Skip to main content

Full text of "Skogsvårdsföreningens tidskrift"

See other formats 


rt S TOUSHSrE SLA 
Yt AAA VR 
ser FRAS VA FR 


vn 
Te yfnf pA rt rt VVD 
0 


tryter p 4 A R ” Z å 
ee Se er Sö ford 5: ; ; ; PENNE Por date 
aa i [15990004050 6000 er ör srt br 
ve M A [bamse 


ört Sul 


KORT 
MJ 


I rsMdn AY VS 
At oll NANNA 
VefNrRNAN ATV 


reg 
MR SgN BRN AR 


BES 


bes tönrdrnna 


re 
vu 
Netetr 4 tiders ÖRA 
trded 


4 ÅA RN RR NA 
sar 

ss+- AS ERAT Nörd ers 
yt 
240 


vViRRssren PR 
mös AN es rr 
PO 


B/S 


X 
SR 


änn 


/ 


4 

- ee 

- 

< LV : 

HEJ 

b 5 Ö i TV 4 7; SIN: 

” AT k N A S 

GS je ORESd NG q z 
45 Å . . 

Då — Ci:å Ars NGE) IA ; Vs ib I INVt 1å : e 

pre —— YRSA REL LLA Mt Bag 
FF 


- Firman etablerad 1850. | R. J e BE RG 
; PRISBELÖNT I ' l 


|] StockHoLm 1851, 1866, 1886, 1897 1 5 NNE 
MESRUAS IB ONA ENNART 17 ä AN 4 Förfärdigar och konstruerar 
, ÅA | = = lb 
— Fr 


MATEM. INSTRUMENTFABRIK 


Rn 


MALMÖ 1865, 1896 


— . 
ESKILSTUNA 1878, GÖTEBORG 1891 TE. Geodi eli ska q 
" PARIS 1900, GEFLE 1901 : HA å I £ h £ 
HELSINGBORG 1903 ; SE TA ns rummen er. 
NORRKÖPING 1906. | z 


Tillverkar och försäljer 
— alla slags instrument Hl | | Stockholm 
för skogsmåtningar och NW 
därmed förenade Z Dh WW - Kammakaregatan 19 
göromål. : | I (hörnet af Drottninggatan). 


TELEGRAMADRESS: GEODESI 


Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 : STOCKHOLM 


KRÅSNÅLAR 
MANSCHETTKNAPPAR 


AF 


= 


UNIFORMSKNAPPAR 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1006, H. I. FACKUPPSATSER. 


Biörktickan (Po/yporus betulinus FR.) och fnösketickan 
(P. fomentarius FR.), ett par för biörkskogen 
skadliga svampar. 


Af THORILD WULFF. 


Under senare åren har det upprepade gånger händt, att jag blifvit 
rådfrågad beträffande orsaken till vissa sjukdomar, som allmänt föröda 
björkarna i Stockholmstrakten. Då det vid undersökning visat sig, att 
de i titeln här ofvan omnämnda båda tickorna varit sjukdomsanled- 
ningen, så har jag tänkt det möjligen kunna vara af ett visst intresse 
i första rummet för vårt lands forstmän att i denna tidskrift meddela 
de studier och iakttagelser 1 ämnet, som jag gjort under sista 3—4 
ären, detta desto mera, som ifrågavarande svampsjukdomar i mycket 
stor utsträckning härja bland vårt lands björkbestånd från Lappland 
och Norrbotten till de sydligaste landskapen. 

Bland den stora grupp svampar, som vi kalla rörsvampar (Poly- 
poréer), kännetecknad af, att sporerna alstras i ett af tättställda rör 
bildadt fruktlager /(Aymenium), ha vi som bekant en mängd allmänt före- 
kommande arter i vårt land, af hvilka åtskilliga äro ätliga såsom Karl 
Johanssvampen, smörsoppen, oxtungsvampen, fårtickan 'm. fl. Särskildt 
inom tickornas släkte (Polyporus) träffa vi en mängd arter, som bebo 
lefvande och döda trädstammar, ja t. o. m. arter, som med förkärlek 
hålla till i förarbetadt virke och därigenom bli högst fördärfbringande 
timmerförstörare (i synnerhet mögeltickan, P. vaporarius FR., och den 
närstående bussvampen Merulius lacrymans WULF.). De många olika 
tickor, som lefva saprofytiskt å ruttnande trädstubbar och kullfallna, 
döda stammar, spela visserligen i naturens hushållning en viss roll så- 
som bidragande till förmultningen, men för den lefvande skogen äro de 
på det hela tämligen betydelselösa. 

Desto viktigare äro däremot många af de parasitiskt lefvande tic- 
korna, bland hvilka vi ha åtskilliga af våra löf- och barrträds mest för- 
därfbringande skadegörare. Så attackerar exempelvis Polyporus sulfu- 
reus FR. ek, bok, päron, äpple, körsbär, popplar, alar m. fl. löfträd, 

Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1909. Fackuppsatser. 


a 


2 THORILD WULFF. 


P. vaporarius" FR. och P. Piai (FR.) gran och tall, P. igniarius FR. 
stenfruktträd, oxel, rönn, ek, hassel, björk, bok, viden m. fl. och P. 
radiciperda (HARTIG) rötterna af många barrträd samt ehuru i ringare 
grad jämväl hos bok, ek och andra löfträd. Denna lista skulle kunna 
ökas med en mängd andra mer eller mindre utprägladt parasitiska tickarter,. 
Somliga arter uppträda enbart eller åtminstone med förkärlek på en 
viss bestämd värdplanta, andra åter växa, som vi sett, utan åtskillnad 
på de mäst olika såväl barr- som löfträd. 

Hvad särskildt beträffar de tickor, hvilka hos oss uppträda som 
björkens fiender, så kommer i främsta rummet den egentliga björk- 
tickan (P. betulinus FR.), hvilken synes nästan undantagslöst ha sitt till- 
håll på denna värdplanta, därvid i lika grad angripande Betula verru- 
cosa EHRH. och 8. odorata BECHST. Jämte björktickan anträffas hos 
oss mycket ofta fnöskesvampen (P. fomentarius FR.) antingen en- 
sam eller i förening med P. betulinus som björkparasit. Fnösketickan 
är dock icke i samma grad som björktickan bunden vid detta substrat, 
utan föredrager i kanske ännu högre grad bok som underlag, men in- 
fekterar jämväl många andra löfträd såsom ek, al och alm. Äfven 
Polyporus igniarius FR., P. comatus FR., P. radiatus (Sow.), P. radici- 
gerda (HARTIG), P. nigricans FR., P. squamosus HUDS. och P. levi- 
gatus FR. anträffas parasitiskt å björk, ehuru enl. hvad jag trott mig 
finna ingenstädes i ens tillnärmelsevis så hög grad skadegörande på 
björkskogen som PP. betulinus och fomentarius. Jämte dessa båda se- 
nare, komma i det följande jämväl P. nigricans, sguamosus och levigatus 
att beröras. 

Innan vi öfvergå till en skildring af de respektive parasiterna, skola 
vi emellertid närmare granska, med hvilka medel och på hvilket sätt 
dessa svampar utföra sitt förstörelsearbete i de angripna trädens ved. 

Den kunskap, vi ha om de träförstörande svamparnas fysikaliska 
och kemiska destruktion af veden, är visserligen samlad genom detalj- 
undersökningar af än den ena, än den andra svamparten, men då ifråga- 
varande svampar biologiskt sedt bilda en grupp för sig med tämligen 
likartade fysiologiska vanor, så torde man helt visst vara berättigad att 
i ganska stor utsträckning generalisera, så att hvad som gäller för en 
eller flera af dessa träfrätande svampar också i stort sedt har sin till- 
lämpning på de öfriga. 

Hos många af våra trädslag urskilja vi som bekant i stammen 
tvenne på tvärsnittet ofta mycket skarpt urskiljbara vedslag: splinten, 
som är ljusare och bildar en yttre ring närmast barken samt den van- 
ligen mörkare kärnveden i stammens midt. Kärnveden består af idel 
döda celler, men ruttnar icke på grund af sin rikedom på garfämnen, 


MESA 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN. 3 
hvilka meddela den en mörk, oftast rödbrun färgton. Ehuru sålunda 
utgörande ett afdödt parti af stammen, spelar kärnveden likafullt allt- 
jämt en stor roll i trädets lif såsom mekanisk faktor, pelarlikt upp- 
bärande trädkronan. Den ljusare splinten däremot är byggd af till 
öfvervägande del lefvande celler. Här försiggår en liflig ämnestransport 
och saftströmning. 

Hvad nu särskildt björken beträffar, som i detta samband speciellt 
intresserar oss, så möter oss här det förhållandet, att björken alltigenom 
består af enbart splint och alltså ända in i sina äldsta, kanske hundra- 
åriga delar alltjämt innehåller lefvande celler, naturligtvis under förut- 
sättning, att veden äfven i de centrala delarna hållit sig sund och 
frisk. Redan af denna grund, att hos björken hela dets. k. vedparen- 
chymet är lefvande, framgår tydligt, att björk- och fnösketickan vid sin 
utbredning i björkstammarne äro äkta parasiter. Svampar, som blott 
utbreda sig i den döda kärnveden, låt vara i lefvande träd, behöfva ju 
icke nödvändigtvis vara af parasitär natur, utan kunna vara och äro 
helt visst ock i många fall att betrakta som saprofyter. 

Björkvedens anatomiska element utgöras af kärl med olika skulptur, 
rikligast förekommande i vårveden, samt vedparenchym och tracheider, 
hvilka senare ofta bilda allehanda öfvergångar till libriform. 

Hvilka äro nu vedcellernas kemiska beståndsdelar? På denna punkt 
ha växtfysiologerna och fytokemisterna nog ännu ej sagt sitt sista ord, 
men i hufvudpunkterna äro vi dock tämligen väl informerade. 

Mellan cellerna ha vi ett tunt membranskikt, den s. k midtellamellen, 
som hufvudsakligen består af en organisk substans, pectinsyra, i form 
af dess kalksalt. Denna midtellamell har alltid visat sig ytterst mot- 
ståndskraftig mot de träförstörande svampmyceliernas angrepp och kvar- 
står vanligen oskadd, sedan öfriga membranelement mer eller mindre 
fullständigt upplösts. 

De skikt i cellväggen, som ligga utanpå eller, rättare uttryckt, innan- 
för midtellamellen, bestå i förvedade celler af en grundsubstans af cellu- 
losa jämte pectinämnen (= en grupp komplicerade kolhydrater) af olika 
slag samt därtill ett, som man förr trodde, speciellt >vedämne>, som 
kallades »lignin>. Detta hypotetiska »lignin> karaktäriserades genom 
särskilda s. k. »vedreaktioner» såsom rödfärgning med phloroglucin + 
saltsyra, gulfärgning med anilinsulfat o. s. v. Man har emellertid kom- 
mit till klarhet om, att dessa vedreaktioner icke äro bundna vid något 
kemiskt individuellt »lignin», utan vid flera olika kemiska kroppar, som 
förekomma i förvedade membraner, såsom coniferin, vanillin och öfver- 
hufvud många föreningar af aldehydnatur. 

Om således »veden> icke synes vara af fullt så enkel kemisk kon- 


4 THORILD WULFF. 


stitution, som man förr var benägen att tro, så torde dock efter CZA- 
PEK'S bekanta undersökningar en om än ej uttömmande så dock ganska 
tillfyllestgörande bild af vedens kemiska byggnad vara funnen. Han 
betraktar veden i stort sedt såsom en esterartad förening af cellulosa 
med hadromal (= en aromatisk aldehyd), hvilken senare kropp skulle 
vara bäraren af »vedreaktionerna» och alltså närmast motsvara det gamla 
»ligninet». Dessutom har MÄULE i veden funnit ett annat, ej närmare 
kändt ämne, som ger rödfärgning med kaliumpermanganat + saltsyra + 
alkalibaser och som icke är identiskt med hadromal. 

Då vi vidare taga i betraktande, att vedens celler innehålla stär- 
kelse, sockerarter, fett, ägghviteämnen af skilda slag m. m., så inse vi 
lätt, att en hel skara af de mest olikartade kemiska ämnen stå de trä- 
förstörande svamparna till buds, då deras mycelier intränga i veden. 

Hvad försiggår nu vid den destruktionsprocess, som Polyporéernas 
och andra dem mer eller mindre närstående svampars mycelier komma 
åstad? 

När mycelietråden växer in i de friska väfnaderna, så afsmalnar 
den mot spetsen högst betydligt, hvarigenom den naturligen mycket 
lättare kan perforera de porer och andra små håligheter, som erbjuda 
sig i veden. Men ej blott rent mekaniskt sker mycelietrådens fram- 
trängande. Från den inväxande mycelietråden afsöndras giftigt ver- 
kande ämnen, som döda kringliggande celler och som uppluckra cell- 
väggarna, därmed underlättande myceliets framträngande. Svampens 
spridning i stammen går betydligt fortare i längdriktningen än i radial 
led. Detta beror dels på att mycelietrådarna kunna tillväxa mera obe- 
hindradt i kärlens och tracheidcellernas längdriktning, dels därpå att de 
af svampmyceliet afsöndrade giftiga och frätande ämnena med saft- 
strömningen transporteras fortare i vertikal led än transversellt i stam- 
men. Myceliet angriper därvid såväl ved som bast och bark. Ej blott 
kärl och tracheider perforeras och uppfrätas utan jämväl parenchym- 
celler, silrör och tjockväggiga stenceller. Mest resistenta synas ved- 
och märgstrålparenchymets celler vara. 

Granskar man under mikroskopet ett vedparti, som just är i färd med 
att genomväxas af myceliet, så skall man vid tillsats af klorzinkjod 
finna, att cellväggen antager blåfärgning i omedelbart grannskap af my- 
celietrådens perforationsställe. Dylik blåfärgning med klorzinkjod är ett 
karaktäristikum för närvaron af fri cellulosa. Nu finnes visserligen som 
ofvan nämnts cellulosa i hvarje förvedad cellvägg, men cellulosan är i 


den normala, förvedade cellmembranen maskerad, bunden vid hadromal, - 


så att den icke i detta skick förmår gifva blåfärgning med klorzinkjod. 
Detta sker först sedan cellulosa-hadromaletern blifvit spaltad i sina kom- 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN. 5 


ponenter. Genom CZAPEK'S undersökningar veta vi nu, att de träför- 
störande svamparna afsöndra ett ferment, hadromas, som just åstad- 
kommer denna klyfning. Det är den härvid frigjorda cellulosan, som 
vi sett antaga blåfärgning med klorzinkjod vid en mycelietråds perfora- 
tionsställe. Redan WILLKOMM (1866) och ROB. HARTIG (1878) påvisade 
denna cellulosans frigörelse som första verkan af träets svampinfektion, men 
det närmare förloppet härvid har först CZAPEK (1899) klarat upp. 

Man kan ur af dy- 
lika svampmycelier de- 
struerade trästycken med 
alkohol och benzol extra- 
hera stora kvantiteter 
hadromal, medan detta 
däremot icke lyckas ur 
färsk, oinfekterad ved. 
Med denna extraherade 
hadromal kan man så 
i profrör företaga den 
gängse vedreaktionen 
med phloroglucin + salt- 
Syra. 

Sedan <svamparna 
alltså frigjort hadromalen 
och cellulosar med till- 
hjälp af fermentet ha- 
dromas, blir det cellulo- 
sans tur att angripas af 
ett annat ferment, cytas, 
som bringar den i löslig 
form. CZAPEK trodde 
sig ha funnit, att hadro- 
malen ej vidare förarbe- 


Fig. I. Björk, angripen af Polyp. & 
tades, men BULLER har a ROLE AANEG 
oppen dod. nga fruktkroppar annu ut 
icke kunnat påvisa kvar- Djursholm, Sept. 1907- 


varande hadromal i af 

Polyporus squamosus sönderfrätt ved af Acer pseudoplatanus, hvarför 
han icke anser otroligt, att äfven hadromalen liksom cellulosan stundom 
än ytterligare förarbetas af svampfermenter. Hos af Polyporus nigri- 
cans sönderfrätt björkved har LINDROTH funnit det MAULE'SKA >lig- 


ninet> kvar, äfven sedan hadromalen försvunnit. Dock synes slutli 
äfven detta >»lignin»> upplösas. 


6 THORILD WULFF. 


I ett senare stadium börja de i cellerna inneslutna stärkelsekornen 
upplösas under inverkan af ett annat af svampen afsöndradt ferment, 
amylas. 

Ja, BULLER har ur Polyporus squamosus kunnat isolera en hel rad 
af ferment, hvart och ett med sin specifika verkningsart: Laccas och 
tyrostnas, som inleda oxidationsprocesser, emulsin, som spaltar glyko- 
sider (t. ex. coniferin), reanetas (löpe), som verkar koagulerande, liptas, 
som angriper fett, proteas, som är ägghvitespaltande, coagulas, som ut- 
faller stärkelse ur lösning. Ett par franska forskare, BOURQUELOT & 
HERISSEY, ha hos Polyporus sulphureus bl. a. anträffat ferment som 
znvertas, hvilket spaltar di- och polysaccharider (t. ex. rörsocker i dex- 
tros och laevulos) och Zre4alas, som angriper trehalos, en hos svampar 
vanlig sockerart. 

Allt nog, vi se häraf, att dessa trädens arga fiender komma syn- 
nerligen väl rustade till sitt förstörelseverk i vedens inre. 

De fysiska förändringar, som björkved undergår, vid angrepp af 
Polyporus betulinus och P. levigatus framgår bäst af bifogade efter 
MAYR uppgjorda tabell: 

EN Af Polyp. levigatus Af Polyp. betulinus| 
EES RES REG RN 


| erad) 
| björkved 


obetydl. | starkt || obetydl. | starkt 

förstörd | förstörd | förstörd | förstörd 

björkved | björkved || björkved | björkved 
| 


gr. gr. | gr. gr. OT: 
| 
100 vol. färsk ved innehåller af torrsubstans 38,24 | 33383 | 21,25 34,63 16,04 
| 100 vol. abs. torr ved innehåller af torr- 
SUPStans/(== Spec: torrvikt);....s.s.... 74,39 Ö3koor I 337,70 7072 SOA 


100 gr. färsk ved innehåller af vatten...|| 41,67 32,09 | 29,76 37,37 39,77 


100 vol. färsk ved väger (=spec. färsk- 


SAL LISD HARE MSN BETS ES URNA 102,29 Hör s4s Aso 91,07 44,2 | 


På samma sätt visar efterföljande tabell de kemiska förändringar, 
som de nämnda båda björkparasiterna komma åa stad i björkveden, lika- 
ledes efter MAYR'S analyser: 


Björkved innehåller: (5 H | O N Aska 
I | 
| lage 4 2 24 NN 
I 
Einisk (= Omicierad) VeC.....csoco..cisa. | 46,6 6,5 46,6 Spår | 0,3 
Af Polyp. levigalus starkt förstörd ved 34,8 | (AA > | 1,3 


> » betulinus » , OR Rs 559 41,2 | > TS 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN. 7 


Sedan vi sålunda lärt känna dessa svampars inverkan på de hem- 
sökta trädens ved, vilja vi något närmare ingå på en skildring af de 
båda arter, som framför andra anställa stor skada å våra björkar, näm- 
ligen björktickan och fnöskesvampen. 

Björktickan (Polyporus betulinus) synes som nämndt uteslutande 
hålla till på björk och ej angripa andra trädslag. Redan flera år, innan 
fruktkropparne bryta 
fram, börjar myceliet 
sitt angrepp på trä- 
det. Det allra första 
tecknet på, att en 
björk är infekterad, 
visar sig däri, att blad- 
verket särskildt mot 
toppen blir glesare 
och gulnar något ti- 
digare på hösten än 
normalt. Efter ett eller 
par år begynner träd- 
kronan afdö, hvarvid 
i regeln först topp- 
grenarna skatta åt för- 
gängelsen (fig. 1). År 
för år dö allt fler gre- 


nar, och slutligen kan 
man få se björkar, 
hvilkas hela krona är 
dräpt så när som på 
de allra nedersta gre- 
narna. Först sedan 


myceliet under loppet 


Foto. Wulff. 


af minst ett par år Fig. 2. Björkar, helt dödade af Polyp. betulinus. Ännu 


hämtat tillräckligt när inga fruktkroppar utvecklade. Stocksund, Febr. 1908. 
ring, skrider det till 

bildande af fruktkroppar. Mera sällan ser man dessa frambryta å träd, 
som ännu delvis äro vid lif; dock händer det någon enstaka gång, att 
små fruktkroppar bildas i toppen, innan smittan ännu nått trädets ne- 
dre partier. Först sedan hela trädet fullständigt dött (fig. 2 och 3), 
börja mera allmänt fruktkropparna att utvecklas (fig. 4). Å de dräpta 
träden äro då alla mindre kvistar längesedan torkade och afblåsta, så 
att endast stammen och de nakna, större grenarna återstå. Ett helt be- 


8 THORILD WULFF. 


stånd af sådana döda, spöklika björkar är atbildadt i fig. 3. — Myc- 
ket ofta hör man den förmodan uttalas, att dylika döda björkar 
skulle ha strukit med på grund af torka, och mången hyser miss- 
tro, då man förklarar, att en smittosam parasitsvamp är orsaken. Na- 
turligtvis kunna björkar likaväl som alla andra träd duka under af brist 
på nederbörd, men när verkligen, som väl oftast är fallet, svampinfek- 
tion föreligger, så lär man sig snart nog redan på björkarnas yttre ha- 
bitus känna igen fiendens närvaro. Skulle minsta tvekan råda, t. ex. 


Foto. Wulff. 


Fig. 3. Björkbestånd, dödadt af Polyp. betulinus. Fruktkroppar utbildade (se fig. 4). 
Mörby (Sthlm). Febr. 1908. 


om fruktkroppar ännu ej äro utbildade, så behöfver man blott störta 
omkull trädet eller afbryta en större gren, då man genast finner, om 
träet är svampfrätt eller ej. Förtorkade björkars trä har alltid någor- 
lunda väl bibehållit sin fasta konsistens, medan däremot svampinfekte- 
radt trä låter smula sig som snus mellan fingrarna. På de af svampen 
dödade stammarna ser man å brottytorna alltid radiala och koncentriska 
sprickor i veden, som äro helt utfyllda med hvitt eller ljusgult, hop- 
filtadt svampmycelium — ännu ett kriterium på, att resultatet af en 
gammal svampinfektion föreligger. 

Äl fig. 2 se vi just ett dylikt exempel, där man hade förmodat, 
att björkarna dött efter en ovanligt torr sommar. Här visade det sig 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN 0) 


emellertid snart nog, att Polyporus betulinus var den skyldige, i det att 
fruktkroppar inom ett år utvecklade sig. Hade torka varit orsaken, så 
förefaller det f. ö. egendomligt, att den friska björken till vänster a 
fotografien icke lidit det minsta, ehuru den är rotad blott ett par steg 
ifrån de båda döda! 

Eftersom svampen fullständigt destruerar veden, så förlorar denna 
totalt sin hållfasthet, och 
slutet på visan blir där- 
för alltid, att en storm 
vräker de svampdödade 
träden öfver ända. An- 
tingen  fruktkropparna 
utvecklas å det ännu 
stående trädet eller först 
å de på marken liggande 
stamfragmenten, så ut- 
bildas de alltid i nog- 
grant förhållande = till 
tyngdkraftens riktning, 
nämligen så att den 
hvälfda, hudbeklädda 
sidan vändes uppåt och 
det utbredda, flata, spor- 
alstrande s. k. hyme- 
niet kommer att intaga 
undre sidan. = Frukt- 
kroppen bryter ut ur 
stammen genom smärre 
sprickor och hål och 


visar sig i förstone som 


Foto. Wulff. 


en liten, knappt nötstor, 
hvit, rund kropp. Den 


Fig. 4 Björk, föreg. år dödad af Polvp. betulinus. Samma 
ex. som synes längst till vänster å fig. 3. Fruktkroppar 
sväller allt mer och in- utvecklade. Mörby, Sept. 1907. 


om en eller annan vecka 
ha vi den fullbildade, hästhofformade fruktkroppen färdig (taf. 1, fig. 
a och 6). Detta försiggår vanligen på eftersommaren från slutet af 
augusti till långt framemot jul, då blidväder är rådande. Å kraftiga 
äldre björkar, där myceliet behöfver åratal för att fullborda sitt för- 
störelseverk, utvecklas årligen under loppet af flera år en ny fruktkropp- 
generation. 

Hos björktickan är den fullbildade fruktkroppen, som kan nå en 


1 Oo THORILD WULFF. 


storlek af ända till 8 dm”, mer eller mindre starkt hvälfd, medelst ett 
tydligt afsatt, kort skaft (fig. 5) fästad vid substratet. Till färgen är 
den ofvanpå gråbrun och slät, ej olik gammal björknäfver, på under- 
sidan snöhvit. Till konsistensen är björktickan i ungdomen köttig, saftig, 
men blir som fullt utvuxen seg och korkartad. Fruktkropparna utgöra 
ett kärt tillhåll för talgoxar och andra mesarter, hvilka begagna sig af 
de mjuka »konsolerna» att å dem putsa näbbar och klor. Därför äro 
alla äldre björktickor på sin öfre yta betäckta af repor och ärr, och i 
kanten ofta mycket sargade, hvilket förhållande är för arten så karak- 
täristiskt, att det t. o. m. ger björktickan dess säregna habitus (se fig. 
arochörartat DN). 


Wulff del. 
Fig. 5. Fruktkropp af Polyporus betulinus i sagittalsnitt. ?/, af nat. storl. Björkstam- 
mens ved a, bark b, och näfver c. Det enkla, rörformiga hymenielagret d och den snö- 
hvita, läderartade hyfväfnaden e. Vid f fruktkroppens skaft med inblandade barkfragment, 
Experimentalfältet, Nov. 1907. 


På tickans undre, hvita sida utbildar sig det sporalstrande s. k. 
hymeniallagret (fig. 5, 4), hvilket lätt låter aflösa sig från den öfriga, 
»sterila» delen af fruktkroppen. Denna är i sitt inre tät, mjuk, bländ- 
hvit och utan zoner (fig. 5, e).. Skär man tvärsigenom en stor, ännu 
frisk björkticka och låter snittytan torka, så får man en rent af idealisk 
rakstrigel! 

Hymeniallagret består som alltid hos tickorna af tättställda rör, på 
hvilkas innersidor sporbildningen försiggår (fig. c å taf. 1). Spor- 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN. ök 


alstringen synes endast försiggå under en ganska kort tidsperiod på 
hösten. Redan under början af vintern söker man vanligen förgäfves 
efter sporer i rören. Sporerna äro ofärgade, aflånga, något halfmån- 
formiga. 

Hos Polyporus betulinus äro fruktkropparna annuella och ruttna 
bort sent på året eller följande vår. 

Att björktickan är en värklig parasit framgår bl. a. af utförda in- 
fektionsförsök, hvarvid man i friska björkstammar insatt myceliebemängda 
trästycken från af Polyporus betulinus infekterade träd och dymedelst 
öfverfört smittan. I naturen torde björktickan, liksom öfriga parasitiska 
Polyporéer, vara att anse som en >Wundparasit>, d. v. s. en sjukdoms- 
alstrare, som nödvändigtvis fordrar ett sår å trädet som ingångsport för 
infektionen. Friska, fullt oskadda björkar torde ej kunna angripas, men 
få träd finnas väl, som icke ha ett större eller mindre antal oläkta sår 
efter afbrutna eller spontant afstötta grenar, maskhål o. dyl. att framvisa. 

Björktickan är spridd öfver hela den norra tempererade zonen, ja 
t. o. m. inom de arktiska trakternas björkregion, i såväl Europa som 
Asien och Amerika. I vårt land förekommer den som nämnts i alla 
landskapen, flerstädes svårartad såväl i skogsbestånd som i parker och 
trädgårdar. I Danmark uppträder den visserligen också, men synes enl. 
ROSTRUP där icke anställa afsevärdare skador. I Tysklands välskötta 
skogar är björktickan häller icke någon skadegörare i stor stil, emedan 
där björkarna aldrig få bli så gamla, att äldre grenbrott — de lämp- 
ligaste ingångsportarna för smittan — hinna uppstå. Ej häller få i de 
så omsorgsfullt vårdade tyska skogarna gamla döda, med svampens 
fruktkroppar besatta stammar stå kvar och tjänstgöra som permanenta 
smittospridare. Från skilda delar af Ryssland och från Nordamerika, 
där björkskogen liksom så ofta hos oss får sköta sig själf, föreligga all- 
varliga klagomål öfver denna svamparts ödeläggande framfart. = 

Mycket ofta anträffas andra Polyporéer samtidigt med P. betulinus 
å de angripna björkarna, så bl. a. de ofvan nämnda znzgricans och 
levigatus samt i all synnerhet ofta den s. k. fnösketickan, P. fomen- 
tarius (taf. 2). 

Fnöskesvampen är som nämnts icke bunden vid björk enbart 
utan lefver på allehanda löfträd, med förkärlek på bok, där den också 
når en yppigare utbildning än på björk. >Fnöske>, den inre, mörk- 
bruna, sammetslena, filtlika svamptrådväfnaden i fruktkropparna, som 
användes af tandläkare som salivabsorberande medel vid tandoperationer 
och som i gamla dagar spelade en så viktig roll som glödmaterial vid 
eldslagning med stål och flinta, detta värdefulla »fnöske» tager man 
därför i allmänhet från sådana fruktkroppar, som växa på bok, medan 


12 THORILD WULFF. 


björkens fnösketicka däremot för detta ändamål anses mindre lämplig. 
Ehuru alltså fnöskesvampen vanligen synes föredraga bok framför björk 
som substrat, så tyckes förhållandet ibland kunna vara omvändt. Jäg- 
mästare E. WIBECK har för förf. omtalat, att han i Östbo och Västbo 
härader af Jönköpings län tyckt sig i blandskog af björk och bok för- 
märka, att fruktkropparna af Polyporus fomentarius voro allmännare å 
björkarne än å boken. 


FSS Fe (Eg Ar 


Wulff del. 
Fig. 6. Fruktkropp af Polvporus fomentarius 1 sagittalsnitt. '/, af nat. storl. Björk- 
stammens ved a, bark b och näfver c. Fem skikt af rörformiga hymenielager d och under 
den hårda öfre ytterväggen den bruna, lösa »fnöske»-massan e. Vid f skaftet, bestående 
af tjockt svampmycelium blandadt med barkfragment. Experimentalfältet, Nov. 1907. 


I sitt uppträdande å björkarne förete dessa båda tickor i allt vä- 
sentligt de största likheter. Fruktkropparna däremot äro hos fnöske- 
tickan af helt annan typ än hos björktickan, hvilket tydligt nog fram- 
går af en jämförelse mellan figurerna 5 och 6. Något tydligt afsatt 
skaft finnes här i regeln icke, utan fruktkroppen sitter med bred bas 
fästad vid stammen. På sin öfre yta (taf. 2) är fnösketickan icke en- 
färgad, utan försedd med koncentriska ringar i olika schatteringar af 


OM BJÖRKTICKAN OCH FNÖSKETICKAN. 13 


brunt, rostbrunt, svart och gulaktigt på ljust grå botten. I kanten är 

fnösketickan som ung nästan hvit, men som äldre roströd. På björk 

uppträder den stundom med helt hvit eller ljusgul färg. På undersidan 
| är fruktkroppen som fullt utvuxen rostbrun. Sagittalsnittet (fig. 6) är 
vanligen i omkrets triangulärt. Öfre fruktväggen är ytterst seg, tjock 
nästan benhård. Den inre hyfväfnaden, >fnösket>, är mjuk, rostbrun 
och med tydlig zonstruktur (fig. 6, e). Hymeniallagret består af öfver 
hvarandra skiktade röretager (fig. 6, d). Då stundom fnösketickan upp- 
gifves vara ettårig, så torde detta antingen bero på misstag eller ock 
vara undantagsfall. Åtminstone har jag fått den uppfattningen, att 
dess fruktkroppar i Sverige i regeln äro fleråriga. De kunna uppnå 
rent kolossala dimensioner af ända till o,,; meter tvärs öfver. Sporerna 
äro mörka, till skillnad från den eljest i flera afseenden snarlika >falska 
fnöskesvampen>x, P. igniarius, som har ofärgade sporer. 

Äfven med P. fomentarius har man lyckats göra infektioner på 
samma sätt som med P. betulinus, hvadan också fnösketickans para- 
sitära natur är fullt bevisad. 

När virke är angripet af svampar eller andra mikroorganismer, så 

talar man i praktiken om, att veden visar >Rothfäule> (röd- eller brun- 
röta) eller >Weissfäule> (hvitröta) o. s. v., alltefter den kulör, det an- 
gripna virket antager. 
Björkved, som angripits af Polypgorus betulinus, visar de symptom, 
som känneteckna »Rothfäule>, medan däremot fnösketickan åstadkommer 
en »>Weissfäule>». Dessa praktikens namn på olika >rötor> äro dock 
icke alltid fullt pålitliga, emedan stundom sekundärt invandrade svam- 
par och bakterier kunna åstadkomma andra färgnyanser i veden än de 
»typiska>. 

Vanligen är svamprötan längst framskriden i stammens centralare 
partier, som kunna vara helt uppfrätta och missfärgade, medan de peri- 
fera delarna af veden ännu äro vid lif och i full funktion. Man plägar 
då tala om en »Wundkern>, en af parasitens värksamhet uppkommen, 
rent patologisk »kärnved>, som då vanligen är skild från de ännu friska 
vedpartierna genom en tydlig zon af mörkfärgad ved, utmärkande de 
väfnader, i hvilka förstörelsearbetet just är i färd att framskrida. En 
dylik äkta »Wundkern> bildas i björkved af Polyporus fomentarius, 
nigricans och igniarius, men icke af P. betulinus, levigatus, vaporarius, 
hirsutus, versicolor, zonatus m. fl. 

Smittospridningen hos dessa björkens fiender sker säkerligen till 
öfvervägande del medelst sporer under senhösten, då blid, fuktig väder- 
lek är rådande. Alldeles uteslutet är det kanske icke, att äfven hack- 
spettar, nötväckor och andra fåglar understundom kunna föra smittan 


14 THORILD WULFF. 


från träd till träd, om de först picka i en mycelieinficilerad stam och 
sedan omedelbart kanske råka inympa en mycelieförande träsplittra i 
en frisk stam. 

Vårt enda effektiva medel mot dessa björkarnas förödare är att 
hålla björkbestånden rena från gamla, svampsmittade individ, så att 
fruktkroppar aldrig bli i tillfälle att utbildas. Därför bör jämväl skogs- 
botten hållas ren, då, som vi sett, fruktkroppar också framkomma på 
gamla kullfallna stammar. 

Att dessa svampar äro urgamla parasiter i våra nordiska -björksko- 
gar, framgår tydligt nog däraf, att ROSTRUP påträffat Polyporus nigricans 
på fossil björk djupt i danska torfmossar. 


Litteratur, som rådfrågats vid utarbetande af föreliggande uppsats: 


BoURQUELOT & HERISSEY, Les fermets solubles de Polyporus sulphureus. Bull. de la Soc. 
Mycol. de France. X. 1895. 

A. H. R. BULLER, The biology of Folyporus squamosus. Journ. of Econom. Biology 1906. 
Ref. i Zeitschr. f. Pf.-krankh. 1908. 


» The Enzymes of Polyporus squamosus HuDs. Annals of Botany 1906. 
F. CZzAPEK, Zur Biologie der holzbewohnenden Pilze. Ber. d. d. botan. Ges. XVII. 1899. 
» Ueber die sog. Ligninreactionen des Holzes. Zeitschr. f. physiolog, Che- 
mie. XXVII. 1899. 
» Biochemie der Pflanzen. Bd. I. 1905. 


A. FRANK, Pflanzenkrankheiten. Berlin 1895. 

E. M. FREEMAN, Minnesota Plant Diseases. Saint Paul. 1905. 

RoB. HaAR'TIG, Die Zersetzungserscheinungen des Holzes der Nadelbäume und der Eiche. 
Berlin 1878. 

» Lehrb. der Baumkrankheiten. 2, uppl. Berlin 1889. 
> Lehrb. der Pflanzenkrankheiten. 3. uppl. Berlin 1900. 

K. S. IWANOFF, Die im Sommer 1898 bei Petersburg beobachteten Krankheiten. Zeitschr. 
f. Pf.-krankh. 1900. 

I. I. LInDRoOTH, Beiträge zur Kenntnis der Zersetzungserscheinungen des Birkenholzes. 
Naturw. Zeitschr. f. Land- u. Forstwirtschaft. 1904. 

H. Mavr, Zwei Parasiten der Birke, Polypvorus betulinus BULL. und Polyvporus Ievigatus 
Fries. Bot. Centralbl. XIX. 1884. 

C. MäÄuULE, Das Verhalten verholzter Membranen gegen -Kaliumpermanganat, eine Holzreak- 
tion neuer Årt. Stuttgart 1901. 

E. PrILLIEUX, Maladies des plantes agricoles et des arbres fruitiers et forestiers, I. Paris 
1895. 

E. RosTtRUP, Fortsatte Undersögelser over Snyltesvampes Angreb paa Skovtr&eerne,. Tidskr, 
f£ "Skovbrug. VI. 1883. 

O. STAUFFER, Untersuchungen iiber spezifisches Trockengewicht sowie anatomischen Bau 
des Holzes der Birke. Forstl.-naturw. Zeitschrift 1892. 

v. TUBEUF, Pflanzenkrankheiten. Berlin 1895. 

WILLKOMM, Die mikroskopischen Feinde des Waldes. 1866. 


Förklaring till taflorna 1 och 2. 


Tafl. 1. Björkticka (Polyvporus betulinus); (a) fruktkropp från sidan, (5) underifrån; 
(ec) längdsnitt genom en rörvägg i hymeniet med ett flätverk af hyfer, som uppbära de spor- 
alstrande basidiecellerna. Mellan dessa enstaka hårbildningar, s. k. cystider. Zeiss obj. E 
ok. 4. (Wulff del.) Materialet insamladt å Experimentalfältet, nov. 1907. 

Tafl. 2. Fruktkroppar af fnösketicka /(Polyporus fomentarius) på björk, (a) från öfre 
sidan, /b) från kanten. Experimentalfältet, nov. 1907. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. 


TALE 


Björkticka (Polyporus betulinus). a fruktkropp från sidan, b underifrån, c längd- 
snitt genom en rörvägg i hymeniet med ett flätverk af hyfer, som uppbär de sporalstrande 
basidiecellerna. Mellan dessa enstaka hårbildningar, cystider. 


FIN Ra 0 ee dött 


| | 
E 
| M 
2 
| i 
É GS 
HSE a 
ha 
Ne 
Vv 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. 


Fruktkroppar af fnösketicka (Polyporus fomentarius) på björk. a från öfre sidan, b från kanten. 
Experimentalfältet, november 1907. 


Vv ATS OR 
Hl RSS yo i al 


+ 


ES 


Vv 


> HA MAT Sn ( 
Fe 


pra 
ad 


” 


AA Jm ONS 
je 
+ 
- 


så SÅ FD 

- | : É 

4 SRA 
U - FRAS SN Ga 

vx 
& N A oa 
- ve 4 q YE 


X > d Vv 19 > v 
« a NY d KAR & 
- EA Å | S fra AASE 


I 
bi ' 
4 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1000, H. I. FACKUPPSATSER. 


Extra ordinarie system eller revirdelning? 


Af EDVARD WIBECK. 


En sak, som under diskussionen om skogsundervisningens ordnande 
blifvit i någon mån vidrörd, men icke tillvunnit sig förtjänt uppmärk- 
samhet, är skogsstatens extra ordinarie system och de frågor, som stå 
i närmaste samband härmed. 

Föreliggande uppsats afser att belysa de extra jägmästarnas ställ- 
ning, att klargöra den roll, som extra ordinarie systemet spelar i vårt 
skogsväsens utvecklingshistoria, samt att framhålla de kraf på en efter 
behofvet noga afpassad reglering af antalet extra och ordinarie tjänste- 
män, som skogshushållningen själf i lika grad som hänsynen till den 
tjänande personalens existensvillkor och människovärde uppställer. 

Det är sant, att de extra jägmästarnas ställning i visst afseende 
blifvit på senaste tiden ej obetydligt förbättrad. Dock ligger det i 
sakens natur, att den löneförhöjning, som kommit statens skogsmän i 
gemen till del, ej kunnat rubba den väsentliga skillnad, som alltjämt 
förefinnes mellan den ordinarie och den extra tjänstemannens lefnads- 
villkor. 

Den senares ställning är städse oviss. Äfven där behofvet af hans 
arbete är bestående, förordnas han pr år eller rättare sagdt >tillsvidare 
under året>. Han kan redan genom årsförordnandets upphörande 
skiljas från sin plats, i fall af förseelse ohörd och därför utan möj- 
lighet till försvar. Relativt täta ombyten af tjänst och tjänstgörings- 
område äro regel snarare än undantag. En ansenlig grupp extra arbeta 
under ännu obeständigare villkor, de ha allenast halfårslånga eller ännu 
kortvarigare förordnanden eller lifnära sig på rent tillfälliga uppdrag: 
skogsindelningar, kulturer, dikningar etc. Den fulla arbetsro och det 
samlade intresse, som en fastare ställning allenast förmår skänka, kan 
i regel den extra jägmästaren icke nå; han förblir i sitt yrke alltjämt 
en gesäll, hvilken från nuet måste blicka mot framtiden, där hans slut- 
liga arbetsfält, hans verkliga lifsmål, väntar. 

Beträffande sakens rent ekonomiska sida, så äro assistentplatser af 
olika slag, skogstaxators- och biträdande jägmästaresysslor de bästa, 
hvartill de extra såsom sådana kunna komma. De ha då en maximilön 
af 3,000 å 3,200 kr. och äro underkastade samma inskränkningar rörande 


16 


privat arbete, hvilka gälla för den ordinarie personalen. I all synnerhet 
då de ses mot bakgrunden af forna tiders förhållanden, framstå dessa 
löner såsom goda, ja, många äldre jägmästare finna dem säkerligen rent 
af rundliga. Så te sig nog också dessa löner för de yngre extra själfva, 
liksom ock för de unga män, hvilka före eller efter inträdet på skogs- 
institutet arbeta med en assistenttjänst som närmaste mål. För de 
äldre extra blir uppfattningen af situationen efter hand mindre optimis- 
tisk. Efter några år är den maximilön, hvartill lönenormeringen når, upp- 
nådd, men utsikten till befordran är fortfarande fjärran. För extra jäg- 
mästare i åldern 30—40 år och därutöfver är lönen ingalunda rundlig, 
vare sig man jämför den med likåldriga privata skogsmäns inkomster 
eller söker jämförelser i andra tjänstemannagrupper med motsvarande kraf 
på kunskap och utbildningstid. Som synnerligen betänkligt måste man be- 
teckna, att assistentlönerna icke nå upp till existensminimum för 
personer med familj, ett faktum, hvars farliga konsekvenser med rätta 
framhålles af Kungl. Domänstyrelsen i dess yttrande af den 24 sistlidne 
september (Se denna tidskrift, 1908 häft. 9—10, sid. 336.) Den prekära 
ställning och det häraf följande missnöje, som Kungl. Styrelsen förespår 
inom en tänkt mellanklass af skogsmän, hvilka skulle ha assistents arbete 
och löneförmåner, men sakna den senares befordringsmöjligheter, vore 
i lika grad förklarlig bland de nuvarande extra, därest dessas befordran 
i oskälig grad fördröjes och för mången kanske helt uteblir. 

Vid hvilken medelålder uppnår då en svensk skogstjänsteman sin 
första ordinarie tjänst och därmed ifrågavarande existensminimum? Denna 
fråga har jag sökt besvara redan i en föregående uppsats! och med de 
korrigeringar, som de senaste utnämningarna gjort behöfliga, återgifvas 
här samma tal, hvad angår tiden efter år 1900. Ur matriklarna öfver 
Kungl. Skogsstaten m. m. af åren 1872, 1878, 1893, 1899 och 1906, 
kompletterade med H. SAMZELIUS” Kungl. Skogs- och Jägeristaten, 
I och II, ha jämväl beräknats motsvarande tal från 1800-talets fyra 
sista decennier. Siffrorna, hvilka knappast torde tarfva någon särskild 
förklaring, gifva en öfverblick i stort öfver befordringsvillkoren inom 
Skogsstaten under det gångna halfseklet. 


Medelålder vid <Medelantal år 
erhållande af för- såsom extra 


1860—069 sta ord. tjänst. jägmästare. 
Inom de 5 norra distrikten utnämnda (26 st.) ........... sd SON 5.2 

>» > » södra » > (CER EARL on 30.1 6.8 
Samtliga utnämnda (CIS DERE or 29.9 H) 


1 Synpunkter och önskemal beträffande arbets- och lönevillkor för statens skogstjänste- 
än, Skogsv.-fören. Tidskr. 1908, h. 2. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 


17 


Medelantal år 
såsom extra 


Medelålder vid 
erhållande af för- 


1840—-79 sta ord. tjänst. jägmästare. 

Inom de 5 norra distrikten utnämnda (17 St.) ............... 31:7 8.5 
> » » södra » > (ölfia IP JETS RESAN GSR 35 Kö 

Samtliga utnämnda (CSR IR RR on MR 32.9 9.8 

1880—89 

Inom de 5 norra distrikten utnämnda ( 7 st.) ..:............ 36,4 137 
> >» 32 södra » > (87 TY TAL ESSEEA det 4T.7 18.3 

Samtliga utnämnda (FÖLL SE) SR de 38.0 ENS 

1890 — 99 

Inom de 5 norra distrikten utnämnda (21 st.) ............... 41.0 17.4 
>» » > södra » > (24) RA ST 44.1 20.0 

Samtliga utnämnda CR RAR Ole, SI 42.7 19.0 

1900—08 

Inom de 5 norra distrikten utnämnda (37 st.) ............... 35.5 Tr 
> » » södra » > (ZON SN fiende 43.0 19.4 

Samtliga utnämnda 7 RE RS RER RUE 38.1 14.1 


Vid bedömandet af befordringsvillkoren under senaste tiden, bör 


man särskilja år 1900. 


Detta år präglas nämligen så tillvida af sär- 


skilda förhållanden, att under detsamma 14 nya revir tillkommo, däraf 


12 inom Norr- och Västerbottens län. 


För 13 stycken under år 1900 


inom de 5 norra distrikten nyförordnade jägmästare fås därför så 


låga tal som resp. 34,2 och 9,7. 


jande siffror: 


> » » södra » > 
Samtliga utnämnda 


ee 
fälla stl ull ul ill 
i fn Mn 


di 


1870 - 79 1880-89 


1860-69 1890-920 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1909. 


Se 


1901-08 


vi på tiden efter år 1900, fås föl- 


TEA 302 11.8 
SÅ RESTE FER dat 43.0 19.4 
Shire sv FIN 39.3 SR 


65 år, skogstjänstemännens pensionsålder. 


57 är, skogstjänstemännens medellifslängd. 


medelålder vid befordran till ord. tjänst inom de 5 
södra distrikten. 


medelålder vid befordran till ord. tjänst inom de 5 
norra distrikten. 


29 är, mannens medelålder vid inträde i äktenskap. 


medelålder vid förordnande till e. jägmästare, 


Skema öfver skogstjänstemännens befor- 
dringsålder m. m. under tiden 1860— 1908. 
Det streckade fältet betecknar e. ordinarie- 


tiden, 


Fackuppsatser. b 


18 EDVARD WIBECK. 


En blick på förestående siffror visar, att jägmästarnas befordrings- 
ålder efter hand på ett rent af förfärande sätt skjutits i höjden. Från 
1860-talet, då denna ålder i såväl norra som södra Sverige var c:a 30 
år, — och en undersökning har visat, att förhållandena voro likartade 
äfven under 1850-talet —, stiga talen hastigt och redan 1890-talet visar 
de absoluta hittillsvarande maxima. Det sista decenniet karaktäriseras 
af en större skillnad än någonsin förr mellan befordringsåldern i norra 
och södra Sverige. De norra distrikten ställa sig betydligt gynnsam- 
mare än under närmast föregående tid, under det förhållandena söderut 
' visa endast ringa förbättring. 

Extra ordinarietidens oskäliga längd framträder skarpt, om beford- 
ringsåldern jämföres med vissa andra data. 

Mannens medelålder vid (första) äktenskaps ingående är så- 
lunda f. n. i Sverige 28.9 år, skogstjänstemännens befordringsålder infaller 
alltså resp. 7 och 14 år senare. Äfven om jägmästarnas äktenskapsålder 
liksom tjänstemännens i allmänhet ligger högre än förutnämnda, för folket 
i dess helhet giltiga tal, en förskjutning, som för öfrigt just orsakas af de 
ogynnsamma arbets- och löneförhållanden, hvilka äro karakteristiska för de 
yngre i statstjänst —-, så är det dock visst, att flertalet skogstjänstemän 
gifta sig långt före sin befordran till ordinarie. Att de då som familjeför- 
sörjare ofta ställas inför brydsamma ekonomiska problem är gifvet. Att 
statsmakten, hvars yttersta ändamål är att bygga och hägna så många 
lyckliga hem som möjligt, i så ringa grad vet att förverkliga detta mål, 
att just dess egna tjänstemän komma att stå som lefvande vittnesbörd 
om denna vanmakt, är beklagligt; ett extra ordinariesystem, som vid- 
makthåller och befordrar sådana missförhållanden, är ett dåligt system. 

Man skulle kunna tro, att skogsmannayrket åt sina utöfvare gåfve 
hälsa och ett långt lif, men statistiken förnekar, att så är fallet. Upp- 
gifter härom finner man i en särskild tablå i de senaste matriklarna 
öfver Kungl. Skogsstaten. Vi se där, att medellifslängden för samt- 
liga under tiden 1869—19035 aflidna skogstjänstemän, inalles 112 extra 
såväl som ordinarie, var allenast 352 år. Ett glädjande faktum är emel- 
lertid, att medellifslängden synes vara stadd i stigande. Under det 39 
stycken under tiden 1869—1887 aflidna nådde en medelålder af allenast 
43 åar, komma 73 under tiden 1888—19035 aflidna så högt som till 57 
år. Tvifvelsutan sammanhänger denna åldersstegring i någon mån med 
förbättrade kommunikationer, bostads- och lifsmedelsförhållanden öfverallt 
i landet och i all synnerhet i dess norra delar. Jämförda med öfriga 
tjänstemän, hvilkas ungefärliga medelålder torde ligga omkring 62 a 
63 år, äro emellertid jägmästarna fortfarande illa ställda. En billig fordran 
synes det vara, att en kår, hvars medlemmar efter afslutad teoretisk 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 19 


utbildning ha utsikt att verka under föga mera än 30 års tid, bör få 
arbeta under sådana villkor, att icke hälften till två tredjedelar af den 
sannolika arbetstiden plottras bort på en i flera afseenden otillfreds- 
ställande extra tjänstgöring. 

Ehuru strängt taget fallande utom ämnet för denna uppsats, må i 
detta sammanhang påpekas, att jägmästarnas pensionsålder synbarligen 
är alldeles för högt satt, — troligen 5 å 10 år öfver kårens medellifs- 
längd. Man borde kunnat föreställa sig, att skogsmannen behöfver 
fullt ut samma grad af vigör, som fordras af officer i fredstid. Den 
senare är likväl tidigare pensionsberättigad; kapten, som bekant, redan 
vid 50 år. Betecknande är också, att i en till skogsundervisnings- 
kommittén från Kungl. Domänstyrelsen ingången utredning rörande 
statens och enskildas behof af skogstjänstemän, sattes öfre gränsen för 
de privata skogsmännens tjänstgöringsålder så lågt som vid 55 år! (Se 
sid. 104 i undervisningskommitténs betänkande.) Skogsstatens och i 
synnerhet skogsskötselns intressen tyckas ej ha blifvit alltför väl till- 
varatagna vid tillkomsten af nu gällande pensionsbestämmelser. 

Lika nyttig, som en måttligt tillmätt extra ordinarietid är som för- 
skola för den ordinarie tjänsten, lika skadlig blir den, därest den för- 
länges utöfver en viss gräns. Frånsedt att många under sådana för- 
hållanden, ofta kanske af rent nödtvång, öfvergifva statstjänsten, så 
undgå icke heller de kvarvarande att röna ofördelaktigt inflytande af 
sin prekära ställning. Att en lång följd af år nödgas kvarstå på platser, 
som i förhållande till måttet af utbildning äro att beteckna som rent 
underordnade, är icke ägnadt att lifva intresset och stärka själfförtro- 
endet. Följa så med en dylik ställning ekonomiska svårigheter, bidraga 
dessa ytterligare till att klafbinda och. förslöa äfven de af naturen lifli- 
gaste. Den som sedan kanske vid 50 år eller därutöfver blir befordrad 
till själfständig tjänst, går knappast längre till arbetet med samma glada 
mod som vid 30 ars alder. Icke. heller har han då samma matt af 
fysisk kraft och rörlighet, egenskaper, hvilka väl behöfvas för att i 
grund lära känna ett stort, förut kanske helt obekant arbetsfält. 

Erfarenheten varnar icke för unga ämbetsmän. Vi veta detta, enär 
det äfven i Sverige funnits en tid, då ungt folk kunde komma med i 
räkningen. Ur skogsstatens krönika möta vi från 1800-talets förra del 
till långt in på 6o0-talet åtskilliga 22-åriga (t. ex. Hahr 1861) eller föga 
äldre ordinarie jägmästare (resp. »öfverjägare»); vi finna 20—23-åriga 
lärare och 28-åriga t. f. direktörer vid Kungl. Skogsinstitutet. Israel af 
Ström själf utarbetade som intendent öfver Djurgården vid resp. 27 
och 29 års ålder dels sitt förslag till undervisningskurs för jägeristaten, 
dels ock en ny jaktstadga. Det är iögonfallande, att flera af dem, som 


20 EDVARD WIBECK. 


vid ovanligt unga år fingo på fullt allvar pröfva sina krafter, med tiden 
gjorde sig högt förtjänta namn inom skogsstaten. Detta visar, — hvad 
vi ju veta förut —, att ansvar och förtroende fostrar och utbildär. 

Under diskussionen om skogsundervisningens ordnande har från 
olika håll framhållits, att staten vore skyldig att sörja för, att de unga 
skogsmännen komma fZidigt ut i lifvet, att deras utbildning ej onödigtvis 
fördröjes. Månne icke detta billighetskraf med fog kunde utsträckas 
äfven till statens förhållande till sin utbildade extra personal? Frånsedt 
denna hänsyn, borde det ligga i statens eget intresse, att i vidsträck- 
taste mån utnyttja sina tjänares kunskapsmått och arbetsförmåga, och 
detta vid den tidpunkt, då människan efter naturens ordning står på 
höjden af kraft. Det är från denna synpunkt, som man har rätt att 
påstå, att omtanken om skogsskötseln pekar åt samma håll som om- 
tanken om personalen, — plats för de unga! 

Det vore onödigt att ytterligare dröja vid fullbevisade fakta. Endast 
en mening borde kunna råda därom, att extra ordinarietiden för statens 
skogsmän f. n. sväller öfver hvad billigt och nyttigt är, vida utöfver 
hvarje gräns, som äfven de mest vidtgående kraf på utbildning och 
erfarenhet hos tjänstemännen kunna uppställa. Då så är fallet, samt 
då en afveckling af extra ordinariesystemet dels pågår, dels synes vara 
förestående inom åtskilliga andra statens institutioner, är det nedslående 
att iakttaga den omvårdnad och det försvar, som hvad skogsstaten 
vidkommer, ägnas åt detta system. 

I Kungl. Domänstyrelsens yttrande öfver skogsundervisningskom- 
mitténs förslag (se tidskriften, 1908 h. 9—10, sid. 337) anföres sålunda härom 
följande: »Det är visserligen ej lyckligt, om antalet extra tjänstemän är 
alltför stort. Men tillfälle måste dock kunna finnas att bland extra 
tjänstemän erhålla vikarier för ordinarie jägmästare, som i följd af sjuk- 
dom eller af annan anledning behöfva erhålla tjänstledighet. De extras 
antal bör ock vara så stort, att urval kan äga rum vid tillsättandet af 
ordinarie befattningar för att härvid kunna erhålla fullt lämpliga tjänste- 
män. I motsatt fall saknas det måhända viktigaste villkoret för allt 
framåtskridande, ty det låge i själfva systemet, att konkurrensen om de 
ordinarie jägmästarebefattningarna blefve mycket ringa. Ett sådant 
system ledde själffallet till en sjunkande duglighet hos skogsstatens 
tjänstemän. De extra tjänstemännens antal bör af nu antydda orsaker 
vara större än de ordinarie jägmästarnas".> 1 samma riktning går ett 
uttalande af generaldirektör Fredenberg under skogsvårdsföreningens 
diskussionsafton den sistlidne 5 november, hvilket i referat (se tidskriften, 
1908 h. 11, sid. 376) lyder sålunda. »Behofvet af extra tjänstemän inom 


1 Kursiveradt af författaren. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 21 


skogsstaten vore ej jämförligt med behofvet af dylika tjänstemän i andra 
kårer. De gångna åren hade visat, att många af de yngre tjänstemän- 
nen öfvergingo till enskild tjänst efter några års arbete inom skogsstaten. 
Ej så inom lärarekåren. För närvarande funnes ett mycket stort antal 
extra skogstjänstemän, men likväl hade i tvenne fall vid ledig ordinarie 
tjänst i ena fallet endast en -och i andra fallet endast två sökande an- 
mält sig. Många öfvergå ock till det praktiska affärslifvet å andra 
områden. Det stora antalet extra tjänstemän vore verkligen behöfligt, 


om man skulle få sökande till mindre angenäma platser. — —> 
Frågan till hur stor del skogspersonalen bör stå på extra stat är 
alltför vital — i främsta rummet för tjänstemännen själfva, men i sina 


konsekvenser för utvecklingen af statens hela skogshushållning — för att 
denna sak kan få anses utdebatterad. 

Hvad vikariaten angår, har jag gjort mig mödan undersöka, hur 
många ordinarie skogstjänstemän, som under de senaste 3 åren samtidigt 
atnjutit tjänstledighet. De flesta tjänstledigheterna tyckas ha inträffat den 
22—25 juli 1907, då totala summan, helårsvikariat och vakansförordnanden 
inberäknade, uppgick till 24 stycken. I jämförelse med största antalet 
samtidiga tjänstledigheter under såväl 1906 som 1908 är denna summa 
mycket hög; man kan antaga att förestående maximum sällan väsentligen 
öfverskrides, i hvarje fall aldrig beköfver öfverskridas. Någon större 
reserv af extra tjänstemän skulle sålunda knappast erfordras för att 
under ordinarie tjänsteinnehafvares ledighet hålla de löpande göromålen 
i gång. Äfven om hänsyn tages till genom dödsfall etc. uppstående va- 
kanser skulle med den ordinarie kårens nuvarande omfattning 23 å 30 
man vara fullt tillräckliga härför. 

Kommer så det påstådda behofvet af urval vid tillsättandet af or- 
dinarie befattningar; staten vill på sådana platser endast ha »>fullt lämp- 
liga> tjänstemän. Med denna lämplighet kan ej gärna afses några andra 
synpunkter än dem, som f. n. komma i betraktande vid befordringar. 
Vi behöfva alltså endast tänka på, hur dessa i praktiken gestalta sig. 

Som bekant värdesättas därvid af de sökande i statstjänst innehafda 
tjänster och förordnanden efter en viss, gängse norm. En mera an- 
svarsfull tjänstgöring taxeras högre än en mindre kräfvande sådan, men 
samma slag af arbete taxeras alltid lika högt. Som andra faktor i me- 
ritberäkningen ingår den tidslängd, hvarunder respektive tjänster inne- 
hafts. Slutresultatet, produkten af dessa båda faktorer, utgör de sökan- 
des meriter; det är de, som afgöra, hvilka som komma på förslaget. 
Den sökandes lämplighet i detta ords vanliga mening kommer först i 
andra rummet i betraktande, i det den nämligen kan influera på do- 
mänstyrelsens förord. 


22 EDVARD WIBECK. 
. 


Vore lämpligheten den bestämmande synpunkten i befordringssy- 
stemet, skulle" väl detta nödgas lämna rum äfven för kompetenta sö- 
kande, hvilka från privat tjänst förete de amplaste vitsord för dugande 
och fullt själfständig skogsförvaltning. Som förhållandena nu äro, samlar 
man däremot meriter blott i statens, icke i enskild tjänst. Eller låt 
oss betrakta ett annat, mycket vanligt fall. En sökande har under ett 
flertal år på ett mönstergillt sätt på förordnande uppehållit samma 
tjänst, till hvilken han söker vinna befordran som ordinarie. Han är på 
förhand fullt förtrogen med — låt oss säga — revirets alla lokala för- 
hållanden: bevakningspersonal, kronoarrendatorer, skogar, afsättnings- 
förhållanden etc; för tjänstens skull råder icke minsta tvifvel därom, att 
lämpligast vore, därest ombyte kunde undvikas. Mex, som medsökande 
uppträda personer med större meritsummor, t. f. revirförvaltaren kommer 
kanske icke ens med på förslaget, han blir förbigången. Flerfaldiga 
gånger har Kungl. Maj:t bland en mängd sökande till en plats valt 
och nybefordrat extra jägmästare, som hunnit till 50 års ålder eller 
däröfver. Icke har väl detta skett därför, att just dessa äldsta före alla 
andra skulle hållits för att vara de mest lämpliga? De ha varit de 
mest meriterade, sedan staten fått deras bästa år och arbetskraft, skulle 
det varit en stor orättvisa att förbigå dem, detta har varit den be- 
stämmande orsaken vid valet. 

Meningen är icke att med förestående exempel klandra rådande 
befordringssystem. Att större utrymme, än som sker, ej lämnas åt det 
subjektiva omdömet hos de styrande torde tvärtom i längden vara den 
bästa borgen för rättvisa och oväld. 

Man kommer emellertid icke ifrån det faktum, att Zjänstetiden spelar 
den ojämförligen största rollen vid befordringar; i det fallet liknar 
skogsstaten alla andra tjänstemannakårer. Där kungl. styrelsen ser ett 
effektivt urvalssystem, ja rent af en garanti för framåtskridande och ett 
medel mot skogsstatens försoffning, där se vi andra därför allenast en 
växande köbildning af delvis svagt aflönade och i sin ställning all- 
tid otrygga personer, för hvilka nådaporten i form af ordinarie tjänst 
tid efter annan öppnas för någon af dem, som stå allra främst i ledet. 
Vore kön kortare, skulle de väntande komma fortare in, men ordnings- 


följden — d. v. s. urvalet — dem emellan, blefve väl den därför en 
annan? Jag kan icke finna det. Om i medeltal 6 ordinarie tjänster 
tillsättas pr år — och detta torde vara högt räknadt —, kommer ur- 


valet att i praktiken omfatta högst ett 20-tal personer, återstoden extra 
tjänstemän kunde för befordringsfrågans skull saklöst vara borta. 

Ur de premisser, som i Kungl. Domänstyrelsens citerade yttrande 
anföras, lär ingen annan slutsats kunna dragas, än att en årlig tillgång 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 23 


— märk väl icke tillförsel! — af högst 30 e. jägmästare behöfves för 
vikariat samt för den ordinarie kårens rekrytering på fullt normalt sätt. 
Det är rent ofattligt, hvarför detta skulle kräfva flera extra jägmästare 
än de ordinaries hela sammanlagda numerär, hvilken f. n. torde uppgå 
till omkr. 115 stycken. Hvad skulle väl våra skolmän, hvilka omsider 
fått sina befordringsförhållanden nöjaktigt ordnade, svara, om man nu- 
mera med dylika skäl sökte för dem bevisa behofvet af flera extra än 
ordinarie lärare! 

Jag gör med flit denna jämförelse, ty jag kan icke finna det be- 
rättigade i den åtskillnad, man sökt göra mellan extra ordinariesystemet 
inom skogsstaten och inom andra kårer, t. ex. just elementarlärarnas. 
Symptomen och verkningarna af systemet äro alldeles de samma i ena 
som i andra fallet. Det är sant, att de extra jägmästare, hvilka afgått 
ur statstjänst, i regel haft lättare att finna sin utkomst än t. ex. en 
extra lärare i samma läge, men detta gör ingen principiell skillnad mellan 
de extras ställning zzom dessa båda kårer. Äfven ur lärarekåren ägde 
en utvandring rum under det s. k. extra lärareeländets tid, hvarvid de 
afgående sökte förbättrade inkomster i privata skolföretag eller annan 
verksamhet. 

Det är rent felaktigt att resonera som så, att antalet extra jägmäs- 
tare behöfver ökas, därför att så många under väntetiden afgå till privat 
tjänst etc. Ju flere extra, desto ogynsammare befordringsför- 
häallanden och desto starkare afgång, detta är den enkla san- 
ningen. Utsikt till snabb befordran skulle gifvetvis åt statstjänsten rädda 
mången dugande kraft, som nu ser sig nödsakad att för sin bärgnings 
och vidare fortkomsts skull utträda ur den väntande kön af extra 
tjänstemän. Under nuvarande förhållanden blir verkligen extra ordina- 
riesystemet ett slags urvalssystem, som åt staten garanterar idel — 
tålmodiga tjänare. Om systemet däremot kan vara ägnadt att åt staten 
reservera de kunnigaste, själfständigaste och initiativkraftiga, — kraft- 
karlarna så att säga — må öfverlämnas åt hvars och ens sunda förstånd 
att pröfva. Ett mycket utveckladt extra ordinariesystem får i praktiken 
en verkan alldeles motsatt den, som i Kungl. Domänstyrelsens yttrande 
tillägges detsamma. Det ökar icke, utan zZaskränker urvalet, enär det till 
slut begränsar detta till idel öfveråriga personer. 

Af den anledningen att i något fall en ordinarie tjänst till synes 
lockat endast en enda eller ett ringa fåtal sökande, är man icke be- 
rättigad att draga den slutsatsen, att de extras antal behöfver ökas, 
icke heller skulle en sådan ökning med säkerhet förebygga ett uppre- 
pande af liknande fall. Detta £az nämligen bero däraf, att de obe- 
fordrade, såsom ofta är fallet, ha full kännedom om sina ömsesidiga 


24 j EDVARD WIBECK. 


afsikter och åtgöranden beträffande en ledigförklarad tjänst, liksom ock 
om storleken af sina respektive meriter. Många, som då veta sig sakna 
utsikter att komma i betraktande, afstå från att i onödan insända ansök- 
ningshandlingar. Af denna anledning är antalet sökande till en ordinarie 
tjänst inom skogsstaten i regel betydligt mindre än antalet sökande till 
lika lönade tjänster hos privatpersoner, bolag, kommuner etc, där friare 
valgrunder tillämpas. Dessa senare slag af tjänster blifva därför en 
säkrare barometer på det tryck, den konkurrens, som råder inom yrket. 
Länsjägmästaretjänsterna ha varit mycket eftersökta, ansökningshand- 
lingarna ha kunnat uppgå till flera 10-tal och bland dessa ett stort 
antal från extra jägmästare. En privat skogsförvaltaretjänst i södra 
Sverige med ungefär revirförvaltares löneförmåner, hvilken hösten 1907 
annonserades ledig, lockade öfver 60 sökande, äfven här ett högst be- 
tydande antal skogsmän med befordringsrätt i statstjänst. 

Att relativt få söka till ordinarie statstjänst £az sålunda bero alle- 
nast af rådande befordringssystem. Man har anledning att klaga, först 
därest zagen fullt kompetent sökande anmälde sig, men sådana fall ha 
icke förekommit och behöfva näppeligen befaras. 

Det skall icke förnekas, att äfven andra orsaker än den nyss nämnda 
kunnat framkalla de särfall, som framdragas i generaldirektör Fredenbergs 
citerade anförande. Ehuru det ej uppgifves, ha sannolikt de båda om- 
talade fallen med resp. I och 2 sökande inträffat vid tillsättande af 
revirtjänster belägna i landets nordligaste delar, i ena fallet troligen 
Pajala revir. Böra vi nu verkligen förundra oss öfver, att vissa platser 
locka allenast ett fåtal sökande? En lönereglering må ha tagit hänsyn 
till skillnaden mellan lefnadsomkostnader, resekostnader etc. 1 de bättre 
och sämre lottade reviren, men därmed är icke full likställighet mellan 
dessa åvägabragt. Det är något mera än blotta brödfödan, som för 
oss alla bildar lifvets innehåll och skänker det dess värde. Det är 
detta »något», en mångfald olikartade trefnadsvillkor, som gör skillnaden 
så stor mellan den ena platsen och den andra, som drifver de transport- 
sökande norrifrån mot landets mellersta och södra delar och som orsa- 
kar hela olikheten i befordringsförhållanden norr- och söderut. Så länge 
lönerna ej äro reglerade med afseende fästadt vid dessa faktiska för- 
hållanden, är det omöjligt, att få en likformig fördelning af tjänstesö- 
kande. Det kommer då alltid att finnas i tjänsteafseende likställda 
platser, som äro å ena sidan maximalt å andra sidan minimalt efter- 
sträfvade. Pajala revir torde härvidlag nära nog beteckna det absoluta 
minimum; af antalet sökande dit kan minst af allt dragas några all- 
mängiltiga slutsatser. Långt innan konkurrensen om en sådan plats 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING, 25 


blefve betydlig, skulle trängseln mellan de obefordrade vara olidlig inom 
landets bättre lottade delar. 

Ser staten ett missförhållande däri, att någon viss tjänst lockar 
relativt få sökande, så må den tillgripa ett lika enkelt som bepröfvadt 
botemedel mot detta onda, att höja lönen på platsen i fråga. Att söka 
nå samma resultat genom att öka trängseln inom den extra tjänste- 
mannakåren synes mig vara ett både ofullkomligt och för staten ovärdigt 
sätt. Bör väl hela denna kår genom minskade befordringsutsikter lida 
för de olägenheter, som en mindre förutseende lönereglering i något 
enstaka fall kunnat medföra? 

Att hålla extra jägmästarekåren vid hög numerär i afsikt att öka 
konkurrensen om ordinarie platser torde för öfrigt vara att åt $ 38 i 
nåd. instruktionen för skogsstaten 1889 gifva en tolkning, hvartill dess 
ordalydelse icke berättigar. Det är ett förhandenvarande lokalt behof 
af arbetskraft, nämligen inom ett visst distrikt eller revir, som berättigar 
Kungl. Domänstyrelsen att nyantaga extra jägmästare, icke konkurrens- 
behofvet. 


Extra ordinariesystemet har för länge sedan inom svenska 
skogsstaten nått en fullkomligt abnorm utveckling. Med dess 
nuvarande omfattning utgör det ett verkligt hinder för perso- 
nalens fulla utveckling och utnyttjande samt binder tjänste- 
männen under oskäligt lång tid vid ogynnsamma arbetsför- 
hållanden och mindre inkomster än en snabbare befordran 
skulle medföra. Det vore ej en dag för tidigt, att vi lärde oss att 
se detta, samt grepe verket an att afhjälpa missförhållandena. 

Vid en omläggning af skogsstatens arbetsförhållanden i detta syfte 
har man först att göra sig reda för, hvad som till sin beskaffenhet är 
— åtminstone relativt — konstant, d v. s. gifvet genom mera oförän- 
derliga förhållanden, samt hvad som är af rent tillfällig, d. v. s. förän- 
derlig natur. Det i denna inre mening konstanta är den kvantitet fack- 
mässigt skoladt arbete, som staten behöfver nedlägga på förvaltningen 
af såväl allmänna som vissa enskilda skogar; det tillfälliga och förän- 
derliga är fördelningen af detta arbete mellan ordinarie och extra tjän- 
stemän. Detta betyder, att skogsstaten under alla omständigheter måste 
hållas tillräckligt stor för att allt arbete, som bör utföras, skall med- 
hinnas, hvaremot proportionen mellan de ordinarie och extra kan 
och bör förändras. Flera ordinarie och färre extra tjänstemän 
än nu, det är det vi behöfva för att komma i normala förhål- 
landen. 


26 EDVARD WIBECK. 


Innan vi-närmare kunna precisera, hvad som i föreliggande fall är 
att anse som normalt, är det nödvändigt att ha klart för sig, hur pro- 
portionen mellan ordinarie och extra tjänstemän påverka de sistnämndas 
befordran. 

Låt vid en viss tidpunkt antalet ordinarie tjänstemän betecknas med 
bokstafven O, och antalet extra tjänstemän med bokstafven £. Kalla det 
antal år, hvarunder ordinarie tjänsteman i medeltal tjänstgör för 7; det 
antal år som förflyter, innan alla extra tjänstemännen äro befordrade 
för Z, samt låt 4 beteckna antalet årligen afgående ordinarie tjänstemän. 

Vi kunna då uppställa tvenne likheter. Å ena sidan är nämligen 


O SO 
= T d. v. s, antalet årligen afgående ordinarie är lika stort som 
hela antalet ordinarie divideradt med deras normala tjänstgöringstid. 
Å andra sidan är Z = —, d. v. s. så många år förflyta, innan alla extra 
a 


äro befordrade som hela antalet extra divideradt med antalet årligen 
befordrade. Den sista ekvationen kan också skrifvas a = Då vi så- 


lunda ha två olika uttryck för ett och samma, a, så måste dessa uttryck 
också sins emellan vara lika, d. v. s. 


O JB 
TRNSEEN 
Vi ha skäl att dröja ett ögonblick vid den sats, som denna enkla 
Z ED 
ekvation uttalar. Skrifves ekvationen under formen 0: Så Se vigsel 


nast, att de extra ordinaries väntetid förhåller sig till de ordinaries 
hela tjänstetid liksom antalet extra tjänstemän till antalet ordinarie 
tjänster. Detta bör man ha i minnet, då man förfäktar, att antalet 
extra bör vara större än antalet ordinarie tjänstemän. På samma gång 
dömer man nämligen de extra till att under större delen af sin verk- 
samhetstid stå obefordrade, endast den mindre delen af deras arbetstid 
skulle blifva kvar för ordinarie tjänst. Det är visserligen sant, att i 
praktiken förhållandena gestalta sig något annorlunda, därigenom att en 
viss del af de extra afgå obefordrade — något som förestående ekvation 
frånser —, men äfven med denna inskränkning är det betänkliga saker 
den har att säga oss. Det måste i hvarje fall anses såsom i högsta 
grad olämpligt, att basera skogsstatens rekrytering på principer, som i 
och för sig skulle drifva förhållandena in absurdum, därest ej vissa 
utomstående, fullkomligt okontrollerbara faktorer trädde i någon mån 
mildrande emellan. För öfrigt, hvem vet, hur länge landets privata 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING, 27 


skogsbruk kan tjänstgöra som den förträffliga tillflyktsort, hvilken en 
högre försyn hitintills låtit stå öppen för de extra tjänstemännen. 

Med tillhjälp af förestående ekvation kan man beräkna den sanno- 
lika tiden (t,) till befordran i hvarje särskildt fall, så snart O, E, och 
T äro kända. E, blir naturligtvis i detta fall det antal obefordrade 
extra tjänstemän, som i meriter gå före personen i fråga (Herr X). 

Det ligger i sakens natur, att alla beräkningar af detta slag blifva 
rent approximativa. Dock har det sitt intresse, att med till buds stå- 
ende siffror göra en undersökning, hur befordringsutsikterna just nu 
gestalta sig inom skogsstaten. 

O, d. v. s. antalet ordinarie statstjänster, hvilka innehafvas af skog- 
ligt utbildade personer, är enligt af Kungl. Domänstyrelsen lämnad 
uppgift till skogsundervisningskommittén ungefär 113 stycken (Se skogs- 
underv.kommitténs betänkande, sid. 104). 

T är enligt uppgift från samma källa omkr. 20 år. Matrikeln 
öfver Kungl. Domänstyrelsen och Skogsstaten år 1906, sid. 
88, visar däremot för 73 stycken under tiden 1869--1903 aflidna skogs- 
tjänstemän ett motsvarande tal af 22,56 år. I full öfverensstämmelse 
med den otvifvelaktigt förhandenvarande, förut anmärkta åldersstegringen 
hos Sveriges skogsmän blir 7 ännu högre, nämligen 23.1 år, om i be- 
räkningen endast medtagas de 47 stycken skogstjänstemän, som aflidit 
under tiden 1888—1905. Tager man emellertid i betraktande, att äfven 
de under de sista 20 åren aflidna ordinarie eller f. d. skogstjänstemännen 
i regel vunnit befordran vid yngre år än våra nuvarande revirförvaltare 
och därför haft utsikt till längre ordinarie tjänstetid än dessa, så före- 
faller det ganska sannolikt, att detta förhållande mer än fullständigt 
uppväger en eventuell åldersstegring hos de sistnämnda. Af detta skäl 
vill jag i efterföljande beräkningar sätta 7 så lågt som till 20, men 
med anmärkning, att befordringsförhållandena härigenom komma att 
framstå afsevärdt gynsammare än om t. ex. värdet 7 = 235 användts. 

E£, antalet extra jägmästare i statstjänst, är tämligen svårt att exakt 
uppgifva. Under år 1909 på helt år förordnade, aflönade extra tjänste- 
män inom skogsstaten äro beräknade till 99 stycken. Komma härtill 
aflönade extra tjänstemän med skoglig utbildning inom Domänstyrelsen, 
Skogsläroverken m. m., torde hela antalet uppgå till ungefär 118 stycken. 
Därförutom ha vi emellertid en afsevärd mängd extra jägmästare, hvilka 
sakna helårsförordnanden, mer lifnära sig och samla meriter på tillfälliga 
arbeten och förordnanden i statstjänst samt ha för afsikt att där om- 
"sider nå ordinarie befattning. Tillsammans utgjorde dessa båda kate- 
gorier extra skogstjänstemän, — d. v. s. med och utan hélårsförord- 
nanden, men alla arbetande i statstjänst — redan i början af år 1906 


28 EDVARD WIBECK. 


113 stycken. (Enligt uppgift i löneregleringskommitténs betänkande, 
VI, sid. 159). Betänka vi, att sedan dess nytillförseln i båda katego- 
rierna varit mycket stor — hela tre årskurser på tillsammans c:a 60 e. 
jägmästare ha senare tillförts statens skogsförvaltning och den privata, 
— så torde, trots en ej obetydlig afgång, antalet extra jägmästare i 
statstjänst f. n. kunna uppskattas till minst 130 stycken. 
Som sannolika nuvarande värden ha vi sålunda: 
ÖENTS, EENIG0, de 20: 


VÄs 130020 z 
INET RS a AG NA 
NG 


(Sätta vi vardet på disa högt som, till 25, få vi = 280ar) est 
vore alltså sannolika nuvarande väntetiden för en nyförordnad e. jäg- 
mästare inom Svenska skogsstaten, därest ingen afgång af obefordrade 
extra ägde rum. 

Man kan också ställa problemet så: Hur många extra måste 
atga obefordrade, för att befordran för de kvarstaende skal 
blifva lika hastig som under perioden 1901—1908, d. v. s. efter 
föga mer än 15 års väntetid? 

Svaret härpå lyder: 


(130 — Xx) 20 
ES SE Majesty ckene 
115 
Mera än en tredjedel af samtliga nu tjänstgörande extra måste af en 


eller annan orsak afgå obefordrade, om ej befordringsförhållandena för 


de återstående skola ställa sig ännu ogynsammare än under de senaste 
dkaren. (Om) 1 25, fasec= 61!) UfBn att narmare kannafaleanps: 
procenten af obefordrade extra under denna tid, kan man likväl för- 
moda att den icke varit så hög som c:a 34 Z. I Kungl. Doman- 
styrelsens förutnämnda uppgift till undervisningskommittén göres också 
det antagandet, att de afgående förhålla sig till de kvarstående som 
30 till 90, d. v. s. af hela antalet extra skulle de afgående utgöra 25 «4, 
en siffra, som vi i brist på annan kunna taga för god. Skillnaden mellan 
34 och 25 2 kan tyckas obetydlig, men spelar i praktiken stor roll. 
Vi inse detta, om vi till slut formulera befordringsproblemet sålunda: 

Hur mycket längre än under sistförflutna 8-årsperiod blir 
väntetiden för de extra tjänstemännen, därest hHelamtannalet 
obefordrade ff. n. ar 130 stycken, arc hvilka 25 22 undermvandes 
tiden:afsar 


(EO 22) 20 


SMER I NS — 


Oo -- 
0 2 dr IENDaRE 


At 


& "ARE RÅA 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 20 


Vi skulle också kunna fått svar på denna fråga genom att dividera 


| 34 - 130 25 - 130 ACE : 
skillnaden mellan = — och —— — med årliga antalet befordringar 
100 100 
FALLS OLIN 25230 
Sn 6 = 2; 
100 100 


Svaret på detta sista problem har sålunda låtit oss veta, att, om 
hänsyn tages till alla de faktorer, hvilka öfverhufvud kunna dragas under 
beräkning, så blir den sannolika nuvarande väntetiden för de nyförord- 
nade 17 år, hvilket är 2 år längre än under de sista 8 åren. 

Med stöd af förestående siffror, låt vara att de blott äro ungefär- 
liga, kan man tryggt påstå, att de extra jägmästarnas redan förut usla 
befordringsutsikter, på senaste tiden blifvit ytterligare starkt försämrade. 
Tänka vi oss en fortsättning af de kurvor, som i figuren å sid. 17 be- 
teckna befordringsåldern, så inse vi, att denna fortsättning får en uppåt- 
stigande riktning. Detta bör anmärkas, då själfva figuren annars kunde 
föranleda till det felaktiga antagandet, att befordringsutsikterna alltjämt 
vore stadda i förbättring. En planlös påbyggnad af extra ordinarie 
systemet har redan hunnit förmörka de ljusnade befordringsutsikter, som 
yppade sig närmast efter sekelskiftet. Samma åtgärd, som då vände 
förhållandena till det bättre, nämligen upprättandet af nya ordinarie 
tjänster, skulle ha samma verkan nu, och något annat botemedel gifves 
icke. 

Kunde vi fixera en viss medelålder såsom den lämpligaste för 
inträde i ordinarie tjänst, vore det sedan lätt att beräkna den proportion 
mellan ordinarie och extra tjänstemän, som erfordrades för att göra 
denna befordringsålder stabil. 

Det finnes inga skäl, som tala emot, att redan 30 år kunde anses 
som en tillräckligt mogen ålder för befordran till ordinarie tjänst. Många 
Har med- heder skött: revir vid yngre är än så. Vi ha sett; att 30-år 
eller föga mer för en 350—-60 år sedan var den normala befordrings- 
åldern, och ända in på de senaste åren saknas ju ej inom skogsstaten 
exempel på så tidig befordran. Gå vi utanför skogsstaten påträffa vi 
öfverallt inom tjänster, industrier, affärsföretag etc. exempel på poster, 
motsvarande revirförvaltares ställning, beklädda af män i 30 års åldern, 
t. ex. läroverksadjunkter, kaptener — i all synnerhet unga vid k. flottan 
— ingenjörer, affärsledare, privata skogsförvaltare m. fl. Att något 
principiellt hinder ej förefinnes mot en normal befordringsålder af 30 
är inom skogsstaten, helst som här också en viss kroppslig vigör är 
önskvärd, förefaller mig så själfklart, att all vidare bevisföring häröfver 
borde vara onödig. De sista betänkligheterna mot en så tidig beford- 


30 EDVARD WIBECK. 


ringsålder borde i hvarje fall försvinna, därest den i Kungl. Domän- 
styrelsens yttrande öfver undervisningskommitténs förslag (se tidskriften, 
1908 h. g9g—10 sid. 348) framlagda önskan om ett rationellare utnyttjande af 
det s. k. praktiska året blefve verklighet. Enligt detta K. Styrelsens 
förslag skulle den utexaminerade skogseleven ha att under ett år genom- 
gå planmässigt ordnade studier öfver den praktiska revirförvaltningen 
samt att därefter inför en kommitté af framstående skogstjänstemän 
aflägga skriftliga prof häröfver. En dylik statsexamen, i praktiken full- 
komligt motsvarande den i flera utomsvenska länder förekommande, 
borde jämte ytterligare 3 a 4 års praktik såsom extra jägmästare göra 
kompetensen för ordinarie tjänst fullkomlig. 


ES pd 


Beträffande statens behof af arbetskrafter med högsta skogliga fack- 
bildning, så har detta ökats i kapp med nyförvärfvet af kronojord, sta- 
tens utsträckta myndighet öfver skogsdispositionen å vissa enskilda 
skogar samt, framför allt, till följd af de ständigt växande krafven på 
intensitet inom skogshushållningen. En summarisk öfverblick öfver ut- 
veckligen af såväl skogsstaten som ock dess förvaltningsobjekt under de 
sista 50 åren är i detta fall synnerligen belysande.” 

Sveriges allmänna skogar fingo år 1859 en särskild under finansde- 
partementet sorterande centralstyrelse, Kungl. Skogsstyrelsen. Sin första 
årsberättelse utgaf denna styrelse år 1862, då de allmänna skogarnas 
areal upptages till omkring 1,027,000 hektar,” hvaraf c:a 444,300 hektar 
stodo under den omedelbara vården och förvaltningen af inalles 56 
öfverjägmästare, jägmästare och öfverjägare samt en bevakningsstyrka 
af 105 personer. I samma årsberättelse betecknas denna personal som 
otillräcklig att inom landets allmänna skogar »genomföra och kontrollera 
en ordnad skogshushållning>. 

Dåvarande skogsstyrelse förstod också att hos regering och riksdag 
vinna gehör för sina åsikter. Genom kungliga beslut åren 1865, 1866 
och 1869 ökades antalet revirförvaltare efter hand till 75, hvartill — 
med bibehållande af 3 öfverjägmästare — kommo 6 stycken s. k. skogs- 
inspektörer. Kronojägarnas antal steg samtidigt till 160. Mot denna 
skogsstat svarade år 1870 c:a 1,302,000 hektar arealmätta allmänna 

! Historiken, är upprättad efter Skogsstyrelsens och Domänstyrelsens Årsbe- 
rättelser 1862—1906; L. G. Lindes Sveriges Finansrätt 1887, Lönereglerings- 
kommitténs betänkande VI samt A. G. Loenboms Några ord om statens mark- 
förvärf, Skogsv. Fören. Tidskr. 1903. 

? Arealen af oafvittrade öfverloppsmarker var då icke ens tillnärmelsevis känd. Äfven 


på dessa oafvittrade marker var emellertid skogsstaten pliktig att jämlikt 1844 års kungl. 
bref vid påkalladt behof emot stubböresafgift verkställa utsyning. 


PEN RT SE 


RO 


CP Ta RANG (ck 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 3E 


skogar, hvaraf omkring 7534,000 hektar under skogsstatens omedelbara 
förvaltning. Kronoparkerna uppgingo redan nu till omkring 368,070 
hektar. Under rubriken skogsmedel upptagas detta år endast 339,266: 
86 kr. inkomster med en behållning af 84,263: 21 kr. Som statens 
första ingrepp under senare tid i den enskilda skogshushållningen hade 
år 1866 tillkommit en förordning om inskränkt disposition af skogen å 
vissa hemman i Lappland och Särna socken af Dalarna samt 1869 års 
förordning till hämmande af skogsförödelse å Gottland. 

Närmast följande 3-årsperiod är en tid af ännu starkare expansion 
för landets allmänna skogar. Vid denna tid — och långt dessförinnan — 
pågick nämligen i norra Sverige ett oerhördt omfattande skiftesarbete, 
som nu efter hand lade ofantliga vidder under skogsstatens omedelbara 
förvaltning. Redan i skogsstyrelsens berättelse för år 1875 finna vi så- 
lunda de allmänna skogarnas areal angifven till c:a 4,846,000 hektar, 
en ökning, som hufvudsakligast faller på de till kronan hemfallande 
öfverloppsmarker och oafvittrade skogar, hvilkas areal först nu kunde 
tillnärmelsevis uppskattas, samt på kronoparker, upprättade efter afvitt- 
ring i de båda norra länen. Ensamt kronoparkerna ha detta år stigit 
till 1,542,683 hektar. Influtna skogsmedel uppgå till 1,022,5335: 83 kr. 
med behållning af 432,190: 54 kr. Såsom ännu betydelsefullare insat- 
ser till hämmande af enskild skogssköfling än hvad 1866 och 1869 års 
förordningar varit, hade dels 1873 års afvittringsstadga tillkommit, hvil- 
ken påbjöd utsyning af enskild skog inom Väster- och Norrbottens läns 
lappmarker, dels ock 1874 års dimensionslag för Norrbottens läns kust- 
land. År 1882 följdes denna senare lag af en liknande för Väster- 
botten." Alla dessa förordningar lade såtillvida nya, högst betydande 
arbetsbördor på skogsstaten, som de ställde ofantliga områden enskild 
mark under densammas tillsyn och kontroll. 

Vidare öppnades genom 1874 års riksdagsbeslut en ny &ra för 
statens markförvärf. Då beslöts nämligen, att vissa smärre kronoegen- 
domar skulle försäljas och däraf influtna medel jämte reservationsanslag 
brukas för nyinköp af skogbärande mark att däraf bilda nya kronopar- 
ker eller öka förut befintliga. Dessa markförvärf påbörjades redan år 
1875. 

Jämsides med denna utveckling af skogsstatens arbetsfält går också 
en alltjämt fortskridande ökning af den ordinarie personalen. Genom 
1872, 1873 och 1874 års kungl. beslut uppbringas den till 7 skogsin- 
spektörer, 3 öfverjägmästare, 80 jägmästare och 191 kronojägare samt 
med ytterligare förstärkning under tiden 1875—530 till 9 skogsinspek- 
törer, 3 öfverjägmästare, 835 jägmästare och 209 kronojägare. De all- 


! Dessa lagar ha sedermera vid upprepade tillfällen omarbetats. 


32 EDVARD WIBECK. 


männa skogarnas areal uppgick år 1880 till 5,703,250 hektar, hvarat 
2,2385,200 hektar kronoparker; influtna skogsmedel till 1,339,015: 98 kr., 
hvaraf 628,013: 53 kr. behållning. 

År 1882 är såtillvida ett märkesår i svenska skogsstatens historia 
att den gamla Skogsstyrelsen då försvinner. Styrelsen för statens skogar 
sammanslås med den förut under Kammarkollegium sorterande domån- 
förvaltningen och båda tillsammans bilda ett nytt ämbetsverk, Domän- 
styrelsen. 

Den förut rådande uppfattningen om skogsstatens behof af jämn 
utveckling tyckes nu vara ändrad. År 1884 afgifver sålunda domän- 
styrelsen till Kungl. Maj:t ett nytt regleringsförslag, enligt hvilket krono- 
jägarna visserligen skulle ökas till 263, de 9 förutvarande skogsinspek- 
törerna med väsentligen förändrad tjänstgöring och under namn aföfver- 
jägmästare bibehållas, men däremot de förra öfverjägmästarna försvinna 
samt revirförvaltarnas antal 2zaskas från 85 till 74. Denna minskning 
skulle åvägabringas genom sammanslagning af vissa ur affärssynpunkt 
mindre gifvande eller rent af förlustbringande revir i landets södra de- 
lar. Samtidigt påpekas i förslaget bl. a. behofvet af en ökad omsorg 
om de talrika skogarna till boställen och utarrenderade kronoegendomar 
såväl hvad skogsodling som utsyning anginge. Om förslaget kunde 
enligt dåvarande departementschefs uppfattning »icke sägas annat, än 
att det inskränkte skogspersonalen till det minsta, som var möjligt med 
bibehållande af skogsstatens förmåga att fylla den icke oväsentligt ut- 
vidgade uppgift, som enligt förslaget skulle komma att tillhöra den- 
samma.» Sedan regleringsfrågan under flera år undanskjutits till för- 
nyad behandling, antogs den omsider den 29 november 1889, och den 
föreslagna personalförändringen genomfördes! 

I sin skrift >Synpunkter rörande förvaltningen af statens 
skogar och domäner 1905>, säger f. öfverjägmästaren och domäninten- 
denten C. Forsell, att revirminskningen utföll emot förmodan, enär äfven 
inom södra och mellersta Sverige betydande arealer kronopark under tiden 
tillkommit. Noga räknadt uppgick ensamt detta slags markförvärf i de 
södra distrikten under tiden 1884—389 till 35,515,59 hektar. I dess 
helhet hade kronoparkerna år 1890, då den nya ordningen trädde i 
kraft, stigit till 3,408,750,68 hektar af inalles 5,833,852,81 hektar all- 
männa skogar. Influtna skogsmedel uppgingo nu till 3,186,087 kr. med 
en behållning af 2,242,543: 57 kr. En ökning i revirförvaltningens 
åligganden hade i all synnerhet de nya bestämmelserna om kultur och 
utsyning å boställens m. fl. kronoegendomars skogar medfört. 


! Genom att jägmästaren i ett af de till indragning bestämda reviren kvarstod på 
gammal stat ända till år 1907, blef revirens antal i verkligheten aldrig minskadt under 75: 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 33 


Genom skogsordningen år 1894 revideras äldre bestämmelser och 
läggas delvis nya vidder under utsyningstvång. För afverkning utöfver 
husbehofvet stadgas nu utsyning å kronohemman eller krononybyggens 
områden, å kronoöfverloppsmarker, oafvittrade skogar och sågverkens 
mot skogsränta utbrutna områden, allt i de sex norra länen, likaledes 
a vissa skattehemman inom samma län samt — under vissa förhållan- 
den — 3 allmänna inrättningars hemman inom landet i dess helhet. 
Den sammanlagda areal enskild skogsmark, som genom 1894 och före- 
gående års förordningar omspändes, uppskattades år 1900 — Gottland 
oberäknadt — till ungefärligen 3,139,483 hektar, ett tal, som säkerligen 
föga skiljer sig från det för år 1894 giltiga. 

Under närmare ett helt decennium förblir emellertid nu skogssta- 
tens ordinarie personal oförändrad, i det först år 1899 1 jägmästare 
och 4 kronojägare tillsättas i Grönbo nyupprättade revir. År 1900 med- 
gaf ändtligen riksdagen efter åtskilliga afprutningar å ett regleringsför- 
slag, som domänstyrelsen redan år 1897 inlämnat, en afsevärdare ökning 
af skogsstaten. Detta år tillkommo 14 nya revir och 80 nya bevak- 
ningstrakter, hvarigenom den förvaltande och bevakande personalens 
numerär uppbringades till 9 öfverjägmästare, 89" jägmästare och 347 
kronojägare. Mot denna personal svarade nu 6,579,157,46 hektar all- 
männa skogar, hvaraf 4,518,066,76 hektar kronoparker. År 1900 in- 
flutna skogsmedel utgjorde 8,318,926: 84 kr., däraf 6,523,854: 65 kr. 
behållning. 

En i 1897 års regleringsförslag begärd distriktsökning i Norr- och 
Västerbottens län blef liksom också Wadsbo revirs delning af riksdagen 
år 1900 afslagen, »enär den icke ansågs vara af så trängande behof 
att med densamma ej kunde anstå». Två år senare, alltså 1902, blef 
det nya Norrlands-distriktet beviljadt och år 1907 Wadsbo revirs upp- 
delning i 2:ne nya, (Granviks och Tivedens revir. — Dessa förändringar 
jämte 335 stycken år 19053 nyupprättade bevakningstrakter ha höjt de 
ordinarie skogsstats-tjänstemännens numerär till den nuvarande: 10 öfver- 
jägmästare, 90 revirförvaltare och 382 kronojägare. 

De allmänna skogarnas areal omfattade redan år 1906” 7,125,844,56 
hektar, hvaraf 4,534,420,94 hektar kronoparker. Statsverkets skogsme- 
del uppgingo samma år till 8,618,009: 37 kr., hvaraf 5,836,055: 06 kr. 
behållning. Sedan år 1903 ha ytterligare nya områden af enskild skogs- 
mark i fall af saluafverkning blifvit underkastade utsyning och afverk- 
ningskontroll, nämligen c:a 874,000 hektar s. k. skyddsskogar inom 
Jämtland och Härjedalen. Slutligen bör omnämnas, att samma år före- 
Rensa verkligheten 90 jägmästare; jmfr anm. å sid. 32 

> Det senaste år, från hvilket förf. haft uppgifter häröfver tillgängliga. 

Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1909. Fackuppsatser. c 


34 = EDVARD WIBECK. 


skrift meddelats om skogsstatens öfvertagande af förvaltningen å vissa 
städernas skogar. 

Redan en ganska flyktig blick på skogsväsendets utveckling låter 
förmoda, att skogsstatens egen ökning ej hållit jämna steg med ökningen 
af dess arbetsfält och uppgifter. Man kommer också till ganska öfver- 
raskande resultat, om man räknar ut, hur många hektar allmän skog 
eller kronopark, som under skilda epoker i medeltal kommit på hvarje 
förvaltande tjänstemans (skogsinspektörs, öfverjägmästares och jägmästa- 
res), revirförvaltares eller kronojägares lott. Jag har beräknat dessa 
arealvärden för åren 1870, 1880, 1890, 1900 och 1906 och funnit dem 
sålunda: 


Ungefärlig areal i hektar | 


År Skogstjänstemans karaktär | 
, |Allmän skog.!| Kronopark | 
| | | 

| 1870 | Förvalt. tjänsteman (inspektör, öfverj. och jägm.) | 15,800 | 4,384 
| | Revirförvaltare | 17,360 | 4,900 
| Kronojägare | 7,450 | 2,300 
» 1880 | Förvalt. tjänsteman (inspektör, öfverj. och jägm.) 58,800 | 23,560 
| | Revirförvaltare | 67,100 | — 26,880 

Kronojägare | 4 25,9107 1 TOS 

1890 | Förvalt. tjänsteman (öfverjägm. och jägm.) | 69,450 40,580 | 
Revirförvaltare 7'7,800 45,450 

| Kronojägare | 20,540 13,000 = | 
1900 Förvalt. tjänsteman (öfverjägm. och jägm.) | --66,456 | — 45040 
| Revirförvaltare | 73,920 | 50,200 
Kronojägare 17,110 13,020 
1906 Förvalt. tjänstem. (öfverjägm. och jägm.) 71,260 45,340 
Revirförvaltare 79,160 | 50,380 

Kronojägare 16,950 11:80 


Det medgifves, att dessa siffror ofullständigt återspegla de många- 
handa faktorer, hvilka få tagas i betraktande vid en fullt korrekt jäm- 
förelse mellan skogstjänstemännens forna och nuvarande arbetsfält, samt 
att i all synnerhet första kolumnens siffror äro af mindre värde därvidlag. 
Så mycken realitet står i hvarje fall bakom denna tablå, —i all synner- 
het dess kronoparkskolumn —, att man med skäl synes kunna fråga sig: 
går vår skogsskötsel egentligen fram eller tillbaka, från extensivt till 
intensivt skogsbruk eller tvärt om? Att tablån icke gifver något uttryck 
för skogstjänstemännens utsyningsskyldighet å enskild mark är icke 
ägnadt att mildra intrycket af densamma, ty äfven denna sida af skogs- 
statens arbetsfält har som bekant starkt ökats. 

Nog får man en egendomlig föreställning om statens sätt att främja 
skogsskötselns intensitet, då hvarje ny omreglering gifvit revirförvaltaren 
en allt större och större kronoparksareal att sköta? Disproportionen 


! Jmfr anm. 2 å sid. 30. Från kronojägarnes bevakningstrakter hafva fråndragits 


häradsallmänningarne, hvilka hafva särskild bevakningspersonal. 


ERS fe é. —— 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 


SS 
mellan hvad som bort uträttas och kunnat uträttas har väl på så sätt 
oaflåtligen ökats och bör aldrig varit större än just nu. Ett dylikt 
sakernas tillstånd verkar i längden demoraliserande. Det minskar både 
skogstjänstemännens och dess öfverstyrelses prestige, något som i sin 
ordning försvårar tillkomsten af nya reformer. Hvarje skogsvårdsåtgärd, 
som bort göras, men underlåtits, betyder alltid en ideell, oftast en 
materiell förlust. 

Det kan icke sägas, att landet ej har råd att öka sin skogsstat. 
Se vi efter hur många procent utaf influtna skogsmedel, som i form af 
utgifter för skogsväsendet återbördats detsamma, finner man år 187073 
FrarnS5O0T52 12, ar 1800 30. -2,:ar 1000-22, & och är 1906, 32-25; 
alltså äfven här siffror, hvilka icke tyda på en sund utveckling af för- 
valtningsväsendet. Som jägm. W. Wilke i sin uppsats »Ett inlägg i 
skogsfrågam, 1894, sid. 10 påpekat, uppgå ifrågavarande förvaltnings- 
kostnader för Tysklands intensivt skötta skogar normalt till 40—30 > 
och torde numera i regel vara ännu högre. I Preussen uppgingo de 
under tiden 1890—1900 till 52—3535 2-.' 

Ett synnerligen intressant föredrag med åtföljande diskussion öfver 
ämnet »Under hvilka förutsättningar och i hvad afseende kan 
en intensiv hushållning inom skogsbruket rättfärdigas?» hölls 
sommaren 1903 inför schlesiska skogsföreningen.” Hvad som menas 
med intensivt skogsbruk, definierar inledaren af detta föredrag, rege- 
rings- o. forstrådet Hermes, sålunda: >Intensivt är ett brukningssätt, 
som fordrar förhållandevis stora uppoffringar af antingen kapital eller 
arbete eller utaf bådadera, och som till följd häraf lämnar ett absolut 
större utbyte än ett mera extensivt brukningssätt. Utbytet står icke i 
samma proportion till kostnaderna inom det intensiva som i det exten- 
siva skogsbruket. Fastmera är det en af de första och mest fundamen- 
tala reglerna för all hushållning (Wirtschaft) af hvad slag den vara må 
— skogsbruk, landtbruk eller annat — att inkomsterna visserligen stiga 
med hushållningens ökade intensitet, men icke i samma proportion som 
utgifterna. — — — — Förhållandet mellan behållningen (Reinertrag) 
och bruttoinkomsterna (Rohertrag) är i förening med totala intäkten en 
måttstock på hushållningens intensitet. — — — — Det intensiva bruknings- 
sättet är förhållandevis dyrare än de extensiva metoderna — — — —. 

Därest inom svenska statens skogsväsen personalen i förhållande 
till förvaltningsarealen blir allt fåtaligare samt utgifterna för skogsväsen- 


! Jmfr ock uppgift om preussiska statsskogarnes afkastning i Skogsv. Fören. Tidskr. 
1907, h. 6 & 7. 

? Stenografiskt referat öfver mötesförhandlingarna återfinnes i Jahrbuch des Schlesi- 
schen Forstvereins fär 1903, sid. 20—962. 


36 5 EDVARD WIBEGK. 


det i förhållande till totala summan influtna skogsmedel allt mindre, då 
företer samma skogsväsen, i trots af dess ökade totala intäkt, just de 
grunddrag, som betyda en tillbakagång i intensitet. 

I själfva verket blir detta alltid fallet, så snart inom en hushållning 
ensidig sparsamhetshänsyn får skymma undan hvad man i motsats här- 
till kan kalla största nyttighets-hänsyn eller, som ordstäfvet säger, där 
»snålheten får bedraga visheten». 

Hvad Sverige zcke har råd till längre, är att utestänga ett intensivare 
skogsbruk från sina statsskogar. 

En sak, som vid jämförelser mellan förr och nu inom skogsstaten 
frapperar oss, är icke allenast kårens relativt högre numerär under 1860- 
och 7o0-talen, utan jämväl de under dessa årtionden så ofta återkom- 
mande personalökningarna. . Gentemot dessa båda decennier framstå 
de efterföljande som en tid af långperiodisk stagnation, afbruten endast 
af 1900 års revirökning. Vi ha här — och det var dit jag ville komma 
— uppenbarligen återigen att göra med en af extra ordinarie systemets 
skadliga följeverkningar på skogsväsendet i dess helhet. Det är detta 
system, som öfverhufvud möjliggjort, att man kunnat i så hög grad som 
skett ignorera den ständigt växande disproportionen mellan å ena sidan 
skogsväsendets förvaltningsobjekt och uppgifter och å andra sidan skogs- 
statens ordinarie personal. Systemet har varit och är alltjämt för veder- 
börande ett hyende under lasten att uppskjuta den kraftansträngning, 
som en förvaltningsorganisation nödvändigt innebär, att bygga provisorier, 
där vi behöfva verkliga reformer. 

Det är riksdagen själf, som till ej ringa del bär ansvaret härför. 
Man får ovillkorligen det intrycket, att den i senare tid onödigtvis 
försvårat reformarbetet genom kanske väl långt drifna kraf på utred- 
ningar, samt genom att beträffande förvaltningsreformer förbundna med 
ökade kostnader tillämpa grundsatsen: gör ej i dag, hvad som kan 
uppskjutas tills i morgon. Styrda efter denna princip skulle inga stora 
affärsföretag kunnat komma till utveckling, och ur budgetssynpunkt har 
statens skogshushållning vissa jämförelsepunkter med sådana. 

Det är lätt att konstatera — och begripligt att så måste vara — 
att proportionen mellan extra och ordinarie tjänstemän ökats, i samma 
mån som den ordinarie skogsstaten allt mer och mer kommit bakom 
utvecklingen af sitt arbetsfält. År 1880, då den ordinarie förvaltande 
personalen uppgick till 97 personer, synes inom den egentliga skogs- 
staten e. jägmästare endast innehaft tillfälliga vikariatsförordnanden. 
År 1890, då ordinarie personal minskats till 84, voro redan 53 e. jäg- 
mästare fästade vid arbete å visst revir och år 1900, före samma års 
omreglering, voro inom den egentliga skogsstaten 95 e. jägmästare på 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 37 
förordnande anställda. Det var sålunda en långt viktigare förutsättning 
för 1889 års omreglering, än hvad man på allerhögsta ort torde haft 
klart för sig, att $ 358 i samma års nåd. instruktion bemyndigade do- 
mänstyrelsen att i mån af behof anställa extra jägmästare som assistenter 
å revir, hos öfverjägmästare etc. Denna i och för sig goda bestämmelse 
borde allenast kompletterats af bestämmelser i syfte att förebygga miss- 
bruk af extra arbetskraft till skada för skogsstatens fortskridande ut- 
veckling. Det borde redan då legat i öppen dag, hvart förhållandena 
i brist på sådana bestämmelser skulle leda. Befordringsåldern hade 
redan under stagnationen på 1880-talet — af siffrorna å sid. 17 framgår, 
att endast 10 extra jägmästare befordrades under hela detta decennium —, 
från 33 år sprungit.upp till den ansenliga höjden af i medeltal 38 år, 
om också efterverkningarna först kulminera under 1800-talet med 43 
års befordringsålder. År 1890 förefanns i själfva verket 141 obefordrade 
extra jägmästare." En orimligt hög befordringsålder, en stark utvandring 
till privat tjänst af många dugande skogsmän samt fåtaliga elevan- 
sökningar till skogsinstitutet”, se där de drag, som karakterisera 1890- 
talets skogsstat. Dessa blefvo de praktiska resultaten af att dåvarande 
domänstyrelse i så hög grad åtnjöt samma förmån af ett stort »urvals- 
material» af extra tjänstemän, som vår nuvarande styrelse eftersträfvar. 

I sitt regleringsförslag af år 1897, — genomfördt år 1900 —, fram- 
håller domänstyrelsen visserligen, att assistentväsendet borde bibehållas 
och vissa nya slags extra tjänster inrättas, men ställer tillika i utsikt, 
att antalet assistenter, biträdande jägmästare och extra kronojägare 
kunde minskas, därest den föreslagna regleringen godkändes. Sedan 
omregleringen år 1900 blifvit verklighet, tänkte man emellertid föga på 
någon minskning af den extra personalen. Mot 93 på förordnade an- 
ställda e. jägmästare och 211 e. kronojägare under år 1900 finnna vi 
99 e. jägmästare och 233 e. kronojägare under år 1901. Ännu fler 
extra jägmästare togos i anspråk genom 1903 års skyddsskogslag med 
tillämpning från år 1905 å vidsträckta områden inom Jämtlands och 
sedermera äfven inom Kopparbergs län. 

I sådan utsträckning, som staten f. n. inom skogsväsendet betjänar 
sig af extra arbetskraft, har detta aldrig förut ifrågakommit. För år 1909 
har domänstyrelsen hos K. Maj:t inrapporterat behofvet af följande extra 
tjänstemän inom den egentliga skogsstaten: 7 biträdande jägmästare, 
10 skogstaxatorer, 4 dikningsledare, 10 öfverjägmästareassistenter, 37 
revirassistenter, 3 allmänningsassister, 5 skyddsskogsassistenter och 3 


! I detta antal torde äfven inbegripas e. jägmästare i privat tjänst. 
>” Under åren 1878—1887 utgingo 124 elever, under åren 1888—1897 85 elever från 
Kungl. Skogsinstitutet. 


3 8 . EDVARD WIBECK. 


dikningsassistenter, inalles 99 personer. Lägga vi härtill minst 4 hel- 
årsvikarier som t. f. jägmästare samt utanför den egentliga skogsstaten, 
men med befordringsrätt inom denna: 1 underlärare vid Kloten, 2 extra 
lärare i skogsämnen vid institutet, 1 assistent i skogsförsöksanstalten och 
minst 4 amanuenser i k. domänstyrelsen, så fås allt som allt minst 111 
för hela året anställda extra skogstjänstemän. Härtill komma de många, 
som förordnas på halft år eller kortare — så t. ex. flertalet skydds- 
skogsassistenter, — eller hvilka som oaflönade assistenter åtnjuta till- 
fälliga vikariat, skogsindelningar etc. Hur talrik denna sista, tämligen 
föränderliga kategori e. jägmästare under år 1909 kommer att blifva, 
är ej möjligt att på förhand angifva. Då emellertid ensamt de tillfälliga 
skyddsskogsassistenterna kunnat uppgå till 12 å 15 stycken, inses, att 
den ungefärliga totalsumma af 130 extra skogstjänstemän, som i mina 
förut gjorda beräkningar uppställts mot c:a 115 nuvarande ordinarie 
tjänstemän, ingalunda är för hög, utan snarare för låg. 

Man frågar sig ovillkorligen, af hvad anledning undanhållas då alla 
dessa, delvis tämligen till åren komna extra tjänstemän de förmåner, 
som följa med ordinarie anställning? Är det något i arten och be- 
skaffenheten af deras arbete, som stämplar detta som mindervärdigt gent- 
emot de ordinaries sysslor, eller är det af så tillfällig natur, att man 
af denna anledning ej kan inpassa det i en ordinarie tjänstgöring? 

I många fall kan intetdera af dessa skäl förebäras. Biträdande 
jägmästare, underlärare, extra lärarna i institutets skogsämnen, taxa- 
torerna, dikningsledarna samt föreståndaren för statens skogsförsöks- 
anstalt, se där genast 25 extra tjänsteinnehafvare, hvilka odisputabelt 
borde stå på ordinarie stat. Alla dessa tjänster taga hvar för sig en 
mans fulla arbete i anspråk, arbetsbehofvet är af sådan art, att man 
svårligen kan förutsätta att dessa tjänster någonsin blifva obehöfliga. 
För öfrigt, skulle så ske, så vore det ju tids nog att »reglera» bort 
dem då, zz borde de vara ordinarie. Sak samma med de nya öfver- 
jägmästare-assistenterna. Dessa tjänster äro i viss mån jämförliga med 
sekreterarebefattningarna vid statsjärnvägarnas distriktsstyrelser. Någon 
verklig anledning, hvarför de böra vara extra, förefinnes icke. 

Hvad revir- och allmänningsassistenterna angår, så är äfven deras 
arbete ofta af lika så själfständig och mångsidig beskaffenhet som de 
biträdande jägmästarnas eller, om man så vill, som de ordinarie revir- 
förvaltarnas själfva. Enligt gällande instruktioner kan hvarje slag af 
arbete uppdragas åt assistenten, och i själfva verket är det ju ofta så, 
att reviret praktiskt sedt är deladt mellan denne och ordinarie jäg- 
mästaren, ehuru expedition och redogörelsehandlingar äro gemen- 
samma. 


AN TER 


Y 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 39 


Om det är så, att revirförvaltningen har ett oundgängligt, för hvarje 
år växande behof af arbetskraft utöfver sin ordinarie personal, så kan 
man icke sanningsenligt beteckna denna brist som ett behof af extra 
arbetskraft. Behofvet har nämligen alldeles icke längre karaktären af 
tillfällighet. Har revirarbetet f. n. vuxit till sådan omfattning, att man 
jämte de 90 ordinarie jägmästarne har bruk för ytterligare 65 å 70 på 
helt år anställda skogsmän af samma utbildningsgrad som revirförval- 
tarens egen och kanske på det hela taget af samma "arbetskapacitet, 
så drager jag däraf den slutsatsen att vi också, oberäknadt åtskilliga 
andra nya ordinarie skogsstatstjänster, borde hafva minst 155 å 160 
revir 1 stället för de nu befintliga 90. Detta vore icke stort flera än 
de 150 revir, som nuv. öfverjägmästare U. Wallmo redan för 12 år se- 
dan ansåg behöfliga.' 


För bedömande af skogsstatens arbetsförhållanden i Sverige lämna oss 
jämförelser med grannländerna goda hållpunkter. Ur de få och delvis 
något föråldrade källor, som stått mig till buds, har följande kunnatinhämtas. 

Norge (enligt Thv. Kier, Norsk Skogbrukskalender 1907): 

739,540 hektar statsskogar, fördelade på 27 revir. Medeltal pr revir 
27,390 hektar. Förutom ofvanstående allmänna skogar finnas äfven s. k. 
bygdeallmänningar, hvilka stå under statskontroll, men ha särskild personal. 

Ordinarie skogsstat: 27 revirförvaltare (skogforvaltere) samt 5 
skogligt bildade tjänstemän af högre eller lika rang, s:a 32 ordinarie 
tjänstemän. | 

Extra skogsstat: 4 assistenter och 35 skogsplantörer med högre 
skoglig utbildning, s:a 9 extra tjänstemän. 

Befordringsålder: under tiden 1900—1907 (20 st. utnämnda) i 
medeltal 28—29 år. 

Väntetid som extra: 4 år. 

Finland (enligt Finlands off. statistik, XVII. Forstväsendet 1904): 

13,143,937 hektar kronoskogar, fördelade på 76 revir. Medeltal pr revir 
172,946 hektar. Dessa kronoskogar, hvars areal till omkr. 58 & ut- 
göres af vatten, myr och annat impediment motsvarar till större delen 
våra svenska kronoöfverloppsmarker. De finska kronoparkerna omfatta 
endast 996,644 hektar, hvilket gör ett medeltal pr revir af 13,1 14 hektar. 

Ordinarie skogsstat (efter 1904 års reglering): 76 revirförvaltare 
(forstmästare) samt minst 11 skogligt bildade tjänstemän af högre eller 
lika rang, s:a 87 ordinarie tjänstemän. 


1! U. Wallmo, Rationell Skogsafverkning 1897, sid. 262 och följ. 


40 EDVARD WIBECK. 


Extra skogsstat (före 1904 års reglering): 4 biträdande forst- 
mästare, hvarjämte ett icke uppgifvet antal s. k. forstkonduktörer »med 
Kejserliga Senatens begifvande under berättelseåret (= 1904) förordnats 
att tidtals biträda vederbörande revierforstmästare vid utstämplings- och 
utlevereringsarbeten, anordnandet af hyggen m. m.» :Befordrings- 
alder och väntetid som extra obekanta. 

Danmark (enligt Mundt o. Weismann, Danske Skovdistrik- 
ter og derespb'estyktelseamnsmWwstu9o3.;. 1005): 

52,425 hektar statsskogar," fördelade på 24 revir. Medeltal pr revir 
2,184 hektar. (Enligt uppgift i företalet af nyssnämnda källskrift komma 
endast c:a 1,500 hektar på hvarje revirförvaltare, om man bortser från 
lustskogsdistriktet och trakter, hvarest förhållandena på grund af hed- 
plantering äro abnorma). 

Ordinarie skogsstat: 23 revirförvaltare” (skovridere) samt 3 skog- 
ligt bildade tjänstemän af högre rang, s:a 26 ordinarie tjänstemän. 

Extra skogsstat: 11 forstassistenter, s:a 11 extra tjänstemän. 
(Bland de ordinarie skogsfogdarna finnas tvenne forstkandidater, hvilka 
ha befordringsrätt till förvaltningstjänst.) 

Befordringsålder: 40 år. 

Väntetid som extra: 17—18 år. 

Enligt Forst- u. Jagdkalender 1904 var dåvarande situation inom 
de större tyska staterna följande: 

Preussen: 4,068,937 hektar allm. skogar,? fördelade på 757 revir. 
Medeltal pr revir 5,375 hektar. 

Ordinarie skogsstat: 757 revirförvaltare (oberförster) samt 133 
skogligt bildade tjänstemän af högre eller samma rang, s:a 890 ordinarie 
tjänstemän. 

Extra skogsstat:' 266 civila forstassessorer, 42 civila forstreferen- 
darer och 76 fältjägare, s:a 384 extra tjänstemän. 


! Häri icke inberäknade Sorg Akademis skogar, klitplantagerna, städers och landt- 
kommuners skogar, hedsällskapets skogar m. fl., hvilka alla ha sin särskilda förvaltande 
och bevakande personal. 

> Ett lustskogsdistrikt förestås af en skogsfogde. 

> Här och på öfriga ställen afser uttrycket allmänna skogar icke allenast de egentliga 
statsskogarne (Staatswälder), utan äfven kronskogar (Kronwälder), allmänningsskogar (Gemeinde- 
välder) etc., försåvida de stå under skogsstatens förvaltning. 

+ Jämförelser mellan den extra skogsstaten i Sverige och i de tyska staterna blir alltid 
haltande tack vare olikheterna i tjänstemännens utbildning i respektive länder. Först efter 
atlagd tjänsteexamen (forstassessors-ex.) är den tyske skogsmannens utbildning afslutad, och 
vederbörande berättigad att tillträda ordinarie förvaltning. Då han likväl redan såsom refe- 
rendar, praktikant etc. kan uppehålla vissa sysslor och befattningar, har jag ansett riktigast 
att mot våra extra jägmastare ställa icke blott forstassessorerna, utan också utbildningsgraden 
närmast denna. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 41 


Befordringsålder:' under 3-årsperioden 1904— 1906 i medeltal 
37—38 år (39,8 år för civil forstassessor och 33,; år för militär sådan 
ur fältjägarekåren.) 

Väntetid som extra (såsom forstassessor): i medeltal 10—11 år, 
13 år för civila och 6 år för militära forstassessorer. 

Bayern: 1,341,754 hektar allm. skogar, fördelade på 384 revir. 
Medeltal pr revir 3,494 hektar. 

Ordinarie skogsstat: 384 revirförvaltare (forstmeister) samt 63 
skogligt bildade tjänstemän. af högre eller samma rang, s:a 447 ordinarie 
tjänstemän. 

xtra skogsstat: 143 forstamts-assessorer och 142 forstamts- 
assistenter på reviren samt 30 forstamtsassistenter i central- och pro- 
vincialstyrelser, s:a 315 extra tjänstemän. 

Befordringsålder och väntetid som extra obekanta. 

Sachsen: 178,822 hektar allm. skogar, fördelade på 109 revir. 
Medeltal pr revir 1,641 hektar. 

Ordinarie skogsstat: 109 revirförvaltare (oberförster) samt 14 
skogligt bildade tjänstemän af högre eller samma rang, s:a 123 ordi- 
narie tjänstemän. 

Extra skogsstat: 30 forstassessorer med anställning å revir eller 
i styrelser, 38 forstassessorer och 18 forstreferendarer utan anställning, 
s:a 106 extra tjänstemän. 

Befordringsålder och väntetid som extra obekanta. 

Wiirttemberg: 394,073 hektar allm. skogar, fördelade på 147 revir. 
Medeltal pr revir 2,728 hektar. 

Ordinarie skogsstat: 147 revirförvaltare (oberförster) samt 12 
skogligt bildade tjänstemän af högre eller samma rang, s:a 159 ordi- 
narie tjänstemän. 

Extra skogsstat: obekant, enär kalendern endast upptager 30 
forstreferendarer af I klassen. 

Befordringsålder:” under åren 1896—1905 i medeltal 37,7 år. 

Väntetid som extra: obekant. 

Baden: 368,970 hektar allm. skogar, fördelade på 102 revir, hvaraf 
4 s. k. allmänningsrevir. Medeltal pr revir 3,167 hektar. 

Ordinarie skogsstat: 102 revirförvaltare (oberförster) samt 8 
skogligt bildade tjänstemän af högre eller samma rang, s:a 110 ordi- 
narie tjänstemän. 

1 Enligt uppgift ur Oberförster Mertens', Forstliche Ausbildung u. Verwal- 
tungsreform in Preussen, Forstwissenschaftl. Centralblatt 1908, h. 2. 

> Enligt uppgift ur Forstrat Miller, »Die Beschränkung des Zugangs zum 


höheren Forstdienst im allgemeinen u. in ihrer speciellen Bedeutung fir die 
Wirttembergischen Verhältnisse, Allg. Forst- u, Jagdzeitung 1907, nov. sid. 391 och följ. 


42 EDVARD WIBECK. 


Extra skogsstat: 16 forstassessorer och 72 forstpraktikanter, s:a 
38 extra tjänstemän. 


Befordringsålder obekant. 

Väntetid som extra (såsom f.-praktikant + f.-assessor): 13 år. 

Hessen: 165,375 hektar allm. skogar fördelade på 86 revir. Medel- 
tall pr revir 1,925 nektar. 

Ordinarie skogsstat: 86 revirförvaltare (oberförster) samt 8 skogligt 
bildade tjänstemän af högre eller samma rang, s:a 94 ordinarie tjänstemän. 

Extra skogsstat: 33 forstassessorer och 11 forstaccessister, s:a 
47 extra tjänstemän. 

Befordringsålder obekant. 

Väntetid som extra (såsom forstassessorer): 10 år. 


I all sin ofullständighet är den jämförelse mellan Sveriges och de 
berörda 9 staternas skogsväsende, som förestående fragmentariska upp- 
gifter möjliggör, talande nog. 

Hvad en dylik jämförelse först gifver vid handen, är det välbe- 
kanta faktum, att de svenska reviren äro så ofantligt stora gentemot 
våra södra grannländers. Om vi endast hade att räkna med våra 
kronoparker, skulle i alla fall på ett svenskt genomsnittsrevir komma 
c:a 9 preussiska, 14 bayerska eller badensiska, 18 wärttembergiska, 23 
danska, 26 hessiska och 30 (trettio) sachsiska. Den verkliga skillnaden 
mellan å ena sidan den svenska å andra sidan den danska eller tyska 
förvaltningsenhetens omfattning blir ännu mycket större, om man, som 
tillbörligt är, medräknar alla våra allmänna skogar, samt dessutom tager 
1 betraktande hur många och spridda de i regel äro inom ett svenskt 
revir, våra sämre kommunikationer, delvis svårare terrängförhållanden 
och till slut det betydliga utsyningsarbete på enskild mark, som åligger 
svenska skogsstaten. En lika stor disproportion skulle en jämförelse 
mellan de svenska och utländska bevakningstrakterna i regel afslöja. 

Att döma af den förvaltande och bevakande personalens numerär, 
har också Norge inrättat sig för en långt högre intensitet vid skötseln 
af sina statsskogar än Sverige. För att fortfarande endast räkna med 
våra kronoparker som uttryck för revirstorleken, så skulle Sverige be- 
höfva c:a 165 revir med tillsammans 2,200 bevakningstrakter" för att 
komma i jämnbredd med Norge. Icke desto mindre yttras i företalet 
aft Thv. -Kiers Norsk Skoesbrukskalemder som följer: mebenmer 
endnu alt for faa Skogtjensteme&nd i vort Land, desverre. Saa uhyre 
meget Arbeide ligger og venter og venter at bli tat fat paa. Men 

1 Norge bar, förutom s. k. skogsplanterer oeh skogstilsynsmend, 363 skogvogter och 
skogopsynsbetjenter mot våra 382 ordinarie kronojägare. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 43 


Statens Revierer saavelsom de kommunale og private Skogdistrikter er 
jevnt over endnu saa store, at der ikke paa langt ner kan vere Tale om 
virkelig rationel Drift, hvilket vil si en langt mindre Avkastning av 
Skogene, end hvad de under fuld rationel Behandling kunde yde.» 
Månne detta yttrande skulle ha någon tillämpning på förhållandena å 
de svenska statsskogarna? 

Det kan t. o. m. sättas ifråga, huruvida icke förvaltningspersonalen 
i Finland med i medeltal 172,946 hektar allm. skogar, men däraf endast 
13,114 hektar kronoparker på hvarje revir, har en förhållandevis lättare 
uppgift att fylla än den i Sverige med sina 79,160 hektar allm. skogar 
och 50,380 hektar kronoparker pr revir. Det bör för öfrigt framhållas, 
att man ännu efter 1904 års revirökning i Finland var på det klara 
med, att en disproportion fortfarande förefanns mellan förvaltningsper- 
sonalen och dess arbetsuppgifter (Se Forststyrelsens Berättelse år 1904, 
sid. 11). 

Det är klart, att man icke utan vidare skulle kunna gifva Sverige 
en skogsstat af förhållandevis samma numerär som Danmarks eller de 
tyska staternas. Dessa länder äro såtillvida lärorika, som de visa oss 
den väg, på hvilken äfven vi efter hand ha att framgå, en annan sak 
är, hur hastigt denna väg bör tillryggaläggas. Till hvilken intensitets 
grad ett lands skogsbruk med ekonomisk fördel kan framföras, beror 
af landets hela kulturella ståndpunkt: af folktäthet, kommunikationernas 
och de träkonsumerande inudustriernas utveckling etc. Frågan är alltså 
den, finns här folk, företagsamhet och pengar nog för att tillvarataga 
en större summa nyttigheter än de, som f. n. uttagas och med nu- 
varande fåtaliga personal kunna uttagas ur våra statsskogar? Om denna 
fråga kan besvaras jakande, då är vårt skogsbruk med rätta att be- 
teckna som efterblifvet, och vederbörande ha att sörja för att skogs- 
väsendets utveckling bringas i jämnbredd med landets näringslif i dess 
helhet. Det är den lokala förvaltningspersonalen, som bäst kan lämna 
besked härom. Anser den sig medhinna alla de arbeten, som f. n 
skulle betala sig eller af andra skäl borde utföras, ja då är allt godt 
och väl. Hvarom icke, så är skogsstaten för fåtalig, och det är domän- 
styrelsens eller kanske för tillfället den arbetande skogsvårdskommitténs 
plikt samt dess första och största uppgift att taga initiativ till delning 
af revir och bevakningstrakter till den omfattning, som förbållandena 
påkalla. Orätt vore det däremot, att i sådana fall sätta extra arbets- 
kraft till stadigvarande arbeten. 

Beträffande proportionen mellan extra och ordinarie skogstjänste- 
män, så råda mångenstädes utomlands långt ifrån idealiska förhållanden. 
Icke i någon enda af de stater, som i det föregående tjänat 


44 EDVARD WIBECK. 


. 


oss till jämförelse, förekommer likväl en sådan proportion, 
som vår svenska domänstyrelse nyss betecknat såsom önsk- 
värd och i praktiken också förverkligat, nämligen att antalet 
extra tjänstemän. öfverstiger antalet ordinarie. Af hela antalet 
förvaltande skogstjänstemän utgjorde de extra: 


a5TOOFT IG NORS EPI SE IE SRESER ORON Ta La SDR 
SRS 10TO KE Ju DJ al 001 el ag ass lö tar LA 2 RE 
211100 4H 2 RGSUSSCI SLE ERA Ser SA Nat EMP ”R 
fr EI REG SSEI ANS rAR ERS PR Sa esln FINSK 
Ha TRE TB AY CHER Be ER ASSA RAG Vs ket SBRANIR na 
TEE FIN br (a [a 0 RR se Sr as SN SS AND SAG > 
Bry Bar TR DACISCIN PL. ssot föe sn r SA ANAR an AG, 
FYI TO OO SVE ERNA SEAT öfver 50 >» 


Som vi finna, visar Sachsen näst Sverige den sämsta proportionen 
mellan extra och ordinarie tjänstemän. Det stora antalet extra tjänste- 
män och den därmed oskiljaktiga konsekvensen, hög befordringsålder, 
uppfattades också allmänt i Sachsen som ett stort missförhållande. Åren 
1903 och 1904 gjorde sig inom detta lands skogsstat en stark och en- 
stämmig rörelse gällande i syfte att dels skapa drägliga befordringsför- 
hållanden, dels åt den förvaltande personalen vindicera större själfstän- 
dighet 1 lokala frågor. Ur en broschyr >Sächsische Staatsforst- 
verfassung mu: Forstverwaltungspolerkirdj id oa. 20 Ja nhsiun. 
derts. Blicke in Mergangenkert Gegenwarter u. £ukunitrrsonn 
med anledning af denna kamp såg dagen, och hvilken ansågs som ett 
objektivt och nyktert uttryck för skogstjänstemännens uppfattning om 
läget, må följande citeras: »Die sächsische Forstverwaltungspolitik 
sowie die Staatsforstverfassung und ihre Geschichte geben nur zu 
klar zu erkennen, wie wenig bei den sächsischen Staatsforstpolitikern 
Verständniss fär die zeitgemässigen Bedärfnisse vorhanden gewesen, 
wie wenig sie sich um die Entwickelung der Staatsforstorganisationen 
in den anderen deutschen Staaten bekämmert nnd wie sie immer erst 
gehandelt haben, zu Veränderungen geschritten sind, wenn es zu spät 
geworden, wenn die Unzufriedenheit der Beamten dazu unabweisbar schon 
lange gedrängt. Man vermisst die Sicherheit, die Klarheit, das Zielbe- 
wusste. Es macht die organisatorische Vorgangsweise, insbesondere der 
zweiten Hälfte des verflossenen Jahrhunderts, den Eindruck, als wenn 
es jedesmal nur gegolten hätte, Ruhe zu schaffen, wie ein trivialer Aus- 
druck sagt »den Mund zu stopfen». Zu einer wirklichen »Tat» wie in 
Baden 1849, in Preussen 1850, in Bayern 1883, in FElessen 1897, in 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING. 4 


ot 


Wiuärttemberg 1881 und endlich 1901 ist es nie gekommen.>" ” Man 
fordrade bl. a. att vederbörande i skogsskötselns och skogstjänste- 
männens välförstådda intresse icke blott skulle på lämpligare sätt reglera 
tillströmningen af utbildade extra tjänstemän, utan också, att antalet 
skogsstatsaspiranter vid de högre utbildningsanstalterna skulle begränsas 
till öfverensstämmelse med det verkligt förhandenvarande behofvet på 
sätt som sedan 1889 tillämpats i Preussen och sedan 1896 i Bayern.” 

I Wiärttemberg har befordringsåldern liksom i Sverige under de sista 
årtiondena varit stadd i stigande. Var sålunda: 


EL Sa ASTRA SEMIN dg SNR kl IRS sk SR Aloe 30,0 år 
FEN rr re OR SNES a stat DE ste RE ae dp SORAN 32,5 > 
FREE STAN SNRA: DER RR EN be 34,8 > 
FÖR OSTEN TA Eg eg 3757 


I olikhet mot i Sverige har emellertid detta faktum redan blifvit 
uppmärksammadt och föranledt till kraf på en förnuftigare och mera 
förutseende rekrytering af extra tjänstemän.? 

Äfven från Preussen kan ett starkt missnöje förmärkas öfver be- 
fordringsåldern, speciellt naturligtvis öfver den yttring af >»preusseri>, 
som tager sig uttryck i civilassessorernas långsamma befordran gent- 
emot fältjägarnes.” 

De anförda exemplen visa, att man utomlands näppeligen skulle 
finna sig i tillnärmelsevis sådana befordringsförhållanden som de, hvilka 
under en lång följd af år varit karakteristiska för vår svenska skogsstat. 
Det kan då vara på tiden, att det blir sagdt ifrån, att icke heller vi 
här hemma äro nöjda med denna sakernas ordning. Den stumma pro- 
test mot en oskäligt fördröjd befordran, som tagit sig uttryck däri, att 
så många e. jägmästare lämnat statstjänsten, har visserligen i de flesta 
fall fört till ett särdeles gynnsamt resultat för protestanterna själfva, 


! Se härom vidare i broschyren: »Leitsätze fär eine Fortbildung d. Forst 
verwaltung u. d. forstlichen Unterrichtes in Sachsen>. 

> I Preussen få högst 48 aspiranter till skogsstatstjänst inom samma land och i Bayern 
högst 20 sådana årligen intagas. Jämför dessa låga tal med respektive länders stora 
skogsstat ! 

> Se härom Forstrat Millers >Die Beschränkung des Zugangs zum höheren Forstdienst 
im allgemeinen u. in ihrer speciellen Bedeutung fir die Wirttembergischen Verhältnisse>, 
Allg. Forst- u. Jagd-Zeitung 1907, nov., sid. 391 o. följ. 

+ Set. ex.: Civil u. Militär in der preussischen Forstverwaltung, Forst 
wissenschaful. Centralblatt 1903. sid. 640; »>Die Dienstalters Verhältnisse der Preuss 
höheren Staatsforstbeamten>, Allg. Forst- u. Jagdzeitung 1904 sid. 102; Forstliche. 
Ausbildung u.' Verwaltungsreform in Preussen, Forst.-vissenschaftl. Centralblatt 
1908, h. 2. 


46 G EDVARD WIBECK. 


men den har föga gagnat deras f. d. kamrater och icke heller statens 
skogsskötsel. 

Där förhållanden råda, hvilka i hög grad påkalla förändringar, 
blifver detta behof ofta synligt från flera olika sidor. Så också här. 
Vare sig en granskning af vår svenska skogsstats organisation tager till 
utgångspunkt tjänstemännens berättigade kraf på nöjaktiga arbets- och 
lönevillkor, den historiska utvecklingen af skogsstaten själf jämförd med 
utvecklingen af dess arbetsfält eller slutligen jämförelsen med andra 
stater, så komma vi till samma resultat, vi behöfva en genomgripande 
tjänstereglering. 

Det är icke ett par skyddsskogsrevir, som vi nu behöfva, utan en 
revirdelning, som betyder ett mycket stort steg framåt, ett verkligt »dåd>» 
för att använda ett förut citeradt uttryck. 

Extra tjänstemän böra och måste finnas, men icke flera än som" 
oundgängligen behöfvas för deras egen utbildning, för vikariat och för 
den ordinarie kårens normala rekrytering. Proportionen mellan extra 
och ordinarie tjänstemän bör icke få öfverstiga en viss gräns, hvilken 
om möjligt bör sättas så lågt, att befordringsåldern konstant hålles nere 
ViGkc:an OA 

Inom riksdagen såväl som annorstädes kan förmärkas ett spirande 
tvifvel därom, huruvida de ofantliga vidder af Sveriges jord, hvilka så- 
som allmänna skogar undandragits det fria näringslifvets id, också f. n. 
garanteras en sådan skötsel och utveckling, att afsikten och nyttan med 
dessa reservatorier i möjligaste mån förverkligas. Att skogsstaten och 
dess styrelse under intrycket häraf på senare tid något skjutits åt sidan 
är omisskänneligt. Detta torde knappast behöft ske, om man ägnat 
mera uppmärksamhet åt de lokala organens, d. v. s. skogsstatens 
villkor och utveckling, och genom att bättre afpassa arbetsfältet efter 
uppgifternas mångfald och omfång, låtit statens skogshushållning i det 
allmänna medvetandet framstå icke blott såsom fullt mäktig sina upp- 
gifter utan ock som ett verkligt mönster för skogsbruk. 

Det är icke med gladt sinne man sätter pennan till en uppsats 
sådan som denna. Då så likväl skett, är det i den fasta öfvertygelsen, 
att en öppet uttalad mening vida är att föredraga framför ett i det tysta 
växande missnöje. Om det någonsin är sant, att en framträdande idé, 
en uttalad åsikt, är något mera och väsentligare än blott och bart ett 
alster af uttalarens fantasi, så skulle det väl vara här. Det är en utbredd 
uppfattning, en mening, som länge velat komma fram, den för hvilken 
jag här blifvit det tillfälliga språkröret. 


Rättelse: Sid. 27 rad 7 nedifrån står 118, bör vara 111. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19009, H. I. FACKUPPSATSER. 


EIETERAFUR.: 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F. u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
| la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. = Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. J. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift fär Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foréts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen; Th. J. = Tharandter forstliches Jahrbuch; Z 
f. F. u. J. = Zeitschrift för Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg. = Tidsskrift for Skogbrug 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovv&esen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift) 


Skogsskötsel. 


INGEBORG JACOBSEN. 5 Aars Spiringsundersögelser af Trefrö. (7. /. 

WS. GB0,-E. LÖ, 1. OCK 255) 

Författarinnan har vid »Dansk frökontrol» undersökt cirka 550 fröprof 
af 150 trädarter. Bland dessa äro flera arter, som mera sällan pröfvas vid 
kontrollanstalterna. Det har vållat en del svårigheter att få dessa att gro, 
och ibland har det först lyckats efter flerfaldiga försök med olika metoder. 
Författaren kritiserar i samband härmed det vid utlandets anstalter brukliga 
profningssättet, där alla arter i regel läggas till groning endast på det för 
resp. anstalter brukliga sättet. Dessa metoder äro dessutom vanligen olika 
vid skilda anstalter. I följd häraf erhållas också ofta mycket växlande re- 
sultat vid de olika anstalterna, särskildt när det gäller arter, som mera sällan : 

= undersökas. 

I uppsatsen kritiserar förf. äfven de af åtskilliga frökontrollanstalter i 
Wien 1907 på förslag af professor SCHWAPPACH i Eberswalde antaga gemen- 
samma reglerna för groningsundersökningar. Dessa regler betecknas såsom 
en tillbakagång, då för t. ex. Abzes-arternas frön groningsförsöken helt bort- 
tagits och ersatts med endast en genomskärning af fröna. Ett sådant för- 
faringssätt blir naturligtvis lätt missvisande för gammalt frö. För resten kunna 
Abies-arternas frön mycket väl förmås att gro vid profningsförsök, blott de 
olika arterna behandlas olika. Aözes-arter med små frön tåla en uppvärmning 
till 26 å 28? C, medan stora frön icke tåla så hög värme och därför böra 
läggas på fuktigt filtrerpapper 1 vanlig rumstemperatur. 

Som exempel på att de betingelser, som i allmänhet synas lämpliga för 
frös grobarhet, icke alltid äro det, anföras ett par groningsförsök med frö af 
Pinus Strobus. 


Antal grodda frön efter dygn. Hårda frön. 
30 60 75 100 130 

Vid FUMIStENIperaAlti 2 96. 20.96 TA oo TO 22.4 TORA 

Å veranda ..... MR FT IE Väs Vr RV. IP ARE fe de 16 2 


Beträffande de s. k. hårda fröna, framhåller förf. det lämpliga uti att dessa i 
regel medräknas bland dugliga frön, då de vanligen härleda sig af ofullstän- 


48 ? LITTERATUR. 


diga undersökningsmetoder. Det vore antagligt att de skulle tvingas att gro 
vid annan och bättre behandling. 

Vid »dansk Frökontrol» användes i allmänhet den Jacobsenska gronings- 
apparaten. Denna består af en zinklåda med vatten. Öfver denna läggas 
glasstänger eller zinkplattor med hål i. På dessa stänger eller plattor läggas 
yllelappar, försedda med vekar, som hänga ned i vattnet. På yllelapparna 
läggas filtrerpapper och därpå fröna, och det hela täckes af en glasklocka. 

(CSA 


DENGLER: Das Wachstum von Kiefern aus einheimischem und 
nordischem Saatgut in der Oberförsterei Eberswalde (Z. f. F. u. J. 
1908, h. 3—4). 

Proveniensfrågans vikt och betydelse har allt mer blifvit insedd, och 
skogsmännen hafva utfört ett flertal försök för frågans lösning. Äfven i 
denna tidskrift hafva också vid olika tillfällen förekommit uppsatser eller 
referat i ämnet." De olika undersökningarna hafva i hufvudsak liknat hvar- 
andra och hafva af helt naturliga skäl endast omfattat smärre plantor. Det 
torde därför vara på sin plats, att i tidskriften äfven helt kort refereras 
ifrågavarande undersökning, som rör sig om yngre träd. Detta så mycket 
mera, som det bland svenska skogsmän varit en utbredd åsikt, att den på 
fröets härstamning beroende olika växtenergien skulle med tiden jämna ut sig. 
Resultaten böra dessutom vara af speciellt intresse för nordens skogsmän, då 
undersökningarna äfven omfatta träd, uppdragna af nordiskt frö. 

Ar 1887 utfördes i Eberswalde revir skogsplantering med tallplantor, 
uppdragna af frön från 

Finland, Mustiala i Tavastehus län (61? n. br.) 

Ryssland, närheten af St. Petersburg (60? n. br.) 

Norge, norra Västkusten, utan närmare uppgift. 

Preussen, skogarna kring Eberswalde (53? n. br.) 

De 21-åriga träden visa nu följande skillnad i höjdtillväxten 


medelhöjd årl. höjdtillväxt i medeltal 
DEM OKCSKIGO FAL SR 0. ANNE 4.87 23.2 
» | [1 Sri SAR STR Faa 4.92 23.4 
SUN SKCF STO KE INLINE LAR AN IS 3:05 TEA 
TYSKAGA SI AE SEN IA Bor SR EA 3.28 I 5.6 
TÖTSKUEPSN NES EFG SÖN 3.49 16.6 


! SCHOTTE, GUNNAR: Om betydelsen af skogsfröets geografiska härstamning (referat 
efter CIESLAR). Skogsv. tidskr. 194, sid. 195. 

Skogsodlingsförsök med svenskt barrträdsfrö 1 Tyroleralperna, notis efter RITTMEYER : 
Uber einen Anbauversuch mit schwedischen Nadelhölzern in den Tiroler-Alpen. Skogsv. 
tidskr. 1904, sid. 486. 

SCHOTTE, GUNNAR: Tallkottens och tallfröets beskaffenhet skördeåret 1903—1904 
Skogsv. tidskr. 1905, sid. 165. 

SCHOTTE, GUNNAR: Några uppgifter om lärkplantors tillväxt och växtform. Skogsv. 
tidskr. 1906, sid. 18. 

ENGLER, ARNOLD: FEinfluss der Provenienz des Samens auf die Eigenschaften der 
forstlicken Holzgewächse. Rec Skogsv. tidskr. 1906, sid. 109 af H. HN. 

CIESLAR, A: Die Bedeutung klimatischer Varietäten unser Holzarten fär den Waldbau. 
Rec. i Skogsv. tidskr. 1907, sid. 121 fackafd. af H. HN. 

Svenska granar i Forstgarten vid Tharandt. Notis i Skogsv. tidskr. 1907, sid. 224 fackafd. 

SCHOTT, PETER KARL: Rassen der gemeinen Kiefer. Rec. i Skogsv. tidskr. sid 248, 
fackafd. af. GG. SCH. 


LITTERATUR 49 


Tallarna af hemortsfrö hafva således en årlig höjdtillväxt af 5 till 8 
cm. mer än de af norskt frö. 

Tjocklekstillväxten är 1 analogi härmed. 

Medelstammens diameter I m. från marken var nämligen 


HOSptalan ar INemÖFISIO? Lol. ac LIRAT RA 4.9 cm. 
» > VAS » KESOSETA SO tta > dr As 
» » SONTISKOLIRON 0 SUR SEN OR 4. > 
» » » ryskt UL Cala/ als Vä allen säl Mag Se Ek SRA 3.2 » 
» SR at ere td AE BETET RARE CRERE BI ESE AR 
Kubikmassa med ris per har sig vara visareföljande: 
tall tat EMÖrI SEO 4 srt. 95-34 fastm. per har 
» » finskt SLAS ISM ILSA 40.32 » go 
SUIRSE DOTSKT ry FSE UOKADA d ga » SME 


Däremot befanns på grund af norska tallens större trögväxthet, dess 
specifika vikt högre än den tyska tallens. 

De olika tallarnas utveckling har äfven, som naturligt är, inverkat på 
markbetäckningen i bestånden. I de af nordisk härkomst ingå gräs och 
ljung i väsentlig grad, medan bestånden af de inhemska tallarna äro så pass 
slutna, att marken i hufvudsak endast täckes af barraffall. 

En påfallande biologisk olikhet visar sig hos de olika tallarna däri, att 
de af nordisk härkomst uppdragna tallarna sätta kott tidigare än de inhemska. 
Sålunda buro år 1906 endast I 2 af de inhemska kott, medan hos de 
finska voro 6 2, hos de ryska 12 3 och hos de norska 18 27 kottbärande. 
År 1907 buro endast o—2 & af de inhemska kott, men af de finska 18—19 
2, af de ryska 27—30 2 och af de norska 22—28 &. 

Denna rätt märkliga iakttagelse synes stämma öfverens därmed att de 
tyska läroböckerna och äfven de svenska (på grund af tysk källa?) uppgifva 
högre ålder för kottalstringen än som vanligen praktiken lär. FNS 


Skogszoologi. 


SEDLACZEK, Dr. W. Versuche mit verschiedenen Arten von Fang- 
bäumen zur Bekämpfung der Borkenkäfer. (C. f. d. g. F. 1908, h. 2.) 
Uppsatsen skildrar en serie försök, anställda med fångträd af olika slag. 

Försöken utfördes åren 1904 och 1905 på 4 olika platser inom Österrike 

nämligen vid Tullnerbach och Rekawinkel i Wienerwald samt vid Weitra och 

Gutenstein i Nedre Österrike. Fångträden, inalles 853 stycken, utgjordes af 

tall, svarttall, gran, silfvergran och lärk. 

Största intresset med försöken koncentrerar sig på verkningarna af de 
olikartade behandlingssätt af stammarna, hvarigenom försöksställaren sökt fram- 
kalla och urskilja just de speciella tillstånd hos virket, hvilka göra detta som 
mest tilldragande för bark- och vedborrar af ena eller andra slaget. 

Allt efter behandlingen kunna S:s fångträd indelas i följande kategorier: 
1.) Stående träd. Barken vid brösthöjd ringformigt genomskuren eller af- 

skalad på ett handsbredt bälte. Längre eller kortare tids sjuklighets- 

tillstånd hos trädet. Safstockning i bastlagret. Långsam uttorkning, först 

i splinten, sedan i kambiet. Det förtjänar påpekas, att 2:ne ringskåror 

döda trädet hastigare, om barken mellan dem får sitta kvar, än om den 

borttages. I förstnämnda fall undergår tydligen den kvarsittande, döda 
barkringen en för trädet högst skadlig förruttnelseprocess. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. 


50 2 LITTERATUR. 


2.) Stående träd. Bark och splint ringformigt genomhuggna vid brösthöjd. 
Svag och hastigt öfvergående safstockning i bastlagret samt därefter snabb 
uttorkning af hela stammen. 

3.) Fällda träd med kvarsittande grenar. Randbarkade eller obarkade. Mer 
eller mindre snabb uttorkning af hela stammen. 

4.) Fällda träd med athuggna grenar. Obarkade eller randbarkade. Mer 
eller mindre långsam uttorkning af hela stammen. 

Ytterligare modifikationer i försökets frågeställning åstadkoms genom 
fångträdens behandling vid olika årstid samt i deras placering i solbelysta 
eller beskuggade lägen. 

En tablå öfver samtliga fångträden lämnar erforderligt besked öfver 
hvarje stams beskaffenhet, läge, behandling etc. samt öfver de insektsarter, 
hvaraf densamma eventuellt blifvit angripen. 

Med förbigående af en mängd iakttagelser, som S. kom i tillfälle att göra 
öfver de olika xylophagernas rikligare eller sparsammare uppträdande, deras 
anflogstid etc., sammanfattas här i korthet de mera praktiskt användbara re- 
sultaten af hans försök, hvad angår tall, gran och lärk, respektive å dessa träd 


3 


uppträdande skadliga insektsarter. S. rekommenderar följande förfaringssätt. 


Tall.  Hylastes paltiatus: trädet ringbarkas året innan det fälles; stocken 
skalas på senvintern. yvl. ater:trädet fälles, grenarna få kvarsitta, men stammen 
randbarkas. Mvelophilus piniperda: trädet fälles på senvintern, grenarne huggas 
af. Mveloph. minor: trädet vinterfälles, grenarna få sitta kvar. Pityogenes biden- 
tatus och quadridens: slå till på afhuggna eller å fällda stammar kvarsittande 
grenar. ps proximus: trädet ringskäres med dubbla skåror, fälles och rand- 
barkas. 


Gran. /Hylastes cunicularius: trädet ringskäres med dubbla skåror, fälles efter 
några månader och randbarkas. yvl. palliatus: trädet fälles i beskuggadt läge, 
grenarna afhuggas. Polygraphus poligraphus: trädet ringbarkas på senvintern, 
fälles, grenarna få sitta kvar och stammen randbarkas. Pityogenes chalcographus : 
slå till på grenar och risbråte å tämligen beskuggade platser. Önskas fång- 
träd, böra dessa fällas omkull och grenarna afhuggas. På ringbarkade och 
ringskurna träd slå insekterna ej till under första året. ps amitinus: bäst lig- 
gande fångträd med kvarsittande grenar. JIps typographus: arten kräfver fång- 
träd, å hvilka kambiet ej torkat. Bäst ringbarka stående träd vintertiden samt 
fälla dem kort före barkborrarnas svärmningstid. Fångträd, som fällas under 
svärmningstiden, böra behålla grenarna kvar. Insekterna slå först till på 
stammarnes öÖfre sida. Barken kan då afskalas här, hvarefter stammen vändes 
och fortfarande kan tjänstgöra som fångträd. 


Lärk. ps curvidens: stående fångträd med dubbla ringskåror äro de bästa. 

Slutligen varnar Sedlaczek för ensidighet och schablon vid anläggningen 
af fångträd samt framhåller att hans egna, praktiska befunna metoder alltid 
tåla förändring allt efter lokala förhållanden. FE MW, 


SEITNER, M. Die Fichtensamengallmäcke (Plemeliella abietina). 
(CIITR dh g INN TOOL I f 
I denna tidskrifts januarihäfte för år 1908 refererades en af professor 
Lampa utförd undersökning å insektskadadt granfrö från Värmland och Väster- 


LITTERATUR. SN 


götland. Vid ifrågavarande undersökning konstaterades, att största skadegörelsen 
orsakades af en gallmygga, hvaraf emellertid professor L., under den tid hans 
observation varade, icke lyckades få se den utbildade insekten. I frö, som 
förmodligen utklängts på senvintern 1907, funnos gallmyggans gula larver 
oförpuppade ännu långt fram på hösten samma år. Prof. L. uttalar i slutet 
af sin uppsats önskvärdheten af att arten i fråga blefve närmare studerad. 

Efter allt att döma är detta önskemål förverkligadt genom forstmeister 
Seitners redan under åren 1903—1906 utförda undersökningar, men hvars 
resultat först i ofvan citerade uppsats blifvit publicerade. 

Rörande granens frögallmygga meddelar S. följande. 

De fullt utbildade insekterna flyga vid tiden för granens blomning. Sina 
ägg lägger myggan mellan de späda, köttiga fjällen på de helt unga gran- 
kottarne, och de nykläckta larverna arbeta sig in i kotten. På samma gång 
som denna tillväxer, växer också de inneslutna mygglarverna. Då granens 
frömognad på senhösten inträder, äro larverna fullvuxna. De äro till färgen 
gula (eigelb), c:a 4 mm. långa och egendomligt nog på så sätt krumböjda, 
att den konkava ryggsidan vetter inåt, den konvexa buksidan utåt. 

Då den mogna kotten släpper sina frön, falla också de af mygglarverna 
bebodda till marken. Inom det fullständigt urätna, bland markens mossa, 
barraffall etc. gömda fröskalet tillbringa nu de flesta larverna en tid af hela 
3 år, en ringa del förpuppa sig redan efter 2 år. Kort före sin förpuppning 
utskär larven i fröskalets tjockända en cirkelformig del af skalet, ett slags 
lock, som sedermera afstötes af den fullbildade insekten, då denna läm- 
nar fröet. 

Själfva förpuppningen försiggår sålunda vanligen inom fröet. Puppan är 
c:a 4 mm. lång, orangeröd och besitter en betydande rörlighet. Puppstadiet 
varar omkring 18 dagar, efter hvilken tid den fullbildade myggan framkommer, 
vanligen under morgontimmarne. 

Genom en noggrann, af ett flertal illustrationer åtföljd beskrifning af 
diverse mikroskopiska detaljer i såväl larvens som puppans och den fullbildade 
myggans byggnad fullständigar S. beskrifningen af arten, hvilken han låter 
bilda ett nytt släkte Plemelella. Som närmaste släktingar till detta komma 
arterna i släktena Cryptodiplosis och Harmandia, alla tillhöriga Cecidomyidernas 
grupp bland tvåvingarna. 

S. förmodar, att myggarten 1 fråga har en stor utbredning, själf har han 
erhållit den i granfrö från flera olika trakter. E. W. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förordningar, prejudikat, och cirkulärskrifvelser. 


Kungl. Domänstyrelsens cirkulär till samtliga redogörare 
vid skogsstaten, angående förändrad uppställning af 
kassarapporter; gifvet den 20 vktober 1908. 


Sedan Kungl. Domänstyrelsen numera i enlighet med nådiga kungörelsen den 22 maj 
innevarande år med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter att inkomna med vissa 
uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå (Sv. Förf. Saml. 1908, n:o 50) fastställt nytt 


52 ; SROGSADMINISTRATION. 


formulär för de månatliga kassarapporter, som finnas föreskrifna i Kungl. Styrelsens cirkulär 
den 17 februari 1906, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom föreskrifva, ey mindre att dessa 
rapporter framdeles och till dess annorlunda kan varda bestämdt skola afgifvas i enlighet 
med sagda formulär, än äfven ått redan afgifna kassarapporter för juli. augusti och sep- 
tember månader skola omarbetas i öfverensstämmelse med samma formulär. 

På grund häraf åligger det hvarje redogörare vid skogsstaten att utan dröjsmål till - 
Kungl. Styrelsen insända förnyade kassarapporter för de tre sistnämnda månaderna, för 
hvilket ändamål ett antal blanketter bifogas. 

För framtiden erforderliga blanketter komma att, såsom hittills, tillhandahållas af Kungl, 
Styrelsen efter rekvisition hos Kungl. Styrelsens registrator. 

I sammanhang härmed vill Kungl. Styrelsen föreskrifva, att sådana medel, för hvilka, 
enligt 9 $ af gällande instruktion, redogörelse ingår till Kungl, Styrelsen ztan verifikationer, 
såsom medel uppburna hos allmänningsstyrelser m. fl., icke vidare skola i den uppgifna 
kassatillgången upptagas. 

För öfrigt skall i tillämpliga delar cirkuläret af den 17 februari 1906 fortfarande gälla. 


Stockholm som ofvan. 


KARL FREDENBERG. 
Martin Seth. 


Ang. utsyning och stämpling på häradsallmänning. 


Till Öfverjägmästaren i Bergslags, Västra, Östra och Smålands distrikt. 

Med åberopande af $ 46 af K. förordningen den 26 jan. 1894 ang. hushållningen 
med de allmänna skogarna i riket vill K. Domänstyreisen härigenom hafva anmodat Eder 
tillse att utsyning och stämpling i vederbörlig ordning äger rum å samtliga inom Edert di- 
strikt belägna häradsallmänningar, vare sig de stå under skogsstatens eller allmänningsdel- 
ägarnas förvaltning och vård och vill K. Styrelsen samtidigt erinra, att jämlikt $ 20 af 
gällande nåd. instruktion för skogsstaten jägmästare må låta kronojägare eller kronoskog- 
vaktare afstämpla vindfällda och torra träd samt träd å trakthygge, hvars gränser blifvit 


behörigen utmärkta. 
Härom har Ni att gifva vederbörande Eder underlydande skogspersonal besked. 


Stockholm den 21 november 1908. 


KARL FREDENBERG. 
Arnold Malling. 


Beslut af allmänna intresse. 


Reservationsanslaget för skogsväsendet 1909. 


Det af Kungl. Maj:t faställda generalförslaget rörande användandet under år 1909 af 
det å riksstatens nionde hufvudtitel anvisade 7eservationsanslaget för skogsväsendet upp- 
tager följande utgiftsposter: 


Domänstyrelsen : 


Enskilda fSkogsundervistingenDi ss. dess ve slectlesesje ej Dels ta je ufflete börda fe) eter 7,600 
SKOgSIn dElnIN Os as fö Kö RSS ANG sl Bele [reses Bie fis Bs Be. å ale dleleja, See elen 98,800 
Åtgärder mot skogseldir, Nors och MästerbötteD mes s.sssses esse ess ss 5,000 
Dagartyoden ka OF ETOnOr Ati asStStön tens oc fees ss SR SA see Halka sele safes 46,500 
Detta anslag får, hvad Kopparbergs län angår, endast anlitas då 
fråga är om förrättningar inom Särna, Transtrands och Öster- 
dalarnas revir. 
Rese- (OCK tFAktamentSkOSta AGT: CER os om stöeree nin sv gt NS arsle va a Sd SAN 15,000 
Upprättande af afdikningsplaner utom Norrland och Dalarna......... 15,000 
Köstnader flon amkopGalamark spice ssp: des el ANA DNA see nns ARN 12,000 
Vikanlatsersa tta in aan 193 sr Os ss or ea skrs pan Nr SAS N a EA a de 3,500 Kr. 208,400 


"Transport: Kr. 208,400 


Å 
| 


SKOGSADMINISTRATION. 53 


Transport: Kr. 208.400 


FINNS ESS 0 ES OIESHR SIE) RU rös ov sekr ven NLRA on SNIA Ses o NS HSA 29,000 
RSS (I SIE EINER RNA ER Ret sd oe UV JAS ons Forsa VILSE AE 5,300 
Tryckning af statens skogsförsöksanstalts publikationer s.....o.o...... 1,645 
FAST FANER RER SRS DE RAS SSE ERE sfär ds Dess Ana SUS ao oe sele NA RSK DS seden 3,500 
ER AS SRV RO IN OLEG SSR dan sd RS dad ST LS Re Sår LES 7,600 
FEET STEG AS SIOD LR SE RAR saa on oja bjud a ee bir dee RANE Me tänder sena fån 6,500 
Kolarskola vid Hällnäs skogsskola i Västerbottens län, ................. 1,000 
MINE STR GET NGCR (FOPAEAHOHETT soc od orglene ds dd Kross de Veg eos VS sr sen 75,787 
föRSsaska pt försjagmastareexpediBOnen > +3.5 seck sedosislasse rt deaiess esse 3,000 
FIRGISELN a TITO PVATVaGStETONDPATKET sov lsssceseces vek dd een Eld ions seeda 60,000 
STR ET nt US ntg5 Er ASKA erg Ar ran eg AR Ae SAKEN SEIN EA SA rt ÅA 500 
MOTA SSH UanBER CIVEISELUlEIÄISN oo cnsa.ccioccrok see osar oRAr ai sbowt desk see 107,568 > 
(SEINE ASS an Kn SN Kr. 580,406) Kr. —509,800 
Medel till länstyrelsernas disposition : 
Ret onanern assistenter, Dit; Jagni: IM: Mo ss sne do deleci se losebiseesnoleet Nveslus D 213,000 
(ÄTRIEO OS os ERT SES An Sva fö Kr. 38,800) 
Medel till öfverjägmästarnas disposition: 
KaSSislenter, vexpenser, lokalityra OCD rIKksteleföll: css ssssse sr. ar risosås sekr eNd sen > 45,695 
(ÅTRESOO SERGEL RA: Kr. 27,860) 


Medel till revirförvaltarnas disposition: 

Handtlangning vid skogsindelning och uppskattning, afverkning, kolning, såg- 
ning och transport af skogseffekter, skogsodling och markberedning, 
vägar, rågångsrensning och hägnad, dikning, byggnadsarbeten inventarier, 
skatter och onera, extra skogsbevakning, dagarfvoden åt kronojägare samt 
oförutsedda och diverse utgifter, hvaruti ingå 28,780 kr. till underhåll 


af och trafik å järnvägen Kloten—Bånghammar å Klotens kronopark... > 2,090,043 
(År LIE [TE EA SR ES Kr. 1,812,831) S:a Kr. 2;858,538 
(ATRIGOST SÖ IR S:a Kr. 2,459,897) 


Tjänster och förordnanden. 


K. Domänstyrelsen. K. Maj:t har den ?/,, 1908 utnämnt och förordnat öfver- 
jägmästaren i Skellefteå distrikt friherre Thorsten Wilhelm Hermelin att vara byråchef i 
domänstyrelsen. 

Byråchefen Örtenblad har itnjutit tjänstledighet under tiden 7—24 december. No- 
tarien Norling har under tiden uppehållit byråchefsämbetet å byrå 3 samt. e. jägmästarna 
Geete och Fedeler Norlings notarietjänst resp. "/,,—””/,, och ??/,,—”"/,a. 

Registratorn och aktuarien K. Hanström har åtnjutit semester ??/,,—”"/,, med e. jägm. 
E. Geete som vikarie. 

Sedan notarien G. Schotte förordnats att vara töreståndare för statens skogsförsöksanstalt 
har K. Domänstyrelsen förordnat e. jägm. A. Malling att fr. o. m. I januari vara notarie å 
tredje skogsbyrån till dess annorledes varder af K. D:n beslutadt. E.jägm. Hj. Bratt uppehåller 
under tiden Mallings amanuensbefattning. E. jägm. Martin Rasch uppehåller tillsvidare no- 
tarietjänsten å första skogsbyrån. E. jägm. Th. Fedeler är under tiden förordnad såsom 
amanuens å samma byrå. 

Till amanuens 3å byrå 3 har under tiden !!/,,—??/,, 1908 varit förordnad e. jägm. 
L. H. Carlsson. 

Till amanuenser å skogsafdelningen år 1909 har K. Domänstyrelsen förordnat å ka- 
meralbyrån e. jägmästarne A. Stahre och Fr. Liljeberg, å första skogsbyrån e. jägm. M. 
Rasch, å andra skogsbyrån e. jägm. E. Geete och å tredje skogsbyrån e. jägm. A. Malling. 

” Skellefteå distrikt. K. Maj:t har den ?!/,, 1908 utnämnt och förordnat jäg- 
mästaren i Jörns revir Karl Gustaf Leonard Borg att vara öfverjägmästare i Skellefteå distrikt. 
Att under vakansen uppehålla jägmästaretjänsten i Jörns revir har domänstyrelsen förordnat 
assistenten i reviret, e. jägm. Ernst Elfvik. 


54 É TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 


Statens Skogsförsöksanstalt. Till föreståndare för statens skogsförsöksanstalt 
under år 1909 har Kungl. Maj:t förordnat notarien hos Kungl. Domänstyrelsen e. jägm. 
Gunnar Victor Schotte och till botanist vid samma anstalt docenten fil. doktor Henrik Hes- 
selman. 

Till assistenter vid försöksanstalten har domänstyrelsen förordnat å skogsafdelningen 
e. jägm, fil. kand. Edv. Wibeck och å botaniska afdelningen fil. doktor Nils Sylvén. 


Biträdande jägmästare under år 1909: 


E. jägmästarna: I. Forssbeck i Norra Jämtlands revir, 
K. Fredholm i Västra Jämtlands revir, 
V. Wendt i Härjedalens revir, 
E. Danielsson i Karlstads revir, 
G. Kuylenstjerna t Ombergs revir, 
John Carlsson i Värends revir och 
J. Lindner i Blekinge-Åhus revir. 


Skogstaxatorer under år 1909: 


E. jägmästarna: C. Ekman i Luleå distrikt, 

. Lindberg i Skellefteå distrikt, 

. Ekman i Umeå » 

Lundman i Mellersta Norrlands distrikt, 

. A. Welander i Östra distriktet, 

. Dahlberg i Västra » 

. Liedholm i Smålands distrikt och 

. Hårleman i Södra distriktet. 

jägm. E. Hedeman Gade har förordnats att fr. o. m. I januari och till dess tjänsten 
varder återbesatt uppehålla skogstaxatorsbefattningen i Bergslagsdistriktet. 


olaleloloki]o 


Dikningsledare under år 1909: 


E. jägmästarna: U. Lindhé i Luleå distrikt, 
G. Sandberg i Skellefteå »> 
D. Grufman i Umeå distrikt och 
Hj. Sylvén i Gäfle-Dala distrikt. 


Dikningsassistenter under år 1909: 


E. jägmästarna: F. Laestadius i Luleå distrikt, 
C. Phragmén i Skellefteå distrikt och N. Bellander i Gäfle-Dala distrikt. 


Skyddsskogsassistenter under år 1909: 


E. jägmästarna: H. Mattsson, W. Lothigius, E. Gran och W. Fellenius inom skydds- 
skogsområdet i Jämtlands län samt L. Unge inom skyddsskogsområdet i Kopparbergs län. 


Förvaltare af sockenallmänningar under år 1909: 


E. jägmästarna: O. E. Holm å Gellivare, A. Sylvén å Jockmocks och N. Almlöf å 
Arjepluogs allmänningar. 


Skogsingenijörer under år 1909: 


E. jägmästarna: T. Grenander och C. Stenborg. 


Aflönade assistenter under år 1900: 


Extra jägmästarne: P. Bergman i Pajala och Torneå revir, 
H. Stahre, i Råneträsks och Ängeså revir, 

. von Sydow, i Juckasjärvi och Gellivare revir, 

Gunterberg i Tärendö och Kalix revir, 

. Berg i Råneå revir, 

G. Jernberg i Bodens revir, 

J. Brun i Öfre Byske > 


ok tj 


KORUFSNRESUNAS EAT 


TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 


un 
un 


Extra jägmästare: ÅA. Engman i Malmesjoaurs revir, 


J. Örtenblad i Arvidjaurs > 
B. A. Hyckert i Älfsby > 
T. Nettelbladt i Piteå > 
E. Elfvik i Jörns > 
N. af Zellén i Norsjö > 


B. von Krusenstjerna och P. Törnblom i Burträsks revir, 
B. A. J. Wallmark i Degerfors revir, 
H. Sjöberg och M. Alm i Norra Lycksele revir, 
N. Björkman i Södra Lycksele revir, 
P. Normelli och H. Bill i Åsele revir, 
E. Hammarstrand i Sorsele > 
H. Zetterberg i Stensele > 
E. Törngren i Vilhelmina 
Cs Fougberg och P. Ödman i Förledet revir, 
O. Bohlin i Anundsjö revir, 
Hj. Hägg i Fredrika revir, 
S. Hederström i Tåsjö revir, 
M. Estberg i Junsele > 
K. Falck i Norra Jämtlands revir 
F. Aminoff i Västra Jämtlands och Härjedalens revir, 
G. Björklund i Östra Jämtlands revir, 
R. Lindahl i Härnösands och Medelpads revir, 
G. Esseen i Särna revir, 
E. Oldenburg i Transtrands revir, 
O. Kollberg i Österdalarnas revir, 
A. Modin i Västra Hälsinglands revir, 
I. Slettengren i Klotens revir, 
U. Danielson i Tjusts revir, 
T. Aae i Kinda revir, 
B. Aschan i Kalmar revir, 
Extra jägmästaren Bror Fornell har förordnats att fr. o. m. I januari och till dess tjänsten 
varder återbesatt uppehålla assistentbefattningen i Stockholms revir. 


Extra jägmästare. Härtill har domänstyrelsen förordnat utexaminerade skogsele- 
verna Lars Henrik Carlsson i Umeå distrikt, Klas Daniel Nordfors och Nils Axel Nilsson 
i Mellersta Norrlands distrikt samt Helis Rääf i Gäfle-Dala distrikt. 


Tjänstledighet har af K. Maj:t beviljats jägmästaren i Transtrands revir O. Joachims- 
son under I år fr. o. m. den I december 1908 med assistenten e. jägm. D. af Wåhlberg 
som vikarie, jägm. i Örebro revir G. Ericsson under år 1909 med e. jägm. H. Stuart som 
vikarie samt jägm. i Blekinge- Åhus revir Ehnbom under år 1909 med e. jägm. E. Ödman 
såsom vikarie. 

Domänstyrelsen har beviljat tjänstledighet åt jägm. i Dalslands revir M. Berggren 
2/,—"/, med e. jägm. H. Dahlberg som vikarie, jägm. i Ölands revir P. O. Welander 

1 


'h; 20/, med e. jägm. A. C. Lindhe som vikarie, jägm, i Eksjö revir H. Nordenadler !/, 


1 


sy Å med e. jägm. E. Angeldorff som vikarie. 


Som sökande till 10 assistentbefattningar hos rikets öfverjägmästare hade vid ansök- 
ningstidens utgång anmält sig följande extra jägmästare: 

i Luleå distrikt: J. H. Örtenblad, Edv. Lundberg, P. Normelli, G. Fischer, G. Lyman; 
M. Carlgren, A. Wigelius, F. Fasdnilns och G. Wahlgren; 

i Skellefteå distrikt: Edv. Lundberg, P. Normelli, J. H. Örtenblad, G. Fischer, 
G. Lyman, M. Carlgren, A. Wigelius och G. Bolander; 

i Umeå diswikt: P. Normelli, Edv. Lundberg, G. Fischer, G. Lyman, M. Carlgren, 
AW igelius, T. Larsson och A. Stahre; 

i Mellersta Norrlands distrikt: Edv. Lundberg, G. Fischer, E. Sahlberg, G. Lyman, 
M. Carlgren, T. Larsson och E. Geete; 

i Gäfle=Dala distrikt: G. Hallgren, Edv. Lundberg, G. Fischer, E. Sahlberg, G. Ly- 
man, M. Carlgren, T. Larsson och E. Geete; 

i Bergslags=distriktet: C. A. Famhel T. Aae, E. P:son Wadstein, Edv. Lundberg, 
N. af Zellén, G. Fischer, E. Sahlberg, G. Lyman, M. Carlgren, T. Larsson, A. Stahre, F. 
Liljeberg och Th. Fedeler; 


a ae 


. 


far 


= 


NR SE Ra läte Kg 


Fedeler; 


i Östra distriktet: T. Aae, FE 
Zellén, G. Fischer, G. Lyman, E. Sahlberg, M. SN Ars Stahre, E: Liljeberg 


i Västra distriktet: C. A. Lindhe, T. Aae, E. P:son Wadstein, C. von 
Edv. Lundberg, G. Fischer, G. Lyman, M. Carlgren, A. Wigelius och Th. Fedeler; 
i Smålands distrikt: C. A. Lindhe, Edv. Lundberg, T. Aae, Sam. Tisell, 
Fischer, G. Lyman, E. Sahlberg, M. Carlgren och Th. Fedeler; | 
och i Södra distriktet: Sven Lundberg, C. A. Lindhe, Edv. Lundberg, E. 
T, Aae, N. af Zellén, Gunnar Fischer, E. Sahlberg, M. Carlgren och Th. Fedeler; 
Till aflönade assistentbefattningen i Vargiså revir hade som sökande an 
extra jägmästarna Edv. Lundberg, Per Nicander, M. Carlgren, W. Strandberg och B 


Till skogsförvaltare för Jönåkers häradsallmänning har antagits 
Helge Bergmark, hittills anställd vid Mo-Domsjö Akt.-B. samt | 

Till biträd. skogsförvaltare vid Klosters Akt.-Bolag har antagits forstm 
J. G. Iggberg, hittills anställd vid Skönviks Akt.-Bolag. 


h 


N 
WIRD 


CN AR 
IS | UM 


NS: 


Firman etablerad 1850. a] FT R. J. BE RG 
PRISBELÖNT I MATEM. INSTRUMENTFABRIK 
STOCKHOLM 1851, 1866, 1886, 1897 — 
MOSKWA 1872, KÖPENHAMN 1872 i 
MALMÖ 1865, 1896 
ESKILSTUNA 1878, GÖTEBORG 1891 
PARIS 1900, GEFLE 1901 


HELSINGBORG 1903 
NORRKÖPING 1906, 


if Förfärdigar och konstruerar 


—— Geodetiska 
Instrumenter. 


Tillverkar och försäljer 
alla slags instrument 
- för skogsmätningar och 
därmed förenade 
göromål. 


TELEGRAMADRESS: GEODESI Il 


Stockholm 


Kammakaregatan 19 
(hörnet af Drottninggatan). 


Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM 


KRÅSNÅLAR 
MANSCHETTKNAPPAR 


AF 


UNIFORMSKNAPPAR 


er 
ARMBAND 


> 


|A 
= 


BROSCHER 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1000 HTT. 


Bidrag till kännedom om almens nordliga relikt- 
förekomster. 


Af AND. HOLMGREN. 


Frågan rörande almens (Ulmus montana With) förekomst och upp- 
trädande inom dess nordliga utbredningsområde torde väl anses ännu 
ej fullt utredd. I litteraturen återfinnas endast några få uppsatser, i 
hvilka vissa delar af denna fråga mer utförligt behandlas, under det att 
i en del andra lämnas strödda meddelanden. Sålunda har TH. ÖRTEN- 
BLAD! j korthet omnämnt och karakteriserat några almförekomster från 
södra Jämtland, hvarjämte samme författare” i en mer utförlig uppsats 
framlagt bevis för almens invandring från grannlandet i väster. Dess- 
utom har A. Y. Greviuuvs” skildrat almformationen i Fågel- och Karl- 
bergen i Frostvikens socken (Jämtlands län), ALB. NILsSoN" gifvit en 
kortare skildring af samma formationstyp från en förekomst i Bångnäs, 
Vilhelmina socken, samt F. AMINOFF? redogjort för tvenne almförekomster 
i Skikkiberget, på gränsen mellan Vilhelmina och Stensele socknar. 

Dessa fem uppsatser utgöra det väsentliga af litteraturen rörande 
denna fråga. Dessutom omnämnes en del almförekomster i några upp- 
satser och växtförteckningar. 

Visserligen torde frågan rörande almens uppträdande vid sin nord- 
gräns icke vara af praktisk betydelse, men detta oaktadt har jag, då 
jag kommit i den lyckliga omständigheten att själf kunna besöka ett 
flertal almlokaler inom Jämtland och Medelpad, ansett mig böra i min 


! Om skogar och skogshushållning i Norrland och Dalarna. Bihang till Domänsty- 
relsens berättelse rörande skogsväsendet 1893. 

? Har Norrlands skogsflora erhållit bidrag från Norge. Tidskr. för skogshushållning 
1895, h. I. 

3 Uber die Zusammensetzung einiger Jämtländischer Reliktformationen von Ulmus 
montana. Engl. bot.  Jahrbächer 1895, h III. 

t Om bokens utbredning och förekomst i Sverige. Tidskrift för skogshushållning 
1902, h. 4, sid. 246—247. i 

5 Reliktförekomster af alm i Vilhelmina socken. <Skogsvårdsföreningens = tidskrift 
1905, h. 10. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. 


58 AND. HOLMGREN. 


mån söka bidraga till utredande af denna och hithörande mycket in- 
tressanta frågor. 

För många synnerligen värdefulla råd och upplysningar äfvensom 
för uppgift å ett stort antal växtlokaler, får jag härmed framföra min 
stora tacksamhet till doktor Gunnar Andersson, doktor Selim Birger m. fl. 


Almens förekomst som normalt utbildadt trädslag och såsom 
relikt. 


Frågan om almens normala utbredningsgräns mot norr är ännu ej 
utredd. Efter hvad jag känner, finnes i litteraturen endast en uppgift 
härom. TH. ÖRTENBLAD anser nämligen, att denna gräns ej kan för- 
läggas nordligare än till kusten af Gästrikland (omkring 61” n. br.). 
Inom öfriga delar af landet känner man ej gränsens förlopp, men kan 
med skäl antagas, att densamma i det stora hela sammanfaller med 
hasselns nordgräns. I Norge synes gränsen enl. ÖRTENBLAD kunna för- 
läggas till omkring 64?” n. br. 

Den enda sammanställning af norrländska fyndorter för lefvande 
alm, som mig veterligt finnes, är gjord af GUNNAR ANDERSSON. I Svenska 
växtvärldens historia har han å en karta inlagt alla år 1896 kända loka- 
ler, belägna mellan 62” och 65” n. br. Då en del nya fyndorter sedan 
den tiden kommit i dagen, har jag, allra helst jag själf varit i tillfälle 
att uppdaga några nya sådana, ansett det lämpligt, att här nedan sam- 
manställa alla för mig bekanta norrländska förekomster. Dessa, jämte 
en del almförekomster inom Dalarna och Värmland, hafva samtliga in- 
lagts å kartan. Beträffande de norrländska förekomsterna har jag i den 
mån min kännedom om dem medgifver, angifvit lokalens beskaffenhet 
samt höjd öfver hafvet. Likaså har jag i nedanstående sammanställning 
angifvit det antal almindivid, som å hvarje lokal är till finnandes. 


| Antal | 
Lokalens namn | Socken | Prod Ungel. | oraleas SA | 
[Ellgra dn BöjdfKoNbh unatura | KIndi | 
| | | vid | | 
| | | DA | 
Västerbottens | | | | 
lappmark. | | | 
Skikkiberget I ...... Vilhelmina | 657 10) — | Bergrot | 1 | Aminoff | 
» 18 BSS > ÖR NU AR VER » | TOR | 
137) 2420 vC LS ga NER EA > (EGT LESS är > Ic:a 30) Örtenblad | 
| Stalonberget ......... Åsele = =" = — |L. Dablstedt 
KOESDEKO CLS So sera » (NE — | = =0 > 
| ETC SJÖRAS MEn ASEA [AVällaelminas| Kö 0 RE | — | == | C: A.; Melander 
|" Farttelsjallas none tee Åsele: = os | — — (|E: Dahlstedt Oras 


Y Ej inlagda å kartan. ) 
2 Selim Birger har benäget meddelat mig, att han oaktadt ifriga efterforskningar ej funnit alm å denna 
lokal. 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 59 


| | | Antal | 
FISH Gkslen vann 3) Socker | RE SRSEN ekalenS Haka 
| | I grad [höjd ö. h. natur indi- | 
| vid | 
| | | åa 
| | | 
| Jämtland. 
| + Säterklumpen! ...| Frostviken | 64? 45' 480 Sydbacke | I 
| -+Jormliden ......... » 64” 45' 500 > 2 
| + Medberg ...:......... > GATE 400 Bergrot 7; | 

+ Karlberget ......... » 64? 21' | c:a 400 > — | 
| + Fågelberget... ..... > 64?” 20' 360 » — 

+ Storklumpen,Risede = Ström 64? 22" löfver 4c0o > I | 
let forrberget ..s::... » GATES »> 350 > TAN | 
| + Dunderklumpen ...| Hotagen | 64? 16' 550 » 200 | 

FE EKOberg to sdd saa »> 637, 52 600 | > prog | 

+ Almdalen «......... Laxsjö 63 640 > LA Kn | 

SFaljarnafjall IL: co.cc > MO3SI5Or 610 | » 8 | 
| > PETeleri » 6373 650 > 12 | 
| Skärvångsberget...... Föllinge | 63? 36" — > — 

I + Oldklumpen ..... Offerdal | 63? 47" 570 > 16 

LER RA Mp ARN fr > 63” 30! | c:2 300 » 1 |B. Högbom 
| Almåsaberget ......... 2 FS > — 

+ Totthummeln ...... Are 637 AT = 01 » I vu 
BREMMSJÖIR SIS Sr otse ed Ås 6375 — | 0 | = | Ortenblad | 

KRTGeKSO | scones Sunne 637 12' | c:a 300 | = EE » | 

JE NAVerede odds ss sc a Stugun B3T IS 240 = |Bäckstrand! 3 | 
NS MÖFaR 0 one oss jeg O3ED SAP 230 LEA AN 
| + Totthummeln ...... Åsarna 62133 460 | Angsmark | I | Örtenblad och Gre- 

| | villius, sid. 86 
| Bredsillre ............ Rätan, 1062" 29/1) C3400 of ärr 
| | 
Ångermanland. 
Danielsberget — och | | 
Em Backen: p.ot.ssc | Själevad | — Ca 30: I Back,” | 
nedanför | | 
tvärbrant 
berg 2 |Jägm. Wikander 

Vimmervattenån ...... Ramsele | 63? 38' 260 J|Bäckstrand| 1 | Forstmäst. E. Dahl- 
| | gren | 
| Skuluberget —......... Vibyggerå | 63? 51' 110 | Bergrot | — 

Medelpad. | | 
+Jerkvitsle I......... Indals-Liden| 62? 42' | OS | Ängsmark | I 
+ SET LIE Sher > | 622 42" ARN Md 2 | | 
Hälsingland | | 

LIES fe ERNA RAS | Segerstad — | = — AE | 

Gryttjeberget ......... Delsbo — c:a 200 -— — |R. W. Hartman | 
ÖLOCKa oo os see elela Hamrånge ANN iller] — = | | 

Lindtjärnsbäcken ... Los — = = ET 

Brobacken' ....... 24. | Voxna Sed, = = == KÄR 

151308 07: 1103 ESBO RS ARN Enånger SN — == |P. Wiström | 

| 
Gästrikland, | | | | 

EIS ERS EN SA = = ) Enl. Hartman 

| Tolforsskogen ......... = RAN 0) I dn införd 
RR IG s Sf a Valbo IR = | ra € 


| Fleräng 


1! De med + utmärkta lokalerna äro af mig personligen besökta. 


60 | AND. HOLMGREN. 


Förutom här upptagna almförekomster finnes en del andra, som 
dock böra anses mer osäkra. Så uppger P. OLSSoN', att den finnes i 
Klöfsjö, Olden samt Fyråsberget. Klöfsjölokalen sammanfaller helt sä- 
kert med Skalängsförekomsten, hvilken är belägen i Åsarne socken på 
gränsen mot Klöfsjö. Olden torde med stor sannolikhet vara identisk 
med Oldklumpen. I Fyråsberget har jag själf ej kunnat finna alm. 
Dessutom har jag låtit noga undersöka detta berg, men utan resultat. 
Fyråsbor, som tillfrågats om saken, känna intet om almförekomsten, 
hvadan det är högst sannolikt, att uppgiften om almens förekomst i 
detta berg ej är riktig. Vidare uppger C. MELANDER”, att »enligt upp- 
gift af trovärdig man» skulle alm växa vid Hansbo, beläget vid Vojm- 
sjön. F. AMINOFF har vidare meddelat mig, att trädslaget enligt honom 
tillhandakommet meddelande skulle finnas vid Handsktummen, cirka 7 
km. öster om Bångnäs vid Vojmsjön. Vid studerande af generalstabens 
kartblad öfver dessa trakter finner man att L. Stalonberget ligger 7 km. 
öster om Bångnäs, hvadan lokalen vid Handsktummen möjligen sam- 
manfaller med den i förteckningen upptagna förekomsten i Stalonberget. 
Slutligen har FL. BEHM” uppgifvit, att alm växer vid Ruttjärn vid Alm- 
dalen i Föllinge socken. Denna uppgift synes mig dock osäker på den 
grund att jag, oaktadt ifriga efterforskningar, ej lyckats i dessa trakter 
återfinna något vatten med namnet Ruttjärn. 

Vid betraktande af bifogade almkarta framgår, att almen alls icke 
är påträffad inom norra Värmland och Dalarna, västligaste Hälsingland 
samt hela Härjedalen, under det den uppträder allmännast inom norra 
och västra Jämtland. Inom öfriga delar af dess nordliga utbrednings- 
område förekommer trädslaget å enstaka, långt från hvarandra liggande 
lokaler. Anmärkningsvärdt är att almens nordligaste förekomster (Skikki- 
berget) inom Västerbottens läns lappmarker ligga på omkring 9 mils 
afstånd från den närmaste jämtländska (Storklumpen). Anledningen 
härtill synes mig möjligen vara den ringa tillgång på för almen tjänliga 
växtplatser, som för detta område i det stora hela är karakteristiskt. 
Om man studerar generalstabens kartblad öfver dessa trakter skall man 
finna, att hela detta område nedom fjällen utgöres af ett af väldiga 
myrmarker uppfylldt lågland med enstaka höjder med långsluttande sidor. 
Först kring Malgomajsjön blir terrängen mer bruten med mot söder 
brant stupande berg. Då, enligt uppgift granen är det förhärskande 
trädslaget inom detta område, synas sålunda betingelserna för almens 
uppträdande där vara synnerligen ogynnsamma. 


1 Jämtlands fanerorgamer och ormbunkar upptecknade med angifvande af växtlokaler. 
K. V. A. ÖLTS84, NIO LO KON LA EBI 0800: 

2 BOt: NOEL AS SISWSIA: (20: 

3 Anteckningar till Jämtlands flora. Bot. Not. 1881, sid. 95. 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 6 I 


Växtplatsens natur. 


De lokaltyper, å hvilka hasseln uppträder inom dess nordliga ut- 
bredningsområde, äro enligt GUNNAR ANDERSSON! bergrötter och syd- 
backar. I allmänhet är så äfven fallet med almen. Detta trädslag före- 
kommer dock äfven å horizontal ängsmark (Skalängarna), invid bäckar (Vim- 
mervattenån, Mörtån, Näfverede) samt å en kombination af bäckstrand 
och bergrot (Danielsberget). 

Visserligen äro lokaltyperna bergrötter och sydbackar karakterise- 
rade af GUNNAR ÅNDERSSON, men för fullständighetens skull vilja vi här, 
med några smärre tillägg, gifva 
en bild af desamma sådana de te 
sig i föreliggande fall. 

Under branta bergstup bildas 
vanligen stora anhopningar af från 
bergsidan genom frostvittringen 
lösgjorda större och mindre sten- 
block. De större blocken komma 
vid sitt fall på grund af sin tyngd 
och sin hastighet att stanna först 
längre ned, under det de mindre 
stenarna och de finare vittrings- 
produkterna aflagras högre upp. 
Följden häraf blir närmast den, 
att den för vegetationen tjänliga 
delen af anhopningen i allmänhet 
blir den öfversta, hvilken vanligen 


är begränsad till några få meters För IA SOSnAESE: telbutingi i al <ch 
bredd, under det den öfriga de- bergrotlokal. 

len i allmänhet är och förblir af 

den art, att skogsträden ej kunna besätta densamma. Vidstående sche 
matiska teckning ger en ungefärlig föreställning om denna lokaltyp. 
Sålunda bildar den nedre delen af anhopningen ett isolerande skydds- 
bälte nedanför den egentliga växtplatsen. Under tidernas lopp skulle 
helt visst äfven en dylik anhopning af sten så småningom förvandlas 
till en för barrträden tjänlig växtplats, men så blir dock ej fallet. Nya 
stenar och nya klippblock lösgöras alltjämt från bergsidan, störta ned 
och öfverlagra den äldre anhopningen. Att så äfven är fallet, finner 
man bland annat däraf, att almstammarnas mot bergväggen vända nedre 
delar ofta nog äro behäftade med större och mindre, äldre och yngre sår, 


! Hasseln i Sverige fordom och nu. Sv. G. U. Ser. Ca N:o 3, 1902. 


'ue[ spuejwef 'uaqdos SsUuaxIAISOLT I SIOQpaW PIA dewjy CP ST 'ugef Spuenuwef 'uaxDos SUJMIAJSOIT I SIISQpaMIW PIA IewWjy 


'J40J "104 "1203 "JO 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 63 


synbarligen uppkomna genom åverkan af från bergsidan nedrasade ste- 
nar. Hviken betydelse denna stenanhopning har för en i konkurrensen 
med de öfriga trädslagen så illa utrustad art som almen är väl påtag- 
ligt och detta i all synnerhet som granen — det mest konkurrenskraf- 
tiga trädslaget inom södra Norrland och särskildt Jämtland — intager 
den mest framskjutna platsen. Just med hänsyn till denna omständighet 


Fot. förf. 
Fig. 4. Almar vid Höberg i Hotagens socken Jämtlands län. 


är det så mycket mer egendomligt, att bland de afhandlade almförekom- 
sterna tveune äro bundna till sydbackar, under det stora hufvudmassan 
af aimlokalerna utgöras af bergrötter. Till detta förhållande skola vi 
dock återkomma i det följande. 

Alla för en sydlig floras existens nödvändiga yttre faktorer äro 
å bergroten i tillräcklig grad för handen. Bergväggen, som sträcker sig 
i öster och väster, skyddar vegetationen för de nordliga, kalla vindarna. 
Äfven från väster äro almarna å de flesta bergrötter väl skyddade. Än 


64 : AND. HOLMGREN. 


bildar bergväggen ett utsprång mot detta väderstreck (Dunderklumpen), 
än tjänstgör den kringväxande granskogen som ett verksamt skydd (Med- 
berg). Dock saknas å en del lokaler detta skydd (Almdalen, Höberg, 
Oldklumpen), hvilket äfven återverkar på almens utbildning, i det den 
där uppträder med utpräglad buskform. 

Ljustillgången å dessa lokaler är den för breddgraden största möj- 
liga, dock med den in- 
skränkning, som skyd- 
det mot väster medför. 
På grund af markens 
starka lutning mot sö- 
der och det nedom växt- 
platsen belägna trädlösa 
området, träffa solstrå- 
larna almkronan direkt 
under större delen af 
dagen. Å lokalen i 

Dunderklumpen, där, 
som ofvan nämndes, ett 
klipputsprång skyddade 
träden mot väster, äro 
trädkronorna i slutet af 
juli månad direkt sol- 
belysta från: kl. ö50fim: 
till kl. 74 ”ermomaltsa 
under 11 timmar. 

Den värmemängd, 
som åå dessa lokaler 


kommer <:vegetationen 
For-oporDanleren. till del vär betydligt 


Fig. 5. Alm vid Vimmervattenån, Ramsele socken, Vester- större än å andra när- 


STL AR belägna platser. Tyvärr 
äro de jämförande tem- 
peraturobservationer, som verkställts, mycket ofullständiga, hvarför de 
ej här kunnat intagas. De synas dock bestyrka nyssnämnda påstående. 

Rörande markfuktigheten å bergrötter, säger GUNNAR ANDERSSON: 
»endast sällan söker sig någon under hela sommaren flödande rännil 
eller bäck ned för bergsidan, och det är mestadels endast vid starka 
regn från söder, som dessa rasmarkers öfre delar under sommaren i högre 
grad genomvätas.» Så är äfven i allmänhet fallet med bergrötter, där 
almen växer, men den mark- och luftfuktighet, som kommer trädet till 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 65 


godo, är dock ej ringa. Jag har nämligen iakttagit, att då regn faller 
äå bergshöjden ofvan bergroten, vattnet ofta samlar sig till rännilar och 
bäckar, som under flera dagar afleverera en ej obetydlig vattenmängd 
till bergroten och dess vegetation. Härigenom blir såväl mark- som 
luftfuktigheten mer jämn, hvilket helt visst är af vida större betydelse 
för almvegetationen än om växtplatsen en eller annan gång genom- 
blötes. 

Ett slutligt omdöme om dessa lokaler torde vara, att de äro inom 
almens nordligaste utbredningsområde i alla afseenden de mest gynn- 
samma för en sydlig floras existens och utveckling. 

Sydbackarna äro till sin natur i många afseenden vidt skilda från 
bergrötterna. De utgöras här helt enkelt af jordsluttningar med van- 
ligen 30” lutning mot söder. De äro dock af en sådan art, att de till- 
låta hvilket trädslag som helst att där fatta fast fot och vinna trefnad. 
Härutinnan ligger just den afgjordt mest framträdande skillnaden mellan 
dessa lokaler och bergrötterna. Vore förhållandena i öfrigt å dessa 
platser så förmånliga som helst för almen, skulle denna utan tvifvel det 
oaktadt duka under i konkurrensen med andra biologiskt taget öfver- 
lägsna trädslag, hvilket äfven synes framgå däraf att bland alla jämt- 
ländska almlokaler endast tvenne utgöras af sydbackar. Äfven i andra 
afseenden stå sydbackarna efter bergrötterna; såväl temperatur- som 
fuktighetsförhållanden äro ogynnsammare. 

Som af sammanställningen öfver almlokalerna synes, förekommer 
almen i Säterklumpen och Jormliden å sydbackar. Detta är så mycket 
mer anmärkningsvardt som dessa två förekomster äro de nordligaste i 
Jämtland. Angående hasseln och dess förekomst såsom relikt framhåller 
GUNNAR ANDERSSON att »de nordligaste växtplatserna för hassel på syd: 
backar äro belägna mellan Indalsälfvens och Ljungans utlopp, d. v. s. 
de uppträda först 110—112 km. söder om de nordligaste bergrotloka- 
lerna». I detta fall synas förhållandena i verkligbeten på ett påfallande 
sätt öfverensstämma med de teoretiska skälen för hasselns förekomstsätt. 
Annat är då förhållandet beträffande almen och dess uppträdande. 
Under det att hasseln vid sin nordgräns inom ett 11—12 mil stort om- 
råde uteslutande är hänvisad till bergrötter, finna vi almen på sydbackar 
i Jämtland, endast omkring 6 mil söder om den nordligast kända före- 
komsten för lefvande alm i Sverige. Ej nog härmed, dessa fyndorter — 
Säterklumpen och Jormliden — äro belägna midt upp bland fjällen, ej 
stort mer än !/, mil från riksgränsen. Anledningen härtill torde ej vara 
att söka i jordmånens beskaffenhet, ty denna kan ej gärna vara sådan, 
att den gynnar almen framför exempelvis granen, som i dessa trakter 
är afgjordt förhärskande. Alldeles i omedelbar närhet intill almarna 


66 2 AND. HOLMGREN. 


förefinnas nämligen växtliga och frodiga granar. Om jorden på grund 
af sin sammansättning vore varmare å almlokalen än annorstädes, skulle 
väl denna omständighet; efter hvad jag kan finna, i lika hög grad gynna 
granen som almen, hvadan ett sådant antagande ej torde vara hållbart. 
Förklaringen torde sannolikt ligga uti det kända förhållandet, att barr- 
skogen såsom vanligt vid dess höjdgräns är i hög grad uppblandad med 
löfträd, hvarigenom äfven det för almen nödiga ljusbehofvet blir till- 
godosedt. Såsom jag i en föregående uppsats antydt', är förhållandet 
mellan barrträden (där speciellt tallen) och björken vid barrskogens öfre 
gräns ett helt annat än längre ned i björkskogsregionerna. Björken är 
där af vida högre lifslängd än annorstädes, hvarigenom äfven konkurren- 
sen björk och gran emellan i fjällskogen är vida skarpare än i låglands- 
skogen. Huru härmed än må förhålla sig, visst är dock, att granskogen 
i trakten kring ifrågavarande almförekomster är i hög grad löfträds- 
blandad och den skugga, skogsbeståndet skänker marken, betydligt sva- 
gare än i granskogarna längre från fjällen. 

Ett slutligt omdöme om sydbackarna inom almens nordliga utbred- 
ningsområde torde vara att de näst bergrötterna erbjuda den lämpligaste 
växtplatsen för en sydlig flora, en växtplats, som på grund af sin natur 
äfven under gynnsamma klimatiska inflytelser ej mäktar för framtiden 
skydda nämnda flora för intrång från andra skogsträds sida. 

Som af sammanställningen öfver almlokalerna framgår, uppträder 
almen äfven å vissa bäckstränder, hvilket är fallet vid Vimmervattenån, 
Näfverede och Mörtån. 

Enligt meddelande från forstmästare E. Dahlgren växer en enstaka 
alm vid Vimmervattenån å en starkt stenbunden, svag sluttning mot 
n0r7. Mot väster, söder och öster är busken — som når 3,75 m. höjd 
med en största brösthöjdsdiameter af 5 cm. — väl skyddad af den 
kringväxande, björkblandade granskogen. Mot norr är läget mer öppet. 

Vid Mörtån växer almen å en liten holme, som under föregående 
tider varit kringfluten af ån. Vid dennas upprensning till flottled för- 
byggdes den ena grenen, hvadan vattnet nu rinner endast efter den 
andra. Jordmånen å holmen utgöres af stenbunden morän med ett 
ganska väl utveckladt myllager. Marken lutar sakta mot söder. Skogs- 
vegetationen utgöres af tall, gran och björk med ett ganska tätt busk- 
skikt af gråal, rönn och hägg. Af de två 35 å 6 m. höga almindividen, 
som här finnas, växer den ena — synbarligen den äldsta — strax intill 
ån, under det den andra står ett 20-tal meter in på holmen. 

Almen vid Näfverede, som utgöres af ett större träd om 7 m. höjd, 


1 Skogsbiologiska studier inom Arjeplougs och Jockmocks lappmarker. Skogsvårds- 


föreningens Tidskr. 1904 h. 1. 


RR 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 67 


växer omedelbart intill en mindre bäck, hvilken endast höst och vår för 
vatten, men under sommaren är helt och hållet uttorkad. Marken, som 
sakta sluttar mot söder, består af stenbunden morän, öfverlagrad af ett 
ganska mäktigt myllager. Kringväxande skog utgöres af ett tätt, åttio- 
årigt tallbestånd. Omkring 20 m. från almen finnas två o,3 m. höga 
almplantor, visande att trädet å denna lokal åtminstone under gynn- 
samma år utbildar mogna frukter. Enligt meddelande af ortsbefolkningen 
skulle till för några år sedan ytterligare ett träd funnits invid samma 
bäck, men blef detta af en eller annan anledning borthugget. 

Synnerligen anmärkningsvärdt är, att almen lyckats bibehålla sin 
existens å här ofvan i korthet beskrifna lokaler. Det företräde framför 
andra lokaler, som bäckstranden bjuder almen är tydligtvis endast den 
jämna markfuktigheten af rinnande vatten. Vidare omöjliggör bäckens 
öppna vatten konkurrens från detta håll. Men detta är också allt. 
Någon högre grad af värme än den för orten normala är lokalen helt 
visst ej i stånd att lämna. 

Den afgjordt mest intressanta af de tre bäckstrandlokalerna är helt 
säkert den förstnämnda, vid Vimmervattenån. Oaktadt växtplatsen är 
belägen så godt som midt inuti landet å 63” 38' n. br., exponerad mot 
norr och från söder starkt beskuggad af den intill växande skogen, har 
almen detta till trots lyckats bibehålla sig. Af detta fall torde man 
kunna draga den slutsatsen, att en synnerligen viktig bidragande om- 
ständighet till almens försvinnande från stora delar af dess forna utbred- 
ningsområde varit konkurrensen med andra biologiskt taget bättre ut- 
rustade trädslag, bland hvilka främst må nämnas granen. Almföreköm- 
sten vid Vimmervattenån visar sålunda, att trädslagets nordliga reliktgräns 
alls icke är en klimatgräns, hvarför äfven tillförlitliga slutsatser rörande 
forna tiders klimatiska förhållanden ej kunna dragas med stöd af denna. 


Almens förekomst och utbildning å olika lokaler. 


Antalet almindivid å olika lokaler är i hög grad växlande och synes 
ej stå i något samband med vare sig breddgraden eller höjden öfver 
hafvet. Sålunda uppgår stamantalet å en af de nordligaste lokalerna — 
Bångnäs — till omkring 30, under det trädet vid Almdalen represen- 
teras endast af två särskilda individ. Vidare äro träden 12 i Tjärnå- 
fjäll II å omkring 650 m. ö. h., under det de i Medberget äro 7 å om- 
kring 400 m. ö. h. Däremot synes växtplatsens beskaffenhet öfva något 
inflytande å antalet exemplar.' Sålunda är det tydligt, att almen är 
mest utsatt för kringskäring å sydbackar, vid bäckstränder samt i ängs- 

1 Tydligt är dock. att antalet individ å olika lokaler kan vara beroende på tillfällig- 
heter, såsom att ortsbefolkningen borthuggit eller förstört ett eller annat träd. 


68 5 AND. HOLMGREN. 


Fot. F. Aminoff. 
Fig. 6. Almar vid Bångnäs i Vilhelmina socken, Västerbottens län. 


| ] | i Fot. F. Aminoff. 
Fig. 7. Almar vid Bångnäs i Vilhelmina socken, Vesterbottens län. 


mark, under det densamma å bergrötter för en mer bekymmersfri till- 
varo. Så finna vi ett almindivid i Säterklumpen (sydbacke) och Skal- 
ängarna (ängsmark), två i Jormliden (sydbacke) och Mörtån (bäckstrand) 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELLKTFÖREKOMSTER. 69 


samt vid Jerkvitsle II (ängsmark). Hvad bergrötterna angå, kunna dessa 
tydligtvis vara af vidt skild beskaffenhet och sålunda mer eller mindre 
gynnsamma för almen. Den bästa mätaren på lokalens beskaffenhet är 


Fig 8. Schematisk teckning af en almgren med år från år frostskadade skott. 


gifvetvis almen själf och dess utbildning. Af alla af mig undersökta 
bergrotlokaler är den vid Almdalen den för trädslaget ogynnsammaste. 
Där uppträder också almen med endast två exemplar. Därnäst kommer 
bergroten i Höberg med 3 exemplar, Dunderklumpen med 2 samt Med- 
Perget med; .7. 


70 S AND. HOLMGREN. 


Som nyss nämndes står almens utbildning i direkt förhållande till 
lokalens beskaffenhet. Å mindre gynnsamma växtplatser uppträder 
almen i buskform, å mer gynnsamma i trädform. 

Vid en första blick på träden å så godt som alla dessa lokaler 
finna vi hurusom de nya skotten år efter år skadas och torka bort. 
Det är de ömtåligaste yttre delarna af skotten, som i första hand dödas. 
Anledningen härtill ha vi att söka i frostens inverkan. Vegetations- 
perioden är för kort och sommarens medeltemperatur för låg för att 
skotten skola hinna tillräckligt förvedas, hvadan de vid köldens inträ- 
dande delvis eller alldeles affrysa. Vid ändknoppens affrysning komma 
närmast oskadda sidoknoppar att utväxa och ersätta den förra. Vidstå- 
ende bild (fig. 8) förtydligar detta förhållande. Då de olika lokalerna gifva 
almen större eller mindre skydd, komma äfven skottens affrysning att 
på den ena blifva större än å den andra, hvarigenom vi sålunda i detta 
förhållande finna en mätare på lokalens beskaffenhet.' Vid undersök- 
ning af träden å en och samma växtplats finner man tydligt, att de 
delar af almkronorna, som å exempelvis en bergrot stå längst ifrån berg- 
väggen, äro mest skadade af frosten, under det de närmast intill bergväg- 
gen befintliga delarna ofta nog förete en ganska normal skottbildning. 

I det följande lämnas en sammanställning af en hel del uppmät- 
ningar af frostskadade skott från olika lokaler. 


Procenttal för affrysningen å nedanstående 


ER AS Fre Skor Lokalernas 
ER je i natur 
1902 | 1903 | 1904 | 1905 | 1906 | 1907 
Medbergimas bo LR a 5 30,01) 00;0, 11O0!0. 1. .00;0 — — Bergrötter 
Dunderklumpen ost css het ae AG AS Reko 21551 | 000 00,0 — 
Järna tj alloEa ERA ör BN VLeA [-I60;0 15 0756 6,0 055, 1000 — 
FLOD Eng fe a RITA SA 92,0; 04,2 | 27,4 | 1039 = Ed 
MAT dalen sor Arg ANS ER 100,0 | 60,0 44,0 = a TE 
SAterklumpeR oe ns seas Ae IO0;0 | 27,1 6,8 = = — Sydbackar 
M| PET TN DR (I Se Bag bop Er AA NR Ers 97,5| 4937 39,4 LE KS FR 
MCTIGVACSIE Ef jr vid sn EE rr 100,0 | 00,0 | 00,0 | 000 | 00j0 | 22,4 Ängsmark 


Sålunda finna vi att skottens affrysning å bergrotlokalerna varit 
störst i Almdalen och minst i Medberget. I samma mån som skottens 
affrysning är större och mer konstant blifva äfven de särskilda individen 
mer förkrympta. Så uppträder äfven almen i Almdalen, Oldklumpen, 
Höberg samt Tjärnåfjäll såsom utpräglad buske. Redan strax ofvan 
jorden uppdelar sig stammen i en mängd grenar. Buskarnas höjd växla 
mellan 2—3 meter (Almdalen, Oldklumpen) och 35—06 meter (Höberg, 
Tjärnåfjäll) med en största brösthöjdsdiameter hos stammen af 12 cm. 


! Se i öfrigt afdelningen växtplatsens natur. 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 71 


Å öfriga bergrotlokaler bildar almen trädform och når då i 


Fågelberget 6 m. höjd med en största brösth.-diam. af 23 cm. 
Dunderklumpen 6 >» > NE > > > > 18 > 
Bångnäs 83 >» > > > » 20 
Skikkiberget 8,22 > - 3 a > 25 
Medberget ER SEE. NÄSA » » > > 28 > 


Likväl utgå ofta en del till utseende själfständiga stammar från en 
och samma rot. 

Alldeles påfallande är äfven, att höjden öfver hafvet och lokalens 
större eller mindre närbelägenhet intill fjällen spela en afgörande roll 
för affrysningen. Sålunda ligger lokalen vid Almdalen å 640 m. höjd 
ö. h., så godt som å alla sidor omgifven af fjäll, lokalen i Höberg å 
600 m. i närheten af de sammanhängande fjällmassorna, under det 
lokalerna i Tjärnåfjäll, å respektive 614 och 646 m., ligga å det iso- 
lerade Tjärnåfjällets sydsluttning. Lokalerna i Dunderklumpen och 
Medberget, å respektive 330 och 400 met., ligga å bergshöjder, hvars 
högsta delar i allmänhet ej nå öfver barrskogsgränsen. 

Beträffande almskottens affrysning å sydbackarna må anmärkas, att 
denna i Säterklumpen är vida mindre än i Jormliden, och detta oaktadt 
att den senare lokalen ligger betydligt närmare de egentliga fjällen. 
Som af vidstående fotografi synes, är almen i Säterklumpen väl skyddad 
af kringväxande skog, under det träden i Jormliden stå mera fritt. Den 
omständighet, att almen å den förstnämnda växtplatsen uppträder med 
utpräglad buskform, kan sålunda ej tillskrifvas lokalens beskaffenhet så- 
som sådan, utan är snarare en följd af snön, som å denna plats samlar 
sig i kolossala drifvor och med sin tyngd pressar busken mot marken. 
Tydliga snöbrott å en del skott och grenar kunde äfven iakttagas. 

Beträffande skottens affrysning å almar från andra lokaler synes 
denna i allmänhet endast omfattat 1902 års skott, under det öfriga en- 
dast undantagsvis berörts af frosten. Så var fallet med almen vid 
Mörtån och Näfverede, vid Jerkvitsle och i Skalängarna. Till följd af 
den ringa affrysningen å dessa lokaler uppträder almen här under träd- 
form, ehuruväl stammen å ett par individ redan vid basen upplöser sig 

en del grofva, stamliknande, 5—8 m. höga grenar. Ett af träden 
vid Jerkvitsle håller 12 met. höjd och 40 cm. brösthöjdsdiameter. 

Om vi nu jämföra ofvan sammanställda procenttal för skottens af- 
frysning, finna vi, att 1902 års skott varit ojämförligt mycket mer än 
andra utsatta för frostens inverkan. I denna omständighet finna vi åter 


Y Enligt Nilsson. Enl. Aminoff når almen dock ej 5 m. höjd, under det största bröst- 


höjdsdiametern är 16 cm. 


Fot. förf. 
Fig. 9. Alm vid Säterklumpen, Frostvikens socken, Jämtlands län. 


rev ine 


Skogsvårdsföreningens udskrift 1909. 


10 


va 
Fackuppsatser. 


Karta öfver 
Almens utbredning 
i 


Norra Sverige 


Ulmus montana 


O---- Asperuila odorata 


KR MÖJNSödarhatn 
Fra O---- Stecws silvation 
O---- Pleris aguilina 
— Hasselns förna nordgräns 
— » nuvaraonule | 
enl 6 Andersson 
2 


GEN STAB. LIT ANST 


Skala 1:3500000 
al så få 


kilometer 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM ON ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 73 


ett utslag af de abnorma väderleksförhållanden, som voro rådande som- 
maren 1901 och 1902.! 

Den 1 augusti 1905 uppmätte jag 4 skott från en af almarna i 
Jormliden och fann då, att dessa hade en medellängd af 341 mm., hvaraf 
endast 179 mm. eller 52,4 2 då syntes vara förvedade. Att under den 
efter 1 augusti återstående vegetationstiden nära hälften af skottens 
längd skall hinna förvedas, synes knappt möjligt, såvida ej förvednings- 
processen mot slutet af vegetationsperioden fortskrider mycket hastigt. 
Huru härmed förhåller sig har jag dock ej varit i tillfälle att utreda. 

Allt efter växtplatsens beskaffenhet är almens ”uktsättning och för- 
yngring på olika lokaler mycket växlande. Endast i Medberget, Karl- 
berget, Fågelberget, Dunderklumpen samt vid Näfverede har fruktsätt- 
ning observerats. Att frukten åtminstone under gynnsamma år når full 
utbildning framgår däraf, att fullt själfständiga fröplantor i riklig mängd 
iakttagits i Medberget och Fågelberget, under det tvenne mindre plantor 
anträffats vid Näfverede. Å öfriga lokaler har jag ej observerat vare 
sig fruktsättning, ej heller föryngring. Rörande almen i Skikkiberget 
uppger Aminoff, att träden äro sterila. 

Just i de här ofvan behandlade två omständigheterna — almskot- 
tens årliga affrysning och trädens svaga fruktsättning och föryngring — 
återfinnas de mest tillförlitliga bevisen för almförekomsternas reliktnatur. 
I almlokalens natur finna vi likaledes ett bevis för samma förhållande. 


Almfloran. 


Vid bedömande af almens uppträdande å föreliggande lokaler som 
ock vid behandlande af frågan rörande almens invandring till dessa 
orter, torde intet vara af större vikt än studiet af almfloran eller med 
andra ord studiet af de växter, som under eller i omedelbar närhet in- 
till träden bilda den lefvande markbetäckningen. Det är ju tydligt, att 
då de växtplatser, där almen nu uppträder, äro sådana, att de åtmin- 
stone till en viss grad tillfredsställa trädslagets behof på värme, ljus och 


. fuktighet liksom äfven dess behof på skydd mot konkurrenskraftigare 


trädslag, dessa äfven i lika hög grad skola tillfredsställa den med almen 
ursprungligen lefvande florans behof på samma företräden. Har almen, 
som man antagit, under ett föregående varmare tidsskede haft en mer 
omfattande utbredning än nu är fallet, så hafva äfven lika visst alla 
almen nu åtföljande växtarter haft samma utbredning. När så klimat- 
försämringen inträdde, drog sig almen tillbaka och med henne åtmin- 


! Jämf. HENRIK HESSELMAN. Om tallens höjdtillväxt och skottbildning sommaren 
1900—1903. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1904, h, 2. 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. f 


74 - AND. HOLMGREN. 


stone almflorans mer ömtåliga element, men båda stannade dock kvar 
åa vissa för deras trefnad särskildt lämpliga växtplatser. 

Af en eller annan anledning har almen 3å vissa lokaler dött ut, 
under det de almen följaktiga växterna fortlefvat. Sådant har äfven ofta 
blifvit fallet på af skogseldar härjade områden. En dylik lokal, där 
enligt ortsbefolkningens utsago, alm skulle lefvat för omkring 30 år se- 
dan, men till följd af skogseld blifvit dödad, var jag i tillfälle besöka 
sommaren 1906. Lokalen är en typisk bergrot strax ofvan Lakavatt- 
nets by i Föllinge socken. Här uppträder en hel del för orten mycket 
sällsynta växter, hvilka liksom almen lefva långt utom sina egentliga 
utbredningsområden. Bland dessa, hvilka för öfrigt återfinnas på en 
stor del af de af mig undersökta almlokalerna, må särskildt nämnas: 
Stachys silvatica, Viola mirbilis, Epilobium montanum, Rosa cinnamo- 
mea, Triticum caninum, Pteris aguilina samt ÅArabis hirsuta. Bland 
andra sällsynta växter, hvilka förekomma inom almens nordliga utbred- 
ningsområde, och hvilka än uppträda tillsammans med almen än utan 
dennes sällskap, må nämnas: Åsperula odorata, Echinospermum deflexum, 
Anemone nemorosa, Crepis tectorum, Anthyllis vulneraria, Actea spicata, 
Erysimum hieracifolium, Corydalis fabacea m. fl. Då dessa alltid äro 
hänvisade till de varmaste lokalerna, bergrötter och sydbackar, och då 
de ofta uppträda flera arter tillsammans, är det ju i hög grad antagligt, 
att äfven de utgöra en ringa återstod af en forntida större utbredning, 
och detta allra helst anordningarna för deras fröspridning äro mycket 
olika. Denna omständighet talar ju för, att dessa i smärre kolonier 
uppträdande sällsynta växter ej gärna kunna betraktas som utposter till 
i utbredning stadda arter. Då emellertid en hel del af dessa ganska 
konstant uppträder tillsammans med almen å dess reliktlokaler, och då 
desamma i de trakter, där almen lefver under normala förhållanden, äro 
hennes följeslagare, måste man antaga, att just dessa arter tillhört den 
ursprungliga almfloran. För att närmare belysa detta, har jag ur de 
växtförteckningar, jag uppgjort öfver floran å alla af mig besökta alm- 
lokaler, samt ur de förteckningar, jag eljest haft att tillgå, utvalt och här 
nedan sammanställt de viktigaste arter, hvilka tillsammans med almen 
nu lefva långt utom sina egentliga utbredningsområden. 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 


= 
un 


Syd- | Bäck- jÄngs- 


| 
| B -”- 
ergrotter | = | 
| g backar! stränder! mark 
| ed | & | | | | cl 
| [CSS | ale le [= 18 ic =E | oc | 
RE Fe) FER BA KON SE EN lololal£ls!o Sloelol 
| axtarter | 221.:2 I bo! Hol bol & I='1= | bal Sl wlelolTsloalvlal2|/RK|A 
lör nisl kl BB] Rl£lalsiRl ola e/ sla 
| | Elölolvlsnm>> Yo! £E!8!/3!-s! Rv! 8! RR 
| 221 dol |A |A] Ia log 21 2lA Il 3 21 öl kl>l es 
4 vv le ls la RIAA le :o 12 IR 3 El Il &> 1:01) 5:32) 
= 3 lv elle = 2 15 = :3 | 
| 14 Jo | OG kadtela | Jes I ee er 15 = BA NR 
| I I | 8 SG | bol I:x I:s Hl Slo ID ol E£ls!o 
RT land [SE bä Co RS RN NAN 3 15 < SS AZ ce 24 
Nn NE FS SS ann (Sa | RR R = |A 
IS A ev 15 Pon > 
| | ln FRE id | 
| . | | äg | | I 
GERE: SPICRTA. oss soprrsskoasvarset I + INR fn ledar | |E 
: I i i I | I 
| Ajuoa pyramidalis ........ow) | IP - + 
| EN | | | | 
| Ånemone NemorosAå  ssoocononna | | | Fo of] Ja fas 
I I | | | 
| » BEPULIGE SKK NoNeSES | | | | AR |+ ES 
| | | | 
I - -. I ' ASS | i 
| Anthyllis vulneraria ........... ös +1 | +| | 
| : å MN i; | 
VPN SN 7 Oy 75 er JES Sr NN RE SKON an | 
WII Speruld 0Odpratä  soassisesrsdsen TA Fm ae = Jå fa feg T 
| 
GGR BURE over sne se oss + | | 
| | | | OR 
| Convallaria verticillata . ....... + + + ri + [+ | 
| Corydalis fabacea missssisenerses EES le fr + + PS 
| É I | | 
WEKEDIS: TECtORUPE oss södern intöns I +) + + Int] al 
I | | | I I 
WEMNEPRAE IRESCKLUM so or Nynsdes + + 
| Echinospernum deflexum ...... = er ER RR == | 
| AT | 
| Epilobium montanum............ ti ++ SES LR lar + + | 
| Erysimum hieracifolium ...... se EA KA a ER, I | | 
I 4 | | | 
| E f É | | | 
WCEKAPGrIA DPSCE «so ossntktr rer = ken FJ IR fe | FR |A fa KE aa fe 
I OKipanum DUlsake oss ers de sniån | Tr vy | | | 
ERNER GQ UIGRNG solnsrsersas asset +) I++! +! + + Te 
| Rosa cinnamomea .............4 | FI tItI +) + | Itt 
; | | | 
[SSS ECT NMMUN vo ovovsors sn sets ++! ++! ++ | + | | 
- - | | I | 
NES STEDILICG 2 sn adde onena so Fo fr fam lea lat ELR lad fe fan I +l+ 
KE : | | | | 
NN rOUm  FÖmiNumR A Lsllirse sn: IF? | TT lt ER 
I 
WL GUpRaleS OD ooo ons bor leg rserek +++) ++ | I 
| Viola mirabilis .................. TR ERE EE - | Sr ler ER 
| RE 2 
VIROGSTa (KUENSIS ora soda dan Sa — | 


Af ofvan upptagna växtarter synes en del mer konstant ingå i alm- 
formationen å olika lokaler. Sådana äro framför andra Stachys silvatica, 
Åsperula odorata, Pteris aguilina, Epilobium montanum samt Fragaria 
vesca. För att nu jämföra dessa arters förekomst med almens, har det 
lyckats mig för endast de tre förstnämnda samla en del uppgifter angaå- 
ende dessas utbredning, och har jag å kartan uppdragit gränserna för dessa. 

Af tillgängliga uppgifter synes det framgå, att Stachys silvaticas 
och Asperula odoratas nordgränser i det stora hela sammanfalla med 
almens, under det samma arter äga en utpräglad såväl östlig som väst- 
lig utbredning (se kartan). I likhet med almen saknas dessa arter äfven 
i norra Värmland och Dalarna, västligaste Hälsingland samt beträffande 
Asperula i hela Härjedalen. Stachys förekommer däremot å två långt 


76 3 AND. HOLMGREN. 


västerut belägna lokaler i detta landskap. Att dessa två arter saknas å 
de centraljämtska almförekomsterna bevisar dock intet. Bäcklokalerna 
vid Näfverede, Mörtån och Vimmervattenån äro af en sådan art, att de 
ej med nödvändighet behöfva vara lika gynnsamma för ifrågavarande 
arter som de äro för almen. 

Beträffande Pieris aquilina synes denna växts utbredning på grund 
af hittills kända fyndorter äfven i det stora hela sammanfalla med almens. 
Tvenne växtplatser i Norrbottens lappmark visa dock att artens utbred- 
ning kan vara betydligt större, än hvad man för närvarande känner (se 
i öfrigt kartan). De ofvannämnda tre arternas utbredning i Norge är 
äfven för jämförelsens skull inlagd å kartan. 

Af hvad sålunda här och förut blifvit anfördt, framgår det tydligt, 
att bland alla almen åtföljande växtarter åtminstone de tre nyssnämnda 
äro att betrakta som utpräglade almväxter, hvilka varit och äro almens 
följeslagare såväl under dess invandring, dess utbredning som ock under 
dess tillbakagång. 


Almens invandring. 


Såsom bekant invandrade almen till vårt land söder ifrån under 
Ancylussjöns och tallens senare tid. I de öfre delarna af mossarnas 
och tuffernas furuzon har man i södra och mellersta Sverige funnit de 
äldsta lämningarna af alm tillsammans med sådana af al, hassel, lind 
m. fl. Dock har man på grund af dessa fynd äfvensom på grund af 
almens nutida utbredning antagit, att detta trädslag inkommit något se- 
nare än öfriga här ofvan nämnda arter. Gynnad af den alltjämt till- 
tagande klimatförbättringen, trängde almen allt mer mot norr, hvilket 
man funnit af en del fossila fynd, som gjorts på åtskilliga ställen i mel- 
lersta och norra Sverige. Så fann H. HEDstRÖM? lämningar af alm, 
hassel och al å Sollerön i Siljan. Vidare är alm af GUNNAR ANDERSSON 
funnen fossil vid Damjalan på Alnön, i Nattstudalen i Nora socken till- 
sammans med lämningar af tall, vid Åskammen i Själevads socken tillsam- 
mans med tall och hassel, i Kärnmyran i Sollefteå socken samman med 
tall samt i Ragunda vid kyrkobyn.? I Norge är den funnen i Verdalen 
som ock i Vaalemyrens furuzon. Sålunda har almen under forntiden 
vandrat mot norr dels upp genom Sverige, dels efter Norges västkust. 
ÖRTENBLAD har sedermera visat, att intet hinder mött för almens invand- 
ring västerifrån till Sverige och detta på den grund, att klimatet en gång 
varit betydligt mildare än nu samtidigt med att landet legat omkring 
100 m. lägre. 

SSRRN OR hasselns forntida och nutida utbredning i Sverige. G. F. F. 15 (1893) (S. G. U. 


ser. 134). 
? Sv. växtvärldens historia och Hasszeln i Sverige fordom och nu. 


BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM ALMENS NORDLIGA RELIKTFÖREKOMSTER. 5 


Om vi nu beakta det förhållande, att alm och hassel ungefär sam- 
tidigt invandrade till landet, att alm och hassel äro funna fossila i samma 
lager så nordligt som i Själevads socken i Ångermanland, samt att deras 
nordgränser som normalt utbildade arter i stort sammanfalla', kunna vi 
med. skäl antaga; att alm och hassel i afseende på värmesbehof äro 
hvarandra ganska lika. Under sådana förhållanden borde äfven dessa 
två arters reliktgränser förlöpa på ungefär enahanda sätt. Af en blick 
på kartan finna vi dock, att så på långt när ej är fallet. Orsaken här- 
till torde "ej gärna kunna finnas i de två trädslagens olika spridnings- 
biologi, utan är tydligtvis beroende därpå, att almen ej blott söderifrån 
spridt sig upp genom landet, utan äfven västerifrån inträngt i Sverige. 
Sålunda kunna vi endast härutinnan finna ett bevis för almens västliga 
härkomst. Andra bevis saknas dock ej. Vi finna ett sådant i före- 
komsten och utbredningen af de tillsammans med almen och dess relikt- 
förekomster lefvande, för orten i öfrigt sällsynta växterna. 

H. BrRYs? framhåller, att almen i Trondhjems amt konstant lefver 
tillsammans med Åsperula odorata, Turritis glabra, Carex muricata, 
Stachys silvatica, Tritiecum caninum, Viola mirabilis, Viburnum opu- 
Jus m. fl.” Vid ett besök i Norge sommaren 1907 kom jag i tillfälle 
att undersöka några almförekomster utmed Sandölaån. En af dessa — 
Godejord i Grongherred, Namsdalens fogderi, å 330 m. ö. h. — upp- 
gifves af J. M. Norman” vara den högst liggande almförekomsten norr 
om Trondhjemstjorden. Omkring 2 mil längre väster ut i samma dal 
och ungefär 2 km. öster om Sibiriens fjällstuga, anträffade jag å en 
skarp sydsluttning en större koloni af kraftiga, högstammiga almar. 
Denna lokal torde helt säkert ligga åtminstone 20 m. högre än den 
förstnämnda. Att almen här uppträdde som relikt framgick däraf, att 
skotten årligen syntes affrysa, ehuruväl denna affrysning uppgick endast 
till omkring 3 & af skottens hela längd. Bland mera anmärkningsvärda 
växter å denna plats antecknades Stachys silvatica, Asperula odorata, 
Anemone nemorosa, Fragaria vesca, Pteris aguilina m. fl. Samma arter 
anträffade jag tillsammans med alm å flerfaldiga andra lokaler utefter 
Namsdalen (Sandöladalen). Men med stor sannolikhet är ej ens denna 


1 Enligt GUNNAR ANDERSSON förlöper hasselns nordgräns som normalt utbildad buske 
strax norr om Gälfle. 

> Indberetning till Det Kgl. Norske vidensk. Selsk. om botanisk reise i det Trond- 
hjemske sommaren 1886. 

3 I hb. 11 af Naturen 1908 har Jens HoLMBOE beskrifvit en ny almförekomst i Jutulhugget 
mellan Glommen och Renosdalen. Här utgöres floran bl. a. af Erysimum hieracifolium, 
Sedum annuum, Stachys silvatica m. fl. 

+ Voxesteder for nogle af den norska florans karplanter södenfor polarkredsen, Ar- 
chiv f. matem. og naturvidenskab. B. 8. Kristiania 1883. 


78 q AND. HOLMGREN. 


sist afhandlade almlokal den östligaste i Norge utmed Sandöladalen. 
Forstmästare Five i Snaasen har meddelat mig, att trädet ganska säkert 
äfven växer vid Baasdalen, omkring 3 km. väster om Östersjön eller 
ungefär 1 mil öster om förekomsten vid Sibirien. Då terrängförhållan- 
dena efter detta dalstråk, som utmynnar vid Gäddede i Frostviken, äro 
i hög grad gynnsamma för almens uppträdande, synes det mig äfven 
sannolikt, att en del nya almförekomster ännu närmare riksgränsen skola 
kunna uppspåras. 

Förut är visadt, att ett flertal af just dessa för de norska förekom- 
sterna karakteristiska arter äfven äro karakteristiska för vår jämtländska 
almflora. Då det likaledes i det föregående är visadt, att dessa arter 
under en förgången tid haft en större sammanhängande utbredning inom 
Jämtland, är det äfven tydligt, att de västjämtländska almförekomsterna 
en gång äfven hört samman med de å hinsidan Kölen liggande. 

Med stöd af svenska och norska generalstabskartor öfver norra 
Jämtland och angränsande lokaler i Norge kan man finna, att afståndet 
mellan den östligaste norska lokalen vid Baasdalen å 400 m. ö. h. och 
den efter samma dalstråks fortsättning inom Sverige liggande förekom- 
sten i Medberget, ej är större än 54 km. i rak sträcka. Vidare ligger 
vattendelaren, som förlöper mellan Kve- och Sandsjöarna i Norge, å 
431 m. höjd ö. h. och sålunda ej mer än 31 m. öfver förekomsten i 
Baasdalen, 100 m. öfver lokalen Sibirien samt 30 m. öfver Medberg. 

Då därtill kommer, att almen å vissa jämtländska lokaler lefver å 
mer än 600 m. höjd ö. h. och detta t. o. m. i fjällens omedelbara när- 
het, torde äfven ligga i öppen dag, att trädslaget bland annat genom 
det låga fjällpass, i hvilket Sandölaån har sin upprinnelse, invandrat 
till vårt land. 


fr 


SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1000. H. 2. FACKUPPSATSER. 


Några erfarenheter om konstgiorda gödselmedels 
användning vid barrträdskulturer. 


Af O. HOFMAN-BANG. 


Det torde vara väl bekant, hvilket intensivt arbete under de senaste 
årtiondena nedlagts på att utforska gödsellärans hemligheter. Vi veta 
alla, att detta arbete varit till det största gagn för den jordbrukande all- 
mänheten. Det torde därför ligga nära till hands att göra sig den frå- 
gan: ha några dylika gödslingsförsök gjorts på skogskulturens område? 
och i så fall, med hvilka resultat? I Sverige har gödsling af skogsjord 
endast i ytterst ringa skala förekommit och studerats. H. V. TIiBERG 
har härom publicerat tvenne uppsatser:' »Skogsproduktion på kemisk 
grundval» och >»Skogsjords-analysen och jordens produktionsförmåga>.' 
I utlandet äro visserligen försök anställda, men deras antal är ändock 
mycket ringa i jämförelse med, hvad man utfört på jordbruksområdet. 

Detta förklaras nog delvis däraf, att skogliga gödslingsförsök åtmin- 
stone skenbart äro mindre tacksamma att verkställa än försök med t. ex. 
sädesslag. Gödslingens verkan på skogsplantor ger sig icke så fort till 
känna, och man kan icke såsom vid vanliga fältförsök med tillförlitliga 
siffror visa, att den eller den gödslingen betalat sig så eller så mycket. 

De tvenne mål, man framställt vid gödslingsförsök med skogsplantor, 
äro dels att göra ofruktbar mark odlingsbar för skog, dels att påskynda 
skogsplantornas tillväxt. Kunde man på ett praktiskt sätt lösa dessa 
uppgifter, vore ju mycket vunnet. Låt oss något stanna vid de försök, 
som blifvit gjorda, och se till. hvad vi kunna lära af dem, — Först 
dock några ord om 


skogsträdens behof af oorganiska näringsämnen. 


Detta utrönes genom analys af resp. trädslag kombinerad med beräk- 
ning af årstillväxten. Härvid måste man komma ihåg, att barrträden 
innehålla olika mängder af mineralämnen (procentiskt taget) vid olika 


1 Införda i Vermländska Bergsmannaföreningens Annaler 1906 och 1908. 


30 Z O. HOFMAN-BANG. 


åldrar. Det vanliga är enligt undersökningar af ScHmitz-DUMOoNT! och 
ScHÖUTZE,” att yngre träd äro rikare på dessa ämnen än äldre. Detsamma 
gäller äfven yngre delar af ett träd i jämförelse med de äldre. Vidare 
kan halten af mineralämnen något bero på beskaffenheten af den mark, 
hvarpå träden växa. På grund af dessa omständigheter är det en ganska 
vansklig sak att angifva de mängder af mineralämnen, som våra barr- 
träd i allmänhet absorbera ur jorden. Se här dock några siffror, sam- 
manställda ur tillgängliga uppgifter af HEnzE.” På en hektar furu- resp. 
granskog absorberas ur marken per år följande mängder angifna i kg. 


é= I 
Trädslag Totalmängd Kali | Kalk Fosforsyra Kväfve? | 
mineralämnen | 
| 
Fur | 12—16 2—3 | 7—11,5 0,83— 1,9 ung. I0o 
| 
Gran | 23—24 A=56 oo 1,4—2,5 | 


Dessa tal gälla för äldre träd. Under de första åren af sin tillvaro 
absorbera barrträden långt större kvantiteter. Härom dock mera fram- 
deles. På en tidrymd af t. ex, 8o—100 år blir det ju afsevärda kvan- 
titeter af näringsämnen, som jorden måst afstå för att tillfredsställa barr- 
trädens behof. Äro då alla jordar beredda för ett sådant offer? Frå- 
gan är icke lätt att besvara. Den kemiska jordanalysen, såsom den 
vanligen utföres, svarar ja, äfven då det gäller jordar af medelmåttig be- 
skaffenhet. Man må dock icke förbise tvenne omständigheter härvidlag. 
Den ena är det faktum, att i alla skogar äro träden icke de enda lef- 
vande väsen, som taga sin näring ur jorden. Detsamma gör ju äfven 
den vegetation af fanerogamer och kryptogamer af hvarjehanda slag, 
som växer under barrträden. Den andra omständigheten är, att den 
kemiska jordanalysen ofta är missvisande och det stundom i hög grad 
tyvärr. Analysen säger nämligen, att i en viss jord finnes så eller så 
många kg. af t. ex. fosforsyra per hektar och till ett visst djup. (Kvan- 
titeten blir större ju starkare extraktionsmedel man användt.) Men ana- 
lysen ger i flertalet fall ingen fingervisning om huru stor del af denna 
fosforsyremängd, förefinnes i för växterna ässimilerbar form. I regel torde 
det vara en helt ringa del, som är så beskaffad. Liknande torde äfven 
förhållandet åtminstone delvis vara med de öfriga växtnäringsämnena. 


1 Ueber den Nährstoffbedarf der jungen ein- und zweijährigen Kiefern. Tharander 
Forstl. Jahrbuch Bd 44 5.209. 

2 Ztschr för Forst- und Jagdwesen .Bd VIII S. 371. 

3 Die Entwickelung der Forstdingungsfrage. Tharander Forstl. Jahrb. Bd 54 S. 153. 

2 Jfr. ScHMITZ-DUMONT :l. "ec, S. 214. i 


NÅGRA ERFARENHETER OM KONSTGJORDA GÖDSELMEDELS ANVÄNDNING. 81 


Det är under dylika förhållanden ägnadt att väcka vår förvåning, 
att jordar af tämligen dålig beskaffenhet dock äro i stånd att bära skog. 

Den väsentligaste orsaken till, att detta dock kan försiggå, hafva vi 
att söka i förvittringen. Som bekant består denna däri, att bergarternas 
mineral mer eller mindre dekomponeras genom inverkan af kolsyra, 
luft och vatten. Härvid bildas bland annat lösliga föreningar särskildt 
karbonater af bergarternas alkalier och kalk, hvarjämte äfven svårlösliga 
fosfat kunna öfverföras i lättlösligare former. På detta sätt alstras visser- 
ligen alltjämt nya förråd af lösliga växtnäringsämnen. Några säkra mått 
på denna process finnas icke, men gifvetvis bildas större mängder växt- 
näringsämnen af kali- och kalkrika bergarter än af sura. 

Att en jordförbättring i många af våra skogsparker skulle vara önsk- 
värd och äfven medföra storartade resultat, kan icke förnekas, men den 
låter sig näppeligen utföras i någon större skala af lätt insedda skäl. 

Hvad däremot öfverallt utan någon uppoffring kan åstadkommas, 
det är att låta ströet ligga kvar. Härigenom återbördas till marken en 
del af de växtnäringsämnen trädet uppsugit. Enligt analys af SCHROEDER'! 
innehålla 1,000 delar torrsubstans af döda tallbarr 13,25 delar mineral- 
ämnen däribland 1,44 d. kali, 4,37 d. kalk, 1,47 d. magnesia och 0,60 d. 
fosforsyra. 

Dessa kvantiteter förefalla ju små, men till följd af barrens mängd 
blir det rätt ansenliga mängder af växtnäringsämnen, som träden slippa 
att nyanskaffa, om barren få ligga kvar. Detsamma gäller om kvistar. 
I så väl dessa som barren ingå för öfrigt jämförelsevis mera mineral- 
ämnen än i trädets äldre delar. Emellertid är det en själfklar sak, att 
näringsämnena i ströet icke förmå täcka, hvad däraf kräfves för den 
ständigt fortgående produktionen af ny växtmassa. 

Ströet utöfvar äfven en annan nyttig funktion. Det bidrar nämligen 
till en fysikalisk förbättring af jorden. Denna blir mera lucker och 
skyddas mot uttorkning under torkperioder. Härigenom ökas betingel- 
serna för åtskilliga nyttiga bakteriers trefnad, hvarjämte atmosferiliernas 
gagnande förvittringsverksamhet befrämjas. 

Jag öfvergår nu till 


gödslingsförsöken i plantskolorna och i ungskogen. 


Den unga växtplantan är under sin första tillvaro hänvisad att åt- 
minstone till stor del lefva af den näring, som finnes upplagrad i fröet, 
hvarur den gror. Då denna näring snart är slut, söker landtmannen 
genom lämplig gödsling af våra sädesfält sörja för, att de unga plan- 


! Beiträge zur Kenntniss des Mineralstoffgehaltes der 'Streumaterialien. Thärander 
Fostl. Jahrbuch Bd 25 S. 29. 


82 7 O. HOFMAN-BANG. 


torna så fort som möjligt i jorden påträffa växtnäringsämnen i assimiler- 
bar form. Härigenom räckes ett kraftigt stöd åt växten för dess ut- 
veckling. 

Barträdens frön äro ju icke vare sig stora eller tunga och kunna 
därför icke innehålla några synnerligen stora mängder af näringsämnen. 
Enligt undersökningar af HORNBERGER! och JAHNE? innehålla 100 gr. 
granfrö 4,3—535,8 gr. renaska och 18,7 gr. protein (= 3 gr. kväfve); tallfrö 
omkr. 5,9 gr. renaska 'och 25,0 gr. protein (=. 4, gr. kväfve). Afrens 
askan ur granfrö utgöres 24,02 & af kali, 1,63 & af kalk, 14,22 & af 
magnesia och 35,77 2 af fosforsyra. Tager man talet 4,3 som bas, fin- 
ner man genom en enkel räkneoperation, att 100 gr. granfrö innehålla 
1,03 gr. kali, 0,07 er. kalk; 0,61 gr. magnesia och 1,54 gr. fosforsyra 
Tages talet 5,8 som grundval för beräkningen, fås visserligen något 
större siffror, men i alla händelser inses lätt, att det är mycket små 
kvantiteter mineralämnen, som från första början stå groddplantorna af 
gran till buds. Någon fullständig kemisk analys af tallfrö har jag icke 
anträffat i litteraturen, men då askhalten här endast är obetydligt större 
än hos granfrö, så kunna mängderna af de fyra ofvan omtalade ämnena 
icke vara väsentligt större. Redan en kemisk fröanalys är sålunda ägnad 
att framhålla behofvet af gödsling i plantskolor anlagda på mager jord. 
En undersökning af de unga plantorna af skogsträden ger ytterligare 
stöd åt detta påstående. SCHMITZ-DUMONT” analyserade ett- och tvååriga 
plantor af fur och fann, att i en normalt besådd plantskola upptaga 
plantorna i genomsnitt under hvart och ett af de två första åren per 
hektar 50,94 kg. kali, 36,70 kg. kalk, 18,09 kg. magnesia, 23,00 kg. fos- 
forsyra och 93,67 kg. kväfve. Summan af absorberade mineralämnen 
(renaska) var 187,71. För granplantor blifva motsvarande tal resp. 
30:573 40578; 11,99, 31,44, 70,30 1Samt 175,91, didessa. siffror aromekemmns 
beräknade de mängder af kali, kalk o. s. v., som tillförts jorden med 
utsädet. Jämföras dessa siffror med dem, som ofvan anförts för äldre 
barrträd, finna vi, att unga skogsplantor sätta rätt stora kraf på den 
jord, hvari de växa. En gödsling af densamma torde därför ofta nog 
vara motiverad. 

