprickor, 
läcka kåda ifrån sig, sjukna, blifva ihålige, och omsider dö. Men eljest, då 
utgallring förnuftigt anställes, kunna de späda trän lika så gerna användas till 
ofvannämnde och flere dylika behof, som de ändock kväfva och hindra hvar- 
andra; ty förr eller senare måste nödvändigt de smärre vika för de större.» 

Författaren framhåller med styrka »den verkeliga skada», som en späd och 
upprinnande lövskog alltid lider, där getavelr underhålles och getterna få fritt 
grassera på skogen. Särdeles förtänksamt är det av L. angivna förslaget att, 
där skogen är i tillväxande, tid efter annan några smärre trakter instängdes 
från kreaturens åtkomst och därmed sålunda fortfares, att vid en trakts inhäg- 


966 HUGO SAMZELIUS. 


nande en annan bleve åter utlagd, där ungskogen någorlunda kommit sig före, 
vilken sedan kunde till mulbete nyttjas, så vida han vore därtill tjänlig. 

I varje län, där skogsbrist förmärkes, borde en »Planterings- Cassa» mrättas, 
vartill fond kunde stadgas dels genom erläggandet av någon viss avgift dels 
av alla dem, som finge utsyning, dels av dem, som antingen försummade att 
plantera ett visst antal träd eller av vissa orsaker ville slippa göra detta. Vi 
veta, att dylika kassor sedermera verkligen inrättades. 

Varmt ivrande för planteringars utförande, betonar författaren likväl, att det 
ingalunda är hans mening, att en hop hemman på skånska slätten, som icke 
äga annan utmark till mulbete än i träde liggande 3:dje s. k. vången eller 
gärdet, skulle använda sin åkerjord till trädplantering, men han tycker förhål- 
landet till en början kunde bliva sådant, att sedan »trän i trä-skolan blifvit 
updragne, kunde de sättas kring byarnes gator och hus, där de gjorde både 
prydnad och nytta, samt i korsvis på öpna fält, uti eller omkring deras jord- 
vallar, som utgöra mästa stängseln kring ägorna.» På detta sättet, säger 
L., skulle varje åbo av sitt vissa antal träd årligen kunna få flera lass av- 
huggna kvistar till besparing av halmen, som på slätten allmänt brukas till 
brödbakning, bryggning och annan eldning; ej att förtiga, det bekvämligare, 
levande gärdesgårdar även härigenom kunde vinnas och tillgång på allehanda 
slöjdämnen framdeles bliva tillräcklig. Och om varje hemman, som meren- 
dels nu har roo tunnlands årligt utsäde, skulle använda 1 eller 2 tunnland 
till trädplantering, vore på detta sättet mera vunnet än tappat, då i stället 
för 3:dje eller 4:e kornet kanske s:e eller 6:e kornet finge påräknas, vilket 
vore att förmoda av den myckna halmen, som årligen uppbrännes. 

Författarens resonemang och anvisningar, som äro vida före sin samtid 
och faktiskt beteckna uppslag till en förbättrad skogsskötsel och en allmän 
landskultur, utmynna äntligen 1 önskvärdheten av ett särskilt ämbetsverk för 
skogsärendena. Han yttrar nämligen följande (med moderniserad stavning): 

En så nyttig och för riket högst betydande hushållsgren, som skogen är, 
borde, efter min oförgripliga tanke, vara ställd under någon särskildare vård och 
direktion. Ty ehuru alla riksens kollegier, såsom kammarkollegium i anse- 
ende till kronoallmänningar o. dyl, krigskollegium för fästningsverkens och 
salpetersjuderiernas skull, amiralitetskollegium i hänseende till flottan, bergs- 
kollegium i anseende till våra bruk och kommerskollegium i avsikt på såg- 
verken, hava vardera mycket att säga över skogen, ej att förtiga den tillsyn 
däröver, som herrar landshövdingarna, kronobetjäningen och jägeristaten hava; 
höra vi dock en ständig och allmän klagan över skogsbrist. Skogens vård 
tyckes därför fordra ett eget och särskilt verk, vilket kunde till äventyrs bestå av 
vissa ledamöter utav samtliga nyssnämnda kollegier, som skulle hålla ordent- 
liga sammanträden och sysselsättas med skogshushållningen uti hela dess vidd, 
avskaffa de inritade missbruk samt främja och stadga allt vad till förbättring 
och gagn kunde leda. — 

Av den lämnade redogörelsen torde en läsare finna, att även om man kallar 
horjägmästaren I. A. AF STRÖM »den svenska skogshushållningens fader», har 
denne dock i »Plantage-Directeuren», professor E. G. Lidbeck haft en vid- 
synt, anmärkningsvärd föregångare. 

HUGO SAMZELIUS. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 12 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 


Viktigare riksdagsbeslut i frågor, som mer eller mindre be- 
röra skogshushållningen. 


Statens skogsväsende. Samtliga 1 Nionde huvudtiteln upptagna skogs- 
anslag (se sid. ror—102) ha av Riksdagen beviljats. 


Krigstidshjälp. Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition n:r 212 
ang. beredande av krigstidshjälp anvisade Riksdagen medel att fördelas på 
följande sätt: 


| Krigstidshjälp åt befattningshavare med 
Det beräknade belopp, för vilket be- 
fattningshavaren under år 1916 har 


5 eller 


| | 
att erlägga skatt enligt förordningen SE | TRENTER | däran flera barn 
om inkomst- och förmögenhetsskatt. E 
Kö TORN SOS r 
FIÖgSNAROOONKTÖNÖR om ess s8 Söp omen SOM ET6O 240 320 400 
fran” k,000 tt. Oo. m. I,200 kronor... .. 70 140 210 280- INLG35O 
SET 200137 103,41 17400 ILE 60 120 180 240 | 300 
1 lg [KO (0) RJ AE SAEER RANA icke (oj Tan SLS AND 50 100 150 200 250 
FETA GOOR 2 & FREI SCOLL NB AR 40 30 120 160 200 
KRETA SOL Fe3 AL 20G0K RR 30 60 90 200 |EE50 


Anställande av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän 
under år 1916. Kungl. Maj:ts prop. n:r 249 med begäran om ett anslag av 
35,000 kronor för anställande under år 1916 av extra skogsingenjörer och 
extra tillsyningsmän för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norr- 
bottens läns kustland utöver den personal, som vid beräknande av driftskost- 
nader för statens domäner under nämnda år ansetts erforderlig, bifölls av 
Riksdagen. 


Driftskostnader för statens domäner. I den av Riksdagen antagna 
statsregleringen beräknas för år 1917 av statens domäner 


inkomster 28,653,000 
sar sa JMG SATS FA NE IE ARR SPARAS I1,080,000 


OMÖES KO a es Re EA ge MR RM RA I RE nd DE AST 3000 


968 FRÅN 191060 ÅRS RIKSDAG. 


Till 13 jägmästarbostäder anslog Riksdagen 337,600 kronor. Beträffande 
anslag till bostad åt jägmästaren i Jukkasjärvi revir och den härav av hr 
HoLM väckta motionen (Andra Kammaren, N:r 277) yttrade Riksdagen i skri- 
velse till Kungl. Maj:t: 

» Motionären synes härmed i främsta rummet åsyfta tillgodoseende av en 
revirförvaltares enligt motionärens uppfattning fullt berättigade krav på en icke 
alltför isolerad tillvaro uppe i obygden. Därjämte har motionären sökt visa 
det i statsekonomiskt hänseende och ur skogsvårdssynpunkt mera lämpliga i 
ifrågavarande jägmästarbostads förläggande till den i motionen föreslågna 
platsen. 

De i motionen sålunda framförda synpunkter i förevarande ämne Sr 
Riksdagen beaktansvärda. 

Då emellertid domänstyrelsen enligt vad Riksdagen erfarit anser, att med 
ett definitivt ordnande av Dbostadsfrågan för jägmästaren 1 Jukkasjärvi revir 
hellre bör anstå än att beslut fattas om jägmästarbostadens förläggande till 
den plats, som av motionären föreslagits, anser sig Riksdagen icke böra be- 
sluta, att bostaden i fråga skall förläggas till Kiruna. Å andra sidan synes 
Riksdagen skäl icke föreligga att, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, för- 
lägga bostaden för jägmästaren i nu ifrågavarande revir till Vittangi kyrkoby, 
så mycket mindre som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens 
län i en till jordbruksdepartementet efter propositionens avlämnande insänd 
skrivelse, varav Riksdagen tagit del, med bestämdhet tillstyrkt, att jägmästaren 
1 Jukkasjärvi revir finge sin framtida boningsort 1 Kiruna.» 

I övrigt har Riksdagen 

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens ordi- 
narie personal uppfört ytterligare tjugusex kronojägare med i statsrådsproto- 
kollet angivna avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma kommer 
att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till 1,578,650 kronor; 

dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, så- 
som driftskostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppfört ett 
belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens avkastning; 

dels ock medgivit, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens av- 
kastning för år 1916 må av Eders Kungl. Maj:t användas för inrättande från 
och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos domän- 
styrelsen. 


Pensionsåldern för skogsförvaltaren och skogvaktare vid Upp- 
sala universitet. Riksdagen biföll K. Maj:ts proposition n:r: 222 enligt 
vilken dessa personer likställas med skogsstaten och sålunda skola åtnjuta 
pension vid 65 levnadsår och efter 33 tjänsteår. 


Ifrågasatt överlåtelse till lantförsvaret av Tierps kronopark. Kungl. 
Maj:ts proposition (n:r 73) härom har av riksdagen avslagits. 


Övriga kungl. propositioner, omnämnda å sid. 101, 102, 296, 430, 431 
och 432 i denna tidskrift ha, av riksdagen bifallits med undantag av försla- 
get till lag om expropriation, vilket lagutskottet ej hann att sakligt pröva. 


Motioner, som mer eller mindre beröra skogshushållningen. 
Atgärder till hämmande av genom handel med egendom upp-= 
kommande vanhävd, Med anledning av i denna fråga väckt motion (se 


FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG, 969 


sid. 301) har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, vilka 
åtgärder, som kunna finnas lämpliga för att å jordegendom, inköpt på spe- 
kulation för skogsavverkning och styckning, hämma, förutom förekommande 
skogsskövling, vanhävd av jordbruk och byggnader ävensom förhindra dylik 
'egendoms planlösa styckning och delarnas försäljning till oskäligt uppdrivna 
pris, samt att Kungl. Maj:t täcktes förelägga riksdagen de förslag, vartill ut- 
redningen kan föranleda. 


Norrländska avdikningsanslaget. Med anledning av statsverkspropo- 
sitionen och i frågan väckta motioner (se sid. 301) har riksdagen dels med- 
givit att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt av det under be- 
nämning ..»norrländska . avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade anslag till 
understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdik- 
ningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ända- 
målet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord 
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t 
under år 1917 användas för samma ändamål; dels ock å extra statför sist- 
nämnda år ställt till Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning 
och för samma ändamål ett belopp av 1,900,000 kronor, med iakttagande 
att av samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga medel sökande från Gävle- 
borgs län och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag till högst 
100,000 kronor. 


Ändring i kungörelse ang. skatt för hundar. I skrivelse har riks- 
dagen på grund av härom väckt motion (se sid. 303) anhållit, att Kungl. 
Maj:t ville vidtaga de åtgärder, som må finnas påkallade för att tillförsäkra 
kommun befogenhet att för försummelse att å stadgad tid erlägga skatt för 
hund fastställa sådana påföljder, som äro ägnade att på ett effektivt sätt be- 
trygga förverkligandet av syftet med ifrågavarande beskattning icke blott i 
de fall, då den skattskyldige äger medel till skattens erläggande, utan även 
då tillgång därtill saknas. 


Skydd för vissa fågelarter. På grund av i frågan väckt motion (se 
sid. 302) har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd 
utredning, vidtaga lämpliga åtgärder till skyddande av sådana fågelarter, för 
vilka ur naturskyddssynpunkt och med hänsyn till deras betydelse för lant- 
och skogshushållningen beredande av skydd må anses önskvärt, samt, därest 
för ändamålet riksdagens medverkan erfordras, därom till riksdagen inkomma 
med förslag. 


Motionerna om ökade medel till skogsvårdsnämndernas verksamhet (se sid. 
299), om. anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner (se sid. 299), 
om ökad vedavverkning från statsskogarna (se sid. 300), om underlättande av 
vintertrafiken på de norrländska hamnarna och om tilläggspension åt krono- 
jägareänkan S. Stenberg (se sid. 302) biföllos av riksdagen. 

Övriga å sid. 299 och 303 omnämnda motioner blevo avslagna. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 12. 


4 


LITTERATUR. 
Skogsuppskattning. 


PHILIPP FLURY: Untersuchungen uber die Sortimentsverhältnisse 
der Fichte, Weisstanne und Buche. Mitteilungen der Schweizerischen 
Centralenanstalt fär das forstliche Versuchswesen ; XI Band. 2 Heft. Zärich 
1910. 


De senaste årtiondena ha medfört en betydande förändring av de mål, 
vartill skogspolitiken syftar. Den äldre tidens strävan var det närmast till 
hands liggande, att ur skogen erhålla största möjliga virkeskvantitet. Med 
detta mål för ögonen arbetade man med långa omloppstider och stora virkes- 
förråd i bestånden. Så småningom har man emellertid i skogsbruket måst 
insätta allt större och större kapital genom beståndsvårdsåtgärder, kulturer, 
avverkningsmateriel och dylikt. Därigenom fördes man så småningom över 
till en mera affärsmässig syn på saken, man började kalkylera över utbytets 
förhållande till nedlagda kostnader, man började få ögonen upp för det för- 
hållandet, att även skogen kunde betraktas som ett i rörelsen nedlagt kapital. 
Det var kanske den på 1850-talet av M. R. PRESSLER framförda teorien, 
närmast motsvarande den på senare tid inom Sverige debatterade penning- 
ränteprincipen, som på allvar satte 1 gång diskussionen och undersökningarna 
rörande hithörande frågor. För att komma till något resultat fordrades emel- 
lertid en ingående kännedom om skogen och dess avkastningsförmåga, och i 
det fallet var tillgången på material obetydlig. Det fanns ju visserligen en 
mängd »erfarenhetstabeller>, men samtliga voro behäftade med det felet att 
endast angiva produktionen i kubikmassa. Några möjligheter till fördelning 
av densamma på sortiment i och för värdeberäkning funnos knappast. Och 
på samma punkt stå vi strängt taget ännu. Om vi tänka på vår svenska 
litteratur, är allt, vad som existerar, de i Maass” erfarenhetstabell angivna för- 
delningarna av beståndsmassan å diameterklasser. Med hjälp dels av denna 
fördelningstabell, dels av siffror från egna undersökningar har sedan ENEROTH 
i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912 utfört en beräkning över normala tall- 
bestånds avkastningsförmåga. I övrigt finnes emellertid så gott som intet. 

Samma är i stort sett förhållandet utomlands. Med undantag av några 
tyska arbeten, vilka dock i allmänhet innehålla uppgifter alltför mycket hän- 
förande sig till speciella avsättningsförhållanden, finnas så gott som inga sorti- 
mentstabeller. Det är för att fylla denna brist, som ovanstående arbete av 
PHILIPP FLURY tillkommit. 

Fordringarna å en sortimentstabell uttrycker han på följande sätt: »Å ena 
sidan skall den möjliggöra en sönderdelning av den uppskattade virkesmassan 
inom ett bestånd i dess viktigaste sortiment — sågtimmer, byggnadstimmer, 
stolpar och brännved — för att därigenom lämna tillförlitligt underlag för 


LITTERATUR. 971 


värdeberäkning av detsamma. Å andra sidan bör den för enstaka stammar 
och stamgrupper angiva därav utfallande sortiment till kubikmassa och 
längd — — — — — 2» 

Materialet för undersökningen utgöres dels av de vid försöksanstaltens 
provyteuppskattningar enligt ULRICHS metod utvalda provstammarna, samt- 
liga noggrant uppmätta genom 2-meterssektionering, dels av stammar från 
avverkningsytor, å vilka varje stam på samma sätt uppmätts. Materialet här- 
stammar, som han själv påpekar, från mer eller mindre likåldriga bestånd, 
skötta enligt trakthyggesmetoden. Dessutom har han emellertid utfört mot- 
svarande beräkningar för stammar från blädningsskogar, varefter resultatet 
jämförts med siffrorna från huvudundersökningen. 

Det tillgängliga stammaterialet indelar han i diameterklasser och höjdklas- 
ser om resp. 2 cm. och 2 m. För varje stam beräknas sortimentsutbytet i 
längd och kubikmassa för toppdiametrarna 42, 32, 24, 18, 15, 12 och 7 cm. 
Dessutom beräknas mittdiametern å varje så erhållet sortiment. Sedan där- 
efter kubikmassan av de olika sortimenten uttryckts i procent av stammens 
derbholzmassa (kubikmassan av virke under 7 cm.), uträknas medeltal för de 
olika diameter- och höjdgrupperna. Det visar sig då, att för stammar av 
samma brösthöjdsdiameter denna sortimentsprocent förhåller sig konstant 
inom samtliga höjdklasser. För en 40 cm:s stam blirt. ex. sortimentsprocenten 

förstoppadiamettarnar s24 2400 fd 15 och) 12 cm. 


Tespektiver Ag der 94 90,8 Och G8,4 6 .- 
Vid första ögonkastet verkar ju detta något egendomligt, men det får sin 
förklaring, om man betänker, att han här rör sig med stora medeltal. Infly- 
tandet av stammarnas form upphäves därigenom. Annars spelar denna faktor 
naturligtvis en synnerligen framträdande roll. 

Vid upprättandet av tabellerna utgår han så från dessa sortimentsprocenter 
och uträknar med hjälp därav de olika sortimentens verkliga kubikmassa. I 
själva tabellen ingå därefter för varje centimeterklass derbholzmassan för de 
olika höjdklasserna, de genomgående sortimentsprocenterna, kubikmassan av 
de olika sortimenten för varje höjdklass samt deras längder. Dessutom an- 
gives för de olika höjdklasserna stammens diameter vid 5 m. 

Därmed anser sig författaren hava tillfredsställande löst problemet, åtmins- 
tone vad den andra av honom uppställda fordran beträffar. I vad mån kan 
man då anse denna åsikt berättigad? För att något belysa denna fråga kan- 
ske det ej vore lämpligt att påpeka de resultat, vartill de senaste årens 
stamformsforskning kommit. Åtskilliga undersökningar visa, att formklassen, 
d. v. s. trädets avsmalning, bestämd av två diametrars procentiska förhållande 
till varandra, är av grundläggande betydelse vid uppskattningen av stammens 
kubikinnehåll och sortimentsproduktion. Det måste därför anses som ett steg 
tillbaka, att slopa detta begrepp. Med andra ord, de av FLurRY uppställda 
sortimentstabellerna äro, vad den enskilda stammen angår, mindre tillfreds- 
ställande. Han påpekar även själv stamformens inflytande, men, som han säger: 
»Vad har praktiken för nytta av en vetenskapligt mycket noggran sortiments- 
tabell, om före dess användande å stående stammar först provstamsfällningar 
måste utföras i och för fastställande av stamformen?» Med andra ord: för närva- 
rande finnes ingen god metod att direkt bestämma stammens formklass, där- 
för lönar det sig ej att utarbeta detaljerade undersökningar. Mot detta resone- 
mang måste man emellertid något reservera sig. Försöksanstalterna ha vis- 


972 EITTERATUR. 


serligen till uppgift att förse den praktiske skogsmannen med användbara 
och lätthanterliga tabellverk, men de få ej inskränka sig härtill. För dem 
gäller det att få en intim inblick 1 såväl den enskilda stammens som skogs- 
beståndens byggnad och utveckling, och för att erhålla detta kan en under- 
sökning knappast göras nog detaljerad. I detta särskilda fall gäller exem- 
pelvis: formklassbestämningen är svår, men formklassen spelar utan tvivel en 
synnerligen viktig roll. Tabellen bör således uppsättas med skyldig hänsyn 
härtill. För försöksanstalterna med deras större möjligheter att bortse från 
de praktiska svårigheterna blir den alltid av betydelse, och, vem vet, i mor- 
gon dag kanske våra möjligheter till formklassbestämning ha helt förändrats, 
och då rycker den förut endast teoretiskt betydelsefulla tabellen upp till prak- 
tisk användbarhet. Naturligtvis kan och bör dessutom tabeller upprättas för 
omedelbart praktiskt bruk, men dessa erhållas helt säkert som direkt följd av 
den detaljerade undersökningen. 

För att återgå till tabellerna för enskilda stammar ger kontrollundersök- 
ningen synnerligen vackra resultat. Därvid är emellertid att märka, att pröv- 
ningen verkställts å hela kalavverkade bestånd med en total kubikmassa derb- 
holz växlande mellan 100 och 600 m3. 

Slutligen nämner han några ord om beståndsvårdsåtgärdernas inflytanderå å 
enskilda stammens sortimentsproduktion. Något inflytande av olika gallrings- 
grader anser han sig ej kunna påvisa. Däremot visar det sig, att stammarna 
från blädningsskogar rätt mycket avvika från sådana, hämtade ur trakthygges- 
skogar. De grövre dimensionerna i blädningsbestånd lämna nämligen mindre 
sortimentsutbyte, medan de smäckrare dimensionerna förhålla sig omvänt. 

Han övergår så till lösningen av sin andra uppgift, uppställandet av tabel- 
ler för hela bestånd. Det tillgängliga materialet, för granen 167 ytor, för 
silvergranen 54 och för boken 131 ytor, behandlas på följande sätt: inom 
varje yta urskiljas" dimensionsgrupperna över 50, 37—50, 27—306, 19—26, 
13—18 och 7—12 cm. För varje sådan dimensionsgrupp beräknas derb- 
holzmassan samt sortimentsmassornaa för samma toppdiametrar som förut. 
Sortimentsprocenten uträknas. Det visar sig då liksom förut för den enskilda 
stammen, att för varje dimensionsgrupp denna procent blir konstant för alla 
olika höjder. För höjdklasser omfattande 5 m. beräknas så medeltal för de 
utfallande sortimentslängderna, varefter dessa uppgifter införas i tabellerna. 

Därmed har han nått undersökningens egentliga mål. För att emellertid 
kunna begagna tabellerna som komplement till erfarenhetstabellerna utför han 
en utredning över kubikmassans och derbholzmassans fördelning å dimen- 
sionsklasser inom bestånd av olika åldrar och å olika boniteter. Med hjälp 
av denna tabell samt beståndssortimentstabellen kan man så utan svårighet 
utföra sortimentsutredningar för vilka normala bestånd som helst. 

Om också, som av ovanstående framgår, vissa anmärkningar kunna riktas 
mot delar: av undersökningen, torde den i alla händelser komma att fylla ett 
länge känt behov. L.M: 


Skogsteknologi. 


GUSTAV LANG: Das Holz als Baustoff, sein Wachstum nd seine An- 
wendung zu Bauverbänden. Den Bau- und Forstleuten gewidmet. 388 
sidor, 98 figurer. och 2 bilagor. : Wiesbaden, C. W: Kreidel,: 1915. :Pris 


10 mark. 


LITTERATUR. 973 


Ovanstående arbete är ett bland de talrika uppmärksammade, som mitt 
under brinnande världskrig tillägnats Tysklands skogsmän. I en volym på i 
det närmaste 400 trycksidor framlägger författaren sina ingående studier över 
träets olika egenskaper, grundade dels på nya undersökningar rörande de olika 
virkesslagen, av författaren utförda huvudsakligen å laboratoriet för byggnads- 
ingenjörer vid Tekniska högskolan i Hannover, dels vidare på författarens 
omkring 40-åriga lärareverksamhet inom träteknologiens område. 

Ehuru arbetet redan vid krigsutbrottet förelåg i manuskript, hade författa- 
ren, oberoende således av påverkningar under världskriget, kommit till insikt 
om lämpligheten av att såvitt möjligt söka införa inhemska benämningar på 
virkets beståndsdelar och egenskaper, och såsom ett talande exempel på mäng- 
den av främmande ord i åtskilliga tyska, fackliga läroböcker anför han nedan- 
stående mening, hämtad ur ett tyskt botaniskt arbete: 

» Aktinomorphe, monokline, zyklische, moripetale, pentamere, diplostomone 
Bläten; Sepalen, Petalen und Stamina zeigen Alternanz; die Antheren sind 
intrors, das Gynäzeum ist synkarp.» 

Öfversatt till tyska lyder meningen: 

»Diese Pflanze hat regelmässige Zwitterbliäiten, deren in Quirlen stehende 
Blätenblattkreisen mit einander abwechseln; die Bliten haben 5 Kelchblätter, 
6 freistehende Kronblätten, 10 zwei Kreise bildende Staubgefässe, deren Staub- 
beutel nach innen gewandt sind; der oberständige Fruchtknoten ist aus 35 
verwochsenen Blättern gebildet.» 

I anledning av att man enligt författarens erfarenhet mycket ofta i littera- 
turen angående virkets inre byggnad i likhet med ovanstående finner för den 
stora mängden skogs- och trävarumän svårförståeliga uttryck, har författaren 
ägnat en stor del av bokens andra kapitel åt en beskrivning över vedens ana- 
tomi, framställd i sådan form, att den kan njutas av varje person med enbart 
elementär botanisk bildning. 

Inledningsvis beröras de stora förändringar i virkeshandeln, som kommit till 
stånd i och med kommunikationernas stora utveckling under de sista femtio 
åren. Såsom exempel nämnes bland annat, att under det att granvirke från 
Harz fordom kom till användning såsom byggnadsmaterial icke allenast å 
Harz utan i hela Hannover, kan man för närvarande å samma platser köpa 
bättre, vackrare och mera kvistrent virke, huvudsakligen från Sverige, till bil- 
ligare priser än det kvalitetssämre och, på grund av förekomsten av för myc- 
ket vårved, mindre hållbara inhemska virket. Med skärpa framhålles nöd- 
vändigheten av att producera icke allenast stora kvantiteter virke utan även 
kvalitativt gott trä. Denna senare synpunkt beaktas enligt författaren ej i 
tillräckligt hög grad av de tyska skogsmännen, 

Bokens första kapitel avhandlar virkets yttre kännetecken, till vilka räknas 
egenskaper, som äro identifierbara med blotta ögat, hörseln, lukten och kän- 
seln. Dessa äro virkets färg, kvalitet, hårdhet m. m. Av stort intresse för 
bedömning av olika träslags hårdhet är utom den av svensken BRINELL an- 
givna kulmetoden den s. k. sandstrålsblåsningsmetoden, vilken framhålles så- 
som mycket exakt, ehuru något invecklad att använda. Densamma är tilläm- 
pad å en mängd olika träslag och försöksresultaten beskrivna. Ingående redo- 
göres för virkets vikt. Början göres med specifika vikten, s, vilken definieras 
såsom vikten av volymensheten kompakt trä utan ihåligheter. ' På grund av 
förefintligheten av porer och mellanrum i virket låter denna sig icke direkt 


974 LITTERATUR. 


bestämmas. Man har emellertid funnit, att s är i det närmaste konstant för 
allt trä. Rörande övriga slag av viktsbegrepp skiljer författaren strängt på 
virkets råvikt, 7, virkets vikt i lufttorkat tillstånd, 77 virkets vikt i vatten- 
dränkt tillstånd, >,, samt virkets torrvikt (specifika absoluttorrvikt, JANKA, 1909), 
7, d. v. s. vikten av från vatten och fuktighet helt befriat trä. Synnerligen 
intressanta äro teorierna för bestämning av dessa olika slag av virkets vikt 
samt förhållandena dem emellan. 

Utom beskrivningen på virkets anatomi i bokens andra kapitel återfinnes i 
detsamma en jämförelse mellan egenskaperna hos barr- och lövvirke, varefter 
alla mera betydande träslags tekniska egenskaper och användning behandlas 
var för sig. Särskilt utförligt omnämner författaren virket hos tall, ek och 
bok. Kapitlet avslutas med en beskrivning på främmande träslag från Afrika, 
Amerika och Australien. Utrymmet tillåter ej ett närmare ingående på denna 
del av det intressanta arbetet. 

Efter att hava ägnat det tredje kapitlet dels åt några synpunkter rörande 
de fordringar, man bör ställa å gott byggnadsvirke, dels åt de vanligast före- 
kommande växtfel, vilka bidraga att nedsätta kvaliteten å virket, avhandlar 
bokens båda sista kapitel å tillsammans något mer än 100 trycksidor virkets 
hållfasthetslära. Dessa båda kapitel torde vara de mest utförligt skrivna på 
tyskt språk rörande träets hållfasthet, och då som bekant den svenska fack- 
litteraturen innehåller föga angående dessa egenskaper hos virket, bör boken 
just härigenom bliva av så mycket större värde för alla, som mera ingående 
önska sätta sig in i virkets teknologiska egenskaper och speciellt i spörsmålen 
angående de olika slag av hållfasthet, som de olika virkesslagen uppvisa. 
På grund av trädstammens invecklade byggnad är hållfastheten i olika rikt- 
ningar mycket varierande och låter sig därför icke beräknas efter samma 
grunder som hållfastheten hos exempelvis järn och stål, utan finner man snart, 
att ju mer man intränger 1 studiet avvirkets byggnad och egenskaper, desto 
mer måste man bliva tvivlande på, att kunna lösa problemen rörande träets 
hållfasthet efter enbart matematisk-statiska metoder. 

Arbetet innehåller ett flertal tabeller, grafiska framställningar och illustra- 
tioner. 

Länge förunnades det icke LaAnGc att se resultaten av sina forskningar. 
Redan vid krigsutbrottet hade han ehuru 64-årig ställt sin kraft till landets 
förfogande och fick till uppgift att i sitt laboratorium undersöka virke till 
flygmaskinspropellrar. I början av år 1915 fick han därvid sin vänstra arm 
fullständigt krossad av en roterande propeller. Härav följde döden inom 


några månader. 
MEFAN: 


Nyutkomna böcker. 


VON ARNOLD, OTTO, och WALLER, ERIK: Lantmannens fickkalender 1917. 
14:de årgången. Uppsala 1916. Almqvist & Wiksells boktryckeri A.-B. i 
distribution 352 sid. Pris bunden 2:25 kr. 

BERG, BENGT: Tåkern. En bok om fåglarnas sjö. 2:a förkortade uppl. 
Stockholm 1916. Norstedt & Söners förlag. Pris häftad 3 kr., kartonerad 
kf 

Den nordiska trävaruindustrien. Statistiska tabeller och kartor upprättade af 
Svenska trävaruexportföreningen. 10 större planscher. Pris 70 kr. 


LITTERATUR. 975 


(GUINCHARD, ).: Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok. Andra 
upplagan ssotockholmrors:: I Del. 738 sid. II Dell 24 sid. 3orgrta- 
fiska framställningar, 96 kartor, 73 porträtt och 284 andra illustrationer. 
Pris för båda delarna 15 kr., bundna 20 kr. Innehåller rörande skogliga 
förhållanden: Skogsvetenskap av A. WAHLGREN (2!/, sid.); Skogarna och 
skogsväsendet av (TH. ÖRTENBLAD) ÅA. WAHLGREN och TH. W. HERMELIN 
(171. sid.), Statens skogsförsöksanstalt av GUNNAR SCHOTTE (2 sid.), Skogs- 
undervisning av A. WAHLGREN (2!/, sid.), Skogsindustrien av E. AROSENIUS 
(25 sid.), Flottning av (TH. ÖRTENBLAD) TH. W. HERMELIN (5 sid.), Jakt 
och jaktlagstiftning av A. WAHLGREN (51/, sid.). 

JONSON. Tor: Våra oefterrättliga vedmått. Avtryck ur Skogen. 1916. 9 sid. 
RriSter söre: 

Katalog över skioptikonbilder. Svenska Skogsvårdsföreningen. Stockholm 
1916. 50 sid. Förteckning och beskrivning av Svenska Skogsvårdsföre- 
ningens skioptikonbilder, som mot särskild taxa utlånas. (817 olika bilder 
samt en massa dubletter). 

NANNESON, LUDVIG och ZACHRISON, ARVID: Lantbruks-Kalender år 1917. 
2.0are. Kalender + 122 sid. text. Stockholm 19106. 

SCHOTTE, GUNNAR: Om skogsfrö och dess insamling. (Skogsvårdsföreningens 
folkskrifter n:r 8.) Andra omarbetade upplagan. 32 sid. 33 fig. Pris 30 öre. 

Skogstillståndet år 1911 i Värmlands län på mark i bolags ägo i jämförelse 
med skogstillståndet på annan mark. Redogörelse avgiven av Kommissio- 
nen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i 
Värmlands län. Stockholm 1916. Kungl. Jordbruksdepartementet XXXIX. 
SöS ETS ONOre: 

SONESSON, Nirs: Ekonomisk fruktodling. Göteborg 1916. N. J. Gumperts 
BDoknandelföir28rsidssris tt Ps I krona. 

Vetenskapsstaden. 15 planscher (däribland Skogshögskolan och Statens Skogs- 
försöksanstalt). Göteborg 1916. Göteborgs litografiska aktiebolags förlag. 
BRSPT I HOPKI: 

Västra Sveriges Skogsvårdsförbunds årsskrift 1916. Borås 1916. 61 sid. 


HaARVIN, Yrjö: De finska städernas skogar. Kommunala Centralbyråns i Fin- 
land skrifter IV. Helsingfors 1916. 76 sid. text +F 25 sid. bilagor. 1916. 
Bristesso Emk: 

Utkast til plan for skogstatistiske undersökelser (Meddelser fra det Statistiske 
Centralbyraa 1916). Kristiania 1916. 21 sid. 

U. S. Department of Agriculture. Year Book. 1915. Washington 1916. 
616 sid. 

Weir, J. R.: Misletoe Injury to Conifers in the Northwest. U. S. Departm. 
of Agriculture. Bull. 360. Washington 1916. 39 sid. 

YarpD, R. S.: Glimpses of Our National Parks. Department of the Interior. 
Washington 1916. 438 sid. 


63. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 12. 


TRÄVARUMARKNADEN. 


Den i min föregående rapport uttalade förmodan, att årets skeppning skulle 
komma att omfatta minst den vanliga årsmängden, synes ej blott besannas 
utan till och med överträffas. Vid utgången av november månad voro näm- 
ligen avskeppade c:a 1,040,000 standards och att räkna med 60,000 stan- 
dards december-skeppning bör icke vara för optimistiskt, i synnerhet som 
under första hälften av denna månad rått blid väderlek även långt norr ut. 
För år 1916 torde årsmängden härigenom bliva c:a 1,100,000 stds, varige- 
nom den hittills högsta utförda kvantiteten för ett år uppnås. 

Med  tillfredsställelse kan man sålunda vända sig från 1916 års marknad 
och inrikta sitt intresse på, huru försäljningarna för 1917 utveckla sig. Då 
detta skrives, torde mera än 150,000 standards vara försålda, och de priser, 
som uppnås få betraktas såsom goda »opening prices»: 

Så angives för Härnösands 7” furubräder £ 18, granbattens kr. 320, detta 
senare pris just nyss erhållet på Holland och innebärande en förbättring se- 
dan för få dagar, då man godtagit kr. 320 för NVederbottens granbattens och 
Härnösands granbräder. Nederbottens 9” granplankor hava betingat upp till 


TOO: 
För furu torde böra noteras följande för Härnösandsvaror: 
370 ML a TSE SAN SE Ser sö ale LI 
2 RTL ÖS rs AN SCA FREE a 2 £ 17.10/— 
PLAN ERE ETEN efte oe SEEN NS SI Z 16.— & 15.10/— - 


Huvuddelen av de hittills försålda varorna, sannolikt omkring 80,000 stds, 
hava gått till Danmark. Även Holland har köpt åtskilligt, och England även 
har varit något i marknaden. Spanien håller sig för tillfället mera tillbaka. 
Anmärkningsvärt är, att Tyskland också köpt en del. Därvid har betingats 
för furu 7” battens och bräder kr. 315 och planchetter kr. 285 och 275. 
Underhandlingar pågå om rätt avsevärda mängder. 

Det torde icke vara annat än i sin ordning att fortfarande hålla på, att 
vår ställning gent emot köparna är stark, och att 1917 bör kunna lämna ett 
gott resultat, om icke några svårigheter av politisk art uppkomma. 

é —M. 


TG T20T ORO: 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 12. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


eo 
Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och 
yttranden. 


Anslag till undervisningsverksamhet rörande skogsvård i Norrbottens län. 


Domänstyrelsen har den 30 sept. avgivit följande underdåniga utlåtande härom, 

I underdånig skrivelse den 20 sistlidne juli har Norrbottens läns hushällningssällskaps 
förvaltningsutskott på anförda skäl hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes anvisa till 
länets hushållningssällskap ett belopp av 10,000-kronor, på det att hushållningssällskapet 
måtte kunna dels under instundande vinter genom skogsvårdsnämnden i länet med biträde 
av statens inom länet stationerade skogsingenjörer organisera upplysnings- och undervisnings- 
verksamhet beträffande leveransskogarnas rationella skötsel och värd, dels ock lämna bidrag 
till de av skogsvårdsnämnden planerade skogsvårdsarbetena. 

Förvaltningsutskottet har anfört bland annat, att, sedan numera anställts ett flertal skogs 
ingenjörer jämte tillsyningsmän inom de två nordligaste länens kustland, tillfälle beretts de 
enskilda skogsägarna att i större utsträckning än hitulls varit möjligt erhålla råd och anvis- 
ningar med hänsyn till den egentliga skogsvården, och förefunnes goda förutsättningar för 
att gott samarbete skulle kunna komma till stånd emellan skogsingenjörerna och de inom 
länen verksamma skogsvårdsnämnderna. Hushållningssällskapet saknade emellertid medel att 
genom skogsvårdsnämnden kunna anordna sådant samarbete med skogsingenjörerna. 

Av brist på medel hade under senare åren icke kunnat utgå de bidrag till utförande av 
vissa skogsvårdsarbeten å enskilda hemmansskogar inom länet, vilka dock skogsvårdsnämnden 
utlovat. Sålunda förefunnes till innevarande år en balans på över 40,000 kronor av sådana 
utlovade belopp, under det att till nämndens disposition för året icke funnes mera än samman- 
lagt 12,927 kronor, utav vilka 5,927 kronor utgjorde landstinget tillkommande del utav det 
extra anslag å 100,000 kronor, som av statsmedel anvisats för skogsodlingens befrämjande 
inom landet. : 

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 25 sistlidne juli anbefallt domän- 
styrelsen att häröver avgiva underdånigt utlåtande, får styrelsen, återställande remissakten, i 
underdånighet anföra följande: 

Uti samtidigt härmed avgivet underdånigt utlåtande över innevarande års riksdags underdåniga 
skrivelse n:o 117 med anhållan om utredning och förslag till beredande av ökade penningemedel 
åt skogsvårdsnämnderna i Norrbottens och Västerbottens län för understödjande och befrämjande 
av den enskilda skogsvården har domänstyrelsen närmare utvecklat, vilken ställning skogsingen- 
jörerna böra intaga till den av skogsvårdsnämnderna i dessa båda län bedrivna verksamheten, och 
framhållit, att dem åligger att utan särskild ersättning samarbeta med dessa nämnder så, som Norr- 
bottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott nu ifrågasatt emot särskild ersättning. 
Domänstyrelsen har ock uti sitt ovannämnda underdåniga utlåtande av denna dag avgivit 
förslag å huru nödiga penningemedel skulle kunna ställas till skogsvårdsnämndernas förfogande 
till befrämjande av den enskilda skogsvården genom direkta bidrag till skogsvårdsåtgärder. 

1 anledning härav och då frågan om beredande av penningemedel till understödjande av 
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Norbottens län ej synes böra prövas särskilt för 
sig utan i samband med väckt fråga om enahanda understöd åt den enskilda skogsvården 
inom Västerbottens län, får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Norrbottens läns 
hushållningssällskaps förvaltningsutskotts nu föreliggande underdåniga framställning icke måtte 
föranleda till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd. 


979 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


i gränsälvarna mot Finland. 


Såsom svar på en framställning från Hydrografiska byrån har Domänstyrelsen den 15 sept. 
gjort följande uttalande härom. 

Uti skrivelse den 11 innevarande månad har Ni anhållit om meddelande, varest vatten- 
mängdsmätningar eller andra hydrografiska undersökningar under nästkommande år vore av 
speciellt intresse för Kungl. Domänstyrelsen. 

I anledning därav får Kungl. Styrelsen anhålla att, då det vid ett eventuellt och slutgiltigt 
ordnande av flottningen uti gränsälvarna mot storfurstendömet Finland ej synes uteslutet, 
att fråga kan komma att uppstå om fördelning av vattenmängden från Torne älvs övre del 
emellan dels samma älvs nedre del, där densamma utgör gräns mellan Sverige och stor- 
furstendömet Finland, dels Kalix älv, till vilken Torne älv genom Tärendö älv avbördar sig 
en del av sitt vatten, vattenmängdsmätningar och därmed i samband stående hydrografiska 
undersökningar snarast, och om möjligt redan under nästkommande år påbörjas i Torne och 
Tärendö älvar. 


Hydrografiska undersökningar 


Fördelningen av arbetet å domänstyrelsens fyra skogsbyråer. 


Styrelsen har den 4 aug. 1916 gjort följande numera fastställda förslag härom till Kungl. Maj: ( 

Med bifall till Kungl. Domänstyrelsens därom gjorda framställning har innevarande års 
riksdag medgivit, att från och med den I nästinstundande september en extra skogsbyrå 
finge inrättas hos domänstyrelsen jämte meddelande härom har Eders Kungl. Maj:t genom 
nådigt brev den 12 sistlidne maj anbefallt styrelsen bland annat att inkomma med under- 
dånigt förslag till de åtgärder, som befunnes erforderliga med anledning av statsmakternas 
förenämnda beslut. 

Till åtlydnad härav får domänstyrelsen underdånigst anföra följande. 

I den för ämbetsverket gällande instruktionen av den 12 september 1913 med de änd- 
ringar, som innefattas i nådiga kungörelsen den 18 april 1916, är i 3 $ angivet bland annat 
det, att domänstyrelsen utgöres av, förutom en generaldirektör såsom chef för verket, sex 
byråchefer sasom Jedamöter i styrelsen och chefer för var sin byrå, dels att hos styrelsen 
äro anställda, förutom andra tjänstemän, sju notarier. Den huvudsakliga fördelningen av 
ärenden mellan styrelsens särskilda byråer finnes angiven i instruktionens 5 $. 

Enär den innevarande år beslutade förändringen av verkets organisation tillsvidare endast 
är att betrakta såsom provisorisk, lärer måhända för det närvarande ingen ändring böra vid- 
tagas i ovan angivna delar av instruktionen. Styrelsen anser sig dock böra hemställa, att Eders 
Kungl. Maj:t täcktes medgiva, det ärendenas fördelning mellan styrelsens fyra skogsbyråer 
redan från och med den I nästinstundande september och tillsvidare måtte ske efter följande 
grunder: 

första skogsbyran har att handlägga ärenden angående skogar ocb skogsförvaltning inom 
Umeå, Härnösands och Mellersta Norrlands distrikt, skogsstatistiska ärenden, ärenden angående 
jakt och jaktvård jämte andra allmänna ärenden, som av generaraldirektören finnas böra till- 
läggas denna byrå; 

andra skogsbyran har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom 
GävleDala distrikt samt Bergslags- och Östra distrikten, ärenden angående skogsskolorna 
ävensom ärenden angående skogsundervisningen samt andra allmänna ärenden, som av general- 
direktören finnas böra tilläggas denna byrå; 

tredje skogsbyraän har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom 
Västra distriktet, Smålands distrikt och Södra distriktet, allmänna ärenden rörande ecklesia- 
stika boställen ävensom andra alln:änna ärenden, som av generaldirektören finnas böra till- 
läggas denna byrå; samt 

fjärde (extra) skogsbyrån har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning 
inom Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens och Skellefteå distrikt, ävensom flottledsärenden 
jämte allmänna ärenden, rörande enskilda skogar i Norrland och Dalarna ävensom andra 
allmänna ärenden, som av generaldirektören finnas böra tilläggas denna byrå. 

För övrigt får styrelsen endast hemställa om nådigt bemyndigande att i den extra hyra: 
chefens tjänsterum låta insätta en rikstelefonapparat med linjeväljare. 


Bestämmelser rörande de ecklesiastika skogarnas gruppering vid förvalt-= 
ningsförslagens avgivande. 
Domänstyrelsen har den 14 aug. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- 
mästare i riket. 
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 28 nästlidne juli, av vilket en avskrift härjämte 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 979 


överlämnas, astställt utgiftsförslag för innevarande år i fråga om sådana ecklesiastika skogar, 
för vilka kostnaderna skola bestridas av kyrkofonden (Bil. I och för Östra distriktet jämväl 
Bil. IV), därvid en i viss mån ändrad uppställning och fördelning av sagda skogar blivit 
gjord än den tidigare av Kungl. Domänstyrelsen ombestyrda, så överlämnar nu Kungl. Styrelsen 
för edert distrikt, i överensstämmelse med tidigare avgivna, fastställda förvaltningsförslag stå- 
ende sammandrag för dessa utgifter ej mindre i avseende å sådana skogar, som ovan om- 
förmälts, än även vad beträffar sådana ecklesiastika bostadsboställen tillhörande skogar, vilkas 
avkastning beräknats förslå till täckande av utgifterna för skogsskötseln å desamma -— för 
Smälands distrikt jämväl i fråga om ett donerat boställe i Jönköpings revir -—, och torde ni 
av sagda utgiftsförslag skyndsamt giva vederbörande jägmästare del för kännedom och efter- 
rättelse. 

Vid godkännande av förslaget, i vad det har avseende å de skogar, för vilka kostnaderna 
skola gäldas av kyrkofonden, har Kungl. Maj:t föreskrivit, att kostnaderna för skogsodling 
m. fl. arbeten för skogsskötselns främjande, vilka i förslaget angivits för de särskilda boställs- 
skogarna, icke få överskridas. 

Vid avgivande av utgiftsförslag för de ecklesiastika skogarna för år 1917 skall iakttagas, 
att dessa upptagas i skilda bilagor på följande sätt: 

C I) skogar för vilka kostnaderna skola bestridas av kyrkofonden, vartill räknas 

a) skogar till löneboställen, av vilka behållen skogsavkastning tillfaller kyrkofonden : 

b) skogar till bostadsboställen, som tillhöra pastorat, inom vilka på grund av bestämmelse 
i 1910 års lag angående prästerskapets avlöning ny lönereglering fastställts att tillämpas senast 
från den I maj 1917; dock icke donerat sådant boställe; 

c) skogar till såväl löne- som bostadsboställen, — dock icke donerade, ej heller av viss 
församling inköpta, som tillhöra pastorat, där ny lönereglering ännu icke ägt rum — för vilka 
kostnaderna på grund av bristande eller otillräcklig medeltillgång av skogsavkastningen tidigare 
enligt 1894 års skogsordning skola gäldas av de ecklesiastika boställenas skogsfond; 

C II) skogar, för vilka kostnaderna skola gäldas av skogsavkastningen, vartill räknas 

a) skogar, vilkas behållna avkastning i sin helhet eller till någon del tillfaller boställs- 
havare (även donerade boställen); 

b) skogar till ecklesiastika bostadsboställen med beräknat virkesöverskott, vilka tillhöra 
pastorat, där ny lönereglering ännu icke ägt rum, och från vilka behållna skogsavkastningen 
tillfaller kyrkofonden; 

D I) skogar, för vilka kostnaderna skola gäldas av viss församlings kyrkokassa, vartill räknas 

a) skogar, som tillhöra boställen utan beräknat virkesöverskott inom pastorat, där ny löne- 
reglering ännu zcke genomförts, vilka boställen blivit av viss församling inköpta; 

b) skogar till boställen utan beräknat virkesöverskott, vilka blivit till viss församling donerade. 

D II) skogar, vilkas behållna skogsavkastning tillfaller visst pastorats löneregleringsfond, samt 

D III) skogar, vilkas behållna avkastning tillfaller Lajpmarkens ecklesiastikverk. 

Ni har att vid ingivande av dessa utgiftsförslag tillse, att den beräknade bruttoinkomsten 
för varje skog, som beräknas lämna överskott, bliver angiven med all den noggrannhet, som 
är möjlig. 

: Slutligen vill Kungl. Styrelsen anmoda eder att efter inhämtande av vederbörande jäg- 
mästares förslag och i sammanhang med avgivandet av förenämnda 1917 års utgiftsförslag 
till Kungl. Styrelsen ingifva sådan förslagsplan rörande de mera omfattande skogsodlings- och 
andra arbeten för skogsskötselns främjande å de till ecklesiastikstaten anslagna boställena, 
som finnes omnämnd i sista stycket av nådiga brevet den 28 juli 1916, börande sagda för- 
slagsplan omfatta allenast sådana ecklesiastika skogar, för vilka kostnaderna enligt ovan 
angiva grunder skola gäldas av kyrkofonden samt uppföras för vart och ett av åren 1917 —19206. 


Ifrågasatt kostnadsfritt utlämnande till den behövande ortsbefolkningen i 
Norrbotten av avfallsvirke från kronoskogarna. 


Domänstyrelsen har den 16 okt. i skrivelse till överjägmästarna i övre och nedre Norr- 
bottens distrikt meddelat följande bestämmelser härom. 

Uti skrivelse den 3 innevarande månad haven I med förmälan, att t. f. landshövdingen i 
Norrbottens län hos eder förfrågat sig angående möjligheten av att, under betryggande åt- 
gärder 1 övrigt till förebyggande av skada å skogen, till den behöv ande befolkningen i orterna 
från kronans skogar inom de båda nordligaste överjägmästaredistrikten få kostnadsfritt upp- 
låta till avhämtning till bränsle duglig kvist och smärre: avfallsvirke, som eljest vore för kronan 
värdelöst, underställt ärendet Kungl. Domänstyrelsens prövning samt hemställt, att Kungl, 
Styrelsen måtte åvägabringa erforderligt medgivande till frågans lösande på sätt, landshöv- 
dingen föreslagit, vilket medgivande synts Eder böra gälla endast för innevarande år. 


63" 


980 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Kungl. Domänstyrelsen får i anledning härav meddela, att hinder icke möter att till den 
behövande ' ortsbefolkningen från kronans skogar kostnadsfritt utlämna sådant avfallsvirke, 
som icke kunnat försäljas eller omsättas i penningar; allt dock under villkor att genom 
vederbörande jägmästares försorg vid sådan avhämtning nödig bevakning anordnas till för- 
hindrande av olovligt tillgrepp av virke och skadegörelse å skogarna i övrigt. 


De extra kronoiägarnas arvoden. 


Domänstyrelsen har den 6 okt. utfärdat följande cirkulär härom till den förvaltande skogs- 
personalen. 

För behörig kännedom överlämnar Kungl. Domänstyrelsen härmed avskrift av Kungl. 
Maj:ts nådiga brev den 6 okt. 1916 angående avlöningsförbättring för extra kronojägare och 
andra extra bevakare. 

Gustaf etc. Vår ynnest etc. 


Vårt beslut den 17 dec. 1913 bestämda avlöningarna för extra kronojägare och andra extra 
bevakare. 

Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi, med ändring av de den 17 dec. 
1915 i ämnet meddelade bestämmelser, förklarat, att av anslaget till driftkostnader för statens 
domäner må från och med 1917 års ingång utgå till årsförordnade extra kronojägare och 
andra extra bevakare vid anställning i Norrbottens och Västerbottens län, i Särna socken 
med Idre kapellag av Kopparbergs län samt i Gäddede, Sjougdnäs, Laxsjö, Hohagens, Kalls, 
Långå, Ljusnedals och Tännäs bevakningstrakter av Jämtlands län årsarvode av högst 1,300 
kronor ävensom respenningar med högst 250 kronor, vid anställning i övriga norrländska 
län och övriga delar av Kopparbergs och Jämtlands län samt i Värmlands län årsarvode av 
högst 1,200 kronor jämte respenningar med högst 200 kronor, samt vid anställning i övriga 
delar av landet årsarvode av högst 1,100 kronor jämte respenningar med högst 100 kronor, 
med rätt för samtliga att erhålla ett arvodestillägg å 75 kronor efter 3 års väl vitsordad 
tjänstgöring. 

Tillika hava Vi förklarat, att extra kronojägare eller extra bevakare, som anställas för 
allenast viss del av året, må efter tjänstgöringsorten och tjänstgöringens art samt med hänsyn 
tagen jämväl till deras tjänstetid vid skogsstaten från och med den I november innevarande 
år tilldelas ett månadsarvode av 90 till 130 kronor att utgå från förenämnda anslag. 


Statförslag för år 1918 i fråga om anslag till skogsskolorna och befrämjande 


av skogshushållningen i allmänhet. 


Domänstyrelsen har den 30 sept. gjort följande underdån. framställning härom. 

Jämlikt föreskrift i nådiga kungörelsen den 26 januari 1876 och enlighet med vad Eders 
Kungl. Maj:ts«och riksdagen beslutat angående förändrad uppställning av riksstaten får domän- 
styrelsen härmed i underdånighet avgiva förslag rörande utgifterna för undervisningen vid 
skogsskolorna och för befrämjande av skogshushållningen i allmänhet år 1918. 

De för dessa ändamål och året 1917 beviljade anslag utgöra: 


Ordinarie anslag: 


till, stätens; skogsSkölot = .:-ses scene serkrtDek Ner Sänt eje,s as as slang Sägs AAA VANNS 66,100: — 
»' den enskilda :skogsundervisningeD vis sssasss ess ssu es» red sis sees jar SA REA 1,000: — 
>. kolarskolan, vid Flallia5, ooocscrs:sccse se SK slåle se 8 v vön rr rss re ökep fel ERE 15;000:1- 
» diverse ändamål enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition -.....ssssssesssosoaee ara 33,900: — 

102,000: — 


Extra anslag : 
till fortsättningsskolan vid KlOtfell -.:sss- ss sbsjses ss sense be ljersjainis «elen ejer EKA 8,400: — 


Tillhopa kronor 110,400: — 


Med iakttagande av den arvodessänkning för föreståndaren för fortsättningsskolan vid 
Kloten, som 1916 års riksdag efter nådig proposition beslutat, jämfört med domänstyrelsens 
förslag i underdånig skrivelse den 30 september 1915, och som motsvarar de pensiöns- 
avgifter, vilka tillförordnad sådan föreståndare hade att erlägga såsom innehavare av ordinarie 
tjänst i skogsstaten, samt under antagande, att Eders Kungl. Maj;t och riksdagen godkänner 
det förslag till stipendiernas vid samtliga skogsskolor höjande från 250 till 300 kronor för 
varje, som styrelsen härnedan framlägger och närmare motiverar, skulle staten för denna 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 95 I 


skola mot av 1916 års riksdag beslutat belopp av 13,100 kronor för år 1918 sluta å 
(13,100 + (10 X 50) =) 13,600 kronor. Men då det synes styrelsen av stor betydelse, att 
stipendieökningen får räknas redan från den första lärokursens början den 1 november 


1917, skulle till förenämnda belopp komma ytterligare (2 =) 83,33 öre, attförskottsvis ut- 


betalas redan under sistnämnda år. I 1918 års stat skulle för denna skola alltså uppföras å 
extra stat 13,683 kronor 33 öre. 

I underdånigt utlåtande den 29 april 1916 angående dagtraktamenten åt kronojägare m. 
fi. har domänstyrelsen närmare utvecklat de skäl, som enligt styrelsens förmenande finnas 
för löneförbättring åt skogsrättarna. Särskilt bliver en sådan nödvändig, därest den beva- 
kande skogspersonalen erhåller den förbättring i sina lönevillkor, som åtföljer ett godkän- 
nande av styrelsens förslag av denna dag — statförslaget angående driftkostnader för statens 
domäners fond år 1918 — rörande dagtraktamenten åt sagda personal, ty eljest komma med 
säkerhet skogsrättarne att söka sig anställning såsom kronojägare, och rekryteringen av skogs- 
rättare torde komma att därefter omöjliggöras. Styrelsen får därföre upprepa sitt förslag i 
förenämnda utlåtande om en löneförbättring å 400 kronor åt varje skogsrättare; och hem- 
ställer styrelsen nu, att härav 200 kronor måtte räknas till lönen och 200 kronor till tjänst- 
göringspenningarna. Lönen bleve i sådant fall 900 kronor och tjänstgöringspenningarna 
likaledes 900 kronor för år räknat; och torde detta lönetillskott få räknas redan från och 
med 1917 års ingång. 

Med skogshushåliningens nu rådande och framdeles förväntade snabba utveckling har det 
visat sig, att antalet av vid de nuvarande sju statens skogsskolor utbildade lärjungar icke 
förslår till fyllande av behovet utav bevakare och arbetsledare för statens och den enskildes 
skogshushållning. Domänstyrelsen anser därför tiden nu vara inne för inrättande av en 
8:e fast statens skogsskola och får såsom plats för denna föreslå Haddebo huvudgård å 
Haddebo kronopark i Örebro läns sydöstligaste del, varest stora manbyggnaden efter lämp- 
liga ändringsarbetens utförande lämpar sig till skollokaler, föreståndarebostad och logement 
för 20 lärjungar. Byggnaden är uppförd av timmer, utvändigt reveterad och innehåller ett 
stort antal rum i två hela våningar och därjämte rum i frontespis två trappor upp med ut- 
rymme för även gavelrum härstädes. Under förutsättning att virke till ändrings- och ny- 
byggnadsarbeten får hämtas å Haddebo kronopark och sågspån till väggfyllning och tross- 
bottnar vid Haddebo såg, äro kostnaderna för manbyggnadens omändring till skollokaler, 
föreståndarebostad och logement med mera av sakkunnig person — slottsbyggmästaren Emil 
Johansson i Stockholm — beräknade till 16,500 kronor. Åt skogsrättare och biträdande 
skogsrättare behöver ny bostad uppföras, av samma person beräknad kosta 9,500 kronor 
under enahanda förbehåll om virke och sågspån, vartill skulle komma 1,000 kronor till 
källare, visthus och vedbodar. Totala kostnaden, som dock icke avser skogsrättarebostadens 
yttre brädbeklädnad och målning, samt endast enklare tapeter och grundmålning skulle 
sålunda belöpa sig till 27,000 kronor. Brädfodring och målning av skogsrättarens bostad 
samt omtapetsering och den inre målningens fullständigande, vilket allt skulle utföras tredje 
året efter byggnadsarbetenas uppförande, kunna lämpligen bekostas med medel ur det årliga 
anslag till byggnader och dessas underhåll vid skogsskolorna, som finnes upptaget i staten 
för skogsundervisningen. Förenämnda kostnadsbelopp å 27,000 kronor behövde alltså upp- 
föras i 1918 års stat. Staten för skolan skulle bliva lika med staten för Bjurfors och Kolle- 
berga skogsskolor. Föreståndarens respenninganslag synes böra bestämmas till 150 kronor 
om året. Såsom övningsskog för skolan skulle anvisas allenast Haddebo kronopark. Av 
skolans 20 lärjungar borde, liksom förhållandet är vid Grönsinka, Bjurfors, Ombergs, Ham- 
marsebo och Kolleberga skogsskolor 13 komma i åtnjutande av stipendier. Alltså skulle 
skolans stat te sig på följande sätt: 


I föreståndare: lön 2,000, tjänstgöringspenningar 1,400 respenningar 150 ..... 3,550: — 
I skogsrättare » 900 » (1010 fs NL ER SLA Nn ER end T.800:-—= 
TEES pen GI EKELOF FA TIA OT ANS OO ed ELR sa 2 od deesdase Södesee rant iöecke sd Sen KSS 3,900: — 
DET ÖE FaL SN SSA arp SSR RN EO SER LOFT ARSA RR Ae 1,400: — 


Kronor 10,650: — 


Då föreståndaren för byggnadserbetets övervakande och skolans organisation borde tillträda 
platsen redan den 1 juli 1918, och skolan träda i full verksamhet i början av september 
månad samma år, skulle såsom utgifter för skolans verksamhet år 1918 behöva uppföras 
900 


o 
allenast (3 + 1800 + 3 + 1400 =) 4141 kronor 67 öre. 


982 SKOGSADMINISTRATIONEN 


Genom livsförnödenheternas successiva stegring i pris, en stegring som under de senaste 
åren blivit högst avsevärd, måste de till 250 kronor för varje nu bestämda stipendiebeloppen 
få anses alltför knappt tillmätta. De unga män, som söka sig in som lärlingar vid skogs- 
skolorna, komma i regel från mindre burgna hem och kunna därför icke utan att skuld- 
sätta sig offra något av egna eller föräldrars tillgångar på sin utbildning inom skogsmanna- 
yrket. Även i jämförelse med de stipendier, som utdelas, eller de förmåner som beredas 
lärlingar vid andra statens läroanstalter av jämförbart slag, såsom exempelvis trädgårds- 
skolorna, torde skogsskolorna nu vara sämre ställda. Styrelsen anser därför, att stipendie- 
beloppet för skogslärling skäligen bör höjas från nu utgående 250 till 300 kronor, vilken 
höjning såsom särskilt angelägen borde få räknas redan från 1917 års ingång. I nu gällande 
stat för skogskolorna finnas uppförda 85 stipendier. Med en höjning för vart och ett av 
dessa av 50 kronor bliver ökningen för detta ändamål 4,250 kronor eller för bägge åren 
1917 och 1918 8,500 kronor. 

En fullständig uppställning för de 9 skogsskolornas anslagsbehov i fast stat år 1918 skulle 
te sig sålunda: 


I föreståndare: lön 2,000: tjänstgöringspenningar 1,400:.................. summa =:3,400: — 
/ » » 14,000: > Ö; SOON RE SPE > 23,800: — 
I skogsrättare = » 900: [010 [0 SARAS ERRNA ANA a > 1,800: — 
7 » > 16,200 , 6 33003 ere er rer ere nr er , 12,600: — 
respenningar åt föreståndare: 2 st. ä 300 kr., 2 st. å 200 kr., 4 st. 

ATS ONE Toa ER oda R Ae er RIS PRAT STORA SÅ GIT Fr Få ao stå ER ASEA ES NANNE > 1,600: — 
GS: stipendier” för slarlingar: 41300) KI becskpeness ör sot ened vaska ssk ELAE » 29,400: — 
expens- och underhåällsmedel 8 skolor a 1,400) Kl........:ssssasneröcoreesres » II;2000-— 


tillhopa kronor 83,800; — 


varifrån dock skulle avräknas, enligt föregående beräkning (10,650—4,141: 67 =) 6,518 
kronor 33 öre och staten förty sluta å 77,281 kronor 67 öre. 

Anslag till den enskilda skogsundervisningen upptages till oförändrat belopp av 1,000 
kronor. 

Liksom för 1917 begäres för 1918 ett anslag å 1,000 kronor till uppehållande av verk- 
samheten vid Hällnäs kolarskola i Västerbottens län under samma villkor som hittills, eller 
att enskilda eller korporationer bidraga med minst lika stort belopp. 

För tillvaratagande av den mängd avfallsvirke, rensningsvirke och torrskog, som finnes å 
kronans och enskildes marker i Norrland, och som för kolningsändamål bliver tillgänglig 
efter hand som kommunikationerna däruppe utvecklas, är kolning för avsättning av träkol 
vid järnverken oftast den enda utvägen. Betydelsen av denna förädling utav ett eljest ofta 
värdelöst virke såväl för skogsskötseln som för järnindustrien är alltför uppenbar för att be- 
höva närmare belysas. En kännbar brist på skolade kolare medför bland annat den olägen- 
heten, att kolningsresultatet, när ovant folk skall taga hand om detta arbete, bliver mindre 
tillfredsställande och härigenom åsamkas skogsägaren en ej oväsentlig förlust. Fördenskull 
får domänstyrelsen föreslå, att genom statsverkets tillskyndelse ännu en kolarskola anordnas, 
vilken synes lämpligast böra förläggas tlll Bispgårdens skolrevir. Om kolarskolan vid Häll- 
näs kan anses någorlunda nöjaktigt betjäna Norr- och Västerbottens län — även härom kan 
tvivel råda, då arbetsfältet inom sagda län är så vittomfattande — kan en kolarskola vid 
Bispgården anses komma att väsentligt gagna Västernorrlands och Jämtlands län. Skolan 
bör beräknas för minst 15 lärjungar, samt anses vara i verksamhet omkring 8 å 9 veckor 
varje höst. För densamma erfordras en barackbyggnad å lämplig plats på kronopark inom 
Bjurfors skolrevir, vilken byggnad med beräkning att virket till densamma finge hämtas från 
kronopark inom reviret icke torde kunna uppföras under 2,000 kronors kostnad. Härtill 
bör läggas vad som erfordras till anskaffande av enklare sängar, sängkläder (filtar, madrass- 
och kuddvar) samt övriga enklare inventarier, vartill styrelsen beräknar 500 kronor, eller för 
erhållande av ett avrundat slutbelopp 516 kronor 67 öre. För undervisningen beräknas 
följande kostnader: 


Prod till kursledare. (skogskoleförestandaren). s..s...ssse scener soc acer EEE INO 
>. kursledares” biträde (SkOgSsratfäteD). os. sss«. seger la bs TNE ZE 
och resekostnad för en jkolmimgStörmAnN. > sh. ssmetsaesk e yn sees rk 575: — 

stipendier, a” 100, kronor. .at 15, läpjWngAn om:dsssbke sense rise dns seit Sr EEE 1500: 

EXPENSET mate od sa sr RAS re foföre sr & og för AN AE Rn ers ja 2 3 2 karna a regn ee RE 225: — 


tillhopa kronor 3,300: — 


Hi 3 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 983 


Av detta belopp böra korporationer eller enskilde tillskjuta 2,300 kronor, vilket bör vara 
ett villkor för statsverkets medverkan till skolans åvägabringande. Då skolan borde träda i 
verksamhet redan under hösten 1917, skulle i staten för 1918 uppföras dels 2,516 kronor 
67 öre till byggnader och inventarier, dels 2,000 kronor såsom statsverkets bidrag till under- 
visningskurser under åren 1917 och 1918, tillhopa 4,516 kronor 67 öre, varav 3,516 kronor 
67 öre skulle förskottsvis utgå under år 1917. 

1917 års anslag till oförutsedda och diverse utgifter för skogsundervisningen och skogs- 
hushållningen i allmänhet utgör 33,900 kronor. I detta belopp föreslår domänstyrelsen för 
år 1918 en ökning av 3,000 kronor, varmed föreningen »Norrlands skogsvårdsförbund» 
synes böra understödas för utgivande av sin förtjänstfullt redigerade tidskrift, å vilken sty- 
relsen för bevakarnes i de sex norra länen räkning abonnerar, samt för sin verksamhet i 
övrigt — i detta sammanhang får styrelsen hänvisa till sitt underdåniga utlåtande av denna 
dag över en framställning från förbundet om ett statsanslag å 3,000 kronor för 1917, även- 
som erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t den 12 maj 1916 beviljat förbundet ett anslag för 
innevarande år å 1,500 kronor — vadan, och för slutsummans avrundande, sagda anslag nu 
upptagits till 36,668 kronor 33 öre, vilka medel skulle för de olika utgiftsändamålen fördelas 
ungefärligen sålunda: 


Wilfönderhallavsskogsskolornas byg gnallel ov. sseus dre deska rasens Nås sd sedan e rn Feer 22,000: — 

skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskriff,................ss=so0sss0 es 4,0C0: — 
» » » » Ava tidskriftens »SkOg CW oo ass us nose dana 1,500: — 
» till Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av dess verksamhet ......... 3,000: — 
FEK NfOLLtSP ära LOCK (ALIVerSe VAN GAM Al, ass ssd ser sip öda eat öd ot sed (LÖ 


Kronor 36,668: 33 


Av det nu anförda framgår, att medelsbehovet för skogsundervisningen vid skogsskolorna 
och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet år 1918 bliver som följer: 


ordinarie anslag: 


tillfstatenskskogsskolor (717520 10,7  :2,800: st. Jy2HO =) sorass st basen se esse 84,33: 07 
rd En Hen sköldar sko gsuvderviSning CIS os. css eaos so ek dör sa NNE AS das cases be 1,000 

sö FELET ET AE EG [15 ba 3 fn Re rn SAS AA rr NA HAE SA sr SERA GK PSA RA 1,000: — 
» » FE BISP SATA SN (300 OR 2 = rank nr AA SAN a lata slö 2,000: — 
siöördiversevandamal till Bders Kungl. Maj:ts. disposiflO  m....o.v.c.scmmcesecesadenieas 36,668: 33 


kronor 125,000: — 
extra anslag: 
tfilläpyggnaders för skogsskolarvid Eladdebo: tosse osessusee elelr dass 27,000: — 
Fä föttsattnim osskolas vid KTOteDb bes sdospriee nns er doser bss ed Sko skjer ene 13,683: 33 
byggnad och inventarier för kolarskolan i Bispgården ............ 2,516: 67 43,200: — 


tillhopa kronor 168,700: — 


Av dessa anslagssummor äro av det ordinarie anslaget (4,250 + 2,800 + 1,000 =) 8,050 
kronor och av det extra anslaget (83: 33 + 2,516: 67 =) 2,600 kronor eller tillhopa i av- 
rundat tal 10,650 kronor avsedda att utbetalas förskottsvis under år 1917. 

Domänstyrelsen får i underdånighet hemställa, att Eders Kungl, Maj:t täcktes till 1918 
års riksdag avlåta proposition om beviljande av dessa anslag. 


o 


Ytterligare medel för tillsyn å enskildas skogar i Norr= och Västerbottens 
läns kustland. 


Domänstyrelsen har den 14 sept. 1916 gjort följande und. framställning härom. 

I underdånig skrivelse den 26 april innevarande är hemställde domänstyrelsen att Eders 
Kungl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga åtgärd att, utöver redan anvisade medel för tillsyn å 
enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland till styrelsens disposition 
måtte ställas ett extra anslag för innevarande år av sammanlagt 60,100 kronor i och för av- 
löning av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän, enär det befunnits att de i opå- 
räknat stor omfattning inkomna ansökningarna från enskilda skogsägare kräva avsevärt ökat 
antal sådana tjänstemän. Styrelsen meddelade i samband därmed, att de utsyningsavgifter, 
som jämlikt gällande förordning skola erläggas av skogsägarna för under året bekommen 


984 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


utsyning i enlighet med den för berörda läns kustland gällande utsyningsförordning, syntes 
kunna beräknas till minst 25,000 kronor större belopp än som antagits vid beräknande av 
driftkostnaderna för statens domäner år 1916, varvid upptagits ett belopp sådana avgifter av 
allenast 20,000 kronor, 

I anledning av domänstyrelsens förenämnda framställning föreslog Eders Kungl. Maj:t 
Riksdagen i nådig proposition n:r 249 år 1916 att för anställande under innevarande år av 
extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän för tillsyn av enskildas skogar i Västerbottens 
och Norrbottens läns kustland utöver den personal, som vid beräknande av driftkostnader 
för statens domäner under nämnda år ansetts erforderlig, å extra stat för år 1917 bevilja 
ett förslagsanslag av 25,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under innevarande 
år av tillgängliga medel förskjuta beloppet. Sedan Riksdagen i skrivelse den 7 juni 1916 
n:r 226 anmält sig icke hava något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förenämnda propo- 
sition, har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 17 juni detta år anbefallt statskontoret att 
till domänstyrelsen på rekvisition i mån av behov under år 1916 förskottsvis av under hän- 
der varande medel utanordna det i Riksdagens skrivelse angivna ändamål ett belopp av 
35,000 kronor. 

Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 9 sistlidne maj anförde statsrå- 
det och chefen för Jordbruksdepartementet bl. a. annat, att han vid granskning av domän- 
styrelsens kalkyl rörande kostnaderna för anställande av extra personal för nu ifrågavarande 
ändamål, eller 60,100 kronor utöver den i riksdagens beräkning upptagna kostnaden, icke 
funne sig kunna framställa någon anmärkning mot densamma. 

Då emellertid med hänsyn till ordalydelsen i Eders Kungl. Maj:ts förenämnda nådiga 
skrivelse till statskontorot domänstyrelsen icke torde vara bemyndigad att för ifrågavarande 
ändamål innevarande år disponera mer än 35,000 kronor utöver vad i samband med fast- 
ställande av driftkostnader för statens domäner härför anvisats, ehuru såväl Eders Kungl. 
Maj:t som ock riksdagen synes hava godkänt domänstyrelsens beräkning av kostnaderna till 
omkring 60,000 kronor, får styrelsen i underdånighet hemställa om nådigt bemyndigande 
att utöver nyssnämnt belopp, 35,000 kronor, få för anställande av extra skogsingenjörer och 
extra tillsyningsmän disponera jämväl det belopp av 25,000 kronor, vartill styrelsen i under- 
dånig skrivelse den 26 april 19:6 beräknat de för innevarande års utsyningar å enskildas 
skogar i de två nordligaste länens kustland utgående utsyningsavgifterna komma att överstiga 
samma avgifter såsom de upptagits vid beräknande av driftkostnader för statens domäner 
innevarande år. 

Då vederbörande överjägmästare och skogsingenjörer emellertid anmält att den extra per- 
sonal, som kunnat eller kan förordnas med användande av hela nyssnämnda belopp, 60,000 
kronor, icke synes vara tillräcklig för lämnande av det biträde, som i vederbörlig ordning 
ansökts av enskilda skogsägare, utan att därför erfordrades förordnande för ytterligare sådan 
personal, vilkas sammanlagda arvoden skulle uppgå till c:a 7,000 kronor, har styrelsen låtit 
verkställa utredning rörande storleken av de utsyningsavgifter, som må vara att påräkna på 
grund av årets utsyningar. Det har därvid visat sig att dessa avgifter torde komma att 
uppgå till ett sammanlagt belopp av minst c:a 49,000 kronor eller c:a 4,000 kronor mera 
än vad hittills beräknats. 

Styrelsen, som efter granskning av vederbörande skogsingenjörers framställning om ytter- 
ligare tjänstebiträden funnit desamma kunna begränsas på så sätt, att kostnaderna för ytter- 
ligare personal ej må överskjuta 4,000 kronor, men som på samma gång anser sådan ökning 
i förr beräknad extra personal vara nödvändig, få i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. 
Maj:t täcktes medgiva att styrelsen får för ändamålet disponera intill 4,000 kronor utöver 
de 25,000 kronor, varom styrelsen här förut anhållit. 


Tiden för virkesauktionernas hållande i Norrland. 


Domänstyrelsen har den 3 okt. meddelat följande svar på en framställning härom från 
Svenska Trävaru Exportföreningen. 

I skrivelse den 29 sistlidne maj har Ni på anförda skäl hemställt om sådån ändring av 
föreskrifterna rörande försäljningarna från kronans skogar, att kungörelse om auktionerna 
utfärdades året efter det stämplingarna slutförts, på det auktionerna må kunna hållas väsent- 
ligt tidigare under året än nu sker, och har Ni, därest Kungl. Styrelsen funne anledning att 
ändra föreskrifterna i fråga om tiderna för auktionernas hållande, framhållit önskvärdheten 
av att tillfälle bereddes Eder att avgiva yttrande och förslag rörande de tider, som för olika 
landsdelar bäst tillgodosåge köparnas intressen, 


SKOGSADMINISTRATIONEN, 985 


I anledning härav får Kungl. Styrelsen meddela, att Kungl. Styrelsen redan länge haft 
sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande förhållanden, men att förefintlig begränsad till- 
gång å tjänstemän för utsyningsförrättningarnas handläggande lagt bestämda hinder i vägen 
för fullständig ändring av hittills rådande förhållande i dessa avseenden. 

Kungl. Styrelsen har emellertid i cirkulärskrivelse den 23 november 1915 till samtliga 
överjägmästare och jägmästare i Norrland och Dalarna framhållit och föreskrivit följande: 

»Då det å ena sidan vore önskvärt att spekulanter å virke, som till försäljning utsynas å 
allmänna skogar under skogsstatens vård och förvaltning i Norrland och Dalarna, bereddes 
längre tid till beseende och värdering av detsamma än som med nu gällande ordning är 
medgiven, samt i övrigt vissa fördelar kunde vara att emotse, därest det virke, som ett 
visst år utbjödes till försäljning vore utsynat redan året därförut, under det att å andra sidan 
ändring i utsyningsförfarandet för sådant ändamål icke kan med hänsyn till förefintlig brist 
å tjänstepersonal genomföras annat än efter hand, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed före- 
skriva följande. 

I samband med avlämnande av utsyningsförslag för år 1916 skall vederbörande jägmästare 
hava att i särskilt utsyningsförslag hava att i särskilt utsyningsförslag avgiva förslag rörande 
utsyning under nyssnämnt år av cirka halva beloppet av den skogsavkastning för år 1917, 
som är avsedd till försäljning genom vederbörande Konungens befallningshavandes förslag 
sistnämnt år, och vilken anses kunna utsynas under år 1916 med å respektive revir anställd 
tjänstepersonal eller med tillhjälp av eventnellt ökad sådan, därest tillgången å tjänstemän 
framdeles under året kan medgiva sådan ökning». 

Det är Kungl. Styrelsens avsikt att småningom helt genomföra den nu påbörjade anord- 
ningen i den mån härför tillräcklig personal står till förfogande. 

Trots det avsevärt stegrade arbete som innevarande år ålegat vederbörande utsyningsper- 
sonal, särskilt på grund av enskilda skogsägares ansökningar om ökade utsyningar för att 
dymedelst kunna utnyttia de goda tiderna för skogsprodukters avsättande, har dock på en 
del revir under sommaren i samband med utsyning av årets auktionsvirke även utsynats 
viss del av det virke, som är avsett att utbjudas till försäljning år 1917. 

Därest framdeles ändring av tiderna för auktionernas hållande visar sig fämpleed böra 
ske, torde Kungl. Styrelsen dessförinnan bereda Eder tillfälle framlägga de önskemål från 
virkesköparnas sida, vartill Ni kan finna anledning. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. 


Till ombudsman och fiskal har Kungl. Maj:t den 24 nov. utnämnt och förordnat 
extra advokatfiskalen i Kungl. Kammarkollegium, jur. kand. Arvid Lilliesköld. 


Inspektionsresa: Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 
4—6 dec. Vikarie: byråchefen W. Roos. 


Semester har åtnjutits av: 

generaldirektören Karl Fredenberg den 7 dec. med byråchefen W. Roos som vikarie; 

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 17—18 nov. med förordnande för notarien M. 
Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville; 

byråchefen C. I. Stiernspetz den 21—22 nov. med förordnande för revisor Hj. Modigh, 
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; 

registratorn Uno Tilly den 25 nov, med förordnande för amanuensen Per Nicander; 

t. t. notarien Adolf Engman den 5—13 dec. med förordnande den 5—7 dec. för amanu- 
ensen S. Lindner och den 7—13 dec. för t. f. amanuensen Bengt Jungstedt. 


Tjänstledighet har beviljats: 

byråchefen Fr. Giöbel för beredande av särskilt ärende den 20—30 nov. med förordnande 
för t. f. notarien Sven Lundberg, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen G. Bergsten; 

t. f. byråchefen G. Cassel för beredande av särskilt ärende den 14 nov.—2 dec, med 
förordnande för t. f. notarien Adolf Engman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Selim 
Lindner; 

notarien Martin Seth för enskilda angelägenheter den 11 nov. med förordnande för amanu- 
ensen Hasselgren. 


9386 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Skogsstaten. 


Biurfors skogsskola. På förslag till återbesättande av föreståndarebefattningen vid 
Bjurfors skogsskola har K. Domänstyrelsen uppfört e. jägmästarna G. Hallgren, E. Törn- 
gren och Hj. Bratt i nu nämnd ordning med förord för Hallgren. 


Till skogstaxator i Nedre Norrbottens distrikt har förordnats e. jägmästaren Carl 
Utterström. 


Till avlönade revirassistenter ha förordnats: 
e. jägmästaren H. Gadd i Alvsby revir den 1—31 dec. 
> » G. Brolin i Åre m. fl. revir den 16 nov.—31 dec. 


Till skyddsskogsassistent i Mell. Norrlands distrikt den 16 nov.—I5 dec. har för- 
ordnats e. jägmästaren G. Hilde. 


Tjänstledighet har beviljats: 

jägmästaren i Lycksele revir F. von Sydow för enskilda angelägenheter den 14—27 nov. 
med förordnande för assistenten i reviret M. Enander; 

jägmästaren i Vargiså revir W. Strandberg för enskilda angelägenheter den 13—29 nov. 
med förordnande för assistenten i reviret Ivar Carlsson; 

jägmästaren i Jokkmokks revir A. C. Lindhe för enskilda angelägenheter den 27 okt.— 
4 nov. med förordnande för assistenten i reviret Nils Lundberg; 

jägmästaren i Södra Skånes revir Carl von Schönberg för sjukdom den 3 nov.—31 dec. 
med förordnande för e. jägmästaren E. Sökjer-Petersen; 

föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Ferd. Lindberg för hälsans vårdande den 
1—7 dec. med förordnande för e. jägmästaren K. E. Kallén; 

bitr. skogsingeniören i Luleå skogsvårdsområde J. H. Örtenblad för enskilda angelägen- 
heter den 1—31 dec. med förordnande för e. jägmästaren T. Ostvald. 


Enskilda tjänster. 


Till sakkunnig i skogsfrågor hos Centralgruppens Emissionsbolag har an- 
tagits förutvarande skogschefen hos Billeruds aktiebolag, e. jägmästaren N. Delin. 


Som ingeniör och teknisk chef vid Skogens kolaktiebolags arläggningar i Sibo har 
antagits civilingeniören Otto Heijne från Hälsingborg. 


Till disponent vid Ulriksfors sulfitbolag har utsetts kontorschefen vid Håfreströms 
Aktiebolag, N. G. Ahlin, Upperud. 


Till disponent vid Kramfors aktiebolags industriförvaltning i Kramfors har utnämnts 
förutvarande kontorschefen C. V. Edberg. 


Till verkställande direktör för Dalarnes trä- och industriaktiebolag i Falun har ut- 
setts hr Jonas Wernfelt i Torsåker. 


Till disponent för Eriksdals nya trävarubolag har antagits disp. S. Rinman. 


Till disponent vid Kopparbergs-Hofors sågverksaktiebolag har utsetts hr 
Gustaf Tidholm i Garphyttan. 


Ledig tjänst. 


Sedan vid ansökningstidens utgång den 20 nästlidne november ingen sökande anmält sig 
till ett förordnande tillsvidare under år 1917 å notarietjänsten inom Kungl. Domänstyrelsens 
3:e skogsbyrå, kungöres sagda förordnande ånyo att sökas hos Kungl. Styrelsen sist inom 
klockan 3 e. m. den 8 nästinstundande januari 1917, ägande sökande att med merit- och 
tjänsteförteckningar styrka sin kompetens. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C.C: SPORRONG & C:o 


2 REGERINGSGATAN 23, STOCKHOLM. 
; i Hattnålar Hattnålsskydd 
or 9 


av stora tiniformsknappar av stora uniformsknappar 


Kriss prost. Kr. 1:75-pr at; 
av små uniformsknappar: av små uniformsknappar 
Kr. 1:50 pr st. 


Kr. 1:50 pr st. 


N. B. Nålens längd torde vid beställning angivas. 


LEDERQU 


ISTS: GRAFISKA-AKTIEBOLAG: 
""GRAFISK ANSTALT:: (An 
"Y.USTRYCKERI: BOKTRYCKERI» 


HELSINGBORG 1903 
13 KOMMENDÖRSGATAN 185 NORRKÖPING 1906 
STOCKHOLM Ö. 


"LUND 1907 +» 
LJ Ka 


++» LUND 1907--> 
DRESDEN 1909 


AXEL LJUNGSTRÖMS 


FABRIKS-AHKTIEBOLAG 


Militärtekniskt ombud för firman CARL ZEISS, Jena 


20 KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN - STOCKHOLM 
Riks-Tel. 2015 -+ Allm. Tel. 7043. 


i 


Tillverkar och försäljer alla till skogsmätning och kartläggning behövliga 
instrument och redskap såsom: 
Avvägningsinstrument, Arealräkningsinstrument, Avvägningsstänger, Cirkel- 
bestick, Diopterlineal, Distanstuber, Dosvattenpass, Dragstift, Handskalor, Jäg- 
mästare Tor Jonson's Höjdmätare, Karttransportör, Klaver, Kompasser, Läder- 
etui för passare och skala, Måttband, Mätkedjor, Mätlinor, Mätbord, Passare, 
Stakkäppar, Sänklod, Stållineal, Stångcirkel, Teodolit, Tillväxtborr, Tublineal, 
Vinkeltrummor, Vinkelprismer, Ritmaterial, Barometrar, Kikare, Termometrar, 
alla sorters Kompasser, Stegräknare, Glasögon m, m, 


Begär priskurant, 


PEEPPEETT TTT LLLLLLLLTTLITT TTT TTT IT III ETITTTTT] 


- 


O0000RROQ0R0O00c000000000000 


Booogooooo0ao00o00000000000000008000000000000000 O000C0000 


eEEEaEEEREUANNESEENERARSDEEARNURRDNASORSFRRREREESERNESörENASS0esaonESNNEnNaRD 


ARR ST NE ror At je 2 2 Make MR 
SAK TYS RN ENE rg. rr Say RNE RADAR PRE 


EA 


ES 
«Al 


& 


Sa SEE 
PS ALE Ba oc 


FEAT RANE ME BE Nie NE 15 GV VB INET Ad RYNA SRS NAT SNI JA FRA 
Hr TA SR TIER EN 


Herrar Skogsmän! 
Reproducera edra 
kartor medelst 
Rokotryck e 


Billigaste sätt att framställa krympfria kopior å väv och papper 


från original i punkt- och streckmanér. 


Direktören för, Eungl. Skogsinstitutet skriver härom: É 


Aktiebolaget Kopia har genom Herr Ingeniör J. Lindh med begäran om utlå- 
tande för mig uppvisat ett antal genom Bolagets s. k. Rokötryck reproducerade 
större och mindre skogskartor å såväl vanligt slätt kartpapper som kalkérväv. Mitt 
intryck av dessa reproduktioner har varit det allra bästa. Trycket har överallt varit 
synnerligen jämnt och även de finaste prick- eller strecklinier hava framträtt 
fullt tydligt och markerat t. o. m. vid stark nedtransportering av originalen. Jag 
anser, att man genom denna kopieringsmetod funnit ett i hög grad användbart 
och billigt sätt att mångfaldiga icke färglagda konceptkartor och torde dess an- 
vändande för varje skogsman bliva av stor fördel. és 


Stockbolm å Kungl. Skogsinstitutet en 7 febr. 1912. 


A. WAHLGREN. 
T, f. direktör för Kungl. Skogsinstitutet. 


Jägmästare Ringstrand skriver: 


Aktiebolaget Kopia har begärt mitt omdöme om de Rokotryck, som bolaget åt 
mig utfört, i anledning varav jag får meddela, att jag sedan hösten 1910 hos bo- 
laget låtit utföra ett stort antal kopieringar av kartor, somliga av stort format. 
Bolaget har vidare verkställt en del förminskningar från de i skalan 1: 10000 ut- 
förda originalen till skalan 1:30000. Alla dessa arbeten äro ng pre ett syn- 
nerligen omsorgsfullt sätt och därjämte snabbt, vadan jag har all edning att 
uttala min belåtenhet med Aktiebolaget Kopias både arbete och affärsmetoder. 


Stockholm den 29 januari 1912. 
NILS G. RINGSTRAND. 
Jägmästare. 
Aktiebolaget Norrlandsbankens skogsinspektör. 


Vi utföra 1. n. medelst Rokotryck kartreproduktionerna för Domän- i 
styrelsen. och Statens övriga Verk, Stadsplanekartor för ett stort antal 
Svenska städer samt för ett flertal större Skogsbolag, Jägmästare, In- 
geniörer och Lantmätare. 

Originalen till de av oss utförda kartreproduktionerna för Domänsty- 
relsen och Skogsbolagen hava i regel varit utförda å kalkérväv (ej färg- 
lagda), men kan vår direkta reproduktionsmetod även tillämpas för 
olaverade originalkartor utförda å ritpapper. Tryckningen utföres i regel, 
å lavérbart ritpapper. | : 

Prov å Rokotryck medföljde November-häåftet 1912 av Tidskriften. 


AKTIEBOLAGET K 0) P STOCKHOLM 


RIKSTEL. 138 60 ALLM. TEL. 5 70 


4 
5, 
f 
| 


Ae mv 


RO DR 5: 
ke lane Sn SAN RR An 


CENTRALPALATSET. 


Centraltryckeriet, Stockhohw 1916. 


fe yr 
; 2 
Å 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. BILAGA 1. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 


BERÄTTELSER 


FÖRAR 1915. 


NIYTTO 
TOLITA 
NÅ . 


CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19156. 


KS RE 
Rn. INNEHÅLL: 2 
a 
Å 4 , n 4 
i Berättelser från skogsvårdsstyrelsen mom: Sid. - 
3 Stockholms. Jans landstingsomrädle. ..........sm.cscoscsasu i aersadns I | sr 
Nr Uppsala » 2 1 FE VÄRRE AE SRA SA SE LE ES YE 12 - ” 
3 Södermanlands läns 55 Ar Mr PE RE Na ES KR EN Ro free BL RV 29 (8 
5 Östergötlands — >» » (MEG FRIES rn dd 46 4 | 
Jönköpings > » 40: ANSER RE SNS SEE er do Ba SU cr 
a Kronobergs > 25 FÖ NE SRS or LEK SIA RER Be 89 NN 
Eh Kalmar läns norra landstingsområde BA (RS TA TRA SEEN te I OT ig a 
É » » södra » (med HORTS) Se INS a RE 
q , Gottlands — läns » Ja NER de åSr Sr 139 Av ÉF 
NN Blekinge » SER NI EDER PETAR. LÄNS A I 148 SS 
y Kristianstads » SLS TS MSIE SSR ARA ns eft orrn EN 157 12 
Å Malmöhus » DN re ANSE SKER or ek AEA 163 Cs 
; Hallands — > HR UGL Br Loe SE RAGSIRAR NRSAR, 169 AG 
GOleborss OCh oRtSlänS UN Feed su Kolosestl Pts once rk 187 då 
S Älvsborgs läns SUPER Er RR AR SAL ERE na 200 "IN tg 
Skaraborgs » SALVA RENA TE ÅL SR IA 219 "1 
Värmlands >» SAT EN UR IRS SSE NL MARS LA ie 231 No 
Örebro » NL FRIN SNRA LR RAR aa 251 be 
v Västmanlands läns > (MECK OSA 261 . 
; Kopparbergs = » EN BILRESA 00 SR ÄR ER nea 276 ö 
; Gävleborgs » SSRLAR la. råa EN KN 293 FO 
Västernorrlands » SL UREA RE ån 313 ER 
9 | Jämtlands » SIMA MALA 200 ER Ra ar rs RS 345 É ; 
; d å LJ 
k Tabellsammandrag : j > 
hs Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- . äs a) 
; Personal fockeESkogsvardskOmmittéer >. :..sitosssrsessessdss ns KE! 34 , 
: Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning 375 2 (= 
a BV 
1 b K KR 
, 6; 
; HR 
; AE 


Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård ........... 


| Åtgärder MO SKkOgSavvVerkningar .....ctssisossks tea RSS ARN 
Sa Bäckrensning, dikning och markberedning s. smsmmmsasisssesana | 


3 NIA | FrÖKlän gTINg ÖN oe Ssr rank Baa orden borr SSL EAA EKNER 5 
VN SKOGS ÖM Noda odd da bak ERAN Sar rar ere AE RNA KNASTER 


"All å enskild mark "utförd: skogsodling —........siw...se 


” 
» 
PK YFTE 


VET EFRTEP FILES 


' 


Å IA 


VA 


"dd MN "ml I rå NN ' ÅdA ONA "Ta ” , +” /f ww LJ 4 


Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- 
område berättelse för år 1913. 


I. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsväårds- 
styrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms 
läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1915. 

Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året av följande ledamöter: 
av Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. 
landshövdingen m. m. Th. Odelberg; av landstinget godsägaren J. W. 
Lundin, Karby, och av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, leda- 
moten av riksdagens första kammare, bruksägaren m. m. friherre C. J. 
Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren, ingenjören m. m. J. Scharp och 
ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren m. m. E. Åkerlund. 
Som länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort jäg- 
mästaren Hugo Samzelius. Som e. länsjägmästare var e. jägmästaren 
W. von Arnold förordnad under våärmånaderna med huvudsaklig tjänst- 
göring å expeditionen. 

Länet har varit indelat i fyra distrikt, och i varje sådant ha funnits 
en skogstillsyningsman (länsskogvaktare). Vården och tillsynen av sty- 
relsens på tre skilda platser belägna plantskolor har omhänderhafts av 
fyra plantskolevaktare. Som förmän vid skogskulturerna ha fungerat 
trettio för detta ändamål antagna plantörer. 

Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft fem sammanträden. 

Efter valen för perioden 1914—1916 finnas skogsvårdskommittéer i 
101 socknar och saknas dylika sålunda blott i 8 socknar. Flera av dessa 
kommittéer ha insänt berättelse över sin verksamhet till styrelsen och 
härvid i korta drag skildrat det skogliga tillståndet i socknen, därstädes 
under året verkställda avverkningar och kulturer m. m. Jämväl ha genom 
deras bemedling folkskrifter utdelats. Flera kommittéer ha även genom att 
i tid lämna uppgifter om planerade avverkningar i hög grad underlättat 
styrelsens arbete inom vederbörande områden, men för att dessa skogs- 
vårdskommittéer skola bli, vad de äro avsedda att vara — en mellanhand 


1 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


et N 


= KT EE EIS vr 
Lä Vs Aj 
i ” ” 4 4 
C 3 4 7 
b 


2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 015. 


mellan allmänheten och skogsvårdsstyrelsen — måste på flera håll större 
intresse för länets skogsvård förefinnas och komma till synes. Önskligt 
vore sålunda, att uppgifter angående verkställda avverkningar allmänt 
inginge till styrelsen, då därigenom även möjlighet erhölles att undersöka 
tillämpningen av lagen om skogsaccis och virkestaxering av den 11 ok- 
tober 1912. 


24 Åtgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel. 


Länsjägmästaren har under berättelseåret liksom under föregående år 
sökt arbeta för skogens rationella skötsel och för ökat intresse för skogs- 
vården: dels på sina resor ute i bygderna, dels vid sina personliga mot- 
tagningar å skogsvårdsstyrelsens expedition. Glädjande att konstatera 
är, att styrelsens arbete mötes med allt större förtroende från länets 
hemmansägare, varpå det ökade antalet förfrågningar, dels personliga, 
dels per telefon, utgöra bevis. Liksom under förra året har speciellt 
intresse ägnats åt gallringarna i yngre och medelålders bestånd för att 
så länge som möjligt hålla tillväxtprocenten uppe. Skogstillsynings- 
männen ha även arbetat för att skaffa länets skogsägare ökade kun- 
skaper i skogens rationella skötsel, och som dessa vid sina många olika 
förrättningar ofta komma i beröring med vederbörande, torde detta deras 
upplysningsarbete lämna ett gott resultat, och flera planerade rovhugg- 
ningar ha härigenom blivit förebyggda. 


Tillsyningsmännens förrättningsdagar: 


Tillsyningsmannen i norra distriktet .. .....ssm.m..... ses 92 dagar. 
» 1 södra RR ERE RR on 176 » 
» 1 mellecstat+>:: js... ONE 155 > 
» 1 östra SAD V |A rdr ot ODEN 170 » 


Summa 602 dagar. 


Vid de av Stockholms läns hushållningssällskap anordnade föreläsnings- 
kurserna för mindre jordbrukare ha föredrag hållits, och ha vid dessa 
skogsägarna uppmanats att i större utsträckning än hittills använda sig 
av styrelsens biträde. Populära skrifter i skogsvård ha härvid även ut- 
delats kostnadsfritt. Jämväl har en särskild föredragningsturné av tid- 
skriften Skogvaktarens redaktör, Gustafsson, bekostats av styrelsen. 

De av styrelsen under kulturtiden anställda plantörerna, som i regel 
haft forstlig underbyggnad, ha även enligt tillsägelse hållit smärre före- 
drag för sina arbetsstyrkor å kulturplatserna ävensom utdelat populära 
skrifter om sådd och plantering. — Även i år anordnades enligt samma 
principer som föregående år och med understöd av styrelsen en »skogens 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. = 


dag» på Valborgsmässoafton, då skolbarnen från Stockholm i flera olika 
kontingenter fingo komma ut till landet och insätta sina unga krafter i 
skogskulturens tjänst. Härvid höllos föredrag av färdledarna, avsedda 
att hos ungdomen väcka intresse och förståelse för skogen samt lära 
den att behandla skogen med varsamhet och pietet. 

Populär skogslitteratur har detta liksom föregaende år dels utdelats 
till de inom länet befintliga biblioteken, dels vid de ovan omnämnda 
föredragen kostnadsfritt till allmänheten. 


3. Understödijande av skogsodlingen (med tablåer). 


ämlikt styrelsens beslut har skogsfrö tillhandahållits enligt följande 
M 3 8 J 

grunder: 

0 rabatt å inköpspriset, 


/ 
fo » » » 


vid en ägoareal av intill 30 hektar har lämnats 50 
» » » » » 100 » » »” 2 


» » » » Över 100 » » » 5 Yo » » 


dock ej gällande större parti än 25 kg. Däröver har fullt pris beräknats. 
Såväl större som mindre skogsägare hava, därest liksom beträffande fröet 
rekvisition inkommit före I december och det ej gällt kultiverandet av 
mark, där lagstridig avverkning skett och skogsodlingsförbindelse sålunda 
måst infordras, kostnadsfritt erhållit intill 25,000 barrträdsplantor, i regel 
oomskolade, då nämligen de omskolade allt mera tagas i anspråk för 
de kulturer, styrelsen har att utföra på bekostnad av utställarna av skogs- 
odlingsförbindelser eller deras borgensmän. Enligt angivna betingelser 
har skogsplantör avgiftsfritt tillhandahållits under 4 dagar, därefter mot 
ersättning. För kultivering av gamla kalmarker, som uppkommit innan 
lagens trädande i kraft 1905, samt å kalmarker, uppkomna efter skogs- 
eld, har kulturmaterial kostnadsfritt tillhandahållits, men ägarna av dylika 
marker ha ej i någon större utsträckning använt sig av detta erbjudande. 

Till belysning av kulturernas omfattning meddelas fyra tablåer, den 
första upptagande genom styrelsens försorg utlämnat skogsfrö, den 
andra angivande utlämnat plantmaterial, den tredje upplysande om arealen 
av all inom länet skogsodlad mark med av styrelsen tillhandahållet frö 
och plantmaterial samt den fjärde angivande areal och dagsverken i fråga 
om den med biträde av styrelsens plantörer skogsodlade marken. 

Av dessa efterföljande tablåer framgår, att under medverkan av styrelsen 
blivit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogsodlade 
1,012,30 har vid 207 olika egendomar, därvid utsåddes 374,9s kg. tallfrö, 
211,60 kg. granfrö, 10,5 kg. lärkträdsfrö eller inalles 397,05 kg. skogsfrö. 
Vidare utplanterades 1,221,500 tallplantor, g965,850 granplantor, 1,3590 


4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Tablå n:o I. Utlämnat frö. 


| | 
| Härad eller skeppslag | Tall | | -STärk > oj Summa 
| | | | | 
| | | | 
| Sollentuna HÄTAG TR GN As EE etag 12 6,3 Tr | 18,3 | 
| Färentuna NE CER fe LSE BRYT AE Le 167 2 = 19 
| Långhundra BN GM gta Na KS GY 6 AF 24,5 
| Erlinghundra. 4 örtte Reg e EE S 4,5 = 12 
| SSEnmn ohUn ATA a tem ärr retas brer sd 3 0.3 EE 3:5 
| Vallentuna PAA SSE EE EES 20 Z/ 5 27 
| Frösåkers BIS DV RILE SING fe NARNIA AE 35 S 0,5 16 
(INATOTIS DAN ETEN Adem e dö ree ole gle ERNA 78 48 -— 126 
| Mäddö. och Häverö, skeppslag =... -1.d- 766 2 Sr 9,5 
Mal syRUn db si ADA EES E NR ord Ao de BAS lr 4 3 SS i/ 
| ASTON AEA SV Bb Ens aa bee ARN 22,5 9»5 | Jå 32 
| Bro och Vätö SKeppslap:e ses ss 3 2 FE 5 
| Frötuna och Länna ANNINA SR 15,25 9,25 = 24,5 
| Åkers FIRE ORSA 24 9 = 33 
| Värmdö DNE RAS SRS 8,5 5,5 EK 17 
| ISOtbolmSÅ hatad fer SEE SD SAS 1 ESR 22 Ne — 39 
SVATLLOSA: vi BYS väg ek ER IE AA SSA so 25:7 11.9 FR 37.6 
| Öknebo DATA kara äl MR Bra sa Kee 29 Lä3253 0 AR 40,23 
[Danderyds (Gkeppslag orsa Serene dras 1255 15,5 | — 28 
INUD1VETSEI Städer ROT SERGE Se NE ANS 4,5 2 | = 6.5 
> Villa samhällen As orden sa = Oj2- - 052 
Summa kg. 34:95) "|, HÖ3,60 O,5 526,03 
IRJATIES KOLOTIA) forn LK) Nanok Sr SA 33 28 | 10 fat 
| Slutsumma kg. 374395 211,60 10,5 I 597.053 


Tablå n:o 2. 


Utlämnade plantor. 


Härad eller skeppslag Tall | Gran | Lärk Björk || Summa | 

| | | 

| | | | 

Sollentuna 1e Eb KG LR EEN BRG PES FR Na Oe 6,400 6,400 SEE TG 12,800/ 
Färentuna ÅT [SA AE ES ASERR See I 121,100] — 14,000 — == 135,100 
| Långhundra SUN ST Ma LR NR SER 19,500] - 16,500] — = 36,000 
Erlinghundra FER RN dfn RS ers bye SERA 86,500] —47,750] — | 5000] 139,250 
SCEnMTE TINATD SISA Vd. seb a S delevfs VAA 29,500) — 20,000 400 | FS 49.900 
Vallentuna 2225 SR MS RE RAR LR GENE 64,000 —43,0000 — 1,500]| 108,500) 
Frösåkers TATE FERSR SATT Ia SS EINE ae 100,000! 393,500 KA SA For 493,500 
INGrditig BUuDdia SI ERS SSE ne bf see 129,200 — 91,000 — lo 220,200 
Väddö och Häverö skeppslag ............ 8,500 41000 ATEN Sä 12,500 
Tyhundra "Baradé fe resept esMx tips Br 54,500 — 38,500/ 450 | = 93,450 
SJUDUD ÄTA 5157 rg SR SN SK re ESSEN 24,000| 22,500] — | — 46,500 
Bro och Vätö Skeppslägt screen. usdel) 223,300]1-.22,800] 500 | 300] —46,900. 
Erotuna. OCK annas IRer SAS SANS IS Ae | 135,000| 52,000] — = 187,000 
Åkers NER RR fr AE ARR NE AR dn Le 1070 | Sig fra) 0) (Cr 2,000]] — 4,000/ 
Värmdö Di 0 vrål SADE Kr nl 88,000] — 33,000] — 3,000] 124,000 
| Sotholms; härad tl53:50 Lea t STEN E 705750 ”4T;750jA 5,000] 117,500 
SSVBLLOSAE (aAa 20 fE 5 10G SRA bäst or SR SLE 84,750)] — 48,750 TR 133,500/ 
Öknebo SAN EEE ESKS ER ESS SE Gb du 144,000] — 43,400] — RR | 187,400) 
Danderyds) skeppslägs obj d säs set EN 31,000)] — 25,500 — EA | 56:500) 
Diverse wvillasam hallen = .sscbek eds SNES | 500 500] — — I 1,000/ 
Summa 1,221,500! 965,850 — 1,350 16,800|2,205,500! 


pu ME äl Grd ARON AT VIA / F I 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 


Tablå n:o 3. Skogskulturer med material från skogsvårdsstyrelsen. 


| Antal | bag fas Hjälpkultur livs | 
| egen- | Härad eller skeppslag SAS fin Ssd Bla Rör 
domar | hara ol har | har oo Dar har 
7 Sollentuna Härads Lt 16,65 40 | — - 18,05 | 
10 | Färentuna FAT SIREN 19 TOM 2 30-10 
II | Långhundra STEN SAS 16,70 5,55 6,35 I 29,60 | 
10 I Erlinghundra RR AR Son SAS | I 1,30 20,75 — 3,50 41475 
7 IrSeminghundra;. i ..spbecsgu | 3350 | I ;10 I 3 8,60 
6 | Vallentuna PYESM EVR | 26,50 | 21440 1,50 = NER 
16 Frösåkers SME AS KEN IE | 15,50 94,90 | 4 4 | 118340 | 
[LR Närdinghundra: 5 svs. lg 275201], AIG 0,50 — | 176330 | 
| 5 Väddö och Häverö skeppslag| 15,30 2,25 -— 2 19,75 
| 9 TD Undraj haraC i mo sgte ss se AN Z/ 21 5 33 
| FET DS RASER IEa (60 Ng Are RS NR SA 26,90 3525 10 7 47.15 
| 6 Bro och Vätö keppslag 11,25 10,20 — 3 | 24,45 
15 | Frötuna och Länna » IAR3G600 3535-11 18575 6 | 85,70 
4 | Åkers > 33 0,95 = RE EL 
12 | Värmdö » 15 18,30 0,40 1525 35,15 
18 SOCHOLMIS)- HAAG AoA INN 35:50 19,40 5 12,30 II 72,40 | 
14 NORS VELELLO SA GL brast Stan AS 38 I 1,20 2,40 I 1,30 62,00 
LÖRENI: Öknebojg dä vers dkAs srdad 40,50 32 SAN IR fr 72,30 
| 4.= 1 Danderyds! skeppslag .....s... 29.25 10 SER | 39,25 
| SING I LVETSEL Stå leBr: krssd  pak sd oa | 5 SE Re | TEE 5 
| 207 | Summa! 529,03 | 381,80 39:90 61,55 1,012,30 


Tabla n:o 4. 
Skogskulturer utförda med biträde av skogsvårdsstyrelsens plantörer. 


D sverken I ve ; ”Hjäl kultur 
SE ba s == Irsaddt Plant. . é "Summa/ 


Sådd Ear | 


Härad eller skeppslag 
& Tans- Kvinns- | Barns-/ 


Har albar bar: Voharöl! Hår 
Sollentuna HaäFAC: or fy — | — | 391] 0,15 | OA SN EE 0,35 I 
Färentuna 2 NEKA för fasta 93 | FSMETADFON är 2 1550 — 2 7,50 
| Långhundra SPRIT 021 LEGO) NET E5:70 i 5355 0 I 28,60 
| Erlinghundra SANN RA 63 | 35 | 153 | O,530 6,23 = 3.50 10,25 
IESemimnghuandra - $i -.d... sv. | 13 | 12 54|| 1,50 0,40 | — 3 |: 4390 
| Vallentuna SG RNA IOF NA EISKIKI34EN 4507 20 1,50 — 26 
| Frösåkers In SARA SKA NG 408 | 174 42011. 13550), 14 4 4: Il 35,50 
| Närdinghundra » = mooosoc. 308 | 17 208|| 47:20 | 23,80) 050 | — 71,50 
Väddö och Häverö skeppslagi 66 | 25 85 | 15.50 2 — 2 19,30 
I Eyltmndra HardGÖ ccs .msls.s dns 150 | 60 SIF 20 -— 5 320 
[FESTER CAS Ao al Sf ee et 62 io5 | 1541). 18,95] 3125] Ö 6 34.13 | 
| Bro och Vätö skeppslag/ 12 76 | 601] II,25| 10 = AlrSrnelNA 
| Frötuna och Länna + SSE, 2240) —- 247) 32360]. 35535] 5,75 | 6 82,70 | 
| Åkers > | 3 SIN I va OS — If 0,45) 
Värmdö > 122 3 | 2011 = 10 rs 040 1,25 3525 | 
ÖS OLROIMS? HAAG, soda saocc skeen ve 258 | 151:1-205 I). 12.501, 10 530 ju Reso NAO 
MNESVIREENOS EE Ua = Biel Aon d DRSENSN ER | 53 | I 4061-17 0,80 | 2,40 | II330 I] 31:50 | 
| Öknebo FAT RNA HO L3800MT 100] 17 KSALFT [EA rt [ES 
| Danderyds skeppslag ......... | 7 | | SIE — RT 1,25 
| Summa| 2,512/| 1,628 | 3,232 || 220,05 | 173,15 | 34,90 | 60,55 ||488.65 


+ 


Ex TAN VA RR SRS NA Ga a a 


6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


lärkträdsplantor samt 16,800 björkplantor eller, inalles 2,205,3500 plantor. 
Motsvarande siffra var år 1914 '1,655,350, år 1913 1;034,058 och år 
1912 697,410. Antalet egendomar, där förevarande kulturarbeten ut- 
fördes, utgjorde tors. 207. 5t; och torg: 208, st. 

Sammanställningen ger vidare vid handen, att kulturerna inom länet 
alltmera utföras genom plantering med inskränkande av sådderna, vilket 
är 'ett glädjande tecken, då garantierna för ett lyckligt kulturresultat 
sålunda bliva större. Skogsmarken i länet har nämligen stor benägenhet 
att gräsbindas och härigenom gå sadderna sämre till. Påpekas må även, 
att ovanstående kvantiteter frö och plantor ingalunda äro de enda i länet 
använda, ty under de senare åren ha allt flera av de större egendomarna 
på länsjägmästarens uppmaning börjat insamla kott och klänga skogsfrö 
samt anlägga egna plantskolor. Det oaktat har det av skogsvårdsstyrelsen 
tillhandahållna plantmaterialet årligen ökats, vilket torde kunna anses 
som bevis för ökat intresse för skogskulturer inom länet. 

Styrelsens kulturarbeten hava handhafts av styrelsens fyra ordinarie 
skogstillsyningsmän (länsskogvaktare) samt av styrelsen för kulturperioden 
särskilt anställda 30 plantörer. 

Arealen av skogsodlingar, vartill frö och plantor rekvirerats från skogs- 
vårdsstyrelsen, men som utförts av respektive egendomars skogvaktare. 
är beräknad till omkring 523 har. 

Under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer ha skogsodlats 488,6s 
har, och hava härvid använts 2,312 mansdagsverken, 1,628 kvinns- och 

,232 barndagsverken. 

I skogsvårdsstyrelsens 3 plantskolor ha blivit utsådda 33 kg. tallfrö, 
28 kg. granfrö samt 10 kg. lärkträdsfrö, varjämte därstädes i mån av 
utrymme omskolats tall-, gran- och björkplantor. 

Vid Rö år 1914 anlagda plantskola ha påbörjats utvidgningsarbeten, 
varigenom plantskolans areal kommer att ökas med 24 ar. 


4. Biträde vid skogens skötsel. 


Ansökningar om sakkunnigt biträde för avverknings planläggning och 
utförande, utstämpling av skog till avverkning, gallringar, utmärkande av 
fröträd, hyggesrensning, markberedning och kultur ha inkommit från 35 
egendomar, och ha vid dessa biträde lämnats, därvid i några fall ända 
till en månad. 

Under berättelseåret ha av länsjägmästaren och skogstillsyningsmännen 
sammanlagt 316 egendomar besiktigats dels för att utröna, om föreskrivna 
kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse vore vidtagna, dels för att tillse, 
huru nyligen skedd avverkning bedrivits. Vid 8 egendomar ha utstämplats 
3,682 fröträd. 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4 | 


Skogstillsyningsmännen ha under året 602 rese- och förrättningsdagar, 
fördelade å de olika distrikten som tablån i det föregående visar, förutom 
tjänstgöring som plantörer under kulturtiden. 


5. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. 


32 avverkningar i strid mot lagen angående vård av enskildas skogar 
ha under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om 30 av dessa 
ha skogsodlingsförbindelser infordrats. | 

Dessutom ha 143 avverkningar förekommit, som föranlett särskilda 
skrivelser från skogsvårdsstyrelsen. 

Vid 1 egendom har undersökning enligt $ 2 av lagen angående vård 
av enskildes skogar måst hållas samt stämning till domstol uttagas i 
fråga om 5 avverkningar, där uppgörelse i godo icke kunnat träffas. 


6. Tiänsteexpedition. 


Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mellan 
1/710 f. m.—35 e. m., sommartiden dock endast 10—4 e. m. 

Diariet upptager 732 nummer med 800 ankomna och 936 avgångna 
skrivelser. 


7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. 


Enligt tillgängliga officiella uppgifter (Statistiska centralbyråns berät- 
telser) upptager länets totala skogsmarksareal 410,430 hektar, därav 
kronoskogar 9,615 hektar, andra allmänna skogar 10,965 hektar och en- 
skilda tillhöriga skogar 390,120 hektar, vilket med andra ord vill säga, 
att 93 70 av länets skogsmarksareal befinner sig i enskild ägo. Denna 
areal är till huvudsaklig del skogbeväxt, men ännu finnas dock tämligen 
stora arealer gamla kalmarker, såväl vid kusten som inne i landet; ett 
önskemål vore, att dessa snarast kunde försättas i skogbärande skick, 
men som de alla äro tillkomna före skogslagens trädande i kraft, ligga 
de utom skogslagens räckvidd och skogsodlingen å desamma måste till- 
komma på frivillighetens och det enskilda initiativets väg. Ägarna av 
dylika marker skulle emellertid genom att intressera sig för deras skogs- 
odling, samtidigt som de ökade sina egendomars värde, utföra en beröm- 
värd fosterländsk gärning. 

Stora delar av ovannämnda skogsmarksarealer i enskild ägo innehas 
av bolag, som i allmänhet ha forstligt bildade personer som skogsför- 
valtare och genom dessa meddela sina skogar en rationell och intensiv 
skogsvård. Uppgifter beträffande utförda skogsvårdsåtgärder ha efter 


3 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


av skogsvårdsstyrelsen gjord anhållan inkommit från Gimo, Hargs, Fors- 
marks och Österby bruk. Vid Forsmarks bruk ha under året 210 hektar 
genomgåtts med gallring, 45 hektar ha röjts och beretts för självsådd, 
1,506 meter nya diken ha upptagits och 2,341 meter äldre diken ha 
rensats. Under året ha genom sådd kultiverats 231,2 hektar och genom 
plantering 38,2s hektar. Å' Hargs bruks skogar ha gallrats 195 hektar, 
upptagits 2,350 meter nya diken, genom plantering hjälpkultiverats 22,9 
hektar samt genom sådd nykultiverats 87,6 hektar och hjälpkultiverats 
3: hektar: 

Vid Gimo bruk ha på 53 hemman utförts följande arbeten: gallring 
709,09 hektar, markberedning 64,3;6 hektar, nyodling 837 meter, dikes- 
rensning 70 meter; 51,61 hektar ha kultiverats genom sådd, varvid ut- 
såtts 28,2 kg. tallfrö och 11,7 kg. granfrö, 55,12 hektar genom plantering, 
varvid utsatts 511,433 plantor (453,692 tall och 53,191 gran). 

Vid Österby bruk ha röjts 9 hektar, dikats 1,358 meter och rensats 
12,772 meter diken. 23,50 hektar ha kultiverats genom sådd och 11,43 
hektar genom plantering. Vid Lenna bruk ha även skogskulturer och 
andra skogsvårdsåtgärder företagits, men ha från detta bruk inga siffror 
ställts till styrelsens disposition. Större enskilda egendomsägare intressera 
sig även i regel mycket för skogsvård, men för övrigt står den allmänna 
skogsskötseln fortfarande på en tämligen låg nivå. Det ökade intresset 
för skogsodling och det ökade antalet förfrågningar om biträde med 
skogens behandling i flera avseenden torde emellertid få anses som ett 
glädjande tecken och ett steg i rätt riktning mot en bätte sakernas 
ställning. Den högkonjunktur, som i slutet av året inträdde med av- 
seende på skogsprodukterna, torde även i icke ringa mån ha vänt hem- 
mansägarnas blickar mot skogen och dess utvecklingsmöjligheter, om den 
kommer i åtnjutande av rationell skötsel. 

Avverkningarna bedrevos under berättelseårets första del i tämligen 
liten skala, men så snart vintern med snöföre kom, återupptogos desamma 
i långt större omfattning, orsakade av de enormt höga ved- och virkes- 
prisen, som betalas, och vilka på många håll även frestat hemmans- 
ägarna att börja söka realisera sina ungskogar, vilket dock, såsom på 
annat ställe framhålles, av styrelsen i högsta möjliga grad förhindrats. 
Spekulationen i skogsegendomar har under årets senare del varit i starkt 
stigande och omfattats av personer från vitt skilda landskap och sam- 
hällsklasser, och som dessa oftast ej utfört siha avverkningar med behörig 
hänsyn till skogen, motarbeta de härigenom skögsvårdsstyrelsens strä- 
vanden. 

Genom de höga pris, som aspvirket under året betingat, har avverk- 
ning av asp i stor utsträckning förekommit. Genom denna avverkning 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9 


komma hyggena att i stor utsträckning upptagas av aspsly, som upp- 
kommer genom rotskott, men lyckligtvis ha dessa aspavverkningar huvud- 
sakligen företagits i hagbackar och betesmarker, varigenom nämnda 
olägenhet minskats. 

Tillgången på kott såväl av tall som gran har i bestånden varit medel- 
måttig; å enstaka fristående träd riklig. 

Sommarens väderlek har i stort sett varit gynnsam för kulturerna, som 
i regel, åtminstone vad planteringarna beträffar, ha gått väl till. Neder- 
börden har varit riklig med undantag av en period kring midsommar. 
För att medhinna kulturarbetena, som varje år visat tendenser till ökning, 
har höstplantering måst tillgripas, och en dylik höstkultur i rätt tid före- 
tagen har här stora utsikter att lyckas, ty nederbörden är då rikligare 
och plantering, som då alltid användes, ger säkrare resultat än sådden, 
emedan kulturfälten oftast äro gräsbundna, ibland igenvallade och sanka. 
En nödvändig förutsättning för all kultur är vidare, att den under de 
första åren fredas för betning. 

Under november och december månader inträffade starka snöfall, som 
ästadkommo stor skada på ungskogen. På många ställen i länet ha stora 
områden ungskogar samt ungskogsgrupper i olikåldriga bestånd blivit 
svårt åtgångna; än ha träden blott böjts till marken, men oftast ha de 
avbrutits ett stycke upp på stammen. Ibland ligga träden på marken 
med uppbruten rot, beroende på att marken ej var kälad. 

Några mindre härjningar av tallstekelns (Lophyrus pini) larver, »spritt- 
maskarna», ha iakttagits inom länet, men de ha dock ej anställt någon 
större skada. 

Stockholm den 31 december 19153. 


Theodor Odelberg. 


Hugo Samszelius. 


10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrelsens 
inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvaltning för 
år 1915, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, härmed avgiva 


följande 
Revisionsberättelse. 


Kassaredogörelsen utvisar: 


Inkomster: 

Behållnin gran Hat isIÖ DA dd Pr dT mrs eb SMER EA SAS I1,022: 45 
Räntor: för sä, MOTA bese ob as Eee nar bg NA AN RES RES ERE 266: 62 
Statsmedel till bestridande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ... 9,265: — 
Anslag från Stockholms läns hushållningssällskap ............mnmm0....oo. 3,500: — 
AnNdel= I /SkOgSVArdsav Eliel oboe ee ö. aa fo a eh SEA EA ARKEN ARN 21,230: 38 
Medel, influtna genom försäljning av frö och plantOr.................. 120007 
In betalda; PlantörsakvOCdEn fö gr ske tevetpsnprd sr ssd SLE ARE 2,505: 20 
UPppburna/ täntor: inden 410 25 oo. ere sees ord rk ARNE 304: 50 

Summa .kr. .ÖT,3345:03 

Utgifter: 

AVIORTINS ALA tra ed SE LDE Je fo hå RASEN AE RES SR SLE NN NR I T)A4305 02 
FLYTESDYCE AG sr oo SLY Se Lr Sat AN EE SFSR a FL BAG ON ARSA RUT ANG SSE I:S00M-— 
RESSSKSÄLCNIN SAT (0 16 20 br ör SE kr bd NLA SS ER NEON Ay850-135 
ATVÖde ät: Styrelse OChorevisSOLCH «ma. do... söner KN 4 253: — 
OKOPSOMJTNGS (es bss een set Ro bb sp obe SDR Eg a EAA ER SG 1O0;05 251100 
Plan tskölOnr og stsae ssk as sana er bg ere RN ge a ie NES I RN 3,444! — 
FÖrSkOtterade "SymMekOStnaCEeri oder es ssk. es rd TYSTA NN 174000 
INUtE SÄTE ÄT oe ae es oas araber af a AVSEENDE ETS är lat 7 OR OAS VARSE [jr ARSA 1,082: 85 
150 ol 2 Te RA AA Nr re mm Rn a a kann 874: 14 
Diversesförvaltningskostna Get. S3455- 55.5 gss soba SAS ER NN 2,305::30 
SKOLVD LET ÅG br 40 Mess ers ör TT Ser Ra a da ägs SARA FYRAN 900: — 
ETAKten sO0ChAtiAINS Dp ORC «go ov sera SR see oa ET SAR 05 SANNE ARSENSST 
SKOPSUPPLYSTIIIg SVETKSAMNIEE safes SR sker se re a EE ANN 343: — 
Uitbetalda”PplantörsarvVOCeD: Loose maa sea sas Gös as 1 SINNE IR SEE RAKA 4,203:-140 
TIIV ELSE Tore oa or SAT ER fer blb a at 6 ARS RAS a ro end dt ESSEN ANSER TAOS 
Utgående eZbalansHu: ste arg Sea Oe 0 aura LS Ae ARSA DEE 0053-30 


Summa kr. 61,334: 


Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har 


icke givit revisorerna anledning till någon erinran. 


Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga 


verifikationer. 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. öd 


Då på grund av verksamhetens utvidgning en utveckling av styrelsens 
bokföringssystem syntes nödig, förordade revisorerna förra året en dylik 
omläggning, och har denna under berättelseåret blivit genomförd. 

Inventarieförteckningen har genomgåtts och äro inventarierna bokförda 
till ett värde av 1,608 kr. 35 öre. 


Ställningen den 31 december 1915 utgjorde: 
Kassan : 


Innestående å bank 18,896: 50, men avgår redo- 


FÖrarenskfordran viG arsskiftet. 243: I2 obo...ss.en. Tö,053E 38 
RNÖMCSfOre Fame EA 0 DS sn Raa lan fo ar ess bode oas £1.425 33 18,695:--74 
Inventarier : 
I enlighet med inventarieförteckningen och efter skedd avskrivning 
VERA ÖR KE AG ROTEN, ER TE SAS RER Rn Sr ARR RA MR baren a nan 1,008: 35 


Fordringar utestående: 


För kulturer AN OMS 


» synekostnader, efter avskrivning av 86: 70 


På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna till- 
styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess 
förvaltning under året 19153. 


Stockholm den 8 juni 1916. 


L. A. Reuterskiöld. 


Reinhold Rudbeck. John Upmark. 


Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län berättelse 
för år 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning. 


Styrelsens sammansättning har under året ej undergått någon för 
ändring. Ordförandeskapet uppehålles fortfarande under den tid excel- 
lensen Hammarskjöld innehar statsministerämbetet, av bruksägaren m. m. 
greve H. Wachtmeister, i vars ställe styrelsesuppleanten, nämndemannen 
J. G. Gustafsson i Hökby, inkallats såsom landstingets representant. 
Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd ledamot är fort- 
farande direktören m. m. O. A. Engström. 

Av förväaltningsutskottet har till styrelsesuppleant utsetts kammar- 
herren m. m., friherre G. Fr. von Essen, Vattholma bruk. 

Länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare är e. jägmästare KR. 
Lubeck. Såsom forstlig rådgivare biträder f. d. jägmästaren m. m. J. 
H. Blombergsson. 

Länsskogvaktare äro i: 

Norra området, omfattande Örbyhus, Olands och Norunda härader: 
JEAN and mark 

Mellersta området, omfattande Bälinge, Vaksala, Rasbo och Uller- 
åkers härader: David Sundqvist. 

Södra området, omfattande Hagunda, Lagunda, Åsunda, Trögds, Håbo 
och Bro härader: C. EK. Nordlund. 

Såsom föreståndare för centralplantskolan i Uppsala samt frökläng- 
ningsanstalten har tills vidare tjänstgjort länsskogvaktare Sundqvist. 
För sistnämnda befattning kommer emellertid en särskild länsskogvaktare 
att anställas. 

Såsom tillfälliga biträden hava varit anställda 24 skogsplantörer under 
kulturarbetena på våren samt en extra skogvaktare vid utstämpling för 
gallring under hösten. 


Verksamhet för skogsupplysning. 


Föreläsningar i skogsskötsel hava hållits av länsjägmästaren : dels vid 
den av Kungl. Hushållningsssällskapet anordnade lantbrukskursen i 


fr gu 


KÖ wa SE SUNE A-net ARN vd 7 Vv - 
NES NEP Aag RNE Se 
d 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 


Viksta socken och dels i Vallby socken, Åloppe i Nysätra socken samt 
Åkerlänna i Bälinge socken. 

Liksom föregående år hava till skogsvårdskommittéernas ledamöter 
jämte en del andra intresserade utdelats tidskrifterna »Skogen» och 
»Skogvaktaren». Vidare hava vid lämpliga tillfällen utdelats diverse 
skrifter i ämnen rörande skogsvård, skogsodling, stubbrytning, släckning 
av skogseld m. m. Sammanlagt hava utdelats omkring 2,2350 exemplar 
dylika skrifter. 

Undervisning i skogsodling har meddelats de värnpliktige vid inom 
länet förlagda regementen, ett större antal folkskolebarn samt eleverna 
vid Uppsala Folkskoleseminarium. 

Till övningsplatser vid denna undervisning hava använts i Uppsala 
stads närhet belägna kala marker å Rosendal, Malma och Borgmästare- 
hagen, samt, för folkskolebarn å länets landsbygd, i närheten av respektive 
skolor belägna marker. Antalet värnpliktige, som deltog i undervis- 
ningen, uppgick till 1,560, av vilka var och en fick under 3 timmar 
deltaga i arbetet. Vid densamma utfördes röjningsarbeten, plantering 
samt något sådd. Antalet utsatta plantor uppgick till 36,000 st. 

Seminarieelevernas antal uppgick till 94 och av dem utsattes under 
tvenne dagar 4,000 plantor jämte något frö. 

Från undervisningen i skogsodling för folkskolebarn lämnas följande 


uppgifter: 

antal skolor, där skogsodling förekommit —..ssmsmsmmssnennna 7 Ölun SE 
SER AU DGS SO LIN Gl [Ga LEA TREA Ads SANN Ler rr ad SÄS adden NG 1,918 
LTS EAST AI Goede ge AASE fo a Al Sr ägde on a AT Ada se 2325 » 

RES ATG RO IN AO CI AN DNE BN ae da sr Både bef 50,90 kg. 

SEO SO CIA TIEANC VANAN ER RER ske än sa bss rd DT2, 46: 


Skogsodling. 


Årets skogsodlingar hava på grund av den gynnsamma väderleken 
under sommaren i allmänhet givit ett gott resultat. Endast å en del 
mycket öppet liggande marker, som uttorkade under den torra perioden 
på våren, har resultatet blivit sämre. 

Skogsodlingarna hava bedrivits i ungefärligen samma omfattning som 
föregående år. Den utsådda frömängden visar någon nedgång, varemot 
antalet utsatta plantor ökat. Uppgifter rörande utlämnat frö- och plant- 
material återfinnas i tabellerna I och II. Av dessa framgå, att 272,30 
kg. skogsfrö utlämnats inom länet, varav 44,70 kg. fritt eller till nedsatt 
pris. Av plantor hava inom länet utlämnats 1,333,150 st., varav 464,706 


BotELgrn ZNESKA Sept v6EiGT 1 1E'bvi SEv'6 |64z'zgI1 |oS6'6z9 |oob'49SI | og9g'glb |ewwng 
g91z'0gz | — — 9$0'01 of OI oI1'0S 000'00z |o00o0'0z | OI 2 ÅS RE "> 29ue[ om ePIESIO I 
OR TIE SEN 4 GTA ET| NOPE REG | Igz'bI Szb'6 | 691'z€1 |0S6'6z+t | oob'L€1 | oSg'gL4t hour wout apeuwepn ewwung 
I I 
Å Ibbb'g98 ger OS I 101'9€ | 160'/ I TE RTA 61g'€S 009198 | oo£'pvS o00'o+t€ seten er oevgvervegroceRr OC besAr OCC dt ON 22ue| 
: äl | | | | urour apeuwepn peursoxsuonynpold tL 
[Ya | | | , H : 
= Ios 007 | 001 og IEpE ro o0PEI = IO00:er SKODESRT  IOOOKAT ET [0009 o0z'z€  hauej wour apeuwepn stud nespou LL 
: FH IOSE TSE Pader ri GORE IPISOrSA or s06LS DAS AR KOSONRO TE IOEKELS TA (ORT KANON OT TES '"I9ue[ Wwour apeuwepn NIA 
| | LE 
H | | | SE fd ANTA : 
| 4 PEDAO] | | penueq [OXASWO | [9ASWOO TOXASUO [OASUIOO 
> eWwWnsS i YH sr ESA a FR rn  ORSRAG Ork TR ENE 
= erpue "Arg | | eIpue "ATC | | upID IST 
RK = = — - - 3 = -t « OSS Es RA RS SBR - = — SSE å. ks ed AR mn) = = 
Aa 'sOJuejd epurgaAue SI61 JIy TI QvL 
2 
= 
s Z 
3 oEtplaz | 00'z S6'6Z1 SEtzbI 'Peutung 
BH | | | 
= oatz | o0otz DB | SA RES UrngO OASjKr. Bl 9LALGig 0.0 (4 KL GLK eoe0s8--esbsrssB rs tDek Jug] won ep[esI0 
2 | | 
3 LIA NAA - Sö GZzI | SE'ZbI I9uej uwrour apeumepn ewuuwung 
z EEE 
s | 09" 4Q1T | -— S1'$6 Steg 6 RR ra wuej wour apeuwepn peursoxsuonynpoad ILL 
Ö o6' EF | — o£f'oz 09: €z [TESEN Van pe saa ER Nara 9uef wour Speuwepn sud Nespau [LL 
SS og'ob | — oStG | | of'Gz | fafalKlafeS KALA Lar o. SR ÄR TR SA BR Poostesonrsoeton ses I2uer| urout apeuwepn PIA 
AN | : e 
| 
v 'Iy || By | "SN | "Sy | 
eWrungs | ISIJAT(] | updIr) | HEL | N 
| nh, Zz | ul j 
"QIISBOYNS JUBAUP SIG JIYy 00 QR 
< Oo 
- 


10 


Ch sön Mu ÖONTGONE Fant NGT Al nl NE I J ; 4 kan, . . ' Tr 
, ELAN d 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 


st. fritt eller till nedsatt pris. Dessutom hava till några andra skogs- 
vårdsstyrelser försålts 280,216 st. plantor, huvudsakligen 2-årig och 4-årig 
gran, varav tillgången i plantskolan var riklig. 

För ledning av skogsodlingsarbeten hava varit anställda 24 plantörer, 
varjämte tvenne länsskogvaktare tjänstgjort såsom plantörer. Härvid 
hava utsatts 617,000 plantor samt utsåtts 118,:0 kg. frö, varigenom 
skogsodlats en areal av 282,23 hektar, varav ny kultur utförts å 210,75 
hektar. Den övriga delen avser komplettering av förut verkställda skogs- 
odlingar. | 

De genom plantörerna verkställda skogsodlingarna togo sin början 
den 28 april och voro avslutade den 5 juni. Sammanlagda antalet 
arbetsdagar för plantörerna var 388 och antalet därvid utförda dags- 
verken utgjorde 2,065 mans-, 505 kvinno- och 2,868 barndagsverken. 

Utan ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer hava med av styrelsen 
utlämnat frö- och plantmaterial skogsodlats omkring 350 hektar inom 
länet. Härvid hava använts 154,20 kg. frö och 716,142 st. plantor. 

Sammanlagt har således genom styrelsens bemedling skogsodlats en 
areal av 632,23 hektar. ; 

Skogsodlingarna hava huvudsakligen förlagts till våren. Endast en 
ringa del har utförts på hösten. 


Biträde för övrig skogsskötsel. 


Styrelsens biträde har alltmer tagits i anspråk vid utförandet av gall- 
ringar, stämplingar för blädningshuggning, utmärkning av fröträd jämte 
övriga arbeten för en rationell skogsvård. Länsskogvaktarna hava för 
detta ändamål varit sysselsatta från början av september månad till 
långt in på innevarande år. Dessutom har en extra skogvaktare under 
några månader varit anställd för samma ändamål. Då emellertid styrelsen 
av brist på arbetskraft nödgats avslå en del ansökningar, har styrelsen 
gått i författning om anställande av ännu en länsskogvaktare. 

För biträde av nu nämnt slag hava använts 306 dagar, varvid för- 
rättningar utförts å 135 skogar. 


Dikning. 


Med understöd av skogsvårdsstyrelsen hava pågått avdikningar av 
vattensjuka marker på fyra ställen. Under året har avsynats och god- 
känts dikningen å Bergsbrunna skog i Danmarks socken, där 14,so hektar 
beräknas komma att torrläggas. Av den beräknade kostnaden, 987 
kronor 74 öre, har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 293 kronor 57 öre. 

Till gemensamt dikningsföretag för tvenne hemman i Svartbäcke, 


| 605'156'f lewuwuns 
(IEEE SUIS 


— | — looogi] — | — ooto61 |£z9'S8 l6rb'z9 |oSt'rofloogf9r |oSg'6Sz) — [56:08 set8L IS91)'Sutupoal ssop uem uu | 
I I I I I | | | I 
I 


| | | | | "ueysdApaur suasfpIÄS PM 


I604'088 [0ogoLo't o61'LI [oofsrg [069'z1] — Free 000'08 |608'61 00g'$ | oS5'9 | — —|SeS'UPSl005'6€££'z/006'6z1/000'185 Irewwung 
| | | | | | 
| fe SI FSSER | FT | RE | LE RR a AST — | — | — J|ooo'g JooS'6z' looo'6 looo'St | Braqsausg | 
, | | | | I | | I 
- olS'tz 000'071 fe fä NA NOSA OT EE ST ser NORS OODIO Ern ITE NOD BIDDE IA SFC 
s | | | | | | | 
| — -1000'021 = ET — SN - NN [nen — — — — | -— -1000f021 | "e3IsqaIrH | 

4 900'071 000'96 I — -— —  1009'g I — Taj | — o00'€$ 1000'5t1 (000'0$ [00019 jen Surdoyqug | 

SREFOLGT I00£'065'z 06141 |ooS'tg o6S'zt| — |Seb'gI1 000'08 |zLE'61 'oog'$ (o055'9 — -ISL9'blblooo'Ski'zl006'o04 l|ooo's68 fru ejesdd | 

: | | | | | | | 

- "YSUIC 5 | S MS | :yswo | [PAST ys -yswod| "sswo | [PÅ rysuro |'yswoo | "ys | "NSWOO | NS | "MS | 
| Nå ) | ASWUDOO | ASUIO ASUIOC AS [0] UKöO I ASUIO I [SUIOC AS | -WI00 SU | bil (0) | AS uro | | (01 | ASUIO | ASIUOO | | 

= | TWWUNS AO] SIA | PIC I tofq ILE ISIDALT | NIBT | UuPIr) | [[9.L | | 

H | 

je — 

= "Si61 ''/,, 1OJONSIJUPJd SUISJIJÄJSSPIRASBONS I IOJUejd & BUVSJLL SAR AKI 

[oo] 

An I I a a | ,; s I ; in a 

2 €LE'€ ISg90'z EztozilotLlzTIt'g899|/00'g11 oltzEtz TIG EN 691'zE1 o56'627 oop'LET oSo'6L4$ — !s6'6Zz1|5E'zH1I| 16 ewwunsg | 

] | | | | | | | | 

M ] - 1 I I I I 

7 FR a |oot€ 4 |o5'gipr [bl'ozvIsl:t6 FOG | — = | ll dT dt) — ae LI Uuv3IdApaw SUJSjPIÄS UTN) | 

= 7 I I 

X [0 

[aa 

= 

[gå 

en 

[a] 

på 

- 

Pn 

(&) 

(-) 

MÅ 

An 


I 
| | 
€LE'€ ISg9o'z fetlb lost6l lootgg ISetbz lostge ISlfgei Ig56'84 loS4'69 |005'gz1/009'0z1 007'61z) — |00'6'7 lor:69' |60z """Surupal suasppIks Iapun) | 
I | S I | | 
| | I I | | 
MEESE 0 MR So fe a | IE I Seg RA BES Ha he TE) SEE EE EA | 
c | | | | | | | | | I | | 
as) IS | se | deny | 184 | ey | Iey 20 og RARE | as SISKSN SS 75 |'3x Ad ONT KS 
I I - CR eg UR i ce 2 Ne 
| [este | jer | 5 | [eate | Ear för | yswro | "Aswoo | ”Aswo | ASwoO | | | SE 
auofly | suew | "por | fy | 3 | por | py | 3 |ASISAIR| - SS en cr AIR (ETS A STRESS 
| RE få | FÖ | är uv13 | Ne | | | 50 | 
) smmydrelg | & | SUNSET SAN SST SETENG 5 SE i SE | 
UIALJASTEP | guuouejd | ppes | ES | 
; FRE SSE TAN FRK EE NE FS VE SE) tojuejd epurauy OJ JURAUV 3 | 
epurAuy | | = | 
| [B31e PE[POSsFOAS | | < 


I I jÅ I I 


33ue] Wour JurposdToxys WUJwWWOY WOPJUURY SUISJJIÄJSSPIGASFONS JILL TIT "Qvq 


16 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 1 


genom vilket beräknas kunna förbättras en areal av 32,5 hektar, har 
styrelsen beviljat ett anslag av 3509 kronor 28 öre, motsvarande hälften 
av den beräknade kostnaden. 


Kontroll över skogslagens efterlevnad. 

Besiktning av avverkningar har verkställts å 217 skogar. Härvid hava 
skogsägarna eller avverkarna lämnats meddelande om de åtgärder, som 
erfordras för anskaffande av återväxt eller för upprensning efter bläd- 
ningshuggningar. I de fall där så ansetts behövligt har skogsvårds- 
styrelsen infordrat skogsodlingsförbindelse med pant eller borgen som 
säkerhet. Dylika förbindelser hava erhållits för 8 skogar, avseende skogs- 
odling å en areal av 151,15 hektar samt diverse andra skogskulturarbeten 
a 256,;o hektar med en beräknad ansvarssumma av 9,710: — kronor. 

Någon laga undersökning enligt skogslagens 2 $ har under året ej 
varit erforderlig. 

För den år 1914 företagna laga undersökningen å Sikhjelma skog 
lyckades ej överenskommelse träffas, varför avverkarna instämdes till 
häradsrätten, som till alla delar godkände skogsvårdsstyrelsens yrkanden, 
varigenom avverkarna ådömdes att skogsodla 7,75 hektar för en beräknad 
kostnad av 620: — kronor, samt att ersätta styrelsens rättegångskostnader. 

Beträffande avverkningarna å trenne hemman i Edvalla by har full 
klarhet ej ännu erhållits om vem, som är att anse som avverkare, varför 
detta mal fortfarande är under utredning. 

Några nya avverkningsförbud hava ej begärts. Från föregående år 
kvarstå tvenne. 


Plantskolorna. 


I styrelsens fem plantskolor hava under året utsåtts 46 kg. tallfrö och 
229 kg. granfrö samt omskolats 545,000 st. plantor. De under år 1914 
i Uppsala plantskola uppdragna björkplantorna hava under året omskolats 
och visa en synnerligen god växt, avsevärt bättre än från annat håll 
anskaffade björkplantor. Även såddplantorna av björk äro vackra, ehuru 
en svårare svampsjukdom högst betydligt decimerat deras antal. Denna 
sjukdom visade sig på eftersommaren och yttrade sig i att först bladen 
och sedan stammen skrumpnade och dog. Sjukdomen uppträdde först 
fläckvis och spred sig sedan hastigt. Omkring hälften av såddplantorna 
förstördes härigenom. Prov på sjukdomen insändes till Statens skogs- 
försöksanstalt, där den dock ej ännu kunnat identifieras. Vidare under- 
sökningar komma emellertid att under innevarande år företagas för att 
söka utröna dess art och förebygga dess härjningar. 

På en del av de ettåriga tallplantorna uppträdde i Uppsala plantskola 


2 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga i 


18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


svampsjukdomen »skytte». I övrigt befinna sig plantorna i god växt, 
och förrådet har uppbringats till sådan storlek, att ingångna rekvisitioner 
torde kunna komma att effektueras. I tabell IV lämnas uppgifter om 
planttillgången. Denna uppgår till 3,070,800 oomskolade plantor och 
880,709 omskolade eller sammanlagt 3,951,509 st. 


Fröklängningsanstalten. 


Under året har fröklängningsanstalten tagits i anspråk för utklängning 
av det stora inneliggande kottförrådet. Sålunda hava utklängts 1,712,3: 
hl. tallkott och 767,35 hl. grankott. Utbytet har härvid blivit 789,s2 kg. 
tallfrö samt 113,67 kg. granfrö, jämte en del granfrö, som ännu ej av- 
vingats. Tyvärr synes fröet hava avsevärt minskat sin grobarhet till 
följd av omständigheter, som ej kunnat utrönas. Åtskilliga undersök- 
ninger hava verkställts för att få reda på orsaken, men dessa hava hittills 
ej lett till något resultat. 

Från fröklängningsanstalten hava försålts 1,727 hl. utklängd kott, som 
ej tagits i anspråk för ugnens uppvärmning. Försäljningen har endast 
skett i småposter till mindre bemedlade personer, och priset har varit 
25 öre pr hektoliter. 


Sammanträden och inspektionsresor. 