Gödsling af jorden vid skogskultur synes i någon större skala hafva 
förekommit först i Belgien. Men detta lands exempel följdes omedelbart 
af Holland och Luxemburg. 


! Forstliche Blätter 1884. Referat i Biedermanns Centralblatt 1885 S. 552. 

> Centralblatt fär d. ges. Forstwirtschaft 1881. Ref. i Biedermanns Centralblatt 1882 
S. 106. 

3 Ueber den Nährstoffbedarf der jungen ein- und zweijährigen Kiefern. Tharander 
Forstl. Jahrb. Bd 44 S. 214. 


NÅGRA ERFARENHETER OM KONSTGJORDA GÖDSELMEDELS ANVÄNDNING, 383 


Man ville i Belgien tillgodogöra sig de ofruktbara hedar, som fun- 
nos flerstädes där, genom att göra dem skogbärande. Då jorden å dessa 
hedar ofta var till ytterlighet näringsfattig (med undantag för kali), gjorde 
man försök icke blott med bearbetning af jorden, stundom till ett djup 
af ända till I meter, utan äfven med tillförsel af kväfve- och fosforsyre- 
gödsel. Vid alla jämförelser mellan gödslade och ogödslade försöksrutor 
såväl i plantskolan som i planteringarna, fann man, att snabb utveckling 
af plantorna blott då kunde väntas, när de erhållit tillräcklig näring. 
De växa då fortare, blifva mera motståndskraftiga mot sjukdomar samt 
tåla bättre vid omplantering. Bearbetningen af jorden visade sig vara 
icke blott nyttig utan på sina ställen äfven nödvändig. I regel har den 
dock icke kunnat företagas till det djup, som ofvan nämnts. 

Se här ett gödslingsförsök” från den belgiska domänen Westerloo 
på en hed, benämnd >le Corbisier>. 

Försöksjorden utgjordes af humusfattig sandjord. Den bearbetades 
till 80 cm. djup och fick ligga tre år i träda samt besåddes härefter 
med frö af Abies pectinata. Efter 17 år voro träden 3—4 m. höga, i 
enstaka fall 35 m.; skotten voro svaga och korta. En annan ruta med 
likadan jord gödslades med 1,000 kg. tomasfosfat per har, bearbetades, 
fick bära lupiner i två år samt besåddes med frö af Abies pectinata. 
Efter endast 9 år hade dessa plantor nått en höjd liknande den, träden 
från första rutan uppnått på 17 år, d. v. s. 3—4 m., men skotten på 
den gödslade rutan voro längre och kraftigare än på den ogödslade. 

I Belgien synes man flerstädes hafva enat sig om något så när 
samma plan vid skogskultur på hedar. Enligt denna bearbetas jorden 
i regel till 30 å 45 cm:s djup samt gödslas vanligen med 3500 kg. to- 
masfosfat per har. På särskildt dåliga jordar användes gröngödsling med 
lupiner och större mängd af tomasfosfat. Ofta besår man den bearbe- 
tade och gödslade jorden med något sädesslag, innan skogsplantorna 
utsättas. Härigenom återvinnes åtminstone en del af omkostnaderna, 
utan att jorden utarmas. 

Den tyska försöksverksamheten på detta område är i stort sedt yngre 
än den belgiska. Emellertid har den under det sista årtiondet upparbe- 
tafs med en energi värd allt erkännande. Åtskilliga resultat från den- 
samma demonstrerades på en utställning, som ägde rum i Halle år 1901.” 


1 Enl. GIERsBERG, Kunstliche Dängung im Forstl. Betriebe. Berlin 1905. Ref. i 
Deutsche Landw. Presse 1905. 

Utförligare uppgifter angående de belgiska, forstliga gödslingsförsöken finnas i ett 1904 
utkommet arbete af HuBERTY & HALLEUX med titeln »Les engrais chimiques en sylvi- 
cultare>. 

? Enligt Deutsche Landw. Presse XXVIII (1901) N:o 55. 


34 . 0. HOFMAN-BANG. 


Som allmänt resultat af gödslingen på skogsträden framgick, att denna i 
hög grad befordrade dessa träds utveckling. 

Rotbildningen blef genom gödslingen kraftigare och rötterna längre. 
Som exempel härpå förevisades ettåriga plantor af fur från såväl ogöds- 
lade som gödslade parceller af samma jordmån. De förras rötter voro 
högst 7 cm., de senares ända till 20 cm. långa. Ett kraftigt rotsystem 
måste gifvetvis inverka gynnsamt på trädet i sin helhet. Med djupt 
gående rötter åstadkommes ju möjlighet för växten att tillgodogöra sig 
äfven den assimilerbara näring, som finnes i något djupare liggande 
jordlager. 

Gödslingens inverkan på plantornas längd öfver jordytan demonstre- 
rades af följande försök. 

Af tvenne försöksrutor var den första ogödslad och obearbetad; 
den andra ogödslad men bearbetad, den tredjes jord var luckrad och 
gödslad med 2,000 kg. bränd kalk och 200 kg. 40 2 kalisalt, allt per 
har. De plantor af fur, som uppdragits på dessa försöksrutor, voro vid 
4 års ålder: 


D ALU FANS SSA 0,58 UM Vang, SISta "arSSkOtbk-E...c.. 0,2 m. 
» » UITPSRS TACA Ö,Jo >» » » SON HON ner Ös4s e 
» NAR bl bl ssd SN TOT » » DE ITU) Teo OERE ÖS 


Redan en ringa bearbetning af jorden har alltså visat sig vara för- 
månlig. Med litet gödsel därtill har resultatet yttterligare förbättrats. 

På ett fält med femåriga plantor visade dessa dålig tillväxt. På för- 
sök uttogos tre rutor. Den första fick vara ogödslad; den andra göds- 
lades under vintern med 800 kg. kainit; den tredje med 900 kg. kainit 
och 900 kg. tomasfosfat allt pr har. Redan följande år visade det sig, 
att gödslingen gjort verkan, i det att de plantor, som fått sådan, vuxit 
bättre än de öfriga. Efter fyra års förlopp voro furorna å den ogödslade 
parcellen 60—90 cm. höga; på den andra försöksrutan 100—113 cm. 
och på den tredje 120—130 cm. Om detta icke kan sägas vara något 
glänsande resultat, så tala dock siffrorna ett tydligt språk. Ett annat 
försök, hvars resultat demonstrerades vid den ofvan omtalade utställ- 
ningen, gällde en granplantering på en höjd af 1,1350 m. öfver hafvet. 
På grund af nattfroster, som här kunde inträffa långt fram på våren, ja, 
t. o. m. i juni månad, skedde tillväxten ytterst långsamt. :Försöksvis 
uttogs af den år 1888 gjorda planteringen en del plantor, som gödslades 
hvar för sig med 25 gr. tomasfosfat till hvarje planta: ' Fosfatet ned- 
myllades försiktigt. År 1900 hade de gödslade plantorna i medeltal nått 
en höjd af 2,1—3 m., ens enstaka bt. OO. mi 3,05 m;,, under: detrattfere 
ogödslade vuxit till en höjd af blott 0,;—90,9 m. De gödslade plantorna 


pe 


NÅGRA ERFARENHETER OM KONSTGJORDA GÖDSELMEDELS ANVÄNDNING +$835 


visade sig motständskraftigare mot frosten än de ogödslade. Färgen på 
de förras barr var friskare än på de senares. 

Vi hafva i den föregående framställningen hufvudsakligen sysselsatt 
oss med sådana gödslingsförsök, där fosforsyra och kali kommit till an- 
vändning, och vi hafva funnit, att skogsplantor ofta visat en kraftig reak- 
tion för tillskott af dessa näringsämnen och kanske i högre grad för 
fosforsyra än för kali. Af fosfaten har tomasfosfatet visat sig lämpligt 
vid skogskulturer. Bland kalisalterna torde enligt undersökningar af 
WEIN? de lågprocentiga vara att föredraga framför sådana med högre 
kalihalt, åtminstone då det är fråga om styfvare jordar. 

Emellertid är äfven kväfve en för skogsträden absolut nödvändig 
faktor. Vi hafva sett, att man på de kväfvefattiga hedarna i Belgien 
med fördel användt gröngödsling med lupiner för att tillföra jorden dess 
kväfvebehof. Äfven i Tyskland och Schweiz” har man begagnat sig 
af denna metod.” Man har där äfven gjort försök med klöfver (af svenskt 
utsäde) som gröngödslingsväxt.” Detta försök gjordes i en skogsplan- 
tering på kalkrik jord, alltså mark, där lupiner icke kunde komma i fråga. 
Skogsplantorna voro flera år gamla, men visade en mycket klen tillväxt. 
Klöfvern skördades naturligtvis icke. Resultatet var påfallande gynnsamt. 

Vidare har man i Tyskland med synnerligen god framgång försökt 
att gödsla med dyjord.” Denna innehåller visserligen en ganska ringa 
kväfvemängd, men då kväfvet här förekommer i hufvudsakligen organisk 
form, räcker det till under jämförelsevis lång tid, emedan det tillgodo- 
göres af växterna endast i den mån, det (med bakteriers tillhjälp) öfver- 
föres i nitratkväfve. Då detta sker så småningom, så förminskas den 
kväfveförlust, som eljest äger rum genom utlakning af nitrat. Härtill 
kommer, att dyjord på grund af sin humushalt är ett godt jordförbätt- 
ringsmedel. 

Gröngödsling med lupiner torde väl hos oss icke kunna komma till 
användning i någon större skala, i det att endast de södra delarna af 
landet lämpa sig för denna metod. Däremot finnes intet hinder för att 


1 Die Dingung der Waldbäume. Naturw. Zeitschrift för Land- und Forstwirtschaft, 
IV Jahrg. 1906. S. 113 o. f. 

? WOLLNY, Die Zersetzung d. org. Stoffe, Heidelberg 1897. ENGLER och GLUTZ, 
Griändiängungs Versuche in Pflanzschulen, Mitteilungen d. Schweizerischen Centralanstalt fir 
das forstliche Versuchswesen, Band VII. Zirich 1903. 

3 Jfr G. ScHOTTe, Om gröngödning i plantskolor; denna tidskrift 1907. 

Försöket utfördt i närheten af Eisenach af Forstrat MATTHES enl. uppgift af SCHWAP> 
PACH i Mitteil. der Deutschen Landw. Gesellschaft 1905. 

5 AiBERT, R., Welche Erfahrungen liegen bis jetzt äber den Einfluss kiänstlicher 
Dingung und Bodenbearbeitung im forstlicken Grossbetriebe vor? Zeitschrift fär Forst- und 
Jagdwesen 1905. 


4 


86 . O. HOFMAN-BANG. 


i nämnda syfte försöksvis använda klöfver äfven i de mellersta och nord- 
liga delarna af Sverige, och hvad dyjord beträffar, torde försök härmed 
vara att rekommendera. ; 

Hvad de konstgjorda kväfvegödselmedlen beträffar, så råder visser- 
ligen bland flertalet forskare på detta område enighet därom, att an- 
vändning af sådana ämnen ofta kan medföra godt resultat vid skogs- 
kulturer. Emellertid är det gifvet att på större skogsparker kan öfver- 
gödsling med kväfvehaltiga salter näppeligen ifrågakomma. Härtill kom- 
mer, att med dessa kväfvegödselmedel kan endast en kortvarig reaktion 
påräknas. Salpeter och ammoniumsalter äro ju lättlösliga och lakas där- 
för lätt ut och föras bort. Gödslingsförsök hafva emellertid utförts med 
båda. Skilda meningar hafva emellertid gjort sig gällande i fråga om 
valet mellan chilesalpeter och svafvelsyrad ammoniak. Under det att en 
del personer särskildt bland äldre försöksanställare sätta svafvelsyrad 
ammoniak till sina verkningar lika högt och stundom högre än chile- 
salpeter, så hafva isynnerhet på de sista åren chilesalpeterns försvarare 
blifvit allt talrikare. 

I ett år 1905 i Berlin utkommet större arbete med titeln »Der 
Chilesalpeter als Diängemittel» af M. Weitz ägnas en afdelning åt de 
konstgjorda gödselmedlens och särskildt chilesalpeterns användning och 
verkningar vid skogliga gödslingsförsök. De där meddelade afbildnin- 
garna säga bättre än några ord, huru stor betydelse ett tillräckligt kväfve- 
förråd i jorden har för skogsväxternas trefnad och raska utveckling, och 
huru god nytta speciellt chilesalpetern gjort i detta afseende. Särskildt 
framhålles, att chilesalpeter har förmåga att liksom härda de späda skot- 
ten mot frost. Några jämförelser mellan chilesalpeter och andra kväfve- 
gödselmedel förekomma dock icke i detta arbete. Sådana jämförande 
undersökningar hafva för icke så länge sedan publicerats af WEI! i 
Weihenstephan. Han kommer till det resultatet, att salpeter är att före- 
draga framför svafvelsyrad ammoniak, när det är fråga om barrträd. 
Isynnerhet gäller detta för tyngre jordar. Det nya kväfvegödselmedlet 
karbidkväfve har han äfven försökt men funnit, att det bör användas 
mycket försiktigt. I flera fall har det dock visat god verkan. WEIn 
framhåller att kväfvegödsling öfverhufvudtaget bör ske med en viss för- 
siktighet. Att utströ för stora mängder häraf är icke blott oekonomiskt, 
utan kan äfven verka direkt skadligt. 

Frågan om kväfvegödslingens storlek och beskaffenhet vid skogs- 
kulturer torde dock ännu icke vara på långt när nöjaktigt utredd. 

Ett annat näringsmedel, som äfven är af stor vikt för barrträden, 
är kalk. Af tabellen sid. 80 framgår, att såväl gran som fur absorbera 


! Anf. ställe sid. 130. 


NÅGRA ERFARENHETER OM KONSTGJORDA GÖDSELMEDELS ANVÄNDNING. 87 


ganska stora mängder häraf. Kalk tjänar emellertid icke blott till nä- 
ringsämne; den har äfven andra och viktiga uppgifter att fylla. Vid 
förvittringen påskyndas kalits öfverföring till lösliga föreningar genom 
närvaro af kalk. Liknande är äfven förhållandet med fosforsyra. Vidare 
befordrar kalken nitratbildningen i jorden samt neutraliserar fria syror, 
som uppstå särskildt under de bakteriologiska processer, som försiggå i 
jorden. Slutligen absorberar kalken värme samt förhindrar jorden från 
att baka sig för hårdt samman. Vi ha i det föregående sett, att tomas- 
fosfat visat sig som ett ypperligt gödselmedel vid skogskulturer. Det 
torde säkerligen icke vara för djärft, om man antager, att detta beror 
icke blott på detta preparats fosforsyremängd utan äfven på dess afse- 
värda kalkhalt. En direkt tillförsel af kalk har på kalkfattiga jordar vi- 
sat sig förmånlig. Man måste dock komma i håg, att en kalkning icke 
verkar synnerligen länge. Stora mängder af kalken absorberas, andra 
utlakas. 

Hvad olika kalkslag beträffar, är det svårt afgöra, hvilket som i 
hvarje särskildt fall är att föredraga. Märgel har vid tyska försök visat 
sig utmärkt, men den förekommer ju ingalunda allestädes. 

Flera skogsträd hafva vid analytiska undersökningar visat sig inne- 
hålla icke oväsentliga mängder af magnesia. Några skogliga gödslings- 
försök med detta ämne hafva, så vidt jag vet, icke utförts, men skulle 
en framtida erfarenhet bekräfta nyttan af ett tillskott häraf, så hafva vi 
i våra dolomiter ett ypperligt ämne innehållande såväl kalk som mag- 
nesia. 

Slutligen några ord om de gödslingsförsök, som utförts af SCHWAPPACH, ' 
på flera ställen i Tyskland. I dessa försök har pröfvats värkan af kali, 
kalk, fosforsyra och kväfve samt af bearbetning af jorden. Som resultat 
af egna och delvis äfven af andras undersökningar framhåller SCHWAPPACH, 
att i första hand synes gödsling med kväfve vara värksam vid skogs- 
kulturer, särskildt om kväfvet gifves i sådan form, att det värkar lång- 
samt och varaktigt. Vidare äro tillskott af kalk och märgel i förening 
med en luckring af jorden i många fall att rekommendera. Gödsling 
med tomasfosfat och svafvelsyrad ammoniak göra god värkan på plan- 
tor, äfven något äldre sådana, som visa tecken att växa för långsamt. 

Emellertid framhåller SCHWAPPACH, att gödslingsförsök på skogs- 
kulturens område hittills anställts i så ringa skala, att det ännu är omöj- 
ligt att säga, om gödsling i detta fall är lönande. 


! Versuche iiber Forstdingung und Bodenpflege. Ztschr fär Forst- und Jagdwesen 
1907: EL.3. 


20 
[90] 


O. HOFMAN-BANG. 


Jag har i det föregående något berört den kemiska jordanalysen i 
samband med gödslingsförsök. Det torde måhända synas, af hvad jag 
sagt, som om jag icke skulle sätta så synnerligen högt värde på den- 
samma. 'Så är dock icke förhållandet. Jag vill tvärtom framhålla, att 
gödslingsförsök och ej minst sådana på det skogliga gebitet helst böra 
företagas i samband med jordanalys. Men man måste akta sig för att 
draga alltför vidt gående slutsatser ur analysen. Visar denna en särde- 
les låg siffra för t. ex. fosforsyra, ja, då kan man ju tämligen säkert 
påstå, att fosforsyregödsling är af behofvet påkallad. Om analysen åter 
visar, att jorden innehåller större mängder fosforsyra, torde ett ytterligare 
tillskott i regel kunna anses öfverflödigt. I fråga om mellanliggande 
värden bör man däremot vara försiktig vid bedömandet af analyssiffrorna. 

Den assimilerbara kalken kan dock med nöjaktig säkerhet bestäm- 
mas. Detsamma gäller äfven, ehuru i något mindre grad, om kalit. 

Den kemiska analysen tjänstgör alltså i vissa fall åtminstone såsom 
vägledare vid bedömandet af en jords gödslingsbehof. 

Måhända har jag redan allt för länge tagit läsarens uppmärksamhet 
i anspråk. Jag vill därför endast såsom ett slutomdöme framhålla, att 
tillförsel af växtnäringsämnen särskildt kalk och kväfve till skogsmarker 
visserligen ofta gifvit goda resultat och säkerligen äfven skulle göra det- 
: samma hos oss, men de praktiska svårigheter, som möta, särskildt i fråga 
om större skogsmarker, äro så stora, att de i regel omöjliggöra göds- 
lingen. I vissa fall tror jag dock man skuile göra klokt i att gödsla 
skogsmark, nämligen förutom vid anläggning af skogsplantskolor äfven, 
då man på mycket dålig mark vill framtvinga skog. 

I alla händelser är det dock önskvärdt, att forstliga gödslingsförsök 
hos oss komma till stånd. I mångt och mycket kunna vi därvid till- 
godogöra oss de erfarenheter, man i utlandet vunnit i detta afseende. 
Dock ingalunda i allt. Vårt klimat är ju väsentligt olika. Våra jordar 
hafva i många fall en annan sammansättning o. s. v. Fullgoda teore- 
tiska skäl föreligga alltså, för att vi hos oss anställa skogliga gödslings- 
försök. Äfven ur praktisk synpunkt anser jag dessa försök vara be- 
rättigade. Resultaten af dem kunna måhända icke omedelbart tillämpas. 
I en framtid torde de dock komma till heders. 


+ 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1908, H. 2. FACKUPPSATSER. 


LITTERATUR. 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F. u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. = Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. J. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift fär Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foréts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen; Th. J. = Tharandter forstliches Jahrbuch; Z 
f. F. u. J. = Zeitschrift fir Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg. = Tidsskrift for Skogbrug ; 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovv&esen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift.) 


Skogsuppskattning. 


AGNAR BARTH: Skogtaxationslzere, Stenkjer 1908, pris 3 kr. 

Ifrågavarande arbete, som är illustreradt, har enligt förf. tillkommit med 
hjälp af Schwappach, Stoetzer och Borggreves tyska läroböcker, men äfven den 
svenska litteraturen har tydligen lämnat en del spår efter sig. Inom den 
trånga ramen af 135 sidor framställes på ett synnerligen öfverskådligt och 
förtjänstfullt sätt hufvudgrunderna till taxationsläran under de tre hufvudrubri- 
kerna, uppskattnings-, indelnings- och skogsvärderingslära. I slutet bifogas dess- 
utom cylinder- och cirkelyttabeller samt tabeller för tillväxtprocentens uträknande 
för hela bestånd enligt Borggreve jämte en räntapåräntatabell. Af intresse 
är därjämte särskildt en officiell norsk erfarenhetstabell, utvisande verkliga ku- 
bikmassan på timmer af känd längd och toppdiameter. 

Till följd af den öfverensstämmelse, som 1 hufvudsak råder mellan sven- 
ska och norska skogsförhållanden, är det med få undantag för oss endast kända 
och erkända saker, som författaren här framför, hvarför arbetet i det stora 


hela är fullt tillämpligt för våra förhållanden. Då emellertid förf. säger, att 


syftet med boken dels är att utgöra ett stöd vid repetitionerna med skogsaf- 
delningen vid Norges Landbrugshojskole men hufvudsakligen att brukas som 
lärobok vid skogsskolorna, kan jag i senare fallet endast delvis gå med ho- 
nom, hvad den mera kortfattade uppskattningsläran beträffar, hvaremot den 
utförligt behandlade indelningsläran med normalskogen och värderingsläran med 
räntapåräntaformler m. m. väl endast torde kunna meddelas å ett högre 
stadium. 

Som vår samlade litteratur i ämnet inskränker sig till de numera i mycket 
föråldrade, af Holmerz för 30 år sedan utgifna Studier i skogstaxation och 
vår nyare litteratur är ofullständig och med få undantag att söka i tidskrif- 
terna förtjänar, Barths taxationslära beaktande dels från alla skogsskoleförestån- 
dares sida men äfven från hvar och en, som önskar sig en öfverblick öfver 
ämnet, särskildt med tanke på af Borggreve m. fl. framförda nyare idéer i 
skogsindelningsväg. Särskildt skulle jag vilja rekommendera den till de hrr 
forstmästare, som syssla med taxationsarbeten. En skogsindelningsplan, säger 
Barth slutligen, skall vara skogsförvaltaren till hjälp för att på lättvindigt, 
tidsbesparande och säkert sätt rationellt behandla skogen, men en plan, som 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909.  Fackuppsatser. g 


90 X LITTERATUR. 


alltför minutiöst för en längre tid söker ordna allt och klafbinder förvaltarens 
fria initiativ, är lika förfelad som onyttig för hushållningen och ödeläggande 
för skogen. 

Arbetet kommer att användas vid undervisningen å Kungl. Skogsinstitutet. 


Fl 


NOTISER. 


Japans skogshushållning står som bekant på en hög ståndpunkt. 

Enligt uppgift af A. Hofmann, Forstpolitik u. Forstgesetzgebung in Japan, 
Österreichische Vierteljahresschrift f. Forstwesen 1908, s. 297, intaga stats- 
och kronoskogarna en areal af 346,289 hektar, fördelade på icke mindre än 
16,451 skogsparker. Revirens antal är 270 med omkring 1,000 bevaknings- 
trakter. På hvarje revir och bevakningstrakt komma sålunda i medeltal resp. 
1,650 och 345 hektar skogsmark. 

Redan år 1901 (uppgiften hämtad ur »A fresh start in Korea», Forestry 
and TIrrigation 1907, h. 10) uppgingo influtna skogsmedel till 1,085,000 
dollar med 570,000 dollars nettobehållning. Utgifterna för skogsväsendet ut- 
gjorde c:a 48 & af influtna skogsmedel. 

Japans nuvarande skogsorganisation är en nyskapelse från början af 
1880-talet. 

a MA 


Tyska skogsmän på studieresa till Sverige. Forstakademien i 
Minden har genom oberforstmeister Fricke och professor Metzger utfärdat 
inbjudan till tyska skogsmän att företaga en tre veckors lång studieresa till 
Skandinavien. Färden kommer först att gå genom Jylland, öfver Göteborg 
till Värmland, därifrån till Norrköping och vidare till Stockholm, sedan öfver 
Uppsala och Gäfle till Dalarna och slutligen till södra Norrland och upp i 
Ångermanland. 

Resans utgångspunkt är Hamburg och dess ändpunkt Sundsvall eller 
Hernösand. Den påbörjas den 4:e juli och skall vara afslutad den 25 eller 
26 juli. 


Vitaskopet kallas ett nyuppfunnet, optiskt instrument, af samma förstorings- 
förmåga som en bättre loup, men hvilket dessutom erbjuder den stora fördelen, 
att föremålen med detsamma kunna observeras på större afstånd, ända till I 
meter. Härvid erfordras ingen annan ljuskälla än blotta dagsljuset. Apparatens 
linieära förstoring uppgår till c:a 60 ggr. störst på nära håll, mindre på 
större afstånd. 

Såsom lätt inses är det nya instrumentet utomordentligt väl lämpadt för 
observationer öfver insekternas lif vare sig ute i det fria eller annorstädes. 

Apparaten jämte nödiga tillbehör ställer sig ännu tämligen dyr, kostar 
nämligen 90 kr. Den fås från firman Newton & C:o, London. 


NRA 


SKOGSADMINISTRATION. OI 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Utdrag ur Kungl. Mai:ts nådiga instruktion för Dess domänstyrelse:; 
gifven Stockholms slott den 16 oktober 1908. 


Domänstyrelsens ämbetsbefattning. 


MN: 

Domänstyrelsen åligger a?Z handhafva förvaltningen af kronoparker, kronans öfverlopps- 
marker, oafvittrade marker och flygsandsfält samt vid dem befintliga fisken, statens till bergs- 
handteringens understöd anslagna skogar samt de häradsallmänningar, skogar å allmänna 
inrättningars hemman, stadsskogar, renbetesfjäll, boställsskogar och andra allmänna skogar, 
hvilka äro eller blifva ställda under skogsstatens förvaltning, att? utöfva tillsyn och kontroll 
å öfriga allmänna skogar, atf handhafva tillämpningen af gällande författningar angående 
inskränkt dispositionsrätt öfver skogen å hemman inom Norrland och Dalarne, angående 
skyddsskogar äfvensom angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å 
ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, a£f hafva vården och inseendet öfver kro- 
nans för statsverkets, skogsväsendets och studiernas räkning utarrenderade jordbruksegendomar, 
fisken och andra lägenheter samt de öfriga dylika egendomar, hvilka äro eller blifva ställda 
under styrelsens vård, samt att? i allmänhet verka för en ändamålsenlig skogshushållning och 
jaktvård i riket. 

Under domänstyrelsen lyda tjänstemän och betjänte vid skogsstaten, allmänna skogs- 
läroverken och statens skogsförsöksanstalt äfvensom domänintendenter och skogsingenjörer. 


Verkets organisation. 


3-N5 

Domänstyrelsen utgöres af en generaldirektör såsom chef för verket och 6 byråchefer 
såsom ledamöter i styrelsen och chefer för hvar sin byrå. Af byråcheferna skall en vara 
i landthushållning erkändt kunnig och erfaren samt minst en hafva fullgjort hvad som 
erfordras för att kunna nyttjas i domarevärf. 

Hos styrelsen äro dessutom anställda följande tjänstemän: 

i andra tjänstegraden: 
en ombudsman och fiskal, 
i första tjänstegraden: 

en registrator och aktuarie, 

två revisorer, tillika notarier, af hvilka den ene jämväl skall vara kassör, 

sex notarier, af hvilka den ene tillika är bokhållare. 

I den mån sådant för göromålens behöriga gång finnes behöfligt, må äfven anställas 
amanuenser på bestämd eller obestämd tid samt andra extra ordinarie tjänstemän. 

För behörighet till befattningen såsom ombudsman och fiskal kräfves att hafva fullgjort 
hvad som erfordras för att kunna nyttjas i domarevärf. 

Kompetens till öfriga befattningar äge en hvar, som aflagt juridisk examen eller afgångs 
examen från skogsinstitutets högre kurs. 

Då sådant för något ärendes utredning finnes nödigt, äger styrelsen beordra tjänsteman 
af den styrelsen underlydande personal att verkställa eller biträda vid utredningen så ock 
inhämta yttrande at sakkunnig person, som ej är ihom verket anställd, dock med skyldig- 
het i sistnämnda fall att för hvarje gång göra anmälan om saken hos Kungl. Maj:t. Där- 
jämte må styrelsen, där så nödigt finnes, kalla öfverjägmästarna att inställa sig hos styrelsen 
för öfverläggning i viktigare förvaltningsfrågor. : 

Vaktmästare anställas till det i staten bestämda antalet samt extra vaktmästare i mån 
af behof. 


92 > SKOGSADMINISTRATION. 


5 $. 


Inom styrelsen skola finnas följande byråer, nämligen en kameralbyrå, tre skogsbyråer, 
en domänbyrå samt en landtbruksbyrå. 

De särskilda byråerna hafva hufvudsakligen till åliggande: 

kamerala byrån: att handlägga ärenden angående styrelsens organisation, personal och 
ekonomi, statsförslag, generalförslag för skogsväsendet, uppbörds- och redovisningsväsendet, 
disposition af förvaltnings- och aflöningsmedel till styrelsen underlydande personal, uppskattning 
af skogsstatens boställen, disposition af skogsmedel från civila och ecklesiastika boställen, 
bevillningstaxering af under styrelsens förvaltning ställd egendom och ålderstilläg samt anmärk- 
ningsmål; 

första skogsbyraån: att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom 
Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt, skogsstatistiska ärenden, ärenden angående jakt och 
jaktvård jämte andra allmänna ärenden, som af generaldirektören finnas böra tilläggas 
denna byrå; 

andra skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom 
mellersta Norrlands och Gäfle-Dala distrikt, Bergslags distriktet samt Stockholms revir af 
Östra distriktet äfvensom ärenden angående skogsläroverken och skogsförsöksanstalten samt 
andra allmänna ärenden, som af generaldirektören finnas böra tilläggas denna byrå; 

tredje skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom 
öfriga delar af landet; 

domänbyrån: att handlägga ärenden angående förvaltningen af kronans jordbruks- 
domäner, som icke enligt hvad nedan sägs böra öfverlämnas till landtbruksbyrån; samt 

landtbruksbyrån: att handlägga ärenden, hvilka helt och hållet eller till öfvervägande 
del äro af beskaffenhet, att deras handläggning bör anförtros åt sakkunnig i jordbruksfrågor, 
såsom frågor om fastställande af villkor för kronoegendoms utarrendering, eller om byggnad, 
odling eller vattenafledning å kronans jordbruksdomäner äfvensom ärenden rörande domän- 
intendenternas verksamhet. 


Ang. godtgörelse till den extra skogspersonalen. 


GUSTAF etc. Vår ynnest etc. Med anledning af föreskrift i nådigt bref den 17 sistlidne juni 
har Ni uti underdånig skrifvelse den 12 nästlidne november inkommit med dels förslag rörande 
de bestämmelser, som kunde finnas erforderliga beträffande användningen af reservations- 
anslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 
1909 till godtgörelse åt den extra skogspersonalen, dels ock förslag till de bestämmelser i 
öfrigt beträffande samma personal, som med hänsyn till hvad löneregleringskommittén därom 
anfört eller eljest kunde finnas lämpliga. 

Vidare hafva uti en till OSS ingifven, af underdåniga yttranden af vederbörande öfver- 
jägmästare och t. f. landskamreraren i Jämtlands län åtföljd skrift biträdande jägmästarna i 
Norra Jämtlands revir Ivar Forssbeck, i Härjedalens revir W. Wendt och i Västra Jämtlands 
revir Karl Th. Fredholm i underdånighet anhållit att för år 1909 komma i åtnjutande af, 
förutom af Eder föreslagna respenningar och dagarfvoden, ett arfvode af 3,500 kronor. 

Öfver sistberörda framställning har Ni den 8 innevarande december afgifvit infordradt 
underdånigt utlåtande. 

Då VI nu låtit dessa ärenden OSS föredragas, hafva VI, som genom nådigt bref den 
4 innevarande december angående användande under år 1909 af reservationsanslaget för 
skogsväsendet fattat beslut, i fråga om godtgörelse åt öfverjägmästarassistenter, skogstaxatorer, 
skyddskogsassistenter, revirassistenter och sockenallmänningsassistenter, funnit godt att, med 
afslag å biträdande jägmästarna Forssbecks, Wendts och Fredholms ifrågavarande ansökning, 
förklara, 

dels att af det på extra stat för år 1909 anvisade anslaget till afdikningar å kronans 
skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län må utgå till enhvar af fyra dik- 
ningsledare årsarfvode med 3,000 kronor jämte 600 kronor i respenningar och 6 kronor för 
hvarje förrättnings- och resdag samt till enhvar af tre dikningsassistenter årsarfvode med 
2,400 jämte 400 kronor i respenningar och likaledes 6 kronor för hvarje förrättnings- och 
resdag, 

R att enhvar af tre biträdande jägmästare, hvilka af Eder förordnas att tjänstgöra å 
renbetesfjällens skogar i Jämtlands län samt att lämna biträde åt Vår befallningshafvande i 


SKOGSADMINISTRATION. 93 
nämnda län vid tillsynen beträffande samma renbetesfjäll och de för desammas utvidgning 
inköpta hemman, må åtnjuta 3,000 kronor i årsarfvode, 600 kronor i respenningar och 6 
kronor för hvarje förrättnings- och resdag, att utgå af försäljningsmedel för virke från ren- 
betesfjällen eller att, i den mån dylika medel ej äro tillgängliga, af Vårt statskontor på 
rekvisition af Eder utbetalas från Jämtländska renbetesfjällens skogsfond, 

dels ock att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af 
skogsväsendet i allmänhet må utgå till extra kronojägare och andra extra bevakare vid 
anställning i Norrbottens och Västerbottens län samt i Särna socken med Idre kapellag i 
Kopparbergs län årsarfvode af högst 1,200 kronor äfvensom respenningar med högst 200 
kronor, vid anställning i öfriga norrländska län och öfriga delar af Kopparbergs län samt i 
Värmlands län årsarfvode af högst I1,100 kronor jämte respenningar med högst 150 kronor 
samt vid anställning i öfriga delar af landet tillhopa högst I1,000 för år, dock att, därest 
extra kronojägare eller extra bevakare anställas för allenast viss del af året, de må uppbära 
ett efter tjänstgöringsorten afpassadt månadsarfvode af 75 till 100 kronor. 

Detta meddelas Eder till kännedom och efterrättelse och har nådigt bref i ämnet afgått 
till statskontoret. 

Stockholms slott den 18 december 1908. 


GUSTAF. 
Alfred Petersson. 


Ang. utbetalande månadsvis af aflöningar åt personalen 
vid skogsstaten och skogsundervisningsanstalterna. 


GUSTAF etc. Vår ynnest ete. Genom nådigt bref den 17 juni 1908 hafva VI anbefallt 
Eder att gemensamt till OSS inkomma med utredning och förslag i syfte att, i den mån sådant 
icke redan äger rum, aflöningar och arfvoden åt såväl ordinarie som extra personal vid skogs- 
staten och skogsundervisningsanstalterna må så vidt möjligt utbetalas månadsvis. 

Till följd däraf hafva Ni uti underdånig skrifvelse den 21 december 1908 gjort fram- 
ställning i ämnet och därvid öfverlämnat yttranden såväl från vederbörande skogspersonal 
som från våra befallningshafvande i riket. 

Vid föredragning denna dag af detta ärende hafva VI förordnat, att aflöningarna till 
personalen vid skogsstaten och skogsundervisningsanstalterna skola af våra befallningshafvande 
utbetalas månadsvis första helgfria dag i hvarje månad sålunda, att lön jämte hyresersättning, 
där sådan förekommer, efter vederbörliga afdrag af pensionsafgifter, utbetalas för samma 
månad och annan aflöning, såsom tjänstgöringspenningar, respenningar och arfvoden, i den 
mån den är uoder föregående månad intjänt, dock att vid december månads slut skall utan- 
ordnas hvad som af tjänstgöringspenningar, respenningar och arfvoden intjänats under samma 
månad. 

Härom har Ni, Domänstyrelsen, att underrätta vederbörande personal vid skogsstaten 
och skogsundervisningsanstalterna. 

Stockholms slott den 22 januari 1909. 


GUSTAF. 
Alfred Petersson. 


Kungl. Mai:ts nådiga kungörelse angående inskränkning i betesrätt 
å ohägnad mark inom Örebro län, 


gifven Stockholms slott den 11 december 1908. 


Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, göre veterligt: 
att Vi, med anledning af gjord framställning från skogsvårdsstyrelsen inom Örebro läns 
landstingsområde, däröfver Vår domänstyrelse samt Vår befallningshafvande i nämnda län 
äfvensom länets landsting afgifvit underdåniga utlåtanden, funnit godt att med ändring 
härutinnan af Vår nådiga kungörelse den 28 januari 1876 angående inskränkning i betesrätt 
å ohägnad mark i nåder förordra: 


+ 


94 SKOGSADMINISTRATION. 

att inom Örebro län å ohägnad mark, som jämlikt 2 mom. i 5 $ af förordningen den 
21 december 1857 om ägors fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängsel- 
skyldighet anses vara till gemensamt mulbete upplåten, betande af getter och får skall vara 
förbjudet, därest samtliga delägare ej annorlunda öfverenskomma; delägare i betesmarken 
likväl icke förmenadt att å sitt eget område beta getter och får, såvida han om dem håller 
sådan vakt, att de icke inkomma på annans område. 

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafva 
Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. 

Stockholms slott den 11 december 1908. 


GUSTAF. 


Alfred Petersson, 


Kungl. Mai:ts nådiga kungörelse angående sättet för skriftväxling 
mellan domstolar, civila, militära och ecklesiastika ämbetsmyndig- 
heter samt ämbets- och tjänstemän i tjänsten rörande ärenden; 
gifven Stockholms slott den 4 december 1908. 


Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, göra veterligt: 
att Vi, med upphäfvande af nådiga kungörelsen angående sättet för skriftväxling mellan dom- 
stolar, civila och ecklesiastika ämbetsmyndigheter samt ämbets- och tjänstemän i vissa hand- 
räckningsärenden den 11 oktober 1878, funnit godt förordna som följer: 

Domstol, civil, militär och ecklesiastik ämbetsmyndighet samt ämbets- och tjänsteman, 
som i tjänsten rörande ärende behöfver inhämta någon upplysning eller påkalla någon hand- 
räckningsåtgärd, har att, så framt ej särskilda omständigheter kräfva annat förfarande, i så- 
dant afseende göra framställning omedelbart hos den, hvilken enligt lag eller särskild för- 
fattning det tillkommer att sådan upplysning anskaffa eller ämbetsåtgärd vidtaga. Den upp- 
lysning eller redovisning, som af den emottagna framställningen föranledes, skall i samma 
ordning lämnas den, från hvilken framställningen kommit. 

Om förfarandet vid påkallandet af handräckning för uttagande af krono- och kommunal- 
utskylder och allmänna afgifter samt böter gälle hvad särskildt är stadgadt. 

För meddelande mellan centralt ämbetsverk och dess underordnade i orterna må läns- 
styrelserna eller annan ämbetsmyndighet anlitas såsom mellanhand allenast i det fall, att så- 
dant finnes påkalladt af särskilda förhållanden. 


Denna kungörelse träder i kraft genast efter utfärdandet. 

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafva 
Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. 

Stockholms slott den 4 december 1903. 


Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro: 
GUSTAF ADOLF. 


Hugo Hamilton. 


Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående ändrad lydelse af 1, 4 
och 15 $$ i förnyade nådiga kungörelsen den 13 december 1907 
angående uppbörd af skogsvårdsafgifter m. m.; 
gifven Stockholms slott den 31 december 1908. 


Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, göre veterligt: att 
Vi, som denna dag utfärdat särskild kungörelse angående uppbörd af skogsvårdsafgifter inom 
Gottlands län, efter det Vår generaltullstyrelse och Vår domänstyrelse i ämnet afgifvit ytt- 
rande, funnit godt att, med ändring af hvad Vår nådiga tullstadga den 1 juli 1904 inne- 


SKOGSADMINISTRATION. 95 


håller häremot stridande, i nåder förordna, att I, 4 och 15 $$ i förnyade nådiga kungörel- 
sen den 13 december 1907 angående uppbörd af skogsvårdsafgifter m. m., skola erhålla 
följande förändrade lydelse, nämligen: 


nu 


Vill fartygsbefälhafvare i fartyget intaga last af trävaror eller trämassa för befordran 
till utlandet, vare han skyldig att, innan lastningen börjas, hos tullförvaltningen på platsen 
göra anmälan om lastningen och därvid tillika meddela uppgift å aflastare och lastens be- 
skaffenhet. Ar tullförvaltning icke anställd å platsen för lastningen, skall berörda anmälan, 
hvilken då skall innehålla uppgift jämväl å lastningsorten, göras å närmaste tullplats inom 
tullkammardistriktet; dock att anmälan i hvarje händelse må göras hos tullkammaren, 
äfven om annan tullplats inom distriktet är närmare, i hvilket fall ej mindre angifningsinlaga, 
hvarom i 2 $ sägs, skall aflämnas till tullkammaren än äfven de i 3 $ omförmälda åtgärder 
skola ankomma på densamma. 

Anmälan, hvarom i första stycket förmäles, skall göras antingen skriftligen eller ock 
medelst telegram, afsändt från statens telegraf- eller järnvägsstation och innehållande jämväl 
intyg af behörig tjänsteman å stationen, att befälhafvaren inlämnat telegrammet eller god- 
känt dess innehåll. 

Påbörjar fartygsbefälhafvare inlastning, innan sådan anmälan, som nu är sagd, blifvit 
till tullförvaltningen ingifven, vare han underkastad skyldighet att på egen bekostnad åter 
lossa hvad intaget blifvit, där dess mängd och beskaffenhet ej kunna annorledes utrönas. 


2 

Vid afverkning eller utdrifning af virke, afsedt att utföras ur riket genom lös flottning 
eller i fast flotte eller å pråm eller annan farkost under sådana förhållanden, att utförseln 
jämlikt gällande föreskrifter är att anse såsom landväga, vare den, för hvars räkning afverk- 
ningen eller utdrifningen äger rum, skyldig att senast den 15 februari det år, afverkningen 
eller utdrifningen sker, eller, om denna börjar efter sagda dag, vid afverkningens eller 
utdrifningens början tillställa kronofogden i den ort, där virket skall uppläggas, approximativ 
uppgift å den virkesmängd, afverkningen eller utdrifningen skall omfatt2, samt uppgift å den 
plats invid flottled eller annat vattendrag, där virket skall uppläggas. 

Virke, hvarom ofvan sägs, skall på land så uppläggas, att dess kubikinnehåll kan 
bestämmas genom uppmätning; och må sådant virke ej i flottled eller i annat vattendrag 
nedläggas eller å pråm eller annan farkost lastas, förrän varan blifvit af kronobetjänt eller 
skogsvårdsstyrelsens tjänsteman afstämplad eller på annat sätt märkt samt därå belöpande 
skogsvårdsafgift i behörig ordning erlagts. 

Har ej hvad sålunda är stadgadt vederbörligen iakttagits, vare den, för hvars räkning 
afverkningen eller utdrifningen äger rum, pliktig bekosta de åtgärder med virket, som må 
erfordras för utrönande af dess mängd och beskaffenhet. 


15 $. 
För trävaror och trämassa, som utföras från ort belägen inom Västerbottens eller 


Norrbottens län eller inom Särna socken af Kopparbergs län, skall skogsvårdsafgift erläggas 
endast för det fall, att virket härrör från annan än nämnda delar af riket. 


Denna kungörelse träder i kraft genast efter utfärdandet. 

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso 
hafva Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt Kungl. sigill bekräfta låtit. 

Stockholms slott den 31 december 1908. 


GUSTAF. 
Alfred Petersson. 


Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående uppbörd af 
skogsvårdsafgifter inom Gottlands län: 


gifven Stockholms slott den 31 december 1908. 
(Se Svensk författningssamling- 1908, n:r 172, tryckt 3 febr. 1909.) 


96 SKOGSADMINISTRATION. 


o 


Skall vid ombyte af boställshafvare å eckl. bost. virke för försam= 
lingens byggnadsskyldighet utsynas å afträdarens 
eller tillträdarens byggen? 


Till kungl. domänstyrelsen. 


Vid den 13 och 14 juni 1906 hållen laga af- och tillträdessyn å kyrkoherdebostället 
i Köla församling mellan kyrkoherden O. Persson, afträdare, och kyrkoherden J. D. Mahn- 
gren, tillträdare, förefunnos vissa brister såväl i den boställshafvaren som ock i den veder- 
börande församlingar åliggande byggnads- och underhållsskyldighet i afseende på boställs- 
husen. Kyrkoherden Persson, som den I maj samma ir tillträdt kyrkoherdebefattningen i 
Karlskoga församling och sålunda före synen afflyttat från sagda kyrkoherdeboställe, fick 
sig af synerätten ålagdt att för påsynad brist i den underhållsskyldighet, som ålegat honom 
till kyrkoherden Malmgren, som hade att inom vissa af synerätten föreskrifven tid afhjälpa 
bristerna, mot: kvitto utbetala ett kontant belopp af tillhopa 1,487 kronor 25 öre, hvaremot 
församlingarna själfva skulle vid stadgadt äfventyr inom vissa angifna tider afhjälpa de å 
deras hus vid synen anmärkta brister, hvilka af synerätten uppskattades till sammanlagdt 
3,785 kronor 50 öre. Enligt hvad i syneinstrumentet uttryckligen angafs, ingick ej i nyss- 
berörda vid synen uppskattade husrötebelopp värdet å rot af det för de påsynade bristernas- 
afhjälpande erforderliga virke, som borde utsynas å boställets skog. Emellertid lät syne- 
rätten, som ej lämnade närmare besked, huruvida virket finge tagas å de hyggen, som af- 
såge afträdarens eller tillträdande besittningstid, i syneprotokollet särskildt för hvarje bygg- 
nad anteckna mängden med mera af det virke, som ansågs skola åtgå till föreskrifna ny- 
byggnader eller reparationer. 

Jämte meddelande härom har nu uti en till Kungl. Maj:t inkommen skrift kyrkoher- 
den Malmgren, med tillkännagifvande dels att vid auktion, som den 23 november 1906 hål- 
lits inför kronofogden i orten, från boställets skog försålts 326 till byggnadstimmer afsedda 
träd och 382 vedskogsträd, hvartill komme såsom rensningshuggning 60 byggnadstimmerträd 
och 159 vedskogsträd, hvilka virkesposter, som afverkats å det till afträdande boställshafvarens- 
besittningstid hörande årshygget för ecklesiastikåret från och med den 1 maj 1905 till den 
I maj 1906, vid auktionen betingat visst belopp, som redan inlevererats och hos vederbörande 
innestode i afvaktan på vidare beslut om medlens utanordning och fördelning, dels och att 
virke för fullgörande af de vid laga af- och tillträdessynen föreskrifna nybyggnads- ock repara- 
tionsarbeten, så vidt anginge församlingarnas laga hus vid bostället, blifvit den 18, 19 och 
20 februari 1907 genom vederbörande jägmästare utstämpladt å tre löpande till boställsskogen 
hörande årshyggen, afseende tillträdande boställshafvarens besittningstid, i underdånighet 
vidare andragit, bland annat. De ifrågavarande byggnads- och bättringsarbetena hade för- 
anledts af brister å boställshusen, som uppstått under afträdarens besittningstid, vid hvilket 
förhållande det förefölle alldeles naturligt, att virke härtill i första hand bort tagas af den 
från afträdarens besittningstid besparade skogstillgång, som vid virkesauktionen den 23 no- 
vember 1906 försålts. Det vore sålunda uppenbart, att afträdaren, som redan under år 
1905 utnämndes till kyrkoherde i Karlskoga, icke borde äga rätt att uppbära någon del af 
influtna försäljningsmedlen för det vid auktionen försålda virket, hvilka medel borde utan 
afkortning tillfalla kyrkoherden Malmgren såsom ersättning för den minskning i inkomst af' 
boställsskogen, som för framtiden skulle uppstå genom den nu företagna förskottsutstämp- 
lingen. 

3 På grund af hvad sålunda och i öfrigt andragits, har kyrkoherden Malmgren i under- 
dånighet anhållit, att hela behållna köpeskillingen för det från kyrkoherdeboställets i Köla 
församling skog vid auktionen den 23 november 1906 försålda virket måtte få af honom 
uppbäras. Och har sökanden, i händelse detta icke skulle kunna bifallas, anhållit, att af 
anförda orsaker ersättning måtte beredas honom af från bostället influtna, till prästerskapets 
löneregleringsfond redovisade medel till skäligt belopp eller åtminstone till belopp, motsva- 
rande hälften af värdet af det virke, som vid laga af- och tillträdessynen beräknats skola 
åtgå till föreskrifna byggnadsarbeten å församlingarnas laga hus. 

Efter härå erhållen nådig remiss har Ni i detta ärende låtit höra vederbörande jäg- 
mästare och öfverjägmästare, därvid jägmästaren bland annat meddelat, att till socknemännen 


Oo 


för berörda ändamål å boställsskogen utstämplats 616 såg- och byggnadstimmer med ett 


SKOGSADMINISTRATION. 07 


värde, som med ledning af de vid senaste auktionen å virke från boställets skog erhållna 
virkespris kunde beräknas till 2,850 kronor, samt att det för afhjälpande af de vid laga af- 
och tillträdessynen å boställshafvarens laga hus-anmärkta brister erforderliga virket med 
visst afdrag ägde ett efter ortens pris beräknadt värde af tillhopa 361 kronor 30 öre. Sedan 
jämväl afträdande -boställshafvaren kyrkoherden Persson yttrat sig samt domkapitlet i Karl- 
stad och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län afgifvit underdåniga yttrandem, 
dagtecknade respektive den 20 november 1907 och den 7 december har Ni den 31 decem- 
ber 1907 afgifvit eget underdånigt utlåtande, därvid jämväl fogats utdrag af Edert protokoll, 
innefattande vid ärendets föredragning hos Eder uttalade särskilda -meningar af två af Edra 
ledamöter, byråcheferna J. Meves och F. Giöbel. 

Ni har därvid meddelat, att den ordinarie afkastningen från boställsskogen för tiden 
intill den I maj 1906 i vanlig ordning försålts. Denna försäljning hade inbringat ett brutto- 
belopp af 1,900 kronor. Enligt Edra resolutioner den 16 december 1885 och den 16 
augusti 1904 ägde boställshafvaren åtnjuta hälften af den behållna ordinarie skogsafkast- 
ningen från bostället, sedan därifrån afräknats kostnaderna för virkesförsäljningen äfvensom 
för skogens skötsel och för förskjuten indelningskostnad, på grund hvaraf det af nyssnämnda 
försäljningssumma kvarvarande belopp, 1,094 kronor 56 öre, lika fördelats mellan vederbörande 
boställshafvare, i detta fall kyrkoherden Persson och prästerskapets löneregleringsfond. Af 
denna behållning, som sålunda disponerats enligt därom gällande bestämmelser, kunde sökan- 
den icke få sig tillerkänd någon ersättning, hvarför första alternativet af hans yrkande icke 
syntes kunna bifallas. Beträffande hvad sökande för sådan händelse eventuellt yrkat, har 
Ni anfört, att sökanden i förevarande fall ej kunde obetingadt äga någon i gällande för- 
ordning grundad rätt för sin ansökning. Enligt såväl samtliga i ärendet hörda vederbörandes 
som Eder uppfattning förelåge emellertid billighetsskäl för att ansökningen i denna del icke 
borde afslås. Ni har därför underdånigt hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes på det sätt 
bifalla kyrkoherden Malmgrens förevarande ansökning, att af sådana framdeles inflytande 
skogsförsäljningsmedel från Köla kyrkoherdeboställe, som eljest skolat tillföras prästerskapets 
löneregleringsfond, måtte efter den I maj 1908, därest Malmgren eller hans rättsinnehafvare 
då ännu innehade bostället, till honom eller dem utbetalas högst 1,094 kronor 56 öre. Så- 
som - ersättning för minskad skogsafkastning från bostället i följd af att virke till afhjälpande 
af å församlingens laga hus under företrädarens tid uppkomma brister i förskott därstädes 
utsynats 3 hyggen, som afsåge den tid, hvarunder sökande innehade bostället. 

Ofvanbemälde två ledamöter hos Eder hafva ansett det principiellt vara fullkomligt 
riktigt, att utsyningen till församlingens byggnadsskyldiga skett på tillträdarens hyggen. Där- 
emot hade det virke, som erfordrades till bättrande af boställshafvarens egna hus, rätteligen 
bort få tagas från afträdarens sista hygge, innan öfverskottet därå blifvit såldt. Hade detta 
virke uttagits före försäljningen, skulle försäljningsmedlen för den ordinarie afkastningen, 
1,000 kronor, och alltså äfven nettobehållningen däraf hafva minskats med 361 kronor 30 
öre, och såväl afträdarens som prästlöneregleringsfondens andelar däraf minskats med 180 
kronor 65 öre hvardera. Det vore alltså endast sistberörda belopp, som enligt de två leda- 
möternas åsikt kunde ifrågasättas såsom utgörande tillträdarens förlust. Kostnaderna för 
indelningen, sammanlagdt uppgående till 698 kronor 58 öre, hade gäldats af skogsmedel 
från afträdarens besittningstid. Detta hade verkat minskning i afträdarens andel med halfva 
beloppet eller 349 kronor 29 öre. Då afträdaren innehaft bostället endast ett år af den 


tjuguåriga indelningsperioden, borde han alltså vid synen hafva tillerkänts = af sist- 


nämnda belopp eller 331 kronor 83 öre att betalas af tillträdaren. Då sålunda torde framgå, 
att tillträdaren Malmgren å ena sidan förlorat 180 kronor 65 öre till afträdarens förmån, 
men i andra sidan sluppit betala 331 kronor 83 öre till afträdaren, kunde Edra bemälda 
två ledamöter ej finna Malmgren äga något som helst på författningar grundadt fog för 
sina yrkanden. Enär dessa ledamöter veterligen ej särskilda omständigheter här förelåge 
såsom billighetsskäl för att från prästerskapets löneregleringsfonds medel bereda honom 
något bidrag på sida om rättvisan, hafva de på det kraftigaste uttalat sig mot det 
slut, hvartill Ni kommit, och yrkat, att Ni ville afstyrka nådigt bifall till sökandens fram- 
ställning. 

Sedan Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium dels anbefallts att i detta ärende 
afgifva underdånigt utlåtande dels ock, efter det afträdande boställshafvaren, kyrkoherden 
Persson, till kollegium inkommit med förnyadt, af särskild bilaga åtföljdt yttrande i ärendet, 
fått med särskild nådig remiss mottaga af kyrkoherden Malmgren afgifna underdåniga på- 
minnelser, har kammarkollegium den 27 oktober 1908 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, 
därvid kollegium i anslutning till hvad bemälde två ledamöter hos Eder anfört, i underdå- 


98 SKOGSADMINISTRATION. 


nighet hemstälit, att förevarande underdåniga ansökning ej måtte föranleda någon Kungl. 
Maj:ts vidare åtgärd. 

Härefter har kyrkoherden Malmgren inkommit med en ytterligare underdånig skrift 
1 ämnet. 

Vid föredragning af detta ärende har Kungl. Maj:t lämnat ifrågavarande ansökning 
utan bifall. Detta får jag, på nådigaste befallning, meddela Eder för kännedom. Stockholm 
den 31 december 1908. 

HUGO HAMMARSKJÖLD. 
ÅA. Lindhagen. 


Ang. de af länsstyrelserna å Statskontorets giroräkning 
i Riksbanken utställda checker. 


Till Kungl. Maj:ts Befallningshafvande. 


Beträffande de checker, som af länsstyrelserna utställas å Kungl. Statskontorets. giro- 
räkning i Riksbanken, får Kungl, Statskontoret härmed af förekommen anledning till Eder 
kännedom meddela 

dels att, enligt träffad öfverenskommelse mellan Riksbanken och enskilda banker i 
riket, ofvannämnda checker inlösas af de senare i likhet med postremissväxlar ; 

dels att Riksbanken låtit tillställa sina samtliga kontor ett cirkulär af följande lydelse: 


» Till Riksbankens kontor. 


Efter landtränteriernas indragning med ingången af detta år har det inträffat att en 
statens myndighet eller tjänsteman, som från länsstyrelsen erhållit likvid uti en styrelsens 
check på Kungl. Statskontorets giroräkning i Riksbankens hufvudkontor, insändt denna check 
för erhållande af valuta till ett Riksbankens afdelningskontor, och har afdelningskontoret 
därvid, på sätt för närvarande också är föreskrifvet, vid medlens öfversändande afdragit 
eventuell assuranskostnad. Emellertid har härigenom, enligt hvad till fullmäktige anmälts, 
uppstått vissa olägenheter vid statens bokföring, och torde Ni därför tillsvidare i det fall 
ofvan angifvits öfversända valuta för sådan check utan afdrag af kostnad för assurans, 

Tillika få vi meddela, att för den händelse vederbörande länsstyrelse skulle med öfver- 
lämnande till Eder af check på Kungl. Statskontorets giroräkning hemställa, att Ni ville 
sända valuta för checken till myndighet eller tjänsteman på ort, där bankkontor icke finnes, 
Ni tillsvidare ville verkställa sådan remissa jämväl utan afdrag af eller ersättning för assu- 
ranskostnad. 

Stockholm den 28 januari 1909. 


för Sveriges riksbank 
K. LANGENSKIOLD. 
Hjalmar Marin.» 


dels ock att i sådant fall, som i nyss intagna cirkulär sist omförmäles, länsstyrelsens 
check bör vara ställd till Riksbankens order »för N. N:s räkning». 
Stockholm den 29 januari 1909. 


HANS WACHTMEISTER. 
Cur. L. TENOW. PER SÖDERMARK. JoHN W. STENBECK. 


Gustaf Ahlm. 


Ang. förslag till arrendekontrakt. 


Till samtliga öfverjägmästare och direktören för Kungl. Skogsinstitutet. 

Kungl. Domänstyrelsen vill härmed föreskrifva att vid upprättande af förslag till arrende- 
kontrakt om för skogsväsendets räkning utarrenderade hemman (i mantal satt jord) hädan- 
efter skall, såvida ej antingen hemmanets hela område ingår i arrendet eller ock skilda 
taxeringsvärden redan åsatts arrendelotten (inägoområdet) och hemmanets öfriga mark, iakt- 


SKOGSADMINISTRATION. 20 


— tagas, att arrendatorn befrias från utgörande af hemmanet åliggande skatt och annan allmän 
tunga än vägunderhåll in natura, och att arrendeafgälden beräknas med hänsyn härtill. 
Stockholm den 18 februari 1909. 


: KARL FREDENBERG. 

= Arnold Malling. 

R - ”- -”- -. - 

; Ang. öfverijägmästarnas expeditioner. 

fe Till samtliga öfverjägmästare, 

h Kungl. Domänstyrelsen vill härmed föreskrifva att den dagliga tjänstgöringstiden å 


| öfverjägmästareexpeditionen i regeln skall vara från kl. 10 fi m. till kl. 4 e. m. och att 
b expeditionen dagligen skall hållas öppen för allmänheten under tiden kl. 11 f. m. till kl. 2 
e. m.. hvarom anslag skall finnas å expeditionens dörr. 
I sammanhang - härmed vill Kungl. Styrelsen äfven föreskrifva att öfverjägmästarna 
skola vara bosatta och hafva sina expeditioner förlagda i följande städer, nämligen 


s öfverjägmästaren i Luleå distrikt i Luleå 
> > Skellefteå > > Skellefteå 
: > > Umeå > > Umeå 
Å > > Mellersta Norrlands > > Östersund 
> > Gäfile—Deala > > Falun 
> » Bergslags > > Örebro 
> > Östra 2 3 Norrköping 
| > > Västra > > Skara 
z > > Smålands > > Växjö 
> > Södra > > Kristianstad. 


å Dock må öfverjägmästare i Östra, Västra, Smålands och Södra distrikten under deras 
återstående tjänstetid vara bosatta å och hafva sina expeditioner förlagda till de platser där 
de nu bo, eller respektive Stockholm, Halnatorp, Hagelsrum och Malmö. 

Stockholm den 18 februari 1909. 


KARL FREDENBERG. 4 
Arnold Malling. 


Tjänster och förordnanden. 


K. Domänstyrelsen. Generaldirektören Fredenberg företagit inspektionsresa den 
JE "Ti 
Byråchefen W. Roos t. f. generaldirektör 12/—""/,. Byråchefen J. Meves t. f. general- 
direktör ?/,—""/,. Revisor Modigh under tiden t f. byråchef å kameralbyrån och e. jägm. 
Liljeberg t. f. revisor. 

Byråchefen Meves har åtnjutit semester !!/—!5/, med revisor Modigh som vikarie. E. 
jägm. Liljeberg t £ revisor under samma tid. 

Byråchefen Örtenblad har åtnjutit semester !/,—"/, samt har af Kungl. Maj:t under 
tiden 5/,—"/, beviljats tjänstledighet för handläggning af vissa ärenden i öfrigt.  Notarien 
Norling uppehåller under tiden byråchefsämbetet å andra skogsbyrån, e. jägm. Geete Nor- 
lings notarietjänst samt e. jägm. Edv. Lundberg Geetes amanuenstjänst. 

Till tjänsteman inom första graden hos K. Domänstyrelsen har utnämnts och förord- 
nats extra jägmästaren Arnold Malling med placering-som notarie å tredje skogsbyrån. 

Till e. o. fjänstemän har K. Domänstyrelsen antagit e. jägm. Edv. Lundberg med 
tjänstgöring å 2:dra skogsbyrån, e. jägm. Es. Sahlberg med tjänstgöring å kameralbyrån. 

Till amanuens 3 tredje skogsbyrån efter e. jägm. A. Malling från och med ”/, till dess 
tjänsten i vederbörlig ordning återbesatts har förordnats e. jägm. K. E. Kallin. 

Till amanuens å första skogsbyrån för tiden ”/,—?”/, har förordnats e. jägm. Hj. Bratt. 


100 > TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 


Till amanuens å kameralbyrån har förordnats e. jägm. Es. Sahlberg från och med Så 
"den !4/, tillsvidare under året. 
Notarien och bokhållaren Seth har åtnjutit semester 19/,—!6/. med e. jägm. Hj. Bratt 
som vikarie. E 
Revisor G. Fahlcrantz tjänstledig 15/,—?9/, med e. jägm. Fr. Liljeberg som vikarie. 
K. Domänstyrelsen har förordnat, att följande tjänstemän tilldess annorlunda förordnas 
skola tjänstgöra: 
K. Hanström såsom registrator och aktuarie; 
. Modigh såsom revisor och notarie samt kassör å kameralbyrån (byrå K); 
G. Fahlerantz såsom revisor och notarie å kameralbyrån; 
Seth såsom notarie och bokhållare å kameralbyrån; 
Rasch såsom tillf. notarie å första skogsbyrån (byrå S1); 
(EC ÖR Norling såsom notarie å andra skogsbyrån (byrå S ); 
Malling såsom notarie å tredje skogsbyrån (byrå SI); 
Strömberg såsom notarie å domänbyrån (byrå D); samt 
I. Åbergsson såsom notarie i landtbruksbyrån (byrå L). 
Västra distriktet. Öfverjägm. C. G. Barthelson har för fullgörande af uppdrag 
såsom ledamot af Riksdagens första kammare beviljats tjänstledighet under tiden !/,—?1/.; 2 
Jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt är under denna tid förordnad som öfverjäg- = 


ERS 


mästare i Västra distriktet och e. jägm. A. Wigelius som jägmästare i Tivedens revir. 2 
Till jägmästare i Västerdalarnés revir har Kungl. Maj:t den ??/, utnämnt och trans- a 
porterat jägmästaren i Torneå revir C. Öjermark. a 
Att uppehålla vakansen i Torneå revir ha förordnats för tiden ??/, Se förre jägm. i NR 
reviret Öjermark och under tiden från och med ?3/, dikningsledaren, e. jägm. U. Lindhé. rs 


Tiänstledighet har af Domänstyrelsen beviljats jägm. i Ölands revir P. O. Welander 
under tiden ”!/, ESA med t. f. jägm. A. C. Lindhe som vikarie, jägm. i Västerdaiarnes 
revir. C: Öjermark ??/,—?/, med t. f. jägm. G. Englund som vikarie under tiden 22), —="31YR ) 
samt e. jägm. G. Fischer !/,—'!”/,, jägm. i Särna revir Larsson !9/.—!+/, med e. jägm. G. ASH 
Esseen som vikarie. 


Till assistenter hos rikets öfverjägmästare under år 1909 har Domänstyrel- = 
sen förordnat: = 
i Luleå distrikt dikningsassistenten i distriktet e. jägm. F. Lestadius, = 
i Skellefteå »  e. jägm. M. Carlgren, NE 
i Umeå > assistenten i Åsele revir e. jägm. Per Normelli, SO 
i Mellersta Norrlands >» e. jägm. Torsten Larsson, = 
i Gäfle— Dala » amanuensen hos K. Domänstyrelsen e. jägm. Erik Geete (under so 

jan. och febr. dikningsassistenten i distriktet e. jägm. Nils Sc 
Bellander), Er = 
i Bergslags » assistenten i Kinda revir e. jägm. Tage Aae, 2 
i Östra » e. jägm,. G. Lyman, 3 
i Västra » distriktet amanuensen hos K. Domänstyrelsen e. jägm. Th. Fe- 4 
deler (med e. jägm, A. Wigelius som vikarie å öfverjägmä- ys 
stareexpeditionen t. o. m. den 31 januari och e. jägm. C. SSR 
Sundberg !/,—"/)), 3 
i Smålands > e. jägm. Sam Tisell, och SN 
i Södra > ta jägm. i Blekinge —Åhus revir e. jägm. Einar Ödman (med 2 
e. jägm. Sven Lundberg tillsvidare som vikarie å öfverjägm.- 2 
expeditionen). Ef. 

Till skogstaxatorer har Domänstyrelsen förordnat i Gäfle—Dala distrikt fr. o. m. 2 
dept yert. jägm. i Västerdalarnes revir G. Englund och i Bergslagsdistriktet assistenten i 2 
Österdalarnes revir e, jägm. O. Kollberg. ; 4 

Till aflönade assistenter har Domänstyrelsen förordnat i Vargisaå revir e. jägm. AS 
Vilb. Strandberg, i Storbackens, Pärlälfvens och Jockmocks revir e. jägm. K. G. Wahlgren, 
i Norra Hälsinglands och Gästriklands revir assistenten i Bodens revir e. jägm. G. Jern- 2 
berg, i SEURER Ens revir t. f. jägm. i Örebro revir Harald Stuart (med e. jägm. E. Wad- är. 
stein som vikarie tillsvidare under år. 1909 i Stockholms revir), i Dalslands revir e. jägm. KE 


Hellgren, i Svältornas revir amanuensen hos K. Domänstyrelsen e. jägm. Arvid Stahre 

och i Jörns revir e. jägm. G. Bolander. k 
Till extra jägmästare inom Östra distriktet har Domänstyrelsen förordnat utex. SN 

skogseleven Emil Konrad Dahl. 4 


Å 
Ca 


msk ORER JE BERG 


PRISBELÖNT I MATEM. INSTRUMENTFABRIK 


Stockholm 1851, 1866, 1886, 1897 . Fö färdi PB konst 
Moskwa 1872, Köpenhamn 1872 ; Ta fjuprtigar don esonettut tat 


Malmö 1865, 1896 : ——VM (5 / Z . hb 
Eskilstuna 1878, Göteborg 1891 - e O e I S. Gå 
Paris 1900, Gefle 1901 


Helsingborg 1903 . i EA a Instrumenter. 


Norrköping 1906, 


Tillverkar och försäljer ( NW TELEGRAMADRESS: GEODESI 
FER ara MN > Stockholm 
därmed förenade Kammakaregatan 19 
göromål. (hörnet af Drottninggatan). 
Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM 


UNIFORMSKNAPPAR /ÄZZ==N KRÅSNÅLAR 
VS MANSCHETTKNAPPAR 


ARMBAND 4 
BROSCHER TS” — UNIFORMSKNAPPAR 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1909. H. 3. FACKUPPSATSER. 


Om hartsgallvecklaren. 
(Retinea resinella. L) 


Af Eric MJÖBERG. 


Bland de talrika skadeinsekter, som angripa tallen, märkes äfven 
hartsgallvecklaren /Retinea resinella L.), bekant och uppmärksammad för 
sina karaktäristiska hartsgallknölar redan för mycket länge sedan. Som 
någon svårare skadeinsekt kan denna vecklare ej anses, men förhållan- 
det är här detsamma som med så många andra skadeinsekter, nämligen 
att, som det vill synas, ett vidsträcktare angrepp mera tillfälligt föröfvas. 
I regeln känna vi ju de flesta af tallens insekter mycket väl, detta mest 
tack vare de tyska forstmännens energiska undersökningar, men äfven 
om de väl kända arterna gäller, att många nya detaljer och egendom- 
ligheter återstå att afslöja, hvarför hvarje kompletterande bidrag i detta 
hänseende må anses välkommet och ägnadt att upptecknas. 

Den lilla redogörelse, som här nedan följer, grundar sig på en 
undersökning, som författaren varit i tillfälle att göra å ort och ställe 
vid ett angrepp af ifrågavarande vecklare. 


I | I | I | 
| jan. | febr. | mars | april | maj | juni | juli | aug. | sept. | okt. | nov. | dec. 
| | | | | | | | | 
| | | 
| 1905 | lärs an SR en TR ST 
| | — 
| | 
TIS TSTELO (Emin fee KR ER NR SN se SR An EN I 
| | | FAT E 
1907 oe eco Esra 
Fig. I. 


Tabell, visande hartsgallvecklarens utveckling. 


+ = äggläggande fjärilhonor. 
— = larv. 
e = puppa. 


Den svarta linjen anger tiden för skadans föröfvande. 


Skog svårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. 


1O2 ERIC MJÖBERG. 


Vid ett tillfälligt besök i Halmstad pingstiden år 1907 företog 
jag i entomologiskt syfte smärre exkursioner. Särskildt riktade sig 
mina undersökningar på ett i stadens omedelbara närhet beläget strand- 
parti. De lösa jordiagren utgjordes här alldeles öfvervägande af sand, 
som på vissa ställen var fullkomligt obunden; vegetationen bestod af 
små ungtallar af 3 till 4 meters höjd, upptagande ett område på flera 
hundra kvadratmeter. De stodo alla till synes friska och grönskande, 
hvilket kom de talrika hvitaktiga hartsgallerna att ännu tydligare fram- 
träda. En på platsen verkställd undersökning gaf vid handen, att 
nästan samtliga galler hyste invånare af ett eller annat slag. Till följd 
af en snar afresa från trakten hann jag ej då själf insamla nödigt un- 
dersökningsmaterial, men erhöll senare af en i staden bosatt person 
mig tillsända ej mindre än 150 stycken 
hartsgaller, hvilka omedelbart blefvo 
föremål för en närmare granskning. 

Hartsgallvecklaren äger en synner- 
ligen vidsträckt utbredning. Den går 
från västligaste England till Ryssland 
i öster och från Lappland i norr så 
långt ned som till Spanien i söder. 
Ingenstädes tycks den vara särskildt 
allmän. Dess flygtid tyckes hufvudsak- 

ligen infalla i maj. Från sina närmaste 
fo släktingar bland vecklarna t. ex. tall- 

a. imago. Db. puppa. c. larv. skottvecklaren (Zortrix buoliana) och 

granbarrvecklaren (TZortrix hercyniana) 
skiljer den sig bland annat därigenom, att den äger en tvåårig genera- 
tion. Den är strängt monophag, hållande sig endast till tallen. 

Innan jag öfvergår till en redogörelse för mina undersökningar 
öfver det insamlade materialet af hartsgaller, vill jag lämna en kort 
framställning af utvecklingsförloppet. 

De i maj framkommande fjärilshonorna aflägga efter föregående be- 
fruktning sina gulhvita ägg strax nedom de unga knopparna (sålunda 
ej som tallskottvecklaren på knöpparne själfva). Äggen äro af ett 
knappnålshufvuds storlek och äro på ytan försedda med en rynkig, 
skroflig skulptur. De äro vid afläggandet öfverdragna med ett klibbigt 
sekret, hvilket gör att de med lätthet fastna på grenarna. De afläggas 
ej ett och ett, utan ofta i oregelbundet sammanhängande rader. Efter 
omkring 14 dagar framkomma ur äggen larver, hvilka omedelbart äta 
sig in genom det ännu unga skottets späda bark och intränga uti märgen, 
hvilket har till följd, att harts utsipprar och rundt om bildar en knöl 


Yave 


OM HARTSGALLVECKLAREN. 103 


af ungefär ett körsbärs storlek. I märgen kvarlefver nu larven till 
nästa år, då angreppet fortsättes och ett nytt ännu starkare hartsutflöde 
sker. Den nya hartsafsöndringen skiljer sig från det föregående årets 
genom sin ljusare färg och mjukare konsistens. De- båda hartsaf- 
söndringarna sammansmälta så till en enda större hartsgallknöl, som 
alltmer hårdnar och antager ett hvitaktigt utseende. Det inre af gall- 
knölen upptages af en hålighet, som delas genom en vertikal vägg; 
på ena sidan om denna vägg är larvens bostadsrör beläget, på andra 
sidan befinner sig en kanal, som går tätt under den yttre väggen och 
står i kommunikation med hufvudröret. Den har uppkommit därigenom, 
att andra årets hartsutflöde lagt sig an mot det föregående årets. 
Ratzeburg anser, att denna mindre gång tjänar som samlingsställe för 
larvens exkrementer. Stundom kunna tvenne dylika sidorör förekomma. 
Det inre af hufvudröret är mjukare och klibbigt; här och hvar anträffas 
anhopningar af larvens exkrementer. Stundom är det i sin helhet 
tapetseradt af spinntrådar. 

I regeln gör sig angreppet på skottet ej märkbart på annat sätt 
än genom närvaron af gallknölen och genom en liten ansvällning af 
grenen strax nedom angreppspunkten. Ofta brytes skottet af synner- 
ligen lätt just här. Då knopparna ej ingå uti gallbildningen kunna 
dessa, angreppet till trots, utveckla sig vidare, hvaraf förklaras att den 
2-åriga gallen sitter på närmast föregående årsskott. Vid svårare an- 
grepp dö dock de unga knopparne. Så var fallet med ett ej ringa antal 
skott på den af mig undersökta lokalen. I regeln är det sidoskotten 
som äro angripna; mera sällan riktar sig angreppet mot toppskotten. 

I slutet af mars och i april på det tredje kalenderåret förpuppa 
sig de nu fullväxta larverna, och fram i maj framkomma de första fjäri- 
larna. Puppan, som rundt främre kroppsändan är omgifven af fin, silkes- 
artad, hvit väfnad, har före kläckningen på ett tunnväggigt ställe brutit 
sig genom det omgifvande hartset och skjuter fritt ut med främre kropps- 
ändan. 

Från detta vanliga utvecklingsförlopp finnas gifvetvis många un- 
dantag. Så kan t. ex. förpuppningen ske långt tidigare än i mars, ja 
redan föregående års höst; larvernas angrepp kan understundom om- 
fatta ej endast märgen, utan äfven den kringliggande veden; en del 
larver stanna ej kvar i sin gallknöl, utan gå vid förestående förpupp- 
ning ner i jorden o. s. V., O. S. V. 

Larven (fig. 2 c) är 16-fotad, till färgen köttröd; hufvudet är stort, 
hela kroppen tydligt vårtig och hårig; på bakre delen af det 8:de seg- 
mentet märkes en mörkare fläck; andhålen äro kantade af mörka ringar. 
Längd 12 mm. 


104 ERIC MJÖBERG. 


Fig. 3. Tallskott med hartsgaller; efter foto. af vid Statens Entom. Anstalt inkommet prof 
från Kungsängen, De ofvan gallen varande delarna voro här alldeles gulnade och afdöda. 


Puppan (fig. 2 b) är svartbrun, med obetydligt utvecklade tagg- 
kransar på bakkroppssegmenten. 

Den utbildade fjärilen (fig. 2 a) har hufvud, antenner, bröst och 
bakkropp mörkt brungrå med tät ljusgrå-silfvergrå tjällbeläggning. Fram- 
vingarna äro mörkfärgade, försedda med skarpt markerade blygrå-silf- 
vergrå tvärställda våglinjer. Bakvingarna äro brungrå med mycket 
ljusa fransar. Vingbredden 18—22 mm; längd 10—11 mm. 

De träd, hartsgallvecklaren särskildt angriper, äro små ungtallar, 
helst om dessa växa på torr eller mager jordmån. Gallknölarna kunna 
då förekomma i stort antal på en och samma ungtall, de angripna 
skotten ofta vissna af och dö, och ett märkbart hämmande inflytande 
på växtligheten göra sig gällande. I svårare fall kunna en del träd 
rent af dö ut. 

I litteraturen föreligga flera uppgifter om härjningar, orsakade af 
hartsgallvecklaren. Misstankar ha emellertid uttalats, att åtminstone 
i en del fall tallskottvecklaren därvid varit medverkande, och att en 
sammanblandning af de hvarandra rätt närstående arterna skett. 

Som redan förut framhållits är det hufvudsakligen de unga sido- 
skotten, som angripas. Betydligt allvarligare blir angreppet, om det- 


SVESVE NIF VETE EES FTSE 


OM HARTSGALLVECKLAREN. 105 


samma riktar sig äfven mot toppskotten. Exempel därpå har man från 
Tyskland, där t. ex. enligt A/um ett skogsområde i »Eberwalds Stadt- 
forst> blifvit rätt illa härjadt. Samma författare berättar äfven om en 
svårare härjning i Preussen (Oberforsterei Griänhaus), hvilken var så 
mycket allvarligare, enär den hotade de sandbindande tallarna i ett 
dynområde med undergång. 

Det svåraste angrepp, som väl hittills föröfvats af hartsgallveck- 
laren, var i Hannover på 1820-talet (1826— 1829) uti distrikten Freren, 
Lingen och Fistenau. Angreppet sträckte sig då öfver ett område af 
1200—1300 hektar och var så allvarligt, att man på ort och ställe var 
betänkt på att helt och hållet afbränna de unga tallbestånden. MHarts- 
gallerna voro då så allmänna, att hvar och en af de för bekämpandet 
uppbådade personerna pr dag kunde insamla ett s50-tal liter. 

I vårt land har hartsgallvecklaren efter hvad man vet ännu ej gjort 
sig skyldig till något svårare angrepp. Dess talrika förekomst på en 
del ställen, t. ex. just i södra Halland, gör emellertid, att man ej för 
mycket bör lämna honom ur sikte. I regeln bära nog friska ungtallar 
utan märkbar afmattning denna vecklares angrepp; om verklig fara kan 
det först då blifva tal, när angreppet föröfvas å ungtallar växande på 
mager och ofruktbar jord som t. ex. i ett dynbälte, eller under svårare 
torkår. Tillstöter då äfven, som ju ofta händer, angrepp af en annan 
skadéinsekt, blir angreppet gifvetvis dubbelt kännbarare. Så torde väl 
ha varit fallet vid ofvannämnda svåra härjning i Hannover. 

Att hartsgallvecklaren är ganska fakultativ med afseende på sitt 
uppträdande, väl närmast beroende på att den under vissa år har syn- 
nerligen verksamma parasiter, veta vi bland annat af en del tyska 
forstmäns berättelser. Sålunda anför Mässlin, att på >Badener Höhe> 
i oktober 1899 ej en enda årsgall stod att uppleta, under det att där- 
emot föregående års gallknölar voro till ytterlighet allmänna. Samme 
författare anför, att å nyssnämnda lokal ett stort antal gallknölar voro 
upphackade af hackspettar. 

Enligt Rösel har man i en del trakter af Europa med framgång 
försökt att använda de i juni och juli insamlade hartsknölarne i och för 
beredning af kimrök. 

Med stöd af den förefintliga litteraturen har jag ej kunnat bilda 
mig någon uppfattning om, i hvilken utsträckning parasiter eller andra 
störande inflytelser sätta en gräns för denna vecklares uppträdande och 
förökning. Ratzeburg synes vara den ende, som lämnar några uppgif- 
ter på de hittills iakttagna parasiterna, men detta blott med tomma 
namn utan angifvande, af i hvilken utsträckning och proportion parasit- 
angreppet sker. Gifvetvis äro parasiterna, åtminstone en hel del af dem, 


106 ERIC MJÖBERG. 


olika för olika länder och trakter. Af intresse vore därför en jäm- 
förelse härutinnan. 

Jag har lagt mig särskildt vinn om uppdragandet af de vid under- 
sökningen af hartsgallerna anträffade parasiterna. Resultatet har jag 
här nedan sammanställt. 


| Innehåll antal VA | 
| AA REISE SNR at te | 
| lefvande fjärilpuppor | 48 | 32 | 
| fjärillarver (lefvande + döda) | 12 8 | 
| TNChicdänapen 39 26 4 | 
| ekelssgn an ; 25 | 16,66 
| ra | 23 | I5,33 
| RN invånare - 3 | 2 
150 99:99 
SN : AO re é SR 


Denna tabell åskådliggör i korthet parasitangreppet m. m. Af de 
130 undersökta hartsgallerna hyste sålunda endast 48 (= 32 &) lef- 
vande puppor, hvilka alla lämnade friska fjärilar från sig. De första 
framkommo den 28 maj, de öfriga under de närmast följande dagarna, 
alltså ganska liktidigt." De höllos till en tid i fångenskap, de kopule- 
rade och en del honor afsatte sina gulhvita ägg på inlagda friska 
tallskott. Till en början hyste jag godt hopp om, att de skulle komma 
till utveckling, men snart intorkade de, och intet enda lämnade larv 
från sig. 

Att döma af det undersökta materialet skulle sålunda, åtminstone 
under detta år och å nämnda trakt parasiter sätta en god gräns för 
detta skadedjurs framfart. 

Endast 12 hartsgaller (8 2) innehöllo larver. Det ringa antalet 
får sin förklaring däri, att flertalet redan förvandlat sig till puppor. 
Fem af larverna voro döda, en del tydligen för länge sedan, ty de voro 
alldeles intorkade och till färgen svarta, en del helt nyligen, ty de voro 
fortfarande mjuka och af normal färg. Dessa senare undersöktes och 
befunnos vara fria från parasiter. Sju af larverna voro lefvande och 
till synes krya och friska. De dogo dock i början af juni, blott en 


1 I Stockholmstrakten sågos de första fjärilarna vid alldeles samma tid. 


OM HARTSGALLVECKLAREN. 107 


enda lefde tills in i juli. Detta får väl närmast tillskrifvas den om- 
ständigheten, att skotten efter aftagandet vissnade ned och ej längre 
kunde lämna larverna frisk näring. Försök att öfverflytta dessa larver 
på andra friska galler misslyckades. 


Fig. 5. Hartsgaller. 


= en öppnad sådan, innehållande parasitstekelkokonger /(Macrocentrus thoracicus). 
b = » oöppnad > =:vid X synes den tomma pupphuden. 
c = » öppnad >» =: visande den inre håligheten. 


» 
I 


En af de lefvande larverna befanns vara anstucken af en parasit. 
På kroppssidan syntes en hvit säckformig parasitstekellarv. Han för- 
vandlade sig till puppa ("/e) efter att förut med en fin hvit väf ha af- 
skilt åt sig en förpuppningskammare. Tyvärr kom denna puppa aldrig 
till utveckling, hvarför jag ej kunnat identifiera stekeln. 

Ej mindre än 39 galler hyste tomma pupparier, puppor eller ny- 
kläckta ex. af en Tachinid, som enligt meddelande af prof. P. Stein är 
ÅAitia (Thryptocera) pilipennis FALL., inom vårt land anträffad i Skåne, 
Östergötland, Uppland och Dalarna. 

Stekelangripna voro ej mindre än 25 af gallerna. Steklarna voro 
af flera olika arter. Allmännast var Macrocentrus thoracicus N., som 
förekom i ej mindre än 20 galler och i stort antal i hvarje. De upp- 
fyllde alldeles gallens hålighet och lågo tätt hopspunna medelst sega 
Spinntrådar (se fig. 5 a o. c.) Omkring den 20 juni framkommo stek- 
larna i stort antal. 

Långt mindre allmänt förekommo stekelarterna Ephialtes planifrons 
TH.(?) och Glypta resinane FaBrR. De framkommo i slutet af maj i 
några få ex. 


108 ERIC MJÖBERG. 


Ur en del galler framkommo små Chalcidider. - De tyckas 
tillhöra ” tvenne "arter, , hvaraf den minsta knappt mäter Tf mor 
i längd. Vid tiden för gallernas undersökning voro de ännu små hvit- 
aktiga larver, som sutto fastsugna på den till synes paralyserade fjärils- 
larven. De första dagarna i juni förvandlades de till puppor. Man såg 
då tvenne stycken små svarta puppor sittande sida vid sida om hvar- 
andra. Medelst bakkroppsspetsen voro de fästade vid gallens vägg med 
större delen af kroppen fritt utskjutande åt gallens hålighet till. Vid 
bakkroppsspetsen syntes på hvardera puppan den söndersprängda larv- 
huden och en liten mörkare exkrementanhopning.'" 

Ej mindre än 23 galler (15,33 2) befunnos vara alldeles tomma. 
Detta sakförhållande är ej utan sitt intresse. Enligt Holmgren skulle 
stundom de utvuxna larverna lämna sina galler för att gå ned i jorden 
och där genomgå sina metamorfoser. Detta har från annat håll för- 
nekats. Det af mig styrkta förhållandet talar afgjordt till förmån för 
riktigheten af Holmgrens antagande. 

I tre af gallerna påträffades främmande invånare. I en af dem 
fanns en hvitaktig, flera mm. lång stekelpuppa, som med en glasklar 
hinna låg afkapslad från gallens hålighet. Den 73/6 framkom ur den- 
samma ett mindre bi, Prosopis communis NYL.? 

I en annan gall anträffade jag, strax ofvan om gallens hålighet en 
hvitaktig skalbaggpuppa, antagligen tillhörande en Ernobiusart. På sin 
rygg bar den en hvitaktig parasitstekellarv; puppan dog inom kort 
liksom äfven parasitlarven. 

En tredje gall befanns vara apterad till bostad för en spindel, som 
helt och hållet tapetserat gallhåligheten med spinntrådar. 

Antaga vi, att i bästa fall de 23 tomma gallerna hyst friska lef- 
vande larver och att dessa lyckligt nått fullbildadt stadium, samt att af 
de vid gallernas undersökning anträffade larverna de 7 lefvande och 
till synes friska larverna under normala och ostörda förhållanden, om 
ock något fördröjda, kommit till utveckling, skulle sålunda 78 tjärilar 
eller 52 2Z ha uppnått könsmogen ålder. Nära nog hälften eller 48 
2 skulle i sin utveckling ha hämmats af parasiter. 

Till sist några ord om de anträffade parasiterna. 

De af Razzeburg från denna vecklare anförda parasiterna äro 
följande: 


! Tyvärr har det ej varit mig möjligt att få dessa Chalcididarter bestämda. 

? Tillhör de s. k. stinkbina, hvilka bygga egna bon i ihåliga stjälkar eller i trä. Om 
deras lefnadssätt känner man ännu föga med säkerhet. De uppföda sina larver uteslutande 
med honung. Arten är i vårt land allmän och är spridd från Skåne till Uppland. 


2 
q 


OM HARTSGALLVECKLAREN. 109 


Rogas interstitialis, Glypta resinane, Lissonota hortorum, Pimpla 
linearis, P. punctulata, P. sagax, P. scanica, P. variegata, Entedon 
geniculatus.? 

De flesta af dessa äro tvifvelaktiga, delvis ännu outredda arter. 
Detta får till stor del tillskrifvas ofullständigheten af de af Ratzeburg 
gifna diagnoserna. En god praktisk-biologisk blick var Ratzeburg sär- 
egen, som systematiker var han mindre lyckad. 

Rogas itnterstitialis är identisk med Macrocentrus rogas. Arten 
förekommer i Tyskland men tycks saknas i Skandinavien. 

Glypta resinane HtG. har i likhet med sin värd en vidsträckt ut- 
bredning; den är känd från Tyskland, England och Skandinavien och 
synes som parasit vara obligat hos Retinea resinella L. 

Lissonota hortorum är en tvifvelaktig, ännu ej utredd art, känd en- 
dast från Tyskland genom Ratzeburg. 

Pimpla linearis är äfvenledes tvifvelaktig; den förmodas vara någon 
Ephialtesart. ; 

Om P. punctulata gäller detsamma; enligt Schmiedeknecht är denna 
art möjligen identisk med P. terebrans RaTtz., kläckt ur tallgrenar, an- 
gripna af Pogonocheruslarver samt ur Pissodes abietis L. och P. har- 
cynie Hrest. Äger detta antagande sin riktighet, förekommer arten 
troligen i Skandinavien. I bref har lic. A. Roman nämligen meddelat 
mig, att han tror sig hafva funnit P. terebrans Ratz i Uppland (som- 
maren 1907). 

P. sagax HTG förekommer uti Tyskland, England och i södra och 
mellersta Sverige. 

P. scanica bör heta maculata (FABR.) och förekommer allmänt i 
hela Europa och i norra Afrika. I vårt land har den en öfvervägande 
sydlig utbredning. 

P. variegata är en mycket oklar art, blott känd från Tyskland 
genom Ratzeburg. Thomson anser den identisk med eller närstående 
P. cercopithecus Costa från Sardinien. 

Entedon geniculatus synes vara känd endast från Tyskland genom 
Ratzeburg. 

De af mig funna parasiterna äro följande: 

Macrocentrus thoracicus N, Glypta resinane Hric., Ephialtes plani- 
frons Tu. ?, Chalcidider 2 spp., Aitia pilipennis FALL. 

Af dessa är Macrocentrus thoracicus NN. måhända den allmännaste 
arten. Den synes äga en vidsträckt europeisk utbredning. 

Glypta resinane HrG. äger inom vårt land en vidsträckt spridning, 
är dock ingenstädes särskildt vanlig. 

Hvad beträffar Ephialtes planifrons Tu. (?), råder ännu tvifvel, om 


1IO ERIC MJÖBERG. 


det af mig genom kläckning erhållna ex. tillhör denna art. Blott ett 
enda gJg-exemplar framkläcktes. Lic. A. Roman, som i egenskap af 
specialist benäget åtagit sig bestämningen, höll till en början före, att 
det var Ephialtes roborator FABR,' en art, som tillhör mellersta Europa, 
men som äfven finnes i Skåne. En förnyad granskning gaf emellertid 
vid handen, att arten står betydligt närmare planifrons THOMS. Som 
Ephialteshannarna äro synnerligen svårbestämda, är det ej lätt att vinna 
full visshet härutinnan. Frågans lösning försvåras yttermera däraf, att 
s till Ephialtes planifrons TH. ännu är obeskrifven. 

E. planifrons THoms uppehåller sig mest i bergstrakter och är i 
Tyskland känd från Thäringen och Bayern. Inom vårt land förekom- 
mer den i de norra delarna. Den sydligaste af de kända fyndorterna 
är Uppsala. Dess värd är ännu okänd. 

Gemensam parasit för Sverige och Tyskland är sålunda tillsvidare 
efter hvad man vet endast Glypta resinane HTtcG. Släktet Macrocentrus 
är i Sverige företrädt af M. thoracicus N., i Tyskland af M. rogas 
Rartzp., (Rogas interstitialis Rarze). Äfven släktet Ephialtes synes vara 
företrädt uti olika arter, i Sverige af E. planifrons Th. (?) i Tyskland 
af E. sp. (= Pimpla linearis). 

Helt säkert skulle det vid en mera omfattande undersökning visa 
sig, att flera parasiter äro för Sverige och de kringliggande länderna 
gemensamma. Af särskild vikt för hithörande frågors lösning är, att 
man arbetar med så stort statistiskt material som möjligt. Sorgligt nog 
tillvaratages denna synpunkt ej mycket. Sålunda föreligga tills dato 
synnerligen få statistiska undersökningar öfver parasitförhållandena; äfven 
då det gäller de allra vanligaste skadedjuren, saknar man med statistiska 
siffror äfven hållpunkter för ett komparativt studium, till hvilket ju stort 
både praktiskt och teoretiskt intresse knyter sig. 


ce 


" Värdar äro: -Sesia formiceformis & spheciformis, Coccyx tuoriana, Cryptorhynchus 


lapathi, Nematus gallarum. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1908, H. 3- FACKUPPSATSER. 


LITTERATUR. 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F. u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. — Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. TI. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift fär Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foråts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen; Th. J. = ”Tharandter forstliches Jahrbuch: Z. 
f. F. u. J. = Zeitschrift för Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg = Tidsskrift for Skogbrug 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovvesen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift.) 


Skogsskötsel. 


THV. KLER: Den forstlige Forsöksstation paa Solberg i Lyoiten. 

(Ef Sp. ig909- H. 2.) 

På senare tider hafva i Norge väckts flera förslag till inrättande af skogs- 
försöksväsen därstädes. Så t. ex. ingaf öfverläraren i skogsbruk vid Norges 
landtbrukshögskola, skogforvalteren Myhrwold till skogdirektören ett förslag, 
att i anslutning till skogsbruksafdelningen vid landtbrukshögskolan måtte 
npprättas en forstlig försöksanstalt, och beräknades kostnaderna härför till 10 
å 12,000 kronor per år. 

Sedermera väckte år 1908 skogforvalter Kizer förslag till upprättandet af 
ett forstligt försöksväsende, som skulle lyda under landtbruksdepartementets 
skogskontor samt ledas af en försökskommission på 3 medlemmar, af hvilka 
en skulle representera statens skogsväsende, en högskolans skogsbruksafdelning 
och en den enskilda skogshushållningen. För ett dylikt mindre försöksväsende 
beräknades utgifterna till allenast 3,000 kr. 

Detta förslag behandlades därefter af Norsk Forstmandforening, som utta- 
lade önskvärdheten af, att försöksväsendet anslöt sig till landtbrukshögskolans 
skogsbruksafdelning. 

Intet af dessa förslag har emellertid ännu blifvit antaget af stortinget. 

Under tiden ha dock mera systematiska undersökningar rörande skogs- 
vården utförts dels af Bergens skogselskab och dels af Sondre Österdalens 
skogforening. Det förra sällskapet äger en af Börre R. Giertsen skänkt fond 
för forstlig-vetenskaplig forskning. För skogsundersökningar i Norge finnas 
dessutom tvenne underafdelningar af Nansenfonden: Ole Evenstads Legat och 
Det Osterdalske Fond. Den senare fonden är skänkt af personer i Österdalen 
och har till uppgift att främja alla slags vetenskapliga undersökningar och 
arbeten, som direkt eller indirekt kunna antagas att vara af betydelse för skogs- 
hushållningen. 

Under väntan på ett af norska staten upprättadt skogsförsöksväsende har 
nu skogforvalter Kizer helt privat upprättat en forstlig försöksstation på Sol- 
berg i Loiten. Till denna station är anslaget öfre Solbergs skog om 600 hektar. 

Nu ifrågavarande uppsats utgör första meddelande från nämnda försöks- 
station. 


LT2 LITTERATUR. 


Efter ett omnämnande öfver de ofvan relaterade olika förslagen till inrät- 
tande af ett norskt skogsförsöksväsen uppräknar författaren en del redan 
verkställda mindre undersökningar samt offentliggjorda uppsatser rörande skogs- 
försöksverksamhet. 

Härefter redogöres för den arbetsplan, som, tillsvidare är upprättad för 
försökstationen. Följande hufvudfrågor komma där att behandlas: 

1. Försök med olika plantmaterial vid skogsodlingar samt kulturtidens inverkan 
på skogsodlingarna. 

Gallringar. 

Tillväxtundersökningar. 

Föryngringsförsök 1 förening med markberedning. 

Försök med införande af kväfvesamlande växter i skogen. 

Försök med främmande trädslag. 

Undersökning öfver hvilka trädslag som äro mest ägnade att planteras å 
torrlagda myrar. 

Alla dessa försök komma dock ej endast att äga rum vid Solberg. Sam- 
arbete mellan försöksstationen och skogsskolorna vid Stenkjaer, Kongsberg, 
Jonsberg och Hove kommer nämligen att ske, och försöksarbeten igångsättas 
på alla dessa ställen efter den gemensamma planen. 

Man måste ovillkorligen beundra det intresse och den energi, hvarige- 
nom en norsk försöksanstalt på uteslutande enskildt initiativ sålunda kunnat 
komma till stånd. 


SS AU BON 


Se 


Skogsbotanik. 


OPPERMANN, A: Vrange Boge i det nordestlige Sjelland. Det forst- 
lige Forsogsve&sen. Meddellelser udgivne ved Forsogs-Kommissionen. Andet 
Bind. CENT: IKGbenhavn noe osmne2ers: 

—, —: Arvelighedsforskningen i Skovbrugets Tieneste. TT. f. Sv. 
B. XXI. Jan. — Febr. 1909. Kuobenhavn. 

I det första af ofvannämnda tvänne arbeten har professorn i skogshushållning 
vid Landbohoiskole i Köpenhamn A. Oppermann publicerat en detaljerad redo- 
görelse för en af honom under de sista åren utförd undersökning af bokens raser i 
Danmark, särskildt hängboken och denna närstående former. TI det andra af 
de båda arbetena ingår samme författare på frågan, i hvad mån ärftlighets- 
forskningen är tillämpbar beträffande skogsbruket, och redogör därvid för en 
del utländska forskares försök med »klimatiska varieteter» af våra skogsträd 
samt för sina egna ofvannämnda studier öfver bokraserna. Då sålunda det 
senare arbetet innehåller ett referat af det förra, har jag ansett lämpligt att 
här omnämna båda arbetena samtidigt. 

Det ledande motivet för författarens bokundersökningar synes hafva varit, 
att om möjligt komma närmare svaret på frågan om, huru de trädformer må 
kunna frambringas, hvilka i möjligaste mån tillfredsställa skogsmannens önsk- 
ningar. Författaren söker tillsvidare svaret härpå 1 en ingående undersökning 
af de skogligt mindervärda individen och i utforskandet af orsakerna till deras 
uppkomst. Danmarks förnämsta skogsträd boken har härvid helt naturligt 
blifvit föremål för undersökning. Under en mängd exkursioner i företrädes- 
vis nordöstra Sjelland har förf. antecknat alla påträffade, krokvuxna bokar. 


CE 


Kal 
fr 


LITTERATUR. 113 


En snart sagdt oändlig mängd hängbokar, flerstammiga bokar, bokar med kork- 
skrufsformiga, ormlika eller på ett eller annat sätt sneda eller lutande stam- 
mar, bokar med sicksackförgrening, bokar med vågräta, krypande, stundom 


t. o. m. rotslående grenar, krypande och buskformiga bokar, »tvåbenta» bokar, 


»bredkroniga» bokar, »kandelaberbokar»> etc. etc. omnämnas. De mest karak- 


täristiska af dessa belysas med synnerligen vackra afbildningar (arbetet om 


>Vrange Boge» räknar ända till 128 textfigurer). I korthet omnämnes slut- 
ligen förekomsten af krokvuxen bok äfven i utlandet (från Sverige [Halland 
och Skåne] omnämnes den af GUNNAR SCHOTTE beskrifna >Kurraboken å 
Hallandsås», de af JoHan ERIKSON [»>Hallands Väderö», Stockholm 1906] 
omnämnda krokvuxna bokarna å Hallands V äderö, krokvuxna bokar vid vägen 
»från Torekov öfver Båstad till Grefvie> och vid Häckeberga herregård samt 
de af OLoF KRISTOFFERSSON och GUNNAR SCHOTTE beskrifna hängbokarna vid 
Lindholmens gods nära Svedala) äfvensom några motsvarande abnorma former 
af andra danska löfträd, förnämligast ek. 

Af författarens bokundersökningar framgår, att krokvuxna (»vrange»>) 
bokar förekomma mycket allmänt såväl på skilda trakter i Danmark som i 
utlandet; deras uppträdande kan icke förklaras af skogsskötsel, klimat eller 
markförhållanden (de synas dock vara relativt talrika på kalkmark); de växa 
ofta vid sidan af högväxta och välformade individ. Redan i en aflägsen forn- 
tid uppträda »vrange Boge»; detta framgår af gamla skogsbeskrifningar och 
af en del ortnamn; krokvuxna bokar finnas ännu talrikt å platser som ha namn 
efter dem. Förr voro »vrange Boge» mera utbredda än nu; de finnas i våra 
dagar talrikast utanför de:'skogar, som under längre tid ha blifvit skogligt 
skötta. Afkomman har visat sig öfvervägande abnorm, men af högst olik- 


artad form. Ollon från en utpräglad hängbok gåfvo upphof till en serie af 


de märkligaste former, som hållit sig SEE efter utplantering. Om >»yrange 
Boge» "kunna kallas en klimatisk varietet, synes författaren tvifvelaktigt. Moöj- 
ligtvis är deras talrika förekomst i vissa trakter en följd af en er sam- 
verkande orsaker, som tillsammans gynnat de bredkroniga, lågstammiga, starkt 
förgrenade »formerna» i kampen med de tekniskt värdefulla »formerna» med 


svag förgrening och utpräglad hufvudstam. 


Författaren drar äfven en del rent praktiska slutsatser af sina bokstudier. 

Då en bokskog tillåtes att själfså sig, böra krokvuxna individ förhindras att 
föröka sig. Ollon böra ej insamlas från de krokvuxna individen. Då man 
vill drifva olloninsamling i större skala, bör man försöka att befrämja frukt- 
sättningen genom gödning af de träd eller bestånd, hvarifrån man vill samla 
ollon. Vid sådd i plantskolor behöfver man ej större frömängder, än att man 
lämpligen kan uppsöka skogligt goda träd och bestånd, under hvilka ollon- 
insamlingen sker. Då man i stor utsträckning samlar ollon från ett enstaka 
vackert bestånd eller enstaka träd, bör man systematiskt undersöka afkomman. 
Plantförbandet synes vara af mindre betydelse än fröets härkomst. En 
noggrann sortering af plantorna är nödvändig. Gallring bör i kulturskogar 
ske tidigt; de dåliga formerna böra i tid utgallras. Uppkvistning af krok- 
vuxna träd leder här ej till förbättring af stamformen. Men äfven de krok- 
vuxna bokarna kunna komma till användning. I »läbälten och skogsbryn» 
äro >»vrange Boge» ofta rent af ändamålsenliga. De vid plantsorteringen i 
SES afskilda krokvuxna plantorna kunna här komma till användning. 
ren om de krokvuxna bokarna ur ren skogmannasynpunkt äro utdöm- 


| Ja 


114 LITTERATUR. 


bara, böra de dock ingalunda öfverallt utrotas. Från naturskyddssynpunkt 
sedda förtjäna de att här och hvar omhuldas och skyddas. Detta särskildt 
som de, då de underkastas mera ingående studier, främst då de blifva föremål 
för såningsförsök, säkerligen i ej ringa mån kunna bidraga att ytterligare 
belysa ärftlighetsfrågorna och deras tillämpbarhet på skogsbruket. 

Vi äro härmed inne på de i ÖPPERMANNS andra arbete behandlade 
frågorna. 

I »Arveligshedsforskningen i Skovbrugets Tjeneste» framhåller förf., huru- 
som ärftlighetsforskningen i fråga om skogsträden i mångt och mycket till följd 
af dessas egendomliga natur måste gå sina egna vägar, när den vill träda i 
det praktiska skogsbrukets tjänst. De flesta skogsträden äro vindpollinerare, 
och frömjölet föres ofta vida omkring. Skogsträdens blommor äro ofta enkönade. 
Skogsträden fruktificera sent, de lefva länge och frambringa många generationer 
afkomma. I vårt klimat inträffa fröår efter 2 — flere års mellanrum ; när trädet går 
i frukt sätter det dock vanligen en stor mängd frön. Träden växa i regel i bestånd, 
då korspollinering svårligen kan förhindras. Trädens ofta ansenliga storlek för- 
svåra en hel del vetenskapliga experiment och praktiska försök. Skogens hufvud- 
produkt är trävaran, och utbytet ur skogen må därför snarare förliknas med 
rotfrukter och vissa textilväxter än med sädessorter och fruktträd. Skogs- 
träden föröka sig vanligen genom frö, sällan på könlös väg. Under skogs- 
beståndens utveckling försiggår dels naturligt urval, dels konsturval, hvarvid 
de svaga och skadade äfvensom de långsamt och lågt växande individen under- 
tryckas och ofta tillika med en hel del m. 1. m. friska individ utgallras. Allt 
detta gör skogsträden till mera svårhandterliga objekt för ärftlighetsforskningen. 
Hvad är då skogsmannens önskemål beträffande skogen? Skogsmannen vill 
få fram träd med snabb och god höjd- och tjocklekstillväxt, han vill ha stor 
träproduktion per arealsenhet, träd som passa till klimatet och jormånen, mot 
yttre fiender inom växt- och djurriket motståndskraftiga träd, han vill få fram 
träd med värdefulla tekniska egenskaper. För att nå dessa önskemål må vi 
först och främst sträfva efter att utesluta skogsträdens dåliga, missväxta raser. 
Härför fordras ett noggrant studium af dessa i naturen. Redan detta skall 
lära oss något om ärftlighetsförhållandena, och när tillfälle gifves fortsättes 
studierna med försök. 

Efter korta referat af CIESLARS och ENGLERS försök med »klimatiska 
varieteter» af gran och andra barrträd äfvensom en del försök och undersökningar 
af löfträd öfvergår författaren till ett referat af sina egna bokundersökningar. 

Slutligen omnämner förf. några »punkter af ärftlighetsläran, som måhända 
kunna få särskild användning inom skogsbruket». Knoppvariationen kan få 
betydelse i de fall, då träden förökas vegetativt. Ett studium af korrelations- 
fenomenen kan bidraga till uppdagandet af sambandet mellan växtens yttre 
utseende och inre byggnad. Mutanter må uppsökas. Försök med själfpolli- 
nering af de skogsträd, som icke äro vindpollinerare (t. ex. linden), torde 
kunna lära oss mycket om trädens ärftlighetsförhållanden, ehuru man natur- 
ligtvis alltid må iakttaga en viss försiktighet, då man drager slutsatser från 
en art till en annan. Korsning mellan former af samma art kan måhända 
medföra väsentliga fördelar. 

»Takttagelser och erfarenhet må gå hand i hand med undersökningar 
och försök. » 

N. S—n. 


LITTERATUR. US 


Förteckning öfver under år 1908 utgifven skogslitteratur. 


I ir:te häftet för år 1908 meddelades i fackupplagan en förteckning 
öfver märkligare skogslitteratur, som utgifvits under år 1907. Här nedan 
följer nu en liknande sammanställning för år 1908. Som regel gäller äfven 
nu, att af arbeten i botanik, kemi och zoologi eller andra naturvetenskaper, 
som ha betydelse för skogsbruket, men icke uteslutande syssla med skogs- 
frågor, ha i hufvudsak endast nordisk litteratur medtagits. - Häftesvis utkom- 
mande verk omnämnas ej förrän helt band föreligger. Periodisk litteratur 
eller separat ur dylik anföras ej. Af de nordiska ländernas litteratur hafva 
smärre arbeten och broschyrer i allmänhet medtagits, men af öfriga länders 
endast större arbeten eller smärre sådana af betydelsefullt innehåll. 


(G3 SCA: 


Skogsskötsel samt handböcker, som röra hela skogshushållningen. 


ALBERT, N.: Leitfaden fär den Waldbaulichen Unterricht. Augsburg 1908. 
MI Rieger. 67 -sid:- Pris 1,60 mark. 

BecK, R.: Die Aufforstung der unrentablen Flächen des landwirtschaftlichen 
Kleinbesitzes. Berlin 1908. Paul Parey. 

BrRITTON, N. L.: North American Trees. New York 1908. 781 illustr. 894 
sid. Pris 7,30 dollars. 

BösGEn, M.: Der Deutsche Wald. Leipzig. Quelle u. Meyer. 176 sid. 
Pris bunden 1,80 mark. 

Cook, Harorp O.: Handbook on Forest Mensuration of the White Pine in 
Massachusetts. Boston 1908. Wright & Potter Printing Company. 50 sid. 

DEMORLAINE, J.: Aide-mémoire de forestier. Sylviculture. Besancon. 261.sid. 
Pas Tys 

ErweSs, H. J. and HENNnY, S.: Trees of Great Britain and Ireland. Edinburg 
Wo VOL 3: 201 sid: 

FISCHBACH, HEINR.: Der Wald und dessen Bewirtschaftung, 3 uppl. af WOERNLE. 
Stuttgart 1908. E. Ulmer. 42 fig. VII + 245 sid. Pris 1,80 mark. 

FRÖMBLING, C.: Der Buchenhochwaldbetrieb. Berlin 1908. TJulius Springer. 
106 sid. Pris 3,60 mark. 

HarLEr, E. C:son & JuLuius, HENR.: De första grunderna i skogshushållning. 
Stockholm. Alb. Bonnier. (4) + 272 sid. 104 bilder. Pris bunden 
4,50 kr. 

HENZE, ALFRED: Die Hauptgrundsätze des Forstbetriebes fär den waldbesitzen- 
den Landwirt (Bibliotek der gesamten Landwirtschaft). Hannover 1908. 
Max Jänecke. 115 sid. 9 fig. Pris bunden 1,30 mark. 

HIiNTERTHÖR, L.: Der deutsche Wald. Ein Fiihrer zum Kennenlernen der 
Bäume, Sträucher und wichtigsten Kräuter des Waldes. Leipzig 1908. 
IV + 1053 sid. 16 kolorerade taflor. Pris bunden 2,70 mark. 

JOACHIMSSON, ÅKE: Om Hägnad. Linköping 1908. A. Billstens boktryckeri. 
T2SUL 25 HEL PST 25 Öre. 

TOACHIMSSON, ÅKE: Spara på husbehofsvirket. (Skogsvårdsföreningens folk- 
skrifter" n:o 14-) Stockholm 1908: ' 32 sid: 20 fig. Pros 30 öre. 
JuGoviz, ANT. RuDp.: Wald und Weide in den Alpen. I. Einfährender Teil. 

Ein Beitrag zum Ausgleiche der Spannungen zwischen Forst- und Land- 


WS ÄrTNE ANA 


116 LITTERATUR. 


wirtschaft in den österreichischen Alpenländern. Wien 1908. Wilh. 
Frick. XI + 98 sid. 42 fig. Pris '5 öster. kronor. 

KERNER, ANTON VON: Der Wald und die Alpenwirtschaft in Oesterreich und 
Tirol. Berlin 1908. Gerdes & Hödel. 178 sid. Pris bunden 4 mark. 

KOozZESNIK: Die Neue Pflanzungs-Methode im Walde. 3 Aufl. Wien 1908. 
WEHEsick) ooo: Std med ret vRnSstn mark. 

Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, Häftet 4 1907. Stockholm 
1908. IV —+ 108 sid. 127 fig. Pris 1,50 kr. 

MÖLLER, KE. J.: Die Aufforstung landwirtschaftlich minderwertigen Bodens. 
Berlin 1908. Julius Springer. 102 sid. Pris 2,80 mark. 

MorkK-HaANnsEnN, H.: Blandede eller rene Bevoxninger. (Forstl. Diskussions- 
förening 1907—08.) Hilleröd 1908. 22 sid. 

Neudammer Försterlehrbuch. FEin Leitfaden fär Unterricht und Praxis, sowie 
ein Handbuch fär den Privatwaldbesitzer. Bearbeitet von A. SCHWAP- 
PACH, H. ECHSTEIN, E. HERRMANN och W. BORGMANN. 3 Aufl. Neu- 
damm 1908. J- Newmann:; ” 818 sid. 203 fig: 6 tafl. "Pris bunden 
10 mark. 

ÖPPERMANN, A.: Egeskovens Behandling og Udnyttelse. Köpenhamn 1908. 

Repetitorium zum Neudammer Försterlehrbuch. MNeudamm 1908. J. Neu- 
MANN - 2:2:07 SIC PISA 5 Åman 

SALISCH, VON: Die Bewirtschaftung kleiner und kleinster Waldungen. Breslau 
It(G]SKAE > Kirj Skol 

SCHNEIDER, K.: Die Anlage v. Dauerweiden u. ihr Betrib unter neuzeitlichen 
Gesichtspunkten..  Breslaw 1908. WW. & Korn, 32 sid. med fig:bns 
0,50 mark. 

SCHWAPPACH, ADAM: Die Kiefer. Wirtschaftliche und statische Untersuchungen 
der forstlichen Abteilung der Hauptstation des forstlichen Versuchswesens 
in Eberswalde. Neudamm 1908. J. Neumann. 180 sid. Pris bunden 
5 mark. 

SCHWAPPACH, ADAM: Forstwissenschaft. 2 Aufl. Leipzig 1908. G. I. Gö- 
schensche Verlagsbuchhandlung. 162 sid. Pris bunden 0,80 mark. 
SCHELLE, E.: Die winterharten Nadelhölzer Mitteleuropas. Stuttgart 19038. 

Eugen Ulmer se vITECER 25 ORSA NS ETST SImark: 

SCHOTTE, GUNNAR: Skogsplantering. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 13.) 
Stockholmirg os. 4320 sdjR224mITStteRERSK3o Ore: 

SHIRASAWA, M. HoMI: Iconographie des essences forestieres du Japon. Tome II. 
Tokio 1908. +74 planscher. 

SPITZENBERG, G. K.: Uber Missgestaltungen des Wurzelsystems der Kiefer und 
uber Kulturmethoden. Neudamm 1908. J. Neumann. 32 sid. 15 fig. 
Pris 1 mark. 

WEED, M. CLARENCE: Our Trees. How to know them. Philadelphia & Lon- 
UN KOKK AON I HJ jalhasenGn VARS NA LE 

ZELLÉN, J. O. AF: Lagstiftningen ang. vård af enskildas skogar med kommen- 
tarier jämte anvisningar för skogarnas skötsel. 2:a omarb. uppl. af GUN- 
NAR SCHOTTE. 205 sid. + 14 sid. tillägg samt 78 fig. Stockholm. P. 
A. Norstedt & Söner. Pris 2,25 kr., bunden 3 kr. 

A consise Manual of sylviculture for the use of forestry students in India. 
(Calcutta rOOd. 240 sid. 


LITTERATUR. TV 


Skogsuppskattning och skogsindelning. 


ARNOULD, M. A.: L'évaluation du revenu imposable des foréts. Paris 1908. 
Lucien Laveur. +60:'sid. Pris 1,75 fr. 

BARTH, ÅGNAR: Skogtaksationslere. Stenkjer 1908. 135 sid. Pris 3 kr. 

GROTHE, OTTOo: Forstliche Rechenaufgaben. 6 uppl. Berlin 1908. TJ. Springer. 
VII + 174 sid. och 88 fig. Pris 1,80 mark. 

HÖNLINGER, Hans: Beweise fär die Unrichtigkeit der Reinertragslehre. Wien 
och Leipzig 1908. Carl Fromme. VII + 43 sid. Pris 1 mark. 
SCHILLING, L.: Die Betriebs- und Ertragsregelung im Hoch- und Niederwalde. 
Dritte Auflage. Neudamm 1908. TJ. Neumann. III + 110 sid. 335 fig. 

Pris 4 mark. 

SCHIFFEL, A.: Form und Inhalt der Tanne. (Mitteilungen aus dem forstlichen 
Versuchswesen Österreichs. Der ganzen Folge XXXIV Heft.) Wien 
19008. W. Frick. 96 sid. Pris 4 öster. kr. 

STOETZER, H.: Die Forsteinrichtung. 2 Aufl. Frankfurt a. M. 1908. J. D. 
Sauerländer. XII + 332 sid. 36 fig. och 1 karta i färger. Pris bun- 
den 9,30 mark. 

STOETZER, H.: Waldwertrechnung und forstliche Statik. 4 Aufl. Frankfurt 
a. M. 1908. ' J. D. Sauerländer. 243 sid. Pris bunden 5 mark. 
Weiss: Allgemeine Waldbestandstafeln nach Feistmantel fär Eiche, Buche, 

Tanne, Fichte, Lärche, Weiss- und Schwarzföhre. Pris 3,60 öster. kr. 


Skogspolitik och skogsstatistik. 


Amtliche Mitteilungen aus der Abteilung f. Forsten d. königl. preuss. Mi- 
nisteriums f. Landwirtschaft, Domänen und Forsten 1906. Berlin 1908. 
J. Springer. IV + 45 sid. Pris 2 mark. i 

Beck, R.: Die Aufforstung der unrentablen Flächen des landwirtschaftlichen 
Kleinbesitzes vom agrar- und forstpolitischen Standpunkte aus betrachtet. 
Berlin 1908. Paul Parey. IV + 99 sid. Pris 1,60 mark. 

Beiträge zur Forststatistik v. Elsass-Lothringen. XXV Heft. Wirtschafts- u. 
Rechnungsj. 1906. Strassburg 1908. III + 126 sid. Pris 3,;o mark. 

BENTHEM, V. O.: Das Oberförstersystem in den deutschen Staatsforstverwal- 
tungen. Berlin 1908. Julius Springer. 219 sid. Pris 3,60 mark. 

Berättelse öfver Norrbottens läns skogsvårdsnämnds verksamhet under år 1907. 
Luleå 19038. 22 sid. 

BRrRUSEWITZ, AXEL & TUNBERG, SVEN: Statens domäner och deras förvaltning. 
Några synpunkter. 26 sid. Pris 75 öre. 

Bidrag till Sveriges officiella statistik. 4:0o. F. Handel. Kommerskollegii un- 
derd. berättelse för år 1906. XX —+H 265 sid. Stockholm 1907. Pris 3 kr. 

DENGLER, A.: Die Verteilung des Waldes und der Holzarten in Deutschland. 
Väggkarta i stentryck och 3 färger. Skala I : 1,000,000. Eberswalde 
1908. H. Langewiesch. Pris uppfodrad 30 mark. 

DETTEN, V.: Der Wald als Wirtschafts- u. Kultur-Element in Altwestfalen. 
Paderborn 1908. IV —+ 833 sid. Pris 1,80 mark. 

Domänstyrelsens underd. berättelse rörande skogsväsendet för år 1906. Stock- 
holm 1908. +79 sid. 

EKMAN, WILH.: Karta öfver allmänna skogar. Stockholm 1906. General- 
stabens litogr. anst. Pris 6 kr. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. i 


118 : LITTERATUR. 


Forststatistische Mitteilungen aus Wärttemberg fär das Jahr 1906. Stuttgart 
1008: DFUCK Hämnd Verlag Non, ChtE Scheutell: 1.92 sid. 

Forstväsendet (Finlands officiella statistik XVI). 10. Forststyrelsens berättelse 
för år 1906. 

FRANZ, J.: Buchfährung fär Privat- und Gemeindewaldungen mittleren bis klei- 
nen Umfanges. J. Neumann, Neudamm 1908. 64 sid. 

HoLTEN, A.: Statsskovbruget. Köpenhamn 1908. 

Indberetning om det norske Skogvesen og en del andre under Landbrugs- 
departementets Skogkontor henhorende Anliggender for Kalenderaaret 
1906, avgivet av Skogdirektoren. Kristiania 1908. XVII + 158 sid. 

Inberetning om det norske skogv&sen for Kalenderaaret 1907, avgivet av Skog- 
direktoren. 2 delar. Kristiania 1908. 100 + 140 sid. 

LAGERMAN, K.: Behofvet af skogsallmänningar för landskommunerna. Jön- 
köping 1908. H. Halls boktryckeri. 6 sid. ; 

LJUNGBERG, E. J.: Om Bolagsvälde och bolagshat, föredrag hållet i National- 
ekonomiska föreningen i Stockholm den 31 jan. 1908. Falun 1908. 
Falu nya boktryckeri-aktiebolag. 19 sid. 

Mitteilungen aus der Forst- und Kameralverwaltung des Grossherzogtums Hes- 
sen fär das Wirtschaftsjahr 1906. Darmstadt 1908. Druck von Edvard 
Rocher. -300SsId. söta 

Mitteilungen der Wirtschaftsergebnisse der herzoglich. Braunschweigischen Forst- 
verwaltung fär das Jahr 1906—07. Bearbeitet in der herzoglichen Kam- 
mer, Direktion der Forsten. Braunschweig 1908. 50 sid. 

REIERSEN, N.: Praktisk handbok 1 trävaruhandtering.. 4:de omarb. uppl. 241 
sid. + 3 pl. Göteborg. N. J. Gumperts bokh. i distr. Pris inb. 6,50 kr, 

Resultate der Forstverwaltung im Regierungsbezirk Wiesbaden Jahrgang 1906, 
herausgegeben von der Königlichen Regierung zu Wiesbaden. Wiesbaden 
1908. P. Plaum. 11 sid. + tabeller. 

Räss: Waldversicherung, Forstbank und rationelle Waldertragsregelung. Wies- 
baden 1908. Forstburo Silva. 52 sid. Pris 1 mark. 

Schweizerische Forststatistik. Jahrg. 1907. Herausgegeben vom eidgen. Ober- 
forstinspektorat. Zirich 1908. VII + 87 sid. 

Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1907. (Aftryck ur Skogsvårdsf. tidskr. 
1008. Billr) Stockholms x9oS:, Väck 288 sid. Brist 2,5o0mMkae 
Statistische Nachweisungen aus der Forstverwaltung des Grossherzogtums Ba- 

den fir das Jahr 1906. Karlsruhe 1908. XXI + 135 sid. Pris 3 mark. 

THORSEN, J. G.: Om Skogvedtegter, udgivet af det norske Skogselskab. 
Kristiania 1908. Grondahl & Sons forlag. 28 sid. 

Wirttembergische Jahrbiächer fär Statistik und Landeskunde. H. 1, 2. Stutt- 
gart 1908. 233 + 206 sid. 


Skogsteknologi. 


BOoULGER, G. S.: Wood. 2 uppl. Edward Arnold. London 19038. 

ERrRICSON, O.: Uppslagsbok vid sortering af sågade trävaror. Stockholm. C. E. 
Fritzes, k.. hofbokha 1 distr.. 20-sid. Pris I;so kr. 

ERICSON, O.: 1909 års Värdetabell för prissättning och aptering af ståndskog 
utvisande verkliga nettovärden pr löpfot på rot för sågtimmer, papptim- 
mer, props- och egypt. sparrämnen, utarbetad på grundval af medelpri- 


RAR ar 
Uj 


LITTERATUR. 119 


serna 1 trävaru- och pappersmassemarknaden hösten 1908. Gäfle 1908. 
14 sid. C. E. Fritzes bokförlagsaktiebolag. Pris 1,30 kr. 

ErKBERG, F. R.: Lärobok i allmän husbyggnadslära för tekniska skolor, innehål- 
lande kortfattad redogörelse för byggnadsmaterialerna, byggnadskonstruk- 
tioner, uppvärmning och ventilation. 2 uppl., omarb. af H. Arvid Lund- 
blad. Stockholm. Kommanditaktieb. Chelius & C:o. 134 sid. 205 
illustr. Inb. 3,25 kr. 

EKMAN, WIiLH.: Skogsteknisk handbok. Stockholm, C. E. Fritzes bokförlags- 
aktiebolag. 8 + 286 sid. 239 illustr. Pris 5 kr. 

EnGcELL, M. v.: Holzzölle und Holzproduktions-Verhältnisse. Wien 1908. VI + 
263 sid. Pris 6 mark. 

FisHER, W. R.: Schlichs Manual of Forestry. Volume X. Forest Utilization. 
Öfversättning af Gayers »Die Forstbenutzung». London 1908. 840 sid. 
402 illustr. 

Holzhauer-Ordnung f. die d. Staatsforstverwaltg. unterst. Waldungen in Gross- 
herzogtum Hessen. Darmstadt 1908. G. Jonghaus. 41 sid. Pris 0,20 
mark. 

KLARSTRÖM, O. S.: Praktiska anvisningar om olika virkesmätningar och skogs- 
taxeringar samt skogsafverkningar och virkestransport. Göteborg 1908. 
Wald. Zachrissons boktryckeri-A.-B. +=58 sid. Pris 1,30 kr. 

KLASON, PETER: Bidrag till närmare kännedom om granvedens kemiska sam- 
mansättning. I. 20 sid. (Arkiv för kemi m. m.) Uppsala. Almqvist 
& Wiksells boktr. aktieb. 

KLASON, PETER & FAGERLIND, OSCAR: Bidrag till kännedom om granvedens 
kemiska sammansättning. II. 10 sid. (Arkiv för kemi m. m.) Upp- 
sala. Almqvist och Wiksells boktr. aktieb. 

KLASON, P., HEIDENSTAM, G. & NORLIN, E.: Teoretiska undersökningar rö- 
rande kolning af ved. I. 34 sid. 20 pl: II. 17 sid. 38 taflor. (Ar- 

; kiv för kemi m. m.) Uppsala. Almqvist & Wiksells boktr. aktieb. 

KORNERUP: Dansk Gavntre og dets Afsetning. Foredrag. Hilleröd 19038. 

LANDOLT, EL.: Tafeln zur Ermittlung des Kubik-Inhaltes liegender entgipfelter 
Baumstämme nach metrischem Mass. 9 Aufl. Zirich 1908. Schulthess 
& C:o. 127 sid. Pris kart. 1,80 mark. 

LARSSON, ÅLF.: Om bränslen, särskildt med hänsyn till svenska förhållanden 
och speciellt våra torftillgångar. (Separataftr: ur industritidn. Norden.) 
Stockholm 1907. H. Lindstål. 67 sid. :Pris 1,50 kr. 

LIncKE, Max: Die Erzielung ginstiger Holzpreise im Walde. Neudamm 1908. 
J. Neumann. VII + 171 sid. Pris bunden 6 mark. 

Liztus, M.: Schweizerischer Holzberechner. ”Taschenbuch f. Berechng des 
Kubikinhaltes v. Rundhölzern etc. Ziirich 1908. 176 sid. m. 1 Tab. 
Pris 2 mark. 

MARCHET, Jurtus: Der Holzhandel Norddeutschlands. Leipzig und Wien 1903. 
Franz Deuticke. VII + 227 sid. 19 fig. och 2 kartor. Pris 7 mark. 

MATHEY, ALPHONSE: Traité d'exploitation commerciale des bois. Tome 
deuxieéme. Paris 1908. Lucien Laveur. XV —+ 835 Sid. .A20, 1p- 

PrRInTZ, EDUARD: Die Bau- und Nutzhölzer. Leipzig 1908. B. F. Voigt. 
Pris 7 mark. 

REIERSEN, N.: Praktisk handbok i trävaruhandtering. 4:de omarb. uppl. 241 
sid. 3 pl. Göteborg 1908. N. J. Gumperts bokh. i distr. Pris inb. 6,50 kr. 


[29 EITTERATUR. 


» SPARSAM» : Om eldning i kakelugnar. Stockholm. OO. A. Liljegren i distr. 
TO SId: BrIS:50 Ore, 

WIMMER, EMIL: Mannheims Stellung im Nutzholzverkehre von 1800 bis 1905. 
Karlsruhe 1908. C. Braunsche Hofbuchdruckerei. 132 sid. Pris 4 mark. 

ZON, R. and CraePrp, FE. H.: Cutting timpercin the National: förestsandipro- 
viding for a future supply. Washington 1908. 


Skogsbotanik och jordmånslära. 


BIRGER, SELIM: Om Härjedalens vegetation. Uppsala 136 sid. 13 pl. 6 fig. 
(Arkiv för botanik) Almqvist & Wiksells boktr.-aktiebolag. 

EHRENBERG, PaUL: Theoretische Betrachtungen iber die Beeinflussung einiger 
der sogen. physikalischen Bodeneigenschaften. Berlin 1908. P. Parey. 

EULER, Hans: Växtkemi, dess grunder och resultat. Del II och III. Stock- 
holm, 1968. . HugorGebersktonlapg. 25 20sid; Bris, mb. 4,75 Kl. 

HENRY, E.: Les sols forestiers.. . Paris et Nancy 1908. Berger Levrault édi- 
teur. 192 sid. 3 diagram, 5 planscher och 2 kartor. 

HOoLLRUNG, M.: Jahresbericht iäber das Gebiet der Pflanzenkrankheiten. Das 
Jahr 1906. Berlin 1908. Paul Parey. 208 sid. Pris 15 mark. 

MEzZ, CARL: Der Hausschwamm und die iäbrigen holzzerstörenden Pilze der 
menschlichen Wohnungen. Dresden 1908. R. Lincke. 90 fig. och 
TF itatla. REISE Amar. 

NISBET, JOHN: John Evely'n Sylva, a discourse on Forest Trees with an essay 
on the life and works of the author. London 1908. Arthur Double- 
Gayr. CEC: 0 -NETISN 20ASS 

PERONA, V.: Arboreti e societå dendrologische in Italia e all'estero. Florenz 
1908. Mariano Ricci. 

PETERSEN, O. G.: Forstbotanik. Paa Grundlag af Forelesninger ved Den 
Kgl. Veteriner- og Landbrugshoiskole. Köpenhamn 1908. Gyldendalske 
Boghandel, Nordisk Forlag. 442 sid. 230 fig. Pris 8 kr. 

ROSSMÄSSLER, E. A.: »Flora im Winterkleide>. 4 Aufl., bearb. af H. Kniep. 
Leipzig 1908. W. Klinkhardt. XXII + 126 sid. 62 fig. och 3 taflor. 
Pris bunden 4 mark. 

SCHIMPER, A. F. W.: Pflanzen-Geographie auf physiologischer Grundlage. 
Zweite unveränderte Auflage. Jena 1908. Gustav Fischer. 870 sid., 
502 fig. 5 tafl. och 4 kartor. 

SCHRÖTER, E.: Die Rauchquellen im Königreich Sachsen und ihr Einfluss auf 
die Forstwirtschaft. Berlin 1908. Paul Parey. 219 sid. Pris 4 mark. 

SORAUER, P.: Handbuch der Pflanzenkrankheiten. Dritte Auflage. 2 Band. 
Die pflanzlichen Parasiten af G. Lindau. Berlin 1908. Paul Parey. 
BS Mölbr DA NG 

WARMING, E.: Om Planterigets Livsformer. Köpenhamn 19038. 

WisLICENUS, H.: Uber die Grundlagen technischer und gesetzlicher Massnahmen 
gegen Rauchschäden. Berlin 1908. Paul Parey. 380 sid. Pris 1,20 mark. 


Naturminnen och naturskydd. 


Baum- und Waldbilder aus der Schweiz. Erste Serie. Herausgegeben vom 
Schweizerischen Departement des Innern, Abteilung Forstwesen. Bern 
I KO OSLL 2120 SId.:s 20 rtaflor. se ALukraneke. sPris)snvark; 


LITTERATUR. 12 


CONWENTZ,: Hl: Beiträge zur Naturdenkmalpflege.: Band I. H. :27 Berlin 
1908. - Gebräder Borntreger. 104 sid. Pris 1,80 mark. 

JacoBi, C.: Forstestetik. Foredrag 1 Forstlig Diskussionsforening den 14 febr. 
1908. Hilleröd 1908. 14 sid. 

KLEIN, L.: Bemerkungswerte Bäume in Grossherzogtum Baden (Forstbotanisches 
Merckbuch). Heidelberg 1908. Carl Winter, XXVIII + 272 sid. 214 
fig. Pris bunden 4 mark. 

SCHUBE, THEODOR: Aus der Baumwelt Breslaus und seiner Umgebungen. 
Breslau irg0o0d-- 77. sd.uxas Hg. Pos 2 mark: 


Skogszoologi och jakt. 


BrRaAnpDT, K.: Fährten- und Spurenkunde und Beschreibung sonstiger Gewohn- 
heiten (Zeichen) des Wildes, die dem Jäger den Standort, Wechsel oder 
Pass verrateén. Berlin 1908. Paul Parey. 162 sid. Bunden 6 mark. 

BÖHMERLE, EMIL: Taschenbuch fär Jäger und Jagdfreunde, zugleich Repertorium 
fur das Studium der Jagdwissenschaft und die Vorbereitung zur Jagd- 
präfting. sx Aufiyys;530 id: , 173 fig. Pas bunden 11,40 öster. kr: 

COLLETT, R.: Dyrelif i det nordlige Norge. Kristiania 1907. Alb. Cammer- 
meyer. 

CHOLODKOVSKY, N.: Die Koniferen-Läuse Chermes. Berlin. Friedländer's för- 
läg 1908." Pris 3 mark. 

DauL, FRIEDRICH: Kurze Anleitung zum wissenschaftlichen Sammeln und zum 
Konservieren von Tieren. Jena 1908. Gustav Fischer. 143 sid. 268 fig. 
Pris bunden 4 mark. : 

DEINERT, B.: Die Kunst des Schiessens mit der Scehrotflinte. 3 Aufl. Berlin 
100064 -baulPareys 210-sid) 5259: Pris bunden v mark: 

DeELuIus, H.: A. Dalckes Preussisches Jagdrecht. Breslau 1908. J. W. Kern 
(Max Miller). Pris inbunden 10 mark. 

DieEzEL, C. E.: Erfahrungen aus dem Gebiete der Niederjagd. Stuttgart 1908. 
Franckh'sche förlag. VII + 330 sid. Pris bunden 4,50 mark. 

EBNER, SYND., A.: Das preussische Jagdrecht. Berlin. C. Heumann. 831 + 
748 sid. Pris bunden 17 mark. 

ECKSTEIN, KARL: Der Kampf zwischen Mensch und Tier. (Aus »Natur und 
Geisteswelt». Sammlung wissenschaftlich-gemeinnätziger Darstellungen 
aus allen Gebieten des Wissens. 18 Bändcehen.) 2 uppl. Leipzig 
1907. B. G. Teubner. IV + 130 sid. Pris inbunden 1,25 mark. 

ENGELHARD & DANCKELMANN: Das Jagdrecht in Geltungsbereich der preuss. 
Jagdorduung .Y. — a T9O7T- Berlin 1908. -P. Pareys I + 357 sid. 
Pris bunden 4,30 mark. 

ERIKSON, JOHAN: Naturljud och djurnamn. En onomatopoetisk studie. Stock- 
holm. Björck & Börjesson. 125 sid. + I pl. och 19 illustr. Pris 2 kr. 

FLEURON, SVEND: J2e&ger-Andagt, Blade fra et Efteraar. Köpenhamn 1908. 
Gyldendålske Boghandel, Nordisk Forlag. 

FLOERICKE, KARL: Uber die Vögel des deutschen Waldes. Stuttgart. Kosmos 
förlag. Pris bunden 2 mark. 

FREHSE, ÅA. F.: Das einheinische Raubzeug und dessen Jagd und Fang. Mit 
einer Anweisung, Hasen und Anderes Wildhet aus der Ferne herbeizu- 
locken. Leipzig 1908. Ernst. 171 + VIII sid. med illustr. Pris 1,50 mark. 


122 LITTERATUR. 


FRISENDAHL, ARVID: Om fågelfaunan 1 södra Norrbotten. Uppsala. 15 sid. 
(ur Arkiv för zoologi IV). Almqvist & Wicksells boktr.-aktieb. 

GILLANDERS, ÅA. T.: Forest Entomology. W. Blackwood and Sons, London 
1(SNO KG FÖRSISIT HOS ANA Sol 

GÖRCKE, Die Preussische Jagdordnung vom 15 juli 1907. Berlin 1908. H. W. 
Muller = SvENL Siem] Std: 

HEGENDORF: Die Hebung der Niederjagd in Pachtrevieren. Berlin 1908. 
BaulParey: 205 (Std :0FöREiS) Risp bunden 5,50 mark. 

HASSELGREN, HENRIK: Gottlands däggdjur, reptilier och amfibier. En fram- 
ställning af deras förekomst och drag ur deras biologi samt tankar om 


deras ursprung. 71 sid. + I karta. Uppsala & Stockholm. Almqvist 


& Wiksells boktr.-aktieb. 1 distr. Pris 2 kr. 

HORN, ÖSKAR: Von deutschem Waidwerk. Jagdliche Plaudereien. Berlin 
TO007 Paul Pareys ag Srste EPs bunden 6,50. mark. 

HÖPKEN, H. VON: Från Mombasa till Kairo. En jaktfärd från Brittiska Ost- 
afrika längs Nilen till Kairo. Stockholm 1908. P. A. Norstedt & Sö- 
ners. förlag.  Prist4 kr. 

JÄGERSKIÖLD, L. A.: Om spel och parningslekar bland djuren. Stockholm. 
Elugonr Geber. 0 1360 sid:0 OCK 13 2 ga RISE 3,45 Kr 

KAPHERR, E.: Das Elchwild. Berlin-Schöneberg 1908. 95 sid. Pris bunden 
3 mark. 

LANGE, A.: Kan man ved Valg av visse Treer og Buske til Plantning i Have 
og Park virke fremmende paa Fuglelivet der? (Flyveblad.) Köpenhamn 1908. 

LiIncK, E.: Jagtgevärets skötsel. Helsingfors 1908. G. F. Stockmann A.-B. 
Sportafdelning. 

LÖNNBERG, EINAR: De svenska ryggradsdjurens vetenskapliga namn. Uppsala 
& Stockholm. Almqvist & Wiksells boktr.-aktieb. 159 sid. Pris 3 kr. 

MADERSTEIG, G.: Das Jagdrecht des Grossherzogt. Sachsen... Weimar. H. 
Böhlaus. XII + 208 sid. Pris 3 mark. 

MEERWARTH, F.: Lebensbilder aus der Tierwelt. Sonderhaft. Das Tierbild 
der: Zukunft: | Lepzagi 1008. ocKS Moigtländer. 60sid. 37 DUdeSrErRris 
0,40 mark. 

MENTZER, O. Vv.: Det förnämsta af vårt matnyttiga villebråd och dess vård. 
(Bibliotek för jägare samt jakt- och skjutkonstens vänner. VI.) Stock- 
Hölm 6 08- Her5 Skoglund: FEngrsid-AE5 PER Pris. 2,25 kr. 

MiIcLA,/ KARI: Wiel fliegt der Vogel mtempzestund "Berlin I906-0mbmte 
MTStPnen 258 PRS TT Sm Ark. 

MORGAN: Die Parforcedressur des Jagdhundes, seine Pflege und Behandlung, 
nebst Ratschlägen fär Wahl der Rasse und Ankauf, sowie einem An- 
hang tuber die hauptsächlichsten Krankheiten. Berlin 1908. Pris 2 kr. 

MORGON, CAMALLO: In den Wildnissen Afrikas. Jagdschilderungen aus dem 
Sudan von Erzherzog Joseph von Österreich. Neudamm 1908. J. Neu- 
mann.: 43 sid:0 v22vatbildn:;, karta visor mark. 

Niätzliche Vogelarten u. ihre Eier. Halle 1908. H. Gesenius. X + 68 sid. 
stal KRIS DINEeEN Man 

PESSLER, PAUL: Das Jagdrecht und die Jagdgesetze des Herzogtums Braun- 
schweig. Braunschweig 1908. Joh. Heinr. Meyer. 116 sid. 

A. E. L.: Kennel-Journal till tjänst för hundägare och jägare. Lilius & Hertz- 
berg, Helsingfors 19038. 


KJ EN 


än FOS EE EES SE VN AT FI IA 


SV 


LITTERATUR. 123 


PUSCHMANN: Jagd-, Forst- und Vogelschutz in Mecklenburg. Hinstorffsceh 
Verlagsbuchhandlung, Wismar 1908. 147 sid. 

REUTER, O. M.: Die Seele der Tiere. Leipzig 1908. 

SAHLIN, S.: Nordiska spetsen. (Nordiska kennelklubbens bibliotek. 2.) Stock- 
holm. Aktiebolaget Nordiska bokh. «47 sid. Pris I kr. 

SCHLOTFELDT, ERNST: Der Hund, seine Rassen, Zucht und Haltung. (Bibliothek 
der gesamten Landwirtschaft, 48 Band.) 184 sid. Pris bunden 2,30 
mark. Hannover 1908. 184 sid. och flera fig. 

SCHULTZ, W. u. ScHERR-THOsS, G. FRHR. V.: Die Jagdgesetzgebung. Jagdrecht, 
Tagdausibung, Jagdschutz. Berlin 1908. Julius Springer. 171. sid. Pris 
bunden 4,40 mark. 

Schädliche Vogelarten wu. ihre Eier. Halle 1908. H. Gesenius. VI + 66 
sid. 24 tafl. Pris bunden 2 mark. 

STEBBING, E. P.: A Manual of Elementary Forest Zoology for India. Calcutta 
TOGO) 220 SId- VIP: JES: IA 

SÖDERBERG, RUDULF: Hornborgasjöns fågellif. Uppsala. 94 sid. + 1 pl. 
(ur Arkiv för zoologi. IV). Almqvist & Wiksells boktr.-aktieb. 

Söns, HERRMANN: Mein grines Buch. TJagdschilderungen. 3 uppl. Hannover 
1908. Ernst Geibel. 184 sid. Pris bunden 4 mark. 

SYLVEN, A.:- Jakten i vårt land. (Svenskt folkbibliotek. V: 2.) Stockholm 1908. 
P. A. Norstedt & Söner. 140 sid. 64 fig. Pris 1,73 kr. 

WENDEL, ARTHUR: Settern. 2 uppl. Göteborg. (Svenska Setterklubben i 
diStrib:)--223-sid.-. 50 85: Prists,so- kt 

WenDTt, W.: Kultur und Jagd. Ein Birschgang durch die Geschichte. I—LII. 
Berlin 1907—08. 

VoIGT, ALWIN: Deutsches Vogelleben. Leipzig 1908. B.G. Teubner. 156 sid. 
Pris bunden 1,25 mark. | 
ZALUD, JOSEF: Das Jagdgesetz fär das Königreich Böhmen. Prag 1908. Pris 

bunden 8 kr. 

ZDAREK, ROBERT: Lehrbuch der Jagdwissenschaft. Wien und Leipzig 19038. 
334 sid. Pris 5 mark. 


Berättelser och betänkanden. 


Beretning om det r2:te alm. norske Landbrugsmode og den 3:die nordiske 
Havebrugsudstillung i Kristiania 1907. (sid. 126—149 skogsbrugsafdel- 
ningen). Kristiania 1908. Grondahl & Sons. 236 + 104 + 120 + 54 sid. 

Beretning om det 9:de almindelige danske Skovbrugsmöde. Köpenhamn 1908. 

Betänkande angående ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen, afgifvet 
af de den 7 april 1906 inom kungl. jordbruksdepartementet tillsatta sak- 
kunniga. Stockholm. A.-B. Nordiska bokh. 429 sid. 5 tafl. Pris 3 kr. 

Betänkande, underdånigt, afgifvet af den af Kungl. Maj:t den 3 okt. 1902 
tillsatta kommitté rörande reglering af statens ämbetsverks och myndig- 
heters löneförhållanden m. m. 4:0. 24 X 19 cm. 

X. Reglering af löneförhållanden m. m. vid domänstyrelsen. Stockholm 
1907- 88 sid. Pris 50 öre. 

Bihang till Meteorologiska iakttagelser i Sverige utgifna af K. Svenska Veten- 
skapsakademien, utarb. under inseende af Meteorologiska centralanstalten. 
49 Bandet. Medeltal och extremer af lufttemperaturen i Sverige 1856 
—1907. Uppsala & Stockholm. 1908. 81 sid. 20 planscher. 


124 LITTERATUR. 


. 


Den Kongelige Veterinär- og Landbo- Hojskole 1858—1908. Festskrift ved 
Hojskolens Halvtredsindstyveaars Jubileum 24 aug. 1908. Kjobenhavn 
TOOGES0 3 Sid: 

Foredrag og Diskussion ved Skogmodet, afholdt i Kristiania den 7:de marts 
1908. Kristiania 1908. 62 sid. 

Instilling I fra den departementale Jordkomite ang. Sporsmaalet om en Lov 
om Erhvervelse af Eiendomsret eller Bruksret til Skoggrund. Kristiania 
1908. 83 sid. 

Meddelanden om Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet och särskildt 
om de förmåner, som styrelsen erbjuder år 1908. Gäfle 1908. 45 sid. 

Meteorologiska iakttagelser 1 Sverige, utg. af K. Svenska Vetenskapsakademien, 
anställda och utarb. under inseende af Meteorologiska centralanstalten. 
Bd. 49. 1907. Uppsala. Almqvist & Wiksells 'boktr.-aktieb. 159 sid. 
Bristkantsö3) Kl. 

Report of the departmental committee on Irish Forestry. Dublin 1908. 60 + 
484 sid. 

Utlåtande angående ståndskogslikvid vid jorddelning inom orter, där jordägarna 
hafva allenast inskränkt dispositionsrätt öfver skogen I, afgifvet af 1906 
års skiftesstadgekommitté. Stockholm. A.-B. Nordiska bokh. 31 sid. 
IPriSte7 AN Öre: 

TSE EBabeller "och an dra Mila g'Or- ME 22SIG RN ETSI KR. 

Verhandlungen des XXII Österreichischen Forstkongresses. Wien 1908. W. 

Erick: MM SFl2360sid) CPrist2,40 osten kr. 


Kalendrar. 


ARNOLD, OTTO V. och WALLER, ERIK: Landtmannens fick-kalender 1908. 
Stockholm: 1908. 338 sid. Pris bunden 1,75 kr 

BÖHMERLE, EMIL: Fromme's forstliche Kalender-Tasche 1908. 36 Jahrg. 
Wien. CI Eromme ville ER Ne kstd MKA stte EPS 3,2 omar 

CoNnraAD, TH.: Der Förster, Land- und forstwirtschaftlicher Kalender fir Forst- 
schutzbeamte 1909. Graudenz 1908. Pris 1,;0—2,30 mark. 

DOMBROWSKI, RaAOUL Vv.: TIlustrierter Jagdkalender pro 1909. 31 Jahrg. 
IVWien Men Berlesiav IVER ön a sid RISK unden 4; 40. mark. 

FELBER, "THEODOR: Schweizerischer Forstkalender. 3 Jahrgang 1908. Von 
Ferbert C:o im Erauenfeld; Pris 2,50 

Forst- und Jagd-Kalender des kärntnerischen Forstvereins f. d. J. 1908. Jahrg. 29. 
Herausg. v. kärntner. Forstverein. Klagenfurt. J. Leonsen. 273 + 42 
Sid. RfiSEDUnden 4 mark. 

GRIEB, RICHARD: Deutscher Forstkalender des deutschen Forstvereines fär Böh- 
men” 1006: fafjabres Eset IRobtsen TGS: 

HejE, K. K.: Lommealmanak for Landmand, Meierister og Skogburgere for 
1908. 16 Aarg. P. F. Steenballes Boghandel. 

Jagd-, Forst- und Fischerei-Abreiss-Kalender. Berlin 19038. Ferd. Ashelm. 
LARIS, EUGEN: Deutscher MHolzhändlerkalender fir das Jahr 1908. XXXIII 
Jahrgang. Leipzig 1908. E. Laris Nachf. Pris bunden 2,50 mark. 
LEUTHNER, AuGUST: Förster-Kalender fär das Schaltjahr 1908. XVIII Jahr- 

Fans öKila rent HI Eeonsen.- 42/0 07 std. TISK2 mn ark 
MARCHET, JUL: u. HEMPEL; FR.: daschenkalender f. den HForstwart fo dö 
T:0O'S-2 ANS AVVen Se MRenles erRr st senare 


LITTERATUR. 125 


MATHERN, Fritz: Jäger-Kalender fir das Grossherzogtum Hessen, die Provinz 
Hessen-Nassau; das Fiärstentum Waldeck und den Kreiz Wetzlar. Frank- 
furt a. M. Emil Roth in Giessen. Pris 2,50 mark. 

NEMEISTER, M. u. RETzLaAFfF, M.: Forst- und Jagdkalender 1908. Begrindet 
von Schneider und Judeich. 58 Jahrgang. TJulius Springer. 

I Teil: Pris bunden 2,;0—2,70 mark. 
I > > > 2 mark. 

Notiskalender fir deutsche Förster 1908: 13 Jahrg. Berlin. O. Nahmmacher. 
Pris 1,30 mark. 

Strachota: Forst- und Jagd-Kalender f. d. I. 1908. Herausgegeben v. böhm. 
Forstvereine. 42 Jahrg. Prag. Rivnåc. VII + 292 sid. Pris bun- 
den 2,80 mark. 

Waldheil, Kalender fär deutsche Forstmänner und Jäger auf das Jahr 1908. 
Vereinskalender des Vereins Königlich. Preussischer Forstbeamten. 21. 
Jahrgang. Neudamm, J. Neumann. 237 + 28 sid. Pris 1,50—1,80 
mark. 

Weidmanns Heil! Deutscher Forst- u. Jagdkalender f. d. J. 1908. 3 Jahrg. 
Nirnberg. C. Koch. Pris bunden 1,23 mark. 

Wild- und Hund-Kalender, Taschenbuch fär deutsche Jäger fär 1908. 38 Jahr- 
gang. Berlin. Paul Parey. Pris 2 mark. 


Diverse. 


DETTEN, GEORG V.: Der Wald als Wirtschafts- und Kulturelement in Altwest- 
falen. Paderborn 1908. Pris 1,80 mark. 

Die Entwickelung der Moorkultur in den letzten 235 Jahren. Festschrift zur 
Feier des 25-jährig. Bestehens des Vereins z. Förderg. der Moorkultur 
im Deutschen Reich. Berlin 1908. P. Parey. XXVII + 233 sid. 
Pris 6 mark. 

Guvrot, CHARLES: Cours de Droit Forestier. Tome premier. Paris 1908. 
Lucien Laveur, editeur. XIX + 708 sid. Pris 15 francs. 

KNnocH, SIGM., Die allgemeinen Grundsätze des bayerischen Forst-Strafrechtes. 
Niärnberg 1908. U. E. Sebald. VII + 224 sid. Pris 3,80 mark. 

Om Skogsvedtegter. Utgivet av det Norske Skogselskab. Kristiania 109038. 
28 sid. 

PUSCHMANN: Jagd-, Forst- und Vogelschutz im Herzogtum Anhalt. Dessau 
1908. C. H. de Rot. XI + 161 sid. Pris bunden 3 mark. 

RADTKE, RICHARD: Handbuch fir den Preussischen Förster, enthaltend sämt- 
liche, die Betriebs- und Schutzbeamten des Staats-, Kommunal- und Pri- 
vat-Forstdienstes angehenden Gesetze, Verordnungen usw. 4. uppl. 
Neudamm 1908. J. Neumann. 999 sid. Pris bunden 10 mark. 

Reglemente för förvaltningen af Jönåkers härads allmänningar, af K. B. i 
Södermanlands län fastställdt den 13 maj 1908. Nyköping 1908. Aktieb. 
Södermanlands läns tidnings tryckeri. 8 sid. 

REICHMUTH, ErICH: Das Recht der Forstbeamten zum Waffengebrauch in 
Deutschland. MNeudamm 1908. TJ. Neumann. 63 sid. Pris 1,30 mark. 

STENGEL, KARL FREIHERR VON: Rechtsencyclopädie zum Gebrauche fir 
Forstmänner. Miäinchen 1908. Georg D. W. Callmey. =527 sid. 
Pris 7 mark. 


126 : LITTERATUR. 


TAPLA, THEODOR: Grundzige der niederen Geodäsie. II. Instrumentenkunde. 
Leipzig und Wien 1908. Franz Deutsche. 2179 sid. 25 taflor. Pris 
9 mark. 

TIMBERG, GUSTAF: Populär meteorologi efter nyaste forskningar framställd. 
Stockholm 1908. C. E. Fritzes bokförl.-aktieb. VIII + 206 sid. 8 
pl; och 7/0" fig. 1 textens tr brIsmgson ko. 

VAILLANT, LUDWIG REINHARD: Das Forsträgeverfahren nach dem Rechte des 
Deutschen Reichs und seiner Einzelstaaten. Tiibingen 1908. J. C. B: 
MÖDNE: = TO94..S1d. 5ömarks 

WIMMENAUER, KARL u. WEBER, HEINRICH: Ubersichtstafeln der deutschen Forst- 
und Jagdgeschichte. 4 Tabeller med 3 sid. text. Berlin. J. Springer. 
Pris I mark. 


NOTISER. I 


NN 
- 


NOTISER. 


Till frågan om revirens lämpligaste storlek. 


Uttalanden gjorda af framstående skogsmän från äldre och nyare tid. 


G. L. Hartig, som år 1811 i egenskap af statsråd och Oberlandforst- 
meister i Preussens finansministerium trädde i spetsen för detta lands skogar, 
uttalade 1813 den meningen, att revirförvaltaren borde hinna att besöka hvarje 
trakt af sitt revir en gång i veckan. För att detta skulle kunna ske, borde 
reviren vara c:a 2,000 hektar stora. År 1832 hade Hartig nedsatt sina 
fordringar sålunda, att han nu godkände en storlek af 3,700—96,200 hektar 
pr revir i bergstrakt och 7,500— 10,000 hektar på slättland. Å orter, där 
handel och samfärdsel vore ringa, ansåg han, att reviren kunde vara ännu 
större. 

Ch. P. Laurop, år 1807 Oberforstrath och medlem af centralstyrelsen för 
Badens skogs- och bergsväsen samt åren 1809—1820 direktör för en skogs- 
läroanstalt i Karlsruhe, ansåg 1,000 till 2,000 hektar vara lagom för ett revir, 
under förutsättning att förvaltningsarealen ej vore fördelad öfver en alltför 
stor yta. 

H. von Cotta, 1811 direktör för Tharands skogsakademi (sachsiska statens 
sedan år 1816) samt föreståndare för Sachsens skogsindelningsväsen, ansåg år 
1838, att revirets storlek borde ligga mellan 1,100 och 2,200 hektar. I trakter 
med inga eller dåliga kommunikationer och till följd häraf ringa virkesvärde, 
kunde reviren vara ända till 10 gånger större. 

F. W. L. Pfeil, Geh. Oberforstrath och under åren 1830—13859 direktör 
för skogsakademien i Eberswalde, höll en revirstorlek intill 4,000 hektar för 
den lämpligaste. Under primitiva förhållanden kunde man nöja sig med revir 
om ända till 8,000 hektar. 

C. A. Agardh, biskop, framstående nationalekonom, ansåg år 1857, att man 
borde för hvarje 30,000 tunnland (omk. 14,800 hektar) kronoskog i de södra 
länen af Sverige hafva en jägmästare, och för hvarje 3,000 tld (omking 1,480 
hektar) en kronojägare. I mycket skogfattiga trakter, såsom Skåne och Väster- 
götland, där skogskulturer, »artificiell skogsskötsel», måste i stor utsträckning 
tillgripas, samt där kronan endast hade smärre och mera spridda skogar, kräf- 
des en något talrikare personal. 

B. Danckelmann, 1866 direktör för Eberswalde skogsakademi, höll c:a 
4,000 hektar för den riktiga revirstorleken. 

J. FE. Judeich, 1866 Oberforstrath och direktör för Tharands skogsakademi, 
ville ha små revir, ej öfver 2,000 hektar stora. 

Samma uppfattning företräddes af K. F. A. Grebe, Oberforstrath och 
direktör för Eisenachs skogsinstitut samt chef för Sachsens skogsindelningsvä- 
sende, sedan 1880 Oberlandforstmeister. 

Frågan om revirens lämpliga storlek har på sista tiden upprepade gånger 
blifvit dryftad inom tyska skogsföreningen, så vid dess sammanträde i Berlin 
12—13 febr. 1907, i Strassburg 7—9 sept. s. å. samt senast i Diässeldorf 
7—10 sept. 1908. 


128 ö | NOTISER. 


Det är ur inledningstalarens, prof. Briihlers” föredrag vid sistnämnda möte, 
som förestående uppgifter till större delen hämtats. De synpunkter, från hvilka 
revirdelningsfrågan borde skärskådas, sammanfattades sålunda: 

1. De särskilda faktorer, af hvilka arbetsbördan på ett revir bero, verka 
i olika riktning; somliga tillåta ökning, andra kräfva förminskning af reviret. 
I hvarje enskildt fall göra sig städse flera faktorer gällande, hvilka än för- 
stärka, än upphäfva. hvarandra. MHvarje sådan faktor har därför endast en 
relativ betydelse. 

De särskilda faktorernas betydelse kan ej på förhand bestämmas; om 
samverkan af dem alla kan endast erfarenheten gifva besked. 

2. Det själs- och kroppsarbete, som är förbundet med revirets förvalt- 
ning, får ej öfverstiga revirförvaltarens krafter. Å andra sidan bör reviret 
året om gifva honom: full sysselsättning.! 

Revirets ytvidd gifver i och för sig intet mått på revirförvaltarens arbetsbörda. 
Under olikartade naturliga och samhälleliga förhållanden kan det mindre 
reviret kräfva samma eller mera arbete än det större. 

3. Storleken af förvaltningsapparaten får ett, ehuru ej fullkomligt, uttryck 
i revirets virkesafkastning, dess nettoinkomster och utgifter. 

4. Förestående faktorer åter bero af ståndort, trädslag, virkespris och 
efterfrågan samt hushållningens grad af intensitet. 

Förvaltningsområdet får ej vara större, än att den under förhandenva 
rande omständigheter lämpliga intensitetsgraden kan nås. 

5. Revirets uppdelning på flera, resp. många skogar, bergig terräng, 
blandbestånd — i all synnerhet med värdefulla löfträd —, förekomsten af 
många slags gagnvirke, stor minuthandel — med anpassning till svenska för- 
hållanden skulle man kunna säga mycken underhandsförsäljning —, hög af- 
kastning, sorgfälliga gallringsåtgärder, naturlig(!) föryngring samt sämre utbil- 
dad bevakningspersonal, allt detta fordrar små revir. 

6. I fall af mycket intensiv skogshushållning kan revirförvaltaren ej 
nöjaktigt öfvervaka större afverkning än 12,000—15,000 kbm. fast mått, 
endast undantagsvis 15,000—18,000 kbm. 

Revir med stor och dyrbar virkesafkastning böra ej vara större än omkr. 
2,000 hektar. 

7. I många fall är smärre revir utan assistent (»wissenschaftlich gebil- 
deter Hilfskraft») att föredraga framför större revir med sådan. 

Det bör anmärkas, att såväl prof. Bähler som alla de citerade äldre 
auktorerna gjort sina beräkningar öfver revirstorleken med utgångspunkt från 
det rena revirförvaltare- -systemet (Oberförstersystem). Detta förutsätter, att för- 
valtaren står på höjden af sin tids och sitt lands skogsvetenskapliga bildning 
samt bär fullt ansvar för förvaltningen inom det honom anförtrodda området. 
Lägre utbildning och mindre ansvar hos tjänstemännen (— så vid de mesta- 
dels öfvergifna Forstmeister- och Revirförster-systemen —) kräfva ännu mindre 
revir samt därtill en vidlyftigare, kontrollerande öfverbyggnad. 


1 Under diskussionen underströks kraftigt, att revirförvaltaren borde få tid att följa 
med utvecklingen af teori och praktik inom sitt yrke, att han liksom andra människor kunde 
göra anspråk på att få ägna någon tid åt hus och familj, åt jakt etc., samt att han i största 
möjliga utsträckning borde befrias från mekaniskt skrifarbete. 


IR IR 


NOTISER. 120 


Enligt domänstyrelsens underd. berätttelse rörande skogsväsendet år 1905 
är de svenska revirens medelstorlek pr distrikt följande: 


Kronoparker S:a allm. skogar 
Distrikt 

Antal Hektar Antal Hektar 
Falea. oc. HÖRTEER flere d ANAR RNA ERE SA II 116,957 15 1908,170 
ST ERT (R [IE fann LS St CSES ARTE ENS 23 104,240 32 148,901 
FE a na em ASSR SAGA | 24 83,706 3I 100,008 
BRASS LS 3 nr pr So oa LL ög RR RA sal 21 39,354 37 49,538 
OESTTEESS I TÅ fär SKARA RR EVS ENE 7 59,042 27 904,567 
TEES Se ng ENTRE RR RN TE ET 3—4 5,962 100 19,294 
MCK eo Ras Fred SE Lär stR | 5 5,318 122 20,858 
(TES IVT BR SSE ENE 5—6 6,171 13 15,522 
STELT TT oe SER SPSS ARI REAR | 7 8,827 115 23,535 
SITTER SARV ET tr PN IE Oe Se | 10 | 7.398 148 13,578 

EE. W. 


! Vid beräkning af revirets medelstorlek inom Västra distriktet har hänsyn tagits till 
det efter år 1905 nytillkomna reviret. 


Sammanträden. 


Föreningens för skogsvård årsmöte hålles å Hasselbacken i Stock- 
holm måndagen den 209 mars kl. 10 f. m., hvarvid följande ärenden före- 
komma till behandling: 

1. Styrelsens och revisorernas berättelser jämte fråga om ansvarsfrihet 
för styrelsen rörande dess förvaltning för år 1908. 

2. Val af 2 ledamöter och 1 suppleant i styrelsen. 

3. Val af 2 revisorer och 2 suppleanter. 

4. - Kort redogörelse för planerad skogsexkursion till Ost- och Väst- 
preussen 1910. PETE 

5. Kolbefraktningen. Inledes af jägmästaren Paul Bellander. 

6. Skogsvårdsafgifternas fördelning.  Inledes af länsjägmästaren Arvid 
Nilsson. 

7- Skogsarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden i Norrland. <Inle- 
des af jägmästaren Paul Bellander. 

8. Skogsbeskattningsfrågan. Inledes af professor Gustav Cassel. 

9. Bör villebrådsfångsten med sax, såsom den nu utöfvas, tolereras af 
svenska jägare? Inledes af jägmästaren C. A. Hollgren. 

10. Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning 
bedrifvas? Inledes af jägmästaren P. O. Welander. 


130 SAMMANTRÄDEN 


Jämväl vid årsmötet väckt fråga kan, efter mötets medgifvande, omedel- 
bart upptagas till diskussion, utan att dock kunna föranleda till något mötets 
beslut. ($ 7 i föreningens stadgar.) — Intet inledningsföredrag får räcka 
längre än 30 minuter och intet yttrande öfver 15 minuter. 


Gemensam middag, serverad vid småbord, intages äfvenledes å Hassel- 
backenbkl- FICT6 emm. 


Efter middagen förevisas ljusbilder. 


Svenska Trävaru- Exportföreningen sammanträder lördagen den 27 
mars kl. 11 f. m. i Stockholms Handelsbank vid Kungsträdgårdsgatan. 


Föreningen »Sveriges ordinarie jägmästare» sammanträder söndagen 
den 28 mars kl. 11 f. m. å Skogsinstitutet. 


De extra iägmästarnas förbund sammanträder lördagen den 27 mars 
kl. 1/,6 e. m. å Grand Hötel Anglais, hvarefter intages gemensam supé. Sam- 
mankomsten kommer eventuellt att fortsättas söndagen den 28 mars kl. 7/, 12 
f. m. å Skogsinstitutet. 


Svenska Forstmästareförbundet sammanträder till ordinarie årsmöte 
i Stockholm å Grand Hötel Anglais söndagen den 28 mars kl. 2 e. m. 


Konstituerande sammanträde med Svenska Skogsmäns Pen- 
sionskassa äger rum å Grand Hötel Anglais tisdagen den 30 mars kl. 11 f. m. 


Skogsundervisningens ändamålsenliga ordnande, Svenska forst- 
mästareförbundet har genom en af detsamma tillsatt kommitté verkställt en 
granskning öfver det förra året mycket omdebatterade förslaget till ett ända- 
målsenligt ordnande af skogsundervisningen. Med detta häftes fackafdelning 
följer ett utdrag af detta yttrande såsom bilaga. För dem som önska sätta 
sig in i detsamma fullständigt har förbundet ställt till Föreningens för Skogs- 
vård förfogande ett antal exemplar, som kunna erhållas från Föreningens 
kontor. 


SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 190908, H. I. FACKUPPSATSER, 


SKOGSADMINISTRATIONEN, 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Ang. uppsägning af arrendatorer. 
Till samtliga öfverjägmästare. 

På förekommen anledning och på grund af bestämmelser i nya arrendelagen vill Kungl. 
Domänstyrelsen härigenom erinra att uppsägning från kronans sida af arrendatorer och 
brukare å för skogsväsendets räkning utarrenderade hemman, torp och lägenheter numera 
icke bör äga rum af annan anledning eller i annan ordning än i kap. II $$ 27, 28, 33, 
34, 36, 37, 38 och 39 af lag om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 samt i 
$$ 6, '7 och 8 af lag om hvad iakttagas skall i afseende på införande af lagen om nyttjande- 
rätt till fast egendom den 14 juni sägs, skolande sålunda den öfverjägmästare jämlikt punkt 
65 i de af Kungl. Styrelsen den 2 december 1895 utfärdade reglementariska föreskrifter 
tillkommande rättighet att uppsäga arrendatorer upphöra, och fråga om uppsägning i hvarje 
fall underställas Kungl. Styrelsens pröfning, där ej gällande arrendekontrakt annorlunda be- 
stämmer. Stockholm den 11 mars 1909. 

KARL FREDENBERG. 
Arnold Malling. 


Beslut af allmännare intresse. 
Permission för bevistande af Skogsvårdsföreningens årsmöte. 


Utdrag af K. Domänstyrelsens protokoll 
den 16 mars 1909. 


S. d. Föredrogs en af assistenten i Wilmelmina revir, e. jägmästaren Erik Törngren 
hos K. Domänstyrelsen gjord ansökan om tillstånd att med bibehållen tjänstgöringsskyldighet 
få vistas utom tjänstgöringsområdet under tiden från den 22 mars—I11 april i och för egna 
angelägenheters ordnande samt för bevistande af Skogsvårdsföreningens årsmöte. 

Kungl. styrelsen fann skäl bevilja den gjorda ansökan endast i hvad den afser tiden 
t. o. m. den 4 inst, april. Erfordrades längre ledighet ägde sökanden att ingifva ansökan 
om tjänstledighet i vederbörlig ordning. Stockholm som ofvan. 


På Kungl. Domänstyrelsens befallning. 
Martin Rasch. 


Tjänster och förordnanden. 


Domänstyrelsen, Generaldirektören Fredenberg har den 13 mars företagit inspek- 
tionsresa i Västernorrlands län omkring 14 dagar. 

Byråchefen Meves under denna tid t. f. generaldirektör samt revisor Modigh t. f. 
byråchef å kameralbyrån och e. jägm. Liljeberg t. f. revisor. 

Till amanuens å 3:dje skogsbyrån har förordnats e. jägm. K. E. Kallin. 

Till e. o. tjänsteman med arfvode har antagits e. jägm. Björn Fr. Groth med tjänst- 
göring å 2:dra skogsbyrån. 


132 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Jörns revir. Jägmästaretjänsten i Jörns revir söktes af jägmästarna G. Tjäder och 
S. Cederberg, t. f. jägmästaren A. Hellström, bitr. jägm. K. Fredholm och e. jägmästarna 
G. Sandberg, E. Angeldorff, O. Coos, A. Sylvén, G. Schotte. ' 

På förslag till tjänstens återbesättande har domänstyrelsen uppfört 1) jägm. i Arje- 
pluogs revir G. Tjäder (med förord), 2) jägm. i Malmesjaurs revir Sven Cederberg, 3) före- 
stånd. för Hällnäs skogsskola e. jägm. Olof Coos. 

Till aflönade assistenter har domänstyrelsen förordnat: i Bodens revir e. jägm. 
Hakon Stahre, i Åsele revir e. jägm. Per Nicander, i Österdalarnes revir e. jägm. Carl 
Phragmén fr. o. m. !5/, och e. jägm. Gunnar Fischer i sistnämnda revir 18/,—!9/.. 

Tjänstledighet har af domänstyrelsen beviljats direktören vid Kungl, skogsinstitutet 
And. Wallgren för fullgörande af offentligt uppdrag under tiden ?/,—?!/,. Jägmästaren i 
Stockholms revir A. Maass är under samma tid förordnad som direktör vid Skogsinstitutet 
och e. jägm. E. Wadstein som jägmästare i Stockholms revir. Tjänstledighet har vidare 
beviljats jägm. i Gripsholms revir Markman !/,—?!/, med e. jägm,. F. Aug. Berggren som 
vikarie, jägm. i Junsele revir Wedholm ?/,—"/, med. e. jägm. Estberg som vikarie; jägm. 
i Finspångs revir Kinman !/,—?!'/, och !6/,—?9/, med e. jägm. D. Hultmark som vikarie. 


Till skogschef för Långrörs Aktiebolag har antagits forstmästaren J. W. R. Lilliestråle. 


EZ 
CS 
MIND 


ÅT|T 


Ön RR ER. J Berga 


PRISBELÖNT ' Eje NEN INSTRUMENTFABRIK 


"Stockholm 1851, 1866, 1886, 1897 > Förfärdi h konst 
Moskwa 1872, Köpenhamn 1872 Re pm NR 


Malmö 1865, 1896 fö 3 NV G d ti. be 
Eskilstuna 1878, Göteborg 1891 > ran eo etIS. G 
Paris 1900, Gefle 1901 


oläfrabogg: 1808 2 SR Instrumenter 


Norrköping 1906, 


Tillverkar och försäljer 3 TELEERAMADRESS: GEODESI 


alla slags instrument G NW . Stockholm i 
för skogsmåätningar och NÖNN : 
därmed förenade 


göromål. Ä (hörnet af Drottninggatan). 


Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:0 


REGERINGSGATAN 23 +» STOCKHOLM 


UNIFORMSKNAPPAR ÄZ=SN KRÅSNÅLAR 
VS MANSCHETTKNAPPAR 


AF 


BROSCHER 2 — UNIFORMSKNAPPAR 


ARMBAND 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1900, H. 4—5. FACKUPPSATSER. 


Om trädgränsernas nedgång i de svenska 
fjälltrakterna. 


Af AXEL GAVELIN. 


Sedan lång tid tillbaka föreligga från ett antal naturforskare upp- 
gifter om att trädgränserna i Skandinavien fordom legat högre upp på 
fjällen än i nutiden är fallet. Man har nämligen flerstädes påträffat 
lämningar efter träd i tjärnar, kärr eller mossar ofvanför de nutida öfre 
gränserna för ifrågavarande trädslag. Företrädesvis har det härvid varit 
fråga om Zall, af hvilken stubbar eller stamdelar anträffats mer eller 
mindre högt ofvan den nuvarande barrskogsgränsen i björkregionen eller 
t. o. m. i fjällregionen. Mera sällan hafva björklämningar iakttagits 
ofvanför den nuvarande skogsgränsen, och granen är mig veterligt icke 
påvisad subfossil ofvan barrskogsregionen. 

Flere författare, som ägnat dessa förhållanden någon större uppmärk- 
samhet, framhålla i samband därmed, hurusom särskildt tallen vid sin 
nuvarande höjdgräns på fjällen visar sig stadd i utdöende, hvadan skogs- 
gränsens sjunkande sålunda ännu tyckes pågå. 

Såsom bevis för trädgränsernas nedgång anföras äfven de relikta tall- 
och björkbestånd, som flerstädes uppträda omgifna af björkregion resp. 
fjällregion under förhållanden, hvilka tyckas förutsätta ett fordomtima 
samband med de mer eller mindre aflägsna sammanhängande tall- resp. 
björkskogar, från hvilka de nu äro skilda. 

De säkra iakttagelserna öfver dessa trädgränsernas förskjutningar äro 
emellertid, åtminstone inom de centrala och norra delarna af Skandina- 
vien, mycket sparsamma och spridda. Frånsedt lapparnas och nybyg- 
garnas ofta genom sägner fortplantade, i regel obestämda berättelser 
om tallfynd ofvan skogsgränserna, föreligga ifrån nordligaste Lappland 
ett fåtal observationer rörande detta ämne af FRrEDHOLM!, HAMBERG”, 

! GUNNAR ANDERSSON: Klimatet i Sverige efter istiden. Nordisk Tidskrift 1903. 

? AXEL HAMBERG: Geologiska och fysiskt-geografiska undersökningar i Sarjekfjällen. Ymer 
1901. Sid. 45—47. 

Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuggsatser. j 


134 : AXEL GAVELIN. 


HOLMERZ och ÖRTENBLAD! HÄGERSTRÖM?, SVENONIUS3, OCh SYLVÉN4 samt 
från sydligaste delen af samma landskap en notis af F. AminorF5. Bäst 
kända äro i detta hänseende södra Jämtlands och västra Härjedalens fjäll- 
trakter genom undersökningar af GUNNAR ÅNDERSSON', SELIM BIRGER /, 
KELLGREN? Och SERNANDER?, Flere af de uppräknade författarna behandla 
emellertid företrädesvis i omedelbara närheten af de nutida skogs- 
regionerna försiggångna, jämförelsevis små förskjutningar. — På grund af 
den bristfälliga kännedomen om trädgränsförskjutningarna särskildt i 
Lappland anser jag mig böra offentliggöra åtskilliga iakttagelser, som 
jag varit i tillfälle att göra under mina resor"”, ehuru dessa observationer, 
såsom gjorda mera i förbigående under sysselsättning med helt andra 
uppgifter och utan samband med önskvärda torfgeologiska undersöknin- 
gar, äro i många afseenden ofullständiga. . 

Mina egna iakttagelser äro från de delar af Lappland, som ligga mel- 
lan Lule älf i norr och Ume älf i söder. För fullständighetens skull! 
har jag rekapitulerat förut kända fynd ifrån området och sammanfört de 
publicerade iakttagelserna från öfriga svenska fjälltrakter. 


Luleälfvens källområde. 


Efter Lilla Luleälf går granen enligt HOLMERZ o. ÖRTENBLAD i Tarradalen 
till sjön Tarraure, c:a 18 km. väster om Kvikkjokk, hvaremot friska tallar 
upphöra redan 5 km. öster om nämnda sjö. Samma förf. angifva tallregionens 
öfre gräns i Tarradalen till 410 m. ö. h., men framhålla tillika, att denna 
här sannolikt nedbragts genom människans ingripande, hvarjämte granen upp- 
gifves nå c:a 30 m. högre än tallen. Något östligare (V. om Saggat) upp- 
gifves barrskogsgränsen (granskogsgräsen) af HöGBOM !! till 500 m. ö. h., medan 


! C. G. HOLMERZ och TH. ÖRTENBLAD: Om Norrbottens skogar (Bih, t. Domänstyrelsens 
und. ber. 1885). 

2 K. P. HÄGERSTRÖM: Bidrag till Torne lappmarks och Ofotens Flora. Bot. Notiser 
1882. Sid; 65 0. £ 

> Geolog. Fören. Förh. Bd 22 (1900), sid. 485, not. 

t NILS SYLVEN: Studier öfver vegetationen i Torne lappmarks björkregion. Arkiv för 
Botanik utg. af K. Sv. Vet, Akad: Bdi 3: Nio 3. 

> F. AMINOFF: Skogsbiologiska studier inom Vilhelmina sockens fjälltrakter. Skogsv.- 
fören. Tidskr. 1907: 12. 

6 GUNNAR ANDERSSON: Klimatet i Sverige efter istiden. Nordisk Tidskrift 1903. 

7 SELIM BIRGER: Om Härjedalens vegetation. K. Sv. Vet. Ak. Arkiv f. Botanik Bd 7. 
N:o 13. 

2 A. G. KELLGREN: Några observationer öfver trädgränserna i våra sydliga fjälltrakter. 
Öfvers. af K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1893. N:0 4. 

? RUTGER SERNANDER: Fjällväxter i barrskogsregionen. Bih. t. K. Sv. Vet. Ak. Handl. 
Bd 24. N:o 11. ; 

— —: Flytjord i svenska fjälltrakter. Geéol. Fören. Förh. Bd 27 (1904). 

!0 Ett par observationer äro gjorda under äldre privata resor, de flesta sommaren 1908 
under arbeten för Sveriges Geologiska Undersökning. 

IA. G. HöGBoM: Norrland, Naturbeskrifning, sid. 304. 


Fjäll- och björkregionen 
i 


LAPPLAND 


Skala 1:2500000 


v:se ”w 22» 30 » sv 2 FAN 


Eyndort för subfossu 


136 : AXEL GAVELIN. 


SvENONIUS! på Prinskullens solsida vid Kvikkjokk funnit gran ända upp till 
637 m. ö. h. Efter Kamajokks dalgång sträcker sig barrskogen (tallblandad 
granskog) något mer än 1 mil från Kvikkjokk samt förekommer bl. a. på nedre 
delen af Ruotevare malmberg, medan öfre delen af detta berg tillhör björk- 
regionen utom dess c:a 650 m. ö. h. belägna högsta parti, som saknar skog. 
På det midt emot belägna Vallivares nordsida når björkregionen ungefär 650 m,, 
på Pårtetjällens solsida norr om Ruotevare synbarligen betydligt högre. 

Efter Tarradalen fortsätter björkregionen c:a 22 km. längre mot NV än 
granskogens västliga utposter vid Tarraure och c:a 27 km. ifrån den öfversta 
lokalen för nu lefvande tall. 

Björkregionens öfre gräns är på Prinskullen vid Kvikkjokk af SVvENO- 
NIUS bestämd till 720 m. ö. h., på Njunjesbergets solsida af E. NYMAN till 
780 m. ö h. På Tarrekajses branta sydvästra sluttning mot Tarraure fann 
jag den öfre björkgränsen ligga 660—9670 m. ö. h.?. Något mer än 1 mil 
NNV om ”Tarraures västra ände framgår björkgränsen på östra (sol-) sidan i 
Tarradalen c:a 774 m. ö. h., medan enstaka förkrympta björkexemplar gå 
25—30 m. högre; ett par km. längre norrut, vid Sliktajokk, ligger samma 
gräns c:a 745 m. ö. h. På västra sidan af Tarradalen ligger öfre björkgränsen 
betydligt lägre och framgår vid Vuossavare, midt emot Sevvatjåkko och 
Sliktajokk, på c:a 670 m. ö. h., medan några enstaka björkexemplar före- 
komma intill 5—10 m. högre. I själfva dalbottnen upphör björkskogen enligt 
topografiska kartan på en höjd af c:a 600 m. ö. h. 


Efter Lilla Luleälf har jag på två ställen funnit tall i subfossilt till- 
stånd betydligt ofvan den nutida barrskogsgränsen, nämligen uppe på Ruote- 
vare malmberg i Kamajokks dalgång samt på det nyss omnämnda berget 
Vuossavares sluttning mot Tarrajokk. 


I. Ruotevare. 


Ruotevares öfra del kan sägas bilda en undulerande bergplatå med klipp- 
kullar omväxlande med sänkor, i hvilka flerstädes små tjärnar förekomma. 
I en af dessa tjärnar uppe på berget iakttog jag år 1901 en tallstam. Tyvärr 
blef fyndortens höjd ej direkt bestämd, men den ligger med säkerhet icke mer 
än några tiotal m. under högsta toppen (650 m. ö h.), under inga omstän- 
digheter lägre än 600 m. ö. h. Såsom af det föregående framgår, tillhör fyndor- 
ten öfversta delen af björkregionen, men då barrskogsgränsen och särskildt 
tallgränsen nedanför berget ej blifvit noggrant fastställd3, kan någon bestämd 
uppgift ej lämnas om det minimimått på tallens nedgång, som anförda iakt- 
tagelse angifver. 


! Enligt i Sveriges Geol. Undersöknings arkiv förvarade dagböcker, som benäget ställts 
till mitt förfogande. 

? Denna empiriska gräns är säkerligen på grund af den för vegetationen ogynnsamma 
branta terrängen för låg för att vara den rationella gränsen. — Såsom exempel på gran- 
buskar ofvan trädgränsen må nämnas, att jag härstädes iakttog en mycket obetydlig krypande 
granbuske på 860 m. ö. h. — alltså i det allra närmaste 200 m. öfver den funna björk- 
gränsen, 

3 På den vindskyddade sydöstra sluttningen af berget förekommer granskog med insprängd 
tall åtminstone till 450 m, ö, h., men den öfre gränsen för denna ligger nog något högre. 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 137 


2. Vuossavare. 


Vuossavare är beläget på västra sidan af Tarrajokk och strax söder intill Karte- 
jokks inflöde i densamma. På nordöstra sluttningen af nämnda berg hade 
en helt liten bäck skurit sig igenom en liten hängmyr med o,;—0,3 m. mäk- 
tig, starkt förmultnad, dyig torf, som hvilade på en grusig lera, och därvid 
blottat en tallstubbe. Denna var visserligen starkt förmultnad, men hade up- 
penbarligen tillhört ett ansenligt furuträd samt täcktes delvis af o,2 m. mäk- 
tig torf. 

Fyndorten tillhör öfre delen af björkregionen och ligger enligt en under 
mycket ogynsamma förhållanden utförd barometerafvägning c:a 550 m. ö. h. 
Detta värde är tämligen säkert för lågt, hvilket framgår däraf, att jag bestämde 
björkgränsen på Vuossavare till 60—75 m. öfver fyndorten, och denna gräns 
enligt en af doktor SVENONIUS under synbarligen gynnsammare förhållanden 
utförd barometerafvägning härstädes ligger c:a 670 m. ö. h. — I nutiden 
träffas tall icke förr än 20 km. längre i sydost, där den, såsom förut nämnts, 
upphör på 410 m. höjd öfver hafvet. 


3. Tarraure. 


Mellan Vuossavare och den nuvarande tallregionen vid Njuonjes ligger -den af 
ÖRTENBLAD och HOLMERZ beskrifna fyndorten för »grofva tallrötter invid sjön 
Tarraure>. Sistnämnda lokal ligger visserligen på betydligt lägre nivå (504 
m. ö. h.) än den förra samt endast 5 km. ofvanför den nuvarande tallgrän- 
sen och I km. ifrån de öfversta granarna i dalgången. Fyndet är dock af 
intresse, emedan det lämnat ett visst stöd för min förmodan, att den påträf- 
fade furustubben på Vuossavare ej förskrifver sig från något enstaka stående 
träd, som tillfälligtvis blifvit insprängdt 1 björkskogen, utan att en sammanhän- 
gande tallskog verkligen en gång gått minst 20 km. längre upp efter Tarra- 
dalen än i nutiden. 


Från trakten öster om Stora Luleäifs källsjö Virijaure föreligga ett par 
iakttagelser, som i detta samband ej böra förbigås. 


4. Staloluokte. 

Uti sin afhandling »Studier vid svenska jöklar» uppgifver SVENONIUS! 
bl. a., att man »i närheten af Virijaure finner barrträdsstammar». Enligt be- 
näget meddelande af SVvENONIUS afser denna uppgift ett fynd af tallstammar i 
en myr strax innanför Virijaures SÖ:a vik Staloluokte. Fyndet är gjordt af 
framlidne landshöfdingen H. WIDMARK under den tid denne i egenskap af 
kartograf rekognoscerade top. bladet Sulitälma och af honom meddeladt till 
Svenonius. Fyndplatsen ligger inom den lilla isolerade björkregionen vid 
nämnda sjös östra ända, alltså mellan 580 och c:a 600 m. ö h. I nutiden 
upphör furen 1 St. Luleälfs dalgång vid pass 28—29 km ofvanför Stora 
Sjöfallet, där den enligt HOLMERZ och ÖRTENBLAD når 460 m. höjd öfver hafvet. 


5. St. Tiavilk. 


På udden St. Tjavilk, 25 km. ofvanför tallskogens nuvarande öfre gräns ef- 
ter Stora Luleälf, hafva HOLMERZ och ÖRTENBLAD funnit »lämningar efter en 
förgången tallskog, såväl i fast mark som i myrar och tjärnar.» 


!Y FREDR. SVENONIUs: Studier vid svenska jöklar. G. F, F: VII (1884): 32. 


130 AXEL GAVELIN. 


-. 


Sistnämnda båda iakttagelser äro af stort intresse, då de utvisa, att tall- 
skogen efter Stora Luleälf sträckt sig upp genom hela den nuvarande björkregio- 
nen och t. o. m. haft fäste inom den obetydliga relikta björkregionen Ö. in- 
till Virijaure. Tallfyndet vid Staloluokte angifver alltså, att tallen efter denna 
dalgång dragit sig tillbaka i horisontell riktning en sträcka af minst 85 km. 


6. St. Madåive. 


I öfverensstämmelse med nyss omnämnda tallfynd står HAMBERGS! fynd af 
glasbjörk i en liten torfsänka vid Melädno och strax söder om Stuorab Ma- 
dåive. Fyndorten ligger något mer än o,; mil Ö. om det ställe, där björken 
f. n. upphör i Melädnos dalgång, men endast 670 m. ö. h., medan glesa ' 
björkar på Allakvares S. sluttning, 7 å 8 km. V. om fyndplatsen och liksom 
denna belägen på tjällsluttningens solsida, enligt mina barometerbestämningar 
gå upp till 650 m. ö. h., alltså, särskildt i betraktande af trädgränsernas 
sjunkande mot V., till mycket nära samma höjd som de fossila björklämning- 
arna. Fyndet synes angifva, att björkregionen här dragit sig tillbaka åt- 
minstone 5 å 7 km. mot väster. Såsom redan SERNANDER! och HAMBERG? 
själf framhållit, är dock den regionsförskjutning, som nämnda fynd skulle an- 
gifva, ytterst obetydlig, och det skulle mycket väl vara möjligt, att björkgrän- 
sen härstädes nedpressats genom lapparnas ingripande. Sistnämnda möjlighet 
är så mycket större, som ifrågavarande del af Melädnos dal af ålder varit och 
ännu är en af lapparnas mest anlitade uppehållsorter. Sedt i samband med 
de omtalade subfossila tallfynden tala dock äfven björklämningarna från St. 
Madåive snarast för en spontan nedgång af björkregionen i dessa trakter. 


Pite älfdal. 


Från Piteälfven äro tvenne iakttagelser öfver trädgränsernas forna högre 
läge publicerade, den ena af F. SvENONIUS3, den andra af HOLMERZ och 
ÖRTENBLAD?. 


7. Pieskijaure. 


I en myr vid bäcken från Saulo och söder om Pjeskijaures västra ände på- 
träffade SVENONIUS 3 å 4 exemplar af intill 4 m. långa furustammar. Fynd- 
orten ligger 22 m. öfver Pjeskijaure eller 600 m. öfver hafvet, »vid de allra 
öfversta späda björkarna». 

I nutiden går den sammanhängande tallregionen enligt HOLMGREN" till 
Buoktsjaure i V. samt förekommer såsom en reliktförekomst på norra stran- 
den af Kvaddejaure. Öfre tallträdsgränsen ligger på sistnämnda ställe enligt 
nämnda förf. 500 m. ö. h., medan björkskogsgränsen uppgår till 680 m. ö. h. 
Fyndorten för de subfossila tallarna vid Pjeskijaure är belägen c:a 37 km. 


1! Geol. För. Förh. Bd 22, sid. 486—487. 

? Geologiska och fysiskt-geografiska undersökningar i Sarjekfjällen, sid. 45—47. 

3 Geol. För. Förh. 22 (1900): sid. 485, not, samt hos G. ANDERSSON: Klimatet i Sverige 
efter istiden. Nordisk Tidskrift 1903. 

t Om Norrbottens skogar (Bih. till Domänstyrelsens und. berättelse för år 1885). 

3 AND. HOLMGREN: Skogsbiologiska studier inom Arjepluogs och Jokkmokks lappmarker. 
Skogsv. Fören. Tidskr. 1904, häftet I. 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 130 


ofvanför de öfverst belägna tallarna i nu nämnda reliktförekomst. Minst denna 
sträcka har alltså tallskogen i denna älfdal dragit sig tillbaka. Den vertikala 
minimisänkningen af tallgränsen belöper sig till 100 m., men på grund af skogs- 
gränsernas sjunkande från öster mot väster! till sannolikt något mer än 
200 meter. 


8. Fiällslätten vid Sulitälma. 


På fjällslätten vid Sulitälma hafva HOLMERZ och ÖRTENBLAD påträffat lämnin- 
gar efter björk 100 m. öfver Pjeskijaure, alltså c:a 8o m. öfver björkgränsen 
vid sjön. 


Skellefte älfdal. 


Enligt HOLMERZ och ÖRTENBLAD når tallen vid Hornavans nordvästände 
norr om Jäkkvik c:a 570 m. ö h. Härifrån fortsätter tallen ännu c:a 4 mil 
längre mot NV. och upphör c:a 4 km. norr om Sildutjokks utflöde i Vuog- 
gatjälmejaure på en höjd af c:a 500 m. ö. h. Björkregionen fortsätter efter 
denna dalgång 19 km. högre och upphör vid södra änden af Jårromjaure 
c:a 4 km. öster om vattendelaren mellan Sildutjokk och TJunkarälfven. Efter 
den sydligare Merkenesdalen går björkregionen nära 20 km. mot NV. ifrån 
Vuoggatjålmejaur och 4,;—35 km. SO. om vattendelaren mot Norge, efter 
Rånekjokks dalgång 13 km. väster ut ifrån Sädvajaure. På fjällsluttningen kring 
Raudojokk ligger öfre gränsen för sammanhängande björkbestånd c:a 750 m. 
ö. h., medan enstaka dvärgartade björkexemplar gå ett par tiotal meter högre.? 
Vid sin öfversta gräns 1 Sildutjokks dalgång fortfar björken att bilda sam- 
manhängande bestånd till 690—700 m. ö. h. och 5 km. längre åt SO. på 
samma sida af dalgången likaledes på c:a 700 m. ö. h., medan enstaka dvärg- 
artade björkexemplar nå c:a 730—740 m. ö. h.; på motsatta (nordöstra) sidan 
af dalgången går björkregionen härstädes något högre. 

Efter Merkenesjokks dalgång upphör björkregionen på en höjd af c:a 685 
—690 m. ö. h., men når på skyddade ställen 7 km. längre åt SO., på solsi- 
dan at Avatjåkko, ända till 790 mö. h. 

Efter Rånekjokks dalgång ligger öfre björkgränsen S. om östra delen af 
Storselet c:a 710: m. Ö: h. 

Vattendelaren mellan Merkenesjokk och TJunkarälfven ligger 726 m. ö. h., 
mellan Sildutjokk och TJunkarälfven 706 m. ö. h. Björken i Junkardalen upp- 
hör att bilda sammanhängande bestånd knappt I km. väster om passpunkten 
mot Merkenesjokk och nära 3 km. sydväst om vattendelaren mot Sildutjokk 
på en höjd af c:a 660 m. ö. h. Ofvanför den egentliga björkregionen före- 
komma enstaka spridda små krypande björkexemplar ända till passpunkten 
mot Sildutjokk och på en höjd af 680—690 m. ö. h. På de mest skyddade 
ställena blifva dessa isolerade björkbuskar ett par m. höga med stammar, som 


! Enligt HOLMGRENS detaljerade redogörelse i ofvan citerade afhandling sjunker efter ifrå- 
gavarande älfdal tallskogsgränsen med 32 m. på I nymil och öfversta tallträdsgränsen 41 m. 
pr nymil. , 

? På västra sluttningen af Raudojokks djupa erosionsdal SO. intill Raudoåive gå de sam- 
manhängande björkbestånden intill åtm. c:a 770 m. ö. h. Denna lokal är belägen på solsi- 
dan och väl skyddad för västliga och nordvästliga vindar. 


140 AXEL GAVELIN. 


. 


nedtill äro 7 å 8 cm. eller t. o. m. — ehuru mycket sällan — 10 cm. i genomskär- 
ning. Tallen uppträder icke i Junkardalen på svenska sidan riksgränsen, men går 
enligt uppgift af gränsridaren Joh. Lundmark i Jäkkvik 1,5 å 2 km. ofvanför 
Graddis fjällstuga, alltså c:a 10 km. ifrån vattendelaren mot Sildutjokk. 


9. Jårrompasset. 


På tre ställen strax intill vattendelaren 1 Jårrompasset mellan Junkarälfven 
och Sildutjokk har jag påträffat subfossila tallämningar. 

Lägsta fyndorten ligger 700—3800 m. rakt S. om vattendelaren och enligt 
barorneterafvägning 18—20 m. lägre än densamma, alltså c:a 685 m. ö. h. 
I ett blott 10 m. långt, 5 m. bredt samt endast c:a o,; m. djupt, sankt kärr 
låg en i ytterdelarna starkt förmultnad återstod af en tallstam”?, nu intill 16 
cm. i diameter. Afståndet mellan årsringarna var endast I mm. och därunder. 

Mindre än 1 km. ifrån föregående lokal påträffades strax sydväst 
om passpunkten och norr intill den från denna rinnande bäcken en något 
större furustam, som stack fram vid nedre kanten af ett större snöläge. Det 
framstickande furupartiet höll 23 cm. i diameter, men var betydligt förmult- 
nadt, hvadan denna siffra ej angifver trädpartiets ursprungliga genomskärning. 
Furustammen hade synbarligen legat inbäddad i den tämligen förmultnade 
kärrtorf, som här utfyller en liten grund insänkning mellan kala berghällar, 
men var nu genom erosion frampreparerad därur. — Denna fyndort ligger 
endast ett par m. högre än den nyss förut beskrifna. 

C:a 100 m. SO. om föregående fyndort och 10—15 m. under den allde- 
les närbelägna passpunkten, alltså 690—0695 m. ö. h., påträffade jag i en 
annan obetydlig, af kärrtorf upptagen insänkning tämligen starkt förmultnade 
rester efter tallstammar. 

De beskrifna fynden synas mig otvetydigt ådagalägga, att tallen under ett 
visst skede gått såsom en sammanhängande skog ända upp på vattendelaren 
i Jårrompasset. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som terrängen här- 
städes är föga gynnsam för skogsvegetation, i det att dalgången uppe vid 
passet är nästan fri från lösa bildningar, hvilka blifvit till största delen bort- 
sopade dels af en subglacial isälf, dels af afloppsälfven för en betydande issjö 
med jämförelsevis lång tillvaro. 

På fjällsluttningarna väster och nordväst om passpunkten sökte jag förgäf- 
ves efter tallämningar i myrarna på en höjd från något tiotal m. till mer än 100 
m. öfver densamma. C:a 37 m. öfver passpunkten och alltså 741 m. ö. h. 
påträffades emellertid i en myr på sydöstra sluttningen af Årj. Drivantjåkko 
starkt förmultnade delar af en björkstam, alltså c:a 80 m. öfver den nutida 
björkgränsen och 40 å 50 m. öfver de allra öfversta isolerade björkbuskarna 
i trakten. 


10. Raudojokk. 


Nordost om Vuoggatjälmejaure framgår öfre björkgränsen kring Raudojokk, 
såsom redan nämnts, på c:a 750 m. Ö. h., medan enstaka björkar på intill 
c:a 3 m. längd förekomma ett par tiotal meter högre. Strax SO. om Rau- 

1 Vedprof från denna och följande lokal äro godhetsfullt bestämda af professor G. LaA- 
GERHELM. 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. I4I 


dojokk, något ofvan den öfre gränsen för sammanhängande björk men nedan- 
för gränsen för utposterna från björkregionen, påträffade jag i ett helt obetyd- 
ligt, af vatten och lös dy upptaget kärr talrika fragment efter tall. Kärret 
är beläget 766 m. ö. h. 

De talrika små kärr och tjärnar, som förekomma väster och söder om Tjid- 
tjakk intill ett par hundra m. öfver ifrågavarande fyndort, genomletades under 
en eftermiddag, men ehuru många tycktes särskildt ägnade att bevara tall- 
lämningar, kunde jag ej på dessa stora höjder påträffa några sådana. Den nu- 
varande tallgränsen på sluttningen närmast nedanför fyndorten fick jag visser- 
ligen ej tillfälle att säkert bestämma. Då emellertid denna enligt HOLMERZ 
och ÖRTENBLAD på motsvarande sida af dalgången mer än 3 mil längre 
i SO. ligger 570 m. ö. h., medan tallen endast 7 km. NNV. ifrån fyndorten 
upphör på c:a 500 m. ö. h., så inses, att den midtför fyndplatsen näppeligen 
kan ligga högre än c:a 525 m., och att 550 m. snarast är ett för högt värde. 
Äfven om tallens n. v. öfre gräns härstädes sättes till 550 m., angifver emel- 
lertid fyndet, att tallregionen härstädes en gång gått något mer än 200 m. 
(216 m.) högre än den nutida barrskogs- (= tall-) gränsen. 

Ungefär samma, eller möjligen något större, vertikala förskjutning af barr- 
trädsgränsen angifva äfven de ofvan beskrifna tallfynden i Jårrompasset. Höjd- 
skillnaden mellan de högsta furulämningarna 1 passet och tallens nutida öfre 
gräns i Sildutjokk uppgår visserligen ej till fullt 200 m. (190—195 m.), men 
eftersom de förra äro belägna omkring 2 mil längre åt nordväst än den se- 
nare, så måste på grund af trädgränsernas fallande mot väster och nordväst 
den nutida barrskogsgränsen vid Jäårrompasset ligga betydligt lägre än 500 m. 
ö. h.; skillnaden mellan den nuvarande och den forna gränsen bör alltså 
äfven här ej obetydligt öfverstiga 200 meter, möjligen uppgå till c:a 250 m. 

Vid den tid, då en sammanhängande tallskog från norska sidan gick upp till 
vattendelaren i Jårrompasset och till en motsvarande höjd vid Vuoggatjäl- 
mejaure, bör tallregionen enligt mitt förmenande hafva sträckt sig från svenska 
sidan uppefter hela Sildutdalen och öfver vattendelaren i Jårrompasset stått i 
samband med tallskogen i Junkardalen. Huruvida ett sådant samband existe- 
rat äfven öfver det 20 m. högre Markenespasset, eller om detta då nådde öfver 
tallgränsen, må lämnas osagdt. 


Laisälfven. 

Efter Lajsälfvens hufvuddal upphör björkregionen c:a 25 km. SO. om riks- 
gränsen på en höjd af c:a 700 m. ö. h. i dalbottnen och på dalens sydsida, 
på nordsidan synbarligen något, ehuru ej betydligt högre. 26 km. längre åt 
öster går björkskogsgränsen på norra sidan af dalgången söder och sydost om 
den lilla sjön Plovek c:a 750 m. ö. h., medan enstaka strödda björkexemplar 
förekomma ett par tiotal meter högre. C:a 10 km. längre åt sydost på samma 
sida af dalgången bestämde jag barrskogsgränsen (= tallgränsen) nordväst om 
Adolfström till c:a 590 m. ö. h. F. SvENONIUS har godhetsfullt meddelat mig 
en af af honom utförd bestämning på barrskogsgränsen på samma rjällslutt- 
ning, hvarigenom han erhållit nära nog samma värde som jag eller 3593 m. 
ö. h. Barrskogsgränsen torde därför härstädes kunna sättas till 590—96090 
m. ö. h. Härvid bör dock anmärkas, att jag högt ofvan den sålunda funna 
gränsen påträffade en isolerad fur inom björkregionen på 658 meters höjd öf- 
ver hafvet. 


142 AXEL GAVELIN. 


-. 


11. Tialasvardo, 


På sydvästra sluttningen af ”Tjalasvardo och omkring 1 km. sydost om 
den nyss omnämnda sjön Plovek påträffade jag uti en i närheten af en 
liten tjärn belägen myr ett litet stycke af en mycket starkt förmultnad 
furustam. Furustycket låg i ytan af bar torfdy. Fyndorten ligger enligt baro- 
meterbestämningar 770 m. ö h. Några enstaka obetydliga björkexemplar 
stå kringströdda här och hvar i närmaste omgifningen, men björkskogsgränsen 
ligger ett godt stycke lägre ned, såsom förut nämnts c:a 750 m. ö. h. Ifråga- 
varande tallfynd ligger alltså mellan 170 och 180 m. öfver tallskogsgränsen, 
något mer än 1 mil längre åt SO. och 112 m. öfver den högst stående iso- 
lerade furan ofvanför Adolfström. Om hänsyn tages till skogsregionernas sjun- 
kande mot väster, ligger fyndorten c:a 200 m. öfver tallskogsgränsen samt 
140—150 m. högre än den omnämnda enstaka furan i björkregionen. 

Äfven här gåfvo letningarna efter tall-lämningar på högre nivåer negativt 
resultat. 


12. Ahaiaure. 


C:a 10 km. söder om Laisälfven ligger sjön Ahajaure, en af Dellekjokks 
öfversta källsjöar. Nordost om nämnda sjös norra ände och på nordvästra slutt- 
ningen af fjället Årj. Jerta iakttogos i en myr rester efter furustammar, begrafna 
af ett tunt torftäcke, men nu delvis frampreparerade af en liten bäck. Denna 
lokal ligger 24 meter öfver Ahajaure eller 758 m. ö. h. inom öfre delen af 
björkregionen, hvilken på denna sidan dalgången sträcker sig upp till när- 
mare 8oo m. ö. h., på de mest skyddade lokalerna måhända t. o. m. nå- 
got högre. Tallen upphör närmast i norr i Badasjokks dalgång 8 å 9 km. 
ifrån fyndorten på en nivå, som visserligen ej blifvit direkt bestämd, men med 
säkerhet ej uppgår till 600 m. ö. h. — Efter Dellekjokk träffas barrskog först 
c:a 4 mil längre i sydost. 


Vindelälfvens dalgång, 


Efter Vindelälfvens hufvuddalgång upphör barrskogen (både gran och tall) 
c:a 12—13 km. ofvanför Gautsträsk. 

På södra sluttningen af berget öster om älfven och norr om Gautsträsk 
kapell upphöra tall och gran att förekomma insprängda i björkskogen på en 
höjd af 610—9620 m. ö. h., medan björkgränsen 5 å 6 km. längre åt NV. 
på samma sida af dalgången ligger 770—780 m. ö. h. och ytterligare några 
km. åt NV. 770 m. ö. h. Efter Tjulåns bidal fortsätter barrskogsregionen en- 
dast något mer än !/, mil västerut och upphör strax öster om St. Tjulträsket, 
hvars nivå är 539 m. ö. h. Björkregionens öfre gräns ligger på Tjulåns 
norra sida mellan 730 och 750 m. ö. h. 


13. Jenovardo, 


Strax öster om Jenovardo iakttog jag en tallstam inbäddad i svämbildnin- 
garna vid den bäck, som, kommande från trakten väster och söder om berget, 
strax före sitt utlopp i Lilla Tjulträsket förenar sig med bäcken från Fjello- 
jaure. Tiden medgaf inga närmare forskningar efter ytterligare tall-lämningar 


| 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. I14 3 


ej heller en undersökning af lagringsförhållandena vid fyndorten. Trädstam- 
men täcktes dock af flere dm., kanske 1!/,—1 m.t, svämbildningar. 

Fyndorten ligger endast obetydligt öfver Lilla Tjulträskets nivå, alltså föga 
mer än 540 m. ö. h. Tallstammen i fråga torde dock efter allt att döma hafva 
växt på någon högre nivå, hvarifrån den förts ned med bäcken och aflagrats 
bland dennas svämprodukter nära utloppet i sjön. I hvarje fall lämnar fyn- 
det bevis för, att tallen äfven i denna dalgång förekommit inom den nuva- 
rande björkregionens öfre delar och mer än 1 mil ofvanför dennas öfre 
gräns i nutiden. 

I detta samband kan äfven nämnas, att såväl lappar som bofasta i trakten 
berätta om förekomster af subfossila tall-lämningar »i Ammarfjällen» (möj- 
ligen i Marsivagge, NV från Gautsträsk?). Jag har dock ej varit i tillfälle att 
kontrollera dessa uppgifter. 


Umeälfvens dalgång, 


Efter Umeälfvens dalgång går granskogen upp till Tärna kapell och syd- 
östra ändan af St. Laisan, där den upphör c:a 450 m. ö. h. (i dalbottnen). 
Tallen upphör däremot redan vid Sundet c:a o,5 mil nedanför Tärna kapell, 
alltså nära 3/, mil längre åt sydost. Från Tärna sträcker sig nu björk- 
regionen i ett sammanhang uppefter hufvuddalgången och dess 3 sydligare 
bidalar öfver riksgränsen och in i Norge, där den öfver de lägsta passhöj- 
derna sammanhänger med björkregionen på norska sidan. Från väster 
kommer barrskogen närmast vattendelaren i Tveraaens dalgång, där barr- 
skogen (äfven här vid sin öfre gräns representerad af gran), upphör sydost 
om Ildgrubens gårdar c:a 27/, mil ifrån riksgränsen på en höjd af 147 
m. lägre än Rödvand eller 341 m. ö. h., enligt bestämningar af F. SvE 
NONIUS 180904. Efter de sydliga älfvarna Andfiskaaen och Dalselven upphör 
barrskogen på ungefär samma afstånd ifrån riksgränsen och, enligt norska top. 
kartorna >Umbugten> och »Ranen>, på föga mer än 300 m. ö. h. Mellan 
barrskogsregionens öfre gräns i dalgången på svenska sidan och dess närmast 
belägna parti på västra sidan vattendelaren ligger en sträcka af mer än 85 
km. Mellan de öfversta tallbestånden å ömse sidor är afståndet något större, 
sannolikt bortåt 100 km. Endast en sträcka af c:a 1/4 mil på den c:a 640 m. 
ö. h. belägna vattendelaren (strax norr intill siffran 14 på kartan) höjer sig 
obetydligt öfver björkgränsen, f. ö. tillhör hela sträckan mellan barrskogarna 
vid Ildgruben och Tärna björkregionen. Mellan barrskogen efter Dalselven 
och barrskogen på svenska sidan finnes däremot en sammanhängande björk- 
region. Denna befinner sig både väster och söder om Tärnajaure på en höjd af 
710—720 m. ö. h. samt når på östra sidan af samma dalgång ett till några 
tiotal meter högre. Äfven kring St. Laisan tyckes björkregionen nå ungefär 
samma höjd som efter Tärnaåns dalgång. Frånsedt betydande lokala oregel- 
bundenheter sjunker björkgränsen mot nordväst, så att den nordväst om Um- 
bugtens fjällstuga enligt top. kartan framgår mellan 600—9630 m. ö. h. och 
enligt bestämning af F. SvENONIUS på solsidan af tjället Klubben c:a 640 m. 
ö. h. Något sydligare fann jag densamma c:a 630 m. ö. h. 


Y Såvidt jag efteråt kan erinra mig. Jag har tyvärr glömt göra anteckningar om denna sak. 


144 AXEL GAVELIN. 


-. 


14, Rundfieldet, 


I hängmyrarna på södra och sydöstra sluttningarna af Rundfjeldet strax 
väster om Umbugten fann jag på många ställen tallstammar täckta af ett torf- 
lager. Jag hade ej tillfälle att ägna lagringsförhållandena och fenomenet nå- 
gon närmare undersökning, utan konstaterade blott, att furulämningar här tyck- 
tes förekomma 1 ganska stor myckenhet i myrarna, hvarjämte de relativt mäk- 
tiga årsringarna syntes utvisa, att tallskogen fordom trifts väl härstädes. Mina 
fynd äro belägna från 10 till 20 meter öfver Umbugten (520,1 m. Öö. h.), 
alltsa nt NA om. öh: 


15. Krabbfiällnäset. 


På näset sydost om <rabbtjället iakttog jag furustammar täckta af torf på 
alldeles likartadt sätt som söder om Rundfjeldet. De här iakttagna stammarna 
lågo 10—15 m. öfver sjön, alltså intill 535 m. ö. h. 


Längre åt sydost efter denna dalgång har jag ej själf iakttagit några sub- 
fossila furulämningar ofvan den nuvarande barrskogsgränsen. Ortsbefolknin- 
gen har dock en stor mängd uppgifter om tallstammar och tallrötter i my- 
rar och tjärnar högt uppe i björkregionen härstädes. Af dessa uppgifter är 
det trenne, hvilka jag ej tvekar att anföra, ehuru jag ej varit i tillfälle att 
kontrollera dem, dels därför att de lämnats mig af fullt vederhäftiga personer, 
som själfva gjort iakttagelserna, dels därför att de stå 1 fullaste samklang 
med hvad man efter mina förut beskrifna fynd kan vänta sig. 


16. Strimasund, 


Vid dikesgräfning i en myr strax norr om Strimasund påträffade hemmans- 
ägaren J. A. Stenmark 1 Umfors »tall-lämningar i stor mängd». 

Denna fyndort är belägen nära 1 7/, mil i sydost från Krabbrjällnäset och 
torde hafva ungefär samma höjd öfver sjön som de båda närmast förut af- 
handlade, alltså mellan 525—550 m. ö. h. 


17, Smilaholmen, 


Läraren vid Skytteanska lappskolan i Tärna, hr. O. P. Pettersson, hvilken 
företagit vidsträckta geologiska rekognosceringar inom Tärna rtjälltrakter, har 
meddelat mig ett fynd af tall under likartade omständigheter på Smilaholmen 
midt på Öfre Uman och c:a 7 km. SO. från Strimasunds fjällstuga. 


18, Holmtjärn. 


Kommunalordföranden Johan Larsson i Joeström har i en liten tjärn strax 
nedanför Holmtjärn (kanske 50 m. nedanför densamma) iakttagit en stor tall- 
stam liggande nere i vattnet. Denna fyndort är belägen c:a 28 km. rakt i 
söder från den närmast föregående och att döma af topografiska bladet Tärna 
mellan 650 och 700 m. ö. h., alltså inom öfre delarna af traktens björkre- 
gion. 

Observationerna vid lokalerna 16, 17 och 138 anser jag fullt tillförlitliga, 
ehuru jag själf ej kontrollerat dem. Redan på grund af tallstammarnas ym- 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 145 


niga uppträdande högst uppe i Umedalen, på ett af passen i Norge samt 
närmast öster om riksgränsen (14 och 15) i Sverige, måste dock, alldeles 
oafsedt dessa sist omtalade iakttagelser, en sammanhängande tallregion hafva 
utbredt sig efter hela Umeälfvens dalgång och öfver de lägsta passhöjderna 
hafva sammanhängt med tallskogarna vid Atlanten. 


I anslutning till de anförda iakttagelserna må här sammanföras förut 
publicerade observationer öfver liknande trädgränsförskjutningar inom andra 
svenska fjällområden. 


Torneälfven. 
19. Raunola. 


Tallstubbar äro iakttagna i nuvarande björkregionen i Köngömäälfvens 
dalgång, 8o km. nordväst om Karesuando kyrka och något nedanför Raunola 
raserade gamla kyrka. Lokalen belägen 60 km. ifrån n. v. barrskogsgränsen, 
som ligger c:a 350 m. ö. h., medan lokalen för tallstubbarna ligger c:a 100 m. 
högre. — TIakttagelsen gjord af K. A. FREDHOLM, publicerad hos G. ANDERS- 
SON i »Klimatet 1 Sverige efter istiden». 


20. Pirtisvuoma. 


Här »vill FREDHOLM minnas sig hafva sett tallstubbar» (G. ANDERSSON: 
nyss anf. arbete). HOLMERZ och ÖRTENBLAD uppgifva, att »trovärdiga perso- 
ner funnit tallstammar i Pirtimusjärvi>, hvilket är i alldeles samma trakt som 
den Fredholm-ska lokalen. Barrskogen vidtager i nutiden enligt G. ANDERSSON 
25 km. längre österut på c:a 150 m. lägre nivå. Emedan lokalen möjligen 
ej är fullt säker, har på kartan ett frågetecken insatts intill densamma. 


21. N. SYLVÉN har funnit stubbar, stammar m. fl. lämningar efter tall 
på bottnen af en myrsjö nära Abisko station c:a 2 km. från närmaste tall i 
det bekanta relikta tallbeståndet i Abiskodalen; samma förf. omtalar »ännu 
kvarliggande förmultnande tallstammar på Nuoljas sydöstra sluttning intill 465 m. 
höjd öfver hafvet». (Studier öfver vegetationen i Torne Lappmarks björkregion, 
sid. 24—25.) H. HESSELMAN har äfven benäget medelat mig, att han i en 
mosse strax öster om Björklidens järnvägsstation iakttagit en tallstam, äfvensom 
att han gjort en liknande iakttagelse inom björkregionen vid Nuolja. 

Uppenbarligen ligga samtliga de nyss uppräknade lokalerna nära den 
nutida barrskogsgränsen och angifva en ringa förskjutning, men de bevisa 
dock, att tallen äfven här haft större utbredning än nu, så att det relikta 
området i Abiskodalen måste hafva sammanhängt med tallskogen vid Torne- 
träsks östra ända. 


Angermanälfven. 
22. Gaisariaure. 


F. AMINOFF omtalar (Skogsbiologiska studier inom Vilhelmina sockens fjäll- 
trakter, Skogsv. Fören. Tidskr. 1907, sid. 277) »ett enligt flera samstämmiga 


uppgifter gjordt fynd af grofva tall-lågor vid stranden af Gajsarjaure å västra 
Vardofjället. Denna sjö torde ligga c:a 780 m. ö. h. och är nu å kala fjäl- 


146 > AXEL GAVELTN. 


let — ej ens björkskogen når till densamma». — Enligt AMINOFFS undersök- 
ningar ligger inom ifrågavarande trakter 


öfre gränsen för beståndsbildande björk 730 m. ö. h. 
» » » » gran 6 SO AR 
» » » » tall BOO: |D 


, 


medan enstaka individer af dessa trädslag i regel gå till resp. 760, 740 
och 600 m. ö. 'h. Barrskogsregionen börjar med granskog c:a 23/, mil längre 
öster ut efter denna floddal, och till närmaste tallskogen är afståndet unge- 
fär 33/, mil. 


23. C:a 17/, mil ostsydost från föregående lokal har AMINOFF på sin 
karta utmärkt en fyndort för döda tall-lämningar på nordvästra sluttningen af 
fjällhöjden Boioasi. Denna fyndort, som ej omnämnes i texten, torde att 
döma af topografiska kartan näppeligen kunna ligga mycket högre än c:a 
600 m. Den ligger dock c:a 17/, mil ofvanför granskogsgränsen och 27/, 
mil ofvan tallgränsen efter Vojmåns dalgång, medan AMINOFFS granskogsgräns 
nedåt Ransans dalgång vidtager c:a 14 km. och den första fyndorten för en- 
staka tallar c:a 17 km. längre söder ut. 


Indalsälfven. 


24. Den öfversta af G. ANDERSSONS 4 tallförande mossar mel:an He- 
lagsfjället och Sylarna ligger c:a 925 m. ö. h., medan de öfversta sparsamma 
barrträden förekomma vid Tvärån c:a 27 km. ifrån fyndorten och c:a 707 
m. ö. h. (Klimatet i Sverige efter istiden). 


ER o SR 
,S Are. 
SI NS 
NERE LOC = ÖS Fig. 2. Fjäll- och björkregionen 


05 ön NG i Jämtland (efter HÖGBOM). 


AVE FN Så 
SS Beteckningen densamma som 3 fig. I. 


25. I myrarna midt emellan Rundvålen och Grapan (mellan Anasjön 
och Fångvattnet i Underåker socken) har :G. ANDERSSON funnit »rikliga läm- 
ningar efter tall på en höjd af 761 m. ö. h. eller 70 m. högre än de öfversta 
tallar vi sågo under det sistnämnda bergets nordsluttning vid 691 m. ö. h.» 
(Svenska Turistföreningens årsskrift 1907, sid. 90). 


Ljusnan. 


26. Från öfversta delen af Ljusnan föreligga ett flertal observationer: 
A. G. KELLGREN har påträffat tall-lämningar i tre mossar öfverst i Tenna- 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 147 


dalen på resp. 850, 865 och 916 m. ö. h., den sistnämnda enligt KELLGREN 
st. o. m. ofvanför björkgränsen>. (Några observationer öfver trädgränserna 
i våra sydliga fjälltrakter.) 

SERNANDER har Dbeskrifvit tallstubbar från bottnen af Karikläpptjärn c:a 
10 meter under den rationella björkgränsen, omnämnt förekomster af sådana 
från en annan tjärn »ofvan nuvarande björkskogen»> (Flytjord i Svenska fjäll- 
trakter, sid. 8o) samt beskrifvit lämningar af tall från en mosse vid Glän- 
sjöarna c:a 794 m. öÖö. h. (Bidrag till den västskandinaviska vegetationens 
historia i relation till nivåförändringarna). 

SELIM BIRGER omtalar fynd af björk i torfmossar på Rutfjället 1,100 
m. ö. h. samt fynd af fossil tall i dalen öster om Hamrafjället 9355 m. ö. h. 
(Om Härjedalens vegetation). 

Enligt SERNANDERS undersökningar af de nutida vegetationsgränserna i 
denna trakt ligger barrskogsregionens öfre gräns på fjällens solsidor c:a 860 
m., på andra 810 m. ö. h., medan reproduktionsduglig tall går vida lägre, 
så att Sernander anser KELLGRENS fynd af tall till 9016 m. ö. h. angifva en 
depression på »kanske inemot 150 meter>. 

SELIM BIRGER anför, att björken upphör som skog på Rutfjällets norra 
sida 870 m. ö. h., medan de sista enstaka björkarna nådde 9353 m. ö. h. 
Björkfyndet på 1,100 m. ö. h. torde därför betyda en regionförskjutning af 
c:a 200 meter. — Från dalen öster om Hamrafjället omnämner BIRGER en 
enstaka tall 840 m. ö. h., hvadan tallfyndet på 955 m. ö. h. torde beteckna 
en depression af mäns! 115 meter, möjligen en betydligt större. 


Af de anförda iakttagelserna framgår utan tvifvel, att trädgränserna 
under någon del af den postglaciala tiden öfverallt inom de arhandlade 
fjälltrakterna legat betydligt högre än i nutiden, samt att deras ned- 
gång är en allmän, hela det berörda området omfattande företeelse och 
icke ett af diverse tillfälligheter betingadt lokalt fenomen, såsom en 
och annan forskare varit böjd att anse. Påfallande är, i hvilken god 
öfverensstämmelse mina egna iakttagelser stå till de refererade, af andra 
forskare gjorda observationerna samt i hufvudsaken äfven till REKSTADS ', 
HormBores och Anpr. M. Hansens” sammanställningar af egna och 
andras iakttagelser öfver samma fenomen i olika delar af Norge. 
En likartad nedgång af barrskogsgränsen är äfven inom nordöstra 
Finland iakttagen af V. TAnsErR". Det måste därför anses såsom ett 
väl fastslaget faktum, att trädgränserna — och i synnerhet furugränsen 


!J. REKSTAD: Skoggrensens og sneliniens sterre heide tidligere i det sydlige Norge. 
Norges Geologiske Undersogelse. N:o 36. Aarbog for 1903. 

? JENs HOIMBOE: Planterester i norske torvmyrer. Vidensk. Selsk. Christiania. Skrifter 
1903, I N:o 2. Sid. 140—142. 

>? ANDR. M. HANSEN: Landnåm i Norge, en utsigt over bosetningens historie. Kristiania 
1904, sid. 88 ff. 

t£ V. TANNER: Studier öfver kvartärsystemet i Fennoskandias nordliga delar. I. Helsing- 
fors. Sid. 141. 


148 : AXEL GAVELIN. 


— någon gång i postglacial tid öfverallt i Fennoskandia legat vida 
högre på fjällen och längre mot norr än i nutiden är fallet. i 

En sammanställning af alla iakttagelserna öfver ifrågavarande träd- 
gränsförskjutningar ger för Sveriges vidkommande till resultat, att fos- 
sila tall-lämningar påträffats på större och mindre afstånd ifrån den 
nutida tallgränsen upp till björkregionens öfre gräns och understundom 
ett kort stycke upp i nedre fjällregionen.! 

Jag hänvisar i detta afseende särskildt till mina iakttagelser från Skel- 
lefteåälfven (n:o '9 och 10) och Lajsälfven (n:o 11), SvEnonius fynd vid 
Pjeskjaure (n:o 7), G. ANDERSSONS (n:o 24) mellan Helagsfjället och 
Sylarna, äfvensom KELLGRENS, SERNANDERS OCh SELIM BIRGERS undersök- 
ningar (n:o 26) inom Ljusnans källområde. Ehuru vid ingen af de 
nyss uppräknade högsta fyndorterna mera ingående och systematiska 
undersökningar tyckas hafva blifvit företagna i syfte att bestämma öfversta 
gränsen för den utdöda tallregionen, så förefaller det mig dock mycket 
sannolikt, att de öfversta bland dessa lokaler ligga ganska nära den 
verkliga öfre gränsen för tallregionen, då denna nådde som högst. Inom 
de områden af våra fjälltrakter, som jag själf genomrest, har jag haft 
uppmärksamheten ganska mycket riktad just på möjligheten att finna 
tall-lämningar i regio alpina, och särskildt har jag i omgifningarna till 
de högsta fyndorterna efter Skellefteälfven och Lajsälfven med negativt 
resultat eftersökt tall på många ställen, där enligt mitt förmenande 
denna bort förekomma bevarad, om tallregionen gått afsevärdt högre än 
mina högsta lokaler angifva. Då detsamma tydligen gäller om de 
forskare”, som förut studerat trädgränsernas förskjutningar i våra syd- 
ligare fjälltrakter, och då tallstammar och tallstubbar jämförelsevis lätt 
bort observeras i regio alpina, om de förekommit i någon afsevärd myc- 
kenhet inom densamma, så synes mig på frågans nuvarande ståndpunkt 
den slutsatsen ligga nära tillhands, att tallregionen i våra fjälltrakter 
em gång upptagit den nuvarande björkregionen och — åtminstone på 
vissa ställen — nått något ofvanför densamma men dock icke mera än 
att den nutida björkgränsen i stort sedt kan användas för att på en karta 
i liten skala representera tallgränsen under tiden för trädgränsernas högsta 
läge. I enlighet med denna uppfattning skulle tallregionens sannolika 
utbredning i fjälltrakterna under ifrågavarande skede i det stora hela 
vara riktigt angifven genom den på kartan sid. 135 och fig. 2 uppdragna 


1 I alla af mig kända fall aldrig högre, än att enstaka björkexemplar förekomma på 
samma nivå eller t. o. m. obetydligt högre. 

? SERNANDER, som i detta syfte särskildt undersökt nordvästra Härjedalen, framhåller, att 
han anträffat subfossil tall upp till c:a 10 m. under den rationella björkgränsen, men ej högre 
(Flytjord i svenska fjälltrakter, sid. 80). — Jfr. äfven hans yttrande efter mitt föredrag G. F. F 


30 (1908): 451—452. 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 149 


öfre björkgränsen, och den mellan denna och den nutida barrskogsgränsen 
befintliga björkregionen skulle alltså vara ett approximativt mått på, 
huru mycket barrskogsregionen sedan dess förlorat i terräng. Endast 
på några få ställen, där topografien är jämförelsevis flack, torde den 
forna barrträdsregionen hafva gått så pass mycket utanför den nutida 
björkgränsen, att detta skulle hafva tydligt framträdt i den föreliggande 
kartans ringa skala. Sålunda torde det c:a 0,7 mil långa, i nutiden 
regio alpina tillhörande området på lägsta vattendelaren mellan Skel- 
lefteälfven och Junkarälfven hafva tillhört tallregionen under denna tid. 
Likaså måste tallen på vissa ställen inom Luleälfvens källområden hafva 
förekommit betydligt utanför konturlinjerna för den nuvarande björk- 
regionen, åtminstone om man, såsom förefaller rimligast, måste antaga, 
att den vandrat till Virijaures' östra ände (4) efter Stora Lule älfdal!. 

Vid besvarandet af den högst viktiga frågan om storleken af träd- 
:gränsernas förskjutning i vertikal led framträda bristfälligheterna hos det 
tillgängliga iakttagelsematerialet synnerligen skarpt. Det alldeles öfver- 
vägande antalet bestämningar af den nutida barrskogs- eller barrträds- 
gränsen i närheten af fyndorterna för subfossil tall afse nämligen den 
empiriska” trädgränsen, medan i de flesta fall inga ingående undersök- 
ningar utförts öfver den rationella” barrträdsgränsen, eller den gräns, 
vid hvilken barrträden (och i föreliggande fall särskildt tallen) under 
nutida klimatförhållanden upphöra att bilda bestånd och föryngra sig 
genom frösättning. Då nu den rationella eller klimatiska tallgränsen 
ofta bevisligen nedpressats genom en hel mängd mer eller mindre till- 
fälliga orsaker, som ej hafva något att skaffa med klimatiska faktorer, 
hvarigenom den faktiskt förefintliga empiriska barrskogsgränsen kommer 
att ligga mer eller mindre för lågt, så ligger det i öppen dag, att de 
siffror, som man erhållit såsom mått på tallskogens nedgång genom att 
jämföra höjderna på tallfynden med höjderna för den empiriska tall- 
gränsen i närheten, endast hafva ett ganska reduceradt värde, åtminstone 
såsom basis för beräkningar öfver klimatförändringar och dessas natur 
eller orsaker. Den förnämsta förutsättningen för en någorlunda exakt 
uppfattning af beloppet af trädgränsernas vertikala nedgång synes alltså 
vara noggrannare undersökningar öfver den nutida trädvegetationen 


! Att den utdöda tallregionen vid Staloluokte skulle kunnat sammanhänga med tallsko- 
gen efter Lilla Luleälf öfver passen vid Junkatjåkko måste anses såsom alldeles uteslutet. 
Lägsta passet mellan de båda älfvarna ligger 900 m. ö. h. och tillhör regio alpina superior. 
Det är t, o. m. knappast troligt, att björkregionen under ifrågavarande skede nått upp öfver 
ifrågavarande lägsta pass. Däremot kunde man väl måhända tänka sig, att tallen det oaktadt 
på något sätt spridts ifrån Lilla Luleälf till Staloluokte. Det sannolikaste synes dock vara, 
att tallskogen gått i ett sammanhang efter Stora Luleälf upp till Virijaures östra ände. 

? Rörande dessa af SERNANDER införda termer hänvisas till Geol. Fören. Förh. 22 (1900): 
486—487, m. fl. af SERNANDERS arbeten. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. k 


150 - AXEL GAVELIN. 


inom tjälltrakterna och särskildt i närheten af fyndorterna för de sub: 
fossila trädlämningarna. 

Med den reservation, som ligger i det nyss anförda, vill jag framhållla, 
att de högst belägna af mina lokaler (9 och 10) efter Skellefteälfven, 
de som enligt mitt förmenande torde ligga ganska nära den forna 
högsta tallträdgränsen i trakten, beteckna en empirisk nedgång af denna 
pa 200 til-250 meter. Äfven den högsta fyndorten efter Lajsälfven 
betecknar en depression af c:a 200 m., eller om hänsyn tagas till en iso- 
lerad fur i björkregionen på solsidan i närheten till minst 140—150 me- 
ter. Sistnämnda värde på tallträdsdepressionen härstädes måste med 
säkerhet betecknas såsom ett mycket lågt minimivärde, då fyndorten har 
ett mycket mera ogynnsamt läge med hänsyn till vind- och solbelys- 
ningsförhållandena än den sluttning, .-på hvilken den nuvarande tallskogs- 
gränsens och den ensamstående furens höjder bestämdes. De ifrågava- 
rande högst belägna lokalerna för fossil tall i mellersta Lappland be- 
teckna alltså en nedpressning af barrträdsgränsen af lägst 130 meter, 
sannolikt 200—250 meter. 

Såsom synes, stå äfven med afseende på den vertikala förskjutningen 
mina i Lappland vunna resultat i ganska god öfverensstämmelse med 
dem som framgått af KELLGRENS, GUNNAR ANDERSSONS, SERNANDERS och 
SELIM Bircers undersökningar i Jämtland och Härjedalen. Enligt de 
båda förstnämnda förf. har trädgränsen i de nämnda landskapen ned- 
pressats något öfver 200 m. SERNANDER, som närmare studerat de nu- 
tida skogsgränserna inom områdena närmast KELLGRENS OCh ANDERSSONS 
lokaler, framhåller, att detta belopp på trädgränsens flimatiska nedgång 
är något för högt, emedan den rationella barrskogsgränsen närmast fynd- 
orterna ligger högre än den empiriska tallgräns, med hvilken de blifvit jäm- 
förda. Enligt SERNANDER bevisa de af KELLGREN OCh ANDERSSON beskrifna 
lokalerna en depression af den rationella tallgränsen på bortåt 150 
meter, medan SEtim BircErs björkfynd å Rutfjället torde angifva en re- 
gionförskjutning af c:a 200 meter. 

Förhållandena i de svenska tjälltrakterna, från nordligaste Lappland 
till Härjedalen, synas alltså angifva en depression af den klimatiska träd- 
gränsen mellan 1530 och 250 meter, i genomsnitt troligen omkring 200 m. 

Dessa tal öfverensstämma ej lika väl med de värden på trädgränser- 
nas nedgång, som norska forskare erhållit. Efter sammanställning och 
diskussion af egna och andras iakttagelser öfver detta ämne kommer 
J. Rerstan till den slutsatsen, att furugränsen sjunkit på Hardangervid- 
den 450 m., vid Hallingskarvet mer än 260 m., i Dovre mer än 300 
meter. För de centrala delarna af södra Norge anslås furugrän- 
sens nedgång i medeltal till c:a 350—400 m. ANDR. M. HANSEN anser, 


De 
I 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. UH 


att den genomsnittliga trädgränsdepressionen ej varit fullt så hög, utan 
uppskattar densamma till högst 300 m. Sin uppfattning af trädgrän- 
sernas forna högsta läge har HaAnsEn närmare sökt åskådliggöra genom 
en kartskiss, på hvilken han bl. a. utmärkt regio alpina under denna 
tid. Enligt min uppfattning hafva dock trädregionerna inom de svenska 
fjälltrakterna under detta skede, åtminstone i regel, icke nått så högt 
som 300 m. öfver deras nutida gränser. 

Huru den åtminstone skenbara motsättningen mellan de högre vär- 
dena i södra Norge och de lägre värdena i norra Sverige på trädgrän- 
sernas depression skall förklaras, måste lämnas åt framtida under- 
sökningar att afgöra. Påtagligen är den ej beroende af nivåförändrin- 
garnas olikformighet. Ej häller har jag i nu rådande, kända klimato- 
logiska förhållanden inom olika delar af Skandinavien kunnat finna några 
säkra hållpunkter för att förklara densamma. 

Ehuru noggranna systematiska undersökningar tarfvas, innan de högst 
liggande trädlämningarnas ålder kan närmare fastställas, synes dock redan 
nu deras ungefärliga samtidighet inom olika delar af våra tjälltrakter knap- 
past kunna betviflas, bl. a. på grund af deras i allt väsentligt likartade 
förekomstsätt på de olika, så vidt skilda lokalerna. Den omständigheten, 
att trädgränserna öfverallt i de skandinaviska fjälltrakterna samtidigt le- 
gat så betydligt högre än i nutiden, utvisar åter otvifvelaktigt, att orsaken 
till fenomenet måste sökas uti förändrade klimatförhållanden, åtminstone 
inom fjällområdena. Det är uppenbarligen icke möjligt, att, såsom dock 
många försökt, förklara alla dessa på så många skilda ställen i Skandi- 
navien och Finland gjorda fossila trädfynd högt ofvan de motsvarande 
nutida trädgränserna såsom beroende på dess nedgång genom tillfälliga 
orsaker, såsom brand, nedhuggning, afbetning af boskap m. m. Att 
sådana faktorer mångenstädes i närheten af de nuvarande trädgränserna 
förorsakat en mer eller mindre markerad >ecent tillbakagång af skogarna 
och lokalt gifvit dessa en begränsning uppåt, som ej är betingad af 
de nu rådande klimatförhållandena — allt detta är dock något helt annat 
än de fakta, som företrädesvis skildrats och diskuterats i det föregående. 
Också hafva de flesta forskare, som närmare behandlat detta problem, 
varit eniga om att anse de här afhandlade omständigheterna såsom be- 
vis för ändrade klimatförhållanden, beroende vare sig på landets höjning, 
allmänna förändringar i temperatur och nederbörd eller en samverkan 
mellan dessa faktorer. 

Med den kännedom, som man nu hunnit förvärfva i fråga om Skap- 
dinaviens nivåförändringar efter istiden, är det emellertid icke möjligt att 
förklara trädgränsernas nedgång enbar? genom landets upplyftning till 
större höjd och växtregionernas i samband därmed försiggående van- 


152 AXEL GAVELIN. 


dring nedåt under för öfrigt oförändrade allmänna klimatförhållanden. 
Särskildt tydligt synes ju detta framgå af förhållandena i södra Norge, » 
där trädgränsförskjutningen äfven med Hansens lägre siffror är mycket 
större än hela landhöjningen efter istiden och kanske 6 å 8 gånger så 
stor som hela den s. k. Litorinahöjningen inom ifrågavarande områden. 
För de svenska fjälltrakternas vidkommande tyckes Aela landhöjningen 
efter istiden uppgå till än ett något större, än lika eller obetydligt mindre 
belopp än den konstaterade trädgränsdepressionen inom resp. områden. 
För det första är det dock af många skäl uppenbart, att trädvegetationen 
öfverhufvudtaget ej nått fram till fjälltrakterna, förrän en betydande del af 
landhöjningen redan hade försiggått. Tydligt är äfven af de afhandlade 
tall-lämningarnas läge jämförelsevis nära ytan i torfbildningarna och i 
ytterligt obetydliga kärr, att de måste förskrifva sig ifrån ett jämförel- 
sevis sent skede af den postglaciala tiden och åtminstone icke vara äldre 
än från Litorinatiden. Såvidt det f. n. är möjligt att uppskatta de 
från och med Litorinatiden försiggångna nivåförändringarna inom Skan- 
dinaviens centrala delar, kan dock Litorinahöjningen inom de ifrågava- 
rande svenska fjälltrakterna knappast antagas uppgå till mer än 50—75 
meter. Denna är alltså äfven här minst ett par gånger för liten för att 
ensam kunna förklara trädgränsernas nedgång. Man kan därför svårli- 
gen undgå den slutsatsen, att trädgränsernas nedgång åtminstone till en 
betydande del förorsakats af klimatförändringar af mera omfattande och 
allmän natur än de af landhöjningen betingade. 

Genom en hel rad af undersökningar hafva nu ett stort antal skandi- 
naviska forskare på flere skilda vägar funnit, att klimatet i de nordiska 
länderna under Litorinatiden varit betydligt mildare än i nutiden, så att 
en mängd sydliga växt- och djurformer då gått afsevärdt längre mot 
norr än för närvarande är fallet. Genom omfattande undersökningar 
öfver hasselns forna och nutida utbredning och öfver molluskernas upp- 
trädande i de postglaciala aflagringarna jämfördt med deras lefnadsbe- 
tingelser och förekomstsätt i nutiden måste det vidare anses bevisadt, 
att sommarmånaderna då varit betydligt (enligt G. ANDERSSON! omkring 
2,52) varmare än nu. Det ligger då onekligen ytterligt nära till 
hands att förlägga trädregionernas höga läge i fjälltrakterna till denna 
varma tid. Detta hafva också nästan alla de forskare gjort, hvilka 
närmare sysslat med de postglaciala klimatproblemen, såsom GUNNAR AÅN- 
DERSSON OCh R. SERNANDER 1 Sverige, W. C. BRÖGGER, J. REKSTAD, J. 
HoLMBoE och ANDR. M. HANSEN i Norge samt senast V. TANNER i Finland. 