Styrelsen har under året haft fyra sammanträden. Dessutom hava av 
styrelsen företagits tvenne inspektionsresor. Härvid besågos under resan 
den 30—31 augusti skogsodlingar i Österby i Läby socken, Måsta i 
Balingsta, Torslunda i Fröjeslunda socken, Litslena by i Litslena socken 
och Boglösa by i Boglösa socken samt avverkningar a Storhagen och 
Ekolsund i Husbysjutolfts socken, Segersta i Övergarns socken, Grillby 
i Villberga socken samt Ekholmen i Veckholms socken. Under resa 
den 2 oktober besöktes Vallhov i Jumkils socken, varvid avsikten var 
att utröna, huruvida ett till betesmark på särskild framställning upplåtet 
avverkat område, där några åtgärder för betets tillgodogörande ej vid: 
tagits, fortfarande skulle få anses såsom betesmark. Det visade sig därvid, 
att marken var i hög grad vanskött och beteskreaturens ringa antal ej 
motiverade utläggandet av det ifrågavarande området till betesmark, 
varför skogsvårdsstyrelsen beslöt att inleda underhandlingar med ägaren 
att återförsätta marken i skogbärande skick. 

I övrigt träffades under resorna överenskommelser med vederbörande 
avverkare om vidtagande av erforderliga åtgärder för skogsodling av 
avverkade områden. 

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft att avgiva underdåniga ytt- 
randen över riksdagens skrivelse angående lättnader i stängselskyldighetens 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 


fullgörande samt över upprättat utkast till lag om rätt till bärplockning 
och tillvaratagande av vissa andra naturalster. I den förra frågan har 
styrelsen uttalat sig för vidsträcktare tillämpning av grundprincipen om 
djurägares skyldighet att taga vård om sina djur, så att de ej förorsaka 
skada, ävensom för eftergifter i fråga om stängsels laggildhet samt för 
skydd av skogsodlingar å gemensamma betesmarker. 

I yttrandet över lagförslaget rörande bärplockning m. m. har styrelsen 
i huvudsak biträtt det framlagda förslaget. Styrelsen ansåg sig dock 
böra avstyrka skyldighet för markägare att i vissa fall uppsätta hägnad 
för fridlyst område. 


Skogsvårdskommittéerna. 


Någon förändring i skogsvårdskommittéernas antal har ej skett. Kom- 
mittéer finnas i 77 socknar. Förändring i deras sammansättning har 
förekommit i fem kommittéer, där styrelsens ombud avgått och ersatts 
av nyutsedda. 

Kommittéernas ledamöter hava såsom förut nämnts på skogsvårds- 
styrelsens bekostnad erhållit tidskrifterna »Skogen» och »Skogvaktaren». 

Kommittéerna hava varit styrelsen behjälpliga med upptagande av 
rekvisitioner av frö, plantor och plantörsbiträde, ansökningar om erhål- 
lande av biträde för skogsskötsel samt i övrigt varit styrelsens ombud 
inom respektive socknar. 


Ombud för taxering till skogsvårdsavgift. 


I likhet med föregående år har styrelsen utsett ombud i 27 socknar 
att bevaka styrelsens intressen vid kommunalnämndernas överläggningar 
för taxering till skogsvårdsavgift. 


Expeditionen, 


Diariet upptager 486 nummer och omfattar 696 st. ingångna och 898 
st. utgångna skrivelser. Dessutom har avsänts ett större antal ej diarieförda 
cirkulär och meddelanden. 

Expeditionen har varit för allmänheten öppen varje helgfri dag kl. 
I0o—4. Samma tider har länsjägmästaren varit att träffa, då tjänsteresa 
ej hindrat. Särskilda mottagningsdagar äro första och tredje måndagen 
i varje månad. ; 

Tiänstepersonalen. 


Länsjägmästaren har handlagt de löpande göromålen på expeditionen 
samt företagit resor för ledning av kulturer och avverkningar, upprättande 
av dikningsförslag m. m. Antalet resedagar hava varit 98 och antalet 
därvid besökta skogar 216. 


20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Under året har ett skrivbiträde varit anställt å expeditionen. 
Länsskogvaktarna hava haft 3592 rese- och förrättningsdagar, varunder 
besökts 514 skogar. Övriga dagar hava de varit sysselsatta med kopie- 


ring av kartor för inläggning av hyggestrakter samt med upprättande 
av rapporter, m. m. 


Finanser. 


Styrelsens inkomster och utgifter balansera på en summa av 33,083 
kronor och 5 öre. I särskilda bilagor lämnas sammandrag över räken- 
skaperna samt tablå över tillgångar oeh skulder vid årets slut. 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd 
och skötsel. 


Några större förändringar i förut lämnade meddelanden rörande 
skogarnas tillstånd och skötsel hava ej inträffat. Såsom allmänt omdöme 
kan sålunda anföras, att åtskilligt i detta hänseende finnes övrigt att 
önska, men att man på många håll börjat ägna skogarna en bättre vård. 

Förut har omnämnts huru skogsbetningen är ett av de största hindren 
för genomförande av rationell skogsvård. Vanligen söker man förena 
dessa ofta mycket stridande intressen med påföljd, att såväl betet som 
skogen blivit av dålig beskaffenhet. Då det därför skulle vara av stor 
fördel att anordna särskilda beteshagar, som uteslutande användes för 
betesbruk, och därmed freda skogarna för bete, komma, efter vad styrelsen 
har sig bekant, under år 1916 en del försök i detta hänseende att ut- 
föras av Uppsala lantbruksklubb. Skulle dessa försök visa ett gynnsamt 
resultat, kommer styrelsen att i sin mån verka för ett allmänt införande 


av detta system, då en sådan uppdelning skulle vara av den största ; 


betydelse för skogsvårdens höjande. 

Gynnade av lämpliga utdrivningsförhållanden och goda virkespriser 
företogos relativt omfattande avverkningar under det gångna året. Sär- 
skilt ökades dessa avsevärt i slutet av året, både till följd av den tidigt 
inträffade vintern med gott slädföre och av ytterligare stegrade virkes- 
priser. Ehuru härvid skogstillgången på enstaka gårdar blivit väl hårt 
anlitad, torde man dock ej kunna med fog säga, att någon svårare sköv- 
ling förekommit. I allmänhet har vid mera betydande avverkningar 
skogsvårdsstyrelsens råd inhämtats och dess föreskrifter blivit beaktade. 

Av skadegörelser å skogen är särskilt att anteckna ett svårare snötryck 
i slutet av året vid då inträffade rikliga snöfall. På åtskilliga ställen 
blevo härvid ungskogarna illa åtgångna. 


Några avsevärda skadegörelser av insekter eller svampar hava ej före- 
kommit. 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. fås 


Skogseldar hava förekommit på några få ställen. Dessa hava varit 
av ringa omfattning med undantag av skogselden å Vallby skog i Tierps 
socken, där omkring 25 hektar övergingos av eld. Området utgjordes 
till största delen av mossmark, beväxt med yngre tall- och björkskog. 
Åtskilliga tillbud till skogseld förekommo här och var under den torra 
tiden på våren, men dessa avstyrdes innan någon skadegörelse hunnit ske. 

Utöver i styrelsens berättelse omnämnda skogsvårdsarbeten hava om- 
fattande sådana verkställts å en del större skogsegendomar, särskilt å 
bruksskogarna. Enligt erhållna uppgifter från 19 större skogsägare hava 
följande skogsvårdsarbeten å dem tillhörig mark utförts: 


JL ID a IL Sa AE Joan ser s TSG ös en old Ua es ak bälg ole 2,866,46 har 
Backar OhWCiIKESTENSMIN 96.55 sg s es Adds gr ss ns AN Ar sis 12,680,00 meter 
INS N STIa (= Kos kone Koen SAS REAR or ER SE AS SLR E SES NANA KA 20;320500 MN 
Genom dikning vunnen. mark; C:a ccs FOND SPRID ara 141,00 har 
MYFAG EID SKE CLINT OTRS FED IN AA BEN oe a a Au sfea gel n 4 RÅA es I,010,41 
SIOYZG DENNES 00 (200 YEN UD FR sep ks Ar V bo BES Le AHA AON 
» DAL Rö Ce ARNE LA BIS Ner a ANAR SR 73,00 
STO (GSSEXG (ol TAGA Lao NE rön ar os SSE SA Ko PR STARKA ASSR 911,21 
> IEND SA CI fr NA nn ter bat ta re LESS AR da 93,75 


Uppsala den 29 april 1916. 


H. Wachtmeister. 


R. Liibeck. 


Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län 
räkenskaper för år 1915. 


Debet. 
Ingående behållning från 1914. 
II ESta en de AKS TAN or NNE dr. og BR a RAS DAS OK ID os ihr Sf 


Anslag och skogsvårdsavgifter. 


Statsanslag till uppehållande av verksamheten 


AE VOR SR 4,000: — 
» till skogsodlingens befrämjande ............... 2,370: — 
iHfuskallpingssällskapetst anSlägt.>..oc...cccc..oivdsenessrrssd aa 3,000--— 
RO ESVARAS DY STU CIe Nr SRS FÄR Ma säker e ras sd 16,413: 60 25,783: 60 


Transport 25,820: 60 


22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Transport 25,820: 690 


Övriga inkomster. 


122511 80) RAA RES SEN > BETIS NAR Ng SEE RAGE bol RSS Ar fl Da 456: 
FÖL (försalda splantotsOC)- MOE: ds SAST re PEN OA ALA 
30 BHitta le av. USkoOgsplantOrer ds. dess TNE 
> » för SSKORSSKOLSClN Ske säs Ales bd AR TLJE 
Flyt LÖPSALA KO CEST TEE TRA BER ARA Sf SE bd See BS 531: 
>» Uförsälda hackor, och. inventarier um. M. ooo. st 107 
Inbetalda fordringar från 1914 av diverse personer T,258 


LJ ELIHET 


Kronor 33,083: o5 


Kredit. 
Utgifter under året. 
Omkostnader för skogsvårdsavgifter :.....os0 smmsssssssuonna 428: 38 
NEC 8 OFALEN SOT ATATNS os SA RR EN AA re RSS EN 369: 47 
Tri köp HAV EO NO Ch la fo See Neue a SARA ESA 48: 14 
BlantSkOlOTNGN fa ara rss IS e rade R NA Eg få bo SER AA RASERAS [SNSPIPS Lie 
SRKOgSPLANEÖFCSIING:, "or sant den dess SAD BSR Ng ee VARSE I5] 5130 
Skogsocdlmgsiochadknn2sbhidia oss Rs 308357 
TNVEnTarl el) Ads SER en oden ANS Arr ER SR EE ER RONNE 660: 16 
AN VIO TITS SAN SE SA Se Root EG PY tb RANE SKER DE FNL Spar ee 000 
Riese kOSMN Ad Sk sr bre rd AL AASE Bl en å aa RANE FAN: 
ANAMIDIS tha HONSkOStnad ek ses ASS AES TN 255 
SSK Tter, EBV CROCI RAND OTSETN sas AR Re LEA Se 1,451: 40 
ET ÖRKIAN STING Eos es fra OAS, SEAN ESA SNES EE SR 2507 25 
Krapitalrabattrö che Stan pel ss... . Ses AE Er SSI 0: 55 
Starmpelj vid fnsättaing, a. depostionet ue os. su ME MENSO 
Uttagit av kontant deponerade medel...........oomoosnn... FAO 
UTIä5 8 FÖTT IaCKOP 35550: 228 scn fe beste ÄNGEL ÄN a gla AA 31: 59 
IBalska utstalln nen dd oss SSA NOR RE 2874-02 
DIV ErSe SUtpINter SS ue Eros ae VESA ST AST Sr Se 256: 21 30,726: 36 
Behållning till 1916. 
Innestående a upp- OCh. avSktryninpeksn ss 1,070-05 


Kontant behållning 


GRETE fl SR RN VA Br EIA VARS VAR 2 1 ANS 1,279: 


384 2,356: 69 


Kronor 33,083: o5 


Uppsala den 29 april 1916. 
Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: 


H. Wachtmeister. 


R. Liibeck. 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Tablå över skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län tillgångar 
och skulder den 31 december 1915. 


Tillgångar. 

KOITES TA GT GEA DAT AR NE rr An oda anar nos bo hg AS a ägare a 1,076 
NRO TATT LST RSA SS es RAR SA a a a mr nn nr mm ftrn a 315 ösa 15240: 
Depositiensbevis som pant för SkogsodliN2 ........--s-ss0s-cno-0=1ecn 22 6,619 
NERO (2 Bhyy RO) CIAR Se rage ro rd Arr As EE LA BLS AIR 1) EE SERA BBS TA AE NA (eg [gä 

SERTO AVIV LI Oja GRE OR rg Ad SA rr le one RM öra NN da a Sod dd ses älg des R än 2,218: 

» SEND LIM TOE RS ESS rk fast SALSA RN LT 2 BAR BIDRA gt oe one BRP vr 6,691: 

» SPERLIIN GI CALA CTS AA NER 05) ER ne RA TNA äl dess al A Ske bn os sf ere VARS 3,881: 
Utestående fordringar för rättegångs- och laga undersökningskost- 

ENA OT CI SR MPR ars (öh BAR: BG KLART ERA oa EES SN AB ÄN BA RT AG TE Ef ole Tesla SSA SAG 451 
Utestående fordringar för försålda plantor och frö m. Mm. se... 1,097: 
Hushållningssällskapets planteringskassa inom linjen ... 3,273: 98 

IKTONOF +3,2 73: 0.0,.31,088; 

Skulder. 

Depositronsbevis som" pant för. SKOgSOCLNGA so... s.ovs---dses«s-bs svea enses 6,6019: 
öntantideponeradermedeltföriskogsodling 0. i. sbansdkiss ses ssd 1,606: 


Hushållningssällskapets planteringskassa inom linjen ... 3,273: 98 
Tillgångar utöver skulderna 


KTONOF) 3,2 731901 31,000: 


Uppsala den 29 april 19106. 
Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: 


H. Wachtmeister. 


R. L tibeck 


24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, för år 1915 utsedde, A. R. Thalén av Kungl. Maj:t 
å statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns landsting, och K. H. 
Modén av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska skogsvårds- 
styrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvalt- 
ning under år 1915, få efter fullgjort uppdrag härmed avgiva följande 


Berättelse. 


De vid skogsvårdsstyrelsens sammanträden förda protokollen hava vi 
genomläst utan att finna anledning till anmärkning. 
Av skogsvårdsstyrelsens oss delgivna berättelse för året framgår med 
all tydlighet: att styrelsen och dess biträdande länsjägmästare även under 
detta som under föregående år icke lämnat någon möda ospard för att 
på varjehanda sätt verka för skogsvård och en rationell skogsskötsel 
inom länet och att styrelsen fördenskull: 
dels anordnat föreläsningar över skogsskötsel å 4 ställen inom länet; 
dels i ökat antal utlämnat skrifter (Skogen och Skogvaktaren m. m.) 
rörande skogsvård; 

dels låtit i skogskultur och skogsodling, röjning m. m. undervisa värn- 
pliktiga vid i Uppsala förlagda regementen; ävensom i plantering 

$ och sådd meddelat undervisning åt seminarieelever och skolbarn; 

dels ock genom biträde av 28 st. skogsplantörer och utdelning av 154,2 
kg. frö och 716,142 st. skogsplantor åstadkommit skogsväxt på 
632,23 har; 

dels lämnat fackligt biträde vid skogsgallring och utstämpling för gall- 
ring och fröträdsställning samt för blädning; 

dels ock till skogsdikning biträtt med 802: 85 kronor; och lärer utlämnat 
och försålt skogsfrö belöpa sig till 274,3 kg. och utlämnade och för- 
sålda plantor belöpa sig till 1,613,366 st. 

Då nu enligt vad till styrelsens kännedom kommit, förutom vad som 
med styrelsens ledning och enligt styrelsens medverkan men utan dess 
ledning blivit sått och planterat, även hos enskilda större skogsägare, 
bruk m. m. skogsodlats med frösådd enligt tab. III i berättelsen 911,2: 
har nykultur, 289,95 har hjälpsådd och med plantor 420,74 har nykultur, 
221,50 har hjälpkultur, så framgår av tab. III att ej mindre än 2,591,33 


a 
AVN 
3 A 


4 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 


har, därav 1,892,70 har nykultur, blivit under året inom länet skogs- 
odlade, vilket ju bör glädja skogsvännen och utgöra tillfredsställelse för 
skogsvårdsstyrelsen. Då nu såsom av berättelsen framgår vid 70 skolor 
1 skogsodling deltagit ett antal av 1,918 st. barn, vilka på 112,46 har 
utsatt 243,725 st. plantor och sått 50,9 kg. skogsfrö samt 

94 st. seminarieelever utsatt 4,000 skogsplantor och 

av värnpliktige 1,560 st. deltagit i undervisning i röjning, sådd och 
plantering och därvid utsatt 36,000 st. plantor, så är det att hoppas att 
i och därmed frön för framtiden ock nedlagts hos de unga och deras 
fostrare, vilka frön i sinom tid skola bära frukter av kärlek till skogen 
och ömhet och håg för dess vårdande. 

Glädjande är ock att erfara: att under året ingen laga undersökning 
jämlikt $ 2 enligt skogslagen förekommit och att blott tvenne tredskande 
skogsägare behövt stämmas till häradsrätt, därav den ene blivit fälld att 
enligt skogsvårdsstyrelsens yrkande skogsodla 7,7s har för 620 kr. och 
betala rättegång och det andra målet uppskjutits för vidare utredning. 

Av nu i korthet anfört. framgår ju således: att skogsvårdsstyrelsen 
med framgång och nit samt till synes under hos skogsägare allt mer 
vaknat intresse och förståelse om vikten av god skogsvård bedriver sin 
verksamhet till länets bästa. 

Av styrelsens 5 st. plantskolor hava vi besökt blott den största invid 
Uppsala, där enligt berättelsen blivit av eget frö utsått 46 kg. tallfrö 
och 229 kg. granfrö. Då fröet ej var fullt grobart, hade det sätts 
tjockt och visade rätt vacker uppkomst. Där visades oss ock åtskillig 
björkfrösådd samt omskolade plantor av björk, tall och gran, alla vackra. 
Och uppges nu i plantskolorna finnas 3,951,309 st. såsom ingående behåll- 
ning '/; 1916 i plantor. 

Styrelsens fröklängningsanstalt i Uppsala hava vi ock besökt. 

Vidkommande fröklängningens resultat framgår tyvärr av styrelse- 
berättelsen, att den av föregående års revisorer uttalade varningen för 
risken av en så utsträckt och omfattande fröklängning, som år 1914 
igångsattes och bedrevs, var väl befogad, enär vad som då förespåddes 
om befarad minskad grobarhet och eventuellt prisfall å skogsfrö enligt 
styrelsens medgivande inträffat, så att det klängda fröet har låg gro- 
barhet; och, då nu därtill prisfall i marknaden även inträffat, motsvarade 
således ej resultatet de förhoppningar, styrelsen och dess jägmästare sig 
av fröklängningen gjort. Utan har på fröets konto i räkenskaperna av- 
skrivits värdeminskning 2,125: 59 kr., och på fröklängningens konto av- 
skrivits värdeminskning å kott 2,710: 70 kr. 

Styrelsens åtgärd att, enligt länsjägmästarens uppgift, icke till re£vi- 
renter utlämna något av dezfa frö utan använda detsamma defs till plant- 


26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


skolorna dels till sådana kulturer, som styrelsen själv låter verkställa 
ävensom att låta inskränka fröklägningens omfattning, måste därför anses 
vara välbetänkta åtgärder; en annan sak blir om den stora 3'/;> 1915 
utbalanserade frömängden, 726,3; kg. tall, 980,7s kg. granfrö, kan hinna 
att i tid tillgodogöras, så att tilläventyrs den i tablån upptagna stora 
tillgången över skulderna, däri ingår: 


(TOGO CANS Rea anses Ja TY TIO 
och "oavvingat frö! ln... 2,218: 37 » 9,989:67 kr., 


möjligen bort reduceras, för att ej bakslag må inträffa än en gång. 

Deponerade och i kassafack i Mälareprovinsernas Bank förvarade för- 
bindelser och depositioner äro utan anmärkning granskade. 

Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementets $ 8 åliggande skyldighet 
att genom insättning i bank göra omhänderhavda medel räntebärande, 
som icke för tillfället behövts tagas i anspråk, har av styrelsens kassa- 
förvaltare iakttagits, varigenom under året uppstått en räntevinst av 
456: 12 kr., därav återbetalts för deponerade medel 54: 30 kr. ränta. 

Vidkommande själva räkenskaperna har under året jämlikt av före- 
gående års revisorer framställd önskan och förslag särskild szffer-gransk- 
ning verkställts av f. d. häradsskrivaren A. Gullbergsson, som däröver 
avlämnat utlåtande. Han har anmärkt: att å verifikationen n:o 349 av 
förbiseende orätt beräknats en reseersättning 30 kr. i stället för 18: 50, 
vilket fel kassaförvaltaren vidgått och rättat genom inbetalning av 11: 50 
kr. i 1916 års kassal!, att av det årets revisorer uppmärksammas. 

I övrigt har av kassaförvaltaren avlämnats fullständiga verifikationer 
a alla såväl inkomst- som utgiftsposter. 

Staten för året valverar på 34,710: 51 kr., mot 44,696: 84 kr. för 1914. 


Sammandrag av årets räkenskaper framgår av följande 


Tablå: 
Debet. 

Ingående behållming: 
Kontant, I banktpatuppsnochWavsköttylllpt os... .c.c-. 37: — 
Skuld till (deponerade smeder fees Fa NORM 1,6275 40-07, 064:-40 

Inom linjen: 
Hushållningssällskapets planteringskassa ... 3,273: 98 
För skogsodling deponerade depositions- 

DEVISN mon se INR SA SS: LER BRA ASLAN 2,672: 76 


5,946: 74 


Transport 1,664: 46 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Transport 
Under året influtit: 
Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 4,000: — 
» till skogsodlingens befrämjande .............. 25 Or 
Eloskallpinassallskapets"bidfagtra Nile ossuwstedrsgsskskerrrese 3,000: — 
SVYO(SENER KO SENSE es Ne re ANNE AN 16,413: 60 
Övriga inkomster: 
Återburet för biträde av skogsplantörer ..................... 1550 
» » » 2» HJÄänNSSskogvakfälet om osossrrva I/O 
> SKÖT S ALAA SNACK OR fd Pisnsk sanna 10: 5O 
> FE STIL D ANTA MEET fas NNE Seat Sr Dare se ba Area 2E0NG 
IE ORSA ÄTTER ATT 0: CEO TER IR torka tre Haden edet fr rg ad Ada STSKAS 
Börsald ak plantor OCH MÖDAN. ro sars bs dess dena one Anns SAO 
JEN ETEN LO ME se SNS es ST SRJ res or SE EE FR FE SRS ESA LURA USD 
NÖNVESERTITS RI Tens EKOT Oo ASSR NAR sr def sia NR äg an se ÖR SIE 
Atergaende administrationsköstnader........... i.e... sis 21: 90 
[BOSE Kall TNE BIE ot nia RA cs RR SRF SRS LSS EE AR SST —: 50 


Under året från diverse personer inbetalda skulder 


från 1914, för plantor, frö och hjälp vid kulturer... 1,258: 


106 


Summa kronor 
Kredit: 
INS a CRC SSK RANN TG IAN ob ee seg: orlyn je ds 0 she nDS Ae dal aa Selar a 
Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter......... 20030 
Köpta FO nk0 GI PLAN OA. AR fan seas sd ar dar sa ASIA 
(UNDEIC TE fet ba LO oj YT basker RAA NR ER IN FTAHO 
IBESattn a Stl SKO SSP lANCO 5 rod sosse andet or bald R SSR 
Resekostnader för styrelsen och tjänstemän ............... SAL USS Ne 
IRlantSkOlOrNASN SKOLSENS SENS ble dos ora SE sed aostlisng SN res ns Ber BFÖ2EKIG 
Bidrag till skogsodling och avdikning. ......s....sssesses000s 308: 57 
Avlöningar, arvoden och tillfälliga lönetillskott ......... 9,060: — 
INVID KO pA TINY CI CARL ENA sekr ses SE säte elr NG a Be seb Be 660: 16 
Paköp OCK AkKlan sne fav KOMA Ko ade sslepkoss ebdr endel sars ZFÖJ ANS 
US ESkKaTUES bla SC DN ort kmsks seble den sd son I gerne args nord erna 207-102 
Administrationskostnader (lokal, telefon, skrivbiträde 
1002 Tål NS rr AST rst Sr SRA LS RR SS BEAN SSA 2,1015: 40 
SVT TG] lay LÄ BV AE SSE ärr OR Ber Ae ct SSA RN REA 1,451: 40 
|D SVARET SE SE Se ee SI rr EL FER Be eSATA SSE ARSA kl 250:12I 
FÖ IVELS ERP EKLSODELSIER OG ARA areor odd sa ba sishes ar SENS 
Av deponerade medel bestridda planteringar ............ 67: 40 
Stam pelavglEsp Arden Os n AA SER Ae rr a aa 1250 
Ulogående: 
Kontant behållning 1 kassa av deponerade medel ..... FAN ORO 
» > 1 bank på upp- och avskrivnings- 
TT UTA Rn rk od sa VCE rk rea 1,070.-05 


217 


1,064: 46 


D 


6: 


Summa kronor 34,710: 


51 


28 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Inom linjen behållning: 
Hushållningssällskapets planteringskaSsSsa........................ Br ANG 


Till skogsodling deponerade depositionsbevis............... 6,619: 96 


Summa kr. 9,3893: 94 


I följd härav få vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet åt skogs- 
vårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1915 års räken- 


skaper och förvaltning. 


Uppsala den 3 augusti 19106. 


MATER SI TBRalen. 


KARiiModen: O. Alfr. Berg. 


Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tjänstepersonal. 


Sedan förra berättelsen avgavs har styrelsens sammansättning ändrats 
därigenom att styrelsens dittillsvarande ordförande, greve G. Wilh. 
Wachtmeister under året avlidit. Till hans efterträdare förordnade Kunel. 
Maj:t den 18 juni hovstallmästaren Gösta Tamm. Styrelsen utgöres 
saledes av hovstallmästaren G. Tamm, ordförande, godsägaren H. San- 
tesson, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, och gods- 
ägaren, kaptenen N. Arfwedson, utsedd av landstinget. Suppleanter äro 
godsägaren, kaptenen E. F. von Celsing, utsedd av hushållningssäll- 
skapets förvaltningsutskott, och godsägaren G. Sederholm, utsedd av 
landstinget. 

Länsjägmästare-, sekreterare- och kassörsbefattningarna äro fortfarande 
förenade och innehavas av E. G. Noreen. 

Styrelsen har under året inrättat en tredje länsskogvaktarebefattning. 
Befattningen tillsattes med särskild tanke på behovet av personal för 
understödjandet av utdikning av vattensjuk skogsmark. Härförutom 
skulle innehavaren av den nya befattningen även kunna användas för 
samma uppgifter som de förutvarande länsskogvaktarne. Till befatt- 
ningen utsågs bland 14 sökande e. kronojägaren H. Alsterberg, Garpen- 
berg. Länsskogvaktare äro således H. Wernander, Nyköping, J. E-. 
Ekberg, Ärila, och H. Alsterberg, Flen. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 
Åtgärder till befrämjande av den enskilda skogshushållningen. 


Efter samma program som de «två föregående åren har en kurs i 
skogshushållning för hemmansägare och hemmansägaresöner på en vecka 
hållits i Nyköping med exkursioner och övningar åa skogar i närheten. 
Till deltagande i densamma hade ingått 69 st. anmälningar, varav dock 
med hänsyn till begränsade lärarekrafter endast 41 kunde godkännas. 

För tillgodoseendet av behovet av skogsplantörer anordnades en kurs 
för utbildande av sådana, omfattande två veckor. Ansökningarna till 


Utbredande av 
kunskap 
i skogshus- 


hallning. 


Beviljande av 

bidrag till och 
utförande av 
skogskultur. 


Skogsodlings- 
kontrakt. 


Utdelning av 
plantor. 


30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


denna voro 21 st., varav dock endast 13 biföllos. Förläggningsort och 
demonstrationsskogar voro desamma som för nyssnämnda kurs. För att 
giva deltagarna mera praktik, kommer kursen att fortsättas våren 1916. 

För att göra de nyantagna skogsplantörerna förtrogna med deras upp- 
gifter, anordnades på våren före begynnandet av deras tjänstgöring en 
repetitionskurs på två dagar. 

Samtliga dessa kurser hava letts av länsjägmästaren med biträde av 
länsskogvaktaren H. Alsterberg. 

Vid Åsa folkhögskola och lantmannaskola har länsjägmästaren hållit 
föredrag under 5 timmar samt lett en exkursion. 

Vid lantbruksskolan å Ulvhäll har länsjägmästaren under året meddelat 
undervisning 1 14 timmar samt lett en exkursion. 

Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund har äfven under detta 
år för sin verksamhet från styrelsen uppburit ett bidrag av 100 kr. 

Samma utdelning av folkskrifter som under föregående år har fort- 
farande ägt rum. 

Skogsvårdsstyrelsen har under året godkänt 3 st. skogsodlingskontrakt, 


nämligen: 
å 2!1/, mtl. Fyrby i Blacksta socken för c:a 15 har 
rs > "Ökna i Stenkvista > 2, SUIS 
NR »  Ballersta i Halla » NNE ARE f(0 Je a) 
Sand ORIAE: 


Samtliga dessa kalmarker hava uppkommit innan nu gällande lag an- 
gående vård av enskildes skogar trätt i kraft, vadan skogsodlingstvång 
där icke föreligger. 

Beträffande omfattningen av på grund av skogsodlingskontrakt verk- 
ställd skogsodling hänvisas till Bil. I. 

Samma princip som förut beträffande utdelning av skogsplantor eller 
att intill 10,000 st. oomskolade eller 5,000 omskolade utlämnas avgifts- 
fritt och i mån av tillgång därutöver plantor mot styrelsens självkost- 
nadspris, har även under året tillämpats enligt nedanstående fördelning: 


I , td | 
SÅN Antal Oomskolade plantor| Omskolade plantor | Diverse ' | 
Arstid | rekvi- | | 
| renter | tall gran tall | gran | plantor 
Våren ...| 198 | 939,100 | 764,100 | 39,800| 14,170] 820 | Avgiftsfritt 
Hösten ... 18 75.000 | 36,000 11,000 | ”:3,000 — å:0 
SN | 216 |1,005,100| 800,100 | 50,800 | ELO 820 | 
| | | I 
I | I | - 
Våren ..., 29 | 183,000 | 132,000 | —4,000 | - 1,000| — |! Mot självkostnad 
. I I I I | J 
Hösten ... 5 30,000 | — 10,000 | 10,000 | 5,000 | -— | d:0 
SE 34 263,000 | 142,000 | 14,000 6,000 | oo 
S:a S:ram 1,259,100| 942,100 | 64,800 | 23,170 200] 


REN SI FSL CESRULINE I 
RED a : 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SU 


Dessutom såldes till annan skogsvårdsstyrelse 300,000 '/, tallplantor 
och utlämnades till Nyköpings stad såsom arrende för plantskolan 5,000 
1, tallplantor. 

Styrelsen har under året för första gången under sin verksamhet blivit Utdelning av 
i tillfälle att i större utsträckning lämna skogsfrö på förmånligare villkor LEG 
än till inköpspris. Då emellertid en sådan förmån kan missbrukas på 
flera sätt, såsom att fröet kan säljas, icke bliva utsått eller bliva utsått 
på mark, där det icke har någon utsikt att giva något gynnsamt reslutat, 
samt styrelsen dessutom endast ville lämna frö till sådana ställen, där 
skogsvårdande principer tillämpas vid avverkningarna, fann styrelsen 
lämpligt att genom fastställande av formulär för ansökan om frö till 
nedsatt pris och genom styrelsen förbehållen rätt att i varje fall pröva 
framställningen och besluta i frågan skaffa garantier för en rätt använd- 
ning. Med anledning härav beviljades 29 framställningar, omfattande 
74,1s kg. tall- och 79,ss kg. granfrö till halvt inköpspris. Styrelsen fann 
dessutom skäl att utlämna 14 kg. tall- och 1 kg. granfrö avgiftsfritt för 
skogsodling av marker, som härjats av skogseld. 

Willlfesetrunkopspriskelleriwojso kr pi ko. fot taäll ochi 4;25 Eton på 
kg. för granfrö utlämnades dessutom till 67 rekvirenter 173,05 kg. tall- 
och 135,95 kg. granfrö. 

För ledandet av skogsodlingsarbetet har styrelsen på lika villkor som Ziträde för 
de närmast föregående åren eller att 3 dagar lämnas avgiftsfritt och för !edande av 
överskjutande dagar under året betalas styrelsens självkostnadspris, till- 
handahållit skogsplantörer. Under våren voro förutom länsskogvaktarne 
21 sådana och under hösten 7 st. anställda. Biträde för ledande av 
skogsodlingsarbete lämnades förutom å kontrakterade marker: 


skogsodlings- 


arbetet. 


på våren under 477 <<arbetsdagar på 182 ställen 
» hösten » SÖr/G » SEE KONER 


SAS dagar 201 ställen. 


Vårkulturerna började den 29 april. De sista arbetena slutade i början 
av juni. Höstkulturerna, som ju voro av betydligt mindre omfattning, 
pågingo från den 11 oktober till första dagarna av november. 

Plantskolorna äro fortfarande två, nämligen vid Ärila järnvägsstation Pantskolorna. 
och i Nyköping. 


I plantskolorna utsåddes på våren: 


RFA AU ss LA Agua kostall Sisen 4 OKkg. gran- och 80,3 Kg: diverse fo 
1 Nyköpings SLA NSAk 10,5 >» ABA > » 6,0 » 


Stans kostall: 7Ö,rs kg. grant OCh. 80,3 Kg. divetsedro. 


Biträde för 
skogshushåll- 
ningens ord- 
nande, be- 
ständsvärd, 


avverkning. 


NN 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


[GS 


Från plantskolorna uttogos under året följande antal där uppdragna 
plantor: 


Oomskolade I Örmskokde dl | 
el NJeb On v er fö (CER re 1eN BESYN CIN Diverse” | 
| tall | gran tall | gran | 

| | | 
(ASEA TARA ES SARS 1,176,900 363,400 70,500 | — 53,400 19,750 | 
I I Nyköpings JA 385,200 STOD, 5,3850 Sv2 70 570 | 
| Summa| 2,062,100 | 741,100 76,350 | 56,670 20,320 

AE | 
| | 2,803,200 133,020 | 
| | — —— | 
| | 2,956,540 | 


Vid årets utgång funnos följande mängder användbara plantor: 


| Oomskolade | Omskolade | ; 
1-B14 SEGRA :É | = TY VSRYESTS SENS NE RID iverse 
tall | gran I tall | gran 
född | | , I 
TYRNPIL AoA OS I,911,000 220,000 7$,000 | 88,000 i 6,800 
I Nyköpings 1,000,000 556,000 3,000 31500. || 650 
| | | 
Summa 2,911,000 | 770,000 | 81,000 91,500 | 7,450 
| EE RE SA ESS = | [| 
| 3,687,000 | | | 


Länsjägmästaren har under året lämnat biträde för skogshushållningens 
ordnande och skogens vård på 7 ställen under 17 dagar. 

För stämpling, gallring, utmärkande av fröträd och utsyning har bi- 
träde lämnats av: 


länsskogvaktare Wernander på 39 ställen under 93 dagar 
» Ekberg SNES är > TROR 
» ANUSTETD ET OMS EE Sr ANS » 207 
tillfälligt anställda skogvaktare ...... PRNEL SN TEE » 24 


Summa 121 ställen under 267 dagar. 


Åtgärder enligt lagen angående vård av enskildes skogar. 


För att övervaka att nämnda lag efterleves, besiktigas sådana avverk- 
nings- och hyggesplatser, där anledning till sådan besiktning synes före- 
ligga. Häröver avgivas rapporter med kartskisser, vilka innehålla upp- 
gifter om tiden och sättet för avverkningen, dess omfattning m. m. samt 
i vilken omfattning återväxt uppkommer. Under året hava 67 st. rap- 
porter om avverkningsplatser och 57 st. rörande återväxten å förut in- 
rapporterade hyggesplatser avgivits. Å 11 ställen har genom dessa 
besiktningar konstaterats att återväxten blivit genom lämpliga åtgärder 


betryggad, varför de avförts ur liggaren. I regel är ett påpekande av 


> TR EU FY fen ESR AN PNG PO SR 
- Vv a ja 1 7 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 


vad som behöver göras tillräckligt, vadan styrelsen endast undantagsvis 
anser sig böra anlita de starkare medel, som angivas i lagen. Under 
året har styrelsen i fem olika fall ansett sig böra hemställa om hållandet 
av laga skogsundersökning. I ett fall har styrelsen utverkat avverknings- 
förbud samt, då detta överträtts, lagt beslag på det olovligen avverkade 
virket, varefter det överlämnats till allmänne åklagaren för rättegång, 
vilken dock vid årets slut var oavgjord. Under året hava fem laga 
skogsundersökningar hållits och fem överenskommelser träffats om vid- 
tagande av för skogsåterväxten nödiga åtgärder, varav dock två först 
efter det stämning till domstol uttagits. I ytterligare ett fall har skogs- 
vårdsstyrelsen, efter det att överenskommen tid för skogsvårdsåtgärders 
verkställande utlupit utan att någon åtgärd, trots påminnelser, blivit vid- 
tagen, beslutat anhängiggöra rättegång i saken. 


Sammanträden och inspektionsresor. 


Styrelsen har under året haft fem sammanträden, varav ett i samman- 
hang med av styrelsen anordnat möte i skogsbrandförsäkringsfrågan, ett 
i sammanhang med inspektionen av Ärila plantskola och ett i samman- 
hang med skogsvårdsstyrelsernas extra möte för lösning av pensions- 
frågan. Under året har dessutom Nyköpings plantskola besiktigats av 
ordföranden. 


Personalens tjänstgöring. 


Expeditionsgöromålen hava under året ytterligare ökats, varigenom 
länsjägmästarens tid ännu mera än under föregående aår blivit härav 
upptagen. För avhjälpande av denna olägenhet har Styrelsen därför 
under året beslutat inrätta en fast biträdesbefattning å expeditionen att 
tillsättas under år 1916. 

Diarierna upptaga under 1,029 nummer 1,059 st. ankomna och 3717 
st. avgångna skrivelser. Dessutom hava en stor del andra, ej diarie- 
förda försändelser såsom postanvisningar, brevkort, räkningar, blanketter, 
folkskrifter m. m. från expeditionen avgått. Enligt postboken uppgår 
hela antalet försändelser under året till 3,649 st. Kassajournalen upp- 
tager 247 debet- och 463 kreditposter. Utöver handläggningen av ex- 
peditionsgöromålen har tiden medgivit följande arbeten och förrättningar 
av länsjägmästaren: 


Sammanträden med skogsvårdsstyrelsen och kommunalnämnder, 


Devistande avrskopsvardsstyrelsemöt€e"........ sscvassesesosa st orsn sr drns 14 daga 
KSirSer; un GEFVISNINS OCK LOTEOTADA  socoo nor bossar hk sn sr sås vers san VRENA 200 
SKO ASO CIA 55 PI ALSKO LOS en dgr sd Sör mer or RR 245 FORN SER ARD st RA des L SNR 4 > 


3: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916, Bilaga 1' 


RNE re 


34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
Biträdesfördskopens ovärd: | 7.5: stå tår RA svs 3 do. SÖRENS NA ALESSE r'7 dagar 
Besiktning av avverkningar och närvaro vid laga undersökningar 
OCH TALE 0 AT BIN: gutete sto ddt fr order NATT ob tnrEeNEAEAON Ta ROAD 
Släckning, av: SKOOSEICl- Apesees De SAR får ENSE me TS TAN 
Resor, och deltagande 1 EXxkursSrOMEl.s NE s.s ss sste sens os AASE JISGS 
Summa 76 dagar 


Expeditionen är förlagd till Östra Kyrkogatan 10 i Nyköping, där 
länsjägmästaren träffas alla dagar, som ej äro upptagna av resor eller 


förrättningar. 


Länsskogvaktarnas och skogsplantörernas tjänstgöring framgår av 


nedanstående tablå: 


AMD Otsar lo dSaR mar 
Zz = SN KE I I en i 
ac BONE (TE BL BER BE 72 | 
» 5 | 93 (= = rue BDRR ST I (6 UN a 
MR] Uf ;a rd [4] | RE Hi reg Dö) cc UT TE an g in = ? 
Ta Se z FN FS KR z 2 = 
SRS St jod fa lig Bg EAT G STENS SN NS 
ee 3 2) « IKST & 2 - oe ml OR: | a [bj] 3 
2 So 0, — e för ä DD AS AL NY > 
PAI Se =) a > FN SVG Sva | & oc | = 
I & [jo =E ÄG (0) | S | 
far | ' 4 mo I 
| | I 
H. Wernander 51 - | ÄGA Bö Brr 93 60 255 Mr | 5-1 242 I 
7 r ad 2 | CE ny j 2 
TNE SRDeno ee 51 130 120 24 31 | 10.1 265 
| 
H. Alsterberg...... | — SS RA 15 2 23 — 2/0], Or NES 
| | 
Tillfälligt anställda: | | 
20 st. skogvak-| | | 
| | | I 
tare och plan-| | 
fÖEET bred see 505) fra ln fer [LO 6) 2) SGI | Fr des KD SUG | 
| | i 
Summa| 102 24 50 625 267 107 2811-1186 | 1,246 | 
Finanserna. 


Såsom av kassaredogörelsen framgår, balansera skogsvårdsstyrelsens 
inkomster och utgifter under året på 50,547,60 kr. med en behållning av 
13,066,77 kr. Denna behållning är obestridligen hög, men anledning 
härtill är dels att styrelsen erhållit en opåräknad andel å 3,500 kr. av 
de till kungl. statskontoret överlämnade skogsvårdsavgifterna, dels att 
4,000 kr. av behållningen enligt årets stat anslagits till att avsättas till 
byggande av fröklängningsanstalt samt 1,3500 kr. äro återbetalning av 
medel till den särskilda fond, som styrelsen mottog av förra skogsod- 
lingskommittén, vilka styrelsen under förutvarande svåra ekonomiska för- 
hållanden måst anlita för löpande utgifter, dels slutligen att styrelsens 
verksamhet för närvarande befinner sig i en övergångsperiod till att bliva 
av mera omfattande beskaffenhet, möjliggjord genom de betydligt ökade 


VA As ASA 2 I PöYNUS ÖKA od ss; AR SSA ja, 
v 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 


inkomster, som blivit en följd av ändringarna i bestämmelserna om 
skogsvårdsavgifternas utgående. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Styrelsen har i en föregående årsberättelse framhållit den uppfattningen 
att inom styrelsens verksamhetsområde skogarna å de större egendo- 
marna i allmänhet skötas nöjaktigt, a de mindre däremot sämre samt å 
de egendomar, som ofta byta ägare eller med andra ord blivit spekula- 
tionsobjekt, i regel på ett mot alla skogsvårdande principer stridande 
sätt. Om ock denna uppfattning fortfarande torde vara riktig, så anser 
sig styrelsen dock kunna konstatera att beträffande den andrd kategorien 
en begynnande ändring till det bättre börjat inträda. De ökade möjlig- 
heter att kunna verksamt understödja den enskilda skogshushällningen, 
vilka uppkommit genom styrelsens förbättrade ekonomiska ställning, och 
som av styrelsen utnyttjats i form av undervisning, kurser, lämnande 
av sakkunnigt biträde m. m., hava säkerligen härför varit av största 
betydelse. Man måste därför beklaga att så många år fått gå, var- 
under denna verksamhet av ekonomiska skäl måst i så hög grad be- 
gränsas. 

Beträffande särskilt berättelseårets skogsförhållanden är att anteckna 
att väderleken under våren och sommaren i stort sett var gynnsam. 
Visserligen vållade de ända fram mot midsommar förekommande natt- 
frosterna en del skada på de nyutslagna granskotten, men de torde även 
hava gjort nytta, då därigenom säkerligen en mängd skadeinsekter för- 
stördes och inflytandet av 1914 års för insekternas förökande så synner- 
ligen tjänliga väderlek därigenom neutraliserades. Sommarens kyla ut- 
gjorde även ett gott skydd mot skogseldar. Mycket stor skada vållades 
däremot genom snöfall i december, varigenom massor av unga och 
medelålders träd med en diameter av ända till 7 tum aå brottstället av- 
brötos, varjämte större och mindre grenar avfläktes, sålunda erbjudande 
ypperliga angreppsställen för svampskador. Såsom var att vänta har 
den av 1914 års torka förorsakade uppkomsten av torrskog fortsatt även 
under 1915. 

Virkespriserna hava under året befunnit sig i ett jämnt stigande, vil- 
ket givetvis medfört ökning i avverkningarnas såväl antal som omfatt- 
ning. 

Enligt skogsvårdsavgifterna för år 1914 uppgår rotvärdet å deklarerat 
virke till 3,992,110 kr. 

Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till tabellen Bil. 
III, omfattande dels de arbeten, som verkställts genom styrelsens för: 


medling, dels ock övriga, som kommit till styrelsens känne 'geno 


£å 
m y 
svar å härom utsända förfrågningar. ; FÖRT UTAN PIM s 


Nyköping den 21 april 1916. 


Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Gösta Tamm. 


Noreen. 


v 


[9 Ve 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


or ne Al RSS LG bath AR 


Lå 


AA 


miunydrpely pra seq sad uy $$ fpPPIW mnYÅu på seyq sad uy o6tb [LIPPAMN 


JESSIE = — |J= J-|- I-II) — I — [—] 006'9z | — looo'g9+| 
| | | 4: br | | beg || | fat (— — 2 
St 9'e$1 Spill Stofz ESz/ ERS [— 1] 28 1281 64 | 8685 | ='go$ - | 65 | to | Sr IS 5 |o4 euNuUng 
| | | ER ll | | | 122] 
'S6/6zz 6'$ ve a = yl! RSA >< fö Ar | pe SR ES Lol | €:0e Se | Sc LE IR | | KJ a 'ob FREAK AES e[LIy Jeosess rr rr puegs A 
| | | | | | | | | | | 
oS/6€z II SI TNT EA ER rr a RA RR fan nt fd rt in 0 i fo | NDS (OKT: 2) fl NA punsao [fe | 
Sz/6Lt 8 61 |S'gE |st6f |stzg | — |— | HL a | i ER ES [Sr ESS bon ODES BUSES GT [2 | 
SolSS€ | 6 CS SS = sr | | St | Stz9 Stol | — IS 0 ret js RIPA SKOISOTSTE SP I PIGSLEISLIOTD 
S61696 |=z'€fz | — — -- | — | IN — | 9'697 | t'991 | Sg lör] — 5 | EO GI RRD e[LIy förrn d103[ey | 
oSI11€ 41) — — — I — 1 I — MN — FÖRS RSK — | — I4z 109 | SBUBULNS | pIe3 AqujemW | 
SLIEtv VTT KS EAT EE koR OKRlE (ÄS FAN REN | OM ÖT anse oquiey |” ped AqIy 
= | | EN | | : 
—lEgz OI gl Zee | SS - Sf — SS 1 ev BUN e3uedsry | 
Sn | De | | | 
loSISkr | 9 I — 9z IS'SE | oS |— |) er ler) — -— — |—-|—!]—!]—] — | Sn | RISNES RE ejatA | 
NE | | | EN | Nä | | | 
ÖS TOT Är Eg | ES EE a a FOS Ed ON fe OR [EA rn a ej IGT AS BISHIL[ TT AqJÄ 4 
I | | | I | | | | I | 
|£8 ox RA 2 FR Ft EROS RS TS GS a ie SEE VAA ERA ER Sr Ner BISIANUDIS FE ewxQ | 
| | Ködieen El aligdl | AN rd | ÅA 
ol 'IY | 5 stuleq sour | suewu 3 |ue13 |e3 juers eg saaed)| SUUTAY | saew | IP leg | "AIP | ue: | 22 AP ue] ue | 
ML La oe FEET ER ARA pt EA 

E E E aPeloAS [IPL[OAS | | | | 

= UIYAIJASBEP 35 | | [TESTET FART R SSM GR PR BIG LO 

4 CIS H ne 20) vera) UIYIJASBEP IPEA | | 
| 3 JpexnIqIo flyg SN ES fö): foo EEE ES É 2 
| lg FSC ERER 3 muosm it | MIIO INSE PI | FR LTSSROIOrA SITES 
pewsoy | & ge PIA |A I : |-SFOXS | feuasn I I03uefd epurauy | 
| los 3  rojuejd epuesuy i 
| | fr 2 14 I 2 A RT SA 
| z SE ; RERTNED Eka TAS SM ES 
| RR inl nydfelkH Sul[pos3oys FiIpurrs[[nd 
7 TJ 'CI61 JB IATLIJUOSZUN[POSZOYNS AR puniZ ed ZurfposZoys 


38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


VILLAN 


SAMMANDRAG 


över för skogsodlingsändamål lämnat biträde av länsskogvaktare och 
plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1915. 


TE RE ; I 


I SKO NCSkAE ; I Harvard 
Socken ot Rar AS Bitrsde Utlämnade plantor Cila Biträde Utlämnade plantor | Pio 
st. frö i kg. | st. frö i kg. 
antal Tr 4 raj ANGARK Sen . 
dagar | tall | "gran | tall gran dagar | tall | gran tall | gran 
| | | Ke 
| | | | | 
Oppunda härad. | | | || | | 
V. Vingåkers SIN) 150 |- F20,500:1, 108,500:1 15500 16,25 || | 
Ö. Vingåkers > ul TO. |. 23,500:]- 13,500.] Saco 4300] 
Österåkers » SH 3-1 5000 5,000 | 5,20 | 3500ll | 
Julita JR 16,000 | 1I1,000 | — | — | | | 
Floda SA [BANG 42,300 32,700 | 12,50 | 9,25 || | | | 
St. Malms NGE I re = = — "| 10,;00| | | | 
Sköldinge » MÅ 14,5 | 43,500| 17,500/| 2,75 | 0,75 | | | | | | 
Lerbo BUSA 9,000 I 32,000]| — I — I | | | 
| Vadsbro » 2 — 5,000 | 10,e00| 5,00) — Il | | 4 
| Blacksta JL RN 95,000 | 27,000 | 3300 | 2,50, | | | | | 
| Bettna 20 62,700 | 46,700 | 0,50] — | | | 
| Husby-Oppunda >»...| — SE I 0 rr SE 3:05 | 2,20 || | | | | | 
| Vrena RIE 000 LE ENBOO NE NE | 182 | 446,500 | 308,900 | 52,00 | 47,95 
| Jönåkers härad, | | | 
| Tuna SST BE CA IT 20,000 | —20,000 | 4,00 | Aco | | | | | 
Lunda ASG 9 21,000.]|  13,000| — | — Vv | | | 
| Kila 2 NAO 5 11,000 | 11,500 | 0,50 | 0,25 i KE 
| Björkvikst 584. e ot 6 20,000 | 10,000 | 0,50 0,50 | | | 
| Dlykyrlka HS res |A 5;00012E5;000 4 — 191) | | 
| Halla ER EES |o— 20,000 | —20,000 | — — Il 
StUpfönmifär = Dries ses 18 20,000 | —20,500 | — | — I 
| Bärbo fran — | 25,000 —  14,000 | 2,00 1,00 | | | | 
Nikolai > GÅR NNE ju. 7BIL26,050]]. A5;000 IFA.oo 12.00 65 | 168,050 | 129,000 | 21,00 | 17:75 
Rönö härad. | | | 
; Lids STILgRS SES 2100) D:000:1.. 15000 | EN [| | | 
Ripsa pla Ela op SR = | 2,000 | 500 | 2,00 | 2,00] 
JÖRAN Ga fs SodR 5,5 | 9,000 8,000 | == | 0,50 || 
| IBS VASER IN FaR 3 | 7,000]- 8000 | 1,50 | 1,50] | | | 
PSPELVIESK a ker se RE SR Re Är a Waa | | | 
Transport|. :-12,5.|.. 29,000.|. 20,500 | 3,30] 4,00M- 247 614,550 | 437,900 | 73.00 | 65,70 1 4 


39 


Socken och härad | 
| 


U 


Transport 
KLYStDerg a SIN sed 
Sättersta FE Ses 
Svärta SRS na 
FRANVSRODO TA sger 
Helgona PUSPRESSEE 
Bälinge BAT SSA AR 
Lästringe SANNERE EOS 


Hölebo härad. 
Hölebo 
Vagnhärad > 
Västerljungs > 


ITOSA » 


Daga härad. 


Björnlunda s:n 
Frustuna » 
Gryts » 


Selebo härad. 


Toresunds s:n 
Över-Selö » 
Ytter-Selö » 
Kärnbo » 
Taxinge » 


Över-Enhörna » 
Ytter-Enhörna 


Åke rs härad. 


Oo 

Akers SEIN Ean 
Härads Mrfsaas 
Fogdö MN 


Helgarö =» 


Strängnäs » 


Transport| 


fiskores ken 


4 | Utlämnade plantor | Utlämnat |n. .,. Utlämnade plantor | Utlämnat 
Biträde/ Mr I Biträde | sö 
st. frö i kg. | | Sö | frö i kg. 
antal RNE antal | Sr TEST | 
I I | 
g S | | | . Ia | . 
dagar | — tall | gran tall | gran || dagar tall gran | tall | gran 
I | | 
| | 
12;5 |: 20,0001 ”20;500i]1 3,50) 43001) 247 | 614,550 | 437,900 | 73,00 | 65,70 
-— — | 70 — — | | 
6 19,000 15,000 | 0,50 | 0,25 | 
9 11,000 | 11,000 | 31,25 | 31,25 | 
I 1,500 1,500 | — =— 
eh 10,000 | 2.000] 3,00] 3,00 | 
— 10,000 | 5,000 | — = I | 
| fe o | > 
= — | 2000] — | — |; 28,5 | 82,500 | 61,070 | 38,25 | 38,59 
| I 
| | 
I I I 
| I 
| | | 
2 | 5,000 | 5,000 | — = | 
200011 255000 | 1,000 | 90) — | 
I | | 
FAN Ba Fal a lo TSSON Fn | | 
34000) 1 ETA 000: 0500] 0,00 7 | 24,000 | 20,000 | 17,00] 9:00 
1 | | I 
| | REN 
t I I 
I | 
| | 
— — — lsftSsoll (Iso | | | 
| | | | 
— 7,000 | + 3,000 | 44:00] 5400] | | | 
305 000NL 5000) Kit 3 | 12,000 8,000 | 5.50] 6,50 
| | | I I | 
| | 
18 22,500 | 12,500 | — — 
| I | 
18 40,000 | 42,000 | 7,00] 4300] 
17 24,500 25000 — — | 
24 50,000] —50,000 | — — 
= 20,000 | 10,000 | — — | 
4 10,000 | IO0:000)) === IR 3.00) 
— 7,000 | 23,000 | 20,00 | 20,00 81 | 174,000 | 173,000 | 27,00 | 27,00 
I 
IH 
II 
| | | 
9 22,500 | I1,500 | — 
I I 
Jr LT35LO EITSO0 a — | 
I | 
yh 20,000 | 20,000 | — — | | 
2401 INR35500 26,000 | 0,50] 0,25 | 
29 | 113,000]| 48,500]| 0,50] O,soll 76 | 182,500] 117,500| 1,00) 0,75 
| | | 442,3 |1,089,550, 817,470 |161,85|147,45 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


I 


socken 


I 


Socken och härad | Biträde 
antal 
dagar 


Transport 


Villättinge härad. 


Helgesta SUTEREA SN 3 
Dunkers BIL TRE as 14 
C:a Malma” wlolio. bt 7 
Årdala ANS SSSL AA 9,5 
Forsa oa R dl da 
I: Mellösa so soi 8 
Flens Bör dr or 5 
Ö. Rekarne härad. 
Jäders SYN 19 
Barva INDI ISS Zz 
Kjula BAN SITS 42,2 
' Sundby LEE ADA 3 
| Vallby BOIS 9 
(WEfatomarbyr Lo Bred 3 
| Stenkvista 2” Me Sen 37 
Ärila yr 14,9 
| Husby-Rekarne » ...... = 
Näshulta 207 VN 3 
VV. Rekarne härad. ' 
| Råby-Rekarne s:n ...... = 
Wjorshälla. Gu Sue 6 
Gillberga EINER 
| Tumbo VA KARA RR 3 
I Öja PESO 3 
RNE 4 


» Vestermo » 


be d. Klosters s:n 


Eskilstuna stad. 


3 Förs » | 


I 
Summa | 


st. frö i kg. st. frö i kg. 
= antal | 
tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran 
— 0 
| 8 61,85) s| 
442,5 |[1,089,550| 817,470 |161,85/ 147,45 
| | I 
i | 
| | | 
| I | 
6,000 4,000 | 10);00 | — | | 
I ' t Dy 
30,500 | 24,500 5:00 7,00 | | 
5,400 | —I5,400 | 5,00) 3,00 | | 
22,000 | —18,000 | — — | 
| -10,000 | —10,000 | 3,00] '4,00 
19,000 17,500 | 44,00 | 26,50 | 
I I 
10,000 | —10,000 | — — 46,3 | 102,900 | 99,400 7:00] 40,50] 
SS a ET | | 
| 
| | 
| 27,000 | —9,400 | — = | 
22,000 | —16,000 | 2,00] 1,00 | | | | 
203,000 | 25,000 | 0,50 | O,50|1 | | 
I | | | 
| | | | i 
31,000 | 21,000 | 0,50 | 0O,50 | | | 
T0,000/|' 15,000.] =— -- | | | | 
| | | 
57,000 | 58,500 1,95 | 2505 | | | 
53,500 | — 9,500 | 10,00 | — | | | 
34,000 | --23,000 | 9,00] 9,00 i | | 
78,000 | 25,000 | 3,50] 5,50] 143,1 | 515,500 | 192,400 | 27,45] 18,35) 
i] | 
| | | 
I | 
| | | i 
16,500 [YET35500] 5,00 | | 
15,000 9,000 | — — | | | 
-— = | I ,00o 1,00 | I 
| rs 000HÅ 2.000] code | | | 
| 6,000 Aga = 
| — :3,000 2:0001]6, ILo0:]4 — 16 53.500 | —30,500 |” 3,00 SR 
RR e 
| | | | 
| | | 
|..56,000 | — 10,000] 2,00] 1,00 
| 6,000 6,000 | — | 3500 19 62,000 16,000 | 2,00] 4,00) 
| = = — | — | 667,1 1,823,450|1,155,770 261,30216,50) 
I I SR RE 
I i I 
| I | 2,979,220 | I 


Utlämnade plantor 


qi | 
Utlämnat Biträde Utlämnade plantor | Utlämnat 


h ävravd | 
I 


SV EES 


4 
: 
ä 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


41 
Bil: Lil: 
SAMMANDRAG 
över skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands 
läns landstingsområde år 1915. 
| | | | | 
| ] | I | i Summa 
I Gall- | Dik- |Kultur-| Mark- | Plan- | Hjälp- | nykul- 
Hanna d | ring | ning |hägnad| bered- | tering | kultur | SaddT| -tiverad 
| 5 | mark 
| & | | | 
| har SER LAnEG: har bar | har har | har 
| meter | meter | | 
(DJ0) 010 DNA EDR RS NRA SE 844 | 7,358| 200; 5,0 96,4 4756 | 206,4 302,8 
I 
MÖTA EES EV SER er AND 500 250171 257001 1: 0:83 1667) 224) 1 9bS 163,7 
12302) 3 (OST SMS FASER EA Se 25201004:965)1 1350 7,5] 20,5 | 33.0 | 6233 88,8 
FIOISD OSA ref hy tt Sun ah 1 2,719| — I 1,0 4,2 40,0 48,7 52,9 
USTA KE SG RNE dad ses a 53 fe 172] — — 3.0 SN MG IA 18,0 
I 
SEED Or a ANS LAR ALMAS ee 62 125 | — 34:20 0:51 5050 90,2 
VARESE bra NT RE Bg 146 | 4,989 | = 4:500le -I35e 34) 79,2 | 
IVA CT 26 gt sont eget 204 140 840 2550: 144752 2553) 17038) 218,0 | 
[NÖStersRekanne us. sn. eriga 301 2,369| — 5.0 69,3 19,0 85,3 | 154,63] 
IVASter- Rekarne: osccmnssr. 66 230 5:35 12,8 4.5 48,5 61,43 
BSkilstuna? Stad i d:ssde ES (2 TA 5,0] &,8| — 6,0 | 14,8 | 
| || I ] 
Summa | 2,630 | 26,684| 5,090] +73-3| 414,2 | 218,3 | 830,1 | 1,244:3 


42 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Plats, där skogselden 
pågick 


Brandställets | 
avstånd till | 


Socken 


I 
I Bettna 


Stenkvista 


Ärila 


| 


med angivande! 
By av dess namn | 
kilometer | 


Dalby och = | till vidstående 


Asplånga = |gårdar 1 km. j/| 

egendomar | 

IEA Nyby | till gården 2 | 
| Eklången .....| till gården 


| 1 /a 


Tid, då 
närmaste by |skogselden 


| pågick 


1 pk TIS 
Sä 
É 


+ 


Skogseldar inom Söder-= 


| Befintliga 
Orsak till trädslag, an- | 
eldens glvna 1 tion- | 
delar, där 
uppkomst lake pe 


| tall, gran, löv 
I 


 Arel 
skogs- Den 
mark | brunna 
som 
FE sko- 
över- | 
gicks SENS 
av medel- | 
elden ålder 
har 


| Gnistor från | Tall, (gran, 252 15 
lokomotiv löv) 
Oförsiktighet | 0.6 tall, 0,2 1,5 10 
vid svedjning | gran, 0,2 löv 
| Gnistor från 0,6 tall, 1,0 80 | 
lokomotiv 0,4 gran | 
Revisions- 


Undertecknade, utsedda revisorer för granskning av skogsvårdsstyrel- 
sens ji Södermanlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning 
för år 1915 få avgiva följande revisionsberättelse. 


Under året influtna mede; 


SKORLSVALAS AV OLLCIS Lf see ja SA LS SER ANS Se Kr. FOG 
Stätsbidrag tiljskogsvardsstyrelsen ss op isa erna: >» —4,000: — 
Statsanslag till skogsodlingens främjande vc... » —-2,705: — 
Landstingets anstapt til d:io RER ee de Sa ee > 25000 
Flushällmingssällskapetsid:oseiled:oO855SENS EET NANO 
FÖrkför sata ar plantor, BO SD RIE ARA SAST I FANDAISÖR 
Ersättning för förrättningar av skogsvårdsstyrelsens >» 

13 [ehe slet 012 ha RSA 0 0 ÄR ARS dä NE GS FINS SSE ENA > GOTT 
Skogsundersökningskostnader, återburna ............... » 470: 84 
Räntor jar anegmo mnestaendesmedelefatiatere ene » 3350 AT 

AS KAPIEA LTR ID 0820 oas RA a aAa as a ss [rjiST » 22TA 

» å länsskogvaktarnas pensionsfond .. ........ > B2S25 


= 43,900: 04 


5,259: 00 


390: 60 


Summa kr. 50,547: 60 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 
Bil. IV. 
manlands län år 1915. 
I Beräknad | Medel, varigenom | h Anteckningar. 
Med anled- Rd Iden becrå | Summan av ; y 
i SET elden begränsats, | Beräknad | å Har skogen nyligen varit 
ning av eldens! , oh i | beräknad ; AE 
skada t. ex. naturlig be- AN | avverkad? 
SSppkomst Söbel|eränsning" not snyxer släcknings- SR OR | Pa (änn RE varit 
vidtagna rätts- skogs- o. dyl., ingripande kostnad RR slack- | H SG före Läck en: 
liga eller and läckni k | ningskostnad | ar skogsmarken tagit 
RN sisärder beståndetlav släckningsmanskap | nämnvärd skada av branden? 
fra STEEN kronor m. m. kronor kronor | M.G 
| Järnvägen er- | 2,342 Delvis släcknings- 100 2,442 Torrt fjolårsgräs underlättar 
, sätter skadan | manskap delvis eldens spridning. 
| skogstraktens 
begränsning av 
åker 
Anstiftaren | 90 Släckningsmanskap 
| dömd till 50 | | 
kr. böter | | 
Järnvägen er- | 100 D:o 20061, 300 | 
sätter skadan 
berättelse. 


Rese- och traktamentsersättningar samt avlöningar Kr. 
Skogsodlingskostnader » 
Litteratur och undervisningsväsendet 


Från kreditsidan antecknas: 


Kostnader för skogsundersökning och andra utgifter » 


i fiskaliskt hänseende 


Till länsskogvaktarnas pensionsfond avsatta med räntor 


Innestående 


» 


» 


Landstingets bidrag ej uttaget 


å 
hos 


å giroräkning 
kapitalräkning 


Inventarier, trycksaker, porton, telefon m. m. 
Diverse utgifter 


Behållnming till år 1916: 


kassaförvaltaren 


135,0006:177 


Summa kr. 50,547: 60 


44: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Tillgångar vid årets slut: 


Länsskogvaktarnas pensionsfond vid slutet av år 1914 Kr. 853:04 


» » under året avsatta » 453:25 1,306:29 

AmTilaj plantskola vac bSslutet av. OA ör ras. LSE 2,945: 79 
> Fack kanin oj WC eg IS ess AE $: —ni2 1050: 70 
Bodbyggnad ur Nyköpings, plantskola ss. boss SR NS SN NN rr re IST AE 

Plata tfÖRrA dj Ika. be SST de ad BIN Are sh ola PT UGN ge 
» TRUNR ÖP IT Oe ooo Er eg ARA dre sk So REN SAD 2,250: Öl400: 
Inyentamer enligtiförteCknin Oo 5-5 --ss ee AE oe Ty Sr ss BR OO 
Behallming mos kassaredogOrelSeh sei. ss a ERNA ENE 3000: 
(ED teStaende fordi gä miss. ss. ss see dere Na ps a sär SA ESR SERA KESNE SANNE 943: 37 

IBehallningtraviskogströ 10,5 Kö. tallfrör dt 0, som ss 150575 
? ? ? 13 Md ISFArÖ NG ÅT Ö1: 75 218: 50 


Summa kr. 28,556: 83 


Och äro dessa medel sålunda disponerade: 


ansskogvaktarnastpenstonston da seeee ease Ser 1,300: 29 
Medel" avsatta till fröklängningSsanStalt om... ..ccm. sosse 4,000: — 
Fond mottagen av skogsodlingskommitté ss... 1;534-05 
REkvirerades plamtörstVÄRGE = sosse Are ra RSA RA 6,400: — 13;241: 24 
Tallgåängr Over YSkulderhå sade ss usedeonsere ed be sier AE 15,315: 59 


Summa kr. 28,5506: 83 


Revisorerna hava varit i tillfälle att bese centralplantskolan vid Ny- 
köping och funnit densamma vara som vanligt skött på ett förstklassigt 
sätt. i 

Under den 16 och 17 dennes hava revisorerna företagit besiktningar 
av centralplantskolan vid Ärila samt åtskilliga kulturfält av äldre och 
nyare data. Denna senare plantskola har under sista åren undergått 
avsevärd utvidgning. Läget och jordmånen samt andra förhållanden 
hava i viss mån verkat ofördelaktigt på densamma. Då det emellertid 
lärer vara planlagt vissa åtgärder, såsom anskaffande av skyddsskärmar 
mot stormar, samt ståltrådsnät till skydd mot kråkor, kan man förvänta 
att antydda olägenheter bliva neutraliserade. Plantskolan synes för öv- 
rigt vara skött med ovanlig omtanke och förstånd. 

De kulturplatser som besökts voro följande: 

Vid Sanden i Ärila och Källtorp i Kjula socken hade skogsodlingar 
utförts under sista och ett par föregående år. Ehuru markens beskaffen- 
het var mycket ogynnsam, hade kulturen, på grund av det noggranna 
arbetet och gynnsamma väderleksförhållandena, lämnat ett mycket gott 
resultat. 

En kulturplats vid Heby i Kjula socken var utsatt för skarp betning, 
vilket till stor del förstört en eljest lyckad plantering. 


A 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 


Skogsodlingar från 1860—80-talet å Kjulaåsen befunnos vara till stor 
fördel för resp. markägare, men måste beklagas, att vid denna tid så 
ofta användes skogsfrö av sydligare härstamning och mindervärdig 
beskaffenhet. 

Vid Eksåg i Härads socken hade betning gjort skada. 

Några mindre omfattande planteringar utförda av skolbarn för 20 å 
30 år sedan voro lyckade. 

Den 17 dennes besöktes nyare kulturer vid Biskopskvarn och Malmby 
i Strängnäs socken, Valsberga och Järsta i Åkers socken, samt Årby i 
Kärnbo socken. Samtliga dessa visade ett gott, delvis utmärkt resultat. 

Som ett slutomdöme vilja revisorerna uttala sin tillfredsställelse med 
det sätt varpå skogsvårdsstyrelsen skött sina åligganden. Styrelsens 
tjänstemän och biträden äro värda allt erkännande för sitt energiska och 
intresserade samt om sakkunskap vittnande arbete. Revisorerna anse 
sig dock böra framhålla som ett önskemål, att den fordran på veder- 
börande markägare som erhålla hjälp av skogsvårdsstyrelsen för skogs- 
odlingsarbeten, uppställes, att betning å kulturplatserna ej sker, förrän 
styrelsens tjänstemän därtill lämnat sitt tillstånd. Föga torde nämligen 
vara vunnet med verkställande av dyrbara och eljest mycket lyckade 
skogsodlingsarbeten, om plantorna bliva skadade av beteskreatur. 

Då dessutom räkenskaperna, som vi genomgått och låtit siffergranska, 
befunnits riktiga, verificerade och i god ordning, få vi tillstyrka full an- 
svarsfrihet för det räkenskapsår revisionen omfattar. 

Södertälje den 17 augusti 1916. 


Clas Häckner. 
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


F. von Mecklenburg. Fritz von Rosen. 
Av landstinget förordnad revisor. Av hushållningssällskapet förordnad 
revisor. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands läns lands- 
tingsområde berättelse för år 1915. 


Enligt Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 
1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde 
härmed vördsamt avgiva redovisning för sin förvaltning år 1915. 

Av kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer 
framgår: 


att Zzkomsterna under året utgjort: 


KK aSSabehällaag ooo on ork dras da Bee sneda for der fe RE EES ENIEEGEN 12,008: 40 
Statsbidrag för uppehållande : av skogsvårdsstyrelsens 
VETKSAPITEDA Abd orensad SR NE Ag ATT VAS ELAN 2,500: — 
Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande............... ALOE 
Östergötlands läns landstings anslag ....................... 5,000: — 
SkOgsvardsavgalter feserverade:.,.sss-0 00.5. VALAR AA 4,500: — 
Sr TESTE FANA EIA re SNES SN ER BR 7,030:10E 
> RR SFS 26 AN SNR VARE ISO 
» FÖR SAT MO SNES SR SN Ufa ERE A.0,OLO NGE 
Östergötlands hushållningssällskaps anslag ............ 200: — —73,894: 27 
Skögströv ock plantor mm:s. Less de: seed. > ANSE NE 15,490: 64 
FÖrSAldA any CH laTI Ch. sc As base RS SRS Nr TEEN SA 135: 40 
Aterburna ;avlöningsmedel; ,... sr.se enkel rotar sd ns tå 68: 85 
FINE TING 2 AVALEO pe sea oo RS RES RE AERIAL EE ATSINGS 
Ersättning för biträde av länsjägmästaren m. fl. ...... 3,086: 16 
SKOSSOMIN 2 bo se SES fa Art dok 23 
» SU UIGLET SOK SV ENS AGE sera ess Re 70 
Diverse AnK OMS lCfes sasse SR ARS RAS FR Lr og RR / 405: 03 2052 TLA: 63 


Kronor: LO0,LsA Oo 


att uZgrfterna under året uppgått till: 


SKOgSOALNNESKOSPO AG CI he a SSE BANAR då de ET RE 8,323:-70 
Plantor och arbeten 1 .plantskolökhAN. sy last. st. os 12,786: 47 
Transport 21,010: 17 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Transport 21,610: 17 


RES GERE SE ER Re NT RE EA or la AR a nan a 600: 88 
NNKOPEO ch Rlan SN C— AV: KOLLo Py: sera reldåry ers tne dr råna 25008 LI 
HUSS LOTT TENOR ONE KOL a BE lse cl str SA SG SER KR RR ANA EÖFSL 0:23 
MONS ATA SST MATS dag Nga ESA RS RA Rn frn ha 23104 
IKON ETEEO CI arv OC OL ar SE ARE Md an anda 1,1 80::50 
[NN densö kan aren LäS. ssd ss AREA sdel fåesd döda dr 580: 76 
SETT GIG STELT SETIN Vg d er s0d ev tba ol ARR Arg RR ARA DER be Ord sr ÖBYESAS 
TER STL OT SKO El köerna ör LA Ra rm den rs ssd dee i 108: 09 
(UNT ORD EO (50 RSA cos 0 9e6 « a god Vd SNES NS DN [NS Ng lön 
HYGIENE BT VEN är oe SS ENDE SSG AR SER h GSE AR Ara SS SSA TURIN FÖRHOR3S 
ESS EU EGT 2 ses are ASSR ENARE GONE SARAS ESR Tf ORT SM sf Ae AO 57,415: 


Kronor 1006;177AG 


Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt 


uppgjort balanskonto till år 1916. 


Tillgångar: 
HOrGdrAnNaNsE GIVES CIND ELSOMEI Ho fee bb dress en I sd AN vd 1,634: 
TO RT AN ST SSU AD RA rr tass ekke svida öra tek bland sto sekt ANNA Sveno 3,400: 
| ÖJINGETRS(S STO NINAS DIEN ST fp bs eo SEE AAA EB UR SR KANTAR RR "I ANNE 3,000: 
IT Ja [AT OT TN SKITA EON RAN VE EA RR Oe oo bg ARR Re ran ANS 530 
KARATE CNE E e NSER AIR UN 0 TR ERAN AR Lå la RN or rs AN fbr Eek Salla ahle g of sog 15,905: 
SÅ KOYRT BAGERI ed SN SVEG bot SONG NRA a Are: SL) BARA 147 RANN Sa 4 ARE OR IIS RAA 
Börskotteradermedel för sunköp Lave kOb....... dude torsulbiskas sil eer ar 100: 
FRrOTO jä SATS ST LT an nar nå a oa a et a Nä aa nee sa : 66: 
IKNAS SARS ISA OMR Ra Sr Eg Be NA ER rod sr 0 io a SR AS VR se SAN sa N5L45OS 
KTODOT 07,2.3/0: 
Skulder: 


122: 


LENAS EET EEE SEA (0) 0007 40 kd eo br a SERA ARE Nr BIS ES BER SRS SKARA RT Ae 
Tillgångar utöfver skulderna 


Kronor 97,236: 


RRREASREE SYRRA TR TAGE RATE SNRA ALA Ar 75 IIA: 


48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Under år 1915, skogsvårdsstyrelsens elfte verksamhetsår, har arbetet 
fortgått efter de riktlinjer, som tidigare varit brukliga. I enlighet med 
de direktiv, som Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 
styrelser angiver, har styrelsen i första rummet sökt befrämja den en- 
skilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap i skogsskötsel, 
beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur samt 
tillhandahållande av skogsfrö och plantor. 

Vid sidan härom har styrelsen bedrivit en inspekterande verksamhet. 
Där vanskötsel av skogsmark ägt rum har styrelsen gjort sitt bästa för 
att ernå frivillig överenskommelse om återväxtens betryggande. Följden 
härav har också varit, att antalet fall där laga syn begärts, har varit 
försvinnande litet. 


Skogsodlingar. 


Under år 1915 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodling 
utförts i följande omfattning. 


ER UREA fe TE 
| | Skogsodlad = | Använt Använda plantor, 


areal | skogsfrö | SA BER MRS $ vi 
| i hektar kg. Oomskolade |  Omskolade 
2 HAD palt: | Granslo (Tl 


| | kultur | kultur | Gran Tall | Gran 
| I I I I 


| 

| | | | | | 
Enligt skogsodlingskon-| | | | | | | 

I 


| | | | | 

TAKE AA änetecte ES | 36,55) 74,75) 22,800 12,75) I10,100) 63,800) '29,000| 209,440 

| 1 DTE SVAN TAR EE 606,53) 196,20] 317,10] 227,60] 222,000! 89,400) 54,650) 95,860 
| Genom av styrelsen läm-/ | | | | 

nad skogsodlingsledare! 584,71] 214,50] 291;24| 185,30) 472,700]| 293,600] 139,7 10] 175,885 

I 


SARA 1,227,79| 485-45] 641,14) 425,65] 804,800| 446,800| 223,3601 301,185 


| i | 1.251000M AM 524,545 
| 1,713524 | 1,066,79 | 1,770,145 
Motsvarande år 1914...|1,229,44| 247,35] 895,5 | 1,734,925 
» » 1913...| 1,220,25| 264,21] 906,83 I 1,856,110 
» » 1912...| 1,280,88| 184,20 1,097,17 1,631,680 
» » 1911...| 1,254,72| 149,09 SOAL73 | 1,699,450 
» » 1910... 1,456,40] 233,55] — 1,082,45 1,382,740 
» » 1909...| 1,293,95, IOI,10 1,136,40 1,066,300 
» » 1908...| I,003,62] 68,60/ I;3001:10 1,134,810 
, » 1907...! 904,90] 52,35 862,55 1,003,571 
; » 1906...] 556,31] 60,75 585,05 460,050 | 
» P HOOKL:l «4 20472) 35405) 461,85 300,100 | 


! Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete; 
dylika kontrakt upprättas numera icke. 

? Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, enl. 
äldre kontrakt kostnadsfritt, enl. senare kontrakt med halv kostnad. 


"4 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49 


Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 84,296 st. lövträds- och 
diverse plantor (59,507 år 1914, Ö3,549 år 1913, 45,308 år 1912, 79,329 
SLÖ NI FSS OSA Kan I9IO, I3,IO2 kat LOLG). 

Skogsodlingen har utförts å 643 olika egendomar (603 år 1914, 643 
AROS, LÖO HaATTIOT2, SOT Al iIGIL, S80 ar 1010; 402 at 1009, 330 ar 
NGOs 7ORATOO7, 135 MATGOGISO a 1005): 

Arbetena påbörjades den 20 april och avslutades den 10 juni. 

Som arbetsledare tjänstgjorde 5 ordinarie tillsyningsmän och 61 extra 
plantörer eller tillsammans 66 plantörer (60 år 1914, 64 år 1913, 56 
FUN Oe SON AFRO ISO fAtuLOnON SI an LO), 44 ar I9O8, 33dr I007G 
BORarinOO0: och I0LaF IGOS). | 

Antal. förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,386!/3, (1,240'/3 
ENG VRT dl O TS IE OM EIOT 25 221at, HÖLL, I,235-/or at LOLO, 
INOOOHs KANIN, STGH/SFATLGOS AI ST/a tat TOOL ILST/5 rat 1900, 3004 
år 1905). 

Vid försäljning av frö och plantor bestämde styrelsen följande priser, 
som beträffande frö gällde för året och för plantor tills vidare. 


| | 2 E 
| Motsvarande siffror ar 
FÖRSE LD d 
| | Käll | AN 
| [T9I4 1913 I912|/ 1911 I910 1909 1908 1907 1906 1905 


| I 


16,00] 14,00] I 2,00) I 5,00 5,50 8,00] 8,75 
I I 


IE LEROV AN Se tas son of kr. pr kg. | 9,00] 10,00 16,00! 16.00 


I 
I sx -” I I I | 
| Granfrö » » » | 4500] 5,00 6,00 6,00] 6,00 4»50l 3,75| 2,30] I,50! 2,00] 2,30 


| . I I I | I 

1-årig tall oomskol. » pr 1,000] 1550] 1,50] I;50| J;50] 1,00] I,00] -I,00j I,ool I,00] I,00l I,0o 
| I 

4,00] 4500] 4.00 700 


| T,50] 1,50] I.;50) I,50; 1,50!) 1,00) TIT,ooj I,ool I,0oi I,00; I,50 


2 Tömskok oo ot & 3700 3,00] 3+-00] 3500] 3,00] 3300] 3,00 


| 2- » gran oomskol. » >» >» 


| | | | | 
I | 
SS sr tomskols. > > > 5500] 5500] 5400] 5500] 4500] 4300] 4,00] 4,00] 4,00] — |: — 


Plantskolor. 


Alla styrelsens plantskolor äro fortfarande förlagda till Älvan vid 
Mellersta Östergötlands järnväg. Dessa plantskolors sammanlagda areal 
utgjorde vid årsskilftet 7,62 hektar. En utvidgning skedde med 0,66 
hektar. Beslut fattades om inköp av f. grenadjärtorpet Lövsberg N:r 2 
för framtida användning till plantskolor. 

Trots de alltjämt fortgående utvidgningarna har tillgången på om- 
skolade plantor varit otillräcklig och synes därför ytterligare utvidgning 
allt fortfarande vara behövlig. För plantskoleskötseln har årets väder- 
lek varit synnerligen gynnsam. 


4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift r9r6. Bilaga 1. 


50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


I plantskolorna utsåddes under våren 1915: 


56,50-kg. tallfrö” (30,50 At IOIA, 24,75 AT TOL3, 10,4 AND NerRGS NA 
IOIT, 10 år IO01IO, 0,50 år 1900, I5:;50 år IOO8, 14 fan LÖ Ojhes,stkuRgD 0, 
4,8 år 1905). 

125,50. kg. soranfrö. (I1A3. Ar IOMA, 1I40;95. At, LOT 3,0 SARATITOTCSNE At 
IOITI, 90,50 år IOTIO, 34,50. AL. 1009, 20 är 1008; 10 AID ERORSEEINGD, 
5,70 ar 1905). 

15,30 Kg. lärk- 0. .Silvergranjro (20 ar 1014, 15 Ar. iOS, 2 dARIO Ne, NTA 
Arv TT, 200 LOTO) SLANG OONGSTAT ILGOD) 


Våren 1915 omskolades i plantskolorna: 


412,720 st. tallplantor, 
945,610 » granplantor, 
136,205 » lövträds- och ädlare barrträdsplantor. 


S:a 1,404,335 (1,075,100 år 1014, 1,340,560 Ar IOL3,vö rLORLITERO Le, 
741,000 år 1011). 


Den 31 december 1915 funnos i plantskolorna: 


1,500,000 st. oomskolad tall, 
412,700 » omskolad » 
2,400,000  » oomskolad gran, 
1,465,610 » omskolad > 
TÖLO0OI > lärk, 
163,370 » lövträds och diverse plantor. 


$:a. 5,057,700 (3,946,600 år 1914, 0,202,595 äl 1013, 4,054,000f1LH0E2, 


4,371,300 år 1911, 4,297,573 år 1910, 4,124,460 år 1909, 3,817,800 år 
10908, 2,145,050 år 1007, 050,000 år I000, 350000 AVTOG LS): 


Plantskolan vid Älvan. 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 


Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. 


Under år 1915 har inköpts: 


F20,x0 NK allkort, (3,507 år: IOI4, 202,4 Ar IOT3, 141,29 Ar. 1052, 010,37 
ATEA OT FAO TAIS) ATOL, 2,480,5- ANLIGGN, KO ANOS, 359,05 AT IGGY, 
«1,37557 år 1906). 

BUSA SK DLK orankott (1,230-At DOMA, AH4 Ars HON3,; 2,30.0k ar IGT, OSS-Ar 
TNOTOMK2HGN ATT IGONN ASO, Ar. IOC SLar 1000): 


Under året har utklängts: 


ONS ORT alEOR (T) TA JL AE KOMA NT EO, Ar IOF, L20,25 ar LOT 2,00 AT 
TOM 2 SON ATEERO! HO TH, HOK AÄTGOG, 35 ATT IGOS, JFG AT IOOy LK LAD45 
år 1906). 

SSH RONE OfdKON (SINA ANN TOTA ÖH5S)SK AR IIOT2, SOLA TOT, 3 HE AN LOLO 
Fer O0, 2801 ALIGO far 3 Ta OO): 


Vid aårets slut fanns i behållning: 


SOMMIMGlkotN (SSE FARNNOTA NT k2 fd TOT 3, F505 AK NNOMN2, C23KaN LOT, 
OF ATKn OTO) SNS TATL NOGO FOA TGOS) 235 AINO): 

20 OMDIST SKANAOLLA(O TIVA TO TAN 2154 ATLLOT3, TOGO LÖKI, H28.A-ILO LO; 
210 år 1909). 

1,856 kg. tallfrö och 

TTO SMP OkAnKo. 

Av 1 hl. tallkott har i medeltal erhållits 0,69 kg. frö (0,58 år 1914, 0,53 
AE DIGRA O MSS ATA je OM AE, 0,68 AT NIO OKO, 60 AN TIGON 0,05 AK 
HÖOSO ONE TOO KO, ALOG): 

Av 1 hl. grankott har i medeltal erhållits 0,60 kg. frö (0.53 år I914, 90,53 
ALE TÖMS LOI öS AN ET OM OO Fal TÖMT, Or48r Al TOLO, Oj30. Ak NOG; 0,60. AN 
19017). 

Kvalitén å kott har, som synes, varit ganska underhaltig. 


Skogsvårdskommittéer. 


Skogsvårdskommittéer funnos under året i 39 av länets 149 socknar. 


Undersökning enl. 2 av skogslagen. 


Syn enl. $ 2 av lag angående vård av enskildes skogar har hållits i 
fyra fall. 
Tvenne rättegångar har under året fortgått. 


Spridande av skogslitteratur. 


Styrelsen har under året låtit utdela 400 exemplar av Skogsvårds- 
föreningens folkskrifter, 200 årgångar av tidskriften >Skogen» och 10 


52 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


av »Skogvaktaren». Dessutom har styrelsen kostnadsfritt tillhandahållit 
allmänheten formulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontrakts- 
bestämmelser angående skogen vid utarrendering av jordbruk samt skogs- 
ordning att närslutas arrendekontrakt. 


Plantörskurs. 


Hösten 1915 anotdnades en kurs för utbildning av skogsplantörer. 
Kursen pågick en vecka och räknade 22 deltagare. 


Skövlad skog. 


Övriga åtgärder. 


Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett an- 
slag av 200 kr. att efter styrelsens för förbundet gottfinnande användas 
till befrämjande av förbundets syften. 

Styrelsen deltog i det möte mellan skogsvårdsstyrelserna i riket, som 
var anordnat i Stockholm den 16 december, varvid beslut fattades om 
enhetliga grunder för pensionering av styrelsernas tjänstepersonal. 

På grund härav har styrelsen bestämt att för sin personals pensione- 
ring bilda en pensionskassa, till vilken avgifter skola lämnas från såväl 
styrelsen som personalen enligt av matematiker beräknade grunder. 

Pension skall utgå, då befattningshavaren uppnått 60 år. 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 


Tiänstemännens verksamhet. 


Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen och med biträde 
av fanjunkare E. Th. Thamsten handhaft räkenskaperna, lämnat råd 
angående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed 
sammanhängande frågor vid de av hushållningssällskapet anordnade 
småbrukarekurserna vid Lunnevads folkhögskola, Hamra lantmannaskola 
samt för beväringsmanskapet vid Kungl. Första Livgrenadjärregementet. 

Länsskogvaktarna ha biträtt vid ledandet av skogskulturerna, verk- 
ställt utsyningar, gallringar och undersökning av avverkningstrakter samt 
i mån av tid gjort besök hos skogsägare utan föregående rekvisition 
för spridande av upplysning i skogsvård. ; 

Tjänstemännens antal, förrättningar och förrättningsställen framgår av 
efterföljande tablå: 


Tablå över tiänstemännens förrättningsdagar. 


Antal hållna | Antal andra |Antal olika för-| Antal för- 


föredrag förrättningar UED BETS rättningsdagar 
» Länsjäg mästaren: 1915 20 167 125 155 
Motsvarande 1914 19 191 | 152 160 
» 1913 15 154 | 135 163 
» 1912 16 185 | 183 142 
» 1911 20 208 189 185 
1910 16 350 289 204 
» 1909 15 208 | 220 201 
> 1908 I I 205 | 232 181!/, 
Tillsyningsmäånnen: | 
FAT SRETSSON alone 1915 — 201 | 188 209 
Motsvarande 1914 — AT | 196 233 UA 
> 1913 — 154 | 142 218 
» 1912 - 146 130 237-19 
1911 E 150 144 196!/, 
> 1910 - TOA 184 207 
» 1909 — 164 | 155 17073 
» 1908 — 221 208 148 
Waldemar Nilsson...... 1915 — 22 186 195 
Motsvarande 1914 — 23 212 186!/, 
» 1913 : 251 235 214 
» 1912 - 350 294 SAL fs 
» 191I — 89 74 SF VN 
Eljalmar -Larsöni ss 1915 — ET 161 216 
Motsvarande I914 —- 130 145 110 
e. Tillsyningsmannen : 
CIAR Kindlundl oa. cc 1915)- = 52 AN 44 
Motsvarande 1914 — 95 54 90 
> 1913 46 39 64"/+ 
1912 = 55 53 63 
1911 29 28 42/, 
1910 — 47 47 35'/. 
1909. SE 61 56 58 
1908 30 28 36 


ERAN 
54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och 
skötsel. 


Föga är att tillägga vad i denna sak angavs i närmast föregående 
årsberättelse. 

Styrelsens personal har under året varit till det yttersta upptagen för 
att kunna efterkomma ansökningar om erhållande av biträde och sam- 
tidigt övervaka skogarnas skötsel i enlighet med skogslagen. 

En utökning av personalen bör därför inom närmaste framtiden komma 
till stånd. 

Härav kan lätt slutas, att intresset för en förbättrad skogshushållning 
är i stigande. 

Avverkningarna ha under året varit synnerligen omfattande, under- 
lättade som de varit av en för skogskörslor ovanligt gynnsam vinter. 
Gallringar och skogskulturer äro i stort sett de enda förekommande 
skogsvårdsåtgärderna. De förstnämnda förekomma i önskvärd utsträck- 
ning och på fullt rationellt sätt endast å bruksegendomar och aå de 
större godsen inom provinsen. Det är emellertid att förutse, att de 
stegrade ved- och kolprisen skola gynnsamt inverka på gallringsfrågan. 


Under år 1915 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg 

verkställts fullständig skogsodling och hjälpkultur å ...... 1,713,24 har 
Dessutom skogsodlade ett s50-tal aktiebolag och enskilda 

skogsägare på egen bekostnad och under ledning av eget 


LÖNER SITES EA ERE ML rn nt TA Oe fina, Al SES 0 ed ae a AV ARA SNNNE C:a: OO 


Summa, 2,323,21 har 
Den skogsodling av barrträd, som under år 1915 utfördes 
inom Östergötlands län på enskildes marker, beräknas på 


grund härav hava utgjort, fullständig skogsodling a ...... 1,696,70 har 
Sebdoye laljen Ode Ad ab sor SU de äreje. slö ala a ci SRA SRK 600,5. 


Summa 2,303,21 har 


IMOtsvarande bStfrör fö As -LO TAL. oden sossar SE 2,470 har 
» » TE RAL IO IE RSS SA Se AE Salas sena 2,213 >» 

» Dr BA RT GUT 2 Metas s fö sjelerinin 605 a lö)s EIS Je) Ve LS RTR BASIS 2,350 > 

SAME KL Kon TNG 6 ju la RE SNR NR Rs RR fn söner cor 258040 

» > EFT CND O refer rede s/s lass 2 järale ste ar o.e)a öl bi le ASSA 2,885 » 

» , TOO Oo Ess lejere sö bre ses toa Sej Se) EET DARE 23 95 

» NAD 1908 ERE SEE ETEN ENS As oo 1 SE fe Ara 

» ; 2 ND PER (O (OJ ölet skdn sla påta äs a a NER 25 TT NE 

> > > IG) OO Poa NES se grd sie vr (fe SRA sne SAR SR TÖS 

» Sr RDR ETC) OMS Re ala a ert ee bjete, öre De mein te ST RIGGEN TNE 1,600 >» 


TY TAN 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 55 


Skogsodlingen med lövträd torde hava omfattat C:a .................. 20 har 

Notsveran det siffror” för Järn KOMA ..me i. scoop rnrer säga se ie rReen ERA 

; » ARENA TO frn TNE Er NEAR AASE Eg HAE Sa 

» » » Lö) rg RR KANE BIRKA NR NARE RA NS 10 >» 

» HUT ITM TAN SLI ed SSL REN TAN ock 20 2 

» IE .6)0 0) a AAA Märk Ar AA SANS SN SAMS EEE 15 >» 

> » EC) (STR « trelee oajarn bir rig daräprA eo ppIe led Aja ske själ. deg NE LIVS Va 

» » INO OS SEA SA rå bra RNA SER MER (ATL DG NR 

» » PARA TOO EN SNR febr se clere RESNN oa SNS 20084 


Lövträdskulturerna har i all huvudsak utförts med björk och al. Plan- 
tering av ask har man måst frångå, enär det visat sig, att jordmånen 
endast undantagsvis här i länet lämpar sig för kultur av detta trädslag. 

Väderleken har under året varit för skogskulturerna mer än vanligt 
gynnsam. 


Linköping den 30 april 1916. 


Gunnar Ekelund. 
Axel Ekman. Carl Th. Pettersson. 


Åke Foachimsson. 


Undertecknade, som blivit utsedda att såsom revisorer granska skogs- 
vårdsstyrelsens inom Östergötlands läns landstingsområde förvaltning 
under år 1915, få efter fullgörandet av detta uppdrag härmed avgiva 
följande 


Revisionsberättelse. 


Räkenskaperna, som även undergått siffergranskning, hava befunnits 
riktiga och försedda med behöriga verifikationer. 

I fråga om inkomster och utgifter under året samt ställningen vid 
årets slut hänvisas till de uppgifter, som härom förekomma i styrelsens 
berättelse och vilka revisorerna funnit överensstämmande med räken- 
skaperna. Såsom synes av dessa uppgifter är den ekonomiska ställ- 
ningen synnerligen god, i det tillgångarna, i vilka vid årets slut ingick 
en kassabehållning av icke mindre än 54,456 kronor 48 öre, överstego 


[RER ST Aas aa 


50 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


skulderna med 97,114 kronor 21 öre. Denna gynnsamma utveckling, 
som huvudsakligen beror på det ökade tillflödet av skogsvårdsavgifter, 
synes möjliggöra icke blott att styrelsen kan erhålla nödigt kassaförlag 
för sin vidsträckta verksamhet utan även att själva arbetsfältet i en nära 
framtid bör kunna icke oväsentligt utökas. I vilken riktning denna ut- 
vidgning bör ske, kan ju givetvis bliva föremål för olika meningar. För 
sin "del anse sig emellertid revisorerna böra framhålla såsom önskemål, 

dels att undersökning så fort ske kan må genom styrelsens försorg 
verkställas rörande befintligheten och omfattningen inom länet av äldre 
kalmarker, avverkade före år 1905, 

dels att åtgärder skyndsamt må vidtagas för att genom styrelsens 
försorg få dessa kalmarker skogsodlade på de villkor, som inrymmas 
i de tidigare s. k. A.-kontrakten, 

dels att styrelsen så fort lämpligen ske kan må låta systematiskt un- 
dersöka, härad efter härad, i vad mån återväxten av de enskilda sko- 
garna inom länet kan vara äventyrad samt, därest så skulle visa sig 
vara förhållandet, taga i övervägande, vilka särskilda åtgärder i anled- 
ning härav må kunna komma till användning, 

dels att styrelsen må träffa bestämmelse på vad sätt den enskilda 
verksamheten för utdikning och torrläggning av sanka skogsmarker lämp- 
ligast bör uppmuntras och ekonomiskt understödjas. Frågan härom syv- 
nes visserligen enligt protokollen hava varit föremål för övervägande 
inom styrelsen, men denna synes icke ännu hava fattat något annat beslut 
1 ämnet än att i utgiftsstaten för år 1916 upptaga ett belopp av 10,000 
kronor såsom anslag till dikningsändamål. Uppenbart är emellertid, att 
det ligger största vikt däruppå, att arbetet på detta område bedrives 
fullt planmässigt och på ett sådant sätt, att största möjliga nytta där- 
igenom uppnås. Att, såsom blivit ifrågasatt, för ledningen av diknings- 
verksamheten anställa ett extra forstligt biträde synes emellertid knap- 
past vara av behovet påkallat, då den tekniska sakkunskap, som kan 
erfordras, torde stå att vinna för mindre kostnad på annat sätt. För 
övrigt torde de erfarenheter, som på detta område erhållits inom andra 
län, kunna tjäna till god ledning vid organiserandet av arbetet. 

Revisorerna tillstyrka, att styrelsen må beviljas ansvarsfrihet för den 
tid, revisionen omfattar. 

Linköping den 16 juni 1916. 

ENG WHO PLRettersson:; 
Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


Ad. Burén. J. E- Kinman. 


Av Östergötlands landsting Utsedd av Östergötlands läns hushåll- 
utsedd revisor, ningssällskaps förvaltningsutskott. 


& 


IF ROR ECE pe 0 SEED SE FER AP PES SSKIEITYRENSE YTISS NV ETT FAF SYN 0 ENE SI RISET Er RA 


Fi 004 


Skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstings- 


område berättelse för år 1913. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 


styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns 


landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för, år 1915. 


Räkenskapssammandrag för år 1915. 


Tillgångar vid årets början. 


|RTNHETDGS TG hs Sr Må är a ad AB Ae ör de fr Nie AA SADE RIE DLR VELA ,299: 24 
EID: sarg Börs oe Ed AA ERS. L ERSTA TNE NN STIRRAR IRENE Eg 5,499: 53 
LEN DN O  r re fen ro be Aras BA 6 Sa ha sr SR NORD EA AES 35407: 30 
Broklangamsen, (Oklansä KO $csssndas os dosede se a FA, 21 
STI Di SLE RR EA SER dT ALE MER BET ren ata Ba ÄRR FOOT SS 
lndersokningskostnader ens S. 2-lageh scccsssmst 31NG2 
Skogsvårdsstyrelsen 1 Skaraborgs län för klängning av 
EO ESO IRAS TAR SRA AI ra Sila SE fn a NN LEE at fa SR 664: 
REA SSA ent Sh VS LR da rd adde NEN es 70: 81 
Kr. 59,274: 54 
KSNED SUR SETT CL ETS NaPA TM INA ERA SE ITE FOR ek As me Shana 5,000: — 
Inkomster. 
Statsanslag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas 
VETKSAnIDE EAT TA nn rå found a eds us er sne 1,500: — 
Statsanslag till till skogsodlingens befrämjande ......... 7,899: — 
SKÖR SVALA SAN DITT Fa ven ke RN SISTER FRIA DI AA STR E 5T,507: 03 
KASTA ran LÄNGS III O Ges see öra et an toes er dee räds 5,000: — 
> »  hushållningssällskapet ......... I SIN KO 4,800: -— 
Räntan av Lindströmska fonden f. IOI5 ............-«s... 200: — 
RT a sr mn oas Sd i dok Sed Ae Ne 979: 66 


Utgifter. 
EVEN FÄLG 60: dates oe ERNER TINAS a ter dass 1,004: 
RO 55 OC LÄTT R SINA NS AR SSR a Ao das ssd sedel dOaA F2N2O 
STATEN (GLES NET a ha åar mr RE ae a org FA RR SE PST SEAN Ta240: 


Transport Kr. 40,365: 


71,945: 60 


126,220: 


MN 


(FE) 


em 


S- 


58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


Transport Kr. 40,365: 08 


Avdiktilö fat bonader se rbodkuosösoer RS spä sbpdbe.e IL sera 97: 60 
Skögsunmdersökrinp ar peerse a. Lear OR An an oe 2,5 TOS 
Biträde: f0r SKkOgSVAFGREL 06 core ED SSR Sal bogar op RAS 2,34 3110 
Avverkningsundersoknaid db os SA oöpdskel as EN 1,0075105 
Fästig heten (avskrivning ji ee oe esen pe ee at re 3527 05-10 
EX PENSCKS fä re Sea NN RAS on dag sostel bn 1,00: 31 
TElefönet 331223 Aer så de BT AAA SAN SR RE oa kd as AN 496: 98 
Styzelsen OCK TEVISOTEL <ss LARSESTARSERER. 1 TIA GRL I GSE 1,014: 30 
1857. SAR RET AR TOR EN - SSR 12,558: 33 65,636: 83 


Tillgångar vid årets slut. 


IR VETTATIER 55 eta RR er ARS EE SSL Pe SNR e NE 50205 17 
I SEJ AR EES. AS AE AE Fra ne NS ROME ta Fö a ER lg 15, 500108 
Plan Os 2 SEC ARSTee AASE NASA UTSRORE OP 2, ER SR NR NR 8,544: 23 
Fröklängmngen MOkIanod) KOC) 3. al ooo sosse ss be 7;549: 50 
Fastigheten. -- skona tok RP DIR Eg FIRAR ÖOD- 
Usnidersökningskostnader enl '$ 2' lägeD. mom. occsköcske 597: 80 
Skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län för klängning 

AV KOLET SENS ESR LÅ SR OY Sk re re ISS LAN TR AR SUNSET NN 586: 12 
Jönköpings läns fruktförsäljningsförening för koks och 

BIERtriSk Kross AN ra. sårat fv RKA SNES TSV SRA Sar Ia 21TE50 
Stan oSeltra GSI SRA SN a re bad REL AVANT ro IR HY 
 Innestående i Smål. Enskilda Bank: 
ÅA upp ock avskavomssraäkning > fb mes see 865: 96 

Disponerade för diknings- och pensionsändamål: 
A kapitalräkning......... FA IRA SR AN Ma Såg AE fre FR 2 13,446: 86 
KASsaheballnias sea en se rer EIN börser Ret 115:98 60,583: 40 


Summa Kronor 120,220; 23 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. 


Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: 

Ordförande: Godsägaren m. m. Ivar Berg, Rödjenäs. 

Ledamot för landstinget: Domänintendenten m. m. Oskar Erickson, 
Bjärsby, Hult. 

Ledamot för hushållningssällskapet: Kaptenen m. m. friherre F. Lillie- 
creutz, Jönköping. 

Som länsjägmästare, kamrer och sekreterare har tjänstgjort W. Lothi- 
gius, Jönköping. Expeditionen har flyttat till Villa Ullavi, Bäckalycke- 
området, Jönköping. 

Länsskogvaktaren Aug Carlsson har efter en gagnande, väl vitsordad, 
tioårig tjänstgöring, avgått till annan tjänst och efterträtts av Hilding 
Bergman, adress Värnamo. Personalen är för övrigt densamma som 
föregående år. 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 


För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- 
lingsarbeten, som utförts med bidrag från skogsvårdsstyrelsen, och var- 
om närmare redogöres i det följande, voro under berättelseåret hos sty- 
relsen anställda 75 st. plantörer. 

För krigstjänstgöring voro länsjägmästaren och 3 länsskogvaktare in- 
kallade i 45 dagar vardera. 


Styrelsens sammanträden och verksamhet. 


Styrelsen har haft 7 sammanträden, därav ordinarie vår- och höstsam- 
manträdena den 23 mars och 10 december. Styrelsen inspekterade plan- 
törkursen i Reftele den 17 april och skogsvårdskursen å Hook den 22 
oktober samt bevistade skogsvårdsstyrelsernas i riket möte den 16 de- 
cember. Ordföranden följde dessutom övningarna vid gallringskursen i 
Björkö socken samt har i förening med länsjägmästaren företagit en del 
inspektionsresor. Av styrelsen under året avgivna yttranden kunna fram- 
hållas yttrande över riksdagen den 29 augusti 1914 till konungen in- 
given skrivelse i anledning av väckt motion angående lånefond till un- 
derstöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk, 
yttrande över Utkast till lag om rätt till bärplockning, yttrande över 
riksdagens skrivelse till konungen med anledning av väckt motion om 
skrivelse till kungl. maj:t angående lättnader i stängselskyldighetens full- 
görande. 

Dessa yttranden följa årsberättelsen som bilaga A, B och C. 

Styrelsen har under berättelseåret i stort sett följt samma arbetsplan, 
som under föregående ar. 

Bland frågor, som förekommit, märkas följande av mera allmänt in- 
tresse. 

Genom noggrann inventering av Rydaholms socken, slutförd under året, 
utröntes att ej mindre än 739 hektar av till skogsmark hänförlig mark 
utgöres av kalmarker uppkomna före år 1905. I procent av skogsmarks- 
arealen sålunda c:a 9 & gammal kalmark, och i procent av hela utmarks- 
arealen c:a 5 Z. Inom denna socken har ändock under årens lopp ge- 
nom hushållningssällskapets och skogsvårdsstyrelsens försorg dylika gamla 
kalmarker kultiverats å 183 har. 

Ehuruväl sålunda genom det allmännas initiativ och försorg ej obe- 
tydliga arealer gamla kalmarker åter blivit skogbärande, återstår högst 
avsevärda områden, ej blott inom nämnda socken, utan jämväl inom 
hela länet, varå skogsodling erfordras för att göra marken räntebärande. 
Approximativt har arealen sådana gamla kalmarker uppskattats till 60,000 
hektar. Utan bidrag från det allmännas sida förefinnes ej stora utsikter 
för desammas snara återställande i skogbärande skick. 


60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Under senare år har skogsvårdsstyrelsen, som nedlagt avsevärda sum- 
mor för fullgörandet av gamla kalmarkskontrakt, på grund av bristande till- 
gångar ej kunnat bevilja markägare annat än fri plantör och kostnads- 
fria plantor och frö å icke kontrakterade marker. 

Enär en viss behållning, hänförande sig till inneliggande lager av frö, 
kunde beräknas för år 1916 beslöts att för nämnda år bevilja bidrag 
jämväl till arbetskostnaderna intill hälften av beräknade kostnaden pr 
hektar efter styrelsens bestämmande i varje särskilt fall, med skyldighet 
dock för markägaren kontraktsenligt förbinda sig, att, därest så erford- 
ras, på anfordran verkställa hjälpkulturer. 

Till länets fruktförsäljningsförening upplät styrelsen för kostnadsfritt 
begagnande fröklängningsanstalten under augusti—oktober månader och 
motiverades detta beslut därmed att tillvaratagandet och tillgodogörandet av 
den rikliga fruktskörden var en för hela länet gemensam angelägenhet. 

Kunde genom upplysning åstadkommas att länets lantbrukare började 
intressera sig för skötseln av betesmarker, skulle arealen av nu befintliga 
s. k. betesmarker säkerligen betydligt nedbringas, och därigenom ytter- 
ligare mark förvärvas till skogsvård. Då genom försök här i länet Moss- 
kulturföreningen kunnat påvisa, att mossmarker upparbetade till betes- 
vallar ej blott blivit räntabla utan jämväl mycket lönande företag även 
för smärre lantbruk, och då dessutom från andra län inhämtats, att 
skötseln av betesmarker på fastmark givit ett gott ekonomiskt resultat, 
har styrelsen beslutat att genom fackmän på detta område föreläsnings- 
vis meddela allmänheten de erfarenheter, som vunnits på området i fråga, 
i hopp om att därigenom intresset skulle väckas och följas av bättre 
vård av betesmarken. 

Vid av skogsvårdsstyrelsen under året anordnade gallrings- och skogs- 
vårdskurser har föredrag hållits av Mosskulturföreningens ingenjör A. Bau- 
man i rationell betesvård. 

För att bidraga till att mera allmänt få till stånd virkesbesparande 
hägnader har styrelsen inköpt kasserad telegraftråd och tillhandahållit 
allmänheten densamma för inköpspris. För att intressera skogsägarna 
och få kunskapen om stubbarnas betydelse som bränsle mera spridd har 
2:ne stubbrytare för utlåning anskaffats.. 


Skogsvårdskommittéer. 


Vid årets slut funnos kommittéer i 114 av länets 127 socknar. 


Skogsodling. 


På grund av den sena våren kunde endast ett fåtal plantörer i södra 
delen av länet -påbörja kulturarbetet den 19 april. Först den 26 april 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 6 I 


voro skogsodlingsarbetena i gång över hela länet. Den sena våren or- 
sakade också att kulturarbetena kommo i konflikt med lantbruksarbetet, 
varföre mångenstädes svårigheter yppade sig att anskaffa tillräckligt 
med folk. 

Skogsodlingsarbetet fortskred dock det oaktat ganska raskt, gynnat 
av gott arbetsväder. Våren var ovanligt fuktig och kall. Juni månad 
var mycket torr och sådden syntes ej vilja uppkomma. Till råga här- 
på inträffade något före midsommar några ytterst starka frostnätter, med 
en kyla som mångenstädes nedgick under — 7 grader. Under juli föll 
ymnigt med regn och sådderna sköto hastigt upp. I vad mån de sent 
uppkomna såddplantorna och av frost och torka försvagade, men genom 
det senkomna regnet ändock uppfriskade planteringarna kunde motstå 
senhöstens vinterkyla kan bedömas först ett kommande år. . 

Styrelsen har under berättelseåret tillämpat samma bestämmelser vid 
utdelning av skogsodlingsbidrag som under föregående år. Sålunda har 
varje rekvirent för enskild ägares skogsmark, vars rekvisition inkommit 
inom föreskriven tid, erhållit frö och plantor till ett pris som med un- 
gefärligen '/; understiger tillverknings- eller inköpspriset. Plantör har 
även avgiftsfritt tillhandahållits varje rekvirent, som så önskat, i 2:ne da- 
gar. För överskjutande dagar betalas 2.s;o kr. Kost och logis under 
förrättningstiden samt vid förefallande behov skjuts för plantören och 
hans redskap från och till närmaste järnvägsstation eller förrättningsställe 
bekostas av rekvirenten. 

Å kalmarker uppkomna före år 1905 har erforderlig kvantitet frö och 
plantor samt plantörsbiträde lämnats gratis mot det att markägare å kal- 
mark över 5 har kontraktsenligt (kontrakt 1 B) förbundit sig att väl 
vårda kulturen, så att densamma efter viss tidsrymd bliver tillfreds- 
ställande. 

Å gamla kalmarkskontrakt upprättade före år 1913 och som på grund 
av medelbrist ej hunnit slutföras ha 483 hektar på skogsvårdsstyrelsens 
bekostnad skogsodlats. Arbetsköstnaden härför uppgick till 9,549: 60 
kr., plantörskostnaden 940 kr., plant- och frökostnaden m. m. 2,212 kr., 
eller sammanlagt 12,701:60 kronor. 

Till skolplantering och för skogsundervisningen har gratis utlämnats 
31,8 kg. tall- och 54,6 kg. granfrö. 

Enligt tab. I har till skogsodling 3å 
därav 517,50 kg. tallfrö och 318,90 kg. 
därav 


Oo 


tgått sammanlagt 836,40 kg. frö, 
granfrö samt 6,539,700 plantor, 
4,470,400 tall, 
1,0931,700 gran, 

112,300 lärk, 


62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


2,000 silvergran, 
900 vitgran, 
22,400 bergtall. 


Tab. II utgör sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark (av- 
verkad före 1/; 1905, således innan lagen trädde i kraft) och visar att 
305,67 hektar skogsodlats genom nykultur och 327,53 hektar genom hjälp- 
kultur eller sammanlagt 633,20 hektar. 

Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jordäga- 
rens bekostnad utförts under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer 
å såväl ny som gammal kalmark, dock i huvudsak å förstnämnda slag 
av mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 746 rekvi- 
renter med 1,568,99 hektar, därav 1,206,10 hektar nykultur och 362,89 
hektar hjälpkultur. 

Genom skolplantering och undervisningskurser hava 115 hektar ny- 
kultiverats. 

Hela den under året skogsodlade arealen utgör 1,627 hektar nykultur 
och 690 hektar hjälpkultur eller sammanlagt 2,317 hektar. 

Av tablåerna II och III framgår, att vid skogsodlingsarbetena i fråga 
förbrukats tillhopa under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer 23,494 
dagsverken. 

Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling å större 
egendomar utförts å omkring 273 hektar nykultur och 49 hektar hjälp- 
kultur. 


Piantskolorna. 


Från styrelsens plantskolor har under året utgått 


3,04 2,400 st. tallplantor, 
1,240,700 » granplantor, 
137,600 » div. plantor 


För att fylla: behovet av rekvirerade plantor har dessutom måst in- 
köpas 1,519,000 plantor. 
Av tab. I framgår, att våren 19153 i samtliga plantskolor utsåddes 


skotare, 
ITÖVTT Au Rotanos och 
6,0 » diverse barrträdsfrö. 


Sedan sådden i plantskolorna verkställts föll ymnigt med snö 15 och 
16 maj, varigenom såddbädden hårt tillpackades. Följde därpå den starka 
torkan i juni, varigenom mångenstädes grodden ej mäktade bryta bäd- 


to 


+ 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 


den. Ehuru åtgärder vidtogos för luckring av såddränderna uppkom 
endast sparsamt med tallplantor. Detta var i synnerhet förhållandet i 
plantskolor, anlagda på lätt sand. Diverse fröätande fåglar bidrogo ock 
till tallsåddernas misslyckande. 

Granplantorna, ehuru decimerade av torkan, uppkommo dock någor- 
lunda tillfredsställande. 

Omskolad gran och 1-årsgranarna skadades svårt av den starka frosten 
före midsommar. 

Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum. 


Fröklängningen. 


Från 1914 fanns en behållning av 4,013,29 hl. tallkott. År 1915 in- 
köptes 5,71 hl. tallkott och 179,20 hl. grankott. 

Under året har klängts 2,800,29 hl. tallkott, lämnande i utbyte 1,576 
kg. frö, eller i medeltal o,s6 kg. pr hl., samt 63 hl. grankott, lämnande 
utbyter ss kolfröj eller i medeltal 0;s7 kg. pr hl. 

Vid årsslutet finnes inneliggande kott: tallkott 1,213,00 hl., grankott 
110,30 hl. 

För skogsvårdsstyrelsens i Skaraborgs län räkning fanns i behållning 
upplagd kott från år 1914 

557 Huh tallkott. Ar 1915 inkom för klängning ytterligare 


49,50 » » och 80 hl. grankott; 
summa 606,50 >» » ANBSOL » 


Av detta parti bar under året klängts 606,so hl. tallkott, utbyte 342 
kg. frö och 63 hl. grankott, utbyte 58 kg. frö. 
Behållning till år 1916 17 hl. grankott. 


Skogsundervisning. 


Undervisning i skogshushållning och skogsvård har av länsjägmästa- 
ren lämnats vid lantmannaskolan i Tenhult, folkhögskolorna i Nässjö och 
Värnamo. Vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekur- 
serna i Sandseryd, Bottnaryd, Ökna och Stenberga hava hållits föredrag, 
belysta av skioptikonbilder. 


Plantörskurs. 


Under tiden från den 12 till och med den 17 april hade skogsvårds- 
styrelsen anordnat en kurs för utbildande av plantörer. Till deltagande 
i denna kurs, som hölls i Reftele, varest tingshuset upplåtits till före- 
läsningslokaler, hade 187 sökande anmält sig. Av dessa kunde dock ej 


PRETTY VISPPR TIS PR ISS 15 BN SETS TY OP SF URS ATEA PIE PENIS 17 ES NE SSE FRIN EO NRA 


Fra 


Lå JAA 


64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


mera än 60 st. antagas på grund av bristande utrymme. Av dessa ut- 
examinerades och godkändes som plantörer 56 st. Förutom fria järn- 
vägsresor erhöllo eleverna 1,50 kr. pr dag för kost och logis. Under- 
visningen var dels af teoretisk dels av praktisk natur. 

Samtidigt med denna kurs pågick repetitionskurs för tidigare utbil- 
dade plantörer i Nässjö under ledning av länsskogvaktarna Troedsson 
och Gabrielsson. 


Skogsvårdskurs. 


Från den 11 till och med den 23 oktober pågick en skogsvårdskurs, 
närmast avsedd att utgöra en fortsättningskurs till föregående årens plan- 
törskurser och kurser vid lantmanna- och folkhögskolorna och till vil- 
ken företräde skulle lämnas åt sökande, som förut genomgått någon 
dylik kurs. 

Till kursen, för vars avhållande Munksjö Aktiebolag benäget upplåtit 
skogsmarkerna vid Hook, hade 55 st. sökande anmält sig, varav dock 
på grund av utrymmesskäl endast 33 elever kunde antagas. Deltagan- 
det ägde rum på egen bekostnad med undantag av järnvägsresor och 
logis, som erlades av skogsvårdsstyrelsen. Undervisningen, som leddes 
av länsjägmästaren med biträde av länsskogvaktarna P. Olsson, A. Jo- 
hansson och E. Hj. Carlsson lämnades huvudsakligen praktiskt i skogen 
på så sätt, att varje sak först demonstrerades och sedermera utfördes 
av eleverna, vilka slutligen själva fingo redogöra för olika bestånds be- 
handling. Sålunda verkställdes utmärkning av fröträd samt ljushuggnin- 
gar och gallringar av olika slag. Härvid utlades flera provytor i me- 
delålders och yngre bestånd, där utbytet uppskattades och värderades 
och tillväxten hos det kvarvarande beståndet utreddes. För dem, som 
icke förut genomgått plantörskurs, meddelades undervisning i sådd, plan- 
tering och plantskoleskötsel. Olika stubbrytningsmetoder med tillhjälp 
av extraktor och Broarydsjätten samt sprängning demonstrerades. Un- 
dervisning i uppsättandet av ett nytt praktiskt och billigt rutstängsel 
meddelades. 

Teoretisk undervisning på rummet lämnades 2 åa 3 timmar dagligen. 

Den 22 oktober besöktes kursen förutom av skogsvårdsstyrelsen och 
dess revisorer av hushållningssällskapets ordförande herr landshöfdingen 
m. m. Fr. Pettersson och sällskapets förvaltningsutskott, landstingets ord- 
förande hovrättsrådet m. m. A. Romberg och tingets förvaltningskom- 
mitté samt i övrigt av för länets skogsvård intresserade personer, sam- 
manlagt ett 30-tal. 


FÅ CE dn 


der Vanna SRA "TC YVYr Fv TY Vä Mar Ve 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 65 


Gallringskurs. 


Kurs för hemmansägare och hemmansägaresöner i gallring avhölls den 
29 och 30 november i Björkö socken, varvid bl. a. skogsskötseln å Röd- 
jenäs skogar demonstrerades. 

Antalet deltagare uppgick till 28 st. 

För utdelning under året har inköpts 100 st. Ungdomens skogsbok, 
2,000 Kort handledning i folkskolornas undervisning i skogsplantering, 
2,000 folkskrifter m. m. 

I övrigt har undervisning lämnats av tjänstepersonalen under resorna. 


Skolplantering. 


I 94 socknar ha planteringsdagar med skolbarn varit anordnade och 
har häri deltagit 3,371 barn samt skogsodlats 112 hektar med 97 kg. 
frö, som tillhandahållits gratis av skogsvårdsstyrelsen.. 

Sammanlagda utgifter för skogsundervisningsväsendet för år 1913 upp- 
Sick kröonor 7,201-52: 


Biträde med skogens vård och avverkning. 


Som i föregående årsberättelse påpekats uppnås enligt styrelsens upp- 
fattning de resultaten vid strävandet att väcka skogsägarnas intresse för 
vidtagandet av behövliga skogsvårdsåtgärder genom den direkta påver- 
kan, som av personalen utövas i detta syfte, och torde härutinnan för 
visso vara att söka en av länsskogvaktarens huvuduppgifter. Dessa 
bliva helt naturligt under sina resor inom respektive bevakningsdistrikt 
i tillfälle iakttaga en del missförhållanden å hemmansskogarna, och kunna 
de vid personligt sammanträffande med vederbörande skogsägare fram- 
hålla de åtgärder, som från skogsvårdssynpunkt kunna vara lämpliga. 
Förutom de resor, som av länsskogvaktaren under kulturtiden göres för 
övervakandet av skogsodlingsarbeten, verkställas besiktningar under juni 
—augusti månader å områden, där avverkning bedrivits föregående åren. 
Enär bevakningsområdenas storlek dock ej medgiva en noggrann gransk- 
ning över hela området varje år, ha distrikten måst uppdelas så, att 
besiktning av en socken återkommer vartannat år. Vid dessa besikt- 
ningar upptagas rekvisitioner för skogsodling, dikning, biträden för skogs- 
vård m. m. samt träffas överenskommelse eller göres förslag till 
överenskommelse rörande skogsodlingen å områden, som ännu ej äro 
slutavverkade eller färdiga för skogsarbeten. Därest överenskommelse 
ej kan träffas eller avverkningen har övergått ett större område, söker 
styrelsen genom särskild skogsodlingsförbindelse, eventuellt föregången 
5. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


av undersökning av länsjägmästaren eller laga syn, garanti för återväx- 
tens betryggande. Beskrivning över avverkningstrakterna, sättet för av- 
verkningen, förslag till åtgärder m. m. upprättas över avverkningarna, var- 
jämte, där arealens storlek så påfordrar, kartskiss uppgöres. Samtidigt 
undersökes vid dessa resor förutvarande kulturer oeh inlämnas förslag 
till hjälpkultur. 

Från september månad och till dess kulturarbetet påbörjas äro läns- 
skogvaktarna strängt sysselsatta med biträdesförrättningar i och för gall- 
ring och planläggandet av avverkningar jämte stämpling av skog samt 
besiktningar av större avverkningar. 

För biträde äger allmänheten anlita länsskogvaktarnas tjänst kostnads- 
fritt 1 2:nerdagar om atet. 

Av tab. IV framgår att länsskogvaktarna under 422!/; dagar lämnat 
biträde å 332 förrättningsställen, varvid föryngringshuggningar planerats 
a 911,50 hektar, fröträd utmärkts å 105,:2 hektar samt gallring utförts 
å 390,12 hektar. Sammanlagda utmarksarealen å de hemman där ovan- 
nämnda skogsvårdsåtgärder vidtagits under året, uppgår till 23,778,s4 
hektar. 


Skogsavverkning och därav föranledda åtgärder. 


Av länsskogvaktarna hava 720 avverkningar blivit undersökta och har 
över 62 av dessa särskild utförlig beskrivning med kartutkast upprät- 
tats, varjämte länsjägmästaren besökt ett flertal sålunda tidigare under- 
sökta avverkningar, som ej genast kunnat på tillfredsställande sätt 
ordnas. 

24 överenskommelser rörande större avverkningar har omedelbart kom- 
mit till stånd, 10 undersökningar enligt $ 2 lagen ha påkallats och ut- 
förts samt 9 överenskommelser jämlikt $ 3 lagen träffats. Domstolsut- 
slag har avkunnats i tre mål, samtliga i överensstämmelse med skogs- 
vårdsstyrelsens yrkanden. 

Länsskogvaktarna ha haft sammanlagt 1,510 förrättnings- och reseda- 
gar, häri dock ej inberäknat plantskolearbeten m. m. i bostadsorten, var- 
till använts 289 dagar. På varje länsskogvaktare kommer i medeltal 
190 dagar utom bostadsorten, 


Värdet av skogsavverkningarna år 1915. 


Enligt skogsvårdsavgiftslängden uppgår värdet av avverkat deklara- 
tionspliktigt virke till 4,642,800 kronor. 

Värdet av icke accispliktigt virke samt husbehovsvirket uppgår sanno- 
ikt till detta belopp, vadan värdet av totalavverkningen kan sättas i 


PT SA ERE 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 


runt tal till 9 millioner kronor. Denna summa betecknar sålunda den 
år 1915 avverkade skogens värde å rot med avdrag för drivnings- och 
huggningskostnader. 


Skogseldar inom länet. 


Styrelsen har ej fått meddelande om mer än 4 st. skogseldar å sam- 
manlagd areal av 3,5; hektar. Förutom skogsmarken övergick elden c:a 
31,s har vildmossar. I ett av dessa fall orsakades elden av bristning å 
kraftledningen Stenkvill—Klinte, 1 fall av järnvägen och 2 vid hägnads- 
arbete. Skadorna å skogsbeståndet äro beräknade till 837 kr. och släck- 
ningskostnaden till 3735 kronor. 


Donation till styrelsen. 


Av Grosshandlaren S. A. Johansson i Reftele har styrelsen mottagit 
en donation att använda enligt nedanstående av donator gjorda bestäm- 
melser. 

»Då min verksamhet till stor del hittills varit förlagd till Westbo och 
Mo härader och jag därvid kommit i tillfälle att iakttaga den stora be- 
tydelsen av en rationell skogsvård för dessa orter, har jag känt mig 
manad att i den mån mina tillgångar det medgiva visa mitt intresse för 
denna goda sak, och i anledning av min denna dag inträffade 55-åriga 
födelsedag bortgiver jag genom denna handling ett belopp av tiotusen 
(10,000) kronor som avsättes till en fond benämnd 'S. A. Johanssons 
fond för mindre skogsägare”. Det är min önskan, att fondens avkast- 
ning skall användas till uppmuntran i första hand av inom Westbo hä- 
rad samt Unnaryd, Öreryd, Stengårdshult, Walshult, Norra Hestra och 
Källeryd socknar av Mo härad bosatta mindre skogsägare, vilka genom 
visat intresse för skogens vård varit ett föredöme för sin ort och sålunda 
gjort sig förtjänta att ihågkommas med en belöning. I övrigt lämnas 
i sammanhang med donationen följande meddelanden och föreskrifter: 

1) Beloppet utbetalas först fem år härefter eller vid min dessförinnan 
inträffade död. Under nästinstundande femårsperiod eller, om jag skulle 
avlida före densammas utgång, under den till tiden för dödsfallet be- 
löpande delen därav, förbinder jag mig emellertid att årligen den 30 
maj utbetala 5 procent ränta å kapitalbeloppet att användas i enlighet 
med donationens syftemål. 

2) Kapitalbeloppet och den under tiden för dess utfallande här ovan 
utfästa räntan överlämnas till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse, åt vil- 
ken jag sålunda anförtror förvaltningen av och dispositionen över fon- 
dens medel i enlighet med donationens ändamål. 


p. LA SV AVES FSK NT Oe ENS ba 


68 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


3) Det tillkommer följaktligen jämväl skogsvårdsstyrelsen att fastslå 
de närmare grunder, i enlighet med vilka räntemedlen må disponeras i 
överensstämmelse med donationens huvudbestämmelse. 

4) Skulle skogsvårdsstyrelsen finna räntemedlen något år icke lämp- 
ligen kunna eller böra disponeras, må desamma icke läggas till huvud- 
stolen utan skola i stället utdelas i sammanhang med följande årets 
avkastning. 

Reftele den 30 maj 1915. S. AA: JOHANSSONS 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


De främsta förutsättningarna för ett ingående bedömande av skogar- 
nas tillstånd och skötsel har hittill saknats, enär man icke haft tillräck- 
ligt noggrann kännedom om storleken av skogarnas virkesförråd och till- 
växt, huru detta virkesförråd och denna tillväxt fördelar sig på träd i 
olika grovlekar, åldern och trädslag m. m. I avvaktan på föreslagen 
riksinventering av landets skogskapital har styrelsen som i föregående 
årsberättelse nämndes låtit uppmäta Rydaholms socken i Östbo härad 
till 1 Ao av arealen. 

Socknen har överkorsats av sins emellan parallella taxationsbälten om 
10 meters bredd, inom vilka bälten skogen uppräknats och undersökts. 
Dessa taxationsbälten eller taxationslinjer förlades på ett avstånd från 
varandra av I km. Linjesystemet för sockentaxeringen inlades först på 
Växiö-bladet av generalstabens topografiska karta i skalan 1: 100000 
och överfördes sedan på en av styrelsen upprättad sammandragskarta i 
skalan I:20,000 hopsatt och nedtransporterad från by- och hemmans- 
kartor. Rörande undersökningen om tillvägagångssättet vid uppmätning 
och resultatets bearbetande hänvisas till Betänkande avgivet av kom- 
missionen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av 
skogarna i Värmlands län, vilket legat till grund för omnämnda under- 
sökning. 

Här nedan lämnas några resultat, som framkommit vid inventeringen 
av Rydaholms socken. 


Arealfördelning: 
Skogsmark ...... 8,791 hektar motsv. 41,:0 Yo av hela .socknens areal 
Flagmarktrons.sd 2,02 20-505 > I 330,6, RE KARE » » 
Moöossmarks.so.-. 357001 05 » 173558 I OKI » » 
INAGONEr skene re 45400-= 0 > 20,88 +. 31 CEN » » 
NIRO RSS Se Åt LOSE AA » ÖbAOr (rå IEEE » » 
MTC äro see sea IAS > Öjarga, I PN » » 
Summa 21,389 hektar TOORIH YO 


JAAA Jm 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 69 


Av socknens skogs- och hagmark visade sig 


/ Oo 


19,99 22 vara bevuxen med skog i åldern o—19 år 


SME EA 2 > , KYSS V-- TA 20—39 > 
I4;2r > » » » » ) ) 40—59 > 
Js23 » » » » » » 60 —79 > 
0,80 >» 2 » > » » » 30—99 » 
0,27 3 » » » » » » 100 
ÖA NV » » olik åldrig skog. 


1O:0os Ukald. 


Till olikåldrig skog har räknats bestånd, där minst en femtedel av are- 
alen upptages av åldersklass, som med 20 år eller mera avviker från 
övriga beståndets ålder. 

Kubikmassan (utan bark), fördelad på olika trädslag och grovleksklas- 
ser, framgår av nedanstående tablå. 


ÖF | Kubikmassa Oratt ove Fäll Lövträd — | 

NG DES | | — Procent | 

höjd i | Kbm. | av totala | Procent av kubikmassan i 

cm. | | massan | 

| | | | 

0—4 | 27,567 | 53205, 3 4 | 28,367 | 18,196 53.437. AG 

Ho 9 47,934 | 9,050 | 45,727 | 20,249 | 34,024 | 

10—14 | 86,818 | 16,392 | 43,533 | 28,213 28,252 | 
15—19 | I115,109 | 21,733 | 43,340 | 33.294 | 23,166 
20—24 | äg | 18,743 | 35,382 | 44,211 | 20,407 

TS FER IST EEE ör fal RN SERA Nee SIE ÄN 17,340 | 

| 30-344 ars 405750 7.604 | 423 | 37 | 205557 | 

| 35—39 | 21,866 4,129 | 30,554 | 46,982 22,464 | 

| 40—44 | 11,434 | 2.139 44,574 | 22,485 32,841 | 

Rs 4,373 | 0,826 20,32 | — 24,994 54,94 | 
| 50— | 2,740 | O,517 | 15,584 | 10,315 74,051 


Totala kubikmassan i Rydaholms socken är således 529,641 kbm. 
plus kubikmassan i allmänna skogar c:a 12,548 kbm. = 542,189 kbm., 
varvid dock barken ej medräknats. 


Kubikmassans fördelning på mark av olika slag: 
Skogsmark ...... 491,115 kbm. eller per hektar 55,0 kbm. 


Flaomark sco 30:09 AD > » > TIO 
Mossmark «...... 20,983 > > > » 5,0, 
Utnarkias Nan 542,189 kbm. eller per hektar 35,4 kbm. 


70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Virkeskapitalet fördelade sig på skog av olika åldrar på nedanstå- 
ende sätt: 


Skog i ålder under 20 år visade sig representera 10,96 7o av kub.-massan 


> » » 20-302 > » > 3 Ö;A2 ATA » 

» 40— 59 » » > ; 27,90 » >» » 

hO— 79 » » » 15,57 »” z » 

» > » 80— 99 >» ; » Syse SAN 9 
» » I00—1419; > » » 33904 HALD 


Tillväxten (utan bark) uti kubikmeter, fördelad på olika träslag och 
grovleksklasser, framgår av nedanstående: 


Tillväxten i kub.-meter Summa | 
Ci få tillväxt per 
| dimensions- 
Gran | Tall | Lövträd EES 
ES Nn Aa ha AS ARFA 548,756 A57,272 | —15103,014 vi 2jAAODTA 
ENG BA KS 1,858,883 | + 725,482 | 2,575,086 | 5,159,451 
FOTA NIE RER CR re a 2:3200;774 1 |. M,0SO,25Y 1,981,080 | 5,950,111 
FELT EKSTRAND 2,628,640 | 1,851,731 | 1,905,288 | 6,385,659 | 
SC I RA Ra SRS AN ANS 1,550,333 1,759,522 1,391,472 | 4,701,327 | 
FAN (En se dd PE LA bol 846,620 855,912 | = 801,840 2;504,372 | 
Sr SNS Er NRA AN 466,279 392,847 370,812 | 1,229,938 
3090: 0, AER SIE ERT: 164,550 195,678 | 164,865 | — 525,093 
7. (eSATA NER 120,590 52,350 92,148 | 265,088 
AR HORNET LIT VR: Ener 15,574 16,162 | 40,680 | 71,416 
$O— "(STA PE LENE BOSNA ED 5,382 3,582 | 21,546 | 30,510 | 


SVS 
Per ytenhet uppgår tillväxten tili följande belopp: 
Per ugeogranskka hekfals sor. bes ugsr roles 1,35 kbm. 
3 Rek fv ET V rer RNE TE AN 1.870 3 
» hektar skogs- och hagmark............ ÖA 4 


Husbehovsinventering. 


För erhållande av årlig åtgång av husbehovsvirke inom Rydaholms 
socken har virkesmassan oförädlat virke i samtliga hus ungefärligen 
beräknats och amorteringstiden satts till 60 år, gärdesgårdarnas längd 
upptagits dels från skifteskartorna, dels ock genom direkt uppmätning 


2. 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. yn 


å marken och amorteringstiden beräknats till 20 år. VWVirkesåtgången i 
och för vedbrand och slöjdvirke har kunnat beräknas genom upplysnin- 
gar inhämtade a varje ställe. 


Sammanställning av årliga virkesåtgången till husbehov inom 
Rydaholms socken. 


Ian der malle"ava ast Sue. 1,511 kbm. 
SSI IETe No) aha (0 NE pr ASA ASEA EEE SR ROR ELEN TNS NA 
HM ESIOjd OCh AIVEtSEL on ers sånt II 
sutunderhalkavinhagnadett. tusan 240208 AR 


Summa 11,803 kbm. 


Byggnadernas virkesmassa oförädlat virke uppgår för mangårdsbygg- 
nader till 46,838 kbm., för övriga byggnader 43,845 kbm. Antalet rum 
inclusive kök uppgår till 2,650 st. Gärdesgårdarnas längd uppgår till 
I1l28t0o57 meter eller, c:a rst mil. 

Antalet personer över 10 år uppgår till 2,158 st. Husbehovsåtgången 
per individ över 10 år och år blir sålunda 5,,7 kbm. 


Avsaluvirkets mängd. 


Genom skogsaccislängderna har utrönts att accispliktigt virkes värde 
1 genomsnitt för åren 1913— 1915 uppgår till c:a 34,000 kronor. 

Det kan beräknas att rotvärdet för accispliktigt virke i genomsnitt 
satts till 5 kr. per rot, vadan årliga virkesmängden dylikt virke uppgått 
till ungefärligen 6,800 kbm. Ehuru uppgifter saknas torde med fog 
kunna antagas att inemot 3,000 kbm. icke deklarationspliktigt virke dess- 
utom årligen gå till försäljning. Sammanlagda mängden avsaluvirke 
per år inom Rydaholms socken uppgår härigenom till i runt tal 10,000 
kbm. 

I genomsnitt för de senaste åren skulle sålunda den virkesmängd som 
från Rydaholms skogar årligen uttagas uppgå till 21,800 kbm. 

Enär tillväxten, som förut angivits, beräknas utgöra 28,933 kbm., 
skulle härigenom läggas c:a 8,000 kbm. årligen till kapitalet. 

Sannolikt bortgår dock mycket virke dels i ungskogarna genom själv- 
gallring, dels förfares virke vid slarvigt bedrivna avverkningar. Årliga 
överskottet kan för den skull ej sättas högre än c:a 35,000 kbm. Att 
på den grund att överskott inom vissa tidsperioder uppkomma dra den 
slutsatsen att avverkningen ytterligare borde kunna höjas är förhastad 
och vad rör Rydaholms socken alldeles felaktig, vilket särdeles tydligt 
framgår av ovan angivna siffror under rubrik kubikmassans fördelning 
på mark av olika slag. 


72 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Virkesmassan per ytenhet skogs- och hagmark är nämligen avsevärt låg. 

Endast å c:a 35 oo av ytvidden finnes bestånd av någorlunda till- 
fredsställande slutenhet, det övriga intages av söndertrasade, utglesade 
bestånd eller kalmarker. Kunde man blott få det därhän, att bestånden 
i stort sett bleve någorlunda slutna, skulle detta betyda en kolossal för- 
höjning av den nutida produktionen. 

Anmärkningsvärd är den stora virkesmängd som åtgår till husbehov. 

En besparing av vedåtgången genom bättre tillvaratagande av avfalls- 
virket och stubbveden samt gärdesgårdarnas ersättande av ändamålsen- 
liga trådstängsel torde utan svårighet med någon god vilja kunna ästad- 
kommas. Med nuvarande höga virkespriser synes en omläggning av an- 
tytt slag, som bereder möjlighet för ökad avsaluavverkning, vara en 
klok ekonomisk åtgärd. 


År 1915 har varit ett särdeles gynnsamt år för avyttring av skogs- 
produkter. En god drivningsvinter och mycket höga virkespriser orsa- 
kade förhöjda avverkningar. 

Därest avverkningarna bedrivits på ett med god skogshushållning för- 
enligt sätt borde under nuvarande förhållanden dessa avverkningar, även 
om desamma hårt anlitat skogstillgången, men varigenom dock avse- 
värt kapital kommit länet till godo, kunnat hälsas med glädje. Tyvärr 
måste man dock konstatera att avverkningarna mångenstädes bedrivits 
på ett felektigt sätt och att vinsten härigenom å dessa ställen jämväl 
blivit imaginär. 

En oroväckande egendomsspekulationen, med alla dess för jordbruket 
och skogshushållningen så välbekanta vådor, måste jämväl konstateras 
och beklagas. 


Jönköping i april 1916. 
Å skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstingsområde vägnar: 


Ivar Berg. 


Wilh. Lothigius. 


sv TAR ANNE a i - , ww ha i FF TAR 20 Pn ss 7 ” hävd JV SSA 
vå - i 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. (cl 


Undertecknade, vilka såsom revisorer granskat skogsvårdsstyrelsens 
inom Jönköpings läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning un- 
der år 1915, få härmed vitsorda, att räkenskaperna äro förda med ord- 
ning och noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer. 

Vi hava genomgått de värdehandlingar, som finnes i styrelsens förvar, 
ävensom brandförsäkringarna samt funnit samtliga dessa handlingar fullt 
tillfredsställande. Vid verkställd inventering har kassan befunnits i över- 
ensstämmelse med räkenskaperna. 

Angående verksamheten under år 1915 få vi, som jämväl tagit nog- 
grann kännedom om styrelsens protokoll, hänvisa till styrelsens berättelse. 

Därjämte få vi vitsorda, att styrelsen med omsorg och noggrannhet 
handhaft de till densamma hörande angelägenheterna samt att tjänste- 
männen med plikttrohet och skicklighet fullgjort sina åligganden. 

Med anledning av vad sålunda under revisionen förekommit, hem- 
ställa vi, att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för dess verksamhet under 
at IOI3. 


Jönköping den 27 maj 1916. 


G. Lindman. August Stark. 


Förordnad av Kungl. Maj:t, Utsedd av landstinget. 


Hj. Leyonmarck. 


Av hushållningssällskapet utsedd revisor. 


I RE 1 YA 
CL t 


74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Bu. VAS 


Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. 


Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde får här- 
med vördsamt avgiva infordrat yttrande över riksdagens den 29 augusti 
1914 till konungen ingivna skrivelse i anledning av väckt motion an- 
gående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för 
varaktigt skogsbruk. 

Alla torde vara ense om att vårt land skulle gå till mötes en ljus 
framtid i ekonomiskt hänseende, därest den nationalförmögenhet, vi äga 
i våra skogar, bleve så vårdad, att den gåve högsta möjliga avkastning. 

Enligt samstämmiga uttalanden av skogsvårdsstyrelserna äger dock 
alltjämt stor överavverkning rum å största delen av Sveriges skogsarea- 
ler, å enskilda skogar. Med nuvarande lagstiftning kan detta missför- 
hållande svårligen stävjas. 

Kunde däremot större skogsarealer än vad hittills varit fallet på fri- 
villighetens väg läggas under rationell vård, vore mycket vunnet till er- 
hållande av en mera jämn avkastning från skogsmarken. 

Staten söker sedan några decennier tillbaka att förmera sitt skogs- 
kapital genom inköp av skogsegendomar. Men de anslag, som riksda- 
gen beviljat härför, motsvara icke ändamålets ekonomiska betydelse. Om- 
sorgen om skogskapitalets bevarande har dock varit den skogspolitiska 
tanke, som framdrivit anslagen. Finge nu staten, till förverkligandet av 
denna framsynta politik ett ekonomiskt stöd på frivillighetens väg, borde 
detta av statsmakterna hälsas med tillfredsställelse. 

Som motionären framhållit, har en del kommuner bildat fonder i och 
för åstadkommandet av kommunalskogar. Med ett lån från statens sida 
skulle inköp av skogsmark under lämpliga konjunkturer kunna förverk- 
ligas. Staten behövde endast ställa sig som förmedlare av lånet och 
kommunerna gälda statens inlåningsränta. 

Härtill kan visserligen genmälas, att staten själv genom inköp av 
skogsmark bättre skulle göra upplånade penningar räntebärande, men 
torde härvidlag ej från kommunerna lämnade bidragen beaktas och ej 
heller det faktum, att statens bästa lika väl gagnas, om kommunernas 
ekonomiska ställning stärkes. 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. JR 


För statens egna skogsförvärv bör icke åsidosättas den enskilda skogs- 
vården, som bör få all den uppmuntran, vartill landet har råd. 

Lagda under rationellt bruk skulle kommunalskogarna bidraga att sä- 
kerställa landets årliga virkesbehov, bereda inkomster till bestridande av 
kommunala utgifter, lämna arbetsförtjänst åt ett större flertal än vid 
extensiv drift samt slutligen utgöra ett manande exempel för den en- 
skilde skogsmarksägaren att väl vårda och sköta sin skogsmark. 