! GUNNAR ÄNDERSSON: Hasseln i Sverige fordom och nu. 'S. G. U. Ser. Ca N:o 3. — 
— — Några drag ur de svenska skogarnas historia. Skogsvårdsför. Tidskr. 1903, häft. I, 
sid. 19; m. fl. arbeten. 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 153 


För Norges vidkommande har J. Rerstap t. o. m. ur trädgränsde- 
pressionen försökt att beräkna beloppet af den inträdda temperaturned- 
sättningen under sommarmånaderna och därvid kommit till nära nog 
samma siffror som G. ANDERSSON vid sin hasselundersökning, W. C. 
BRÖGGER! genom studiet af de postglaciala och nutida molluskfaunorna 
i Kristiania-trakten och N. EkxHorm? med stöd af astronomiska beräk 
ningar. Det förefaller mig dock föga sannolikt, att man f. n. på grund 
af trädregionernas förskjutning kan bilda sig en någorlunda tillförlitlig 
föreställning om temperaturförhållandena under tiden för deras högsta 
läge. Visserligen tyckes det framgå af de meteorologska iakttagelserna” 
från många norska bergstationer, att en rationell trädgränsdepression af den 
angifna storleken där bör motsvara ungefär en så stor temperaturnedsättning, 
som den ReEKstap beräknat — om de öfriga klimatiska förhållandena vore i 
alla afseenden alldeles lika de nu rådande (»ceteris paribus»>). Det torde 
emellertid vara tvifvelaktigt, om denna förutsättning varit förhanden un- 
der ifrågavarande skede. I hvarje fall kan den icke gärna hafva före- 
funnits under den tid, till hvilken både G. ANDERSSON Och REKSTaAD vilja för- 
lägga trädregionernas högsta läge, nämligen tiden för (resp. före enl. G. 
ANDERSSON) Litorinasänkningens maximum. På goda grunder måste man 
nämligen anse, att äfven andra meteorologiska faktorer än lufttem- 
peraturen varit underkastade växlingar under den postglaciala tiden. 
I främsta rummet gäller detta nederbörden, men sannolikt äfven vindför- 
hällandena m. m. Äfven dessa faktorer utöfva emellertid inflytande på 
såväl snögränsens som trädregionernas läge, och innan man lärt känna, 
i hvad mån dessa under ett visst skede varit identiska med eller skilt sig 
ifrån de nu rådande, torde det ej vara möjligt att på grund af konsta- 
terade förändringar i trädgränsernas förlopp ens tillnärmelsevis sluta sig 
till beloppet af motsvarande förändringar hos lufttemperaturen. Flera 
omständigheter angifva, att Littorinatidens förra del, till hvilken både 
G. ANDERSSON Och REKsrTaD just vilja hänföra trädregionernas högsta läge, 
varit utmärkt af ett i jämförelse med nutiden maritimt klimat med rikli- 
gare nederbörd än nu. Under förutsättning att luftens temperatur under 
sommarmånaderna ej samtidigt varit något högre än den nuvarande, borde 
emellertid af deznxa anledning såväl snögränsen som skogsgränsen sjunka. 
Detta ansåg också Bryrttt hafva varit förhållandet under hans atlantiska 


1 


W. C. BRÖGGER: Om de senglaciale og postglaciale nivaaforandringer i Kristiania- 
feltet. Norg. Geol. Und. N:o 31. 

? N. EKHOLM: Om klimatets ändringar i geologisk och historisk tid samt deras orsaker. 
Ymer 1899, häft 4. 

> Publicerade i Jahrb. des norweg. Meteorolog. Instituts af H. MOonHN. 

t A. BLYTT: Forsog til en Theorie om invandringen av Norges Flora under vexlende 
regnfulde og terre tider. Nyt. Magaz. f. Naturvidensk.-21. Christiania 1876. 


154 AXEL GAVELIN. 


period, och HöGBom! har nyligen uttalat, att »fjällregionen under Litto- 
rinatidens maritima - klimat torde hafva vunnit betydligt i terräng och 
trädgränserna hafva förskjutits nedåt, icke stigit, som man velat göra 
gällande». Nu måste det visserligen, såsom förut nämnts, anses bevisadt, 
att sommarmånadernas lufttemperatur under ifrågavarande skede jämväl 
varit högre än nu, hvadan trädgränserna enbart af denna anledning bort 
förskjutas uppåt. Och då nyare undersökningar otvifvelaktigt synas 
utvisa, att (åtminstone inom klimat som äro någorlunda jämförliga med 
det nu i Skandinavien rådande) sommarens lufttemperatur är af större 
betydelse för snögränsens och skogsgränsernas läge än nederbörden, så 
torde man ej hafva skäl att betvifla, att trädgränserna i Skandinavien 
verkligen legat högre än nu äfven under Littorinatidens maritima skede. 
Men det torde dock vara tydligt, att en beräkning af den inträdda 
temperaturdepessionens belopp på grundvalen af trädgränsernas nedgång 
förutsätter en så detaljerad kännedom om förändringarna hos de öfriga 
klimatfaktorerna, att den för närvarande torde få anses vara omöjlig 
att utföra. Betecknande nog gifver också en uteslutande med ledning af 
den påvisade trädgränsdepressionen och en antaglig temperaturgradient 
genomförd beräkning för de svenska fjälltrakternas vidkommande en in- 
trädd sänkning af sommartemperaturen på endast mellan 1/,—1? C., 
alltså värden, som endast uppgå till en bråkdel af GUNNAR ÅNDERSSONS, 
EKHOLMS och BröGGERS på andra vägar funna temperaturnedsättning. 
Enligt GUNNAR ANDERSSONS uppfattning om de postglaciala klimatför- 
ändringarnas förlopp måste de högst belägna fossila tall-lämningarna för- 
skrifva sig från förra delen af Littorinatiden, närmare bestämdt från ti- 
den före eller vid den i Fennoskandias periferiska delar konstaterade 
Littorinasänkningens maximum. Nämnde forskare anser nämligen, att 
temperaturen börjat sjunka redan då den sänkningen påföljande landhöj- 
ningen begynte. Denna åsikt om tiden för den postglaciala klimatför- 
sämringens inträde synes dock svårligen förenlig med en mängd fakta, 
såsom fynd af sydliga växter och mollusker mycket långt norr om deras 
nutida utbredningsområden under omständigheter, som utvisa, att de 
lefvat och kunnat spridas därstädes ännu då större delen af Littorinahöj- 
ningen försiggått, såsom särskildt SERNANDER” och flere af hans lärjungar” 
påvisat. Enligt SERNANDER har det ifrågavarande varma klimatskedet 
rådt ännu, när i mellersta Sverige minst 80 ?/, af Littorinahöjningen för- 


!A. G. HöGBOM: Norrland, samt Om den postglaciala tidens klimatoptimum. Geol. Fören. 
Förh. 29 (1907), sid. 70. 

? R. SERNANDER: Die Einwanderung der Fichte in Skandinavien (1892). 

— Flytjord i svenska fjälltrakter m. fl. 

> Se särskildt L. VoN Post: Norrländska torfmossestudier.  Geol. Fören. Förh. Bd 28 
(1906), sid. 271 0Kf 


OM TRÄDGRÄNSERNAS NEDGÅNG I DE SVENSKA FJÄLLTRAKTERNA. 155 


siggått, samt sålunda omfattat utom den maritima atlantiska perioden 
jämväl den senare torra  subboreala gferioden. Nämnde författare har 
uttalat', att trädgränserna >bibehållit sitt högsta läge till sistnämnda 
periods: slut> och i en nyss utkommen uppsats”, att de just under denna 
torra period (hvilken han anser delvis sammanfalla med bronsåldern) 
stigit högst upp på fjällsidorna. 

F. n. kan man ju icke säga, att något bindande bevis föreligger för 
sistnämnda åsikt, eftersom ingående undersökningar ej blifvit gjorda öfver 
de fossila trädlämningarnas uppträdande i fjällens sjöar och myrar. Men 
för dem, som i likhet med författaren ej kunna finna annat, än att en 
mängd fakta svårligen kunna förklaras utan att antaga, att icke enbart 
lufttemperaturen, utan äfven andra meteorologiska faktorer, såsom 2neder- 
börd och afdunstning m. m., varit underkastade betydande växlingar i 
postglacial tid i enlighet med det BLyYTT-SERNANDERSKA uppfattningssättet 
— för dem måste det onekligen ligga närmast till hands att i likhet 
med SERNANDER hänföra trädregionernas höga läge just till subboreal 
tid. För det första måste ett sådant klimat som det subboreala, 
på en gång varmare och nederbördsfattigare än det nutida, sna- 
rare förskjuta trädregionerna uppåt än det förutvarande atlantiska, hvil- 
ket visserligen äfven haft högre temperatur men därjämte en mera 
maritim prägel med större nederbörd än den nuvarande. För en så 
jämförelsevis ung ålder som den subboreala kunde äfven de arhandlade 
trädlämningarnas jämförelsevis ytliga läge i torfbildningarna sägas tala, 
äfvensom den omständigheten, att de stundom (jfr. n:r 9 och nir 10) 
hittats väl bevarade i ytterligt obetydliga vattensamlingar. — Denna 
frågas afgörande måste dock, liksom flere andra därmed sammanhän- 
gande, öfverlämnas åt kommande undersökningar. 

Den omständigheten, att man aldrig funnit fossila lämningar efter gran 
ofvan den nutida barrskogsgränsen äfven i de fall, där denna i nutiden 
bildas af nämnda trädslag närmast fyndorterna för subfossil tall, tyc- 
kes i alla händelser, såsom redan af GUNNAR ÅNDERSSON3 framhållits, tyda 
på, att granen möjligen icke invandrat till fjälltrakterna under tiden för 
trädregionernas högsta läge. Äfven detta måste emellertid sägas med 
reservation, då iakttagelserna ej äro flere, än att framtida undersök- 
ningar mycket väl kunna komma att ådagalägga, att äfven granen, åt- 
minstone på något ställe, nedpressats genom den inträffade klimatför- 
sämringen. 


! Flytjord i svenska fjälltrakter, sid. 77. 

? RUTGER SERNANDER: On the evidences of postglacial changes of climate furnished by 
the peat-mosses of Northern Europe. Geol. Fören. Förh. Bd 30 (1908), sid. 471. 

> Klimatet i Sverige efter istiden. 


156 AXEL GAVELIN; 


Kartan sid. 135 öfver trädregionerna i Lappland är på grundvalen af 
Norrbottens läns kartverk utarbetad vid Statens Skogsförsöksanstalt af 
prof. GUNNAR ÅNDERSSON och doc. H. HessELMAN, till hvilka jag härmed 
hembär mitt tack för den beredvillighet, hvarmed den ställts till mitt för- 


fogande. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1000, H. 4—5. FACKUPPSATSER. 


Extra ordinarie system eller revirdelning? 


Utgående från domänstyrelsens yttrande öfver skogsundervisningskom- 
mitténs förslag och ett uttalande af mig vid Skogsvårdsföreningens diskussions- 
afton den 5 nov. förlidet år har e. jägmästaren E. Wibeck behandlat ofvan- 
stående fråga i denna tidskrifts 1:a häfte för innevarande år. 

Domänstyrelsen hade i sagda yttrande uttalat, att de extra tjänstemän- 
nens antal borde af anförda skäl vara större än de ordinarie jägmästarnas, 
och jag hade vid förberörda diskussionsafton sagt, att behofvet af extra 
tjänstemän inom skogsstaten icke vore jämförligt med behofvet af dylika 
tjänstemän i andra kårer, enär många af de yngre tjänstemännen efter några 
års arbete i skogsstaten öfvergingo till enskild tjänst eller till det praktiska 
affärslifvet å andra områden, och att därför det stora antalet extra tjänstemän 
verkligen vore behöfligt. Förf. anser, att bibehållandet af ett så stort antal 
extra tjänstemän nödvändigt skulle medföra en höjning af skogstjänsteman- 
nens tjänstgöringstid såsom extra tjänsteman, hvarjämte förf. utan vidare synes 
dra den slutsatsen af dessa uttalanden, att det inom styrelsen icke skulle 
finnas intresse för, att de extra skogstjänstemännen inom rimlig tid måtte 
vinna befordran till ordinarie befattning. 

Förf. har emellertid förbisett de förutsättningar, under hvilka sagda ut- 
talanden äro gjorda. Han har därför ock alldeles missuppfattat innebörden 
af dem. Såväl domänstyrelsens nämnda yttrande som mitt ofvan antydda 
uttalande hafva tillkommit på grundval af domänstyrelsens förslag till sådan 
ändring af skogsundervisningskommitténs förslag till ordnande af skogsunder- 
visningen, att lägre kursen vid skogsinstitutet helt och- hållet indroges. Detta 
skulle gifvetvis ha till följd, att för de enskildes skogshushållning skulle er- 
fordras ett motsvarande större antal personer med afgångsexamen från skogs- 
högskolan. Vidare äro dessa uttalanden gjorda under antagande, att de enskilda 
skogsägarna rekrytera sina skogstjänstemän ur de extra skogsstatstjänstemän- 
nens led. Så har i det hela taget hittills skett, och så kommer antagligen 
fortfarande att äga rum. Om ock under den brist på skogstjänstemän, som 
under de sist gångna åren gjort sig gällande, de enskilda skogsägarna ibland 
antagit från skogsinstitutets högre kurs nyss utexaminerade elever, så torde 
väl. sådana undantag blifva allt sällsyntare, i mån som tillgången på skogs- 
tjänstemän kommer att motsvara efterfrågan. Den enskilde skogsägaren vill 
nog gärna först se prof på den unge tjänstemannens duglighet såsom praktisk 
skogsman, innan han anställer honom. -Vidare hafva dessa uttalanden tillkom- 
mit med skogsundervisningskommitténs utredning angående de enskildes skogs- 
tjänstemän för ögonen och under intryck af det under de gångna sista åren 
hos de enskilda skogsägarna växande intresset för skogsvård och i samman- 
hang därmed ökadt anställande af skogligt bildade tjänstemän. Enligt sagda 
kommittés utredning finnas för närvarande i enskild tjänst anställda icke 


158 e KARL FREDENBERG. 


mindre än 418 förvaltande skogstjänstemän, hvaraf 99 st. erhållit högre eller 
lägre skoglig bildning. 

Om hänsyn tages till, att sagda uttalanden äro gjorda under nu nämnda 
förutsättningar, synes det falla af sig själft, att de icke få anses gälla i vidare 
mån, än sagda förutsättningar komma att motsvara verkligheten. Och i hvad 
fall som helst äro med dessa uttalanden endast sannolikhetsberäkningar gjorda, 
hvarmed styrelsen i intet afseende kan anses ha bundit sina handlingar för 
framtiden. I det hänseendet är jag nämligen alldeles ense med förf., att det 
är högst önskvärdt, att skogstjänstemannen icke må få gå för länge såsom 
extra tjänsteman, utan att han inom rimlig tid må vinna befordran till ordinarie 
befattning: Jag kan ock meddela förf. och dem af den extra tjänstemanna- 
kåren, som 1 högre eller mindre grad låtit inverka på sig af förf:s artikel, att 
samma mening är inom styrelsen enhällig. Tyvärr tror jag likväl icke, att 
saken låter ordna sig så lätt, som förf. synes antaga. 

Redan år 1906 uttalade jag vid en intervju af Dagens Nyheter — den 
26 nov. — öÖönskvärdheten af, att ordinarie tjänstemännen måtte särskildt i 
Norr- och Västerbottens län komma att ökas. Blir detta fallet och blir 
flertalet af de revirdelar, som nu förestås af bitr. jägmästare, särskilda revir, 
bör större delen af de äldre i statstjänst verksamma extra tjänstemännen på 
en gång vinna befordran till ordinarie anställning. Härigenom skulle ock 
en minskning i de aflönade extra tjänstemännens antal äga rum. Om sedan 
undan för undan vid ökadt behof af nya arbetskrafter det blefve möjligt få 
nya revir bildade, så att de aflönade extra tjänstemännens numerär kunde 
hållas nere vid exempelvis halfva antalet af de ordinarie befattningarna, månne 
man därigenom hade nått målet: tidigare befordran till ordinarie befattning? 
Månne icke det minskade antalet aflönade extra tjänstemän skulle efterföljas 
af ökadt antal oaflönade sådana, som, medan de ställde sig i kö att vänta 
på aflönad extra befattning, sökte att uppehålla sig med tillfälliga förrätt- 
ningar af olika slag och att därigenom på samma gång meritera sig för 
konkurrensen om första lediga sådan befattning. Erfarenheten från föregå- 
ende tid bestyrker sannolikheten af ett sådant antagande. Det var före den 
egentliga tillkomsten af aflönade extra tjänstemän, som befordringsförhållan- 
dena inom skogsstaten var allra sämst. Att under de senare åren ett så 
stort antal inträdessökande till skogsinstitutet gått och väntat ett till flera år 
för att komma in på institutet, utan säkerhet att dock vinna ens detta mål, 
bestyrker äfven ett sådant antagande. 

Så länge arbete i större eller mindre grad finnes, kan domänstyrelsen 
icke gärna neka därtill kompetenta sökande anställning såsom extra skogs- 
tjänstemän, och likaså kan styrelsen svårligen afslå af jägmästare och öfver- 
jägmästare förordad ansökan af därtill kompetent person att anställas såsom 
oaflönad assistent på revir. I öfrigt skulle väl ändå en äldre utexaminerad 
elev, som kunde förete bevis om praktisk duglighet och erfarenhet, i täflan 
om aflönad assistentbefattning gå framför en yngre sådan, som ännu vore 
opröfvad. 

Det är alls icke så enkelt, som det vid en ytlig undersökning kan se 
ut, att ordna så, att de extra tjänstemännen erhålla befordran till ordinarie 
befattning vid jämförelsevis unga år. Om staten ägde all skog eller om all 
skog stode under statens fullständiga förvaltning, så kunde med tillhjälp af 
statistiken uträknas det antal elever, som årligen borde utexamineras från 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING? 159 


skogshögskolan, för att befordran till ordinarie tjänst skulle kunna inträda vid 
bestämd ålder. Då så icke är förhållandet, utan istället de enskilda sko- 
garnas areal upptager c:a 3/, af landets hela skogsareal!, blir problemet långt 
mera inveckladt. Att under sådana förhållanden bygga på särskilda beräk- 
ningar för endast statens skogshushållning är orimligt. 

Förf. säger å sid. 23: »Det är rent felaktigt att resonera som så, att 
antalet extra jägmästare behöfver ökas, därför att så många under väntetiden 
afgå till privat tjänst etc. Ju flera extra, desto ogynnsammare befordrings- 
förhållanden och desto starkare afgång, detta är den enkla sanningen.» Och 
på sid. 26 fortsätter förf.: »Det måste i hvarje fall anses såsom 1 högsta grad 
olämpligt att basera skogsstatens rekrytering på principer, som i och för sig 
skulle drifva förhållandena in absurdum, därest ej vissa utomstående fullkom- 
ligt okontrollerbara faktorer trädde något mildrande emellan. För öfrigt, hvem 
vet huru länge landets privata skogsbruk kan tjänstgöra som den förträffliga 
tillflyktsort, hvilken en högre försyn hittills låtit stå öppen för de extra tjän- 
stemännen. » 

Detta resonemang är betecknande för hela artikeln, som just är baserad 
på den förutsättningen, att staten skulle kunna normera befordringsförhållan- 
dena inom skogsstaten alldeles som om de enskildas 3/, af landets skogsareal 
icke alls funnes till. Tror verkligen förf., att de enskilda skogsägarna skola, 
sedan raskare befordran inom skogsstaten kunnat införas, komma att rekry- 
tera sina skogsförvaltare med idel utexaminerade elever utan all praktisk er- 
farenhet? Eller tror förf. kanske, att de enskilda skola kunna slå sig till- 
sammans för att få någon slags gemensam kår extra tjänstemän för att därifrån 
fylla sitt behof af skogsförvaltare? Icke lärer man kunna förhindra enskilda 
skogsägare att taga sina skogstjänstemän ur de extra skogsstatstjänstemännens 
led och lika litet lärer man kunna förmena de senare att antaga befattningar 
hos enskilda skogsägare. De extra skogstjänstemännen "komma nog allt fort- 
farande att i äfven det fallet vara hvarandra olika, att den ene sätter mera 
värde på den trygga ställningen i statens tjänst och den andre af skilda orsa- 
ker, alldeles oafsedt befordringsförhållandena, mera värderar de högre löneför- 
måner, som den enskilde alltid inom alla områden, där praktisk duglighet 
kan göra sig gällande, betalar sina tjänstemän. Härtill kommer, att de 
enskilda skogsägarhe proportionsvis ha att bjuda på längt större antal af de 
inom mellersta och södra landet mera behagliga befattningarna. 

Det är icke mer än ett par år sedan bristen på skogstjänstemän var så 
stor, att hvarken staten eller enskilda skogsägare kunde få behöfliga arbeten 
uträttade. . Nedgången på trävarumarknaden synes visserligen nu' ha åstad- 
kommit förändring eller åtminstone i sin mån bidragit därtill, så att under 
innevarande år tjänstemännens antal torde räcka till, men denna nedgång 
torde icke blifva konstant. 

På grund af hvad förut sagts angående förhållandet mellan de allmänna 
och de enskilda skogarnas areal kan elevantalet vid skogshögskolan icke 

1! Visserligen stå de enskildas skogar i Norr- och Västerbottens län samt vissa delar 
af Jämtlands och Kopparbergs län i så måtto under skogsstatens förvaltning, att de i större 
eller mindre grad äro underkastade utsyningstvång. Men under statens förvaltning i egentlig 
mening stå de icke. Detta förhållande uppväges i öfrigt däraf, att hufvudparten af de all- 
männa skogarna är belägen inom Norr- och Västerbottens lappmarker, där skogshushåll- 


ningen på grund af de klimatiska förhållandena aldrig kan göras lika intensiv som i landets 
mellersta och södra delar. 


160 KARL FREDENBERG. 


begränsas till ett minimum. Det lider heller icke något tvifvel, att ej hvarje 
plats därstädes kommer att blifva upptagen, ända tills dess i följd af öfverskott 
på skogstjänstemän befordringsutsikterna hos såväl staten som enskilda skogs- 
ägare blifva synnerligen dåliga. Erfarenheten från såväl vårt eget land som 
Danmark och Tyskland bestyrker detta. På grund af dels dåliga utsikter att 
vinna anställning vare sig i statens eller enskildas tjänst, dels de svaga af- 
löningarna och dels svårigheterna att öfverhufvud taget erhålla något som 
helst arbete gick i midten af 1870-talet elevantalet i en kurs vid skogsinsti- 
tutet ned till allenast 2 st. Fara syntes då för att man skulle tvingas att 
stänga skogsinstitutet, hvarför man för att vinna inträdessökande genom tid- 
ningsartiklar sökte framhålla blifvande bättre utsikter för skogsmannens yrke. 

Mig veterligt har öfverskottet å skogstjänstemän i Danmark och Tyskland 
icke föranledt åtgärder från statsmakternas sida att begränsa elevernas antal 
vid skogshögskolorna.! I Tyskland vore dock en beräkning angående det 
behöfliga årliga tillskotttet af skogstjänstemän lättare att göra än hos oss, enär 
de enskildas skogar där icke uppnå fullt 50 2; af landets hela skogsareal. 
Begränsning torde likväl i flera fall af sig själf inträdt, 1 det att de mindre 
goda utsikterna för skogsmannens yrke öfverhufvud taget ledt till ett propor- 
tionsvis minskadt antal inträdessökande. Äfven hos oss torde det vid blif- 
vande öfverskott å skogstjänstemän dröja, innan statsmakterna våga sig på att 
begränsa det antal elever, som skogshögskolan bör emottaga. Dock torde 
en sådan åtgärd till sist kunna blifva nödvändig, ty, ehuru en förhöjd ålder 
för befordran till ordinarie befattning är en mycket allvarlig sak, är detta 
icke den enda olägenhet, som ett större öfverskott af skogstjänstemän medför. 
Låter man de alltmer försämrade befordringsutsikterna själfva så småningom 
verka till minskande af de inträdessökandes antal, skall detta gifvetvis ha till 
följd, att i regel de bättre krafterna först gå bort. Att genom någon åtgärd 
inskränka enbart skogsstatsaspiranterna låter sig näppeligen göra, så länge 
de enskilda skogsägarna med erbjudande af högre aflöningar söka att för- 
värfva extra skogsstatstjänstemän för sina skogsförvaltareplatser. 

Tiden tillåter mig icke nu att ingå på en utförlig granskning af förf:s 
långa artikel, huru frestande detta än skulle vara. Jag får fördenskull inskränka 
mig till att undersöka, huruvida förf:s sätt att från medelåldern vid erhål- 
lande af första ordinarie tjänst utan vidare sluta till befordringsvillkoren kan 
vara riktigt. s 

Förf. hänvisar till en sin föregående artikel i ämnet, införd i denna 
tidskrifts 2:dra häfte 1908. I denna har förf. genom utdrag ur 1906 års 
matrikel sökt visa, att nämnda medelålder beträffande alla t. o. m. 1900 
utnämnda utgjorde 37,01 och beträffande alla efter sagda år utnämnda 39,64 
år. I följd häraf har förf. ansett sig kunna uttala, »att befordringsutsikterna 
på senare tid högst betydligt försämrats». Om man nu alldeles frånser det 
förhållandet, att medelåldern vid erhållande af ordinarie tjänst i fråga om 
skogsstaten, där tjänstemännen förr kunnat gå af och an mellan statens och 
de enskildas tjänst, alls icke är någon säker mätare för befordringsutsikterna, 
så kunna ju dessa siffror icke visa annat, än att ifråga om de ordinarie 
tjänstemän, som äro upptagna i nämnda matrikel, medelåldern för de efter 1900 
utnämnda var högre än för de till och med samma år utnämnda. Att däraf 


! Jag frånser alltså därvid den begränsning af skogsstatsaspiranter, som i ett par stater 
lärer ha skett. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING? 1601 


- utan vidare sluta till, att befordringsutsikterna efter 1900 7 allmänhet försäm- 
rats, är gifvetvis alldeles felaktigt, ty de, som vid mest framskriden ålder 
vunnit befordran, kvarstå kortare tider såsom ordinarie och ha sålunda hunnit 
afgå, medan samtidigt vid yngre år befordrade tjänstemän kvarstå. I sin 
senare artikel har förf. upprättat en tablå öfver befordringsåldern för de skilda 
decennierna fr. o. m. 1860, med hvilken förf. anser sig kunna visa samma 
sak, nämligen »att jägmästarnas befordringsålder efter hand på ett rent förfä- 
rande sätt skjutits i höjden». Under 6o-talet mottog kronan en stor del af 
sina skogar i Norrland, som då nödvändiggjorde bildandet af en hel del revir 
därstädes, hvilket, jämte att under detta decennium en liflig omsättning äfven 
inom södra distrikten ägde rum, i väsentlig mån bidrog till att under sagda 
period icke mindre än 45 utnämningar skedde. På detta sätt erhöll inom 
få år största delen af extra tjänstemännen befordran till ordinarie tjänst, hvar- 
igenom medelåldern för samtliga de under denna tioårsperiod utnämnda gick 
ned till 29,9 år. Beräknar man med ledning af denna förf:s tablå medel- 
åldern för samtliga för tiden 1860—99 utnämnda (124 st.), så erhålles för 
dessa en medelålder af 35,38 år, hvilken sålunda med 2,3 år understiger me- 
delåldern för de fr. o. med 1900 utnämnda (57 st.), för hvilka medelåldern 
enligt samma tablå utgör 38,1 år. Utsträckes likväl undersökningen icke 
längre tillbaka än till 1870, blir resultatet omvändt, enär medelåldern för 
samtliga för tiden 1870—99 utnämnda (79 st.) utgör 39,1 år, som sålunda 
med jämnt 1 år öfverstiger medelåldern för de fr. o. m. 1900 utnämnda. 
Inskränkes åter undersökningen till 1880—99, så finner man, att medelåldern 
för därunder utnämnda (55 st.) stiger till 41,8 år hvilken alltså med 3,7 år 
öfverstiger medelåldern för de fr. o. m. 1900 utnämnda. 

Nu skiljer förf. i sin föregående artikel -på tiden t. o. m. 1900 och tiden 
efter sagda år, så att året 1900 med den jämförelsevis låga medelåldern af 
34,2 år för de 13 st. till ordinarie befattning det året utnämnda hänföres till 
den period, som jämföres med tiden efter 1900. Göres motsvarande jämk- 
ning å ofvannämnda perioder, så erhålles för 1860—1900 137 st. utnämnda 
med en medelålder af 35,6 år, för 1870—1900 92 st. utnämnda med en 
medelålder af 38,4 år och för 1880—1900 68 st. utnämnda med en medel- 
ålder af 40,4 år. Jämföras dessa tal med den af förf. i den föregående 
artikeln enligt 1906 års matrikel angifna medelåldern 39,64 år för de efter 
1900: utnämnda, så framgår, att förf:s i nämnda artikel gjorda uttalande, att 
befordringsutsikterna på senare tid högst betydligt försämrats, icke är riktigt 
under annan förntsättning, än att medeltalet tages för samtliga under tiden 
1860—1900 eller åtminstone samtliga under tiden 1870—1900 utnämnda. 
För att få den af förf. då för tiden t. o. m. 1900 angifna medelåldern 37,01 
år, måste man i allt fall gå tillbaka in på 6o-talet. En sådan förutsättning 
afsåg ju dock icke detta uttalande. 

Återstår nu att undersöka, huruvida det kan vara riktigt att i härvarande 
fall från medelåldern vid erhållande af första ordinarie tjänst utan vidare sluta 
till befordringsutsikterna, eller om ens tiden såsom extra tjänsteman i detta 
afseende kan lämna tillfredsställande utslag. 

För .: att medelåldern skall kunna gifva ett rätt svar på denna fråga, 
måste först och främst förutsättas, att denna icke höjts med någon till annat 
än för uppfyllande af de stadgade fordringarna för inträde vid skogsinstitutet 
före sagda inträde använd tid. En undersökning därom skall dock visa, att i 


162 KARL FREDENBERG. 


ett rätt stort antal fall omkastning af lefnadsbana och äfven andra förhållan- 
den medfört ett försenadt inträde vid skogsinstitutet, hvilket i sin tur med- 
verkat till en förhöjd lefnadsålder vid erhållandet af ordinarie befattning. Den 
väntetid, som många under senare åren underkastat sig för att kunna komma 
in vid skogsinstitutet, kommer äfven att hafva en sådan följd. Medelåldern 
vid befordringen till ordinarie tjänst kan sålunda icke utan vidare lämna 
riktigt utslag 1 detta afseende. 


Den såsom extra tjänsteman tillbragta tiden bör däremot gifva ett rätt 
svar på frågan, men likväl endast under förutsättning, att sagda tid verkligen 
användts till tjänstgöring åt staten. Ser man nu efter, huru därmed kan för- 
hålla sig beträffande de i förutnämnda tablå upptagna tjänstemännen, skall 
man finna, att den höga medelåldern vid befordran till ordinarie tjänst i 
afsevärd grad beror just därpå, att en del extra tjänstemän efter längre eller 
kortare tids tjänstgöring åt staten ägnat sig åt enskild tjänst, egna affärer 
o. s. v. och därför under längre följd af år varit alldeles borta från stats- 
tjänstgöringen,! men hvilka tjänstemän dock sedermera af en eller annan 
anledning funnit med sin fördel förenligt att återgå till statens tjänst. Då dessa 
i flesta fall måst återinträda på den knaggliga meriteringsvägen, ha de gifvet- 
vis blifvit gamla, innan de erhållit befordran till ordinarie tjänst. Granskar 
man t. ex. huru därmed förhåller sig beträffande de 43 st., som utnämnts 
efter år 1900, så finner man, att samtliga de sex äldsta just i följd af sådana 
förhållanden blifvit så gamla, innan de erhållit befordran till ordinarie tjänst. 
Af dessa sex var! en 57 år, två 51 år, en. 40.ar och två 48 ar, då demnep 
ordinarie befattning. Detta har gifvetvis i afsevärd grad bidragit till att höja 
medeltalet för extra ordinarietiden i fråga om sagda tidsperiod. Alltså kan 
icke heller från extra ordinarietidens längd utan vederbörlig korrigering slutas 
till befordringsutsikterna vid skogsstaten. 

Sådana höga ålderssiffror vid befordran till ordinarie tjänst torde emel- 
lertid af flera skäl icke annat än såsom alldeles särskilda undantagsfall fram- 
deles behöfva ifrågakomma. 


Men äfven om nämnda af förf. upprättade tablå korrigeras i nu antydd 
riktning, är den ej ägnad att visa de olika befordringsutsikterna inom skogs- 
staten, ty det kan ingalunda vara riktigt att vid jämförelse mellan extra ordi- 
narie tidens längd för olika tidsperioder alldeles frånse den omständigheten, 
huruvida den extra tjänstemannen, såsom nu är förhållandet, erhållit betaldt 
för sin tjänstgöring, eller såsom förr var det vanligaste, fått tjänstgöra utan 
ersättning eller t. o. m., såsom icke sällan lärer inträffat, fått betala för att 
få tjänstgöra eller åtminstone fått göra tjänsteresorna på egen bekostnad. Af 
sagda skäl kan extra ordinarietidens längd under senare tid icke ens efter 
vederbörliga korrigeringar jämföras med denna under förflutna tidsperioder. 

Af stort intresse skulle emellertid en jämförelse mellan den verkliga extra 
ordinarietiden i statens tjänst under den senaste tidsperioden hos oss och i 
t. ex. Danmark och Tyskland vara. i 

Det är sålunda icke i hufvudsak jag skiljer mig från förf., ty i likhet 
med honom anser jag det högst önskvärdt, att revirens antal må betydligt 
ökas, hvilket jag och flerfaldiga gånger uttalat. Men beträffande sättet att 


1 Till denna kategori höra äfven de skogsingenjörer, som vid mer eller mindre fram- 
skriden ålder sökt och erhållit revir. 


EXTRA ORDINARIE SYSTEM ELLER REVIRDELNING? 163 


arbeta för detta i och för sig lofvärda mål vill jag gå en annan väg än förf., 
och jag tror, att man i detta arbete bör vara ytterst försiktig vid jämförelser 
och slutledningar, ty de, som ha makten i sina händer, bli lätt misstrogna 
gent emot all bevisföring, om de finna att i större eller mindre grad berät- 
tigade anmärkningar kunna framställas mot densamma. 

Karl Fredenberg. 


LITTERATUR. 
Skogsskötsel. 


Neudammer Försterlehrbuch. FEin Leitfaden fär Unterricht und Praxis, 
sowie ein Handbuch fär den Privatwaldbesitzer. Bearbetad af A. SCHwAP- 
PACH, K. ECKSTEIN, E. HERRMANN och W. BORGMANN. 3:dje utvidgade 
upplagan. Neudamm 1908. TJ. Neumann. 

Själfva läroboken omfattar 818 sidor med 203 afbildningar i texten och 
6 i färger tryckta taflor med 117 fig. och kostar bunden 10 mark. Såsom 
bilaga till densamma följer ett repititorium i frågor och svar på 228 sid., 
som bunden betingar ett pris af 5 mark. 

Den nu föreliggande tredje upplagan af den ansedda tyska läroboken 
har utgått i 8—12 tusendet. På sätt och vis utgöra dessa tal ett bevis för 
de goda egenskaper, som utmärka arbetet. Så länge vi i vårt land sakna 
en fullt modern handbok, särskildt i skogsskötsel, nödgas man nog rätt ofta 
— huru föga tilltalande det än må vara — att hämta uppgifter ur en dylik 
utländsk handbok. En del uppgifter kunna ju vara tillämpliga hos oss, en 
stor del dock icke. Som regel gäller nog också, att en handbok har mindre 
användning utom det område, för hvilken den är afsedd, än specialarbeten. 
Dessa senare, som ingående behandla ett mindre område, torde för oss ha 
större värde genom de synpunkter, som i dylika arbeten kunna framträda. 
I ett annat häfte kommer därför en del nyare tyska specialarbeten inom skogs- 
skötselns område att närmare omnämnas. Den nu föreliggande upplagan af 
Neudammer Försterlehrbuch är afsevärdt utvidgad. Den är dessutom illustrerad 
med 6 stycken i färger mästerligt utförda planscher af insekter, som ha 
betydelse för skogen. Ensamt dessa försvara bokens:plats på en skogsmans 
bokhylla. 

Till dem, som vilja lägga sig till med den nya upplagan, vill underteck- 
nad emellertid gifva det rådet. Köp själfva läroboken, men köp ej bilagan. 
Denna i frågor och svar uppställda har intet intresse för oss. Svaren förefalla 
också ofta allt för puerila. 

GG. Sch. 


SOBELOFF, A. N. und FOMITZEFF, A. W.: Der Samenertrag der Be- 
stände. " Die Beilage zum XVIII Bande der Mittheilungen des Kaiser- 
lichen Forstinstiutes zu St. Petersburg. St. Petersburg 1908. 104 sid. 
Som ref. ej är mäktig det ryska språket, nödgas han hålla sig till det 

vidlyftiga tyska referatet, som åtföljer det intressanta arbetet. För enkelhetens 

skull har här ofvan också endast återgifvits arbetets tyska titel. 


104 : LITTERATUR. 


Arbetet sönderfaller i tvenne delar. Professor SoBELoFF behandlar först 
beståndens fröskörd, hvarefter FOMITZEFF redogör för en detaljundersökning 
af erhållet frö år 1904 från ett granbestånd i reviret Ochtenskoje. 


SOBELOFF lämnar först en historisk öfversikt öfver frågan och börjar med 
en rätt så skarp kritik öfver det sätt, hvarpå vetande i skogsfrågor tillkom- 
mit, särskildt förr. Orsaken härtill finner han ligga 1 de ofullkomliga iaktta- 
gelsemetoder, som fackmännen begagnat sig af. Först under de senaste 20 
—25 åren har skogsskötseln beträdt den rätta vägen, då dess utveckling ba- 
serar sig på exakta analytiska undersökningar. Många skogliga definitioner 
behärska emellertid ännu skogsskötseln, ehuru de från vetenskaplig synpunkt 
måste anses såsom ogrundade hypoteser. Till en sådan öppen fråga hör sko- 
gens — biologiskt sedt —: hufvudfunktion — dess fröproduktion. 


Visserligen hafva enskilda forskare och t. o. m. hela vetenskapliga in- 
stitut vid skilda tider skänkt frågan en viss uppmärksamhet, men då de ut- 
gått från strödda iakttagelser, har deras arbete blifvit ofruktbart. Frågans 
lösning är därför likaså aflägsen som förut. 


Förf. framhåller exempelvis de olika svar som lämnats på frågan, huru 
ofta fröåren återkomma, och att man faktiskt intet vet i den frågan. Han 
kritiserar också de mera sammanställda resultaten af Schwappach — Zeitschrift 
fur Forst- und Jagdwesen 1895 — för tiden 1874—1893 1 Preussen och af 
Wimmenaur: »Die Hauptergebnisse zehnjähriger forstlich-phänologischer Beob- 
achtungen in Deutschland fär den Zeitraum von 1885—1894». Felet med 
dessa sammanställningar har varit, att ingen hänsyn tagits till trädens ålder, 
markens och beståndens beskaffenhet. 


En annan och ny period i dessa undersökningar inleddes år 1895 ge- 
nom den ryska forskaren ÖGIEWSKY. I guvernementen Tschernigoff och Orel 
företog han systematiska undersökningar öfver storleken af tallfröskörden och 
dess periodiska återkommande och försökte sammanställa orsakssammanhanget 
mellan desamma och andra faktorer. Härigenom erhöll han genomsnittstal 
för antalet 1- och 2-åriga kottar per träd, men ignorerade frömängden. Där- 
emot påvisade han fröskördarnas direkta beroende på nederbördsmängden. 
Sedermera hafva flera ryssar upptagit frågan och på allehanda sätt sökt taga 
reda på den mängd frö, som bestånden kunna producera. Somliga hafva 
sökt lösa frågan genom utsättande af frömätare, andra genom att insamla kott 
från på olika grunder uttagna profträd. 

Härefter öfvergår förf. till att uppställa det mål, som fröstudierna böra 
hafva. Han framhåller, att frågan är mycket komplicerad, då den ej endast 
beror på trädets individuella egenskaper, utan äfven på ökologiska och sociala 
faktorer, hvilka inverka på de fröskördar, som kunna erhållas ur skogen. I 
afseende härpå vill förf. endast — ensidigt nog — betrakta frågan ur bestån- 
dens synpunkt, d. v. s. fröskörden såsom en skoglig grundegenskap hos be- 
stånden. Särskildt intresserar han sig för, huru mycket grobart frö en hektar 
'skog kan under vissa förutsättningar lämna. Han anser emellertid, att fröpro- 
blemet sönderfaller i 4 delar, som böra undersökas: 

1. Bestämning af storleken af fröskörden. 

2. Undersökning öfver huru ofta fröåren återkomma. 

3. Utredning af de inre och yttre faktorer, som bestämma fröskördar- 
nas storlek och fröårens uppträdande. 


LITTERATUR. 165 


4. Lösningen af de öfriga biologiska problem, som äro förknippade 
med frågan. 

Förf. upptager nu endast de två första frågorna till behandling. För att 
bestämma fröskördens mängd utlades profytor af olika storlekar (0,14—0,27 har) 
så att de innehöllo . 100 träd af härskande typ. Af dessa träd utvaldes 
sedermera med hänsyn till kronans form modellträd, som fälldes, hvarefter 
kotten insamlades från hvarje träd särskildt. Såväl träden som kotten och fröna 
undersöktes från olika synpunkter. 

Resultatet af de mycket vidlyftiga undersökningarna äro f. n. ej så stor- 
artade, men dock intressanta nog. De olika profytorna från granfröåret 1904 
lämnade högst olika tal öfver fröskördens storlek. Frömängden per har för 
de olika profytorna utgjorde nämligen följande: 


Frövikt Grobarhets- Vikten 
per har. procent. af grobara frön. 
10:75: Kp. ;R 72,25 kg 
O1,00 i 63,70 » 
36,36 M 67 25,07 > 
24 La 67 3,59 > 
132,0r 3 609 81,27 » 
6,06 > 36 ITS LE 
158,37 >» 82 132,26 > 
134,88 > 68 FLYER 
108,42 > 74 TOA” 5 
36,00 > 77 28,76 > 
104,77 > 87 88,87 > 
40,45 > 87 35:57. 3 
10,50 >» 6 I 6,30 > 


Största fröskörden lämnade en profyta i reviret Kursinten i Kurland. 
Enl. denna skulle 1 hektar granskog lämna 132,26 kg. grobart frö. Då 100 
frön 1 genomsnitt väga 5,:3s gram, erhölls således nära 25 millioner grobara 
frön per har. Som i beståndet funnos 6253 stammar per har, blir detta omkring 
40,000 frön (215 gram) pr träd. Om denna frömängd lika utströs i beståndet 
erhålles omkr. 25,000 frön per kvm. eller 2 1/, frö per kvcm. 

Förf. påvisar, att de härskande träden bidraga med 98 2 till fröproduk- 
tionen. Däraf kommer på r1:sta klassens träd 46 27, på 2:dra 29 2 och på 
3:dje 24 X. 

Beståndens fröproduktion beror mera på, att enskilda träd bära mycket 
kott, än att ett stort antal träd bär kott. 

FOMITZEFF'S detaljundersökningar från reviret Ochtenskoje påvisa den 
frömängd, som erhållits från olika träd, hvarvid helt naturligt de största och 
mest regelbundna kronorna gifvit den bästa skörden. F:s undersökningar öfver- 
ensstämma i öfrigt med dem af FRIEDRICH i Österrike utförda däruti, att de 
största kottarna lämna det största och bäst grobara fröet. 


Skogsvårdsföreningens tidskrift 1009, Fackufpsatser. | 


1606 5 LITTERATUR. 


Skogsuppskattning. 


O. S. KLARSTRÖM. Praktiska anvisningar om olika virkesmätningar 
och skogstaxeringar samt skogsafverkningar och virkestransport. 52 sid. 
Pris Ij50- 


När författaren till detta arbete på flerfaldiga ställen åberopar sin långa, 
30—40-åriga erfarenhet samt utbrister i klagan öfver, »att alla, som skrifva 
om skogstaxeringar, skrifva därom så vidlyftigt, att det är omöjligt att i allt 
begripa saken för andra än dem, som tagit examen i högre läroverk (om 
ens dessa begripa allt)», så kunde man ju här med skäl vänta sig en praktisk 
och lättfattlig framställning af de behandlade ämnena. Litet hvar torde dock 
vid genomläsandet känna sig minst sagdt besviken, ty hvad den praktiska 
framställningen beträffar, så inskränker den sig mest till resonemangsvis fram- 
förda funderingar öfver fördelar och brister hos några af författaren kända 
eller använda sätt för virkesmätningar, taxeringar m. m. jämte ett och annat 
exempel, hvarvid de utlofvade anvisningarna endast beröra en eller annan 
detaljsak, under det att den mindre erfarne förgäfves söker en framställning 
angående förfaringssättet 1 sin helhet. Hvad slutligen lättfattligheten angår, 
så torde den nye författaren i ämnet knappast ha lyckats bättre än sina före- 
gångare, något som kanske beror på att han af fruktan för »vidlyftighet»>, 
hopträngt framställningen till en form, som torde mildt uttryckt kunna kallas 


svårbegriplig. 
Tål 


Skogspolitik. 


BENTHEIM, OTTO von, Das Oberförstersystem in den deutschen 
Staatsforstverwaltungen, Berlin, Verlag von Julius Springer 1908, 
3:01 210, SIAOT ETISKA OOT kt. 


Det är uppenbart att en period af framryckning och förändringar stun- 
dar inom svenska statens skogsväsen. Vi känna att den drifvande kraften 
härvidlag är ingen annan än den alltomfattande samhällsutvecklingen själf och 
våga därför hoppas, att de nya former, hvilka omsider framgå som resultat 
af denna utveckling, i stort skola visa sig anpassade efter tidens och landets 
behof. Till hvilken grad detta verkligen blifver fallet är dock i mångt och 
mycket beroende af tillfälligheten, af de medverkande personligheterna. Det 
synes "under sådana förhållanden vara en bjudande plikt för medlemmarna af 
den kår, som genom utbildning och yrke framför andra är satt att vårda 
skogsmarkens tillgångar, att förstå dess utvecklingsmöjligheter samt att bedöma 
de former, hvarunder dessa tillgångar bäst förvaltas och nyttiggöras, att un- 
der detta omdaningsarbete icke stå likgiltiga och overksamma. Det är ju 
dem och deras arbetsfält, som detta arbete på det intimaste berör. 

Om det än är sant, att Sveriges skogsförvaltning bör ha en nationell 
och själfständig prägel — något som den likväl till sin upprinnelse och 
hittillsvarande organisation knappast har —, så hindrar detta icke, att vi 
ha mycket att lära af utlandet. Framför allt gäller detta om tyska riket, 
hvilket tack vare sin statsorganisation i förening med den uppmärksamhet, 


SEINE IE SE 


de OSA soeteensne 


LITTERATUR. 167 


som här sedant gammalt kommit skogsbruket till del, ojämförligen mera än 
något annat land fått tjänstgöra som skogsförvaltningssystemens stora experi- 
mentalfält. : 


Mot denna bakgrund ter sig ett arbete sådant som regerings- och forst- 
rådets von BENTHEIMS Das Oberförstersystem i hög grad aktuellt för oss, ett 
antagande som till fullo bekräftas vid en närmare bekantskap med boken. 
Man är nästan färdig att beklaga att den ej i oafkortad form kan öfversättas 
till svenskan, då ett referat i detta fall endast kan gifva en flyktig antydan 
om bokens växlande och idérika innehåll. Visserligen afhandlas, såsom titeln 
säger, först och sist revirförvaltaresystemet, men författaren tager därjämte till- 
fället i akt att med utgångspunkt från detta diskutera snart sagdt alla de vik- 
tigare frågorna för dagen inom Tysklands skogsväsen. 

Det tämligen nyckfullt framburna materialet uppdelas i 3 kapitel med 
rubrikerna: Utveckling: och stillestånd, Följderna af stilleståndet och Förslag 
till vidare utveckling. 

Första kapitlet gifver en kort öfversikt öfver äldre litteratur i ämnet. 
Särskildt framhålles den värdefulla utredning öfver skogsförvaltningssystemen, 
som fimnes nedlagd i Bericht iber die V Versammlung deutscher Forstmänner, 
Berlin 1877- Verlag Jul. Springer. Dessa i Eisenach förda förhandlingar be- 
tecknas som de allra bästa källor än i dag för den, som vill sätta sig in i 
hithörande frågor. Då äfven föreningar skogsmän emellan, periodisk skogs- 
litteratur samt dagpressen höra till de medel, som tjänat och tjäna att dryfta 
och föra framåt organisationsfrågorna, så berör von B. som hastigast, i hvad 
mån ifrågavarande faktorer kunna tjäna detta ändamål. Beträffande samman- 
slutningar mellan skogsmän så skiljes, som sig bör, mellan sådana sällskap, 
som athandla teoretiska och praktiska yrkesfrågor, samt de rena tjänstemanna- 
föreningarna. De senare anser von B. lätt föra till spänning mellan öfver- 
och underordnade, men tillägger, att uppkomsten af sådana sammanslutnin- 
gar regelbundet häntyder på tillvaron af betänkliga missförhållanden. 


Efter denna inledning följer en kort redogörelse för det nuvarande tyska 
revirförvaltaresystemets utveckling, speciellt Preussens. Von B. finner, att man 
tyvärr öfverallt, om också i mer eller mindre grad, stannat på halfva vägen. 
Systemet har till namnet, men ej till sitt väsen blifvit ett revirförvaltaresystem. 
Öfverordnade af olika grader befatta sig ännu alltjämt liksom under de gamla 
systemen med detaljer i revirets tekniska skötsel, deras uppsikt tager ofta rätt 
småaktiga uttryck (kleinliche Formen), korteligen, det skapas ett byråkratiskt 
tryck, som hotar att helt förkväfva den rörelsefrihet, som ursprungligen var 
förvaltaren tillämnad enligt detta system. Vidare pekas på den skuggrädsla 
för meningsutbyte och kritik i förvaltningsfrågor, som i all synnerhet förr ge- 
nomsyrade de styrande ej minst inom skogsstaten. Detta i förening med en 
slags >»reflexföreteelse af militärisk disciplin> har verkat förstummande och 
förlamande långt sedan den tid brutit in, då tjänstemännens bildningsnivå ger 
dem både rätt och skyldighet att efter förmåga arbeta icke blott i sitt facks 
en gång gifna former, utan också på förbättringen och fulländningen af dessa 
former samt, framför allt, med öppen blick för skogshushållningens plats och 
ställning till näringslifvet i dess helhet. Dessa fordringar ställer von B. på 
Tysklands nutida skogsmän, och att han ej finner dem hålla detta mått, an- 
ser han vara systemets fel. 


168 LITTERATUR. 


De betänkliga följderna af revirförvaltaresystemets förfuskning behandlas 
så närmare 1 2:dra kapitlet. 

Vön B. betonar från början, att roten till de brister, han ämnar vidröra, 
omöjligen kunna sökas hos skogstjänstemännen själfva. I ingen annan kår 
har han funnit angenämare sällskapsbröder, duktigare sportsmän, mera finkäns- 
liga konstnärsnaturer, djupsinnigare filosofer etc. än just bland dem. Blott 
inom sitt egentliga yrke uträtta de på långt när icke, hvad de skulle och 
kunde göra. Det är det system, i hvilket de äro inpassade, som här trycker 
dem till jorden. Det är visserligen sant, att Tysklands skogsväsen alltjämt 
gått framåt, men mindre tack vare direktiv från tjänstemännen själfva än till 
följd af vissa andra, af deras åtgöranden oberoende orsaker. Revirförvaltaren 
skall icke vara ett verkställande organ blott och bart, han skall därjämte vara 
bärare af de idéer, hvilka tjäna hela skogshushållningen till rättesnöre och 
föra den framåt. Det är i detta senare afseende, som skogstjänstemännen 
visat sig alltför passiva, och tack vare denna omständighet har inför deras 
ögon och med deras hjälp skogsskötseln råkat in på vägar, hvilka von B. 
anser bevisligen vara både olämpliga och farliga. 

En sådan sak är skogsmarkens sekulära försämring genom alltför utsträckt 
trakthuggning och en ensidigt drifven barrskogskultur. Härigenom befordras näm- 
ligen råhumusbildningen och markens produktionsförmåga och vattenhalt mins- 
kas. Naturligtvis utvecklar von B. temligen omständligt de skäl och aukto- 
riteter, på hvilka han anser sig kunna fota dessa slutsatser. 

Beståndsvården borde mera lägga an på att frambringa skog af god kva- 
litet än en stor kubikmassa frodvuxna träd med föga värde på marknaden. 
Skogsmännen skulle bättre känna till och beakta de merkantila sidorna i vir- 
kesproduktionen. Som ett exempel på deras bristande förmåga att se eller 
åtminstone att bevaka sina och statens intressen anföres och klandras den 
passiva hållning, som talrika närvarande skogsmän intogo vid en afgörande 
debatt om virkestullen. 

Härefter kommer von B. in på den äfvenledes i Tyskland så omstridda 
frågan om grunderna för en rationell skogshushållning, Waldreinertrags- eller Bo- 
denreinertragswirtschaft, högsta och värdefullaste massaproduktion eller fen- : 
tabel virkesproduktion efter ränta på ränte-räkning? Gent emot ENDRES utta- 
landen i Handbuch der Forstpolitik häfdar von B. med kraft, att den förra 
grundsatsen är den riktiga ur statsekonomisk synpunkt ock uttrycker sin glädje 
öfver att det tyska folket ej låtit locka sig från denna sin ståndpunkt!. Då en 
oinskränkt förafverkning rent af kan göra den omloppstid, hvarefter ett be- 


! På preussiska herrehuset förklarade landtbruksministern den 28 mars 1905, att man 


fortfarande helt gillade de åsikter, hvilka i V. HAGEN-DONNERS arbete Die forstlichen Ver- 
hältnisse Preussens i noggrann öfyersättning formuleras sålunda: »Preussiska statsskogsförvalt- 
ningen bekänner sig icke till grundsatsen högsta möjliga uthålliga markafkastning med ränta 
på ränte-räkning, utan tror sig i motsats till det privata skogsbruket, förpliktigad att vid för- 
valtningen af statens skogar ha medborgarnas gemensamma bästa för ögonen genom att 
sörja såväl för en fortfarande tillgång på virke och andra skogsprodukter som ock genom 
att fästa afseende vid de öfriga ändamål, hvartill skogen på många sätt tjänar. Regeringen 
anser sig icke böra drifva en ensidig finansiell hushållning, åtminstone icke en på kapital- 
och räntevinst anlagd ren penninghushållning med skogarna, utan tror sig förpliktad, att be- 
handla statsskogarna som ett hela nationen tillhörigt fideikommiss, så att nutiden så vidt 
möjligt får sitt virkesbehof tillfredsställdt och därjämte skydd af skogen, men med villkor 
att de efterkommande tillförsäkras minst samma afkastning af densamma.» 


LITTERATUR. 169 


stånd nominellt förvaltas — och bör förvaltas —, illusorisk samt i hög grad 
kan förringa värdet af slututbytet, så vill von B. att den skillnad som i skogs- 
hushållningsplanerna göres mellan ett genom tillväxtundersökningar fastställdt 
årligt slutafverkningsbelopp samt en därbredvid stående obestämd förafverk- 
ning skall bortfalla. 


Staten borde mera uppmärksamma och anpassa sig efter den inhemska 
efterfrågan på virke. Den borde uppmuntra spirande industrier och företag 
genom att i största möjliga utsträckning tillmötesgå deras virkesbehof. Nu 
stå anbud och efterfrågan så godt som alldeles oförmedlade. 

Vattenhushållningen är en annan för industrien m. m. ytterst viktig fråga, 
där det bort ligga nära till hands för skogsmännen att göra sina inlägg. Men 
sådana ha uteblifvit. 

Slutligen kommer von B. in på skogsarbetarefrågan och den inre kolo- 
nisationen samt statens och skogstjänstemännens stora förpliktelser härvidlag. 
Med ord lånade från STUMPFES arbete Die Sesshaftmachung der Landarbeiter, 
Berlin 1906, Verlag von P. Parey, gisslar han den laisser aller-politik 
som ända in i senaste tid karaktäriserat åtminstone Preussens skogsförvaltning- 

Alla dessa för land och folk så viktiga frågor skulle, menar författaren, 
befunnit sig i ett helt annat läge, om förvaltningssystemet fått växa till i ande- 
kraft och innehåll genom sina lokala organ. En verkligt själfständig och om 
sitt ansvar medveten kår hade för längesedan genomtänkt och löst dessa 
frågor, hvilka nu med ens blifvit så brännande, åtminstone gäller detta om 
sättet att lämpligast uttaga skogens hufvudafkastning. 


FEV EV ESS VS ESV YI VO VV Eye 


Nu har i stället den stora mängden af revirförvaltare, distraherade och 
neddragna af tusen underordnade bestyr och småbekymmer, till synes glömt 
att äfven de, ja, de i främsta rummet, skulle varit skickade till att ha ett vägande 
ord med i laget, då det gäller stora frågor af grundläggande betydelse för hela 
skogsväsendet. I stället se vi det egendomliga skådespelet, att, under det 
fackmännen på området tiga, uppstår så småningom inom staternas folkrepre- 
sentation en flock skogsintresserade lekmän, hvilka tack vare sundt förstånd 
ofta lyckligt nog kämpa för skogsfrågornas bästa. 
| Bokens 3:dje kapitel är det omfångsrikaste och handlar, som nämndt; 
om önskvärda reformer inom förvaltningssystemet. 

Tanken på att helt slopa revirförvaltaresystemet tillbakavisas med be- 
stämdhet. . De af en mera genomförd subordination karaktäriserade äldre sys- 
temen voro sämre och betingades af en omständighet, som numera icke före- 
finnes, bristen på fullt utbildade tjänstemän!. Det är just kvarlefvorna af 
| dessa system i revirförvaltaresystemet, som ländt detta till skada. Utvecklin- 
| gen borde anknytas vid det bestående, man har endast att sent omsider draga 
ut de konsekvenser, som redan ligga i själfva systemets förutsättningar. Miss- 
greppet blef begånget, då man, på samma gång som utbildningen gjordes 
lika för alla de blifvande skogstjänstemännen, försummade att på ett förnuf- 


ds Ä de osrtält a a oden nd 


1 I samband härmed förtjänar det att omnämnas, att JAPAN f. n. torde vara det enda 
land, där förvaltande skogsstatstjänstemän med olika utbildningsgrad förekomma. Detta har 
icke visat sig ändamålsenligt och har också från början betraktats som en nödfallsutväg. 
Meningen är att samtliga revir efter hand skola öfvertagas af förvaltare med högsta fackut- 
bildning. : [Se A.-HOFMANN Forstpolitik u. Forstgesetzgebung in Japan, Oesterreichische 
Vierteljahresschrift f. Forstwesen 1908.] ANMÄRKNING AF REFERENTEN. 


170 LITTERATUR. 


tigt sätt fördela plikter och rättigheter bland medlemmarna i förvaltnings- 
maskineriet, 

Von B. framkastar först frågan, huruvida den nuvarande högre skogs- 
mannautbildningen är sådan, att från detta håll intet hinder möter för revir- 
förvaltaresystemets utveckling i önskad riktning. Han är härmed inne på en 
sak, som under sista tiden blifvit diskuterad lika mycket i Tyskland som hos 
oss, frågan om skogsundervisningens lämpligaste ordnande. Vi kunna ej när- 
mare ingå på den vidlyftiga diskussionen häröfver, hvilken i Tyskland när- 
mast rört sig om alternativen: universitets- eller fackskoleutbildning? Resultatet 
af detta såväl i skrift som på flere skogsmannamöten fortsatta meningsutbyte 
formulerades vid tyska skogsföreningens VIII Hauptversammlung, Strassburg 
1907 sålunda: »Hela den högre skogsundervisningen bör flyttas till universi- 
teten och inrättas för minst 4 års studier.> Småningom har alltså den öfver- 
tygelse arbetat sig fram till allmännare erkännande, hvilken redan förfäktats 
så tidigt som 1874 på tyska skogsmännens III möte i Freiburg och då för- 
anledde mötesresolutionen, att »isolerade skogsläroanstalter ej längre passa för 
utbildning af skogsförvaltningstjänstemän, hvarför det vore ett trängande be- 
hof att skogsundervisningen flyttades till de allmänna högskolorna». — Själf 
biträder von B. ej utan reservation denna sträfvan. Han anser, att de blif- 
vande skogsmännen väl böra vid universitetet fylla sitt behof af kunskap i 
naturvetenskap, allmän juridik och nationalekonomi, men borde sedan genom- 
gå en särskild »förvaltningsakademi» för inhämtande af nödiga kunskaper i 
speciell juridik, förvaltnings- och handelslära samt framför allt i den rena 
skogstekniken. Det är samma tanke, för hvilken von B. talade redan på 
Strassburgermötet, som han här framlägger med utförligare motivering och 
med hänvisning till ett liknande förslag från Dr. L. WaPPES [Zur forstlichen 
Unterrichtsfrage, Allgem. Forst. u. Jagdzeitung 1907, h. 121. 

I samband med den högre skogsundervisningen diskuteras, hvilka ford- 
ringar på förkunskaper, som böra ställas på de inträdessökande blifvande skogs- 
tjänstemännen. Von B. är härvidlag icke böjd för några afprutningar. Han 
tror, att förvaltningstjänstemän med ensidig och framför allt knapp realbildning 
löpa stor risk att nedsjunka till revirförster-nivån. I öfrigt hänvisas till MAR- 
TINS ännu alltjämt läsvärda skrift »Der höhere forstliche Unterricht mit besonde- 
rer Beriicksichtigung seines gegenwärtigen Zustand in Preussen, Leipzig 1897. Be- 
träffande praktik före inträdet vid universitetet gillas fullkomligt ENDRES ut- 
talande: »Nyttan af praktik före de akademiska studierna står ej 1 rimligt 
förhållande till den härigenom orsakade tidsspillan.» 

En skogsundervisning grundad på de föreslagna principerna menar von 
B., skulle tillåta fullt tidsenliga reformer af revirförvaltaresystemet. 

Detta system består emellertid icke blott af förvaltande, utan också 
af bevakande tjänstemän. Hvad de senare vidkommer, så borde deras ut- 
bildning däremot helt inriktas på praktiken. De stater, Baden, Hessen och 
Wiärtemberg, hvilka nöjt sig med den enklaste teoretiska utbildningen och där 
bevakningspersonalen mestadels utgått från de dugligaste elementen i skogs- 
arbetareklassen, ha haft allt skäl att känna sig tillfreds med denna anordning. 
Detta hindrar icke, att man borde taga fasta på ett redan på mötet i Eisenach 
af Hess och DANCKELMANN och senare af BrocK [Ein Vorschlag 2ur Ausbil- 
dung des Forstschutz- u. Hilfspersonals fir Thiringer Verhältnisse. Allgem. Forst-u. 
Jagd-Zeitung 1907, h. 10] framburet förslag. Enligt detta borde en del — 


LITTERATUR. 171 


och väl endast den mindre — af bevakningspersonalen vidare utbildas för att 
kunna tjänstgöra som tekniska arbetsledare och medhjälpare åt revirförvaltaren. 

De önskemål, hvilka von B. slutligen uppställer beträffande revirförvalta- 
rens rättigheter och skyldigheter, ha delvis redan lyst fram i hans kritik af 
det nuvarande systemet. Först framhålles, att det icke är en obegränsad 
maktfullkomlighet för revirförvaltaren som eftersträfvas. Hans själfbestäm- 
manderätt såväl som hans ansvar böra ha en klar och gifven gräns uppåt. 
Mot formen af det nuvarande systemet är föga att anmärka; blott de åligganden, 
som tillkomma tjänstemännen af olika grader, böra ändamålsenligare fördelas. De 
ledande synpunkterna härvidlag ha redan uttryckts af en af de främste kännarna af 
tyska förvaltningsläran, grefve HUE DE GRAIS [ Verwaltungsarchiv, Zeitschrift f. Ver- 
waltungsrecht u. Verwaltungsgerichtsbarkeit 1907, h. 45] på följande sätt: 

» Decentralisation medgifver en snabbare behandling af ärendena. Den 
befriar högre instanser från angelägenheter af ringa vikt samt från sådana, 
vid hvilkas bedömande man i allt väsentligt är hänvisad till den lägre instan- 
sens åsikter och förslag. På samma gång stärker man dessa tjänstemäns 
själfförtroende och ansvarskänsla. Decentralisation minskar arbetsbördan både 
uppåt och nedåt. Ett ärende, hvari en lägre instans själf äger att besluta, 
vållar långt mindre arbete, än om samma ärende skriftligen skall föreläggas 
en högre instans med den omständlighet, som kan vara nödig för besluts 
fattande i saken. Å7 lägre instansens afgörande böra alla ärenden öfverlämnas, 
hvilka blott angå dess verksamhetskrets, och för hvilkas hänskjutande till högre in- 
stans inga särskilda grunder tala. På lägre instans böra sålunda alla ärenden 
stanna, hvars afgörande är beroende af faktiska, lokala förhållanden, då dessa för- 
hållanden endast kunna bedömas af ifrågavarande instans.» Det är städse af 
ondo, om centralmyndigheten i en stor förvaltning förbehåller sig beslutande- 
rätten eller åtminstone sista afgörandet i frågor af rent lokal betydelse. Så- 
dant ökar i fruktansvärd grad skrifveriet, försinkar det verkliga arbetet, och, 
hvad som är ändå värre, vållar tusen försummelser, där det gäller att passa 
på gynnsamma tillfällen och hastigt växlande konjunkturer. Likaså befordrar 
ett dylikt system uppkomsten och allenahärskandet af schabloner på samma 
gång som det förkväfver fruktbringande initiativ från de lägre tjänstemän- 
nens sida. 

I likhet med PrFEIL på sin tid, då skogsmännens genomsnittsbildning lik- 
väl var vida lägre än nu, är von PB. lifligt öfvertygad om, att en stor själf- 
ständighet för revirförvaltarna skulle blifva till öfvervägande, ja, till mycket 
stor nytta för statens skogsskötsel. Han kan alls icke dela deras farhågor, 
hvilka i en sådan anordning se stora vådor. Gif, säger von B., skogstjänste- 
männen en verkligt gedigen teoretisk och praktisk utbildning, tillgodose syste- 
matiskt deras utvecklingsmöjligheter äfven vid mognare år, vänj dem från 
början vid ett dådkraftigt och pliktmedvetet arbete på ett själfständigt verk- 
samhetsfält, och man får väl se. Skulle nu under dylika, friare förhållanden 
missgrepp en och annan gång begås af en revirförvaltare, som ju dock allt 
jämt förblefve underkastad en viss kontroll, hur ofarliga vore väl dylika spo- 
radiska fel emot de okontrollerade sådana, hvilka tilläfventyrs kunde begås 
äfven af män på skogsförvaltningens högsta poster och då, i fall af central 
maktfullkomlighet, i stor utsträckning trycka sin prägel på praktiken och skada 
denna. Misstag som revirförvaltaren begått, blir han själf såväl som hans 
förmän snart varse. Annorlunda med olämpliga direktiv från de öfverordna- 


172 . LITTERATUR. 


des sida. Här, säger von B., mognar medvetandet om egna misstag sent, 
om öfverhufvud taget någonsin. 

Lika viktigt som det är att revirförvaltaren befrias från ett tyngande för- 
mynderskap rörande det tekniska revirarbetet, lika viktigt är, att han ej tvin- 
gas att i tjänsten handlägga tusentals underordnade småsaker, hvilka öfver- 
höfvan taga hans tid och arbetskraft i anspråk. För dessa sysslor, hufvud- 
sakligen skrif- och räknearbete, bör på hvarje revir finnas nödig hjälpperso- 
nal. Man bör undvika att härtill: taga folk med större utbildning, än som 
verkligen behöfves. Dessa biträden böra emellertid vara ansvariga för sitt 
arbete. Man kan icke begära, att detta ansvar allt fortfarande skall hvila på : 
revirförvaltaren själf. Han skulle i så fall nödgas till ett kontrollarbete, som ; 


mången gång — t. ex. vid sifferarbete — vore liktydigt med ett återuppre- 
pande af biträdets arbete, och hela anordningen med hjälppersonal vore i så 
fall förfelad. — Af samma skäl bör bevakningspersonalen vara ansvarig för : 


de sysslor, som tillkommer den: klafning och uppmätningar, upprättandet af 
arbetsräkningar etc. 

Von B:s åsikter om lämpligheten att förena skogsvård och skogens po- . 
lisskydd, om skogstjänstemännens bestraffningsrätt mot underordnade samt ett 
detaljeradt förslag till inskränkning af skrifarbetet på reviren torde vara af 
mindre intresse för svenska läsare och förbigås därför här. 

Någon vän af ytterligare drifven revirdelning är von B. alldeles icke. 
Finge revirförvaltaren sin nuvarande tunga börda af subalternt arbete aflyftad, 
genom att detta öfverflyttades på ansvariga sekreterare eller skrifbiträden, vore 
en vidare revirminskning obehöflig. Snarare — kunde då, — och härför ha rös- 
ter höjts från mera än ett håll — vissa tyska stater gå en smula tillbaka 
mot något större förvaltningsenheter. I samband härmed gratulerar von B. 
den preussiska regeringen till en åtgärd, som den för ej länge sedan vidtog 
för att lindra de extra jägmästarnas usla (»>tiberaus ungänstigen») befordrings- 
villkor, och som bestod däri, att 200 af de äldsta forstassessorerna utnämn- 
des till »förvaltare utan revir». Detta förfaringssätt, sager von B., borde 
vinna efterföljd öfverallt, där liknande missförhållanden råda". 

Efter all den kritik, som von B. riktat mot hvad han anser vara makt- 
missbruk från den högre skogsförvaltningens sida, är man onekligen rätt ny- 
fiken att få veta, hvari han egentligen vill att denna förvaltnings lifsyttringar 
skola bestå. Dess verksamhet, säger han, skall vara af trefaldig beskaffenhet: 
skogspolitisk, i stort sedt normgifvande genom allmänt hållna föreskrifter 1 för- 
valtningsfrågor samt slutligen administrativ. Hvad andra punkten beträffar, så 
visas genom några exempel, huru sådana allmänna föreskrifter kunde gestalta 
sig. Det kan nog sättas 1 fråga, huruvida von B. är konsekvent gentemot 
de åsikter, han förut förfäktat, då han anser, att staten i långt större utsträck- 
ning än som i allmänhet varit fallet borde gifva — låt vara allmänna — di- 
rektiv för skogsskötseln. 

I samband härmed kommer skogsindelningsväsendet på tal. Rörande 


!  Förvaltarna utan revir tjänstgöra liksom förut såsom assistenter etc., men med' höjd 
aflöning samt, framför allt, med rätt att efter denna sin utnämning räkna tjänsteår som or- 
dinarie förvaltare. Utnämningen till förvaltare utan revir följer nu 7 å 8 år efter aflagd forst- 
assessorsexamen, under det förutvarande väntetid för civila assessorer var 13 år. — Man 
jämföre härmed det afslag, som nyligen mött en framställning från Sveriges biträdande jägmäs- 
tare att under denna tjänstgöring få räkna sig tillgodo ordinarie tjänsteår! Anm. af referenten. 


LITTERATUR. IT 


detta, hvilket som bekant i Tyskland ännu mera än hos oss är skildt från 
det egentliga revirarbetet, är det intressant att erfara, att en tendens gör sig 
gällande att ånyo hopföra dessa båda arbetsfält. 

I administrativt afseende fordras den största möjliga frihet för revirför- 
valtaren, det är här som de egentliga felen skulle ha begåtts under det gamla 
systemet. 

Afgörandet i en del administrativa frågor skulle tillkomma den mellan- 
instans, som von B. tänker sig alltjämt fortbestå. Hos denna skulle t. ex. alla 
bestyr med väg- och byggnadsfrågor stanna, likaså uppdelning och begräns- 
ning af bevakningstrakter m. fl. ärenden. 

Från högre instans skulle därjämte under strängt opersonlig hållning ut- 
öfvas kontroll å förvaltningen. Vissa förslag skisseras, hvarigenom denna kon- 
trollapparat skulle i möjligaste mån fungera utan friktion å ömse sidor. För- 
öfrigt framhålles, hvilken utomordentlig vikt som ligger därpå, att till de 
högsta posterna stiga just sådana personer, hvilka till karaktär och läggning 
ha alla förutsättningar att i bästa mening blifva sina underordnades förtro- 
endemän. 

Författaren uppehåller sig ytterligare något vid frågor rörande central- 
förvaltningens organisation, t. ex. huruvida denna förvaltning bör uppdelas i 
byråar med geografiskt eller sakligt olika arbetsfält. Öfvervägande förordar 
han den förra indelningsgrunden. 

Att döma af referaten i olika facktidskrifter har von Bentheims arbete I 
sitt hemland väckt ett visst uppseende och har, trots referenternas än i en 
punkt än i en annan afvikande mening, fått ett synnerligen gynnsamt motta- 
gande. Ehuru boken ju närmast afser preussiska förhållanden, har man från 
olika håll funnit anledning utropa »alldeles som hos oss». Man prisar arbe- 
tets rikedom på uppslag och idéer samt hoppas, att det skall verka som en 
»surdeg»>, till fromma för utvecklingen inom facket. 

E. W. 


C. WAGNER. Unsere Forstwirtschaft im 20 Jahrhundert. Betrach- 
tungen. ”Tibingen 1909. Verlag der H. Laupp'schen Buchhandlung. 
37 sid. Pris 0,80 mark. 


Inom tyska skogskretsar höjas allt starkare ropen på reformer. Ett uttryck 
härför är det ofvan refererade arbetet af Geheimrat von Bentheim. Medan 
i dennes arbete tyngdpunkten lägges på en större frihet och själfständighet 
hos den förvaltande personalen, framhålles i nu föreliggande arbete behofvet 
af reformer i skogarnes indelning i syfte att erhålla högre afkastning från de- 
samma. Professor WAGNER (lärare i skogshushållning vid universitetet i Tiä- 
bingen) utgår från ett mycket uppmärksammadt yttrande i bayerska riksrådet 
af grefve TÖRRING. Denne framhöll, huru afkastningen från de bayerska 
statsskogarna måste betecknas såsom  otillfredsställande. Det måste därför 
tagas under allvarligt öfvervägande, om ej en höjning af denna afkastning 
kan ske. Stora värden förefinnas utan nödig ränteafkastning. Ur det allmän- 
nas intresse måste därför hushållningsprinciperna undergå revision. Som exem- 
pel härpå anförde grefve T., att i Bayern finnas 70,000 har, beväxta med öfver 
100-åriga, d. v. s. öfveråriga granskogar. Om omloppstiden sänktes till 
samma tal som i Wiärtemberg (100 år), skulle bayerska statsskogarnas ärsin- 
komster ökas med 9 millioner mark, och om omloppstiden sänktes till 80 år, 


EA: LITTERATUR. 


blefve årsinkomsterna 13 !/, millioner mark högre än nu. I alla händelser 
kommer grefve T. till det resultatet, att en extra afverkning af det öfveråriga 
virkesförrådet är nödvändig och att på 30 år behöfver afverkas 50 millioner 
kbm. med ett värde af 600 mill. mark. 

»Jag ser icke skogshushållningens sanna konservatism ligga i afkastning 
af ringa bestämda mängder och därmed en ökning i den äldre skogens förråd, 
hvilket antingen i sitt värde är öfverhufvudtaget i tillbakagående eller hvilkets 
värdeökning köpes genom offer af ränta eller tillbakagång i markens produk- 
tionskraft. Jag ser den i stället i erhållandet af kraftig produktion af marken 
och i alstrandet af nya beståndsgenerationer, hvilka i massa- och värdealstring 
fullt och helt lofva att utnyttja skogsmarkens afkastningsförmåga. Denna 
hushållningens fordran kan blott den förvaltning åstadkomma, som städse står 
å nivå med tidens olika fordringar och som således icke hårdnar i traditionella 
former och banor.» 

Med detta yttrande som utgångspunkt gör författaren en del mycket 
intressanta och aktuella betraktelser. Utrymmet i tidskriften medgifver icke 
ett fullständigt refererande häraf, utan här kan endast framhållas några få syn- 
punkter. Grefve TÖRRINGS uttalande ställer emellertid i utsikt att »bringa det 
tyska folket i det 20:de århundradet att inse, hvad den andra hälften af det 
r9:de borde lärt dem, om sådana män som PRESSLER och G. HEYER blifvit 
hörda och rätt förstådda, nämligen det fulla ekonomiska utnyttjandet af det 
kolossala, tyska skogskapitalet». Professor WAGNER anser därför grefve T:s 
uttalande så betydelsefullt, att det öppnat ögonen hos lekmannen (i skogligt 
afseende) för storleken af det i skogshushållningen varande kapitalet, och hoppas 
härigenom, att intresset för en rationell skogshushållning skall ökas. 

Författaren definierar den »gamla principen» såsom ett fasthållande af 
den en gång beräknade afkastningens höjd och dess fördelning, hvarvid såsom 
försvar härför hänvisas till allehanda föregifna fördelar för det allmänna bästa. 
Den »nya principen» däremot är samma följdriktiga räknande och uppskattande, 
som gäller rörande all öfrig hushållning i lifvet, naturligtvis dock använd till 
fördel för alla och utan skada för uthållighetsprincipen. 

Förf. vänder sig vidare mot en viss snålhet vid aflöningen af män, som 
ha att förvalta skogsvärden af millioner. Han framhåller här särskildt, huru 
obetydlig en ökning af exempelvis en aflöning på 1,000 mark är. En dylik 
utgift kan återbäras till skogen genom en enda åtgärd, en skickligt utförd 
försäljning, en lämplig kulturåtgärd, en väl byggd väg etc. I detta samman- 
hang frågar författaren: MHvilket intresse visar skogsägaren för det ständiga 
utbildandet af personalen? Hos läkare, ingenjörer, jurister och militärer finnas 
kurser för deras ständiga utbildning, regelbundet återkomma studieresor, och 
litteratur anskaffas rikligt. Äfven i skogshushållningen äro dylika åtgärder 
likaså nödvändiga om ej nödvändigare, då skogsmännen lefvä särskildt isole- 
rade och deras hushållningsområde i själfva sin natur är mycket växlande. 
Men särskildt naturvetenskapen och den därpå byggda skogsvetenskapen skrider 
utan uppehåll framåt och fordrar därför ständigt vidare utbildning. Fara ligger 
däri, att tjänstemännen genom alltför kort studietid ej blifva förtrogna med 
vetenskap och litteratur, och sedan genom sin isolering försumma eller t. o. m. 
förakta sådan, emedan de förblifva främmande för dem, och då kommer »tid» 
alltmer att saknas till studier. Ofta framhålla praktikens män ännu i dag, t. o. m. 
de som intaga en ledande ställning, huru lågt de tänka om vetenskap och 


LITTERATUR. 175 


litteratur. Vid en ständigt skeende utbildning, skulle saken ställa sig helt 
annorlunda. Men hvad göres f. n. för sådan? Några skogsägare eller för- 
valtningar nöja sig med att hålla sina tjänstemän med den ena eler andra 
tidskriften och tillåta dem dessemellan att deltaga i möten eller exkursioner, 
andra göra öfverhufvud taget intet. 

Huru litet å andra sidan tjänstemännen själfva i stort sedt låta kosta på 
sin vidare utbildning, visa frekvenssiffror från fackmötena och ännu mera deras 
litterära intressen. Därom kunna förläggarna af skogsböcker och skogstid- 
skrifter sjunga en särskild sång. (I senare afseende står Tyskland säkerligen 
mycket efter de nordiska länderna.) Förf. påvisar i anledning häraf, hvilka 
materiella följder ett sådant efterblifvande kan medföra. 

Som en första uppgift för skogsmännen framhåller förf. erhållandet af den 
sanna förståelsen för skogshushållningens väsen efter dess ekonomiska sida. 

Den andra uppgiften är att sörja för skogsmännens fortgående utbild- 
ning. Man har alltjämt velat införa det s. k. Oberförstersystemet, men det 
gäller också då att ' gifva skogsförvaltaren vapen i sin hand och hålla det 
skarpt. Detta sker endast därigenom, att han står på höjden af vetande. 
Vore nämligen så förhållandet, skulle man ej ännu i dag få se sådant i sko- 
gen, som beträffande hushållningsprincipen tillhör en förgången tid. Förf. 
klagar öfver, huru länge det dröjer, innan vetenskapens och praktikens erfaren- 
heter fullständigt tränga igenom, och citerar en gammal erfaren författares på 
skogsområdet ord: >»Nya tankars groningstid varar hos oss 20—25 år», och 
sätter häremot, att beträffande hushållningen i lifvet är tid — pengar. Dessa 
pengar kunna endast nås genom allmänna utbildningskurser. Då skulle också 
den gamla devisen försvinna: >Jag förblir vid det gamla». — 

Vidare pläderar författaren för en särskild anstalt för skogsindelning. Dess 
uppgift skulle särskildt vara att utröna den ekonomiskt bästa omloppstiden 
och klart skilja mellan kapital och ränta — en rätt svår uppgift i skogsbru- 
ket. - Förf: ställer sig ej afvisande mot en afverkning, större än tillväxten, men 
framhåller, att inkomsten häraf bör så mycket som möjligt komma skogen 
åter tillgodo. Förf. kan nämligen ej fatta uthållighetsbegreppet så snäft, att 
afkastningen skall inskränkas till den verkliga tillväxten. Utan fara kan ett 
oproduktivt kapital afverkas, därest inkomsterna häraf enligt grefve TÖRRINGS 
förslag användas till 

1) vägbyggnader, 

2) förvärfvandet af närliggande dåligt skött mark; 

3) fortgående utbildning af Sorsele: 
4) byggandet för skogstjänstemännen af bostadslägenheter, som föra dem 
närmare skogen och från städerna. 

Återstoden borde användas till bildande af en reservfond, hvars räntor 
bidrogo till att utjämna växlingarna i den årliga afkastningen från skogen och 
därigenom kunde tillförsäkra skogens förvaltning en mera affärsmässig frihet. 

Som vi se af det kortfattade referatet, berör WAGNERS brochyr frågor, 
som äro aktuella äfven för vårt land. Afven här gör sig ju alltmera en 
sträfvan gällande, såväl inom riksdagskretsar som bland de yngre skogsmännen, 
att en friare, mera affärsmässig hushållning må införas på statens skogar. 


G. Sch. 


1:96 LITTERATUR. 


Royal commission on coast erosion and afforestation: Second 
report (on afforestation) of the royal commission.  Appointed to inquire into 
and to report on certain" questions affecting coast erosion, the reclamation 
of tidal lands and afforestation in the united kingdom. London 1909. 48 
STAL, IRS KÖRAS : 

Sedan år 1906 har i England arbetat en kommission på 19 medlemmar, 
däraf 7 ledamöter af underhuset, för att utreda vissa frågor rörande skydd 
för kusterna och flodstränderna samt skogsodling af kalmarker. 

Kommissionens första betänkande (blå bok) börjar med en redogörelse för 
skogarnas tillstånd och deras storlek i Storbritannien. 


Sålunda utgör skogsarealen 


TR RA OL ATA GLO SR SNR ER OR PR na 5,3 2 af all mark 
SES O TEN T ER S RSAS SIS EA a 4.70, BALDER > 
SFV VIE SA RA RR SN Anne a sad nae näe 2500 SE RNE » 
5 LTL RT (FENG Are EN as Vr a ad ans ej änns I 3,5 AINA » 


Bestånden äro öfverallt glesa, och träden äro därför kortväxta och 
hafva stora breda kronor och lämna särdeles kvistigt virke. Skogens utse- 
ende är närmast beroende på det ändamål, hvartill den i hufvudsak afsetts 
— nämligen god jaktmark. Under de glest stående träden växa gräs och 
örter samt allehanda buskar, som utgöra ett godt skydd för det mindre ville- 
brådet. 

Däremot äro de naturliga betingelserna för skogens fortkomst inom öri- 
ket gynnsamma. Vintern är varm, sommaren relativt sval. Härigenom 
kunna många träd odlas, som ej trifvas i mellersta Europa. De geor 
logiska formationerna äro goda och tillåta ett rikt val af trädslag. Kommis- 
sionen anför också, att det kan växa och har växt inom öriket några af de 
bästa timmerträden i Europa. 

Det lämnas vidare åtskilliga talande exempel på skogens starka tillväxt 
och värde. Sålunda sägs, att den engelska eken och asken äro bättre än på det 
europeiska fastlandet, att boken växer där lika bra som i Frankrike och 
Danmark, att granen i Skottland är lika god som i Skandinavien. 

Lärken kan vid 60—70 år representera ett värde af 100 £ per acre 
(omkr. 4,500 kr. per har) och detta på mark, som ej skulle såsom kal lämna 
mer än 4—5s kr. i arrende per år. För ett 40-årigt bestånd af Douglasgran 
hade en trävaruman bjudit 200 £ per acres (omkr. g9,000 kr. per har). 

Många andra strödda exempel anföras på skogens värde i England. I 
öfrigt ha virkesprisen de senaste 20 åren stigit med 20 till 50 &«&. 

Härefter följer en kort redogörelse för skogskulturen i-Tyskland; sär- 
skildt lämnas en del siffror öfver de sachsiska skogarnas värde. 

Med afverknings- och exportsiffror från Sverige och N. Amerika före- 
spår kommissionen afsevärdt höjda virkespriser under de närmaste 40—50 
åren, och finner det betecknande, att man i Sverige lagt exporttull å timmer. 

Den absoluta skogsmarken uppskattas i Storbritannien till 9 millioner 
acres = 3,6 millioner hektar. Större delen af denna areal användes nu till 
fårbete och inbringar då ungefär 3!/; till 9 kr. per hektar. Kommissionen 
föreslår nu, att denna skogsmark inköpes af staten för ett medelpris af 6 £ 
10 s. per acre eller omkring 290 kr. per har. Ungefär samma summa be- 
räknas för skogsodlingen, hvarjämte omkring 30 kr. per har upptagas till 


LITTERATUR. 177 


oförutsedda utgifter. Bland skogsodlingskostnaderna ingå äfven räntorna för 
anskaffning af bostadslägenheter åt kulturarbetarna. Kostnaderna härför be- 
räknas till omkring 18,000 kr. per 40 har. Förvaltningskostnaderna beräk- 
nas till närmare 135 kronor per har. Penningemedlen för det storartade 
skogsodlingsprojektets borde erhållas, genom att staten upptoge lån för ändamålet. 

Skogshushållningen beräknas baserad på 8o-årig omloppstid, men för att 
påskynda skogsodlingen föreslås, att !/., årligen planteras, d. v. s. årligen 
omkr. 60,000 har. Ehuru arbetets utförande i allmänhet öfvertages af staten, 
gifves dock 'jordägaren tillfälle att på vissa villkor blifva delägare i affären 
eller att själf utföra planteringen. Men under inga förhållanden kommer sta- 
ten att inlåta sig på att förskjuta medel för de privatas skogsodling. 

För skogsodlingen skulle nödiga arbetskrafter tagas bland de arbetslösa 
i städerna, och kommissionen sticker icke under stol med, att den äfven 
ur arbetaresynpunkt finner skogsodlingen önskvärd. 

I England kunna kulturerna pågå hela vintern. Kommissionen beräknar 
därför en kulturtid af 24 veckor från hösten till våren. Med ett planterings- 
förband af I m. beräknas 12 man vara sysselsatta med 40 har. Då 
årligen 60,000 har skulle planteras, blifva härigenom 18,000 arbetare syssel- 
satta under vintern. Arbetslönen har upptagits till 3,30 kr. per dag. Till 
dessa 18,000 arbetare komma dock ytterligare 1,500 män, som skulle syssel- 
sättas vid vården och skötseln af kulturerna. 

De årliga utgifterna beräknas till närmare 38 millloner kronor om året. 

Rentabiliteten af det storartade företaget åskådliggöres genom vidlyftiga 
tabellbilagor. Af däri anförda exempel framgår, huru vid exempelvis en årlig 
skogsodling af i 30,000 acres under 60 år, de årliga räntorna oafbrutet stiga från 
go,000o £ det första året till 3,131,250 £ det 40:de (från och med det 21 
året har någon gallring beräknats, hvarför räntorna något minskats på grund 
häraf). "Vid det 61 året öfverstiga inkomsterna räntorna (efter 3 25) å det 
nedlagda kapitalet, men det blir först vid det 81 året, som det fulla resul- 
tatet är uppnådt. I detta år och framgent har uppnåtts en behållning af 
17,411,000 £. Vidare beräkningar visa, att områdets värde uppgår till 
562,075,000 £ eller 106,993,000 £ mera än kostnaden för dess alstrande. 
Den årliga inkomsten af 17,411,000 £ motsvarar en afkastning af 3 £ 165 
6 d per 100 £. 

Gör man en kalkyl öfver det virkespris, som fordras att med 3 2; för- 
ränta de stora kultur- och inköpskostnaderna, kommer man endast till 23 kr. 
per fastmeter, hvilket ju ej alls förefaller högt. 

Om hela denna storartade plan kan man ej säga annat, än att vi måste 
skänka den vår största beundran. Det är efter våra förhållanden särskildt 
märkligt att finna ett kommittéförslag, afgifvet af 19 medlemmar, där endast en 
reserverat sig rörande vissa detaljer. Man torde häraf finna, huru engels- 
männen kunna — fria från alla personlighets- och partiintressen — entusiasmeras 
för en stor fosterländsk sak. Vidare är det glädjande för oss i Sverige — 
då personer, som vilja föra skogsvårdens talan, tyckas hålla före, att skogsbruk 
icke lönar sig — att erfara, huru de praktiska engelsmännen inse skogens 
stora värde och ej tveka att nedlägga kolossala summor för dess erhållande. 

G. Sch. 


Oo 


178 LITTERATUR. 


Jordmånslära. 


A. G. HöGBom. Till frågan om de norrländska älfvarnas vattenhus-= 
hållning. Ymer. Bd. 28. H. 1. Stockholm 1908. 


Ifrågavarande uppsats utgör en kritik af de anmärkningar, som GUNNAR ÅN- 
DERSSON gjort i sin afhandling: »Timmertransporten på de svenska vatten- 
dragen och dess geografiska förutsättningar»! gentemot HÖGBOMS beräk- 
ningar af vattenafrinningen i de norrländska älfvarna. HÖGBOM anger i sitt 
bekanta arbete »Norrland» afrinningen till omkring 50 & af nederbörden, 
GUNNAR ANDERSSON däremot håller före att vida högre afrinningstal, 75—383 &, 
äro sannolika, därvid utgående från de få och i mycket osäkra observationer, 
som hittills utförts. HöGBOM har ansett sig högst betydligt böra reducera dessa 
tal. I ofvannämnda uppsats redogör han för skälen härtill. Han beräknar 
afdunstningen från myrmark och sjöar till 300 mm. och från skogar till 170. 
mm., (från torr sandmark uppgår nämligen afdunstningen enligt observationer till 
roo—240 mm). Vid diskussion om skogarnas afdunstningsförmåga anför HÖGBOM 
en del observationer, som för skogsmännen äga ett betydande intresse. Vid 
Holmsund t. ex. afbrann år 1888 ett större skogsområde, bevuxet med gran- 
skog af den i Västerbotten vanliga typen. Nitton år därefter är marken be- 
tydligt mer försumpad än förut, då skog växte på densamma. Någon duglig 
föryngring har ej infunnit sig, utan markbetäckningen utgöres af björnmossa 
och hvitmossor. Äfven andra, mera spridda iakttagelser tala för, att afverk- 
ning åstadkommer en höjning af grundvattnet i marken. Af dessa och 
andra skäl anser HÖGBOM, att 170 mm. icke är ett för högt värde å skogens 
afdunstning. Då de norrländska skogsälfvarnas dräneringsområden beräknas 
bestå till !/, af myrmark och 2/. af skogsmark, kommer ' HÖGBOM till en af- 
dunstningssiffra af 213 mm., d. v. s. i rundt tal c:a 50 $& af årsnederbörden. 

Angående tjälens betydelse för vattenafrinningen anser sig HÖGBOM icke 
kunna dela GUNNAR ANDERSSONS uppfattning om att den hindrar vattnets 
nedsjunkande i jorden. Han anser tjälens inflytande ganska kompliceradt och 
att man ej utan vidare har rätt att antaga, att den i regel höjer afrinnings- 
procenten. 

Afven i andra afseenden bemöter HÖGBOM såväl GUNNAR ANDERSSONS 
anmärkningar som en del af hans antaganden. 

Vi se sålunda, hurusom de vetenskapliga författarna ingalunda äro ense, 
då det gäller en i praktiskt och teoretiskt hänseende så viktig fråga som 
vattenhushållningen i Norrland. Orsaken härtill är den, att vi hittills lida 
brist på observationer, man får i allt för stor grad nöja sig med antaganden 
och approximationer. Ifrån den nyupprättade hydrografiska byrån kunna vi 
emellertid hoppas på att erhålla undersökningar, som skola komma att till- 
fredsställa såväl teknikens som vetenskapens kraf. Och dessa frågor äga icke 
blott intresse för tillgodogörandet af våra vattenfall, utan beröra äfven skogs- 
mannens verksamhet nämligen med hänsyn till flottning och vattenafledning. 


VER TE 


! Ymer 1907 och Skogsvårdsföreningens tidskrift 1908. 


LITTERATUR. 179 


SKOGSADMINISTRAITONEN, 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Ang. fråga om ersättning för vissa kostnader vid virkesbeslag. 


Till Statskontoret, angående besvär af extra jägmästaren C. Fougberg i fråga om er- 
sättning för vissa kostnader vid virkesbeslag. 

GUSTAF etc. Vår ynnest etc. Uti en till vårt jordbruksdepartement ställd skrift har 
assistenten i Bjurholms revir extra jägmästaren Curt Fougberg anfört besvär öfver vår domänsty- 
relses den II januari 1908 meddelade beslut i fråga om utbekommande af ersättning för 
handtlangnings- och transportkostnader vid af klaganden verkställda beslag af undermiligt 
virke enligt nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande af 
öfverdrifven afverkning af ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län. 

I anledning af dessa besvär har domänstyrelsen, till följd af nådig remiss, inkommit 
med underdåniga yttranden af vederbörande skogstjänstemän samt eget underdånigt utlåtande 
af den 13 juli 1908, hvarefter klaganden afgifvit underdåniga påminnelser i målet. 

Härpå har justitiekanslersämbetet den 16 september sistnämnda år afgifvit infordradt 
underdånigt utlåtande i målet samt därvid tillika återställt en till oss ingifven, till justitie- 
kanslersämbetet remitterad ytterligare :' skrift från klaganden att tagas i öfvervägande vid af- 
gifvande af det infordrade underdåniga utlåtandet. 

Slutligen har ni, till följd af nådig remiss, den 11 innevarande februari i målet afgif- 
vit underdånigt utlåtande. 

Af handlingarna i målet har inhämtats hufvudsakligen följande. 

Under år 1907 verkställde klaganden vid Vännäs, Böle och Tålsmarks ångsågar beslag 
åf undermåligt virke enligt förberörda nådiga förordning och hade, på åtal af klaganden, 
genom laga kraftvunna utslag virket förklarats förbrutet, hvarjämte förordnats, att de medel, 
som inflöte genom försäljning af virket, skulle fördelas sålunda, att '/, skulle tillfalla kronan 
och 7/, klaganden. Hos domänstyrelsen gjorde klaganden framställning om utbekommande 
af ersättning för handtlangnings- och transportkostnader vid beslagen, uppgående enligt bifogad 
räkning med tillhörande verifikationer till sammanlagdt 120 kronor 25 öre, däraf 96 kronor 
25 öre för beslaget vid Tålsmarks ångsåg. Genom öfverklagade beslutet förklarade emel- 
lertid domänstyrelsen, att, vid det förhållande att beslagtagaren ägde åtnjuta beslagsprovision 
och ersättning sålunda icke finge af statsmedel utbetalas, ansökningen icke kunde till någon 
styrelsens åtgärd föranleda. 

I besvären har klaganden yrkat att utfå af honom gjorda och med verifikationer styrkta 
utlägg vid verkställande af förenämnda beslag eller, om detta icke kunde bifallas, att åtmin- 
stone ersättning för kostnaderna vid beslaget vid Tålsmarks ångsåg måtte honom tillerkännas. 

Vid föredragning denna dag af detta besvärsmål hafva VI, med ändring af domän- 
styrelsens öfverklagade beslut, förklarat klaganden berättigad att af kronans andel i de inlevere- 
rade försäljningsmedlen utbekomma en tredjedel af hvad han utgifvit för handtlangnings- och 
transportkostnader vid ifrågavarande vid Vännäs, Böle och Tålsmarks ångsågar verkställda 
virkesbeslag. Stockholms slott den 26 februari 1909. 

GUSTAF. 
Alfred Petersson. 


Tjänster och förordnanden. 


K. Domänstyrelsen. Generaldirektören Fredenberg begagnar sig af semester 14—17 
april och 39/ —! Byråchefen Meves under tiden t. f. generaldirektör. Byråchefsämbetet 
å kameralbyrån uppehålles af revisorn Modigh, hvars tjänst bestrides af amanuenser Lilje- 
berg; e. jägm. Emil Dahl tjänstgör under tiden som amanuens. 

Byråchefen Örtenblad åtnjuter semester ?5/.—3!/ 

Notarien K. G. G. Norling har åtnjutit tjänstledighet Y.—!2/. för enskilda angelägen- 
heter. Vikarie: amanuensen E. Lundberg, hvars amanuenstjänst uppehållits af e. jägm. 
Bj. Groth. 

Till amanuens å 2:dra skogsbyrån har förordnats e. jägm. E. Lundberg från den ?!/, 
till årets slut, å kameralbyrån e, jägm. Fr. Liljeberg !/.—?!/,, samt å I:sta skogsbyrån e. 
jägm. A. Wigelius. 


180 Å LITTERATUR, 


Till e. o. tjänstemän med arfvode hafva antagits: 


e. jägm. Emil Dahl med tjänstgöring å 1:sta skogsbyrån 
utex. skogseleven Joh. Amilon > » JAR NS et 
» » G. Kinman =» » » kameralbyrån. 


Transtrands revir. Kungl. Maj:t har den ?/, meddelat jägmästaren i Transtradns 
revir Olof Josef Joachimsson nådigt afsked. Att under vakansen uppehålla jägmästare- 
tjänsten i reviret har förordnats e. jägm. Denis af Wåhlberg. 


Torneå revir. Såsom sökande till jägmästaretjänsten i Torneå revir hade vid an- 
sökningstidens utgång anmält sig jägm. Sven Johan Cederberg, e. jägm. Erik Angeldorff,. 
C. A. Fougberg, G. Sandberg, K. Th. Fredholm, U. Lindhé, N. af Zellén och A. Sylvén. 
Till tjänstens återbesättande har domänstyrelsen uppfört: 1) Cederberg (med förord.) 2) Sylvén 
3) Fredholm. 


Tijänstledighet. Öfverjägmästaren i Smålands distrikt C. A. F. Gyllenkrook tjänst- 
ledig för hälsans vårdande 19/.—!5/.. Vikarie: jägmästaren i Jönköpings revir Fr. Witt, 
hvars tjänst uppehålles af skogstaxatorn i distriktet e. jägm. A. Liedholm. E. jägm. 
E. Angeldorff är under tiden förordnad såsom skogstaxator. 

Jägm,. i Dalslands revir Fr. M. Berggren har beviljats fortsatt tjänstledighet från den 
i april t. v., och har domänstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning om tjänstledighet 
för Berggren intill I juli. Skogstaxatorn i Västra distriktet e. jägm, H. Dahlberg uppe- 
håller jägmästaretjänsten i Dalslands revir och e. jägm. A. Hagelstein Dahlbergs taxators- 
tjänst. 

lägm. i Öfre Byske revir C. A. Carlsson 3 månader fr. o. m. I nästinstundande maj 
med förordnande för e. jägm. Oswald Engström. 

Jägm. i Särna revir Adolf Larson för sjukdom !5/,—?!/; med förordnande för assi- 
stenten i reviret e. jägm. Gunnar Esseen, 

Assistenter. Till assistent i Råneträsk och Ängeså revir från !/.— årets slut har 
förordnats amanuensen hos K. Domänstyrelsen e. jägm. Fr. Liljeberg. 

Till dikningsassistent i Skellefteå distrikt e. jägm. Hasting Bill. 

Till assistent utan arfvode i Norra Roslags revir e. jägm, Klas Nordfors. 

Till assistent i Bohus revir har förordnats e. jägm, Erik Angeldorff och i Jörns revir 
e. jägm. A. H. Bratt !/.—?!/,,. 


Till e. jägmästare har förordnats utex. skogseleven Bror Bengt Filip Bellander inom 
Mellersta Norrlands distrikt. 


Resestipendier för skogstiänstemän. 

Sedan Kungl. Maj:t för år 1900 anvisat 2,500 kronor att såsom resestipendium utdelas 
åt skogstjänstemän i och för studieresor inom eller utom landet har kungl. domänstyrelsen 
den 31 nästlidna mars tilldelat: 

Jägm, ADOLF ÅSPENGREN 400 kronor för att under omkring I månad innevarande år i Tysk- 
land studera olika afverknings- och därmed sammanhängande skogsodlingsmetoder; 

e. Jägm. ANDERS HOLMGREN 300 kronor för att inom Jämtlands och Västernorrlands län idka 
studier öfver åtgärder för åstadkommande af skogsåterväxt; 

» » . CARL von STROKIRCH 400 kronor för att under en tid af omkring I månad un- 
der innevarande år studera olika grenar af skogshushållningen inom Tyskland och 
Danmark; 

» » CURT FoUGBERG 350 kronor för att i Sverige och Norge under en tid af omkring 
I månad studera olika blädningsmetoder i granskogar samt föryngringsåtgärder å 
granmark; 

e. Jägm. NiILs KLEIN 400 kronor för att omkring 5 veckor under innevarande år i Tysk- 
land dels idka studier öfver den praktiska utbildningen för skogselever innan dessa 
vinna inträda vid skogsakademien, dels för att å demonstrationsskogarna vid Chorin 
och Aschaffenburg följa den praktiska och teoretiska undervisningen; 

> oo» TOR JONSSON 300 kronor för att under en tid af minst I månad inom södra och 
mellersta Sverige studera skogsskötsel, särskildt med tanke på dess ekonomiska sida; 

» » . GUSTAF LUNDBERG 350 kronor för att under innevarande år dels idka studier vid 
ett par större snickerifabriker och vid Svenska Trädestillationsbolagets fabriker i 
Småland, dels under en tid af c:a 14 dagar i Danmark studera tillvaratagande och 
förädling af skogsprodukter. 


TTK: IN 


NYSS 


NH 


QR 


PRISBELÖNT !: Kälp MATEM. INSTRUMENTFABRIK 
Stockholm 1851, 1866, 1886, 1897 - | 
Moskwa 1872, Köpenhamn 1872 


Malmö 1865, 1896 felt ; | 
Eskilstuna 1878, Göteborg 1891 (MR FS ; e0OdeLISRa 
Paris 1900, Gefle 1901 ALLM. (DN | ; 
area - =— JLastrumenter. 


Norrköping 1906, 


4 : 5 [ AR ; så Så 
Firman etablerad 1850... 4 | R. | Bi RG 


Förfärdigar och konstruerar 


Tillverkar och försäljer ffa Å ; TELEGRAMADRESS: GEODESI 


alla slags instrument | LA NY|)VW Stockholm 
för skogsmåtningar och : HM : ; NW | pel 
därmed förenade f ÖN NY  Kammakaregatan 19 ; 


göromål. ; É : Il | (hörnet af Drottninggatan). 


Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o | 
REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM 


UNIFORMSKNAPPAR AN KRÅSNÅLAR 
ARMBAND (= MANSCHETTKNAPPAR | 


AF ll 
BROSCHER = GS = UNIFORMSKNAPPAR | 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 10900, H. Ö—7. FACKUPPSATSER. 


LITTERATUR. 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F. u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen:; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. = Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. J. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift för Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foréts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift för Forstwesen; Th. J. = ”Tharandter forstliches Jahrbuch: Z. 


f. F. u J. = Zeitschrift för Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg. = Tidsskrift for Skogbrug- 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovvesen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift.) 


Skogsskötsel. 


C. WAGNER. Die Grundlagen der räumlichen Ordnung im Walde. 
Tibingen 1907. Verlag der H. Lauppschen Buchhandlung. 320 sid. 
44 fig. och en tafla i färger. Pris 7 mark. 


Professor C. WAGNER, Lorey's efterträdare i Tibingen, hör till de nu 
"verksamma tyska författare i skogliga ämnen, som besitter full orginalitet i sina 
arbeten och en i all sin ordfullhet glänsande framställningskonst. I ett före- 
gående häfte hafva vi refererat en mindre broschyr af honom. Det vore lik- 
väl att hoppas, att svenska skogsmän ville närmare intressera sig för samma 
författares för blott 17/, år sedan utkomna första stora arbete med ofvan- 
nämnda titel. Denna bok är nämligen ej en blott på kammaren eller ensamt 
på teorier utarbetad handbok. Författaren hade, innan han tillträdde sin nu- 
varande befattning, den tillfredsställelsen att själfständigt och fritt få sköta en 
hel del skogar. Den då vunna erfarenheten är sedan, med allehanda citat 
och hänvisningar till den tyska skogslitteraturen, sammanflätad till en enda 
beviskedja för den af honom föreslagna blädningens stora företräden framför 
andra slags skogsbrukssätt. 

Författaren vill finna nyckeln till ali rätt skogshushållning i »die räum- 
liche Ordnung im Walde>, hvarmed han förstår de bestämda regler, som fin- 
nas för trädindividens och beståndens lagring till hvarandra i mån af deras 
skogliga egenskaper och en på grund af denna lagring utbildad skogsindel- 
ning. Rum och &d blifva då de faktorer, som bestämma alla våra sträfvan- 
den i skogshushållningen. Författaren finner härvid två stridande principer, 
som göra sig gällande: den naturliga principen, hvilken under sträfvandet att 
erhålla skog söker att tillförsäkra individerna den bästa trefnad efter de lagar, 
som skogens natur bjuder, och den ekonomiska principen, som vill göra skogen 
i största grad njutbar för människan och söker den högsta behållning af hus- 
hållningen, hvarvid måste frambringas det möjligast värdefulla. Den förra prin- 
cipen finner sitt ideal i den olikåldriga skogen, den senare, den ekonomiska 
principen, i de likåldriga bestånden. Betrakta vi den egentliga »Ertragswald>, 
i hvilken den ekonomiska principen med största eftertryck betonar sina for- 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. m 


182 | K LITTERATUR. 


dringar, så ligger häri just den faran särskildt nära, att det schematiska får öfver- 
vikten och tillbakatränger hänsynen till de naturliga betingelserna. Därföre 
uppställer författaren den satsen, att de rent ekonomiska synpunkterna måste 
vid klargörandet af utrymmesbehofvet i skogen alltid taga hänsyn till skyd- 
dandet af de naturliga, produktiva fordringarna. I detta. sammanhang fram- 
håller författaren, huru i den skogliga produktionsläran främst bör komma: 
»Waldbau>», »Forstschutz» och »Forstbenutzung». Först i andra rummet höra 
hemma »Betriebsfihrung», »Forststatik» och »Ertragsregelung» med sin fordran 
på utrymmesbehofvet. 

Författaren söker finna ett för alla trädslag gemensamt skogsbrukssätt i 
en enhetlig grund för utrymmesbehofvet vid naturlig föryngring af alla trädslag, 
men utgår härvid närmast från studiet af granen. Han framhåller, huru i all- 
mänhet i skogslitteraturen förefinnes en allmän öfverensstämmelse rörande 
nödvändigheten af skogskultur vid uppdragandet af gran. Likväl påvisar W., 
att plantering af gran medför barbarisk misshandling af roten. Genom plan- 
tering kommer nämligen ej roten att erhålla sitt naturliga läge utmed ytan, 
såsom det framgår af en del goda, öfvertygande teckningar. 

I sin ifver att försvara blädningen gifver författaren en nog så öfver- 
drifven, men en all eftertanke värd skildring af den tyska statsskogen i för- 
hållande till den angränsande bondskogen. Den förra består af sluten, likål- 
drig högskog, sedan länge sparad och välskött, gammal och med slutet kron- 
tak och länge beskuggad mark, som likväl erbjuder de största svårigheterna 
för föryngring. Den bredvidliggande bondskogen på lika mark är en ofta 
olämpligt skött blädningsskog med föga af gammal skog, men däremot försedd 
med rikt, nästan skadligt uppslag af alla beståndsbildande trädarter i flera 
skikt. Den rika återväxten i den senare beror på: 

1. Att afverkningen ofta återkommer och skogen härigenom utvecklas. 

2. »Lufthvila> för marken och länge varande sidoskydd mot vind i 
ungdomen. 

3. Det riktiga förhållandet mellan solbelysning (uttorkning) och markens 
befuktning genom nederbörd. 

4. Lägre omloppstid och afstående från uppdragande af sortiment med 
stora längder. 

I detta sammanhang söker författaren klargöra frågan om omloppstiden 
i blädningsskogen och omloppstidens inflytande på den naturliga föryngrin- 
gen. Enligt författarens iakttagelser skulle det vara det största fel, om man 
söker bibehålla höga omloppstider eller söka uppdraga groft virke på branta 
eller för bergras och bortsköljning af jord utsatta sluttningar. Så sker emeller- 
tid ofta därför, att man på dylika platser ej har mod eller lust att företaga 
afverkningar, eller därföre, att man vill uppdraga groft virke för att utan stor 
förlust kunnna aptera dem i korta längder. Hög omloppstid förorsakar dock 
på branta sluttningar, särskildt beträffande barrskog, kala ytor och omöjlig- 
gör naturlig föryngring. Därför bör å dylika skyddsskogar ej uppdragas barr- 
träd af gröfre dimensioner än 30 cm. 

I litteraturen förekomma ofta uppgifter, att naturföryngring är omöjlig att 
erhålla vid låga omloppstider. Om med låga omloppstider menas 60—100 
år, äro författarens iakttagelser de motsatta. Sålunda föryngrar sig gran 
på naturligt sätt bäst i 60—90 åriga bestånd, silfvergran bäst i 80o—100 
åriga. 


LITTERATUR, 183 


I ett följande kapitel talas om skogsbrukssätten i förhållande till natur- 
föryngringen. Den särdeles rika tyska. terminologien öfver skilda skogsbruks- 
sätt — hvaraf en del endast torde finnas å papperet — söker författaren att 
ordna och sammanställa. Efter skogsbrukssättens förmåga att utnyttja fröåren 
skiljer han mellan 

1. Der Blenderbetrieb! 2. Die Schlagbetriebe. 

Die Schlagbetriebe uppdelas i 

a) Kahlschlagbetrieb 
b) Saumschlagbetrieb 
c) Schirmschlagbetrieb 
d) Blenderschlagbetrieb. 

Af dessa afverkningsformer gifves det sedan kombinationer, med skilda sam- 
mansatta ord (från olika handböcker), inför hvilka en svensk känner sig all- 
deles bortkommen. Vi kunna vare glada öfver, att vår svenska skogstermino 
logi icke är så rik! 

Efter afverkningsformernas användning skiljer vidare författaren mellan 
Grossflächenbetrieb — Kalschlag och Schirmschlag — och Kleinflächenbetrieb, 
hvartill räknas blädningen i alla dess former: Grupphuggning, Bauernwald (Tichy's 
Femelwald), Wessely's Fichtenplänterwald, den bayerska Femelschlag, Gayers 
kanthuggning och den af Wagner föreslagna oafbrutna kanthuggningen. Dessa 
blädningsformer förtydligas af goda schematiska teckningar. 

Af synnerligt intresse är kapitlet Der Saumschlag — »Kanthuggningen>. 
I detta kapitel finna vi också bokens tyngdpunkt. »Kanthuggningen» karak- 
täriseras därigenom, att de ytor, som samtidigt äro underkastade föryngring, bilda 
en smal, utefter beståndsgränsen löpande remsa, och att föryngringen fortgår ge- 
nom att denna linie fortskrider öfver de till föryngring bestämda trakterna. 

Särskild vikt lägges vid den riktning, i hvilken afverkningen skall framskrida. 
— Författaren börjar med att framhålla en god kompass såsom det viktigaste 
hjälpmedlet för en rationell skogshushållning. — Afverkningens riktning 
väljes dels med hänsyn att förhindra tillträde för den uttorkande solen, dels i 
gynnandet af tillförsel af regnet. Dessa faktorers inverkan åskådliggöras 
genom ett flertal schematiska teckningar. Gynnsammast för föryngringen visar 
sig nordväst och nordkanten vara. I andra rummet följa nordostkanten och den 
för vinden skyddade västkanten. Däremot äro väst-, syd- och ostkanterna mer 
eller mindre svårföryngrade. Den normala afverkningsriktningen bör därför 
för löfträd vara från nordväst till sydost och för barrträd från norr till söder. 
Författaren säger också, att detta äfven öfverensstämmer med den af hvarje 
praktiker gjorda iakttagelsen,att den naturliga återväxten kommer rikast, där 
man ej vill hafva den, men uteblir där, hvarest man önskar den — vi hugga 
nämligen från öster mot väster, man bör hugga ungefär omvändt. I slutet af 
detta kapitel döper slutligen författaren sin nya, i hvarje kapitel förut föreslagna 
blädningsform med namnet »Blendersaumschlag», som på svenska torde bäst 
kunna karaktäriseras genom det visserligen ej vackra, men rätt betecknande sam- 
mansättningen »blädningskanthuggning». 

Att denna nya blädningsform, som funnit en så öfvertygad, talför och 
skicklig uppfinnare och försvarare, skall göra en lysande karriär bland vän- 
nerna af naturlig föryngring är ganska säkert. Därföre torde det — äfven 


! Förf. skrifver blendern och Blenderbetrieb istället för plentern och Plenterbetrieb. 


184 LITTERATUR. 


med risk att göra referatet vidlyftigare, än hvad som utrymmet i tidskriften i 
allmänhet brukar tillåta — här vara nödvändigt att något beskrifva huggnin- 
gens utförande. Afverkningen föres i den riktning, som ofvan angifvits. Hugg- 
ningen skall verka som en olikformig utgallring i beståndskanten samt fortgå möjli- 
gast långsamt men kontinuerligt. På de skilda punkterna afverkas hvarje gång en- 
dast några få stammar. Hvarje huggning kommer härigenom att ske i tre facer, dels 
det första olikformiga utglesnandet af den förut slutna beståndskanten och öpp- 
nandet af nya små luckor för den första besåningen, dels utvidgandet af redan 
befintliga luckor med återväxt för att utvidga besåningsfältet, dels ock en afverk- 
ning af kvarlämnade träd, hvarigenom afverkningstrakten så småningom ryc- 
ker framåt. Återväxtens uppkomst blir följande. Groningen försiggår under 
öfverbestånd och i sidoskydd af slutna bestånd, därefter fattar den fotfäste 
och förstärkes mot kanten under det den alltjämt göres fullständigare, och 
den fulla slutenheten inträder under sidoskydd från söder. Återväxten får i 
regel fotfäste under ett öfverbestånd och får samla nödig rot- och bladmassa, 
innan den kommer i fri ställning. Den förmår härigenom lättare att bekämpa 
den därstädes uppstående konkurrensen med gräs och skogsogräs. Den blir 
snart fullt sluten och täcker marken, hvarvid ännu något sidoskydd är önskvärdt. 

Ett viktigt moment för huggningens framskridande är gifvetvis fröåren, 
deras återkommande och deras utnyttjande. Då fröår ej förekomma, göras 
afverkningsremsorna smala, vid rikligare fröår bredare. Den första huggnin- 
gen ingriper bland de storkronade, skuggälskande träden, därvid naturligtvis 
först afverkas den föga stormhärdiga granen, och sedan bland de ljusälskande 
träden. Tall, lärk och ek lämnas sålunda dels för besåningen och dels för 
utnyttjande af ljustillväxten hos desamma. 

Författaren jämför sin blädningsform med öfriga befintliga och finner be- 
stämda företräden i den af honom beskrifna samt utbrister i slutet af det 
senast refererade kapitlet: Ur skogen måste försvinna den med den säkra 
och rika naturföryngringen oförenbara likåldrigheten på större fläckar och 
den på denna stödda och inarbetade hushållningen! 

Ett bland bokens intressantaste kapitel är det om stormen, där förfat- 
taren på ett mycket fullständigt sätt behandlar stormens egenskaper, dess 
riktning och verkningar på skilda trädslag och olika åldrar. Utrymmet med- 
gifver likväl ej ett referat häraf. Författaren kommer emellertid till det re- 
sultatet, att »blädningskanthuggningen» erbjuder den största säkerhet mot 
stormfaror. I korthet berör han sedan andra faror, som hota skogen, såsom 
snötryck, frost, eld, svampar, insekter, och finner, att »blädningskanthuggningen» 
motstår dem bäst. Ej under därför, att författaren med fetstil upprepar sitt 
utrop: Därför bort från skogen med stora, likåldriga bestånd och de stora, 
kalhyggena (Grossflächenwirtschaft), som bragt så mycken ohälsa öfver den- 
samma, och tillbaka till former, som stå blädningsskogen nära! 

I en följande afdelning talar författaren om skogsprodukternas tekniska 
egenskaper och deras tillgodogörande samt finner, att blädningskanthuggningen 
äfven tillfredsställer alla ekonomiska fordringar på skogens tillgodogörande på 
bäst tänkbara sätt och knappast i mindre grad än själfva kalhuggningen. 

Skilda afdelningar behandla skogshushållningsreglernas genomförande samt 
skogsstatistikens fordringar, hvarefter författaren öfvergår att tala om skogs- 
indelningen och utrymmesbehofvet. Han skildrar de olika skogsindelnings- 
principerna och vänder sig särskildt mot den vanliga kömbinerade fackverks- 


LITTERATUR. 18 5 


metoden, som han finner fullständigt skadlig för skogen, då skogens produk- 
tionsförmåga blir försämrad genom det tvång, metoden utöfvar. Afven ålders- 
klassmetoden, som vuwtit fram ur fackverksmetoden, har stora olägenheter, 
och normalförrådsmetoden kan praktiskt icke komma i fråga. Först genom 
ett fullkomligt skiljande mellan den nuvarande vården och utrymmesbehofvet 
i skogen skulle vi däremot nå den mycket fordrande, fria hushållningen. Uren 
sammanställning af huggfärdiga bestånd och bestånd, som äro i behof af afverk- 
ning, i förhållande till åldersklassernas fördelning bör först afverkningsytan 
och sedan massan härledas samt först därefter utväljas afverkningsplatserna. 

Som slutomdöme må sägas, att boken är ytterst intressant. En och 
annan torde kanske ej finna så mycket nytt i den nya blädningsformen, men 
felet ligger då hos referenten och i den hopträngda form, ett referat måste 
hafva. Beundransvärd är särskildt den skarpa logik författaren utvecklat, när 
han tänkt på och trängt in i allt som rör »die räumliche Ordnung im Walde. > 


G. Sch. 


HAACK. Der Kiefernsamen. Verhältnis zwischen Keimprozent und 
praktischem Wert. Mehriährige Aufbewahrung ohne Verminde- 
rung des Keimprozents. (Z. f. F. u. J. 1909, A. 6.) 

Författaren meddelar först några iakttagelser rörande den viktiga frågan, 
huru stor procent plantor, som erhållas vid sådd af tallfrö af olika hög gro- 
barhet. Härvid skiljer författaren mellan groningsprocent (den vid konstlad 
analys erhållna) och plantprocent (antalet erhållna plantor i det fria — den af 
WiBECK kallade allmänna markgroningsprocenten!. Författaren har utfört 120 
olika såddförsök i det fria under olika gynnsåmma förhållanden. De skilda re- 
sultaten har författaren grafiskt sammanställt och därvid funnit följande tal: 
vid en grobarhetsprocent af 50 55 60 65 70 75 80 85 90 905 
har under gynnsamma förhål- 


landen erhållits plantproc. af 11 15 20 25 30 35 41 47 

under ogynns. förhållanden — — 2 4 I 0 '12- I0,,20- 27 
och vid halfgynnsamma för- 

ERE a get få JR rg RE Då OT FRE RT 22. 28 Av ATS 248; HÖ 


Förf. anser ett medeltal af de 
två första raderna såsom karak- 


teristiskt för normala år eller KE og FA LÖ: 220, GR TS NSASAR 


un 
-I 


Som det af dessa tal vwisar sig, huru viktigt det är att hafva tillgång 
på frö af hög grobarhet, har författaren verkställt flerfaldiga försök med för- 
varandet af frö. Det blir af så mycket större vikt att kunna förvara fröet 
länge, ju klarare den nödvändigheten framstår för en hvar att använda hem- 
ortsfrö. 

Författaren omnämner först, huru fröet i allmänhet i Preussen förvaras 
i med lufthål försedda frökistor, och huru föreståndaren vid fröklängnings- 
stugan är enligt en instruktion af 1860 skyldig att ofta låta omskofla fröet. 
Det har emellertid visat sig, att sålunda förvaradt frö afsevärdt aftagit i gro- 
barhet, om ock ej lika hastigt hos alla partier. Efter det författaren inledt 
olika försök med fröets förvarande, lärde han, vid genomgående af en del 


1 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1007. Sid. 210. 


186 s TÄTTERATUR. 


litteratur, känna de af CIESLAR utförda försöken med förvaring af barrträds- 
frö i lufttäta kärl (Zentralblatt fär das gesamte Forstwesen 1897). Förfat- 
taren förvånar sig öfver, huru detta så grundläggande försök knappast medelst 
en notis varit synlig i andra arbeten, så att uppsatsen kunnat tjäna den prak- 
tiska skogsvården. Samma fel kan också påbördas den svenska skogslitteraturen, 
men det oaktadt torde hos oss ett par fröklängare ändå betjänat sig af den 
mycket goda metoden att förvara fröet i lufttäta kärl. 

Under det att CIESLAR endast förvarade fröet i ett måttligt uppvärmdt rum, 
har HaacK utfört försök för att utröna det inflytande, som lagerrummets tem- 
peratur utöfvar på fröet. Vidare har HaacK sökt utröna, huru långt fröna 
fördraga en abnorm grad af uttorkning, och om genom en måttlig uttorkning 
af fröet kunde erhållas en liten eller bättre förhöjning i groningsförmågan än 
den Czeslar erhöll genom uppvärmning. Af de olika utförda försöken fram- 
går bland annat, att äfven vid samma slags förvaring af fröet, är gronings- 
förmågans tillbakagång olika för under olika år och olika årstider skördadt 
frö. Därvid har tidigt skördadt frö ej visat sig sämre — i vissa fall t. o. m. 
bättre — än sent skördadt. I likhet med CIEsLAR har författaren vidare funnit, 
att fröets förvarande lufttätt inverkar gynnsamt på fröets groningsprocent och 
groningsenergi. Fröets förvaring i fast slutna kärl är alltså ett utmärkt verk- 
samt medel för att undvika större värdeförlust vid längre förvaring af tallfrö. 
Vid fröets inneslutande i kärlen bör undvikas, att det är fuktigt, men äfven 
att det är allt för starkt torkadt. Den torrhetsgrad, som det besitter, då 
det kommer från fröklängningsstugan, eller då det varit utbredt i ett väl 
uppvärmdt rum eller torkat i solen, är gynnsammast. TI dylika fall är fröet 
vanligen 1—2 9 lättare än i frömagasinet. — Under 3 år har författaren 
utfört försök att förvara lufttätt tillslutna fröpartier vid olika temperatur. MHär- 
vid har det visat sig, att en temperatur af 20—25? i uppvärmdt rum varit 
ofördelaktig. Däremot har den kallare källaretemperaturen visat sig vara 
gynnsammare än den blott föga varmare i oeldadt rum. Sista året har slut- 
ligen författaren gjort försök med att förvara lufttätt slutet frö i iskällare, 
och härvid synas de bästa resultaten hafva erhållits. 

Genom särskilda försök har slutligen författaren utrönt, att vid lagringen 
på is är kolsyrebildningen i förvaringskärlen minimal, men att denna ökas- 
genom fuktighet och temperaturförhöjning. 

Vid författarens försök med sådd i det fria af frö, som två och tre år. 
varit lufttätt förvarade, erhölls 2—3 gånger större plantantal än vid utsådd 
af samma mängder frö, som förvarats under fullt lufttillträde. 

För själfva förvaringen tillråder författaren först, därest fröet ej tages 
direkt från klängningsstugan, att det upphettas vid 30—40", så att det för- 
lorar 1—2 & af sin vikt. Mindre partier kunna sedan inneslutas i torra 
champagneflaskor, som korkas och hartsas. När det gäller större partier, är 
det däremot bäst att fröet förvaras i stora förzinkade bleckkärl, som lufttätt 
tillslutas. — För att förhindra kolsyrans inverkan på fröna kan slutligen 
eventuellt en liten mängd kalk inneslutas i kärlen. . 
GG: USck: 


LITTERATUR. 187 


Skogsuppskattning. 


ADAM SCHWAPPACH: Die Kiefer. Wirtschaftliche und statische Unter- 
suchungen der forstlichen Abteilung der Hauptstation des forstlichen 
Versuchswesens in Eberswalde. 


En mångfald omständigheter bidraga till, att de svenska skogsmännen med 
intresse mottaga de här framlagda rönen från preussiska försöksväsendet, 
i hvars pogram sedan mer än 30 år tillbaka ingått uppgiften att utreda de 
olika trädslagens egendomligheter med afseende på växtsätt, afkastningsförmåga 
m. m. Så har prof. SCHWwAPPACHS föregående undersökningar, speciellt öfver 
tallen; mångfaldiga gånger fått gälla som ledtråd äfven för oss, och kan hans 
inväljande till hedersledamot i K. Landtbruksakademien tjäna som bevis för den 
betydelse, hans arbeten anses ha för svenska skogsbruket. 

Dessutom kan den visserligen alltid aktuella frågan om afkastningsför- 
mågan nu sägas vara af speciellt intresse, då vårt eget försöksväsende väl 
snart torde framlägga de första resultaten öfver sina nyligen påbörjade under- 
sökningar i samma afseende. 

Innan emellertid våra egna undersökningar hunnit pågå så länge, att 
man kan påvisa resultatet af en längre och systematisk behandling, torde wi 
ha många, nyttiga lärdomar att hämta från våra längre hunna grannar. 

Hvad speciellt tallen beträffar, så synes öfverensstämelsen mellan våra 
och tyska förhållanden vara betydligt större än för andra gemensamma träd- 
slag. Så visar t. ex. höjdtillväxtens gång å våra bättre tallmarker påfallande 
öfverensstämmelse med prof. SCHWwAPPACHS här framlagda siffror för bästa bonitet, 
äfven om den hos oss på ålderdomen kanske något hastigare aftager. 

Hvad groflekstillväxten beträffar, så påvisar förf. redan i Tyskland en med 
breddgraden aftagande tillväxtenergi, ett förhållande, som således ännu mer 
måste göra sig gällande inom vårt långsträckta land, hvarför vi alltid måste 
nöja oss med mindre s:a grundyta och sämre utveckling på medelstammen 
vid en viss ålder, utan att dock afvikelserna för tallen härutinnan äro på långt 
när så stora, som när det gäller t. ex. gran. TI ersättning torde vi kunna 
räkna med en smula bättre formtal, hvarför tallen i södra och mellersta Sverige 
torde uppvisa en massaproduktionsförmåga i mycket öfverensstämande med 
den tyska, ehuru vi sannolikt bli efter, när det gäller trädantal och medeldia- 
meter vid brösthöjd. 

De nu framlagda erfarenhetstabellerna för tallen skilja sig från förfat- 
tarens föregående däruti, att de grunda sig på starkt gallrade profytor (144 st.), 
hvilket visar sig bl. annat däri, att grundytan från c:a 60 året hålles vid 
ungefär samma storlek, och komma härigenom förafverkningarna vid längre 
omloppstider att uppgå till i allmänhet större belopp än slutafverkningen pr. 
ytenhet. 

Gifvetvis måste det kvarvarande beståndets stammar med detta behand- 
lingssätt nå en kraftigare utveckling i dimension och värde, men synes däre- 
mot totala massaproduktionen under en viss omloppstid endast föga påverkas 
af gallringarnas styrka, en omständighet, som föranleder författaren att yttra, 
det undersökningarna om tallens massaproduktion vid nu brukade gallrings- 
metoder tillsvidare kunna anses slutförda (i Tyskland). 


= 


188 j SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 


En fråga, som däremot ännu länge kan behöfva bearbetas, är ang. sorti- 
mentsutbytet och därmed penningeafkastningen vid olika behandlingssätt. Förf. 
framlägger här sortimentstabeller för såväl kvarvarande bestånd som gallrings- 
virket vid stark gallring till jämförelse med afkastningens beskaffenhet vid 
andra behandlingssätt. 

För att ytterligare nämna ett par exempel på det synnerligen intressanta 
innehållet, så framläggas undersökningar angående kulturförbandets inverkan 
på beståndens utveckling, tillväxtens nedsättning under torkperioder, räntabili- 
tetsjämförelser m. m., hvarjämte grundlagsmaterielet från hvarje uppskattad 
profyta ingår. 

Boken förtjänar spridning till hvarje intresserad svensk skogsman. 


FM 


SKOGSSTATISTISKA MEDDLANDEN. 


Skogens ekonomiska betydelse för vårt land blir med hvarje år en allt 
viktigare fråga. Hvad taga vi ur våra skogar, hvad böra vi nu taga, och 
hvad kunna vi i framtiden räkna på? Optimisten och pessimisten hysa här de 
mest skiljaktiga meningar. Den diskussion, som dessa frågor väcka, blir dock 
i de flesta fall tämligen ofruktbar. Vi sakna nämligen ännu den statistik, som 
åtminstone till en del är grundläggande för en verklig utredning härutinnan. 
Under sådana förhållanden är det ju ganska naturligt, att man gärna vänder 
sig till andra länder, hufvudsakligen sådana med en äldre och mera utveck- 
lad skogsvård. Den statistik, som berör dessa länder, är emellertid svåråt- 
komlig. Red. har därför tänkt sig, att lämpliga utdrag ur andra länders sta- 
tistik skulle intressera tidskriftens läsare. Under ofvanstående rubrik ämna 
vi därför meddela, hvad som vi finna viktigast i andra länders skogsstatistik. 


Red. 


Preussiska statsskogarnas afkastning 1907.' 


År 1907 utgjorde samtliga statsskogarnas areal i Preussen 2,922,857 har, 
däraf 2,618,745 har skogsproduktiv mark. Å denna areal afverkades 11,263,244 
astineter eller 4,30 fastmeter per har. Afverkningen omfattade 

6,059,339 fastm. byggnads- och annat gagnvirke samt 
5,203,905 » + bränslevirke. 

I sistnämnda summa ingår 1,596,500 fastm. ris. 

Samtliga bruttoinkomster uppgingo tlll 127,009,387 ler mark eller 
43: 45 mark per hektar. 

Af inkomsterna erhölls 

91,469,161 mark (76 92) för gagnvirke 
285208,2031- >» (24 1 96)-55 I bränsle 
Summa I 19, 677, 364 mark för virke. 


; Albilioke Mitteilungen aus der Abteilung fir Forsten des königlich. Preussischen 
Ministeriums fir Landwirtschaft, Domänen und Forsten. 1907. Berlin 1909. 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 180 


Af öfriga inkomster falla på 


LST ET se aa göcpe Lee 0 BG ER RAA RE 5,854,036 mark 
jakbirne Clone Bör ERE. RE CK ALA SE FORSAR RN ARN 2 1479,285 
ATS san SSE RESET EET AR rp KS Tre SE RE RA era 165,405 


Samtliga mwfgifter uppgingo till 
53,922,099 mark eller 18: 45 mark per har. 


MNettobehållningen utgjorde således 
73,087,288 mark eller 25: — mark per har. 


Af utgifterna drog 


TNE STA fs TEE di Ren Re rea 20,823,087 mark och 
förvaltningskostnaderna...... SES EIER O SEa $T,347, IE) 
De direkta lönekostnaderna utgjorde för 

131 öfverjägm., regerings- och forstråd...... 815,700 mark 

NNE EI IPAOT VARAR Ink ASAT EE RINGA ENS Sf 3;445,650 

16. SkOpskasserare... a wuqötoodeo t FÄR 366,850 
FEET EN, Se ta or ENE ie ELIN ECARE SAN A IK A Å 8,159,899 

tjänstemän vid anstalterna för bipro- 
CIRKA SEgE Na AE er SA SO 20,9390 
Utgifternas största poster äro: 
Afverkning och virkestransport ooo... 13,918,251 mark 
tnderkatl alt DySsgtnadet oocccessugsteosks sie. 3,250,345 3 
Vägunderhåll och vägbyggnader..................« AU223A0;023 
Bidrag till allm. vägar, järnvägsstationer m.m. 329,767 
HNIPET ARE |A al SE ny ER RET EST EN ANS RE ÄR 114,905 
Skogsodlingar......... . SYS RS RN AR 8,418,808 
ST ÖVETTT dö lr SNRA RP INN ENE 68,640 
UHpaRer fn JaktVaArCD a ooo orterna oren sde na 105,511 
Kostnader för virkesförsäkring m. m. -...... 563,706 
» utrotningskrig mot skadliga 

IKE. 5 RAKA sh År KR BCE: BS STI FA 1,078,439 
SKOSSHNSeEnVISRINS = ss os RAS NSA Se 450,87 1 
SIKA Her AH TRES SNR ANNIE RA dans 2,406,055 
Bidrag för arbetarnas sjuk- och olycksfalls- 
försäkring ..... Es Ar RE NA KAR a SLF bR na 742,123 
Pensioner och. understöd -..oosso.oucsssut bossa 247,583 


De uppnådda medelprisen hafva varit: 
[ek (30—39 cm:s medeldiameter) 26: 06 per fastmeter 


52. -(40—40+- 3 ) 37: 06 
olbhoki(30e-30: 2 ; VORE 
21 > (40—49 0) 10:12 
= å öfriga löfträd öch HjOrk 5 ART BRA 
TYRESTA, FOS VIKKC vooooodscleostlaskerss na IÖTÖLAS 
Er STENEN SRA arb Eat ESA 16:43 > 
fal ORO EA EE SR ec OR PIE 20:00 > 
SS EN Sr RESAN 15: 68 
E fölOES AE Se ar SER one 6:08 > lösmeter 
= 
FE ULSTER ST NN EE ESR STOR rn Over ge RA RR 4: 92 


190 : SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 


Om den kolossala mängd skogsfrö, som åtgår vid skogsodlingarna i de 
preussiska statsskogarna, lämnar nedanstående tabell en föreställning. Denna 
tabell rör dock endast ?Zallfröet. 


Själfkostnad 
AE Använd Klängd per kg. med 
frömängd frömängd = |räntekostnad å 
byggnader 
| 1903 45,760 kg. 45,052 kg. 6: 50 
1904 | 41,676 >» 81,486 > 5: 05 
1905 | 44,886 > 28,232 >» 4: 98 
1906 | 48,885 > 58,103 > 4: 08 
| > 4: 81 Gr SchE 


1907 | 56,272 >» 26,737 


Afkastningen från skogarna i Nordamerikas förenta 
stater 1907.' 


Genom insamlandet af uppgifter från ett större antal träförädlande verk i 
Nordamerikas förenta stater utrönes någorlunda den årliga afverkningen. Så 
ha senast erhållits uppgifter från 28,850 verk i alla delar af staterna rörande 
virkesförbrukningen år 1907. Häraf framgår, att afverkningen detta år omfattat 


A'O5215 05154, 00 OMOtTHimmer Med. syärde bal ss. sn . 666,641,367 dollars 
3,663,602,000. » läkt » » BR Epress 2 PERENNER IRA 10,342,705 » 
11,824,475,000 » takspån » » 20 NE MS SE NER AS SOTO » 


Totalvärdet af dessa virkesslag uppgår således till 707,095,409 dollars 

Då uppgifterna ej äro fullständiga, beräknas värdet å dylika trävaror ut- 
gjort omkr. 750,000,000 dollars. 

För år 1906 föreligga uppgifter rörande värdet af öfriga skogsprodukter?. 
Fördelningen efter olika virkesprodukter framgår af följande tablå. 


SM DOTA ET > 350 Ear ASSA BARBER IANA BKN 650,000,000 dollars 
153 0200 0.05 (6 (Fr ASSA STA SC SRS ORANGEA 50,000,0000 » 
balkspan. OCh Makt sosse REAR 37,000,000 » 
IBilAde sj ärnvagSSyllan sb d99. ss SA UR N 35,000,000 » 
SRS N INS ren SR TA, ÅBY EVA NEG a BR ERA VOR SEN UR 32,000,000 » 
Terpentin och harts ..... FSS NN as 25,000,000 » 
CT FANA SSIE- Vs ANANAS REP Ares SA SA ANG BKS NA 15,000,000 » 
Bar AASE AR SKE SERA Se SRA CTO Ve I10,000,000 > 
Telefon=tochWtelegratstolpar <ess4955 a 9,000,000 » 
1 6015 0120) DES nasN SARS Aer ber SELIN AASE AAA 7,590,000 » 
BJ ÄR OT ae Sn ASS örsN SEE Norte obrstse sd sk 5,000,000 » 
Märke Sför destillation YEAR essens 3,5900,000 » 
EAT CT VITKO 4 fosfsf förr NEAR SS ASA STAS are gj 3,000,000 » 
KÖRS Cker LO ChSIGEP Sr ser NE 2,500,000 » 
INIVSTESE BP LO GuRK tet ee AST ONE 15,000,000 > 


Summa 1,200,000,000 dollars 
Största timmerproduktionen sker i staten Washington. 
7 ! Departement of commerce and labor, bureau of the census: The lumber cut of the 
united states 1907. Utgifven i november 1908. 
? Forest products of the united states 1906. U. S. departement of agriculture, Forest 
service. — Bulletin 77. Utgifven mars 1908. 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. IOI 


Af särskildt intresse äro de sammanställningar, som visa timmerproduk- 
tionen och värdet af olika trädslag. Vid uppgifternas inhämtande användas 
emellertid amerikanska namn å trädslagen. Dessa beteckna ofta olika träd i 
skilda delar af staterna, hvarigenom sammanställningen blott blir ungefärlig. I 
efterföljande tablå har "dock hänsyn härtill tagits så mycket som möjligt, 
hvadan den någorlunda riktigt torde återgifva det verkliga förhållandet mellan 
de olika trädslagen. 


Kvantitet Re Totalvärde a G 
NA dASL AE timmer- 
cÅ afverk- 1000 
fot ningen dollars fot 
| Yellow pine (tallariter utom Pinus strobus, 
resinosa och divaricata).......................- 13,215,185,000 32.3 | 185,319,595 | 14.c2 
Douglas fir (Pseudotsuga Douglasii)............ 4,748,872,000] 11.8 67,047,184 | 14.12 
White pine (Pinus strobus, resinosa och di 
CEST RETA SNES SSA BIDRA SEA 4,192,708,000] 10.4 | 81,383,224 | 19.4 
MPN (KRETSAR ) Yr sana ot ok las Rob eder SES Sena 3,718,760,000] 9.2 78,961,127 | 19.4 
Hemlock (Tsuga canadensis).....................« 3,373,016,000] 84 52,380,032 | 15-33 
(IST ER fre ra Tölö 3) Ve SY SEEN SEA RASET 1,726,797,000] 4.3 29,799,526 17.25 
| Western pine (Pion: ponderosa) ............... 1,527,195,000] 3.38 23,933,183 | 15.67 
OL USTUES fat neg MAKER: CE BSR IRSSET KSS 939,073.000] — 2.3 15,815,944 | 16.34 
: Yellow poplar (Liriodendron aber) PN 862,$40,000] 22 21,402,8908 | 24.01 
I Cypress (Taxodium distichum) .................. 757,639,000] 1.9 | 16,758,044 | 22.12 
| Red gum (Liquidambar styraciflua) ............ 689,200,000] — 1.7 9,718,879 | I4.1 
Chestnut (Castanea dentata) ....ooooooooooooooon. 653,239,000] — 1.6 11,130,547 | 17.04 
| Redwood (Sequoia sempervirens och washing- 
NIE I fee SSR ANS BAN ep frn SALA 569,450,000] I.4 | 10,081,645 | 17-70 
I Beech (Fagus ferruginea) ............oooooomononn 430,005,000] Ir | — 6,147,205 | 14.3 
RER DA (ERSTA ANS OR ER SR Nea SR KRA ale 387,614,000] — I.o 6,732,390 | 17.37 
[ES TIA UT) GREN Re SAN AE 381,088,000] 0.9 7,633,585 = 20.03 
| ET Arta SEJ fl kr 211) JNA 2 SERA SE EAS 203,161,000] 0.7 5,400,529 | I8S.42 
DTE Vr RN Lar AASE Se SEE 260,579,000] 0.6 4,808,068 | 18.45 
ET (SKFARAINUS ) one AL se 252,040,000] 0.6 6,303,551 | 25-or 
| Ceder (Thuja plicata och occidentalis, Cham2- | 
| — cyparis lawsoniana och thyoides, Libocedrus 
|  decurrens, Juniperus virginiana) ............ 251,002,000] 0.6 4,805,123 | 19.1: 
fbareh (Lar OCCKIENfahS).. oo..oossosooosssd0on 211 1076,000] 0.5 | —2,759,214 | 13.07 
Pälekavg: (Carya jos Ae Bona SN na 203,211,000] — 0.5 5,994,486 | 29.30 | 
| White fir (Abies concolor) .........ssssoso22 2 > 146,3508,000) 0.4 2,202,970 | 15.45 
| Sugar pine (Pinus lambertiana).................. I15,005,000] 0.3 2,281,830 | 19.84 | 
ökas (Ear JON oss sossracsnsgonskga 113,433,000 = 0.3 1,781,947 | 15-71 
| Tupelo ITS) rn RA Ed a Aes Sala 68,842,000] 0.2 997,096 | 14.4 
| Balsam fir (Abeis balsamea)..................... 53,339,000] — O.r 861,747 | 16.16 
fenan (EIA IRINSN Ar oe sole an kr need arne ör oa 46,044,000] — O.r 671,241 | 14.3 
falnat (foplans]. to bro reden Ae. 41,490,000] 0.1 1,796,756 | 43-3r 
/ ST Sege St sne KANE RAR )27,734,000] ox | ")1,581,359 | — 


!) Häraf importerades 10,485,000 fot med ett värde af 1,093,000 dollars. 


Det jämförande värdet af olika trädslag framgår dock tydligare genom en 
jämförelse af gällande pris på handelsvaran å viss plats. I det afseendet 
lämnas här nedan några utdrag rörande priset af olika sortiment. För att 
visa virkesprisernas stegring jämföras dc af år 1908 (de högsta) med prisen 
för cirka 20 år sedan.? 

! Wholesak lumker prices, 1886—1908. (United states departement of agriculture, 
orest service, 


192 SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN 
| Pris 
Trädart Virkessortiment per 1,000 fot | Marknadsplats Prisökning 1 «4 
i dollars 
Ask (Fraxinus! 
americana)..| I och 2 sort. af 1” 
Och FI3/SUR<ST och 
Uppiittlliser2 TO 60: — New-York 67 sedan år 1886 
DOO OLAI DAÄT Er NE SS EN 60: — » 122 >» Oo» 1885 
HTTe 3 LR IIOCK 20sort; SV » 100 >» >> 1880 
DAG SN EA | Vira BEDRE bee 28: — » 115-53. RS 
BJ or see »Körsbärs»-svart ...... 54: — » 03 > SELSSN 
BÖRDA fos. I "och 2-sort. 10 X:8 | 
ockupptillT20XxTÖjEE33 » | 657-> TSE 
Flvit.ek" ooced Fyrskuren, 1 och 2 
SOLt: I XR och 
upp till Xx 12'—16'| 82: — > | 58 3 VU 
Liriodendron..| I och 2 sort. 1” x 10”! | | 
och upp till x 12" | 
| Far FDA rg R STR Se Ge » | 114 > > TSK 
SSUSANCAN >, ME DOASAS oe ssr sr Grd 22: — » | 60: LAR 
FETT 0 EA I sort. och kvistfri 1''| 
[IS OCh TNA G ATS 3 38: — » 73 > »IG0R 
EL ort! KILA | I sort. och kvistfri 1'| 
LE NE ISAR TN Se AN = » TO5-: Sc 
Elvittvalnot i SIINOChK20SOBET oas | 115:— Baltimore 28 » >» 1889 
SeQUOIaT eines Kvistren, 1'—2" x 8'| 
TANDALT2- 200 35: — San Francisco! 40.0». SANSSA 
ETiCkoryl oo. (TOUR Lö EERA ES OO Buffalo = | 54 rd ISSK 
FInUS KSErO bus] Mg 0 as öarnas 76—96: — » TO0O=T 13 SSE 
> PION NY sa fe SRA VERA SALE NL | g96—111: — » O2—131 24 BUS 
TAN | N:o I common boards! 
JAR Og fe Hej es 21: 50 = 43, > SMS 
NE SA N:Or2' Hd:0 Ad: ct 17: 50 — 301: RING 
SÅ VERA Ifimmern Ar ScIOn< | 
10:="12"0X 12 
| TOA RESORENE TN 25: 25 | S 51 p > 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN, 193 


Wiärtembergsska statsskogarna 1906.' 


Statsskogarna i Wirtemberg kunna i förhållande till andra tyska staters 
uppvisa de bästa resultaten. Några siffror från desamma torde därför vara af 
särskildt intresse. 

Statsskogarnas areal uppgick till 195,841 har, hvaraf 187,135 har voro 
afsedda för skogsproduktion, 2,857 har till andra ändamål, såsom åker, äng, 
stentäkt m, m., och blott 5,849 har utgjordes af impediment. Denna areal är 
uppdelad i ej mindre än 143 revir. 

Afverkningsbeloppet utgjorde 1,366,624 kbm. eller 7,3 kbm. per har. 
Af detta utgjordes i medeltal 54,8 & af gagnvirke. Medan löfskogen endast 
lämnade 16,5 & gagnvirke, gaf barrskogen 79 2 sådant. Af afverkningen 
utgjordes 226,317 af ris och stamved under 7 cms. diameter. Af den öfriga 
virkesmassan, »Derbholz», uttogs g9o00,917 kbm. (4,8 kbm. per har) genom huf- 
vudafverkning och 239,390 kbm. genom gallring. Inalles gallrades 11,263 
har, hvarvid i medeltal uttogos 21,3; kbm. per har. 

Rörande de höga virkesprisen kan anföras, att stamved af ek i medeltal 
betingat 41,55 mark per kbm. och af barrved 20,73 mark: För ved och gre- 
nar erhölls per lösmeter 9,08 mark för bok och 7,03 mark för barrträd samt 
för risknippor 23,09 mark per 100 st. Skogsodlingar förekomma 1 mindre 
utsträckning. Sålunda besåddes endast 133 har för en medelkostnad af 72 
mark per har och planterades 1,779 har för en medelkostnad af 89 mark 
per har eller 12 mark per 1,000 plantor. 

I samtliga statsskogarna voro sysselsatta 20,514 arbetare med ett antal 
arbetstimmar af öfver 1,300,000. Afsevärda belopp. utbetalas till dessa ar- 
betares försäkring. Sålunda voro 19,769 sjukförsäkrade, till hvilka skogsmedlen 
bidrogo med >26,215 mark. 15,356 voro tillika invalidförsäkrade för en 
kostnad af skogsmedlen utaf 29,743 mark. Slutligen utbetalades i olycksfalls- 
försäkring 69,766 mark. Till premier åt skogsarbetare för lång och trogen 
tjänst utbetalades 5,000 mark till 100 personer. 

Samtliga inkomsterna af skogarna uppgingo till 19,817,166 mark, 
hvaraf 364,687 för biprodukter. Utgifterna voro 4,718,843 mark, däraf till 


skogsodlingskostnader .................. KNESE EO TSE 517,388 mark, 
MN AGDYE BO DACCIS Aon belse ss eöss Skene KA ANA St 813,830 =» 
UPPBESEOIIET ACSVITKE sesam ss sr KR 2,22, 005 > 
OM KOskhaden fo DIPTOCUKten ssd 92,968 
STEELE SSR Br re SR eo UN ar at a ARN 713,179 


ERA Sof VAR RE 134,385 
Nettobehållningen utgjorde sålunda 15,098,323 mark eller 79,47 mark 
per har. 


1 Forststatistische Mitteilungen aus Wirtemberg fir das Jahr 1906. Herausgegeben 
von der Königlichen Forstdirektion. 25 Jahrgang. Stuttgart 1908. 


194 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 


Då den Wirtembergska skogsstatistiken är bland de fullständigaste och 
bäst öfverskådligt uppställda, som finnes, torde ett utdrag af skogsskötselns 


behållning under gångna tider vara af intresse. 


här endast uppgifter från hvart s5:te år. 
ARA NO NE EE TAR ES 1 VITA MA TENN RR AR ANNE 


Af utrymmesskäl återgifves 


(»Derbholz>») 


per 
har 


Virkesafkastning 
Är ÅROR 
18 -areal = 

total 
1815 — — 
1820] 190,000 | — 
1825 185,000 | 561,400 
1830] » 568,990 
1835 180,000 | 495,420 
1840 > 632,500 
1345| 182,000 | 725,900 
1850 > 680,820 
1855| 185,000 | 766,049 
1860 » 812.818 
1865) 187,000 | 725,300 
1870! 188,000 | 762,838 
1875| 190,000 | 823,178) 
1880] 192,000 | 820,537 
18851] 193,000 | 841,491 
1890) 194,000 | 867,481 
1895] 195,000 | 873,269 
1900 > 943,074 
1905 > 1,045,771 
1906 » 1,140,307 


Brutto- 
inkomster 


5,088,498 
9,039,549 
10,206,805 
8,353,346 
12,764.407 
9,579,.357 
9,941,990 
11,018,394 
12,145,790 
15,004,435 
18,049,433 
19,817,166 


Utgifter 


2,456,701 
3,067,791 
3,587,851 
3,415,253 
4,767,048 
4,477,096 
4,345,627 
4,565,993 
4,731,428 
5,096,989 
6,106,990 
6,526,441 


komsterna 


48.3 
33.9 
35.1 
40.9 
37-3 
46.7 
43.7 
41.4 
39 0 
34.0 
33.3 
32.9 


Nettoinkomst 


total 


575,926 
1,092,221 
1,354,586 
1,532,796 
1,805,316 
2,985,034 
3,552,756 
2,044,558 
2,631,797 
5,971,758 
6,618,954 
4,938,093 
7,997,359 
5,102,261 
5,596,363 
6,452,401 
7,414,362 
9,907,446 

11,942,443 
13,290,725 


per har 


3.ec 
5:73 
7.32 
8.21 


10.00 | 


16.43 
19.32 
I [.12 
14.25 
32.21 
35-46 
26.24 
42.16 
26.63 
29.06 
33-30 
38.09 
50.72 
61.02 
67.86 


Af utgifterna hafva kulturkostnaderna stigit från 156,407 mark 
till 520,062 år 1906, vägbyggnaderna från 128,585 mark år 1853 till 862,207 
mark år 1906, virkesupphuggningen från 796,885 mark år 1853 till 2,325,174 
mark år 1906, skatterna från 123,730 år 1855 till 713,179 mark 1906, vär- 
det af virke till utsyningsberättigade från 71,479 till 134,385 mark, likale- 
desfan ar 1855 tull rI906. 


Nettoin- 
komst 
per kbm, 
» Derb- 
holz> 


år 1853 


(GG. SEK 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1909, H. Ö—7J. FACKUPPSATSER. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Ang. anslag af skogsmedel till bestridande af kostnaderna för ny 
takbeklädnad af kyrkan i Marieby församling. 


Transsumi. 
GUSTAF etc. Vår ynnest etc. 


I en till Oss ingifven ansökning har Marieby församling med förmälan, att församlingen 
beslutit förse sin kyrka med nytt tak af spån — i underdånighet anhållit att från präster- 
skapets löneregleringsfond komma i åtnjutande af ett belopp, motsvarande försäljningsvärdet 
å rot af det för berörda ändamål erforderliga, enligt ansökningen bifogadt materialförslag 
till 2,480 kubikfot fast mått beräknade virket, utsynadt å den till församlingens kyrkoherde- 
boställe 1/, mantal krono Prästbordet N:o I i Marieby socken hörande skog. 

Kammarkollegium har meddelat — OS ————— rr - - 

Beträffande själfva saken har kollegium vidare anfört. att jämväl kollegium ansåge 
församlingens anspråk på ersättning -för det i materialförslaget upptagna ställningsvirket icke 
böra bifallas. 

Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt på det sätt bifalla ifrågavarande 
ansökning, att Marieby församling berättigas att af inflytande skogsförsäljningsmedel vid 
kyrkoherdebostället i församlingen, i den mån sådana blifva disponibla, uppbära det belopp, 
som enligt vederbörande revirförvaltares uppskattning motsvarar värdet 3 rot af det virke, 
som församlingen inför denne styrker sig hafva inköpt och för i materialförslaget angifna 
arbeten användt, däri dock ej inberäknadt värdet å det i materialförslaget upptagna ställ- 
ningsvrke. Detta — — — Oo Oo Os or r—r—r—r —- —- - —- 


Stockholms slott den 23 april 1909. 


GUSTAF 


Hugo Hammarskjöld. 


Ang. utsyning af virke inom skyddsskogsområde. 


Till öfverjägmästarna i Mellersta Norrlands och Gäfle-Dala distrikt. 


Sedan i lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903 föreskrifvits, att annan afverk- 
ning än till husbehof finge inom i vederbörlig ordning bestämdt skyddsskogsområde äga 
rum endast efter utsyning, som på statens bekostnad skall verkställas af skogsstatens tjänste- 
män, därvid skogsägare är berättigad på en gång erhålla utsyning i så stor utsträckning, 
som med skogens återväxt och framtida bestånd är förenligt, har kungl. domänstyrelsen, för 
att kunna angående sådan utsyning upprätta nödig statistik och i öfrigt erhålla ledning för 
bedömande af frågan om utsyningens förhållande till skyddsskogarnas framtida bestånd, fun- 
nit nödigt härmed föreskrifva, att iakttagas tills vidare och intill dess annorlunda kan varda 
bestämdt, 

att vid utsyning af virke enligt lagen den 24 juli 1903 angående skyddsskogar förrätt- 
ningsmannen skall för hvarje hemmanskog, hvarå sådan utsyning äger rum, med särskiljande 
af tall, gran och löfträd, fördela de träd, som därvid utsynas, i följande diameterklasser, 
nämligen: , 


I 96 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


träd under 15 centimeters diameter vid brösthöjd, - SE 
2, COvera tg intill 20 > » » > 
2 2 20 322 » > » » 
> » 224 » 25 » » » 
» » 25 » 2 » » » 
> » 200 >: 30 > » » 
» >. 30 FANS » » » > 
> > 32!7, >> 35 >» » » > 
» » 35 > SYS 2 » » » 
> » Sia > 40 , > > » 
» » 40 » Ae » » » » 
? > ARN > 45 > > > > 
> » 45 5 » > » » 


att af sålunda upprättade stämplingslängder sammandrag, upptagande samma trädslag 
och dimensioner, skall af vederbörande förrättningsman till Eder afgifvas före den 1 februari 
i fråga om de af honom under det näst föregående året handlagda förrättningar; 

att afskrifter af dessa sammandrag skola af Eder till kungl domänstyrelsen insändas - 
vid afgifvande af Eder årsberättelse för distriktet; 

att afskrifter såväl af de särskilda stämplingslängderna som af sammandragen skola, 
om skogsägare eller annan därtill berättigad därom gör framställning, utlämnas på sätt an- 
gående expedition af afskrift finnes bestämdt; 

att angående utsyning och stämpling å enskildes skogar inom skyddsskogsområde 
skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i $$ 19, 20 och 26 i 1889 års instruktion 
för skogsstaten samt i $$ 46 och 59 af 1894 års skogsordning; 

att till utsyningsstagare, som begär protokoll öfver förrättningen, sådant skall med 
besvärshänvisning mot lösen utlämnas med skyldighet för sökanden att lämna kvitto å mot- 
tagandet, därvid skall angifvas dagen, då protokollet af honom mottagits; 

att i den mån sådant medhinnes, förrättningsmannen skall å hvarje till skyddsskogs- 
område hörande hemmansskifte, hvarå utsyning är begärd, verkställa undersökning' af area- 
len skogbärande mark samt af därå befintlig ungefärlig virkesmassa och tillväxt äfvensom 
behofvet af husbehofsvirke; samt 

att utsyningstraktens uppdelning i körskiften icke må under stämplingsförrättningen 
af förrättningsmannen ombesörjas, åtminstone icke mot särskild ersättning härför. 

Då lagen af. den 24 juli 1903 angående skyddsskogar icke lägger hinder i vägen för 
vederbörande att hvilken årstid som helst begära utsyning, men det för arbetenas planmäs- 
siga ordnande är nödigt, att ansökningar om utsyning inom viss dag till Eder inkomma, 
bör Ni årligen utfärda kungörelse angående sådan dag med tillkännagifvande att utsynings- 
ansökningar, som därefter till Eder inkomma, handläggas i den mån sådant under året 
medhinnes, men i regel först sedan de öfriga utsyningsförrättningarna handlagts. 

Härom har Ni att förständiga utsyningsförättarna. 

Stockholm den 26 juni 1909. 

J: MEVES. 
Edvard Lundberg. 


Ang. rätt för extra skogstiänsteman att vid sjukdom eller förord= 
nande behålla viss del af afvodet. 


GUSTAF etc. Vär ynnest etc. Hos Oss har Ni i underdånig skrifvelse den 1 februari 
1909 gjort framställning beträffande rätt för extra skogstjänstemän, som åtnjöte fast arfvode, 
att vid inträffad sjukdom eller vid förordnande att uppehålla ordinarie befattning i skogs- 
staten behålla viss del af arfvodet med mera. 

Häröfver har Vårt statskontor den 8 nästlidna april afgifvit infordradt underdånigt ut- 
låtände. 

Vid föredragning denna dag af detta ärende hafva VI, i enlighet med hvad Ni hem- 
ställt, bemyndigat Eder dels att tillerkänna vid skogsstaten anställd extra tjänsteman, som 
från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjandet af skogsväsendet i 
allmänhet åtnjuter fast arfvode, rättighet att behålla under sjukdom intill två tredjedelar af 
arfvodet, dock att sådan rättighet icke må utsträckas under längre tid än ett år, samt vid 
förordnande att förestå ordinarie tjänst vid skogsstaten intill en tredjedel af arvoden dels 
och att, i den mån sådant för befattningens uppehållande erfordras, tillerkänna annan extra 
tjänsteman, som förordnas att i stället för den med fast arfvode anställde uppehålla dennes. 


a 9, Lå 2 — 
” 


TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 197 


befattning, ersättning från sagda reservationsanslag med belopp, motsvarande högst två tred- 
jedelar af det begynnelsearfvode, som enligt gällande bestämmelser må tilkomma inne- 
hafvare af befattningen i fråga. Stockholms slott den 7 maj 1909. 
GUSTAF. 
Oscar Nylander, 


Grunderna för årsarfvoden till assistenter i Norrland. 


Utdrag af Kungl. Domänstyrelsens Protokoll 
den 14 maj 1909. 


S. D. Föredrogs frågan om de grunder, enligt hvilka årsarfvoden och resepenningar 
skulle utgå till revirassistenter inom skilda revir af Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt; och 
beslöt Kungl. Styrelsen, att följande bestämmelser skulle i berörda hänseende tillsvidare till- 
lämpas, nämligen 

att olika begynnelsearfvoden skulle utgå inom respektive >fjäll- och kustrevir» på så- 
dant sätt, att inom >fjällrevir> begynnelsearfvodet skulle utgöra 2,600 och inom >»kustrevir» 
2,400 kronor för år räknadt; 

att såsom fjällrevir skulle i sådant afseende räknas nedannämnda revir, nämligen 

inom Zuleå distrikt: Pajala, Tärendö, Juckasjärvi, Gellivare, Råneträsks, Ängeså, Stor- 
backens, Pärlälfvens och Jockmocks revir, 

inom Skellefted distrikt: Vargiså, Arjepluogs, Malmesjaures, Öfre Byske och Arvids- 
jaures revir, 

inom Urea distrikt: Sorsele, Stensele och Vilhelmina revir, 
och att öfriga revir skulle i ofvan nämndt hänseende räknas såsom &kustrevir, nämligen 

inom Luleå distrikt: Torneå, Kalix, Råneå och Bodens revir, 

inom 'Skellefteå distrikt: Älfsby, Piteå, Jörns, Norsjö och Burträsks revir samt 

inom Uzmeda distrikt: Degerfors, Norra och Södra Lycksele, Åsele, Fredrika, Bjurholms 
och Anundsjö revir, 

att 2 älderstillägg om 200 kronor hvartdera skulle utgå efter respektive 3 års väl vits- 
ordad tjänstgöring å aflönad befattning inom skogsstaten eller Kungl. Domänstyrelsen, dock 
så, att det högre arfvodet ej finge tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, 
hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd, samt att resepenningarna skulle enligt 
nådig bestämmelse utgöra lägst 400, högst 600 kronor, beroende på förhållandena i hvarje 
särskildt fall. 

Stockholm som ofvan. 


På Kungl. Domänstyrelsens befallning. 
MARTIN RASCH. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. Generaldirektören Fredenberg begagnar sig af semester 
2!/.—3/. hvarefter han företager tjänsteresa till Västerbotten. 

I:sta skogsbyrän. Byråchefen Hermelin semester !'/.—'!"/. samt tjänstledig för allmänt 
uppdrag !?//—”!/.. Notarien Rasch under tiden t. f. byråchef och amanuensen Vigelius t. f. 
notarie. 

2:dra skogsbyrän. Byråchefen Örtenblad semester ?3/.—3?!/.. Notarien Norling under 
tiden t. f. byråchef och amanuensen Lundberg t. f. notarie. 

Notarien Norling tjänstledig ”/,—”"/; och semester !/,—"!/,; amanuensen Lundberg 
under tiden t. f. notarie. 

3:dje skogsbyrån. Byråchefen Giöbel semester !"/.—7”?/., !"/,—?5/,. Notarien Malling 
under tiden t. f. byråchef och amanuensen Kallin t. f. notarie. 

Notarien Malling semester !/, —?!'/.; amanuensen Kallin t. f. notarie. 

Kameralbyrån. Byråchefen Meves semester ?/,—"'/,. Notarien Modigh under tiden 
t. f. byråchef och amanuensen Liljeberg t. f. notarie och kassör. 

Notarien Modigh semester !"/,—?"/, och ?"/,—'!?/, med amanuensen Liljeberg som vikari 

Notarien Fahlerantz semester !/.—!+/, med e. jägm. Nordfors som vikarie. 


Amanuensen Liljeberg semester !2/,—?"/,.. 


Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909. Fackuppsatser. n 


198 TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 


Sedan K. Maj:t den 27 sistlidne maj bemyndigat Domänstyrelsen att förordna tre lämp- 
liga skogstjänstemän att sammanträda hos styrelsen för öfverläggning och utarbetande af för- 
slag till förnyad taxa på arfvode för skogsförrättningar, som efter särskildt förordnande verk- 
ställas, har styrelsen härför tillkallat jägm:na G. Halldin, G. Cassel och Fr. Witt. 

Samtliga rikets öfverjägmästare äro kallade att för öfverläggning om förvaltningsfrågor rö- 
"rande skogsväsendet infinna sig hos K. D:sn torsdagen den 16 september kl. 11 f. m. 


Skogsförsöksanstalten. Tjänstledighet har beviljats föreståndaren för anstalten 
Gunnar Schotte för hälsans vårdande ”/,—"/,. Föreståndarebefattningen uppehålles under tiden: 
af assistenten e. jägm. Edward Wibeck, hvars assistenttjänst bestrides af utexaminerade skogs-- 
eleven Erik Måhlén. 

Kungl. Maj:t har beviljat ett reseanslag af 175 kronor åt assistenten vid skogsförsöks- 
anstalten N. Sylvén för att under en tid af 14 dagar vid Svalöf studera metoder för rasför- 
ädling af kulturväxter. 

Transtrands revir. Såsom sökande till jägmästartjänsten i Transtrands revir hade- 
vid ansökningstidens utgång anmält sig e. jägm:ina K. T. Fredholm, L. L. A. Hellström, 
t. f. föreståndaren för statens skogsförsöksanstalt notarien hos Kungl. Domänstyrelsen G. V. 
Schotte, e. jägm:na C. A. M. Sylvén, A. L. Unge, och D. E. af Wåhlberg. ' Till tjänstens. 
återbesättande har Domänstyrelsen uppfört !) Sylvén (med förord.) ”) Fredholm ?) Hellström. 

Jörns revir. Till jägmästare i Jörns revir har d. !"/, transporterats och utnämnts 
fägmästaren i Arjeplougs revir Gustaf Tjäder. 

Torneå revir, Till jägmästare i Torneå revir har d. ””t/; ransporterats och utnämnts. 
jägmästaren i Malmesjaur revir Sven Johan Cederberg. 

Arjeplougs revir. Såsom sökande till jägmästaretjänsten i Arjeplougs revir hade 
vid ansökningstidens utgång anmält sig t. f. föreståndaren för statens skogsförsöksanstalt, no- 


tarien hos K. D. S:n G. V. Schotte, e. jägm:na Curt Fougberg, U. Lindhé, F. Lindberg, N. 


af Zellén och Nils Alöf. Till tjänstens återbesättande har Domänstyrelsen uppfört 1) Schotte 
(med förord), 2) Fougberg. 3) U. Lindhé. 

Malmesijaurs revir. Såsom sökande till jägmästaretjänsten i Malmesjaurs revir hade 
vid ansökningstidens utgång anmält sig e. jägmästarna Curt Fougberg, U. Lindhé och Nils 
af Zellén. Till tjänstens återbesättande har Domänstyrelsen uppfört desamma i nu nämnd 
ordning med förord för Fougberg. 

Afsked. Extra jägmästaren F. P. Isoz har den !/, erhållit sökt afsked från att 
Vara extra jägmästare inom Örbyhus revir. 


Vakansförordnanden. Att uppehålla nedannämnda jägmästaretjänster, tills de kunna 
varda i behörig ordning återbesatta, hafva förordnats 


i Malmesjaurs revir e. jägm. Adolf Engman, 
1 Arjepluogs » > Nils Almlöf, 
i Transtrands >» » Nils Bellander. 


Till assistenter med arfvode hafva förordnats 


inom Råneträsk och Ängeså revir e. jägm. John Örtenblad !'/,— årets slu 
» — Arvidsjaurs » » Axel Nilsson Ya— » 
>» — Älfsby » » Carl Utterström Y,— > » 
» Burträsk » >» — Albrekt Bergstedt !/,— > D 
» Norsjö 3 >» Folke Dahlberg » >» » 
e Åsele > STEMI DAR Bj — » > 
» — Skyddsskogsområdet i Jämtlands län SPE SRA BerSoren Hi — 
> » > » » Alf. Hagelstein » » » 
» ” ” » ” Sven Boberg » »” » 
» » » » » John Schenström SR 0: 
» » » » » Arne Winberg » » » 
» Finspångs revir » EA. G. Lindhe RN 
» Sunnerbo =» » Gunnar Fischer UYs— » om 


Till assistenter utan arfvode hafva förordnats 

e. jägm. O. H. Lundborg t. v. under året inom Örbyhus revir, 
e. » > Hj. Erhardt t. v. inom Stockholm revir, 

e. » ÅG. af Ekenstam t. v. inom Nyköpings revir. 

e. » Nils Eckerbom t. v. inom Askersunds revir. 


TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 199 
Till extra jägmästare hafva förordnats utexaminerade: skogseleverna: 
den '5/, Ragnar Fritz Gunno Kinman inom Umeå distrikt 
» 22. Karl Utterström » Skellefteå ” 
> -16/. John Schenström » Bergslags » 
> .23/. Nils Eckerbom 5 14 ” 
> » Hjalmar Erhardt » Östra » 
» » - Arne Winberg » Bergslags » 
> » Sven Boberg » — Gäfle— Dala » 
> » Alf. Theodor Winbladh » — Smålands » 
> -3/- Gustaf af Ekenstam » Östra » 
> 23/. Nils Schager » Södra » 
0 Jör Alike, Vanpe » -Gefle—Dala » 
» -8/. Sam Hagström » — Smålands » 
» >» Erik Helmers » » » 
> -'/, Johan Amilon » — Gäfle—Dala » 
> »” 


28/7 Erik Måhlén - > ; 


Tjänstledighet har beviljats jägm. i Arvidsjaurs revir August Sucksdorff för sjuk- 
dom !/,—""/. med förordnande för e. jägm. Mauritz Carlgren. 

Jägm. i Älfsby revir Karl Lundström för sjukdom !/,—'?/, med förordnande för assis- 
tenten e. jägm. Anders Hyckert. 

Jägm. i Tärendö revir K. A. Westerberg för sjukdom ?"/.—?!/> med förordnande för 
assistenten e. jägm. Folke Gunterberg. 

Jägm. i Älfdals revir Olof Pettersson för idkande af forstliga studier i Tyskland under 
3 veckor från den ?/, med förordnande för e. jägm. Nils Lundgren. 

Jägm. i Arvika revir Henrik Linner för hälsans vårdande '/,.—?!'/; med förordnande 
för e. jägm. Ture Sahlberg. 

Bitr. jägm. i Karlstads revir Erik Danielsson för enskilda angelägenheter !/.—!'/, 
med förordnande för e. jägm. O. H. Lundborg. 

Jägm. i Junsele revir Harald Wedholm för hälsans vårdande !'/,.—""/, med förordnande 
för assistenten i reviret e. jägm. M. Estberg. 

Jägm. i Klotens revir och föreståndaren för Klotens skogsskola J. M. Pauli för en- 
skilda angelägenheter !/.—!"/, med förordnande för underläraren e. jägm. Nils Klein, hvars 
underläråretjänst bestrides af e. jägm. T. Aae. E. jägm. Nils Eckerbom vikarierande assi- 
stent hos Öfverjägmästaren i Bergslagsdistriktet ?3/, —'"/,. 

Jägm. i Enköpings revir J. H. Blombergsson för sjukdom !/,—!"/; med förordnande 
för e. jägm. Erik Eriksson. 

T. f. jägm. i Norra Roslags revir G. E. Svensson för att undergå en badsejour å 
västkusten ”/,—"/, med förordnande för e. jägm. R. Libeck. 

Jägm. i Östra Jämtlands revir Gustaf Cassel för allmänt uppdrag ”"/.—"/, med förord- 
nande för assistenten e. jägm. G. Björklund. | 

Föreståndaren för Skogshalls skogsskola e. jägm. Th. Grinndal för enskilda angelägen- 
heter !/,.—?"/, med förordnande för e. jägm. F. A. Berggren. 

Bitr. jägmästaren i Ombergs revir G. Kuylenstjerna för enskilda angelägenheter '/;— 
3!/- med förordnande för e jägm. G. Fischer. 

Jägm. i Kinne revir Adolf Aspengren för studieresa i Tyskland '"/,—??/; med förord- 
nande för e. jägm. Axel Blomberg. 

Jägm. i Tivedens revir A. W. Schmidt för enskilda angelägenheter !/,—'"/, med för- 
ordnande för e. jägm. Axel Blomberg. 

Föreståndaren för Kolleberga skogsskola e. jägm.. Elis Nilson för ensk. angelägen- 
heter !5//—?!/, med förordn. för e. jägm. Nils Schager. 

Jägm. i Gottlands revir A. Malmborg för enskilda angelägenheter '/,—"!/. med förord- 
nande för notarien hos Kungl. Domänstyrelsen e. jägm. Arnold Malling. 

Jägm. i Nyköpings revir Clas Häckner för enskilda angelägenheter '"/.—?!/; med för- 
ordnande för e. jägm. Gustaf af Ekenstam. 

Jägm. i Jönköpings revir Fr. Witt för allmänt uppdrag ?"/,—!"/, med förordnande för 
e. jägm. Sam Tisell. 

Jägm. i Ängeså revir Gustaf Halldin för allmänt uppdrag ?”/,—''/, med förordnande 
för e. jägm. John Örtenblad. 

T. f. jägmästaren i Örebro revir och assistenten inom Stockholms revir e. jägm. H. 
Stuart för enskilda angelägenheter !"/.—'!?/, med förordnande för e. jägm. E. Hedemann- 


tjänsten inom Stockholms revir och e. jägm. Hjalmar Erhardt Gades assistenttjäns 
och med den ??/.. AS 
Jägm. i Degerfors revir Karl Gram för sjukdom !?/,—!!/, med förordnande fö 
stenten e. jägm. John Wallmark. 
Jägm. i Gripsholms revir G. E. Markman !?//—'!”/, med förordnande för. - 
Th. Grinndal. 
Jägm. i Ölands revir P. O. Velander för allmänt uppdrag !/,—"'/,, med förecd - 
skogstaxatorn e. jägm. Liedholm, hvilkens tjänst under tiden uppehålles af e. jägm. A. 1 
Winbladh. FS 
Kungl. Maj:t har beviljat RE i Särna revir Adolf Larsson älla 1 ti 


VE som vikarie. 
Jägm. i Norra SERENA revir Carl Björkbom för enskilda angelägenheter ?5/,— 

förordnande för e. jägm, Knut Falck. 
TT jägmsi Blekinge—Åhus revir Einar Ödman för enskilda angelägenheter NE 

med förordnande för e. jägm. F, af Peterséns. 


SIN 
[STAN 


Pants 


VEN ST 
I 


AE anar 
NNE 


N 
CAN 
' 


NW 


(OJ 


É 


AA 
(ff 


: Få Firman etablerad ApS ki [ R. ; J NES B E RG 2 


> PRISBELÖNT t ; 0 MATEM. INSTRUMENTFABRIK 
"Stockholm 1851, 1866, 1836, 1897 å ä i 
"Moskwa 1872, Köpenhamn 1872 


als nö16 ööofenon [> ER FR STR RR BOK LES AO I 
Paris 1900, Gefle 1901 OT Tas trumen ter. FASER 


-Förfärdigar och konstruerar > - 


Helsingborg 1903 
Norrköping 1906, 


, 


TELEGRAMADRESS: GEODESI 


Stockholm - 


oKammakaregatan 19 
(hörnet af Drottninggatan]. 


Tillverkar och försäljer 
alla slags instrument 
för skogsmätningar och 
därmed förenade 
göromål. 


Förut: Drottninggatan 76. 


METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 


C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM |: 


KRÅSNÅLAR 
MANSCHETTKNAPPAR 


AF S 


UNIFORMSKNAPPAR 


|; UNIFORMSKNAPPAR 
| ARMBAND 
BROSCHER 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. 


Studier öfver granens formrikedom, sär- 
skildt dess förgreningstyper och 
deras skogliga värde. 


Af NILS SYLVÉN. 


I den >»berättelse öfver den botaniska afdelningens verksamhet åren 
1906—1908 jämte förslag till program>, som botanisten vid Statens 
Skogsförsöksanstalt nyligen afgifvit (se årets > Meddelanden från Statens 
Skogsförsöksanstalt>, publicerade i Skogsvårdsfören. tidskr. allm. uppl. 
sid. 247—7 2) lämnas jämväl en kort redogörelse för försöksanstaltens under- 
sökningar af skogsträdens raser. Af skogsträden har granen i främsta 
rummet blifvit föremål för undersökning. Då de i berättelsen omnämnda, 
i Västergötland hösten 1907—sommaren 1908 företagna granstudierna 
i viss mån kunna betraktas som en af utgångspunkterna för denna un- 
dersökning, torde ett offentliggörande af dessa i sin helhet i försöks- 
anstaltens meddelanden ej få anses oberättigadt. 


Undersökningens plan och utförande; platsen för 
undersökningen. 


Då jag hösten 1907 påbörjade ett mera ingående studium af granens 
raser, hade jag redan länge haft klart för mig planen för de närmaste 
undersökningarna, den nämligen, att inom ett mindre område undersöka 
hvarje äldre granindivid, träd för träd, under noggrant aktgifvande på 
hvart individs såväl botaniska som rent skogliga egenskaper. För att 
sålunda en gång för alla få en fast utgångspunkt för studiet af granen 
och dess stora formvariation begynte jag hösten 1907 en undersökning 
af hvarje granindivid i ett från omgifvande skogsmark tämligen isoleradt 
barrblandbestånd vid Fåleberg i Hassle socken i nordöstra Västergöt- 
land. Sommaren 1908 fortsattes och afslutades de föregående höst på- 
började undersökningarna. 

I de vid granundersökningarna i Hassle, Fåleberg, förda anteck- 
ningarna beskrifvas 141 stycken granar. För hvarje individ angifvas 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. Oo 


202 e NILS SYLVÉN. 


förgreningssätt, barrens utseende, kottetyp (resp. kottefjällstyp), stammens 
höjd och brösthöjdsdiameter samt beskaffenheten af vid brösthöjd taget 
borrprof; i samband härmed har äfven för hvarje individ anmärkts, om 
stammen var frisk eller rötskadad. För hvarje gran har radietillväxten 
blifvit uppmätt. Då vid undersökningen endast äldre individ, timmer- 
granar, medtagits och dessa i stort sedt kunnat anses ungefär likål- 
driga, torde de erhållna tillväxtvärdena vara sinsemellan väl jämförbara. 
För hvarje undersökt gran har antecknats, om den varit friställd eller 
mer eller mindre undertryckt, ett förhållande, som enligt hvad un- 
dersökningarna visa ej inverkar på formutbildningen från botanisk syn- 
punkt. 

Det vid Fåleberg undersökta beståndet är beläget strax SV. om 
Fålebergs gamla byområde. Det utgöres, som nämndt, af ett från 
den omgifvande skogen (i NV.) tämligen isoleradt blandbestånd af 
gran och tall. Marken är en med enstaka block bemängd moränmark; 
midt i området går berget å ett mindre område i dagen. Vegetationen 
har inom beståndet följande sammansättning: 


Träd: ymniga: 

Picea excelsa, rikl.—ymn., flv. ymn., Pinus silvestris, rikl.—ymn , Betula verrucosa, 
tunns. ungplantor, Quercus robur, tunns. ungplantor, Sorbus aucuparia, tunns. ungplantor, 
Betula odorata, enst. ungplantor, Populus tremula, e. rotskottsexemplar, Salix caprea, e. 
ungplantor, Sorbus scandica, e. ungplantor. 


Buskar: strödda: 


Juniperus communis, str., Rhamnus frangula, enst., Rubus idenus, e., Salix aurita, e. 


is: rikliga, fläckvis ymniga (enst. fläckar dock relativt risfria, gräsbeväxta): 
g ymniga & 8 


Myrtillus nigra, rikl., flv. ymn., Vaccinium vitis idea, str.—rikl., flv. rikl.—ymn,, 
Linnea borealis, str. fläckar, Calluna vulgaris, tunns. fl., mest mot utkanterna, Pyrola chlo- 
rantha, tunns. f., Lycopodium clavatum, enst., Lycopodium selago, e., Myrtillus uliginosa, 
e., en fläck mot SO. ut mot en kärräng; Pyrola uniflora, e. Å., Thymus serpyllum, e. 


Gräs: rikliga, fläckvis ymniga: 

Deschampsia (4ira) flexuosa, rikl., flv. ymn., Festuca ovina, str., Av. r., Festuca rubra, 
str., flv. r., Luzula pilosa, s., Anthoxanthum odoratum, enst.—tunns., flv. s., Agrostis vul- 
garis, e. (vid en skogsväg), Avenastrum pratense, e., Briza media, e., Carex pilulifera, e., 
Luzula multiflora, e., Poa nemoralis, e., Poa pratensis, e., Triticum vulgare, e. (ett ex. 
invid en stubbe midt in i skogen, två ex. vid en skogsväg). 


Örter: tunnsådda: 


Fragaria wesca, enst.—tunns., Stellaria graminea, e.—t., Hieracium cfr. pilosella, 
e. f., Majanthemum bifolium, e. H., Åjuga pyramidalis, e., Antennaria dioica, e., 
Carduus crispus, e., Cerastium vulgare, e., Epilobium angustifolium, e., Galeopsis bifida, 
e., Galium boreale, e., Galium uliginosum, e., Galium verum, e., Hieracium umbellatum, 
e., Hypericum quadrangulum, e., Hypocheris maculata, e., Lactuca muralis, e., Pimpinella 
saxifraga, e., Platanthera bifolia, e., Polygala wvulgare, e., Polystichum spinulosum, e., 
Prunella wvulgaris, e., Solidago wvirgaurea, e., Stellaria media, e., Succisa pratensis, e., 
Trifolium repens, e. (fläckar i skogsbrynet), Veronica chamaedrys, e. 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 203 


Mossor: ymniga: 

Hylocomium proliferum, ymn., Hylocomium parietinum, tikl., fiv. y., Dicranum scopa- 
rum, tunns. fd, Dicranum undulatum, tuons. 1, AHypnum crista castrensis, enst. fl., 
Polytrickum juniperinum, enst. 1, Polytrickum strictum, enst. fl. 

Lafvar: 

Cladina rangiferina och silvatica, h. o. d. på berg och stenar str.—flv. rikl., Cladonie 
spp., h. o. d. på berg och stenar str.—flv. rikl., Peltigera aphihosa, enst.—tunns. fl. 

Mot NV.N. är marken något kärrartad; här tillkomma: 


Alnus glutinosa; Salix cinerea och pentandra; Ledum palustre; Calamagrostis lanceo- 
lata och stricta, Carex Goodenoughii och vesicaria, Glyceria fluitans, Juncus conglomeratus 
och filiformis; Åthyrium filix femina, Cardamine praiensis, Comarum palustre, Equiseitum 
palustre, Galium fatustre, Meniha arvensis, Ranunculus flammula och repens, Veronica 
scutellata; Polytrichum commune, Sphagna spp. 


Granföryngringen är i allmänhet tämligen god; i skogskanten finnas 
äfven enstaka tallplantor. I själfva beståndet äro de flesta timmer- 
träden af ungefär samma höjd och storlek, ungefär af samma ålders- 
klass. Granarnas genomsnittsålder har uppskattats till c:a 70—980 år. 


Granens mångformighet; synpunkter bestämmande för 
en gruppering af granformerna, 


Inom ett aldrig så litet granbestånd återfinnes i regel ett flertal 
olika granformer. Härvid är särskildt att märka, att formväxlingen i 
nära nog lika hög grad träffar alla granens olika organ. De olika 
organen synas variera snart sagdt fullständigt oberoende af hvarandra. 
En rent af oändlig kombination af egenskaper är härvid tänkbar. Att 
i denna mångfald af former finna en, där alla de för granen såsom 
gagnträd nyttiga egenskaperna äro förenade, ligger sålunda inom möjlig- 
heternas område. 

Innan vi ingå på en närmare redogörelse för de i Västergötland 
anställda granundersökningarna, må vi här något beröra de synpunkter, 
som lämpligen böra läggas till grund för en gruppering eller systemati- 
sering af granformerna. Flere författare på gransystematikens område 
synas benägna att vid systematiseringen lägga hufvudvikten vid kotte- 
fjällens form. Så SCHRÖTER, som i sin monografiska behandling af 
granen i Schweiz (»Ueber die Vielgestaltigkeit der Fichte>, Vierteljahrs- 
schrift der Naturforschenden Gesellschaft in Zärich, 1808, s. 125 o. ff.) 
på tal om granens underarter eller varieteter säger: >Det visar sig, att 
en begränsning af granens underarter bäst sker med afseende på kotte- 
byggnaden> (anf. arb. s. 127). Längre fram i samma arbete (sid. 133) 
polemiserar han emot det af A. Osw. KIHLMAN (»>Pflanzenbiologische 
Studien aus Russisch Lappland>, Acta Soc. pro fauna et flora fennica, 


204 NILS SYLVÉN. 


VI, 3, 1890, s. 154) uttalade antagandet, att »under inflytande af vissa 
klimatiska faktorer (som särskildt göra sig gällande å kalla och vind- 
öppna ståndorter, vid större höjd öfver hafvet och å högre geografisk 
breddgrad) kottetjällen visa en benägenhet att minska förhållandet mellan 
längd och bredd samt att låta ojämnheter och inskärningar i kanten 
försvinna. Är detta antagande riktigt, skulle vi kunna uppfatta utbild- 
ningen af obovata-kottarna (med bredt äggrunda, i spetsen helbräddade 
kottetjäll) såsom resultat af analoga förändringar hos olika granformer.» 
Gentemot denna uppfattning framhåller SCHRÖTER, »att de rundfjälliga 
formernas samband med klimatiska faktorer icke är nog påtagligt, att 
däraf ett direkt följdförhållande må göras sannolikt. De rundfjälliga 
formerna uppträda icke blott vid tilltagande breddgrad och höjd öfver 
hafvet, de ha snarare sin hufvudsakliga utbredning öster ut, under 
mycket växlande klimatiska betingelser. — — — Det lösa sambandet med 
klimatiska faktorer gör ett antagande af ett indirekt samband troligare. 
Den afrundade kottetjällsformen synes vara en indikator på ett kom- 
plex af egenskaper, hvilka tillhöra en naturlig, genetiskt samhörig 
granvarietet>. SCHRÖTER uppfattar de efter kottetypen uppställda gran- 
formerna såsom afarter eller varieteter med ärftliga varietetsegenskaper. 
De efter växsätt (grenriktning, knoppreduktion och i samband därmed 
stående reducerad grenighet, knoppförökning), barkens beskaffenhet, 
barrbyggnad etc. uppställda granformerna uppfattar han däremot såsom 
» Spielarten (lusus)» eller om man så vill subvarieteter, d. v. s. former 
af mindre systematiskt värde än de efter kottetypen uppställda varie- 
teterna eller afarterna. »Den i fria naturen uppträdande subvarieteten (»die 
Spielart») har uppstått genom språngvis skeende variation antingen vid 
sådd (frövariation) eller ur en knopp (knoppvariation). Däraf betingas 
dess från hufvudformen ofta så högst olika utseende, dess isolering och 
dess genom upprepad korsning ringa ärftlighet.» — Flere författare på- 
peka särskildt granens stora formrikedom, så exempelvis SCHUBELER 
i arbetet »Die Pflanzenwelt Norwegens». I allmänhet upptages af för- 
fattarna på området en mängd grantormer eller varieteter, utan att där- 
vid hufvudvikten särskildt lägges vid något visst organ. Den ende för- 
fattare, som vid gransystematiseringen visat sig benägen att lägga 
hufvudvikten vid grenarna, är V. B. WITTROCK, som i sin arhandling 
» Linnea borealis L., en mångformig art> (Acta Horti Bergiani, Bd. 4, 
N:o 7, Stockholm 1907, s. 69) säger, »att de mest varierande och de 
vid systematisering mest användbara (konstanta), karaktärgifvande or- 
ganen» hos Pzicea excelsa och Pinus sylvestris visat sig vara »grenarna 
och bladen (habitus)». 

Betydelsen för gransystematiken af de från det fruktifikativa sy- 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 205 


stemet hämtade karaktärerna bör naturligtvis ej underskattas. Men 
någon öfverskattning däraf får ej heller ske. Redan det af KIHLMAN 
gjorda, ofvan citerade uttalandet, för hvilket hans ingående undersök- 
ningar i Ryska Lappmarken ligga till grund, manar att med försiktighet 
använda kottefjällsformen vid dragandet af generella slutsatser i af- 
seende på systematiken. Mina egna erfarenheter från olika delar af 
Sverige, där jag så godt som allestädes funnit de flesta kottefjälls- 
typerna representerade ehuru med stark ökning i frekvens af de rund- 
fjälliga å nordligare breddgrad, tala dock närmast för en anslutning till 
den af SCHRÖTER uttalade uppfattningen. Äfven om det må anses 
fullt berättigadt att taga kottetjällsformen såsom grund för en syste- 
matisk indelning af granformerna, torde det dock ej vara så alldeles 
säkert, att det är lämpligt, då det gäller en närmast för praktiken af- 
sedd indelning af våra granformer. Något intimare samband mellan 
kottefjällsform och skogliga egenskaper har ej kunnat påvisas. Under 
de sista båda årens granundersökningar har jag emellertid trott mig 
kunna spåra ett visst samband mellan åtminstone vissa förgrenings- 
former och vissa skogliga egenskaper. Ett användande af förgrenings- 
formen såsom grund för indelningen af granformerna skulle då kunna 
vara af en viss betydelse för praktiken. Men äfven från vetenskaplig 
synpunkt sedt torde ett dylikt förfaringssätt få anses fullt berättigadt. 
I de få fall, då kulturförsök med gran företagits och fullföljts i och 
för studium af formens ärftlighet, ha nämligen förgreningskaraktärerna 
visat sig åtminstone i viss mån ärftliga. Så må exempelvis här hän- 
visas till ARNOLD ENGLERS kulturförsök med frö af en tätgrenad, klot- 
gransliknande granform (se »Mitteilungen der Schweizerischen Central- 
anstalt fur das forstliche Versuchswesen», Bd. VIII, Zärich 1905, s. 197 — 
200). I detta sammanhang må också erinras, att äfven ormgranskarak- 
tären visat sig i viss mån ärftlig. Kulturförsök med rent frö, hvartill 
såväl fadern som modern äro att söka i samma individ, hafva dock icke, 
mig veterligt, någonsin företagits beträffande granen. Först då kors- 
pollinering uteslutits, kunna säkra och slutgiltiga slutsatser dragas 
rörande de olika karaktärernas ärftlighet och värde för systematiken. 


Olika typer med afseende på förgreningen. 


Som jag redan nämnt, har jag vid studiet af de svenska gran- 
formerna funnit det förenligt med vissa praktiska fördelar att vid en 
gruppering eller systematisering af desamma lägga hufvudvikten vid 
förgreningssättet. Redan undersökningen af Fålebergs-granarna gaf vid 


206 NILS SYLVÉN. 


handen, att beträffande förgreningen ett tämligen litet antal form-grupper 
relativt lätt och bestämdt kunde urskiljas. Då man har att göra med 
en vindpollinerare sådan som granen, där korspollinering måste anses 
hafva i allra högsta grad spelat in vid formutbildningen, kan man natur- 
ligtvis ej vänta sig att få se fullständigt rena och från hvarandra skarpt 
skilda, d. v. s. utan öfvergångsformer med hvarandra mera intimt för- 
bundna formtyper. Hvilken indelningsgrund man än väljer vid gruppe: 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af H. HESSELMAN. 


SK EERO 3 = för 25 : 0 >, 
Fig. 1. Ren kamgran. Småland, nära Sommens järnvägsstation. 19!9/,07. 


(Eine reine Kammfichte aus Småland.) 


ringen af granformerna, skall man säkerligen alltid finna en mångfald 
öfvergångsformer emellan de befintliga olika formtyperna. Så äfven, då 
förgreningssättet tages såsom grund för formindelningen. 

Som jag ofvan nämnt, synes hos granen ett visst samband råda 
mellan vissa förgreningsformer och vissa skogliga egenskaper. Af prak- 
tisk betydelse är då att snarast möjligt kunna för ett individ afgöra, 
hvilken förgreningstyp det representerar. Kan då förgreningstypen be- 
stämmas redan å de unga granplantorna? Något bestämdt svar på 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 207 


denna fråga torde ej kunna gifvas, förrän utvecklingen af ett flertal 
granplantor af olika förgreningstyp blifvit föremål för jämförande studium. 
En undersökning af i naturen uppväxande granplantor ger vid handen, 
att olikheter med afseende på för- 
greningen förefinnas redan på tidigt 
ungdomsstadium. Hvilket samband, 
som råder mellan ungplantornas och 
de äldre individens förgrening, har 
dock ej ännu kunnat närmare utredas. 
Redan då de unga granarna i naturen 
nått en höjd af 5—38 meter, börja de 
emellertid visa förgreningsegenskaper, 
som oförtydbart berättiga till indivi- 
dens hänförande till vissa bestämda, 
särskildt för de utväxta träden ka- 
raktäristiska förgreningstyper. De till 
timmerträd utväxta granarna visa näm- 
ligen med afseende på förgreningen 
skiljaktigheter sinsemellan, som möj- 
liggöra en uppdelning af dem i vissa 
förgreningstyper. Bestämmande för 
typindelningen är härvid i första hand 


de mellersta hufvudgrenarnes utseende. 


En äldre grans nedre grenar äro så 
godt som alltid mera plant sidogrena- 
de; grenarna från mellersta delen af 
kronan visa alltid en för olika typer 
olika karaktäristisk förgrening, under 
det att de öfre grenarna i regel äro 
mera yfvigt och kort grenade. 

De undersökta Fålebergs-granarna | 
synas med afseende på förgreningen 
representera fem, i typiskt utbildad | 
form väl isärhållbara typer. Efter huf- | 
vudgrenarnas allmänna utseende har | 
jag sökt belägga de olika typerna med | 
i möjligaste mån karakteristiska be- 
nämningar. En af långa, vackert och 
regelbundet likt tänderna i en kam 


nedhängande sidogrenar utmärkt för- 
greningstyp har jag sålunda benämnt den rena kamtypen, en andra 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 3. Mellersta och nedre delarna af kronan af en ren kamgran med vackert kamgre- 
nade grenar. Västergötland, Hassle s:n, Säby skog nära gamla skogvaktarebostället. 


Juni 1909. 
(Die mittleren und unteren Teile der Krone einer reinen Kammfichte aus Västergötland.) 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 200 


typ med kortare och mera oregelbundet utbildade kamgrenar oregelbun- 
den kamtyp, en tredje typ benämnes banrdtypen på grund af de kort 
och tämligen plant sidogrenade hufvudgrenarnas bandlika utseende, en 
fjärde typ glantypen efter dess utbredda och mera genomgående plant 
sidogrenade grenar; en femte typ slutligen har kallats borsttypen på 
grund af förnämligast de öfre hufvudgrenarnas och de gröfre sidogre- 
narnas (så särskildt inom den mellersta delen af kronan) jämförelsevis 
täta och korta förgrening, som förlänar dem ett från sidorna tilltryckt 


T 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 4. Gren från mellersta delen af kronan af en ren kamgran, granen >:r XII i Fåle- 


bergs-beståndet. Västergötland, Hassle, Fåleberg. 19””/,,07 


(Ast von dem mittleren Teil einer reinen Kammfichte 


utseende, påminnande om en borste; borsttypen är måhända den i vårt 
land allmännast förekommande förgreningstypen. 

De olika förgreningstyperna torde lämpligen kunna närmare def 
nieras sålunda: 


I. Den rena kamtypen (fig. 1—4): första ordningens grenar af 
medellängd, horisontella, eller de nedre mer eller mindre nedåtriktade; 
grenar af andra och högre ordning i regel så godt som alla utbildade 
såsom typiska häng- eller kamgrenar, tämligen likformiga och lika långa, 
rakt nedhängande, fina, vanligen sparsamt och tämligen kort sidogre- 
nade af ofta ganska afsevärd längd —.hvad som här sagts om grenar 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 5. Mellersta delen af kronan af en oregelbunden kamgran. Västergötland, 
Hassle, Fåleberg. 19”/, 09. 


(Der mittlere Teil der Krone einer unregelmässigen Kammfichte.) 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 211 


af andra och högre ordning gäller i första hand för de vid bestäm- 
mandet af förgreningstypen närmast afgörande grenarna från mellersta 
delen af kronan. 


2. Den oregelbundna kamtypen (fig. 5, 6): närstående (och genom 
öfvergångsformer förenad med) den rena kamtypen, men skild från 
denna genom mera oregelbundet nedhängande, mera olikformiga och 
oliklånga, kortare samt något rikare och mera oregelbundet sidogrenade 
kamgrenar. 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 6. Gren från mellersta delen af kronan af en oregelbunden kamgran, granen n:r II 
. Oo o (1 pe 
i Fålebergs-beståndet. 197”/,,07. 


(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer unregelmässigen Kammfichte.) 


3. Bandtypen (fig. 7, 8): grenar af första ordningen af medellängd, 
mer eller mindre horisontella, vanligen med enstaka grofva sidogrenar: 
grenen ofta en eller flere gånger gaffellikt grenad; hufvudgrenarna täm- 
ligen tätt och kort sidogrenade med mer eller mindre horisontellt (i 
horisontalplanet) utgående eller svagt öfver sidorna nedhängande små- 
grenar — så framför allt grenarna från mellersta delen af kronan; 
öfre grenar af första ordningen något mera yfviga, stundom med mera 
kamlikt öfverhängande smågrenar. 


4. Plantypen (fig. 9, 10): första ordningens grenar medellånga, 
m. 1. m. horisontella eller de nedre mera nedåtriktade, utbredda, alla 
tämligen groft och oregelbundet sidogrenade med i horisontalplanet ofta 


Na 


= 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 7. Mellersta och nedre delarna af kronan af bandgranen n:r XX i Fålebergs-bestån- 
det. TOR 409. 


(Die mittleren und unteren Teile der Krone einer Bandfichte.) 


("uar pureg 1NIMZ UJUOIY IP HAL HFI tmap UOPA 215V) 
'60”/,,61 ”uJYsewspung uUuPFL 10.3] 'alSsejT PUrPNOJINSEA (19504 
[9 uDudsd) ursspurg IIpIE UIF YIO (191SuRA [IN UJUJsF) JaJuk ud je upuonj fe upp vysrojou UVI. IPUJIDN "8 "DL 
OJSdoxS SUPILIG IN 


"IeFuwues sjejsursxAQs 


JO 


214 NILS SYLVÉN. 


ganska vidt utbredda sidogrenar — detta gäller främst kronans mellersta 
och nedre grenar; öfre, yngre grenar här liksom inom öfriga typer 
något mera yfvigt sidogrerade: 

5. Borsttypen (fig. 11—13): grenar af första ordningen af medel- 
längd, de nedre med gröfre och finare sidogrenar mer eller mindre 
plant utbredda, horisontella eller mera nedåtriktade, närmast lika mot- 


a 


Vg 
pg 


NA 
; RER 


4 N [J FR 7 
K fe 
t be 
äg 
j 
ta 
—- 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 9. Gren från mellersta delen af kronan af en typisk, äldre plangran. Norrbotten, Piteå 
s:n, granlid vid +Rokliden. Augusti 1908. 
(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer älteren Plattenfichte.) 

svarande grenar af plantypen (se fig. 12); de mellersta grenarna mera 
yfviga, liksom de nedre relativt vidt grenade, men i motsats mot dessa 
yfvigt smågrenade med tätt, borstlikt nedåt öfverhängande smågrenar; 
öfre grenar i regel synnerligen tätt och yfvigt sidogrenade, sidogrenarna 
vanligen korta, de flesta nedåthängande öfver sidorna; de tätt ställda, 
jämförelsevis korta smågrenarna förläna åt hufvudgrenarna ett från 
sidorna tilltryckt, om en borste påminnande utseende. 


af förl. 


I Fagerheden. 


anstalts saml 


s 


FJ 
Zz 
= 
z 
z 
i 
un 


allhed vic 


n, I 


rn 


Norrbot 


X 
= 


Grenar från öfre, mellersta och nedre delen af en typ 


(2) 


r 
, 


lig. 


Augusti 1908, 


Plattenfichte.) 


beren, mittleren und unteren Teilen ei 


(Äste von den o 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 11 Mellersta och nedre delarna af kronan af en typisk borstgran, granen 
n:r XXIV i Fålebergs-beståndet. 19?/,09. 


(Die mittleren und unteren Teile der Krone einer Bärstenfichte.) 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 217 


Hvad nu det inbördes förhållandet de olika typerna emellan be- 
träffar, synas helt naturligt de båda kamtyperna, den rena och den oregel- 
bundna, vara hvarandra skäligen närstående. Att väsentliga olikheter 
dem emellan dock föreligga torde tydligt framgå af de meddelade 


Ur Statens skogsförsöksanstalts” samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 12. Gren från nedre delen af kronan af Fålebergs-granen nr V, en borstgran med 
dragning åt plantypen. Juni 1908. 

(Ast von dem unteren Teil der Krone einer dem Plattentypus sich annähernden Bärstenfichte. 


figurerna 4 och 6, den förra en typisk gren från mellersta delen af 
kronan af en >»ren kamgran»>: med tämligen långa kamgrenar, granen 
n:r XII i Fålebergs-beståndet, den senare en typisk gren från mellersta 
delen af kronan af en >oregelbunden kamgran», granen n:o II vid Fåle- 
berg. Å fig. 14 åter meddelas en bild af en kamgren, som mera in- 
tager en mellanställning mellan de två uppställda kamtyperna. Grenen 
i fråga stammar från den mellersta delen af kronan af granen XIX i 


Skogsvårdsföreningens tidskrift. Fackuppsatser. 


| 


218 Ä NILS SYLVÉN. 


Fålebergs-beståndet, hvilken i anteckningarna upptagits såsom en ren 
kamgran; de jämförelsevis (jmf. fig. 6 och 14) regelbundna och lik- 
formiga, föga förgrenade kamgrenarna måste härvid, trots deras relativt 
obetydliga längd, få anses afgörande. Att det hos granen XIX kan 
spåras en viss dragning åt den oregelbundna kamtypen kan ju dock 
ej förnekas. Ännu tydligare framträder detta hos granarna 68 och 72, 
från hvilka jag dock ej här kan meddela några detaljbilder; för dessa 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 13. Gren från mellersta delen af kronan af Fålebergsgranen n:r XXIV, en typisk 
borstgran. Juni 1908. 

(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer Birstenfichte.) 


två granar ha också i anteckningarna särskildt anmärkts en viss drag- 
ning åt oregelbunden kamtyp. 

En andra typ, med hvilken den rena kamtypen synes ha vissa 
beröringspunkter, är borsttypen. En förtätning och förkortning samt 
inriktning af kamgrenarna något mera åt sidorna måste ju ganska lätt 
leda öfver från den rena kamtypen till borsttypen. Två af de vid 
Fåleberg under den rena kamtypen upptagna granarna visade sålunda 
en viss dragning åt borstgranshållet; en af de under borsttypen upp- 
tagna Fålebergs-granarna har dessutom i anteckningarna uppgifvits visa 
öfvergång till den rena kamtypen. 

Ehuru den oregelbundna kamtypen står nära och genom öfver- 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 219 


gångsformer är förbunden med den rena kamtypen, torde denna typ dock 
äga ännu intimare beröringspunkter med bandtypen. Mellan den oregel- 
bundna kamtypen och bandtypen finnes en rad så typiska öfvergångs- 
former, att bandtypen rent af kan sägas utgöra ett extremfall (i mot- 
satt riktning mot den rena kamtypen) af den förra. En genomgående 
förkortning af kamgrenarna och dessas inriktande mera åt sidorna, och 


- PE PR 9 Ne RT 
S SEE r EEE dn KDS il 
Jr Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 14. Gren från mellersta delen af kronan af Fålebergs-granen n:r XIX, en ren kam- 
gran med någon dragning åt oregelbunden kamtyp. Juni 1908. 
(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer reinen Kammfichte, die sich dem unregelmässigen 


Kammtypus etwas nähert. 


vi ha snart bandtypen framför oss. I de vid Fålebergs-undersökningen 
förda anteckningarna ha för 9 st. granar af oregelbunden kamtyp an- 
märkts en viss dragning eller öfvergång till bandtypen; af de såsom 
bandgranar uppförda Fålebergs-granarna visade dessutom tvenne öfver- 
gång till den oregelbundna kamtypen. 

Den oregelbundna kamtypen har äfven de intimaste beröringspunkter 
med borsttypen. En öfvergång från oregelbunden kamtyp till borsttyp är 
ju ännu mycket lättare att uppkonstruera än den förut omnämnda från ren 
kamtyp till borsttyp. En stor mängd öfvergångsformer mellan de ifråga- 
varande typerna ha äfven i anteckningarna anmärkts från Fålebergs- 
beståndet. Af de under oregelbunden kamtyp upptagna granarna visade 


220 NILS SYLVÉN. 


sålunda ända till 17 stycken dragning eller öfvergång till borsttypen, 
af borstgranarna dessutom 3 stycken öfvergång till oregelbunden kam- 
typ. I fig. 15 meddelas en detaljbild af en relativt yfvig och mera borst- 
lik öfre gren af första ordningen från en i anteckningarna såsom öfver- 
gångsform till borsttypen upptagen oregelbunden kamgran. Bilden 
torde i någon mån närmare åskådliggöra förhållandet de olika typerna 
emellan. Så äfven fig. 16, som återger mellersta delen af kronan af Fåle- 
bergs-granen n:r 90, i anteckningarna upptagen såsom oregelbunden 
kamgran med dragning åt borsttypen. 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig 15. Gren från öfre delen af kronan af Fålebergsgranen n:r 20, en oregelbunden kam- 
gran med dragning åt borsttypen. Juni 1908. 

(Ast von dem oberen Teil einer dem Birstentypus sich annähernden, unregelmässigen Kammfichte.) 

Beträffande bandtypen har redan på tal om den oregelbundna kam- 
typen framhållits de nära förbindelserna mellan dessa två typer. Men 
bandtypen är äfven genom öfvergångsformer tydligt förbunden med 
tvenne andra förgreningstyper, nämligen plantypen och borsttypen. 

Att bandtypen och plantypen lätt skola kunna kombineras med 
hvarandra bör ju ej i högre grad förvåna, då man känner båda typernas 
benägenhet att utbilda sidogrenar i horisontalplanet. En kraftigare och 
mera oregelbunden utbildning af de för bandgrenen karakteristiska små- 
grenarna leder lätteligen öfver till en gran af plantypen. Och vid mot- 
satt tillvägagångssätt får man lätt en form, som utvisar öfvergången 
från plantypen till bandtypen. En jämförelse mellan figurerna 8 och 


Ur Statens 
Fig 16. 


samlingar, 


2 
a 

[4] 

-— (fi 
[4'] d , 
-H i 
Å 

Ao 

DD 

[= 

(4) 


med stark dragning åt borsttypen. 


len af kronan af Fålebergs-granen n:r 90, en ore 


gel 
19 "/; 09. 
n, unregelmässigen 


220 NILS SYLVÉN. 


-. 


17 torde möjligen åskådliggöra förhållandet. Å fig. 8 återgifvas tvenne 
typiska bandgrenar. Fig. 17 åter är en detaljbild från granen n:r 76 
vid Fåleberg, hvilken med hänsyn till förgreningen närmast torde vara 
att betrakta som en öfvergångsform mellan plan- och bandtyperna; på 
grund af de nedre grenarnas mera utpräglade plantyp har denna i 
anteckningarna upptagits såsom en plangran med dragning åt band- 
typen. Af Fålebergs-granarna visade trenne bandgranar (granarna nr 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 


Fig. 17. Gren från mellersta delen af kronan af Fålebergs-granen n:r 76, en plangran med 
dragning åt bandtypen. Juni 1908. 
(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer dem Bandtypus sich annähernden Plattenfichte.) 


XXII, XXIX och 40) mera tydlig öfvergång till plantypen; dessutom 
visade, som nämndt, den såsom plangran uppförda granen 76 öfvergång 
till bandtypen. 

Äfven mellan band- och borsttyperna ha öfvergångsformer an- 
tecknats. Liksom öfvergångsformen mellan oregelbunden kamtyp och 
borsttyp lätt kunnat uppkonstrueras, så kan man äfven lätteligen tänka 
sig en öfvergångeform mellan band- och borsttyperna. Af Fålebergs- 
granarna visade också en bandgran en viss dragning åt borsttypshållet 
samt trenne borstgranar dragning eller rent af öfvergång till bandtypen. 

Plantypens förhållande till närmast föregående förgreningstyp har 
ofvan omnämnts. Med kamtyperna synes plantypen ej äga några 


a SEA ; a 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 223 


närmare, åtminstone ej några ute i naturen direkt påvisbara berörings- 
punkter. Mellan plantypen och borsttypen synas dock öfvergångsfor- 
merna vara lättare påvisbara. Hos båda typerna synes det till och med 
råda en nära öfverensstämmelse beträffande de nedre grenarnas utbild- 
ning, jmf. fig. 12. De vid bestämmandet af förgreningstypen viktigaste 
grenarna, nämligen de från mellersta delen af kronan, visa dock hos de 
båda typerna väsentliga olikheter sinsemellan. Men öfvergångar mellan 
de båda grentyperna äro ju äfven här lätt tänkbara. Sålunda visade 
också en närmast såsom plangran antecknad gran öfvergång till borst- 
typen samt 6 borstgranar närmast öfvergång till plantypen. 


Borsttypens förhållande till öfriga förgreningstyper har redan i det 
föregående afhandlats. Här må ytterligare endast ett förhållande, det 
nämligen, påpekas, att man i borsttypen, om man så vill, möjligen 
skulle kunna se en öfvergångstyp mellan plantypen och kamtypen, en 
öfvergångstyp, hvilken dock, såsom redan ofvan nämnts, på grund af de 
från hvarandra så vidt skilda utgångstyperna ej gärna torde vara direkt 
påvisbar ute i naturen. 

Huru fördela sig nu de undersökta Fålebergs-granarna på de upp- 
ställda olika typerna? Af de 141 närmare studerade granarna befunnos 


10 st. eller 7,1 2& tillhöra den rena kamtypen, 

SOT ATEA 2 > oregelbundna kamtypen, 
TAS, > bandtypen, 

FF Jä > plantypen, 

SR 206 a > borsttypen. 


Af de rena kamgranarna visade, som redan nämnts, 2 st. dragning 
eller öfvergång till den oregelbundna kamtypen, 2 st. en viss dragning 
ät borsttypen. — Af de oregelbundna kamgranarna visade 9 st. drag- 
ning eller öfvergång till bandtypen, 17 st. öfvergång till borsttypen. — 
Af bandgranarna visade särskildt 2 st. öfvergång till den oregelbundna 
kamtypen, 3 st. öfvergång till plantypen samt I st. en viss dragning 
ät borsttypen. — Af plangranarna visade en öfvergång till bandtypen 
och en öfvergång till borsttypen. — Af borstgranarna slutligen visade 
I st. en viss dragning åt den rena kamtypen, 3 st. öfvergång till den 
oregelbundna kamtypen, likaledes 3 st. öfvergång till bandtypen samt 
6 st. närmast öfvergång till plantypen. 

De olika individens fördelning på de olika förgreningstyperna samt 
öfvergångsformerna de olika typerna emellan torde tydligt framgå af 
nedanstående tabell 1. 


224 NILS SYLVÉN. 


Tabell 1. 


Frö Ste DID LSKYPeT NET S:a Z 


Ren kamtyp VART I SOV), SV) 


eocc0c RBP Rss ss 2, 


SOROS MZ Aes tå baser AN 10 7, 


ab TIPNAVI (DV, IX XKUIIE Of), LO ng A, 

FS ALONE LSE) ALOE) 20) 22 2S NAS 
256320 33, ATS) RAG RAA DA SIS RAOT 
47, 48, 53'), 56), 57) 58, 59, Ör, 
GGN GA NA OSSE NESOS | 
SIN Ob SD SIN GS ON HN | 
GO nr TO2) TÖS Horses RAS STANE 50 INA 


| Oregelbunden kamtyp 


Bandtyp esse ST: ee CSI, SOVA SIKTE VEKOEKO 
NOCKTT) XIV, 3, 35, 397 405),166, 
HER SDP OVAN Sjö I KOONPELddLasdILENSA 19 13,5 


| Plan typ Agro beses bdeee bukten LI TA) I 1330 NO NODEOSN SEE 9 6,4 


1 EFOTS Ly DISg SERA S BSR Sr SAN EE Ana TS VS VIT SOVA VI EKSV SKR 
| SKIN DSCVI CV OTIS EKS 
SE RO LSE (ES OR [KAS args PIG 
20,020,53 OF) SI SAS SOR 2 NAO 
5I, 525), 54, 557), 00, 07, 09, 13740) 
TENS TS AS NE SKA NASA cf SK HO, 
TOA), FOS, 100), MÖJ ocssrsft NASSA 55 37,6 


Olika typer med afseende på barrens form och ställning. 


Äfven med afseende på barren förefinnes hos granen den största 
formväxling. En hel del typer kunna utan tvifvel äfven härvidlag ur- 
skiljas. Af- vår vanliga 'gran har sålunda TH. M. FRIES (och före 
honom H. VON PosT)”) ansett sig i Uppsala-trakten kunna urskilja 
minst fyra hufvudtyper med hänsyn till barrens ställning m. m.; 4 nya 
former namngifvas och beskrifvas. De af FRIES meddelade formbeskrif- 
ningarna äro dock alltför knapphändiga, för att man må kunna af dem 
få klart för sig de nya formernas värde, detta allra helst då författaren 
i sitt arbete ej alls diskuterar barrens variation hos det enskilda granindi- 
videt. De yttre förhållandena inverka nämligen i hög grad omge- 


o 


staltande å barrbyggnaden. Å samma gran förete de olika grenarnas 


Med dragning eller öfvergång till borsttypen. 


2) » » » oregelbunden kamtyp. 
3) » » bandtypen. 

SÖ » » » » ren kamtyp. 

5 oo» >» » » » plantypen. 


6 TH. M. FrIES: Strödda bidrag till kännedomen om Skandinaviens barrträd. Bo- 
aniska Notiser, Lund 1890, sid. 250—266. 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 225 


eller grendelarnas barr sinsemellan ej sällan ganska betydande olikheter. 
Härtill komma vissa olikheter med afseende på barrens form, ställning 
och storlek hos träd af olika åldrar. För äldre individ (timmergranar) 
torde såsom allmän regel gälla, att barren å hufvudskottet eller de 
starkare belysta grenarnas hufvudskott äro något kortare och bredare 
samt mera framåtriktade och tilltryckta, å sidogrenarna längre och 
finare samt mera utstående. Å de starkare solbelysta sidogrenarna 
äro barren vanligen mer eller mindre starkt sabelformigt eller båglikt 
krökta, curvifolia-artade (jmf. FRIES, anf. arb., sid. 253), och därjämte 
mer eller mindre utåt-uppåtböjda, särskildt å hänggrenar (exempelvis 
å kamgrenarna hos granar af kamtyp) mera allsidigt utåtriktade. Å 
de mera beskuggade grenarna äro barren i regel raka och - mer 
eller mindre utprägladt tvåsidigt inriktade plant åt sidorna (jmf. här 
närmast - formen pectinata VON POST, FRIES anf. arb., sid. 253). De 
starkare solbelysta barren ha i regel ett mera kvadratiskt-rombiskt tvär- 
snitt, de mera beskuggade åter äro vanligen mer eller mindre starkt 
tillplattade från sidorna. Äfven barrlängden växlar starkt efter de yttre 
förhållandena, hvilket tydligt framgår af hur olika långa barr kunna 
finnas å olika grenar eller grenpartier hos ett och samma individ. ”) 

Otvifvelaktigt torde dock vara, att vi äfven hos barren ha att söka 
systematiskt användbara karaktärer. Ehuru barrform och barrlängd 
högst betydligt variera efter yttre förhållanden, gifvas dock just af 
olika barrform eller barrlängd karakteriserade, utan tvifvel goda syste- 
matiska former. En närmare begränsning af dessa torde dock vara en 
ingalunda lätt sak. Ännu känner man nämligen härvidlag alltför litet 
om den af olika yttre faktorer påverkade individuella variationen. Tills 
vidare torde man få nöja sig med att urskilja de mera i ögonen fallande 
ytterlighetsformerna och isärhålla dem såsom sannolika systematiska 
typer. 

Äfven Fålebergs-granarna förete beträffande barren den största 
växling. Knappast tvenne individ kunna sägas representera fullständigt 
samma barrform. Men olikheterna individen emellan äro dock ingalunda 
så stora eller så distinkta, att man på dem skulle kunna basera en 
rikare formuppdelning. Med afseende på barrens form har jag ansett 
mig böra här upptaga allenast tvenne i sina extrema fall från hvarandra 
mera afvikande formtyper. Dels en normalbarrig typ med de i ljuset 
bättre exponerade sidogrenarnas barr (åtminstone smågrenarnas) mer 
eller mindre sabelformigt krökta utåt-uppåt, de mera beskuggade gre- 


1) Jmf. om olika barrlängd C. SCHRÖTER: Ueber die Vielgestaltigkeit der Fichte, 
Vierteljahrsschrift der Naturf. Gesellsch. in Zirich 1898, sid. 194—96; jmf. äfven FRIES, 
anf. arb., sid. 254. 


226 NILS SYLVEN. 


narnas åter raka eller så godt som raka, mera tillplattade och mera 
plant inriktade åt sidorna; dels en &krokbarrig typ med starkare och 
mera genomgående sabelformigt krökta barr (jmf. TH. M. FRIES" curwvi- 
folia). Att närmare fixera gränsen mellan båda synes dock här omöj- 
ligt. Den krokbarriga typen, sådan som den föreligger bland Fålebergs- 
granarna, torde kanske snarast vara att uppfatta blott och bart såsom 
ett gränsfall inom formserien för den normalbarriga typen. 

Bland Fålebergs-granarna synes en påfallande kortbarrig formtyp 
tydligt kunna urskiljas från den vanliga typen med normal barrlängd. 
Åtminstone tvenne granar, granarna n:r XII och XXXII, representera 
denna formtyp. Granen n:r XXXII har att uppvisa den minsta genom- 
snitts-barrlängden. Barren å de öfre hufvudgrenarnas sista årsdelar 
mätte hösten 1907 i medeltal 9,, mm. i längd och c. 1,3 mm. 1 bredd, 
å de öfre nedhängande sidogrenarnas sista årsdelar 12,3; mm. i längd 
och 1,; mm. i bredd, å de nedre grenspetsarna, sista årsdelen, 8,5; mm. 
i längd och c. I mm. i bredd, å de nedre sidogrenarna, sista årsdelen, 
5,3 mm. i längd och c. o,83—1 mm. i bredd. Hos granen n:r XII voro 
barrmåätten respektive. 9,4 och 1;8—2,0, 19,5 "ochi L;5, 12;5 OcChEFmtor 
13,3 och c. I1,, mm. Båda de nämnda granarna bryta starkt af från 
närstående normalbarriga individ. Inga yttre faktorer synas här ha 
kunnat inverka omformande på barrlängden å just dessa två granar 
och ej på omedelbart närstående individ. Allt talar för, att vi i den 
obetydliga barrlängden ha att göra med en verklig rasegenskap. Trädens 
tnormala växt och utseende i öfrigt (båda granarna voro vackra timmer- 
aräd, jmf. fig. 18) talar här bestämdt emot det af TH. M. FRIES i hans 
införda arbete, sid. 254, gjorda uttalandet, att småbladigheten hos 
brevifolia- eller microphylla-granar (större eller mindre träd utmärkta at 
betydligt kortare, 4—12 mm. långa och 0,7—1,; mm. breda barr) »ute- 
slutande» skulle »bero på mager jordmån eller andra ogynnsamma för- 
hållanden». 

Den kortbarriga typen var äfven bland Fålebergs-granarna genom 
öfvergångar förbunden med den normalbarriga. Relativt kortbarriga 
voro exempelvis äfven granarna n:r V och 76 (se närmare i den nedan 
meddelade tabellen 4). Beträffande barrlängden torde af Fålebergs- 
granarna en någorlunda jämn och fullständig serie kunna uppställas 
från de mera extremt kortbarriga individen till relativt långbarriga. 
Den nedre gränsen representeras, som nämndt, af granen n:r XXXII 
med en medellängd hos barren af c. 8,8 mm., den öfre gränsen torde 
representeras af granen n:r XXIV med ända till 24 mm. långa barr 
och en medelbarrlängd af c. 18 mm. (Se närmare tabell 4.) 

Äfven med afseende på barrspetsens beskaffenhet kunna af Fåle- 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 227 


bergs-granarna vissa typer urskiljas, sålunda en genomgående mera 


trubbspetsad och en mera hvass- och långspetsad typ. Olikheterna i 


barrspetsens beskaffen- 
het synas dock delvis 
vara framkallade af 
olika belysnings- och 
ställningsförhållanden. 
Så äga ofta barren å 
de öfre grenarna, sär- 
skildt å själfva gren- 
spetsarna, skarpare af- 
satt och ofta äfven läng- 
re och hvassare spets- 
parti än barren å de 
nedre, mera beskug- 
gade grenarna. Stun- 
dom är det dock på- 
tagligt, att det ena in- 
dividet har mera ge- 
nomgående trubbiga el- 
ler påfallande hvass- 
spetsade barr. En jäm- 
förelse mellan barren af 
exempelvis Fålebergs- 
granarna n:r 39 och n:r 
44 visar tydligt, att 
skillnader i berörda af- 
seenden verkligen kun- 
na föreligga. 

Med afseende på 
barrställningen förelig- 
ga vissa olikheter ej 
blott, såsom redan of- 
van påpekats, beroende 
på olika belysnings- och 
grenställningsförhållan- 
den, utan äfven af mera 
svårförklarlig art. Sär- 


Sc 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. af förf. 
Fig. 18. Den kortbarriga Fålebergs-granen n:r XXXII. 197/;09. 
(Eine kurzblättrige Fichte.) 


skildt må här framhållas individ med barren mera genomgående riktade 
framåt i grenens längdriktning. Fålebergs-granarna n:r III, XXVIII 


och 8 äro exempel på individ med dylik barrställning. Alla dessa 


228 p NILS SYLVEN. 


äga dessutom smala och fina barr; påfallande fina äro barren hos 
granen n:r XXVIII. Kanske ha vi i de nämnda granarna med mera 
framåt riktade barr närmast att göra med den af TH. M. FRIES efter 
Vv. POST uppställda formen elegantior (se FRIES, anf. arb., sid. 253). 

En sammanfattning af de å Fålebergs-granarna gjorda undersök- 
ningarna rörande barrtypen ger vid handen, att af de 141 undersökta 
individen 132 stycken med afseende på barrens form tillhöra den ofvan 
omnämnda normaltypen, 9 st. en mera krokbarrig typ. Af de förra intaga 
dock 2 st., granarna n:r XII och XXXII, eller, om granen n:r V äfven 
här medräknas, 3 st., på grund af sin påfallande kortbarrighet en be- 
stämd särställning från de öfriga. 3 st. afvika genom anmärknings- 
värdt fina, starkt framåtriktade barr. Mera påfallande trubbspetsade 
barr synas vara särskildt utmärkande för 7 individ (bland dessa de två 
utprägladt kortbarriga granarna); påfallande hvasspetsade barr ha sär- 
skildt antecknats för tvenne individ. 35 individ ha genom starkare sabel- 
formigt krökta barr visat sig förmedla öfvergången till den mera krok- 
barriga typen. Bland de 9 särskildt krokbarriga granarna återfinnes en 
kortbarrig, granen n:r 76. (Se tabellerna 2 och 3.) 


Tabell 2. 
da SLS 
| N:r SK 6 
med hänsyn till barrformen | | | 
. | I 
Barr al normal typ... sn BT) TSE VA MISE VIE It 


ARE SGU ba dl DIRK SNS SAVE 
SOV BE) SV LEG EXOST. EKG KSV 
XXVIIL, EXV ), KRTIKT), KNIT ANT, 
GAN) HÖGA BVC 
9— 115 120338) 395), 4043, 449) | 
ANSER ER HR OG IT | | 


(OXSKR BOO HO) mr så rr AASE AE 132 93,6 
| Barr af mera krokbarrig typ | XX, XXIII, XXV, XXXII, 76, 89, 91, | 
| Id NO 27 OM Ste ARE VE 2 FINNES TSAR 1 AT MR nån Så | 2 0 NR 


Slutligen må här meddelas en tabell (tab. 5) visande de olika barr- 
typernas fördelning på de uppställda förgreningstyperna. Af denna 
framgår, att bandgranarna äga det största procenttalet individ med 
bart sat. krokbartig! typ. AT 14 bandegranar arom 5 sti elleritsbnaka 
krokbarfiga, atnvor plangranar I. st. eller Ir,r so, al SOMStanENA 


M Barr fina och relativt starkt framåtriktade. 
) » påfallande trubbspetsade. 
Ke » hvasspetsade. 


2 
3 
= med dragning åt mera krokbarrig typ. 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDONM. 


229 
Tabell 3. 
KSP EE 
2 | Nr S:a FÅ 
med hänsyn till barrstorleken 
| Barr af ung. normal längd... | Alla utom (V), XII, XXXII, (76)............ 137 97,2 
| Barr påfallande korta......... NEJ EO ERS SOC (ON rr ana da dr, 4 2,8 


oregelbunden kamtyp 2 st. eller 4 Zz, af 53 borstgranar 1 eller 1,9 &; 
alla de rena kamgranarna äga barr af normal typ. Af de två krok- 
barriga granarna af oregelbunden kamtyp visade den ena granen n:r 
97 tydlig dragning eller öfvergång till bandtypen, så äfven den krok- 
barriga plangranen (granen n:r 76). 

På tal om barren må äfven nämnas några ord om tiden för 
skottens utveckling på våren. Vissa af de undersökta individen synas 
nämligen utmärkta af en anmärkningsvärd förskjutning af tiden för 
knoppsprickningen. Sålunda visade sig den kortbarriga granen n:r XII 
spricka ut afgjordt senare än alla de öfriga. Då de andra granarna 


Tabell 4. 


| Barr från en | Barr från en ; 
Ng nedre | nedre sido- 
| öfre grenspets| öfre sidogren orenspets | 2E 
| å spets 
| k Typ med RE = P ST 
P Typ med hänsyn till å | 
N:r 4 hänsyn till = =! = = 
förgreningen ; PASS [ETT ERE (BEA (Ae rd be fred] ISEN 
barrformen I VR ES |G vä CM BETA är FA RR 
= LE SASAA NE Har sä) fa Bors dn I 
. - . Ä . . 03 0 : — 
II Creselb:.” kambyp a Es sös. sc. Normal typ | 12,3 SR AR Es PES GU TUEsS [10:4 
III | Plantyp | D » I 5 AR 14,6 fa tila LI: SG 
NES ERENR. Kamtyp socccbssssosbesrde 13 8 | 16,1 |1,o—1,2|14,7 | 1,2 |10,8 |0,8—1,0 
Vv | Borsttyp med dragn. åt plan- | 
| typen jer flage: is s.k AV AGA RR 2 ä [2,6 [T,5—I,3| 10,9 II,3—133] 9,7 | I,0 9,6 230 
VII | Bandtyp FART DANTE SAT » » IS RE 16,3 1,2 115454 | 1,5 [14,0 1,9 
KIPENReOKKamtyp: os. 6 Id ISsR sen » » | 9,4 |1,8—2,0] 9,5 RSS IPS ÄG. SAS T,o 
S.K I ÖN ELER WERNER ol TRE AR » a 55 2,0 14,4 2: 11456 | Ijo |E25x [,0 
XIX » KOR gr scr NA » > 1255r [la Kön eg 32 An 55 I [käre l KR 
XX 23Fa ri 13 go GRE AR RNE Krokbarrig typ| 13,4 | 1,5 | 11,9 Ior TES:5) P0 [LOSE] Ka 
BSR BOrSEEgDE a ooagd oe KE Le aa Normal typ | 18,4 |1,5—1,8| 22,4 1,0 11648] I,0 lI4,2 | I,0 
XXVIII NÖT INSER ATEA EN RANA a » [2,7 1,5 14,3 0,8 114,8 | I;o [17,1 | I,0 
XXXII » med dragn. åt plan- 
typen 6 SARS SRA KR BRANN KA X » 9,23 1,8 12, 1,3 8,5 1,0 53 0,8—1,0 
SECKOREL I Oregelb. kamlyp: sm.s.od... Krokbarrig typ! 12,9 ON VA 130 [EO340]K Esa LESS ÄGO 
PEXOCEVI JABandtyptt oe oo vie: stole Lidens de Normal typ | i1,r r,2 P3, 1,0 lII,8] I,o |I1,3 |0,8—1,0 
8 RNE VI AR NR Sr SR » ral 24 I1,o | 18,0 1,0 — | — |] — — 
76 Plantyp med dragn. åt band- 
I EDER DET: Lä krok vie a ASSA Krokbarrig typ] 13,3 2,0 12,9 1,2 S,6' FE RYSTRSL 


Barr fr. en/| Barr fr. en 


N 


30 NILS SYLVÉN. 


Tabell 5. 
BOJAN APPLE 
NE EATEV TS | med hänsyn till barrens form | med hänsyn till barrens storlek 
ty plerr ' ER RE Sr 
Sf | EE 
| normalbarriga krokbarriga | ES SR kortbarriga 
BROS | SER arr af nor- RA 
individ individ | A individ 
| mal längd 
| 
| Ren, kamtyp ....s:.s«i.s 10 (100 26). | FOA) I 9 (9070) II [n:r XII (10 &K) 
| Oregelbunden kamtyp 48 (96 2) |2 [n:r XXXII, 97]| 50 (100 2) OO | 
(4 20) | 
IB ANGE PI este She 14 (6453, 26) 5 [nar CK KM BIE(HOOKNA o-(O106) | 
) XXV, XXIX, 92] | 
(3517 20) 
BLAD typ set ses | 8-(88,9:26) IT [n:r Z0]U(II)r 26). 8 (889 SAN I Dn ÖKEN 
IB OTSUtY PSI so 5208: 70) IT nr:89] (Ka 95) | 51 (96,2 26) | 2 [n:r V, KXXIM)| 
| | | TAL | (358 20) | 


sprängt sina knopphöljen och låtit årsskottet med dess unga barr mer 
eller mindre fullständigt utträda, stod granen n:r XII allt fortfarande 
med vinterknopparna slutna. Äfven granen n:r 13 slår sent ut. Jäm- 
förd med den omedelbart närstående, för ljuset lika exponerade granen 
n:r 14, hvilken syntes ha den för granarna här vanliga knoppspricknings- 
tiden, visade sig sålunda granen n:r 13 spricka ut påfallande sent. 
Då knopparna å granen nir 14 d. 10. 6. 1908 voro fullt utslagna, 
voro de å granen n:r 13 ännu blott i begynnande sprickningsstadium. 
Äfven granarna nir 17, 19 och 28 spricka ut jämförelsevis sent. 


Olika typer med afseende på det fruktifikativa systemets 
utbildning (olika kotte- och kottefjällstyper etc.). 


Vid systematiseringen af granformerna har, som redan ofvan fram- 
hållits, hufvudvikten oftast blifvit lagd vid kottefjällens form. En hel 
del kottefjällstyper har härvid uppställts. De olika kottefjällstyperna 
äro också i sina extremt utbildade former väl skilda från hvarandra. 
Men i fråga om kottefjällen gäller i kanske ännu högre grad än i fråga 
om förgreningen, att så godt som allestädes en snart sagdt oändlig 
mångfald öfvergångsformer finnes mellan de förefintliga typerna. Detta 
framgår tydligt redan vid undersökningen af ett så pass litet material 
som de 141 närmare studerade Fålebergs-granarna. Framhållas må 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 231 


dock, att hvarje särskildt individ alltid haft att uppvisa genomgående 
en och samma kotte- och kottetjällstyp. Detta förhållande framgår ännu 
tydligare vid en undersökning af det kottematerial, som förut föreligger 
i Försöksanstaltens samlingar. Sommaren 1904 insamlade doktor H. 
HESSELMAN i trakten af Gellivare från en hel del granar alla förefintliga 
kottar. Vid en närmare undersökning ha härvid i hvarje fall alla kottar 
från ett och samma individ visat sig representera en och samma kotte- 
och kottefjällstyp. 

Tvenne i sin typiska form från hvarandra väl skilda kottefjälls- 
typer äro talrikt representerade bland Fålebergs-granarna, nämligen var. 
europea TEPLOUCHOFF och var. acuminata BECK. Den förra, var. europea, 
karakteriserar SCHRÖTER ') sålunda: »kottefjäll rombiska, från midten 
eller öfre tredjedelen afsmalnande, i spetsen aftrubbade, urnupna eller 
tandade, ej plötsligt vågigt utdragna i en spets, ehuru äfven här en 
svagt vågig utbuktning kan förekomma till vänster och höger om den 
i profil något uppböjda spetsen.> Varieteten acuminata åter har »kotte- 
fjällen plötsligt vågigt afsmalnade till en lång, urnupen, uppböjd spets.» ”) 
Ännu en tredje kottefjällsvarietet må här omnämnas, nämligen var. 
fennica REGEL, med »omvändt äggrunda, framtill mer eller mindre af- 
rundade, men städse fint tandade kottefjäll; fjällets öfre, obetäckta del 
plan eller buktig».”) Visserligen finnes ej den rena fennica-typen repre- 
senterad inom Fålebergs-beståndet, men kottarna af en bland granarna 
visa dock en så stark dragning åt /ennica-typen, att den i anteck- 
ningarna upptagits såsom en var. versus fennicam.”) 

Mellan de båda typerna europea och acuminata finnas bland Fåle- 
bergs-granarna allehanda öfvergångsformer. Flere olika formserier från 
europea och till acuminrata kunna uppställas. Sammanställer man i 
olika serier kottefjäll af olika proportion mellan längd och bredd och 
olika typ beträffande aftrubbningen framtill, får man bland Fålebergs- 
granarna fem från hvarandra tämligen väl skilda formserier. Utgår 
man vid uppställningen inom de olika serierna från former med framtill 
mera afrundade kottefjäll eller rena europea-fjäll och tager man de 
mest utpräglade acuminata-tjällen som afslutningsformer, kommer man 
till det resultatet, som fig. 19 utvisar. 

Inom den första formserien, serien A, har jag sökt sammanföra 
former med påfallande bredt rombiska kottefjäll med aftrubbadt, mer 


1) C. SCHRÖTER: Ueber die Vielgestaltigkeit der Fichte, sid. 142. 

?) SCHRÖTER, anf. arb. sid. 144. 

3) SCHRÖTER, anf. arb. sid. 140. 

2 De för kottefjällstypen i första hand bestämmande kottefjällen äro de från kottens 
midtpartier; så alla de från olika kottar hämtade kottefjällen å fig. 19. 


Ur Statens skogsförsöksanstalts samlingar. 


N:r 
» 
» 
> 


» 


(Zapfenschuppen v 
Ir 


TNG 
XIX. 
102. 
26. 

30. 
XXI. 
XI. 
92. 


Fig. 19. 


5 


>» XVIII 


» 


XIII. 
2 
87. 
IO. 
62. 


22. 


Kottefjäll af Fålebergs-granar. 


N:r 91. 


» 
» 


» 


94- 
80. 

3 
46. 
66. 
BE 
18. 


erschiedener Fichten aus Fåleberg.) 


N:r XXVIII. 


» 


» 


» 


vv 


38. 


65- 

3: 
74. 
20. 
49: 
43: 


INSER 
; 53- 
, 63, 
» 48. 
» XXX. 
» ET. 
» 16. 
» XIV. 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 233 


eller mindre sargadt spetsparti. Den andra formserien, serien B, om- 
fattar former med smalare rombiska kottefjäll af mera normal bredd, 
likaledes med aftrubbadt, sargadt spetsparti. Formserien C har kotte- 
fjäll af samma rombiska form som serien B, men i spetsen mer eller 
mindre tydligt 2-klufna. De två sista formserierna, serierna D och E, 
ha mera omvändt äggrunda kottefjäll med aftrubbadt, hos serien D 
mer eller mindre sargadt, hos serien E 2-klufvet spetsparti. 


Tabell 6. 


Kottefjällstyper: I | N:r S:a 9 


| Ser. A: Kottefjäll bredt rom-,| IV, - XI, XV,, XIX, XXI, XXV, XXIX, 
biska medaftrubbadt, 2720, :30, 35, .30; 44, 00, 027 95,07; 
mer eller mindre sar- 2 STR [a Sort hg Gr MR Spa BO: CR NEG IN RER SS) PG Se 1 
gadt spetsparti ...... 


Ser. B: Kottefjäll  smälare, | V, VI, VIII, IX, X, XIII, XVII, XX, | 
| mera normalt rom- AKNE CASAT AEXIV, 47: 90; 10; 12, | 
biska med aftrubbadt, EN,:/ 22, 27, 31,32; 33, 40, 152, 62,64, 
MEHUreNCE nKRGNE la 107 Od, Sö IÖRrderisdeseonesnädsörinsrneekå | 29 | 2472 
sargadt spetsparti ..: | | 


Ser, C: Kottefjäll smalare, | I, XXI, XXVII, XXXII, 5, 7, 8, 13, 14, | 


mera normalt rom- 18, 27-40; 51; 02) OT, 5 dd 
biska, i spetsen 2-| 793; 79, 40, ål; 83, 84, 85, 89, 91, | 


Klan melass a FRSRUDIE borrar de nn sanne e ns SR EKA NN IA) 25 


Ser. D: Kottefjäll  omvändt | III, XXVII, XXXH, 3, 19, 20, 25, 38, 
äggrunda med af | 43, 45, 49, 58, 65, 74, 76, 85 ......... Fru | 1383 
trubbadt, mer eller | 


mindre sargadt spets- | 
bina pe Oe a SYRE | 


Ser. E: Kottefjäll  omvändt | II, VII, XIV, XVI, XVH, XXI, XXIV, 
äggrunda, i spetsen DEE ROOS UR "TELE, 1237 200036] 
2-klufna ...;s.oo-ssnant | 41, 42, 47, 48, 50, 53, 63, 67, 73, | 
SJOR RER ET OR R sR se Så nonan aa 26 21,7 


Inom alla fem formserierna återfinna vi, som nämndt, former till- 
hörande såväl var. europea som var. acuminata. De mest acuminata- 
liknande öfvergångsformerna emellan de båda varieteterna ha inom hvarje 
formserie sammanförts under benämningen var. versus acuminatam. 
Inom serien D tillkommer dessutom en form med rundadt ovala kotte- 
fjäll med alltigenom mera rundad framkant, en var. versus fennicam. 

På de olika formserierna fördela sig de undersökta Fålebergs-gra- 
narna sålunda: 

Skogsvårdsfereningens tidskrift 1909. Fackuppsatser. q 


234 


NILS SYLVÉN. 


Tabell 7. ' 
Kottefjällstyper: II. N:r S:a SÅ 
DELSUS JEM AN oe ms SSR SEAT TIA ENS ES a ras sjal SJ se ae mia rn I 0,8 
EUPDPEER jan SANNE SN RRS SE SAA AROS KVART SIRO EST EXTL, CHI, SVIT XISG 
STU [tra AGN jr CR KATRI [ARE dö Ca 6 II [SAO GI BA 
KENDUPNOCNOCIV, EX KECV 21,35. 55 Sy I, 
I5, 21, 23, 25, 26, 31, 32, 33, 35, 36, 
38, 39, 40, 45, 48, 50, 52, 53, 58, 61, 
63, 64, 65, 70, 73, 75, 76, 79, 80, 83, 
84, 85, 86, 91, 93, 94, 96, 98, 102 ... 60 50,0 
(VELS io JENIUGA A= EULO PAA) äras re] | bögar fe rr a am a fom ke le, sf) eos (61) | (50,8) 
VErSUS ACUMINALAM.sssonsrern ra NIGEENTER SROM 7 SEN, SCKTV, KG 
DOE UI EPO [I [EA TN tr NAC GES (le JR 18 
19, 20, 27, 30, 46, 47, 66, 74, 77, 78, 
STAS Fe fe af TEE EN SR AR EI RENA, GR EE ASS ER ER AERAA 26 21,7 
CURT. Rear SARAS 1 (SET EE BO NE Ds IT FR RED SAD OD Grd 1 
TT TA NRO O 22,2 AN AN, 42004 33 AG 
49, 51, 62, 67, 71, 72, 81, $9, 92, 95, 
OO OTO TEE nn fre ar er aveln ralele la.ö, a sälar rereje ia 33 2755 
(VEFS) sBCUNI, = sOBUNUD Inse 35 NTE SSE SAS RER RS ESS NAR SS NA Tr that (59) | (49,2) 
Tabell 8. 
Klörtterjallsserier 
, A B ö D E 
Kottefjällsvarieteter 23 | rg ANDE Så 
antal | | antal"| | antal antal antal 
indi- |. (26. indi: 1265 | indi | 26 | indi | 26 indi 036 
vid | | vid | | vid | vid vid 
| | | 
| | 
|SDEKSUS: JENPNCAM oclsvecsdece — SE [9 SSE — I 100 | — | — 
ERKOPE TS KPI 10 | 16,7 TRN28:3 [ERS 25 8 13,3 | IO |16,7 
Versus acuminatam ......... I 33:9 | 7 | 26,9 | FÅ 26,9 4 15,:4 7 26,9 
| 
| =RCHNUNALAN. vores Tees Task 8 | 24,2 5 - | 1572 8 | 24,2 $ 9,1 ö'127.3 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 235 


serien A: 19 [europea 10, vers. acum. 1, acuminata 8. 
2 ot BR20t La FINNER > 74 » 5]: 
» Esso » TR » 3 » 81] 
» D: 16 [vers. fennicam 1, europ. 8, vers. acum. 4, acum. 3] 
» E: 26 [europea 10, vers. acum. 7, acuminata 9. 


Samtliga Fålebergs-granarnas fördelning på de olika kottefjälls- 
varieteterna blir följande: 


var. versus fennicam 1, var. versus acuminatam 26, 
var. europea 60, var. acuminata 33. 


Af de i tabellerna 6 och 7 gjorda sammanställningarna framgår, att de 
undersökta individen någorlunda jämnt fördela sig på de olika kotte- 
fjällsserierna; formserien D (med omvändt äggrunda, i spetsen sargade 
kottetjäll) står dock med lägsta individantalet 16 rätt betydligt efter 
serien C (med rombiska, i spetsen 2-klufna kottefjäll) med högsta indi- 
vidantalet 30; att märka är dock härvid, att till följd af de många 
öfvergångsformerna serierna emellan det ej varit möjligt att fullt säkert 
fixera det verkliga individantalet inom hvarje särskild serie. Hvad de 
olika kottefjällsvarieteterna beträffar, är det tydligt, hurusom /fennica- 
liknanda former äro ytterligt sällsynta; blott ett individ med kotte- 
fjällstypen versus fennicam föreligger bland de till kottefjällsformen 
undersökta 120. Hvad varieteterna europea och acuminata beträffa, 
synes europea-varieteten vara den dominerande, men sammanföras indi- 
vid med kottefjällsformen versus acuminatam med dem af ren acuminata- 
form, få vi 60 europed-individ emot 59 acuminata-artade, då procent- 
talen sålunda bli ungefär lika. 

Huru fördela sig nu de olika kottefjällsformerna på de förut upp- 
ställda olika förgreningstyperna? Kan något samband spåras mellan 
förgreningstyp och kottetjällsform? 

Se vi då först på de rena kamgranarna, skola vi finna dessa täm- 
ligen jämnt fördelade på 4 af de ofvan uppställda kottefjällsserierna, 
serierna. A, B, C och E; serien D däremot är här ej företrädd. .Kotte- 
fjällsvarieteten europea dominerar här tydligt med 7 individ gentemot 
I på hvardera af varieterna versus acuminatam och ren acuminata. 

Granarna af oregelbunden kamtyp fördela sig någorlunda jämnt 
på alla de uppställda formserierna. Den lägsta siffran 35 för serien A 
är dock rätt betydligt lägre än den högsta siffran 13 för serien C. 
Rena europes-individ utgöra här 20, individen versus acuminatam 9 och 
rena acuminata-individ 15. De acuminata-artade individen öfverväga 
alltså här något. 

Bandgranarna uppträda äfven inom alla kottefjällsserierna, med lägst 


236 NILS SYLVÉN. 


I individ inom serien D mot högst 5 inom serierna A och B. Varie- 
teten europea är här tydligt förhärskande med 13 individ mot 4 acu- 
minata-artade och bland dessa blott 1 rent acuminata-individ. 

Plangranarna äga någon representant inom hvarje serie, de flesta, 
3 stycken, inom serien D. VWarieteten europea dominerar här med 
6 individ mot 3 acumznata-artade och af dessa 2 ren acuminata. 

Borstgranarna äro äfvenledes någorlunda jämnt fördelade på de 
olika kottefjällsserierna; det lägsta individantalet 5 möter inom serien 
D, det högsta 11 inom serien E. Bladd borstgranarna finna vi den 
enda representanten för en mera /ennzca-liknande kottetjällstyp. För 
öfrigt är här den acuminata-artade typen rätt starkt förhärskande med 
13 rena acuminata-individ och 12 mer eller mindre starkt acuminata- 
artade mot 14 rena ezropeag-individ. 

Att på grund af kottefjällens växling inom olika förgreningstyper 
söka sätta förgreningsform och kottetjällsform i något slags samband 
med hvarandra är här ej gärna tänkbart. Allt synes tyda på, att för- 
grenings- och kottetjällstyper äro fullständigt oberoende af hvarandra. 
(Se närmare tabellerna 9 och 10.) 


Ta= 
K o tt e fjlaänlnlas 
SET Ten CA SerdTen:.B Serien 
Soresendane Varieteter | Varieteter | | Variete- 
typer | | 
ES |a SCEN 3 SON EN SR 
> då SS CH RN RE KR 3 
5 18 Si gl SEE 
KR a 0 SE AA å SO 
Ren kamtyples.s nens 2 [IV, | — — 2 l22;21) 2 [IDE — — 212252 | 20 [FENA — 
| SEX XIII] | XXVII] | 
| | | | 
Oregelbunden kamtyp]| I [102] lg [44, 95,| 5 |11,4]16 [VI, 15,/3[9,10,| 2 [22, | 225 16 [13, 61,/3 [XXXI,) 
| 97, 99) 321390 f27] 62) | 755: 80; | FETSSNG 
| 64, 98] | 33, 94] | 
| | I | 
[Bandtyp | o498 or ära la [FEV | 1 [92] 0) 57 12052] In VET AS SN 20 I 3 [8, 79.) I [66] 
NNE, 35 | ROT: | | | | 
|-SE] | | 40] | 
| | I | | 
Blantyp: .scå esk. så IATA — | — | F [XI] |] I fria DG 70] — | 2 122,21) I [93] -— 
I I 
, Borsttyp 302201 O] ARE 6 | 15 14 [XVII 3[4, 12, 27 VENINEO |22,5 | 3 [5, 2113 [75 77 
| 3910 XXI] KEVIN SZ TS | | 84] 751 
| | 
| | 31, 52] SK 


EP ra 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDON. 237 


Ej heller mellan barrform och kottefjällsform synes här något som 
helst samband kunna spåras. De olika kottefjällsformernas fördelning 
på de olika barrtyperna framgår af nedanstående tabell 11. 

Men kottefjällen variera ej blott till formen utan äfven och det i 
ej ringa grad till färgen. Från gulaktigt brun färg finnas diverse 
öfvergångar till mörkt, ofta glänsande brunt. De med afseende på 
kottefärgen undersökta Fålebergs-granarna har jag sökt fördela på fyra 
grupper, utmärkta af 1) ljusa, gulaktigt bruna, 2) ljust bruna, 3) nor- 
malt brunfärgade och 4) mörkare bruna kottar. Den första gruppen 
har här blott två representanter; till de 3 öfriga grupperna äro att 
räkna respektive 11, 79 och 20 individ. Af individen med ljust bruna 
kottar utmärkas 35 af en svagt violettaktig skiftning i kottefärgen; 2 
individ ha mer eller mindre glänsande kottar. Af individen med nor- 
malt bruna kottar stå 11 st. ytterligt nära typen med mera ljusbrun, 
4 st. närma sig till typen med mörkbrun kottefärg; 24 individ utmärkas 
här af mer eller mindre tydlig violettaktig skiftning i kottefärgen; 33 
individ äga, flera af dem vackert glänsande kottefärg. Af granarna 
med mörkbruna kottar visade särskildt 3 st. öfvergång till typen med 


Ske fil er 


C I Serien D Serien E 
| 
Varieteter | Varieteter 
- 2 2 RN a öland NGT EA n 
ko3 Zz” | TS S SS RA KS S nn (CAG 
IT 2 FER S SYS SN S SS S. = 
ro SE 5 Så HL NM Så AR 
N | | | S 3 3 SS 3 3 N 
3 | | Il N | [a 
| | 0 | | 
AE ESS Gö SK = Ja 250] svaj) NE 2 |22,2 
I I I " I | | 
| | | | | 
| 
4 [14, 18,| 13 |29,5]] = — 4 [25, 45,12 [19, 20] 1 [43]] 7 |15:9]]3 [48, 53,| I [47] |4 [H, XIV,| 818,2 
ST) | | | 58, 65] | | Ir 163] | 16741] 
| | | | | | 
| | | | I | 
== 41235 — ET 1391 — = 1) Sol 2 NITTVE EX] == 3 117,6 
| | | | IDF | 
| | | | 
| | erg | | 
— il fär — 2 (3, 76] — 6 [KN] ] 3 3331) I [36] 1 [1] | — 2 122,2 
5; 51. 9 22,5 | [XXVIII)] | i [85] 2 [XXX] 1 [49] ] 5 12,53 [SSCXV | =S [VIE] Sa TAS ET [27.5 | 
89] WIREEN | || 23, 73) | XVI, | 42,07, 


I | | AKXIVE |] TON 


| 


238 - NILS SYLVÉN. 


Tabell 10. 


Kottefjällsvarieteter 


Flöjrg remrinmiols- 


typer vers. fennicam europea vers. acuminat.|  acuminata 
Sia 24 S:a JA S:a VA SEN KA 
RED Kam typ ses es r AS = = 7 7758 I II,r I IT,r 
Oregelbunden kamtyp ...... = — 20 4555 9 20,5 15 34 
Bandtypprsrb. dsalstslloiinert — — 13 76,5 3 17,6 I 5,9 
PLATEN PE SES SNS — — 6 66,7 I TNE 2 22,2 
BOTSUYP Öorers sföre Hf SR SR ER Skr, I 2,5 14 55 12 30 13 32,5 | 
Tabell 12. 
Typer med afseende på 
A nital nd vac SÅ 
kottens färg 
Kotte ljus, gulaktigt brun ...... 20[ACTV5 Orm r ou SSRSA NINE ANTI RSA 1,8 
KOTte ljust DRUNE ss s see [AE [IT] MV) MET er 3 ars T6 RA 053,00, | 
RES SG [00 RER RS Modo ges dor DES 9,7 | 
Kotte normalt brunfärgad ...... Öd aegö'e ms ern ora Arns NNE TENS IS JON 
Kole snorkel Brut ds ke 20 [IV, XIX, XXII, XXIX, XXXV, 4,8, | 
18, 23, 38, 45, 65, 67, 74,75, 96, 98, | 
GÖ; TO27 TOP GF KISSES SAN 17,7 | 


normalt brunfärgade kottar; 3 st. utmärktes här af mer eller mindre 
tydlig violettaktig skiftning i kottefärgen; 16 st. af 20 ägde vackert 
glänsande kottefärg. 

Fålebergs-granarnas närmare fördelning på de olika kottefärgstyperna 
framgår af ofvanstående tabell 12. 

Kottefärgstypernas fördelning på olika kottefjällstyper framgår af 
nedanstående tabell 13; deras fördelning på olika förgreningstyper synes 
af tabellen 14. 

Med några ord må här äfven beröras de undersökta Fålebergs- 
granarnas växling med afseende på kottestorleken. Hos fertalet indi- 
vid uppgår kottelängden till c. 7—9 cm., ej så sällan ända upp till 
10 cm. En kottelängd öfver 10 cm. synes dock vara relativt säll- 
synt. Af 120 st. med afseende på kottarnas beskaffenhet undersökta 


239 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 


[94 [94 
[A] [TIXXX] 'TIX] TI [11X] [A] 
otf I g'f I el z — 1 —N — — 8' I CÅ ElE I $eCIl I — £>/ 
0:46] z£ | ='96 Se £'96] 89 loorl I ljoorl! 92 | =:'88 SI £:96 67 9:98] 8z |o0I | 61 
[46 [16 '9L 
'26'68 "AXX [16 '68 [46 'z6 
ST [HIXXX] Rek [TIxx] [94] np Bed "AXX] 
reell opoIBES I L'g + — | —]J) 8'€ I z'9 1 oI 3 KAST se SES Ke 
6:48) 6z |z'96 Ka £'€6) 99 loor) I fzt96) ST | 8E6 SI 06 Lz 9:98) 87 | e'bgl 9t 
| ; : rf SA ; . | 
TEE ET SN ES ERE DER I AS 
FIT —wvo q Ute É ; 
DyDuUununID | "unundIvD 'siwR | DoJoind | uu H 198 q '19Gg JA35 q TIG Vv '19g 
, SnsA2n 


TITS ILIVA ST[LIIPFTO H 


I9tiass][elraros 


TASTE FATTES ET IE Be LIL SR) FOTS 


"II [[298€L 


(IPejIe-v270/12249) P)IOY IIE 


p3uej jewIou Je TIL 


d£7 BIIreqxorY 


d4) SiIIeq[ewuronN 


TOK ANETTE 


sker ll PF eg z Go — — I 8'foz | S $z LÅ L'OI £ 1frI € [ar AR KELSE RR uniq JIexIOW POM 
8'g9 | Zz SAN Sa EorGOE GET IKGOT I z'yö | 1 St ZI MS SENSE VA 1z | etz4 | €1 | pesrejuniq Iewrou NOJ 
(Sale El ere Al te vtS g — | — | 8'oz ] S - | — Eb | b "AJG z AR BR " uniq IsSnff NON 
AS I e'v I =S => = al I = = = = | £€ I = — | uniq 230xem3 'snf[| 2NOY 
2 
; | 
SC 20 I 'purl 30 | Puri 22 I pu i 2 I Purl 2 | put Puri CF IRIS Ruf Za Put 
å UWDIPUNuNID upsuuf 
= DIDUNUNID Gr PoJosNna RE Ci ad Vv FER ESR 
Varg ed apuaasje pow I9d4 
I212121IVAST][ElJII110 TSL ISSTIE FIN OT 
TAS UTAS fee: LIKET 1 OS 


"21 9241 


240 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 241 


Tabell 14. 


FÖRrgTenimnas typer 


Typer med afseende ) | É 
Ren kam- | Oregelbun | Bandtyp | Plantyp Borsttyp 


på kottefärgen typ foeR kamtyp / 
| 
ind. | 2 ol ind. | 26 | ind. ss lind LL lindell SAN| 
| | | | 


Kotte ljus, gulaktigt brun | — — I 2,5 | — — — — 123567] 


; Kotte ljust brun 


I Kotte normalt brunfärgad | 6 166,7 | 26 | 65 II | 64,7 


Nol 


| Kotte mörkare brun 


2 | 2272 | 7 17,5 5 | 29,4 = 


individ hade blott 15 stycken kottar, som voro öfver 10 cm. långa. 
Den längsta uppmätta kotten var c. 14 cm. lång. Hos 5 individ under- 
steg kottelängden 7 cm. Den minsta uppmätta kottelängden utgjorde 
4—5 cm.; kottarna ifråga voro svagt, men för öfrigt tämligen normalt 
utvecklade. Äfven 2 af de öfriga småkottiga individen hade normalt ut- 
vecklade kottar; hos de två återstående småkottiga individen syntes 
dock kottarnas litenhet närmast bero på ofullständig utbildning. Kotte- 
bredden växlade efter kottelängden; hos särskildt ett individ syntes 
dock kottarna vara påfallande smala. 

Kottarnas storlek synes näppeligen kunna sättas i något slags 
samband med kottefjällsformen. Af de största kottarna äga dock 
de flesta relativt breda kottefjäll; 5 af de 15 individen med öfver 
10 cm. långa kottar ha sålunda bredt rombiska kottetjäll (tillhörande 
kottefjällsserien A), 4 hade rombiska, i framkanten sargade, äfven 
de jämförelsevis breda kottefjäll (ser. B), 2 hade rombiska, framtill 
tvåklufna, jämväl relativt breda kottetjäll (ser. C), 2 hade omvändt 
äggrunda, i spetsen sargade kottefjäll (ser. D) af rätt betydande bredd, 
2 hade omvändt äggrunda, i spetsen två-klufna mera långsträckta kotte- 
fjäll (ser. E). Af de storkottiga individen tillhörde 6 var. europea, 
4 hade närmast acumzinata-artade (versus acuminatam) och 35 rena acum:- 
nata-kottar. 

Fålebergs-granarnas fördelning på kottestorlekstyper samt de olika 
storlekstypernas fördelning på olika kottetjällstyper framgår af nedan- 
stående tabeller 15 och 16. 

Blott några få Fålebergs-granar har jag kunnat undersöka med af- 
seende på honblomfärgen. Våren 1908, då jag företog en dylik un- 
dersökning, var som bekant ett dåligt blomningsår för granen. En- 


242 NILS "SYLVÉN. 


Tabell 15. 


| Typer med afseende på 
Individ ” 
kottestorleken 


| Köttar=<7 CcmENanganns se SIGN, IS) 27408 GON SE SS 4,2 

> J- 103 VV REL AE 15 BLOM NE rt INSE EFIL 0 NARE REA 83,3 

> > 10 > NGA jer ET SER SN 15: [MI VILT VITS XT ENIVENOSV, 12,5 
18, 22, 30, 39, 45, 49) 80,95, 102] 


dast några få individ befunnos äga en eller annan enstaka hon- 
blomma. Alla de med afseende på honblommans färg då undersökta 
individen tillhörde den rödblommiga formen (var. exytårocarpa PURK).' 

Brist på nyss mogna kottar har omöjliggjort en närmare undersök- 
ning af fröfärg och fröform. 


De undersökta granarnas skogliga egenskaper. 


Ett särskildt kapitel må slutligen ägnas åt de undersökta Fålebergs- 
granarnas rent skogliga egenskaper. Och vi vilja här söka svar på 
frågan, om dessa kunna ställas i något slags samband med någon eller 
några af de rent botaniska egenskaper, hvilka förut varit föremål för 
vår behandling. 

Å alla de undersökta granarna ha, som förut nämnts, stammens 
höjd och brösthöjdsdiameter uppmätts, och från de flesta föreligga dess- 
utom Dborrprof från ungefär en meters höjd af stammen. Stamhöjden 
varierade från 13 till 22 m.; medelhöjden (af 141 uppmätta träd) ut- 
gjorde 17,26 m. Brösthöjdsdiametern växlade från 23,0 cm. (trädets ål- 
der beräknades här till c. 70 år!) till 55,0 cm.; medeldiametern utgjorde 
35,7 cm. . Att granarna voro af växlande ålder är ju helt naturligt; 
härom vittna också de ofvan meddelade minimi- och maximimåtten å höjd 
och brösthöjdsdiameter. Då i regel endast timmerträd medtagits vid un- 
dersökningen, är redan härmed en viss minimigräns satt för trädens ålder. 
De flesta timmergranarna i beståndet torde för öfrigt få anses tämligen 
likåldriga. Medelåldern har uppskattats till c. 80 år. Då emellertid träd 
af olika åldrar här förelegat till undersökning, torde de ofvan meddelade 
talen för stamhöjd och brösthöjdsdiameter vara af relativt ringa värde 
för bedömandet af individens tillväxtförmåga. Så också de siffror, som 
beteckna -radietillväxten, här uträknad för de sista 50 åren. 90 st. här- 


YT tabellen 26, sid. 254—261 meddelas emellertid bonblomfärgen för flertalet af de 
undersökta Fålebergs-granarna enligt i juni månad 1909 gjorda kompletteringsundersökningar. 


243 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 


ob 9 L'g I eg z ob 9 — — 
S'p€ 1€ 6'g 8 r'VI £1 z'zt 67 OI 6 
2 2 oz I oz I 09 Fa -— = 
AR [rr Tr, [Frege RR 
FR NE 
d£nsiog d£uelq d£pueg CATE ; d£jwuexq ung 
uapunq[rgarn 
TSK EKAFIE SKOL EUS LSE TRÖMI 


[6 


urfesuef "Wo fl > NeNos 


« OI—Å ILPPROY 


« OI < IeNOY 


ZI [12481 


"41 [[92ge) apusersseu je JIe3wry eusadArssurmI8ioj extjo ap ed Suuppsoj seu1sadA1sxol101sd2103 


Ert GS Ligz | ot! 9 = = £'C1 Zz £'C1 z €'€1 z Zigalv bef) GS söjö,0 oe ARS 
Sykes elee KOST Bigval ve FA AE AE CS 6 AN ESA ESA RANE ET I a 
SL [orAN NR og! bh UR Oö | = — Oc | 4 og! € — | — sö 

2 EE | 2 EE 5 |) ES 1 EE oe EE I EEE Ae aa | a Aj SE 1 ER pA SA NARE ee RE 
94 l-atpuj | 2 |'arpujl| 26 |'artpul| 2 |'Arpur|| 26 l'arpurl| 2 atpur| 22 |Atpur| 20 Tapur| 20 |AmRuI 
DYDUNuNID S FRE poJosna KR 4 a 3) q Nf 


MTI TIGA S Hj ELIT OK 


TIL ISS EKS TON 


eguej 'wI L > IePNOY 


CC OLC< IE ROS 


« OI—Å4 IeNOY 


uJx[I[IOISINPNOA 


ed apusasje paw tad 


i 


"91 [19 Ge 


244 NILS SYLVÉN. 


utinnan undersökta granar visade en radiemedeltillväxt för de sista 50 
åren af 106,6 mm. På tal om tillväxten må redan här påpekas, att 
växplatsens inflytande härvidlag ovillkorligen måste tagas med i räk- 
ningen. Ett mer eller mindre undertryckt träd visar helt naturligt i 
regel svagare tillväxt än ett mera friställdt. Den relativt starka eller 
svaga tillväxten kan naturligtvis i regel ej, åtminstone icke i hvarje en- 
skildt fall, betraktas såsom raskaraktär. — Af 136 granar ägde 81 st. 
eller 59,6 & frisk, 55 st. eller 40,4 Zz mer eller mindre rötskadad stam. 

Huru fördela sig nu de friska och de mer eller mindre rötskadade 
träden på de olika förgrenings- och kottefjällstyperna? Och huru gestal- 
tar sig radiemedeltillväxten under de sista 50 åren inom samma olika 
typer? 

Fördelningen af friska och rötskadade träd på de olika förgrenings- 
typerna framgår af nedanstående tabell 18. 


Tabell 18. 


ATEA Oe 124 


Blöt ren ingsty per 


friska individ rötskadade individ 


Oregelbunden kamtyp 


INR EnARaMIEY Pe ser ccs fer de 


8 st. eller 80 9 


38 st. eller 76 9 


| 8 st. eller 42,1 4 


I 3lslteller 37:56 


| 24 st. eller 49 £Z 


2 "st.reller 20196 
12 st. eller 24 4 
II st. eller 57,9 24 


Is st. eller 62,5 4 


25 st. eller 5T96 


Radimedeltillväxten under de sista 50 åren framgår af tabell 19. 


Tabell 19. 
Radiemedel- 
Ar : - tillväxt (i mm.) 
Köxgreningstymen lunder de sista 
50 åren 
| Ren kanityp fas sees AS Nl soptdal a od arrange NGT RE rost AS ET sr EE 126,9 
OTegelb un dens ka mCND bs se ses sa obe a 2 ers SLS JETS osa SfE LS ske RA SL SSA 105,6 
| BAT D sera ST eg Af SR te a sa sl ere ser afro SAT ESA Nn bare VÄ NNE  jå UA ST NGN 105,1 
PAT Dörr 6 RR ma rgtörar da eta ö alba ss er NS ARA SR rö SE OSAR SERENA 94,0 
BOÖEStUJP a bsskp baser sar NANA ÖRE RB HÅR Lo sh ert btser DAN arr SN NBA RR RS 105,2 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 245 


Med afseende på antalet friska träd (och individets friskhet måste 
ju alltid betraktas såsom en god skoglig egenskap) ligga kamgra- 
narna här betydligt öfver granarna af andra förgreningstyper. Pro- 
centtalen 80 och 76 för friska granar af ren och oregelbunden kamtyp 
äro ju afsevärdt högre än motsvarande procenttal 49, 42,1 och 37,3 för 
respektive borstgranar, bandgranar och plangranar. Äfven beträffande 
radiemedeltillväxten under de sista 30 åren ligga kamgranarna före de 
öfriga, så främst de rena kamgranarna med en radiemedeltillväxt af 
126,9 mm. 

Då tillväxten ovillkorligen måste påverkas af trädets ställning inom 
beståndet, må vi här något närmare betrakta äfven denna sida af saken. 
De olika individens (af olika förgreningstyper) förhållanden härutinnan 
framgå af nedanstående tabell 20. 


Tabell 20. 


AO IEEE: [el e RE i | 


Förgreningstyper Relat. friställda |Relat. undertryckta 
S:a | 
S:a Å S:a ya 
| 
| 
KREFSUKSUIN > br rtde does LAU piP oden h era 0... | 4 40 6.1 60 | 
Oreselbaunden' -kamtyp' —soloccsbosscder arne = | 50 | 19 38 31 | 62 | 
rn RANA EN GD JÄSER RYDER SUN Nr 47, 
YST ET elr av SA JA NET STETSON SI ET EA 9 201 2272 Zz 7758 | 
I 
LE IRDLE Rob fre RE äg Brf LI ASA LI NN | ia | 34 | 35 | 66 | 


Jämföra vi de uträknade procenttalen med hvarandra, torde skillna- 
derna i radiemedeltillväxten för de sista 350 åren hos granar af olika 
förgreningstyp blifva lättare förklarliga. Och de rena kamgranarna 
måste äfven nu anses till sin radietillväxt öfverlägsna granarna af öfriga 
förgreningstyper. Särskildt den för bandgranarna funna radiemedeltill- 
växten torde däremot på grund af dessa granars jämförelsevis höga pro- 
centtal friställda individ få anses relativt för hög. Då det kan vara af 
intresse att veta radiemedeltillväxten hos å ena sidan de mera friställda, 
å den andra de mera undertryckta individen inom hvardera af de olika 
förgreningstyperna, må en framställning lämnas äfven härutinnan. se 
tabell 21. 

Hos alla utom de rena kamgranarna, af hvilka granar dock mate- 
rialet tyvärr varit alltför litet, se vi, såsom naturligt är, att tillväxten 


246 NILS SYLVÉN. 


Tabell 21. 
Radiemedeltillväxt (i mm.) under 
de sista 50 åren hos 
Förgreningstyper 
relat. friställda relat. under- 
individ tryckta individ 
| 
Ren KamltyDe ss pos ssp pre one elden rja Seel SMER ES ESS lor kän 125,8 128,3 
Öregelbunden KambyP. lu.se: «scenes: sens ERE 113,5 102,2 
131 01016 TARA Bes ENA AA RS SRA er sd Mä nn 2 Ia | 114,4 96,7 
BOTSEEYD om selen blesssjöle slås lll, sp [la aLejja äl sis ärter a NA LS ISS | 115,0 IOT,4 


hos mera friställda individ betydligt öfverträffar tillväxten hos mera un- 
dertryckta. Ett högre procenttal mera friställda individ måste därför 
naturligtvis rätt afsevärdt bidraga att höja siffran för individens radie- 
medeltillväxt. 

"Af de nu gjorda sammanställningarna vill det synas, som om vi 
kamgranarna verkligen skulle kunna äga granformer, hvilka med vissa 
botaniska karaktärer förena vissa skogligt goda egenskaper. Åtmin- 
stone synas kamgranarna å det undersökta Fålebergs-området genom 
afsevärdt mindre procenttal rötskadade individ och särskildt de rena 
kamgranarna genom större radiemedeltillväxt skogligt sedt vara öfver- 
lägsna därvarande granar af andra förgreningstyper. Fålebergs-granarna 
tillhörande borsttypen visade sig med afseende på frihet från rötskada 
väsentligt underlägsna kamgranarna; med afseende på radiemedeltill- 
växten visade de sig dock närmast likställda med granarna af oregel- 
bunden kamtyp. Bandgranarna visade sig i afseende på radiemedeltill- 
växt tämligen jämngoda med borstgranarna, men med hänsyn till stam- 
mens friskhet afgjordt underlägsna. Plangranarna åter visade sig i båda 
dessa afseenden underlägsna. 

Hvarpå kunna då dessa de olika förgreningstypernas olika skogliga 
egenskaper bero? Hvad den olika tillväxten beträffar, torde svaret på 
frågan vara tämligen lätt att finna. De olika förgreningstyperna re- 
presentera olika typer med afseende på expositionen af de assimilerande 
organen. Helt naturligt är då, att de bästa expositionstyperna skola hafva 
att uppvisa den största effektiviteten med afseende på det assimilerande 
arbetet. Kamgranarna med deras hängande kamgrenar erbjuda ju åt barren 
ett för ljuset synnerligen väl exponeradt läge; beskuggningen de olika gre- 
narna emellan blifver dessutom här jämförelsevis obetydlig. Resultatet 
häraf måste ju visa sig i tillväxten; en jämförelsevis god tillväxt måste blifva 
följden.  Borstgranarna äro utan tvifvel de, som med afseende på assi- 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 247 


milationsorganens exposition komma kamgranarna närmast. Under det 
att radiemedeltillväxten under de sista 350 åren för de rena och oregel- 
bundna kamgranarna ofvan angifvits till respektive 126,9 och 103,6 mm., 
ha borstgranarna haft att uppvisa en motsvarande radiemedeltillväxt på 
105,» mm., en siffra föga underlägsen siffran för de oregelbundna kam- 
granarna. Efter borsttypen skall man på rangskalan närmast vänta sig 
plangranarna, hvilka dock, tack vare den starkare beskuggningen de 
olika grenarna emellan, måste väntas stå något tillbaka för borstgranarna. 
De starkt undertryckta plangranarna vid Fåleberg torde dock på grund af 
sin undertryckta ställning ha gifvit en alltför låg siffra för radiemedeltill- 
växten, då de kommit lägst på skalan, till och med efter bandgranarna, 
som väl ändock måste anses representera den sämsta expositionstypen 
inom de ofvan uppställda olika förgreningstyperna. Bandgrenarna med 
deras mer eller mindre horisontellt utbredda, korta smågrenar erbjuda 
ju näppeligen åt en större barrmassa någon bättre exposition för ljuset 
än de på längre och bladrikare smågrenar rikare plangrenarna. Att band- 
granarna i Fålebergs-beståndet ha att uppvisa så mycket bättre tillväxt än 
plangranarna och så obetydligt sämre eller så godt som samma tillväxt 
som borstgranarna måste väl få tillskrifvas trädens starkare friställning. 

Betonas må här, att vi i förhållandet mellan exposition och tillväxt, 
torde hafva att göra med hvad man kallar korrelation. Sambandet 
mellan exposition och tillväxt torde nämligen här få betraktas såsom 
obrytbart eller oföränderligt, det vill säga såsom ett verkligt korrelations- 
förhållande. 

Huru gestalta sig då stammens friskhet och radietillväxt hos granar 
af olika kotte- och kottetjällstyper? På de olika kottefjällsvarieteterna 
fördela sig friska och rötskadade individ sålunda (se tabell 22). 


Tabell 22. 
Antal individ 
Kottefjälls-varieteter friska rötskadade 
S:a 2 D:a 2 
| 
BEER PINGA. Jef SIS NELSKA OVE sd Ularee Sin isatt I — I 100 
BTG TE rd SRA AA kr oe VARS SAR Sa Let PN I RV SR SDI AE 635 59,5 | 24 40,5 
I 
- I 
EES AES UöRE SRINRESRANS KEN: Jo, LSE KASS nod RS SH Ene dan ESR | 16 64 9 30 
FIBER TITS sg A ense oh TLJ JR CLI ASS SLR ET RIN  ot 6 RA 1 2:36 50 16 50 
HEN) CITIES CUKOPEAS I oms roar sedd ösa sesen 35 58,3 25 41,:7 
vers. acuminatam + acuminata 


248 NILS SYLVÉN. 


Då, såsom äfven i ofvanstående tabell 22 skett, var. versus fenni- 
cam och var. europea sammanslås till en grupp och var. versus acu- 
minatam sammanslås med var. acumznata till en andra grupp, synas 
procenttalen friska och rötskadade individ inom dessa båda grupper 
så nära öfverensstämma med procenttalen friska och rötskadade träd 
inom hela beståndet ifråga (jämför i det föregående sid. 244), att ej tal 
kan. blifva om, att frihet från rötskada skulle särskildt utmärka den 
ena eller den andra kottefjällsvarieteten. 

Hvad radietillväxten beträffar, visa granarna med europea-artade 
kottefjäll för de sista 50 åren en radiemedeltillväxt af 104,0 mm., gra- 
narna med acumznata-artade kottefjäll för samma tid en radiemedeltill- 
växt af 107,9 mm. Då man känner, huru svaga gränserna i själfva 
verket äro mellan de olika kottefjällsvarieteterna, torde man ej af den 
här beräknade, blott obetydligt större medeltillväxten hos acuminata- 
granarna kunna draga några slutsatser om större tillväxt hos granar af 
denna kottefjällstyp. Detta synes äfven framgå, då man efterser, huru 
tillväxten ställer sig hos de olika kottefjällsvarieteterna inom olika för: 
greningstyper. En framställning häraf lämnas i nedanstående tabell 23. 


Tabell 23. 
| Radiemedeltillväxt (i mm.) 
under de sista 50 åren 
Före renin gg sty per | var. acuminata| 
| var. europea | och vers. 
acuminatam 
| CE 
TRE LENE sr REAR SRS ER NG i 132,5 99! 
(Öreselbandene kamtypP. > so..«s-ssvcssckerssskeS | 95,6 113,4 
I 
Bandtyp NARE SR är nare CE RASEN 98,3 111,6 
| 
| 
LG EN NA Rn a Sa Or tarsfåsrejrs el Afa | 91,5 96,5 
| 
1310 DY] Dale te So Gr SRA SAR SE BEER AGG | 112,9 103,2 


Hos granar af oregelbunden kamtyp, hos bandgranar och plangranar 
synas visserligen acumzinata-individen med afseende på radietillväxten 
stå före europed-individen, men hos de rena kamgranarna äfvensom 
hos borstgranarna synes ett motsatt förhållande inträda. Härvid är 
dock att märka, att af de rena kamgranarna ett allt för litet och ofull- 
ständigt material förelegat, för att man däraf må kunna vara berättigad 
att draga några som helst slutsatser. Af borstgranarna har dock ett 


1 Obs. Blott ett individ. 


YA 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 249 


tämligen rikligt material förelegat, dock ej fullt så rikt som af granar 
af oregelbunden kamtyp. Acuminata-granarna af oregelbunden kamtyp 
synas ju till sin radietillväxt ganska starkt öfverlägsna £uropesa-granarna 
af samma förgreningstyp. 

Procenttalen friska och rötskadade individ inom olika kottefjälls- 
varieteter och olika förgreningstyper framgå af tabellen 24. 


Tabell 24. 


Köötterjelfllsvarietefer 


| 
| europea och vers. fennicam |acuminata och vers. acuminatam 
I I 


Förgreningstyper | 


Fk vivid! Bee LS NI fork änvlind |, kade 
individ | | individ 
| Se > 4 SVA > SR - S:a rå 
(EE Är ma dns n vant ones NG 85.7 I 14,3 I 50 I 30 
| Oregelbunden kamtyp -..... 15 75 5 25 SIAT 73:9 6 26,1 
i 
(IST 1 OKSE SESSSASNE SE 5 38,5 8 61,5 3 60 2 40 
i 
| nea 1 ber nea 2 33,3 4 66,7 2 66.7 I 33,3 
IFE GEIR pil BER SSR ag 7 50 7 50 9 37:5 15 62,5 


Då, såsom fallet varit med granar af oregelbunden kamtyp, ett 
någorlunda rikligt material förelegat af individ af olika kottefjällstyp, 
öfverensstämma de för de olika kottefjällstyperna ofvan funna pro- 
centtalen friska och rötskadade individ ganska nära med de förut 
för granarna af samma förgreningstyp funna procenttalen. För de 
rena kamgranarna af acuminata-typ liksom för band- och plangra- 
narna af samma kottetjällstyp visa dock de funna procenttalen relativt 
stora afvikelser från de förut för nämnda förgreningstyper uträknade 
procenttalen; denna omständighet kan dock måhända tillskrifvas det 
undersökta materialets relativa ofullständighet. Borstgranarna visa här 
liksom i fråga om radietillväxten mera betydande afvikelser. Borst- 
granarna af europead-typ visa ungefär samma procenttal friska och röt- 
skadade individ som borstgranarna i gemen, men ej så de af kottefjälls- 
typen acuminafa. Wi få här, i motsats mot förhållandet hos acuminata- 
individ af andra förgreningstyper, en betydlig stegring af antalet röt- 
skadade individ, hvadan alltså acuminata-individen här åtminstone ej 
kunna på något sätt anses såsom skogligt framstående, detta i all syn- 
nerhet som just hos denna förgreningstyp acumrinata-individen dessutom 
utmärkas af lägre radiemedeltillväxt. Äfven inom de öfriga förgrenings- 


Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1909. Fackuppsatser. r 


2.50 : NILS SYLVÉN. 


typerna 'och de inom dem företrädda kottefjällsvarieteterna-synas pro- 
centtalen friska och rötskadade individ stå i ungefär direkt proportionellt 
förhållande till radiemedeltillväxten. Ökas procenttalet friska individ 
synes detta i allmänhet innebära en ökning af radiemedeltillväxten och 
tvärtom. Af intresse kan då vara att se, huru radiemedeltillväxten 
ställer sig hos å ena sidan de friska och å andra sidan de rötskadade 
individen inom de olika formgrupperna, se tabell 25. 


Tabell 25. 


Radiemedeltillväxt (i mm.) under de sista 50 åren 


var. acuminata och wvers. 


Förgreningstyper VAG: LA acuminatam 
ER Tr friska — |rötskadade a ir friska | rötskadade 
rötskadade rötskadade 
ee ef je er el 
RED SAm tyfPi des sarise ja 129,8 136,3 117,0 99 99 Es 
Oregelbunden kamtyp 95,6 99,4 86,4 113,4 116,6 98,3 
Bandtyp rsesdresbsssd 98,3 104,7 9455 111,6 121,3 97,0 
PLAN HY PINS SS 91,5 386,0 9750 96,5 76,0 117,0 
TSOTSELYD Loet es sti seat 112,9 102,0 | 131,0 103,2 95,0 112,5 | 


Radiemedeltillväxten för de sista 50 åren utgjorde hos alla de vid 
Fåleberg undersökta friska granarna 107,; mm., hos alla de rötskadade 
101,7 mm. 

Inom alla de olika formgrupperna, utom hos granarna af borsttyp, 
finna vi, att radiemedeltillväxten hos de friska individen rätt betydligt 
öfverstiger den hos de rötskadade. 

I det föregående har äfven kottestorleken varit föremål för behand- 
ling. Af de undersökta Fålebergs-granarna syntes 15 st. utmärka sig 
för relativt stora, mer än 10 cm. långa kottar; 5 st. syntes däremot 
äga relativt små, under 7 cm. långa kottar. Af de storkottiga individen 
hade 10 st. eller 66,7 26 frisk, 5 st. eller 33,3 << rötskadad famde 
småkottiga I st. eller 25 2 frisk, 3 st. eller 75 "2 rötskadad stam: 
Radiemedeltillväxten för de sista 50 åren utgjorde hos de storkottiga 
granarna 111,8 mm., hos de småkottiga 100,; mm. De storkottiga 
individen återfinnas hufvudsakligen inom tvenne af de i det föregående 
uppställda förgreningstyperna, den oregelbundna kamtypen och borst- 
typen. Af 7 st. storkottiga granar af oregelbunden kamtyp ägde alla 
eller 100 & frisk stam; radiemedeltillväxten för de sista 50 åren ut- 
gjorde 100,3 mm. (medeltal för 4 undersökta individ). Af 6 st. stor- 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 251 


kottiga borstgranar ägde 2 st. eller 33,3 & frisk och 4 st. eller 66,7 2 
rötskadad stam; radiemedeltillväxten för de sista 350 åren (äfven här 
beräknad för blott 4 individ) utgjorde 107,, mm. Det föreliggande ma- 
terialet. af relativt storkottiga granar synes emellertid allt för ringa, för 
att man häraf må kunna draga några mera bestämda slutsatser. 

Till sist må äfven här några ord nämnas om granar af olika barr- 
typ. Som jag redan i det föregående framhållit, har en skarp begräns- 
ning af granar af olika barrtyp varit så godt som omöjlig. Allehanda 
öfvergångsformer förekomma mellan de uppträdande ytterlighetsformerna, 
den allmännast förekommande normala barrtypen och en mera krok- 
barrig typ (jmf. i det föreg.). Af de undersökta granarna har jag upp- 
fört endast 9 st. såsom mera krokbarriga. Af dessa ägde 3 st. eller 33,3 & 
frisk, 6 st. eller 66,7 2 rötskadad stam; radiemedeltillväxten för de 
sista 30 åren utgjorde 108,5 mm. — Af de undersökta Fålebergs-gra- 
narna hafva 4 st. betecknats såsom relativt kortbarriga. Af dessa ägde 
2 st. eller 50 & frisk, 2 st. eller 50 2 rötskadad stam; radiemedel- 
tillväxten för de sista 350 åren (beräknad från 2 friska och 1 rötskadadt 
individ) utgjorde 116 mm. 


252 . NILS SYLVÉN. 


Sammanfattning. 


Af den ofvan lämnade framställningen torde tydligt framgå, hvilken 
mångfald af olika former, som finnes representerad blott inom ett så litet 
undersökningsområde som det vid Fåleberg. Kombineras med hvarandra 
alla till förgreningssätt, barr och kotte- resp. kottetjällsform olika typer, 
erhålles en ganska aktningsvärd samling sinsemellan i ett eller annat 
afseende olika former. Detta torde bäst framgå af den å sidorna 254 
—261 meddelade tabellen 26, där för hvarje granindivid angifves för- 
greningstyp, barrtyp, kottetjällstyp, kottefärg, kottestorlek och honblom- 
mans färg. Dessutom lämnas uppgifter om stamhöjd, brösthöjdsdiameter, 
radietillväxt under de sista 50 åren, om trädet är friskt eller rötskadadt, 
friställdt eller undertryckt. 

Af den vid Fåleberg gjorda undersökningen torde man alltid 
hafva vunnit en i någon mån ökad kännedom om granens varia- 
tionsförmåga i vårt land. Och det är just kännedomen härom, som 
ovillkorligen måste ligga till grund för en undersökning af granens i 
skogligt hänseende goda raser, af hvilkas kultur skogsmannen må hoppas 
ett allt bättre ekonomiskt utbyte ur sina skogar. Blott och bart möj- 
ligheten, att ett visst samband kan förefinnas mellan rent botaniska och 
skogliga (goda eller mindervärda) egenskaper, berättigar, synes det mig, 
till ett noggrant studium i praktikens tjänst af våra skogsträds raser. 
Vid den föreliggande undersökningen har jag, i den mån undersöknings- 
materialet det tillåtit, eftersökt förefintliga kombinationer såväl af olika 
botaniska egenskaper sinsemellan som kombinationer af botaniska och 
skogliga egenskaper. Att af den härvid vunna erfarenheten allenast 
draga några för praktiken allmängiltiga slutsatser, torde under alla om- 
ständigheter vara oberättigadt. Men då de vunna resultaten rätt bestämdt 
peka hän i cn viss riktning och då man, om resultaten, såsom också 
synes vara fallet, ytterligare bekräftas af andra undersökningar, verkligen 
torde kunna använda sig af dem i praktiken, har jag ansett mig böra 
redan nu i så detaljerad form, som här skett, framlägga resultaten af den 
gjorda undersökningen. 

Af 141 stycken närmare undersökta granindivid ha granar af en 
viss, vanligen från öfriga typer lätt skild förgreningstyp, af mig be- 
nämnd kamtypen på grund af de finare grenarnas (grenarnas af 2:dra 
eller högre ordning) kamlikt (likt tänderna i en kam) nedhängande ställ: 
ning, visat sig i skogligt hänseende stå afgjordt framom granar af annan 
förgreningstyp. Af kamgrenarna urskiljas efter kamgrenarnas beskaffen- 
het tvenne särskilda typer, den rena kamtypen med längre och mera 
likformigt utbildade kamgrenar och den oregelbundna kamtypen med 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 253 


kortare och mera olikformigt och oregelbundet utbildade kamgrenar. 
De vid Fåleberg undersökta rena kamgranarna stå med afseende på 
stammens friskhet betydligt framför äfven de oregelbundna kamgranarna 
och detta ännu mycket mera, då det gäller stammens radiemedeltill- 
växt. Ifråga om stammens friskhet komma så de oregelbundna kam- 
granarna i andra rummet och det betydligt framför granarna af när- 
mast i ordningen kommande förgreningstyp. Med afseende på radie- 
medeltillväxten synas dock de oregelbundna kamgranarna här stå 
blott helt obetydligt före närmast följande grantyp. Bland de oregel- 
bundna kamgranarna återfinnes den starkaste radietillväxten hos individ 
af en af utdragna kottefjäll med mer eller mindre starkt afsatt, sma- 
lare spetsparti utmärkt kottefjällsvarietet, var. acuminata. Af de ore- 
gelbundna kamgranarna synas dessutom de mera storkottiga individen 
särskildt öfverlägsna i fråga om stammens friskhet (frihet från röt- 
skada). 

I kamgranarna skulle vi då kunna vänta oss, att äfven annorstädes 
finna de skogligt sedt bästa granarna. Af den gjorda Fålebergs-under- 
sökningen har ju utslaget närmast gått i den riktningen. Skulle, såsom 
det vill synas, samma resultat vinnas jämväl af andra undersökningar, 
och skulle det därtill visa sig, att vi i de för nämnda granar sålunda 
angifna egenskaperna hafva att göra med ärftliga egenskaper, då vore 
ju redan ganska mycket vunnet. Våren 1909 påbörjades å kronoparken 
Sundsmarken i Hassle s:n i Västergötland isoleringspollinerings-försök 
å granar af skillda förgreningstyper. Då resultatet af isoleringen blifvit 
oväntadt godt, synes sålunda redan nu det första utgångsmaterialet 
för kommande ärftlighetsundersökningar föreligga. De af Fålebergs- 
undersökningen vunna resultaten äro alltid af den betydelse, att de 
berättiga till vidare undersökningar i den en gång inslagna riktningen 
samt gifva anledning till vissa bestämda kulturförsök. 


254 ö | HE NIES SYLVEN, 


Tabell 
Kottefjälls- 
NEF - Förgreningstyp Barrtyp 
; varietet serie 
ip Borsttyp (med dragon: åt ren kamtyp) Mormal s....scs.s-tosssd- snusa aa acuminata (& 
II Oregelbunden kamtyp =—.............. ora RR AN SR CR br » E 
III Planityp sad sö öns ere SER LECDN » (barr relat. fina, fram-| . 
ATIkta de) » D 
IV REN MamtyD ” =c oe st rss AS VER VORE IN SEA > (barr påfallande trubb- 
SPEtsAde)- se europea A 
Vv Borsttyp (med dragn. åt plantyp)... > (relat. kortbarrig)jk-sL.se acuminata B 
MIN O|[Oregelbunden kamtypmless see SAT SA NER MAT sär don europea » 
VII BOrStlyp: sansad sel syd SAS RNA SAVE REY EE rg SR AR SS ås vers.acuminat.. E 
VIILE 'WYBaDGUtyP oo anse NR SE D Pans des BRT Is SSE SRV USE » » B 
IX REnTK AMY P Ge og sc css ASS SR SEA > (barr relat. hvasspetsade)| europea » 
Xx Plantyp (med dragon. satsborsttyp)ös i. Is > gåsesapss ssd lnsssrnre. » » 
ATERMIETANEYD 23 a bollas NIER SRA ER Ar » (barr påfallande trubb 
SPetsade)lstsrRAseN acumtinata A 
NT Ren: Kam typ. 45 se rg SNESAS SA »T(KOTEDADN ZI s0E, AE europea GC 
XIII » SS RAT RAS SS SS a PINS Vudpesga ngt KR NNE » B 
XIV Oregelbunden ;kamtypio Sass » (barr påfallande trubb- 
| SPetsade)mu. is sse acuminata E 
SVT BOTSEEYD! > 5 s6 rer tE R ERS RAERARNASERA DAT P åf Fas VER DAS » A 
XVI RAR mA OR US AR SAS BETE og födeles SANTE FEK vers. acuminat;| E 
SVITEN KA CY Då mensa NEAR >» (med dragn. åt krok- 
| | Hart SAT p) EE NASA ES » » 
FVT 2) BOrsttypislst secure SRS SN een FS ÄRR DE str SE S US europea B 
FIN Rene KAMTY pra ee SANDIN SERA BIS Veerdsd FENA ARNE dor » A 
DIEN sy Bay porr NAN EE Ad mera, krokbafrig types. os... acuminata B 
NEXT 1 BOLSENYD. 1c sö ternnn sg EL RER LE 18 (05002) Nr RIS See en Ae » ÅA 
XXII | Bandtyp (med dragn. åt plantyp)...| mera krokbarrig typ ......... europea E 
XIV] Borsttyp:s:ss.s.a FASA NAR RS NA SLR DOLT SKRATT bys SAS vers.acuminat.| >» 
SKCMG GIB 20 UI Ey Poe gryr Rory Ne NERE ARN ARE mera krokbarrig typ ......... europea A 
KOCVIEN AB OBSTLY PD” es bojar ss Se sn RER SSA 2210) TEN råg ARN BARN RES RR » B 
XXVII | Ren kamtyp.(ored Uragnsatiborsttyp)lir 20 0 -sseossbsedle ss / C 
DCIOVAITT | FOTS UCY Doe dor roa jota NE SR SER SKEN AG » (barr fina, relat. starkt 
| | framåtriktade) ......... vers. fennicam, D 
XXIX | Bandtyp (med dragn, åt plantyp)...| >» (med dragn. åt mera 
krokbarrig typ) ...... europea A 
KO » Sö ka 25 VRENA BROR RER da vers.acuminat. E 
XXXI 1 (med: dragn:v attborsttyp) EA | ERT a oa ses as ss bglersk inn sist europea B 
Borsttyp ( > > »  plantyp)... 2 N(KOLLDATTIE). mos ssrv ss RS vers. .acuminat.! D 
XXXII | 
XXXITII |:Oregelbunden kamtyp. .sosssomc-c-cs mera krokbarrig typ ......... » , C 
KIKXIV. NIBADULY PE or ss Sak rn RT LASSE NOLMAN 235 03r0ae, esse ASSR EES europea B 
KE VAN | IBOTSEEVID! om Se serie eg ST NNE DERE SR TAN Sj atskasre ass SAS » E 
I Plan bypass dd sees ASA NE SSA normal (med dragn. åt mera 
krokbarrig typ) ...... vers, acuminat., E 
2 BOTSELY DI serna eeh adäre a) SATSA RAS SNRA ES PEN FEAT CS SE rr RS KR REAR europea A 
3 | 23 05 15) 0 RN AR Rn RA Mt räka Hola NA 2 ML SE VISA SÄD BREN SE KN MA SAR | » RU 0 
4 BOTSULY Pas st jer fee TA SR SARAS IR a an 2 BS SR allan rd NES |vers.acuminat. .B 
5 ANS RR Tr AN SRS SN väg IR fra PNG r SA STÖTA HA BERTS RANA | europea C 
6 EES ESA nt SRS SR Brf NYTT NIPE SETS AM oo ket a RA = 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. | 255 
26. 
| Radie- 
Kotte- ER Stam-  Bröst- a Stam 
Kottefärg | längd Hon PERRE höjd | höjds- | ER pe - frisk eller Träd friställdt eller | 
| SS | diam. åren — frötskadad undertryckt | 
i cm im. | icm | i mm | 
J I I 
normalt brun |c. fo | erythkrocarpa | 15 | 34.4 — | skadad nekat friställdt i 
relat. ljust brun » 8—9 | > 17 1 20) > 105 frisk >» undertryckt = | 
| . | | 
normalt bran > 10 z NES 32.3 117 skadad | > > i 
mörkare brun | » IO > I 17 35-0 120 frisk > > | 
relat. ljust brun » 9 | 16 31.8 90 , > , | 
normalt brun |» 10—211/| erytkrocarga | 18 35-8 70 > , > | 
relat. ljust brun! >» 10—12j > 18 41-4 | 121 > > | 
((relat. ljust röd) | | 
normalt brun | > 10—11| erytkrocarpa I9 44.5 162 > » — friställdt | 
> >» i» 89 | » I9 4.2 142 ; > > | 
> > > 9—10 > ELON IDE — > | undertryckt 
I | | | I 
> > 12—13/ D I 1909-1503 — I ; » > friställdt | 
? I» 8 | — 16 | 325 117 skadad >, > | 
> >» Ia 7—38 | chlorocarpa 16 30.5 138 frisk undertryckt = | 
| > 2 Ög — |erytkrocarpa | 19 | 395 | — | skadad | >  friställdt 
> » Ir g—10l » 17 | 46.2 | -— 2 ; > | 
> >» Ia g—10| chlorocarpa 19 | 5Io 115 j > > 
| | | 
> i» 8—9 fröna 13-15 — >» undertryckt | 
= 5 > IO 18 | 42.6 132 frisk friställdt 
i (relat. ljust röd) | 
mörkare brun |» 7—8 | erytkrocarpa 16 | 39.8 145 > | 
| normalt brun | > 7—8 | ) 17 39.2 119 | skadad | 
| > > |» -9—10]| 17 382 | — = > 
mörkare brun | > 9 | erytkrocargpa | 18 38-7 - frisk 
gulaktigt brun | » 13—14/ > og 47-8 = skadad 
normalt brun | > 912] = I 28 | 2035 122 > | 
» D > -7—9 | erytkrocarpa | 17 52.5 - frisk 2 | 
| > 20 Fd | ? | 16 37-0 = > >» — undertryckt | 
1 
' | 
ra 6 Ög 15 | 39.8 — | skadad friställdt | 
| mörkare brun |» 10 17 39.3 = , | 
| normalt brun |» 10 | erythkrocarpa | 16 AT.4 108 frisk > undertryckt = | 
» > >» 8 | > 18 47.8 1532 ) > > | 
| ) 8—9 I , | 16 36.0 141 friställdt | 
| (relat. ljust röd) | 
| : 8 | = 16 20.3 139 | > - 
d >» 4—5 | -— 17 32.3 106 | skadad 
| mörkare brun | >» 9 | —— 17 40.0 — — 
i ' 
I 
normalt brun | 7 | SJ fe | 76 frisk | | 
| ) | 8 | erytkrocargpa | 17 32-0 | — ; undertryckt = | 
, pra 9 > 18 | 315) 56 | 
mörkare brun |» 8 | FEST jr <A 67 
normalt brun | 8 I9 35-8 | 114 
— — | erytkrocarpa | 20 25-7 | — 


NILS SYLVÉN. 


MOregelb:HkaCNp nada 


| Bandtyp (med dragn. åt plantyp).. | 


| Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
| borsttyp). =... 
IKBOTStEYPNES TE: SET. PORR ör RSS 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
Bandtyp) sc. | 
» (med dragn. åt 


BOTSECYD", ove KÄR ande at Fass AR FSS 
BANUEY DITA SAR pr rt Or EES Aer 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
DADEEYP )Var rake Nn dee 
Oregelbsr KamtyP. gu some sr | 
BOTSECYP (rånas bog sog Arg LASSE Sn 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
bandtyp) ...... 
» 7 de FR PRADA SEA ERE 2 SR NR 
» > (med dragn. åt 
DOrsteyp); -.s sv. 

» » 


Borsttyp (med dragn. åt plautyp)...| 
Oregelb. kamtyp(m.dragn. åt borsttyp) 


» » » » » » 

» » » » » » 
BOTSEEY DI ER Bes sg GR SN SEP ne 
Oregelby, kamtyp; tperEr oss sn AA. 
BOTSEEY DO Ar se Er As) oe NS 

sie) NASSA ERA RAS Sr RESER SIE 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 

DOTSEESP NIE: 4 gospel RA SSN 
FOTS ELY PAR See fr ordet LA SV 
Oregelb i kamtyp ss ss ss AN 

» » (med dragn. åt borsttyp) 
BOTSEEY DNS sa As är as rr ASEA SAG 


» (med dragn. åt bandtyp) 


» » 
Borsttyp 
Bandtyp 
Plantyp 


o 


åt oregelb.| 

kamtyp) 
Bandtyp 
Borsttyp (med dragn. 


kamtyp) 


borsttyp) .... 
(med dragn. 
borsttyp) 


Barrtyp 


» (barr fina, relat. starkt 


framåtriktade) 


» (barr påfallande 


spetsade) 


sorrrrrrs PRRR RRs 
socesos- rss 


rr RP Rs 


» (barr påfallande trubb- 


spetsade) 


» (barr relat. hvasspetsade) 


Kottefjälls- 


varietet 


vers.acuminat. 

eUuropea 

vers, acuminat. 
» » 

acuminata 


vers.acuminat. 


europea 
acuminata 


europea 
acuminata 


acuminata 
vers.acuminat, 
» » 
europea 
acuminata 
europea 
acuminata 


europea 
» 


vers.acuminat. 


vers.acuminat, 
europaea 


europea 


» 


acuminata 


europea 


serie 


etrOor bAl HR 


w>U 


>) | 


SEEN NISSE INNE 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 257 
| för Radie- | 
| | Bröst ER 
Kotte- i Stam: || Brost FNs Stam SN | 
| I PS - Toa 
Kottefärg | längd CE SENATE sg | Nöje | EEE SS räd ellen] KSR Silgr 
| färg | | diam. åren — rötskadad undertryckt 
i cm. | Im, [tem lex mm. | | | 
 r—Ilrmi—— nn  jHÖ nn bn] o-HJnpbmnwopo nn no Wöiqgnrwnnnrrrimmomnmmrrmmm 
| ] | 
| normalt brun |c. 8 erythrocarpa | 19 | 302 ja = skadad | relat. undertryckt = | 
| 
mörkare brun — 22 | 42.0 | 64 frisk friställdt 
normalt brun |» 9 | chlorocarpa 20 | 38.4 | 106 skadad undertryckt 
9 erythrocarpa 1955 3-5 110 frisk | 
| öv LS » 20 | 32.7 | 92 ) | 
» 8 SN HSK JU SIE 93 | 
relat. ljust brun| » 6—7 | 14 | LG fe 83 skadad 
normalt brun |» 9 | erythrocarpa | 20 2.6 96 . | 
| 
relat. ljust brun! » 8 19 20.5.) 105 frisk | 
) vt 9 21 34.2 | 93 skadad friställdt 
= 18 30.1 74 frisk undertryckt 
mörkare brun 1 I | 19 38.7 112 friställdt 
normalt brun |» +7—9 | 20 28.3 — — undertryckt 
> O—I0 18 | 29.0 103 frisk 
cen. 19 39:8 | 114 | skadad 
Ving 20 40.0 | — frisk | 
mörkare brun >” 9 21 32-34 Ar A25 skadad | 
normalt brun | = | 17 31.5 | 104 ) | 
| (relat. ljust röd) | | 
|» IO | erythrocarpa | 16 33-0 102 frisk friställdt 
I» 8—9 | » 20 | 49.o 154 skadad v 
> 6 | ; 17 3775 110 frisk undertryckt 
(relat. ljust röd) | | 
— — | erytkrocarpa | 17 AS EE skadad friställdt 
— ) 17 I SE:s] -— N undertryckt 
normalt brun |» 12—13 18 41.0 121 » 
: » IO | ) 17 44.6 — friställdt 
I(relat. ljust röd) ; | 
>» 6—7 | erythrocarpa | 17 35-6 100 frisk undertryckt = | 
OC N 17 46.0 117 | skadad . | 
— = 14 | 24.7 — — | 
normalt brun — 18 | 39: 79 | skadad | 
J 1 » | 17 | 42.2 — ) | 
| — | Tr 355 — frisk | 
mörkare brun |» 7—9 184 Ir 428 105 | skadad | 
| | | | 
normalt brun |» g9—11 17 39.3 | ENN | | 
anvg 16 30.0 — | 
| | 
normalt brun |» S—10 17 54.7 = friställdt | 
» >» |» 9—I10 ÉY 33-0 116 undertryckt | 
» 9 20 ENG | 142 frisk friställdt | 
| 
— 18 46.8 135 
| mörkare brun | » 9—11 » 17 36.5 - 


NILS SYLVÉN. 


—QD— —-- <<—<-X.rs nr noonnwnonowo—o—pm—Ö——= 


ENG 


Förgreningstyp 


Barrtyp 


Kottefjälls- 


varietet 


Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
BOTSEUVD) I = ös äs rr SSE eg 
BOTSEUJ P3 6 sed ste tsen ser 
» (med dragn. åt plantyp)... 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
| POESECyP), cc 
(med dragn. åt 

borsttyp) ...... | 

BOTStty P7. dög: köa de for ned sä De dc ss bal 


| Oregelb. kamtyp 


» » (m KR åt FE 
» (» » D| 
» (» De Te  bandiyp) 
IR SAe » | 
1220 11813) OM rande es Frog RA REA AFA 
FIOLSUCYDI tl SRS ER PINS oa lelors le eisidef a 
Ren kamtyp (med dragn. åt oregelb 
KAMCY DTM Eos ork os sar De 
IB OTSUCY DIES SL eslel seja ec a sip öjare ale la slefejle jaa 
[SPA BD ERAN eka ket As sell 
Oregelb. kamtyp (med dragn, åt 
BADALYP) ESR ALS or brelggs MES Sc orkat 
Ren kamtyp (med dragn. åt oregelb 
KAT CYD) Ras RE barns g oa bef See 
BOTSUEY DISEASE sel (ös la e rien aial ale ere ef asln a 
» (med dragn. åt plantyp)... 
OregelDiikamdtyp no see sades sr 
Plantyp (med dragn. åt bandtyp) .. 
Borsttyp ( » » » eg 
PILCE Cessna» pv pfolslele pe ojo sinne Br bl sar 
BARE LYP os fe oe ENN Sue case tb ars | 
Oregelb. kamtyp (med dragn. åt 
bandtyp) ...... 
» » SRS shine bd 
Borsttyp (med dragn. åt oregelb. 
RAT LYD NI See R en se sälsfersrn 
Öregelb; KkamtyPsg. nsc-ssesscebonsder | 
BOTSUbYD Vis frn SEE ss EN Sej) sles sele s(sl sjörsle 0 
DETR SE RAR SRS SAN Sevede 
Bandtyp (med dragn. åt oregelb. 
Kar typ) Tsar T LINAS KR RET 
BÖTSELYP! sidors bl See een 


Oregelb;Kemtyp” vx. sosse svanen 
» Moll oi sma njut nieteja idee Ale 
» LR ller FE OSA EOO STING 
IBOFSTUYP. "fear 5 sla sje la tee fe ESS CIS ES fea 


Ren kamtyp (med dragn. åt borsttyp)- 


BOFSICY Ds (öee es Höja säl kis ef een slets ast 
» (med dragn. åt HD) 


Oregelb. kamtyp (m.dragn. åt borsttyp); 


normal 


mera krokbarrig 
korta 


normal 


typ, barr 


vers,.acumtinat.'. 
» »” 
europea 
acumtinata 
europea 
acuminata 
europea 


» 


europea 


europea 
acuminata 
europza 

»” 

» 
vers.acumina!?. 
acuminata 


I 


europea 
acuminata 


» 

europea 
vers.acumtinat. 
europea 
» | 
vers.acuminal.| 

» » 
europea 


”» 


acuminata 


europea 
» 


» 


»” 


vers.acuminat. 


» » 


[ERE GE SES He 


HOUHHwWOl I BI 


SN 


OQO 


ow> dr Al 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 259 
| Radie- | 
Kotte- | Stam-  Bröst- | SSR | Stam SANN | 
Kottefärg läned Hon AN höjd höjds- | == Hg frisk TE Träd friställdt eller | 
| AS diam. åren rötskadad me 
i cm. i m. | i cm.| i mm. 
relat. ljust brun| c. 7 erythrocarpa | 14 ARG | KE frisk = |relat. undertryckt 
— 10 | 16 39.7 | — | friställdt 
normalt brun | 2 IO 15 26.0 120 undertryckt 
I10—12 15 2230) 65 | 1 
9 2 I 8 38 .2 | sr | pe 
9 16 ST: 94 friställdt 
8 erythrocarpa 16 204 | 68 | > 
relat. ljust brun >» 9—10j 17 3I.o 79 skadad | » 
— | -— 18 35.6 123 frisk | undertryckt 
— — I 17 34.8 13 > 
—— | 19 40.6 108 > 
20000 RN CR [EET friställdt 
normalt brun |» 8 | 16 27.6 | — 109 | undertryckt 
SE = I 17 30.8 = | ; 
— = 16 32.6 — 7) | 
= a 18 | 36.7 76 | skadad | 
| gulaktigt brun! » 9 | chlorocar pa 17 32.5 od — I D | 
| normalt brun — | erythrocarpa | 17 29.7 | — frisk 
-— I — | 18 35.0 ji 88 
| mörkare brun la 7—8 | 14 27.3 | 88 > 
relat. ljust brun| » 8 16 22.7 94 , friställdt 
mörkare; brun [0] 17 30.6 | 80 skadad | undertryckt 
| 
—— — 18 35 127 frisk 
=S— == | 14 26.2 = » 
normalt brun 7 16 29.0 | 97 skadad | 
> 7—8 | chlorocarpa | 19 38.7 103 frisk 
relat. ljust brun 8—9 | erythrocarpa | 19 35-7 99 friställdt 
8 | chlorocarga | 16 30.7 83 undertryckt 
mörkare brun 9 erythrocarpa | 14 253 -— skadad friställdt 
? 9 > Vi 27A vg undertryckt 
normalt brun 7 | 17 33-4 — 
I | 8 erythrocarpa | 17 27.2 109 
— | chlorocarpa 17 29.2 131 D 
| normalt brun [5] 17 3-3 98 frisk | 
| 
| 9 | erythrocarpa | 17 29.3 87 
| 7—8 | > 16 23.5 III 
— le = 15 29.7 = | 
normalt brun 7 > 15 29.0 103 1 
| 8 i 16 28.7 | -- skadad 
[arg 17 38.0 113 frisk 
| 8$—9 | chlorocarpa 18 40.6 — friställdt 
| 8—09 | exrythkrocarpa | 17 35-6 92 
, Rå 8—9 19 33:2 120 


NILS SYLVÉN. 


I 
Kottefjälls- | 
N:r Förgreningstyp Barrtyp | | 
| varietet serie | 
| 4 
GO EL US OTSEDY DNB? 2 pl KREIS deg mera krokbarrig typ ......... | acuminata C | 
90 | Oregelb. kamtyp (med dragn,. åt | 
BOTSEUY P) ja: bit itos ANSE SLS 17 (238 12 EN ER sar RR ment ANSER AN SA. = 
[0 JL ON ra LEK Fp oj AA SE Fre RÅNAD AA REN ASE ER) mera krokbarrig typ ......... europea C 
92 » (med dragn. åt oregelb. 
KATY) og ses nes 0 fe SER ET na | acuminata A 
OB] SETaDEYD fors ts dras St rn arr EN NOTA ENE PER AE AA | europea & 
94 | Oregelb. Kaniyp GADS Börs OR. så TR NARE öfäsle she » » 
95 | pA FR FURREAL TR (med dragn, åt mera] 
krokbarrig typ) acuminata A | 
00: BADA TYP ror blad ER pr dona Rd na Iso] MEN: NAS ESD EN EAS enes | europea E 
97 | Oregelb. kamtyp(m. dragn. åtbandtyp) mera krokbarrig typ ......... » acuminata A | 
98 | » ( SE ST (med dragn. åt mera 
| krokbarrig typ) europea B 
09, IVER Borsttyp)r a. ee ANA acuminata A 
TOO MBANGCYP veckors sk ds tr 0 SO NE far or Bala a RR KÄRREDRRE SNR t — 
TOLITA EB ORSECVP a sr fynda SR fa dt SS ALAA al SERON 14 SLS SA RN SORAN SE acuminata E 
102 FR kamtyp. EU Ar AL MAR SE SRA [äre PR RN CARL SN fe Sr Så europea A 
LOST | EE SN RR pr KKR aa BE rr dl No fe a RER SR ARE E | — 
104 Borsttyp (Sed dragn. åt SET PRE SD SA Ua se gt | == == 
105 | Fr ERAN ESR. 2 ER Re ERE ARSA ENSFRS AE, VE VR fo Ro SE SS ND EA Ts SS = = 
108 SFR sd a> SRA ENE CIAR 18 erat FAL sn [Ra 1 IRA ERE a tare on BB od = 
TORN SE nn or a a a Aa rösta a sn AA] I VAR 7 dn BRA SEND BIG INU NRENGE SE acuminata BC] 


STUDIER ÖFVER GRANENS FORMRIKEDOM. 261 
FRA 0 RR ESA EN EN 2 a an nn rn an nn nn en a 
| Radie- | 
Kotte- Stam- | Bröst- | tillväxt Stam 


Kottefärg längd Honblommans höjd | höjds- , under de fisk eller Träd friställdt eller | 


| 3 : sista 50 å 
| färg diam. | "ST j ENE undertryckt | 
| i cm. i m. | i cm. | i mm. | 
UI —  ——— > - "='—— SS -———— —— —  -—— |—-VÄ— ...".!£9s—  I———— te mnmwnwnn-r em m—==e= 
| l | 
| normalt brun |c. 10—11 chlorocarpa 17 1 sås | 124 skadad | relat. friställdt | 
| | 
| FSE & FR RAN a 3 
normalt brun 8—9 | erythrocarpa 30.3 | 60 skadad undertryckt 
| 10 Birla 75 | ; 
| 7 6 | 347 = | 
== Xr 38.7 — frisk friställdt 
| — = 18 36.7 | 108 undertryckt | 
mörkare brun |» 9—10 17 33-7 | = skadad > | 
| normalt brun 8 erythrocarpa I9 46.3 | £2r ofofrisk friställdt | 
| mörkare brun 10—11 18 43-o 93 | | 
8—10 18 33:3 — 
— erythrocarpa 17 — | 134 skadad 
| relat. ljust brun 7—8 16 33-3' | -— undertryckt 
| mörkare brun 1I0—12 16 28:51 2200 JA Arsk 
-— — RN EE Ne 
— — S 18 32.4 | -— -- friställdt 
—— — erythrocarpa 16 30.0 82 skadad » undertryckt 
| äl 20 43-0 = 
| mörkare brun | 8 17 38.7 — 


-. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19009, H.: I. FACKUPPSATSER. 


LITTERATUR. 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F.i u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. = Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. J. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift fir Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foréts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen; Th. J. = ”Tharandter forstliches Jahrbuch; Z. 
f. F. u. J. = Zeitschrift fir Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg. = Tidsskrift for Skogbrug- 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovv&sen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift.) - 


P. VAGELER. Die Bindung des atmosphärischen Stickstoffs in Na- 
tur und Technik. Die Wissenschaft. Sammlung naturwis- 
scenschaftlicher und mathematischer Monographien. Heft. 206. 
Braunschweig 1908. Pris 4:50 M. 

Ifrågavarande arbete utgör en fullständig framställning af den för hela 
den mänskliga kulturen så ytterligt betydelsefulla kväfvefrågan. Som bekant 
räcker icke det organiskt bundna kväfvet i stallgödseln eller annat affall från 
djur, att återskänka till jorden de kväfveförråd, som vi beröfva densamma 
genom våra skördar. Sedan länge tillbaka ha emellertid de bekanta chile- 
salpeterlagren varit den förnämsta källan, då det gällt att ersätta det bris- 
tande kväfvet. Emellertid hota dessa lager att snart taga slut och mänsklig- 
heten måste se sig om efter nya vägar att tillfredsställa jordens kväfvebehof. 
Författaren redogör på ett klart och öfverskådligt sätt för den roll, som vissa 
växter, särskildt bakterier och ärtväxter, i det fallet kunna spela. Han synes 
emellertid icke vara benägen att tilldela dessa organismers verksamhet någon 
afgörande roll för kväfvefrågans praktiska lösning. Af genomgripande bety- 
delse däremot torde blifva de nya metoderna att genom elektriska urladd- 
ningar binda luftens fria kväfve vid syre. Särskildt den af BIRKELAND och 
EYDE utarbetade norska metoden, där man erhåller salpetersyrad kalk som 
slutprodukt, är väl skickad att ersätta chilesalpeterlagren, när de blifva ut- 
tömda. 

En närmare redogörelse för bokens innehåll skulle blifva en kort reka- 
pitulation af kväfvefrågan. Intresserade hänvisas till det värdefulla arbetet. 


JENS Eb 


FR. WEIS. Om salpetersyrens Forekomst og Dannelse i Muld og 
Mor. Det forstlige Forsegsvesen Bind II. Heft, 2. 1908. Kjö- 
benhavn 1909. 

I en föregående årgång af denna tidskrift (årg. 1907, sid. 27, fackuppl.) 
refererades en undersökning af P. E. MÖLLER och FR. WEis angående kal- 
kens inverkan på boktorf (bogemor). Det viktigaste resultatet af deras under- 
sökningar var påvisandet af att kalken befordrar salpeterbildningen i torfven. 
Det förut för växterna svårtillgängliga, men 1 torfven till betydande mängd 


LITTERATUR. 263 


upphopade kväfvet omsättes mer eller mindre snabbt genom tillsättning af 
kalk i lätt assimilerbar salpetersyra. 

Salpetersyran är för de flesta högre växterna den lättast tillgängliga 
kväfveföreningen. Angående detta ämnes förekomst i skogsmark föreligga 
emellertid i litteraturen stridiga uppgifter. En del författare, först och främst 
den bekante EBERMAYER påstå, att salpetersyra saknas i skogsmarken eller 
endast förekommer i en försvinnande ringa mängd. Andra däremot ha fun- 
nit afsevärda mängder salpetersyra i skogsjorden, bland dem först och främst 
fransmannen BoussINGAULT, förra århundradets kanske främste agrikulturke- 
mist. Tyvärr ha hans uppgifter i detta hänseende så att säga råkat 1 glömska 
och det äfven bland hans egna landsmän, fransmännen. I den moderna jord- 
månslitteraturen t. ex. hos RAMANN! och DEHÉRAIN” uppgifves därför att sal- 
petersyra saknas i skogsjorden eller bildas i så ringa mängd, att den genast 
upptages af växterna. 

Genom en tillfällighet kom förf. af ofvannämnda arbete att undersöka 
jorden från ett askbestånd och fann därvidlag, att den innehöll högst afsevärda 
mängder salpetersyra. Detta gaf honom anledning att undersöka salpeter- 
syrans förekomst i bokskogsmylla. Profven togos för hvarje månad under 
året på tvenne utvalda lokaler. Det visade sig att salpetersyra förekom till 
växlande, men ofta betydande mängder under olika årstider med ett maximum 
i november eller decemher och ett minimum i juni eller juli. På den ena 
lokalen saknades salpetersyra i juli månad. Orsaken till dessa växlingar är 
icke så lätt att angifva, såväl temperatur och nederbörd som den högre vegeta- 
tionens upptagande af salpetersyra spela en roll för detta ämnes förekomst i 
jorden. 

Sina studier öfver salpetersyrans förekomst i skogsmarken har förf. äfven 
utsträckt till de jutska hedarna. Äfven här har han lyckats påvisa förekom- 
sten af salpetersyra, ehuru i mycket mindre mängd än i bokmyllan. På reol- 
plöjd mark kan emellertid salpetersyra förekomma till ganska afsevärd mängd. 

Sina studier sammanfattar förf. på följande sätt: 

Den mullartade jorden innehåller ganska betydande mängder salpetersyra, 
medan torfven, i synnerhet gammal torf på mager och högländt mark endast 
innehåller små kvantiteter assimilerbart kväfve. En betydande mängd på 
åtskilligt sätt i torfven bundet kväfve kan emellertid, dels genom bearbetning 
(reolplöjning), dels genom kalkning med icke allt för små mängder kolsyrad 
kalk snabbt, åtminstone till en del, göras tillgängligt för växterna. 

Dessa undersökningar synas mig vara värda den största uppmärksamhet 
äfven från våra skogsmäns sida. De beteckna utan tvifvel ett steg till en 
närmare kunskap om våra humusformers egenskaper och sannolikt är, att 
man på denna väg skall kunna nå fram till rationella markberednings- och 
föryngringsåtgärder. 

JR Kn. 


1 Bodenkunde. II Aufl. 1905. 
> Chimie agricole. 2:me. Ed. 1902. 


-. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1909, H. IO. 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 


Statsskogarnas afkastning i Sachsen år 1907.! 


I konungariket Sachsen utgjorde statsskogarna år 1907 en areal af 179,419 
hektar, hvaraf 172,199 har skogsmark. Härifrån försåldes 947,263 fastmeter 
»Derbholz» (stamved under 7 cm:s diam.) eller omkring 51/, kbm. per har 
samt 142,926 fastmeter ris. 

Samtliga inkomsterna uppgingo till 6 ;302,172 Mark (04: I5 mMArkapes 
har), däraf 16,400,461 mark af virke. Utgifterna utgjorde 6,151,729 mark 
eller 36,4 2, af inkomsterna och 34: 29 mark per hektar. De största utgifts- 
posterna voro för förvaltningskostnader 2,394,733 mark och till skogsperso- 
nalens löner 1,538,243 mark. Till arbetareförsäkringar utbetalades 121,504 
mark. 

Skogarnas nettoinkomst utgjorde 10,740,443 mark eller 59: 836 mark per 
har. Nettoinkomsten växlade i olika serier mellan 27: 07 mark och 92: 50 
mark per har. GSOR 


Uppgifter om skogshushållningen i Finland.? 


En ordnad förvaltning af statsskogarna i Finland infördes provisoriskt 
1851 och sedermera definitivt år 1859. Kronoskogarnas areal från denna tid 
framgår af efterföljande framställning: 


Agovidd Af ägovidden äro 

y (med vattendrag) till kronopark af- 
Ar hektar satta hektar VA 
1860 11,888,340 104,44 3 0,9 
1870 14,6050,394 248,798 1,6 
1880 14,667,202 916,713 6,3 
1890 14,187,863 955,742 6,7 
1900 13,601,744 069,502 vi 
1907 12,827,164 1,250,699 9,9 


Af kronoskogarnas hela areal utgöras 


67,011 hektar eller 0,5 & af odlade ägor. 


5,486,614 SAS a » fast skogsmark. 
6,763,076 > SP IIÄG2,5 » kärr och mossar och andra impediment. 
510,463 > 4 z » vattendrag. 


Skogspersonalen utgöres af inom forststyrelsen öfverdirektören och hans 
adjoint, 2 forstingeniörer, 2 underforstmästare, 4 extra föredraganden, 1 kam- 
rerare, I sekreterare, 2 examinerade kamrerarebiträden, 1 kanslist, I kansli- 
biträde och 4 renskrifverskor. Forststyrelsens kartarbeten ombesörjas af en 
forstmästare, biträdd af 4 kartriterskor. — Under forststyrelsens omedelbara 


! Efter Tharander forstlisches Jahrbuch. 58 Band. 36 Heft. Berlin 1908. 
2 Finlands officiella statistik. XVII. Forstväsendet. Ny följd. II. Forststyrelsens 
berättelse för år 1907. Helsingfors 1909. 


ngr 
' 
' 
C 
- 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 26 5 


ledning ha tjänstgjort 2 skogsinstruktörer, 3 militieboställs-, 3 ordinarie och 
3 extra ordinarie ecklesiastikboställsforstmästare, 4 skogstaxatorer, 7 forst- 
revisorer, lärarepersonalen vid Evois forstinstitut och vid 4 skogsvaktareskolor 
samt en mängd forstkonduktörer. — Vid den lokala förvaltningen hafva varit 
anställda 8 öfverforstmästare, 68 forstmästare, 6 biträdande forstmästare, 8 
forstuppsyningsmän, 7 skogsarbetsledare samt 704 ordinarie och 109 extra 
skogvaktare. 

Försäljningen från kronoskogarna under de senaste 10 åren framgår af 
följande tabell: 


Utbjudet virke Försåldt virke Det försålda 2 ; 
År Sågtimmer- |Bränn-, slip-| Sågtimmer- |Bränn-, slip- VOSS e RS AS 3 = 
träd, ved och träd, ved och CE 
stycken props kbm. stycken props kbm. [Finska mark|p:i| 3? 
1898 | 816,062 37,750 553,159 37,750 2,283,189 | 98 4,12 
1899 1,306,344 15,000 £,180,005 | —13,000 4,877,076 | 78 as 
1900 | 933,848 35,600 647,517 34,100 3,361,582 | 77 SaG | 
1901 | 1,306,483 30,180 661,532 | ”15;610 3,065,621 | 09 4,62 | 
1902 | 1,568,746 22,570 1,028,749 20,220 4,425,732 | 07 4,29 
| 1903 | 996,889 33.945 674,778 | 17,545 3,900,167 |62 5,78 
i 1904 | 1,360,033 81,570 986,459 66,170 4,235,760 | 14 4,21 
1905 | 1,868,331 57,370 1,481,926 | 39,000 7,503,484 | 29 5,03 
| 1006 2,205,166 82,870 1,601,338 | 35,370 8,712,942 | 33 5,39 
| 1907 2,392,579 76,500 1,271,331 67,600 6,178,690 | 90 4,75 
| 1908 | 2,874,037 | 30,800 TIGA: SAS |. 14,400 4,267,222 | 54 3,66 


Afverkningen från kronoskogarna, som förr var mycket ringa, har under 
senaste åren afsevärdt ökats. Efterföljande sammanställning visar detta tydligt: 


I medeltal per år afverkadt virke 
3 per hektar 
Åren summa produktiv 
skogsmark 


kubikmeter fast mått 


| 1865—1869 ...... a Ri EG NERE LÄNGRE. Er aa SS AR AR ARSA 141,491,23 0,02 
BIS FORT Adera dan a a RR man mr sa LS min ta ol 345,061,02 0,04 
Tja td rk få VERA OA 2 0, 8 RE NA AKAN Sr AA Sn LG 253,171,29 0,03 
TUNER ETT et LARGE ANVANR 0 5 SAD URNA DR FED 0. SRA SER SR JE OETLE 317,838,94 0,04 
BE na ro a ER ar Sd Mr TNE «ae 396,832,3r 0,05 
eg TESTAR BSR bone LA AA: BETA ANT JR: FREE EN 4 449,644,53 0,06 
IDE Ana (I LORRY TINA ATT IS EA a RAN a ARN Äja 0,09 
PE PE tt EV. ere SARAS GITEE SNETT BENET, TEORIN NTE & 725,523,4 O,14 
TI PIN 12 ry SER KRT AAA NEN RET ög Ar UAE RV ON 1,050,959,50 0,19 


De uppdebiterade inkomsterna från kronoskogarna uppgingo under år 1907 
till 9,934,347 mark 20 penni. Den rena penningeinkomsten steg till 9,657,514 
mark 64 penni. De under berättelseåret afgiftsfritt utlevererade skogsproduk- 
ternas uppdebiterade värde, jämte sådana «mindre fordringar, hvilka på grund 
af presteradt medellöshetsbevis ej kunnat af vederbörande uttagas, bilda till- 


Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1909. Fackuppsatser. S 


266 SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 
Uppdebiterade TSK - : Jtgiftern 
År SAR Utgifter Förlust Vinst = 
; inkom- 
FRA sterna 
Fmk pil Fmk pi Fmk pil Fmk pi 
TE ÖMT AT FREE TOT,28311— 11 304,05 51E-= 1 10203,0 7211 — — —1| 360,33 
LÖG21E1 EE SE 279,560 | — | 365,907 | — 86,347 | — — — | 130,88 
TOG SARA A35,22411 7-1 137700 = = 60,317 | — 86,69 
TSGA IKE SB er ra oe 312,1831 1-1 20 HORUE=NTTA,OT2| — == = CR3OAE 
TSTSNY TTG Fe SA 197,937 | —| 442,221 | — | 244,284 | —- — — | 223,41 
TÖDOR oddsen 177,090 1 —1| 397,165 | —]| 219,475 | — == 01 IUfpegte 
TO [Er Ja Bede 143,046 | — | 419,432|/— | 276,386 | — — — | 294,61 
TOO STAS löses ant 97,517 | —] 437,1501— | 339,633 | — — — | 448,28 
FÖDOR esk So 186,222 | — | 444,804 | — | 258,582 | — — | —]| 238,86 
TVO RIE 204,848 | —| 427,796 |—] 222,948 | — = <= DOSE 
ÖJ 2gsrrtrni os 308:532:]=="11--"v458)295N--MTRE20176T | — = ES Re 
FÖREN SE STA IA 607,553 | — | 458,075 | — — |—]| 149,478 | —]| 75,39 
1 ESV fe ANGE SER RE 834;8SAL | | LAJO;AJANES SN SR SE or Se 
LES lj ES RA 2,070,979 | — | 528,354 | — - ==" 17542:6251E- 25,51 
TOY SIE ANA 1 1,661,445 | — | 568,619 | — — — | 1,092,826 | — 34,22 
TOYO TSE TI 605,745 | — | 699,969 | — 94,224 | — — ==) SEG 
ST TATE RNE 608,385 | — | 658,131 | 49,746 | — == NESYAPDSRS 
ie) Ao Ae RRD g28,500 |] 634,935 1 SES 68,08 | 
TÖJO RR 471,164 | — | 679,756 |—]| 208,592 | — — EET 
ISO ER Ae 986,751|—| 677,965 | — EE on 67,70 
TÖI I ERE 1,001,277 | —| 682,130 | — = ENG ur 68,17 
TÖG2E SECRET EES 1,384,710 | — | —712,073 | — = ==": 16372; 08 4 51,42 
TOG Nosen Arr as 1,048,708 | — | 711,012|— — —1| 337,696 | — 67,79 
isl I Rea. Rs 895,006 | — | 713,434 | — | ES == FT 
KODA a takes dörr 1,279,187 | — | —735,569 | — 1543 ÖS il 58,21 
ORO VEN ret ar eskn 1,207,167 Far 732,258 FN äg NI 534,909 | — 57,79 
KÖPS SNR 1,597,180 | — | 750,647 | — | =1 846753 31 
FÖSS-Arrsor re 15805;03 50 1 74 AN = lr BE ns NV FR 
TSSÖ boken 1,785,305 | —| . 740,0191 = 1 | 15039;280 REG 
I Boo fo JA ERA E SEAN TSE 2,166,0401— 12" 782,534 = 0) 17384; 100 36,12 
1891 sreter ere rt rr 1,280,464 YA 749,800 TR = EL 530,064 IN 58,56 
PÖGENG SA Arrbe 2,425,144 | — | 848,183 | — = ESA | 34,98 
TÖOS) MA orre 21033 257 RES OSI902E = =] 1,739:355 E-NR 
FÖDA SA LIST rE 2,343,851 | — | 860,7'79 | — — (1—1 1,483,072 NNE 
1805 MÅS IaREoded 2,638,341 | — | 846,617 | — = EI 2 32,09 
FÖGÖ rer 1,927,990 | — |  850,427 | — — 1 — 115075 OSA Rn 
1897 Soja SLE b.e ik oles 2,254,730 16 | 880,34 1 60 GT SS 1,374,388 56 39,04 | 
TOGO NEAL nee Le 2,656,153 | 83 | 938,870 | 58 — | — | 1,717,283.| 25 35,37 
TÖOOTIISE Sy ras 2,994,719 | 54 | 889,099 | 45 = — | 2,105,620 | 09 29,69 
1 K2 [0,0 NBA SEEN Tr 4,898,003 | 611 957,691 | 63 - — | 3,940,311 | 98 19,57 
2 100 VyhSSRAe o 23530,4 72] 741) OI2,3S0NN3 — — | 2,627,092 | 0I 25,78 
1 $oNo Fo ART SA RR 3,702,164 | 19 | 1,010,970 | 05 — — | 2,691,194 | 14 27,31 
TÖ03 Fra ers 6,533,218 | 75 | 1,490,804 | 48 — — | 5,042,414 | 27 22,82 
1 (Co [070 SNR SS RESA SR päre 6,132,120 | 92 | 1,442,300 | 0I — — | 4,689,820 | 91 25 
1 9 (0 RSS RSA SA 4,815,500 | 36 | 1,777,194 | 09 — — 1 3,038,306 | 27 36,91 
TOOO boer sen bes 6,995,803 | 47 | 1,815,057 | 94 = 1 | 5:180,745 1531] 25 
ETOD fer Nesser Sen 9,934,347 | 20 | 2,225,075 | 83 — — | 7,709,271 | 37 22,40 
| YEGOS FIN LISSA: 9,267,922 | 11 | 2,948,425 | 50 — |—16,319,496 |61] 31,84 


sammans differensen 276,832 


summorna. 


mark 56 penni mellan de 


båda anförda inkomst- 


I skogsförvaltningens räkenskaper bokförda utgifter för samma tid uppgå 
till 2,225,075 mark 83 penni, men om endast de utgifter medtagas, hvar- 


SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 26 7 


med utgifterna för kronoskogarnas skötsel och förvaltning bestridts, till endast 
1,932,971 mark 90 penni. I den föregående summan ingå nämligen en del 
utgiftsposter, som ej hänföra sig till kronoskogarna, såsom utgifterna för den 
skogliga undervisningen, aflöningar och reseersättningar åt skogsinstruktö- 
rerna, åt forstmästarna vid militie- och ecklesiastikstatens boställen samt de 
summor, som användts för inköp af skogsmarker, med flera utgifter. 

Om de uppdebiterade inkomsterna jämföras med alla de skogsväsen- 
det i räkenskaperna påförda utgifterna, blir behållningen för berättelseåret 
7,709,271 mark 20 penni. Om behållningen beräknas enligt de influtna in- 
komsterna, uppgår den till 7,432,448 mark 81 penni. Om från inkomsterna 
fråndrages endast de för kronoskogarnas skötsel och förvaltning använda ut- 
gifterna, uppgå de motsvarande vinstbeloppen till respektive 8,001,375 mark 
30 penni och '7,724,542 mark 74 penni. 

Förestående tabell (sid. 266) lämnar en god föreställning om den ökade 
behållningen från statsskogarna. 


Under de senaste 10 åren har nettoinkomsten per har utgjort: 


För växtlig För total- 

skogsmark arealen 

FÄESTE SROÖR sar döR SK AV Kn BIL ES 0: 34 0512 

MÖTEN ER nde BAJSE SO TE a SR ORAL OTES 

FOG AR GT OL N FR a 0: 78 0: 28 

6 307) SR SR SRA DE SSANG SUNE 0: 52 0: 19 

HÖ OPNET Ia NR 4 SSG 0: 53 0: I9 

KOSTER INA SEE ae AR os 0: 93 0: 38 

ITNE By dr ÄR rn NER br so o: 86 OSS 
KOORTI SOS NER SE SK SA LEDER 0:55 0: 23 | 

FORTSATT NR 0: 94 0: 40 

5313) ÖRE SK RR TEA ST | 1; 40 0: 60 

IOGDA oo RNE | Kur5 | 0: 49 


I berättelsen lämnas en intressant redogörelse för skogseldarnas omfattning 
sedan år 1865. Om dessa uppgifter sammanföras för s3-årsperioder erhålles 
följande sammanställning: 


I medeltal per år ha brunnit 


- Skogseldarnas 
År | antal i medel- | | 9 af krono- 
| tal per år | hektar skogarnas hela 
| ytvidd 
(nr LFE fe fr BENA SKR 9 AA RNE fer SERA RASA ARR 118,6 | — I5,444,6 O,1383 
EGO =I074- sv Sök leon EcdeN Ness ses sse rost over 77,0 | 7.184, | 0,0332 
| IL IDVIS t Ll D jga etan RA EAA SE RER SO NESS 145,8 | 8,915,4 0,0610 
ma SS ER ngr: SSR Fr BN Ene ÄR ARE STR. | 183,2 | —15,899,4 O,1103 
PIGG PO OLA ING on EKA Sr oa APR skr SE SRA 108,8 | 2,742,8 O-o196 
MOGO=— KODA. tac opp SSG Sd snus svT | 162,8 | 16,181,0 O,1150 | 
RE fa i I NS RAA I KT RSA INN | 79,2 | 1,967,6 O,o139 
| TONEN ÖÖM 532 bopts nn oh nen Dag änn kMe dte sänK 88,3 | 4,493,2 O,0331 


I005—1907 -...... . LATO RER 2 PE ESR Sa Ar BR 69,0 | 2,420,0 0,0018 


268 . SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN. 


Skogsodlingarna i de finska statsskogarna ske ännu i en mycken liten 
skala. Sålunda - besåddes under år 1907 210 hektar och planterades 80 
hektar för en gemensam kostnad af 9197 kronor. 

Kronoskogstorpens antal har oafbrutet ökats. Under år 1870 funnos 1,430, 
är 11880 I1,780, dr 1800 2,235, ar 1900 2,822 Och år 1907 3,00TKtoMOS 
skogstorp. 

Rörande fträvarumarknaden anföres efter Industristyrelsens berättelse för 
år 1906 att i Finland - funnos 597 sågverk, som sysselsatte 23,772 arbetare. 

Vidare funnos 28 snickerifabriker och 181 verkstäder, vid hvilka syssel- 
sattes 2,209 arbetare, 7 trådrullsfabriker med 1,205 arbetare, 40 trädsliperier 
med 2,930 arbetare, 11 cellulosafabriker med 869 arbetare och 17 pappers- 
fabriker med 6,080 arbetare. 

Vid sågverken förbrukades 30,172,520 sågtimmer under år 1906 och 
uppgick sågutfallet till 3,213,265 kubikmeter eller 688,044 standard. Under 
år 1907 uppgick det förbrukade timmerantalet till 31,988,289 stycken och 
sågutfallet till 3,101, 415 kubikmeter eller 663,830 pb. standard. Under år 
1906 erfordrades för en standard sågad vara i medeltal 43,8 timmer och år 
1907 48,1 timmer. År 1905 uppgick timmerantalet per standard till 39,6. 
Timrets medeldimensioner äro sålunda i starkt nedåtgående. 

Trådrullefabrikerna konsumerade under år 1906 250,083 kubikmeter 
björkprops, hvaraf tillverkades 5,589,001 gross trådrullar. Sliperierna för- 
brukade under samma år 619,496 kubikmeter slipved, hvaraf erhölls 79,7390,707 
kilogram pappersmassa, 21,722,2091 kg. träpapp, 1,200,000 kg. makulatur- 
papper och 223,404 kg. brunt papper. Cellulosafabrikerna hafva år 1906 
förbrukat 255,898 kubikmeter trä, hvaraf erhållits 57,306,224 kg. cellulosa. 
Pappersfabrikerna förbrukade utom betydande kvantiteter trämassa och cellu- 
losa 63,376 kubikmeter slipved. Omnämnas bör ännu att landets 5 träulls- 
fabriker använde 2,113 kubikmeter aspvirke, en fabrik för tillverkning af 
paketpinnar 507 kubikmeter björkvirke, en blockfabrik 9,780 kubikmeter 
björkprops samt en hjulfabrik 3,258 kubikmeter björkstock. Snickerifabrikerna 
förbrukade under samma år (1906) utom virke af utländska trädslag 28,000 
timmer och annat inhemskt virke till ett värde af 180,485 mark. 

Under antagande, att sågutfallet i medeltal utgör 60 2 af den förbrukade 
råvarans kubikinnehåll, skulle de förbrukade sågstockarna motsvara ungefär 
5,169,025 kubikmeter fast mått. Kronoskogarna anses hafva under år 1907 
bidragit med ungefär 16 2 af det råmaterial, som sågindustrin konsumerat. 

G.: Sch. 


NOTISER. 269 


NOTISER. 


Skogs- och jägeristaten 1539—1900. Såsom bekant har jägmästare 
Hugo: Samzelius tidigare utgifvit två delar af rubricerade arbete, hvilket genom 
sina historiska och biografiska uppgifter mottagits med stort bifall. Enligt 
till redaktionen ingånget meddelande torde S. nu hafva tillräckligt material 
samladt för utgifvandet af en tredje del af ifrågavarande, för kännedomen 
om skogsstatens förhållanden och personalhistoria i äldre och nuvarande tid 
särdeles upplysande arbete, men då företaget visat sig ekonomiskt förlust- 
bringande, torde en dylik tredje del icke komma att utges, men väl i stället 
efter några års förlopp en ny, reviderad upplaga publiceras af verket, som 
då kommer att innehålla de båda hittills utgifna delarna hoparbetade till ex 
enda volym, jämte de rättelser och rika tillägg, författaren varit i tillfälle att 
under ständigt fortsatta biblioteks- och arkivstudier hopbringa. Äfven arbetets 
historiska afdelning bebådas blifva väsentligt utvidgad, och vid sitt framträ- 
dande om cirka 5 år lär denna produkt af flit och ett aldrig hvilande in- 
tresse för uppgiften komma att denna gång uwuppställas kronologiskt intill tiden 
för utgifvandet, förses med register samt omfatta äfven hofjägeristaten, hvars 
historia århundraden igenom synnerligen intimt sammanhänger med riksjägeri- 
statens. Ändtligen må nämnas, att exemplar af 2:a delen, som utkom 1902, 
fortfarande lära finnas tillgängliga i Fritzes k. hofbokhandel, Stockholm, till 
pris af 15 kr. pr ex: Första delen säges vara utsåld men möjligen kunna 
erhållas antikvariskt genom Klemmings antikvariat, Stockholm. Utgifvarens 
adress för eventuella meddelanden är numera Stockholm C. 


Protokoll fördt vid möte med Skogsstatstjänste- 
män i Jönköping den 24 och 25 juli 1909. 


Närvarande vid mötet herrar öfverjägmästarna C. G. Barthelson, C. A. 
F. Gyllenkrok, U. Wallmo och J. H. Wermelin; jägmästarna C. G. H. Ceder- 
baum, C. B. Christoffersson, I. Fåhreus, P. F. Elfstrand, C. R. Hullström, 
Anders Kopp, G. E. Markman, Fr. Nauckhoff, H. Nordenadler, I. M. Pauli, 
P. F. O. Petersson, C. G. Ramstedt, E. M. v. Schantz, C. O. W. v. Schön- 
berg, C. M. Stenberg, K. G. Timberg, C. G. H. Westberg och Fredr. Witt, 
notarien, e. jägmästaren G. V. Schotte, biträdande jägmästarna C. J. O. Carls- 
son och G. W. G. Kuylenstierna samt extra jägmästarna Nestor Cedergren, 
R. T. Fedeler, Sam. Hagström, O. Kollberg, H. af Petersens, C. A. E. v. 
Strokirch, Sam. Tisell och A. F. Winblad. 


Vr 
Till ordförande för mötet utsågs öfverjägmästaren C. A. F. Gyllenkrok 
och till sekreterare jägmästaren Fredr. Witt. 


Vv 2. 
Hänvisande till hvad i nåd. brefvet af den 17 juni 1908 och sagda års 
statsverksproposition angående reglering af skogsstaten m. m. föreskrifvits 


VÄ (ö) NOTISER. 


rörande ny instruktion för skogsstaten, vill mötet som ett önskemål framhålla, 
det med fastställande af reglementariska föreskrifter måtte anstå, till dess 
efter nya instruktionens fastställande skogsstatens tänstemän blifvit satta i till- 
fälle att åter yttra sig om bemälda föreskrifter, så mycket hellre som enligt 
åberopade nåd. bref och statsverksproposition en blifvande instruktion: torde 
komma att gå 1 annan riktning än den nuvarande. 


Ni3e 


Under framhållande af, att, då ingen skogsstatstjänsteman från de fem 
norra distrikten är närvarande, mötet ej anser sig böra göra några uttalanden 
i frågor, som uteslutande beröra nämnda distrikt, vill mötet, som anser att 
den föreslagna rubriken »reglementariska föreskrifter till efterrättelse för tjänste- 
männens vid skogsstaten tjänsteförvaltning» bör utbytas mot den kortare 
»tjänstgöringsreglemente för skogsstatens tjänstemän», rörande nedan uppräk- 
nade punkter af det föreliggande förslaget göra följande uttalanden: 

2. Mötet fasthåller vid de af föregående möte med skogsstatstjänstemän 
i Jönköping den 12 och 13 juni 1908 gjorda uttalandena: 

att, sedan den nu föreskrifna jägmästarens kvartalsrapport borttagits, 
resejournalens namn bör ändras till »rapport och resejournal», och denna, 
som fortfarande bör aflämnas för hvarje kvartal, fullständigas med anteck- 
ningar rörande vidtagna och erforderliga åtgärder m. m.; samt 

att med ändring af nu gällande bestämmelser i ämnet, ersättning för 
skogsstatens bestyr med skogsskötseln å vissa ecklesiastika boställen och 
häradsallmänningar måtte tillgodoföras statsverket genom årlig afgift i förhål- 
lande till skogens areal. 

Vidare anser mötet, att uppgifterna om väglängd böra uteslutas ur rese- 
journalen såsom onödiga och i vissa fall vilseledande. 

3. Mötet anser, att revirassistents »rapport och resejournal» bör af- 
gifvas i ett exemplar mer än jägmästarens, då ett exemplar däraf anses böra 
förvaras 1 revirexpeditionen. 

Skogstaxators »rapport och resejournal» anses däremot ej behöfva afgifvas 
TÖMmer Fan sett sex: 

4. Särskild föreskrift om returnerande af tjänstepost anses ej behöfva 
göras, hvadan hela punkten bör uteslutas. 

6. De månatliga kassarapporterna anses böra affattas så, som nu gäl- 
lande föreskrifter bestämma, hvadan uppgifter om allmänningsmedel ej böra 
däri intagas. 

5. Då förut i punkt 10 föreskrifvits, att förslag till skogsindelningar 
skall upprättas enligt form. n:o 4, anses punkten böra uteslutas. 

20. Föreskriften angående rapport om indelningsförrättningar anses böra 
erhålla följande lydelse: »Indelningsförrättare skall före den 1 december till” 
öfverjägmästaren insända uppgift om fortgången af årets indelningsförrättningar, 
börande, där indelningsförrättaren är extra tjänsteman, uppgiften insändas 
genom vederbörande revirförvaltare;» och anses att efter punkt 20 bör till- 
läggas en ny punkt af följande lydelse: »Hvad ofvan sagts rörande förslag 
m. m. till skogsindelningar gäller för sydligare delar af landet 1 tillämpliga 
delar äfven beträffande afdikningar». 

22. Uppgift om skogarnas areal anses ej erforderlig i utsyningsförslaget 
och bör därur uteslutas. 


NOTISER. 271 


28. Det torde vara lämpligt, att tiden för utsyningsförslagets ingifvande 
framflyttas till den 13 januari det år detsamma afser, då revirförvaltaren först 
i början af samma månad får kännedom om, huru stort anslag som beviljats 
för upphuggning o. d. och torde utsyningsförslaget ej behöfva insändas i mer 
än 2 ex., då konceptet alltid måste finnas i revirexpeditionen och det därför 
kan vara nog, att jägmästaren erhåller meddelande om, huruvida förslaget 
fastställts oförändradt, eller om de eventuella ändringarna däri. 

29. Då det torde vara obehöfligt, att: jägmästarens utsyningsförslag veri- 
ficeras grnom kronojägarnas uppgifter, och då det på många håll kan vara 
lämpligare för revirförvaltningen att erhålla uppgift om i skogen kvarvarande 
skogseffekter å annan tid än under sommaren, anser mötet, att ur punkten 
bör utgå dels: >under sommaren> och dels: »Ett sammandrag af dessa upp- 
gifter skall jägmästaren i 2 exemplar bilägga utsyningsförslaget.>» 

32. Till första mem. anses böra fogas: »>dock må gallrings- och andra 
mindre värdefulla virkesposter sammanföras>. 

Rörande mom. 3 vwvill mötet, utan att anse sig behöfva afgifva några 
motiv härför, hemställa, att sista delen >»skolande de pris> etc. uteslutes; 
och såsom en följd häraf bör äfven sista momentet af punkt 147 utgå. 

Den i sista mom. lämnade föreskriften om särskild utmärkning och an- 
teckning af sådana träd, som i skogsvårdssyfte stämplas, anses ej böra fast- 
ställas för tillämpning inom de fem sydliga skogsdistrikten. 

Ur form. n:o 9 för stämplingslängd anses kolumnen för jägmästarens 
uppgift å värdet böra uteslutas. Vidare anses, att den i samma form. före- 
skrifna specifikationen bör upptagas i särskild handling, som afgifves endast 
FERLTEX: 

37- »>Punkt 28> bör ändras till >punkt 323. 

39. Efter första momentets näst sista rad bör inflikas »>hvartill må an- 
vändas länsstyrelsens tryckta kungörelser>. 

49. Ur mom. 2 anses böra uteslutas >»under förbehåll att af kungl. 
domänstyrelsen fastställdt anslagsbelopp ej må öfverskridas med mer än 10 &. 
Erfordras större jämkning, skall frågan underställas öfverjägmästaren, som på 
sätt nyss angifvits äger besluta om jämkning, hvarigenom fastställdt anslags- 
belopp öfverskrides med högst 25 2 af anslagstitelns ursprungliga belopp-.> 
Den därefter följande meningen bör då börja: >Öfverjägmästaren äger», och 
bör äfven momentets sista punkt, från »Jägmästaren skall» etc. uteslutas. 

50. Den enligt mom. 1 öfverjägmästaren tillkommande skyldigheten att 
underrätta vederbörande länsstyrelse om medgifna arrendeafkortningar anses 
böra öfverflyttas på jägmästaren. 

54. »Enligt formulär n:o 14> anses böra utbytas mot »i hufvudsaklig 
öfverensstämmelse med formulär n:o 14>, då det i många fall torde kunna 
visa sig nödvändigt, att i särskilda uppslag föra underhandsförsäljnings-, ar- 
rende-, förskotts-, allmännings- eller andra medel. 

Mom. 2 anses lämpligen böra uteslutas. 

58. Mötet vill som sin åsikt uttala, att, enligt gällande författningar, 
häradsallmänningar under delägarnas förvaltning ej kunna inräknas bland de 
skogar, från hvilka ersättning för jägmästares förrättningar skall tillgodoföras 
statsverket. 

6r. Då det torde vara onödigt, att arrendeafgifter, som i sin helhet 
betalas och redovisas kontant, verificeras genom brukarens påskrift, och då 


22 . NOTISER. 


det förekommit fall, då infordrande af dylik påskrift misstydts af brukare, 
som i vissa fall ansett uppbördsmannen vara misstrodd för oegentligheter, i 
andra fall åter ansett uppbördsmannen vilja genom ett i deras ögon fullkom- 
ligt onödigt kvitto tillskansa sig personliga fördelar, får mötet hemställa, att 
föreskriften: »Sådan längd skall bifogas äfven när brukare erlägger hela ar- 
rendet kontant» måtte uteslutas. 

62. Mötet anser, att sedan jägmästaren hos vederbörande myndighet 
begärt indrifning af sådana kronans fordringar, som skolat af honom upp- 
bäras, han måtte befrias från vidare skyldighet att bevaka dessa fordringar. 

Ur mom. 2 anses sista delen »och iakttages tillika hvad härom föreskrif- 
vits i punkt 53» böra uteslutas. 

65. Ordet »leverera» torde lämpligen böra utbytas mot »inleverera» och 
»hos länsstyrelsen» uteslutas. 

66. Mötet hemställer, att ur förslaget måtte uteslutas: »vid ansvar så- 
som för tjänstefel och till förekommande af sådan inventering, som är före- 
skrifven i kungl. kungörelsen den 15 december 1905 rörande inventering 
hos redogörare för vissa verk och inrättningar», då mötet håller före, att den 
gifna föreskriften bör kunna verka äfven utan detta tillägg. 

Då det torde vara hårdt, om en jägmästare, som för arbetenas behöriga 
fortgång är nödgad att utlämna förskott till underlydande bevakande personal, 
skulle vara ansvarig för denna personals bristande redovisning, och då det 
skulle kunna inträffa fall, då en del af på flera olika håll samtidigt pågående 
skogsodlings- m. fl. arbeten måste blifva eftersatta, om jägmästaren, som ej 
själf kan öfvervaka och likvidera alla arbetena, ej anser sig kunna på egen 
risk utlämna behöfliga förskott, anser mötet att efter första punkten bör till: 
läggas: »dock att, därest vederbörande förskottstagare brister i redovisning, 
redogöraren därför icke måtte vara personligen ersättningsskyldig >». 

Sista punkten: »Detta skall gälla äfven medel afseende häradsallmän- 
ningar och öfriga allmänna skogar, för hvilkas förvaltning penningar tillhanda- 
hållas af andra än länsstyrelse», bör uteslutas, då mötet anser det tillkomma 
vederbörande skogs-delägare själfva att bestämma, i hvilken ordning dem till- 
kommande medel skola redovisas. 

67. »Vid leverering till länsstyrelse» anses böra utbytas mot »Vid in- 
leverering af medel». 

68. Då det i många fall torde vara svårt att vid årets sista rekvisition 
af förvaltningsmedel noga beräkna återstående utgifter, anser mötet, »att någon 
jägmästarens fordran vid årets slut undvikes» böra ändras till »att någon 
jägmästarens fordran vid årets slut om möjligt undvikes». 

73. Verifikationer till virkesredogörelsen anses öfverflödiga, och torde 
föreskrifterna därom böra uteslutas. 

75. Sista punkten »Arrendebeloppet erhålles» etc. torde böra uteslutas 
såsom stridande mot innehållet i 76. 

77. Mötet anser, att till första punkten bör göras följande tillägg: »äfven- 
som att i händelse af kontraktsbrott brukaren uppsäga». 

78. Sista momentet anses böra ändras till: »Det åligger jägmästaren 
att snarast möjligt till öfverjägmästaren öfversända instrument öfver syn, som 
hållits å under hans förvaltning stående fastighet, äfvensom öfverjägmästaren 
att till kungl. domänstyrelsen insända syneinstrument, som afse andra än i 
77 omnämnda fastigheter». 


VII 


| 


Y VV mm 


NOTISER. 273 


79. Punkten anses böra ändras till: »Inom december månads utgång 
skall jägmästaren till öfverjägmästaren insända förteckning> etc. t. o. m. 
>grustäkt m. m.>, >»och åligger det jämväl öfverjägmästaren att före påföl- 
jande januari månads utgång till kungl. domänstyrelsen insända samma upp- 
gifters. Denna förteckning skall angifva etc. 

8r, 82, 87, 88, 89. Då dessa punkter innehålla en del föreskrifter och 
anvisningar, hvilka icke anses böra belasta ett tjänstgöringsreglemente, anser 
mötet att de böra uteslutas och ersättas med följande föreskrifter: Det åligger 
jägmästaren tillse, att intet beträffande skogsodling, återväxtens främjande 
eller beståndsvård i öfrigt försummas, börande skogsodling utföras så snart 
lämpligen ske kan efter afverkning. De skogsodlade områdena skola, med 
angifvande af kulturåret, å kartan inläggas samt för större skogar kulturom- 
rådet och kulturåret på lämpligt sätt å marken angifvas, ägande jägmästaren 
att, där så lämpligen ske kan, till underlättande af. kronojägarens arbeten 
sammanföra smärre skogar i särskilda kulturområden. Till minskande af 
kostnaderna för plantors uppdragande och för att underlätta tillsynen, böra 
för de mindre skogarnas behof inrättas gemensamma plantskolor å för tran- 
sport välbelägna platser, hvilket ej utesluter att å hvarje hyggesplats upp- 
brytas för omskolning af plantor lämpliga områden. Öfver verkställda skogs- 
odlingsarbeten föres liggare med särskilda uppslag för hvarje skog, upptagande 
kolumner för skifte, afdelning och årshygge samt i öfrigt enligt form. n:o 46. 

85. Den i sista punkten lämnade anvisningen om, vid hvilken tid koti- 
plockning bör äga rum, anses böra uteslutas: 

86. Ur form. n:o 30 anses kolumnen för rönnbär böra uteslutas samt 
ersättas med 3 blanka kolumner för arteckning rörande möjligen förekom- 
mande utländska barrträd eller ädla löfträd. 

g. Då det i många fall torde vara alldeles onödigt, att jägmästarens 
tid upptages med utmärkande af trakthyggesgränser, hvartill kronojägarna och 
skogvaktarna oftast äro fullt kompetenta, anses att föreskriften >skall jägmäs- 
taren eller hans assistent själf uppgå och låta uppbläcka sagda gränser» bör 
utbytas mot »åligger det jägmästaren att på sätt han lämpligt finner låta ut- 
märka dessa gränsers. 

93- Bestämmelserna i kungl. domänstyrelsens skrifvelse den 7 juli 1897 
anses böra fortfarande gälla. 

Andra momentet: »>att vid utsyning å ecklesiastika boställen intrång ej 
göres i socknemäns författningsenliga rätt till virke från prästbols skog för 
fullgörande af dem åliggande byggnadsskyldighet vid kyrka och prästgård» 
anses böra uteslutas såsom stridande mot skogordningens $ 29. 

94. Då föreskrift om stämpling af till försäljning afsedd skog tillkommit 
för att hindra köpare att afverka andra träd än dem, för hvilka han erlagt 
likvid, men sådant ej kan ifrågakomma där afverkningen sker genom skogs- 
statens försorg, torde stämpling af dylikt virke ej erfordras. Mötet anser 
därför, att $ 46 af skogsordningen bör tydas så, att till föreskriften bör fogas: 
»Sådan stämpling erfordas dock icke, där afverkningen sker genom skogsför- 
valtningens försorg>. 

97- De uppdrag, jägmästaren enligt denna punkt äger lämna krono- 
jägare, bör han ock äga rätt att lämna åt kronoskogvaktare. 

24—133. Rörande underhandsförsäljningar vill mötet vidhålla de vid 
förut under 2 åberopade möten gjorda uttalanden: 


274 . NOTISER. 


att där försäljning samtidigt sker till flere personer, dessa må kunna 
uppföras å endast en större blankett, därå samtliga kunna teckna sina kvitton; 

att blankettböckerna böra konstrueras så, att de nu föreskrifna a-, b- 
och c-blanketterna medels användande af själrtkopiering utskrifvas på en gång; 

att jägmästare må äga rätt att under hand försälja i en post intill 1,000 
kronors värde, samt 

att öfverjägmästare må äga rätt att pröfva anbud intill belopp ej öfver- 
stigande 5,000 kronor; 

samt därtill framhålla: 

att i 127 ordet »auktionsprotokoll» anses böra ändras till »protokoll» och 

att i 132 föreskrifna skriftliga anbud ej anses behöfva infordras i andra 
fall än då försäljningssumman öfverstiger 500 kronor. 

139. Den för kronojägare föreskrifna journalen anses böra upphöra, och 
sålunda alla föreskrifter därom uteslutas. 

140. Mötet anser, att jägmästare må äga rätt att, då tillgång på för 
allmänna skogar ej erforderliga plantor finnas, kostnadsfritt däraf utdela äfven 
omskolade plantor och plantor af andra slag än vanlig tall och gran. 

143. Rörande de arealförändringar, för hvilka årligen skall redogöras, 
får mötet som sin åsikt uttala, att arealuppgifterna så mycket som möjligt 
böra grundas på befintliga kartor och handlingar, så att de förändringar, som 
uppstå genom torrläggande af mark, utläggande af inägor e.: d. ej böra 
införas förr än efter revision eller ny skogsindelning. 

162, 163. Föreskrifterna anses böra utgå, då numera särskild myndighet 
finnes, som har att afgifva berättelse i här berörda fall. 

164. »Den skada» anses böra utbytas mot »Den betydligare skada». 

167. Det här föreskrifna formulär n:o 53 anses böra ersättas med det 
af 1907 års kommitté föreslagna formuläret, enär gränsen mellan ordinarie 
och extra ordinarie utgifter ofta är svår att afgöra samt beroende på hvars 
och ens individuella uppfattning. 

I uppgifterna anses alla skogar under skogsstaten böra upptagas hvar 
för sig, men för öfriga skogar anses uppgifterna kunna sammanföras. 

171. Tiderna för berättelsernas afgifvande till öfverjägmästaren och in- 
sändande till kungl. domänstyrelsen anses böra framflyttas en månad. 

176. Då jägmästaren ofta långt i förväg måste bestämma tiden för sina 
förrättningar, vill mötet hemställa, det kungl. domänstyrelsen hos vederbörande 
myndigheter ville göra framställning därom, att vid utfärdande af förord- 
nande om syner det måtte föreskrifvas, att synen skall hållas å tid, som mel- 
lan syneförrättaren och jägmästaren öfverenskommes. 

Slutligen vill mötet hemställa, att tjänstgöringsreglementet måtte förses 
med ett kronologiskt register i ungefärlig öfverensstämmelse med det uti för 
kronojägarna fastställda föreskrifter intagna. 


$$ 4. 
Åt mötets ordförande herr öfverjägmästaren C. A. F. Gyllenkrok och 
herr jägmästaren C. G. H. Cederbaum uppdrogs att justera protokollet. 
Jönköping som ofvan. 
Fredr. Witt. 
Justeras: 
C. A. F. Gyllenkrok. G. Cederbaum. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 000. H. IO FACKUPPSATSER. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


FÖRSLAG 
TILL 


FÖRNYAD TAXA PÅ ARFVODE FÖR SKOGSFÖRRÄTTNINGAR, SOM 
EFTER SÄRSKILDT FÖRORDNANDE VERKSTÄLLAS. 


$ I. Skogstjänstemän, som på grund af särskildt utaf vederbörande myndighet med- 
deladt förordnande verkställer skogsindelning eller annan extra tjänsteförrättning, skall därför 
erhålla ersättning för resa samt arfvode för förrättningen, uti hvilket inbegripes godtgörelse 
för kost och husrum under förrättningstiden. 

$ 2. Mom, I. Ersättning för resa utgår enligt gällande resereglemente. 

Mom. 2. Utgöres förrättningsområde af mer än ett ägoskifte eller är af så stor omfatt- 
ning, att olika nattkvarter måste användas, utgår SR ersättning jämväl för resa mellan 
de olika ägoskiftena och nattkvarteren. 

Mom. 3. Ar förrättning så vidlyftig, att den icke kan på ett år under därtill tjänlig 
tid å marken afslutas, erhåller förrättningsmannen ersättning för resa fram och åter en gång 
om året, så länge förrättningen på sådant sätt fortvarar och må jämväl dylik ersättning be- 
räknas, om förrättningen utan förrättningsmannens vållande, af annan orsak än hans tjänste- 
utöfning i öfrigt, måste afbrytas. 

$ 3. Mom. I. Vid fullständig indelning af skog eller hagar betalas i arfvoden för 
produktiv mark: 


| | > Indelning TR 
Y Re ts 29 ör hvarje exem- 
Uppmätning och koncept | Arealuträk- |,5 Z; och koncept- FÖRR a 
AA ÄRE 2 : plar renoverad 
karta i skala: ning i skala:| z 5| handlingar ; 
| 3 =R NR karta i skala: 
| Det uppmätta områ- 50 Se 
dets totalareal. = = 
I I I I MI FaR sd Sean I I SH CR 
2,000/4,000/8,000/20,000/8,000/20,000] — =:/8,000/20,0C0|4,000/8,000/20,000 
elst el; st. el. s 
GIL -e ren By. OT KY er 
EOS 25 har| 200] 176] 160 | — 8 27 lraack 40 -— se) 28 — 
däröfver 50 » | 1661]: 146] 133] — 8 REN EN ee — 20 | 16 -— 
I 100 » | 134] 118| 107 | — 8 [ns 6 | 20 — 1 RN ER vg fe 
200 » | — I 08 89] 40 ör ra & kä6 10 12 JE Pe 
500 » | — | 881 80] 27 8) 2 5. Ia 8 8 6 4 
= 1,200 = 801 73| 20 1 Na = MEAN förd RA MI 6 3 
samt däröfver — |] —=) 73 8 Re LÄN 2 fre FA 3 


För annan uppskattning än okulartaxering utgår ersättning per hektar taxationsyta med 
3 kronor per hektar, då mätning skett i 1/8,000 eller större skala, hvarmed äfven arbetet med 
hyggesutsättning anses vara ersatt, samt med I krona per hektar, då mätning skett i skalan 
1/20,000. 


| 
| 
| 
| 


2 76 - SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Mom. 2. För inägor, impediment samt främmande ägor, hvilka såsom belägna å den 
mark, som skall affattas, visserligen uppmätas, men ej ingå i indelningen, betalas arfvode 
enligt mom. I endast för uppmätning, konceptkarta, arealuträkning och karterenovation. 
Samma ersättning utgår äfven för inägor, sjöar och främmande ägor, hvilka utan att helt 
omslutas af den uppmätta marken, dock däruti inskjuta, för så stor del af den inskjutande 
figuren, som kan afskäras med en linje, hvilken är högst hälften så lång som afståndet mellan 
figurens från hvarandra längst bort belägna punkter. Den afskärande linjen och den afskurna 
delens areal skall i så fall å konceptkartan angifvas. 

Mom. 3. Bildar sådant område, som i föregående moment omförmäles, ägofigurer af 
öfver 25 hektars ytvidd, då kartan är upprättad i 1/8,000 eller större skala och öfver 100 
hektars ytvidd, då kartan är affattad i skalan 1/20,000, utgår arfvodet för uppmätning, areal- 
uträkning och renoverad karta för hvad som öfverskjuter nämnda areal med i förra fallet 
40 Z och i det senare 20 4 af de i föregående moment stadgade belopp. 

Mom. 4. Upptager sådant område, som i moment 2 säges, ägofigur af mer än 100 
hektars ytvidd vid begagnande af 1/8,000 eller större skala och mer än 4029 hektars ytvidd, 
då skalan 1/20,000 användts, må dock arfvode ej beräknas för större ytvidd. 

Mom. 5. Skulle med ofvanstående beräkningsgrund arfvodet för ett exemplar reno- 
verad karta icke uppgå till 8 kronor, må det dock därtill beräknas. 

Mom, 6. För sammandragskarta öfver två eller flera till samma skog hörande block 
betalas 10 9 af de i mom. 1 för renovation stadgade ersättningsbelopp, dock minst 8 och 
högst 32 kronor. 

Mom, 7. Då förut upprättad skogs- eller landtmäterikarta vid skogsindelning begagnas 
minskas de här ofvan för uppmätning och konceptkarta angifna arfvoden till hälften, då 
skalan 1/8,000 eller större skala användes samt till tre fjärdedelar, då kartan är upprättad uti 
skalan 41/20,000 hvarigenom äfven arbetet vid undersökning om kartans användbarhet samt 
kopiering, transportering och komplettering af densamma skall anses ersatt. 

$ 4. För revision af fullständig skogshushållningsplan utgår ersättning enligt $ 3 
mom. 7, dock att ersättning för uppmätning, konceptkarta och arealuträkning utgår, endast 
för så vidt i utfärdadt förordnande 3 förrättningen föreskrifves, att kompletteringsmätning 
skall äga rum. 

$ 5. För interimsskogshushållningsplans upprättande betalas arfvode enligt $ 3 med de 
förändringar dels att ersättning för indelning med koncepthandlingar utgår endast med hälften 
af de i nämnda $ därför bestämda belopp dels ock att ersättning för uppmätning, koncept- 
karta och arealuträkning utgår endast för så vidt i utfärdadt forordnande å förrättningen före- 
skrifves att mätning skall äga rum. 

$ 6. För upprättande af specialkarta i 1/4,000 eller större skala öfver inägor, såsom tomter, 
åker-, ängs- och odlingsmark med därinom liggande gärdesbackar och impediment utgår er- 
sättning för uppmätning, konceptkarta, arealuträkning, beskrifning och renovation enligt $ 3. 

$ 7. Vid förrättning, som afser undersökning och värdering af egendom för inköp 
eller försäljning, utgår ersättning sålunda: 

a) för öfversiktskarta, där sådan erfordras; 30 4 af i $ 3 för uppmätning och koncept- 
karta bestämda arfvoden; 

db) för arealuträkning, beskrifning och okuläruppskattning samt annan uppskattning fullt 
arfvode enligt $ 3; 

c) för undersökning af byggnader, verk och inrättningar, utredning om afsättningsför- 
hållanden, virkes- och arbetspris, skatter och onera m. m. med dagtraktamente enligt gällande 
resereglemente samt för värderingsinstrument med 25 öre för sida. 

$ 8. För upprättande af plan med tillhörande profil- och plankarta samt kostnadsförslag 
för afdikning af vattensjuk mark utgår ersättning med dagarfvode af 16 kronor för förrättnings- 
dag ute å marken samt med 8 kronor för lika många arbetsdagar i hemmet, som för ut- 
arbetet åtgått. 

$ 9. I de fall, då genom beräkning efter i denna taxa angifna grunder ersättningen 
för en större areal skulle blifva ringare än för en mindre, må betalning utgå såsom för denna 
senare. 


$ 10. För renovation eller afskrift af handlingar, som upprättas vid i denna taxa om- 
nämnda förrättningar, utgår ersättning med 25 öre för hvarje påbörjad sida. 

$ 11. För komplettering af gällande skogshushållningsplan samt föri denna taxa icke 
särskildt omnämnda förrättningar utgår arfvode efter dagberäkning enligt gällande resereglemente. 

$ 12. Till förrättningsman, som åtnjuter lön eller arfvode af allmänna medel, utgår i 
denna taxa bestämda ersättningar med de inskränkningar, som betingas af Kungl. brefvet den 17 
juni 1908 ang. reglering af skogsstaten. 


> Jä Je OA 


SKOGSADMINASTRATIONEN. 277 


$ 13. Mom. I. Sedan förrättning, som i $$ 3, 4, 5 och 8 omförmäles, blifvit å marken af- 
slutad, arealen uträknad samt räkning 3 resa och arfvode tillställd i förordnandet uppgifven 
vederbörande, äger förrättningsman att uppbära, jämte ersättning för resa, hälften af arfvodet. 
Återstoden betalas, då förrättningen blifvit afslutad och samtliga därtill hörande kartor och 
handlingar till vederbörande aflämnade. 

Mom. 2. För dylik förrättning af så vidlyftig beskaffenhet, att den första året icke 
hunnit å marken afslutas eller för förrättning, som blifvit utan förrättningsmannens vållande 
uppskjuten, må denna efter vederbörande tillställd förskottsräkning uppbära jämte ersättning 
för resa hälften af arfvodet för den under året uppmätta arealen; dock skall vid förrättningens 
slut fullständig räkning öfver hela kostnaden upprättas. 

Mom. 3. För öfriga skogsförrättningar, för hvilka ersättning utgår enligt denna taxa, 
äger förrättningsman att efter förrättningens slut uppbära fulla ersättningen enligt anvisning 
uti honom meddeladt förordnande. 

$ 14. Klander emot räkning anföres hos underrätt i den ort, där förrättningen ägt rum, 
inom sex månader, sedan räkningen blifvit vederbörande bevisligen tillställd, och äger den som 
med nämnda domstols beslut i dylikt mål finner sig missnöjd, att besvär i hofrätt anföra, 
hvarefter målet, utan nedsättande af revisionsskilling må hos Oss i Vår justitierevisionsexpedi- 
tion besvärsvis fullföljas. 

$ 15. Beräknar skogstjänsteman ersättning eller arfvode till högre belopp än honom till- 
kommer, ansvare såsom för tjänstefel. 

$ 16. Denna taxa skall tillämpas vid alla de förrättningar af uti $ I omförmäldt slag, hvilka 
efter den påbörjas, i följd hvaraf nu gällande arfvodestaxa af den 12 november 1875 
med därefter skedda ändringar och tillägg efter nämnda den äger tillämplighet 
endast å sådana förrättningar, som före samma dag påbörjats. 


Förestående förslag är af oss undertecknade upprättadt på grund af Kungl. Domän- 
styrelsens förordnande den 5 juni innevarande år. 
Stockholm den 13 juli 1909. 


Fredr. Witt. Gustaf Halldin. 
Gustaf Cassel. 


Motiv för af undertecknade upprättadt förslag till förnyad taxa på arfvode för skogs- 
förättningar, som efter särskildt förordnande verkställas. 


För de delar af vårt förslag, som öfverensstämma med nu gällande arfvodestaxa, hafva 
vi icke ansett oss behöfva angifva några motiv. 


Vid uppgörande af nu ifrågavarande taxeförslag hafva vi utgått från den beräknings- 
grund, att en extra skogstjänsteman utan andra aflöningsförmåner bör med kontinuerligt ar- 
bete kunna göra sig en årsinkomst af 3,000 kronor. Härvid beräknas 250 arbetsdagar, 
hvaraf hälften för utarbete och hälften för inarbete samt en dagsförtjänst vid utarbete af 16 
kronor och vid inarbete af 8 kronor. Uti ofvanstående dagantal äro icke inberäknade rese- 
dagar, för hvilka särskild ersättning utgår enligt gällande resereglemente. 

$ I. - Med - hänsyn till bestämmelsen i $ I af gällande resereglemente har ordet >rese- 
kostnad» i nu gällande taxa utbytts mot »resa». 

$ 2. Mom. I. Motiv lika med I. 

Mom. 2. Förrättningsområdets olika skiften kunna vara belägna på flera mils afstånd 
från hvarandra, och ett skifte kan vara så stort, att ombyte af nattstation är nödvändigt. I 
båda fallen anses skäligt att ersättning för resa och därmed förenad tidspillan utgår. 

Mom. 3. Orden »med oafbrutet arbetes» äro uteslutna, emedan annan tjänsteutöfning 
kan vålla att förrättning icke under ett år medhinnes. 

$ 3. Mom. I. Alldenstund uppmätning af mark bör göras lika noggrant vare sig den 
kommer att indelas till timmerblädning, trakthuggning eller traktblädning anse vi, att mät- 
ningsskalan fortfarande bör ligga till grund för arfvodets utgående. 


2 78 SKOGSADMINISTRATIONEN. 

För att uppnå ett så vidt möjligt rätt värdesättande af arbetet och för att kunna hän- 
visa till denna $ rörande andra förrättningar, för hvilka arfvode föreslås, hafva vi så mycket 
som möjligt skilt på de olika slagen af arbete. 

Då vi icke kunnat finna något tillfredsställande motiv för bibehållande af den enligt 
nu gällande taxa utgående ersättningen med 10 öre för hvarje ägofigur, hafva vi ej ansett 
oss böra föreslå dylik ersättning. 

Enär en indelning alltid vinner i noggrannhet, därigenom att så stor procent af den 
indelade marken som möjligt taxeras, och arbetet med såväl linje- och profyts- som special- 
taxeringar alltid står i direkt proportion till den taxerade ytan, hafva vi ansett att ersättning 
för taxeringar ej bör utgå för den indelade markens ytvidd i sin helhet utan beräknas efter 
den taxerade ytans storlek. 

Beträffande renovation af karta och handlingar hafva vi ansett lämpligare att skilja på 
dessa, hvarigenom renskrifning af handlingar till alla skogsförrättningar kan utgå efter samma 
grund, såsom i $ 10 är föreslaget. 

Mom 2. Arbetet med uppmätning, konceptkarta och renovation är alltid lika stort, 
vare sig det afser produktiv eller annan mark, och anse vi därför att ersättning för dylikt 
arbete bör utgå lika för alla slag af ägor. 

Då i den uppmätta marken inskjutande ägoområden alltid förorsaka ökadt arbete med 
markens affattning, anse vi skäligt, att ersättning bör utgå härför. 

Mom. 3 och 4. På grund af de olika mätningsskalornas inbördes förhållande anse vi 
af oss nu föreslagna arealer och nedsättningar vara lämpligare än nu gällande. 

Mom. 7. Äfven om en förut befintlig karta skall vid indelningen användas måste dock 
alltid ny arealuträkning utföras och hafva vi på denna grund föreslagit att i detta fall ersätt- 
ning för arealuträkning må utgå oafkortad. 

Då förut i skalan !/30,000 upprättad karta användés, hafva vi ansett, att arfvodet för 
uppmätning och konceptkarta ej kan sänkas med mer än 25 £4, enär vid utarbetande af i 
mom. I upptagna arfvoden — oaktadt ersättning för mätning och uppskattning beräknats 
efter skilda grunder — hänsyn dock tagits därtill, att uppmätning och uppskattning i de 
flesta fall kunna utföras samtidigt. 

$ 4. Då det kan förutsättas, att vid afgifvande af förslag till indelningsrevision veder- 
börande jägmästare har sig bekant, huruvida kompletteringsmätning af ägoområdet kan vara 
nödvändig, och alltså då är i tillfälle att begära sådan, bör det bero på Kungl. Domänsty- 
relsen att föreskrifva, om sådan bör göras eller ej. 

$ 5. Då arbetet vid interimsskogsindelning i allmänhet motsvarar arbetet vid fullständig 
indelning, utom däruti att själfva indelningsarbetet med koncepthandlingar blir enklare, anse 
vi att ersättningen bör utgå enligt samma grunder med den af oss föreslagna reduceringen. 

$ 8. Med hänsyn till de olika förhållanden, som äro till finnandes vid dikningsförrättningar, 
i det att man exempelvis i vissa fall kan undvika det tidsödande arbetet med afvägning af 
dikena, under det att i andra fall en noggrann afvägning af desamma är nödvändig, så har 
det synts oss omöjligt att föreslå något slag af taxa beroende på de undersökta eller stakade 
dikenas längd eller den areal, som beröres af förrättningen, utan hafva vi föreslagit dag- 
arfvoden å 16 och 8 kronor. Enligt för dikningsledare bestämd aflöning utgör dennes in- 
komst ungefär 14 kronor för utarbetsdag och 8 kronor för inarbetsdag, och anse vi oss där- 
för i detta fall, då ersättning skall utgå för arbete af mera tillfällig natur, med fog kunna 
föreslå ett något högre arfvode för arbete ute å marken. 

$ 12. Då Nåd. Bref af den 17 juni 1908 angående reglering af skogsstaten m. m. bestämmer 
de fall, där indelning och därmed jämförligt arbete skall anses ingå uti förvaltningen och 
ersättningen därför inberäknas uti de för skogsstaten bestämda löneförmånerna, anse vi Oss 
icke böra föreslå någon minskning uti arfvodet för förrättningar å statens öfriga jämförelsevis 
mindre betydande skogar, då vi hålla före, att därest vid fastställande af grunderna för nu 
gällande lönestat någon dylik minskning ansetts böra äga rum, äfven detta hade angifvits uti 
ofvan nämnda Nåd. Bref. 

Stockholm den 13 juli 1909. 


Fredr. Witt. Gustaf Halldin. 
Gustaf Cassel. 


äl ac 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 279 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Lag ang. husbehofsvirke inom vissa områden, gifven den 5 juni 1909. Svensk 
fattningssamling 1909, n:r 53. 

Lag ang. naturminnesmärkens fredande, gifven den 25 juni 1909. Svensk författ- 
ningssamling 1909, n:r 56. (Hufvudsakligt innehåll, se Skogsvårdsföreningens Folkskrif- 
ter n:r 18, Naturskydd af Karl Starbäck). 

Lag ang. nationalparker, gifven den 25 juni 1909. Svensk författningssamling 1909 
n:r 56. Hufvudsakligt innehåll återfinnes i ofvannämnda folkskrift). 

Lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, gifven den 25 juni 1909. 
Svensk författningssamling 1909, n:r 57. 

Lag ang. uppsikt i vissa iordbruk i Norrland och Dalarna, gifven den 25 juni 
1909. Svensk författningssamling 1909, n:r 57. 


Kungl. domänstyrelsens promemoria den 21 september 1909 för iakttagande vid till- 
lämpning af Kungl. kung. den 18 juni 1909 angående upplåtande af odlingslägen- 
heter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen. 


2. Ansökan om upplåtelse af lägenhet för odling och bebyggande, ställd till Kungl. 
domänstyrelsen och åtföljd af frejdebetyg, bör af sökanden före den I maj insändas till öfver- 
jägmästaren, hvilken efter ärendets diarisering öfverlämnar detsamma till vederbörande jäg- 
mästare för handläggning i samband med öfriga förrättningar under sommaren. 

Sökanden må redan vid ansökningen foga intyg af i landtbruk kunnig person, att denne 
å marken undersökt i ansökningen omförmäldt område och därvid å detsamma funnit till- 
räcklig för odling lämplig mark. I sådant fall bör det föreslagna området antingen i intyget 
till sin belägenhet noggrant beskrifvas eller ock, där lätt beskrifbara, naturliga gränser ej 
finnas, vara å marken provisionellt och ungefärligen utmärkt, dock utan bläckning å växande 
träd. Har dylikt intyg ej bifogats ansökningen, ej heller under ärendets förberedande hand- 
läggning öfverlämnats till jägmästaren, har denne att föranstalta om föreskrifven undersökning 
af i landtbruk kunnig person, på det visshet må kunna inhämtas, att å området finnes till- 
räcklig för odling lämplig mark. Förutom af landtbruksingenjör eller af jordbrukskonsulent ut- 
färdadt intyg, må sådant jämväl godkännas, som utfärdats af ledamot i ägodelningsrätt eller 
af skiftesgodeman eller af annan välfrejdad person, som gjort sig allmänt känd för särskild 
erfarenhet i och kunskap om landtbruk. 

2. Finner jägmästaren, antingen att upplåtelse af ansökt område kan anses vara för 
kronoskogs vård och bevakning af gagn, eller att den jord, hvars upplåtelse begäres, är be- 
lägen i närheten af odlad bygd eller kommunikationsled och hinder för upplåtandet från skogs- 
vårdens synpunkt ej möter, har han att företaga förrättningen genom undersökning på stället, 
dock under förutsättning att sökanden är mindre bemedlad eller obemedlad, att han icke äger 
fast egendom af den storlek, att därå kan födas en familj, att icke till honom förut upplåtits 
liknande lägenhet samt att han äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet och heder- 
lig vandel äfvensom äger förutsättningar för drifvande af ett mindre jordbruk. 

3. Anses betingelserna för upplåtande enligt föregående punkt icke förefinnas, har 
jägmästaren att till öfverjägmästaren återsända ansökningen åtföljd af utlåtande med bestämdt 
angifvande af de skäl, hvilka enligt jägmästarens mening lägga hinder i vägen för det be- 
gärda upplåtandet, och har öfverjägmästaren därefter att med eget yttrande underställa ärendet 
Kungl. styrelsens pröfning. 

4. Vid i sökandens eller hans ombuds närvaro företagen undersökning å marken skall 
området, som föreslås till upplåtande, noggrant beskrifvas och kartläggas i skalan I :4000 
samt till sina gränser å marken utmärkas medelst rösen eller, i fråga om myrmark, medelst 
pålar, hvarvid iakttages, att området, där det ej begränsas af naturliga gränser, erhåller så 
regelbunden figur, som förhållandena medgifva. Hvarje lägenhet tilldelas inom utstakade 
rågångar ett område odlingsmark och tomtplats, hvars storlek afpassas med hänsyn till tillgång 
af odlingsmark och dennas godhet, därvid bör iakttagas, att den till odling lämpliga jordens 
areal i regel ej öfverstiger sex hektar. Där sammanhängande odlingsmark ei finnes i den 
myckenhet, att, utan intagande af till odling olämplig mark, tillräcklig jordvidd erhålles för 
bedrifvande af själfständigt jordbruk, må förutom gårdsskiftet äfven kunna tilldelas lägenheten 
ett i närheten däraf beläget odlingsskifte, hvilket likaledes uppmätes, beskrifves och röslägges. 

Dessutom må vid sidan af kontraktet, där odisponerade slåttermyrar eller röjningsmarker 
för själfväxande äng finnas i lägenhetens närhet, sådana kunna upplåtas och af lägenhetsinne- 
hafvaren nyttjas tillsvidare under frihetsåren, i den mån och så länge de ej för annat ända- 
mål erfordras. 


280 RK SKOGSADMINISTRATIONEN. 
ss. Efter verkställd besiktning och utredning skall jägmästaren — eller, då förrätt- 
ningen handlagts af assistent, denne genom jägmästaren — insända sitt, till Kungl. domän- 


styrelsen ställda utlåtande, åtföljdt af beskrifning och karta, till öfverjägmästaren, som jämte 
eget yttrande öfverlämnar handlingarna till Kungl. styrelsen. 

Utredningen skall jämväl omfatta förslag till den i punkt 8 af Kungl. kung. omförmälda 
årliga arrendeafgift, som lägenhetsinnehafvare fr. o. m. det 16:de besittningsåret är skyldig 
erlägga, äfvensom förslag till de byggnader, som anses böra å lägenheten uppföras samt 
förslag såväl å den tid, inom hvilken byggnaderna skola vara fullbordade, som ock å den 
tid, inom hvilken minst en hektar åker skall vara bruten och såsom sådan försvarligt häfdad. 

Vid beräkning af förenämnda afgift iakttages 

att den ouppodlade och obebyggda jorden värderas med hänsyn till dess belägenhet, 
mer eller mindre afsides från bygd eller kommunikationsled, och i enlighet med värde i all- 
mänhet i orten å ifrågavarande slags mark och 

att värdet å rot af det byggnadsvirke, som beräknas åtgå till uppförande och årligt 
underhåll af föreslagna hus, beräknas efter i orten gällande pris. I förestående jordvärde 
skall ej medräknas värdet af inom upplåtelseområdet befintlig skog, utan skall sådan, där den 
såsom byggnadsvirke är användbar och lämplig, i första hand, sedan upplåtelse skett, utsynas 
för husbehofsändamål. Gagnvirkesträd, stående å mark, som skall odlas eller användas till 
gårdstomt, och hvilka träd icke vid upplåtelsen Sikora till byggnadsändamål och ej heller 
därtill äro lämpliga, skola af jägmästaren, efter lägenhetsinnehafvarens anhållan om deras 
borttagande, i vederbörlig ordning utstämplas och försäljas.  Utgöres skogen på nu ifråga- 
varande mark af vedskog, må den af lägenhetsinnehafvaren efter af jägmästaren därtill läm- 
nadt medgifvande upphuggas för husbehof. 

Växande skog på inom utstakadt område belägen, ej till odling, äng eller gårdstomt 
tjänlig eller nödig mark, som för vinnande af lämplig ägofigur därinom intagits, må icke af 
lägenhetsinnehafvaren utan vederbörande jägmästares tillstånd och anvisning afverkas eller 
tillgodogöras. 

6. Är lägenhet, hvars upplåtande enl. nu ifrågavarande Kungl. kung. begäres, redan 
vid upplåtelsen delvis odlad eller försedd med byggnader, har jägmästaren att meddela, huru- 
vida odlings- eller byggnadsarbetena utgjorts af sökanden eller af denne bekostats, hvarjämte 
byggnaderna beskrifvas med angifvande af, huruvida de med vederbörlig hänsyn tagen till 
skick och bruk i orten samt deras tillstånd i afseende på ålder och underhåll m. m. kunna 
godtagas såsom lägenhetens åbyggnader. 

7. Sedan ärendet pröfvats, meddelar Kungl. styrelsen beslut om lägenhetens upplåtande 
till odling och bebyggande, antagande af lägenhetsinnehafvare samt kontrakts upprättande, 
skolande, sedan sådant enl. särskildt formulär upprättats och i två exemplar underskrifvits 
af lägenhetsinnehafvaren, bägge exemplaren insändas till Kungl. styrelsen för godkännande, 
hvarefter, sedan i öfverjägmästareexpeditionen afskrifter tagits för dennas och revirexpeditionens 
räkning, det ena, med Kungl. styrelsens godkännande påtecknade exemplaret jämte karta och 
byggnadsritning mot bevis tillställes lägenhetsinnehafvaren, 

Stockholm som ofvan. 


KARL FREDENBERG. 
Martin Rasch. 


Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. sådd och förvaring af skogsfrö, gifvet den 
29 juli 1909. (Hufvudsakliga innehållet häraf är redan förut återgifvet i tidskriften; h. 6—7, 


Fackupplagan sid. 185-—186). 


Kungl. Mai:ts utslag på underdåniga besvär af jägmästaren H. Anders= 
son i fråga om klagandens inkomsttaxering år 1907. 
Kungl. Maj:ts 
utslag på de besvär, jägmästaren Herman Andersson i underdånighet anfört 
öfver kammarrättens utslag den 26 september 1908 i fråga om klagandens 
inkomsttaxering år 1907; öfver hvilka besvär ej mindre kammarrätten, efter 
vederbörandes hörande, än äfven domänstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt 
utlåtande ; 
gifvet i Regeringsrätten den 10 september 1909. 
1907 års taxeringsnämnd för Skellefteå stad taxerade klaganden till bevillning för 325 
kronors inkomst af kapital, 6,595 kronors inkomst af tjänst och 1,915 kronors inkomst af 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 281 


rörelse eller för en sammanlagd inkomst af 8,835 kronor samt till inkomstskatt för 8,800 
kronors inkomst. 

Hos Västerbottens läns pröfningsnämnd yrkade klaganden, att han vid sin taxering 
måtte få åtnjuta afdrag med 1,051 kronor, motsvarande dagarfvoden för förrättningar utom 
klagandens vanliga boningsort samt ersättningar för tjänsteresor, som klaganden i enlighet 
med särskilda förordnanden verkställt, med 195 kronor för tjänsteresor, för hvilka kostnaderna 
ej kunnat bestridas af därtill å stat anvisade medel, med 125 kronor för hyra af expeditions- 
lokal samt med 65 kronor för inköp af papper med mera, som användts i tjänsten. 

Enär jägmästare, som upppbure särskilda resepenningar, ej ägde rätt till afdrag för 
dagarfvoden för tjänsteförrättningar, samt afdrag för hyra af expeditionslokal och för inköp af 
papper med mera icke författningsenligt vore medgifvet, ogillade pröfningsnämnden genom 
beslut den 23 september 1907 berörda yrkande och fastställde taxeringarna. 

Häröfver besvärade sig klaganden hos kammarrätten, därvid klaganden, med förmälan 
att af ofvanberörda belopp å 1,051 kronor, 806 kronor, motsvarande dagarfvoden för för- 
rättningar utom klagandens vanliga boningsort och 245 kronor ersättningar för tjänsteresor, som 
verkställts på grund af särskilda af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län för 
klaganden meddelade förordnanden att vara kronoombud vid landtmäteriförrättningar, yrkade 
bifall till sin hos pröfningsnämnden förda talan. 

Enligt öfverklagade utslaget fann kammarrätten ej skäl göra annan ändring i pröfnings- 
nämndens beslut än att, enär klaganden jämlikt $ 10 mom. 4 e) förordningen angående 
bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3 december 1897 och $ 7 d) förordningen 
om inkomstskatt den 21 juni 1902 vid taxeringen varit berättigad njuta afdrag med det 
belopp af 245 kronor, som klaganden i egenskap af kronoombud vid landtmäteriförrättningar 
uppburit såsom reseersättning, bevillningstaxeringen nedsattes till 8,590 kronor och inkomst- 
skattetaxeringen till 8,500 kronor. 

I de underdåniga besvären fullföljer klaganden sin förut i målet förda talan, i hvad 
densamma ej af kammarrätten bifallits. 


. 

Kungl. Maj:t har i nåder låtit Sig föredragas ofvanberörda underdåniga besvär; och 
enär, enligt hvad numera må anses utredt, uti ifrågavarande i taxeringarna inräknade belopp 
af 806 kronor ingår med 294 kronor ersättning, som klaganden uppburit för kost och husrum 
under förrättningar å annat ställe än hans vanliga boningsort, samt berörda ersättning icke 
är att anse såsom beskattningsbar inkomst, men klaganden ej äger vid taxeringen tillgodo- 
njuta öfriga af honom påyrkade afdrag, hvarom nu är fråga, finner Kungl. Maj:t skäligt 
allenast på det sätt ändra kammarrättens utslag, såvidt detsamma öfverklagats, att bevillnings- 
taxeringen nedsättes till åttatusentvåhundranittiosex kronor och inkomstskattetaxeringen till 
åttatusentvåhundra kronor. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. 


Under Kungl. Maj:ts sekret: 
Carl Törnebladh. 


Beslut af allmännare intresse. 
Ang. ökad afverkning å kronoskogarna i södra Sverige. 
Till Öfverjägmästarna i de 5 södra distrikten. 


Enär trots nu gällande höga virkespris minskad efterfrågan och köplust å virke i norra 
delen af landet är att förvänta under innevarande höst, alldenstund stora förråd osågadt virke 
f.n. finnas och sågning af större mängder därutöfver ej torde kunna medhinnas under nästa 
år, vill K. D. S:n, på det att den väntade minskningen i statsverkets skogsmedel från Norr- 


Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1909. Fackuppsatser. t 


ty 


wi Nn - OT SR EE STR T ESA PE Sr er, WU 


282 TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 


land i någon mån må kunna motvägas genom ökade inkomster från de södra distrikten, här- 
med anmoda Eder att gå i författning om utsyning och försäljning från sådana allmänna 
skogar inom Edert distrikt, hvilkas afkastning tillfaller statsverket, af så mycket virke, som 
utöfver för året fastställdt utsyningsförslag utan någon olägenhet vare sig ur skogsvårds- eler 
andra synpunkter kan uttagas, och införväntar K. S:n senast den 15 instundande december 
Eder rapport om de åtgärder, som i sådant syfte vidtagits. Stockholm den 21 september 1909. 


KARL FREDENBERG. : 
Arnold Malling, 


Ur domänstyrelsens underdåniga statsförslag för år 1911. 
I underdånig skrifvelse den -25 sistlidne september hemställer domänstyrelsen att Kungl. 
Maj:t täcktes hos riksdagen äska följande anslag för skogsväsendet för år 1911. 
Ordinarie anslag. 


Bestämdt anslag 


JOE SSKOPSSKATSI Sve SSA SN FEN RARE AE Så 1,150,000 
2 FSta tens SICOS SLATOV CINS mes de slet SS ra SN 108,100 kr. 1,258,100::— 
Förslagsanslag 


tilll ålderstillägg åt personalen vid skogssta- 
ten OCh-SKOgSlaroVerkem oe oaser » 110,000: — 


Reservationsanslag 


till enskilda skogsundervisningen ............ 7,600 » 
till kronoskogarnas förvaltning och befräm- 


jande af skogsväsendet i allmänhet «........ S;2335300- 3,240,900: — 


Summa kronor 4,609,000: — 
Extra ordinarie anslag. 


Till anställande af extra lärarekräfter vid skogsinstitutet 8,000 kr. samt till afdikningar 
å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län 150,000 kronor, 
hvarförutom hemställes om medgifvande, dels att under år 1911 inflytande flottnings- 
afgifter må användas till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom 
riket, dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af kost- 
nader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, 
Örebro och Västmanlands län vid 1910 års slut finnas disponibla, må under år 1911 
till enahanda ändamål användas utan begränsning till vissa län. 


Detta statsförslag innebär en ökning mot 1910 års staätsförslag af: 

36,500 i bestämda anslaget för skogsstaten, beroende på föreslagen revirreglering, hvarigenom 
skulle inrättas 7 st. nya revir. 

19,050 i bestämda anslaget till statens skogsläroverk, däraf till ökning i skogsinstitutets 
expensmedel 3,500, till föreslagen flyttning af Hunnebergs skogsskola till Hammarsebo- 
kronopark inom Kalmar revir 6,250 kronor samt för beredande af undervisning åt 
20 lärjungar vid hvardera af Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga skogsskola 9,300 

kronor. 
360,000 kronor i anslaget till kronoskogarnas förvaltning m. m. eller en sammanlagd ökning af 


415,000 kronor. 


Tjänster och förordnanden. 


Kungl. Domänstyrelsen. Generaldirektören Fredenberg har företagit inspektions- 
resa ”/z—?9/; med byråchefen Örtenblad såsom vikarie och den "/,—!4/, med byråchefen 
Meves såsom vikarie samt begagnat sig af semester ??/,—?/,, med byråchefen Meves så- 


som vikarie. 


Ft ON SN -” oa NN rr > Rn 


TJÄNSTER OCH "'FÖRORDNANDEN. 283 


1:sta skogsbyrän. -Byråchefen Hermelin har åtnjutit semester "/,,—'"”/,,; vikarie nota- 


rien Rasch. 


Notarien Rasch semester '!?/,—/,, därvid amanuensen Wigelius uppehållit notariebe- 
fattningen. 5 
Z2:dra skogsbyrån. Byråchefen Örtenblad har förutom den tid han tjänstgjort såsom 


+. f. generaldirektör -åtnjutit semester !3/.—!/, och ?/,—"/, samt genom nådigt beslut bevil- 


jats tjänstledighet under oktober och november månader för beredande af vissa ärenden. 

Byråchefsämbetet har uppehållits ?/,—'!/. af notarien Malling, !/,—'?/. samt 3/,—"/, 
af notarien Norling samt uppehålles !/,, —?”/,, af jägm. Maass. 

3:dje skogsbyrån. Byråchefen Giöbel har åtnjutit semester ?2/.—?!(3, ?"/,—5/,, B/,—14/, 
samt ”7/,—"/,,, därvid notarien Malling uppehållit byråchefsämbetet. 

Kameralbyrån. Under den tid byråchefen Meves varit t. f. generaldirektör har såsom 
tillförordnad byråchef fungerat: 

notarien Modigh = /,—18/, 

>  Fablcerantz ”/,—!"/, 
> - Modigh = 39/,—9/.. 

För .utarbetande af nästkommande års generalförslag åtnjuter byråchefen Meves tjänst- 
ledighet "/,, —"/,, med notarien Modigh såsom vikarie. 

Notarien Seth semester !4/.—?$/., vikarie e. jägm. Erhardt. 

Registratorn Hanström har åtnjutit semester ”/,—!9?/,, vikarie amanuensen Wigelius, 
samt !?/,,—"/,,, vikarie e. jägm. Måhlén. 

"Transtrands revir. Till jägmästare i Transtrands revir har Kungl. Maj:t den "/s 
utnämnt och förordnat e. jägmästaren Axel Sylvén. 

Arijeplougs revir. Kungl. Maj.t har den ?f/, utnämnt och förordnat notarien hos 
Domänstyrelsen t. f. föreståndaren för statens skogsförsöksanstalt Gunnar Viktor Schotte att 
vara jägmästare i Arjeplougs revir. 

Sedan uppå därom af Domänstyrelsen gjord underdånig framställning - jägmästaren 
Schotte förordnats att tillsvidare under året fortfarande uppehålla föreståndarebefattningen vid 
statens skogsförsöksanstalt, uppehålles jägmästaretjänsten i Arjeplougs revir af extra jägmästa- 
ren Nils Almlöf under tiden ”/,—?!/,, och af assistenten i Malmesjaurs revir e. jägm. Adolf 
Engman !/,,—"/ia- 

Malmesiaurs revir. Till jägmästare i Malmesjaurs revir har Kungl. Maj:t den ?£/, 
utnämnt och förordnat e. jägmästaren Curt Adolf Fougberg. 

Bohus revir. Sedan Kungl. Maj:t den !"/, beviljat jägmästaren i Bohus revir Vik- 
tor Ferdinand Hammarstrand afsked har Kungl. Domänstyrelsen förordnat assistenten i reviret e. 
jägm. E. Angeldorff att uppehålla jägmästaretjänsten tills den kan varda i vederbörlig ord- 
ning återbesatt. Att under samma tid uppehålla Angeldorffs assistenttjänst har förordnats 
e. jägm. Ernst Jansson. ; 

Särna revir. Sedan jägmästaren i Särna revir Adolf Larsson den 4 oktober aflidit, 
har Domänstyrelsen kungjort jägmästaretjänsten därstädes till ansökning hos styrelsen före 
kl. 12 på dagen den 3 nästkommande december. Att under vakansen förestå reviret har 
Domänstyrelsen förordnat assistenten i Transtrands revir e. jägm. Denis af Wiåhlberg, hvars 
tjänst uppehålles af e. jägm. Elimar O. Oldenburg. 

K. Skogsinstitutet. Kungl. Maj:t har den ?2/, beviljat lektorn i botanik m. m. 
vid Kungl. Skogsinstitutet fil. dr. Carl Filip Gunnar Andersson, som förut af Kungl. Maj:t 
utnämnts till professor i ekonomisk geografi vid Stockholms handelshögskola, nådigt afsked 
från befattningen vid skogsinstitutet från och med den I oktober. 

Kungl. Domänstyrelsen har förordnat d:r Andersson att uppehålla befattningen !/,,—"/,, 
samt fil. d:r Nils Sylvén från och med den '”/,, intill dess Kungl. Maj:t kan komma att 
förordna om tjänstens uppehållande (se Kungl. Domänstyrelsens kungörelse). 

Läraren i lagkunskap m. m. sekreteraren Herman Falk är tjänstledig !3/,, —"?/,, för full- 
görande af allmänt uppdrag med förordnande för notarien hos Kungl. Domänstyrelsen juris 
kandidat Martin Seth. 


Till assistenter med arfvode hafva förordnats: 


inom Norsjö revir earn EW SICiljebere. 0 U919 ste 
Bjurholms revir » G. Kinnman YA —?Y7 
Degerfors > > K. E. Kallin | EN 
Örebro m. fl. revir > E. Hedemann-Gade !/;—?"/, 

» — skydsskogsområdet i Kopparbergs län > Nils Bellander cg Fra 

3 > > | » A. Vange NV ; 
> | » Jämtlands län Klas Nordfors ra FR 


WINE " fn. sr a 


284 z TJÄNSTER OCH FÖRORDNANDEN. 

inom skyddsområdet i Jämtlands län e. jägm. Björn Groth Y,—39/4 
» » > » » » Carl Sundberg Y—2A 
» Bjurholms revir t. f. jägm. i Burträsk revir Axel Hellström ho "Yr 


»  Storbackens, Pärlälfvens och Jockmocks revir, 
med hufvudsaklig uppgift att biträda vid förvalt- 
ningen afJockmocks sockens allmänningsskogar e. jägm. Nils Almlöf YA = "jas 


Till skogsingenjör inom de delar af landet, där lag angående vård af enskildes 
skogar och nåd. förordningen angående skogsvårdsafgifter icke äger tillämpning, har förordnats 
extra jägmästaren Nils af Zellén från och med den !5/. till årets slut. 

Till extra jägmästare har förordnats utexaminerade skogseleven Per Oscar Emil 
Palm inom Östra distriktet. 


Tiänstledighet har beviljats jägm. i Vilhelmina revir O. D. Frykman för enskilda 
angelägenheter 15/,.—?9/, med förordnande för e. jägm. Erik Törngren. 

Jägm. i Transtrands revir Axel Sylvén för enskilda angelägenheter "/;—?9/, med för- 
ordnande för e. jägm. N. Bellander. 

Jägm. i Norra Hälsinglands revir Otto Klemming för enskilda angelägenheter 16/,—29/, 
med förordnande för assistenten i reviret e. jägm. G. Jernberg. 

Jägm. i Gästriklands revir Hjalmar Landberg för enskilda angelägenheter ?9/,—?8/, 
med förordnande för e. jägm. Knut Martin. 

Jägm. i Älfdals revir O. Petersson för enskilda angelägenheter "/,—"!5/,, med förord- 
fiande för e. jägm. Nils Lundgren. 

T. f. jägm. i Norra Roslags revir G. E. Svensson för enskilda angelägenheter ?/s—"?/3 
med förordnande för e. jägm. R. Liibeck. 

Jägm. i Örbyhus revir C. R. Hullström för enskilda angelägenheter 1S/,—15/,, med 
förordnande för e. jägm. O. Lundberg. 

Jägm. i Västerås revir Ivar Fåhreus för enskilda angelägenheter !/,,—?”/,, med för- 
ordnande för e. jägm. G. Rehlin. 

Jägm. i Askersunds revir S. V. Söderqvist för enskilda angelägenheter !6/,—??/, med 
förordnande för e. jägm. Nils Eckerbom. 

Jägm. i Gripsholms revir G. E. Markman för enskilda angelägenheter ”/,.—!"/s med 
förordnande för skogsskoleföreståndaren e. jägm. Th. Grinndal med bibehållande af egen 
tjänst. 

Jägm. i Eksjö revir Herman Nordenadler för enskilda angelägenheter !5/.—!9/, med 
förordnande för e. jägm. Erik Helmers. 

Jägm. i Tivedens revir A. W. Schmidt ??/,—?!/,, med förordnande för assistenten i 
Svältornas revir e, jägm. K. A. Stahre, hvars assistenttjänst uppehålles af e. jägm. Axel 
Blomberg. 

Bitr. jägm. i Ombergs revir G. Kuylenstierna ?7/,—?$/,, med förordnande för e. jägm. 
N. Eckerbom. 

Bitr. jägm. i Värends revir John Carlsson ?9/,—!/,, med förordnande för e. jägm. E. 
Helmers. 

Jägm. i Junsele revir har af Kungl. Maj:t för enskilda angelägenheter beviljats tjänst- 
ledighet till och med den 15 november, under hvilken tid assistenten i reviret e. jägm. M. 
Estberg uppehåller berörda jägmästaretjänst. 

Jägm. i Enköpings revir J. H. Blombergsson för enskilda angelägenheter !/,,—"/,, 
med förordnande för e. jägm. R. Liibeck. 

Jägm. i Stockholms revir Alex Maass för uppehållande af byråchefsämbetet å andra 
skogsbyrån i Kungl. Domänstyrelsen !/,,— Vu med förordnande för SLU i reviret e. 
jägm. E. P:son Wadstein !/,,—"/jo samt e. jägm. C. Ad. Öhrström 15/,,— 

T. f. jägm. i Örebro revir Harald Stuart för sjukdom ?/,,—"!/,, med SR för 
e. jägm. E. Hedemann-Gade. 

Jägm. i Råneträsk revir A. D. Borglind för enskilda angelägenheter "/,,—”'/,, med 
förordnande för assistenten i Råneträsk och Ängeså revir e. jägm. John Örtenblad. 


-— 


R. J. BERG 


MATEM. INSTRUMENTFABRIK 


Firman etablerad 1850. | 


- PRISBELÖNT t rp 
Stockholm 1851, 1866, 1886, 1897 
Moskwa 1872, Köpenhamn 1872 
Malmö 1865, 1896 
Eskilstuna 1878, Göteborg 1891 
Paris 1900, Gefle 1901 | ALLM. 
Helsingborg 1903 TEL. 
Norrköping 1906, 5323 


Förfärdigar och konstruerar 


Geodetiska 
Instrumenter. 


Tillverkar och försäljer 
alla slags instrument 
för skogsmätningar och 
därmed förenade 
göromål. 


TELEGRAMADRESS: GEODESI 


Stockholm 


Kammakaregatan 19 
(hörnet af Drottninggatan). 


Förut: Drottninggatan 70. 


EE METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET 
SR C. C. SPORRONG & C:o 


REGERINGSGATAN 23 +» STOCKHOLM 


KRÅSNÅLAR 
MANSCHETTKNAPPAR 


AF 


UNIFORMSKNAPPAR 


UNIFORMSKNAPPAR 


ARMBAND 
BROSCHER 


WE RLYNIN NA 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1009. H. II =FACKUPPSATSER. 


Om Th. Örtenblads tillväxtundersökningar 
i Norrland. 


Till Redaktionen för Skogsvårdsföreningens Tidskrift! 


För att slita en mellan byråchefen Th. Örtenblad och undertecknad upp- 
kommen tvist angående det berättigade uti vissa förfaranden vid de utaf ho- 
nom utförda undersökningarna angående tallens och granens tillväxt i Norrland 
och Dalarna enades han och jag på sin tid om att öfverlämna frågans afgö- 
rande åt en nämnd af fem personer, utaf hvilka vi skulle utse två hvardera, 
och de sålunda valda skulle utse den femte. Byråchefen Örtenblad utsåg 
d. v. skogschefen hos Uddeholms aktiebolag, doktor F. Lovén och aktuarien 
I. Flodström, undertecknad professorn i matematik vid Stockholms högskola 
I. Fredholm och professorn 1 växtbiologi vid Uppsala universitet R. Sernan- 
der. Dessa fyra valde som femte man i nämnden docenten i botanik vid 
Stockholms högskola O. Rosenberg. 

Sedan dessa herrar afgifvit sina utlåtanden: herrar Lovén, Flodström och 
Rosenberg hvar sitt samt herrar Fredholm och Sernander ett gemensamt, hafva de 
två förstnämnda publicerats i Arsskrift från Föreningen för skogsvård i Norr- 
land 1909 h. I. 

I anledning häraf och för att de utaf frågan intresserade må få tillfälle 
taga del af alla utaf nämnden afgifna yttranden, anhåller jag, att Redaktionen 
för Skogsvårdsföreningens Tidskrift, uti hvilken kritiken af de nämnda tillväxt- 
undersökningarna först framlades af jägmästaren Henrik Petterson, måtte införa 
dels här bilagda yttranden af professorerna Fredholm och Sernander samt af 
docenten Rosenberg dels de i nämnda tidskrift intagna yttrandena af doktor 
Lovén och aktuarien Flodström.! 

Stockholm den 9 okt. 1909. 

Med utmärkt högaktning 
Nils G. Ringstrand. 


TR Yttrande af hrr I. Fredholm och R. Sernander. 


I en artikel »Om Th. Örtenblads tillväxtundersökningar i Norrland» in- 
tagen i Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1906, sid. 271 0. f. (cit. >Skogsvårds- 
för. Tidskr.»), har extra jägmästaren Henrik Petterson underkastat tvenne af- 
handlingar, nämligen »Om Norrbottens skogar» af framlidne direktören vid 
Skogsinstitutet C. G. Holmerz och nuvarande byråchefen Th. Örtenblad (Bi- 
hang till Domänstyrelsens underdån. berättelse rörande skogsväsendet år 1885; 


- 2 Red. har direkt hos hrr Lovén och Flodström anhållit om deras yttrande i orginal, 
hvilka j hufvudsak öfverensstämma med de i norrländska årsskriften intagna. Red. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Fackuppsatser. u 


286 OM TH. -ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


cit. Bihang 1885) samt »Om skogar och skogshushållning i Norrland och 
Dalarne» af Th. Örtenblad (Bihang till Domänstyrelsens berättelse år 1893), 
en skarp kritik. Ett kort svar härå lämnades af herr Örtenblad i samma 
tidskrift och samma årgång, sid. 430 0. f. Senare på hösten samma år upptogs 
frågan åter i några artiklar af en anonym författare, sign. »Skogsvårdare», i 
Stockholms Dagblad den 5, 9 och 19 oktober, hvarå svaromål afgåfvos af 
herr Örtenblad i samma tidning resp. den 7, 11 och 24 oktober. Sedermera 
publicerades af herr Örtenblad ytterligare en artikel i ämnet, under titel »Om 
de åren 1884 till och med 1891 utförda tillväxtundersökningar i Norrland 
och Dalarna», i Årsskrift från Föreningen för Skogsvård i Norrland, årg. 1906, 
ideleträstd-4 ORO. (Ct » Årsskrift»). 

Sedan jägmästaren Nils G. Ringstrand gifvit sig tillkänna såsom förfat- 
tare till de med »Skogsvårdare» undertecknade artiklarna i Stockholms Dag- 
blad, hafva herrar Ringstrand och Örtenblad öfverenskommit att hänskjuta den 
emellan dem uppkomna tvistefrågan till skriftligt bedömande af en nämnd af 
fem sakkunniga. Till ledamöter af denna nämnd hafva af herr Ringstrand 
utsetts undertecknade Fredholm och Sernander, af herr Örtenblad aktuarien 
J. Flodström och skogschefen hos Uddeholms Aktiebolag, filosofie doktorn Fr. 
Lovén, samt af dessa gemensamt docenten O. Rosenberg. 

Till nämnden hafva ingifvits tvenne skrifvelser af herr Örtenblad och en 
dylik af herr Ringstrand, den sistnämnda åtföljd och åberopande sig på en 
af jägmästaren Petterson författad promemoria. 

Då doktor Lovén, efter att hafva utfört en omfattande bearbetning ur 
viss biologisk synpunkt af en stor del af det för de kritiserade afhandlingarna 
till grund liggande och dem i form af tabellbilagor åtföljande materialet, be- 
klagligtvis af sjukdom blifvit förhindrad att deltaga i nämndens sammanträ- 
den, har nämnden hos honom hemställt, att han i ett särskildt utlåtande ville 
redogöra för sina undersökningars resultat. Det särskilda utlåtandet bifogas 
härjämte. 

Hänvisande, med afseende på frågans närmare detaljer, till ofvan anförda 
afhandlingar och skrifter, få undertecknade i fråga om de hufvudsakliga tviste- 
punkterna afgifva följande utlåtande. 


FR 


De groflekstillväxtmått för: hvarje särskild (tioårs) åldersperiod, som de 
af herr Örtenblad undersökta träden haft att uppvisa, hafva af honom hop- 
summerats, hvarefter summan dividerats (icke med hela antalet undersökta 
träd utan) med antalet träd, som 7 ifrågavarande åldersperiod verkligen haft till- 
växt att uppvisa; de härigenom erhållna kvoterna eller medeltalen hafva an- 
setts angifva den normala tillväxten i åldersklassen i fråga. Herr Petterson 
åter anser, att hela antalet undersökta träd, vare sig de haft eller icke haft till- 
växt i den ifrågavarande åldersklassen att uppvisa, bort tagas till divisor för 
beräknande af medeltillväxten. 

De båda metoderna kunna åskådliggöras genom följande exempel, hvar- 
till materialet är hämtadt ur tab. 3 af »Bihang 1885», afseende tabellens 
diametertillväxt vid brösthöjd i sydliga delen af Norrbottens län. Tillväxttalen 
för högre åldrar äro här utelämnade. 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 287 


Diametertillväxt i mm. vid 1,3 meters höjd under åldersperioderna 


| - Trädets nummer - N = > [ Sv a oe SES 

| i 1384 års un- | i i | | | | UT 

| ökning N 3 > un [ed RS =) To) MAN 

d ders = (2) o Oo [2] [e)] 0 [fr o ar 

| = p- = Oo So po mo 

| g Ez x = = VN RR = = 

| | 
NI SRS ASA. SES SA 28 40 41 38 30 23 16 15 7 
Los GERE SONG AN RAK SVE EE — 37 44 4 34 28 22 22 16 
RENA LINSER d, Såbeg — 32 32 2 32 33 22 21 

0 SÄS RES ERNIE — " — 23 27 22 2 28 19 

VIE ar NRA AE — = = = Klas 19 20 18 18 | 

| Summa | 28 | 77 117 138 143 124 120 105 | 8I | 


Medeltillväxten blir efter de olika beräkningsmetoderna följande: 
Enligt Örtenblad Enligt Petterson 


I åldern 11—20 år ....... . 28,0 mm. 55 mm. 
FANER NIE—S0 TR Toa 389,5 > Jr. 
> JO RAA 39,0 >» 234 3 
KR ARS Sldsserte 34,5 > 276 > 
30 3 61-00 > BP loose 28,6 > 28,6 > 
er ÄR 0 GS (> JES ARR 24,8 >» 248 > 
ONT SPE BAT oodondteg 24,0 24,0 > 
» 4 EE RN VANN VORE 21,0 21,0 
FNL TGO RN RN Öl 16,2 


Medeldiametern erhålles enligt båda metoderna genom att sammanlägga 
medeltillväxterna. Medeldiametrarna blifva sålunda i föreliggande fall: 


Enligt Örtenblad Enligt Petterson 


NL den FORE, ss Keane 28,0 mm. 56 mm. 
> » SEN TEN esse 66,5 = 21,0 3 
» » AMEN TERASS SEA 1059, >» 44.4 
» » IE MV SAG 140,0 >» 72,0 
D Gara Uf KIT 168,6 = 100,6 
; 3 7 (NE ESSIN 193,4 2 125,4 
» D b:50 EE ENE RE fet 2174 = 149,4 
a » (PAS BR NN 238,4 >» 170,4 
» (3.8 VS UR ITE rt SE 254,6 >» 186,5 


Beträffande dessa beräkningsmetoder ha undertecknade funnit, att den af 
herr Petterson föreslagna ger i alla afseenden riktiga resultat under följande 
förutsättningar: 

1. Alla träd inom observationsmaterialet kunna tillmätas lika inflytande 
på slutresultatet. 

2. Den ålder, vid hvilken medeldiametern eller medeltillväxten på en 
viss höjd sökes, skall vara sådan, att alla träd inom observationsmaterialet 
vid denna ålder uppnått den gifna höjden. 

Om man sålunda i ofvan anförda exempel får antaga, att förutsättningen 
n:o I är uppfylld, så äro de enligt herr P:s metod beräknade medeltillväx- 
terna och medeldiametrarna de rätta från och med åldersperioden 51—560 år. 

Detta gäller äfven själffallet om de enligt Ö:s metod beräknade medel- 
fillväxterna, eftersom de före dessa åldrar öfverensstämma med de enligt herr 
P:s metod beräknade. 


288 OM TH. -ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Bestämningen af medeltillväxt och medeldiameter för tidigare perioder 
än den nämnda från 351 till 60 år är, enligt hvad undertecknade kunnat finna, 
en uppgift, som ej låter sig lösas endast med tillhjälp af de observationsresul- 
tat, hvilka i ofvan anförda exempel finnas angifna. 

Frågan huruvida de enligt den ena eller andra metoden beräknade me- 
deltal äro riktiga för så tidiga åldrar, att icke ännu alla träd inom materialet 
uppnått den höjd, vid hvilken observationerna göras, är sålunda, enligt vårt 
förmenande, icke möjligt att besvara. 

Det är emellertid af vikt att observera, att kännedomen om medeltill- 
växt och medeldiameter vid nyssnämnda åldrar är af ringa praktisk betydelse 
för de uppgifter, som genom Domänstyrelsens uppdrag förelagts herr Ö. till 
lösning. 

Af ofvanstående framgår sålunda, att tillämpligheten af herr P:s beräk- 
ningsmetod väsentligen beror på den under 1 anförda förutsättningen, som i 
hufvudsak kan anses innebära den fordran på observationsmaterialet, att det- 
samma bör vara så homogent, att de afvikelser från medeltal, som de särskilda 
individerna i materialet förete, äro att betrakta som tillfälligheter. En dylik 
fordran torde man i regeln vid statistiska arbeten redan vid materialets in- 
samlande eller åtminstone före dess bearbetande genom lämpligt urval söka 
att tillgodose. En granskare af herr Ö:s tillväxtundersökningar torde ock hafva 
varit berättigad till det antagande, att ett dylikt urval ägt rum, allrahelst som 
i fråga om tallens höjdtillväxt uttryckligen nämnes, att vissa träd betraktas 
som abnorma och på grund däraf uteslutits från beräkningarna om tallens 
tillväxt Bihang, 1885 p. 16 andra stycket nedifrån. 

Af de upplysningar herr Ö. sedermera i anledning af kritiken lämnat, 
framgår emellertid, att det statistiska materialet för det ändamål, som med 
dess bearbetande afsågs, icke kunde anses så homogent, att en bearbetning 
enligt den af herr P. föreslagna metoden lämpligen kunde äga rum. 

Ändamålet för undersökningarna har nämligen enligt dessa Örtenblads 
senare upplysningar angifvits vara att utröna tillväxtförhållandena för normala 
träd, hvarvid uttrycket normal förklarats afse sådana träd, som stå i »skogs- 
bestånd underkastade skogsvård», Årsskrift 1906 p. 59. Därjämte har herr 
Ö. angifvit hvad enligt hans förmenande borde anses afgöra, huruvida ett 
träd kan betraktas som normalt, eller ej, Årsskrift 1906 p. 59 tredje stycket. 
Vid tillämpning häraf på det af herr Ö. behandlade materialet finner man, 
att en rätt stor del af detsamma icke visat normal tillväxt under hela obser- 
vationstiden. Häraf har den naturliga följden beträffande beräkningsmetoden 
varit den, att icke alla träd kunnat tillmätas samma inflytande på resultatet, 
och den nära till hands liggande tanken att endast låta den tillväxt, som af- 
satts under perioder med normal tillväxt, utöfva inflytande på resultatet har 
föranledt herr Ö. att tillämpa den beräkningsmetod, för hvilken ofvan redo- 
gjorts. 


Det synes oss icke oantagligt, att en beräkningsmetod, som utgår från 
denna grundtanke, skulle kunna leda till användbara resultat, men härför 
fordras oundgängligen, att man har någon fullt rationell grundsats för afgö- 
randet, huruvida ett träds tillväxt under en gifven period varit normal eller icke. 

Enligt vår åsikt kan dock den grundsats herr Ö. tillämpat icke anses 
fullt rationell. 

Ty om ock herr Ö:s metod att för bestämningen af tillväxten vid 1,3 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 280 


meters höjd anse träden såsom normala, så snart de uppnått denna höjd, vin- 
ner något stöd genom det af dr. Lovén konstaterade faktum, att i början 
senväxta träd efter någon tid visa en tillväxt, som t. o. m. öfverträffar deras, 
som tidigare uppnått 1,; meters höjd, så torde det. dock vara förhastadt, att, 
såsom herr Ö. gjort, bestämma medeltillväxten under de första tillväxtperio- 
derna nästan uteslutande efter den tillväxt, de mera snabbväxande träden upp- 
visat. För att detta skulle vara fullt riktigt, synes det oss, att man borde 
äga visshet därom, att de orsaker, som fördröjt de senväxta trädens tillväxt, 
vore af den natur, att de genom en ordnad skogsskötsel skulle kunna eli- 
mineras. 


Möter det sålunda vissa svårigheter att medgifva tillåtligheten af herr 
Ö:s grundsats på beräkningen af tillväxten vid 1,3 meters höjd, så är detta i än 
högre grad fallet, när det gäller beräkningen af tillväxten vid stockhöjd. Här- 
vid synes det oss emellertid icke nödvändigt att ingå på någon närmare un- 
dersökning, då det visat sig såväl genom dr. Lovéns undersökningar som ock 
genom det af herr Ö. själf erkända behofvet af korrektioner, som i synnerhet 
gälla siffrorna beträffande 6,3; meters höjd, att resultatet af herr Ö:s beräk- 
ningar icke blifvit tillfredsställande. 

Vi vilja därför blott till sist beröra frågan, huruvida herr Ö:s metod 
för korrektionernas beräkning varit af den art, att den i samband med den 
förut behandlade beräkningsmetoden kan anses utgöra en rationell metod för 
behandlingen af ett skogsstatistiskt material. 

Det må till en början uttalas ett beklagande af, att herr Ö. i sina af- 
handlingar hvarken antydt, ej heller redogjort för sina korrektioner och deras 
orsaker, liksom att framställningen beträffande hela tillvägagångssättet vid un- 
dersökningsmaterialets insamlande och bearbetning gjorts så knapphändig, att 
den ej kunnat förstås utan viktiga efterupplysningar. 

Det synes oss också, att korrektionsmetoden i sådana fall, i hvilka för 
korrektionens bestämmande tillgång fordras till annat statistiskt material än 
det gifna, måste anses helt och hållet förkastlig. 

I de fall däremot då korrektionerna stödja sig på samma material som 
det gifna, hvilket tycktes i hufvudsak vara fallet med korrektionerna för me- 
deldiametrarna vid 6,5; meters höjd, kan det tänkas, att korrektionerna kunde 
beräknas så, att riktiga medeldiametrar erhölles, men i sådant fall kan man 
med skäl påstå, att det varit bättre att för beräkningen använda någon me- 
tod, som direkt och utan korrektioner angifvit riktiga medeldiametrar. 

Som ett allmänt omdöme om hela planläggningen och utförandet af Ör- 
tenblads studier vilja vi som vår åsikt uttala: Med afseende å ändamålet med 
den första undersökningen säges i Bihang 1885, sid. 6 bl. a.: >Nämnda 
lag (den s. k. Norrbottenslagen) ... erbjuder icke säkra garantier för skogar- 
nas bestånd. Härtill fordras, att de komma i åtnjutande af en hushållning, 
som icke blott i nödig mån inskränker afverkningen utan ock tillgodoser 
skogsträdens fysiologiska kraf.> — — — >»Men härför fordras kännedom om 
lagarna för skogsträdens lif och utveckling inom dessa nordliga bygder, hvil- 
ken kännedom man länge saknat, och först på allra sista tiden hafva åtgär- 
der vidtagits för att bygga den för en rationell hushållning felande grunden. > 
M. a. o. det har gällt att genom en noggrann och allsidig undersökning af 
lagarna för skogsträdens lif och utveckling söka lägga grunden till en ratio- 
nell skogshushållning. Mycket af den osäkerhet, som faktiskt vidlåder de 


200 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


resultat, hvartill Ö. kommit, har sin orsak just i det sätt, hvarpå Ö. uppfattat 
detta sitt uppdrag. Ö. anför (Obs. 1906 sid. 50), att i främsta rummet borde 
undersökas 

FD)ETS EN er hurra lang tid Cerfördras” för att träden ss skola uppnå 
vissa afsättningsbara storlekar» och tolkar detta: »Uppdraget afsåg framtida 
tillväxt hos skogsträden, sålunda den tillväxt, som under mera ordnade för- 
hållanden var att förvänta». För att utröna tillväxten under »ordnade för- 
hållanden» synes enda utvägen vara att anställa undersökningar å skogar, som 
verkligen stå under sådana »ordnade förhållanden.» Men då det nu vid un- 
dersökningen visade sig, att tillräckligt gamla sådana saknades, slog Ö. in på 
en annan väg, nämligen att på i naturen förekommande, till härstamning, bio- 
logisk beskaffenhet etc. obekant material söka afgöra, huru tillväxten skulle 
försiggå i den tänkta normalskogen. Detta är enligt vår uppfattning från 
biologisk synpunkt helt enkelt omöjligt. De uppställda frågorna hade säker- 
ligen bättre besvarats genom att t. ex. ange, hvilka biologiskt sedt olika slags 
tillväxttyper, som finnas i det undersökta området, och deras relativa frekvens. 
Därigenom skulle en sannare bild af våra skogars bestånd af olika trädtyper 
ernåtts, än hvad några slags medeltalsträd kunna lämna. 

Vi anse därför den kritik, som riktats mot den statistiska behandlingen 
af materialet i Ö:s arbeten, vara befogad och kritiken i sin helhet fullt be- 
rättigad, då det ju gällde undersökningar, som fortfarande skulle utgöra en 
af grunderna för den norrländska skogshushållningen. 

Härmed är dock icke sagdt, att de Örtenbladska arbetena skulle sakna 
förtjänster, och vi tillåta oss härvid att anföra följande: 

Det torde väl knappast föreligga något tvifvel om, att icke dessa Örten- 
blads och Holmerz' arbeten kunna räknas som grundläggande för flertalet föl- 
jande rationella undersökningar öfver de norrländska skogarna. De innehålla 
också i sig de första försöken till en utredning af de nordsvenska skogssam- 
hällenas utvecklingshistoria och inbördes samband. <Särskildt betydelsefulla i 
detta hänseende äro de bidrag, som lämnas till den ur såväl praktisk som 
teoretisk synpunkt så ytterst viktiga frågan om tallens undanträngande genom 
granen. 

Skulle i Ringstrands yttrande (Stockholms Dagblad ?/;, 1906): »Då jag 
framhållit, att kostnaden för dessa arbeten enligt uppgift uppgått till 40,000 
kr., har jag därmed ej sagt, att byråchefen Örtenblad häraf uppburit något 
oskäligt arfvode. Jag har omnämnt detta endast därför, att jag ansåg denna 
statens utgift bortkastad» ligga ett underkännande af dessa Örtenblads arbeten 
i sin helhet, är detta uppenbart orättvist. För öfrigt har det visat sig, att 
kostnaderna endast uppgått till omkring 29,000 kr., en summa, som 1i för- 
hållande till undersökningarnas såväl omfång som resultat samt det insamlade 
materialets storlek och värde i och för sig själf måste anses som synnerligen 
anspråkslös. 

Stockholm den 16 maj 1909. 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 201 


I. Yttrande af herr Fr. Lovén. 


Undertecknad anmodades i sistlidne januari månad af byråchefen m. m. 
Th. Örtenblad att såsom biolog taga stämma i en af fem sakkunniga personer 
tillsatt nämnd för att afgifva yttrande öfver de af direktören C. G. Holmerz 
och Örtenblad utförda tillväxtundersökningarna å skogarna inom Norrbottens 
län (åren 1884—385) och de i öfriga norra länen (åren 1887—1890), hvilka 
undersökningars vetenskapliga och praktiska värde utsatts för en hård kritik 
dels af jägmästaren H. Petterson uti hans uppsats >»Om Th. Örtenblads till- 
växtundersökningar 1 Norrland», införd i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906, 
h. 6, och i en särskild af honom senare ingifven uppsats samt dels af en 
»>anonym> författare, uppgifven sedan vara jägmästaren N. G. Ringstrand, 
som under titeln »skogsvårdare»> rörande detta ämne infört trenne artiklar i 
Stockholms Dagblad den 5, 9 och 19 okt. 1906 — äfvensom att afgifva 
yttrande öfver de af bemälde Örtenblad och Ringstrand till nämnden senare 
afgifna förklaringar. :Utryckande mitt beklagande öfver att en envis nerv- 
sjukdom, som hållit mig vid sängen i öfver '/; år, hindrat mig att möta vid 
nämndens sammanträden samt att där afgifva mitt yttrande, får jag härvid 
sent omsider insända detsamma. 

Då de tvistande uttalat sin önskan att nämndens ledamöter måtte yttra 
sig särskildt öfver hvarje af de nämnda tryckta skrifterna eller de till nämn- 
den ingifna skrifna uppsatserna, vill jag börja med att skärskåda arbetet 
>Om Norrbottens skogar» af C. G. Holmerz och Th. Örtenblad, hvilket 
arbete hårdast kritiserats och börjar då med 


A). Tallen. 


Det uppdrag, som herrar Holmerz och Örtenblad erhållit af K. Domän- 
styrelsen, var att utreda följande förhållanden: 

a) »Det inflytande, som geografiskt läge, höjd öfver hafvet, jordmånens 
beskaffenhet och markens exposition utöfva på skogsbeståndens och de en- 
skilda trädens uppkomst och tillväxt samt på beståndens slutenhetsgrad>; 

b) »under hvilken åldersperiod, med fästadt afseende på de under a) 
nämnda förhållanden, tillväxten är lifligast och när den hufvudsakliga till- 
växten kan anses vara afslutad, samt hvilken storlek träden då hafva uppnått, 
eller med andra ord huru lång tid det erfordras för att träden å de olika 
växtplatserna och i skilda slutenhetsgrader skola uppnå viss afsättningsbar 
storlek, och om det därefter med hänsyn till nuvarande värden å olika dimen- 
sioner är fördelaktigt att låta träden ytterligare kvarstå» m.m. — — — — 

Berättelsen , öfver resultatet af årets (1884) undersökningar skulle enligt 
instruktionen för förrättningsmännen till K. Domänstyrelsen afgifvas innan den 
I mars nästkommande år. 


Beträffande utväljandet af de profträd, som skulle komma att blifva före- 
mål för speciell undersökning, lämnades ingen utförligare redogörelse i den till 
det tryckta arbetet »Om Norrbottens skogar» hörande texten. Däremot nämnes 
uti Örtenblads senare arbete >»Om skogarna och skogshushållningen i Norr- 
land och Dalarne» rörande denna fråga följande: 


202 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


» Tillväxtundersökningarna utfördes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med 
den ursprungliga af direktören m. m. C. G. Holmerz härför uppställda planen, 
hvarigenom enhet i resultaten vunnits. Det är sålunda sektionella undersökningar, 
som bilda underlag för hithörande redogörelse.» Gången af arbetet säges 
vara följande: »Sedan lämplig lokal valts, hvarå under härför passande för- 
hållanden kvadratiska profytor om i regel en hektar utstakades och fullständigt 
taxerades, uppsöktes och fälldes ett nödigt antal profstammar, hvilka alla upp- 
mättes, kuberades och till ålder bestämdes. De af dessa stammar, som i 
följd af undertryckning (ljusbrist) visade svag tillväxt och syntes gå en oviss 
framtid till mötes, undersöktes icke vidare, hvaremot de, som voro timmer- 
dugliga eller efter all sannolikhet skulle utväxa till timmer, afskuros såväl vid 
brösthöjd som vid 6,; meter öfver ordinär stubbhöjd. På dessa snittytor 
uppdrogos medeldiametrar, hvarå årsringarne fördelades på decennier från 
barken mot märgen.» 

Hvarje tiotals tillväxtökning i millimeter infördes i kolumner uti de arbetet 
tillhörande bilagorna 3 och 4. 

Rörande de sektionella undersökningarna, hvilkas utarbetande hårdast 
bedömas af Petterson och Ringstrand, säges i texten af arbetet >»Om Norr- 
bottens skogar» följande: »Dessa undersökningar hafva förträdesvis utförts å 
medelålders och äldre träd; men i syfte att erhålla fuliständiga uppgifter om 
trädens höjdtillväxt, hafva vi därjämte undersökt äfven yvngre träd ända ned 
till plantåldern, och därvid uppmätt deras höjd samt, i mån sådant kunnat 
ske, längden af de 10 sista och 10 nästsista årsskotten.» 


Ännu närmare redogör Örtenblad för de synpunkter, som voro bestäm- 
mande för förrättningsmännen vid utväljandet af de profträd, som skulle under- 
sökas, 1 en utförlig förklaring, införd i årsskrift för föreningen af skogsvård i 
Norrland 1905 (II). Han säger där: »Profträden borde först och främst 
hafva uppnått och helst öfverskridit saluduglig minimidimension, hvilken vid 
den tiden angafs för Norrbottens län vara träd, som lämnade timmer af 8 
eng. tums diameter (20 cm.) vid stocklängd.» 

» Träden skulle vidare tillhöra de härskande stamklasserna, dock ej de 
förhärskande, emedan dessa senare ofta hade abnormt stor krona och starkt 
afsmalnande stam. På sådant sätt väntade man erhålla tämligen normalt ut- 
bildade träd, som i ringa grad lidit af sidobeskuggning från sina grannar. 
Med afseende på trädens ställning i beståndet vid tiden för deras utväljande 
till profträd skulle gälla, att de voro så fria som om de åtminstone under ett 
par decennier af den senaste utvecklingsperioden skulle varit föremål för ordnad 
hushållning». 

»Genom undersökningar af på detta sätt utvalda träd hoppades man 
kunna beräkna en växttid, som tillnärmelsevis motsvarade den, som erhålles 
då ett bestånd utvecklas under skogsvård från dess anläggning intill dess 
afverkning.» 

Från undersökningarna uteslötos vissa bestämda sämre beståndsformer, 
såsom försumpad granskog (s. k. »granköl»), hvilka skogsbestånd ansågos vara 
alltför abnorma för att kunna lämna någon ledning vid utredandet af de upp- 
ställda frågorna. 

Det hade dock varit önskligt, att dessa mera detaljerade uppgifter rörande 
valet af de undersökta träden influtit i den till arbetet hörande texten, men 
det var ju i alla fall att förvänta, att utväljandet af dessa träd skulle ske med 


PT «& 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 203 


stor omsorg och försiktighet och efter noggrant bepröfvande, då detta arbete 
lagts i tvenne framsynta skogsmäns händer. 

Några mera omfattande arbeten rörande barrträdens tillväxt inom landet 
voro vid denna tid ej publicerade. Dock må omnämnas ett exempel härpå. 

År; 1882 verkställdes af statens skogstjänstemän i Norrbotten, på dåvarande 
skogsinspektör E. Kinbergs initiativ, undersökningar för att lära känna fallens 
växtform äfvensom tillväxtens gång, huggbarhetsåldern m. m. Äfven "rörande 
tallens höjdtillväxt hade Kinberg gjort omfattande undersökningar å tvenne 
markboniteter, hvarvid han funnit, att tallen uppnådde å dem 1,35 meters höjd 
vid resp. 12, 15 och 20 år. Utaf sagda skogstjänstemän hade utvalts i Norr- 
bottens län inom 9 olika socknar 76 sågtimmerträd, som fullkomligt analy- 
serades till sin tillväxt. Deras ålder varierade mellan 94 och 370 år, deras 
diameter uar bark växlade mellan 28,2 cm. och 47,4 cm. vid 1,3 meters 
höjd och 20,4 cm. samt 37,; cm. vid 6,3; meter. Samtliga dessa träds medel- 
ålder var 203 år och medeldiametern utan bark vid 1,3; meter 34,3 cm. och 
vid 6,3; m. 209,3 cm. Afsmalningen mellan dessa båda punkter var sålunda 55 
millimeter. Bland dessa 76 undersökta träd funnos 21 stycken, som voro 
väsentligt yngre än de andra, men tycktes dock hafva hunnit lika grofva 
dimensioner som dessa. Deras medelålder var 146 år och medeldiametern 
vid 1,; meter 34,3; cm. och vid 6,; meter 29,3; cm. Afsmalningen hos dem 
var sålunda 50 mm. eller något mindre än alla 76 trädens medelafsmalning. 

Dessa undersökningar tyckas hänvisa på en ganska liflig tillväxt hos 
barrträden inom Norrbotten. Dock torde nog profträden åtminstone delvis 
hafva utgjorts af förhärskande träd. 


Holmerz' och Örtenblads arbeten med numrering och inregistrering i de 
olika bilagorna af det insamlade profmaterialet hade dock icke länge pågått, 
förrän det visade sig, att oaktadt den omsorg, som användes vid trädens ut- 
väljande å rot, en stor mängd (42 25) af de träd, som till utseendet syntes 
vara normala, utgjordes af mer eller mindre abnorma träd, hvilkas höjd- och 
diametertillväxt under flera årtionden varit väsentligt försenade. 

Det blef då klart för förrättningsmännen, att det insamlade trädmaterialet 
ej kunde direkt gifva svar på frågan: »huru lång tid det erfordrades för träd 
inom normala eller under ordnad skogshushållning varande skogar för att 
uppväxa till vissa afsättningsbara dimensioner?» 

Att sålunda helt enkelt dividera summan af samtliga trädens tillväxttal 
för de skilda decennierna med hela det antal träd, som genomlefvat dem, 
gifver visserligen ett rent matematiskt uttryck för det insamlade materialets 
medeltillväxt, men icke alls svar på hufvudfrågan, huru de nya skogsbestånden, 
som komma att uppväxa under bättre och mera ordnade förhållanden än de 
undersökta urskogarna genomlefvat, skola komma att öka sin diameter under 
skilda tider. De på sådant sätt funna medeltalen måste härför blifva för 
låga, i synnerhet för de första 50 åren, enär ett stort flertal af de under- 
sökta träden på grund af utifrån kommande orsaker hämmad höjdtillväxt ännu 
ej hunnit de punkter å stammen (1,3 m. och 6,3 m.), där måtten togos. Däri- 
genom kunde hända att, om äfven dessa träd upptogos som divisorer i de 
tal, som bildats endast af de mera snabbväxta träden, en tillväxtökning för 


2094 OM TH. "ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


ett decennium befinnes vara lägre än den ett lefvande träd någonsin afsätter, 
och sådana tal måste betraktas som biologiskt oriktiga. 

Ett annat förfaringssätt blef därför nödvändigt och då hade förrättnings- 
männen att välja på: antingen 

1:0) att ur det befintliga materialet utbryta och undersöka endast de träd, 
som från ungdomen och äfven framdeles vuxit någorlunda jämnt och normalt, 
samt förkasta återstoden, en åtgärd, som dock ej ansågs böra vidtagas, dels 
emedan materialet i hög grad skulle förminskas i numerär och dels emedan 
samtliga träden skulle undersökas äfven i andra hänseenden; eller ock 

2:0) uppdela hela materialet i olika växtlighetsklasser, hvilka särskildt 
för sig undersöktes; eller slutligen 

3:0) använda det sätt, de valde, nämligen att betrakta endast de tillväxl- 
medeltal för normala, hvari alla eller åtminstone de flesta träden af undersökmings- 
materialet bidragit under decenniet, — och detta var i regel fallet vid en ålder 
af öfver 50 år vid 1,3; meter och öfver 70 år vid 6,; meter — och sedan 
söka att genom utval af normala ungskogar finna normala tillväxttal för de 
fem första 10-årsperioderna, i afsikt att jämföra dem med de af materialet 
erhållna siffertal, och, om så befunnes nödigt, korrigera dessa senare tal, som 
på grund af undersökningsmaterialets ojämna beskaffenhet voro mycket osäkra. 
— Till detta ändamål undersöktes inom länet enl. 5z/. I o. 2 följande ung- 
träd, som befunnos gifva nedanstående medeltal: 


Bil. 1. Antal undersökta träd med medelålder och medelhöjd :; 


> 30 8 år 150 meter 
> 102 KÖRS 2 
> >» INIk2 20 » AS 
RE 6) Sj (EE 
SU ÖT UL (OA 
JE S=ALT 56 >» ELj200-0 
12 | ADS HÄ Re 
> T2=YO 70 >» 135300 


Summa 496 


De flesta af de 72 träden (Bil. 2) finnas till sina diaraeterökningar under 
de skilda decennierna upptagna uti Örtenblads arbete i Bil 3 och 4. 

Med anledning af i det föregående omnämnda förhållanden beslöto för- 
rättningsmännen, i afsikt att ur materialet kunna finna tillväxttal, som stodo 
de normala så nära som möjligt, att dividera hela tillväxtsumman för hvarje 
decennium med endast de träd, som inom dem afsatt någon tillväxt, sålunda 
icke medtagande de senväxta och abnorma träd, som vid de bestämda år- 
tiondena ej hunnit till undersökningsställena (1,3 och 6,5 meter). 

Genom fastställandet af denna princip tyckte förrättningsmännen sig 
kunna utan större olägenhet göra sig skyldiga till den oegentligheten att i 
Bil. 3 och 4, hvilka uppgifvas i texten, upptaga endast de sektionellt under- 
sökta träd, för hvilka diameterökningarna uppgifvas för hvarje decennium såväl 
vid 1,; meter som vid 6,s; meter, införa äfven de öfver 100 träd, hvilkas till- 
växt undersökts endast från barken och till det ställe, där de uppnått länets 
antagliga afsättningsminimidimension eller 20 cm. 

Härigenom omöjliggjordes också användandet af det beräkningssätt, som 


KÄNT 


SEE 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 205 


jägmästaren Petterson föreslagit eller att dividera tillväxtsummorna med samt- 
liga undersökta träd, äfven om de vid undersökningspunkten ej visat någon 
tillväxt under decenniet, hvilket ju dessa öfver 100 träd till största delen 
gjort, ehuru denna deras tillväxt ej varit föremål för undersökning från mär- 
gen till 20 cms groflek och sålunda inga tillväxttal införts i de resp. tabellerna. 

Dessa träd hade rätteligen bort intagas i en särskild bilaga, enär de 
icke voro ll fullo sektionellt undersökta. 

Till hvilka resultat kommo då förrättningsmännen vid användande af sina 
beräkningsmetoder? Och kunna de därvid erhållna medeltal för tillväxt- 
ökningen under de skilda årtionden anses sammanfalla med eller åtminstone 
stå nära normalt växande träds medeltillväxttal? 

I korthet kunna vi svara, att de funna medeltillväxttalen för de olika 
decennierna vid 1,, meter synas vara ganska normala — dock något för höga 
för åldrarna öfver 90 år —, hvilket däremot ej kan sägas om de vid 6,3 
meter erhållna medeltal, af orsak, för hvilken jag närmare skall redogöra. 

De af Holmerz och Örtenblad uti Bil. 3 och 4 samt i texten upptagna 
tillväxttal äro följande: 


Vid 1,3 meter inom bark Vid 6,; meter inom bark. 


vv a ME + . i 
i É Under- | Medel- |.2 E = 3 L Under Medel Medeldiameter 
ITrädens ålder, 2 JE =.= = XIlrädens ålder,| sökta NT i mm. 
| N sökta | ökning oz 7 2 EE sd ökning | —" 3 
år Z 352 ir år SN mm. |a)iBil | b)itex- 
| träd mm. 'sdbbo st S 
i ET Oo rr 4. ten 
11—20 98 33:3 33:3 I11—20 = - 
| 21—30 363 31,8 65,1 21—30 -- — 
31—40 416 27.7 92,38 31—40 40 46,1 46,1 = 
41—50 428 24 116,8 41—530 149 44,2 00,3 | 44,2 
51—60 431 21,2 138 51—60 248 35,8 | 126,1 80 
61—70 426 19,4 I57:4 61—70 314 20,5 155,6 | 109,5 
71—5$80 413 17,6 175 71—80 343 24,9 180,5 | 134:4 
81—90 414 16,4 I9I.4 I1—90 370 21,7 | 202,2 | 156,1 
91 —100 419 15,9 207:3 9I— 100 392 19 221,2 | 175,5 
10I—110 413 14,6 221,9 »10OI1—T1I10 394 10,8" | "236 191,9 | 
111—120 417 13,6 2355 II 1[—I1I20 401 15 253 206,9 | 
121—130 413 13 248,3 I21—130 396 14 267 220,9 
| 131—140 404 11,8 260,3 131—140 390 12,4 27904 2533 
141—150 399 I 1.4 271,7 I141—150 338 I 1,4 200,8 | 244,7 


Vid begagnandet af förrättningsmännens metod uppstod den oegentlig- 
heten att träden vid 8o år och framdeles blifva gröfre vid 6,3; meters höjd 
än vid 1,3; meter. Förrättningsmännen hade äfven iakttagit detta fel och där- 
för vidtagit rättelse af de osäkra talen vid 6,; meter under trädens ungdoms- 
period. I stället för att jämka och ändra de erhållna siffrorna i flera decen- 
nier, beslöto de att bortkasta första tillväxttermen (46,1: mm.) vid 6,3; m., 
hvilken afsatts af endast 40 snabbt växande träd af samtliga undersökta 411 
träden under åldersperioden 31—40 år, och häraf endast ett träd af 150 
från Skellefteå flodområde och 11 af 155 träd inom Luleå flodområde samt 
de öfriga inom Kalix—Torneå floddal. 


296 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Förrättningsmännen tyckas dock ej hafva funnit grundorsaken, hvarför 
med deras beräkningsmetod medeltillväxttalen vid 6,5; m. voro ej obetydligt 
större i senare år än under samma tidpunkt vid 1,; meter. Orsaken ligger 
nämligen i det skilda sätt, hvarpå de normalt växande och de i ungdomen 
mycket tillbakasatta träden öka sin tillväxt under skilda tider. 

Tillväxtgången hos normala träd visar i allmänhet en fallande serie, där 
skillnaden mellan termerna är störst under de 4 å 5 första eller äldsta decen- 
nierna. . Däremot förete de träd, som under flera årtionden hindrats i sin höjd- 
tillväxt — antingen i följd af ljusbrist (öfverskuggning) eller af den djupa och 
hårda snöns tyngd eller af mycket torra försomrar e. d. — men som dock 
slumrande bibehållit sin lifskraft, en helt annan utvecklingsgång. Å dem är ofta 
diametertillväxten t. ex. vid 1,3 meters höjd /Zägs/ under första årtiondet, 
kan slundom sedan vara ungefär lika under några årtionden eller stegras småningom 
under 6 å 7 decennier för att därefter så småningom falla och vara lika stor med 
de normalas vid samma tid, ja till och med i regel, sedan de kommit i åtnju- 
tande af mera ljus, öka sin tillväxt per decennium med större tal än dessa. 

Dylika senväxta träd, som förmått repa sig, visa vid 6,5 meter en annan 
utvecklingsgång än vid 1,, meter. Mycket sällan ser man här, hvilket Örtenblad 
äfven betonat, att diametertillväxten är svag under det första årtiondet, som 
de afsätta någon tillväxt vid denna höjd — ty dylika träd blifva i regel efter 
hand undertryckta och många sådana finnas nog i de norrländska skogarna — 
och sedan ökas, utan de visa sedan från första årtiondet, som de genomleft vid 
6,, meters höjd, äfven om det är så sent som vid 70 å 80 år, en fullt normal 
tillväxtökning, som kan bibehålla sig lika hög under ett par årtionden, men 
faller sedan, Dylika senväxta träd, som hinna 6,5; meters höjd först efter 50 
å 60 år, afsätta redan i andra eller tredje årtiondet därstädes fullt samma 
diameterökning som de normala träden vid samma ålder och sedan öka de 
sin diameter mera än dessa ända till mycket hög ålder, t. ex. 200 år, utan att 
dock annat än undantagsvis uppnå de normalas dimensioner. 


Det är denna, af förrättningsmännen ej nog beaktade omständighet, 
som vållat, att de i Bil. 4 uppgifna medeltillväxttalen kunnat blifva för stora, 
ty de i ungdomen senväxta träden verka en ej obetydlig höjning af medel- 
tillväxten för hela det undersökta materialet efter åldern 110 år och därefter. 

Då nu, såsom förrättningsmännen gjort, för de första årtiondena vid 6,; 
meler (Bil. 4) införas tillväxttal, som uppkommit genom division af endast de mera 
snabbväxta och som normala ansedda trädens diameterökningar — enär de sen- 
växta träden då ännu ej hunnit till 6,; meters höjd — och då dessa senväxta 
träd vålla en höjning per decennium för hela materialet efter 110 år eller 
därutöfver, så är ju en gifven följd, att, när dessa förhöjda tal läggas till de s. k. 
normala för den yngre tiden, diametrarna blifva för höga för de äldre träden. 

Då jag började min granskning af arbetet »Om Norrbottens skogar», före- 
föll mig detta vara fallet, hvarför jag för kontrollens skull beslöt att uppdela 
det i sin tillväxt mycket heterogena materialet i trenne olika växtlighetsklasser, 
nämligen: 

I. Träd med någorlunda normal tillväxt såväl i ungdomen som framdeles, 
hvartill hänfördes de träd, som vid 1,3 meter afsatt någon diameter under 
perioden 11—20 år samt diameter vid 6,; meter före 60 år eller med 
andra ord, hvilkas höjdtillväxt varit sådan, att de hunnit 1,; meters höjd 
före 20 år och 6,3; meter före 60 år; 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 207 


IH. De i ungdomen senväxta träd, som visserligen afsatt någon diameter vid 

1,3; meter före 30 år, men vid 6,3; meter först efter 60 år; 

III. De mycket senväxta (delvis undertryckta) träd, som ej hunnit till 1,3 meters 
höjd förrän efter 30 år och till 6,; meter, då de orkat. 

Då därjemte det officiella arbetet visade sig ganska svårt att samman- 
hålla, enär det på grund af sin art och de många kolumnerna var uppdeladt 
i många bilagor, som egentligen hörde tillsammans, såsom Bil. 2, 3, 4, 6 och 
9, ansåg jag lämpligt att sammantränga arbetet för att få en bättre öfversikt, 
lättare kunna jämföra siffrorna i ena bilagan med den andras siffror och däri- 
genom blifva i stånd att följa hvarje träds hela utvecklingsgång. Jag samman- 
förde då till ez bilaga hufvudsakerna i de fem ofvan nämnda. Samtliga de 
träd, som med lika nummer voro upptagna i dessa bilagor, infördes i tabellen 
eller bilagan, som omfattade 41 träd. 

Ur Bil. 2 i arbetet >»Om Norrbottens skogar» hämtades uppgift om trädens 
ålder och diameter vid 1,3 meter z/anpå barken. 

Bil. 3 och 4 infördes med alla sina tillväxtökningar för de olika decen- 
nierna. Dessa tal hopsummerades, hvarigenom trädens diameter zzom barken 
blef känd för hvarje träd såväl vid 1,; meter som vid 6,3; meter. Skillnaden 
mellan diametrarna vid 1,3 meter utanpå och inom barken är naturligtvis 
dennas tjocklek och skillnaden mellan diametrarna inom barken vid 1,3 me- 
ter och 6,; meter utgör afsmalningen mellan dessa punkter. Alla dessa tal 
infördes 1 den af mig upprättade gemensamhetstabellen. 

Siffrorna för Norrbottens län återfinnas å sid. 1—12 i densamma. Jag 
har vid upprättandet af densamma användt författarnas uppdelning af länet i 
trenne hufvudtrakter, för hvilka redogjorts särskildt, men äfven verkställt ett 
sammandrag för länet i dess helhet. 

Det skulle blifva för vidlyftigt att i detta utlåtande gå in i enskildheter, 
hvarför jag får hänvisa till den bilagda tabellen! och här endast i korthet 
redogöra för slutresultaten (tab. sid. 10). 

Af tabellen framgår, att utaf det hela' undersökta materialet eller 411 
träd 239 st. eller 58,4 & falla inom växtlighetsklassen I, 106 träd eller 25,8 2 
inom klassen II samt 66 träd eller 16,6 2; inom växtlighetsklassen III. 

Af nämnda slutsammandrag må följande utdrag göras intill trädens 
50 ar. 

Af efterföljande tabell visar sig med all tydlighet den skillnad i tillväxt- 
gången hos s. k. normalt växande träd och hos de två senväxta kategorierna, 
hvarom jag förut ordat. 

Vi se t. ex. vid 1,3 meter att diameterökningstalen per decennium för 
de tvenne senaste växtlighetsklasserna äro väsentligt lägre än de normala 
under de första 70 åren, därefter blifva de under ett par årtionden ungefär 
lika med dem, hvarefter de äro 2—4 mm. större per decennium än de normala. 

Ännu större är skillnaden vid 6,; meters höjd. "Under de första 80 åren 
äro tillväxtökningarna äfven här lägre för klasserna II och III än för klass I, 


1 Liknande tabeller äro af mig upprättade äfven för de öfriga fem län, inom hvilka 
skogarnas tillväxt blifvit af Örtenblad undersökt, och omfatta tillsammans med den för Norr- 
bottens län upprättade inalles 54 stora helarkssidor, men hafva ej här på grund af utrymmes- 
och kostnadsskäl kunnat tryckas. De finnas dock i behåll, för den händelse någon intres- 
serad skulle önska närmare taga del af de speciella siffrorna, hvarför jag alltemellanåt i 
detta utlåtande hänvisat till dessa omfattande tabeller. 


298 OM: TH: ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


men redan vid 90 eller 100 år blifva de större än de normala, med en skill- 
nad af 3—5 mm. per decennium under många ärtionden. Diameterskillnaden 
mellan träden hos kl. I och kl. II och III blir därför mindre ju äldre träden 
blifva. 

Af mina tabeller (s. 10) se vi sålunda att skillnaden i diametern för trä- 
den inom kl, och okt) öocck sl ar vid: x,3 meter: 


för kl. II för kl. III 


VIC TOO Ara ba SIRENEN re NS BRA ANANREE 7 SAN Bj BERG ALENA TEN 4 AASE 80.7 mm. 
BEAIT/SOR Bret ARNESEN BSS RE fr SR RE 307 52,0 
222 SAOL IT bs yo bsoefäan NEAR AN TOLD ESN TOSSBANAN TIG EE DA NNGNSTTTSAS TIGA FL la od 42,6 » 


vid 6,; meter är samma skillnad: 


MIG ERGO ATEN EON: SANNE Sr ESSEN BIR IGANa CS SL RET TA TR og 69,9 > Be 
GPL Ö rf En RT BS brad lla na a VS jefsiNa, dare a BTa SHR se Br mRJA SAR, SNES SO i? TISKT 
SE OT orsosfa ETT Seel j NES DN Se Lar ad SJÖ Sale biorErere BORT la osfarka Brr SENS a Nee 41,3 » SY:0CE 


Medeltal af tillväxtökningarna och diametrarna pr decennium intill 


De undersökta trädens Vid 1.3 meters höjd inom barken 
| | diameter 
Växtlighets-/ fe vid 1,3 | diameter 
NS Få | = meter | vid 1,3 
> - 68: | os på bark meter 
klass. a 120 | = | (Bil. 2) | 72om diameterökning inom bark under 
< > be) - . 
| D vid bark vid 
| of) afverk- | 30år I 40] 50 60| 70-80 901100) 110 | 120] 
| ningen | | | | 
ar ar | 
| st. är |: mm. m—i—l—l—-1—m—e— 
AREA RR eo MR RET | | 
ESA TSREEO 239 | 58.11 167 298 48.7 32.1; 26.6] 22.7| 20.0] 17.5] 15.9) 14:51 13.1] 11:9] 
TIEFRESTSS TESS 106 | 25.8] 208 303 25.9 21.5| 19.31 18.31 17.3] 16.3) 15.5] 16.1] 14.8| 14.7] 
LOU | 66] 16.1] 211 292 0.0 15.7] 20.2] 19.9] 19.2] 18.3| 17.3] 16.7| 15 71 15.3] 
0 EO EN Er EE rr ER ER EE ETEN RR TR 
S:ma o. medeltal 411 |100.0 184 298.606 3501 Il 260 22 21.1| 19.1] 17.4| 16.0| 15.3| 14.1] 13.2] 
Deras resp. diametrar blefvo sålunda: 
Mi AES TTT | 239 | 58.1| 167 298 48.7 80.8/107.4/130.1/150.1/167.6 188.5/198.0 211.-1/223.0] 
VISSTE | 106 | 25.8! 208 303 25,9 47.41 66.7| 85.0 102.3/118.6/134.1]150.2 165.0/179.7] 
108 ES ANA 66 | 16.1] 211 | 292 0.0 15.7| 35.9] 55.8| 75.0) 93.3 110.6/117.3 143.0/158.3 
S:ma o. medeltal| 411 |100 | 184 | 298.6 35.1 | 61.8| 84.5|105.6|124.7|142.1 158.1|173.4|187.5|200.7! 
Ställer man större fordringar på de s. &. normala trädens tillväxt i Norrbotten, att 
så visa de 56 träd af hela undersökningsmater:alet, 
| | | Diameterökning inom barken i mm. vid 1.3 meter under 
| | Käg FAR SG ER | 
| | 7 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 190 | 100 110 | 1201 
| = | | | | 
I | AE | | | 
[ER trea | BA | 
[Ars vs rsesssspasa | 56 | 13.4] 157 292.0 39.6] 38.5] 30.8| 26.71 21.51 20.11 17.1] 14.31 13.21 11.31 10.1 
I | | I 
| | 
DIaMeleLissaseksns | | 39.6) 78 1/108.9/135.6|157.1|177.2|194.3/208.6|221.8|233.1|243.2 
De 20 bästa af de normala träden 
| KERR F SRA rs | 201.4:9 | 1341 -290:5 | 46:5] 44.0] 33.0| 27.8) 22.3) 22.11 18.1| 15.6| 14.0] 11.0 9.11 
VEN | | MR IBA | 
Diameter ......... | | | | | 46.5) 90.5, 123.5|151.3|173.6|195.7|213.8 229.4|243.4|254.4,263.5 


KAR 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 209 


Huru storartadt sålunda än många af de i ungdomen senväxta tallarne 
förmå öka sin tillväxt vid äldre år, sedan de blifvit friställda, hinna de dock 
icke de normalas diameter, utan blifva efter t. ex. vid 150 år med 5 å 7 
centimeter, en skillnad, som de skulle behöfva omkring 40 år för att utjämna. 

Häraf synes huru viktigt och ekonomiskt det är att främja ungskogens 
tillväxt, äfven om den i många fall äger förmåga att under flera årtionden 
fördraga viss beskuggning utan att taga ohjälplig skada. 

Å andra sidan må skogsförvaltningen väl beakta, att han i urskogen eller 
i mindre skött blädningsskog har bland de mer eller mindre väl utväxta 
träden ett flertal, som varit mycket tillbakasatta men repat sig så att de genom 
sin tillväxt f. n. gifva högre ränta än många af de normala träden, som kanske 
redan lämnat den hufvudsakliga tillväxt, som de på en viss jordmån förmå afsätta. 

Dylika träd äro då i många fall berättigade att lämnas på tillväxt längre 
än de normala träden och därför kan en längre omloppstid vara berättigad 
för blädningsskogen än för den likåldriga trakthyggesskogen. 


150 år å de tre växtlighetsklasserna i Norrbottens län (se tab. sid. ja 
Vid 6.5 meters höjd inom barken = cl 
a 
diameter diameter ae 
vid 1.3 | diameter vid vid 6.5 [=> 
meter 6.5 meter meter | et 
decennierna inom inom bark diameterökning inom bark under decennierna inom | £= 
bark vid vid 60 år | bark vid! =" 
' - o = o IN 
130 | 140 | 150 |- 159 år 70 | 80 | 90 | 100 110 120 | 130 | 140 | 150 | 150 år I = 
t—e—r. | mm. m—i—l—1—-i-m—e—t—e—r mm. | 
ef LEN (RAG ee 0 Dr SNS EAT 0 SIS NES 0 EN SA ASEA AAA SN IAEA OA 
| 
10.7! 9.9 9.8] 2534 70.9 28.7| 22.21 18.9] 15.8; 13.8! 12.1; 10.8] 9.5) 9.5| 211.8 | 41.6 
13.3) 12.2] 11.5| — 216.7 0-0 18.3) 23.11 23.5| 21.7) 16.1] 17.1) 15.6) 13:4) 12:3| 161.1 | 55.6 
| 15.21 13.9] 13.1 200.5 40 8.5| 14.4) 17.2| 19 3| 17.4] 17.4| 15.2| 14.1] 13.2] 140.7 | 59.8 
| 12.41 11.4] 11.0] —235.5 41.9 22.7| 21.1| 19.9] 18.1] 16.2] 14.6] 13.1] 11.7| 10.9; 190.2 
| 
| | 
|233.7/243.6 253.4 70.9 99.6 121.8/140.9/156.5|170.3/182.4 193.2 202.7 211.8 
|193.0 205.2'216.7 0.0 18.3! 41.4 64.9 86.6/102.7/119.8 135.4/148.8 161.1 
173.5/187.4/200.5 4.0 12.5 26.9 44.1 63.41 80.8! 93.2/113.4127.5/140.7 
213.1|224.5|235.5 | 41.9 = | 646) 85.7|105.6|123.7|139.9|154.5|167.6|179.3/190.2 
t. ex. träden skola hafva afsatt någon diameter vid 1.3 meter före 20 år och vid 6.5 meter före 50 år, 
som uppfyllt dessa villkor, följande utvecklingsgång (tab. sid. 
decennierna | Diameterökning i mm. vid 6.5 inom barken. 
| Hee intill diameter 
130 | 140 | 150 | vid 1.3.) "7-1 60 | 70 | 80-190 1 1001 1101-1201 130] 140 | 150 | vid 1.3 
m. vid 50 | m. vid 
150 år | 150 år 
9.4) 8.7| 9.8] 271.1 58.4 | 32.6| 26.6) 20.2| 16.8| 14.3| 11.8| 10.9] 9.1| 8.9| 8.4) 218.0 | 53.1] 
16.6 + | | 
252.6 261.3 271.1 58.4 | 91.0/117.6 137.3 154.6|168.9/180.7:191.6,200.7 209.6/218.0 
hade växt sålunda (se tab. sid. ). | 
I 9.0) 9.9) 10-1]  292.5 86.5 | 30.2| 25:6] 19.2| 15.7| 13.1] 9.4] 8.6) 7.0] 8.2] 7.5| 236.0 Bes 
| 46.7 + | | 
| 39. | | 


8 | 
|272.5/282.4/292.5| 86.5 |116.7 142.31161.5 182.2/195.3 204.7/213.3 220.3/228.5'236.0 


300 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Vid huggningarna bör därför vederbörlig hänsyn tagas härtill. 

Däremot bör man naturligtvis alltid sträfva efter att så vidt möjligt låta 
ungskogen så fort som möjligt komma i naturlig och normal tillväxt, ty där- 
igenom vinnes både tillväxt och penningar. 

Då nu bland hela det undersökta materialet från Norrbottens län funnos 
så många träd (42 2), som under flera årtionden varit nedsatta i såväl sin 
höjd- som diametertillväxt, men dock kunnat uppväxa till gröfre dimensioner 
blott de fått tid på sig, få vi dock väl akta oss för den uppfattningen, att 
undertryckning (ljusbrist) ej skulle vara så farlig för tallen i detta län, då den 
visar sig kunna repa sig vid högre ålder, och ihågkomma, att dessa 42 2 
utgjorts endast af sådana senväxta träd, som af eller annan anledning kom- 
mit i åtnjutande af större ljustillgång sällan senare än vid trädens 8o å 90 
år, ty Örtenblad säger uttryckligen, att de utvalda träden, som i allmänhet 
hunnit eller öfverskridit länets beräknade afsättningsminimidimension, synts till 
utseendet vara normala och åtminstone under ett par årtionden stått så fria, 
som om skogen varit föremål för ordnad skogshushållning. | 

Bland de frågor, som uppställts till förrättningsmännens besvaletua voro 
såsom förut nämnts följande: 

» När är trädens tillväxt lifligast?» »När kan den hufvudsakliga tillväxten 
anses vara afslutad?» samt »hvilken storlek hafva träden då uppnått?» 

Af utredningen har framgått, att hos normalt växande träd den diametrala 
tillväxten är störst 1 ungdomen och faller enligt regel succesivt 1 äldre år, 


om ej utifrån kommande omständigheter, såsom hjälpgallringar, ljushuggningar 


o. d., till en tid ändra denna regel. De i ungdomen senväxta den däremot sågo 
vi visa en annan utvecklingsgång. Tallens kubiska tillväxt torde i regel stiga från 
första årtiondet till omkring trädens 80 å 90 år, under hvilket decennium dess 
diameterökning är omkring 16 mm. vid 1,3 meter och 19 mm. vid 6,5 m. Tiden 
för tillväxtens hufvudsakliga afstannande är beroende på det tillväxtökningstal pr 
decennium, som anses böra betraktas som minimum, ty i själfva verket öka 
ju träden årligen sin tillväxt så länge de lefva. Afsätter tallen t. ex. ej mera 
än 10 mm. per decennium, så gifver den ej öfver 2 å 21/5 1 värderänta 
och är sålunda mogen till afverkning. Detta inträffar hos normala träd vid 
omkring 150 år, men hos i ungdomen senväxta träd, som sedan repat sig, 
om de blifvit före viss tid (c:a 100 år) friställda, först vid 200 år (jmf tab. 


SKRIO); 
»Hvilken dimension uppnår då ett normalt träd i Norrbotten vid t. ex. 
I50 år:> 


Enligt Zexten till arbetet >»Om Norrbottens skogar» skulle ett dylikt träds 
dimension vara: 241,7 mm. vid 1,3. Mm. och 249,7. mm. vid 0,5 MEKSECAN 
korrektion. af diametern vid 6,3; meters höjd blifvit vidtagen. 

Medeldimensionen för de 239 s. k. normala träd, som jag utbrutit ur 
länets hela undersökningsmaterial, var vid samma tid och på samma ställen 
å stammen följande: | 
239 träd, 253,, mm. vid 1,3 meter och 211,8 mm. vid 6,5 meter. Häraf visade 

507 TE NR2J AT dk OR » SAG 2 TOT KT AENS » och 
2,00 STON oo » HARPER » HAR » 

Att förrättningsmännen hyste den åsikten, att det af dem vid användandet 
af sin metod vid 1,3 meter funna medeltal (271,7 mm.) var ett normalt tal, 
kan man ej förvåna sig öfver, då man jämför det med det medeltal för de 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 301 


undersökta tallarne i Bil. 2, hvari förrättningsmännen inrangerat de under- 
sökta träden i kolumner med 3530 års åldersskillnad. I kolumnen där för 
r10—150 år finna vi 92 träd med en medelålder af 131 år, hvilka vid 
brösthöjd z/azpå barken hade en diameter af 27,4 cm. Då barken vid denna 
ålder enligt förrättningsmännens noggranna undersökningar endast är omkring 
2 cm. tjock, ägde medelträdet sålunda en diameter inom barken af 253,4 cm. 
Under de följande 19 år, sålunda till 130 år, torde dess diameter ökas 2,r 
cm. och sålunda diametern vid denna ålder vara 27,5 cm. vid 1,3 meter 
eller nästan lika med den af förrättningsmännen funna. 

Då afsmalningen mellan 1,3 meter och 6,; m. inom barken enligt 
Holmerz” om Örtenblads omfattande undersökningar vid denna ålder uppgår 
till 4,7 cm., så skulle sålunda diametern vid 6,; m. inom barken å de uti 
Bil. 2. uppförda 92 träden vara 22,8 cm. 

Vid jämförelse mellan förrättningsmännens siffror vid 1,3 meter och 
undertecknads, visar sig att samtliga mina s. k. normala träd visade en medel- 
diameter af 253,, mm. vid 1,3; m. eller 18,; mm. lägre än Örtenblads, men 
de 56 träden däribland hade en diameter af 271,1 eller nära nog samma 
som förrättningsmännens. 

Tager man nu hänsyn till att många af de s. k. normala träden varit 
utsatta för vedervärdigheter, såsom skogseld m. m., som tidtals kunnat ned- 
sätta deras tillväxt, att vidare enligt Örtenblads uppgift icke i undersökningarna 
ingingo några förhärskande träd, hvilka skulle hafva visat den starkaste till- 
växten, samt att vid en införd bättre skogshushållning, hvarvid hjälpgallringar 
och ljushuggningar kunna komma till användning, äfven de normala träden 
ofta reagera vid friställningar och i hög grad öka sin tillväxt samt slutligen 
och kanske framför allt att de unga plantorna så mycket som möjligt skyddas 
i sin höjdtillväxt, så vågar undertecknad ingalunda bestrida möjligheten af att 
medeldimensionen för de tallar inom de undersökta trakterna, hvilka under 
lämplig omloppstid hinna till afverkningsbara dimensioner, kan vid 1,3 m. 
höjd och trädens 150 år uppgå till 27 cm. och sålunda till omkring 22 cm. 
vid 6,3; m:s höjd. 

Däremot vågar jag icke påstå, att dessa tal utgöra medeluttrycket för 
tallens tillväxt inom hela det vidsträckta länet med dess många olikheter i 
jordmån och lägen, ty härtill fordrades, att dessas utbredning varit bättre 
känd, hvarjämte nog ett större undersökningsmaterial varit af nöden. 

Redan af mina tabeller synes huru väsentligt olika stor tillväxt de nor- 
mala träden visa inom de tre stora undersökta trakterna af länet (Tr. A. B. 
och C.). Följande utdrag torde visa detta: 


Tr. A. (tab; sid: 3) 
41 träd; 167 års medelålder; v. 150 år 281,5 mm. v. 1,3 m. o. 217.838 mm. v. 6,5 m. 


Tr. B. (tab. sid. 6) 


oI 2 184 » > MAS RIND OY (AR AF ID29 VI 
Tr. C: (tab. sid. 9) 

107 » 151 » > » >» 2» 258. ; At JR VR 226,3 SE FO RR 
S:a o. medelt. 239 > 167 > > MINST ARP Do sa 3 SAT NSD BA 


Hvilka äro då de grava anmärkningar, som kritiken framställt mot detta 


omsorgsfulla arbete »Om Norrbottens skogara? 
De kunna sammanfattas i följande: 
1:0) Jägmästaren H. Petterson påstår, att förrättningsmännen vid uträk- 


Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909. Fackuppsatser. Vv 


302 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


ning af medeltalen för tillväxtundersökningarna per decennium vid 1,3 m. 
och 6,; m. användt en alldeles oriktig metod, hvarigenom grofva felräkningar 
blifvit en följd och oriktiga tal framgått, samt yrkar, att metoden borde utbytts 
mot den af honom föreslagna, hvarvid hvarje tillväxtökningssumma per de- 
cennium divideras med sarmrtäiga träd, äfven om de ej hunnit uppväxa till 
undersökningsstället (1,3; m. eller 6,5 m.) under decenniet. Genom användande 
af denna metod, säger han, att verkliga medeldiametrar vid de olika perioder- 
nas slut framkomma. Häri instämmer äfven den andre kritikern jägmästaren 
N. G. Ringstrand. 

Härpå svara vi: att Pettersons metod visserligen kunnat användas, om 
frågan endast gällt att utreda tillväxten hos det undersökta materialet, för 
hvilket den lämnar riktiga medeldiametrar för de skilda decennierna, men 
något sannt uttryck för biologiskt normalt växande träd lämnar den ej, isyn- 
nerhet beträffande trädens yngre år, och framför allt gifver den icke svar på 
den uppställda frågan, hvilka dimensioner skogarna inom Norrbottens län skola 
kunna uppnå vid viss tid, sedan bättre skogsvård kunnat införas därstädes. 
För att afgifva någorlunda tillförlitligt svar härpå behöfdes, att undersöknings- 
materialet sorterades i växtlighetsklasser, såsom också Ringstrand ansett lämp- 
ligt, så att bland annat en normal tillväxtgång kunnat skönjas. Intet hade 
visserligen hindrat förrättningsmännen att först begagna Pettersons metod för 
att kunna afgifva ett historiskt vittnesbörd om huru träden under århundraden 
hade arbetat sig fram under många motigheter inom urskogen eller den mindre 
väl skötta blädningsskogen, men härvid hade de ej kunnat stanna utan tvingats 
att därefter antingen uppdela materialet i vissa växtlighetsklasser eller ock 
använda den metod, de valde, hvilken beträffande talen vid 1,3 m. slog 
ganska väl ut, ehuru enligt mitt förmenande materialets uppdelning i nor- 
malt växande och senväxta träd hade varit bättre, hvarjämte vid upprättandet 
af en tillväxtserie för normalt växande träd, jämförelse och viss hänsyn kunde 
tagits till undersökta nuvarande ungskogars höjd- och diametertillväxt, såsom 
förrättningsmännen gjort. 

Den af dem valda metoden kunde sålunda ej hafva utbytts mot den af 
jägmästaren Petterson föreslagna, om denna ej gått vidare än den gjorde. 

De af förrättningsmännen både i bilagorna och i texten uppgifna medel- 
tillväxttal påstår Petterson vara alltför höga, och vill att de skola utbytas 
mot de i hans uppsats i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906 H. 6. införda tal, 
hvilka han kallar verkliga tal. 

Genom användande af dessa tal erhåller Petterson för tallen vid 150 år 
och r1,3> m:s höjd en diameter af endast 199,3 227. och vid 6,5; sn. 160,9 mm. 
Dessa medeltal äro dock 3; å 3,5 cm. lägre än medeltalen för hela det undersökta, 
heterogena materialet. Vid uträkning häraf fann jag nämligen dessa siffror 
motsvaras af följande: 

235,5 mm. vid 1,3 m. och 190,2 mm. vid 6,5 m. 

Denna felaktighet i Pettersons utredning, som i öfrigt är mycket om- 
sorgsfullt gjord, är beroende därpå, att förrättningsmännen infört uti bil. 3 
och 4 mera än 100 träd, hvilkas tillväxt undersökts endast från trädens bark 
och inåt till dess träden höllo c:a 20 cm. i tjocklek eller den ansedda saluminimi- 
dimensionen i Norrbotten. Beklagligtvls nämnes intet härom i arbetets text, 
så att Pettersons misstag kan i viss mån förklaras och ursäktas, men det 
förefaller dock högst egendomligt, att en så noggrann kritiker icke skulle hafva 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 303 


märkt att t. ex. alla de 90 första träden i bil. 3 och 4, tillhörande trakten A, 
utgjordes af dylika träd eller att han skulle som sakkunnig hafva trott att en 
sådan mängd tallar skulle kunna uppväxa till grofva timmerträd, då de upp- 
nått 1,; m:s höjd först efter 8o å 100 år och 6,; m. vid 100, ja ända till 
220 år. Hade han gjort sig besvär med att hopsummera tillväxtökningstalen 
i bil. 3 för ett enda eller några få af dessa träd och jämfört dem med deras 
1 bil. 2 uppgifna diametrar vid samma höjd, dock utanpå barken, skulle han 
genast hafva funnit en diameterskillnad mellan de båda talen af c:a 20 cm. 
och en förklaring härtill kunde väl hafva utrönts. Sedan emellertid Petterson 
blifvit af Örtenblad underrättad härom, har han återtagit sina siffror för Norr- 
bottens län såsom varande oriktiga och alltför låga. 


2:0) Den andra svåra anmärkning, som göres i jägmästare Pettersons 
uppsats mot arbetet »Om Norrbottens skogar», är att godtyckliga korrektioner 
företagits med de erhållna siffrorna. Han syftar härvid på den minskning i 
medeldiametrarna vid 6,5; m., som förrättningsmännen sett sig nödsakade vid- 
taga i texten, då de funno de uträknade talen där alltför stora och ej i öfver- 
ensstämmelse med de utrönta afsmalningstalen från 1,3 till 6,5 m. 


Då förrättningsmännen efter utarbetandet af bil. 3 funno den vid 1,3 m. 
erhållna medeldiametern vid t. ex. 150 år i det allra närmaste lika stor, som 
de likåldriga träden utaf undersökningsmaterialet visat i bil. 2 och därför 
kunde anse den af dem begagnade metoden god, använde de densamma 
äfven vid uträknande af medeltillväxttalen i bil. 4, men här visade sig, såsom 
jag ofvan nämnt, att densamma på grund af trädens i äldre år från den nor- 
mala afvikande tillväxtgång, ej var lämplig, enär för höga diametrar erhöllos. 


Förrättningsmännen sågo sig då nödsakade att verkställa en korrektion, 
så att diametrarna vid 6,z3s m. skulle blifva åtminstone i det närmaste lika 
mycket lägre än de vid 1,3 m. vid samma tid funna tal som medelafsmal- 
ningen befunnits vara mellan dessa båda punkter. (Bil. 9 i deras arbete.) 


Då de emellertid hade pietet för att ändra siffrorna i de årtiondenen 
hvilka de flesta eller alla träden deltagit i medeltalen, och därför ansågo tal, i 
vara normala uttryck för växtligheten, så föredrogo de att bortkasta första 
termen (46,1: mm.) eller det uträknade medeltalet för perioden 31—240 år vid 
6,; m. och ansågo sig kunna vidtaga denna åtgärd, då icke !/,, af de under- 
sökta träden vid denna tid hunnit denna höjd. 


Oaktadt bortkastande af dessa mm., blef ändock diametern vid 6,3 m. 
omkring 20 mm. för hög i förhållande till hvad afsmalningen bjöd. 