Intresset för allmänningsskogars bildande synes inom kommuner till- 
hörande Jönköpings län vara mycket stort. Ehuruväl skogsvårdsstyrel- 
sen ej har till sitt förfogande uppgifter senaste åren, torde år 1909 från 
kommunerna inkomna meddelanden vitsorda riktigheten härav. 

Av länets 126 landskommuner förklarade sig nämligen 93 st. för sa- 
ken, på sådant sätt, att två kommuner redan inköpt skogsmark till all- 
männing, 77 hade beviljat anslag till skogsfonder för ändamålet och 14 
mottagit frivilliga bidrag därtill. 

Om inköpen av skogsmark ske på lämpligt sätt och i rätt tid, fin- 
nes alla förutsättningar för att allmänningsskogarna bliva räntabla företag. 

Inom socknarna gives ej sällan tillfälle att få inköpa billiga områden, 
lämpliga för anläggandet av ny skog. Gamla kalmarker eller egendo- 
mar, som försäljas sedan skogen avverkats, äro i detta län ej svåra att 
överkomma, enär konkurrensen å dylika marker är ringa. Vid tvångs- 
försäljningar kunna jämväl goda tillfällen till inköp erbjuda sig. Men 
därvid gäller naturligen att penningar till inköp hastigt kan anskaffas. 

Utnyttjas tillfällena torde således anskaffandet av lämplig mark ej 
ställa sig betungande. Produktionskostnaderna böra också kunna göras 
relativt små. Socknarna hava nämligen möjlighet att vid anläggandet 
av ny skog i stor utsträckning använda sig av skolbarn för sådd och 
planteringsarbete. Anläggningskostnaderna kunna nog i de flesta fall 
täckas av inkomsterna från rensnings- och rödjningsvirke. 

Genom samarbete med inom länen verkande egnahemsföreningar torde 
i många fall inägoområde å köpta marker, som ej tjäna ändamålets 
syfte, kunna försäljas och frånstyckas, varigenom köpeskillingen ned- 
bringas. Inom områden för skogssällskapets verksamhet torde kommu- 
nerna få emotse en värdefull hjälp av nämnda sällskap, som främst på 
sitt program upptagit frågan om allmänningars bildande. 

Genom det ovan anförda torde framgå lämpligheten av sockenall- 
männingars bildande samt att intresset härför är stort bland länets lands- 
kommuner. 

Till förverkligandet av omskrivna syftemål anser styrelsen dock nöd- 
vändigt att staten lämnar understöd åt de kommuner, som därav äro 
i behov. 


FEFEOSTYR SSF 3 PST NNE RENEE UNERET. PRV EE Tr 


76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Understöd torde dock ej böra utgå under annan förutsättning än att 
de av kommunerna förvärvade skogsmarkerna ställas under fackmässig 
kontroll och ej försäljas. 


Jönköping den 19 februari 1915. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


ke 


Pa Wilh. Lothiguis. 


Ivar Berg. 


BUN: 


Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. 


Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län får härmed vördsamt avgiva ytt- 
rande över Utkast till lag om rätt till bärplockning och tillvaratagande 
av vissa andra naturalster. 

De naturalster, som i förslaget äro föremål för utredning, i syfte att 
på lagstiftningens väg reglera desammas tillgodogörande i rättsligt hän- 
seende, äro av följande slag: vilt växande bär, barrträdskottar, vilda 
blommor, örter och svampar. 

Till följd av den sedan lång tid tillbaka och: årligen alltmera stegrade 
efterfrågan på skogsbär, särskilt lingon, vilka fått ett betydande han- 
delsvärde och blivit föremål för en högst avsevärd export, har spörs- 
målet om rätten till bärplockning kommit i ett synnerligen aktuellt läge. 

Utan att ingå på denna rätt, som enligt styrelsens förmenande bör 
höra markägare eller respektive brukare till, torde från skogsvårdssyn- 
punkt några anmärkningar kunna göras mot lagförslaget. 

Uti $ 2 lagförslaget stadgas rätt för envar att i skog och mark plocka 
vilt växande bär, med visst undantag enligt $$ 3 och 4 och där det kan 
ske utan skada å stängsel eller å växande skog eller annat, som finnes 
a marken. 

Om fara för handen att uppväxande skogsplantor genom bärplock- 
ning skadas tillerkännes markägare visserligen rätt att inom inhägnat 
område efter tillstånd från konungens befallningshavande få detsamma 
fridlyst, men torde denne bestämmelse ej blott vålla de ägare, å vars 
mark för återväxten skadlig betning ej förekommer, stora kostnader, utan 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMKRÅDE. gt 


i varje fall ett ineffektivt skydd, om ej samtidigt området bevakas, vil- 
ket ytterligare ökar utgifterna. 

Det synes styrelsen egendomligt att, nästan samtidigt som detta för 
slag kommer fram, riksdagen beslutar skrivelse till Kungl. Maj:t, vari ut- 
talas önskvärdheten av inskränkning i stängselbördan för icke djurägare 
och lägga ansvaret för ägofriden på grannen, djurägaren. 

Möter skogsplantering främmande ägor torde måhända, om ny stäng- 
selförordning kommer till stånd och omskrivna förslag upphöjes tilllag, 
grannen, djurägaren, bliva skyldig bekosta en del av den hägnad, som kan 
synas vara nödvändig som skydd för återväxten från bärplockarnas sida. 

Om hägnad som skydd för skogskulturer måste uppföras å egen mark, 
varå betning ej förekommer, måhända markägare känner sig manad av 
det allmänna fordra, vad grannen ej i så olika fall blir förständigad göra. 

Å marker däremot, där betning förekommer, torde hägnad av kulturer 
under alla omständigheter vara berättigad. 

Då styrelsen har sig bekant, att kulturerna mångenstädes skadas vid 
bärplockning ej blott genom tramp utan också avsiktligt genom upp- 
ryckning av plantor i och för förbättrandet av bärskörden och ägaren 
härigenom oavsett bärplockningen gör kännbara förluster, torde ej något 
annat sätt att förhindra skadegörelse av nämnt slag förefinnas än att 
stadgande infördes, som medgåve rätt till plockning av bär endast ef- 
ter tillsägelse hos markägaren och med dennes tillåtelse rörande tid och 
plats därför. 

Bär, som förtäras på platsen, torde dock vara fritt för envar. 

Barrträdskottar ha i följd av skogsskötselns snabba utveckling och allt 
intensivare bedrivande med därav åtföljande högt stegrade efterfrågan 
a frö till skogsodlingens ombesörjande vunnit ett allt mer ökat värde. 
Sålunda betingar kott av tall för närvarande 4—6 kr. per hektoliter, så- 
ledes ungefär samma pris som för havren under vanliga år. 

Skogsvårdsstyrelsen finner det därför vara riktigt, att olovligen ta- 
gande av kott från växande träd blivit belagt med straff enl. strafflagens 
20 kap. i likhet med andra uppräknade naturalster, men vill samtidigt 
uttrycka sina betänkligheter mot att insamlandet av barrträdskottar från 
fällda träd skall vara fritt för envar. Visserligen sker genom sistnämnda 
förfarande icke någon avverkan eller skada såsom på de växande träden, 
där kottarna ofta ovarsamt och hänsynslöst nedplockas, toppar och gre- 
nar för ändamålet avhuggas, men då en god skogshushållning numera 
icke kan bedrivas utan skogsfrö, och då skogsägaren ofta icke kan till- 
varataga någon kott för sitt behov annat än från den för året avverkade 
skogen, samt då det vidare under vissa år icke finnes kott annorstädes 
än på mera fristående fröträd, så skulle ägaren berövas utsikten att till- 


78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


godogöra sig den för honom mången gång oundgängligen nödvändiga 
och högst värdefulla tillgången på denna kott, om det stode envar an- 
nan fritt att taga den från dessa träd efter deras avverkning. 

Förlusten härav för ägaren bliver så mycket kännbarare, som just det 
från samma trakt härstammande fröet, efter vad resultatet av gjorda un- 
dersökningar givit vid handen, lämnar bästa växtresultatet och där- 
för har för skogsägaren och för den framtida avkastningen det största 
värdet. 

Styrelsen anser därför, att jordägarens intresse och rätt här fordrar skydd 
även för plockning av frisk ny kott från fällda träd och vindfällen. 

Av det anförda framgår, att styrelsen i såväl princip som från prak- 
tisk och teknisk synpunkt i allt väsentligt finner det föreliggande lag- 
stiftningsförslaget otillfredsställande, och vill till slut framhålla, att, om 
ej markägaren får bestämma rörande bärplockningens utförande, om kott- 
tagning m. m., om tiden därför, gränserna för upplåtelse av sådan rätt 
m. m. som sammanhänger härmed, så kan god ordning och kontroll 
aldrig ernås, liksom heller aldrig högsta möjliga avkastning utvinnas av 
de ifrågavarande naturalstrens tillvaratagande. 


Rödjenäs den 19 juni 1915. 
A skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Ivar Berg. 


Wilh. Lothigius. 


på 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 79 


Bil GR 


Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. 


Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde får här- 
med vördsamt avgiva yttrande över riksdagens skrivelse till konungen 
med anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående 
lättnader i stängselskyldighetens fullgörande. 

Vad beträffar den i motionen först berörda särskilda frågan om änd- 
ring av gällande föreskrifter — byggningsbalken kap. 3 $ 3 och kungl. 
förordningen den 31 januari 1815 — angående laggillt stängsels beskaf- 
fenhet måste otvivelaktigt dessa stadganden betecknas som ganska otids- 
enliga och olämpliga. Under senare tider har nämligen stängsel kom- 
mit i bruk, vilka äro fullt så effektiva men långt billigare och mindre 
krävande i fråga om virkesåtgången. Den laggilda hägnad, som nu är 
den mest brukliga i detta län beskrives i byggningabalken sålunda: » Gär- 
desgård bör stängas tät och fast, två alnar hög och två alnar mellan 
vart par stör.» Virkesåtgången i dessa gärdesgårdar är över 0,os ku- 
bikmeter per längdmeter. Under förutsättning att till gärdsel användes 
skog, duglig till massaved eller pitprops, vilket vanligast är fallet och 
värdet å virket å rot sättes till 4 kr. per kubikmeter (20 kr. per kubik- 
famn) samt att till staver användes mindre värdefull skog såsom en- och 
grangrenar blir kostnaden per meter för materialet 0,27 kr.; arbetskost- 
naden med tillredandet av virket, framforsling, utläggning och uppsätt- 
ning uppgår till o,:6 kronor. Sammanlagda kostnaden per längdmeter 
blir sålunda o,44 kronor. 

Som synes är kostnaden för dessa i allmänhet föga varaktiga gärdes- 
gårdar betydande. Ur ren skogsvårdssynpunkt äro de dessutom för- 
kastliga. Det är ju ofta de mest välvuxna träden som måste offras vid 
huggning av gärdsel. Oförsiktighet eller okunnighet vid uttagandet av 
träden vållar ej sällan att ungskogsbestånd deformeras eller ock att små 
luckor i skogen här och där uppstå, i vilka återväxt varken kan erhållas 
genom självsådd eller genom skogsodling. 

Virkesbesparande hägnader bestående av överst en slana och för öv- 
rigt 2 eller flera ståltrådar hava av praktiken erhållit vitsord såsom star- 


j FR OR åk FÖRA 
; j Fr ye vv MM 


80 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI5: 


kare, hållbarare och kunna dessutom uppföras till mindre än halva kost- 
naden mot ovan angivna gärdesgårdar. 

För att med siffror kunna påvisa vilken betydelse stängselfrågan har 
för den jordägande befolkningen har styrelsen låtit ingående undersöka 
åtta socknar i skilda delar av Jönköpings län. 

Resultatet av undersökningarna framgår av nedanstående tablå. 

I tablån förekommande siffror å arealen och kreatursmängd i angivna 
socknar äro hämtade från senast tillgängliga officiella statistik (åren 
1904—1911). 

Vid undersökningarna har framgått att gärdesgårdarnas varaktighetstid 
uppgår i genomsnitt till 15 år, å inägorna något kortare, å utmarken 
däremot något längre tid. 


lo AT MA = | | | 
|Arlig vir-/ Sträckmeter |Summa sträck- Summa |Värdet av gär- 
AED NE o | N Areal Ez : 
kesåtgång| gärdesgaård, |meter gärdes-| sträck- | desg. inom 
C : o | utan | 
Socken | till häg- | som om- = |gård (efter 15-/ meter socknarna kr. 
| Ila 9 1: or . vatten = Å 
| nader | hägnas årli- | årig cirkula- | OY pr (Nygärdnings- 
| kbm. gen | tion) | 3 I, AE kostnaden) 
| | | | 
EIRSjöR SA 765 I5.3IOL4 AL 220,050 10,728 21 | - 101,046 
Bäcksedav -.<.... 220 24,448 = | 366,720 4,482 82 161,356 
INGSSJÖ, bed ido. ke 1,818 30,372. -| 545580 I ir0:2TT 55 240,055 
NS ÖFestra ooocce 411 32210 123535 1 3 SNS 54,258 
Bredestad ...... 575 LI, 5ST2 | 172.080; 1-1 -2,050 | 58 75,979 
S. Unnaryd 3,004 60,090 | 901,388 | 17.043 5 50 396,610 
Rydaholm ...... 3,655 7.3,IO00 1. T5096;5001-115 10,005 0 482,460 
Kållerstad ...... | 692 I35OKOrE 20735701, MRI 62 91,466 | 
I 3643,712 ”|-68;830 [SSA | 
KAN SE TO VMA | ; Den ökade | 
Ke. stängselkostna-/ 
Arlig amor- Antal | Per djur be- den under nu- 
teringskost- kreatur = | löper sig varande förhål- 
BALL YANG NP Brr NN Antal |lenden beroen-] 
nad 3 gär- | (jämväl får | årligen amor- | R ds Sd 
SSE / = | i; NER fr e på gällandej 
: | desgard efter men ej | teringskost- stängselförord-' 
IE RA svin) naden 3 gär- | ningo.fårbetet,| 
| räntefot | desgård till | Merkostnaden 
| pr år och får 
uppgår till | 
kr. st. kr, | st. kr. | 
EES JO ag TE Se SA 9,407 2,645 3>55 988 4,47 
BaCksedan se: fö ARN 15,022 1,460 10,29 580 12,95 
| Nässjö fll enter. 22,349 2,080 10,74 581 19,23 
NA SETS tra oe DA SHORE 470 10,75 98 25,76 
I 9-1, UDDATYA Sir SEA 36,924 | 2 13303 847 21,78 
| Bredestad, >= paslls 14073 661 10,70 195 13,13 
| URYdahROlDae ma sreas 44,917 5,004 8,97 2,361 16,50 
KFällersta ERE 8,515 688 12,37 226 18,83 


bd 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 31 


Som synes av tablån uppgår gärdesgårdarnas längd i medeltal för 
dessa 8 socknar till 53 meter per hektar. Kostnaden härför enligt förut 
nämnd beräkningsgrund uppgår till 23,32 kronor per hektar nystängd 
gärdesgård eller i årlig amorteringskostnad med en räntefot av 42!/; pro- 
cent kronor 2,17. 

Kreatursstockens storlek varierar ju som naturligt är högst väsentligt 
i skilda socknar, men stängselkostnaden per djur, om undantag göres 
för Eksjö socken, tycks vara ganska konstant. 

I medeltal för undersökta socknar uppgår stängselkostnaden per år och 
djur till ej mindre än c:a 10 kronor. Då den i stängselförordningen före- 
skrivna laggilda gärdesgården avser att freda ägor jämväl för smärre 
kreatur, får, torde nu, när enklare stängsel, fullt tillfyllest som hägn mot 
större kreatur, kunna uppsättas för hälften av den kostnad som laggild 
gärdesgård betingar, omkostnaden såsom föranledd i stort sett av fåren 
böra föras på deras konto. 

Tablån angiver denna merkostnad, som varierar socknarna emellan 
från kronor 4,47 per får till 25,76 kronor. I ej mindre än 6 socknar 
uppgår således denna ökning i årliga stängselkostnaden till mera än få- 
rens saluvärde under normala förhållanden. 

Med stöd av siffror erhållna från undersökningarna inom angivna 8 
socknar har närmelsevärden uträknats för hela Jönköpings län. 

Jönköpings läns ytvidd utom vatten uppgår till 1,051,432 hektar. Sam- 
manlagda längden av gärdesgårdarna har beräknats till 35,560 mil, mot- 
svarande 53 längdmeter per hektar. 

Värdet av gärdesgårdarna som nya kan sättas i medeltal till 24!/; 
millioner kronor och årliga amorteringskostnaden efter en räntefot av 
4!/, procent och 135-årig cirkulationstid till 2!/; millioner kronor. Vir- 
kesåtgången till gärdesgårdarna beräknas till c:a 2,700,000 kubikmeter, 
varav årligen måste omsättas c:a 185,500 kubikmeter. 

Antalet kreatur är enligt officiella statistiken för angivna år 260,822 
st., vadan den årliga amorteringen av gärdesgårdskostnaderna uppgår till 
9 kronor per djur. 

Inom länet finnas g90,359 får. Den ökade årliga amorteringskostnaden 
för stängsel, som nu betingas av gällande stängselförordning och fårbe- 
tet, uppgår i runt tal till 1!/; millioner kronor. Merkostnaden för år 
och får springa således upp till c:a 12,50 kronor per djur. 

Med sådana siffror för ögonen kan skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings 
län ej annat än på det livligaste instämma i riksdagens uttalade önskan 
om att bestämmelserna om stängsels laggildhet göras rymligare så att 
de lämna möjlighet att begagna billigare, enklare och mera virkesbespa- 
rande stängselsätt än de nu lagligen påbjudna. 


6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


» SPE, SER DIEU Aj BY EL RULES FYKS SIDY IC eld ed ra bra TIVA 
' ” rs ' 


> SA TS (Av > I 
9 ERK YST IE AN SE 
| 4 + . 


82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915, 


Såvida ändring i gällande bestämmelser rörande laggild gärdesgårdstyp 
kommer till stånd får styrelsen påpeka nödvändigheten av att kostnads- 
frågan för stängsel grannar emellan, där endast å ena sidan småkreatur 
hållas, regleras så att den ökade stängselkostnaden, som betingas av 
småkreaturen, läggas å den som mot grannens rågång vill med smådjur 
beta. Förslag till bestämmelser härom: Vill ägare till mark, som grän- 
sar till annans, beta med småkreatur, vare skyldig, förutom halva kost- 
naden för till hägn mot större kreatur lämpligt stängsel, jämväl vid- 
kännas ökade kostnaden, som betingas av stängslets ökade täthet. 

Gällande hägnadslagstiftning synes emellertid även i vissa övriga hän- 
seenden lida av bestämda brister. 

Ifrågavarande förhållanden sammanhänga nära med den oklarhet i fråga 
om bestämmelserna rörande gemensamt mulbete, som vidlåder gällande 
stängselförordning. I $ 5 mom. 2 nämnda förordning säges: »Finnes 
mellan ägor, som nu sagde äro, ej stängsel, då skall, så länge det för- 
hållandet fortfar, den ohägnade marken anses vara till gemensam mul- 
bete upplåten där ej annorlunda avtalat är.» 

Sålunda finnes ej här uttryckligen bestämt för vilka den ohägnade 
marken må anses vara till gemensamt bete upplåten, men torde all- 
männa rättsmedvetandet säga att betesrättshavarna skola vara i den ge- 
mensamma marken delaktiga. 

Detta framgår ock ur B. B:s kap. 11 $ 1, där sägs: »Ostängd mark 
och hjordavall måge alla, som däri del hafva, till mulbete nyttja, och 
låte där fä sitt hvart om annat gå.» 

Med hävdandet av denna princip, att endast den, som i den ostängda 
marken har del, äger därå nyttja betet, torde en hel del ohägn, som 
för närvarande sker, därigenom att jordbrukstorpare eller backstugusittare 
intaga annans få på sommarbete kunna förhindras. 

Ej heller torde kunna antagas riktigt, att exz delägare i den som ge- 
mensam ansedda betesmarken äger rätt upplåta bete till vilken eller 
hur många som hälst, härigenom sker ju intrång på de andra betes- 
innehavarnas rätt. 

Ett förtydligande i kommande ägofridsförordning rörande gemensam- 
hetsbetet anser styrelsen därför vara av förhållandena påkallat. 

I de flesta länders skogslagstiftning förefinnes lagbud, att bete är för- 
bjudet uti till återväxt bestämda skogstrakter. Så t. ex. i vårt grann- 
land Danmark förordnades redan 1670 att beteskreatur ovillkorligen 
skulle avhållas från kultur- och planteringsland. 

Det torde därföre ej vara för tidigt att denna fråga beaktades vid 
blivande lagstiftning rörande ägofriden. Visserligen är i $ 1 av stäng- 
selförordningen uttalad den allmänna grundsats, att envar är pliktig att 


ARLA Sv AG 


VU INR YT, OSV ER Ne UU Nn FURU ST SENACIESS a VE TT VET AXE IEI SES YIN FN 
Å s i d ; ; c 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 83 


om sina hemdjur hålla sådan vård, att de icke olovligen inkomma på 
annans ägor, men denna grundsats är underkastad väsentliga inskränk- 
ningar genom stängselvitsordet och föreskriften att ägor, som å båda 
sidor utgöras av skog, utmark eller beteshage samt ej äro från varandra 
avstängde, skola anses vara upplåtna till gemensamt mulbete. Det lig- 
ger i öppen dag, att en tillämpning av nyss anförda huvudregel utan 
varje modifikation skulle lända till skogshushållningens fromma, men å 
andra sidan kan betvivlas att för närvarande en så genomgripande för- 
ändring låter sig genomföras. Däremot torde tiden vara inne att få till 
stånd en bestämmelse som förbjuder betning av får och getter å ge- 
mensam mulbetesmark. Visserligen har genom kungl. kungörelsen av 
den 18 november 1910 angående inskränkning i betesrätt å ohägnad 
mark inom Jönköpings län förordnats att betandet av får och getter skall 
vara förbjudet å till gemensamt mulbete upplåten mark därest samtliga 
delägare ej annorledes överenskomma, men förmånen härav för mark- 
ägare, som vill skydda sin skogsodling, minskas betänkligt därigenom, 
att rågranne har stängselvitsord. 

Styrelsen får därför föreslå att betandet av får och getter, såsom särskilt 
skadligt för återväxten, förbjudes annat än i inhägnad beteshage å till 
gemensamt mulbete upplåten mark, kungl. maj:t obetaget att därifrån 
medgiva undantag för de län eller delar däraf, där sådant må finnas er- 
forderligt. 

Med hänsyn till $ 35 i stängselförordningen — där stadgas att, då 
ägor, mellan vilka stängas skall, utmark eller beteshage, och ena si- 
dan märkligen betungas av stängsel utan motsvarande nytta, deltagandet 
i stängselskyldigheten må nedsättas för den, som ej begärt stängseln — 
är tydligt, att om under nuvarande förhållanden markägare, som utfört 
skogskulturarbete. begär, att grannarna skola med honom deltaga i stäng- 
seln, är det endast han, som har gagn av denna, och följaktligen hela 
stängselbördan faller på honom ensam. Erkännes däremot den naturliga 
förpliktelsen för kreatursägare att hålla sådan vård om sina djur, att de 
ej inkomma på skogsodling, så blir det deras sak att, om de finna så- 
dant fördelaktigt, begagna sig av stängselvitsordet, vadan ägaren av det 
skogsodlade området icke kan åläggas att till mer än hälften deltaga i 
stängselkostnaden. I stället för att stänga i rågångarna torde det i de 
flesta fall ställa sig billigare för såväl rågrannarna som ägaren till det skogs- 
odlade området att sluta förening om stängsel till kulturfältet. 

För reglerandet av betesförhållandet å samfäld mark borde därföre 
stadgas att kreatursägare förpliktigas taga sådan vård om sina betesdjur 
att de ej inkomma å möjligen befintliga kulturfält å dylik mark. 

Fördelen av stängselvitsordets inskränkande, i den mån sådant kan 


ÅS 5 
"Ye 


ARE SRVFS vg OT OK 
bird ante AE 7 


34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


ske utan förfång för ägofriden, torde vara uppenbar och, såsom i riks- 
dagens skrivelse framhålles, tillfyllest motiverad av den avsevärda börda 
stängselskyldigheten utgör. 

Utgår man ifrån att den i $ 1 stängselförordningen uttalade grundsat- 
sen om djurägares ansvarighet för ägofridens upprätthållande bör vara 
den centrala och grundläggande i stängsellagstiftning fordrar rättvisan 
att markägare, som antingen ej är djurägare eller ock håller sådan vård 
om sina djur genom tjudring eller särskilda beteshagar, att fara för an- 
nans ägofrid ej är för handen, blir helt eller delvis befriad från stängsel- 
skyldighet oavsett ägornas beskaffenhet. 

Ett utvidgande av stängselvitsordet synes jämväl berättigat och rättvist. 

Framförallt torde saknaden av vistord för inägor gentemot utmark 
verka betungande för inägornas innehavare. I riksdagens skrivelse an- 
givna exempel synas väl motivera en ändring av nuvarande förhållande, 
varför $ 4 såsom helt och hållet stridande mot stängselförordningens 
grundprincip helt bör utga. 

$ 8 medgiver ej ägare till urfjäll och utjord stängselvitsord, ehuru 
dessa utmarksområden understundom kunna hava en ganska stor utsträck- 
ning och vara av ej ringa betydelse. Det bliver under sådant förhål- 
lande rätt ofta omöjligt, även om viljan finnes, att å dylika marker verk- 
ställa några omfattande kulturåtgärder, enär de unga plantbestånden lätt 
förstöras av den mängd beteskreatur, som utan att något kan göras däraåt 
från markägarens sida, om han ej mäktar påtaga sig stängselbördan, från 
gränsmarken ströva in över hyggen eller kulturfält. 

För övrigt hänvisas till vad under $ 5 sagts om liknande förhållanden 
a ohägnad mark. 

Rörande fördelningsgrunden av stängselkostnaden synas i $ 3 gjorda 
bestämmelser böra vidmakthållas. 

Såvida stängselvitsord tillerkännes ägare till mark oberoende av ägo- 
slag och natur finnes däremot ej något skäl att i olikhet vad $ 5 nu 
stadgar vägra någon markägare, den där stängsel ej själv fordrar, att 
söka ändring i hälftendelningen om han förmenar sig i förhållande till 
stängselkostnaden ej hava motsvarande nytta. 

Om ej avtal grannar emellan kan träffas om ändring i hälftendelning, 
synes styrelsen önskvärt att frågor av denna natur som ock i frågor om 
stängselvitsords tillämpning må hänskjutas till inom varje härad tillsatt 
ägofridsnämnd bestående av 3:ne personer. Klagan å nämndens beslut 
må göras genom stämning till domstol inom viss fastslagen tid, annars 
stånde nämndens beslut fast i 10 år. 

Av det ovan anförda synes det med full tydlighet framgå, att ett all- 
mänt och starkt behov föreligger, ej blott av att möjlighet beredes att 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 


använda enklare och billigare stängselsätt, utan även därav att en om- 
arbetning av gällande stängselförordning kommer till stånd. 

Denna omarbetning bör dels gå ut på aft en rättvis fördelningsgrund 
av stängselkostnaden må komma till stånd grannar emellan, där endast å 
ena sidan med småkreatur betas, 

att betning av får och getter å gemensam betesmark annat än i in- 
hägnad beteshage må varda förbjudet, 

att legodjur till förfång för övriga betesinnehavare ej må intagas åa till 
gemensamt mulbete upplåten mark, 

att för reglerandet av betesförhållandet i övrigt å samfäld betesmark 
kreatursägare förpliktigas taga sådan vård om sina betesdjur att de ej 
inkomma å möjligen befintliga kulturfält; 

dels att stängselvitsord må tillämpas utan avseende å ägornas beskaf- 
fenhet; 

dels ock slutligen att frågor rörande stängselvitsords tillämpning som 
ock jämkningar berörande stängselskyldighets utgörande må hänskjutas 
till en ägofridsnämnd i häradet 


Rödjenäs den 7 augusti 1915. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Ivar Berg. 


Wilh. Lothigwus. 


0'TI o'T | o'G | o'te8 | s'gag't |eunung 


en 


[ör ES SONG JSrÖL OrST | ODEN IS" SIONERT [SIKT OFOG 0 SYST OITES 


8'z€6 |o'0€z'e) — = — | 0'z6€ | 8'S90'I |5r16r 'oap IE uap Burulleysg 
23 ES 2 re pa. DD = j—- st -— — — — — — | — | — — — — — Sp SEE > ue[ SBIOQEIENS 
1 - uasppiÄisspIessBoxs [ILL 
— ENSE = — |1'g — I— |] — I8'Zt — — = 0'9 = — — 9'FS BITG > Ua3utustAISpunsBoys ILL 
[2110 SEE ra [Er oa [Sr SLY IN A(0 V/A la a | I CRIS SA la DE = t'BIl'€ T — Ad — | 8'098 | 6'9908 furu a93umA4ar $6L IR 
apeuwepn 103ueld 420 Oo 
an 0'0Z +'z ma 0'z åa t'81[ a 2 ov 8'€0P pe HG, Er JAS CI SS - a'e SAG [FSE NNSS SR eP Re le pa RAS ne TB 


pe1sI4eluoN E Fu[posBoxys 
prA Buesreuejd ydso -014 
2 Ås s'0 SS Ce CE ER 0'061 2'z9 ER AR a —E a PA MEL = BER RR TRE EKS NAN NET vo E TOT OSS 
| | -3ueld 1 103ueld aperoyso 


SSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Ber AN CA 8. mg [Ser Lag KA 0'TI | 0'T 6'G 1'911 PleA sees 20]0ySJuejd 1 Pes2N 


| 0'II OT 0o'G | 0'ZZ8 losgag'r |ewwng 
== VN AE = = EN re — — — — OG '0LG'T Jere aaae Iapun ox 13ueTY 


pace AN | SE re = d- => 8 LD | EE 0169 a LA 0'0€ 0'68L 0'[I | 0'I 0'G AN Sve JNA serstrr ee 1218 12pun 2doxqut 
5 8'0: 1o'0Z F'g) — -) ST | ora] 88 | -o'g |—I+'pOL |8'IT — |2'IPr Jo'g9st'1l0'806- !9'110'606 lo'cte'€F — = — "CL Jos'z8z |S161 'uef I uap Buulleqag 
ph HH  äinnaannnnn no nn OO bum-nmna nn r önmnm mmmHS5SOOOO Omni —— —  < j—hnh oo — of 
| 000'I 
| å Ye TS SSA ÅR rd EE | se AA 
> & . 0 & 
= fe He ös Se er | sea VE INA Ne nh ve | HEN I fisa Sf dsy -Sioy MIET) UID) | HEL 
> a | | | | | | | 
; UPIS CS 5 5 SN Ed G - er ; 
3 uelg 
z vv leg | I9A MIET | UuPIr) | HEL 
Å IA = | | 
[IS | OKI 
SJ OR JU SN La uber 
"£161 Je JOIUPJd 420 OJJ J3AQ FEJPULWWES 
"SIO1 I 29905 
Nol 
[9.60] 


a Sas 5 Ems SVT VELFIR TT z 
NASA SS RR ME LET AE TEE TT LEAR TNT STA 


PESON NTE gt "FTV REA 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 87 
Tabell II 1915. 
Sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark år 1915. 
Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken 
3 = —TAmtal 
| Härad Nykultur | Hjälpkultur - RR Stäl 
| & | Plan- KON Plåo: | Maus- : | Barn: | : PR 
| SR tering | Sådd | tering | äs » 
| | 
| INGE EL PRE AREN | 6,00 6,25 [ | 29,55 306!/, 100 136 SAD 8 
VIS CR AA oo — — | — 2,50] 22 [28 15 45 2 
| NIOGTET SAS RE tak NE da 4,20 | 4,75 | 29,50 | 42,00]: 185 | 69 89 343 19 
| Norra vedhö ...c = 1 6325 faan ae | WW sr 575 /al ISA = 
| Södra Vedbo ......| — | 30,00 = 40,43 4642/, 143 304?/.). OLA 4 
IE ÖSOKAG res seas raven ff 27:05] > 4701) 394”/4] 376!/SI 15 5E/G 10 
NYE SLE ENN är sr SAR RD ER 0,20 | 23,75 — 19,60] 219 | 224!/,| 58 SORT 
Östbo re | 499 Is — | IS. 144 | 94 | 45/0 283734 10 
Västbo .........s.-.] 38550 |T04,92 | — | 121;90] 1,395"/a| 671!/5| 423!/3| 2,490!/] 59 


Summa 55520 |250,47 | 


Tabell IIT 1915. 


305,67 32753 


29,50 | 298,03) 3,282!/,|1,618”/4|1,5057/4) 6,407!/5| 134 


Sammandrag över skogsodling på grund av rekvisition år 1915. 


Skogsodlad areal i hektar | Använda dagsverken 
2 2s IE-2eh ERSTA 
Härad Nykultur Hjälpkultur = en | stäl 
- Mans- = | Barn- 3 len 
) 5) a - = 
Sad Al Säddo je 2 | 2 
| tering | | tering | | 
IRYCIA rot gds as öfeel | 1550] 15,20) 527 f38 | 255 920 45 
VILSTA AN Set v aj regera 3,50 | 8550) — | 735) 127 39 Ihre EA SRA 
ME rf 103,50 Tool 20,60] 48340] 5031 | II 299 | si899:/:1 56 
Norra Vedbo | 9,15 | 36,60 — 19,90|l 516!/| 194 171 | SS SI | 
Södra Vedbo ...| 15,25 | 35,4] — 30vsl], -542-/5| CI20 397!/.| 1,060 28 | 
FR ÖStra reor sdenden | 54,07 | 180,43 3,75] — 74,95)| 1,688!/) 758!/4| 1,367?/4| 3,814!/,| 128 | 
WEST ss SR | 42,86) 99,2] — | 28,5 1;164 489 803!/,| 2,4561/,)" 135 
ÖSthons = a |. 123;50)) > OT;95 — 12,5s5]| 908 284 450 | 1,642 69 | 
NIE TT (9 SER SN SST | 115,63 | 262,31 0,70) 133,34) 2,664 FSS NOTA 5,050?/,| 241 
| I | ; k ra | 
Sn 486,75 | 719,35) 26,5s| 33634) 8,652!/4| 3,537"/2) 4,896"/4|17,086'/:) 746 
| I,206,10 362,89 


| se3ep /,zzh ewwng 
| ; z2Et z1to6f€ | attor | okL2e'v 671 | :/,6+ :/,£oz | SG 1€ tstgllt'i€fz  Jewwns 
4 NE Lr LS ES TN AN AE Ala 7 AO IR Pra ES AIR SA NE 
z6 oc'bzI o1'6I c69 SS JE be | Jå NAN ost SoS sensrrtooresa star tres RR rr tkt NIUE RMO GSE 
: | 
ol Lb oo't6 Spela 99$ CT GI 97 | SR z [SEMA reset Ceoreosr>a 00. 0 serves tr RA 04150 
ES | 
- ef Zet IE og'0oz 986 SÖ 9 S/.9e | Yr | Yr 00: GC So'z & Bin ocbioie b.oob BA BJP BED BEG BG då GjOG GG VAG bo Re oc.e BIISEÅN 
[SA | | 
| oS SELFAS | zo'0z ILo'I SYNAT SEG | HAS | AE | € origbg'z RE HK SDR Sken PLC TG MR to SlNGg KUA ID SINE e.nsO | 
= | | | I | : I 
= | EA ostt I 068 zlz I SER +bz SR | € | octgg0o't ocoveCosoRsvoG bre RR RPS eIPOS 
set I | 
FS | : | a | 
= I +z | 00'Q1 | 09 I gE Byt I SZ a | Sr | ost ÅS ÖLET VOLT sla oja 6.o 0 8 cde S9 vs BADA oqpan ON 
| | 
I I | | | | I 
Z te 00f GS 00'0I Ge | QI :lle | 3.8 | I | he > (SS SORORENED SDERODN NO UÖTOtDNagDIRQT AND "FOT 
A | | | | | 
2 | | | | 
2 CI AR | Szte 6zI 2 I | II I | + | 18!€6G ere RK K KAR LISTA 
: = : | för 
M +tz o9' 1 I oo'b bgI EG) Jr II Pr (c | E9'gS bu YA GSISNOR SURA Re SYST SORTERS Gran iarSVaNDTerN. KSR FAN EIA, 
E | | | | 
= | | penoqg |apuessej | Supurey | 
på 18 H a | | A -uerd 3 EE é | Te | 
> ey B det I | 3 AR ueqc aq sreur!  pavaA | | 
ÖS uajers | Sunes | jeare ev | PENNAN | Au suu | ssuru -SFOYS | SUDJFOYS | SKALET SR | 
Oo | eyagungn | PIA | | — epsoxagq 10 FKA (AR | | 
2 muy | top Sutu | epreunn | 7; -34BWIN | -JIIAAT |pexIoAAR | PIA | ; | 
SAD [Ruy | peng | | | a9peniq Ar | 
| HOSTA HI PEHIAKT | : Pre Ire Lö TRA PIA SPETT 5 | 
| | | | e[e10L | 
| | SpEnT | Peng | PpELNA | | 
| | | | | I 
d 26! I | i | NR nd LT 2) PR, FREE RO EA REL ke KN Pt Me | 
"S161 JB PRI IPEULUR] JAIJIP BVUJBINVABONSSUR] AP J3AQ BEJSPULLUINES 
'SI61 AT "Q0I 
[9.0] 
«Q 


Berättelse 


över skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs län verksamhet 
och förvaltning under år 1915. 


Den högkonjunktur, som beträffande skogsprodukter varit rådande 
alltsedan världskrigets utbrott, har under året även inom detta län 
föranlett stora skogsavverkningar, och utan tvivel även överavverkning 
utöver den årliga skogstillväxten. 

Att den enskilde skogsägaren under rådande exklusivt höga virkes- 
och vedpriser, söker utvinna kapital ur sin skog torde likväl icke i 
varje fall böra stämplas som skogsskövling, även om ett tillfälligt grepp 
blivit gjort i själva skogens grundkapital. Det må sålunda icke väcka 
undran att skogsägaren säljer skog, när värdet på denna under året 
stigit med i runt tal 30—350 20 utöver det normala. 

I många fall har denna starka skogsavverkning verkat fördelaktigt i 
skogsvårdssyfte, exempelvis när pitprops och massaved uttagits gallrings- 
vis, när björken uthuggits i de tillväxande barrskogsbestånden, eller när 
tidigare trashuggna områden blivit kalhuggna och upprensade för bli- 
vande skogskultur. I andra fall åter hava tillväxtkraftiga framtids- 
bestånd kalhuggits för vinnande av props eller massaved och sådan 
avverkning måste på det högsta klandras samt stämplas såsom oför- 
stånd och ingrepp i framtidens rätt. Under året hava ett par större 
egendomar blivit försålda till sågverksbolag. I dessa och liknande fall 
omfattar avverkningen visserligen såväl grov- som medelskogen, men i 
regel skyddas ungskogarna och återkultiveringen går vanligen utan knot 
i avverkningens spår. Svåraste såren i skogsbeståndet hava dock under 
arets stigande konjunkturer slagits av handelsjobberiet med skogrika 
hemman, vilkas hela skogsbestånd allt ned till 3 å 4” försålts till någon 
virkeshandlare, varefter det skoglösa hemmanet avyttrats till annan 
person. Året 1915 har att uppvisa flera i jobbarehänder iråkade hem- 
man, vilka på den korta tiden av en månad växlat 3 å 4 ägare. Under 
nuvarande skogslag utgör en till ytterlighet skärpt kontroll över åter- 


90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


skogsodlingen enda medlet att på sådana skogsskövlade vandringshemman 
tillgodose framtidens fordringar på skogsåterväxt å de kalavverkade 
markerna. 


Skogsodlingen. 


I stort sett är intresset för återskogsodling å såväl äldre som yngre 
avverkade områden statt i jämn tillväxt. En bidragande faktor härtill 
är naturligtvis skogens stigande värde, samt jordägarnas vaknande insikt 
om önskvärdheten att bringa sin hela skogsmark i räntabilitet. Det 
enda numera avsevärda hindret för skogskultur är kreatursbetningen, 
vilket hinder synnerligast yppar sig i de fall, där avverkning skett ute- 
slutande för vinnande av bete. Och i sådant fall medgiver skogslagen 
i dess 12 $ undantag för skogsodling. Styrelsen tillåter i sådana fall, 
att skogsodling får å samma hemman äga rum 3å motsvarande areal 
äldre kalmark, som upphört att vara gräsbärande. Å de talrika egna 
hem, som genom egendoms- och hemmansstyckning årligen bildas, 
kommer betningsfrågan i skarpaste opposition till återskogsodlingen. 
Tvingas egnahemsbrukaren att efter avverkningen återskogsodla sin lilla 
utmarksareal, så kommer bete att saknas för hans hemdjur, och utlägges 
vanlig småländsk kalhuggen utmark till bete, så övergår den inom 
längre eller kortare tid ofta till värdelös ljungry. Genom styrelsens 
medverkan vid skogsodlingarna i form av fritt skogsfrö, plantor och 
plantörsbiträde inskränkes den enskildes kulturkostnader till det minsta 
möjliga. 

I betraktande av de betydliga arealer, som enligt lag skola under- 
kastas skogsodling, har styrelsen uppställt som regel, att vid kulturen 
huvudsakligen använda frösådd, varemot till de senare skeende hjälp- 
skogsodlingarna i regel använda utsättning av plantor. Genom de för- 
enklade planteringsmetoder, som blivit använda och det relativt billiga 
plantmaterial, som uppdrives i styrelsens egna plantskolor, ställer sig 
kostnaden för plantering lika billig som kostnaden för frösådd. Den 
skogsägande allmänheten önskar även alltmera skogsodling medelst plan- 
tor: 1 stallet”för med frö. 

Under året har genom styrelsens försorg utförts följande skogs- 
odlingar: 

Obligatoriska skogskulturer enligt avgivna skogsodlingsförbindelser och 
under ledning av styrelsens skogsplantörer: 


NV OMS Aarre cfr ra SNES SAST NES URI fe Sr een 1,004.o00 hektar 
Hjalpkulturer (reducerad arealps sasse: 410.46 1,420.46 


Transport 1,420.46 hektar 


rån ti) 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 91 


Transport 1,420.46 hektar 
Frivilliga skogskulturer under plantörers ledning 31.76 
Frivilliga d:o utförda delvis under plantörers och 


delvis privata skogvaktares ledning.................. 555-00 
Skolplanteringar under plantörers ledning ......... 28.68 
D:o 351, kSKOMNATATeST ry BAR 74-65 — 690.09 


Summa 2,110.55 hektar 


Till ovannämnda skogsodlingar hava åtgäått 1,450 kg. skogsfrö och 
970,000 st. skogsplantor och oberäknat värdet av frö- och plantmaterialet 
uppgår skogsvårdsstyrelsens utgifter för dessa skogsodlingar till kr. 
5 (0) bg frysa LOL 

Då till skogsvårdsstyrelsens kännedom jämväl kommit att enskilda 
större skogsägare inom länet utan styrelsens medverkan under året 
skogsodlat en areal av omkring 900 hektar, så omfattar årets skogskulturer 
a enskild mark inom länet en sammanlagd areal av i runt tal 3,011 
Dektard(==10,0220 td.). 

Tillföljd av den under våren rådande torkperioden ledo de kulturer, 
som blivit gjorda å torra, grusiga lägen, avsevärd skada, varjämte den 
senfrost, som inträffade vid midsommartiden, återverkade skadande på 
granens nybildade årsskott. I stort sett kan dock sägas, att årets skogs- 
odlingar å normal skogsmark visat lyckade resultat. 


Inköp av skogsfrö. 


Under aret inköptes 2,500 kg. granfrö till ett sammanlagt pris av 
kronor 9,091: 80, samt 3500 kg. tallfrö till ett pris av 4,500 kr. eller 
tillhopa 3,000 kg. skogsfrö för kronor 13,620: 91. 


Utdikning av försumpad skogsmark. 


Under året inkommo ett stort antal ansökningar om bidrag till torr- 
läggning av försumpad skogsmark, ehuru endast ett mindre antal dik- 
ningar blevo utförda. Orsaken härtill utgjorde i främsta rummet svå- 
righeten för den enskilde jordägaren att anskaffa nödiga arbetare för 
rimliga dagsverkspris. 

Under året torrlades emellertid 170 hektar, vartill styrelsen bidrog 
med ett kontant belopp av kr. 2,042: 71. 

Under styrelsens elva verksamhetsår har för utdikningar av försum- 
pade skogsmarker utgivits ett belopp av kronor 9,637: 99, och hava 
därvid återvunnits för skogsbörd 1;222 hektar (= 2,444 td.). 


4 


ATT EE START ST SA PE a 


990: SJPPFCTRETS NIST VA MA Can LA FREE TN SJUNGA ST TEARS DT US EVEN FUTER PFT SSE NE Sett HETE SPIS, Sa Ma os 


92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Skogsavverkningar, som föranlett undersökning. 


Efter förutskedda undersökningar å avverkade områden har styrelsen 
i likhet med föregående åren avfordrat vederbörande garanti för åter- 
skogsodling i form av skogsodlingsförbindelse. Sådana godkända för- 
bindelser hava under året inkommit till ett antal av 401 st. med en 
sammanlagd areal av 971 hektar återskogsodlingsareal. 


Under åren 1905—1915 hava inkommit och inregistrerats 3,100 st. 
skogsodlingsförbindelser; representerande en sammanlagd areal av 10,218 
hektar (= 20,436 td.). Glädjande är att omnämna det skogsgallringen 
alltmer vinner erkännande såsom medel att höja skogstillväxten, att 
skogsägaren alltmer frångår de mycket lovande men föga hållande frö- 
trädsställningarna, då på härvarande i allmänhet lösa jordarter fröträden 
småningom falla offer för stormarna, att hyggesrensningarna utföras med 
större villighet, samt att begreppet skogsvård för den stora skogsägande 
allmänheten numera ej är ett fåvitskt ord, utan ett sådant som väcker 
eftertanke och utförande. 


Skador å skogen. 


Den frost, som vid midsommartiden härjade länet och dess lantbruk, 
ingrep även förstörande på skogens granåterväxt, ehuru endast de yngsta 
granplantorna blevo av frosten dödade. 

Eldskador hava icke förekommit i nämnvärd grad, varemot den storm 
med våt snö, som inträffade den 15—16 maj, åstadkom en del förstörelse 
bland plant- och ungbestånd. 

Av insekthärjningar hava sådana endast iakttagits av märgborren, vilken 
befinner sig i spridning och redan förorsakat anmärkningsvärd skade- 
görelse å ungbestånd av tall. 

Sprittmasken synes även vara i antågande, varjämte här och var 
iakttagits larver av den mycket skadliga tallspinnaren (Bombyx pini). 


Skogsplantörerna. 


Som sådana, huvudsakligen sockenplantörer, verkade 45 st. män, vilka 
samtliga närvarit vid de upprepade skogsvårds- och kulturkurser, som 
under länsjägmästarens ledning hållas varje år under vår- och höst- 
perioden. 


Skogsvårdskommittéerna 


uppga fortfarande till ett antal av 52 st. 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 93 


Disponibla medels placering 


förmedlas fortfarande av Sydsv. Kred. A.-B:s avdelningskontor i Växjö 
medelst depositions- och löpande räkningar. 


Styrelsens sammanträden och expedition. 


Styrelsen har under året haft nio sammanträden. Dessutom har sty- 
relsen med länsjägmästaren deltagit i skogsvårdsstyrelsernas i riket 
gemensamma sammanträde i Stockholm den 16 december angående 
pensionering av styrelsernas befattningshavare. 


Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. 


Under året har styrelsen prenumererat på Svenska Skogsvårdsförenin- 
gens publikation »Skogen» i 150 ex. och på tidskriften »Skogvaktaren>» 
i likaledes- 150 ex. Dessa skrifter hava utdelats till plantörerna, folk- 
skollärare, skogsvårdskommittéerna, samt förövrigt till den intresserade 
skogsägande allmänheten. Länsjägmästaren har under sex dagar hållit 
praktiska kurser med skogsplantörerna och andra intresserade, under fyra 
dagar hållit föredrag i skogsvård vid småbrukarekurserna samt två dagar 
undervisat i skogsodling m. m. vid lantbruksskolan å Stensjöholm. 


Skogsvårdsstyrelsens inkomst= och utgiftskonto för år 1915. 


Debet. 
Ingående behållningar. 
SO TITS TA DA TEN ASS TNE Aes AIR AR Mads Aaro aft Mart be pd Sed y sno NA HÅS 1,554: 00 
IPVSDtARIGT. va doross eter nea Arn RR rm ar oda ÅT os dan SR 1,226: 79 
NG epositlom 17 Sydsvin krediter ALB. 25,343: 75 
KöNlo pande fakninp i ro=0E0 dn, so RIS diisserssslilen 1,059: 75 
NORS Kö 16 Ny KO SBA ES mer I Nfa Re Mss Niss NV eelp ere dice de nns kk rna 20:75 T20,00 NT 
Inkomster under året. 
EO 0 SV ATASAUVE NILEN SSR Ron se ENDA dad se ere AT ere nä gäl tone ÅA, KOR: LOS 
ST NSENTS EA gtr lår be sc ARBE rd År bra EE PE SEK RSEN S 1,500: — 
HSA ER TRA SS Ara AR ST dd Ssd omnia mrs kan 2,290: 75 47,893: 68 
Omföring av under åren 1913—14 lämnade förskotter, 
som påförts omkostnader i stället för »Förskjutna 
IOSEn ACEF SK EO EO: se NAKNA RN RNA AR RR Fal nana AR sn 940: 70 
Härifrån avgår under nämnda år tilldömda rättegångs- 
kostnader samt av styrelsen beslutade avskrivningar 588: 15 352: 55 


[SE 
un 


Summa kr. 78,051: 


94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQOI5. 
Kredit. 
Utgifter under året. 

SKO fjSKUlEUKEE TESEN FEN SERA TATT Lör se bea safir LAN SE 6 ER SLR ed 9,017: 40 
PlANtSKOTOTIAA or Ye bär FA eds de sr SRA FANA I os LANE SAG 560: 14 
UVECIN RI OA ers SA La serie NS SÄKER Sa LA DR URNA 25042 
SKOGS OV poker Ne NN a ata Sd) RARE ER sto Få Ad OA SEGE 13,020: 91 
TRA gr AN NIYg 2 ES SVITEN se Ne dr gus ASS ESR Ir, KE RNA 902: 60 
Elyg gesbesik Ung Ales sor ock opel stress SAFE AE 1.5 08-410 
AV IOÖ DIINO AT 6 BARE ÅN ERS 6 ot rd sl RS SAL 2 SANN vi Le EA KA es 
[USS CTLS CT fra LE TRE ras mar a SER SSA AR TEA NN EE RS SN SSA TOT SES 
PRCIUMIE TA TIO SIE Ne dr re a Så arsle SNS ER SER FR Sr sa RARING | 199: 20 
INGSe- FO CIN dag tFaktamentens. 60:e Fek. TeE RESURSER ANSSI N20 
IE ARON Br Sn Jere år Ja ARG BER ERE Ur ANG LA RAA a FRA ÄR AS ARS oa 200: — 
ID IVETSeA OM KOStn AC Ob. dann dras SA ae Ag Ar NERE 390: 23 40,553: 98 


TEÖTNUA ITE Tys RS SAID he ae fd SN Sj oe SRA AR fa SNS SR RER TFT 
IANdepostonsi4 Sycsy. -KTEdmAr SIS. re a NE 25,000: — 
Å LÖPA GSE ES S:TA NN SS LENA 7,085: 76 
FÖrSkjutna: KOSS EEE oa a ss dee ml SEA Få SRA, FER ETA ERNER 34330 
[ITV EIN ATTCSTIN Be, AHA SMG Nan de SAALE NER RR Sr LEAR REN Le ABK 
Ulag Sv för rSko SSUtStallin gel: sont sis se SRA Ae 20055 
IN EP OSTtIO tU ST STON STOR4eSIE RrAASSNIA 2,000: — 247,497: 37 


Summa kr: 7505-136 


Inkomst- och utgiftsförslaget för år 1916. 


Debet. 
Beräknad ebehallning fran Ar OTIS, dess o ene ss EES 30 SAN 0 
KUNST ENATS KANSlAG Hed doo re re rr RAVE AE NARE 1,500: — 
SSKkOgSvVardsavgilter i (TÖrSlagSvVÄS ses ss ss SN ERT 35,000: — 
Ram tr (TOLSLAL SVIS la råa da a sugs ra Sr SNÖ SEE a RNE 2;0001 571 -38,5008-- 
Summa kr: 69,847: 65 
Kredit 
[SÖTA CTR eoriet TN DIA ARNES 16, Sr re a är RE aa SE ee SS) SR 7,000: — 
Resort och dagtraktamentens sk. ARS RES RL AROR ERS Bg KAO 
SKOgSKkUltIrer (0 GRIP ants KOLORA =E. ert eo EES RN 14,000: — 
SKOGS OA = 0 SAPA SN TENS er TEL SRA GT I2,0005--- 
UTTER 2 Ae Nee sec EE ERS EYES DE RER RAR NGT a a ANNE 5000 
EXP eEnser 40 CI CyyBO NS bass ss FRAS Lt re a Gc SAN 1,500: — 
INFaterialko Ob an ventaET:4sse be ee SES eta a EE 300: — 
O förutse Adda", WGS... ag SRS Bas ssk LER 1,000: -— 
SKOSSUtStAlDID SSM rese ad NS RA RAL NL RB T,000: — 
Avsättning till) pensionsfön den. : vm. set ITE FENA 2,000: — 48,900: — 
Beräknad 5Dehallnm stil fåra | mye SA SN sleek For RS DANN 


Summa kr. 69,847: 65 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 95 


På grund av remisskrivelser har skogsvårdsstyrelsen under året avgivit 
följande utlåtanden. 


Till 
Konungens PBefallningshavande i Krorobergs län. 


Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse den 9 
november 1914 med anmodan om yttrande före den 1 februari 1915 beträffande 
i Riksdagen väckt motion angående lånefond till understöd åt kommuner för 
inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk, får skogsvårdsstyrelsen i Krono- 
bergs län härmed avgiva följande utlåtande: 

Avsättandet av en lånefond, från vilken understöd erhålles av kommuner, 
som önskade inköpa skogsmark till bildandet av gemensamhetsskog, kan ju i 
viss mån förefalla tilltalande såsom befrämjande de kommunala intressena; 
och den stora, årliga avkastningen från de kommunala skogarna i Orsa, Tran- 
strand, Lima m. fl. Dalasocknar, synes även förorda bildandet av kommunal- 
skogar inom andra delar av landet. Emellertid anser sig skogsvårdsstyrelsen 
böra påpeka, att ovanförda, vidsträckta skogsområden tilldelats de beträffande 
kommunerna genom avvittring och laga skifte, varigenom dessa sparade skogar, 
utan pekuniär uppoffring från kommunernas sida, kommit dessa till del. 
Annorlunda gestaltar sig däremot förhållandet om redan förut skattetyngda 
kommuner genom nya lån skrida till inköp av kalmarker eller skogsskövlade 
hemman för bildandet av gemensamhetsskogar. 

På det att varaktigt skogsbruk må å skog kunna införas, bör den för övrigt 
äga så stor areal, att forstliga regler vid dess skötsel och vård kunna tillämpas. 

För kommun gäller det höga penningbelopp vid inköp av skogsmark till så 
stor areal, att dels ordnat skogsbruk må därå kunna tillämpas, och dels att 
avsevärd inkomst må för framtiden kunna ställas i utsikt. Beräknas förutom 
markinköpen även skogsodlingarna, skatter, förvaltningskostnader och upplupna 
räntor under flera decennier, så synes det styrelsen vanskligt, att kommun för 
ifrågavarande syfte inslår på lånetransaktionernas väg. 

Enär numera omkring 20 2 av landets skogsmarksareal är statsegendom 
och denna genom nya markinköp och arronderingar av kronoparker årligen 
ökas, anser styrelsen, att redan tillfyllest blivit sörjt för skogskapitalets be- 
varande, allrahelst då å ett mycket stort antal bruksegendomar, samt sågverks- 
bolags-, herregårdars-, fideikommiss-, stads- och boställsskogar, tillhopa utgörande 
en betydlig procent av landets skogsmarksareal, ordnad skogsvård för uthålligt 
skogsbruk redan blivit eller kan förväntas bliva införd. 

Läggas härtill bestämmelserna i Skogslagen den 24 juli 1903, samt skogs- 
vårdsstyrelsernas djupt ingripande verksamhet beträffande återskogsodlingen och 
vården om enskildes skogar, kan styrelsen icke finna, att inrättandet av kom- 
munala skogar skulle äga det värde för skogskapitalets vidmakthållande, eller 
utgöra det verksamma medel till klimatförbättring, som av förslagsställaren 
förespeglats. 

Skogsvårdsstyrelsen finner sig jämväl böra antyda, hurusom det antagligen 
kommer att möta stora svårigheter för kommun, att förvärva enskild mark 
till inrättandet av kommunalskogar av avsevärd betydelse, då i de flesta 
kommuner torde finnas endast ett fåtal salubjudna hemman och vid reflekterande 


Mig 


me sä JE 


må ve Tr 


ATL ES SIN Ag. 


SV ARR CEN IIS TY SPA 


Sn TIRSAE ESR COP 


” 
UTRESA 


ac ru WES MSN KI SEA EEG SN 


96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 
därå kommunen — synnerligast om tillväxande eller något sparad äldre skog 
förefinnes — komme att mötas av konkurrens från enskilda personer, även- 


som från sågverks- och cellulosafabriker, samt måhända även från egnahems- 
bolag. Hade frågan förevarit innan de mindre kronohemmanen av K. Domän- 
styrelsen frånsålts, skulle förvisso mången kommun kunnat förvärva början till 
gemensamhetsskog, för att i framtiden vid lämpligt tillfälle möjligen öka om- 
rådet. Detta kunna nu endast sådana kommuner beakta, i vilka ännu osålda 
kronohemman äro tillfinnandes. 

Av nu anförda skäl anser skogsvårdsstyrelsen påkallandet av bidrag från 
statens sida för ifrågavarande ändamål vara 1 kommunalpolitiskt hänseende 
betänkligt, om ej rent av skadligt, samt i forstligt hänseende tämligen be- 
tydelselöst. 


Till 
Konungens Befallningshavande i Kronobergs län. 


Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse den 30 
januari 1915 med anmodan att avgiva yttrande beträffande utkast till Lag 
angående rätt till bärplockning m. m., får skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs 
län härmed vördsamt avgiva följande utlåtande: 

Styrelsen vill såsom sin mening från början framhålla, att den gamla grund- 
principen att jordägare själv och endast han äger rätt till vad som växer på 
hans mark bör bestämt fasthållas, och kan således icke på något sätt finna 
sig tilltalad av lagförslaget i fråga, enär det i alla delar strider mot en dylik, 
åtminstone inom skogsvårdsstyrelsens område, allmänt gängse uppfattning; 
tvärt emot lagförslaget anser styrelsen nödigt, att i lagen tydligt och klart 
angives att bär och annat, som växer å marken, tillhör jordägaren. 

Det råder nämligen numera för jordägaren olidliga förhållanden särskilt 
beträffande bärplockningsfrågan, därigenom att folk från städer, fabriks- och 
stationssamhällen strömmar ut i skogarna, ofta med hot och våld bortdrivande 
gårdens ägare, för vilken senare bärskörden kan äga även avsevärt ekonomiskt 
intresse. Genom skogsbärens, synnerligast lingonens stegrade värde har under 
senare tiden uppstått formliga yrkesplockare, vilka utan hänsyn till ägande- 
rätten ströva genom skogarna och från de rikaste lingonfälten insamla skörden. 
Enär emellertid sådana yrkesplockare ingalunda böra jämställas med dem, 
man i vanlig mening kallar fattiga, torde ej ens ur barmhärtighetssynpunkt 
något stöd finnas för ett dylikt oskick. 

Därjämte sker under bärplockningen ej sällan ohägn genom nedbrytning av 
stängsel och nedtrampning av skogsplantor; och vad värre är, torde sådan 
skadegörelse svårligen av jordägaren kunna ledas i bevis mot den verkligt 
skyldige bland de kanske hundratals personer, vilka översvämma hans marker. 

Ofta användes bärplockningsrätten även av tjuvskyttar för deras ändamål, 
genom att å främmande mark med kända älg- eller rådjursstånd inringa dessa 
och med skramlande bärhinkar utdriva djuren till postande skyttar vid rå- 
gången. För den, som närmare känner förhållandena på landsbygden, synes 
den förmån man i $ 1 velat tillerkänna jordägaren framför allmänheten rö- 


Sd 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 97 


rande rätten till skogsbären, tämligen illusorisk, ty i regel torde även mindre 
hemman på i lagförslaget angivna avstånd vara omgivna av inägor. 

Det torde därjämte vara oklart huruvida med boningshus endast avses å 
jordegendomar befintliga torplägenheter, i vilket fall visserligen jordägarens 
förmån ökas; men det kan dock ifrågasättas, huruvida jordägaren förmår 
hävda sin rätt till skogsbären, även om han under bärplockningstiden skulle 
i skogen uppträda med mätinstrument. 

Skogsvårdsstyreisen uttalar som sin uppfattning, att beträffande förslag till 
lag angående bärplockning m. m. äganderätten må kraftigt hävdas och lagen 
således fullt tydligt må tillförsäkra jordägaren rätt till såväl bär som annat, 
som växer å hans mark. 

Genom hävdandet av jordägarens rätt till skogsbären, frånhändes icke heller 
den mindre bemedlade befolkningen arbetsförtjänst, alldenstund jordägaren 
torde, i betraktande av skogsbärens höga värde, finna med sin fördel förenligt, 
att i de fall, där han ej själv vill tillgodogöra sig hela bärskörden, genom 
överenskommelse överlåta av densamme till annan person. Bärplocknings- 
frågan komme härigenom i ett ordnat och kontrollerbart skick, samt inlänkad 
i en sund och med äganderättsprincipen överensstämmande riktning. 


Till 
Konungens Befallningshavande i Kronobergs län. 


Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse av den 
30 januari 1915 i anledning av Riksdagens underdåniga skrivelse till Konun- 
gen den 29 augusti 1914 beträffande lättnader i stängselskyldighetens full- 
görande, får skogsvårdsstyrelsen härmed vördsamt avgiva följande yttrande: 

Av Riksdagens und. skrivelse framgår önskvärdheten, dels av utredning 
beträffande enklare och billigare stängselsätt, och dels angående en omarbet- 
ning av gällande stängselförordning, närmast med avseende på utvidgning av 
stängselvitsord. 

Beträffande förenklat stängselsätt anser skogsvårdsstyrelsen sådant av många 
orsaker vara högeligen önskvärt. De nuvarande laggilda stängslen av trä äro 
i hög grad icke allenast virkesödande, därigenom att till gärdsel oftast tagas 
de mest rätkluvna, växtkraftiga framtidsstammarna, utan därjämte i hög grad 
arbetsbetungande, varjämte hanksvedningen i otaliga fall förorsakat skogseld. 
Den moderna stängseltekniken med träpålar och ståltråd samt överst en slana 
har i praktiken visat sig icke blott betydligt billigare och varaktigare än trä- 
stängsel, utan även i stånd att utgöra skydd mot betande kreatur. 

Till förekommande av skador å såväl tama som vilda djur vill skogsvårds- 
styrelsen emellertid såsom sin mening framhålla, att ur djurskyddets synpunkt 
taggtråd dock aldrig bör användas till översta tråd såsom ersättning för slana. 

Beträffande den i und. riksdagsskrivelsen i vissa punkter föreslagna omar- 
betningen av nu gällande stängselförordning, anser styrelsen, med hänsyn till 
den långa tid, som förflutit efter stängselförordningens antagande och de för- 
ändrade förhållanden i utvecklingen, som därvid framträtt, ifrågasatt omarbet- 
ning av författningen i hög grad av behovet påkallad. 


7. . Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


Nörd UN a RR nana ade STR BI at RAN er än ll rk SÅ sla na RR SR 


An a 


- 
dad 


98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Styrelsen, som i huvudsak finner de föreslagna ändringarna väl grundade, 
vill emellertid icke underlåta att påpeka Statens förmåner framför den enskilde 
i nu gällande författning, vari ändring icke föreslagits; och anser sig böra 
betona billigheten av att Staten beträffande stängselskyldighet fullkomligt lik- 
ställes med den enskilde. 

Slutligen får skogsvårdsstyrelsen särskilt betona önskvärdheten av stängsel- 
vitsords utvidgning och skärpning beträffande hägnad för skogsodling, utförd 
å enskild jordegendom, belägen å samfäld betesmark. 

I händelse ägare av sådan skogsodling fordrar hägnad och syn behöver på- 
kallas, anser skogsvårdsstyrelsen, att klaganden bör äga rätt påkalla sådan 
syn, som omnämnes i $ 11 i gällande arrendelag. 


Växjö 1 april 1916. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


C. A. F. Gyllenkrok. 


Lug. Hemberg. 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


NT BGN IR VINETIG VE FA PS en gt NE SSE VIC AT TA VER NERE ERE ERSPRRAN 1 
+ bd A $ t 


99 


Efter verkställd granskning av skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs 


läns räkenskaper och förvaltning för år 1915 få vi avgiva följande: 


Revisionsberättelse. 


Behållning från år 1914. 


TTT END ÄG ög ra S ENS AS RU REL er An SE GA SRS AE 1,226: 79 

IBGS KI öR ak OS CIA ER I 8 NR ser If Belo leleselr bg i a a sel ars 20: IS 

Raldeposttton och löpande fakhilp] tosse scars sisässe ras 27,003: 50 

REA SSA EAT Er Rae RAA DE a ie 1,554: 08 29,805: 12 
Inkomster. 

STEMI DIC NTE ör reko s Sön SAR IS rtd SAME SE el SE rr SR RE KARA PA OCR 

TEO BS VEEUS AV SL CE Na res re SR SN SA Ng SSD RT RR ae 44;102: 03 

SEKO To REA ER RN Sa era EN RS SS ra or n 252008 

Alterforda kostnader lör NyggeSSyDel is... dum Nassds seen 352: 55 48,246: 23 

Summa kronor 78,051: 35 

Utgifter. 

NEG CIAR SO SIAENEE SRS RONNE NE ST EE ME at rn SOA LER 7,000: — 

NESOR td gtraktanm enten oas depp esk ssr sensor 4Z5I: 2 

Skocskulttmen:0chHSkO SSM ÖN bygd bd siger a Ups nn ANG ke 215, OATETEO 

Hyggessyner och besiktningar............. FST REM ET Flen TOS 

IEIVGOT Mann OM SEKT FURY EKNIN SIA DG ee era sell Saselenrsg 2,302: 54 40,553: 98 


Behållning till år 1916. 


[DNE EINE 6 ILE NR br g IG sal ös ocg Så eg SR SRS ARNE rer. ng 1,423: 79 
Bors kjuin a KOStna CET SN ee ts db Ida No okäle re deern 343330 
FSIKIO Br STIESTA LIA EIA 6 HR ONANI Bane a 300:135 
MAC STO STOL Ck EIN a bre re AA STA or ER Ts fe ög dr ee oa or sel (irrar 2 AS 2,000: — 
RarGdeposttkon OCK JO p AGES SAK Sova os sr såser ba 32,085: 76 
INSATSEN ALLTNINO RA SSE oh LES RA ASEAS ds or ae rades ske a do = 1275: 17 37,497: 37 


Summa kronor 78,051: 3 


Företeddes kassaräkningen avslutad för april månad med ett förskott 


af länsjägmästaren å Kr. 320: 352. 


Under år 1915 förskjutna kostnader för laga hyggessyner Kr. 902: 60 
hava i st. f. att balanseras såsom fordringar hos vederbörande betalnings- 
skyldige avskrivits såsom förluster. Härav har innevarande år redan 


100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


influtit Kr. 402: 80 och av återstoden 'kan åtminstone en del på laglig 
väg indrivas och torde de fordringar, vilka skogsvårdsstyrelsen ej anser 
sig böra omedelbart avskriva, återföras i innevarande års räkenskaper. 

Då av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skick- 
lighet fullgjort sitt uppdrag och räkenskaperna äro förda med noggrann- 
het samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full 
ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- 
område för dess förvaltning under år 1915. 


Växjö den 4 maj 19106. 


H. Lilliecreutz. 


Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


S. 4. Nilsson. E. Hederstierna. 
Av Kronobergs läns landsting Av Kronobergs läns hushållningssällskap 
utsedd revisor. utsedd revisor. 


fällan a 


AN RE AA SRA | AN 
NA 0) 
j 
N 


Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- 
område berättelse för år 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Skogsvårdsstyrelsen har under året haft följande sammansättning, 
nämligen: 

Ordförande: bruksägaren m. m. Gust. Boréll. ning och bi- 

Ledamot för landstinget: kapten Th. Lybeck, med lantbrukaren E. träden m. m. 
Andersson i Hägelåkra som suppleant. 

Ledamot för hushållningssällskapet: ryttmästaren m. m. friherre Edw. 
Fleetwood, med godsägaren m. m. A. Hedenberg som suppleant. 

Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare under året har 
e. jägm. Nils Klein tjänstgjort. 

Expeditionen har varit förlagd till Västervik, Strandvägen 3, och har 
länsjägmästaren träffats där alla dagar, då ej resor förelegat. 

Tjänstepersonalen har för övrigt icke undergått någon förändring, och 
har densamma bestått av samma personer, som föregående år, nämligen: 

Länsskogvaktare E. Nilsson i Tjusts distrikt. 

P. Österdahl i Tuna distrikt. 
» CI. Ekman i Målilla — >» 

Räkenskapsförare har varit herr A. Kernell och såsom styrelsens ju- 
ridiska biträde har fungerat kronofogde G. Lindeberg. 

För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- 
lingsarbetena, som utförts med bidrag av skogsvårdsstyrelsen, och varom 
närmare redogöres i det följande, voro under berättelseåret hos skogs- 
vårdsstyrelsen anställda 16 st. skogsplantörer. 

Under året har styrelsen hållit 7 sammanträden, nämligen den 2 fe- 
bruari, 14 mars, I1 april, 16 juni, 26 juli, 26 oktober och 2 december. 

Skogsvårdsstyrelsen, representerad av sina ledamöter och länsjäg- 
mästaren, har deltagit i mötet den 16 december i Stockholm mellan 
rikets skogsvårdsstyrelser. 


Styrelsens 


sammansätt- 


Skogsupplys- 
ning. 


102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Styrelsen har under hösten företagit en veckas inspektionsresa för att 
besiktiga lagstridigt utförda avverkningar, verkställda kulturarbeten, ut- 
förda stämplingar och dikningar, pågående skogsvårdskurs å Huvittviks 
egendom samt för att i övrigt komplettera sin kännedom om länets 
skogsförhållanden. 

Länsjägmästaren har handhaft de löpande göromålen på expeditionen 
samt därjämte företagit åtskilliga resor, dels för tillsyn av skogsodlingar, 
dels för besiktningar av avverkningar samt för avgivande av anvisning och 
råd om skogens skötsel m, m. och har dylika resor och förrättningar under 
året upptagit 108 rese- och förrättningsdagar, varvid 86 ställen besökts. 

Under sommaren har länsjägmästaren varit mobiliserad 44 dagar för 
genomgående av landstormsbefälskurs, varigenom naturligtvis förrätt- 
ningsdagarnas antal blivit mindre än som ursprungligen planerats. 

Länsskogvaktarna hava under året haft sammanlagt 604 rese- och 
förrättningsdagar, sålunda fördelade: 


& Förrättnings- 


dagar ställen 
Rad ransae nderskogenst VÄrG Eos ss esse NA EE SE 21 22 
SKOgS0 ALOIS AKDECEIN «4. rg. esse Se AR AL MIR SES RNA 59 34 
Besiktning an (OCh <avVv er kad Päls sosse ed SN RAGE 79 96 
UtStAm pl SAT IA Dade ÅS Nån sa Reda Er sö AM 149 60 
TN LVETSe (LOGAN SAC os dre GE sork ord fastän, FASER 43 29 
Planitskoleanbetel sus sndd. ast sd sehr be de er es ANSER SEN 114 — 
SATA [eV ID ENN ee Are SA fs NR RR SR 250, DNR ARE SE en ra AT. = 


Summa 512 dagar 241 ställen 


För att bevaka skogsvårdsstyrelsens intressen vid taxering till skogs- 
vårdsavgifter inom kommunerna har styrelsen haft ombud utsedda uti 
30 socknar. 

I sammanhang med de skogsbesiktningar, som företagits, eller i övrigt 
på sina resor i skilda platser inom landstingsområdet, hava såväl läns- 
jägmästaren som länsskogvaktarna sökt tillhandagå skogsägare med råd 
och anvisningar angående skogens skötsel och vård, varjämte upplys- 
ningar om det biträde och de bidrag skogsvårdsstyrelsen lämnar med- 
delats genom i ortens tidningar införda och bland skogsägare utdelade 
kungörelser. 

Skogsvårdsstyrelsen har dessutom, i syfte att väcka intresse för och 
sprida kunskap om skogens bättre vård, prenumererat på och genom 
länsskogvaktarna och skogsvårdskommittéerna låtit utdela tidskriften 
»Skogen», varav sålunda 1,200 ex. blivit spridda inom landstingsområ- 
det. Dessutom har inköpts och utdelats dels 1,000 ex. »Kort handled- 
ning vid folkskolebarns undervisning i skogsvården» av W. Dybeck och 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 103 


dels 500 ex. av S. H. Denckers »Om släckning av skogseld, moss- och 
ljungbrand>. 

Vidare har på styrelsens bekostnad jägmästaren E. C:son Haller 
hållit föredrag i skogsvård vid ett par inom Aspelands härad anordnade 
småbrukarekurser och länsjägmästaren vid en dylik i Tuna. 

Även har styrelsen låtit anordna en särskild undervisningskurs i skogs- 
vård, huvudsakligen avsedd att utbilda plantörer. Till deltagande i 
denna kurs, som hölls å Hvittviks egendom i Tryserums socken, antogs 
18 elever. Undervisningen var helt och hållet avgiftsfri för deltagarna, i 
det att såväl deras resor som kost och logi jämte ett dagarvode av 
0:75 kr under tiden för kursen bekostades av styrelsen. Vid kursen, 
som pågick under tiden 3—17 oktober, genomgicks förutom förekom- 
mande skogsodlingsarbeten såsom hyggesrensning, röjning samt olika 
metoder för sådd och plantering även grunderna för uppskattning av 
enskilda träds och bestånds kubikinnehåll, stämplings- och gallringsar- 
beten. Dessutom hölls lektioner i de enklaste grunderna för skogsvård. 
Undervisningen leddes av länsjägmästaren, som vid de praktiska arbe- 
tena biträddes av tvenne länsskogvaktare. 

Skogsvårdsstyrelsen, som bland sina viktigaste uppgifter ansett vara, 
att på allt sätt uppmuntra och understödja skogsodlingar, har för detta 
ändamål under året 

dels bekostat skogsodling, dock högst 10 har å sådana kalmarker, som 
uppstått före 1905, och vars ägare således icke kunna åläggas vidtaga 
skogsodlingsåtgärder, dock under villkor att marken vore befriad från 
hinderligt ris och marbuskar samt fredad för skadlig betning, 

dels till högst 20 har lämnat frö och plantor fritt till skogsodling efter 
avverkningar, som icke bedrivits i strid mot skogsvårdslagen, 

dels lämnat frö och plantor fritt till de skolråd, som önskat anordna 
planteringsdagar för skolbarns undervisning i sådd och plantering, var- 
vid även barnen såsom uppmuntran för flit erhållit en dagspenning af 
250 0fE; 

dels till produktionspris försålt frö och plantor till skogsodlingar, som 
markägare eller avverkare varit skyldiga verkställa, 

dels tillhandahållit begärt biträde av plantör kostnadsfritt under 3:ne 
dagar, med skyldighet dock för rekvirenten att lämna fri kost och logi, 

dels slutligen för de kalmarker, som uppstått genom sådan avverkning, 
som icke stått i strid med $ 1 av skogsvårdslagen och som skogsodlats 
undet året, lämnat ett bidrag av högst 10 kr. per hektar för röjningen 
av marken. 

Vid de skogsodlingar, som stått under styrelsens ledning, och som 
togo sin början i senare hälften av april, hava tjänstgjort förutom läns- 


Skogsodling 


TV RR REA dr a RS 


104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


skogvaktarna 16 st. skogsplantörer. Skogsodlingarna pågingo under 
c:a 6 veckors tid. 


Lavs 


Förteckning över av skogsvårdsstyrelsen helt bekostade skogsodlingar å 
s. k. gamla kalmarker, uppkomna före 1905. 


Antal | Åtgången av | Har Ear 
Djsfrakt RAA INSER UR 
renter | fallfrö gi! Gränfron fElantor Skogs; kultur 
| kg og: | st. | odling 
NES TI SA gr KI SRS |. -.20 | nåja 739 -|+202,350.] — 00,x 16,7 
LR Er AA AA AR STEKS SA SÄ 3,9 2,4 | 50,300 | 15,55 2,5 
IVL ÄTT] 1240-500 5 ar SSA RE rna | 2 | 40,6 16,0 55,000 96,2 29,5 
Summa| 55 | 62,7 26,3 | 307,650 | 171,8 A8,7 
| | LT 22055, BARN vå, 


Vid förestående skogsodlingar, därav 157,7 har bestått av sådd och 
62,8 har av plantering, äro använda 832 mans-, 580 hjons- och 227 
barndagsverken, och hava kostnaderna i medeltal per har utgjort: 


VID SAACENA orgie ror ker so RAN BR NTE kronor 20:74 
SSD LAT FET CNE SES NE RASA » 27: 92 


Å av 18 st. skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för 
skolbarns undervisning i sådd och plantering fullständig skogsodling 
skett å I1,; har och hjälpkultur å 1,3 har, vartill åtgått 53,, kg. tallfrö 
och 2 kg. granfrö samt 16,600 st. plantor. 

Till 28 skogsägare har styrelsen utlämnat 73,7 kg. tall- och 42,3 kg. 
granfrö samt 214,500 st. granplantor och 64,000 st. tallplantor, varvid 
delvis med biträde av styrelsens plantörer skogsodling verkställts å om- 
kring 226 har, därav å c:a 145 har fullständig skogsodling och 81 har 
hjälpkultur. 

Av markägare och avverkningsrättsinnehavare, som enligt avlämnade 
förbindelser eller träffade överenskommelser äro skyldiga vidtaga åtgär- 
der för skogsmarks återställande i skogbärande skick, har styrelsen åt 
42 st. genom sina skogsplantörer verkställt fullständig skogsodling å 
112 har och hjälpkultur å 74 har, vartill åtgått 71,2 kg. tall- och 44,4 
kg. granfrö samt 202,400 st. tall- och granplantor samt 5,852 st. div. 
plantor. 

I arrende för plantskolan har till Västerviks stad lämnats 12,700 tall- 
och 4,300 gran- samt 660 st. div. plantor. 

I plantskolorna har utsåtts 8 kg. tall- och 7 kg. granfrö. 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 105 


La0 LI 


Förteckning över av styrelsen utförda skogsodlingar, varvid fritt frö och 
fria plantor lämnats. 


Skogsfrö | Plantor | Areal i har 

Distrikt 02 VR VN RIE | 

Tall | Gran | Tall o. Gran | Fullst. Hjälp- | 

IVER SAREN SAKER: | st. I skogsodl. | kultur | 
NAD LE Sr or RNE BEN SNRA ELISA RRD 359 ch -I519 179,425 | 101,3 | 32,0 
AA RR mn a mm alk 11,6 | 6,6 | —-44,400 | 1440 3,7 
EST SS VENEREA ET ON R La 24,4 16,3 | Fe FR AIN ARS: (PRAG TS 
SULSGND str GS OSSE SN CR Sä SKL 5,9 230. | 16,600 | 1155. | 1,8 
ALAA EGR SKARS SSA oe ssd ste EKS tå ANAR 1,0 10,000 0,5 | 552 
Summa 78,8 | 41,8 | 250,425 | 157,8 K2 


Tabell III. 


Sammandrag över inom Kalmar läns norra landstingsområde år 1915 ut- 
förda skogsodlingar. 


Frö i kg. | Plantor st. Skogsodling i har 

Kategori EEE | | = S —J 

Tall "| Gran | a SR I Diverse | CFullst! | 

| | | | 

FSE NGE ERNA SR FER NS | 56257 1) 26.3, |-307,050] 1. 11751 |” KY: 48,7 | 

RR rk RÄRR nk [ärar | .38.8. | 12238250 1458, LAS | 

| (CE Metro EE Ar AE LELEEE LO Saor | 2,0 16,600 — 1155 19 | 
HEN SR Röse bb ANRAN Fan SES a 1,0 | 1,0 10,000 = 0,5 5,2 
ÅG är NASSA Er SS ENSE SE AA 71520 44,4, |202;400]0, 5:052 11250 74,0 

[EN råa mid a ee NSL AS SR IGT 7357 42,3 | 278,500 — 145,0 S1,0 | 

1 (rt ERNST 5 Ar NR VD Ne = Nye), GR 2,5 ÅSA 
Summa! 286,4 | 15458 11,055,975| 6,687 589,1 | 260,4 

| | | 349,5 har | 


I förestående tabell över samtliga skogsodlingar omfattar kategorien: 


A. Av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å kalmarker uppkomna 
före 1905. Styrelsen har såväl lämnat frö och plantor gratis som 
jämväl bekostat hantlangningen. 

B. Skogsodlingar, där styrelsen lämnat frö och plantor gratis, men re- 
kvirenten bekostat hantlangningen. 


”iamadd 


Plantskolor, 


NN MER sötare ÅTAR TS SEE SS 
a ERNIE 
- NO 


106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


C. Av skolbarn med fria plantor och frö under lärares ledning och 
plantörs överinseende utförda skogsodlingar. 


D. Vid plantörskurs utförda skogsodlingar. 

E. Av markägare eller avverkare enligt förbindelse utförda skogsod- 
lingar. 

F. Av markägare med egna skogvaktare utförda skogsodlingar, där 


styrelsen gratis utlämnat frö och plantor. 
G. Med styrelsens i arrende för plantskolan utgivna plantor å Väster- 
viks stads skogar utförda skogsodlingar. 


Av tabellen framgår sålunda, att under 1915 inom Kalmar läns norra 
landstingsområde under medverkan av skogsvårdsstyrelsen utförts full- 
ständig skogsodling å 589,: har och hjälpkultur å 260,4 har, vartill åt- 
gatt 280, kg. tallfrö, 154,8 kg: granfrörsamt 1,055,975 stätalltock 
granplantor och 6,687 st. div. plantor. 

Utöver det frö, som härovan upptagits såsom av styrelsen tillhanda- 
hållet, har till skogsvårdsstyrelsen i Gottlands län försålts 60 kg. tallfrö 
och 15 kg. granfrö. 


Fröräkning. 
Debet. 

Tallfrö Granfrö 
Behallnmg At TAR moss da fos ER ere dg EBBA les AE RR 66874 Kors LATS SR KE 

Kredit. i 
2 Na NV 0 V Da 0 (GJ Ag, LABLIET GSR DN I OAS ARSA SÄ rk a Lf ab AE RSS LR ROD 286,4, kg. . 154,8 kg. 
FöÖrsalt Ob GrO bELATICL. ser RAS AR RE RNE OLSEN fa 60,0 >» T5L0T LG 
[7 PLANS KOlOTDAS Abbe crt oja Sr NR ST RR ARI Tan BRA 83,0 >» 130 > 
Behallning stubbar TO 6. susse söt RUE Sege Lr NE 314,0 23850 
Summa 668,4 kg. 415,3 kg. 


För att kunna tillgodose behovet av skogsplantor disponerar styrel- 
sen över plantskolor belägna vid Västervik, Tuna, Målilla, Storsjö och 
Tofverum. Då dessa plantskolor icke visat sig tillräckliga för behovet 
har under året plantskolan vid Västervik utökats. 113,500 st. tallplan- 
tor ha måst inköpas under året. 


Vid årets slut uppgick tillgången av: 


"Ballplantöor spis: SLS Seg br le aa LURA ara 585,000 st. 
(Ftanplantor, full F5=5 Tegs See LAS Vr ARR DRA 471,000 >» 
DIV FP lAD TO EU 2 ILE of oD bT ras Is Bane Plats MN 9,3490 >» 


Summa 1,065,340 st. 


PER-PÖ SPRUT EN KISS ST PD SARV EN AA TR SEI FR EE SPETT WEE ERT TIe Ce 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 107 


Inom landstingsområdet finnes, förutom en mängd kärr och mossar, 
vilka genom torrlägg kunna göras dugliga för skogsproduktion, även 
skogbeväxta marker, vara skogsväxten lider av försumpning och som 


genom avdikning behöva förbättras. Skogsägarna visa i allmänhet stort 


intresse för dylika markförbättringsarbeten, dock fordras ekonomiskt 
understöd för att dessa skola kunna utföras i sådan grad, varav de äro 
förtjänta. Styrelsen har, för att väcka intresset i denna sak och för att 
säkerställa dylika förbättringsarbeten bekostat, dels undersökningen och 
upprättandet av diknings- och kostnadsförslaget samt dels 80 & av den 
beräknade kostnaden dock högst 40 kr. per har för mark, som genom 
torrläggningen vinnes för skogsproduktion. 

Under året har beviljats 2,793: 69 kr. i dikningsbidrag att utbetalas 
sedan arbetena avsynats och godkänts, och utbetalat för undersökningar 
och avsynade dikningar 834: 46 kronor. 

Beviljade, men ännu ej lyftade dikningsbidrag utgjorde vid årets slut 
12,395: 78 kronor. 

Under detta, liksom under föregående år har styrelsen genom såväl 
i ortens tidningar införda som inom landstingsområdet utdelade kungö- 
relser låtit tillkännagiva, att skogsägare, som önska anvisning och råd 
om skogens skötsel eller biträde vid utsyning m. m. bekomma allt så- 
dant kostnadsfritt under tvänne dagar, samt för överskjutande tid mot 
lågt dagarvode. 

Begagnande sig av dessa förmåner hava ägarna till 31 egendomar 
under 49 dagar bekommit anvisningar om skogens vård och skötsel, 
varförutom länsskogvaktarna under 192 dagar på 89 ställen lämnat be- 
gärt biträde vid utsyningar m. m. 

Av länsjägmästaren och länsskogvaktarna hava besiktningar verkställts 
å sammanlagt 128 ställen, varest avverkningar pågingo eller nyligen 
skett. Vid dessa besiktningar har konstaterats, att begreppet om lämp- 
ligt skogsbrukssätt är synnerligt dunkelt, och användes överallt endast 
dimensionshuggning. Någon som helst beräkning angående tillväxt och 
skogskapitalets storlek synes icke ligga till grund för avverkningens 
storlek, utan är den bestämmande faktorn för huggbarheten endast och 
allenast trädets dimensioner. På några ställen hava dock skogsägarna 
insett det fördärvliga i denna avverkningsmetod och anlitat styrelsens 
biträde för uttagande av årsavverkningen; allmänt inses dock, att det 
är med ägarens fördel förenligt, att avverkningarna icke ske i strid mot 
skogslagens bestämmelser. 

Har avverkningen så utförts, att återväxten måste anses äventyrad, 
har styrelsen avfordrat skogsodlingsförbindelse, och i de fall då sådana 
ej kunnat erhållas och skogsvårdslagens föreskrifter helt åsidosatts, har 


Jå a MA 0 GS 


ÅAvdikningar. 


Bitråäde vid 
skogens skötsel. 


Uppsikt över 
skogslagens 
efterlevnad. 


dns SÄ a Vr ee 


p - 
a a 


NAV 


ARA Sed Sn 


mak: Fe SÅ 


FUFPRSTIAD 


+ 


Sör rr 


4 
VT 


Sarv 


7 4 ” 2 es RER FRE > Ao arna 
| FN 


108 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


föranstaltats om laga syn. Sådana hava hållits å egendomarna Ekbhult, 
Ljungebo och Korparyd, och befanns vid alla, i överensstämmelse med 
styrelsens uppfattning, återväxten vara uppenbarligen äventyrad. 


Finanserna. Sammandrag 


av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenska- 
Per för latiilgns. 


; Inkomster. 
Behållning från 1914: 
[NN ESA CHAAN Ak: I csr ed SERGE sork Atte SN SEN 210, TTO: 30 
> VS SEEN a RARE SAN SA RK EN LU OO ESN ae  reenr 270: 82 20,455: 12 
Anslag: 
Statsbidrag till bestr. av styrelsens verksamhet ...... 2,500: 00 
Statsanslag till skogsodl. befrämjande ................ 155 S0400 
SKOP SVATCSAVOIiLEn Hege brett nos ARA RNE SIE 3475003 OT 
ATS la San AR KS ISA see SD 1,000: 00 
» VT Skå llnin gSssällSkapy beste ES 1,000: 00 40,660: 91 
Iinbetalda skogsodlingskostnader. ===. sist ste SJ TIER 
> 1703 Ca 0 (CSE ER DEAN RER BENE EL dage AE gr OA RA 659: 90 837: 65 
Försälda  :plantör Och; SKOgSfrÖf. =. sa. scbodb. ar sr 1,08.15:08 
VATTEN Ae; Lör; lägenheten KarlstO'C>sse..s ss. sv ida ads Ass a FANS 80: 00 
ÅR TN Tr a ns nr RR mar i arr 5 nöle sel 55 sk grips ATEN ENE RÅA SSR 1,675: 55 
Summa kronor 64,791: 21 
Utgifter. 
AVIODITE SAL 2 br 5 rr NT Rb rt fer RT EL sr ag SEN 10,005: 00 
SLYTEISENS EreSOr FOG TtEAKTAaM EN Te see is SI TANTEN 
Tjänstemännens resor och traktamenten..,.................. 30704 DI SBg GA 
Skogsodling: 
Klöstnad” TORAplaESEOLlORE 134 ers tär AA RA 8 OR EE AAR 2,029: 79 
InKOpPAaV: CO UCS Sr Jet ASA TeE SE L SA R a EISer  eR RSS 
ATDEten kr uElan oSttösAln nd norton. I3TEr0]S 209: 32 
Inköptsav, Plantor satte orka FASS NR NLRA Äg [sek 
Kostnad fört sade ochi planteth0 te. böcocsos. ts 5,802: 36 8,313:67 
DikpingskOstn ade. ass sger RR Rs sar oe bg dad Asa e 834: 46 
"Tidskrifter, tryckhings=, och annonskostnader :...«;....s.. re 1,302200 
Diverse omkostnader: 
Tele fön avger Ochs antal. Br ak AA 2530 
Underhallbavi uNVentati ey se saa Re 44: 30 
j IKeparation ma tas trolte te masa. es SAASkA SR ta or ae 734: 00 
Till kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär 3035 44 


Transport 1,415: 23 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 109 


Transport I1,415:23 


Till skogsvårdsstyrelsens ombud vid taxering ......... SAN 20 
TUNNEL EST OR mot ör ATS or ÄB Vad GA fvt RA fia OA ERA Sr Sr RARE 59: 88 
BVDERNOCIWSKOPStäx CHIP AIN ond dönos ve ges er seen snara 2605: 67 
UNRV Oden EUR HEVISOTES I Ferrer Re fon söka AA ANSI NER aka 139: 40 
Bidrag: tul skogsvärdsstyrelsens möten... 108: 80 
Benson ftul friherre Ax Ers: JÖNIUSCK os son eddste kela BI5A00 
[UDP gOLaN Ce av + ArSberattelseip, ges Ar. strskra dieslar 250: 00 
ös aderstot PlamtörsklurSeD3-s ssk oas b. ddag do sd el sviken 882: 98 
UNGAS FEAR SS SARS MIRI 0 KR ARA KE RIAEr A TARA BIEN BÄRAREN 41: 10 
TÖI ES ESKO KSK SAR 0 SL Sr KA ARA TR a: bt SA RAR MA da rd 2 y 383: 77 4,046: 03 
UTSE PIRATER CIN ATL CE: eft. LEE SEAN Roos ANN io ANG De sr de RAN ae sr dsA se 540: I0 
Behållning till 1916: 
Innes ia ER CH 10 ANG SLS NGN ss LD VILA Ake 32,199: 84 
» TRA SSU NgAT AN Var A rn GA LISA RN rån ss fl Eg där AR LR 900: 38 23, 1008T2 


Kronor 04,70: 2 


Tillgångar den 31 december 1915. 


ITE St CIO SNI AT fan a få fr ge sa Sn SA SRS NAS Sr se At se 32,199: 84 
Behållning av plantor: 580,000 st. tallplantor ............ ORT25O 
ADTEE,O 0.0: 1» LISFAD PLANTOE 35. bc. 706: 50 
GS AOR br CAN PlAMCOL 449. ncrs 93:40 —1,677: 40 
» TOG EO JE ER LILLAN SNS Er RER ERA VAR SR SAR ERS (ERSTA 
d SF IEIGÖ: SBA KOR IANHEODT SN 2,826: 00 
> FFV STARITÖNS: £ ILE 954200-31780: 00 3,857: 57 
| UNTEN a (S Fa Sara aj ör Ar ar RN EAS SSL ps RSS NE RAR SARA Er för Re BRA SAY AARREN 1,502: II 
Hastighet: JSElan gStu gang eaten NS svar 5,000: 00 
FApenhetenkiSanlstOEr rEe nd asbra Avel NSRAO 
TINGET DÅ DAN LD mh ed SSE ONE SA pA SARA Fe LIDAR SOA LIE PES RAR IS USE SEE PASTA ATA 
VNTSSAD EU LRTT A ANN ER SE rk SR Vr rr da fager arstärs la rara ps Bree 900: 88 
Kronor 53,024: 95 
. Skulder den 31 december 1915. 
Beviljade, ej. lyftade vadikningsbidlrag. bra: sc tl issdebusdder ra AN 12,395: 78 
154) r SHAN Dar fas ST eg SR ED RUE Edie äg LSE ok Er LONA SVETS RESORNA I PRE LI ER 6 40,029: 17 


Kronor 53,024: 95 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Några avsevärda förändringar i avseende å de enskilda skogarnas till- 
stånd och skötsel kunna ej under året påvisas och vad som i föregående 
berättelser i detta hänseende anförts äger i väsentlig grad fortfarande 
sin tillämpning. 


140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Med stöd av värdet av det accispliktiga virket måste fastslås, att be- 
tydlig överavverkning ägt rum. 

Styrelsen vill i samband härmed påpeka det missförhållandet, att ett 
flertal egendomar, genom försäljning till skogshandlare i enbart spekula- 
tionssyfte, råkat ut för nästan total skogssköfling. Samma missförhål- 
lande råder delvis, där köparen för att rädda köpeskillingen, genast sett 
sig nödsakade att tillgripa det värdefullaste av skogen. Dessutom är 
den vanliga avverkningsmetoden en fullständigt oordnad dimensionshugg- 
ning. Härigenom komma alla bestånd att ramponeras, varvid slutenhe- 
ten delvis upphäves, och endast s. k. skräpskog kvarstår, som med sä- 
kerhet ej åter kan sluta sig till bestånd. 

Nästan ingenstädes hava skogsägarna en tanke på, att låta utföra 
tillväxtundersökningar, uppgöra hyggesföljdsindelning eller på något sätt 
beräkna den årliga avkastningens storlek eller med andra ord införa en 
ordnad skogshushållning på sina skogar. Dock måste sägas, att intres- 
set för skogshushållningen är i ständigt stigande, icke minst hos de 
mindre skogsägarna, vilka nu nästan allmänt vända sig till styrelsen 
för erhållande av biträde vid utsyningar, gallringar m. m., samt gläd- 
jande nog även för skogsdikningarnas utförande. 

För att förhindra olaglig julgranshuggning har i Västervik varit utfärdade 
ordningsregler för julgransförsäljning. 

På grund av den gynnsamma väderleken under vår och sommar ha 
kulturerna i allmänhet gått synnerligen väl till. 

Några skogseldar att tala om ha icke förekommit, och de tillbud där- 
till, som förefunnits, ha utan undantag genast blivit släckta. 

Märgborren har delvis uppträtt skadegörande å skogen, dock icke 
någon svårare härjning. Mera, talrik har den dock förekommit i när- 
heten av virkesupplag, där stora kvantiteter obarkat virke funnits. 

Tallstekeln har uppträtt synnerligen talrikt och på flera ställen, men 
ha åtgärder genast vidtagits, så att någon fara för större skadegörelse 
nästa år torde icke förefinnas. 

Tallspinnarestekeln har iakttagits på några enstaka platser. 

Grankottvecklaren har varit ganska talrik och nedsatt frömängden hos 
grankotten. 

Likaledes har ekorren uppträtt ganska decimerande på kottillgången. 

Stormskador och snöbrott hava ej förekommit i någon nämnvärd ut- 
sträckning. 

Då avsättningsförhållandena inom området äro synnerligen goda för 
alla dimensioner och trädslag, hava virkespriserna varit synnerligen höga. 

Skötseln i stora drag å de enskildas skogar lämnar ännu mycket öv- 
rigt att önska, i all synnerhet som det primitiva avverkningssättet med 


a T RI Ar SIR VERSA 
AS RER FÄke NORRA | LANDSTINGSOMRÅDE. 


Nena 


SS dimensionshuggning talrikt förekommer, varigenom växtkraftiga bestånd 
i 20—30 års åldern skördats av yxan, men fortsatta kulturer, försum- 
pade skogsmarkers torrläggning, förändring av nuvarande avverknings- 
metoder, varigenom större procent av avverkningsbeloppet uttages ge- 
nom beståndsvårdande huggningar, anser styrelsen vara medel, varige- 
nom ändring till det bättre skall kunna åstadkommas. 


Västervik den 3 april 1916. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Gust. Boréll. 


Edw. Fleetwood. Thore. Lybeck: 


i | e 


OH ' Fa 


G 


Vd Nils Klein. 


2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i 
Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under 
år 1915, få efter fullgörandet av detta uppdrag häröver avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Inkomster. 
Behållning från 1914: 
TAN ESta SNACKIS AK oda vd ostörd ST SEE SVAAR SLNIR 20,17: 
TEGS SAD pro r Rn ed sv fel oh el on RASAR NED PAN ESS BE AE 276: 


Anslag: 


Statsbidrag till bestridande av styrelsens verksamhet 2,500: 


30 
32 


20,455: 12 


40,660: 91 


837: 65 
1,081: 98 
80: — 
1,075: 55 


Summa kronor 64,791: 21 


Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ 1,580: — 
SKOgSVAr ds AM SINE. orsa sleeh ra SNES ls 34,580: 91 
[Can SUN gEtSKAMSLA DV october oense RER SE TREA 1,000: — 
ElushallningssallskapetstkanSlkapu. ss baser SN 1,000: — 
Inbetalda skogsodingskostnaClek: 0... .s. sover TAR HAS 
» IKON Be) ONS N RS Re NE RB ES SE RA er Ei 659: 90 
Försalda. Plantömsoch EskögSffÖR . .34 ss. sus. ses bs EA TR EE 
Arrende för lägenhetenk IK arlstölls. ms.csse ssd sg ss sne SNR 
FRNÄNEOR oo ofa aa a SSF så RR DT Feer rg Nr a SSR stel ing eeta re SFR toa RSA ARA AE 
Utgifter. 
fa SO 121100 20E NR ne Fr SR AA EA ES Ar mas os sm ena nas 
Styrelsens resorkoch straktamenten strid d is 1, TATTOO 
Tjänstemännens resor och traktamenten ..................... 3,0T EE OA 
Skogsodling: 
Kostnad störs plan tskOlORS a dee ee dAs se ASSA 2,029: 79 
IT KOP. (2 KO CER SS el erste Bs AN Re AR ERE ee LA GT 
Arbeten 1, Klan SStd bs SRA NEES EA 3 209: 32 
TÖRÖ PFA UP la ÖT RR 4 SNS ROSA Ne SRS a NT ERA 24220 
Kostnad förssadld och plamtentn 244. 5,802330 


Dikningskostnader 
Tidskrifter, trycknings- och annonskostnader 


10,005: — 


3359: 54 


Transport 25,904: 36 


rån 


RA 


TRE CRIS ENE 


pb 
| 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 


Diverse omkostnader: 


113 


Transport 25,904: 36 


(Uffe INET, RKO) SLE) bet KO) a NNE SR SE RER SS er ABER ARP 253: 49 

önGderhal av inventarier ov ojnucodle. ss cs stred gir iir vsk 44: 30 

INEParatlOn) Lai fästighetlehi. sd kk sosse 134: — 

SVREEE OCh NUSkOgsUndersöknpindAL sumsssvslederes<dse snel Ns pe 205507 

ÖOmpPudfvidtaxernng till” SkOgsSaCCIS],.::.s.. comme $24: 20 

Kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär ... 383: 44 

[UTGIVET are ars SR IAEA Tre BAR LLÄRAST OY ATV AR EPA ER SUR AN ber ANN 59: 88 

RtOStnad för Plan törskurs. 42/0! eSEre added (doser, 882: 98 

|D ANETTES most SADES ASA OR BE ES åse EEE FA LENE AISA NR 1,498: 07 —4,646: 03 
INO PR GVESD:V el ATL eT 4. bop Eken dte Sa SN apr sälg ger SR Sn NRA VT 540: 10 
Behållning till 1916: 

NINE Sta en ee ID ANKA oss Serge RAIS Er Se OSA 2,799: 84 

ÖRRA SSA rä NE ÄR Rn mn or rara ar Sr dre 900: 88 33,700: 72 

Summa kronor 64,791: 21 

Vid 1915 års slut var ställningen följande: 

Tillgångar. 
IÄRR EST CIAO Ör 1 AISA Ros SA Sedd AE Kåre ogö ger Se ller SSR A Ts ESKS 32100 SA 
Behållning av plantor: 
[SKA Gp LOOKEN FAN DE DN EO Pass gir so RSA oKPREE T ARK SARS AAA AA TES 
VER, 0.0.0 OTANP LATNEOTA 455 L5 sa nell Sr sb klase eg icretlen 400350 
OS AOMULVELS SFD LATO TRE RAA ra dd SOS 93:49 1,6717: 40 
Behållning av frö: 

SI TLATTT Sa RINNER) sebnor BR OG S ENS SR SSR EA SIE 2,8260: — 

FJ (SARA LEN 0 TU RON kJ SNES stR AN AE ÄN SAR RARE E SKOR SR 954— 377807 — 
T3YEIr ENN NaN oas Se Nerd: LOMMA oll se SA Arts BADAR AES BARA KSR SSE SRS ÖRE RS 
Fastigheter: 

Sir Ste Ng ET AA TR a or äta aa sa lbs 5,000: — 

tä enNe[e ny KSan SKO ps SA SST Se No Sr Nere SR Te, a 4sZl BET NOT TSE 
IKERV ST EGT re AT RE RN Nn An nr RR om Sr ad a 3 älbjarö ål sf SÅ SARA Aga [sne 255 KÖRAS 
[Ultesta en de: FOTEN SATA nd Rss RA AL Aa ses sr Ene bara se äl enes der aren ASSA TS LÖST 
IRA SS ACA pr ee SN NE NÄ Te nd rer ar Bö de vals Elsn sen RK ANS NASA es rd 900: 88 

Summa kronor 53,038: 95 

Skulder. 
Blä lystade, bevilja deNdikninpSARSlag, ms sooessostosr asp ssss sans anse ss dnr sas 12,3055 79 
[EXOTISK ARTR ES INA AE Sad Be TR ASSR PRO AE a 40,0643: 17 
Summa kronor 53,038: 95 


8. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


VITENS SCTA 


4 


114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Revisorerna hava genomgått och granskat styrelsens protokoll, räken- 
skaper med verifikationer och säkerhetshandlingar och därvid funnit allt 


i god ordning. 


område belägna plantskolan, vilken numera blivit betydligt utvidgad 
och som synes skötas med omsorg och skicklighet. 

På grund av vad vid revisionen förekommit få revisorerna tillstyrka 
full ansvarsfrihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisio- 


nen avser. 
Västervik den 7 juli 1916. 


G. Odencrants. 
Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


Karl J. Bengtzon. P. J. Östberg. 


Hushållningssällskapets revisor. Landstingets revisor. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings- 
område berättelse för år 1915. 


De enskildas skogars tillstånd och skötsel. 


Beträffande enskildas skogars tillstånd och skötsel hänvisas i huvudsak 
till föregående års berättelse. Speciellt för året torde dock få tilläggas 
följande: 

Avverkningarne hava vintern 1915 visat en stark tendens att ökas, 
men dock ej ännu i så hög grad, att man kan tala om något hejdlöst 
avverkningsraseri, såsom däremot fallet synes vara i vissa av grannlänen. 

Till följd av att inom länsdelen finnas 5 länsskogvaktare, vilka i 
tjänsten (i vissa fall privat) verkställa utsyningar och stämplingar åt 
rekvirenter, i enlighet med god skogsvård, bliva följderna av de ökade 
avverkningarna här ej så svåra som i de län, där det råder brist på 
personal. 

Vad som däremot med säkerhet kan konstateras är det förhållandet, 
att skogsegendomarna i vinter (1915) börjat försäljas i stor skala; detta 
ideliga ombyte av ägare är icke blott till stort förfång för en god skogs- 
vård utan ännu mera för jordbruket, som härutav kommer att bliva i 
hög grad vanskött. 

Total skövling av egendomars skogstillgångar synes dessbättre vara 
undantagsfall, men förklaringen härtill torde ej ligga i jobbarnas goda 
vilja att spara skogen utan i stället i det förhållandet, att skogarna 
inom landstingsområdet äro i stort sett för unga och således ej tillvara- 
tagbara; medelåldern är c:a 35 år, och skog i ålder 20-40 år upptager 
60 HA av hela områdets skogbeväxta yta. 

Vårkulturerna ha i stort sett varit lyckade, trots den svåra försommar- 
torka, som varit rådande, särskilt på Öland. Meningen var att på hösten 
verkställa försökskulturer på lämpliga marker på Öland med c:a 100,000 
tallplantor, men som svår torka även då rådde, måste planteringen 
inhiberas. 

Beträffande förekomsten av skadeinsekter är att anteckna: 

I en 10—15-årig tallplantering på klappersten vid Degerhamn har 
märgborren (Myelophilus piniperda) härjat ganska svårt; markägaren har 


116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


lämnats den föreskriften att våren 1916, på tid som styrelsen bestämmer, 
utlägga fångstträd för att om möjligt hämma härjningen. I detta bestånd 
befintliga svarttallar voro föga angripna. 

Vid Källingemöre i Köpings socken bar förekommit en mindre, mera 
ofarlig härjning av tallstekeln (Lophyrus pini) å en 10-årig tallkultur. 
Ägaren beordrades att låta bortplocka larverna från plantorna och oskad- 
liggöra dem, vilket ock skedde, varför det är att hoppas, att insekten 
ej återkommer nästa år. 

Vid Västra Vässby i Föra socken hade ett överårigt björkbestånd på 
omkring 500 träd hårt angripits av björksplintborren (Eccoptogaster ratze- 
burgi), vilket hade till följd att hela beståndet måste nedhuggas. 

Av mera utbredda svampangrepp äro att anteckna följande: 

I ett 60 å 70-årigt vackert tallbestånd på rullstensgrus å egendomen 
Holmen i Ljungby socken hade törskatesvamp (Peridermium pini) så 
våldsamt angripit, att området måste helt avverkas för att rädda kring- 
liggande skog för besmittning. 

På Öland har svampen Taphrina (häxkvastbildning) på björk nått en 
kolossal utveckling, och det finnes knappast ett björkbestånd, där den 
ej förekommer, men som den ej gör någon avsevärd skada, är dess an- 
grepp av mindre betydelse. 

Några stormskador av betydelse hava under året ej förekommit; icke 
heller snö- och isbrott. 

Skogseldar hava under året dessbättre icke härjat någonstädes inom 
landstingsområdet; på ett ställe inom Ljungby socken var dock ett till- 
bud till en sådan på grund av gnistor från lokomotiv, men elden släcktes, 
innan den hunnit utanför järnvägens område och antänt närstående skog. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


I styrelsens sammansättning har under året ingen förändring skett. 
Som ordförande fungerar alltså fortfarande godsägaren Gustaf Genberg 
å Ljungbyholm och såsom ledamöter f. riksdagsmannen m. m. P. O. 
Lundell å Ebbetorp och godsägaren Wilhelm Liedholm å Sundtorp, den 
förre vald av landstinget och den senare vald av hushållningssällskapets 
förvaltningsutskott. Suppleanter äro: för herr Lundell lantbrukaren W. 
Nilsson i Åby och för herr Liedholm f. majoren m. m. Fr. Mannerskantz 
a Wernanäs. 

Styrelsesammanträdena, till antalet 8, hava samtliga hållits i Kalmar 
och av dem hava två varit ordinarie, nämligen vårsammanträdet den 29 
januari och höstsammanträdet den 22 december. 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 17 


Såsom länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- 
mästaren Uno Danielson, vars tjänstgöring utom expeditionen framgår 
av följande sammandrag: 


AN tra 

Res ansa hd dn a 

åsar förrättnings- 
5 ställen | 
| 
IBESTEN TA Pra Vs AV VED 2 ONA Sea ASA IR dfn Syn je oa dr a Ne NS | 14 34 | 
IÖnHOTeSOr VIA SKOPSOCINOLE SSA fuska sanne g Nesse sn Te | 9 16 | 
Oo . . . Oo | | 
NACFO CIA anvisning 1: SKkOgensnvall oso. ss lil gdeds sea sr nd dr rider 6 5 | 
KESKOSSUDdenvishilgn: . gd. ss ssd: eek acle le elden sa enl Naja ease sår 12 8 | 
NÖLVerseN arbeten. 05 SNR Ren duger dande vd 12 9 | 
RES UaSAr (ENDA. vs fys ss NAN SHS TRSE. REBBAN SER | 4 — | 
| ; | | 
elaspektionsresa, Medis tyrelsen vars sossar else sea ger sade | 2 2 | 
| —T 
Summa | 59 74 | 


Såsom räkenskapsförare har under året fortfarande varit anställd 
registratorn i Riksbankens avdelningskontor i Kalmar Gunnar Sahlberg. 

En inspektionsresa har styrelsen jämte länsjägmästaren under året 
företagit, varvid besöktes den av styrelsen till demonstrationsskog är 
1912 inköpta hemmansdelen i Kranklösa by, benämd »Skogsgård>; 
dagen därpå besöktes förre jägmästaren Berselii plantskola i Berga by 
utanför Kalmar, varvid befanns, att den fyllde alla de anspråk, man rimligt- 
vis kan ställa på en förstklassig sådan. 


Till det extra sammanträdet i Stockholm i december mellan samtliga 
skogsvårdsstyrelser i och för ett gemensamt ordnande av personalens 
pensionsfråga voro såväl ordföranden som ledamöterna på grund av 
andra sammanträden i hemorten hindrade att inställa sig, varför upp- 
drogs åt länsjägmästaren att i stället vid mötet närvara. 


Länsjägmästaren har även detta år närvarit vid vissa socknars samman- 
träden rörande taxeringen till skogsaccis och skogsvårdsavgifter. 


Beträffande ärenders expediering under året upptager diariet 460 in- 
komna och 463 utgångna skrivelser; därförutom ha inkommit c:a 350 
och utgått c:a 3525 smärre meddelanden och brevkort samt rapporter. 


Utav avgångna skrivelser må nämnas den, vari styrelsen hemställt hos 
Kungl. Maj:t, om att »Lag angående vård av enskildes skogar på Öland 
den 20 juni 1913» måtte få förlängd giltighetstid till den 1 juli 1919; 
lagen är nämligen av provisorisk natur och för närvarande gällande för 
tiden i juli 1913 till I juli 1916, detta med hänsyn till att lagen 


Skogsunder- 


visning. 


118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


eventuellt kan tänkas komma att uppgå i den allmänna skogslag, som 
är under utarbetning av den år 1911 tillsatta skoglagstiftningskommittén. 


Såsom ledamot i ovannämnda kommitté deltager fortfarande länsjäg- 
mästaren Uno Danielson; under de tider han för detta uppdrag vistats 
i Stockholm hava de löpande expeditionsgöromålen handlagts av förste 
länsskogvaktaren Jon Carlsson i Kalmar. Förutom nämnde länsskog- 
består skogsvårdsstyrelsens bevakningspersonal av länsskog- 
vaktarna Daniel Branting i Högsby (Handbörds bevakningstrakt), Wictor 
Carlsson i Ålem (Stranda distrikt), Herman Roht i Ljungbyholm (Södra 
Möre distrikt) och Ossian Jonsson i Runsten (Ölands distrikt); Norra 
Möre distrikt skötes av ovannämnde förste länsskogvaktaren Jon Carlsson. 


vaktare 


En ordinarie skogsplantör, P. O. Haglund, Bosgård, St. Sigfrid finnes 
anställd med viss bevakningsskyldighet i den däromkring liggande 


trakten. 
Samtliga länsskogvaktares tjänstgöring utom hemmet framgår av 
nedanstående sammandrag: 
RIE TST AD Så a enda NA 
| | Biträde | 
sikt- i Biträd 
Skogs- | KÖN FETORRG RN Summa 
NE 1 | odlings- | h | Serings- he Diverse 
fit arbeten ofuasens laarbeten FARS dagar 
ningar | avverk KE 
ning | 
| ANNE ra vd one 
MON GATISSORNASENEE: 31 23 20 SÖ 3 3 138 
| 
Dan: Brantinga...«. 46 30 54 60 — 74 264 
WE IC aTISSODIG tes | 42 NA 49 61 FE 8 201 
FT ROT rerna | 19 35 39 59 | — 32 184 | 
Ossian Jonsson | SAN 2 27 TOA — | KÖN SSR 
| — | 
Summaj UR L4O EE NES6 KSO 25 3 KNRETSS | 880 | 


Styrelsen har beklagligtvis ej under året haft tillgång till lämplig 
litteratur för utdelning till allmänheten; till en del skolbarn ha dock 
utlämnats exemplar av framlidne jägmästaren Hollgrens »skogsodlings- 
katekes». 


Länsjägmästaren har under året hållit 5 föreläsningar vid Högalids 
lantmannaskola. 


SN FR STR FTV TKR MM På, rr, Of - FARS 
y Å d + E - 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 119 


Gallringskurser för allmänheten hava hållits å följande ställen: 


Närvarande 

personer 
EBBECO pe OMSVASI ar beredde tedb dena re soda rk 5 
Ber sars ard O OSS nt oro oerh ens sneseg fana se en 8 
SU OMISE HUD E ALGUNST SES se lst ar nassar er 8 
ING S are IE TS GE Sen ra seas seas gens 8 


Summa 29 perSoner. 


Vid dessa kurser har huvudsakligen undervisats i gallring genom 
föredrag i skogen och provgallringar, men vid exkursionerna i skogarna 
har samtidigt även undervisats i allmän skogsvård med direkt exempli- 
fiering i naturen. 

Vid de småbrukarekurser, där länsjägmästaren meddelat undervisning, 
hava sammanlagt ungefär 225 personer varit närvarande; föredragen härvid 
såväl som vid lantmannaskolan hava delvis illustrerats med skioptikonbilder. 

Den av skogvaktare och plantörer meddelade undervisningen åt skol- 
barn vid kulturarbetena framgår av nedanstående sammandrag: 


I 
St MOrerkrerN | AE SEEN Kulturmetod 
| arn dagar 
| | | 
Öland: ÅTST 0-4 RRD REN ge SER Sa SA | 6 | I | Spettplantering. 
| (TRÄSTADAG = Söt Brr ONS Se År ade os | TOR AN > 
| SME DNE e ses SIe br ste deep ua sent seine see SE I » 
FKASkOS AE FNS a ra Abe bd beje SEK | 9 | 6 » 
ETOSSULIDANSE VAS Ne AT a SR RNA de | 140 8 då 
| (Ci (0770 0001 ostar SE longer ERE CE 2000 I > 
| ICO PR Oj sd VAA sf ae Arrelraa Son ShA ser | 30 2 | ” 
| N=a0 MOCKIeD Yi ss orda a son 10 | 25) » 
Summa | 260 | 22 
RAS blan den rs CFR Is sep skr nd AE SA fer | 197 | 2 | Spettpl. och sådd. 
Nissefjärdare mds tryne 66:01] STL | » 
JET 0 DY rss R Ars nns Sn le ease SK 5 
SANTI YSRESSIS EN I FYSISK BRYT MÅ FR ga gl 50 3 
| 13 ETAIN ES rr ERE EE FS OM RA SSR 70 3 
| VISSTE TOS ey Ro AR SE RE SN a dee bt 50 2 > 
MOTLOIDE dn där DG SS as da ne 18 äl » 
TS TIS tva Sa ARR SVE 4 2 Rutsädd. 
NI GGES] OTgER e Sf NT LR Lats Sets ll 14 2 / 
(DTSJO PES nr rA SS GRE SA NRA a LU ev AG 5 
FÖYS SD Yes EN VASS SER SRA Sia 20 | 3 | Spettpl och sådd. 
1 ASL ETIN sd öga NIER SAR ER BR EEE flere vid bs aja 144 4 | > 2 
IODSLETAS IE see Se Brr ee ses Ad a kan 24 | 3 - 
ÅN TTY Rs SE rer RAR RER Sd R ah d0 LER Vr SE OS (. 
| ELO SSD YRSA FA ber or yn 1 | Rutsådd. 
| Fa0erhit de Sek ocker bad dp svs od 5 I 5 
| FEa lir NS NOSA Sater Ses VR sa // 3 2 i 
| Summa | 857 44 
| Summa s:rum | 1,117 66 


Skogsodling. 


120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Med hemmansägarna i Rösslösa by av Kastlösa socken har överens- 
kommelse träffats om upplåtelse av ett kulturfält å 10 hektar intill det som 
förut finnes inom Bredinge bys ägor. Kontrakt av vanlig lydelse har upp- 
rättats och styrelsen har däri förbundit sig att bekosta material för områdets 
kringstängande ävensom alla plantor som åtgå till dess kultivering, be- 
räknade till c:a 150,000 tall- och diverseplantor, inklusive hjälpkulturer. 

På de förutvarande kulturfälten har planteringen fortgått normalt och 
resultatet har i år varit mycket tillfredsställande. 

För erhållande av frö och plantor hava för rekvirenter varit gällande 
samma villkor som föregående år; fröpriserna hava under året varit 
något lägre än förut, eller 10 kr. per kg. för tall- och 4: 50 kr. för granfrö 
mot tesp. r2 och 5 kr. förut. 

Årets kulturer fortgingo under april och maj månader och kontrollera- 
des av länsjägmästaren och förste länsskogvaktaren samt leddes av skog- 
vaktarna och 11 stycken plantörer, av vilka de förra använde 156 dagar 
och de senare 381 dagar enligt nedanstående tabell: 


1 ' 
| Antal förrätt- | 


| Antal dagar 


ningsställen | 
I I 
POR Haglund; ordinarie planlör = ss... oe. bbdc blus ens adden 42 12 | 
WW -VANAERSSOD WEXLTA. PLATO såra 3 csn ere SESE ms R Näs klelr | 25 8 | 
M. Borgvall, Få RS RN AT E PAEE-RER AE Vr Sr s LR NOR ANS År 6 3 | 
E. Engström, DÅ AV orre SE Sad on Er SR AE rd SE VER 53 17 | 
K. Fransén, -JESEA FN AE SNDGEr. USE SKR et BOR mr RA ppt AS Er 35 19 | 
K. Johansson, JANE ETTER NR NNE RER EE ANN NES BR SR Ra 39 11 
S. Lundqvist, JKL [JUN RE SE RBE E STENAR Se SRS ARNE SA AR LE 37 26 
K. Nilsson, DE (MR a Porr SER nr: Rn SLS RAR SRA SN SEN 57 20 | 
A. Petersson, TR KE LENE ITE sr ELDA (ELI Se TAGER AR AL SS 29 19 | 
G. Petersson, ESA [ÄRE SRS ALE AAGE SN: Oe SE a SRS 32 28 | 
C. Svensson, 20 AMI RR SR FE SE Sr ADDA IE 26 | 10 | 
Summa | 381 | 173 | 


En av de äldsta skogsplantörerna, Gustaf Petersson i Södra Bårby, 
Öland, har under året med döden avgått, vilket styrelsen på det djupaste 
beklagar, då det är en stor förlust för det öländska skogskulturarbetet. 


Sammandrag över utförd skogsodling. 


Summa | 225 || 103 | 17 | 46 | 31 | 1,643,220 || 234 


o o I I 
Antal SST Se rn j Full- | 5 t 
€ SFS ry, ENA ständig | Hjälp- 
OO mr ä de | SER SITE å Er skogs- | kultur | 
lrenter Tallfrö | Granfrö Plantor odling | 
st kg. | kg. st. | har | har 
| N | | | 
Fästlandet; +. rss 49 i -T031 7) 46: "| 31] —5512500NN2e | OL IN59 | 85 
Oland? Maa :46 | — | — 1] — | — | 1,091,970]| 61 | 19 | 50 | 78 
[ 
| 


= Härav rekvirentens eget frö 6,5; och 3,3 kg. respektive. 


KALMAR LÄNS SÖDRA 


De utsatta plantorna utgöras av: 


1 FSE NS ÖKEN (SINNEN ÖNA eocar Bon B bon SRA AS or 465,300 st. 
VAD EN OELI ESR S As ousk at dörrar 82,000 » 
STIVCN OLA ss TNE (ARE STR kal IG ISO 
ASKA ad SNES ER ER dr tes el ed a 1,000 >» 
[TONER SE AR Häringe lg oc af AREE ABER 150 >» 
Nat ENS NN NL rna sla dera 2600 
SV ALTER NR MSS SSE NASSA SLE ol ag 1,000 >» 

Öland: VAS YEU ISTER Sn ran 986,000 st. 
VAIO TUAS I SNR EE aa Idas ira 66,070 >» 
STIV EK Crab rr RR one ad dans 3750 
ASKS (MN AASE ol SARK Er ön dosa 4,000 >» 
| BY RER AT ER arsa fsk ar Rod ASSA AA ESA EN SRS DAEK GAN 
SVAGA SA Jr re Sa kt sake oe 25,000 > 
15] OT br SNS ag dra sleek kisel 5,400 >» 
FÅ NER a Go Sen AA Ano Kr SS BEER SAN 4,200 >» 
21 I 00 VRR Arv lr Sot ra ED or BD RAS SAS SLAS 500 >» 
SKEN SSLNPESA IA SÅ, Eg FARS SLS rd 100 > 
I (OR 02. mt rer rt SAR RSA SSR S TA KSK RLA, 50 


LANDSTINGSOMRÅDE. 


121 


S51.2500sti 


21 T5001,070”St. 


Summa 1,643,220 st. 


Styrelsen har fortfarande icke mera än två egna plantskolor, en i 
Kalmar och en vid Bläsinge by på Öland; men full dispositionsrätt efter 
ett visst bestämt plantpris har styrelsen över följande 11 plantskolor: 
Kranklösa och Ebbetorp å fastlandet samt vid Löt, Borgholm, Rälla, 
Rälla tall, Spjuterum, Bläsinge, Resmo, Lilla Frö och Södra Bårby å Öland. 


Den ungefärliga planttillgången å samtliga dessa plantskolor är: 


| I-åriga 
Tallplantor . 

Fran klös fer tss fe ee ISS SERA ER dos AS SATA ER 300,000 
IS BDCCORP 102 sed NEN EES SRS SANS säs ue fyror | 25,000 
NEG UR SN Terese rara SE RE INRE ÅR re SENSE Syren | 390,000 
BOOTS h Ols s er fr kekf st AS TN sla tor seja 45000 
NTA gen ra ARR FER BIS SVR ART RIS Se roende: Si sar RS aret | = 
RÄllag tala SSA SANT 2 ad MESA Jon ste | — 210,000 
FYDJULS TUI) 22 ge Selfoss IS År letle 150,000 
SLAS TOG td ers ö Så gg ee SAN SENAT s Srälg a van ede | 150,000 
Bl äSt10e;Styrels én i. se or RASER Ge | FE 
I CM ES Ba 0 a SR BY er AT SES SLA ar BUSES 40,000 
SOUP BALDY eve brek ears es RR es Usa 70,000 
INGET MRF RR ER AE KAO RE RR re AA 1 RER | 75,000 

Summa | -1,365,000 


2-åriga 


150,000 
150,000 
50,000 
60,000 
6,000 
20,000 


436,000 


| 


Summa 


——  — ——O— — ————AÅt > / 


450,000 
25,000 
450,000 
45,000 
50,000 
270,000 
156,000 
150,000 
20,000 
40,000 
70,000 
75.000 


1,801,000 


Plantskolor. 


MÅ 


SPSS FE TL. sa RTS SRS TS 


SN | FT TRYCK JISARTe 


Han a KN 


122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Ti 
I 
1-åriga 2-åriga Summa 
Granplantor : 
Kranklösa de ssp [ee As sea ds aa RA 30,000 | (3/0) 7,000 37,000 
EB DETOTD otid sf NS felis et are SJÖ Asp lefeksrEN | 15,000 = 15,000 
| BE NR ERS a et Sr egt da ERE 19 Dn SE 2 AR 60,000 45,000 105,000 
BOTTOM OLM a sa bra Ra Svala tes Sue RSS see | 40,000 = 49,000 
15 PJ ECT INN RR na 0 aa TR SE TSE SEE | = 6,000 6,000 
Summa | — 145,000 58,000 203,000 | 
Summa s:rum | -1,510,000 | 494,000 2,004,000 


Uti samtliga plantskolor har under året utsätts 22,95 kg. tallfrö och 
4,75 kg. granfrö. 


gp ESERE Tillgången på frö har varit mycket god, och medelpriset för det av 

frösättning. styrelsen inköpta fröpartiet var för tall 10 kr. och för gran 4 kr. 50 öre 
per kg. Styrelsen hade visserligen erbjudande att köpa tallfrö för 7 a 8 
kr. och grtanfrö för 3 a.4 kr. per kg., men då ej medisakernetikunde 
utrönas härstamningsorten, ansåg styrelsen det vara dess skyldighet 
att köpa det frö, som bevisligen var från närmaste orten, enär man 
numera är fullt på det klara med risken att i skogsmarker utså frö från 
lokaler, där de klimatiska förhållandena äro olika. 


OR se Under året hava varit gällande samma villkor som förut beträffande 
SKOOeNS VAr sr SÖN. ae se o ÅA .c os : 
avverk- rekvisition av biträde för skogsvårdsarbeten; Öland utgör, dock härvid 


ming. ett undantag, enär där allt biträde lämnas utan avgift för rekvirenten. 


Uppsikt över Under året har styrelsen varit nödgad att för bristande åtgärder. 
skogslagarnas rörande marks återställande i skogbärande skick begära undersökning 
efterlevnad. c ; e 5 
enligt $ 2 i 1903 års skogslag å följande hemman: 
Tokeby IÅDy SOCKEN .ti se es å en areal av 5 hektar 
St. Wångerslätt i samma socken ... > D 8,30 » 
Läckeby gård i samma socken ...... » > 8,46 >» 


Tillsammans 21,76 hektar 


Beträffande de två förstnämnda syrerna hava de ordnats i godo och 
överenskommelse träffats om skogsodling av de påsynade markerna; vad 
angår den senare har ännu icke, den 31 dec. 1915, uppgörelse åstad- 
kommits. 

Några i under- och överrätter anhängiga mål finnas för närvarande 
icke, om man undantager ett enkelt kravmål för oguldna skogsfrö- 
avgifter. 


Rekognoserin- Under juli—augusti månader hava av länsskogvaktarna taxering och 
FÅ kartrenovation utförts i socknarna Mortorp, Halltorp och delvis Torsås. 


tv. ev) | Yr 
M ä , 
a ; 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 23 


Uträkningarna av dessa socknar äro dock ej ännu så slutförda, att de 


kunna meddelas i den längre fram i berättelsen intagna tablån över 
hittills verkställda rekognoseringar. 


På Öland har därvarande länsskogvaktare verkställt rekognoserings- 
arbeten i socknarna Högby och Köping. 


Den av styrelsen till demonstrationsskog inköpta skogsparken, benämnd 
» Skogsgård», har under året varit föremål för ganska omfattande för- 
bättringsarbeten, och i en snar framtid hoppas styrelsen hava fått den 
så färdig, att därstädes kunna anordnas skogsvårdskurser för allmänheten. 


Till belysande av styrelsens verksamhet under de 


Demonstra- 
tionsskog. 


senaste fem åren Femårsberät- 


införas här nedan följande schematiska framställningar: telse isamsman. 
drag, avseende 
perioden 
250 229 I91[—1I915. 
200 185 195 
177 
150 
KET 
100 
Oo 
1911 1912 1913 1914 1915 


Dagar som använts vid skogens vård och avverkning. 


Såsom synes härovan hava de dagar, som använts för gallring, trakt- 
huggning, blädning, beredningshuggning etc., ökats betydligt sedan år 
1911; ökningen är särskilt stor inom de norra distrikten, Handbörd och 


Stranda, där avverkningarna kunna föras så, att självsådd har utsikt att 
uppkomma. 


124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


| 107 
SS MÅ 
Wir46 


79 


SÅ SSSKSVSVSVSSKSISISIW 744 
NV COR SSSSS|MSMMM»vRIS 


NY KISKNV 7 


I911 1912 1913 1914 


- 
No 

Lam 
un 


Antal rekvirenter för skogsodlingsarbeten åren 1911—I15. 
De ljusa staplarna avse fastlandet och de streckade Öland. 


Såsom synes har antalet rekvirenter minskats på fastlandet och ökats 
på Öland; detta får sin naturliga förklaring däri, att avverkningarna på 
fastlandet allt mera föras så, att skogskultur bliver obehövlig. Ökningen 
på Öland beror på styrelsens alltmera ökade ansträngningar för anskaf- 
fande av marker till skogsodling. 


Zz 
Å 

kg. Å / 
I911 1912 1913 1914 1915 


Utsått tall- och granfrö på fastlandet åren 1911—15. 


De ljusa staplarna utmärka tall- och de streckade granfrö. 


Orsaken till frömängdens minskning är densamma som härovan angivits 
såsom orsak till skogsodlingsrekvisitionernas minskning på fastlandet. 


Sr 


RT RN VT AT nd 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 25 


1,000,000 


750,000 


300,000 Oland. 


300,000 


100,000 


50,000 


Ols 


I911 1912 1913 1914 1915 
500,000 


300,000 


Fastlandet. 


100,000 


50,000 


I911 1912 1913 1914 1915 


Utsatta plantor på Öland och fastlandet under åren 1911—15. 


De ljusa staplarna utmärka tall-, de streckade gran- och de svarta diverse-plantor. 


De utsatta plantornas antal har i motsats till fröet ökats stadigt och 
ganska avsevärt, beroende på att styrelsen mer och mer övergår från 
sådd till plantering såsom en mera lämplig kulturmetod inom stora trakter 
av länsdelen. Vad Öland beträffar är ökningen en direkt följd av 
styrelsens ökade upplysningsarbete. 


7 EEE PINE AIG SY OR 
SYS YT NET. STAG 


126 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19015. 
350 
300 i 
250 
200 | 
150 
100 ö 
50 | ki | ÅA 
Z ÅN 
[0] na ÅN ÅA Å / | N 
1911 1912 1913 1914 1915 


Skogsodlad areal på fastlandet och Öland åren 1911—15. 
De streckade stapeldelarna utmärka arealen för Öland; de långa staplarna utmärka nykultur, 
de korta hjälpkultur. 
Såsom synes har arealen nykultiverad mark något minskats, beroende 
på, såsom förut anmärkts, att avverkningarna alltmera på fastlandet föras 
14 så, att skogsodling bliver obehövlig (på Öland ställer 
| | sig dock denna sak annorlunda efter avverkning). 
Areal hjälpkultiverad mark har helt naturligt ökats. 
För Ölands vidkommande må särskilt anmärkas, att 
arealökningen sedan 1911 är en naturlig följd av 
den ökade plantåtgången, och att 
därstades plantåtgången per hek- 
7 tar, inclusive hjälpkulturer, är minst 
id 15,000 plantor, då förbandet där i 
| allmänhet är 1 meter och i stort 
sett 50 2 hjälpkultur är behövlig. 


3 


I911 1912 1913 1914 1915 
Laga syner enligt $ 2 i skogslagen åren 1911—15. 


Såsom ett glädjande faktum kan antecknas, att synernas antal sedan 
1911 avsevärt minskats. Framgår bäst av ovanstående framställning. 


AA SA AAKRAER 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 


17 
16 16 
12 
10 10 
5:50 5,50 
5 
4,50 
Kr, | 
1911 1912 1913 1914 1915 


Fröprisernas fluktuering åren 1911—I5. 


De ljusa staplarna beteckna tall- och de svarta granfröpriserna. 


127 


Såsom synes hava priserna för tall gått ned, men för gran hållit sig 
tämligen konstanta utom beträffande år 1913, då granfrö var svårt att 


erhålla. Samtliga priser ställa sig nog något högre än medelpriset för 
riket på den grund att styrelsen icke köper frö från annat håll och ej 


heller frö, som icke bevisligen härstammar från Småland, helst södra 


Kalmar län. Detta förfarande sammanhänger, såsom förut påpekats, med 


den under senare tid allt mera uppmärksammade proveniensfrågan. 


"PST ENS OYLESNE 
128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 

35,000 

32,500 

30,000 

27,500 


25 000] 


22,500 


20,000 


17,500 


15,000 


I91I 1913 1914 1915 


Skogsvårdsstyrelsens penningeanslag åren 19ll—I5. 


De ljusa staplarna ange skogsväårdsavgifter, de streckade statsanslag och de svarta 
hushållningssällskapets anslag. 


Såsom synes hava inkomsterna under de olika åren varit mycket olika, 


FY 


vilket har gjort att styrelsen sett sig nödsakad att insätta en del av 
medlen på deposition i bank såsom reservfond, att hava tillgänglig de 
år, då inkomsterna av en eller annan anledning kunna bliva otillräckliga 
för styrelsens nödvändiga utgifter. 

Se vidare nästa schematiska framställning, 


Prev hor 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 
46,000 er DI 
44,000 z 
+ 
42,000 Å 
+ 
40,000 
+ 
38,000 + i 
+ 
36,000 : 
35,000 +, 
34,000 + 
+ 
32,000 er : 
+ 
30,000 a 2 
. ; ON 
3 : | /Z 
28,000 gg Y /Z 
: + AZ 
26,000 Z Å 
20, ZA 16 AA 
25,000 AA I ir 
e Å 
24,000 AJ AA 
+ / 
22,000 Å Zl 
Z 
ES AA 
20,000 | i 
$ j 
18,000 R ; 
+ 3 
16,000 | PS AA 
15,000 IK? ; 
+ 
IK2 
IE + 
+ 
| IKS 
KR 
10,000 + + 
MH. + | 
If 1 
Å | R 
Z | 
AA OB + | 
AA + | 
5,000 7 3 + | 
Z/ s + 
/Z 
ÅA ES & 
ZA ” 
o ZE 


1912 1913 1914 1915 


Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter 1911—I15. 


IEEE EO SEE SSE SK SS 


De vita staplarna ange behållning från föregående år (tvärstrecket utmärker skillnaden mellan 


kontant [underst] och annan behållning [överst])). 


De streckade staplarna äro årsinkomsten, de svarta årsutgiften och de rutade behållningen 


9. 


till följande år (tvärstrecket här har samma betydelse som i de vita staplarna). 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1 


130 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Rekognoseringarna, d. v. s. taxering och kartläggning av socknarnas 
skogar inom södra Kalmar län för att få utrönt virkesmassa, areal skog- 
beväxt och kal mark samt impedimenter, hava fortgått årligen under de 
senaste fem åren och därunder hava följande socknar avslutats: 


| Mitov a did 
| 3 i | | | 
EN | Skogsmark | Impedi- TA | Summa || Virkesmassa 
läbDeberaat Nn ae eter Sd | 
| (I J | Sö 
I har | ar kän ar I har jar | har | ar | har | ari|| | 
SRS | | 
| Långemåla sl 3,911/| 43 119 | 32 156 | 20] 1,751 | 50 5,938 | 45 148,739 
| Mönsterås ...|| 8,525|/ 76 631 1/99 20011 13 |-45 77 |25 14,135 | 13 300,004 
|Baekeborsses 13,509 47 817 | 90 950 | 42 || 3,417 165 13,695 | 44 526,407 
| Ålem s.snge 10,379| 67 || 402 /66]| 495130) 4.935 | 70] 16,213|33]| 593074 
RYSSDydoEr = 71329 377 TO 4534 | 55 4,520 | 55|| 12 ;$75 | 29 284,693 
| ADYRRE 7,1981 24 || 597 [92 276 | 79 | 4,148 | 30] 12221 | 25 272,811 | 
Förlösa -...... 2,728| 05 86 | 56 61 | 76] 2,216 | 61 5,092 | 98 120,593 | 
| Kläckeberga..| 1,449/| 32 93 | 98 189 | [25 1,859 | 82 3,592 | 37 70,695 
| Kalmar ci..t 222/64 75 | 69 TS l421 535 | 54 849 | 29 12,15] 
DÖDEN. 1,189| 08 220 | 60 120 | 64 || 1,951 130 3,481 | 62 47,082 
|[ööreyala oll 654415 389 | 60 540 | 80 27071 77) KORS | 68 231152 
FIOSSIO M.0 .6 261/ 06 92 | 44 16 | lg 7903 .).32 1,163 | 59 10,790 
ATDYSEEE SIE 2,997/| Ö1 82 149 72 la 220012 5,482 | 33 106,130 
Faägbys det 510] 72 41 - 12 49 | [86] + ,862 | 18 2,463 | 88 28,740 | 
| VOStorp.3s.-r 3021 56 45 15 | 22 | 000 | 27 1,363 | 81 ' 15,848 | 
Söderåkra ...|| 4,027| 10 5221 | k [69]] 219 [711 4,985 | 571] 9755 1071) — 147,487 4 ,985 | 57 | 9755 107 l| 147,487 
Summa 71,180] 93 | 4,597 | 90 3,894 | 23 43,693 | 45 || 123,366 | 51 | 2,826,422 | 


Hittills äro nära 7/,-del av länsdelens skogsmarker undersökta och 
taxerade (Öland oberäknat); med stöd av undersökningarna kan man 
redan nu ungefärligen sluta sig till den virkesmassa, som är till finnandes 
inom södra Kalmar läns fastlandsdel, då man vet, att den skogbeväxta 
marken för enskildas skogar innehåller c:a 249,000 hektar (enligt beräk- 
ningar med ledning av Sveriges officiella statistik.) 

Uträkningen ger vid handen att totala virkesmassan skulle vara om- 
kring 10,100,000 kbm. Denna summa avser endast som ovan sagts 
enskildas skogar. För allmänna skogar inom länsdelen (utom Öland) 
uppgives i »Skogssakkunniges för södra Sveriges Betänkande år 1915» 
virkesmassan till 1,093,577 kbm. på en areal av 22,133 har, vadan 


— 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 130 


fastlandsdelens totala virkesmassa för samtliga kategorier skogar skulle 
vara omkring 11,193,577 kbm. eller i avrundat tal 11,200,000 kbm. 

Då emellertid taxeringarna hittills verkställts i de i skogshänseende 
svagaste delarna av länsdelen, torde den verkliga totala kubikmassan 
ställa sig avsevärt högre; hur mycket kan dock ej med full säkerhet 
bestämmas förr än hela området är färdigt. Emellertid har av länsjäg- 
mästaren gjorts vissa undersökningar, som torde utgöra ett medeltal av 
skogstillgångarna inom norra och södra delarna av området, och varande 
så pass tillförlitliga som nu är möjligt; härvid har han kommit till det 
resultat, att den totala virkesmassan skulle vara c:a 13,600,000 kbm. 

Då arealen av samtliga skogar torde vara c:a 271,000 har skogbeväxt 
mark och 289,000 har skogsproduktiv mark samt tillväxten per har 
produktiv mark c:a 2,4, kbm. (enligt av länsjägmästaren verkställda be- 
räkningar), bliver den årliga totala tillväxten i virke (med bark) för fast- 
landsdelen omkring 693,600 kbm. eller om barken frånräknas 389,600 
kbm. motsvarande 4,3 No på virkesmassan. 


Vad Öland beträffar har där de senaste tre somrarna pågått en re- 
vision av skogstillgångarna med ledning av tillgängliga lantmäterikartor, 
varvid antecknats skogbärande markers areal samt verkställts uppskattning 
av virkestillgången efter erfarenhetstabell. Resultatet, som härvid er- 
hållits, kan naturligtvis icke vara fullt exakt, men som stor noggrannhet 
blivit iakttagen vid arbetets utförande kunna felen ej vara så stora. 
Hela Öland är ännu ej färdigt, i det att de södra i stort sett skoglösa 
socknarna fattas, men detta inverkar ej synnerligt på resultatet. I nästa 
ärsberättelse skall i varje fall de nu meddelade uppgifterna kompletteras. 


Enskildas skogar: 


Böda tEsocken ee 726 har skogsmark med 42,730 kbm. 
Högby ONE 401 » 13,950 
Källa SFR EEE 38 ) 1,500 
Persnäs SUN 74 » 2,845 
Föra RN SAS 68 4,410 
Köping ANNE 297 17,605 
INGP PIN SCR 2209 5,985 
(FaTdSlO SA RR 445 » 10,890 =» 
ÖSK Er VR. Ne 32,810 
(Glömminge see 855 » 20,005 
KAST Ont ESTEINOE SN RE 776 » 19,210 
Långlöt NARE SAG 315 7,840 
Runsten Par NI 615 » 16,125 


132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 
N:a Möckleby socken...... 136 har skogsmark med 2,465 kbm. 
Thorslunda STEN EET 415 » AGE 
Vickleby 2 RENEE 2 » 35OJ SU 
Sandby SKIN PST 6 » AOI 
Gårdby ARE 218 » 3,450  » 


Summa 7,161 har skogsmark med 213,028 kbm. 


Allmänna skogar: 


Kronoparken i Böda ..... 5,139 har skogsmark med 637,802 kbm. 
KTODOdOMANEIN 2. vers ne 946 > ; 15252 
Undant. kronodomäner ... 69 » SRSISHÅ 
Eivilbostallensrest os OR 128 » LÖJLIG & 
Ecklfpostallenser ses LISA 831 » TÖrSÖG Ks 


Summa 7,113 har skogsmark med 691,414 kbm. 