Denna korrektion var ju ett vågadt grepp, men förrättningsmännen ansågo 
sig böra göra så få förändringar som möjligt af de funna talen. Enligt min 
åsikt tyckes dock varit bättre, om författarne låtit de i bil. 4 införda enskilda 
trädens tillväxttal svarat för sig själfva och ej uträknat deras medeltal efter 
den använda metoden, utan i stället uti texten, där en tillväxtserie för nor- 
malt växande träd bordt framläggas, från den vid 1,3 m. för hvarje decen- 
nium funna medeldiametern dragit afsmalningstalen mellan 1,3 och 6,3 m. vid 
de resp. tidpunkterna, då lämpliga diametertal framkommit äfven för 6,5 m. 

Afsmalningen i Norrbotten från 1,3 till 6,5; m. inom barken varierar 
något under de olika åldrarna. Den är störst i yngre år, faller därefter 
intill c:a 140 år, men stiger därefter något, d. v. s. trädens formtal sjunker 
något vid högre ålder. 


304 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Genom mina undersökningar af det i Norrbotten insamlade materialet 
anser jag medelafsmalningen från 1,3 till 6,5 m. vara vid de olika decennierna: 


vid. 60, 70, 80; 100): 100, 110; 120; 130, 140; 150, 160, 170, 180) 19058200545 


Hos 239 norm. tr. 59.2 50.5 45.8 47.8 41.5 40.8 40.6 40.5 40.4 41.6 42.5 43.2 44.0 44.2 46.6 mm. 
alla 411 trn 63.7 60.1 56.4 52.5 49.7 47.6 46.2 45.5 45.2 45.3 46.7 47.0 47.5 48.3 49.3 > 


Hade författarne valt denna utväg i texten, som synes mig hava varit 


helt naturligt, och där närmare redogjort för saken, hade säkerligen de kriti- 
serandes röster betydligt dämpats 1 tonen. Nu däremot hafva dessa i sin 
oförståelse funnit för godt att tilldela åtminstone de verkställda tillväxtunder- 
sökningarne i detta förtjänstfulla arbete sådana attribut som orimligt, odugligt, 
förkastligt, vilseledande, ej värdt de därpå af statsverket utgifna moderata 
kostnaderna samt saknande vetenskapligt och praktiskt berättigande. 


Då undertecknad i det föregående sökt visa, att de svåra anmärkningarnes. 


udd till stor del framkallats dels genom de kritiserandes egen missuppfattning 
af arbetets art och dels af deras ouppmärksamhet, så torde med skäl ofvan 
sagda deras omdömen kunna annulleras. 

Hvarje kritik kan ju vara på sin plats, men den får akta sig för öfver- 


drift, hvilket dock i föreliggande fall synes mig ägt rum. Dessutom borde de- 


kritiserande hafva besinnat, att arbetet, nu öfver 20-årigt, var ett förstlings- 


arbete inom den forstliga statistiken och att något bepröfvadt mönster att följa 


ej förefanns. Därjämte vet hvar och en, som något sysslat med statistik, huru 
svårt det kan vara att få fram fullt riktiga medeltal ur primärsiffror, som ofta 
äro mycket heterogena. 


Härmed vill jag dock icke hafva sagt, att icke arbetet >»om Norrbottens. 


skogar» kan hafva sina fel, och vill jag i detta hänseende påpeka vissa oegent- 


ligheter däri, som åtminstone delvis kunnat undvikas. Sålunda har redogjorts. 


mycket kort för valet af proftrakterna och profträden, deras antal och dimen- 
sioner från hvarje trakt, under det i andra fall texten utbredt sig bra mycket 


på längden. Vidare har markens godhetsgrad och lutning föga berörts för de- 


skilda trakterna, ehuru tillväxten ofta är synnerligen beroende däraf. I texten 


hafva dock följande antal trakter uppgifvits, som undersökts inom de 3 stora 


flodområdena i länet, nämligen: Inom trakten A), som omfattar Skellefteå — 
Piteå älfdal 34 trakter med sina resp. höjdlägen ö. h., varierande mellan 
450—150 m. och med en medelhöjd af 365 m.; inom trakten B) som om- 


fattar Luleå flodområde 22 trakter med en medelhöjd ö. h. af 200 m., vari-. 


erande mellan 330—70.; samt slutligen inom trakten C) eller Kalix—Torneå 
flodområde 19 trakter med en medelhöjd ö. h. af 185 m., varierande mellan 
250--160 Mm. 

Det tyckes dock undertecknad, som om skäl varit för förrättningsmännen,. 
att för dessa speciella trakter uppgifvits äfven markens godhetsgrad (1. 2. 3.), 
dess lutning samt de träds nummer, som för hvarje trakt varit föremål för 
undersökning. ; 

Härigenom hade jämförelse möjliggjorts mellan tillväxten och dessa därpå 
inverkande faktorer, hvarjämte detta förfarande hade stått i full öfverensstäm-. 
melse med instruktionens önskan. 

En afdelning i texten, som synes särskildt knapphändigt behandlad och 
som just därför varit utsatt för allvarlig kritik, är den, som redogör för de 
sektionella undersökningarne. Här har kritiken med rätta anmärkt, att texten 
endast i korta ordalag hänvisar till siffrorna i bilagorna, ehuru flera af dem 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 305 


uti bil. 4 uppgifna, ändrats i texten. För dessa korrektioner hade det varit 
nödvändigt, att motiverad redogörelse lämnats i texten, ty utan sådan har det 
varit synnerligen svårt att förklara förrättningsmännens förfarande härutinnan. 

En annan oegentlighet, som de gjort sig skyldiga till, är att, utan något 
omnämnande härom i texten, införa i bil. 3 och 4 bland de fullt sektionellt 
undersökta träden äfven de enligt Örtenblads uppgift c:a 140 träd, som under- 
sökts endast från den punkt, där länets minimidimensioner (20 cm.) blifvit 
uppnådd och utåt barken för att gifva svar på en af de i instruktionen fram- 
ställda frågor: »huru länge träden därefter med hänsyn till nuvarande värden 
å olika dimensioner böra kvarstå?» Denna uraktlåtenhet är det, som vållat 
jägmästare Pettersons oriktiga beräkning af tillväxten hos det i Norrbotten 
undersökta materialet. 

Anmärkas må äfven att genom förbiseende vid sättningen af arbetet eller 
af annat skäl saknas i bil. 3 medeltalen för trakten C), enär de där införda 
medeltalen gälla alla tre trakterna tillsammans, d. v. s. hela länet. Äfvenledes 
saknas i bil. 9 afsmalningstalen mellan 1,3; meter och 6,3; meter för samma 
trakt C. 


B). Granen. 


Äfven öfver granens tillväxt inom detta län verkställde Hrr Holmerz och 
Örtenblad undersökningar under åren 1884 och 1885. 

Dessa omfattade dock endast 99 träd, hvaraf 11 stycken undersöktes endast 
mellan barken och till den tidpunkt, då de ägde c:a 20 cm. tjocklek, hvilket 
tydligt framgår af deras små dimensioner vid 1,3 m. zazom barken (bil. 12), 
jämförda med deras uppgifna mått på barken (bil. 10). 

Metoden för deras tillväxtundersökningar rörande detta trädslag var den- 
samma, som de använde för tallen, men måtten gälla endast vid 1,3 m. höjd. 
Då sålunda inga mått tagits vid 6,; m. och inga medeltal för tillväxten där 
uträknats, hafva inga korrektioner kunnat vidtagas såsom vid tallen gjordes. 
Jägmästare Pettersons anmärkningar rörande granen gälla därför endast den 
vid uträkningarna använda metoden och dess följder. Diametrarnas mått vid 
6,; m. i förhållande till de vid 1,3 m. funna, vinnes lätt med användande 
af de afsmalningstal, för hvilka författarne redogöra i arbetet. 

Af ofvannämnda 99 träd uppdelade undertecknad de 88, som fullt sek- 
tionelt undersökts, uti 3 växtlighetsklasser (se tab. s. 44), nämligen: 


I MNormala träd, som vid 1,; m. och 20 års ålder afsatt minst 20 mm.; 
II Behärskade » » > > > ASAT > » Få > > 
III  Undertryckta träd, som i ungdomen visade en ännu svagare tillväxt än II 


Till jämförelse införas härnedan: 


Pettersons s. k. »verkliga>» siffror. 


1.) Övrtenblads siffror för s. k. normal tillväxt; 

2.) Underteckhads > > >> » > af 40 ur materialet utbrutna träd; 
3) > medelsiffror för alla 88 träden; samt 

4-) 


Af denna jämförelse framgår att Holmerz och Örtenblads såsom normala 
uppgifna diametrar äro t. ex. vid 150 år i det närmaste lika med mina normala 
fal och äfven lika med den medeldiameter, som 83 2 af hela det undersökta 
materialet visat. 


306 OM TH. "ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Jämförelse mellan diameterökningarna (mm.) hos gran vid 1.3 meter intill 


150 år. 

ss. TsitStAaNTee es sea 
| 2 GRE Des Yo] Ye EE [z0) [= S -— - | Kn Rn — 
| = I ox || | I I I I | I I I | I äl t 
| Fallande Ra SÄS 

52 

Ek m-i-l-l—-i-m-e—t—e—r 

I I | | 

1 Örtenblads normala tal ...... 09/1 2331) 245 123 2201-20), 19 17 15 | 15 | 14 14 | 14 | 14 
2 Undertecknads » =» s..... 40 | 29.5 27.8] 25.31-23.6)- 21.71 207) 1951] 16.1) 14.3) 24 TEDIEONR 


3 Hela materialets medeltal ...| 88 | 17.5] 23.0] 22.71 21561 20:01 19:21 I7:31 15 6| 14.3) 13.9] 13.4) 13.6] 13.7 
| I I I 
4 Petterssons » »«-]' 99 1 15:5] 20.51 20.3] 19:21 17.7) 16.9] 15.11 13.7] 12.6 12.6] 12.3 "12:4pISE 


I 
| 
Deras resp. diametrar voro | 


Sålunda sd sous bots dk De 23 | 47 | 70 | 92 |112 131 |148 |163 [178 |192 1206. |220 234 
29.5] 57.3| 82.6|106.2/127.9 148.6|167.7|183.8|198.1/210.5|221.601233.21245.2 
17.5 40.5| 63.4! 85.01105 —|124.2|141.51157.1 171.4 185.3|198.71212.3/226.0 
15.5| 36 0| 56.3) 75.5) 93.2|110.1|1235.2|138.9/151.5 164.1|176.4|188.8/201.9 


Pettersons s. k. verkliga diameter vid samma ålder är däremot 2,5; cm. lägre 
än hela materialets medeltal, emedan han dividerat en stor del af tillväxtsum- 
morna med 11 för många träd, och 3 å 4 cm. lägre än normala träds, således 
ett enahanda förhållande, som förut är visadt rörande tall. 

Af mina undersökningar visar sig, att hos granen, liksom förut visats vid 
tallen, de båda senväxta växtlighetsklassernas träd lämna större diameterökningar 
pr decennium än de normala träden efter 100 år. Efterföljande sammandrag 
af mina specialtabeller häröfver (tab. s. 44) visar detta förhållande. 


Jämförelse mellan tillväxtgången hos gran inom de 3 växtlighetsklasserna. 


De undertryckta trädens Diameterökning 


2 i mm. inom barken vid 1.3 under decennierna 
Å FESTA LE = = 
2 | I S S = = [=] 
= SR diameter.) 3 | SH BÄ SKISVESTTSK ASH TSE 
DER a RR lt Be | I | | | | I [ | | JNA fe ANI 
2 15) vs) vå darken] a | & | 5 Is se lslalaöl: la als 
I KE 40 45.5] 168 274.4 29 5| 27.8| 25.3| 23.6) 21.7| 20.7| 19.1| 16.1 14.3/ 12.4 11.1] 11.1] 12.0 
1 RE | 361 40.9] 187 280.0 9.81 22.91 22.01 20.9] 19:8] 19:2| 16.7| 15.0 14.21 14.6| 14.2] 14.1] 14.8 
[Ja 12] 13.6) 204 205.4 0.5| 7.2] 17.6| 17.1] 15.3| 15.3|-14.2| 16.3] 15.2| 15.2] 16 9] 16.8 15.6! 
| S:a och | | | | | | 
medelt. | 88/100.0' 181 25:05 17251 0231 2230] VALrO 20.0] 19:21:33 11150 14.3 13.9] 13.4| 13.6] 13.7| 
Deras resp. diametrar voro | | | 


sålunda: | | | | | | 
TAR 20.5| 57.3| 82.6|106.2 127.9 148.6/167.7/183.8/198.1 210.5|221.6|233.2|245.2 
Ios | 9.8 32.7| 54.7) 75.6) 95.4|114.6|131.3/146.3 160.5|175.1|189.3|203.4/218.2 
fin 0 RR 0.5| 7.7| 25.3| 42.4] 57.7| 73.0| 87.2|103.5|118.7|133 9|150.8|167.6|183.2 
Medelt. | | 17.5| 40.5| 63.4| 85.0|105.0|124.2|141.5|157.1|171.4|185.3|198.7|212.3|226.0 


De normala tillväxttal, som Hrr Holmerz och Örtenblad framlagt i ar- 
betet »Om Norrbottens skogar», visa otvetydigt hän på deras fasta tro och 
förtröstan, att en ordnad hushållnings införande i Norrbotten skall ej obetyd- 
ligt komma att höja skogarnes förutvarande medeldiameter. Skulle detta kunna 
verka därhän, att tiden för den genom ogynnsamma förhållanden under plan- 
tornas ungdom så betydligt försenade höjdtillväxten intill 1,3 m. och 6,5 m. 
minskas med t. ex. 5 år, vunnos endast härigenom en omkring 2 cm. gröfre 
medeldiameter, förutom den tillväxtökning, som blir en omedelbar följd, om 
vid trädens medelålder eller äldre år förnuftiga huggningar vid lämpliga tider 


Kv 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 307 


företagas inom skogsbestånden, en ökning, som ej torde blifva mindre. MHärat 
framgår skogsskötselns stora ekonomiska betydelse. 

Man får dock ej vänta, att denna goda verkan kan vinnas inom länet 
omedelbart på en gång, men de senare 15 å 20 årens stegrade pris och lifli- 
gare efterfrågan af mindre virkessortiment, som förut ej lönade sig att afverka, 
ingifva god förhoppning om att allt flera och större delar af länet kunna blifva 
föremål för en ordnad skogshushållning med dess fördelar. 


x 


Med undantag af de anmärkningar, som ofvan gifvits på detta arbete 
>Om Norrbottens skogar», men hvilka dock, efter af författaren gifna förklaringar, 
förlorat det mesta af sin tyngd, måste granskaren medgifva, att arbetet i sin 
helhet är väl ordnadt och med största noggrannhet verkställdt samt lämnar 
många npplysningar och utredningar rörande skogsförhållandena inom vårt 
nordligaste län, hvarför det, framför allt då man besinnar att det är ett först- 
lingsverk på området, är värdt allt erkännande. 


>Om skogarna och skogshushållningen inom Norrland och Dalarne»>. 


AA) Tallen. 


Äfven detta arbete, som utgör en fortsättning af det förut behandlade 
>Om Norrbottens skogar», har utsatts för en liknande kritik som detta och 
af samma personer. 

De svåraste anmärkningarna äro: 

att Örtenblad vid uträknande af medeltillväxten vid såväl 1,3 meter som 
6,; meter begagnat samma, enligt kritiken oriktiga metod, som användts 
rörande Norrbottensskogarna; 

att i följd häraf oriktiga och för höga tillväxtsiffror erhållits samt 

att de vid uträkningen funna talen i vissa fall ändrats genom godtyckliga 
korrektioner, utan att härom något omnämnts i texten. 

Med hänsyn härtill må i korthet nämnas, att den af jägmästaren Beter 
son föreslagna metoden ansetts af Örtenblad ej användbar, enär den gaf svar 
endast på det undersökta materialets medeltillväxt, och då detta utgjordes till 
stor del af i ungdomen starkt behärskade träd, hvilkas tillväxt var väsentligt 
nedsatt, så blifva siffrorna alltför små i förhållande till hvad skogarna kunna 
i medeltal tillväxa, sedan de kommit i åtnjutande af större ans och vård. 

Den af Örtenblad använda metoden däremot gaf ganska tillfredsställande 
normaltal för tillväxten vid brösthöjd eller 1,3; meter från afsågningsstället. 
Visserligen tyckes som om termerna för årtiondena 21—60 år i allmänhet 
äro något för låga, emedan en hel del senväxta träd inkommit under denna 
tid med mycket små tillväxttal pr decennium, men däremot för höga f. o. m. 
100 år och framåt. Skillnaden mellan dem och verkliga normaltal voro dock 
ej stora, och de båda olikheterna i tillväxt i unga och äldre år tyckas liksom 
motväga hvarandra, så att Örtenblads uppgifna diameter vid 1530 år blef ganska 
normal. 

Så var dock ej förhållandet vid 6,; meter. En mängd i sin höjdtillväxt 


308 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


mycket försenade träd afsatte tillväxt här först efter 50 å 60 år, men ingingo 
redan i sitt första tillväxt visande årtionde med ganska höga tal, och under 
senare årtionde visade de t. o. m. större diameterökning än de normala träden 
i allmänhet. Härigenom blefvo medeldiametrarna för höga för trädens senare 
åldrar och en korrektion blef nödvändig, på det att trädens växtform ej skulle 
framstå som alldeles abnorm, då man jämförde diametrarna vid 1,3 meter 
och 6,3; meter sinsemellan. 

För att kontrollera tallen gjorde jag mig besvär med att omräkna hela 
undersökningsmaterialet för samtliga län och uppdelade det därvid — liksom 
för Norrbottens län skett — i 3:ne växtlighetsklasser dock med något olika 
fordringar på tillväxt inom de skilda länen, beroende på den ansedda eller 
delvis kända olika svårigheten för ungskogen att komma i normal tillväxtgång. 
Specialsiffrorna därå finnas i följande sidor i mina tabeller, nämligen: 


Västerbottens län sid. 13—18 


Jämtlands » » 19—23 

Västernorrlands » >» 24—29 

Gäfleborgs » » 30—33 samt 
PETS 


Kopparbergs > » 34—38 


Denna min uppdelning var följande. 

I. Växtlighetsklassen = normala träd (s. tab. s. 39.) med tillväxtgång inom: 

Västerbottens län; träd, som vid 1,3 meter afsatt diameter före 20 år eller 
minst 40 mm. vid 30 år, samt i allmänhet hunnit 6,5; meters höjd före 
50 år. 

Jämtlands och Västernorrlands län: = träd, som afsatt diameter vid 1,3 meter 
före 20 år och träd, som afsatt diameter vid 6,; meter i regel före 40, 
senast 50 år, 

Gäfleborgs och Kopparbergs län: = träd, som vid 1,3 afsatt diameter före 20 
år eller minst 50 mm. vid 30 år samt vid 6,5; meter afsatt minst 60 
Mmm. Öre TORA: 

II. Växtlighetsklassen = behärskade träd (se tab. s. 40.): 

Västerbottens län: träd, som vid 1,3; meter icke afsatt någon diameter förr 
än efter 20 år och högst 40 mm. vid 40- år samt hunnit 6,; meter 
före 50 år (c:a 1/.) eller senast 60 år. 

Jämtlands län: träd, som ej hunnit 1,3; meter före 20 år och nått 6,5 meter 
= föregående län. 

Västernorrlands län: träd, som delvis afsatt svag diameter före 20 år vid 1,3 
meter, men ej hunnit 6,; meter förr än efter 50 år. 

Gäfleborgs och Kopparbergs län: träd, som endast undantagsvis hunnit I1,3 
meter före 20 år och högst 50 mm. vid 30 år samt sällan hunnit 6,s 
meter före 50 år. 

III. Växtlighetsklassen = undertryckta träd (se tab. s. 41.): omfattar de träd 
inom samtliga länen, som i tidigare år så hårdt lidit af ljusbrist e. a., 
att de sällan hunnit till 1,; meter förr än vid 30 å 40 år eller senare 
samt till 6,; meter på 60 å 70 år eller senare, men dock haft förmåga 
att i äldre år rätt allmänt öka sin diametertillväxt utöfver de normala 
trädens, utan att dock inom rimlig omloppstid hinna deras medeldimen- 
sioner. 

Till jämförelse mellan den olika tillväxtgången hos dessa trenne växtlig- 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 309 


hetsklassers träd införes på omstående sida sammandrag af mina häröfver 
uppgjorda tabeller (se tab. s. 39—43). 

Observeras må att de medeldiametrar 1 denna tabell, som införts i 
kolumnen »de undersökta trädens diameter vid 1,3 meter på bark» gälla 
träden vid afverkningstiden och ej vid 150 år. För att erhålla diametrarna 
vid denna senare tid behöfs endast öka de angifna diametrarna vid 150 år 
znom barken med barkens tjocklek, om hvilken lämnas uppgift i samman- 
dragen för hvarje län (tab. s. 39—43). 

Ett utdrag härur bifogas härmed om 

Barkens tiocklek i mm. hos tallen. 


Väster- Gäfle- | Koppar- Medeltal 


FYRA !Norr- Väster- | 
Växtl sklass " | Jämtlands 
FR EENeEkAR bottens | bottens ä norrlands | borgs bergs 
: bor ARRR BRIT SNS 34,6 40,1 28,3 26,3 | 41 40,2 34,9 
LIG SENS ra 28,1 42,7 44,6 28459). AED 38,8 38,8 
RR sn a. 27+9 33,6 32 23:2 32,2 37 31,9 
Medeltal ........... 31,8 39,1 38,6 25,8 AA IE PR ME 


Af den lämnade jämförelsen mellan tallens utvecklingsgång inom de tre 
skilda växtlighetsklasserna synes, att tillväxten på grund af olika geografiskt 
läge, exposition m. m. är ganska olika inom länen. Första termen i till- 
växtserien, som gäller för årtiondet 11—20 år, vid 1,3 meters höjd, hos de 
nx0ormala träden kan därför ej alltid vara fullt biologiskt riktig, ty inom Norr- 
och Västerbottens län torde ej mer än en tredjedel af de i öfrigt normalt 
växande plantorna afsätta någon tillväxt vid 1,3 meter före 20 år. Därför 
blef också äen af mig beräknade tillväxten vid denna höjd för de båda länen 
under de första 11—20 åren endast 11,9 mm. (se tab. s. 10) och 12,6 mm. 

Redan andra termen, utvisande tillväxten för årtiondet 21—30 år, kan 
sägas vara för länen biologiskt riktig, nämligen resp. 39,8 mm. och 47,3 mm. 

För Västernorrlands, Gäfleborgs och Kopparbergs län synas de normala 
träden hafva i medeltal hunnit upp till 1,3; meter vid 15 å 16 års ålder och 
sålunda har här endast 4 å 5 års diameter afsatt sig under decenniet 11—20 
år. I Jämtland synes däremot nästan alla normalt växande träd hafva upp- 
nått 1,; meter vid 10 år och sålunda kunnat afsätta en fullt biologiskt riktig 
diameter (50,1 mm.) under årtiondet 11—20 år. 

Liknande förhållanden gälla äfven diametrarna vid 6,3; meter under första 
årtiondet därstädes (31—40 år), och hvad Norrbottens län beträffar delvis 
äfven under andra årtiondet (41—50 år), beroende på en synnerligen svag 
höjdtillväxt. Efter sagda tid blifva talen biologiskt normala. Jämföra vi 
närmare den olika tillväxtkraften hos de s. k. normala träden inom de skilda 
länen, så visar sig Jämtland stå främst. Västernorrlands, Gäfleborgs och 
Kopparbergs län hafva i det närmaste lika stark tillväxt sinsemellan och Norr- 
samt Västerbottens län visa såsom ju antagligt var den svagaste tillväxten. 

Egendomligt nog tyckes det hufvudsakligen vara den olika tillväxten 
under de tidigaste 50 —60 åren, som betingat den olika groflek, som träden 
uppnått inom de olika länen — således den hindrade höjdtillväxten — /v 
efter 60 år och intill 150 år är tillväxten tämligen lika stor i de skilda länen. 


! Norrbottens län har medtagits för jämförelses skull med de öfriga norra länen. 


a poj vitt fötogfe tt] Feta pj rorj[sun em tTejenSvcrong georg fözonlnr | 001| 091] "IeHoFaw "0 e:s 


tur fornrafit) BrEENSTrG St| gut gora za) Tse ce 


— GS ONT —? 


as | auf erlertssr vorjöstfyaorevoxsvcfö8rT rens [ol re celorilen ost cetera 8I|6'8t/ LOI 6:02 922 91 ANT (6100 |Er05g OA ke EGEN 
esp Ig'eralortt| ran prost conssrytm era svejs Ton gt rese) Toten eerrst TEST LONF lö LE ec Sn TEL GEIR NB lel EA 
cop löcrecla'e 86 | I retsetntostist9talrse rseloselszalr satTrottsotntsttnse get eniro este trees ocsc rerlaocde6ocIsvt I8'rvIsEL ICT RA I 
uaurj 9 elle 
apuejrejwo epunjes 420 "( "pPIS "Qe) 25) UR] SUJJJOQIJON I UIpgII BINQSISPUN 1IF ap UJAJE SJIBEJPaLU JON[TAUYU I "BSEIPUeWWES| 
[4S Iversen oen tsn69n|69r|egr| erg oc|stnsut| st) — fören) TETNF Er FFL TYnj6St LOK ter vor rog|jetaleselrsel Ii TroJj 88269 [STI vEI vev sBroqteddoy | 
gör Ipust) tr gtu9ocrecnkertktrulsorgca slernrgrvoleocd ttcu sa vasa ok öu|eer ar 9ereeer|ase career see |USBIogerED | 
er I86otluer| ost 69 Furesresn Ittaera ass ijUsral6en tet gOtTIUFLI 9:91/6'ut BE Oc ATL: rrarOn — |G'OTIVLL |S'SZZ0 | SPUeLIOU29SEA 
cz Iosot| viss Brrerekn|rca rv even es | g:| — |guvelestleor rules eorev3 co vTaeen eten SonETA TT geelz6r | Pre | spuepuug 
I I . . . . . I 
tior [ökat een orvnloist. on sons oelotoa)lo:0al omAON IE Itoeleren eten FTFYNIISNEST FAN un TeTojsnlei6p Bojen &0 8'z0£lL0z 16:90] 18 I” SuIPOQLHSEA 
pes) eM2AJuopun wu fw = "IYSJOUSINIXEA "I | 
2:05 Iy'gzalzztle'Ttlerrnovr Anyaentoarvasen sej 's|zjosejoarser|sTtnysorgor Lt sKtTORLER 996602 L'velrel tt frzoz|stt |8'saj uu |vvsBroqreddoxm | 
ge leezalso |8:01|9' 11 Far|6'EKn|t9r| LOK oc val EEE rer ovlrtodl OMtiIKET ST TIOor9sT el 0z|8'€z| sel ge ses jfaocclost |[S'sass I vusBroganen | 
gor | ooalvar een astnastssnru|sktee6necnsuwe — | — lermdseal enTstoorastyrstneornTsn OMcTL 90RTkmsEnNSE vIe£jz6r [TIS | SPueKIOuSSKA | 
ey lscelrar oz oet ert) oc sernrermesncocrcn sc rel recloenTrtuvtovt est ou Ockst SE 1:98 €'0€ | g'eeluuel — Jeeejeor | 09lost rönn spuepuwef | 
o:zp [reo otleorsalecrnosntestoorocxsvalbvelgutvogdegsdevr envclsvernest uven ocseca ve 190 e'sclsoel — 8'9081991 16'62106 | SuFHOGINSEN | 
per apexsJIeyad = "INSJOYSINXEA "I | 
ers | oseptitvarscr rest occur RE o'er|o'zejerocfozr Em ErnNTern sti 9rl9:9r|Eurl9:08 G'90 |b'0E |9'6€ |L'6r |8'61 JT FSZ|06 Ju'sa|uL |UCC- särsqreddox | 
gr |rzselue |96 |9rorutt cert LuNFtölvse 60: es erlpo0cjs;6 [SOT green) Stöt 908 tre) velroc|g'se ser SrralererelonT [L'eEl€6 UUCTSBLOg9NED 
It:9p fe urela6 (86 JTI TT SE SSTEST ST sö TLelE'Er LisTle eo) SOL CI el sTISE LSE [LI LOT j'€T bsö 860 ove vit: 8IE|Z9T 20) LAT |" SPUeHIOtISssEA 
16:59 Jorsoel sor) frn Ser öen ror gor Or oc roc select scelstee Tron vetet g'st [vor es soc aac ora | Oc Soc Str rosdsiteeler | 90169 rov spuepur| 
et; Irocalos co IgoretnmlsctrrrtgorsocTe Le teptutdepadto | tt rn gra lecrlrsrlost tt lsralcesr(esveclcas locrlkescvct IT'er I OET I SH9ROGIAISEN 


ped) SpuexpkA IHewsoOu = 'PISJ9YBIIXEA I | 


Oo 


>] 3 2 25) | 
Då 3 Te TO a UL L UL 3 I—3—1—9 — W—1—[—[—!— Ul SE a | 
utb 89 ER Host |A | 

5 |55 ST Te er dc me — RE 8 | 
3525 lr" | | H | | | | | | SS Ö 5 
ar PRE SE Få UAE ra RI | | Hoa Ike | 
FS: SE a [CE] | N — GA [00] NN [)] än > & läxlk»e QIN — [=>] nd 0 NN a | An | Be [5] N = re | BA » n 
3 06 el- -— -— -— — | - | —- -— -— -— fo -— Få [ fn -— -— -—- | ( [ — —- 3 (g] — uet 
a 4 STÖT ST ES SE CI FE I ESR ES Ga ll SS GE EO EE EE ET I SS 2 

FL KE jä SI NT AES olelax la lal'lettsevir SNS BSS (Cila SAS CORNER 

3 an FSS NUTS SS SIKeeSe Edler EN SSR SK ST SR ESS, SITS ER SR | ed 

Ses ESS SEIESKRESHESNESE | | SoRlKSRESR ESKS I | | | 335 | 

. bo 7 "> | I I —4 I 
ICE) | ae SEE IE a ro AE 8 2 | MS SRA Sp KE RE Sa arr] =) Uta BLAS | | MR RS SKALL 2 | 

a 3 AH 3 1 | | 

= JAR I2pun uar wWoOur 12 ; "tu 3 a P re -) FFÄSDTA (6 Sum ; p SuSprI] 

= 3 use Iapun uayIeq Wour I3j9w C'9 pra ("wuwu) Surugg1d3awurig 3 5 uase sapun uaytreq tour 1339 ET pra (wu) Suuy013;uTiC Spjstsna | | 


I 
I 


= 


( :pIs "qe) 3s) uaurj eItOU ap I 18 OS PIA "wu I Jetsjowerp 40 jnNur Je3UIUYOJXBAJHIISPIW SUVSLL 


. 


FT 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 311 


Ett utdrag ur mina tabeller visar dessa förhållanden. Vi vilja då först 
jämföra mina ur undersökningsmaterialet utbrutna s. k. normala träd och 
därefter medeltalet för hela det undersökta materialet. 


Tallens tillväxt under olika tider. 


Diameter i mm. vid Diameter 1 mm. vid 


| c TD 1,3 meter 6,; meter 
Medeltal för Tän SERA | nr | bor & 
”& Ivid 60lvid 1501.5 ;, - vid 60 vid 150).5 . 5 
SVE år år 23 = la år 23 ol 
I Växtkl. träd Norrbottens ..... SÖ:TNETSO:r |K253:4 IK E23:4 70,9 | 21148 | 140,9 
"Västerbottens ==. 43,2 |I5 1:90 | 274:7 | 122,81 97:51 230:4 | 132,6 
Jämtlands ......... 26 185 331,5 | 146,51 117,6 | 265,6 | 148 
Västernorrlands ...| 62,3 | 157,1 | 293,3 | 136,2 | 106,21 247,2 | 141 
Gäfleborgs......... 48,7 | 164,8 | 300,4 | 135,6] 119,8 | 252,4 | 132,6 
Kopparbergs ...... 28,7 | 165 304,3 | 139,3 | 109,9 | 250 140,1 
Hela materialet : Norrbottens ...... 34.5 | 2355 151 41,9 | 190,2 | 148,3 
13 (SON Od AA 0 da Västerbottens ...... 116,8 | 251,6 | 134,8 58,6 | 206,7 | 148,1 
Jämtlands; borst 35 292,3 | E57,3 7338 | 239,8 | 166 
Västernorrlands... 132.351 274:4 I 14,6 77.2| 231,7 | 15455 
(GalleböOrgS a. oo bes. 138,7 | 274 135,3] 91 229,8 | 138,8 | 
Kopparbergs ...... 119:5.] 266:5 | 14758 5757 | 214 156,3 


Ur ett mitt arbete anföras jämförande siffror för Värmlands län | 126,6 | 264,5 | 137,9 | 
Fortsätta vi vidare jämförelsen mellan tillväxtgången hos de tre växtlig- 
hetsklasserna, så visar den lämnade tabellen däröfver samma förhållande i 
större eller mindre grad inom de olika länen, som jag förut påpekat i mitt 
utlåtande om Norrbottenskogarna eller att de båda senväxta klasserna (II och 
IIT) redan vid trädens 8o—90 år börja att pr decennium afsätta större 
diameterökning än de normala träden och fortsätta härmed i åtskilliga årti- 
onden eller under minst 100 år. 

Skillnaden tyckes hålla sig vid omkring 2 å 3 mm. pr decennium vid 
brösthöjd eller 1,; meter och 3 å 4 mm. vid 6,3; meter. 

Medelåldern för de normala träden var enligt tabellen 145 år, medan 
de båda senväxta klassernas medelålder var resp. 161 och 194 år. 

Vid 1350 år hade de normala träden hunnit en diameter, som öfversteg 
de båda senväxta klassernas vid 1,3; meter och 6,; meter med resp. 23,3 
mm. och 22, mm. (för IL kl.) samt; 57,4 mm. och 62,9 mm. (för III kl). 

Efterstående tabell visar en jämförelse mellan diameterökningarna vid 
olika åldrar äfvensom diametrarna vid samma tider 
mellan: 1. Örtenblads i texten (efter korrektion) uppgifva normaltal; 

> 2. Undertecknads uträknade s. k. normaltal; 
Hela undersökningsmaterialets af mig uträknade medeltal, samt 
Jägmästare Pettersons s. k. »verkliga» medeltal. 

De båda senaste hade egentligen bort alldeles sammanfalla — med 
undantag af för Norrbottens län, där Petterson dividerat diameterökningarnas 
hela slutsummor med för många träd — men jag har ansett mig böra för- 
kasta några få träd ur Örtenblads material, som ej alla influtit i de tre 
bilagorna 2, 3 och 4 i hans arbete eller som visade en alldeles abnorm 


> 


» 


+> OV 


9'0£z/9'61z|9'L0z|€'r6t/z'08L| S9t|i'8Etl9'sat|r'sOTlE'Le |U'SP |Z'91 Ir'SLöjp' €90)€ 0SZ|S'9€Z/8 [zz|S 902 /6'061/9'€L1|9'rST 8'zcEL|8'8OL] 28 ISS |G LI 

LL TEZIL'00Z/L'80ZIr'S6I€ [88 FAL] BEII9'8ZIIr'SOLT'LL ISP IE'9T IL'pLzIS'€90 7 0SzI9'9€2] cool LOTITTOTILELTIL'PSTIB'cETI8'80t] 28 I9IG | 8 

ö' Lpo) BETIT'STT I LITIO FOCIF IOLI9'SLIIE LSTIS'PELT'901] 69 IL'SZ JE'€6Z)8' Z8TIL' IL L'6STIO'9rcI I 'EECIF LIC) O0cIEO8LITLSTIL"TETIO TOTIE'L9 1E'92 

ö' pLejE'€9cl€ ISö) BETIB'ETTIGBOTIP IOLIL' ILS LPFI] BIL 808 IF'66 lo rocle'€67 8'08c) L9zIE'TSTlE LETIV IZI UFOCIISBIIE"£91 €'6ET/9'cITITeR | sr 
IVT] 2 Urer([ TVI] Urer( 

[IL | cr |€'€l IUPE IS'91 |8'9T |r'61 |Z €z lc'8c II'cE |8'8c |€'91 Iz'IL IET se g'rI | SI 16'ST IVL | 61 16 IC | PT 1890 roE I9cgel 8I 
c6 86 ITIL lö'er IS'el I8'st €'8r I9'cc l9'8c ILE IE'er IL'Ssö IS'OL ITE ) cr I8'er Igel ILS IVLI ILO [T'€c Iy'sc 860 Ore | Ip |€'92 
6'01 | ör |E'EL ör |E'ST JULI [LOT 6'€2 18:60 |&'LE FIP IF'6C JET Ser ger IL'vt | SI EST ELT | 61 BIC | Fö IL'9c IS'OE IUPE | SP 
9'6€Z/€'LZZ I PIZIL'OGLI'FSIC LIT] BFLO'STIIO [OLE'EL | Pr IST |E'ZOZTIL'8LTIv'F9ZIS'6PT) PETIG LITIL'GO6IIL'OLI| BSU8'rELIT'G60I E'OL IS'9P IL 
8'6£2/9'Lcc| Fr bIT|T'002)L'F81|/S' LIL] L'SkI 8'9z1|6'1OLS'E€L ler le'SL |E'zOZ)L'SLZ|v' r9z|v OPz|6'EEZ|S'LIZ9'66I | L'OLI | T'8ST] SEI 9601 ,6'6L | Lp | €I 
9'S9ZIL'SSz] PPröIGTETI9 LITIGS [OZ L'PBIIL'SOI L'EPTI9' LI LIT'S8 |8'6€ IS TEEIS'6IE|F LOFIL'€60 v'8LZI9 296 SPTIL' LCTIC LOT) SBF O9IIF 0EL6'€6 TOS 
9262 082 1'L92|8'z9ö T' LETIGS'OcTIT I[OTIL'8LIIL'9ST|L'SzIIT'68 It'cp [E'9€€lL ZcElr'80£/9S E6CIU8LOIL 19018 Erc 8 £20 I'z02 | 1'6L19'ESTLEZI 68 |6'6F 

IB I]9 UTI (JT TV I1]9 Ute TI ( 
€'cl INEl IRI ISS 16:91 |I'6I |6'IZ |L'Pö |I['8Z |9:67 | 628 IT'SI Jo'er lE'Fr | SI IS'St IFA ELI 661 JO Iz IT'Ec Iv'Sö IL'67 |6'cE | PET €I 
SOT UTE Ser |6'€K IU9r 895 | 61f | cc Ir9g Is'ce je'sp Ig'6€ | cr IUer ILEel €'St I8'st IL9t T8t Is0c Tec ora | Of 19:98 I8'Er ITOS 
€'ol TEL lErr |9'SL IL9r |E'6T IS | cc | 16-998 | LP ILTR I9:Er jEFL 6 IST IP 91 I6 LI | 07 IL'Iö | €Z8 ISS 1660 |9'vE Iz 6€ |6'EV 
€'90c1€"S61,9'€81 19 0LT16'9S1 10 IVTIL'PetIL' vOTIC'E8 IS'89 |6' IE IT'8 0SZ/9'8£Z/9'92Z/6 €12/9'00C|/F'98T.€' ILTJE PST IE'9ETI6'SITIE'€6 1619 IG8E IL'S 
£'902/1'S61|8'E81|L'OLI|8'9ST SIPRI I'PeI] SOLIP'ES 19:89 |6'IE |I'8 fo'rszie'orz) 8zz|z'SIz|8 10Z|6'L8I|L'ZLI|L'SSTIS'LETIB'91I) 6 |3'89 |L'8E IS'S 
$F'0£CIS'tceI8 [IC] 1OZISO68K)N LLTI9C9LI8'SFI) ScTI9L6 1£:09 ILL IL pLo9'S9c/9' vscIc EvcIv IEC 6121 S0z/9'06T)| €LTI6 IST LETI8L6 1669 9 
OrPzIL'6ZT/E'LIZIT' FOZIE'06TIEPLUL'9STZ'9ET/S'cILI8'z8 |E'9p | — |E'88ZzI16'9L2|8' p9z|T' TITO BETIL'rTZT L' 60 L'TOUL'PLUE'PSUL' IELE'9011C'9L 18'6€ 
IV III Ule I ÖRE PSU BEG 

IE ÖT DEL |6'€T |E'St |reL IK'6L |9'tz I8'Pa |ukrog I8:€g |I'8 Ipren leon Ser Iver I6&'€t lost | LAT lö8r L0g 8'ee '9 Sö IL'60 IC €€ SS 
680146 18101 IGRIIISter IRI I8:90N18 00) late | 26 IKE IATA IG I[ KTL 8 [rel |€'ert IUST GL INIC I8rc €'678 |6'LE |E'LV 9 CI 
0:05 SAKKE IST 6tETT | 9TT] 97 | Sa0gp ke OG GIo8NIE Or I — IPL IIS |9en EET GI SK AT | 8I 9'ec ja I'0€ 1€'9€ 

2 Ja Sa I ce BEA 6.6 (RE (a ( (EN Ge 1 d ER ENA äg EK TAR 0 0 GS RON (a) [RA REL tb 

SAR este aa a Sale ee lel ee 2 see lele 

FETA ER ES TS AT EA ör TE ET OG SG ER Ae SEE 

zlslslslalsla sl3al3 slöjalslal slals sla :l3lslals!e 

1e) uISp|e PIA Ieljaawerp Y2o FurugQIdJawuerg > (28) uop[e pra Jenawerp IE Buruypsorurg 


uayIeq Wour 1939 G'g PIA 


uaxlIeq mWwour 12792w ESL IPREN 


4 SUOS12N24 

([e342paw sjajerusjew ejPH 
RA SuJAOT 
setet erewaou spejquajQ 


« « 


1e342paw sjajersjewu ejPH 
socess SugAOrT 
see ejew0ou spelquajiNn 


« 


« SUOSI9)12 

[e212paw sjajeriagew ePLH 
bösscd SUJAO”T 
"er ejewIou spejquajigN 


« « 


KIENOpera sjajenajew ejPH 
SUuaAOT 
Frej Bjetuaon spejquajug) 


SuosIaNI 
1eHSpgvg sjajenuogewu PPLH 
FRESK « SBuSAOT 


: SUdA0T 
etee) efewu10ou spejquajIn) 


Nessäutugriag TYG 


m 


SHUEEO tee ÅA 


RA ATA 


Ssgpee 


SÖSHOSRSIS ENN 


ue”tT 


'JIessTuruygpIag EyIO PIA JeJJOWEIp Y20 JETUIUNQJIJIWEIP SUSjeJ VLJ[IW ISJÖJOJUEf 


"wuouadr 1v3 uppas Wos jag 0£—12Z 19puonIg 10Jj sJuuvutp "unu DI pd P-Q Jr SUuARIIJ ud uppawsg um O'8I€ PILA IPIO 


G'p9Z/8'bSZ UPppzIb AKALLA S0Z 1681 MVA! 8091 9'9Z1 16 I8'9G FFRSE ERFAR AT NARE R RNA KA AKA VEN RANE RN AKER NNK NEN NN SR RNNK NA RN RURNARTFAARSRRRARAEVANNS OR UGSHRUCPVNVRY SYRE SENS NOS Su Ce sägnes sens 55 RF TJFTLVICT 
L'6 LOI Eg br | a 2 E'bI 6'SI 8' LI g'0C cc be 9606 L OP 899 PER SENURER SIA KARBBREMEN KOMER SEAS Np Pa äaT AR asjpuyJur INET 2sepua 474 STIQJUI Ae1161 vIANSIOPUN 00Z'1 Y IeHIpanuu sugAoTt SpurjuurA 
—-QCL222D— ov HON HO OO — Hr nZnz=>-rrt--  h n ÖV M Dnr OO irLrIrnnnnnnwznnnn nn rrmmmm kH Jn-vmÅori Jm 
G £1Z/ 11026 L81UI'ELI,L'9ST)T'OPI]T'ZZI1I6'ZOT)P'I8 |C'LGS 1660 | OT pp'99ZIL'ESZIP OPT)I'9ZZ)| TOTTI POTIGSLLI9'OSTIEOVII8'BITI/GS'v6 1599 I9'vE |6'S <« sUOSII12 $ 

FIölL' 10Z/S'6818' €L1 TC ISTISVPIIS'ZzIB'COIN TB |L'sG ICO | OT 16'99Z)6'€€Z|9'0pz1€'9zZ|T' O1ZIT'VOLISLLTIL' OST IV OVLITOTT O'v6 | 19 I6'rE IT'9 1eHOpatu sja[eIOJELU TjIF « 

09z|6'8£Z|8 9zz) rlZz| O00!6'H8116'891]L ISTIE'€£1I6'60111'94 '6'z€ 1E'LOEIL' 1620)L4'8LZI6'S9219'0SZ/9's€zI9'61Z) £€0cI9's8I| S91's'6€T 1:6011969 I8'6L rr se « SUgAO”T « 
L'€Se IP Ibele zz Elz 6'961] OBE T9LI9'0PII9'9111648 | OS | - KLEGE 6'S6719'Z8Z|€'89Z)€ zITIE'9ETIL'61TI8' 10ZIG' ZI 19T'8'9€11/9'8011€'SL | Lp Pre erewsou spejlquajIN) « 

IBIJId UTI N IBI3 WII 
gor ITE LP |9:0T ILOT | Br |T'6I ETC IE'Pö ISLlc Ic:0c | OT] E€1 EET ET IT9T 91 IL'9T I8'LI |E'61 IE'IZ löPe 6 LZ II'cE 8:88 I['9 IeH[9patu sjolrHOJewW TJOH 6 
Tr IUet 8 | PL OITST | 91 lett Ip'8t InrEeT I8'€€ ITE 16 ce I9'al | €I IVGI SI 91 | 91 1991 IVL 19:00 I9S'Sz ; t « sugAOT « 
€'CI IC EI |8'HI IS'91 16'91 IL'81 IL'Og | Pc:16'82 ILLe | OS | — [L'TI I€€l IE | 9 91 19'91 l6'L1 I€'61 le'I1c IV ve IP) ejewIoOu spejquojn sä1oqueddog 
6'622/2'02z/9'60Z/1'861|8'S81] ZLI| YSTIGSLZETI9'SI11906 | 69 IL'zz IP ILZE 192/8'0SZI8'BEZ) SZZIO'IIZ) YG6TIV'BLIIS'BSTIGSLETI9'vIT] 18 ICES 8'TI « SuOsIVINId 
8'6z212'0zz/9'60z|z'861|6'S81| ZLII6'SSTIE'ZETIT'9TT] 16 |E'6S | EZ I PLTIO E9TIL'TSTI9 OPZIL LETIL €1Z/8'L61IC'OBTIE 'O9TIL'BETIL'STIIT'L8 EES I8'TT | 18H9p9w sjaferojew PI9GH « 
p'ZSTIL'EpzIZ bETI9'EzZz 6'IIZ L'B6L6'€8116'991|9'SP118'61116'88 IT'EP Ir'00€£16'06Z2!r 08ZI8'89Z) 9ISCIL' IPZIL'9ZZI9'60216'881/8' v91I8 OFF OITI9'94 IB Te rr oa « sugs « 
CT IGZIE' örTIS' TEZIO' IZz|S OIZ.9'LOTIL ZBI1IG'SOTIC'SpLI8' tetl9'16 1809 I8 c6cIr' €82) E€LTIS'I9C|8'6röIL'9€TZIl IccIL'vOcIE'98TI I L9tI8' spi 0cII8's8 | OS FIF) efetulou spelquajgN) « 
TV AID UTI ( «VID UB IT ( 
9'6 |9'0P IpIT Ie:cr 16'€1 II'9T 1981 |öIz IIrsö IL Te |E'96 | €ö Or CI ICT Gc bi l6'ST I|9'LI 16'61 I|9'IZz | €C 1982 I8'€€ IGS'IP I8'TL ] 1eH9pamu sjofernojew PjIOH € 
£'8 1I9'6 19'01 IL'TT IT'€l 18 bI LI plz IL'SZ 16'0€ |8 SP IIEp 196 IS':OI I9'IT I8'cl JE vI SI lö 19:00 IUPc | vc Iv'Oc I8'8e I8'6b 8IT Prrrnoc« « sugAoT . 
68 18'6 1|9'01 III |6'zI J6'bI lett I€'00 Iv'€z IZ'0O€ I8'O0r 8:09 Ir'6 VOL lö ti ct [Vet |9's1 Iv'9t Iv'8l IC'6l le'Ic |9'sz Ir'te I8'8e | OS frrivy ejetusnou spejquojgn) sI1oQayED 
dd 2 1 I ul I I [ I ut d 2 1 2 ur 
; EE EES ONE a EE EA ANS AE CS - E 
EE a RT EE Sr ES Gr SE EGR OO NA (UA 5 Er a EN EA RN EE 8 
le Re AE ER EA NE AGA EG SR sb EA AES a RR BS ES PR tr upT 
(17) uwIopir PIA IrJJOrIP 420 Fuluyg19wrrT (18) uiopjg Pra 4vJ9wurIp Je JulruHPIIJILUEIT 
uaxHIegq WoOuUr 1279w gg PIA uoyIeg mour 1249 e€'[ P!A 


'JIRSSÄuIUYRIOg VAHO PIA JVJJOLUBIP 420 JLÅZUIUHQIOJILUEIP SUVSJJjL) VEjjOW ISJOJQJURF 


34 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


växtlighetsgång, hvarigenom uppkommit en obetydlig skillnad mellan mina 
medeltal för hela materialet och Pettersons medeltal här och där äfven i de 
andra länen. Pettersons medeltal äro emellertid mycket omsorgsfullt ut- 
räknade. 

Tabellen öfver dessa jämförande siffror införes i de närmaste föregående 
tvenne sidorna. 

Jämföra vi dessa fyra olika tillväxtserier med hvarandra, så se vi, att vid 
1,3; meters höjd Örtenblads i texten införda, korrigerade tal nära sammanfalla 
med mina s. k. normala tal och att diameterskillnad icke för något län be- 
löper sig vid 150 år till högre än 17/. centimeter. Däremot se vi, att hela 
materialets medeltal och Pettersons medeltal äro för Jämtlands och Koppar- 
bergs län vid samma tid omkring 4 cm. och för de öfriga länen 2 å 3 cm. 
lägre än de normala talen. ; 

Framflytta vi jämförelsen till 6,; meter, så visar sig däremot större skill- 
nad mellan Örtenblads och mina normaltal, emedan Örtenblad synes ej hafva 
vågat sig på att verkställa korrektionerna fullt i enlighet med hans egna funna 
afsmalningstal mellan 1,; meter och 6,5; meter. För tre län sammanfalla vis- 
serligen våra siffror äfven här ganska bra, men för Jämtlands och Västernorr- 
lands län har Örtenblad högre siffror, och diameterskillnaden mellan hans och 
mina tal äro vid 150 år 2,7 centimeter, emedan afsmalningstalen äro större 
än som framgår af skillnaden mellan Örtenblads diametrar vid 1,3; m. och 6,s 
m., nämligen för Jämtland 65,9 mm. mot 43,7 mm. och för Västernorrlands 
län 40,1: mm. mot. 30,4 millimeter: 

Skillnaden mellan Pettersons tal vid denna höjd och mina s. k. normala 
tal är dock vida större, 1 det desamma för Västerbottens och Jämtlands län 
äro 3 å 4 cm. och för de öfriga länen 2 å 2,5; centimeter för låga. 

Vid jämförelse med de ofvan framlagda talen för Värmlands län må på- 
pekas, att de gälla medeltalet för alla undersökta 1,200 träden, och att intet 
utplock af s. k. normala träd därvid ägt rum. Detta torde bevisa, att de inom 
detta län undersökta skogarna växt ganska normalt och att de för öfriga länen 
härofvan som normala uppgifna siffrorna ej kunna anses för höga. 

De korrektioner (ökning eller minskning af diametrar), som Örtenblad 
vidtagit, innan han i texten införde sina normaltal, äro följande 


Vid 1,;> meter 


Västerbotten Jämtland Västernorrland Gäfleborgs Kopparbergs län 
EO RO + 14 mm. + I1.2 mm. —! 10 mm. 
(för 11 — 20 år) (för 11—20 år) (för 21—30 år) 


Vid 6,; meter 


— 48,4 mm. — 11,7 mm, +0 ae0 — 50,2 mm. 


(för 31—40 år) - (för 31—50 år). 

För att förklara dessa korrektioner måste vi ihågkomma, att de nödiga 
ändringarna vid 6,5; meter voro framkallade af de i ungdomen senväxta trä- 
dens höga diameterökningar i äldre år och att korrektionerna blefvo desto 
nödvändigare och större, ju flera procent af efterblifna träd, som funnits i 
växtliga klasserna [II och III. Dessa procent voro följande för de skilda 


länen 


! Möjligen endast ett additionsfel. 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 31 


inn 


Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gäfleborgs Kopparbergs 


F 
Maxtklip IT > 20,9 60,0 12,2 28,8 28,8 & 
> I 09 14,0 25,5 22,5 42,5 2 
Summa 56,8 74,0 SU LZ 51,3 11,3 20 
mot normala 42,2 26,0 62.3 48,7 RT 


Häraf synes att utaf undersökningsmaterialet funnos största procents. k. 
normala träd i Västernorrlands, Gäfleborgs och Västerbottens län. I förra 
uppsatsen uppgafs 2 häraf i Norrbotten till 58,12. Med skäl kan man 
förundra sig öfver den låga procenten häraf inom Jämtlands och Kopparbergs 
län. Anledningen torde vara, att höjdtillväxten 1 ungdomen torde i stora 
trakter af Jämtland med sina höga, exponerade lägen vara, trots den i all- 
mänhet goda jordmånen, mycket hindrad. Detta län visar däremot lägsta > 
undertryckta träd (1425). Den låga siffran (28,7 27) för normala träd men 
synnerligen höga (42,52) för undertryckta träd, som Kopparbergs län visar, 
beror på att undersökningarna vwverkställts hufvudsakligen inom skogar i Särna 
och norra delen af Älfdalens socken med en absolut höjd öfver hafvet af 
500 å 600 meter. De undersökta bestånden, som vuxit å torr, sandig jord- 
mån, voro dessutom i regeln utglesnade och hade lidit af skogseldar. 

De ändringar eller korrektioner, som Örtenblad verkställt i texten med 
de i bil. 3 för 1,; meter uppgifna tal, gälla endast Västernorrlands och Gäfle- 
borgs län, då den för Kopparbergs län med 10 mm. minskade diametern 
säkerligen ej varit afsiktlig. Örtenblads åsikt synes uppenbarligen hafva varit, 
och häri tror jag att våra skogskarlar kunna instämma, att skogarna inom 
dessa båda län äro jämförelsevis växtligare och bättre än större delen af det 
öfriga Norrland, ehuru undersökningarna kommit att företagas inom krono- 
parker med större höjdlägen och som därigenom visat något för låga läns- 
medeltal, synnerligast i ungdomen, hvarför Örtenblad efter jämförelse med 
tillväxten hos nuvarande ungskogar, ansett sig böra höja första termen i serien 
eller diametertalen för årtiondet 11—20 år vid brösthöjd med resp. 14 och 
11,2 millimeter. 

Efter denna redogörelse för tallens tillväxt inom de norra provinserna 
öfvergå vi till en liknande framställning öfver granens tillväxt därstädes. 


B) Granen. 


Äfven öfver granens tillväxt i norra Sverige har Örtenblad verkställt 
undersökningar. De äro dock verkställda endast vid 1,3 meters höjd dels 
för att vinna tid dels för att slippa göra de korrigeringar vid 6,5; meter, som 
visat sig vara nödvändiga. De noggranna undersökningar om granens af- 
smalning, han verkställt, möjliggör ju för hvar och en att skaffa sig känne- 
dom om trädens diametrar vid 6,3; meter, då diametrarna vid 1,3 meter voro 
kända under olika åldrar. Vi vilja lämna för granen en liknande jämförelse- 
tabell som för tallen (se sid. 316). 

Granskas något närmare de tillväxtsiffror för granen, som framlagts i 
den framlagda tabellen, synes att, Örtenblads och mina normalsiffror t. ex. vid 
150 år stå hvarandra mycket nära för de nordligaste länen, medan däremot för 


SIMO 


OM TH. ÖRTENBLADS 


TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Jämförelse mellan granens diameterökningar och diametrar vid olika beräkningssätt. 


| 


Vid 1.3 meter inom barken 


Diameterökning och diametrar vid olika åldrar 


S S S S S 
Län Beräkningssätt 3 S e = | 3 s 3 7 = = TT T | 
I | | | I I | I | 
=> SS 3 = in S | - oo SS = = GS La) = 
mir a. Jo loa om ev ti eR 
I 
Västerbottens Örtenblads normaltal dose 31:01 27591 26121125:2 21.5| 19.9, 19.3) 17.4| 16.5] 15.5| 14.7] 12.9 
a TO VENS: fe AT KRA VAS 33.4| 32.4! 30.8) 28.3] 24.9| 21.2| 20.41 19 | 16.5] 15 | 14.1) 13.3) 12:2 
> Hela materialets medeltal... 17.5| 26 1|-25:91 25.2) 23.2] 20:9| 19.81 19:31 16:3] T7-21 155 ANS 
DATA De TT 
> Örtenblads normaltal......... 31.9| 59.8) 86 |111.2|134. 5|156 |175.9/195.2/212.6|229.1 /244.6 259.3/272.2 
> Lovéns Är 33.4] 65.8| 96.61124.9/149. 81171 |191.4|210.4/226.9|/241.9|256 |269.3/281.5 
> Hela materialets medeltal... 17.51 43.5| 69.4] 94.61117.8|138.7|158.531|177.8|194.11211.3/226 8 241.51254.7 
> Pettersons » 17.5| 43 5 69.4| 94 6|117.9|139.4 159.2/178.5|195.9/212.4/227,9/242.6/255.8 
| 
| 
Jämtlands Örtenblads normaltal......... 24.4| 23.3) 21.9] 20.5| 19.5] 19 | 18.3| 16.9| 16.1] 15.1] 14.5| 13.9) 13.3 
> Lovéns 2 23 33.31 30 | 27.91 27.8) 22.09] 21:31 20: | 17.8) I7Z.1| I53 IAI IES 
> Hela materialets medeltal... 13.3] 21.6! 22.9| 21.9) 20.9) 20.4| 19.6] 18.4) 17.4] 16.4] 15.5) 14.6| 14.2 
| Diametrar | | 
> Örtenblads normaltal......... 52.21+75.4| 97.3/117.81137.3|156.3|174.6|191.5/207.6|222.7 237.2 251.1|/264.4 
»> Lovéns PicÅ öpsvensea 33.3] 63.3! 91.21119 1141.91163.21183.2/201 [218 1233.4 247.5/260.1/271.9 
> Hela materialets medeltal... 13.3| 34.9| 57.8| 79.7|100.6/121 1140. 6) 159 1176. 41192.81208.3 222.91237.1 
> Pettersons 3 13.1, 34.4; 56.8]| 78.21,98 6/118.7|137.8/155.8|172.7|188.6|203.7 218.1/231.9 
/ | | 
Västernorrlands | Örtenblads normaltal......... 27.3) 30.2] 28.3) 25.7| 23 | 20:41 18:2] 15.9] 151) 140T3:21/T3SI0RE 
> ILovéns På fr sergedered 32.9] 33.4| 30.91 27.6) 24.2] 21.41 18.51 16 1] 14.6] 13.5) 12 | 11.6] 10.8 
Hela materialets medeltal... 23 | 29.5| 28 25.4 23 [2053], 18-150] AS 14 13:11 .13HI/TS 
Diametrar 
> Örtenblads Se Fare | 51.41 81.6|/109. 9) 135.6 158 |178.4/196.6 212.5|227.6/241.7|254.9 268.1/280.6 
> TOVCHSY- Cl pla rr aan 39.2) 72.6|103.5/131.1/155.3|176. 71195.21211.3/225.9/239.51251.4 263 |273.8 
> Hela rd terialets medeltal... 26.91 56.4| 84.4/109.8132.8/153.1| 1171.2/187.1/202.1/216.1|229.2 242.3/254.8 
> Pettersons > 28.9) 58.5| 86.6/112.1/135.1|155.5|173.7|189.6|204.7|218.7|231.9 245.1/257.6 
a RR 
Gäfleborgs Örtenblads Hörmältal mod dasek 31.8| 29.8) 29.6] 27.6 | 24. 7 21.3] 19:51 17.3] 15:0)EL4SS1NIA 11.7 
> TEOVENS sd ro I Resa 33-211 S20) SIE B28-2] SS 5| 24. 7, 20.8] 18:7| 15.3] 14.3) 13:81 12 | 10:8 
> Hela alerialete medeltal 22:51 520202 1Co7:3125:0] 23; 9/ 21.6| 19.6] 16.8] 15.8| 14.3| 12.8] 11.6 
| Dj amet rar 
a Örtenblads SEA FÖRETA 62.8] 92.6|122.2|149.8 175.8|200.5,221.8|241.3/258.6|274.5|289 1302 1313.7 
> LESS AE SRA. 35.7) 68.3| 99.3|127.5 154  |178.7|199.5/218.21233.5|247.8/261.6|273.6|284.4 
> Hela äterialets medeltal .. 24.1| 53.2] 82.4/109.7/135.3/159.2/180.8/200.4/217.21233 |247.3/260:11271.7 
> Pettersons > 24.8) 53.8) 83 l110.2 135.61159.9 181.2/200.8/218 |234.1/248.6/262.1/274 
I 
| | | 
Kopparbergs Örtenblads Bonnaltal Sessas ag 30.91 37.7 31.7| 28.6) 26.3 25.6) 22.7| 20 18.3| 17.4| 16.2| 15.9] 14.5| 13.5 
> TIOVEN SINE OSSE soctkasad 7 | 3T:7) 32:3/=31k21527-:91526 12351 21 19:9] 17.11 15.4] 14.41 12.4] 12.1 
> Hela atealets medeltal...| 2.1| 14.3| 27.1| 28.8| 26.2| 25.4! 22.71-20.21 18.2| 17.4| 16.21 15.81 14.8] 13.5 
| Diametrar | 
> Örtenblads normaltal......... 30.9| 68.6/100.3|/128.9]155.2 180.8|203.5|223.5|241.8 259.2/275.4/291.3 305.8/319.3 
> Lovéns FRE esk steov 7 | 44.7] 77 1108.2|136.1162.1|185.1/205.2/225.1/242.2|257.6|272 1284.41/296.5 
> Hela materialets medeltal...| 2.11 16.4| 43.5| 72.3| 98.5123.9/146.6/166.8/185 1202.4/218.6|234.4|249.21/262.7 
, Pettersons » 2.6) 16.9] 44 | 72.81 98.9 124.5|147.2/167.4| 85.61203 1219.21235.1|249.8|263.3 


Underteckuads specialsiffror för granens tillväxt i Norrland och Dalarna återfinnas 
er Norrbottens län i tab. s. 3 


» 


Jämtlands ESA 
Gäfleborgs >» > 3 s. 


för Västerbottens län tab. s. 
» Västernorrlands» => ss. 


» 


Kopparbergs pad RS: 


sam 


> sammandrag för alla 6 länen i tabellerna sid. 


t 


= Genom feladdition har Örtenblad fått 85.4 mm. och sedan 10 mm. för högt hela vägen uppåt. 


4 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 317 


Gäfleborgs och Kopparbergs län Övrtenblads diametrar vid denna tid äro 2 UakktrBS a 
centimeter  gröfre än mina. Denna olikhet beror till största delen därpå, att 
Örtenblad upptagit nog så höga medeltalsiffror för första årtiondet (11—20 
år) vid 1,3; meter — icke i den meningen att ej många normala plantor 
uppnå dem — men granen är i allmänhet mycket sen i sin höjdtillväxt under 
de första 1—15 åren, så att det ej blir så synnerligen många år, som han 
i medeltal får tillfälle att afsätta någon tillväxt vid 1,3 meter före 20 år. 

Mina medeltalsiffror för hela det undersökta materialet och Peltersons 
medeltal eller s. k. verkliga tal, som nästan äro identiska med mina medeltal 
för hela materialet, understiga däremot de s. k. normala talen vid 150 år med 
omkring 4 centimeter i Jämtlands, 3 cm. i Kopparbergs län, 2 å 3 cm. för Väster- 
bottens och 1i1r/, å 2 centimeter jör Gäfleborgs län. 

Med granen se vi samma förhållande förefinnas som tallen, nämligen att 
den olika växtkraften inom länen synes hufvudsakligen gälla de första 60 åren, 
hvarefter skillnaden är ringa. Norrbottens län står här liksom vid tallen lägst 
i detta hänseende, som synes af följande tabell. 


Granens olika tillväxt i millimeter inom de 6 olika länen. 


Diameter vid 1,3 m. inom barken 


sÅ NR | Ökning 
Han = Ö = =: = o 
23 | Vid 60 år | Vid 150 år| under de 
SE | 90 åren 
I 
| T = så I 
| Normala träd Norrbottens. ..... 45,3 | 106,2 mm. | 245,2 mm. "139 mm. 
| Västerbottens ...| 50 f240;0 & 202190 3 -tFEGG | 
| Jamtländstö.s.c. 35201 LIG | 271,9 >» 1 IE NR EE 
Västernorrlands | 62,4 | 131,1 >» 273,8 >» 142,7 3» 
e. | 
Gäfleborgs ...... G36 NN I2,5 > | 284,4 » | 156,9 
Kopparbergs ...; 37.3 I 136,1 206,5 » Frö0a0 5 | 
Hela materialets medeltal | Norrbottens...... 85 > "220 SHETERAT > | 
Västerbottens ... 04,6 > 254,7 > 160,1 
Jämtlands «...... 79:7 > PSTN LET SRJ 
Västernorrlands 109,8 » 254,8 » 155 
Gäfleborgs ...... 109,7 > 27073 162 Rn 
Kopparbergs ... 98,5 >» 2027-02 ELO 2, 


Af efterföljande jämförelse framgår, att granen inom samtliga länen hos de 
någorlunda normalt växande träden har zntill 60 års ålder en vida svagare 
höjdtillväxt och diametertillväxt än tallen. Äfven hos hela det undersökta 
materialet visar sig samma förhållande utom beträffande Norrbottens län, där 
båda trädslagen visa lika låg tillväxt och ej obetydligt svagare än de öfriga 
länen. Hvad som särskildt faller i ögonen är den lifliga tillväxten hos tallen 
i Jämtland, under det granen där företer en jämförelsevis svag tillväxt, hvilket 
man ej skulle väntat, då stora trakter af länet har drifvande jordmån af 
siluriskt ursprung. 

Beträffande tillväxten efter 60 år och intill 150 år visar granen nästan 
öfver hela linjen en starkare tillväxt än tallen utan att dock, med undantag 
för Västerbottens län, fullt uppnå dennes dimensioner. 

Högsta ökningen under de 90 åren visa normalträden inom Västerbottens 
Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1909. Fackuppsatser. Xx 


318 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Till jämförelse mellan tillväxtgången hos tallen och granen inom de 
nordligare länen införes följande sammandrag: 


Sammandrag öfver tallens och granens tillväxtgång. 


Diameter vid 1,3 meter inom barken 
SR vid 60.år | vid 156-85. de se 
Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran 
ma 1 LI etter 
I 

Normala träd Norrbottens...... 13011 10672 253,4 | 245,2 1230 139 

Västerbottens ...| 151,5 | 124,9 | 274,7 | 292,9 | 122,81 168 
Jämtlands ...... 185 119 SÖT 5 RIND | 146,5 | 152,9 i 

Västernorrlands | 157,1 | 131,1 293,3 | 273,8 | 136,2 | 142,7 

Gäfleborgs :..... | 164,8 | 127:5 300,4 | 284,4 | 135,6.) 15070 

Kopparbergs ...tI 165 136,1 | 304,3 | 296,5 | 139,3 | 160,4 

Hela materialets medeltal I Norrbottens...... | SAS SN 285:5 220 | 151 141 
Västerbottens ...| 116,8 | 94,6 | 251,6 | 254,7 | 134,8 160,1 
Jämtlands ...... 135 70,7. | 292,3 | 237:1 | Y57.3 | ISYadl 

Västernorrlands | 132,8 | 109,8 | 274,4 | 254,8 | 141,6 | 155 

Gäfleborgs ...... 138,7 | 109,7 | 274 | 271,7 | 135,3 | 162 

Kopparbergs ...| 119,1 98,5 266,9 | 262,7 | 147-38 LiTGA 


län (168 mm.) och Norrbottens den svagaste (139 mm.) och därnäst Väster- 
norrlands (142,7 mm.). De öfriga tre länen hafva nära nog lika tillväxt. Gra- 
nens ökning hos hela undersökta materialet är nära lika stor hos samtliga 
län utom Norrbottens. Enär ordet normal tillväxt så ofta begagnats i denna 
min utredning, torde kanske vara skäl att söka utreda, hvad härmed menats. 
Somliga skogsmän vilja likställa ordet normal med ideell, d. v. s. den högsta 
möjliga tillväxtsiffra, som kan uppnås på en viss jordmån under de mest 
gynnsamma förhållanden och synnerligen god skötsel och vård. Då emeller- 
tid idealet sällan eller aldrig uppnås i denna ofullkomliga värld, kan med 
normal tillväxt förstås sådan, som kan vara att förvänta under de lefnadsvill- 
kor och den ans, under hvilka skogen uppväxer. Intet torde därför egent- 
ligen kunna hindra att kalla den medeltillväxt, som hela undersökningsmateri- 
alet, som var hämtadt från urskogen eller ej skötta blädningsskogar, visat, 
för normal i förhållande till de ogynnsamma lefnadsförhållanden, under hvilka 
de haft att kämpa. I den mening kunde ju äfven jägmästare Pettersons siff- 
ror kallas för normala, ty de äro materialets verkliga siffror. Men tiderna 
förändras och vi samt skogarna med dem. 

I allmänhet torde man därför med normal tillväxt mena en sådan, som 
man genom sorgfälliga iakttagelser och samlad erfarenhet känner kunna i 
verklighet å viss bestämd jordmån och andra bekanta inverkande omständig- 
heter uppnås, då en rationell skogsskötsel kommer skogen till del. 

Sedan länge är ju bekant, att tillväxten kan genom riktigt verkställda 
huggningar väsentligt höjas inom skogsbestånden, och det torde väl därför 
vara otvifvelaktigt, att innebörden i den konstruktion, som meddelas herrar 
Holmerz och Örtenblad af K. Domänstyrelsen, var, att de med alla till buds 
stående medel och med användande af sin erkända teoretiska och praktiska 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 319 


kunskap om skogen och dess lefnadsförhållanden skulle söka klargöra och 
med siffror visa den ökade tillväxt i Norrlands vidsträckta skogar, som kunde 
vara att förvänta, sedan så ändrade förhållanden, bland annat genom det 
smärre virkets stegrade värde och större efterfrågan därpå inträdt, att en 
ordnad skogshushållning kunde äfven i dessa mera aflägsna landsändar 


införas. 
& ES 


Då undertecknad i det föregående sökt visa, att Örtenblad vid begagnadet 
af sin metod erhållit siffror — framför allt vid 1,; m. — som synas stå an- 
tagliga normaltal vida närmare än de, som framkommit vid bruk af jägmästare 
Pettersons metod, så ser jag intet skäl, hvarför den förra bort ersättas af 
den senare. Hade däremot Petterson uppdelat materialet i olika växtlighets- 
klasser, för att ur dem kunna erhålla grundval till normala medeltal, hade 
hans metod mycket väl kunnat användas, hvilket jag genom utarbetande af 
mina tabeller visat. 


= < 
+ 


Enär den önskan blifvit framställd till nämndens ledamöter, att de, jimte 
sitt yttrande om tillväxtundersökningarna i de båda arbetena »>om Norrbottens 


: skogar» och som skogarna och skogshushållningen i Norrland och Dalarne>, 


äfven måste afgifva ett allmänt omdöme om ofvannämnda arbeten i deras 
helhet, anser jag mig böra med bestämdhet förklara, att det varit mig en verk- 
lig glädje att vid omarbetandet af dem kunna bestyrka den stora ordning, reda 
och utomordentliga noggrannhet, som förrättningsmännen iakttagit såväl vid tabel- 
Jernas uppställning, som vid de många måttens tagande och införande däri, hvari- 
enom det blifvit möjligt, då siffrorna från de skilda bilagorna sammanförts, 
att kunna noggrant följa hvarje träds utvecklingsgång under skilda tider och 
olika ställen å stammen. 

Då dessa arbeten därjämte klargöra flera fysiologiska, biologiska och praktiska 
förhållanden, som förut varit outredda, tvekar jag icke att förklara dessa arbeten i 
sin helhet vara mycket förtjänstfulla och fylla en stor lucka i förutvarande känne- 
domen om våra skogar, äfven om förrättningsmännen just på grund af denna 
dåtida bristande kännedom om skogsträdens tillväxtlagar och på grund af den 
stora svårigheten att inom en alltför kort, förut bestämd tid behandla och 
draga konsekvenserna af ett mycket olikartadt material, i visst fall besluta sig 
för, dock efter moget öfvervägande, att använda en metod vid beräkning af 
medeltillväxten, som måhända kunde hafva utbytts mot uppdelandet af under- 
sökningsmaterialet i olika växtlighetsklasser. 

Undertecknad har i detta sitt utlåtande försökt sig härpå, utan att dock 
vilja påstå, att jag träffat det rätta eller bästa användningssättet, men hyser 
dock den tron, att det, särskildt med hänsyn till materialet, sådant det nu 
föreligger till bearbetning, såväl i praktiskt som teoretiskt hänseende syftat 
åt rätt håll och lämnat något bidrag till bättre kännedom om tillväxtlagarna 
i norra delarna af vårt fosterland. 


SENT 


320 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Då enligt en af de till nämnden behörigen ingifna skrifvelser ledamot an- 
modats yttra sig öfver om den skarpa kritik, för hvilken de ofta omnämnda 
arbetena varit utsatta, och särskildt om dess form, får jag härom uttala mig 
på följande sätt: 


Den genomgående kritik, som jägmästaren H. Petterson underkastat de 


båda arbetena »Om Norrbottens skogar» och »Om skogarne och skogshus- 
hållningen i Norrland och Dalarne», hvilken kritik jag vill antaga säkerligen 


vara förestafvad af varmt intresse och en ifrig önskan att kunna lämna supp- 


lerande bidrag till kännedomen om de norra skogarna och deras lefnadsför- 
hållanden, kan härigenom lätt förklaras och vinna visst erkännande, då det 
kritiska arbetet varit mycket noggrannt utfördt och tagit mycken tid i an- 
språk och då jägmästare Petterson orädd framkommit under s. k. »öppet vizir» 
och publicerat sina anmärkningar i en mer eller mindre officiel tidskrift, hvari 
dessa kunde af vederbörande bemötas. Jag finner mig dock föranlåten att 
uttala mitt beklagande öfver att enligt mitt förmenande Petterson missupp- 
fattat K. Domänstyrelsens instruktion för förrättningsmännen och att han där- 
jämte beträffande Norrbottens län, genom visserligen förklarlig ouppmärksamhet 
vid medeltillväxtens beräknande, gjort sig skyldig till missräkningar, som — 
jag kan nämligen ej föreställa mig annat — han lätt nog kunnat undgå, om 


han före nedskrifvandet af sin skarpa kritik vändt sig till vederbörande för- 


rättningsman med anhållan om förklaring och upplysningar, efter hvilkas mot- 


tagande den hårda kritiken kunnat hafva mildrats och ej blifvit så anfallande- 


och ensidig utan framstått mera som en förklarande upplysning öfver vissa 
tillvägagångssätt i arbetena, som onekligen eljest varit oförklarliga. 

Däremot anser jag mig icke kunna lämna samma erkännande åt den 
andra kritikern, herr jägmästaren N. G. Ringstrand, som, hufvudsakligen åbe- 
ropande sig på Pettersons anmärkningar och siffror, i hvilka han instämmer 


såsom varande bevisligen fullt riktiga, under anonymitetens mindre vackra: 


slöja skrifvit artiklar i denna fråga uti ett mera efemärt organ, en allmän 
tidning, och däri lämnat en vida hänsynslösare kritik. Detta hans upp- 
repande af ett i lämpligt organ redan riktadt angrepp, må betraktas både 
som onödigt och olämpligt. 

Mänskligt är begå något misstag, och knappt någon torde väl undgå 
denna mänskliga svaghet, men då det icke är af synnerligen allvarlig art, 
utan genom missuppfattning blifvit högt öfverdrifvet och uppkommit, ehuru 
allvarlig sträfvan funnits att söka undgå detsamma, torde synas fullt rättvist att 
den måhända något felande borde undgå att utsrättas för en anonyms hårda, 
ensidiga och oriktiga omdömen, hvilka i en okritisk allmänhets ögon lätt nog 
kunna verka nedsättande för framstående, sakkunniga mäns berättigade an- 
seende och heder. 

Uddeholm i September 19907. 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 321 


[II: Yttrande af herr I. Flodström. 


I en artikel »Om Th. Örtenblads tillväxtundersökningar i Norrland>, 
intagen i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906, sid. 271 0. f. (cit. »Skogs- 
vårdsför. tidskr.>), har extra jägmästaren Henrik Petterson underkastat tvenne 
skogsvetenskapliga afhandlingar, nämligen »Om Norrbottens skogar» af fram- 
lidne direktören vid skogsinstitutet C. G. Holmerz och nuvarande byråchefen 
Th. Örtenblad (bihang till Domänstyrelsens underdån. berättelse rörande skogs- 
väsendet år 1885, cit. »Bihang 18835») samt »Om skogar och skogshushåll- 
ning i Norrland och Dalarne» af Th. Örtenblad (bihang till Domänstyrelsens 
berättelse år 1893), en skarp kritik. Ett kort svar härå lämnades af herr 
Örtenblad i samma tidskrift och samma årgång, sid. 430 0. f. Längre fram 
upptogs frågan åter i några artiklar af en anonym författare, sign. »Skogs- 
vårdare», i Stockholms Dagblad den 5, 9 och 19 oktober 1906, hvarå svaro- 
mål afgåfvos af herr Ö. i samma tidning resp. den 7, 11 och 24 i samma 
månad. Sedermera publicerades af herr Ö. ytterligare en artikel i ämnet, 
under titel >»Om de åren 1884 till och med 1891 utförda tillväxtundersök- 
ningar i Norrland och Dalarne», i Årsskrift från Föreningen för Skogsvård i 
Norrland, årg. 1906, del II, sid. 49 o. f. (cit. »Årsskrift>). 

Sedan jägmästaren Nils G. Ringstrand gifvit sig till känna såsom förfat- 
tare till de med »Skogsvårdare» undertecknade artiklarna i Stockholms Dag- 
blad, öfverenskommo herrar Ringstrand och Örtenblad om att hänskjuta den 
mellan dem uppkomna tvistefrågan till skriftligt bedömande af en nämnd af 
fem sakkunniga. Till ledamöter af denna nämnd utsågos af herr Ringstrand 
professorn Ivar Fredholm och docenten, sedermera e. o. professorn Rutger 
Sernander, af herr Örtenblad undertecknad Flodström och skogschefen hos 
Uddeholms aktiebolag, filosofie doktorn Fr. Lovén, samt af de nämnda gemen- 
samt docenten Otto Rosenberg. 

Till nämnden ingåfvos en inlaga af herr Örtenblad och en dylik af herr 
Ringstrand, den sistnämnda åtföljd af och åberopande sig på en af jägm. 
Petterson författad promemoria. 

Undertecknad har för sin del velat afgifva följande utlåtande beträffande 
de omtvistade punkterna. 


I Angående beräkningen af groflekstillväxtmedeltal. 


De groflekstillväxtmått för hvarje särskild (tioårs-)åldersperiod, som de 
af herr Örtenblad (hvilken här, såsom till stor del ensam bärande ansvaret 
för de kritiserade afhandlingarnas innehåll, äfven ensam nämnes såsom deras 
upphofsman) undersökta träden haft att uppvisa, hafva af honom hopsum- 
merats, hvarefter summan dividerats (icke med hela antalet undersökta träd 
utan) med antalet träd, som i ifrågavarande åldersperiod verkligen haft tillväxt 
att uppvisa; de härigenom erhållna kvoterna eller medeltalen hafva ansetts 
angifva den normala tillväxten i åldersklassen i fråga. Herr Petterson åter 


322 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


anser, att hela antalet undersökta träd, vare sig de haft eller icke haft tillväxt 
i den ifrågavarande åldersklassen att uppvisa, bort tagas till divisor för beräk- 
nande af medeltillväxten. 

De båda metoderna kunna åskådliggöras genom följande exempel, hvar- 
till materialet är hämtadt ur tab. 3 af »Bihang 1885», afseende tallens dia- 
metertillväxt vid brösthöjd i sydliga delen af Norrbottens län. Tillväxttalen 
för högre åldrar äro här utelämnade. 


ökadetsfnummnmer Diametertillväxt i mm. vid 1,3 meters höjd under åldersperioderna 
Ma RR [tI—20l21—30/31—40141—50 5 1—960 61—70|71—980 81—90/91-100 
undersökning le o o o o ställe 2 o ; 

| ar ar ar ar | ar | ar | ar ar ar 

FREJ ONE EN ARR 28 40 2 SN AEG 15 7 

| Ko! SPJER BRN EADS — 37 44 40 34 25010E 022 22 16 

TO Öken SARA — — 32 320) 20 Z2010 33 22 21 

ES ÖMT verde — — — 28 24 220020 28 19 

| = I JALpraRedrrk — — =) = 2 19 |. 201 —ESKNENS 
Summa 28 TI 117 138 | TAS] T24 NNL20 | TO5, EST | 


Medeltillväxten blir efter de olika beräkningsmetoderna följande: 


Enligt Enligt 

. Ortenblad Petterson 
1 08) (EVEN ola i = (a BAN 3 h ER VT NER si RN EA SEG ER ARA 28,0 mm. 5,6 mm. 
31 TARO rn Ser fö book a SN SETS Kr ÄRAN SR 15,40 Va 
» » STR EA SAT tad bef era EV SR No od rer RA A ISE 39,0  » 23,4 å 
NES ARTO fra DA dd or JT ra NR nr Snr AG 3ZA)5: 3 2700: 
Dh Drar rr JON BEE SA. SNR ESA BAM RER 28505 28,6 oo» 
Nr (201 Bar g [LORV Ser ND NL SVR VÄVER TEE TER ONE IAI BORTA EN 2 24,8 >» 
» oo» gr KX TRA SAR PARTS ASKS ET RAN 4 E 24500 > 24,0" > 
ER FOMI! 0 (ONDA 0 RNE MEL SERNER SV DAR. FIN Rn ne 21,0 >» 2 To0-KR 
» » (8 ÄN I LO ÅL O ÄR Eder BR 5 Bra AE ÄR NE SES SS AA HÖJeAT NA 16,2 ? 


Det gifves olika sätt att beräkna medeltal. Hvilket sätt som i hvarje 
fall bör användas, beror på hvad det är man önskar veta, hvad det är för 
fråga som skall besvaras: 

Antag att en person vill beräkna medelpriset på de böcker han äger. 
Antag att han har hundra böcker, af hvilka han köpt nittionio till olika pris 
och fått en till skänks. Han uppskrifver då sina böckers olika inköpspris, 
summerar dem och dividerar därpå summan antingen med 99 eller 100. I 
förra fallet får han svar på frågan: hvad kosta böcker (och speciellt mina böc- 
ker) i medelial i inköp, hvad utgör medelinköpspriset på en bok? I senare fallet 
åter vinner han svar på frågan: hvad kosta mig mina böcker i medelial, hvad 
är medelkostnaden för mig af en bok i milt bibliotek? Det förra kallas med 
en statistisk fackterm ef typiskt medeltal, såsom angifvande en pristyp för 
böcker, det senare ett zndiciemedeltal, såsom angifvande något för ett visst 
särskildt fall utmärkande. 

Ett annat exempel: Man önskar lära känna medelbeloppet af sina hus- 
hållsutgifter för de senaste tio åren. Detta medelbelopp erhålles naturligtvis 
genom att dividera totalsumman af de ifrågavarande årens särskilda utgifts- 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVAÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 323 


summor med tio. Vill man sedan närmare undersöka medelutgiftsbeloppet 
med afseende på de olika utgiftsposter det omfattar, har man att uppdela 
årsutgiftssummorna i så många poster som man önskar lära känna, en om- 
fattande hyran, en maten, en kläderna, en bränslet, en nöjen, en barnens 
skolgång o. s. v., hvarpå man lägger i hop alla årens siffror af hvarje slag 
för sig och delar summorna hvar för sig med tio. Härigenom erhåller man 
särskilda medelbelopp för hvar och en af de olika utgiftsposterna, och sum- 
man af dessa särskilda medelbelopp sammanfaller med det förut funna direkt 
uträknade totala medelutgiftsbeloppet. Men bland utgiftsposterna kan tänkas 
förekomma någon — låt oss antaga posten för barnens skolgång — som ej 
är representerad under mer än exempelvis de fem sista åren. Det genom 
divison med tio vunna medelbeloppet för denna post är då tydligen endast 
ett zndiciemedeltal; det utsäger nämligen hvad som i medeltal under de tio 
åren i verkligheten utbetalats för barnens skolgång, men det säger icåe huru 
mycket i medeltal årligen kan behöfvas för det ifrågavarande ändamålet. Det 
kan icke användas såsom £yp. Vill man lära känna det typiska medeltalet, 
får man dividera postens summa icke med tio utan med fem — oafsedt att 
i sådant fall summan af delmedeltalen ej stämmer med medeltalet af de totala 
årsbeloppen. 

De Pettersonska medeltalen äro tydligtvis indiciemedeltal, angifvande den 
medeltillväxt som i de olika åldrarna faktiskt förefunnits hos de fem träd, 
som här valts såsom exempel. Men de kunna icke sägas vara uttryck för 
något slags /Zvper. Detta finner man vid första ögonkastet. Ett träd, som 
under sin andra tioårsperiod skulle tillväxa 5,6 mm. i diameter, under den 
tredje tioårsperioden 15,. mm., under den fjärde 23,, mm. och under den 
femte 27,6 mm. lär man knappast kunna finna motstycke till i verkligheten. 
Enligt regeln är ju den årliga diametertillväxten i aftagande, icke i tilltagande 
med åldern. Örtenblads medeltal åter äro fypiska medeltal eller sådana, vid 
hvilkas beräkning man blott får räkna med enheter, som hvar för sig äro 
exempel på den sökta typen. Vill man nödvändigt i detta fall hafva alla 
fem träden med i räkningen, vinner man blott ett typiskt medeltal (naturligen 
af mycket tvifvelaktigt värde) för åldersperioden 11-—60 år, under hvilken period 
samtliga träden verkligen hafva tillväxt, om ock mycket ojämn, att uppvisa. 

För att afgöra den frågan, hvilkendera metoden i nu föreliggande fall 
bort komma till användning, har man alltså att för sig klargöra ändamålet 
med den ifrågavarande undersökningen. Härför redogöres i korthet å sid. 6 
af »Bihang 18835». Det säges där bland annat: 

»Nämnda lag (nämligen den s. k. Norrbottenslagen) hindrar visserligen 
i väsentlig mån afverkning af växtlig ungskog, men den erbjuder icke säkra 
garantier för skogarnas bestånd. Härtill fordras att de komma i åtnjutande 
af ex hushållning, som icke blott i nödig mån inskränker afverkningen utan 
ock tillgodoser skogsträdens fysiologiska kraffYy— — — — — — — — — 
Men härför fordras kännedom om lagarna för skogsträdens lif och utveckling 
inom dessa nordliga bygder, hvilken kännedom man länge saknat; och först 
på allra sista tiden hafva åtgärder vidtagits för att bygga den för en rationell 
Aushållning!) felande grunden. — — — — OO OO OO 
År 1883 utverkade därför domänstyrelsen anslag till utförande af vidare 


! Kursiveringen af mig. 


SA OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


undersökningar » 
Undersökningarnas ändamål har sålunda uppenbarligen varit att bilda grunden 
för en rationell skogshushållning. Det har icke varit fråga om att utröna; 
huru norrlandsskogarna uppväxt, utan huru de under en ordnad hushållning 
skulle kunna uppväxa. Och att uppdraget äfven af vederbörande i verklig- 
heten så fattats, framgår — utom af mycket annat — särskildt tydligt af de 
1 ssammanfattningarmas vidtagna korrektionerna, till norm för hvilka (se »Års- 
skrift» 61—565) tagits en jämförelse med resultaten af undersökningar, som 
afselt normala ungskogsbestånd. 


Genom undersökningarna borde bland annat utredas »under hvilken 
åldersperiod — — =— tillväxten är lifligast, och när den hufvudsakligaste 
tillväxten kan anses vara afslutad, samt hvilken storlek träden då hafva upp- 
nått».  Undersökningsmaterialet borde därför uppdelas efter åldersperioder 
och tillväxten för hvarje åldersperiod beräknas. Men tydligtvis kunde för denna 
beräkning, för vinnande af praktiska resultat, endast det material inom hvarje 
särskild åldersperiod användas, som visade normal eller typisk tillväxt, och då 
genom förutgående omfattande undersökningar (af E. Kinberg) uppvisats, att 
tallen i Norrbottens län å skilda markboniteter uppnår 1.5 meters höjd vid 
resp. 12, 15 och 20 års ålder, har därför herr Örtenblad vid beräkningen af 
den typiska medeltillväxten för åldersperioden 11-—20 år med fullaste rätt 
eliminerat bort det material, som ej vid 1,; meters höjd haft någon tillväxt 
vid dessa åldrar att uppvisa. När å andra sidan herr Petterson i »Skogs- 
vårdsför. tidskr.> sid. 272 säger sig visa, att medeldiametrarna »rätteligen» 
bort beräknas efter de enligt hans metod vunna tillväxtmedeltalen och då 
han sammastädes sid. 277 framställer den förhoppningen, att i afvaktan på 
noggrannare undersökningar och i brist på säkrare siffror de af honom läm- 
nade »verkliga medeldiametrarna» kunna vara till något gagn, där grofva 
länsmedeltal äro till fyllest, kan jag däremot hvarken godkänna hans beräk- 
ning eller dela hans förhoppning om dess vare sig praktiska eller teoretiska 
användbarhet för det ändamål, som med beräkningarna afses. 


Beträffande herr Örtenblads metod må ytterligare uttalas följande: 


Typiska medeltal få tydligtvis icke beräknas ur olikartade ock sålunda 
ojämförbara storheter. Hvarje medeltalsberäkning med syftemål att framställa 
typer bör alltså, om den vill göra anspråk på full vetenskaplighet, föregås af 
en detaljundersökning tillika med sofring af det material, som för beräkningen 
står till buds. 


Det, som i nu föreliggande fråga skulle utrönas, var storleken af den 
typiska medeldiametertillväxten (under förhållanden, så vidt möjligt likartade 
med de vid ordnad skogsvård förekommande) under skilda perioder af trädens 
lif.  Tillväxtens storlek bestämmes hufvudsakligen — utom af jordmån och 
klimat, hvarifrån i föreliggande tvistefråga af båda parterna bortsetts — dels 
af trädens ålder, dels af deras utrymmes- och ljusförhållanden. Vid materialets 
sammanställande borde alltså hafva iakttagits, att hvad som förts tillsammans 
varit af samma ålder och, så vidt utrönas kunnat, uppväxt under likartade 
utrymmesförhållanden. 

Att finna träd af lika ålder erbjuder ingen svårighet, och denna samman- 
ställningsgrund har ju äfven af herr Ö. riktigt användts. Svårare är att finna, 
om uppväxten skett under likartade förhållanden i fråga om utrymme, och 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 325 


det må med afseende härpå uttalas, att ett fullgodt material för undersökningar 
af detta slag säkerligen ej kan erhållas annat än från skogar, som en längre 
tid stått under ordnad skogsvård. De synpunkter i berörda hänseende, som 
vid insamlingen af material till de nu ifrågavarande undersökningarna varit 
bestämmande, utvecklas af herr Örtenblad i >ÅÄrsskrift>, sid. 52 sålunda: 

>Träden skulle vidare tillhöra de härskande stamklasserna, dock ey de för- 
härskande, emedan dessa senare ofta hade abnormt stor krona och starkt af- 
smalnande stam. På sådant sätt väntade man erhålla tämligen normalt ut- 
bildade träd, som i ringa grad lidit af sidobeskuggning från sina grannar. 
Med afseende på trädens ställning i beståndet vid tiden för deras utväljande 
till profträd skulle gälla, att de voro så fria, som om de under åtminstone 
ett par decennier af den senaste utvecklingsperioden skulle varit föremål för 
ordnad hushållning. Vid olika ålder hos det skogsbestånd, hvari profträd 
skulle utväljas, blefvo emellertid synpunkterna rätt växlande. Och man -nöd- 
gades ofta afvika från det ideal, som vid valet skulle vara bestämmande, 
emedan idealet icke kunde nås.» 

I denna punkt företer alltså materialet utan tvifvel brister. Det må sär- 
skildt framhållas, att om två träd med en större olikhet i ålder valts till prof- 
träd, den omständigheten, att deras ställning i beståndet vid tidpunkten för 
deras fällande varit lika, på intet vis garanterar, att detta varit fallet i hvarje 
åldersperiod, icke ens i den ålder, som det yngsta af de båda träden innehaft 
vid fällandet. Har t. ex. det yngsta trädet haft en ålder af 100 år och har 
åldersskillnaden varit 50 år, ligger 100-årsåldern för det äldre trädet 50 år 
tillbaka i tiden, och det är ingalunda säkert, att utrymmesförhållandena för 
detta träd då varit desamma som vid fällandet, hvilket de dock bort vara, 
om de båda träden i sin 100-årsålder skola hafva varit fullt jämförbara. Men 
något tillfredsställande sätt att undgå dessa svårigheter har ju under förelig- 
gaude omständigheter ej gifvits, och herr Örtenblad har därför haft fullt fog 
att anse sig berättigad att sammanföra alla de tillväxttal han för en viss ålder 
funnit såsom likvärdiga i och för beräkningen af samma ålders medeltillväxt. 
Så har ock herr Petterson gjort, utan någon slags reservation, i fråga om trädens 
högre åldrar. 

Härtill kommer dock en omständighet, som gör saken i viss mån tvifvel- 
aktig. I naturskogar, som fått sköta sig själfva eller som varit föremål för 
någon oordnad afverkning, kunna under årens lopp flere förändringar i ett 
enskildt träds utrymmesförhållanden hafva ägt rum, som störande inverkat på 
trädets tillväxt och därmed möjligen äfven på dess af respektive åldersförhål- 
landen betingade normala mått af växtkraft. Vissa af doktor Lovén utförda 
sammanställningar af undersökningsmaterialet i de Örtenbladska afhandlingarna, 
för hvilka sammanställningars resultat är redogjordt i ett af doktor Lovén 
särskildt afgifvet utlåtande, utvisa, att de i ungdomen behärskade eller under- 
tryckta men sedan friställda träden åtminstone under några tiotal år ägt en 
vida kraftigare tillväxt än de träd af samma ålder, som från början haft till- 
räckligt utrymme med normal tillväxt. 

Slutresultatet af de Lovénska beräkningarna angående tallen i de sex norra 
länen måi till belysning häraf meddelas. 


320 OM TH. -ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


| Diameterökning i millimeter vid: 


| 
| E - 
| | 1,3 meter inom barken | 6,; meter inom barken 


| Artionde E = 
| 2 Behär- Under- + Behär- Under- 
| Normala Normala 
s skade + tryckta 5 skade tryckta 

| träd zz = träd 2 E 
| | träd träd träd träd 
| 

I bl UA Of ee mean Kr SE ARLA 20,2 137 | 0,9 RE FE Så 

I 

NAO äs slals sas sas dre Sn nr 4331 32:2 | NT TVR LET Tr 

SEKO ftsotleeo srt rs SAR HA SRS 35.6 209,5 | 2146 22,7 3.83 0,2 

AR ar OR de SNS redden [ESR 205806), 2230 38,6 20,2 2,5 
[RS Lr OO PIE or RSS VER aa pas Ae |7 245 23,7 | 20,9 35,1 273 IS 

=S (CIN ETS NE SRA EA NN 205 2054) EO 27.4 27,1 18,9 

ERE SO Pg rn NAR SL se 18,5 10,2 T) IS 20476 MN L2A5S 20,5 
| 81—90 SES ÄG Men ST RAA FSE | 16,4 18,3 | 18,0 18,1 | 21,4 20,2 
| I 
INRE TO Orr SE RET Aso belle Sad 14,8 ger IR ar 15,6 18,8 19,2 
INO TET MOSSE ST reepe T366 15.4 15,2 13,7 16,7 17,9 
[AD LEN sopeborerrd srt ere 12,5 14,4 15,6 125r |) ANS 16,7 
|A [SES NET JET A SA ARNES SR NPR ARA 2 I1;5 13.8 14,8 I 140 14,0 15,5 
| 

TOTTA OH SLR orsa As lefes seden 10,7 12,7 14,2 9,3 12,4 14,3 
[RR TTO ASL sleten blogs jajeisi 10,1 12,0 13,2 Öje. I IIS 13,0 


Regelbundenheten i dessa tillväxtserier och i den påpekade relationen 
dem emellan är så fullkomlig, att den svårligen kan bero på tillfälligheter. 
Och däraf synes kunna dragas den slutsats, att icke ens lika ålder i förening 
med likartade utrymmesförhållanden garanterar full jämförbarhet med afseende 
på tillväxt under andra villkor än att utrymmesförhållandena under hela till- 
växttiden intill den undersökta åldersperioden jämväl varit likartade. 

Denna omständighet skulle hafva kräft en uppdelning af materialet i 
växtlighetsklasser. Huruvida slutsiffrorna sedan bort beräknas endast ur den 
del af materialet, som efter undersökning visat sig hafva haft en normal till- 
växtgång ända från början, eller om äfven den öfriga delen af materialet bort 
kunna användas efter förskjutning nedåt (bakåt) af hela de periodiska tillväxt- 
raderna en eller ett par tioårsperioder, är en fråga, som först efter särskild 
utredning kan besvaras. Sistnämnda, något hårdhändta metod lär förr inom 
skogsstaten ha tillämpats vid undersökning af minimidimensionen för »timmer- 
ämnen», som under antagen blädningstid kunde utväxa till timmerträd af viss 
groflek. Ett liknande förfarande omnämnes af herr Örtenblad (>Årsskrift», 
sid. 72) såsom tillämpadt vid tillväxtberäkningar i samband med nyare skogs- 
indelningar å vissa enskilda skogar (Granträsks by). 

Det gifves en förklaring af här berörda biologiska företeelse — jag til- 
låter mig uppkalla densamma »den Lovénska lagen» efter den ärade ledamot 
af skiljenämnden, hvilken genom sina omsorgsfulla beräkningar konstaterat 
dess faktiskhet —, som åtminstone vid första påseendet synes vara rätt an- 
taglig. När från ungdomen undertryckta träd inträda i ett skede af mera 
normal växtlighet, beror ju detta i regeln på att de på grund af en eller 
annan omständighet friställts, hvarmed de äfven fått ett oftast mycket rikligt 
utrymme till sitt förfogande; från början normalt utvecklade trädbestånd åter 
blifva, när ej skogsvården ingriper, med tiden allt mera slutna och de enskilda 
individerna alltmera lidande af relativ brist på ljus och näring. Så kan det 


Pr 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 327 


tänkas tillgå, att ursprungligen undertryckta träd, trots svagare kronbildning, 
med tiden få en starkare växt än ursprungligen normala och att sålunda de 
tillväxtsiffror, som träd af förra slaget i högre åldrar hafva att uppvisa, snarare 
kunna betecknas som >normala> än motsvarande siffror för från början nor- 
mala träd. Är detta riktigt, så har herr Örtenblad tydligen varit i viss mån 
berättigad att för beräkningen af »normal» medeltillväxt i de högre åldrarna 
sammanföra ursprungligen undertryckt och ursprungligen »normalt> material. 

Härvid är dock att observera, att medan friställandet för de >behärskade» 
träden enligt doktor Lovéns sammandragstabell för tallen synes hafva inträdt 
i åldern 21—30 år och för de »>undertryckta> åtminstone till större delen i 
det därpå följande årtiondet, har öfverväxtligheten, om man så må uttrycka 
sig, för de förra inträdt — både vid bröst- och stockhöjd — först i åldern 
71—380 år och för de senare — både vid bröst- och stockhöjd — först i 
åldern 81—90 år, alltså i båda fallen ungefär 50 år efter tiden för friställan- 
det. Och beträffande granen, har enligt doktor Lovéns beräkningar öfverväxt- 
ligheten för »behärskade träd» vid 1: 3 meters höjd inträdt i samma ålders- 
period, nämligen 71—380 år, som i fråga om tallen, för »undertryckta» träd 
— ett begrepp, som här synes fattats något skarpare än beträffande tallen — 
egentligen först vid ror—110 års ålder. (Beräkningarna gälla ett antal af 
1,640 tallar och 841 granar.) Huruvida dessa omständigheter styrka eller 
försvaga ofvan uttalade hypotes till förklaring af »den Lovénska lagen>, 
därom vågar jag dock ej uttala någon mening. 

Huru härmed än må förhålla sig, det förhållande mellan ursprungligen 
normala samt ursprungligen behärskade och undertryckta träds tillväxt i högre 
åldrar, som doktor Lovén uppvisat, har, enligt hvad man sagt mig, hittills 
varit för skogsvetenskapen fullkomligt obekant, och något som helst klander 
ur vetenskaplig synpunkt kan omöjligen drabba herr Örtenblad för hans un- 
derlåtenhet att därtill taga hänsyn. Herr Petterson, som dock långt senare 
än herr Örtenblad tagit det af den sistnämnde insamlade materialet under 
kritisk skärskådning och behandling, har icke heller vetat något därom, ej 
heller gjort någon observation i ifrågavarande riktning. 


ER i Angående de Ortenbladska > korrektionernazs. 


De typer, som erhållas vid användandet af ett representativt statistiskt un- 
dersökningsmaterial, kunna vara af mycket varierande värde, beroende på 
materialets beskaffenhet; ju mera heterogent detta sistnämnda ar, desto 
osäkrare äro de framräknade medeltalen. De böra därför om möjligt under- 
kastas kontroll. 

En sådan kontroll har i förevarande fall kunnat ske dels genom jämförelse 
af de ur medeltillväxterna för de tidigare åldersperioderna erhållna medel- 
diametrar, framräknade ur ett material, som tagits från normala ungskogsbe- 
stånd, dels äfven genom jämförelse af skillnaden mellan diametrarna vid 1,3 
meters och 6,5 meters höjd med de afsmalningstal, som herr Örtenblad ur 
sitt material jämväl framräknat. Sådana jämförelser hafva ock af herr Örten- 
blad anställts och föranledt honom till att i fråga om diametertalen vidtaga 
vissa korrektioner, som af herr Petterson i »Skogsvårdsför. tidskr.»> beteck- 
nats såsom >till synes godtyckliga», ett omdöme hvilket i den ingifna prome- 
morian ändrats till »ytterst godtyckliga.» 

På nämndens begäran har herr Örtenblad, till den allmänna redogörelsen 


328 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


härför i »Årsskrift», sid. 61—965, lämnat en detaljerad förklaring af sina 
korrektioner, som här må i sin helhet inryckas. 

1.  Korreklioner visade sig nödiga, enär vid jämförelse af de af tillväxttalen 
betingade diametrarna vid 1,3 och 6,5 meters höjd å stammen afsmalnings- 
talen blefvo för låga. 

2. Korrektionen måste alltså bestå ut antingen 

A) ökning af tillväxttal vid zz meters höjd eller 
B) minskning af » JG » » 

3. Å-metoden användes för Västernorrlands och Gäfleborgs län, emedan 
de inom dessa län belägna skogar, där undersökningar utförts, intaga relativt 
höga lägen i länens norra och västra delar; de äro nämligen belägna i 

äs, Bodums, Fjällsjö och Junsele socknar i Ångermanland. 

Lidens och Hatverö socknar i Medelpad samt 

Hamra kapellag och Ramsjö socken i Hälsingland. 

Tillväxttalen vid 1,3 meters höjd voro sålunda för låga såsom medeltal 
för ifrågavarande län. 

B-metoden användes för öfriga län, enär de skogar, inom hvilka under- 
sökningar därstädes utförts, kunna anses intaga medellägen inom länen, 1 följd 
hvaraf Zillväxttalen vid 1,3 meters höjd voro att anse såsom riktiga. 


Ökningens och minskningens storlek samt anbringande i de speciella fallen: 

4. För Västernorrlands län tillades :4 mm; vid 1,3 meters höjd; 
emedan undersökning å ungträd från mellersta länet ådagalagt sådan tillväxt. 
Kontroll utförd år 1906 har lämnat på millimetern samma tal. 

Ökningen tillades åldersperioden 11—20 år, emedan särskildt dess till- 
växttal var för litet. 

5. För Gäfleborgs län tilldelas 11,2 mm. vid 1,3 meters höjd af samma 
orsak som nyss nämnts. Detta tal har vid den år 1906 utförda kontroll- 
undersökning synts vara något för lågt. 

6. För Norrbottens län borttogs hela första 10-årsperiodens tal (46, 
mm.) vid 6,; meters höjd, emedan detta var ett svagt medeltal och dess 
borttagande motsvarade hvad afsmalningen kräfde. 

7. För Jämtlands län borttogs från första 1o-årsperiodens tal vid 6,5 
meter 11,7 mm., emedan den beräknade afsmalningen erfordrade detta. Det 
kvarvarande talet visade sig dock kunna motsvara ett biologiskt medeltal. 

83. För Kopparbergs län borttogs hela första 10-årsperiodens tillväxttal 
vid 6,; meter, men samtidigt ökades den andra periodens tal med 6,7 mm. 
Afsmalningstalen angåfvo nämligen, att minskningen skulle utgöra 6,7 mm. 
mindre än första 10o-årsperiodens tal. Kvarvarande 6,7 mm. representerade 
ej något biologiskt medeltal för första 10-årsperioden, ty ett så lågt tal för 
denna perid förekom ej i naturen. Däremot kunde talet 6,7 mm., enligt hvad 
primärtalen visade, tilläggas andra 10-årsperiodens tillväxttal utan att dess 
natur af biologiskt medeltal däraf rubbades.» 

Med den utgångspunkt herr Örtenblad valt, synes det mig, att han i dessa 
hänseenden icke kunnat förfara annorlunda än han gjort och att korrektio- 
nerna, ehuru »till synes» godtyckliga, i hvarje enskildt fall näppeligen kunnat 
på annat sätt utföras. Att medeltillväxter, som blott en afsevärdt ringa del 
af materialet kunnat uppvisa, betraktats som innormala och helt enkelt kas- 
tats. bort, kan på intet vis anses otillåtligt. Enhvar, som haft med »represen- 
tativa» statistiska undersökningar något att göra, vet att man ofta kommer till 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 329 


vida tillförlitligare slutresultat med några djärfva grepp i räkningen, fotade på 
sannolikhetsgrund, än genom ett ängsligt kvarhållande af hvarje liten detalj- 
siffra, som vid den första sammanräkningen framkommit. 

Korrektionerna gälla endast tallen. Med afseende på granen har herr 
Örtenblad icke publicerat några tillväxtundersökningar vid 6,3; meters höjd 
utan nöjt sig med att hänvisa till diametern vid brösthöjd samt afsmalnings- 
talen för beräkning af medeldiametern vid annan stamhöjd än brösthöjd. 

Med afseende på frågan i hvad mån slutresultaten af herr Örtenblads 
beräkningar efter af honom gjorda korrektioner kunna anses motsvara förhål- 
landena i »normalskogar», hänvisas till doktor Lovéns särskilda utlåtande. 
Dock erinras härvid dels om, att begreppet »normalskog» tills vidare ej kan 
anses äga en annat än i viss mån subjektiv giltighet, deis ock om det för- 
hållande med »normala» träds tillväxt i högre åldrar, som ofvan påpekats. 


III. Angående kostnaderna för undersökningarna. 


I Stockholms Dagblad den 5 oktober 1906 har herr Ringstrand upp- 
gifvit, att malerialets insamlande enligt en i pressen synlig uppgift kostat staten 
c:a 40,000 kronor, hvilken summa i en senare artikel betecknas såsom »bort- 
kastad». Enligt intyg från revisorn i domänstyrelsen har för undersöknin- 
garna å marken, inberäknadt handtlangningskostnader, och för bearbetning 
af materialet utbetalts ett belopp af tillsammans kr. 23,085:47, samt för in- 
köp af instrument, blanketter m. m. kr. 765:08. Läggas härtill äfven tryck- 
ningskostnaderna för de kritiserade afhandlingarna, utgörande enligt från samma 
håll inhämtad uppgift c:a 5,900 kronor, kommer man alltså till en fofalkostnad 
för hela arbetet, innefattande ey blot materialets insamling utan äfven dess 
bearbetning och publicering, som ej uppgår till fulla 30,000 kronor. 

Redan det rikhaltiga och, så långt det kunnat pröfvas, med omsorg och 
noggrannhet publicerade material som de Örtenbladska afhandlingarnas tabell- 
bilagor innehålla, synes vara af det stora värde, att statens kostnader för 
dess hopbringande kunna anses enbart genom dess publicering vara mer än 
väl betäckta. Herr Örtenblads bearbetning däraf, som ju icke endast gällt 
diametertillväxten utan äfven andra, lika viktiga förhållanden, har gifvit ett 
rikligt resultat af bestående värde. Då härtill kommer, att de ifrågavarande 
afhandlingarna, vid sidan af det egentliga ämnet, innehålla en mängd skogs- 
biologiska särundersökningar af högt vetenskapligt intresse, måste det af herr 
Ringstrand uttalade förklenligande omdöme om desamma, för så vidt värdet 
af dem kan i pengar beräknas, betecknas såsom i hög grad både vilsele- 
dande och orättvist. 


IV. Herrar Pettersons och Ringstrands uppsatser. 


Det har ingått i nämndens uppdrag att afgifva utlåtande äfven beträf- 
fande herrar Pettersons och Ringstrands artiklar i ämnet. 

Först må emellertid i korthet sammanfattas hvad ofvan sagts beträf- 
fade herr Örtenblads arbete. Herr Ö. har för sina medeltalsberäkningar 
användt en metod, som i princip är riktig och som för de tidigare ålders- 
perioderna vid 1,3 meters höjd torde hafva gifvit ett på det hela tillfredsstäl- 
lande resultat. En genomförd användning af samma metod skulle dock hafva 
kräft en uppdelning af materialet i skilda växtlighetsklasser. En sådan upp- 
delning har icke af herr Ö. gjorts. Antagligen i följd häraf hafva de senare 
åldersperioderna och för 6,; meters höjd beräknade tillväxtmedeltalen blifvit 


-. 


3390 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


för höga, ett förhållande som kunnat konstaterats genom jämförelse med vissa 
andra, efter säkrare grunder beräknade mått. Korrektioner hafva därför måst 
göras; dessa hafva af herr Ö. utförts på ett sätt, som med hänsyn till det 
allmänna tillvägagående han valt måst betecknas såsom det enda möjliga. 

Det må dock uttalas ett beklagande af, att herr Ö. i sina afhandlingar 
hvarken antydt ej heller redogjort för sina korrektioner och deras orsaker, 
liksom att framställningen beträffande hela tillvägagångssättet vid undersöknings- 
materialets insamlande och bearbetning gjorts så knapphändig, att den ej kunnat 
förstås utan viktiga efterupplysningar. 

Herr Petterson har, med ignorerande af de ifrågavarande undersöknin- 
garnas syfte, i sin första uppsats betecknat herr Örtenblads metod att beräkna 
tillväxtmedeltal såsom oriktig och i stället tillämpat en annan, hvilken för de 
första åldrarna ger medeltal, som äro ögonskenligen biologiskt falska. För 
senare åldersperioder har han användt sig af samma beräkningssätt som herr 
Ö., utan att märka, att just med afseende på dessa åldersperioder herr Örten- 
blads uppställning ej kunnat anses strängt riktig. Då det efter de af herr 
Örtenblad dels i »Skogsvårdsför. Tidskr.», dels i Stockholms Dagblad lämnade 
upplysningar icke skulle varit möjligt Då Herr CE Katt omed någon god vilja 
förstå herr Örtenblads tillvägagående, äfven med afseende på de klandrade 
korrektionerna, måste de svåra beskyllningar däremot och den stränga för- 
kastelsedom däröfver, som herr P. i sin senare, till nämnden ingifna uppsats 
uttalat, anses oberättigade. 

Herr Ringstrands tre artiklar i Stockholms Dagblad äfvensom hans in- 
laga till nämnden innehålla i sak ingenting utöfver hvad som anförts af herr 
Petterson, till hvilken herr Ringstrand i allo ansluter sig. Då herr Ringstrand 
uttalar, att »det är tack vare kritiken, ej genom Örtenblads åtgörande, som 
materialet fått värde och undersökningarna blifvit till allmänt gagn>, så torde 
böra framhållas, att det visserligen måhända får sägas vara fill följd af men 
att det icke är genom den kritik herrar Petterson och Ringstrand presterat 
som Örtenblads undersökningar fått ökadt värde. 


Den fråga, som förelegat till nämndens bedömande, har icke varit af 
praktisk art; detta uteslutes genom den emellan parterna träffade öfverens- 
kommelsen. Den har, enligt undertecknads uppfattning, icke heller varit 
rent vetenskaplig, ty formen för sådana frågors behandling är en helt annan 
än den af parterna valda. Hvad som förelegat är en vetenskaplig honnörsfråga. 

Med afseende på forstvetenskapens ståndpunkt å den tid, då herr Örten- 
blad skref sina afhandlingar, och äfven den långt senare tid, då herr Petterson 
skref sin af herr Ringstrand biträdda kritik af dem, synes det mig, att den 
i denna sak anklagade bör fullständigt frikännas. Hans arbete präglas af både 
grundlighet och noggrannhet, och hans förfarande har i hufvudsak varit väl- 
betänkt. Hvad som med rätt kan förevitas honom är hans underlåtenhet att 
redogöra för tillvägagångssättet och motiverna därtill, en underlåtenhet som 
dock naturligtvis icke det minsta influerar på arbetets vetenskapliga valör. 
Hvad hans båda åklagare beträffar, hafva de gjort sig skyldiga till ett ytligt 
och förhastadt bedömande och en högst orättvis nedsättning inför allmänheten 
af föremålet för deras kritik. 


Stockholm i (februari) juni 19038. 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 33 


IV. Yttrande af hr O. Rosenberg. 


I en artikel »Om Th. Örtenblads tillväxtundersökningar i Norrland» 
intagen i Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1906, sid. 271 0. f. (cit. »Skogs- 
vårdsför. Tidskr.»), har extra jägmästaren Henrik Petterson underkastat tvenne 
afhandlingar, nämligen »Om Norrbottens skogar» af framlidne direktören vid 
Skogsinstitutet C. G. Holmerz och nuvarande byråchefen Th. Örtenblad 
(Bihang till Domänstyrelsens underdån. berättelse rörande skogsväsendet år 
1885; cit. »Bihang 1883») samt >»Om skogar och skoghushållning i Norrland 
och Dalarne> af Th. Örtenblad (Bihang till Domänstyrelsens berättelse år 
1893), en skarp kritik. Ett kort svar härå lämnades af herr Örtenblad i 
samma tidskrift och samma årgång, sid. 430 0. f. Senare på hösten samma 
år upptogs frågan åter 1 några artiklar af en anonym författare, sign. »Skogs- 
vårdare», i Stockholms Dagblad den, 5, 9 och 19 oktober, hvarå svaromål 
afgåfvos af herr Örtenblad i samma tidning resp. den 7, 11 och 24 oktober. 
Sedermera publicerades af herr Örtenblad ytterligare en artikel i ämnet, under 
titel >»Om de åren 1884 till och med 1891 utförda tillväxtundersökningar i 
Norrland och Dalarna», i Årsskrift från Föreningen för Skogsvård i Norrland, 
aArErrE0 00, del. H;.sid:, 405 0-4£. (Git Arsskrift:). 

Sedan jägmästaren Nils G. Ringstrand gifvit sig tillkänna såsom förfat- 
tare till de med >Skogsvårdare» undertecknade artiklarna i Stockhoms Dag- 
blad, hafva herrar Ringstrand och Örtenblad öfverenskommit att hänskjuta 
den mellan dem uppkomna tvistefrågan till skriftligt bedömande af en nämnd 
af fem sakkunniga. Till ledamöter af denna nämnd hafva af herr Örtenblad 
utsetts professorerna Fredholm och Sernander, af herr Örtenblad aktuarien I. 
Flodström och skogschefen hos Uddeholms Aktiebolag filosofie doktorn Fr. 
Lovén, samt af desse gemensamt docenten O. Rosenberg. 

Till nämnden hafva ingifvits tvenne skrifvelser af herr Örtenblad och en 
dylik af herr Ringstrand, den sistnämnda åtföljd af och åberopande sig på 
af jägm. Petterson författad promemoria. 

Då doktor Lovén, efter att hafva utfört en omfattande bearbetning ur 
viss biologisk synpunkt af en stor del af det för de kritiserade afhandlin- 
garna till grund liggande och dem i form af tabellbilagor åtföljande mate- 
rialet, beklagligtvis blifvit förhindrad att deltaga i nämndens sammanträden, 
har nämnden hos honom hemställt, att han i ett särskildt utlåtande ville 
redogöra för sina undersökningars resultat. 

Hänvisande, med afseende på frågans närmare dedaljer, till ofvan an- 
förda afhandlingar och skrifter, får undertecknad i fråga om de hufvudsakliga 
tvistepunkterna afgifva följande utlåtande. 


= 


En bland de hufvudanmärkningar, som af jägmästarna Petterson och 
Ringstrand gjorts i den ofvannämnda kritiken, är, att den metod, som af 
byråchefen Örtenblad för bestämmande af barrträdens groflekstillväxt i Norr- 
lands olika län, varit oriktig, och att i stället de af Petterson beräknade 
»verkliga medeldiametrarna» »kunna i brist på säkrare siffror vara till något 
gagn vid sådana beräkningar, där dylika grofva länsmedeltal äro till fyllest». 
(»Skogsvårdsför. Tidskr.», s. 277.) 


382 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


De groflekstillväxtmått för hvarje särskild (tioårs-) åldersperiod, som de 
af herr Ortenblad undersökta träden haft att uppvisa, hafva af honom hop- 
summerats, hvarefter summan dividerats (icke med hela antalet undersökta 
träd utan) med antalet träd, som i ifrågavarande åldersperiod verkligen haft till- 
växt att uppvisa; de härigenom erhållna kvoterna eller medeltalen hafva an- 
setts angifva den normala tillväxten i åldersklassen i fråga. Herr Petterson 
åter anser, att hela antalet undersökta träd, vare sig de hart eller icke haft till- 
växt i den ifrågavarande åldersklassen att uppvisa, bort tagas till divisor för 
beräknande af medeltillväxten. 

De båda metoderna kunna åskådliggöras genom följande exempel, hvar- 
till materialet är hämtadt ur tab. 3 af »Bihang 1885», afseende tabellens 
diametertillväxt vid brösthöjd i sydliga delen af Norrbottens län. Tillväxt- 
talen för högre åldrar äro här utelämnade. 


Ale Få Diametertillväxt i mm. vid 1,3 meters höjd under åldersperioderna 
55 FIT 20 121-301 31-—401141-— 501151 —060 [61-701] 71—801.81--001/0äETE 
AR är år fo FN år år år år år 
ua hn | | 
; | | | | | 
186 28 40 ANT oi 5032 16 | 5 7 
181 SY 44 1) SAO | 34 28 227 ot) 222 
180 321, 5] 25 32 33 224, FIS 
150 | 280 Ia 2AveN 22 200,28 19 
| 171 | | 237 NL SIG 20 18 18 
| Summa 28 i) VI 138 TAÄSVIN SIA 120 1053 AES 
Medeltillväxten blir efter de olika beräkningsmetoderna följande: 
Enligt Örtenblad Enligt Petterson 
[Säl d eri = 2 OAL ovh EN, sm der BE Sn rss Se ASSA ARSA 28,0 mm. 5,6 mm. 
2 255 (ER (OR GR ESR SU SoS AA a 38,5 » P5, 4 » 
> » Fl 4 KOM RR ANOS ST HAD er OSSE SIGESANEN KAS ÄSR ONA 39,0 > 23,4 » 
» » JT OL a SSR IS oss ee slö. a sla: ee) le aspie lbs) sisja le ses ÄN Tr » 27,6 » 
STANS [RK I AR rm Saar Rn cp a NLAE rr 28, 0r0AEG 
» » 61—70 DETT stals (la 8 eala, ale oj ej! stole: era aja slöja Lafslo Töre SVS a Ad jo KAT AN » 24,8 » 
» > SJR AO Ol MTD agrar bleka fe dras STANS SN FASA SAR TS NEA NG » 24,0 » 
» » (CM rn 01 VE RA ERS RR or fr AE SAGA 21,0 » 21,0 oo» 
>» oo» (JRR HEK SJR NASSER Uk ne Se RA Ar Geers åt 16,2 » TÖ;o NER 


. Medeldiametern erhålles enligt båda metoderna genom att sammanlägga 
medeltillväxterna. Medeldiametrarna blifva sålunda i föreliggande fall 


Enligt Örtenblad Enligt Petterson 


VTGF ALC ETIINE 2 OAL rede dot ses Spider SS NES FONT 5,6 mm. 
> STATS NA ARNE NR USA LE AGDA RAG OSNOG 66,35 >» 21,00 
» 2) EES ae NES KRT BARE SNR ve RN SANNE oa Ja AR fe FOSS AASE 
» FOT oas AT IGT RE TN OR Ene, oe 140,0 >» T2,0080 
> (EKO) Före ÄT SSR AL SE NN SAL Bra DAS sAeg SRK ES AR or 00,6 > 100,6 » 
» I LON 3 Bö SE EE RSA. Lf RE EN SR eeSRR fel EA 10354, 12 125,4 » 
» GOD ANVSKINA MER EN ESA RR Rat SAS FNLUT [Eb 140,4 > >» 
» [3 Kor N Sö pä ERA SÅ SR RSRT BL LE SSE rel LAN HY 170,4 » 


» I Boo ÄR REP fr Ute RR Se så fre ola BN 254,00, ISO 


ln cen RÅ 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. SIETES 


Frågan är nu, hvilkendera metoden är för det ifrågavarande fallet den 
riktiga? — Strängt taget ingendera. 

Det förefaller som om orsaken till kontroversen delvis är att söka just i 
den olika uppfattning, som Örtenblad å ena sidan och Petterson och Ring- 
strand å andra sidan ha om ändamålet med undersökningen. 

Hade det gällt att få ett någorlunda klart uttryck för utvecklingen och 
beskaffenheten hos träden inom undersökningsområdet, så ger naturligen Pet- 
tersons »matematiska metod» ett riktigt resultat, t. ex. genom att å ett gene- 
ralprof matematiskt beräkna medeltillväxten. Men å andra sidan har ju Ör- 
tenblad ej eftersträfvat endast en dylik skogsbeskrifning, utan fattat sitt upp- 
drag mera omfattande, i det han sökt vinna närmevärden för normaltal, d.v.s. 
beräkna medeltillväxten sådan den kommer att bli i en skog under ordnad 
skogsvård. Örtenblad har, synes mig, riktigt uttryckt skillnaden i uppfattning, 
då han säger om sina tillväxttal (Skogsvårdsför. Tidskr. 1906, s. 432): »De 
hänföra sig följaktligen till sådana förhållanden, som med ordnad skogshus- 
hållning måste inträda. Pettersons tillväxttal däremot visa, huru träden inom 
undersökningsområdet utvecklats under ofta ogynnsam föryngring i natur- 
skogen. De förra hänföra sig till skogshushållningens framtid, de senare till 
en tid utan ordnad skogshushållning.» 

Det är då skäl att först se till, hvad ändamålet var med den af HOLMERrRZ 
och ÖRTENBLAD igångsatta undersökningen. Med afseende härpå säges i 
»Bihang 1885», sid. 6 bl. a.: »Nämnda lag (den s. k. Norrbottenslagen). . . 
erbjuder icke säkra garantier för skogarnas bestånd. Härtill fordras, att de 
komma i åtnjutande af en hushållning, som icke blott i nödig mån inskrän- 
ker afverkningen utan ock tillgodoser skogsträdens fysiologiska kraf . 
Men härför fordras kännedom om lagarna för skogsträdens lif och utveck- 
ling inom dessa nordliga bygder, hvilken kännedom man länge saknat; och 
först på allra sista tiden hafva åtgärder vidtagits för att bygga den för en 
rationell hushållning felande grunden.> Med andra ord, det har gällt att 
genom en nogrann och allsidig undersökning af lagarna för skogsträdens lif 
och utveckling söka lägga grunden till en rationell skogshushållning. 

Genom undersökningarna borde bland annat utredas »under hvilken ål- 
dersperiord . . . tillväxten är lifligast och när den hufvudsakligaste tillväxten 
kan anses vara afslutad, samt hvilken storlek träden då hafva uppnått». 

Mycket af den osäkerhet, som faktiskt vidlåder de resultat, hvartill Ör- 
tenblad kommit, har sin orsak just i det sätt, hvarpå han uppfattat detta sitt 
uppdrag. Örtenblad anför (Årsskrift sid. 50) att i främsta rummet borde 
undersökas: »b)... huru lång tid erfordras för att träden ... skola? uppnå 
vissa afsättningsbara storlekar» och tolkar detta således: »Uppdraget afsåg 
framtida tillväxt hos skogsträden, sålunda den tillväxt, som under mera ord- 
nade förhållanden var att förvänta.» För att utröna tillväxten under »ord- 
nade förhållanden» synes enda utvägen vara att anställa undersökningar å 
skogar, som verkligen stått under sådana »ordnade förhållanden». Men då 
det nu vid undersökningen visade sig, att tillräckligt gamla sådana saknades, 
så slog Örtenblad in på en annan väg, nämligen att på i naturen förekommande, 
till härstamning, biologisk beskaffenhet obekant material söka afgöra, huru tillväxten 
skulle försiggå i den tänkta normalskogen. Detta är enligt min uppfattning från 
biologisk synpunkt helt enkelt omöjligt. 


! Kurs, af ÖRTENBLAD. 
Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1909. Fackuppsatser. Vf 


334 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


Hvad beträffar sjäfva undersökningarnas utförande, har Örtenblad i sina 
första redogörelser delvis ganska otillräckligt redogjort härför; i ett senare 
arbete förekommer dock en ingående redogörelse för grunderna för mate- 
rialets urval och beräknande. 

Vid hvarje statistisk undersökning af ifrågavarande slag är det ju af vikt, 
att observationsmaterialet är så homogent, att de afvikelser från medeltalet, 
som de särskilda individen i materialet förete, äro att betrakta som tillfällig- 
heter. Vid det urval, som företogs på utgångsmaterialet vid undersökningens 
början, trodde man sig också kunna erhålla ett material, bestående af träd 
så nära »normalträdet» som möjligt, d. v. s. sådana träd, som man kunde 
tänka sig blifva de härskande i en skog under ordnad skötsel. 

Hade detta villkor varit fylldt d. v. s. kunde alla träd inom observa- 
tionsmaterialet tänkas lika inverka på slutresultatet, så skulle ju en rent ma- 
tematisk behandling af materialet (enl. Pettersons metod) kunnat gifva rik- 
tiga resultat. 

Men det visade sig snart, att en stor del af de träd (42 2), som till 
utseende syntes normala, utgjordes af mer eller mindre abnorma träd, som 
tydligen under flere år af sitt lif varit utsatta för diverse ogynnsamma, dess 
tillväxt hämmande faktorer. 

Den uppställda frågan kunde således ej direkt lösas med de resultat, 
det insamlade och beräknade materialet gifvit. Och det är ju för öfrigt 
själfklart, att ett svar på frågan om ordnade skogsbestånds tillväxt ej kan lö- 
sas genom hänvisning på resultat erhållna genom beräkningar af ett så hete- 
rogent material. 

Vid en vetenskaplig behandling af materialet borde man väl endast med- 
tagit i beräkningen de träd, som från början vuxit normalt och helt enkelt 
förkastat återstoden. Denna utväg har ej begagnats bl. a. af det skäl, att det 
återstående materialet skulle blifvit alltför sparsamt för dragande af några 
säkrare slutsatser. I stället begagnade man sig af den utvägen att dividera 
hela tillväxtsumman för varje decennium, ej med hela antalet undersökta träd, 
utan med antalet träd, som inom denna tid afsatt tillväxt. Härigenom skulle 
åtminstone de senväxta, abnorma träden uteslutas. Nu uppstod:i en del af 
det beräknade materialet den onaturligheten, att träden vid 6,5; meters höjd 
blefvo tjockare än vid 1,; meter. En bland orsakerna till detta resultat var 
den egendomliga tillväxt, sorn de i början senväxande träden senare visa 
Genom doktor Lovéns undersökningar af Örtenblads material har det näm- 
ligen visat sig, att tjocklekstillväxten hos de nämnda trädtyperna senare till- 
tager högst betydligt, så att den t. o. m: öfverskrider de normalas. :Emel- 
lertid, detta förhållande hos de senvuxna träden var ej kändt den tid Ö:s 
undersökning utfördes. Då alltså : för de första årtiondena vid 6,5; meters 
höjd ingå endast tillväxttal för relativt snabbväxta träd, och under senare 
decennier ingå äfven de förut behärskade trädens numera starka tillväxttal, 
så är ju klart, att diametermåtten måste blifva för höga. 

Detta har nu gjort, att beräkningarna fordrat en korrektion, hvilken 
utförts enl. Örtenblad »på grund af vunna resultat om trädstammarnas af- 
smalning, hvartill kommit jämförelse med ett material af ungträd från normala 
bestånd» (St. Dagbl. 7/10 1906). 

Mot dessa Örtenblads korrektioner af de erhållna värdena göres nu af 
Petterson och Ringstrand den anmärkningen, att de äro.till synes godtyckliga 


OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 335 


eller ytterst godtyckliga. Det må här uttalas ett beklagande af att herr Ör- 
tenblad i sina första afhandlingar hvarken antydt, ej heller redogjort för sina 
korrektioner och deras orsaker på ett fullt tillfredsställande sätt, liksom att 
framställningen beträffande hela tillvägagångssättet vid undersökningsmaterialets 
insamlande och bearbetning gjorts så knapphändig, att den ej kunnat förstås 
utan viktiga efterupplysningar. Och troligt är, att om en dylik närmare redo- 
görelse redan från början förelegat, en del af de framställda anmärkningarna 
aldrig framkommit i kritiken. Med tanken just härpå, att nämnda efterbe- 
arbetning af materialet ej utan en del senare tillkomna upplysningar kunnat 
fullt begripas, synes mig kritiken i denna punkt fullt berättigad. 

Hvad då korrektionerna själfva beträffar, så är det tydligt, att korrektions- 
metoden i de fall där för korrektionens bestämmande fordrats tillgång till 
annat material än det gifna, måste anses helt och hållet förkastlig. 

I de fall däremot, då korrektionerna stöda sig på samma material som 
det gifna, hvilket tycks i hufvudsak vara fallet med korrektionerna för me- 
deldiametrarna vid 6,; meters höjd, kan det tänkas, att korrektionerna kunde 
beräknas så, att riktiga medeldiametrar erhölles, men i sådant fall kan man 
med skäl påstå, att det varit bättre att för beräkningen använda någon metod, 
som direkt och utan korrektioner angifvit riktiga medeldiametrar. 

Det synes mig alltså, att den metod, som användts af Örtenblad, ej ledt 
till det af honom åsyftade resultatet och ej heller kunnat göra det. 


Om alltså Örtenblads metod måste anses vara oanvändbar och kritiken 
däraf berättigad, så förefaller det dock som om den af Petterson föreslagna be- 
räkningsgrunden måste med hänsyn till materialets beskaffenhet, däri bl. a. ingick 
en hel del ej fullständigt beräknade träd, betecknas som mindre tillfredsstäl- 
lande. Ett dylikt misstag af Petterson är dock fullt förklarligt, med tanke 
på det af Örtenblad gjorda förfarandet, att utan omnämnande i texten införa 
i tabellerna öfver de fullt beräknade träden äfven de c:a 140 träd, som endast 
ofullständigt undersökts. 

Kritiken har haft den förtjänsten, att uppmärksamheten väckts på mate- 
rialets beskaffenhet, men då herr Ringstrand säger, att »det är tack vare 
kritiken, ej genom Örtenblads åtgörande, som materialet fått värde och un- 
dersökningarna blifvit till allmänt gagn>, så är detta uppenbart att alldeles 
öfverskatta Petterssons metod, då ju denna uppenbarligen leder till biolo- 
giska oriktigheter. Petterson framhåller också som sin uppfattning, att de 
genom hans metod funna medeldiametrarna kunna vara till gagn närmast som 
öfverslagsberäkningar i mera teoretiskt syfte, vid sådana beräkningar, där dy- 
lika grofva länsmedeltal äro tillfyllest. Pettersons metod har alltså den 
förtjänsten, att den ger en summarisk beskrifning af ett skogsområdes be- 
skaffenhet med afseende på tjocklekstillväxt, ehuruväl med tanke på att, då 
redan från början både de förhärskande och tydligen onormala trädtyperna 
uteslutits, värdet af en dylik beräkning såsom generalprof här betydligt in- 
skränkts. 

De uppställda frågorna hade säkerligen bättre besvarats genom attt. ex. 
ange, hvilka biologiskt sett olika slags tillväxttyper, som finnas i det under- 
sökta området och deras relativa frekvens, tillväxten på olika marktyper etc., 
frågor som synnerligen knapphändigt - blifvit behandlade vid Ö:s undersök- 
ningar. 

Dessa felaktigheter, som sålunda vidlåda Örtenblads undersökningar, få 


336 OM TH. ÖRTENBLADS TILLVÄXTUNDERSÖKNINGAR I NORRLAND. 


emellertid sin förklaring äfven genom det outvecklade läge, hvari skogsunder- 
sökningen den tiden befann sig. 

Under kritikens utveckling ha dock såväl Örtenblad som Ringstrand 
närmat sig en verklig metod för ett dylikt materials bearbetning, nämligen å 
ena sidan Örtenblad, som i »Årsskrift» sid. 66 medger det berättigade i en 
gruppering efter olika biologiska typer, och å andra sidan Ringstrand, som i 
en till nämnden inlämnad skrifvelse företräder en liknande uppfattning. Och 
som en förberedelse till en dylik rationell behandling af problemet spelar 
tydligen erhållandet af verkliga generalprof af skilda skogsbestånd en syn- 
nerligen viktig roll. 

Den kritik, som drabbat vissa delar af Örtenblads viktiga undersöknin-. 
gar och enl. mitt förmenande haft sitt berättigande, får naturligen ej un- 
danskymma de stora förtjänster, som detta arbete äger. Det torde väl knap- 
past föreligga något tvifvel om att icke dessa Örtenblads arbeten kunna räk- 
nas som grundläggande för flertalet följande rationella undersökningar öfver 
de norrländska skogarna. De innehålla också i sig de första försöken till 
en utredning af de nordsvenska skogssamhällenas utvecklingshistoria och in- 
bördes samband. 

Hvad slutligen frågan om kostnaderna beträffar, så har Ringstrand under 
den nämnda tidningspolemiken framhållit som sin åsikt, att den kostnad af, 
enligt Ringstrand 40,000 kr., som staten nedlagt på dessa undersökningar, 
skulle vara bortkastad. Detta omdöme är 1 hög grad orättvist, särskildt om 
häri skulle ligga ett underkännande af Örtenblads arbeten i sin helhet. För 
öfrigt har det visat sig, att kostnaderna endast uppgått till omkring 29,000- 
kronor. 

Om man ock måste erkänna, att med det af Örtenblad använda sättet 
för trädens beräknande det af honom åsyftade resultatet ej ernåtts, så kvar- 
står dock i de nämnda undersökningarna mycket af värde, och de ned- 
lagna kostnaderna motvägas mer än väl af de allmänna resultat, som de om- 
fattande uundersökningarna gifvit, och det insamlade materialets värde i och 
för sig. 

Stockholm den 16 maj 1909. 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1000, H. II. FACKUPPSATSER. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förslag till ändrad lydelse af vissa $$ i instruktionen för 
skogsstaten. 


Till KONUNGEN. 


I anledning af hvad Riksdagen anfört angående önskvärdheten af att skogstjänstemän- 
nen så mycket som möjligt ägnade sig åt verksamheten i skogarna, har Eders Kungl. Maj:t 
befallt domänstyrelsen afgifva underdånigt förslag till de ändringar i gällande instruktion 
för skogsstaten, som kunde finnas lämpliga för befordrande af nämnda ändamål. 

Styrelsen, som jämväl i öfrigt funnit nödigt att i detta sammanhang föreslå vissa änd- 
ringar i samma instruktion, får härmed i ärendet underdånigast anföra följande. 

Sedan Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att vissa extra jägmästare, nämligen dikningsassi- 
stenter, skyddskogsassistenter och taxatorer, skola tjänstgöra på distrikt, torde orden, »då 
de förordnas till assistenter» böra utgå ur I $ af instruktionen. Därjämte torde uttrycket 
>betjänte> få anses vara föråldradt, hvarför orden »tjänstemän såsom» och »betjänte såsom» 
torde böra utgå ur första punkten. 

3 $ synes böra inledas med ett nytt moment, angifvande betydelsen af att följa de 
ekonomiska förhållandena inom sådana grenar af affärslifvet, vid hvilka kronans virke röner 
efterfrågan. Statens skogshushållning måste nämligen inriktas på att vinna afsättning för 
de skogsprodukter, som alstras å skogarna. 

Enligt samma 3 $ har öfverjägmästaren bland annat att öfvervaka, att de honom un- 
derlydande tjänstemän och betjänte på föreskrifvet sätt fullgöra sina åligganden. Härvidlag 
får styrelsen föreslå det tillägg, att öfverjägmästaren därvid skall tillse, att den honom un- 
derlydande personal så mycket som möjligt ägnar sig åt verksamheten i skogarna. 

Vidare har öfverjägmästaren enligt samma $ att »såvidt möjligt årligen besöka hvarje 
revir inom distriktet». Då det numera måste anses vara möjligt för öfverjägmästaren att 
årligen besöka hvarje revir i distriktet, hvilka besök icke böra kunna få inskränkas till in- 
spektion af revirexpeditionerna, utan omfatta jämväl utfärder i skogarna, får domänstyrelsen 
hemställa, att nyss citerade ord i förevarande $ må utbytas mot följande ord: »årligen be- 
söka allmänna skogar inom hvarje revir i distriktet». 

I 4 $ angifvas vissa öfverjägmästarens åligganden. Dessa anser styrelsen böra ökas 
genom att till honom öfverföra vissa arbeten, som nu tillkomma styrelsen. Sådana äro 
godkännande af afdikningsplaner för sumpmarker å kronans skogar samt pröfning af förslag 
till upplåtande af mulbete och grässlåtter å skogar under skogsstatens förvaltning. En sådan 
ändring, hvilken förutsätter en motsvarande ändring af 8, 18 och 24 $$, skulle innebära 
en lämplig decentralisation af förvaltningen. Af samma anledning får styrelsen föreslå, att 
öfverjägmästaren må pröfva ansökning om anstånd med afverkning och afforsling af å all- 
män skog inköpt virke. Härvid må dock anmärkas, att en sådan pröfningsrätt förutsätter 
ändring af $$ 60 och 63 i skogsordningen, hvartill styrelsen i särskild underdånig fram- 
ställning denna dag aflämnat förslag. 

Sedan lagstiftning angående förvaltningen af städernas skogar genom Kungl. förord- 
ningen af den 24 juli 1903 kommit till stånd, böra dessa skogar inrymmas under 9 $ 
instruktionen för skogsstaten. 

Den föreslagna lydelsen af 10 $ är föranledd af och torde stå i öfverensstämmelse med 
Eders Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1909, att öfverjägmästare ej längre skall vara 
inspektor för Ombergs och Klotens skogsskolor. 

Det vore synnerligen önskvärdt, att öfverjägmästare berättigades ombesörja utarrendering 
af smärre egendomar, tillhörande skogsväsendet. Härigenom skulle en afsevärd decentrali- 
sering i detta afseende vinnas. Med afseende härpå är en ändring gjord i 11 $, hvarjämte 
i samma $& föreslagits bestämmelse i anledning af nådiga förordningen den 18 juni 1909 


338 FÖRSLAG 'TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 


angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker och kronoöfverloppsmarker i de 
sex nordligaste länen. För öfrigt hafva orden »MNär af- och tillträdessyn eller, efter domäön- 
styrelsens beslut, annan laga syn», utbytts mot orden »Vär syn», enär någon annan laga 
syn än af- och tillträdessyn hädanefter icke lärer förekomma. 

I 14 $ I moment har ordet afverkningsblock utbytts mot utsyningsområde, enär det 
förra ordet användes jämväl i annan betydelse och därför visat sig kunna förorsaka miss- 
förstånd. ; 

Jägmästarens åligganden enligt 14 $ 2 moment synas böra utförligare än hvad däri 
skett angifvas, hvarför styrelsen får hemställa, att momentets senare del efter orden »hvart 
tredje år» må erhålla följande lydelse: »å marken undersöka, huruvida de för dessa skogar 
meddelade föreskrifter behörigen iakttagits, hvarvid beståndens vård och skogsåterväxtens 
beskaffenhet samt resultaten äfven i öfrigt af verkställda arbeten skola granskas för att tjäna 
till ledning för bedömande huruvida jämväl andra än förut bestämda arbeten må erfordras». 

I sista momentet har föreslagits ett tillägg motsvarande hvad som i första stycket af 
3 $ föreslagits och ofvan motiverats. 

De förslag, som i 17 $ omförmälas, böra grunda sig på jägmästarens personliga kän- 
nedom om förhållandena i skogen, hvarför i sådant afseende nödiga besök därstädes skola 
af jägmästaren göras. Detta torde böra vinna uttryck i paragrafens senare del, för hvilken 
därför föreslås följande lydelse: »skolande dessa förslag, af hvilka de sist nämnda böra 
innefatta specificerad beräkning af kostnaderna för dem af dessa åtgärder, som erfordra 
kontanta utgifter, grunda sig på personlig kännedom om förhållandena i skogen». 

Därjämte bör ordet »försäljas» å tredje raden utbytas mot orden »för försäljning utsy- 
nas», enär särskildt i fråga om det virke, som upphugges före försäljningen, denna vanli- 
gen ej kan äga rum förr än året efter utsyningen. 

I 13 $ föreslås en redaktionsförändring i anledning af styrelsens i det föregående be- 
rörda förslag angående befogenhet för öfverjägmästare att besluta ifråga om upplåtelse af 
mulbete och grässlåtter å vissa allmänna skogar. 


I 20 $ omförmälas de fall, då jägmästaren må låta kronojägare eller kronoskogvaktare 
afstämpla träd. Dessa bestämmelser medföra bland annat skyldighet för jägmästare att per- 
sonligen närvara dels vid utmärkning och stämpling af gallringsvirke, som ej skall användas 
för husbehof, dels vid stämpling af sådana enstaka träd, som antingen kunna af förbiseende 
blifvit förbigångna vid stämplingen eller ock, ehuru de med afsikt lämnats kvarstående, 
befinnas vid fällning af andra träd hafva erhållit så betydande skador, att de böra skynd- 
sammast tillgodogöras. Med den utveckling beståndvården redan erhållit och än mer måste 
framdeles erhålla i vårt lands skogar, anser styrelsen det vara nödigt att, sedan jägmästaren 
på stället, där gallring skall utföras, lämnat nödiga anvisningar härom, arbetets utförande 
såväl beträffande utmärkande af de minsta träden som stämpling af de något större må 
kunna få anförtros åt bevakare, som härför ådagalagt nöjaktig kompetens. Dylika arbeten 
kräfva relativt lång tid, medan det virke, som uttages genom gallringen, i regeln har ringa 
saluvärde. Skola revirens tjänstemän fortfarande vara tillförbundna personligen handlägga 
sådana arbeten, kunna dessa icke utföras i nödig omfattning, så framt ej ett ökadt antal 
revirassistenter anställas; och detta anser styrelsen kunna och böra undvikas genom att be- 
vakarpersonalen härvidlag lämnas vidgad befogenhet. Detsamma gäller ifråga om afverk- 
ning af smärre träd genom rensningshuggning å hygge äfvensom efterstämpling af enstaka 
i hyggen förekommande träd, som antingen blifvit förbigångna eller vid afverkningen skadats, 
i all synnerhet som dylika träd måste afverkas i samband med de i samma hyggen sålda 
träden, enär de ej kunna bära de kostnader, som äro förenade med en för dem anordnad 
särskild afverkning. Skulle jägmästaren för stämpling af ett eller annat sådant i revirets 
vanligen vidt spridda hyggen stående träd göra särskilda resor, komme omkostnaderna här- 
för att blifva oskäligt betungande och ofta mångdubbelt öfverstigande trädens värde. Bestäm- 
melse torde fördenskull böra intagas i 20 $ angående rätt för jägmästare att låta krono- 
jägare och kronoskogvaktare afstämpla gallringsvirke och enstaka träd i hyggen, som i följd 
af ofvan angifna förhållanden påtagligen böra afverkas. Härmed skulle gifvetsvis icke följa 
rätt för jägmästare att låta kronojägare afstämpla träd, som böra afverkas genom så kallad 
ljushuggning eller genom blädning i allmänhet. 

Den i 23 $ bestämda tid, inom hvilken utsyningsförrättningarna skola vara afslutade, 
har i fråga om Norrland och Dalarna befunnits vara för kort, för att vederbörande skola 
kunna hinna därunder utföra dessa arbeten. I nämnda delar af landet hafva utsyningarna 
fördenskull, enligt styrelsens medgifvande på grund af 59 $ skogsordningen, pågått hela 
oktober månad och i vissa fall, särskildt under den tid brist på tjänstemän varit rådande, 
ännu längre. Det har därvid visat sig, att ifrågavarande arbeten kunnat utan större olägen- 


FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 339 


het utföras under omkrin en månad längre tid än i 23 $ ifrågasatts. Eders Kungl. Maj:t 
har ock med kännedom härom - meddelat bestämmelser i 3 $ af nådiga förordningen den 
24 juli 1903, angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog 
inom Västerbottens och Norrbottens län, hvilka innefatta medgifvande, att förrättning an- 
gående utsyning af undermåligt virke finge i regel fortgå till den I november och i vissa 
fall till den I december. Styrelsen anser fördenskull, att 23 $ af instruktionen bör på så- 
dant sätt ändras, att utsyningarna i de sex norra länen må regelbundet fortgå äfven under 
oktober månad, hvarigenom ock tjänstemännens antal kunde i önskvärd grad begränsas. 
Någon skillnad i tiden för utsyningarna skulle sålunda framdeles ej komma att finnas mellan 
norra och södra delarna af landet. En af styrelsen i särskild underdånig framställning 
denna dag föreslagen motsvarande ändring i 59 $ skogsordningen vore af samma orsak 
nödig. 

Genom tillägg till 23 $ är föreslaget, att jägmästare må erhålla rätt under hand af- 
yttra grus samt, enligt af öfverjägmästaren godkändt förslag, mulbete och grässlåtter. Upp- 
låtelser af mulbete och grässlåtter inbringa i regel allenast smärre belopp, hvarför Eders 
Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke torde böra besväras därmed. Det må ock nämnas, 
att hufvndsakligen brukare af smärre lägenheter äro spekulanter härå, och dessa böra icke 
tvingas att inställa sig vid en auktion, som hålles å mer eller mindre aflägsen plats. 

De i 29 $ meddelade bestämmelser, som afse »löpande indelningsperiod», hvilken 
period, omfattande 20 år, utgår senast med innevarande år, upphöra följaktligen att äga 
tillämplighet från och med ingången af år 1910, hvarför hela denna $ kan utgå. 

Vissa bevakare af ecklesiastika boställsskogar under skogsstatens förvaltning innehafvas, 
i likhet med förhållandet är beträffande vissa bevakare af häradsallmänningar, boställen eller 
boställslägenheter tillhörande kronan. Ett häremot svarande tillägg har därför föreslagits i 
30 $. Därjämte hafva af skäl, som ofvan anförts i fråga om 4 $, orden »>MNär af- och till- 
trädessyn» Oo. s. v. utbytts mot orden »MNär syna. 


I 33 $ är föreslagen en ändring, afseende att främja lösandet af invecklade ekonomiska 
frågor, som röra skogshushållningen, vid syn å boställen och utarrenderade ecklesiastika 
hemman, och tillåter styrelsen sig särskildt erinra om nådiga kungörelsen den 23 oktober 
1897 angående fördelning af kostnaden för skogsindelning å boställen. Däremot anses 
gällande bestämmelse angående kronoegendom böra ur denna $ utgå, enär staten jämlikt 
Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 29 november 1889 angående ny reglering af skogs- 
staten ombesörjer skogsskötseln å sådana egendomar och skogsarrenden numera ej före- 
komma vid dem. 

I särskild underdånig framställning denna dag angående skogstjänstemännens rätt att 
för vissa extra skogsförrättningar åtnjuta dagarfvoden, har domänstyrelsen framlagt motiv för 
inskränkning i denna rätt. Häraf synes böra föranledas ändringar i 34 och 36 $$ på sätt 
styrelsen i härvid fogade förslag närmare angifvit. Därvid må framhållas, att sista momen- 
tet i 34 $ ansetts böra utgå, hvilket dock förutsätter upphäfvande af vissa bestämmelser i 
nådiga brefven den 25 maj 1860 och den 8 januari 1864, hvarom styrelsen denna dag 
gjort särskild framställning. 

För kronoparkerna utöfvas i regel nu ej rösträtt. Det vore dock af värde om så 
kunde ske, särskildt i vägfrågor, enär mycket betydande belopp utgå i vägskatt för krono- 
parkerna. Med sådan rösträtt följde helt wisst ökadt intresse att bevaka ej blott kronans 
rätt utan ock vägskattemedlens behöriga användande. Styrelsen föreslår därför, att i 36 $ 
måtte inrymmas dylik rösträtt åt jägmästare. 

I samma $ torde äfven böra inrymmas befogenhet för jägmästare att under vissa villkor 
för kronan ingå rågångsförening för å kronans mark belägna ströängar i de nordligaste 
länen och att vidtaga åtgärd för sådan förenings godkännande. Förslag härtill är fram- 
ställot i $:s andra stycke. 

Bestämmelsen i 37 $ torde i regeln fullgöras på det sätt, att jägmästaren för dagbok 
och efter denna upprättar resejournal och kvartalsrapport, hvilket medför den fördel, att i 
dagboken kunna göras utförligare anteckningar, än som behöfva ingå i resejournalen och 
kvartalsrapporten. Ju mera jägmästaren vistas i skogen, desto mera komma dylika anteck- 
ningar att ökas. Med hänsyn härtill torde jägmästaren böra äga skyldighet föra dagbok 
och däri göra vissa anteckningar, hvilket närmare framgår af styrelsens förslag till ändring 
af nu ifrågavarande 4. 

De extra skogstjänstemännens åligganden angifvas till hufvudsakliga delar i de förord- 
nanden, som för dem utfärdas, vare sig de förordnas tjänstgöra på distriktet, hos öfverjäg- 
mästaren eller på revir. Där dessa åligganden ej kunnat sålunda angifvas, har bestämmelse 
intagits därom, att extra tjänsteman skall tjänstgöra enligt anvisning af vederbörande förman, 


340 FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 


antingen öfverjägmästaren eller jägmästaren. Därvid bör den extra tjänstemannen själf bära 
ansvaret för sina arbeten i skogarna, då han är hänvisad åt sitt eget omdöme. Expeditions- 
göromål, som han erhåller uppdrag utföra, torde däremot böra ske på förmans ansvar för 
att arbetet må blifva likformigt. 

Vid resor i tjänsten böra äfven extra skogstjänstemän föra dagbok för att därefter 
kunna enligt sina anteckningar upprätta resejournal, hvilken bör i fråga om sådan extra 
tjänsteman, som är anställd å revir, insändas till jägmästaren, men i fråga om de öfriga in- 
sändas till öfverjägmästaren, I öfverensstämmelse härmed har styrelsen afgifvit förslag till 
ändring af 39 $. 

Uti $$ 42, 45, 46, 48, 49, 50 och 51 har annan ändring ej föreslagits än att ordet 
»skogsbetjänt» utbytts. mot »bevakare vid skogsstaten», »bevakande personal» eller »beva- 
kare». Denna ändring öfverensstämmer med hvad som inom andra kårer i sådant afseende 
vidtagits. Äfven i ett par senare $$ har ett dylikt utbyte af ord ägt rum, 

I 53 $ stadgas angående rätt för skogstjänstemän att utföra skogsförrättningar åt en- 
skilde. Därvid äro endast öfverjägmästare och jägmästare nämnda. Men sedan numera 
ganska många extra tjänstemän vid skogsstaten äro aflönade med årsarfvoden, torde staten 
i fråga om dessa böra förbehålla sig samma rätt att bestämma om deras arbete för enskilda, 
som staten förbehållit sig i fråga om jägmästare. Paragrafen är i öfverensstämmelse här- 
med omarbetad. 


Det har visat sig medföra afsevärd olägenhet att på sätt nu är bestämdt ansöknings- 
tiden till ledig jägmästarebefattning skall utgöra 56 dagar. Härigenom kan nämligen, då 
klagotiden hos Eders Kungl. Maj:t är lika lång, en vakant jägmästaretjänst komma att uppe- 
hållas på förordnande under omkring ett halft års tid. Önskvärdt är emellertid, att reviren 
med så korta afbrott som möjligt stå under en ordinarie tjänstemans förvaltning. För att 
nå detta mål får styrelsen ifrågasätta, huruvida ej ansökningstiden till ledig jägmästarebefatt- 
ning må kunna förkortas till 30 dagar, eller samma tid, som enligt den för domänstyrelsen 
gällande instruktion är bestämd vid kungörandet af ledig befattning i första eller andra 
lönegraden inom verket. Visserligen erfordras något längre tid för att kungörelse om ledig 
tjänst skall kunna blifva känd i landsorten än i Stockholm, men med den utveckling post-, 
telegraf- och kommunikationsväsende numera erhållit, är skillnaden icke synnerligen stor 
och jämväl i fråga om befattning i första lönegraden inom verket påräknas sökanden från 
landsorten. Under loppet af 30 dagar bör därför en sådan tjänsteman erhålla dylik under- 
rättelse och, sedan han genom personligt besök eller på annat sätt gjort sig underrättad om 
tjänstens beskaffenhet, hinna insända sina ansökningshandlingar. Domänstyrelsen har därför 
ansett sig böra föreslå sådan ändring af 57 $, att däri bestämd ansökningstid 56 dagar ut- 
bytes mot 30 dagar. 

Lydelsen af 58 $ torde på grund af hvad som anförts i fråga om I $ böra ändras. 
Därjämte kan det möjligen ifrågasättas, huruvida uuder nuvarande förhållanden i denna 
paragraf stadgad bestämmelse angående viss praktisk verksamhet såsom kompetensvillkor för 
att blifva anställd såsom extra jägmästare bör bibehållas. Domänstyrelsen har i sitt under- 
dåniga yttrande den 24 september 1908 angående ändamålsenligt ordnande af skogsunder- 
visningen framhållit, att ett praktiskt år borde föregå anställandet såsom extra jägmästare, 
därvid dock styrelsen särskildt betonat, att vissa föreskrifter borde blifva gällande angående 
ett dylikt praktiskt år. Förr än det praktiska året på sådant sätt ordnats, är det emellertid 
af mindre värde. Men då det väl ej torde dröja länge, förr än skogsundervisningen om- 
lägges och därefter det praktiska året på lämpligt sätt ordnas, har styrelsen nu ej ansett sig 
böra i detta afseende föreslå någon ändring. — Däremot anser styrelsen önskvärdt, att i 58 
$ må inflyta bestämmelse, hvarigenom antalet af de å distrikt anställda extra jägmästare, 
hvilka icke ägna sig åt statens tjänst, må reduceras. För närvarande äro personer upptagna 
såsom extra skogsstatstjänstemän, ehuru de under loppet af ett eller flera decennier icke 
ägnat sig åt statens tjänst. Det är gifvet, att på grund häraf ett skenbart missförhållande 
förefinnes mellan antalet ordinarie och extra tjänstemän vid skogsstaten. Domänstyrelsen 
finner emellertid ej nödigt, att en extra jägmästare skall äga skyldighet årligen ägna sig åt 
statens tjänst för att anses fortfarande kvarstå i skogsstaten. Tillsvidare torde det vara till- 
räckligt föreskrifva, att en extra jägmästare, som under loppet af tre på hvarandra följande 
år icke ägnat sig åt statens tjänst, skall anses icke längre tillhöra skogsstaten. Under en 
så rundligt tilltagen tid torde en person, som ingått i privat tjänst, hinna besluta sig för att 
för framtiden antingen tillhöra skogsstaten och ägna sig åt statens arbeten eller ock kvarstå 
i privat tjänst. En dylik bestämmelse står i öfverensstämmelse därmed, att jämlikt 5$ $ den 
som vid skogsinstitutet aflagt fullständig afgångsexamen kan 7 män af behof anställas såsom 
extra jägmästare. Staten torde ej kunna sägas hafva behof af sådana extra skogstjänstemän, 


FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 341 


som icke ägna sig åt statstjänst. Domänstyrelsen har fördenskull i öfverensstämmelse härmed 
omarbetat 58 $. 

I 60 $ är ändring föreslagen med hänsyn därtill, att extra skogstjänstemän med års- 
arfvode icke torde böra hafva större rätt till tjänstledighet än ordinarie tjänstemän, hvarjämte 
styrelsen, för att själf slippa behandla ansökningar om tjänstledighet för bevakare under tid, 
ej öfverstigande tre månader, föreslagit att öfverjägmästare skulle äga afgöra dylikt ärende. 

De ändringar som föreslagits i 65, 66, 67 och 70 $$ afse allenast utbyte af vissa ord, 
hvilket utbyte redan i det föregående motiverats. 

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen utarbetat härmed bifogadt 
förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer i Eders Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruk- 
tion för skogsstaten deu 29 november 1889. Stockholm den 27 oktober 1909. 


Underdånigst: 


KARL FREDENBERG. 
J. MEVES. TH ÖRTENBLAD. FREDRIK GIÖBEL. 
TH. HERMELIN. Föredragande GERH. ALEXANDERSSON. 


Edvard Lundberg. 


FIG 
Skogsstaten lyder under domänstyrelsen och utgöres af förvaliande och bevakande per- 
smal — — —S OS OS Os mu Orr rr rr rr rr rr rr 
i visst distrikt eller vid öfverjägmästareexpedition eller — — — — — — — — — — 
boställsskogar. 
2 4. 
3 $- 


Öfverjägmästaren skall med uppmärksamhet följa de ekonomiska förhållandena inom 
de grenar af affärslifvet, vid kvilka kronans skogsprodukter röna efterfrågan, och i sådant 
afseende träda i förbindelse med afnämare af kronans virke för att lära känna deras 
önskningar och behof med afseende på virkesslag, tid och sätt för försäljning af virke 
m. m. 

Es I 
öfvervaka att dem honom underlydande persona! på föreskrifvet sätt med noggrannhet fall- 
göra sina åligganden och därvid så mycket som möjligt ägnar sig åt verksamheten i sko- 
garna. Skulle öfverjägmästaren finna, att sådan verksamhet icke upptager skälig del af 
jägmästares arbetstid, har han att hos domänstyrelsen göra hemställan om uppdrag för 
jägmästaren att indela inom hans revir belägen allmän skog, som står under skogsstatens 
förvaltning. 

För aft genom undersökning — — SS OO SO rr rr 
äger sammanhang, ärligen besöka allmänna skogar inom hvarje revir i distriktet. 

Vid nipkionp — OA —— SA rr rr rr - 
resejournal; dock vare särskildt inspektionsprotokoll ej nödigt, där vid inspektionen ej före- 
kommit mera anmärkningsvärda förhållanden. 

Protokollet — — —————— ere rr rr 0 
domänstyrelsen. 

Finner öfrerjägmnästaren — — — SO SO os Oo oc Orr rr Ar — 
anmärkning mot skogspersonalens tjänsteutöfning — — — — — — — — — — — — 
anmäla. 

Om vid bsikmning — — SS ——— S-r-r-r-r-r -r - - - 
övrjägmästaren — — OO OO OA rr rr rr Ar - 
bevis. 


-. 


342 FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 


4$ 
När ny no os —— S-e- ee ore a 
lämplighet. Föslag till Ts ———-—-—- error rr a 
pröfning. 


äger öfverjägmästaren, om det vid granskning befinnes för ändamålet lämpligt, till utfö- 
rande godkänna. 

Likaså äger öfverjägmästaren i fråga om skogar under skogsstatens förvaltning pröfva 
förslag till upplåtelse af torf eller grustäkt, grässlätter eller mulbete, som ej tillhör gemen- 
samt maulbetesområde, 


Mom. I. Öfverjägmästaren — oo EE 
meddelas. 

Mom. 2. På ansökan af köpare må öfverjägmästare, när särskilda skäl därtill äro, 
bevilja anstånd med afverkning och afforsling af å allmän skog inköpt virke, dock att tiden 
ej må utsträckas öfver fem år från virkets utstämpling eller försäljning. 


Sedan de 17$ — —— ——— =S = = 
uppgift å virke, odlingslägenhet m. m. dylikt, — — —————————— — 
till jägmästaren. 

MZA SS ee er 
till domänstyrelsen. 


Efter granskning SS — Sr rr rr - 
häradsallmänningar och statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar till veder- 
börande länsstyrelse och af de redogörelser, som röra skog tillhörande stad, till vederbö- 
rande drätselkammare och skog till allmän inrättnings hemman till den styrelse eller myn- 
dgheb — SO —— —S--rrr rr - - - — 
till domänstyrelsen. 

Öfverjägmästaren skall ock — — — — ———————-—- —- —- or 
till statsverket. 


10 $. 
Öfver undervisningen wid sådana skogsskolor inom distriktet, som äro afsedda för 
utbildande af bevakare, vare sig dessa skolor äro statens eller med statsmedel understödda 


enskildes skogsskolor, skall öfverjägmästaren hafva inseende och i sådant syfte årligen be- 
söka dem, 


BträfanFde de — — — OS SS Or or rr rr — — 
underhållas. 

För sådant ändamål — -—— SS SOS SS rr —- A- insändas. 

När syn skall hållas TS Os ———————-—-—- rr — — 
närvara. 

Då utarrendering förestår af sådan egendom tillhörande skogsväsendet, för hvilken 
det årligen utgående arrendebeloppet och arrendatorn såsom sådan åliggande utskylder 
ÄRsE RES beräknas öfverstiga 400 kronor, skall öfverjägmästaren — — — — — — — 
arrendeafgift. 


För egendom, hvars årliga arrende och arrendatorn såsom sådan åliggande utskylder. 


tillsammans beräknas understiga nyss sagdt belopp, äfvensom för torp — — — — — — 

upplåtas, äger öfverjägmästaren antaga brukare, och med honom afsluta kontrakt. 
Öfverjägmästaren skall främja ett tidsenligt tillgodogörande af odlingslägenheter å 

kronoparker och kronoöfverloppsmarker i de sex norra länen, enligt därför stadgade grun- 


der. I sådant syfte har han såväl att utan uppskof öfverlämna till vederbörande jäg- 


mästare för handläggning de till honom inkomna ansökningar om sådana lägenheter som 


Förslag till afdikningsplan för mark å allmän skog under skogsstatens förvaltning 


SEE 


FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 343 


ock att vaka öfver att dylikt ärende af jägmästaren i vederbörlig ordning utredes, hvar- 
efter han efter behörig BYANskning skall underställa ärendet domänstyrelsens pröfning. 
Öfver sådana lägenheter inom distriktet skall öfverjägmästaren föra förteckning, hvarjämte 
han bör under resor och eljest göra sig underrättad om lägenheternas beskaffenhet och häfd 
samt innnehafvarens ställning. 


Jägmästaren skall — — S Oo —————————-—-——- - —- —- 
till ett 22syni2gsområde sammanföra hvarje sådant utsyningsområde. 

Bträffande — — OO —— SAR rr rr - —- 
minst hvart tredje år då marken undersöka de för dessa skogar meddelade föreskrifter ”be- 
hörigen iakttagits, hvarvid beståndens vård och skogsäterväxtens beskaffenhet samt resultaten 
äfven i öfrigt af verkställda arbeten skola granskas för att tjäna till ledning för bedö- 
mande, huruvida jämväl andra än förut bestämda arbeten må erfordras. 

Det åligger äfven jägmnästaren — — — — — ——— — ro — — —- — 
samt att med uppmärksamhet följa de ekonomiska förhållandena inom de grenar af affärs- 
lifvet, vid hvilka kronans skogsprodukter röna efterfrågan, för att lära känna virkesköpa- 
rens önskningar och behof med afseende på wvirkesslag, tid och sätt för försäljning af 
virke m,. m. 


Till öfverjägnästtaren — — — OO Oo or rr rr Ar - — 
nästpåföljande år bör för försäljning utsynas dels förslag — — — — — — — — — 
skolande dessa förslag, af hvilka de sistnämnda böra innefatta specificerad beräkning af 
kostnaderna för dem af dessa åtgärder, som erfordra kontanta utgifter grunda sig på per- 
sonlig kännedom om förhållandena i skogen. 


18 $. 
Sedan de i $ 17 omförmälda förslag utgjort föremål för vederbörlig pröfning och beslut 
därutinnan från öfverjägmästaren kommit — — — — — sor so Oo —- —- — — — 
öfverjägmästaren. 


20 4. 

Vindfällda och torra träd, gallringsvirke, smärre träd, som böra afverkas genom rens- 
ningshuggning a hygge, enstaka i hyggestrakter förbigångna vid afverkningen genom på- 
fällning eller på annat sätt skadade träd äfvensom träd — — — — — — — — — — 
märkyxa. 


Alla utsyningsförrätningar — — — — — — — — — —- —- —- —- —- — — — 
afslutade före den I november, där 6pj — — — — — — — —— — — — — — 
bestämma. 

IL fig sis 
stadgadt, 


ERE arr 1 EE EEE ESS CE ES NIE AS TM 
upplåtelse af odlingslägenhet eler dylikt — — ——————————-— —- — 
aTSSsIStent. eller. gjdiärior ÖegaRar EL ait nr a r EAA 
tillstädeskomma. 


fi AES dl eg EE EN FREE ERAN AREA AE Ev a SA ARE 
gångbart pris. 


344 FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 


Röjnings- ochi se tfer Se  R SA na re a 
torf, sand, ges, och sten till mindre belopp må — —— SS SF SR 
afyttras, liksom han skall enligt af öfverjägmästaren godkändt förslag uppläta mulbete och 
grässlåtter. 

Från plantskola — — — —— S—-———-— SR 
och telningar. 


Bträfande — — — — —————— rr —- — —- - —- — 
stadgadt. 
26 $ 
30 $ 
Jägmästaren SAS SAS rer rer rr - - 


lägenheter, ät bevakare a häradsallmänning eller ISdanE skog upplatna, kronan tillhöriga 
hemman och lägenheter äfvensom för skogsväsendets räkning upplåtna eller utarrenderade 
egendomar och lägenheter tillbyggnadforYs re 
instrument. 

När sva skall hållas ä åt kronojägare eller annan bevakare upplåtet boställe eller upp- 
låten bostadslägenhet skall — — Oo oo Oo —- —-—- —-—-— —- —- —- —- — EES 
närvara. 

Jämväl vid syn a för skogsväsendets räkning upplåten eller utarrenderad egendom 
eller lägenhet bör jägmästaren närvara. 

Då uarrendering — — — — SS —— Sr -r—-—r- rr - = 
samt, då fråga är om brukningsdel, för hvilken öfverjägmästaren äger antaga bruken, tillika 
öfverlämna förslag såväl till kontraktsbestämmelser som ock, då sådant anses lämpligt, å 
bukre — — — —— ———————— rr rr rr rr — — —- 

Marder egendom — — sc SR 
är sagdt. 


3 4. 

Då syn å civilt eller ecklesiastikt boställe eller å utarrenderadt ecklesiastikt hemman 
skall hållas och jägmästaren därom erhållit kännedom, har han att ofördröjligen till läns- 
styrelsen insända yttrande angående ordnande af för. hällandet mellan af- och tillträdare i 
fråga om Skogens afkastning, skogsodling, fördelning af skogsindelningskostnad 22. m. samt 
därdid anmäld, "humvida jagmastarelSt o sc Se 
påkallas. 

När jaägmastarete—doe —— — — 
utlåtande. 


Vid afvitring — — — ——————————-——---- - - — 
till kronopark och om skogsanslag till hemman och nybyggen. 

Det digg — ——————————— rr -—-—-——- —- —- 
belägenhet. 


Vid kyrko-, kommunal- och wvägstämma tillkommer det vederbörande jägmästare att 
för under hans förvaltning stående, kronan tillhörig fastighet, för hvilken annan e är 
röstberättigad, bevaka kronans rätt, och därvid utöfva ErondAs rösträtt, dock ej i fråga om 
prästval. 

Vid landtmäteriförrättning och annan förrättning i orten tillkommer det Jägmästaren 
att för kronans under hans förvaltning ställda skogar bevaka kronans rätt, Förekom- 
mer vid landtmäteriförrättning fråga om förening angaende gränserna för enskilda till- 
höriga, å kronans mark belägna så kallade ströängar, har jägmästaren att för kronans 
räkning ingå och underteckna förening under förbehåll, att den varder af vederbörande 
myndighet godkänd, och skall jägmästaren i sådant syfte göra framställning hos myndig- 
heten och därvid insända afskrift af föreningen jämte nödig utredning i ärendet. 


WW JE 


FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 345 


37 $. 

Jägmästaren skall vid resor i tjänsten och under arbeten i skogarna föra dagbok, hvari 
göras anteckningar dels erforderliga för uppgörande af fullständig resejournal dels i öfrigt 
om sådant, som för skogshushållningen kan vara af betydelse. Vid hvarje — — — — 
såväl resgjowrnal om ock — — —O OO SO —— rer a 
förefallit. 


39 $- 

Extra jägmästare, som erhållit förordnande såsom öfverjägmästareassistent, taxator, 
dikningsassistent, skydsskogsassistent eller ”revirassistent, åligger att enligt i förordnandet 
meddela föreskrifter, verkställa utarbeten efter förmans anvisning, men få eget ansvar, och 
i öfrigt på förmans ansvar biträda vid expeditionsgöromål. Extra jägmästare, som icke 
på sådant sätt anställts, åligger att i enlighet med gällande föreskrifter verkställa de sär- 
skilda förrättningar, hvartill han af domänstyrelsen förordnas. 

Vid resor och förrättningar — — — OO SA or nn 
föra dagbok, hvari göres anteckningar dels erforderliga för uppgörande af fullständig rese- 
journal dels i öfrigt om sådant, som för skogshushällningen kan vara af betydelse. Vid 
hvarje kvartals slut skall assistent, som är anställd på revir aflämna resejournal till jäg- 
mästaren, som därefter insänder densamma till öfverjägmästaren. 

Direkt till denne skola taxator och assistent, som är anställd på distrikt, kvartalsvis 
insända resejoural. 


40 9 
42 $ 
Kronojägare — — — — — — SN EV EE NOR MER fare ne NE pe ngn 
iakttagas. Bevakare vid skogsstaten skall ock bortföras. Därjämte åligger det bevakare vid 
skogsstaten att biträda — — — — — ———————————— -—- —- 
åläggas. 
43 $ 
45 $ 
Ypr sig — Oo OS —————— ere rr a 
jägmästare och bevakare ofördröligen — — —— ———————— 
släckningsmanskapet. 
46 $. 
Skogsstatens tjänstemän och bevakande personal åligger — — — — — — — — 
jaktvård. 
47 $ 
48 $ 
IE a or eg EE ESA EA EN ISS 
jägmästare eller bevakare att sådant till laga åtal befordra. 
Sker mom 


till åtal mot af bevakare Vid skogsstatlen eMligt — — — —— Oo —- ——-—-— -— — — 
were det bevakarembbegetF— 
ersättningstalan, 

I denna paragraf — — — —O — So —————- rr - - - —- till 
öfverjägmästaren, 

Om tjänstemäns och bevakares vid skogsstaten åligganden — — — — — — — — 
stadgadt. 


Räit att O OS ——— SS ere rr rr rr rr a 
tjänstemän och bevakande personal. 


346 FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 


Sadant VIrke, so, EE rn ne SA NN rn 
af jägmästare, efter bevakares vid skogsstaten angifvelse — — — — — — — — — £ 
eller 4 dar bevakare vetnkstalltöbeslaget EEE renen — NR 


skall tillfalla bevakaren, samt att — SSA Sera då åtal 
efter af bevakare verkställdt beslag — — — — — — — —-— — —- — eller då beslag 
af bevakare blifvit gjordt, men åtal sedermera ej funnits kunna anställas, bevakaren skall 
ätnjua ————  S—-c--—-eeeeea 
åtalet. 


Inflyter, på grund (afoos ss EE ESS fn 
af behållningen. 


Jägnrnstare — — —S SAS or rr rr 
i beslag. 
Angående tjänstemäns och bevakares wvid skogsstaten — — — — = = SE 
stadgadt. 
: SO: 
När i rättegång, som af skogstjänsteman eller bevakare vid skogsstaten å tjänstens — 
————— — indrifvande. 
args 51 $ 
Öfverjäägmästare — — — — — — Sr rr 0 2 le SVS 
lika som ock bevakare Did skoosstaten, att Noga förväåra — — 
handlingar. 
52 $ 
53 $ 


Skogsförrattningar at. enskilda — == = se SES 
jägmästare samt med ärsarfvode aflönade extra skogstjänstemån endast — — — — — -— 
åtaga sig. s 

Bevakare wvid skogsstaten må ej — — — — = 28 (NAT RIDE 
för tjänsten. 


54 $ 
SS: 

Skogsstatens tjänstemän och bevakande personal hafva — — -— —s -— — S — 
meddelar. 

IDA EO (EE TE OA AE en — 
anbefalles. 

56 $ 

É 57 $ 

Öfverjägmästare — — — Eg SER SSR 
af domänstyrelsen. 

Jägmästtare — — — — — — — —- FEASTS SERA TER EEE sn a 
An KOM: 

Dä sjägmästarebefattning = — = = 31 JET STL ENAT operera Ng re ana 
fon dte bss 
insänder. 

58 $. 
IBN Sör AS ee 


visst distrikt. Extra jägmästare, som under tre på hvarandra följande är icke bestridt 
tjänst i skogsstaten eller vid skogsläroverk eller vid skogsförsöksanstalten eller hos domän- 
styrelsen och ej heller på domänstyrelsens förordnande handlagt särskild skogsförrättning, 
skall anses icke längre tillhöra skogsstaten. 

EFfer o— —— SAS rr - 
Sasom' ”odfföNad iassistentö ss EE 
förvaltningen. 


läst. 


FÖRSLAG TILL ÄNDRAD LYDELSE AF INSTRUKTIONEN FÖR SKOGSSTATEN. 347 


Extra jägmästare må jämväl anställas såsom ftfaxator eller såsom assistent med arfvode 
å distrikt eller äå revir eller hos öfverjägmästare. 


Utan tfjäntledghet — —— —————————— rr rr 
jägmästare och på distrikt eller revir mot ärsarfvode anställd extra skogstjänsteman till- 
stånd att vistas utom fjänstgöringsområdet, därest för tjänstens uppehållande under tiden 
kostnad icke tillskyndas statsverket. 

För överjägmnäsaren — — Oo Oo — OSA rr rr rr 
domänstyrelsen. Tjänstledighet för vid skogsstaten mot arfvode anställd extra tjänsteman 
sökes hos domänstyrelsen. 

Vid skogsstaten anställd bevakare fr fj — — Oo os OO Oo OO Oo 
omförmälas. 

Tjänstledghet må —— ————— ee rn 
beviljas bevakare vid skogssstaten under — So s — SO SO rr rr 
anställd ooffönmnad assistent. — SS OS OS SO RR 
Längre tjänstledighet, dock under högst tre månader må beviljas bevakare vid skogsstaten 
af vederbörande öfverjägmästare, som äger förordna vikarie för tjänstens uppekållande 
under tiden. 

Extra skogstjänsteman, som icke är anställd mot visst arfvode, må öfverjägmästare 


tre månader. Tyjänstledighet utöfver tre månader för dylik extra skogstjänsteman äfvensom 
för bevakare beviljas af domänstyrelsen. 


NUSLER TER re ne te En BE NE [Seal ER SN Er DN [RE Nf AR AVES 
arbete. 


Kronojägare och kronoskogsvaktare skola för sina personer genast — — — — — — 


boställe. 


Midstoretallande: === Eespte Se At ff na fa ( 
UTRESA se 


uppburit. 
64 4. 
65 $ 
Vid skogsstaten antagen bevakare, som Mi —— OS — — SS Or or - 
Varder vid skogsstaten anställd bevakare vid domstol — — — — — — — — — 
afstänga. 
66 $. 
Vid skogsstaten anställd bevakare, som befmnes — — — — — — — — — — — 
åtnjutit. 
67 $ 


LE Ag TA ST a a 
skiljas. 

Extra kronojägare och extra kronoskogvaktare kunna, på vederbörande — — — — 
skiljas. 


IS rg AE EE RET SE SS 1 ERE ENN EN yr SETS RE 
skogstjänsteman eller bevakare vid skogsstaten må ej — — — — — — —— — — — 
till Kungl. Maj:t i dess jordbruksdepartement ingifvas — — — — — — — — — — del 
: FÄRRE PEISEAG) = 0 AREA TEEN FR np FÖR tg on ngt FIRE 
tjänstemans eller bevakare vid skogsstaten afstängning — — — — — — — — — = 
anförande. 


348 FÖRORDNINGAR, PREJUDIKAT OCH CIRKULÄRSKRIFVELSER. 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 
Ang. taxeringsvärde å utarrenderad arrendelott. 


Till samtliga öfverjägmästarna och direktören för Kungl. Skogsinstitutet. 


Med erinran om sin skrifvelse den 18 februari 1909 angående bestämmelser, hvilka 
vid upprättande af förslag till arrendekontrakt om för skogsväsendets räkning utarrenderade 
hemman (i mantal satt jord), böra i kontrakten intagas om sättet för erläggande af å hemmanet 
belöpande skatt och annan allmän tunga, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom anmoda 
Eder att, när utarrendering för skogsväsendets räkning af inägoområde till i mantal satt 
fastighet (hufvudgårdar) förestår och särskildt taxeringsvärde ej är åsatt arrendelotten, i god 
tid före sådan utarrendering vidtaga åtgärder för erhållande af särskildt taxeringsvärde å 
sådan arrendelott och särskildt å egendomen i öfrigt (skogen med därå belägna torp), på 
det att arrendatorn må kunna åläggas att betala utskylderna för den del af fastigheten han 
innehar. 

Finns sådant särskildt taxeringsvärde redan åsatt ett förut utarrenderadt inägoområde 
skall, om vid förnyad utarrendering områdets omfattning kommer att undergå förändring, 
åtgärd jämväl vidtagas för omtaxering af det nya arrendeområdet. 

Framställning till vederbörande taxeringsmyndigheter i ifrågavarande syfte kan göras 
under hvilket år som hälst och taxeringsmyndigheterna kunna, om de vilja, när som hälst 
uppdela taxeringsvärdet. Den hvart femte år återkommande fastighetstaxeringen behöfver 
icke afvaktas. 


Stockholm den 4 november 1909. 


KARL FREDENBERG. 
Arnold Malling. 


Tjänster och förordnanden. 


Bohus revir. Jägmästaretjänsten söktes vid ansökningstidens utgång af e. jägmästarna 
Carl von Strokirch, Lars C. Hårleman, Henrik Julius, Gösta Englund, G. Sandberg och 
Erik Angeldorff samt t. f. jägmästaren Gustaf E. Svnnsson. 

Skogsinstitutet. Läraren i lagkunskap m. m. vid skogsinstitutet jur. kand. Her- 
man Falck åtnjuter förlängd tjänstledighet under tiden 14 nov.—20 dec. med notarien hos 
domänstyrelsen jur. kand. Martin Seth såsom vikarie. 

Tjänstledighet har beviljats jägm. i Östra Jämtlands revir Gustaf Cassel för full- 
görande af allmänt uppdrag (tillkallad att biträda kommittén för utarbetande af förslag till 
ordnande af statens kassaväsen) under november månad med förordnande för assistenten i 
reviret extra jägmästaren G. Björklund. 

Jägmästaren i Kinda revir N. H. Berggren för enskilda angelägenheter under november 
månad med förordnande för assistenten i reviret e. jägm. Bror Fornell, hvars tjänst bestrides 
af e. jägm. D. Hultmark. 

Jägmästaren i Grönbo revir Gustaf Ramstedt för enskilda angelägenheter "/,, —?”/,, med 
förordnande för e. jägm. Nils Eckerbom. 

Jägmästaren i Vartofta revir C. G. Cederbaum för enskilda angelägenheter !/,,—!"/,, 
med förordnande för e. jägm. C. von Strokirch. 

Jägmästaren i Malmöhus revir Carl von Schönberg för ensk. angelägenheter ”/,, —"!/,, 
med förordnande för extra jägm. Nils Schager: 

Jägmästaren i Västbo revir A. Kopp !"/,,—”/,, med förordnande för 'e. jägm. E. 
Helmers. 

Jägmästaren i Gästriklands revir Hj. Landberg !$/,, —?/,, med förordnande för e. jägm. 
Knut Martin. ås 

Afsked har beviljats jiägmästaren i Blekinge—Åhus revir C. F. L. Enbom. 

Till extra jägmästare har den ”?"/,, förordnats utex. skogseleven Carl Gustaf 
Birger Pettersson inom Östra distriktet. 


MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 


Bokskogen inom Östbo och Västbo härad 
af Småland. 


Ett bidrag till Sveriges skogshistoria. 


Af EDVARD WIBECK. 


Efterföljande uppsats afser att öka kännedomen om ett af våra värde- 
fullare trädslag. Den är dels en beskrifning öfver bokskogens forna och 
nuvarande utbredning inom ett visst område af landet, dels ett försök 
att af denna historik i förening med observationer öfver beståndsförhållan- 
dena, sådana de nu te sig, komma till allmännare slutsatser rörande 
bokens förmåga att häfda sin plats såsom skogbildande trädslag i denna 
del af Sverige. 

Då en god beståndshistorik synts mig kunna få ett visst värde så- 
som grundval för framtida skogs- och markbiologiska studier, har jag åt 
denna del af uppsatsen sökt gifva all den fyllighet, som använda källor 
medogifvit. 

Till alla de personer, som med upplysningar af mångahanda slag 
understödt mitt arbete, är det mig en plikt och ett nöje att här få uttala 
min stora tacksamhet. I all synnerhet får jag härvid vända mig till de 
samvetsgranna besvararna af mina frågecirkulär, hvilka personers arbete 
har varit af den betydelse för undersökningen, att den dem förutan 


knappast kunnat komma till utförande. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909, Fackugpgpsatser. Z 


350 EDVARD WIBECK. 
o .” 
INNEHAÅALLSFORTECKNING. 
Sid. 
A. Undersökningens plan och utförande = omossosmmmsssesersrroserseerer ana 351 
B. Bokskogens forna och nuvarande utbredning =. ssssmsmmmm. sees 358 
I. Speciell redogörelse. 
Östbo härad. 
[. FIBYyarns: SOCKEN, vf iensskgsn negrer slike ds Ane sees bi ENAS FE Ds leder EN ASEA 358 
2 NSOtteryds.. Do orerelsta sf Bree gå SE ANSER ÄR Te SM bra övar a bla 6 eko jö lof sfe siö)a ro slet e ST sk RE » 
30 ETagShulfst oda sanne ere a cells ak ds dne js sea Ne kris Sljer kajSE Sj SSR SEKT EEE » 
MITNATKEeS = od SED Moser ller le nrg A AREA LP far SIE le Isf Är dö arr) Le Il 35 TR 2 Tale SJS) ele sYö ora j ora S SENARE SE SRNNESAN » 
5. MKaSÖ: TR RAIN oredan be rnabikln söner sele Miele delas eller Brs lö SA el efas Ak (äe ale ARN ELNA le Te ÄRE » 
6. Fryeleds rf RER EE I ERS BB ATS så AN Så SEE SE RS SRS SE LR Är tr an nn 359 
Je s(FAMarydSr 0 IP ot lessen UR ee eps eler ERS Fin EEE SA er ntAe Lr ret se Anker SEA AASE » 
8. Rydaholms? 4 No ooveksose sne deeper Ne ein ni ANANAS GE rek styrs refer NART » 
Oc VIORLOBPSEE I, DL less ls arvet Bsp ke JAA NAAr sg Eje Se ELAN AS Issa eler i VESA 362 
a AM [65 a Loa a ARNE TER SA AE NA NE RR RN IL SEr AE ELSE RA Eg TE AR SR ES Ste kande £ nan 366 
16 (ROR 1 rt a 115 ao ENN LANE EN 0 SR AS AR rn RAT Sr ss a AR Sn 0 a anna 367 
10 JAN 2 €E 18 EN ber EDEN REN RR REA RA BREMER fr ERA, ÖR OE SR BSR SR RDR O ROR no aan oa 308 
I 30 TAND CLSN bed d> Sed SR, tong il pe SST irl nets lea skr Törs fe S er AES EKENÄS oe NERE NEAR 370 
Västbo härad. 
I. Gnosjö SOCKET rä ön äg delete (sr oe as DES a SS SIR R se siske safe dej ses ka jäka a rar AS ANESESEEAN 374 
2. Båraryds FER BL rReA TA KE RAR AN RA DSS nr es USA ST SURIS bokens nn » 
Jaa SBOSSDOL ILLA PP agpstoldes vger der NPR SSE ria KE ol kiNjS SSA lära niel AS Aa sn RIAG SOS EEE » 
Aer VAtUlSA 0 4 Br sedel RNE S sets NAS str AJA ent be sega ve bar  SjAETSREN » 
5 F ATAerstörpsej 1, dei sislea ss laln kelere  sisla el rain s/s SA HIS fa ANE ARTEIA Niss ones st REK » 
(RR SI 200 a) af TR rs ER SRS E ENSO SOON LAS UD JÖS FVrS NGN STYSEBSPIPRRA PS va 375 
7.0 HOrshedd mo dB pd edbrersejrslen skorna re se Bing Se BREES BSTN era Ae ST Sk NARESE 376 
ST LT Bredaryds: ö0 0 2 fdr nelasjelnie else el ej) sjal jrra sIpefels fa ne sls Neo Svår esse, Åse B LL es sade sr sie eSATA 377 
0. = Refteled5,. — 19: Uivssmapirendsr esse peer see /YHäne HiMS vips lös Ra SJAL STL RAA ks AN RNA AAA » 
; (0 AG LS 0 KORR Ta ROR ers TS TS RANA 36 ADDS ER rg ROLE AE NOPE ONE Goas en st 380 
IT: (BUrSenydSika Doo (een see jeese lsoepree sels;e i pla risle rn FIs, sie Bas aj äelaieS BIS AISN SES SRS SAKERNA 383 
12. 'ISandviksiu ul nl Fiktetem see Nors dis an blef da SEA Aa EE osa RE SIA ig je bstn ess dere SARA 395 
135 (GTYterydSt = (Rea sa sr nes A jeg jös sieiadert Sean fris sis Sats erste las STERN Ske SR EAA 386 
TA: I OSTELeStfan oc 0 Nr nblön sel slets es elslejejsjelel la]e]a= el s/s ia er ske i ee eine Ir jäl sis inn js jag Tele sina ere IeT STAR SNES ARAEA 387 
15: KanNgarydS. ot DÅ essesnileneese elin SE see ere else) ses ioAs fasors lela elelr RNE ANNES » 
16. "Jälluntofta — | 297 Valar dels kelste. dana isjsls elle ss sn Peje ole ie lslekl elle sers sis vink Aer ST de NETA 392 
17: hr iKallerstads:. || 2 esk sereygaklg der oden eos ein ln äns seine inta ie SE SL REA 395 
18. Ahs RR BIN IEEE SAKENS ERE RN es Nr Se AN SAS NO Bou Epost or 396 
TOM ITOrSkänge, I "AI Uoeeuseen ss do des sEe NE Reese be KEgS ser a Ts rf T sr ake 398 
SOGINDALDASKA. oo 0) Vaföskreplesle kt klo Slet ss (dls NSI ie-p IS SYS Sie) el else Sjerelejol ehe, Ia. 3 8) 8) 51 sla] sjel einjele] sa a ee ET AASE SERA 399 
SITEN SS ATTDARKETSE | AA oe a da nro me Nei e SE STR Asea sla eos öS a slöa la ös: RIS! a) 2) äs Tä Ta AA AN ES ER SRA 401 
2EROMSON Ser 4 Polo Verrl sten ssdsejeke lll Ne EIS efsjsisleieLsisLa sjele lejele Sjejshn leg släls ease je NS FREE ERE 403 
23 RES NÖT TTa TV ÅSA Duellen ars islels eo Bjölele ee LSfejejeel åa siejs]5) Telsl2 leser] ee, o Slet (TS ke Freie 404 
24. LECMSjö SR RR Ra ra a EE gr delar Ssad SÖN JUR ÖRE dot gosse så ns 410 
25 VIRAL ATV ASK fiT of seb sjsluele pie sillar sar reella sla slek les fe fa ioar sl lasse iolee | les sades (a te [eT ÅSE EEE 415 
I. Sammanfattning. Bebyggelsens och odlingens inflytande......... 417 
C. Bokskogens förekomstsätt och beskaffenhet .. missssmsmmsmsmsmmsss E 
D. Bokskogens föryngring och dess förhållande till andra växt- - 
fyl 
(SFI 4 90 010 0 (ES I rer a SE SE SEE BR SN RAR OR OR Aas där og gp bla 03 scr | 
E- STittord..s. sb RN TLS das be gA BS Le SRA KENEN ja 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. SST 


A. Undersökningens plan och utförande. 


Ur växtgeografisk synpunkt är boken ett af våra intressantaste träd- 
slag. Dess svenska utbredningsområde kan uppdelas i tre tämligen väl 
skilda zoner. Den sydligaste af dessa omfattar nästan hela Skåne samt 
ansenliga delar af Halland och Blekinge och begränsas i norr och öster 
ungefärligen af den linje, som tillika utmärker sydvästgränsen för granens 
allmänna förekomst inom landet.? Bokskogen utgör här hufvudmassan 
at den ursprungliga trädvegetationen, hvarför denna zon också blifvit 
kallad bokskogsregionen. Norr om bokskogsregionen kommer en zon, 
hvarest barrskog och björkhagar visserligen afgjordt gifva hufvudprägeln 
åt landskapets skogklädda delar, men där boken likväl förekommer täm- 
ligen allmänt, såväl i smärre hult som framför allt i strödda exemplar. 
Så beskaffad är norra delen af Blekinge samt de sydvästra delarna af 
Småland till ungefär 7/, af landskapets hela ytvidd.' Som den tredje 
och nordligaste af bokområdets zoner kan slutligen den del af landet 
betecknas, inom hvilken vild bok förekommer på enstaka långt från hvar- 
andra aflägsnade punkter, dock äfven här flerestädes beståndsbildande. 
Såsom framgår af den bifogade kartskissen (fig. 1) kan till denna zon 
räknas återstående delen af Småland, södra och mellersta Östergötland 
samt hela eller åtminstone större delen af Västergötland och Bohuslän. 
Gränsen mellan denna zon och den föregående är ganska obestämd i 
all synnerhet i västra Sverige, där hela zon 2 är föga framträdande. 

De frågor, som stå i sambad med bokens utbredning i Sverige samt 
dess förhållande till andra vedväxter — ljungen häruti inbegripen — ha 
blifvit mer eller mindre ingående berörda af flere författare, äldre såväl 
som nyare. Någon samlad och fullt öfvertygande bild har dock knappast 
framgått härur, i det att de gjorda uttalandena delvis gå i olika rikt- 
ning eller blifvit framförda med stora reservationer, betingade af ett 


1 Å fig. 1 är granens sydvästgräns inlagd efter HESSELMAN och SCHOTTE (Granen vid 
sin sydvästgräns i Sverige. Meddel. fr. Statens Skogsförsöksanstalt. Skogsvårdsfören. Tidskrift 
1906.) Gränsen för bokens allmänna förekomst i Småland är inlagd efter uppgifter af SCHEUTZ, 
Smålands Flora 1864, sid. XV, kompletterade enligt ALB. NILSSON, Om bokens utbredning 
och förekomstsätt i Sverige, Tidskr. f. Skogshushållning 1902. Bokens spridda förekomster 
inom zon 3 äro inlagda dels efter sistnämnda uppsats dels (ett 70-tal växtplatser) efter upp- 
lysningar erhållna ur frågecirkulär, som Skogsförsöksanstaltens botan. afdelning för några år 
sedan lät utsända för utrönande af de ädla löfträdens förekomst inom landet. 


352 EDVARD WIBECK. 


tämligen begränsadt undersökningsområde. Ännu i sitt arbete om boken 
år 1902" säger därför ALB. NILSSON, som dock kanske mest af alla 


GEN. STAB.LIT ANST, 


Fig. 1. Karta öfver bokens utbredning i Sverige. Det streckade fältet betecknar det 
af förf. undersökta området. ......... Sydvästgränsen för granens allmänna förekomst. 
---- Nordgräns för bokens allmänna förekomst. 9 Förekomst af bok utanför dess samman- 
hängande utbredningsområde. (Se vidare anm. å föreg. sida!) 


Karte iiber die Verbreitung der Buche in Schweden. Das schattierte Feld bezeichnet das untersuchte 
Gebiet. ».s-esses. Siidwestgrenze des allgem. Vorkommen der Fichte. ---- Nordgrenze des allgem. 
Aultretens der Buche. 6 Vereinzeltes Vorkommen der Buche ausserhalb ihrer kontinuierlichen Verbreit- 
ungsgebietes. 


bidragit till utredningen af hithörande förhållanden, att »det torde tills- 
vidare få anses vara en öppen fråga, om de isolerade bokförekomsterna 
äro relikter eller förposter för en vidare utbredning norrut>. 

Tanken, som legat till grund för den undersökning, hvars resultat 


! Se anm. å föreg. sida! 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 353 


i det följande framläggas, har varit den, att en fastare kunskap stode 
att vinna genom en detaljanalys af bokskogen inom ett större område. 
En sådan analys borde omfatta, dels en historik öfver områdets nuva- 
rande och förutvarande bokstånd, dels en undersökning öfver beståndens 
föryngringsförhållanden, framför allt på gränsen mot omgifvande växt- 
samhällen. De rikligaste och mest olikartade bilderna ur bokens kamp 
för tillvaron kunde man vänta att finna inom det såsom zon 2 betecknade 
området, hvarför undersökningens tyngdpunkt ansågs böra förläggas dit. 

I öfverensstämmelse härmed valdes till undersökningsfält Östbo och 
Västbo härad, hvilka gränsa intill hvarandra och båda ligga i Jönköpings 
län af Småland. Häradenas sammanlagda areal är 3,871,04 kvkm., d. v. s. 
nära 39 ([:nymil, fördelade på 38 socknar. Trakten är rik på sjöar, 
sankmarker? och vattendrag; fastmarken däremellan är i regel små- 
kuperad. Den karaktäristik öfver Jönköpings och Kronobergs län, hvil- 
ken återfinnes i inledningen till SCHEUTZ' Smålands Flora, är också 
tillämplig på ifrågavarande häraden. »>— — För öfrigt», skrifver denne 
författare, >»råder den största omväxling, så att man ofta finner de bördi- 
gaste och vackraste nejder i närheten af de mest kala och fula, och från 
trakter af vildt och skrofligt utseende kommer man oförmodadt till de 
vackraste utsikter och den mest leende natur. Man träffar ömsom vilda 
skogar och vackra löfrika lundar, vidsträckta och ödsliga ljunghedar 
och blomstrande ängar och därimellan klara bäckar och kärr, myrar och 
mossar.» Större delen af området ligger mellan 120 och 230 meter 
öfver hafvet, få punkter öfverstiga 300 meters höjd. De lösa jordlagren 
utgöras mest af morän, h. o. d. af rullstensgrus eller sand, berggrunden 
i regel af gneis, undantagsvis af granit eller diorit. All mark ligger : 
ofvan marina gränsen. Skogarna ha under de sista 23 åren blifvit 
illa medfarna, skogskultur var ännu för få år sedan ett så godt som 
okändt begrepp och de platser, där beståndsvård förekommit, äro lätt 
räknade.? Frånvaron af skogskultur och beståndsvård har snarast varit 
till fördel för undersökningen, enär tack vare denna brist förhållandena 
framstått mera ursprungliga och vida klarare, än hvad som annars skulle 
varit fallet. En god förutvarande lokal- och personkännedom om trakten, 
som är författarens födelsebyggd, har för undersökningens hela gång 
varit af stor nytta. 


1 Sankmarkerna upptaga i Östbo omkr. 17 24, i Västbo omkr. 27 2 af hela häradets 
ytvidd. 

Gallra heter på traktens dialekt »lunna». Ordet är verbalform till substantivet 
»lunna», pl. »lunnor»>, hvarmed förstås klenare virkesstammar, användbara till krakstör, häf- 
stänger vid stenbrytning m. m. Man finner häraf, att det icke är beständsvärds- begreppet 
gallring eller glesställning som namngifvits, utan den afverkningsform, hvarigenom klenare 
virke af viss beskaffenhet tillgodogöres. 


354 EDVARD WIBECK. 


Undersökningen af Östbo och Västbo bokskogar påbörjades år 
1907 med tillhjälp af ett stipendium på 250 kr. från Kungl. Domän- 
styrelsen. För erhållande af preliminära upplysningar utsändes i slutet 
af april s. å. frågecirkulär af följande lydelse: 


Undertecknad har för afsikt att vinna kännedom om bokskogens nuvarande och forna utbredning inom 
vissa delar af Småland. För vinnande af detta mål får jag härmed utbedja mig Edert benägna medarbete be- 
ETARFAT CO Won R de on enas enar ora SOCKk:->-> é 

Jag vore för den skull mycket tacksam, om Ni på de----- här bifogade kart ----- öfver nämnda sock...-- 
i tydlig blyerts- eller bläckritning ville utmärka följande: 

1:0 De områden, som för närvarande intagas af verklig bokskog, äldre såväl som yngre. Med bok- 
skog menar jag en trädklädd plats, där bok är det förhärskande trädslaget. 

2:0 De områden, som i »mannaminne>» eller i de flesta fall inom de sista 100 åren bevisligen haft 
verklig bokskog, men där detta trädslag nu är helt försvunnet eller kvarlefver endast i enstaka exemplar eller 
i små grupper. Sådana forna bokområden äro troligen ej ovanliga i denna trakt, Ofta torde de vara belägna 
på höjder och åssträckningar och te sig numera sannolikt såsom hagmark eller skogsmark med yngre till medel- 
ålders gran och björk, men med här och där kvarstående gamla enstaka bokar eller talrika stubbar af detta 
trädslag. Då emellertid ej alla så beskaffade områden förr burit verklig, sluten bokskog, är det önskligt, 
att å kartan endast inritas de områden, hvarå bokskog med ful! visshet funnits. 

Områdena n:o i, d. v. s. de, som nu intagas af verklig bokskog, böra ritas helt mörka (med bläck 
eller blyets); 

områdena n:o 2, d. v. s. forna, men numera försvunna bokskogar, kringritas med ett sammanhängande 
bläck- eller blyertsstreck. 

Vid ritning på kartan tillses, att gränserna blifva fullt slutna samt tydliga. För att tvekan ej skall 
uppstå, på hvilkendera sidan om en gräns bokområdet ligger, bör detta senare öfvers'reckas med glesa paral- 
lella linjer. En ritning sådan som den här vidstående! betyder alltså en bokskog med ett däromkring liggande 
område, som fordom burit bokskog. 

Det är att observera, att skalan på de --.--. här sända kart---.. är I: 100,000, hvadan 100 meter på mar- 
ken å kartan endast blifva 1 millimeter, 1 kilometer på marken är 1 centimeter på kartan o. s. v. 

En mindre bokdunge kan, om dess konturer svårligen kunna inläggas å kartan, i nödfall endast ut- 
märkas genom en rund, tydlig punkt. 

På bilagda, tomma papper torde Ni godhetsfullt — med hänvisning till de å kartan utmärkta boksko- 
garna eller forna bokområdena, hvilka lämpligen numreras, — uppgifva följande: 

1:0 Ifrågavarande skogars och områdens areal i hektar eller tunnland samt namnen på de hemman, 
å hvilka de ligga. 

2:0 Andra fullt säkra uppgifter rörande bokens nuvarande eller forna utbredning, äfven om dessa uppgifter 
ej falla direkt inom ofvanstående ram. Sä t. ex. vore jag tacksam för att få veta Edra eller andra mäns i 
socknen åsikter om bokskogens utbredning eller tillbakagång, uppgifter å bokvirkets pris och användning, 
gängse sätt att sköta ännu befintliga bokskogar o. s. v. 

Der påritade kart ----- jämte alla de uppgifter, som Ni i denna sak kan och vill lämna, torde helst 
före maj månads utgång och senast den 7:de juni återsändas till mig under adress: Brahegatan 36, Stock- 
holm. För detta ändamål medföljer här kuvert och brefporto. 

Om möjligen genom ifrågavarande undersökning skulle åsamkas Eder någon utgift, beder jag Eder 
vara god underrätta mig härom för omedelbar likvidering. 

Någon gång mellan den 15 juni och 1 augusti innevarande år kommer jag sannolikt att i och för stu- 
dier på ort och ställe besöka —.-.....--------- TA RSOSK ere 
AR Ytterst tacksam för Eder medverkan i denna sak, afvaktar jag i sinom tid kart----- och öfriga medde- 
anden. 

Med största högaktning 


Edvard Wibeck. 
Fil. kand; e. jägmästare. 


De kartor, som åtföljde frågecirkuläret, voro urklipp ur de vanliga 
generalstabskartorna. Frågecirkulär med bifogade kartor utsändes till 
inalles 36 personer, 13 inom Östbo och 23 inom Västbo härad. Alla 
de tillfrågade voro män, hvilka under en lång följd af år — oftast allt- 
sedan barndomen — lärt känna den trakt frågan gällde, och mer eller 
mindre utförliga svar inkommo också från alla så när som på ett enda 
undantag. 

Med ledning af de så erhållna upplysningarna utfördes det mesta 
af fältundersökningarna under tiden 17 juni—26 juli s. å., då flertalet 
socknar inom undersökningsområdet besöktes. Förbigångna blefvo endast 


! En förtydligande, här utesluten teckning medföljde cirkuläret. 


SET Y 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 355 


socknarna längst i norr, hvarest boken så godt som fullständigt saknas. 
Under exkursionerna blefvo bestånds- och föryngringsförhållandena på 
ett stort antal platser med nu befintlig eller förutvarande bokskog före- 
mål för undersökning samt talrika kompletteringar i beståndens kart- 
läggning gjorda. 

Då författaren år 1908 vann anställning vid Statens Skogsförsöks- 
anstalt, bereddes mig tillfälle att i väsentlig grad fullständiga bokskogs- 
undersökningen, som ansågs väl kunna inrymmas under anstaltens all- 
männa program. Framför allt blef undersökningens historiska del nu 
fotad på en bredare och ojämförligen säkrare grundval än förut, der- 
igenom att jag fick tillfälle att genomgå samtliga i kungl. landtmäteri- 
styrelsens arkiv befintliga äldre hemmanskartor m. fl. från Östbo och 
Västbo härad. Också fältundersökningarna blefvo i någon mån kom- 
pletterade såväl sommaren 1908 som 1909, då samtidigt en tillfällig för- 
söksyta (n:o 161 i Försöksanstaltens register) utlades i bokskog på Mårås' 
kronpark i Långaryds socken. 

Det undersökta kartmaterialet omfattar ungefär tiden 16350—1840; 
de äldsta bladen äro ett flertal kartor öfver Jönköpings län, hvilkas 
talrika uppträdande: under senare delen af 1600-talet torde stå i samband 
med de samtidiga krigen med Danmark. De äldsta hemmanskartorna 
äro daterade 1681. Som de viktigaste dokumenten öfver bokskogens 
utbredning inom det undersökta området vid slutet af 1600-talet böra 
särskildt nämnas tvänne af JONAS DUUKER i stort format upprättade 
»Special Geografiska» häradskartor öfver Östbo och Västbo, den förra 
från åren 1686—88, den senare från år 1690. Östbo-kartan upptager 
9, Västbo-kartan 10 bokskogsområden, de flesta af betydande omfatt- 
ning. Positiva uppgifter om bokskogarna och deras belägenhet ha för 
öfrigt kunnat inhämtas ur c:a 230 kartor jämte beskrifningar, till tiden 
fördelade på följande sätt: 


HErfansaren; (1048)! 1080-000, sms. csn 20. Sk. Kkaltor. 
» » INO Er YA Oboe or orion bur 50 > » 
» » USES fe TA ARE EO 00 60 >» 
» » TÖBO—-L 040) on ntpsasrr NR rös oke 100 > 


Ett ännu större antal kartbeskrifningar ha genomgåtts, i hvilka ut- 
talanden om bokskog helt saknas. I de flesta af dessa fall äro skogs- 
bestånden skildrade med sådan utförlighet, att man af beskrifningens 
negativa vittnesbörd är fullt berättigad att draga den slutsatsen, att 
bokskog måste saknats på ifrågavarande område. Bland landtmätare 
från äldre tider, hvilka genom talrika uppgifter om bokskogarna inom 
det undersökta området kommit att rikta historiken i min uppsats, må 


356 : EDVARD WIBECK. 


särskildt nämnas J. DUUKER, A. M. HAGMAN, N. LINDVALL, G. ESPING, 
M. JI EK, Oc CHYTRZUS, och J. ATIVIN. En lycklig omstandiobhet 
är, att boken förr var relativt vida högre skattad än nu. Af detta skäl 
nämnes den i regel först af alla trädslag såväl i kartbeskrifningar som 
annan topografisk litteratur; bokskogen är på gamla kartor ofta utmärkt 
genom en särskild figurbeteckning. I samma mån vi rycka nutiden när- 
mare, se vi denna bokens särställning utplånas, och kartbeskrifningarna, 
hvilka oroväckande tilltaga i omfång, blifva på samma gång magrare 
på upplysningar om detta trädslag. Att genomgå det kolossala, efter 
år 1840 tillkomna kartmaterialet från Östbo och Västbo skulle kräfva 
ett arbete, som på intet vis stode i förhållande till vinsten.! 

Mera att beklaga är däremot, att en grupp af urkunder äldre än 
det använda kartmaterialet t. v. måst lämnas outforskad, nämligen de 
handskrifna s. k. jordeböckerna från medel: och gustavianska tiden. I 
dessa förteckningar öfver klosters, jorddrottars m. fl:s egendomar och 


1 I detta sammanhang torde vara lämpligt att nämna några ord om den genom Kungl. 
Domänstyrelsens försorg till 1897 års utställning upprättade skogskartan öfver Sverige. Mån- 
gen, som torde erinra sig att denna karta på grundlag af generalstabsbladen i skalan 1: 100,000 
blef målad i olika färger, utmärkande barrskog, björkhagar, inägor, bokskog och ljunghed, 
kan det i annat fall förefalla underligt, att ett tillsynes så viktigt dokument blifvit med tystnad 
förbigånget eller möjligen helt förbisedt vid ifrågavarande undersökning. Så är emellertid 
icke fallet. Kartan har blifvit studerad, men, hvad undersökningsområdets bokskogar angår, 
befunnits vara ytterst ofullständig och missvisande. I all synnerhet gäller detta om Östbo 
härad, där intet enda bokbestånd finnes upptaget, ehuru sådana förefinnas inom både Ryda- 
holms, Gällaryds, Voxtorps, Värnamo, Tånnö, Kärda och Häångers socknar till ett antal af 
c:a 20 stycken, bland dessa bokskogen vid Källunda, hvilken f. n. torde vara den största 
inom båda de undersökta häradena. Bland felaktigheter anmärkta från Västbo må här endast 
nämnas några af de mera påfallande. Sålunda upptager kartan ingen bokskog i Forsheda 
socken (i verkligheten finnas där 2 tämligen betydande sådana), ingen i Dannäs” s:n (i verk- 
ligheten I större och I å 2 mindre hult), ingen i Kulltorps s:n (mot 2 å 3 befintliga hult), 
ingen i Kållerstads s:n (mot 6 å 8 smärre, befintliga hult) och ingen i Färgaryds s:n väster 
om sjön S. Färgan (mot 6 å 7 där befintliga hult.) Flera eller färre bokbestånd saknas i 
så godt som hvarje socken, i Sandvik t. ex. hulten vid Björnakull och Bockshult, i Refteled 
hulten vid Replinge, Nöbbeled och Hensjö, i Långaryd bl. a. det tämligen betydande bok- 
skogsområdet vid Skärshultssjön, genom hvilket stora vägen Långaryds kyrkby — Kinnared 
går, i Femsjö bl. a. de betydande hulten på udden norr om kyrkbyn samt vid Hallaböke 
0. sS. Vv. Å andra sidan betecknar kartan felaktigt såsom bokskog flera områden, hvilka i 
verkligheten upptagas af mark af annan beskaffenhet. Yttre delen af Toftnäsudden i Bolmsö 
s:n upptages så t. ex. af löfhagar med öfvervägande björk och ek. Stranden mot sjön Bolmen 
utgöres i norra delen af Tannåker s:n af blandad löfskog med därinnanför belägna ljunghedar. 
Endast en bråkdel af det mellan Unnen och Bolmen i S. Unnaryds s:n belägna området, 
hvilket på kartan betecknas såsom bokskog, utgöres numera af verklig sådan skog. De an- 
förda exemplen äro blott en del af de felaktigheter, som jag lätteligen skulle kunnat påvisa. 
Af likaså litet detaljvärde, hvad bokskogsförekomsterna i Småland angår, som nyssnämnda 
karta är tydligtvis den förminskade kopia af densamma, hvilken såsom textfigur n:o 5 åtföljer 
G. ANDERSSONS uppsats Nägra drag ur de svenska skogarnes historia, Skogsvårdsfören. Tid- 
Skrifti 1003; DD. I 

Till undvikande af alla missförstånd bör kanske framhållas, att jag med ofvanstående 
kritik ingalunda velat frånkänna 1897 års skogskarta eller för vissa öfversiktsändamål gjorda 
kopior och utdrag därur, det oomtvistliga värde, som de kunna ha för vinnande af en god 
totalbild af skogsvegetationens utbredning och fördelning. För specialundersökingar af den 
beskaffenhet som den föreliggande måste en mer eller mindre summariskt hopkommen öfver- 
siktskarta helt naturligt ha ett ganska begränsadt värde. 


Fe 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HARAD AF SMÅLAND. 357 


natura-inkomster skulle man, — hvilket jag kunnat öfvertyga mig om 
af den ringa del af denna jordebokslitteratur, som föreligger i tryck —, 
kunna få talrika upplysningar angående ollonskogarnas forna belägenhet 
och afkastning. En mängd uppgifter från Östbo och Västbo lära så- 
lunda finnas framför allt i Nydala klosters jordebok (omnämnd i J. G. 
LILJEGRENS Diplomatarium Suecanum, Sthlm 1829. Vol. I, sid. XII) 
samt i Göran Månssons till Bolmsnäs Fordebo& (se not å sid. 308). 

Bland viktigare tryckta, topografiska källskrifter, som legat till grund 
för bokskogshistoriken, må nämnas E. ROGBERG, Historisk Beskrifning 
om Småland 1770, ett flertal sockenbeskrifningar af J. ALLVIN, publi- 
cerade under åren 1819—1827 i Jönköpings läns hushållningssällskaps 
bandlingar, samt samme författares beskrifning öfver Västbo härad 1846 
och öfver Östbo härad 18532. Öfriga använda källskrifter återfinnas i 
litteraturförteckningen i slutet af uppsatsen. 

Den uppsatsen åtföljande kartan är omritad efter blad i skalan 
1: 100,000, på hvilka de primäruppgifter först blefvo inlagda, som 
erhöllos såväl genom svaren på frågecirkulären som genom mina egna 
fältexkursioner och arkivstudier. På grund af den förminskade skalan 
ha de smärre bestånden endast kunnat utmärkas skematiskt. För att 
så vidt möjligt undvika gröfre misstag vid kartläggningen af nu för- 
svunna bestånd, har för mindre väl dokumenterade sådana användts en 
särskild beteckning. Att fel och brister icke desto mindre vidlåda såväl 
kartan som den historiska textframställningen, därom är författaren fullt 
medveten. Det skulle varit mig omöjligt att under den tid, som stått 
till buds för denna undersökning, ens besöka alla nu befintliga bokbe- 
stånd inom det 39 []:mil stora undersökningsområdet och ännu omöjli- 
gare att uppgå gränserna för alla tvistiga förutvarande bestånd. I många 
fall har jag därför varit nödsakad att utan personlig kontroll godtaga 
lämnade uppgifter. Mycket skulle ha vunnits, om äfven den del af be- 
ståndshistoriken, som grundats på äldre kartor, kunnat upprättas före 
exkursionernas utförande. Dessa senare skulle i så fall kunnat läggas 
med större urskiljning, och observationerna och intresset bättre koncen- 
treras på just de punkter, som varit mest förtjänta däraf. 

Trots de anmärkta svagheterna i uppsatsen vågar författaren hoppas, 
att densamma skall befinnas innehålla öfvervägande riktigt framställda 
fakta med vissa tillämpningar för det praktiska skogsbruket. 

En efter originalanteckningarna upprättad karta i skalan 1: 100,000 
öfver undersökningsområdets forna och nuvarande bokskogar förvaras 
på Statens Skogsförsöksanstalt. 


358 : EDVARD WIBECK. 


B. Bokskogens forna och nuvarande utbredning. 


I. Speciell redogörelse. 


Östbo härad. 


1. Byarums socken. 


Denna socken är den nordligaste af alla inom hela det område, som un- 
dersökningen omfattat. Hvarken äldre eller nyare uppgifter förmäla något 
om bok, och troligt är, att detta trädslag under de senaste seklen helt och 
hållet saknats inom socknens gränser. 


2. Tofteryds socken. 


I ROGBERGS förutnämnda arbete från år 1770 sägs om denna socken: 
— välsignelse på skog af allehanda slag, utom Bok — —>». Enligt 
WIESELGREN fanns år 1831 en bok vid Snuddebo, »den enda i gället». F.n. 
synes boken helt saknas inom Tofteryds socken. 


» 


3. Hagshults socken. 


Kartbeskrifningar från 1600- och 1700-talen omnämna ingenstädes bok, 
endast furu- och gran samt jämväl ekskog. ROGBERG uppgifver emellertid, att 
»socknen hafver någon skog af Ek, Bok, Furu och Gran». Möjligen före- 
kommer f. n. någon enstaka bok inom socknen, men med all säkerhet ingen 
dunge eller skog af detta trädslag. 

Om ROGBERGS uppgift är riktig, skulle boken sålunda förr haft större 
utbredning inom socknen än nu. Att detta verkligen varit fallet synes ganska 
antagligt, hälst som en vacker bokskog fortfarande finnes kvar i Hagshults 
östra grannsocken, Nydala i Västra härad. TIfrågavarande skog ligger omkr. 
3 km. från MHagshults sockengräns, vid sjön Ruskens strand 1 km. norr 
om gården Carlsnäs. Denna skog omnämnes redan i ROGBERGS arbete m. fl. 
urkunder från 1700-talet. 


Au Åkers socken. 


Enstaka bokar förekomma å hemmanen Pålskog, Ljungberg och Mässe- 
berg. Inga äldre uppgifter föreligga, som tyda på att boken fordom haft 
större utbredning inom socknen. 


5. Käfsjö socken. 


Bok förekommer endast i strödda exemplar, så t. ex. å Hillerstorps berg. 
Hvarken kartbeskrifningar eller äldre topografisk litteratur omnämna bokskog 
eller öfverhufvud taget bok inom socknen. 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 359 


6. Fryeleds socken. 


Från denna socken möta oss uppgifter om den nordligaste bokskogen 
inom Östbo härad. En år 1772 upprättad karta och beskrifning öfver säteri- 
rusthållet Earyds inägor upptager å gärdesmarken norr om gården en skift 
kallad >»Bokeliden>. Denna skift hade då emellertid karaktären af en hård- 
vallsäng, beväxt med björk- och ekskog. 

I ALLVINS »Beskrifning öfver Östbo härad i Jönköpings län», 1852, talas 
om ett litet bokhult i Earyds norra gärde, hvilket hult »i trakten tros vara 
det längst i norr belägna i Sverige». Dock anmärkes, att »bokarna äro till 
det mesta borta». 

Sista resten af Earyds bokhult synes ha försvunnit på 1870-talet och nå- 
gon annan bokskog vet sockentraditionen ej att omtala. F. n. finnes endast 
fåtaliga, strödda bokar inom Fryeleds socken. 


7- Gällaryds socken. 


Boken har under de senaste århundradena ej haft någon betydligare ut- 
bredning, Ett större bokområde har socknen likväl en gång ägt, näm- 
ligen i sitt sydvästra hörn, trakten väster och sydväst om Stora Ramsjön. 
Detta bokområde, som till stor del sträckte sig in i Voxtorps socken, kalla- 
des »Ramshultet> och var fordom samfällig utmark till såväl Voxtorps och 
Bohrs som Gällaryds skoglag. Bokområdet utbredde sig öfver åsen väster 
om Ramsjön, troligen ända upp emot nuvarande vägen mellan Voxtorp och 
Gällaryd. Söderut delade sig hultet å ömse sidor om den sankmark, som 
sträcker sig norrut från Läcksjön. Kartor öfver Eds herregård från åren 
1685 och 1686 antyda, att östra grenen nådde ned till afloppsbäcken från 
Stora Ramsjön, under det den västra klädde höjderna norr om Ellsjön. 

Vid skoglagets skiftning år 1792 hade bokskogen redan mot söder en 
ringare omfattning och beskrifves såsom »blandad boke- och granskog». Om 
grunderna vid utmarkens delning heter det, att hvarje gård borde om möjligt 
erhålla >sin proportion af så bokeskog som timmer- och granskog, hvilka 
båda äro lika oundgänglige». De gårdar, som icke kunde få någon bok- 
skogslott, förbehöllos rätt att vid inträffande ollonår »njuta skrafvel för 4 
svinkreatur, i fall skogen efter taxering sådant tål». Sådan rätt blef tillerkänd 
hemmanet Risbygd på den del af Ramshultet, som låg inom Gällaryds socken. 

Den nuvarande bokmarken är inskränkt till några få hektar af det forna 
bokområdet, på åsryggen mellan Hvitasten och Hyltenäs. Här uppväxa f. n. 
täta grupper af ungbok på en hårdvallsmark, som glest öfverskuggas af en- 
staka, gamla bokar, delvis af väldiga dimensioner. 

Förutom i trakten af det forna Ramshultet träffas bok numera i spridda 
exemplar flerestädes inom västra delen af Gällaryds socken, så t. ex. vid Ram- 
näs samt vid Fällan och kringliggande hemman. 


3. Rydaholms socken. 


Då ALLVIN i sin Beskrifning öfver Östbo Härad 1852 påstår, att de 
flesta utmarkshöjderna inom Rydaholms socken 1 forntiden burit bokskogar, 


360 : EDVARD WIBECK. 


har han sannolikt fullkomligt rätt. I slutet af 1600-talet hade socknen emel- 
lertid blott 3 bokområden af ansenligare utsträckning, hvilka alla finnas upp- 
tagna på en af J. DUUKER åren 1686—388 read fee -Geographisk 
Charta öfver Östbo härad.» 


Störst af dessa bokområden var troligen det, som vi lämpligen kunna 
kalla det västra området. På DUuUuKERS karta angifves det som en långsträckt, 
men tämligen smal skog längs västra sockengränsen, 1 norr nående upp midt 
för södra ändan af den numera urtappade Kroppsjön, i söder slutande midt 
för Fyllesjön. Tydligen bör man dock icke tillmäta bäradskartan en alltför 
pålitlig bild af bokskogens dåvarande utsträckning. Talrika kompletterande 
upplysningar härvidlag lämna en del hemmanskartor från 1700-talet. Så upp- 
gifver en karta och beskrifning från år 1711 öfver Hjälmsänga, att utmarken, 
som var samfällig till inalles 13!/; gårdar, »bestod af skog af Ek och Bok 


till 8 st. svin på hvar gård» — inalles alltså till 108 svin —, »när skogen 
är väl giorder, timmerskog ingen, fälleskog af ganska ringa värde, bestående 
af fur, — — nödig skog till vedbrand och gärdsle, löfbrott eller näfverfläng 
intet — ». Den så beskaffade utmarken gick rundt omkring Hjälmsänga 


inägor. Trakten söder om Lagmansryd mellan Gässjön och Bortilsbo ända 
till Böttemåla hade år 1746 »litet Bokskog samt Gran och några Ekar.» 
Det sägs uttryckligen, att största delen af boket redan var uthugget. Då lik- 
som än i dag funnos också helt säkert bokar inströdda å den något längre 
i norr belägna trakten mellan Nyagärde och Kroppsjön, hvilken mark be- 
skrifves såsom »stenig med Gran och något löfskog». Österut från Kroppsjön 
dominerade -barrskogen redan 1 medio af 1700-talet. 

Mot slutet af samma sekel är det västra bokområdet redan starkt för- 
minskadt samt söndersprängdt i flera smärre hult. En karta från år 1793 
öfver Nederleds skoglag upptager sålunda på platsen för 1680-talets stora 
bokskog tvenne mindre hult, ett på omkr. 20 hektar sydväst om gården Södra 
Ryd och ett på 2 hektar något söder om det förra. Ur skifteshandlingarna 
må följande citeras: »Som bokeskogen ej kan umbäras, hvarken för närva- 
rande eller framdeles, så delas den särskildt utan beräknande å själfva mar- 
ken — — —. Hvad delningen af bokskogen angår, så är den sålunda för- 
rättad, att frälsehemmannen till Hjelmsänga hafva tilsammans fått det, som är 
från Öster til Björsgårds skillnads-Linea samt finnes uti N:a och S:a Carls- 
gärde och Åsens oct. Brotorpets skiften, samt frälsehemmanet N:a Ryd unge- 
fär ena hälften af Boket uti Storagårds skifte; men all den öfriga Bokskogen 
är samfält til Skatte- och Kronohemmanen.» 

Om Hjälmsänga säteri uppgifver ännu ALLVIN från midten af 1800-talet, 
att gården hade skog till öfverflöd af bok, ek etc: 

På karta öfver Lagmansryd från år 1799 angifves endast. en hiten, c:a m 
hektar stor, hägnad skift sydost om gården invid vägen till Böttemåla såsom 
> Bokehagen. » 

Någon verklig bokskog finnes numera knappast på platsen för det forna 
västra bokområdet. Rikligast har boken hållit sig kvar — lokalt troligen 
också vunnit terräng — 1 områdets norra del, samt trakten norr därom, hag- 
och ängsmarken sydost om sjön Furen och väster om Kroppsjön. Sålunda 
växer bok talrikt längs vägen Wärnamo Nederled vid Slättebrohult, Bortilsbo 
och Räfsebo. Den sammanträder h. o. d. till grupper och smärre hult, af 
hvilka det största ligger längs stranden af den sankmark, som intager den 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 361 


forna Kroppsjöns plats. Det uppgifves, att bokbeståndet ej trifves så bra efter 
sjösänkningen som förut. Rikligt och med smärre ansatser till beståndsbild- 
ning uppträder boken också å Alabäckshults, Nyagärdes och Lagmansryds ägor. 


Till storleken det 2:dra i ordningen var Rydaholms östra bokområde, 
som låg mellan sockengränsen i öster och Galtasjön i väster. På 1680-talet 
nådde bokskogen i söder förbi norra ändan af Elganässjön, i norr upp till 
myren vid Örnahult och Halltorp. Äfven detta område förminskades starkt 
under loppet af 1700-talet. På en karta från år 1788 öfver Hjortsjö skog- 
lag upptager bokskogen öster om Galtasjön endast c:a 17 hektar och har 
hvarken i norr eller söder samma utsträckning som förr. Samma karta an- 
gifver emellertid också öfver 200 hektar af trakten nordväst om Galtasjön, 
mellan denna sjö och Helgasjön såsom hemmanens »hem- och bokeskift.» 
Bokskogen öster om Galtasjön tillföll vid delningen hufvudsakligen Hjortsjö 
Lunna-, Norre-, Mellan- och Östregård samt till någon del äfven Granstalida. 
Som vanligt innehålla skifteshandlingarna föreskrifter om ollonskogens nyttjande. 

I gärdesmarken till hemmanen Sörhult, Granstalida och angränsande ägor 
till Hjortsjö förekommer bok fortfarande i rätt betydlig mängd, h. o. d. med 
ansats till beståndsbildning. Till större delen intager dock numera annan vege- 
tation: björkhagar, granmark m. m., det forna bokområdets plats. 

Det 3:dje större bokområdet inom Rydaholms socken låg på västslutt- 
ningen af den åssträckning, som följer sjön Rymmens västra sida, och när- 
mare angifvet midt för åsens högsta del, trakten nordväst am Rubbarp. Bok- 
skogen tillhörde dessa hemman samt Lökaryds by och tecknas på förutnämnda 
häradskarta som en enda, rundad ägofigur. En karta från år 1773 upptager 
på samma plats 4 stycken bokhult, belägna åt olika håll från det s. k. Ern- 
bergstorpet. Hultet i nordost från torpet var det största, 3 smärre hult lågo 
väster och sydväst om detta. Tillsammans omfattade bokhulten 20 å 25 hek- 
tar och -beskrifvas såsom respektive »vacker bokeskog», »bokehylte omgifvet 
af späd gran och furuskog» samt »bokehult med något grankiärr». Vid skif- 
tesdelningen år 1773 uppgåfvo Säfrarps byamän, att äfven de sedan gammalt 
hade rätt att vid infallande ollonår få släppa 9 stycken svin på Lökaryds 
bokskog samt yrkade på att denna rätt måtte såsom förut blifva dem obe- 
tagen. Direkt angränsande till Lökaryds bokskog var tvifvelsutan det skifte, 
som på en karta öfver Kålfvarps by och Hestra skog och utmark år 1781 
angifves såsom »Bokehyltan», en c:a 4 hektar stor »blandad boke- och grane- 
skog», belägen i sydost på sistnämnda utmark. 

Af Rubbarps och Lökaryds bokskogar tyckes numera ingenting finnas 
kvar, deras plats har intagits af den granskog, om hvars framryckning redan 
kartbeskrifningarna från 1700-talet gifva en antydan. 

Förutom på de platser, som redan blifvit nämnda, finnes bok i strödda 
exemplar öfver så godt som hela Rydaholms socken. Sålunda uppgifves den 
från följande byar och hemman: Högakull, Svansholm, Brännesvik, Skaftarp, 
Långstorp, Horda, Grankärr, Linnestorp, Källaretorp, Skärbäckshult, Köphult, 
Ekhult, Löpaskog, Upplid, S. Carlsgärde, Åsen, Tostarp, Styckebo, Jönsbo, 
Skriperyd, Stora och Lilla Grönlid, Boleken, Tryggarp, Lufveryd, Lindstad och 
Elmeslid. Strax norr om Upplid Storegård i byn af samma namn skall 
t. o. m. ett mindre bokhult förefinnas. 


362 2 EDVARD WIBECK. 


9. Voxtorps socken. 


Framför andra socknar inom häradet har Voxtorp varit berömdt för sina 
bokskogar. Efter allt att döma klädde bok än samlad i mörka hult än strödd 
i glesare, med andra trädslag blandade löfängar, en gång större delen af den 
inom socknen belägna trakten kring sjöarna Flåren och Furen. 

De största bokskogarna hörde till det urgamla herresätet Ed. Två styc- 
ken kartor öfver gårdens utmark från åren 1685 (af J. DUUKER) och 1686 
(af AA. L. ROHMAN) gifva besked om skogens dåvarande utbredning och be- 
skaffenhet.! Näset mellan Flåren och Furen täcktes af en väldig bokskog, 
»Edbohult», h. o. d. uppblandad med hassel. Bok i blandning med gran 
klädde också den högländta udde, som under namn af Högatåget (förr »Hya- 
togh») utskjuter 1 norra delen af sjön Flåren. Bokskogen nådde här åtmin- 
stone upp till en linje, som kan dragas mellan norra ändan af sjöviken vid Bor 
samt en punkt något norr om Linnerö vid västra sidan af Högatåget (enl. 
häradskartan öfver Östbo 1686—388). Om den norr om Ell- och Läcksjöarna 
belägna bokskogen, som hörde till det s. k. Ramshultet, är redan taladt i 
samband med Gällaryd sockens bokskog. Något längre i väster, på åsen 
ofvanför den namnkunniga Trolleklippa fanns också ett litet bokhult. Äfven 
sydöstra hörnet af socknen, trakten väster och söder om Hyltan betecknas 
som »För- och Bokeskog». Ett torpnamn, Svinhult, på 1686 års karta tyder 
på bokskogens forna utbredning något längre 1 norr. En karta från år 1722 
öfver Pinnarekull uppgifver också, att »1 ängsmarken fanns något Ek och 
Bokar samt Björk, Al, Asp och Enebuskar». Ollonskog nyttjade hemmanet 
till egna svin. 

Bokskogen vid Hyltan synes under förra hälften af 1700-talet snarast 
vunnit terräng på furuskogen och ängsmarken i norr. En karta öfver Furs 
skoglag från år 1746 upptager sålunda hela trakten mellan Furen i väster 
och nuvarande sockengränsen i öster samt Årån i norr och Skeda inägor 
och Käringasjön 1 söder såsom »Förhyltan, vacker Bokeskog». Med Ryda- 
holms västra bokområde stod »Förhyltan» vid denna tidpunkt icke i direkt 
sammanhang. Trakten närmast söder om denna var då beväxt med »gran 
och grof aleskog». 

I slutet af 1700-talet hade Ed, enligt karta af A. BERGIus 1786, allt 
fortfarande betydliga bokskogar. De små bokhulten vid Trolleklippa och 
norr om Ellsjön voro visserligen borta, men östra grenen af Ramshultet — skogen 
norr om Läcksjön — Hyltan och Edbohult funnos kvar. Eds del af Rams- 
hultet omfattade nu omkr. 16 hektar och beskrifves såsom »Bokeskog med 
gran blandad». Hyltans bokskog omfattade c:a 53 hektar och Edbohult 
ungefär 490 hektar, eller om den s. k. »främbre skogen», tydligen en glesare 
löfäng närmast gården, inräknas, omkr. 675 hektar. Om >»Stora skogen 
Edbohult», säger kartbeskrifningen, att den växer på ganska god jordmån, 
som kunde uppodlas till åker och äng. Skogen bestod »af alla sorter skog, 
men i synnerhet ek och bok». Äfven gran, fur och aleskog förekommo. På 
skogen kunde under ollonår intagas från 1,000 till 2,000 stycken svinkreatur. 
Äfven i Ramshultet och Hyltan intogos ollonsvin, men på dessa platser endast 
från kringliggande gårdar. Till Edbohult kommo däremot svindrifter långväga 

! Redan en år 1648 upprättad karta, s. k. »Geographisk Delineation» öfver Jönköpings 
län betecknar näset mellan Flåren och Furen såsom beväxt af bokskog. 


(SE 


Fot 1908 

Fig. 2 på gammal bol Ides af en björk- 

Ma a - Ez AT 1 h nsnår m m 
generation. Marken är nu täckt af enbuskar, gräs (mest Arira flexuosa), hall onsnår m. I 


Ed, näset mellan Furen och Flåren, Voxtorps s:n, Småland 


Vor 
generation ge 
Ed, Voxtorp, 


s Jahren 
worden, 


nd. 


Nachd 


364 S EDVARD WIBECK. 


ifrån, och ållonbetet utgjorde under goda år en ej oväsentlig inkomstkälla för går- 
den. Man förstår, att under sådana förhållanden den prosaiska myt-tolkning 
kunnat uppkomma, som helt enkelt vill identifiera den skatt, hvilken enligt 
sägnen ligger nedgräfd på näset, med afkastningen från ollonbetet.!. 

Flera arbeten från förra hälften af 1800-talet omnämna bokskogen vid 
Ed. E. TUNELDS »Geografi öfver konungariket Sverige», Bd. III 1832, upp- 
gifver, att, »då godt förråd är på boknötter, gödas där flera hundrade svin- 
kreatur.» I »Underd. Berättelse till Konungen om Jönköpings Läns tillstånd 
i ceconomiskt och statistiskt afseende de sist förflutna åren», 1834, sägs, att 
»bokskogarna tryta i Östbo, der vid det täcka Edh, bokskogen ännu utgör 
en renderande herrlighet. Längre i norr trifvas blott spridda träd af detta 
ädla slag ——>. P. WIESELGREN, »Ny Smålands beskrifning», Del II 1846, 
förmodar, att »Eds bokskog är den största uppåt Norden ofvan Skåne. Ännu 
ditföras svinhjordar, då skogen burit nötter i ymnigare mått». ALLVIN slut- 
ligen i sin »Beskrifning öfver Östbo» etc. 1852, uppgifver, att »näset eller 
landtungan emellan sjöarna utgöres endast af ett Bokhult, på hvilket i ollonår 
flera hundrade svinkreatur kunna födas och gödas». 

Såsom man finner, stod ännu för en 50 å 60 år sedan Edbohult i sitt 
fulla flor. Det är nästan ofattligt, huru fullständigt sköflingen sedan dess 
hunnit öfvergå trakten, samt till hvilken grad" denna bytt karaktär. Här som 
på många andra trakter inom Östbo och Västbo härad, där bokskogen för- 
svunnit genom människans direkta åtgöranden, har detta skett tack vare pott- 
askebränning och stäfverhuggning. På Edbohult pågick denna afverkning 
hejdlöst under vissa tider af de senare decennierna. För pottaskans bered- 
ning fanns ett särskildt kalcinerverk uppfördt vid gården, och man uppgifver 
att på 1880-talet höggos ända till 200,000 tolfter bokstäfver per år. 

Som vanligt på större bokhyggen — hälst då gran ej i ymnighet an- 
gränsar — har björken trädt 1 bokens ställe. Sedan björken i sin ordning 
under de allra senaste åren i stor utsträckning afverkats till ved, utgör det 
forna Edbohult numera till större delen en vidsträckt gräsmark, öfverströdd 
med en riklig enbuskvegetation, fåtaliga björköfverståndare samt en och annan 
yngre bok. (Se fig. 2). Mot utkanterna har näset h. o. d. karaktären af 
löfäng, och på dylika platser träffas talrika, strödda bokar såväl äldre 
som yngre. 

För att återgå till andra delar af socknen, så var Högatåget ännu år 
1792 till den omfattning, som förut uppgifvits, beväxt med blandskog af bok 
och gran. Med hvad rätt traditionen utsträcker det forna bokområdet ända 
upp till Voxtorps kyrka, Lundboholm samt trakten kring Rona, har ej med 
visshet kunna utrönas. Dock uppgifver ALLVIN så sent som 1852 om Lundhol- 
mens gods (= Lundboholm), hvars ägor till större delen just omfatta denna 
trakt, att »skogen består till det mesta af bok> — —. 

Enligt uppgift finnes numera ett mindre bokhult kvar vid Högåsen nära 
Linnerö. I öfrigt förekommer bok alltjämt ganska rikligt i hagmarkerna på 
Högatåget, men icke till sådan myckenhet, som äldre kartbeskrifningar omtala. 


"En versifierad sägen från Ed lyder sålunda: 
>Emellan Fur och Flå, 
der stå de kistor två. 
Deruti finnes ring öfver ring, 
väl hundrade tusen gullring.» 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 365 


På Lundboholms mark, väster om Kloen, låg också en c:a 12 hektar 
stor bokskog, som 1792 års karta upptager. Detta boke finns fortfarande 
kvar (fig. 3), om också afsevärdt förminskadt. Bokskogen sträckte sig förr 
längre isynnerhet mot norr, där gamla bokar nu stå kvar bland annan träd- 
vegetation, mest gran och björk. Det kvarvarande bokhultet vårdas emeller- 
tid numera i afsikt att bibehållas och ytterligare utvidgas. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. förf, juli 1907. 


Fig. 3. Bogskogsbryn med underväxande gran. Från östra kanten af Lundboholms 


bokbestånd nära torpet Kloen. Voxtorps s:n, Småland. 


Rand enes Buchenwaldes mit eindringenden. Unterwuchs von Fichten. Voxtorp, Småland. 