Summa s:rum 14,274 har skogsmark med 904,442 kbm. 


Med en årlig tillväxt per har av 2,9 kbm. för kronoparken och 2 kbm. 
för de övriga skogarna bliver den årliga tillväxten å Öland i runt tal 
14,900 + 3,950 + 14,320=33,170 kbm. eller 3,7 0 på virkesmassan. 

Vad beräkningen av virkesförbrukningen inom länsdelen beträffar, är 
en sådan för närvarande omöjlig att åstadkomma, enär i all statistik 
norra och södra Kalmar län helt naturligt äro behandlade som en enhet. 
Emellertid ha styrelsen för avsikt att till nästa årsredogörelse söka 
åstadkomma en dylik utredning. 


De avverkningar och virkesförsäljningar, som: sedan den 1 juli 1913 
beviljats på Öland av skogsvårdsstyrelsen utgöra: 


Eh NON NESSER SADE .- 4,180 kbm. till 57 sökande 
AL RETG ba sekt BI ER SNR O0:-- RR DTS » 
EN CIA BOJ (SNRA se SE ÖJO0S In » 


Summa 15,479 kbm. till 282 sökande 


Kalmar den 29 januari 1916. 


Gust. Genberg. 


Uno Danielson. 


& 18905  loog'€Sr loof'iSkfr] ewwung ||r89'05 [RE [o0€'IS$'1| ewwung 
- I 
18g'9 o€fL'S Vän NNE TA RE "GP CTU CCUECE tojuvyd DULIAYSAK | | 
0900'I DOOCPS AR OOGON- Aa TE Rate uejn | 
[- ta Ci(Ceh fore tr rr KA & Di I | 
FN WS SER TESS IRA ed 9S5€£'oS 000'00I 000'zcz | SÄS Nä FRE SA EN 1010xs1uejd eIpue uvIg 
I 
; Sr o00f0r fr nen « uem Gec o0og'€S o0£'6zb'1) RS Är bök NR RS FENG br igen SRA 10[oYS 
å 000:66, — |OL0'09-E1000 "0462 5 TEEN 101uefd paw :pupiO I 3uejd apesauodsip uaspprks AR UI 
S = :403uv)7 Dvs I- | :S1i61 42pun vydoyuj 
3 |ospaq | urg | ILL FEP TN oSI9AIT | urrg | INeL 22q42da 
fal | | | 
d 7 - 
É; Zz "SI61 JP ISJÖIÄJSSPIRASBONS EIPOS SUP] JPWJEY UPJJ FUIUFPJJULjd 
Ä FILE 
< 
Å 
A 
2 | 
2 11:06 go'z$z euWuruns 11:06 gofz$z | ewnwung 
Pn I 
CA teen | 
- :< | Stop ottz€I sr PP RR RR RB BPA 0161 2222 FUUPDYIT | 
= | SL'p Sé et ARN SR a RE ET ER EN BIN LEG 10[0xsuejd I 4 | | 
= ; 6! |eosne del SA a RASA SER nde ed | 
z i8'gv Ala) TAGEN [REA fri gr AO KR fö I9AILWSBOAS I NES 06 ÄRE 918 Iopun 1doxur | 
4 | 
Er | :04/ 223upåip | og BLEO TTR a PARES Ne RE Se FNS Fi6t upaf Sunuppysg | 
| 
FVUEP-9-1 2 3 CJ 
q SY '3y a By "BY 190 
d FR e ar F SR RR 
É HET) LME |ER HETS [ET | 
k I 
E — 
ES '€1I61 JU ISJOJÄJSSPIRASBOYS PIPOS SUP] JPLJEY VUPIJ FUIUHPIOJA Sä 
-- 


134 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Bu (LLA 


Förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916. 


Tillgångar och beräknade inkomster. 


Innestaende Wp banken cos s.. sn do de sine åe bara da ESSER AA LEASANENNN FO;2 VAL TIO 
Fröbehållning: 

13:24 05 RO ALLES RNE NA blå on dr Se EEE RAA 153 24:00 

AZERS [ES GER DUN ELDA er RB ÅS SA AMN SM DE I 170: 20 —1,494: 80 

SJ ENE) Or 6 br VERK G EA MD) IGN fd RAA LR SR RES ER EA 2,500: — 

Andel i extra anslaget för skogsodlingens främjande... 1,000: — 

Anslag av, hushallnmnossallskäpet: os .....o be. bol sg for T,000:-— 

sBeräknade sSkogsvaärdSavgaltet. bo. sssss os se 18,000: — 

Beräknad andel av reserverade skogsvårdsavgifter ...... 3,500: — 

Ränta säxtsbankennsatta snae delas. ss... eo Se AN 1,000: — 24,000: — 


Utestående fordringar: 


Syner enligt $ 2 
Diverse 


BTO LO GINDPIARTOTSE SERA Te SE An ata at modet 259: 15 
fs SSR d ARA SYN ANAR ÖRA 
SEG velo äs Ness) NS NE & i dre eSATA oe RÅ 6 rea rr a FÖR SOL 44 


Beräknad inkomst av förut inköpt frö och plantor .. I1,500: — 2,021: 44 


Avlöningar 


Summa kronor 50,730: 42 


Beräknade utgifter. 


Reseersättningar: 


SEYTCISCIN = 25 va ös FANSEN Sd EARL a a De ER TA TO SO 

REVISOFCEEIA fo Assa ASL ee ÄRE ROS Ng sö TOO 

TÄNSjäd NASLATEN ÖNS SEANE AN SMS ess os nh I,5003— 

TAÄNSSKOBVAktarD Aer A4FOOO 

1: Ordinarie; SKOSSPlaRtOREs Moss. bss 150: — 

10 (extra skoOgsplamtöler öp Me Doe rs. 15000: = > TED 
PFAESKOLOTT VE ERE SSE) EEE AS BRON en nt br AR 300 
Biträde> Vid PlantskoOlOstts- 360 ste gl fas skade TOO 
Skogsodling skostnadesases. 34 Sie atenarna 10,00 0: OM OG 


Transport Kr. 28,770: — 


k NR RA SARA äg ENE SÄ 5 
"VN PR NET liga ba br pr hr ste få Vy yr 
KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. nd a 
, Transport Kr. 28;770: — k - 
PREL V CO exp edifionslokal soi dosvise rskr dvssasesnrno snar elen dens end 500: — SS 
WD GeTV STAR 8 Spa AterlAlo, so og.m.o sebkakachesk sno mipe da oda at er sk ök 100: — EJ 
Prenumerationer, annonsér,. tryCk fm. DMi.......s...stssss.sies 400: — : 
7 Diverse, däribland utgifter för kartarbeten samt lägen- LPA 
Mr dö heten »Skogsgård»;. pensionsavgifter ;............t..«.:: 5,0003—— 1,16,000:5-— fö. 
BERG (IE [0R DUR GTA mg ora äre ar så a ER RSA PARET Köp vor ba de RR DA NANSEN 15,900: 42 a Ae 
— KK ÄÄÄ AA ÄAÄ— tå [ 
; Summa Kr. 50,730: 42 KY. 
"SV 
Kalmar den 22 december 1915. DY: 
RE 
A Gust. Genberg. Ät a 
P. O. Lundell. Fr. Mannerskants. 2 
; a. 
Uno Damielson. 
LI å 
så 
- Kö 
"FE 
a 
j Py 
| Bil. IV: es 
é NS 
Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag år 1915. I 
Lj 
Influtna medel: i; '- 
IROC SVALAS AVD TICE TN NS ne ERE ÅR da oh fl dig dar slang da särar Kr 2AL2R SIS ; 
] Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet » — 2,500: — 4 ä 
; » fllöskossodkngensWelramjande "sb Före » 190R 
> SININTST ALTID 8 5SALSKAPECA oro sstyse snor kos ere se ls ronne » —1,000: — oc 
IEKNEO EA RI Tre NE åa Mer äee sdsa fedentere rie rån inn Eg Ngn RAR > 750: — år 
KATTEN Bä ÖRSJÖ BENA RAN a NE NETA ar SA SNARS Le Ta AEA ON sea > 30: — SK 
VIEN Vane do so feha does a a (ENDE NR ER ts SSF ERE AAA SE ENSE 0 EN > 27,948: 86 SE 
TÖNRÄETSERAG (2 [OTTAR Brr AGS or ll bs AN CR KSR KARTAN SR NEN SE FR ns 2 OGA Ad FR 
SR ORASTCTA F3 Eerte add oa Ses ne pe tt öo pd så SFR ogge pr RNE » 3: — fe: 
| Kr: '60;262:1 385 fr. 
0 TSEENONE RAS 9 ad ocetof SEE hkr boka SR or BASE ESSER EIA LR a » 325: 84 L 
; Kr. 60,487: 69 Mu É 
F SR 
d Ng 
é 2 2 
(ET 
? NS Le 
Bra 


136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Utgivna medel. 


DKOgSUpPPlySTio Sar NR sa rr mr fer «dte SRS Kr 
SKOgSOCID Sak VAN ye NL Lee pe står UD EE REN SVAN » 
Dikning' -:o0 056 5 Rs SRAGeR MS ON ERA PrO EG 1 Far SSR RN NN » 
Biträde vid 'Skogensivaärd och avverkning. ..=. =. fur ffrEsten » 
Syneförrättningar eniigt.Yy. 25 laga atgärder; ..oc.c.c.. RAA > 
Övriga förvaltatnaskostaader. sg. bass. svs om oo es. NASN » 
NNVÄO TIA Nn Nr AR aan oå 2 kgo arri SS ES ARGA » 
IN VEDTATTET, fore öster And bee snR SMåch inser sd jos rs EE GERE » 
Insättning arsa ban kräknin SAT cs. mossor esse dir sosse ess SE SR AE » 
Br NEN IR 2 sg VE a Ve ee INR RE EAT SRA NAS SORT a » 
Ultgift TORUSKO SVÄRA Ner Sn ec vek SLS BTR ateke rd RSA an EN EES » 
» 3 riBaltiska, utställningen (slutlikvidl). =... törs... » 
Kr. 
Räntor reste. 12 Ottgjorda bankräkningat........ sc AR » 
Kr. 


Kalmar dent sm dec: 1OI5 


G. Sahlberg. 


Kassör. 


Bil. VV 


Skogsvårdsstyrelsen. 


Räkenskaperna balansera fr. 3!/,, 1915 enl. följande 


Tablå 
Se hållning frän fåt SE OA oss ra a ade se a babstrs så ät NDS Kr. 
Inkomster: 
SKO SVÄLASAVSILENE GEN ed Re KRANEN a Kr: 24, 25NSGE 
STAS ATIS TADS een SLS SE AREAN NEN RR AMA ER » 3,200: — 
Anslag från hushållningssällskapet ............... ? 1,000: — 
INSER a 2805 RA RN a AN RA a SE ARR EE ÖN P3 Arp GS FRA > 1,07.5:504 
DIVERSE IGT STIEG ng don sg ASS VE Se bn > 3: — Kr 


2K VRENA 


. 20,024: 130 
BEST Br yn 


FIN JV Ger BY VEN GS SR ev £ HS IKYAT SceNar Un räka tv ” An Pad JR ee | FP. TS 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. Kör 
Utgifter: 
LASSLLD ING (2 re AE SERA SR Bed SER SANNA 17 USE SNS LISA AP PISA 2 KETIUNO, 220 
EOS SUPPLYSMIID > 547, fris HäR ast NS MR dre sont » 562: 66 
IKO SO CT 0 Rd ra as ana NÄR d edt ra nr Br 6;027:124 
MIND ITE ooo AL Arr VRT Eg pg LS tet RKA ONDE » DAR BV 
Biträde vid skogens vård och avverkning ... >» SAO: OM 
Syneförrättningar enl. $ 2, laga åtgärder...... » Are TA 
(Övriga kMörvaltmngskostnader tt... dad » BIO3SPAAIO 
MV ET CARTE se Nn tls AA STANNA Br terra » 20032 
NÖT OT EONT ÖT KO SAT de, dr eg ENE FA NARE a Sa > a 007: 15 
» NBA LGSKA ttSta ll SED on tons as seen » GT-02 
Avskrivning av utestående fordringar ......... » 163: 79 Kr. 25,032: 80 
Er Un Sö ELLE 125194) G) jr ON te Sr RAA ärr a vo elr ser Rn Ag bd SG Kr; 20,014: 20 
nämligen : 
Skogsodling (frölager) ... ....... NAT SNOKAR RAN Se slå Kra LAÄ9A4N80 
NERVER TATT EIA 3 fos Me glR ARSENAL LR SNS da > 3,004: 89 
Tillfälliga räkningar (oredovisade förskott) ... > 450: — 
VÄND An KS IDIEStACn CCR. fos bossts ARNE sne 3 20543: 107 
SKO 59 ATA Y ee foRes ARN Se os Sa Nol bese IEA 
Diverse (SL EOTUGTKSF koAkfyr kaka SIONS RE ASEA ANA SOL » 521: 44 Kr. 29,814: 20 


Kalmar den 31 dec. 1915. 


G. Sahlberg. 


Kassör. 


Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar 
läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 
1915, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Inkomster: 
Behållning från år 1914: 

SKkOgSOdlin2SkostnaCder Ks. ko oboe doses Kran Ir004R 

| EDR ERE (STA Jä RE åa os R de AN SRS NNE $ | k2 424550 
Balanserade:förskolt 40056 Meg. sista aoiisde » 380 

SkOpSg ars MKT ADKIOS AN Ses ss sa framåt > 3$HIO0: 

[DING FTSE Ur RR vf AG ST PO ERA EL RANA SEE ISER NERE » TÖS 

länestaen de 1 Danke; dspdrssiderdnis dess ses 2 IG TnAGE 65 KY ND 2A0A 


Transport Kr: 25022 


PSN FENA VERSER BESEA GK 
är 


138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


TA LSATISLA Q7S sole för fere jar os RR Er Lf a So a AA RA Aa 


Anslag från hushållningssällskapet ............... 
KÖP SVÄT CO SAV DUCKS PER PE pe bs se se Sea seg son a 
SNAM OT rs ss RENAR DEER SAGE echo MR dz ee ond a 


ANT OTID SAT SE EE jfr MAR RA maa An least 
SKÖR SUPPLYSDADQ ATT öoss ara der pays ac FASTARE a ör 
SEO SS OM ONE ms aan sn Re ärkedn rea a 


TDTKTI DOE FE BE Ers Fr ROSA Skin R Ar oe po ne RA ! 


Biträde vid skogens vård och avverkning ... 
Syneförrättningar (laga åtgärder) .................. 
Övriga förvaltningskostndden = .so.ssu.sses.s sens 


Avskrivning å inventarier 


Utgift för »Skogsgård>............... (7 ARD 
Utgift för. Baltiska utställningen ...s.s.-. 2 
Avskrivning å utestående fordringar ............ 


Behållning till 1916: 


SEOGSOMIT SEO SET) bebor drenesse post ke kan 
182 NÅ SN ENA (2 rad RSA SA ASO Sa SSA KEENAN SEGER Ro 


SkÖg sg ard MVIKTArk OSA: 50. csr dr Aese 
I. Banetannesta ente satan 4 Ae So rd fs 
Diverse HEED OTCER NSL sa Beda AA rs oe AG 


Transport Kr. 25,222: 64 


3,290: — 
1,000: — 
24,255: 52 
1507.55 84 
9: An KEN 20,0245530 


Summa Kr. 54,847: — 


163: 79 Kr. 25,032: 80 


521: 44 Kr. 29,814: 20 


Summa Kr. 54,847: — 


Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med vid den senare 
fogade verifikationer hava vi granskat och då vi därvid icke funnit något 
att anmärka, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. 


Kalmar den 10 juni 1916. 


Carl Fransén. 
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


Axel Akesson. 
Hushållningssällskapets ombud. 


G. A. Kindberg. 


Landstingets ombud. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse 


för år 19135. 


Finanser. 


Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1915 framgå av följande utdrag 


ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: 


Debet. 
Ingående balans: 
ISASSAbehallnin ge da DM Ares gasa RASER SA 1,280: 94 
UTIVETI EAT TGE: 7.75 0 NS VALE RR AL Tnned LESS IE RA FAP RYNARA SAR PES ORG 
Inkomster: 
Anslag: 
Av staten för uppehållande av skogs- 
Värdsstyrelsens verksamhet. .....oc...o.. 1,590: — 
» staten för skogsodlingens befrämjande 1,975:— 
» landstinget för skogsdikning m. m.... 2,500: — 
» Liljewalchska skogsfonden för skogs- 
CIN TT fr s NAS EE RAS MA 405: == 12,380: — 
Skogsvårdsavgifter: 
rie k0N na feb era ko kate ÅL ER0eln ssd Ae ARNE SSE INSOFTGA 
enligt statskontorets fördelning ............ 3500: — 47,003: 32 
Diverse: 
Andel i böter och virkesersättning ...... 395: 50 
IBlörsaldarn plamtört OCI ffÖR saom. sor. 869: 36 
RÄNTOR Yo 8235 gogo beg ND SIONS RANE PKI DI ATTR28000 192: 14 
Omföring : 


Värdet av under året inköpta inventarier .............. 


Utgående balans: 


Pensioneringsfondens tillgodohavande .. 


Summa kronor 


140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
Kredit. 
Utgifter: 
TJÖT ÖT EP 2 kr EI sr) LA NA sn a ser IS ss Sar sl NS AE Sk NÖF20DE 
IFlytesbidrag =O CHESkayDIha Ce, ssd basar seas 650: 


Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdssty- 
relsen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens 


MV ANOR La ANG FRV SFÄR 


Utsynings- OckwSkögsvardsarbeten...... kos. sosnd Ae 2;A0L 3 

Inventarier: OChEvV ELLE Oe, ss se Ao a org Je BR Are SA 74: 55 

Erö, plantor, Plantskolearbeten- ss .s..«....s.- sasse sn RIO SNS 

Extra plantorersochyskopgvaktaret bössa. SSA Ae 162: 40 

Skogsundervisning (folkskolorna m. IM.) susmssmsrsseres oe 21 3:50 

ADNONSCT LEVE VSKIIVIDALETLAL son taoet ads belle re SR 3ÖJN28 

ileleton, telegtanm i POStporton,, ttakteli. sr.se TE I5ÖHSA4 

ADS TA SELUESKO OS CNK OR ooo ssd a AE AE SA AE SN 305: — 

Anslagtullsskogsodlin ga kalmarnken seas susse SE FÖRT 

NI TVET SE oo RR SE REN le ra ords fegt FN NS Jörn sl Sä fa rg ER KÄNN TOT: 64 LIGA a 
Omföring: 

Avsättning tillspensioneringsfönd —...362.5..: sera dertovene TSG 

Värdet av förbrukade och avförda redskap ............... T3:435 741: 83 
Utgående balans: 

KASSAN SIDA OS lejd ort fr ven rer d ilsa ENS Rohde NA (ORK oj ta AD) 

10 ME LER NE hd oense SSA RER SERA RN FEN SN oa EV Ske bär 1,846: 95 NL 240: 24 


Summa kronor 25,435: 18 


Hos skogsvårdsstyrelsen förvarades vid årets slut 49 st. skogsodlings- 
hypotek mot 56 vid årets början. Av realiserade skogsodlingshypotek, 
vilka var för sig redovisas i särskild avräkningsbok, hava för skogs- 


odling under året använts kronor 1,737: 28. 
För år 1916 har fastställts följande 


Inkomst= och utgiftsstat. 


Inkomster: 
Behäallning "fram var 0 jIK5)viÖSSLASSVISK so seen ee RIS 8,670: 
varifrån avgår reserverade medel för beviljade skogs- 
ATKINS SPICTAS Färs door ast ES ASRAER ARE dl atlas ess SEA 3,220: — 


Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet 


3450: — 
7,500: — 


Transport kronor 12,950: — 


"a å ALebe KRA an Lä VR UR SA Rn EMIL ae a AR 


GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 141 


Transport kronor 12,950: — 


Statsanslag till skogsodlingens befrämjande.................. förslagsvis 1,500: — 
Anslag av landstinget för skogsdikning o. dyl......... d:o 2,500: — 
SKG SVAR SA SILCEL TA can ot Ar se SERA RDS ET tess dse oe Sönd SNR bee d:o 4,000: — 
HOrsalmng (avsplantör OC ITOM. Ses .sue sork rer sne sd ann s iee d:o 200: — 
SKATE OT a RE bsr od I SER 4 or RER AT BO NE BORRAT SA PONTI PLUS a rad d:o 500: — 


Summa kronor 22,250:— 


HAS TONE Nf år frn SER EE ROR Ae ne AED SE AS Urs AH RAN PT RE SAR SPE SE LÄSA 6,200: — 

HERE S I ekra pA CI SKI DEAR TSAR Br nana ee 650: — 

Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogs- 
vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs- 


VAT CST DE TEL sed ISS SÅ fr Erde or vg är Dee prel ia förslagsvis 2,800: — 
NIRVEN LAN eG EO CI VETEDY gg Re da Ae ka Ear d:0o TON 
Etö ftp lantor OCK. Plantskoleatb eteD: 0. sosse sdon ture sn d:o 2,100: — 
Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare............... d:o 350: — 
SKO STEG ELVISTLIN SIS SAN ARS ark sk SD EEE sla fl OS RO RAN bla d:o 300: — 
ATDORSer,, try Ck; SkevInaterlala. syd di is SN ENN d:0o 700: — 
Wielefonttele grann. pOStpOLtOD, Jf53-3 3. a.. seek rr derra aa d:o 200: — 
NEN INESTS SR SONEN BE a NE SAN Alers är LA ta förste lg Slösa SÅN oe aja Sala d:0o 200 
Pensioneringsfonden......... Nod FISEN Ba Tr NR SM SN ER BE Sr SR RARP AN 100: — 


Disponibla medel för anslag till skogsdikning, skogsodling å kal- 
1001EN EL ou 00 KK 0 0 SR Rae Ear AS ANS SA FST ZAO FALSE TACE ENS SARA RRD ELON: ee TO SÖRAR 


Summa kronor 22,250: — 


De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning är densamma som föregående 
år. Skogsvårdskommittéernas sammansättning har ej heller undergått 
någon större förändring. 

Under året hava hållits 10 sammanträden, nämligen den 25 januari, 
20, februari, 8 april, 25 Maj, 13 augusti, 21 september, 22 oktober, 26 
november, 13 december och 29 december. 

Länsjägmästaren har under året handlagt 144 förrättningar under 131 
rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 91 avsett utsyning 
eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 13 ledning och inspektion 
av skogsodlingar, 27 uppgörande av dikningsplaner, föredrag, råd och 
anvisningar i skogsvård o. dyl. samt 13 kontroll av avverkningar m. m. 

Länsskogvaktaren har under året haft 84 rese- och förrättningsdagar, 
av vilka 68 för biträde vid utsyning samt stämpling, 1 för bevakning, 
där sådan ej kunnat ske i samband med annan resa, 3 för skogsodling 


Samman- 
tråden. 


Personal- och 
tjänste- 
förvaltning. 


ar sk FS Rd RA Ae Pe 


a Mk 


Tjänstemån- 
AeENS Pensio- 
nering. 


142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


o. dyl. samt 12 för biträde vid uppgörande av skogshushållnings- och 
dikningsplaner, gallring o. dyl. Länsskogvaktaren har icke i så stor ut- 
sträckning som vanligt kunnat företaga tjänsteresor, enär hans tid förutom 
av arbetet med centralplantskolans skötsel upptagits av krigstjänstgöring, 
vartill han varit inkallad under tiderna 19/,—76/., 16/.—16/6, 16/,,—"6/,,- 

Såsom extra plantörer och skogvaktare hava varit anställda 7 personer 
under sammanlagt 110 dagar, huvudsakligen för skogsodling. 

Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år varit förlagd till läns- 
jägmästarens bostad. Länsjägmästarens ordinarie rådfrågningstid har 
varit lördagar kl. 10—3. Till expeditionen hava inkommit c:a 1,150 brev 
och ansökningar samt avgått c:a 1,560 brev och 200 andra försändelser. 

I avvaktan på resultatet av den utredning, som enligt beslut vid möte 
mellan skogsvårdsstyrelserna i riket föranstaltats rörande lämpliga grunder 
och bestämmelser för pensionering av skogsvårdsstyrelsernas befattnings- 
havare, har skogsvårdsstyrelsen under året beslutat såsom underlag för 
en pensioneringsfond avsätta 700 kronor å kapitalräkning tills vidare för 
ett vart av åren 1915 och 1916. I fråga om pensioneringens fullstän- 
diga ordnande, varom skogsvårdsstyrelserna vid senaste möte den 16 
december 1915 antagit vissa grunder och bestämmelser, har skogsvårds- 
styrelsen icke ännu fattat beslut. 


Avverkningar, Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse 


avverkningsåret !/6 1914—3"/; 1915. Under sagda år har skogsvårds- 
styrelsen behandlat 978 ansökningar om skogsavverkning eller förfogande 
över virke. 

Skogsvårdsstyrelsen har i 105 fall föranstaltat om utsyning eller un- 
dersökning på marken. I fråga om beslut i ärendena har skogsvårds- 
styrelsen i 91 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet med utsy- 
ning, i 793 fall lämnat bifall till ansökningarna utan särskilda bestäm- 
melser, i 52 fall reglerat avverkningarna genom vissa föreskrifter eller 
inskränkningar, i 27 fall avslagit eller förklarat ansökningarna icke till 
någon åtgärd föranleda; 15 ansökningar hava återkallats, avskrivits eller 
överförts på följande avverkningsår. I 3 fall har skogsvårdsstyrelsen 
jämlikt 1 $ av skogslagen ansett sig böra föreskriva vissa åtgärder för 
återväxtens betryggande efter skedd avverkning. I 6 fall, där ansök- 
ningarna avsett förfogande över virket på grund av tillämnad odling av 
skogsmark, hava av sökandena lämnats förbindelse och säkerhet för 
odlingens utförande. Totalarealen av de områden, i fråga om vilka sä- 
kerhet för odlingens fullgörande på sådant sätt påfordrats, uppgär till 
c:a 55 hektar. 

Ansökningarnas fördelning på olika socknar ställer sig sålunda, att 
största antalet eller mer än 25 inkommit från följande socknar i nu 


TEN Å 
SÄ 


GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 


nämnd ordning: Gothem 45, Eksta 37, Boge 30, Norrlanda 30, Alskog 
29, Anga 28, Kräklingbo 27, Garda 26. 

Under avverkningsåret hava verkställts 91 utsyningsförrättningar, var- 
vid utstämplats 79,100 träd, utgörande c:a 26,650 kubikmeter mot resp. 
126 förrättningar, 105,416 träd och 38,627 kubikmeter näst föregående 
avverkningsår. 

Totala saluavverkningen å skogsmark inom länet kan approximativt 
beräknas till följande: 


VANVVETKDIDE: (CER OULSYIID gror desde ses sves ade ke reno ske 26,600 kubikmeter 
> utan föregående utsyning ............ I1,200 » 
» å till åker uppbruten skogsmark... 5,000 


Summa 42,800 kubikmeter 


med ett nettovärde av omkring 300,000 kronor mot resp. 56,300 kubik- 
meter och 394,000 kronor under näst föregående avverkningsår samt 
69,700 kubikmeter och 488,000 kronor året dessförinnan. — Här förutom 
torde en ej obetydlig virkesmängd hava avverkats å ängsmark. 

Väderleksförhållandena voro under vintern 1914—19135 synnerligen 
gynnsamma för avverkning och skogskörslor med i det hela taget stadig: 
varande snötäcke till slutet av mars. 

Arealen av den skogsmark, som avverkats för odling till åker med 
erhållen fri dispositionsrätt över det avverkade virket, beräknas uppgå 
till 100 hektar eller samma areal som året förut. 

För avverkningsärenden, inkomna under avverkningsåret '/6 1915— 
31/. 1916 kommer att redogöras i berättelsen för nästkommande år. 
Här må endast nämnas, att även denna vinter varit ihållande och gynn- 
sam för skogskörslor. Virkespriserna för såväl ved som sågat virke, 
särskilt plank, hava under senvintern stigit till en hitintills oanad höjd. 
Sålunda har veden i Visby betalats med intill 25 kronor för furu och 
30 kronor för björk per famn. Planken hår betalats med växlande priser 
av 35 å 40 kronor och däröver per tolft. 

Under början av förfluten vinter voro avverkningarna av ringa omfång. 
Inseende att under nuvarande förhållanden, då förbrukningen av ved på 
grund av svårigheterna med kolimporten är ännu större än vanligt, ved- 
brist vore att befara nästa vinter, därest icke särskilda åtgärder vidtoges, 
har skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra utfärda en anmaning till skogs- 
ägarna inom länet att i stor utsträckning låta i sina skogar utsyna 
och genom rationell gallring uttaga för tätt stående, skadade eller för 
återväxten hinderliga träd. För detta ändamål har skogsvårdsstyrelsen 
även i fråga om ansökningar, som inkommit efter ansökningstiden, 
lämnat biträde kostnadsfritt. På så sätt hava efter kungörelsen härom 


Besvär. 


se o É 
Rättegangar, 


Yttranden. 


Skogseldar. 


Insekt- 
härjningar. 


Skogsodling. 


ja. 


144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


under senvintern huvudsakligen av sådana träd, som till fördel för skogens 
återväxt och trevnad borde borttagas, utsynats ett virkesbelopp mot- 
svarande c:a 4,400 famnar ved, en åtgärd, som torde hälsas med till- 
fredsställelse särskilt av stadsbefolkningen. 

Trävaruexporten från länet utgjorde under år 1915 4,445 Jubilssieter, 
uteslutande förädlat virke, varav 1,716 kubikmeter huvudsakligen plank 
samt 2,729 kubikmeter huvudsakligen slipers. Under samma tid infördes 
till Visby från svenska fastlandet c:a 9,700 kubikmeter ved. Mot- 
svarande export var under fjolåret 9,961 kubikmeter och import 6,258 
kubikmeter. 


Skogsvårdsstyrelsen har icke begagnat sig av rätten att utse ombud 
vid kommunalnämndernas sammanträden angående virkestaxering och 
någon klagan i fråga om taxering har ej av skogsvårdsstyrelsen anförts. 


Besvär hos Konungens befallningshavande över skogsvårdsstyrelsens 
beslut i avverkningsärenden har icke i något fall anförts. 


Fem mål angående olaglig skogsavverkning, två vid norra och tre vid 
södra häradsrätten hava anhängiggjorts. I tre av dessa mål har veder- 
börande häradsrätt avkunnat fällande utslag; ett av målen vilade vid 
årets slut vid södra häradsrätten; i ett mål, där svaranden frikänts, har 
besvär anförts hos Svea hofrätt. I ett äldre hos hovrätten under fjolåret 
överklagat mål har hovrätten under året givit fällande utslag. 


Bland ärenden och lagförslag, över vilka skogsvårdsstyrelsen under 
året avgivit yttranden, märkas »förslag till »Lag om rätt till bärplockning 
och tillvaratagande av vissa andra naturalster» samt Riksdagens skrivelse 
till Konungen angående lättnader i stängselskyldighetens fullgörande. 


Några nämnvärda skogseldar hava icke inträffat under berättelseåret. 


En skadeinsekt, som under året gjort sig bemärkt, är märgborren, 
vilken här och var särskilt å södra Gottland anställt betydlig skada i 
yngre tallskog. Angreppen hava i allmänhet börjat i plötsligt friställda 
skogskanter eller å vattensjuka områden. 

Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen avgiftsfritt åt enskilda 
skogsägare utlämnat skogsplantor och skogsfrö samt tillhandahållit skogs- 
odlingsredskap och biträde av plantör utan annan kostnad för rekvirenten 
än kost och logi åt plantören. 

Till vissa skogsodlingar, nämligen å allvarsområdena inom Sundre och 
Näs socknar samt flygsandsfälten å Avanäset, Fårö socken, har skogs- 
vårdsstyrelsen dessutom liksom förut lämnat direkta penningbidrag, vad 
Sundre och Näs angår i form av visst bidrag per utgjort dagsverke 
samt avgiftsfritt lån av stängselnät, vad Avanäset beträffar i form av visst 
belopp om året med villkor att Fårö kommun bidrager med samma belopp. 


UREA STYV IFYGUTER IN SPAR 
Me ” . 


GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 


Skogsodlingarna under året hava omfattat plantering hos 67 skogsägare 
med c:a 371,800 plantor å 57 hektars areal samt sådd av 4 kilogram 
skogsfrö åa 4 hektars areal. Sammanlagt hava sålunda skogsodlats c:a 
61 hektar. Av de utsatta plantorna voro 344,100 tall, 16,600 gran, 
3,450 douglasgran, 2,800 vitgran, 650 lärk, 2,300 björk samt 1,900 di- 
verse trädslag. 

Under året hava såsom extra plantörer varit anställda 7 personer under 
sammanlagt 104 planteringsdagar. 

Skogsodlingarna under berättelseåret gynnades ovanligt nog av en 
efter gottländska förhållanden fuktig väderlek utan starkare sommartorka. 
Sålunda var nederbörden under maj månad dubbelt så stor som den 
normala. Resultatet av skogsodlingarna var också i stort sett gynnsamt. 
— Nederbördsförhållandena under året framgå för övrigt av nedanstående 
tabell, utvisande nederbörderna i millimeter: 


F FI | 7 Fille 

| SK lt RSS se 

| 3 = | S 4 = | = E | oc 3 | 3 3 2 | Summa 

| Er Er Se I = AEA UT SE SPE MRI ol vg la] fn SA er | 

| = SÅ RSS ÖN RE FAS RS [SN AS Re | 

| ESR FEET | 
3 | | | | | | | 
År HÖRN NR Sr 4559 23 29,7) 25,4 40,4 1.6,6 4453! 80,6/ 23.5 2552! 49,1) 59,9] 469,3 | 

| NOM 29,3| 26,7| 28,3| 25,0) 24,9| 33,5) 49,3] 58,z| 39,2] 5152) 48,4] ATA 455,3 


Tillgången å kott såväl tall som gran var ringa, varför endast ett Fröklängning. 
smärre parti solklängts, och har behövligt skogsfrö inköpts från Småland. 

Undervisning i skogsodling har ägt rum vid 22 folkskolor under sam- 
manlagt 37 av skolråden medgivna planteringsdagar och hava härunder 
utplanterats 60,550 plantor. Härförutom hava skolbarn del tagit i ett 
flertal av övriga skogsodlingsarbeten inom länet. 

Länsjägmästaren har å för ändamålet anslagen tid undervisat i skogs- 
skötsel vid länets lantmannaskola i Hemse. Till skolans elever liksom 
till en del av skogsvård intresserade personer inom länet har utdelats 
diverse skogsvårdsbroschyrer, nämligen Schottes »Skogsplantering>, 
Lovéns »Huvuddragen av vära barrskogars liv, skötsel och vård>, 
Grenanders » Torvmarkerna och deras avdikning för skogsbörd», Joachims- 
sons »Spara på husbehovsvirket!», Jonsons »Skogsuppskattning», Alm- 
roths' »Skogens värde och vård» samt Vingborgs »Aspen och andra 
poppelslag»>. 

Vid årets lantmannavecka i Fårösund har länsjägmästaren hållit före- 
drag. I länets tidningar hava en del smärre artiklar i skogsvård införts. 

Skogsvårdsstyrelsen har äntligen genom ökade tillgångar fått möjlighet Szogsdikning. 
att utan alltför stor begränsning bevilja bidrag till utförande av torr- 
läggning av vattensjuk skogsmark. Under året hava upprättats diknings- 


Skogs- 
undervisning. 


IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


VN 1 natt FR fal 


146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


planer för 19 hemman, upptagande dikessystem med en sammanlagd 
längd av 17,415 meter, och beräknas genom dessa dikningsföretag en 
areal av c:a 185 hektar skogsmark bliva torrlagda. I bidrag har skogs- 
vårdsstyrelsen beslutat i mån av arbetenas utförande bevilja sammanlagt 
2,145 kronor. 


Under berättelseåret har skogsvårdsstyrelsens ledamöter jämte lands- 
höfdingen i länet och ledamöterna i Liljewalchska skogsfonden företagit 
en resa genom norra Gottland med särskilt syfte att taga i betraktande 
dels planteringarna å flygsandsfälten å Avanäset av Fårö, dels återväxt- 
förhållandena inom övriga delar av Fårö, varest skogens naturliga för- 
yngring till synes först och främst genom fårbetet är mycket otillfreds- 
ställande. Beträffande sistnämnda fråga synes det skogsvårdsstyrelsen, 
som lämpligen i första hand på upplysningens väg bör verkas för av- 
verkningstrakternas och olika ägors fredande för betande fårkreatur under 
erforderligt antal år. Beträffande flygsandsplanteringarna synas dessa 
hitintills hava lämnat tillfredsställande resultat, varför skogsvårdsstyrelsen 
beslutat för ett vart av åren 1916 och 1917 lämna ett anslag av 450 
kronor till planteringarnas fortsättande, och skall Fårö kommun för 
samma ändamål bidraga med ett belopp av 300 kronor. 


Visby i april 1916. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Carl Bolin. 


Ragnar Melin. 


GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 147 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och 
hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom 
Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1915, få efter 
fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse. : 

De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgifter 
angående skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut 
samt över dess inkomster och utgifter under samma år, hava revisorerna 
funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro försedda med 
verifikationer. 

Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re- 
visorerna granskats och befunnits utan anmärkning. 

Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. 

Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. 

Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvaltningen 
utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet med- 
delas skogsvårdsstyrelsen inom Gottlands län för dess förvaltning under 


al IOTES: 


Visby i maj 19106. 


12 Ilibdeg 
av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 
Hjalmar Sillén, H. Wöhler, 
av Landstinget utsedd revisor. av Hushållningssällskapet utsedd revisor. 


INF INVERS SON SS CR NCF 


Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde 
berättelse för år 1915. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 
styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- 
tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1915. 


Styrelsen. 


Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: 

Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Göholm. 

Ledamot för hushållningssällskapet: 
godsägaren 5S. Hellerström, Marielund, med landstings- 
mannen K. M. Nelsson, Björkeryd, som suppleant. 

» > landstinget: 

godsägaren, greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med 
riksdagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant. 


Styrelsen har under året sammanträtt två gånger. 


Tjänstepersonal. 


Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- 
mästaren Gunnar Fischer. Expeditionen har, liksom föregående år, varit 
förlagd till Ronneby. Såsom expeditionsdagar, då allmänheten haft till- 
fälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvården, hava 
anslagits och kungjorts första och tredje helgfria fredag i varje månad. 

Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava under året varit 107, 
därav för hyggesbesiktningar och avgivande av råd för avverkning 43 
dagar, för skogsodling och plantskolorna 23 dagar, taxering till skogs- 
vårdsavgift 5 dagar, föreläsningar 20 dagar och diverse uppdrag 16 dagar. 


BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 


Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell: 


tt SE rf 9 
RE ÖN EES ET a KS ES < | | 
| anst- FS I SR GS s Aa de Zz VN 
] SERA or) LA 27 183) » JAS P 
RR I lss 7 Gu lagd oo 0 ÖP ya a le) £ 
Namn och adress. | görings: | 0815» | 25/2 2/3 &l SN NERO aa) 
| NY — me | & Eee ad | ce » I 
UTN NINGE SN Baan GL AP OMST ers da, 2 | oa KORS 
| (0 EJ FN I rn ATA [EI am SE GE = SÄS ma SS I = Sa Eg 
| e (TI = FN VISAN 9 | 3 TT RR | 
| - = | Fä dl ÖN " & : - | 
CAC | ' > Eu | 
| | | ] | 
> | | | 
E A. Hansson, Äsarum , | | | | | 
RESEO uk EE rk Västra .... 3 Ur2 NIKO | 41 61 3 SEN MAG i 6 |213 
I I I | 
ET ASSR | LR | | 
N. Nilsson, Jämjöslätt, | | | | | | | | 
3 - i la I | | | | | | | 
RADE TASSAR SRA IFÖ Strand S OF IN 20 353 22 FR HI RE- SA RS 


På skogsvårdsstyrelsens bekostnad har länsjägmästaren lämnats tillfälle 
deltaga i exkursion, företagen av Sveriges länsjägmästare i huvudsakligt 
syfte att studera av skogsvårdsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt 
Hallands län utförda skogsodlingar. Likaledes hava länsskogvaktarna 
erhållit reseanslag för att bevista Skåne—Halland—Blekinge Skogsvårds- 
förbunds årsmöte, varvid exkursion företogs till Åhus flygsandsfält. 

Styrelsens samtliga tjänstemän hava under året lämnats tillfälle deltaga 
1 den frivilliga landstormsbefälskursen, som var anordnad i Karlskrona 
under 42 dagar i januari och februari månader. 


Skogsodling. 


Styrelsen har liksom föregående år tillhandahållit allmänheten skogs- 
plantor och frö av tall och gran enligt den principen, att 15,000 st. 
plantor eller 3 kg. frö per rekvirent och år kostnadsfritt utdelats. Om 
större kvantitet önskats, hava i mån av tillgång plantor försålts till sty- 
relsens självkostnad och frö till halva inköpspriset. 

Likaså har plantörsbiträde kostnadsfritt tillhandahållits mot att rekvi- 
rent lämnat fritt vivre och bostad under förrättningen, samt fri skjuts 
till närmaste förrättningsställe, järnvägs- eller ångbåtsstation. 

Dessa förmåner erhålla blott markägare, som utan föregående laga 
syn ställa sig styrelsens föreskrifter tlll efterrättelse. Omfattningen av 
antalet utlämnad skogsodlingsmaterial framgår av omstående samman- 
ställning. 

Med ägare av sådana äldre eller eljest före år 1905 avverkade mar- 
ker, har styrelsen upprättat kontrakt om skogsodling mot en avgift av 
ursprungligen 20 kr. pr har. 

Sedermera har bestämmelsen om avgiften ändrats så, att densamma 
nu utgår med 20 kronor per har för personer, vars jordegendom är 
upptaxerad till minst 60,000 kronor och för övriga med 10 kronor per 


SE 0 TILA SER VESA OT gr SAN 


150 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
SRA pr ET NANNE 1 NA BER MSE ng oe en ee 
| = | | | få 
| | 3 Fd nu Frö | Plantor Skogs 
| | ESÖKS On | | odlad 
| | (= AN ma far | 
| E. | d [ör RR | | kalmark | 
| Härad | Socken |e 3 Slslraerand | 5 206 
| | SS | alt Gran |Div. | 
| oa a | ko | ee | | har | ar | 
I Lan | I I 
Bräkne | Asartun ..s..s...] 24) | 26 | — | -—;| v25:050], Kasarol rad Raon 
| Ringamåla ...... a — | — = 1: 70;00045-— 2 [NIRO 
| | Bräkne-Hoby... 7 2 = — 7,000 | 3,000 | — 1 | 66 | 
| | | | 
| Listers | Mörrum. ......ss 3 5 — — 1,800 23130 HOS 
| | MAmsköga does Z 4 555 3,51 TI,0001] 51000 1400 IK Ton 40 
| | 
| Kyrkhult ...... 3 EJ a = 25,000 | — 16 | 
Mjällby. +... I Sr) NNE bla rena SS en er | 
| Gammalstorp ... 2 Sh RE = | 4,000 | = EE WREURGG 
| | | | | 
| Östra = | Kristianopel ... 7 | 4 — — | 12,600 | — — 21100 
lölorhamn. cc. = Al 2 —M 3,500 | SJR SS REENES 
IPA O RS du 5 3.1.0,5. 0) 0,5!) 55000) XB,O00 NE 41 50 
| Ramdala......... 10 5 — — | 1I1,300!| 10,100 | — SIT 
| Augerum «...... 10 2 — = dd 5000] 153 0,000N-- SUGS 
I I | | | 
| Medelstad | Nättraby: ..-:cs Sr re ka EA 500 | 22,400 | ="1 31 8I 
| | Fridlefstad...... =— I | —J] — | — I 5,000 | — | —]| 83 
| Sillhövda ...... [MES AN Ike | 3,200 | 1I1,000| — | II | I6 
| | Eringsboda Säl 8 AR ROSA ET 21,500 6,500 | — FÄRG 
| Bäckarydi no... | 3 SNES 3 | 93,000] 48,000]-— | 291 06 
| Ronneby? cocsc 3 I — | — 28,000 | 27,000 | — 9 | 16 
| Edestad ö. .se..s 103 1) — |] —| 5000] 5000) —| 1166 
| Hjortsberga .. — | I | = — | -50,000 | 160,000 | — | 35| — 
Summal 112 2/2 ROS 288,350 | 506,360 | 630 | 157 | 25 | 


har, samt jämväl, att därest någon före den 1 januari 1910 med styrel- 
sen slutit kontrakt om skogsodling och ytterligare önskar mark skogs- 
odlad, han utan dylik avgift skulle kunna erhålla lika stor areal avgifts- 
fritt kultiverad, som den förut kontraherade. 

Vid f dessa skogsodlingar bekostar styrelsen hela kulturarbetet och 
skogsodlingsmaterialet med villkor, att markägaren håller nödigt stängsel 
omkring kulturfältet, samt ansvarar för betesfred intill dess styrelsen ej 
längre anser betningen skada plantorna. 

Under året hava 13 st. nya kontrakt om skogsodling, omfattande 
48,26 har upprättats. Ny skogsodling å kontraherade marker har verk- 
ställts å 30,22 har med 425,200 st. tall- och 40,000 st. granplantor samt 


pr fö 


BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I5I1 


1,s kg. tallfrö. På grund av de tre föregående årens torka samt till 
följd av utbredda ollonborrehärjningar har hjälpkultur måst företagas å 
vidsträckta arealer av kontraktsmarkerna. Sålunda har hjälpkultur verk- 
ställts å 258,:9 har varvid utsatts 711,700 st. tall-, 86,000 gran- och 2,900 
diverse plantor. Skogsodlingarna togo sin början den 11 april och fort- 
gingo utan avbrott till den 4 maj, gynnade av lämplig väderlek. För 
utbildande av plantörer hava två kurser under vardera två dagar varit 
anordnade. Häri hava deltagit en del av de från länets lantmannaskola 
utexaminerade eleverna. Skogsodlingarna leddes av länsskogvaktarna 
med biträde av 13 st. plantörer. 


Plantskolorna, 


Styrelsen har liksom föregående år brukat 2 plantskolor, en i Asarum 
och en i Jämjöslätt, vardera omfattande cirka 2 har. 


Under året hava utsåtts: 


[ARE [ULL CN SES Sr SA oa rn BS äl ct Dr ans DL Ådalen AA RER 91 kg. 
(ERT ÖS RR mm RR är TR a ok a a es 89 > 
BES fal OA EAST Boa ble ES RM TR Le ATI (FA 
BSEUdGLSUS DE OMAR rele dd kö dalens Anser fik ER 

Trots den synnerligen ogynnsamma väderleken — ihållande torka på 


försommaren och förhösten — har årets sådd gått bra. Dock har vatt- 
ning måst tillgripas under en veckas tid i mitten av juli. | 


Från plantskolorna hava utgått: 


trIISFekVviren ten, kOStnACSiiutt cg. sor de. ost 414,710 plantor 
» » , efter styrelsens självkostnadspris 380,630 » 
> skogsodlingen å kontraktsmarker ............... 1,262,900 » 
 TORSAN DING SA Utö Nan eE 5 bd, dk sr 1,169,380 > 


Summa 3,227,620 plantor 


Skogsundervisning. 


Undervisning i skogsvård har av länsjägmästaren lämnats vid lant- 
mannaskolan i Ronneby, varjämte eleverna erhållit litteratur i skogsvård. 

För att främja skolbarnens undervisning i skogsodling har styrelsen 
utsänt cirkulärskrivelser till skolrådsordförandena med anhållan om att 
skolbarnen i största möjliga utsträckning måtte lämnas tillfälle deltaga i 
skogsodlingsarbeten. Från sammanlagt 18 skolor hava 6753 barn deltagit 
och utfört 1,009 dagsverken, varvid 107,000 plantor blivit utsatta å 
cirka 18 har. 


V Å År den LARV Vila ran a dere 


152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Avverkningar och därav föranledda åtgärder. 


Antalet av länsskogvaktarna inrapporterade större avverkningar hava 
under året varit 29 st., omfattande cirka 969 har. Av dessa hava efter 
ytterligare besiktning av länsjägmästaren 13 st., omfattande 504 har, befun- 
nits vara av den art, att skogsodlingsförbindelse måst avfordras veder- 
börande, varav 11 st. om 487 har underskrivits och inkommit till styrelsen. 

Rörande 2 större avverkningar, där överenskommelse ej kommit till 
stånd, har skogsvårdsstyrelsen måst påkalla undersökning jämlikt $ 2 av 
lagen angående vård av enskildes skogar. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


På grund av de under året gällande höga virkespriserna har avverk- 
ningen inom länet bedrivits i mycket stor skala. Dock hava de mindre 
dimensionerna ej varit så begärliga som förra året, då höga priser på 
props kunde erhållas vid östersjöhamnar, varför den yngre barrskogen 
ej varit så utsatt för rovhuggning som under år 1914. Däremot har 
vedskogsavverkning på grund av de höga vedpriserna under året force- 
rats i oerhörd grad, och då länets skogsmark till stor del är bevuxen 
med lövskog så följer givetvis att virkeskapitalet därigenom allt mer ned- 
bringats. 

Trots den långvariga torkan under sommaren har länet varit skonat 
från skogseldar, i det ingen sådan av någon som helst betydelse kom- 
mit till styrelsens kännedom. 

Under sommaren hava 3å skilda ställen inom länet den unga tallskogen 
härjats av skadeinsekten Tallskottvecklaren, Evetria buoliana. Denna 
fjäril lägger sina ägg mellan knopparna på 10—15-aåriga tallar. Larverna 
äta sig sedan in i skotten och urholka dem mer eller mindre, varigenom 
skotten bliva krokiga, torka och brytas av. Skadeinsekten har företrä- 
desvis härjat i de södra delarna av provinsen och mycken stor skada 
har förorsakats i de av skogsvårdsstyrelsen utförda vidsträckta kulturerna 
i Mjällby, Ysane och Torshamns socknar. 

Angående de enskilda skogarnas tillstånd är för övrigt intet nytt att 
tillägga till vad som härom blivit nämnt i föregående berättelser. De 
äro fortfarande hårt anlitade och på flera håll synnerligen illa medfarna, 
varför behovet av en mer effektiv skogslag allt mer gör sig gällande. 

Särskilt önskvärt är att ungskogarna komma 1 åtnjutande av ett effek- 
tivt skydd samt att betesfrågan genom lagbestämmelser ordnas så att 
skogsbetet i möjligaste mån inskränktes. Förutom den fördel skogen 
skulle draga härav, skulle även följden bliva att de verkliga betesmar- 
kerna underkastades en rationell vård till båtnad både för skogs- och 
kreatursskötseln. 


VERS RESET REIT SVE SEE SE e I SI  A EESE RNEEROTIN EIEE KN. SSA 
UTA » i , i . ' » ” 
Ye yå Å 


BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


153 


Sammandrag över Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1915. 


PTE ADM G GNT 3] AD UATN SI ONS kap sosse si brer sir ove ka rd igar Rana ts FNS AGER BE 
AKAV INN GOLATIET föga en ra nd sötad änn 3;1322A 


7, LON 0 en a (NE räls RER ARE Fot As Arr SE EDER E EDET ARN SA As OTAROO 
Inkomster: 
Anslag: 
Statens till uppehållandet av styrelsens verksamhet... 4,000: — 
Statens till. skogsodlingens främjande... ...s......+-s.s20 3,475: — 
FRUS AlnIn & SSAlSKAp ELSA As ok oas SE lt ess år sad sd 2,400: — 
MER STI CSA oe AST SST IA bes SS ra el oe ln a slöa alö ae a vin Sä RARE 2,000: — 
SEG eo SVATCS AVE LLC HA SS Sens SU Rr Rane dseoeenl. Sets nåd as ba de varan KISA 
» andel i de 10 2 som inlevererats 
fUllNStatskomtoretkriort fördel gN ss ss. us inedesnes sa ös FOO 


Mad Ja Sar a oe SÄ na Ae AR nr (ET (! AR SNRA RANN BSR Ske 
Å genom kontrakt utförd skogsodling 


19,447: 
378: 
MIRA 

4,598: 


302035 


5,400: 


4,502: 


510: 


ANOS ES 


4,399: 
348: 


89 


67 


65 


68 


ROS Ad an SkOBSSUCkKlEN Assa motsatte NaN sa NA Sa dad SSE eg ES ära SAN 
Summa kronor 
Utgifter: 
Avlöningar: 
Känsjaäg mastartensstEiset ie Årets BS BASS AA SRE SE SNRA SE 3,000: — 
FRAN SSKO CN ALAT AS em mn oa a nr sö ä ac sis Sv 2,400: — 
Reseräkningar: 
INENI STOD SEO SU A CNRS Er ER ärr igae a oöp os ln Sartre 74: 80 
MATS] ASA SCALES rr oe Re dates Sr slem 1,085: 34 
NEAR SSKO Sv LRF ATT AS SANS rod Saeed oo sn tl SÄ spisas derna NNE 1,800: 05 
SKOSSPLANEOEEKN SUG en Rn fan ee Ler sees FANSEN THAT 
Skogsundervisning: 
Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna före- 
ASO SATA RESA do Sia dd SANS eder ost ange 250: — 
Järtteratun (0 CRYUnGeFVISNINET Asa. sadbösl ses sa änns nd ess 260: 85 
Plantskolor: 
[ENN ORDS EN REAL rie SS SA AR Sd 3 sedda Hl ereö siesta EIA AS reer Bern 1,040: 90 
14 EN ELSE fy ek Ua SN eo ANA AKAN AR ARR SE SE Er SERNER RANE 539: 60 
VÄTE STTOFE TIN föE LEENA ARS ARA a SSSK Sofy LA Selar nb ER NG ORAL 332-80 
VÄ BY eESKOStN GC Eos ee bears b Aa ESSER vd oder sd gå DAR 235383 
Skogsodlingar: 
ÄT DE TSK OS LA CIETA LEV es a Ene pra ad or Se RER SN an rote flera 4520-05 
10 NB] pp latest ts SS ASS AE SA AKEL SN OREE re REFN SSE DESK DENE UPS 
IMaterial och; mventariers. Underhall ..:....s.scssssnsasd dels Ser skasnsdaAbnreka ng 
Expenser: 
| DINKS CSF LIE ALI Ro eck Få RR gor er SEA KR AENN EL 40: 90 
IKlyra förs expedIOM CAR Ri IA ARA VERS 337: 50 
Krelefön, OchWtelegram OR SES Asse SR Se äro 320:75 
G)YK 0 ANOR OSENA CCTV Aa ANS, ed snoken se fv se TORIAG 


—L ! — -— 899: 
Transport kronor 20,104: 


358 


154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 

Transport kronor 20,104: 39 
Utställningsplantskölan 1 5SariskrOnA. "2oossgase--c- ce ssssacdesk csr sd 106: 80 
RA UegAne Sk OSA GEN brbetstkiee.. non en os lvdiselser ene - saa Bg sot edet FÅR le AA 30: — 
Synne förrättnig gaDköL- Aer beck is > rer Fen ssrekbje a sc fees ke a Pr FlaRlir ARNES EEE 69: 54 


För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, 
som av skogsodlingsmotbok framgår i den mån skogsodlingarna 
bliva färdiga en fordran å kr. 6,653: 506. 
Behallnind- . ooote osa os Peo se G NaN ade nee Ne I bada spe re ar EU FR EEE 15,976: 99 


Summa kronor 30,293: 72 


Tillgångarna äro sålunda placerade: 


TN VENTALTET) deg SEE SN tl del ssk a SALEN he ce er erir SAS le Sekr ERE SPE F,300 240 
Bank A.—-B:; Sodta Sveriges SPArkaSSå os. .-siosocps sorg ps ESSER 7220 
Utestäende fordi Bål >. s...ssisser sicsprecr ss less sine ad se pre RASEN 3,030: — 
KEOTIfant TE "KASSAR sa dos done? oe sjotetg jer ne SKR EA ggr ISS ar EEE 24855ESO 


Summa kronor 15,976: 99 
Ronneby i april 1916. | 
För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge län: 


15; ME TKRaSe: 


Gunnar Fischer. 


Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Blekinge läns landsting och 
hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom 
Blekinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1915, 
få efter fullgiort uppdrag avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Behållning vid årets början: 


Inventarier t ISNuS SSNAneER fore FIRA RARE ORK RA II ee Re Na FY TO 2 


BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


19,447: 


SHS 
TI2 


4,598: 


22 
105 
SNÖ 
15 


I55 


25,530306 


Summa kronor 36,293: 72 


Inkomster: 
Anslag: 
Statens, till uppehållandet av styrelsens 

VELKSAMINet sydd vag VA NVS LR AE 4,000: — 

Statens till skogsodlingens främjande...... SATS 
Elshällning ssSällskapetöjoo mee msk ds scea.sees 2,400: — 
EEG STUN OS ELS De re rr ONES ASS ere a sa bs oda 2,000: — 
SKOSSVALASAV TILLCI 2ö 4/3, 6 sa eld arg ses RAN le AS TAR 
> andel i de 10 Zz som 
inlevererats till statskontoret för för- 

(Et I [BD QOV2N SIGN KR PET NEO RECKAN FORA EAA EEK AR ARA 3,000: — 
NAF RANN DAN LINS MET oto olsson area Herta ere Juan ker 
IAN senom, kontrakt utfördi skogsOClkNSL......... os 
IBlorsaldan Skog seekteti RAA les bea sdasd san påle nes äg DR ISE 

Utgifter: 

Avlöningar: 

[EGT SJA OM AStARG RS NES AA uh lena soet skor dia SJ 

NKÄNSSKO SV AkCUKR ASPA rs Ar Nos nr seas ÅRS 2,400: — 
Reseräkningar: 

INeVISTON SKO SUN ACC boots Sun enes NS FARGO 

NEATYS] ACID AÄSTAK ETS Sa tlf Aes Sä rska 1085-34 

Nan SSKO SVALA ASKA as Re AN nes 1,800: 05 

KO 2SPLAMTOKETIA Ses ora fru sls ole scars NAS NO 


Skogsundervisning: 
Länsjägmästaren för å lantmannaskolan 


Balln ar förelaSnN ÖA Ae oa Sea. susar ssd 250: — 
Fitteratur” och undervis gt. .sk.cc o.d 260: 85 
Plantskolor: Få 
IK OÖ otad bt og BAR fa Refr lr AR a fe AS siren 1,040: 90 
[VEG EE TS UT EO Rat mm a sr ordna Sass nAA 539: 60 
ÄTER E TA CL ÖT ISEN: pg oe REN RS ANG RE es e ae SE SG sea HIRO 
VATT DELS KOS EL AC ET Ne oe ASA kr aa sa SN 2 
Skogsodlingar: 
FÅTT DE TSK STINA CL EIGERT Ar Ner ter SE: bor de F20EAOS 
É [SKON fees SN IDE REN SRA SBL SAR GA 123: — 
Materialiers och inventariers underhåll ............. ARS 
Expenser: 
NÖTVETS EL IRAK TERT FREE TER SS OBE SR A 40: 90 
FLYTA MOTA EXP ECT OM SNRA Sen sor sksnstnsdt 3ISJASO 
ilielefoni Och) tele STA en... sedlar 32005 
ÖVI PA (OMmkOSNATSN Se esse SA 191: 53 
Ultställningsplantskold 2 KarlskföRA os a.:stisssosve sesöeke 
VASSA GSkOSUN AEA RNE sr ER a oso RKS Ann AS 
SVIN C LOTT AED LI 0 ATA sar hs or ef år Sä ss SA Ass sed dö 


5,400: 


4,502: 


TO: 


4,051: 


69: 


35 


67 


2105 


: 68 
: 80 


54 


Transport kronor 


Carl OBE V NET OKAY KE FEI SOV TRE UV 
A f 
; 


1506 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. 


Transport kronor 20,310: 73 
För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar, 
har styrelsen som av skogsodlingsmotbok framgår, i 
den mån skogsodlingarna bliva färdiga, en fordran 
å kronor 6,653: 56. 


Behållning vid årets slut: 


HAYV EI CATE 28 beg RE ER rr a EA 6 Rn Go cf a fe Na EA NNE 35H04EAO 
Bank ARSBR Södra Sverige; sparkassdrt. sö. mo. Ra fö AES 
[Utestä ende store S a ssh ser bs SSE TA Aa AE RAA 3,030: — 
Kontant kassa sade SFSR AISAB LBRDEN IKANÖRUNAN SN RY 2,355: 38 15070: 99 


Summa kronoor 36,293: 72 


Räkenskaperna — enligt tillgängligt intyg siffergranskade utan an- 
märkning — äro förda med ordning och noggrannhet samt försedda 
med vederbörliga verifikationer. 

Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. 

Inventerierna äro behörigen brandförsäkrade. 

De kontant och på bankräkning innestående medlen hava vid verk- 
ställd kassainventering befunnits utgöra de belopp, vartill de enligt räken- 
skaperna för dagen borde uppga. 

Styrelsen har på framställning av länets hushållningssällskap beviljat 
ett anslag å 500 kronor att under vartdera av åren 1916—1920 utgå 
såsom bidrag till tryckning och utgivande av ekonomisk karta över länet, 
med villkor att hushållningssällskapet under tiden lämnar till skogsvår- 
den minst det årliga anslag å 2,400 kronor som hittills. 

Ifrågavarande karta kommer otvivelaktigt att bliva av synnerlig stor 
betydelse för och lättnad i arbetet för skogsvården. 

Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt- 
ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka att ansvarsfrihet 
meddelas skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1915. 


Ronneby den 11 maj 19106. 


F. H. H. Norlin. 
Utsedd av Kungl. Maj:t. 


Ernst Abramson. C. G. Håkansson. 
Utsedd av landstinget. Utsedd av kungl. hushållningssällskapet. 


Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse 
för år 1915. 


Ordförande : Godsägaren greve Raoul Hamilton, Ovesholm. Skogsvärds- 
Ledamöter: För landstinget ryttmästaren W. von Geijer, Vegeholm, sn 
med f. riksdagsmannen Troed Troedsson som suppleant. ning. 
För hushållningssällskapet: friherre R. Barnekow, Sörbytorp, med fri- 
herre A. de Geer, Hanaskog som suppleant. 
Sekreterare: borgmästare Birger Borgström, Kristianstad. 


Länsjägmästare: F. af Petersens, Kristianstad. 


I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: 


E. S. Wallin, Kroksminne, Klippan, för norra och södra Åsbo samt 

Bjäre härader, E. Lindberg, Ousby, för östra och västra Göinge härader 

samt N. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Gärds, Villands, Albo, Ingel- 

stads och Järrestads härader. d 
Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger i Kristianstad. Rs 


I och för skogsodling har styrelsen i mån av tillgång kostnadsfritt Skogsodling. 


utlämnat 153,000 skogsplantor pr rekvirent och år. 
Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt 
vivre och bostad samt erforderliga skjutsar. 


Följande skogsmaterial har under året utlämnats: 


| - 
| Antal | ANEDUG a SPUR EEG I Frö 
Härad KR 
| kvi- | Tall | Gran | Diverse | Summa | FR | - 
| | | | | a | ran 
frenten SIN MEL So fe LESS Så | D 
| | | | | I) 
NOrra (Å'SbOjyörr ride vd siorse | 181 | 101,000 | 466,500) 5,250 572759 — I 
SOAFA ASP O Nee s Ask SS — | = — — I — — | — 
13 ER ÄR ARTE ATEN ÅRA IN 67] 148;000 | -46,500 7,700 | 102,200) — | — 
Nästra, GÖlnge okycsst ssd | 442 | 142,000 | 988,000 — [T,130,000 Yasiil 1035 
ÖJStranGOmpe. sy slots 84 | 62,000 | 254,000 | — | 316,000]] I1j0 | 4,0 
NYARE GIStACST Med a SJS 81 | 230,000 | 119,500| 76,700 | 426,200]| — = 
IM] ERrEStaCS ost ola LAR de | KEN 375001 :531,$0011:11 255001 )71;500]) ns) före 
(AT DO SE orga RN, ALE | 16 |- 16,000] 40,000] 7,5001) 63,500] — | — 
Gärds LA E I VE ATEN |, 223 11,000 | 107,000 | — 118,000] — | 230 
MIHaR ds brer igsnsd gross [1232 245000] 92;000 | — 337,000]| — — 


Summa | 886 | KIT. IKON Fö 16,5 


As TY UY 


RR RR FO är a Sr 
a för VAAN fån 2 


158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Detta utlämnade skogsodlingsmaterial motsvarar en ungefärlig areal av 
322 har planterad och 25 har besådd skogsmark med en beräknad mängd 
av 6,000 plantor eller 1 kg. frö pr har. 

Å av skogsvårdsstyrelsen medelst kontrakt övertagna marker hava 
utsatts 3541,000 tall, 89,000 gran, 6,000 silvergran och 3,000 björkplantor. 

Väderleken var under våren och sommaren 1915 synnerligen olämplig 
för skogsodling. Våren var mycket torr och blåsig, på många ställen 
kom nämnvärt regn ej förrän i mitten av juli. Temperaturen var tid- 
vis mycket hög, avbruten av ganska skarpa nattfroster. 

Genom den långa vårtorkan dröjde det innan sådderna i plantskolorna 
kommo upp, varefter frosten samt den sedermera mycket ihålliga neder- 
börden skadade plantorna, som i flera plantskolor angrepos av svamp. 

De äldre plantorna stodo sig något bättre, och syntes här frosten 
skada mera än torkan. 

Kulturerna i skogen lämnade mycket olika resultat. Mest ledo sand- 
kulturerna, ehuru även här goda resultat erhöllos. Cirka 15 har, där 2- 
årig fur utplanterades i råg, lyckades fullständigt efter vad man nu kan se. 

Intresset för skogsodling är i säker stegring, och möjligt är ju att 
den stora efterfrågan, som de sista åren visat sig på skogsalster, skall 
komma skogsägare att reflektera över de stora värden de äga i sina 
skogsmarker, värden, som genom skogskultur och sedermera annan vård 
kunna mångdubbelt förmeras. 

Avverkningar. De under året högt stegrade priserna å snart sagt alla skogsprodukter 
hava givetvis haft tillföljd stegrad avverkning. 

Att ägare av mogen eller sådan skog, som ej varit av den beskaffen- 
het i fråga om slutenhet eller form, att dess värde såsom ett framtids- 
bestånd varit stort, av de höga priserna frestats ätt avverka mera än 
som med uthålligt skogsbruk varit förenligt, är ganska naturligt och må- 
hända ur helt privatekonomisk synpunkt sett försvarligt. I all synnerhet” 
om den tillfälligt stegrade inkomsten av skogen använts till extra skogs- 
odlingar och andra åtgärder till höjandet av skogskapitalet. 

Av stor nytta för skogarna hava de höga ved- och propspriserna 
varit på en del ställen, där jordägaren därigenom haft tillfälle verkställa 
gallring och andra beståndsvårdande huggningar, som eljest måhända 
försummats. Men 3å det stora flertalet mindre skogar hava avverknin- 
garna nog mindre bedrivits för att vårda bestånden, även om de varit 
både växtliga och vackra, än för att skaffa en på grund av prissteg- 
ringen högt uppdriven tillfällig skogsavkastning. 

Styrelsen har under året låtit besiktiga 16 st. skogsavverkningar, där 
återväxten ansetts uppenbarligen äventyrad. Skogsodlingsförbindelser 
ha lämnats för 13 av dessa, under det 3:ne mål ännu ej äro avgjorda. 


TIMMY RT EGNA te BIE Nr arte +. 


KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 


Liksom under de föregående åren har länsjägmästaren avhållit en kurs 
om 40 timmar vid Bollerups lantbruksinstitut. Eleverna hava därvi 
dels fått teoretisk undervisning i skogsskötsel, dels praktiskt deltagit i 
gallring, plantering och skötsel av plantskola. 

Härtill och till resor i och för besiktning av skogsodlingar och av- 
verkningar samt styrelsens plantskolor ha åtgått 71 st. rese- och förrätt- 
ningsdagar. 

Länsskogvaktarnas göromål hava bestått i besiktning av avverkningar 
och skogsodlingar, ledande av skogsodling samt skötsel av plantskolorna. 

Härtill hava åtgått för E. S. Wallin 132, för N. G. Hammarlund 165 
och för E. Lindberg 250 rese- och förrättningsdagar. 11 st. plantörer 
hava dessutom tjänstgjort med tillsammans 449 st. rese- och förrätt- 
ningsdagar. 

Från föregående år torde någon avsevärd förändring härutinnan ej 
vara att iakttaga förutom vad här ovan sagts under rubrikerna avverk- 
ning och skogsodling. Såsom bilaga följer Sammandrag av det skogs- 
odlingsmaterial, som utlämnats av skogsvårdsstyrelsen åren 1905—14. 

Kristianstad i april 1916. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


R. G. Hamilton. 


F. af Petersens. 


Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län 
utlämnat skogsodlingsmaterial åren 1905—1914. 


ER 


| IRSNONee | Antal plantor Summa 
| Härad erall MEDIE ls ; 
| 4 4 é I antor 
Tall | Gran | Gran Diverse Frö E 
| | 
[NE NOrra FASHOg ls Ao es — |1,049,000] 5,392,000 -— -- 6,441,000 
Södra Asbo SENT rr: = 87,000] — 186,000 — — 273,000 
EILAFE AN ngn bat rr ARR — — 1 450,000] 1,814,000] = 90,000 — 2,354,000 
Västra Göinge ES | 120 147 |1,203,000] 7,856,000] — 30,000 267 9,089,000 
Cistra GOIDgE, dosen dt [237 236 |1,127,000] 4,613,000]| 2,000 473 5,742,000 
| Ingelstads............... | — —  |1,358,000] 1,171,000] 527,000] — 3,056,000 
HYJGEreStadS 3. s.sovnerses | — = 315,000: — 528,000] 163,000 — 1,006,000] 
NU] (ejer bs KAR eh | GR ng 143,000] — 691,000] 103,000 4 973,000 
(ROTE STR AA bort | 10 16 | 975,000] 1,151,000 5,000 26 2,131,000] 
INDII211ELS: bot okok fest NER I |2,482,000] 942,000] 527,000 38 3,951,000 


Summa | 408 400 |9,189,000/24,344,000 1,447,000 3808 -:34,980,000] 


Länsjägmästa- 


kl rens och läns- 


skogvaktarnas 
verksamhet. 


Kort fram- 
ställning av 
de enskilda 
skogarnas 
inom länet 
tillstånd och 
skötsel. 


160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län 


kassaräkning år 1915. 


ÖA HERR NE de ggr & 


Debet, 
Anslag : 
AVästatens(CKPensmede)) ee oaser SA AO 
» >» — (skogsodlingens främjande) ....... 2 VISTE BANADE 
AT del =19SkO &SVArdS AV OLE erN Ae SR sas ss SS AAA 11,559: 94 

> 11 TEServetade SKOgSVArdsayvplllel... ssu scsbleseeL NE: ATSO OR 

VAN TaTvG Stine NA ET FREE Sa OR AST a NR RER TAN 3,000: — 
SR Lek BES NU hab be Va IE Sd) oe SEE IA EA TS ARRAYS ES ERS KR IN3R000HNAENSO,70SE OA 
Skogsodlingsavgifter (ersättning för plantor å upplåten mark) ...... 150: — 
BT OKSEIAANP LAN OK RO CIS KO Assi KEEL a SKE E bo nis EN äs RSS en 603: 25 
RER Ao RR rst sE ER Sr Bö NE SLE RIV Vr SNGDE RS BEE Ci RNA AND yrsel Aase nor a a 92: 40 
(ppla Ser släiEG FOP aride bakas SNES ER NANNA 3,000:— 
ITA S bese od ene AA oa MES Saeed se ar SNS ARA ERE 1,925: 33 
Summa kr. 42,569: 92 
Kredit 
1 55 vr SÄ ra I 6240 1 0 fa 6 IA TIGER AL ER BUREN RA SERIER Ir SAS DT ESR SAT EA IE RR IA LER On 8,970: 65 
Löner och arvoden : 
T2GNS] API ASTA NRA 0 dess ess Sch es sk ne k NE EES REL SOrA 3,200: — 
DERTC LEKAR eo foMed RA rs sl fare be för ale Res RA EA AN SLA ER 500: — 
TLATNSSKO gVARKLATD GT o6 er åar g la NÄSA CENTRE oa RE DANS RN RA BUR SR 2,500:—  6,200: — 
Resekostnader och dagtraktamenten: NR 
Styrelsele dam olethd Heder. oss. ROR SVT BY AD fr bg 66: 20 
TITS] AOI ASTA EIN Nr astrar ps bb se sh SA Era AR SES IL SSR SVR 1,475: 05 
T5ANSSKO OVAT TESEN org rear fn NA SANS IAEA SEK EA 2,08 
Pl ÄntÖRCTIN GSE RE be mh raa (a AAA To ejer ja SR EE re REN 2,042:89 6,415: 34 
Underhållskostnader vid planiskolofNa misssnnsssssarsrrrrerrrnr na TEA 5,078: 23 
Inköp av plantor och frö: 

SPAN OT oro ALT hf Nr Sa tele IG SEA D cl SSL i BA SR AE 5,112: — 

121 oo RES VRETA SS SEN EES pa EE SNR BRA EN ARR SR ES RR MR Ape DD ÖTTNDG Ö20: 50 
Kostnader Jori planierinos äå OveTtagnar NiArREN ss soaker TENN 200BEO 
I FARLROSENAA EN NO EM SEFRO AASE RN 5 SAN SKONKER TERS SERNER 1 SA RAT SN NA 433: 790 
SPULOST MAIN BRÖD AT DE NLGTR TLS Sessan ng SR SEE SE UR 4,000: — 

REP RNOCH SVE LR SNR TE Be sat KR IANA BE sh Se 300 4,309: 77 

Diverse : 

IREViSIONSkOs Made. FÖSNESORR Dra FER AEA 80 BA VI 55: — 

TEle LON av SUtErs SR NS Sr SE DR RA öl bog deg ILRRE 205 

Inköp; avi tedskapiochmoblertesse sas era 439: 91 

MKILVINAterlallere ss: (Anses 1 ar NRA enad Ra 197: 80 

Beklädnadsersättning till länsskogsarbetare ................. NÅS Ser 

TIL VELSE 7 UC OT LETA Ge Ae NE RA ARE a an a LS 268: 28 —1,608: 94 
Summa kr. 42,569: 92 


Kristianstad den 30 april 1916. 


B. G. Borgström. 


Sekreterare och kassör. 


KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 
Redogörelse över influtna årsavgifter till skogsodlingens 
främjande år 1915. 
) Debet. 
IBV nad 2 10 a ho NY I RAR do Jä r2 Kåta gon hrs BAD or ER ERE EE Ser AR AE ARE FANS 1,02 20 
BAT ATI ÖT AT: Ger AR NR USA Sr a ädelt ls star årg da Unas ken VASSA 2000 
MRS EN (EU EAA SSK GILLA OMR SA ARN Tr RR ONA AT Tra FR be ÄR ee Gå Betal 99 
Summa kr. 1,305: 16 
Kredit. 
SÖTT STI AD Stad Se LAS CLI ee or AT nea 0 bs sf er äderg sas br AN 4726 
AE a SELL Ed, Oj ÖRA a JR SA AS RER AA rr ÅR NT RAD rg a re 1,300: 9 I 
Summa kr. 1,305: 16 
Kristianstad den 30 april 19106. 
B. G. Borgström. 
Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör. 
Förslag till utgifts- och inkomststat för år 1916. 
Inkomster. 
Anslag: 

FÄR STA tens ex PEN SMG Ar ar bd ss so der sons INS ba ARN 

» SE SKO gSsOdlingenst fhamjalGe ss. sasse sd susse 4,7100: — 

FNS LATEST SG USA AKA EASY SUNDE: TÄTEN MAR I 4,000: — 

AN USP ALIN 2 SSÄSKAP EL Ssd od Es dga diss ÖAR kel 
SATIGelj 1rSkogsvardsav giftet, 3... shed vips ds neka HÖNSEN EA Gäl lsle 
ÄLV SnS SJs OTIS EE GASA NAN öra Dee Lr SA SATA res so så buda ess si brepen desto 300:-— 
Kronor 32,000: — 

Utgifter. 
181 TA re a RE 0 LI Rs RS SE SS SEA RE HAE SEA DT ASEA 5,000: — 
Löner: 

HEGNSJ ÄGT ASTAT EST Are RR fdr dee a a ds ar vs bo RAS NSN NA 3,200: — 

RATISSKO PV GA As RR TR a mer mn a use EON så NAS 2,500: — 
SYEKRITC CET AE CT 2 Få Ne SR ATS BL ELR OST ETE LA ANA IRA [001 L 08800 00 (031 SO0:5--! KOL2000-— 
INGSekostnadetrochkdagtraktanm enleh sys vsb. og osa dns dee FT 
önderhallskostnaderpvide plantskolOllA. ..«,....... ss. sossar 4,000: — 
Iföstnader, för, plantering ta: OvVertag en MATK ju. ....solsossossnsbde dass sog 3,000: — 
UTROP IFA TEORI OT NG LEO Tr er nn a slav la sru sås 8 ss SN ssk TR 7,000: — 
Bina balla ge 4 OCh ölFaRtkOStn ACC ee kg. oc pjäs se sons de san nan ga ör Ern dan se AA OC 
AYbetalbrylanta tlopandefrakningi(3;00 07 -—-=)...... ssyfessusd sön Ad joe 
NI EKS EMU FL ELE FS 54 as SN I RN ad top aging NT sf Dl Ås dgra RN SL DE 600: — 


Kronor 32,000: 
Kristianstad den 12 januari 1916. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


R. G. Hamilton. 


B. G. Borgström. 


11.  Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


BM EN 


162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristian- 
stads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under är 
1915, få efter fullbordat uppdrag härmed avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Skogsvårdsstyrelsens protokoiler samt den räkenskaperna åtföljande 
berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel 
under revisionsåret äro genomgångna utan anledning till anmärkning. 

Närslutna av skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade 
sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning för 
1915 överensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas in- 
tagna uti förenämnda års kassabok och utvisar en brist av kr. 7,925: 33- 

Utgifterna hava funnits behörigen verificerade. 

De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier 
hava befunnits vederbörligen upplagda och förda. 

Här ovan omnämnda räkenskapssammandrag hava, såsom vid revisio- 
nen företedda, denna dag av revisorerna påtecknats med antydan härom. 

Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning un- 
der år 1915 tillstyrkes. 

Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1915, där kassabehållningen 
vid årets slut utvisar 1,300 kr. 91 öre, hava även granskats och räken- 
skapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag, 

Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räkenskaper. 


Kristianstad den 14 augusti 1916. 


Edv. Nordstrand. Joh. Fogelklou. Nils Månsson. 


Av landstinget utsedd Av Kungl. Maj:t Av hushållningssäll- 
revisor. utsedd revisor. skapet utsedd. 


Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus län berättelse 
för år 1915. 


Styrelsens sammansättning, 


Ordförande: landshövding G. Tornerhjelm, Wrams Gunnarstorp. 

Ledamöter: för hushållningssällskapet: ryttmästare P. O. Liedberg, Öja, 
Ystad, med godsägare N. Andersson, Slagtofta, Hörby, som suppleant. 

För landstinget: hovjägmästaren friherre H. O. Ramel, Övedskloster, 
med ryttmästare greve A. Moltke, Ovesarum, som suppleant. 

Länsjägmästare och sekreterare: länsjägmästare F. af Petersens, Kri- 
stianstad. 

Länsskogvaktare: J. Nilsson, Öslöf, Stabbarps gruva, för Onsjö, Rön- 
nebergs, Harjagers och Luggude härader. 

A. Nilsson, Hemmeneköp, Önneköp, för Färs och Frosta härader. 

N. Persson, Skanör, för Herrestads, Ljunits, Wemmenhögs, Torna, Bara, 
Oxie och Skytts härader. 


Styrelsens verksamhet. 


Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. 

Liksom föregående år har styrelsen genom att kostnadsfritt i mån av 
tillgång tillhandahålla skogsodlingsmaterial samt kunnig ledare av skogs- 
odlingsarbetet sökt väcka och bibehålla intresset för skogsodling. 

Likaså har styrelsen på begäran lämnat kostnadsfria råd och upplys- 
ningar med avseende på skogens rätta skötsel och vård. 


Skogsodling. 


Under året har följande skogsodlingsmaterial utlämnats: 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19015. 


| Björk | Summa , | 
| Härad ÖRA iallSst: Sen Gran st. SES o. div. plantor TANT 
| kvirenter St st. SÖ St kg. 
I 
| ITOEDASE SELL 26 75,500 8,000 9,000 — U| 12,300) -1047500140--20 
| BAT AKS ses = = — = = == = = 
I ISKyttsE: ae 12 45,500 | — 8,500 1,000 | = 5,900] —60,900 5 
| Herrestads 5 6,600 1,700 — — 2,200 9,900 | — 
Wemmenhögs. 3 4,000 6,000 500 | — — 10,500 EN 
lölbjunitse==e 096 I = 4,000 — | = = 4,0804-— | 
| (ÖNSJÖCTasrsres 9 1,500 — 7,500 | — — 9,000 | — | 
| Harjagers...... 5 24,000 — 200 | — 352001: 274000 
| Iugguderisne II 65,000 226500H)L- 2200 500 BOO] - 7I,000:-]-— . | 
FAESVSE AE 29 4,000 2 55,000 | — 1,000] 60,000 | — 
[UF rostar sa 25 1,000 — 109,500 500 100] II1,100 | — | 
Summa 126 | 226,500 | 30,700 | 184,900 1,000 |25,500) 468,600 | 32 | 


Skogsodlingarna hava trots den ihållande torkan å verklig frisk skogs- 
mark gått relativt väl till, men å gamla torra sandmarker hava kultu- 
rerna i år liksom fallet var föregående år lidit mycket av torkan. Dock 
kan man även å sådan mark finna kulturer, som stått sig bra och förete 
ett lovande utseende. 

Vad här ovan nämnts gäller de kulturer, som verkställts på våren. Då 
det emellertid mångenstädes visat sig att höstkultur just å torra sand- 
marker gått bra, och det på senhösten i allmänhet är lättare att erhålla 
arbetsfolk, än på våren, har styrelsen även under hösten utlämnat 
skogsplantor. Om resultaten av dessa är givetvis ännu omöjligt att 
yttra sig. 


Plantskolorna. 


Vid årets slut innehade styrelsen 5 st. plantskolor, nämligen vid Vebe- 
röd, Vittseröd, Öslöf och tvenne vid Hemmeneköp. 

I dessa plantskolor hava under våren utsåtts töljande frömaterial, 30 
kg. granfrö, 26 kg. tallfrö, 10 kg. bergtallfrö, 5 kg. björkfrö, 3 kg lärk- 
frö och 3 hg. douglasfrö. 

Planttillgången i plantskolorna utgör 704,000 oomskolade granplantor, 
832,000 oomskolade tallplantor, 318,000 omskolade granplantor, 70,000 
omskolade tallplantor, 235,000 oomskolade bergtallsplantor samt 11,000 
st. diverse plantor. 

Årets sådd kom i allmänhet synnerligen sent upp, enär våren var 
osedvanligt torr och det intet regn av betydenhet kom över skolorna 
förrän i början av juli. Därigenom hava ju plantorna fått en betydligt 
kortare vegetationstid än som vanligt är fallet, och de många kalla nät- 


- 


MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 


terna under sommaren hava även bidragit till att såddplantorna äro 
mindre väl utvecklade än vanligt, samt att en rätt stor procent gått ut. 

De omskolade plantorna hava stått sig bra, men även bland dem ser 
man följder av den låga temperaturen under flera vår- och sommarnätter. 


Avverkningar. 


Endast 3å två ställen har styrelsen haft anledning ingripa, å det ena, 
där skogsodlingen var eftersatt, ställde ägaren å styrelsens anmaning 
säkerhet för skogsodlingen, å det andra däremot måste styrelsen hos 
Kungl. Maj:ts befallningshavande anhålla om laga syn. Denna fram- 
ställning gjordes i slutet av december, men då synen ej hölls förrän den 
10 april har detta mål ännu ej slutförts. 


Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas verksamhet. 


Länsjägmästaren har under året flera gånger besökt plantskolorna samt 
besiktigat ett flertat avverkningar och skogsodlingar. 

Härtill och till de månatliga mottagningsdagarna å hushållningssällska- 
pet i Malmö hava åtgått 36 rese- och förrättningsdagar. 

Länsskogvaktarna hava lett och kontrollerat skogsodlingarna, skött 
plantskolorna, samt där så erfordrats, besiktigat och inrapporterat lag- 
stridiga avverkningar. Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar 
äro till antalet 149 sålunda fördelade: 


JEFINIUES SOME 2 AS SN ERAN SE ES dt bsr pr (År LE 30 dagar 
NTE NES SOL se ER Ae LAURA Gen 
INSER eTSSOTN GT See LRDSE NE FEL Lä An ie Se 


De enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel, 


Under såväl 19135 som delvis 1914 har rått stor efterfrågan på nästan 
alla virkessortimenter och även på bränsle, priserna hava därför i många 
fall varit mycket höga. Att dessa omständigheter haft till följd ökade 
avverkningar ligger i sakens natur. Men om man också kan befara att 
länets skogskapital härigenom minskats, hvilket vore att beklaga, hava 
dock de stegrade priserna å props och småved haft till följd, att unga 
och medelålders skogar blivit ordentligt genomgallrade, och att en del 
bestånd, som på grund av sjukdom eller föregående vanskötsel snarast 
måst falla för yxan, nu skaffat jordägaren en säkerligen oväntat hög 
inkomst. 

Om också ingen gör sig den föreställningen, att nuvarande höga pri- 
ser komma att stå sig, så böra dock de priser som nu betalats och som 


£ YEN STEN EEYSNENISRS 
Gu Na : ALE 


166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


varierat rätt mycket i förhållande till varans godhet hava upplyst ve- 
derbörande skogsägare om fördelen av att draga upp fullslutna skogs- 
bestånd och vårda dem, så att de pr ytenhet lämna en både kvantita- 
tivt och kvalitativt hög avkastning och ej, som nu på de flesta smärre 
skogsgårdarna är fallet, en avkastning, som i kubikmassa är alldeles för 
liten och dessutom består av greniga, fula träd, vilka endast kunna be- 
tinga ett relativt lågt pris. 

Intresset för skogsskötseln har å större egendomar sedan ganska långt 
tillbaka varit stort, men även å smärre gårdar synes det något ökas, 
åtminstone vad skogsodling beträffar. 

Skogs- och hagmarksbetet synes emellertid vara av stor betydenhet i 
de egentliga skogshäraderna av länet, och detta gör, att mången mindre 
bemedlad drager sig för att skogsodla en mark, som för närvarande läm- 
nar en viss avkastning i form av bete, men som omlagd till skog först 
kostar ett genom skogsodling bundet kapital och sedan ejlämnar någon 
avkastning förrän efter ett trettiotal år. 

En approximativ beräkning av ljung- och fäladsmark inom länet har givit 
en arealsumma av cirka 17,000 har, vilket måste anses som ett rikt fält för 
skogsodling. De medel, som styrelsen har till sitt förfogande äro dock 
alltför knappt tilltagna för att styrelsen i någon större mån skulle kunna 
bidraga till försättande av ovannämnda kalmarker i skogbärande skick. 

Om nu föreslagen fördelning av anslagen till uppehållande av skogs- 
vårdsstyrelsens verksamhet bliver fastställd, kommer styrelsens rörelse- 
kapital att minskas rätt väsentligt. Denna åtgärd synes vara föga väl- 
betänkt, i all synnerhet som styrelsen redan nu varit nödsakad iakttaga 
den största sparsamhet och ej alls kunnat erbjuda jordägare liknande 
förmåner, som i närgränsande län är fallet. 


Malmö i april 1916. 
För skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län: 


G. Tornerhjelm. 


F. af Petersens. 


MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 167 


Revisionsberättelse. 


På grund av oss av respektive myndigheter givet uppdrag hava vi 
verkställt granskning av skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns landstings- 
område räkenskaper och förvaltning för år 1915, och avgiva vi därom 
följande berättelse. 

För revisionen har till vårt förfogande överlämnats: 

1) Skogsvårdsstyrelsens berättelse för år 1915. 


2) Kassaredogörelse för samma år. 

3) Verifikationer för räkenskapsåret. 

4) Förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916, varav framgår, att 
styrelsen upptagit ingående behållnin- 
ETEN oss r SNS LEDAS SAR BARE RENEE kr. 6,000: — 
Samt anslägennele te FIONA SADE R > -7,500: — 
Skogsvardsavgettetna tillb ooo. > 6,000: — kr. 19,500: — 
Sammanlagda utgifterna för 1916 äro 

UPP tå Sn ARLA SRAR ESA kr. 15,500: — 

Dehallnin oem tENO N/A cert severe ARE. 11010 (2 Smal 15 SDS (0 lo oa 


Vi hava genomgått och granskat verifikationerna och jämfört dem 
med räkenskaperna utan att finna anledning till anmärkning. 

Ultimo december i bank innestående medel kr. 6,871: 75 överensstäm- 
mer med Skandinaviska Kreditaktiebolagets utlämnade intyg. 

Ur kassaredogörelsen avgiva vi följande sammandrag. 


Behållning från föregående år: 


BON TAN EN ERASS AT AGN Nee So RR Ar Str or SS dnds nd de sfirp 282: 94 
Imöestaende. hos: skand. JKred.vBOL d.ssssssmsslosssyatnd een ns 2,427: 54 2,710:48 
Inkomster: 

[RED JALUP ETT TAN NT N AN Sn ve a ss r äs aroes Så Ba TESEN 
SEA LSANT SLÄDE fs 56 pA ED et fe RN NNE rn LT ark a age <dsee rean AES 4,000: — 

D:0o till skogsodlingens befrämjande . ................. 1,580: — 
PAN GSBN SES) ANSIAP Rs NAS Se Nr sades eva stirra LE lol 
Fläshällmnessällskapets, anSlägt oso. sdidiyde ufsorsos Ria kan 1,000: — 
SKOPSVALdSAVELLIEr i (TESOLV: FINE del) as. ons sb ens adde soner or 2,600: — 
SSEORSVATU SAVE TILEI NGA sade AAA Sands Ess Se sena Lr 4,472: 68 14,824: 43 
I EKOTRSE I ( (10) 0)€ 21) erat TR Lr säck RE ANSE SF RE SEE DEAN SES 
RECdOTOrArenS” fÖECEAD Fugs SssNNE ao RR CN So porer dr räd de SMALA AES 22053 


Summa kronor 17,804: 74 


168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Utgifter: 
KÖNET) 'O CI HALV OCC 9 BE cl oe lera ARTEN ENDS en SR d ee SEI 3,875: — 
FRE SOL GT öar a Se BD El SRF NS GR EA stole sele a es sis PA NO Before (ös le le ske elele iaf TI, JI13:2A 
PlanitskOlOTDA gets es SEN se vek ekta SA se SARAS RES 4,902; 46 
Diverse utgifter makter Wtelef:s skrivits ss ER 382: 29 10,932: 99 
É Behållning: 


Innestaende.. Skand. Kred: AKteDOL- oo .ccsocscstos st see NE ÖSTEN TS 


Summa kronor 17,804: 74 


Med erkännande av det nit och intresse, varmed styrelsen fullgjort 
sitt viktiga värf, ha revisorerna velat anteckna, att räkenskaperna, som 
blivit förda med omsorg och noggrannhet, icke givit anledning till nå- 
gon erinran. 

Vi få därför tillstyrka åt styrelsen såväl för förvaltning som räken- 
skaper ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattat. 


Stockholm den 12 maj 1916. 


Malte Sommelius. 
Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


Claes Wachtmeister. N. Gyllenstierna. 
Utsedd av Malmöhus läns hushållningssällskap. Utsedd av Malmöhus läns landsting- 


Skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


Styrelsen. 


Som ordförande 1 styrelsen har fungerat godsägaren och kaptenen 
F. A. S. Tham och som ledamöter godsägaren Jonas Weern å Knobes- 
holm samt f. riksdagsman Joh. Bengtsson i Bjernalt. Den förre är re- 
presentant för hushållningssällskapet och den senare för landstinget. Till 
deras suppleanter äro valda f. riksdagsmannen And. Olsson i Tyllered 
och direktören A. L. Apelstam i Halmstad. 

Styrelsen har under året varit sammankallad 6 gånger. Ett av sam- 
manträdena ägde rum under en inspektionsresa, som företogs under 
tvenne dagar till kulturfält i Greppered m. fl. ställen samt till avverknings- 
trakter inom Krogsereds och Gunnarps socknar. I denna resa deltogo 
förutom revisorerna en av suppleanterna i styrelsen. 

Bland de ärenden, som styrelsen handlagt, är förändrade grunder för 
utdelning av plantor samt befattningshavarnas pensionering. 


Länsjägmästarens tjänstgöring. 


Länsjägmästare-, kassör- och sekreterarebefattningen har innehafts av 
e. jägmästare G. Pfeiff. Diarierna äro förda i likhet med föregående år 
och upptaga 737 nummer, vilka fördelas sålunda: allmänna diariet 393, 
avverkningsdiariet 196 och länsskogvaktarediariet 148. Dessutom har 
expedierats många broschyrer och tillfälliga meddelanden. 

Expeditionen är förlagd till von Möllersgatan 3 i Halmstad och är 
öppen alla dagar. Helgfria lördagar äro kungjorda som expeditionsdagar, 
då länsjägmästaren säkrast träffas. 

Till bestridande av den yttre tjänsten har använts 102 dagar, och 
fördela de sig sålunda: 


Skogsodlingar: 2:0VEHA0MavinTarkehu ck sv dets ssk Neko sasse bo Free rna 19 
3esiktning av- avverkningar och därmed förenade skogsodlingar ........... 2 
BY GI REVIGESKO &SSKOUSE ofred Ba REA aan sekr d see SN SR AS SRA TR RN Me Le 


170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Plantskolormta samt. fröklängnilg. 2a.sns.2tsss.s ss ud asrntrs ne REAR 18 
"Taxering till" SKOgSVArdSavgiller...«:s... = sasse dos neon nat ss bre SA PE 2 
TITVEL SE fon ARE Least Sena a aa lb SSR sd öka ela elr a En SN IAS SEA A- 27 


Länsskogvaktarnas tjänstgöring. 


Länet är fortfarande "indelat i fyra distrikt, som vart och ett omfattar 
2 härader. Bevakningen Dbestrides av 4 länsskogvaktare, en för vart 
distrikt. 

Under året har länsskogvaktaren i Kungsbacka distrikt G. Bond med 
döden avgått, och i hans ställe har vid årets slut antagits e. kronojägaren 
Konrad Brehmer, som tillträdde sin befattning den 1 jan. 1916. För 
övrigt innehaves befattningarna av samma personer, som förlidet år. 
Varje länsskogvaktare ävensom föreståndaren för fröklängningsanstalten 
har om hand skötseln av var sin plantskola. 

Fröklängningen har varit ringa, varför tiden medgivit anstaltens före- 
ståndare att under året kontrollera skogskulturer. 


Fördelningen av arbetet distriktsvis framställes i följande tabell: 


| | >1 
| | ERE (NE 
| | | Antal förrättningsdagar 5 
I — 
| FÖREG eo 3 
| d An ; SN RES FER Ce AO ST då 
Namn och adress Tjänstgöringsområde | = |x « 23 Säl =r5 ml a & 
| 3 152 OMS ROSE GREN SG 
| FAR EKO Se ere 
| ÅA He 8 | Sw SR RE i 
3 [73 PS 15 IRS fans Se 
= 5 
| I qge | > 35 5 a 3 YR Av FAS 
| | UQ IST TR SS - 
| | | 
G. Bond, K. A. Pettersson, | | | | 
KUnPSDACkas Sd sd rosea Bjäre, KVISKe. vek aseneal 92 24 44 FOTAEAS 204 | 
| : 
[AC SEkberg,, Varberg. oceosct HimlefiFanuras: cc... TOGNLISE 58 8 OFLLlNSLe | 
ES 9 
FC. J. Almqvist, Halmstad ... Årstad, Halmstad ...| 70| 14 90 420 TAGTLIKSKO | 
I 
IJ. A. Pettersson, Laholm ...| Tönnersjö, Hök...... HON Ske 34 16.) 1I38:41 205 | 


Föreståndare Berg i Kinnared har använt 130 dagar till plantskole- 
arbeten, 38 dagar till fröklängning och diverse arbeten i fröklängnings- 
anstalten samt 47 dagar till biträde vid skogsodlingar samt kontroll av 
utförda skogsodlingar. Dessutom har Berg fört en skogsodlingsliggare. 

Som biträde vid skogsodlingarna hava 20 plantörer varit anställda. 


Skogsvårdskommittéerna. 


Av länets 39 kommittéer hava 5 insänt protokoll över sammanträden 
eller redogörelse över verksamheten. i 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. get 
Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1915. 
Debet. 
RENA SANNA sk O TAS ARR RES a one sar ole så Vad sel oven ad if ngr 667: 27 
Anslag: 
Statens för uppehållande av verksamheten ............... 4,000: — 
Statens för skogsodlingens befrämjande .........:....+.+-... 11,848: — 
Landstingets för skogsodlingens befrämjande ............ 10,000: — 
Hushållningssällskapets för skogsodlingens befrämjande 5,000: — 30 848: — 
Skogsvårdsavgifter: 
erhållna från Konungens befallningshavande ....... 4,881: 10 
erhallna fran: StatskOntOLEl tr. .c.ss.9. oms. sia ris essensen ÖN OG Tis T-TnO 
ALAT LOT SALT 2 ATA San 6 pe AN rr RN a ani dp bfa Sjal ä een srsålel äs sir REN ISSN ET I23AN4S 
RTOTOrS ADS ak syo godo rss ANI kJ 0 en BAS SS BE JA GSR SEA RR SERA Sr 616: 59 
[BID alla oj EVEN TEN SER ERA SNR ARN AE Ta TR ae de BENA An rt Så EG 68: 15 
SKO ASD a CKOR 2, 5 SNS SS LISSA i Se flrar earn är olla Op of ELR hes ec lämna lö er I51:550 
LISTAT fr RSS e Sens AR 505 SRA ASEA a SARA IRS DR EL bf SE EN SETS SE 259: 68 
PIRNES Ei: SR SA ÄRR RR on RÅ fo blkg Så os ia rd aa ae ST ON Så Pe ee sa 213-70 [| 
IRL av SIlCET 0 MATIG Öl NE sd ora Nas slå nå a sr ee EA NE ale DE da lsla arg 810: 96 
Summa kronor 52,451: 52 
Kredit 
Skogsupplysning: 
UTTALAS pra Ko) NIO KET Mhr a fö SPA a NR EA Sr ER Sr RER ADR 280: — 
KSUGSR (OT CSKOSSOCAR CNN NIT aa fe afck ade gor dra Brr ss er de SOS AA AT3030 
Anslag” tU SKOgSOdlingSlör elin gi. maa ssd sous segare 100: — 793: 30 | 
Skogsodling: É 
SEO SL Or AR RN Aseas ba «Un ls ob gä enl ALERS 270: 40 ' 
Skogsodling å överlåtna marker: 
IATDEtSKO SINE oso as IAS Ae Te TERÖ:ESS i 
Plantörkostna dem 400 ssasssssltss dosen 1,866: 50 | 
Resekostnader: : 
RAN SJ ÄgmaSstarenst see ar RAS arnsten ss SUIS 4 
FÄNSSKkO SVaktattds sees se ke oe se 501: 40 Zz 
Uppmätning av” KUlfUrfalten .....:...... si... doc 6: 39 > 
UEGSEN: Av ae SAT oa ue bogseuressa 66: 99 15,530: 32 ; 
SKA BU ECE LAT oe mn dm SAN Lr a Ld Se ot ära ol 4 bee glans jsA le Gå OAK ] 
131 TNG (ERE | ORD NOR das AA FAS fr EE SE ERA RE VA LIRA EE AE TRA 122: 90 
Im DAN ASET OChWIEANSP OKI 6 sees ad sade rada ögs ar Se 488: 19 så 
| EINE SNETT Krgess breed REN SPN ISS AA 191: 97 4 
Plantskolorna: | 
ÄTT CR ULTRA SNRA SA ar ke ES SS ÄR Rn ed Ån s ner ARR on 
VATLDEtsko Stina lett sne es 2,759: 79 
BILVT SC ar on SOK Har RER ne a ca ÖA 
Länsjägmästarens resekostnader............ 230: 69 4,092: 65 20,793: 46 


Transport kr. 20,793: 46 


AR NN Rd a > pe 
Här n REA NRA > ån SA ja RETA 


FT SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Transport kr. 20,793: 46 


ANIOTUTO AE 1an ople ee 2 ee gen See bed bebis SIR ls ad ers a en SA NE SARA 

Övriga förvaltningskostnader: 
Resekostnader: 

Styrelsens ledamöter och revisorer ...... 342: 53 

[ITSJA BS NASTATCTA Sr RR oe ss Seden 1705 2:-T2 

TIÄNSSKO SVAR LATINA S Nyss senor se Ses RER 1,593: 90 —3,488: 55 
TEle TON, | L[ClG PTA pen pali sed pe SKR ra rt je ejer AE AS TOS: HIA: 
PAPPEr, ER CIS pos ESAs Are. visad oc SA SS bre SR fe TE FSTSAR ESA SOTNTE 
BOCKA 22 5 BO EET SA Se bb er re 3 åre STERN tet ft fort SANN NASSA ARD 
Expeditionslokal: hyra, eldning, städning, lyse............ 600: — 
FNTITT OTIS ET F555 5 PR oa Er SR nära sade VA SANS RE i ME a Sr RASEN 330-07 
Brandförsaktingspremiek....:s«cstiocsssetotels RSPEE SE RR ERAN TIO: OM 
Reparationer: 

fröklängningsanstalten m. m. ...... ER 15530 

ÄTTVC I GATA CTS SAN sas ALT ber KOR sed rs NERE Ng Nader 20: 68 66: 04 
"Taxenneowtill,skogsvardsavgilt: 5-1. da des... AN 78: 80 
TILVELSEA agrar Mg IRA fördes Sher RR AES RN VIRA 201: 85 
Bygg ORACEN- «55 ros ör då 0 oroas ler sne np endre lea så skat åren seen se FA AR SAKER RESAN 
[NV CNGATIÖRT ee eye song Salles Na rer Gl ninjor Son fe jaja tr Snr väst SE AE TEESE 

Kr 

Pensions fönveleN susen sröe std osnne dd äorelsje re Ke SN vera ss TTT BERN 
Skuld” från år IOMA bid sens see ba Ada Jono os bestar a elr Sj AEA AEA 


BehallningstillFat mgnoö.: 
I bank innestående: 


fi fa upp: OCckyavsksivningsrtäkning ss sme. TELIAS 4; ANDA 

2 KÄPHATAKIIDE 05 eps förrn er arga ner St RIDER 0: 52 
Kontant hos redogöraren och länsskogvaktarna ......... 0307-40 
BOAT 9 AT: sd ssr oe ale sek ga FS REN Sh NE rk sr RO FS AO TSG 


Summa Kronor 52,451: 


Ekonomiska ställningen den 31 december 1915. 


Tillgångar. 

Kontanta. medele$5e94 002. sne ee AREA NA 5,878: 86 

FÖRdring AL3s error d er SLR Lt EL SK AROR RE rd 188: 17 .6,067: 
Fröklängningsanstalten,—:s..cscd sco fberdrsd söt costs ost Fa AREAN 6,895: 
Materialbodar Och; (Stål gSel.-.ossses se svs san o base or dei$e sep äg SN SAR TS AME 
Vattenledning, 1. Kinnareds” plantsköla =. s.ss-s-i.3s-s- 20 Assar es A EE 
[AVE ATICL AN dose SLS EE SESb Söp fore Re Ars arsferäre SAC ENN ASA RAN 1,044: 
PÅAIMÖL 2357 r br Mr SKEN kaj date ROALD SA FSA TATE KAN RR ERNA NEG 18,73 0:04 

FÖ See Här ar a TN KA UER FÅ SR MA AR ERS ESSUNGA 4,854: 95 23,585: 
Plantskolan er KareT 2057 sco sees Ding ord eat sas ge ED tackar RSA SPE RIREN 1,573: 


Summa kronor 


120: 


6,067: 


42,943: 


34 


05 
52 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. jr RS 


Skulder. å 
Förskotterade medel för till våren 1916 beställda plantor ....... 810: 96 : 
FITINn Sara OVELE SKUlC ET sr. farsa a Nere rs SNVS NGA Les Eee sö bol br okbe En 42,032: 14,5 4 

Summa: kronor 42,843: 41 & 
Skogsupplysning. SM 
Genom personalens resor bibringas allmänheten undervisning i skogliga 7” 


saker. Föredrag hava hållits vid folkhögskolan och småbrukarekursen 
och litteratur har utsänts. För den skull har styrelsen inköpt Skogs- 
vårdsföreningens folkskrifter samt 100 årgångar av tidskriften »Skogen». 


I slutet av oktober anordnades en 6 dagars skogsodlingskurs. Under- Ei, 
visningen vid denna kurs är så lagd, att de som genomgått den, bliva yö 
Sp s o z "& 

i stånd att biträda vid skogskulturer såsom plantörer. S 


Platserna i denna kurs voro ej så efterfrågade som vanligt, vilket nog 
berodde på brist på arbetare till följd av krigstjänstgöringen. 


Skolbarnens skogsodlingar. AA 


Från 28 pastorat har meddelats att skogsodlingar vid folkskolorna 
hava utförts av 1,638 barn och dessa hava utgjort 2,343 dagsverken. 

Barnens deltagande i kulturer är emellertid långt ifrån allmän. Icke 

— mindre än 10 pastorat hava ej anordnat någon skogsodling alls. Nio 

skolråd hava dessutom ej besvarat styrelsens utsända förfrågningar i 

« denna sak. , 


Skogsodling. 


Skogsodlingsverksamheten har krävt och kommer för lång tid framåt 
att kräva största delen av de medel, styrelsen har till sitt förfogande. 
De skogsodlingsbidrag styrelsen beviljar erhållas under följande former. 


A. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde. 

B. Nedsatta pris å plantor. 

C. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del 
av arbetskostnaden (Premiering av skogsodlingar). 


D. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela ar- 3 
betskostnaden. Ek 

& 

A. Skogsodling genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor och É 
plantörsbiträde. 4 


Samma grunder, som förut varit gällande, ha för året tillämpats vid 
utdelningen av frö och plantor. Styrelsen beviljade sålunda till 1,098 


08 UYR RETA LD 


174 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


rekvirenter 3,290,000 plantor av tall, gran, bergtall och björk. Huru 
detta skogsodlingsmaterial fördelar sig å de olika socknarna visas i tabell 1. 
Av denna tabell framgår jämväl att 419,69 hektar kalmark blivit skog- 
bärande samt att 168,35 hektar varit föremål för hjälpkultur. 

Skogskulturerna besiktigas av länsskogvaktarna och i år även av före- 
ståndare Berg i Kinnared. Besiktningsmännens iakttagelser sammanföras 
i rapporter, och dessa visa att skogsodlingsintresset gått framåt och att 
färdigheten 1 själva skogsodlingsarbetet ökats, om än många erinringar 
måst göras mot för svag markberedning. 

Med fästat avseende å den ringa nederbörden under sommaren och 
de starka frostnätterna som förekommit, betecknas resultatet av årets 
skogsodlingar såsom gott. 

I ett föregående sammanhang har omnämnts att styrelsen från och 
med 1916 ändrat grunderna för erhållande av plantor och nu äro de 
belagda med följande låga priser. 


12 "Intill 15;00055t> PlattOf. scr rss fen sgst ANS KN 2,5, (OLED ET 000 EST. 

AERO 000 ARTE TS Sr SNS SK ES ELD kn SOK LILI » » 
15,000 >» KRT SLSRE KS AR TI TAR Le a Te SALE » 

» > 20,000 >» RN SoK A  ARAR  LRE L n d 1/00 REN » » 

2000, 3 BAG VETA Bea STEN de JEN SM SRS 1215 SR » » 

2 30,000, > RA PRE Ja ÄRR MSS fos 150102 » » 


I övrigt gäller följande bestämmelser: 

Undantag göres för de marker, som varit föremål för laga syn eller 

för de personer, som vanvårdat förut bekommet skogsodlingsmaterial. 

3. Ett plantantal över 30,000 st. erhålles till 25 procents rabatt av det 
försäljningsspris styrelsen årligen bestämmer. 

4. Rekvisition av plantor under 30,000 st. skall vara insänd och betald 
före den I mars samma år de utdelas. 


NN 


5. Plantorna få avhämtas vid de vanliga utdelningsställena. 


6. Övriga plantslag erhållas till 25 procents rabatt av försäljningspriset. . 


7. Tall, gran- och bergtallfrö erhållas till 25 procents rabatt av 
försäljningspriset. 
8. Understiger en rekvisition av plantor 1,000 st. betalas de med 25 öre. 
Bland de fördelar, som denna anordning medföra, är att skogsodlings- 
materialet bliver mera vårdat och' svårighet att draga gränser mellan 
större och mindre skogsbruk bortfaller, då dessa bestämmelser gälla lika 
för bådadera. 
Då detta skrives kan styrelsen så till vida bedöma verkan av den nya 
ordningen att allmänheten långt ifrån dragit sig för att rekvirera plantor, 
utan kanske snarare tvärtom. 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 
B. Nedsatta pris å plantor och frö. 


Sedan styrelsen fastställt efter gängse pris värdet av oskolad tall, 
gran och bergtall har 25 Ho rabatt därå beräknats för köpare inom länet. 

Till detta nedsatta pris har inom länet under 1915 utsatts 414,700 
plantor. 


C. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte 
plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (premiering av 
skogsodlingar.) 


Bidrag under denna form erhålles endast för skogsodlingar, som utförts 
a äldre kalmarker efter 1912 och ehuru styrelsen i föregående årsberät- 
telser utförligt redogjort för de närmare bestämmelserna för denna >»pre- 
miering», aterupprepas de härefter, enär styrelsen vill fästa allmänhetens 
uppmärksamhet särskilt på dessa bidrag. Villkoren för premiering äro 
följande: 

» Skogsodling utförd å mark tillhörig mindre skogsbruk i Hallands län 
premieras av skogsvårdsstyrelsen enligt följande bestämmelser: 


1. Skogsodlingen skall vara utförd å äldre kala marker eller sådana, 
varå skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905. 


NN 


Undantag göres för marker tillhöriga stat, kommun eller allmän in- 
rättning och stiftelse. 

Skogsodlingen skall vara verkställd efter den 1 januari 1912. 
Skogsodlingen skall vara väl utförd och vårdad. 


BB WOW 


5. Skogsodlingen må utföras antingen genom sådd eller plantering av 
följande trädslag: tall, gran, bergtall, ek eller bok. 

6. Skogsodlingen premieras först fem år efter det den verkställts. 
Den minsta sammanhängande areal, som premieras är 3 hektar, och 
erhålles som premie 15 kronor pr hektar; överstiger skogsodlingen 
5 hektar, höjas premierna till 18 kronor.» 


D. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor 
jämte plantörsbiträde och hela arbetskostnaden. 


Skogsodlingen av de kala ljungmarkerna har understötts på så sätt, 
att skogsvårdsstyrelsen själv utfört och bekostat kulturen, medan mark- 
ägaren förbundit sig att bland annat ej beta med hästar, får och getter 
och med nötkreatur endast i enlighet med därom i varje särskilt fall av 
skogsvårdsstyrelsen lämnade föreskrifter. Markägaren har vidare åtagit 
sig att bekosta skogsplantörens vivre under förrättningen. 


170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Skulle emellertid skada uppstå å skogsodlingen genom jordägarens 
förvållande, är han pliktig ersätta den kostnad, som erfordras för skadans 
avhjälpande. De för dessa kulturer gällande bestämmelserna upptagas 
i kontrakt, som omfatta en tid av 30 år. 

Vore styrelsen ej i stånd att lämna skogsodlingen ett så pass kraftigt 
stöd, som nu är fallet, skulle stora ljungmarkssträckor för lång tid framåt 
ligga kala. 

Under berättelseåret ha 17 kontrakt godkänts och avse de en areal 
av 519 hektar. 

Genom årets kulturer å kontrakterade marker hava 364,2 har överförts 
till skogsbruk. Därtill har åtgått 2,443,000 st. plantor huvudsakligast 
tall och gran samt 66,5 kg. bergtallfrö. Äldre kulturer hava för året ej 
krävt förbättringar i någon större omfattning. Endast 12,27 hektar hava 
därför hjälpkultiverats med en plantåtgång av 39,183 plantor. Till ar- 
betets utförande ha använts 5,015 dagsverken, vartill åtgått 12,716: 58 
kronor, dessutom tillkomma 1,866: 50 kronor i plantörkostnader. 


Med avseende å odlingarnas belägenhet, kostnader m. m. hänvisas 
till tabell 2. Ett sammandrag av denna tabell giver vid handen följande 


medeltal: 

Plantörkeostnadipip lat too sr AoA 5:14: kr. (ar TOTALA O0) 
ATBELSKOS UT ED ra oo rd a dekl He Boo tst RE NE St RA 345. 13 = RNE RS SEE SE) 
Totalkostnad (frö och plantor ej inberäknade)... 39: 27 » (» >» 40: OI) 
ATI E TSSTYTR DR BE CA Sv dass sp eter Bf SAS 15 st. (31 RR SE) 
Dagsvetkenpribars(mantoch jo) ess 16 » (le EROS) 
ID äg SVETS PIAS BIOS Syre SR a be RAN LÄ De Sr ELAN 207 Te » 2505) 


Oaktat den ringa nederbörden under sommaren ha kulturerna utvecklat 
sig mycket bra, till stor del beroende på den djupa markberedning 
som tillämpas. 


Skogsvårdsstyrelsen har under året avslutat med en markägare ett 
kontrakt om skogsodling å kal ljungmark, varigenom jordägaren förbundit 
sig att betala 7/, av arbetskostnaden. 


Skogsodlingsföreningar. 


I föregående berättelser har omnämnts, att inom länet verka tvenne 
föreningar, som hava höjandet av skogsodlingsintresset på sitt program. 
Dessa sammanslutningar hava åtnjutit understöd i form av plantor 
och frö. 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TTT 


Fröklängning och inköp av skogsfrö. 


År 1915 erbjöd en mycket klen skörd av skogsfrö med undantag för 
björk och bok, som hade en riklig frösättning. Genom egen insamling 
eller inköp förskaffade sig styrelsen 96,6 kg. björkfrö och 29 liter bok- 
ollon. Bokollonen voro ej av så god kvalitet som väntat var, och deras 
tillvaratagande försvårades genom en mycket stark och långvarig köld 
i slutet av oktober månad, vilken åstadkom ett bokollonfall innan för- 
beredelser hunnit vidtagas för deras ändamålsenliga insamling. Endast 
bergtallkott till en ringa mängd av 31,85 hl. försåldes till styrelsen. 

Vid årets slut har styrelsen att anteckna följande behållning: 

tallfrö 449,4 kg. 
björkfrö 30,5 > 
bokollon 25,0 lit. 


Granens synnerligen rikliga blomning lovar en god kottskörd till nästa 
år och även tallen har utvecklat en mängd mogna kottar, varför nästa 
års fröskörd av tall och gran torde bli riklig. 


Plantskolorna. 


Då plantskolan i Hålabäck lämnat osäkra skördar, har styrelsen överens- 
kommit om arrendets upphörande i mars månad 1916, och i stället upp- 
gjort om arrende av en lika stor plantskola invid Kungsbacka. 

En mindre del av Laholms plantskola har frånträtts till statens järn- 
vägar. Förutom den nu nämnda förändringen användes plantskolejorden 
i samma omfattning som föregående år, och ha 3 plantskolor besåtts. 
De äro belägna i Kungsbacka, Varberg, Halmstad, Laholm och Kinnared. 


I dessa plantskolor har utsåtts: 
i 


93,65 kg. tallfrö. 
FÖ05SE KL FeraAnfrö. 
6;0. > bergtallfrö: 
SOj0r Ft Pjörktrö: 


Den tidiga såningstiden ökar i väsentlig mån plantskörden. De plant- 
skolor, som bliva först tömda, kunna först besås, och där ha också de 
största skördarna vunnits. 

Plantskörden betecknas i medeltal som god och i vissa fall mycket god, 
och har sådden av I kg. frö lämnat av !/, tall 43,000, ?/, gran 18,000, 
t'/, bergtall 22,000 st. plantor. Den svåra torkan under sommaren har 
i några plantskolor påkallat ihärdig vattning. I Kinnareds plantskola 
har bevattningen varit förenad med svårigheter, varför en vattenledning 
har anlagts. Vattnet uppfordras genom en fotogenmotor, som sedan 


I2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


AA y ” Ng eTRGS frin ta SURFA NEG RISE 
p 5 LG MM 27 ATEA 


178 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. 


trycker vattnet ut i ledningen. Anläggningen har dragit en kostnad -av 
1,330--48-ktonor: : 


Plantskolorna hava lämnat till 


TERVITET KOR KAR 5 MSE TOR Ke oe 3,290,000 st. plantor. 
överlatna; marker! forcie ik. 23402, LOSI » 
SÖTSALNID 045 22505 Srerlked SR LEGb rf te 2,018,304. » > 


Summa 7,790,547 st. plantor. 


Inventeringen vid årets slut visar en behållning av: 


OSKOIAGE KP LAMTOT 5 2 orerar Är oe SE ARSA 13;71308,0 200 
SKOLAGG "a 0 mr sk js don AED SIE ARA SSV NNE 205,555 05 


Summa 14,024,375 st. 


Bland dessa plantor finnas 4,962,120 st. 1-årig gran, som först år 1917 


bliva av den ålder, att de lämpa sig för skogsodling. 
Värdet av plantorna vid årsskiftet är upptaget för de 


OSKOIade Ht är ons SS NU KL 10,023TOORET 
skolade > 277 005105 45 


Summa kronor 18,730: 64 kr. 


Årets plantförsäljningar uppgå till 7,234: 48 kronor och omkostnaderna 
till plantarrenden, gödsling, rensning m. m. till 4,092: 65. 

Till förebyggande av skyttesvampens härjningar bland de 1-åriga tall- 
plantorna, hava dessa besprutats under sommaren trenne gånger med 
bordeauxvätska och synes den hava medfört god verkan, då icke ett 
spår av sjukdomen kunnat skönjas nu på våren 1916. 


Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkningar. 


Stegrad efterfrågan å virke och därmed följande höga priser å allt 
slags virke har åstadkommit betydligt ökade avverkningar. - Medan 1914 
års avverkningar beräknades hava övergått 442 hektar, har motsvarande 
siffra för året stigit till 571. 

Vid kontrollering av de marker, som bort vara försedda med återväxt 
enligt avlämnade skogsodlingsförbindelser har återväxten å 47,50 hektar 
befunnits fullt tryggad, varigenom 14 förbindelser kunnat återlämnas till 
vederbörande utställare. 

Allmänheten inser numera sin skyldighet att sörja för återväxten. 
Det möter därför i regel'ej några svårigheter med upprättandet av 


SKR 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE: 179 


skogsodlingsförbindelser. Tvenne laga syner hava emellertid hållits och 
den lagstridigt avverkade trakten har uppskattats till 7,3 hektar. 

Under året ha upptagits 62 förbindelser, vilka omfatta en angiven 
areal av 372,20 hektar. 


Skador å skogen. 


Ehuru detta året icke varit så torrt som föregående, har skadegörelsen 
å skog och skogsmark varit i år vida större. I särskild förteckning, 
tabell 3, lämnas en redogörelse om eldens omfattning. För första 
gången har styrelsen nu i någon större omfattning fått sina skogsodlingar 
skadade genom eld. Den har nämligen övergått 102 hektar, fördelade 
aå tvenne skilda områden. Den totala skogsarealen bränd mark uppgår 
till 393,0 hektar mot 22,4 hektar 1914. Ljungbränningarna hava betydligt 
avtagit. 

Starka frostnätter i början av vegetationsperioden hava i stor utsträck- 
ning skadat granskogen och till och med sådana platser, som i vanliga 
fall ej betecknas som frostlägen, hava hemsökts av frostskada. 

Övriga skadegörelser å skogen hava ej varit särskilt framträdande 
förutom märgborren, som allt fortfarande härjar i och invid skogshyggen 


met platser. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


I styrelsens föregående berättelse, som avslutade den första tioårs- 
perioden av styrelsens verksamhet, framställdes en översikt över skogarnas 
tillstånd och skötsel, varför styrelsen nu hänvisar till denna, då helt na- 
turligt någon märkbar förändring sedan dess ej inträtt. 

Halmstad i april 1916. 


ÅA skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Seb. Tham. 


G. Pfeiff. 


At a Aa 


LC 


180 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Tabell I. Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial år 1915. 


| 5 INR [| Plantor 2133 
3 | g 3 je 2 
NA ES före SAL SKE SE Se | 

Härad Socken RS FR KA be SUR TE SA dan Er 2 
INR Kaa RA = SA FIN 
= = = = 
o = | 
7 kg. 1,000 st. har|ar||har| ar 

RN [rn I eANN IeArgE Terre a Ag CA 

| | I | 
Fjäre ÖRSALA Ars or ne 11 |—|]—)— 6,6 1034 II T2N-ONA HER 78|| 1105 
NOLda Gross 15 |—]|—]| 2.0] 17:0] 1440 | 0s;5 | 1,0) 6 |54| 0194 
VOSJET pas SR ES NASA 14 |—|—|—| 1452) 1035 | 1525] == | 2 i96l| 0192 
| PISNOME ös srenss 16f! — | — | —Il 14,5 15,0 | 0,2 | — || 21111 2156 
Alysäker, /.....<sscd| 9 | 4,0) 4,0] — I 3650 | 35,5) — I — I I l2I1 0150 
[DEI SES RER AA 27 |—|—1—]l 32,4] 1911 — | 159] 3178) 0130 
FORANAA =. sosse | SNR 1,40 | PC fo fs || SN SA | EA 
LR ETT et CR RSERSES SEA FJ SS EN EE 1230 | 5,0 | — | 237 |) I |14] TT) - 
BIROlOE Ers spa 81—1—!—I| 7.51) 4) 021) = M- 019011 0132 
| Frillesås ......... 20)—]|==1'— || "857 XOj2 EIGA SEN TA 
llÖrmevalla >... 17 |—!—|—l|| 4635 1,0 | 0,5 | 6,51 41551 0150 
Gallinger... sm... I 41l—lI—1—1| Hol Boel I — II 01351 — = 
[dala moset Sö 430 1,5 | — | — | ol20/—1— 
Kanda sen Rn s|l—-l—I—1] 75 7 Be AS ET ID ST a 
| Summal' 160 | 452] 430] 2,0] 22159 | 135,8 | 4,8s|12,3 || 28 J61]| 9 |23 

VÄSKe nte (VaTOled le ge 31 | — 1 = li2so]l- 49500) —9;Zdr Aas SÄNNIKSHNOANIN 

Veddige ......... 12 | —)— 16.0 | "5301 150|-25211 ET ISVINER TO] 
Ota valla... sc NE NES Ean REN 
ADS EINE SL Ar 41—|—]1 95 301 30] — 1 150 0166) =1—] 
Sallstorp s..:c.ss. RSS 1560) re sell fasa 2 
Summa] 49 |— | == 2,5 "72:41 EST 2S RSA 

Himle MÖRDA RSS NN see | 11 | —]==1 150 8,5 | SIS 0,2 1| 0168) 21—] 
TAndberg, moc.os | 20 |—]— "1 sell" 3355) — 3245 22,7 ON SARS 
|Vaknoge Ute. |: -a37]) 0,5) 130] =] Tor sj NE NTANN30 
Stamnared ....... 7 Il = IE30 3,5 | — | — 1 l50]l 0 158/ 
Skällinge......... === EN RS fo Sv SEE 
Rolfstorp ......... vi | == 1 É3,0 TON TNNNSOIRONOA 
IIFASIOM IE SAS Rote 12 [|] —]— 9,6 4,0]. 50 drIsellert |G4N2180] 
| EINneStadie. Ass... 3 5,0] — | —] 0,5] 01851 0150 
(FEImetom ss. soc. 10 = —|]— 935]! 2150 (Noll 4 188] — |— 
[SPaAnNALP Is sor ecde 71—1—|]— 17,0 730). 1350:-110;5 1, SOS ONSO 
TVASker) Lost AN 5 = —1—J| 13,01. "Ts5] 3301-0308) FINAST 
Nösslinge: 2 Nr! rn far 5,0 | IL] — I — HP 21-11 
Summaj 110 | 0,5] 130] 2,;0| 143,1 | II3,0 |12,7 | 3,45l| 32 117] 8187 

Bauras' | MMOrapied repet 4|—|—|—I 2,51 0,51 5,0) 05211 — I—H 3120 

|STATStUD ER on 2 —-I|——)| 4,01 — 1jo |A NNE 
| | VAT Der oe | SS 4,0 3,0] — — |—]| I |56 

| ATTSINGE (KE | ZONE — 2,0] — — |—|| 0156 

| Tejungbyg esset 11 | — | —|—]| 230) 1550 | 055 2 I511) 3 17 

| SIDDALP ES so Co Er I 211—1—]|—I] 21501) 33,0] — U 39|| 2103 

| SVArffå. si. o.odede | 14 | —]—]—|| 1350] 1355) — 2 134] 4/19 

| KÖINTE: skkadsenes AE rt fr | ESO LR 1 lo5ll 113 

| ÖkOMEr fv sstbb lag ISA 11 3270 5 M250N 5 183] I 150 

| Ullaätedö st. osa 20 |—|—]|— Ii535 72,0 | — 12 |61]| 6150 

ICallSjÖ nosa er 5 12,0 | — I 12) 2:— 
Fagered —;.:o.«sss] Ef 1 35) 57,0) — 10 l27|| 6 50 
GAUNNALP Lo see sees 44 | —-]—|— 7,0 | 133,5 | — 20 l91l 9 /|— 
(Gällared  ..s..... Ar ENE TR 20 51] 6/54 
I DENS FEST Sol SR fr 2,40 8,0 Jå BE 240 | 8501 ENSE rr hn 

Summa| 199 |— ]|— |—]|| 172,5 | 441,5 | 6,5 | 1,0 || 85 [84] 48 [95 


+ Ingår en skogsodlingsförening. 


SVEROST NT TN RET 
” + 


Härad 


Årstad 


Halmstad 


Tönnersjö 


Hök 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I 8 E 
| Gc TE UREA Ra 7 7 
| A Frö Plantör SM om | 
| of — — — = a | 5 ” | 
| 5 | A | = | - od fe.) E = I fira | 
N = FST (RP fe SVEN 02 & = js deg na | 
Socken Ez NR SF VM an | oc o vr ka | 

S&S SS! 5!) 5 SL a 5 ch | RR 

ROR Ra ERNA a 
T kg. | 1,000 st. |har ar||har| ar 
| I u" I 
[RM GUN AFA orN | T25 EES) AB RER 40,5 | 2172 | So: || 079 7102] 4 79. 
| Krogsered 33 |— I —|—J] 29,01] 80,7) — | — II 161351) 8104] 
I Drängsered/bs.s.s 65 |—|— | Ojsl| 31,5) 153,5 | — | — | 26143] 31/87 
ASKOMCT okrar dd MR 14,0 4150. — I T21270EISO 
[SVESSIg Ena sen LI fö] Cr Ka | OS EN MSE SN Sa fn 3180 21341 
| Abild ERSTA 18 SI 2,5 56,5 nn 7120 2 711 
|ÄTStAd LEAR 14 [—I ==) 22:01 1220] FJ] — 1171] 2154! 
| ASIDE GL ST Au =S 0,5 | 22,6 | 1,0 |10,5 || 22/30] 2140] 
1 1 a Ane a AE 9 |—|—I|—IJ] 22,51) 11,0] 5,01 031 2144) 1156] 
| Slöinge st Tj NE 14,0 | 1,5 | — || 1162]| —lI72i 
I ffs TS 
Summa! 218 |—|— | o0,5ll 176,0 | 545,3 |15,5 |11,7 |I101I 14] 58 47) 

| KO | yt (CR 
|(Gelinget Län sk NN ES NERE 2 | RR Id od jön fell VS] a | 2122 
|RSvID ere EST 25) IS NJESo 180 = I ro25 
Slättåkra ......... 42 |—]—]|—]| 18.5) 133,0] — | — | 19/61) 2/—] 
| Steninge ss. sd 31=/|—!— 6,0 so |. 1,9) 056 1/84) —|25] 
Refringe soce o.l ri —-—l—)] — MOM —l20 —— 
Harplinge ...... 13 |—l]—|— 25,2 27,0 — 4/88] 1150 
| Söndrum ......... SO IESEE EE TOs sn sögs K= i ISTID 
JÄIMDATeG oas ocksa 16 | —!|—|— 8,5 | 41,0] — | — | 8781 2139 
(ELKO RN DiSbotoRA REG 35 | —|—|—J 32,51 110,0] — | — | 21:86] 8192 
INSE soropsnnen —|—l—| Kol 12,5) — | — 1] Il90] —I|50] 
| Summa] 142 |—|— | —]| 128,;7 | 395,5 | 4,0 | 06 | 65/73) 19133 

I I 
IFÖLUPR sd ere I ES ES [SS gr 1 Fn JES [En a ed 
Enslöv es 49 |—|—|—]| 22,21 129,5 | — | — I 29173) 6175 
|" Breated > us. ..sccs ÄT | NEN 2745) 250) = = N-kol45ll 2190 
|önnersjos for: 4 |—|]—|— 1:09 [RSS | 1/17), —|— 
SNÖStOgp, see FO NN SETS LÖ — | 21951 —|— 
LURTÖNNINgE AL: . ss 2/—-/—-1—] 2501 je Sr = 1/60 
Eldsberga... ... NEN [OEM fö | =S = 0175 
Summal| 125 | FN SEN— | 380,7 | 234,0 | 4,0 | — 52/50 JENS 
IETIR CA LZ | SET SRS | HOJ IT255,0 = 016035 3 70| RET 
FjäbDyr for sdf Sää 21,0 LAS 214011] 
Knäred: tones 32 es] -35;0 | 46,9) — J —F4|40 235 
MOXtODpP vs gr es de CN MN kr | KN LÄ oll 6li5l 2150 
EliShultso. nok AS ör 14,0 4155 le tl tl OlESINESI2S 
| Renneslöv ..... | 9 |—|]—|— 8,5 | I2,0| — oll 2130] —|— 
| Östra Karup 2 fn ES [ESS 5,0 ol — I — I —lI70l —!— 
| | DEN 170 rr VR BRA 8I]—-!—|I— 53:00 40 | 39 [ 4/90 ——| 
Skummeslöv 4|—j|—|— 5,0) 2,01 20) — NM TIO7 ——] 
YSDyaa Mer 2 SÄS 2,0 2,5 | — | —I 057 —I—] 
I Me rs SE TREE OST OS SAR Ka | SS fa | FR ST 
| Summal 95 |—|— SE Gl LE Ne 10,5 Il 46/43) 8/10; 
S:a Summarum| 1,098/| 4,5) 5+0] 79 1,165,8| 2,025,5 52,05146,6s||/419 69||168 35) 
MR SS liGal i 
| | f-3,290;000 st. plantor. | | 


182 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Tabell II. 

Tabell över verkställd 
| | Sådd Pag 
| | | 

FHärad Socken | Hemman Bergtall Tall Gran | Bergtall | Björk 
| | | NR ER 
| | kg. 1,000 st. 

Fjätest .|O bol, pre dsg s | SHaMmbröd sd 

| Gällinges.... ssd. INGallinget ö, 14 3 td 

Viske | Stråvalla. ........... [IsEInlesArd. eu sb 
|CSVELEO SKE ELLA rod | BACkAN Söece scar ctdt 

| Veddige... ES EG 

SIE OCT | SYlÄINGC ke senta nara 

Himle FvAlinge. . srkolsta IE OlOfstorp 27 ss 
i TAndbergd td osss ss | SVEDStorpa! sxsesike ed 
| RoUStorp; ss. föda ET NESS NA 
i SKållinpe. sf ovc.os RATSAT PR ebok LR 

BaurasVÖRDjangbyg sen. | Rönnagård ......... 

[KÖRDRE Sön ee T21SEStÖrp rorspsena 
JUN ENA EA 0 ses As JE Böarp ESR ERAN 
Årstad | SETORSETEA Nessa hs GTEppered: -s.so..s. 
| So SE Fulegard ös .c sa) 
| VESSIGC pss bros er Väby, Krågård 
Halmstad” |=-Steningée ss: .....s | Bäckagarditts.scc.s 
| SES SN LVR [SEE Afa RS 
Tönnersjö | Breared:bbsusssste NOLER 2 (215 GS a SA 
i | AE Sa Lo SAN | BaSsalbr use es 
| Hök [EMEIDge ja ks sade HÖATATP SEG: INLEp eken 
; | IR SANS BANG. | Ta nghultikdoses I 
[CR NLRA RA Le | Bökhult ............ 
ORREOP SLE SE a (GÖStorpi karg ove ss 
| VOZlOrPiEsp.esser ds FIVINdANP boose score 
| | Summa 
| 
Hjälpkultur | 
; Årstad | Slöinge ERK br Era IESIEnStörpre.s,. sec — 27,0 | 12,783 1 RS -— 
39,183 st. i 


Ar br I VAN AAA HT mdkr Ja TOR I RR ARNE OO "FER CY TAA I FÖTT PN ES IR eV vv ÖL AV Le ö 
PARSE SNR, ARD USA IE LES gr tg SNES ber , des 
Ad ERT 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 


| Skogs- Antal re Plantörs- | Arbets- ES 

foäld | plantor | SSGG | kostnad | kostnad | kosmad Anteckningar 

= Pp pr dag la | VER pr har 

har | 1,000 st. AR Kronor 

se Be | EE ES RR RE yt rg rg Äg eng 

BK 30,5 9,1 18,5 Is20t0i]ia. 20309 32,19 | Ingår sådd med 5 kg. bergtall. 

25,0 | 4,6 | 12,8 | 4,35 | 25,88 30,23 » » 4 OM a | 

: 22,9 8,0 | 18,5 3,75 | 34,59 38,34 | » » RE pe > | 

45,0 7:38 | 72 10,76 | 38:63 49,39 | 

E 10,0 | 8,0 | 8,6 4,36 i) 18:90 23,26 | Ingår sådd med 10 kg. bergtall. 

| 15.3 6,2 | IT: 7 EE Fale LE RA (RN [2 ET ES NRA SES Rad ARE , 

Ko 15,8 ort 10,6 6,99 | 42,80 49,79 > » » (21) > 

ne | 2 KS LSS TT fr Olafsterg el 209 ake: ber 

q IVP Ara FAT | FA | a är verkställd å Rd jen brännor. 

; 11,8 | ( (SE An Ua OR 48,11 

Baan 15 | 18,0 | 4,35 35,42 39:77 | 

ör) 38 | mna | 45 | 32078 | 37:03 

40 8135 | Nag AGT BS j0 Ses 59:20 | 

Fo 7.5 5 RS Brsge 1-2 RP AD 2: Br | 66,18 | | 
NRA AR fs Älg AR BRN: FN BIN 59,43 | i 

: 6,3 | 4,8 | II,r | 5,46 31,4r | 36,87 | | 

BK 64 | ÅNS | 2340 Oost 233800 | 20:02 | | 

WH 10,6 Silor la 3 Byer elt C35L0r 40,22 | r 

MSERLA 20:04 125002 =Byge rr r STAR | AR | | 

| 24,6 Sao fe | 4,8 | 40,79 | 45042 | | 

es 0 9 [ATES6 0] Sion igAa | 40:08 | 

k 18.6 12,0 [TG Tse 38,42 45,20 | = 

KE 19,2 > FN IR SEA RAL SEA Mr LE | 


12,0 40,48 


Dagsverkspris 2: 15 kr. 
Dagsverken pr har 16, ] 


—— Rp 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


3 Tabell III. 
2 stl ; sr st 
TO Skogseldar inom 
R 
q 77 ES RR RE AINA EA ETEN ONE SR EA RN NAR IN TE EM Ir ar a nn EE 
a Plats, där skogselden Brandställets | | j Befi ära - Den 
Ts Sorel 2 : Tid, då 5 ehntuga | som övergicks 
Bör passé avstånd till | Orsak in adel brunna 
övr & Sskoss” | SA SLA av elden 
25 | närmaste by 85" | : SSR sko- 
SP | ij eldens givna i tion- H 
KR med angivande | elden dölar ds a gens 
j | Socken B av dess namn öd uppkomst Keen medel- ; 
i : | pagack elden uppkom Skogs-| Ljung- | « 
| | Kilometer ålder 
| mark | mark 
1 | 2 | 3 4. 5 6 kör | 8 Sr 
es | | | 
bä fömeknallesås oo... | Stocken, Hule- | | | | 
"SEA |; "gården ske — LIES Ej känd tall, gran 4050 1, T25s0 rr | 
3) AS 3 | | | 
fö ilraslöv ,..... | TTASIOVS SL en Invid byns” ci a Anlagd av ungdom; 0,8 tall, 0,2 8.0] — | Nyss 
ge | | | bergtall | SömR 
| bs ; | SR | | | | ultur 
ET | Hunestad ......| Vare, Blixtorp 2 km. fr. Vare | ””/, | Gnista från loko-/ tall 0.3 (RR 
NE | | motiv | | 
43 . é | Hunestad....... fnvidibyngr oh Ses | Eldsvåda i bygg-|0,7tall, o,3gran| — 0,2| — EJLS | 
2 i | | nad | | | 
20 Stamnared 0 Stamnared 5, 6 dans sir? byn oj. SÅS | Ljungsvedja — Lä 6,5 | — 
2 | | UR | ER SE 
AR SVÄLTA ;.. oo: oos | Svartrå, .o.nc.. | 2 km. fr. byn | ?3/5 | Gnista fr. loko- | bok 5j5 | — | 40 
+ | | motiv | | | 
HE liEftra............ | Klockeberg .... = ZE | Okänd == Er 0,65) — | 
ti WVeinge......... | Bökeberg, | | ON | 
NARE Li 0,5 km. fr. Böke- ?!/." |Svedjning av tork-| barr- och löv- | 318,0 | — |4—40 
-- | Linghult, An- 0 1 
ON | berg | plats skog 
SR torp over ss | | i 
Nr filrslishult......... Björkhult...... | - re 'Svedjning av mosse — — | 15:9 | — 
HE Voxtorp ...... | Wallen......... | = | ”/s | Troligen anlagd | ES er ST SK 
rn | | . | J | 393,0 | 147,85! ; 
rer [] Fr ; 
B | 
NN 
fer 
aja 
3 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185 


lallands län år 1915. 


Bersknad| FS ANECE LÄSK Summan av | Med anled-' | 


brand - elden begränsats; | Beräknad z i (OPS- 
Skada t. ex: naturlig be- | | beräknad = |ning:av skögs 
FR | släcknings- | eldens upp- 

å hela |gränsning mot myrar | ' 85 | brandskada k id SAR 

och dyl iuträflande | 3 | k omst vid- Anteckningar 
skogs- OR Så TES kostnad | och släck- tagna rättsliga 
beståndet | Te8M> INSTIP | | ningskostnad | eller andra | 

släckningsmanskap | åtovärd | 
Kronor | m, m. Kronor » | . Kronor EA | I 

10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 


SAR PE 
| 


=— — | — - = Polisförhör | Kulturskog, uppdragen av skogs- 


vårdsstyrelsen. 
= Vägar och sten- - = — 
gärdesgård 
SAN Släckningsmanskap — — == 
— | D:o — = = 
— | D:o — — Åtal Upphovsmannen dömd till 145 kr. 
böter. 
= | D:o — = = 
| - - — Polisförhör 
009: | Släckningsmanskap — —- Atal Upphovsmannen dömd till 150 kr. 
böter. 
1,600: — = = — Atal 


mala ÖV sir ROS 


SST PE 


Mr 
N | 


3 


186 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1915- 


Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i 
Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under 
år 1915, hava för fullgörande av vårt uppdrag genom Konungens Be- 
fallningshavande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, 
räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse 
för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916; och 
få vi efter nu företagen granskning av sagda handlingar avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Det sammandrag av räkenskaperna för år 1915 ävensom den översikt 
av ekonomiska ställningen den 31 dec. 1915, som äro intagna i sty- 
relsens berättelse härovan, äro med räkenskaperna överensstämmande. 
Förutom de i ovannämnda översikt angivna tillgångar finnas i bank in- 
satta kr. 2,300: 84 för skogsvårdsstyrelsens pensionskassas räkning. 

Räkenskaperna hava befunnits riktiga, med stor noggrannhet förda och 
försedda med behöriga verifikationer. Protokoll och förvaltningsberättelse, 
ävensom det för år 1916 uppgjorda statförslaget, hava vi genomläst och 
mot detsamma ej funnit anledning till anmärkning. 

På grund härav få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full 
ansvarsfrihet för 1915 års räkenskaper och förvaltning. 

Halmstad den 24 augusti 19106. 


Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft. 
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. 


Axel Sjöstrand. 


Av hushållningssällskapet utsedd revisor. 


f é < C Sn NS J A 
d KJ 4 ” sd - - 4,0 4 "SV & 
LEA / kö p . it = : NN AL Å rida 
(AN. Ev, Nu Pray i Sv ; , p (d i SÅ 4 / Y Ar +42 € A 


Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns 
landstingsområde berättelse för år 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1915. 


Styrelsen. 


Styrelsen har under året haft följande sammansättning: 

Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten 
m. m. C. M. Åhlund, Munkedal. 

Ledamot, utsedd av landstinget: f. riksdagsmannen m. m. Oscar N 
Olsson, Broberg, Brodalen (suppleant: lantbrukaren G. Hjort, S. Bro- 
berg, Brodalen). 

Ledamot utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. riks- 
dagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sundsandvik (suppleant: gods- 
ägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla). 

Styrelsen har under året haft åtta sammanträden (16 januari, 10 mars, 
7 april, 29 maj, 25 september, 26 oktober, 8 december och 30 december). 


Personal och tijänsteförvaltning. 


Under hela året har såsom forstligt biträde och sekreterare tjänstgjort 
länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, vilken under tiden 6 april t. o. m. 5 maj 
biträddes av extra jägmästaren Bernhard R. Blohm. Dessutom har sty- 
relsen hela tiden haft anställd en kassörska, varjämte i fem bevaknings- 
trakter 5 ordinarie länsskogvaktare handhaft den omedelbara ledningen 
av de skogsvårdsarbeten m. m., vari styrelsen biträtt enskilda skogsägare 
i länet. Vid vårens skogsodlingar tjänstgjorde dessutom 953 extra läns- 
skogvaktare och plantörer. 

Skogsvårdsstyrelsens expedition har såsom förut varit förlagd till 
Uddevalla och hållits öppen alla söckendagar, då länsjägmästaren ej 
varit stadd på resor, varjämte de två sista helgfria dagarna i varje månad 
reserverats till rådfrågningar i ärenden rörande skogsvård. 


» 
” 


TTT NRA RF SENT TIE G 


TN 4 h av 
STYSY TROSA 


Nr 


4 
FaR 


FÄRD år jen, ARK NEN AS 


+ 


9 


188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hava 
upptagit 105 dagar, varunder 198 särskilda förrättningar handlagts, 
nämligen: 


Inspektioner: och: kontrolleringar av Skogsodlingar mo. ....oc. se SKE 50 st. 
Besiktningar "av märk för skOogsodling .......:..sse.3 2. Joo, opel SIAESNN Se 9 >» 
Konferenser med skogsvårdskommitterade och andra rörande anord- 

nande": av skOgsodlingar: >; =, miss. lös. ses de tr IANA AL AAA 2200 
Inspektionersa; prantskolors :. sitt: tidbok ssbrd rd es og be RE AAA ME) 
Bäd 1: skögsyatdi. pa. kallelse mu decilacssc gor ar fasor ASEA SEA ENN TAN 22 
Inspektioner av! avverkningår 5 pN0 ds. Alaa. sedda Lars A KIA R GA BERND 30» 
Kärsen: 1 SkOPSVATA sog users ul epok seja se eefi ee SEA SE ERNER 2 » 
FÖTECEAG oh soon esse ords las dear rna då en Dra A bn gor a ble gr SE EEE 26 >» 
Exkursioner, och gd1verse förrättning at. m..s ao cc fresk seek RANN KI SMER 


Summa förrättningar 198 st. 


Länsjägmästaren var under året inkallad till krigstjänstgöring under 
juni månad. 


Biträdande länsjägmästarens förrättningar: 


Inspektion" av arets skogsodlingar ä olika hemman... .csee sees 28 st. 
Besök hos markägare för uppmaning att skogsodla och besiktning av 
Marker, fAdOLyIae Cd SE cec versa ds edda hs AS ar Cr ASL STON SEAN 63 
Inspektionsa plantskola! 25... .67if.:5es Md löddgr dara SJ SSR ENE SN 5 » 
Kirser :1, SkOgSVÄrdo. 300 ..ovcrerebs oder hkr de av BT Sok 1 a FALSE RIE I » 
Andra » förräftfningat, oss: .sumgsedar ör done vulsie as ER SR ES RA SRS AREAN 4 >» 


Tiden fördelad sålunda: 


Förtättningar Och Tesedagar oo oisösqeertrsesase esse or SS AA EE 25 st. 
REsedapar 2 ee Er rd a OEI öste ad sta sd 8 UA v AAA EN RN SSD BN 
EXxpeHtlOnsdas Ae res glöd Sa TV frn tn ALLA Jose 2405 

29 dagar 


Länsjägmästaren har till styrelsens sammanträden förberett och före- 
dragit alla ärenden ävensom skött expeditionens göromål i huvudsak 
utan annat biträde än till räkenskapernas handhavande. Till expeditionen 
hava inkommit under året cirka g00 skrivelser och avsänts cirka 1,000 
st., varjämte några hundra rapporter, adressanmälningar från extra skogs- 
plantörer under vårens arbeten, plant- och frörekvisitioner m. m. från 
olika håll anlänt. Flera hundra cirkulär och broschyrer hava vid lämp- 
liga tillfällen utdelats. ; 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 


Personalens tjänstgöring utom  bostadsorten belyses av nedanstående 
tabell: 


Dagar ägnade åt nedanstående arbeten 


Arbetsledare | Skogsod- Gallring | Inspektion Dagar i | 
Hingar, plant-] och | av Diverse/Summa | medeltal 
Iskolearbeten| skogsvård | avverkning pr man 
] | i 
| | | 
5 ordinarie länsskogvaktare 348 34 | 44 I —-86 ST21/EITO24G 
95 e. länsskogvaktare och | | | 
plantörer under våren ...| TAGA hl — -—- EN a SE NS-/G 
| 14 e. plantörer under hösten 28010] — | -— | — I 280 hake 
Summaj| 25IOT | 34 | 44 536 2,265 — 


Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus 


län räkenskaper år 1915. 


Behållning från 1914. 


KASSE a OS en aa a oasen 10: 99 
[RV CAFE AASE BARNES RA AN SONG ET RR Ran mn Aa AEA T,A005-— 
BOrdran LOs SYN CKOSPMAClERN k... rot isusi ess risk ass ine sep bas 231: 08 
Bördran avslansskogvaktalCk. . d,ys ds. sdor rise s ör I Aras ALL SOT INO D2RO 
Inkomster. 
Statens anslag till bestridande av skogsvårdsstyrelsens 
Metksamhet sunder ar iT0N Dect.. sosse ans rid desde AO 
Statens anslag till skogsodlingens befrämjande -......... LOOK 
SEO SSVAFGSA VOTILEIAS 0 30 SERENA INS rn SINE SS sh ast RAT 3,A NON 72 
Göteborgs och Bohus läns andel av reserverade d:o 
[ÖTATIO TSE NAN SAR Å NAN SA SA AE Rear Nat A od AES as Lene era 6,000: — 
IEfGShallningssallSskapetskanSldgot. css. ssciorssisddids oss snr sne 17,000: — 
Landstingets anslag till arbetslöshetens hindrande ...... OO 
BanNdstingets, OECINaR es dllSlAp bes db ded ve ciol sorg sd srdstad 2,000: — 
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 1 A.-B. Göte- 
POLSK BANNER O CIN TOTTE se sdf Aeon Vd 220: 98 
Sa (LAND ATI LOT bee Dr SERNER LA RER RR gaten Sd ven 1,072: 10 
EUT BF erft lr OP SR Or os AA ESR TRANS 215: — 57.935: 80 
Skulder till 1916. 
MILVETSE SE AES AA ARN re er Rn oe ma ae Dag $ 4 eva ga OR Sork Fes AS SAR 22 SNOA 


Kr: 60;851:70 


a 


FY STUDERA I 


190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Skulder från 1914. 


Diverse: faknn OT s d mu re vat see Aes Spree ek stra olje Tre ETSI AR ES 25TTET TO 
Utgifter. 
Skogsodlingar å genom kontrakt övertagna marker ... 9,415: 21 
Övriga kulturer, plantskolearbeten, frakter, omkostnader 
FÖTSATE CSKAPMIOSIDS Er fe ffa nte dad öe sfö delas nb ön ss ANSER T,NO2:ASS 
Arrende; tor splantskölejörCk ses. so sedd ses LTS SIDA 305: — 
KANSJägMmdStannespiesor OCN anbeteD.> sd. desde bss sn HÖ35: OG 
Länsskogvaktarnes » » RE SER BEROR Vr SB a 2,180: 63 
Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten —3,502: 40 
FOSTRA GMO TELE Na Ska drar a ae dne Nf ok sn NARE 2,268: 87 
Amslag. tills 907 skogsodlingsföreningat ...,/— ss..sds-tersiet 10,050: — 
Till skogsodlingsföreningar och kommuner extra anslag 
för: Mö AN AlPSALPELCH ss se, oc deep era ber KOD SE ee 4,050: — 
Premier tull <rg2, lärare och. lärarinnOr is c.c ALA 1,015: — 
SLYTCLSSIS BLESS Okebo a maå mena or Seb Ef år be aa a AA SARS REN SET 483: 59 
Avlöningar till länsjägmästare, länsskogvakt. o. kassörska —9,900: — 
RE VISTONS KOSTA MLEL Udda mos gå dass ses st YR NA SI SLS NEAR 107:100 
Diverse expeditionskostnader, annonser m. M............. 2,693: 19 
SKOPSVATASKOMINICtECKN Ao ooo nar oc sa oda sn ok brer sne NARE [22 BO, DTS 


KASSA ShA re Sk a eko fs subs sa Ers Ar AA AA 0: 04 
Innestående å Upp- och avskrivningsräkning i A.-B. 
(TOLEDO RE SK DAT ERA aret Bede es or sd dre nanks NOPE 3 ERNA 1 30:104 
[TAV ÖT CAT LE TIN RR Eg re mo skede ars SER ut ol RIS Ner SS NASSER EES 1,568: 40 
HOFAdran LO: SYIEROSUNAC Ch ass seen sent bre ASS SEA 231::08 1,931: 36 


Kronor 60,851: 78 
Skogsupplysning. 


Förutom genom gratisutdelning av en hel del broschyrer, folkskrifter 
och cirkulär har styrelsen genom avhällande av tvenne kurser och 26 
föredrag, av vilka senare en del bekostats av Göteborgs fögderis före- 
läsningsförening och en del av Göteborgs och Bohus läns hushållnings- 
sällskap (i samband med småbrukarekurser) samt resten av styrelsen, 
samt vidare genom demonstrationer, exkursioner och genom pressen sökt 
höja intresset för skogsvården särskilt skogsodling. 


Skogsvård och skogsodling. 


Ehuru en del särskilt i samband med konsultationer och exkursioner 
vid besök hos markägare samt vid kurser åtgjorts för befrämjande av 
rationella gallringar och andra dylika skogsvårdsåtgärder m. m., har 
dock mycket arbete i detta hänseende måst uppskjutas i avvaktan på 
bättre tillgång av penningmedel. 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19I 


Skogsvaårdsstyrelsens huvudsakliga arbete har gått ut på skogsodling 
a de avsevärda kalmarker, bevuxna med ljung, som sedan äldre tider 
äro inom länet tillfinnandes. 

Skogsodlingsarbetet bedrevs såväl under våren som i form av för- 
beredande åtgärder (grophackningar) under en del av hösten. 

Till vårarbetena disponerades förutom sedvanliga anslag även ett belopp 
av kronor 5,000, som av Göteborgs och Bohus läns landstings förvalt- 
ningsutskott ställdes till styrelsens förfogande för beredande av arbete 
at inom vissa delar av länet varande arbetslösa. Av beloppet i fråga 
tilldelades 16 skogsodlingsföreningar och en kommun Kr. 4,650: —, åter- 
stående del användes till skogsodling å övertagna marker. 

Vårskogsodlingarna togo sin början på enstaka ställen den 6 april, 
men voro i full gång först omkring mitten av månaden. Med maj 
månads utgång voro de avslutade. 

De för våren särskilt anställda extra länsskogvaktarna och skogsplan- 
törerna voro 95 st. 

Liksom föregående år har styrelsen på nedan angivna sätt anordnat 
sina skogsodlingsarbeten: 

dels av plantörer övervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som 
före den I februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat plantor 
och själva tillsläppa nödig arbetskraft; 

dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogsvårds- 
styrelsen, kommuner, sparbanker, med enskilda gåvor, medlemsavgifter 
m. m. anställa arbetare, som med hjälp av från medlemmarna lämnat 
folk utsätta plantor, lämnade från skogsvårdsstyrelsen; 

dels å genom kontrakt på 15 år övertagna av ålder kala ljungmarker 
helt på styrelsens bekostnad endast med ett mans- och ett hjondags- 
verke dagligen fritt från respektive markägare under den tid arbetet 
fortgår; 

dels genom allmänna planteringsdagar med skolbarn, militärer, elever 
vid olika läroanstalter o. s. v. 


A. Använt frö, 


(Utsått genom enskilda ägare å planteringsdagar samti plantskolorna.) 


ÅRE NNNDR I RR Sek är oas INNER MES LEN SEAT AK ar ra 2 RÖJTS NER. 
(EI 51 NI RON RSS GE Sao SS Born STO EL RA NEN ANNES ÄN kal ER 
BETS Ca SfE Or ASEA SES RE VS Gen ALA Suset DÄR be 6,50 
SUV COLA SEO FSD rs RE Fre NEN Säj åå Soran SIE SÅSEN GAR Sul 10,00 


Summa 512,00 kg. 


Av enskilda cirka 38 kg. 


192 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


B. Använda plantor. 


(Utdelade till rekvirenter, utsatta å övertagna marker, genom skogs- 
odlingsföreningar, skolbarn o. s. v.) 


TEST RNE Ir Be RIIS BETR FETMA EIGA Rare 4,181,085 
[37 bo NAR GES Ede NAR IRA AE ER Std ne SA ER SAR ED IEA be tele ädla 305202 
Berg balle a ber sy bNSk SRS SR jr node Sön Bj a BE rer ANSE FAKE 94,300 
BJÖTkORPSE SISSEL GR rer RA RSA SS os Ra as SA DEAN 90,100 
1) Ar AR SheN SR PER MIR KR ss (SR SRB RNA IR BR SAK SA ng na 3T,TO5 
FS ÖRE RSS fesk säsbrd Al ectes al et ER EA NRA ottan BOB AREAN 7900 
OILVE TOTALT 23,05 fon ee a eka dT RSA GASA Era ARE ISS 215755 
7200 8 LER 00 LUTA ERAN EN NANA I. EN SER NN NR Peel SÄ LER Gt Se on P7, LTO 
(ÖREN EN a da 2 Ergo RA FN a fr SUR DE Os MER RR SSE 12,685 
I [000 0 So) E SG Ers SR SRS FIND IRS CNE GR Ret ERA DA 22 ITA 
HÖIN ETSC RES viss fän si BAR Resa RASAR Slade et Eb Sf NAR 225535 


Summa 7,534,6027 


Från styrelsens plantskolor sålda och inom länet 
å enskild mark utan bidrag utsatta plantor c:a... 457,000 


EÖrsäldad Mtom, VläNet. vise odd pda Rea SRL ANS HE SN ER 50,000 

Under våren beräknas cirka 900 hektar hava blivit skogsodlade. 

Rekvirenternas antal cirka 1,500. 

Å nedanstående 130 ägare tillhörande genom kontrakt på 15 år över- 
tagna marker har skogsodlats 286.; hektar ljungmark för en kostnad av 
kronor 9,415: 21. Häri är ej inräknat kostnaden för plantör ej heller 
plant- och frövärde. Medelkostnad för nyplantering kronor 40: 39 och 
för hjälpplantering kronor 30: 38. 

Väderleken var såväl under våren som under sommaren såsom vanligt 
torr. Regn föll först under juli månad. : 

Sådderna i plantskolorna, som före regnet blott grodde med några 
procent, kommo synnerligen vackert upp efter regnet. 


103 


LANDSTINGSOMRADE. 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS 


« 
« 
h t c 

'dx03r I « 

| « 

| 8 ' 

| « & « 

« 3 « 

| X ec « 
'o1e3r b 'SunojueldénN 
'Sumwnurjddjely 

« 

« S [d 

Lå « 
'ore3r € 'Sutsjueldén 
| "Bumwsueld-djelH 
| "BurisjuejdénN 


'Suusuejd-djely 

'SutisjuejdénN 

uejdku sey z 'ore3e F yuejd-drelH 
| 'BusjuejdAnN 


| « 
| « 
| 'Buueld-djely 


'ButoyuejdéN 


IP3uruYIeuUUy 


a 
> 
oc I 
in 


| te Id 
I 


PeuIsos 


'p 'o 
103ue[d 
wom peu 


| 2S0N[BOL 


———— —— —]J —  -—-————— -  ---- 


jodsuvir, | 


ONA LAR 1ewuwrypsof rr one rr ”—- er IBwusSpO srrnss ä « 
foooc”rrrBRss "Hefnmg . veoosa . WNION EEE « « 
ses . "" d103sputry) srt Rs "a 4 rr « 4 
RR TOT S NO BIG oobsenr NOR « 0 fespreea 2 i | 
ed "AqpunTt 'N UF RAN VORE poraxadg Sön . 2 | 
Free AQIHTÄY ov BIG NVS NOG CO Al SENE « A 
ETS rer EE AE AR Le dr ad « « 
setts d103[eH IS Ran SSR Le (a "tt OIPION spuejuT 
pewesbosene [epadt0xg oocese ooce ser ek . IAJÄT ooc00> é « 
sne '50 IEASO]D) ser RK ÅÄqs10], sne « 4 
rr KRA Aqa1oyL rr RR prIsarek ste « «a 
Foss nlRA DELA Of 2 LETS ; S 
ERA Le USFLNCOE "BpUuefpWOY / « « 
TE TELOCK TÖI d101, 28 LIES IG GEIR I FEET ond « « 
SUNDE SAR fal orka RR ÅqadreY. ee JIPOS Spurjuj 
rr rk AqpunTt rt RAR 4qpunT rr tr RK a (0) 
rr AR BION srt epuejuolg sect « kg 
"t:Boqsjren JudBr |, sosse soccer bossen JAJES sevonsns ove SutstH SA 
LETA SBR (er9 h Suedsy 28 er örnKNKV AA vid .o:0. sets elva £ 
eye UPPURSSEA | SE EE filas RAS rd 
rr Rs "2pPpluniIDg rr RR « rr RR RR 4 
sörea TIER NS RS fal ga KÖNIG SJIBAS sosse Ar 23un |, 
oalajs a je lsniss SSI i UeseNNNN E soesosepelnesnsnnnn = & 
AN TE Repr lh sorts AIASPIIYS ork rs senere aueT 
REN AS HOG AE rs R RA 4 ert RK KK « 
FÖRRE ONA RT TES SMA ST ER ESS TA 
RE ARESNO DTON: elleA rer KRA « rr AAA «€ 
stressa "BIOS eleA sr KA ” rlenrt tr KA « 
FENA SO äg rr AO SEOU OA z 
sosse skara tr k d101, srrsrr dr str rk « sovr PR rr spe « 
GREN EA |G St ss Re JOG Ad ; 
FRA EN orre (Ian Sr 0 STAR ol MOSHO ERS SA RUS1OG 
teet stenen BUU |örsteennnennirgggg |rtenernntn é 
RR SAIK sosssr srt rt pYIsTIg sorter dr rens SBUJFUPIG 
RISE (fSTn SNR SENARE ar 


UuPmuwWaH UIAIOG PeIeH 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


5: 


STYRELSERNAS BERÄTTELSER 191 


o 


SKOGSVÅRDS 


194 


« Sz'Oz Set 10I oc Si sochbeo"socsss 80 Jwuwor) soses « : « : 
4 | zEtgz ost Ef St 4 sosse ca 't pueppduegT ere rt . ” sosse res « « 
« 95t0z ootg / Se Ej Bl06 04 a'efn Vr Oh . ONE ORO « YTEERT « 4 
” gbtgg Ert9$ sz ja le klara ce TEN oci « soo0ce.0> besesese & < 
« | o5fgz £g8'6€ Str MR sense. octe Od "AA socras sö 0 Vs € C 
'Suusurjd-drelf4 00 1z 00'681 of ja ostens eocen "oqafsy stort es rr epuejadurT ssosrnrns e.nsO - 
z [SLAS ooo otgz köa ocess rr second Å orvessreson.e & osa « < ” 
Pg oo'g€ 00 g9€ o'I SSR srsnns ters .e SG sense « ser « « 
«ct +€t6€ o0t 69 S'I See oestetenetrr PR Kg sve soser « Besoposne « R 
zi'pb Set 88 oz SE ö)6,4 eo 0 AN Ole SRA "JeH EES Aqvusor, 66 CDA NES « € 
& Sz'9z ost LSI ot a . secs . « . sooes & sesoocr ec a « 
Så 6S'g€ oStpS I o'b NR enoctskesene AÄq9asnH DETEEEEEENA € secerer « « 
« obtpE ootzlI off SO es PREL TLA Fr EL ET « - 
« s9'6z s6'g8 ot SN CA FEET LOELION SOTO . « | . « src sot0 « « 
« o0tzz oo' bb otgz PG DESERE erae on kx .vs . « socer>e « « 
"Sumsjuej[déN 00'g€ oo'g/ otz | åa velseese vope. eve og se secs e ers epuejuoW AIR: "E.NSBÅA SISNIO 
& | Set LE bli pil off | 1 | ESOS AE tt oqsuurt Kits a (SSTKIR brs arena FE LOU DES CY S-ajvlalss als eTep 
« o6'oF oo! Gb 1'1 WE | sosseres ISEÅA FLSA . sonens sa « . oceron a . « 
e I Zo'iS 199 StI via GCICIL COOLT ä FÖLL JOR I NS z | ETAC ig 
« olt Gb | Let zg g'I OREIRE | ss som. eså ” [Sar ro . CER Su |/SS See Sov UA DR OT « 
& ZotiS | 19'9 4 S'I Eran soc0s.ocR ssk PoasTEIST | FIEIOE ELO ROE JO OR EO go LG SEE an see . ct 
« | oftgz | oof IS 8'I Br ses da is aLdlsle 'sespue[elg leverar RK SRS sees sta så q 
€ offof | Sz'Q01I 9: € Me | soos4de0esr sank AE NES eos fdr MI RSSEER LILL IL snns « 
ä og'gz | Se'bzI ztC AE [0 SJANSnE PORREN Oc O GOT ODD Z OLE OUN JAS : / 
'Suuouejd-drelH 06: €€ | 10:56 g'z | tja för 8 MORQIOA PIERRE Sei eker | SES SNE TR : - 
5 zrtgE | ostgl 1tz I Sk fra jess sobbser es IMyYspoY . . « . CK TOTALA TN YO . . 
q o£tz$ | 0009 €'I JA I9En oc. een gå EE NEROS EA NER ” ecco BPR RR BRG ” 
: ootfipi or ) oStol St or | LENAS ENG CEN SNR ES räka og boobterrneS 5 4 
« oz: 4 € z'z$ big SN |lecssne HÄ RS EES . RE [[GDGBG FTOLLTÖLILIABRS «< 
q z1'90€ ztgl otz Sa sosores sne « sossren rs a [SER ORG SINO NSD € 
+vstot 95t€ 9 ber SE Poesssooe re MY 3e ses res secs IAY-JULT eceo6osrPRKK RKA JUeT 
3 ost g€ or:€ gb o'zI Af LÖLAROELG bretraresr d10328 lekis si blötejvLaldrera go esse ps sne « 
& I FALLS | 9681 €tG Fe | och ess IN Sunms3uny oöes PPP RR KRK 4 8 rss ese rs 
'Sutsjueld/nN Sz'g€ ostgIS Stf NSD '30 SumsJuny lescsoooeo0. 2.00 umuelt DOLD eocect rv wnue |, 
'Suuoyuejd-djelH oltzE | 61 6) gt I HE ocsoronet oss BLIQUEPIN ICE LOOS IAS SER oboe. "PIM 
"SuiojueldéN 69'$€ SLL Le og El Jessen ser KRKA JueHeH CERN TOEE PEISIDAJEN Vs 0 6.0.0 fe 2 61010,0,.0 uaselng 
— ostpzE'S Stz91 — jodsuert, 
I | ROTE RR NN RR AS 
| je) so) | 
3 I seppy Id | 103ue[d TePIay I | | 
TBS UT TIL UU Y | I 2 NFIOC > 
I Ir V BEdSNS | wom peu Far TEJUEN | uewumnuH UaION | PeEIEeH 
| ISOA[LIOL | 
I 
ör de) lpotle ge lö Re SKE 2 Jr IAS Rea SA 


pj Ch SEN tr MKA KL dar RE INSE UAE SSI RY PET PTS SANS SR OK SI 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 


Skogsodlingsföreningar. 


Följande föreningar hava under året varit i verksamhet: 


| Antal Utsatta | Gårdar, Anslag | 
Namn | med- NS ne KRt under | 
| lemmar plantor Sdline år 1915 
Askums skogsodlingsförening ...sssssssssssssss 36 55,700 26 200 
IBeriendals, SKORSVAFdS | LL valg fsöidsedk vn 22. | 13,300 8 100 
Björlanda skogsodlngs (51 ads dss serna | 58 | 58,000 | 18 TRO 
Bottna » SG för Sad ENN före 28 60;900 22 I 200-11 
| Brastads > FE a I SN AN SA ER TNE  E 250 | 
Bro » DAS RNA SAL ASS kn Re 20 | 74,200 i ENA 150 | 
V. Frölunda = > FaR ACA READER 6 20 utg SjoseN 100 
HasSbengsnplan tering SAN akö. lor. sne Se 12406] 98,000 | 16 | 600 
jkötlärestads Skogsodlingsk tb» Afro erik | Sä 29,700 | 17 100 
Herrestads > DOT LU BROR SA Se fa | 40 43,000 fu y UTAOG 
Hjertums > NP INS NS 6 Sad äs Ar 45 | 49,000 14 150 
Hålta > Rh ASSA bene 60 92,000 24 | 300 
| Hönö planterings BA! FN AR Ta bea kise, 50 27,000 10 100 
IöJörlanda, skogsodlingSk V?j I e Nossssdkes. 49 39,000 9 100 
| Kareby » RNE FINRA SP a SN 61 88,000 | 20 | 250 
| Klöfvedals > FRANKE SSL 40 | = 120,000 20711 4 teoa 
| Kville » SUR ess ser etEas 140 268,600 | 82 | 800 
| Lycke > SANT UR TR SSM nana 240 88,000 28 350 
| Lyse och Lysekils trädplanteringsförening ... 124 | 105;350 | 233 MNINL300 
|RMO OR SKOR SVArCSTÖRENIN Bj55a ss: de jee sale a sea gone 42 86,000 18 | 200 
| Morlanda skogsodlingsförening.................. 300 | 122,500 TJAT 2200 
| Natverstads IE) RADAR SSE ESSER 49 122,750 255-250 
| Röra SAN AE Mn ng oaR 24 45,000 a ver se 
| Skaftö FITTA) ESA ESR | 30 43,2001- "125 T3HSl 300 
| Solberga RER SR SER At AS CErg92 98,000 183) 250 
| Spekeröds TN Rn ASP ri SERA AA 38 54,000 FARA TESO 
Stala 216 [DY ARR I ROK AS SATAN 54 | —107,300 21 | 200 
| Stenkyrka TOT SR NE LS | 84 | 190,000 459301], 15500 
| Svarteborgs ST arr ARE Se RR RR | 70 125:5507 3) STAN UERAOG 
| Tanums Västra SEA WEE LO ds see) 250 144,300 | 2790 ANNO rå 
| Tanums Östra 3 RANA ga ARA SYS se ÄleT BS a ere dröj | 95 215,600 SA | 400 
| Tegneby LT KRT EE SSA SE pda de ZOOMEN 142,000 21 I 200 | 
Torsby ES ATT. Maj FAS SR SAR SSL 28,000 | SEG a 
| Torslanda SMG YEO EEE UN 55,000 | 13 10-200 
Tossene ; FA RN fr SEGERN 3046] 63,550 | 28 1300 
| Tufve » FITTA RE dr ANES 28-17] 38,000 | 18 250 
| Valla Sia HÅ [YE SE RER enfders 62 165,100 | 28 400 
| Västerlanda Sr OR äg RAM REA ds dr o ec SOV 75,060 | 15 350 
| Ytterby > 2 NR DNR SADES Z5ehl| 183,000 | 217] ::300 
| Summa 39 st. fören. | 2,027 3,634,960 | 818 | 10,050 


Nya för året voro Jörlanda och Herrestads skogsodlingsföreningar. 


Föreningarnas verksamhet är mycket erkännansvärd. 


Såsom i det föregående berörts, anordnades även under hösten skogs- 
odlingar, dessa i form av förberedande arbeten, grophackning, såsom 
nödhjälpsarbete för beredande av arbetsförtjänst åt arbetslösa stenhuggare. 


H 
b 
5 
Jr EA EE Git 


Th 


SR 


196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19135: 


Då det var för styrelsen väl bekant, att ett avsevärt antal av vid länets 
stenhuggeriindustri sysselsatta arbetare på grund av förhållanden betingade 
av pågående världskrig voro utan arbete och i vissa hänseenden voro i 
nödläge, och styrelsen såg sig vara i stånd att under förutsättning nödiga 
penningmedel ställdes till förfogande genom skogsodling å ljungmarker 
inom de egentliga stenhuggeridistrikten bereda de arbetslösa lämplig för- 
tjänst, ingick styrelsen till Göteborgs och Bohus läns landsting med begäran 
om ett anslag. Enligt landstingets förvaltningsutskotts beslut av den 
24 september och 17 september 1915 ställdes till skogsvårdsstyrelsens 
förfogande respektive kronor 8,000 och 2,000 och genom ett tredje 
sammanträdes beslut ytterligare 1,000 kronor eller sammanlagt 11,000 
kronor. Då styrelsen därefter infordrade anmälningar till arbetena, in- 
kommo sådana till ett antal av över 400, och beslöt styrelsen, för att 
arbetena skulle kunna utsträckas längre än beräknat var och hjälpen 
bliva större, att till Kungl. Maj:t ingå med underdånig framställning om 
bekommande av 10,000 kronor statsmedel. Denna framställning bifölls 
omedelbart, och kunde styrelsen sålunda för skogsodlingsarbeten och 
- därmed förenade omkostnader under hösten disponera ett belopp av 
21,000 kronor. Dessa medel äro särskilt förvaltade och redovisade direkt 
till kungl. kammarrätten och till landstinget. 


För arbetena fastställdes följande principer: 


1) Arbete skulle endast beredas helt eller delvis arbetslös stenhuggeri- 
arbetare; 

2) Företräde skulle lämnas familjeförsörjare; 

3) Intyg erfordrades om arbetslöshet, eventuellt storleken av inskränkt 
månadsförtjänst samt om nykterhet och ordentlighet; 

4) Timpenningen skulle vara 30 öre för fullgod arbetare och 20 öre för 
yngre (i åldern 15—18 år); 

5) Arbetslagen skulle vara minst så stora, att det ansågs lämpligt avlöna 
förman för detsamma; 

6) Bidrag skulle i största möjliga utsträckning begäras av vederbörande 
markägare, skogsodlingsförening 0. s. v.; 

7) Skogsvårdsstyrelsens medel, som vid årets slut voro hårt anlitade, 
skulle icke i någon mån anlitas, utan med landstingsmedlen bestridas 
utgifter ej endast till arbetarnas löner utan även till omkostnader för 
arbetets ledning, resor, frakter, annonser m. m. 


Arbetena påbörjades den 6 oktober och avslutades den 27 november. 
Förstnämnda dag var antalet arbetare 11, den 9 november räknades 
största styrkan eller 265 man och den 27 november 70 man. -Inalles 
presterades 5,741,90 dagsverken, varav 2,864,45 a 3 kr. och 703,30 för 


Ä UL RP SEN fy a TE VY R METER VISA LR I a VS PE STA, VU TB UIVYU GAMUT FT 
RE cn RN hä y M "SA 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197 


statsmedlen (9,999: 95 kr.) och 1,747,05 å 3 kr. och 427,10 å 2 kr. för 
landstingsmedlen (6,095: 35). Härför grophackades på 120 olika gårdar 
391,05 hektar kal ljungmark inom nedanstående socknar: 


Inom ”Tossene socken 110,90 hektar 


» — Brastads RN RER ERNA 59,65 » 
» Lyse SITT IRSSESAA AV [MORA GTA 53,50 » 
Askums DÅ nte REA ER NE SIE 49,30 
Bro SR AA TE ESR ae oa rd US 2650 
Bottna » RR SER EAS ee SA SIE 6,00 
5 RANINS LÄN SÅ fbr RER RE 23,20 ) 

Skee 2 bf FEED AARSSOSCAY då ÖT ,90 » 


Summa 391,03 hektar 


Kostnad per hektar kr. 41: 16. Denna är högre än vad under normala 
är ernås beroende på den högre dagspenningen och arbetarnas ovana 
vid arbetet. 


Särskilda redogörelser (förutom medelsredovisning till kammarrätten 
och landstinget) äro av skogsvårdsstyrelsen avgivna rörande arbetena 
till k. socialstyrelsen och till landstinget. 


Planteringsdagar med skolbarn. 


Cirka 140 lärare och lärarinnor hava under året avhållit 329 planterings- 
dagar å 244 olika gårdsdelar, därvid 4,799 barn deltagit och 623,086 
plantor utsatts. 


I premier till lärare och lärarinnor utdelades av landstingsmedel 


kronor 1,000: — och fördelades på följande sätt: 
FARSEN CH OllONenIpremie avi 15 OKI: ae 22/60 KT. 
40 >» » » » ? JTI ID MIND INN BOR aggd ka ed 400 > 
VIS NED » » » » FAR ISAR Lör STINA 
Summa 1,000 kr. 
PESSUtonensexaNprennes OM oa ars sus IG » 
Plantskolorna. 


Följande plantskolor hava under året varit i bruk: 


(FUStAlSDEr BR g.s RR RR med cirka 2,10 hektars areal 
BUdGTOGF SES AVN: » > EN » » 
Dammen srdbororne de ug » Paul » ? 


Summa 5,07 hektar 


(Na ög 


sår ÄRA RS 


I 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913. 


I arrende erlägges sammanlagt 305: — kronor årligen. Dessutom har 
styrelsen åtagit sig att såsom tilläggsarrende för Buderöds plantskola 
skogsodla viss kal ljungmarksareal. 

Såsom tillfällig plantskola har använts en viss areal avbränd ljungmark 
på Inland, där björkfrö utsåtts. 

I plantskolorna har förutom nyssnämnda björkfrö utsåtts: 


NETA VER FOER SN LORE DE PRE obe gifte od oe R REL ARA 254,75 Kg: 
ARI ES (SPSS Vr ELLA IG ph SR vå a TE ILSA SME SMA 200;75 9 
Bergtall ARNE ESR UID E LASSE ET SST SR DRAG TERO BLS REM SEE FRESNA dd 
SU VET OTAILE 25 BNTILSS ANI SÅ ol fra Rd fa GR DEER I 10,00 >» 


Summa 472,75 kg. 


Dessutom en del frö av vissa lövträdsarter. 

Enär under våren och försommaren stark torka var rådande kom det 
sädda till en början mycket dåligt upp, så att det befarades att å vissa 
partier å plantskolorna blott 10 å 20 procent skulle gro. Straxt i början 
av juli kommo emellertid ymniga regn, som räddade sådderna, vilka efteråt 
tedde sig mycket lovande. 

I plantskolorna omskolades omkring 18,000 plantor. 

Vid 1915 års slut funnos i plantskolorna (oberäknat de å ljungmarken 
uppkomna björkplantorna) 23,726,700 st. plantor av olika slag och åldrar. 


Skogsvårdskommittéerna. 


Liksom under föregående år hava skogsvårdskommittéerna under år 
1915 varit styrelsen till gagn genom att ombesörja kungörelser angående 
rekvisition av plantor, angående förbud mot bete, svedning m. m. 

I socknar med skogsodlingsföreningar hava kommitterades göromål 
övertagits av dessas ordförande. 


Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. 


Såväl under årets första som under dess sista månader skedde rätt 
avsevärda avverkningar och försäljningar, dels på grund av de stigande 
virkesprisen, och dels även på grund av gynnsam väderlek för transporten. 

Under sommarens lopp inspekterades av styrelsens personal ett avse- 
värt antal äldre avverkningar, där vederbörande försummat fullgöra skogs- 
odlingsskyldigheten och förständigades de ansvarsskyldiga att i regel 
senast våren 1916 hava arbetena fullbordade. 

Å nyss skedda avverkningar gjordes även undersökningar och erhöllos 
28 förbindelser att skogsodla 119 hektar kalavverkad mark. 

Någon laga syn behövde icke under året avhållas. 


2A 


SEN 


GÖTEBORGS UCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 199 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. 


Skogarnas tillstånd har under berättelseåret icke undergått någon 
väsentligare förändring. 

En del skada av torkan har försports å grundare jordmån. 

Det må här vidare anmärkas, att de under senaste delen av året 
skedda försäljningarna av skog, särskilt inom nordligaste delen av länet, 
synas komma att medföra spoliering av en hel del yngre och äldre 
bestånd å bergaktig mark med tunn jordmån, där fara för impediment- 
bildning är för handen. Åter framstår för skogsvårdsstyrelsen på grund 
härav det ofrånkomliga behovet av skärpt lagstiftning med utsyningstvång 
vid avverkning i skogar å bergaktig mark, i exponerade lägen, i havs- 
Dandeti ör S. V. 


Uddevalla i april 1916. 


För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: 


C. M. Åhlund. 


Oscar Ad. Beer. 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs 
och Bohus län räkenskaper och förvaltning för år 1915 få efter fullbordat 
uppdrag och med hänvisning till styrelsens berättelse tillstyrka tacksam 
ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 


Uddevalla den 5 juli 1916. 
Sven Olsson. 


Herbert Lundström. Gust. Rydén. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings- 
område berättelse för år 19153. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 
styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns 
landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens organisation. 


Sedan förra berättelsen avgavs, har styrelsens sammansättning ändrats 
därigenom, att suppleanten för norra hushållningssällskapets förvaltnings- 
utskott, skogsförvaltaren A. P. Luthander, under året avgått och fått 
till efterträdare godsägare S. Dicander samt att en av landstingets 
suppleanter, riksdagsman Joh. Johansson, under året avlidit. Vid års- 
skiftet hade landstinget ännu ej utsett efterträdare för denne sistnämnde. 
Styrelsen har sålunda följande sammansättning: 

Ordförande: Förutvarande statsrådet m.m. ingenjören Oskar Nylander. 

Ledamöter: Disponenten August Låftman och riksdagsmannen Gustaf 
Odqvist, utsedda av landstinget, samt kammarherren C. R. C:son Wäst- 
felt, utsedd av södra och godsägaren Oscar L. Carlsson, utsedd av norra 
hushållningssällskapets förvaltningsutskott. 

Suppleanter: Godsägaren Oscar Boman, utsedd av landstinget samt 
disponenten J. M. Hansson, utsedd av södra och godsägaren Sven 
Dicander, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltningsutskott. 


Tiänstepersonalen har varit densamma som under år 1914. Vid 
vårens kulturarbeten biträdde 113 st. plantörer. 


Skogsvårdskommittéerna uppgingo vid årets slut till 118 av länets 
222 st. socknar. 


Sammanträden m. m. 


Styrelsen har under berättelseåret varit samlad till tre sammanträden, 
nämligen den 31 mars, den 8 och 9 juli samt den 15 december. I 
samband med sommarsammanträdet företog styrelsen sin sedvanliga 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 


inspektionsresa, som berörde delar av Vedens, Ås, Gäsene och Marks 
härader. Styrelsen var under denna resa i tillfälle att se hurusom in- 
tresset för skogsodling även å de gamla ljungmarkerna alltmera griper 
omkring sig även bland de mindre hemmansägarna. Särskild uppmärk- 
samhet väckte de kulturer, som utförts av ägaren till 7/5 mtl Korpås, 
Karl Eriksson, å det s. k. Ornunga komplexet i Ornunga socken. Av 
intresse för skogsvård och med sina jämförelsevis små resurser hade 
Eriksson inköpt detta område, c:a 100 tunnland kal ljungmark, för att, 
ehuru avlägset beläget från hans hemmansdel, skogsodla den sterila 
marken. Här hade han såväl genom frösådd som medelst plantering sörjt 
för skogens återväxt och lovade kulturerna det bästa resultat för fram- 
tiden. Som uppmuntran för detta nitiska skogsodlingsarbete och för 
det vackra exempel, som Eriksson där givit, beslöt styrelsen tilldela 
honom en minnesgåva, bestående av ett silverfat, sirat med skogens 
insignier och försett med vederbörlig inskription. 

Bland beslut av mera allmänt intresse, som förevarit under året, kan 
anföras antagna bestämmelser om ändrade villkor för utdelning av skogs- 
odlingsbidrag under år 1916. 

För skogsodling år 1916 av ljungmarker samt andra kalmarker, upp- 
komna före 1915, utlämnas frö och plantor gratis ävensom plantörsbiträde. 
Utgör dylik kalmark ett sammanhängande komplex av minst 100 tunn- 
land, och ägaren förbinder sig att skogsodla marken inom viss överens- 
kommen tid samt, för den händelse styrelsen så påfordrar, att freda 
kulturfältet för betning, erhålles även 7/, av nedlagda skäliga arbets- 
kostnader. 

För skogsodling å kalmark, uppkommen efter 1/, 1905, erhåller varje 
rekvirent, under förutsättning att plantör anlitas, intill 5 kg. blandat tall- 
och granfrö till nedsatt pris (för år 1916 till I kr. per kg. motsvarande 
ungefär '/, av självkostnadspriset) samt plantor i mån av tillgång avgifts- 
fritt intill 10,000 st.; överskjutande kvantum frö och plantor tillhanda- 
hålles mot självkostnadspris. 

Även bolag erhålla från och med 1916 bidrag till såväl skogsodling 

som skogsdikning inom länet och tillerkännes härvid varje bolag samma 
förmåner som ex enskild rekvirent. 
: Vid skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm den 16 december, varvid 
frågan om pensionering av skogsvårdsstyrelsernas personal var föremål 
för behandling, representerades styrelsen av ordföranden herr Oskar 
Nylander samt kammarherren C. C:son Wästfelt. Styrelsen antog å sitt 
decembersammanträde kommittémajoritetens förslag till pensionskassa 
och beslöt att pensionsavgifterna för den ordinarie personalen skulle 
börja inbetalas från och med år 1916. 


far - 


RAA LA fn SA HÄR kg 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI5. 


N 
[0] 
(NS 


Räkenskapssammandrag. 


Den av styrelsen beräknade andelen i de 10 20, som fråndragits 1914 
års skogsvårdsavgifter och redovisats till statskontoret i och för lämplig 
fördelning mellan samtliga skogsvårdsstyrelser, har ej under året kommit 
styrelsen till godo, varför styrelsen nödgats upplåna motsvarande belopp. 
Av kassaredogörelsen med tillhörande verifikationer framgår i övrigt, 


att inkomsterna under året utgjort: 


Beham eine STO MA sons ade SR Ar rå sa a rd ao sia 1,894: 18 
SKOgSvaGdSAVSUEE : Sotesse enkel SNS SA STAR Er 50,969: — 
Anslag av staten landstinget ma. (Es. Are SAE 25,399: — 
[RT [OT CEN ÄRR Ren SL IR Ae är Aa a va rf res NL br DF EA AREA 803: 98 
SKO PSOROCHSPIADTOR mdr sön sed söners klok a Le gl RA 355ERO2 
Återbetalda SYRCKOSNACCE oso se KR UR RISE LA a 230: — 
Diverse (kontomöN eo cksito)EE TES FALSE 1,089: 92 82,015: 82 
Tan a Boras. tnskilda Bank iu. ste dkodes dc född sken AAA 6,000: — 


Summa kronor 89,910: — 


ock att utgitterma under aret uppoatttle 


Aterbetald skuld till. Boras Enskilda Bank .s.s. oc 6,000: — 
Stytelsens och mevisoternas. fesekostnaderm bor 1,497: 40 
TSÄNSJAOMAStAENS SÅ OM de den essens NERE Es OSA 5,000: — 

» I ETAO GAN ON RE EA BR IE ER Aa BIM Ae Se 
TLänsskogvaktarnas och skogstillsyningsmannens löner 10,448: — 

> » » TESOÉ KAOS PSAR2 24,910: 42 
SEO 2 SIMO O CHA LANE Tr sr os an ouL a eo ot SSR El se NASN 19,0 07E3G 
Plants KOlOTM ASS er sade ek öh sön RATATA AS KR ALL AROR ERREE NSL G el 
Kottuppköp och fröklängningskostnad ............... das 6,967: 94 
Anslag tollsskogsodlimn gSföfena 2 or ue 700: — 
Skogsodling av äldre kalmarker samt diverse skogs- 

O LTTESKO SLINE vsk eb SER LR Ae SA a see Su 2 BAR SA SN RS 2 
Plantörethask arvoden OCh GeSONA NA sen.. sas AA SE ÖS TERO 43,058: 87 
DikningSbyCTA GE sockel nens vissas sn Bisse Ar eg be AG år Sr osar ANA RANGER ERE SR SRA 3 INO 
Undervisningskurser samt litteratur för Spridning ...........sssssssrsi0ra 3,288: 56 
Inventarier: (Skogsodlingsredskap mm. Mk)E. so c.oc.s css. bs 2,1023-00 
ADDOMSET 10 CDM TRYCK Ups Aon Elen be SKA Nios ös oss 1,419: 69 
IPIYEOE HO CI Vane CE Tr rs SER ek ee STAT DAS Er ONE QOS 
Telegram Och telelönav outer HEs sked. ssh LR 082: 64 
Förskotterade tsynekostnader buk bus uns brndk te .olils USE 
Expeditions- och skrivmateriel, div. frakter m. m. 

Konto 3:25 .:3/ 54 3or 4 OO GMAIL FAR 4,944; 78 0,373: 14 


Kronor 86;942: 91 
Innestående i Borås Enskilda Bank samt kontant i kassan......... 2,967: 09 


Summa kronor 89,910: — 


RUE I CELESTE I SER ot TENN SISTA . > FRU Tv 
$ É 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 


Angående redovisningen av styrelsens förråd av kottar och frö hän- 
visas till tab. X och XI i tabellsammandraget. 


Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. 


I samband med de besiktningar, som företagits, och i övrigt på sina 
resor inom länet hava såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna kommit 
i närmare beröring med skogsmarksägare och fått tillfälle att ute i skogen 
och tillsammans med ägarna påvisa de skogsvårdsåtgärder, som i ett 
eller annat avseende erfordrats för deras mark, varjämte upplysning 
lämnats, rörande de biträden, som styrelsen tillhandahåller. Särskilda 
kungörelser om dessa förmåner för den enskilda skogsägaren har utdelats 
till samtliga skogsvårdskommittéer och kommunalnämndsordförande inom 
länet och anslagits på lämpliga platser. På skriftlig rekvisition har sty- 
relsen liksom under föregående år tillhandahållit sakkunniga biträden, 
som avgiftsfritt biträtt med utmärkning av gallringsvirke eller vid annan 
utstämpling för avverkning, utmärkning av fröträd, röjningsarbeten och 
andra skogsvårdsarbeten. Glädjande nog synes intresset för dylika skogs- 
vårdsårbeten vara i stigande, och rekvisitionernas antal hava avsevärt 
ökats. Så långt länsskogvaktarnas tid medgivit har styrelsen även låtit 
dessa biträda vid räkning av skog, dock mot ersättning till skogsvårds- 
kassan av länsskogvaktarens dagtraktamente, 2: 350 kr. per dag. 

Under tiden 10—24 oktober anordnade styrelsen en särskild under- 
visningskurs i skogsvård, huvudsakligen avsedd för att utbilda plantörer. 
Till deltagande i denna kurs, som hölls i Grävsnäs, hade anmälan in- 
kommit från 75 sökande, av vilka endast 59 st. på grund av begränsat 
utrymme kunde antagas. Undervisningen var helt och hållet avgiftsfri 
för deltagarna, i det att såväl deras resor som ock kost och logi under 
tiden för kursen bekostades av skogsvårdsstyrelsen. Eleverna fingo dock 
förbinda sig, att vid anfordran stå till styrelsens förfogande såsom plan- 
törer under tre vårkulturer mot ersättning efter gällande taxa. Vid 
kursen lämnades såväl teoretisk som praktisk undervisning i förekom- 
mande skogsodlingsarbeten, såsom hyggesrensning, röjning och olika 
metoder för sådd, plantering samt plantskolearbeten. Även berördes 
grunderna för uppskattning av enskilda träds och bestånds kubikmassa, 
värde och tillväxt samt verkställdes trädräkning, fröträdsutmärkning samt 
gallrings- och föryngringshuggningar. För verkställandet av de praktiska 
arbetena hade Grävsnäs Aktiebolag välvilligt upplåtit sina marker. 

Liksom under föregående år hava föredrag i skogsvård, delvis belysta 
med skioptikonbilder, hållits vid de av länets hushållningssällskap an- 
ordnade småbrukarekurserna. Årets kurser hava hållits i Ljur, Kinna- 
rumma, Bollebyggd, Gölingstorp, Älvängen och Sallebyn. 


i 
j 
j 
É 


RO Pra 


a nedan FLINT AN 


-” 


gr RESO TUIPSIY VILA 


Kultur- 


arbeten. 


204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI15. 


Diverse folkskrifter i skogsvårdsfrågor samt ett antal av S. A. Denkers 
broschyr »Om släckning av skogseld» har kostnadsfritt utdelats: till 
intresserade skogsägare. 


Vid folkskolorna inom länet hava i allmänhet hållits en å två planterings- 
dagar under ledning av vederbörande folkskollärare och någon av sty- 
relsens plantörer. På skriftlig rekvisition har styrelsen härvid även till- 
handagått med fritt skogsodlingsmateriel samt, så långt möjligt varit, 
utlånat redskap. En del skolor hava anskaffat egna skogsodlingsredskap, 
speciellt lämpliga för skolbarnsplanteringar. Oftast är dock så ej fallet, 
utan tillgripas mindre ändamålsenliga hackor, med vilka synnerligen små 
förutsättningar finnas för att få såddrutorna ordentligt luckrade och 
planteringsgroparna väl upptagna, framförallt om kulturerna utföras på 
svårarbetad mark. Då avsikten med dessa skolbarnsplanteringar, enligt 
styrelsens förmenande, mera är att undervisa barnen huru skogsodling 
på ett rätt sätt skall utföras, än att få mesta möjliga arbete, oavsett 
dess halt, utfört på planteringsdagen, kan styrelsen ej nog framhålla 
önskvärdheten av aff så många skolor som möjligt anskaffa lämpliga 
redskap, så att kulturerna kunna rätt demonstreras, az skogsodlingarna 
utföras på lämplig mark, samt az planteringsdagen blir en verklig läro- 
och friluftsdag, där de ungas sinnen även väckas till kärlek för skogen, 
så att denna varligt handhaves och aktas mot vådeld och annan åverkan. 


Skogsodling. 


Styrelsen har även under det gångna året 1915 tillämpat samma be- 
stämmelser vid utdelning av skogsodlingsbidrag inom länet som under 
föregående år. Sålunda har varje rekvirent, vars rekvisition inkommit 
inom föreskriven tid, erhållit intill 4 kg. blandat tall- och granfrö gratis, 
såvida detsamma utsåtts under plantörs ledning, samt intill 10,000:'st. 
plantor. Plantör har även utan avgift tillhandahållits varje rekvirent, 
som så önskat, dock under högst två dagar. 

Bidragen till de s.k. skogsodlingskomplexen hava även varit desäkna, 
d. v. s. fritt materiel och plantörsbiträde samt '/, av arbetskostnaden. 
Dylikt skogsodlingskomplex, som skall omfatta minst 200 tunnland 
sammanhängande areal ljungmark och tillhöra två eller flera ägare, skall 
skogsodlas inom viss tid och, om så erfordras, fredas för betning. 

Samtliga inom föreskriven tid inkomna rekvisitioner av frö och plantor 
beviljades av styrelsen. Dock var tillgången på granplantor något knapp, 
varför rekvisitioner av dylika plantor till viss procent ersattes med tall- 
plantor. Kulturerna började i stort sett omkring medio av april: och 
varade ungefär en månads tid. 


BETET SNES UPPE ALI ER BIN VERB RES NT ar PTE RÅ Pr SONEN Vv RJ AR FÖRE 
j , KJ SJ / 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 


Såsom framgår av tab. I har under ledning av styrelsens plantörer 
hos 3.138 rekvirenter utsåtts 2,211,8 kg. blandat tall- och granfrö och 
utplanterats 4,1806,6015 st. plantor under året. Den härvid skogsodlade 
arealen har av de respektive plantörerna uppskattats till sammanlagt 
3,357.4 har effektiv kal areal, varav 2;456,0 har övergåtts med sådd och 


g01,, har med plantering. Av tablån framgår vidare, att vid skogs- ; 
odlingsarbetena ifråga förbrukats tillhopa 28,746 st. dagsverken, därav vi 
vid sådden 17,990 och 10,756 vid planteringen. i 

På grund av otillräckligt antal plantörer har styrelsen, som ovan nämnts, - 


i allmänhet ej kunnat tillförsäkra varje rekvirent mera än högst 2 dagars Jå 
biträde. Under dessa båda dagar har emellertid ej alltid hunnits med 
att utsätta allt rekvirerat material, och plantören har under sådana fall 4 
haft i uppdrag att lämna undervisning om lämpligaste förfaringssättet 
vid planteringen, varefter överlämnats åt vederbörande själva att ombe- 
sörja och leda planteringsarbetena. Plantorna hava dock erhållits gratis. 

Tab. II utgör sammandrag över dylika planteringar, som utförts hos 
enskilda rekvirenter utan tillsyn av plantör, men med avgiftsfria plantor, 
och visar, att I1,726,500 st. tall- och 1,517,500 st. granplantor utdelats. 
En del av dessa arbeten hava avsynats av plantörerna, varvid arealerna 
uppskattats. För återstoden har den skogsodlade arealen upptagits efter 
en beräkningsgrund av 5,000 st. plantor per hektar för nöjaktig slutenhet. 
Dessa gratis utdelade plantor hava på så sätt beräknats täcka en areal 
av 605,85 har, | 

Med stöd av inhämtade uppgifter är styrelsen i tillfälle att angiva 
omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som inom länet utförts av bolag, 
vilka ej erhållit bidrag ur skogsvårdskassan, samt av andra skogsägare 
med mera omfattande kulturer, än det från styrelsen gratis erhållna 
materialet medgiver. Tab. III, vari dessa uppgifter sammanförts härads- 
vis, visar, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan kultiverats 714,85 
har kalmark under året, därav 413,75 har genom sådd och 301,10 har 
genom plantering. Härtill har använts 417,5 kg. tall- och granfrö samt 
I,.117,405 St. gran- och tallplantor. 

Tab. IV är ett sammandrag av tab. I—III, varav framgår att samman- 


3 


LÅ Sn menn Jä NAN 


FER ITS SR PNP 


: 
; 
. 
| 


lagda arealen av inom länet skogsodlad mark under år 1915 — såvitt 
styrelsen känner — uppgår till 4,738,1 har och att därtill använts 
2,020,4 kg. frö och 8,549,915 st. plantor. 
Från styrelsens plantskolor har under året utgått: Plantskölorsda 
2,235,000. st. ö tallplantor, 
1,508,500) CK ö » 
1,777,610 » d och äldre granplantor, 


8,850 >» diverse plantor. 


206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Detta antal har dock ej varit tillräckligt för att fylla alla de rekvisi- 
tioner som inkommit till styrelsen, utan har för detta ändamål inköpts 


100,000 st. & tallplantor, 
22, SOK Ag > 

2 
1,581,400 >» & granplantor. 


Nyanläggning och utvidgning av plantskolor har under året utförts. 
Vättungens plantskola, Bäckefors, har utökats med c:a 0,s har och 
dränerats medelst ett tätt system av rördiken. I Grävsnäs har Grävsnäs 
Aktiebolag välvilligt skänkt skogsvårdsstyrelsen mark för plantskolean- 
läggning. Ungefär hälften av denna areal eller cirka o,; har samt ny- 
anläggningen i Vättungen kommer att besås våren 1916. 


Våren 1915 utsåddes i styrelsens plantskolor: 


143,4 kg. tallfrö 
160,0 » granfrö. 


Ehuru stark torka rådde under försommaren lyckades styrelsen dock 
genom beskuggning få nysådden att ganska väl uthärda densamma. 


Hösten 1915 uppskattades befintligt plantförråd till: 


9,766,020 st. 1-åriga plantor samt 
4,542,230 » 2- och fleråriga plantor. 


> Sörmrll I Bäckefors fröklängning har ändamålsenliga maskiner insatts för fröets 

terna.  utharpning ur kotten samt för dess avvingning och rensning. Dessa 

maskiner drivas med elektrisk kraft, varigenom driftkostnaden kunnat 
nedbringas, och klängningskapaciteten betydligt ökas. 

Vårens rika blomning på granen medförde, som väntat var, en mycket 

god tillgång på grankott. Uppköpen av grankott började redan den 1 

november och såsom framgår av tab. X hade vid styrelsens båda frö- 

klängningar vid berättelseårets utgång inköpts: 


4,575.05 hl. grankott och 
250,02 mutallkott. 
Tab. X visar även att under året utklängts: 


1,611,97 hl. grankott, som lämnat 1,769,0 kg. granfrö samt 
2.25;061 2: Wallkoft, » » 11,0: > > itallfro. 


Skogsdikning. 


Såsom angavs i föregående berättelse beslöt styrelsen att från och med 
1915 anslå medel för bidrag till diknings- och bäckrensningsarbeten å 


re 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 207 


till skogsbörd tjänlig och därtill avsedd mark. Efter skriftlig rekvisition 
erhåller rekvirenten, om så erfordras, sakkunnigt biträde, som avgiftsfritt 
upprättar plan och kostnadsberäkning över dikningsföretaget. Sedan 
arbetet utförts, avsynas detsamma av skogsväårdsstyrelsens personal, och 
när det är godkänt, utbetalas '/, av nedlagda skäliga arbetskostnader, 
dock högst 300 kr. per rekvirent. 

Vid ansökningstidens slut hade inkommit ansökningar om dylikt bidrag 
från 33 st. rekvirenter. På grund av den regniga eftersommaren blevo 
dock endast 12 st. förslag utförda och avsynade under året. I tab. V 
har en sammanställning gjorts över dessa arbeten och framgår därav, 
att med styrelsens bidrag nygrävts 6,873 m. diken och rensats 75 m. bäckar. 
Kostnaden för dessa arbeten uppgar till 933: 79 kronor. 

Ehuru omfattningen av dessa arbeten under året sålunda varit synner- 
ligen blygsam, är styrelsen dock av den uppfattningen, att tillslutningen 
skall bliva större, sedan dessa nya förmåner för de enskildes skogar 
inom länet blivit mera kända bland allmänheten och skogsdikningens 
betydelse bättre uppskattad. 


Genom erhållna uppgifter från bolag inom länet har styrelsen även 
kunnat sammanföra de dikningsarbeten, som utförts utan bidrag från skogs- 
vårdsstyrelsen. I tab. VI återgivas de inkomna uppgifterna samlade 
häradsvis, och framgår av densamma att utan något bidrag ur skogsvårds- 
kassan under året nygrävts 8,443 m. diken för en kostnad av 1,063: 92 
kronor och rensats 350 m. bäckar för en kostnad av 14: — kronor. 

Hela omfattningen av årets skogsdikningar inom länet återfinnes i 
tab. VII, vilken utgör ett sammandrag av tabellerna V och VI, och 2pp- 
går till 15.316 m. nygrävda diken och 425 m. rensade bäckar för en 
sammanlagd kostnad av 2,013: 71 kronor. 


Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. 


Liksom under det sistförflutna året har styrelsen genom länsskog- 
vaktarna låtit upprätta särskilda detaljbeskrivningar över sådana avverk- 
ningstrakter, där återväxten genom naturlig föryngring ej är att påräkna 
inom skälig tid. I tab. VIII äro dessa hyggesbeskrivningar sammanförda 
häradsvis, och framgår av densamma att under året inrapporterats 376 
avverkningstrakter med en sammanlagd effektiv kalyta av 2,973,6 hektar. 
Utom dessa hava påbörjade avverkningar besiktigats å 346 st. olika 
platser inom länet. Dessa avverkningar hava ej fortskridit så långt, att 
beskrivning över desamma lämpligen kunnat verkställas under året utan 
uppskjutes denna till kommande år. 

I allmänhet upptages rekvisition av skogsodlingsmateriel till avverk- 


"POE Fre ös LA HUR 
FE TRETE fig TS R KET LA 
a we ” 4 NM 


208 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19153. 


ningstrakten ifråga samtidigt som beskrivningen upprättas över densamma, 
även om ej det rekvirerade skall utsättas förr än om några år. I regel 
övergas den avverkade marken i sin helhet med skogsodling det tredje 
aret efter avverkningen, såvida skogen ej varit särdeles gles, då skogs- 
odling kan företagas tidigare. Rikligt med uppslag av ormbunkar och 
ris försvårar oftast skogsodlingen om den uppskjutes längre tid. 

Vid avverkningsrättsupplåtelser brukar i regel avtalas, att ägaren till 
marken övertager hela ansvaret för återväxtens betryggande. Denne är 
även i allmänhet angelägen om att få ny skog på sin egen mark och 
styrelsen har därför ej ansett nödigt att infordra särskild skogsodlings- 
förbindelse för varje upprättad hyggesbeskrivning utan infordras dylik 
förbindelse endast om den ansvarsskyldige ej visar sig villig efterkommz 
styrelsens fordran på återkultur inom skälig tid eller om kalavverkningen 
är särskilt vittomfattande. 

Under året har endast en undersökning jämlikt $ 2 i skogslagen behövt 
påkallas, nämligen för hemmanet Prekebo i Öxabäcks socken, Marks 
härad. Vederbörande ansvarsskyldige hava efter hållen syn till skogs- 
vårdsstyrelsen avlämnat begärd skogsodlingsförbindelse och inbetalt av 
styrelsen förskotterade synekostnader. 

Under sina resor besiktiga länsskogvaktarna sådana, ännu ej godkända 
äldre kulturer, som utförts å kala marker uppkomna efter 7/; 1905. 
Rekvisition för hjälpkultur upptages, om så anses erforderligt, såvida ej 
kulturen är för ung att då bedöma eller skymmes av riklig markvegetation, 
då besiktning åter företages om ett eller annat år. 


Av under året besiktigade dylika skogskulturer har återväxten godkänts 
å 103 olika avverkningstrakter med en sammanlagd areal av 349,5 hektar. 
Deras fördelning inom länet framgår av tab. IX. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under året är 
ej mycket att tillägga utöver vad som redan anförts i berättelsen under 
övriga rubriker. | 

Skogseld har ej förekommit i någon nämnvärd omfattning inom länet. 
Enligt beslut vid skogsvårdsstyrelsemötet 1914 har dock sammanställning 
gjorts, tab. XII, över den areal enskild skogsmark, som, såvitt styrelsen 
känner, hemsökts därav under året. 

Åverkan å skogsåterväxten genom nötkreatur och får förekommer 
alltjämt. Att särskilda svårigheter föreligga vid stävjandet av över- 
trädelser mot fårbetesförbudet, har styrelsen redan i förra årets be- 
rättelse angivit. Kungörelsen om förbudet har dels anslagits å lämpliga 


SKESLYT SV vRg FLYTA EV RR FARA Fr AL /å JANE dl få åra | 3 - 4 MN 
i 


/ | 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 209 


platser inom länet, dels upplästs i länets samtliga kyrkor under tre på j 
varandra följande söndagar i maj och juni, varför förbudet borde vara s 
känt bland fårägarna. > 

Skogsbetets betydelse för jordbrukaren, så som det nu bedrives inom 
länet, överskattas i allmänhet liksom skadegörelsen å skogen genom 
betning underskattas. Någon skötsel av skogsbetesmarkerna förekommer 
ej och avkastningen genom skogsbetet är därför mycket sämre än vad 
den kunde vara, om lämpliga beteshagar och vallar anlades och rationellt 
sköttes i stället för att, som nu i allmänhet sker, skogsmarken i sin helhet 
betas. Styrelsen är därför av den åsikten, att jämsides med en rationell i 
skogsskötsel måste följa en mera ordnad skogsbetesskötsel, att skog och ; 
bete böra skiljas åt, så att skogsåterväxten redan från början kan utveckla ] 
sig normalt, utan att först deformeras av bett och tramp. ; 

Bland skadeinsekter på skogen intager märgborren fortfarande främsta , 
rummet. Dess fördärvbringande inverkan på tallskogen spåras allmänt | 
inom länet. Grankottvecklaren har varit allmän, men dess skadegörelse : 
har varit utan betydelse på grund av den rika tillgången på grankott. 4 
Denna rikedom på kott har understundom varit ödesdiger för granskogen, & 
i det att på sina håll topparna bräcktes av den ovanliga bördan. Sär- | 
skilt omfattande blevo dessa toppbrott, när framför allt på Dal, i december ; 
ymnigt med våt och tung snö föll, och ytterligare ökade kronornas be- | 
lastning. Lägger man härtill den skadegörelse, som orsakades ungskogen j 
genom det rikliga snöfallet i medio av maj, i synnerhet i södra och ; 
östra delen av länet, kan man säga, att länets skogar under året blivit 
ovanligt hårt hemsökta av snöbrott. Stormar hava ej skadat de enskildes 
skogar inom länet i någon nämnvärd uppfattning. 

Virkespriserna, som redan under början av året voro höga, stegrades 
ytterligare och voro vid årets slut osedvanligt höga. Som en följd därav 
blevo vid årsskiftet skogsförsäljningarna mycket vittomfattande å de en- 


LILA AA 


öra VT 


AR Kolla 


skildes skogar inom länet. 


RR 
pp 


Borås i april 1916. 


Tags fören 


Å Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: 


Ks ve 


Oskar Nylander. 


FE 


Karl F. Mellquist. 


14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


| Mr 24 ar Gore 
kr AT RS ar RR 


210 

Tap. 0 
iTrab AE 
KDS ee Ki 
ANT oe vr VE 
ILIADGT IdIVEa 
TaD VI 
iab ör VALL 
Fab ov 
TDI DG 
Tap, OG 
apr 
Tab. Och: 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Tabellsammandrag. 


Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län under 
ledning av styrelsens tjänstepersonal och med bidrag ur skogs- 
vårdskassan. 


Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län 
under skogsägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. 


Skogsodlingsarbeten «utförda år 1915 inom Älvsborgs län 
under skogsägarens egen ledning och utan något bidrag ur 
skogsvårdskassan. 


Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten 3 enskildes 
skogar inom Älvsborgs län år 1915. 


Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar 
inom Älvsborgs län år 1915 med bidrag ur skogsvårdskassan. 


Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar 


inom Älvsborgs län år 1915 utan bidrag ur skogsvårdskassan. 


Sammandrag över utförda diknings- och bäckrensningsarbeten 
å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915. 


Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar samt över 
påbörjade, men under året ej beskrivna, avverkningar inom 
Älvsborgs län år 1915. 


Sammandrag över skogsodlingskontrakt för vilka återväxten 
godkänts år 1915. 


Kottredogörelse. 
Fröredogörelse. 


Skogseldar inom Älvsborgs län år 1915. 


Få 


"ITE 


4 FYRA) VN 


2411 


Losveläg 


hå 


-W 


VERITAS TISERGES 


6 
ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


- 7 3 FR 


Ore oil VAL 
Lek | OrIO'"I 
tr +$56 

| 982 | zIz 
691 | I8I 
ISt | 667 

| £eS Ed 
SSG 

| 96 ib 
z97 9zI 
Lgz Loft 
gzz fl 
+t6 LL 
g9lz Lot 
91z zoz 

| Sie LÄR! 

| eb S9 
ureq 
yo SUeIN 
uolH 

SE IOA 


| +'T06|SE'o1E|50 168 


8ire | ge 0:67 
tigIT|) S'£Erl 6'bg 
| tfg4r) 659 | Stor 


ofof |8'6 | etoz 


£t6z | 58 | ere 
St95 98 | 6: Lb 
| 246 |6'gr | e'bg 


[EEE Idh ep vA 
OFANIESAEL LISSA 

SENT BEG Eee 
SUGG JAS L'Sv 
o'I = o'I 

LÄN BA £t01 
BANG (050: <0' Re 
Sotgpr Set Ar) Bg 
Z£Epe FOR Kate 
9:67 | Lig |60c 
SbegI fATo] SLiG I 


MER ln nap RETRO 
-HIY -SBOXS 
e:S -djelfH SUNA 


Sz9 Sgt 
zz6 I40'I 
LSv'z 898 
Ser LTS 
Sof g6r 
956 6695 
S67 ; £9€ 
951 691 
€g1 601 
101 zzI 
SEL eo 
St | ge 
ger 901 
zit TTG 
g6f bes 
of9 088 
vlz (NAA 
SLI £oz 
ureq 
q2o Sue 
uolH 

ppes 104 


UuJYIJASBEP IPEXNIQIO AT 


Suuoyuejd Wouor) 


ppes wouar) 


IeuosJadajsu 


ef) 


SUDSJOJÄJSSPIBASBONS AB SUIUpo] JIopun UP] SBJOGSAJY WOUrI SI61 Je epl 


TeIYIU I |LIIL ANI? pelposSoxs 


"UPSSPYSPJIRASBTOYS IN BvspIg Pauw Y2ro 


| 


I 


ser661|59'95z'z ISTL4'9 |oob"g994'1looS'€ib'z| 8'tr1e'z gEr'f jewnwung 
EET TR [TLL GR RT RN pre SA IE p3Aqaod 
| e:05e Tug «008 442 004-406. IEEE PRE rd kr NA MILAN 
| 1t9ES 220 - |oo6'pbE  looft6Ly | EvUk lg rr ED US 
| 268 010 l00$ "69 008'06 F:06 RS WIR ESV 
I9rgOr löne |00Skesr tt OOSEIR LLA [ÖMT] Se uapanr 
| E'6bI OCK TIO ST8 0, | OOG RATE SO KO re " SeAPIY 
Et OEI /OOOCSA CE |OOOIGILE v| AES IRGSE RR "" Juasr) | 
ge os — JooS9t€S — looSteb os € RNE ÖTTEA 
| zt€z OI 009'61 — |o00'bI SÖRENS NE SR Se JURA 
8'61 09 o00'4€ — looS'gE o'1z yn [Ppungs 
| 9:€61 St OOG'OSET |OOKKSLIE Fer LORE IKKE NER Suny 
1'PI1 — ”|00S'E [000'I OCT an SSR VEN ok SE JIPUn[LA 
L:of S94 —oo9fiS — looS'6+ ere RE INte lq 
1:l9 SZ — looz'4r  |ooz'gg Egg lrtr fre REDS ov 
z'IlI oz (900 ILSA | (OJAN FAN ALS ACA RS e2a OGP 
6'1b€ oz o00'1€8 — |o004'101 | 9'z91 Rn ES OG TEA 
s6' se '0z 0o00's9 <|ooo'€fl £'z9 por 2 ROMSON 
SeCP — looz'6z |ooo'pS SLä(0 ji ALA (öh ASS ee i an '"" TePZON | 
Pe[po 
| -sBoxS | AI] | UPID HEL 'IY ö 
(RR Fant a 3 22 Pere 
ad > 
103uefd enes BSK C 


onn uajagsesTuljposåoys 7 9 


22 


TALE 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län under skogsägarens 


egen ledning men med avgiftsfria plantor. 


Didelade plate | Beräknad OESO areal, 
Ra Tall Gran | Div. | a | FÖRE ETAR 
| | Jälad kultur har 
| | 

IOF = RSA SA en SSK 40,000) — 26,300 — || 6,3 6,3 12,6 

OSS D OY SR ARS SN REL AA G 46,500] —38,000] — | 132 5,8 19,0 

| SN 50 FR BES Ra hd oe Ae SAF SR ND 127,000 387,200 35 | 26,35 15513 41,5 

NVICED OLE ve ss ELER od Ges 108.500] 88,500 145 2050 16,85 43,85 

a RR SG SAG Bo EV SR R RAA 89,800 — 53,800 125 205 5,3 32,4 

125 LA SAMER NR Eter re ERE UR AR bt 25,000 QR 220 8,9 6,7 15,6 

FIN ORO oo Greece NAR abb 1,000/ 1,000] 0,4 EV 0,4 

| ITNE Ta) a gr EE Bär SE TR Ne 197,000!] 240,000 55 TIge 17,0 88,2 

SÅ! 10 EN At rr So do Sk SRA SR 67,500) 57.000 235 17,1 4,6 2157 
MATE RSA SAS ERA SAN LIES ESGN a 26,000] — 21,000 75 5,8 5,3 TIA 

Valle; jasda dr dee LER on SRS AE 73,000) — 89,500 40 30,0 4,0 3410 

(CETTS RESANS Bo SEND SAD 121,500) 200,000] — 215 5758 312 61,0 

RE VA a sont SABRE NER SE a RE 54,500 33,000 100 15,5 25 1.749 

VECEDA eken sr Ask FR 66,500]| — 32,500 — 13,9 6,6 20,5 

ÅS Ds HAS SARI el SAN Bra MARS | 57,000 40,000| — 14,5 6,0 20,5 

| Känd ST SV IReEE NA sesenann] 333,200) 273,100 305 91,3 FSJ42 128,3 

| IN ET AS RR ARR VER Igar Ao ran | 276,000 167,600 285 70,1 21,0 91,1 

BOlebyg sd Mss 16,500] — 14,000] — Spå 0,7 6,0 

Summal1,726,500/1,517,500] 1,835 501,75 164,10 | 665,85 


Plantor | 
Kilogram II 
Härad a i | 
frö 

Tall Gran Summa 
] | n | 
MOSSbORse As da 190 | --4,000 | — 5,000 CHEN 
WalbOrk SR fula sgs del 7,50 ||. 69,600 | 48,865 | 118,465 
WGGllar > bre RAA 7,90 || -79,500 | 107,000 | 186,500 
Fa SEA far IE NN GRE ARA 12,00 25,000 10,000 35,000 
[39 fE nl TE SARA OTRS AR | 24,50 || TOT,000 73,000 | 174,000 
BlUDdFe uu oss orders | — =— 40,000 | 40,000 
158101 bon Y er SARA SA | 20500 ||. 85,000 | -65,000 | 150,000 
WETDS orena 3550 6,000 — 6,000 
AME (Erde STAARE RARE 3,50 1,000 1,000 2,000 

SKAR ET ANES RER | 50,00 FL 5 a 
URVISd Co? ove sne SS | 6,00 10,000 20,000 30,000 
1 ETNs Ca be NER STENEN 249,70 || -93,200 | 141,700 | 234,900 
NFÄT Rar seen a SSR 29,00 43,100 28,500 71,600 
Bollebygd oso n 2 20,000 | 40,000 | — 60,000] 
Summa] 417,60 | 537,409 | 580,065 I1,117,465] 

LaoN IV: 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Lao. LIL. 


203 


Skogsodlingsarbeten, utförda inom Älvsborgs län år 1915 utan bidrag 
ur skogsvårdskassan. 


Skogsodlad mark, 


Sådd 


5200 
7,00 
750 
12,00 
25»50 
20,00 
2,50 
2,50 
50,00 
6,00 
236,50 


39,25 | 


413,75 | 


hektar 


Plan- 
tering 


9500 
37,50 
41,50 
11475 
36,50 
12,00 
25,00 

2,60 


1,00 


I 


6,00 
59,50 
46,75 
12,00 


301,10 | 


Summa | 


14,00 
44,50 
49100 
23,75 
62,00 
12,00 
45,00 
5,10 
3,50 
50,00 
12,00 
296,00 
86,00 
12,00 


714,33 | 


Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom 
Älvsborgs län år 1915. 


T | | 
Er | Plantor | Skogsodlad mark, hektar | 
Kilogramj | 
Härad 1 Il NS Re AS 
SR | Tall Gran | Div. | Summa | Sådd ER | Summa | 
| I tering 

Nördalr ss. &« 5050 I 94,000 55,500] — | 149,500 43,5 29,05] 2,55] 
ROSSDO sed 0253, | T23,500]-1-111,000]- — 201-234,520 70,45 57,6 | 128,05] 
Malbör odd 170,1 | 298,300) 167,065 55! 465,420 368,8 103,7 |: 472,50 
Medbor.cs su 135,6 | 300,500 288,600] 165) 589,265 133,95 131,40] 265,35 
1 NES RENT 78,3 || 203,000 1III,000 150] 314,150 80,5 69,95] — 150,45 
Bjärke ...... 55,8 | 175,500l| 179,500) 985| 355,985 59,5 69,5 | — 129,0 
Fländre I. 11,6 | 2,000' — 44,500] — 46,500 14,5 TIA 27:9'| 
KUlng- rss 227,5 || 400,500 455,000] 130) 855,630 224,0 168,4 | 392,4] 
Sundal,: ,.csc 21,0 || 106,000] 94,000] 295| 200,295 20,2 305 57,4 | 
NE 12 (BER ogea 3458 || —46,000] 40,500] 85 $6,585 3553 2147 | 5740 | 
VET EV SSNEDS 34,5 | 116.500] 144,000 90) 260,590 SAND 56,8 | 9057 | 
(CESO UN öNsa 83,7 || 337,500! 475,000] 5,335| 817,835 80,0 158,1 238,1 | 
REdVäg ens 212,1 | 229,000] 131,500] 130 360,630 205,7 74,4 | 11280,5] 
MECdeny css 119,7 | 158,000 105,000 300) 263,300 122,9 56,2 179,1 | 
AST Mss 90,4 | 147,500| 109,500] — 10] 257,010| 97,0 50,5) — 147,5) 
1364 a (3 ERNER 824,0 | 905,700! 759,700 33011,665,730) — 825,1 | 364,4 | 1,189,3 | 
NEADki so 302,3 || 916,600] 473,900] 47011,390,970 FE75 356,25] — 683,4 I 
Bollebygd ...| 115,7 || 117,300] 118,700] — | 236,000]| 127,3 49,8 Nina | 
Summa| 2,629,4 |4,677,400|3,863,965| 8,550/8,549,915|| 2,869,75)| 1,868,35) 4,738,: 


PONT rö. 


ÅRA SC kän oe ES sår se Sänk 


FOTEN TYLER SS DN od, RR 


” 


ÄG RE RT SR ra ar Ten re aan MA a 
LET Ja 3 


214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Lao: VV 


Diknings= och bäckrensningsarbeten, utförda å enskildes skogar inom 
Älvsborgs län år 1915 med bidrag ur skogsvårdskassan. 


Löpmeter I Kostnad 
z flere = 
& | | | 
Härad | Bäck- | Dikning | Bäckrensning | 
Diken | Säj I | | 
IEEE | Fa IKE | öre LEA öre | 
| | | 
TOSSBO SE vr rg FOA RSA SL I TIA en | 520 | 60.7 ull a THÖLSAAGO 101 1 80 
VÄlbO se NAR SINN dos MENN ror i 0 | SYS = ol 81 | 64 — — | 
VEdboxt eSTRO TE dT DS Be a tad 462 15 | ÖST LE 2 55 
UD LAR ee ÅS SNR Ar Hen En mA Nå 2,602 ESR KRA | 10 == = 
NSTUGTA KAR sval Sn R. ESA DS UAE ET 792 =" onr305NIROG — | — 
1275 OS IANA SÅ fa 3 AR SR SRA SD Ad BAKA AES R TJA LA 161 28 | — — | 
Mark ER ERS RETE BVEL BON sr EN dl Ice Se ; Jae — I 92 | 08 Fr VR 
Summa) 6,873 | 75 oll 22 13 43 


SARS VALE 


Diknings= och bäckrensningsarbeten, utförda å enskildes skogar inom 
Älvsborgs län år 1915 utan bidrag ur skogsvårdskassan. 


Löpmeter I Kostnad | 
| — — 
Härad | Bäck- | Dikning | Bäckrensning | 
olsen rensnin I I | F ET 
| 21 Kr. NOTE NS IE öre! 

RA 

TOSSDOR ST or PeO: MALA Elle ban ssk BANA 800 — | AO | 
Vedbo stt NR AR (sedd rd 110 — || 13 20 | — | —] 
IVA ELSE, SE SR ARR RTR ERNA ob bh oll and 150 350 | 18 = 14 — | 
FÖL Je RE ARR ASL SERERSN å Fa bg NS 7.383 — "|| > 892. [i72 | = 
Summa | 8,443 | . 350 | 15063 | 92| NN 


Tab. VII. 


Sammadrag över utförda diknings= och bäckrensningsarbeten å enskildes 
skogar inom ÄAlvsborgs län år 1915. 


Löpmeter | Kostnad 
Härad NR Bäck- | Dikning Bäckrensning 
Diken REAL | 

SSTSRS Ren öre]... .( KRaorjore 

|” Hössbote ör tå os be Aa RA NORS VE 1,320 60 | 256 16 FÖR 80 

| 4 Valbo sk. tro RS age SR SNR, SS — 81 | 64 | AED a 

Medboö,;” ed Färre 3 Rö ser Sr BE 572 15 81) 32| 2 55 

| FSundalt. pr hötetn. FA TOSa RASAR TA [132602 — 267 | I0| NE 
[Väte vol kooråtre ses IRL TERES RPERSAE ANN | THO 350 18 | —) FAO 
NE SEEN RARE RER ER RSS AD AS dh ANS Ge sär fara 2 — 136" | 06 | — 1 —) 
1761 (6 BANA Br RER AE a SE SER SE SE a | 3,535 = [BO NE Er FN 
Matk Vb (rd dogs So ROLE offert SUNE LAR TRA BS | 2 — 92 08 = = 
Summa; 15,316 | 425 | 1,986 | 36 | 27 IN 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 


Tab. VIII 


Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar samt över påbörjade, 
men ej under året beskrivna, avverkningar inom Älvsborgs län år 1915. 


Upprättade hygges- 


Påbörjade, 


| under året ej | 
Jbeskrivna. av-| 


verkningar. | 
St | 


Anmärkningar 


Ej fullständigt undersökt un- | 
der året. | 


Dito, 


Dito. 


Sammandrag över skogsodlingskontrakt, för vilka 


beskrivningar 
Härad | KISSA OA 
St: | Areal, har 
| 
NOrdal fys snor | 19 | 137135 
MTÖSSbO tes | 17 | 120,85 
NIaDO bsr 33 131,35 
MEGdbDOL Voss vs san 15 70,70 
SITES da | XL = 
Bjärke tics | 4 | 143,50 
Blundrer: sys | 3 | 33,50 
RVNDS ededse | 3 
STIG ENE SR sta | 217 117,45 
WETT SV TN SS 4 9,50 
IVL stol Be ra FT Je 
(GASEN) soon stut 4 55,50 
Redväsnii os | 19 115,40 
Medel ne fö | 19 112,70 
KTSEE ER SR ig | 87,05 
Fin de Sr 134 1,458,05 
Markepoot oe 53 350,60 
Bollebygd a... 8 29,20 
| Summa | 376 2,973,60 
TAO, IX. 
återväxten god 


Härad 


< 
[9'] 
fo” 
&T 
2) 


Sundal 


= 
Hb: 
- 
(0) 


| BJÄRE farser RS SA a se pe OG Ass kok sg, Site Su ovckele 
I 23 fö 00 VG hm RR re ESS SR AA ET LAR STA GS NS RE 


känts år 1915. 


St. Areal, hektar 


AGT ERE SRA SA SSE (0) 39,00 
AI ar AE SG en 2 5,50 
VåG (a bete ler FANS 9 34500 
2 SI VEU DERA 14 66,30 
RE MSE GE I 2,50 
STAR Brate EA 5 22,50 
BARRIÄR E YA Sr Se 9 24,75 
FÄRS RSS OLS Då 3 8,75 
Sf Re rslale ye after ojn SRS SNS 5 18,30 
ov v.b oo blerej Nee RA 2 6,00 
AR BANTA SE BG 3 99,05 
FREE NE Bg re a 9 19,00 
aj sle sleleferel se SÅR Sas 16 3,00 

Summa/ 103 349,05 


- 


Ar 


216 SKOGSVÅRDSSTYRELSEFNAS BERÄTTELSER 1915. 


SAD INR 


Behallning fränt är! Ob ue a SR SE ETT NE | 
4,575105 


föällkomst under äretigenoma Köp... hJa. diss sees dolee | 


Summa | Er — 294,66 | —4,57505 
| 
LAOS 
Frö 
Tall, >>, + Av Gran opens Alal Gran 
kg. | kg. kg. kg. 
SO 
IBehallning Sfran TO TAN. an slets kr sng kt a = | SR 546,6 957:8 
IWillkomst under "aret (genom köp. .....s-sssMgcsnue sera | == | —1,084,5 1,000,0 
» » » » klängning sr ES SRS SRA Fed Sä 1130 1,709,0 
UR DLAT SRA dans AR er ALS VEN Teo Er AL BS Mys d st ER Svt FS ==: EE 7278 14,12 
Summa — — 1,649,88 3,740,92 
LU: C-XLI: 
| ARN | å | 
| Plats, ag RA | Se je er | Befintliga AS Den 
PES | avstånd till | Tid, då. 30 Örsaled till trädslag, db Ena brunnz 
a | närmaste by | : AN Å sko- 
| 3 NR skogselden | eldens givna i tion- | över- 
| | med angivande Ae | dedelar. där | gicks | 8ePS 
| Socken By | av dess namn | pacicen d UppKeree ; av el- | medel 
| ; | | elden uppkom 2 
Kilometer | | | den | ålder 
ENN EN IR KARNA ENARE ANA | Har 
É | z 3 + | 5 6 uk 3 
Rödene ...... RÖdeneT rn. sc Alingsås 4 226 | Utrökning av bi 0,5 tall: 7 EIEl2500: TOM 
| | ur en ek. O,4 gran 
| IEA kSvik «.. so. Ö Back vosa Hällabäck 2 | fe Kaffekokning i 0,2 tall | I2,00 25 
| | skogen 0,5 gran 
| | | 0,3 björk 
Summa | — | = | ES = — | 14,00 — 


ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21 


| | 
| I 
hl, | hl. | hl. | hl. | 


| 
Avgång under året genom klängning ................. | — | — 22,06 | 1,6 11,97 | 
Behållning till 1916 — | — 272560 = | 


2,963,08 


Stim IS 294,66 ANSSI 


Gran | Tall | Gran 
| | | 
| gZ. | kg. | kg. | kg. 
vgang under, året, gratis! utdelat..,..k.is...ss. tid .. | BA 
> DNE 4 UF SALE) fr SRB IIS LENE UAE | 2053 0 NG IE22955 
» » 2 UfSättirt plantskolor ..:su.. sis. | 143,4 | Oja SA I, fOI,3 1,636,3 
ERS n St LEO LÖ sr ford Ao LE a | = — | 548,58 | 2.104,62 | 
fe AN [ORT EN AR EN 
Summa -— | -— 1,649,38 | 3,740,92 


| 
| 


lysborgs län år 1915. 
===" = ==" ses" "=O — 


jeräknad 


Medel, varigenom | 


den Dectinsde s | Summan av | Med anled- | | 
brand- | , 2 Satu ligt | Beräknad | beräknad | ning av skogs- 
skada gränsning mot my- | Släcknings- | brandskada | OR SPpps | | 
Skogs | Tar och dyl, inträf | — kostnad — | och släck- ya säusliga Anteckningar | 
Biändet |. "nde NFS RS | ningskostnad | eller andra | 
| pande av släcknings- å 5 KölSteärder 
Kronor manskap m. m. Kronor | Kronor PE S | 
E 9 | 10 II NR SR0 COA RE KISS I LA | 
O— ee NN 
200: — | Släckningsmanskap 150: — 350:— | — | Långvarig torka. Marken ej skadad. 
| ] 
I I 
00: — IMot mossar och kärr! 480:— | 1180:— Inga | Långvarig torka. Marken ej skadad.) 
å 3 sidor, Släck- | | 
ningsmanskap | | Å 
100: — | — 16308 1,530: — — 


RR Aa ha Ne 


AA 


ee a ER 


SV 


STERN 


UN RV 
Sd FA 


SE ENE 


Kil sr 
R 


- 


BYAR FN FÖR SÅS 


218 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, vederbörligen utsedde revisorer för granskning av 
skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för 
dess förvaltning under är 1915, hava genomgått styrelsens protokoll och 
i styrelsens vård varande handlingar utan att finna anledning till an- 
märkning. Räkenskaperna, som äro behörigen verificerade, äro granskade 
samt befunna förda med ordning och reda samt överensstämma med 
styrelsens avgivna sammandrag över dem, vadan vi tillstyrka full ansvars- 
frihet för skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs läns landstingsområde för dess 
förvaltning år 19153. 


Borås den 5 juni 1916. 


M. Stenberg. 
OO: EI NSvensson. R. Carlson. 


C. Magnusson. Nils Ahlfors. 


NONSENS a a Sar 


el 


Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 
24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- 
område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning 
under år 1915 ävensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- 
garnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. 


Ordförande: kaptenen m. m'. M. F. Rodhe, Mariestad. Ledamöter: 
kammarherren m. m. friherre Alfred von Essen, Helliden, Tidaholm, 
lantbrukaren August Nilsson, Bjärby, Gärstorp. Suppleanter: e. jäg- 
mästaren, friherre Allan von Essen, Källefall, Tidaholm och ledamoten 
av riksdagens första kammare, godsägaren m. m. greve Nils Posse, Vreten. 
Länsjägmästare, kassör och sekreterare: Alf Winbladh, Mariestad. 

Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå med råd och praktiskt 
biträde vid skogsskötseln hava varit anställda följande 3 länsskogvaktare: 
i norra distriktet omfattande Vadsbo härad, Ansh. Johansson, Mariestad, 
i västra distriktet omfattande Åse, Viste, Barne, Laske, Kållands, Kinne- 

fjärdings, Kinne, Skånings och Vilske härader, A. Strandh, Skara, 

i södra distriktet omfattande Kåkinds, Vartofta, Gudhems och Frökinds 
härader, Gunnar Dahlström, Härja, Tidaholm. 

I och för de skogsodlingsarbeten, som under år 1915 utfördes under 
styrelsens ledning voro 351 st. plantörer anställda, vilka haft 983 st. 
förrättningsdagar. | 

Under året hava hållits 3 sammnträden, därav ordinarie vår- och höst- 
sammanträden den 29 mars och den 25 november. Extra sammanträde 
hölls i Skara den 26 augusti och besiktigades i samband med detta en 
större avverkad mark i närheten av Skara. 

Länsjägmästaren har utom expeditionen haft 116 st. förrättningsdagar. 
Dessa förrättningar hava avsett besiktning av större averkningar, skogs- 


KENT R 


: 
j 
i 
j 
; 
j 


a UT 


sm Tv IDRE " VV SITT SU "FE RE RR SSKEPRET C TAN RN MM KET AE TONER AR APA a a 
v t - 


220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


odlingar och lämnande av råd angående skogens skötsel m. m. Se för 
övrigt nedanstående tabell: 


Besiktning av avverkomgar, kulturer "och, dylikt -m.s.sc/. seen 61 dagar 


Råd och anvisning i skogsvård på kallelse av 24 st. rekvirenter 27 > 
FOTEUEAD rön SSR RR fe rr så SS EE Es Sud a a aje ls ine or rar oi ERNA RESNING Bug 
Föreläsning och undervisning vid plantörskursen å Sjöbergs egendom =12 > 
IITVETSE) PESO go ak SA SE DER or er INSE kit re äg oe ob ord är sens RSS APR FINE 
REsedapatreel arealen one arN Se fran end frå ed. DRAGEN SRS NGN 


Summa 116 dagar 


Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 533 
dagar, och fördelas de därunder verkställda förrättningarna sålunda: 


Skogsodlingsarbeten, utsyningar m. IM. .......oc....... 34+59+388 = 181 dagar 
Besiktning av avverkningar och kulturer............... 83+830+68=236 >> 
Skog SOdUNSSkUrsE Dvd. :5]ODET2 4 oslo dun desire skon 122 (TAN 
Tednm?, av plantskolearbetel ss. bo ps.statosi dd 24+t 23 » 
HÖLVETSE EES (79 SR BRA MOR NN SDN NE Pts ade EEE SAN IF EF 4 =1:13 » 
INCS ECAD ADR SIAMES 2 ÄR AN rd ace Unger 25 OR A 4FTI3+15 = 32 » 


Summa 533 dagar 


Skogsvårdsstyrelsens tjänsteexpedition har såsom förut varit förlagd 
till Mariestad och hållits öppen mellan 2103 falla söckendagar, då 
länsjägmästaren ej varit på resor, varjämte den första och sista dagen 
i varje månad alltid varit reserverade till expeditionsdagar, då allmän- 
heten haft tillfälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogs- 
vård. 


Skogsupplysning. 


I likhet med föregående år har styrelsen på flera sätt sökt sprida upp- 
lysning och väcka intresse för bättre skogsvård. Bland annat genom 
inköp och utdelning av skrifter i skogsskötsel samt genom föredrag, som 
av länsjägmästaren hållits på 5 olika platser inom länet. De flesta av 
dessa föredrag hava illustrerats med skioptikonbilder. För övrigt hava 
muntliga råd och upplysningar i skogsvård lämnats i samband med läns- 


'jägmästarens och länsskogvaktarnas tjänsteresor. 


En skogsodlingskurs för utbildande av plantörer har hållits å Sjöbergs 
egendom under 12 dagar i oktober månad. 

Till denna kurs hade anmält sig 40 sökande och antogos av dessa 25 
st., men på grund av sjukdom uteblev en. Samtliga kursdeltagare er- 
höllo av styrelsen fria resor till och från Sjöberg samt kost och logi 
därstädes. Kursen upptog cirka 30 timmars teoretisk undervisning i 


- 


PV VICAS Sys ” BYAR StUv:Iv T4 ru FTV Pe FPP NP UV FSL SE Vy a La! är Fr VW IA vy MAN = 
Ds 0 > IST ; RN MAS SNESSEET Ir ST / ” rå NY PESIXE ENTRE 9 CEC CIREEKOREN 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 221 


skogsvård, speciellt skogsodling, samt cirka 100 timmars praktisk under- 
visning i sådd och plantering. Sista dagen användes till exkursion och 
besågos då kulturer, gallringar m. m 

Enligt tabellen å föregående sida har länsjägmästaren på kallelse läm- 
nat råd åt 24 st. skogsägare samt länsskogvaktarna åt 45 stycken. 

För övrigt har styrelsen genom kungörelser och annonser i länets 
mera spridda tidningar sökt sprida kännedom om de förmåner styrelsen 
kan erbjuda skogsägare. 


Skogsodling. 


På grund av vårens tämligen sena inträde kunde kulturerna taga sin ;Å 
början först den 14 april och pågingo sedan under tjänlig väderlek till j 
den 19 maj. För skogsodlingsarbetena voro, som förut nämnts, anställda 
51 st. plantörer, vilka ledde kulturarbetet hos 461 st. skogsägare. Var 
och en av dessa plantörer medförde nödiga redskap för en arbetsstyrka 
AVIS man, 

Kulturerna hava i allmänhet gått bra till, trots svår torka på vår och 
försommar. 

Vid flerfaldiga tillfällen har styrelsens tjänstepersonal kunnat konstatera 
en betydlig skillnad mellan kulturer, som utförts under plantörs ledning 
och sådan, som utförts utan dylikt biträde, enär i sistnämnda fall resultatet 
av skogsodlingen i många fall varit mycket klent. Detta beroende dels 
på underhaltiga redskap samt framför allt på frånvaron av sakkunnig 
ledning. Skogsägare uppmanas därför alltid att, i samband med rekvisi- 
tion av frö och plantor, rekvirera biträde av plantör, helst som detta 
biträde erhålles kostnadsfritt i två dagar och för överskjutande dagar 
mot en ersättning till skogsvårdsstyrelsen av 2 kronor per dag. Att den 
skogsägande allmänheten även mer och mer inser fördelen av att anlita 
plantör visar den stora stegringen av rekvisitioner å dylikt biträde. (År 
1910 rekvirerade 13 0 av rekvirenterna plantör, år 1915 däremot 65 9.) 

Under hösten i oktober månad utfördes även en del kulturer, för vars 
omfattning redogöres framdeles. 

Omfattningen av under styrelsens personals ledning utförda skogs- 
odlingsarbeten framgår av efterföljande tablå. 

Höstkulturerna voro ämnade att bliva mer omfattande, men måste på 
grund av otjänlig väderlek avbrytas efter att hava pågått endast 10 
dagar. 

Till kommande år ser sig styrelsen i stånd till att i betydligt större 
utsträckning kunna utlämna frö och plantor kostnadsfritt samt fri arbets- 
ledare och i vissa fall bidrag till arbetskostnaden för kulturer å gamla 
kalmarker. 


PER NAR för UPS ft FAR PP Fen / T ESP RAERA SVE fr ARE VR VET NE Sa ENT rt KOTA fören FRA SN 
2/22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 
Under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingar 1915. 
| | | | | 4 Ör- | 
| la | Skogsodlad areal | Utsått skogsfrö| Utsatta Använda 20 
| 3 > | har | k |sktigeplanied dagsverken Kg 
MSE ad | 2 20 | = | i tusental | s Sd 
| 10 | | Hixln | | | | | z : 
| | Boa EI äl Sämanal. Tall" | (Gran | Tal|AGten je rd 
| | 2 ständig] kultur | | | | vuxna | barn | rer 
| | | | | | | 
MadsbO- ole se | 201 | 424,3) 67,7 | 49230] 151,25] 153,85] 143,4 | 226,7 | 3,085 | 1,154| 345 
Vartolta 04... | 63 139,0] 41,0 | 180,0] - 67390] 36,10] 147,0 | 03,54 L00T 1,050] 160 
| ISARNndSPE | 62 | 224,8! 20,0 | 24438) 82,75) 50:05] 131,9 | "151,6 | 1,381 |" I,100| 172 
| Kållands =..=.-| Ti | 29.9! 9,5 | 39:4] ten 8.05] 64.0 | 228 190 | 259/ 41 
I Kinnefjärdings] 10 | 549): EIO50r]  IÖRS| — A3B0) - Sa60lKI3G0 1455] ka 174 20 
/ 2 | | | 
| KUNNe Lodes. [ER AR ,5 2250) 1 16300], ” 14:00] NS260N ENSO 130 140]. "20 
| | | | 
Skånings ...... | 28:17 42,6 ;3 51,9) 223520] > II,50]. ”Y5s6ur OS | 3531, HA4LSkaLA3 
| | | | | | 
I Frökinds ......| 280003S3510E37-5 7650). Sygoll 4500], BOFORS NBL 218] 73 
INVallese bstn |. YiT2 I ae 3030]. DAj60) -ST2340) LO | 1550 | 165 | 282 23. | 
GUdherms ka. ss Ene AN EE ör (5 — 17.8] 5,00] I,oc 4,0 |. 60,0 | 220 93 22 
asker due II | 26,1 I0,o 36,1| 10,60 6,90] 30,5 12,01, 107 159 22 
| Barne” does sie | I | I .s| = 1.5 0,70] 0,70 = | AN — 33| it 
IVA Ste vsk e [a 205LN25:014 7056]. 352) 10:85) ONE | 185 | 236, 31 | 
v | | | I I I 
s Summa] 461 |1,026,0| 223,2 |1,249,2| 395,55] 295,97] 767:;3 | 675,1] 7,487 | 5.322] 983 | 
På styrelsens bekostnad utförda skogsodlingar på gamla kalmarker 
under år 1915. 
; Skogsodlad | Fröåtgång | Plantåtgång 
areal | - | 3 
Kulturplats HETER Be | i rg 
INSE | (ELLA a ER EA | 
- kultur | kultur FRU Crn | Kar | Gran Kronor 
| U U 
; Värkulturer : 
: Ugglums sockens utmark å Mös-/ 
SEHELG: «fre og FSE SPANN 5,0 BES CN Ilo —':. 15 20.000 214,32 
s [ag BT Ne == I 000 | 2,000 
Warpkumla” socken öl sb.o.. cs J SS | ä | : | 473:00 
U = AE = 27,000 | —30,000 j 
KEtnn eve dS KA pott io [Ty 20,0 = IN30:000 22 197,50 
Kartegården i N:a Vånga socken| 15,0 — 6,0 | 3301] 20080 5,000 | Tädi6so TN) 
| | 
4 Höstkulturer : | | 
Warkunpilav SOCKEN... susen son se 255 | |. 55000 | 7,000 | 76,00 
NIUDSVedST, NIT ICE Cb Sit I ås dies —- 205 dl — | 2,000 | 12,400 | 114,25 
- SVR | | | | 
Ugglums socken 3å Mösseberg... 3,5 | | | 20,000 185,63 
Summa| 20,0 | SYLT eNN MAO] 98,000 | 96,400 1,432,42 


') Hela kulturkostnaden. uppgick till 343 kronor och betalade Styrelsen härav 50.96. 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 223 


Sammanlagda rekvirenternas antal har under berättelseåret uppgått till 
707 stycken. Dessa Hava rekvirerat 609,75 kg. tall-, 540,05 kg. gran- 
och 2 kg. lärkträdsfrö samt 1,171,500 st. tall-, 988,100 st. gran- och 
12,300 st. lärkträdsplantor och beräknas den med detta material skogsod- 
lade arealen uppgå till 1,800 har (härav hjälpkultiverad mark c:a 250 har). 

För skolbarns undervisning och övning i skogsodling hava till 90 
st. skolor gratis utlämnats sammanlagt 69,000 st. tall- och 4,000 gran- 
plantor samt 73,3 kg. tall- och 71,2 kg. granfrö. 23 st. av skolorna 
hava anlitat styrelsens plantörer och ingå de frö- och plantmängder, som 
använts och den areal, som sålunda skogsodlats i tablån å vidstående 
sida. Vid de övriga 67 skolorna har utsåtts 54 kg. tall- och 53,s kg. 
granfrö och utsatts 53,3500 st. tallplantor och beräknas att härmed skogs- 
odlats 144 har av 1,300 skolbarn. 

Till mindre bemedlade skogsägare samt till dem, som inneha gamla 
kalmarker har på ansökan kostnadsfritt utdelats 63,77 kg. tall- och 34, 
kg. granfrö, 124,500 tall-, 97,100 gran- samt 1,800 lärkträdsplantor. 

Angående priserna å frö och plantor voro dessa lika med föregående 
år, d. v. s. 10 kronor per kg. för tall- och 5 kronor per kg. för granfrö 
samt 30 öre per 1,000 st. oomskolade plantor. 


Dikning. 


Från 14 st. skogsägare ha under berättelseåret inkommit ansökningar 
om dikningsbidrag och har styrelsen glädjande nog sett sig i stånd att 
bidraga med 50 2 av arbetskostnaden. Bidragen, som först utbetalats 
sedan arbetena avsynats och godkänts, ha dock icke under året utgått 
till fler än 8 st. skogsägare, enär de övriga icke medhunnit dikningarna, 
men komma bidragen till dem att utbetalas under 1916. 

Hela dikningskostnaden på samtliga ställen har uppgått till 853 kr. 
80 öre och har härför grävts 4,113,4 meter nya diken. Styrelsens bidrag 
utgjorde som nämnts 50 /o, d. v. s. 426 kronor 90 öre. 

Till kommande år har styrelsen anslagit 2,000 kronor till dikningsbidrag. 

Önskvärt vore naturligtvis att kunna anslå betydligt större belopp, 
enär inom länet beräknas finnas cirka -15,000 har försumpade marker, 
som genom dikning skulle kunna förvandlas till god produktiv skogs- 
mark, men styrelsen anser dock att det är viktigare att lämna bidrag 
till skogsodlingar å gamla kalmarker, i synnerhet å ljungmarkerna, vilka 
enligt efter av Statens skogsförsöksanstalt år 1913 verkställda uppskatt- 
ningar, uppgå inom enbart detta län till den betydande summan av 4,812 
har. Tyvärr äro de medel, som styrelsen har till sitt förfogande så be- 
gränsade, att både skogsodlings- och dikningsbidrag måste stanna vid 
ganska blygsamma belopp. 


SESEIE Aa NLP VP TRE PYRS NPGE SE "VR STERIL AR PDT I ev a fy MI. VER? RR RER VR ERE EST ET To VT 
. bh Ka Vv ; 1 | | ; 
i F y d 


FROST STL IV 


a? 


där ondt RA Vt a 


- 


TYRRSSPFIMY DA 


224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
Fröklängning. 


Tillgången på kott har varit mycket liten, vadan kottinköpen inskränkts 
till en obetydlighet. Genom stora inköp av tallkott föregående år, har 
styrelsen dock säkerställt behovet av tallfrö för 1916 och som granen 
vid berättelseårets utgång bar synnerligen rikt med kott kommer, som 
även nu vid kottsäsongens utgång visat sig, granfrötillgången att bliva 
mer än tillräcklig. 

I likhet med föregående år utklänges kotten dels i Hellidens fröria 
och dels i Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses fröklängningsanstalt i 
Nässjö. 

Plantskolor. 


Planttillgången i styrelsens plantskolor utgjorde vid årets slut 1,780,000 
st. tall; 2,425,100 st. granplantor samt 7,300 st. diverse plantor och 
framgår av nedanstående tablå plantantalets fördelning å samtliga 12 st. 
plantskolor. 


Pia on ter 
Plantskola Tal | Gran ank Div. ädla 

fa år | 2år | I år | 2:ar jos NAT | 2 år 2 år 

Marieholma oe 560,000 50,000) 650,000/ 250,000] 13,800| 4,000] — | 600 
Korsberga......... | 220,000 — 55,000 485,000) 250,000) 6,300) 2,000] — 700 

| 

Emtunga Ju. soc. 2. 200,000) 80,000] 250,000) — 25,000] — — — | sed. 
Badlands oo |60,000] — 15,000) 65,000! I 2 20 == 
Utvängstorp :.....| — 15,000]| = 25,000] = = Sa = 
Sarestad i) Lod I 15,000] 10,000)] 15,000 — 4 —)]L — — 

| NYTOTP mu cob kader 50,000' — 35,000] 30,000) 20,000) = —| — 
|[Bjäcbygs see 20,000] 20,000) 20,000 10,000 2 —| — — 
| Malma vaga se 20,000] — 45,000] — 45,000] = 30,000 — — — ut 
| Tengenedstorp oe] 40,000 55:000). 155,000]: 45,000] UF esläNe =L 
| Trökörna: .... ssd 20,000] — 45,000) —40,000) — 45,000 225 Eh 2 
(GErtorp. . VIEe ue |--70,000] — 80,000)] 125,000] 25,000] 33 SE GE 22 

| Sjutmiåa | Kor 490,000/|1,805,000 700;000] 20,100] 6,000] — 1,300 


På grund av den svåra torkan 1914 är tillgången på 2-åriga gran- 
plantor, som synes av tablån, dålig och måste styrelsen från annat län 
inköpa minst 300,000 st. plantor, för att tillgången skall kunna motsvara 
efterfrågan under våren 1916. Styrelsen kan dock i stället avyttra ett 
lika stort antal 1-åriga tallplantor. 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, FÅ 
Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. 


Av länsskogvaktarna hava under året inrapporterats 172 st. s. k. lag- 
stridiga avverkningar, över vilka beskrivning och kartskisser upprättats. 

För c:a 50 st. av dessa avverkningar har styrelsen ansett det behöv- 
ligt att infordra garantier för återväxtens betryggande, och vid årets slut 
hade inkommit 31 st. godkända skogsodlingsförbindelser. 

Avverkningsförbud har styrelsen sett sig nödsakad begära på en egen- 
dom i Valle härad och är detta avverkningsförbud, som även omfattar 
virke till husbehov, ännu gällande, enär ägaren icke vill förbinda sig 
svara för återväxten. Nedanstående tablå utvisar avverkningarnas för- 
delning på olika häraden: 


- S ös Summa 
Under året | Rapporterade | +, o Zz 
RÖRT LS SAG avvek In AA Under året avlämnade 
FL ä rad SATTE [ESKE Sr inlämnade förbindelser 
lagstridiga | under åren rn delse RE 
SLET REA 1905—14 förbindelser | under åren 
; SE 1905—14 
I 
I FETA I 
NYE ok e NT SNIA SN TR Sn rea ls oe 37 730 3 302 
[NEO RR ER ene Sa los rr 14 355 10 142 
Valle, Gudhem; Kåkind ......... 39 302 14 127 
| Kinne, Kinnefjärding, Käålland/ 25 237 2 62 
Skåning, Vilske, Frökind ...... 5 94 2 26 
o + 
| Åse, Viste, Barne, Laske ...... | 2 | 74 | — 23 
Summa 72 1,802 3 682 


Skogsvårdskommittéer. 


Skogsvårdskommittéer finnas i 114 st. av länets 260 socknar. 


Skadegörelse å skogen. 


En stark snöstorm den 13 maj åstadkom stor förödelse å en del sko- 
gar inom länet och den rikliga nederbörden av delvis våt snö i slutet 
av året spolierade många skogsbestånd. 

Bland insekter är det fortfarande märgborren och på en del håll snyt- 
baggen, som förorsakar stor skadegörelse och på grund av de senare 
årens svåra stormar har en massa vindfällen uppstått, som bidraga till 
spridandet av dessa skadeinsekter. 

För övrigt är, som föregående år, att anteckna den stora spridning, 
som Peridermium (törskatsvampen) har inom länet och uppmanas alla 
skogsägare, som styrelsens tjänstepersonal kommer i kontakt med, att 


15. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


FR UTE SPAN AE FR NPTET ER EE III SE 


226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I19I5. 
Skogseldar 
för ag TRATT Sr FIN ARTE RICE | 
| Brandställets | | j | Areal 
Plats där skogselden | ÅR Befintliga 
KE avstånd till | Tid då | É skogsmark 
pågick | | Orsak till trädslag, an- | é | 
| | närmaste by | skogs- : - som över- 
| eldens | givnaitionde-| | 
er TR AEA rela prvandet-. elden. | . | gicks av 
| ära | uppkomst | delar där | 
av dess namn | pågick | |; "elden 
Socken By | | j elden uppkom | 
kilometer | | har 
|| I 
I 2 | 3 4 5 6 | 7 | 
| Öttum,-- Elansags bu. Hansag. 0,3 juni Gnista från 0,9 tall, | 1,50 
järnvägs- | O,r björk | | 
lokomotiv | | | 
| Trökörna | Frambo ...... Frambo I1,)0/| 25 maj | antagl. d:o |o,stall, 0,3 rn 50400 | 
| Gunnarbo ...| Gunnarbo 1,5 > D Oj6 2. OJAN | 15,00 
| 
» Allmänning... > 240 > » OO 8,00 | 
Djupedal ...... Djupedal 0,3 2 » [27 RE Jr 0 EAS Dl SA TSE LA 
> | Årås EYE SPE Årås 0,3 » » 10,5 STR PR En | 4.00 
| Edåsa ... Vretens egendom << cI,o| 22 maj | Gnista från | tall | 4,75 
| 
| järnvägs- | 
| lokomotiv | 
| | | 
| 158,25 


vid gallringar och rensningshuggningar i första hand låta avverka alla 
tallar, som äro behäftade med denna sjukdom. 
Beträffande skogseldar under året hänvisas till ovanstående tablå. 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd 
och skötsel. 


Konjunkturerna å trävarumarknaden, som sedan ett par år tillbaka 
varit goda, ha under berättelseåret ytterligare förbättrats och som en 
naturlig följd härav blir att avverkningarna i både antal och omfång 
stegras. En våldsam spekulation på egendomarna har förekommit i syn- 
nerhet under årets sista kvartal och är det då särskilt skogsegendomar, 
som på en kort tid bytt ägare, den ena efter den andra, och följden blir, 
att egendomspriset drives upp onaturligt i höjden och skogen måste 
bliva det realisationsobjekt, som lättast kan förskaffa ägaren klingande 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


227 
under år 1915. 
[EE ml T | 
Medel, var: | | 
| | . 
lBerakenad ENE elden | Summa av [Med anledning 
| rransalts ec es 
Den | | FETANSAlS; Beräknad! beräknad =:Jav skogseldens]| 
brand- |t. ex. naturlig | | | 
brunna löskadas år | begränsning | släckn:s- | brandskada |uppkomst vid- Änteekvippar | 
skogens | mot myrar 0. kostnad |o. släcknings- |tagna rättsliga 
|A SEA |hela skogs-]| inträffande | INSE SEPT CRS AA GNSELEE 
| medelålder beståndet |CE ingripan- kostnad eller andra | 
| | de av släckn.- Ka | | 
| S - | åtgärder = | | 
| manskap m,. m.| Kronor Kronor | | 
I I 
8 | 9 | 10 | II 12 | 13 | 14 | 
on (Ad 
o | | | 
25 150 Åker samt | 100 250 | Järnvägen = | 
manskap | | lämnat er- | 
I I | 
| | sättning = | 
| 80 14,000 manskap 460 14,460 | 
I I | 
60 ,000 » 200 20000 llltirnvå AIN 
c + | Järnvägsen- Järnväg under 
50 | 2,500 | 2 Person 2,630 I treprenören | byggnad 
HOr 1 T35496 | » | 160 13,656 stämd 
I I || | 
70 1,200' | » 60 12600 I | | 
25 3,200 |manskap samt! 400 | 3,600 | Järnvägen 
landsväg | lämnat er- 
sättning 
| 
| | | | | | | 
38,546 | TS Vi 40,056 = | 


mynt att inlösa egendomen med. Styrelsen anser det som sin oavvis- 
liga plikt att framhålla de stora vådor, som ligga i det hejdlösa egen- 
domsjobberiet, som i så väsentlig grad bidrager till att även ungsko- 
garna skövlas. Exempel kunna påvisas, då till och med 20-åriga skogs- 
bestånd kalhuggits. För att råda bot mot detta onda böra med det 
snaraste lagbestämmelser fastställas, som kunna hindra en skogsavverkare 
att totalt skövla en egendom på all skog, och det kan starkt ifrågasättas, 
huruvida det icke vore synnerligen lämpligt att som en gräns mot den 
osunda spekulationen stifta en sådan lag, som, i likhet med i Danmark 
gällande bestämmelser, förbjöde all skogsavsalu ett visst antal år (i Dan- 
mark 10 år) efter det egendomen kommit i nya händer. D.v.s. all 
avverkning, som är förenlig med god skogsvård, tillåtes naturligtvis. 

För övrigt vill styrelsen, beträffande vad som ytterligare kan vara att 
säga om saker hörande under denna rubrik, hänvisa till sina tidigare 
avgivna berättelser. 

Beträffande styrelsens finanser se tablån. 


hen VAA 


STEEN II ST ST BREV SRA IT LAV SV UI 


TT Vver SU SF 


dear lad 


228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1015. 


Sammandrag av räkenskaperna för skogsvårdsstyrelsen 


i Skaraborgs län under år 1915. 


Tillgångar vid årets början: 


TIIV CI FALLET SOC EV br ne DER SES flög RR RAR 3435: 00 

15 NR EEE TSE DN rr AAA VAIN SARK AN SE ÄRA se 1 RER or Se be 9,0906: 25 

FOU = rara ge SAR RASTER oa a Tod Vd SR ng ShA Tse IA BTR SAR 2,228: — 

SKOG SOCINE Np LlANteFSPItFäCle... scots pissig SA SE 10: — 

SYN CKO SEA CCT Ah den AA olaga a Es TRA AN Nb 4T3505 

FÖTSKOTECE e15g5r ERE ger so Stig Sa göltt 2 Rss 5L ST AA RE AA vn FRÄS 

InHeEstaender 155karaporgs Hask. banko... sov EA 8,200: — 

1fSydsvenska.-skredit:.AC-Bi > 06 soc 3: 50 
Kassab eh allang Adera. es da akrels ius BA Sas AN AA TREE NEN 434: 29 24,662: 70 

Inkomster: 

STA LSHINSTAD SN SAS Bo SSR e er Fifa sg a RESTS AS 7,160: — 

Trans He SDI CIAR sd sor bra NA da do, BER Ser ARENAN OA 450008 

STRO OSVALAS AVD TEE EG APL bo de bok eler oe stra ds ARENAN TN SNES ENARE 34, ENT E00 

HÖrSd ljung LAVA LOROGK Plant fe sar ss AA 2;010E33 
ROTA Ne Mn br NA EN ve SET SPLIT 4 AN EA Arg rat 455: 55 48,680: 87 
KTONOT 13,3 Hee 

Utgifter: 
I BONE IGN HN SRS Ag ARS Sa SA SA Dr SEN. ARS ANA SR VR I 37AG 
Skogsodling: kulturer, plantskolor ............ 3,55 TTO 
PlantörsbitfdCle” cs sög nos HSO05 MAN 

OMKOSTN ACE sla dsn bergs sd skanner 658:60 9,305: 47 

10 0/S0 BU RLSI0 VE FO (EIG, (GONE SLAS) TA IR ATERN RA ARR ANAR AE IA 3252 

1 BÅL a Un YärEN ser pt ms ba SEE RDR DR STELLA FEEL ELER FRAN ST NRA FER FLAG rna 426: 90 

FNESCET SÄL MIT ANA AS NA dr las p den ST Sar Salsa fasa 4,587: 97 

JANNA [CON Eng N DÅ rå SENS fe EE ESA SANS SR TA NOT RI SENARE, dr ne M,S203=—- 
SYD EKOS INA (ETEN ss a MR a an a Je gat (gta JR SE 53: 20 25,583: 71 


TIEVETNALT CT 45 RUNNER LrERAr ra OR LSI. AASE I ISA NS SALLAD a 2 FAR 30845 75 
| PoE AR 5 frn a BASE NANDE FA SS Ed EV ERS RNA SILLI FN: 10,550: 38 
JE OUT moa f REN DN SRS. BAN er LA a a BA Aj Ari bs La a tat RR ar 120:325 


Transport 14,655: 


300255 


T' rr Dh f Så ä f 
Å ; | | a Å Pe VI 
der FETA Made SE YR SIR j | | . 
(0 KRSEALSM MN SENRINN S SKARABORGS VÄNS: EDS SSOMRÅDE 


EEE RN TATE RÖR TAS SAN ENA Re 


229 


+ 
i Transport 14,0553 38 26588: 
Fökogsodln gt plantörsbiträCe;..-.-ww a + arätsårnen sena 560: — 
KIRKE ROS UI Cl WL ERET Ra I 255 SRpAS PAIRS NER MAS POR LSE LTD 54: 10 
HITS RO GE A0 fo ds RE KN ERT od Bs Nr RER IRL BI SRA oden 250: — 
nnestaenderi Skaraborgs, Enski Balk o.s.saiuntrukaig 20,832: 94 
j 15 Manlestadsksparhanks oden: sdice ssk sten 213000 
Kassabehållning SE EKA Na BRL SVA LT SAR SARK Ar a a a 189: 45 47,768: 86 


KrONOrNS3 Ses 


+) Häri ingå 606: 14 kronor för kursen vid Sjöberg. 


Mariestad den T7 april ig9k0. 


För Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelse: 


SMI ET RodHe; 


Än 


ie Alf. Winbladh. 


230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Undertecknade, i vederbörlig ordning utsedda att granska Skaraborgs 
läns skogsvårdsstyrelses förvaltning och räkenskaper för år 1915, få efter 
fullgjort uppdrag avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


I fråga om inkomster och utgifter under året samt tillgångarna vid årets 
början och slut hänvisa vi till räkenskapssammandrag, som finnes fogat 
vid skogsvårdsstyrelsens årsberättelse och vars överensstämmelse med 
styrelsens räkenskapsböcker av oss kontrollerats. Såsom av samman- 
draget framgår, fanns vid 1915 års slut en kontant behållning av 32,753 
kronor 38 öre, närmast beroende därpå, att av skogsvårdsavgifterna ett 
belopp av 25,732 kronor 7 öre inflöt först de sista dagarna på året. 

Beträffande styrelsens verksamhet i övrigt få vi jämväl hänvisa till 
den av styrelsen avgivna berättelsen. 

Vid. siffergranskningen, som verkställts av registratorn Sven Höglund, 
hava, förutom ett mindre bokföringsfel, som dock icke inverkat på re- 
sultatet, endast några mindre räknefel, kassaförvaltaren till last, påträffats, 
vilka fel kunna rättas därigenom att respektive belopp tillgodoföras 
kassaförvaltaren uti innevarande års räkenskaper. | 

Då räkenskaperna i övrigt befunnits i god ordning och behörigen 
. verificerade, samt skogsvårdsstyrelsen, såvitt revisorerna kunnat finna, 
med nit och intresse fullgjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka, att full an- 
svarsfrihet beviljas styrelsen för 1915 års förvaltning. 

För siffergranskningen föreslå vi ett arvode av 60 kronor. 


Mariestackdenke maj roxLo: 


Josef Fischer. 


Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


A. O. E. Hedenstierna. K. G. Wallenius. 


Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. 


3 ER TSPI ES UT BRY LE äv FER TRUE NS JT FOR TA år RE TMA RU PINE SV NER 


Skogsvårdsstyrelsens inom Värmlands läns landstings- 
område berättelse om 1915 års verksamhet samt om 
skogarnas tillstånd och skötsel. 


Beträffande formerna för den verksamhet, styrelsen under år 1915 
utövat, får styrelsen ånyo hänvisa till sina tidigare avgivna berättelser. 
Styrelsens arbetssätt under berättelseåret har nämligen i allt väsentligt 
varit överensstämmande med de föregående årens. 

Under berättelseåret har styrelsen varit samlad till fyra sammanträden. 

För att vinna ökad överblick över skogsförhållandena inom länet före- 
togs av styrelsen i samband med ett av sammanträdena en inspektions- 
resa genom Övre Fryksdals och Övre Älvdals härader. Härunder blev 
styrelsen även satt i tillfälle besiktiga en del under tidigare år av dess 
personal utförda skogsodlingar å enskildes marker. 

Vid det i december i Stockholm sammanträdande mötet mellan rikets 
samtliga skogsvårdsstyrelser, vid vilket möte frågan om vidtagande av 
atgärder för tjänstepersonalens pensionering slutgiltigt behandlades, re- 
presenterades styrelsen genom sin ledamot Fil. D:r Fr. Lovén. 

Den ordinarie tjänstepersonalens antal har under året icke förändrats. 
Hos styrelsen hava sålunda varit anställda 1 länsjägmästare — samtidigt 
tjänstgörande som styrelsens sekreterare och kassaförvaltare —, 1 extra 
länsjägmästare och 8 länsskogvaktare. 

De betydande skogsodlingsarbeten, som utfördes under ledning av 
skogsvårdsstyrelsens personal och varför redogörelse lämnas i det följande, 
påkallade anställandet av z07 st. plantörer under våren 1915. 

Planläggning och avsyning av de dikningsarbeten, vartill bidrag under 
året utgick ur skogsvårdskassan, krävde 15 st. dikningsförmäns biträde. 

Den enligt styrelsens mening mest resultatbringande formen av den 


styrelsen ålagda upplysningsverksamheten har under året, i likhet med vad 
alltsedan styrelsens tillkomst varit fallet, bestått i det arbete, som av 
.«tjänstepersonalen — i första hand då naturligtvis länsskogvaktarna — 
utövats under det personliga sammanträffandet med skogsägarna. Under 
sina resor inom resp. bevakningsdistrikt hava länsskogvaktarna vid varje 


SEN NERE ISB "ECE Sylt, SIR PES TT SLE fi Ara SRA EST STENEN 


vs a 


fr JANE SKR nn a nd 


- at på 


CSO SUKEES SES SITA 


232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


lämpligt tillfälle haft att påverka hemmansägarna till vidtagande av er- 
forderliga skogsvårdsåtgärder samtidigt som de härvid framhållit de för- 
måner i form av biträde och bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, som 
ställas till vederbörandes förfogande för dessa arbetens utförande. Att 
trots de rådande osäkra förhållandena så omfattande skogsodlings- och 
dikningsarbeten, som av det följande framgår, kommit till utförande, 
kan förvisso endast söka sin förklaring i ovannämnda länsskogvaktarnas 
upplysningsarbete och påverkande av skogsägarna. 

På direkt skriftlig ansökan har sakkunnigt biträde under året lämnats 
till 148 st. skogsägare. Av nämnda-anvisningsförrättningar avsågo: 

27 st. utmärkning av fröträd, 

15 » utstämpling av gallringsvirke, 
79 » utsyning i allmänhet samt 

27 » anvisning om skogsvårdsåtgärder. 

För fyllandet av sitt behov av förmän vid skogsodlingarna anordnade 
styrelsen vart och ett av åren 1906—1909 en kurs för utbildande av 
lämpliga inom länet bosatta personer till s. k. skogsplantörer. Samman- 
lagda antalet på sådant sätt utbildade förmän uppgick till c:a 200 st., 
ett antal, som på sin tid väl täckte behovet. 

Under årens lopp hava emellertid en rätt avsevärd del av dessa plan- 
törer genom ändrad sysselsättning, avflyttning till andra orter e. d. blivit 
förhindrade att vidare arbeta i styrelsens tjänst, varför behovet av skogs- 
odlingsförmän under 1915 års vår visade sig ganska svårt att fylla. 
För att råda bot för denna olägenhet beslöt styrelsen att under hösten 
1915 åter anordna en utbildningskurs för plantörer. Denna skogsodlings- 
kurs förlades till den i Nors socken belägna egendomen Trossnäs, vars 
ägare, grosshandlare N. Chr. Jensen i Karlstad, välvilligt ställt bostads- 
och undervisningslokaler samt skogsmarker till kursens fria förfogande. 
Av 66 st. sökande kunde av utrymmesskäl endast emottagas 43 elever. 
Kursen, som pågick från och med den 11 till och med den 30 oktober, 
leddes av länsjägmästaren, varjämte vid undervisningen medverkade extra 
länsjägmästaren och fyra länsskogvaktare. Undervisningen bestod dels 
av föreläsningar och dels av praktiska arbeten. Föreläsningarna — Vg 
ä 2 timmar varje afton — avsågo förnämligast till skogsåterväxten hö- 
rande ämnen. Vid de praktiska arbetena utfördes hyggesrensningar, 
sådder och planteringar av olika slag ävensom anläggandet av en mindre 
plantskola. Såsom avslutning av kursen företogs en exkursion till sty- 
selsens vid Deje belägna fröklängningsanstalt och plantskola. Under 
vägen blevo deltagarna satta i tillfälle att se en del av styrelsens plan- 
törer tidigare utförda nu synnerligen vackra skogsodlingar av olika åldrar. 
I likhet med vad alltid förut varit fallet, var kursen för deltagarna av- 


bräg Loe 


TE SE 


ERT PL EE FIRE V EVAS FITTOT TIA VIN, ATSU SYROR LIB-TYR YR? UT SFRS IF EST BYN FFF VR 2 SV KEN MV NF Pads Re 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 


giftsfri såväl vad beträffar undervisningen som kost, logis och kostnader 
för resa till och från Trossnäs. 

Enligt för deltagande i denna kurs fastställda villkor bör elev efter 
genomgången kurs vara i tillfälle att under tre år stå till skogsvårds- 
styrelsens förfogande som plantör, varför styrelsens behov av skogsod- 
lingsförmän nu torde vara fyllt för den närmaste tiden. 

I samband med ovan omtalade kurs för utbildande av nya plantörer 
var även anordnad en repetitionskurs om tre dagar för 61 st. av de 
tidigare utbildade plantörerna. Denna repetitionskurs, till vilken delta- 
garna voro inkallade i tvenne omgångar, hade tillkommit för att upp- 
friska de vid tidigare tillfällen bibragta kunskaperna ävensom och ej 
minst för att påpeka en del av de vid utförda skogsodlingsarbeten van- 
ligast konstaterade felaktigheterna. Till följd av att marken genom tidigt 
inträffande köld hårt tillfrusit, kunde några arbeten ute i skogsmarken 
ej företagas under dessa repetitionskurser utan måste hela undervisningen 
ske föreläsnings- och diskussionsvis. 

Länets hushållningssällskap har under året anordnat åtta småbrukare- 
kurser fördelade på följande socknar: St. Kil, Vermskog, Ö:e Ullerud, 
Lungsund, Gunnarskog, Karlanda, Boda och Lysvik. Vid varje sådan 
kurs har av extra länsjägmästaren hållits 3 a 4 med skioptikonbilder 
belysta föredrag om skogshushållning. 

Vid lantbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolan å Elgå samt lant- 
manna- och folkhögskolorna i Molkom har genom styrelsens personal 
undervisning i skogshushållning även under 1915 meddelats. Vid de 
två förstnämnda skolorna har för detta ämne varit anslagen en tid av 
40 timmar. Undervisningen, vilken handhafts av extra länsjägmästaren 
har bestått i teoretiskt genomgående av de viktigaste kapitlen av skogs- 
hushållningen. Under demonstrationer ute i marken har sedan förtyd- 
ligats, vad- å lärorummet blivit genomgånget. Vid Varpnäs bereddes 
eleverna dessutom tillfälle att under sakkunnig ledning deltaga i gallrings- 
och skogsodlingsarbeten. Vid skolorna i Molkom har undervisningen 
endast bestått av 10 timmars föreläsningar, hållna av länsjägmästaren. 

Liksom under föregående år har styrelsen även under 1915 bekostat 
ett antal föredrag hållna av dess i tidigare berättelser nämnda föreläsare. 
Denne har sålunda under året företagit tvenne föredragningstournéer, den 
ena under februari inom Näs och Grums härader samt den andra under 
december inom Kils och N:e Fryksdals härader. 27 föreläsningar hava 
hållits under dessa tvenne föredragsresor och hade till de flesta föredragen 
infunnit sig ett ganska stort antal åhörare. Styrelsens syfte med dessa 
föredrag är, att hos de mindre skogsägarna väcka intresse för ett ratio- 
nellare skogsbruk än det som ännu rätt allmänt tillämpas. Att genom 


j 


> 


NOEL sl dn nn JAR teet le Sn Ag 


FETTO KPN I VARAN RT FF FIRREN rå 


£ 


3 är PU BÄRA SUV VESA 
ER TAS TAG HEN 


234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


dessa enstaka föreläsningar någon egentlig djupare insikt icke kan för- 
värvas, är ju uppenbart. 

Av tidskriften »Skogen» har genom länsjägmästarens försorg 200 ex. 
utdelats till för skogsvård intresserade personer inom länet. Ett antal 
av fil. d'ir Lovéns småskrifter om skogsvård ävensom 100 ex. av tid- 
skriften »Skogvaktaren» hava dessutom genom expeditionens försorg 
distribuerats. 

Skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Deje, Seffle och Årjeng hava under 
berättelseåret lämnat 3,279,650 st. för utplantering lämpliga plantor, 
därav 1,307,050 st. tall- och 1,972,600 st. granplantor. 

Tillgången på plantor i plantskolorna var avsevärt större än styrelsens 
eget behov, varför rätt betydande partier kunde avyttras till andra håll. 
Sålunda försåldes under våren 1915 till andra skogsvårdsstyrelser, revir- 
förvaltningar och kommuner ej mindre än 511,500 st. tall och 680,350 
st. granplantor. 


Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd invente- 
ring i plantskolorna följande plantförråd: 


1Senlete 835,000 st. tall; 2,212,000 st. gran; 45,500 st. lärkplantor, 
DS S0:000. 2 I T43,000, PT PIE TLROROONE » 
dr JANRSnE STAD 7.08,000KE 2 4,000 > > 


S:a 1,490,000 st. tall; 4,123,000 st. gran; 78,700 st. lärkplantor 
Sa 5,091,700 st. plantor. 


Ovanstående summa inbegriper emellertid ej mindre än bortemot 3 
millioner 1-åriga granplantor, vilka ej förrän efter ännu en vegetations- 
period äro användbara för utplantering, till vilken tidpunkt deras antal 
dock kan beräknas hava genom självgallring undergått en väsentlig de- 
cimering. 

Det till plantskolan i Seffle använda jordområdet har av styrelsen 
hittills innehafts på arrende. För att emellertid säkerställa sig mot att 
efter arrendetidens slut behöva anskaffa ny plantskolejord och å den- 
samma nedlägga dryga anläggningskostnader, träffade styrelsen under 
hösten 1915 med ägaren till det arrenderade området avtal om inköp 
av området i fråga. 

I Dejeplantskolan har under året vattenledning indragits. 

Även under berättelseåret har styrelsens vid Deje belägna frökläng- 
ningsanstalt varit i oavbruten verksamhet. 

Tallkott fanns visserligen icke under året att erhålla och den jäm- 
förelsevis svaga grankottskörden under 1914—15 års vinter visade sig 
så svårt insektskadad att klängning av densamma ej kunde anses lönande. 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 235 


Om man bortser från höstens här nedan närmare angivna kottuppköp, 
ägde således under berättelseåret ej något sådant rum utan omfat- 
tade klängningen i huvudsak det från föregående år kvarliggande kott- 
förrådet. 

Redan under november och december inköptes från olika delar av 
länet mindre partier av 1915—16 års rikliga grankottskörd. Vid prov- 
klängning visade sig denna grankott, i trots av att även denna kott- 
ärgang var insektsskadad, fullt användbar. Någon egentlig kottinsamling 
kunde emellertid ej hinna komma i gång under berättelseåret, utan in- 
skränkte sig inköpen före årsskiftet till endast 214 hektoliter grankott. 
Av den från 1914 kvarliggande samt under förvintern inköpta kotten, 
6,332 hl. tall- och 2,614 hl. grankott, klängdes under året 4,209 hl. tall- 
och 2,515 hl. grankott. Den klängda kotten lämnade i utbyte 2,244,3 
kg. tall- och 1,464,2 kg. granfrö, motsvarande ett genomsnittligt utbyte 
av för tallen o,s3 och för granen 0,s8 kg. per hl. 

Mot ersättning verkställdes vid anstalten utklängning av 33'/, kg. 
tall- och 59 kg. granfrö, vartill kotten insänts av Uddeholms A.-B. 

Vid årets slut förefanns vid anstalten en behållning av 2,434 hl. tall- 
och 99 hl. grankott. 


Skogsodling. 


Bidrag till och biträde vid skogsodling har under året tillhandahål- 
lits skogsägare inom länet på samma villkor, som tidigare varit härför 
gällande. God tillgång å såväl frö som plantor möjliggjorde, att bidrag 
till 1915 års skogsodlingar kunde utgå till alla dem, som hos styrelsen 
anhållit om och voro berättigade till dylikt bidrag. 

Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av skogsvårds- 
styrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av 
vilken synes, att under år 1915 hava hos 617 st. skogsägare utsåtts 
I1,844,2 kg. frö, därav 1,092,7 kg. tall- och 751,s kg. granfrö, samt ut- 
satts I,100,300 sl. plantor, därav 459,050 st. tall- och 641,2530 st. gran- 
plantor, varvid en ytvidd av 2,3608,, hektar skogsodlats, därav 2,114,7 
hektar genom sådd och 2534 hektar genom plantering. Av den nämnda 
skogsodlade arealen äro 2,070,3 hektar att hänföra till fullständig skogs- 
odling och 298,4 hektar till hjälpkultur. Av tablån framgår vidare, att 
vid skogsodlingsarbetena i fråga förbrukats 14,039,; dagsverken (10-tim.), 
därav 10,845,9 vid sådden och 3,793,4 vid planteringen. 

Samtliga ovanstående skogsodlingsarbeten hava dock ej varit utförda 
med bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, trots det att arbetet handletts 
av dess personal. Jämlikt av skogsvårdsstyrelsen fastställda villkor för 


We Fr FARSEN SNB ARR VA LEVE 97 Kalk SK UTTRAN Kv ETTESTRRRPFE EGET Eg SST NEN YST KESSTE RS 


3 
Q 
, 


8 SYV ige ER NER Kg 


236 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


skogsodlingsbidrags erhållande förverkas rätten härtill, om fröträd, såvida 
sådana funnits att tillgå å den avverkade marken och där bort ställas 
till främjande av självföryngringen, icke kvarlämnats i tillräckligt antal. 
Till skogsodling av avverkningstrakter av nyss angivet slag lämnas 
således ej något som helst bidrag, men har styrelsen av flera orsaker 
— ej minst med hänsyn till att erhålla större garanti för, att skogsod- 
ling verkligen kommer till utförande på rätt tid och på lämpligt sätt — 
ansett förmånligt att till självkostnadspris tillhandahålla vederbörande 
skogsodlingsskyldige behövligt frö- och plantmateriel, ävensom plantörs- 
biträde. I ovan angivna under ledning av styrelsens personal under 
1915 skogsodlade areal ingå dylika av vederbörande själva fullständigt 
bekostade skogsodlingar med en areal av 196 hektar, varav 193 hektar 
skogsodlats genom sådd och 3 hektar genom plantering. 

Då emellertid flertalet av länets större skogsägare själva hava egen 
fast anställd skogspersonal, hava dessa i allmänhet ej haft anledning att 
påkalla styrelsens biträde vid utförande av skogsodlingarna. Sådant 
biträde har under berättelseåret icke påkallats vid mera än 7 fall, och 
har anledningen då som alltid tillförene varit, att skogsodlingsarbetenas 
omfattning försvårat för dem att med endast egen personal medhinna 
detsamma inom rätt tid. 

I likhet med vad under alla föregående år varit fallet, hava de skogs- 
ägare, som genom egen personal utföra skogsodlingsarbeten å sina mar- 
ker, från styrelsen erhållit intill 20 kg. skogsfrö till nedsatt pris samt 
plantor gratis i mån av tillgång. Omfattningen av de skogsodlingar, 
som på sådant sätt understörts av skogsvårdsstyrelsen framgår av tablå Il, 
av vilken synes, att under berättelseåret av 34 st. skogsägare utsätts ' 
348,, kg. frö, därav 233,8 kg. tall- och 114,3 kg. granfrö, samti utplanterats 
987.500 st. plantor, därav 356,500 st. tall- och 651,000 st. granplantor, 
genom vilka frö och plantmängder en areal om 741 hektar blivit skogs- 
odlad, 396,, hektar genom sådd och 344,5; hektar genom plantering. 

Utan att de till sina skogsodlingar erhålla något som helst bidrag 
från skogsvårdsstyrelsens sida utföra emellertid ett flertal av länets största 
skogsägare — de skogsägande bolagen — dylika arbeten i mycket stor 
omfattning. De av vederbörande välvilligt lämnade uppgifterna angående 
sådana skogsodlingsarbetens omfattning återfinnas häradsvis sammanställda 
i Tablå III, som sålunda angiver, vilka skogsodlingar, som under egen 
ledning och fullständigt på ägarnas bekostnad utförts inom länet under 
år 1915. Av nämnda tablå III framgår, att under året utan något som 
helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet utsåtts 1,459,5 kg. skogsfrö, 
därav 760 kg. tall- och 699,5 kg. granfrö samt utsatts 1.537,280 st. plan- 
tor, därav 483,570 st. tall- och 1,053,710 st. granplantor, genom vilka 


VÄRMLANDS LÄNS "LANDSTINGSOMRÅDE. 23 


frö och plantmängder 2,420,, hektar skogsodlats, därav 1,964,7 hektar 
genom sådd och 456,2 hektar genom plantering. 

I tablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna, 
att enligt vad till styrelsens kännedom kommit under år 1915 å enskildas 
skogar nom Värmlands län skogsodlats tillhopa 5,530,6 hektar, vartill 
förbrukats 3,051,8 kg. skogsfrö och 3,025,080 st. plantor. 


Skogsdikning. 


Av skogsägare utförda diknings- och bäckrensningsarbeten a till skogs- 
börd tjänlig mark hava under 1915, liksom under alla de senaste åren 
understötts från styrelsens sida. Såsom alltid förut har varje skogs- 
ägare, som det önskat och därav varit i behov, erhållit kostnadsfritt bi- 
träde av styrelsens personal för planläggning och avsyning av torrlägg- 
ningsarbete. Det direkta bidraget utgick under berättelseåret, i likhet 
med vad var förhållandet under år 1914, med 40 0 av nedlagda skäliga 
kostnader, dock högst 800 kronor. Intet bidrag utbetalades, innan dik- 
ningsarbetet blivit av styrelsens personal avsynat och godkänt. 

Att de rådande kritiska förhållandena och dyrtiden skulle avskräcka 
en del skogsägare från att nedlägga kostnader på skogsdikning var ju 
att förutse. Nedanstående siffror visa också, att de under året utförda 
arbetena av detta slag ej varit lika omfattande, som samma arbeten under 
1913 och 1914. Att tillbakagången dock ej blivit större, torde med 
tydlighet visa, huru stort och starkt rotat intresset för skogsdikning hun- 
nit bliva bland länets skogsägare. Synnerligen beaktansvärt är, att den 
inträdda minskningen i dikningarna ingalunda särskilt drabbar de mindre 
skogsägarnas marker. 

I tablå V finnas häradsvis sammanställda alla under året avsynade 
dikningsarbeten, till vilka bidrag utgått ur skogsvårdskassan. Av denna 
tablå framgår, att av 379 st. skogsägare nygrävts 300,545,s löpmeter di- 
ken för en kostnad av 70,453: 22 kronor och upprensats '79,290,; meter 
bäckar för 7,6008: 85 kronor, eller tillhopa torrläggningsarbeten med bi- 
drag ur länets skogsvårdskassa utförts för en summa av '78,062: 07 kr. 

En del av de större skogsägarna inom länet hava under året utfört 
torrläggningsarbeten i sina skogsmarker i betydligt större omfattning än 
vad som motsvaras af styrelsens maximibidrag eller 800 kronor. Med 
stöd av benäget lämnade uppgifter är tablå VI upprättad och framgår 
av denna, att utan ringaste bidrag ur länets skogsvårdskassa under 1915 
nygrävts '79,852 löpmelter diken för en kostnad av 19,497: 69 kronor och 
upprensats &S88,188 löpmeter bäckar för 11,155: 49 kronor eller tillhopa 
alltså torrläggningsarbeten för en kostnad av 30,053: 18 kronor. 


ORUP STI N Og va EIS ROTSEE PINE 0 IR dande GE ES SSA LA TT I PRE S 
SYCK Se Kal NaN INTAS | 


Jr EE AE KS VN 


Så NR Nad an SR 


- 


ka + FER TIPS Ma AA ni z 
JA ae Hr KT SRA EV ORT AR 


NER Et 


vi 
fån 


fra v NN UTAS . dh 


ale 


NN 


TRI ” LÄKA rd Ra FI NYNy AREVA ARN AN Fyr; a CSI) TYVIE STRESS Le NVS EP 


238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Inom länet har alltså, som av tablå VII framgår, vilken utgör ett 
sammandrag av tablåerna V och VI, å enskildas skogar under år 1915 
nygrävts 440,397.s löpmeter diken och upprensats 1607,478,5 löpmeter bäckar 
för en sammanlagd kostnad av 108,715: 25 kronor. 


Även under berättelseåret har styrelsen genom sin personal samt genom 
förfrågningar till de större skogsägarnas skogsförvaltningar sökt att för 
ernående av en fortlöpande statistik erhålla bästa möjliga uppgifter rö- 
rande förekomsten och omfattningen av skogseldarna inom länet. De 
inkomna uppgifterna visa, att Värmland under år 1915 praktiskt taget 
varit befriat från skadegörelse genom skogseld. Endast tvenne mindre 
»brännor», om tillsammans c:a SR hektar, hava under året uppstått, 
varför något tabellariskt sammandrag i denna årsberättelse ansetts onödigt. 