Vissa tecken antyda, att bok fordom i större utsträckning än nu funnits 
på den natursköna, bördiga åssträckningen längs sjön Hindsens östra sida i 
Voxtorps socken, likaväl som bevisligen varit fallet på samma ås längre i 
norr inom Värnamo socken. Några historiska uppgifter härom ha dock ej 
anträffats, liksom icke heller till bekräftelse af den tradition, som förlägger 
forntida bokskogar till socknens nordöstra hörn, höjderna nordost om Boke- 
lund och söder om Berget. För riktigheten häraf talar ju dock redan nam- 
net Bokelund. En karta från 1796 öfver Drömminge, Vika, Rusarebo, 
Schittebo m. fl. gårdar inom såväl Voxtorps som Gaällaryds socknar gifver in- 
gen antydan om, att några verkliga bokskogar då funnits å dessa hemman. 
Skogsmarken var »med furu och granskog beväxt», bok nämnes ingenstädes, 
ej heller finnas några bestämmelser om ollonbete. Man är således berättigad 
att antaga, att bokskogen redan då i hufvudsak försvunnit från trakten. 


NL ro rd fören nee > Tidlokriff FE J Är YT 
Skogsvärdsjoreningens Tidskrift 1909, Fackuppsatser. 


366 EDVARD WIBECK. 


Söder om Rusarebo finnes emellertid nu ett vackert litet bokhult. 
Detta är beläget utmed Hindsen nedanför den branta blockfyllda åssluttningen. 
Markvegetationen 1 hultet antyder gammal bokmark och detta motsäges ej 
heller nödvändigtvis af förutnämnda karta, som betecknar denna plats som 
»ko- och oxhage». Som sådan tjänar nämligen det till större delen öppna, 
ängsartade skiftet allt fortfarande. 

Efter hvad förut blifvit sagdt om bokskogens forna utbredning inom Vox- 
torp behöfver knappast tilläggas, att bok i enstaka och strödda exemplar fort- 
farande träffas så godt som öfverallt inom socknen. 


10. Tånnö socken. 


Äfven om Tånnö socken säger ALLVIN, att »större delen af härvarande 
jordrymd fordom utgjort bokskogar, men i samma mån som bokarne bort- 
tagits, har granen fått öfverhand» — —. . Det tillgängliga kartmaterialet går 
tyvärr ej synnerligen långt tillbaka i tiden, dock tillräckligt för att man äfven 
här skall kunna konstatera den för trakten så karakteristiska företeelsen af 
bokskogens i stort sedt fortskridande tillbakagång. Tvenne kartor från åren 1779 
och 1808 öfver socknens samfälda skog och utmark gifva följande bild häraf. 

År 1779 funnos flera verkliga bokskogar. I sydligaste delen af sock- 
nen, innanför Stensviken och norr om stället Bokåsen, utbredde sig till 11 
hektars vidd, »vackert boke och någon granskog, större och mindre». Vid 
skiftet samma år lades denna mark till Bränningsgården och Rolstorps Fogde- 
gård. På Skjälsnäsudden utanför nyssnämnda vik fanns likaledes mellan om- 
råden af sankare gräsmark något boke jämte granskog. 

Under Jonta: och Gallagårdarna lades 32 hektar »vackert boke å hård- 
vall med kiärräng samt någon späd graneskog». I sammanhang med och 
söder om denna bokmark hade Kårebo 14 hektar »medelmåttig betesmark 
med björk, al och någon bokeskog». Hela detta område ligger nära nu- 
varande landsvägen, norr om Kårebo. 

På norra delen af Färgansö i Vidöstern ägde Tjutaregården ett c:a 4"/, 
hektar stort skifte, som var bevuxet med »vacker bokeskog». 

Det största af socknens dåvarande bokområden låg utmed Flåren, norr om 
Tufvabo och omkring torpet Åsen. Här fanns på c:a 70 hektar jämte större 
och mindre granskog också »vacker bokeskog». Marken lades till Norra” 
Backe-, Krono- och Bränningsgården. På Fröakärrs och Persagårds i norr 
angränsande ägor växte likaledes på ett 53 hektar stort skifte någon bokskog, 
som här emellertid var ännu starkare blandad med gran. Om bokens starka 
utbredning i denna trakt vittnar ännu bl. a. torpet Bokets namn. 

En liknande gran- och bokbevuxen mark, 13 hektar stor, fanns slut- 
ligen vid socknens nordöstra gräns omkring nuvarande Trehörningen. 

Vid 1779 års ägoskiftning stadgas, att »hvar gård skall tillhöra then 
Bokeskog, som kommer på thes skift, men vid infallande ållonår äro alla 
gårdarna i socknen efter sitt Hemmantal lika deltagande däruti.» 

Redan 1808 års kartbeskrifning antyder en minskad tillgång på bok. 
Området mellan torpet Boket och Tufvabo betecknas nu som »Holskogen>, 
ett uttryck som ofta återkommer på äldre kartor och som närmast afser en 
vild, afsides belägen skogsmark af åtminstone öfvervägande barrskogskaraktär. 
Kartan omnämner öfverhufvud taget endast bokskogarna i södra delen af sock- 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 367 


nen, vid Stensviken och Kårebo. Bokskogen vid Stensviken upptages i själfva 
verket till större areal än förut, nu till 21 hektar. Om Skjälsnäs udde heter 
det blott »stenig skogsmark». 

Icke heller nämnes bokskog på karta och beskrifning öfver Trehörnin- 
gen år 1821, ehuru bok väl kunnat i ej ringa mängd förekomma å den »hård- 
mark», som omtalas. Att ollonsvin förr gått i bet här, därför borgar namnet 
på en liten skift, »Svinrödjan». 

För närvarande är bokskogen i Tånnö inskränkt till området norr om 
Kårebo samt ett litet hult uppe vid Elmeslid. ÅA förstnämnda plats finnas 
ett par smärre bokbestånd på en eller annan hektar, hvarjämte på ett täm- 
ligen vidsträckt område i betesmarken däromkring finnas rikliga strödda bokar, 
äldre såväl som yngre. På den forna bokmarken längre i sydost, mot 
Bokåsen och Stensviken växer nu mest björk i hagmark med gräs- och bär- 
risbotten. Öfverallt kan man här finna gamla multnande, ofta öfvertufvade 
bokstubbar. Den förut omtalade bokskogen på norra delen af Färgansö finns 
icke heller kvar. Denna del af ön intages nu af slåtter- och betesmark. 
Rikligare och med någon liten ansats till beståndsbildning förekommer bok 
på södra delen af ön, hvilken dock ej hör till Tånnö, utan Hvittaryds socken 
och sålunda faller utom området för denna skildring. 

Området vid Boket, Åsen och Tufvabo är nu till större delen beväxt 
med granskog. Som relikter eller ruiner i barrskogen förekommer h. o. d. 
en och annan gammal bok. 

Bokhultet nordost om Elmeslid är tydligen ett relativt nyss bildadt be- 
stånd, en så att säga lokal utveckling från det förut omtalade boket vid Tre- 
hörningen. Den mark, hvarå Elmeslidshultet uppvuxit, angifves på 1808 års 
karta som »oxhagen». 

I enstaka exemplar förekommer bok så godt som öfverallt inom Tånnö 
socken. 


11. Värnamo socken. 


Denna socken har under senhistorisk tid icke haft bokskog till sådan 
omfattning, som vissa af grannsocknarna i söder, ehuru likväl betydande nog. 
I ROGBERGS förut omnämnda arbete sägs, att »skog äger väl denna socken, 
men ej vidare än til nödige behof af Ek, Bok, Gran, Furu, Björk». — — 

All den bokskog af betydenhet, som socknen ägt eller äger, är att söka 
på endera af tvenne vidt skilda områden: trakten öster om sjön Hindsen 
eller väster om Vidöstern. Socknens mellersta del, den myrländta trakten 
mellan Lagan och Hindsen synes tidigt haft ren barrskogskaraktär. 

Beträffande östra området, som hör under Hindsekinds herregård, så gifva 
befintliga urkunder ej den klarhet öfver bokens forna utbredning, som önsk- 
ligt varit. MHäradskartan öfver Östbo från åren 1686—388, antyder tillvaron 
af en bokskog på åsen mellan Strethult och den lilla, norr därom belägna 
tjärnen och på en säkerligen ännu äldre »General-Geographisk Charta» utan 
angifvet årtal betecknas hela trakten närmast öster om sjön Hindsen såsom 
»Booke mooraas skohg». Att bok funnits vid Strethult framgår också tydligt nog 
af skogens nuvarande utseende; uråldriga bokar stå här kringvuxna och trängda 
af granskog. Längre i söder, på västra åssluttningen mellan Sörabo och 
Qvarnåsen ha ända in i senare tid funnits betydande bestånd af gammal bok, 


368 é EDVARD WIBECK. 


hvilka nu emellertid till största delen afverkats till ved. Alla tecken tyda 
på att boken, som ännu i strödda, gamla exemplar är talrik längs åsen, for- 
dom bildat bestånd äfven längre mot söder, vid Lönåsen och angränsande 
del af Voxtorp. (Jfr. Voxtorp socken sid. 365.) TUNELD anmärker också år 
1832 om Hindsekind »Bokskog och godt fiske». Af den under gården hö- 
rande »öppna skogen», uppgafs c:a 167 hektar vara »Bokeskog blandad med 
gran». Säkerligen låg detta boke till väsentlig del på nyssnämnda ås. Rö- 
rande Hinsekinds ägor öster om Hindsen säger likaledes ALLVIN, att de »till 
en del består af bokskogsmarker, och gården har således härstädes goda än- 
gar och betesmarker». 

Nuvarande bokskogar utgöras af 2 å 3 små hult mellan Sörabo, Vakten 
samt platsen Qvarnåsen, hvilken nu ligger öde. Boket, som tillsammans torde 
utgöra omkr. 5 å 6 hektar, har, såsom nyss blifvit nämndt, 1 senare tid varit 
utsatt för stark afverkning. , 


I västra delen af Värnamo socken har bokskog funnits under Mossle, 


Sörsjö, Hornaryd m. fl. gårdar. Såväl häradskartan från åren 1686—388 
som ock en karta öfver Mossle by år 1685 gifva godt besked härom och be- 
kräfta på samma gång ALLVINS uppgift att Mossle förträffliga betesmarker 
förr varit beväxta med bokskogar. Enligt sistnämnda karta fyllde bokskogen 
hela den trekant, som bildas af en linje dragen från Skåperyd mot Tjutö, 
sjön Vidösterns strand ned till »Rönnebäck» söder om nuvarande Ingås, hvil- 
ken bäck då var sockengräns, samt västra sockengränsen tillbaka midt för 
Skåperyd. Denna bokskog var endast en del af ett mycket stort bokområde, 
hvilket till större delen låg inom Kärda och Hångers socknar, och som när- 
mare omtalas vid skildringen af dessa. Beskrifningen till en karta öfver 
Stora Hornaryd 1695 omtalar likaledes den stora bokskog, som hemmanet 
ägde i samfällighet med Sörsjö, Mossle by m. fl. gårdar. Man får här veta, 
att skogen födde 40 svinkreatur jämte smågrisar. En karta öfver samma 
trakt åren 1766—67 upptager som bokskog allenast ett mindre område söder 
om Åsen. Dock uppgifver TUNELD ännu år 1832 att »Mossle har betydlig 
bokskog». Numera finnes öfverhufvudtaget ingen verklig bokskog kvar, hvar- 
ken här eller på den skildrade trekanten i dess helhet. Rikligast förekom- 
mer bok i en stenig hage utmed järnvägen söder om Åminne station. Gamla 
enstaka bokar samt grofva bokstubbar träffas mångenstädes på åsarna längre 
in från sjön, där den granskog, som intog bokskogens plats, i sin ordning 
mestadels hunnit falla för sågen och yxan. En trakt, sydväst om Tjutaryd, 
som nu på intet vis gör skäl för namnet, kallas än i dag för »bokskogen.» 

I norra delen af Värnamo socken saknas bok nästan fullständigt. Vid 
Hörle bruk planterades för ett 20-tal år sedan bokar, hvilka dock ej synas 
trifvas och årligen skadas af frost. 


12. Kärda socken. 


Så godt som hela södra delen af socknen har fordom varit täckt af 
bokskogar. Som sådan betecknar den ofta nämnda häradskartan öfver Östbo 
hela trakten öster om Vallerstads herregård, Kasse- och Bossarydssjöarna ända 
till Värnamo sockengräns, där Mossle m. fl. hemmans bokskog omedelbart 
vidtog. Söderut nådde boket långt ned i Hångers socken. Ett mindre, ehuru 
äfven det betydande bokområde låg mellan Källunda- och Kassesjöarna, utan 
att nå fram till någondera af dessa sjöar, åtminstone ej den sistnämnda. Båda 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 369 


EES s HK NE ; : - 
WT. = 


Så 


lätt försumpad sänka i marken. 


en 


Få RR 
TRA FAST 


2 
2 
2 

= 
z 
> 


begränsad till 


är 


Granen 


= 
4 


Fichtenvegetation. 


tender 


bokskog med invandrande gran, 
iland. 


i 


z£ 
2 


af 


sich ein 


Parti 


Källunda, Kärda sn, Sm 
Buchenwald mit 


Illegal 


370 EDVARD WIBECK. 


de skildrade bokområdena sträckte sig ungefär lika långt i norr, de nådde 
knappast upp till den plats, där järnvägslinjen nu går fram. 

Från år 1735 finnes en karta öfver Vallerstad Trangården. På själfva 
kartan finns tyvärr ej bokskogens utbredning angifven, men åtföljande beskrif- 
ning lämnar en del upplysningar, som ha intresse. Skogen och utmarken, 
heter det, är »commun med åtskilliga andra hemman, består dels af skogig 
mark, dels af slät och stenig ljungryd, dels måssar och kiärr». — — Nö- 
digt timmer finns »på de ställen, där han bäst bland bokeskogen kan växa, 
ållonskog till egna svin, när ållonår blifver». Likaledes fanns »något pott- 
askebränne af vindfälle». Man torde af de citerade uttrycken vara berättigad 
att draga den slutsatsen, att boken på det hela taget ännu dominerade på 
den skogbeväxta marken, ehuru utglesnad och starkt blandad med barrskog. 
I förhållande till områdets storlek var ollonbetet å detsamma tydligen magert. 

Detta motsäges ej af ROGBERGS uppgift 1770, att Kärda (med Hänger) 
ägde skog »till nödtorft af Ek, Bok, Furu, Gran m. m.» 

År 1814 var möjligen Ha egentliga bokskogen på Vallerstad skoglags 
utägor inskränkt till ett c:a 14 hektar stort hult på höjden sydost om Kasse- 
sjön. Detta hult hörde under Bossaryd. Vissa sväfvande uttryck i kartbe- 
skrifningen göra dock troligt, att mera bokskog funnits på marken längre : 
mot öster. Huru än härmed kan hafva varit fallet, visst är, att Vallerstads 
bokskogar liksom Eds i Voxtorp genom pottaskebränning m. m. hastigt gått 
förgängelsen tillmötes. 

Helt förintad är bokskogen likväl icke i dessa nejder. Enligt uppgift 
finns ett vackert bokhult ännu kvar under gården, och på den stora åsen 
öster om Kassesjön träffas ännu h. o. d. smärre fragment af äldre bokbe- 
stånd, hvilka falla desto lättare i ögonen, som en total afverkning af barr- 
skogen likt en förhärjande orkan dragit fram öfver trakten, kvarlämnande 
hyggen som i monumental utsträckning söka sin like. 

Bättre än på Vallerstad har boken skonats på det västra området vid 
Källunda. Den här befintliga bokskogen (fig. 4) torde nu till utsträckning ieke 
öfverträffas af någon annan inom såväl Östbo som Västbo härad. Äfven denna 
bokskog är likväl vida mindre nu än förr. Det är bokets västra, mot inägor 
och betesängar gränsande del, som är kvar, den forna östra delen har fått 
lämna plats för granskog, som åt detta håll omedelbart gränsar intill boket. 

Äfven vid Åminne, ett stycke öster om gården, finns ett bokhult, ehuru 
af tämligen ringa storlek. Inga kartuppgifter lämna besked om bokens ålder 
och forna utbredning på denna plats, men äldre personer vitsorda, att den 
äfven på Åminne mark fordom förekommit i större mängd än nu. År 1832 
uppgifver också TUNELD, att icke blott Källunda, utan äfven Åminne var om- 
gifvet af ek- och bokskog. 

Med undantag af ett par träd planterade vid det s. k. Krafts torp ut- 
med vägen Värnamo—Kärda finner man knappast några bokar norr om en 
linje dragen genom socknens kyrka. Redan ALLVIN uppgifver, att boken ej 
går norr om denna gräns. 


13. Hångers socken. 


Socknen har fordom haft mycken bokskog. Från det stora bokområde, 
hvilket, som vi sett, mot 1600-talets slut fyllde ansenliga angränsande delar. 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 371 


af Kärda och Värnamo socknar, nedsköt i Hånger socken tvenne tungor, 
skilda endast af sankmarken kring Vasabro. Östra tungan nådde ända ned 
på »Kulla åsar» norr om Hånger bys inägor. Om bokskog på dessa höjder 
förmäler också ännu traditionen. Åt väster gick bokets gräns ut till förut- 
nämnda sankmarker, förbi Odenslund och Kloen, mot öster ända ut till Vid- 
östern. Västra tungan nådde ungefär lika långt mot söder, d. v. s. ned till 
Stora Ryd, mot väster omfattande Kusåsen, Brusåsen och möjligen östra går- 
darna af Fröset. 

Ett annat bokområde upptager häradskartan i södra delen af socknen 
mellan Vidöstern och södra delen af sjön Fyllen. Bokskogen utbredde sig 
på höjderna söder om Sanna och på Väderås, gick i närheten af nuvarande 
Rådmansköp! ned till sockengränsen och åt öster ända till sankmarkerna vid 
Vidöstern. Från detta område försvann bokskogen tämligen hastigt, först från 
dess västra delar. En kartbeskrifning öfver Rammaköp 1721 säger, att hem- 
manet saknar ollonskog. Nu kvarlefvande tradition omtalar bokskog blott 
å åsen söder om Sanna samt å den i norra delen af Erikstadsmossen utskju- 
tande s. k. »stenudden>. 

Ehuru häradskartan icke upptager densamma, kan man icke betvifla, att 
den stora bokskog, hvilken år 1806 till öfver 100 hektars vidd utbredde sig 
vid västra sockengränsen mellan Fröset i norr och Röshult i söder, åtmin- 
stone delvis funnits äfven under 1600-talet. Sak samma gäller om den i det 
följande omtalade Askenäs-skogen. 

Om vissa delar af socknens bokområden föreligger en och annan upp- 
oift från 1700-talet och tidigaste delen af 1800-talet. Så uppgifver en karta 
öfver Norra Ryd 1720, att skogen och utmarken, som var samfällig med hela 
socknen, var »tämmeligen vidlöftig — — bevuxen dels med Bokeskog dels 
med Gran och Em. — — Potaskebränne något litet af vindfälle til 5 Lis- 
pund.> Vid ollonår föddes på skogen >»egna svin samt 50 tag-svinm». En karta 
öfver Hångers sockens utmark år 17091 upptager tyvärr ej bokskogarne, men ett 
par ortsnamn på kartan, torpen Bokelund nordväst om Drakaryds gärde samt 
Bokenabben sydöst om samma gärde, antyda att allra senast vid denna tid- 
punkt bokskog funnits på eller i närheten af dessa platser. Numera finns 
där ingen sådan skog. På Norra och Södra Brusås ägor låg enligt en kart- 
beskrifning från 1794 längst i sydväst på ägorna en 33 hektar stor bokskog, 
sannolikt omedelbart angränsande och utgörande en del af det bokområde, 
som den redan omnämnda kartan öfver Frösets by år 1806 upptager. I 
kartbeskrifning från 1826 kallas samma trakt Brusås' »Galtahult>. Från ägorna 
omtalas äfven andra hult, om hvilka likväl icke sägs, huruvida de utgjordes 
af bokskog. 

Kartan öfver Fröset uppgifver också ett område på c:a 17/, hektar nord- 
väst om myren söder om byn som >»>bokebackar i ängsmark>. 

Smärre bokhult förekomma ännu på många håll inom Hångers socken. 
De flesta af dessa ligga inom de områden, hvilka äfven förr bevisligen 
burit bok. Detta kan däremot icke påvisas beträffande ett par af bokbestån- 
den i ängsmarken mellan Hånger bys inägor och sjön Vidöstern, och i själfva 
verket tyda också vissa tecken på, att dessa hult relativt nyss utbredt sig på 
bekostnad af kringliggande växtsamhällen. 


' Rådmansköp är ett godt exempel på den förvanskning, som ortsnamn ofta undergå. 
Stället heter enligt gamla kartor Rammaköp af ordet ramme =  kärrslåtter. 


72 EDVARD WIBECK. 


[SE 


På gammal bokmark ligger ett litet bokhult, knappt 1 hektar stort, vid 
torpet Bredahult under Hånger Hagagård. Detta hult jämte några bokgrup- 
per längre i norr utgöra resterna af socknens nordöstra bokområde utmed 
Vidöstern.  Otvifvelaktigt fanns ännu för några decennier tillbaka boken här 
kvar på flera olika håll. Förutom på de redan nämnda »Kulla åsar» minnas 
äldre personer bokskog vid torpen Smedstorp, Granstorp och Norrskog, sam- 
manlagdt på minst 20 hektars vidd, där nu till större delen gran står på 
bokskogens gamla plats. 

På den till samma stora bokområde hörande västra tungan finnas bok- 
bestånd nu kvar vid Lrusås, Kusås och vid torpet Vråen aader Norra Ryd. 
Bokhultet på Brusås hör till hemmanen af samma namn och utbreder sig på 
öfre delen af åsen till omkring 21/, hektars vidd. Enligt uppgift har bok- 
skogen förr haft betydligt större utbredning mot väster, den skulle åt detta 
håll täckt ytterligare c:a 7 hektar. Alldeles samma är förhållandet med bok- 
hultet på Kusås, hörande till gårdarna Kylahof Lundagård, Brunnsgård och 
Nygård. Äfven detta hult ligger uppe på själfva åsen, är nu c:a 27/, hektar 
stort, men har förr varit omkr. 10 hektar större mot väster. Bokhultet vid 
Vråen är omkr. 1!/, hektar stort och är en rest af en bokmark på minst 15 
hektar, hvilken enligt traditionen utbredt sig längre mot öster. 

Af det ansenliga bokområde, som för ett sekel tillbaka fanns vid västra 
sockengränsen, och hvilket måhända stod i direkt sammanhang med boksko- 
gar 1 Forsheda, Torskinge och Dannäs socknar i Västbo härad, finnes nu en 
rest kvar i form af ett c:a 3 hektar stort bokhult under hemmanet Lund i 
Fröset. Hultet ligger utmed gränsen mot Dannäs, uppgifves ha en långsträckt 
i norr—söder utdragen form samt 1 öster gränsa mot öfvervägande ung gran- 
skog, 1 väster mot björkhagar. På den under samma gård hörande s. k. 
» Önsås», belägen något längre i öster och numera barrskogsklädd, vet tra- 
ditionen att berätta om en c:a 10 hektar stor bokskog. 

Ehuru inga kartor styrkt detta, anser jag att den smala remsa af det 
s. k. Askenäset, hvilken hör till Hånger socken, också är att räkna till denna 
sockens gamla bokmarker. Naturförhållandena på platsen bevisa detta till 
fullo och traditionen säger detsamma. Enligt denna senare har vid »Gökudd» 
längst i norr på Askenäset Hänger Byagård förr haft c:a 6 hektar bokskog, 
af hvilken nu knappast en enda öfverståndare återstår. Stäfverhuggning och 
pottaskebränning har i stor utsträckning ägt rum på den under Erikstadsgår- 
darna 1i Hvittaryd hörande delen af Askenäset. Större delen af detta fylles 
nu af ung, tätt och frodigt växande gran. H. o. d. i granskogen stå gamla 
bokar kvar och ännu talrikare äro stubbarna af samma trädslag. (Fig. 35.) 


På den stora udde, hvarmed Hånger socken midt för Färgansö utskjuter 
i Vidöstern, förekomma bokbestånd på tre olika platser. Längst ut på udden 
ligger den s. k. Hultahagen, tillhörig Bya- och Backagårds ägor. På ett om- 
råde af kanske 3 hektars vidd förekommer bok ymnigt med lokala ansatser 
till beståndsbildning. Att detta ej skett i större utsträckning, får tillskrifvas 
afverkningen, som påtryckt området dess karaktär af ojämn hagmark. Yngre, 
men renare och med mera ostörd utveckling äro de båda andra bokbestån- 
den. Det ena af dessa, omkr. 4 hektar stort, ligger på Bya-, Skatte- och 
Djursagårds ägor och sträcker sig från den s. k. Elmesbeta-udden i norr mot 
söder längs sjöstranden. Det andra bokhbultet ligger längre in på udden. 
nästan rakt söder om Byagården, men på Haga- och Södergårds ägor. Detta 


WL 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 


EE SM Vr VN 


me ala 


FÖR V 


diameter I,40 


e 


ens öfr 


le 


D 
en. 


1 


Stut 


a. 


a 
ER 
Smålan 


J 
40 jähriger Ficht 


AA SS 


g gransko 


& 
5 


)-2ri 


htun 


A 
C 


ngar 
Igar. 
Kö 


alts samlir 
Hvittaryd 


st 


tubbe i tät, 
skenäset. 


n 


S 


S 


stumpf in einer Di 


ok 
A 


B 


mark på 
er Buchen 


so AT 
aland. 


a 


bokskogs 
Sm 


374 . EDVARD WIBECK. 


hult är också omkr. 4 hektar stort och består mestadels af ungt boke. Båda 
hulten, men i all synnerhet det sistnämnda, utbreda sig på bekostnad af kring- 
liggande hagmark. Det är här en mer eller mindre gles vegetation af ek, 
björk, asp och hassel, som får vika för bokskogen. 


Västbo härad. 


1. Gnosjö socken. 


Hvarken äldre hemmanskartor, den topografiska litteraturen eller tradito- 
nen lämna några underrättelser, som tyda på, att bokskog funnits inom denna 
socken. Helt och hållet saknas boken icke, men den förekommer endast i 
enstaka, fåtaliga exemplar. 


2. Båraryds socken. 


Äfven från Båraryd saknas underrättelser om bokskog i äldre tider. 

Enligt uppgift förekommer dock numera ett litet hult vid Ebbebo, hvar- 
jämte bok i enstaka exemplar träffas å hemmanen Örnaholm, Vikan och 
Sandshult — möjligtvis och på flera håll — inom socknen. 


3. Bosebo socken. 


Underrättelser, som tyda på förekomsten af forna bokskogar inom sock- 
nen, saknas. 

I spridda exemplar, h. o. d. möjligen. också med någon obetydlig ansats 
till gruppbildning, förekommer boken flerestädes inom socknen, så t. ex. å 
hemmanen Leabo, Näs och Törås. Vid Leabo lära finnas ett par särdeles 
stora bokträd. 


4. Våthults socken. 


Inga urkunder tala om äldre bokskogar inom denna socken. 

F. n. förekommer bok i enstaka, sämre exemplar, s. k. risbokar, å 
Abborakull, Snolsbo och Våtsjö hemman. På sistnämnda plats berättas den 
vara inplanterad för c:a 8o år sedan af en bonde, som från annan trakt 
medfört »så mycket bokollon, som rymdes i en handske». 


5- Anderstorps socken. 


Boken synes här vara sällsyntare än i någon annan socken inom häradet, 
och intet tyder på, att förhållandena förr varit annorlunda. 
Vi måste dock härvid göra ett undantag för Löfås by i sydligaste delen 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSIBO HÄRAD AF SMÅLAND. 315 


af socknen, hvilken by emellertid förr räknades till Refteleds socken. En 
karta af år 1807 visar, att en del af södra skogen kallades >» Ållonkärren,>» 
ett namn, som möjligen tyder på en härvarande, fordomtima bokskogsvege- 
tation. För en sådan är också platsens naturbeskaffenhet särdeles lämplig. 
Det är just på dylika, högt belägna kullar med brant sluttande sidor, som 
boker. bäst håller sig kvar. Om bokskog verkligen funnits under Löfås, har 
den emellertid tidigt försvunnit härifrån. En karta från år 1767 angifver 
på denna plats endast tall- och granskog. 

F. n. uppgifves boken alldeles saknas inom socknen förutom ett plan- 
teradt träd vid Östra Bohult nära östra sockengränsen. 


6. Kulltorps socken. 


Först i denna socken möta oss uppgifter om tillvaron af bokskog i 
äldre tider. En kartbeskrifning öfver Aggarp upprättad år 1685 uppgifver, 
att rågången kring denna gård gick förbi en vwiss kärrlagg i »Eckholmens 
bokhult>. Om läget och utsträckningen af denna bokskog gifver den åtföl- 
jande kartan intet besked. 

Att döma af J. DuUuKERS »Special-Geographiska Carta> öfver Västbo år 
1690 fanns därjämte vid denna tid en bokskog i sydligaste delen af socknen, 
nämligen på den skarpt markerade kulle, som ligger mellan byn Väset och 
Eskilstorpssjön, den senare i Bredaryds socken. Sockengränsen går tvärs 
öfver kullen. Det har ej varit möjligt att fastställa, när bokskogen försvann 
från denna plats, troligen har det dock skett ganska tidigt. 

Om bokskogen vid Aggarp får man ytterligare besked i 1790 års skiftes- 
karta öfver Albo skoglag. Här talas om en c:a 70 hektar stor »bokehage,» 
belägen å höjden öster om Björsbo-sjön och den norr därom liggande s. k. 
Björsbo-gölen. Området lades under Ekholmen och Sonakull. På den egent- 
liga utmarken fanns däremot ingen bokskog. Man förstår detta af en något 
tidigare, år 1771, upprättad kartbeskrifning öfver Aggarps och Kulltorps bys 
samfällda utmark, hvarest det heter att »thenne skog består öfveralt af större 
och smärre tallskog deruti något grane är blandadt>. Tydligen är det boket 
vid Björsbosjön, som afses i ROGBERGS beskrifning öfver Kulltorp från år 1770: 
»I socknen finnes en liten Bokskog, men eljest af andra slag vid hvarje 
hemman.> Också ALLvIN säger i sin Beskrifning öfver Wästbo härad iJön- 
köpings län 1846 att »Kulltorps och Ekholmens byar hafva ett litet bokhult 
hvardera, som det tros, bland det nordligaste i Riket.» 

Bokens nuvarande utbredning inom socknen är enligt uppgift följande: 
ett område under Sonakull och Västerhaga ägor, ett mindre under Ekhol- 
mens (= St. Åshufvuds) by samt en liten park vid Aggarp. Det förstnämnda 
största området ligger i östra delen af »bokehagen,» sådan den begränsats 
på 1790 års karta. Troligen ligger också det lilla, längre i söder belägna 
hultet på gammal bokmark. Däremot torde det vara tvifvel underkastadt, 
huruvida ej boket vid Aggarp står på förutvarande ekskogsmark, enär inga 
äldre kartor omtala boke öster om den bäck, som utfaller i norra ändan af 
Albo-sjön. En uppgift, visserligen obevisad, finnes också, att boken vid 
Aggarp skulle vara planterad. 

Enstaka bokar förekomma här och där öfver större delen af socknen. 


376 . EDVARD WIBECK. 


7. Forsheda socken. 


Större delen af Forsheda socken utgöres af myrar och ur dessa upp- 
skjutande, låga, sandiga åsar och platåer. På denna mark finner boken inga 
betingelser för sin trefnad och saknas också där så godt som fullständigt. 
Annorlunda är fallet med socknens sydöstra hörn, den högländta trakten 
öster om Rannäs- och Årevedssjöarne. Här är gammal bokmark, och här 
finna vi ock socknens nuvarande bokskogar. 

De första säkra underrättelserna om Forsheda bokskogar gå ej längre 
tillbaka än till slutet af 1700-talet. En karta öfver Åreveds skoglag af år 
1785 upptager sålunda ett c:a 36 hektar stort bokhult på åsen öster om 
Årevedssjön. Boket var långsträckt i norr och söder, norra hälften beskrifves 
som »mager betesmark med bokeskog bevuxen» under det södra hälften ut- 
gjordes af tätare sluten bokskog. At söder vidtog 9 och åt öster 58 hektar 
blandskog af bok och gran, längst i nordost beskrifves skogen på 10 hektar 
som »späd graneskog med något bokestänke». Beskrifningen antyder att 
bokskogen fordom haft ännu större utbredning mot öster och söder. En ännu 
kvarlefvande tradition betecknar också hela trakten ända till Hångersgränsen i 
öster och till Dannäsgränsen i söder som gammal bokmark. 

Bokskogen vid Åreved finnes ännu kvar. Ett område på kanske 10 
hektar längs åsryggen är f. n. bevuxet af tät ungbok under gamla boköfver- 
ståndare. Boken visar tendens till ytterligare spridning i gärdesmarken mot 
väster och söder, likaså på afverkad granmark åt sydost. 

Ett annat gammalt bokområde låg mellan Källunda- och Rannässjöarna 
och hörde hufvudsakligast till det sne herresätet Rakaryd (nu Schedings- 
näs). I nyssnämnda kartbeskrifning öfver Åreveds skoglag uppgifves, att å 
ägorna öster om Rannässjön och norr om Årevedssjön fanns »bokestänke» i 
gran- och furuskog. En annan karta, öfver Forsheda bys skog och utmark 
år 1789, talar om »Schedingsnäs-moen,» belägen nordost om Rannässjön, 
såsom beväxt med bok- och granskog. Att boket ännu måste ha utgjort en 
ej oväsentlig del af vegetationen, därpå tyda de vid skiftet träffade bestäm- 
melserna om ollonbetet. Härom sägs: »— — varandes ock aftaladt att, när 
Gud gifver ållon å bokskogen, då ingen af förbenämnda byar förtar skogen, 
utan så mycket den kan tåla efter desse skillnader, så att icke den ena 
byen den andra genom för många svins intagande må prejudicera.» Ännu 
mera bok fanns troligen redan då 1 hagarna öster om den egentliga skogen. 
Det är på denna mark, synnerligast på kullen vid torpet Warpet, som Sche- 
dingsnäs nu har sin bokskog. 

Den nuvarande bokskogen, som mestadels är medelåldrig eller ung, går 
knappast väster:om vägen Forsheda— Åreved, men utbreder sig däremot till åtskil- 
liga hektars vidd öster därom, på ömse sidor om utfartsvägen från herregården. 
H. o. d. i boket finner man grupper af äldre, döende björkar, och synbar- 
ligen vinner bokskogen fortfarande terräng 1 ek- och björkhagarna vid norra 
kanten af beståndet. Måhända har denna bokskog delvis människohjälp att 
tacka för sin nuvarande utbredning. Man vet nämligen, att en af Schedings- 
näs” förra innehafvare på ett för sin tid ovanligt sätt vårdat sig om boksko- 
gen. I protokoll hållet vid årsmötet med Jönköpings Hushållningssällskap 
den 16 januari 1827 och publiceradt i dess handlingar heter det sålunda: 
.— — Under den allmänt öfverklagade vanvården med häradets bokskogar, 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 34 


hade Com:n med tillfredsställelse erfarit att Ryttmästaren LILLIENBERG, som är 
ägare af betydligare bokskogar både inom Östbo och Wessbo härader, icke 
allenast handhafver en ändamålsenlig hushållning med de gamla träden, utan 
ock anlagt planterhagar, der de späda bokplantorna omsorgsfullt vårdas för 
att bereda tillgång på detta ädla trädslag äfven för en aflägsnare framtid.> 
I sin Beskrifning öfver Wästbo 1846 uppgifver ALLVIN att »Schedingsnäs har 
— — mycken skog, deribland äfven bok>. 

I beteshagarna söder om gården utmed västra sidan af Källundasjön 
ända bort till Åminne ägogräns finner man öfverallt enstaka, gamla bokar. 
Om denna trakt förr varit rikligare bevuxen med bok än nu, är ovisst, men 
traditionen påstår att så varit fallet. Anmärkningsvärdt är, att också den förut 
omtalade trakten närmare Rannässjön, hvilken trakt nu kallas >Illveden>, 
fullt riktigt utpekas som gammal bokmark, ehuru numera på sin höjd mult- 
nande bokstubbar stå att finna i den grofva granskog, som intager platsen. 


3. Bredaryds socken. 


Äfven denna socken upptages till ansenlig del af sådana marker, som 
äro mindre tjänliga för bok. Någon större utbredning inom socknen synes 
detta trädslag icke heller haft i senhistorisk tid. Minst frostländig är otvif- 
velaktigt socknens norra, starkt kuperade del, hvilken ligger utanför de stora 
myrarnas verkningskrets. 

Det är också här, som en karta öfver Eskilstorp af år 1685 utpekar 
socknens forna bokskogar. Om en af dessa, som täckte »Gräfvingaåsen» norr 
om Eskilstorpssjön, där stället Hultet nu ligger, är redan förut taladt. Detta 
boke gick nämligen delvis in i Kulltorps socken. Bokskog klädde också 
den höga kullen längre i väster och har tydligen gifvit namn åt det tätt ne- 
danför kullens sydsluttning belägna stället Böket. (Stället finnes utsatt på 
1685 års karta och skrifves här Böök). Från båda dessa platser är bokskogen 
försvunnen. 

Ännu år 1770 uppgifver ROGBERG, att Bredaryd har »några enskylte sko- 
gar af Bok, Ek, Furu m. m.> ALLVIN nämner 1846 ingenting därom. F. n. 
bildar boken inga bestånd i denna socken, förekommer endast i enstaka 
exemplar och äfven som sådana nästan uteslutande i socknens norra delar. 


9. Refteleds socken. 


Refteled har förr varit en af de bokskogsrikaste socknarna i hela hära- 
det. Detta gäller dock uteslutande om socknens södra del, som är småku- 
perad och rik på smärre sjöar. Norra delen, där smala sandiga åbäddar 
slingra sig fram mellan stora myrvidder, har i senare tid alldeles saknat 
bokskog. Gränsen mellan dessa båda, helt olikartade områden går något 
norr om järnvägslinjen Refteled—Smålandsstenar. 

Enligt DuUuuKERS karta öfver Västbo 1690 utbredde sig en »Stor Booke- 
skogh> i västra delen af Refteled samt angränsande kant af Villstads socken. 
Bokområdet sträckte sig kring Hallasjön i söder, omfattade Ko-, Säf- och 
Iglasjöarna samt nådde i norr upp till de stora myrarna väster om Väbo- 
holm. Åt öster gick boket fram till Replinge- och åt väster till Fållinge- 


378 : EDVARD WIBECK. 


gårdarna. Om läget af de olika bokhulten inom detta område samt om de- 
ras fördelning mellan gårdarna gifva flera hemmanskartor närmare besked. 

Söder och öster om Hallasjön lågo flera bokhult på den gemensamma 
utmarken till Östra och Västra Vimmelstorp, Remb, Kulla, Hult m. fl. gårdar. 
En karta af år 1723 upptager sålunda norr om Ö. Vimmelstorps inägor »ett 
litet bokehylte, — — som kan föda 4 svin, när ållonår infaller». Wim- 
melstorps nuvarande bokskog, hvarom längre fram skall talas, är en åter- 
stod af detta hult. På åsarna och kullarna vid sjöns sydända lågo 4 stycken 
bokhult: »Högansås», »Flahultet», » Tåpphultet» och »Tackehultet»> samt något 
längre i söder på mark, som nu räknas till Långaryds socken, »Rödhyltan.» 
På dessa bokskogar kunde under ållonår intagas 8 svin från hvarje gård, 
inalles 60—70 svin. 

En skifteskarta af år 1765 öfver Replinge skoglags samfälda utmark 
beskrifver till en del samma trakt, hvarom nyss talats, men därjämte ett an- 
senligt område norrut från Hallasjön. Hulten söder om sjön nämnas icke 
längre, men öster om Hallasjön fingo Vimmelstorpsgårdarna 13 hektar »boke- 
och björkesly» samt Sånnaryd 11 hektar »mäst bokeskog.,  Skatekull fick 
söder om Kosjön 5 hektar mark »med Gran och någon Bokeskog», Kulla 
sydväst om samma sjö 6 hektar bokskog samt Yrhult och Sånnaryd hvardera 
3 hektar ren bokskog bredvid samma skifte. Öster om sjön fick kronohem- 
manet Kohult c:a 26 hektar »späd Fur- Björk- samt vacker Bokeskog». 

Längre i norr mellan Ko- och Säfsjöarna utbredde sig ett stort område 
med öfvervägande bokskogsvegetation. I västra kanten af detta omåde, in- 
vid den s. k. Lillsjön strax söder om Säfsjön, fick frälsehammanet Tången 
21/, hektar bokskog samt längre mot öster ytterligare ett skift på 6'/, hektar 
med »Gran- och Furu- och något Bokeskog». Söder och sydväst om Säfsjön 
fingo Vimmelstorpsgårdarna 7'!/, hektar, Rembs länsmansboställe 61/, hektar 
samt Skatekull 107/, hektar bokskog. I den sistnämnda skiften hade också 
Galtås-hemmanen del. Norr om Kosjön hade vwvidare gårdarna i Replinge 
Öfre och Nedre by tillsammans c:a 65 hektar »Boke-, Gran- och Tallskog, 
större och mindre» och väster om gården hade Hult 5 hektar »mäst Boke- 
och någon Granskog». Tillhopa bildade alla dessa skiften en sluten skog på 
närmare 100 hektar, hvari boken afgjordt dominerade. 

Ett stycke längre mot öster — söder om "Torp — fick Hult en frilig- 
gande, 10!/, hektar stor skift med »Bok-, Gran- och Björkeskog». Om denna 
skift står i kartbeskrifningen antecknadt, att den »säges förr hafva varit äng- 
gjärde»>. - 

Ett ännu större bokområde än det nyss nämnda på 100 hektar utbredde 
sig längre i norr. Detta område gränsade till Sibbo inägor i söder samt 
nådde något nedanför Stora Iglasjön, hvilken föröfrigt jämte Jordsbo inägor 
bildade gräns mot öster. Mot norr utgjorde en del mossar och vatten samt 
Stålebo inägor gräns och åt väster sockengränsen. Vid slutet af 1600:talet 
nådde bokskogen dock, såsom häradskartan antyder, in på Fållinge marker 
i Villstad och, som vi framdeles skola finna, spelade boken här en stor 
roll ännu långt senare. Kartbeskrifningen från år 1765 uppgifver, att Skate- 
kull fick 30 hektar »Gran, Furu och något Bok» söder om Iglasjön samt 
Torp längre i öster 41 hektar »Gran-, Furu- och Bokeskog.» Aterstoden 
af området utgjorde renare bokskog och var enligt en karta af år 1793 sam- 
fälliga s. k. hopaskiften till Vä skoglag. Boket uppdelades i flera hult: 


EEE En SA SS I TN PY E vy 


EEE 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 370 


»Sibbo->, »Wiboka-> och »Hoahultet,» hvilka tillsammans omfattade omkr. 
67 hektar. 

Ännu längre i norr, mellan Stålebo inägor och de stora myrarna i norr 
och nordost, låg slutligen en tredje bokskog, också den tillhörig Vä skoglag. 
Till beskaffenheten var denna bokmark något sämre än den föregående, men 
af betydlig storlek, drygt 120 hektar. Boket delades i »Jordsbo-,» »ÅASs-» 
och »Sönnershulten.>» 

Af 1793 års karta synes också framgå, att bok till betydlig del funnits 
i beteshagarna till Vä by. 

Utanför det stora bokområdet 1 västra delen af socknen funnos ett flertal 
smärre hult. Det nordligaste af alla dessa torde varit det, som enligt 
kartor af 1760 och 1792 låg i södra ändan af Hakarps bys ägor på en 
bergkulle, nästan rundt omkring omgifven af sankmarker. Skiften kallades 
»Näset» och var 15—20 hektar stor. År 1760 beskrifves den som »ett 
bokhult, med slåtterkiärr och bergbackar ömsom,» samt 1792 såsom »gam- 
malt bokhult, godt och mustigt hårdvallsbete». 

Hylte och Björnaryd hade enligt karta af 1721 sin utmark gemensam 
med Staffansbo, Kullabo och Råsa i Kållerstads socken. Skogen låg mellan 
dessa gårdar och utbredde sig inom båda socknarna med längsriktning nord- 
öst — sydväst utmed en liten göl väster om nuvarande Nöbbeled. Den 
bestod säkerligen ej uteslutande af bok, men kunde vid infallande ollonår 
föda gårdarnas egna svin. 

Ett annat skoglag bildades af Attaryd, Boaryd, Bäjaryd, Stora och Lilla 
Segerstad samt Hensjö. En karta från år 1685 öfver Stora Segerstad upp- 
tager en bokskog på södra delen af ägorna, väster om torpen Kylebo och 
Hässletorp. Skoglagets samfälda utmark beskrifves på tre stycken kartor 
från år 1729 som en vidlyftig och stenig ljungmark, endast till mindre delen 
beväxt med »furu och gran samt något boke ibland i hulten>. Ollon- 
betet räckte med nöd till gårdarnas egna svin, när ollonår inträffade, och 
»pottaskebrännet var af intet värde». Boket förekom på 2 små bhult, af 
hvilka det ena torde varit det på 1685 års karta omnämnda, söder om Seger- 
stad belägna. Det andra kallades »Bäjarydshult» och låg väster om går- 
darna med samma namn. Något boke fanns också i hagarna. Af en senare 
beskrifning från åren 1775—76 öfver samma skogslag framgår, att »Bäja- 
rydshult»> då ännu fanns kvar. Ett område på c:a 27 hektar väster om in- 
ägorna hade nämligen »mäst bok, dock fins däri mindre gran och furu — 
— —> Det gamla bokhultet söder om Segerstad synes däremot nu vara 
alldeles sprängdt. Skogen på denna plats bestod öfverallt af blandskog, om 
ock af växlande beskaffenhet. Somligstädes beskrifves den t. ex. såsom 
»större och mindre gran med några få bokar». 

Midt för Hensjö, men väster om sågbäcken fanns år 1816 också ett 
litet bokhult på knappast !/, hektar. Hultet hörde till Horssöja i Kållestad 
socken, men platsen för detsamma ligger nu inom Refteled socken. 

Slutligen hade vi söder om Haga by, midt för nuvarande stället Skiften, 
ett bokhult, i hvilken en del af Väcklinge och Haga gårdar år 1764 hade 
del. På en senare kartbeskrifning från år 1822 nämnes icke detta boke, 
men en del af ekbackarna söder om Haga kallade; då ännu för >» Bökelien»>. 


Bredvid den detaljkunskap öfver socknarnas forna bokskogar, som landt- 
mäterihandlingarna gifva, är den äldre topografiska litteraturens besked här- 


380 > EDVARD WIBECK. 


öfver i regel af föga intresse. ROGBERG nämner sålunda år 17/70 om Refteleds 
skogsförhållanden endast följande: »Stora skogar finnas här icke; likväl til- 
räckeligen af Furu, Gran, Björk; litet Ek och jämväl vid några hemman 
Bok.» Af större intresse är ALLVINS »Beskrifning till en öfver Refteled socken 
författad Charta» 1 Jönköpings Hushållningssällskaps handlingar år 1819. 
Häri heter det bl. a.: »Skogarne hafva ända sedan Swedje-Bränåldern ingick, 
betydligen försvunnit, dertill Nybyggen och Getafveln i sin mon bidragit. 
Boken, hvaraf icke ringa funnits 1 Socknens södra skogar, har nu till det 
mästa äfven försvunnit i wed och potaska. F k 

Då potaskan är och alltid lärer blifva en Courant handelsvara, borde 
Boken, som i Socknen växer till ansenlig höjd, ådraga sig en. större tupp- 
märksamhet; men att vårda eller uppmärksamma detta träd, är ingenstädes 
påtänkt, och mig wetterligen finnes inom Socknen, knappt 1 Häradet, någon 
större samling af telningar eller unga Bokar, såwida ej i de dertill mindre 
tjenlige Vimmelstorps inägor». Om de olika gårdarna i socknen upplyses, 


att Strands säteri och Ölmestads by sakna bok, Väcklinge by — »ett och 
annat bokträd finnes ännu kvar», Haga — »något bok», Hensjö — >»>behöf- 
ligt förråd af — — bok», Replinge — »Skog af fur, gran och bok, har 
fordom varit ansenlig, men är nu mycket förstörd», Vä by — >»Skog af 


bok, fur och gran till husbehof». Som vi finna fanns boken, trots Allvins 
klagan öfver dess starka tillbakagång, fortfarande kvar på somliga ställen i 
socknen. 

Nu befintliga bokbestånd inom Refteleds socken äro enligt uppgift fyra 
stycken, nämligen följande: En bokskog på omkr. 6 hektar öster om Rep- 
linge. Detta boke synes vara en nybildning i gärdesmarken intill gårdarna 
och har ingenting att göra med byns forna stora bokskogar, hvilka lågo 
väster ut från inägorna. Vimmelstorps bokhult, c:a 5 hektar, ligger på södra 
delen af ett fordom större bokområde norr om gården och omgifves äfven 
det af löfskogsmark. <Bokhult under Bjärnaryd, omkr. 17/, hektar stort och 
beläget norr "om - en "liten: göl i: närheten af--Nöbbeled: ' Detta Hult torde 
ligga på gammal tokmark. Hensjö bokhult, omkr. 1 hektar stort, uppgifves 
ligga söder om gården af samma namn, intill Gårdsjön och synes vara en 
nybildning på gårdens gärdesmark. 


10. Villstads socken. 


Det äldre kartmaterialet från Villstads socken är icke synnerligen rikt. 
De första uppgifterna om belägenheten af socknens bokskogar gifver 1690 
års häradskarta, i det att tvenne af de största bokområden, som ifrågavarande 
karta upptager, till en del falla inom denna socken. 


Ett af dessa områden, hvars större del kom på Refteleds socken och re- 
dan blifvit skildradt under denna, sträckte sig, såsom förut blifvit nämndt, 
något in i östra delen af Villstad, nämligen på Fållinge mark. Hur pass 
ansenliga bokskogarna här varit i slutet af 1600-talet, känner man visserligen 
icke, men vet, att Fållinge haft ollonskog icke allenast för egna svin, utan 
jämväl genom servitut varit förbundet att mottaga sådana från andra gårdar. 
Rättighet till fritt ollonbete på Fållinge skog hade så t. ex. hemmanet Höga- 


(6 WP AA ONS bh 2 a-ö 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 381 


kull, beläget på närmare !/, mils afstånd från byn.! Då utmarken år 1776 
skiftades, bestod skogen af »smärre gran och någon furuskog» och var 
öfverallt, så när som i några få skiften, blandad med bokskog. Ett mindre, 
från den stora skogen skildt bokhult på högst 30 hektar synes ha legat i 
»Östre oxhagen» sydväst om byn och ej långt från en större, skarpt markerad 
krökning af Nissa-ån. Detta hult lades till Alebo. En bestämmelse i skif- 
teshandlingarna att »den gård, som ej får någon bokskog uti sin skift, till- 
delas något af Bockalidarne», tyder onekligen på, att äfven ifrågavarande 
plats, som var 11 hektar stor och belägen på en kulle väster om gölen vid 
Yrhult (i Refteleds socken), varit beväxt med bok. 

I en sockenbeskrifning af år 1827 skrifver ALLVIN, att »bokskog finnes 
endast på 6 å 8 hemman? i Willstad Socken och för närvarande mest på 
Fållinge Lunnagårds ägor, men i allmänhet ej till den mängd, att svin kunna 
gödas af ollonen — 

I strödda exemplar förekommer boken fortfarande allmänt å Fållinge- 
gårdarnas utmarker såväl norr som söder om Hallaberg, så t. ex. å F. Bruns- 
gård, Lunnagård, Hulegård m. fl. Smärre ansatser till beståndsbildning lära 
förekomma å sistnämnda gårds äfvensom på Tronebo ägor i socknens syd- 
östra hörn. 

Det andra af den Duukerska häradskartans stora bokområden utgjordes 
af gränsmarkerna mellan Villstads, Södra Hestra och Långaryds socknar. 
Större delen af detta område föll inom förstnämnda socken, hvarest boksko- 
gen vid slutet af 1600:talet synes haft sin utbredning hufvudsakligen på Eke- 
bäckshults, Norra och Södra Fägerhults, Svenshults, Skeppshults och Bölaryds 
ägor. Redan hundra år senare måste boken varit försvunnen från samma 
hemmans utmark eller där spelat en mycket underordnad roll. En karta och 
beskrifning från åren 1796—1799 öfver dessa m. fl. hemmans utägor nämner 
ingenting om förekomsten af bokskog. Marken bar nu »fälleskog», >»svedje- 
skog», >»ung skog af furu och gran»; en ej ringa del var ljungryd. För 
närvarande har denna trakt ren barrskogskaraktär, och något minne af de 
forna bokskogarna fortlefver ej ens i traditionen. 

Under Stora och Lilla Haghult ha för mindre än en mansålder tillbaka 
funnits bokskog på åtminstone trenne olika platser. Dels nämligen på den 
af myrmark omgifna åssträckningen väst-nordväst om förstnämnda hemman 
samt — i ringare utsträckning — norr om gården, dels ett tämligen bety- 
dande hult på åsen rakt söder om Lilla Haghult. Detta senare boke afver- 
kades först på 1880-talet, hvaremot Stora Haghults bokskog synes varit 
borta redan före år 1865. Vid denna tid hade åsen väster om gården redan 
börjat antaga barrskogskaraktär. 

Bokskog fanns ock af gammalt vid Kållåkersskog. En karta af år 1815 
visar två stycken hult, det ena, östra bokhultet, på närmare 3 hektar och 
det andra, västra bokhultet, på 37/, hektar. Af båda finnas ännu delar kvar. 
Det östra hultet täcker nu en långsmal yta med sträckning nordost-sydväst 
längs ryggen af en ås, som framgår mellan Kållåkersskogs östra och västra 
gårdar. Det egentliga bokbeståndet, som är fördeladt mellan tre olika ägare, 


». 


! Såsom en kuriositet kan nämnas, att Fållinge under 1600-talet hade köpingsrättig- 
heter, utfärdade på samma gång som privilegierna för Värnamo köping. 

2 De åsyftade hemmanen måste vara: Fållinge, Haghult, Kållåkersskog, Isberga, 
Sännås, Trehörnahult, Arenäsholm samt möjligen Släthult och Vippershult. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1909. Fackuppsatser. ä 


382 EDVARD WIBECK. 


. 


är f. n. kanske 1!/, hektar stort. Förminskningen sedan år 1815 orsakas 
af betydande utfällningar, hvarigenom beståndets västra bryn alltjämt flyttats 
inåt. Än starkare har det västra bokhultet förminskats. Af detta återstår 
nu endast en dunge på omkring !/, hektar vid torpet Bokelund. Där boken 
afverkats, uppkommer hufvudsakligen björk med inblandning af barrskog. 
Talrika ungbokar förekomma, men deras utveckling hindras i regel af den 
starka betningen. 

Enligt traditionen fanns fordom bokskog på den lilla skarpt markerade 
kulle, som ligger midt emellan Mulakull och Isberga. 

Till traditionen äro vi också — 1 brist på äldre kartmaterial — delvis 
hänvisade, då det gäller att bestämma platsen för Isberga forna bokskogar. 
Gamla personers utsago 1 förening med de synliga spår af uråldrig bokvege- 
tation, som ännu förefinnas, antyda, att gårdens berömda ollonskogar legat 
norrut, dels på de låga åssträckningar, som i väster och norr begränsas af 
den i sjön Sögen utfallande ån, dels på höjderna längre mot nordväst ända 
upp mot Löpåkra. Att Isberga bokskogar måste varit betydliga, inser man 
däraf, att godset var skyldigt att vid infallande ollonår mottaga svin äfven 
från andra gårdar. Så uppgifva handlingar från 1720:talet att Ihlabäck 
»efter gammalt bruk» hade rätt att sända 12—16 svin till Isberga samt att 
Långshult (1 Burseryds socken) fick ditsända egna svin. Säkerligen voro dessa 
gårdar långt ifrån de enda som vid Isberga åtnjöto dylik betesrätt. Ännu 


år 1846 uppgifver ALLVIN, att »Sännås och Isberga hafva — — mycken skog, 
däribland äfven bok». Föröfrigt säges om detta trädslag att det »blir här, 
som annorstädes, allt mera sällsynt». — Numera finnas inga bokbestånd kvar 


på gårdens marker. 

Det område af Villstad, som jämte Fållingegårdarne 1 sydöst, haft mest 
bokskog, är otvifvelaktigt socknens nordvästra del. I denna trakt, som är 
synnerligen rik på branta kullar och åsar med däremellan liggande dalsänkor, 
sjöar och smärre sankmarker, har så godt som hvarje gård under någon 
period haft bokskog. En med trakten sedan gammalt väl förtrogen person 
skrifver sålunda: »Byarna Yxebo, Krufvebo, Arvidabo, Sännås, Trehörnahult 
med närgränsande hemman hafva haft godt om bokskogar, men hvar de legat 
kan jag ej bestämdt på kartan utpricka — — .» Då jämväl dokument från 
äldre tider saknas, kunna här blott enstaka fragment af denna trakts bok- 
skogshistorik framläggas. 

Ett betydande bokhult fanns ännu i mannaminne kvar under Arenäsholm, 
på åsen norr om gården mellan Säf- och Harsjöarna. F. n. synes boken ej 
där bilda bestånd, men förekommer alltjämt ymnigt å inägorna. 

Den största af socknens nuvarande bokskogar uppgifves också ligga i 
denna trakt, nämligen på gränsen mellan Sännås', Rocknås, Sjöalids och Löbbo 
Södergårds ägor. 

Öster om Yxebo på omkr. 1 km:s afstånd från byn skall ett litet bok- 
hult ännu stå kvar. Andra bokhult ha för kort tid sedan funnits, det ena 
vid Wipperhults soldattorp, söder om inägorna, det andra öster om Trehörna- 
hults soldattorp. På båda platserna har afverkningen gått hårdt fram. 

Ett mindre, omkr. 1 hektar stort bokhult skall slutligen finnas under 
Norra Släthult, nämligen på sluttningen af en kulle väster om ån. Denna 


plats kallas på en karta af år 1817 »Götåsarne», utan angifvande af platsens 
beskaffenhet 1 öfrigt. 


PES SEE EEE 


nd Ren oa 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 383 


Gruppvis och i enstaka exemplar förekommer bok allmänt å inägor och 
hagmark till de flesta hemmanen inom socknen. 


11. Burseryds socken. 


Om bokskogens forna utbredning inom Burseryds socken föreligga mycket 
sparsamma underrättelser. Ett flertal hemmanskartor från 1700- och tidigare 
delen af 1800-talet, nämligen öfver Norra Stafsås 1723, Önnabo och Långs- 
hult 1727, Mörkebo 1729, Burseryds Prestgård och Kullabo 1797 samt Stubba- 
kull och Burseryds Stom 1832, gifva ingen antydan om att bok funnits på 
ifrågavarande hemmans utmark; i ett par fall nämnes t. o. m. uttryckligen 
att så ej varit fallet. Om Långshult uppgifves, att hemmanet »efter urminnes 
bruk och häfd» hade ollonskog på Isberga skog (i Villstads socken) till egna 
svin, när ollonår inföll, >men intet pottaskebränne>. 

Endast en karta från år 1685 öfver Mölneberg visar, att ett större bok- 
hult då fanns straxt öster om Påbosjön och norr om Ösjön. På en karta 
1831 öfver Lida skoglag, dit äfven Mölneberg hörde, upptages samma trakt 
som >»odalhagar». Så benämnes också den starkt kuperade trakten mellan 
Mölneberg och Åsberg, hvilken af traditionen äfvenledes utpekas som gammal 
bokskogsmark. Någon afgjord motsägelse behöfver knappast föreligga mellan 
dessa uppgifter. Tvifvelsutan hade de starkt utglesnade ollonmarkerna ofta 
nog närmast karaktär af hagmarker med en mer eller mindre dominerande 
bokvegetation. 

Som gammal bokmark betecknar också traditionen ett större område 
invid sjön Fegen omkring nuvarande Svanviken och Södra Påbo. Riktigheten 
häraf har icke kunnat genom äldre kartor utrönas. 

Att bok emellertid vid slutet af 1700-talet fanns på flera håll inom socknen 
framgår af ROGBERGS uppgift att »några små skogar af Bok och annan nödig 
fånge-skog finnes gemenligen vid alla gårdar». ALLVIN har inga uppgifter 
om bokskogen i Burseryd. 

Om socknens nuvarande bokförekomster har följande meddelats. Smärre 
hult förekomma eller ha nyligen förekommit på åtminstone 5 olika platser. 
Mellan Påbo och Röshult vid torpet Smulebo under sistnämnda gård upp- 
växer ett hult af ännu helt ung bok, likaså under Mölneberg vid norra stran- 
den af Ösjön. Båda dessa hult ligga vid respektive norra och södra kanten 
af Mölnebergs forna bokområde, sådant det begränsas på 1685 års karta. 
Äfven på andra ställen i löfhagarna till denna gård är ungboket stadt i ut- 
bredning och tillväxt, hvadan ännu flera hult här troligen komma att uppstå. 
Ett : litet, illa medfaret bokhult, ligger vid torpet Bultåsen sydost om Lilla 
Kätabo. Ett annat hult har för icke länge sedan funnits vid Stora Holgryte, 
men lär nu vara nedhugget. Slutligen finnes ett hult af ungbok vid Önnabo, 
nordväst om gården. Detta har uppvuxit på gärdesmark, hvilken år 1832 
angifves såsom »Önnabo backar». En liten bokdunge uppgifves också från 
Angsås. På åsen söder om denna gård fanns i slutet af 1700-talet en liten 
bokskog, som dock låg på andra sidan om sockengränsen och hörde till 
Bökelund och Bockshult i Sandviks socken. 

Spridd eller möjligen h. o. d. gruppvis förekommer bok mångenstädes 
i Burseryds socken. Talrikast förekommer den i den starkt kuperade trakten 
väster om vägen Hestra Håksvik, så t. ex. i hagar och gärdesmark vid 


EDVARD WIBECK. 


| 
| 


SN ANDA NÖT 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. förf. juli 1907. 
Fig. 6. Ung bok uppvuxen kring likåldriga eller något äldre björkar. (Å bilden äro 
3 björkar synliga.) Östra kanten af bokdungen vid Bockshult, Sandviks s:n, Småland. 


Stangenholz von Buchen zwischen gleichaltrigen oder etwas älteren Birken aufgewachsen. Bockshult, 
Sandwik, Småland. 


Knafrabo, Påbo, Mölneberg, Åsberg, Kätabo, Lida, Betarp. 


I östra delen 
af socknen uppgifves bok förekomma vid Hällabäck, Götsbo, Frostnäs — 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 385 


tämligen talrikt — samt Pilagården. På sistnämnda ställe tros den dock 
vara planterad. 


12. Sandviks socken. 


Det största af socknens forna bokområden torde varit det, som år 1685 
fyllde hela sydvästra delen af Sandviks säteris ägor längs stranden af sjön 
Fegen. Bokskogen nådde i norr ungefär i jämnhöjd med SEK i 
söder midt för Ytter-Backa på andra sidan om sjön. 

Bok fanns också i beteshagen norr om sätesgården, men närmast norr 
om denna låg då en åtminstone öfvervägande öppen ängsmark. Det är på 
denna mark, som gårdens nuvarande vackra bokhult invandrat. Detta har 
säkerligen utvecklat sig från boket i hagmarken längst i norr samt efter hand 
utbredt sig mot söder. Härvid har åtminstone på senare tid människan trädt 
hjälpande till. F. n. når boket nästan ända fram till hufvudbyggnaden. I 
den yngre, södra delen af hultet kvarstå åtskilliga ekar, hvarjämte en mängd 
förut befintlig äldre björk och gran här uppgifves hafva blifvit utfälld under 
Hersista 2004 25) ären. 

Som gammal bokmark utpekar traditionen vidare åssträckningen längs 
norra stranden af sjön Hurfven. Att bok rikligt förekommit åtminstone på 
södra delen af denna ås, framgår af en kartbeskrifning från åren 1793—94 
öfver Finnanäs' Norre- och Södergård. Ifrågavarande skifte bar då »timmer- 
skog af mogen Furu, Gran och Boke»>. 

ROGBErRG omtalar år 1770 att säterierna Mjöhult och Sandvik hade »godt 
Fiske och i synnerhet god Bokeskog>. 

Öster om sjön Hurfven under hemmanen Björnakull och Hörebo ligga 
nu ett par bokhult af ringa storlek. Straxt väster om förstnämnda gård 
växer längs en ås boke på kanske 3 å 4 hektar och på toppen af en kulle 
rakt söder om gården finnes ett typiskt relikthult af bok, kanske 1 hektar 
stort. Detta boke har varit större, men södra delen har för några få år 
sedan nedhuggits. Bokhultet omgifves af ung barrskog och björk, hvilka 
också invandra i den utglesnade bokdungen. (Fig. 17.) Vidare uppgifves ett 
litet bokhult på i hektar ligga närmare sjön under Hörebo, emellan detta 
ställe och Tångabacka. 

Ett gammalt bokområde fanns också i socknens östligaste hörn under 
hemmanen Bökelund och Bockshult. En karta från år 1794 upptager dels 
ett hult på c:a 3!/, hektar på höjden norr om gårdarna, dels ett mindre 
söder om Bockshult. Detta sista hult var endast 17/, hektar, men en liten 
rest af detsamma finnes ännu kvar alldeles invid och söder om vägen. (Fig. 6.) 
Förr gick hultet också till en del norr om denna, men här är nu öppen odlings- 
mark. Kvarvarande stubbar visa, att bokskogen fallit för människohand. 
Enligt = traditionen skulle bokskogen haft en betydligt större utbredning, så 
t. ex. täckt kullarna mellan Bökelund och Grabbelund. Riktigheten häraf 
har icke kunnat bevisas, 1794 års karta angifver tvärtom, att utmarken utan- 
- för nyssnämnda bokhult då var beväxt med ljung. 

Enstaka bokar, ofta af betydande storlek, träffas mer eller mindre all- 
mänt så godt som öfver hela Sandviks socken. - Rikligast förekomma de i 
närheten af sådana lokaler, där boken ännu bildar eller fordom har bildat 
bestånd, så t. ex. i inägorna till Lilla Holgryte, Mjöhult, Sandvik, Rosendal, 
Finnanäs, Hörebo, Bökelund och Bockshult. 


386 S EDVARD WIBECK. 


13. Gryteryds socken. 


Gryteryd socken har fordom varit mera skoglös än nu. Kartbeskrif- 
ningarna från 1700-talet gifva bilden af en mager skogfattig bygd med någon 
ringa barr- och björkskog på hemmanens utägor, hvilka för öfrigt till större 
delen utgjordes af kala Jljungryar. Också säger ROGBERG om denna samt 
den angränsande S. Hestra socken, att »på skog är icke mycken tillgång». 

Det saknar ej sitt intresse att iakttaga, hur socknens kala ljungvidder 
efter hand klädas med skog. År 1827 uppgifver sålunda ALLVIN i en be- 
skrifning i Jönköpings MHushållningssällskaps handlingar öfver Hestra och 
Gryteryds socknar, att trakten är »i allmänhet skogbevuxit med smärre qwallig 
barrskog. — — Äfven finnes någon bokskog.» I A:s beskrifning öfver 
Wästbo härad år 1846 sägs om Gryteryd, att »skog har allmogen tillräck- 
ligt, deraf äfven bok>. 

Några smärre bokskogar har socknen sålunda haft, och den första upp- 
giften om dessa träffas i en karta och beskrifning öfver Landeryds skoglag 
år 1776. Detta skoglag omfattade bl. a. den kil, som Gryteryds socken nu 
nedskjuter sydost om Sjöagärdesjön, hvarigenom en liten del af S. Hestra 
socken med Kindhultsgårdarne helt afskiljes från den öfriga delen af sock- 
nen. Dessa gårdar samt likaledes Sjöagärde hörde äfvenledes till Landeryds 
skoglag. Här . fanns då, mellan Sjöagärde och den stora myren i öster, en 
bokskog på. ca 30. hektar. På en skarpt markerad kulle ett ltertstycke 
söderut invid Norra Kindhults soldattorp låg ett annat, mindre bokhult. 
Såsom sockengränsen nu är dragen, ligger endast denna kulle inom Gryteryds 
socken. Bokskogen på dessa platser beskrifves dels såsom »vacker bokeskog 
med någon gran och eneskog», dels som »gles bokeskog». Området när- 
mast i väster var »med ene-, gran-, furu- och någon bokeskog» bevuxet, 
längre bort utbredde sig en c:a 120 hektar stor »ljungryd med ene, gran, 
furu samt något stänke-boke». På sluttningen mellan Kindhult och Wäster-ån 
var ett område på 27 hektar beväxt med »bok-, björk- och- hasselskog»>. 

En karta från år 1815 öfver Hornabergs, Timershults och Bäcks utmark 
upptager ett bokhult, »Hultåsen», på 57/, hektar söder om sjön Holken. 
» Hultåsen» synes sammanfalla med det nuvarande bokhultet vid Holtzlida. 

Ett annat gammalt bokområde låg under Röshult, Risås m. fl. gårdar 
något norr om socknens kyrkplats. En karta af år 1818 upptager c:a 27/, 
hektar mellan Risås och Röshult som bokhult. Trakten nordväst om detta 
ända upp till Gölghult kallades »Åshultet» och var — efter landtmäterigra- 
deringen att döma — troligen en något sämre blandskog af bok och barr- 
träd. Under Södra Röshult finnes boket ännu kvar. Det nuvarande hultet 
uppgifves vara c:a 2 hektar stort och synes i förhållande till 1818 års bok- 
skog något förskjutits mot öster. 

Som gammal bokskogsmark angifves också höjden öster om Barslida, 
med hvad rätt har ej kunnat fastställas. 

Förutom de redan nämnda bokhulten vid Holtzlida och Röshult finnes 
f.n. också ett tredje bokhult 1 socknen, "öster om Södra Eldshestra sebbe 
boke är troligen relativt ungt, ty den plats, på hvilken det nu är beläget, 
betecknas på en karta af år 1816 såsom »ekebackar». 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 387 
14. Södra Hestra socken. 


Hvad som i allmänhet blifvit sagdt om skogsförhållandena i Gryteryd 
gäller också om S. Hestra. Trakten var skogfattigare förr än nu, sedan en 
del fordom öppna ljungvidder vuxit igen. 

Såsom förut blifvit omtaladt, upptager Duukers häradskarta af år 1690 
bl. a. ett stort bokområde å gränstrakten mellan Villstads, S. Hestra och 
Långaryds socknar. Hvad Hestra socken vidkommer, räckte ifrågavarande om- 
råde ett godt stycke in på västra utmarken till hemmanen i Boda, Kärring- 
hult och Ö. Hyggås. Härifrån — liksom från angränsande deler af Villstads 
och Långaryds socknar — måste boket försvunnit mycket snart, enär den förut 
omtalade stora kartan från åren 1796—99, hvilken karta bl. a. omfattar 
Boda, Östra och Lilla Hyggås, Lilla Mad och Kärringhult i Hestra socken 
icke med ett ord omnämner bokskog på detta område. Däremot talas om 
»fälleskog», >svedjeskog», »ung skog af furu och gran» samt däremellan 
»ljungryd>. 

Samma karta upptager verkligen en liten »bokedunge» på mindre än I 
hektar, men denna dunge låg betydligt längre mot väster, nära byvägen mel- 
lan Boda och Tofhult. 

Ett gammalt bokområde, ehuru af ringa storlek, låg söder om Samseryds- 
sjön. Troligen är det detta boke, som afses i en kartbeskrifning från år 
1723 öfver Röckla (= Rydkulla). Det omtalas nämligen, att å utmarken, 
som var gemensam med Släthult, Oxås m. fl. hemman, fanns »ållonskog — —, 
som ej högre kan estimeras än till 2 st. svins gödning på hvar gård, när 
ållonår infaller». Inalles torde minst 10 svin kunnat födas på skogen. En 
karta från år 1783 öfver Samseryds skoglag upptager ett c:a 19 hektar stort 
område mellan Lilla Markebäckshult, Bastön och Oxås, hvilket var bevuxet 
med >»späd bokeskog och något gran». Här finnes ännu ett mindre bokhult 
kvar, hvilket, om boket på den gamla kartan blifvit fullt riktigt inlagdt, lig- 
ger något längre mot sydväst. Detta är f. n. det enda bokhultet i socknen. 

Om de båda forna bokskogarna i socknens sydligaste del, vid Sjöagärde 
och Kindhult har redan blifvit taladt under Gryteryds socken. 

Spridda och enstaka bokar förekomma flerestädes, så t. ex. å Tunnerbo- 
hult, Prippebo, Markebäckshult m. fl. hemman. 


15. Långaryds socken. 


Såsom själfva namnet antyder, har äfven Långaryds socken hört till de 
mera skogfattiga med öfvervägande ljunghedskaraktär!. Socknen, som till 
arealen är den största i häradet, har dock jämväl på många platser haft bok- 
skogar — somliga af ganska betydande omfattning — och har så ännu, ehuru 
till färre antal än förr. 

Icke mindre än fyra af de större bokområden, som den Duukerska hä- 
radskartan upptager, lågo helt eller delvis inom Långaryds socken. 

Om ett af dessa områden har redan blifvit taladt under Villstads och 
S. Hestra socknar. Detta boke nådde endast till en mindre del in i den 


! ROGBERG skildrar Långaryds skogsförhållanden sålunda: »Socknen har i allmänhet 
brist på skog, ett eller annat hemman har tillräckeligen af Furu och Gran, och på några 
ställen finnes Bok.» 


388 é EDVARD WIBECK. 


nordligaste delen af Långaryd och har tvifvelsutan gifvit namn åt den här 
belägna byn Bökhult. Såsom förut nämnts, försvann bokskogen tidigt från 
denna trakt, hvilken redan under 1700-talet hade ren barrskogskaraktär. 

Gå vi längre mot öster, så träffas bok rikligt redan under närmaste 
granngårdar, Boarps by och Bänkarekull. En karta af år 1796 upptager ett 
c:a 112 hektar stort område norr om Frösjön och omkring nuvarande stället 
Gräsholmen såsom »skogsmark med Bok och Gran». 

Ännu längre mot öster låg det lilla, redan under Refteleds socken om- 
nämnda bokhultet »Rödhyltan». Ehuru inga kartor från äldre tider finnas, 
som kunnna bestyrka detta, tyder dock traktens naturförhållanden med be- 
stämdhet på, att också den stora höjden nordost om Käringenäs är gammal 
bokskogsmark. En kartbeskrifning från år 1819 angifver höjden såsom »växte- 
lig mark af mylla med grusbotten», skogens dåvarande heskaffenhet framgår 
däremot ej af beskrifningen. Ännu kvarlefvande tradition vet emellertid att 
berätta, att bok förr varit mycket allmän på denna höjd. F. n. träffas här 
blott enstaka, buskartade exemplar af detta trädslag. 

Ett litet område vid östra stranden af sjön Yttern kläddes — att döma 
af häradskartans skogbeteckning — af bokskog vid slutet af 1600-talet. Re- 
dan år 1726 måste denna skog varit borta, ty samma plats betecknas då i 
en kartbeskrifning öfver Lilla Skog som »oduglige liung och slinnonrisbac- 
kar» 7. Däremot hade hemmanet på »Mörkeveden» såväl timmerskog som 
ollonskog till egna svin. Hvar Mörkeveden låg sägs dock icke. Att bok 
fordom funnits i närheten framgår också tydligt nog af namnet på gården 
Hastaböke, som ligger något längre i söder. 


En annan bokskog klädde den kulle, som ligger rakt öster om Skärsjön 
mellan denna och Jällunden. Detta boke nämnes först år 1685 och sedan 
år 1819. Sistnämnda år var bokskogen omkr. 18 hektar stor. 


Ett af de allra största bokområden. som finnas inlagda å Duukers hä- 
radskarta öfver Västbo, ligger helt och hållet inom Långaryds socken. Det 
var en »Stor Bookeskogh», som i norr begränsades af Kråksås och Frösjön 
och i öster af Ekerydssjön (= nuvarande Storsjön). Mot väster nådde bok- 
området ungefär fram, där vägen Broarp-—Mogård nu går, samt intill den 
då befintliga, numera urtappade dammen. TI söder gick boket ända ned mot 
Gassljunga, Träppja och Remma-gårdarna. Då denna stora trakt till betyd- 
lig del intages af sankmarker och småsjöar, får man antaga, att det varit 
åsarna och kullarna däremellan, hvilka till väsentlig del varit klädda af bok- 
skog. Från dessa måste den emellertid — liksom från området vid norra 
sockengränsen — ha trängts tillbaka mycket snart, åtminstone hvad beträffar 
områdets västra och södra delar. En kartbeskrifning från år 1816, hvilken 
omfattar Träppja och Gassljunga utmark, visar, att södra delen af det forna 
bokområdet då var »kolsvedskog», »brunsmo» m. m., allt benämningar som 
tillkännagifva, att trakten då länge varit barrskogsmark. En beskrifning öf- 
ver samma gårdar år 1823 antyder likaså litet tillvaron af någon bokskog. 
Längst höll sig boket kvar i områdets nordöstra hörn. På Kråksås och Ese- 
hylte hemman har bokskog funnits i mannaminne; vid Esehylte afverkades 
den först på 1880-talet. Platsen, där detta boke stod, är nu beväxt med 
björk. En annan rest af den forna bokskogen minnes man från en plats un- 


1 Slinnon eller slynnon är ett i denna trakt af Småland ännu gängse namn på blåbär: 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 389 


der Mogårds kronopark vid västra stranden af Storsjön. Här finnas nu blott 
enstaka bokar kvar, för öfrigt tall, gran och enbuskar. 

I STYFFES brefsamling från unionstidens Sverige! förekommer ett bref 
från år 1425 rörande Nydala klosters utarrendering af Holmen, Hyliorydh 
(= Höljeryd) och Aelmelidha (= Elmelids) kvarn i Långaryds socken. Af 
denna urkund framgår, att klostret då lät sända svin i ollonbet på skogen 
under dessa hemman. Ännu långt senare funnos betydande bokskogar kvar 
i denna trakt. Sålunda angifver den Duukerska häradskartan en ganska stor 
bokskog nordväst om Höljeryd. Boket gick ända upp till Horshult i norr. 
Den del af bokområdet, som kom på Båxhult, måste likväl år 1720 varit 
ganska klen, ty en beskrifning af detta hemman säger då, att »ållonskog fin- 
nes här intet mer än några bokar i gärdet och hagen af intet värde — —>. 
Samma hage -beskrifves såsom mycket mager, »till mesta delen af ljung och lin- 
gonris öfverlupen — — beväxt med björk, något ek, bok och aspeskog — 
På en liten kulle tillhörig Gifvabo, och belägen midt emellan denna plats 
och Holmen, fanns år 1813 ett bokhult på 2!/, hektar. En kartbeskrifning 
från år 1816 betecknar en 4 hektar stor hage mellan Olshult och Kråkshult 
som »>»svinahagen>»>. Vida ståtligare än dessa båda små bokförekomster var 
den samtida bokskogen norr om Elmelid, hvilken på en karta af år 1810 
skattas till c:a 33 hektar. En ringa, starkt uthuggen rest med öfvervägande 
yngre bok finnes kvar, som det synes, vid sydvästra kanten af det gamla hultet. 

Som gammal bokmark uppgifves nu ett omiråde österut från Råckna, hvil- 
ket är beväxt med enstaka äldre bokar, gles tallskog och enbuskar. I hvad 
mån denna uppgift har skäl för sig, har ej kunnat närmare fastställas; hela 
trakten betecknas på 1810 års karta såsom >allmänna ryden> och var då på- 
tagligen kal mark. 

Söder om Holmsjön på inägorna norr om Gassbo finnes nu ett litet, 
men vackert bokbestånd. Beståndet, som påstås ha varit större förr, torde 
delvis sammanfalla med två stycken »bokebackar»> på respektive 2 och I 
hektar. hvilka år 1814 upptagas på en karta öfver gårdens inägor. 

En mängd forna och nuvarande bokhult komma på västra delen af sock- 
nen, trakten mellan Nissa- och Österån. 


»”» 


Den gemensamma utmarken till Norra och Södra Björnaryd var 1720 
>beväxen med Bok, Gran, Enebuskar, hvarutinnan finnes hjelpeligt vedbrand 
— —. Ollonskog fanns vid infallande ollonår till såväl gårdarnas egna 
svin som 30 »tag-svin>. En sista, ej obetydlig rest af Björnaryds bokskog 
afverkades omkring år 1900. 

Väster om Björnarydsgårdarna låg Nyarps skoglag, som förutom Nyarps 
by omfattade Stora och Lilla Rya, Tånga, Bälhult, Linnås och Norra Åkers- 
hult. Utmarken, säger en beskrifning från år 1724 bestod af stenig ljung- 
ryd och mossar, undantagandes på några få ställen, där små bokhult funnos. 
Dessa innehöllo ollonskog till egna svin, när etc. Hvar bokhulten lågo, an- 
gifves ej närmare. En karta öfver Norra Åkershults utägor år 1811 visar ett 
bokområde på åssluttningen väster ut från inägorna. Boket delades i ett 
nordligare, bättre hult på c:a 61/, hektar och ett sydligare, sämre på omkr. 
117/, hektar. Delar af detta senare boke finnas ännu kvar. Hultet består 
f. n. mest af yngre bok, sedan de äldre träden till största delen utfällts vid 


! C. G. STYFFE, Skandinavien under unionstiden, s. 156. 


3990 ? 6 EDVARD WIBECK. 


en stark afverkning i slutet af 1890-talet. Några andra bokbestånd synas ej 
under senare tid funnits kvar inom det forna skoglaget. På Bälhults ägor 
stå utmed vägen Landeryd—Långaryd ett par uråldriga bokar. Med beröm- 
värd pietet har den nuvarande ägaren låtit träden stå kvar, trots att vägsynen 
önskat att desamma skulle borttagas. 

Ett litet bokhult torde år 1818 funnits under Gårdshult, som ligger ett 
stycke längre i norr, tätt intill Österån. Af en inägobeskrifning från detta 
år framgår nämligen, att ett 7 hektar stort skifte norr om gårdarna kallades 
» Risböket» och stod under båda åboarnas samfälliga bruk. 

Nordost om Kråkåsgårdarna invid sjön af samma namn fanns förr ett 
vackert bokbestånd, som till större delen afverkades år 1902 eller 1903. 

De nuvarande små bokhulten vid Lilla Skärshult och det söder därom 
belägna Lalabo påstås utgöra rester af ett större, fordom sammanhängande 
bokområde. FEgendomligt är, att detta ej omnämnes på en af S. Wiridén 
åren 1795—1805 upprättad karta och beskrifning öfver nyssnämnda m. 4. 
hemman, då däremot talas om ljungryd och furuskog, hvilken senare beteck- 
nas såsom mestadels gles och dålig. Någon afgörande betydelse kan emel- 
lertid icke tillmätas detta kartbeskrifningens negativa vittnesbörd, enär samma 
beskrifning, som också omfattar gårdarna i socknens sydvästra del, med tyst- 
nad förbigår flera här befintliga bokbestånd, hvars tillvaro af såväl äldre 
som nyare urkunder tillräckligt styrkes. 

På gammal bokmark växer sålunda Skärkeryds (=Jansbergs) lilla hult, 
ehuru detta f. n. till större delen består af unga träd. Boket, som nu står 
norr om vägen Kinnared—Långaryd, sträckte sig förr längre mot söder. Så 
uppgifver en karta från år 1723 öfver Skärkeryds södra granngård, Lilla 
Ekeryd, att norr om inägorna i ödeskogen Hultet fanns å ömse sidor om 
vägen till Långaryds kyrka »stenig ljungmark bevuxen med bokeskog och 
några ekar ibland, hvarest kunde, när ållonår infaller, fetas några svin — —>. 

Af hög ålder är likaledes det ansenliga, 30"/, hektar stora bokhultet på 
Mårås kronopark. År 1745 beskrifves det som »beteshage med vacker växte- 
lig bokeskog» och synes då haft ungefär samma utbredning mellan Stensjön 
och Skärkeryds (= Jansbergs-) sjön som nu. En karta öfver Jaensbergs 
skogelag år 1826 betecknar en 8 hektar stor »intages-backe» intill Stensjön 
som bokmark, under det en karta öfver Mårås från år 1840 uppgifver det 
egentliga bokhultet till c:a 31 hektar oafsedt »backarne» längre mot nordost. 

Äfven ALLVIN omnämner det vackra bokhultet vid Mårås. Sedan under 
ett 20-tal år en mängd öfverståndare afverkats i hultets västra del, kvarstår 
här hufvudsakligen ungbok. Endast på ett mindre område vid kullens östra 
del finnes ett slutet bestånd af äldre bok. (Fig. 7 och 15.) 

På en liten, skarpt markerad kulle å Örnabeckshults inägor straxt syd- 
väst om gårdarna upptager en karta från år 1811 ett c:a 1 hektar stort bokhult. 

Ett vida större hult på närmare 10 hektar klädde vid samma tid — 
kartan är från 1816 — ett par kullar, hvilka uppskjuta ur myren nordväst 
om N. Måsshult. En del af detta hult uppgifves ännu finnas kvar; bokarna 
utgöras af yngre träd. 

Vid Brohult, på mark, som vid början af 1800-talet betecknas såsom 
ljungryd, lär likaledes finnas ett litet bokbestånd. Sannolikt är denna bok- 
förekomst, liksom så många andra i dessa nejder, en å inägo- eller hagmark 
räddad utlöpare eller relikt från en fordomtima större bokskog. Ett betydande 


Ur Statens Skogsförsöksanstal 
Fig. 7. Parti från 
bräken (mest Phegopteris 


Partie von dem ältesten Teile des Buchenbestandes bei Mårås, Lång 


bokområde fanns nämligen enligt den Duukerska häradskartan i slutet af 
- 1600-talet i denna del af socknen eller något längre mot väster. Området i 
fråga synes i norr sträckt sig nästan upp till Öster — eller såsom den å 


392 . EDVARD WIBECK. 


kartan benämnes Kila-ån, 1 väster till sankmarkerna vid Hallandsgränsen, 


i söder till Hästerås och Gallingsbo (= Gölingsbo) samt 1 öster till Elmhult 


och nyssnämnda Brohult. 


16. Jälluntofta socken, 


I motsats till grannsocknen i väster var Jälluntofta socken fordom syn- 
nerligen skogrik. WIESELGREN uppgifver,! att socknens skogar ännu 1758 
beskrefvos såsom betydliga. »Där fanns skönt timmer och storvirke af fur 
och gran, ållonskogar af bok m. m.» >»Skog», säger också ROGBERG, »äger 
denna socken tillräckelig af wanlige slag.» En sockenbeskrifning af ALLVIN 
1 Jönköpings läns K. Hushållnings-Sällskaps Handlingar år 1823, — en för 
bokskogens beståndsförhållanden och skötsel särdeles förstående artikel, som 
senare skall beröras, — visar äfven, att vid denna tid en på bokskogen 
grundad, icke alldeles betydelselös hemindustri förekom inom socknen. Ännu 
år 1846 heter det i samme författares »Beskrifning öfver Wästbo härad i 
Jönköpings län» om Jälluntofta socken att »skog finnes här ymnigt, deribland 
äfven bok». 

Boken, som nu är Dbeståndsbildande endast på ett fåtal punkter inom 
socknens östra del, har fordom bildat hult på flera andra platser. I vida 
större rikedom än nu har den funnits på så godt som hvarje gård inom 
socknen. 

En bokförekomst belägen väster om sjön Jällunden och öster om Skär- 
sjön har redan förut beskrifvits, enär detta hult till större delen låg inom 
Långaryds socken. Enligt traditionen skall därjämte bokskog hafva funnits å 
Simmarydsnäs' ägor väster om och invid Gransjön samt å höjden vid Elghult. 
Kartor, som vare sig bekräfta eller förneka detta, saknas. Numera intagas 
dessa platser af gran-, fur- och björkskog. 

Boken påstås också vid början och slutet af 1800-talet ha varit det för- 
härskande trädslaget å höjden öster om Ringshult och söder om Hult (= Hulu.) 
Icke heller detta har med visshet kunnat fastställas. Däremot ha dessa går- 
dar med säkerhet haft bokskog mot norr, utmed Jällunden. En karta från 
år 1730 betecknar utmarken norr om Hult såsom beväxt med boke, eke; 
gran, fur och enebuskar, dels något bergig »hårdmark», dels god betesmark. 
Ollonskog fanns till egna svin, när etc., pottaskebrännare till 8 Lispund om 
året. Ännu år 1816 kallas en del smärre ägofigurer i »Trollamossen» på 
gränsen mot Blängsbo ägor för »Bokängsudden» — tillsammans omkr. 17/; 
hektar. Trakten längre i söder utmed sjön kallades då »hagen». 

Gunnalt, Foglanäs och Bråta hemman bildade tillsammans ett skoglag 
med gräns i väster mot Jällunden, 1 öster mot den stora, s. k. Getterhults- 


mossen. År 1724 bestod utmarken »till stor del af bokskog, — — dessutom 
fur- och granskog — —». Ollonbete kunde vid infallande ollonår finnas 
till »egna svin såväl som till 1o-tag-svin — —. <Pottaskebränne af gam- 


mal sörnad bok, årligen till 8 Lpd.> Man kan icke betvifla att bokskogen 
i förhållande till barrskogen aftagit, när samma mark år 1769 beskrifves så- 
lunda: — — »Skogen består nästan öfveralt af större furu och gran samt 
någon blandad bokskog jämte befinteligt biörke till mer och mindre grad 


! Efter J. GASSLANDER, »Beskrifning om Swenska Allmogen», Jönköpings läns K. Hus- 
hållningssällskaps Handlingar, h. 3 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 393 


— —-. Längst synes en relativt rik bokvegetation hafva funnits kvar i när- 
heten af Foglanäs. 

I >»Jälluntofta skoglag» innefattades alla återstående hemman i socknen 
med undantag af Ölmesberg, nämligen Elmhult, Tanshult, Getterhult, Ärnarp, 
Tånga, Norrgården, Klockaregården, Vingården, Söragården, Skipalt och 
Blängsbo. I ungefärligen likalydande beskrifningar öfver Getterhult och Södra 
Elmhult från år 1724 sägs, att skogen är mycket vidlyftig — — bestående 
en del af furu och gran, det öfriga af boke och ung björkskog — — kan 
brukas som llonlknn till egna svin och 10 st. tag-svin, när godt ollonår in- 
faller. Pottaskebränne fanns intet af något värde. Å ängsmarken närmast 
Södra Elmhults inägor fanns bok, björk och några ekar. Äfven sedan skog- 
laget år 1763 delats, förblef nyttjanderätten till ollonbetet (— och skvaltkvar- 
narna —) särmfällip 1 en bestämmelse som först upphäfdes vid förnyadt skifte 
åren 1816—183. Det forna skoglagets bokskogar voro då följande: 

Tanshults bokhult, 26 hektar stort, gränsade omedelbart intill liknande 
skog tillhörig Stensgårdshult och Hessleberg i Kållerstads socken samt nådde 
midt för Långö, en i Tannsjön utskjutande halfö, nästan ända ned till sjö- 
stranden. I västra delen af det forna bokområdet finnas numera på sin höjd 
några enstaka, gamla bokträd kvar. Platsen har i senare tid burit gran- och 
furuskog, som, äfven den, redan hunnit att en gång afverkas. Bättre har 
boken bevarat sin plats längre mot öster, där talrika, om också knappast be- 
ståndsbildande bokar, äldre såväl som yngre, träffas i hag- och gärdesmarken 
i närheten af den från Tannsjön till Risasjön flytande bäcken. 

En karta öfver Tanshult år 1810 visar, att vid denna tid därjämte fun- 
nos - >bokebackar» å >sryet> söder om vägen och midt emellan Risa- och 
Djurasjön. Detta område är nu helt täckt af ung tall- och granskog, af bo- 
kar finnes där ej ett spår. 

Ernarps bokhult, omkr. 67/, hektar stort, låg straxt nordost om Norra 
Elmhults inägor. Äfven detta hult synes vara försvunnet. Nuvarande bok- 
dungen vid Elmbhbhult ligger på gärdesmarken straxt öster om södra gården 
och har säkerligen utv ecklats från det boke, som omnämnes från kartan öfver 
denna gård år 1724. 

Södergårds bokhult, 7 hektar stort, låg nordväst om och nära intill 
Ölmesbergsgårdarna. Detta bokhult är nu borta, men ännu vid midten af 
1800-talet uppgifves mycken bok ha funnits väster om berget, ej blott på 
Södergårds, utan jämväl i östra hörnet af Skiphults ägor. 

I stället för alla de försvunna bokområdena kan Jälluntofta forna skog- 
lag också uppvisa ett litet nybildadt hult, hvilket ligger söder om Tanshult, 
nära vägen till Ernarp. Detta bestånd har uppkommit på mark, hvilken år 
1818 angifves såsom >tågfällorne? och gatbacke>. 

Ölmesbergshemmanen Berg och Järebo hade, såsom en karta af år 1724 
visar, sin skog och utmark gemensam med Färda by och Förhult i S. Unna- 
ryds socken. Äfven om denna skog heter det, att den var mycket vidlyftig 
— —, beväxt med bokskog, furu- och granhult. Ollonskog fanns >till egna 


! I skifteshandlingarna heter det: >— — Med nyttiande rättigheten af bokhulten för- 


blifver efter gamla delningen hemmanen emellan, och enär Gud välsignar med ållonväxt, så 


släppas svinkreaturen efter hemmantalen — —>. 
> Ordet >fälla> användes i denna trakt liktydigt med hyggesplats, i synnerhet om 
denna är af betydlig utsträckning och någon tid legat kal. 


394 EDVARD WIBECK. 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. förf. juli 1907. 


Fig. 8. Ogallrad, 50-årig bokskog i brant öst-sluttning. Stammarne bukta sig i ut- 
förslutningens riktning. (Det rakvuxna trädet, utmed hvilket personen står, är en gran.) 
Olmesberg, Jälluntofta s:n, Småland. 


Nie durchforsteter 50 jähriger Buchenwald auf steilen Ostabhang. Die Stämme krimmen sich in der 
Richtung des Abhanges. Ölmesberg, Jälluntofta, Småland. 


svin Samt 10 tag-svin, när etc. Pottaskebränne årligen till 8—9 ILpd af 
förneved-bok och vindfälle». Till hvilken utsträckning bok då växte på själfva 
berget inom Jälluntofta socken, framgår ej af denna karta, men en något 


AT 


”BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 395 


senare beskrifning från år 1765 gifver härom besked. Vid denna tid ägde 
Berg 9 hektar bokskog väster om gården samt 2!/, hektar öster om gärdet. 
Järebo, heter det, ägde resten af Hölmingsbergshultet, drygt 10 hektar ibok- 
skog nordost om Bergs gärde. År 1810 uppgifver ALLVIN, att en del af 
Ölmesbergs ägor täcktes af bokskog. F. n. är Ölmesbergs boke det ojäm- 
förligen största inom socknen. Det intager dels ett 2 å 3 hektar stort, syn- 
nerligen tätt hult på bergets krön, hvaraf dock en del tillhör Åhs' socken, 
dels ett mindre hult på omkring en hektar å bergets sydsluttning. Å hård- 
vallsmarken mellan de båda bestånden, äfvensom på bergets östra sida uppväxa, 
trots de hinder, som betningen och frosten medföra, talrika ungbokar. Bestånden 
bestå nästan uteslutande af yngre, c:a 40—50-åriga träd, endast ett par bokar 
af en äldre generation kvarstå, men hafva förr varit flera. Mellan de båda 
senaste bokgenerationerna säges gran förekommit å en del af det område, 
som nu intages af bok. Flera äldre, växtliga granar finnas ännu kvar i bok- 
hultet högst uppe på berget. (Fig. 8.) 


17. Kållerstads socken, 


Liksom Jälluntofta var också Kållerstad förr en af traktens skogrikaste 
socknar. ROGBERG uppgifver, att »här är större tillgång på skog än i grann- 
skapet, bestående af bok, gran, furu m. m.>. 

En karta och beskrifning öfver »Kållerstads bys med de däruti intres- 
serade hemmans samfäldte skog» år 1761 meddelar rörande bokskogen föl- 
jande: 

Söder om Stumsjön låg det 3 hektar stora >Kohultet>, en ren bokskog 
tillhörig Flata. Samma gård jämte Lund ägde därjämte utmed den s. k. 
Tagelmossen &n 28 hektar stor trakt bestående af >»större gran och tall samt 
bökskog». Rikligast fanns boket på Lunds skifte. 

Vid västra stranden af nyssnämnda sjö hade Hulu och Anestorp till- 
sammans öfver 120 hektar liknande blandskog, beskrifven såsom »mindre 
och större gran, tall och bok>. 

Ett. annat område med afsevärd bokvegetation låg vid södra ändan af 
Hösjön. Här hade Qvarna- och Eckergårdarna sammanlagdt omkr. 18 hektar 
>bokskog och gran». 

"Strax väster om Gårdsjön fanns ett litet bokhult, »Gårskehultet>, på 3 
hektar tillhörigt Klockaregården. 

Å kullar hufvudsakligast nordväst om gårdarna hade Eskilsbo öfver 70 
hektar »gran, tall och bokskog>. 

Vidsträcktare än de flesta af dessa bokförekomster och tillika renare 
var bokskogen kring det högt belägna Stengårdshult samt Hesslebergsgårdarna. 
I omedelbar anslutning till det förut beskrifna Tanshults bokhult i Jälluntofta 
socken utbredde sig bokskogen här, ren eller i blandning med ek och barr- 
skog, på ett sammanlagdt mera än 80 hektar stort område mellan Gårdsjön 
och Tannsjön. På Stengårdshults lott kommo c:a 33 hektar »mindre och 
större gran och tall samt bok>, till Hessleberg hörde å > Hesslebergshult> 
omkr. 25 hektar »mest ek- och bokskog», hvarjämte Klockare-, Qvarna- och 
Bredagårdarna åt samma håll hade smärre skiften på resp. 8, 3'/, och 11 
hektar. 

Å alla de omnämnda, forna bokområdena bildar boken numera bestånd 


MA oc 
+ 
SNS 
KO Njöos 


-. 


396 EDVARD WIBECK. 


endast söder om Stengårdshult. Å ömse sidor om vägen till Jälluntofta 
finnes här ett särdeles vackert, flera hektar stort rent bokhult, till större 
delen bestående af gamla träd. Norr och öster om gården samt i Hessle- 
bergs skog dominerar däremot barrskogen afgjordt. Om den forna bokvege- 
tationen påminna här endast en mängd, öfver skog och hagmarker spridda, 
åldriga öfverståndare. 

Ett par smärre bokbestånd, hvardera af mindre än 1 hektars storlek, 
ligga, det ena på prästgårdens mark väster ut från gården, det andra väster 
om Anestorp, på mark tillhörig denna gård. Båda dessa hult synas vara 
relativt nyss uppvuxna i hag- eller ängsmark, som redan förut haft löfskogs- 
karaktär. 

Rörande bokens förekomst på hemmanen 1i norra delar af socknen, har 
följande kunnat utrönas. 

Å Skalleveds och Fogelhults ditintills samfälliga skog funnos år 1764 
tvenne smärre bokhult, ett på kullen mellan sistnämnda gård och den sydost 
därom belägna gölen, det andra på en höjd på motsatt sida om gölen. 
Säkerligen är det ettdera af dessa hult som afses i ALLVINS sockenbeskrif- 
ning från år 18237', hvarest på tal om nyssnämnda hemman sägs, att »ett 
litet bokhult var beläget utmed Ekhultsmåssen». Intetdera af dessa bok- 
bestånd synes numera finnas kvar. De små bokdungar, som nu ligga resp. 
väster om Fogelhult och nordost om Skalleved, tyckas båda vara nybildningar 
utanför den egentliga skogsmarken. 

Så torde också vara fallet med tvenne smärre bokbestånd belägna norr 
om Agnittaryd och öster om Horssöja, båda i omedelbart grannskap af respek- 
tive byar. 

På Horssöja och Heljarps utägor ha äfven förr funnits bok. TI en kart- 
beskrifning från år 1816 betecknas en något öfver 2 hektar stor plats öster 
om Hultsjön såsom »afhugget bokhult». Ett 36 hektar stort område mellan 
Horssöja och Helgarp synes visserligen redan då varit af öfvervägande barr- 
skogskaraktär, men dess namn, »Bökåsaskogen», angifver tydligt nog traktens 
forna beskaffenhet. 

Enligt uppgift skall å Hjulfhults ägor väster om Hösjöns norra ända 
förr funnits rätt betydlig bokskog, som dock under 1840-talet uthöggs och 
brändes till pottaska. F. n. finnas å denna trakt endast enstaka bokar kvar. 


18. Åhs socken. 


Med hänsyn till naturens skaplynne kan Åhs” socken delas i en sydvästlig 
och en nordöstlig del, mellan hvilka gränsen går fram öfver Flaten, Agnsjön 
och dessa vattens utlopp till Bolmen. Den sydvästra delen af socknen är 
en småkuperad skogsmark, rik på kullar, tjärnar samt smärre mossar och 
kärr, under det socknens nordöstra del är så godt som alldeles skoglös och 
får sin prägel af de ljungfält och vidsträckta torfmarker, som utanför odlings- 
jorden upptaga denna trakt. Socknens bokskogar, som förr varit både många 
och delvis ganska betydande, ha alla funnits inom det förstnämnda sydvästra 
området. 

De tidigaste uppgifterna röra bokskogarna under det gamla herresätet 
Svanaholm. Kartor från åren 1681 och 1685 visa hela Vissö täckt af bok- 


! Intagen i Jönköpings K. Hushållningssällskaps Handlingar s. å. 


TESTA 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 397 


skog. Ett annat hult med längsta sträckning i öster och väster låg norr om 
nuvarande Lilleryd. På andra sidan Storemossen längs den s. k. Kvarnåsen 
fanns en större bokskog. som mot norr sträckte sig upp i närheten af nu- 
varande Nackåsen, mot söder i jämbredd med Galtasjön. Sydligaste delen 
af detta boke hörde dock ej till Svanaholm utan till Sporda skoglag. Slut- 
ligan synes bokskog täckt en backe längre mot norr, straxt söder om kvarn- 
platsen vid Sunnerås. 

Endast rörande Vissö-hultet gifva äfven senare kartor en någorlunda klar 
bild. År 1772 uppgifves sålunda denna ö vara >öfver alt med Bokeskog 


bevuxen . År 1821 var visserligen närmare 9 hektar af öns centrala och 
östra del fyllda med bokskog — ALLVIN uppgifver år 1823! skogen där- 
städes såsom mycket vacker — men rundt kring hela stranden förutom på 


en liten punkt på östra sidan hade nu ett bälte af granskog kommit till. 
Vid samma tid betecknas bokområdena vid Lilleryd och på Kvarnåsen del- 
vis såsom hagmark, en annan del, kallad »>Slättahultet>, bar troligen fort- 
farande hufvudsakligen bokvegetation. Säkert är, att när Svanaholms stora 
gods då styckades, mycken bok fanns kvar. Öfver 7,000 stora bokar sägas 
t. ex. vid sagda tillfälle ha kommit på Sporda Bergsgårds del. Ännu år 
1846 uppger ALLVIN, att Svanaholm >har tillräcklig skog, deribland bok>. 

Några verkliga bokbestånd finnas ej numera å Svanaholmsgårdarnas ägor. 
Äfven på Vissö har boket ej längre karaktären af ett slutet hult; granen har 
allt mer och mer tagit öfverhand öfver löfträdsvegetationen därstädes och 
bildar nu afgjordt hufvudmassan af vegetationen. I enstaka och spridda 
exemplar förekommer bok fortfarande allmänt såväl å Vissö som på en del 
platser å fastlandet. 

Rörande bokskogarna i hela sydvästra delen af socknen gifva tvenne 
kartor öfver respektive Sporda by m. fl. hemman år 17 59—060 och Karaby 
m. fl. hemman år 1762 godt besked. Boket på Kvarnåsen upptages äfven 
här. Sydväst om JE låg »Kiällerhult>, bevuxet med >vacker boke- 
skog>. Öster om Bjärnasjön fanns gran och tallskog, men därjämte >några 
små bokehult». Nordväst om Långsjön växte i >Flahults Hägnen? medel- 
måttig gran och tall samt någon bokeskog». Söder om Mjösjön och väster 
om Bjärnasjön ligga Mjöhulta- och Flahultaåsarna, hvilka båda voro beväxta 
med bok. Sådan växte ock på Hyaltaberg söder om Tottebo samt på ytter- 
ligare ett par smärre höjder mellan Ölmesberg och Mjösjön. Äfven på den 
till Åhs” socken hörande delen af sistnämnda berg fanns vid denna tid bok- 
skog. Bokhult funnos vidare i Tottebo och Migssha hägnen, belägna nord- 
väst och väster om respektive gårdar, samt i >Tahrmossehultet> mellan 
Åbjörnabo och norra ändan af Tannsjön. Slutligen voro Stora Gräfvingaåsen 
nordväst och Lilla Gräfvingaåsen sydväst om Stora Gryssjön beväxta med 
präktig bokskog, som fördelades på trenne hult: >Stora> och >»>Lilla Gryssjö- 
hult> samt >»Mellanhultet>. 

Mellan de vidsträckta gran- och tallskogar, som redan då täckte största 
delen af den egentliga skogsmarken inom Åhs' socken, finna vi sålunda vid 
medio af 1700-talet omkring ett 20-tal bokskogar inströdda. Påfallande är, 
att nästan alla dessa bokhult växte på krönet af kullar och åssträckningar. 


! Beskrifning till Charta öfver Åhs socken, SENS Läns Kungl. Hushillnings 
Sällskaps Handlingar 1823. 
? Rörande betydelsen af ordet >hägnen» se sid. 426. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1909. Fackuppsatser. ö 


SEN 


398 EDVARD WIBECK. 


ALLVINS sockenbeskrifning år 1823 samt flera kartor från 1800-talets 
två första decennier tillåta en öfverblick af samma trakt vid denna tid. 
» Bokhultet väster om Hökås mot Kållerstad skoglags ägor», heter det i nyss- 
nämnda beskrifning om Karabys del af Gryssjöhultsskogen, »af nära 100 tunn- 
lands widd, är ännu försvarligt bewuxet med bokskog». Af en karta från 
år 1813 framgår, att åtminstone c:a 30 hektar nordväst om Stora Gryssjön 
voro beväxta med bok. Mellan Tannsjön och Åbjörnabo hade denna, Billarp 
m. fl. gårdar omkr. 13 hektar bokskog. Till Åbjörnabo hörde enligt en 
karta af år 1830 tvenne bokhult: dels en 17/, hektar stor »backe beväxt med 
bokskog» öster om inägorna — tydligen en återstod af samma hult, som 
kartan af 1762 upptager — dels en 4!/, hektar stor »utmark med växtelig 
bokskog» väster om inägorna, hvilket boke ej finnes upptaget på äldre kar- 
tor. Kvarlefvande tradition uppgifver jämväl, att höjden söder om Billarp 
förr burit mycken bok. Om Sporda bys och Ö. Ingaryds ägor säger beskrif- 
ningen, att »å skogshöjderne Flahultsåsen, Brantåsen, Mjösjöhultet, Stora Gräf- 
lingaåsen och Källerhult är mer och mindre bokskog, som dock liksom barr- 
skogen till en del af stormar och hyggen blifvit illa medfaren»>. En karta 
från år 1821 visar slutligen, att äfven Hyaltskogen, tillhörig Karshult och 
V. Ingaryd, då fanns kvar; den uppskattades nu till c:a 15 hektar. 

Öfverallt, så när som på det höga, hela trakten dominerande Ölmesberg, 
äro nu de forna bokbestånden sprängda och bortsopade. I regel visa dock 
mer eller mindre talrika boköfverståndare, hvarest i barrskogen eller gärdes- 
marken de forna bokhulten varit belägna. Sådana gamla öfverståndare och 
väl äfven ett och annat yngre bokträd träffas så t. ex. i Gryssjöhult, väster 
om Åbjörnabo m. fl. platser. 


19. Torskinge socken. 


De urkunder, som gifva upplysning om Torskinge sockens forna bok- 
skogar, äro få!, nämligen dels en karta öfver bl. a. Bolmsnäs (= nuvarande 
Liljenäs) och Hjälmaryds ägor år 1768, dels en karta öfver Torskinge, Gum- 
marp och Gössbo skogelags skog och utmark år 1787. 

Om skogen till Liljenäs och Hjälmaryd sägs då, att den bestod af, »gran, 
ene och någon thärutinnan blandad bokeskog», en uppgift som antyder, att 
boken härstädes knappast varit beståndsbildande. 

Detta var däremot fallet längre norrut i socknen. Väster om Guntasjön 
låg en c:a 42 hektar stor bokskog, i hvilken hela skoglaget vid infallande 
ollonår ansågs hafva del. Detta boke har gifvit namn åt hemmanet Böke, 
som låg vid södra kanten af hultet. Mellan Rannäs- och Årevedssjöarna samt 
efter hvad det vill synas äfven söder om sistnämnda sjö kallades skogsmar- 
ken »Ilveden». Den till Torskinge hörande delen af denna skog beskrifves 
sålunda: »Skogen består uti TIllveden af större och smärre gran- och furu- 


!' Enligt uppgift af G. DJURKLoOU, »Om Göran Månssons till Bolmsnäs Jordebok>, 
Kungl. Witterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, 28 del. (Ny följd 8 del.) 
1876, innehåller nämnda jordebok åtskilliga upplysningar om dessa trakters naturbeskaffenhet 
under Gustaf I:s och Erik XIV:s tid. Bl. a. lär jordeboken visa, att flygsandsfältet »Slättö- 
sand» nordöst om gårdarna af samma namn i Torskinge socken förr varit täckt af ek- och 
bokskog. Säkert är, att sanddriften på denna plats först började på 1700-talet (se härom 
uppsatser af T. A. Odencrants i Jönköpings Läns Hushållningssällskaps Handlingar 1817 
samt E. Wibeck i Fauna och Flora 1906, h. 2). 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 399 


skog, östan torpen Stora Sänås, Presttorp, Ryskebo och Gräfvingsberget samt 
Hjälmarydsmossen blandad boke- och granskog, och allt det, som finnes väs- 
ter därom framtill byagärdet, mesta delen af små gran- och furuskog på ljung- 
mark bevuxen:». 

Ännu år 1846 uppgifver ALLVIN, att >»hemmanen öster om Torskinge 
och Rannässjön ha ymnig tillgång på skog, deribland äfven bok — —>. 
Hultet vid Guntasjön, hvilket äldre personer ganska väl erinra sig, torde 
sköflats något senare. 

Den enda plats inom socknen, där en rest af ett bokbestånd f. n. fin- 
nes kvar, ligger straxt väster om Fylleryd, söder om vägen från denna gård 
till Torskinge kyrkplats. Här, å norra ändan af en ås, där talrika stubbar 
och öfverståndare vittna om en försvunnen, rikligare bokvegetation, växer ett 
litet, tynande bokhult på knappt 7/,; hektar. Någon bestående bokför- 
yngring torde ej heller vara att förvänta på den betade, af bärris starkt öfver- 
lupna marken. För öfrigt träffas boken nu liksom förr rikligast i östra delen 
af socknen: kring sjön Fyllens norra ända, vid Götsbo, Storekull och Hjälma- 
ryd, men äfven längre västerut såsom å Gummarps ägor. 


20. Dannäs socken. 


I förhållande till sin ringa ytvidd har Dannäs varit en af de allra bok- 
skogsrikaste socknarna inom såväl Östbo som Västbo härad. 

En karta öfver Dannäs' säteri »med underlydande råå och rör» år 1685 
upptager fyra särskilda bokskogar, alla af betydande storlek. Södra delen 
af Dannäsudden, det s. k. Näset, intogs af ett bokhult. Ännu ansenligare 
voro de bokskogar, hvilka fyllde så godt som hela sydvästra delen af säte- 
riets utmarker. Nordväst om Köpsjön låg »Sönnerskogen», hvilken 1 norr 
nådde upp till nuvarande stället Fällan, i väster intill vägen Dannäs—Tann- 
åker. Mot söder nådde Dannässäteriets ägor ned till Nygård, men bokskogen 
hade, att döma af Duukers häradskarta öfver Wästbo år 1690, ingalunda 
sin gräns här, utan sträckte sig jämväl öfver Gaflö m. fl. hemman. Skild 
från Sönnerskogen endast genom Köpsjön samt bäcken mellan denna sjö 
och Kvarnasjön, utbredde sig österut en ännu väldigare bokskog, hvilken på 
1685 års karta skrifves »Häredtz-skogen». Detta boke nådde i norr till 
Kvarnasjön, Kuddebo och Önnabo, i öster till Elgasjön och vägen Dannäs— 
Hvittaryd på den plats, där denna skäres af länsgränsen. Mot söder be- 
gränsades visserligen Dannäs ägor af länsgränsen, men bokskogen gick, såsom 
synes af häradskartan, äfven ett godt stycke in i Hvittaryds socken af Krono- 
bergs län och förenade sig söder om Köpsjön med Sönnerskogen. Ännu längre 
mot öster och skild från Häredtz-skogen genom FElgasjön samt ett tämligen 
smalt bälte inägojord längs vägen Dannäs—Hvittaryd låg »Torpa-skogen>. 
Skogen, som hade en i sydöst-nordväst utdragen form, nådde från Bräknebo 
i söder till Holkhult och Räfhult (= Räfvelod?) i norr. Mot öster synes 
den icke nått fram till bokskogen i Hånger, utan stannat mot en större mosse 
ett stycke från gränsen. Vissa af dessa säteriets bokskogar skulle under 
ollonår upplåtas för samfälligt bruk. I öfverensstämmelse härmed uppgifva 
kartbeskrifningar öfver Linnegården 1720 och Södra Ingemarstorp 1721, att 
dessa gårdar vid infallande ollonår hade rätt till bete för egna svin, »men 
intet mer», den förra gården på Häredtz-skogen, den senare på Sönner- 
skogen. 


400 - EDVARD WIBECK. 


Nästa uppgift om Dannäs' skogar gifver ROGBERG i sin landskapsbeskrif 
ning år 1770. I denna heter det: »Skog äger denna S. mer än de förra", 
i synnerhet äro här 2:ne ordentlige skogar, en kallad Härnos-skog, och en 
annan något mindre benämnd Sönnarskog, bestående begge till större delen 
af Bok och något Ek>. 

Att bokskogen såväl väster som öster om Köpsjön under 1700-talet för- 
minskats och allt mera uppblandats med granskog framgår dock otvifvelaktigt 
af kartor och beskrifningar öfver Gaflö och Svinanäs 1795 och öfver Dannäs ' 
skoglag 1797—98. ”Torpaskogen fanns åtminstone delvis kvar; ett område 
på ungefär 160 hektar öster och nordost om Ystebo- (= Elga-) sjön beskrifves 
som bokskog, till en del af sämre beskaffenhet. Trakten mellan Ystebo- 
och Köpsjöarna, d. v. s. Häredtz- eller Härnosskogen, var nu endast till en 
del beväxt med bok. Samma var fallet med Sönnerskogen, på hvars plats 
kartorna från slutet af 1700-talet upptaga 3 betydligt mindre bokskogar. Den 
nordligaste af dessa, som ännu omfattade drygt 110 hektar, låg midt för 
norra hälften af Köpsjön. På somliga ställen utgjordes detta hult af blandad 
bok- och granskog. Omkring 10 hektar längst i söder tillhörde Gaflö, resten 
af hultet Dannäs skoglag. Till Gaflö och Svinanäs hörde också tvenne 
smärre bokskogar på respektive 5 och 1!7/, hektar, belägna midt för syd- 
ändan af Köpsjön. Bestämmelserna om ollonbetets samfällighet återfinnas 
äfven nu. 

År 1821 förrättade ALLVIN enskifte med Dannäs skoglag, hvarvid föl- 
jande arealer bokskog tilldelades de olika gårdarna. Säteriet behöll Näset, 
hvars bokskog uppgick till mera än 90 hektar. Af boket nordväst om Köp- 
sjön fick Toörestorp största delen, närmare 50 hektar, under det öster om 
samma sjö säteriet fick 55 hektar och Snufvebo 29 hektar. Af f. d. Torpa- 
skogens boke fick Önnabo längst i norr 20 hektar och sydost därom Vä- 
derås och Kvarnagård respektive 30 och 18 hektar. 

På dessa m. fl. ställen i södra delen af socknen fanns bok rikligt långt 
in på 1800-talet. I sin häradsbeskrifning år 1846 nämner ALLVIN dock 
endast e// »vackert bokhult», nämligen Näsets; »1i öfrigt», heter det,» är sko- 
gen tillräcklig, af blandad gran och bok». I mannaminne uppgifves bok- 
skogen dock varit beståndsbildande på flera andra platser, så t. ex. vid 
Önnabo, Bräknebo och väster om Oset, äfvensom på Stora Gaflö ägor. Den 
enda verkliga bokskog, som numera finnes kvar i socknen, är bokskogen på 
Näset. Här torde omkring 10 hektar vara hufvudsakligast klädda af bokskog, 
som för öfrigt är af växlande beskaffenhet. Boket utglesnas alltjämt och 
efterträdes här, liksom å de forna bokområdena öster om Bolmen, öfvervä- 
gande af granskog och enbuskmark. En obetydlig rest af ett bokhult lär 
finnas kvar vid torpet Ekåsen under Stora Gaflö; likaledes skall ett mindre 
bestånd finnas vid Holkhult. Det senare ligger på mark, som 1821 beteck- 
nades som hage. 

Ända till år 1906 fanns straxt söder om Boda inägor ett bokhult på c:a 
3 hektar, hvilket nämnda år afverkades. Detta hult kan anses såsom en sista 
utlöpare från de stora bokskogar, som förr fanns på den högländta trakten 
öster om sjön Fyllens norra del, och hvarom delvis blifvit taladt under Hån- 
gers socken. En karta öfver Boda från år 1775 visar, att hela yttre skogen 


! D. v. s. Bolmsö och Tannåkers socknar. 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 401 


bestod >till största delen af bättre och sämre bok, undantagandes något litet 
ene fram vid hagarne och blandad sämre granskog». I hemmanets ängsmark 
fanns »>någon bokskog jemte al, björk och ene — —>. 

Det behöfver knappast nämnas att, bok i strödda och enstaka exemplar, 
äldre såväl som yngre, allmänt förekommer inom så godt som hela Dannäs 
socken. 


21. Tannåkers socken. 


Frånsedt RoGBERGS föga innehållsrika meddelande, att Tannåkers socken 
hade >skog af vanliga slag» saknas uppgifter om socknens bokskogar ända till 
år 1799. Från detta år finnes en karta öfver utägorna till Flahults by, 
Rona och Tannåker Skattagård, hvilken visar, att ett stort bokområde på 
omkr. 174 hektar då fanns i socknens centrala del. 'Mot norr begränsades 
detta område af Flahults inägor, mot öster af Roens. I väster nådde boket 
fram till mossen kring den lilla Tannsjön, i söder ungefär till en linje, som 
tänkes dragen mellan Ferle och Svensktorpet. Till Flahults Wästergård hörde 
ungefärligen räknadt — 37 hektar, till F. Östergård 55, till F. Mellan- 
gård 66 och till Tannåker Skattagård 16 hektar, men vid infallande ollonår 
skulle bokskogen nyttjas gemensamt och svin släppas efter hemmantalen. 

Denna stora bokskog är nu borta, och marken ter sig f. n. mestadels 
såsom en ljungbeväxt ryd. H. o. d. stå boköfverståndare, och en gles ungskog 
af gran och tall arbetar sig fram i den mån som själfsådd kan ske. Mot slutet 
af 1860-talet uppgifves ryden ha varit gräsfälla med smultronväxt och kunde 
då föda mångdubbelt flera beteskreatur än nu. Tydligen hade bokskogen ej 
långt förut blifvit afverkad. 

Till en del på platsen för 1799 års bokskog, men också långt utanför 
dess gränser ligga nu ett flertal smärre hult, alla bestående af relativt unga 
träd och somliga med tendens till ytterligare utvidgning. Längst i norr, straxt 
till väster om vägen Qvarkhult—Flahult, ligger en bokdunge på omkr. I 
hektar tillhörig förstnämnda gård. Längre mot väster, söder om de s. k. 
Gölsjöarna ligger ett något större hult, tillhörigt Flahults Västergård. Längs 
en ås rakt öster om byn ha F. Backagårdar ett 2—3 hektar stort bokhult, 
och rakt söder om byn, inom området för den gamla bokskogen, ligger F. 
Östergårds hult, en liten dunge på kanske 1/, hektar. Ännu längre mot sö- 
der, å ömse sidor om vägen Roen—Ferle, ligger socknens största nuvarande 
bokhult, tillhörigt Flahults Mellangård. Denna skog har en ytvidd af omkring 
5 hektar, består af c:a 60-åriga träd och visar god föryngring vid södra bry- 
net. (Fig. 9.) Straxt väster om detta hult ligger F. Nygårds, en liten bokskog på 
omkring 2 hektar. Äfven de båda sistnämnda bestånden ligga innanför det 
gamla bokområdet. Under nuvarande ägarens tid ha i Mellangårds hult 
gamla öfverståndare blifvit utfällda. Ett af dessa träd var af sådan storlek, 
att ur detsamma erhöllos 3 !/; stortusen stäfver!. 

Enligt uppgift skall Stora Tannåkers gård ha ett bokhult, beläget sydöst om 
Lundäcker. En karta öfver denna sätesgård med Ferle by år 1816 upptager 
på samma plats »>skogbeväxt oppvall», »äng med löfskog> och »björkängar», 
under det en karta från år 1818, hvilken jämväl omfattar Finnatorpet, kallar 


! Om stäfverhuggning etc. se sid. 429—430. 


402 Fr EDVARD WIBECK. 


platsen oxhage. Tydligtvis utesluter detta icke möjligheten, att äfven då en 
glesare bokvegetation förefunnits, t. ex. på den »skogbeväxta oppvallen». 

Straxt norr om kvarnen vid Sandvik utbredde sig vid denna tid å ömse 
sidor om stora vägen en närmare 6 hektar stor backe, hvilken betecknades 
såsom »hage med Ene och Boke». En plats invid stranden af Bolmen norr 
om Finnatorpet, hvilken af traditionen utpekas såsom förutvarande bokmark, 
betecknas på 1818 års karta som »ljungkullar på grusbotten». 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar, Fot. förf. juli 1907. 


Fig- 9. Själfsådda, kraftigt tillväxande bokar och granar på mark täckt af ljung och 
enbuskar. Plats nära sydkanten af Flahult Mellangd:s "bokhult, Tannåkers s:n, Småland. 


Selbstgesäte, kräftig heranwachsende Buchen und Fichten auf Wachholderbedeckter Heide. Tannåker, 
Småland. 


Vid Hästhagen däremot, hvarest vägen går öfver sundet mot Bolmsö, 
fanns redan då bokskog i en 7 å 8 hektar stor beteshage. F. n. är boket 
på denna plats inskränkt till tre små dungar på tillsammans ungefär !/; hek- 
tar. En obetydlig ansats till beståndsbildning visar boken också vid väg- 
skälet nordost om kyrkan, där vägarna till Dannäs och Flahult löpa isär. 

Det råder intet tvifvel, att den tradition, som vill förlägga forna bok- 
skogar till Sunnerö och Skällandsö ägor till en del är riktig. Så t. ex. om- 
talar ALLVIN att till f. d. löjtnantsbostället Sunnerö hörde ett bokhult af flera 


i 
j 
| 
| 
b 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 403 


hundra träd, hvilket år 1810 fullständigt sköflades. Det berättas att träden 
blifvit nedhuggna på en enda natt, samt att boställshafvaren själf mistänktes 
för att vara anstiftare af >»mordhuggningen»>. Hvar detta och kanske flera 
bokskogar i norra delen af Tannåkers socken legat, har i brist på nödiga kar- 
tor icke kunnat fastställas. 

Strödda och enstaka bokar träffas öfverallt inom Tannåkers socken, och 
tack vare traktens skogfattiga natur falla de härstädes mera i ögonen än på 
någon annan plats inom både Östbo och Västbo härad, S. Unnaryd och 
Femsjö socknar icke ens undantagna. 


22. Bolmsö socken. 


Förutom den stora ö, som gifvit socknen dess namn samt Toftnäsudden, 
omfattar Bolmsö socken jämväl ett icke obetydligt område väster om Bolmen. Un- 
der det större delen af öns utmark ända till senaste tid varit kal ljungryd, har 
socknens fastlandsdel samma natur som angränsande delar af Åhs' och S. Un- 
naryds socknar, ett förhållande som också haft sitt inflytande på bokskogens 
fördelning. De nuvarande resterna af bokskog äro visserligen lika obetydliga 
på fastlandet som på Bolmsö, men för ett eller annät århundrade tillbaka 
var skillnaden mellan socknens båda hufvuddelar stor, hvad bokskogen angår. 
Gårdarna väster om Bolmen hade då mycken sådan skog, hvaremot man 
förgäfves söker efter uppgifter, som antyda, att på själfva Bolmsö någon vä- 
sentligare ändring mellan förr och nu i berörda hänseende försiggått. Visser- 
ligen säger RoGBERG om Bolmsö, att »>skog finnes här, så väl som på de hit- 
hörande gårdar på fasta landet i det närmaste til nödige behof af Ek, Bok 
samt andra Löf- och Barrträd», men, hvad bokskogen på själfva ön beträffar, 
bekräftas ej detta af samtida landtmäterihandlingar. Såväl i en beskrifning 
öfver Bolmsö år 18231 som ock i häradsbeskrifningen år 1846 omnämner 
icke heller ALLVIN bokskogar på ön, men väl under Stafshult på fastlandet. 
Troligt är dock, att äfven Bolmsö en gång burit bokskogar, ehuru dessa på 
den tidigt odlade och jämförelsevis tätt befolkade ön sköflats hastigare än i 
obygderna på fastlandet. Af Göran Månssons till Bolmsnäs Jordebok ? lär 
sålunda framgå, att äfven Bolmsö på 1500-talet hade sina bokskogar. 

Det enda bokhult, som f. n. finnes på ön, ligger vid östra stranden på en 
liten udde tillhörig Stora Hof. Beståndet är omkring ?/, hektar stort och består 
af 200—250 stycken c:a 65-åriga bokar blandade med något gran och björk. 

År 1900 kalafverkades en liten vacker bokdunge å hemmanet Näset vid 
västra stranden af ön. Beståndet bestod af ett hundratal äldre träd fördelade 
på knappt I hektar. 

Af platsens naturförhållanden, kvarvarande öfverståndare, lucker mylljord 
etc., synes framgå, att en liten backe vid f. d. bostället Möcklagård — för 
öfrigt ej långt från Stora Hofs bokhult — äfvenledes förr burit bokskog. 

På Toftnäsudden finnes också en liten rest kvar af ett på de senaste 
åren afverkadt bokhult. År 1907 uppgafs att c:a 50 bokar återstodo. 

Återstår så Bolmsö fastlandsdel, det s. k. Västlandet. Om härvarande 
bokskogar gifva tvenne kartor öfver Sunnaryd med Källerudd år 1789 och 
öfver Stafshult, Ugglebo och Qvinnelsbo år 1790 den första upplysningen. 


1! I Jönköpings Läns K. Hushållnings Sällskaps Handlingar. 
? Se härom anm. å sid. 398! 


404 : EDVARD WIBECK. 


»Ifrån Långsjön», heter det, »upp till Åsebo kohage och sedan i öster intill 
Sporeda rågång är öfveralt bokehult med någon graneskog blandadt>. Den 
afsedda trakten, som hörde till Stafshult, ligger på en åssträckning mellan 
Lång- och Ösjöarna och var öfver 90 hektar stor. År 1823 uppgifver ALLVIN 
Stafshults bokskog till 35 hektar, och ännu år 1846 säger han, att gården 
»har mycken skog, deribland äfven bok». F. n. täckes hela åsen mellan 
Lång- och Ösjön af barrskog, men enstaka bokar träffas mångenstädes, syn- 
nerligast i hagar och ängsmarker under såväl Stafshults som Åsebo, Ugglebo 
och Norra Skinnebo ägor. Hvar Sunnaryds bokskog legat, framgår ej tydligt 
at kartbeskrifningen, som blott innehåller bestämmelser om ollonbetets nyttjande, 
men ägornas nuvarande naturförhållanden gifva tillräcklig upplysning därom. 
Bokskogen fanns längs den ås med sträckning sydväst — nordost, som går 
fram längs nordvästra ägogränsen, och på hvilken ställena Gölen, Hultet, 
Bokeliden och Ö. Öja ligga. På detta område, nämligen dels i redan af- 
verkningsbar granskog vid Gölen och Hultet, dels i yngre blandskog af gran, 
tall och björk norrut på åsen, kvarstå ännu åtskilliga urgamla boköfverstån- 
dare, mestadels ihåliga och på annat sätt skadade trädruiner. 

Vid södra kanten af det forna bokområdet, på mark tillhörig f. d. nämn- 
demannen Peter Jonasson i Sunnaryd, uppväxa nu två små dungar af ännu 
unga bokar. Den östra dungen består af 30—40-åriga träd, den västra af 
20-åriga, blandade med likåldrig björk. Den yngre dungen bär spår af 
stark betning, men är nu inhägnad och afsedd att för framtiden bibehållas. 


23. Södra Unnaryds socken. 


Af de fåtaliga topografiska dokument rörande S. Unnaryds socken, som 
finnas från 16- och 1700-talen, kan man långt ifrån göra sig någon detal- 
jerad bild öfver bokskogens utbredning då för tiden. Frånsedt de ständigt 
skiftande konturerna, var troligen totalbilden ganska lik den, som upprullas 
af de talrika hemmanskartorna från förra delen af 1800-talet, en mångfald 
smärre bokhult, fördelade på så godt som hvar gård inom socknen. Till de 
stora sammanhängande bokområden, som funnos på vissa andra håll inom 
häradet, saknade denna socken full motsvarighet; den Duukerska häradskartan 
förlägger därför, trots socknens otvifvelaktiga rikedom på sådan skog, endast 
tvenne bokhult inom dess gränser. 

Man vet alltså, att år 1690 större delen af trakten mellan sjöarna Stora 
Slätten och Bolmen varit klädd af bokskog, som mot söder gick ända ned 
till N. Säfsås och jämväl synes utbredt sig på kullarna söder om Hult samt 
något in på Vallsnäs' ägor. Ett stycke längre mot söder vidtog det andra 
stora bokområdet, som låg mellan Unnen och Bolmen, mot norr begränsadt 
af S. Säfsås, mot söder af Nässja och Småöja inägor. 

En senare bild af samma trakt gifva åtskilliga kartor från tiden 1810— 
1830. Af hela det forna norra bokområdet finner man år 1827 endast 47/, 
hektar söder om gölen mellan Hult och N. Säfsås upptaget såsom bokskog, 
trakten norr om gårdarna kallas — utan närmare beskrifning — »skog och 
betesmark»; söder om Hult och på angränsande del af Vallsnäs fanns hag- 
mark. Som »skogbeväxt betesmark» betecknas nu också en stor del af trak- 
ten tvärs öfver näset söder om S. Säfsås' gårdar. Naturligtvis är det inga- 
lunda uteslutet, utan tvärt om ganska troligt, att skogen på dessa betesmarker 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 405 


till väsentlig del just utgjordes af bok, men denna vegetation var nu påtag- 
ligen långt glesare än 100—-150 år tidigare. Också säger ALLVIN i sin hä- 
radsbeskrifning år 1846 att »de hemman, som äro belägna ytterst på landttungan 
mellan Bolmen och Unnen, hafva knapp tillgång på skog och ensamt bok, 
björk och en, som växer temligen hög — —>. Denna beskrifning lär vara 
ganska väl tillämplig äfven på traktens nuvarande beskaffenhet; högvuxna 
enbuskar och glesa boköfverståndare skola än i dag karakterisera Säfsås' om- 
gifningar. 

Vida bättre bibehållen var bokskogen i början af 1800-talet på södra 

delen af sitt gamla område. Den fanns då på ett c:a 160 hektar stort, täm- 
ligen utgrenadt område på ömse sidor om vägen S. Säfsås—Nässja. — Till 
Järanäs och Småöja hörde enligt en karta af år 1810 90, till S. Säfsås 20, 
till Nässja 33 och till N. Karsnäs 17 hektar af detta boke — allt i unge- 
färliga tal räknadt. Alldeles skildt från detta område hade Nässja ett 30 hek- 
tar stort gammalt bokhult> på udden rakt söder om gårdarna. Troligen 
var detta hult ganska glest, enär skiftet också betecknas som betesmark. 
Såsom >»bokäng» på »oppvall» upptager också en karta af år 1829 en liten 
plats straxt öster om N. Karsnäs' inägor. 
s F. n. finnas bokbestånd på följande platser mellan sjöarna St. Slätten, 
Unnen och Bolmen. Under hemmanet Hult på kullen mellan gårdarna och 
tjärnen öster därom, sydväst om S. Säfsås invid stora vägen från Unnaryds 
kyrkby samt på en höjd mellan TJäranäs och S. Säfsås ungefär midt emellan 
Unnen och Bolmen. Detta hult uppgifves vara flera hektar stort och tillhör 
Järanäs. På Nässja ägor ligga tvenne, tämligen betydande hult, det ena 
vid utfartsvägen nordost om byn, det andra på udden söder om densamma. 
Slutligen har Småöja ett bokhult sydväst om gården på ömse sidor om stora 
vägen. Alla dessa bestånd ligga på gammal bokmark. Nässja och Järanäs 
bokhult äro måhända att anse som rester af äldre tiders bestånd, de öfriga 
hulten äro däremot lokala nybildningar i gärden eller utglesnad betesmark. 
Beståndet vid Hult ligger sålunda på gårdens inägor, dungen vid S. Säfsås 
vägskäl på en plats, som 1830 betecknas som betesmark, och Småöja hult 
på mark, som 1829 var >hagar beväxta med bok och en>. 

Vidsträckta forna bokskogar förlägger traditionen också till trakten mel- 
lan kyrkbyn och St. Slätten. En karta från år 1816 öfver Präst- och Nor- 
regårdarna visar, att ett bokhult på öfver 5 hektar låg ungefär halfvägs mellan 
kyrkan och Elganäs, på ömse sidor af vägen. Söder härom, nära sjön Slät- 
tens sydvästra ända låg Söderåsens boke på omkring 32 hektar. Förutom 
dessa platser, hvilka tydligen angifvas såsom bokhult, omtalas » Myskahultet>, 
»Hallahultet>, »Varpahultet> och >Vedhultet> — tillsammans på 60 å 70 
hektar. Det uppgifves ej, huruvida bok helt eller delvis ingått i dessa hult; 
landtmäterigraderingen är emellertid densamma som för bokskogen. Hela 
denna trakt är nu beväxt med barrskog. 

Ett stycke längre mot norr ligga Åkebo och Lida. Äfven här sägs bok 
förr funnits i stor ymnighet. En del af det som gammal bokmark utpekade 
området betecknas år 1824 som »>Säfkärrsbackarne» och synes då varit skog- 
lös mark, under det mer eller mindre bok möjligen funnits kvar i >Fästalls- 
hultet> och >Hästahultshultet», båda belägna i närheten af Lilla Åkebo. 


Ett bokhult finnes f. n. mellan Åker och Brunnsbacka. Om detta be- 
stånds historia ha inga säkra upplysningar erhållits. 


406 EDYARD WIBECK. 


På Getterhults ägor, nära gränsen 'mot Ugglebo 1 Bolmsö socken, ligga 
tätt utmed stora vägen tvenne helt små dungar, hvilka sägas utgöra återsto- 
den af ett större bokområde. Den östligare af dessa bokdungar synes vinna 
terräng mot hagmarken i söder. 

Utmarkerna i socknens norra del voro förr samfälliga inom hvartdera af 
tvenne skoglag, Färda och Hesslehults. Till det förra hörde Södra och Norra 
Färda samt Förhult och af ålder därjämte de gårdar 1 Jälluntofta socken, 
hvilka ligga söderut från Ölmesberg [förr Hölmingsberg]; till Hesslehults skog- 
lag hörde förutom gårdarna af samma namn äfven Danshult. Båda skoglagen 
voro rika på bok. 

Vid Färda skoglags delning år 1765 fick Förhult tillsammans omkr. 20 
hektar bokskog, belägen dels norr, dels öster om gärdet. Dessutom lades till 
gården en nästan lika stor areal s. k. intagsmark, som visserligen brukades 
till grässlåtter, men tillika var beväxt med »späd björk- och bokskog samt 
tall och gran». Om de bokhult, som föllo på Södra Färdas lott, heter det, 
att de »finnas belägne uti skiften af furu och gran — —, undantagandes et 
litet stycke, som stöter in uti Förhults tilldelte skog». Det mesta af S. Färda 
boke låg norr om Starrsjön, väster och söder om gården. Norra Färda slut- 
ligen fick bokskog på tre olika platser söder om Ölmesberg nära nuvarandé 
sockengränsen: ett skifte »utmed Bergs mosse och intag», »Färnebo-hultet», 
som låg på en liten kulle på andra sidan mossen, samt ännu ett litet hult 
straxt söder om det förra. Om de bokskogslotter, som samtidigt tillföllo Berg 
och Järebo 1 Jälluntofta socken, är redan taladt under denna socken. Vid 
både Förhult och Färda finnas än i dag bokbestånd. På förstnämnda plats 
synes boken hållit sig kvar söder om gården å den förutnämnda intagsmar- 
ken, samt å Färda ägor på den gamla bokmarken norr om Starrsjön. Färda 
boke skall vara af betydande utsträckning — öfver 10 hektar — samt mesta- 
dels utgöras af ung skog. 

Rörande Hesslehult och Danshult föreligga bestämda uppgifter först från 
år 1824. Vid denna tid utgjordes den sydligaste delen af utägorna, ett omkr. 
25 hektar stort område nordost om den s. k. Torpagöl, af bokhult och boke- 
backar. I själfva verket dominerade boken här på ett samladt område af 
ännu större ytvidd, enär omedelbart intill Hesslehults bokhult stötte Östra 
Bökhults, hvilket på denna plats år 1807 uppskattades till ungefär 9 hektar. 
Såsom straxt skall visas, ägde såväl Östra som Västra Bökhult därjämte bok- 
skogar äfven på andra håll. Af traditionen utpekas en småkuperad trakt mel- 
lan Hesslehults by och mossen i nordväst såsom gammal bokskogsmark. 1824 
års karta bestyrker såtillvida detta, som den upptager 47!/, hektar längst i 
norr som »Bokeberget» samt 8 å 9 hektar ett stycke söder därom som »Svina- 
granshultet». Det nuvarande bokhultet vid Danshult ligger på inägorna, möj- 
ligen till någon del å mark, som år 1824 betecknas såsom » Åsahultsbackarne». 
Trakten nordost om Torpa göl har däremot för länge sedan öfvergått till ren 
barrskogskaraktär. 


Öfver Östra och Västra Bökhult finnas landtmäterihandlingar från åren 
1807 och 1823. Utom det förut nämnda boket vid Hesslehults rågång ägde 
hemmanen dylik skog på flera andra platser. De betydligaste områdena ut- 
gjordes af tvenne s. k. »kohagshult», båda tillhöriga Ö. Bökhult och belägna 
respektive öster och söder om gården. År 1807 uppskattas östra kohagshul- 
tet till 17 hektar, år 1823 till jämnt hälften. För södra hultet uppgifves 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar, Fot. förf. juli 1907- 
Fig. 10. Sämre bokskog, troligen uppkommen af stubbskott. Marken täckt ar blå- 
S S 5 S 
bärsris (Myrtillus nigra). MHylteberg, S. Unnaryds s:n, Småland. 


Minderwertiger Buchenwald, anscheinend aus Stumpfsprossen entstanden. Boden von geschlossener 
Heidelbeerenvegetation bedacht. S. Unnaryd, Småland. 


båda dessa år ungefär samma areal, respektive 135 och 14 hektar. På in- 
ägorna söder om såväl östra som västra gården lågo därjämte s. k. boke- 
backar, tydligen mark af hårdvallstyp med en mer eller mindre gles bokvege- 


408 EDVARD WIBECK. 


tation. F. n. uppgifves bokskog finnas kvar dels i södra kohagen under 
Ö. Bökhult, dels på inägorna straxt söder om västra gården. 

Ett af socknens nuvarande största och troligen tillika ett af dess äldsta 
bokområden är Hyltebergs. På småkuperad rullstensmark dominerar boken 
här på ett flera hektar stort område väster om och tätt invid stora vägen. Till 
en del är boket tvinande och starkt degenereradt (fig. 10), hvilket icke hindrar, 
att beståndet vid sin norra gräns afgjordt vinner terräng mot här angränsande 
björkhagar. I själfva verket synas också befintliga kartor antyda, att det nu- 
varande hultet i förhållande till platsens gamla bokområde något förskjutits 
mot norr. Så upplyser visserligen en karta från år 1828, att större delen af 
det nuvarande boket, nämligen 6 hektar mellan Åbyggets inägor 1 söder och 
Linnebergs i norr, då som nu var »stenbunden betesmark beväxt med bok>, 
hvarjämte ett litet rent bokhult på 17!/, hektar låg närmast intill sistnämnda 
gårds inägor. Såsom framgår af en karta af år 1824, omfattande Hylteberg, 
Nickelsbo, Rotabo och Lassaberg, hade emellertid säteriet då öfver g9o hektar 
bokemark, sträckande sig från sydgränsen af nuvarande hultet ända ned till 
Kroksjön. En rest af detta sydligare boke kvarstår ännu mellan Åbygget 
och sjön. 

Äfven midtför Kroksjöns eller, såsom den på äldre kartor stundom kal- 
las, Fålasjöns södra del utbredde sig i början af 1800-talet ett betydande bok- 
område. Rotabo hade här 64 hektar, Lassaberg 8 samt Prästgården längst 
i söder omkring 47/, hektar bokskog. Arealuppgifterna för Rotabo och Lassa- 
berg äro från år 1824, för Prästgården från år 1816. Redan år 1822 be- 
gränsas de kyrkoherdebostället tillhöriga »sterila bokebackarne» och »boke- 
dalen» till 37/, hektar, resten var »hårdmark». Den bokskog, som nu finnes 
i behåll på denna plats, tillhör emellertid bostället. Enligt en år 1907 upp- 
rättad hushållningsplan uppgår den till 3,;,6 hektar ung och medelåldrig, föga 
sluten skog. 

Förutom vid Kroksjön ägde Rotabo ett bokhult på andra sidan mossen 
väster om gården. Här låg det s. k. »>Yarne hult», som år 1824 var 7"/, 
hektar stort, men nu synes vara helt borta. 

Ett gammalt, för länge sedan försvunnet bokområde måste också ha legat 
på åsen mellan Boda och Låckabäck. Åsen synes redan år 1814 ha varit 
bevuxen med barrskog, men kallades då ännu för »Bökåsen». Däremot hade 
Boda norrut på ägorna I å 2 hektar »bokebackar», hvilka synas direkt ha 
gränsat intill Ö. Bökhults förut omskrifna s. k. södra kohagshult. 

Äfven Låckabäck ägde en öfver 4 hektar stor bokemark, som låg längst 
1 söder på utägorna öster om den i sjön Fjällen utfallande bäcken och direkt 
angränsande Fjällandsnäs norra bokskogar. 

Ett bokhult uppgifves nu ligga på Dråsphults ägor sydöst om gården. 


Till Fjällandsnäs hörde år 1695 tvenne betydande bokskogar. Den ena 
af dessa utbredde sig väster om gårdarna mellan sjön och mossarna 1 norr 
och kunde vid infallande ollonår föda 20 svin. Dubbelt så många kunde 
den andra skogen mottaga, hvilken under namn af »Mörka-vägen» utbredde 
sig sydöst om en vik af sjön Fjällen, på en större kulle söder om Piggebo. 
I slutet på 1600-talet omgafs. denna bokskog af furumoar med ljung, endast 
mellan boket och sjön fanns »någre granar ibland med mossblandad vall». 
År 1723 var ollonskogen på Mörka-vägen så medtagen, att den då räckte 
»intet till egna svin 20 några tag-svin». Platsen är nu helt intagen af barr- 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 409 


blandskog. Af norra hultet återstår däremot ännu en del straxt väster om 
N. Fjällandsnäs. - 

Af traditionen betecknas så godt som hela sjön Unnens västra strand- 
område från kyrkbyn i norr till en plats midt för Bököna i söder som gam- 
mal bokemark. Riktigheten häraf har ej kunnat kontrolleras, då från denna 
såväl som de flesta andra trakter af socknen äldre kartor fullständigt saknas. 
År 1815 inskränkte sig bokskogen vid Sönnerskog till ett 2 hektar stort hult 
vid vägskälet söder om gården. Trakten väster om inägorna var »grankärr 
och timmerhögskog». Längre i söder, straxt sydväst om Unnebäcksås' inägor, 
hade denna gård en 5!/, hektar stor kohage, som också kallades »västra bok- 
hultet>. Denna beteckning tyder onekligen på, att också ett östligare bokhult 
funnits, ehuru något sådant ej då beskrifves från inägorna eller hagmarken 
nordost och sydost om gården. Såväl vid Sönnerskog som Unnebäcksås fin- 
nes ännu mycken bok spridd i gärdesmarken och föryngringen synes flere- 
städes tala snarare för trädslagets spridning än för dess tillbakagång. Ett 
mycket litet bestånd ligger nu alldeles utmed stora vägen halfvägs mellan 
kyrkbyn och Rangelsbo, bestånden från år 1815 äro däremot borta. 

Den som längs stora vägen från öster nalkas Rangelsbo finner, straxt 
innan kvarnbäcken passeras, bokhult såväl söder som norr om vägen. Utanför 
dessa kan man i den starkt uthuggna barrskogen varseblifva åtskilliga uråldriga 
öfverståndare af bok. Trakten, som till större delen hör till Skifthult, har 
också förr varit bokemark och stod troligen en gång i direkt sammanhang 
med det förut omtalade Mörkavägs-hultet i norr. Granen måste dock ganska 
tidigt börjat inmänga sig på norra delen af området, där åtminstone en ge- 
neration af densamma redan hunnit att afverkas. En karta från år 1815 för- 
lägger norr om Skifthult tvenne hult, »Spång»- och »Källarehultet> på till- 
sammans 8 hektar, hvilka då sannolikt voro beväxta med bok. De nuvarande 
bokbestånden äro till antalet tre, ett norr och två söder om vägen, men ut- 
göra tillsammans knappast 4 hektar. Den sydligaste dungen utbreder sig mot 
väster på bekostnad af här angränsande enbuskmark, en landvinning, som 
dock endast är att anse som markens återeröfring. Stubbar utvisa nämligen, 
att äfven här funnits gammal bokmark. 

Som forntida bokområde uppgifves också hela trakten närmast söder om 
sjön Rangen. Äfven här är barrskogen nu gammal på platsen förutom på en 
i sjön utskjutande udde, hvilken ännu är bevuxen med bok. 

Ett annat försvunnet bokområde förlägges till Hälghults marker, på kullar 
belägna söder om Hjelmshult. Af brist på kartor kan icke heller denna upp- 
gift kontrolleras. På en höjd mellan gården 1 väster och det uppgifna gamla 
bokområdet i öster skall Hälghult än i dag äga ett litet bokhult. 

Hela trakten kring Nejsjön och Yasjön 1 socknens sydligaste del var förr 
rik på bok. Under förra delen af 1800-talet funnos bokhult under Mjöhult 
och Risa, Norra Hyltan, Berg, Yås, Hogård, Tykagård och Sjö. 

En karta från år 1815 uppgifver sålunda, att söder om Mjöhult och åt 
öster begränsadt af Nejsjön (skrifves på gamla kartor också Nät-sjön) fanns 
ett 17 hektar stort område, som var »till största vidden bokhult». Ett stycke 
längre i söder hade Lilla Risa mellan gården och sjön två stycken smärre 
hult på respektive 217/, och 2 hektar. I själfva verket betecknas vida mera, 
nämligen så godt som hela trakten mellan mossen och sjön från Mjöhult i 
norr till länsgränsen i söder af traditionen som gammal bokmark. På 1815 


410 z EDVARD WIBECK. 


års karta kallas södra delen af detta område för »Åsarne». Graderingen an- 
tyder här bördig mark, men om skogens beskaffenhet lämnas ingen upplysning. 

Till Norra Hyltan (= Hyltena) hörde år 1818 två små, hvarandra an- 
gränsande dungar, »öÖöstra» och »västra bokhultet>, på tillsammans 2 hektar. 
Hulten lågo väster om gården och norr om Nejsjöns östra vik. En karta från 
år 1826 nämner intet om dessa bokbestånd; möjligt är ju, att de under mel- 
lantiden afverkats. 

Hemmanen mellan Yasjön och Unnen bildade förr Yås' skogslag, hvilket 
finnes beskrifvet i handlingar från åren 1826 och 1837. Förstnämnda år 
upptagas tre, ej obetydliga bokhult: ett på 57!/, hektar på en udde vid Yasjön 
på Bergs nuvarande ägor ej långt från länsgränsen, ett på c:a 10 hektar, bil- 
dande en långsträckt, mot norr vidgad ytfigur söder och öster om Yås samt 
ett på 7 hektar mellan Tykagård och Unnen. De af traditionen som gammal 
bokmark utpekade områdena närmast söder om Berg och Yås voro då betes- 
och »oppmarker» eller skogsmark utan angifven artsammansättning. Redan 
II år senare beskrifvas bokhulten på ett sätt, som antyder, att vissa för- 
ändringar inträdt. Hultet vid Yasjön var visserligen fortfarande af samma 
storlek, däremot var Yås' boke nu endast 77/, hektar stort samt koncentreradt 
till det gamla beståndets norra del, — samma plats, där gården än i dag har 
ett bokbestånd kvar. Trakten mellan Tykagård och Unnen slutligen angifves 
på 1837 års karta endast såsom beteshagen »hägnen».! F. n. finnes be- 
ståndsbildande bok på två ställen mellan Yasjön och Unnen: dels, såsom 
nämnts, å norra delen af den gamla bokmarken öster om Yås, dels utmed 
sjöstranden söder om Sjö. Det senare hultet synes vara en lokal nybildning 
i betesmarken något öster om 1826 års bokområde. 

Återstår nu endast det skoglag, som omfattade trakten söder om Yabergssjön 
och emellan denna sjö och Fjellen ned till vägen Unnaryd—Femsjö med gräns 
i öster mot Rangens afloppsbäck, i öster mot sockengränsen. Hit hörde hem- 
manen Östra och Västra Bohult, Rangelsnäs, Rangelsbo och Osberg, hvilka 
samtliga beskrifvas 1 skifteshandlingar af år 1815. Bokskog nämnes på 6 
olika platser och fördelades mellan gårdarna sålunda: Ö. Bohult fick ett drygt 
4'/, hektar stort hult vid sockengränsen sydväst om gården samt ett hult på 
nära 4 hektar rakt i öster, halfvägs mot Rangelsbo. Till V. Bohult lades ett 
4"/; hektar stort hult straxt norr om samma gård och till Rangelsnäs 2!/, 
hektar bokskog norr om Stora Skälsjön. Osberg slutligen fick en liten, något 
öfver 1 hektar stor bokdunge väster om gården, men hade därjämte mer än 
9 hektar »bokehagar» söder om densamma. Sannolikt är, att skoglaget ti- 
digare hade bokskog på ännu flera platser. Så godt som hela trakten mellan 
Bohult och sockengränsen i söder anses sålunda ha varit bokbeväxt. Namnet 
Svinsjön på den lilla tjärnen söder om Fjellen har troligen uppkommit på en 
tid, då svin gingo i ollonbet i dessa nejder. — Både vid Bohult och Osberg 
finnas bokbestånd kvar. Huruvida hultet vid Bohult utgör en rest utaf något 
af de gamla bestånden eller är en nybildning, kan ej uppgifvas; de båda nu- 
varande bestånden söder om Osberg ligga i de gamla bokehagarna. 


24. Femsjö socken. 


»Skog», säger ROGBERG på tal om denna socken, »felas här intet; på 
några få ställen finnes af Ek, men allestädes af Bok.> Förhandenvarande 


ISe anm. a std. 3071 


-— SAFE cd «a 
q - 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 411 


äldre kartmaterial visar, att Rogberg knappast öfverdrifvit. Ortsnamn, i hvars 
sammansättning ordet bok eller rättare böke ingår, finnas också här i relativt 
större mängd än i någon annan socken i häradet. 

Äldsta uppgiften om Femsjö bokhult fås af Duukers häradskarta, hvilken 
upptager -en »>Stoor Bokeskog»> med hufvudsaklig utbredning kring Stora och 
Lilla Hjortsjöarna från kyrkbyn, Vallshult och Dufhultsgårdarna i norr till 
Älmås i söder. År 1723 kallas skogen »Femsjöhult> och var för gårdarna 
Stora och Lilla Tranhult, Stenbol, Norra och Södra Bökeberg,! Vallshult, 
Stora och Lilla Dufhult samt Femsjö kyrkby gemensam ollonbetesmark »till 
egna svin, men inga tagsvin — —. Af >»pottaskebränne» kunde blott en 
ringa mängd påräknas. Redan år 1766 synes barrskogen dominerat på större 
delen af det gamla Femsjöhult, under det den kvarvarande bokskogen nu till det 
mesta tyckes vara anhopad i blandskogsbestånd, perifert belägna i förhållande till 
det gamla bokområdet. Sålunda ägde Norra och Södra Bökeberg respektive 
32 och 65 hektar >furu och gran samt bokskog» väster och nordväst om 
Vallshult, och i närheten af samma plats ägde Lilla Tranhult och Stensbol 
21, Stora Tranhult och Lilla Dufhult öfver 15 hektar »>bokskog samt större 
och mindre furu och gran». Områden af liknande beskaffenhet lågo söder 
om Vallshult, där samma gård ägde 67 hektar, och öster om Älmås och Lilla 
Hjortsjön, där Älmås, Stora Dufhult och Råhult hade respektive 32, 85 och 
9 hektar, allt blandskog af bok, furu och gran. Slutligen hade Östra och 
Västra Ekornahult norr om gårdarna utmed sjön 18 hektar mark med ek, 
bok jämte något furu och björk samt västerut 30 hektar furu och bok blan- 
dad med något grane och eke. I skifteshandlingarna stadgas, att »>oaktadt 
en slik delning, förhålles med ållon och fiske, som förut vanligt varit — —>. 
Förestående bilder från utmarken kompletteras i viss mån af en del inägo- 
kartor från början af 1800-talet. Dessa visa, att Vallshult hade ett bokhult 
på c:a I hektar i ängsmarken norr om gården, samt Älmås dels »bokebac- 
kar>, dels ett verkligt litet hult på inägorna mellan gården och sjön Femmen. 
På den i Södra Färgen utskjutande udden nordost om kyrkbyn fanns hultet 
>Hägnen>, ett rent bokbestånd på närmare 15 hektar. Ö. Ekornahult hade 
omkring år 1815 dels 3 å 4 skilda bokhult på tillsammans ungefär 4 hektar 
i ängen norr om gårdarna, dels i kohagen åt samma håll ett 2 hektar stort 
hult. Då gården detta år delades i tvenne lotter, stadgades, att ene lottinn- 
hafvaren skulle ha rätt att på den andres skift, hvarest nyssnämnda hult låg, 
årligen under 30 års tid taga en bok samt därjämte åtnjuta fritt ollonbete. 

Det skildrade områdets nuvarande bokhult, som alla ligga på gammal 
bokmark, äro följande. På udden i S. Färgen finnes ännu ett flera hektar 
stort, rent bokbestånd kvar. Skogen, som tillhör Prästgården och F. Skatte- 
gård, är af hög ålder, men marvuxen samt af ringa höjd och groflek. För- 
yngringen är i själfva hultet ingen, men ej obetydlig wid beståndets gräns 
mot gärdesmarken i söder. I den småkuperade terrängen öster om kyrkbyn 
mellan vägen och sjön finnas på Prestgårdens mark åtskilliga smärre grupper 
samt enstaka träd af bok, men inga verkliga bestånd. Ett rätt betydande 
hult finnes däremot under Vallshults ägor på en kulle mellan denna gård 
och sjön Femmen. En del äldre bok har ännu under de senaste åren afver- 
kats på stomhemmanet St. Dufhult, hvarest enligt en hushållningsplan af år 


1 Namnen N. och S. Bökeberg göra troligt, att bokskogen ännu tidigare haft stor ut- 
bredning längs norra krönet af den platå, där stora vägen nu går fram. 


AT2 . EDVARD WIRECK. 


1886—387 funnos nära 3 hektar gammal gles bokskog och därjämte boköf- 
verståndare 1 tallskog på ytterligare 3 hektar, allt vid sydöstra ändan af Lilla 
Hjortsjön. Också vid Ekornahult finns mycken bokskog kvar, nämligen i 
betesmarken nordost om gården, hvarest äldre kartor visa, att boken ständigt 
spelat en viss roll. : 

Såsom redan blifvits nämndt fanns i Unnaryds socken ett gammalt bok- 
område söder om Bohult. Detta område nådde också in på Hökhults ägor 
1 Femsjö och har här, straxt söder om stora vägen, kvarlämnat ett ännu 
befintligt, omkring 2 hektar stort hult. På fällorna norr om vägen, där gran- 


Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Fot. förf. juli 1907. 


Fig. 11. Genom granskogens afverkning friställda, gamla bokar. Å marken grupper 
af örnbräken (Pterzs) och alamjölke (Epilobium angustifolium) samt rikliga plantor af björk. 
Hökhult, Femsjö s:n, Småland. 


Durch Fällung des Fichtenwaldes freigestellte alte Buchen. Auf dem Boden Gruppen von Farnen u.a. 
Kräutern. Reichlicher Birkenaufschlag. 


och tallskog nyligen afverkats, ha genom barrskogens utfällning en mängd 
gamla boköfverståndare blifvit friställda. (Se fig. 11). Föryngringen på hyg- 
gena utgöres dock mest af björk. År 1813 kallades denna plats »Rönn- 
hultet», föröfrigt framgår ej skogens karaktär af beskrifningen. Med stor 
sannolikhet kan man däremot förmoda, att höjden nordväst om gården varit 
beväxt med bok, ty denna plats hette då »Ållonberget». Det nuvarande 
bokbeståndet har utbildat sig i gamla beteshagen. 

Femsjö sockens största nuvarande bokskogar ligga på de sinsemellan 
angränsande hemmanen Saraböke, Hallaböke och Skubbhult, alla belägna i 
närheten af det smala näs, som skiljer sjöarna Mellan- och Södra Färgen. 


I ULLLLENeE 
vi sÅl 


nh 
ilj 
UPPG 


Sd 
(; 
IR, 


t 
ff Hobmen /etMistelås) 
SF ST NE j 


DH 


GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ÅNSTALT 


SENT EE = g- 
styuns skobsförsöksanstall H.6 Skoksvärdsförerimgens tidskrift 1909 EE 
ö - 


Medå fr 


i 
BOKSKOGENS FORNA OCH NUVARANDE UTBREDNING 
INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF JÖNKÖPINGS LÄN 
Kartan upprättad åren 1907-1909 af Edv Wibeck. 


(FRUHERE UND GEGENWÄRTIGE VERBREITUNG DES BUCHENWALDES IN DEN BEZIERKEN) 
ÖSTBO UND WASTBO IN SCHWEDEN. 


Teckenförklaring: Zächenerklärung: 
BB ön hvilket bokskog förekommer. Cebut mit gegensärtigen Buchenwald. 
Omröde å hvilket bokskog förekom. men ru försvunnit. — Cebict mit friherem, jest nicht vorkandenen Bucherowald. 


Område å hvilket bokskogens förna förekomst är osäker. Giet des frilher vorhandenen Bucherswaldes fragtich 

unde sundre bokbestånd. (Markerad plats) (zgmmwärtiger, kläinerer Buchenstand /Markurter Flats) 

nt wundre bokbestånd. (Markerad plats) Rcnerer, (riker varhanderer Buchenstund i Markörter Platz) 

FD an forna förekomst osäkert bokbeständ.j Markerad plats) — Klaner, fröker vorhandar Buchenstand fragbidr/Markierter Flats) 


nyp eller onstika träd of bok. Buchewprippe oder änselner Bam. 


++009e0e0 


försvunnen grigy eller enstaka träd al bok 


A 


N 


KESO BUK UU SOV RV 
ReSR apr 


3 Aj 
of 


«sl 


> RNA PRAT 
l4 


20 NPR NAPP ADA SNB NNE HRF Da a OT EB 6 


IM 
ja 


si SAS NRA BORA GORA ASPEN SYN INA; 


414 EDVARD WIBECK. 


ningsenlighet ej kunnat af säkra dokument styrkas, skulle skogen på åsen 
fordom utgjorts af tall. År 1814 var emellertid bokskogens utbredning un- 
gefär densamma som nu. Södra och Norra Saraböke hade då hvardera 5 
hektar uppe på åsen, men synas därjämte vid denna tid haft ytterligare tvenne 
små hult, S. Saraböke ett på drygt 2 hektar närmare sjön, samt N. Sara- 
böke det 4 hektar stora s. k. Bäckhultet rakt söder om gården. 

Icke långt härifrån, på en kulle mellan Aborrasjön och S. Färgen låg 
vid samma tid »Tinnahultet», en drygt 10 hektar stor bokskog tillhörig 
Löjenäs. . 

ALLVIN uppgifver att hemmanet Yaberg i nordöstra hörnet af socknen 
förr hetat Öjaböke, ett namn som tydligt angifver, att bokskog en gång 
måste funnits i närheten, men hvar denna skog legat, kan ej nu uppgifvas. 
En karta öfver hemmanet från år 1826 upptager ingen bokskog. 

Skubbhults bokområde fyller hela den i Mellan-Färgen utskjutande udden 
ända till sankmarkerna i öster samt gårdens inägor i norr. På så godt som 
hela denna trakt träffas ett slags mycket starkt utglesnadt bestånd eller kan- 
ske snarare en »fröträdsställning» af 200—300:åriga bokar till ett antal af 
30—060 pr hektar. Marken täckes af den allra yppigaste vegetation af blå- 
bärsris, ur hvilket tynande och starkt betesskadade ungbokar h. o. d. söka 
taga sig upp. Till arealen har Skubbhults boke, som år 1810 skattades till 
omkr. 39 hektar, varit oförändradt under långliga tider. År 1761 beskrifves 
det sålunda: »— — utom dess är denna park väl med bokskog, men mest 
unga böker, dock mycket med risbiörkar och arre!? blandad. Betet öfver 
sommaren kan till det högsta gå till 8 nöt, och, när ollonår infaller, hvilket 
ganska sällan eller knappast hvart femtonde år, efter hela grannlagets inty- 
gande händer, hälst som mesta trakten består af späda böker, kunna 15 
svin födas». Skubbhults boke är af särskildt intresse, enär tack vare trak- 
tens i förhållande till andra trädsamhällen ovanligt väl isolerade läge, för- 
hållandena här ha kunnat utveckla sig mera ostördt än hvad som vanligen 
är fallet. 

Af stort intresse är också bokskogen vid Hallaböke, som sträcker sig 
öfver ett betydande område norr och öster om gården på ömse sidor om 
vägen mot Färgaryd. Beståndet utbreder sig mot söder, i det att boken 
rikligt föryngrar sig och växer upp under här angränsande tallskog?. (Fig. 12.) 
En beskrifning af år 1812 upptager också beståndets areal till endast 5 hektar, 
hvilket nog är afsevärdt lägre än den nuvarande, samt förlägger detsamma 
längst norr ut på det nuvarande hultets område. 

Straxt intill Hallabökes boke ligger Bohults, öster om samma gård ut- 
med norra stranden af Hallasjön. Platsen kallades 1811 för »österhagen>, 
mätte 18 hektar och bar redan då bokskog. Norr om gården lågo 20 hektar 
betesmark, som likaledes var »>till största vidden beväxt med Bokskog». 

Västra delen af Femsjö socken består till större delen af vidsträckta 


! Arre = gråal. Som detta trädslag ej förekommer i denna del af Småland, måste 


denna uppgift bero på en förväxling af vederbörande landtmätare. 


2 


Beståndsförhållandena, sådana de här finnas skildrade, undersöktes sommaren 1907. 
Ägaren till bok- och tallskogen hade själf observerat, att boken småningom undanträngde 
tallen, och som han skattade det sistnämnda trädslaget högre än det förra, var han betänkt 
på att gripa till yxan för att stäfja bokens framträngande. Det är därför möjligt, att för- 
hållandena nu äro annorlunda än förf. såg dem 1907. 


BOKSKOGÉN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 415 


myrar; fastmarken däremellan, som är uppdelad i en mängd kullar och ås- 
sträckningar, utgör blott en ringare del af arealen. Samma forna rikedom 
på små isolerade bokhult, som kunnat konstateras på liknande mark t. ex. i 
Åhs” socken, möter oss också här, och här liksom i Åhs äro så godt som 
alla hulten under det sista seklet utgångna. Landtmäterihandlingar från tiden 
1811—1815 upptaga följande bokhult. Ulfvanäs hade en 5 hektar stor 
skog mellan gården och Saftorp ej långt från Åbo. Till Algutshylte hörde 
tre bokhult, hvaraf >Ögårdshultets på nära 5 hektar öster om inägorna var 
det största. De öfriga hulten på respektive 4 och 17/, hektar lågo, det förra 
vid stranden af Algumssjön, det senare strax norr om Lilla Frillen. På en 
rundt omkring af mossar omgifven kulle mellan Stensjön och södra viken af 
Hallasjön hade Älmhult ett rätt betydande bokhult på drygt 14 hektar. 
Till Stubbebo och Nabba hörde >»Stora hult>, en 10 hektar stor bokskog 
väster om förstnämnda gård. Också Frillhult hade ett 8 hektar stort hult 
straxt söder om gården. Detta finnes för öfrigt omnämndt redan år 1737, 
då beteshagen söder om gärdet beskrifves såsom >»stenig hårdmark, öfverallt 
bevuxen med ung bokskog — —>. »Ållonskog»>, heter det vidare, >i samma 
trakt för några svin, när etc. Pottaskebränne af vindfälle, men ganska ringa». 
Möjligen afses samma trakt i ett gåfvobref af år 1386 (omnämndt i STYFFES 
Skandinavien under unionstiden), hvarigenom >»en sju svina skog um allt Frille- 
böke> skänktes till Nydala kloster. Slutligen bör nämnas, att Flathult österut 
från gården hade ett 27/, hektar stort område betecknadt som »bokebackar>. 
På samma sätt som det ört omskrifna Öjaböke förråder gårdsnamnet Håk- 


-naböke från socknens sydligaste del tillvaron af någan fordomtima bokskog, 


hvars läge ej längre kan närmare angifvas. 

För så vidt det kunnat utrönas, är bokskogen numera försvunnen från alla 
de nyss skildrade lokalerna. Stubbebo lär visserligen ha något boke kvar, 
men detta uppgifves ligga sydost om gården, hvilken trakt på 1812 års karta 
kallas »kyrkhagen». 


25. Färgaryds socken. 


Liksom de gamla gränssocknarna längre i norr var också Färgaryd i 
äldre tider skogfattig, och ljungheden eller, såsom den på traktens munart 
kallas», ryen» har också gifvit denna socken dess namn. 1770 skrifver ROGBERG, 
att »>skogen är här ganska knapp, någon Bok finnes på få ställen, men alls 
intet Ek». Gamla kartor visa i själfva verket att bokskogar — om också af 
ringare utsträckning — under skilda tider funnits på icke så få platser i 
socknen. 

Troligt är, att i likhet med angränsande del af Femsjö flera smärre 
bokhult ännu vid början af förra århundradet funnos kvar på de myrländta 
hemmanen i socknens södra del. Att döma af en något oklar beskrifning 
från år 1811, fanns då en 9'/, hektar stor bokskog »Hultet> norr om Hökalt 
samt tvenne mindre, »Högahult> på 5 och »Baggehult> på 2 hektar längre 
söderut, östan om Dödhult. Den på samma karta upptagna »Bökesmossen>, 
belägen norr om Sofieslätt, antyder genom sitt blotta namn, att bokskog fun- 
nits i närheten. På alla de angifna ställena saknas nu bokbestånd, men ett 
sådant lär i stället ligga vid Eldshult. Bokskogen uppgifves här vara ung; 
den finnes ej heller upptagen på 1811 års karta. 


= SERNVYTIE ER 
. | 

| 

tl 


416 - EDVARD WIBECK. 


En liten del af Färgaryd socken med hemmanen Seglehult, Kull och 
Stubbhult ligger öster om Färgensjöarna och bildade förr ett skoglag till- 
sammans med det förut omskrifna Skubbhult i Femsjö. På den del, som 
nu -hör till Färgaryd, fanns år 1810 ett 4 hektar stort bokhult, beläget ett 
stycke nordost om Stubbhult. Mossen längst i norr vid gränshörnet mot 
Långaryd och Femsjö kallades »Svinmossen». Det nämnda bokhultet är nu 
borta, men vid sjöstranden norr om Stubbhult på mark, som år 1810 kallas 
»ängsbackar«, finns däremot ett litet ungbestånd af bok. 

Såväl traditionen som traktens naturförhållanden antyda, att västra stran- 
den af Stora Färgen med hemmanen Bexet, Ekenäs och Skoga förr varit 
rik på bok. År 1810 nämnes från södra delen af Ekenäs” ägor midt för 
Skoga två bokbestånd på respektive 3 och 2!/, hektar, hvarjämte det 10 
hektar stora »Hultet» norr om Skoga mellan vägen och sjön måhända var 
bok-, men troligare blandskog. Äfven dessa små bestånd, hvilka säkerligen 
blott voro rester af större bokområden, äro nu borta och granskogen allena- 
rådande på platsen. Namnet »hägnen» på udden nordost om Ekenäs gör 
troligt, att bokskog där funnits!, och i STYEFES förut omnämnda arbete 
Skandinavien under unionstiden omtalas, att en »attoswingeskogh» (= skog, 
som kunde föda 8 svin) låg under gården »Bexröt» (= Bexet). Uteslutet 
är dock icke, att ek till väsentlig del ingick i dessa ollonskogar. 

De flesta af Färgaryds nuvarande bokhult ligga 1 norra delen af sock- 
nen. Samlade på ett ganska litet område söder om Nissa-ån finnas här 
större eller mindre dungar vid Kalfhult, Janslund, Borrebo, Staffansbo, Hess- 


lehult och Nittebo samt dessutom norr om ån ett hult mellan Kambo och- 


Akralt. 

Till traktens skogshistorik må följande nämnas. År 1720 var den sam- 
fälliga utmarken till St. och L:a Hesslehult, Nittebo, Staffansbo, Borrebo, 
Jonsbo och Hylte beväxt med dels bokskog, dels något furu, al och enebus- 
kar, äfven fanns mycket utaf »stenig ljungmark». Bete beräknades å utmarken 
till ungboskap, får och hästar. Ollonskog fanns för skoglagets egna svin. 
St. Hesslehult tycks också haft rätt att mottaga 10 s. k. tagsvin, — om 
liknande rätt tillkom någon annan gård i skoglaget är obekant.  Pottaske- 
bränne fanns »något, dock af ringa värde». Hvar bokskogen låg framgår 
ej af kartan, och tyvärr äro också de landtmäterihandlingar, som år 1810 
upprättades öfver samma gårdar, i berörda afseende lika ofullständiga. Blott 


namnet »Svinåsen> — norr om Nittebo — samt torpet Bokelund gifva an- 
tydan om, hvar de forna hulten legat. På platsen för Nittebo nuvarande 
hult — >»Svinåsens» fortsättning mot Söder — angifver 1810 års karta alle- 


nast skog. Bättre besked gifva samtida handlingar öfver granngården i öster, 
Sonhult. Denna hade ett 23 hektar stort bokhult och »svinadrift», sträckande 
sig i Öster---väster på sydsluttningen mellan Janslund och Borrebo. Två af 
de nuvarande bokdungarna tyckas vara belägna i respektive östra och västra 
ändan af detta område. Om öfriga, nu befintliga bestånds förhistoria har 
intet kunnat utrönas. 

Bokskogen mellan Åkralt och Kambo finnes omnämnd år 1817 och 
uppgick då till 21/; hektar. Bredvid fanns en s. k. »hägne». Bokhultet 
tyckes sedan dess utbredt sig mot söder. F.n. består det mest af unga träd. 


I IESetanmi anstdrns Oe 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 417 


Utmarkerna i västra delen af socknen voro, såsom flera kartor från 
slutet af 1700- och början af 1800-talet visa, mestadels täckta af ljung eller 
sämre ungskog af furu och gran. Äfven björk och al nämnas, men icke 
bok. Namnen på vissa platser, såsom >Svinabokärr», »Svinabacken » den 
senare belägen nära Nissan nordväst om Hästhult —, göra dock troligt, att 
forna bokskogar funnits äfven i denna del af socknen. 


H. Sammanfattning. Bebyggelsens och odlingens 
inflytande. 


Ett sammandrag af historiken i det föregående visar, att flere eller 
färre bokbestånd finnas i 7 socknar af Östbo och 20 af Västbo härad. 

I Östbo sakna Fryeled, Hagshult, Käfsjö, Åker, Tofteryd och Bya- 
rum beståndsbildande bok; de två sistnämnda socknarna tyckas t. o. m. 
helt sakna detta trädslag. Detta är möjligen också fallet med Anders- 
torp i Västbo; Gnosjö, Bredaryd, Våthult och Bosebo ha väl bok, men 
inga bokbestånd. 

Under hela eller någon del af tiden efter år 1680 ha 7,400 å 8,000 
hektar af undersökningsområdet varit täckta af mer eller mindre rena 
bokskogar, under det dess nuvarande bokskogsareal blott uppgår till c:a 
455 hektar. För Östbo blifva respektive siffror 2.700 å 2.900 mot II5, 
för Västbo 4.700 å 5.100 mot 340 hektar. Samtliga dessa tal kunna 
anses som minimivärden. 

Äfven om dessa siffror, tack vare de egendomliga förskjutningar 
eller vandringar, som bokbestånden ofta synas varit underkastade, icke 
utan vidare få tolkas så, att bokskogen under de sista 230 åren skulle 
minskats med c:a 94 ”/,, så vittna de dock om dess ofantliga tillbaka- 
gång inom området. I Östbo torde också bokskogen under nämnda 
tid helt försvunnit från 13—20, i Västbo från 110—130 af sina förut- 
varande lokaler. Å andra sidan äro många af de nuvarande bestånden 
rena nybildningar. F. n. finnas inom Östbo minst 21, inom Västbo 
minst 133 skilda bokbestånd, å undersökningsområdet i dess helhet 
alltså minst 156. Divideras den nuvarande bokskogsarealen med detta 
tal, finner man, att beståndens storlek i medeltal knappast uppgår till 
3 hektar. 

En historik öfver bokskogen inom Östbo och Västbo häraden under 
de sist förflutna århundradena blir sålunda i stort sedt en skildring af 
dess tillbakagång. De faktorer, som samverkat härtill äro mångahanda, 
men främst bland alla står dock den mänskliga odlingens direkt om- 
gestaltande inflytande på skogsvegetationen. Att skildra de förändrin- 


NES 
å 


418 EDVARD WIBECK. 


gar, som skogen undergått, utan att på samma gång beröra det bruk, 
som människan under olika tider gjort af densamma, är därför omöjligt. 

Att stora delar af södra Sverige under gamla tiden och medeltiden 
varit täckt af mäktiga löfskogar kan icke betviflas. Härom vittna dels 
de strödda meddelanden, hvilka i skrift eller tradition, som saga eller 
historiskt dokument, blifvit bevarade från dessa aflägsna tider, dels en 
mängd ortsnamn. ' 

Bland de trädslag, som sammansatte dessa skogsvidder, hölls”boken 
af ålder i Sverige liksom i grannländerna i söder för ett af de 
värdefullaste. Den var ett bärande träd, som fick sin största betydelse 
däraf, att dess frukter lämnade ett utmärkt näringsmedel åt svinen, ett 
husdjur, som i de nordiska länderna förr spelade en relativt vida större 
roll än nu”. De äldsta, från 1300- och 1400-talen bevarade uppgifterna 
om bokskogen inom undersökningsområdet röra sig också alla om skogen 
i dess egenskap af betesmark för svin”. 

I syfte att trygga de landsekonomiskt viktiga ollonskogarnas be- 
stånd utfärdadas under gustavianska, storhets- och frihetstiden en hel 
rad af förordningar, dels innehållande förbud mot fällande af bärande 
träd eller mot andra slag af intrång och åverkan på desamma, dels af- 
seende att förhindra missbruk och orättvisor vid utnyttjandet af de 
merendels samfälliga betesmarkerna. Denna lagstiftning kan sägas 
kulminera i den återplanteringsskyldighet af ek och bok, som skogsord- 
ningen af år 1647 m. fl. efterföljande stadga, samt i 1725 års påbud 
om anläggning af nykulturer, s. k. planterhagar, af samma trädslag på 
hvarje gård inom vissa af de södra länen. Kort härefter inträdde 
emellertid en vändning till större frihet i nyttjandet af bärande träd 


1 Med anledning af HYETÉN-CAVALLIUS” uppgift (Värend och Virdarne 1863, Del I, sid. 3), 
att ordet kult eller Ayvlte på Värends-målet skulle beteckna en »skog af löfträd, förnämligast 
ek eller bok», och vara ett för denna trakt användbart indicium på löfskogens forna utbred- 
ning, må anmärkas, att så knappast är fallet i de gamla Finveds-häradena (Östbo, Västbo 
och Mo) och till synes ej heller i det öfriga Småland. Ordet Aul!t har åtminstone numera 
här en mera indifferent betydelse, närmast = tät skog, men likgiltigt om af löf- eller barr- 
träd. I många fall visar ordsammansättningen, att med hult afsetts barrskog. Så t. ex, före- 
komma gårdsnamnen Granhult (S. Hestra och Målilla s:nar), Granehult (Ramqvilla s:n), 
Förhult (S. Unnaryds och Aneboda s:nar), Brännhult (N. Hestra s:n), Brännehylte (Käfsjö 
sin), Svedbrandshult (Mullseryd s:n) m. fl. 

Äfven om man blott medtager de ortsnamn, i hvilka trädslagen ek, bok (bök), alm 
(elm), lind o. s. v. klart och tydligt ingå, finner man emellertid lätt, hvilken betydande ut- 
bredning dessa ädla löfträd förr måste haft. 


2? Se härom t. ex. VAUPELL, De danske Skove 1863, sid 7. 


31] ett ännu äldre dokument från år 1238 rörande en Nydala kloster tillhörig ollon- 
skog af ek kallad »Nutahult» (= Nöt-hult) och belägen i Östbo härad, uppräknas skogens 
olika nyttigheter, som äro: betning, svinfetning, trähuggning, bi-hållning och jakt (>—- — 
diversis utilitatibus, id est pro pecoribus pascendis, pro porcis inpinguandis, pro lignis scin- 
densis, pro apibus inquirendis & pro uenationibus»). LILJEGREN, J. C., Diplomatarium 
Suecanum Vol. I, Stockholm 1829. 


-—M 
st 


BOKSKOGEN INOM ÖSTEBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 410 


och år 1793 erhöll äfven ägare af skattejord den fulla ägande- och 
 dispositionsrätt öfver bokskogen, som han alltsedan dess utan nämnvärda 


inskränkningar bibehållit. 


Ur lagstiftningen om bärande träd etc. må i korthet följande anföras: 

(14147 förbjöds genom >Wexiö stadga» afverkning af ek och bok till afsalu. 

1537 förbud mot anläggning af gårdar och torp på kronans (d. v. s. alla oskiftade) ek- och 
bokskogar i Småland samt mot afverkning af ek och bok vid 80 marks bot. 

1539 liknande förbud för Västergötland, speciellt Edsmären. 

1558 förbud mor fällning, brytning eller barkning af bärande träd å kronans skogar. 

1563 förnyade förbud mot afverkning af bärande träd. 

1569 liknande förbud för Öland. 

1576 konungen låter vid Värnanäs i Kalmar län insamla bokollon för utplantering vid Upp- 
sala och andra slott och gårdar i Uppland. 

1577 bötesstraffet för fällning af bärande träd sättes till 40 mark. 

1590 nya förbud mot fällning af bärande träd. 

1616 förbud mot afverkning af bärande träd på Öland. Vid öfverträdelse 1:sta och 2:dra 
gång 80 daler s:mts bot, 3:dje gång landsförvisning. Kronobetjäning, som lät sådan 
förseelse passera oanmärkt, skulle böta dubbelt, var det landshöfdingen själf, 3- 
dubbelt 

1617 adelsman privilegieras att fälla bärande träd på egen frälsejord, likaså på allmänning, 
hvari han ägde del. 

1638 instruktion utfärdad för riksjägmästaren. Häri sägs bl. a. att på flera ställen i riket 
finnas minga stora och härliga eke-, boke-, apel- och hasselskogar. Svin fingo 
indrifvas på kronans ollonskogar mot I daler s:mt pr djur under sommaren. En 
myckenhet befintliga gamla, förtorkade träd kunde få säljas, men noggrann tillsyn 
hållas, att inga »friske och grönfälte> träd måtte under namn af förtorkade varda 
huggna och bortförda. 

1641 förbud att utan tillstånd afhämta s. k. dödveda skog. 

1647 skogsordning utkommen. Om bärande träd på grund af myckenhet, ålder etc. tarfva 
bortrödjning, bör ansökan därom ingifvas till ting eller landshöfding. För hvarje 
träd, som med vederbörligt tillstånd fälldes, borde 2 nya planteras i stället samt 
skyddas af jordägaren och hans arfvingar, tills träden vuxit undan faran att afbetas. 
Vid försummelse häri 3 markers bot pr träd. Vid olaga afverkning 9 daler s:mts 
bot pr träd förutom skyldighet till återplantering i vanlig ordning. 

1664 ny skogsordning. Beträffande bärande träd lik den förra. 

1690 bestämmelse att olaga fällning af bärande träd i Skåne, Halland och Blekinge straffas 
icke med böter, utan med 30 par spö. 

1691 förordning om kronans enskilte, frikallade skogar i Skarcaborgs län. Vid olaga afverk- 
ning af bärande träd 24 daler s:mts bot pr träd, skyldighet att plantera 4 st. unga 
träd i stället samt dessutom 12 markers bot, >kronans ensak>a. 

1725 förordning om anläggning af »planter-hagar> af ek eller bok i Göteborgs och Bohus, 
Älfsborgs och Hallands län. Hvar och, en som på landet bor, af hvad stånd han 
helst vara må>, skulle inom nästa års slut på helt hemman hafva planterat 100 ek- 
eller bokollon, proportionaliter på det mindre. För underlåtenhet härutinnan 20 
daler s:mts plikt och likafullt planteringsskyldighet. Planteringen skulle noga hägnas 
för boskapsbetning. TI fall af vanskötsel 3 daler s:mts plikt för hvarje vanskött träd 
samt skyldighet att plantera nya. De unga träden skulle uppkvistas i mars och 
september månad. (Detta påbud visade sig omöjligt att i praktiken genomföra och 
måste snart modifieras.) 

1734 ny lag antagen. >Ingen hafve makt å kronans ägor och allmänning eller å skattejord 
att hugga och fälla bärande trä, som äro ek, bok, apel och oxel, eller å hvarje- 
handa annat sätt dem fördärfva.> Vid olaga afverkning af ek och bok 9 dalers 
böter och ersättning af trädets värde. Gamla och förtorkade träd eller sådana, som 
stå till skada för åker och äng, må på särskild ansökan utstämplas och fällas. 

1742 jordägaren får fri disposition öfver hälften af de jämlikt 1725 års förordning planterade 
träden, då dessa nått 10 års ålder. 

1746 skattebonde fick !/,,, kronobonde ?/,, af värdet på de bärande träd, som kronan på 
hans jord lät fälla för statens behof. 

1752 stadgas kostnadsfri utsyning af ek och bok till allmogens enskilda behof och byggna- 


ARA 


420 EDVARD WIBECK. 


der samt till »publique förnödenheter». Åboarna å såväl krono- som skattehemman 
skulle själfva och utan betalning få nyttja vindfällen af ek och bok. 

1762 utsyning af ek och bok, som stå till skada för åker och äng, skall ske utan dröjsmål 
och omkostnader för jordägaren. För hvarje friskt träd, som med vederbörligt till- 
stånd fälldes, skulle 2 nya planteras i stället, vid afverkning af torra och ihåliga 
träd var man däremot fritagen från återplanteringsskyldighet. 

1789 jordägaren erhåller tillstånd att fritt disponera ekar och bokar, som ej äro tjänliga till 
kronans behof. 

1793 jordägaren får fri ägande- och dispositionsrätt öfver sina bärande träd, eken undan- 
tagen. 


Trots staten sålunda under långliga tider lagt sig synnerlig vinn 
om bokskogens bevarande och ökande, har denna icke desto mindre 
varit stadd i ständigt aftagande. Denna företeelse möter oss så långt 
tillbaka i tiden, som dokument häröfver stå att erhålla, vanligen i sam- 
band med klagomål öfver befolkningens misshushållning med skogen 
samt bristande efterlefnad af gällande lag och stadgar. 

Ur konungens och rådets många klagomål öfver innebyggarna i 
Småland heter det sålunda i en skrifvelse af år 1537 bl. a. följande': 
»— — Tiil thet Sjette Szå forhugge the och mygit vnyttelige Eke och 
böke skog, besynnerligen um vinteren tiil theris Booskap, Och ellers 
ther jnthet behoff gjordis Och skall forthenskull göris eth högt Forbudh 


i then mottenn — —>». Det samma år utfärdade kungliga dekretet mot 
sköfling af landskapets bärande skogar börjar på följande sätt: »Wij 
Gustaff etc. — — effter wij udij sanningen fornummit och besport 
haffue, hurvlunde wor och Crononess almenningz böke och Ekeskogh 
vdij Smålandh — — fast onytteligen och fafengt forödt och forhuggin 
Dlifften is 


I liknande ordalag talar konungen i en år 1538 aflåten skrifvelse 
öfver samma ämne till fogdarne i Sunnerbo och Västbo. Att dessa 
också lade sig vinn om dekretets efterlefnad visa ännu befintliga dom- 
stolsprotokoll och saköreslängder från närmast efterföljande tid. Åren 
1539—1552 förekom så t. ex. i Västbo 14 bötesfällningar på grund af 
förbrytelse mot stadgan om bärande träd, i Östbo åren 1544—48 där- 
emot inga”. Dekretet i fråga väckte emellertid stor förbittring hos be- 
folkningen och uppgifves ha varit en af de verksammaste orsakerna till 
den kort därefter utbrutna »Dackefejden»>. 

Att skyddslagstiftningen om bärande träd var föga rotfäst i allmogens 
rättsmedvetande framgår också af den genomgående skonsamhet, som 
häradsrätterna längre fram nödgades visa i fråga om förseelser emot 
dessa lagar. HYLTÉN-CAVALLIUS” uppgifver, att vid de mångfaldiga åtal, 


1! Af Kungl. Riksarkivet utgifna Handlingar rörande Sveriges Historia, Ser. I, Gustaf 
den förstes registratur XI, Stockholm 1888. 
? BERG, G. Bidrag till den inre statsförvaltningens historia under Gustaf den förste, 
hufvudsakligen i afseende på Småland. (Akad. afhandl.) Sthlm 1893. 

3 Värend osh Virdarne 1863, sid 3. 


EES TR FOO 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 421 


som skogsfogden anställde vid Värendstingen under Carl IX:s och Gustaf 
II Adolfs regering, blef förbrytaren sällan straffad, enär nämnden var föga 
benägen att iakttaga lagens skillnad mellan friska och »dödveda> träd, 


" hvilka senare saklöst kunde fällas. Att undantagsbestämmelserna om 


de torra och skadade träden — liksom ock senare de s. k. »>risekarna»> — 
utgjorde omtyckta förevändningar till öfverträdelser af skogslagarna, kan 
man också se af 1638 års instruktion för riksjägmästaren samt i 1641 
ärs förbud mot oloflig afhämtning af sådan skog. 

Klagan öfver de bärande trädens aftagande förekommer i många 
offentliga aktstycken under 1600-talet, så t. ex. i riksdagshandlingar af 
åren 1638, 1643, 1647 och 1680. 

År 1640 säger sig regeringen på en resa »neder åt landet ögon- 
skijnlig förnummit, huru så allmeningz som andre skogar äro emoot all 
skääl, lag och laga stadgar afhuggne och förödde, Topparne på träd 
äro afstympade, Stöterne förderfvade, så att man snart sagdt icke skall 
finna eek, böök eller annat bärande träd j den stad tillförene hafver 
stått skön skog — —> 

I ett till Kungl. Maj:t den 21 nov. 16096 från öfverjägmästare G. HAM- 
MARBERG ingifvet »Project angående Skogars och förbudne Träns m. m. 
conservation» i Småland” sägs, att mycken tjufhuggning och handel id- 
kades med ek och andra bärande träd synnerligast utmed sjöstränderna. 
Åtskilliga knep, som brukades af befolkningen i o. f. för åtkomsten af 
sådant virke omtalas, så t. ex. underslef i stor omfattning, antändning 
af skogen o. s. v. I skrifvelsen förordas bl. a. användningen af enhet- 
liga stämpelhammare, samt att den åverkade eller genom >olyckshän- 
delse» skadade skogen skulle tillfalla kronan. 

Vi förstå att under förhållanden, sådana som de skildrade, de visser- 
ligen ännu alltjämt betydande bokskogsområden, som de Duukerska kar- 
torna i slutet af 1600-talet upptaga, likväl icke gärna kunna ha utgjort 
mera än kvarlefvor af de verkliga urskogar af ek och bok, som vid 
slutet af medeltiden och början af den nyare med all säkerhet ännu 
funnos i dessa delar af Småland. 

Under 1700-talet blefvo skogarna ytterligare försämrade och minsk- 
ningen af bärande träd alltmera kännbar, ett förhållande, som regerin- 
gen, med lika liten framgång som förut, sökte att förhindra genom upp- 
repade anmaningar till sparsamhet. 

I instruktioner, utfärdade 17235 för N. Rahmm som handhafvare af 
kronans utstämplingar för amiralitetets behof, sägs, att huggning af bä- 
rande träd blott i högsta nödfall borde tillåtas. År 1757 säger sig 
Kungl. Maj:t >med missnöje förnummit att stort missbruk bedrefs med 

2 SÖDERGREN, C. G., Småländska Archifvet, Del III Wexiö 1874, sid. 134. 


422 P EDVARD WIBECK. 


utsyning af ek och bok, i det duglige och friska trän beviljas och ut- 
stämplas, då likväl allmän lag såväl som flera resolutioner stadga och 
bjuda att med skogarne på allt möjligt sätt skall sparsamligen hushål- 
las — — och ek och bok såsom nyttige till skeppsbyggeri och handt- ' 
verkerierne ej må användas till husbyggnad, enär tillgång dertill finnes 
på furu och gran. — — Kungl. Maj:t vill på det allvarsammaste för- 
nya i detta ämne förut gifne stadgar och påbud till obrotslig efterlef- 
nad.> Från Skåne, Halland och Bohuslän blef under intrycket af den 
hotande skogsbristen år 1762 all utförsel af ved förbjuden vid 1,000 
daler s:mts vite. 

Då lagstiftningen om bärande träd under senare delen af 1700- och 
början af 1800-talet gick mot större frihet för den enskilde, var detta 
allenast en eftergift för de nya statsekonomiska principer, som då 
började göra sig gällande. Någon ljusare syn på ollonskogarnas fram- 
tid förefanns däremot icke, ty dessas bedröfliga tillstånd intygas enhäl- 
ligt af samtida författare. Under tiden hade dock landthushållningen 
utvecklats i riktningar, som gjorde ollonskogarna mindre oumbärliga än 
förr, och redan vid midten af förra århundradet hade deras gamla be- 
tydelse för svinskötseln så godt som fullständigt upphört. 


Söker man närmare efter de orsaker, som verkat så förödande på 
bokskogarna, skall man finna att dessa orsaker varit bebyggelsen, bet- 
ningen, poltaskbränningen samt i senare tid ved- och stäfverhuggningen. 
Dessa nyttjandeformer ha dels föranledt en stark direkt beskattning af 
bokbestånden, dels ha de försatt återstoden af dessa i ett tillstånd, som 
gjort dem underlägsna i kampen mot andra växtsamhällen, hvilka som 
följd häraf i regel vunnit terräng på bokens bekostnad. 

Bebyggelsen och plogkulturen har i främsta rummet utbredt sig till 
de platser, hvilkas yttre naturförhållanden varit gynnsamma för den- 
samma. Ingenstädes var detta emellertid fallet i högre grad än i ek- 
och bokskogarna, där den bördiga marken gaf den bästa lönen för od- 
larens möda, på samma gång som den kringliggande skogen bjöd ollon 
och bete åt husdjuren. Tack vare denna omständighet träffas numera 
större delen af Sydsveriges odlade jord just på de platser, där en gång 
de ädla löfträden härskade. 

Att bokskogen fått maka åt sig för odlingen inses sålunda redan 
af allmänna skäl; att så skett ännu under historisk tid är direkt bevis- 
ligt. Såsom vi redan sett riktade sig Gustaf I:s mandat af är 1537 i 
främsta rummet mot bebyggelsen på ollonskogarna. Med hänsyftning 
på bl. a. de värdefulla löfskogarna klagas i 1638 års riksdagsbeslut $ 
10 öfver att dessa »>till ingen ringa skada och afsaknad nu blifva för- 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 423 


därfvade med oskäliga och onyttiga nybyggen. — —> En god kän- 
nare af Östbo och Västbo, landtmätare J. ALLVIN, gifver likalede s>ny- 
byggen och getafveln i sin mon>2 skulden till skogens aftagande i dessa ” 
trakter." Vid granskning af de forna bokskogsområdenas belägenhet 
och gränser skall man också lätt finna, hur splittrad och kringskuren 
skogen i regel blifvit af äldre och nyare torpanläggningar. Belysande 
exempel härpå gifva >»Ramshultet>, »Högatåget> och södra delen af 
»Edbohult> i Gällaryd och Voxtorp, trakten öster om Hindsen, de 
gamla bokskogsmarkerna i södra delen af Vernamo, östra delen af 
Kärda och norra delen af Häångers socknar, >Illveden> i Forsheda, 
Dannäs säteris forna skogar samt för öfrigt en stor mängd af de smärre 
forna bokskogarna i såväl Östbo som Västbo härad. 

Om också blott en mindre del af bokskogen behöfde fällas och upp- 
rödjas för att gifva rum åt nybyggarnes tomter oeh åkerlappar, så be- 
tydde öetningen af hans och den fjärmare boende befolkningens kreatur 
i de flesta fall en oafbruten skadegörelse på skogen. 

Hvad betningen beträffar, får man noga skilja mellan verkningarna 
å ena sidan af svinens uppehåil i skogen under s. k. ollonår, å andra 
sidan af den årligen återkommande gräsbetningen. 

Såsom redan blifvit nämndt var ollonbetet under långliga tider af 
största vikt för befolkningen. Värdet af ett bokbestånd bestämdes då 
af det antal svin, som under goda fröår kunde: födas på detsamma. 

Om skogarnas bärkraft i berörda hänseende i Östbo och Västbo 
härad samt om visssa gårdars betesrättigheter ha en mängd uppgifter 
lämnats i historikens speciella del. Berömda svinbeten funnos under 
Mossle m. fl. gårdar i Vernamo socken, under Dannäs säteri i socknen 
af samma namn, under Fållinge och Isberga i Willstad samt flerestädes 
i Långaryds, S. Unnaryds och Femsjö socknar. Dessa m. fl. ollonsko- 
gar, af hvilka ingen vid 1600-talets slut torde kunnat mottaga mera än 
ett eller annat hundratal svin, fördunklades alla af >Edbohult> i Vox- 
torp. Såsom redan blifvit nämndt kunde denna skog under gynnsamma 
år föda ända till 2,000 svin.” I Västbo gingo ollonsvinen ofta vintern 
öfver på skogen och slaktades först på förvåren. 

Den afkastning, som efter ollonår tillfördes svinägaren, var sedan 
gammalt föremål för beskattning. År 1537 bestämde Gustaf I denna 


t Beskrifning öfver Refteled s:n, Jönköpings hushållningssällskaps handlingar år 1819. 


> Intressant är att jämföra VAUPELLS uppgifter om de danska ollonskogarnas samtida 
eller äldre betesförhållanden. Vissa skogar i Danmark födde så t. ex. år 1590 resp. 4,000, 
8,000, 10,000, 14,000, 19,000, ja, ända till 30,000 svin. Dessa skogar voro dock af myc- 
ket stor utsträckning. En 1,100 tld stor skog på Thurs som födde 2,200 svin, tyckes 
förhållandevis haft ungefär samma betesvärde som Edbohult. (De danske Skove, 1863, sid. 
10 och 11. 


424 EDVARD WIBECK. 


skatt, »ollonegillet», till hvart 5:te svin. Af räkenskaperna för Västbo 
af år 1540 synes, att skatten då utgick med 1 pund ollonfläsk pr helt 
hemman. Den sista resten af skattläggningen på ollonbetet försvann i 
Sverige först år 1834. 

På samma gång, som ollonskogarna minskades, aftog ock betydel- 
sen af ollonbetet. Med 1807 års påbud om laga skifte på skogen var 
i själfva verket denna näringsgrens öde besegladt, om också svinbetning 
somligstädes i rätt betydande omfång förekommit långt senare. Numera 
kan ollonbetningen dock sägas ha helt upphört i både Östbo och Västbo 
härad: 

Någon direkt skada för bokskogen har ollonbetet säkerligen icke 
medfört. Det är tvärtom sannolikt, att svinens markberedningsarbete 
här varit till stor nytta för föryngringen.” Däremot kan man icke be- 
tvifla, att kronslutet i ollonskogarna i allmänhet hölls ganska glest i af- 
sikt att öka trädens fruktsättning. Ollonmarkerna torde därför ofta 
haft utseende af löfängar eller bärrismark med en mer eller mindre tät 
vegetation af stora bokar med yfviga kronor. Bestånd af denna typ 
förekomma ännu h. o. d. å undersökningsområdet, så t. ex. vid Hylte- 
näs i Gällaryd, i nordvästra delen af Källunda bokskog i Kärda, å 
Näset under Dannäs säteri samt flerstädes i de södra Västbosocknarna, 
framför allt vid Skubbhult i Femsjö. Såsom längre fram skall visas, 
har ett så beskaffadt bestånd stor benägenhet att öfvergå i vissa andra 
växtsamhällen. . Denna omgestaltning måste försiggått lättare i samma 
mån som den hjälp, hvilken svinens markberedning lämnat bokåter- 
växten, började att utebli. 

Om sålunda redan ollonbetet i sina konsekvenser kunde innebära vissa 
faror för bokskogen, var detta ännu mera fallet med gräsbetningen. De 
fördelar, som beståndets glesställning medförde för trädens fruktsättning, 


! På 1880-talet förekom i ringa utsträckning svinbete på bokskogen under Stengårds- 
hult i Kållerstads socken. Ännu hösten 1906 utsläpptes ett par svin på Näsets bokskog i 


Dannäs” socken. Då FRIDTJUF BERG i sin Lärobok i geografi för folkskolan (t. ex. 2:dra:' 


upplagan Sthlm 1899, sid. 46) ställer uppfödandet af svin å södra delen af det småländska 
höglandet i fortfarande samband med där befintliga ollonskogar, är detta emellertid en uppen- 
bar anakronism. 


? Markberedningens nytta uppfattades fullkomligt af C. B. TROZELIUS som anser att 
det »icke skulle wara orådeligt, om marken kring de gamla Frö-trän inhägnades, samt jor- 


den hackades lös: Swin och Mullvadar pläga och kunna göra godt gagn i detta mål — —>»' 


(C. B. Trozelius, »Stads-Majorens Anders Rosenstens Grundeliga undervisning om Skogens 
Skötsel ete.>» III uppl. Sthlm 1771 sid. 52 anm. 

Ang. svinens nytta och skada för bokskogen i Danmark hänvisas till följande arbeten: 

VAUPELL, C., De Danske Skove 1863, sid. 12; 

Vort Landbrug 1889, sid. 174; Landsmandsblade 1889, sid. 191; 

Tidsskrift for Skovbrug, Kjobenhavn 1891, sid. 153; 

» » Skovv&esen, 1894 A, sid. 15 och 18; 1903 A, sid. 129, 166 och 169; 

1904 A, sid. 46 och 43. 


"7 NS 


"Yt 


BOKSKOGEN INOM ÖSTBO OCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 42 


nn 


- Une 
grunden unga Do 


Voxtorps s:n, Småland. 


Buchen 
ähnlichen Bäs 


kommo i ännu högre grad markvegetationen till godo. Att förutva- 
rande bokskogar efter uthuggning lämnade ett ypperligt bete är en ti- 
digt gjord erfarenhet, som t. ex. ALLVIN flerstädes i sina skrifter fram- 


håller. Då man ser, hur hänsynslöst befolkningen i dessa trakter med 


boskapsskötsel som gammal hufvudnäring än i dag åsidosätter de enk- 


426 EDVARD WIBECK. 


laste skogsvårdsprinciper för att vinna någon, om aldrig så liten betes- 
fördel, kan man icke betvifla, att intet försummades för att framkalla 
det »mustiga hårdvallsbete>, som ofta omtalas i samband med »boke- 
backar» och annan utglesad bokvegetation. 


För att rätt förstå betesförhållandena i äldre tider, bör tagas i be- 
traktande, att nästan all utmark före laga skiftenas tid var samfällig. 
På de ohägnade betesmarkerna kringströfvade därför kreaturen från ett 
helt s. k. skoglag, ofta bestående af ett halft tjog eller ännu flera går- 
dar. Detta. hade gifvetvis till följd, att de bästa betesplatserna blefvo 
till ytterlighet hårdt anlitade, under det sämre och aflägsnare delar af 
skogen blefvo föga besökta. Det är lätt att förstå, hvad detta skulle 
betyda för bokåterväxten, helst som en stor del af beteskreaturen ut- 
gjordes af hästar, får och getter. I synnerhet af de senare höllos stora 
hjordar i dessa trakter af Småland, som däraf t. o. m. skämtsamt blifvit 
kalladt »Getapulien».' ALLVIN säger också helt kategoriskt, att, >om 
bokskogen ej fredas med god stängsel eller vissa parker afstängas för att 
obehindradt plantera sig, renhållas och växa, så försvinner den alldeles.» 


Betydelsen af betesfred för bokskogens föryngring var väl känd 
långt före Allvins tid, hvilket redan framgår däraf, att 1725 års förord- 
ning om anläggning af »planterhagar» påbjuder kulturernas inhägnad 
till skydd för betningen. Hvad Östbo och Västbo härad angår, så har 
visserligen där aldrig något allmänt planteringspåbud existerat, men i 
stället synes det år 1742 instiftade hushållningssällskapet i Jönköpings 
län under tidigare skeden af sin verksamhet ägnat åtskillig uppmärk- 
samhet åt länets skogsvård samt på frivillighetens väg uträttat åtskilligt 
för densamma.” Troligen var det genom hushållningssällskapets verk- 
samhet, som bruket att hägna de utglesnade bokskogsmarkerna i syfte 
att underlätta föryngringen vunnit allmännare budskap. Då andra häg. 
nader endast undantagsvis förekommo på de samfälliga utmarkerna, 
kom ordet »kägne» att få en särskild betydelse, som gör det till en 
värdefull indikator rörande belägenheten af bokvegetationen för en 100 
AA TSOkatrsedan. 

Det är lätt att iakttaga, till hvilken grad betningen äfven under 
nuvarande förbättrade förhållanden hindrar bokåterväxten. Bilder sådana 


! Under Gustaf I:s tid exporterades en stor mängd bock- och getskinn från Småland. 
I början af frihetstiden gjorde regeringen försök att inskränka getafveln, men måste snart 
på grund af besvär från allmogens sida (år 1756) resolvera, att getter finge hållas i Jönkö- 
pings och Kronobergs län, under villkor att de ej gjorde »ohägn eller skada på annor 
mans ägor.» H. o. d. finnas ännu ett fåtal getter kvar i Östbo och Västbo härad. 


?” ALLVIN uppgifver, att genom hushållningssällskapets försorg s. k. fredsparker, där 
ingen fick hugga, »utkällrades>» på hvarje hemmans skog. Likaledes synas försök blifvit 
gjorda, att på skogarna införa en slags enkel hyggesföljd. 


BOKSKOGEN INOM ÖSTEBO VÄSTBO OCH HÄRAD AF SMÅLAND. 427 


som den från ängarna vid Ed återgifna (fig. 13) äro alldeles icke säll- 
synta inom undersökningsområdet. Mer eller mindre drastiska exempel 
på betningens skada för bokväxten möta oss tvärtom öfverallt, där bok 
växer i starkt betade marker. Man skulle ha skäl att förvåna sig öf- 
ver att så pass många täta ungskogsgrupper af bok, som verkligen fin- 
nas, kunnat utveckla sig under dylika förhållanden, om det icke visat 
sig, att fertalet af dessa - unga bestånd just haft en mer eller mindre 
genomförd betesfred under den kritiska åldern att tacka för sin utveck- 
ling. Betesfred behöfver icke nödvändigt vara liktydigt med hägnad. 
Den kan också åstadkommas på annat sätt, ja oberoende af markägarens 
åtgöranden, t. ex. genom en mycket ymnig enbuskvegetation (fig. 9.)' 

En form af åverkan på löfskogen, som också tillskyndades den- 
samma för beteskreaturens skull, var den s. k. Zlöförytningen eller >löf- 
bråttet>. Torkadt löf utgjorde nämligen ett förr i vida större utsträck- 
ning än nu användt surrogat för stråfoder. Det är härpå den å sid. 
420 citerade skrifvelsen af är 13537 syftar, hvari klagas, att smålännin- 
garna »förhugge mygit onyttelige Eke och böke skog, besynnerligen um 
vinteren tiil theris Boskap — — > Samma sedvänja bekämpas i 15538 
års förbud mot bl. a. brytning af bärande träd och kommer åter till 
synes i brefvet från år 1640 (sid. 421), där bland annan observerad 
skadegörelse på skogen också nämnes stympningen af trädkronorna. 
Ännu i landtmäterihandlingar från förra delen af 1700-talet finner man 
ofta löfbrytningen uppräknad bland skogens nyttigheter. 

Pottaskebränningen är en mindre känd nyttjandeform af skogen, 
som under ett par hundra års tid var egendomlig för löfskogstrakterna 
i södra delen af landet. 

Pottaskan vanns genom utlutning i hett vatten af den vid vedens 
förbränning erhållna askan samt torrkokning afluten. Afen tunna aska 
fick man 12—15 skålpund pottaska. Den så vunna, mörkfärgade pro- 
dukten var s. k. rå eller oluttrad pottaska, hvilken genom att utsättas 
för stark eld kalcinerades eller luttrades och därvid antog en ljusare färg. 

Till askbränning ansågs visserligen äfven björk m. fl. löfträd vara 
användbara, men lämpligast härtill var boken, som också fick släppa 
till den mesta råvaran vid denna beredning. 

Från Småland nämnes pottaskebränningen först år 1680, då förbud 
utfärdades mot användning af »färska och gröna> träd till detta ända- 
mål. I Hammarbergska skrifvelsen af år 1696 (se sid. 421) klagas öfver 

1 Jfr härmed uttalanden af C. V. CEDERHJELM (>Tal om wilda träds plantering i Sverige», 
K. Vet. Akad:s Handl. 1740 sid. 22) och U- RUDENSCHÖLD (>Tai om skogarnas nyttjande 
och vård2, K. Vet Akad:s Handl. 1748 sid. 39), hvilka båda förorda, att ek och bok plan- 


teras i den lösa jorden midt under enbuskarna, hvilka lämna de unga träden godt skydd 
mot hetta, köld och boskapsbetning. 


I a NE 


A2O 0 EDVARD WIBECK. 


att befolkningen ej drog sig för att under sken af vådaeld antända sko- 
gen för att sedermera kunna uttaga lämpliga skadade stammar till ask- 
bränning. Att döma af talrika uttalanden i landtmäterihandlingar från 
denna tid, hölls pottaskebränningen för en beaktansvärd binäring under 
hela 1700-talet. Liksom tjärbränningen hade den betydelse därigenom, 
att den gjorde det möjligt för befolkningen att afvinna skogen en pro- 
dukt af stort förädlingsvärde i förhållande till massan, en omständighet, 
som var af vikt i betraktande af dåtidens outvecklade vägnät och be- 
svärliga transportförhållanden. Säkert är det mera än en tillfällighet, 
då en kartbeskrifning från den hårda tiden i början af 1700-talet säger, 
att gården hade »pottaskebränne till skattepenningen>. Ännu år 1819 
menar ALLVIN att »pottaskan är och alltid lärer blifva en courant han- 
delsvara.> 

I Västbo gällde 1 Lspd pottaska i början af 1820-talet omkring 24 
skilling r:gd. Längre fram gällde den 1: å 2 riksdaler pundet. 

Några större värden kunde denna näring knappast inbringa, så länge 
lagen hindrade, att till pottaskbränne togs annat än vindfällen och vrak- 
träd. Detta ändrades år 1793, då jordägaren erhöll fri dispositionsrätt 
öfver sin bokskog, på samma gång som de gamla, lummiga ollonträ- 
dens betydelse för svinskötseln började att starkt aftaga. Det är också 
efter denna tid, som askbränningen på många ställen i Östbo och Västbo 
härad började antaga en rentaf förödande karaktär, hvarom flera utta- 
landen af ALLVIN vittna, och hvarom gamla personer än i dag veta att 
berätta. Det uppgifves, att ägaren af en nyköpt gård understundom 
kunde taga ut hela köpeskillingen på pottaskberedning, alltså en full- 
komlig parallell till den skogssköfling i spekulationssyfte, som i senare 
tid förekommit så allmänt i dessa trakter. Pottaskbränningen fortgick 
på sina ställen ända in på de sista decennierna af 1800-talet. 

Bokvirket brändes i lergropar eller ugnar af sten. Under ask- 
bränningens första tid kände befolkningen ej konsten att kalcinera 
eller luttra askan. Då det visade sig, att landet exporterade lös aska 
och rå pottaska, på samma gång som kalcinerad sådan importerades för 
flerdubbelt högre pris, utfärdades vid midten af 1700-talet exportförbud 
på okalcinerad vara. Detta hade till följd att luttringen af askan där- 
efter blef allmän. Att ett särskildt kalcinerverk vid midten af 1800- 


! En ännu lefvande person, P. Johansson i Hänger Söderd, skildrar enligt benäget 
meddelande af pastor A. W. Rendahl luttringsprocessen sålunda: Sex st. grofva granstockar 
af 6 alnars längd kördes upp på en höjd, som låg utsatt för blåst, rullades tillsammans och 
upphöjdes ett stycke från marken, hvarefter ett lager dyjord breddes ofvanpå dem. Någon 
dag med stark blåst gjordes upp eld vid ena kanten af stocktaket, så att eldflamman af vin- 
den drefs in under detta. Pottaskan, som man hade till hands i säckar, kastades medelst 
en lång slef in under stockarna. Midtför härden, som kallades »grufvan» satt »luttermästa- 
ren» nedgräfd i jorden och med hufvud och händer väl omlindade till skydd för hettan och 


BÖKSKÖGEN INOM ÖSTBO ÖCH VÄSTBO HÄRAD AF SMÅLAND. 4320 


talet fanns upprättadt vid Ed i Voxtorps s:n har redan förut blifvit 
omnämndt (sid. 362). 

Ved- och stäfverhuggningen ligger nutiden alltför nära, för att många 
ord skola behöfva spillas på dessa allbekanta nyttjandeformer af bok- 
skogen. 

Bokens höga värde som bränsle var förr som nu högt skattadt i 
synnerhet i Västbo, hvarifrån betydande mängder bokved utförts till 
Halmstad och de skogfattiga västra gränstrakterna. Gryteryds, S. Hestra, 
Långaryds och Färgaryds socknar ha sålunda med all säkerhet haft full 
användning för sin bokskog redan för erhållande af nödig vedbrand, 
under det pottaskbränningen hufvudsakligen florerade i de skogrikare 
socknarna österut samt i Östbo härad. 

Rörande värdesättningen af bokveden synes än i dag en egendom- 
lig skillnad - föreligga mellan socknarne väster och öster om Bolmen. I 
förstnämda trakt skattas bokveden högre än allt annat bränsle, i trakten 
öster om Bolmen synes den däremot stå lika eller lägre i kurs än både 
björk- och alved. 

Stäfver till byttor, tunnor o. d. är en produkt, hvars tillverkning går 
långt tillbaka i tiden. Inom undersökningsområdet synes emellertid 
stäfverhuggningen nått sin största utsträckning först i senare tid, näm- 
ligen på 1880-talet, då samtidigt en mängd små andelsmejerier uppstodo 
i dessa trakter af Småland. Många af dessa mejerier visade sig sedan 
opraktiska och blefvo snart nedlagda. 

Stäfverhuggningen är en handtering, som fordrar vana och skick- 
lighet, och som vanligen utöfvas af specialister i facket. Dessa arbeta 
ofta år efter år i samma skog, stundom bosatta i kojor uppförda på 
arbetsplatsen. Innan sågar kommo i bruk vid fällningen af de grofva 
bokträden, användes härtill yxor med c:a 3 alnar långa skaft. 

Stäfverna räknades i tolfter eller också i s. k. stortusen, hvarmed 
förstås 1,200 stäfver + 120 bottnar. 

Utöfver hvad som ofvan blifvit nämndt, har boken kommit till an- 
vändning för en mångfald smärre och mera tillfälliga ändamål, hvilka i 
förhållande till de förut nämnda, verkliga orsakerna till bokskogens af- 
tagande dock varit af ingen eller mycket underordnad betydelse och 
blott för fullständighets skull beröras. 

Synnerligast i vissa socknar af Västbo: Villstad, Jälluntofta, S. 


rörde med en lång stång i askan. Sedan denna tillräckligt länge varit utsatt för eldens in- 
verkan, hade 3—4 karlar till uppgift att bearbeta askan med slag af stänger tills den blef 
fast. Samma procedur upprepades, ända tills all askan blifvit på detta sätt behandlad. Höll 
hela askhögen, som kallades >väll>, ihop när den upplyftades, var luttringen fullt lyckad, 
och den erhållna pottaskan såldes då såsom I:ma vara, 


Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909. Fackuppsatser. Ö 


430 EDVARD WIBECK. 

Unnaryd m. fl. förekom sålunda en ej obetydlig, på bokvirket grundad 
hemslöjd. Förutom den i samband med stäfverhuggningen idkade lagg- 
kärlstillverkningen förfärdigades vagnar, slädar, drögar, väfstolar, väfske- 
dar, spinnrockar, kardblad, skyfflar, träskedar, räfshufvuden m. m. De 
mindre slöjdalstren försåldes genom gårdfarihandel, ofta på långväga ort. 

För humlegårdarna, hvilka förr voro allmänna i dessa trakter, an- 
sågs det ruttnande boklöfvet vara ett förträffligt gödningsämne. 

Ett egendomligt fall af bokens användning omnämnes af ELIAS 
FRIES (Botaniska utflykter, Bd I 1853, sid. 339). Denne berättar, att un- 
der den nöd, som 1784 härskade i gränstrakterna mellan Småland och 
Halland, några åboar å kronoskattejord hade till brödbakning skalat 
barken af bokar, hvarför de blefvo instämda till domstol. >»Domaren»>, 
säger F., »var för mänsklig att pliktfälla dem, som för att stilla sin 
hunger, gnagit barken af träden.»” 

Att eld och fiendehärjning bidragit till de forna bokskogarnas för- 
svinnande är en gängse uppfattning i synnerhet i de skoglösa, västra 
gränstrakterna. I hvad mån denna åsikt har skäl för sig, har icke med 
visshet kunnat utrönas. Sant är, att krigets facklor mera än en gång 
lyst i dessa nejder — år 1563 blefvo 6 kyrkor, 12 prästgårdar och 431 
bondgårdar brända i Femsjö, S. Unnaryds, Långaryds, Gryteryds, S. 
Hestra, Villstads, Refteleds, Bredaryds och Torskinge socknar —, men 
om därvid också bokskogen fått sitta emellan, är ovisst. Ett kungl. 
bref af den 28 sept. 1576, befriade de svårt hemsökta bönderna i Västbo, 
hvilka efter fiendehärjningen nödgats tillgripa ekskog för uppbyggandet 
af nya bostäder, från de böter, som lagen föreskref för afverkning af 
bärande träd. Detta tyder på, att också den brännbara skogen i stor 
utsträckning blifvit förstörd. Att bokskog verkligen kan skadas till döds 
af eld, som vid torka lätt fattar i markens löfbetäckning, är iakttaget 
vid flera tillfällen såväl i södra Sverige som 1 Danmark. Detta visar 
också den förut omtalade Hammarbergska skrifvelsen från år 1696 
(sid. 421). Att eld i form af ljungbrand bidragit till att hålla skogsåter- 
växten borta från de en gång kallagda markerna är i hvarje fall ett 
faktum, som är obestridligt. 


! Möjligt är, att användningen af bokbarken som födoämne — visserligen ej för män- 
niskor, men för svin — ej var så alldeles enastående. TI Sv. Landtbruks Academiens 
Annaler 1820, h. 2, sid. 173 nämnes sålunda bl. a.: »Barken tjenar till läderberedning. 


Den inre ätes af svin liksom ollonen, hvilka göra dem hastigt feta, men fläsket blir däraf 
nog löst. Af hvar tunna ollon fås 4 kannor olja. 


LITTERATUR, . 431 


LITTERATUR. 


(Vid hänvisningar till nedanstående tidskrifter användas följande förkortningar: 

A. F. u. J. Z. = Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung; Bull. Soc. Belg. = Bulletin de 
la Société centrale forestigre de Belgique; C. f. d. g. F. = Centralblatt fär das gesammte 
Forstwesen; F. Cbl. = Forstwissenschaftliches Centralblatt; F. Forstf. M. = Finska Forstför- 
eningens Meddelanden; L. J. = Lesnoj Journal; N. Z. f. L. u. F. = Naturwissenschaft- 
liche Zeitschrift fir Land- und Forstwirtschaft; Rev. = Revue des eaux et foréts; Schw. Z. 
= Schweizerische Zeitschrift för Forstwesen; Th. J. = Tharandter forstliches Jahrbuch; Z. 
f. F. u. J. = Zeitschrift fir Forst- und Jagdwesen; T. f. Sg. = Tidsskrift for Skogbrug 
T. f. Sv. = Tidsskrift for Skovvesen; S. Moss. T. = Svenska Mosskulturföreningens tidskrift.) 


Skogsbotanik. 


GEZA ZEMPLEÉN und JULIUS ROTH. Beiträge zur Stickstoffaufnahme 
des Waldes: Endeszeti Kiserietek. X Evfoliam 1 és 2 szam. 1908, 
Selmeccbänya 1908. 

Denna afhandling, som härstammar från den ungerska skogsförsöksanstalten, 
afser att belysa en sådan utomordentligt viktig fråga som skogsträdens upp- 
tagande af kväfve. Utgående från en undersökning af en skotte vid namn 
JAMIESON, mena de: att en del glandelliknande hår, som finnas på unga 
växtdelar, ha förmågan att direkt upptaga fritt kväfve ur luften. Såsom stöd 
för sina påståenden anföra de, att dessa hår enligt en del allmänt brukliga 
kemiska reagens (jod biuret, Millons reagens) äro rika på ägghviteämnen. 
Kväfverikedomen ha de dessutom sökt påvisa genom analyser af de späda 
håren. Sådana hår ha de nu funnit hos en hel mängd skogsträd. De 
anse högst sannolikt, att dessa ägghviteämnen bildats 1 håren genom kväfve- 
upptagning från luften, hvarvid de förebringa en diskussion om vissa ana- 
tomiska detaljer, som förråder en betänklig obekantskap med lagarna för 
ägghviteämnenas transport i växten. 

Emellertid innehålla deras undersökningar icke ens skuggan af bevis för 
de satser som, de vilja framföra. De omnämnda hårens rikedom på ägg- 
hviteämnen stå med all sannolikhet i samband med deras roll som sekretions- 
organ. Att det i dem befintliga kväfvet skulle direkt härstamma från luften, 
för den satsen, som skulle innebära en utomordentligt viktig vetenskaplig 
upptäckt, ha de icke kunnat anföra något enda stöd. Dessa undersökningar 
liksom JAMIESONS vittna om en fullkomlig obekantskap med hela kväfvefrågan. 
De fylla icke i några afseenden de kraf, som man för närvarande måste ställa 
på ett vetenskapligt bevis för den satsen, att de omnämnda växterna kunna 
öka sitt kväfveförråd på annat sätt än genom att upptaga bundet kväfve ur marken 
med sina rötter. Härför fordras omsorgsfulla kemiska analyser och att försöks- 
växterna befinna sig under sådana förhållanden, att andra kväfvesamlande 
växter som bakterier och svampar ej finnas i det substrat, i hvilket växterna odlas. 

Emellertid har detta arbete, så svagt det än är, med mycket gillande 
recenserats i en del ansedda, tyska skogstidskrifter. Hade icke så skett, hade 
detta arbete icke kommit att omnämnas i vår tidskift 

Hi En, 


432 : LITTERATUR. 


Jordmånslära. 


H. V. TIBERG. Från skogsförsöksfältet vid Långbanshyttan. I. Ben- 
mjöl och mesa i skogskulturens tjänst. Wermländska bergsmannaför- 
eningens annaler 1908. Filipstad 1909. Separat. 


Den outtröttligt verksamme värmländske skogs- och bergsmannen har 
här åter lämnat några meddelanden om sina gödslingsförsök af tall- och gran- 
plantor. Försöken gå ut på att söka draga upp duglig återväxt på sådan 
dålig mark, där man i vanliga fall får göra upprepade hjälpkulturer utan att 
ernå tillfredsställande resultat. 

Förf:s försök afse i synnerhet sådana kalkfattiga marker, som i Värmland 
lämna en årlig afkastning a 1,5 ned till o,r kbm. per har. Hans metod går 
ut på att genom användande af gödslingsämnen hjälpa plantan under de första, 
vanskliga åren. De jordförbättrings- eller gödslingsmedel, som förf. användt, 
voro på fastmarksjord: brunsten, Långbans afterkalk, mesa! från Gustafsfors, häsl- 
gödsel, ladugårdsgödsel, kompost, Iomasslagg, Ceres benmyjöl, storåkalk, alkärrsdy, 
stybbe och groft Aolörstiskt kalkgrus, på kärrjord afterkalk, tomasslagg och grus- 
betäckning af den kalkade k roder 

Gödslingsämnena användas på det sättet, att i hvarje försök en viss 
konstant kvantitet af det ämne som skulle pröfvas tillsattes den fylljord, som 
man använde i kulturgroparna. Fylljordens mängd var 4,5 liter per grop. 

Redogörelsen af resultaten omfattar hufvudsakligen användningen af Ceres 
benmjöl och esa vid sådder af tall och gran. Sådderna verkställdes hösten 
1907, och det är sålunda endast ett års erfarenheter, som ligga till grund 
för förf:s framställning (uppsatsen är daterad den 4 mars 1909.) Ceres ben- 
mjöl visade sig lämpligt för tall, mesa för gran. Under detta första år gaf 
en tillförsel af 800 kg. Ceres benmjöl per hektar intet resultat. Större kvanti 
teter voro däremot verksamma, och en tillförsel af 6,400 kg. per hektar lämnade 
ett lysande resultat. ”Tallplantorna på denna ruta hade ett synnerligen frodigt 
och yppigt utseende. Ceres benmjöl har också en mycket mångsidig samman- 
sättning. Det innehåller förutom stora mängder kalk och fosforsyra en be- 
tydande halt kväfve och en icke ringa kvantitet kali och magnesia. 6,400 kg. 
Ceres benmjöl per hektar är emellertid en mycket betydande mängd gödslings- 
ämnen. Ensamt inköpspriset härför (14 kr. per 100 kg. i Göteborg) skulle 
belöpa sig till 896 kr., och en sådan kulturkostnad kan man ju omöjligen 
ha råd till. Förf. anser emellertid, att man endast behöfver gödsla en 
kvadratdecimeter på hvarje såddruta., d. v. s. med 5,000 rutor per hekart 
50 kvadratmeter. Härtill åtgå 32 kg. och priset blir då per hektar skogs- 
mark mellan 4 och 5 kr. I praktiken skulle man använda benmjölet på så 
sätt, att en mindre kvantitet, t. ex. en tesked, benmjöl utströddes i hvarje 
såddgrop. För gran gaf 4 ton mesa per hektar ett mycket godt resultat. 
Högre och lägre kvantiteter visade sig mindre tillfredsställande. Mesa har 
olika sammansättning vid olika fabriker, analyserna visa, att kolsyrad kalk är 
hufvudbeståndsdelen, men att äfven kali, fosforsyra och magnesia kunna före- 
komma till ej obetydliga mängder. Förf. föreslår, att man gödslar med mesa 
på samma sätt som med benmjölet. Hvarje såddgrop får en liten kvantitet 
gödslingsämne. 


! Mesa är en kalkrik affallsprodukt, som erhålles vid sulfatfabrikerna, 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 433 


Af de upplysningar, som förf. meddelar angående sina försök, framgår 
tydligt, att han på ofvan beskrifna sätt erhåller synnerligen vackra plantor. 
Det är väl otvifvelaktigt, att dessa också skola fortsätta att växa vackert, så 
länge det finnes något kvar af det i såddgropen nedblandade gödslingsämnet. 
Af stor betydelse är emellertid härvidlag, att förf. användt sig af sådana göds- 
lingsämnen, som endast långsamt komma växterna till godo. Man kan därför 
hoppas på en god verkan under en längre tid. 

Det verkar emellertid ganska vilseledande, att förf. talar om en gödsling 
af 6,400 kg. per hektar, då endast en ringa del af skogsmarken, nämligen 
såddrutorna, blifvit gödslade, och då vid beräkningen af gödslingsmedlens 
mängd endast såddrutornas ytor tagits med i beräkningen. Härigenom kan 
förf. tala om att 32 kg. Ceres benmjöl, användt på såddrutor till en samman- 
lagd yta af 50 kvm., motsvarar en gödsling af 6,400 kg. per hektar. Mere klart 
och belysande hade väl varit, om förf. direkt omtalat, att så och så stor mängd 
gödslingsämne användts i hvarje såddruta. Hvar och en kan ju sedan lätt 
räkna ut, hur mycket han behöfver använda per hektar skogsmark vid det 
eller det förbandet. Försöken gå ju endast ut på att draga upp goda plantor, 
ej att tillföra skogsmarken i sin helhet bristande näring. I detta afseende äro 
förf:s försök af mycket stort intresse och sannolikt är, att man i det hänseen- 
det kan motse resultaten med stora förhoppningar. 


| 


H. Hn. 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. 


Kungl. Maj:ts nåd. kung. ang. upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker 
och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen, gifven den 18 juni 1909. 
Svensk författningssamling 1909, n:r 69. 


Kungl. Maj:ts nåd. kung. ang. förbud mot all iakt efter tiäder, fasan och tysk 
hare inom Gottlands län tillsvidare under åren 1910—10911, gifven den 6 


aug. 1909. Svensk författningssamling 1909, 92. 


Kungl. Maj:ts nåd. kung. ang. fridlysningstid för älg inom Västernorrlands län, 
gifven den 13 aug. 1909. Svensk författningssamling 1909, n:r 96. 

Kungl. Maj:ts nåd. kung. ang. fridlysningstiden för älg och rådiur inom Jämt- 
lands län, gifven den 13 aug. 1909. Svensk författningssamling 1909- n:r 96. 
Kungl. Maj:ts nåd. kung. om förbud mot iakt efter fasan å Visingsö i Jönkö-= 

pings län, evven den 11 sept. 1909. Svensk författningssamling 1909, n:r 114. 
Kungl. Maj:ts nåd. kung. i fråga om förbud mot jakt efter tiäder å Öland, gif 
ven den 11 sept. 1909. Svensk författningssamling 1909, n:r 114. 


Lag om skogsaccis, gifven den 18 sept. 1909. Svensk författningssamling 1G09, n:r 110. 


Kungl. Maj:ts nåd. kung. ang. fridlysningstid för rådiur inom Värmlands län, 
gifven den 29 okt. 1909. Svensk författningssamling 1909, n:r I30, 


434 . SKOGSADMINISTRATIONEN. 


Ang. revirens indelning i redogörelseområden. 
Till samtliga öfverjägmåästare och jägmästare, 


Sedan Kungl. Domänstyrelsen i cirkulärskrifvelse den 9 sistlidne mars föreskrifvit, att 
årligen med årsberättelsen skall afgifvas en sammanställning enligt särskildt skrifvelsen bi- 
lagdt formulär öfver afverkning och ekonomiska utbytet från kronoskogar, hvilkas afkastning 
tillföres statsverkets skogsmedel, och då det är af vikt att denna statistiska uppgift år efter 
år oförändradt upptager samma skogar eller områden, vill Kungl. styrelsen härmed anmoda 
vederbörande jägmästare, hvar för sitt revir, att uppgöra förslag till den indelning i redo- 
görelseområden af inom reviret belägna skogar af förenämndt slag, som med hänsyn till 
förhållandena anses lämplig. 

Detta förslag skall uppgöras med beräkning att framtida ändringar icke annat än i 
undantagsfall må förekomma och i syfte att onödigt arbete med särskild redogörelse för 
hvarje mindre skog, där ett större antal sådana förekomma i ett revir, må kunna undvikas. 
Vid förslagets utarbetande skall i öfrigt iakttagas: 

att å ena sidan i regeln hvarje kronopark skall utgöra ett område för sig, utan sär- 
skiljande för block eller sammmanslagning med andra skogar, men att å andra sidan för- 
slag bör afgifvas till sammanslagning till en kronopark af sådana intill eller i närheten af 


hvarandra belägna kronoparker, som lämpligen — med hänsyn till flottleds- eller andra för- 
hållanden — böra och kunna utgöra en enhet i fråga om förvaltning och redovisning, 


äfvensom till namn å den sammanslagna kronoparken, 

att i hufvudsak samma synpunkter skola iakttagas beträffande från arrendet undan- 
tagna, under skogsstatens förvaltning ställda skogar till kronans utarrenderade jordbruks- 
domäner, som nyss sagts för kronoparker, börande benämning föreslås å det sammanslagna 
redovisningsområdet, 

att samtliga inom reviret belägna, arrendet åtföljande skogar till kronans utarrenderade 
jordbruksdomäner sammanföras till ett redovisningsområde och att redogörelse för dessa 
lämnas i klump, hvarför dessa ej behöfva upptagas i ifrågavarande förslag, 

att skogar af olika slag eller natur ej få sammanföras, samt att öfriga, härofvan ej 


angifna kronoskogar — öfverloppsmarker, oafvittrade marker, ännu ej som kronoparker 
förklarade stockfångstsskogar, grufallmänningar m. fl. — hvilkas afkastning tillföras stats- 


verkets skogsmedel skola redovisas hvar för sig, där ej finnes lämpligt att sammanslå två 
eller flera invid eller nära hvarandra belägna skogar af samma slag. 

Det upprättade förslaget, hvari skall angifvas arealer skogsproduktiv mark och impedi- 
ment har ni att senast den I december insända till vederbörande öfverjägmästare, hvilken 
efter skedd granskning före den 15 december underställer detsamma Kungl. Domänstyrelsens 
pröfning. 

Stockholm den 9 november 1909. 


KARL FREDENBERG. 
Martin Rasch. 


Ang. taxering af ecklesiastiska boställen. 


Kungl. Majt:ts och Rikets Kammarrätts utslag på de besvär, tillförord- 
nade ombudsmannen och fiskalen hos Kungl. Domänstyrelsen Gerhard Alexan- 
derson, efter uppdrag af Kungl. Styrelsen, anfört öfver Kronobergs läns pröf- 
ningsnämnds beslut den 7 augusti 1908 i fråga om taxeringen af åtskilliga 
ecklesiastika boställen; öfver hvilka besvär vederbörande boställshafvare samt 
kronans ombud hos pröfningsnämnden förklarat sig; Gifvet i Stockholm den 
21 september 1909. 


Kungl. Kammarrätten har af handlingarna i målet inhämtat, bland annat, följande. 


1908 års vederbörande taxeringsnämnder åsatte följande ecklesiastika boställen taxerings- 
värden till nedannämnda belopp, nämligen — — — — — — — — — = 


samt uppförde vederbörande boställshafvare såsom skattskyldiga för fastigheterna. 

Sedan ett inom pröfningsnämnden tillsatt utskott för behandling af, bland annåt, frågor 
om de ecklesiastika boställenas inom länet taxering uti afgifvet utlåtande hemställt, att präster- 
skapets löneregleringsfond, hvilken såsom den, åt hvilken staten förbehållit viss del af in- 


SKOGSADMINISTRATIONEN. 435 


komsten från boställsskogarna till lönetillskott åt svagt aflönade präster i allmänhet, borde 
upptagas såsöm innehafvare af boställenas skogsområden, förordnade pröfningsnämnden genom 
öfverklagade beslut, att de ecklesiastika boställen inom länet, hvilka lämnat behållen inkomst 
af skogsafkastning till fördelning mellan vederbörande boställshafvare och prästerkapets 
löneregleringsfond, skulle uppdelas i två brukningsdelar nämligen en jordbruksdel, däruti 
inginge förmånen af skogsfång till husbehof, och ett skogsområde, af hvilka den förra skulle 
upptagas i taxeringslängden öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlades, med veder- 
börande boställshafvare såsom skattskyldig, och den senare i taxeringslängden öfver sådan 
staten med flera tillhörig fast egendom, för hvilken bevillning icke erlades, med prästerska- 
pets löneregleringsfond genom Kungl. Domänstyrelsen såsom innehafvare samt bestämde nedan- 
nämnda särskilda taxeringsvärden 3å de ifrågavarande boställenas olika brukningsdelar enligt 
följnde förteckning: 


I besvären yrkar klaganden, att taxeringsvärdena för år 1908 å ifrågavarande bostäl- 
len måtte bestämmas till de af vederbörande taxeringsnämnder fastställda belopp samt att 
bevillning för fastigheterna i deras helhet måtte påföras vederbörande boställshafvare. 

Detta med hvad mera handlingarna innehålla har Kungl. Kammarrätten tagit i öfver- 
vägande; och som de till ofvan omförmälda ecklesiastika boställen hörande skogsmarksom- 
råden, hvilka enligt hvad handlingarna utmärka vid ingången af år 1907 statt under bevak- 
ning och skötsel af vederbörande boställskafvare, vid sådant förhållande då icke varit att 
anse såsom särskilda brukningsdelar och följaktligen ej bort år 1908 åsättas särskilda taxe- 
ringsvärden, alltså och då anledning icke förekommer till annat antagande än-att boställena 
i deras helhet år 1907 haft de värden, pröfningsnämnden beräknat, finner Kungl. Kammar- 
rätten skäligt att med ändring af pröfningsnämndens beslut dels undanröja åtgärderna att 
för är 1908 äsätta boställenas skogsmarksområden särskilda taxeringsvärden, dels ock med fast- 


o 


ställande af taxeringsvärdena för samma år 3å ifrågavarande fastigheter i deras helhet: å 
förklara vederbörande boställshafvare pliktiga att för är 1908 utgöra bevillning efter de 
för de särskilda fastigheterna i deras helhet gällande taxeringsvärdena. 


År och dag, som förr skrifvet står. 


På Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts vägnar: 


L. ÅKERHIELM 
(Stämpel.) 
H. Sjöberg. 


Tjänster och förordnanden. 
-. 

Kungl. Domänstyrelsen. Generaldirektören K. Fredenberg har den ?"/,,—?”/,, 
företagit ämbetsresa till södra Sverige därvid bland annat besökts kronoparker inom Blekinge 
—Åhus revir, där utläggning till skog af torplägenheter ägt rum. 

Byråchefen I. Meves har under tiden varit tf. generaldirektör och revisor Modigh 
uppehållit byråchefsämbetet å kammeralbyrån. 