Uppsikten över skogslagens efterlevnad. 


Denna sin uppgift har styrelsen under berättelseåret utövat på full- 
komligt samma sätt som under de föregående åren. Genom upprepade 
besiktningar från tjänstepersonalens sida övervakar styrelsen sålunda, att 
alla de marker, å vilka återväxten genom avverkning blivit äventyrad, 
genom utförda föryngringsarbeten åter bringas till skogbärande skick. 
Liksom i föregående berättelser framhållits kan styrelsen även vid detta 
tillfälle vitsorda, att den alltjämt nästan undantagslöst härvid mötts av 
förståelse från de skogsodlingsskyldigas sida. 

Den i föregående årsredogörelse omnämnda undersökningen enl. 8 2 
i skogslagen av en avverkningstrakt i hemmanet Råbäcken, vilken för- 
rättning påkallats men av vederbörande syneförrättare ej medhunnits 
under 1915, har under året kommit till stånd. Med stöd av synemän- 
nens yttrande ansåg sig styrelsen nödsakad hos Konungens befallnings- 
havande begära fullständigt avverkningsförbud å ifrågavarande hemmans- 
del, en anhållan som av Konungens befallningshavande omedelbart bifölls. 
Godvillig överenskommelse kunde emellertid icke uppnås med den skogs- 
odlingsskyldige — en utländsk undersåte — utan måste saken dragas 
inför domstol. Häradsrätten godkände i sitt under året fällda utslag 
styrelsens yrkanden och har detta utslag nu vunnit laga kraft. 

Det avverkningsmål, som i föregående redogörelse omnämndes såsom 
överklagat hos hovrätten har under berättelseåret avgjorts till styrelsens 
fördel, i det att häradsrättens utslag oförändrat fastställdes. 

I endast ett enda fall har styrelsen under 1915 sett sig nödsakad hos 
Konungens befallningshavande anhålla om anordnande av undersökning 
jämlikt 8 2 i skogslagen. Syneförrättarna delade fullständigt skogsvårds- 
styrelsens uppfattning, att skogslagen blivit överträdd, men det oaktat 


fe a 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 


hade ännu vid årsskiftet någon uppgörelse icke stått att ernå med de 
skogsodlingsskyldiga. 

Utan föregående laga undersökning har under året särskilda överens- 
kommelser rörande erforderliga skogsodlingsarbetens vidtagande träffats 
rörande 19 st. skogstrakter, varå avverkning utförts i strid med skogslagen. 

Som utav tablå VII framgår hava av de avverkningar, som inom 
länet utförts under år 1914—15 års vinter — frånsett kalhyggen å sedan 
gammalt skogsvårdande skogsägares marker — 56 st., omfattande 384,7s 
hektar, redan vid personalens under året företagna besiktningar befun- 
nits utförda på sådant sätt, att direkta åtgärder för återväxtens tryggande 
ansetts kunna med stöd av skogslagen framtvingas. Detaljerade beskriv- 
ningar hava under sommaren upprättats över alla dessa hyggen, vilka 
dessutom kartlagts i de fall, då det med hänsyn till den framtida kon- 
trollen ansetts behövligt. 

73 st. beskrivningar över lagstridiga trakter, uppkomna genom av- 
verkningar under åren 1910—1914 hava under året omarbetats, komplet- 
terats eller nyupprättats. Dessa beskrivningar avse kalhyggen med en 
areal av sammanlagt 684 hektar. 

På grund av att återväxten genom lyckad skogsodling numera kan 
anses fullt tryggad, har styrelsen under berättelseåret sett sig i tillfälle 
från vidare åtgärder och tillsyn avskriva 156 st. lagstridigt avverkade 
hyggestrakter med en sammanlagd areal av c:a 804 hektar. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning angående skogsvårdsstyrelser skall i 
samband med avgivandet av förvaltningsredogörelse av styrelsen lämnas en 
kortfattad redogörelse angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 

Då styrelsen i ett flertal föregående berättelser yttrat sig i ovan nämnda 
avseende och då några förändringar givetvis icke kunna framträda från 
det ena året till det andra, anser styrelsen vid detta tillfälle tillräckligt 
att rörande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel hänvisa till sina 
tidigare fällda omdömen. 

Att intresset för en förbättrad skogshushållning alltjämt är i stadigt sti- 
gande bland länets skogsägare anser sig styrelsen även nu kunna vitsorda. 

Karlstad i april 1916. 


A Värmlands läns skogvårdsstyrelses vägnar: 


Reinh. Geijer. 


Gunnar Fries. 


> 


240 


Tablå I. 


Ha ra.d 


SE, KRO SN WE I PV ONE IR TD RN STR ANTAR KÄR PID SA SR FI 
; Te 5 ' Å S 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Under ledning av skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal 


Plantor | Skogsodlad 


Frö I 

Antal RR SE | ) VAR SLIG E CR | 
Genom sådd | 

skogs- Tall | Gran Tall Gran | 
ägare kg. kg. st. st. Fullst. | Hjälp | Summa | 
hektar | hektar hektar | 

| | 
| | 
48 85,80 53,59 | -20,000 — 15,000 155:6.] — TA5pVElNANTOO,6 7 
115 215,80 90,30 I 3,800 20,300 299,9 | 59,5 | 359,4 | 
40 68,30 61,20 I 15,200 | 25,800 || 141,46 | 3,0 | 144,6 | 
36 118,40 74,10 || 20,350| 24,450]| 124,5 | ÖSEIEKEIOANS | 
3 11,70 12,50 I 8,100 | 48,400 || 18,2 | 1254 30,4 
| 

50) 74,30 | 71,65 || 174.500] 37.700] 189,9) — BT —198:7 | 
97 | 137,30 88,55 I 72,300 | 144,600]|| 215,7 | — 25,2 b 240,9 | 
16 22,85 21,35 || 41,500 | 94,600 57,1 | AS 632 | 
14 12,10 12,90 I == 9,000 | 20,3 EL 20,3 | 

H | | 

53 |. 86,85 |- 51,89 |. 34.900]! -82,400] 1. 13444 |IUNN/GSrE GES: 
26 42,10 44,30 || 23,400 31,800 || 82,2 | 3,0 | 85,2 | 
42 73530 72,00 | 16,200 90,000 KYSST | 2,0 | 173,7 
21 67,95 46,65 | 20,300 7.900 || I IZ5. | (TALE ISO 
| | II | | | 

28 | 15575 1 50,40 | 3,500 | 9,300 136,7 | 9,1 | 145,8 
617 | 1,092,70 751,49 | 459,050 | 641259] 1,872,7 | 242,0 | 2,114,7 | 


” 


RR ET EG SER] TELE Pe URTEN foo EN SI NET GR fe, " Sch FER OCIT RN tv Of SR EN FA RENA DER Vg 
; sdp ÄV ; ' pre ( 

/ et X 

dj 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, . 241 


utförda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1915. 


mark Dagsverken 


Genom plantering vid sådden || vid planteringen 


I 

| Mans |Kvinns | Barn | Summa | Mans RSA Barn | Summa 
I 
| 


| 
Fullst. | Hjälp | Summa | 


hektar hektar hektar 


I 
6,7 0,53 | 7,2 | 696,8] 230,2] 13759] 1,064,)0 | 105,0] 14,0 | 450 123,0 | 


6,9 | 0,2 | 7,1 | 1,193,9] 310,6 409,1] 1,913,6 I 63,0] 36,0 | 5,0 104,0 
5,8 | 25070 HAS 427,2 72,6 IST 650,8 | 92,0 930 | 45,0] 146,0 | 
8,3 | 5,3 | 13,6 ÖSTolk 208501 3984] I237n4 | 207431) 4 1AG0 | 54,0 272,3 | 
10,9 4,9 | 558 59,6 12,0) 100,0] — 171,6 | TÖTKol 25: | Bs ol NA (24NKO | 

30,7 | 5,0 | 35,7 705,4] 530 1770) 935,14 | 244,2 103,0 | 163,2] — 510,4 
35,3 | 17,6 | 52,9 7572] 134,9 37752] 1,269,2 | 40456] 153,2 | 245,2/ — 803,0 | 
30,5 | 1,0 | 31,5 MA250lk LI5s0l1 6250 319,0 | 249,0) 13.740 | 96,0 482,0 | 
1,3 | 14 | 2,7 SLI 13,0 25,0] 119,1 | 18 2,0 | 15,0 35,0 | 
27,0 RÅ | 280 395,9] 9950 280,5] — 77514 | 15750) 68,0 | 165 388,0 | 
T,;3 | 13:42 | 20,5 242,0 58,0 ot 371,0 | 60,0] 21,0) 188,0) — 269,0 | 
21,8 O,4 | 22,2 365,0 ög 285,0 SRA | 105,0] 81,0 | 69,0] 255,0 | 
1,7 AS | 5,2 3524 27.8 117,6] 597,8 | 43»7| 23,0 | 50,1 116,8 | 

| | || | | | 
3,4 — | 3,4 280,7] 143,4] 222:5) — 646,6 | 32,4] 0) 455] 41,5 | 

197,6 | 56,4 | 254,0 |6,330,r 1,702,5] 2,813,3| 10,845,9 | 1,942,2| 698,2 |1,153,0| 3,793,4 


16. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


242 


otibl S:96€ [ 009486 | 000159 |0089€€ | 1:gh€ EPI 8'€€z +$€ — Jewwns 

PETE TESTET TTR NE TT ETS TTR SEA RE TA a on tong vada sumustA 
og og le G606- BOdide TR OD a SN DEG go frretererisersissssere snara narnnnen en owIQ 
ock ole SöS GöDIoT SÅR Boc tg ar kg Tj rn Goron GSR NEN spessLaes 
o'gz otg sloT Jodie ere Sk ocg OR po öres sken enensa aan seen tesen dee nn st 
atof otG otCz Goes ES o09'zz aloe MS GS go offense renen SpaÅN 
1f08z 6'0ZI 2'651I oo0o'S9$ | 000492 | vo0'goz | +'vEr Etgz 1'901 (2 EST GE SA a Rea RN oquIa 
ot6 6 —- J0VFE FRE AGE 2 po frreeeseereerrsessssssrrrsnnnnns sS1oq]]z) 
ot/€1 otLEI = o00'$1z | 000'081 | o00'SE — — — | (re RN Sad FORT pA är SYILWPION | 

| 3:66 CE 3:06 o00'oS 000'0o$ pe TAG otor AS go frereereesersrrererennr er enn enn se nn nn Son 

| 2 2 6 FR BENEN RE ES SLE MA Go |rreeeneesdereneressnnnnnnnn nen rna sjepsYÅLA 
Stor o'gz SR 000'$g 000'58g de it[ otG 07 Far FIS ssp an vaNBBANDAON NIE NASS us stepATy 
IeIY2U KA TeP2y | 8 als "28 | 'SY "By SY SHE | ER 
eWWNS | -Sue]d | ppes || ewwung ueIr) He eWWnS ups) HeL sSoxS Pie IR 

YIew Pe[pos3oxXS TLOSJEUNe ST dd OCT JENNA | 


"Zurupaj uIa3a 
seusesrsdoys Jopun SI61 JE UP] SPULJWIKRA WOUI UaJ3qJesTurposdoNSs EPpOJSIIpUn UPSSENSPIPASBZONS AV 


Ul Sk 


r 
z2 5 en 
2 Sj hrbsöct er I. se ÖSK L:P96'I | OG EST I -OTASESON) OLSEESP [ StOSba s:669 otogl euwumung 
; ER å FAS BSTN PORREN | REA EN EAS BESKA | AAA AEA ARE ASEA AAA AA 
3 ; 8'TI SAG Et o0o0'zt :000'6z o00'£ I 548 es 6'z TE CRY UGRAS ÖN SPeISkeA 
er | ; 
Ku x i seCoz I FENG otzgI I 0o04'619 ool'gS+v 000'191 ETIK 6'1Å +:6€ srt rr RR RR ven SH 
TS å 6:601 | 9:09 E'6+ ool'€gz o0z'0oÅ I o0S9'€ 11 L'zv L'gz of0oz NS SEN PTS OA Te TTR FAS DOSAN 
Ci | 
Å Y L:vgl | +'g91 965 oSL'€zz OIL'9S1 obo'Z9g 6: LLv zt69z L'g1z ser RR ere Our 
SH ES o'g otz o'g ooo! o00'S 0o00'z otg o'b OCSA mdBA SE TUE SATSER ISA EEETEEETETTE SEN 
; | | 
; SR | 
& $eof 15/1 £t1z 006'6€ oob'f o059€ +'€1 zz z' II rer rrR RR srt sä1q a 
å | z 
ö | S'pz | SEC o'Iz ooL'91 felokd 005'91 StzI z'z €'01 sect srtrttrrrr SYILWPION 
7 | 
= | S:7€ | otzI S:61 ooS'gt o0S5'0of 000'gI o'gz ot6 ot /I «obe diss vt td FTV SV Rc NRNNING vvs snar) 
AQ I 
4 | 9:89 z'6 +:6G ogp'SE 0o06'z ogS'ze€ zt/S z'€p o'bI sösefRNR KR FÅR VSNKTAENNOGFR FÅ assof 
R 
5 fat | 2:06 68 "918 066'£z ool'z o6z'1z s:99 1'6€ +$:rE sosse srrr rr PR RR RR RA STEPSYÅLA 
«<< | 
v I S:990'1 VA 0166 095'961 ont't6I o91'z 8:49 L'bpbz SRS ERS TOCSARG . ""SIepATYy 
A 
4 —QX1L=2?—?!2 2Én22??>&&+2-—-—--—---—2—— no wo nnn nn ww nnnnnnnnnnnn nnn».opnn nn nnnen» nm  tssB»"MVSNCCCC>;ec:z-Snpnrr 
= IeIY24 Ie24 IePy - ”s ”s 2: "öv '3Y 
2 ewmng | Sumuelg PPeS ewWwWng UPID) IeL ewWwWns UBI) UeL Pere H 
FTW PETP OSDANS TrORPIUTe TT dd (ORO 


= 
"BSSBE3YSPIPASBOYS 
sjauej In despiq WBRIN SI61 Je UP] SPULJWIRA WOUI JIP303S SepIIysua & eptlonn UIJIQJESPIBASBOYNS 


o 


HILTANILL 


yst 


[4 


SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OT5: 


244 


9n€sg L'yIo' 6'SLb'b [ ogo'Sz9'€ | o96'SkE'z | oz1'642'1 [ 6£'199'€ 62 S9S'1 ostgg0o'z — |ewnwung | 
STEN OT PSA eo NN a hd a fä är bn na SSR 
0'091 z'1I 8'gbi o0z'LS o06'z€ o0£f'bz 09'9zI Sot € 5 Ss6'z SK KR ASEA a SSR br TA DES RARE RNuQ | 
PRESS RR Se NNE 28 era SAR SS ET Re RR SUTEE R BREES re ST AA 
StzzI o'gz S'v6 007'L01 008'£9 oob'E+V 0996 o9'6F oo Lv SSF SEE Sv fr ; SPvIskreT | 
öra 6'/zI g'€ge 000194 o01'95S5 Bb kos totSgz 6L'gTI Setger frn SAR NDS aa ARKAD Se da SJU | 
6'z91 E:g9 Böb6 STENS SSE 000'9€ I ol:lg oghGG AG SSR TSV ERNER "> span | 
5t6€1'1 g'ocf L'818 oSg'tzg | o1€'goS obS'gIE oSt9$59 58'gof So" LvE ARR NORRAN AE TS OUT | 
8'10€ 6'bS 6'gbz 606'€ zz o09'6t1 | o0€'bl sg! Ez S5'z6 o£iHöp oo frrrererrtrrrrrterrer erna trntenena SEN | 
8'18z 8'19 otozz O01'Lg8z O01'IS | o00'9€z sEt6SI sg'El TROS OG |A 0 SSE GR pe sSoqua 
L'Loz EOS SS 007'88z 009'8z7 009"6$ oltgE oltVI SOROS RN EE AAA At SXJAIBWPION | 
b:6€z 9'Cz $'€1z o0£:£6 | oS6'+S oS€'gE oStg1z or!€£g | ohtGfp oo frrrrrretrrreere rna irea sumar) | 
Stg1€ Sk st667 ogb'9z1 | ool'gL og'Lv o6'glz OKSb SAS re] ÖSSgse ns bttap EÖRDoNblgnr bd 5 ossof | 
BIS 9'9v 8'10$ 060'00 I oo0'64 | 06015 or'gzb o09t€ 51 SHR RN RA a EL oe STepSAÅLT | 
£i€getr | Lo gtzlItr | ogStgrE | oob't6z | dg1'zz oc'vgl octfof | oogh fn RE AO AT SOS DR Let SLEPATy | 
| | | | | 

a SUuDJueld PpPeS BUNuUung UuPID) | HEL eWuWng UuvIr) HEL | 
ewWuwuns i | | REG | 
JFIPWU PE[POSTOYS TOFU NA OT UBS OF MY | 


"S161 JB UJJIQtESTUIIPOSBTONS EPIOJIN UR] SPULJWIEA WOUI IP30NS SEPIIYySUa 


Be J3AQ BEIPUEWIUES 


o 


VMESLeL 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Tablå V. 


, Diknings= 


245 


och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm-= 


lands län år 1915 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. 


Antal 
Har, ad skogs- 
ägare 
FAST alster ok ERA 117 
RRVESdalS orsa edives ns 88 
METTE ce HÖNAN 11 
(EID vögot co oja of AE 5 
INOFUI ars: 2, od se SA 47 
(FIP SrES a sne då 
INC SA EES AE Kr sn LAN 23 
IFCTHEDO Acke sds SARA 13 
INNYE CSR öden osa SBR 6 
USAS RNE REA a 24 
IBKäTIStalSE RN rar RASe I 
Na Te NRA STORE fö bre as AR 18 
Ölme ryd ör ERE id 
VSB LDS spend ar NLRA 12 
Summal| 379 

Tablå VI. 


Löpmeter 


Kostnad 


| Bäck- Dikning Bäckrensning 
Diken 5 SETS Ara 
rensning Kr. |öre | Kr. | öre | 
- | . 
137,286 44,480,5 27,975 | 90 |. 4,659 | 32 | 
65,292 12,268 14525): 13902 | 12 | 
10,380 1,317 2,374 | 28 137 | 21 | 
1,284 — 206 | 2 — — | 
18,472,5 | 1,783 3,904 | 87 | 170 36 | 
ÖS2O0 | 2,622 137959). 510 E23 1 KÖ 
12,048 845 2,16 I :g33t 69 | 10 
39,218 11,034 7,190 | 5I TAS 14 
2,929 838 514 | 76 1I0I | 94 
18,223 976 3.122) 90 105 | 66 
6,587 — 1,051 63 — — 
14,434 100 1,666 | 13 kJ rs 
RON -— 1,898 | 54 | — — 
14.359 3,027 2,469 | 28 133 | 44 
360,545,5 79,290,5 | 70,453 | 22 | 7,608 | 85 


Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda i enskildas skogar inom Värm- 


lands län år 1915 Utan bidrag ur länets skogsvårdskassa, 


Löpmeter 
Härad [Can 

Diken : 

rensning 
| 

SnG ET EGON Si SES a BARR Sh fer 71,835 | 65,352 
INTYRSUAS sr Pode dd sekr nare AS 5,846 14,123 
INST) NARE BLA dear RER sö 21074 | 8,713 

INTYG SI oa ole sle slets Ne, NFO Lea 64 | — 
Summa 79,852 | 88,188 


Kostnad 


Dikning Bäckrensning | 
Kr öre Kr: Isf öre| 
17,634 | 70 9,437 | 65 
1,168 | 49 1,303 | 95 
683 | 68 413 | 89 | 
10 | 82 — | — 
19,497 | 69 | I1,155] 49 


246 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Tablå VII. 


o 


Sammandrag över diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas 
skogar inom Värmlands län år 1915. 


Löpmeter 


| Kostnad 


Härad 


Bäck- 
Diken d 

rensning 

Alvdalstar at Mtrl ee nn vd 209,121 — | 109,832,5 

| FIyESAAIS mes kola er us tedeborse 71,138 26,391 
1 SJOSSE Ge Tr ANSATT 10,380 1.317 
| EES ORDS Färna Kod dör Erk 1,284 — 
|: NOFÄmMATKS, 055 Bosse oron dar sg 13,472,5 1,783 
Gillbergs; oa R faner bese tele 6,820 2,022 
DIGSF ir boss n ER I EMS enn 12,048 845 

EL a Or Al SAS 41,325 19,747 
NYCASV er ords bodegep sitar beer 2.993 338 
| ICILST ARNE So fe LS ER USAS: users Ae 18,223 976 
HERR IStaS Ars bin ar fer rik sek pe dee "165597 — 

|" ”MASe mör SAB SAR Ra sta pad 14;434 100 
| OEI Mei br Breed See AN YA 13,213 — 
| WISINUDS> och Sed arb er ba 14,359 3,027 


Summa] 440,397:5 167,478,5 


Tablå VIII. 


45,610 | 60 


Kr... | öre | 


| 15,289 | 30 
[ 2,374 | 28 
I 206 | 27 
|| 3.904 | 87 | 
| 1,795 |. 51 | 
2.161 33 
7,874 | 19 | 
525 | 58 
3,122:1-90' | 
| 1,051 | 63 | 
| 1,666 | 13 | 
| 1,898 | 54 
2,469 | 28 | 
89,950 | 91 | 


Kr. 


| Dikning | Bäckrensning 
| 
| 


öre 


Sammandrag över detalibeskrivna avverkningstrakter uppkomna under 
avverkningsåret 1914—1915. 


Hörarracd 


St | Hektar 

| FA Tvid alsbopre KOD SSA Die or pose Stans g a Ae ls SES fagre be TT RES 3 | 16,5 
TI ÅR ER fr GR nn RR am ET Ra nan Va ere KR ER 3 | 12,0 

| ETYKSÄAIST ÖPTE [ao UR Sktuflieripinaj see le ser sabel rg) el Sera RAR 3 | 22,0 
> TIG CEC TE JESDVE SR ell SE bo ls on är seas ai a OR ije 2 ste Nelo SR org a ra RS SARA id | 74:75 
JÖSSE osa Se dos sh Be kolielern bd pa geo kje E sht olNple oo bla p ep as öns s0e/e Kil SARA 6 14,5 
(GRUS; 2 VR a NS RER SES LER NA LE KR ep röba rt IN sb Mt aa JRR ND 83 39,0 
(FIDE RES PN bes SN Veg Dre ös ES ERS te ol ok le EK deja SE bron ARR 5 3140 
(VETT TR SG IRA al DEN Se AE AR la EE > SAR KGDNK SE BIE (EL ER SMET RE ägd 3 17,5 
FETHCDO här ser ket NSD AE RR re er a ÄR SR a (22 sak dito CE sons ser Af d a ARSA 2 20,0 
Ny CAST ERE ESA ae ELEN RS at IST a Ask JAS sl AN FANN 19,0 
ICIS 7 ant LETA AI NG SE RAN BR YES en 06 REN dT a SKANSKA EE oas Sf Re 4 12,0 
BIE a NA SE KR ee fly fs BA SKE RAE ben IRA -1T ME BSR SET ARA ME I 3,0 
hj ET IR BORRAT ae LEA Drar förför SA KE Nl a yr 0 BR LSE MA BR SIE SE RR I 5:0 
(linnet 2 PA LAR FASER SN TS Oe ANA a se LB GE En a ER IA 3 60,0 
VISDIIS, sou sag ot RE BARS DN Sr SISTER er BORN a a DD RNA 4 3055 
Summa 56 384,75 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Berättelse 


över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken- 


skaper och förvaltning år 1915. 


Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande tablå: 


Kronor 149,290: 34 


Inkomster: 
RED ANGin St frän aNnO TA does serd dd Noor 500 Rena 2; HARI 
ESO OSV ATA S AV OILERS ka RASAR de Säger Sänd Sa ITF2,0005-— 
FIRE ES AT STA OM Tra ARR ri AR 0 AA RAR NA nd er arena 2,500: — 
USTA ÖT åar so Sörforsa UPPER (oo 
ST SÖTT TR IR NAF AE Va or rea O ESS RR SSR SARA NE 5,966: 66 
HSA OT a ae rs SPE a ES SNRA fn SR rd da a elen för nr a Sd TR 2,943: 40 
Pläntörers arvoden och TESOLK..s.s:bsebisks ed obkss bss ae erna 1,148: 89 
LITT (SYRA pA äger arbe orre SENS SSE AL SE SL ERS ER SE NER ES AREA 30: 20 
SYADE FOI EL SG oden ko de ort or ER RER 208: 74 
Försåld tomkott 987: 70 
Diverse 3415 04 

Utgifter: 


SJEVECISENS FLCSCKOSKI AC CIN raser bAs ke bone er SL sara TYG 
BlANSj AGM AStaKSNS KALV O CE sesooodn oda seas isersddee senere LO AND: 
RETT spe frit BAG so SSR BEE SEEN BESS NA FRE: ES aa 
FANSSKO gp VARtarnasklöDeE tesen soi söder skgder iv dsdelndnt sens EGT ANT 


» 


» INeEK019 Möt oost sne BA SAR SPENAT AE 4,720: 
Skogsodling: 
[NEO DL AVES O ST Rn me oats bsr Nad bee 1,268: 
> 2 AS TILATNE OBS SE KNSe KON SrSEIS LR NEN Ok os oi slvo ps ses nre dr 21 
Plantskolorna Nee 
121 REN 0 feg 0 000 föorgen UK NAS co ASA SEN Nr AS ANAR ER EA 3,764 
Kottuppköp FSE 
ING UUSI Og Ck bn 13 NS SN ser R AVE I DY dok ana ASA SRA RN 120 
Järn tOrets kaRVOC ON fonder Amt ss blö Nera löna 9,045 
» IDA rise res or kr or ARE NE E ER NA Oe 2,03 


Diverse: skogsodlingsköstnader ............<..ssraeesusanor ge 809: 


Transport 


149,290: 34 


33,386: 82 


21,070:01 


54,465: 83 


248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQ9I5. 


Transport kr. 54,465: 83 


Dikning: | 

Dikning SDiCEAD Ness os NOR RA STSR NT Sas Are See sn 31,224:100 
Dikningsförmäns. akvO G€h 8 ms roess less es eee a se se sats ee EN ÖN EE 

» TCSOT es rss de jale SJS SKANE bort Ute da svg sele a 948: 18 33,983: 06 
Litteratur” .OCh- UnGerviSPilg ät ...er esset. lens svs welsdö ass RE SAR 5,148: 65 
INVEDtaTler Ass oo esk sn Tara orgel UNS ARA BR FSS arsle ae Fre jö je S SS CLS SNS RA 428: — 
Reparation <och «underhåll av: In yCntarliet ;.......-ssss. sb ease FÖL:SAS 
Annonser OCD: (YC oovascdesnpessg bio cp ens polarn ridas opera ss ne bet Fn Ek EE ELAA IyfOG 
Syne- OCh TÄttrgangskOStnaCllere.t .. ss. .s.v. cecel es äps ser sun es sekr ERE BIO 
FASO heten Asos vsb os ante Sekr enes SANNE benen or ense slis a SET EEE RR 15300: 10T 
Expeditions= 'OCIM Skrrvimatenielt5 00 so oss.-t sa se sosse nerven oRs RE 220: 66 
Teleorams. och -tTelefonavgiltet! 435: 5 ia. Se as ekk ds da Ses RAA ARR INE 767: 61 
[TVETSE -fRAKteR  0övgrsned ers soner et enes ler selen der see er eri es SR ENA EA ESA HÖSEIAe 
Elytor: ochwattendeniposserpioe sdnbaa SEE pcå 065005 göms rr FASAN 970: — 
Upprättandet av KOPEN 2 Hanader KRA RER OR Re Er Der a OTIS 
DIY ETSI Mega er Be ak ola AR hr SERA ARE Lebl EE ST. VA fiR ESR SSA dogarsr 3010:10'5 

Bjehallnia got fTo no: 

Å deposition i Värmlands Enskilda Bank .............. 10,000: — 
ARK pita raken une d:ON ess AD STEPS 19,026: 19 
Å OITOTAKTIUN OS 71 (El3O Tobe is oder ds a Tear dee Ad 14,686: 49 
1 (Fa Lö hol ga IN Sf: ha VARS ADS KANE LE Br RER RS AS AA RAR AN an TR Ar 215TA 
Utestaende MÖrskoORer ==... sd. dd is ANS AE 486: 95" 44,4 14: 77 


Kronor 149,290: 34 


Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värm- 
lands Enskilda Bank i Karlstad, äro inventerade och befunna i överens- 
stämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i 
god ordning befunna. 

Revisorerna hava tagit del av styrelsens berättelse och vid dess sam- 
manträden förda protokoll och därvid bland annat funnit, att skogsod- 
lingsarbetena under tjänstepersonalens egen ledning omfatta en areal av 
2,368,7 har (mot 2,270,7 under år 1914) och har därå hos 617 st. skogs- 
ägare utsåtts 1,844,2 kg. frö, varav 1,092,7 kg. tall- och 751,5 kg. gran- 
frö samt utsatts 1,100,300 st. plantor, varav 459,0530 st. tall- och 641,250 
st. granplantor. 

Dessa skogsodlingsarbeten hava dock ej samtliga utförts med bidrag 
från styrelsens sida, enär, om vid avverkning icke tillräckligt antal frö- 
träd, där tillgång därtill finnes, kvarlämnas till främjande av självför- 
yngring, så erhålles intet bidrag till odlingskostnadernas täckande. Av 
flera skäl har dock styrelsen på så sätt lämnat sitt stöd, att den till- 
handahållit ägarna av på angivet sätt avverkade skogstrakter frö till 
styrelsens självkostnadspris ävensom plantörsbiträde. 


fra där ÅR 


LL parat ne 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 249 


Skogsodlingsarbeten, utförda av ägarens egen personal med bidrag av 
frö intill 20 kg. samt plantor i mån av tillgång omfatta en areal av 741 
har och hava härtill använts 348,: kg. frö och 987,500 st. plantor. Utan 
dylikt bidrag hava enligt inhämtade uppgifter under året skogsodlats 
2,417,9 har, varå utsåtts 1,459,5 kg. frö samt utsatts 1,537,280 st. plantor. 


Diknings-= och bäckrensningsarbeten. 


För dessa arbeten hava de skogsägare, som därav varit i behov, er- 
hållit özdrag med 40 4 av nedlagda skåliga kostnader, dock högst 800 
kronor, jämte kostnadsfritt biträde av styrelsens personal för planlägg- 
ning och avsyning av torrläggningsarbete. 

Uppenbarligen hava de rådande kritiska förhållandena och dyrtiden 
verkat återhållande på dessa företag, varför arbetena härför tagit en 
något mindre omfattning än närmast föregående år. Med bidrag från 
skogsvårdskassan hava av 379 st. skogsägare nygrävts 360,ss km. diken 
för en kostnad av 70,453: 22 kronor och upprensats 79,29 km. bäckar 
för en kostnad av 7,608: 85 kronor. Utan något som helst bidrag hava 
enligt lämnade uppgifter av större skogsägare under året nygrävts 79,8s 
km. diken för en kostnad av 19,497: 69 kronor och upprensats 88,19 
km. bäckar för en kostnad av 11,155: 49 kronor, 

Inom länet hava alltså under året tillsammans nygrävts 440,40 km. 
diken och upprensats 167,,8 km. bäckar för en sammanlagd kostnad av 
108,715: 25 kronor. 


Plantskolorna. 


Från plantskolorna i Deje, Säffle och Årjeng hava under året utläm- 
nats 1,307,050 st. tall- och 1,972,600 st. granplantor, varav till andra 
skogsvärdsstyrelser, kommuner m. fl. försålts 511,500 st. tall- och 680,350 
st. granplantor. Vid 1915 års slut funnos i plantskolorna följande plant- 
förråd: 

1,490,000 st. tallplantor. 
4,123,000 >» granplantor. 
787,000 >» lärkträdsplantor. 


Det för plantskolan i Säffle disponerade området har förut innehafts 
på arrende. Då det emellertid var önskvärt att säkerställa mot den 
eventualiteten att efter arrendetidens slut nödgas anskaffa nytt område 
för plantskolan, så har styrelsen, under året träffat avtal om inköp av 
det hittills använda området. 


& 


YA TES SER TIPPI SN VER 


EERO PR STF USE PO SRS 7 5 FR TSPY SSA UREA 


I r 0, UY ; V k Nr fa NS TERS OL SV CE 


250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 
Undervisning i skogshushållning. 


Vid Trossnäs egendom i Nor socken har under året varit anordnad 
en utbildningskurs:'för plantörer, bevistad av 43 elever. Kursen pågick 
under tiden 11—30 oktober och bestod undervisningen dels av föreläs- 
ningar och dels praktiska arbeten. I samband med denna kurs var även 
ordnad en repetitionskurs om tre dagar för 61 st. av de tidigare utbil- 
dade plantörerna. 

Vidare ha vid de av länets hushållningssällskap under året ordnade 
8 undervisningskurser för mindre jordbrukare av extra länsjägmästaren 
hållits av skioptikonbilder belysta föredrag, varjämte vid landtbruksskolan 
å Varpnäs, lantmannaskolan vid Elgå samt lantmanna- och folkhögskolan 
i Molkom lämnats undervisning i skogshushållning. Slutligen har be- 
kostats ett antal föredrag inom Näs, Grums, Kils och nedre Fryksdals 
härader. 

Med anledning av vad sålunda inhämtats få revisorerna för sin del 
vitsorda, att skogsvårdsstyrelsen, i likhet med alla föregående år av dess 
verksamhet, även under år 1915 med största nit och framgång verkat 
för främjande av de intressen, vilkas vårdande blivit densamma anförtrott. 

Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit någon 
erinran, få revisorerna hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet läm- 
nas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den 
tid revisionen omfattar. 


Karlstad den 17 maj 1916. 


L. W. Bergström. 
Av Kungl. Maj:t förordnad. 


R. Wikström. Axel Låftman. 


För Värmlands landsting. För Värmlands läns hushållningssällskap. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- 
område redogörelse och berättelse för år 1915. 


Någon personalförändring inom styrelsen har under det gångna året 
icke ägt rum. Länsjägmästare J. A. Bergvall inlämnade vid styrelse- 
sammanträde den 14 december ansökan om avsked med årets utgång 
eller, om detta på grund av det honom. lämnade treårs förordnandet 
icke kunde bifallas, tillkännagav han sin avsikt att icke söka förnyat 
förordnande efter 1916 års utgång. 

Till sekreterare och 'bokförare antogs vid styrelsesammanträde den 
30 december e. jägmästaren N. Eckerbom. 


På förekommen anledning har länsskogvaktare V. Trillkott erhållit 


avsked från sin befattning och skogvaktare K. A. Engström från Marie- 
dam antagits som länsskogvaktare i södra distriktet. 

Styrelsen har under det gångna året haft nio sammanträden samt 
företagit inspektionsresor dels i södra och västra delarna av länet för 
besiktning av skogsodlingar och avverkningar, dels i norra delen av länet 
för besiktning av till salu utbjudna lägenheter, avsedda för plantskola och 
skogvaktarebostad i norra distriktet. För ändamålet beslöts även inköpa 
53/10880 mtl. Kopparslagaretorp invid Bånghammar järnvägsstation. 

För spridande av upplysning i och väckande av intresse för en bättre 
skötsel av länets skogar har huvudsakligen använts samma förfaringssätt 
som under föregående år. Föredrag i skogsskötsel hava hållits i Axberg, 
Hammar, Glanshammar, Lerbäck, Hardemo, Mosjö socknar med ett 
föredrag i varje socken samt på tio särskilda platser i Karlskoga och 
Bjurkärn. Föredragen, som blivit belysta med från Svenska Skogs- 
vårdsföreningen förhyrda, lämpliga skioptikonbilder, hava i allmänhet 
varit väl besökta. 

Ett tidigare av styrelsen gjort erbjudande att lämna undervisning vid 
länets tre folkhögskolor har på hösten antagits och avtal träffats med 
vederbörande rektorer om 20 timmars kostnadsfri undervisning i skogs- 
skötsel vid vardera av skolorna i Fellingsbro, Kävesta och Karlskoga 
under vinterns lopp. Praktisk undervisning i utstämpling av timmer 


252 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


och skadad skog, i gallring och röjning har dessutom lämnats under 
tvenne dagar vid Fellingsbro lantmannaskola. Till varje skola har ut- 
lämnats gratis ett flertal folkskrifter i skogsskötsel. 


På grund av ringa tillslutning, antagligen förorsakad av det försenade 
arbetet vid jordbruket och genom mobiliseringen, måste de på hösten 
vanliga kurserna i skogsodling och gallring av skog för utbildande av 
plantörer inställas. 


Ansökningar om biträde för erhållande av råd och anvisning i skötsel 
av skog inkommo från 79 (128') skogsägare. Av dessa ansökningar 
avsågo 41 (46) avverkning av skog, 23 (62) gallring och annan bestånds- 
vård samt 15 (18) taxering och värdering av skog. Bilaga 1. 

Biträde och bidrag vid skogsodling söktes av 141 (178) egendoms- 
ägande, Av länsskogvaktare, biträdda av 24 (20) plantörer besåddes 
fullständigt 553,:s hektar, hjälpsåddes 12,25 hektar och hjälpplanterades ” 
11 hektar kalmarker, avverkade före år 1905; besåddes fullständigt 431,64 
hektar, hjälpsåddes 352,25 hektar och hjälpplanterades 58,25 hektar kal- 
marker, avverkade efter 1904. Summa 542,12 (519,69). 


Vid ovannämnda skogsodlingar användes 17,:1 kg. tallfrö, 18,91 kg. 
granfrö, 21,500 st. tall- och 20,500 st. granplantor, utlämnade avgiftsfritt; 
148,46 kg. tall- och 165,17 kg. granfrö mot en avgift av respektive 10 och 
4 kronor pr kg.; 138,950 st. tallplantor å 2 kr. och 250,000 st. granplantor 
åa 2:50 kr. per mille samt 785 st. lövträdstelningar å c:a 30 öre per stycke. 
Plantörsbiträde tillhandahölls avgiftsfritt under 2501/,; (263) dagar samt 
mot en avgift av c:a 3:50 per dag under 2607/, (218) dagar. Den av 
jordägarna använda arbetsstyrkan vid dessa skogsodlingar utgjorde 2,120 
mans-, 1,558 hjon-, 2,366 barndagsverken. 

Till 58 rekvirenter inom länet utlämnades 181,95 kg. tallfrö å 10 kr., 
233,55 kg. granfrö aä 4 kr., 40,100 st. tall- och 300,930 st. granplantor å 
respektive 2 och 2:50 kr. pr mille. Ett tusen granplantor utlämnades 
avgiftsfritt till folkskolor. Av lövträdstelningar utlämnades 543 st. till 
ett pris av c:a 30 öre pr styck samt 700 st. häckplantor till 2 öre pr styck. 
Den av sistnämnda rekvirenter härmedelst skogsodlade arealen beräknas 
utgöra c:a 650 hektar. Bilaga 2. 

Enligt analysbevis, utfärdat av frökontrollanten i Örebro den ?2/, och 
9/5 1915 visade generalprov av tallfröet 92 90 och granfröet 97 HA gro- 
barhet. 

Till andra skogsvårdsstyrelser avyttrades, delvis i utbyte mot granfrö 
184,000 tallplantor å 2: 50 och 258,000 st. granplantor å 3: — kr. pr mille. 


! Motsvarande föregående år. 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 


I Frövi — plantskola utsåddes 11 kg. tall- och 21 kg. granfrö 
I Strömtorp = >» » KO KAN pe VN AS Te - 
I Pålsboda | » 8 >» D FUL LÄNGA 


samt i samtliga plantskolor mindre partier lövträdsfrön och ollon. 


Plantförrådet beräknades i slutet av oktober utgöra i plantskolan vid: 


| Tall Gran | Div. lövträd | Häckplantor | 
| [ES - Ng TT NR 4 IE 5 » | 
| oom- oom- oom- oom- | | | | | 
| | skolade | skolade | skolade | skolade | ett år | fler år |ett år | fler år 
| I år 2 år I år | GA | | | 

| 

| . | | | s 
| BTOVI esi. an) 560;000)1: 245 000] 400;000] —:54,000]: 16,036-.:-4,560 50 | 183 
| Pålsboda ...... | 800,000] 600,000/1,000,000] 800,000 — [I 30g — | — 
Strömtorp... [1,N00,000] 350,000/2,000,000] 350,000] —1,800 | —1,496 — | — 
| « RSS | , 
| Summa 2,360,000!1,195,000 3,400,000/1,204,000] —7,836 | 7,449 | 50 183 | 


De under året verkställda skogsodlingarna ävensom sådderna i plant- 
skolorna hade vid vinterns inbrott i allmänhet ett mycket lovande ut- 
seende. 

Behållningen av skogsfrö från år 1914 beräknades (en stor del av 
tallfröt förvarades nämligen orensat i säckar) lämna 900 kg. tallfrö och 
300 kg. granfrö. Då granfröet ansågs otillräckligt inköptes, delvis genom 
byte med plantor, 340 kg. dylikt frö. Utgående balans visar en be- 
hållning av 440,90 kg. tallfrö och 162,31 kg. granfrö. En avskrivning 
av c:a 935 kg. tallfrö måste företagas, beroende av för högt beräknat 
utbyte av det orensade tallfröet. 

Någon fröklängning har på grund av bristande tillgång på dugliga 
kottar icke kunnat företagas under året. 

Den från fröklängningskontot balanserade utgiftssumman utgöres dels 
av kostnader för rensning av tallfröet, dels och huvudsakligen av under 
sista månaderna lämnade förskotter åt kottuppköpare. 

Till följd av svårigheter att erhålla elektriska materialier har den 
beslutade elektrifieringen av frörian icke kunnat fullbordas innan års- 
skiftet. 

Till 62 (38) skogsägare utbetaltes i bidrag för verkställd dikning och 
bäckrensning å försumpade skogsmarker 6,763: 78 kronor och utgjorde 
de upptagna dikenas längd 75,211 (35,327) längdmeter. För nya dikes- 
undersökningar och besiktningar uppgick kostnaden till 396: 39 kronor. 

För erhållande av bidrag utav de till bildande av sockenallmänningar 
donerade medlen, utgörande 497: 35 kronor anmälde sig ingen sökande. 


hp 
> RA 


5 By där FR 


Na 


ÄR 


DER shine 


A 


£> Vona så IR TR a JAP SS RREN a 


Fre VER IA TEN 0 ET RNE AT  YTLA OS 


AM 


eh 


Gå 


» . Ja da + 
WL PSRA Nada frän RR Non a a åa en SR At fr 


pre 


I 


4 


-» 
band 


254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I19I5. 


Genom räntetillägg har det donerade kapitalet åter uppgått till det 
ursprungliga beloppet, varför fortfarande tillfälle finnes för fem kommuner 
att erhålla 350 kronor vardera som grundplåt för inköp av skogsmark till 
bildande av sockenallmänningar. 

Under året anmäldes, uteslutande genom länsskogvaktare 29 avverk- 
ningar, där lagen av den 24 juli 1903 ansågs åsidosatt. Utav dessa har 
i 20 fall överenskommelse träffats om de avverkade markernas återför- 
sättande i skogbärande skick. I återstående 9 fall har antingen dylik 
överenskommelse icke kunnat träffas och fullföljas i vederbörlig ordning 
eller äro de anmälda avverkningarna föremål för styrelsens behandling. 

Till följd av antingen försummade åtgärder för åstadkommande av 
återväxt eller utsträckta avverkningar å förut anmälda eller under obser- 
vation stående hyggen har under året påkallats 17 undersökningar i 
enlighet med $ 2 av lagen den 24 juli 1903 och har vid samtliga dessa 
undersökningar av synemännen fastslagits att den bedrivna avverkningen 
uppenbarligen äventyrat återväxten. 


Tillgångar vid årets början: 


Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 09,3306: 43 


BTÖVIIEOKIAn Pp 0UNG SEI ANS SR or oboe bokncg ne 12,863: 19 
Strömtorps plantskola o. länsskogvakt-bost. 4,321: 06 
Pålsboda » » 9,942: 01 36,462: 69 
TD 1VETSE SILV CI ATA CI de SPE Ren or vr INeR a Ene Sd oh a Aa sar SER SE TRA 2,10 2:04 
TAGET SAVA SEO 0 SMEOSSASS KAS Aer Ro USLA ren LR SELIN 12,439: 50 
KASSA ALA ST Sk NEP ED Ak ELSE Est kor a or eK SEEN ERT 31000 
Fordringar: 
Örebro Ensk. Bankågiroräkning 2,094: 36 
» > >» å kapitalräkn. 12,892: 06 
> » » å sparkasse- 
räkning FREDS 15 475: 98 15,462: 40 
DIVErse "ACPI tOTETA Are eRrS eos SAN AS AREAN 1,095: 21 -16,557: OT 
Kronor 70,851: 08 
Skulder ONeBAGe- IN CEC Nee see ESA el oe Aranda 475: 98 705 SYSDO 
Inkomster under året: 
Statsanslag: 

till upprätthållande av verksamhet ..... A,000-— 

» skogsodlingens befrämjande............ — 3949: — 7,949: — 
SKO D SVAT AS AV OTILEES 5 ke tees LESS IE KISSA Ra 1175 LjÖGEGOE 
Övriga anslag: 

av FÖTebro Man dStingsre ss. ds er ps ned 2,200: — 

av Örebro läns hushållningssällskap...... 2,800: — —5,000: — 
TNT OT 3 å ers bb ke na SÅN läg LE SIEN IS SI KE RE RAS REE RI JÄSER SEELE ENTER 2,645: 62 66,685: 64 


Kronor 137,060: 74 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 


- Utgifter under året: 
Skogsodlingars konto: 


Skogssådd och plantering .................... 1,661: 91 
105155 0 (2350 RR RARE AE ba LT SE 1 PAR AE rSE Let NAS 
Skogsfrö,.,..... oas Se AN Ir fo: SALEM FS KR SE SLÅ GAN AO 
PROP SUPPlySDINS ål mor: spobråt age ga Dr srNNAE De ÖR 


Avskrivning å inventarier 


Skogens vård och avverknings konto: 
Avgiftsfria biträden av länsjägmästare och länsskog- 


MARTA G PE I, SING SANS BSR SE ENN KILA NA aAa na ASO TS 
Förvaltningskostnaders konto : 
Styrelsens rese- och arvodesräkningar ... 1,231: 27 
Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas 
rese- och arvodesräkn. samt löner... 12,652: 61 
ID INErSeTOmkostnadel dess dare belek dar 931: 53 14,815: 41 
Baltiska) utställningenskONtO2 G= pad talet enad AN 4: 46 28,297: 85 
l Tillgångar vid årets slut: 
Fastigheter: 
Frövi plantskola och länsskogvaktarebostad 9,46: 05 
IBrONT fröklänSnin SSMam NN. sk. FT ÖNSEOS 
Strömtorps plantskola och länsskogv.-bost. 3,867: 37 
Pålsboda » » > 12,182: 69 
Bånghammar » » » 8,000: FR 45,149: 79 
NÖTVELSE INMNVETGARIGID sfp ved Mg. Esa ns or sr Ren GA SdrE 2,T03303 
NE MSIE: I SKO TS OA RR RN nå am dara aen egna 5,058: 24 
TSE NS kr a AA EKS mr BIR ch ER AN FR ETEN AE UP HT Apt 407: 48 
IBTOKlän SNUS SKODREOCE a ess es a dan Me Sh eh se td deulea as ASO 
Fordringar: 
Örebro Ensk. Bank: ågiroräkn. 165: 68 
åkapital- 
räkning 53,842: 87 
åsparkasse- 
räkning | 497: 35 54,505: 90 
ÖTVETSE (SbilOLET ideas arne rofos seg 1,522: 89 56,028: 79 
Kronor 109,260: 24 
Skulder: 
IDonerademedelt 233 berg: tad ustetp. sid ANS gng 497: 35 108,762: 89 


Kronor 137,060: 74 


Det gångna året kan liksom år 1914 betecknas som ett hemsökelsens 
år för länets skogar. Anställde eld och torka under år 1914 stor för- 
ödelse, hava de ymniga snöfallen i maj och december i förening med 
stark köld och storm anställt oberäkneliga skador i särskilt de yngre 


256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. 


och medelålders skogsbestånden. Denna hemsökelse drabbade hårdast 
skogarna i länets södra delar och bildade slättlandet mellan sjöarna 
Hjälmaren och Skagern en iögonenfallande gränsskillnad beträffande 
omfånget och styrkan av denna skadegörelse. 

De på våren anställda skadorna bestodo mestadels i toppbrott å gran- 
skogen och visade sig särskilt svåra i nyss förut gallrade och ljushuggna 
bestånd. Förvinterns hemsökelse drabbade alla trädslag i form av genom 
snötryck avbrutna, nedböjda och rotstjälpta stammar. 

Visserligen voro såväl pris som köplust å alla slag av virke i ständigt 
stigande, men det sent afslutade eller avbrutna jordbruksarbetet, mobili- 
sering och den tidiga och snörika vintern har nästan överallt fördröjt 
och hindrat upprensningen av den skadade skogen. Härigenom har 
faran för kommande insektshärjningar ytterligare ökats, ty om också 
dessa från föregående år befarade härjningar å växande skog under det 
gångna året icke visat sig särskilt omfattande, beror detta förklarligt nog 
på den omständigheten att skadedjuren i de på våren avbrutna topparna 
och stammarna haft särdeles lämpliga och tillräckliga föremål för fort- 
plantning och utveckling och sålunda icke haft behov av att angripa 
den oskadade skogen. Faran förefinnes emellertid och för att i någon 
mån avvända densamma borde alla skogsägare beflita sig om att under 
våren och försommaren så fullständigt som möjligt rensa upp sina skogar. 

Därvid är av mindre vikt om avbrutna stammar med friska grenar 
kulltagas eller om de från vårens snöbrott kvarliggande topparna omedel- 
bart upphuggas. De förra angripas nämligen ej gärna av insekterna och 
de senare äro numera av dem redan förbrukade. I första hand böra 
stammar utan friska grenar och alla under vintern avbrutna toppar upp- 
huggas och helt eller delvis barkas så att de fortast möjligt torka. 

Av den skedda skadan hava länets skogsägare på det kraftigaste 
manats att följa de råd och anvisningar skogsvårdsstyrelsen år från år 
upprepat och genom sina tjänstemän sökt praktiskt utbreda och tillämpa, 
nämligen att genom tidiga, ofta återkommande och svaga gallringar och 
ljushuggningar söka i tid giva nödig styrka åt de enskilda trädstammarna 
och därigenom härda sina skogsbestånd. Endast härigenom kunna fram- 
tida skadliga verkningar av storm och av under ogynnsamma temperatur- 
förhållanden inträffade starka snöfall, om också ej helt och hållet und- 
vikas, dock i möjligaste mån inskränkas. 

De genom förenämnda naturföreteelser framtvingade skogsavverknin- 
garna komma helt säkert att omfatta betydliga virkeskvantiteter, uttagna 
ur de yngre och mest tillväxtkraftiga skogsbestånden. De borde sålunda 
mana skogsägarna till en måttlig och försiktig avverkning å de oskadade 
och växtliga delarna av skogarna. Så synes likväl ingalunda vara eller 


FE TTR 


Ba ÅG 


RAS TA: TERRIER we NRA M 20 ut NA fp Be - Vi - 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 257 


bliva förhållandet. Lockade av de höga virkespriserna hava flera än 
vanligt av länets skogsägare givit vika för frestelsen att realisera sina 
skogsegendomar eller avyttra avverkningsrätter till större eller mindre 
delar av sina skogar och att döma av pågående avverkningar och på 
förvintern gjorda förberedelser för sådana, torde väl länets skogar aldrig 
tillförne varit utsatta för så hård beskattning. 

Ett önskemål vore förvisso, om de härigenom influtna medlen, vilka 
väl om något borde visa att det lönar sig vårda och spara skogen, i 
förening med de fallande skogsfröprisen kunde mana länets skogsägare 
att ej låta sina skogsmarker ligga öde, utan med kraft och skyndsamhet 
ombesörja deras återställande i skogbärande skick. 

Det gångna året kan i detta hänseende icke uppvisa någon stegrad 
livlighet, dock får detta förhållande måhända tillskrivas mindre ett slapp- 
nande intresse, än mera de stora svårigheter, som förelegat att anskaffa 
tillräckligt med dugliga arbetare på grund av såväl beordrad mobilisering 
som jordbruksarbetets sammanfallande med lämpligaste tiden för skogs- 
kultur. 

För så vitt det kommit till styrelsens kännedom hava inga anbud till 
skogseld yppat sig inom länet under det gångna året. 


Orfebro” den 7 april 1916. 
På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: 


Fr. Beckström. 


F.: ÅA. Bergvall. 


17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


boat AN a BÖGAR 


RA SIST 


Ak 
ba SV TI 


JA BNA FRAN ET AS CIA 


OR | TERES NPA = '000'85z/000'P8I & — Sr fb ig Fa Elie — | 29uel Won vpiestOX | 
i99€'z 8551 -loz1'z |/,09z2 |”/,0Sz lJoo4 IgzEr o€b'z4S|oSS'ooz| 9 Lib | St LPE sv om Se €fz Ibolrgon llsc 66 eWUurS | 
Sa oe ds 004 1256 Jo£6 vat oorior TERESE ] — || | |O59-EialE = NBT) stuudspeursoxarels LL | 
| | NE oIGgA NOOOLOSz|OSO1SE TK GONE [SK RIKT SKÖTA [BONE AR än ASTAIRE Sespiq PIM 
3 208 TIS LjöRN [097 PROS — CE o0o$9'1z |i6'g1 | i'lI - — I$Sz £z SE EA 1 ETT I fr dl ande :tt gojuefd yvo 


| 103ure[dosgp Ar SespIq PIM 


-—-— on .” -——— —O—V—— Ä—< V—VXL nrrrrnnr$nuna>nnnn— nn nn  —mMMM 
TN 100 35 | SN | SN le ef |1e]| se |ae | Tek) je | Te | 95 
; wu En ES en SE SS 2 re VR NE | ; er AREA BR EN ; RA NEN 
2 | | VEN 
SS e $ 1e3uu | | | bo6r | S061 to6I So61t | & 
=S vureseprol | : CJ | [HSN LESTO 19919 10 SE 
| -uejd UPIr) TS Ueno [IG Z FANS fa 
z AR | Ie3ep ER -SPEN ; SS AN ske - - | 
98 - | JENIIAAR | JEYIJAAT SÅ 
S A ugtrdASBEp -sSBurioyuejd | ASA AE | bed ID | 
! = i; JES VIRKE AE | ; | Nrewu v WrewW B En 
SON BPDSAUN KP UEANY ; mymydrelfg. > 28pursnvyg = 
| 103uejd epursuy | - 03 JUBAUY = 
TZ | ELSE ERS ERF AV [e91R Pelpossoxs z 
I I I j 
Z EA SE ar NN ära 5 NER NE SET I NAN DE Te EES Ja DR TINGS = a SR / 
å "C161 JEBUIPOSZONS ÖG 
| 76 z e Vd 
< 
& '920q1eway IeuNBIUI (3 MEH & 
$ HA | | £6 | Skr | oz | VE 61 | S91 | S SJ EE HON | 06 | bi 881 | er | ewumg | 
ta | I I | I 
É 2 | FÖ RN ST Si TG £ SE FA RA Le RA RES sd TONSSUF VY Y « | 
| Zz | | ec | gr | Al = 9 — II 61I z z€ 6z HROAMLL ”A « | 
EA ng a SE TEESE a [EE Bo DA DAY ORD SÖ ö | 
Se | OM NES EE z9 == = = Iz 8 £ BOR TOK uossIO ”A 
SEN LI S = — | — OCK 61 I 61 1z I Ce STR TO SSSIIP ST « | 
E | An oz — = | SI (Ör SC I Ske ge I 9€ | TS uOSSjIeN 'O "I JTLIYLABONSSUET | 
Ar 9 Rå oz Vi EK SI NN = 195 IE 6 Co SE | fl) MER Riese TERS fälg apeniq pour uatejsewsråsurT 
2 | | + I | kk | I k I | 
S | | | I | | | | | | | | 
M | la fr | |. = 0; | SE ; RSS IA [öre Te i 
? SS a RSS äh ra rg EG a en 
SET IR DAR | 2 AE 38 | 50 FSE IE SEN El RE ret ve Sa RA rn] HÖRS 
Hi RÖRS SE a jga LER AA eg EE AAA 
ec = SiS -S ss NERE NEO ERE Ks IATA SÅ = 2 om 
2) RAS :8 = (5) BN od NA AST SNES ÄR REN tr a SE NE | D (DL ASR ne KSNOE RS sele 
5 ELON] SON SR IS ANG pe a (ol ft [EE = VE fr RT Ta AA a 17 re bl fe 0 NE bop 
TT SIE est KOSSAN SEO SE EE | LS hr fa fre ls CERT fee SJR IOTT S BA Ae 
| OD ES JR rd ce — > | 8 lärs NIE SS IEN ST CO inl a > | 
& SR SS NES NA 20 (ROR NES SS 
| || | FA | I | fö | [22] Ms AA I NS od, RR AMRE 
SEO SiE RS AA TR a SR EE z = rt NE EN EA RE RE er AR IE FEN HE 
6 :SUrUJPIPIIOJ PIL IPEUJIOJ JIIEA INN PSSOP EPIARS fJPBLEPIasaI WOJN JETEPSTUIUJIRITOT suguurwsrsurekL 
in By "71706 
N £. il 


1 Å 4 Lå v j. 
Of AV Ä Ad? vi Je Åt SN 
VINER og 


LAN ; CI ARN KA RE rd 
PÅSE FIRE SPV 5 | ER ÖREBRO rg LA IDSTINGSOMRÅDE. | AR ARR a Fr 
. (OM 4 Ö se / VAR öv 
0 
AS 3 
SÖT 
| bila Å 
. 4 
SJ 
fa 
Undertecknade, som blivit utsedda till revisorer av Örebro läns skogs- 2 
vårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1915, hava fullgjort SER 
detta uppdrag och få däröver avgiva följande SA 
| fö | 
Revisionsberättelse: RA 
Tillgångar vid årets början: | re 
Fastigheter: S 
Frövi plantskola o. länsskogvaktarebostad o9,336: 43 VE 
IKrÖVI. fröklängmn Sstlå, dy sdsd. ös onde F230.033 LO Fc 
Strömtorps plantskola o.skogvaktarebostad 4,321: 06 nå 
Pålsboda HG » 9,942: OI 36,462: 69 HO 
. A . . RO Sker åf 
TIIVENSe ADMEDTAFLCIEN. eek sd: 9 aska sudo Sera ss ads ess oda ränna DELTA 2yT0 2 ÖA 
Lager av skogsfrö ....... EO flusHÖR e a EG SN NARASE! TARA (SA SPA 12,439: 30 | ' Nere 
fas SANNE NE oj en a BIS ER SONEN EINE Far en 3,1908: I apr 
= Fordringar: 4 NR 
Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 2,034: 36 FR S 
» >» oo» åå kapital- ie 
räkning —12,892: 06 ; Rb 
> SITS Ua sparkasse: | S ;å Få 
räkning 475: 98 15,462: 40 "SSE 
. -. tas OK sat & , 
INiversetdebitorerseisse eten nr. 1,09535: 21 16,557: Ör 
Kronor 70,8351: 08 | fe, 
Skulder : KG 2 
ODELL CEA IS El Ar STR ora ora dok yn Nee 475: 98 —470,375: 10 ; fa 
Inkomster under året: FN 
Statsanslag: JAR 
till upprätthållande av verksamheten... 4,000: — 4 DD 
till skogsodlingens befrämjande ........ 04 70 er, 
KSKOSSVALCS AV DU UCEI Sr a Sa bee lö tg d Nr sdens an dens ngn Se SR SEA OA ME 
Övriga anslag: JT 
av Örebro läns landsting .................. 2,200: — Ed 
| » » »  hushållningssällskap... = 2800: FSD Sa - 
| 12 a 10 nd BARE KARE a 1 14 ENN EN ESR SINAN FE RAA TU AR 2,645: 62. 66,685: 64 
i Se Er 
Kronor 137,060: 74 Mr 
vå 
| vd 
Rör 
SN 
K RS 
VC 


260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Utgifter under året: 


RR Te 20 TRANS 
Å Y RN ' 


SKkOgSsAd4 OC) APlADTSTI SEEN. sc. Ser skekosn esta 1,661: Ör 
NIT SATS ss 0 SA SEN a a ee on rs mee Elof LST oe 75 OO 
SEO PS ITO' ASEA rd AS rad ds Br es ESA Sr AR 3,434: 48 
UPPLySnan garn 0 DNSkO BETS A VAA sor RA FÖGEIOG 
Avgiftsfria biträden av länsjägmästare o. skogvaktare 4J0INTD 
Styrelsens rese- Och arvodesraäknilg. mi.soc.c-s---ss-ssscs 15290 

Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas avlöningar, 

FESE= OCD ANV OMESTAKDINS Ale ös ss ER 120.525 4000 
IDIVEFSEN ONAKOStRACIER: 0 vodka sele ESR Eek Re SAR. O3T: 5 
AVSkrIvynin gura InyCHEaE CI ge gs ss LE dre 2T0:12A4 
IBA IbiSkargts tall SÖN oo .e Sö et ee EAA EE IE LONE SR Da 

Tillgångar vid årets slut: 
Fastigheter: 
Frövi plantskola och länsskogvaktarebostad o9,426: 65 
Eröviälröklängnimgsna Lt öiiget ae £15073:106 
Strömtorps plantskola och länsskogv.-bost. 3,867: 37 
Pålsboda » » » 12, TS200 
Bånghammar =» » » 8,000: — 45,149: 79 
ID IVErS EN iNly SHLAI ShA sn ör esta Sus ARANDA SA SAS: SA BANA 271008 
TAGEN TavESKkOgSO MO GhUIKO LLA: 15 be SR Se SA Soran ASUS Me 
Kassab ena ln esse SE a dass Ted tr 407: 48 
Fordringar: 
Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 165: 68 
» å kapital- 
räkning 53,842: 87 
» å sparkasse- 
: räkning” "SA TIS T545 05-90 
INIVELSeE AED OREN 4 bir sosse ER ERS 1,522: $9 56,028: 79 

Skulder: Kronor 109,260: 24 

Doneradermedel stor PTE ERA RR IR AG på bär oj DA Sadat og 497: 35 108,762: 89 


Kronor 137,060: 74 


Vi hava vid vår granskning funnit, att styrelsens räkenskaper äro nog- 
grant och ordentligt förda samt försedda med behöriga verifikationer; 
likaså hava vi genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse 
utan att finna skäl till anmärkning. Vi hemställa därföre att full ansvars- 


frihet måtte beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. 


Örebro den 29 maj 1916. 


A. Andersson. 
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


Rob. Montgomery-Cederhielm. Aug. Andersson. 


Av Örebro läns hushållningssällskap 
utsedd revisor. 


Av Örebro läns landsting utsedd 
revisor. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 
juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands läns landstings- 
område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet under år 1915, 
ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom lands- 
tingsområdet tillstånd och skötsel. 


Skogsvårdsstyrelsens 'sammansättning, sammanträden m. m. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under året undergått den 
förändringen att till ledamot efter landstingsman Erik Jansson i Kårsta, 
som under året avlidit, har länets landsting utsett landstingsman J. A. 
Ander i Hårsbäck och till suppleant för denne riksdagsman A. Lund- 
blad, Fredriksberg. 

Några förändringar med avseende å sammansättningen av styrelsens 
personal hava under året ej inträtt. 

Styrelsen har under året sammanträtt sex gånger, nämligen, den 15 
februari, 29 mars, 29 april, 29 juni, 7 september och 10 december, 
varförutom styrelsen under tiden 7—10 september företagit en inspektions- 
resa inom Siende, Simtuna, Våla, Över Tjurbo, Wagnsbro, Norbergs 
och Norrbo härader. VWidare har styrelsen under året besökt Skultuna 
bruks skogar, där omfattande avverkningar under året bedrivits. 

Över länsskogvaktarnas verksamhetsområden meddelas här nedan föl- 
jande översikt: 

I distriktet omfattar Åkerbo härad samt Heds och Gunnilbo socknar 
av Skinnskattebergs härad. 

Länsskogvaktare G. Lindblad, adress Köping, R. t. 281. 

II distriktet omfattar Norbergs och Wagnsbro härader samt Skinn- 
skattebergs, Ramnäs, Sura, Fläckebo och Harakers socknar. Länsskog- 
vaktare Karl Norman, adress Ängelsberg, R. t. 20. 


262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Ill distriktet omfattar Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härader, 
Snefringe härad utom Ramnäs och Sura socknar, Norrbo härad utom 
Fläckebo och Harakers socknar samt Kumla och Tärna socknar. 

Länsskogvaktare A. G. Eriksson, adress Västerås, R. t. 582. 

IV distriktet omfattar Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna 
och Enåkers socknar samt Över Tjurbo härad med undantag av Kumla 
och Möklinta socknar. 

Länsskogvaktare J. G. Lundberg, adress Heby, R. t. 37. 

V distriktet omfattar Våla härad samt Enåkers och Möklinta socknar. 

Länsskogvaktare E. O. Andersson, adress Tärnsjö, R. t. 25. 

Som extra länsskogvaktare har under året tjänstgjort plantskoleföre- 
"ståndaren Arvid Andersson å de tider då han icke varit upptagen i 
plantskolan eller fröklängningsanstalten. 

Under kulturtiden hava förutom länsskogvaktarna tjänstgjort 38 stycken 
plantörer. Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättnings- 
dagar framgå av nedanstående tablå: 


I 
I 


| 


"ur 


-— 
jox) 2 >= = Z Hj 
CC) Tp EN =E - o: 
Rn 3: E < P = = 
äs 5: = 3 - 
— = e& = 2) e Oo 
- jh Urs = 2 3 | n & 
= 25 Ac = SS — | ö | - 
ns 2 AA an Ö ya Ar fr 4 S | 
JÄRN ESR SA Pr 2 ENS Sara 
=0Q na | AN = SÅ og PN [' fo] cd IA 
= 200 2000 FEET gr 2 | 5.0 | Summa 
ET Är OR = Se I 5 + 150] 
3 S = Ur PR AR IN Ne fa JL A EN 
AN KEPS dr EAT I EE 4 PNG EGR 
EE NON de INA : = 
< : = Pom D = | 
2 (o) = = = = 
SN FRA ARR 3 > 
ER =S NE 3 = - 
6 ya => dj 


Länsjägmästaren = .............. 27107 2OMN4O 2 4.1 36 81 43 | 186 
I distriktet. 
Länsskogvaktaren ............... 20 | 109 51 4 FÖR ol 12 Aall 197 | 
| I 
Eläsförer Tas SORT ora Fa SE | = 259 | 
II distriktet. | 
Länsskogvaktaren .......sscs.oocc. 3I 56 79 4 — | 7 10 = —=i Je 187] 
FJanförerTA 6 br Ae Lt = | | HSN EN KSS 
III distriktet. 
Länsskogvaktaren ............... 18 | 103 78 4 I 15 5 ARR 221 
EJATtOTEITA Md os pe Edda ove ere = SER a i NGE 
IV distriktet | | | 
Länsskogvaktaren ............... 35 1: 64 36 — I 17 14 — | 217 
Plantoserna are SAM INte tens = >= = rr = la FR 567 | 
I | 
V distriktet. | | 
Fänsskogvaklären. oss. rssd 44 70 49 — I 15 ye Fn. EON 
PAT tOTETIA SER a ease ART AA ET ES AA =3N p TA | 14. 
Summa 175 | 428 | 383 10 3 | 102 | 45 43 | 2,737 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 


Skogsodling. 


Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt 
väcka och understödja intresset för skogsodling av de inom länet i ganska 
avsevärd omfattning förekommande kalmarkerna. 

Bidrag till och biträde vid skogsodling har under år 1915 lämnats 
skogsägare inom länet i enlighet med av styrelsen förut fastställda grunder. 

Skogsodlingarna, som togo sin början den 26 april och fortsatte till 
första veckan i juni månad, hava i allmänhet gått väl till. Väderleken 
var härför tämligen god. Dock synas plantorna hava något hämmats i 
sin växt mot slutet av sommaren, på grund av den då ihållande neder- 
börden med åtföljande låg temperatur. 

För att fylla behovet av plantörer anordnade styrelsen under våren 
sin tredje kurs för plantörers utbildning. 

Denna kurs avhölls under 7 dagar med början den 26 april äå Tomta 
gard i Romfartuna socken, där marker ställts till styrelsens förfogande. 
I kursen deltogo 20 elever, vilka av styrelsen erhöllo 2 kronor pr dag 
under den tid kursen pågick. Arbetsplanen upptog såväl praktisk som 
teoretisk undervisning. Kursen stod under ledning av länsjägmästaren 
och tvenne länsskogvaktare. 

Genom styrelsens försorg hava för verkställande av kulturer inom länet 
under året utlämnats sammanlagt 374 kg. tall- och 484,5; kg. granfrö 
samt 1,885,300 stycken plantor. 

Motsvarande siffror för föregående år voro 420 kg. tall- och 412 kg. 
granfrö samt 1,603,980 stycken plantor. 

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft all plantuppdragning förlagd 
till fasta plantskolan vid Karlberg utanför Västerås. Sådderna i plant- 
skolan hava i allmänhet gått rätt väl till men hava 1 en del fall be- 
svärats av. småfåglar. 

Under året har i plantskolan utsåtts 32 kg. tall- och 56 kg. granfrö 
samt omskolats 24,000 björk. och 49,000 granplantor. Vid ärets slut 
funnos sammanlagt c:a 121,500 omskolade samt c:a 1,705,000 oomskolade 
plantor. 

Å den genom kontrakt äverlåtna marken hörande till hemmanet Lista 
i S:t Ilians socken hava under året utsatts c:a 100,000 plantor, som i 
allmänhet synas hava gått bra till. 


Fröklängning. 


På grund av att styrelsens förråd av skogsfrö vid berättelseårets 
ingång var tämligen stort har under året endast obetydligt med kott 


MU AG STR NN a NE NR Pag dT 


204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915, 


inköpts. Den tallkott som fanns oklängd ”/+ 1915 har under året 
klängts ut, varjämte för några av de större brukens räkning legokläng- 
ning ägt rum. 


Skogsupplysning. 


Förutom den förut omnämnda plantörskursen, samt genom tjänste- 
personalens råd och anvisningar vid förrättningar och resor, har styrelsen 
sökt bidraga till upplysning i skogsvård genom föranstaltande av före- 
läsningar i skilda orter av länet. 

Länsjägmästaren har sålunda under året hållit föreläsningsserier, om- 
fattande c:a 25 timmar vid såväl Tärna som Kolbäcks lantmannaskolor 
ävensom vid Tomta lantbruksskola, där undervisning meddelats såväl 
teoretiskt som praktiskt. 

Vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekurserna hava 
även föredrag hållits, varvid olika delar av skogsskötseln berörts. 

Under länsjägmästarens ledning har under året samtliga länsskogvaktare 
företagit en exkursion inom länet, varvid särskilt kulturer, gallringar och 
dikningar besetts. 

Styrelsen har under är 1915 prenumererat på 250 exemplar av tid- 
skriften »Skogen», vilka utdelats till för skogsvård intresserade personer 
inom länet. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hava i likhet med före- 
gående år utdelats vid kurser och föredrag. 


Skogsvårdskommittéer. 


Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 53 av länets 68 socknar. 


Avverkningar och åtgärder för återväxtens tryggande. 


Uppsikten över den enskilda skogslagens efterlevnad har styrelsen 
under berättelseåret fullföljt på samma sätt som under föregående år. 
I 71 fall hava rapporter om avverkningar i strid mot lagen ingått till 
styrelsen. Över samtliga dessa avverkningstrakter hava upprättats sär- 
skilda beskrivningar och kartskisser. På grund av att frivillig överens- 
kommelse rörande skogsodling av 3 stycken av ovanstående avverknings- 
trakter ej kunnat komma till stånd har styrelsen funnit sig nödsakad att 
i dessa fall påkalla sådan undersökning som omförmäles i $ 2 av gällande 
lag och hava sedermera överenskommelser jämlikt $ 3 av lagen träffats 
i alla dessa fall. Rörande övriga 68 rapporter samt de 10 som balanserats 
från år 1914, har överenskommelse träffats i 43 fall och övriga 35 rap- 
porter hava balanserats till år 1916. 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 


De två mål som i föregående års berättelse omförmäldes såsom varande 
beroende av Kungl. Maj:ts dom hava avgjorts, det ena till styrelsens 
fördel, det andra till dess nackdel. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Styrelsens uppfattning angående de enskilda skogarnas tillstånd och 
skötsel har redan i föregående årsberättelser angivits, varför styrelsen 
anser sig kunna hänvisa till dessa sina omdömen. 

Ur det tidigare anförda torde emellertid framgå att å de enskildas 
skogsmarker inom länet högst betydliga arbeten blivit utförda till skogs- 
vårdens fromma och det är med glädje styrelsen tror sig kunna konsta- 
tera att intresset för skogsvård är i ständigt stigande inom länet. 

För endast ett tiotal år sedan torde i stort sett strävan efter egentlig 
skogsvård endast hava återfunnits å en del bolagsskogar och större 
egendomar. Den mindre skogsägaren ägnade vid denna tid sällan en 
tanke åt skogsvårdens krav. Att numera härutinnan en förändring i upp- 
fattningen hos de mindre skogsägarna inträtt är otvivelaktigt. 

Säkerligen hava ökade skogsvärden spelat en väsentlig roll vid väckan- 
det av de mindre skogsägarnas intresse för förbättrad skogsvård, men 
en betydande del av detta intresse får helt visst skrivas på det upp- 
lysningsarbete, som styrelsen sökt bedriva inom länet. 

Intresset för avdikning av försumpade marker synes fortfarande vara 
ganska stort. 

I likhet med vad fallet varit under flera föregående år, har styrelsen 
även under detta berättelseår sett sig nödsakad att på grund av allt för 
ringa tillgång på medel, avslå av många markägare gjorda framställningar 
om erhållande av dikningsbidrag. 

Skogarna hava under berättelseåret ej varit utsatta för nämnvärda 
härjningar av eld. Däremot synes tallskogen å vissa trakter hava varit 
starkt angripen av märgborren, som stympat trädens kronor. 

Under Dberättelseåret har, på grund av det alltmer tilltagande antalet 
skogs- och egendomsspekulanter, virkeskapitalet ganska väsentligt minskats. 
Något ont vore ju ej att säga härom, därest spekulationslustan endast 
avsåge uttagande av det ekonomiska mogna virkeskapitalet, men då inga 
andra gränser för skogsavverkningar synas existera, för ett HAertal av 
dessa, än möjligen de som gällande återväxtlag föreskriver, utan den 
växtliga ungskogen får falla tillsammans med den mogna skogen, fram- 
träda dessa affärer i sin sorgligaste dager. Det är att hoppas att nu 
arbetande skogslagstiftningskommitté framlägger förslag till stävjande av 
dessa sorgliga avverkningar. 


TRISTAN FOUR SE SAR FET ESPEN RUS a 


NAR VIA tl JEN fat VS ör 
7V IfA vå Ca 8 TE 


206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 
Skogsvårdsstyrelsens expedition. 


Styrelsens expedition har varit tillgänglig varje söckendag mellan 10—3. 
Diariet upptager 994 ärenden med 1,401 mottagna och 713 avgångna 
skrivelser, varjämte c:a 3,500 cirkulärskrivelser och 3,000 andra försän- 


delser expedierats. 


Styrelsens finanser. 


Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa 
av 122,244: 97 kronor, häri inberäknade 28,000: — kronor upplåtna medel, 
rörande vars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bilagd 


kassaredogörelse. 


Västerås den 29 april 1916. 
På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


John Karlsson. 


R. Alexanderson. 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


N 
[AN 
NN 


SK da 


Hos skogsvårdsstyrelsen anställd personal. 


Fast anställd. Tillfälligt anställd. 


YgOSL 1000. 190 = KGOS 1900. $IÖIO INGE, ft9T2 fKror3. (IOIA I 1915 


Genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodlad mark. 


har 


I1,200 
Sadd. | Plantering. 


,000 
J0O0 
000 


400 


1905 1906 1907 1908 1909 I910 1911 1912 1913 1914 1915 


> Ava 


ANSESSÖ od 


268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Bil IT: 


Genom skogsvårdsstyrelsens försorg tillhandahållet frö. 


Kg. 


I,200 
1,000 

800 

600 

400 

| 200 
IR I | 


19050 1906 1907 1908 1909 1910 -fkIOII 1012: "1013 TOTANIELOES 


Genom skogsvårdsstyrelsens försorg tillhandahållna plantor. 


SÅ 


2,000,000 
I,600,000 
1,200,000 

I00,000 


400,000 


: i — Oo 


1905 ::11906.:1 1907: : 1908- 1909: 71910 1911 19012 1913 "IGTA I0TG 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 26009 


Bel; III. 


Av skogsvårdsstyrelsens personal använda förrättningsdagar. 


2,400 


N 


.000 


1,600 

I1,200 

; 800 

: | 400 
ELTTEELRLEG | 


1005 1906 1907 1908 1909 1910 I9I1I 1912 I 91 I 91 19175 
= AS 2 Z z JI z 2 


Till skogsvårdsstyrelsen avlämnade skogsodlingsförbindelser. 


160 


140 


100 


10057 IGOO'T KOO7-HTIGOBT CIGOG.. 1910 IG IIGI2" ; 1913: - 1914. 19015 


(01 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19153. 


BULTVA 


Till skogsvårdsstyrelsens kännedom komna skogsvårdsåtgärder utförda 


Oo 


å enskildas skogar inom Västmanlands län. 


| 


å Markbe- Bäckrens-| Plante- Hjälp- 
Länsskogvaktare-  Gallring . Dikning ning | , de Sadd 
Ja redning ring - plantering - 

distrikt längd- längd- 
har har meter meter | har har har 
| Re 
Första distriktet ... 579,5 16,0 5,049 2.980 | 69 459.0 
Andra > 1.056,52 |. 1205 11 40,700. |. 12459 242 733,5 
Tredje 1 - 3TR,5 23,25 9,33 3,783 251 438,3 
Fjärde » a 81.0 35>5 425 260 203 246.0 
Femte » 2450 93-37 1,242 575 21 234,0 
Summa! 3,042,352 | 294,62 | 65,816 | 20,357 796 20ETALG 


Bla 


Under ledning av styrelsens tiänstepersonal utförda gallringar m. m. 


Länsskogvaktaredistrikt 


Gallring 


Utmärkande 


av fröträd 


Stämpling i övrigt 


har dagar har dagar har dagar 

Första distriktet. ;-. s.-s..coc. 250740 58.3 — = 424,5 33 
Andra SNR RSA: fa. 53:5 30,0 19 4 114:.o 20 
Tredje 7. se AN 85.0 49.0 25 9 28.0 2301 
Fjärde. so fö 50.0 24.0 73 16 45.0 17 
Femte RE ER RAR 103,2 35.0 — — 80.0 26. 
Summa] 548.53 196,5 LI 29 691.5 129 


TM 
, ' 


GSOMRÅDE. 


' 


LANDSTIN 


på 
VÄSTN 


vd | | | SBUWeY nIg 
— Gzz I RRniGte | 0: 007 He ER APR ketlor ls klo dl LONG 2. | UVI WWY Z | SeuweY | SEUWPrY 
| deysuew - 4£q50 
= 091 o$ | -SBUIUXIBIS oc oh—Sz | So | uagfotIseto eueg| "Ice |uBI wWY FI AqsQ It RIeg | 
122) EV SRA NERE ENE Ro 0 SNR EA NER ONA AO NA DRAPER SA PL Do Ar [SE SE ROR fer LIDER 
Ci | ZI RR | OI 6 | 8 Il 9 | SERA S z BREES 
| 10U0I3 upp 5 
I3pIe51e IOHOIY IOUOIYA ur ur dexys 1 Pl utoxddn 4q UIAIJOGI 
FUEWSSKITADEIS 1129 PIreISSG | FISPIE | AESHOLS| Ti tönraraent VISORNA Skd 
espue ta | pemsoysSuu Av apuedusur PI? Ae dd RONSS uweu ssop SÅ AR 
r "| Peulsoy |'u3ar Spuregenw -SBOYS | -[9PIw | -I3AQ 1elapapuon SCAM uapqa | Ar apureAa 
vänner euän apr 40 | 3 SAP SIECEN ev IsuIFOYS | MOS RAR suap[2 -0e pau 
-PpI oyddn "SGUIU | g0w Swusurss | IAU if 1 vum3ue | PPP |sSoys 2 TEEN LEA) 
BASIS UNO CIN DRESS puvIg IBIS -0q Brjumen IB epeys |euuniq | Se | , un . 4q Aseuneu ONE på 
Suap[2sBoxs Ar peuyesnog S :xa I 'sjesuvis | ? SeISpEN i YeP PIL un puvisae -sSoxS sep Sej 
Burupajue pa (PASTA SG Po ESA hes tå a Lin SO ESSDET e3Nuyag RO sYarIspueIg - ; 
IUpPajUuR POM ae uewnung | | "HBA PPI Ipeuyesrog [dy | b [ | |G 


”S161 Je up] SPUReJUPtISRA WOUr Jepjas3oys 


IBN blot 


RR SNR rd fara Aa oa ARR 


242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde 
kassaredogörelse för år 1915. 


Inkomster. 

Behallnin gy Aratsar TG ms se 1 IA EL BSS TELIAS 
Skogsvårdsavgifter (debiterade 1914 och 1915) ......... S2 7 OT ROR 
ATISIAT EAA STALSTNI SNS LIN Ek pä bese Ne gR SD ORSA RAA ÖT 024 
ATISTAR Cd MLA (SEO S EL AE de RK, Se AN steg ARN SOON 
Anslag av: hushallningssaällskapet o..mms ssd ee 2,500: — 
Lånemedel: 

Av Västmanlands läns Nya Branstodsbolag............ 6,000: — 

Av Aktiebolaget Mälarprovinsernas bank å växel... +7,000: — 

Av Dio D:o å löpande räkning 15,000: — 
BÖTSAljnin oBAV SKO fSTEO AA br, rer IGN FSE ALERS STA 5230: 47 
MÖTS DEN EE AVAEp LAT OT oa 6 ola ser bg ör resa ED SERA Å,02BRAO 
TILV EI LATTE Tys Kör SNR: ser Bes IT SEE al GREK SVAB Ae DIE 20: — 
Återbetalade förskotterade SyNEkOSfnAdeh. secs. ssu ner a IYO50 
10 FIER eo MOE Bä ana NG AN RR SR Rs RA ARS a SN RE on Än 344: 50 
ÖTVE TSE RE UN INTE st) mor AP Bilen ARA NRA SKANNA 35: 99 
ING (OVISA dCPLOT SKO blöörm reor and da AS AE oi AA LIE DES BN ONA 11,752: 11 122.244: 97 

Summa kronor 122,244: 97 
Utgifter. 
Styrelsens och revisorers resekostnader ... .....oooooo00.... 1,076: 92 
[SANS A pt AStare ns SAnvVOGe, bd. ferkes sg BRA SE 
D:o BESOT oa fre ad on Bs Nston 6 RS Me ARE SÅ RANA 3302 
Hänsskogväktarnas arvoden tous obettiss tedde KM 6,600: — 
D:o 1 SLS 0 rå FN SER SIREN i SA RE 5124 OT 

BITA CEN SBA OCC SET sa st dr rd BEND LA NA bN 0 JEsE INA 2,100: — 
Skogsodlingar : 

TiköpRAvASkoO osökt. vek e se S OR ae 

TTR DAVID LAT ÖTS rebels ed ons ASL 0, 182: 50 

FLANESKO LATA 3 200 rele ASL ata BA By 2050G 

186) 50 0) b)-LC) DI Ara ARNES NREU AR DN AA 125: 98 

LENO ERAN a Nag Ag Aarre AS SAS SAL RE LÄR, 1,592: 99 

Plantörers kakv ode Köck Tesor 44. .sa tas SE0R HFOOAEET2 

DIVErSetSkOgsO dBA s.. eoos boot obest 253 HÖRS 22,535: 92 
Rättedanoskostmaderers. ss, 900 så ade  Re TNE å 1,3 TJ AO 
BEN SIORSA VETEN bss SA EE RE SES br be al lt SIE 300-05 
TATEChA bir OCH (IN CCTV IST Od or os oas fed ss re oc seg SER 2,206: 10 
TIVEH CATTI ESA SNR RSS Peer ER NOEL Raa 1,5 122 Te 
Reparation och underhåll av inventarier os ....ooooo0o0m 1,3287-83 
JEN OTO VOTE (fer ga 01 0 bl Ar far LA (LR «SG RAN Ar 32: 90 
SYICK OSP A dCi per SAN s mos NR Sr rar LG ANA Ia RAR 205: 25 


Transport kronor SIS SORON 


Wwag Y i ps nd 3 ba gr 
nefbe $i RS - 
4 i | a 
VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 213 


Transport kronor 51,539: 05 


MNTSTI STOLEN TI Ad ot CAN Sa AE SAS NS TRA San Ann 1,00, ra 
Bkpeditions-. Och Skrivmatenial ss oss ssrdsraltkesergynrer 520: 25 
BNGISTO Ti av PIECES a oo oe BRN FINA ALIVE SERA an ra ee 695: 22 
IJIN EDEN I SNNN FS EA ANSER 4 1 90R AIN UN ERRNNA 234: 60 
15 (NE NAD a VER 0 a NR ADR SE pt BE RN ESS BA CNN RA 800: — 
Ersättning för skogsvårdsavgiftstaxering .s.scmo0.... 3TOLI79 
Feta dar AON SL RA la Lr rr fäst onsdagar 46,000: — 
SATTE PE og DG sg das raf5 ra IEA RA AR AR Rn RAS jer slan Sa TRA 4,084: 11 
TONERS ET RSS ERNER Gr Sh Ngn nn SE ARE PAR SRA SEE AE 4307 
Bran OfÖTSÄKTIN SAG 4 SN es ARR a se arsa a Ad FUSR og Tr 3 
Utlämnade förskott............ VAG JE SNR Sö SA Ira knas a 9,728: 84 


Kontant i kassan 


Summa kronor 122,244: 97 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


John Karlsson. 
. La 


/ 


hl 
Zz | i 
SCR. Alexanderson. 
a 


7 


Utgående balans-konto. 


Tillgångar 31/;2 1915. 


L blad oc ARE cetrs e AORLE TERS FER OK ARE gj 6,073: 32 122,244: 97 


UI ADO INA CI SETS KR CET S SSE: SR TEAERESI ESA BORRAT RR SER TOD RAR SSR RANE 4,692: 52 
KODAD GTNERAS SAN BERT OR SMER Jfsi fena NI Db tre ETT DR SAF VE TR b les) OR 6,07:3532 
FÖIVErSEj (CEDILOECK) LAN BRAT Aldo seas SR IST DENA dor sep ss REKA 304: 43 
Inventarier : 
IHiroklan oming SAR Skallen: Aves DE a gel eden ra dare jga esn ss USE AN Era eka 20,000: — 
Plantskolänpmedspackhus och tro kallare" —...st:ssds.csdbussåsssrsspendets ns 8,000::— 
FIA TIKOEE RNA SEN O SS ELSE arsa na nada riks ao sd SST Nan enie RR VR AR NS 106: '50 
BRTO PKSla gene FRV LSS UETIESEOL SSE I VG, Bs SAld RI SDN ska 26,623: 25 
Plantor sia te. 2 ARA stöna EET FINA LSS TS RER SLR FR Ät BASE Ar a AGS 2,4A2125 
FFONCtOrSIn Ven tallen 4 resas SANS er osm dare rst b RND ss töes 
KÖ a ra AM VERA EI Nr SSR sär 04 a $i oktan gen YEs ör SAN SE vo SAABS VERA 003 


Summa kronor 68,442: 


i 


18. Skogsvårdsföreningens Tidskrift r916. Bilaga 1. 


27 


-- 


5 

CJ ES SAKEN 4; 

4 lö LG 
Fe 


2 YA SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Skulder 31/;2 1915. 


Västmanlandst lanS Sp arb GREG cs... osa eri öre se pv EE NO I12,000: — 
Aktiebolaget Malarpsovinsesnas)balbkpom preses sser- bes dessas 20,000: — 

D:o D:o a löpande räkning. sosse 15,000: — 
Mästmanlands) läns Nya brandstodsbolag js =E os orerar 10,000: — 
Tillgångar utöver sskuldeBaR DA a oa da or mo aa aloe sb aa des Sn RS SA AE NEER IT, 442: Or 


Summa kronor 68,442: 27 


Revisionsberättelse. 


Sedan undertecknade revisorer sammanträtt denna dag i Västeras för 
granskning av Västmanlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och 
förvaltning för år 1915 få vi avgiva följande berättelse: 

Räkenskaperna hava vi låtit undergå särskild siffergranskning av därtill 
kompetent. person, som anmärkt några mindre räknefel, vilka av räken- 
skapsföraren torde observeras och rättas. 

Den numera fullt färdiga fröklängningsanstalten utanför Västra tullen 
hava vi jämte därtill hörande plantskolor denna dag besökt. 

Beträffande frörian och de anmärkningar som förlidet år av revisorerna 
avgåvos angående strävning och förstärkning av bjälklag hava vi kon- 
staterat att dessa arbeten nu blivit genom styrelsens försorg utförda; 
intet i övrigt att anmärka. 

Beträffande plantskolan och dess skötsel hava revisorerna ingen an- 
märkning att göra däremot, allt väl skött och ogräsfritt. 

Styrelsens berättelse, protokoll och räkenskaper jämte tillhörande veri- 
fikationer hava genomgåtts och granskats och har ingen anmärkning 
däremot förekommit. 

Beträffande de penningar som skogsvårdsstyrelsen omhänderhaft, upp- 
burit som anslag och för sin rörelse upplånat, hänvisa vi till de särskilda 
bilagor för inkomster och utgifter, som biläggas denna berättelse. 

Det förtroende som från den skogsägande befolkningen inom detta 
län kommit skogsvårdsstyrelsen till del, synes vara i oavbruten stegring, 
likaså intresset för skogarnas rationella skötsel och vård, vilket särskilt 
tagit uttryck i omsorgen att på en del orter få biträde av skogvaktarna 
för ändamålsenlig gallrings utförande. Utlämning och försäljning av 
skogsfrö och barrträdsplantor är även i oavbruten ökning, vittnande 
om förvaltningens intresse och skicklighet att handhava denna affärs- 
rörelse. ; 

Revisorerna hava icke haft anledning att uttala någon anmärkning 
mot styrelsens åtgöranden eller mot tjänstemän och övriga funktionärer. 


” vå RER Ck | CR AV 3 ARA hh 

N jäkr Sir FILL RR N NG An Rs 4 ME Pod Cl 7 SO OM 
+ FREM tr - - vt FR r $ AN ge - A Råd | ij . i Ry Lar ST ba 
ANING >v DT FAR SÖN Mile le NM VON KKS , | , 
ks Col VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. hed 


« J 


Då det otvetydigt framgår att styrelsen på ett förtjänstfullt sätt full- 

gjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. 

Till slut få vi tillägga att vid verkställd kassainventering visades full 
överensstämmelse med den utförda behållningen denna dag. 


Västerås den 5 juni 1916. 


Gust. E. Lewenhaupt, 


av staten utsedd revisor. 


Aug. Treschow, K. A. Andersson, 


av Västmanlands läns hushållningssällskap av landstinget utsedd revisor. 


utsedd revisor. 


Fr 


Styrelse och 
personal, 


Styrelsens 
resa. 


Skogsvårds- 
kommuttéerna. 


Skogsupplys- 
ning. 


Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


Det 11:te verksamhetsåret sedan skogsvårdsstyrelseinstitutionens bör- 
jan har gått till ända, då styrelsen nu går att avgiva berättelse för sin 
verksamhet år 1915. 

Till vad i föregående årsberättelser framhållits kan som karaktärise- 
rande för rörelsen meddelas, att intresset för rationellare ordnande av 
avverkningar allt mer gripit omkring sig och anlitas numera skogsvårds- 
styrelsen för planläggning av avverkningar och utstämpling av virke i så 
stor utsträckning, att denna gren av styrelsens verksamhet tager per- 
sonalens tid i anspråk så gott som hela den tid marken är bar, trots 
att personalen sommartid utökats med 7 extra länsskogvaktare. 

Av denna anledning har styrelsen beslutat att fr. o. m. nästa år minska 
distriktens antal och tillsätta tvenne nya ordinarie länsskogvaktare. 

Styrelsens och den fast anställda personalens sammansättning har un- 
der berättelseåret varit enahanda som under år 1914. 

Mellan den 14—18 september företog styrelsen en resa genom 
Malung, Lima, Transtrand, Älfdalen och Mora socknar, varjämte styrel- 
sen genomreste Gördalen i Norge och Särna socken. Från denna resa 
antecknas med tillfredsställelse de ganska omfattande såväl planteringar 
som skogssådder och dikningsföretag, verkställda under en följd av år, 
som Trävaruaktiebolaget Dalarna hade vänligheten attlåta demonstrera. 

Förutom en hel del arbeten utförda av styrelsens personal hade sty- 
relsen i Särna tillfälle se härjningar av märgborren (Myclophilus minor), 
som tydligen ådagalade denna skogsinsekts stora skadegörelse särskilt 
på tallskog belägen högt över havet. 

Skogsvårdskommittéernas antal är fortfarande 33. 

Denna verksamhetsgren har under året skötts enligt samma plan som 
föregående år. Sålunda har zndervisning meddelats eleverna vid 3 
av länets folkhögskolor nämligen Fornby, Mora och Malung. 

47 st. föredrag i skogsfrågor ha under året hållits. 


PJ TR 


BREES UA NAT URI UN Ag DT TINA 5 vs FAT ROR SNITT PEST OF STURE pöl Ti EE UNDER FE rep AMN TA PETS AR SG EET A SMA STN 
i ATT - 'v så S | . 
Å 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 277 


10 st. gallringskurser vardera omfattande 5 dagar, hava under året 
anordnats. Dessa kurser hava bestått av 94 ordinarie deltagare, var- 
förutom ett stort antal intresserade under kortare tid deltagit. Gall- 
ringskurser hava detta år varit anordnade på följande platser: Ullris 
by i Leksands socken, Fors by i Folkkärna socken, Gröntufs by i 
Gagnefs socken, Hansjö by i Orsa socken, Gobshus by i Mora socken, 

Landbo by i Venjans socken, Östansjö och Lingheds byar i Svärdsjö 
socken, Lidens by i Älfdalens socken och Floda by i St. Tuna socken. 

Beträffande dessa kursers betydelse för skogsvården hyser styrelsen 
fortfarande de största förhoppningar. 

Skogsvårdsstyrelsens 9g9:de skogsvårdskurs var förlagd till Blyberg i Skogsvårds- 
Älfdalens socken och hade samlat 60 elever, vilka åtnjöto undervisning = fö 
under 3 veckor tiden 4—23 oktober. Undervisningen leddes av läns- 
jägmästaren med biträde av e. jägmästare Leo Holmgren, Älfdalen, var- 
jämte I ordinarie och 3:ne extra länsskogvaktare tjänstgjorde som ar- 
betsledare. 428 elever från länet hava hittills genomgått dylik kurs. 

Skolplanteringsdag har under året varit anordnad vid 154 skolor och sSko!tu!turer. 
med 5,718 barn i 3:dje och 4:de klasserna. Vid därvid utförda arbeten 
har förbrukats 61,600 plantor uppdragna vid skolornas egna plantskolor 
och 59,94 kg. skogsfrö. 140,71 har hava därvid skogsodlats. Till varje i 
dessa skogsodlingsarbeten deltagande barn har utdelats en kort bro- 


schyr i skogsodling. Se för övrigt tabell 1. si 
Ve forn Sammandrag över skolkulturerna år 1915. 
| Antal Fröåtgång Plantåtgång | Ytvidd 
= GSE ST  aaEN Ae otRK SA RSS F | 
| | | | Full- | 
Länsskogvak- | ooh on | Iständio | Hjälp- 
Nå. =) & |Tall/Gran/S:ma| Tall | Gran | S:ma Jönn S:ma | 
taredistrikt (2 IN | | skogs- | kultur | 
= j | odling | 
| (TEE "Ny 7. oa 2 SPLSESN EN, "I d - 
Kg: | Kg] Kg. | "St. SE oc St Far | Har] öar | 
I I | ] | | 
| Södran | 32 | 1,0306 | 8.20] 4,10] 12:30] 14,000| 3,550| 17,550| 24.s52| 3.00 27.52 
Tuna-Bjursås ... 14 457 | 3.93] 1.97] 5.90 5,560 =S 5,560' 14.34] 2:20 | 16.74] 
| Svärdsjös......:s, 16 506 | 3.17! 1.58) 4.75] 7,160 350) 7,5101--105:08] 9.42 | 14.50 
Västerbergslags| 28 | 1,019 | 6.73| 3-37|10.10] 1,000] 11,200] 12,200] 24.97] 2.60 | 27-57] 
SKA a 20 733 | 4-39| Rd 6.s8| 8,000] — | 8,000] 9.38) 0.27 | 9.65) 
kÖrsa-Ofegar a | 121 4731-4-82| 2.4] 7.23] 1,500] — | 1,500] — 9.25] 10.98 | 20.23 
| Mora-Våmhus...| 12 | 514] 3.53] 1.77| 5-30] I,100] 600] 1,700] = 5.go| 3.10 | — 9.00 
| Järna-Sollerö ...| 7 | 2731 1.97| 0.98] 2.95] 1,600] — 1,600] — 3.98] I.col| 4.98 
| Malung-Lima...! 971 5801 2,39] 1.19) 3.58] 4,5300 — | 4,530] 6.44] 2.95 | 9:39 
NOTER oi bg oe [An 133 | 0.83] 0.42] 1.25] 1,450 -— 1,450 I.oo| 0.13 I.13 


Summa] 154]| 5,718 |39.96| 19.98 59.94 45,900] 15,700) 61,600 105 -.06| 35.65 | 140.711 


Planteringsdag har vidare varit anordnad för folkskolelärarinnesemi- 
nariets i Falun elever och seminarieskolans barn. 


Skogsodling. 


27 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Sammandrag över 
 ———— = < =——2"f2"Z" = ""=X== Z2s=========9909999999550990900000 "==" "=" "==" === "=== = = == = = 


| > | > 4 Fröåtgång | Sådd areal Plantåtgång 

| skogvaktare- AR 3 Tall | Gran — S:ma | or RU Tall | Gran | S:ma 
distrikt 4 3 2 3 | odling | 

| : | i S Kg. EE Kg. | Har | HN St. [5 St. | St ; 

| | i c 

ISodra 7 ENDE 76) 9| 177,0 | 98,50) 29,20) 127,70 212,70] 6,70 59,100| 22,350| 81,450) 

| Tuna-Bjursås KCR AE | 82/10] 193,0 | 98,80] TA 117,00] 154,75 58,80 247,500] 25,000/272,500/ 

| SVärdsjör se 31| 3| 67.0 | 40,33] 6,60) 46:93] 68,60] — Sjö |TNE RI IE = 

| Västerbergslags ...... | 211 3 68,0 | 36,35) 1,95] 48,80] 71,75] — I,50] 41,000|21,000] 62,000] 

Slant ns 36| 5| 1200 | 31,27] 5,zz| 36,38) 77,92] — |113,950] 8,250|122,200 

ÖTSA (Mer. bre KE 44] 9| 18950 J213,60] 33,60) 247.20] 393,16] 4,00) 5,000] — | 5,000] 

Mora-Våmhus ......... 107116] 330,5 |232.50] — | 232,50) 345,29) 18,70 32,000] 5,000) 37,000) 

Järna-Sollerö -......... 37; 4| 66,5 60,30! 0,20] 60,50 38,10! 29,52 | 500] — 500) 


Malung-Lima ......... 271 6 117,5 | 81,80] 12.301 94,10] 873361 90,50 PD = 


NORA. doc stR Ar ne 23 4 61,0 31,70 1,20 32390; 45,15) 14,90 16,500) Fr | 16,500 
 vOnO OO a OO PO OOOOOOO—” FJ Ön OO rm mm uum—-—w—.|<3+I=mm— — —Ö— — — —?Ö — = = 


I | 
Summal484 69 1,389,5 925,65| 118,36) 1,044,01|1,496,78| 277,67 Is15,550] 81,600/597,150) 


Litteratur i skogsvård har av personalen utdelats till intresserade, var- 
jämte styrelsen för offentliga bibliotek i städer och socknar, till skogs- 
vårdskommittéledamöter och 150 skogsägare prenumererat på exemplar 
av tidskriften >» Skogen» samt 30 exemplar av »Skogsvännen> och 
»Skogvaktaren». 

På denna gren av sin verksamhet har styrelsen under året likasom 
under varje föregående år offrat avsevärda kostnader och mycket arbete, 
men har det alltid varit styrelsens åsikt att vägen till en förbättrad 
skogsvård i länet måste gå genom en omfattande upplysningsverksam- 
het på skogsvårdens område. 

Den skogsodling under styrelsens omedelbara ledning, som under året 
utförts i Dalarna, och varöver närmare redogöres i tab 1—4, har om- 
fattat 2,189,09 har, varvid förbrukats 1,152,81 kg. frö och 716,550 2- 
åriga tall- och granplantor, vilket även framgår av tab. 2. 

Skogsodlingen har letts av 69 plantörer och utförts, på rekvisition, 
hos 484 skogsägare, vilka för skogsodling å kalmarker uppkomna efter 
1/, 1905 haft att själva bekosta dagsverkena. För äldre kalmarkers 
skogsodlande har styrelsen bidragit med 6 kr. per har i dagsverkskost- 
nad eller tillsammans kr. 4,326.s3. För dessa skogsodlingar hava för- 
brukats 13,535-.s dagsverken. 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 
vårkulturerna år 1915. 
Planterad areal | Ytvidd Bidrag 
Full- | Full- | | Vid arbetet förbrukade 5 
ständig | Hjälp- ständig | Hjälp- | Sm dagsverken pr har 
plan- plantering) Skogs- | kultur | | för äldre 
tering odling | lalmart 
Har | Har Har | FR i Har Mans | Kvinns Barn Summa Kr. 
| | | | | | 
18,00 | 3,00 206,20 | 34,20] 240,40 | 905,5) 430,5 | 458,0 1,794,0 | 341 |70 
5:55 [un 13,65, | 250,60] Y2345 | 1” JA3,05 > 140455]... BOSS | 525,5.) ,2,055,0] 1,063 |20 
| | | 
— | — 68,60. | 5505 | 73,65 265,0 2,0 20240 529,0 | 90 |30 
9,75 | 5:25 | 81,30 | 6,75 | 88,25 173,9 506,0 | 125430 | 804,0 134 [80 
25,58 | 0,50 LO3s0 LC ON60 104,00 | A45,0ll. 41730 176,0 1,038,o 276 160 
I | | 
1,00 — 394,16 | Akoo 398,16 | 1,613,0 | — 556,0 | 86,5 | 2,255,5| 1,088 136 
9,00 4,00 | 354,29 | 22)70] 376,99 | 1,786,0] 798,5 | 286,0 | 2,870,5 750 |30 
SR 38,10 773252 115,62 352,5 | 157+5 | Sä 507,5 223 153 
— — 87:36 | 90,50] 177,86 859,5 19,0 54,0 932,5 294 130 
4505 | — 51,20 | 14,99 | 66,10 398,5 237,0 | 54,0 | 689,3 13 144 
I | ] | | | 
163,23 | — 26,40 | I,635,51 | 328,57 | 1,004:081] 73/02,51)- 34 74.855 |, 2,024,5-113,535:5 | 4:3201153 
Tab 3. 


Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda av skogsvårdsstyrelsen på veder- 
börande avverkares eller markägares bekostnad år 1915. 


Länsskog- 


I 


Areal 


Dagsverks-, frö-, 
plant- och plantörs- 


| 

vaktare | Socken By Litt. | kostnad. = | 

distrikt = | | Ae BREES SR, 

| | Har | Har | Kr. |öre| Kr. |öre] 

| | | 

SÖKA sd rr St. Skedvi a Forsa gård 2 EDR 56 | 26 | 
VALS] Öns e I SVArdsjöj ss... | SVartnäs. sc C I .8o SSE 

Mora-Våmhus...| Mora ......... FÄNAS csr dear el Q 4 TI501 AR) je 

Malune-binad vi ma se ISVRLLSjöne SE Sr ON: 2:00!) fe) 18 | 30 
15 för ED BRASS A Elfdalen... sc 13 131 (219 DERA ANG | 8.90 346 |64 
| Summa | 17.20 493 |58 


”" Dagsverkskostnaden betald av den kulturskyldige. 


Som framgår av tab. 3 hava 17.20 har skogsmark odlats för en kost- 
nad av kr. 493.s8, på vederbörande avverkares eller markägares bekost- 


inlckel 


I förhållande till övriga skogsodlingar är det således en mycket 


liten areal, som sålunda med tvång fått lov att skogsodlas. 


' 
+ SITEN 


wåÅ fa/ FT 


RICA 


FYRIS FS PFOYE- FR 


YLE 


1 
I 


knä 


; 
ve 


Nf 


$ 


EATER, AA ETEN 


280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Tab. 4. 
Kultursammandrag år 1915. 
| | | 
| Tall Gran Summa Sko. I 
lf KEARSEEA 5 ; 7 odlad 
Frö Plantor | Frö | Plantor | Frö Plantor llareal 
— AA S Rae a har 
EEE SSE Kg. St. Kg. St. 
Vårkulturer FORA ON 925.65 | 515,550 | 118.36| $81,900 | 1,044.01 | 597,450 | 1,964.08 
SKOlsadden: ag eek | 39-96 | 45,900 | 19.98] 15,700 | 59.94 | 61,600| 140-71 
Borgenskulturer......... 9.65 3,500 0.530 — | 10.15 3,500 17.20 | 
Kostnadsfritt utlämnat | 30.85 | 27,500 7.86 | 26,500 38.71 | 54,000 67.10 
Summa | 1,006.11 | 592,450 | 146.70 | 124,100 | 1,152.81 | 716,550 | 2,189.00 | 


Skogsdikning Även denna gren av styrelsens verksamhet har under året avsevärt 
Bee ökats i det 156 olika dikningsföretag planlagts för en beräknad kostnad 
av kr. 79,382.84 och omfattande 347,3552 löpmeter dikning och bäckrens- 
ning. Kostnaden för dessa företag varierar mellan 30: 97 kr. och 10,588: 66 
kr., vilket sista dikningsföretag är utfört å Storbyn och Grimsmyrhedens 
hemskog i Malungs socken och omfattar c:a 500,000 I-m. . Med den 
omfattande sönderdelning av skogsmarken, som är rådande i Dalarna 
omfattar ett dikningsföretag ofta ett flertal skogsägares marker, och 


Lab: 5: 


Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag av 
skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1915. 


Under året utförda och avsynade 


Under året planlagda 


| 5 Bäckrensning Avdikning > Bäckrensning Avdikning | 
AR 2 RR ENT = | | | 
sänsskog- » | | RR | | 
vaktare- 8 Ä ER] KR ER (GG a jär Yo 2: 
distrikt AASE Sd 8 2 G 8 HÅ É OR i fd e ST 4 2 K 
- löp- ET Kr. löp- re Kr. löp- SS Kr. löp- a X 
| =) meter |o:” meter | 0: B meter | 0: ” meter | 0: ” 
5 äg äg 3 äg äm 
| | = I - sn I ”H La 
| | | 
| | | 
I | | I 
NOCTA sa scope senere | 13) 1,809] 6.4] 117.338] 12,145| 24.0] 2,934.27] 4 488| 9.4/ 46.00] 3,778|/22.6 845.28 
Tuna-Bjursås .../ 4| — |—- | — IE EL:5Tn50:, | tt 141708) Te) RNE 150| 1.8] — 27.00 
VALA SJÖ. bsr ac ess a | 221 3,613/ 11.3] 411.ee| 50,977|22.9| 11,709.19) 13 2,290110.e| —243.30| 16,212/ 21.9) 3,562.16] 


Västerbergslags 11 1.565 | 9.4] 147.80) 16,7601 23.7| 3,976.18| 8 | 2,068110.9] 226.44| '7,762| 18.3) 1.424.23| 
(ÄSIIA0DSAs sr evsker des 16) 3.655) 8.5| 314.e6 19,225| 26.4] —5,083.98] 13 383| 6.9 26.81] 7,023|21:9) 1,539.53! 
2 


OrsarOret otur 22] 1,192/11.e] 129.44| 41,592|22.38] 9,282.77| 13 4,600/ 10.6] 491.63| 20,802|21.7| 4,534.20 
I I I I 


| I | | 
| Mora-Våmhus ..| 18| 2,921| 9.8| 285.15| 30,995|25.0] 7,752.54| 7 | 3,353/ 12.3] -412.e9]| 8,576|25.9| 2,224.85 
| I I | I 
| Järna-Sollerö ...| 16) 1,553| 938] 144.46| 34.790] 26 4 | 9,815.91] 4 | 343 14.2 48.95] 6,339 27.0| 1,701.97 
| Malung-Lima ...| 18| 5,681/10.5| 600.237! 91.,879/22.s]| 21,038.05! 14 5,0901 11.2] —562.55| 53,534123.3| 12,495.s56 
| NOITA — oocresesssre 16] 2,608|14.7|] 208.37| 22,925|24.2 5,552.77| 7 435| 11.5 50.04] 5,7178|27.5| 1,594.29 
| Summa | 156' 24,687| 9.9| 2,449.24/322,865|23.8| 76,933.e0| 84 | 19,050] 11.1 2,108.41|129,954| 23.4 29.949.07] 
— — (EAA 
347,552 1.-m, 79,382.84 kr. 149, 004 1.-m. 32,057.48 kr. 


dn 


FINS RSS FNS pa rg NA FÖ AT EE STA ER ve Pe ET ANDERS he ATV SENSE TG ek ERS At ES AN KT RR 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 


måste det erkännande givas skogsägarna, att de i allmänhet äro för- 
stående för och intresserade av dikning, så att ett planerat diknings- 
företag endast i undantagsfall strandar på ointresserade jordägares mot- 
stånd, därmed icke sagt, att ej ett betydande agitationsarbete måste 
nedläggas för att ytterligare intressera vederbörande även för denna 
gren av skogsvård. Som framgår av tabell 5 har emellertid endast 84 
dikningsföretag omfattande 149,004 löp. meter och en kostnad av kr. 
32,057:48 blivit under året avsynade och godkända för bidrags utbe- 
talande. 

Förutom dessa dikningsarbeten har maximibidraget kr. 300: — utbetalts 
till följande större skogsägare, som styrkt sig hava utfört dikning av 
skogsmark för minst kr. 750: —, nämligen: 

St. Kopparbergs Bergslags Aktiebolag utbetalts bidrag med kr. 300: — 
för är 1914 och kr. 300: — för år 1915 års arbete, till Korsnäs Såg- 
verks Aktiebolag med kr. 300: — för 1914 års arbete, till Trävaru Ak- 
tiebolaget Dalarne kr. 300: — för 1914 års arbete samt till Kopparbergs 
och Hofors Sågverks Aktiebolag kr. 200:— för år 1913, förutom de 
bidrag ovannämnda bolag erhållit i större dikningsföretag, som berört 
ett flertal skogsskiften, där de ingått som ägare. 

Biträde med skogens vård och avverkning torde, som förut framhål- Ziträde med 
lits, vara den gren av styrelsens verksamhet, som rönt den största fram- Eggers” va 
gången. Det är numera en verkligt omfattande verksamhet, som sty- ning. 


Fil, Ao 


Sammandrag över meddelat biträde för skogsvård och avverkning år 1915. 


SEEN | S 
z I ÅA rIS=- 

Planlagda | a Rad EJ 3 dä n 

5 Utförda stämplingar | bestånds- | ning för | =3 

avverkningar a DR 3 

| värd 0) söjningssles 

Länsskogvaktare- KET ES (SS LANE at 5 ER 2 

SET ls = KH = = & - = - HH 2 

distrikt AU RAS DE = = 3 z NN CA 2 &S: 

SE VET EET SN SA 4230 SR0N [0 | Bg en BRP GS 

ENSE 00 = RE SI-IE0 SEE fre EL ML GA ft 

(ETS ar SNS ERS Mikrg FE ERS a RS 

Is & =: So 3 S s 4 SOT 

| | 5 & | - I [7 - >= I 
ge EE ON 0 NER EE DSM ER AE TN 2 0 SR SRS BR | EN SOA EE [AREA ER NEN Mt AN a Lee RI NE 
Södra Vabis rd. 3 | 43]. — | 30] 852) 57,096| 10 | 250] 21 451 45 
Tuna-Bjursås  -...sc.. ss FÄOkr2510 2064) :d2 406| 24,795| 2 Sj "AR ONS 
SSVAFS]ÖL see oss SNS fl BTOl 47 745 113,801|] 4 38! 5 | 134] 57 
Västerbergslags ...... ONLESORT 28 12 309] — 40,600] 5 3tol — | —I| 23 
SILJANS: sjukt rok sd Aas 224) ng 4 60 839| 189,332| 5 34] 17 h 108-85 
Örsa= ÖTE sarees a SS 3 | 66] — | 26/ 1,169] 122,664) 5 17011 2 I 22 NN 
Mora-Våmhus ......... miltrole= I 49) 1,120] TOSIAS) 201 4 | 661551 
| Järna-Sollerö ..... ... —| —| — | 55| 1.434] 201,771] 3 | 239) 4 | 861,62 
Malung-Limas cc teoreg 21 49] 312| 49/| 1,965| 294,666| 2 | SH 20 [EZS: VING 
NOTA 2.3 ff LR ALE HV = 581 2,625/ 202,05 = | =" 301 371-67 
| | | | 
Summa | 34 | 372 | 2,6871 407 | 11,464/1,501,924! 37 | 1,199] 32 | 596 | 510 


282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I BLS: 


relsen bedriver med i synnerhet planläggning av avverkningar och ut- 
stämpling av skog för avverkning. Denna gren av verksamheten har 
under året fullgjorts av 11 ordinarie och 7 extra länsskogvaktare och 
hava därtill använts 1,515'/2 dag, varvid, som närmare framgår av tab. 
6, hos 407 rekvirenter 1,501,924 träd utstämplats och avverkning plan- 
lagts å tillsammans 11,836 har. Kommer utvecklingen allt fortfarande 
att gå i den nu inslagna riktningen, torde den dag ej vara allt för av- 
lägsen, då så gott som alla skogsägare inom länet, vilka själva sakna 
tillgång till skogligt bildad personal, hänskjuta planläggningen av sina 
avverkningar till skogsvårdsstyrelsen. 

Vid ansökningstidens utgång den 1 juni hade 273 ansökningar in- 
kommit och därefter inkommo 279. Av dessa hava 514 fullgjorts, 14 
avslagits eller återkallats och 24 överförts till 1916, enär det på grund 
av tidigt snöfall hösten 1915 blev omöjligt att utföra alla efter ansök- 
ningstidens utgång inkomna ansökningar. 


Shekar ra 


Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder 
beträffande avverkningar 1915. 


5 : Behandlade utan undersöknin 
Behandlade jäml. $ 2 NE 4 8 
: | jäml., $12 i 
I I 
| a FER TYLER G | 
SEE g BS Teg EOS = 
Distrikt FE ONE LS Rang Sva SNS ESA Bra 
=) - Le ÖQ. od M oo Ho = PÅ 3 & 3 0 e.o po = fm 
SS feed Berea dne Eke 3 
Ög AE sea sön 3 | & | << |S]S33|5 ec Al 
fr Set STO ERS EE = SR REA 
= RR GA ELR 5 BEN I 
| = > le = NA o | 
| & sl | | rk le RE 
— || 
- I | I 
Vore I | I 
SÖCTA TA CI rk Vas, fr = — fu = 22 | (IAN NER RR PA 0 32 
Tuna-Bjursås ...... I = E I AN SR SM ken SS AE 
SVÄTASJÖG: rak dera = = 5 > SNR sng | Ne 2) 
Västerbergslags ...| — = — — I 32 I — SANNNLSA 
SI ÄNS VISE ske rar ES DS SNS lr SS ESRI 20 : RE 
ÖrTSa-OreS/ Sur oo a Al - = = 26 5 Ke fre NH STAS 
Mora-Våmhus ..... - - — 19 1:30 ATI 
Järna-Sollerö -...... — = = = = 23 3 I 2702 
Malung-Lima ARE — — — — — 18 4 I 23 | 23 
DLOGDA SNS = = - = DS 14 4 = 18 | 18 
| | 
Summa I — — I I 230 53 0). FÖLL VE3OORIESOL 


Av tab. 7 framgår, att under året 301 avverkningsmål, omfattande 
avverkningar aå såväl bolags- som enskilda skogsägares marker, blivit 
till styrelsen inrapporterade. Av dessa hava 230 varit av den natur, 
att de ej föranlett avfordrande av skogsodlingsförbindelse utan tills vi- 
dare endast hållas under uppsikt. Bland dessa förekomma alla mål rö- 
rande av bolag gjorda avverkningar på deras egna skogsmarker, däri 


sr, RT 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 283 j 
styrelsen ej ingriper förr, än föreslagna skogsvårdsarbeten befunnits ; 
åsidosatta. 353 st. hava föranlett avfordrande och ställande av skogs- 
odlingsförbindelser, under det att 16 st. vid årsskiftet ännu ej äro slut- 
behandlade. I ett fall har syn jämlikt skogslagens $ 2 måst påkallas, . 
och I mål har kunnat avskrivas. é 

Med den ökning som skett av styrelsens personal och den lokal- a 
kännedom som personalen numera äger, torde man kunna säga, att så Å 
gott som alla avverkningar av någon betydelse, som göras, numera j 
bliva föremål för styrelsens undersökning, och torde detta sakförhållande ; 


i sin tur hava synnerligen kraftigt medverkat till att allmänheten före 
en avverknings påbörjande, som förut framhållits, anser med sin egen 
fördel förenligt att inhämta styrelsens råd och anvisning för dess lämp- 
liga utförande. 


Länsjägmästaren, som med styrelsens medgivande under året dels varit Rn 
: 3 3 : JR se FESC OC Ör- 
ledamot i den av skogsvårdsstyrelsernas möte tillsatta kommittén för ;itnines- 
utredande av pensionsfrågan för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare, dagar. 
och dels såsom sekreterare biträtt den av Svenska Skogsvårdsföreningen 


tillsatta kommittén för skogsbrandförsäkringsfrågans utredande, har under 


Lab. 8. 


Tablå över länsskogvaktarnas förrättnings= och resedagar, fördelade på olika 
grenar av styrelsens verksamhet år 1915. 


| Biträde | Förvaltning och 
| Skogs |m. sko-/ q j | bevakning i 
Länsskogvaktare upp- | OR | RE SE | Bevak- CR Summa 
[SE [vård 0. odling ning Pr Di- Summa| daDar 
| | ySsning avverk- Huder- gverse" ji 
ning sökning | 
| | 
| Förste länsskogvaktaren... 5 28 7 78 67 20 87 205 
| Södra distriktet... 6 67.5 2 I AE ER go 7 114 224 
Tuna-Bjursås SNR Na 6 75 26 7. BR ER SN SL EEE IT 263 
Svärdsjö 9 83.5 18 54.5 27 31 58 223 
Västerbergslags SSA 6 79 11.3 24 39 27.5) ”ETOLS 237 
| Siljans d std 30 59 20 64.5 69.5 15 84.3 260 
| Orsa-Ore 5 12 22 44 139 31 170 253 
| Mora-Våmhus I 19 20 39 114 3 I 51 230 
| Järna-Sollerö » 1 9 67 14 34 65 43 108 232 
.Malung-Lima > Rå 4 87 31 47.5 Vä Rp 106.3 276 
Norra : ke. 28 2 30 EMS 62.5 38 100.3 278 
e. länsskogv. L. Lundin ... 21 127 29 5 51 10 61 243 
K. Lindberg... — 80 - — - — — So 
Ax. Larsson.. — Ér3 — 9 — — -— 122 
J.O.Johansson — 175 - — 6 I Y 182 
» V.Halfvarsson 19 164 26 3 48 6 54 266 
> DEIBYySskATe — | 102 -— — — | 5 5 107 
> PRSVIlS ene [NL AA SS lr) AVR 7 $ 25 136 
Summal:' 170 |1,515.5 | 279.5 11452 '|1,060 | 340 |t,400 |3,817 


FT RR a ONA Gt 
- Å > AN 


284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


berättelseåret 126 rese- och förrättningsdagar utom arbete och tillsyn 


i över expeditionen i Falun. 

É Beträffande länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hänvisas till 
tab. :8. ; 
Å Förste länsskogvaktaren, som under förrättningsfria dagar tjänstgjort 
k på styrelsens expedition i Falun, har 2053, och övriga ordinarie länsskog- 
k vaktare i medeltal 248 rese- och förrättningsdagar, varförutom 7 extra 
5 länsskogvaktare tillsammans hava 1,136 rese- och förrättningsdagar, eller 


samtliga länsskogvaktare 3,817. 


[ Tab. tr 

Planträkning år 1915. 

, Tillgång. 

4 Tallpl. Granpl. S:ma pl. 
7 st. st. SE; 

E Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor .. ...... 486,550 — 486,550 
i TAR TT rd nr Ae a ja ösa Rts Ada RNA SE RS 50,000 I120,000 1'70,000 
: IRTANNSKOlPlantskölöF- vader 55900 4,100 60,000 
3 Summa = 592,450 124,100 —- 710,550 
ä z gi ing. 

ÅR Tallpl. Granpl. S:ma pl. 
3 st. SE St 

& Ö 

j ROR ot) kulttrsammandtäg sms RE 592,450 124,100 716,550 
i Plantskolor. Sedan plantskolan i Säter nedlagts har styrelsen 4 plantskolor näm- 
ligen i Orsa—Fjäsko, Färnäs och Gustafs. Plantskolorna i Färnäs och 


Gustafs äro nyanlagda 1912 och 1913 och hava alltså ännu ej kommit 
i full kultur, vadan årets plantbehov förutom från dessa plantskolor, som 
framgår av tab. 9, måst fyllas genom inköp. 


Tab. 10. 
Kotträkning år 1915. 
S = är Re er SE 
| | Tallkott | Grankott | Tallkott | Grankott | 
AR fö SL EAT EGR fe Te ÄR 
| S RNE re 
Behållning från 1914 | 5,920.088]| — | Årets klängning ......... | 1,636:00 — 
| | Innebränt d. !?/. 1915...| 1,852.00 — 
| | | Behållning till 1916 -... 2,432.08 | Ar 
| | Ne SR Sn | 
| Summal| 5,920.08 | — 11 Summa] 5,920.08 = | 


Fröklängning. Som framgår av tab. 10 har under året inga kottinköp gjorts utan 
endast inneliggande lager har varit föremål för klängning tills anstalten 
den 12 maj genom vådeld nedbrann. Orsaken till elden kunde vid polis- 


BEVIS EE RE RNE FOLSYRA ENE SO PRO SEN, FRI ra och rn Ae fat OA Må 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. 285 


undersökning ej utredas, men torde böra påpekas, att anstalten vid 
brandtillfället ej var under drift, emedan reparationer företogos å de 
elektriska kraftledningarna. Såväl anstalt som inneliggande kott och 
frölager voro till fullt värde försäkrade i Brandförsäkringsaktiebolaget 


Svea, som omedelbart reglerade skadan. ; 
Tab. I. ; 
Frösammandrag år 1915. j 
Tallfrö | Granfrö || | Tallfrö | Granfrö | ä 
kg. kg. | NINE Eg a 
| FÖRAS IA 
| Behållning från 1914 ...| 3,333-40 | 2,455-70| Försålt frö ............... | 371.20] 378.00 
| Klängt under aret......... I,102.10 731.00 | Åtgått till ansöknings- | 
| | | kulturerna ...| 925.655] 118.36 / 
| borgenskul- | 
tUFCFRA scs-d 9.63 | 0.30 
|» oo» skolsådder...| = :39-96| 19.98 Å 
| Fritt-Utlämnab ko: sioe-pes 30.85 | 7.86 
| Utsått i plantskolorna ...| 28.80 | 9.00 | 
| Till skogsvårdskursen i | | 
kl CLBky Der Or nok | 1.30 | 0.44 | 
| | | Innebränt döl/G ES el 229661 230 
| | Behållning till 1916 ...| 2,798.43 | 2,422.05 
Summal 4,435-50 | 3,186.70 || Summa! 4,435 -50 | 3,186.70 


Över frötillgång och fröbehov lämnas redogörelse i tab. 11, av vilken 
synes, att styrelsen till år 1916 har en behållning av över 5,000 kg. 
tall- och granfrö, som ligger inlagt i hermetiskt tillslutna kärl och förvaras 
1 frökällare. 


Beträffande styrelsens ekonomiska ställning samt inkomster och utgif- !nkomster och 
se o .s . . o toifter. 
ter för året hänvisas till nedanstående, de 


LAD, I2: 


Rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska verksamhet under år 1915 
inhämnas av räkenskaperna följande: 


i 
| 
| 
| 
d 
- 
3 
+ 


Tillgångar vid årets början: 


TT ES får Tot år brå AT Rp Er RES EFSAR PIL SSR RARE RI 85:70 
Syneförrättningar och laga åtgärder ............... 202: 78 
EIN VE IEEE GI se SER IR RA oe nara 0 ade ARE SA SSE 9,607: 20 
Kopparbergs enskilda banks löpande räkning 70: 62 

» » »  depositions > 5,034: 03 
1 ESD (EN a fe TR neg Sond Eee KSR NN ETENET ERNA 25,799: 03 
SKOgSIOROCHS PlANEOR As of d og Sessan re sk 20123 


Transport 44,371: 73 


286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19135. 


Transport 44,371: 73 
Förlagskapital till fröklängningsanstalt för drift 


OCh SE KOLTAKSO PD Se AoA PA ree eb de ds osa rs söner 56,342: 68 
FU EKO STAT mA dras kakel 639: 67 
Kr. OT; 354108 
AVD AT SSK EIE rr mr a dr aa a os söeee she 25,082: 25 «26,271: 33 
Inkomster under året: 
Statsbidrag NR Ag a dan on SA tan 5 ös DRA 3,5507 32 
KÖVTI a NATIS LA PRE SAR SE osar DEE Cbreso se ak sn sarge STEP 1,0T4 50 
KOPSVATLLSAVPILLEI Rob nes svs oder bolkl ges Ar ers vet ara 110,089: 07 
Förrättningskostnader återburna medel ............ I 2 lar 
Fastigheters konto, branskadeersättning ......... 2505 5-2 8,045: I5 


Kronor 194,9160: 98 


Ulgifter under året: 


ROP SUP LYSIMR ELINE ooo ookocetoteleör spe besbn fr Ren T-003A20 
KSO DATA AR mos = uoar sboEns es drAnAs synns gr 2 TTO 
BIUET NE (DLR ANSATS BASTA SKARA SUK AS SER SNS As lre. 15,070536 
Transport 51,344: 45 

TA: 13. 


Skogseldar inom Kopparberg 


| | Areal 
Plats, där skogselden Brandställets | | Befintliga | skogs- | Den 
SÖ Rd ; : o EE . mark 
pågick Aisand. till); adda Orsak till | trädslag, an- | SR SE 
[Cl oo | närmaste by | skogselden eldens = | givna i tion- | över- OG 
. | . 
| | med angivande sel ipplasstt delar, där picksW i Schs 
Socken = | By av dess namn elden uppkom| a. pel 
| | SA | | | elden | ålder 
(SAS ll RNETES fd s | | har 
| I 2 | 3 | 4 | 5 6 FRE EE IRA 
| | - 
| Södra distriktet. 
| | Elden tros | | 
Hed | Vikby REGLAR dr gat och pyrtillf Tall o.s, | Kg 
| edemora ikbyn ......| 3 km. Vikbyn GS en kolbottenill.. Grandes | 6 | 30—60 
sedan vintern] | | | 
Tuna — Bjursås distrikt. | 
Raka Frogn LSS Rankhyttan...: 2 km. Strand-| SR f ”Fallolg | 
NN RE blä 
| | | 
Norra distriktet, | | 
Alydalen”" — olKattagi OCH sa oas 3 'fOvarsamhet ||f - Tall 0.3, | 
| dens os f km Hatan /6 | av NR Gran 0.2 || SR 2 


- - 
Summa | 10,75 | — 


| Beräknad Medel, varigenom 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSON 


"Transport 
Biträde med skogens vård och avverkning...... 
USVIOTIITTS ATT SIS NER LA RES RTR ERE At RA 
ITNv CITATET VS KELVIN 2 dos Ska sånt Näe ses diger 
Fastigheter ål re MARS dar Aida or nrsadee Ac 


Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter 
Förvaltningskostnader 


Tillgångar vid årets slut: 


PE Ra a ra op Ca fn LSE (SER JAA SER Bor SR ME 
Syneförrättningar. och. laga åtgärder ............. 
IIUVET EO ET KE SE resa aln LIE Mr RN. EA 
Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank 
Depositions >» » > » » 

BAS SINE TOnOAA NR BO EE SR see USING VAN ste 
SKOSSKONO GI LATTOE TE bas Se Ae e stela sor vår EA eb 
Fröklängningsanstaltens förlag -m....s.id..essin 
Fail TNEO SU AC ET SS gera a pls Ra NS slant 


Avgår skulder 


IRÅDE. 287 


51,344: 45 
3,881: 99 
24,700: — 
960: 72 
1,525: 43 
1,978: 17 
19,202: 65 108,593: 41 


- 8,602:16  86,323:57 


län utom Särna år 1915. 


STÅR [ät cdkaled 


Summan av | 


Kronor 194,916: 98 


Anteckningar 


14 


brand- elden begränsats, | Se > ning av skogs- 
skada t. ex. naturlig be- | Serien beräknad | dens upp- | 
o gränsning mot my- | släcknings- brandskada | , a 
RR rar o. dyl., inträf- | k och. däcka | RE VS 
skogs- fande regn, ingri- | götnad | id | tagna rättsliga] 
I sk c I 
beståndet | pande av släcknings-| INSE | eller andra | 
Kronor manskap m. m. Kronor Kronor | åtgärder 
i 9 i 10 | II 12 | 13 
|| 
300 Släckningsmanskap | 154 454 | — 


fMarken föga skadad. Endast: 
| ris och dyl. bränt. 


Marken föga skadad. 


FP TOVEER 


UESPONA CISA NSL PAA 


SET 


Värd La Gr sr 0 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. 


Tab. 14. 


Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen 
vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1915. 


| | | i i | 
| | | Markbe- (RAN: | Bäck- CR | Hjälp | Plante 
Socken | Gallring | redning | Dikning | rensning | Sådd sådd | ring 
har har BG SR re nt har | har | har 
BO GA ssnnbt ARNE — 30 | — = = — 
TInivi Ren os ococgn see 27 122 2,415 4,883 pä — — 
HIOCA yun delge sl SAR RA 20 6 = — = 2:36 — 
(Barpen herpes cen 24 = = = = = 2.30 
(GTAN Garde svs ee 939 70.50] 7,567.50 — 24.68 58 30-77 
FIedemora =. .ssrscce de GORA = I = = 5 21 Fe 
FIS desde er 25 30 2,320 1,921 160.31 30.80 50.25 
2 fela LEDAS RRD NE Tjärna 15 — — — 13.20 4.50 — 
KOPparberg ms. sse 255 — — — 11 — — 
Mek San 4 bes ovsk sd RE — 156 = = 36.50 3 NE 
NU G VIKA: ess 169 20 2,209 1,195 [1.2 1.30 2007 | 
Malung" som See kyge 20 56.50) I1,102 1,794 114.530 32.30 7.20 
MOZ2T smaken sn AE — | — I -— — 23-50 — =3 
INOEEDATKE Tas ER AS 269-20] 20: -11<TO,750 9,980 48.30 31 17.40 
INET SN SAVE SARA 15 — — = 1.03 EE post | 
(ÖFSMN de sn iF NTE LAGA 30 118 — 175 23 — — 
(ÖTSA INSE Ber SL SRS — 8 1,023.530 — — 9 
RAÄttvike ts ste Are 40 653 2,708 1,200 29 — = 
SILVID STEL 221.50| 5.80] 4,851 — 5.30 — 8.50 
St. OKEAVI on gon ss 23.20 — | — 320 4.50 — — 
ft STU A ASS MAA AN 5 — — — — — — 
SUNAHOEN. > sve cder see — — 300 — -— = — 
SVAL ÅSJÖ sar brer SET 30 I10I = = 5 = —= 
SÄVSTIÄS Ksne osm Se 341. — | 24,646 1,977 217-49 127.84 — 
SOdETDATKE! dT «once ke 298.20/ 34 1,669 455 58 26 4 
UTATD Stf vs ERE — | — 5,897 1,627 1.50 — 11 
VAD bästa ERNA ae 55 81 — — 10 11 16 
IM ATO USES 0 oas = — = = 14 = = 
NITTVE SPE NER SSANG 60 — = = = — 
Älvdalen <cssmyd ere == 1 — 2,077 — | 25.78 = 2.24 
IÄPPENDO: sosse dre 33 = I AM 9.31| I1.32| = 
Summa!) | 3,193.10] 1,520.80] 80,144 |25,527 | 875.035] — 369-42 177.8€ 
Arbetenas fördelning på trävarubolag, kolbolag. bruk 
och andra större skogsägare. 
| 
| RA | Markbes jos sol BACK Ur Hjälp- Plante- 
AN | Gallring | redning | Dikning | rensning | Sådd sådd | ring: | 
| har | har Em: Km: har här; Gje öar 
| 
4 trävarubolag!) 2 187 1,325-50) 24,185.se]| 9,679 | — 312.983 51.80 20.44 
20kolbolag: fruns: jiuck220 44 2550 NE K2005-] 66 9-50j 25 
TAVUDruk 20 | 2,541.70 151-30/49,3 72-50) 12,343 | 473-82 303-62 127.92 
4 större skogsäg...| — 244.40 = 55040M011T3:305E- 1 22.25 4.50 4.50 
Summa | 3,193.10| 1,520.80| 80,144 |25,527 | 875-05] — 369.42]| 177-86) 


') Uppgifter hava ej lämnats av St. Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Såg- 


verks Aktiebolag, vilka äga ungefär !/, av länets i enskild ego befintlig skogsmark. 


ETERN a TT sj St Ta rt PREFERENSER VR 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 289 


Även under berättelseåret har skogseldar förekommit, om ock iringa Skogseldar. 
omfattning, och lämnas i tab. 13 en utredning härav, som giver till re- 
sultat att 10,7; har härjats av skogseldar under året. 
Till vad i föregående års berättelse under denna rubrik anförts anser Kortfattad 
sig styrelsen i år ej kunna anföra något av större intresse. framställning 
I år lika som föregående år finnes en statistik över av enskilda större 20 BEER 
skogsägare utförda skogsvårdsarbeten utan bidrag av skogsvårdskassan, stånd och 
se tåb. 14. Seae 
Den högkonjuktur på trävarumarknaden, som för närvarande är rå- 
dande, har av förklarliga skäl föranlett ökade avverkningar, men, då de 
höga priserna på träkol och massaved möjliggöra gallrings- och rens- 
ningshuggning å även mycket olägligt belägna skogar, anser styrelsen 
att detta tillfälle bör tagas i akt av skogsägarna, och vill styrelsen av- 
sluta sin berättelse med en uppmaning till alla skogsägare att till som- 
maren 1916 låta i så stor omfattning, som med en rationell skogsvård 
är förenligt, dels gallra ungskogarna och dels rensningshugga förut av- 
verkade skogar, som äro i behov därav för sin fortsatta utveckling. 
Den 16 december samlades skogsvårdsstyrelserna i Sverige till möte Fx:ra skogs- 
i Stockholm för behandling av pensionsfrågan, vilken under året utretts vÄrdssr sa 
af den vid ordinarie skogsvårdsstyrelsemötet 1914 tillsatta kommittén. fn S 
Mötet godkände det av kommitténs majoritet förordade förslaget, som i 
huvudsak överensstämde med det av länsjägmästare W. Dybeck till 1914 
års möte framlagda pensionsförslaget, som återfinnes i skogsvårdsstyrelse- 
mötets 1914 förhandlingar. Skogsvårdsstyrelsen har för sin del beslutat 
att från och med 1 jan. 1916 tillämpa detta pensionssystem för sin personal. 


Falun den 23 april 1916. 


För Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län: 


F. Holmquist. 


W. Dybeck. 


19. Skogsvårdsförenirgens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, som blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens 
i Kopparbergs läns landstingsområdes förvaltning under år 1915, få 


härmed avgiva följande revisionsberättelse: 


NT 


Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret ut- 


visas av nedanstående tablå: 


Tillgångar: 
TJA IGEN 
IKSASSADEN ALTAN SöS SN a RSA RR EA DR rs rd AD ANG TÖHETTO 
Syneförrättningar och laga atgärder 9. ses. 2023-78 
INYENLATTON HC fd ARTER AREA 9, ru AR Arr Ak AD TE EAA Sr G,607:20 
BASVID I ELEN 4 ps LAG brat E dr GE rr 25;100--03 
SKO SIKON OCH APLAT TOT Sa sraöa targ eo sl ts nrg Säga ae AA 2,02 
SHOTSKOCK, IMO TECOVISTIEA Eye oe robotar tta h ÖNS AZENOG 
KK UIEUT KO STIL OrS- REDS SVIS ET PTE FORSMARK BRI SAUNA ÖSOOT 
Löpande räkning med Kopparbergs Enskilda Bank HO:OGR 
Depositionsräkning > » » > 5,034: 03 
Summa kronor 101,354: 08 
Lå 
Skulder: 

Å avslutningskonto balanserade............. EAT INA TO AES 
Löpande räkning med Kopparbergs Enskilda Bank -+20,040: — 
Förskott mot. redOvisnin gj. 4... S=meA N See 

BTÖST KOIEO 7 oroa sr Se ARILN Ra AN AE SRA EN OT HAr ol EE 
ES Wiklunds” gåvolond + =s5e ne SNR d a Ertl småd 5034-103 


Summa kronor 101,354: 08 


EE 


3T-dec:kIOLy 
698: 69 
353: 94 
9,088: 88 
6,415: 17 
203: 34 
29,045: 75 
639: 67 
1,950: 69 
45203: 00 


94,925: 73 


05323 


3,339: 56 
5,203: 60 


94,925: 73 


Vi meddela å nästa sida ett kassasammandrag över under året influtna 


och utgivna medel: 


! För fröklängningsanstalten och rättegångsbiträdet. 


ÖL - 
KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 291 

Influtna medel: 
KRESS ae HL ATN OR oaser Ne Sk Er RER RA An saa Vem vs bök e kr är bd 785: 70 
FO ESUEN HG SENS LE SAS DEE SEN sd RF Lr AA ASSR SAN SAR SRA 108,786: 20 
IRIS POLK EOS LA ER RAS STORE DOTSR AR VARAR TIGER pA AR LAR SPI SALA RG de atelatnts 3,190: — 
BASTA prstr än Jan eStingethNss ds d.. EN NS bre k adefeå ebb RIS Sr VAA 500: — 
D:o SAVE DUST ALLRA SSSALSKAN Es re ao SR aus Lös sger 500: — 
RER STÄD Ly STL Ao Re AR RR er MR en nn sas ba va 2,607: 76 
PIESOES OCH AN Sc seck dar stent TR 5 5 er mrs ra a oe RR Sf Sd odd alt ne ser r 10,000: — 
Bixade vid skogens värd Och avverkning... so. .scesde:csauecs serien 141: — 
ÖKAS SkOSINACIer obban os erg sne See ör krk esk issn ses Ke 283: 18 
IHOrS LA ANAVENTALIENE ockra a AR oanade olnseg rss a DNR ART 
Iran skaceersättning lör fastighet i .s.h. ud sins skiss plans ons od arms 20,867: 13 
[Uttag frans löpande (räkning i ssten dudes dslbisädsb sekeuss ister HUNT 127,069: 79 
IN ETEN KOT ec PR SA ag 3 Jaa op AS ES er ar par AS EA STENAR 1 RAG ARE SNES F,250757 
SSKOE SKOR: OCH SPLIT RSA RN RER er edtad sr ob Age N SGU ReG Se RAN så rv reler IT, 244350 
SRGdOMSAEE fÖRSKO Eon bade NA Sör deeds eåoppt ein kläs setts seyde Fake 20,15 122 
Kronor 316,018: 14 

Utgivna medel: 
SKOG SUPPLYSTIT & ALT s er ro eo a st fields 2 ST NASAS RER ESA pa ÖIS 
FIKO ESO CLI & ATS RR SATSA VS ARA SET AR Re a fan fare se Sh Jagt senat Be RA Sala 24,125; 00 
[OT TTR TESEN Re or KE rs När ASS Ne är ORT lr At rr RE SA SENARE UR EE AAA BA IGEN 13,988: 66 
BOTT MDINSSKOS MACEN ra rn AR a a sa ans S AN kd da sinleg tva oss 18,024: HI 
BANG FOT & EFS NRS OR SNS ER ILE NE Aa Ma ad SÅN hdaosk fr iet see dd 24,700: — 
Syneförrättningar och laga åtgärder ......... POSSE RAI DERA TOO I9T:mÖ 
ROD tas TV SITA RR a on nn RR sa Arr aa veg de 949: 25 
IRFÖRJAN SDIN SST 0 EIN NDLANTSKOLOR Mart oo sesp sadla es edg så belle oss er rg äs F,207-0134 
IT SÄTE ELO PAEONIA Or aa SS far saa obe dl se ap ei sale erg Er Ar AE Ae 148,039: 17 
D:OR AR Sp OSTHOMSTA KIT Pers sd. s goa oi öa See to eo to dis ein Re hes jura ANSGAR 40,229: 57 
HOTA LAS O TTG LET AR NDS SA Ås fig er tr SÅ SDEk modd S Skade rs SDR ene SINA 
SRKOPSE ök CINDLATEOTSK RÖD EÖLEs. 2670. blef al sd sn es NASN SRA SHAN a ses SE 405 
BRÖrS KO: 200 BRTe AO VISNIN GG, oss NS Un large dd feb rs bed LÄNS usa 17,798: 32 
Iöstnader. för taxering" av skogsvardsavgiftel — mdsssssore-ssssoesseerens TOS KA 
NOVA ENITN 05 OS EIA CFO rr RTR ma flset 55 Sa Sun dass Kr ense ge 13,110:-41 
HINASSADE HALT See SANNE Raa ERA a Seka LA osa Kole Öns os ste S öns os Nee 698: 69 


Kronor 316,018: 14 


3: 


I särskild berättelse upptagna vid siffergranskning anmärkta felaktig- 
heter och gjorda påpekningar torde, där så ske kan, rättas och tagas i 


akt i innevarande års räkenskaper. 


$ 4. 


I brandskadeersättning för fröklängningsanstalten i Mora, som härjades 
av eld den 12 maj 1915, har styrelsen för fastigheten fått uppbära 
20,867 kr. 13 öre, för brunna kott och säckar 11,262 kr. samt för brunnet 


frö 3,218 kr. 64 öre eller tillhopa 35,347 kr. 77 öre. 


1 För fröklängningsanstalten och rättegångsbiträdet. 


Si 


fe 
hl . 


CT a + 4 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1015: = 


$ 5. 


. Som av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och 
8 skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade 
se och med synnerligen omsorg förda, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1915 
RN års förvaltning. 


4 - Falun den 8 juli 1916. 


SE C. Sandström. Johan Cornelius. | O. A. Ernfors. 


Rn Utsedd av Kungl. Maj:t. Utsedd av Kopparbergs läns <»+oUtsedd av Kopparbergs 
hushållningssällskap. läns landsting. 


 R 


A re 
; s 
NE 


Berättelse 
angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet 
samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel 
inom Gävleborgs län under år 19135. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Under år 1915 har skogsvårdsstyrelsen i stort sett följt samma plan 
för sin verksamhet som under de föregående åren. 

Råd och anvisningar angående skogens skötsel hava lämnats, såsom 
förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid av året till s. k. 
mindre skogsägare, när det har varit fråga om undervisning om skogarnas 
skötsel i allmänhet, som även för en avgift av 4 kr. pr dag i de fall, 
då biträde har sökts för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärkning 
för gallring m. m. 

Kostnadsfria råd och anvisningar hava under år 1915 lämnats först 
sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller direkt till 
skogvaktaren. Bil. A. 

Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår av Bil. B. 

Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag av skogsvårds- 
styrelsen har styrelsen följt samma princip som under föregående år. 

Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- 
fritt biträde av skogsplantör under högst åtta dagar för vårkulturerna, 
skogsfröet till ett pris av 6 kr. pr kg. tall- och 2 kr. pr kg. granfrö, 
samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, 
förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestämmelserna i $ 1 av 
skogslagen eller varit föremål för syn enl. $ 2 av skogslagen, vid vilken 
det utrönts, att skogen varit utsatt för vanskötsel. 

De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva, 
erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 6 kr. pr kg. och granfrö 
till 2 kr. pr kg. — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur- 
arbetet, dock högst 1,000 kr. pr skogsägare. 


> 
ARR 


- 


PETE SE" REN SE ISS UT ARMY 2 i DT 8 ER NES TROGEE 


WR 
q s 


bla 


Fö XL av 
AR A 
T 


Ae 


FE 


4 


> SUN AR EU RE NED 
PV - SNR 


294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs- 
vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar framgår av Bil. C. 
och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar, i den mån meddelan- 
den härom ingått till skogsvårdsstyrelsen, av Bil. D. 

Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kost- 
naderna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgivit 
ett kontant belopp av 9,117 kr. och 18 öre, se Bil. C. Övriga direkta 
kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppga till 2,994 kr. 75 öre samt skill- 
naden av kostnaden för fröet enligt salupris, till 3,639 kr. 45 öre. Den 
sammanlagda summan utgifter för skogskultur å mindre skogsägares 
skogar uppgår sålunda till 15,751 kr. 38 öre. Detta motsvarar ett kon- 
tant bidrag av 20 kronor 91 öre per hektar kultiverad skogsmark. 

Till de större skogsägarna är för 1915 års kulturer utbetalat i bidrag 
sammanlagt r7,145 kr..67 öre, se Bil. D: Det enligtinamndarbasrD: 
utsådda fröet, 731,90 kg. tall- och 379,95 kg. granfrö, är försålt till 
nedsatt pris, d. v. s. 6 kr. pr kg. tall: och 2 kt? prokgstranttossOnmn 
skillnaden tages mellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det 
därför erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till kr. 8,106: 90. Hela 
det bidrag de större skogsägarna erhållit utgör sålunda sammanlagt kr. 
25,252: 57. Då den kultiverade arealen å större skogsägares skogar enl. 
Bil. D. uppgår till 3,024,3s har, utgör skogsvårdsstyrelsens bidrag till 
skogskulturerna å sådana skogar 8 kr. 35 öre pr har. Dessutom har 
genom skogsvårdsstyrelsens försorg utförts sådd å mark tillhörig större 
skogsägare (se Bil. E.), varvid utsåtts 3 kg. tallfrö på en areal av 4,80 
har. Hela den kultiverade arealen å större skogsägares skogar utgör 
sålunda 3,029,15 har. 

Å skogsvårdsstyrelsens arrenderade skogar hava en del skogsvårds- 
arbeten utförts för en summa av 21 kr., Bil. F. 

Å skogar, där avverkning bedrivits i strid mot $ 1 av skogslagen, 
har styrelsen mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör, 
lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna, Bil. G. 

Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal som undervisats vid 
skogsplanteringarna, framgår av Bil. H. Kostnaden för det därvid an- 
vända fröet uppgår till kr. 671: 25. | 

Sammandrag av under år 1915 utförda skogskulturer. Av häröver 
upprättat sammandrag framgår att inom länet har under året skogskulti- 
verats 3,888,6s har, Bil. I, varför arbetskostnaden utgjort 93,685: 64 kr. 
Kostnaden för fröet enligt saluvärde utgör 20,416: 79 kr. Förutom den. 
tid länsskogvaktarna använt som skogsplantörer, har skogsvårdsstyrelsen 
bidragit med 657 st. skogsplantörsdagsverken för en sammanlagd kostnad 
av 2,628: — kr. — kostnaderna för resorna oberäknade. Samman- 


c SVs NET FR YA nd La vr Äl ” EKO py Tr 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295 


lagda kulturkostnaden uppgår sålunda till 116,730: 43 kr. Härav har 
skogsvårdsstyrelsen bidragit med 41,778: 20 kr. eller 10: 74 kr. per har. 

Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av - försumpade skogs- 
marker. Intresset för dessa arbeten är fortfarande synnerligen stort. 
Kostnaderna för bäckrensningar och avdikningar å försumpade skogs- 
marker hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar 
16,580: 88 kr., vartill ett bidrag utgått med 8,290: 61 kr., och å större 
skogsägares skogar 77,540:38 kr., med ett bidrag av 21,171: 81 kr. 
Sammanlagda kostnaderna belöpa sig till respektive 94,121: 26 kr. och 
2002-42 kt. BIE SRK 

Kurser för undervisning i skogsvård. De kurser, som skogsvårds- 
styrelsen årligen håller för undervisning i skogsvård, äro dels en fast 
kurs om ungefär 6 veckors längd och dels tillfälliga om en eller ett par 
dagar. 

Den fasta kursen är förlagd till Stagården i Bollnäs socken och bör- 
jade med upprop den 20 september samt avslöts med examen den 28 
oktober. Kursen är avsedd för högst 20 st. elever. Ansökningarnas 
antal var 20 st. år 1915. Elev, som genomgår kursen, avlägger examen 
och iakttager ett hedrande uppförande, åtnjuter förutom fri undervisning 
och skolmateriel även 60 kronor i stipendium till bestridande av kost- 
hållet. Om undervisningens fördelning, se Bil. L. Förutom de lektioner, 
som äro upptagna i bilagan, hava lektioner under arbetena ute i det 
fria hållits, så ofta något av vikt givit anledning därtill. 

Två tillfälliga kurser om en dag på vartdera stället hava hållits under 
sommaren i Ovansjö och Delsbo socknar. 

Under dessa kurser, som hållits dels ute i skogen och dels i för till- 
fället upplåten lokal, hava föredrag hållits och undervisning i flera av 
skogsvårdens grenar meddelats. Diskussionerna hava varit livliga och 
kurserna talrikt besökta. 

Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat 
och utbetalat till vardera av Gästriklands, Bollnäs och Norra Hälsing- 
lands folkhögskolor 200 kronor. Dessutom hava 89 st. läroböcker i 
skogshushållning, utgivna av Föreningen för Skogsvård i Norrland, ut- 
delats i nämnda skolor. 

För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre- 
numererat på Skogsvårdsföreningens tidskrift »Skogen», av vilken 100 
st. exemplar spritts inom länet. Vid skogsvårdskursen i Stagården 
utdelades till eleverna 20 st. av Föreningens för Skogsvård i Norrland 
lärobok i skogsskötsel. 

Studieresor. Under augusti månad företogs en studieresa till Hassel- 
fors och Finspongs skogar. Stipendiaternas antal var 13 st. 


RER EG SR rg ARE 


296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Skörden av barrträdskottar inom länet under år 1915 var ringa, och 
har endast ett mindre parti kottar inköpts under året. 

Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av bil. M. 

Besiktningar å hyggesrensningar och skogskulturer. Till följd av upp- 
rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar, 
som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarna. I 
stort sett, måste erkännas, att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter 
oklanderligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofull- 
komlig, men så händer också på ett och annat ställe, att rensningen är 
allt för väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få 
tillskrivas en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård i allmänhet, 
utan framför allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser. 

Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga 
skogsåterväxtåtgärder, hava utfärdats i 5 fall. 

Syner i enlighet med $ 2 av skogslagen. Från år 1914 lågo 35 st. 
syner enligt $ 2 av skogslagen kvar ofullbordade.  Skogsvårdsstyrelsen 
har hos Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1915 begärt syn på 
7 st. skogar inom olika delar av länet. Å 6 st. av dessa har avverk- 
ningsförbud utverkats, och 5 st. blivit föremål för rättegång. Alla ovan 
nämnda syner äro handlagda. Å 4 st. befanns återväxten ej vara även- 
tyrad. 5 st. äro överförda till år 1916. 

Rättegångar äro, som nämnt, anhängiggjorda i 6 fall. 

Vid expeditionen hava under året behandlats 3,956 in- och utgående 
handlingar, varförutom expedierats hundratals cirkulärskrivelser, bro- 
schyrer, böcker m. m., varvid ej brev fogats, samt en mångfald ärenden 
av mindre viktig art, till länsskogvaktarna m. fl. 

Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit 
desamma som under föregående år, nämligen I länsjägmästare, I sekre- 
terare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och 
1 länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, 
föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och under- 
lärare vid skogsvårdskursen. 

Skogsvårdsstyrelsens finanser. Vid avslutandet av skogsvårdsstyrel- 
sens räkenskaper framgår, att till styrelsens förfogande har ingått under 
året genom skogsvårdsavgifter 111,326: 19 kronor och genom riksdagens 
anslag 1,000 kronor. 

Styrelsens samtliga inkomster uppgå till 134,500: 12 kronor. Utgifterna 
belöpa sig till 122,956: 99 kronor, vadan ett överskott till år 1916 av 
11,543: 13 kronor uppstår. 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 297 
De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Såsom allmänt omdöme om den skötsel, som numera 1 stort sett 
ägnas de enskilda skogarna inom länet, må framhållas, att vad bolagen 
av någon betydenhet angår, hava de i allmänhet anställt skogligt bildade 
män i sin tjänst. Den vård och skötsel de giva sina skogar är därför 
i det hela god. Det finnes bland dessa bolag även sådana, som infört 
en mönstergill skogsvård, vilken knappast lärunar något övrigt att önska, 
i det att den tillfredsställer mycket högt drivna fordringar. 

Sämre är det beställt med de skogar, som utgör personlig egendom. 
Dock finnes även bland dessa en och annan, som söker arbeta fram en 
bättre skogsvård. 

Sämst ställda äro de skogar, vilka gå ur hand i hand för att lämna 
den tillfällige ägaren en så stor förtjänst på köpeskillingen som möjligt. 
Dessa skogar synas utgöra skogssamhällenas olycksbarn och äro de, 
som vålla skogsvårdsstyreisen de största bekymmer, och vilka framför 
andra pröva skogslagen. 

Skogseldar hava ej härjat skogarna under år 1915. 


Gävle den 29 april 1916. 
På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Edward Rettig. 


Carl Åhman. 


é 


z 
| 
= 
Å 
|: 
É 
I 
4 


Bil. Å. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Sammandrag av länsskogvaktarnas rapporter över under år 1915 besökta 
skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogsskötsel åt mindre skogsägare. 


I 


| SC KE [ RA AR Anteckningar 

| skogar dagar , 

arsa ir ue eler BO 4 2 sta; Städ ps 

STOLSAker oe AA 2 2 Ala Sb ANV ISA SSK 

Ovansjö 25. fa NEN Bi 7 4 VAUsSti Bröst BEA msteRvab 

MälbO' 30 näs RS NTE 2 TATE SA kr St DIC 

I ESR N ERA ERE SSE 3 TJ SB, SEAT | 

KTtHe I SSE SEAN | 4 25703CSt AR Skr 

Ockelbo; , rss Ner 8 6 A;St;.A, I:.St.; Bi 3 sti Nee 

HÄMTADE dot sok Sc 4 2t/, | I st; B,-1/ st, KR; 2str be 

SSKOP: jog se ONE Raa 5 3 | 1 st, ÅA; 20sts A & Kl enskoöRtene 

FlanebDO Aas sera IEG Ae 2 SYS JAG Pust Rs 

BOlNASE SAN 101 8 larst: Arv& RR, 1 st. AA GEN SLS Re Seas 

SSOCETALA! EEG Sr an o R 2 25 Öst, . 

Norrala. does ee SA 4 3.st. R, I st; AA; 3 sStASöR FORSA ae 

ReEPnSj0- I ers srser dr So 2 HN 2NSELA ERE | 

PIE TIO Er or SNS RADDA II Z 1'st Å, 5 sto R, 3 St Re Bero SERRRSrA ee 

VN Fira MR RAA SSA SR RR AE 5 BLTT 5 -SEARe | 

Övanaker so os sf. 9 10.) 3 st "TER, 1: st Bio, stR ret penen 
| FANSEUBISAR | 

[LODS: TER LA 35 SVE NRNSEKR. | 

|A Tbra rt BR VP 32 30-- | 8 st. A &B, i1 st.B,/6;st:B ScR, 2/5 Arg; 4 

| | st. R,1Ist B&U,4st B&T, Ist R&T, I st.j 

| | BR&ET ist A, BET 2stA,B ER, ski. 

| Undersvik, occctsooe ect 2 5 45 131 SERA st: Bi RT IE SERA 

|EJÄTVSPA oo oe Se ASSA, 221 — 217 Ost AN 5 st; A&R, 3 st A&B, 2st B&R| 

i | röst. BO R&T, 2 st. B& TT, 26 REK 
| Ibn stöRie Tis 

FANA TA ENA SVS OA 34 | 21 ]i0st A, 4 st Al &R, LSstA SB pstis ek 

| AS st R; 6 st R FoT TSAR 
A, RT: 5 still Ry 

BREES rr SN 6 311, | MASEYB IS OSkitkee 

Delsbo nyt de pe oe TIGA 7 1 30SkoR; 

ESSER = RSA AE SK 4 | 30 is 

ERANPERT Lt st seen Is | SMI 3, 2 SEB TSK ARS 

| Njutånger ...............] sänd 3 Est. Bj rst BET, ISCEBKORe 

KOCHOP LE Aovslstobee SRA | KA för VINSta AS 

HRESSA: SONEN SR EN a | Sd 5 I st”A, 1 st Bj 2 st RyCErsba nee 

Hälsinptuna. 8sosos.008t | 3-0 FAS ERSTA LISA IN 

[ROR SA LER ASA Rol SSE | 206) 2 fö CE TS TOR Be NG BA 

SST ARR 35 3 SL. SA, gt; Re 

I IISDO HN sörvecdksebsrbrrsp rel rn 4 Fast R, ast Ti Iosta bee 

I NOREDO Ni pnös od AE Eeet sea | FAR 40 BISSE 

[Jättendal se Ereeeee | 2500 2 ARESst Ae Bio SCiRe 

Bergsjö tower ssssn rå | 10 | II 2 st; A;2 st. B, 3 st A SoK; I strö, Rel este 

TIAstela Vorg öar | 3 4 3ost-R: 

(ETNATPR I, Fa SIE SNS | Se 5 I St ANS st Ri TOS Ae 


Stars 258 | 208 


dHPAwW> 
Nm 


Råd och anvisningar om 


»” 


» 


Bokstävernas betydelse: 


Avverkningars förläggande. 
Beståndsvård i allmänhet. 
Kulturers utförande. 
Rensningshuggning av hyggen. 
Avdikning och bäckrensning. 
Utstämpling. 


Nn er fr fo et fr AM nar rt on rr sl fb irrar 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 299 


Bil BB: 


Sammandrag av under år 1915 genom länsskogvaktarna lämnade >»råd och 
upplysningar ang. skogens skötsel; efter förut avgiven rekvisition. 


SN O0 cc Ken St. | Använda Anteckningar 
skogar | dagar 

Hedesunda. :.:s;astsbousge 3 3 205 AV LSE ANSRB: 
MRORSAKer tage tele tg 6 TÖre SSE MT TESEN U SEB ASEA: 
ÖIVANSJÖ! rot ss SS Sas | Pa ARSEINUSA 20 SEB SUISSE ARS 
MED OP ja oto Sö SNRA Ler RN 5 Fest: UT 10 st. Ufa Bio rost: SAG 
FORDON nser vo SEKS NES pe I TÖStt vi. 
1 fs] (0 Vä SRS ER AASE I I PSC 
FLINGA AR SES SER SAN GUN IEn str AN 25sta. 05 
Ockelbo; gardens 21 STIVETSET AA TSta NBA LE Stos Ur tf SIR SAT 
Flamrängel eos. sork 6 12 Fösta Ba SE NU 2 SEBS 
SKON SINE ar BA SL SA JE MEESE ANSE SSE USE Stan BIS 
FJare DO ek NA EN 1 | 27 2SEA AN TONSta Uf; 3r Sto Ry ol SE D3 LISE LOI 
BOLLDASY 3 otot re dt Kos ne | I EN 24 6 sko UT OC SstiLAS | 
SOC Er Ala Sr bad ads Iles 1 3/a IESET VU: 
NOTrala a Re sk 2 4 2NSta Uv: 
IVO SEE RIS STAL SIN a I I fAStaU: 
Regnsjö s OF/SNOLStA UN 2AStAFAN 
LOI seger I TEES KIGSEENNAN 
Ca i 150 ra VIERA CS Än 2 13 2040 TIESEA NU (SAS AN alster RG 
ÖNaNAKeER, Loet ros deres 4 9 SE AL b20Ste ot 
300 STAL U RESA a ES | I I TIS VAR 
ATDLUR set sö LR ARR ks 5 5 2 StIUj TIstAS Bi st BESU, I sti BROR: 
WRG SESVIKSN. da ok FE | 210 2 2 st. A&B. 
JÄLVSOM am Selle b os KRO 10: | 12 I öSst;. Ang SsEEU: v2:sti BB. LU 21SB BANER 

| TSE ANSER UT SEO ROSSO | 
1 NEN adl Er Rea rf RAR SARS | 3 6 TÖS ART 20St Ur ; | 
ljus dal ss Sa | 28 SL ETTA Sta Ad SS ARS SIGISta ANSSI ANST LOG | 
ESP ONT Rear sr 21 20 FAL St: AS St Ry Sto Uh | 
Bjuräker tie se > KO 4 SKEN ASEAS | 
VÄG (3210 se ee ER | 2 8 20Stel: | 
BÖRS SARGEN | 4 TESSAN gest | 
I OVR SSE PR E 3 AT angr SbDE 
NOTED OL SI Res Ska ÅAR | I I BISt st 
Elam a0g Ers. teg | 3 SAR ES HSESRAT 
Jätten dal öv äre | 7 ÖSTE StIrAR 
KIASSela AN NA enda | 2 Sar VINENSE KASK ON GSEAI0 
(SNASDI IA ds le Ane a ah | 4 YEN EN a VN Ne LS 

ERA 215 3244 


Bokstävernas betydelse: 


Råd och anvisningar om Avverkningars förläggande. 


A = 

BE :0 » Beståndsvård i allmänhet. 

K= D:o » Kulturers utförande. 

R= D:o » Rensningshuggning av hyggen. 
T= D:o » Avdikning och bäckrensning. 
U= D:o » Utstämpling. 


300 


bu. GC: 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Sammandrag av under år 1915 genom skogsvårdsstyrelsens 


Autal 
, föratt | Använda plantor Använt frö Areal 
| DACKE d | 
| nings- | 
| dagar tall gran tall gran har jar 
| I | 
Öster, Fernebo. ..;..fervketp boden bee SAN Miles RR AR SE 0560 3 -— 
BIGGEST där og esloteleat et see BIDR LAR LEN | 5 | => | = | 2,50 0,30 5 — 
VÄTSUACA 2 ov na fre AR RSA SIE | 2 JE RS RATES | 1,40 0,80 21— 
HJ DESAKET sö, OR Asteras (ög NR od Så Ah SA 17 | — = 1 9370 6,40 19-135 
(ÖVALLSJÖ ssd bono Rts SADE ot oh 2 = — 17,60 9.30 38 | 60 
NED std 5 ra RE pe SA RELSEN ABL AE RA 12 — — 7,80 3,90 14 | 50 
JATDO MYVANS a (Ce SE BL ED AS STRAM KS e |A ER RE 2,20 = 4 |15 
ET [1 CSA RR MR per LAT SSE DR re Et AR RE NS 7,80 4.90 14 [75 
Dekelbo bea SER Sa rr eb = Lt RER 4,70 17 |90 
JÖnTANOE CE tek ob ses Keen SEN | 4 = | spasg 0790 4 170 
DOO VERDI mm See pre Ros VER Sr fue 25 HN SOGO JUNE 7:80 SI AA0 
EET (EE ENA RN Seg Se VR MAN se EBES | 19 |A | |: Oagö 5:70 28 155 
IS ÖMAASA Ed. SMö pl sure oe SBA Aes b NELAS KAREEE | 8 | 4,10 1.90 9 | 10 
DER ELStaN f0s0 5. Sus a R ere Möre. LEA nA SOA SEE | — | 2,30 1,40 4 155 
HRK AE IE sd EA SE ER ag gå Fa nat 27 | — | = | 14:40 7:10 35 |23 
222 VENEREA Are 05 beg RNE 5 Jere SNI: 1 Roel SA I | == = | 0.40 0,20 O 175 
[EEE fö ba St a SP SRA KARA SEEN? AEA! NN SADE KIKGrO | ITA SOL a NNE 4:20 18 143 
PET ORO Ls eder MS SR ANA ROVERS AR AR dar 26.0 14 £ In250) Vär NN 38 |95 
720 ELD vo ANA re RE NR AR MENN IRA ME 34 =S LURA TAN30 59 | 82 
ÄRRDSTI TE förlag hs TI MEN RASA SAR SE dest 45 | | = 43:40 0.30 6 | 10 
| NER DI re Tgb GR ARN Sp RE tr FR EE SR, RS EE. 53 28,000 | —5,000 23.90 14.30 67-17 
[RJELEN SO fs me or HER ba mr IG SE frn BR ole R LR AA 70 — SER 47:70 29,— FER 
[NEED 0 Boa SN en AR TE SR Va ERA 29!/, — = alR2800 19,10 DS 15 
| TE Rf ka OT PA SEE Oy SAST ARE BORRAR SEN 6 = SS 4:50 2,10 2r).50 
| Ramsjö flest p SADE DERA ÄSESe Pär rA SR or RAD | 10 — — 7:70 2,80 15 |65 
| ESO, a a osesosbosss ds, Är | 31, | o— -— 21,60 9,40 46 |65 
PR ANOCENS SE a od ale Sea bene SSBR. ANS S [255 RN FE 4:60 2,30 14 150 
SN UTREDA EE SERA E Ro TNA AR AE na | 1 = LEE O,15 I — 
MELTER RANE fare og ENA LTS GARN 2 NE EE OR | 3 —- — 0,75 0,75 3 30 
HÖTSSE VR I JAA a SAR 0 Fe Na RR Dr AR 6 — — |  2,385 2,515 TAS 
FIGlSinö UNNA, 244 ora se RNTs Huden RADIE KA 2 = 0,50 0,40 2/— 
INETO Dre EEE IE Ualaek Be Ufs SN RE SL de RS Re 6 — | oo— 2,10 I,10 10 |75 
NOREDO: sr Sr ARNES OR Se SL 9 a 8 4.60 2,20 11 | 50 
Iöjättendal (a. .sp ers rst ROSA. PAR 2 de GA SN RE 1,80 — 2 | 50 
Bergsjö ERAN EES a EVAS SA val år RR bg re BD VR JR 7 | = | — 5:40 0,75 10 80 
[Eg SEE RARE SER ET Mr SR ren 16 — | — 13,05 O,10 SLS 
| Summa| 528!/, | 50,875 | 5,000 | 332,685 | I70,865 | 753 |18 
| Eget frö] | 35235 2,265 
| 
| 329,45 | 168,60 


Y CJ 4 häjpr öka , Vv , PRO TESOTE SNR FK ss 


KE ESR INSV SV POR PITE INT USER 
4 Up i KESTIS Se kub 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301 
försorg verkställda skogskulturer, varför bidrag utbetalats. 
Dassverken TT T ad Lod rbni Se Bidragets 
plantering | — frösådd röjning Summa | storlek 
mans | hjone | Summa Kr. öre | Kr. öre Kr. öre Kr. öre Kr. öre/ 
15 6 2 — AN 46 |25 18 |— 64 | 25 32113 
18 11 29 — I 61 | 50 26 |25 87 175 | 43 | 89 
— I 2005 2106 — |— 25-120 211050 27010 13 |85 
57 107 164 — 1—]| SINE Sa 2 SUS 189 |— 
127'/> | 146 273'/2 — |—] 748 |88| 150 175 899 | 63 449 |83 
21 23 144 — — | 289 | 50 77 |— 366 | 50 / 183 |25 
22 II 33 = NES 83 | 50 16 |50 sj | | 50 |— 
153,4 Z0r RAS - |— 567 |78 | 106 |— 673 |78 336 |89 
131 54 185 — |— 461 150 66 |— 527 | 50 263 |75 
2 8 32 — |— 84 |50 9 93 |50 | 46 175 | 
190 91 281 60) 690 |25 46 | 25 SAG. 50 422 |76| 
159 77 236 EET EN ESR 604 |25 | SE 661 |25 330 |63 | 
52 31 83 — — 209 | 50 | — |— 209 | 50 104 | 76 | 
18 | 22 40 = NS 027 | 220050] INSE 25 Si 63 | 
161 119 280 = = SSSTISO TGN 687 |50 ASS 
5 4 9 — — 18 150 10 |— 28 | 50] 14 | 25 | 
Ge ll ER2A 186 TN 304 |25 6 — 424 | 25 212 | 14 | 
160 73 233 41 — 483 |— 60 | — 584 | — 292 |—]| 
283 125 408 PA ES I, 178-50 | SSU Ne 22550 616 | 75 | 
33 9 42 = = KSS 38 1501 170 |25 85 I131 
444,5 | 198 642,5 5 O 2000 [SAMAR 23 an An 1,841 | 84 | 920 193 
1. 70935 SAT "I,;FIO;5 — — 3,048 |62 | NS 3,048 | 62 I Ii S24NISS | 
300,5 120 420,5 ET IE 2550 EN 15255 199 628 | o1| 
50,5 23 7305 SE 203725 21 |— 224 125 112 II3] 
120 = 120 — l—] 4200 3 423 |—| 211 | 50] 
237,5 | 146 383,53 — 1—] 992 50 A6R lr ErO3SKISON 519 |25| 
Hör 54 130 —= 0 273 |— 150 |— 423 |— 2111SE 
2 NS 2 6 — = 10 | 50 10 |— 20 | 50 10 | 25 
NTE 4 23 SF ÖN | BaNSOl IEA 90 | 50 45 1251 
44 21 65 == = 157. [50] 87 |— 244 | 50 | 122 | 25] 
10 4 14 = 29 |— | 10 |— 39 |— | 19 | 50 
| 32 2 41 - — 102 | 50 | 87 |50 NN 95 |—]| 
Ers 5 59 SN 164. | 50)” 312 |—]- 2476 Iso] 2382 
1,5 14 15,5 AT 30 | 50 EN er IO,05O | 15 125 
27 36 63 EA fr Sj Sa TON EINE (2 
115,5 JAN ANTAD:S rn 369 |75| 195 |50 565 Jas] 282 |63 
3,997,4 | 2,557.r | 6,254,s | 826 1841 15.473 [97] 1.933 |25| 18,234 [06] 9117 [18 
| | | | 
| | | | 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


X 


Raa > RN ES DA BA EV RR NE ED 


BIL. 


BILA. Sammandrag av under år 1915 av s. k. 
| Använda Använt frö | Kultiverad | 
. Dags- 
plantor i kg. areal 
| tall gran tall gran har Jar mans- 
I 
Wsterp Ferm ebok. 2 See SAR er FRUS SÖ [AE = 10 5 16 | 64 | 136 
LSE Fe Tree KRA BERG SA rr EA I TR SNS RE ef a I 6,000] — 285307 Ars 51 I 74] "252 
FAST EPA ANNE ERA a 3 3 BSD REA AS ESP DESS ESO ARE OLE | — TG 7-2 Nr 5 
BIIOTS AGE RR era or aa BR ARR or Le Be Mr IS RNE KS RESA en | — I — | 40,50] 45 165 [70] 640 
ÖRA SJÖN a FYRA SR, STEN, 6 AR et balen a | 0) = 142550) 14580 NE RSA 2085 
TEM DN Geer LR BR SR OR bj ARENA SRV 31,200] 5,000] 48,70 | 21 176 [10] — 715,25 
EROS TO ser AN MISS ok bt Fa oas RR te Ke RR SEE 3 Silis | 71109 
HERA ONE Ser ad SR RAR sponsra EE Yo dn a LR Ås | 25,500] — | 12,10 1,50 FSK IEI 
FOS [RE Se META fr NER LPA RENIRIEL EET fara Få ho = 1 =="): Löss og 51185) 142 
LETE TOG FAN AS fa NR RIAA CE JR dr RRD SAN SER — = = RA dr 4550 
ROR rer a SA BSR Låt ar DR or par ERNPNES: ZE ES OR LE 204-504. "127550 
Tar e DOM 2345 sc ENARE BER Ae Arn a LAI AN rn RE NM RN | 9,70] 5:30 5307) 328,50 
TE Na RR AL DEt SOS BN SE Fe — | 48,30] 19,70]  80l02| 452,5 
INSOTLE TALAN kr Ir So LT SoA AN DER fr fra SAKNAR | — — | 13 2,50 17 150] — I21 
ENDA 855 AC pr fr ERE SS tre ENA EET SNR | — | — | 45:70] 1830) 114144] 394 
| DETTE NL Rs SE NER SNS ER Sn SES ANI Es SN EE 10,70 | 4:30 24 143 2 
NERE DL SSA Br eg AA fer VARAR vr RAA REA EN PE — = 8,30 3 19 | 501 Fd 
NES SRV SRA EPA TRA Sar dr SA | — | — | 37:20] 17520] 132192] - 603,2 
FEV SSK KE ST SSE BA SDE AN bet dad ARR Sr = | — 1] 29:301L 34 575 175 | 1,864,5 
å [BIE] OS AT RESETESTER ERE un VIE RON | 98,660] 15,474| 89:80 | 43,50] 552/30| 2,976 
Ä RETT JO SR Alen fl EE SE ers NR oe SARA ons sy RSA kt sl 53,000] — 1 270,70] 550327 2445: 
EID RAR O AS Ad 11 NR Sr ss RE SÄNKER RE SEE — |-— | 22 3,60 581901 309 
LES (EEG 2 LS LE RE DNR REL SR ONANI ER 50,000] 10,000]| 124,40 | 55,40] 4191|751| 2,618,5 
PIGS eV 222 ER SER GD ENE DA Le de ERA URIN [= 2,30] 3505 101501 Äg 
ELER SARS Sh Sed RNE SS AE SER IE KYRA IT Bryn fe TA EE = ie 31501 TR 
EN ER SLR Ber Be AG ar MSE RR Bug Ta 2 I RSA AR -— | — IO S Sk fr 291 | 
| Summa 264,360| 30,474] 731-90 | 379-95 | 3,024 | 35 | 15,021.05 | 


Sammandrag av under år 1915 av s. k. större skogsägare, 


So c klen 


| | 
Använda 


plantor 


Använt frö 
i kg 


| 


I 
| 


Areal 


tall | 
| 


gran | tall | gran 


| 
| 


Bil. F. Sammandrag av under 1915 genom skogsvårdsstyrelsens 
| 

| Antal Använda | Använt frö SAN 

Socken SEEN plantor i kg. / 

nings- | | 
dagar tall | gran | tall | gran | har |ar 
—— ERA RRRRR——L  ——— RANE SEI RARE EE EN 
| Järvsö, Södervallen: Stängningsarbeten [EE == | — | — | AR | — |—- 


TÄRNA 
” 1 


; GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 303 
större skogsägare utförda skogskulturer. 
RR — - — —  — — 
| FERONSKC IN GTA SrOrT 3idre j 
ferken RV VARE ARA « ES KEREN 3idragets 
| plantering frösådd röjning Summa storlek 
E då de AE Å - 
hjone barn Summa | Kr. öre). Kr. öre] Kr. öre Kr. |öre Kr. |öre 
i TA FONT 204 — | 500 | 88 ZON 570 | 88 62 | 57 | 
mm 193:- | 96 541 SCA 979 03 1,263 | 43 2,281 | 46 250 | 07 | 
a 5 IKT 131 Nl SAG 51921 
— 1,336,5 = 1,976,5 | SN färg SAT 7150 3,748 | 50 1,392 | 17 | 
K 627,5 — | 921 = EE 1,670 | 67 104 | 50 Ar JR dd 653 | 58 | 
723,25 | 116,25 1,554,75]| 177450 2,826 | 21 2,962 | 71 | 5,966 | 42 960 | 31 | 
= | = 69 | RS 132 | — 701 — FE 101 |— | 
262,25 | 34 I 407525] 140 | 75 625 | 67 | 399 88 | 1,166 | 30 Se | 
237 39 418 | — |— 1,112/| 91 1,230:k5701 2,352 | 48 465 | 04 | 
— | 3,25 742751 — — — |— 21002 25102 1194 | 
— | — 127,50) — |— 413 | 75 | —/ 1 4131 75 206 | 88 | 
51,50 | — 380 — |— 832 | 80 | 291 | — 1,123 | 80 STI 
456 211 1,119,5 NN 2,805 | 85 | 103 2,908 | 85 865 | 73 
SÖTT RS3 Up 202 rd 250 190 | 363 | 75 | 614 | 65 55 | 29 
667 | = 1,061 | = |— 2,555 | 40 | - [TR ee 819 | 90 | 
(2 SA 66 289 — — 659 | — 63 | — | 7221— 170 | 69 | 
OLE SSV OM ST20 — |— 508 | 50 | — |—] 508 | 50 205 | 63 | 
502 25 1,130,2 | — |— 3,052 | 08 | 61 | 12 | SIT3 20 685 | 59 
76, 15655 | 2,197.5 | NNE 4,0291|.04; [Fia 720520 1 85355 186 1,696 | 29 | 
| 970,15 477,40| 4,423,55] — 1,483 | 70 8,785 173 | — 2,879135|) 13.148 | 78 2,184 | 34 | 
| 174 | : 188,5 | 2,805,60 jESS 7,626 193 | 1,422 | 46 9,797 | 39 1,498 | 59 
XO7is: | 111355), 1620 SEN 1,577 | 59 | == 1,577 | 59 391 | 07 | 
| TH208T II93T |4510655 G3TE20 ER G2NET 1,649 | 60 | — 10,042 | 97 35370 | 03 
LG 36,75 | — 147,75] = = 234 | 89 | = = 234 | 89 55 | 52 
| 28 | 8 36 | — |— 56 | 2 — |— 56 | 25 13 | 30] 
67 30 388 = 757 | 87 138 | 75 896 | 62 338 | 11 | 
I | I I I 
I 8,:547515 :) 178915 | 25,459,35] 3;220p EIS 54,KIO-I2 | 16,879 106] 74.209 | 33 17:145 740] 
genom skogsvårdsstyrelsens försorg, utförda skogskulturer. 
KIrOr SUS vande sfl00 É 
DES LESESLV & Pike = FLA UR RAA FR BIOrenen 
| plantering frösådd röjning Summa storlek 
4 -— ——— 
mans hjone Summa Kr. öre Kr öre Kr. öre KE öre Kr. = lörel 


sörsorg verkställda kulturarbeten å arrendeskogar. 


F 


Krössttncald IfrÖnr 


j 1 EE IS. fe JR vt Spel ae ONE ERT ET a Summa 
| plantering frösådd röjning 
| mans hjone Summa Kr. öre | KT. öre Jr. öre Kr. | öre 
| | 
TSE | | 
SS — Re = == nt | 21 = 


SET TUTS 


FOA TS SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Bil. G. 


Sammandrag av under år 1915 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- 


ställda kulturer å skogar, å vilka genom företagen avverkning 
återväxten uppenbarligen äventyrats. 


| 3 > | sd | | | Kostnad för 
| SU Använt | Asa] D er 
| 0 Balk real | agsverken - | 
Socken SS RANA | | frösådd | röjning | Summa | 
| 2 | | | NT | | 
| 3 & | tall | gran | har lar] mans | hjone |Summa| Kr. (ö.| Kr. sö] Ir Jö. | 
I J | || I 
| | | LG | | kar | | 
ÖNA SJÖ ELO Aa be ES 24590) 34301 10 |50] 12 | 108 | 120 219/25 = |—]| 219125 
NIJOEFalA ARSA RSA Zi el: 0320 1400 [IOFS ARAT 75 139/—-| — =] 139/—| 
FETARE Ne Sr 0 SMA EGO [ER OS an be ERS NE 2 8 | 19/— — 1-1 — 19/—] 
HEDOSSEN Se Eee elen esraS 21 0380) 0370) 2114 FE NE TR a Sj = ES 
HAT DESOR cert ALE 4-1] ns] 180) 7] -401:-20-1- "160415 157 [FA SSE 
JÄTVSOÖ PE mao me cbr SL NRIS 3 | 2,s0ol I,20l] 51900 301 121 421 120—- —H| 120/— 
DEISDORe för LAN 3 | 250) Og) 4170) 251 121 371 99/—-| — || 99/— 
| Enånger TARGA 2 0,43 | 0,22 I 150 4 | 8 | 12 28/—] — |— 28/—] 
INjDtangere CER Fr -TzoN 40,60) 3 AS 14 25! 61—-| — — 61/— 
im KORR SSP får 210 NES00115, 0540 4 150] 8 6 14 | FINE 24) | 
(UYR ANRELL Forge 2-1 0,70] 0,70 3130] 12 Sc 17 40) NAD 
|Harmänger ........ NEN HIA: 10590 NE STAISON | 20 20 2 == 2'7/— 
RET SSIO: fö sne st klart I 1,30 | Oo | 2150 SL 3 ATT öre le 29/— 
(CE SR RN 3 | 1,90] "0j30 | 3175) 19 |r0 | 729 100 NR 
| Summa; 45!/,| 23,73 | 11,32 | 61 81] 223010205 488 1,087|25 = | 1,087|25 


ST SL 
Sammandrag av kulturer 1915. 


7 s z | Samman- | 
| Använda | Användt frö Areal Dags- lagd Bidrag 
| plantor | i kg. | | "Verkenö (rades | 
| | E | | | mans, | | 
| tall | gran | tall | gran | har |ar|hjone- SB RE ER RA 
| | ; | ; Fa Rörig | | 
| | | | i | 

reta | | | 
Verkställda genom skogs-| | | | | 


es | | 4 | I | | I 
vårdsstyrelsens = försorg ' | ; tea 


| åt mindre skogsägare...| 50,875 5,000/ 332,685) 170,865] 753 18) 6,254,5 |18,234 06 9,117/18 


Större skogsägare —.......s. — UR 3:00 JOE 4 80) 36,00] 134— 3714 
Mindre skogsägare, ålagda]| | | | og | | 

ASA pl pr AK PR | — | — | 23:73 | 11,82] 61/81) 488,00] 1.087 2500 — JE 

| Verkställda av större skogs-| | | | | | | | Lod) | 

ÄGA mor orre sep snar sa 1264,360130,474 731,90 1379,95 |3,024/35| 25,459,35|74,209/33|17,145 67 

| Skolplanteringar ..... ..... [7 [pe | 36,15 | öre 44/51 !)2,935,00 EA a FR = 

Arrendeskogarna ............ — | — — | |] — =S — TS RE HM 2X/— 

Summal|315,235|35,474|1,127,46s|584,135|3,888|65 35,172,85|93,685|64|26,320|85 


!) Skolbarn. 


k d SSSK UM le = på 4 ad 
ERSTA RE : 25576 [Ear VAR, ER MR hl TOS RN 
TAND SR 3 SA 
FAR TILESEN GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMBÅDE: Reg Col 
MATS 


Sammandrag av under år 1915 anordnade planteringsdagar för skolbarn. 


Antal | Använda | Använt frö 
Antal förrätt- i ÅTRA Barnens 
Socken ; plantor 1 ket 
skolor nings- | 3 antal 


dagar | tall | gran | tall | gran har | ar | 
mm  -BFrFsm srmamam ZH  ] TT  ]I  uub»veuwuu;|:-L nmmo>aMmosaomm—— — — —.-. ww HLQ” OO munooenee-seve 


| 
(CEST (RISET EE NOG SAS 9 18 — | — | 170) 1,70] 31501 1,158 
Öster Fernebör si... 2 4 =5 = 232050 NS | 47 
Eledesunda.6;3,..s2 fiser 5 4 — | — | 210] 130) 3125 98 
ATSUn Aa. be ERAN. 2 2 se = Iyro [| ITyro] I 140 51 
BOESSKER a SG AES OA 15 14 SS SR 6,80 | 5,00] 8 |1I5 454 
IGGDOr va KEN ENER 3 4 — | — | 2,20] 1,80| 2 120 106 
TEX BONES Led Sensors OrbASA 2 2 = AR 1,20] Oy20] I [25 67 
13 UNS RASET genera BA 2 2 = = 0,30 | 0;20 | — | 50 36 
VET STTT AM FET RR erg 3 3 SS RI OS EO: RENA 78 
Elaheb AN dn. 2 2 | — | — | 030) 030) — | 60 62 
SOC ETALAS RED rosea kefera I I = = Os40 I 0520 | — | 05 40 
NESS) OR PRSr SE SES a stae 3 3 FF ar bl IG2007 OO SNIESO 53 
TLA Ar a ones vel I I — — 0,50 | 0,30 | — | 80 24 
(ÖVATARET sr or dd sans eler 3 3 ER ER PN AES AR fall 37 
NBD As ejg SAN a federal grn a 3 3 — = I;10 | 0,90] 2 1 — 109 
TDEJSDOM Seretse sn ser IAEA 4 me EN I SA EIA 4 25 
Hudiksvalls stad os: ...c.. | I 2 rer Su 2,00 | 0,80) 2 /— 94 
IEI AT SED AR SK re ShA Ne I 2 li Ors0 INO NOG 20 
IETAlSiNOtUNA 4 se sosse es I I a | fiser (a od les BR RS bana 20 
15 (0fsr da fer ok SR LANE SU SERA I I = = OO OJO ee | 50 28 
13 AEG fo ere GE RR 4 4 FS on H 2,10 | Oo! I [20 132 
EIASSelan SAST Magda be 3 = 0,60 | 0,60] 3 159 45 
Summa 71 80 3É,45 I 19:30.] 44 |5SE| 125035 

Frö lämnat, men rap- ; 

port om sådden ej in- | | 

kommen från: | 
WMalborskolrad sd ace = a 3150 SF TS AT RE 
NYBILOESK Esa SA boden = == 25007] 2 I Tu 
Hassela fått utöver det 

i rapporten uppgivna 

LLC (EN ts FRE ORSA SAR 0 ES 0720 | O Jin 0] EN EE AN RO RA RE ER en AD a 

Summa| — | = | — KARE er 136, rs | 21,50 | Si RNE RS ä 


20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


19 TERS EL RARRO EREE 7 VILI 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


[5 
[0] 
[ON 


JR 


Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats 
år 1915 åt s, k. mindre skogsägare. 


Bäckrensning | Nydikning 
Se KN Totala Bidragets 
Glorekiemn | längd aostasd längd KöstaAd kostnaden storlek 
1 meter | SETövpneter 
Kr. löre Kr. körel: Kra |örelsokrurlore 
|ö EE ORSAKEN Fed står SR | = —|—] 71 2,097:| 2,464| 87.) 1:464|:87 |". I3245 
| ÖVINS)Ö kkr dates rskeg | 355 175 | 94 | '4,092 | 2,545| 80 | 2,7211 74 || 1,360 189 
Ockelbo ta ägna AN | — —|l—1/| 27460 95644 9561 44]| 4781/23 
SIEOG TREE SE I AT eka 280 771 —]) 2,065 945| 78| 1,022178 511 Gad 
IWEfanebor bes ven | => EE 570 | 222 20 2221 20 III | 10 
IABOlDASA Sass kr — —!—1| 1,568/| "426624 20)]162] NSI 
[ÄRE 25] ONA IA NA — an 704] 2277) = 0 27 NESS 
| STBEONO dl DNA NAS yr — NE 1,115 | 369163 | 36963] 184182 
| ÄLTA oo de oe et borras ND | — | Sie SENS 5621 70 5621 70 2801-1535 
T2O0S MECK 2 desde Nosa deel | == Fr RAS 535148 535148 267 | 75 
| FÄRDTARE Sbrese ke Las grn NDS SA 2201 1844 2505 838/ 66 | 1,058/ 84 529 | 43 
| jusdals lager be Hagas | 557 | 265 | 73| 1,644| 654197) 92070] 460137 
RÄDS O bart tr Bee = | — | | 57 291144 291144 145 | 72 
| PESO MYSEN er se Asse 515 | 120 | 39 937 346! 96 467 85 233 | 93 
[RETT ATA FET MA a ES eld 2101 30 [T31, DH24TI VAD AST 53397 | 266199 
| NJUAN SEI: rg ss Nyss ae | =" — | — BI | 136| 84 136 84 68 142 
INTO RSS ALIAS öE AAA | ack RR | + 1,138 | —'584|20 584/ 201] 292/10 
| Jätteras Am karies, —! al) 505 | 109146] 109146 54 | 74 
BETS] O SaNsESr Stage In, (OST 280 | 36 | Ö52U - MOANAR 384 | 83 192 142 
EIA Selar NIE ENA ont fp KG 154 | 06 | 8,182' 3,184| 27.1. 333533) 106912 
VED de NA rs fre oo] =) 639]. 194] 96] FIDE GES 
| Summal| 3,816 | 1,330 | 29 | 35,680 | 15,250/ 59 | 16,580/ 88 | 3,290 | 61 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Tis LG 


Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats 
år 1915 åt s. k. större skogsägare. 


Bäckrensnin Nydikning | 
rn pE RYAN re Totala | Bidragets 
RM I I YC I d rd 
ocken längd föstnad längd Kostnad kostnaden | storlek | 
i meter |— — I i meter s | 
KFIiore Kr. Jörel KIA |örelln Er öre] 
KNORSAKER Luo sor fö mr de 2,186| 201197 | 17,755 7,015/ 41 | 7,217) 38] 3,607|89 
|KOVANSJOL ee a IRS — == ÖRE ELINNEA 397| 32 178| 34 
NEN] YO PNG DENA me RA ARR = — |— 15103 ER SIN ENN RS ges 8581 90 y 
BIOS DOG op ständer — fr 2,298 15330] 55 | I1,830K5I 3211 66 ; 
1 (ILLISP ERE Br AAA -— — |—]|  1,106,5 550133: ka 558033 110] 10 
IKOCKelb Oo eos Lei se 22,642' 3,695 69 | 20,550 258167 | 7,954| 36 | 1,952/69 
FIADOr ANS OM ses sidled 3,890] 1,398| 25 | 5,540 2,106152 | 3,504] 77 512149 
SKOL: hd rean ss SN 20490215 AO AN GIOTS 3,733| 49 | 4,473| 49 89342 | 
BONÄS: 4 Läns Fen ad 2,465 VISAN 976 194] 62 | 949/ 33 4281 30 | 
SOderalar: sovvtmelmkske 90 4) 501) -1,053 1,045/ 28 | 1,049] 78 173) 55 | 
107 ARR NP ENS se rå Le 1,709 510! 60 1,527 USTA 20235 266) 24 ; 
OVAN Akeno Hoa se ek 6,000] 1,801/ 55 | — — | —]| 1,801155 297| 82 
IV OXTI es el SEN Rea 2,948 626! STI r5l2 6,030) 69 | 6,657/| 50 986/| 13 
INOOS) dyr redd AIR = RN Rn 91346 | 913146 151 01 F 
INNER 2) (OF SRA RR AAA 585 58/50 | 676 153 59 | — 212/09 99148 M 
Undersvik, =, st faen 250 371 50 | 50 7150 | AB 22/1 50 4 
JÄV SO SANS EE 1,300] 3591 —| 600 120117 4791 = I. 239150 
FaR VS REK 5.059] 58460 | —9,049 | 3,489| 53 |'4,074| 13 || 1,052| 16 | 
1 DIA FE(G ENL MAN. Sp La 25,706| 4,630/ — | 27,804 8,762| 69 I 13,392| 69 || 2,528| 14 
|ETRAS] ÖS re AT of I1,738) 2,327) 19) 26,108 | 8;3861 38 | 10,713 57 || 2,074| 14] i 
TESTO ma NN SEAN A5AOS IM NEOSA KBT I Ö 3S5l21 1) LOI 32 509/ 66 f 
LENA a AN Se DA 5:5221. 1,158| 52) 11,782 1 3,573149 | 4,7321 01) 2,145) 65 | 
HOTSSA fyren ol tre RS EE 257AO Er EYTAIO 714! 10 347/| 36 kh 
NOTNb Oj Sabo bec då rs fira Al (AT SO ERA O2 1751 403 SZ) EST ev 3 
IN ETASSELA TR OSTAR MSE Sk200 37503 NAS TÖM 10387 466) SON 334 å 
| Summal| 102,781 19,901 | 53 | 163,965,0 | 57,638| 85 | 77,540| 38 l21,171] 81 | i 
I5 RNE 5 
Fördelning av undervisningen vid Gävleborgs läns 6 
skogsvårdskurs år 1915. 
Praktisk undervisning i skogen. , 
2 dagar hyggesrensning. I dagar utmätning av skog för ljus- : 
gris I plantenng; huggning. i 
2 » — plantskolearbeten. För utstämpling av skog. 
2 >» — skogsfrösådd. I > — uppräkning av skog. 
2 >» utmärkning av skog för gall- = 2 avvägning. 


ring. » utstakning av dikning. 


/ Teoretisk undervisning å lärorummet. 

1 dag upprop och inskrivning. 

dagar uppgörande av förslag till dikning av de undersökta försumpade 
skogsmarkerna. 

uträkning av värdet å uppräknad skog. 

lektioner i skogsvård. I dag examen. 


N 


I » 


308 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 


Bil. M. 


Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år 


Fröklängning. 
Debet : 
Inventarium från år 1914: 
flv [Id] a FaR BIN AE EN NES INSE ERE aa 
Inköpt under året: 
TAL KOTAE om om sl orsa SEe sr sa görs sne ble fl a DA ber BAR oe CA ANN 
Summa 
Kredit : 
Utklängt under året: 
ALL KOUBAT I or odd sö ser op så Sn SR sr osa sl LESS op Br ESSER 
Inventarium till år 1916: 
PRÄTKOTEan fs 0 KE JRAR IA Ane I DUN a ES BPA RN EN EVER FASER 
Summa 
Skogsfrö 
Debet : 
Inventarium från år 1914: 
NATT pe Fö EDA ERE VAN bl eg Säl e MAA SERA 1,20 7,13 Ke 
(GTAnTrOj Ira Lera Sedd SL ER Gr Nyt AES 2 DLR 
Inköpt under året: 
(GTÄTIITO by c5 boot en HERR näm bion ve ber a po sE or KSO At RAR 
Utklängt under året: 
TAILOR Mådde re SR ace 0e SER GEL SAR a fl ört PS SANN 
Summa 
Kredit : 
Under år 1915 bortskänkt skogsfrö: 
Enl: bil EL (Skolsädder)a kallirös 24 —. ee 36,15 kg. 
(TADITOT 2004 ov po fed are 21,50 >? 


Försålt skogsfrö till ett pris av 6 kr. pr' kg. tallfrö och 2 kr. 
pr kg. granfrö: 


Enl Fek NvIStOn: 2 LALlTON «spy oskönt fos car 873,00 kg 
(STATE Ö: GE RES SER SES 427,20 >» 

Enl. bil. C. (mindre skogsägare): Tallfrö ......... 329,45 >» 
Granfrö! —....— 168,60 >» 

Enl." bil.. E: (större skogsägare): Tallfrö ...=. 3,00 >» 


Försålt skogsfrö till ett pris av 135 kr. pr kg. tallfrö och 6 kr. 


pr kg. granfrö: 


ED > TeKVISTILOR ST LATO, ker NR Sa VTA 18,50 kg 
(STATTO NNE rr ANA a 4-6 0 RATE 4550 


1915. 


8,842,35 hl. 


34,25 » 


8,876,60 hl. 


5,650,60 hl. 


3,226,00 » 


3,876,60 hl. 


1,559,69 kg. 


, 
300,00 » 


2,810,00 >» 


5,169,69 kg. 


57,65 kg. 


I,801,25 >» 


Transport 23,00 kg. 


1,358,90 kg. 


TESESSESE 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309 


Transport 23,00 kg. 1,858,90 kg. 
Enl. bil. G (mindre skogsägare, ålagda att så): 


i [XT AG a NE EN and BK ARE PAN sor LA Fr SAGAN BEE LA ARN 23,73 kg. 
(STAITEO? "ed d RR SIA Ks SR RR Fr sa UTAN aa IT,320 58,55 >» 
Utsått i plantskolan: 
FIAT ÄT Os kö ref NAR de Sj Tr AS AR SSE MSN TSL SÅ KAN ole 28,00 kg. 
(STAT TOR EE SER reg SEBS SAN SR RE Sp fl NER Dif ve 20,00 >» A'S:00, 3 
Använt vid skogsvårdskursen: 
FIFS ÖR rote EST RS ES USER RENSAR AE, SE AR gb ee LR re benen 2,00 » 
NTA a (ir L0 LU LER a ND SLE BR Hets er SA SRS BAN EFS PES ER ARK SR CER DE 4,00 >» 


Summa -1,971,45 kg. 
Inventarium till år 1916: 


1 äl IG 0 rr SANERING N tA f för fr ARA SSLARA rr rd ka 2,7179,30 kg. 
(BT 912 10 re SERENA RAR ÄR SR mat TR VORE ENG AREA AA ARN ADS: NK iTGSA 3 


Summa = 5,169,69 kg. 


Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter 
år I915. 
Inkomster: 


Kassabehållning den 1 januari 1915: 
Innestående å upp- och avskrivningsräkning i Stock- 


ROMS Elan HelShAan Kur seas ey SR ERE 4,488: 88 
D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare =. ....... 63: 74 
KOntanG IYStynelsenstökass dl” sea sasse Ede sg 1,585:93 6,138: 55 
Statens anslag: 
Andel av anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet I1,000: — 
SKOSSVARUASAV ECO AND SN a el oe mr al Men ESS 109,326: 19 
Andel av reserverade skogsvårdsavgifter för år 1913 1,500: — 
Jölkvid HÖR fötSald a INVEDtallel Ars. dom ts hor d. 50: — 
Die ONE försaldrutbängd KOCbb...-t cs Dade dear 663: — 
Por > FAS Uma Sko Sa na Ao AS IS 5: — 
Dörr 5 försaldanplantor och emballage” soner. 122: -— 
PION NOTSALD VlEalkg sossar arr får än gR nd 25 
Dot andöhalm från Stagargenss 19 iom. BJx23 
Arrenden av jord vid Stagartleni..: sea... Sc sireon 104: 08 
Bidrag till vägunderhåll vid Stagården ................ OM 
Hyra för lägenhet vidi Stagardlen., u-..csssun. dh 2: — 
D:o > HEN SKO SI CIA oscgd son NYSS 100: — 
[iKVv1dy före SKO RS ns ss as ssd a doft sås e RANE 0,254: 27 
D:o -» biträde av länsjägmästaren och länsskog- 
Nl an 03 21 fet ts SRA NES För LR 1,451: — 


Transport 124,343: oI ÖST 


tr Nä AN 


310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Transport 124,343: o1 Ö;135: 55 


Återbetalt Plantörsatvode jbus stat. pls git. ANA 
D:o förskottsbidrag tll SdiKnIngAT 5 RER 


Återbetalda rättegångs- och synekostnader 
Influtna räntor 


Utgifter 

AIIKODP SAN AD VCBLATICT öeefe rd ee sog AA BARA RE 
Avlöningar: 

All LAN sjäsmastaren on Maos ar ae SUN 7,800: — 
» sekreteraren-ombudsmannen ............ 1,500: — 
>. Dokhällaten-kassören; ooo od 1,700: — 
STITANSSKOR VAKTA darsefe ge Sör 0 levra te 14,450: — 
Reseersättningar: 

Al lÄNSJägmAStaren eg. oe ALAT 255003 
>» sekreteraren-ombudsmannen .... ATYEIFO 

länsskogvaktapna. =. bd ie. ckar. 6,664: 29 
SLYTEISET, 20 s0 5 Fästa ora SLA Er ARA oa SR RS 


» skogsvårdskommittéerna 
REVISIORSKOSLIATET- ora pss ords EN KD ee 
Div. omkostnader, såsom  frakter, telefonavgifter, 

annonsering, tryck, hyra, skrivmaterial m. m 
Inköp av kottar 

I567, 4 RORES Ior Re rr at 2 SBIVESER DBT AS VA 
Uppförande: av koltRuSk As. ig -L ati ban ie Bore Nie 
Fröklängningsarbeten, nyanskaffning av skina 

reparation och underhåll av fröklängningsanstalten, 

frakter m. m 
£ läntskolan 5500 so. ORT RES FRIVESALD ANA 
Hemmanet Skoghem 

D:o Stagården 
Arrendeskogarne 
Inköpt skogsfrö 
rakt HÖRA ÖRE Aer VR RA nio BR USSR SE 
Kostnad för skogsvårdsstudieresa .. . ooo. 

D:o >» skogsvårdskurs å Stagården ............... 

D:o » skogsvårdskurser i Ovansjö-Delsbo ...... 
Anslag till Gästriklands, Norra Hälsinglands och 

Gävleborgs läns folkhögsskolor 
Inköp av läroböcker i skogsvård .m....ommmmmm 

D:o >» folkskrifter och broschyrer 
Erakter gör QIO NA vo atovea ENADE PLA sb sleek 
Bidrag till skogskultur för mindre skogsägare 

D:0 3 » » större » 


1,1535102 


2,430: 64 128,361: 57 


Kronor 134,500: 12 


1,040: 60 


25,450: — 


Transport 90,240: 58 


GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Transport 90,240: 58 
Bidrag till bäckrensningar och avdik- 
ningar för mindre skogsägare 8,526:01 
D:o » bäckrensningar och avdik- 
ningar för större skogsägare 21,171:81 29,698:42 


NNätlegsan gar. OCh SYMCE us sd REA os R Ear dere on edan 816: 64 
SOA SVÄrdSAVg ISEN Fd gsss brat va delen Fek nar eden ana 2;2011.35 


Kassabehållning den 31 dec. 1915: 
Innestående å upp- och avskrivningsräkning i Stock- 


ROTSEE FAT SLSO ARE KT Se a Aa RS Rn, 10;355: 55 
D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare ......... 204: 67 
KRIORTANT: Ju, SEYTCELS CH SNIASS AE AA AAA I;022:0T 


Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 
december 1915. 


Tillgångar: 
Kontanta medel: 
Innestående å upp- och avskrivningsräkning ............ LO,3T5E 55 
Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare ...... 204: 67 
NSODLAN(ELUSLYTE IS ENSE FEASTS så dE Lane oe fd SIA As f,022N0I 
Inventarier på expeditionen, å Stagården samt hos 
TänsSkO VETA ANS Synne mar a SE KANSAS Ännl ef oto ar dörr 9,576: 64 
ETOJlAn omg SAnStaltéen far. ses. sn. MEn dop sögs sissors nana at 9,000: — 
FIVE TALEN MIGEOG LL VAS AR SIR od h Sale RA non ck obe a 1,995: 09 
(FORE SNI SBST TING Nr mn a SR are nd Får on 400: — 
Kotthus » EE OSA SERNER RR Nar teen Aa ST TR So AR ÄS 400: — 
Länsskogvaktarebostället (Skoghem) .sssssmmsssssssessena 1450003-— 
Fordran för arrende av hemmansdel vid Skoghem ... Ko: 
Hemmanet Stagården med byggnader ..................... 12,000:— 
IHOFdranclot. forsaltvitor OCIESACM or sover are ste rent 50: 98 
Innelig gande fomad-t av ROlINE godsen fer bs a sr 20,969: — 
D:o COR CORKCSMA Lola rolig en FIRAR 903: 81 
D:o ÅK O SE SEÄREATO SEN sd ba ot dala ost dose ad ala 42,946: 32 
Fordran för förskotterade synekostnader .................. 3O0I; 22 


122,950: 99 


ET;5 AIG 


134,5003 102 


3I 


17,5437 13 


EI2,553:06 


124,096: 19 


: SARS OA - CS LL Va 
ETTER NET 7 SN ESPN TND ABA NGA NS 


312 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Skulder: 
Käpitalbehällning it 50 TÖM. ords: ss InifKå ser de EES Kronor 124,096: 19 


Gävle den 29 april 1916. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Edward Rettig. 


Oo 
Carl Ahman. 


Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs 
län räkenskaper och förvaltning under år 1915, få härmed avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Beträffande tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter hänvisas 
till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter, vilkas riktighet vitsordas. 
Byggnader och inventarier äro försäkrade till skäliga belopp. 
Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer samt 
inneliggande kassa äro av oss genomgångna, och då allt därvid befunnits 
i god ordning, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. 
Gävle den 24 maj 1916. 


Gerdt Zimmerman. 


Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


E. Claésson. Agathon Westman. 
Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps 
revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor. 


Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings- 
område berättelse för år 1913. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. 


Skogsvårdsstyrelsen har icke undergått någon förändring till sin sam- 
mansättning efter sist avgivna berättelse. 

Distriktsindelningen av länet har varit densamma som under sistlidet år. 

Genom under berättelseåret fattat beslut om inrättandet av ytterligare 
en ordinarie tillsyningsmannabefattning kommer emellertid Västernorrlands 
län att från och med den 1 mars 1916 vara indelat i 11 skogsvårdsdistrikt 
av följande omfattning och administration: 


Sundsvalls distrikt: omfattande Njurunda, Attmar, Tuna, Stöde, 
Selånger, Skön, Timrå, Hässjö, Tynderö och Alnö socknar. Tillsynings- 
man O. Grafström, adr. Vattjom. Rt. 12. 

Torps distrikt: omfattande Torp, Borgsjö och Haverö socknar. Till- 
syningsman P. B. Sollén, adr. Ånge. Rt. 35. 

Indals distrikt: omfattande Indalsliden, Holm, Indal, Ljustorp och Sättna 
socknar. Tillsyningsman W. Widegren, adr. Indal. Rt. 14. 

Sollefteå distrikt: omfattande Ed, Edsele, Helgum, Graninge, Långsele, 
Sollefteå, Multrå, Sånga, Överlännäs, Boteå, Torsåker och Dals socknar. 
Tillsyningsman A. Pettersson, adr. Sollefteå. Rt. 213. 

Fjällsjö distrikt: omfattande Tåsjö, Bodum, Fjällsjö och Ramsele socknar. 
Tillsyningsman E. A. Olsson, adr. Backe. Rt. 12. 

Härnösands distrikt: omfattande Ytterlännäs, Gudmundrå, Högsjö, Hemsö, 
Viksjö, Stigsjö, Säbrå, Häggdångers socknar samt Härnön. Tillsynings- 
man Sven Arnell, adr. Hernösand. Rt. 779. 

Ullångers distrikt: omfattande Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå, Nora, 
Skog, Bjärtrå och Styrnäs socknar. Tillsyningsman C. O. Sahlström, 
adr. Ullånger. Rt. 10. 

Själevads distrikt: omfattande Själevad, Mo, Sidensjö och Nätra socknar. 
Tillsyningsman J. E. Bergström, adr. Domsjöverken. Rt. 1. 


314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


Anundsjö distrikt: omfattande Anundsjö och Skorpeds socknar. Till- 
syningsman Edv. Jonsson, adr. Bredbyn. Rt. 47. 


Björna distrikt: omfattande Björna, Trehörningsjö, Gideå, Grundsunda 
och Arnäs socknar. Tillsyningsman Axel Näsholm, adr. Björna. Rt. 6. 


Junsele distrikt: omfattande Junsele, Ådalsliden och Resele socknar. 
Tillsyningsman G. Fahlén, adr. Junsele. 


Efter årsskiftet har tillsyningsmannen Edvard Jonsson i Anundsjö skogs- 
vårdsdistrikt avlidit och ersatts med tillsyningsmannen Axel Näsholm 
från Björna skogsvårdsdistrikt. 


I Näsholms ställe har styrelsen utsett extra kronojägaren i Anundsjö 
revir, Ruben Johansson, till tillsyningsman i sistnämnda distrikt. 


Tillsyningsmännens adresser äro i båda dessa fall oförändrade. 


Redogörelse för styrelsens tjänstepersonal i övrigt lämnas under tabell IX. 


Finanserna. 


Skogsvårdsstyrelsen har upprättat följande 


Inkomst- och utgiftsstat för år 1916. 


Inkomster. 
Beräknad. behallning fan: AL OS. .soss. sosse sr SSE NN 33,000: — 
STAS DI UTA DE. SER ROR FL KOST SE TITANS EN ae pA NE 1,0008-— 
SKkOpSVARUSAV ELLER Lgh ob arg) be dn MITEL ER TIK 165,000: — 
Återbäring av förskjutna synekostnader .................. 1,000: — 
HÖrsäljningt av. Skogsfrör och plantörm. so sm 5,000: — 
1 5410 | 9 01 G I NN RAP Ar RS BIN TP NRIASN OD LERA ys ET TURE KRA 4,000:1-7 tj ÖLOO ON 
Summa kronor 209,000: — 
Utgifter. 
IA VIODIn gar: lan sjägmastareni Es sees Sr nea 65 OC 
biträdande länsjägmästaren och länsjäg- 
MASTLATENS IPIIFA CE Teese SR eds 5,400: — 
SKILV DIES CET ses er SA rå ps SOA AES EG 2,500: — 
tillsyningSsmaAnDen” & .4!s= «ys. ARS TER [5,000: — — 30,400: — 
Resekostnader: styrelsen FÅ STEELE (SAR BAL SRA Esa 1,500: — 
Jänsjäg MAStarem ns rt R SAN 2,500: — 
biträdande länsjägmästarna ............ 2,500: -— 
tillsyningSsMåNN ÖN 4 voro sebedk ok da 9,900: = LISE 


Transport kronor 45,900: — 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. FI 


Transport kronor 45,900: 


Avsättning. till. pensionering av Dpersonale mt..ss.....ws.isiniersrerseibe 3,500: — 
BEORSVArd Sar be tens ar mee om dk sed fr res re BE ANANAS . -20,000: — 
SVLCEKOCI TALLe 2 UN BSKOSID AA EN Nf dere bogäsagn sn ars bår resa sb AA 2,000: — 
Anskaffning av kott, fröklängning samt assurans av frö .......n.. 500: — 
MIVVE OSETET ot NAR RR ARR NL Sn SS Ryd sr ot doom srR rr svndisder ANS I,000: — 
Undervisning i skogshushållning, kurser, försök, tidskrifter och 

PUEKOT EU; 535 ERNER RN SE RER be RR a Sr ne An Am mondäna ae SNR SNR 12,0005— 
INSISlODROSEN a CCT er ee mA mA aa äd ae dee der HAMAFR IEA 1,200; — 
Diverse omkostnader för expeditionslokal, skrivmaterialier, blankett- 

[Ryck tl dDINA AN RUtStANINS AG sig DI:s isso Vvs eat ar Är kare NR 6,000; — 
IBlaTi tsk olör 40 CIS p Lam fin KÖP fransar EIS SA fr el Ida sank vn ödsla 5,000: — 
Köstnader” för” taxerimgr tull .SKOgSvardsavgiltér ........mou.sosioosrens dn 3,000: — 
ÖIFONUESE CLEAR TIL DTE LET SR er ra nn ra TR a a dr ädeles 3,900: — 
Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1917......... 105,000: — 

Summa kronor 209,000: — 
Rörande dispositionen av skogsvårdsmedlen under berättelseåret får 
skogsvårdsstyrelsen meddela följande översikt. 
Behållning från år 1914. 
Tillgångar den 1 januari 1915 : 
Å kapitalräkning i A.-B. Stockholms Handelsbank 20,000: — 
A depositionsräkning i d:o 20304--30 
UltelSgan deTÖrSKOLIER as Ar tag a fon ar dd Hr ek AGG 
ET ETT) CRIME STATUS rr SAS Slot Ran SÅN SS bin ol nee bss SRA 517: 08 24,911: 47 
IRÖrskjuätn a rsynekoSstnaal0lCk- sosse dee a 2530: HO 
I TAS ALE BET pige Aden ATS Res SA BE ÄTA RA ARE TA AM 4,813: 40 
IETOKLAD ONA OSS BI 2 AI 6 Sd ds öron hate cf elr yngre 534: 30 
Fastigheten o:Skogsskylld2-4- s4a5o.ss:siu deres dieslar sr AN 30,33.05 
ren e 1100 an GLES LOS STO salar Sn NR FASS IGN SA AAA 
» KOfENamte” OrenSAk, ÖP st kens k. ALA 5,046: 70 
12: (28 NSL RIO kracn Ars rän a AN TAS SSR NRA ST Tä ANG 7 RS (ON AGA, 
[Uitesta ende fortfa g Ål... ss. os ker sbe sås ens ses Ase des A er År oh T35: 10 2,635: 17 
Kronor 117,546: 64 
Skulder: 
Enskildas depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser... 2,394: 39 
Summa tillgångar 115,152: 25 
Inkomster: 
Kassan enamn eran Ar IOMA, ör ias. oa slboarts sund resgse oe VARENDA 2AyOTLISRAG 
STAS ATLSIA 008 SA NN SR ol pda be Mee ba dns ah da da Sa MASSA S klo 
SKO ESVALCSAVSNTGENG be oo snor store ye see se R SN ANNAN I53,4803.07 
Transport 154,489: 97 24,911: 47 


un 


”d 

f- 
or 
X 


ERA nn mk sr Sr a a RN Ca RU RM fl en TK 


316 


Transport 154,489: 
4,741: 


UU ppPlUpDAY TAN LÖR Sber Erika Ake oder FARA NES Ir bet Rs 
IA terburna ssynekostnadessu. oboe da nar 
Försäljning av fröklängningsstugan 
Försålda plantor 
FÖrsälens KO g SIrÖNr eb MSN SA Ua tent ser deta t REL EIA 
Försäld kläng dPEOmWESANA Oo C00-24NR see NINE 
Hyra för kottmagasinet 
Inibetalda SfördriNg AR 9.,.tock.ocleks pöl Erer ör sett ee sekt ee 
Ersättning för av styrelsen erhållet biträde 
Försålda skolhackor 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


2,000: 


Summa kronor 


2 CU (0) oa EG Dä Ne HA nd AF Ne AS SE LA BR SÄ 
Styrelsens resekOSt alle vm . gas sko bss nike Rdr 
Resekostnader för styrelsens personal. m.sosss0.s.0..s.. 
Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter . 

Kostnader för fröklängning och assurans av frö ... 
Bidrag till skogsvårdsarbeten 
SkOPSVArdSACDEterbi 4. ut SRA SS VAIN dr IFE ON SIE 
Syneförrättningar och rättegångar 
Inköp Hav in VEDtAarleTA sa os ere oo or SBN en AS AN 
Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ... 


» FL HPLÄDUSKOLOTIIA fr ooo ske Neue el 
VERKAN OMID 2 SSD ATA or dress ee 
» SV KL TSLALNIN GS Ass, te roses AN 


Diverse omkostnader såsom hyra, 

JÖtSnain sär LlAnKelter DO VIN ssd. oslo 
Fröklängningsanstalten 
KATT ONSETITN Pr SAN. Ar BEE NA LR or Ut Se BURRE ae lA a Mer 
MJ ElefO rn KOStnd Mend. dd ve or Na og AS SR Sr fe SoS 
Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 
Anslag för personalens pensionering 


brandförsäkring, 


203036 
1,390: 
6,533: 

Sör 
TOA 

50,328: 

14,780: 
Dy LA 
2,2006 
FOG 
4,404: 

215 


Kassabehållning 


Summa kronor 


Tillgångar den 31 december 1915: 


Å kapitalräkning i A.-B. Stockholms Handelsbank 
A depositionsräkning i d:o 

II telig San de ffOTSKÖLtena- sees ass ee ae se AE SA NRA 
Kontant i kassan 


32,968: 
2,494: 
3380: 

890: 


Förskjutna synekostnader 
Inventarier 


2,5245 
Hy LILÖG 
40,000: 


24,911: 47 


1606,555 42 


191,466: 89 


154,726: 
36,740: 
191,466: 


70 
29 


39,740: 19 


Transport ANOS 


39,740: 19 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 


iLransport.. 47508 4:-804480-1405 10 


Inneliggande skogsfrö, rensat............... 33,052: — 
» AM NE OTCISALSE 2, ene 6,417: 87 —40,069: 87 
12 1EN DESOTO a rr I nes SRA LR EE RN SARA LA | 6,000: — 93,194: 23 
Kronor 133,444: 42 
Skulder: 
Enskildas depositioner för fullgörandet av åtagna 
förbindelser Ee Se Sr an ERS TARA MASTE Nerd Hal 2,494: 96 
IHeTSTORSMYECel Le SA Ke AO a Er ASAT insatt 3,000: — 5,494: 96 


Summa tillgångar 127,949: 46 


Under året hava följande avskrivningar ägt rum: 


TIN ET FAT ETSRSER GTRS Areena og le ren LR TOS 
Basta eten aSkOsSSkydl oe sen ron a dn od Ag SAN 6,018: 14 
EA TTESK OT OT Ar Rn nd a de Sö a st en ARA fs stR SA IOÖSEENO 
FROLSMÖV SAST NS SÅ ostar 12/0 San KONDEEÖ BRE nea 6,504: 92 
(TALS TUNA MINA de PlAMOE vt UPS NA FR SEVÄRT AR I,107: — 
Skogsfrö: utlämnat till nedsatt pris ...... 670: — 
» gratis RE SEI Ae, SR 3 1,469: 65 2,T730:4105 19,815: 14 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Någon väsentlig förändring i skogarnas tillstånd och skötsel har icke 
kunnat förmärkas under det nu tilländalupna berättelseåret. 

Världskriget har givetvis även i år inverkat på skogsvårdsarbetet inom 
länet, och i synnerhet de större skogsägarna hava till följd av bristanpe 
arbetskraft nödgats göra betydliga inskränkningar i planlagda skogsvårds- 
företag. 

Verkställda skogsodlingar synas tyvärr i många fall hava lidit av den 
kalla och blåsiga väderleken under våren och försommaren, och på sina 
ställen har det utsådda fröet grott först långt fram på sommaren, vilket 
ej bådar gott för de mot vinterns kyla föga motståndskraftiga små- 
plantorna. 

Till följd av tidigt inträffande snöfall under hösten hava till denna 
årstid förberedda planteringar måst i väsentlig mån inställas. 

Intresset för beståndsvård är påtagligen i stigande hos länets skogs- 
ägare, och ett flertal ansökningar om biträde av skogsvårdsstyrelsens 
personal för gallring i växtlig skog hava under året handlagts. 

Flera skogsägare hava numera sina tidigare försumpade marker torr- 
lagda och färdiga för skogsodlingsåtgärder. 


FRI er GERT TE 


Pa JA é 


$ 


D 
+” 
KRK 
i 
+ 


318 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Avverkningarna hava under året bedrivits till ungefärligen samma 
omfattning som under nästföregående år, propsavverkningarna måhända 
i mindre skala än hittills, beroende på den genom världskriget försvårade 
exporten, som jämväl förorsakat, att avverkningar av sparrämnen, vilka 
tidigare bedrivits i ganska betydande omfattning inom länet, under 
berättelseåret nästan helt och hållet avstannat. 

Avverkningarna hava i allmänhet under vintern 1914-—1913 gynnats 
av lämplig väderlek och nederbörd, medan dessa arbeten däremot 
väsentligen försvårats under vintern 1915—1916 genom frånvaron av 
tjäle i marken och starkt snöfall. 

Flottningarna hava i stort sett förlupit normalt oaktat det jämförelsevis 
låga vattenståndet under våren. 

Den s. k. tumningsstriden i Medelpad, förorsakad av meningsskilj- 
aktigheter mellan virkesköpare såsom medlemmar av den i dessa trakter 
bildade tumningsföreningen och virkesleverantörer rörande av föreningen 
tillämpade mätningsregler, har emellertid bidragit till minskade avverk- 
ningar i Indalsälvens och Ljungans floddalar. 

De synnerligen höga kolprisen hava medfört ett intensivt kolnings- 
arbete i skogarna, även på trakter, som förut ansetts vara för avsides 
belägna eller rymma för svag tillgång på för ändamålet lämpligt virke. 

Genom Inlandsbanan, som berör länets nordligaste delar, hava nya 
möjligheter erbjudit sig för virkets förädling på detta sätt. 


EES 


Uppgift å skogseldar under år 1915 


= = - : 
| | Areal | 
| ARA , | 
Plats, där skogselden Brandställets | : a | Skogs- 
STR RETAS | - i å å Befintliga träd-/ k Den 
pågick | avstånd i Tid; Fda ; RED 
Hr SN : slag, angivna 1 som | brunna 
| kilometer till | skogs- | Orsak till eldens ; | 
2 tiondedelar, över- |skogens 
närmaste by elden uppkomst icl | 
| 8 Bear där elden | 8!CX5 | medel- 
med angivande] pågick [fäv el |: | 
Säcken By | uppkom | alder 
av dess namn| rden; 
I I . 
| förra 
1 2 3 4 5 | 6 7 8 | 
ASEUNTaT Sid SOLDOLe usa 2 km. från tä/sarlGenom vårdslöshet! Fröträd av 10 — 
| Ostsjö by av tjuvskyttar |gran med svag. | 
| underväxt | 
BOTgSjö artär Vestanå och | II km. från ”4/. - IGenom vårdslöshet! 0,7 tall, 50 30 år 
Östby Västanå by | av fiskare | 0,2 gran, 
| Or lövskog | | 
Te e cr Oo AA | 
Näträr soft BACk sött 6 km. från HÅ Genom sportfiskares! — 0,9 tall, 155 | 60:-årid 
Bäcks by å eller bärplockares | — O,t gran | 
norra delen av ovarsamhet | | 
den s.k. Järfön] I 


> 


SETS NSI EN 


sr RER 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 


Under nästlidet år hava länets skogar förskonats från mera omfattande 
skador genom eld. Några mindre områden hava dock avbränts och 
lämnas redogörelse för dessa i särskild tablå här nedan. 


Alltjämt kunna nya skadegörelser påvisas å skogsodlingar och ungskogar 
genom beteskreaturen, huvudsakligen får och getter. 

Över skador, som i övrigt träffat skogarna inom länet under berättelse- 
året, lämnas uppgift i nedanstående tabell: 


I 


| In- |Svam- 


; o ; : 3 Snö- | Sko z5 S | 
Skogsvårdsdistrikt | Storm | 85"| Frost | 
| sekter | par trycks. | feld | | 
| | | | 
I I | 
SRS AL LT DNR Ha JE BD ALA AE OR so o o (SEN LE TR 
| FOG Bla) 0) ra DE KR SSE HAE SEGER BAL SIR SSR SS : [0] [6] [0] [6] FIRA 
Mandal os SME ER OSTEN ACS Ber AG I [0] o [6] Öl 
[bg ETS O SÄTT VS ata rr a AS Ånn SAKTA [0] OH I o [9] 
SJÖN N  brag rt Nåra RSA ASO DNR ARS [EO (0) Oo o Oo Oo 
124 SN (OT mr a rag RN SA Ar RER Aa ARTE RA fnövi I [0] [6] (5 JAR BRG 
FASTLTETA CS] CR RE ES RA RA or Al RN ra Rd SLI o [0] o [0] (os 
[ÖP NET NE får es onb eos RAR SR ERS VAN JE RE Te AR FÖ OCT I (RS Era 
1 54 [0 VE rer Sara To Se EE RTR Se AL LERA | TTK OMKEEO I o o 
I ee. 
|SÄSYET NEG TS SAS SSA BR RSA SR STANNA Page Oo SSB MER ae AG. 
Förklaringar: , 
Skadans omfattning: ingen = Oo. 
) > ringa; a mindre enstaka områden = 1. 
> FA avsevärd; å större sammanhängande områden = 2. 
> > mycket omfattande; allmänt förekommande = 3. 
inom Västernorrlands län. 
| 1 
Beräknad | Medel, varigenom é E 
brandska- T K Summan av | Med anledning / 
AR elden begränsats, Beräknad i | 
NER OE OA Sr i beräknad | av skogseldens 
å hela t. ex naturlig be- släcknings- | ör 
skogsbe- | gränsning mot myrar ! brandskada | uppkomst vid- Tr 
tånd | ES kostnad i : ME 3 Anmärkningar 
StanCet, I -o. dyl., inträffande och släck- |tagna rättsliga | 
om sådan NAS dr kronor 4 | 
Bes CSN IR STPRIdEetay ningskostnad eller andra 
Ne för släckningsmanskap CR : - 
PESO EGR ST i kronor åtgärder 
ställas m. m. 
9 | 10 11 12 | TS 14 
I IE ä 
| -— Tjäle i marken samt 45 — — 
| tillskyndande man- 
| skap 
c:a 2,500 Avstannade mot 300 2,500 Förhör utan 
Geltterån och försum- : resultat 
| pad mark, släcknings- 
manskap tillskyndade. 
c:a 50 k + Tillskyndande 45 25 Inga " Området avverkat 
| släckningsmanskap | | omedelbart före 
] | branden. 


320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


Överallt inom länet har man gjort den erfarenheten, att grankotten 
varit angripen av svampar och insekter. 


I tre tablåer A, B och C upptagas här nedan de skogsodlingsarbeten A, 
torrläggningsarbeten B och övriga skogsvårdsarbeten C, som under be- 
rättelseåret blivit verkställda inom länet. 


Under berätteiseåret vidtagna skogsvårdsarbeten, såvitt de kommit till 
skogsvårdsstyrelsens kännedom. 


A. Skogskulturarbeten. 


Sådd. | Plantering Summa Kulturhägnad Summa 
| | | ; kostnad 
Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Areal | Kostnad |Antal| Kostnad 
har | ar | Kr. [öre] | Bar] är] KT. öre| har | ar | Kr. öre smeten Kr. löre Kr. |öre 
= | RE FIRE 
[= | 
1,161/ 03 23,55 48 39 | 1,830 27 139,429) 37 | 8,854| 1,104 56 daga 23 
B. Torrläggningsarbeten. i 
AL Je MRS Ae Underhåll av 
Dikning Bäckrensning äldre "diken Summa 
| : | | kostnad 
Antal | Kostnad Antal "|. Kostnad Antal. |. Kostnad 
ERE VI BR NNE a RANE EN | ANEPET 
fate | Kr [öre] RE KT: löre | INEEER ER öre Kar löre] 
| ES | 
727,970 | 162,379 | Ir | 121,170.|. 17.047 195 RN 10,348 (40 189,776 106 | 
oo - S - — HN 


CE Övriga skogsvå rdsåtgärder. 


Hyggesrensning och Beståndsvårdande | Diverse skogsvårds- | S | 
: 5 umma 5 
markberedning gallringar arbeten 
i | kostnad 
Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Kostnad 
har lar] Kr. Jörel har |ar | Kr. före Kr. |öre Kr. |öre 
| | I I 
1,640 | 31] 15,089 |49/| 2,412 | I I | 2; 20,669 | 69 NN 48,977 26 | 


Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså för året till sammanlagt 
279,287: 25 kronor. 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. F21I 


Skogsträdens frösättning under året belyses av följande tabell: 


Skogsvårdsdistrikt | Grankott | RAS 4 
I-årig | 2-årig 
SUUTTUSVÄLLKO ELIS: IDE G RAR sne NA SA DN INGA SVAS rd SA ASSR sa I I I 
LISTAT 0 NSP ARR SIR RIVS ES 20 LEN RN SPANN EN SG PR PR PE FASS OR MER CD ANA el I I 
HIELRIEGLAT Le REN 13 SAL ULJÄRN KR AR sara RARE I FST SS NSPE sd edda SN DRR ELSA SA NAT I I I 
KLART SÄTE (71 SA etta AT Sy SES asp sel NN van arb SARS rea | I | I I 
(3 (OJ INET AA Mn Am ÅR få dear An rr tr ENN SA NINE FOA 0 ör SA | I I I 
| 15y EN Ng fo BER 1 SR 4 SR SER a 6 14 ER Er ESR RÖRA PENG pr RUE 0UR AR | I I I 
VETEN ETEN ANS fr (REA UA Sr SRA Re AK LS | I I I 
1å ULlängers 00. ..£05 LPA FLODEN NR Ra od sd EN ss DS SARA SALA NGE SE 2 I 2 
18] Orm a VISE LIE FANG SARAS ÅRA MI AL ATS ÅR TESKINLER TE 3 2 
SPE ån Tor rr Er SSE SUS ONES ASSR ARN LER BR RE EASINTSNE fr I SA kt eg 2 I I 


Förklaringar: 0 = ingen tillgång, I = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång. 


I detta sammanhang torde böra anmärkas, att grankotten klängde å 
sina ställen redan på hösten 1915. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


I stort sett har skogsvårdsstyrelsen under berättelseåret tillämpat samma 
arbetsplan som hittills. Världskriget har dock bidragit till, att åtskilliga 
avvikelser, huvudsakligen berörande upplysningsverkamheten måst göras 
från det fastställda arbetsprogrammet. 

Sålunda hava tre under året planerade kurser i beståndsvård måst 
uppskjutas tillsvidare med anledning av de inkallelser till krigstjänstgöring, 
som utgått under året. 

Över under berättelseåret vidtagna åtgärder och beslut av mera allmänt 
intresse lämnas här nedan kortare redogörelse: 

Vad undervisnings- och upplysningsverksamheten beträffar, torde för- 
tjäna omnämnas, att skogsvårdsstyrelsen i likhet med föregående år, 
anordnat en studieresa, huvudsakligen för mindre skogsägare, till Udde- 
holms och Storfors Aktiebolags skogsegendomar i Värmland. Resan, 
som stod under länsjägmästarens ledning och räknade 21 deltagare, därav 
3 tillsyningsmän, 12 hemmansägare samt 6 hos sågverksbolag anställda 
tjänstemän, bekostades av skogsvårdsstyrelsen. Ett bolagsombud bestred 
själv sina reseutgifter. Även denna gång hava deltagarna redogjort för 
sina intryck och iakttagelser från resan i kortare berättelser. 


21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift ror6. Bilaga 1. 
5 S SS - £ 


AN 


JEN 


lö a ER 


AA 
JA Lä 


Ve 


RS 


AT 


AN 


322 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


För att i någon mån fylla behovet av dugliga kolare, särskilt inom 
de delar av länet, som beröres av Inlandsbanan, har under året hållits 
en kurs i skogskolning med förläggning till Hotings by av Tåsjö socken. 

Under kursen kolades 9 kolmilor, nämligen 5 Värmlands milor, 3 ligg- 
milor samt 1 Östgötamila. 

Över kolningen och därmed sammanhörande arbeten finnes särskild 
översikt upprättad i tabell X. 

För den teoretiska undervisningen, omfattande 20 lektionstimmar, har 
Bergström & Wessléns under året utkomna lärobok »Om träkolning» 
legat till grund. Till kursen, i vilken skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands 
län på inbjudan deltagit, har styrelsen åtnjutit bidrag från Järnkontoret 
med två tusen kronor. 

En kurs i beståndsvård för mindre skogsägare, räknande 8 deltagare 
har hållits i Holmsjö by av Anundsjö socken under berättelseåret. 

Styrelsen har äfven under detta år funnit anledning utdela sitt diplom 
för välskött mindre skogsbruk och har denna utmärkelse nu tillerkänts 
hemmansägaren W. Åström i Tävra i Arnäs socken, vilken på ett synnerli- 
gen berömvärdt sätt vetat att bota de skador, som före hans tillträde till 
hemmanet förorsakats å skogen, och därjämte med omtanke och skick- 
lighet vidtagit åtgärder för det avverkade virkets ändamålsenliga föräd- 
ling. Dessutom har Åström förärats en silverpokal, försedd med in- 
skription. 

För att ytterligare höja intresset för beståndsvårdande huggningar har 
styrelsen även för nästlidet år anvisat medel till anordnandet av gall- 
ringsprovytor, som förlagts utefter mera trafikerade vägar. 

Med tanke på de ökade kostnaderna för arbeten i skogarna, som nu 
börja göra sig gällande, har styrelsen för att hålla utgifterna för skogs- 
odlingsföretagen inom rimliga gränser och i förlitande på gällande låga 
fröpriser beslutit göra mer omfattande försök med bredsådd och för så- 
dant ändamål anvisat 100 kg. tall- och 100 kg. granfrö. 

En ny plantskola har anlagts å från kommunen arrenderad mark inom 
Bölens by i Junsele socken. | 

Den nya klängningsanstalten, som under året tagits 1 bruk av styrel- 
sen, visar sig fungera till belåtenhet. Den gamla klängstugan, som var 
belägen 3å ofri grund, har försålts. 

Den utredning angående inom länet befintliga äldre kalmarker, som 
tidigare igångsatts, har under året fortgått, och äro nu i det närmaste 
alla större sådana områden undersökta och kartlagda. Å brännorna har 
i många fall lövskog inkommit, men kunna de ännu kala områdena å 
vilka skogsodling i första hand erfordras, uppskattas till sammanlagt 
omkring 10,000 har för hela länet. 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. HELA 


Utredning angående virkesförbrukningen till husbehov inom länet har 
under året fortgått enligt förut tillämpad plan, och har det hittills in- 
flutna materialet nu bragts under statistisk bearbetning. 

För att så småningom åstadkomma en mer ordnad skogshushållning 
a mindre skogsägares hemman inom länet har styrelsen beslutat, att 
genom sin personal biträda med upprättandet av indelningsplaner för 
dessa. 

Den tillämnade skogsutställningen i Örnsköldsvik, i vilken styrelsen 
har för avsikt att medverka, har på grund av världskriget blivit upp- 
skjuten till innevarande ar. 

Vid utställningen har styrelsen beslutat söka få till stånd ett möte 
mellan skogsbrukare inom länet med program upptagande demonstrationer 
och populära föreläsningar i skogliga ämnen. Till detta möte komma 
länets skogsägare och andra skogsintresserade att inbjudas. 

I den fröutställning, som Västernorrlands läns Kungl. Hushållnings- 
sällskap anordnat vid sitt ordinarie vintersammanträde i Härnösand, har 
skogsvårdsstyrelsen — utom tävlan — deltagit med en mindre kollek- 
tion barrträdsfrö och kottar. 

Styrelsen har under året låtit verkställa förberedande åtgärder för 
torrläggning av den s. k. Landsflon inom Tåsjö socken i förhoppning 
om att genom samverkan mellan samtliga intressenter i här ifrågavarande 
områden, som omfatta cirka 2,500 hektar myr och 2,500 hektar om- 
givande försumpad skogsmark, kunna för rimliga kostnader omföra dessa 
till för skogsbörd tjänlig mark. 

Styrelsen har jämväl beslutat föranstalta om utredning rörande de åt- 
gärder, som kunna finnas böra vidtagas för att ersätta det för skogs- 
bruket skadliga skogsbetet med hagmarksbeten. 

Skogsvårdsstyrelsen har låtit sig representera vid årets taxeringar till 
skogsvårdsavgift inom de kommuner av länet, där styrelsen med hänsyn 
till avverkningarnas omfattning haft större intressen att bevaka eller där 
vederbörande taxeringsmyndighet gjort särskild framställning om närvaro 
vid förrättningen av skogligt bildat ombud från styrelsen. 

Skogsvårdsstyrelsen har under det gångna året avgivit yttranden såväl 
i fråga om riksdagens skrivelse, angående lättnader i stängselskyldighe- 
tens fullgörande, som ock över förslag till lag om rätt till bärplock- 
ning m. m. 

Då till tillsyningsmännen utgående löneförmåner enligt tidigare gäl- 
lande bestämmelser numera ansetts otillräckliga, har styrelsen godkänt 
ny avlöningsplan för dessa att gälla tillsvidare från och med den 1 
januari 1916. 

Med anledning av de genom kriget fördyrade levnadsomkostnaderna 


324 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


har styrelsen jämväl beviljat samtliga tillsyningsmän dyrtidstillägg för år 
1915, till storlek växlande allt efter till vederbörande löntagare utgående 
förmåner och åliggande försörjningsplikt mellan lägst 120 kronor och 
högst 280 kronor. 

Under berättelseåret har frågan rörande den fast anställda personalens 
pensionering preliminärt blivit löst i huvudsaklig överensstämmelse med 
av sakkunniga upprättat förslag, och villkorliga kontrakt avslutade med 
personalen i avvaktan på den ändring i för styrelsen gällande regle- 
mente, som enligt styrelsens mening torde utgöra villkor för skogsvårds- 
medlens användning för här ifrågavarande ändamål. 

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres i 
övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade för- 
klarande anmärkningar. 


(an LAN 


| Tabell 


Tabell 


Tabell 
Vane 
Tabell 
Tabell 
Tabell 
Tabell 


Tabell 
Tabell 
Tabell 


Lea SARA NER ER EN EE 


/ u ar ÅA å i / 
| SR KG. fr PA i i 
SPD LÖR NA TS ESIARE 


: I he . ua ; v [ 
0 VÄSTERNGERGN NG LÄNS  URDSTNSN NGA ; 


Innehåll. 
I. Av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde vid skogens skötsel 
och vård. 


II. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och 
med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. Större 
skogsägares skogsvårdsarbeten. 


III. Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1913. 


ING 
V. Kottredogörelse. 


Undervisning: i skogsskötsel. 


VI. Fröredogörelse. 
NTE 
VIII 


Plantredogörelse. 


Vidtagna åtgärder med anledning av i strid med gällande 
-skogslag verkställda avverkningar. 


IX. Administration och tjänstepersonal. 
X. Redogörelse för kolningskursen 1915. 


XI. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsens personal år 1915 
verkställda arbeten. 


326 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. 


IRL 
| 


| Antal förrättningar SERA ES 
I | I a TO 
| Med Utan Pr Använt frö | Kostnad |  Arbets- Summa Bidrag 
rea | 
| bidrag ur | bidrag ur ; i kilogram för ffö | kostnad kostnad i penningar 
1 
skogsvårds- | skogsvårds- | - SS -.| | | - - - - 
har | | | y | | | > 3 I 
kassan kassan Tall Gran. | Kr: | Ores ssxrsmjuare Kr. | öre | Kr. öre 
| | | | | 
| 


| | | | | | | | | 


| 32 — 60,10 16,900 | — 1,200 | 242 | 60 667.175 910.) 35 333 86 
| | 

| = 245 | 250,47 | 130,885 | 10,500 | 1,884 | 89 | 2,254 | 25 | 4,139 | 14 =E 
| 32 245 310,57 147.785 | 11,700 | 2,127 | 49 1 2,922] — 1:5;0949: 1 499105353 36 


Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet använts förband om 1,3 X 2 meter. 
Biträde av skogsvårdsstyrelsens plantör för handledning vid skogsodlingsarbeten har lämnats kostnadsfritt. 


verkställts på grund av överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen. 


B. Övriga skogs- 


j f.n SG | Stämol | Utmärk- | SEEN 
Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling ning |c. IAVASDNS 
ereder ri för slut- för tillämn. 
| ESA STR avverknin avverknin 
8 | fröträd S 
I ! I 
fö Ka 22 RAR ÅA LK pd 
Antal för- 5 ; 23 - | 
kyr Bidrag | 5 2 BIS ; ä = 
rättningar : 15 5 Z 7 s Zz 5 
tera ee | Areal 2 - = = = Kost- jog Pre Antal 
TN RA Kostnad ; — (v Era = 5 SA» 
re | AE å pennin- | <= 22 IA 1 Sv OS Mk Ö 
ELI 00 i eg > 35 nad RR os 2 Kar) för- 
fen a gar E: EE NR SÅ SES 
2 EA ee tg = => - 5 PONG rättningar 
AA RH FR — Alng = = — RR 3 =S = = 
in fa é RR | | 03 =S [1] 2 ga | 
- | oc r - | Åe. — - oc - [ ja 
SSA Kr. lörel Kr. |örel 2 | Kr. | ö. = 5 
a - bt | UI | | 
OR NE | 
10 | — | 91,00! 616 |77 1308 ,38)' 9 I192:25] — | 6141751307137 
— 20 35,00 | 1,645 | —]| — | —1| 51 |522,50| 58,329/1,670/40) — |—1 199 | 604,992| I | 121 SI 
| FR | | 
10 20 |326,00 | 2,261 | 77 | 308 | 38 | 60 |714,73) 58,329/2,2$5 15/307/37| 199 | 604,992| I | 121 | 31 | 


under en tid av två dagar och fi 
75 dagar å 4 kr. 


Biträde av skogsvårdsstyrelsens tillsyningsman har lämnats kostnadsfritt 


och 2 


av 8 kronor per dag. Såsom ersättning för sammanlagt 103 förrättningsdagar 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SA 


biträde vid skogens skötsel och vård. 


odling. 
Bir okt ata At SR Nr mn ot ; | 
| Summa | 
VÄG i; j bidrag | 
Antal använda | Kostnad för Arbets- Summa Bidrag j ; | 
Areäl | , . i penningar 
a | plantor | plantor kostnad kostnad = | i penningar 
i 
| A 25 AR OAK å | PA 
har | J / I ed | 
Tall Gran Kr. öre Kr. öre Kr: öre Kr: öre Kr. | öre 
| | | 
27:15 51,000 — 102 — 598 | — 700 | — 299 — 632 36 | 
| | | 
124,85 | 195,25011. 99.000 3855 2:0221 INA AL L2ATIN Tv L25 — I —] — 4 
——- —  —-xz-  X ? —— -— - - > 
152,60 146,250 | 99,000 | 490 | 50 202005 SI 25 299 — 632 | 86 | 


Frö och plantor hava ävenledes utan kostnad tillhandahållits »>mindre skogsägare», försåvitt icke skogsodlingen 


'vårdsarbeten. 
| SORIN SS NAD 2 SAL blet en | 
nt 2 BENA 2 år SR BE ES Summa 
| | sväng 3 ARN SAR | bidrag 
| Diknring Backen sning | S 
| Antal | ; — - = — | i penningar 
| je | lo Bi | Bidr: 
| förrätt- | Dikenas | > idrag | Bäckarnas| 2 AES 
| | Kostnad ED RR SAG | Kostnad i penningar 
ningar längd | | I = längd | en s : 
| i - 1 a . r . iu < -- 
Kr | Kr. öre RE rare lelansa Sr | Kr. Jörel Kr. |öre Kr. | öre 
| | 
161 107,820 24,289 | 28 KÖL 98 21,680 2,798 | 10 139095 1 05 | 14,759 | 64 
I 
| Ae = FSS PR = CJ AR | a | — AE EES | 2 = 
| R | | | | Jag | 
FASO LIL2SLAN LTT | 98 | 21,680 2:708 FlLTO 1,399. | O5.l 14,759 644 


161 107,820 


överskjutande tid mot ersättning av 4 kronor under vardera tredje och fjärde förrättningsdagarna och därefter 
dagar å 8 kr.) hava på detta sätt 524 kronor influtit i skogsvårdskassan. 


328 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 
Tab. II. 
Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda 
(Större skogsägares 
far | AREAN EDS ön : — 5 
| SÖ i ; : yggesrensning 5 
SKOTT SOC Ng Sa TI DLeE ten och markberedning Gallrings- 
> + SE RR AT SA SR ARG ås 
| S]) San did Pi la mnrt GTIALE 
| Landskapets |—| ; 
j &: | | | Areal, | sken) SS 
| namn 5 | CS ER | Kostnad | Antal | Kostnad SA : 
| 2 | Areal| Använt frö |. + > Areal 2 ; - 1 | i 
F = i inberäkn. använda | inberäkn. | 
| FälGd i kg. frö NR plantor | plantor har har 
| har IG FR Bars REAR RR KNEEDE IEA, 
| Tall Crn RES iöl er förtal Gran okenen e | Kr. |ö 
| FSA SVE Re fö 
| Ångermanland 14/336,>33| 159,450] 6,150) 7,260/64 496,95 572,450 401,900 12,463/32| 697,55) 6,815/10| 1,549,50 
| | | | || I | 
Medelpad. ..... | 61514,63|144,000] SN 10,845/35|| 19.69) 55,160] — 1 699132] 616;76]  6,012/62] 147,86 
SA SA Re SAS AS | | | 
| Summa |20/850,46|303,450| 53,50] 18,105|99|516,64/627,610|401,900] 13,162|64| 1,314,31] 12,827|72] 1,697,36 


Denna tabell avser — såsom synes — endast skogsvårdsarbeten i inskränkt bemärkelse, som äro av mera 


Tabell III, 
Beviljade bidrag ur skogs= 


| KK OnYfa mot Der ae ' 
| | | EON ; | Summa 
i | Kultur- Hygges | Bestånds- Torrlägg- NE ickontarnta 
| SE0ES hägnads- | TERSMINS: | — vårds- nings- SS || bidrag för 
| PRE arbeten | SE arbeten arbeten MS DA skogsvårds- 
| beredning | arbeten arbeten 

| NS NE | i EE RE RNA - | 
| Kr. | öre Kr. | öre | Kr.) öre |) Kr. | öre | Kr. [öre |, kr ölörellö Kr. före 
| — ELNA 
| Åt mindre skogsägare] 632 | 86 — — 308 | 38 | 307 | 37 -I[L3-5DUGOS 521550) 11 X4;S12]. 14 

> större » 7,007 | 74 1170) 162 2,641 | 42 | 899 | 08 | 30,584| 61 44 | 21 ll 41,294| 68 
| Summa 7,640 | 60 117 | 62 | 2,949 | 80 | 1,206 | 45 |44,095] 64 | 96 | 71 || 56,106] 82 


1 Beloppet utgör prisnedsättning å utlämnat frö, som utsåtts å äldre kalmarker. 


Bidrag ur skogsvårdskassan för verkställda arbeten 3 länets skogar har under berättelseåret utgått efter 50 4 


jats för planläggning och underhåll av diken, administrationskostnader m. m. 


samt reseersättning, som utgått för samma ändamål till styrelsens tjänstemän. 


Kostnaden för »arbetsledning» 


CANE 


é 


2255 RENEE SST FTIR 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 329 


och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. 


skogsvårdsarbeten.) 
TE 0 I TNT SN SRA SER NA ED 
Hä || 
| Hägn.- ” ; 
beten = | | Törrlägoennesetftpeten S | | sö) RR 
Töre | arbeten | SN YRIER SS SS | Kostnad/ | Förbätt-: 
SENDA KRA | | A | för Kostnad || rad 
| IR | ) Å SG 4 arbete- | för Sänima mark 
| Dikning | Dikesrensning Bäckrensning ? Mig: 
| | nas 1; j 1 genom 
5 na 0- fr — — nlan- | diverse Il costnarc torrlägg- 
Kostnad | Kostnad | ad | i Kr 
Lä = Längd | + Längd/ ,- BSSpu arbeten 
| ang Kostnad 2N8C | Kostnad "| Kostnad | ning | arbeten 
i i i | 
5 | 6 SETT ÄR NGAN KE - NS 
é BRI a | meter ä meter | meter ; ; : | 
Kr. lö. Kr. [öl Kr. | öl (ARS LSE [ER RS ö. Kr. Tlödll Bra FolErarskan 
| | 


8,908/92/1,104 56/567,067|122,975 86 249,164| 9,833 70 76,803| 9,950 94 6,139 73|13,889 88 199,342 65 3,765 — 
| I | | 


2,025|o1] — |—| 53,083| 15,114/57| 2,776| 514|7022,687| 4.298|91| 237/08] —403/—| 40,150|56| 697|— 


| 10,933 93 1,104/56620,150 


138,090/43/251,940 10,348 40/99,490]14,249 85 /6,376/$1/14,292 88 239,493 21/4,462 — 


direkt produktiv natur och icke åtgärder för slutavverkning eller kostnader för administration o. s. v. 


vårdskassan under 1915. 


Böitdérsatoesus tt OM my -atv oa foble t eo, ev ma ferm el | 


DT | Summa 
Utan ersättning utlämnat kulturmateriel Meddelad ; 
; | - | bidrag 
Arbetsledning H AV) ARE NS Sf é Se | undervisning | i 
| ; | | Summa Il i penningar 
| Frö | Plantor | och utlämnad | = 
Antal rese- Kostnad | | Värde | Värde | Turan | | 
och arbets- , | SoS | Antal ; OS d fö Ed É LG 
KT: körek gram, | fKr. (Ore Kr.  lörel JET | öre Ki. örell . Kr. öre; 
| dagar | | | | | 
| | 
| | | | 
| | 
1,887 12,887 |63 | 117,2335] 1,469 | 651| 598,500 | —1,197 | — 7,932 |—]| 23,486 |281| 38,298 142 
| | 
39 284" |7Or TENSON = = = — 954 | 701] 42,249 | 38] 
| | | I | 
1,926 | 13,172 |33 | 117,235] 2,139 | 65 | 598,5090 15197 7,932 |—| 24,440 | 981] 80,547 |80 


till mindre och 25 , till större skogsägare å utgivna kostnadsbelopp. Dylikt anslag har emellertid icke bevil- 
avse icke blott företagets planläggning utan jämväl utgifter för dess avsyning genom skogsvårdsstyrelsens försorg 


er 


LOL 


LSERNAS BERÄTTELSER 


SKOGSVARDSSTYRE 


30 


FEST VAD I — | VULUINS LAR OVAN EA Re — vULWMNS | 
| | | I | I 
| ————— === [ER RR Oo örg orsa NE sm 
| — = R 3 SR 9161 17 [Nn Sutuleqog — — = — | dt NS IE dapun 1ISuoxLL | 
ES la | 
|Sebrla — — — gutuduejy Woudad 190v sopun Jurssay |srbrili — | — rr NE NER briör av ue Futuneyag | 
2 | SEP ESA | 
| SOPA SER 
TY TY AE RN T4 TY ”Tq [HT | 
| SEN) Ik FR na) | HEL | UTTD) NEIL | uvI9g | HeL | | 
| PE RT IOSTTN RCANIENSN SUIS "a 0 KM. då tal É & 2 US de ol | 
= 
"2SJ[9OINBOPIIIION Zl SE 
"xo IV utffesr HH | | | | GGN säg EL AG I antingen ne Suasod 
AB IjunduZs yStwWOuU | | | | | ; | 2 
Od UBIf FUIUYIIA | | | | | RH I 19MvUNWISJOASY[ON | 
-AeSBOYS WO JOSEN | | | 
'x9 99 PI9sSBoxS | | OT TEES 9€ IPeloxseuUrUNLUe] SFIOgssniH 
AR SUIWDe]S ULC) | hg AN 8 | SINYSPIVASPULISIA I | 
'Xx9 ger | | | I Lä z og frrvsvee Ä eo | 
[UFFONSG € UDJFLOISPLI, WGe==S/G Fi RAS SINYSTUru[OY 
'x9 69 Sutulfeysny | | | IIOIES sEn FOBI ekke "> BIOASTOUYY[OJ VISIV 
I-sgoyxs I FutupapueH |llofg't | 661 | 661 | gy! 18 free ugeuwssvu | || | | | 
ES | eloyseuureunurej Y2o -FoO 
SR LC -4SI[N 490 3102 | | 8E RS Of! 0 INEIOE ou 
I-Mleqysnyssoxs I oq | ; | | 
IE c | | || [0] SpuejurwIsduy VBIION 
-Ose] SNnNf I ILH | -SBOYNS "JIrBESBOYS | | N 2 
|[ESIOT 7 CIAO I | | EE """e[oxSSYnIQIPUej SYIAPIO 
s:FutudsojspsgasSoxs | ER 10J T0SS49IPNIS | ob | Er SH 9€ e[OxASSynIQIPUE]| SYIAPION 
(SSE TN CSR UI | ve | | | 
| | | | | | 
| a = 3 mwuvin 
II rasen | RNE 2 Ir Te) UvIKISPARA | € 3 |-sSwu 
5 SAN G Isv . : 2WIP ry 3 H 21SUB r 
INJEIIPUSTOYS Pp 0 EO Surfers PP Wu ur fuwrpuy -sBoys I uouwg| 3 | 5 | -sep | uturu SUJJLISULOJET 
AR IP)uy | "0HS Ie3uy epILys 340 | Mm Zz | 310. 
| gurupiuds Se = OS ASS NER BC Te5uIuSe] EERO PSN SEEN a 
| BUIO[OYSY[OJ PIA - - -910J EVISU SN EEE ADS 
| reSspsSunojuelg FIFS Aj [rek 010. IS | PIBASBOXS I IOSIMA ESPURISI[NA 
U| 


”I9SJOASSBOYS I 


SUIUSTAJSPpUN 


ALTARE 


SOMRADE. 


a 
r 


LÄNS LANDSTIN( 


RNORRLANDS 


a 


VÄSTFE 


ERK) 
'10UOJIY € 101uv[d eBLIG: o00'1 Aid St 
RE [ 
o0oS'LL4S'z! — looS'ggob) — Pung o0oS'L49'z —  o0o$'9g0'h] — | ewwng 
II ij | | 
HO: 000:S [20000 EE 9161 18 [IN Suru[eyqag | I | | 
ooo'SfE | KN GOSTERE Tlegs res IA ANS ae Iapun eudurs)) — | — | — FR (ER 10J0xs1uejd vuda uptg 
000'I — — llooS-L6S (UT EMEIN SR a . « O0oS'LL | — [00598 |o— Idoy wouag 121v sapun euwoylnp 
| | | 
o00o'Ibz — = fooS'SEr — |'upesad 20ur "uwepn 1318 'pun Fugday Jooo'oos'z| — lfooofooo'k  — fr bi6r 1v ur Sutuffeqag 
| | I 
| | I | | | 
| | | | I 
PpIy | SLe-I | JIPIV | SUv-I SIPIV | Btv-I | SPIV | BILIV-I | | 
NE SL PPST RE Ad) HT kan] (AA Rn 2 | | 
MEST) | [[eL Up ET 
"3sSJjZIO3OpaJIJIULId TIA ”Qvr 


"Sy ad 'Iy € fn snespou jastadox ey "So61 se 3105 euwoxyddn "toytsewjey € FejatrojsButposSoS LO 


122 Ianted atputw tOJ JWeS IJAOIEP Yyd0 "Sy SZ wo Inred 10j "5 Id 


0006 TE | 0006 6T€ — | — ewwns 

loo0o'1 zz ] 000'66z'z I SE | UD Åraraier de syna! jurala m/e 0.010 9161 18 Le Sutul[eqag 

[900"F6 1 000967 oortZg | —  Jtojoxsjurejd [Nn « d « « 

| — = || 005t€ 1 [SET' I TI | « uemn « « « « 
— == || 00" EL [sog'bgt unesia J0w "uwrpn Y31e Iapun SUBDAYV 

i| | 

| | T | : 

| T | ”T4 | TY ”Tq 

| ue) | HEL | ueIr) | [EL 


"By id "Ty S pow sides Sutuperaq seq osjuesd IOF "Sy Id I VI 
"IN II 1929 PeSm 3j31e Iopun IeY Oe) I0Jj SutupesIgF :stIdorg 


eWWNng 


oo0'C IE | 0006 6z'E 


I 
| 


ST 
= 
| 


SHutusuepq «< 4 « « 


Ag 19119 doy "ua 1318 sopun ISwoOYtL 


000 GIN: E SF G00 GÖ ETERN br6r Je ups Burufeqag | 
bc ret mr | 
TEES ER 
ut) | el 


ueID: | MEL | 


"2SJII0BOPIINI4 


Lbeä g9Lz'a | z96 £zl | 906 | 867 | €9 09 | tet SE | 36 NR & öl Or Sot (4 STA] I I 9 
| riga! | | | RN ig 
195] | 19S)9 13519 | TaSja 1e5ep 1e5ep tTe5ep teDep 10891 | UIPEN 
Jur | 2Prnu a 3 
-Atays | ALIS] TONEN [lArrys | ARS | TOM VE | alv 3928 | Spep uj ssBura arten | "SFutu | opuep | "SFUIu | gmeu -SBuru | -uew 
i eu | -umu eu | -wmu ll wour | -woy |-NR0J | sapun | -iqmm ||-NELIOF | LIAXF -NELIOJ NELIOJ 
epugs epugs É S q a IArSIq | Wes 
B "WOY [muy ! "WO [muy | seu | -sprga | 422 hsueh 1 rauv | 29 PION q90 RNE sor | IPAO] USA 
FEST RUT ROR öm 30:97 ])-2SaY -3SIYA -2SIY -3SIY | IBUVE IYuy 
VS | 008, sog Pr EE Ner Ena 2 | ORT 221 Br 
oa | RE WNLEIPAJI muy | Muy 19101 uejdsäoxgs UugWSFUIUÄST]LT, StejspwWSrelsur” UIsSTdLÄIS 
Mu | -SBUIuNOSUY FIRAR la I s$ ” s . "Ila - ” LE et sl 1) 
ERS É - Rå | MLA SSE Net PG KL a 2 RR ar SE 
Zz 
= "[euosIada7suri) Y20 VOIJEJJSIUNUPYy 
= 
HH . 
<< vIT '0D 
3 pg NA 
mm 
a 
nn 
3 
A 
på 
- 
Zl 
- 
nl 
al 
z Å z | 9 £ S z £z eg 
7 
A 
say ”.- sinsnsnssttntnnnnnnTnTST'T"'"'T"Tr"n"n;nr"'nsSTSTS n f s TfT TTTfsTrFnupjvH ii]lnnrm  m rt sms si i ins rVrVrsVs OO J—L ————— ————— 
Åé | | 
Sd | 
> [Bw [Bu Jew | 1Buw | 
& | 13S[Iwu BejsFoys | 
3 eprolarO ePWOPINIS epaofdärdurquy Spetasuejeg pnqIoj TISTIALIYS | 
NV, | -WIOYSUJIIJAQ pure I zz $ 
un Ant ser Ae ENG PA UN ST Nn le  — -SBUNDUDAAV -SUIUBWUUV ; 
SPEYEIL, | 131Uud IIUÄGS 
TB FU RI INR Kv | ; j 
2 VESA NOM Ar An Od SE RP arte, Bed AR ENRIIE RE 2 Na 
"TEFUIDIIAAR EPIJIEISYISA SejsSS0oySs OpPuejjR3 JOW PIJIS I AR SuIupajue pPaw JOptIBe3)E PUBLIPIA 
N 
(Me) ; : 
en [ITA ”QvL 


Redogörelse för kolningskursen 1915. 


34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. ; 
| | i. ; Uppgifter 
[a : i; ; 3 
NO TRIO SHIELOG «Incas esse NE ar ES RR oto KR an SA Vent ligg. mila Österby Österby 


Kolbottens beskaffenhet 


grova dimensioner. 


Vedens avverkningstid, arvOCh mMADAGA.. .cccs becsss oso s | 


VEBESN OCh and lIA SD ID sons Ass ora tra idol ja SME SENSE 
IAEKENS is (ALS ERS RER ERE SATAN ARR NE dee rr bn Lena m. 
Vedens medeldiameter (growvlek) på barR...ssssssssssr vas cm. | 
NESHULA NEC ELO TKA E TS sd SRA SSA Se RES ON ÄR m. | 
ITE Ce INOM SEE EES ORSA MT TE te » 
VOLY DIES SNR RR SRA nd Joar KREIS Se m? 
LR DIVELASEN OL TO 5 SLS SÄL FASER AOI RR FR AROR m? | 
MMTLARSVfASLAFIr0ek AIL EIN AtNINO SSA 4. arbe st ad re AE | 
SENTN ITS SPL VASS FE SEG FA RAS film 
SPL R SS aa sele TNE SRS SA STAGE | 
LÖ TSEK (EO Se NN ros ses ha NS era s ER Rs > 
SUPARAN RO CUCLR ANG FAN Sch ÅSAR IN a ers SL ILE » 
SAD MÅ LI AT fö SN & oe SSE bökar SERA RARE SS 
Summa kolved och fyllved...........s....isenir 34] 
ESR Loe HA 4 SNR RN ET 26 | 
EA LAR JANEE GOES NE MESA AR, ÄR fa. ch > | 
SÖTA ENSE SRS TE Sr Bad RAT IR » | 
Summa i förhållande till milans volym ......... | 
WRAS Flander ran, man MOCKEAAS EL ot done TS. AE | 
dämning, >» » 2 ANRED 1) fas lor eds fal eder SNS | 
rivning, >» D > 2 fö a Arr RS NR rs AE AAA ASG | 
LEGALA (THEN AE fr Rd ÅNS rå TE Stel RP tt SE BES RE VÄ Se Sk dygn 
Olbyten av! IAARON: IMAN SSSAlb EN... scese bis eken te 
träkol (inkl. nökd fr. brandput) ...... 
Ekonomiskt utbyte: 
Vedåtgång pr m? erhållna träkol,........... flm 
Årbetskostnad pr m? träkol: | 
VICREnS SO BTTOE AAA SATA ASA He kr. | 
AR STALL TALL RR Se i SAG SKR 
LEO TIUEDE SET Rd SV RON SA MS es SSE » 
LI AROLEPS RÖNEN PAN sor 0 de es sr 3 Hl 
SSUPPNA 6 5 stege IRAN for INTE paa SR LR EN 


Vedens värde på rot vid ett träkolspris av kr. 9:—] 
pr m? vid avstjälpningsplatsen: | 


Ef 


augusti 


 Obarkad, uppl. 


i !/,-famnar 
2,97 
8 


SR bl 
Kubering 
pr sektioner 

16,96 
49,96 

3:10 
70,02 

1,30 
71,32 
25 
70 


33 
Kubikering i 
kolhuset 
45 


1,38 


ny, lutande 
1915. Juli> 


augusti 


2,97 
8,2 


1,77 
0,05 


ny, lutande 


| 1915. Juli = 
augusti 


2,97 
83,4 


Veden, bestående av skräpskog, tullar och vindfällen, som huggits på eftersommaren och hösten, har 


I milorna n:ris 7, 8 och 9 har veden varit torr, beroende på att den kvarlegat sedan 


CJ a Få fåra Et SERVE PYSEyI S Å 1) CA 
HETER ka TV a $ a | KS rd T TW N Aon 
é NM 9 XV p = ” H |d 
R på CP Pa 
VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 335 
resultat wrdekolning i milan awmmer: | | 
a ARNE a EV RNE a REA NE DEAR (0: sn Nn | 
I | I 
4 | 5 | 6 | 7 | 8 9 | 
d | | | | | 
irmlands | Värmlands Östgöta — | Värmlands | Värmlands Värmlands | 
, lutande | ny, lutande ny, plan gammal, lutande gammal, lutande| Ny, lutande | | 
5. Juli> | 1915. Juli> | 1915. Juli>— | 1915. Juli> | 1915. Juli>l| 1915. Juli> | 
augusti augusti — | augusti augusti — | augusti — | augusti = | | 
7 a = | , Y | | 
f 2:97 | 2497 2597 2,07 | 2,97 24070 | | 
” I I I I 
6 | i 10 | så | 9.3 
2 | 20,4 | 25 28,7 | 30,1 | 
| 2,75 2,8 257510 2575 2,75 
| 160.7 | 152,5 137.9 | 180,2 | 198,3 
I 
pe = SS | St I BS 
| I 
= | = — — | — 
28.93 18,30 1358 9.91 | 8.72 
34:70 54.44 66.48 87,20 102,88 | 
I 
| 10,12 6.87 Firr vi | 4,50 j 1,98 | 
| | 
168,2 — | 73:75 79,61 Osaben | 101,75 — | TTFISA 
1,08 | INES 1,0 1:44 1.0 | 0,84 | 
69,30 | 74,90 80,61 30,00, > | 102.71 | 114,42 | 
| | 
45 | 40 | 25 15 10 | S | 
45 | 45 | 70 83 | S3 | 90 | | 
10 | 153 5 2 5 | 2 
| | 
47 46 52 58 57 | 57 
20 sc 220 I | 7 
Dis "fo | 191557 CI SB (I BR 1975”. | (ROS No 
z SA EI EN 
26 2 2 S 
> 10 Fog sa SN /ä0 SALE ao AA | son 
34 | 29 SPE 20 30 | 27 | | 
59 | 61 72 52.6 93,2 i 127 | = 303 stigar e. 
| | 20. hl! 
I | 
1.20 1,23 | IE 0.07 ERS 0,30 
I 
1,23 1,23 523 1.23 I.23 | 1425 
ko 1342 1,42 1,42 1.42 1.42 | 1,42 
1,75 1375 1.75 1373 LäS 1525,7 v| 
0.90 0.90 0.99 0,90 0,90 0.90 
5,32 5:32 I 5.32 32 532 5,32 
I 
| | I 
30 | 2,99 3:34 3573 Sat 4,10 
0,08 | 0,08 0,09 O.10 0709 | O,1r 


| dåligt kvistad och delvis mycket rötskadad. Björken har ej alltid varit rundbarkad och ofta av rätt 
gående års kolning. — Milorna n:ris 7 och 8 äro kolade å gamla bottnar, alla övriga å nybrutna. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


FI 


wy- 


Sammandrag över arbeten verkställda 


Skogsodling 


Planerade torrläggningsarbeten 


] Sj 
> Skogsvårdsdistrikt Sådd Plantering. |j.5 |: 3 «| 
; : | S = | Beräknadj/ 
. oc TE SS ; = 25 | z | | 
FA NRE SRA EST kostnad | 
- socken 3 3 J|Kostnad| 5) 3 |Kostnadli 2 = | 
ES jelje ARE Sk ATA 
&| & | Kr. lö] & | Kr. lö | & | Kr. (ö. 
Ve fri len Ing ING cå | | 
å RN = | 0 FR | li | -= | 
Sundsvalls distrikt: | | 
Njurunda = socken! 13| 10,00] 177/89| 2. 450]. TTO -— —— 
Attmars —| — | ———l — I —|—I 6) 3,882) 1,044124 
Tuna Iben EN JEN 207 62/10 
Stöde » 6) ' 6,50) — 82130] Il 0,3 11150] 2 428| 110168 
Selängers 5! 800) 88'80/—| — —l— — — —— 
Sköns — — —|—|—! — —— — — —— 
Timrå :t | OIL G5soll 751 HN I: I ST I 308] — 119172 
Hässjö 1! 0,50 5i—I—| — ER | —— 
Tynderö 3) 2.000 - 17/—1—| — le 373 133/45 
Alnö 4; 4,00 421—1 Ij I,0 27/—1 —I = = 
Sundsvalls tad =) = AN RE = —I 11 308 92 40 
Torps distrikt: I | | 
Torps socken! 14| 29,00] 577|—]| 51) 2:7 86150] 3| 1,494! 370146 
Borgsjö : 6| 12,50] 216/—|—]| — —lI—J|I 21 1,2681 355106 
Haverö » 41. 2300] > 34/50) Il: 5.0) IO5l=—H -31- 21411: 610)13 
Indals distrikt: | | | 
; Indalslidens socken! 5| 6,20] 93150) I| O,2s| II 30] — -— —— 
; Holms » 7| 5,00) 108160 —| — — | NH ÄLOT 303 48 
— Indals RE RR JE 
> Ljustorps . » 21 19,37] 308130/—] — SE — —— 
É Sättna » 6) 6,25] I05l25/l-]| — I —l—-II I 128) — 30172 
; Fjällsjö distrikt: | 
> Tåsjö socken! 8| 4,5o0| 70l10] 1116;000 455/—]| 4! 2,528| 413167 
> Bodums 4| 1,25) 10j—1]—] — ——| — — —|— 
Fjällsjö 6| 3,000 42/50—) — —i—|| 3 4,039 734|62 
Junsele > 81 VA vall AOISOS IE —!—1| 47! 40,558) 8,524/70 
| Ramsele > 9] 3000 46/10] —| — —'—| II 11,276 2,062/02 
| 
Sollefteå distrikt: | | 
Ådalslidens socken| 6| 28,00 457175) 21 7.0] 210-11 5) 3,233l 745107 
Resele il: 25001 371501 — | ——J 1 939) = 221l07 
— Eds 1! o0xsk 7-1 — 1 —N 21 2205) 634190 
Edsele 1]. IEsol 2 —i—l|| 10) 6,507| 1,783120] 
Helgums > 11] 0,75 14/—-|—)] — —/—| I 487!  112l/54| 
Graninge 211 gsi 18/—1| 4 -2,568 573/11 
Långsele 21 4,00] 721 —1—| — —— — — | —— 
Sollefteå 55 Tsooj 201 NOS 16/50) — — —|— 
Multrå 21) "33s0)  46180]—11:— AA = 
| Sånga > I| 0,30 gj — —i—| — = == 
Överlännäs > Il 1,50 13150|/—] — —I—l| 2 5771 150170 
| Boteå > 1] 1,00 lo ES 22 EE. EN ED 


131JU I 
p3urj SPUIENILA 


152 


1,668 


2,463 
5034 


2E0) 
157| 
3074 
2,067/ 


Be- 
räknad 
kostnad 


Stämpling 
för bestånds- för slu 
o . 
vård avverkni 
> ed 
0 KE 20 (AN 
li2l ös) 2E 5 | OM 
= 2 ga | SJR — H 
+ [<] FE = | d 
Ol = PO Oo: AN 
IE Sr ES 
FIRE ER 
ER Ke i; 
| | | 
I I 
SR fald 
| — I 6) 11 
| — 2 3,4 
ER 
Er) 
a I 7.g 
| AA | 1 d 
ESV 
KAN 
1: FC ARS köer 
| — | | 4 
i | " 
I i 
Fd I 3,8 
1,951|: 4i 26 
| — 8 32,C 
| 
| I 
| 
| 3470] 81 2058 
| AE 6 25, 
TN 3 9, 
Fe 2 4,6 
je o— — | 21-267 
Fölene = 21 17 
[RSK Kran. 
a Få I) 35 
| 1l 18.0 | 2,786) 23! 80; 
IT) faen LIOSBI 31 
| i 
124 a 
| 2 5,0 545 ] 1,5 
| 3) 45| 4131 4 21,2 
112 1530:10 35000 
lo o—!I —J| 21 8,8 
EE RS VR ET 
| I | po Re 
ARR (LS, AA 
I I | 
a 6,0 | 462! 7 
vd eV | SM | — 
Fe 3 | == 2 
| I 
a RN I 32 
21 410) 3220] 212 


al 


kommelse 


enligt överens- 


Cd 


Liggedagar 


Diverse förrättningar 


Skogs- 
odling 


Hygges- 
rensning o. 
markber. | Antal 


I 


Torrläggningsarbeten 


TYS 
; FutA LAN 


SEI NA NEN ST 


år 


Ta 


22105 


Resedagar 


Fal ER kede 


AT RN RE RE 


4611/—] 


Bäckrensning 


2,118 
1,963/ | 


SLAS NA 
TE SON sd 
RANE OR 

Le] oo 0 
TS) SR de 
- 
RATAR 
in 
KTRS ae 
N 


3465 


| Ungefärlig 
areal torrlagd 


Antal förrättn. 


AR VIskyrD ar de ar be egn, GEförda 


med bidrag ur skogsvårdskassan 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


anvisning 
för till- 


närk-|Råd för hyggesrensn.|| Råd och 
och markberedning 


10 


gsvårdsstyrelsens personal år 1915. 


Hygges- 
rensning o. 
markber. 


Gallring 


Ant. avverkningsbesiktningar 


Ungefärlig areal i har 


förrättn. 


| 


338 SKOGSVÅRDSSTYRÉLSERNAS BERÄTTELSER 1915. i 


|| 


Skogsodling | Planerade torrläggningsarbeten | Stämpling 
> = q för bestånds för slut 
FE an re Såd fen > = | för - | för slu 
Skogsvårdsdistrikt Sådd Plantering 2 3 Re z Be- | 2 BREEAr 
SE I -— 2 5 og i 
SR Sf RA = 3 kostnad | — 3 ER > P1 
- socken =! 2 IKostnad/ | 2 |Kostnadl| 2 = om 151 z Gli si si shM 
= = ll = ga & 2 — ip = 5 = FE fn ad 
= = Ej = = 3 — ll PD = oo od 
MN eV ale 2 3 Fl et: 0 RN 
&| & I Kr. jöl&) & | Kr. |ö;]|92 ö Kr. lö 2-1 Kr. |ö.ll& ER Sd lo 
5! BP 5) 5 = A | Ei ed 3 13] = 
Härnösands distrikt: | 
Go 1 | | 
Torsåkers socken —| — —— — —— — — ——| — —— I 430 — 7: 9,6 
Deals 3 I 6,0 12150—]/ — —— — — —/—| — — —| 1] 1,0) Å MR 
Ytterlännäs > 5 9,0 14640 —) — —— — — —— — —l—JI—]| — — | — 
Gudmundrå 2 4,z0l 58l25/—]| — —— — -- —— —-— —— = — — | — 
Högsjö ; I 2,30 27/—— — —— — — —— — — 4 I5,0 — I 8 
Hemsö > |— — ——— — —— — -—- —— — ——/— — — | — 
Viksjö I 2,9 39—— — —— I 708 137500 — —|j—-I-]| — — 1| 
Stigsjö — — —/—— — —— I 742 146102] 165) 1I6l15] 5l 12,51] — 41 7 
Säbrå j 5 3J2 46—— — —i— 2! 1,743] 323152 —!I—| 4] = 755 — 8j. 1350 
Häggdångers > 3 IÄ 20—— — —— — > —— — —|- I) — — 2j 2 
Härnön 3 6.3: 10275— — — | — — ——! — ——— — ES 
Ollängers distrikt: 
Vibyggerå socken 3 4,32 8840— — = ERE EA a el ER fr = 
Ullångers 12! 24,25] 352/10/—-] — —lI—| 7! 3306) 608711 603] 671101 3| 140] 3,9471| 231 554 
Nordingrå I 2.0 33—— — —— — — — —!—IlI| 41200,0 110,767| 5! 56 
Nora 3 2.0 4250/—) — —— — —i— — SS — — | — 
Skogs 21 3.000 5175/—| — —— 2 734] — 14010 —i—lII—| — — | Il 2,4 
Bjärtrå > 6 2.0 30—— — —— 1,5721 331178) so4l 54132 = — = 1 51 127 
Styrnäs y 4 3.0 54— — — —I|—| — ——— — — 11 0 
Själevads distrikt: | | 
Själevads socken! 41 12.50] 218i75| 1| 2,00 -67/—0 4! 1,405| 271112] — —1—]|: 21 28,0 | 2,1271 2 d 
Mo 21 2,00) 31150] Il Oj 31/—11 3 387| 21818] — —I 1 3] 10: T,198] 3 53 
Sidensjö 6) 3:00 45/—-1-N —'—) 9 2,764] 62255) 920 17340] 3| 54:0 | 3851! 21 75 
Nätra 5! 580 941201 — Sl= 1 71: 30 BISON ES 31 50,01 7,149]" 3| 34 
Anundsjö distrikt: f Ho | | el 
Anundsjö socken! 2| 3,01 62/—]| 3) 95,0 1,330|20] 26] 16,240] 3,533/31] 1,307 196137] 1. 4,0 |- > = | 11 26, 
Skorpeds 2 I.» 2050— — — —|| — — —— — Ta | —] — 12) OM 
Björna distrikt: | | | 
Björna socken! 8| 5,60] 95l20—1 — —I—I 6) 6,682| 1,643l52] 7011 130145] 2| 18;0 | 4,418| 71 23,5 
Trebörningsjö > — — —1—1—] — —— — - —— — 1101 6.01 — I — 
Gideå 2 10 0 72—1—) — —!—]| 101 8,265] 2,112l05] — —-l HO) —1I — 1 61 15; 
Grundsunda = > 7) 15,0) 238|—]| 0117.25! 569129) 12| 6,263| 1,445146| 200] 28/- —  oo—- 71 30; 
Arnäs 4 ES en ÄLL ku —i—N 6) 7,053| 2,547|85] — —- OR —1I — 1] sl MM 
i I 


j | i ' 
Summa 1248 310.5715,049 49|29/152,53,1 11/23 211 148,222/33,902197 18,74412,475|25151 522.5 


Her NY 


Pr FS a - ov Få Å I fa 4 TLA Md AN v 's ;”) C se "val z lä ; JE Sr ia i - 7 » qv . SY 
. ra nin rgsda ar il. Mil UVA ige ; "a I a SN MCS JR AM AS Rad - EN 55 Nr : Ni ST 5 PES 
» pt -- na : R Å. - Mr bittra ( j - PR ha 
4 AR Resedagar GR AtT lärt b är | Sr ST SERA RR gr lg 3 235 SEAN 
= FER RRD RA RS de EN Ir Re En Pe AR RE kl fe ft | 
Fe Diverse förrättningar PSN Boren be FÖRSES NG NT ADR ARA 3 
Fl TE ST TRA STAS PARA a FA sla RPS Ar KE AA DR a, la RSS — ä 
Re - 2 Skogs- Har Ane NS | VARS | Jä Se [Er | SS | ESA S 
a vv vi NERE (Ia VARAN FERRAN = ARE ERE i PES SAS 
ES od EIN ITE ERAN FRIRCASSeSS RTR 
rg (212 (= RN a AV SR FIRE CR ES Ön Nr af a rag bd LR STA ES er REAR ole 
3 7 It, 5| Hygges- | ttar es Le ES TEA a SE SSR SEE FS FIRE 
- => [rensning o. Å 
RR [1] 3 - — Lr —- - - ——— SES —Lt—— AL trut — 
ENA RS v RE Antal - | | | | | | - HH | | | 7 | | | | HH | = [ PEN f AS u | | | | 2 g 
> » ' Nej [0] + NM Nja Så SR = 
- H Bäckrensning MALE IM EES NN fs & 133 +0 RE: 
AN Gu 5 i meter yelilse) = mm ml = 
| - [>] - N 
ör |) v Sola på ; nn MO FI gr EE AN & cm 0 5 SNIA ORNeE +10 = anvol mm 
: 2 KR ARR Oo | a Nn NM | AN AH + + O a + == 000 I 
3 nd p| > Dikning ESS | |S | | | + lat) | HIS MA 0 Mn KH inn AR Al be 
7 = SUR [org le i meter - ch ÅRA + seoclg 
Ko () örten FN = fö] FERRAN | ONA Må CE FAR VALLO LV - AD 
u ) SIR |8 | Ungefärlig FSS EST SNR [EAS AA om 0 HQ 290mkl a 
NN: "| 3 17 areal torrlagd SCEN SH So SSE SMS 0 9, 6515 cl 
| Er in SR | rängig = mark i har q id 
w, [a] FR du FSESRET TV) FO z da PEPE ENSE RE SKER TESEN STEEN SA 1 ITRI EE ad 
JA FR SEE SES 
- A a do TA FET UTEN TIDS RE SLK PET DERE KENT RASER PURANEN FSS LA | al 
VYER [0] Oo In 0 So Oo 
TE > | 8 | Hygges | Har Sa Ske EES lar I IE RÖNEN 
. AK ” I 2 drensning o. lad ja SLOAGN CSR 
IN > b É - -— SEE — — - tät MOE = 
a rn (ST EAT ERE CM Fil FIRE 
SE SS VE Sale : id ENE ER 
JG ar < [26] Nl do : 
SE FR SR RR EE H 
AB S RN STEN SEE RE EEE 
S ; Zz Ant, avverkningsbesiktningar Eno NE RE RN NAT bä | FOS AS RT FRA RT FR a & 
= "Sä BESS sef EA AE Bar juend re ISA dä ra fa AR AN TNE JAN NE 
= An FEB ngelarlig SALONEN SVA SL | CS | | | | | | | | | | | | JA <+ 
ISEN Na 2 SÄG. erealli bar ROR ERAN =S MA EE 
= [ 2 525 3 [YA än ER 
s DE 7 30 E 
G vv " i é VR MR - AES evlå 
Par 3 
=E |Ungefärlig areal i har co 
gå Ne 
rg 5 sd 
08 3 = 
[24 LDS , 
24 


121 


3490 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913. 


Styrelsens ordinarie ledamöter, åtföljda av länsjägmästaren, hava 
under berättelseåret företagit en inspektionsresa genom Anundsjö, Junsele, 
Ådalslidens, Resele och Eds socknar, därvid skogsvårdsföretag av olika 
slag blevo föremål för besiktning. Styrelsen bevarar från inspektionsresan 
det intryck, att intresset för en ändamålsenlig vård av skogarna inom länet 
är i stigande, varföre man icke utan förhoppningar torde kunna se fram- 
tiden till mötes. Mycket återstår likväl ännu att göra, och stora krav 
komma att fortfarande ställas på styrelsen och dess personal. 


Sollefteå den 17 april 1916. 


Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Hugo Fahlén. 


Per Ödman. 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


341 


Undertecknade, utsedda revisorer, hava granskat skogsvårdsstyrelsens 
inom Västernorrlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning 


för år 1915, och få däröver avgiva följande 


Revisionsberättelse. 


Räkenskaperna utvisa: 
Tillgångar den 1 januari 1915: 


Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 20,000: — 


ÅA depositionsräkning med d:0 2,394: 39 
Ute g SÄNKER TOTSKOLIERN sis arsa ög glede ee KR a 2,000: — 
FOT CATE) NG ASSUR IFE 2 oe) arts oe Sal bk et SEN AA NE Sara SI7: 08 
BOrSkjUtnas Syn ekOSUn Atea res bend da ANS 2,3 O:IO 
IK VETA (ATT ETS ESA eo l due ås Ir SAN AR EKS FAR RE 4,813: 40 
INTÖRIAN EIN &SStU BAI södra oss Nena eskader Sö sg tv SALESO 
BaSstishetense sko gsSky Cl fen: sa edda 30,713: 05 
Inne san desko strök. ss. bass dre SA Suss soda Sh 44,400: — 
» KkOtENj AME OFCAHSA NIE ÖL:ssöe osa, sd 5,046: 70 

Ban tölkOTOTT at AS Na Nr SS Fu löken ora SHS NT 4,861: 32 
[UTESta Ch des LONEINn SAR toto org. Tegs sera R de A RN I 35 NO 
Kronor 


Skulder : 


Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser... 