Byråchefen Fr. Giöbel åtnjuter semester "/,,—"/,,. Notarien Malling uppehåller un- 
der tiden byråchefsämbetet och amannuensen Kallin Mallings notarietjänst. 

Till notarie hos Kungl. domänstyrelsen har Kungl. D:n förordnat extra jägmästaren 
Martin Rasch med tjänstgöring 3 första skogsbyrån. I sammanhang härmed har e. jägmäs- 
taren Alfred Wigelius förordnats att tills vidare till årets slut vara amanuens å samma byrå. 

Notarien hos K. D:n Martin Seth, som af kommittén för utarbetande af förslag till 
ordnande af statens kassaväsende blifvit tillkallad att biträda vid dess arbeten, har af domän- 
styrelsen beviljats tjänstledighet för fullgörande af detta uppdrag under tiden ?3/,, —?/,,. 
Extra jägmästaren Erik Måblén uppehåller under tiden Seths notariebefattning. 


Kungl. Skogsinstitutet. Såsom sökande till erhållande af nådigt förordnande att 
uppehålla lektorsbefattningen i botanik m. m, vid Kungl. Skogsinstitutet hade vid ansöknings- 
tidens utgång anmält sig fil. doktorerna Nils Sylvén och Torsten Lagerberg samt e. jägm., 


436 SKOGSADMINISTRATIONEN. 


fil. kand. Edvard Wibeck; och har domänstyrelsen hos Kungl. Mai:t hemställt om nådigt för- 
ordnande för den förstnämnde, fil. d:r Nils Sylvén. Kungl. Maj:t har den 3 dec. förordnat 
Sylvén att tillsvidare uppehålla befattningen. 


Bohus revir. Till återbesättande af lediga jägmästaretjänsten i Bohus revir har 
domänstyrelsen uppfört i första förslagsrummet föreståndaren för Bjurfors skogsskola e. jäg- 
mästaren H. Julius, i andra förslagsrummet skogstaxatorn e. jägm. G. Englund och i tredje 
förslagsrummet skogstaxatorn e. jägm. L. C. Hårleman med förord för Julius. 


Särna revir. Såsom sökande till ledigförklarade jägmästaretjänsten i Särna revir 
hade vid ansökningstidens utgång anmält sig t. f. jägmästarna Axel Hellström och D. af 
Wåhlberg, bitr. jägmästarna Ivar Forssbeck och Karl Th. Fredholm samt e. jägm. G. Sandberg. 


Juckasiärvi revir. Sedan Kungl. Maj:t den 26 november beviljat jägmästaren i 
Juckasjärvi revir August Burman nådigt afsked, uppehålles jägmästaretjänsten därstädes tills 
densamma kan i vederbörlig ordning blifva återbesatt af e. jägm. Erik von Sydow. 

Kungl. Maj:t har beviljat jägmästaren i Junsele revir Harald Wedholm förlängd tjänst- 
ledighet för enskilda angelägenheter till och med den !"/,, samt förordnat assistenten, extra 
jägmästaren M. Estberg att under tiden uppehålla Wedholms jägmästaretjänst. 


Till assistent utan arfvode i Örebro revir har förordnats extra jägmästaren Erik 
Hedemann-Gade. 


Till extra jägmästare har förordnats utex. skogseleven Axel Wilhelm Sjökvist inom 
3ergslagsdistriktet, 


1 od 
; a 4 


4 ve . , 
sä - - : 
RE ; 


ÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1909. BILAGA 1 


EE 


VARE 
£ 


EL 
pa -— = 
SKOGS” 
RR i 


1 
fr 


i SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 


BERÄTTELSER 


FÖR ÅR 1908 


CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM. 1909. 


> 
e (TT 


td vr v f a 


(Er ENA YLE Sr ADEL 


p FÄR AN D AN el j 
Ft ek vr örn Road ft el TÄD rrör br Kr le AN) KB JRR hyran gås bt RA 
Vä 26 Rare. MÅR 4 fö bk cha KAL art rd br TR VAS FATT M 


UN a St 
KL Re ESV fer sl 
up, &£ SA AT. Maas jä fv få 


INNEHÅLL. 


Stockholms läns landtingsområde.................. 
Uppsala > > | 
Södermanlands läns » 
Östergötlands — >» 3 
Jönköpings > 
Kronobergs > 
Kalmar läns norra 
Kalmar >» södra 
Gottlands » 

Blekinge > 

Kristianstads läns 
Malmöhus > 

Hallands » 
Göteborgs o. Bohus läns 
Älfsborgs = läns 
Skaraborgs > 
Värmlands 

Örebro > 
Västmanlands > 
Kopparbergs > 
Gäfleborgs = > 
Västernorrlands län 
Jämtlands > 


; N 
BILA KRA 
XL PT EKESA 


Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- 
område berättelse för år 1908. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 
styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen härmed afgifva be- 
rättelse för år 1908. 


Kungl. Maj:t har jämväl för åren 1908—1910 till ordförande utsett Skogsvårdssty- 


ledamoten af riksdagens första kammare, f. d. landshöfdingen m. m. Th. mans 


Odelberg z sammanträden = 


Landstinget och hushållningssällskapets förvaltningsutskott hafva = 777" 
för samma tid omvalt godsägaren C. A. V. Tottie samt ledamoten af 
riksdagens första kammare, bruksdisponenten m. m. friherre C. J. Beck- 
Friis med godsägaren, ingeniören J. Scharp och ledamoten af riksdagens 
andra kammare, godsägaren m. m. E. Åkerlund såsom suppleanter. 

Till länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare har 
skogsvårdsstyrelsen fortfarande antagit e. jägmästaren C. Ad. Öbhr- 
ström. 

Hos skogsvårdsstyrelsen hafva under året varit anställda två läns- 
skogvaktare samt från och med den 1 november till årets slut ytterligare 
en länsskogvaktare. 

Denna sistnämnda tjänst kommer från år 1909 att tillsättas för 
hela året. 

Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft sex samman- 
träden. 

Mellan den 4—7 oktober företog styrelsens ordförande, ledamöter 
samt länsjägmästaren en inspektionsresa med Christinaeholm i Lohärads 
socken såsom utgångspunkt. Här besågs bl. a. den för styrelsens räk- 
ning anlagda plantskolan. Färden ställdes härifrån genom Edebo, Häf- 
verö, Hargs och Börstils socknar och besöktes olika skogstrakter, där 
dels afverkningar företagits, dels sådana voro tillämnade. Såväl ägare 
till afverkningsrätter, som resp. sockenkommittérade voro anmodade att 
närvara. Under denna resa bestämdes bl. a. tillsättandet af förut nämnda 
tredje länsskogvaktare inom norra delen af länet, enär denna del och 
den här varande skärgården syntes vara i behof af särskild tillsyn och 
befolkningens intresse för en bättre skogsskötsel mer än väl behöfde 
höjas. Inom 91 socknar äro skogsvårdskommittéer tillsatta och hafva 


Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, Bilaga 1. I 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


gifter i och för anordnandet af planteringsdagar vid folkskolorna, några 


handahållit allmänheten blankettryck för ansökningar, utdelat folkskrif- 
EN ter mk om 

rv Efter från ordföranden i Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse, herr 
NN landshöfdingen m. m. F. Holmqvist utfärdad inbjudning samlades leda- 
möter af rikets. samtliga skogsvårdsstyrelser samt tjänstemän till möte i 


SA Stockholm den 10 december. Vid mötet, som varade till den 17:de de- 
ar cember, väcktes 54 motioner, som fördelades å 6 utskott, hvart och ett 
fen: med 6 ledamöter och 6 suppleanter. 

SS Af Stockholms läns skogsvårdsstyrelse voro hela styrelsen samt 


länsjägmästaren närvarande vid mötet och valdes herr ordföranden till 
mötets vice ordförande, frih. Beck-Friis till ledamot af utskott n:o' 1; 
herr Tottie till suppleant af samma utskott samt länsjägmästaren till le- 
| damot af utskottet n:o 6. : 
Cr Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landtingsområde väckte 
vid mötet 3 motioner. 
Åtgärder för För spridande af kunskap om skogens skötsel och vård bland den 
ER SM SN a skogsägande befolkningen har styrelsen under året föranstaltat om hål- 
 skogsskötser. lande af föredrag inom olika delar af länet. 
le Efter förutgången kungörelse börjades föredragen inom Frötuna soc- 
ken samt fortsattes sedan genom Rådmansö, Länna, Riala, Rö, Ös- 
| sebygarn, Angarn, Lagga, Östuna, Knifsta, Alsike, Vassunda och Oden- 
Ks sala socknar. 
& ; Vid Sotholms, Svartlösa, Öknebo samt Lyhundra hushållnings- 
a | gillens undervisningskurser för mindre jordbrukare hafva föredrag i skogs- 
3 rr skötsel, afverkningens rätta utförande m. m. hållits i Västerhanninge, 
ER Sorunda, Södertälje och Norrtälje. Å Singö i norra skärgården med 
Så en utmarksareal af 2,785 hektar, hvarest skogsskötseln på grund af öns ex- 
ponerade läge är af den största vikt, har under sommaren äfven anordnats 
föredrag, åtföljdt af exkursion och omfattades detta med mycket intresse 
samt gaf uppslag till ansökning om erhållande dels af sakkunnigt biträde 
för afverknings rätta utförande, dels af frö och plantor samt plantör. 
: Vid 105 folkskolor hafva planteringsdagar varit införda och hafva 
G af skolbarn utgjorts 4,413 dagsverken. 

Skolbarnen hafva härvid under ledning af skogsvårdsstyrelsens plan- 
törer samt i närvaro af lärare och lärarinnor deltagit i sådd och plan- 
tering. Förutom förplägnad hafva till barnen utdelats jägmästare Holl- 
grens skogsodlingskatekes. <Skogsvårdsföreningens folkskrifter utdelas 


hj FF FPERSUE SST SRA - 
SR ESR 7 ARTE 6 
a CIRA TOA 


genom skogsvårdskommitterade i 500 exemplar, hvarjämte Fr. Lovéns: 


från dessa efter från styrelsen utgångna cirkulärskrifvelser inkommit upp- 


anmälningar om lagstridiga afverkningar, hvarjämte kommittéerna till- 


- 
q 
q 


FSA re 
hy : 
SEE ENSE TES 


Ne STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; 3 


u 


> folkskrift >Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog» samt af 
2  skogsvårdsstyrelsen upprättade föreskrifter och cirkulär med råd och an- 
> visningar rörande skogsskötseln spridas dels vid föredragen, dels genom 
—— länsskogvaktarna. 


2 Den första och sista helgfria dagen i hvarje månad kl. 10 f. m. till SN 
oo 2 € m. samt dessutom hvarje förrättningsfri dag har länsjägmästaren 2 
firvarit att träffa. SM 


Skogskulturer hafva utförts under våren från början af maj till bör- Skogsodling. ; 
jan af juni och bestått i såväl sådd som plantering. Le 
På grund af så godt som fullständig brist på tallfrö måste flertalet 
af de å detta fröslag inkomna rekvisitionerna afslås. 208 

Med biträde af 27 plantörer verkställdes skogsodling vid 125 egen- AA 

fe idomar. 
2 Därvid utsåddes 11,0 kg. tallfrö, 201,4 kg. granfrö, 3,5 kg. lärkträds- 
oo frö samt utplanterades 136,400 tallplantor, 61,150 granplantor, 1,650 Zz 
—— lärkträdsplantor, 20,430 björk samt 303 diverse plantor såsom bok, ek, SN 
utländska granar och bergtall. | 
Den genom styrelsens plantörer skog sodlade arealen utgör 260 hektar ; 
258 och hafva härvid användts 623 mans- och 414 hjondagsverken, hvar- 2 
jämte skolbarn utfört 4,413 dagsverken. På 
Å> Skogsplantörernas rese- och förrättningsdagar utgöra 357. CR | 
Förutom nämnda skogsodlingar hafva till 32 egendomar, där i skogs- 
odling kunniga skogvaktare varit anställda, utlämnats 5,5 kg. tallfrö, 
347,0 kg. granfrö, 4,0 kg. lärkträdsfrö samt 131,750 tallplantor, 128,750 be, 
granplantor, 3,925 lärkträdsplantor, 5,030 björkar, 768 diverse plantor af SO 
lönn, bok, ek m. fl. SS 
3 Arealen af dessa sistnämnda skogsodlingar beräknas till omkring 
400 hektar. 

Genom skogsvårdsstyrelsen har sålunda under året sammanlagdt ut- 
lämnats 16,5 kg. tall-, 348,4 kg. gran- och 7,5 kg. lärkträdsfrö samt ut- 
planterats 490,150 plantor med en skogsodlad areal af 660 hektar. 

Rekvisitionerna å plantor öfverstego föregående årets med öfver 
200,000 stycken. i 

Fördelning af årets skogsodlingar inom länets olika härad. : 3 


- 
er vell 


kr fr arspnvar id | Frö kg. | Plantor ER L 


TEPE För dns NA SIE EE er SRS Ting SSR EEE 1 tänt OR GRRE S | 80,4 | 31,000 AJERN 


I 
2 ERT TE DEE AN gr SA AR SE RRD rr SE 0 ARR SJK | 193,5 | 73,000 | 


Trpt 273,9 104,000 


ningar må be- 


strid mot gål- till 


AS BERÄTTELSER 1908. 


Frö kg. 


Väddö och Häfverö 
Bro och Vätö 


Lyhundra 
Frötuna och Länna z 
Sjuhundra 43,06 I 
Åkers skeppslag 7,670 
Vallentuna 6,550 
Långhundra 5,820 
Semminghundra 13,165 
Erlinghundra : 15,905 
Sollentuna 13,200 
Färentuna ; 20,540 
Danderyds sklg 6,125 
Värmdö 34,782 
79,030 
387,840 
ÖKNENS TAR SSL sd en Sersn F Ae te RS SURA 1 RENA RAR RAI BOR Rn 32,5 39.570 
Summa 572,4 | 490,158 


I skogsvårdsstyrelsens tre plantskolor utsåddes 14,9 kg. tallfrö, 
16,8 kg. granfrö samt 4,5 kg. lärkträdsfrö. 


Omskolning af barr- och björkplantor har utförts i sådan utsträck- 


ning, att kommande års behof skola kunna fyllas. 


— Sakhunnigt bi- Under det gångna året har af 52 egendomar ansökan gjorts om 
träde för sko- 


faensi skötsel styrelsens biträde för utsättande af fröträd, planläggande af och upplys- 
och vård samt ning huru afverkningar skola bedrifvas, gallringar m. m. 

EE 3 Å för kalhuggning afsedda trakter hafva fröträd, där dylika fannits 
nade afverk- att tillgå, utmärkts a tillsammans 982 hektar. 

Biträde vid dessa arbeten har lämnats afgiftsfritt till ägare eller inne- 
hafvare af 350 hektar skogsmark eller därunder. 

Afverkningar i Styrelsen har låtit besiktiga de lagstridiga afverkningar, som kommit 
styrelsens eller tjänstemännens kännedom, och hafva under året 42 
dylika inrapporteatrs. 

Uti 27 fall hafva skogsodlingsförbindelser erhållits utan föregående 
laga undersökning, hvaremot uppå skogsvårdsstyrelsens framställning 
Konungens befallningshafvande förordnat om undersökning jämlikt $ 2 afla- 
gen den 24 juli 1903 ang. vård af enskildes skogar vid 15 olika gårdar. 


drifvas. 


lande Eaeslas. 


STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


De träffade öfverenskommelserna gälla alltid skogsmarkens återför- 
sättande i fullt skogbärande skick inom 8 år och nödiga markberednings- 
och kulturarbetens vidtagande 3 år efter afverkningen. Af de i 1907 
års berättelse omnämnda öfverklagade skogsmålen har Kungl. Maj:t fast- 
ställt hofrättens fällande utslag rörande af J. E. Wickholms trävarubolag 
i Sundsvall utförd afverkning vid hemmanet Bolka i Börstils socken samt 
hemmansägaren F. Fröbergs i Mörtö afverkning vid Kåtorp med Söderby 
samt Kimmine, båda i Häfverö socken. 

Därjämte har Kungl. Maj:t fastställt häradsrättens och hofrättens 
friande utslag rörande det af skogsvårdsstyrelsen öfverklagade målet 
inom Frösåkers härad. 

Kungl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt har under året fastställt hä- 
radsrättens under föregående år fällande utslag mot häradsdomaren Aug. 
Eriksson i Krogsta, hvilken därefter besvärat sig hos Kungl. Maj:t, där 
målet vid årets slut icke var afgjordt. Frösåkers häradsrätt har i enlig- 
het med undersökningsinstrumenten afdömt de mot rådman M. Lundqvist 
i Östhammar anhängiggjorda målen rörande olaga afverkning vid 7 går- 
dar inom Börstils socken, hvarefter Lundqvist anfört klagomål i hofrät- 
ten, som fastställt häradsrättens utslag. 

Besvär hafva därefter anförts hos Kungl. Maj:t där målen vid 
årets slut icke voro afgjorda. Till mellersta Roslags häradsrätt har skogs- 
vårdsstyrelsen måst instämma kronolänsmannen E. Granlund, Roslagsbro, 
som vägrat inbetala af styrelsen förskotteradt belopp för laga undersök- 
ning med anledning af för hans räkning utförd lagstridig afverkning. 
Öfver häradsrättens fällande utslag har Granlund anfört besvär hos hof- 
rätten, där målet vid årets slut hvilade. 

Till styrelsens förfogande. under berättelseåret har funnits en summa 
af 31,098 kronor 38 öre rörande hvars användning styrelsen får hänvisa 
till den berättelsen bilagda kassaredogörelsen. 

Orsaken till den förhållandevis stora kassabehållningen är beroende 
på att tallfrö icke fanns att inköpa. 


Det som föregående år anfördes om skogarnas tillstånd och skötsel Pp, s,stilda 


äger fortfarande sin giltighet. 

Afverkningarna tyckas snarare ökas än minskas och äro gårdar med 
sparad skog mycket begärliga. 

Ofta öfvergå de i virkeshandlares ägo eller ock veta dessa att för- 
skaffa sig större eller mindre afverkningsrätter. 

Genom kraftig påtryckning från skogsvårdsstyrelsen har det nu kom- 
mit därhän att, då större afverkningar förestå, biträde rekvireras hos 
styrelsen för utsättande af fröträd före afverkningens början. Vid mindre 
afverkningar iakttages detta ännu icke allmänt; man gör här försök att 


Styrelsens 
finanser. 


skogarnasinom 
länet tillstånd 
och skötsel. 


, Sn EEE 


Få 


NEN 


Ma 


FS FNS ÄR bd RR SÅ får TATA santa det ntnet År Rh TA RN 


endast kvarlämna träd af någon ÖAR och föregifver iöfi 
afverkningen sker för erhållande al betesmark. Hvad som i sin 


värdenas åsättande, i det att egendomar med sparad skog blifvit väl 


Host taxerade i jämförelse med sådana, där skogen under de senaste AR 


åren blifvit afverkad, hvarför ägare af förstnämnda egendomar funn 

med sin fördel förenligt att verkställa afverkning, i förhoppning att där 
igenom få taxeringen å egendomen sänkt och tillföljd därar minskade 
skatter. 


hektar. 

För att utröna skogens tillstånd hafva liksom under de föregående 
åren länsskogvaktarna genomgått och undersökt hemmans och egendo- 
mars inom länet skogar. Under berättelseåret hafva inom 52 socknar un- 
dersökningar företagits vid 276 olika hemman med en sammanlagd skogs- ; 
marksareal af 40,577 hektar, hvaraf 2,768 hektar befunnits kala. Vid - 
dessa undersökningar hafva de respektive ägarne anmodats närvara 
för att erhålla råd och anvisningar rörande skogens skötsel. | 


Stockholm i april 1909. 


A skogsvårdsstyrelsens vägnar. 


Theodor Odelberg. 


; c Åd. Öhrström. 


SS 
[SR SAVA En 


4 
Na FY 


i 


HV 
KM 
rv i 


a 


— Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdssty- 


relsens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin för- 


4 


— valtning för år 1908, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, här- 


+ 


med afgifva följande 
Revisionsberättelse. 


Kassaredogörelsen utvisar: 


Inkomster: 
SER Arn LEN ATK JO Anf a Roar SS LT RDR SES oslo ons ös sänt ess nt rkäre sea set Kr. 7,845: 19 
ET NR Mer dös stöp RB GS I ES DA SST frg gt ARAEAS I Re Ar RRENO E > 587: 65 
Börsleltat Skopsvardsafoi ter forsar FÖO9) 0 oy ssdss sir sne ntben area sk KE Eokss > 12,644: 64 : 
- rastar CE BRAT art UNNES lede nde teg Aa LS) REK RYNRRA TE KANE SA BEARREE EN FANN a a 5 SN 
fö Från hushållningssällskapet......... oosssesoosaesssessisersosreronninsenesntnenar nens nenen > — 1,000: — ; 
FM TEL LET G SL er 2g to RR ST Se an AA SSR SANS GAR RR få > — 1,500: — 
2 Medel, influtna, genom försäljning af skogsfrö och plantor s ..sssssssssssoe >>> > 076: 88 
pre Inbetalda undersökningskostnader ............ SKR: BREED FIG) LO Rye KANE oad » — 1,086: 05 
[RI iada Ern ng dr. for. spöke inntbarsstdn sön eos kg sn MA sees ros AA LES > > 449:97 
Summa Kronor 31,090: 38 
fe ) Utgifter: 
; TITT ENE ARS SAR ER ok so ra RA lat SR NR ASIEN & Sn RE FRE TI OO KET 33333 
EET ESS TNE RUSE NAS ONE SSE FURSTE ER SS dan ÄRR a a SE rn BA SSE SRA ASA > 933: 33 
NESEEESANDINPAR sund. usa slst ie oke unie sar N EE SA ok SERNER SSA RSS N NSP ses rÅ TOR ke Rs SALT > 3,649: 79 
FT TLS ES a EN ESA ERS ARA FRE ARR De TT on 0 Se SANT ET ARE AE > 1,097: 43 
FF TEST Er fb SBN en SE or SENS SFSR SER RR RR OS I SE pa SR SA RAT NR SA > 3139: 54 
TEE LTT Sa EKS SNRA SN RB PR RA! RNA AR EA BANAR EEE Eat ra LR, ON RIS) SER TEN EE REP » — 1,949: 28 
Atgärder för spridande at kunskap om skogsodling  ssssesssesesseerssss rer rer nea >  1,845: 80 
Mibstasorva anASkos nader so toes op sr Ring ae er SRAR Ar RESER NA EA Jäs Rost Sy Sa ssk so, 849: 38 
ckallnne: Bil: art ÖOO,:, uta cts srcce bone svabes snake. SONERA REN LE dr 5 Sr ENAS RSA NNSAR > 11,892: 50 
Summa Kronor 31,090: 38 
ä Revisorerna hafva genomgått styrelsens berättelse angående de en- 
S skilda skogarnas i landstingsområdet tillstånd och skötsel och därvid icke 
St funnit någon anledning till erinran. Fortfarande har styrelsen sökt på 
i upplysningens väg väcka intresse för och insikt i skogsodling, och, där ke 
É. så påfordrats, vidtagit laga åtgärder för beifrande af lagstridiga afverk- 
ningar dels genom anhängiggörande af rättegång och dels genom in- fe 
k fordrande af skogsodlingsförbindelser. > 
EE Af den förteckning öfver af skogsvårdsstyrelsen förskotterade un- äg 
å dersökningskostnader, hvilken blifvit bilagd årets räkenskaper, inhämtas gr 
4 LK 
i p 
4 


att kr. 1,086:05 ; blifvit inbetalade, under det att 0 919: 16 & ännu 3 
stå oguldna, till en del beroende på ralttepang: JG 
Till följd af den nästan totala bristen på tallfrö hafva de medel som 
influtit genom försäljning af skogsfrö, betydligt nedgått under räken- : 
skapsåret. i 
Dels för att öfvervaka de i norra delarna af länet pågående afverk- | 
ningarna och dels för att meddela önskade råd och upplysningar vid 
desamma, har styrelsen sett sig nödsakad att anställa en tredje läns- 
skogvaktare med station därstädes. ; 
Räkenskaperna voro förda med omsorg och noggrannhet samt för- 
sedda med vederbörliga verifikationer. De kontanta medlen deponerade 
fo. och säkerhetshandlingarna förvarade på sätt föreskrifves i reglementets 
| åttonde paragraf. 
På grund af den sålunda verkställda revisionen, som icke gifvit an- 
ledning till någon anmärkning, vare sig:mot räkenskaperna eller mot förvalt- 
ningen i öfrigt, få revisorerna tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet Ne 
för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1908. 2 
Stockholm den 13 juli 1009. 


Reinhold Rudbeck. John Upmark. a 
Af landstinget utsedd revisor, Af hushållningssällskapet utsedd revisor. 1 
Aug. Pettersson. SE 


Af Kungl. Maj;t utsedd revisor. 


€d 
SR 
Al 
Ro pa 
la AN 
FU | 
K ' 
OR = 
a, $ 
S Å 
n Y Sn 
Ne 
valg j 
k 
JAG + 
"4 LÄ 
LF bd 
RN. SL 
"MÖJ 
LÖ 
j - 
/ ON 
a E 
FIG E 
lar 3 
a 3 


SR EV SKATT ST EE TE 


Skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstings- 
område berättelse för år 1908. 


I enlighet med 8 $ i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående 


— skogsvårdsstyrelser får skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstings- 


område härmed vördsamt afgifva redovisning för sin förvaltning under 
år 1908 samt framställning angående de enskilda skogarnas inom lands- 


tingsområdet tillstånd och skötsel. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Areal af utmark inom länet uppgår enligt 1896 års kungl. skogs- 
kommitté till 327,464 hektar eller mer än 61 & af länets hela ägovidd. 
Af denna areal befinner sig i enskild ägo 280,363,53 hektar eller 85,5 2 
af hela utmarksarealen. De största skogsmarkerna äro hufvudsakligast 
att finna i länets norra och östra delar, där i allmänhet mycket stor del 
af arealen utgöres af skogsmark, i en socken, Hållnäs, uppgående till 
70 2. Medan således flerstädes inom länet skogarna upptaga stor del 
af arealen, finnas åtskilliga hemman, som alldeles sakna skogstillgång, 
enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse 1901—1905 
ej mindre än 343 mantal. En stor del andra hemman åter, 1,407 man- 
tal, hafva obetydliga skogsmarker, hvilkas virkesafkastning ej ens kan 
fylla husbehofvet. Af länets 3,557 mantal återstå således 1,804 mantal 
med skog till husbehof och därutöfver. Häraf kan man emellertid sluta, 
att skogsbruket inom länet är af stor betydelse, och dock torde man 
kunna säga, att med en intensivare skötsel af skogarna, såsom skogs- 
odling af äldre kalmarker, ändamålsenligt utförda afverkningar m. m. 
denna betydelse skulle kunna i högst afsevärd grad vidgas. 

För att utröna de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och sköt- 
sel har af styrelsen genom länsskogvaktarna sedan år 1903 fortgått be- 
siktning af dessa skogar och hafva till innevarande år sålunda besiktigats 
1,736 hemmans eller egendomars skogar med en sammanlagd areal af 
72,460,68 hektar. Fördelningen af skogbeväxt och kal mark samt impe- 
diment framgår af följande tabell I: 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


RAR nn 


EPT JA 


Tabell I. 
fö E Tu ÖR dl 
Antal FE Kalmark Impediment Summa 
| mark 
| skogar har har har har 
| 1,735 52,706,69 6,676 13,077,99 72,460,68 | 


Af de nu utförda besiktningarna synes framgå, att skogarnas till- 
stånd lämnar mycket öfrigt att önska och att skogsskötseln inom länet 


ännu befinner sig på en låg ståndpunkt. Skogsbestånden äro i allmän- 


het mycket utglesnade och föga göres för beståndens vård under upp- 
växttiden. Stora kalmarker, som ej hemfalla under lagen, ligga ännu 
obrukade. För öfrigt hänvisas till den utförliga skildring af förhållan- 
dena, som finnes införd i styrelsens berättelse för år 1905 och som ännu 


i allt väsentligt gäller. Orsakerna till detta dåliga tillstånd torde man 


hafva att söka i dels att den undervisning, som meddelats, ännu ej 
hunnit omsättas i handling, dels däri, att skogsägaren mången gång ej 


har tillgång till arbetskraft och penningmedel för skogsförbättringsåtgär- 


der, som ju ofta ej lämna vinst åt den nuvarande ägaren eller åtminstone 
först efter flera år. Det måste därför vara af vikt för att intresset för 
skogens vård ej skall slappas, att dylika arbeten på allt sätt uppmunt- 
ras, ej minst ekonomiskt, såsom genom bidrag till utförande af skogs- 
odling å kala marker, afverkade före 1905 m. m. Å vissa enskilda egen- 
domar företagas dock ganska afsevärda skogsförbättringsåtgärder, fram- 
för allt vid de stora bruksegendomarna inom länet. Flertalet större 
skogsägare hafva efter styrelsens anmodan insändt uppgifter om deras 
åtgärder i nämnda syfte och hafva dessa uppgifter blifvit sammanförda 
i följande tabell II: 


WTO Skien aven chefs ig Gl Har Ar 
VETälDE ding so oss AA Lr ERNA AR 248 | 50 
| Bäckrensning 55,095 m.] hvarigenom vunnits | 175 50 
| Dikning 44,118 m. J eller förbättrats 
JSM lb ere Ern RES AS NESS NANNE DUSAN 
JÖRN STAG 2 plan ten Or or Sue e MA SN 
| Ej älpplanterin Ogss. oc ds sacss nas sne ES eb 67 75 
JIMS EN ova regn Se le ång Snr SSE ASA an 466 | 89 
(ål ÖR OTEa a MARS RAS AE SRS SS ERS SR E 162 — 
Summa | 2,1 51 05 


INET PITE FLERE OR Fe NE 


A ar KR SRA 


gg 


FA 


PREFERENS IT RIKNSPRESEA 


É 
; 
4 
: 
| 


Styrelsens verksamhet. 


3 Styrelsens verksamhet har i enlighet med instruktion gått ut på 

dels att befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande af 
> kunskap i skogsskötsel m. m., dels att utöfva uppsikt öfver skogslagens 
— efterlefnad. Hvad det första momentet af denna verksamhet beträffar, 
har styrelsen låtit sig angeläget vara att i möjligaste mån praktiskt med- 


I dela denna undervisning. I förening med nyssnämnda besiktningar af 
— enskildas skogar har bedrifvits ett omfattande upplysningsarbete, i det 


att i allmänhet respektive markägare närvarit vid desamma och därvid 


 - meddelats råd och anvisningar för skogens rätta skötsel, och tror sig 


styrelsen härigenom hafva funnit det lämpligaste sättet att bibringa skogs- 
ägarna det intresse för och den insikt om skogsskötsel, som är högst 
nödvändig för ett ändamålsenligt utnyttjande af deras skogstillgångar. 
Dessutom ha under året på styrelsens föranstaltande 12 föredrag 
om grunderna för skogens ändamålsenliga skötsel m. m. hållits af redak- 
tören för tidskriften Skogvaktaren, Herr C. A.- Gustafsson. Föredragen 
voro anordnade å följande ställen: Walnäs i Öster Löfsta socken, Tierp, 


- Marma i Alunda socken, Gåfsta i Rasbo socken, Bälinge, Wiksta, En- 


"köping, Grillby, Hjällsta, Örsundsbro och Ramsta. 

I likhet med föregående år söker styrelsen understödja skogsodling 
af kalmarker, afverkade före år 1905, hvarför för detta ändamål vanligen 
såväl plantor som frö samt plantörsbiträde lämnats afgiftsfritt. Som 
förut framhållits, måste dock dylika arbeten kraftigt ekonomiskt under- 
stödjas, något som styrelsen till följd af sina begränsade tillgångar en- 
 dast i ringa mån varit i tillfälle till, men anser styrelsen det vara högst 
nödvändigt att snarast komma i åtnjutande af större anslag för att på 
ett mera effektivt sätt kunna verka för skogsodlingens befrämjande och 
i öfrigt skogsskötselns höjande. 

Utom de tvenne länsskogvaktarna hafva fem plantörer varit anställda 
under våren för att leda skogsodlingsarbeten hos enskilda. Därvid har 
skogsodling utförts å 31 ställen under sammanlagdt 97 dagar. 

Under året utlämnadt skogsodlingsmaterial framgår af följande ta- 
bell III: 


WILL VN 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Tabell III. 


Under år 1908 utlämnadt plant= och frömaterial: 


Frö Summa | Diverse 
Fn LK Eran Filaärk I KBIOK skogs- | park- Summa 
Tall | Gran plantor | plantor 


kg. | kg. st. st. st. st. st. j ost st. 


Fritt utlämnadt inom länet ......... 17,70 | 38,25] 31,700] 40,250) 3,995 | 22,250] 98,1951| 8,800 |106,995 
Hörsaldt Inom länet ........:se-ssw:v 22,25 [118,75 54,700) 49,300] 9101 17,050/121,960]| 13,635 |135,595 
Utsådt i plantskolorna ........ .. FENIEI50sN NOA ; 


Summa | 45,60 [163,50] 86,400] 89,550| 4,905 | 39,300 220,155| 22,435 242,590 
Försålda plantor utom länet ...... | 25,000] 14,150| 3,000 100] 42,250| 42,250] 


Summa 111,400/103,700] 7,905 | 39,400 262,405]| 284,840 


I 


Härmed beräknas hafva inom länet 
PLANERA SN da sas et Era da set ös An är eg Ne reed an Fo RAL 60 har 
Ja ESA MES ETEN SSA ENN a Re SE Er a IEA SURA ISA förd tr ANA I OJA 


eller tillsammans 257 har 


Genom styrelsens försorg hafva fröträdsställningar anordnats för 26 
afverkningar, hvarvid sammanlagdt 24,157 st. fröträd utmärkts å en areal 
af omkring 598 har. 

Undersökningar enligt 2 $ hafva under året hållits å följande ställen: 
Brunna gård i Lena socken, Edshammars gård i samma socken, Österby 
i Läby socken samt Skyttstennäs i Skogstibble socken. I samtliga dessa 
fall har betryggande säkerhet för de afverkade markernas försättande 
i skogbärande skick erhållits. | 

Dessutom hafva utan påkallande af undersökning enligt 2 $ erhållits 
skogsodlingsförbindelser för 9 lagstridiga afverkningar, tillsammans med 
förutnämnda afseende en areal af 77,50 har. 


UTSE SR VIT a ERIKA 


Skogsvårdskommittéerna. 


FRAS ANA 


Skogsvårdskommittéernas antal inom länet är för närvarande 66. 
Deras arbete har. bestått uti att till styrelsen inrapportera afverkningar 
af betydenhet inom respektive socknar, förmedling af insända rekvisitio- 
ner å frö och plantor m. m. Af deras till styrelsen ingifna årsberättel- 
ser synes framgå, att intresset för skogsodling och skogsvård ännu ej 
är synnerligen stort, men dock i stigande, och flera exempel visa, att 
a skogsägarna här och hvar börja komma till insikt om den betydelse, en 


los = 


mör Re SP 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 


rätt vård af skogen verkligen har. Ur en berättelse kan anföras föl- 
jande: »Ehuru dessa kulturer (inom socknen utförda) äro af ringa om- 
fattning och kanske äfven att räkna mera såsom ett nybörjarens experi- 
ment, så äro de dock i så fall anmärkningsvärdt glädjande, att de äro 
förstlingarna af enskild skogskultur inom denna socken. För bibehål- 
lande och ökande af det intresse, som länsskogvaktarens besök med 
skogsexkursioner hos socknens jordägare märkbart tyckts vinna, anser 
kommittén högst angeläget, att desamma må på samma tilltalande sätt 
till vinnande af en ändamålsenligare skogsskötsel få allt framgent fortgå.» 


Länsskogvaktarnas verksamhet. 


Länsskogvaktarna hafva under året haft 370 rese- och förrättnings- 
dagar, hvarvid 479 skogar besökts. 


Länsjägmästarens tjänstgöring. 


Länsjägmästaren har handhaft de löpande göromålen på expeditio- 
nen samt dessutom företagit åtskilliga resor, dels för besiktning af sty- 
relsens plantskolor, dels för tillsyn af skogsodlingar och större skogs- 
afverkningar, samt för afgifvande af råd och anvisningar för rationell 
skogsskötsel. Antalet rese- och förrättningsdagar har varit 41, och hafva 
härvid besökts 36 skogar. 


Styrelsens sammanträden. 


Styrelsen har under året haft 10 sammanträden, hvaraf 6 i Uppsala. 
Under de öfriga hafva resor företagits för att bese större afverkningar 
m. m. Sålunda hafva sammanträden hållits i Haberga, hvarvid besöktes 
S. Skefthammar, Wettesta och Golfsta, i Wattholma med besök i Eds- 
hammar och Ånge i Lena socken, i Enköping med besök i plantskolan, 
Strömsta, Ingby, Frosta och Arnöberg samt i Marielund med besök i 
Gråmunkehöga, Lydinge och Jälla. 

Besöket i Gråmunkehöga afsåg att undersöka en äldre, i ögonen 
fallande kalmarks lämplighet för skogsodling och beslöts härvid, att frö 
och plantor samt plantörsbiträde skulle af styrelsen afgiftsfritt tillhanda- 
hållas för nämnda marks kultivering. 


Styrelsens sammansättning. 


Styrelsens sammansättning har under året ej undergått någon för- 
ändring. Den utgöres fortfarande af ledamoten af riksdagens 1:sta kam- 


SPORE TEST SASSTVI PT BAER 


4 - 
BRA VA 


ITE 


FEFYyENe SS t/ 


ström, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. 
hållningssällskapets förvaltningsutskott. 


J. H. Blombergsson. 
Tvenne länsskogvaktare hafva under året varit anställda. 


Styrelsens inkomster och utgifter. 


Styrelsens inkomster och utgifter framgå af följande tabell IV: 


Sammandrag 
ers af skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstingsområde 
Sp ; kassaräkning för år 1908. 
Ne v. 
HYIESN 
Nee. 
”- Ingående behållning från år 1907: 
kö Innestående i bank: | 
Bent Hushållningssällskapets öfverlämnade skogsplanteringskassa insatt 
ie AITEPOSIION Len 55 se sf TAS få je AE SD DESS NERE ÅRE AR rd 3,273: 98 
Ra För skogsodlingsförbindelse deponerade medel ......... 406: 54 
SM | VASEO TI OS rUmne LE bre oaser ss Sö sl EET ER SES ERE 4,400: — 4,806: 54 
SR JSOTNCATNE RTR RA SSÄTL Ye sl neg fö fbe SN oföglr sa frarf sek EEG Ra a Ol Sa Suge see 133:66 8 214:18 
Anslag: 

Bidrag, fransihushallningssällskapet:”... sc... $esbrb ERE ee ELSE 3,000: — 
NN Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet.....................sscsroroa 4,000: — 
ll » SNS KOZSO UlIMSSNSKbN Chan) ACE Ae NER ejer bl a el sl 3,000: — 
ÅA Skogsvårdsafgifter STOR OK STI EETSSSFÖ ETOD BN IANA ANNO vssIaSOLIJLEr I INGE) FVSENFJOD 2,839: 97 127830: 97 
3 Inkomster: 

11205 Lpo IN hå (OT REA NRA Sker kr ANA LSE EN SER BÄ re Ono RA RESO DS 498: 26 
fr Kör försälda splantort OCh OS s4e Na. erbe ss ed dadlar NSRA SE RR enas 447: 33 
g Brsatta. Undersokningskostna dets. ses slussas jo EE se Ros Ae isl 204: 65 
; 8 
; Föriskogsodlingsförbindelserideponerade jimedel:.:loms. ss st stsssbesdn 150: 1,300; 24 
d Summa Kr. 22,354: 39 
, 
E 
3 
É 
A 
3 
| 
e 
pr 


+ 


VA 


mare, kaptenen m. m., Fr. Ridderbjelke, af Kungl. Maj:t förordnad od 
förande, ledamoten af leslasens 1:sta kammare, bruksdisponenten m. m., 
grefve H. Wachtmeister, utsedd af landstinget, direktören O. A. Eng- 


Suppleanter: landstingsmannen P. Larsson, Mesattebo, utsedd fr så 
landstinget, och bruksdisponenten friherre Louis de Geer, utsedd af hus- 


Som länsjägmästare och sekreterare tjänstgör e. jägmästaren RE 
Libeck, hvarjämte som forstlig rådgifvare biträder jägmästaren m. m. 


LANDSTINGSOMRÅD AS 


Tar JaG 


Kredit. 


— Reseersättningar 


a fn ersökhingar 

 Plantskolorna 

Inköp af plantor och frö s | 
= Arn > inventarier t : | 3: 55 


 Administrationskostnader (styrelsens och revisorernas resor) : 85 
Diverse omkostnader 


957: 13 14,304: 65 
Behållning till år 1909: 
fibestäende i bank: 


uSbrdRNs ESS Skapes skogsplanteringskassa å See 
sition :98 
Å sparkasse- samt upp- och afskrifningsräkning i 
> d:o för skogsodling deponerade medel 556: 54 7,830: 52 
Kontant i kassan 219: 22 8.049: 74 
Summa Kr. 22,354: 36 


Uppsala den 28 april 1909. 


« På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Fr. Ridderbjelke. 


VR 


Så 
sh 
FA R. Liibeck. 


Ber 
Par 


VATTNA 


16 SKOGVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Revisionsberättelse. 


Sedan undertecknade i likhet med föregående år blifvit utsedde, 
A. R. Thalén af Kungl. Maj:t å statens vägnar, C. Z. L. Johansson af 
Uppsala läns landsting och Fr. von Essen af Uppsala läns hushållnings- 
sällskap, att såsom revisorer deltaga i granskningen af skogsvårdsstyrel- 
sens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning 
under år 1908, hafva vi denna dag sammanträdt för att fullgöra oss 
gifvet uppdrag, och få vi däröfver afgifva följande 


berättelse: 


Vi hafva tagit del af såväl skogsvårdsstyrelsens berättelse som ock 
af de vid styrelsens sammanträden förda protokollen. 

Genom den förra går såsom en röd tråd en klagan öfver den fort- 
satta liknöjdheten från en stor del af länets skogsägare att kraftigt verka 
för beredande af skogsåterväxt och rationell skogsskötsel och därigenom 
skapa för sig själfva och efterkommande, för länet och för hela vårt 
land ett kapital, som vårt land med dess stora till endast skogsodling 
dugliga marker af naturen blifvit hänvisadt att åt dess inbyggare lämna 
såväl för deras egna behof som ock till utbyte med de på andra pro- | 
dukter lyckligare lottade sydlänningarna. É 

Väl måste man antaga, att hos de mindre skogsägarna denna lik- 
nöjdhet att bevara och föröka sina skogar till en del förskrifver sig från 
okunnighet och bristande intresse, men också antagligen från deras be- 
hof af att med tillgängliga skogsprodukters försäljning fylla de närva- 
rande bristerna i ekonomien, som genom de svaga skördarna å den 
odlade jorden under en rad af ogynnsamma skördeår hos mången fram- 
kallats. 

Men denna skogssköfling synes också, att döma af de restriktiva 
åtgärder, skogsvårdsstyrelsen nödgats på flera håll vidtaga, till en god 
del härröra från de allt mer sig ökande skogs- och egendomsjobbarna, 
hvilka för stundens snöda vinning och utan tanke på framtiden icke 
räkna för rof att köpa skogsegendomar för att plundra deras skog och 
sedan lämna egendomarna åt deras öde. 


UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 17 


Exempel finnas i dylika fall på att man såsom skäl för ohejdad 
skogssköfling föreburit behof af betesmark för kreaturen, under det att 
samtidigt i ladugården ej funnits ez enda ko! där förr en rätt stor be- 
sättning med bibehållen skog kunnat födas. — Ej underligt, att skogs- 
vårdsstyrelsen under dylika förhållanden klagar öfver bristande intresse 
för skogsodling och känner sitt uppdrag något tungt och ej så frukt- 
bärande, som den önskat. 

Men 3å andra sidan är det också glädjande, att skogsvårdsstyrelsen 
äfven har att anteckna och meddela berömvärda undantag från den all- 
männa regeln och att det visar sig en ljusning till det bättre genom ett 
vaknadt intresse äfven hos de mindre skogsägarna att sörja för skogens 
återväxt äfvensom att vid de större bruksegendomarna fortfarande öfvas 
stor omsorg om skogens återväxt och afdikning på 1,000-tals tunnland 
årligen! 

Vi hafva ock i vår berättelse att understryka de kraftiga ingrepp 
skogsvårdsstyrelsen, såsom af de förda protokollen framgår, vidtagit för 
att hindra de många försöken till skogssköfling, som till dess kännedom 
kommit. 

Förutom de förbindelser för skogsodling till följd af lagstridig af- 
verkning, som åtskilliga afverkare måst till skogsvårdsstyrelsen aflämna 
och genom de deponerade medel till belopp af ej mindre än 3,172: 49 
kronor, som dessa afverkare äfven fått ställa till. styrelsens förfogande 
såsom säkerhet för skogsodlingens verkställande, har styrelsen äfven un- 
der det gångna året sökt verka för att väcka intresset för skogsvård 
genom att låta sakkunnig person på flera ställen inom länet hålla före- 
drag om skogsvård. 

Väl hafva dessa föredrag icke blifvit åhörda af så talrika skaror som 
önskligt varit, men det är dock att hoppas, att alltid något frö därigenom 
blifvit nedlagdt och gror för att i framtiden bära frukt, och det gjorda 
utgör ju ett ytterligare bevis på skogsvårdsstyrelsens intresse för sin sak. 

Genom de båda anställda länsskogvaktarnas flitiga ambulatoriska 
kringresande och undersökningar å länets skogar, har styrelsen ock sä- 
kerligen skaffat ett godt material för kännedom om beskaffenheten och 
skötseln af länets skogar äfvensom träffat en god utväg för att gifva 
undervisning om och väcka intresse för skogens vård och återväxt. 

Och där detta intresse vaknat har också styrelsen ytterligare in- 
gripit genom att lämna frö, plantor och biträde af plantörer, hvarigenom 
257 hektar blifvit under året hos smärre skogsägare besådda och plante- 
rade samt dessutom fröträdställda på 598 hektar. 

Styrelsen har ock själf under året företagit resor inom länet dels 
för undersökningar och uppgörelser öfver anmälda lagstridiga afverk- 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 2 


vu 
v Fa 
S 


ye 


- 


SET rr ER SEN a 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


ningar, dels för att inhämta kännedom om tillståndet inom 'skogsvården 
och därför samtalsvis meddela råd åt smärre skogsägare och dels slut- 
ligen för att besiktiga plantskolorna. 

Af nu anförda torde nogsamt framgå, att skogsvårdsstyrelsen och 
dess biträdande funktionärer icke lämnat någon möda osparad att med 


tillgängliga medel och på grund af gällande skogslag verka för den sak, 


som blifvit lagd i deras händer och hvilket bemödande vi härmed bedja 
få gifva vårt tacksamma erkännande under uttalande af den förhopp- 
ningen, att styrelsen icke måtte tröttna att sträfva fortfarande för sitt 
mål: skogsodlingens befrämjande och skogsvårdens höjande inom länet! 

Vi hafva också genomgått och kontrollräknat skogsvårdsstyrelsens 
räkenskaper för året, hvilka alla varit försedda med behöriga verifikatio- 
ner och icke lämnat någon anledning till anmärkning. 

Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementet $ 8 åliggande skyldig- 
heten att genom insättning i bank göra omhänderhafda medel ränte- 
bärande, som icke för tillfället behöfde tagas i anspråk, har af styrelsen 


och dess kassaförvaltare iakttagits, hvarigenom en räntevinst af 498:26 


kronor uppstått. 
Sammandraget af årets räkenskaper visar följande 


Tablå. 


Inkomster: 


Ingående behållning från år 1907: 


Hushållningssällskapets' besparade planteringskassa ...:........ 3,273: 98 
IAfrför skogsodling deponerade medel = jlosssesss scene dad ren 406: 54 3,680: 52 
Kassabehållning, innestående i A.-B. Mälarprov. bank......... 4,400: — 
FROD (AT ERIKA SSATIA ot sofa elek bss sgere sre SANEES SN SERA SKL EES 133:66 4,533: 66 8,214: 18 
Anslag: 

Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet,................. 4,000: — 

» 2Skogsodluingens. Deframjande s.k... gcs ass. dee 3,000: — + 000: — 
IFfuSNallnin gssallskapetsPpIAdrAe Nag. s ss ss NR sk NEG Seas 3,000: — 
SKO RSVATCSATORILEA SENER RR skr fa Ned on eaten salg RSA ASA ESSEN 2,839: 97 5,839: 97 12,839: 97 
EDLA Ler LET rg Er SANS ES RA nn fr Ae SSE RA SSR ARG Säng ac 498: 26 
HörsaldaNplantor no Chu OI Rs sd. eh bok senere et aa DINNER R GRS ERITS AATISE 
Återburna HRRErsoknin ESsköstöader! sm. oder las sed NAN IA Mota 204: 65 
För skogsodlingsförbindelser deponerade kontanta medel, .................... 150: — 801: 98 


(Därjämte såsom ytterligare panter för skogsodlingsförbindelser hos styrelsen de- 
ponerade, med öfverflyttad rätt till framtida disposition däraf, 3:ne deposi- 
tionsbevis om tillhopa 2,590 kr., hvilka i räkenskaperna upptagits på de- 
ponerade medels konto.) 


Summa Kronor 22,354: 39 


SN VI. + Ar PID 
vt = MR RA ETT 12 y Y 
ÄNS LAN DS” TING SOMRÅ FR 
7 = AT , 


; 5455: 55 
Reseersättningar (för funktionärer) 
"Sk ogsundersökningar 
- Plantskolornas skötsel 1,589: 22 
Inköp af plantor och frö 
1,059: 85 
Diverse omkostnader 
$ Behållning till år 1909: 
FÅ deposition hushållningssällskapets planteringskassa 3,273: 98 
PÅ sparkassa samt å upp- och afskrifningsräkning 


oo Å sparkassa insatta för skogsodling deponerade medel 556: 54 7,830: 52 
Kontant kassabehållning 219:22 8.040:74 
(Samt ofvan omnämnda ganter i 3 dep.-bevis om tillhopa 2,590 kr.) 

I följd häraf få vi tillstyrka, att full och tacksam ansvarsfrihet be- 
— viljas skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1908 


års räkenskaper och förvaltning. 


Summa Kronor 22,354: 39 


Uppsala den 18 maj 1909. 


A. R. Thalén. 


C. Z. L. Johansson. Fr. von Essen. 


KRA blä a SG RA SR äär Re a id nd 
FFV Ä jG 


Berättelse 


angående skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns 
landstingsområde verksamhet år 1908. 


Atgärder till befrämjande af den enskilda 
skogshushållningen. 


Utbredande af kunskap i skogsskötsel. 1 likhet med under föregå- 
ende år hafva 300 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter kost- 
nadsfritt utdelats till skogsvårdskommittéerna och enskilda skogsägare. 

Länsjägmästaren har under året inför sörmländska landtmännens 
lokalförening i Gnesta hållit ett föredrag om >Några viktiga synpunkter 
i fråga om skogsafverkning och skogsodling>, samt under 2 dagar ledt 
skogsexkursioner med hemmansägare i Hällby, Magla och Tiggeby byar 
af Gillberga socken. 

På begäran af skolrådet i Bettna och Lerbo socknar har länsskog- 
vaktaren J. E. Ekberg under 7 dagar meddelat undervisning i skogsod- 
ling åt därvarande skolbarn. 

Under denna rubrik torde äfven kunna omnämnas, att under de be- 
siktningsresor, som länsjägmästaren och länsskogvaktarna företaga, skogs- 
ägarna, där så utan allt för stor omgång kan ske, anmodas medfölja ut 
i skogen för att där få kännedom om rådande missförhållanden, sätten 
för dessas athjälpande och nyttan däraf. 

Bland af styrelsen fattade beslut, som kunna hit hänföras, bör sär- 
skildt nämnas om deltagande i en blifvande skogsutställning i Stock- 
holm med en särskild länsutställning inom afdelningen för skogsupplys- 
ning. 
Beviljande af bidrag till och utförande af arbeten för skogskultur. 
Med hänsyn till de ytterst små medel, som stå till skogsvårdsstyrelsens 
törfogande, måste den understödjande verksamhet, som i detta afseende 
kan förekomma, blifva mycket begränsad. Styrelsen har därför fortfa- 
rande måst koncentrera sig på skogsodling af kalmarker, som uppstått 
före tillkomsten af lagen angående vård af enskildes skogar. För detta 


22 SKOGSYÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 908 Tr 


ändamål upprättas fortfarande kontrakt mellan skogsvårdsstyrelsen och 
den enskilde jordägaren, hvari styrelsen åtager sig att i skogbärande 
skick försätta ett visst område jämte alla kostnader härför. Den enda 
direkta utgift jordägaren har är att erlägga 1.50 kr. i dagtraktamente 
till skogsplantören samt att hålla honom med kost och husrum under 
arbetet. Jordägaren förpliktar sig dessutom att freda det skogsodlade 
området för skador genom betning af kreatur. 5 sådana kontrakt, om- 
fattande en sammanlagd areal af 166 har hafva under året upprättats, 
nämligen å egendomarna Ulfhäll och Gorsingelund i Strängnäs socken, 
Vånga n:o 2 i Toresunds, Väsby i Lista och Jogersta i Tuna. Ytter- 
ligare ett skogsodlingskontrakt har upprättats, omfattande 200 har å Sättra 
och Skylvalla under egendomen Skeppsta i Gåsinge socken. Till skill- 
nad från de öfriga kontrakten har styrelsen här endast åtagit sig skogs- 
odlingen af 50 har på vanliga villkor, under det att beträffande den öf- 
riga arealen jordägaren åtager sig kostnaderna för dagsverkena vid den 
egentliga skogsodlingen, men arbetets ledning samt för skogsodlingen 
å hela arealen erforderligt frö och plantor bekostas af skogsvårdssty- 
relsen. 


Under berättelseåret hafva till följd af sådana kontrakt 56.00 har blifvit 
fullständigt skogsodlade genom plantering, nämligen å: 


Björsund i Helgarö socken ............ 2 34:00 har Ör 7 OJ 
INOEEUnA IE KATEnAS Iota ee a 20:00, 9 IDAS SSE 
Sutssa Mt Öfver: Selo'E-r e. N SLER C 2300) SE Ar EO O SAG 


Summa 56: 00 har för 1,352.68 kr. 


i hvilken summa inbegripits kostnaderna för upptagandet af 13,500 st. 


planteringsgropar å Norrtuna för plantering våren 1909. Härtill hafva. 


åtgått 155,000 !/, tall- och 107,000 st. ?/, granplantor. 
Dessutom hafva på grund af sådana kontrakt: /Atjälpkulturer verk- 


ställts å Ålspånga i Bettna socken å de år 1903 och 1906 skogsodlade 


OM TA MEN A5AORS OFNAT SÖL mo sloare styre sin BAS AS ELIS e ee ste Aj ARR 248. 88 kr. 
samt å Granstorp i samma socken år 1906 skogsodlade 3.oo 
10 GS KOREA SA SS NIE EN RAIN 2 AT SER I TR Go 58.50 >» 


Summa 307.383 kr; 


och hafva härtill åtgått 55,000 st. '/, tall- och 36,000 st. ?/, granplantor ; 
plantskolearbeten utförts å ofvannämnda Ålspånga, hvarvid 45,000 

st. granplantor omskolats (för att utsättas med rötterna vidhängande 

jordklimp'å de afdikade markerna) för en kostnad af 64: 88 kr., samt 
å ofvannämnda Skylvalla i Gåsinge socken, hvarvid 14 st. smärre 


Aa Rn fr Roe = na rn > . 


| a 
. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 


plantskolor med en areal af 1,729 kvadratmeter uppbrutits för blifvande 
produktion af klimpplantor för en kostnad af 89:40 kr.; 

ogräsafmejning ägt rum å kulturfältet å ofvannämnda Norrtuna för 
en kostnad af 15:50 kr.; samt 

afdikning i skogsmark fortsatts under året å mera nämnda Ålspånga, 
hvarvid 2,777 meter diken för en sammanlagd kostnad af 307: 96 kr. 
upptagits. 

Öfriga sätt hvarpå styrelsen söker befrämja skogskulturer äro: 
kostnadsfritt utdelande af skogsplantor, och gör styrelsen härvid ingen 
åtskillnad mellan mark afverkad före eller efter skogslagens tillkomst. 
Till 34 st. rekvirenter hafva sålunda utdelats 2053,800 st 7/, tall- och 
186,3500 st ?/, granplantor; 

ledning af arbeten för skogskultur genom länsskogvaktare och skogs- 
plantörer under kontroll af länsjägmästaren. Jordägare med areal under- 
stigande 30 har erhåller härvid sådant biträde afgiftsfritt under 2 dagar. 
För öfverskjutande dagar få de liksom öfriga erlägga en mindre afgift. 
På 26 olika ställen under sammanlagdt 81 dagar har sådant biträde läm- 
nats. 2 extra skogsplantörer voro för detta ändamål anställda under 
våren och hösten; 

tillkandahållande af skogsfrö mot styrelsens inköpspris. 31 st. re- 
kvirenter begagnade sig häraf, hvarvid utlämnades 64.25 kg. tall- och 
158.235 kg. granfrö. (Priset var 9 kr. för tallfrö, som af styrelsen inköpts 
år 1907, och 12:50 kr. för sådant frö inköpt år 1908, samt 1: 60 kr för 
granfrö, allt per kilogram.) 

För att kunna tillhandahålla nödigt plantmaterial disponerar styrel- 
sen 2 fasta plantskolor vid Ärila och Nyköping. Ärila plantskola har 
jämte ett angränsande område, tillsammans omfattande en areal af 
72.5 ar (1 tunnland och 13 kappland), under året af styrelsen in- 
köpts för en köpeskilling af 387: 30 kr., hvarå lagfart äfven erhållits. För 
detta områdes förändring till plantskola hafva en hel del åtgärder er- 
fordrats såsom inhägnande, täckdikning, upptagning af gångar och bort- 
sprängning af jordstenar. Jordförbättring har sökt åstadkommas genom 
att delvis omflytta och blanda de förefintliga jordlagren sand och lera 
samt genom påkörning af dyjord. I plantskolan utsåddes på våren 6.05 
kg. tall- och 7.10 kg. granfrö. På våren erhölls från denna plantskola 
10,000 st. 1-åriga tallplantor och 1,500 st. 2-åriga granplantor. På hös- 
ten uttogos därifrån 67,300 st. 1-åriga tallplantor och 67,300 2-åriga gran- 
plantor, hvarefter återstå 15,000 st. tall- och 353,000 st. granplantor att 
användas våren 1909. Mycket arbete återstår dock ännu, innan plant- 
skolan kommer i fullgodt skick. Nyköpings plantskola togs under året 
för första gången fullständigt i anspråk för producering af skogsplantor. 


KYSST FIVE Rag VT PSV 


24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Däri utsåddes på våren 3.4 kg. tall- och 4.3 kg. granfrö samt 2.2 kg. ut- 
ländska barrträdslag. Plantskolan visade sig under året vara af en syn- 
nerligen god beskaffenhet. På våren uttogs därifrån 230,000 st. tall- 
plantor och på hösten 105,500 st. tall- och 105,500 st. granplantor, hvar- 
jämte finnes för användning våren 1909 c:a 224,000 st. tall- och 51,000 st. 
granplantor. 

Då emellertid det befintliga plantförrådet på grund af starkt steg- 
rad efterfrågan icke befanns tillräckligt, måste bristen fyllas genom in- 
köp. Från Skogshalls skogsskola erhöllos 102,300 st. och från Svenska 
Skogsfrökontoret i Halmstad 100,000 st. 2-åriga granplantor. 

Öfriga åtgärder till en förbättrad skogshushållning. Dessa hafva 
hufvudsakligen bestått däri, att styrelsen genom sin personal tillhanda- 
hållit sakkunnigt biträde för skogens skötsel och vård samt anvisning 
huru tillämnad afverkning må bedrifvas för att anses tillåten. Länsjäg- 
mästaren har sålunda under 37 dagar personligen och under 23 dagar 
genom biträde af annan fackman verkställt skogsindelning samt lämnat 
råd och upplysningar angående skogarnas skötsel. Länsskogvaktarna 
hafva tillsammans under 179 dagar biträdt enskilde med utsyningar, 
gallringar, blädning, utmärkande af fröträd m. m. 

För att kunna tillhandahålla ett godt och för länet lämpligt skogs- 
frö har Styrelsen under året fattat beslut om uppförande af en frö- 
klängningsstuga på en mindre del af det till plantskola inköpta området 
vid Ärila. Ritning härtill blef äfven af länsjägmästaren uppgjord, men 
då kostnadsförslaget slutade å ett belopp af 4,000 kropor och tillräck 
liga medel härför icke funnos tillgängliga, har förslagets realiserande tills 
vidare måst uppskjutas. 

Åtgärder enligt lagen angående vård af enskildes skogar. Läns- 
jägmästaren har under året besiktigat 49 st. afverkningar. Af länsskog- 
vaktarna hafva rapporter med detaljerade beskrifningar och kartecro- 
quiser afgifvits för 94 st. afverkningar, hvaraf dock 20 st. befunnits 
verkställda före år 1905. Dels på grund af det vanliga sättet för af- 
verkningens bedrifvande, s. k. dimensionsafverkning, dels på grund af att 
utmarkerna ofta äro af så ringa storlek att en fordran om skogsodling 
kan mötas med bestämmelserna angående nödig beteshage, blir det i 
jämförelsevis få fall styrelsen med stöd af denna lag kan verksamt in- 
gripa. 31 st. afverkningar hafva dock under året varit föremål för yt- 
terligare åtgärder från skogsvårdsstyrelsens sida. Dessa hafva resulte- 
rat i att 5 förbindelser om skogsvårdsåtgärder hafva afgifvits utan att 
undersökning enligt 2:$ i skogslagen behöft verkställas. I ytterligare 
5 fall hafva sådana undersökningar verkställts, men öfverenskommelser 
i anledning däraf vid årets utgång icke träffats. I ett fall har styrelsen 


| 


KEN 


SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 


vid domstol anhängiggjort talan, som dock nedlagts, sedan inför dom- 
stolen utredts, att svaranden icke var den juridiskt ansvarige. Domstolen 


fann dock åtalet mot personen i fråga i så måtto befogadt, att svaran- 


dens yrkande om ersättning för rättegångskostnader ogillades. I 2:ne 
fall hafva skogsvårdskommittéer anmodats afgifva yttrande, huruvida 
genom afverkning uppkomna kalmarker kunde anses behöfliga såsom 
betesmark, i båda fallen med det resultat, att så ansetts vara förhållan- 
det. I öfriga fall hafva påpekanden gjorts om erforderliga åtgärder. De 
i föregående årsberättelse omnämnda 2:ne rättegångarna hafva under året 
utförts och målen afdömts i enlighet med Styrelsens påståenden. 

Skogsvårdskommaittéerna. Som de festa förut tillsatta skogsvårds- 
kommittéernas uppdrag utgick med år 1907, utsände skogsvårdsstyrel- 
sen i februari 1908 till kommunalstämmeordförandena i länet följande 
skrifvelse: »Kungl. förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24 
juli 1903 innehåller i sin 5$ stadgande om att inom kommun, som så- 
dant önskar, må tillsättas en skogsvårdskommitté af 3 personer, hvilka 
för en tid af 3 år utses, en af skogsvårdsstyrelsen samt de två öfriga 
af kommunalstämman enligt den grund, som för utseende af gode män 
vid laga skifte är stadgadt. 

Lagen angående vård af enskildes skogar af samma dag har liksom 
nämnda kungl. förordning varit i kraft under sin första treårsperiod. 
Det närmaste resultatet häraf torde för allmänheten föreligga i en ökad 
insikt om skogarnas betydelse såsom en af vårt lands förnämsta inkomst- 
källor, nödvändigheten af denna inkomstkällas bevarande samt allvaret 
i lagen. 

Ehuru man ej bör underskatta betydelsen häraf, så måste man dock 
å andra sidan erkänna att man icke kommit långt i det eftersträfvade 
målet: en god skötsel af vår skog och skogsmark. Lagstiftarna hafva 
insett, att detta mål icke kan nås genom tvångslagar. Lagen angående 
vård af enskildes skogar afser ju också endast att förebygga en uppen- 
bar vanvård. Men i förordningen angående skogsvårdsstyrelser finnes 
angifvet såsom skogsvårdsstyrelsens uppgift icke blott att utöfva upp- 
sikt öfver efterlefnaden af denna lag, utan ännu mer att verka för upp- 
nåendet af ofvannämnda mål. Såsom förnämsta medlet härför angifves 
utbredandet af kunskap i skogsskötsel. Utan medverkan härvid har 
dock styrelsen svårt att kunna uträtta något, hvaremot de ofvan an- 
gifna skogsvårdskommittéerna i socknarna kunna vara till nytta. Af 
denna anledning vänder sig nu skogsvårdsstyrelsen till Eder med begä- 
ran, att Ni ville föreslå kommunalstämman att förrätta val eller omval 
af de 2:ne personer, som det tillkommer kommunalstämman att för tre 
är utse som ledamöter i socknens skogsvårdskommitté samt meddela 


rn 
S 


26 SKÖGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


skogsvårdsstyrelsen resultatet härvid och därjämte föreslå person, lämp- 
lig att af skogsvårdsstyrelsen utses som 3:dje ledamot.» 


Med anledning häraf valdes nya kommittéledamöter och funnos 


skogsvårdskommittéer vid årets slut i 60 st. aflänets numera 88 st. lands- 
kommuner. På grund af att Fors och Klosters socknar blifvit införlif- 
vade med Eskilstuna stad blef äfven för nämnda stad en skogsvårdskom- 
mitté på Skogsvårdsstyrelsens begäran utsedd. 

Från 8 st. socknar, hvari skogsvårdskommittéer förut funnits, hade 
vid årets slut intet meddelande om omval häraf till styrelsen inkommit. 

Från 32 st. af skogsvårdskommittéerna hafva sådana redogörelser, 
som omnämnas af de i skogsvårdsstyrelsen för dem utfärdade föreskrif- 
terna, för berättelseåret till styrelsen inkommit. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Skogs- 
vårdsstyrelsen har vid ingången af den nya 3-årsperiod som med berät- 
telseåret börjat, bibehållits oförändrad. Styrelsen utgöres sålunda af 
godsägaren och kommendören grefve G. W. Wachtmeister, ordförande, 
godsägaren m. m. Axel Sundberg, utsedd af landstinget, samt godsäga- 
ren m. m. Harder Santesson, utsedd af hushållningssällskapets förvalt- 
ningsutskott. 


Suppleanter: Godsägaren, kapten Nils Arfwedson och godsförval- 


taren grefve Arvid Wachtmeister. 
Som länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare 
tjänstgör likaledes fortfarande e. jägmästaren Erik G. Noreen. 


Länsskogvaktare likaledes fortfarande: J. E. Ekberg i norra distrik- 
tet och H. Wernander i södra. 

Styrelsen har under året haft 6 sammanträden, hvaraf ett i sam- 
manhang med besiktning af det inköpta området vid Ärila. Styrelsen 
jämte länsjägmästaren har under året deltagit i möte mellan rikets skogs- 
vårdsstyrelser i Stockholm den 10—17 december för öfverläggning om 
styrelsens verksamhet berörande frågor. 

Pågående skogsodling å egendomen Ålspånga har under året in- 
spekterats af styrelsens ordförande. 

Länsjägmästarens och länsskogvaktarnes resor och förrättningar. 
Länsjägmästaren har under året haft 114 rese- och förrättningsdagar, 
hvaraf 13 dagar för sammanträden och möte, 3 dagar för rättegång, 3 
för föredrag och ledande af exkursioner, 2 för närvaro vid laga skogs- 
undersökningar, 22 för besiktningar af afverkningar, 17 vid skogsodling 
och plantskolearbete, 37 för skogskonsultationer och skogsindelning samt 
17 dagar för diverse ändamål och resor. Inalles hafva 79 olika ställen be- 
sökts. 


EW ETTER EEO VE SO AE 


ve 


& Sr bansskopvaktarna oe tillsamman haft 444 ARSA Ira 


våren och likaledes 2 på hösten) på styrelsens uppdrag ledt SOS 


lingar under sammanlagdt 94 dagar. 


Tjänsteexpeditionen. Diariet upptager under 380 nummer 482 an- 


komna och 306 afgångna expeditioner. Sammanlagda antalet afgångna 


sådana uppgår till 878 st. 
Nyköping den 27 april 1909. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


G. Wilh. Wachtmeister. 


> 


GE Erik G. INoreen. 


rn 1 2O SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


= - 
pe - 
& Sammandrag BS 
öfver för skogsodlingsändamål af skogsvårdsstyrelsen lämnadt bi= = = 
träde af länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och = få 
tillhandahållet skogsfrö 1908: Å 
a 
I socken I härad 
Biträde Ad Z Biträde a : SA Fe 
Härad och socken för piammade Filatanent för Utlämnade Utlamsann He 
skogs- plantor st. frö i kg. | skogs- plantor st. frö i kg 
odling odling f[=7 == [== SA E 
antal tall gran tall | gran antal tall gran tall. | granvifön 
dagar dagar | a 
Oppunda härad. E 
Bettna Socken ......... 38 | 103,200 | 120,700] 2,01 I:5 | 
[FER DON se KTRS E GERE 3 — — — |] — E 
V. Vingåkers socken 3 — — AsOrI Ao 4 
Ö: » » 10 6,000 | —20,000 | 0,51 2,30 sg 
CS - Eloda:sockent .......<: 5 18,000 | —16,000 | — =F1-59 127,200 | 156700] 6;5ilekuost 
AE H 
2 
pe Jönåkers härad. 
j | Stigtomta socken ...... Sä BR SAS Asolla Is | | E 
H Nykyrka FASA ON 2 | — = = = | Hd 
CH | 
24 Nolan ska I dra 8 | (25001 TA500- 245 ; 
4 | Bärbo La KORS — | -I0,000 | — — 33 | 22,500 | 24,500:1,- -O35 AES 
Re. 
z ; Rönö härad, 
- 
. Svärta SOCKEN: ss... .;. = = oo) — ”Ö- Ba 
J Råby-Rönö socken ...! — 3,000 — -— — | 
RN Bälinge » åa ÄN = — — 5,0 — 3,000 — SS 5,0 / 
; R 
ä Hölebo härad. = - EN = 4 
A ; 
; 
. Daga härad. = 
SR (Tys! SOCKEN, snett 5 = 5,000 1,0 1,0 | | ; 
: (EEE ELAN SVA Zz 300 300 | — — | d 
3 WRTnAS SG of ae Vas 38 90,000 | —40,000 | — -— 46 | 90,300 | 45,300]| Ijo| 1;0 
Å Villättinge härad. ; É 
tr L:la Malma socken ... | — 20,000 — | —! — ; 
Forssa REA a = | röjs 20,0 
| SLA MENMO Sä I — = | sal 201000 = 10,0 | 45,0 | 
Trpt 118 263,000 | 226,500 | 31,5 | 64,0 


I härad | 
er Utlämnade Utlämnadt trade Utlämnade Utlämnadt 
plantor st. frö i kg. skogs- plantor st. fre a kan 


" j I | 
| 118 | 263,000 | 226,500 | - 64,0 


ES febarne härad. 
| F.d. Fors socken .;. | — | Er 25 NET 
flökorshalla = > cc 


2 | | I 

| Lista YE Le (pt SA ER = — | 4oll — =" = | 5,0 
4 i 

12 | 


1 


1,0 


I 
I 
I 
I 
I 
| 
s 


70 


Möter Rekarne härad. | 

2 | 

| Stenkvista socken...... 2 500017 soo — — | | | | 
SN | 


er re rt 


| Ärila SANS SANTE) RR ES 13,25) 8, J | | | | 
AN SE Vie 2,000 | 5300) 2 | | | | 
SEE Sd FÄR RN ARC Mr 4 | 5,000 | — 7,000] 24:25) 27,75 
| 
JRs 26 65,000|- 635,000| 0,5) 0,5 | | 
Bois ls Fä ER | TV Mö 50;0 | | H 
"UAE | TTR 20:008 1.5 ==) före | | 
IE 6 DN ER SE föl 
Härads LAR = I SCR gm ar sy WEE Väs | 26 | 86,000] 76,000] 0:50) 50,50) 
z | (Er NN Sr = NGN RS a i 
3 I | 
| — Selebo härad. | | 
| Ytter-Selö socken...... 2 | 5,000] — 8,000 | 2,01: 2,0] | | | | 
Ölver.Selöj, > > ooo 16 34.000 29,c00 |. — | — | | | | 
ÖrESUnds om > ocooc 4 | 10.000] — | I I 2,0] | | 
Taxinge RAA. — | = — =— | | | | | | 
Ytter-Enhörna socken RR RE = | — | | | | | 
Aspö > gäll pg ni rag lör Fisen | sk9nog):ra7000la ko 
: | I I 
| i Summa för landstingsområdet || 178 | 403,000 | 346,500 | 64,25|158,25| 
d 
£ 
; 
r ; 
; S 
- Na 
| Ros 
e - 
; É 
d LÖ 
JA 


30 SKÖGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


De enskilda skogarnas inom Södermanlands läns lands- 


tingsområde tillstånd och skötsel år 1908. 


Då de förändringar, som uppstå i skogarnas tillstånd och skötsel, 


försiggå endast långsamt och någon skillnad från det ena året till det 


andra knappast kan påvisas, får skogsvårdsstyrelsen hänvisa till de 
framställningar, som under föregående år afgifvits. 

Såsom en sammanfattning häraf får styrelsen framhålla: 

att å de större godsen inom landstingsområdet skogarna i allmän- 
het äro i godt skick och skötas väl. Dock förekomma äfven bland 
detta slag egendomar, hvarå motsatsen kan konstateras. Särskildt är 
detta fallet vid ombyte af ägare, då ofta verklig sköfling äger rum, 
trots att någon öfverträdelse af nu gällande lag angående vård af en- 
skildes skogar icke behöfver föreligga; 

att å de mindre egendomarna skogarnas tillstånd i allmänhet 
är mindre tillfredsställande. Så stor procent riktiga kalmarker torde 
dock icke finnas, utan ligger det anmärkta tillståndet dels däri, att 
uppkommande återväxt genom betning och andra orsaker icke från 
början erhållit nödig slutenhet, dels ock däri att skogsbestånden ge- 
nom ett oriktigt behandlingssätt blifvit utglesnade, och att de därvid 
kvarlämnade träden sakna betingelser att kunna vidare utväxa, i båda 
fallen medförande det resultet att den årliga tillväxten blir ringa; 
samt 


att någon ändring i sist anmärkta förhållande icke så snart är 


att förvänta, då intresset för skogshushållning inom länet är synnerli- 
gen ringa. 

Skogsodling. Dels genom inkomna berättelser från skogsvårds- 
kommittéerna, dels genom upplysningar erhållna till följd af cirkulär 
från skogsvårdsstyrelsen, dels ock genom hvad i öfrigt kommit till sty- 
relsens kännedom, har styrelsen blifvit i stånd att upprätta närstående 
tablå öfver de under berättelseåret inom styrelsens verksamhetsområde 
utförda skogsodlingarna, till hvilken därför hänvisas. 

Nyköping den 27 april 1909. 


A skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


G. Wilh. Wachtmeister. 


Erik G. Noreen. 


TIP TEN TOS 


Tablå 


öfver skogsodling verkställd å enskildes skogar inom Söderman- JC 
lands läns landstingsområde år 1908. ; (Å 
| CC 
rn - Ungefärligen skogsodlad | fö 
Härad och socken. areal i hektar | > 
[Fi Socken | = Vidsel. | 2 
J | | 3 4 
Oppunda härad. | | a 
IMa Vinpakers! SOCKEN, = Md dctsosesessna ser sökes NER SEE RE ER | 32,0 har | | 2 
Ö. > BOSE SRS SE EE IRAS [55 | Ke 
Julita 44015 föra PL DED ER Rae pre SONERA Fears | å 
Österåkers > PEPE Leg jer rd ER FT REDAR Sr veten, EA END. | 2,0 > | 
Floda EP ASS LT SRA RAN: FSE OA Ear | 450 > | ä 
Vadsbro FT MEN Er EE SSI SNS SAP ERNER RE SN | 5,0 2 | AN 
Bettna REPEAT RR N RE SEE So gr Er Rn ka ae 0 ae | 21,0 >» 125,5 har | Ng 
Jönåkers härad. | | Å 
ET SUeKEnS Eee de FRA a AR Sm ma rd on Salsa g kn oe a tag | 66,0 har | JG 
TTT en Et RÖN SE oja rr pa PS SSR RER MA EN pen STAR | 6,0 > | E - 
Bärbo SE ME PES SVEP EERE SEN TKR na ER 5,0 > | q 
I UAE he AES ONA kr ESA SM PRINS EAS AN AR 2;5 > 79,5 har | ; 2 
Rönö härad q | & 
Tre ERE ANA AR För LA ep RA AL SNR 17,3 har | od 
UTE jga IR EA EES NE SES SRS EE rn FERREIRA | 2,0 »>- | | Å 
Ludgo SN 2 SER ra FASEN ESR fe SR pl FUERSLA se sutkese te dåre 38,0 > 
LITE EEE SOA pr Ag OR SE RNRECSE SENS SANS RESA RS SAT AE TR a 20,0 3» | 
TE AS RE KORS SA ANNE Ape AE RARE LEAR EA Sr 3 
EEE ft SEA KR SN VE DR ERS SAREA n P On 22,0 > | Jå 
Råby ML KR onek skr WPs Arr RRD cR AR RFKNA AK NANA  NNYRNANARARAANARA I1,o > | å 
TREA SÖNKA NS RFA SSSK nokia on Je öje a a apr er vn RA AN ARTE 2,0 > | 117,5 har | 7 
| S ;, 
Hölebo härad. | SN 
MOrKO SSOGKER 6202 0 0 fo det nte Boge Ao dal or oR SNES sa SES | 12;5 har” | AM 
MYS RAraNS'- SOCKSPE Aa RA Fr Socks arr TE SLAG RE la | 1,0 > | : | " - 
st MA SORT VISE US FYR FI oreda ES RE EAA ER a An ts | y 
| | Sås 
3 Daga härad. | | | » i 
Gryts - Socken ös NS SR buggen, Vin SÖREN bn aa | 15.0 har | ö 
ILE 131 NG NASN Sr, a br (NE 6 SL Ford set RR KÄRA SAAE ROTE | KN 
LELSTS pig fi Tänd AZ än 3 lea Mee 5, eo T ASA MSRP NAR Fan | 2 
a AS tg ADA [RER SL VÄ ST EAT AE STRESS 6,0 > | 46,0 har | Br 
ET SS RS rea E 
| Transport | 385,0 har | Ng 
& 
a <A 


SRS AA 
SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA 


Ungefärligen skogsodlad - 
I Töfharad wch , socken. få areal i hektar 


Socken 


Transport i 
Villåttinge härad. i é 
PSANVA DI aNSOCke ne dkrjsen. ters ANS AEA ss ARS ss IA 2 OUNAT En 
Hyltinge » des hgeksr SAS Skoda GAN SEE ho » 
Forssa » RN AESGrNG Kar se ORAA Sr e ÖDE er 3 30,0 » G 
la VMellosa: böra moestsse tedde SANN SE ST SfE sa else jos RASA s 51,0 >» 128,0 har 
Väster-Rekarne härad. dj 
i Fö Ae sb OFST SOCKEN PV, Esk ina äss SA RUSE BA SA AD 4,0 har 
i Gillberga » nr SENS RSS SARA ONS SER SY 4,0 » a 
Torshälla > 5 EST Ae Br Krk DA SE REA PETE SRA rara AG SE 4,0 » 
Lista ÅSE ASA föds sr Bro AE FR EI5S RESA beter ars Ne EA 4,0 >» ; 
Öja > SISON OMR DESS NER ce a AE ASA BENTE Le 30,0 > i; 
| Västermo BIEN FRA RF KA ROTSEE SARA RS KCR SSSK LAN 14,0 >» 60,0 har 
— Öster-Rekarne härad. 
BaTrlyatsO Ck more sea rise ge RA SAS ELLE EIS Va Or SFSR RE be sjö TAP AVE RE 4,0 har tt 
IFlamm ar byts OCkeD 5 vg. ssd ses el sjön ejöls SA USES RA Se 2,0 » | s 
5 Stenkvista JENA VARELSER Ses a fre sl oe 1e (oa (åns DS A SNan  AATER I,0o » 
Ärila IE KS AA de SITA SR NER KALK FU Pre 20:00 
Husby RR RASEN SEA AA SASOe DNE NAN Sr SERENA 56 25,0 » ' 
Näshulta LAS RE SAR Pr RR EN SE RARE HR AR Se SR er R TANDE 10,0 3 81,0 har 
: Åkers härad. : 
Åkers socken ............ . SOLAR 4 Ke AG SERA SSE ERNA Sr 7.5 har 
[EKS] ATOM Sd en FIER SL SR ARA GS ARSA HORA = 35003 
Länna FIRA TI ASG RAS SAS JOAR STRESSA Ba CR lets öra te stekte le 5 13,0 >» : 
OLFAT OTIS "<A SSR see HEDER MÄSS SÖ SES SSA EI ; 9,5 » 
Vansö ÅSE Se EAS RATE AN ASSA EA ANA US ADA SKESBARE så Or 
Härads LYLE ST FRANS NIER PSA BOTT SARA TS SSA SRA 1,5 >» 
Fogdö SÅ RR (NG. ND. CNS SOK EVAS NE MELTER aja TRAVELS O,5 >» 68,0 har 
Selebo härad 
Vitteras los OCKE Ess Red opus stn jens bted sälar VASS SSR AAA Sr 5,0 har N 
Öfver:Selo => pk, bössa USSR fortare ARSA RE SARAS San: 43000 ; 
"Töresunds- Fordss SSANG As anse bs std antas! Eee störa öste SR RT FSA 4,0 » 
Taxinge 2 Par ars RIGA RNE ss ADA 4,0 >» 17,0 har 
Summa för landstingsområdet 739,0 har 


(FEK, on ASO 
3 EN N E 


k 


RAN 
2 Nå in <P j rå . 
Ta 3 nd 


4 


RS 


SY KV 4 NY | 4 ; 
LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


pA RR ani Sd 3 fe 
LG » kål rg vy 
hö ER NR 


ӌ 
-” 
Pra ade 


EN Revisionsberättelse. rs 
- 3 Undertecknade, utsedde revisorer för granskning af den redovisning, RK 
som skogsvårdsstyrelsen inom Södermanlands läns landstingsområde 3 
PS afgifvit för sin förvaltning under år 1908, få härmed afgifva följande SA 
> berättelse om hvad vid denna granskning förekommit: TG 
oo Räkenskaperna utvisa: 2 
YS. Inkomster: 6 
a Behållning från år 1007 ......... SIN yt, JE as RE SER (TES SAR BENSIN AEAE 2 ST RNE Kr. 5255-01 SAN 
br Anmärkningsmedel på 1907 års räkenskaper ososssossmssossersresssssseeracaa nana SD 2: 10 2 
NS Statsbidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ............... > 4,000: — + | 
Så FILES EO LTT IE säte åh BA let 0 ROSE OK Så ber Sj IR RENA 0 Sk Sr > 3,448: 54 > ; 
pr SRsnske' Hl skopsodlingens befrämjande. :...buc..scocsrstesscte socks slrersorrese 200 2 
färs Husbhållningssällskapets anslag till skogsodlingens befrämjande .................. FA LOOS AR + 

& Landstingets 3 > > WE a AR CARE SSR ATG >. 1,5003:— sr 
ME PD UTSÄTTER RAN ENN sl IE botar Be ÅNS rr Ra EE GE > 951: 99 SI 
= föresor sald. potatis från Nyköpings plantskola. oobolococsstelrddoouecvisesessudsönosdste > 9: — rs 
3 2 Afgifter för förrättningar af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän och plantörer ... >» 445: 50 NN 
z Återbekommen ersättning för skogsundersöknings- och rättegångskostnader... > 426: 44 3 
T ET NS EST, Ne 0 FRIES GIS 0 SAS SE NNE INR FE ES ME je sa > 278: 84 SR 'd 
5 ä Summa Kr. 19,818: 02 < 

É Utgifter: SR 

$ Aflöningar samt rese- och traktamentsersättningar till: SK 
& itRSVastSStyrelsens; IedamolEEN sto area stbsbotead een AE en tva a Kr. 810:21 

j > FEVISORED oe SR La se sena N SA NEGRER OC SEA > 18: 15 Å 

" > (DES DETT NER SSA RS rna BS! EA RAR > 4,633: 73 2 
Bitte krya KE OCK PLATT KITE tr od a do stdeg buk oc JAR SES aa > 4,100: 40 Sö 
: FEV t SKOR HETA HET SE out od or Eve es an TS Rs äs RN > 59:64  9,631: 13 - Hö 
4 Re ES SIGeNneTLCSK OP SOGININ ast bosctn cc rubs öre os SSR RER SonEe Madsen LÖD Sör Kr MA MARSTR 2 
zu FRERRAEAEA T C rt ER ee RS rf NN 6 är RE nan SR SR oe RR 6 > 300: — - 
E. Skogsundersöknings- och rättegångskostnader samt ersättning åt juridiskt biträde >» 550: 32 ; Er 
5. UTTRLET ER SÄMST ET SR. ot LS) UR ers SED ber 7 CR ert ARE RE DR. SE CL > 155: 97 RS 
> Skrifmaterialier, annonskostnader m. m. ........... SONERA ART EINE aa be, SKAR > 511: 36 1 
: FIRE EE a nn a nn Aa var a ma RENA tre Use bene en bes SES Ener dande > 294: 88 År 
4 Inköp af mark till Ärila ASKAN 6 SR rn a AR Ne RE Sr ao de takes > 504: — 2 Å 
4 Behållning till år 1909: z 
5 Innestående på upp- och afskrifningsräkning i S. E. Bs sosoooo0onn. Kr. 1,003: 50 "SA 
: UN EEE LEE ETT TE pe tr Noel me torae AN SPP RES ONE BONE Ai TS NRA > 2,322:76 pe 
3 ESS ert Ra ÖR et SÄS r at AS BSR ENSE SE IEA > 11:33 3337: 59 re 
: Summa Kr. 19,818: 02 4 
S (Sas fortnngens Taras rö og. Pilapa « 3 e 
+ 

A- A 


Utom ofvan upptagna behållning hade Skogsvardsstydelsct vid 
af år 1908 tillgångar, bestående af inventarier enligt särskild förteckn ng : 

Revisorerna hafva tagit del af styrelsens protokoll, dess berättels a 
angående verksamheten under året samt dess redogörelse för de enskilda FA 
ASP fillstana och skötsel inom GG SER som härvid 


(ET 


relsens färgaltning för år 1908. 


Flen den 28 juni 1909. 


Gösta Tamm. Elof Ax. von Celsing. 


Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Af landstinget utsedd revisor. 


Fred. Fristedt. 


Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


FEST IO SN 15 NT 
6 Ve 


så I 4 


Redogörelse 


för skogsvårdsstyrelsens i Östergötlands län verksamhet 
under år 1908 samt kortfattad framställning om de 
enskilda skogarnas i landstingsområdet 
tillstånd och skötsel. 


Enligt kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 
1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde 
härmed afgifva redovisning för sin förvaltning för år 1908. 

Af den bilagda kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och 
verifikationer framgår 


att inkomsterna under året utgjort 


PENERAT RUAG VIRIN AE OO fö otal öga do NG sä St La SSE SE Sö Ush ade bo ntkden Ske SLANT 85: 96 
Statsbidrag till bestridande af kostnaden för skogsvårds- 
SEYEEISCHS VE VERKSAM leE 06 Jag. oss osa sd dt vagen AA 2,500: — 
Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande ...............- 4,000: — 
Östergötlands läns hushållningssällskaps anslag ............ 4,000: — 


På Östergötlands läns landstingområde belöpande andel 
i skogsvårdsafgifterna för 2:dra halfåret 1907 och 


ERS da LIT a MIC få fö JAN SARS HANNA BENDERS FORA POE 15,078: 90 25,578: 90 
HARIESA NLA HEGSTIRYFCE 2 5 Tea jo saa nid Ko GENE ge Se eld RA ENG 22435 
> EELST ILE BN oe: AR VANA FIRST S I ERSTA GD Lans 1,004: 46 
HÖRAS LE RENA ont Un ot Balen SR ost ANDE dre Ve RSS ARASER 231535 76 
Betald kostnad för skogsodling 1905 ssssssosssssssssesers res E 14: 37 
Ränta å upp- och afskrifningsräkningen s....ssosssssssess ons 62: 23 .3,252: 19 28.891: 109 
Skulder till 1909 till 
Östergötlands Enskilda Bank, löpande räkning ............ 4,831: — 
HPplupen Fäantar ck dos sed SSA dns 67: 24 4,898: 24 
FILVerSe HPeESONER (45 SR OS Sylt Ge AR AS ga RS Aa 2,086: 83 6,085: 07 


Kronor 35,902: 12 


och att utgifterna under året uppgått till 


Betalt-skulden pa, fopande sakningen! fram i00 73 soc. cs öcc octdsdsbibavrsssd rk se se 520: — 
Skogsodlingskostnader, inberäknadt köpt skogsfrö och plantor......... 17,262; 88 
RES ES nn An Rn Ra or nn mm mr Ta Sm ärsafsn a 2,099: 60 
FRONCE OCR AMOR ETS SS AN aa Aa 0 SR AR SN IRS SS ApS dass säse sr öön dera 6,648: 13 


Transport 26,010: 61 3,520: — 


/ 


X 


rar 


SFR 


FA NA FOR SS KS er PAN nn La by Ny VEG MR AG RTR EDR SEN, SO RA a OR RR a 
3 ju ro ÖR 3 ERS Aas fo NRA a | Rn fe er SN 


30 SKÖGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Transport 26,010: 61 3,520: lr far 


ID VETALLEr: 34 fs RA ere UPN aa SCA Töre farsfa on SSE So Set äbeate elsker EON e AELTASS 814: 37 
Fröklängningsstugan i Åtvidaberg jämte kottinköp och klängning af 

KOLLAT Set OA EN a ef Sell se So VAFAN ÅR [ole ls ere a er NAN SA Bf a Svets 3,482: 85 
Undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af enskildes skogar 70: 40 
RöÖredrags mwballande Vt. ss vana bo Nå ARS. FREE MA IE An sa es NS FOR 
Skrifmaterialier och tryckningskostnader, telefon, telegram och porto 

Tr lg i ST DERE BEE 23 AG BRAIN SALE SR, SER Jeg ERE MM BYSKE 603: 54 
ADTILOT SKO StDAC EF: syr ba NR SDR SV Saras föga fe lö af ENS Sale ES eler AN SE SE feel Kraje are ne el 459: 03 


[UTdelning tal bFOSCILYTCI: see senses sej ska dietsnara 


Diverse 


Behållning till 1909 .. 


FA5HT90 
soc 161: 87 32,308: 57 
35,828: 57 
73: 55 


Kronor 35,902: 12 


I behållning är icke upptagen andelen i skogsvårdsafgifterna för 
senare halfåret 1908, utgörande kr. 8,240: 64; dessa medel utanordnades 
nämligen först i medio af januari 1909. 

Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra en- 


ligt uppgjordt balanskonto till 1909: 


Tillgångar : 

HÖLVerse. PECSOMET! comes se esa satsa ke 206: 80 
IITNVETItATHCTS «sega delegs vls laga ae SSE 1,100:,52 

Fröklängningsstugan vid Atvida 
|A = Mos VY SADES SON SEE 2,850: — 
OROPSIKÖN 4 ges se biugejo se ör Sema jejndeer 995: — 
SALO FAR 2 Sr fdosnersetn oss etr ersten ÖNKOSEKOO 
[BLAD LOT ESS sr dekis. see sar sjok NV ÖSEROD 
Kaela ss EE Sön ss 135055 
Kronor 14,087: 43 


Skulder : 
Östergötlands Enskilda Bank lö- 
Pande FAkDINE os dess es 4,898: 24 
DiVErsSeNperSOM CI sola nd se 2,086: 83 
6,985: 07 
Förlagsräkning: 
Tillgång utöfver skulderna ...... 7,102: 36 


RR RAA 


Kronor 14,087: 43 


Jämlikt bestämmelsen i $ 6 af för styrelsen gällande reglemente 
närslutes i protokollsutdrag den för år 1909 fastställda inkomst- och 


utgiftsstaten. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Skogsvårdsstyrelsen har under år 1908 haft 5 sammanträden. 

Under utöfvandet af sin verksamhet har styrelsen följt samma prin- 
ciper, som angifvits i föregående årsberättelse. 

Styrelsen vidhåller den meningen, att den bäst fyller sin uppgut 
genom att verka på öfvertygelsens och upplysningens väg. 


LORRY 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 


Där afverkningar verkställts, så att skogsodlingsåtgärder ansetts be- 
höfliga, har styrelsen därför sökt träffa godvillig öfverenskommelse med 
vederbörande för att undvika s. k. laga syn. 

Först sedan upprepade försök i denna riktning visat sig resultatlösa 
har framställning gjorts till Konungens Befallningshafvande att syn måtte 
föranstaltas. 

För mindre arealer infordras vanligen icke borgen för skogsodlings- 
förbindelser utan skogsodlingskontrakt upprättas emellan styrelsen och 
skogsägaren, hvarigenom styrelsen åtager sig lämna kostnadsfri arbets- 
ledning samt frö eller plantor till viss del mot det att jordägaren för- 
binder sig tillhandahålla erforderlig af plantören godkänd arbetskraft 
samt slutligen att iakttaga hvad styrelsen i hvarje fall föreskrifver med 
afseende å betningen. 

Bidrag till skogsodling lämnas af princip endast då arbetet står 
under ledning af styrelsens plantör eller annan af styrelsen godkänd 
arbetsledare. 

Lika viktigt, som att befordra skogskulturen finner styrelsen det 
vara att verka för att skogshushållningen, d. v. s. sättet för skogspro- 
dukternas tillvaratagande förbättras. 

Styrelsen har i sitt arbete jämväl i sistnämnda riktning ett både 
rikt och viktigt verksamhetsfält för sitt upplysningsarbete. 

I förening med ett mera ekonomiskt utnyttjande af skogens afkast- 
ning följer ofta af sig själft intresse för en bättre skötsel af skogen. 

Med hänsyn till att ännu så mycket återstår att göra för att bi- 
bringa den stora allmänheten kännedom om nyttan för skogsägaren själf 
af en bättre skötsel och hushållning med skogen fordras nödvändigtvis 
för dem, som ha upplysningsarbetet sig anförtrodt, att de ha till sitt 
förfogande tillräckliga penningemedel. 

Styrelsens erfarenhet har gifvit vid handen att mera penningar än 
hvad som stå till styrelsens förfogande erfordras för att fylla behofvet 
inom Östergötlands läns landstingsområde. 

För att särskildt skogsodlingen skall gå raskt framåt fordras att den 
kraftigt understödes med bidrag af allmänna medel. 

Inseende detta bidrog styrelsen under de första åren af sin verk- 
samhet med största delen af skogsodlingskostnaden å sådana marker- 
som afverkats innan lagen trädde i kraft. Detta skedde under förut, 
sättning, att vissa garantier beträffande betningen m. m. lämnades af 
skogsägaren. Numera har emellertid efterfrågan på bidrag blifvit så 
stor, att styrelsen sett sig nödsakad, med hänsyn till de mycket begrän- 
sade tillgångarna, sänka skogsodlingsbidraget därhän, att endast arbets- 
ledare lämnas afgiftsfritt, men däremot rekvirent själf får betala hela 


SAX 


FCKE SAES 


URNA 


KR 


38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


arbetet och halfva kostnaden för frö och plantor. Det synes, som om 
ytterligare inskränkningar snart måste göras, om styrelsen skall kunna, 
om ock till ringa del, hjälpa alla rekvirenter. 

Visserligen kan det sägas, att om det går för sig att få skogodling 
i gång på gamla kalmarker utan hjälp af allmänna medel, så vore detta 
det bästa. Då nu en gång skogsodlingshjälp lämnats är det dock oom- 
tvistligt, att intresset och hågen slappas, om åter och åter igen indrag- 
ning af förut lämnade förmåner måste göras. 

Den knappa penningetillgången gör sig äfven kännbar därutinnan 
att styrelsen svårligen — i likhet med flera andra skogsvårdsstyrelser — 
kan anordna plantörskurser eller skogsodlingskurser för folkskollärare, 
hvilket dock vore synnerligen af behofvet påkalladt. 


Skogsodlingar 
utförda genom skogsvårdsstyrelsens försorg under år 1908: 
| Skogsodlad areal | Användt skogsfrö | Använda plantor 
i hektar kilogram stycken 
Nykult. | Hjälpk. Tall och gran Tall | Gran 
Enligt skogsodlingskontrakt 
NESSER EEE SSE Te 328,30 40,75 525,90 313,100 | 183,400 
Enligt skogsodlingskontrakt 
SARA ANSER SE ae eid 488,75 9,00 669,60 165,500 | 81,100 
Genom af styrelsen lämnad 
skogsodlingsledare .. ...... | ES95E) 1600 171,50 166,560 | 169,250 
Vid undervisning af skolbarn | 28,62 | 2,85 24,10 |..32,800)]| 23100 
Summa || 1,003,62 | — 68,60 1,391,10 677,960 | 456,850 
NS 
1,072.20 
Dessutom försåldes och afsändes direkt till rekv.| 221,15 102,940 |" 59,180 


För att markera gränsen mellan sådder af olika årgångar utsåddes 
rundt kulturfälten c:a 47 kilogram lärkfrö. 

Skogsodlingen har utförts å 338 olika egendomar. Arbetet påbör- 
jades den 21 april och afslutades den 11 juni. 

Såsom arbetsledare tjänstgjorde de bägge ordinarie tillsyningsmän- 
nen, 5 ordinarie samt 37 extra plantörer. Antalet förrättningsdagar för 


1 Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete; 
dylika kontrakt upprättas numera icke. 

? Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, 
enligt äldre kontrakt kostnadsfritt, enligt nyare kontrakt mot half kostnad. 


MURARE STR dad RINPITIR SEODA ROTA 


SAITO PU 


> 


a € - 


0 ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


rn plantörerna har varit 818 !/,. I medeltal kommo på tillsyningsmännen 
och de ordinarie plantörerna 27 förrättningsdagar vid skogsodlingen; 


på de extra plantörerna kommo i medeltal 17 förrättningsdagar. 


Vid försäljning af frö och plantor bestämde styrelsen följande pris, 


som beträffande frö gällde för året och för plantor tills vidare: 


LFE UI 2 30 fe KAN ERK ES NS RSKR SA SST Er: 15,00 pr ;kos 
(ETT OR Sn 0 ANSE ANSER Le JPR nl AR br gr 

FE AGE RS AA MSE So fas de SN IE a or DRA SRRRE AS 1 DS dä Pe 0010 
25at1eri tall. omskolad. :y.«6cs.s AE NE 1010 AR Str Rs 
2-årig gran, oomskolad ......... PENET0O- 


3- och 4-årig gran, omskolad... » 4,00 » >» 


Plantskolor. 


Styrelsen har tvenne fasta plantskolor, en, den största, vid Elfvesta 
station å Mellersta Östergötlands järnväg samt en vid Bergsäter i när- 


heten af Motala Verkstad. 


Dessa bägge plantskolors sammanlagda areal är 135 ar. I plant- 


skolorna ha under året utsåtts 15,5 kg. tallfrö 
20,0 > granfrö 
3:04 slaärkifö 
1,0 >»  silfvergransfrö 
samt omskolats 560,290 stycken plantor. 


Vid årsskiftet funnos i plantskolorna: 
1,670,000 st. 1-årig tall . 
234,000 >» 2- >  omskolad tall 
150 » 3 » » » 
15070;000 >> 1-3 Gran 
490,000 >» 2- >  oomskolad gran 


110,360 » 2- > omskolad » 
100.000. + 3-3 » » 
99,980 > 45 > » 

4,000-4 3 5-3 » > 


4,000:--37,.I- SS Yolark 
10,250 » 2- 0. 3-årig omskolad lärk 


35,060 >» omskolade, ädlare barrträdsplantor, huf- 


vudsakligen silfvergran. 


LR RR 


STR RA 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


Allt mera framgår lämpligheten af plantskolornas koncentrering. 
Åtgärder ha därför vidtagits för att inom en snar framtid kunna 
fylla hela plantbehofvet från endast ex plantskola, nämligen den vid 
Elfvesta. På detta sätt beredes möjlighet att få all uppdragning af 
plantor under ledning af fullt kompetent person. 
Under året har kontrakt afslutats om arrendering af ytterligare 122 
ar jord invid Elfvesta station, hvilken jord hufvudsakligen skall använ- 
das för uppdrägning af löfträdsplantor. 


Fröklängningsstugan vid Åtvidaberg. 


I fröklängningsstugan har under året utklängts endast 3,5 kilogram 
tallfrö med 90 & grobarhet. 

Vid årsskiftet funnos af oklängda tallkottar c:a 564 hektoliter, som 
inköpts under årets sista månad. 

Vintern 1907—08 saknades både tall- och grankottar så godt som 
fullständigt. Under vintern 1908—09 saknades alldeles grankottar, men 
var därémot tillgången å tallkottar ganska god, hvarför förhoppning 
finnes att genom egen klängning nu kunna fylla behofvet af tallfrö så- 
väl för 1909 som 1910 års skogsodlingar. 

Med hänsyn till den stora betydelsen af att frö från orten i möj- 
ligaste utsträckning användes har styrelsen under året bestämt att en: 
skilda skogsägare samt allmänningsstyrelser skola äga rättighet att till 
frörian insända kottar och få fröet af samma kottar sig återsändt. 

För klängnings- ock rensningsarbetet i dylikt fall har styrelsen be- 
tingat sig en ersättning af 2 kronor per kilogram tallfrö. 

För granfrö är priset ännu ej bestämdt. 


Skogsvårdskommittéer. 


Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 54 af länets 149 
socknar. 


Undersökning enligt $ 2 af skogslagen. 


Endast i ett fall har skogsvårdsstyrelsen funnit sig nödsakad ingå 
till Konungen Befallningshafvande med begäran om sådan undersökning, 
som omförmäles i $ 2 af lag angående vård af enskildes skogar. 


PR ON 


SAN " 
AASE 


. Nu SS 

AN BOT VALA T Ni 
PTA ÖR örn 

öst AE SE ör Nerd wi 


ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 41 


På grund af det sålunda erhållna syneinstrumentet hade vid års- 
skiftet öfverenskommelse ännu ej kunnat träffas. Vid slutet af året be- 
gärdes af styrelsen afverkningsförbud å egendomen i fråga. 

Rättegång har under året tagit sin början angående skogsodlings- 


o 


åtgärder å en egendom. 


Spridande af skogslitteratur. 


Skogsvårdsstyrelsen har under året låtit i broschyrform trycka en 
af forstliga biträdet författad uppsats »om hägnad>, som kostnadsfritt 
utdelats. Dessutom har styrelsen utdelat 2,000 ex. af Skogsvårdsföre- 
ningens folkskrifter och tillhandahållit förslag till skogsförsäljningskon- 
trakt, förslag till kontraktsbestämmelser angående skogens vård vid ut- 
arrendering af jordbruk samt »skogsordning> att närslutas arrendekon- 
trakt. 


Öfriga åtgärder. 


Inseende vikten af att samarbete äger rum mellan de olika skogsvårds- 
styrelserna hörsammade styrelsen en kallelse af ordföranden i Koppar- 
bergs läns skogsvårdsstyrelse till ett gemensamt möte i Stockholm i de- 
cember månad och lät därvid representera sig af ordföranden, de bägge 
ordinarie ledamöterna samt suppleanten, bruksägaren Axel Ekman. Forst- 
liga biträdet anmodades dessutom att vid mötet närvara. 

Styrelsen ingaf till mötet 5 motioner, nämligen om skyldighet för 
skogsägare att till skogsvårdsstyrelse göra anmälan om tillämnad afverk- 
ning, om skogsvårdsstyrelsernas hörande beträffande lagförslag, som afse 
de enskildes skogar, om ändamålsenligare fraktbestämmelser för skogs- 
plantor vid transport å järnväg, om ändring i villkoren för erhållande 
af andel i riksdagens anslag för skogsodlingens befrämjande samt om 
tillägg till skiftesstadgan i syfte att för visst fall möjliggöra försäljning 
af virke från under skifte varande hemman. 

Samtliga motioner vunno mötets bifall och föranledde skrifvelse till 
Kungl. Maj:t i respektive frågor. / 


Tjänstemännens verksamhet. 


Forstliga biträdet och sekreteraren har ombesörjt förekommande 
tjänsteexpedition, med undantag för räkenskaperna, som handhafts af 


” POST re 


j r SR 
PNG ” 
ff en TY 


FELSRRTNE 


42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


kassören. Diariet upptager 519 olika ärenden. För bekvämlighets 
skull ha en del ärenden af samma slag förts under samma nummer och 
rekvisitioner, skogsodlingskontrakt m. m. dylikt lagts i särskilda konvo- 
lut med särskilda förteckningar. Enligt gällande instruktion har sekre- 
teraren beredt och föredragit de ärenden, som vid styrelsens samman- 
träden skolat förekomma, fört protokoll vid dessa, varit för allmänheten 
tillgänglig å styrelsens expedition i Linköping enligt styrelsens beslut, 
granskat afverkningar och skogsodlingar, lämnat råd angående skogens 
vård samt hållit föredrag i skogsskötsel vid de af hushållningssällska- 
pet anordnade småbrukarkurserna, vid .Söderköpings allmänna läro- 
verk, vid Södermanland-Östergötlands skogsmannaförbunds sammanträde 
i Åtvidaberg samt vid ett hushållningsgilles sammanträde. 

Antalet förrättningsdagar och förrättningsställen framgår af nedan- 
stående tablå. 

För att få närmare kännedom om andra skogsvårdsstyrelsers arbets- 
sätt företog forstliga biträdet under sommaren enligt styrelsens uppdrag 
en studieresa till Värmland och Halland. 


Styrelsens 2 ordinarie tillsyningsmän ha haft som sin särskilda 
uppgift att utan föregående rekvisition besöka skogsägarna och intressera 
dem för skogsodling och en rationell skogsvård i öfrigt. 


3 af de 5 extra tillsyningsmännen ha haft arbete för styrelsens 
räkning utom skogsodlingstiden. Under det de ordinarie tillsynings- 
männen i hufvudsak skola ägna sig åt det egentliga upplysningsarbetet 
ha de extra tillsyningsmännen till uppgift att utföra mera omedelbara 
skogsvårdsarbeten, såsom utmärkande af gallring, utsättande af fröträd, 
markberedning etc. 


Tablå öfver tjänstemännens förrättningar. 


Antal hållna | Antal andra Se Antal förrätt- 
föredrag = | förrättningar ställen ningsdagar 
Forstliga biträdet och sekrete- 
TAC ETEN SNR RE IDE II 263 232 | 181,5 
Tillsyningsmannen 
ATEN] OTISSOT SSE EE — 50 41 82,— 
2 NS EHPELSSON os brer sen de — 221 208 | 148,— 
| e. Tillsyningsmannen 
C. A. Kindlundh!,.. — 30 28 36,— 
OSEN NESton si nen ER 38 27 28,5 
>») CIO. Ty Steynicks — 15 13 | AS 


" Utom skogsodlingen. 


ÖSTERGÖTLANDS LÄN LANDSTINGSOMRÅDE. 43 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet 
tillstånd och skötsel. 


Någon afsevärd förändring i de enskilda skogarnas tillstånd och 
skötsel har helt naturligt icke inträffat, sedan styrelsen utgaf sin förra 
årsberättelse. 

Dock är det påtagligt att intresset för en bättre skogsvård är i 
stigande. Sällan motsätter man sig de förslag beträffande skogsskötseln, 
som framställas af styrelsens tjänstemän. Som belysande af förhållandet 
må nämnas, att endast inom Skedevi socken har öfverenskommelse un- 
der året träffats angående skogsodling å 52 egendomar. Å de flesta af 
dessa hade afverkning skett före lagens trädande i kraft. 

Största svårigheten möter vid att öfvertyga vederbörande om ska- 


dan, som förorsakas skogen genom den utan system utförda blädningen. 


Kunde man blott återkomma till forna tiders afverkningssätt med 
små trakthyggen skulle mycket vara vunnet. 

Afverkningen å timmerskog har, på grund af de låga konjunktu- 
rerna. a sågadt virke, under året varit relativt liten. 

Däremot har huggning af massaved förekommit i ovanligt stor ut- 
sträckning. Massavedspriserna ha också under året varit högre än nå- 
gonsin. 

På grund af befintligheten af ej mindre än 35 trämassefabriker inom 
länet, som för sin drift kräfva omkring 30,000 kubikfamnar massaved 
årligen, torde massavedshuggningen blifva en synnerligen viktig faktor i 
provinsens skogshushållning. 

Gifvet är att en bättre afsättningsmöjlighet för skogsprodukterna 
höjer skogens värde och därmed gör skogsbruket mera lönande. Trä- 
masseindustriens insteg i en provins borde sålunda kunna hälsas med 
tillfredsställelse. Under nuvarande förhållanden vållar dock trämasse- 
industrien den enskilda skogsvårdens handhafvare allvarliga bekymmer. 

Med möjligheten att som massaved få afsättning äfven för smärre 
dimensioner följer ofta, att skogar som stå i sin bästa växt afverkas, 
skogar som genom sin tillväxt skulle lämna ägaren betydligt högre ränta 
än försäljningssumman insatt å bank. De i länet befintliga fabrikerna 
äro sulfitfabriker och sliperier och ha så godt som uteslutande endast 
användning för gran; följden häraf blir, att granskogen ensidigt afverkas. 


44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Huggning af endast gran är sällan eller aldrig i denna provins 


förenlig med en rationell afverkning, ty om endast granen borttages 
kan den kvarstående tallskogen sällan anses nöjaktig. 

En god beståndsvård kräfver, att samtidigt som granen afverkas 
äfven den tallskog hugges bort, som är undertryckt eller står hindrande 
för föryngringen. 

På grund af granens lämplighet för diverse husbehofsändamål, sär- 
skildt hägnadsvirke och krakstör, har densamma sedan länge varit hårdt 
efterhållen. 

Då härtill kommer massavedshuggningen är det uppenbart, att gra- 
nen på ett betänkligt sätt tillbakatränges. Detta kan endast motvägas 
genom kraftiga skogsodlingsåtgärder, särskildt med hänsyn till detta 
trädslag. 

I ett af trämasseindustriens representanter i dec. 1908 afgifvet be- 
tänkande uttalas, att brist å granskog för trämassefabrikationen redan 
hotar. Vi återgifva ur nämnda betänkande följande beaktansvärda 
yttrande: 

»Ser man åter utöfver den närvarande tiden, synes det vara uppen- 


bart att jämnvikt mellan efterfrågen och tillgång på virke endast kan 


åstadkommas genom höjande af skogsmarkens afkastningsförmåga. Att 
denna genom en mera intensiv skötsel kan betydligt bringas upp torde 
vara otvifvelaktigt, men härtill fordras att intresset för skogsvård och 
skogsodling blifver vaket och lifaktigt. Det är att hoppas, att detta 
intresse skall stärkas just till följd af den möjlighet, som genom pap- 
persmasseindustrien beredes skogsägaren att få afsätta mindre virkes- 
dimensioner än hittills varit möjligt.» 


Såsom i föregående omnämnts verkställdes under år 1908 genom 
skogsvårdsstyrelsens försorg, fullständig skogsodling och hjälpkultur å 


TVI RS Sa ER SET a Ts RB a ra RS AR LR år köra RSS ERA SAN ESKS ANS 1:07 2 NAR 


Dessutom skogsodlade omkring 40 st. aktiebolag och enskilda 
skogsägare, på egen bekostnad och under ledning af 
(FIA OLLES VS SNS AA IR ER SNR Bb node S Orr FOSS dSSSO SR 665 > 


Summa. 1,7 Sya 


Den skogsodling af barrträd, som under år 1908 utfördes inom 
Östergötland på enskild mark, beräknas på grund häraf hafva utgjort: 


föllstandiotsko2so dlingTaNomkrilS > Asse AS NT ASS 1,502 har 
Samt hjälpt tEENA pss doses ba « er Ar rd SR LS EAA 2350 


Summa — I1,737y mat 


i 


ek 


fed Ny 9 TA 4 R 
f hå 2 x 
Age AES TE Eat BI POET SKR Er LEG SR ROS of 
JE ANNE id PS Ae PA ff a 
4 . S 


rd SE ir (& 


RE. 


RA rt oo  ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


fe 

> Motsvarande FT RE VET ars NR ORSA RER SE TTR RR 1,600 har Å 
re » > KTL DS set Per SN Ler Ssetå fon åkt Ag 9 & eg ÖRE 2 
RR > RS LÄNS Sp a jr RESER ARR 0 Ra SÄ ARN 2,117 > "9 
; oo  Skogsodling med /Zöfträd, hufvudsakligen ask, har under år 1908 Por 
utförts å omkring 3 har. z 5 
ooo Resultatet af kulturerna kan helt naturligt ej nu förutsägas. Väder- JAG 
Ä ps NY 
leken har under året för trädvegetationen varit ovanligt gynnsam. SO 
SS Skogsvårdsstyrelsens kulturer ha ökats med omkring 115 har från 2g 
år 1907. Å enskild mark utförd skogsodling, utan skogsvårdsstyrelsens 3 
medverkan, är däremot afsevärdt mindre under år 1908 än 1907. 2 5 
Detta kännetecknar ingalunda minskadt intresse för skogsodlingen. 4 SA 
- Orsaken är uteslutande att finna i den under året rådande bristen på fr 
tallfrö. SS 
Åtvidaberg i april 1909. 3 
Theodor Adelswärd. 

Gunnar Ekelund. Joh. Karsberg. - ” 
SR. 
Åke Foachimsson. Za ; 
5 sÅ 
3 
Så 
. SS 
2 


A 
Åh, 


Kd a $ Å : å AN "WII SR EET 
” SKOGVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Revisionsberättelse, 

Undertecknade, af Kungl. Maj:t samt Östergötlands läns landsting = 
och hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedda revisorer för 
granskning af skogsvårdsstyrelsens inom nämnda län redovisning för "54 
dess förvaltning under år 1908, få härmed, efter slutad revision afgifva = 
följande SR 


Berättelse: 


Kassaredogörelse för skogsvårdsstyrelsens räkenskaper år 1908. 


Inkomster: er 
Behallning fransar dk O Off sn send slelestejes ere fria Na bo lsjs 5 AE bio lr Ne fis a esta b) SF TALS NA 85: 96 fa 
Statens och landstingets m. fl. bidrag: RR 
Länets landstingsområde tillkommande andel af hos k. statskontoret a 
innestående skogsvårdsafgifter för 2:dra halfåret 1907 ......... 8,920: — Re 
Statens bidrag till bestridandet af kostnaderna för upphållandet af rr 
Skogsvardsstyrelsernas verksamhet is... sosse see ses ds IA 2,500: — JR 
Af 1907 års riksdag beviljadt anslag till skogsodlingens befrämjande 4,000: — 2 : 
Östergötlands läns hushållningssällskaps anslag ..............sssessssor 20 4,000: — É 7, å 
Länets landstingsområde tillkommande andel af hos k. statskontoret ; VON 
innestående skogsvårdsafgifter för första halfåret 1908 ......... 6,158: 90 25,578: 90 pe 
HörSforsäld diverse Utteratäb få. bussisssdarfosisbus der ses RR LER FRE i 2 
SA OSA LA AR DLAMLOT  oöao seg fega ESA SAN SS Er RA ES SEEK SIR. NAR 1,004: 46 vå 
SAL OSA TEESE ORG a dad bEr ss tes od NANSEN fi SNR FE oR LE NAE I SE 2,140: 78 2 
» 2UPETO NAD Åen "AT ATG ÖJ a örten eh eds el rie kär bre drake Reco) ej SEE SAS SARA USE DE 
Kröstnad Mörsnskogsodling, under. IOO Hus. seeds sar sees essensen NN 14: 37 AS 
UPpP-rOCh"atskriffingstäntäss/s35 osm sekel ss rs snaran 62: 23 3252-20 | ; 
Löpande räkning med Östergötlands Enskilda Bank..............sssssossss sor 200 saraaa 4,93 1 SN 
Kronor 33,748: 05 | 2 
Utgifter: Sr 
JAS N bal Gäl sa HAE) a ILO LE skura fr TEE EE SAN SRS RAR SN AR Br non DDR PR DARE SUR SE SNS Go > 4,520: —" TRE 
ISEN BSS sg SA FR Rn an AA EA BEA NS SS SÖS Angers on 814755 VOR 
ATOnIn gar b OCh HarlyO dess lader esi slet ide sans ANS KD 0 Lee Aa erg Ses ein IS SS TEA 5,448: 357 ONE 
IDIVETSE TOM KOS UR ACL reva s dere far) sar sera ok, elep slND re bj i a ägs NSI IS fs fä) a lera a ENS Se es SEJ a sr SR SEA 1,259:- 03000 i 
EB FOKIAD STD OT ESS Es daner e 6 SS a iso es ve vis fifa a SA er T ks ser EA Ae Ar fe SE NA ARE NN 2,4 82-055 
FÅ ERT a) (ers RE oro SER rg SRA jet AR RER or AR on on og BR Bön ooS 4,257: 07 
RESO OCH dag rak tam nte Nat. csn. veden lena Arsenals ere [ra res SNS 1,224: 30 
Transport 20,006: 87 


e FRE ndbngskosnader 
Undersökning enligt Å 2 af lag 
RR Å- ELR en till redovisning 


Kronor 33,748: 05 


Enligt skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för året upptager: 


5 Förlagsräkningen: 
Ke Debet: , 
för Aloningar och arfvoden .....s...ecosicnooiesiråssntnnenen ös äg ek rsr annes dnr rö Rör nt 6,698: 35 
0 — Diverse omkostnader ... ssesmereernsersnesenasnenn nesesnetenrnenern neon tenn n ret nen enn enn nen 1,758: 06 
KRA EEOredrag ooo ar ess tees re sotonsnes öre sann on einer enn gor Fn sng sn ASA r bn ben en enn ont nr onto nn ann a 
Ry, est. sch | dactkaktamenten: ob. ögegs sstesaskassudss-sryrskstsendnandsars rss sekersnns söRf 1 ANG 60 
BI Skossödlingskostnad Ö.ossss-s-- ss sörsotesssesesesrs enär enär ss nen fre Ran sir Rent Ons snar 14,702: 60 
At TT SA SO ER SL Tra SE bb SAS AN tr tt er rr Lr SE SRA 70: 40 
Utgående balans (öfverskott).....o..os=---se-ssssenos FEN EL SE RR og Er SNRA 7,102: 36 
Kronor 32,541: 46 
w Kredit 
Ingående balans. ....sosesssseressrenern nen essensen ere nseenn tenor ennen stenen ennen nro non nn nn nan 090: 77 
- Bidrag från staten, landstinget och hushållningssällskapet = mmsooseeses-e> SKA 25,578: 90 
RR Ear SA TEES, SVIKIT ts tnsS ro0b Sår urasss vaser en scar enes ba 467: 66 
Plantskolor, > SIR NETeller 2 DR äag ds DNS SAGE OSA ER RENA AME 3,697: 04 
Skogsfrö, Vr TR Ar RASER ere VARSE EE Bor RE ar Sjor 1,807: 09 — 5,071: 79 
Kronor 32,541: 46 
Utgående balansräkningen: 
Tillgångar: 
TOD EST des för SALEN CS Pe v RANA TSE EIN (850 sp ENE RK ES RS 
TERS SA DE Sp RA SSIAS RAR NA AR FRE NE ARE Se RAT SR ENAT SST 206: 80 
Fröklängningsstugan vid SN ET LET D eg RSS ARI SIN 0 a RAR.  oNSR sens seeks na= 2,850: — 
NNE En AR RR ma a ola mr C sd Co R YE sor SUR SKANE EE SR SÄG ANAR SSE 1,160: 52 
FIT SAR fe” Sia Er Br VARAR at Sr TS SARS EAS 995: — 
(TTR STR sg AE Te 2 BESSIE a RARE ERA RRE SSA EE 3,105: 96 
TREE SH STL ERS SURA see Rae RR RENEE LA SEGRA SARAS SEI SAN NEAR 5,695: 60 
Kronor 14,087: 43 
Skulder 
Uderptiflands Enskilda Bank, löpande EAA AE ES de SE AS oss er era 4,898: 24 
yes BE ESR VS RR ao KN Jeger än SFR RE SE pA PORR 1,983: 32 
103: 51 — 2,086: 83 
28 RER Sr NE a a RA a 0 SJR TAFPET FENA NGE FREI VE 7,102: 36 v 
Kronor 14,087: 43 ; 


Revisorerna hafva genomgått 0 gr ärdbstydel protokoll o h 
räkenskaper med därtill hörande verifikationer och öfriga handlingar, 
utan att någon anledning till anmärkning förekommit. Styrelsens beslu 
att icke vidare upprätta skogsodlingskontrakt >»A >» anse revisorerna väl- 


betänkt och vilja med anledning af de ständigt växande skogsodlings- 
kostnaderna och de missförhållanden, som på en del ställen förekomma 


i fråga om arbetspris, tillstyrka att samtliga »A>»-kontrakt måtte upp- 


sägas. 
Med erkännande af skogsvårdsstyrelsens och tjänstemännens nit och 


omtanke om skogsvården inom länet, särskildt hvad angår skogsodlin- 
gens befrämjande och den goda ordning, som i allt synes vara rådande, 


få revisorerna tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 
Linköping den 18 juni 1909. 


.Wilh. Heyman. 


Ax. D:dt Lillieström. J. E. Kinman. 


| 
Redogörelse 
.” Oo . .” ” . .” 
för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands- 
. o ” . Oo em” 
tingsområde förvaltning under år 1908 jämte kortfattad 
.” . Oo . . 
framställning angående de enskilda skogarnas i lands- 
. o . o .” 
tingsområdet tillstånd och skötsel. 

Skogsvårdsstyrelsen får härmed vördsamt lämna följande redogörelse 

för sin verksamhet år 1908. 
Inkomster: - 
EET LIE TAT ERA EE rt Åt 2 fy RR on ar BA ERAN SA RS RESA NER PUDER RES OA 31,108: 46 
Statsanslag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet år 1908 ...... 1,500: — 
Stalsansapv Blicskopsodiingens DeframjantlC>.09C:.- das. «esse depeceerscnress sa vor Ad Skr ANS 4,250: — 
Skogsvårdsafgifter ...... SK RENAR a UR La ER äm am rare SBA JE st TE OREASE SE bn 34,862: 53 
CDS DE EUROS EINES TU: ar Segt SNR EEE. FANER Aer SN ENDE TRA BA EL 2,250: — 
FiOSkaeE betan 4 Rush a lninpssallSkapeltöp.-sss scott destess 5 pools SSL RSA oR Este 2,000: — 
Räntan af Lindströmska fonden för åren 1907 och 1008.....ssssssssssssssersossers arr 300: — 
CT of fen MR AASE Vg Bier VERA & RA NG LR NPR ög rr AES SRA NOS 
Summa kronor 77,774: 69 

Utgifter 
FIAT EETUEDE AA SESAE a AE EE SN SOLARIER STENS FR RR 6 se Så SR EEE TA 14,889: 50 
LATE EET EA Pt at a At mr TAN 1 ERA SVAN EUR SNRA IR 13, ER fr BR 2 pt Ng Era 269: 59 
STEG [BFT tf ret SAGE NED Ert SRS RS NE DERE ELER NR RS SE Er meg 118: 75 
SÄTE SE TE St se NAT. sne sf SR Fr RSK SSVREE ARE". 20 LET 100 INTE SN TESS RATES 306: 65 
BYTS SnAfeRARHET BINOUSEIING, LEVER DINE os occur seeks sen Scen de dan SS SENSE Era 2,175: 97 
PREL CEST LANE ROSE a des fa na SE rea a rk fr si AA RR RR da män see SS Sa 128: 81 
FIROPSVARUSKOMINHEER- SLS Vycr ses sa oops de sve SNRA LR ER Sh Neo Sk Baader bs Ra 8: 10 
BYTES; OCH TEVISGHER SAR ANSR SR ee oja a proteas SJR FE na Se mds a nasteedSAEE Mos 1,873: 05 
Före OCh (PESCErSAMMiR AIN, oe SSE SLA oe or «cn RR ERS P Usa duns stad Spa edan AsRE 17,653: 16 
ealining GL; arv TOR aa ns rada res RET ENAS a ata E Ada aa Sass SVR 40,351: II 
Summa kronor 77,774: 69 
Penningemedel, som ej för tillfället behöft tagas i anspråk, hafva 
varit insatta i Bankaktiebolaget Södra Sveriges afdelningskontor i Jön- 
köping och i Smålands Enskilda Banks afdelningskontor i Eksjö, dels 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 4 


Tan 


TE Shit AT GI 


Xx 
N 


EIN ar 


| 
FLESTA NN 


KA FRNIDEN 
Xr 


NV 


DIOYSPLORÅ ISVJ + 


(CE TRE 


LIPPISOQ. FLDYSVAÖTYS 


essens oP 
EE 
ss öp 
ESS 
PURE PfJONDOYSSUD) OQPA I 


Fe KLAN MAN 
REIN 
FR AAA 
== en 
2.450 


tb LÅ O00VUL 


000 00214 DJVYSG 


SINIdOMNOF 
AROR 
exe 


1 VCE Kost fa 
Fes « FACT MON yet 
Nf Aa PRE 

p ; ,; 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 


på deposition, dels på upp- och afskrifningsräkning. Vid årets slut voro 
medel insatta endast i den senare bankinrättningen. 

Inom styrelsen har genom ordförandens öfverstelöjtnant Fr. Kuylen- 
stiernas frånfälle skett flera förändringar, i det att förutvarande af hushåll- 
ningssällskapets förvaltningsutskott utsedda ledamoten godsägaren Ivar 
Berg blifvit af Kungl. Maj:t utnämnd till styrelsens ordförande, samt till 
hans efterträdare utsetts kaptenen friherre Fabian Lilliecreutz och till 
suppleant efter friherre A. Lilliecreutz, som afsagt sig uppdraget, gods- 
ägaren David Gustafsson på Torsjö. 

Som biträdande länsjägmästare har varit anställd herr Einar Bosxus. 

Till ordinarie länsskogvaktare i Eksjö länsskogvaktaredistrikt an- 
togs t. f. länsskogvaktaren därstädes E. Hj. Carlsson. Extra länsskog- 
vaktare hafva varit O. A. Troedsson, E. O. Johansson och Anton Jo- 
hansson. De tre ursprungliga länsskogvaktaredistriken hafva sålunda 
uppdelats på sex tillfälliga distrikt. Under vårskogsodlingen ha 15 
plantörer och under höstskogsodlingen 2 plantörer varit i verksamhet. 

Beslut har fattats, att de tre extra länsskogvaktarna från den I 
januari 1909 skulle fast anställas. 

Utom ordinarie vår- och höstsammanträdena, som hållits den 10 
februari och 21 december, ha 9 extra sammanträden påkallats. Under 
den 21 till 23 maj har af styrelsen inspektionsresa företagits genom 
södra delen af Vestbo härad. 

Skogsodling: 

Å 173 kontrakt ha under året kontrakterats 994 hektar mark, af- 
verkad före den 1 januari 1905. 

Skogsodlingsarbeten har utförts såväl under våren som under hösten. 
På våren har i hufvudsak utförts sådd, på hösten däremot endast plan- 
tering. Tallfrö fanns på hösten ej att tillgå, och kunde sålunda försöks- 
sådder då ej utföras. 

Tillgång till frö och plantor vid årets början: 
Frö: 
77 kg. svensk tall 
135 > su CSran 
Summa 212 kg. 
Plantor: 
396,000 7'/, tall 
108;50075/a, + 


Transport 364,3500 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


AE Vi HÅ kh 
Py « SN RLJ 


; 


"Transport 564,500 
491,500 "/. gran 
95,000 2/, >» 
TEE BOOT- CA 
44,000 [1 Zz 
13,400 fa z 
40,000 35 bergtall 
ITHO00I2/G > 
23,000 2/, hvitgran 
9,300 7/, sibirisk lärk 


Summa 1,423,500 plantor. 


Följande inköp af frö och plantor gjordes: 


Frö: 


45 kg. svensk tall 

SOK SEEriotan 

50 >» europeisk lärk 
Tr Rarbertetall 


Summa 692 


Plantor: or 

SN 

20,0001 "or tall OR 

ÖFO00 Cor 34 

97,000 "/o gran SÅ 

GOOSE | | 3 

9,000 +) 2 2 5 2 E 

1,000 2/7 Pseudotsuga Douglasii (Douglasgran) 2 

S Summa 234,000 plantor. | 
FA Vårskogsodlingen påbörjades den 23 april men var ej i full gång = 
RS förrän den 1 maj. Höstskogsodlingen fortgick under oktober och bör- = 
ED jan af november månader med början den 5 oktober. | 255 
en Medelkostnaden per hektar nysådd mark har under året varit: SR 
- VÄND EtS KO STI AC bend sel een oo SS SN ASS EN SAN TOJS2 | FN 
SSK KSLIDl ANGRCT KO rs door ch reko be Ada ASEA BES : NM 
sr PJäplörens JarbyOCle. us mös ec orkar ka ordet än 2:500 SR 
2 2 


Summa kronor 16: 56 


2) frö br - 6 
ASA JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 a 
IN & 0 
HE. 
Medelkostnaden per hektar nyplanterad mark har under året varit: 
= 
VÄNDE SLIT 3 KKR Pr ekt Sökt VAN PR S LASER SNES 27: 84 
a LE TTR) TAS Sa få EEE dB pls Fa INGENS RAL 2 & EA ; 
PILAR FÖTeRS, allVOCGE:onssors stelt ggn säs oon NISSE LETA 6: 84 6 
s & 
n Summa kronor 352: 36 - 
LETS -. -. - - o 4 . 
Den jämförelsevis höga slutsumman är beroende på, att omskolade = 
& = du . o -& År 
granplantor i rätt stor utsträckning måste användas. gr. 
Nedanstående tabell utvisar fördelningen af skogsodlingsarbetena å = 
kontrakterad mark, afverkad före den I1 januari 1903. 28 
| | Skogsodlad areal i hektar Arbetskostnad kronor : 
| i . é 
ffärad Nykultur = | — Hjälpkultur Nykultur = | Hjälpkultur 
| i | | é 
| Sädd > |) HER, Basket fe osader far on? Sä spe | 
| tering | | tering tering | tering AN 
| Vårkulturer: « 
| FÄVEER, oe oe | 31,30 3,50 5,00 I,00 238,25 50 | 38,50 14,30 2 
| | 3 
| It ESSÄ Sr fala NAR 43:35 — 33,75 — 386,75 — 169,01 = é 
| Norra Vedbo... 7,00 = | — — 90,14 -— | — | — bv. | 
| Södra Vedbo...| 48,80 | — 8,80 3.00 | 606,21 == 11 vässa SS 
| BIS Ear 25,90 2 == II,oo 273,80 = > 207,& ; 
| NICE TT rörd 40,80 2,30 3,00 3:00 576,75 67:75 309,75 26,25 R. 
| FISKbe a Les | 335 | 10,30 — 16,00 343,27 | 184,52 | — 137,32 R 
| MEStbOr Se sngAgo 6,25 88,30 | 17,00 | 1,843,95 | - T70,590 | 710,02] 226,10 2 
| Summa 414,40 22,55 138,85 | 51,00 | 4,359,12 472,86 | 1,014,58 751,01] é A 
| — = 
Höstkulturer: = 
' | I 3 
jr byg ERE RR = 4,60 | — 1,90 re 246,12 — 62,32 2 
' | r 
i. IF hj RR SRA = — = IO,co — I == — 903,50 d 
| | 3 
| Södra Vedbo. — ES 16,00 — | 153,26 -— 455,76 3 
RÖSTA Sober = 3,20 = 24,15 == Hi EA SS 253,76 53 
KE VERSER Let — 5,50 — 6,00 — 158,65 — I 11,25 Sd 
ÖSHOske et EEK NAD = 6,30 = 303,19 5 107,25 fp 
NEO ann | = 4,00 | — = — 116,25 — — q 
| | i 
Summa | = 32,30 — | 64,55 — 1,054,34 — 1,083,84 
Sammandrag: 22 
Vårkulturer ...| 414,40 | 22,55 | 138,85 | 51,00 | 4,359,1:2] 472,86 | 1,014,38 751,01 : 
3 2N 
; Höstkulturer ... — 32,30 — 64,55 — 1,054.34 -— 1,083,84 2 
Summa | 414,40 | 54,85 | 138,85 | 115,55 | 4,359,12 | 1,527,20 | 1,014,58 | 1,834,85 ; 
; —— — >  Y monm>veoeoe- 5 
| 469,25 254,40 ; 
cd 


be NN 
PALAST 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


På kontrakterad mark har blifvit utsådt: 
81,9 kg. tallfrö 
och 341,5 » granfrö 


Summa 423,4 kg. 


och utplanterade: 


403,000 tallplantor 
151,050 granplantor 
30,000 bergtallplantor 
5,400 sibiriska lärkplantor 
1,000 Pseudotsuga Donglasii 


Summa 590,4530 plantor. 


Frö har utlämnats till halfva inköpspriset till 435 rekvirenter 
med 53,9 kg. tall 
och 82,8 » gran, samt till inköpspris 
tilltr6 Frekv. medi, 0,4 3>0ttal 


103,4 ROTA 
och 4,0 >» europeisk lärk : 


Summa 343,5 Kor fö. 


Till en rekvirent har utlämnats 
1,050 st. ?/, sibirisk lärk. 


Af ofvanstående rekvirenter ha 42 erhållit biträde af plantör för 
utförande af skogsodlingar, och ha sålunda skogsodlats genom nysådd 
INNSSAG. NE 

Sammanlagda skogsodlade arealen, inbegripet skolplantering, upp- 
går till ; 

653,93 har nykultur 
och 254,40 >» hjälpkultur 


Summa 908,33 hektar. 

Omöjligheten att kunna anskaffa tillräckligt mycket tallfrö är orsa- 
ken till, att ej större areal kontrakterade gamla kalmarker under året 
skogsodlats. | 
Plantskolor : 


Förutom befintliga 3 fasta och 8 mindre plantskolor, hvaraf plant- 
skolan vid Eksjö ytterligare förstorats, ha ytterligare 3 fasta och 1 mindre 
planlagts, och uppbrytningen delvis påbörjats. De nya fasta plantsko- 


4 i N 
” FR SAR a AR 
As h RYSKE a re Sör pe 
- Å - ps ev 


MERA 


ÅR 3 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 55 


 lorna äro belägna vid Nässjö, Hvetlanda och Nissafors, den mindre vid 
Rud i Bottnaryds socken. Plantskolornas sammanlagda uppbrutna areal 


utgjorde vid årets slut omkring 3 Hektar. 


I plantskolorna har blifvit utsådt: 


21 kg. tallfrö 

15 > granfrö 

3 > europeisk lärk 
1 2 bergtall. 


Summa 42 kg. frö. 


och omskolade följande antal plantor: 


305,700 st. granplantor 
2,600 > sibiriska lärkplantor 
5,300 > europeiska > 
11,000 > bergtallplantor. 


Summa 324,600 st. plantor. 


22 ar, som tillförts kali och superfosfat, ha varit besådda med 
seradella. Som gödningsämne har äfven användts kompost af dyjord 
och kalk. 

I plantskolan vid Eksjö har sädesflyet anställt stor skada å de un- 
der våren omskolade 1-åriga granplantorna, hvarjämte äfven angripits 
?/; och ?/, granplantor. 


o 


Någon skada å tall och lärk har däremot ej förmärkts. I plantsko- 


o 


lan vid Edh har ollonborrlarfven anställt skada å ?/, granplantor. 


Skolplantering: 


I 73 socknar ha planteringsdagar med skolbarn ägt rum enligt 
samma grunder som förut, och ha därvid undervisats 3,460 barn, hvar- 
vid skogsodlats 67,18 har med 536,3 kg. granfrö och 35,3 kg. lärkfrö. 


Skogsvårdskommittéer : 
Vid årets slut funnos kommittéer i 116 af länets 127 socknar emo 


79 föregående år, sålunda en ökning under årets lopp af ej mindre än 
37 kommittéer. 


74 
SS 


3 
Es 
CA 

ör 


56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Skogsundervisningen: 


Undervisning har under detta år, i långt större utsträckning än 
förut varit möjligt, lämnats skogsägarna på egen skog, hvilket ingått 
som en mycket viktig del i länsskogvaktarnas åligganden, hvarförutom 
undervisning lämnats åt skolbarn under planteringsdagarna. Vid folk- 
högskolorna i Nässjö och Vernamo ha afhållits kurser, omfattande så- 
väl praktisk undervisning som äfven teoretisk, den senare belyst af 
skioptikonbilder, Hvardera kursen har omfattat omkring 25 undervis- 
ningstimmar. Ehuru dessa kurser, som varit offentliga, förlagts till 
februari och mars månader, ha de dock ej rönt någon nämnvärd an- 
slutning af utomstående. Föredrag ha hållits vid tre hushållsgillessam- 
manträden samt vid en af hushållningssällskapet anordnad småbrukare- 
kurs i Jönköping. Dessa senare synas vara särskildt lämpade för läm- 
nande jämväl af en något så när ingående undervisning i skogshushåll- 
ning, hvarvid dock är att märka, att den därtill anslagna tiden ej bör 
tilltagas för knappt. 300 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrif- 
ter ha under året inköpts och utdelats. 


Skogsundersökning och afdikningsundersökning: 


Skogsundersökning i förening med upprättande af karta, bestånds- 
beskrifning och hushållningsplan har under året verkställts å tre sär- 
skilda hemman, hvilkas ägare därom ingifvit ansökan. 

Å 19 hemman har undersökning af sankmarker för afdikning jäm- 
väl ägt rum på ansökan af ägarna, och har anslag med hälften af den 
beräknade arbetskostnaden beviljats till 8 af dessa, hvaraf dock endast 
5 ämna begagna sig. En afdikning, hvartill anslag i likhet med ofvan- 
stående förut beviljats, har under året afsynats och godkänts. 


Länsskogvaktarna 
ha under året sammanlagdt haft 1,227 förrättningsdagar utom hemmet, 


hvaraf 221 7/, åtgått för lämnande af rekvireradt biträde i enlighet med 
följande tabell: 


a N ä p Fd 
RE FRIES RE ERFAR I RPS VE 


= rv IE JR EN 


ät 1 "RR 


RA 
+ 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 57 


TE | I | 
| oo | BISATe | Biträde | Biträde [0 EN 
Biträde | vid vid Biträde | Antal | Fröträd 
2 vid | YTA | afverk- | utmärk- | >... | utmärkta | Antal 
Härad [ÖSKOPS=N fasen - I vid utmärkta | — 
SKORCRSILS mmles.. 3 AKNSS PE 5 | d å areal |ställen 
o | | planläg- af gallring | fröträd - 
- | vård behand- | Sr | har 
li | gande | fröträd | | 
| ing | 
| | 

PELARE oc nee PROS = 6 12 2 972 26,00 15 

| Mass | SENS = 2 — | 279-10 0 I 
ERE OR RNE LAN a en ER 3 en 2 SSR gator I 20. 
Norra Vedbo — | -— I 2 | — | 621 | 17,00 | 2 | 
Södra Vedbo 18 fö [AoA 1300) SIG kli KAN Korgen 
| 3 Sir ARA = | POE SS | 1,129 25,65 23 | 
Västra — ...... fog SHE I Nr NÄ na RE a KV 4 Ve (SIN 
FEAR 5 [SA = ERS or AÅ 1,589 | 40,40 | 20 

| 

ESO rasssce 13 lir I 6 = 564 17,50 20 | 
| Summa VC FR a 30 103 3 rg Å 10,953 | 200,78 | I61 | 


Öfriga dagar har lämnats undervisning, upptagits frörekvisitioner 
för skogsodling 1909, uppgjorts förslag till kontrakt för skogsodling af 
mark afverkad före den I januari 1905, besiktigats mark för skogsod- 
ling och år 1906 verkställda skogsodlingar för utförande af eventuella 
hjälpkulturer samt slutligen undersökts afverkningar. 

Förutom ofvan upptagna förrättningsdagar ha länsskogvaktarna va- 
rit sysselsatta dels med arbeten i de fasta plantskolorna, dels med upp- 
rättande af rapporter och förslag samt slutligen stått allmänheten till 
förfogande i hemmen. 


Åfverkningar: 


Af länsskogvaktarna har upprättats beskrifning och kartutkast öfver 
253 afverkningar, som af dem blifvit undersökta, hvarjämte af länsjäg- 
mästarna närmare undersökts ett flertal under behandling varande af- 
verkningar. 95 afverkningar ha omedelbart blifvit ordnade. 4 under- 
sökningar jämlikt $ 2 lagen ha blifvit verkställda och 6 öfverenskom- 
melser jämlikt $ 3 lagen kommit till stånd. Ett mål har handlagts vid 
domstol och var oafgjordt vid årets slut. Högsta domstolen har fällt 
tre utslag. 


Fröklängningsanstalten: 

Arbetena med fröklängningsanstalten i Nässjö ha under året fort- 
skridit så långt, att densamma vid årets slut stod färdig att tagas i be- 
sittning. 


” 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Vid ordinarie höstsammanträdet den 21 december 1908 uppgjordes 


nedanstående förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1909. é 
Inkomster: 
BEN allnin sana (0 OS äre et oro gr AS na Sa fe ac lefe art fo gse JALa Slas SER ff ANE ENE vh 227000; 
SLOTS rö [SEN (DU FNS ARRENDE REK I SÅSER SEEN REA ER NE DR RS do SARA 30,000 
Statsbidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet s..ssssssssssssaaa 1,500: 
Statsbidrag till skogsodlingens STAD ACE do erat as sön ie Ule nte 015 öjofå, ss 5) Sof RE FS)SNarS NESS Ne sies FA 4,250: 
IB (Cra Skran slam Stil get... aret le ANNA SR SAS a sj Nee ers bref ola) ARE AD SSE kr NF2H250: 
Bidragstransbusballninessallskapet, > ewa sens s srt derra dee firade SAR ESR KR l12;000: 
Räntan af Lindströmska fonden för lärkträdsplantering,...........sesssesse-sosesssaser 150: 
192504 8 00 eSATA EAS SIE Vern (CR pr AN rn Ra BRN RA RA BA TR Sr An art 1,500: 


Utgifter 
KIKO8 SO CT OR Sh Ls ek Stars HAN Era SE Ra fr RSS TE Ted fe fa ej SR HA SAS 15,000: — >) 
IBEÖLÖ CRED LAT ÖT A RN a mr a nd a bo fås sa fe RT re ASSA SAS 3,000: — 
SÖ VTNISO PES RASAR ER RS LP LNB TR SfE ET RR Dra fö FE SA NER ASS Ra 10,000: — 28,000: — 
DOPET END (2 Görs RSS TAS LS ME ES AA RN FEL RR AT BRANDS AN AS SSA 1,500: — 
TERGUL SSL EN aa ID AG SR EE RSA YRAN SEE RE EEC SBA LR ap ÄR AS ÄRE AE ar EA 500:.=- 1 2,0008- 
Hitycknin oSFOChkannoOnSkostnadet- 0 sp dm (ss sejd sasse arts sl ss jern jeSSLALS Sf ER 1;500:-- 
DE (2110) 21 fr ae LÄSAREN SERNER AR ER SEA 1 ET I ee sek ERS ME SER EA KI NE ucres TOO 
USD) VTI AStar EN SPL OM ch SNES Re ref Er Ne SERIE hrs en BSR et les SR 3,500: — 
» BYTESDIATA EG Lr RAR SR a ESS dotter Ne söka fore Aj 300: — 
> STO Oe 5 re RR SAR FaR om RA be a EV UA RA 1,200: — —5,000: — 
Biträdande: lans] apmastarensnlölls too. d. ost sts re SIA HSE äs Nee tb SEE 1,800: — 
> » TES OT NT 2 SR ERE Sa SA 2,200: — —4,000: — 
OFlansskopyaktares döDEr ss mms tgsude: stR SR tes As ss EOS 4,800: — ; 
> TE SOL by of systers sg a ere koja IST of LAT FASEN EAA SS DRA RA AN reas 6,000: — 10,800: — 
LENE NUDER Seg TN SEEN NE PES SÄ bd rf Det elr RE, NR dr SDR er SS BI SR Ao GR EE nd 3,5005 — 
BYTTS CIO CIETEVIS OKC ser bkele ses NE SRS ös sffr Se IS K SEE Dre TSE RR GR FA NPR LL 1,500: — 
Hör ötmdstromska” tondmedel verkställd lärkträdsplantering. => sms son 5 REN 150: — 
EEOLTAN STD SG SAN STAL TÖI fee do ute see nrs je VASS AE AA SNRA eo SR AE Sa SNS ole sk RN I AREA 5,000: — 
Behallnin gatu är TOLO revs cbol dog se bef rela tr eb sus ls Ad SA SKEN BRO 2,100: — 
Summa kronor 63,650: — 
Allmän öfversikt: 5 


Som en naturlig följd af den verksamhet, som härför utöfvas, bör- 
jar redan nu att i ej ringa grad framträda ett ökadt intresse för åstad- 
kommande af en förbättrad skogshushållning. Härtill torde också bi- 
draga ökad efterfrågan på vissa skogsprodukter i förening med minskad 
tillgång. Sålunda har efterfrågan på gran synnerligast till massafabrikerna 
märkbart stegrats. På grund af låga virkespris ha skogsförsäljningarna 


Då 


- vå 


sc å 


” 


ä 4 é « Jå - 
' VT å + jäv A - Än Nar 
j S JANE - | 
Fas Se a i Vv a NR a 


je 


JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 


varit fåtaligare än hvad eljest är vanligt, och skogsafverkningen var, 
synnerligast i början på det nya afverkningsåret, föga liflig med undan- 
tag för massaved. Tvenne trämassefabriker äro under byggnad i länet, 
nämligen vid Hylte i Långaryd socken för sulfitmassa och vid Nissafors 
i Mo härad för mekanisk massa. 

På initiativ af ledamoten i Lommaryd sockens skogsvårdskommitté 
kapten K. Lagerman, har under året i samtliga landtkommuner i länet 
upptagits frågan om bildande af sockenallmänningar och tack vare det 
energiska arbete, som kapten Lagerman härför lagt i dagen, däri han 
hvarken skytt mödor eller kostnader, föreligger redan nu ett ganska 
godt resultat, hvilket framgår af följande uppgifter: I 56 kommuner 
har till bildande af en sockenallmänningsfond anslag beviljats — i ett 
fall uppgående ända till 300 kronor — att utgå under ett eller flera 
år. I 19 kommuner har fond åstadkommits genom personliga bidrag, 
12 kommuner ha tillsatt kommittéer för utredning af frågan. I öfriga 
kommuner är resultatet ej ännu kändt eller frågan för närvarande af- 
slagen. - 


Eksjö den 23 april 1900. 


Ivar Berg. 


Ordförande. 


Oskar Erickson. 
Af landstinget utsedd ledamot. 


Fabian Lilliecreutz. 


Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott 
utsedd ledamot. 


Henrik Carbonnier. 


60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, som erhållit uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- 
sens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess förvalt- 
ning under år 1908, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, här- 
med afgifva följande revisionsberättelse: 

Revisorerna få vitsorda, att det i styrelseberättelsen intagna utdra- 
get ur räkenskaperna är i öfverensstämmande med de af oss granskade 
räkenskaperna och utgör behållningen vid 1908 års slut: 


TON tant. LuKaSSAN 2 onssg ense ss SANN Nee 2220:050 
Innestacnde itibane 2. söcmscccrestssss sees 22,228: MI DordgN ON 


Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer. Vid 
granskningen af säkerhetshandlingarna eller mot deras förvarande har 
ingen anmärkning förekommit; de föreskrifter, hvilka omnämnas i $ 8 
af reglementet, ha till alla delar iakttagits och har skogsvårdsstyrelsen 
haft sin ämbetslokal i Eksjö, hvarest handlingarna förvaras. 

Den i föregående årets revisionsberättelse omnämnda fröklängnings- 
anstalten i Nässjö” är nu fullt färdig och har varit i verksamhet sedan 
innevarande års början samt synes oss nu särdeles ändamålsenligt upp- 
förd och inrättad. 

Skogsodlingarna hafva under år 1908 pågått i samma omfattning 
som under nästföregående år. 

Skogsvårdsstyrelsen äger nu 3 fasta och 8 mindre plantskolor i 
länets olika delar, hvaraf vi besökt den vid Eksjö befintliga om 1 hektar, 
hvilken synes väl uppfylla sitt ändamål. 

Räkenskaper och förvaltning äro handhafda på ett i allo lofvärdt 
sätt och då ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, så få 
vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänste- 
män för det år revisionen omfattar. 


Eksjö den 25 maj 1909. 


E. W. Lavén. 


Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


August Stork. Hj. Leyonmarck. 


Utsedd af landstinget. Utsedd af hushållningssällskapet. 


sake Sa 


MMA 


UP JNA 


Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet 
och förvaltning år 1908. 


De enskilda skogarnas tillstånd. 


I stort betraktadt, hafva länets skogar under året genom minskad 
afverkning kommit i åtnjutande af en välbehöflig >afverkningsfred>, och 
då åärstillväxten till följd af sällsynt gynnsamma väderleksförhållanden 
varit särdeles god, torde för året 1908 uppstått ett visst jämnviktsläge 
mellan skogens tillväxt och afverkning. 

Glädjande att säga, tyckes den skogsägande allmänheten alltmer 
börja uppfatta vikten af fröträdställning och därmed jämförliga åtgär- 
der, för åstadkommande af återväxt genom naturens egen verksamhet. 
Också hafva under årets lopp genom länsjägmästarens försorg ett större 
antal fröträdställningar blifvit anordnade. 


Skogskulturerna. 


Den allmänna bristen på inhemskt tallfrö verkade i någon mån häm- 
mande på årets skogsodlingar. I all synnerhet ansågs rådligt, att upp 
skjuta skogskulturerna inom de egentliga rymarkssocknarna Lidhult, 
Odensjö, Vrå, Torpa, Hinneryd, Traheryd, Hamneda, Nöttja, Anner- 
stad, Kånna, Ljungby, Berga, Hvittaryd och Dörarp, inom hvilka sock- 
nar endast undervisning i skogsodling vid skolorna blef meddelad. 
Inom ofvannämnda socknar, hvilkas kala ljungrymarker uppgå enligt 
beräkning till minst 753,000 hektar, måste i fröblandningen för skogssådd 
ingå åtminstone ?/, tallfrö. Talrika försök hafva nämligen gifvit vid 
handen, att sådd af enbart eller med liten tillsats af tallfrö uppblandadt 
granfrö å sådan ljungmark gifver misslyckade kulturer, tillföljd af den 
näringsblottade ytmarken, hvari den flackgående granroten nödgas ve- 
getera, medan däremot tallroten redan vid plantans spädare ålder söker 
sig ned i den näringsrikare alfven. 


De skogsodlingar, som under året blifvit utförda på frivillighetens vä 


och till hvilka skogsvårdsstyrelsen afgiftsfritt tillhandahållit skogsfrö, 
plantor och plantörsbiträde, hafva omfattat en areal af 850 hektar, hvar- 


till åtgått 849 kilogram något tallblandadt granfrö samt 70,000 barr- 


trädsplantor. Skogskulturerna hafva utförts under ledning af 18 st. plan- 
törer. Såsom villkor för skogskultur har nu liksom under föregående 
åren fordrats skogsodlingsecmrådets fullständiga rensning från marbuskar 
och skräpskog, emedan sådan utgör hinder för plantornas fortkomst, 
samt i större eller mindre grad omöjliggör uppkomsten af jämna, likål- 
driga framtidsbestånd, hvilka alltid lämna större 'kubikmassor på viss 
yta än olikåldriga sådana. Däremot har bränning eller undanrödjning 
af ris ansetts nödig endast, där sådant varit hinderligt för skogskulturen. 

Vid länets folkskolor har undervisning i skogsodling meddelats af 
de såsom själfständiga skogsplantörer godkända skollärarna, eller, där 
sådana saknats, af styrelsens plantörer. 

Skogsvårdsstyrelsen har såsom vanligt till dessa skolkurser tillsläppt 
skogsfrö, hvarjämte lärarna tilldelats kontant godtgörelse för tidspillan 
och eventuellt öfverläsningsdagar, samt skolbarnen gratifikationer såsom 


uppmuntran. 
Nedanstående tablå åskådliggör skogskulturerna vid länet folkskolor 
år 1908. 
| | Gratifik 
[IEA | Ds | Gratifikationer 
| Skogsodlad | Användt | SA ee ka 
Antal Antal barn- | fiharnen fock 
| areal I  skogsfrö | lä 
| | ärarna 
skolor dagsverken | NÅ 
| | | | 
Hektar Kilogram | Kronor 
| | | 
129 | 11,964 | SIT | 243 [SOS 


I nästan samtliga socknar hafva skolråden beredvilligt medgifvit 
planteringsdagar och i några fall ökat dessas antal för skolorna; dock 
hafva några skolråd på uppgifna motiv undandragit sig ifrågavarande 
medgifvande. 

Årets samtliga skogskulturer genom skogsvårdsstyrelsens medver- 
kan hafva sålunda omfattat en sammanlagd areal af 1,161 hektar (= 
2,322 tunnland), hvartill åtgått 1,092 kilogram barrträdsfrö och 70,000 
barrträdsplantor. Härtill komma 20 kilogram barrträdsfrö för plantsko- 
lornas behof. 

Hela skogsodlingskostnaden, inclusive inköp af skogsfrö, skogsplan- 
törernas arfvoden och resekostnader, skolbarnens och lärarnas gratifika- 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 


tioner samt plantskolornas skötsel, har under året uppgått till kronor 
11,181: 04. 


Kontant bidrag till skogsodling af äldre hyggen. 


Skogsvårdsstyrelsens erbjudande att medelst bidrag intill halfva be- 


räknade kostnaden för hyggesrensningen och markberedningen, samt 


dessutom tillhandahållande af fritt skogsfrö och plantörsbiträde, gynna 
skogsodling å gamla kalmarker, har ännu icke ledt till begagnande i 
större omfattning af den sålunda erbjudna förmånen. Under året hafva 
dock i berörda syfte inkommit fem ansökningar, hvarjämte kontanta 
bidraget till tvenne sökande, som fullgjort stipulerade villkoren, blifvit 


utbetaldt. 


Kontant bidrag till utdikning af försumpad skogsmark. 


Ansökningar i ofvanberörda syfte hafva under året inkommit till 
ett antal af 22 st. Å de flesta af ifrågavarande försumpningsområden 
hafva dikningsplaner och kostnadsförslag blifvit af länsjägmästaren upp- 
rättade. Endast ett af dessa dikningsföretag blef emellertid under året 
fullbordadt, samt kontanta bidraget, uppgående till halfva uppskattade 
dikningskostnaden, till sökanden utbetaldt. 

Försumpningen är en kulturfiende, som årligen inkräktar å landets 
skogsmark. Den är ett smygande ondt, hvars fördärfbringande verk- 
samhet långsamt men säkert når sitt mål, såvida icke människan mot 
detsamma sätter en verksam hämsko. Dess långsamt fortskridande na- 
tur, hvars verkningar fortgå under decennier, kommer människan att 
ofta underskatta fiendens betydelse; och skulle äfven en och annan jord- 
ägare inse, att hans skogsmark befinner sig i sjunkande förräntningsför- 
måga, så afskräcka honom de dikningskostnader, som äro nödiga för 
försumpningens upphäfvande. 

I stort sedt sakna dock våra flesta skogsägare en öppen blick för 
försumpningens faror, sakna intresse för skogsmarkens vård, samt under- 
skatta i allmänhet utmarksjordens betydelse och värde såsom förränt- 
ningsfaktor och >»ryggstöd»> för jordbruket och hemmanets hela eko- 
nomi. Ur dessa förhållanden har småningom utvecklat sig den i be- 
rörda syfte sorgliga likgiltighet, som utmärker större delen af vår skogs- 
ägande allmänhet. 

Försumpningens orsaker äro flerfaldiga. De mest i ögonfallande 


Aa AN 


4 


- F 
se dt SR da ARA RARE AN AE 


nn SA TR NE 


Ma AS 


FERLIN ww Vy NEUE SPLIT AN 


Pr ITV 


R 
fe 
S 
4 

- 


64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


förefinnas i angränsande högmossar och »flyn»>», hvilka fortfarande be- 
finna sig i full tillväxt och därigenom pressa grundvattnet upp öfver 
den lågliggande angränsande skogsmarken. 

En annan och icke mindre vanlig orsak till försumpning är igen- 
vallningen af naturliga afloppsflöden, såsom bäckar och rännilar. 

Den minst uppmärksammade och därför måhända farligaste orsa- 
ken till försumpning är den, som på plana lägen med högt grundvat- 
ten inträder genom den förr genomsläppliga och porösa alfvens förtät- 
ning, hufvudsakligen på grund af kemiska krafters inverkan. 

Men ej blott som förstörare af skogsmarken verkar försumpningen 
skadegörelse. Därtill kommer äfven ökad frostländhet, ett faktum, som 
erkännes af s väl erfarenhet som vetenskap. Öfver sumpmarkerna 
lägras under klara nätter den gråhvita frostdimman, som, följande omärk- 
liga vinddrag, sprider sig inåt skogen och öfver angränsande kultur- 
fält. I lindriga fall verka dessa dimmor ett försenande inflytande på 
kulturväxternas utveckling; i svårare fall medföra de verkliga frostska- 
dor, som förstöra åkerns äring, åstadkomma förfrysning af granens års- 
skott samt stundom de spirande skogsplantornas fullständiga undergång. 

Ett lärorikt bevis på utdikningens lokala nytta inhämtas af följande 
jämförande exempel. Natten till den 17 september 1907 inträffade frost 
inom en stor del af Kronobergs län. Dagen efter frostnatten besökte 
länsjägmästaren Dädesjö socken och fann här vid undersökning af trak- 
terna kring de stora outdikade mossarna mellan Are sjö och Linnebjörke 
sjö, att frosten icke blott svårt härjat hafrefälten på mossodlingarna, 
utan äfven i hög grad skadat skogens späda plantväxt, under det att 
samtidigt ingen nämnvärd frostskada förmärkts i trakten af den en mil 
därifrån belägna och för några år sedan utdikade Elgamossen inom 
Lenhofda socken, ehuru denna förut starkt frostspridande högmosse är 
belägen omkring 60 meter (200 fot) högre än Dädesjömossarna. 

Skogsvårdsstyrelsen söker genom kontanta bidrag, liksom äfven ge- 
nom upplysning, att verka väckelse och intresse för utdikning af för- 
sumpade skogsmarker inom länet. Skulle dock en återeröfring för kul- 
turen och produktionen i stort kunna äga rum af försumpningens redan 
gjorda landvinningar; skola de stora och små frosthärdarna kunna ut- 
plånas eller deras fördärfbringande inflytande åtminstone inskränkas, så 
fordras statsmakternas understöd till utdikningar i vida större omfång 
än hittills skett. Af anslsgen till frostminskning och mossodlingar har 
Norrland tyvärr hittills tagit lejonparten. Till därvarande öde eller gles- 
befolkade trakter hafva de stora anslagen gått, under det att landets 
södra, kulturbärande delar blifvit jämförelsevis styfmoderligt behandlade. 

Formen på våra frostspridande och på kringliggande skogsmarker 


Md RN GR AR RR ROIOTN 
SN 


KX 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Ö5 


inkräktande mossar och flyn är i allmänhet långsträckt, och ofta genom- 
löpa de flera socknar. Den enskildes diknings- och odlingsföretagsam- 
het hämmas eller rent af omöjliggöres genom saknaden af afloppskana- 
ler genom de stundom milsvida mosskomplexerna. Endast genom på 
statens initiativ och kostnad utförda uppgräfningar af hufvudkanaler ge- 
nom de stora mossträckningarna gynnas och befordras den enskilda 
företagsamheten beträffande utdikningar, vare sig dessa afse mossodling, 
frostminskning, eller utföras i skogsvårdssyfte. Utdikningar af frosthär- 
dar och försumpningsområden äro åtgärder af allra största betydelse för 
länet, ej minst därför att desamma medföra klimatförbättring till fromma 
för sädeskulturen och för skogshushållningen. 


Skogsafverkningar påkallande styrelsens ingripande. 


Under året hafva af styrelsens tjenstemän besiktigats 700 skilda 
afverkningsområden, och har beträffande flertalet åstadkommits godvillig 
uppgörelse, så att 129 skogsodlingsförbindelser upprättats. Den skogs- 
areal, som dessa förbindelser omfatta, utgör c:a 558 hektar EE TIG 
tunnland). 

I nio fall har uppgörelse ej kunnat träffas, hvarför styrelsen nöd- 
gats hos Kgs. Befallningshafvande begära sådan undersökning, som 
omförmäles i $ 2 af gällande skogslag. 

Af dessa laga syner hafva tre kommit till utförande, tre blifvit in- 
ställda till följd af godvillig uppgörelse, hvarjämte de tre återstående, 
i afvaktan på snöfri mark, ännu äro hvilande. 


Skogsvårdskommittéerna, 


Inom 32 socknar förefinnas skogsvårdskommittéer, och vore önsk- 
ligt att sådana jämväl inom länets öfriga socknar blefve bildade. 


Prenumeration å folkskrifter. 


För utdelning bland den skogsägande allmänheten, till folkskollä- 
rarna, skogsvårdskommittéernas ledamöter m. fl. har styrelsen prenume- 
rerat på 500 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter samt 100 
exemplar af tidskriften »Skogvaktaren>. 

Dessutom hafva till allmänheten utdelats flera hundra exemplar af 
länsjägmästarens broschyrer: > Handledning vid skogsodling» samt »Skogs- 
markens försumpning, dess faror och botemedlen däremot>. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga i. 5 


os SR 


Disponibla medeis placering. 
Styrelsens löpande affärer förmedlas fortfarande af Sydsvenska Kre- : 
dit Aktie-Bolagets och Skånes Ensk. Banks afdelningskontor i Växjö! js 


medelst depositions-, giro- och sparkasseräkningar. 


Skogsvärdsstyrelsens sammanträden och expedition. 


i 


Seen har under året haft 10 sammanträden under tillhopa 12 Se ; 
dagar å dess expeditionslokal i Växjö. 


Oberäknadt ansökningar om skogsodling, cirkulär m. m. utgjorde ÅR 2 
ingående diariserade skrifvelser 450 och utgående expeditioner 454 st. 


pra « 
SAR fn 


"pd 


Må 


"MESSIAS Te 5 
= FIFTSEE FOR US SRS PEST ATTAN 


AA TT 


Å 


RET VIPERS ENE 01 SNRA ENN PIC RE RE TN SE RE ST 0 EN RITA 
EJÖr fm < dd : . S 


” 


KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 


Skogsvårdsstyrelsernas i riket allmänna möte i Stockholm, 


däri länets skogsvårdsstyrelse deltog, tog sin början den 10 december 
och fortgick under loppet af en vecka. 

Uti till mötet ingifna särskilda motioner hade styrelsen hemställt: 

dels att mötet måtte uttala sig för sådan ändring i $ 1 af lag an- 
gående vården af enskildas skogar den 24 juli 1903, att jordägaren, 
men ej skogsafverkaren, göres ansvarig för skogens återväxt — dock att 
härigenom icke skedde någon ändring i $ 13 af samma lag; 

dels att mötet ville söka åvägabringa ett tillägg till samma lag, att 
för återställande af skogsåterväxt genom skogsodling ej finge användas 
sådant frö eller plantor, som vederbörande skogsvårdsstyrelse funne sig 
icke kunna godkänna; 

dels ock att mötet måtte hos Kungl. Maj:t göra underdånig fram- 
ställning, att nu gällande lagbestämmelser till förekommande af skogs- 
eld eller dess hämmande måtte blifva föremål för skyndsam revision, 
till ernående af tidsenliga och skärpta lagstadganden. 

Dessa motioner blefvo remitterade till utskott, som däröfver afgåfvo 
utlåtanden. 

Det utskott, som behandlade förstnämnda motion, ansåg emellertid 
någon förändring af lagstadgandet i föreslagna riktningen, åtminstone 
för närvarande, icke böra vidtagas, helst lagen ännu verkat så kort tid 
och, enligt uppgift, lagstadgandet för de nordligare länen visat sig vara 
af stort gagn; hvarföre utskottet hemställde, att framställningen icke 
borde till någon mötets åtgärd föranleda. 

Vid motionens behandling i plenum blef mötets beslut i enlighet 
härmed. 

Med föranledande af den andra motionen hemställde utskottet, att 
mötet måtte besluta und. skrifvelse till Konungen med hemställan, att 
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning därom, huruvida icke de 
föreskrifter, som på grund af Kungl. Landtbruksstyrelsens förslag möj- 
ligen komma att meddelas med afseende 3å införsel till riket af och 
handel med utländskt frö af rödklöfver, alsikeklöfver och humlesmäre, 
skulle i tilllämpliga delar kunna komma till användning vid införsel till 
riket af och handel med utländskt barrträdsfrö, samt, därest så skulle 
vara förhållandet, det täcktes Kungl. Maj:t låta föranstalta om lagstift- 


ning i ämnet. 


vå 
J 


yi SÄ 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 608. 


Denna utskottets hemställan blef af mötet godkänd, och har därmed ; 


yppats utsikt, att en för landets skogsväsen ytterst viktig fråga, näm- 


ligen mojlcbet att utestänga det fördärfbringande tyska tallfröet, skall 
blifva på ett tillfredsställande sätt ordnad. | 

Med afseende 3å den tredje motionen hemställde vederbörande ut- 
skott, att mötet ville till Kungl. Maj:t i underdånighet aflåta skrifvelse 
med anhållan, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för att nu gäl- 
lande lagbestämmelser till förekommande af skogseld och dess häm- 
mande må underkastas skyndsam revision, samt att därvid hänsyn måtte 
tagas till betydelsen af anordnandet af brandtornssystem för eldsäker- 
heten i norra Sveriges skogar. 

Jämväl denna framställning blef af mötet godkänd. 


c . kå a 
(RR FRA Ka 4 
SR y Iv rv 


AE ANAR NBT 4 
VE NT Yr 


ST TNA BINBLSEE R FR 
"KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


4 
La 


, 15 Bl INA FUt Tage nt TA STU JG ES Se AS ESSER SSA AS ND BSR EAA EE na SAR SENAANE ReAa AE RA 28,782: 28 NG 
rv Kungl. Maj:ts anslag för skogsvårdsstyrelsens verksamhet ............ 1,500: — 
; FSRSPSVARGSA RATHER 30 tr da AI USE Sen dr oae bss salgas RSSENSsAbENES SAS su 20,05 2 
” Återbetalning af förskjutna kostnader för laga syner enligt Kgs. : 
BER Hatvandesktorordnande .;.oyic. bs. steg AS STORE aa I11: 32 - 
KSR äntors. kODtO,. 2.0 sso---sosacr snor os sans oso ce ee ler sök ads en ere ten re Fraser tr 2107-57 EN 
vs Diverse inkomster i försålda skogsplantor och skogsfrö ............--- 451: 75 33,335: 64 - 


Summa kronor 62,117: 92 


. TÄTEN SBA SSR AR SER DN PAS: Aer NAC ARSA SA AE Va :S00-- k 
FE Rese- och DäptraktamentsköntO .......:...sscss-sesistorssesgesenssn oärsesken 3,505: 99 
Bigoskultur- OCK. OKOSStFOKODIO). ös tvscbess Jobs does a skiss nr annas 10,763: 54 

FIRATS KO IO TERS KATIE oa ere Se SR ora] oe bre vare Sefa See bä a Bs Rat dels RNDA LÖ FRA SA 
Fötterna LX OCK IFA VENIAFIeKOREO Goa Ne SELL jla så Sens ses Been NASSA OR : 
FTSE AT VÄN sr ASS Hå erg ERAN NA NIE Sö REN RASEN Ad SST SE LES a 200: — 
- FR OTSSHOCKSI US CKTIn SKON TO rar sa ers ds fee See snar skr See SRNNERESAS 895: 93 
9 IPiepens rock (ErenRumera tioONnSKORIO, >... esse sön sve sö dessa ste sd ns es rSS 1,144: 56 

£ 22 IT EREE ST DID SA ERE SUN SSE SE De FA 00 ERA SER DA fred TOR a aAa 198: 93 er 23 
ij KERSEESSyREES!, KORMOP 4. sucks do LR Ebes FSE RER a Lön on HÄR obageR ia sne 1,500: 76 | 
Förskjutna kostnader för laga syner enligt Kgs. Bef.-hafvandes för- 

FAI TN NAN od mn 1 AN pfa sl DS Slo nr ön EA Set sist ene se SAS 367: 16 or 
[OLE IR OS KO TOD SN sa SL RR SUR afele otalt Rp Sersje is tele ära ARNE RE Ne 92: 06 25,177: 43 = 


Behällning:. till är: :r0003.....s..cs02 Sm RR ER SNRA ärar (a RAR RT Rn RAR SA TA än pan 36,940: 49 


Summa kronor 62,117: 92 


(EPA y , 
i YT IT a Nn År 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Inkomst- och Utgiftsförslaget för år 1909. 


Beräknad behållning från år 1908 

Kungl. Maj:ts anslag för Skogsvårdsstyrelsens verksamhet 
Skogsvårdsafgifter, förslagsvis ; 
Räntevinster, förslagsvis 


Kredit. 
RESerrOCI ED AS AKTAD SITE eta of ars ras a ef ajsle sjetlste Se jär Lke SN era Fe 3,500: 2 
Skogskulturer; och FlantskOlorii59s.::s ssd. se bet sees sa se Sker elel sd 10,000: — 
; [SJ LOT NU KOJA KA a NEAL AE SAK: NSI STS SEG SAO DAR GS GEN GSE IIS 8,000: — 
| FRPENS SKO CY TOD e egen ehe leleja js dee Re ej le ef ola Je eps sn SJ äl e lata ofökea ge 1,500: — 
Material 0 CH loven fanter. as usd. ud ge AL este Se Eee SOM 
26 Eventuella utdikningar af försumpad skogsmark................s..0s0s020 222 8,000: — $ 
Laga syner enligt Kgs. Bef.-hafvandes förordnande «.sssssssssseresenes 2,500: — EN 
id Diversepföretallan des umtpifrersNsbeNSNaea ee NA Sa se NASAS ST NN 3,000: — 42,800: — Re 
Beräknad behållning till år TOLO Arr ee a SR EEG DR AA RA 14,200: — "2 
Summa kronor 57,000: — 4 / 
; Växjö i mars 1909. | ; R 
G. H. af Petersens. SR 
/ C. V. Sellergren. P. M. Olsson, 6 
Er ; 
G ; 
43 3 
STEN FEug. Hemberg. - 
7 2 v 
E , Ad 


SV ALERS 
HEIN SINN 


RTR RR TNG PRDE Van VAA DOLT SARAS 
KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. AS 

- 

ä 4 

— | Utdrag ur protokoll, hållet vid skogs- 
Av vårdsstyrelsens i Kronobergs län sammanträde 
kv Zz Växjö den 24 och 25 juli 1909. 
3 $ 23. 


Föredrogs hrr revisorers den 3 innevarande juli lämnade revisions- 
r berättelse för år 1908, så lydande: 

»Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs 
län räkenskaper och förvaltning under år 1908 få undertecknade; revi- 
sorer, afgifva följande berättelse: Räkenskaperna, som äro försedda 
med fullständiga verifikationer, utvisa: 


Inkomster: 

Bech ällning: Try; Are FOO fräses sars e os sena eg ASS Ar ort JNA SP, ESO FOA BE SKR 28,085: 88 
Statsbidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet.................-s0- 1,500: — 
FLÄDER feed SA TT [TE mA Rh SPI Lb RAF ER a GV PASSERAT JA ne ESA: SKL OPS KECES .. 29,075: — 

K EA (RE SE RR RR Ae Ra AL a an or oo rm ANF E 9055 ASG pre rs ED SS SER SS a SER 2;192: 57 

i LESS TEGS ETT UPON IE SE Sr ÄR AR os ARTAS SRS ke ÖR Lr, SLERI BREES SÄ SL SA NOR FÖR ARIS MS 

5 Summa Kronor 62,210: 20 

Utgifter: 

IT = Re SBR ROSE SER UNS RN VAR ge DR VAR RN af NR ng LA fo rr kalle ASEA TS . 5,800: — 
KRESSPER RETA PRE rs dana or do AE Ser sLSER RR LSE Se mr SIV re IRRE SIST KEN Na ms re e 3,505: 99 
BSRESTSKOLLENKET I ta vc sb dest Shore NÄcA ERK EN Seen dos ct de Svane NERE RS EAS GSPEN se SARS n Nasr Se Fa I1,181: 04 
lyra: "ex penser, OCh -preRumerationsafpifler 33.50. sansad side ER ot er SNAESS SERA SSR AG 1,344: 56 
IA STTTELES IA RA Ba ee Af RET AA Sr SNR a AE AR BP dee ERAN SSR SLAS SN ENA 895: 93 
FERRAOESSVIACR AS AD AGG SATA LE 2 IA KN IR oh Sr > EERO RA TE SA SEE 1,500: 76 
RER EES KS I ALI OT Std sn menn GÖR Gäl SRS reise oto KR Goa KE öre Eng ärren AoA 5 AR 92: 06 
ETTER eta pA ER BKS 8, SEE JA ENN SIR SFÄREN AR a kr ROPS KAS ANTAR RAR 198: 93 
24,519: 27 

EET NUR AT EOS ra SS a Rss Ge dad BSS RR SIDA SöS oe VARA be ka e Uuresene oe 37.690: 93 


Summa Kronor 62,210: 20 


Styrelsens protokoll hafva af oss genomlästs, hvarvid uppmärksam- 
mats, att 336 skogsärenden, inkomna under det år, revisionen afser, och 


UTA FST 


; däraf 100 stycken före den 24 mars ifrågavarande år, ej blifvit af skogs- 
- vårdsstyrelsen handlagda. Detta förhållande är anmärkningsvärdt; och 
| 


72 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


bör styrelsen anmodas lägga sig vinn om att med första möjliga be- 
handla dessa ärenden och för framtiden undvika, att så långt in på ett 
följande år, som här skett, lämna så många ärenden obehandlade, hvar- 
igenom arbetet kan komma att växa styrelsen öfver hufvudet, för att ej 
tala om, att ett dylikt förhållande är till skada för den verksamhet, sty- 
relsen är afsedd att främja. 

Då emellertid mot räkenskaperna ej är något att anmärka, få vi 
tillstyrka, att ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns 
landstingområde för dess förvaltning under år 1908.> 

Masjordens3 gursti9og. 


K. A. Posse, 


af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


A. Medin, G. Cervin, 


af Kronobergs läns landsting utsedd revisor. af Kronobergs läns hushållningssällskap 
utsedd revisorssuppleant. 


Med anledning af den i revisionsberättelsen framställda anmärkning, 
och då hrr revisorer icke aktat nödigt att före revisionsberättelsens af- 
gifvande inhämta styrelsens förklaring, enade sig styrelsen i följande 
utlåtande: 

Vid granskning af 1908 års räkenskaper och förvaltning hafva hrr 
revisorer funnit anmärkningsvärdt, att icke mindre än 336 skogsvårds- 
ärenden, inkomna under nämnda år, icke blifvit af skogsvårdsstyrelsen 
handlagda under det år, revisionen omfattar. 

Då hrr revisorer underlåtit att upplysa om dessa ärendens beskaf- 
fenhet, anser sig skogsvårdsstyrelsen, till beriktigande af sakförhållan- 
dena och undvikande af missuppfattning, böra lämna följande belysning: 

Samtliga ifrågavarande skogsodlingsärenden beröra rapporter om 
hyggesbesiktningar, däraf icke mindre än 260 anmäldes vid sista samman- 
träde under år 1908, den 22 december, således inpå juldagarna. — 

Innan dylika skogsodlingsärenden blifva färdiga till föredragning, for- 
dras vanligen längre förberedande behandling, som på styrelsens uppdrag 
verkställes af länsjägmästaren. Till följd af vederbörande skogsafverka- 
res invändningar eller rent af oginhet, kan ofta ett ärende draga ut 
flera månader, innan man lyckas få till stånd den åsyftade skogsodlings- 
förbindelsen, d. v. s. skriftligt åtagande af afverkare eller eventuellt jord- 
ägare, tecknadt å tryckta blanketter, att i enlighet med aflänsjägmästa- 
ren upprättad specifikation inom viss tid företaga skogsodling å visst 
angifvet område; detta för vinnande af klarhet och tillika till undvi- 
kande af kostsamma undersökningar enligt skogslagen. 

Så har ock i förevarande fall förfarits, och med fog kan således 


j 
| 


sk ; KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 73 


TA 
på 


- S p ” LJ 
Fo Sa En = AX ia SJ gt 


& + - a dd av 
fa BEATA BO 


icke sägas, att icke ifrågavarande ärenden förevarit till behandling; och 


det af styrelsen sålunda vidtagna förfaringssättet torde med skäl kunna 
påräkna godkännande, då eljest styrelsens protokoll, redan nu mycket 
omfattande, skulle svälla ut till volymer, som blefve en högst besvä- 


rande arbetsbörda. 


Härförutan torde ytterligare böra framhållas, att icke något af de 
ifrågavarande ärendena, hvilka, såsom förut påpekats, samtliga afse 
ästadkommande af skogsodlingsförbindelser för betryggande af återväxt, 
i något enda fall ifrågasätter skogskultur tidigare än under våren 1910, 
vid hvilket förhållande det naturligtvis varit tillfyllest, allenast ärendena 
företoges och afgjordes under innevarande är 1909; och kan skogsvårds- 
styrelsen icke inse huru, med hänseende till beskaffenheten af ifrågava- 
rande ärenden, det af hrr revisorer anmärkta förhållandet kan verka >till 
skada för den verksamhet, styrelsen är afsedd att främja>. 

Styrelsen kan således icke finna, att någon som helst skada skett 
därigenom att ärendena icke blifvit tidigare behandlade. 


Utdrag af protokollet skulle i enlighet med $ 8 i Förordningen an- 
gående skogsvårdsstyrelser skyndsamt till trycket befordras och utdelas 
bland ledamöterna i landstinget och hushållningssällskapets förvaltnings- 
utskott, hvarjämte ett exemplar skulle till Kungl. Maj:t insändas. 

Denna paragraf blef omedelbart justerad. 

In fidem 
Eug. Hemberg. 


YNYSIyYyYT Yt reve oo 


Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmars läns norra lands- 
tingsområde berättelse för år 1908. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Skogsvårdsstyrelsen utgöres af bruksägaren m. m. G. Boréll, ord- Styrelsens 
förande, bruksägaren m. m. H. Tillberg, vald af landstinget (suppleant: re 
kaptenen T. Lybeck) och direktören E. Vestberg, vald af hushållnings- öiräden m.m. 
sällskapets förvaltningsutskott (suppleant: ryttmästaren m. m. friherre q 
E. Fleetwood). 

Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort 
f. jägmästaren, friherre A. F. Kruuse. 

Länsskogvaktaredistrikten hafva från årets början blifvit sålunda 
omreglerade att: = 

Västerviks distrikt (länsskogvaktare G. Paulsson, adr. Västervik) 2 
omfattar Norra Tjusts och en mindre del af Södra Tjusts härad, 

Tuna distrikt (länsskogvaktare P. Österdahl, adr. Tuna) Tunaläns, 
större delen af Södra Tjusts och någon del af Sefvede härad, samt 

Målilla distrikt (länsskogvaktare Cl. Ekman, adr. Målilla) Aspelands 
och större delen af Sefvede härad. 

Skogsvårdskommittéer hafva varit tillsatta uti 33 af landstingsområ- 
dets 33 socknar, och fattades sådana endast i Loftahammar och Gårdveda. 

På ordförandens kallelse har styrelsen sammanträdt 8 gånger. Där- 
jämte har styrelsen dels gjort inspektionsresor till 2:ne skogar, hvarest 
under året skett större skogsodlingar, å den ena efter därstädes bedrifna 
lagstridiga afverkningar, dels närvarit vid skogsvårdsstyrelsernas möte i 
Stockholm under december månad. 

Antalet i länsjägmästarens expedition diarieförda tjänsteärenden upp- 
går till 380 stycken. 

Länsjägmästaren har förutom expeditionsgöromålen under året haft 
95 och länsskogvaktarna 347 rese- och förrättningsdagar. 

Jämte det styrelsen genom länsskogvaktare och skogsvårdskommittéer Stooskuskåll- 
låtit utdela 2,000 ex. af Skogsvårdsföreningens folkskrifter och en del Rs 
andra broschyrer i skogsvård äfvensom blanketter till anmälningar och = 7 = 


d 
å 
j 


HMASALE RT IT RE ke 
Er ST) SSR 


Skogsodling. 


76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


skogsförsäljningskontrakt, hafva såväl länsjägmästaren som länsskogvak- 
tarna på sina resor med råd och upplysningar tillhandagått skogsägare 
samt sökt intressera dessa för en bättre skogsvård. Ändamålet härmed 
synes ock till en viss grad hafva vunnits, att döma af det mot föregå- 
ende år ökade antal af inkomna anmälningar om biträde vid skogens 
skötsel och vård samt vid utsyningar och anordnande af fröträdsställ- 
ningar m. m. 

Styrelsen har dessutom anordnat en skogsodlingskurs, hufvudsak- 
ligen afsedd för utbildande af skogsplantörer, därvid under en veckas 
tid undervisning lämnades i såväl sådd och plantering som plantskole- 
skötsel. Till följd af otjänlig väderlek erhöll denna kurs dock ej den 
tillslutning, som eljest kunnat förväntas. 

Som kalhuggning i allmänhet ej ifrågakommer, upptaga de fullkom- 
ligt kala markerna ej någon synnerligen stor areal, men däremot finnas 
så mycket större vidder, hvilka blifvit så hårdt uthuggna eller sönder- 
trasade, att de rätteligen kunna anses som kala. Då ägarna emellertid 
ej kunna åläggas att skogsodla dylika mera eller mindre kala marker, 
hvilka såsom sådana uppstått före 1905, men styrelsen ansett angeläget, 
att dessa ju förr desto hellre blifva försatta i skogbärande skick, har 
jämväl under detta år beviljats kostnadsfri skogsodling å sådana marker, 
dock med skyldighet för markägaren verkställa nödig röjning, freda 
kulturtrakterna för skadlig betning, lämna kost och husrum till plantören 
samt till honom utbetala' dagarfvode, när förrättning varar mera än 2 
dagar. 

I de fall, att dylik till skogsodling genom styrelsen afsedd marks 
röjning eller fredande för betning vore förenad med mera kännbara 
kostnader, har bidrag dock kunnat. erhållas till bekostande af röjning 
och uppförande af tillfällig hägnad. Något sådant bidrag har emellertid 
ej under året utbetalats. 

Sedan i ortens tidningar kungörelser varit införda angående villko- 
ren för erhållande af kostnadsfri skogsodling, hafva under året anmäl- 
ningar inkommit och skogskulturer skett, såsom nedanstående samman- 
drag närmare utvisar: 


SE SARS IT ANP, SERA fna dT EV så FARK FENA Ae, I PT Nr AL a AR Jr 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 71 


Sammandrag 
öfver genom skogsvårdsstyrelsen utförda skogsodlingar. 


| Åtgången at 


Fullständ. Hiälp- | 
Z Rekvi- | | Skogs [Le De 
Härad Tallfrö .| Granfrö | Plantor | odling kultur | 
renter | | | 
Ky tikar: INN OSR | hektar | hektar 
HENGEra. juste Ssd Nin [Ne 552 | 42,2 [229,500]] 144,50 54,50 | 
SOC  LJUSUS ord ssk den Issa 30 GSE 0) 50,4 | 110,000l| 185,70 23,80 | 
MIGLIA RR SE LAR INA 3] 6 8,7 | 74 | 16,000 || 21,50 | FR | 
SEIvader Uffe OR RER dieses klar | 41,7 31,6 | 39,500]] 78,80 500 | 
I I 
Spelar du es HAN SAL tkr. Aag 11,6 8,0 | f2,000] 20;90:]- — | 
Summa | 92 182.3 IH YE2O6 | 407,000 || 451,40 | 83,30 


Förutom af det till skogsodlingarna använda skogsfrö har dels för- 
sälts, dels i plantskolor utsåtts 37 kg. tall; 21,3 kg. gran-. och 7,5 
kg. diverse frö. 

Af de utsatta plantorna utgöras 243,500 af tall-; 141,500 af gran- 
och 22,000 af diverse plantor. 

Vid skogsodlingarna, som togo sin början den 21 april och fort- 
gingo 4 a 5 veckor, hafva biträdt, förutom länsskogvaktarna, 11 st. plan- 
törer, af hvilka de förra utgjort 82 och de senare 228 rese- och förrätt- 
ningsdagar och äro för arbetenas utförande använda 1,357 mans-, 1,433 
hjon- och 1,029 barndagsverken. 

Såväl planteringar som sådder hafva, såvidt till styrelsens känne- 
dom kommit, i allmänhet gått väl till. 

Vid årets början funnos af styrelsen bekostade 16 st. mindre plant- 
skolor, som under året ökats med 4, så att plantskolornas antal vid årets 
slut uppgick till 20, däraf 3 fasta, belägna vid Västervik, Tuna och 
Målilla och stående under länsskogvaktarnas omedelbara tillsyn och sköt- 
sel samt afsedda att i mån af behof utvidgas, samtidigt hvarmed flera 
af de tillfälliga plantskolorna komma att utläggas. 

Tillgången af plantor utgjorde vid årets slut: 


PA PLANR FOTS SSE Seen oc tre SER REL ekar 400,000 st. 
(ERT | CI EEN RS OR DNA er RER SA AA ST SNR I114,000 >» 
HÖDVErSEN SLÄP. SA Al OrugresdASSelne 24,000 > 


Summa 538,000 st. 


Plantskolor. 


Till följd af den totala bristen såväl på tall- som grankott, har den Klängnings- 


klängningsstuga styrelsen låtit uppföra vid Tuna station under året ej 
kommit till användning. 


stuga. 


Dikning. 


Bitråde vid 
Skogens 
Skötsel. 


ÅAfverkningar 


7 strid mot 
[ol 
skogsvards- 
lagen. 


78 SKOGSVÅFDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


För att göra i skogarna befintliga försumpade marker dugliga för 
skogsproduktion och förekomma deras vidare utbredning beslöt skogs- 
vårdsstyrelsen redan år 1907 att lämna bidrag till skogsägare, som verk- 
ställa afdikning af dylika marker i enlighet med SEROKA styrelsens för- 
sorg uppgjordt afdikningsförslag. 

I anledning af detta beslut och sedan styrelsen under året låtit 
kungöra de villkor, hvarunder styrelsen bekostade dikning af försumpad 
skogsmark, som genom afdikningen kunde göras för skogsbörd tjänlig, 
hade före årets utgång anmälningar inkommit från 35 hemmans- och 
egendomsägare. 

Under " berättelseåret hunno emellertid afdikningsplaner endast upp- 
rättas å 10 ställen och af de af styrelsen godkända dikningsföretagen 
hafva några visserligen under året påbörjats, men inga bunnit afslutas 
eller kunnat afsynas. 

Uppå därom inkomna anmälningar ha råd och anvisningar om sko- 
gens skötsel och vård lämnats af länsjägmästaren å 12 egendomar under 
24 dagar, samt å flera ställen i sammanhang med andra resor och för- 
rättningar af länsskogvaktarna, hvilka senare därjämte lämnat begärdt 
biträde vid utsyningar och anordnande af fröträdsställningar m. m. på 
sätt af nedanstående redogörelse närmare framgår. 


Sammandrag 


öfver utsyningar och anordnande af fröträdsställningar. 


4 | Förrätt | Använda Utsynade Utmärkta 
Elarrbard nings- 
ställen | dagar träd fröträd 
INRE BJ HISEA Ne EA AS LS sr EA FINE SEKEL 549 
Södra INGS HENNE Mig Ke SI | | 35 30,873 419 
JÄTTE NS sad sissi 5 | KONST 5729 AT 
[TSE LYE LE NE ar NA ae sr en dä GE mt | 9 | SPARAR 5,393 2.205 | 
ASPElAT (ll ss eo sjesne se ell snöre 8 elle ln hen Aes FR | 3 | 19 10,500 4,065 
Summa | 38 | 124 67,954 7,248 


Antalet skogsägare, som begagnat sig af styrelsens biträde och hjälp 
vid dylika förrättningar, har mera än fördubblats mot föregående år. 

För fullgörande af styrelsens åliggande att hålla uppsikt öfver skogs- 
lagens efterlefnad hafva af länsjägmästaren och länsskogvaktarna 386 
skogar blifvit besökta, hvarest afverkningar skett eller pågingo, och har 
därvid befunnits, att å 31 ställen afverkningar bedrifvits eller bedrefvos 


KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 70 


i strid mot skogsvårdslagen. Därtill komma 16 sedan förra året oaf- 
gjorda ärenden rörande lagstridiga afverkningar. - 
I vanliga fall har styrelsen, beträffande pågående lagstridig afverk- J 


ning, sökt hämma denna genom att anmoda afverkaren låta utmärka frö- 3 

träd och när afverkning redan skett, förmå honom att genom aflämnande 

af skogsodlingsförbindelse ingå på godvillig uppgörelse om återväxtens = 
> betryggande och endast då uppgörelse ej kunnat träffas har laga syn / 

påkallats. 


I anledning häraf har under året aflämnats 23 skogsodlingsförbin- = 

E delser och 9 laga syner blifvit hållna, däraf dock trenne begärdes 1907, 2 
men ej då hunno förrättas. 

Med 8 afverkare hafva öfverenskommelser träffats, i ett fall har 
rättegång måst anhängiggöras, som emellertid ej under året hunnit af- 
dömas, och öfriga ärenden voro vid årets utgång ej slutbehandlade. 


; De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 4 


| Enligt de beräkningar, som gjordes i förra årets berättelse, inne- 
q höllo de enskilda skogarna inom landstingsområdet omkring 267,3572 
hektar, hvarifrån den årliga tillväxten ansågs kunna uppskattas till unge- 
fär 411,000 kbm. 
| Äfven under detta år hafva angående saluafverkningarna insamlats 
uppgifter, enligt hvilka afverkningarna af pappersmasse- och annan ved I 
visserligen rätt afsevärdt ökats, men timmerhuggningarna däremot så pass : 
mycket minskats, att afverkningarna i sin helhet af skog till afsalu kunna 
anses något mindre än föregående år. Lägges härtill åtgången af skog 
till husbehof, har emellertid äfven detta år öfverafverkning ägt rum. 
Mest utsatta för dylik öfverafverkning äro dels sådana hemman eller Ja 
gårdar, som kommit i händerna på skogshandlare, hvilka, sedan de sköf- ; 
lat skogen, till hvad pris som helst sälja hemmanet, dels sådana, hvars 
ägare till följd af ekonomiska omständigheter måste göra den ena stora 
afverkningen efter den andra. Sparade skogar äro sällsynta och finnas 
egentligen endast å en eller annan egendom, som ej gått i handel, eller 
sådan gård, som tillhör någon förmögen hemmansägare af gamla stammen. 
Afverkningarna bedrifvas hufvudsakligen genom planlös blädning, 4 
därvid i vanliga fall alla träd från och med 8 eller 9 tum vid brösthöjd 
medtagas, och ofta nedhuggas på detta sätt skogar, som stå i sin bästa | 
växt. Med den stora efterfrågan massaved under senare åren fått, ut- Fe 
tages ganska ofta granskogen till så små dimensioner som 53 äå 6 tum | 
vid brösthöjd. 


30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


När afverkningar som dessa senare öfvergå sådana skogstrakter, 
som efter förut skedda hårda timmerblädningar till låga dimensioner en- 
dast äro beväxta med gles, föga växtlig och af röta ofta skadad skog, 


göres därmed mången gång mera nytta än skada, under förutsättning få 


likväl att afverkningen sker med stor urskillning och på sådant sätt, att 
växtliga bestånd och alla dugliga fröträd öfverallt blifva kvarlämnade. 

Sådana hårdt uthuggna skogar, hvarå kultur borde företagas, sedan 
befintlig skräpskog förut borttagits, men hvilka flertalet skogsägare anser 
vara af nöjaktig beskaffenhet, upptaga rätt stora vidder. 

Af hvad här ofvan anförts framgår således, att afverkningarna i all- 
mänhet ej bedrifvas på ett sätt, som öfverensstämmer med en god skogs- 
skötsel, dock börjar man emellertid alltmera inse och ställa sig till efter- 
rättelse skogsvårdslagens fordringar. 


Västervik i april 1909. 


Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Gust. Boréll. 


VÄ — ÅA. Bred. Kruuse. 


. 


Se KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. + 81 


 Undertecknade, revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens i 
Kalmar läns norra landstingsområde förvaltning under år 1908, få efter 
fullgörandet af detta uppdrag häröfver afgifva följande . 


Revisionsberättelse. 


Inkomster: 
ETERN NGET IRA, sE00 75 INICStRen de 7: DAR 2 od sf RE as mt San La se Sk oas så Sr Res 19,973: 06 
FEET PR RR MA JUR KEN SE vh ÄRR Sa oj är tt ha RA BERO ora RE 2,500: — 

D:o tillsbeframjände: af; Skopsoulhtp -ccdtesscccsssocteresdsss der, sn 2,000: — 
ASSA TADS SSU SKA HEES ISA SAOAGE I gent Sv SATT VAEISE ge ve ER ne ot ME Ton rel 2,000: — 
Skogsvårdsafgifter .................- SAT SR mars aa AN 3 KSR SEE SAR 18,459: 82 
Återburna skogsundersökningskostnader .................. MÄSS 388: 17 

> Skossodlingskosinatlet,:..::ss1:-0s2stosänsr snodde dd Raga 990: 51- -1,378: 68 
FEST SAT IST Den FN DA rr DI AR RR 30 föl fer apr GA et. et nja 
MUTISEIEN LE a SLET Sol rk So Ske asus ret bÖR ALESSE ÖN DT Ga on oa CK ELR SAS SRS dere RRAOSR ILE 1,488: 42 27,978: 37 
EREFRTEr VA ATENS Orea nja oöeoen siorse be rur od sudsrs dande FRA SAT MMLOREN LA! 7OK7I 


Summa Kr. 48,028: 14 


Utgifter: 
LIES UTN LR ES Li) FÖR 1 pas UREA) rg ANAR PE SING SA EE SI SR (IR AIR 76: 64 
GETT TE KIRSO DN SNR FA 2 SR GR ss AG RR SEE ng ör SARS 6,568: — 
PRESES ORM IORRE OCI I UANSELVOHEIE oe bpt öns sd usa ör oss no sök nn da nn RE SE SR RIKA 5,473: 91 
Plantskolors anläggning och skötsel .............. EARNED age ris ARE LER 470: 30 
Wikapstasan t$obonas tillbygspnad  Öacftysanstosiectcscaesunt ne San Jr KaR Sch 427: — 
IgE törer AREAL INGET EET RR NE SES VAL URI sa SR NERE 33: — 
FORATAHOREE dept Iäskleres ana. Soros KIRE RI TIOE 25: — 
FIS Rn Ane ma SER EN 02 SBR OS BET SERA 5: 
FÖRSUMHG/ al SKE; I Me foo v MRS EA bn ov ASSR oe 48: 14 
= TR al KORAR dt books Vor RSS CE IR de NA a 198: 80 736: 94 
EGET EMOT EA TI EN VER DNE NA SE GL NE RPR BI DE 205 Sj GA SA ÄN AA ÄNE BI IEA BRA Ar INA R 75: 30 
Kostnad för skogsodling: 
REGEL GNSIS. DATAC Vv SeER a et ES a or eo RSS RE VE 10300 13 
i Södra > RR mn Re RS a ne RR RAD SER far La er 2,027: 09 
i Tunaläns 2 RR SRS AR RSA ra gi EA SAL DE SN RI at RA AE SAR 
i Sefvede TR ERT JE Mr SVR SE oa 1 AR abe Re. SR FE 814: 63 
i Aspelands 7 BSS YES. PR Nr SERNER SN AS SATS SE SR DR 197:11 4:997:49 
Dikningskostnader: 
1 Södra Tjusts härad" 2.c..: BREVET th Are RNE IRL KRA ME 115: — 
i Tunaläns RR REN NITAR SKAGEDAL SERENA AS EN ENN 38: — IS — 


| Transport Kr. 19,151:5$ 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 6 


832 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Transport Kr. 19,151: 58 


1 ENA RA VANGEESER FLRT Sfi Ta ar RN SARA gr SAR ENE SA RER ARN SE a RSA SAG sr 130355 
Pie skrifter OCh/IPOCKETA be. m.a ns bd ss Ne shell otf DISTERe ör Br 0510 rar föl a RS JET a TT ER 355: — 
LöryCkningoskostnader och Vann ONSEL Nasse sewe. asia sele ps Seele este, sele anar l sj SLS ee, sjal sj föleASER 612: 38 
ie lefön ko ch felen ADA sa sees SN der ASS age es earl Air al fis nr ördas INET 184: 67 
TILVETSEROMIDSENAA EI) der åsa ke SS såser ag neleg sSR ATA FNS EUT SEDER fär sd ges 146: 15 
| fa NET 0220 ee oy LA ARSA SR rr Pe Tr Er bj SN Ba BE AS NS AE Sp RED RAND öns oc 424: 40 
Summa Kr. 21,005: 03 
IBehallning;. a bank. INNestdendeé. Nesse ras seja ste BS Serve Ste arsa AA ANN 27,023: 11 


Summa summarum Kr. 48,028: 14 


Tillgångar vid 1908 års slut: 


INT CStA CHE HAF|D AKAN dfo dre ba nos vel fö SR nja Tobe ef EEE Rel LG KR sl ST Säte Sera nä FE SAALE AREA 27:026-0 
Skogsfrö : . 
I TON LSE KLEEN UNO Ao GÅS NG RETA NER ASSA AA SNR SURA NGE ds rd RS 113: 40 
7. (0 för jildr fr KA ISEN NL KON JG ERS ger FORN RS TAN SRA 2 RER. BPR bag 52: 91 
20 UD BNDer Stall OR såra EGEN ade seg Rad eds er BA EA SE RTR AG 77:91 
Innellg san dest alko artros senere ess esse pss Ser Åsele Nea Ses al nekar er TRI 198: 80 
Jälängstugans svid etlunanpolkfördal varGled m.m. s4. ss ds RR SA 1,647: — 


I (700 NEN DE ej SE SSA SE Ar RR ENA SF BE SENS ME SSL SERA fs RR AD SÄNT ADA Oe pc a > 798: 44 


Summa Kr. 29,845: 26 
RVanran afgarikassaförvaltarensOrdfADE .m.,, Jccsp rek dps säs see ÖST 


Aterstående behållning 29,768: 55 


Revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper och 
verifikationer och därvid funnit allt i god ordning, tillstyrka full ansvars- 
frihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisionen omfattar, 
eller år 1908. i 


Västervik den 7 juli 1909. 


G. Odencrants. 
Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. 


Axel Hedenberg. 


Hushållningssällskapets revisor. 


Carl F. Edholm. 


Landstingets revisor. 


NY 
NN Te VIN 


Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstings- 
område Berättelse för år 1908. 


De enskilda skogarnas areal. 


Enligt 1905 års statistisska uppgifter upptogo de enskilda skogarna 
en sammanlagd areal af: 
Basta nte obest es Sett feet See et 302,604 hektar 
URRnd TA DEE I dig ella 4,141 > 


Summa 306,745 hektar 


Af förestående fastlandsareal torde med samma beräkning som för 
lidet år kunna upptagas 227,000 har såsom för skogsbörd duglig och 
för Öland 4,141 har duglig skogsmark 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Uti det allmänna omdömet om de enskilda skogarnas tillstånd och 
skötsel inom landstingsområdet har någon märkbar förändring ej kun- 
nat skönjas, utan äro de fortfarande underkastade vanvård, samt deras 
tillgodogörande beroende af virkesspekulanternas anbud och fordringar. 

Såväl större som mindre skogskomplex finnas dock, som sparas, 
men deras antal är lätt räknadt och äfven å dessa finnes sällan någon 
intensiv skogsskötsel. 

Intresset för skogskultur synes dock fortfarande stegras på fastlan- 
det, men omfattar i allmänhet endast sådan mark som måste återodlas, 
såsom afverkad efter 19053 års början, hvaremot rekvisitioner af frö och 
plantor, samt biträde af styrelsens plantörer för sådana — ofta degene- 
rerade — marker, som afverkats före år 1903 äro fåtaliga. 

Afverkningarna på de enskilda skogarna torde under året hafva 
bedrifvits i något mindre skala än föregående år, men props och sparr- 
hygget har under året betydligt ökats, isynnerhet inom Södra Möre 


j 
i 
| 
4 
|; 
Å 


34 "'SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


härad och utefter kusten ända upp till Oskarshamn, sannolikt genom 
ovanligt högt uppdrifna pris. 

Afverkning å allmogens skogar har fortfarande sällan föregåtts af 
sakkunnig persons ledning eller anvisning, hvilket särskildt gäller props 
och sparrhygge, men vid de flesta större afverkningar för sågning ut- 
sättas numera fröträd genom styrelsens skogvaktare, som äfven börjat 
anlitas för anvisning vid gallringar och huru med marken bör förfaras 
för underlättande af dess återodling med skog. Länsjägmästaren har 
äfven anlitats för råd och upplysningar där större kulturer föreligga och 
där tvistefrågor om markens bibehållande för skogsbruk eller såsom be- 
teshage uppkommit. 

Betesfrågan där byamännen ej genom stängsel inhägnat sina skif- 
ten, utan skogsmarken utgör gemensamt bete för byens kreatur, äfven- 
som på enskilda hemman där hagbetet är knappt, utgör största hindret 
för allmänheten att begära hjälp till och intressera sig för återodling af 
äldre kalmarker, afverkade före 1903 års lags tillämpning. 

Röjning och beredning af hyggen, afverkade åren 1905 och 1906, 
har under hösten påbörjats och äro 1,221 hektar, fördelade på 92 hem- 
man och hemmansdelar hemfallna för skogskultur innevarande vår, men 
äfven här utgör betesfrågan ett hinder för utförandet, då de afverkade 
markerna ofta anses oumbärliga för bete till vinterfödda kreatur och 
därföre ej hemfallna för kulturåtgärder, hvarför syn af marken framtvin- 
gas och tidspillan uppstår. 

Hvad Öland särskildt beträffar torde rekvirenternas antal efter 
hand minskas, genom de stora svårigheter och därmed förenade kost- 
nader för kulturfältens infredande. Då stängselvirke för de flesta hem- 
man alldeles saknas, måste täljsten från »Alvaren» anskaffas till stäng- 
selgårdar och ofta köras lång väg eller ock stängseltråd och stolpar an- 
skaffas för samma ändamål. 

Den uti föregående årsberättelse omnämnda rikliga blomningen på 
tall har lämnat någorlunda ymnig tillgång på fullbildade kottar för vå- 
ren 1909. 

Med hänvisning till föregående års berättelser, finner skogsvårds- 
styrelsen dess innehåll i hufvudsak tillämpligt äfven för innevarande år. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och verksamhet 
under året. 


Då den första treårsperioden med år 1907 utgick, måste nya val 
samma års höst företagas för 1908, 1909 och 1910 och då förre ord- 


KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 85 


föranden, friherre och kommendör Chr. Rappe på Strömserum undan- 
bedt sig omval, förordnades af Kungl. Maj:t till ordförande förre leda- 
moten i styrelsen, öfversten och kommendören C. G. Hult på Staby. 

Till ledamot efter öfverste Hult utsåg Kalmar södra Hushållnings- 
sällskap domänintendenten W. Liedholm på Sundtorp, med majoren 
och riddaren Fr. Mannerskantz på Waärnanäs till suppleant. 

Landstinget omvalde förra ledamoten, riksdagsmannen och ridda- 
ren P. O. Lundell för samma tid, med landtbrukaren Viktor Nilsson i 
Åby till suppleant. 

Till sakkunnigt biträde och sekreterare omvalde styrelsen därefter 
länsjägmästaren och riddaren A. F. Berzelius för treårsperioden. 

I likhet med föregående år har styrelsen, för att befordra och väcka 
intresse för skogsvård 3å enskildes skogar, genom kungörande i ortens 
mest lästa tidningar och genom anslag på lämpliga ställen i landstings- 
områdets socknar meddelat allmänheten, att denna ägde att kostnads- 
fritt erhålla råd och upplysningar angående skogsvården och dess en- 
skildheter, af länsjägmästaren under trenne dagar på hvarje egendom, 
samt likaledes afgiftsfritt intill tre dagar erhålla biträde af länsskogvak- 
ren och häradsskogvaktarna för utsättande af fröträd, anvisning vid gall- 
ringar i ungskog m. m., samt af dessa och styrelsens plantörer erhålla 
biträde och undervisning i skogskultur, såsom ledning vid sådd af skogs- 
frö och utsättande af plantor. 

Rekvirent är dock skyldig att hålla husrum och kost under för- 
rättningen, samt skjuts till och från närmaste järnvägs-, ångbåts- eller 
skjutsstation. 

Biträde utöfver tre dagar kan hvar och en erhålla genom ansökan, 
ifall den vinner styrelsens bifall, men ersättes då styrelsen med 3 kro- 
nor pr dag för jägmästaren och 1 krona 30 öre pr dag för de öfriga. 

Uppå sålunda inkomna godkända ansökningar utsåddes under be- 
rättelseåret på fastlandet och Öland 132,5 kg. tall- och granfrö, 5 kg. 
bokollon och utsattes 436,616 plantor, enligt nedanstående specificering. 


På fastlandet utsådt skogsfrö, 


53 kg. tall, 40,25 kg. gran och 3 kg. bokollon i skogsmark 
FER I > i plantskola. 


På Öland utsådt skogsfrö. 


I kg. tall, 2,25 kg. gran i skogsmark 
13,;"" kg. tall, 3,3; kg. gran i plantskolor. 


x 


2 kg. svarttall. 
1,5 kg. svarttali. 


ök 


FR INYPRRE IOK 1 SS PA KVA, SST FST VORO ENT I BASKET IE 


rv 


4 


3 
; 
: 
; 
| 
; 
Er 


d VARS LM N FENG rd a | 

AN Å NL K re ör nde då rv 
FE SR MT BSI SVIN MIG ov AR SLANE A NARSPAN 
ar RE fa Er A ER AE 2 


36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Utplanterade på fastlandet. 


95,000 tall, 15,500 gran, 2,600 lärk och 215 diverse plantor. 


Utplanterade på Öland. 


274,000 tall, 22,500 svarttall, 34,200 gran, 525 silfvergran, 5,000 al, 
3,525 amerikansk ask, 3,400 björk och 150 st. diverse plantor. 

Med beräkning af 1,2 kg. frö eller 10,000 plantor pr hektar, anses 
att omkring 98 har fullständigt skogsodlats på fastlandet, samt 22,25 har 
skogsodlats och 43 har genom hjälpkultur gjorts fullt skogbärande på 
Oland. 


Rekvirenternas antal voro: 


på fastlandet 80 st. med inalles 124 sådd- och plänterinessre 
och 4 >» utan plantörsbiträde; 

på Öland 84 > med inalles 114 sådd- och planteringsdagar 
och 28 » utan plantörsbiträde. 


För spridande af god skogslitteratur utdelades 300 årgångar, hvar- 
dera om fyra häften af Skogsvårdföreningens folkskrifter för 1908, 
samt 2,000 exemplar af jägmästaren Hollgrens Skogsodlingskatekes, 
hvilka sistnämnda genom Folkskoleinspektörernas och Skolrådens med- 
verkan fördelas såsom premier till skolbarn, som visat håg och intresse 
vid skogsodling 

Råd och upplysningar i enlighet med godkända ansökningar, grun- 
dade på förut åberopade kungörelser, hafva af länsjägmästaren medde- 
lats på 104 skilda ställen uti 85 dagar, hvarjämte han dessutom vid 
resor på skogs- och afverkningsundersökningar, samt kontrollresor vid 
recognosceringar af skogstillgången m. m., äfvensom på ämbetsrummet, 
genom samtal och praktiska demonstreringar i skogsmarken af skogsbe- 
ståndens beskaffenhet, sökt att väcka tanken på en bättre skogsvård. 

Läns- och häradsskogvaktarna hafva äfven under sina resor och 
vandringar uti skogarna fått uppdrag att undervisa allmänheten om för- 
delen att vårda skogen. 

Äfven berättelseåret hade skogsvårdsstyrelsen liksom föregående 
år anordnat en kurs uti skogskultur för folkskollärare under juli månad, 
därvid 18 stycken deltogo uti tvenne dagars teoretisk undervisning med 
föreläsning i ämnet och tvenne dagars praktiska öfningar och vandrin 


hela Må Le 


AE öga Dl 

> SE 
så FEN I 

”. TN 


Ed RAG ; 


"KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅD 
gar genom vackra kulturfält på Ebbegärde kronopark, där lyckade såd- 
der och planteringar finnas af alla åldrar. 

Deltagarna erhöllo fria resor till och från Kalmar och under de 
praktiska öfningarna, samt 13 kronor hvardera såsom bidrag till uppe- 
hället i Kalmar. 

Under juni, juli, augusti och början af september fortsattes recog- 
noscering af skogstillgången inom Högsby och Fliseryd socknar af 
Handbörds härad, Döderhults socken i Stranda härad, samt Madesjö, 
St. Sigfrid, Örsjö och Ljungby socknar af Södra Möre härad. Arbetet 
leddes af länsjägmästaren och utfördes af läns- och häradsskogvaktare. 

Trehundrafyra byområder med r1,280 hemman och hemmansdelar, 
innehållande 128,735 hektar, hvaraf c:a 90,781 har skog och hagar 
undersöktes och visade det sig efter arbetets slut, att 217 byar hafva 
skog utöfver husbehofvet, 73 byar hafva skog endast till husbehof och 
att 14 byar nästan alldeles sakna skog. Synnerligt god skogstillgång 
finnes å Staby och Hammaby hemman i Högsby by, Boda och Fager- 
hult i Fliseryd socken, Skrikebo och Stenshult i Döderhult socken, !/. 
hemmanen Otteskruf i Madesjö och hemmanen Litt Ae och Da i Gårdsryd 
by af Sigfrid Svalan. 

Länsjägmästarens expedition är dagligen öppen för besökande och 
då resor hindra, finnes länsskogvaktaren därstädes för upplysningars 
lemnande. Inom förstnämnda 304 byområden finnas kalafverkade skogs- 
marker, upptagande 3,130 hektar, afverkade före 1903 års början och 
604,54 har afverkade efter denna tid och sålunda hemfallna under lag 
angående vård af enskildes skogar. 


Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän, 


Hos skogsvårdsstyrelsen äro anställda en länsjägmästare, som tillika 
är sekreterare, en kassör och räkenskapsförare, en länsskogvaktare, tjänst- 
görande vid expeditionen, då yttre göromål ej hindra, fyra häradsskog- 
vaktare och 2:ne plantörer, samt vid behof 3:ne extra sådana, hvilka 
sistnämnda endast hafva dagarfvode och fria resor vid förrättningar. 

Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar uppgå under året till 
83, fördelade på 104 egendomar. 

Länsskogvaktarens rese- och förrättningsdagar uppgå under samma 
tid till 167 st. med besök på 2235 ställen. De fyra häradskogvaktarnas 
rese- och arbetsdagar utgöra tillsammans 711 st. eller öfverhufvud taget 
178 dagar hvardera. 

Plantörernas verksamhet omfattar 90 dagar. 


hh SN 3 


240 F - AR ch | ES SR dd 2 PÅ va (A 
4 ; a t | en LR Sa PESTO PE 
88 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O08. 


Skogsvårdsstyrelsens sammanträden, hvilka höllos på expeditionen i 
Kalmar voro 6, däraf 2:ne ordinarie. 

Ingående diariserade skrifvelser voro 247 st. och utgående expedi- 
tioner 167, förutom brefkort och kopieboks meddelanden. 


Skogsvårdsstyrelsens affärer hafva förmedlats af Bankaktiebolaget 


Södra Sveriges kontor i Kalmar i form af depositions-, giro- och spar- 
kasseräkningar, samt sparkasseräkningar uti Smålands Enskilda Bank 
och uti Aktiebolaget Westerviks Handelsbank. 


På initiativ af ordföranden i Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse, 


sammanträdde samtliga skogsvårdsstyrelser i Sverige genom ombud i 
Stockholm den 10—19 december för gemensamma öfverläggningar om 
styrelsernas verksamhet, större säkerhet för återkultur å afverkade mar- 
ker, bättre skydd för ungskogar och större likformighet i arbetssätt m. m., 
och är styrelsen öfvertygad om, att förhandlingarna vid mötet och ut- 
byte af tankar och åsikter i dessa viktiga frågor hade stor och vidtom- 
fattande betydelse. 

Slutligen anser sig skogsvårdsstyrelsen böra här mona att sak- 
naden af suppleant för ordföranden i styrelsen fortfarande gör sig gäl- 
lande och under riksdagen kan den i synnerhet blifva kännbar, allden- 
stund såväl ordföranden, som en ledamot äro ledamöter af densamma. 

Kalmar den 10 april 1909. 


Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 
CIGNEHaT 
ET OXEandell Wilh. Liedholm. 


Pa 


AZ 
2 


kh 


ska ÅA. F. Bergelvus. 


Pr 
Nar - 


EET 


RR 


FE TYIFRPIE ST VESE VECKAS 


PETTY ÄTT NE 


SR 
Tä s 


Eke DU 
Nr rr 


le 


: ( i (San ra Sa Sd k SKE ARA + i VV o 
oo O-KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 


- 
ES : EES 26. DE 
; Inkomst- och utgiftskonto för år 1908. 
Behållning från år 1907: 
kantar. > ee RTR Sr ASRIN EE RESA SET EES SEN SSR RS SEE SAR LSS rSe USES 23,742: 44 
KYSST MATIET ver AED ana SELL USE se OSDA Ul AR SAS Rel LASSE SNSSSsE EA rr 365: 56 24,108: — 
: ARNE RE 
Inkomster år 1908: 
Statsbidrag ..... sd SR lr ATEA IAN Ao INS RA LENE a CEO DE NN 5 Se Se BEE RARE SENS UPN 2,900: — 
PST sa AESTInEeE od ot vor sma ne Ske os SAFE FRANS RR RETT RATAR PEN LER 400: — 
Skogsvårdsafgifter = .................. BIKRAEE KA IAEA KLAR TN ST orena ons NAR u då Ar ba 10130 
CRS DR RES NERD st äl Ba ENN EPG RA ETS 0 rare KEEP SEEN SAR SST SERIEN SLA 2,150: 92 
Återburna undersöknings- och rättegångskostnader m. IM. ....ssnssmssssssessasesnn ana 607: 58 
Summa kronor 49,302: 50 
Utgifter år 1908: 
KA TAGTA RNA EA Et AE OLLES VETEN 7 930 Fe RS een RN SYNEN) AE aa MOT Ro (SR SEE 7,920: — 
FESEkOSlnaden, för: Sstyfelsen,, OCh tjälstelmmall,'  srgomstes tebd rest -öddss RK osdr oe skört nn 1,509: 13 
Skogsodlingskostnad och skogsupplysning genom broschyrer m. mm. ssssssssss ss. 4,842: 91 
Recognoscering af skogstiligången på enskildes skogar. ...ssssnmsssosssssosassanonon ana 2,104: 64 
PR OR SKoSstnader OCh sGithOran de; CUP LeT od od öser don sk odds se SAR ET Ads drar GSE Rage 792: 54 
EEE NT EE tee SS RAGE För a br AS 2 RNA SRS CYAN NR et AA Sr LAN 335: 50 
Behållning till år 1909: 
CE TES Er Rd SDN RE ALE" An a PSN SEI SPSS RIIS ANDER, STOR QS pe 788: 96 
Kontant SA lek RR RAS AASE VA ARE BORRA ARE SERA ef FORE Sr Ba RP NR a 30,918: 82 31,707: 78 
Summa kronor 49,302: 50 


Vv alt FSE N 
b 


ve . (OJ ÅR 
LÄS Ser ng CEN 
RÅ SLARVAR 


90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Inkomst= och utgiftsstat för år 1909 


för 


/ t 
Skogsvårdsstyrelsen inom Kalmar läns södra landstingsområde. 
Beräknade inkomster: sd 
Betalning alrano OO Sons. OKEJ SANS AE SV SR RES SME Fa E a rg PINNAR 30,000: — 4 
Påräknade skogsvårdsafgifter vid fördelning den ?!/,, 1908............ 10,000: — 40,000: — k 
Beraknade -skogsvardsafgifter muroikO00 +. dgr ocker sker kaross ee 16,000: — ; 
Statsanslag till skogsvårdsstyreisen för år 1909 «........... 2,500: — 3 
ID:0 Au Askopsodlingens framjan Ae; sb Abe ss. Sud els sne seg 400: 2000 ; 
Anslag bat landstmeetatulekd:0:- s0kO bese senere b Rss ENN EAA SEA 400: — ; d 
Räntor å deponerade och för annat sätt i bank insatta medel «...... 175005 20.800 Md å 
Summa kronor 60,800: — . 
Beräknade utgifter: i 
Aflöningar till jägmästare och sekreterare, kassör och räkenskapsförare, länsskog- 
vaktare, fyra häradsskogvaktare och två plantörer, tillsammans oissssmsssssser ana 7,920: — 
Traktaments- och resekostnadsersättningar till: ; 
STYBCLS CIN GENES Na rg HER SIN RT Br ba BN AA TNT pA VI EE ÄR SER sh FE sn SRA jer LESS OO 
FEVISOLELDAN jason tsk ks ss na ÄR derra bee fe a öl elr ala ere leg sje spare 100: — 
Fars] ATT AS TATE föga SN srt se FSA Sf NE trå REA NS RA FA sj SE Rn SR ee MÄNS (SL To lo pr 
Skogsvardskommittéeledamolerks -50M. se oss Re Ar SN a en 500: — 
HaTTSSKOSMAR TATE Il jg fos rsg ed bs AS ön oe dr Ar Es as ra Sep rtiseli o ess Eros 1,000: — 
fyra häradsskogvaktare ..... ERSTA rk RR RER Be SR EE SET RSS ER SSE 275003 
TV SKO SS Plantörele., eu keS ER oss skrin SE as [USS BIO0E = 
(INTRA TEN påle OSA GAS en ER STR EN Sr SNART AN REA 23. EL NA KTRS E: SERA 300:.—= 16, 700-- 
1 ELEN EN ROT (0 ne OR ER AE NE ESF SR EEE SE VE JENA or SD EAS AOL AD SOON 
Biträde vid plantskolan i Kalmar och vid försändning af frö och plan- 
(ORSA der KAU UKM er NS as SD Ssereler oe pA ve fyr are ole lrrn SO0-E 
Inköp af skogsfrö och plantor, samt, sSKOgSkullUrek vers..c-> sor sets 107000: Las 101800: 
Hyra för ämbetslokalen med eldning, lyse och städning ............... 530: — 
Inköp af instrument, redskap och undervisningsmaterial ............... 500: — 
Prenumerationsafgifter, annonser och tryckningskostnad —sssssss.ss.se: 700: — 
TD 1Y Ens CAIUS ICEA at Nas ab seek Sej åa siare ARA se peer aren te 05 OK LE 
BEHAND SUN ATAN OTO dena os e Sno lar ERE SOS bid SA EE (an 33,000: — 
Summa kronor 60,800: — 
Kalmar den 10 april 1909 
CI GA Hult 
Ordförande. 
RIOErandel. Wilh. Liedholm. 
TE F. Berzelius. 
SE 


SN FART 
FE 


BON AN EYES FENA - = ; WE NAR 

| KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 91 2 z 

'” 
Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kal- å 

2 mar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under 

år 1908, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande . 

| Revisionsberättelse. Jå 

| CR 

| Inkomster : 2 

| Behållning från år 1907: 

Cd 

LE ETLES ri BASEL för Säbg fager LAR Nr SKAR BIE RGAA ES SENOR SES SÄ SE SO RA Or SP 23,742: 44 Fs 

TE EI ia (EAA SA SNR AJ ANSE ERSSON SR (ISEN erg 2 AES 365: 56 24,108: — Jr 
FT IIESEDELT ER hu 3 SRA NR RE NL EN så nd a oa son Mg SATSA DE ASTRA 2,000: — 
ANNE ET tale ba LTL IS EE EV 24 boss SR BSS ERE SE EES LE ES SE EN KOR RN SA 20 USSR 400: — 

R EET gren (Sort rE v GAR SER Sk dl aloe 8 SE nd. MSE ARS de LR IE Ngan RN 19,136: — Ål 2 
FEST TE RR ba SR AR 1 DES SE oj At EV Set så ett NN ALLA SAN SAR) TER NRASRL ARA OR 2,150: 92 SM 
Återburna undersöknings- och rättegångskostnader mm, IM. .ssmssssssssssssssss rese n ena 607: 58 NN 

Summa kronor 49,302: 50 fe 
Utgifter: ; 
LANE TELE RER RR NER ST Ro gtr As eat EO SE RER SKANNA rr LIGE RE RIE SAGT 020: på 
RESCEOGSIAUER HOT, Styrelse. DCI tjÄnSteinat i... sv, öovust Eko ipbonas— Assa pin vr essens RE Rae 1,509: 13 | 
Skogsodlingskostnader och skogsupplysning genom broschyrer m. m, soosssmsscss 4,842: 91 3 
Kostnader för recognoscering af skogstillgångar på enskilda skogar ............... 2,194: 64 I 
REKA OISKOB MAC ET TIL TIA 15 So Se A ast k RAND EE Bee Snr RS sorg Soba AEA SEA 792: 54 e 
FÖRETA RATE NER Sas SR RA 0 NE I AN er BER 1 fa SNR SE EN SR MECK 335: 50 2 
Behållning till år 1909: AS 
ITIS ETIK BLEN RASAR SERA Set TS MN SE NN fel RA MN Jr RR FARA Ske An 788: 96 4 
RIAL EE NN Mja Er oa RA LEE See OAL SSE Aon VE ras AE IN SA 30,018: 82 231,707: 78 SN 
Summa kronor 49,302: 50 - Ar 
Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med vid den se- ; 
nare fogade verifikationer hafva vi granskat, och därvid icke funnit nå- ; 
got att anmärka, hvarför vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1908 år för- 5 


valtning. se 


Kalmar den 13 maj 1909. 5 
R. Bergman. O. Trädgårdh. G. A. Kindberg. 
Af Kungl. Maj:t förordn. revisor. Hushållningssällskapets ombud. Landstingets ombud. Za 
Jå 
rr 
q 


PR 


NN ARR 


å 
| 
| 
; 


Skogsvårdsstyrelsens inom Gotlandslän 
- berättelse för år 1908. 


Administration. 


Jämlikt lagen angående vård af enskildes skogar inom Gotlands 
län, och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelse inom Gotlands 
län, båda af den 13 juni 1908, skall vården af de enskilda skogarna 
inom länet vara anförtrodd åt en skogsvårdsstyrelse, bestående af tre 
med länets skogsförhållanden förtrogna män, utsedda för tre år i sänder, en 
såsom ordförande af Kungl. Maj:t, en af landstinget och en af hushåll- 
ningssällskapets förvaltningsutskott, och skola suppleanter till lika antal 
som ledamöterna vara utsedda för samma tid och på enahanda sätt som 
dessa. 5 

Ofvan förmälda förordning angående skogsvårdsstyrelse inom Got- 
lands län trädde i kraft den 1 augusti 1908. Till ordförande i denna 
skogsvårdsstyrelse för tiden intill den 1 augusti 1911 blef af Kungl Maj:t 
den 26 augusti förordnad landshöfdingen m. m August Wall. Till le- 
damöter i nämnda styrelse för tiden intill samma dag blefvo utsedda: 
af länets landsting vid lagtima möte den 28 september riksdagsmannen 
EK. J. Larsson, Bondarfve i Fole, med nämndemannen Axel Enderberg, 
Hulte i Endre, såsom suppleant och af hushållningssällskapets förvalt- 
ningsutskott vid sammanträde den 1 september hemmansägaren Karl 
Kahlström, Lill-Atlings i Atlingbo med hemmansägaren Johan Lindwall, 
Kälder i Linde, såsom suppleant. 

Vid sitt - första sammanträde den 28 september beslöt skogsvårds- 
styrelsen kungöra den i $ 2 af förordningen omförmälda befattningen 
såsom forstligt biträde med benämning länsjägmästare ledig, och blef 
vid följande sammanträde den 7 november till länsjägmästare bland 15 
sökande antagen extra jägmästaren Ragnar Melin. 

Länsjägmästaren har tillika tjänstgjort såsom sekreterare och kassa- 
förvaltare. Under tiden från skogsvårdsstyrelsens konstituerande till den 
dag, då länsjägmästaren trädde i tjänstgöring, har expeditionen mot 
särskild ersättning skötts af annan person. 


å 
: 
| 


LEFFE CPOVEE AN SKU” La av 


UNS PERENNER TY FSI YVeT 


Allmänna 


grunder. 


Sammantrå- 
den. 


Skogsvärds- 
kommaitteer. 


Afverknings- 


ansökningar. 


94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Ett tillfälligt skrirbiträde har varit anställdt vid tjänsteexpeditionen 
från december månads början. 

En befattning såsom länsskogvaktare kungjordes ledig till årets slut, 
och hade vid denna tid 23 sökande anmält sig till densamma. 


Verksamhet. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet har under året fortgått efter de 
i gällande lag och förordning angifna allmänna grunder. Förslag till 
reglemente har af styrelsen uppgjorts och jämte däröfver af landstinget 
och hushållningssällskapets förvaltningsutskott afgifna yttranden till Kungl. 
Maj:t insändts. 

Under den del af året, då skogsvårdsstyrelsen varit i verksamhet, 
har den haft 4 sammanträden, hvaraf ett under september, ett under 
november och två under december månad. 

I öfverensstämmelse med $ 5 af gällande förordning har skogsvårds- 
styrelsen sökt åvägabringa bildande af skogsvårdskommittéer inom så 
många som möjligt af kommunerna inom länet. Sådana kommittér voro 
vid årets slut bildade inom följande 77 kommuner, nämligen Akebäck, 
Ala, Alfva, Alskog, Anga, Ardre, Atlingbo, Björke, Boge, Bunge, Burs, 
Buttle, Bäl, Dalhem, Eke, Ekeby, Eskelhem, Etelhem, Fardhem, Fide, 
Fleringe, Fole, Follingbo, Fröjel, Fårö, Gammalgarn, Ganthem, Garda, 
Gerum, Gothem, Grötlingbo, Hablingbo, Hafdhem, Hall, Halla, Hang- 
var, Hejde, Hejdeby, Hejnum, Hellvi, Hogrän, Hörsne med Bara, Klinte, 
Kräklingbo, Lau, Levide, Linde, Lokrume, Lummelunda, Lye, Lärbro, 
Mästerby, Norrlanda, När, Näs, Othem, Roma, Rone, Sanda, Silte, Sjon- 
hem, Sproge, Stenkumla, Stenkyrka, Stanga,,; tingstade i loltan. 
kumla, Vall, Vallstena, Vestkinde, Vestergarn, Vesterhejde, Viklan, 
Vänge, Väte och Östergarn. 

Till följd däraf att skogsvårdsstyrelsen ej hann blifva konstituerad 
förrän i slutet af november månad och den nya skogslagen trädde i kraft 
den 15 november eller vid afverkningstidens början samt länsjägmäs- 
tarebefattningen ej förrän denna tid hann tillträdas, fick styrelsen ett 
forceradt arbete med pröfning af inkomna ansökningar om tillstånd till 
afverkning jämlikt $$ 1 och 2 af skogslagen. Vid årets slut hade redan 
inkommit 740 dylika ansökningar. Under sådana förhållanden har det 
ej varit möjligt, att i den utsträckning, som varit önskvärd, följa den 
i $ 4 af lagen gifna anvisningen, att tillstånd till afverkning i allmänhet 
må medgifvas allenast efter förutgången undersökning på marken samt 
utsyning, utan har styrelsen nödgats i stor utsträckning vid pröfning af 
inkomna ansökningar stödja sig på genom vederbörande skogsvårdskom- 


årg pv 


IEEE TNA Sova RNE FAR r FR Få 


GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 05 


mittéer verkställd utredning i ärendet. Enligt utfärdad kungörelse hafva 
kommittéerna nämligen haft att mottaga och till styrelsen jämte eget 
yttrande öfversända ansökningar i dylikt syfte. å 
Under året hafva afgjorts 240 ärenden rörande ansökningar om till- Y 
stånd till afverkning. E. 
Härförutom hafva 91 skogsägare anhållit om och erhållit tillstånd 
till försäljning eller bortlämnande af julgranar i mindre poster till ett 
sammanlagdt antal af 736 st. SS 
Länsjägmästaren har under den gångna tiden företagit 17 förrätt- be 
ningar, samtliga föranledda af ansökningar om skogsafverkning. I 14 
fall har undersökningen å marken varit förenad med utsyning medels 
stämpling, och i de öfriga fallen har afverkningen kunnat regleras ge- 
nom råd och anvisningar. 
Under sin tjänstgöring har länsjägmästaren haft 14 förrättnings- och i 
resedagar, hvarunder tillryggalagts en väglängd af 30 mil. - 
Af förutvarande skogsvårdsstyrelsen har vid årets slut öfvertagits Piantskola. 
den öster om Visby belägna centralplantskolan med en uppgifven plant- 
tillgång af c:a 400,000 plantor. 
Tjänsteexpeditionen har i en för ändamålet förhyrd lokal hållits till- Expedition. 
gänglig för allmänheten alla söckendagar, och har länsjägmästaren där 
varit att träffa alla dagar, då ej tjänsteresor förelegat. Blanketter o. dyl. 
hafva tillhandahållits allmänheten dels å expeditionen, dels hos skogs- 
vårdskommittéerna. 


j 
ij 


Finanser. 2 


Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter samt tillgångar vid årets 
slut framgå af bilagda kassaredogörelse. 


Kortfattad framställning angående de enskilda skogarnas KS 
inom länet tillstånd och skötsel. 


Enär den nya lagen angående vård af enskildes skogar inom Got- 
lands län varit verksam endast under I1'/, månad af det gångna Jag 
året, har någon ingående undersökning af skogsförhållandena i länets 
olika delar ej kunnat göras, utan må det vara nog atti några allmänna 
drag framställa desamma. 

Af Gotlands skogsmarksareal, enligt statistiska uppgifter år 1808 3 
omfattande c:a 138,000 har, utgöras c:a 15,800 har af allmänna och 
återstoden, c:a 122,200 har, af enskildes skogar. Enligt af docenten H. 

Hesselman sommaren 1907 gjorda undersökningar torde omkring 28,7 3 
af Gotlands skogsmark utgöras af hällmarker. På dessa harskogsväxten 


ES ENPS NI EI 


BN NS RATÖR ln SE ae PR RR 


96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


att kämpa mot stora naturliga svårigheter, hvarför hällmarkerna äfven 
med god skötsel ej kunna bringas till någon högre arkastning och, 
om de utsättas för skogssköfling, lätt nog kunna göras alldeles impro- 
duktiva. 

Äfven å Gotlands öfriga skogsmarker äro de naturliga betingel- 
serna för skogens trefnad mindre gynnsamma, dels genom det för hafs- 
vindarna exponerade läget, dels ock framförallt därigenom, att öns to- 
pografiska beskaffenhet förorsakar dåliga: dräneringsförhållanden, hvar- 
jämte föryngringen försvåras genom markens benägenhet för gräsväxt, 
genom : vårens och försommarens ringa nederbörd och genom det myckna 
kreatursbetet. 

Dessa förhållanden göra, att skogen är mera ömtålig, mera känslig 
för olika behandlingssätt än i allmänhet å fastlandet. Genom en ratio- 
nell skötsel skulle skogarna på stora områden, särskildt å sandjord och 
moränmark, kunna drifvas upp till stor produktionsförmåga; ty genom 
markens näringsrikedom och genom den höga relativa luftfuktigheten 
kan ett jämförelsevis stort antal trädindivider uppväxa per ytenhet, hvar- 
jämte genom uppdragande af slutna bestånd träden skulle kunna uppnå 
betydligt större höjd och bättre virkeskvalitet än för närvarande. 

Tallen är det härskande trädslaget. Den är i allmänhet kortväxt, 
starkt afsmalnande med dålig stamform och vidt utgrenad krona. Vir- 
ket är kärnfullt och kådrikt, på grund af hvilken egenskap det ger ett 
eftersökt material för sliperstillverkning. Granen, som hufvudsakligen 
förekommer på mellersta delen af ön, visar i allmänhet god tillväxt och 
bättre stamform, men angripes på grund af markens kalkhalt fort af 
röta och företer på vattensjuka marker ett tynande utseende. 

Skogsskötseln är å de enskilda skogarna föga tillgodosedd. Å ena 
sidan hafva genom en sparsamt skeende plockhuggning de flesta sko- 
garna utglesnats, utan att föryngringen i någon mån tillgodosetts, hvar- 
igenom marken småningom förvildats och blifvit mer eller mindre oemot- 
taglig för själfsådd, å andra sidan hafva de under senare åren allt van- 
ligare skogssköflingarna gjort stora områden improduktiva för en lång 
tid framåt. Dessa skogssköflingar togo särskildt stort omfång under ti- 
den närmast före den nya skogslagens ikraftträdande. 

Denna lag har, som naturligt är, ej mottagits välvilligt af en stor 
del skogsägare, hvilket dock i viss mån torde vara beroende på obe- 
kantskap med lagens innebörd och mening. Med tiden torde man dock 
mera allmänt komma till insikt om nödvändigheten och nyttan af en 
lag, som ej — genom att vara bunden vid en viss afverkningsdimension 
eller eljest — förorsakar en schablonmässig afverkning eller lägger band 
på skogshandteringens uppgift att vara en viktig gren af landthushåll- 


SF 0 GOTLANDS LÄNS: LANDSTINGSOMRÅDE. = ooo TR 


LAPPEN 


— förhållanden å ena sidan stäfjar skogssköflingarna och å andra sidan 


ningen, utan med hänsyn tagen till öns alla växlande mark- och skogs- 2 


kan direkt åstadkomma en genomgripande verkan till förbättring af den 
enskilda skogshushållningen. 


Visby i april 1909. '- 
På skogsväårdsstyrelsens vägnar: 


August Wall. 


Ragnar Melin. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 7 Ko 
pA. 