Summa tillgångar kronor 


24,911: 47 


92,035: 17 
117,540: 64 


2,394: 39 


RUAG 


NN 
in 


24,911: 47 


Inkomster: 
KASSAN SKA Ser SR Er REK SAR ol ÄR RE AR TS SER AO AE 
STALS ATS] AKTIEN br SE NES ER RR mA Nr el sg sk der IODOI- 
SKO GSVÄRGLS AVD MECK Sör Se SERA Ne ed FNL RR Aa 153,489: 97 
(UPP LED AST TOT see Ae a fd a S a ER dn ASTA SSA 
Aterburnatsynekostnader: vysseen sw. See RA SN 746: 89 
Försäljning av röklangningsstUpAD. —.........ss. soo. odd 703: — 
BÖrsäld ax plattorsteee Af DS RN rå. SR Erde 2013 25 
IBÖLSÄLER SKO SS OR EET Ng RR IN AD Ra La RN be 25217: 43 
HÖST klan Scot NA SAS re ba UR st NR BN 
FLYT ARLÖRAEO UUAA SIS E  or ab bea assets TOR TA 

Transport kronor 163,530: 95 


24,911: 47 


KE dr nn EN RA rn 


JAR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 

Transport kronor 163,530: 
InbetaldaföreRI 2 AE 4 Aasa Sar n LIN ESKS a 135: 
Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 867: 
Hörsälda skolNackor pEssEspssp ene TOR aan se SN 20: 
Anslag av Järnkontoret till kolningskursen ............ 25000 


Summa kronor 


Utgifter: 
VA VLODII OO Ser rå SR oh senkk fason SNR SNR RÄV AR ARI SEI 28,303: 
Styrelsen sWresekoSbaa der Bess sasse ERSTA SAD 300: 
IResekostnader (ör, stytelsens, persOnal bets seb ÖGA 
Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter...... 33 
Kostnader för fröklängning och assurans av frö ... KOMA 
Bidtag, tilltsköpSvardsanbeleh ... g.s. bss dass SR 56,328: 
SKÖgSVARASANDELENNENA Aves ort s Ae lr ARR EL SA EAS SAS GSR 14,780: 
Syneförrattojn gar och rätteg ag Al... oss de 5 RAM 
IT KÖP Gav. DV en CAR CIA: soc crs str uL so brits a SNS LE 2,289: 
Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ... OMS 
D:o Ott PIANtSKOLOMA rose osar ser or RAR AN 4,464: 
D:o för: mödan ghinNgsStUga voor cec 255 
D:o för utställningar BENET ELR SE SA an As ; 2 
Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, 
JÖfSMN SAG; «NLANKStreR NL: Ivo sourbe ber rese rs 4,393: 
TO klANSMIDSSANStelleDÅ (0. san. ouctss ess er der BSS SA EAE 15,520: 
FATT OTIS ETATYD; Sr Nas Ask ebooon a DD esi re ST Sak ERE ALERS 453: 
Miele TOmkos tra CR A& bad moss Beige ar gsel AIR NEAR ELAN S SÅS 1,299: 
Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 9,696: 
Anslag för personalens pensionering ........ KANIN 3,000: 
1 (6 Tf lo Ted ab abba (es SA SURF SE SEG LE PS RAR RE TREA on re 


Summa kronor 


Tillgångar den 31 december 1915: 


Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 32,968: 28 
Å depositionsräkning med d:0o 2,494: 96 
UU telig gan de YfOrSkOMe te fd os ek NR ER SA 3,300:-25 
TÖOTYPa TI ji FRAS SAT US SAF blot pro a os ASL Oe LV 890: 70 
Hörskjutbia Syn ekOStmaCc ERA Es. sa SSA NERE 2,524: 26 
IENVÖTD ARTER: co sec MFA RN AERIAL Ret KSR ra SAS An benta 5,ITIORTO 
PASO Heten sko bs See AE Sass AA SA RA de 40,000:. — 
Inneliggande skogsfrö, rensat...... ....... 33,052: — 

> > ÖFENSALE skr or ÖA TJ: OM 40,069: 87 
PlantskolornA Lis does tens ee USS Jr GATE Mae 6,000: — 


24001 T RAR 


106,555: 42 


191,466: 39 


154,726: 70 
I0TAREDD 
191,466: 89 


.39,7140: 19 


FINLOFNEG 


Kronor 133,444: 42 


VS SEEN SLATER TARA RT FET IVA ENAT TLS yrk SL Nr 4 år LANVSTA AG a KN RR 


” 
VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 343 


Skulder : 


Enskildes depositioner för fullgörande av åtagna för- 
[ÖDE ESA RR Ge sr i ARS RA Sd öre fe FSD RSA FR 2,494: 96 
HöÖrskottatill-pehSlönetig CI... ssd oashele isso sa 3,000: — 5,494: 96 


Summa tillgångar kronor 127,949: 46 


Under året hava följande avskrivningar ägt rum: 


HINVETILARIGT Er, LAN REA SAM GLEN td I SN RA rak RA Bl or DENA NY 1002-733 
IHäStigh etens5,5ko gSSky Ger as ae ee dess 6,018: 14 
LÄTE SKO LO TINY EA SA bak anv SUR NT JAS Snr ert a ar ket I003:110 
SITO 2 STEOSIAN AR AA S B dör NR ER Ag Ar SR 0 5 NT KS ENG ade 6,504: 92 
(STAS UUÄAMN AKER Pla Obör4tres A.J 1,197: — 
SKkOPSöskULANINAN OTACLS 26 oss bs TACO ROS 

» > CUlEDeGSAE IPS. REKO 2,1:30::05, > rg.8u5e TA 


Förestående siffror utvisa, att styrelsens inkomster fortfarande äro i 
stigande, beroende på hög konjunktur i trävarumarknaden. 


Det i förra årets räkenskaper balanserade förskottet till länsjägmästaren 
för anordningar vid Baltiska utställningen är under året redovisat. Redo- 
visningen är av oss granskad och befunnen i full ordning samt utvisar, 
att styrelsens andel i de gemensamma kostnaderna för utställningens 
ordnande belöper sig till 287 kronor 91 öre. 


Räkenskaperna hava av undertecknade Carlson och Smitt granskats, 
och hava vi funnit dem väl förda och behörigen verificerade. Under 
den 26 i denna månad har kassan uppräknats och befunnits i överens- 
stämmelse med räkenskapen för dagen utgörande 


TEOTNCA TI ANSER ARN 2 ne aan EN Sd 1,429: 20 kronor 
a kapitalräkning innestående.. 180,640:66 =» 
varav 7,523: 22 kronor förts särskilt såsom pensionsmedel. 


Likaledes har inventering verkställts å inneliggande frölager samt frö- 
klängnings- och frörensningsanstalten, varjämte plantskolan besiktigats. 

Styrelsens protokoll hava genomgaåtts, och visa desamma, att styrelsen 
med erkännansvärt nit fullgjort sina åligganden. i 

Under året har preliminär uppgörelse träffats angående pensioner till 
avgående tjänstemän, vartill bidrag skulle lämnas av styrelsen. Tillstånd 
härtill har hos Kungl. Maj:t sökts. Tillsvidare hava 3,000 kronor såsom 
förslagsanslag anvisats, och utvisar styrelsens protokoll, att denna post 
framdeles skall återgäldas. 


” 


LLA Ra es NPT ESR 7 FJ es 
AS ITER ENA 9 EEE SPYGE SE SPE UT SAS SET Ean 


Sn mil NR "KPY 


-— 
3 


ROS sn ASA > ta nn 


a RR E RE EE a sb a AN 


RE a RN 


NE 


344 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


Vi hava i sällskap med länsjägmästaren besiktigat följande kulturarbeten 
utförda i Anundsjö och Junsele socknar: 


1) Dikningsarbeten i Seltjärns och Brattsjö byar. 

2) Lyckad skogssådd 1915 i Solberg med frö från år 1911. 

3) Dikningsarbeten samt skogssådd, verkställd i Tjäl efter markbered- 

ning med s. k. finnplog. 

4) Gallringsarbeten i Mo, 
och kunna med glädje konstatera, att rationell skogsvård mer och mer 
omfattas av befolkningen, vilken i allt större utsträckning anlitar skogs- 
vårdsstyrelsen. 

Då anledning till anmärkningar mot styrelsens förvaltning ej före- 
kommit, tillstyrka vi ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1915. 


Sollefteå den 27 juli 1916. 
Victor Carlson. 


Förordnad av Kungl. Maj:t. 


Vilhelm Smitt. Z. Åslund. 


Utsedd av Västernorrlands läns landsting. Vald av hushållningssällskapet. 


NE ne 
ap 


USER IDAS AROR 


FL a 


Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- 
område berättelse för år 1915. 


2 AR RR 


Någon förändring i skogsvårdsstyrelsens sammansättning har ej ägt 
rum under året. Som styrelse har sålunda fungerat: 

Av Kungl. Maj:t förordnad ordförande, f. d. disponenten m. m. Olof 
Björklund, Rörön, Månsåsen. 


AE 


- 


sb 


Övriga ledamöter: Av landstinget vald, f. d. landstingsmannen Olof 


-< 


Persson, Backen, Täng, samt av hushållningssällskapets förvaltningsut- 
skott utsedd, landstingsfullmäktigen m. m. A. J. Hansson, Bringåsen, 
Kyrkås. 

Suppleanter:  Tillsatt av landstinget, landstingsmannen Erik Svensson 
i Mälgåsen, Stafre, samt av hushållningssällskapets förvaltningsutskott 
utsedd, hemmansägaren Olof Persson, Landsom, Täng. 

Som länsjägmästare och sekreterare har fortfarande varit anställd e. 
jägmästaren O. Hj. Humble, adr. Östersund, samt som kanslist å sty- 
relsens expedition, herr Axel Grafström. 

Inom styrelsens personal har den förändringen inträtt, att sedan läns- 
skogvaktaren i Svegs distrikt, Anders Elof Eriksson, på egen begäran 
avgått den 1 oktober, till hans efterträdare förordnats biträdande läns- 
skogvaktaren Sven Olof Bragée. Dessutom ha, likaledes från den 1 
oktober, antagits tvenne nya biträdande länsskogvaktare, nämligen Mar- 
kus Eriksson med bostad t. v. i Östersund samt Robert (Eriksson) 
Theilin med bostad i Tavnäs. Länsskogvaktarnas antal utgjorde här- 
igenom vid årets utgång 9 ordinarie och 3 biträdande mot 9 ordinarie 
och 2 biträdande vid årets ingång. 

Styrelsens expedition har i regel varit tillgänglig för allmänheten alla 


SEE TEEN ngr ra Sä trä NE set RES ÖT SEOSTTAN 


söckendagar kl. 10 f. m.—3 e. m. samt kl. 5—7 e. m.; den egentliga 
expeditionstiden för allmänheten är annars lördagar kl. 11 f. m.—2 
(Sö a 

Under året har styrelsen hållit 8 sammanträden. 

Av vidstående sammandrag framgår länsjägmästarens, länsskogvaktar- 
nas samt de extra biträdenas förrättningar och förrättningsdagar förde- 
lade på de olika grenarna av styrelsens arbeten. 


346 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Kostnadsförslag hava under året utsänts till 177 st. enskilda skog- 
ägare för under år 1914 genom styrelsens personal å marken planlagda 
torrläggningsarbeten i försumpad skogsmark, upptagande grävning och 
rensning av diken och bäckar till en sammanlagd längd av 251,666 me- 
ter med en beräknad arbetskostnad av 129,354: 79 kr. och kunna skogs- 
ägarna nu begära bidrag ur skogsvårdskassan till dessa arbetens verk- 
ställande. Skogsvårdskassans begränsade tillgångar hade emellertid icke 
medgivit att redan under året bevilja anslag till dessa dikningsarbeten, 
emedan ännu en del begärda anslag för 1913 års planlagda arbeten 
voro vilande, men utsikt finnes, att anslag skall kunna lämnas under år 
1916 till dessa 1913 och 1914 års dikningsplaner. 


De dikningsbidrag, som styrelsen under året kunnat bevilja, voro: 


Till 1 vilande ansökan av 1909 års. dikningsplaner :.............- kr. 271: — 
AN , ) PTL OÖROMEE BI NNRT I, TAI » 770: — 
EE ä » > IO12 3 vä jig 2 Sr SRF TEE » 3383: — 
FASA, > ST ELO AV EEE ESR RARE a » 30,605: — 

S:a 90 vilande ansökningar från åren 1909—1013 ...:........... kr. 32,000: — 


FS. k. premier för utförda torrläggningsarbeten. vartill planerna icke 
uppgjorts av styrelsens personal, hava dessutom beviljats: 


2 Dk 1 KARE IR öre Dä El OTO) | 0 6 KELG Ush VS SNR Är SR BS) er ön RN ALBA lyset da kr. 3,2 A2R50 
SO Ban dra enskilda: 5kOgSap are MEM. o.d sm she sera ss AA » SKR 


S:a 16 trävarubolag och andra enskilda skogsägare kr. 7,795: 52 


Summan av ovan angivna, under året beviljade dikningsbidrag, utgör 
kr. 40,395: 52, och med tillägg av vid årets början beviljade men ännu 
icke lyftade anslag, kr. 92,701: —, utgör hela summan beviljade anslag 
kr. 133,096: 52, varav under året utbetalats 30,154: 52 kronor. 

Under året hava av länsskogvaktarna besiktigats 296 st. pågående 
eller avslutade avverkningar. I 9 fall hava godvilliga, skriftliga överens- 
kommelser träffats om vidtagande av nödiga åtgärder för återväxtens 
betryggande, i tre fall har sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 
av lagen angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903, måst ut- 
föras, och beträffande 27 st. av de övriga avverkningarna har ny be- 
siktning ansetts framdeles böra verkställas. 

Vid årets början hade styrelsen två mål oavgjorda, nämligen ett i 
hovrätten rörande avverkning i Lits socken samt ett i häradsrätten rö- 
rande kulturåtgärder i Landön i Offerdals socken. Det förstnämnda 
målet har under året avgjorts i hovrätten och vunnit laga kraft samt 
det sistnämnda avdömts i häradsrätten, men har detsamma icke hunnit 
vid årsskiftet taga åt sig laga kraft. Ett nytt mål har under året måst 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


347 


Sammandrag av länsiägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra 
biträdenas förrättningar år 1915. 


för od | Fa - 
27 l3Eag E fråge 3 
Ö klanen] = le PORT a va AP = 
- 3 Eg bc] &Å 0 5 = - 
RS SS ES Be Sö St: 3 a 
Sk SIR jue 2 
DM FO (ci IKON Re = 
ET E BKN ere < I 
Antal Antal Antal | Antal Antal Antal Antal 
I I 
- & ll & Ia SNI (2 fr NS LS Nl | a re a EE | & 
| 5 Ir H = II: KE | 5 0 | 8 3 | 5 
Länsjägmästaren ...... | 241 241 18) 301 35/29 11] 131] 27 381 115/134] TISKnSA: 
I FILT | 
Norra distriktet: | | is 
| Länsskogvaktaren ...; 56| 501 13| 44] —9| 14] 331 251 6 22 1 171155) 
Extra biträden......... — I NN I do —— I) no 8 156 
| | | SEN AE 
fs ARV | | fer 
Föllinge distrikt: | | Ca 
I I I 
| Länsskogvaktaren ...| 311 211 13) 56) 6 9) 24| 231 9 ol 831128 
| Extra biträden......... | 2). 2 a RA FReN RE T|— 214. 9) 2211 G21AT50 
' I I , | h a | 
Västra distriktet: | | INS 
| Länsskogvaktaren | 46,33 18) 67) 81-141) 54) 34] 7| 46 133/194]| | 
| Extra biträden......... | —l! —I| 15) 851 13 18 LER EE 2 EN el SR 
| Häggenås distr.: | | | 
I I | | 
| Länsskogvaktaren ...| 11 | TO 241 7I)A OIL TAN TS5IE 2) 4 OTRS3 ES | 
Extra biträden,..... os... IT 40301 3415 S3) 1936-05-68 4| 301 1621247|| 245) 399 
| | | | | RR 
Östra distriktet: = | 
| Länsskogvaktaren ...| 20 241. 13| 49) 6 19) 32| 321 Il 90 721133] 
| Extra biträden......... | 21 2) ov 34) — —H —!I NI —I 4 131 400 85) 173 
| Revsunds distr.: | | | EN | 
| Länsskogvaktaren .... 5 IO 2 4 21 31 20 29) 219 355 
| Extra biträden......... —| — 2 5 3) 18 35] 37 3) 44l| 43|/104 Al <E59 
| | | | I | 
Södra distriktet: | | 
| Länsskogvaktaren ... 24| 201 9| 20 7) 81 rorl 511 I0l I0l 1511109 | 
| Extra biträden......... --] — 4| 14 CA FRAS | NE ng | rr i RO EE RIS IE 
| ROR | | | | 
Hede distrikt: = | | | 
| I I . 
| Länsskogvaktaren ...| 18 14 12) 68) 10) 161 381 33 8! 3311 86|164] | 
Extra, biträden........ RA le LIC a ln ER RE 871) 165 
| | | | BEAN | | | 
| Svegs distrikt: | | | I 
| Länsskogvaktaren axl 62 20) 41) 16 26) 30] 6 Stl157| SI) 157 


Summa av länsskog- 
vaktarnas m. biträ-; 
den förrättningar o.' 


| 29 
| | 


förrättningsdagar...| 296/287' 175) 627, 10$/225| 467/408] 61287 - —I1,107|1;834 


FERLJIENKOETE BS JOU-AE 
> sa 0 


VET EK SG Ir Ta 


ARS Rd STA VM 


NYE TN 


NETA 
vf OF 


348 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


anhänpgiggöras mot en avverkare i Brunflo socken, som underlåtit att 
träffa överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen om vidtagande av kul- 
turåtgärder enligt vid laga undersökningen lämnade förslag. Vid be- 
rättelseårets utgång hade styrelsen således ett mål avdömt men icke 
laga kraftvunnet, samt ett oavgjort i häradsrätten. 

Under året har styrelsen. nödgats bevaka sina intressen i en konkurs. 

I vilken omfattning skogsodling verkställts under året med bidrag 
eller biträde av skogsvårdsstyrelsen och dess personal, framgår av tab. 
SutulbITB 

Som en betydande mängd av såväl tall- som granfrö finnes på lager, 
vilket först måste förbrukas, har inköp av ytterligare kott under året 
icke ansetts böra verkställas; vid fröklängningsanstalten har dock ut- 
klängts vid årets början inneliggande lager av c:a 700 hl. tallkott. 

För utvidgande av styrelsens plantskolor har under året för ett pris 
av 400 kr. inköpts en välbelägen tomt nära länsskogvaktarens bostad i 
Strömsund. | 

I ändamål att sprida kunskap i skogsskötsel har styrelsen under detta 
liksom under föregående" år lämnat anslag för uppehållande av under- 
visning i detta ämne vid länets folkhögskola och lantmannaskola med 
350 kr. till den förra och 500 kr. till den senare. Ett anslag av 500 
kr. har därjämte lämnats till Frösö lantmannaskola för bestridande av 
undervisning i skogsvård vid en därstädes den 2—21 augusti hållen 
kurs för folkskollärare. 

För spridande av skogslitteratur har under året prenumererats på 100 
exemplar av tidskriften »Skogvaktaren> att tillhandahållas folkskolorna 
samt å 54 exemplar av »Skogsvännen» att överlämnas till skogsvårds- 
kommittéerna. Även har inköpts ett antal exemplar av boken »Om 
träkolning» av Hilding Bergström och Gösta Wesslén att utdelas till 
intresserade samt 1,000 exemplar av broschyren »Något om skogsav- 
verkning från ekonomisk synpunkt» av K. E. Kallin. 

För att bereda jämtländska skogsägare tillfälle att studera skogssköt- 
sel har även under detta år styrelsen bekostat en studieresa, vilken un- 
der länsjägmästarens ledning företogs veckan före midsommar, och be- 
söktes därvid, förutom skogskulturer inom länet, Söderfors bruks  väl- 
skötta skogar i Gästrikland samt Finspongs styckebruks kulturskogar i 
Östergötland. I resan deltogo 13 skogsägare från länet samt 2 läns- 
skogvaktare. 

Som en ändamålsenlig gallring av skogsbestånden är en angelägenhet 
av största vikt för skogsvården, och de gallringskurser, vilka styrelsen 
låtit anordna under de närmast föregående åren, 3 år 1913 och 6 år 
1914, visat sig mottagas med förståelse av skogsägarna, lät styrelsen 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 349 


under året anordna dylika kurser inom samtliga 9 länsskogvaktare- 
distrikt. 

Som styrelsen ansett det angeläget, att tillfälle finnes att för skogs- 
ägare demonstrera, huru ett skogsskifte med varierande skogsbestånd 
och växlande markförhållanden bör rationellt behandlas för uthålligt 
skogsbruk, har styrelsen av landstingsmannen Erik Sandelin i Håsjö, 
vilken beredvilligt tillmötesgått styrelsens önskningar, erhållit lagbunden 
dispositionsrätt åa en areal av 142,76 har av Sandelins ägande hemman 
MSTmtL Valar nt ör, muittib) iIÖFIasjö socken; nara, Hasjör station, vara 
avfattning, taxering och andra förberedande arbeten blivit under året 
genom styrelsens försorg verkställda. 

För att sprida kunskap i den för de jämtländska skogarnas ekono- 
miska tillgodogörande och rationella skötsel allt mer på dagordningen 
framträdande skogskolningen, har styrelsen på inbjudan från Västernorr- 
lands läns skogsvårdsstyrelse gemensamt med denna styrelse bekostat 
en kurs i skogskolning, vilken avhölls under september och oktober 
månader å Kungsgården—Mariebergs och Kramfors Aktiebolags mar- 
ker i Tåsjö socken av Västernorrlands län i närheten av Hotings sta- 
tion. I denna kurs, som räknade 21 elever, deltogo 11 personer från 
Jämtlands län. 


På begäran av markägarna har styrelsen bidragit med att låta för ra- 
tionell skötsel avfatta, beståndsbeskriva och taxera följande skogsskiften, 
nämligen: 

2, mtl Döviken n:r 1, Litt. A, i Revsunds socken, skogsareal 240,s: 
har, ägare Håkan Jönsson i Döviken; 

'/,, mtl Faxälven n:r 3, Litt. B, i Nässkotts socken, skogsareal 165 
har, ägare Olof Hemmingsson i Faxälven. 

Ett anslag av 150 kr. har lämnats för utexperimenterande av en av 
styrelsens kanslist, Axel Grafström, konstruerad markberednings- och 
skogsfrösåningsapparat. 


Den 16 och 17 december deltogo styrelsens ordinarie ledamöter samt 
länsjägmästaren i det möte, som skogsvårdsstyrelserna gemensamt av- 
höllo i Stockholm för ordnande av personalens pensionsfråga. 

Av de under arbete varande sockenkartorna har under året fullbor- 
dats Linsell, Åre och Lillherrdals socknar. 

Bland de ärenden, som skogsvårdsstyrelsen haft att behandla under 
året, och angående vilka styrelsen avgivit yttrande, märkas utlåtande 
till Konungens Befallningshavande över »Utkast till lag om rätt till bär- 
plockning och tillvaratagande av vissa andra naturalster»> samt yttrande 
över »Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion 


FEST AN et SE RAT SAR 


få Sena a SN RN 


a 


ST 
a AVE 


IEEE, RK? 


> 


ev 


SU TE RESO, SM 


a? X 
N Sr 2 


Ita Ar fär, 


4 


359 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9T5. 


om skrivelse till Kungl. Maj:t angående lättnader i stängselskyldighetens 
fullgörande>. 

En fråga, som under aret varit föremål för stort intresse och menings- 
utbyte inom länet, har varit skogsvårdsstyrelsens ställning till spörsmå- 
let om anslags beviljande ur skogsvårdskassan till skogsvårdsarbeten 
inom de s. k. skyddsskogarna. Den nu fungerande skogsvårdsstyrelsen, 
som i likhet med den förutvarande anser, att det vore överensstäm- 
mande med billighet och rättvisa, att skogsägarna inom skyddsskogs- 
området komme i åtnjutande av förmåner motsvarande dem, som övriga 
skogsägare inom landstingsområdet erhålla till sin skogsvård, men som 
ansett sig böra undvika att biträda med upprättandet av planer till nya 
förslag å skyddsskogsområdet eller bevilja anslag till utförande av så- 
dana, sedan den fått sin uppmärksamhet fästad därpå, att skyddssko- 
garna äro ställda uteslutande under skogsstatens tillsyn och att åt skogs- 
vårdsstyrelserna och hos dem anställda tjänstemän och tillsyningsmän 
icke uppdragits någon som helst befattning med dessa skogar, beslöt 
vid sammanträde den 23 september 1915 att ingå till Kungl. Maj:t med 
underdånig framställning om vidtagande av sådan förklaring, tillägg eller 
ändring i nu gällande författningar angående den enskilda skogsvården, 
att skogsvårdsstyrelse bleve oförhindrad att lämna biträde och anslag 
ur skogsvårdskassan för de s. k. skyddsskogarna. 

Som det torde vara av intresse, särskilt för detta läns skogsägare, att 
få kännedom om de grunder, varpå styrelsen byggt sin uppfattning i 
denna principfråga, intages här som bilaga (Bil. A.) styrelsens ovanbe- 
rörda underdåniga framställning till Konungen. 

Beträffande skogsvårdskassans inkomster och utgifter under berättelse- 
året hänvisas till bil. C. till denna berättelse. 

Under året ha handlagts 598 st. nytillkomna ärenden. Från expedi- 
tionen har under året utgått 2,348 st. diarieförda skrivelser jämte en del 
ej diarieförda brevkort, cirkulär, korsband m. m. 

Rörande de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel hän- 
visas till länsjägmästarens under bil. B. lämnade redogörelse. 


Östersund i april 1916. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Olof Björklund. 


O. Hj. Humble. 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 355 
Bil. ÅA. 


TILL KONUNGEN. 


Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingsområde har, efter det 
lagen angående vård av enskildas skogar och lagen angående skydds- 
skogar den 1 januari 1905 började tillämpas, icke gjort någon åtskillnad 
mellan skogar, å vilka den förstnämnda lagen äger tillämpning och så- 
dana, som tillhöra skyddsskogsområdet, utan tillhandagått ägare av 
skyddsskogar liksom andra enskilda skogsägare med råd och anvisningar 
angaende skogskulturer, utdikning av vattensjuk skogsmark samt låtit 
upprätta planer härför, lämnat anslag för dessa planers utförande, till- 
handahållit frö och plantor, samt anordnat och bekostat planteringskur- 
ser för skolbarn. 

Den nu fungerande skogsvårdsstyrelsen anser i likhet med den förut- 
varande att det vore överensstämmande med billigbet och rättvisa, att 
skogsägarna inom skyddsskogsområdet komme i åtnjutande av förmåner 
motsvarande dem, som övriga enskilda skogsägare inom landstingsom- 
rådet erhålla till sin skogsvård, men har styrelsen, som fått sin upp- 
märksamhet fästad därpå, att skyddsskogarna äro ställda uteslutande 
under skogsstatens tillsyn och att åt skogsvårdsstyrelserna och hos dem 
anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke uppdragits någon som helst 
befattning med dessa skogar, därefter ansett sig böra undvika att biträda 
med upprättande av planer till nya företag å skyddsskogsområdet eller 
bevilja anslag till utförande av sådana. 

Då lagligheten och riktigheten av skogsvårdsstyrelsens uppfattning om 
dess behörighet att taga befattning med skogsvården å skyddsskogarna 
och dess skyldigheter mot ägarna av dessa skogar icke blott ifrågasatts 
utan även offentligt och enskilt i tal och skrift klandrats, får skogsvårds- 
styrelsen i underdånighet underställa densamma Edert Kungl. Mai:ts 
nådiga prövning. 

För att åskådliggöra sin uppfattning om innebörden av gällande för- 
fattningar, som angå den enskilda skogsvården, tillåter sig skogsvårds- 
styrelsen i underdånighet anföra följande. 

I de författningsförslag som utarbetats av den av Eders Kungl Maj:t 
den 16 oktober 1896 tillsatta kommitté, vilken hade till uppdrag att 
utreda, vilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas för vinnande av en till- 
fredsställande vård av de enskilda skogarna och att uppgöra de förslag, 
vartill denna utredning med hänsyn till de inom olika landsdelar rådande 


LJ Ag NN . 
Buren Net RR STUPAT nl Tr a jaa 


NR 


APA Tr ed RS SR 
4 / re CIFV : 


AR 


FN RÄTT > INT RN ES NA SAN 


352 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


förhållanden gåve anledning, inrymdes bestämmelser, som tydligt gåvo 
vid handen, att de föreslagna skogsvårdsstyrelserna voro avsedda att 
utgöra centralorgan för den enskilda skogsvården, och att dessa styrelser, 
envar inom sitt län, skulle hava att öva uppsikt över, att de lagar och 
författningar angående den enskilda skogsvården, som utfärdades, efter- 
levdes samt att i övrigt övervaka och leda skogsvården å enskilda skogar. 

Vid granskning inom högsta domstolen av de på grundvalen av kom- 
mitténs förslag utarbetade lagar angående vård av enskildas skogar och 
angående skyddsskogar gjordes anmärkning mot den skogsvårdsstyrelsen 
tillagda rätten att göra framställning om bildande av skyddsskogar. Med 
anledning därav uteslöts vid omarbetning inom Kungl. Jordbruksdepar- 
tementet ur förslaget till lag angående skyddsskogar bestämmelsen om 
denna i det granskade förslaget skogsvårdsstyrelserna tillerkända rätt, 
varemot tillades bestämmelser om behörighet för de till skogsvårdssty- 
relsernas biträde anställda tjänstemän att åtala överträdelser av lagens 
föreskrifter och att verkställa beslag, vilken sistnämnda behörighet tilla- 
des även de till skogsvårdsstyrelsernas biträden anställda tillsyningsmän. 

De av Eders Kungl. Maj:t genom proposition till 1903 års riksdag 
överlämnade förslagen till lag angående vård av enskildas skogar och 
lag angående skyddsskogar innehöllo sålunda efter omarbetningen be- 
stämmelser, varav framgick, att de föreslagna skogsvårdsstyrelserna fort- 
farande voro avsedda att utgöra centralorgan för övervakande av den 
enskilda skogsvården. Bestämmelsen att lagen angående vård av enskilda 
skogar icke skulle äga tillämpning inom de områden, som förklarats som 
skyddsskogar, torde i det framlagda förslaget icke ' haft annan betydelse, 
än att å skyddsskogarna skulle tillämpas den för dem särskilt avsedda 
lagen. 

De av Eders Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnade lagförslagen 
blevo icke av riksdagen i oförändrat skick antagna. Sålunda uteslöts 
ur lagen angående skyddsskogar den bestämmelse, som tillerkände skogs- 
vårdsstyrelsens tjänstemän rätt att anställa åtal för överträdelse av lagens 
föreskrifter och att belägga virke med beslag och samma styrelses till- 
syningsmän rätt att verkställa beslag. Därigenom borttogs skogsvårds- 
styrelsernas befattning med skyddsskogarna och gavs åt bestämmelsen 
1 14 $ andra stycket av den av riksdagen antagna och därefter av Eders 
Kungl. Maj:t utfärdade lagen angående vård av enskildas skogar en 
helt annan innebörd än motsvarande bestämmelser hade i det till riks- 
dagen överlämnade förslaget. Enligt skogsvårdsstyrelsens uppfattning 
innebar den beslutade förändringen, att skogsvårdsstyrelse icke skulle 
hava någon som helst befattning med skyddsskogarna. 

Att detta även varit riksdagens avsikt framgår av följande uttalande 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 


i riksdagens skrivelse vid meddelande av riksdagsbeslutet: »Det har 
emellertid synts riksdagen följdriktigt och lämpligt, att då skogsvårds- 
styrelsernas rätt att göra framställning om bildande av skyddsskogar 
borttagits, åt nämnda styrelse eller hos dem anställda tjänstemän och 
tillsyningsmän icke uppdrages någon som helst befattning med skydds- 
skogarna, utan att dessa ställas uteslutande under skogsstatens tillsyn.» 

Utom de förenämnda förslagen till lag angående den enskilda skogs- 
vården hade kommittén utarbetat förslag till förordning angående skogs- 
vårdsstyrelse. Enligt motiven till detta förslag skulle uppdraget att 
hava tillsyn och kontroll över skötseln av de enskilda skogarna icke 
vara skogsvårdsstyrelsernas och de av dessa antagna biträdens enda eller 
ens betydelsefullaste uppgift. Fastmera skulle dessa styrelser söka främja 
och understödja den enskilda skogshushållningen på alla sätt, som kunde 
anses lämpliga, i vilket avseende anfördes som exempel sådana åtgärder 
som att utbreda kunskap angående rationell skogsvård; att bevilja bidrag 
med eller utan återbetalningsskyldighet för avdikning av skogsmark, 
hyggesrensning, skogsodling; att anställa tjänstemän och betjänte med 
uppgift att lämna jordägare bistånd och råd vid skogsskötsel; att till- 
handahålla skogsfrö och plantor m. m. 

Då det skulle tillkomma skogsvårdsstyrelserna att hava tillsyn och 
kontroll över skötseln av de enskilda skogarna, borde det ock, synes det, 
följdriktigt åligga dem att besörja de åtgärder, som avse att befrämja 
och understödja den enskilda skogshushållningen, då de genom sin över- 
vakande och kontrollerande verksamhet sattes i tillfälle att bäst bedöma, 
vilka åtgärder lämpligen kunde och borde vidtagas för detta ändamål. 

Skogsvårdsstyrelsen, som har att ställa sig till efterrättelse förord- 
ningen angående skogsvårdsstyrelse, har därvid utgått från den uppfatt- 
ningen, att densamma huvudsakligen avsåge att lämna bestämmelser 
angående dessa styrelsers sammansättning och sättet för deras utseende 
och angående huvuddragen av deras verksamhet, för vilken finnas de- 
taljerade föreskrifter i det av Eders Kungl Maj:t för varje styrelse ut- 
färdade särskilda reglemente, och att dessa bestämmelser hade sin be- 
gränsning i lagens stadganden. Lagen angående vård av enskildas 
skogar undantager från styrelsens verksamhet skyddsskogarna, varav 
synts styrelsen böra följa, att förordningens föreskrifter icke heller om- 
fatta dessa. Det kan givetvis ifrågasättas, om icke medel, som ställts 
till skogsvårdsstyrelsens förfogande för att främja och understödja den 
enskilda skogshushållningen, utan inskränkning må användas för så- 
dant ändamål även inom skyddsskogsområdet. Styrelsen har dock an- 
sett, att även om förordningens bestämmelser icke lägga hinder i vägen 
för lämnande av anslag till kulturåtgärder å skyddsskogarna, ett bestämt 


23. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 


FET Ke LA CE CTE NIE TRE TIO I NEN ev FA . vä TS LD VIE OA F4 MN RAR FaR MAR 
' ” få ” 


354 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


hinder därför förefinnes däruti, att styrelsen saknar befogenhet att taga 
någon som helst befattning med dessa skogar. Ett mycket omfattande 
befattningstagande ligger emellertid, enligt styrelsens uppfattning, i den 
utredning, som måste föregå beviljandet av anslag, därest styrelsen icke 
skall göra sig skyldig till vårdslöshet vid handhavande av allmänna me- 
del, och som består i undersökning rörande nyttan och lämpligheten av 
en ifrågasatt kulturåtgärd, uppgörande av planer och kostnadsberäkningar 
för förslag, som avse gallring, hyggesrensning, markberedning, sådd och 
plantering, utdikning m. m. . 


Skogsvårdsstyrelsen anser sig icke böra underlåta att framhålla, att 
med utstämplingstvånget å skyddsskogarna givetvis måste följa en mera 
omfattande tillsyn, än den som består i att utse och utmärka de träd, 
som få avverkas, och kontrollera att endast dessa avverkas. Den upp- 
fattningen synes ock riksdagen haft, då riksdagen i sin förenämnda skri- 
velse använder uttrycket: >Skyddsskogarna — — — ställas uteslutande 
under skogsstatens tillsyn» och därmed sannolikt avsett tillsyn över 
skogarna i vid bemärkelse och icke endast de å skogsmarken förefint- 
liga träden. 


Ävenledes torde böra framhållas, att påståendet, att skogsvårdsstyrelsen 
har icke blott rätt utan även plikt att taga befattning med skyddsskog- 
arna, när det angår kulturåtgärder och planer för sådana samt anslag 
för deras utförande, med sannolikhet är delvis beroende på vantolkning 
av vissa i de den enskilda skogsvården rörande lagar och andra författ- 
ningar använda ord och uttryck. Ordet »skog> i uttrycken »enskildas 
skogar» och »skyddskogar» avser enligt styrelsens mening både marken 
och de därå på rot befintliga träden. En del uttolkare förmena däremot, 
att därmed avses endast träden, och att på grund därav skogsvårdssty- 
relsen har skyldighet att taga befattning med marken, som med denna 
tolkning anses icke innefattas i undantaget i 14 $ andra stycket i lagen 
angående vård av enskildas skogar. 


Såsom här ovan framhållits, anser skogsvårdsstyrelsen rättvist och billigt 
att ägare av skogar inom skyddsskogsområdet i likhet med övriga en- 
skilda skogsägare inom landstingsområdet erhålla bidrag av skogsvårds- 
medel till sin skogsvård. Vid antagandet av nu gällande lagar angående 
den enskilda skogsvården torde man knappast tänkt sig möjligheten att 
med utsikt till framgång företaga kulturåtgärder å de till skydds- 
skogar avsedda fjällskogarna. Uppfattningen härutinnan har dock på 
grund av vunnen erfarenhet betydligt förändrats. Inom de jämtländska 
skyddsskogarna, sådana dessa utstakats, förefinnas betydande områden, 
där skogsvårdande åtgärder med utsikt till ftramgång kunna vidtagas, sär- 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 355 


skilt sådana, som avse att genom dikning förhindra försumpning och göra 
skogsmarken lämpligare för skogsbörd. 

För att anslag för dessa ändamål skola kunna beviljas, synes det 
skogsvårdsstyrelsen angeläget, att vissa, enligt styrelsens åsikt förefint- 
liga, i det förestående påpekade, hinder undanröjas. 

Till förekommande av all tvekan angående skogsvårdsstyrelsens befo- 
genhet att av skogsvårdsmedel lämna bidrag till kulturåtgärder även å 
skyddsskogarna synes en förklaring, att hinder därför icke möter, vara 
erforderlig. 

På grund av vad sålunda anförts, får skogsvårdsstyrelsen i underdå- 
nighet anhålla, 

det täcktes Eders Kungl. Maj:t gå i författning 
om vidtagande av sådan förklaring, tillägg eller 
ändring i nu gällande författningar angående den 
enskilda skogsvården, att skogsvårdsstyrelse må 
vara oförhindrad att antingen efter av vederbörande 
skogsstatstjänsteman på grund av verkställda under- 
sökningar upprättade planer eller efter sådana, ut- 
förda av skogsvårdsstyrelsens tjänstemän, vilka 
vinna skogsvårdsstyrelsens godkännande, lämna an- 
slag av skogsvårdsmedel till utförande av nödiga 
kulturåtgärder å skyddsskogsområde. 


Östersund den 23 september 1915. 
På skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde vägnar: 
Olof Björklund. 


O. Hj. Humble. 


AN 


356 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


SBI AES ag 


Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands 
län tillstånd och skötsel år 1915. 


Det pågående världskriget, i vilket vi haft lyckan att icke bliva in- 
dragna, har dock, som man nogsamt fått kännas vid, spritt sina verk- 
ningar till det ekonomiska livet i vårt land, och även skogshanteringen 
har rönt inflytande därav. Sålunda märkes, att timmeravverkningarna 
i början av året, på grund av det rådande osäkerhetstillståndet, inom 
Jämtlands län reducerades betydligt, under vad man har varit van vid 
under de senare åren. Mot slutet av avverkningsperioden, d. v. s. under 
april månad, bley efterfrågan på sågtimmer emellertid livligare, och som 
tillgången på s. k. köpvirke då var knapp, måste en del större bolag 
för att fylla sitt virkesbehov anordna extra drivningar på sina egna skogar, 
där de lättast kunde uttaga virket. Även väderleksförhållandena, vilka 
varit ganska olämpliga för timmerdrivning, särskildt nedom fjälltrakterna, 
bidrogo i sin mån till att minska avverkningarnas omfattning. 

Tvenne avverkningsgrenar, avverkning för kolved och för props, hava 
dock under året varit stadda 1 ständig tillväxt beroende på den alltjämt 
stigande efterfrågan på kol samt på gruvstolpar för export på England. 
Tack vare den nya inlandsbanan hava nu också stora skogsområden 
öppnats för dessa avverkningar, vilka, rätt bedrivna, äro till stort gagn 
för skogsvården, men, då de bedrivas av vinningslystna personer, kunna 
medföra mycken skada. Båda slagens avverkningar äro även att påvisa 
bland årets avverkningar. 

Tack vare de gallringskurser som skogsvårdsstyrelsen numera årligen 
låter anordna inom alla länsskogvaktaredistrikten, har intresset väckts 
för tillvaratagande av annars mindervärdiga smådimensioner, och det har 
varit till stor nytta för skogsvårdssträvandena, att det i samband med 
öppnandet av nya kommunikationsleder uppstått höga konjunkturer även 
för småvirket. 

Bland de skogsskolningar, som under året bedrivits av enskilda och 
bolag märkas särskilt i norra Jämtland Guldsmedshyttebruks Aktiebolag 
omfattande kolningar samt Östavalls Kolbolags stora kolningsanläggningar 
vid Tännvikens station för tillgodogörande av kolved från Ströms Vattudal. 

Under året har även bildats Ulriksfors Sulfitaktiebolag, som har för 
avsikt att vid sin under uppförande varande fabrik tillverka blekt sulfit 
med en årsförbrukning t. v. av 15,000 kubikfamnar. 

Våren kom tämligen sent, så att de första kulturarbetena ej kunde 


BEFRIA re a 


MTSYA PAIN EA PRV ff + TGN a rr NÄE y Br I Å NAV ads vä LAT or VÖAS 
NI Ä i , ; 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 357 


taga sin början förrän omkring den 15 maj, och fortgingo dessa arbeten 
sedan till omkring den 20 juni. Beträffande de genom skogsvårdssty- 
relsens bemedling verkställda kulturerna hänvisas till tab. 3 till denna 
redogörelse, och framgår av densamma, att den på detta sätt kultiverade 
arealen belöper 'sig till 210,87 har. I tab. 4 lämnas en mera specificerad 
uppgift å de genom folkskolebarn utförda kulturerna. Under kulturtiden 
var väderleken ganska kall och blåsig med ringa nederbörd, men under 
fortsättning av sommaren och under hösten kom rikligt med regn till 
stort gagn för skogsväxten. Årstillväxten i skogarna kan också för året 
sägas hava varit något större än under det föregående året. 

Skogsträdens blomning har varit tämligen god, något bättre för granen 
än för tallen. Grankottarna hava dock, som vanligt, varit betydligt 
skadade av grankottvecklarens larver. 

I granskogen har även en annan skadeinsekt, den åttatandade bark- 
borren, uppträtt i förening med grantorka i sådan mängd på en del 
trakter, att det måste väcka allvarsamma farhågor. Ett bättre uppren- 
sande av avfallet efter avverkningarna jämte detta avfalls uppbrännande 
skulle säkerligen i betydlig grad verka hämmande på dessa härjningar. 
Även tallskogen har haft en skadeinsekt, den stora svarta märgborren, 
vilken gjort sig icke obetydligt bemärkt i gallrade, medelålders och 
överslutna bestånd. 

När sommaren gått till ända, och vintern åter inträtt, väntade man 
sig, på grund av de enormt höjda virkesprisen, att avverkningarna skulle 
taga stora dimensioner, men redan tidigt inträffade stark kyla, och en 
myckenhet med snö föll, vilket bidrog till att hindra arbetet i skogarna, 
och härtill sällade sig den s. k. tumningsstriden, vilken verkade starkt 
aterhållande på avverkningarna å hemmansägarnas skogar till försäljning 
at bolag. 

På grund av de goda exportmöjligheterna över Norge har försågning 
av virke vid tillfälliga sågar, särskilt efter inlandsbanan, i stor utsträck- 
ning blivit planlagda. 

I föregående årsberättelse angafs som en relativ måttstock åa avverk- 
ningarnas värde å rot, oavsett värdet på husbehovsvirket och avverk- 
ningar till försäljning under 150 kronors värde, så väl skogsaccisen som 
taxerat skogsvärde under åren 1911, 1912 och 1913. Här kan nu till- 
läggas för år 1914 Sskogsaccisbeloppet med kronor 260,049: 26 samt 
taxerat skogsvärde med kronor 13,002,463: 07 samt för år 1915 skogs- 
accisbeloppet med kronor 302,515: 31 och taxerat skogsvärde med 
kronor 15,125,765: 48. 

De åtgärder, som trävarubolagen, enligt till skogsvårdsstyrelsen över- 
lämnade uppgifter, verkställt å sina ägande skogsmarker till skogsvårdens 


MÖR 


SYNT 


358 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1915. 


befrämjande, finnas närmare angivna i tab. 5. De nedlagda kostnaderna 
under året, enligt dessa uppgifter, belöpa sig till 152,840: 32 kronor. 

Genom sin personal har styrelsen under berättelseåret låtit upprätta 
193 dikningsplaner (tab. 2.), varvid utstakats 271,322 meter diken och 
för upprensning uppmätts 92,578 meter bäckar. Kostnaden för dessa 
dikningsplaners utförande beräknas till 208,620: 17 kronor. 

Tab. 1 angiver, fördelade å de olika distrikten, genom skogsvårds- 
styrelsens personal upprättade planer för rationell avverkning samt i 
övrigt lämnade råd och anvisningar för tillämnade avverkningar. 

På grund av den regniga väderleken under sommaren blev antalet 
skogseldar inskränkt till endast två stycken med en av elden övergången 
areal av 38 har. 

Östersund i april 1916. 


O. Hj. Humble. 


Mö FR SET RES SK ESENIE SE REK LENE E URNA 
Vä Pa Så < LE ATS 
j 3 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 359 
Bin GC. 
Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1915. 
Kapitalräkning. 

l Debet. 
BEEN a YST alltsa b ba Vare lng hair lh Re ra 0 JARLA AR SR Jes ds AR Er LE SR ER ERS SSE 200-39 
IOMA KIT SSK nd sm NA LSE re NN s es lea she smsa AB pingst ris SSE 4,624: 91 
SGD SSANG ATS RAKT af rd of reL Sej asls an ses 0 de are SA velar re 2,4457 19 
4 IRO PSC KNIT Sar kk AKT pr SS ESSER UR GE RO Tar n AE 53,560: 60 
SEO Sök ul FurErSpaAKD TN Oost ar oda a Sekel kt operan AR dT 3,334-0 
IVO STEnk tl EEI ELSIE KIT 0 ES ad sta EA erste er oe ee PULS SL sh sleten gå For LR 252: 09 
IN CETVI STU & SKA TATT 0 ING ge at see de ov belaf öka a ERS Aa efele AA eter I 5,0525 43 
STO GKERKAGLOLSWIADKTIIT Boren AR REG cd ÅN ra rr ÄTA BO SER Af Jet SAS ale SY 5R HA03EA0 
IBirp ec HomSslokalens FAkniNO Nt:s.g-B.ode oss sees Ned sas år das EDA HF, SOROA 
Hitycknimgs=tochvannonskOstnaders. rakning. 4. soda es koden 1,424: 45 
MECISfÖT Er SKRATT OR R S Vä RAT rd See. er efage se rs el ARS de fe Nr 2 BRAST AA 1,107: 14 
ID IVErs eTOmkOstnadersv FAKDIN 2, sedd ses on SA RESAN os satser a 25030:142 
IROTeMI Sm gSskalfeten klas TÄKDID SE dess ps ndsisnd bea esk dAsda rake ön erna 190: 05 
SKOSSVardSkOmmitteernas: FAkDAND AN su. ss..ssstsesso sep ser Ned sd ie sr ggn 30: 94 
NIVETS CHLORAt DIN 2 ARS FARINA BT:s dage so a Sela Fa os als sr saraaa lärer te T5IF7T0 
ASL O TIL SATS JET KIT OPNESS Sod Rad sr HN pA Re bgj NA AS Se hör DAR ASA eb 23,916: 66 
FANS kerstvin i SiS TTT Sgt sr slse sees fösta os ee elr Sr 9 eb SN felalern Sea Selar ei Del AO 
HIN AVSÄtto me (IE LSE CT TIA Ö Aase une dd lg a pjs AR Be blue Hamn sta sars NS Eos FS 5,000: — 
USGA STÄRKT Of CI LSENÖ GÖR reor Won vas kB pages er ro döe nan Arp sr NÄSA TE0,034: 2 
Kronor 306,383: 95 

Kredit. 
BALANS ÄENINg SEAN VAN Sh OTE AN Ness ssd b ke sate es tr Sk SLEL DE Mac AMADA OSLO 
SKO SVARA SAY GIMSKS HELI 3 SS oc St synes nekade elda nal a arsa gin dn 145,082: 91 
SkAESKOT (OKC LSITARKTIIN Förs AES bs IS dd ge aa D åa Böda sr S LAR AE rn se gr 2,500: — 
NAT LÖT SEE AKT UI OR Se KORA HAR I Nedan ND Sed ss fo dr os 7,840: 45 
BaANSKA ko SENATORN 9 redd ae Sod sd Sa don ped fe RR 5,0940: — 
Kronor 306,383: 95 

Balansräkning. 

Debet 
[ITV EN CATE LSKE LA RAMEN Des er AA Ar Män oo R ae bre SSR SSU sl Arn 0 AT go 5,030: — 
IBYOKIAnEDINgS An Stall eHSSGARKDIN OA mors ecsd dd ledens ssp) så sir des riegks SrRsr nan 33,974: 82 
Plantskölanstu Strom stin dötaknin ON. soda ssd restnessd soker ssd desks dass 400: — 
SKOR SMO SPEAK OA BARR oa far Sr stR kraj dana ere a IN Skå nera he gr 21,392=17 


Transport 60,796: 99 


rally 


LÅ 


KV Man biläne 0 a 
-A 4 


ANNE 


+) 4 


"gr 
vr 


FL PAY ON EF SENKE DT 


YEN TT 


8 SIE UTN GK 


h Å 


360 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
Transport 60,796: 99 
Hiv ängs kulfuretS/ TARTIINO move Le see Blade ot bagarn ner oe AA RI NATAL INRE 24:70 
Syneförrättningars och rättegångskostnaders räkning ...........o..6. A4TO:IO 
Kulttirens a clalasjölantetiraknailp sg... ....o secs. sor ee FSA 201560 
Kapitalräkning” med, Jämtlands” Folkbank == gts. g ös FIS 120,025: 40 
Upp 8 vavskrivnin gstäknn eg: (med 050 >. sor saras see SA EA 6,967: 49 
INFSnRJÖr ET IVA CIATR sö oo dreads dar RNE rn nr 0 AS RNA F00:125 
TIVerse Chitorers" ta knin pg; — orerar IE SEA Je fer AR SRS 965: 85 
11 SIR Re e ARE ej FL br Rrg ns ” ENSE RANGE at, NN POR RA he Jas duo os BIO 
CEN 05 TEEN bal Lo tR a ek SR rp 0 AR SN KR ED PS KRA AE FRE a 5,940: — 
KrODOT, TOS, (Are 

Kredit 

FansliIist AXE ra fströla oss oon sars derra Ar dr FEAR 90: — 
Känsskogvaktare iEx Pc LAGPTÖD ov. oeqs iöocgosen se oro åog SE ESSEN 60: — 
D:o AG NGE ETIKSSOÖ Tap src en ost ap iran SEE ere ra NA NIAN 60: — 
D:o And. >JOBADSSOM = ao or oo Assn sEre ARNRIRN NE 60: — 
D:o || NE DEN DB EN aa reg 0 RANA er a RENSAR LE Re dann 60: — 
D:o Emil. Ein dblad, or iso bene da, GA SAS AAA 60: — 
D:o AG ER ETC CH oo ss är cp os ds bee E 2 vo dor REN SS ANNES 60: — 
D:o Otto” FladlVällvs sars er esset rr NE SPE TO 
D:o (SJR O JE 55 CU 2 = NAR SRA AE SIR RTR Rae 50: — 
D:o P3 JATCODSSOIM 5 od 5dergacpö sms von SALARIAN 60: — 
Bri: IMärta VVIKSKÖRD oe. osm basis phase oe or RER, BALI FE SAN ASA 2003- 
ANSATT AYE ACS TAR DING Nf eogss ses rut toan enn ee soi ibEdrke sk omr kr ANANAS E;000:-- 
Kapitalraäkning., Motstäende tillgångaäal: os oocoocer rese refers HSE 189,834: 72 


Kronor 195,774: 


JE 


Anm. Om löner och omkostnader, som icke äro att hänföra till förvalt- 
ningskostnader, fördelas å de olika grenarna av styrelsens verksamhet, fram- 


går att dessa i verkligheten medfört följande utgifter: 


BEVARATS rs reda ba es a RIS rr sena BA sf sl SSR ÅLSAS 205 0 NS NNE 115000:-123 
SKOSSStAmplIOG AT Ios io sol lon sr dag be ana oda door ars a SAR Ae ALONE SAN OLAS DA: 
Skopgsdikningpat oj srcsdasser slet eldas se benet oss breast NS SRA 50,935: 02 
SKOPSKUlCUTEE > od ock oso Sort od är 2 dala na a re De RR Sr EE SS ANSER 6;TO0N3S 
IMO TSBEFkKI TURE oaser sad k oro cf Ars ord De EE rr AA So EN AN 252:09 
| U| äN€ LE mA ES) BER ot DN RN RESA BN RTR RP RI RANE Fm SURA fe 
FÖrEVISTODG Ställa. or ooo brorsa bs ca bår öh one DEN SM Meir öst 6 ANA RES 190: 05 
BÖrvaltnin gskoshaatlEt: ses keps Suss Esra Er RANE RR RR AI ÖF JLORSO 


KY CI TVRSR SAS I PU 
BER SARA SUDAD EL IGEN Sar A SE REM UT 2 é 
; NE 2 | Synd | | | det vi SER 
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 361 = LG FN 
vi ; ÅN 
4 Ja Å 
BUD: RS 
ER 
Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1916. & Fr 4 
Inkomster: SER 
PN 
Behållning från är 1915: ACE 
TECK ASSA Ra SN RAN SES SN ee FA Br ass Salong FN 3IO | - ” 
AT Dankraknin ot ann esta CCC sms dk ss sko ras 126,992: 89 ; TR 
ag ER AVIISKO 0 SNÖN sn ka ss dos AAA ER oa ONA San AL 21,392: 17 ER 
[Ul testaendenfördran par: örse Bat NN. NSI 965: 35 OMR 
Beräknad san delfav:Teservetade Ilon: dess. tb. sku deee 2,500: — 171,886: 21 SS KG 
Statsanslag för uppehållande av styrelsens verksamhet .................. 1,000: — RR 
Beräknad en skog SVA SAY ELSE dere SA NR LTR RE. SR I ENSO Ar 
» TAN (ÖL SA IGT RE DA NET ITA ER DD RELEASE NEANDER IA AS 1r TG bes AS SLR 5,000: — PANG 
Kronor 349,017:-77 RR 
Utgifter: SA 
Löner: TA 
HLANSJA CIN ASTAR EIN SSG fas RS SETS ASSR ANDE AR 6,000: — BG. 
SR AUD STAT CIN RSS re Rag s al orn aG VIE FASAN sj BR NEG RIGG O Nr SN 
Kfanshisteng (medi hyresbiClFåg) mast bad ss EN PIG (OR sq 
Ijvaltlansskogvaktaret ad m,4OO -Klu soba den ad unge 0 2,800: — er 
Fyra d:0o FIER OO) 71917 200 SE RAA ssp SA ESA BRO OM SEN 
Två d:o FRAEH OO Oe SINE Ar SKE Sr AA. 2,400: — PR 
En G:OMN (IM EdEbyres biClraX )4 =S a 1,320: — NS 
En G:OME (COLE O SIN ANACCH) ss bee gren öser sl en gO0:3 — ESR 
FEV DIC: WES OARG OO Kb slensdesr lerie SRA SYN Cs IEA 1,800: — TV 
nea sd 0 ((OSKITe RM 20 ACH) Hd er r es S 225:— SE 
; or dn É ERA 
FÖREN ATV OLE Es AT Nee SL rr fa AA ATA 435: — 24,250: — , Rö | 
Reseersättningar: | ER 
StYrelSEnSt INS pek tORSkESOI Se... does ond Mest ee TOC — RV 
Länsjägmästarens bevakningsresOr oasmmsmmsssssrersrrnnna 2,000:- RR, 
Länsskogvaktarnas (SIR DNR NE SSR EGR NS SE AVOOORE RE 
SKOSSVArGUSKO MM CERN 40 de knd es sär nns gar keel BOOM RADIO Oj fe 
Elyra och oyngartutontterstörsexpeditionslokalen es CEIESEanan 1,400: — LR 
FRele fon Av olle sö ds Sr NE SEAN sonia ee Re da Ag: öd Ses 1,200: — SA 
AÄTmnOnseR Skruvbratertal- OC) CXPENSCIA sus oss so. säsvs siden ss 1,200: — Rdr 
AN K 
Fröklängningsanstalten: WE 
SEA TEENRO CIN OTEL AG SN oa beta 26 Sod SEN ord 150 FX S 
Förestaäntlarens. anyOCE= Fa va ad ooo sea God ASO: — Re 
(SE Ne (öh (10 BOKEN LENE DNSEN GI (Er ee AA IEA AR NEN ARA EON RER 5O0FET ön år 
Transport 36,500: — Pg Ä 
FR 
SVA 


362 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 


Transport 36,500: — 


Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt skogs- 
VALASABDELSTIIE es or rr ERE AE tande or SE AE 
" Resekostnader för styrelsens personal vid ledande av 


frivilliga kulturer, dikningsundersökningar och dyl. — 8,000:— 164,000: — 


| Beraknade aveiller -fOrALOrsOKSENtED - .. g.s. mos ro soo see sar ARE 500: — 
; Anslag till undervisning: 
4 Tam ANNA SEO LAT RN LA ka re en et SARA 500: — 
iv HOIKHO SKOLANS NN Are ro NEJ Mn Berge IDA SÖ EA 350: — 
LEAN SkOgsvardstörbundet mon LaRet rt. becs inse 500: — 
| SUWICIETeSOLCIORASKOOSAL ALE soon g on ro makes SL TELAGE 1,500: — 
HÖTeGrag få Skog SVARA dy sb gg sissi de Gass ENS 500: — 
(GALLTIT SSK UTSER VIPERS ee SR or NN Serena 25000 
SKOSSVARCLSKrS bör: to lkSkollakAre oa de 500: — 
TTiKO Pp! sAVIItIeFATUT or Nye dp cbjag nr ist SSE NSL ARS TOOL föjssor 
Beraäknade' utgifter. för sockenkartormd =... . Ar EG 5,500: — 
; Beräknade utgifter för taxering till skogsvårdsavgift ........... ...... 500: — 
å Ännu ej lyftade anslag för dikningar: 
SN 12102 (0 (NSI be SHALO DL Sr 0 5232 BE RPS E LU IA St NGA 08 T2 2 ÖN 
id » I007 >» PINT NEEDS ER RENARE DN ER Er 0 ER Ae ge SONFTTL 
YA > I0OG. » FANAN APS EE RA VER TAR EAS ol 1,854: — 
: FI (OS) FAN hf INA SERA SRA AA BLA NIA Je . 2,120: — 
> IOIO >» FANA TND se Le Pn SL RPRARSA 100 VANA VAS 12,896: — 
206 NOTIS AU RÅD SRV AP RRER. ok GL SER rr SA OO ASA 6,102: — 
SANTO ZE SAN VALE ar BA RA bald Dent RANE 24,710: — 
d » I913 > PSTN IE Ta RENA ASU VENEEN ST NS EA ENE Of sa TA 215421 70,634: — 
j Reserverat för eventuell pensionering av personalen ....sssso.sseose 5,000: — 
i) > ör CI VETSe AAA sger soner ens sonden Sjuan ran SE AE SOS 
Behallnmng av kod fos a Ii bg Us EE Ae Lot ARN SAN 2 rö RN 1:5,000:— 
VAVSkrlyning Ca, Ino klan gningSs anstalten so. us esse ES 14,000: — 
b Kronor 349,00: 14 
i] 
; 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, =. 363 


Revisionsberättelse. 


I enlighet med oss lämnat uppdrag hava undertecknade granskat 
skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands län redovisning för dess förvaltnin g 
under år 1915 och få vi häröver avgiva följande berättelse. 

Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under år 1915 samt dess 
tillgångar och skulder vid sagda års slut äro specificerade uti det såsom 
bil. C. vid styrelsens årsberättelse fogade räkenskapsutdraget, vars över- 
ensstämmelse med huvudboken vitsordas. 

Räkenskaperna äro som vanligt förda med utmärkt ordning, reda och 
överskådlighet och äro behörigen verificerade. Då vi ej funnit något 
att erinra vare sig mot dessa eller mot de i styrelsens protokoll omför- 
mälda åtgärderna, och då styrelsen synes oss hava med omtanke och 
nit handhaft sitt maktpåliggande värv, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet 
för den tid revisionen avsett. 


Östersund den 9 juni 1916. 


J. Sandén. Erik Johansson. 


Av Kungl. Maj:t förordnad revisor, Av landstinget utsedd revisor. 


N. Zetterström. 
Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. 


FR a ERT LG är lr RS 


AE a 
ro 


SÄ 


Zz 


Å Fre Ana 3 4 


> V 


om 


SKOGSVÅÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I 5: 


3064 


NN 
--— 


BUKSA 35 
UurwuwWSH 


SUTUSTAUP 
420 PEN 


- FEELS — a 


wy20 per Opeutw 


H 


I 


or 


of I 


SKÖNA a 


NN 


[BKS | IS | BUKS | IS 
TE H uruwuotH 
seSunuen 


SSänfenifgst roa ÖSTEN ARS NR AE Pre RE a Ne RE 


AA GI 9 g6g'$91 1L8'94 ce S1 son . sekret sesrdeer + es RAR RR sj T 
o'I 1 €66'L1 9 . sosse rr rr tt RKA + orerar rr rr tr seud3sreH 
1'91 9 908't9 II rr RK RR rr kr 2 . stepsowweH 
ANG FA. 8Åg' 0 EE EEE STENS SE SEGT SN Och un. RR KARE AKNE OSOLT 
lot d FÅ oSE'+t EVENT SD TISOR OP VITYT VTG GNSESSSr TR PD SSI opuniIg 
PIISIP SPU933EH 
6'o1 | Jr 6 RE 6Lb$'9Ez (IE gT SE e SSA RIIS elen alb SIS RNA oe MTRL SR AINA AA ANN SR SIOYESIOPUN) 
g' I T zz6'91 € rss rr RK RKA SNOYSEN 
1'G SG SLb'LeI | ÅT ne SRA Ai a SS a RET CAN SA STISIOMN 
| = a fd 1'89 Lb öster RR BRP RKA SIBWNEMN 
SU T O1C£'zI | BIS MSK Sr AT "SALA SÄS” e DEDGST RINNA RIAA RAS SAS ST 6 SR oe Sp s suoeH 
158 I o16'z | Nie [ORTER RER SA ADA RUNDOR RAN SUISTY 
| | :I9IALNSIP EJISKA 
L:le Jo'€1 4 z bgl'601 g909'9€ €1 | po ofriereeerseseesernessrrrrrsererrerer sonen '"" sjep.oyO 
|L4'o | I tbo'ri | UR RR Pa YRSA 5 ARNES NO Lr SAS OT OT SDR FR Este olsxeTt 
lot €1 I e | obSsf | 9 Ua elojare v'v. 4 9000 Ng hn UNDRA KR BIR CRD RBnL0T ALMS oL$ipin äle. lå JJu[OA 
of I | | I | 8g85'97 | z (SÄ SSE FR RES LA sedsy 
| | | | | | IALDSIP 93unNI0d 
ER | 
llotb€ Sila | [0] | bv | z98'6b gIt'ct 6 fö | sosse esrrRRPKPRPRRPRRRRRRRRRRRK KRA R RR P RKA WONS 
IH S:g I Zz | obS' Zz | SING NR i66. 9-4;0 709-058 VGSTE a 0rR DEE ÄG beg 9 KBR. DA REN BU ÄRA SLALKERIN olsxer) 
| | id | KAT EE ANGE OG APR TOR ÅS) ör RIEN SeuvTy 
| I I 
| | | :299AIISIP BIION 
ÖGA | | 
| vwW:S IS | eur ST 18 ew:S FISKETS 
- | 
| TVET VA HERIAS ET PRIL UBU FT ud3VOS 420 PILNSIC 
II Ar UREA || Sudwur)s 


"S161 JB JPTUIUYIJAAL SpEULURjII IOF JEZUIUSIAUE 


Bj J3LIAQ I JWBS BUIWYISAAR [[9u0ON es JOJ JIauejd aperruddn Jeuosiad suasjatrAJsspIresAssoys wouan 


TT VLT 1 AVI 


'w - 


J Kd e Tf 
Fö jön 


L 
" 


UV 


PY 


SÖN €EPV'Lb srt rskr RA rst rst sjepBoyrAn fs 
SAS 4 tl PE AM CE src PPP RR RR np an Sep Bo YIN A 
wex bLOfVI rer RP RKA frserrrR RR SÄJAG 


N 


- t61'09 over ZI ES og om allae Reyes Ö:min 0: Wm åra fnra Fota) NG INS BIR 8 8 öle0 rna SULPwIA 
(Yan Sve sj8 Mr VS ANURRse Nn BR DEN RU: RAID JL ALLS ''' SuPJeA 


rss srt RR RA rs tr sense """OfsJOIA 
soc KAPP KPA Press RP R KRA PH 


2PNISIP IPIH 


ES 
NA 
N 2 
AA 
Oo 
MM 

cry VA CP 


gLS'9b Legg ZI FR OS (OR KN PSA Se ERAN ASTA SN 
I z86'11 FT DORA alavn /sYR Di boYB eo B pA dare WO) väv brå an eocen sen Sura) 


AE gzb' I TITT SEA AARE ANESN oc A RBK OIIPION 
soc RK occso0 ess ser RAR olssÅW 


- 


- 


(30) 
mm 
a 
- 
- 
en 
-—- 
ho dd 
- 
Nn 
öv 
bad 
3) 
- 


1£60'6 TS 9 RR OS EO fo LAG seovsöe soo dere ROR secs ser Juung 
bien ev Wes 0/6 SVE DY NIS [STRYKS SOK RTE a SR G Free RJUEA RE sa ofspung 
[ENE Ar SALG Ul lic I eldo ÄRR HI OM Blev save Spunsjow 
beta 14 os SiS «SL VidraLd arm Bj vkSISIS)A SEE ESSER RNA SURFOOT 
ETTOR KOB FOUR UTE HORANOUNGABON ser RES STO ere 
Sie EE EA RS Ur VE Lak JL Je MEAN DE VER KA AA ""ofspog 


:IALQSIP SPUNSJOU 


balbr os 
NN 
OCo 
TS 
- - 
mA 


91 FR SPROG BR Tr dgr TLA O OH HE HA LAR KSR KAL AG Ts sun3ns 

S ECE ELLA IG EA AS EC RT ses rr rk rr RR epundey ' 
I RAS SR ENG R SNR ÖNSKAR AN iasö ig Bra, Ao vpete die a jANN AS olsolleH 5 
z PR OS RUD Se. AROS RP OST OT 
fs Vägar ÄNER Ry OT ORO 


oe SN vå 
fr B. 


ES 


Fi 


SSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


o 


SKOGSVARD 


366 


LI 0z9'g80z o06'£9€ 849'z6 (ÅAR VAA £61 
LEE fe AS ES | Rb Er ON TEE OA EE SO I EAA en 0 | Re OT 
ATA Spot | -- Sbg' + 
19 zo1'zI zzb'oz 61z'6 foz'II II 
TÅ 184'£€ LEi'zp z69'€ Svege gÉ 
9 SbE'19 6ob'gtr | zLE'ev LEo'gL ES 
ol SoL'SI o9z' Iz bSb'b 96491 ZI 
Fal glog'€S 96L4'96 S99'L1 TETOL ev 
SS |  o6P'1I 619'€z | 406'€ z1L4'61 oz 
Sr vlz'6 zL9'0z | zgz't o6€'LI1 S 
58 | 10$5'g oSL'gI [ESELSO:S £99'01 | 8 
IFTPFA ewWwwung JTEMIL UAC | 
| | UuPuwmusy 
peujsoysFuruYtp SEE Pt RI ee 23 
| [RUy 
peuYrIag T9)9WYIE.NS I 


ewWWns 


PJLNSIPIIEJYLADONSSULT 


« SBJAS 
& PH 
S BIPOS 
« SPUunsARN 
a e.nsO 
« seud3seH 
« e.NSEÅ 
«  S3uM9A 


191ALNSIP BIION 


"Si61 Je UajaqtesFurud3r[ts1oj ep3ejuejd jeuossad SUISJITÄJSSPILASTONS WOUIN 


MR MEG 


FRIA 
Par 
dt 


LET DT SE TE PR 


'z '9oI 


NB 


« 


'S O0S'I 


« « « 1 


'3Y Sf Burg 


Fr 
Rn 36 "Sy 001  INIVIG I HEJINUNYLIISUQU [[N AVIEH 4 
re, , ; k « ozfz SEXILH YO MTALISUIAG I « « LE 
vo By 880 PW:S CRSKO udpagSdstq I Ä 4 NAT: 
é kr CSO IPWPEN I « « « ; « Sb'O IeWNEN I « « « 8 
TER 'Sy oro punswonsg I ejoxsjuejd [Nn ALIEH ; "By oro punswons I ejoxsuejd N AeIeH I 
: > de Fe 
SS Zg'forz |EEbfglobS6z1] 836 | 5:56 | 6£:86 — | oo9'94 |ozt€ | S9t€8 I ertörr IEEP'9 | oto'E9 I80tg | o9trg ZLo1| ewwns 
SER NE =E GODE Rd o0tg LR AS = SN 00: Zz 3 ooo'bt TA 00 z Ja RA OR ELINE rf TIG BJAG 
AA 
RR så s6'G CE Gjlske ol'o | ortf oStz SV ar a or! I Spec [SS SLEE ol'o 00'z 6 eoo0ovss CYP RK ooc0.08 IP9H 
SR 3 NN TT [0 ATA fold am SKON EVA — [| 00088 |— | — FÖRT 1O Ger OOG TSG ale RA KOEF ÖN gas SAN SSE eIPOS 
Re 3 EIA I Na o0o9'f ost q AS tl ee Nar Sto 6ECTT na o0o98'f rate SitG ö b ooctscoooo—booö.vroe PUnsASY 
= < SG o6'6+r — - |00z ==" lrsarre il ocker — | — — | o£tfr |o6tZ I— 00z — ME gr OCN öl nr RSA e.nsO 
Ar AZ Ä 
SAR S1t6€ o00'blooo'6€ | — | 09f0z || S9tzz — | oo5'£z |— | ortZ floStgr looo'b IooStiiI — o2'€1 [0] 4 AN REN Seud33eH 
FE 
RS å RES görs Göt oktan NES ra EE öc!0 | os stön IgG = g5tg , | o8for a fe free eNSEÅ 
AN ; 3 105] är o0S'zz oc'O "o9' I o€tp Dr 000'91 ÅN 1l'z SI 0059 oz Oo o9' I ÖT ST orec. se 3uo0g 
” SZ / Z 00: GS of Sob'iI o9t $ obigz o00'zI GS AN 00: € 00 oo: € + of Sp o9'z - obtlI H 6 MET JO LÄTT 4 BIION 
E +H | 
f 3 IeH "8 78 Sdf ON IeH ”s "8 bill Sa NA ”S ”s "BY 'öx 
; å Tear 
Fe per  |uerg | Mer juer9g| [er | IP luerg) er luerg ouer | fP9e luerg | MeL jue | MeL |s 
- a peIaA PEIJA E 
= FL = PALDSIP 
CC FEST Ze FIA S Far 
peudesag E -JIP)YLABOYSSUET 
10]uejd OIA 101ue[ld OI4 103ue]d OI4 3 
(UIIEYIJAAL AL SBISOH2q) E 
S0o61 trenuel I 192 S061 IB 210 
BUT WONGS FR 


uwuwoyddn wos "Toxtrewjex Vv 


"CI61 Je JOJINJINY EPIIEISYJIIA UISJOIÄJSSPIRASZONS Ae apetlig Jojjo 3espig PW 
NA ESTES HAT 


LILA 


368 


Lab: A4. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


LiM RDI De 


Sammandrag av skogskultur 


Länsskogvaktaredistrikt 


Antal 
Socken och skola deltagande 
| barn 
| 
Ström socken. 2 SKOlOP, is: ses ters acer ERRE ARE | 38 
Laxsjö > JE fet RESA SE BA TE Aa a a 19 
Offerdat » LET. EE RPREE nld ASA NR Ai a | 77 
Aspås ' SNI RR NE SR ra ae i Re | 42 
Föllinge | FNS SRS AA SRS ER EPn Lret S En a. | 32 
Alsen » oro rd skin äan sky SEE FARA SEE | 58 
Hallen JE RR SAR RN ÖRE AE RR ra oa aac | ed 
Mattmar AR REKO LE SE a an fån | 30 
Mörsil 7 ERA SRS rg MA 28: 
Näskott JEAN Er RER RM | 56 
Rödön > I Fr RA AE Sr SF Sc aa | 22 
Undersåker ce MCA bv oe sd besn AASE RARE | 96 
Brunflo BLASTER Po Erk rös boca dej Förr SAR RANE | 205 
Frösd » I Fo VE A0e pe sr scars Br Re Kr SR AE 44 
Hammerdal » 3 Fo anka kn apr RR SE SE SORAN 100 
Häggenås JE JR RR An SRA te a ee ras 20 
gr » 2 FRE EEE AS ae BENA 64 
Ragunda BE SB PN neskaws ss sger sar | 102 
Berg BoU I Pl sesersnsg re RAR RE | 64 
Hackås EEE: FI RA RO tar na 50 
Myssjö EE SE ARR ER Rn | 46 
Oviken > 3 Do åse a Dj 2 rf AT SS REA | 113 
Åsarne BFA > ERFARA FAS | 37 
Hede pl TRA GERE SNR ON Ei on 42 
Linsell » I al om je eds Aina Eee RER ENE 42 
Rätan > I do slöenea dr NEAR SNR | 24 
Vemdalen bol 2) PD oo rön eedern:ssklrrr per NA | 129 
Lillherrdal >» I ol oe odaacle s 6 VANNS VARE | 25 
Sveg » I FSE ÖRE ANSE AS nn | 45 
Summa 53 skolor 1,508 


KEN Sd RER KÖPA 
v ” - É 
AN k 
it Md 
| 


3790 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 


TAONSe KLUB DS I 


Sammanfattning av kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, vilka blivit av ned 


, egendomar indq 
Kulturåtgärder 
| Hyggesrensning och | Gådd och plantering — | Total 
Skogsägarens namn Är = É 
5 Fullstän- Kostnad | kostna 
Areal Summa dig skogs- Hjälp- | för arbete Summ | 
Hektar | Kronor ov Fra sc re krono 
Har Har kronor Se 
Aktiebolaget Iggelsunds Bruk...............- TÖS AA oe SN jo FI — |—- — | — 
Bergvik & Ala Nya Aktiebolag ............ » 2 — 93800 —J- I — I- 93 
| Graningeverkens Aktiebolag s..sssosc000ns » SFL öva (RA Ed RE KA a a 
Hudiksvalls Trävaru-Aktiebolag ............ » ÅA man (er ng far SEA fond kö = RAN Sen i 
iIKSfamtors Aktiebolag: ooegesoblele seden sekt » 20 /— 300 |— 87 |— = = lg 201 701 4020 
KKallskärst Aktiebolag. roten kors > — a 280 ERSSON SKE 
Ljusne—Woxna Aktiebolag.................. ER 34 |—-] 5071— 25 5 =) 848135) 1,355 
Mian Srorst Ati Olas aa > Säll TälE ST TO lan ASS NON 
Marma Sagverks Aktieboläg  ....c....-ss=0« > 70] 334125 (ID 250 TENS 
Mons: Irävaru Aktiebolag. .......sbonsgsrsrson » 2 = 152/— EEE = 1-1) 152 
Ramviks Sågverks Aktiebolag...............] >? 20 —-| 200 /— — |—- 22] 1f20|—| 320 
| 
| Sandvikens Sågverks-Aktiebolag............ NE = SE RE a ln 
| Sandö; Sagverks Aktiebolag... ......ssssssost | a — Je — 1— 3 150 — |-—- 97 |— 97 
Skönviks Aktiebolag = eos dsbeesss tsar | » 1,467 |—|13,782 56] 165 |57| 175 || 4,622 177 18,405 
StKÖmSnas  AtrebOlagu .. ccs cbussskrsk bast ea | » 2/— 13/—-|] — |- 4 1309) 106 150] 119 
Attoms slravaru Aktiehola8t .....-cccr sb | » 25/—-! 276/— — |— IN ER 
Sundsvalls Cellulosa, Aktiebolag ......... ED — | — |—- 1201 — I|—| 3053 51 3054 
FIELD SKPANKEL OD OLA Dra sta lesjol sens Ale! sla sls i 0. Seen | » 41 130] 452 197 69 185 5 180) 2,597 |45] 3,05014 
KSVATOR AK SLÖ DOLAG ere pie) sotetela erste all es el IR SN Vilsen an | a fn rna La 
iravaru bolaget Bvartvik) sc dsgys sun sn css rs = ll o= = = = 5 |— 80 |50 80/4 
Kilinadals Aktiebolag: ooo dra sr 3 1,025 |—|15,398 1300 — = SS la ASS 
Utansjö Cellulosa Aktiebolag ............... IS — So oe le —J- — —-) — 
läNVäfsta Wiarfs. Aktiebölag......-ssissfösssseod]| » 69 50] 800 140] 174 l201 12 |60] 7,945 |28] 8,745l6€ 
Summa 2,776 |80/32,324 [28] 565 l12] 264 |70l21,725 Ir7/54,049]e 


1 Delvis efter anvisning. ? Ej angivet. 


| 
| 
| 
|. 


ntlands län. 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


371 


ivna sågverksaktiebolag och större skogsägare verkställda år 1915 å deras 


CRT RN RAG SG ere AG E FIL SN | 
| Bäckrensning Upptagna diken | TGS kostnad för | 
| ge RE SN 
[Längd i Summa Längd i Summa arbetet torr- arbetet för- | peter arbeten 
| lagda imp. |bättrad mark | 
meter Kronor meter Kronor Har Har | Kronor Kronor 
= a 
12,46 1 2,690 50 10,011 4,671 |28 2. — 2 2 7,301 178] 7.301 178 
32,247 7,234 133 13.719 6,998 24 =) NERE |) AN4s232 57 14,326 137 
— — |— 3 030 1,154 50 2 — 2 —- 1,154 50 1,154 | 50 
K2,373 2,188 |90 1,035 325 198 2 —- 2 — 25514 88 2,514 |88 
42,656 | 4,384 41 25,621 8,051 158 420 2— = 125435 99 16,462 | 69 
-— — |— 611 200 52 2 8 2 — 200 (52 900 | 90 
3.552 1,024 90] — '9,394 4,674 77] 2— | = 2——-| — 5,699 167| 7,055 |902 
01085, . | 911 |01 2,5902 451 80 SNES 426 |—| — 1,362 81) 1;559,- SE 
= —— — AS BRA = | 725 |98 
514 68 10 2,133 fan BN EE FN 695 90) 847 |90 
350 87 I50 1,025 410 HÅ 250 SN frn 497 150] 817 | 50 
2,500 381 76 2,466 489 35 2 1= 23 = 821 Ira] SÄTT 
— jr N vi SES SE ale ESA ER. En 97 |— 
9,157 2,249 102] — 68,383 204109. 35 | ENE ENE 22,74 AA AT; 140: | TA 
Fo SERIEE OS EE TR RR RÅ la SA 119 150 
1,97 7 559 44 1,062 355 34 NN =] 944 78) 1,220 |78 
3,025 08 = —— 2—- = 3063 — 668 |51 
1,955 368 [25 12,272 3,760 66] 2 — J-| 2-1 4,12891] 7,179 |33 
1,612 48 36 4,740 273142 AR 2 — 321 178 321 | 78 
9,176 2,602 '50 689 293 70) SN 2 —- 2,836 |20] 2,916 | 70 
É 2 SARA 2254 1 RN 1 fare BE ARR a RR 
— —— 2 3045 (04 a a ee ln 304 |64| 304 |64 
-64,580 10,743 |42 20,576 9,426 47 SEEN SK 2— A I—!| 20,169 [89] 28,915 | 57 
Bo4,220 | 35,855|47| 180,990 | 62,935 [40] 98,790 87| — 152,840 |32]| 


372 


Fab; 0: 


Till. Bil, sb 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. 


AR LARS CERSISENIG SKEN 


Skogseldar inc 


— tt tt 


| I 
| | | Areal 
Plats, där skogselden | Brandställets | I | skogs- 
Lör | ER a gå Befintliga träd- k Den 
pågick avstånd i Tid, då 5 SJ ARNATES | 
le ; | ; slag, angivna i| som | brunn 
kilometer till | skogs- | Orsak till eldens Ä 
2 | | tiondedelar, | över- |skoge 
| | närmaste by | elden | uppkomst ick 
| | , NAO där elden BICkS | med€ 
Imed angivande | pågick avel 
Socken By | | uppkom | ålde 
| av dess namn | den; 
| I har 
1 | 2 3 4 5 | 6 ol 
Ström... 2; JOnsgard...... 3 km. från JG Förmodligen dold | Smågran 0,3! 8,00 30 
| | Västerkälens | eld efter risbrän- | Löv 02 
| by. ning å kalhygge. | 
| | 
Berg sn ee | Skanderåsens S.km. till. of Åskslag Tall '0;51 (130500 40 
| fyllnadsjord | Digerberget Gran 0,4 
| vid Losjö- Löv O,r 
| — bodarne i | 
| 
| 
2 eldar 38,00 | 
3 
av 
s& 
äl 


Ia 


et bv 

ÖF TIRRAAA 
; AT Mög 

SEA KCR 

Yr RA ND 


SRV RIGESE odat Lå 4 
ÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


atlands län år 1915. 
SÅ 


Medel, varigenom 
: g Summan av 


elden begränsats, Beräknad beräknad 


gränsning mot myrar släcknings- | brandskada 
o. dyl., inträffande kostnad och släck- 


regn, ingripande Kronor | ningskostnad 
Re släckningsmanskap 
ronor 
ron NS Kronor | 


4 6 


t. ex. naturlig be- 


ADEL er eIKE IA MIELE 


10 12 13 


| dl 
Kolare i trakten 136: 00 | Av elden förstördes 8 kbfamnar kolved 
hade släckt, då ; | a 5 kr. =40 kr. Angränsande trakt löp- 
uppbådat folk an- brändes c:a 14 dagar före skogsel- 
lände. dens uppblossande. Området var kal- 
avverkatoch elden till nytta för blivande 
kulturer. 


Ingripande av - 2,019: 50 Skogen avverkades vintern 1913—1914 
släckningsmanskap. ; efter av skogsvårdsstyrelsen verkställd 
stämpling, varefter återstod ett täm- 
ligen slutet underbestånd av medel- 
god växtlighet, som nu härjades av 
elden. 
Marken tog ej skada av branden. 


| 2,155: 50 | Summa 


UC 
Sä fa 


al | 
VR BT DR 
Så 


VA Ive 


TABELLSAMMANDRAG 


ÖVER 


FATT SA KG 


SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS 
VERKSAMHET 


ÄRITOTS 


Tabell 1. 


Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- 
personal och skogsvårdskommittéer. 


Enskildas utmarker inom 12 El: = | G & Er > | 
respektive skogsvårdssty- 5150. IR AR SS Ås! 5 | 
relsers verksamhetsområden |z 2:|5:5 |5 tw's:n Ale r st lre/ 2 
Gå > [200 99 2:10 200 HB I MSS Ia a 
Landstingsområde | Total |Procent av|Produktiv| a 3/2 2/3 HIENA 11 Ol 2= 2 >= 2 
| areal | områdets | skogs- |& za atlas lan] 5 RER EO 
| hela ut- | mark |2 818010 IK 5 FIT) 2 
| hektar fmadksareal hektar |? 919 3 KJ 5 /Å 
n 
| Stockholms | 390,120 95— — 1 1 | =]. — =) — 1-4:12301/ 1010 | 200M 
Uppsala 280,364 | 85,6 | 209,930 | 1 | —|]— | — I-II 11 31281 76 | 86 | 
Södermanlands 354,314 84 | 261,417 11—I—]) —- I—]) — 3 I 200 NIEBRE 
Östergötlands 543,000 88,25 | 533,000 | 1 1 —I— | — I 11 —] 51 61 | 39 1149 | 
Jönköpings FT BESS 731,543 — 1 .541,342 | 1 — | — I—-] — 8 | 75 |114 |127 
Kronobergs Pinks sbesånas — — 1]—-]—- I — Jo 21 451920 90 
Kalmar läns nOmA a..sescsser 536,000 | 94— — 1l1—-|]- |] —- I-II —-] 31 21321 35 
> >» södra, fastlandet] 283,000 91,5 268,000 HH 1 1—]— | —- I] 14 —] 51 11/1 — 133 
» ” > Oland” sc. -— -- 7,200 |f | | JAN 
Gottlands JänlitisssdeiUa | Jen — | — 1l—-l]- I —-I-—) 11 7191-191 
Blekinge BT ER AA & | 202,808 | — 112,570 | 1] —- | — | — 1-1 — | 21131 211321 
Kristianstads Jil Styr SRA 600,018 | — | -— RR 1l1—- — 1] 31 — | 28 |144 
Malmöhus SBA 473,09i — | — 1] —]— 1] == 1 SNES 
| Hallands sö kssesessrnd 291,740 | — 1 66,48511 1: 17—1=2" 10 15 JE EERO TS SSON 
| Göteborgs och Bohus läns...| 339,000 | — + 213,000 | 1 121 — 1 = 11 SRS SEN 
SAlvsbotg sr uläl:ecsecrosssserseerp 850,402 — 1 680,380 | 11] — |— | — )--| — | 8114 1118 |222 
Skaraborgs >» | -371,000 | — 285000]. 1 -]— =] -— JIE RS NN TSLAANEGNN 
Värmlands > ..-|1,390,9605] 95,3 1,210,563| 1 1/—] — > 8 1109 | — | 87 
Örebro ål das RET AAA 90.— | 434,420 | — | — |) 1 1: 1=V = ROND 
Västmanlands » |. 398,187 — | 300,000 | 11 —-I1— | — = 5 | 40 | 53 | 68 
Kopparbergs >» (utom Särna o. | | 
| Idre)..:.ss.s.- 1,840,250 84 11,370,409] 17] — I — I — I 1 11 111-76 1 33 | 46 | 
IAMGAvieDoOfgs IE vossesssspn er uns 1,494,388 — 1,346,1321 — | — 116 | 1 I 1 — 9 1 30 | 40 | 49 I 
| Västernorrlands län ............ |2,238,758 — 1,902,944' 1 24 | — | — | 11 — | 10 | 37 1 601 63 | 
| Jämtlands DE saker SEA 2,135,952 |. 74 1,800,000] 11 — 1 — I — I 11 — 19431 10 | 58 | 59 | 


att tillgå i berättelserna. 


! Ljungmarksarealen ej inberäknad. 
2? Under en månad på våren. 
2? Med skogsmark. 


4 Pärav 1 skogstillsyningsman och 2 ex. länsskogvaktare utan särskilt distrikt. 
5 Utmark enl. Värmlandstaxeringars terminologi (el. skogs-, hag- och mossmark, men ej berg, vägar och 


vatten). 
$ Och ombudsman. 
7 Samt två expeditionsbiträden. 


För Stockholms och Kronobergs län har redaktionen själv infört i tabellerna de uppgifter, som funnits 


vårdsstyrelsemötet år 1911 fastställda tabellformulären. 


För övriga län ha respektive länsjägmästare godhetsfullt själva ifyllt de av skogs- 


TABELLSAMMANDRAG - 


"2PeE[OYSWOO yo pPeE[OYSUIC) I 


— — — — |L8to1z — — — £Ev'g 'obS'6z1 ET BEG ITISEES ONE MOT Seen spuepwyf 
— — — — A'€ob — — =1000:606 oSz'gbr | — Jeutrr — löttbr Ia Pre SUP[ SPUB|IIOUIJISEA 
1'ge$'z Ir'oSe'b = | — Joetbgg — — — o00fS SLg'oS = HOLPORT ESENG STAGE rerna sg SäIOga AED 
SäLsSil egt — Jze'boE ILe'beg'ill — = = R[GOTIVerEN OSV:s0SK IE= OR OG ÖSK | EE « sårqreddoy | 
4E'9 | gti't | — £oL'1 00€"Sgg'I — loStbgr 14 ro CAR BASSE 4 SPUejueuwnseA 
$z6'E | ozi'z EL Ci = UrugETiIlgeE 004 = ——loer'zAs —-loSstoor. | —"ISor4rb lesttv€ 661 free 4 OIqaIQ) | 
49E'9 lEtzle'g = rtg6c tf olote looetr -IoofctE — 0o56'g09 = |oSo'6SV | — | SSL | Ltz6o'rlbig free 4 SPUe[WIRA 
TeE'S | Loptl = EAA kann =  |000:0z ROOTS HOLE OOSKAIOA SAILONNGTAATESG SE TORNE Er 4 SFIOQBILAG 
gIz'Sr| gzS'Erl£'609 — —lltLpgtz ISIL'9 — — oob'g994'1 |ooS'Eib'z) — | 8'4zE'rlattvgg IgE ""suef — Ss3å1oqsaly 
— — — foSi e:o0] — 006 — — — — Jo5g9'161'€ |SLS'6zE'zles'SSlsliLlz IStgrz lozg'r/surj snyog yvo sårogaror) 
bSb'g +t Letz1I oc'b9€ Egi'zgt'z s'99 BES ge SS NKskorveg 4 spuel[eH 
— — —— —  lJjooz"LS — '— — ro06'tg1 l|,009f9ze | — | — (AE 0] Sr RR REG 4 Snyowen 
— = — =" 110S9'66 = = 1000'$b1'z/,005'z6g || — | S'91 Stg 088--1 tenn 4 SpPeIsuensuIY 
— — — 852 | For loecter looo'bl — — logS'LbvE looSstzSztul — | Stor TE FÖRE re sug| FuULIVIg 
— = cl — 6zz loSg'zt -— — = loZo'ber —|oo€ti6Ein — ve Töre BvIPOS 4 4 
— — AS =— | 9'iIpp Ilze'9 SLb'ogl Sn SANN fan fd vIIOU SUP] IEWJEY 
= NVS FANN 000'0L6 — OSIPSP Lön rede Pers 4 SÄI2q0UOIY 
gSSrna Sf6'1rl — 2069 kLtriS'iloog'4ir — — —- loog'€£g9+4'1 |ooo'oSb'bl| — [044 O05 NORS CE 4 sguidoxuof 
= — -— [StiSgv |6ltLzz'1l962'b8 ISgi1rof | ogEffzz loog'gkt loog'tog z ISo'Sev Irtibg lofg « — spuepo3.iaso 
trolp'v IStopatz ISrgS - ISetgSr logt4lz loSL'z -Joo4'€6 |oog'gor |oog'€S4 loobfzzz't — | 8t€€ Is6t6r Jerz Inne 2 Spue[uewiapos 
ELE:E | Sg90'z Bal foltSrr ISttorz 185684 |oSk'69 |oog'ozi loosiger  looz'61z | — | 6+ Si ok | 4 efesdd,) 
og9g'b | zIS'z — so'gg+ — — — = — — | — -— — I" sug SwW[OYAI01S 
Tey S ”s ”S ”s IS NE ON 0: 
UI IDA UP[IJA IS93E uareare | 
pesaa 
-sBep | -s3ep ePH UueIr) HEL UuPIr) [EL 
NPA Inn : : 1e3E 
-3uofH | -Suen ACT ASIC[ | UeID IeL 
EES NEAR 2 SSA -paof apeIwosBunspueTt 
la Innydfelg pe[oASwUO ape[oASwWO0N muy 
UINIJASBEpP 5 
epueAuy Ie31e PejposFoyg 103uejdsBoxs epurauy QIJSBOYS JUBAUY 


”8BUIupaj 


SB UJIsJaIÄJSSPIBASZONS Jopun BPploJn JBZUNPOsBONS 


NEETEGE 


SKOG SVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 


376 


"TersyewsSuposSoxs eljeyra UasjatsÄs WoUaS WoS Wap 


ug espue ups s9yrgddn e3ut el[eyra UISjaIÄISSPIBASFONS "Zz "el IS g — 'PeWsOI SsudsfaIksspresssoys ed frawef BE UMD YAGET IGOUfE 
—  lo'bgz |66'S44 | OoZzI — loltbgzlzats9$ | €1 — — JolsgE I — AR Åk i ANN en NÄRA flag SE 4 spuepuef 
— —  |LEto€g'rl Lö6z =S — 3 = > Fr SOETLN Oc — SER KOSS OR ENN FALSE SUL] SPUL|IOUIJISEA 
— —  IS9tggg'€f) £6z7 — — — — — —: |SEtpgoE) SI — = IDESFÖR” al SÅR NES 4 SSIOQ[AED) 
— [rot€EL IBl'LLgfe) oIS — J2tt69€l16'z$01) 12 — — — — — | ger bgE Letbeg TOK ie « säqreddoy 
Lo6'z — btoz'I £ol'i SOA |A TSAR < SPUe[UPUNSEA 
€Lt€€1 = —J6LtgE1'1] 661 — -— — — — — OTG9EIESET CIS  GäOgr er IIrRr een 4 o1q3I0) 
— | +g678 | 11875) 199 — — 6'ocb'z) — — — (vr EAS RAND D GE ESO SORG FAROR free SAR 4 SPUe[wWIe A 
— — — — —21 — = == == sz 925 | 9be — | z'€ge HSO TORA TRA 4 — SFIOQLILNG 
8r4T6 |. —L Etgegt) dare ocker — IS8telv |: Ibör SE NA SANTO ST ie [END SITEN PASS fe IR SIS ene sug] — SJIOgSA[Y 
o9I — 926 | ofgtl — - Se OI — — — — o9I! — 006 | oz9'Ilsuel snyog 420 såroga10r) 
— lz9f0og1 |6g8'€gA4 — — — — — — 15Etg91 69:61 | 8601 + ZztzI | e'bof NANNE « spuel[eH 
— sn an —— SS oe == fe = —- s- 5 SE =S => ga | hr TRE ag « eSNYOWTEMN 
De. a er Re ES 23 SE RA 2 & RAT [EDLA (OEI son « sSPYISULNSLIS 
— GEST NFO EG — | — — — = = = — — SGT ESROTEA NER «|A sue| 23unrPpIg 
TÄLT — ASKA Ed — -— -—- — | ot6€ — S 9 z — b63g |6Te BvIPpOS 4 4 
togz — 1685 — — — — — | o'6g — | S'Vr | — egt) — Jootibr Bm NG SE BIIOU SUL] ILWIJeY 
9tegiv 60t-p6S'z — — 006. |. — = = Eetotgr — — löksgrkll = ogtgeot li ee «4 SB1q0U0IY 
— ler t6€l4 ILLILS'I) 826 — — — — — 6+ OGETA SK — [05060 | 1191 1088 | «4 sgurdoxquof 
— -l15tg909 |olfgr4'il SS9 — 99012 1l16'gg+b | SZ — — — — — [ESpenem Beter OO « — sSpuepo3ginsO 
KATT ÖT Ve fel ISESPI RIO SE SKKBO Ole Sia TENOR Kor O RN KASSA SnE TOSA OG SNSSO SE SA 4 SPUe[uewWIIPOS 
fztg8z lortogh loltg6g'r) 168 ISLtggrloltybEls6ife il LI rr Tr OMER ISOTE ÖNSKAT AA OSS [SAST OG RE g ejesddn 
== = = = — — = Tr EKeTOT LOG = => == a ba sug| SWTOY22019 
(OA Tr Re Se Sa RS a Ann GA Sn 1 AA TS NN RO RR RER RAR AA 
Iey Ie4 Ieq Ieu | Ieq | Te Iey Ieq Iey 1eq- | Iey 1eq | 
2a1e | JILJL | rate JILBE « 
[ee uojease dIe3e en PA amma | fs ULL | Imyny | ; [e31e Hajar o1e3e 
[NES INN | opaof |-npa RER: AR ePH "P49: | pedoa INJD. nro 
ePH KRO PSREIERISEI KOKT ERS -ÅN ePH BIO 
NPA SN AE 16) UNvA EES [1e1uv |Nnpox ÅN É 
VEN AE PV | minydrelk mynydfelH när MISY | opunuossunspueg 
mmydrelH - | mnydele 
er UPNIJAPIU UeNIJAPIU 
SUISTIIÄJSSPIBASFONS UTI] SUas|dIÄISSpIBASSOXNS PIM Surupa] erqoup 
[CEST E SNES 5 sugsjarkjssprsasSoxs spy 
Surupoaj BjPrfaInp SuDsppIÄJSSPIGASSONS UPN [2ENASPIESERSAEE ODEN 


'ZurposZoxs pJIOJn JE PINJSUd & UJLILIOY WOPJUUBY SPUJISJIIÄJSSPIBASBO NS II IV 


É vä. FYR RET or SS SR Köra TS Sr Sd 
FENETST SP NET RNE VR RON Möre tt SV vr FRI ORAL Cd EE Så TR ar ter DOTTER RTAR Ja 


1 


Vv 


- 


FIEF SA 7 MLS EIS 0 1 ön oe Le Ja 1 


I 


ERE SE FET 


KE 


'E 12905 


Tabell 4. 


Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård, 


TABELLSAMMANDRAG. 


a ad Kr ” Rn Cs JK Lä TEA 


OMR 


| 
| I 
| | Landstingsområde | 
J I 
/ 
| | 
| 
I 
i b kholms GT teras 
ppsala ne ece] 
dermanlands » sc... 
Itergötlands = > ...... 
hköpings FNs 
Tonobergs ER se 
Umar Jäns Morra: ..s... 
i 
» ANTESGEIN vvceca 
fekinge GGN sö rsa sne 
fistianstads > ......... 
Imöhus äg EE 
allands FSS 


bBteborgs och Bohus län 


sborgs ä 
araborgs » 
firmlands » 


ebro 
j istmanlands 
Ppparbergs 
ävleborgs 2 
fisternorrlands > 


Imtlands » 


I I Skogens dag å Valborgsmässoafton. 
Jänsjägm. undervisar eleverna vid länets 
or lämnas dessutom tilll vardera 200 kr. 


| 


| Tabell (a 


Undervisning 


Föredrag eller kurser för s av skölbärn 

El | al flats fll, Ia. 

33) & re: | Antal | Antal 

sol ls 225!/520 FRAS skol- 

= Eg pla = 

oanlr ls 2/8 5/3 27 56 I skolor 

le =) 5 öl ole <A barn 

fä : 7 36 i: 
1 | 
4) —]— — 1 1|— 70 | 1,918 
—b 1-1 = 5d. | —II>- 8 200 || 
— | 12] — | — H TNE — — Il 
sg RE: 3] a fe 3 — II 3 IALILSj STA 
—I 4d | — | — 2d — I— — — 
— 3! —I — — — I 1 121. 300 
4 | 3 ir 5 —I— SSK Ale 
ENE 2 IE 18 675 
le 40t a = = 
—| 3 —- | — 1 ENSE 
101 161 — 11 2 - 140 | 4,799 

I | 

2110 Gil 2 2 NNE 
FT NEN TES — — I 1 90 | 1,300 
271 & —I — 3 1 || 1 -— -— 
16 | — | —| — 30 —II 2 — | 2,366 
— 4) —| — 90t —I|| 2 -— — 
47 | — | — 1 3 — I|— 154 | 5,718 
21 —-|] —-| — 4 — I— 70! 2,935 
408 EES 2 3 — |16 199 | 4,636 
9) 1] —5 — 60t. | —I| 3 530 508 


2 En skogsvårdskurs och en gallringskurs. 
3 folkhögskolor i skogsskötsel under 1 vecka vid vardera skolan. 
5 500 kr. anslag härtill. 


Åtgärder mot skogsavverkningar. 


oe 
DT Spridning av skogslitteratur 
3 öA - - SR RR 
| 8 3 ” STA pe 
29212 528) 88c 
=O MIM 7 PI [TE-e A 
uret sse Annan litteratur 
Kl fe 
= Re 
Diverse | 
häften 
— 50 100 | 1,200 ex. 
22 1,180 200 | »Skogvaktaren» 10 ex. 
— 400 200 

1 2,000 — 100 Ungdomens skogsbok, 

| 2,000 Dybecks skogsodl. 
6d — 150 | 150 ex. Skogvakt. 

1 500 100 | 100 ex. Dybecks Skogsodl. 
och 500 ex. Denkers släckn. 
av skogseld. 

— -— — 10 ex. »Skogvaktaren>», Holl- 
grens skogskatekes. 
— 300 — 20 ex. Julius och Hallers 
| handbok. 
— 2,000 100 
— 50 — Diverse. 300 ex. Ungdo- 
mens skogsbok. 
1 1,200 6 | Denkers skogseld. 
1 120 30 | 200 Diverse. 
— — 200 | 100 ex. av »Skogvaktaren». 
— 200 50 | Lovéns brosch. Skogvakt. 
— 400 250 
1&10 — 211 | 50 Skogvakt.,50 Skogsvännen, 
5,700 Dybecks Skogsodl. 
il — 100 | 100ex. Handledn.iskogssköts. 
— 419 426 ex. | 59 ex. Handbok i Skogssköt-| 
sel. 66 ex. Om släckn. av; 
| | skogseld. 6 ex. Julius och! 
| Hallers handbok. 41 ex. Kal-/ 
| lins Skogsavverkning. 
— | 1,500 54 | 140 ex. Skogvaktaren, 1000 ex. 
| Kallin, 10 ex. om Träkoln. | 
3 Dessutom en skogsvårdskurs om b veckor. 


I bidrag till nämnda 


I Antalet besikti- lan? Träffade | | 
E | de HAS WECGSOSNNE Overenskom: SES | k , | 
Landstingsområde avverknings- enl. $ 2 i skogs- melser och nings- Rättegångar 
| trakter vårdslagen skogsodlings- förbud | 
förbindelser 

ockholms län 143 | 1 30 - 5 i 
ppsala > 217 — 8 | — 2 
åidermanlands > 124! | 5 5 | 1 ] 1 
stergötlands > — | 1 4 -- 2 
imköpings » 720? | 19 9 — 3 

ronobergs » 401 | | 

almar läns norra 962 3 12 | — — 
> > södra 34 3 — | — — 
lekinge län 13 2 11 — — 

ristianstads = > 16 — - — - | 
'almöhus » 2 | 1 — — — 
allands » — | 2 62 — - 
Hteborgs och Bohus län .........sessessosossssc0v0 120 | = 28 | — — 
lvsborgs | TVN re ER FRA PNP RER 376 | 1 1 | — — 
xaraborgs MDS r oro Una rRg el bes TER SNIKR ITE 172: -— 31 | 1 | — 
ärmlands ös EEE OF SAS 1 fyr nets EA 13 1 19 | 1 | 2 
rebro AE AES COR SE 29 17 | 20 | 1 — 
ä METTE NET OA ROSE AP VA RA dr 71 3 | 46 | -- | — 
opparbergs MJ (vet SSEsA äKAS AN St desanSrERBUSEARAEK 301 1 | 3 — P 
lävleborgs MENAS Rs dar ur HdKEes en WARS KRT SS KARA ARN — dT | 29 6 3 
ERE UdS o3)7 söcraracssrsnr dressed dona nns seen 26 2 5 2 6 
Iumtlands SN RÖR RS SS 23 3 9 = 1 


| I Besiktigade avverkningstrakter. 
ha 


IE 


? Ej alla avgjort lagstridiga. 3 Enl. $3. $ Skogsodlingsförbindelser. Beskrivning av hyggestrakter 


OR : 
JR SN ke 0 PA 3 


4 
” 


MARE 


NR 


- 
kl. 


no 


SEN 


A 


"N 


3 


Å 


+ 


"kad 
CN 


= 3 


u 


; 
k 
| 
2 
£ 
Fn 
3 
; 
bn 
& 
. 


SÅ 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 
Tabell 6. Bäckrensning, dikning och markberedning. 
Bäckrensning Dikning Ne 
Med bidrag av |Utan bidrag av|| Med bidrag av | Utan bidrag av | Med bidrag | Utan bidrag av 
Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- Sv skogs- skogsvårds- 
styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen vårds- styrelsen 
| styrelsen 
End | Kostnad | SA Tee Kostnad NE Kostnad RE Kostnad Kostn. AD oskadd. 
| | sr | Kr. Kr. Er: Kör: Kr. 
Uppsala läns......... — - 12,680] — 2,368,1 987,74| 20,326 — — — EN -- 
Södermanlands läns] — — — | — — — — — — — - -— 
Jönköpings läns ...| — — — — — — — 
Kronobergs läns ...| — — — — — 2,042,71 — — -— — - — 
Kalmar läns norra] — — — — — 834,46 — - — — -— — 
Göteborgs och Bo- | | | 
a HUSNIANS soscsssads ce -— — — — I 500/ 110, 14 — — 301,05 12,174,10/ — -— 
Alvsborgs läns...... 75 13,33 350/ 14 6,873,0/ 922,44| 87,443| 1,063,921] — — — — 
Skaraborgs läns äl — — | — 4,113,4 853,80] — — -— — — — 
Värmlands läns ...| 79,291 | 7,608,s5) 88,188|11,153,49|| 360,546| 70,453,52! 79,852119,497,69| — — — — 
Örebro läns ......... SA EES 5201), E7,160)17) i NR = = — — 
Västmanlands läns| — = 120:35ylR — = NL65S10)N = 294,62 
| Kopparbergs läns...| 19,050| 2,108,40| — | -— || 129,954| 29,949,07] — - I TS - 
| Gävleborgs läns ...|106,597|21,231,82] — — || 199,645| 72,889,44] — > 20 = 2 
Västernorrlandsläns/|121,170/|17,047,95 = — — 727,9701162,339, 11] -- — — — — = 
Jämtlands läns ...... 1332,798/63,628 | — — 452,312|243,782,40| — — — - 2,776,8 |22,324,28 
Tabell. 4. Fröklängning, 
a Behållning av Under år Medelutbyte Behållning 
> kottar från Under år 1915 inköpta 1915 utklängt | av I hekto- av kottar 
3 | föregående år kottar frö liter till 1916 
Landstingsområde = - — : - — FF 
So | | | - Medelpris 
ö Tall | Gran Tall | Gran per hl. | Tall | Gran | Tall | Gran Tall | Gran 
25 BR CE"! VA KR "SN ED VN Äl kr I fa AAA ER 
I | 1 | 
Uppsala ATS motbespo avse sed | 1 1,703,2) 1,411,5] 9,10 OK dn 1,87 | 789,32/ 113,67!| 0,46 | 0,30 — 591,78 
Östergötlands läns......... 1 882 911 | 120;16.]| 573 4 1,0 GT2 NA ISO 0,69 0,60 80 290 
Jönköpings läns ........... [= IA0T3 — 5 179 — — | 1,576 55 |" 0;56 |- Oj87 IF213 116 
Kalmar läns norra ......... Ed — — 22,94 — 3,37 — — — = = 22,94 
3 PIN ASO ÄTA /erses a = — = — — -— — = 
Blekinge läns ':.......s.=s lr SN [SN — — — — — = = — = 
ätllandstläns s.c.sess.-sos vt — = RER få — | — 30,9 — | 0,97 = Fx — 
Älvsborgs läns............... INS NAN NA 14,575,05 — 11 1,769 | 0,5 11 272,60 |2963,08 
Skaraborgs läns ............ CE 7 SR LO EO EG 1 55715 FOA = 29;5 17 
Värmlands läns ............ 1 |6,332 |2,400 2 2 — 12,244,8|1,464,2]| 0,53 | 0,58 | 2,434 | 99 
fÖrebro. läns .....s.c.....e.sre vå 0,26] — — = = = = = = - = -— 
Västmanlands läns ......... I 1 11,000 —=11005;5 =— "| 4j80 |; — I 4800) TI OSS | — 
Kopparbergs läns ......... |. 1i15,0200 1 = — 1] = | 1y102-]- 731) ES ROS fen 
Farieboigstläns ns... | 1 |8842,s5]. — | 34,88) — | = | — | 2810], —y| 10605 RAN KS DD file 
Västernorrlands läns ...... | 1 | — |1,714 — 2 bj — — — —- — — = 
Jämtlands läns ........... ROOT - — — | 540 | — | 07 |] — I — = 
! Dessutom en del oavvingat. ? Samtliga skogvaktare klänga i sollavar. Enskild ria inom området. ? Bergtall. 4 Klänges 


delvis hos skogvårdsstyrelsen i Jönköpings län och hos frih. Alfr. von Essen. 


5 Ett parti ovingat och orensat frö. 


FR 


"JESWJIQ & 


"Qujues3 "By s'06Z 420 II BA L'6gZ EPYRASPI? PIA JUFIQDUUJ > 


SSE "1011 SUSPHI2H 420 OÅSSEN I a ”IeIB19q By L AVIEP 3 "HejBogQ "By 6e'zOl AVIEP , "By 9'€ YdO s'9p "dAdsat Q1J jaa SJUJIANDI PULS & "Qt jeuwejn I Iv3uj z "Q1IPoOfg i 
29 ETEN EEE NEG EE ES EE OS EE EET EA EAS OL EST (el SG a ra AS a fr DESSA | EOSTET SLI GGOrG sul spuepuwrf 
= [00 | 666'z| — | »'€L |9e'tell— | o'cr ser) — | L Falling [AN fn RS RN rår] ET fr [er SIE | S60'€ |SUPISPUPIIIOUISSKA 
FM = Ire'81v |s'oLr'g| — I op | 98 I—- I s'sor) €18 1) —- I 08 8z | — jJse'10z |s886€) — los'g] 008 | — — I=-| — |O08'c]— | 99'gre let'tge' tj” sovr s3ioqaraeg 
IN | FARA AA ATA EE RR VÄ ft ENA NE OA SE EA a EA an fan LE SCA fr OT AG AKT Se Tr Tr dr Afa 
ar Sa GRLA Ir 009:5] == 1 9-O8F 007: 1="11 861. KELS il SORA 1 210S SFSF BAG IS | OSRAE = SSD RAT I ESTAIS ER EI EPIBIUEUEA 
- = OH Re en a ES NIE: CGSN GAIA SEO (6 ELEN AO SERA SN fa £0€ OLOF NGE SSR sue[ 01q310 
2 - — ==] = a fn i — — a — [| fr ran nee — | —l8'pop'Ils'prz'z)| — | 2'992'z| 9'Pr06 SUP] SPue[uWIRA 
FA ROTSEE 12650:1) — SE Issa er0 a OFÖR RE SO rr ESA SIS EGT a SE Si SS ST 0 SIONS ER BLOG TN ELIT Sur] SBIOQeIEAS 
er — la9'por'z|se'gps | — | e'gzc) s'9etl- | — | — I — | 091 | r'Ept | — Ir'tpor l9'te8 | — I8s'p| 000't |es'g los'pgo't)| —| 69L4'1] I — | 8'1G66 | 9'9pa JU Sur| s310qsAly 
AD Flor = ER ra RO FSL NE TI) SPA era erinra a = Mö = AN NE SE = — — Isuelsnyog-o'qv109 
> KAN R 0 NSLORy: | S5GE] ki pP | 2506 So RIE) BLOGISIOBT 99166: EON SE IeigOT EE SAST IGEN AN sdfg |A JÄSA RET " SuP| SPULNeH 
= 2 ET kr ke fe Kn LE EON fd är le — I8'81 los'g) 09 | 6 WO = SM = E — Isa SnyowleW 
| AE | a fr | RE EA KOL EAS ES a Sr ROST 02SNTO0ERNI (IS = NN = — | sup] spessuensuy 
- + — re = NN SSE NN 68 FÖRE EERO TIL KO Ro OSERIEG (ON i €S lg stel Fung 
Fr = Meka AR Nl EAS (ÅSE EN (NE RV OSA OG NRER = NN 09 9IL |eIpas o« « 
ey: 3 (SB GOT ESR LEKA lr LOG TER OO ot BAG | AE fn OAS OSS SETT GG a Al — | — | 9'gIp | +'g99 lexou suep 1ewjey 
SG =S — — — | — — |—-] — — — — — |— — — | — |e9'€ | 0087 | 6 008 |—| — — — — — |" SUP S319q0uo01Y 
RR ; - z6£€ | soc't) — | — | — |—1|e'gtel our |9 9Ir | est | —- | — UA NE lös lh ss DATE oLL | 908 suej sZudoxuof 
Rs = OT | osg't| — | s82 | ofg6g)= | — | — loa'gtlostger]) o9'9g6 | — I29'göp IrIIR9Ol PL | Fell 001 IS € FSIGSGEN GLO KaIS 098 | PpuI'z| Sue spueposmnsg 
- — Joo'et log'gr | — Ise'senso'eLtj— |es'0o8 |et'g8 los'oglet'or | e'ro | — I 9:90 | stöp | 0'9 log) ITE Is9töj €c€ l—-| — | — |s'08] ST KOTA SEE UERUBIAGLNS NDS 
i — |s5'086 los'90L | z Ist'p6 |s8'e6 |— Jos'cg loe'gy | €Zz | 60z | 9 | — 6 6 1 | = S8ls9'erblestöge) — )se'age er'set | CNsugperesddg 
= — = —= = — |s'0) 9'€8tIse"IpE] OI 8c €€ = = = Er = = 3 ra fe TS = = """ SUP] 3W[OYHI0IS 
| 8 | 
FT EE dk RA RÅ ESR AS Fd få IGN En ÄRE fö Sr rk 0 bl Fe ARE ol bä (AE [SUN pe 
SJ AB IR SA DE ELSA DL rg Ar EE re SS RE ad 20 er EA BN Sr ER RS 
[2] A A A A "At | stud | ue1g Isud | ner |A A 
: "By "By "3Y "By "By SM Fa RE x ST :3y apenuosdunspurg 
w 9161 sud snels 1010XS Butupa] ua3a SE 
UD om Ar sur ju 12112 sud -uejd 2 13pun Buy S161 Bl ua $161 Ir 
Sutulleqag 01J HESIOA SAESpATs 01) JURAUY SpossONES TIG FT0X 01 doxa v ox a8ueppA | uvg Sutufeyag 


92 IeuwenRN 


91 JUBAUY 


"QIISBONS 


KIVIKLOR 


| U ME ERE ERAN SA oa lad a a 
3 FR PA 


380 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 
Tabell 9. | Skog 
Använda plantor till skogsodling under Plantor, utlämna« 
Antal belbar skogsvårdsstyrelsens ledning 2 
TLandstingsområde I plant-| skole- TT 
ldsiorl farsas Oomskolade Omskolade | Oomskolade - 
i Diverse 
| Tall | Gran Tall Gran 
| | 
Stockholms läns .3.:::..sss..= 3 | | | 1,221,500”| 965,85 
KIRPSAlA GLANS" kras. diss ne 5 | 5,5 | ingår i följande kolumn 138,850) — 68,4: 
Södermanlands läns ......... 22576 | JE AR > > 1,403,100 870,4 
Östergötlands läns ............ 4 NG | 804,800] 446, sool223, 360 301185 84,296 — — 
HORKGpPInpS, ANS ss. virvssiece see | 13 | 6,28 14,450, SG 800) — T 117,000 NRA 
KETORODEEOS PLANS: ove ed ss | 970,000 
Kalmar läns norra ............ | 760,475 | 295,500 
fealmar 1205 SOA core. tse ed | II 0,50 |1,391, Su 124,070) MES 42,850]| 1,451,300] 148,07 
Blekinges lans) 10. gvsgöre sed ses [RIS AINELSS EOS 347,580] — 74,000) 3.53 170,000] 190,6: 
Kristianstads läns ............ | TO | JO:3 |2365.000)3, 988,000] — l657,000] 42,000 
MRlatoldES OLAS Mitt ossseneerr | 5 — 704,000) 70j000l3T8.065 246,000 
Kfallands-läns cc ackie dos fer | 5 1: 6750 a 2,482,183 
Göteborgs och Bohus läns...| 3 | 5:7 a 7,534,627 
Milysbörgs läns, ..sto.vssdossoe | 14.1 4335 12,413,5001,766,400] = = 6,715|| 1,726,500 1,517,5C 
Bldrabhprgsi läns cstoss sger rr | 12 -— 707,300) 655,100 fe 2,000 — 1,171,500] 968,1 
Marmnlands läs, kos sno | 3 | 13 |-459,050] 609,950] — 31,300 4,200 KOR — 
FÖGSD EO LÄNS SAS. bps ed kela | SST | 160,450/ ANN = 700 785 40,100)] 301,9: 
iMastinanlands lä054 ls oo.scs | Ten]. 255 | 1.895,000 : 
Kopparbergs läns ........... ANR2500 | 564,950] 97,600/ RN fö SER | SAM 27,500| 26,5 
a VleDOrgSlänS fäst orden | I | 2,00 | 50,875] 5,000] — | = AN | 228,000 (52:20 
| Västernorrlands läns ......... gl ENRTAGSO] S0:000 2 | 3 SE | 597,500 1,0€ 
| 


| I 
| Jämtlands läns...............- | TI 03407], 129,540] "16.433 ] ENAS 


1 Försålda till självkostnadspris. ? Häribland även omskolade plantor. ? Därav ?/, tall 436,000, ”/, gt 
åv snöskytte ha minst 500,000 st. barrträdsplantor dött under 1916 års vinter. 


KIFS 
SL gr 4 KE JT 


TABELLSAMMANDRAG. AVE KE RR 


jedsatt pris Försålda plantor Behållning av plantor till 
b (till gängse pris) år 1916 


AA 


- | 

Omskolade Oomskolade Omskolade Oomskolade | Omskolade | 
Fr peace fört [Diverse BORTRE ROT 
Tall Gran | Tall | Gran 


Diverse 


Gran Tall | Gran 


Tall | Gran 


18,150 


AN 1 1 I 
| 78,350| 91,086|340,010] 561,500/74,300 103,929] 68,921 581,000/2,339,500|129,900] 547,5251353,575 


1,200568,000] 142,000/14,000] 6,000 — -12,911,000 776,000] 81,000] —91,500) 7,450 


300 32,200 
-- — [|335,000] 227,000133,500 119,000) 30,600|1,500, 00012 2,400,0001412,720 1,465,610/163,370 


JE — = — |3162,000/2,836,600] — = 


2 2 

585,000] 471,000] — CS 
3 3 

— — gr ock 203,000] — — 


| 
— — 56,200] —61,000 Så — SN 


220,000 


1,169,380] — — 4,000,000/3,000,000 


2,018,364 a 14,024,375 


ES en 


SOOgOr a ESA fr 2gv20rr00. = RR 
1,835/1188,500| 150,000] — 3,610/ — |9,223,000 ÄG LE — 43,200 
12,300]] 50,000 — = — | — IIt,780,000l2,405,000] — 20,100 
— -|511,500 679,050 — 1,300] —  |1,490,00014,093,500]  — 29,500| 78,700 
| 543 FRAN RRISeO — — 
74, 


1,475,000 1,000,000) 700,000] — 
St AE TEEN 


— -— —- — — 


re 3,555,000/3,809,140 — | bä 


6 

— || 20,000 SS — — 340,000] 240,000] — 

— IIt35,500] 241,000 ed — — |2,000,000j2,000,000] — — 
I 
hr - 300,000] — 20,000 — 


— I109,000) — — 


nysådda tall 1,365,000 och gran 145,0€0. < Därav 50,000 utom länet. ” Utom länet. "På 


3 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. 
Tabell 10. Skogsvårdsstyrelser 
Inkomster. 
s Skogsvårds- Ersättning 
TLandstingsområde Behållning AV avgifts- | Försäljning] för biträde | Räntor j 
Fan medel, av frö lav skogs- Sch Summifj 
Hushåll-| under år och vårdsstys(F.diverse j 
Aron Staten | Lands- | nings- | 1915 ut- plantor relsernas 
ting |sällskap | delade personal 
Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 
Stockholms läns. ..........s- 11,022,45 | 9,265 -— 3,500 | 21,230,38 | 12,679,78 2,505,20 1,071,12 61,334 ,0 
läppsala länSk..d.s,s.s>ssarsos 37,— | 6,370 — 3,000 | 16,413,60 5,973,62 193,30 1,095,53 | 33,083,0 
Södermanlands läns ...... | 937,36 6,765 2,500 1,000 | 33,695,04 4;r1I3:81 661,15 875,24 50,547, 
Östergötlands läns ......... | 12,068,40 | 6,607 5,000 200 | 62,087,27 | 15,499,64 3,686,16 1,037,83 | 106,177, 
Jönköpings läns ............ ,000,—!1 9,399 5,000 5,000 | 51,567,03 — — 979,66 | 71,945, 
Kronobergs läns ............ 29,805,12 | 1,500 -— — 44,102,93 — — 1,852,55 78,051, 
Kalmar läns norra  ..ss.sss- 20,455,12 | 4,080 1,000 1,000 | 34,580,91 1,081,98 837,65 1,755,55 64.791, 
» 2 SOA sorsecsen 25,222,64 | 3,290 — 1,000 | 24,255,52 2,284,47 1,106,84 | 57,761, 
Blekinge lärs ..ccssessonsörel "Ii. 1OO;84 Hö, SAID 2,000 2,400 7,572;22 4,598,15 — 1,091,31 | 36,293,7 
Kristianstads läns............ — 8,739 3,000 3,000 | 16,059,94 603,25 — 242,40 | 31,644, 
Malmöhus läns........ss.--e- 2,710,48 | 5,580 1,000 1,000 7,072,68 57,30 — 171,75 | 17,804, 
Hallands läns ess.ssckoscpsre 667,27 | 15,848 | 10,000 | 5,000 | 11,581,10 7,851,07 — 693,12 51,610, 
Göteborgs och Bohus läns| 1,692,07 | 22,957 7,000 | 17,000 9,470,72 1,287,10 — 220,98 59,627, 
MVÄlVSDOrgSilADS ssckssdases spön 1,894,18 | 15,399 | 10,000 — 50,969,— 3,517,92: 294,35 1,835,35 83,910, 
Skaraborgs läns, c.s..s.ss..+ | 8,878,54 | 7,160 4.000 — 34,157,99 7,143,20 416,— 987,20 | 63,342,9 
Värmlands läns...........s... 21,883,83 | 2,500 -— — - |112,000,— 8,910,06 1,148,89 2,847,56 | 149,290,3: 
Örebtö Jans: .sssssssiöossanevs 70,375,10 | 7,949 2,200 2,800 | 51,091,02 - — 2,645,62 | 137,060,7 
Västmanlands läns ......... 1,108,42 | 9,924 5,000 | 2,500 | 52,761,67 | 10,058,77 — 40,822,10 | 122,244,9 
Kopparbergs läns............ 76,271,83+ | 3,790 500 500 1108,786,20 — 127,— 4,941,95 | 194,916, 
Gävleborgs läns ............ I -6,138,55 1,000 — — - |111,326,19 9,376,27 1,451,— 5,208,11 | 134,500, 
Västernorrlands län......... | 24,911,47 1,000 — —  1153,489,97 2,771,31 867,77 8,426,27 | 191,466 
Jämtlands läns '/....tom it | 144;420,59 | 1000 et — |148,182,91 | 1,552,10 | 1,420,69 | 7,840,45 |304,417,3 


1 Avgår 5,000 i skuld. 


? samt 2,300,84 till pensionskassan. 


3 Häri ingår skogsvårdsavgifter, som erhållas 29/,> 1915. 


2 


. o 
Tabell 11. Skogsvårdsstyrelsernas tillgånga 
| Tillgångar. 
Landstingsområde Kostane Sorter Skogsfrö 
eller Inven- Fastig- och” 
på bank Tiverse Outdelade tarier heter outklängda 
personer SKORSviRE kottar 
mede 

Kr. Kr. Kr: Kr. Kr. Kr. 

BiOCklolDS ANS söossbospeades see Sur oto css sker | 18,695,;71 4,278,32 — 1,608,35 — — 
Wppsala MAnS')6ssccessbseek cc dedo bss ons sRsskAn sees ene | -2,356,69 | 1,549,44 — 3,881,40 — 9,989,67 
Sodemanlands.Ja05' pb ..;ssciosd se gonskersiösrsseS 14,373,06 | 943,37 — 3,500,— 3,121,90 218,50 
(Östergotlands JaNS s-ssy.:soorsedscrerb dess enn derr en 55,456,48 1,801,01 — 3,000,— 3,400,— 17,674,— 
MONKOPINgS dANS:; srvassder SG dra söka be SSE er ke ör 14,428,80 1,452,69 — 5,020,17 8,000,— 23,137,51 
MEFONOPErgS ANS est scstdrsgers srpens JeendesNa asks kr] 35,361,93 712,65 — 1,423,79 — — 
almar lans NOTA sisedssasssveroskpnorsejes sep ee sker 33,700,72 1,502,11 2,512,15 9,775,— 3,857;5 
» 3: NSOUTA: depnorilk seder borda Ad AG Sa ARE 20,543,07 971,44 — 3,004,89 3,800,— 1,494,80 

Blekinge. JANS svoetsboetsstossrs des SeS Arnek odds se 9,579,50 3,030,— — 3,367,49 — — 

[NA SETATISTA CIS) HATS rov ser ecue ved epö uses reps Fr V TERS VS 2 
NWIAlnOhas ANS socks scssresers döps sans ssns sstsrnrs deras | - 
ELANArdS; LÄNS visponestopoke sen pp oce sebe dens AT NNALDISE 188,17 — 1,644,81 10,215,50 4,854,95 
(oteborgs och Bohusläns .s.s..sesssseseessssvtsa | 131,88 231,08 1,568,40 == 
KALVSDOF2S:1AN5: 0 os pro res par nope RrNee ns KON Åke rs Ae I 2:06716095-1 — — 3,811,— 14,000,— 12,651, 
kara DOrgS 'lANS ts svsopsiscsan.obe öres kene skor lse rå | .33,003,38 54,10 — 3,984,75 — 10,726,6 
IWatmlan ds lADSsscsse senda or sa påds dre re SNS EN | 43,927,82 486,95 — -— 41,000,— 34 000, 
KITE br OLAS ng sa cob el ob vira Ne ble del e pjä a so STAD Sr | 54,913,38 1,522,89 — 2,193,03 45,149,79 5,481, 

[NRKaSstnanlands: JäNS ce, :.sessavessspeserestg ror köerna 6,073,32 4,996,95 — 200,— 28,000,— 260,729,' 
Kopparbergs, laDS] dos. skoske ökerser ansa Kas Ake de 47,918,98 30,639,36? — 9,688,88 6,415,17 263,3 

HISAVIEDOTESKIATIS Tk ösk re ora cn ensnas SER AES se Ar sn ses] 11,543,13 362,20 11,571:y5 35,800, — 64,819, 

IVästernottlantis, läns, :..-sesxscsooscosno skröt i ssssN |. 39,740,19 2,524,26 — 5,110,10 40,000,— 40,069, 
Sämtlands: lällS:sesceocspesessko Ness ende nde dT ör SRS rD 127,028,19 965,85 2,500,— 5,030,— 34,374,82 21,392, 


1 Disponerade som fond för skogsodling. 


2 Fröklängningsanstaltens förlagskonto 29,645,75 kr. m. m. 


H 
tgifter 
er in- 
nsterna 


Kr. 


gle bei 


= 
LJ 
v 


EIEPELITTST IST 


Plantor 


8,544,23 | 


1,677,40 


| 
18,730,64 
18,850,48 
1,009,— 
| 2,442,25 


k -— 


,000,— 


TABELLSAMMANDRAG. 3 33 
comster och utgifter. 
Utgifter. 
FR Avlöningar 
Skogs- Dikning PIOE och rese- Litteratur Övriga Inkom- 
Summa llodling och och skogs- |ersättningar och omkost- | Summa | . ster Summa 
plantskolor bäck- vårds- (utom undervis- nader over ut- 
rensning | åtgärder skogsod- ning gifterna 
| lingen) | 
Kr) Kr. Kr. Kr. KT: Kr. I JET: Kr. Kr. Kr, 
61,334,03 || 18,500,36 = — 18,490,27 343,— | 4,658,65 42,680,65| 18,653,38 61.344,03 
33,083,05 7,627,62 328,57 40,—1 14,181,30 1,451,40 | 7,097,47 | 30,726,36| 2,356,69 33,083,05 
50,547,60 || 16,942,19 — -— 13,714,78 3,125,54 | 3,6098,32 | 37,480,83| 13,066,77 50,547,60 
106,177,30 || 21,610,17 — — 18,005,73 843,44 |10,261,48 | 50,720,82| 55,456,48 | 106,177,20 
— 32,120,38 97,60 | 6,827,07) 12,558,33 7,240,52 | 6,792,938 | 65,636,83/ — — 
78,051,35 || 23,798,45 | 2,042,71 I 11,351,28 199,20 | 3,162,34 | 40,553,98| 37,497,35 | 78,051,35 
64,791,21 8,313,67 834,46 1,173,31/ 15,364,54 1,391,69 | 4,012,82 | 31,090,49) 33,700,72 64 791,21 
57,1761,47 8,026,66 94,37 559,07) 10,220,— 562,66 | 8,579,65 | 28,042,41| 29,719,06 57,161,47 
36,293,72 || 10,333,67 — — 8,360,19 510,85 | 1,112,02 | 20,316,73| 15,976,99 36,203,72 
42,569,92 7,902,02 — — 12,615,34 — 22,052,56 — - 42,569,92 
17,804,74 4,902,46 — — 5,648,24 -— 382,29 - 6,871,75 17,804,70 
51,610,56 || 20,793,46 AA — 12,140,34? 793,30 | 7,664,69 — — — 
60,851,78 || 42,219,33 110,— — 11,611,30 300,— | 4,699,79 | 58,920 42! 1,931,36 60,857,78 
83,910,— || 43,058,87 311,92 -— 23,413,02 3,288,56 |10,870,54 | 80,942,91! 2,967,09 83,910,— 
63,342,93 || 11,162,39 426,90] 1,519,73| 12,407,97 606,14 | 4,216,42 | 30,339,55| 33,003,38? | 63,342,93 
149,290,34 || 21,079,01 | 33,983,06 — 33,386,82 5,148,65 |11,278,038 |104,875,57| 44,414,77 | 149,290,34 
137,060,74 5,096,39 | 7,160,17/ 439,15! 13,883,88 563,03 | 1,155,23 | 28,297,85|108,762,89 | 137,060,74 
122,242,97 || 22,535,92 — — 21,423,68 2,296,10 169,915,95 |116,171,65!| 6,073,32 | 122,244,97 
194,916,98 || 27,770,87 | 15,670,38) $8,881,99| 24,760,— 7,903,20 |23,666,97 |108,593,41| 80,323,57 | 194,916,98 
134,500,12 || 12,381,29 | 29,698,42| 29,492,60| 35,583,45 4,291,07 (11,510,16 |122,956,99| 11,543,13 | 134,500,12 
191,466,89 || 15,441,38 | 44,095,64| 17,542,91| 34,896,92 7,932,— 1|34,817,38 |154,726,70| 36,740,19 | 191,466,89 
364,417,34 4,059,60 | 53,677,60] = 30,986,76 | 5,952,78 |22,381,18 1117,058.22/187,359,12 | 304,417,34 
r fröklängningsanstalt, kott och frö. 5 Av fröklängningsanstalten är frö försålt för 5,224 kr. 
skulder den 31 december 1915, 
Skulder. 
| Skulder Till Tillgångar 
Summa SVEN Summa Till bank diverse Summa över Summa 
tillgån- Personer skulderna 
garna 
Kr: | Kr Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 
| | 
24,582,38 | — 24,582,38 — — | — 24,582,38 — 
24,468,80 | 24,468,80 — 1,606,s6! 1,606,88 | 22,861,94 | 24,468,80 
28,556,83 | = 28,550,83 — 7,706,29 | 7,705,29 | — 20,850,54 28,556,83 
97,236,88 | — | —97,236,88 — 122,67 | 122,67 |  97,114,21 97,236,88 
60,583,40 | — I -60,583,40 — — | = | — — 
II;407,37- | — | ST, AST — — = | 
53,024,95 | = | 53,024,95 — 12,395,78 12,395,78 40,629,17 53,024,95 
29,814,20 | — | 29,814,20 — — — 29,814,20 29,814,20 
15,976,99 | |--15,976,99 = | = = = — 
42,843,41 — | — — 810,96 -— | -42,032,45 | — 

- = | — 1,931,36 = 1,223,91 | = | 707,45 | — 1,931,86 
52,280,07 = | 52,280,07 6,000,— = | 6,000,— 46,280,07 | —52,280,07 
47,768,86 — 47,168,86 -— — | — | -47,768,86 | 47,768,86 | 
120,414,77 — | 120,414,77 — | — — | — I 120,414,78 | 
109 260,24 — 109,260,24 — 497,35 497,35 108,762,89 109,260,24 
08,442,27 = 68,442,27 47,000,— 10,000,— | 57,000,— 11,442,27 68,442,27 
94,925,173 — | -94,925,73 8,602,16 — 8,602,16 86,323,57 94,925,73 | 
124,096,19 - | 124,096,19 = | = | = 124,096,19 124,096,19 
133,444 ,42 — | 133,444,42 = 2,494,46 | — 2,494,96 | 127,949,46 133,444,42 
192,291,03 - 192,291,03 — 940, — 940,— 191,351,o38 | 192,291,03 


'6,000, 
1 


TA FET NN CR i Å 2 - SPARA ASE 
SE / i > "uxJUrA uepas unog[ox ua I IÄd so sea uappa Ne wouasurep mmnuwoyddn saasddn plassoys uq ; SpewSon( I 
"09:'GSL'Zz 09'GEG -—="T09'1 008€ —|=|=I=1 === —|—|—1—1— 12 ÄR IR [nen fena rel $ spueptef 
09'086'Z —"06€ —"0G9G'Zz 0919 —IlI—l—Il1 |—=|—I—|—]|—|—]|—1|—1|— [RN ra ne | me [ara | fö |G | —|I — |—-I—I—] € SETT SVARAR AA STRED UB TIIOUISISRA 
JAS 2 = re 53 | |1 a) ERE [ET 1 AB) 1 IE [EN In) ja lr US BD eat) | a] |] RE rea SR) (EE I) SSENRNySSS SEEN SsBIOqaAED 
—'pS0"T —PH0S FR OSS st'0T so | sE IisEn aa Inge fa IR fre le 1 = =——== —— = 1——!-) 6 «  sB1oqreddog 
="62€ 6 —'0SZ 0 2 fn | NS AS] SES STA EES — gle SYST sprejusunsed 
He = = 2 ölen SE 5 = SR RA FY | NES AE lg eye 01q8r0 
MENS SE = — ÄR Rafa A ETBAS [SE VRA före [P0 ILE fear (| | (En | ja 2 Er [a er a = )—]—|—| — I—-I—-I-| — « SpUuewWIEA 
2 —'9S90'0F OS —"0pS'8E FN ITE] of) de (EE JE) je st | a | [ER (CE LR ej 2 AN ES) Sä anter JES EE SE SA EOS Sn SBIOQEIEAG 
FA 10891 ='060 — 006 bl 22) BE Pg CSE [lay [15] 35 [05 [BES = | ja” [02 (SBR | ER 34 |) FE EYE EE [251 ER ER fa RAN SB10qSA]y 
BS 2 = = — AR CA | ESSER ja, | EE [| (SS SA pr 2 RE ln je RN JÄSA ——l—=—| — J-——) — |" sug snyog yo såroqaognN 
om rd Au CR =E för | bea bag | CE 1 RER föga AE tl l- hel or frevvieeee « spuel(eH 
6 =) SR 2 ka a EA [| pss le Le fd] fa (LA FE ER 3 fd (IR el a) 12) JEN EA SE a rr ar nn RA ST oturen 
= JD AN Ses Sr fn] fn LS re ERE lat lea RR NIE SE Aloe eveece « spersoensuy 
ed EE, Åre Or FO EA | be en 5) [er RE oa a np Ta ER [ES 1) Ar fer ud) AA SEE ASS ES rg sorserentennrrernn Oc Tunp]g 
= rs SR bl PE EE TN JIE hö adl | | ef ES] 5 RR irl EN BAER ER de) RRENO hr RE IS Re veeeesuel — spuemog 
(a ER = + or) I | jon] | SE ft | ER SE EES | EG AT JE 1 7 EN ps a SEE EES BIPOS « « 
2 - 2 =S a RA rn] öga |] fed | fält | kärt | nn | [ÄR | bn | 2 | [ön ne | | | [RR | | | LO FN PIG '> el1ou sSue| IEWJEN 
ir 22 = | CS Vere 2 CS [ES [A=] JR] [2 2] JO] [ren |) (Le) 7 CR | ES BR el ant sl! EEE « s313q0u0IY 
' = ara 1 ECE | ASS 9 SE la a i a AL för fm aa LÄS fa a a fe a (Årg RN NN $ säurdoquof 
: SS 2 är = = ENE JES | [EE [ERA [bt | |A | rar | re ja 1 fas AS ENE == =S « spueposrmsoO 
a —'zE8'z — 008 —'zeS'z pl —l—(—=—|——-|=-|=-—-|—--1—-—-—!]-!—--—-— —I1 l—- — |——-]e | € spuejuewIapos 
2 - — —"008"I 00"1Z —It 1-1 |A lagar Inger] ar fas frn ka eresdd 
7 AR =S = c ES ER [ESS a (ASS [EN 2 fo (SE [EAS [SB] ER [EA [RE ERE jag ED [a ERE HENNE SW[oY4A2039 
A 
Ef nr AE SETS RNE ATA as 5 fl 0 (5 8 =) EN ER TRA TR SVA El SN ES Oe Er SS 
& | | il AN 5 | =E E å SR 
ål 5 R S.A B &5R 
(= un So ID N 5.18 
3 ol < RR 25 TES RE Sm R 
NW SS» Ra 8/35 rn 2 32 lol ET RAR 
. n vu SIN LISA RR ER SN ER ES El al CR RES EA TN FO FA Ken Ps RN RN a SN 
NN PROISON re PI? AB Syr 3 raser GAR OR nd Bl a 
RR A9pBU1ISOX | osämuyorjs | ”ES0AS BIN V| ias0 wros 'Hrvur oa | B ok || 51 215 le RESA IEI TEES 5 lår) 5 apueiuosBunspueTt 
ke vununsg peuyriog epexspuvIgq -sSoys |vay |3 SST rr AI 51558 2.19 fa 5) 8 TITT 
F peuyrerg g > sl.se FAR: ERE = | FSS 
ua 5 7] 3 3 9 loa Si 5 ST = 2 
i 08 [u] 3 fo 3 = FR 
; 3 R : 
BE: JÄST COS dIdan sus pl smet NrBAS TIG 


Bs 
ESA 4 "IEPI2SBONS 'er 90 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM 


KRÅSNÅLAR 
MANSCHETTKNAPPAR 


AV 


UNIFORMSKNAPPAR 


| UNIFORMSKNAPPAR 
| ARMBAND 
BROSCHER 


| CEDERQUISTS:GRAFISKA-Å 
) "GRAFISK ANSTALT-:- 
e YUSTRYCK ERI? BOKTRYCKERI» 


"RIKS: 27 Sr 
15 KOMMENDÖRSGATAN 13 


"ALLM: 79 21: 
KUCKÉER FÖR STOCKHOLM Ö. 


GULDMEDALJ: 

HELSINGBORG 1903 

NORRKÖPING 1906 

LUND 1907-->> 
- e- 


SILFVERMEDAU. 


. DY 
KR KE 
[EE Of På ff KI KT 


AXEL LJUNGSTRÖMS 


FABRIKS-AHTIEBOLAG 


MilitärteKniskt ombud för firman CARL ZEISS, Jena 


20 KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN - STOCKHOLM 
Riks-Tel. 2015 =» Allm. Tel. 7043. 


Tillverkar och försäljer alla till skogsmätning och kartläggning behövliga 
instrument och redskap såsom: 


Avvägningsinstrument, Arealräkningsinstrument, Avvägningsstänger, Cirkel- 

bestick, Diopterlineal, Distanstuber, Dosvattenpass, Dragstift, Handskalor, Jäg- 

mästare Tor Jonson's Höjdmätare, Karttransportör, Klaver, Kompasser, Läder- 

etui för passare och skala, Måttband, Mätkedjor, Mätlinor, Mätbord, Passare, 

Stakkäppar, Sänklod, Stållineal, Stångcirkel, Teodolit, Tillväxtborr, Tublineal, 

Vinkeltrummor, Vinkelprismer, Ritmaterial; Barometrar, Kikare, Termometrar, 
alla sorters Kompasser, Stegräknare, Glasögon m, m, 


ND 
Ej 


HUNERKETREUSEONTETNANPRANTCEAEESTNERSENR 


Begär priskurant. 


Få 


Hörlar Skossmän! . 
Reproducera edra 
kartor medelst 

Rokotryck e 


Billigaste sätt att framställa krympfria kopior å väv och papper 


från original i punkt- och streckmanér. 


Direktören för Kungl. Skogsinstitutet skriver härom; 


Aktiebolaget Kopia har genom Herr Ingeniör J. Lindh med begäran om utlä- 
tande? för mig uppvisat et antal genom Bolagets s. k. Rokotryck reproducerade: 
större och mindre skogskartor å såväl vanligt slätt kartpapper som kalkérväv. Mitt 
intryck av dessa reproduktioner har varit det allra bästa. Trycket har överallt varit 
synnerligen jämnt och även de finaste prick- eller strecklinier hava framträtt 
fullt tydligt och markerat t. o. m. vid stark nedtransportering av originalen. Jag 
anser, att man genom denna kopieringsmetod funnit ett i hög grad användbart 
och billigt sätt att mångfaldiga icke färglagda konceptkartor och torde dess an- 
vändande för varje skogsman bliva av stor fördel. 


"Stockholm å Kungl. Skogsinstitutet den 7 febr. 1912. 


A. WAHLGREN. j 
T. f. direktör för Kungl. Skogsinstitutet. 


Jägmästare Ringstrand skriver: 


Aktiebolaget Kopia har begärt mitt omdöme om de Rokotryck, som bolaget åt 
mig utfört, i anledning varav jag får meddela, att jag sedan hösten 1910 hos bo- 
laget låtit utföra ett stort antal kopieringar av kartor, somliga av stort format. 
Bolaget har vidare verkställt en del förminskningar från de i skalan 1: 10000 ut- 
förda originalen till skalan 1:30000. Alla dessa arbeten äro utförda på ett syn- 
nerligen omsorgsfullt sätt och därjämte snabbt, vadan jag har all anledning att 
uttala min belåtenhet med Aktiebolaget Kopias både arbete och affärsmetoder. 


Stockholm den 29 januari 19i2. 
NILS G. RINGSTRAND.: 


i; Jägmästare. 5 
Aktiebolaget Norrlandsbankens skogsinspektör. 


Vi utföra f. n: medelst Rokotryck kartreproduktionerna för Domän- 
styrelsen och Statens övriga Verk, Stadsplanekartor för ett stort antal 
Svenska städer samt för ett flertal större Skogsbolag, Jägmästare, In- 
geniörer och Lantmätare. 

Originalen till de av oss utförda kartreproduktionerna för Domänsty- 
relsen och Skogsbolagen hava i regel varit utförda å kalkérväv (ej färg- 
lagda), men kan vår direkta reproduktionsmetod även tillämpas för 
olaverade originalkartor utförda å ritpapper. Tryckningen utföres i regel 
& lavérbart ritpapper. 

Prov å Rokotryck medföljde November-häftet 1912 av Tidskriften. 


acmenorsoer IK OP [A sTockran 
CENTRALPALATSET. ; 


Centraltryckeriet, Stockholm 1916. 


EAA SE 
Sn 


WENT 


5 00280 2310 


Agon vB FARIT TE 
ekv BANAR 


2 Grrr prost 
Frö Foder ASK GPANARN Vd oy grtnrrArA sta rstsllabtjrärvsNN 
4 E 
- epsgeder 


rn NRA 
rar 4a0 0 
soagotådsdr an sANNA AN 
vatt