å Vv 4 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


TR REN rf » Ci 
» Vv Vä NIAN 
« ” Å fo £ Vy 


Inkomst- och utgiftsstat för skogsvårdsstyrelsen inom Got- 
| lands län år 1909. EE: 
i & 
Inkomster: ESO 
Behallning fran var slOOS): Es sce oms. ts ds RA Ad L SBR Ers ep LA SA SAS RIS Kr. 275: — sd ; 
Statsanslag för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet Kr. 7,500: — G 
D:o = till skogsodlingens befrämjande .....................-.. > II SO0L- be 
Landstingets anslag till skogsodlingens befrämjande ............ >» 1,500:— >» 10,500: — 2 
Skogsvardsafgilter, fOrslagSVISALNNE .sduseduisd sek ADA GAN Ol ARE ENSE RE LS >IISO0RE 7 
TRAIN OT LDL STAD SVIS NER Rosor ARD bfa Ke a ärar Aa or ERE TARA R a LS Ra 0 KE FN oi a FRA > BO: NN 
få 
Summa kronor 12,325:— 0 
Utgifter: 5 
ETERN TR ae AES ERE LARSA RA ETTA ATA HSA Sr INNAN 6 Sf ÄRAS ER a0 SO a ER Kr. 6,200: — ; 
Resor, och "daptraktamenten;,, forslägsVviS!.,>c.kb. ds. ss desde E es dr bs Så EN EKR ELEN > 3:000:- 2 
Kulturar beten; fOFSla gSvaS (735 .Ns se sas RARE LONA Sr EG na DEE js Ae STAS EAA 20 10008 > 
Skrifbiträde, » BE ERE SE RSS RAR Ra VT Lr DA Sr TRE SER RARE SR RÅ 3000- j 
1 [RAI Fo 2126 [ag | NR ANSE IA SIA NA AS De NAN Er SN Ör CALES EREe PR dee ars IEA et SKER > 50:— Ne 
Annonser, tryck, skrifmaterial, postporton, frakter, förslagsvis = ..sssmssmsss.s.... » 800: — 
Inventarier ;OCIN averktyg; LOrslägSvViSy vas son eps e As Re es ee dar SEE ENSE > 150: p. 
Oförttsedda och diverse utgifter; forsla gSVIS Sd: see SANNA ES RIE TE > 225: — ys 
Summa kronor 12,325: — 3 
I 
Visby i april 1909. t 2 
På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 
August Wall. 
Ragnar Melin. 
I 
j 


ESSEN AT Sd äg SS E 
GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 99 Ed 
q NE 
F 
- 
& 
Revisionsberättelse. SS 
| a 
Efter verkställd revision af skogsvårdsstyrelsens inom Gotlands 
k län räkenskaper och förvaltning för år 1908 får undertecknade däröfver | 
| afgifva följande berättelse: 
| Inkomster: 5 
SGPISSTE ET 2 GR & BADA 2 RR ATA rr BA hona RR ER ATEN nns Kr. 2,000: — a ” 
Förra skogsvårdsstyrelsens behållning. .......ssseossessesesoroseensrensrener > 406: 94 Fr 
LÄFT GL UT Tr te IRA TE Et Ape SA br SP EE SE a SN ENE 2 NR RSA SAS > 28: -— KE 
Utgående balans (Redogörarens fordran). ....sssssssssesesererer rea KORR » 158:99 2,593: 93 Ne 
Utgifter: i 
Resterande utgifter för förra skogsvårdsstyrelsens räkning ............... LLEAIET RI . 
BSS RES UF EAS LO Hä a be ao än os SS RE SRB sa GSI SA ae Ät AS le st NORA : r 
ESESKGER LFAKTARICHISCESAULTIHPAE — oda ons oiuage ds baden Sba sne Eno Fale SRA E elg > 286:78 i 
tång DET on SR Kn BT oe JINDER ro ÄN TRSARE NE VA TE AR aa SLÄNG kö 
PRNETSEA GIN KAS RA CR vs dlsduee nd Bo SK ar NESS Rd na ES Se dr RESA SEN » 901: 52 4 
PETS) EES Bags RNA SG Ar EO SO Sa R SI NRRR ER RE a ERE SE > 628: — 2,593: 93 - 
Tillgångar vid 1908 års utgång: SA 
Kassabehållning: å bank innestående...:....:.ss.s. sesossesresesrsnn 628: — 7 
som minskas med redogörarens tillgodohafvande......... Kr. 158: 90 5 
samt återlevereradt af anslaget till förra skogsvårdssty- - - 
KE ISETIN SCr eg a SSR FO SAR RR SA ta sa src ob to LONA rese od >» 186:05 345:04 282:96 AN 
Mirdener er > Under, aret INkOpla oc. sl. sc dess e seVsSeN sne esse Ers n JSNa rt VER VeE SI2: FS 2 
af förra skogsvårdsstyrelsen öfvertagna otodosecsosöstöreersssstsnnsss este 100: — > 412: 15 
Plantförråd i centralplantskolan s....sssssssesese srreer renen nee n ee en ee or enn rn er BARR Re Rn tr 760: — 9 
Summa kronor 1,455: 11 2 


Räkenskaperna äro förda med ordning och noggrannhet samt 
behörigen verificerade; och då ingen anmärkning mot räkenskaperna 


SR VN je 2 


' 270 
RANG 


eller förvaltningen förekommit, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet tr 
delas skogsvårdsstyrelsen i Gotlands läns landstingsområde för 


förvaltning under år 1908. 
Visby den 18 maj 1909. 


Oskar Warfvinge. Axel Ytterberg. 


Statens revisor. Landstingets revisor. ; IR 


H. Wönhler. ja 


Hushållningssällskapets revisor. a 


N 
sul 
MEN ert 


Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde 
berättelse för år 1908. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- 
styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Blekinge läns 
landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1908. 

De enskilda skogarna inom länet omfatta en areal af 202,808 har, 
af hvilka 112,570 har anses till skogsbörd dugliga. 

Hur illa skogarna i allmänhet än skötas, måste man dock medgifva, 
att en försvinnande liten del af länets skogsproduktiva areal upptages 
af rena kalmarker. Dock förekommer relativt mogen skog på ännu 
långt mindre areal. Ett glest, hagmarkliknande bestånd af löf och barr- 
skog af alla åldersklasser, men där dock åldern 1—30 år är öfvervä- 
gande, och där träden sällan erhålla någon afsevärd höjd eller form, 
men däremot gifva hög vedtillväxt, är den allmänt förekommande be- 
ståndsformen. Mycket vackra undantag från denna regel finnas emeller- 
tid på flera ställen, och så småningom skola väl dessa goda exempel 
mana till efterföljd. 

Betningen i skogsmarken är och torde väl länge än komma att ut- 
göra det största hindret för en rationell skogsskötsel. Det är synner- 
ligen ondt om naturliga goda betesmarker, och hvad som brister i kvali- 
teten får kvantiteten ersätta. Vida skogsmarker, där kanske ej 10 2 
af arealen verkligen lämpar sig till betesmark, underkastas s. k. gall- 
ringar och uppkvistningar för att kunna producera ett magert bete, där 
i stället en rationell skogsskötsel skulle gifva en atkastning, som vore 
mångdubbelt mer värd än betesafkastningen. 

Tack vare ofta förekommande fröår, jordmånens beskaffenhet och 
de från begynnelsen friställda trädens stora förmåga att producera frö, 
kan man i regel ej anse att återväxten äfventyras, om den ock skulle 
blifva långt bättre ifall betningen minskades. 

Till 102 st. rekvirenter har styrelsen utdelat 19,45 kg. granfrö, 
238,500 st. tallplantor, 372,500 st. granplantor och 12,500 diverse (berg- 


Betesfrågan. 


102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


tall, silfvergran, lärk m. fl.) plantor. Intill 15,000st. plantor eller 3 kg. frö 
har kostnadsfritt utdelats per rekvirent; öfverstigande kvantiteten plan- 
tor har ersatts med 1:50 kr. per 1,000 st. och frö med inköpspriset. I 
vissa fall, t. ex. vid skogsodling af gamla kala ljungmarker och där 
egendomens taxeringsvärde understiger 30,000 kronor, har styrelsen be- 
viljat äfven större kvantiteter kostnadsfritt. Genom rekvirenternas egen 
försorg fast under styrelsens ledning och med af styrelsen utlämnade 
plantor och frö har sålunda skogsodlats cirka 124 har. 

I likhet med föregående år har styrelsen för skogsodling å gamla 
kalmarker träffat kontrakt med dessas ägare, samt för en kostnad af 
15 a 20 kronor per har åtagit sig skogsodlingen. Svårigheter att få 
dylika kontrakt till stånd hafva allt mer och mer yppat sig, beroende 
dels på markägarnes bristande framsynthet, dels på att styrelsen i dessa 
kontrakt såsom villkor satt fullständig betesfred. Vid 1908 års slut 
innehade styrelsen 74 dylika kontrakt om tillsamman 490: 55 har, och 
har under året af dessa skogsodlats 216:653 har. Dessa skogsodlingar 
hafva ägt rum i Mjellby, Ysane, Kyrkhults, Jemjö, Torhamns och Kri- 
stianopels socknar. 

Skogsodlingarna hafva i allmänhet gått väl till, i synnerhet på så- 
dana platser, där plantorna jämlikt kontrakt äro skyddade mot betes- 
kreatur. 

Till spridande af kunskap dels om gällande skogslag dels om skogs- 
skötsel i allmänhet, har länsjägmästaren vid de af hushållningssällska- 
pet anordnade jordbrukarekurserna hållit föredrag samt dessutom vid 
länets landtmannaskola hållit en serie föreläsningar. Samtidigt och vid 
andra tillfällen har utdelats Lovéns »Hufvuddragen af våra barrskogars 
lif, skötsel och vård» samt »skogsvårdsföreningens folkskrifter.» 

Då det i regel, med det afverkningssätt, som här är allmänt, de små 
afverkningstrakter, som förekomma, jordmånens mottaglighet för själf- 
sådd samt slutligen beståndens förutvarande gleshet, är ytterligt svårt 
att omedelbart efter afverkningen afgöra, huruvida återväxten uppenbar- 
ligen äfventyras eller ej, har styrelsen med afseende på de flesta gjorda 
besiktningar ansett sig tillsvidare böra iakttaga en afvaktande hållning. 

Styrelsen har under året sammanträdt en gång i Ronneby och en 
gång i Sölvesborg. Vid det senare tillfället företog styrelsen dessutom 
en exkursion till kulturfälten i Mjellby socken, hvilka besiktigades. 

Skogsvårdskommittéerna äro vid årets slut 21 st. 


RE SE FSE SE RET 


ALT 3» BAS 


SG "BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 103 
Sammandrag 


öfver Blekinge läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper 
för år 1908. 


CT LETS [ESA a felt 2 1 FRE SON vägt a LE ARE ont FORS EAS trött SR ER Kr. 12,638: 58 
Inkomster: 

KERSka oe Skr sladda FREE SL SR SIE AN Te äg Bl er AN a Kr. 17, 550: 42 

UUTGEELTEME I EE TLE SAr sr SNRA SE (55 Ke RE KE KA > 31: 50 

TOLLERED I STR ESA ARE EES er RASER ELER Tra BES So TN > 878: 89 > 18,460: 81 


Summa kronor 31,099: 39 


Utgifter: 
MPRNEG EN SET JA FERONICAA "Soo SRA Ra SA Nad ens as ENDE Kr: 47500: — 
1 EEEEOE ID TNE RS SR rn rt Fa AA per rr ån ER ME BI "EE SSR > 4,843: 81 
FREDEN HINES SOLACE Sd ärar sön EE de snoken sg sr bör ssE NARE SNäss Sä Tar > 12,655:27 
LIE IT EES Er INS py Esg in ml MAR pr Bern SR NE Se STARS > —1,356:14 Kr. 2530SI0 


För på grund af kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, som af 
skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna blifva färdiga en 
KRYCEEESAER SOV ROS SPICREN SE SE MB SEE SER or SA alk 2 SSA NIRO AA a 5,826: 48 

DELTOG by See sc frysa 2 ANAL SEE osa REN i ret BE SRA FSA SARA SY DSA LEA RAR Id förp. an 
: Summa kronor 31,099: 39 


Tillgångarna äro sålunda placerade: 


LTTE Er rar SLE SEEN EIN ESD Ne Pt oja By gt Er Benn KÄLEE Kr. 2,286: 86 
Bank-A.-B. Södra Sveriges Sparkassekonto =. ..sssssssossssrsrenrra > "> 674:41 

ES > >  Girokonto (Länsjägm.) ............... > — 192:82 

> > > > TJEPOSIÄORS KON 7öc2 25 ocg dd LA > 5,400: — 

VT > > — Girokonto (Skogsv.-styr.) ............ > 38:68 Kr. 8,562:77 
fee at FeHDNOFaren VfOTSKOHSFRAGA för ost bas a oc RE SR KL FIRE > 818: 60 


Summa kronor 7,744: 17 
Ronneby i mars 1909. 


För Skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde 


Gösta Wrede. 


F. af Petersens. 


; 
vä 


104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS B 


ERÄTTELSER 1908. 


Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Blekinge 
läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för är 1908 få vi 
afgifva följande 


Revisionsberättelse. 


Behållning vid årets början: 


EEE 2 NRA od SE AG a AU lang 0 AROR NA Rasbo SRS SU EE AS ER Ira a Kr. 71: 59 

ITV EI LATL Öre fö ge oo RR Sa Sr AASE Ko er sjan sera SL SS RAR EK SSV SVs a RES » 857: 87 

LAban kk fInTestå CD der area des feels vet NSL TE SN SRV > 11,709: 12 Kr. 12,638: 58 
Inkomster : 

STATS ÄDIS LAG a SHR aå sä ske e ef or ATI Sr SSA SE NEG EGR FRU RAIL KTA07000HE 

OKOPSVATC SALE I En: Li Ae ass dee] er re RN SAR RASER AE > 5950: 42 

Amnslagsat hushällningssallskapet 65,6... AR > 2,400: — 

22 SET ENS EN EN oa (Sa a Vesa ARR elr td ps toi SA ddE Eds br Bags BOCGAE 20 UND 

152100 10) 2 SAG SKR ERT SSE RR Ba a SEA RAD NNAS KG SAGA » 878: 89 ; 

Hörsaldastskogsefeleter 2 gs..53 döp. ass sa SA SAR SENARE > 31:50 >» 18,460:81 

Summa kronor 31,099: 39 
Utgifter : 

TEODET NATIvVO den, Mex Pp ENSET. äm ad ra a ot gr FD Er RA NNK ER SR Kr. 10,699: 95 

KOSTER mma mtr ra slam paa rer RENEE mes 2 12,655: 27 Kr. 23,355: 22 
Behållning: 

UTV ENAT CT ARN T Rv Ros dä oiar ANEE Kr, 2,286: 86 

Ipankfinnestaende see a a a vad > 6,275: 91 Kr. 8,562: 77 

Afgartafiredogöraten förskotterade.......s.c.... shoe AR > 818:60 » TJAT 


Summa kronor 31,099: 39 


Af räkenskaperna framgår ej hvilken tid införda räntor å deposi- 
tion omfattar. Depositionskonto bör därför påföras årets räntor «samt 
de uppburna räntorna krediteras samma konto. 

Styrelsens protokoll hafva befunnits utan anmärkning. Räkenska- 
perna äro, med undantag af en större inkomstpost — skogsvårdsafgif- 


30 


A ; Ne AS ra NT ET Rn > rå Å ku 
| RIP NOS a FA Se Art SATS 


fr 0 BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. : 105 
ter — bebörigen verificerade. De äro siffergranskade af öfverlärare 
Persson, som påpekat några obetydliga felaktigheter å plantörernas 
räkningar. 

A verifikationen n:r 419 är i en reseersättningsräkning upptagna 


2 kronor för mycket i dragarepenningar, hvilka böra återbetalas. 
Då förvaltningen i sin helhet visats vara omsorgsfullt handhafd få 
vi tillstyrka styrelsen ansvarsfrihet för år 1908. 


Ronneby den 4 maj 1909. 
L.M. Kruse. A. Berg von Linde. 
Ernst Abramsson. 


; | 
« 4 


I ERnarbläd ER FöMtid PAS SLS ME VR SVARS Rev: 
NS EST MM ERE RR Sr EVA RE TER TÄGSFRRAN PRAG ; 
SR FIERYNrG bs ÄT LE Reg arbe 


ut 


Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse 
för år 1908. 


Sedan i stället för majoren, friherre J. Gyllenstierna, hvilken under Skogsvårdssty- 
aret afgått från ledamotskapet i skogsvårdsstyrelsen, friherre R. Barne- frin 
kow inträdt som ordinarie ledamot och friherre A. de Geer blifvit utsedd 
till suppleant, hade styrelsen vid årets slut följande sammansättning: 

Ledamöter: Godsägaren, grefve R. G. Hamilton, Ovesholm, ord- 
förande, f. d. riksdagsmannen N. S. Håkansson, Björstorp och friherre 
R. Barnekow, Sörbytorp. 

Suppleanter: Nämndemannen Ola Ohlsson, Håkanryd och friherre 
A. de Geer, Hanaskog. 

Länsjägmästare: e. jägmästaren Elis Nilson, Ljungbyhed. 

e. länsjägmästare: B. Tillander har på ansökan erhållit afsked. 

Länsskogvaktare: E. S. Wallin, Hagstad, Perstorp, tjänstgörings- 
område: Bjäre, Norra och Södra Åsbo härader, Th. W. Gustafsson, 
Wessmantorp, Häglinge, tjänstgöringsområde: Östra och Västra Göinge, 

N. Hammarlund, Gärds Köpinge, tjänstgöringsområde: Willands, Gärds, 
Albo, Jerrestads och Ingelstads härader. 

Plantör; S. L. Ryberg, Krogshult, Grefvie, anställd som skogvaktare 
åa Grefvie allmänning. 

Extra plantörer: Som sådana hafva tjänstgjort inom skilda delar 
af länet: Sigfrid Wahlström, Peter Pålsson, A. Santesson, S. Olofsson, 

Ivar Mårtensson, Oscar Andersson, G. Bauhn, Joh. Engström och Filip 
Larsson. 

Örkelljunga: f. riksdagsmannen C. Hj. Witzell, Örkelljunga, landt- Skogsvårds- 
brukaren Anton Danielsson, Sannarp, landtbrukaren Jöns P. Svensson, ny sr 
Grytåsa. 

Loushults socken: Nämndemannen Sven Svensson, Gnubbefälle, 
agronomen John Frostensson, Killeboda, nämndemannen John Svensson, 

Hökön. 


Fagerhults socken: Nämndemannen A. G. Nyström, Sällerås, landt- 


.SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


brukaren Janne Johansson, Stjerneholm, landtbrukaren Nils Persson, 
Healt. 

Ö. Broby socken: Sparbankskamrern Nils Månsson, Broby, f. för- 
valtaren Anders Eriksson, Främmenaryd, kommunalstämmeordf. Nils Ol- 
son, Broby. 

Visseltofta socken: Tandtbrukaren Per Svensson, Stafshult, landt- 
brukaren Sven Persson, Hesslycka, landtbrukaren J. Å. Landén, Wis- 
seltofta. 

Glimåkra socken: f. nämndemannen Trued Persson, Högsma, folk- 
skolläraren A. Lundmark, Kjellstorp, åbon Sven Oredsson, Kasseboda. 

Röke socken: Kommunalstämmeordf. B. Kjellson, Röke, åbon Olan- 
der Nilsson, Engtorp, åbon Per Andersson, Algustorp. 

Örkeneds socken: TLandstingsmannen Jöns Jönsson, Dufhult, kommu- 
nalnämndordf. Jeppe Jeppsson, Tommaboda, kommunalstämmeordf. Per 
Björnsson, Gisslaboda. 

Hjersås socken: TLandtbrukaren Håkan Jönsson, Hjersås, hemmans- 
ägaren Per Nilsson, Gyevik, skolläraren N. J. Sjögren, Hjersås. 

Västra Wrams socken: TLandtbrukaren Jöns Olsson, Ilnestorp, åbon 
Nils Åkesson, W. Wram, åbon Nils Nilsson, N:o 10, W. Wram. 

Ifveltofta socken: Tandstingsmannen Ola Olsson, Håkanryd, hem- 
mansägaren Lars Andersson, Grödby, hemmansägaren Per Persson, If- 
veltofta. 

Hörröds socken: Landtbrukaren Nils Andersson, Hörröd, landtbru- 
karen Lars Bodelsson, Gaddaröd, landtbrukaren Nils Andersson, Hörröd. 

Norra Åkarp socken: Fabrikören Troed Troedsson, Bjernum, hem- 
mansägaren Johan Persson, Mornarp, hemmansägaren Kristoffer Bengtsson, 
Hågnarp. 

Hästveda socken: Tandtbrukaren Per Svensson, Åbuen, nämnde- 
mannen Måns Niklasson, Esestorp, sparbanksordf. Nils Persson, Man- 
narp. 

Munka Ljungby socken: Tandtbrukaren Karl O. Göransson, Axtorp, 
godsägaren D. von Ahlefeld, Solhäll, landtbrukaren Elof Andersson, Fäl- 
tenborg. 

Efveröd socken: Landtsingsmannen Nils Jönsson, Efveröd, landtbru- 
karen Johan Göransson, Lyngby, landtbrukaren Ola Isaksson, Lyngby. 

Wittsjö socken: f. riksdagsmannen N. S. Håkansson, Björstorp, landt- 
brukaren N. Jönsson, Lönsholma, trävaruhandlaren Martin Holmgren, 
Wittsjö. 

Tjörnarps socken: Landtingsmannen Jöns Persson, Korsaröd, landt- 
brukaren Carl N. Åkesson, Åborp, arrendatorn Johannes Svensson, 
Tjörnarp. 


KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 109 


Norra Melöy socken: Tandtbrukaren Thor Lindgren, Fredriksberg, 
landtbrukaren Sven Bengtsson, Maglö, landtbrukaren John Davidsson, 


: Lunnahöja. 3 
br Rya socken: Skogvaktaren P. Stensson, landtbrukaren J. Johansson, ; = 
| Sonestorp, landtbrukaren Carl Eliasson, Eket. - 


Ousby socken: f. nämdemannen Sven Bengtson, Ousby, handlanden 
Gustaf Eliasson, Ousby, nämndeman Per Jönsson, Ousby. 

Häglinge socken: Kassören Per Månsson, Ö. Häglinge, landtbruka- 
karen Joel Johnsson, Röslöf, landtbrukaren Anton Gustafsson, Sjörup. 

Östra Ljungby socken: Häradsdomaren B. P. Pauhlsson, Öfvarp, 
ryttmästaren J..von Platen, Kopparmöllan, patron C. Clausen, Wettinge. 

Stoby socken: Kamrern G. Sjöstedt, Stoby, landtbrukaren Alex. 
Ljungberg, Läreda, landtbrukaren Axel Persson, Balingslöf. 

Perstorps socken: Ingenjör W. Wendt, Gustafsborg, kommunalordf. 2 
Thelander Svensson, Perstorp, nämndemannen Sven Johansson, Ebbarp. rr 

Esphults socken: Nämdemannen Jöns Nilsson, Duckarp, kantorn O. 3 
M. Löfdahl, landtbrukaren Per Nilsson, N:o 11, Rickarum. 

Forstorgps socken: kommunalstämmeordf. John Nilsson, Matberga, 
landtbrukaren Svante Svensson, Sporrorp, landtbrukaren Olof Nilsson, 
Hörröd. 

Oderljunga socken: Landstingsmannen Ola Kjellson, Bälinge, landt- 
brukaren Anton Andersson, Södrahult, landtbrukaren Nils Rosengren, 


Amena-bygget. & 
| Genom öfverenskommelse har skogsodlingsförbindelse lämnats rö- Skogsodlings- ; - 
rande 66 afverkningar, nämligen: förbindelser. === 
FIjare:x ARATaG 4, 2 Skistar Age 2 hektar. 3 
>» N. Åsbo > 7.1 ö VR ÅR ENSE TNE DE EA (2 3 

VE GO PEN EEE TIERRA STEN ATG 

>» Ö. Göinge > BRIT AE Bär 

> Willands > | 1 KRA RT AR at KR EVR 

> Gärds > SEAT: FORNA PARTS 

Summa 66 st. 416 hektar 

Förbindelser äro dessutom affordrade i ytterligare 9 fall rörande en - 


sammanlagd areal af 263 hektar, hvilka mål dock vid årets slut voro 
oafgjorda. Samtliga sedan 1903 erhållna förbindelser voro vid 1908 års 
slut 238 st. med en areal af omkring 1,030 hektar. 

Uti 9 fall har öfverenskommelse icke kunnat träffas, utan har sty- 
relsen måst begära syn. I ett fall ansågs afverkningen i hufvudsak vara 
utförd före 1903 och den afverkade marken nödvändig för betesbehof- 


; 


TESEN ES 


CS 


i 


Arr ee FR EG SV RETT NR ES RR 


- 


Virkespris. 


Föråd- 
lingsverk. 


Skogsodlings- 
arbeten. 


PEST U SLA ASEA SET INGA Pen 
; JET 


.SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


vet. I öfriga 8 fall befanns återväxten äfventyrad, och vederbörande 
åalades skogsodling. 

Virkesprisen hafva i likhet med förra året varit rätt höga. Särskildt 
hafva vedprisen varit goda. Sålunda betaltes prima bokved med 22 kr. 
och d:o björkved med 16—18' För huggen ekstaf har betalts 30 öre 
pr stki för 20",;20 kr.:prsstorhundfa: 27". >' 17/2 9 14550:ktypr22necknen 
OCK OSA LON SLJKAIE Gt j 

För sågad bokstaf har priset varit kr. 2,40 pr storhundra. För bok- 
stockar har betalts 60 öre pr kub.-fot å järnvägsvagn, för ekstockar från 
75 öre till kr. 1,20 pr kb.-fot å järnvägsvagn. För gran ända till 27 
öre pr kbft vid stubben, för ek 8—12 kronor pr kbm. & rot. 

Af dylika finnas 54 ångsågar, 95 vattensågar, 11 snickerifabriker, 
4 staf- och tunnfabriker, I fabrik för tillverkning af ättika, sprit och kreosot 
m. m., I kimröksfabrik, I trämassefabrik, 1 toffelfabrik. Af större bränntorfs- 
fabriker kunna nämnas: Finja, Hyllstofta, Torup, Emmaljunga, Tyringe. 

Till ägare af gamla kalmarker har styrelsen liksom föregående år 
gratis utdelat intill 15,000 plantor eller 3 kg. frö. Hvad därutöriver be- 
gärts, har erhållits mot halfva inköpspriset för frö och 50 öre per 1,000 
plantor. Detta senare pris har emellertid skogsvårdsstyrelsen funnit skäligt 
höja från och med 1909 till 1 krona. Plantörsbiträde har jämväl er- 
hållits gratis — detta allt dock mot villkor att de skogsodlade markerna 
fredas för bete. 

De som enligt skogslagen varit skyldiga sörja för skogsåterväxten 
å de afverkade områdena, hafva hos styrelsen kunnat erhålla plantor 
och frö till inköpspris, hvaremot plantörsbiträde lämnats gratis. 

Under år 1908 utdeladt skogsmateriel: 


> 
3 Antal plantor EN) 
SE ör 
Härad EA 5 
| Ö & Do RH 
| ös 4 tall gran bergtall björk | ek i 2 
RREENT RATE | | 
| SBjare FRAS SS Se | 91 -39,000] 246,000 -30,000 | 590 3O0NR3O 
RA Sko SE Ae FOS 1470 OO rg vie 2 
NESSER OR Norden | 148 | 109,500 | 510,0000 — I —-9,500) — 1,500 | 90 
[YYREG DING RF a. 202]. — | 761000] —5,000| > 500 CX, 500NNESA 
| SÖ IG OINTE Idas ssk od Bas | 90 — 562,000 = = = 108 
Ivälland! 235 KAST RAT See | 57| 318,000] 133,000] 69,000 | 16,650 | ES 77 
|IGHAFAS( ESR ANTA er NN 3411-1142;000'| [1T23;000 Fri NA TS;000N ES 25 
[FANN pa NS SA SO NS EES 261 30,500 | -67,000 20,000 | SA SN 17 
[FJGrrestad.ssb.pe se os | 16) 53,500 | —50,000)  15,500 2,100 | — 17 
|äTn SSI ta Cr sr ls | 63] 20,500 | 155,000] 73,000 3,800 | ES Si | 
| Summa | 648 -613,000 |2,621,000] 212,500 | 41,050 | 3,300 | 560 


| 3,492,058 


KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ITI 


Förutom ofvanstående voro rekvirerade 293,000 tallplantor och om- 
kring 199 kilo frö. Tallplantorna i fråga kunde emellertid icke utdelas, 
enär de angripits af svampsjukdom och beträffande fröet beslöt styrel- 
sen att dylikt ej skulle utdelas af skäl att det i handeln tillgängliga 
granfröet var gammalt och opålitligt med afseende på groningsvärdet 
samt tallfrö ej stod till att få för rimligt pris. 

De inkomna rekvisitionerna voro till antal och omfattning något 
större än föregående år. 

Å till skogsodling öfvertagna marker blefvo därjämte utplanterade: 


Inom) GATOS VE YNGDY, oo sssseraosossorsblos ssrssseneas 223150 Ta PlaRtOr 
> LR VICE PIHO CT 2263 at gort bes b de EDGES NA 50,300 > 


Summa 273,4530 tallplantor 


Hela det använda antalet plantor uppgår alltså till 4,027,350- 

De till skogsodling öfverlämnade markerna hafva ökats med 28 
hektar och utgjorde vid årsslutet sammanlagdt cirka 133 hektar, däraf 
10 hektar inom Albo och återstoden inom Gärds härad. Flera ansök- 
ningar om öfverlåtelse hafva dessutom inkommit rörande stora arealer, 
men voro målen vid årets slut ej slutpröfvade. Det synes alltså som 
om denna gren af styrelsens verksamhet skulle komma att vinna en 
hastig och god utveckling. Det är ju också onekligen en stor fördel 
för jordägarna att kunna till ett bestämdt moderat pris få sina kalmar- 
ker skogsodlade, utan att själfva behöfva besvära sig därmed. De höjda 
arbetsprisen och det förhållandet, att det i allmänhet är mycket magra 
marker som erbjudas styrelsen till öfvertagande, hvarigenom omfattande 
hjälpkulturer blifvit erforderliga, gör, att styrelsen måst skärpa villkoren 
för öfvertagandet och utgör priset därför nu i allmänhet 30 kronor per 
hektar. Kunde stora sammanhängande arealer hembjudas styrelsen, skulle 
kostnaden kunna minskas och styrelsen helt visst vara benägen göra 
villkoren så föga betungande för markägarna, som styrelsens ekonomi 
tillåter. Genom sammanslagning och gemensamt hembjudande af stora 
kalmarker, kan hägnadskostnaden betydligt minskas; ja, kunde reduceras 
till en obetydlighet. 

Plantutdelningen kunde ej börja förrän i början af april. Genom 
att i en af plantskolorna tallen visade sig angripen af schättesvampen 
måste i sista stund omfattande reducerande ändringar göras beträftande 
utdelningsmaterialet. Arbetena pågingo under ganska gynnsamma för- 
hållanden och sommarens rikliga nederbörd bidrog ytterligare att be- 
främja resultatet. Å sandmarkerna vållade dock den starka värme och 
torka, som inträdde under kulturtiden och varade till i början af juni, 
att en ganska stor procent gick ut. 


BESPrIRNPTA UI 9 SOPA Å 


d Plantskolorna. 


FN Sa 


112 


grobart. 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


För plantskolorna har året 1908 varit mycket ogynnsamt. Det gran- 
frö, som stod att få, var af mycket gammal skörd och därför mindre 
Därtill kommo upprepade häftiga åskregn, innan fröet kommit 
upp, hvilka genom att tillpiska marken gjorde den så hård och ogenom- 
tränglig, att fröet, som just börjat gro, blef till stor del kväfdt och ej 
kom till utveckling. Gransådden blef därigenom så godt som fullständigt 
misslyckad. Tallfröet åter, som var af god skörd, kom däremot i allmänhet 
ganska bra upp och plantorna blefvo under den långa gynnsamma efter- 


—— 


sommaren synnerligt bra utvecklade. 
En olägenhet för plantskolorna tillkom äfven därigenom, att ogräset å 
varit ovanligt besvärande och trots ökade rensningar dock verkat 
menligt. 
Plantskolornas antal och omfattning m. m. framgår af nedanstående | 
tabell. a 
S— 
UitsSa dt ro Uf die lad ep lamnitort d 
Na fmin 3 otkarad 3 å = | : ER tall bergtall | ek björk 
Kilogram 0 | ; | 26 ; 
| — — AA — — 
Rörum St CE Albo KSS je — = 2 | SR 
Hagestad...... Ingelstad 2 br 4 SA — 50,000 I7.000 Me 0 
Gyllebo —.....« Jerrestad — | 15,0] Rs) — 326,500 88,000 | 1,600] — 
Gärds Lyngby! Gärds — = — = = 2 
Kuberyp,.c.. » 2,7 | 1430 | 3,0 | 5,000 20,000 — — | 1,700 
IBYyrhultic.v » — | 20,0 | — — == = 2 
Euaröd/ "ii. » fl 7asN 1000 = — UN 
Hessleholm....| V. Göinge lelga 2a  N fe NG 
SJÖFUP a seg tes » » — | 10)0 | — — — — — 
Flagstad Na... N. Åsbo Lyn | Heej oe Me — 47,500 = == = 
Skeldinge » > Hroalli Gol — 136,000 = = 2 
| Färingtofta ...| >» EES AG pek — ES = LES 
Börslöf Cue Bjäre — 4,0 | 0,5 | — — — = 
Grefvie ...... » 2,00] 4,0 | — — 57,000 40,000 | — — 
Summa ol 3,54 fe [113,5 |I10,5 |10,000 | 637,000 |1,582,500] 145,000 | 1.600] 1,700 


i nn 2 


—— — — 2 A 


Iopewsosr 


3 
= 
89,07) 
37500] 
64,30] 
142,81 
53,30] 
185,50) 
66 25) 


i 84,70) 
1 31,80] 
35,00] 


I I,oo 


93,93] 


KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


113 


Dessa hafva liksom styrelsens egna plantskolor lidit afofvanangifna 
olägenhet, så mycket mera som tyvärr vården om desamma med ett 
par undantag ej varit så god som nödigt och önskligt är. Detta är 
att beklaga, då just dessa plantskolor borde kunna verka väckande och 
manande å skogsodlingsintresset. En förbättring är emellertid säkert 
att påräkna, och har bara insikten om dessa plantskolors stora bety- 
delse blifvit fast rotad, skola helt visst svårigheten och olägenheten vid 
plantskolornas underhåll visa sig lätta att undanrödja. 

En ny plantskola är anlagd i Fagerhult och fem andra äro under 
anläggning. 

Intresset för anordnande af planteringsdagar för skolbarnen har ta- 
git hastig fart. För att det gagn, som häraf kan vinnas för skogsodlings- 
saken må blifva betryggadt och än mer ökas, är af synnerlig vikt, att 
resultatet af arbetena blir verkligt godt och därför bör ej för små barn 
medtagas vid arbetena. Äfven är af vikt att lämpliga redskap äro till- 


Sockenplant- 


skolor. 


Planterings- 


dagar. 


a Il ejacates bo sten 9.0 7 
tva). SME [1 breregtall i ek RN RIDE 
| | | 
| | | | 
' AG fö | 0 HÖ | vå | ”/2 fo | Jo 
2 VARAN 20 
| | I | 
3 2 Li i ek ed NE FARS 23 AE 
| 
— 389,000 — 165,000] —15,000 | — — — 71,840 1,500) 
| | | 
— 205:000] ir arne = — gg RN 
G.000)] 1 250,000]) ME 7 = = — |-5,000] 34,000] — 
-— FOR RÖN | 475,000 — Ok REN TR [aa 
| | | r 
— 16,000] — 54,000] 80,000 | — == — — 
| | | | 
pe gp = Le: 2 AL TER TI NRA a 25 
| | 
— STR i 200,000] = — — — | — — — 
20,000 | 165,000) — 30,000 | 240,000) 501,000 | 4,000] — len — — 
| | 
60,000 | —45,000) 10,000 | 47,000! 19,500 | — = HR EA 
— 392,000 — 786,000 — — — | — — — 
— NA] EDIOGD ATS OBO]: = — | 10,000] = 5,000 3,000) 
40,000 | — 50,000 | — 22,000] 75,000 | 78,000] 16, 000) — — | — | 


945,9] 


126,000 1.45 7,000 


| 


95,000 2 .004,000) 690,500 | 82,000 16, 000) 15,000) 110,840 | 4,500| 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 


114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


gängliga. Dylika hafva styrelsen inköpt och lämnat i förvar hos läns- 
skogvaktarna, som på framställning utlåna desamma. 


Sockenplantskolorna. 


| > TO ES | 
| [XSg) SEA Planttillgång 
SES 
INNAN Sar ad | = | = | tall | gran Anmärkningar 
NR fa I 
| | RS tall gran 
| o | | | | 
Fagerhult ...| N. Åsbo | I 0,05] 0,6| 4:5 10,000 | 60,000 | Omskolade 4,000 
| | | granplantor. 
va | | | 
OUSPYE Tone | O.Göinge| 1 [0,10] — | E=PE50,000 — 
| Loushult ...... [ES TA Öso5L Kr TATA | -— - Fröetej uppkommit. | 
Visseltofta ...| > > IN 0,06 | — | 2 | 50,000/ —-10,000 | 
] | | | | | 
IIVÄLtSJÖ or NISES [110,07 RA — — > dåligt. | 
RÖKEN SraaEer |, 2 RE dj fe — — — | —-— under anläggning. 
N. Åkarp FAN ler NE NE = — | — | = > » | 
Minslofien ner |» a SR EN MSE ES 3 = > > 
INDLODY "NN: 5 | ÖA I — — = = = » » 
| Hästveda... .. | » » Ne =) —)] — — — » 2 
Inköp och Styrelsen har inköpt och genom skogsvårdskommittéer och läns- 
p SA P S 8 


SA skogvaktare utdelat 500 exemplar af »Föreningens för skogsvård» folk- 
fria skrifter. 
Styrelsens Skogsvårdsstyrelsen har hållit 5 sammanträden och inspektionsresor 
orre, MOM Tostorps, Tjörnarps, Tossjö, Örkelljunga, Rya, Oderljunga och 
resor. Perstorps socknar. Därvid höll styrelsen jämväl sammanträde med skogs- 
vårdskommitéerna inom Örkelljunga, Oderljunga och Perstorps socknar, 
hvarvid åtgärder planlades för åstadkommande om sammanslutning mel- 
lan kalmarksägare samt anläggning af nya sockenplantskolor. 
Styrelsen har genom sin ordförande och länsjägmästare deltagit i 
den skogsvårdskongress, som afhölls i Stockholm under tiden 10—17 
december. 
Länsjägmästa- Förutom de dagliga expeditionsgöromålen, har länsjägmästaren haft 
(ere 2 k£sam- att hvarje andra onsdag i månaden vara att anträffa å hushållningssäll- 
skapets lokal i Kristianstad för att stå allmänheten till tjänst med råd 
och upplysningar i skogsfrågor. Därjämte har länsjägmästaren hållit 4 
Könsskoovar "Oredrag. i skogsvård m. m. Hans resedagar hafva gått till 41 
tarens ochplan- TI.änsskogvaktarna hafva haft att för kontroll af afverkningar och 


törernas verk- s = o . É Hr 
samhet. Skogsodlingar hvarje månad genomresa sina respektive distrikt. Deras 


: Såsen £å 
2 dp aa RA 

Fa PE en + 

RM RT ” 


I RT ä fm ; . - 
ISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 115 


frstdapar. hafva. upppalt till sammanlipdt 434, däraf Wallin baft 131. - 
— Gustafsson 206 och Hammarlund 97. 3 
— Plantörernas resedagar hafva uppgått till sammanlagdt 314. 
£c; Kristianstad den 30 april 1909. 6 


Po a 


ör SSR 
FR ö 


Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


R. G. Hamilton. 


= Se a Ae AN 
vy 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Förslag 
till & 
Inkomst- och Utgiftsstat för skogsvårdsstyrelsen = 


i Kristianstads län för år 1909. EA 

Inkomster: VA 

2 5 [ 

Beham no EE ATLR ARTO OO a sapere eb og Safe les br fs örtte AR of a RAA Kr, 50080 AR AG 

Ages Tagsratnlan dStun ges. ee Ae dee STORA RReOaTA as ereR RER NRAA >» 2,500: — . S ) 

> 45 bus Halling ssallSka pet os oa sd oe. Ko SN a sr dns > 2/5008-- $ SA 

» SFESta fen (Skogsodlarhefram)] ande) Ms. scsss set st RRLRASLEN » 5,000:— SAG sö 

> FT SANN EXPETISET) Ses eo lel rss oe Oc Iera TaNG sie (SR «ERNER ARTS GAA > 4,000: — | 2 

PA nde liyskopsvardsatgiftere.. Arden seden rss SARS >, 0 TOO UTN 2008 rv 
CA 
Utgifter: : RR 

Aflöningar : / Ar 
laNSja Om astar en. og Ad Vane RS Sd SARA NR Kr. 1,500: — NN 

SISSEL NG IR KSR NA Nr JR hr OS ÄR SS NR KA a > 3003 
TLATISSKOOV AK LÄTTA mossa sla Mess d per pero rr EADS SAR TA RE > 2,100: — 3,900: — SS 

TUROPHAEGplantor FOCH APO os stas sdr et a Ba Aa HG ÄRE SES EN ASO ; 

Anslag still underhåll af kommunernas plantskolor. .......s..s8.,s.os-cs005 1,200: — 5 nd 

Wnderhallkatkegna plantskolor. .s-5H cs. RAS ARN ES AE ENE 1,200: — K 

Länsskogvaktarnas och plantörernas resekostnader... sssmmmssssssssssrssee a 2,000: — 
Styrelsens och länsjägmästarens resekostnader s.ssssomsmmsosssssssererssao era 1,500: — 2 
IT KOpRAnEboCkertivisKOgSVATA i. sons tease AN dn Se oa sa Se sjutd ere SDs Fa (s5 Sör 300: — 

| DIR RER TEL NET r Arto EN sk SBR ts LA BRN ND NS der gg lo 600: —- 15,200: — z 

På skogsvårdsstyrelsens vägnar: i 2 
ER ; "Fa 
fn RG:-Haminton: 
SM er 
AR B. G. Borgström. - 
) Då ; 


Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads 
| kassaräkning år 1908. 


Debet: 
ET nn TTT I Ua 7 SAS ST NER RER EE fe Ser fe. SPE 03 Kr. 
Anslag: 
Kf staten. (CEPERSMOdESl oo ol sä ocsc ss ekar ANN EE ones Kr. 4,000: — 
> » - (skogsodlingens befrämjande) saoosoooooooossesson san ena > 5,000: — 
LEE a 2 (CELL SISSkossvantSalpiiler) 3.oai spe rn RoAd sik ussap ande 3>- I,I49: 5I 
 sikrstonmnstads nes, Ämdsfölgé sis adso rss bader sk esbosrpess ans ören > 2,500:— 
> > > —- hushållningssällskap soooooooooooossse2oonn- 
ENE fa SKR DERES IN: Rs terna tad ert ngn ae danger re Re dä SARS AEN SENS GS > 
Återbekommit förskott af undersökringskostnaäder —somnnmnmmssussssasesaaennnn na > 
IRA ER rr ke ss är Pr Sr RE EEE IA AN RE RgSE RANE RAR SRA NER > 
Kredit: 
Afloningar : 
IE ETT SE frn er eo tree FR SÄ ÅR Mr 0 EN rr SEE RR SA KR SEE Kr. 1,500 — 
EUS EET LE ftp SR RB SS ARE SE oc Sjön NR PAJER SSR TE > 300: — 
FETTER Pg AL re ASSA pr Ag. SER, Se DR a OS SSE RR ERT ad ee > 2,100-— Kr. 
Resekostnader och dagarfvoden : 
FF ER Error 3" NEN SSSK RN Ret SSE IAEA AES IE en Kr. 420:92 
PETS ET OS ran NRP EE ERNER EINE RNE NES ESR ERE > — 805:55 
SEI GE Spots 1 RA SRS ORT SEN NE EE) SR REN En lea oc 2 22: 40 
ITE TT Lat” MEGA SEE Bad FNS SNR AR talg SIA > 877: 05 
ONES nt [uea rss ER os ana SLA IR se NERE SONG, JR Arg ES RE 
Under khålls- ock arbetskostnader vid fplanfskolorfa ...sssoosssesososonsesoeenonn non nn > 
Kostnader för skogsodling å af styrelsen öfvertagna kalmarker ssoonnmmooooo- > 
KEN N,  SEEE C SPAR RET SE I GA LE ERE TRE SESEG SS EO ESEOE > 
MERIT RES EV Best SS TEES En PER Kr AE EA ol Lf ERE ÄRR SELIN, FSS >» 
AE SR SERGE na ts SADE SPEAK ENE > 
Kr. 37:— 
> 730:89 
SR Vt 


710: 88 


3900: — 


1,002: 89 


Transport Kr. 14,234: 92 


FELT 


Cd 


än 


: NV SU NY Vy 
RELSERNAS BERÄTTELSER I 


1 


MiryCkaum gskostna dere, ssk. sober Lee ARE TERS Le NINE 
Skrifmaterialier och annonskostnader ................ soosssosiororrar SA 213-0L 
105 OS TN LÄTT OD a CK IR Sen a 0 stel 5 lal2ols öre fe les) se] SLET Se bys pe De SAT ENG TB 2005NE 
BeEhallnin go stlls0 004 3poctd de oömto FS ne 2 felen Seeders «sa pep SET ER 


Kristianstad den 26 april 1909. 


BG. Borgström. 


Sekreterare och kassör. k NON 


Cd 


Förestående sammandrag företedt och åberopadt i undertecknades 
revisionsberättelse för år 1908 betygas. 6 
Kristianstad den 16 juni 1908. 


N 


E. Wilh. Ewe. 


Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


Sven Persson. > Nils. Månsson: Rem 
Af landstinget utsedd revisor. Ombud för kungl. hushållningssällskapet. VET 


RR We fr 


FD RR SAT rå RE we BIG CK Je ; he 
KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Redogörelse öfver influtna årsafgifter för skogsodlingens 
; befrämjande år 1908. 


Debet: 
TP ETOD TOT Ri dr 1 rg (RAA RN EB ot ERS STARKA BIRRPR SEE SELENE RSS SLE ANDE a KT. (ASS 27 
TT TEE Fo TB ER bar ÖR RR LER TE ENE ONE on SENARE oa > 3502: — 
om TT TE ET SE rr RASER Er NS Rel fe SSE 1 Se of Re ABER rr RO > 54: 68 
Summa Kr. 1,140: 95 

Kredit: 


TEL UTE ned EA ALE a te Ir 7 (RAR SS SEE REAR SD ARR LSE SE An JR SSA Kr. 350: — 
> > URIAKSNENAES SR born spara ep Sd npcnsd rasa KSS Ede > 187:50 Kr. 


537: 50 
Kostnader för underhåll af Förslöfs och Grefvie plantskolor sssoosoooossssos-- >> > 104: 93 
BSS SO ATI EAIINID” ME, Joo obe annans an ooh i ssd tsar sus kEr öns skensblärbesnER > 22: 75 
Fraktkostnader —socococcodoooces tis rand NN VE ERE NE a SER SER fr (NG DE RN LS NE > 1: 61 
TAPE ER SES EIN RS TD IST DAN ND RE FSTDE OK RI SA AE Ly NN ENE > 7:— 
HERE Fn Arne KOR AR ON 2, a Ao RE SNRA SE on SENS st törer SS > — 467:16 


Summa Kr. 1.140: 95 


Kristianstad den 26 april 1909. 


B. G. Borgström. 


Sekreterare och kassör. 

Förestående sammandrag företedt och åberopadt i undertecknades 
revisionsberättelse för år 1908 rörande skogsvårdsstyrelsens räkenskaper 
betygas. 

Kristianstad den 16 juni 1909. 

E. Wilih. Ewe. 


Sven Persson. Nils Månsson. 


120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSFR 1908. 


Undertecknade, utsedde att såsom revisorer granska skogsvårdssty- 
relsens i Kristianstads läns landstingsområde redovisning för dess för- 
valtning under år 1908, få efter fullbordadt uppdrag härmed afgifva 
d följande 


ä Revisionsberättelse. i 


Skogsvårdsstyrelsens protokoller samt den räkenskaperna åtföljande 
berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under 
revisionsåret äro genomlästa utan anledning till anmärkning. 


Närslutna af skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade 
»sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning 
ar 1908» öfverensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas 
intagna i förenämnda års kassabok. 

Utgifterna hafva befunnits behörigen verificerade. 

De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier 
hafva befunnits vederbörligen upplagda och förda. 

Här ofvan omnämnda räkenskapssammandrag hafva såsom vid re- 
; visionen företedda denna dag af revisorerna påtecknats med antydning 
härom. 


- 


NEF FE VT PV ODES ES VORO FR 


Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning 
; under år 1908 tillstyrkes. | 
: Äfven i år anse sig revisorerna böra liksom fjolårets revisorer be- I 
tona önskvärdheten af att åtgärder, så vidt ske kan, vidtagas för att d 
i en framtid göra skogsvårdsstyrelsen i möjligaste mån oberoende af | 
främmande fröklängningsanstalter och därför förbereda anläggningar till | 
egen fröklängning. | 

Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1908, där kassabehåll- 
ningen vid årets slut utvisar 467,16 kronor, hafva äfven granskats, och 
räkenskapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna 
dag. Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa rä- 
kenskaper. 

Kristianstad den 16 juni 1909. 


E. Wilh. Ewe. 


Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


Sven Persson. Nils Månsson. 


Revisor för landstinget. Ombud för kungl. hushållningssällskapet. 


Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus län berättelse 
för år 1908. 


Styrelsen, hvars sammansättning under året ej undergått någon för- 
ändring, består af: utaf Kungl. Maj:t utsedde ordföranden förste hofjäg- 
mästaren, kommendören m. m. herr grefve Tage Thott, Skabersjö, af 
landstinget utsedde ledamoten herr grefven, kommendören m. m. Walter 
Hamilton, Tågerup, bosatt i Landskrona, med hofjägmästaren herr friherre 
Hans Otto Ramel, Övedskloster, som suppleant samt af Malmöhus läns 
kungl. hushållningssällskap utsedde ledamoten herr ryttmästaren, riddaren 
m. m. P. O. Liedberg, Öija, med landstingsmannen herr Nils Andersson, 
Slagtofta, som suppleant. Styrelsens sekreterare är e. jägmästare C. Lillie- 
crona, Eslöf, dit styrelsens expedition är förlagd. — Revisorer äro: af 
Kungl. Maj:t utsedd herr v. häradshöfdingen, riddaren m. m. C.A. Trolle, 
Fulltofta, af landstinget utsedd herr v. häradshöfdingen, riddaren m. m. 
G. Faxe, Ystad samt af hushållningssällskapet utsedd herr friherre C. G. 
Wrangel, Häckeberga. 

Ansökningar om frö och plantor till årets kulturer hade inom före- 
skrifven tid inkommit från 183 mindre jordbrukare, hvari begäres: 72,3 kg. 
tallfrö, 657,350 rödgran-, 24,200 hvitgran-, 3,750 silfvergran-, 221,300 tall-, 
19,300 bergtall-, 200 lärk-, 3,900 ek-, 21,0350 bok-, 7,4350 ask-, 97,350 
björk-plantor, eller sammanlagdt 1,053,930 st. plantor. Då tallfrö under 
året 1908 knappast stod att få och styrelsen nätt och jämnt kunde an- 
skaffa hvad som åtgick till plantskolorna, måste samtliga ansökningar 
härom, 13 till antalet, afslås. De öfriga ansökningarna med undantag 
af trenne mindre, som tydligen afsågo trädgårds- eller parkplantering 
och således ej verklig skogskultur, blefvo af styrelsen bifallna. Samtliga 
kulturarbetena ha ordnats och öfvervakats af de tre länsskogvaktarna 
samt en extra anställd plantör. Vid under hösten företagna besiktnings- 
resor visade sig kulturerna ha gått synnerligen väl till, detta naturligtvis 
till en stor del beroende på den för dylika arbeten synnerligen gynnande 
väderlek, som var rådande under hela våren. I plantskolorna, 4 till an- 
talet, har utsåtts: 45 kg. vanlig rödgran, 3 kg. hvitgran, 10 kg. svensk 


EEE KN 


122 - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


tall och 4 kg. bergtall; - med undantag för granen, som nästan alldeles 
slagit fel, har sådden lämnat ett godt resultat. 


Hvad styrelsens verksamhet i öfrigt angår har den under året haft 


4 sammanträden, däraf tre i Malmö och ett i Billinge, detta senare i 
sammanhang med inspektion af afverkningsförhållandena vid fyra olika 
ställen inom Hallaröd och Billinge socknar. Efter noggrant öfvervä- 
gande ansåg sig styrelsen sakna befogenhet att för närvarande inskrida 
vid något af dessa ställen. I ett annat fall har styrelsen funnit sig för- 
anlåten att hos Konungens befallningshafvande påkalla sådan syn, som 
lag angående vård af enskildes skogar $ 2 föreskrifver. 

Sekreteraren har under året haft 24 ordinarie mottagningsdagar och 
27 rese- och förrättningsdagar. Utan kostnad för styrelsen har han 
dessutom under 7 dagar vid Westraby landtbruksskola undervisat och 
hållit examen i skogsskötsel samt under 46 dagar varit anlitad på pri- 
vata skogar. Till löpande expedition och annat inarbete ha åtgått i ge- 
nomsnitt 3 dagar i veckan. 

Beträffande vården och skötseln af de enskilda skogarna inom lä- 
net finnes föga nytt att tillägga utöfver hvad som sagts i de föregående 
årens berättelser. Större och värdefullare skogskomplexer förekomma 
nästan uteslutande på de större egendomarna, hvilka i regel sedan rätt 
lång tid tillbaka å sina skogar infört ett rationellt och på uthållighet 
baseradt skogsbrukssätt. Illa är det däremot beställdt med de mindre 
jordägarnas skogar, hvilka i regel äro förhuggna och söndertrasade ge- 
nom planlös blädning, hvarvid det bästa hugges och skräpet får stå 
kvar, hvarförutom en oinskränkt betning omöjliggör eller fördärfvar all 
naturlig föryngring. På ett och annat ställe förekomma ju ganska 
vackra jämna och slutna bestånd, men här går man ofta till en annan 
ytterlighet genom att ej låta yxan gå alls, då en hjälpgallring eller rens- 
ningshuggning skulle betydligt bidraga till skogens ökade tillväxt och 
trefnad. En glädjande företeelse på området kan man dock konstatera 
och det är det tilltagande intresset för skogsodling, hvarigenom man 
kan hoppas att så småningom till skog återbörda de stora arealer inom 
länet, som nu ligga så godt som fullkomligt värdelösa. Styrelsen tror sig 
äfven kunna konstatera, att alltmer ökad och spridd kunskap om den 
nya skogslagens kraft och innebörd börjat göra sig gällande. Malmö i 
februari 1909. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Tage Thott. 


C. Lilliecrona. 


; AT SSR Kärr 
> ärad : vä 
rörs LÄNS RSA EAA REN 123 AN 
" 
PE a 


; Malmöhus läns skogsvårdsstyrelses inkomst- och utgiftsstat / 
för ar 1909, se; 
3 <H 
S Inkomster: > 
ke  Kassabehållning .. 2? SFS, LE NER vagt NA IRAN el 684: 46 se 
> Innestående i Skånes nskild Hass Malmö .. ERE ERS VERS GRE JR EESK SÄ fa 1 de så R 
 Statsanslaget till skogsvårdsstyrelsens rk Rhen! SöGlEEREAS SE VRSRES Sass RN SA ASNSOE SA > —4,000: — Er 
> Sirskapsodlingens: främjande ::.ssascs sr sslifod RR sn AR POOL = äs 
N Landstingets anslag... SSE AERA RSS bod ssbonspeRarAdeesprkanss kent Sappstse rt bort sk ss FA LK ENGON YA 
Hustälkungssällskapets: sla Wee la sans a re ESR RA FASEN nekas, FRA NRBOO — 0 
FIRFIS SAL HSALPTIEN SER NESS pissar dså ss SEN SRA SS KSR ER RARE SR Sme SEe Sep sas asarna SV 00: — pp 
FS TRUE SS YEIOR OO SRA CE ps stega a ee ne sen SANNA RES An se non SARK sg na in RSR a sa sen dsss LA 58: 40 Sr 
; NNE SELMER IV PLATMDE. äg oa se oi 550 EeASN be SDS MSE SR enklsno Rp Ras RAN Sid ers bes sen boss döase bee 100: — Et 
Summa Kr. 13,029: 91 i 
Utgifter: N: 
Styrelsens sammanträden och inspektionsresor......... Kr. 1,000: — < 
Revisionskostnader .............. > 100: — er 
Sekreterarens lön och resor ... RN BIL SROM Ev 
RR URONfOrsuten StUeB AtEletbn; IN-, INS dö src spe orvgtrsestöR eken ske LsEs Sok dsd Seka > 600: — 
Annonser, tryckning, bokbinderi m. m. ........ 3 500: 
Länsskogsvaktarnas löner och resor..... > -1,600: — EE. 
Extra plantörsbiträde ... gös Sas SRS > JO NA 
Synekostnader, att förskjutas 5 SR > 200: — É K 
f Inköp af frö och plantor ... » 27500: — N 
k Plantskolorna ......... RER RE 20 
3 Expediering af frö och RS å FE ERS > SÖ | 
Andel i kostnaderna för PSA i  Stockkolne NT PER FE REL SAKA AST > 300: — - 
FIRE SSASKNN no äa5 oas cc > So03- , - 
Oförutsedda utgifter > 429: 91 CT 
Summa Kr. 13,020: 91 Fr. 
Malmö i oktober 1908. 6 
På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Ez 
0 
Tage Thott. 3 
/ 
C. Lilliecrona. F 
5 


Kassabehållning vid årets början ............ 
Förskjutna kostnader ...... 


Å OUEOTAR TIN 0 TUttAG I 0 stegs eler 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


JÄTTE LS Hesa OA de Ar RA är js SAR SS RAR JEN 


10 va RAA NER rt BAR Re RNA EI BR AE VS Era RAN DL A 


Sammandrag af Malmöhus läns skogsvårdsstyrelses 
räkenskaper för år 1908. 


Inkomster: 


Kr 706: 82 
» 8,000: — 
» 79: 60 
» 100: — 


Utgifter: 
ADDODS=HOCHStDy CKkDIn SS KOSS ae så sa sf SE ola RN SR SR EA AA RIAA GE Kr 186: 19 
DIS TEID Te TIN Sva (PlAD OT No fee 6 jaa ar Safe AR SÅR AIRES AS SAN rt RA GAR eb » 248: 05 
EXträvsplan törs bitEA Ce a Sä akan re sr RA ar NS ERS EN RAN rg » 153: 25 
Flörskjutna synekostaddeny ss piss el Ses Are RR Rana Sand Gr Ser » 58: 40 
ev IDEN ALICE oe ar NTE NE IS sr ssk Se oli etern tests SA ARE ES SN Nr NE > 2: 65 
ÅN INKÖPrvaf NFO MOCI IDLE OT ee Er ere 5 äs NEAR TAR 3 ÄN EA SRA RNNSR SO Ra > 941: 10 
Re In 5ä tt” PAT EIFOrAKTING ver oe ss lg sk ford NE edda SN ra eV ARR RSA DEN ERAN LR RSA ps 
Ru Köntoryakomtorsuten Stieg seas so ss osa rats ar Sö To REL SLE AID RS RETA » 454: 83 
Ra Hänsskogvaktarnasklön ers 4053 A4 15 4 AR ga ae se ml lr ert då åh Ma ene BEA ARN > 1,5335:535 
- PlÄntskOLORR ANA börs ERS IEErA AR ESR AL SN RNE RA RE tare AN GR Sv Ne bt » 875: 08 
2 ” RE VISTONSKOSth ACE borean ars een BA Rae fö a ee ne ÄG LTR RE js BR Jå ERS DORA APR SR KG TA 59: — 
= MEkTeterarens lön fOChyTeSOTs sasse sr ANA CE SN IT TRANS ANS AE »I37HÖONAG 
2 å SItYTeLSENS TESOP fu orörerote 6 SRA BAS a RSA fr RE SRA ek ca BA ND rd SR UT sl ER ERA Se ENE » 494: 42 
= Kassabehällning: Mid; aretsuslut CAssaNsg sed. ss anse SA AA SNORTADE la SER » 684: 46 
- Summa Kr. 16,986: 42 
Ingående Balanskonto. 
1908 An Kapitalkonto: 
3 Jan. I. Nettoförmögenheten (denna dags. mms ss RR RT Kr. 9,601: 08 
SM Tillgångar: 
an TO ARE INVENCaTICr js fos de NELLA ETS Er RA BYN pen FER a ER ELEN BRASS Kr. 469: 86 
fä 3 rSkanes: Enskilda Bank. (6 Suse O9eee aGE Mare bean Se RE NER + 130002 
5 SruLagersat växande: splanföl äs a ss SEE Ae se RSS » A3A2YnOG 
Svt Förskjutna: /SynekOstn ad er: ty: :0.-$-450e «ig esse Sd rise > 79: 60 
2NFTUSASSADE HALD ges sa ers Gas AS TPI SENSE EN. SENT PSA NE ARN > 706: 82 
= Summa Kr. 9,601: 08 
SM Utgående Balanskonto. 
= k 1908 Tillgångar: 
Dec IVA TUR Lev OIATLETA sade Raka od ok ere g je eler AN RE ETR ERNA ÅSE ERA BRA PS SA ENN Kr CAVE 
j sreskaneskEnskildasBank s/s: dot as SSA AS he 0 SL FA AR > —-4,097: 05 
ES 3 lag er varevaxande plantor: Lasso, 5. 3.56 GE NS es SAS, stas JAS LAN > 1 4,427088 
EN SEN Orskjutnarssynekostnader 4 .. ssu. eses es O le a ASSA » 58: 40 
TIA IC KASSA be halla OPs eN oe sat de oa Te ESSEN SG fö: se NN » 684: 46 
3 Summa Kr. 9,740: 30 
JR 1908 Per Kapitalkonto: 
2 Deck SW »4 INettoförmögenhetenndennas a: ...... sökas. SE ARE Kr. 9,740: 30 
G Eslöf i februari 1909. 
NM 13G- l 
| C. Lilliecrona. 


SEAT > 
- Ä re ku VV A 
s TS RR RAG REA SÅ 4 FI YT 


MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 125 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, som granskat den af skogsvårdsstyrelsen för Malmö- 
hus län afgifna redovisning för förvaltningen under år 1908, hafva vid 
fullgörandet af detta uppdrag genomgått styrelsens protokollsbok, huf- 
vudbok, kassaredogörelse samt in- och utgående balanskonto jämte veri- 
fikationer för nämnda år, hvarförutom vi tagit del af den framställning 
angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel, som finnes 
fogad vid redovisningen, äfvensom af upprättad utgifts- och inkomststat 
för innevarande år. 

Då därvid befunnits, att vid besluts fattande inom styrelsen den- 
samma varit fulltalig, att de fattade besluten i laga ordning tillkommit 
och att räkenskaperna äro väl förda och vederbörligen verificerade, få vi 
tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 


Malmö den 3 juni 1909. 


Carl AO Trolle. 
Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


GG: Raxe. C. G. Wrangel. 
Af landstinget utsedd revisor. - Af hushållningssällskapet utsedd revisor. 


RS REDA VENTIL Or Ka 


Skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde 
berättelse för år 1908. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


Till länets trävaruexport samt pappersmassatillverkning har för åren 
1905, 1906, 1007 åtgått årligen i medeltal 304,211 kbm. virke, hvilket 
påvisas i bilagan tabell 1. 

Allmänheten börjar nu inse nödvändigheten af att sörja för skogens 
fortbestånd, dels genom att allt mera anlita skogsvårdsstyrelsens biträde 
vid skogens skötsel, och dels genom omfattande skogsodlingar. 

Den förr så allmänt förekommande ljungbränningen är begränsad 
till ett fåtal marker. 

Törskatesvampen är allmänt utbredd öfver hela länet och talrikast 
i norra delen. 

Tallungskogen är äfven allmänt angripen af »knäckesjukan> och 
den medelålders och unga granskogen har i år liksom föregående år 
varit utsatt för granrostsvampen, Lophodermium abietis. Ingen större 
skogsbrand har förekommit. Endast två har ungskog i Elfsåkers soc- 
ken hafva härjats af eld. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Ingen förändring har ägt rum i styrelsens sammansättning under Styrelsens 
berättelseåret. Ordförande är kaptenen och riddaren m. m. Seb. Tham. mins och SR 
Landstinget har utsett till och med 1910 riksdagsmannen Joh. Bengtsson ”enträden. 
i Bjernalt och till suppleant direktören m. m. A. L. Apelstam. För 
samma tid har hushållningssällskapet valt landtbrukaren och riddaren 
m. m. A. M. Gudmundson och till suppleant direktören G. B. Hellman 
äå Fors. 


+ SETS ST 


128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Förutom de ordinarie sammanträdena i mars och december månader, 
har styrelsen sammankallats trenne gånger. 

Af de beslut, som fattats, må särskildt nämnas det, att styrelsen 
förklarat sig villig deltaga i de utredningar, som sammanhänga med en 
planerad skogsutställning i Stockholm. Framställning härom är gjord 
af vederbörande sektionskommitté. Af stor betydelse är äfven det, att 
styrelsen ämnar uppföra en fröklängningsstuga, som kommer att förläg- 
gas antingen vid Torups eller vid Kinnareds järnvägsstationer. I sam- 
band härmed skall en plantskola anläggas. Vården af såväl klängnin- 
gen som plantskolan skall fullgöras af en extra länsskogvaktare. 

I syfte att utröna framgången af de skogsodlingar, som utförts af 
styrelsen å de s. k. öfverlåtna markerna, företogs i augusti månad under 
tvenne dagar en inspektionsresa till kulturfält i Gällareds och Knäreds 
socknar. Härunder stärktes den uppfattningen, att ett med omtanke ut- 
fördt skogsodlingsarbete å de kala ljungmarkerna kommer att lända länet 
7 till gagn, hvarför styrelsen ämnar fortfarande öfvertaga marker till skogs- 
3 odling efter samma grunder som hittills. 

- Samtliga styrelseledamöterna jämte länsjägmästaren bevistade mötet 
mellan landets skogsvårdsstyrelser, hvilket hölls i Stockholm och pågick 


Viktigare be- 
slut. 


Resor. 


er nio dagar från den 10 december. 

: Kassans ställ Till styrelsens förfogande hafva stått 49,394: 42 kronor. Utgifterna 

F "YE: för berättelseåret äro 30,115: 11 kronor, hvadan en behållning uppstått 
É ) ; 

i | af 19,279: 31 kronor, hvilken kommer att under nästa år delvis tagas 

Ö i anspråk till fröklängningsanstalten samt till mera omfattande skogs- 

i odlingar. 

2 Länsjägmästa- Expeditionens adress är Halmstad, von Möllersgatan 4, och har läns- 

NG rig. 2” jägmästaren varit tillgänglig för allmänheten hvarje helgfri lördag. Af 

å skogsvårdsstyrelsens medel har länsjägmästaren erhållit ersättning för 43 

3 rese- och tjänstgöringsdagar. 

. Länsskogvak- Länet är fortfarande indeladt i fyra länsskogvaktare-distrikt och i 

Så RN hvarje distrikt tjänstgör en länsskogvaktare. Tillsammans hafva de upp- 


burit ersättning för 377 förrättningsdagar; dessutom har skötseln af 
plantskolorna kräft 425 dagar. Tvenne länsskogvaktare hafva uppsikt 
öfver hvar sin plantskola, medan de andra sköta två hvar. 

Hvarje rekvirent, som erhållit skogsodlingsmateriel gratis, har be- 
sökts af en plantör för meddelande af upplysningar om skogsodlingens 
rätta utförande, hvarvid nödig kontroll öfver materialets rätta använd- 
ning erhållits. 17 extra plantörer hafva rest efter en för dem uppgjord 
plan från den 135 april till den 17 maj. Dessutom hafva sex andra 
öfvervakat kulturerna å de öfverlåtna markerna. Grophackningen på hös- 
ten ä de nämnda markerna har ledts af tre plantörer. 


HÅL a FR AR Vg en 2 RT 


Extra plantö- 
rernas tjänst- 
Löring. 


te fån lår URRR t 
MSE 


TV 


Få 


Foot ån Ja dd ae 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Trenne tre-timmarsföredrag i skogshushållning hafva hållits af läns- 
jägmästaren i sammanhang med de småbrukarekurser, som anordnats af 
hushållningssällskapet i Tofta, Köinge och Drängsered. Föreläsningarna 
hafva varit belysta af skioptikonbilder och åhörts af i medeltal 60 per- 
soner. 

För folkskollärarna i Fjäre och Wiske härader har anordnats en kurs 
i skogshushållning, vid hvilken skogsodlingsarbete utförligast behandla- 
des. Kursen leddes af länsjägmästaren med biträde af en länsskogvak- 
tare. Ehuru vederbörande lärare blifvit meddelade om denna kurs, som 
var för deltagarne kostnadsfri, infunno sig endast 10 på den bestämda 
tiden i Kungsbacka. Programmet upptogs af en dags teoretisk under- 
visning, en dags exkursion i Kungsbacka stads skog, samt i förening 
därmed öfningar i de vanligaste sådd- och planteringsmetoderna, samt 
en dags utflykt till Aggaredsberget i Harplinge, där styrelsen utfört 
planteringar med såväl inhemska som utländska trädslag. Kursen följdes 
af deltagarna med lifligt intresse. 

Till främjande af Västra Sveriges skogsvårdsförbunds syfte: all- 
män planteringsdag i folkskolorna, har förbundet tilldelats ett anslag af 
50 kronor. 

Två tusen exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter för år 
1907 hafva utdelats vid föreläsningarna, till sockenkommittéerna och un- 
der resorna till för skogen intresserade personer. Styrelsen har äfven 
inköpt 25 st. inbundna böcker (hvar och en innehåller de 12 första folk- 
skrifterna), för att tillställas de folkskollärare, som bevistat kursen i Kungs- 
backa. De öfriga exemplaren hafva skänkts som premier till Wallberga 
landtbruksskola. 

Ett hundratal årsberättelser från V. Sveriges skogsvårdsförbund hafva 
spridts genom länsskogvaktarna. 

Under sina resor hafva de liksom de extra plantörerna medelat råd 
och upplysningar i skogliga spörsmål. 

Följande fröpartier hafva inköpts: 


BG I AR SS rs SON SK ISEOIETT f 35.165 kg. 
Bero tallfröj tis in outta. SAN 
(SF MISON CE ör a usp a LS NNE 270,0 > 
Hvitgranfrö ........ AR TON 10,0 2 
Karkisör dd iicesct 0 RR ANG pla 
Björkfförsa ss rd TN 206;8.11 2 
Ekollef-resac asbra fö 120 Nee 
ASkftö sv -2:505 RA a 10,0 > 
Prima tallfrö betingade ett pris af 20: — kr. och granfrö 2:60 kr. 
pr kg. 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 9 


Skogsupplys- 


ning. 


Inköp af skogs- 


frö. 


ST ERF NS I Vet 


Skogsodlingar. 


: 

Ad 
e 

V 
rå 

Kö 

RH i 
r 


Möre > tal 


a är ti Fr 


TE 


130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Genom hushållningssällskapets skogskommitté hafva sedan år 1875 och 
till år 1905 verkställts omfattande skogsodlingar, hvilka nu här och hvar 
utgöra ett godt föredöme. Af gran har under dessa år utsåtts 3,948 
kg. frö, och utplanterats 30,043,000 plantor. 


Under skogsvårdsstyrelsens trenne första verksamhetsår hafva gra- 
tis utdelats till 3,501 rekvirenter 1,928,95 kg, frö och 9,632,532 st. 
plantor (Bilagan tab.2). 


Under berättelseåret har gratis utlämnats till 1,410 rekvirenter 205 
kg. frö och 3,631,200 st. plantor; med detta material har 713 hektar 
skogsodlats. 


Utdelningen ägde rum den 15 april från de vanliga utdelningsstäl- 
lena. Då det tallfrö, som kunde uppbringas ej ens fyllde behofvet för 
plantskolorna, så understiger den utdelade frökvantiteten den under van- 
liga förhållanden normala. 

Tabell 3 är ett sammandrag socken- och häradsvis öfver begärdt och 
beviljadt skogsodlingsmateriel. 

Skogshackor hafva i mån af tillgång utlånats. 

Å de för skogsodling till styrelsen öfverlåtna markerna hafva kul- 
turerna bedrifvits i den största möjliga omfattning. I södra delen af 
länet är det svårt att för skälig dagspenning erhålla arbetsfolk. 

Grophackning har verkställts under hösten å de öfverlåtna mar- 
kerna på 56,6 har för en medelkostnad af 25,42 kr. Under samma tid 
har å 55,5 har såtts björkfrö för att bilda brandgata å de större areal 
lerna i Skärte och Onsala (Bilagan tab. 4). 

Marker af ofvannämnda slag öfvertagas i regel endast på 30 år. Un- 
der berättelseåret hafva 37 kontrakt om skogsodling godkänts, omfat- 
tande en areal af cirka 896 har. 

Till 80 af länets större landtbrukare hafva skrifvelser aflåtits med 
anhållan om uppgift å de af dem utförda skogsodlingarna. Svar härå 
har benäget ingått från 30, hvaraf framgår, att 96,40 har gamla kal- 
marker och 73,60 har annan skogsmark kultiverats (Bilagan tab. 5). En- 
dast en har meddelat om företagen markberedning till främjandet af 
själfföryngringen. 

Då skogsodlingen å de öfverlåtna markerna omfattat 166,40 har, 
har under året inalles 1,049 har varit föremål för skogskultur. 

En jämnare frösådd anses önskvärd, hvarför styrelsen beslutat in- 
köpa 100 st. såddapparater af Lerviks skogsskolas modell. 

Berättelseårets skogsodlingar hafva gått väl till. Någon skada å 
styrelsens kulturer har ej iakttagits. Jordägarna synas allt mera inse 
nödvändigheten af att freda skogen för betande kreaturs ohägn. 


a Fant FI ARR ERA | 
PETOKVAE RE d 3 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IST 


En ny plantskola är anlagd utanför Kungsbacka med en yta af ”laniskolorna. 
en hektar. Styrelsen brukar nu sex stycken. I dessa har vårsådden lyc- 
kats väl med undantag af askfrösådden, som totalt felslagit samt såd- 
den af lärk och björk, som visar dåligt resultat. Som plantskolan i 


- Barnabro lider af vatten, angripas årsplantorna af en mögelsvamp. En 


utdikning af densamma är påbörjad. Vid årets slut värderades plan- 
torna i samtliga plantskolorna till 11,131: 31 kronor. 

Länsskogvaktarna hafva besökt 379 skogar, hvaraf flera mera än en Kontrollering 
gång. På skogsägarnas framställan hafva för afgifvande af råd och upp- 7 Sr 
lysningar 30 skogar genomgåtts. Resan till de öfriga har gällt kontrol- 
len af pågående eller afslutade afverkningar. När olaga afverkning före- 
ligger, affordras den skyldige en förbindelse å den ifrågavarande markens 
återställande i skogbärande skick. Denna förbindelse innehåller, utom 
tidsbestämmelse, då skog åter skall vara tillfinnandes, bland annat det, 
att på en hektar skall finnas minst 6,000 friska barrträdsplantor af svenskt 
ursprung och minst 4 år. gamla. Skogsodlingsförbindelserna skola vara 
försedda med borgen af tvenne vederhäftiga personer. 42 dylika förbin- 
delser äro under berättelseåret afgifna. 

Stadgad öfverenskommelse om återplantering å kalafverkade marker Zaga syner. 
till fem olika hemman har ej vunnits, hvarför styrelsen har ingifvit till 
Konungens Befallningshafvande anmälan för dessa om laga syn. Tvenne 
syneprotokoll hafva med anledning häraf inkommit, men målen äro ej 
slutbehandlade. 

Genom laga syn år 1907 konstaterades olaga afverkningar å egen-  Frocess. 
domen Torstorp, belägen i Grimetons socken. Som afverkningsrätten 
grundar sig på kontrakt, afslutadt före den 1 januari 1905, är innehaf- 
varen af afverkningsrätten, A. B. Hallandsskogen, ensam återplanterings- 
skyldig. Enär nämnda bolag trädt i konkurs, har styrelsen instämt 
konkursförvaltningen till häradsrätten med yrkande om endast återbetal- 
ning af förskotterade synekostnader m. m. Säkerhet är lämnad för åter- 
växtens betryggande å den skogsmark, å hvilken skogen vid tiden för 
synen ej ännu var afverkad. 


11z'tof Ile 103 [eNLP3IN 
b£9'z16 |umtewwns ewums 


990'Ll 
g9E+b'60€ | zzg'E | skr gbg [Sybil g9b'r |2€0'E IbI'61]| EPE | zg0'601 zli'e | €g8g'b6 | gg6'r | 697 z euwmns 
| Fr nd — — — ligt | — SL9'g — TASEE 001 ER vt BIogTeN 
= = = — I IbI F-NJOESION LE Slo'6g | Ebo'z | 101'z1 | €89 272 — "BIoquaxY[eg 
zege'f | gbi'I Igbg Sbbäl | LzE'r l2€f0'€ IP66'01 | zof (ASA NO FÖDA || os LAS Z '" perswujeH | 061 
6£2'99 | 
Grass OTO SLS IEASKET SOS festar ekrar Bea RE ofg'Szi | z£9'z | 982'S6 | 669'1 | 56 1z eLWWNnS 
= — — lobz — LOOSE 680'z1 | 106 ESS 9v — — OCORA FET un 
= =— = — 81 — lo9rrer | ör ITÖNOE EKS AN RISK ISA — — " BI9quoY[eA 
OTO FelS  PEUSKET ISEOTSENIPEESTO KöZ6re SENT ES OIL — 1zE'g84 |8€6 56 1z "> perswujeH | 9061 
Öbr'1gz pgzr't |ogS'r | ST 1I858tes | 6051 | 969'€ [E59'lz S+bz FSE GSE HOSOLOLER Oe MARE Lv4 Jewwmuns 


VE = = = vd) — -loÅb'iI 91 gg9'b for KEEP 90z =S BITEN 
= = = — |6€1 — SrOler | 6 ASO lj AMA KON Soz 


SSK FE logs EGET SSEOS Oc I96E SEE 06 18£'99 | bör SOON ÖST 


— | BIoqQuaY[eq 
£FL CIN pejsutrert | 061 


rm 
al I 


"UY MoCcep; "WG A "ua ”WIq NY Meccepil "Wuq2 "Wq ax ”tuq2 "WAY ”Wqx "WqxA 


"Wq 2 I ”WUq2 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Es - SS Elda ae 
Ev TG v Öd 8 4 7 4) BAS = BLS 
22 8 BA IIO] BA 110] 8 3 (sz) () Z & (SE E = 
3 I 3 3 Sc Vela H (5) De (Big =ul ce 8 PN :8 
Ae = FR [o=) [SI 3 en & ElC ÖRONON IE era Sreee 
= g IA = 38 Oo 8 & 3 3 NDS SN RE 
. Boer = E = = SE RA MÄNS SA ; 
: S R a = TZ) 3 Eee Se PILOSIP 
EN - 22 & — (SI) | Eg Oo KIM 
DD 3 5 50 s = å Sr ES SER iv 
| SSL AS ES 5 E g TE Se lst a tereiden 
ASTUEYIN YSTWIIN d2 å rd = &Z = 2 Så 5 2 : ng Te WWLEY[NL 
. . + r 6 ven FL 
2 AN fas 20) [5] AN FNS 
; örat e "IOIBAET) apr] 
Ka RE -2qteaq arpurwu toa TOLIESAA BOT BIPE TT 20 2pre1a2qie 
ÅR -ossewstodded In IHIA Je udFurI)y ENSE SLE II STAG oe a! [KORK IR0) 
: ; 19w eIpur YO IpeIrg 


- - 


:essewsJadded Je SUIUNISAJI JOJ SHIA Je Buesje WES IHIIA IPEJIJIOdxa JIIAJO I9GeL 


gbg 


230 VV TR TSRERGMT, NORS REPP AAA 0 ERP SSHIENN é sr 


Fe ÅE SÅ nn YES få 5 h ARV TM AX FOEbe "Sj ja" a ; > rd SER a SA TR 
- 
Å i 
2 
89 |688'z zES'zE9g'6|| zst'Eli | ££6 | ige |SatgE6'v | ot 106'€ I S6'gz6'1 ffa | IA ka | LETA (SER | S'6€z'1 | 109'€ bira 
. mul. >m"mtmos. hn [ko tt imon ct ooo ö Ono nnmnje—XOe—=—=—=—= ee 
å zE |1S6 |SLg'oto'€l ste'bg tzr |SeigS9g91 |S9tz€9g'r | 19611 | 8199 Op Eke Stzh S'671 ecgiv IS L£061 
3 — I Sp6 J|zg90'orz'fl] zis'79 St/S Isstigr | 6'4€9'r | 9'ggz'r | o'k19 sto | otzg o'ib o'g1I stg6f 191'1 9061 
nn Å 
(&) 
a 9£ 1£66 |S6SISEF) S69'bb 1'pz | 8'ogr | L'S9g'r | E'gEb'r |5z59 — | ot6l z'pE Sz'g0I L'o€v 6z1'I 5061 
[Le] 
Z asces  RERRNIATS | STEEN I SRS RTR TRONS TTT FSS 
å ING K 
5 Ae ek || ewwng || SIA Of Frog uvir) IeL eunung > NOT NeISI4 uvir) HEL TUII 
ä A -TAH9A1 IV 
; e Di ISA Ra 
än 104 GODT TOLO RET d RE ON [UY 
Aa 00: i lr eta ARON HEST a ee é LR 2 ÖIS LIE a 
4 | NESS ET RER KANE SE AN ESA KO AE 
:£Lo61—S061 uaJg JeaJewsTuIpos3oNs IPEJaPIN UIsSJaIÄJSSpI ASBOYS JE J3AJO BEJIPULLUWUE 
E B IV! pIg J 0 p S 


LLQ 


mm——— 


134 


Lab: LIT 


Sammandrag öfver hos skogsvårdsstyrelsen rekvirerade 


Abe 


fa 

Brera md | 

= 1 | PYTT nStao SG 

2 10 

j SS I 

= - av av) MV, 
= Socken ALERS 3 AEA = Q - 3 ade) ES >) 
SS Zz n = =) = fl ÖH: DD -H gå — Oo: le) SH ÖN 

ÖA SE ) oc | og SA =) = 5 Jet [1 = = I Re = oc 

ELBE ET ÄR 2500 EST rt fr = NES 5 Fv 3 | 

= TE Ta SM 

) 2 
kg. 1,000 

- —— lll ILL. Lö n WL. möoeheh nm OO fOOO——— å, 

fa SE 15) I.o] — | T0.5]/—| I.0] — I 27-51 ,(19-5) 1610) —7) 2.6) 2 3 

INValldå rs o.c 6l| I.o]| — 2.01 —| — | — 12.o] (II.o| -— 1I.ol Lo] — |] — I] —I]— I 

Slap 231 2:5URIolNkerol SN AR 30.5] 17.5] — (Nr SS a En a 

TAndome og: |K24|| TS i 205 REL. S ie O:5 | 15.00 21.00 —S 1 — | — | — | Os O.8EOSAE 

IEI RS soncn] | VG) SA AA Z.o] "il. | | 
MÖlorFEFTNET |G] T25) St NOS) inl Ål 235010 1250] ESO nas So re "VE 

= Bjärasbese 33|| 12:o0l- 5.5| 2.01 — 2.0) 3-0] 53-5| 129.5] I:ol —V I:s) = | = | 225 

SPEER ES SN SI a a = — 6.00 —]—-!I—-!—-]— — ]—] 

Bl | (GallinseNS AA a SR 7.0 200 — 1 —-1|]—!—!I-—!—-1— 1 ; 

Idalär sc: 24 — = ll 1:ol — 4.0 2.o] — — — — -— — — | — | 

Frillesås 15 85 NV — 1-1 Toll — I 49:0) 20 

Landa elsla js FAR RA NV = 2.0 Ol -— = — = — — 1=— if. 

Örmevalla...| 4|— | — | — I  — 1 — 6.0] ' 2.00 — | — 2.0] — | — NV RNE 

| Summal 163] 59.5) 14.5] 20.00 — | 5-5| 3-0] 227.5 Tög.5| F2:0] Koll EL | 3.6] 2.8 0.5] — ; 

I No 

ER 

3 SE 

Stråvalla ...| 21 — | — | —I—| — 1 — 35 — J—-l—--l- 1-1 

NA JEN tg RENA IOlT30 2.5 K2ol | 20 17.o Jaak SOK 2.00 — | — | — I.ol — |. 

< Weddige ...| 21. 7-0) 2-5] I.ol =] 6: — 9.0] II.5] — | — | 11:00 — | — TORN 

730) ASKR SA SN 1811 32.5 2.0] I.o| — FASO 5.5 16.5] I.o| — ff ES + 
3 |] Sällstorp ...| 31 15 —- I! —-|—-1 = — 1] — RE EES ES EE EE 

- hk t 

Summal 631 54:00) 7-0) 4-0) — | II1.ol — 35.0] 38:o] 4.0] — | 20.00 — | — | 0.2] Tea SAN 

Stammared..|  5|| 5-5 — Oj 450) = I.o EL rn fn äl ln fen Kand 

SkallingetEs ers 7 ns NS 14.5] 15.5] — | — | — | — | — 104 | 021 Å 

ROLSKONp er 202 NE NS) 4.00 20.00 300 — |] —- Il — 1 —!]051—1I— 1 
Ihs sx Go SNR E T.o| 12.0). = | — | =E KON 

KÖRPAR dress UN sg to rs fr 20:04 0: 20 2.1] — — | 051 
Tändbesgne. Fet ao 29.0] 8.0] 2.0) — 4.1] O.o5| O.o5| 0.25] O.15| — 

mm | Träslöf......| ro EES IS) 5-5) 4.3] 25) — | Ost — Ö:6-) — 
3')| Gödestad ...!- 9l fl Sd fn 1355 6.5] — | — 0.7, — 1 | SEN 
& || Tvååker 16/ SLOlTRSLOl Firök AF 32.0 7.0] — | — 0.3] — | — | — 1 — |!0:2 
Höunnestad.2:| 7 vilse TS 14.00 40] — I —- 1 — 1—-|— 1110] 
Grimeton ....; röj 2.528 = 30 19.0] 26.0] 3.00 — | — | 0] —!]—-1|—!=— 
SPANN ANP ers | ES os 0.5 —| I.o — 9-5 9.5] — | — 0.22 — | — | O.1 |] — | O.o5l 
INVAnDeToR sa RT — 0.6] — |] Si — PF EE 
Ån = 2 VE | (ER [EES 1 VE VR [ES (ON) FRE tba [ENE EN MENN a er ED a 

Summa 160ll 44.0] 9.5 5.0) — | 13.5] —- || 163.0] 127.4| 12.5] — 7.5) 0.15) O.o5) 2.15) I-85| 0.25 


Å HALLANDS LÄ 135 
och af densamma utdelade skogsodlingsmaterial år 1908. 
” Brefsalj.a dt 
z Hör oö I P-Pramn tö r I 
= | | | | | un 
fa jo td [se] = É 
PR BENA (RCA re I ÄRR AS br ja fl ere [öm Ke il ÄR a 
ET BE ES 1 Äl RS 
e ÅK ad Så = ss | TE | - 
2 =) 39 = | = = 
> | | E 
| | I LR 
kg. ; 1,000 har| ar 
RÖ | 
15 — 10.5 | — I.o DT 105) GO: — STL 3.5 | — — — 1) 16190 
I NR 2.0] — — 12.0 |» Te — 1.o I.o — = — = = 51 50 
BST: |. 2.01 I — 30:51); Lys) — ==" 7) =E) HER RR HSO JET 2 BO (EE NT) 
Wr24| 2.5 SAR 0.5 £5;o |), 20 — — = O.r 0.81 0.5 | — 8190 
14| 0.5 L.5|jr— — 7.0] ATTo| — — — — — — — — 41 30 
II3] 50) 03): — | — 28.0-]5 AHA INO — I] —T— |! =] —= | — I — IMr2l50 
30] 1.5 2.0 — 2.0 SLS ATS 1.2 -- 5 | — — 2.0) — — Il 161 40 
I 3 — — -— -— -— 6.0] — — -— — — — — — 1|— 
Hl Al o — — | — — 7.0 2.0] — SR — — — — — 1] 50 
I cs Me — | = o Ad 2.0 = = = = —— — — — Il 10 
nal, — = = I.o 40.0 ALE fe == = = -— = — -- IOl 20 
i 22 —- |) — 2.0 2.0] — — | — — — |] —- I] — I) — IH —! 70 
SO — 6.0 2.0] — == SS = = = rv 11:70 
Sm UR Re 
NI54| 10.5 | TEN SE 55 | 225.511 107.5 |) K2:0 I.o 7.1] — 3.6 | 2.81 0.5 | — 90] 70 
| | Fö | 
2 FE RA AE I RE SER KAR) (TGS fr I vd nan ge ål 
i 27 2.5 ET 2.0 17.0 | VG | 3.0 | =— 2.0 — = == I.o > 8) 10] 
Nor) 2.5l| 1I1.o]| — 6.0 9.0 11.5 o— — | 6.0] — — 0.21] Ox l| — 71 20 
16] 2:01] I.o| — 3 5 NOS RS 7.0) — = SR UA — 71 20 
SÖ 7-0 4.0] — | I1.o 35-0 | 38.o 4.0] — | 15.o = = 0.2 | Lv IE 23) 60 
, | I 
RN 
RR Sk2sa= | Ake 1) DN EP EN RS än el RR fn ERS ör 
16] — > ga — 14.5 FSE — — = — = 0.4 0.2| — 6) 10 
16] — — — AR 4.0 20.0 3.0 — — — — 0.5) — — 41 90 
8 — — Al — I.o I2.0] — | — = = = 0.3) — = 21 20 
211] I1o] — — — 20.0 9.0 2.0] — 2.1] — — AES 61 30 
| 19 I.o = — — 29.o 8.0 2.0 -— EN 0.05] 0.05 O.s25l 1 Os 8 — 
10] — — — — SS 4.3 2.5; || SES 0.1] — — 0.6 | — — 21 20 
9! -— — — 13.5 6.5 | — 1 All rr — — | — — 31 40 
HEI6]: 5.0] 1.0] — = 32.0 7.0) — — 0.3| — — — 0.21] 101 60 
RR — = = | I.o 14.o 4.0 - — — — — = | Tel 31 20 
I EG 3-0 19.o | 26.0 3.0] — - 0.1 | — — — — | 9/1 90 
| 8 — 0.5| — 1.o 9.5 9.5 =— = 0.2| — — or] — o.s5 || 3160 
| — — | — | — — 0.6 — — — — — ee — — | ol 10 
152] 9.s 5.0 | — | 13.5 | 163.o | 127.4 12:51] — | 7-5] Oss) 0:05 | 12051 1.85] 0.25] 63/ 10 


- RE 
LARSA LÅ AR TUVA 


S LANDSTINGSOMRÅDE. 


” 


a 


TG 


" SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


IBRSSorATkEde: 
= Fr r50 I PAFA ner on 
[=] 
AN | | | 
| | | CR 
IE a SS AE > ESR 
Atle RN osa SN Hol 08 | oc | & Jo ar ASSR 
al Sö So s Bo oj SB JE Ro | SNR 
3 | SR NaN g 
21 | | | | : 
kg. 1,000 
NOR IS = ll SEAN SE 5:01 5-0) —— 1 a 
26l 7.00 = | — |— 1 — | — I 49-0] 32.0] — 1.0 — | — | = | Or) NN 
Ljungby savilk SSSK Fo] — | — — 56.0 SORT ol Eol — O.1| 5.0 0:41 =— 
| Stafsinge... I3- ol oo — | — 15.00 4.0] 3.5] 4.5] 0:71 — | — 0.2] — 
Morup Hörde 8 — === =S = 15.0 2.0] = 300 — OST SS il 
IVInberg: ss. il RTREG rs öl SR 3.o ARON I f AO SE ER Ox — 
Alfshög 9] —l—-!I—I—-—- 1 —- 8.0] 9.0] 3.0] 4.0] I.o]| — | I.2l I.2 | 0.6] — 
= Köinge...... 30] I1rol — | — |— — | 60.5] 51.0]: — | 3.0] FI.o] — | OsxlI4-55] Os 
| 21 Ökömess 34|| 14.5] I.5s] — |—] 0.5] — I 16.35] 21.5] — | 4.00 — I 2 — 1 9.6] Tal — 
nl Callared ...| 4311 26:0] 35.0] — |= | = 1 — MN 39:0] 32:01 =] - 80] — | — VET rr 
Gunnarp ...| 45 4.5) Ösol — I —| — I — 44.00 75.00 — |] —-— 1-1 — 103] — 
| SVALEA oe 19] 0.5 — I] — I-II! — 50.0! 210] Ol — I = 1 ff = IKON 
| Ullared... 18) 4.5] o0.sl — I—| — | — 22.5] 36.5] 0.sl — | — |] — |] — | 04] —1— 
' Fagered ...| 151 6:0] I.ol — |]—] — | — 26.5] 40.5] — |] —- | — | —!]— 102] ':—- !— 
Källsjodg.:. 2l-— 1 0.5] — |J—]| — | — | — P2) ES a SS 
[| Summa 300] 71.o| 12.5] I.ol| I.o| I.s| — || 406.0] 380.5| II.2| 33.6] 15.0 2.1] 1.6|/43.45] 2.9 — Id 
SM Krogsered ..| 42| 4.5] 1.00 — 1-1] — | — | 53:00 74:00 — I —- 1-1 —-1—|021] 1-1 
35 Drängsered | 68) 7-5) 10.00 — | —| — | — 33.0] 118.0] — | — I.ol O.1 | O.1| 2.45]. 0.25] = 1 
fi SNbUd Sr TT|| fy rEe] 1O sl EES EE 240). 42.0) -—, | = | === ESS ESS 
Y Wessige SN) Te O.5 O.5 se [fran DNE 12.0 6I.o I.o] — — O.o5| O.15) 0.5 — | — ö 
SA toll Ärstad-...... 2 EOS a a 4.00 17.0: — |] =] 1-1 LS 
> SH IOKTEA Tror 10] I1.s] — I — |—] — | — IN 25-0] 6.0] 1.0] — —I—- I —-—- 1) 
V SL JELEEAS or don 16] 3.00 — I — |—]1| 3-0] — || 40:0] — 8.35l 9.0] — 05: rn Enl Enl fär fn 
A "1 Slöinge.... | 20] — | — | —1—| — I — 1] 25.00 43.5 12.5 —- 1-1] —-1 ES -1-/= 
å ASIGE. osar SE rn NES EES EE BR |] ll 
E Askome Gl gta SENSE Mio 2 NE ol I.ö | 1.6] I:ollb—E- 
N Summal|220l| 20.5] 14.0] 2.5 —| 3-5] — I 213.0o) 399.0] 23.5] — 7.5) I.1i5] I.85| 4.15] O.25| — 
| 
A ( Getinge FaSNIO INS 4.5! = Ny a — 4xol V5:01I— — 1.o — = — I5O ll 
Ål Refvinge ...| I —=!l—1—!I-l—-I I] — 0.00 |] —- ll —-!I—-! I-II —!—- 
5 I Harplinge... (ON = NR [Kr = 24.0 18tolk. I.ol — O.5|] — I-or SS 
3 Söndrum ... | 2l— | — 1 —!I—]— | — — 5.00 do — ll] —-J]—-!1—-!1—-1—1=—= 
; = iFlolm ee KA Ill. 5507. Ysol =" O.5/ — — = Nl = 2 => — ANSE 
BiläEnslöf 3l| 4.5] 0.5 — l—!| — I — = 2.0] — | = | | RNE 
& IH Kvibille <...| 4ll 2:00 2.00 — |—] — | — 3:51) 120 Is = 1] — ER 
> Ae | 
| Slättåkra ... 34| 2.00 300 — I —!] — I — 1] 33.5 12900 — I-II —- I-or] —!I—- 
KLOTUPS fors 2) ESTERS sol | = 29.3] 52.3] — I -—— | — | O.1 | 0.25] 0.o5] 0.5 | — 
IKäinnared-. | 2115 =5.0]- 8: —"]—]1=— | =—1 10:0]” 39.5] — | — | Ts2l Oio5) Ox KOL KON IER | 
| Summal178/ 25.5) 20 bs RT | o.s| =" 104.3| 342.8| 10.5]. — 2 FIA O:T5 1.35] 0.55] 1.55] — 
| 
j 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Servirfijardt | 


> | Elan för 
-4 3 I RSA - 
S | 
= | | | | 
z SN SNR | NM | 
Zl Q | eo ES Re AN FRK > oj SÅ = LA TS - SN For 
4 ng 6 | c os 2 C > i (£) 
fölesal el & 1-2 2 5 (= ARA MEG lj rr SEA oh FR Jet SJR, 100 Ng | 
Ö SN mr NR =S = = 5 = S " Å - | 
2 = ST - 3 | > 
40 | | = 
& å | | I 
lad 
kg. 1,000 | har! ar 
| ' - ' 
| | | | 
I I | 
DSS SM Me ln — | — — | — — — — Il 70 
2] —1— |] — I — A0-0 rr Sol ÅR SE ES Örjan sl AR) 2D 
28] — TN 5I1.o 34.0 I.o 7.0 = = O.r 5-0 0.4 — 17) 10 
12] — ESO ers, [ESO ES (TA ae näe — — 0.2) — 5l 30 
8) — Fd AR 15:0 | 20 3.0] — 0.3 | — — — — -— 3) 40 | 
2] I 8.0 | 4.0 == 2.1] 2.0 = SM SES O.r — HI 21 701 
9 — |] — |] — | — 8.0] 9.01 3-0] sol I.ol] — I.2 I.2| 0.6 | — 41 70 
30] — | — | — I:o || 60.5 IST | 3.0 | 6.0 | — [oe 4.55] -0.5 i — I 22170 
321 1.5| — — 0.5 EOS Kas | 4.0 — Sr — 19.6 II — |-10]-T0 
40 IN AE ee ena ECE 32.0] — | 8.0] — — 0.2 real — — 17| — 
45 6.0) — — — ss SLAVE KivStA Nina NN =: 1031/.— — I 23190] 
10 — | — — — 50:01) 1 210 | 4 02 — — | — — 0.9 | — SE 
17| 0.5] — == = 2251 30.S gr = = = 0.4) — — I 101 301 
I5L I.o | — — — 26.51) 40.51] — — —- -- — 0.2] — — ll 11190 
22 oss| — | — | — — | do] — — — — — | — — — 1170 | 
] | | 7 I | I | | i |; 
E89| 12.5 | 1.0 | I.o l I.s]| 4010] 375-5 |  IT.2| 33.6 | 10.0 | 2.1.| 1.6 | 43.45] 2.9 | — lr56] 70 
| | | | | | 
| . I | | | | 
| | | | | | 
42] I.ol — | — a RR SSEON I AON — — — — 0.2). — — | 211 90 
| | | | ” 
67 I0.o — | = = | 33.0 118.o — | — 1.o 0.1 | Or | 2 45| 0.25] — 32/ 50 
22 (SOA fier Kra =: 2.0] 42.0] —> — — — — — | — — 71 70 
Palos | 2.5 | — OS T250l Bo Fra — | CAS IE RSA SG NESS I ra 
11 o— — I —-  — I) 4.0 Tyler — SR vs — Fal) NS 
0 — -— — = | 25.0 6.0 I.) — 2:00 — | — | EE sa | Rs SÅ 
16] — = Vill sol): 4050 8.5 | 9.o = |] 15 | — SE nl NR | — || 10] — 
| = | | I 3 | 
20 — - -- EO Nr REN RA ad == — | — Il 13) 50 
SI 1.0 — — — I I2.0o 27.0 — — 20 — = | — — — 71 50 
To ag ESA RES SN | MR 20 ER ära a KA BS GR le Rel dr sed 2190] 
n | I 
223 14.0 2.53 — | 3.5 || 213.0 | 399.-o0 | 23.5 | — 5 I.15 I 85/ 4.15 [0] a II9 60 
| | | | | 
I || | | 
| | | | | | 
| | | | | | | 
16] 4.5] — |] — I] — Nf) 4:01) 750] — = SS Io'le— nl xo 
I — fö Ke 10.0 | — — — — — — — — Il Il 70] 
| | | | 
SR -— a RR 18.o I.o] — | 0.5 | — I.o| — | — — 7140] 
2 — - — — || — 5.0 8.0] — — — — |] — — | — 21 201 
I Lol — ROSE SS =S — — | — — — II —] 70 | 
21 0.5| — ae Fl 2.0] — — | — -— — | — =S SN ERS 
Belö 2x0r | = — | — I 3:53 T2.o 5 — — — Jj — |) — — | — 4! 10 
sa gr EN fa are 20 = 0 EE An AE 
| | i | | | | | 
Hälges fr — 29.3 52.3 == 1 =) JO: 0.25] O.os] 0.51 — || 17140 
Bil -8.5s] = = — || 10.0 39-5 — — 1.2 0.05 Or! OM 0.o5] — || 14| 20 
| | | | = 
Ht 250 | — | O:5 104.3 |] 342:8 TOS 2.71 0.15 I.<35). ”Oc5st I5sl — 94/1 00 I 


+ 


$ : , KR tv $ så 


- SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


i BES Tora rd AD 
H > IBYCKEO Pla snEt SON G E: 
=) i 
SK = 
Re ed z 
TR 3 Socken SK = OQO Zz i del = : z ga AA ER 
& = ERS RR EA KE ESR 21 012 NNE 
Så SN RS ÖR IEA EG SR jen OA EST SR Ae E 
by 3 — 3 -— 5 S 
er : E 
SR kg 1,090 
N I 
"ÖR WOrG pss. ss 33) 19-o0] 24.0] — | —| —|—=1 28.015 32:00) — | JE IEO '1S 
We IRnSlöf oss 76 58.0 8.0] — |— O.5] = 20.0 75-0 250 ROSS er = - 
= Snöstorp ... 15 4.0 Troll NEN Os (OR 19.0] — |] — | — |) — — fr 
Bill Breared ...|- 95 49.5). 4.01 —J-=)— = 2101 77.0 NS =E Ike 
öv 2 Tönnersjö... I O.5 0.5] — J—-|] — 1 — — I.o|]l — I — |] — | —| — - 
Sr Z.]| Eldsberga...] Il —| | —-|=/ —- =) fo | 20-111 3 
SE "|| Trönninge .. Bl .— EE |A NNE I er 2.0 — | 13.00 — | — | —-| — 
Summal 220 r31-ol "37.5 — = HITS) = lr 78-51 204-00 17-0E- | ONS Ur MS 
| 
(| Tjärby 0 || ve NS NA LE = RE TSV EL SN 
4 Laholm 8 39) II.o ZE OS YEO 73.0 30.0 76.0] — SEO 
rg Östra Karup 4l| — — | —!— = I.o 9.o 0.5] I.o]| —l| I. 
JO Hasslöf..... 6l| — = | =|/=/ = = 6.0 3 KN ie EA fl te 
ER NEON SST Ko EE 0.sl — ]—-|] — 1— 15.0 do] — I) 12 
ANG En NSDysE SSE Slo — J—-] — | — 2.0 1.ol — | Isol — 
SR 24 | Woxtorp ...; 17 6.0 1 —-!1— — |— 450) 1 20.0] | TN = Er 
AR /. FRU KENShiulp: AN 7 Os — I —-I—| —|— 3.0 4.00 — |] —-!—) — — 
OS Veinge ...... Sök VIE eg NN 15.00 — 18.3: 3.00 — | 4:4| —| — 
re iKDared 55 68 9:00) fl — === 83.5] 69.5] — | — | — | —| 0. 
v Skummeslöf | 4 — fä fr fr fr 13.0 1I.o] Id — | — I! — — 
SM Summa 195) 40-0] 7.5] — fe SEE | 2:2/5.51 0 LORS8 | KÖTLo]L 2165) T26 
V Summa 1,511| 445.s 127.5) 32.5] 1.0] 45-5| 3-0|1,452.8/1,827.0/171.7| 36.1] 72.9|3.-55| I 1.15 66.9|12.85|0.25 
fu 655.0 kg. 3,655,200 st. 
Si 
fa 
AM 
kd 
FK 
Sh 
fr 
år 
é 


ma 
UVI) 
UNI 
UVAÄATT 
MT 
AV 
Ng 
AO 
UTLAIDAJTI 


| 
1.000 Il har) ar S 
| y 
vå 
28.0 32.00 — — === NN — I o6! — | — I 261 10 
20.0] 75-00 2.0] — 0.5! — TN RE — — 21 00 k 
6.3 10.0 — — oo — | — 1.o — 5' 10 V- 
21.0] Yo. — — ll] —1 — | 211 — I — I 19140 ; 
EN SR RN Ga) | ED  KRE MER 1 fa ör 5 
I.o — 2.0] — — — =S — | — — 50 a 
I 
2.0 — 13.0 — — — — | — — — 2 50 AR 
I 78.5) 204.0] 17.0] — FN a ES 4.2) I.ol — I 761.00 : 
I i | NR 
| | | | 
| tale | 
5-0 — -— — | —- |] — — — — | o 80 - 
73.0]. 30.0] 76.0] — CN BE 1.0] 2.0] — II 331 30 7 
I.o ANS 0.5| I1Iol — I 10] —I os! — 2120 > 
6.0 .Q I.o Fr ökaska 4.0 rå I Säl b 
15.0 8.0 2 lr filen I.o SN FN NE 60 2 
2.0 I.o] — a Mä fe — | a ON 
4.00 20.00 — — — — -— — | —|]| 4 — By. 
8.0 sol — — — = Oo3 — —| 2— XE 
15.0 = 18.3 3.0! — 44) = SN MR 1.2] — | 9140 a 
| 3.5) 69.5] — ES EE = o.7| 1.3)! — | — I 26 80 . 
" + 
| 13:0] I.o I.o| — — — — — — — 2 50 S- 
=! — -.5]| 225-5s) 1658] 81.0) 1I.s| 12.6] — 2.71 9.4] 3-71 — I 89) 30 z 
: j | ; "Ki 
I - I - ” Pa 2 a RN | 
NATO 123.5] 32.5 | - I.o | 45.5 It,445.-8|1,820.0] 171.7 | 36.1] 62.9 | 3-55 | II.15| 66.9 | 12.85] 0.25 713) — K 
a os 4 
202.353 kg. 3,631,200 st. 3 
& 
; 
AN 
Fer 
Nu 
K 
- 
| MH 
; 2; 
k "5 
d 1 
j Nå 


ffa Ra 


SON Eng 


rr be 
FVT SY 


Af 


ATS SSR 


+ SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Summa summarum antal 


Kostnad 


LabsELVA SH 
Sammandrag öfver under år 1908 verkställda skogs=- 
SIGNE P 717 aln Ge 
[oa] (op) 

Härad | Socken Eke mma Dn 0 5 EINE = N = T a 

| EI) | FAR BE: | 5 ARR 

SR = 

Fa 
kilogram 5 5 3 1,000-t a Il 

Djäret i... HÖLÖ LE NER MÄNS STORE oss e 1,0] 0,35] 2,5] — | 357] I,s1/20l45) 84,5) 18,6) 50,5) — | 8,0] — 

» Onsala ar Bjärrskögt = EMENS00kK EI) 20:0135I306 ENE Ne | 
INVISke: I oc. VVEddige rst Syllinge > sc...) SS SL SIN 3500 AO 
Elumlest. cs Rolfstorp ...... SKANe ösa —|—|— 1 20,0] 455] 453201] I] —-] 1-1 —-1— 
Faurås ...|Gällared ;..... Normanstorp ..|— | —l|—!] — | — 1 — (==) 17,00 — | 20,00 1 —-|— 

» » SPetsehomt —l—l—) —- 1 —f — I 5050] — | 220] | —-1|— 

» » SKalstönp ou... a rä fär fa ERE I ROS 

» Okome EE a Åparp SERA SES NR EN EA — |—|]—|— 
Årstad MON YT KSS NS Stenstorp ..... —l—l—|]— | — | — |—— 5050] 1050] — 4450] 150) 0,81) 0,3 
| » » BOATP UL ssseg ar OM Eg I nea Ps | | Sa rr ar RR RS 2030] =" ie 
Tönnersjö .|Breared «...... Brannalt ANA SR a a RA Är Fn sn a RK AS 24501 äng 
[Ellok ee IVVIOXTOTDE. oc s el Eloalt ssk te —|]—l]—!] — | — |] — |—I—| 4740] — Fa =S 

» Knäred FIT Svenshult- i —l—-l—-l— 1] — I — —-—| 70500 — | 16)0] — | 1,0] — 

» Weinge ...... Skogsgård 1,0] Tjo] — | — 1,2] I,6/20l00] 10,0] — SN EE RE 

» » Mästocka ...... Os] 1 056): 038|20[00] 5930] "== "1 "52550 0250 fra 

Summal| 2,5| 1,5 2,5| 40,0] I1,0] — |26/97|| 612,5| 28,6 224,5) 3,0] 9,8] 0,3 
| 46,5 kg. RR 
Summa skogsodlad areal 166,4 har. 
» — grophackad » 56,6 » å 
Wiske sö NVedea gens Syllinge oss Hjälpkultur. 107,0] — | 3650 
143,0 


ie 


FS NE 4 AASE EE é Vv E 4 
| HALLANDS LÄNS ARSA NE 


i 


urer å till skogsvårdsstyrelsen öfverlåtna utmarker. 


- Grophackning | | KR 
g utan plantering | 
| 
un | A9 3 Nn RN Ao VA | 
; Hele =8 SONERA ör Et BIC IE Sa Tr | 
CN fa 2) a 
TEA RA RES MA AN | 
RE )oa ER 
fli gla fe | 
3 Ro : | 
fe 22,8] 7,5 | 40 '61' — — — | 
2 =E [ES SES I fa KET 33 1,2 och I,s; m. förband. 
i 17;7, 6,4 | 30 26 — | — — 
— | — | — |-)| 24,5 | 17 |33| Björkfröet rutsådt, 1,2 m. förband, lättarbetad mark. 
7.5l Svo | 25 31 lr JET RNA GS AA OELANG. | 
16,0] 4;5 | 25 FC SEA EE ES [ER > | 
i 23,0] 5,0 | 28 52 — | — | 1.5 XIL3 7 | 
SUN NE RR 29 5 I:2 » » > Svårarbetad mark. | 
i & 
15,7 4,3 | 34 |21 == = =] rå > , » » 
— | 10,9] 5.5 | 40 400 — | — | 2 KT RANE a 
fu. | | 
| 403 34 40 —= > H = | 
IO,7 5,6 32 09 == — =] » 3 » » S fyllda gropar. ; 
N5:5042;]. 32. 135] — | — -— » » 2» delvis fyllda gropar. | 
-T,4] 72 37 08 — | 2? ;q 2 a 2 , rutsådd. : 
FEI 1000)-6,6] 30 sed] — I — =] > » D | 
| 10,9 155,4 = 33 |7t]| 56.6 | 25 ” | 
| 5 
| - 
| | 
| | | od 
4559) 32 | 8 SS | | i 
I | t 
plantor I1,032,600. st. l | 


2 
6,079: 25 kronor. 


AE ES Sr 


tar TOS FREVIN fn 


ER 


Skogsvärds- 


kommuatteerna. 


142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


FADER 


Sammandrag af under år 1908, å de större egendomarna inom länet 
utförda skogsodlingarna, 


Skogsodlad Skogsodlad 


Si 
2 3 2 äldre marie 
S 2 ED jar vag od kalmark Totalsumma 
3 a 0 
VELIERA 
23 Har ar Har ar 
| | | 
5 FLÖKS PR rr SAN ser SS ASS 2 SMA FONT AA ARN ae re ANNA 25 = 38 50 
4 SÖ DTI ETS] ÖMSE ers se sara ser sek SLA SEN LE RAN 30 = 30 = 
5 FT alm Stad SAN öra saltet flöte a str ekke SS SISTER ES 13 50 33 50 
| 3 REST La Ad ARE RARE BORA AEA ESA Or FN 2 50 8 = 
4 IEA TATA SÖ ARR OR Se vers segra SR ec AE AE rr SVE SS = 7 = 
3 Flärn [es E SAS oe EL Sat oa a ERA ET NNE 8 = 12 — 
I SYV IS KO far Seel ole clas ss stf ASA sej ers NERE I = 2 - 
5 1 EN ER SE arr SE ASSR ER SDR ER SA BE CA åa ARR ARA | HÖRANDE = 
| 96 | 40 170 | — 
s 


Vid 1907 års slut hade i 47 socknar bildats kommittéer. Förnyadt 
val är förrättadt för år 1908, 1909, 1910 och äro nu 70 sockenkommit- 


téer tillsatta. 

Årsredogörelse har insändts från 8 stycken. I denna omnäm- 
nes, förutom några olaga afverkningar, den skada, som göres genom 
julgranshuggningen. Kommittén i Tölö socken lämnar uppgift å säll- 
skapets »Skogsplanteringens Vänner» skogsodling inom socknen. Af 
denna framgår, att sällskapet har inom nämnda socken sedan 1886 
skogsodlat 205 har mark. Därvid har åtgått 171,5 kg. frö och 666,200 
st. plantor. 


Halmstad i april 1909. 
KA skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Seb. Tham. 


Gustaf Pfeif. 


NESSFOC- WES IE VS NT 0 


bulla JtdeEE mem bod da a 


HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 E 
| 


Undertecknade, utsedde revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens Nå 
i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under Jå 
Ah 


år 1908, hafva för fullgörande af vårt uppdrag fått genom Konungens 
Befallningshafvande i i länet mottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, rä- 
kenskaper och verifikationer samt dess förvaltningsberättelse, allt för 
sagde år äfvensom ett upprättadt förvaltningsförslag för år 1909, och 
få vi efter verkställdt granskningsarbete afgifva följande 


Revisionsberättelse. 


Arets räkenskaper utvisa: 


Debet: 
1512 TER a SO De 0 00 107 ENN Nr MS SR Rat RS? AR er LR Lä mr RA SFR PRAT SA AEE Kr: 135441: 14 
Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande sssssmssoseseerrarrra Kr. 11,000: — 
» » bestridande af kostnaden för uppehållandet af 
Styrelsen SK VEEK SAMA ET sta: oto säden Bes Bg KDE ess ee » 4,000: — 
PST EET EN Ra SEN FEL KE AA RS ET EA de BRO be AN, SN RNE SSA 2FANGSTORAO 
NEAR USTn GEIST a Sla Pin «36. oc ör det es ora bs kd G Ers N Ne DNA elle » 6,0060: — 
Hushållningssällskapets anslag .............. SERIES KARTA lr AE H;000-- 
Plantskolorna, inkomst för försålda skogsplantor m. m. ...... 3 142434 
FEN NG LU 1 ONES gg a (EJE GEN na KG LE RE Ba rn RA EN Rd se RR SED AA » > 1,016: 04 
MP NEKSE RI KOTA SteT Sp 00 ES dass SNS SEN ye » 142:50 » 35,953: 28 
Summa Kronor 49,394: 42 
Kredit: 
'Skogsupplysning, utgifter för skogsvårdskurser, utdelning af 
LOLESKSIET SLAS TINar sr ss das ed af darra för Sa aa sljer Lsj KrN 602705 
Skogsodling 3 arrenderad skogsmark, arbetskostnad, inköp af 
SKIOESTO) INST VS eg ere RSA RAS ÅS avel d a SLL SARS RI; 544] f2 
Plantskolorna, arrendeafgifter, arbetskostnad m. m. ............ RIE fo ob 
VAC OCHIWNIN teCKNINSSKOSRACGE I bss sas s sepa sewe lnere ef ss » AP 
BENTO TO An Re rr RER ärar ASA gla ep fe ek Sr Sje: Säle ör Sj a NAR ASTA EA AEA 
ID Bella CS et SA (a 2 Alps svs SN EL ls sporer a ass as ra SERA » 262: 50 3 
Öfriga förvaltningskostnader: Så 
UNSSE RS EIN DET Ne er RAN AR a er Sr esse stad Kr. 4,156: 20 4 
BS PENSETNSCY CK STO CI ess s re EA ond dsrg RN Gol nar sIAE0T3T 18 a 
RA ST TERS 0, PS CL RA RANN a fia: — | 
TN LYETSE HU SITS AS NTE RS er sten CN Sn »II335:36 » 5704: 74 Fv 
UTV EN ATEN as BN ne SSE es Suns sa SoL SE Sr rs RAEE ARE Na 207 S50I Kö 3OMLSSAT 
Behållning till år 1909: Y 
Järn CSta Ca d CWEit DAT ks sr Rss robin ee Eh äs ANS Ars Kr. 18,861: 64 i 
IBOFSKjutmna ,Syue um. vd KOSNaAENy sen or es A RE ESR UA » 154: 50 ke 
Hördran äv Qärsalelag Platiföll res. sous gerne ke SA ön OR L » 165: 40 J 
Fföritan EI Kassa Ty ee Bees er INSTANS RT es 1 ARSA » 97:77 >» 19,279:31 d 
Summa Kronor 49,394: 42 : 
S 
j 
j 
: 
v 


= 
4 
T 


Fö 


en fn RR REN 


144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


Räkenskaperna hafva efter verkställd siffergranskning och en del 
gjorda mindre rättelser befunnits riktiga och försedda med behöriga 
verifikationer. Dock vilja revisorerna uttala önskvärdheten däraf, att för 
framtiden inkomst- och utgiftsposterna noggrannare fördelas med hänsyn 
till de olika grenarne af styrelsens verksamhet äfvensom att vid räken- 
skaperna bilägges en balansräkning, utvisande de vid ett räkenskapsårs 
slut befintliga tillgångar af skogsfrö, plantor, byggnader och inventarier 
Tag ; 

Skogsvårdsstyrelsens protokoll och förvaltningsberättelse hafva af 
oss genomlästs äfvensom det för år 1909 upprättade förvaltningsförslaget; 
och hafva desamma ej gifvit anledning till anmärkning. 

På grund häraf och hvad i öfrigt under den verkställda revisionen 
förekommit, få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvars- 
frihet för dess räkenskaper och förvaltning år 1908. 


Steninge den 20 juli 1909. 


Richard Hermelin. Patrik Forsbäck. 
Af Kungl, Maj:t utsedd revisor. Af Hallands läns landsting utsedd revisor. 


Axel Sjöstrand. 


Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. 


FYR ÅA 


YE 


Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns 
landstingsområde berättelse för år 1908. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1908. 


Styrelsen. 


Under det fjärde året af sin verksamhet har skogsvårdsstyrelsen i 
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde haft följande sammansättning: 

Af Kungl. Maj:t utsedd ordförande: Majoren och Domänintendenten 
2 a 10 ae LA BA Åhlund, Munkedal. 

Af Hushållningssällskapets förvaltningsutskott vald ledamot: f. Riks- 
dagsmannen m. m. Gustaf Mellin, Hälle, Sunds-Sandvik. (Suppleant: 
Godsägaren Walter Thorburn, Uddevalla.) 

Af Landstinget vald ledamot: Riksdagsmannen Oscar N. Olsson; 
N. Broberg, Brodalen. (Suppleant: Landtbrukaren G. Hjort, S. Broberg, 
Brodalen.) 

Sammanträden hafva hållits till ett antal af 5 (febr. 7, april 13, 
aug. 29, nov. 11 och dec. 19), därvid ett 50-tal ärenden af viktigare 
natur behandlats. 


Personal och tiänsteförvaltning. 


"Tjänsteförvaltningen har utöfvats af länsjägmästaren, hvilken tillika 
är sekreterare, och af en kassörska samt 8 ordinarie länsskogvaktare. 
Af de senare fingo 2 med årets slut afsked. Under vårens och höstens 
skogsodlingar tjänstgjorde ett antal af 3 extra länsskogvaktare och 18 
plantörer. ; 

Styrelsens expedition i Uddevalla har för allmänheten varit till- 
gänglig de tvänne sista helgfria dagarna i hvarje månad samt dess 
emellan, då icke länsjägmästaren hindrats af resor. Under dessa hafva 
flertalet ärenden rörande skogsvården afgjorts, hvarför få skogs- och 
kalmarksägare behöft begagna sig af nyssnämnda dagar för besök. 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. IO 


146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hafva 
upptagit 157 dagar, därunder 202 särskilda förrättningar handlagts. 
Fördelningen af dessa ställa sig sålunda: 


Inspektioner och skontrolleringar. at-skogsodlingar. =... see.ser-es- ss scn seine res sisr SARAS 49 
Besiktningar sal mark stor isKkOgsOUlNg f.stsvc sas dstesleles sera ss ere slö weinin gjR €risknnn el Aiaje ler AR se SA LARS RET II 
Konferenser med skogsvårdskommittéernas ledamöter och andra rörande skogsodlingars 
ANOTANAN AG CKOSSI, Mä oe hasen feg åsa Re dl a eps ie s sng SE les je] bl lal 6 a (Sar e/5 ee MS ee) je ers EN SSR 23 
Inspektioner sat -PplautskOlor = sss ss dss sees tel sg före elr: NA Re slot l ai [rick pre a Sr la a Ses A ENE AS) Teg ST SPÄRRAR 18 
Rädd iskogsvard spa kallelses;$625 s: Sass. 0 = bea bee Söke ne dre la Selle Ver gps Ness AI Te NS, Los lok ND 23. 
Inspektioner at AlverkningAn >. 3 anstsk. ses. dessteisjeldbj elle Ses sd RE Äe sj pin ee ejer € ej enn Are S Sn SS EET NANSEN 13. 
IKTirser MSSKOPSVATG SE dc de rv ble rr Solen er ae SEDEN FAN SA TSAREN BS IE SSE SNS SNRA AA 83 
BP Öre dr AD SN: bege Ert ARA Ad Lt 25 RER SE 0 SÄS Una SE ED EB RER ASA IN FÅ nd ros co nnc 29. 
Diverse förra ttain gat; "4406 Aer sus esse Aden ense rår ade es le lp nele EL To0 AS öl se elelr ENL RNE 28 


Summa förrättningar 202 


I enlighet med gällande instruktion har länsjägmästaren dessutom i 
egenskap af sekreterare förberedt och å sammanträdena inför styrelsen 
föredragit alla förekommande ärenden. Från expeditionen hafva afgått 
993 i konceptbok upptagna skrifvelser, 224 handlingar af annan art samt 
ett stort antal anordningar och cirkulär, för hvilka senare närmare re- 
dogöres. 

Inkomna skrifvelser (utom rapporter, andra slags redogörelser samt 
frö- och plantrekvisitioner o. d.) hafva varit 1,471 st. 

De 8 ordinarie länsskogvaktarnas tjänstgöringsdagar voro under 
året 875 st. sålunda fördelade: 


Eedning af iskogsodlingsarbeten| fliöta..b..bddesscbrbblklereese sudtirstbdreeees 312 
Planitskölearbeten Vs. bspsded dne om SS sa args js ts Es SIS rs ja la sf Eee kysst fee SAS 226 
Aforfyaån de ”afr.rad..1 SkOgSVALCE sv ccsbe bss gnejs aga ses sär rse se NEN ed AT 
Inspektioner sat alverkningal, ww. d. ss. sh: kånnN serie Nee ses 67 
NÖLV ENSE RATING LET ee o ge ra ae il oé elr Ae TEE SA NÅN öre ie SAR TT eter sa sla T 199 


Summa 875 dagar 
eller 109 pr man. 


Den extra personalens tjänstgöringsdagar under vårens och höstens skogsodlingar hafva 
varit 441 dagar eller 21 pr man. 


Sammandrag 
öfver skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län 


räkenskaper år 1908. 


Behållming från 1907: 


Innestående å upp- o. afskrifning i A.-B. Göteborgs Bank ............ 1,900: — 
ITV EN CATE TAS TR me mr rn RR an nå saa ad af sera or ESSER SRA EAS 500: — 
JGASSADE ALI 0566 SNS ER BAN. Noel ser ra AR SAR Aso Mi Ji Ae IG ANSI 310: 14 —2,710:14 


Transport '2,710: 14 


ESS Bra 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Transport 
Inkomster ; 

Statens anslag: 
till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1908 ...... 4,000: — 
LILLbSK Og SO ULRG EN SKI CITAT [AIG Ö re ana > ep kad ne sn SANN Sa TNE SA Se krej 19,000: — 

Skogsvårdsafgifter —...... AR SN sag ST NR SEJ SE vn BERT PES er RÄDSLA 47333 

Fa Sballninössalskapets anslag föl use duo dsöe Ses arsa ee Ses er Arr SRA så sk 18,000: — 

Landstingets anslag till utdeln, af premier för skogsodling —«........... 1,000: — 

KESO 32 SE 02 ESR SEN RNA ES RAS HR RR AN ER RSA NA ATA SRA Te a ön 3507 

KRIS ALLO Sp LAT LOT oe ne SA Sn SE RE MEN 2 oa sb AR ob Sn sn fa Ei a OSS SI: 5 

Utgifter : 

Skogvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogsvårdsåtgärder sålunda fördelade: 
Skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna marker ............... 8,674: 47 
Öfriga kulturer, plantskolearbeten, körlöner, frakter, omkostnader 

för redskaps SkOpSvardskurser ms 380. as dsssbage scr An 3,008: 42 
VAT ERA) TORN plants kolö Bi serngd od as NG ös Bojs AG se NAR 2 315: — 
Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas resor och arbeten ...... 6,157: 29 
Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten ......... Eb ig 

TPS EI BALEN gr SER ROTE FÖ [RAL a Sören Sr RAR GÅ ER SA SEN RN Sn Er VE AR äl 

ARISTA KOLLLASKO SOC HINLg SfORE RID PAT 4 ok ss a er o A JRs alb sann safe 2,820: — 

Utdelning ak premier; för -Sko]ssodlingpri lö. föR osar sind kl: 1,025: — 

SKO BSVALUSKOMMIt[ Cen a Gerd NDS Sr GALET DA SER SSA SIE sade safe POE 

SRB LSBIS) TE SOK JT va SR ole ent gj i EP TAB ot AO SR Afa SAt a sjön ec sla AR RE SKNTSAE 

FREVASTORSK OS (RACET berg Na 2 sek fylle rafö)a SE BEN NS SITES Cut opflale följa? a SA See ASS SSK 

Aflöningar till länsjägmästare, 8 länsskogvaktare och kassörska s.ssssssssssssosoo oa 


Diverse omkostnader för expedition, annonser, afskrifning å inventarier m. m. ... 


2 a MM 
147 
2,710: 14 


43,340: 65 
Kronor 46,050: 79 


92: 
10,100: 


2,354: 


53 


Kronor 43,142: 99 


Behållning till 1909; 


INET GEL EI PT 0) Cl 21 6 ISS ECE SE Brf SENS Sa CSA TRETORN ERNER SYNTES. ISRN 87: 50 
105 KET EN FE dh NE rer DR SSA 0 ISRN BR of BR Ne Ht SEA TRA NGE SE FNS 1,000: — 
KESSADEh al AMONG fees sige seas or AE SRA BS kb ASS FANA 1,820: 30 


2,907: 


80 


Kronor 46,050: 79 


Skogsupplysning. 


På samma sätt som under föregående år har styrelsen ansett sig 
böra i så omfattande utsträckning som möjligt utbreda kunskap i 


Sk 
1 NEG a 
2 y 


skogsvård. 

Af länsjägmästaren har under året hållits 28 föredrag å följande 
platser: t 

Ljungskile (vid hushållningssällsk:s sommarmöte och vid landtmannaskolan) 

SKAHOTEE RT 2 JAS SERA trå rn Re Vr Ir HA NE ER NN SSR SK SAS Ta GE 

FAGER HESTACRRE UN RRER SRORRAN TENTA SE RAPP SSNSA RIE BR USE ROSS RA ERT I Ia TR CS RER rd 


FREE LAR ot 


k 
LA 


( 


på 


AV 


Y 


ur 
FR DER 


FS 


FN 
Må 


LISE SR 
Ya 


Lö 


2 


E 


på 


3 


AVR OA 


rä 


USA CAN se SNR ref ds Vr a dere T SE (Sr a slog ess R Ede ör er Se a ta eR SR NOR ef a la BY6 re o( bf kea) Ab Ej ska eTäleF a SR SEA Ex car 
UORSLAD CAR ars TREA Sf sate lt SS sg Eje ae sö NRA err Ne bjerd le RE Ia ssk TAS je alike se sale NR JAR Ses Eko ar SSE KE 
VO e or delas SORG AE SB 6 30 SEE SEFN  Rr SARE NANNE DE SEAN AR BA AS et Selar VS 
(CETEV ETEN RRD RTR KRA BE Et LE RR SER Br be RAIN ARA NERA 0 a bb on TE 
TIBERIAS ÖT Ua lr ESR RE SE Sr ELAN me Rb Sf ESS FASS ERS NR Bb ES SN ER, SNR ESD lp obe OG > TAGE 
ER ARE as DOT RR BRG RK ELAK MBA ASA JO ÖMSNAA Bro ARSA ÖRA SSG I av oo I » 
(STR TSL) KO ÅN AE Be 3 SNS ERAN LA AE på EA ER ts ON KÄRA SEN KN SRA SM SPIRA BA ba bo ING 
NUET 2 ri fe haka Fe Are RR SIR ELER AN RR ENS IRA CSE RS TS RS RN a DR fr NR 
Ej ETLUNA v 03 nd plass bj le åjolk oi BMG ep ANNA a ef SÄS large a koja AR SfE Al cLA PTE få ker Anke SSE Bing 
Göteborg. (folkskoleseminariet). 3... .b.--s-be. slant pu. bee Ser RS bee (vår o. höst) 2 >» 
Bro (Sm a DEukarkUrS) bese kade Ne fr ajöla re ffa ISA fr SAST Sr NE ES tara a ASSA 20» 
Munkedal (Ungdoms möte "07 fOlkfäSb)E NE. ns. de Aarre sang eige bre s tulee re Se RR Kö 
Svanesund (Ungdomsmote 0. folktäs t)As. 3 beöpskiv dess te spe s ge SKAR RESA AT 1: 
Walla (ung dömsmöte 0::1Olkfäst) 4335. .c- ss. bss sie SNS rd Se BES ej SES LÄ 
Mjyfti(ungdomsmöte 70: TOLKTASE) Sö a ss seb roles len ske NS ART ÄR RR IS 


Summa 28 st. 


Dessutom ett föredrag i Vänersborg å V. Sveriges skogsvårdsför- 
bunds årsmöte rörande bohusländska skogsodlingar. 

Bortsedt från de fyra ungdomsmötena och folkfästerna, där åhörarne 
kunnat uppskattas till sammanlagdt 6 å 7,000 personer, har antalet 
åhörare vid föredragen varit 1,890 eller i medeltal för 24 föredrag 79 
personer. 

Föredragen hafva belysts af ett 9o0-tal ljusbilder till största delen 
förfärdigade efter fotografier af skogsbestånd från olika delar af Bohus- 
län, särskildt öfver vällyckade kulturer. Efter föredragen, som omfattats 
med stort intresse, har länsjägmästaren besvarat framställda förfrågnin- 
gar samt på begäran under vistelsen i de olika orterna besiktigat kal- 
marker eller skogsbestånd och lämnat diverse råd och anvisningar. 

Kortare kurser i skogsvård med praktisk undervisning å marken 
hafva hållits till ett antal af 8 vid 


Göteborgs och Bohus läns landtmannaskola, Ljungskile ...sssooooc.... 2 st. vår o. hösttermin 
(Göteborgsklolkskoleseminatiinat Dj4-4.. sten möss ds See NASAS KRETS SLS SER OR STR > 
Uddevalla, Grebbestad och Kungälf för folkskollärare ....sosssossssssaa SA 

BJäntörskUurs py GLeb DES la sa sa Beers se valde jenare des ef e EE SR SESLER Dl 


Smärre artiklar och upprop i pressen hafva då och då författats, 
och kungörelser i kyrkorna utfärdats rörande skogsodlingar, betningar, 
svedningar m. m. ; 

Muntliga råd vid anordnande af fröträdsställningar, hjälpgallringar, 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 


beredningshuggningar, blädningar, skogsodlingar m. m. hafva, såsom 
förut nämnts, på särskild begäran lämnats af styrelsens tjänstemän: 

dels af länsjägmästaren vid besök hos 23 skogsmarksägare, 

dels af länsskogvaktarna vid besök hos 71 skogsmarksägare. 

Ett icke obetydligt antal personer hafva på skriftliga förfrågningar, 
pr telefon eller annorledes vid andra förrättningar erhållit anvisningar i 
skogsvårdsärenden. : 

Kvarvarande förråd af Skogsvårdsföreningens folkskrifter till ett 
antal af cirka 3500 hafva utdelats och cirka 300 cirkulär rörande plan- 
teringsdagar, anslag till redskap m. m. utskickats. 


Skogsodlingar. 


Såsom af naturförhållandena betingade taga skogsodlingsarbetena i 
Bohuslän skogsvårdsstyrelsens speciella uppmärksamhet och mesta tid 
i anspråk. Vårens skogsodlingar togo sin början omkring den 3 april 
och voro i allmänhet afslutade omkring den 13 maj. Otillräckligheten 
af plantörer gjorde emellertid, att inom ett par bevakningar arbetet först 
afslutades med maj månads utgång, t. o. m. på ett ställe den 5 juni. 
För att om möjligt undanstöka skogsodlingarna före vårbruket och 
därigenom undvika svårigheter både för jordägarna och för styrelsen 
själf att, sedan alla krafter tagits i anspråk för landtbruket, skaffa dug- 
liga arbetare, anordnades under hösten en kurs för utbildning af 20 st. 
plantörer, och torde nog blifva nödvändigt att utbilda ytterligare ett 
antal dylika. De trenne kurserna för skollärare torde i sin mån hafva 
skickliggjort dem att handleda barnen å planteringsdagar, till hvilka då 
icke behöfver beordras så många plantörer från styrelsens andra arbeten. 

Höstskogsodlingarna togo sin början omkring den 12 oktober och 
voro afslutade omkring den 6 november. 

Brist på dugliga redskap har ofta nog gjort sig kännbar, men sy- 
nes denna för framtiden till största delen vara afhjälpt genom att, se- 
dan styrelsen till länets samtliga kommuner under hösten utfärdat ett 
cirkulär med uppmaning att af kommunens medel anslå ett belopp till 
inköp af skogshackor och såddkannor, ett så glädjande antal som 453 
beviljade summor varierande mellan 20—530 kronor. Redskapen bestå- 
ende af en större och en mindre sort hackor och såddkannor af Lerviks 
skogsskolas modell hafva för dessa penningar anskaffats genom skogs 
vårdsstyrelsens försorg och deponerats vid folkskolorna eller hos skogs- 
våärdskommitténs ordförande samt komma väl till pass för nästkommande 
års skogsodlingar. 


SM 
Ke. 
; 


. 
> j 
SE 


La 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


På sätt som i styrelsens berättelse för föregående år närmare om- 
nämnes utlämnades till rekvirenter, skogsodlingsföreningar och skolor 
frö och plantor gratis (utom till dem som afverkat i strid mot skogs- 


För 


Fa lagarna), hvarjämte skogsvårdsstyrelsen själf på egen bekostnad anord- 
3 nade skogsodlingar å genom kontrakt på 15 år öfvertagna marker. 
3 
2 A. Användt frö. 
EA 
RS (Utdeladt till rekvirenter och skogsodlingsföreningars medlemmar - 
vr Oo Oo Mi 
SA samt utsådt å kontrakterade marker.) 
SN BEEN fr DR SL Je ärr SNRA 09 Ir RNE ÅREN ÖRA a ola ep SE AS 232:050KOr H 
re. ETEN NARVA RAR IA ASG a RER pr SAN 1,730,55 >» 
Kd IB EL OCA LIT VSER NR ar en egt ele orre sjlsia ss Aes Lal sta fe ej TSAREN ko SE 207,45 >» 
för ELVIS RAD SSA RV da asöngvig es NA ers EE SOJA RER AR RESET Sr eG 12,50 » 
A ; ID1VETSE LOMTACSITÖ, ocj sr st soker ske Kor KE Nada sis ASS 13,50 » 
NE Summa 2,202,95 kg. 
hj . . so o . . o . 
(Af enskilde inom länet på egen bekostnad inköpt och utsått frö 
Cirka. 30 ke.) 
E | 
Ks Y 
4 B. Använda plantor. : 
Utdelade till rekvirenter och skogsodlingsföreningars medlemmar 
å samt utsatta å kontrakterade marker.) ; | 
BRN TÄT GS Sk efeltdole SYN Ao id SAT SES SVAN Se Sill förse Fk 615,725 st. 
Z TATE 3 5 MR der Se RANN SEE NM RO AN 982,155 » : 
| Berg tall ps. AA SR des RS RE SR SS Ra AL 143,900 » | 
CA FI VILOTO fon de ve od of Sre ANT SE ef efae RN ETTA ch SEN AS 38,625 » 
4 STIÖVET ORAL fot dat he or förs EN YR Se NANG SNES Bs SKAL rss SARS SAN 450, » 
25 1 SEA ERNER BREES Dra TASSAR SEA dl PTS EON STARR eeh r 13,955 > 
BJ OTIS th de Morra d ÅR rd SDR KRT TS RN NAT SN sh ST AR SS 48,080 >» 
Diverse löfträd (alm, oxel, ek, bok, lönn, lind, 
Isastanjyg ask smo. 0) cs. se des sans else lll. le el vlskasnets 35,947 >» 
1,878,837 st. 
Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor sålda ........ 415,000 >» 


Summa 2,293,837 st. 


(Af enskilda inom länet på egen bekostnad uppdragna och utsatta 
plantor cirka 150,000 st.) 

Rekvirenternas antal voro vår och höst 1097 st. 

Å nedan uppräknade 67 st. genom kontrakt på 15 år öfvertagna 
af ålder kala ljungmarker tillhörande 142 olika ägare hafva skogsodlats 
följande arealer: 


4 4 a <q pr 
va na dn a Rat KL . Å 2 ti NN 
FLEST TSAR FR SPOSR TT oo DE EA ESS ART bat 
AN I AN Så RS HI BEI PALE 20 Så . 
fKr 1 vår Kr ; ) 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


KV 


Skogsodlingar T 
å genom kontrakt på 15 år öfvertagna marker våren 1908. . 
- SK 
| | S | Total- Pr har) fr 
Härad Socken | Hemman Mantal | Areal | kostnad | utom | Anmärkningar i 
| | | jutom frö | frö | | s 
| | | | +" 
d Tunge | Svarteborg | Bärby skatteg.......... Ma | 12 146,85] 12.24) | 2 
; FärossPad OB bonE ss AA EJ OR RR 120,17| 15,02] 2 
Tanum | Tauum | Gerum MIR SOC R LaaRE | 2 5 50,14| 10,03) | 5 
Bullaren | Moo JET = re Be MIR 3 | 60 598,56 9,98] 2, 
Tanum FUN LATE 9 sc ost e E Ne FÅ 8 151,78 18,97 | R 
> Lur (Hjälmängen ........s.-. EK 3 37,57| 12,52| b ; Ke, 
3 Bullaren | Nafverstad | SAN : SKARS It fö 2 32,19] FE a Fö | = 
j / Il N. Tyft. & 
| > | » | FICPEIL N uxbobaNes asks söt Val 11,5 125,66| 10,93] 2 
| | | | | /jas | | | "Ag 
ed : > | Tyft o. Edsäm ...... "gg 56 | 601,83) 10,75] 4 ägare. S 
| | | | Je | | | 3 
: | Vette Skee I Nästerodk 3.0 totobes HS 3 45,19) 15,06 
| > > FIDES (AC rke Sato enl 4 | 52,40] 13,10 sd 
| | > » Erlandseröd............ Jå 6,5 71,57| 11,03 ) 
q | Orusts Ö. | Långelanda| Burås (»Kultehamn») — 39 392,75 | 10,07 | 10 ägare. SS - 
Å | SVE ENMorlanddat || SOTO, detsgmsber sng rss iv ER 6 55,18| 9,20 | ; 
| | | 16 | | | YA 
| | » > | » | JD) SVARAR NI | je | 13 | 118,37 SA - 
| Inlands S. | Kareby | Skårby mellang. ...... fare S1 140,66] 7,81) i fr 
or > öva AE al LO SM | SR 
» NN. | Spekeröd | Grindstorp ............ 3/6 5 | 58,17, 11,63 = 
NS: phett a | Jälla Holt. odg 4, 6 59,25, 9,88) Ja 
3 > > RANnNEherg V.ssssecsoced 2 6 | 60,45 10,08 | fär: 
| » 2 » TORA SOIP Te ock ssade se act a TS 112,55] 6,82 2äg.(minimikostn.) 5 3 
ö fPresstorp a Ser | så | | | EET | ke 
» N. | Ucklum |Härgusseröd RR EE | 15 | 103,941 6,93) Hjälpkultur. | 
» "oå Harestid dilRoreDy! >J8 ss stoctgar |o— A3as ol 500547] LISZE 8 ägare. | ; SS 
kat Ytterbyr |SE MSleröder mo. JE As Ir 6T45]-13;05 | A 
SKANE S0beroa | ILE. sssidrsosesborök FS | 3,5 355] 105 . 
SM Hålta | Mellan Restad......... Va 2,5 25,28| 10,1 1/ 4 
> >» | » > ; SWE B SN Jas 8 75,68) 9,46 
> Sul. Norum: fi Eurufjälllo.ssc.c.scr ss 5 9 95,45) 10,60 2 
Lane Skredsvak. lan sn sthostkesisennes ie 4 74,08 18,52] - 
, Bokenäs | Norra Klef ............ |G 3 42,70) 14,23| | 
| : > Folio Lea | 4 65,10] 16,27/ | RN 
ER RE FE SKER far rg i ä348) 25 | 
» » TAnNnE HO sbo Lone PS 20 337,41] 16,87| å 
» > ROrPANGt syd oss sned ars 2 24,92) 12,46] 7 
Va » BULLITT cop so IAN 0,5 12,— | 24,— q 
Sotenäs MIDSSene | VVALLA Sos ove ocker st vå | | he; 
» > AD FE Sonar NA SÅ 245 74,50) 29,80] Maximikostnad. ; 
| > » | Fa (ENE SS KE PRE act | | | | kr 
| | Transport! — | 414 |4621,75] SE 
N 
3 
3 


Stångenäs 
» 
» 
» 
SS 
» 
» 
» 
» 
» 
» 
2 
» 

» 
Sotenäs 
Stångenäs 
» 

» 

» 
Orusts Ö. 
2» » 
på ” 
» » 
> » 
>» » 
» > 
» Då 
» » 
» £ 
PILEN FED 
» » 


SKOGSVÅRDSSTYRELS 


Socken 


Tossene 
Lyse 
» 
Tossene 
Brastad 


» 


Tossene 
Lyse 
»” 
Brastad 
» 
Långelanda 

» 

» 

»> 
Stala 
Röra 

» 

Lundby 
Fässberg 


1 


ERNAS BERÄTTELSER 1908. 


7 
CESRA 


: Total- |Pr har 
Hemman Mantal | Areal |kostnad | utom | Anmärkningar | 
utom frö | frö 
Transport! — 414 4,621,75|] — je ; 
Fedja pla a i | (8 
i 2 
RA I 
BEEN OTO os nr sus HS | ö. 
AROFP. CR SR eeE AE Hå 3>5 75,50 21,57 SS 
100] DO ser kis SYS Ya 3 
FOJO 2 ATT SN AE rr TE | 3 121,98 [T5PA D 
ÖNA sme SEE AS få 7 163,75! 23,39 2 
Urmimestad/ SA SN HA | | k 
AO JET 0 FRAS SAS He 4 
DAN faUET: ANSATS ba SÖS JA SR V 
SEPLTCCdER sneda SA | FE tä "4 
STAN kölei el net ASA ag SSG sd 
IE RR SRA AL SEA EN | é 
(ENT tOTP ser soja sas VG 14 227,25| 16,23 
IB1NSDO ser IA 1 16 194,50| 12,15 
INPIRESL eta re brer stf res Ta 20 354,83| 17,74 
INÖFeDerg (st nes des HÅ : 
(CER INS TYBsrkododsronar "ros 10 SEE 
Ö. Kollungeröd ...... Ha 8 gt HIT 
kan oelan de SAN AE a 3 20,25) SS 
(ÖP Ör ste oa sr See SHIA I 11,82| 11,82 
SIP DN anal sej i 5 47,25] 9,45 
Daga! DO JMA Np SIS ASSA Ha 2 20,37| 10,18 
DINA feg SETS ERNER MG 2 37 TONT2 
STL at RNA /6 4 48,55! 12,14 
AD 00 Mad SA ORT fa 14 115,54] 8,25 
SE KELVena= EN: Seek se Ve 2 20,—]| 10,— 
|» 3 JA ENS SSE Ja 4 2850 Te 
Bisk:s Grope o. Pulseg.| — 21 514,45| 24,50 
(CETSSS sht teogs svg: - 61,5 |I 125,55| 18,30 54 delägare. 
Summa — | 688,— 8 674,47| 12,61 För fee 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 


Skogsodlingsföreningar. 


Under året hafva nedanstående 11 föreningar åtnjutit anslag från 
styrelsen: 


Tanums Östra Skogsodlingsförening.........ssssss.sn ooooa Kr. 400 
Tanums Västra ARNE KI Tva NT TK Re E Ne PEPER SER mk > 400 
Jassberps blanfesingsförenlle stig stod dd Na 2 500 
Svarteborgs Skogsodlingsförening ...:.: so:esssssestassiv oas > 200 
Hjertums SOA EE SR ba eg ERE VE a > 120 
Rödbo NT 0 dn RIK TE ek al rån NER AE » 100 
Kville RN REN SPE Te UIDERS a HIS ÄSSE 0 SAR » 400 
Bro oo RTL BUT ERE SO TBS ocR € ET Sat ba > 200 
Brastad SET RE EEE Vg ar AA Un Bra SR > 200 
Tufve ov (ET Näs ort OSKEE CAT GL JR er > 200 
Västra Sveriges Skogsvårdsförbund —=...sssososssssssr ass ana > 100 


Summa Kr. 2,8$20 


Dessutom hafva 4 andra föreningar gratis erhållit plantor eller frö och 
plantörsbiträde utan att på grund af förefintliga öfverskott i kassorna 
eller af andra orsaker kommit i åtnjutande af direkta penningeanslag. 

Arbetet har i hufvudsak bedrifvits lika som under föregående år. 
Lejda arbetare hafva under en plantörs ledning vandrat från gård till 
gård mellan föreningens ledamöter, som släppt till eget folk. Då för- 
eningarna förutom skogsvårdsstyrelsens anslag åtnjutit pekuniära under- 
stöd från respektive kommuner samt ett par kretsafdelningar af hus- 
hållningssällskapet, och tiil kassan i öfrigt influtit enskilda gåfvor och 
medlemsafgifter, har ett rätt afsevärdt arbete kunnat utföras. Förenin- 
garnas angelägenheter hafva med stort och oegennyttigt intresse ledts 
af respektive ordförande. 


Planteringsdagar med skolbarn. 


Med glädje hälsades utfärdandet af Kungl. Maj:ts Cirkulär af den 
28 februari 1908 angående planteringsdagar vid folkskolor och med dem 
jämförliga läroanstalter, då det torde ligga i öppen dag, att en syste- 
matisk undervisning i skogsodling inplantad under barnaåren bör i mångt 
och mycket komma det uppväxande Sverige att blifva mera mottagligt 
för anmaningar i skogsvårdshänseenden, än nu lefvande äldre genera- 
tioner mången gång visat sig vara. 

Så långt personalens i vår- och höstetid med mera omfattande skogs- 
odlingar upptagna tid det medgifvit, hafva lärare och lärarinnor förhjälpts 
vid ledning af planteringsdagar med skolbarn. Dylika hafva hållits 
till ett antal af minst 300, nära 200 mer än under föregående år. Ett 


154 > SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


antal af cirka 4,500 barn hafva härigenom under dessa fått handledning 
i skogsvård, och utsått ungefär 250 kg. frö samt utsatt 414.400 plantor. 

Då det icke kunnat förnekas, att af helt naturliga skäl de flesta 
lärare och lärarinnor icke suttit inne med de kunskaper i olika slags 
skogsodling, som varit nödiga att äga vid ledningen af planteringsdagar, 
trots att det varmaste och oegennyttigaste intresse förefunnits, ansåg 
styrelsen nödigt under höstens lopp anordna trenne, förut i korthet om- 
nämnda, kurser i skogsvård för lärare och lärarinnor vid bohuslänska 
folkskolor. Kurserna varade i 2 dagar hvardera och höllos i Uddevalla, 
Kungälf och Grebbestad, samt besöktes af sammanlagdt 113 st. del- 
tagare. Undervisningen bestod i dels föredrag, hvaraf ett belyst af 
skioptikonbilder, öfver skogens historia, trädslagen och deras egenskaper, 
skadliga inflytelser, skogsodlingsmetoder, skogsvårdsstyrelserna och skogs- 
vårdskommittéerna, skogarnas betydelse m. m. samt dels i praktisk un- 
dervisning å marken, hvarjämte en kortare exkursion företogs. Ett 
säkerligen bättre resultat af planteringsdagarna från skoglig synpunkt 
sedt torde nu kunna förväntas. 

Inseende vikten af att någon liten uppmuntran komma lärare och 
lärarinnor till del, som med största nit och intresse anordnat planterings- 
dagar, har Landstinget under året ställt till skogsvårdssyrelsens för- 
fogande ett belopp af 1,000 kr. att i smärre belopp fördelas. Genom 
detta anslag och ett mindre tillskott från skogsvårdsstyrelsens kassa 
hafva 95 st. kunnat belönas: 


dära, 21ESt Jerhallit 200 KR, sas era ease es Så SK NAR 420 kr. 
TRI Sy ADS DA Nå SNES AKSEL Db vä 165 >» 

256 » TO EST NETA NS EDSTVSEER Läser 0 BER NAROLA 

BYSN > [HR SFR VR RAS ER SNR EE be dens ag 190 >» 

Summa 95 st. 1,025 kr. 


F. d. skollärare A. Hallin, Ryland, Tanumshede, som under en 
lång följd af år utöfvat en mycket gagnande verksamhet till befrämjande 
af skogsodlingen i sin kala socken, bland annat som stiftare och ord- 
förande i Tanums Ö. skogsodlingsförening, tillerkändes af styrelsen en 
större silfverpokal, som högtidligen öfverlämnades af länets höfding vid 
hushållningssällskapets sommarsammanträde. 


Plantskolorna. 


Af styrelsens plantskolor har den mindre vid L. Röstorp nedlagts, 
och beslut fattats om slopande af Haraldsborgs, i stället för hvilken 
senare en annan större skall anläggas å lämpligare jord och med bättre 


; 4 4 ej 


AN be 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 1355 


läge. Arrendena för af styrelsen till plantskolor disponerade jordarealer 
uppgå sammanlagdt till 313 kronor. I plantskolorna hafva en hel del 
omfattande arbeten, som under 1907 påbörjades, fortsatts och till största 
delen afslutats. 

Följande frömängder hafva utsåtts: 


Tallinn TROTSA SAVE FN TNE Mad SYST RE ST 15,73 kg 
EET TS TIS Lar ol LER TEE RR SG RAKA RR BEER REN 27,30 > 
KRETA ISEN a ma Sd an don da ra SORSELE IO,0o > 
LE Ra LTS Ta Ta ER a CANE rade de NRA Ae, GU 6,30 >» 
RETT 217 fjärr 2-5 Nn RNA ar RE Rts er ARI kr Ip gle 9 Ser 15,00 > 
17 ST MR eds SYRRA SS AA SINE EAP: FE SFD BIRKA EDR 330 >» 
FlonnRör 50 Krog 5 gr SH fått Na NR J50 >» 
Askfrö II,0oo >» 


FRA SRn OR, Lee KE LET ÄV a äl a 08 liter 
F 4 4 I [175 VEN PAS a rr SBR SE: EN GIN RAF RRSE  Elaea 50 > 
(TEE: Se Ver kart INS a" Lr 7 ANDE ACA KO 


Summa 163 liter 


Plantor omskolades till ett antal af 33,425 st. 

Ett antal af cirka 3,000 st. fruktträdsstammar hafva under året 
förädlats och blifva framdeles färdiga att ställas till hushållningssällska- 
pets förvaltningsutskotts förfogande för utdelning inom länet. 


Skogsvårdskommittéerna. 


Under årets rekvisitionstider (före 1 februari och före 1 oktober) 
anser sig styrelsen liksom under föregående år hafva haft stor nytta af 
skogsvårdskommittéerna, som i kyrkorna på begäran af styrelsen upp- 
manat kalmarksägare att rekvirera frö och plantor, upptagit och sam- 
manfört inkommande rekvisitioner samt desamma till skogsvårdsstyrelsen 
insändt. I öfverlämnade protokoll hafva flera kommittéer framställt sär- 
skilda önskemål beträffande skogsvården, som styrelsen i mån af deras 
berättigande och tillgängliga medel skall söka tillfredsställa. 

Kommitterade hafva vidare varit styrelsens mellanhänder vid hand- 
lingars upprättande för öfverlämnande af kalmark att genom skogsvårds- 
styrelsens försorg skogsodlas. 

I samtliga länets 77 kommuner med skogsmark — med undantag 
för Resteröd, som på upprepade förslag om bildande af skogsvårds- 
kommitté ställt sig afvisande — finnas nu skogsvårdskommittéer. 


156 ” SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. 


Ehuru bestämmelse i gällande lag saknas om anmälningsskyldighet 
till skogsvårdsstyrelsen af afverkningar utöfver husbehof, har styrelsen 
emellertid genom tjänstepersonalens inspektionsresor tagit kännedom om 
96 st. afverkningar. Af dessa hafva 35 företagits så, att återväxten 
ansetts uppenbarligen äfventyrad, hvarför skriftliga förbindelser med 
borgen för skogsåterväxtens betryggande tagits. Skogsodlingsförbindel- 
serna fördela sig på följande socknar: Nafverstad med 8, Forshälla 4, 
Lane-Ryr 3, Hogdal, Grinneröd, Sanne och Skredsvik med 2 samt 
Krokstad, Torp, Ucklum, Tjärnö, Myckleby, Lur, Hede, Bäfve, Foss, 
Hjertum, Näsinge och Skee med 1 hvardera. 

Syn enligt $ 2 af lag ang. vård af enskildes skogar den 24 juli 
1903 måste begäras å egendomen !/,, mtl Ormstad i Skredsviks socken, 
3/g mtl Möllebacka i Hede socken samt å 1/,, mtl Tveten (med 7/;; mtl 
Granhult och Ulsedalen) i Näsinge socken. 

Inspektion af afverkningar och vidtagande af åtgärder för säker- 
ställande af äfventyrad återväxt hafva sålunda rätt obetydligt upptagit 
personalens tid. Afverkningarna under året kunna emellertid sägas hafva 
varit ganska få, och torde i antal och omfattning ökas under för trä- 
varumarknaden gynsammare tidpunkt och för virkestransporten bättre 
väderleksförhållanden. 


De enskilda skogarnas i landstingsområdet tillstånd och skötsel. 


Efter redogörelse för sin verksamhet under år 1908 vill styrelsen 
vidare rörande de enskilda skogarnas i landstingsområdet tillstånd och 
skötsel i korthet anföra följande. 

Enligt »Bidrag till Sveriges officiella statistik> för år 1906 skulle 
den skogbärande marken i Göteborgs och Bohus län upptaga en areal 
af 129,428 hektar, hvadan således, när den totala utmarksarealen upp- 
skattas till 377,526 hektar, kalmarkerna (inber. impedimenten) äro 248,098 
hektar. Denna areal skiljer sig med 13,098 hektar från uppgiften för 
år 1905, och torde, när siffrorna endast efter I år kunna så förändras, 
framgå, att statistiken rörande utmarksarealen är otillfredsställande och 
tillkommen efter alltför lösa beräkningar. Full klarhet i hithörande 
spörsmål torde först kunna vinnas genom den undersökning om virkes- 
tillgång, markens fördelning i fast, dränerad och försumpad mark, kal- 
marker, mossar och berg m. m., som af skogsvårdsstyrelserna på möte 
i december 1908 och på förslag af jägmästaren H. Wedholm ifrågasatts 
att med statsunderstöd företagas. 


RIV I S 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 157 


Bortsedt från nu rådande ovisshet torde man emellertid utan att 
alltför mycket misstaga sig kunna säga, att cirka 100,000 hektar äro af 
ålder kala ljungmarker, som med större eller mindre arbete och kost- 
nader kunna försättas i skogbärande skick. 

Ljungmarkens uppkomst berördes i styrelsens förra berättelse lik- 
som äfven markbeskaffenheten, och vill styrelsen endast nu påpeka, att 
då det gäller återeröfra ljungmarken till skogsproduktion, man ofta nog 
kommer i kollision - med krafven på betesmark. Emellertid äro dessa 
så godt som alltid oberättigade, då betet är synnerligen magert, och 
det i längden visat sig föga ekonomiskt att släppa kreaturen på ljungen. 

Svedning af ljungen förekommer i vissa delar af länet trots lagens 
förbud, och har styrelsen måst utfärda kungörelser med varningar i två 
socknar på begäran af respektiva skogsvårdskommittéer. 

Intresset för skogsodling å de vidsträckta kalmarkerna kan sägas 
vara synnerligen stort, och omfattas skogsvårdsstyrelsens verksamhet 
med lifligt intresse. Säkerligen hade detta icke varit fallet, om ej länets 
hushållningssällskap i lång tid före det styrelsen trädde i verksamhet 
utfört ett högst berömvärdt pioniärarbete. 

Frånsedt en del skogssocknar, där intresset för skogens vård ännu 
så länge ligger i sin linda, komma från länets kalare delar en mängd 
anspråk i olika former om biträde och råd. Hundratals ansökningar att 
få på I13-åriga kontrakt -öfverlämna ljungmarker till skogsvårdsstyrelsen 
för skogsodling ligga väntande, rekvisitioner af frö och plantor strömma 
in i den mängd, att de, åtminstone hvad frö beträffar, på långt när icke 
kunna beviljas, och hos 94 personer hafva på begäran utmarken genom- 
ströfvats och råd lämnats i diverse hänseenden. Till föredrag i skol- 
salar och sockenstugor komma intresserade åhörare i stort antal, och då 
en vädjan till kommunerna i ett eller annat hänseende göres, mötes den- 
samma med mycken välvilja. Skogsvården och skogsfrågorna kunna 
därför med fog sägas vara populära. 

Beklagligt nog äro emellertid skogsvårdsstyrelsens resurser i pen- 
ningar icke tillräckliga att fylla alla de anspråk, som framkomma, utan 
måste exempelvis en mängd erbjudanden om markupplåtelser år från år 
uppskjutas till antagande. Då endast obetydlig procent af Bohusläns 
jord består af större egendomar, och all den öfriga är småbruk, hvilkas 
ägare ofta nog sakna tid och medel att inom en öfverskådlig tidrymd 
försätta sina ofta stora ljungmarker i skogbärande skick, har styrelsen 
ansett det vara lämpligt att på egen bekostnad jämte en del fria dags- 
verken skogsodla desamma, och måste särskildt ur den synpunkten be- 
klagas, att tillgängliga medel så litet förslå. Enär upprepade gånger 
Riksdagen vägrat antaga annan fördelningsgrund af skogsvårdsafgifterna 


än den nuvarande, och vidare länets korporationer, särskildt bönba 


a ningssällskapet, ansträngt sig till det yttersta, synes det, som om den 
RY enda utvägen för Göteborgs och Bohus läns skogsvårdsstyrelse att: er 
pr hålla ytterligare penningemedel vore, att anslaget till FOG SR 


- befrämjande ökades, och styrelsen sedermera af detta anslag tilldelades” 
SA en god del. ENG 


Med sålunda ökade resurser för styrelsen torde det icke behöfva É 


dröja så länge, som förut beräknats — en mansålder — utan afsevärdt 
kortare tid, innan skog spirar mellan Bohusläns gråa berg och - dess. 
vida ljunghedar. 

3 Uddevalla i april 1909. 


39 ; För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 


C. M. Åhlund. 


Ha 


v SER FÅ Oscar Ad.” Beer. 


SN 


1 
a 
4 


Är 
Vv 
AON 


| 
3 
j 


ss 


WIUNIyfee” OA 


mr 


IETF PETE JUST; 


Å & + - Ba 
ING tj VU SR SYV PNKA SA så Tw 
Vv VR DAN arta NEN 
Per RA INGE Ka SA Så ; 


GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 


l 
Revisionsberättelse. 
3 Undertecknade, utsedde att granska Skogsvårdsstyrelsens i Göte- 


borgs och Bohus läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning 
under år 1908, få med hänvisande till Skogsvårdsstyrelsens berättelse 
öfverlämna följande sammandrag öfver räkenskaperna: 


Behållning från år 1907: 


MEHESKACNUC VÄX DIKO evo vor TEN CR TESS Sa SARS AA Une dre redd TR Kr. -1,900: — 
Re ee TAR RS SSR EA ET 2 rg gt KSR SÅR Sot e IG SRAe ÄA  LND » 500: — 
MGSSA HE BAI RE— Goode d ke RESA LL AKI od AN DO TANI » 310: I4 2,710: 14 


Inkomster under år 1908: 


Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verk- 


samhet; under ar 1908. "cmsefsectesstist to Na K.- 04,000:--— 
Statens anslag till skogsodlingens befrämjande ssssssssmsososss ns » —-19,000: — 
FIRSR RS VAKHSARTIHET > ease edön see satt ses Aer RER ARN AR AA SN Se > 473: 33 
fEfaskallningssaliIskapets,ansläf; Vd oo. sekovclasietosusn skor sera Enda e » 18,000: — 
Landstingets anslag till premier för skogsodling.................. 1,000: — 
Orsa GAN plan ORAL NA sEs: bi Bes dt mag SANOE SAGS SO RAA Ses da » SESSS 
RATE TRE SR ol SS bl in 5 os elba sb Rs nar a Rn A er SNR FA RNE LT 0 » 1355 77 43,340: 65 

Utgifter : 
Skogsvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogs- 
vårdsåtgärder sålunda fördelade: 
Skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna 
SIYAER CF OS a SSE SSA sl SNN äre so sSStN Pärlor or Kr. 8,674: 47 
Öfriga kulturer, plantskolearbeten, körlöner, 
frakter, omkostnader för redskap, skogs- 
NAFASKuUrSeE- I; INN dsddesn odoskskAs Sosse retee ed FE-NHO008-43 
MVÄTFERGEN fun PlantskOlOf 4... va3acte rest garde » 315: — 
Länsjägmästarens och skogvaktarnes arbeten 
TE LÄRAREN DA” RASER Cr ARENA RTN IE RE Be SKEDE I rÖ,IS 7: 20 
Extra länsskogvaktares och plantöres arbeten 
ERT TESOR SSK OA oc od sad s US non ds kone ck rss na SAS INKA NISELSTN 120:328:775 
ÄTT AE no ört br ARNDT SSA PR RSA SSM SA at sl sa Eg BR ANNA 5,547: 40 
öänslag (till skogsodlingsföreningar -os:is.:ssscsseseeracskssetes ssk se .2,820: — 
tädelningr al premier 1far.skogsocdlinp.s ss 3o-pvesssksksk ss stas drses 1,025: — 
FIEGESVARGSKONUINHCCER AT. oo opens oc used de då rer sr SSA NIE SI KN 20: 77 
KIEV ReISENS) FCSOES oda a ole sr Aa säker ere r RASEN NER ASS ER Ae 852: 42 
BR ESFESANASE OSERSUCET 2 oc or osv oa sen Se sn sun GAS SRS öre Na g2L 2 


Aflöningar till länsjägmästare, kassörska och 8 länsskogvaktare 10,100: — 
Diverse omkostnader för expeditionen, annonsering, afskrifning å 


TV gar FF tag vt rå 65 ri SENSE SRS DESIRE IR CNE EPn er NS AE, SA ERE ND FO 2,354: 33 = 43,142: 99 


gån 


Behållning till 1909 : 


Fördran för plantöOf oss... .ss..3:sd TP RT ES ELER ERE AL SAS SA 
TIAV OIHATI EERO AASE RADEN LE Bro rd Ma ISAR tors eran a als bra BE SP karl sr 


Som revisorerna funnit räkenskaperna med utmärkt god ordning Så 
förda och försedda med fullständiga allegater, få vi med påvisande af 


Foo STD 
ASA » 1,000: — 


Summa Kr. 


, 


det starkt ökade intresset för skogsodlingen inom länet, hvilket belyses 
af styrelsens berättelse, och som till stor del kan tillskrifvas verkan af 


det osparda arbete och lifliga intresse länsjägmästaren nedlagt för upp- - 
tillstyrka, att ansvarsfrihet beviljas för den tid 


lysningens spridande, 
revisionen omfattar. 
Uddevalla den 21 april 1909. 


Ph. Söderhielm. 


Kungl. Maj:ts revisor. 


Herbert Lundström. 


Hushållningssällskapets revisor. 


Sven Olsson. 


Landstingets revisor. 


4 1 


Skogsvårdsstyrelsens inom Älfsborgs läns landstings- 
område berättelse för år 1908. 


Då skogarnas tillstånd och skötsel inom länet under de tillända- 
lupna fyra åren af skogsvårdsstyrelsens verksamhet föga kunnat föränd- 
ras, enär för mera märkbara förändringar torde erfordras längre tidrymd, 
och skogsvårdsstyrelsen i sina hittilldags afgifna berättelser årligen gan- 
ska utförligt skildrat länets skogsförhållanden, anser styrelsen sig nu en- 
dast i kort sammanfattning böra framhålla: 

att länets hela skogs- eller utmarksareal enligt förut i berättelserna 
anförda uppgifter beräknas utgöra 830,402 hektar, däruti då äfven inbe- 
räknats befintliga gamla kalmarker; 

aft de gamla kalmarkerna jämte impedimenta uppskattas till en 
tredjedel af all skogsmark inom länet, hvadan den mer eller mindre väl 
skogbeväxta arealen skulle kunna anses utgöra i rundt tal 3567,000 
hektar; 

att enligt af skogsvårdsstyrelsen under 1903 verkställd utredning 
afverkning för export utgjorde inom länet minst 283,000 kbm. virke, 
fast mått, under ett år, och då till bränsle och öfrigt husbehof enligt 
af 1906 års kungl. skogskommitté gjord uträkning årligen anses åtgå 
21/, kbm. virke pr invånare, skulle alltså länets husbehofsvirke årligen 
uppgå till omkring 700,000 kbm. Skogsafverkningarna skulle således 
sammanlagdt årligen utgöra 9835,000 kbm. och fördelade motsvara om- 
kring 1,74 kbm. pr har; 

att det med stöd af dessa sifferuppgifter kan se ut som om öfver- 
afverkning af länets skogar ej äger rum, men om man tager i betrak- 
tande, att en stor del af länets produktivaste skogsmarker under de se- 
naste årtiondena sköflats på skog och större delen af dessa marker ännu 
ligga utan återväxt eller i bästa fall hafva ungskogar, hvarest virkes- 
produktionen ännu kan sägas vara ringa, är det mer än sannolikt att 
öfverafverkning föreligger; 

att under 3-års perioden 19035—1907 erhållits 1,364 förbindelser 
för betryggande af skogens återväxt å afverkade skogsmarker å en 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. II 


G 


aa 


FT 
Ye 


Te 


JG BT SON 
ÖAR SAN V 
7 


162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


areal af 8,735 hektar, där afverkningen så bedrifvits, att skogens åter- 

växt ansetts äfventyrad; bo j 
att skogsodlingsintresset, särskildt i fråga att erhålla återväxt å gamla 

kalmarker, synes år från år vara i afsevärdt stigande, men att ringa 

hänsyn tages till lämpliga afverkningsmetoder, hvarför mycket upplys- 

ningsarbete i detta afseende är behöfligt. q 
Efter omordandet af dessa i styrelsens berättelser förut meddelade 


uppgifter, torde angående 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel 


kunna sägas, för det år denna berättelse omfattar, att skogssköflingen 
trots fallande virkespriser, fortgått i oförminskad skala och, hvad värre 
är, allt mera synes taga form af dimensionshuggningar intill så klena 
dimensioner, att skogsbestånden blifva i hög grad söndertrasade utan 
att återväxten likväl kan synas vara så uppenbarligen äfventyrad, att 
skogslagen kan äga nöjaktig tillämpning. Denna afverkningsmetod, 
ifall den så bör kallas, har sin största tillämpning på sådana hemman, 
där en känd skogsafverkare inköpt hela hemmanet för att under möjligast 
korta tid tillgodogöra sig den värdefullaste skogen och sedan försälja 
hemmanet. Detta är gifvetvis den sämsta af alla hyggesformer och ned- 
sätter för långliga tider en god skogsmarks egentliga förmåga af virkes- 
produktion samt förhindrar lämpliga åtgärder för återväxtens betryg- 
gande. Vid skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm sistlidne decem- 
ber månad yrkades också i en motion och till förekommande af dylika 
rofhyggen, att afverkning till afsalu å ett inköpt skogshemman under 
ett visst antal år, exempelvis fem, icke må äga rum, annorledes än ef- 
ter för hvarje särskildt fall af skogsvårdsstyrelsen gifvet tillstånd och 
allenast efter styrelsens anvisningar och föreskrifter. Motionen vann 
också mötets bifall och beslöts att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om 
lagbestämmelser i syfte att stätja den skogssköfling, som enligt hvad 
erfarenheten visat, bedrifves af sådana personer, som blott på spekulation 
inköpa hemman för att, sedan skogen hunnit sköflas, strax åter försälja 
densamma. Samtidigt med nyss omnämnda missförhållanden kan å 
andra sidan framhållas, att hos flera af länets skogsägare mera rationella 
afverkningsmetoder börjat tillämpas, särskildt i fråga om kvarlämnandet 
af dugliga fröträd. Skogsvårdsstyrelsens tjänstemän och länsskogvak- 
tare anlitas årligen allt mer och mer för afgifvande af råd vid utstämp- 
ling af fröträd, gallring af ungskogar och andra skogsvårdsåtgärder, hvil- 
ket närmare framgår under rubriken för tjänstemännens verksamhet. 


. FSE ME HA ARENA SI INGER FENA NN ec RE MAA PR fr KRO 


w 


ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 103 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning. 


Under år 1908 har ej någon förändring inom styrelsen ägt rum. 
Länsjägmästaren är densamme, men biträdande länsjägmästaren e. jäg- 
mästaren Ragnar Lubeck är afflyttad och antagen till länsjägmästare i 
Uppsala län. 


Styrelsens verksamhet 


har fortfarande alltjämt haft till mål, att å frivillighetens väg vinna ge- 
hör för skogslagens efterlefnad samt att på möjligast bästa sätt söka 
sprida håg, kunskap och intresse angående skogsodling och skogsvård. 
Fördenskull har styrelsen låtit länsjägmästarna hålla ett flertal föredrag 
här och hvar i bygderna äfvensom vid inom länet hållna s. k. småbru- 
karekurser, låtit inköpa och gratis utdela Skogsvårdsföreningens och andra 
lämpliga folkskrifter rörande skogsvård. För att kunna tillgodose det 
växande intresset för skogsodling och tillhandahålla kunniga och väl 
skolade plantörer, ha under året anordnats s. k. plantörskurser, en un- 
der vårkulturtiden och en under hösten. Deltagarna erhöllo fria resor 
till och från kurserna och ett dagtraktamente af 3 kronor pr dag men 
fingo själfva hålla sig med kost och logis. Vårkursen pågick under 9 
dagar med 24 deltagare och höstkursen under 6 dagar med 22 delta- 
gare. Båda kurserna leddes af länsjägmästarna och kostade samman- 
lagdt 1,091 kronor 40 öre. Styrelsen har äfven i år liksom under förra 
året låtit till 10 folkskollärare inom länet, som under en följd af år vi- 
sat intresse för skogsodling och framgångsrikt verkat för skogsvården, 
utdela 10 st. silfverbägare, försedda med lämpliga inskriptioner. 

Enär Kungl. Maj:t, med anledning afriksdagens beslut, under berät- 
telseåret förordnat om »planteringsdags» införande vid alla folkskolor, 
där så lämpligen kan ske, beslutade styrelsen anordna kurser inom lä- 
net för de ordinarie folkskollärare- och folkskollärarinnor, som önskade 
vinna mera insikt och färdighet i fråga om skogsodlingens rätta utfö- 
rande samt skötseln af plantskolor. Dylika kurser hafva under septem- 
ber månad afhållits på 3 olika platser inom länet och ha på hvarje 
ställe, vid ledning af länsjägmästarna, pågått under loppet af 2 dagar 
samt omfattat praktiskt arbete vid frösådd och plantering under olika 
metoder, hvarförutom ett flertal föredrag i dessa ämnen hållits. Skogs- 
vårdsstyrelsen utbetalte till hvarje kursdeltagare ersättning för resekost- 
nader till och från kursen och dels som dagtraktamente 3 kronor pr 
dag. Inalles besöktes dessa kurser af icke mindre än 276 folkskollärare 
och folkskollärarinnor från länet samt kostade sammanlagdt 3,012 kro- 


164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


nor 60 öre, hvilken summa kan anses vara väl använd till skogsodlingens 
fromma, då det visade sig att flera bland kursdeltagarna vid kursens 
början voro: fullkomligt främmande för de enklaste skogsodlingsarbeten, 
och således icke skulle kunnat leda arbetet vid de i lag påbjudna plan- 
teringsdagarna. Kursdeltagarnas intresse och uppmärksamhet för den 
under kursen meddelade undervisningen var berömvärdt och hoppas 
styrelsen skall i framtiden bära goda frukter. 

Liksom under föregående åren, har, äfven under år 1908, intresset 
för planteringsdagar varit ganska lifligt inom länet, och ha vid 137 folk- 
skolor dylika dagar varit anordnade samt omkring 2,600 barn under en 
eller flera dagar åtnjutit undervisning i skogssådd och plantering. 

Till rekvirenter af skogsodlingsmateriel har under året gratis utde- 
lats intill 8 kg. frö och 10,000 plantor. Sålunda har till 1,590 rekvi- 
renter utdelats 2,1 kg. tallfrö, 2,423 kg. granfrö, o,; kg. lärkfrö, 1,852,600 
st. tallplantor, 9,520 st. lärkplantor, 2,035 st. silfvergran- samt 927,700 
st. granplantor. Tab. 2 utvisar skogsmaterielets fördelning på de olika 
häradena, äfvensom den areal skogsmark, som därigenom beräknats 
skogsodlad. Det bör härvid bemärkas, att då det till årets skogsodlin- 
gar visade sig omöjligt att kunna inköpa tallfrö af inhemsk härstam- 
ning, så kunde dylikt frö icke annat än för plantskolebebof utdelas, 
hvilket haft till följd att kvantiteten utdeladt skogsfrö i år betydligt 
understiger föregående årets fröutdelning, hvarigenom den skogsodlade 
arealen, ehuru rekvirenternas antal ökats, blifvit något mindre och fastän 
utdelningen af plantor under år 1908 varit omkring 783,000 mera än 
förra året. Tab. 3 utgör sammandrag af utdelad skogsmateriel under 
1905— 1908 och beräknad skogsodlad areal, och torde härvid bemärkas, 
att den skogsodlade arealen utgöres till största delen af gamla kalmar- 
ker. I de anförda uppgifterna ingår dock icke hvad bolag eller sådana 
enskilde, som enligt styrelsens beslut ej varit berättigade att kostnads- 
fritt erhålla frö och plantor, kunna beräknas hafva skogsodlat, hvilket 
årligen torde uppgå till omkring 300 å 600 hektar inom länet. Ar de 
under föregående åren anordnade 4 st. större skogsodlingskomplexen, 
till hvilka skogsvårdsstyrelsen lämnar bidrag på sätt i 1907 års berät- 
telse närmare meddelas, ha under året skogsodlingsarbeten bedrifvits 
såväl genom frösådd som plantering äfvensom genom under hösten verk- 
ställd upphackning af gropar för sådd och plantering till våren, och in- 
går den här skogsodlade arealen i ofvan angifna siffror. Då dessa skogs- 
odlingskomplex, som varit gamla kalmarker, äga afsevärdt stora arealer 
och skogsodlingen å desamma beräknats kunna slutföras under loppet 
af 10 år, komma arbetena att här år efter år fortsättas intill dess de af- 
sedda områdena blifvit nöjaktigt skogsodlade. Den verksamhet af fiska- 


N Pr 
PRE PNP PEST VTI OF AT ON no 


ia AN JR ANA annen Före 


ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 16 3 


lisk art, som det åligger skogsvårdsstyrelsen vid öfvervakandet af skogs- 
lagens efterlefnad, har, liksom under föregående åren, hufvudsakligen 
gått ut på, att i hvarje fall, där vid afverkningen återväxten ansetts 
äfventyrad, söka träffa öfverenskommelse på frivillighetens väg med den 
eller de för återväxten ansvarige utan att behöfva tillämpa 2 $ i skogs- 
lagen. Det har i allmänhet lyckats att för de verkställda afverkningarna 
erhålla af skogsvårdsstyrelsen fastställda förbindelser, som anses kunna 
betrygga återväxten, och ha dessa skogsodlingsförbindelser i regel för 
setts med borgen eller har annan godkänd säkerhet aflämnats. 


Tab. 1 utvisar såväl samtliga erhållna skogsodlingsförbindelser, hä- 
radsvis ordnade, men också de arealer, för hvilka dylika förbindelset 
utgifvits. I de fall, då styrelsen icke kunnat träffa godvillig öfverens- 
kommelse med de för återväxten ansvarige, har undersökning förrättats 
å 15 olika hemman, där afverkning skett under 1905 och 1906, och har 
därvid konstaterats, att återväxten varit äfventyrad samt föreskrifvits åt- 
gärder för markens försättande i skogbärande skick å en sammanlagd 
areal af 232 hektar. 

För ett par af de områden, där undersökning ägt rum, har öfver- 
enskommelse sedermera träffats enligt 3 $ och därvid äfven af skogs- 
vårdsstyrelsen förskotterade undersökningskostnader återbetalts, och på- 
går underhandling om öfverenskommelse med de öfriga. 


Anslag till föreningar, som verka för skogsodling och skogsvård, 
ha liksom under föregående ären lämnats till Västra Sveriges Skogs- 
vårdsförbund med 300 kronor och till Ale härads skogsodlingsförening 
med 200 kronor. 

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft trenne ordinarie samman- 
träden och företagit en inspektionsresa till fröklängningsanstalten och 
plantskolan vid Fristad samt bevistat skogsvårdsstyrelsernas samman- 
träde i Stockholm sistlidne december månad. Dessutom har ordföran- 
den och länsjägmästaren företagit resor för att tillse resultaten af en del 
styrelsens åtgöranden. 


Länsjägmästarnas expedition och förrättningar, 


De hos skogsvårdsstyrelsen anställda länsjägmästarna hafva under 
de trenne sista helgfria dagarna i hvarje månad varit för allmänheten 
tillgängliga att träffa vid expeditionen i Borås för råds och upplysnin- 
gars afgifvande. För öfrigt hafva länsjägmästarna företagit talrika in- 
spektionsresor för besiktning af gjorda afverkningar, för kontroll af 
skogsodlingsarbeten, för afgifvande af råd för gallring, fröträdsställning 


| 
, 
3 4 

4 - 


d 
v 
/ 
Ä 


; 
; 
| 


166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


och skogsvård i allmänhet samt för öfrigt utöfvat erforderlig uppsikt, 
hållit föredrag och varit ledare af förut omnämnda skogsodlingskurser. 
Länsjägmästare Olén har sålunda haft 151 rese- och förrättningsdagar, 
därunder han besiktigat 55 afverkningar och flera kulturarbeten samt 
hållit 19 föredrag å olika orter inom länet, däribland vid 7 olika små- 
brukarekurser, varit kallad till 8 större skogsägare inom länet för af- 
gifvande af råd för skogsskötsel samt varit skogsvårdsstyrelsens sekre- 
terare, verkställt alla utbetalningar och lämnat redovisning härför. 
Biträdande länsjägmästaren Lubeck har haft 160 rese- och förrättnings- 
dagar, besiktigat 101 afverkningar och ett flertal kulturarbeten, hållit 12 
med skioptikonbilder belysta föredrag i skogsfrågor, gifvit råd för skogs- 
odling och skogsvård åt ett stort antal skogsägare, varit kallad till 14 
större skogsägare för afgifvande af råd för skogsskötsel samt intill flytt- 
ningen i början af december varit skogsvårdssstyrelsens räkenskapsförare. 
Till expeditionen ha under året inkommit 861 diarieförda skrifvel- 

ser, hvarjämte ingått 1,640 rekvisitioner af frö och plantor samt ansök- 
ningar till skogsodlingskurserna och ha under året afsändts 890 diarie- 
förda skrifvelser förutom en mängd svar på rekvisitioner och ansökningar. 


Länsskogvaktarnas . tjänstgöring. 


Länsskogvaktarna ha under året haft 679 rese- och förrättningsda- 
gar, hvarvid besiktigats 875 st. skogsafverkningar, 541 st. skogsodlin- 
gar samt på 97 ställen afgifvit råd för gallring, fröträdsställning och 
skogsvård i allmänhet, samt utöfvat tillsyn öfver de anställde skogs- 
plantörerna och skötseln af plantskoiorna. 


Plantörernas tjänstgöring. 


För biträde åt allmänheten vid skogsodlingar inom länet ha 37 
plantörer' varit anställda under en tid af sammanlagdt 1,232 dagar. 


Skogsvårdskommittéerna. 


Vid slutet af innevarande år hafva de flesta förutvarande skogs- 
vårdskommittéerna omvalts och många nyval skett, så att skogsvårds- 
kommittéerna vid årsskiftet utgjorde 141 st. mot 79 st. vid 1907 års slut. 


Plantskolorna. 


Då det visat sig, att plantskolorna vid Fristad och Bäckefors varit 
mindre lämpliga för uppdragandet af kraftiga 2-åriga granplantor, ha 


JE I ir 


RS EE | älrsBoros LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


nya plantskolor för granplantor anlagts vid Skogsryd och Tångebo å 
nybruten skogsmark, hvarjämte förutvarande plantskolor bibehållits. 

Plantskolornas antal är för närvarande 9 fasta plantskoior, för hvilka 
skogsvårdsstyrelsen arrenderar mark samt 17 st. s. k. sockenplantskolor. 
Tillgången af plantor vid årets slut framgår af Tab. 4. 


Fröklängningen vid Fristad. 


Tillfölje af uteblifvet fröår för såväl tall som gran har under 1908 ej 
någon klängning ifrågakommit. Värmugnen har under året ommurats 
och några andra små reparationer företagits, hvilka arbeten under året 
afskrifvits. 

Ingående och utgående behållningar af frö synes af redogörelsen 
öfver inkomster och utgifter. 


lr ed URNA BRP INA 


SENT 


4 Ed AN PAR EES (RR PAST 
vd s » Fe € ÅKA CN . H 
SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


ia K 
av 


Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och 
utgifter 1908. 


Inkomster: 


Ingående behållning från 1907. 


Innestående på upp- och afskrifning i Borås Ensk. Bank $8,423: 71 


D:o DPA AAS POSITIONS VC: O bs oc bef ARTE AE SEEN 10,000: 00 


Kontant i kassan samt hos länsjägmästare Olén innestå- 


SAG 
ET) (LE PG pr Nr sr JRR LA BONE oi RY a air oa NAR GE ENDRE FEST S 3 05 OASA (a 
Fordran för förskotterade undersökningskostnader......... TITANS PN N 
TEA CIRA LS OA TOR Sf Adi dn arbet slf efte IE SEAN SSE RNA SEN ot 312: 75 5 | s Ta 
NTNAS ERA fal fr Or EM Lo core fo op ARE SA RES sm Se 447: 50 «sr FEN 
Blantskolorna upptlagaa Fil Voss. n ss AR FA NA 1,300: 00 : RR 
Inventarier » ARR SR 208 a 2 GE AE FANAN EA 2,3 2SMO å 59 
Fröklängningsanstalten i Fristad bokförd till ............... 4,500: 00 —9,000: 34 28,561: 88 2 
Statens anslag till verksamhetens bestridande .................sssesessss ror 1,500: 00 '3 4 
» » FI NSKOgSOdlng en svb Siam) ande ess TR NaN NAN 10,000: 00 4 
Räntemedel 3 insättningar i Boras Enskilda Bank... ...sumossossocs es 1,750: 24 We AS 
Skogsvårdsafgifter : | 
TÖRNREES Oj ALS Sista half gr SA ARE ON 16,320: 00 SCH 
STOP (0 HO SOfS bre RS (0) nja: Kl ole Hb TALA ER NE ke a AK Eno II208:-30 27,588: 30 ; 
Landstingets anslag för 1908 = sssoosoo.... RSS NN ss br RASERAS ök 10,000: 00 £0,838: 54 
Summa Kronor 79,400: 42 AG 
Utgifter: 
Skogsodlingskostnader under 1908 för frö och plantor, plantörs- och - 
SkOSSodlingskurserkpa.; AD:r se das fer er RE LL ERS RE SKA cr ONLIOOLEAS OM 
FLyTO Ri byckningskostnader,, aktels. ...... sporre 1, DTE KOR 2 
Annonskostnader,........ SR NERE ere ks oe irs EE he ERE MA sa b Er SAS SR EA 401: 92 pe 
Stygelsensirese- och ätraktamentsersättningar. , >... sms 1,443: 49 
Anslag till Ale härads skogsodlingsförening och Västra Sveriges 
SKO Svansen d fader ot de ANSE NUV FOR VS 700: 00 0 
REVISION SKO SIDA Ae Tape rd NE FE a nell olja sl ES ENE NA SE ARR a 0 320: S4 
Sd HäaTS]ä Oma starnaskallony Pra AA EE oso oe soda nada 6,400: 00 | 
yr : samt rfese- och .traktamentsköstnader.........ss......cc.. 240503 I1,050: I3 3 
Rv Länsskogvaktarnas aflöning samt rese- och traktamentskostnader ...... TAS AR ; 
FR Afskrifningar å fröklängningsanstalten, inventarier och förskotterade t ä 
AN WIR GerSOKDINeSkOSm ACE g ere ar ca a fre 967: 26 42,595: 38 
el | Transport kronor 42,595: 38 
4 


ås NY FEN j& RAN å dä KG NS 


ARTS De Boten AU Fä NNE fart) ARE 


ÄLrsBo RC SCANS  EkNpstNtSovRE DE. SA EANOO 


Utgående SPErRS till 1909. 
Transport kronor 42,595: 38 


— Innestående på upp- och afskrifning i Borås Ensk. Bank 5,153: 09 Å 
rr » Ad DOSLOTEAE (rO raser dr Sskis kd Tide SR NRveSE 20,000: 00 = RA 
E, Kontant hos länsjägmästare Olén innestående.............-- 624: 71 25,777: 80 FRA 
- Fordran för förskotterade undersökningskostnader .........- 772: 63 | vå 
ftebater jaf Oranfrö ss no moss sebas-: Öja senses > dares nos sn ers 1,642: 64 2 
re GA FREE DE oe ERA REAR (Se ar OR aa LÄR EN sr ERS NERE. SYRRA EE RK 57: $5 lä 
Fe Plantskolörna upptagna? filfStes eos äesss> «cs se snar nd sansa 1,608: 08 NR 
u FANG 
> Inventarier » FINS MINST TESTSE RNE RT IRA 2,446: 04 BR 
” Efoklinpningsanstalten si »ETIStad Ce. .sbibs.. ses ELI Re 4,500: 00 11,027: 24 EA 5 ; 
: ; Summa kronor 79,400: 42 Sö 
Borås den 20 februari 1909. SN 
kår > 
LITE 


Claes Carling. Carl C:son Wästfält. August Låftman. AE 
- Gust. Odqvist. Oscar L. Carlsson. | 


2 | . SA + 
t f Leander Olen. - 


1 - Vg 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


RR 
d Tabs SR 
Vd 
Sammandrag af erhållna skogsodlingsförbindelser. $ 
Afverkningar gjorda under 1905—1908 inom Älfsborgs läns lands- : 
tingsområde. Ne 
År 1905 År 1906 År 1907 År 1908 
NR Si [Sa =S 3 
| — Eg FE Er Summa - 
-zE 3" 3 37 
Flöärad | 5 Areal 3 Areal äs Areal SS Areal SAS 
| Ja Har + Har + Har Här Eöred ; 
25 ER | be be bindel- = Areal | 
N Zz FOR Zz z | k 
| | | 
Kön SN Sons se I0I 668,30 || 206 | 1,147,75 | 330 | 1,349,50 || I II 840,21 748 | 4,005,76 
INarks Sågs far Isa 250101 301 5S348;50)5 SAN Sass OA SO: 231 1,477,05 
IBollebygdspa sine I 12 STAT 8 42 272350 67 | 299,30 
ie Cen sar 2 14 | 281 166,50] 561 236,50) 50| 185:94 136 602,94 J 
IREDVACSN dns se I ADR | 55 28 IO7,75i 1) 34 1 270525 67 | 563,00 i 
NGE EAS BANA 5 42 T3 59,50 || 23 81,70 | 271 154,14 68] — 337,34 ; 
(Gasen eko SAR dra. 3 21,50 | 14 94,50 || 10] — 37,50) I2 29,75 39| 18325 
KÖingst ers esed ANS 25| 79,25] 311 336,50 || I9| 102 119.) 1:089,755/ 
IBTSKREA SE RN ra 5 21,75 | 15 140,25 2 18 I 6 220) | - 186,00 t 
AE ERE SN RÅ ed es 10 74 17 | IILsol| IO 39,25 6 34,50 43 | 259,25 j 
FIUndre TN ser = TAR 5 5 17,50 I 2,50 väl 25 4 
NES Brad SE or AE 4 22,50 | I | 5 AN TiS ee 2 13,50 II | — 196,25 d 
VAlle rs beska r = -— | 3 18 3 42 2 9 8 | 69,00 | 
Sundals" ös 7 TO SN Ens 7 13 2 NEO 21 gsi 
NOFGASE 0 STANS: 3 TÖS KETIN FaN0g 7 38,50 || 12 46 33 163,50 : 
Vall OR ASA 19 61,50 || rr] 44 3 58 29.1 164] JO far SS 
NEdbOs AE Serge så ka TON 704 20:| 250 8 73 471. 805 | 94 — 1,901,00 
STOSSD OR AA KA 4 TAS | 49,30 || II 97 28) 224,50]. 561 38300 
Summa | 244 | 207455 IAGS, | 27 I Ö37Al 20 477 | 3,385,79 | 1,841 | 12,120,59 | 


SS 


. - d SIS as SA NAN GT a AR SAALE 4 
NN I SEN SR ÄLFSBÖRGS LÄNS: LANDSTINGSOMRÅDE. 171 
Lab. 2- 
Under 1908 gratis utdeladt skogsodlingsmaterial. 
| 2 Z Utdelning af frö och plantor Skorsodlad 
Härad | 5 Kgm. frö I St. af plantor FE 
| z Tall Gran ILärk] Tall Gran! |Lärk | SIS) Har) | Ar 
| | | | | gran | 
| | FANN AA SA 
VET SAERRTRAISNES: 7 0,2 s,8 | — | 17.000 10,000 | 150) — 11 43 | 
Bjerke DIR RÅ IRA SM TOrl 28 = | TGSO0 TT SYNGO: Lr, SO0] ter | 23 | 37 
Flundre RR IDE | 14,5 | O,5 | f10,850 6,750 | 1,700) = | 14 | 20 | 
FRIES PR ES Rea RT a | ETEN far | 120,750 30,750 = | 200) ST 48 
NHL se mas ns |xo0: 0 | 52,5 | — I FRAS 62,300 | 500. 300 | Ba 18 
ör 3 sasson leon | SEN först BELLE | = | 209,800 | 91,700 | 250) 25 | 206 | 69 | 
| Bollebygds .......s.c.. | 3r I — | 60 -— | EA 18,700 600) 200 | 49 26 | 
| BIEN aES od SS | Säl VETEN = | SN 37,000 | 850 400 | EM | 18 | 
| IMEHER uden sctoor ste kr 59 102,5: | — | 61,500 22,500 | 200 | 85 | 23 | 
| KSSS SAMA a Lone EA 62 -— | ABOA ga | ö 150 | 55 | 68 | 
SIS (COR SER SEE | ARD | san — | 262,000 | SDN 650) 250) 410 | 74 | 
DA SRA Nan | 116 | — | 266,25 | — | SR 69,000 BA 100 | 7 Åg fö DR. V. | 
. INS SSR INSE An 220 | — | 443 | = | 281,700 | FEN 625 125 | 350 | 
SURAAlSI 25KN Socks krgr | > 42 | — | 230,550 | 8$7,450 | 2,845| 10] C Fal lä | 
Nas NR 49 | — 58,5 | =— | 46,200 Sd 13) | 521180 | 
5 SE a NE SRA SE AE IE SAT 128,3 - | 1017950 |" 26,350 | 225| 2511 ENS | 
CRD TAR E Et Hö def lI34 = | Hörde | 62,300 25 50 || =I1154 -98 | 
| Tössbo king | = II — | 9,300 8,000] —| — | 10 | 79 


I 
Summa | 1,590| 2,1/| 2,423,1 0,5 


1,852,600 -927,700 | 9,520| 2,035 || 2,175 | 50 


Tabs. 3 
Sammandrag af gratis utdeladt skogsoglingsmaterial ka 
under 1905, 1906, 1907 och 1908. d 
= Utdeladt skogsodlingsmaterial  Skogsodlad Ke 
E 1 ; 
Under 3 3 B i area 
3 Sus Frö, kilogram Plantor, st. Cirka ; 
ar 5 $ 3 
= Tall Gran | Lärk a Gran Lärk AR Har” | AT Z 
| 
1905 835 651,35 1,412,25 6 617,950 622,550 Tr 1,283 - : 
1906 1,102 Ö21j25 1 I,480,50 | I 858,700 | 753,700 | 5,000 | — 1,524 2 
1907 1,514 | 1,149,30 | 2,569,75 I 964,600 | 1,035,200 | 8,125 2401) 2,261 66 ] 
1908 1,596 22 ASA 055 || 1,852,000 | + 9274,700 14 9,520:|12;035M SGUS: 
| | I Å 
Summa | 5,047 | 2,724,00 | 7,885,60 | 7,5 || 4,293,850 | 3,339.150 | 22,645 | 2,275 | 7:;244-1= 1Ö å 
Tab Ger ; 
Sammandrag öfver befintliga plantor i Älfsborgs läns 
skogsvårdsstyrelses plantskolor. Ö 
Plan to0,E 
Plantskolor Tall Gran Lärk Silf- 
e SE ver- |Ek Björk 3 
I-åriga | 2-åriga | I-åriga | 2-åriga |3-åriga | 4-åriga, 1-åriga 2-åriga | gran 4 
J 
Fristad. 241,000) 150,000 | 203,500 25,000| 21,500 1 40,275!| 2,400) 1,700l|4,600] 40/1,200 
Skogsryd ..... — 2 81,500 RE -— 9,000 — — |—)] — 
Herrljunga ...| 195,000 120,000| 205,000 200,000 — — = == LANE NR 
Öxnered ...... NOD/DOO TF 500,000] "90j000] .— 900). — I- 2,000] 10,000]|E = EE j 
Bollebygd 25,000) 25,000]l -20,000] = — fee == 2 3 VE RS 
| I 
Bäckefors 435,000; 85,000l 38,500] 45,000! 8,500] — Il 37,000] — 346! —I — | 6 
IfA Senys des = 43,500] 73,000) 27,500] — | — = = ENN SE 
Tångebo ...... | --66,000] — 305,000] — = = = = BES EE fe 
Bäckens te TA N22;000 2 7.000], = = 20 == || PES 4 
Sockenplant- | | 
skolorna 35,000] 92,000]| — 54,000] 26;000] — | — = = — — | — i 
ENE pete |BIN PA fr RER 1 rd a Pr handa RN ME || (ST Hr AE | 
; | | j 
Summa |1,547,000] 537,500|1,480,500/ 420,500! 30,900 40,275|| 59,400 11,700]4,946 40/1,200 ; 
| 
; 
j 
j 
d 


CR IA Y Cr a SK 
vv NS RER TAY ST E LEST OSAR -r ES SR 
PIRIESESIR fED SU FEAR ELMS RK [Bla REA Ur Er RS 
FS 3 " ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ' 173 CK 
. 
Revisionsberättelse. Ro 
4 


Undertecknade, af Kungl. Maj:t, Älfsborgs läns landsting och hus- RR 
hållningssällskap utsedde revisorer för granskning af skogsvårdsstyrel- Sj 


sens i länets landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år Ho 
1908 få härmed efter fullgjordt uppdrag afgifva följande revisionsberättelse. SR 
e ae 
Arets räkenskaper utvisa: SEEN 
Inkomster. RAG. 
Ingående behållning från är 1907. | 
| eo 
IFroklangningsanstalten I-PriStaCk oss sor fero se rek 4.500: 00 Sd 
LISRETCN (SG ons tad SE SE SSR tt ERS Nn ER SEEN ora sd IG 
1 
Lager af skogsfrö samt plantskolörna .................. 0 25000:,25 8,889: 16 Br 
Fordran för undersökningskostnader os. o.s.sssssssesss0aoa LETS IG | 
Kontant i kassan samt innestående hos länsjägmästaren ; Fö 
(0 TNA REK ÄG re a GOES SAS RER T, 137003 AG 
Innestaende 1 Börastenskildla bank, ..cocscciocrtcecesl seed 18,423: 71 19,672: 72 28 561: 88 CM 
Anslag. ; ; - 
Statens anslag till verksamhetens bestridande............ 1,500: 00 S E 
D:o till skogsodlingens befrämjande,......................++ 10,000: 00 NR 
MUGTTG SEMA SETS SATISKADIE Se SNS ARSA BR ss RSS RN 10;000: 00727,500: 00 i 
Skogsvårdsafgifter för 1907 års sista hälft ............... 16,320: 00 E Så 
Hö:O RO 0 OBMATSKIOrS Lasta kn NSL Salak KE 11,268: 30 27,588: 30 — - 200 
INATT FENA & EV rr NR ror Re mA oc je irl eta SS a MAR Så serb a APS AE SE SAN 1,750: 24 50,838: 54 sn 
Kronor 79,400: 42 3 YT 
Utgifter. 3 - z 
Utgifter för skogsodlingen under året, för frö och plantor 15,005: 25 CS 
För två anordnade kurser för utbildande af plantörer ... 1,091: 40 > 
Skogsodlingskurser för folkskollärare och folkskollärarin- ”S 
ÖT SNR RR gt Br NS ÄE RR Ean SA TE ora KA et As ÄNDA 3012: 60 19,109: 25 > 
Flyror, trycknings-: och annonskostnadery im.” Mu iogssedköss sees sese sta 1,572:. 96 FS 
Styrelsens rese- och traktamentsersättningåar — oms dslsss bavk ense dank 1,443: 49 a 
Anslag till Ale härads och Västra Sveriges skogsvårdsförbund ...... 700: 00 4 
FREVIST OR SKOSEHA ET fy. eV ue RSS osa ANDENS ttrdt Son SNARARE (RR SÅ 326: 84 5 N ; 
SANS AP NAS tarn as) All ÖNINPAL: oe socdt öesöce sen vrndd rs RAR ee 6,400: 00 er 
D:0o rese- och traktamentsersättningar ...:...........s.sis.ees 4,650: 13 11,050: 13 NE 
PBanSskop vaklarnass alloniRA e.d sys da di SATSEN EEAREEE Es 4,420: 00 Ne 
1:06, 1e5e-; OCK); traktamenhtsersättninf al, sj eso. utse sas dör 3005: 45 7,425: 45 SH 
Repararationer å fröklängningsanstalten i Fristad, afskrifning å inven- : 2 
tarier och förskotterade undersökningskostnader........ SES SKER 967: 26 42,595: 38 
Transport kr. 42,595: 38 j SM 
SV 
+ 


NY NRV Å 


> E 4 N 5 KN re v 
SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


Utgående behållning till är 1909. ; FR 
nt S Innestående på upp- och afskrifningsräkning i Boras EE 
CS en slatl da an SG des RANA Age NRA SSM 5,153: 09 
ar kt D:o å deposition i d:o ..... AFF Voss SIST fäder aa SE EVAS er 20,000: 00 f NAN 
Innestående hos länsjägmästaren Olén........ssesss0 ss FÖRE 624: 71 25,777: 80 e | n 
Fordran för förskotterade undersökningskostnader ...... TJ2N08 SATT KERASE SA 

Si NEA 0 CHARK OTALLO) a forte nee S yeö sE RNNARE ISeje Ne NES 1,642: 64 3 
. IDO Ma STALLET ge ge fe a Rea NR SS NN AR KOLERA SYSKON AY 
PJGTESKOLOFINAP fås e na fru pie slet [eld IT a Rs FNs sets RS BS Es 1,608: 08 
LA ERVEREATIET ac gäto ae SNR MALE RER SSE ANI or BE a 2,446: 04 i ri 
Ae öroklangningsanstalten ei Erista dieses SNS NN 4,500: 00 11,027: 24 36,805-04 | 
Kronor 79,400: 42. 2 


Revisorerna hafva genomgått styrelsens protokoll, den omfattande 
ro expeditionen och bokföringen samt besökt fröklängningsanstalten och 
hafva härvid ej funnit anledning till anmärkning. Räkenskaperna äro 
förda med reda och samtliga inkomster och utgifter behörigen verifice- 


; rade, hvadan vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen i 2 
i Älfsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning under år 1908. = 
d 2 Borås den 22 maj 1909. ;. 
Ne M. Stenberg. : 
hn O. H. Svensson. And. Larsson. 3 
z G. F. S. Adler.-Adelskiöld. Carl A. Brusewitz. 
NV 4 
2 
CR ; 


FA ren 


d 
J.M 


Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- 
område berättelse för år 1908. 


Enligt kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 
1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstingsområde 
härmed afgifva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 
1908 äfvensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas 
inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under året undergått den 
förändring, att öfverjägmästaren m. m. C. G. Barthelson (af landstinget 
utsedd) från och med 1907 års slut afsagt sig uppdraget i fråga, och har 
till hans efterträdare utsetts förutvarande suppleanten landtbrukaren August 
Nilsson i Bjärby. 

Skogsvårdsstyrelsens öfriga ledamöter hafva under året varit domän- 
intendenten m. m. M. F. Rodhe samt kammarherren m. m. friherre A. 
von Essen (af hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd). 

Styrelsens förutvarande länsjägmästare och sekreterare, som på 
grund af befordran till ordinarie tjänst inom skogstaten afsagt sig sin 
befattning hos skogsvårdsstyrelsen, frånträdde densamma med februari 
månads utgång, hvarvid till hans efterträdare antogs extra jägmästaren 
A. Blomberg. I öfrigt har skogsvårdsstyrelsens tjänstepersonal icke 
undergaått någon förändring. 

Under året hafva hållits tre sammanträden, det ena i samband med 
en inspektionsresa till af skogsvårdsstyrelsen verkställda skogskulturer 
på af ålder kala ljungmarker inom länet. Dessutom har af herr ord- 
föranden företagits resor för besiktning af dels en större skogsafverk- 
ning, dels vårens pågående skogskulturer samt af friherre von Essen för 
undersökning af genom skogsvårdsstyrelsen företagna kulturförsök å Hö- 
kensås. 

Länsjägmästarna hafva i och för tjänsteresor varit upptagna 163 
dagar, sålunda fördelade: 

Besiktning af kulturer och plantskolor ........... 83 dagar 
> SR SKOGSALVCERHIN SAR ig es reönsseanloseke ROLLE 


j 
ka 
LÄN 


- 


Mr; 


' ' U d Cå 
176 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. = 
ti 
Afgifvande af råd i skogsvård på kallelse...... 19 dagar 
OTO ENE Jasbonssh faan RET ANS NRA AS aan NERE 
IDIVERSS ee SOS: reelt oddset SSE ANNAS BEA SR 3 


Summa 165 dagar 


De två länsskogvaktarnas tjänstgöringsdagar hafva under året upp- 
gått till 202 st. sålunda fördelade: 


Kedning Fat iskogso din osatheten stt söcs..sc stress 635 dagar 
Besiktning, al. SKkOgSAverkiinSA sne sken LOOKS 
Råd vid gallringar och fröträdsställningar ...... TN 
TDIVELSCHALDELEN cis sese sr dest sas BSS ANs Sste oNRR Sf TOR 


Summa 202 dagar 


Under kulturtiden hafva varit anställda 9 st. extra skogsplantörer, 
hvilkas tjänstgöringsdagar sammanlagdt uppgått till 307 st. 

Under året hafva vid skogsvårdsstyrelsens expedition handlagts 501 
st. diarieförda mål, hvilka föranledt 861 utgående expeditioner, hvar- 
förutom utsändts 554 st. cirkulärskrifvelser samt en del smärre medde- 
landen och upplysningar. 

Af kassaredogörelsen med tillhörande verefikationer framgår att 
skogsvårdsstyrelsens debet och kredit balanserat på kronor 24,120: 29 
enligt nedanstående tablå: 


Inkomster. 

SEXA KeTAA KART SNR Enl REN (0 FO RAR rs SRS Sr fo AE SS SS OAS PR br SE OROAR råa 1,460: 86 

Statsanrslag för år 1908 

Till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ............... 4,000: — 
syltskogsodlingens«befrämjan de (oe. sy. e sa. Låser erste Seg Se RA 4,000: — — 8,000: — 
SKO TSVALASAL IEI: Fadren SNS pr NS SG Så LINA as pd KR re SEN SER VARE a SRA 3,925: 63 
MÄÄrLEStin SES ATSTA Od ooc ste ams stsprr geter FRNre else eten AN LAR Ers SA SER SR SRS AL ER. BE RANN SNR 3,000: — 
Elnsballningssallskapets"anslag” 4... ss ie sr Sr AL EE i AAA ESA (fela — 
Afratverkareraterburna medel för Jaga Undersökning. .m.s....0. sa AE EIN 278: 86 
[ND PIUPTA KTADLOL oss flyg regin Sie Seen AE re sr erg ASAP SSF ORT ET RE KR ER ETRADE ERE BOKAR VAAN 330: 51 
INöTSäljnnosmedelförtskogströ vo ch plantor. syste. sus. da ARE. MSIE 24 812: 50 
Skogsvårdsstyrelsen tilldömd rättegångsersättning ........... ad ce feel Aer KASK ASA AE 308: 55 
Aumarkningsmedelkloktan OO 7. agdsnn ee see ae a das para rg LS (ÄVEN RANE SN 335 
| Summa kronor 24,120: 29 
Utgifter 

2] (örat (OF SEN Sto fgnttseg br DAG Sr ot ENN. ERS RANE EIN BE äl SR BE. SV RITA na 6,549: 92 
NES CTSA EN 0 AA se oe RN ra RR mn rele jöräle är ole Såg bee a ae RA rr EE NR SA LEE Uj, SLJER 3,079: 02 
KOSS O AG SE TNT LR SSA AE sla Sea spis RAA «vn ÅSE Tse Biden, SSA, SV FT ERS SRA 12,604: 82 
ITV CI tar CNS SNR See RTR Ber RA AR fe Le RAA ASA, När. ORT TG SRA HUA Ta Rd 204: 10 
EXPEdINON OC YWAIVCISE sg ekon bök Se ok ben pr nde said Der SR FARSIEERS KRT SN TALANGER 1,558: 41 
BehallningWAlvArRT OD au nrke skaffar EES EN NNE e a Fer ade TERRIER ENE 34: 02 


Summa kronor 24,120: 29 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 


Skogsodling. 


Som af förestående tablå framgår har skogsvårdsstyrelsen af de an- 
slagna medlen användt mer än hälften eller kronor 12,604: 82 till skogs- 
odlingar, därvid fullföljande sitt program från föregående år. Styrelsen 
har nämligen såsom en bland sina viktigaste uppgifter förelagt sig att 
i skogbärande skick återförsätta alla af ålder kala skogsmarker inom 
länet, och har styrelsen gjort början med sådan kostnadsfri skogsodling 
i de skoglösa trakter, där största behofven för närvarande föreligga. Så- 
lunda har under de trenne gångna åren skogsodlats en del af de skog- 
lösa ljungbundna västgötabergen, där endast ett mycket magert skogs- 
bete under flera mansåldrar varit den enda afkastningen af marken, och 
ha under berättelseåret vårens skogsodlingsarbeten koncentrerats å Mösse- 
berg. Dessa skogskulturer utföras som nämndt kostnadsfritt, hvarvid 
vederbörande markägare förbinda sig att under 10 års tid freda den 
kultiverade marken mot bete eller annan skadegörelse. 

Enligt skogsvårdsstyrelsens beslut komma dylika kulturer att utfö- 
ras å de tusentals tunnland enskilde tillhöriga kalmarker, som uppstått 
å Hökensås, och hafva för detta ändamål under det gångna året vissa 
förberedande undersökningar företagits för åstadkommande af bästa möj- 
liga resultat. Erfarenheten af därstädes utförda äldre kulturer har näm- 
ligen ådagalagt, att marken i sitt nuvarande skick näppeligen är i be- 
sittning af någon högre alstringsförmåga. Man får sålunda på sina stäl- 
len se 60-åriga granar, som endast nått någon meters höjd på mark, 
där tallen vid samma ålder utväxer till en längd af 10—11 meter. På 
andra platser däremot uppnår icke ens skogen denna ålder utan dör 
bort vid 10—20 år. Detta har delvis tillskrifvits albildningar i marken, 
men är det äfven ett konstateradt faktum, att sådana bildningar på en 
del ställen icke äro orsak till skogens död. 

Huruvida denna skogsmarkens magra beskaffenhet har att söka sitt 
ursprung från den geologiska tidsperiod, då denna underbara bildning, 
som benämnes Hökensås, uppstod, eller om senare tiders ofta inträffade 
skogseldar härvidlag spelat största rollen, torde vara mycket ovisst, allt- 
nog, i det skick, marken för närvarande befinner sig, torde en skogskultur 
härstädes hafva lika litet ekonomiskt berättigande som på exempelvis 
oafdikade mossmarker. Skogsvårdsstyrelsen har därför såsom förbere- 
delse till en blifvande skogskultur här velat göra försök med markför- 
bättring, och har styrelsen på initiativ af sin ledamot friherre von Essen 
påbörjat analoga försök med dem, som utförts på en del platser i ut- 
landet, hvarvid såsom jordförbättringsmedel användts lupiner, genom 
hvilkas odling marken skulle såväl kemiskt som rent mekaniskt omvand- 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 12 


I 


FAP ATS AR- SAN LAST HET PNL REPET I Tp UR DOSEN AD 


FER RR RU SPI INSE SET ESR 


vx 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


las. Det torde ju vara ganska själffallet, att efter endast ett års försök 
några vare sig praktiska eller ekonomiska resultat härutinnan knappast 
skulle hafva kommit till synes, men det torde böra antecknas som en gläd- 
jande omständighet, att på dessa sterila marker, där granen vid 60 års 
ålder når en höjd af cirka en meter, där kan lupinväxten på en enda 
sommar nå samma höjd och förete ett grönt och kraftigt utseende. 

Under höstkulturerna hafva en del hjälpplanteringar utförts å af 
skogsvårdsstyrelsen förut verkställda skogsodlingar, som mindre väl lyc- 
kats, och framgår af nedanstående tablå, att under året kostnadsfritt 
skogsodlats 546 hektar skogsmark. 


Af skogsvårdsstyrelsen verkställd fullständig skogsodling 
våren 1908. 


| Kost- 
| Totalkostnad 


| Skogs- | Användt frö i kilogram || Arbetskostnad nad Pr 
Plats, där skogsodling!| odlad Rs per hektar 
e 
verkställts areal i E ning, aflv=EnSa 
hektar | tall | gran BETE? Snrmnal| 20 SS EE SoS 3 
tall arealen | har odling | = fo 
O: Oo: 
I 
MABKUMHA oc. rre rens 35 NOS AS DS 42 552,30] 15,78| 3,65 || 19,43 | 24,68 
Kinnaved och Axtorp| 150 || 34 | 100 — 134 | 1,337,50] 8,92] 3,65 || 12,54). 17,50 
Tunhem och Ugglum! 100 || — | 65 22 87 | 1;039;74| 10,42t. 3,65 || 14,05 | I7 
NAD AES SL RER TSE |A 2 MEE20A äl 14 288,50] 16 3,65 || 19,65 | 22,43 
Öster-Bitterna......... 70 II — | 50 16 66 | 645,16, 9,221 3,65 | 12,87 | 15,88 
Bolums allmänning... 61 | — 62 — | 62 I 1,499,39] 24,58] 4,82 | ann fas IT504 
e | 
Summa | 434 | 46,5| 320,5] 38 | 405 | 5,362,59) | LL | 
Medeltal pr har | 0,92 | a 3,82 || 16,17 | 19,61 
Af skogsvårdsstyrelsen utförda hjälpkulturer hösten 1908. 
[RAG Total- Kostnad per 
ER kostnad hekt 
- : |=3 Utsatta plantor E LISE 
Plats, där skogsodling | 2 S&S!) SI? SS 
| (ARR FN nes & 
verkstälts KE 5 ET 23 Ez E FE 3 28 : 
Så [få N r — co ; 
3 ta (ATEN fe re Summa | = 3 3/3 3 - S 


| | | | | 
| Sörby, Gökhem, Ullnened! 90 [|150,000] 75,000/10,000/235,00011,115,73/255|12,40| 2,83|15,23/ 


I 


| Lekåsa, Bitterna ......... | 131 27,500| 26,500] 2,660] 56,660]| 286,04 62|19,07| 4,13|/23,20 
| 
| (Gerumsberpét  =iossssssc i = — 125,000] 25,000]| 184 75l26,30/10,70/37 | 


| Summa | 112 [1177,500/101 ,50013 37,6601316,66011,585,771392 


| 

| 

| | 
Medeltal pr har | | 2827 | 14,6] 3:50) T7,66 


1 ee We vå p > 
ej st At a PR Sr 
FENA EPEANN SN SEEN 
+ tå Lå 3 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179 


Förutom utförande af kostnadsfria skogsodlingar hafva äfven till 
enskilda personer plantor och frö gratis eller till nedsatt pris utdelats, 
dock i mindre utsträckning, och har därvid följts den principen att ut- 
delningar gjorts för sådana kalmarker, som uppstått före skogslagens 
ikraftträdande samt endast till mindre bemedlade personer, hvilkas me- 
dellöshet styrkts af skogsvårdskommmitté eller kommunalordförande. 
På grund häraf ha endast få rekvirenter anmält sig härtill, och hafva 
gratis utdelats 8, kg. tall- och 16,3 kg. granfrö samt 28,300 st. tall. 
och 6,300 st. granplantor. För skogsodlingens utförande har jämväl 
plantör gratis erhållits. Skogsplantor hafva i öfrigt tillhandahållits den 
skogsägande allmänheten till det billiga priset af 30—30 öre per tusen 
styck, samt skogsfrö till styrelsens eget inköpspris eller 2: 50 kr. för 
granfrö. Tallfrö stod ej att under året anskaffa, och hade detta till 
följd, att kulturerna på en del ställen uppskötos till ett kommande år. 

För skolbarns undervisning i skogsodling hafva gratis tillhandahål- 
lits frö och plantor, och hafva härvid begagnat sig 83 st. folkskolor, 
till hvilka utdelats 238,300 st. tall- och 86,400 st. granplantor samt 9,23 
kg. tall- och 126,2; kg. granfrö. För skogsodling häraf hafva åtgått 1253 
arbetsdagar, hvarvid Sskogsodlats cirka 130 hektar af 2,9000 skolbarn. 

Från 286 rekvirenter hafva inkommit rekvisition af skogsfrö och 
plantor, och hafva härvid till gällande priser försålts 19,; kg. tall- och 
204 kg. granfrö samt 168,400 st. tall- och 121,645 st. granplantor äfven- 
som 160 st. ädelgranar. Bland dessa rekvirenter hafva 39 st. anmält 
sig till erhållande af plantör för ledande af skogsodlingsarbetena, hvil- 
ket erhållits kostnadsfritt under högst 2 dagar. 

Skogsvårdsstyrelsen har sålunda under berättelseåret sammanlagdt 
omsatt 30,5; kg. tallfrö, 588 kg. granfrö samt 946,165 st. plantor, och 
torde den med detta material skogsodlade arealen kunna uppskattas till 
cirka 900 hektar. 


Plantskolor. 


För tillgodoseende af behöfligt plantmaterial har styrelsen tre egna 
plantskolor samt 16 stycken enskilda, af styrelsen understödda plantsko- 
lor, från hvilka ortsbefolkningen mot mycket låg afgift får hämta plan- 
tor. I dessa hafva utsåtts 13,; kg. tall- samt 38 kg. granfrö. Plantorna 
af såväl tall som gran utsättas mestadels oomskolade vid två års ålder. 


Åtgärder för åstadkommande af en förbättrad skogsvård. 


I offentliga kungörelser har skogsvårdsstyrelsen åt enskilda skogs- 
ägare utlofvat råd och anvisningar i skogsskötsel m. m. genom länsjäg- 


å 
Lå 
4 
xD 
< 
An 


NN 


BET UT ti PE Sr 


reg 


NE ND AN 


180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908, 


mästare kostnadsfritt under en förrättningsdag, och hafva häraf begag- 
nat sig 10 st. skogsägare. Likaså hafva länsskogvaktarna på begäran 
i och för utmärkande af fröträd, anvisningar vid gallring m. m. utsändts 
till 6 st. rekvirenter. 


För spridande af kunskap om skogens vård och skötsel hafva 7 
föredrag hållits i samband med af hushållningssällskapet anordnade små- 
brukarekurser, och hafva därvid för samma ändamål utdelats cirka 400 
st. af d:r Fr. Lovén författade broschyrer om skogens vård och afverk- 
ning m. m. För vederbörande skogsvårdskommittéers räkning, har pre- 
numeration å Skogsvårdsföreningens folkskrifter verkställts. 


Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. 


Under året har en om än obetydlig minskning i afverkningars be- 
drifvande förmärkts, och torde väl detta få tillskrifvas de nedgående vir- 
keskonjunkturerna och den allmänna osäkerheten inom affärsvärlden un- 
der det gångna krisåret. 


De under året från vederbörande länsskogvaktare inkomna afverk- 
ningsrapporterna hafva i fall, där styrelsen ansett lämpligt, ledt till in- 
fordrande af garantier för återväxtens betryggande. Sålunda hafva un- 
der året aflämnats 145 st. skogsodlingsförbindelser för afverkningar, som 
bedrifvits, sedan lagen angående vård af enskildes skogar trädde i kraft, 
och uppgå samtliga nu inneliggande förbindelser till ett antal af 201 st. 
113 st. afverkningsmål äro ännu under handläggning. I endast tvenne 
fall hafva laga undersökningar jämlikt $ 2 af skogslagen behöft tillgri- 
pas, men hafva i båda träffats öfverenskommelse i öfvensstämmelse med 
skogslagens 3 $ med vederbörande afverkare om åtgärders vidtagande 
för markens återställande i skogbärande skick. Sådan öfverenskommelse 
har jämväl åstadkommits i ett från föregående år hvilande afverkningsmål. 


I 25 fall hafva vederbörande markägare med stöd af skogslagens 
12 $ förklarat sig behöfva den afverkade marken för bete. I de fall, 
där besiktning af länsjägmästaren hittitts företagits har framgått, att 
vederbörandes anspråk på dessa marker för erhållande af nödigt bete 
varit fullt giltiga, dock hafva i en del af dessa fall, under påpekande 
af. den oekonomiska behandlingen af dessa marker ur såväl skogs- som 
jordbrukssynpunkt, markägarna godvilligt förmåtts skogsodla dem. 


Den ungefärliga arealen af 1905—1908 års skogsafverkningar, som 
till styrelsen inrapporterats, utgör cirka 3,300 hektar; af dessa äro 50 
st. öfver 10 hektar, 75 st. mellan 35—10 hektar och de öfriga eller 305 
st. mellan 1/, och 5 hektar. 


RAKA 


FE VY TP ä- ST 


BR SST 9 


| - 


SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 181 


Nedanstående tablå utvisar afverkningarnas fördelning på olika 
härader. 


| | vo aa Tina 7 pp 
RS a ES EN ES ER HA 
RN UR na KSSS TE ker e3 
| 0 Reg | Tin Alurg la. HETAT! Lea - 
i [nand | emd l LAM ro Fra o 55 5 255 
Härad | 1782 A.S A20 SA ers Se | BA 
[3255 59:e ÖP po |A, Box 2855) RS Far 
RS a: ES Od in rr 
| 00 SR |G OL SINGS R AE LIP Of | 30 R 5 
| SN 2-7 | 3 DM a SÄ fn 
H I 
| | | 
"ÄTT EE) ET a ENARE RP GI RR JAR RR [ög LOKE SEE VARI ESS 41 AV] ULI5O 
| | 
+ VGEE LA AREA 2 VER SR SE SE AS 126 II | 42 KI 29 Fr 20 
| 
| 
Valle, Gudhem och Kåkind ...... 81 I lyra I 16 850 | 
, | 
I | 
| | | 
Kinne, Kinnefjerding och Källand 26 | 8 3 2 5 8 130 | 
| 
Skånings, Vilske och Frökinds...] 6 I or | — 2 Ia 20 
3 | 
| | | | 
o 
Ase, Viste, Barne, Laske ......... SEIN er ILS — — 8 290 | 
I 
| 
Summa | 430 56 | 145 | 25 91 FIS 32001 | 


Skogsvårdskommittéer. 


Skogsvårdskommittéerna hafva under året ökats med 23 st., så att 
de vid årsslutet uppgingo till ett antal af 95 st. Som allmänt omdöme om 
dessa kommittéer torde böra yttras, att de i sin verksamhet knappast visa 
det intresse och den lifaktigbet för skogshushållningens framåtskridande, 
som man af dem hade rätt att vänta. Härifrån torde dock böra undan- 
tagas en del, som med erkännansvärdt nit arbetat på utvecklingen af 
skogsvården inom sin ort, och har detta i t. ex. ett fall ledt till resul- 
tat af en sammanslutning mellan en del skogsägare inom socknen i och 
för anställande af en skogvaktare, som fått sig ålagdt att dels ombe- 
sörja bevakningen af skogarna och dels handleda skogsvården i öfrigt. 


De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd 
och skötsel. 


Någon mera afsevärd förändring beträffande de enskilda skogarnas 
tillstånd och skötsel från föregående år är naturligtvis icke att anteckna. 
Afverkningar pågå alltjämt i stor omfattning, ehuruväl att de under be- 
rättelseåret kanske något inskränkts af skäl, som förut framhållits. Dessa 
afverkningar bedrifvas hufvudsakligen af personer, som idka egendoms- 
och skogsköp samt afverkning som yrke, mera sällan och i mindre grad 
af skogsägarna själfva. 


> (REA AR 
2 


me PO sr a a 


a CA te 


2 


ARN, EN ata ag SIRENEN NNE AR NEDRE 
: å FYREN UR AR 


182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


På grund af det jämförelsevis stora antal personer, som ägna sig 
åt detta yrke, blir visserligen konkurrensen om virket rätt betydlig, och 
skulle man häraf kunna draga den slutsatsen, att vederbörande skogs- 
ägare erhålla full valuta för den skog, de försälja. Detta torde nog 
emellertid snarare kunna anses som undantag än regel, men lika ofta 
som dessa undantag förekomma lika ofta torde man få bevittna fall, då 
oskäliga vinster af ända till 1 å 200 X komma vederbörande skogskö- 
pare till godo. Dylika exempel torde nog förekomma så länge virkes- 
försäljningar företagas som hittills på rot, ofta utan föregående taxering 
samt till dessa smärre skogsspekulanter, hvilka utan att själfva förädla 
virket, endast utgöra mellanhänder vid dessa skogsköp. En afsevärd 
förändring till det bättre i detta hänseende, till förmån för skogsägarna, 
skulle helt visst åstadkommas, om dessa genom sammanslutningar till 
kooperativa föreningar själfva ombesörjde sina skogsafverkningar och 


gemensamt försålde dessa till det virkesförädlande verket eller till ex- 


portören. Mellanhändernas vinst kunde då skogsägarna stoppa i egna 
fickor, på samma gång som full betalning nu erhölles för allt virke, 
då feltaxering knappast behöfde förekomma å det i olika sortiment upp- 
arbetade virket. 

Sådana sammanslutningar skulle gifva till resultat en förbättrad 
ekonomisk ställning för vederbörande skogsägare, och är det skogsvårds- 
styrelsens fulla öfvertygelse, att detta skulle finna sin återverkan på det 
intresse för en förbättrad skogsvård, som hos kanske flertalet smärre 
skogsägare nu saknas. 

Under de föredrag, som af länsjägmästaren hållits på olika orter, 
hafva ofvanstående synpunkter framhållits och i ett fall ledt till resul- 
tat, som ofvan omförmäles under rubriken skogsvårdskommittéer. 

Förutom de omförmälda skogskulturerna, som under året verkställts, 
hafva på en del större skogsegendomar, där en mera rationell skogs- 
skötsel införts, äfvenledes skogsodlingar företagits, ehuruväl desamma på 
grund af svårigheten att uppbringa tallfrö af denna anledning på en del 
ställen måst inskränkas eller rent af uppskjutas till ett kommande år. 

I stort sedt torde om skogsskötseln på dessa större skogsegendo- 
mar böra framhållas, att äfven om skogsodlingarnas konto behörigen 
tillgodoses, och äfven om skogen i allmänhet icke tillåtes öfvermogna, 
så använda sig ändock icke vederbörande skogsägare af de medel i 
form af gallringar, som stå dem till buds för åstadkommande af högsta 
möjliga ekonomiska skogsafkastning. 

Intresset härför hos såväl de större som:de mindre skogsmarks- 
ägarna synes dock med hvarje år ökas, och är det ju att hoppas att en 
snar framtid härutinnan må kunna uppvisa rika frukter. Att intresset 


” d 


SIT VS EV 


FYREN VER VE 


'Å 
Uv 
dv 
fr TR SY 


TR Lt FENA IE PRE 7 ” : AST 
- 'Rh VN SN 3 -z SAN VIRA EE, VÄ EN FE AN 
Ar 


Ku "SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ÄN  ETNROS 


RS PET 
Fr 
- & 


2 äfven för skogsodlingar ökats speciellt hos mindre skogsägare framgår 
oo af det faktum, att år efter år allt flere framställningar inkomma till 
skogsvårdsstyrelsen om bidrag till skogsodling af gamla kalmarker; 
skada dock att styrelsen på grund af sina begränsade tillgångar icke 
är i stånd bifalla alla dessa ansökningar, hvilket ju kan hafva till följd 
oo att detta nyvaknade skogsodlingsintresse så småningom svalnar. 


Mariestad i mars 1909. 


eo Å Fr AR inom Skaraborgs läns landstings- 
vå område vägnar: 


M. F. Rodhe. 


Axel Blomberg. 


Pr 


Undertecknade, revisorer af Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses rä- 
kenskaper och förvaltning för år 1908, få härmed, sedan detta uppdrag 
blifvit fullgjordt, afgifva följande | 


Revisionsberättelse. 


Inkomster. 
IBehallning stran ar, TOY sekr AN Nr SA SN sea ss a Åre a Sr SS SHARE 1,460: 86 
Statsanslag för år 1908 

Till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ........ sseeenssa 4,000: — 

(ill ÄSkogsodlingensAbeframn) ande a osa ss... sas RASA ANNR TIN NE 4,000: — — 8,000: — 
Skogsvardsafgifter. ss, '.s8. sen siwin arg RE Tan das op TÄNT ars ler SRA 3,925: 63 
Ian stin gets Fan slag Fit a oda nsssssrspr sus Salsa ee Seeger aren IA a or AN F,000:E 
iFlushallningssallskapets .AnSläS: 3. sc. uscssbosk as sebse arv sees Ses sger syr NAR . -1,000: — 
Af afverkare aterburna medel för laga undersökning... ..... cc scessasda se disse 278: 86 
TIPPlupna tan tor ös: oe söner sir oja valen srsja läe a aren AE Esa SÄG TEES e Se STAN e ale retat AS SSA 330: SI 
iförsaljuingsmedel för skogsfrö OCh plan töm. sm. .3.6s ss tees seb Jesse NS 812: 50 
Skogsvardsstyrelsen tilldömd rättegangsersättningd dmosssskpossesssclerest sees 308: 55 
Amnmärkningsmedel/ för åar 40074 be. sssedbys iercaee a sj ejer sin elr Nera ELSE JNA 

Summa kronor 24,120: 29 

Utgifter 

FA TTOTIR DAT VÄ slant os äg oe re METE a föja la es SSE YST oro | RNE To pe Rs Ao eat) EN Mjo fart BAN fe jr fa SSL ER 6,549: 92 
IRESCETSALLNIN SAT Heds AS rr NA NE rs er TAB Se SYNA SALE SORT IEI Se TN SU la Br in a 3,079: 02 
SKOPSOAIN GE: dessa sea os Bg Törs TT fe SEE ANSE Sf HAR Sf ER SP SNS VRENA 12,604: 82 
UNVEDLADICEY pot vers uelsieeie es > El sjra BNo re Da are ejar Äs)E IS) ASEDA RIS Fall ble) Se ör bleka (a stefeseteiara aj hele alert SHS ars RASEN 294: 10 
ERP ec fl OR OCH: CIVEnSE rosen dessa nen EF a Ee(s AA ARR SE TAS FR AEA STR SA NGE 1,558: 41 
IBeballnin oatill Sar T:OO0; 25... scn si reor s is Ne rss EK fe cfess ER RENT Ske Fr SE AA ARE ESR 34: 02 

Summa kronor 24,120: 29 ' 


För siffergranskningen, som verkställts af banktjänstemannen G. Fant, 


föreslå vi ett arfvode af 25: — kronor. 


Räkenskaperna äro i god ordning och behörigen verificerade, och 
synes skogsvårdsstyrelsen på ett förtjänstfullt sätt hafva skött sin syn- 
nerligen maktpåliggande uppgift, hvadan vi hafva all anledning att för 


styrelsen tillstyrka full ansvarsfrihet. 


Mariestad den 21 april 1909. 


J. Eurenius. 
Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


A. O. E. Hedenstierna. 


Af hushållningssällskapet förordnad revisor. 


K. G. Wallenius. 


Af landstinget förordnad revisor. 


Skogsvårdsstyrelsens i Värmlands läns landstingsområde 
berättelse om 1908 års verksamhet samt om skogarnas 
tillstånd och skötsel. 


Den ordinarie tjänstepersonalen har under året ökats med 4 st. 
länsskogvaktare, och utgjordes densamma sålunda vid berättelseårets ut- 
gång af I länsjägmästare, I extra länsjägmästare och 8 länsskogvaktare. 
Den extra personalen har utgjorts af 93 st. plantörer och 3 st. dik- 
ningsförmän. 

Under året har styrelsen haft sex sammanträden. 


Vidtagna åtgärder till utbredande af kunskap i skogsskötsel. 

Ett betydelsefullt upplysningsarbete utföres af länsskogvaktarna, då 
de utan kallelse uppsöka hemmansägare för att i deras sällskap ute å 
hvars och ens egen skog söka påverka dem till skogsvård. 

Under året hafva efter ansökning om biträde vid utsyning 735 skogs- 
ägare erhållit biträde af styrelsens tjänstepersonal vid utmärkning af frö- 
träd samt utsyning af virke, företrädesvis genom hjälpgallring. 

En särskild undervisningskurs i skogsodling, hufvudsakligen för ut- 
bildande af skogsplantörer, har anordnats äfven under år 1908. Denna 
kurs förlades till i By socken belägna egendomen Krokstad, hvars ägare 
ställt bostads- och undervisningslokaler samt skogsmarker till kursens 
fria disposition. Af 83 st. anmälda sökande kunde af utrymmesskäl en- 
dast 31 st. mottagas. Kursen pågick från och med den 153 till och med 
den 31 oktober och leddes af tjänstepersonalen. Arbetet vid kursen 
bestod uti föreläsningar om hufvudsakligen till skogsåterväxten hörande 
ämnen under tillhopa 24 timmar samt i öfrigt uti praktiska arbeten så- 
som hyggesrensningar, sådder och planteringar af olika slag. Kursen, 
som kostade kr. 1,911:60, var afgiftsfri för deltagarna såväl hvad be- 
träffar undervisning som kost, logis och kostnader för resor till och från 
kursen. Genom de trenne kurser af detta slag, som styrelsen hittills 
anordnat, har styrelsen förvärfvat inemot 130 st. plantörer, enär del- 


186 - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


tagarna i dessa kurser på få undantag när äro villiga och i tillfälle att: 
ställa sig till skogsvårdsstyrelsens tjänst såsom skogsodlingsförmän. 

3 Deltagarna uti samtliga dessa undervisningskurser hafva kommit 
- från länets olika delar, och då en del af dem redan äro skogsägare och 
de flesta af dem äro vid hemmansbruket bundna hemmansägaresöner, 
torde dessa kurser vara af betydelse äfven oafsedt förutnämnda fördel 
med dem genom förvärfvandet af plantörer. 

Inom länet anordnades under år 1908 3 st. småbrukarekurser, en 
förlagd till Sunne, och de tvenne andra till Glafva och Adolfsfors. Vid 
SA hvar och en af dessa kurser höllos 6 föreläsningar om skogsvård. An- 

slutningen till kursen i Sunne kunde anses mindre god, vid Glafvakur- 
2 sen god, och vid Adolfsforskursen var den större än föreläsningssalen 
- medgaf. Dessa föreläsningar om skogsvård hafva hållits af länsjäg- 


räd SP j : så 


| mästaren. 

fo Vid landtbruksskolan å Varpnäs samt vid landtmanna- och folk- 

Rör högskolorna i Molkom har ämnet skogshushållning omfattats med in- ; 

0. tresse. Vid Varpnäs har under sistförflutna undervisningsår hållits 20 

st. föreläsningar om skogsskötsel, hvarjämte lärlingarna fått utföra hjälp- 

28 gallrings- och skogsodlingsarbeten under lämplig ledning. Vid nämnda 
skolor i Molkom hafva lärjungarna erhållit 10 st. föreläsningar om skogs- 
skötsel. Dessa föreläsningar hafva hållits af extra länsjägmästaren. 

Beaktas de förhållandena, att landtmanna- och landtbruksskolorna 
äro de enda undervisningsanstalter, där den blifvande hemmansägaren er- 
bjudes vidgad kunskap om hemmansbruk, och att skogsbruket i Värm- 
land torde få anses vara en förvärfskälla af i allmänhet samma betydelse 

S för hemmansågaren som jordbruket och mångenstädes af större sådan, 

Ke så framstår emellertid tydligt, att hemmansägaren där borde få tillfälle 

till den undervisning om skogshushållning, som denna hushållnings be- 

tydelse kräfver. Med det nu stigande intresset för skogsvården fram- 

träder ett verkligt behof af grundlig undervisning i skogshushållning. 

Detta undervisningsbehof skulle gifvetvis lämpligast kunna tillgodoses 

- genom en utvidgning af undervisningen i skogshushållning vid landt- 

bruks- och landtmannaskolorna, så att dessa skolor kommo att inriktas 

på hemmansbruket i dess helhet i stället för att, såsom hittills varit 

fallet, nästan uteslutande tillgodose åkerbrukets intressen. 

Förutom ofvannämnda föreläsningar hafva under berättelseåret en- 
staka föredrag om skogsvård hållits af länsjägmästaren 3å skilda orter 
inom länet. ; 

Styrelsen har under år 1908 fördubblat sin upplaga af Skogsvårds- 
föreningens folkskrifter från 500 till 1,000 ex. Dessa skrifter hafva 
d ställts till länsjägmästarens förfogande att gratis utdelas bland för skogs- 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187 


vård intresserade inom länet. Ett antal af fil. doktor Fr. Lovéns strö- 
skrifter om skogsvård hafva äfven utdelats under berättelseåret. 


Understödjandet af skogsodlingen har fortgått efter samma 
grunder som under tidigare år, d. v. s. skogsägare hafva erhållit frö 
till 7/,, af fröets inköpsvärde, dock ej öfver 20 kg. hvar, plantor gratis 
samt afgiftsfritt biträde af skogsplantör under högst 12 dagar. Högre 
bidrag har uppå ansökan beviljats tvenne skogsägare för skogsodling å 
till följd af skogseld kala marker, hvilka högre bidrag utgått med frö 
och plantor gratis, afgiftsfritt biträde af plantör samt hjälp till halfva 
arbetskostnaden. | 

På grund af den totala bristen under år 1908 på för värmländska 
skogsmarker lämpligt tallfrö i skogsfrömarknaden blefvo skogsodlings- 
arbetena under berättelseåret väsentligt inskränkta. Det har nämligen 
icke varit möjligt att tillråda skogsägare allmänt att skogsodla med en- 
bart granfrö, då vidsträckta skogsmarker äro uppenbart mera ägnade 
att bära tallskog. 

Under ledning af styrelsens tjänstepersonal hafva, såsom framgår af 
tab. I, under året 412 st. skogsägare utsått, i afjämnadt tal, 604 kg. frö, 
hvaraf 359 kg. tallfrö och 3453 kg. granfrö, samt utsatt 1,592,900 st. plan- 
tor, hvaraf 742,600 st. tallplantor och 830,300 st. granplantor, kvarvid 
en ytvidd af 1,257 hektar skogsodlats, däraf 1,098 hektar fullständig 
skogsodling och 1539 hektar hjälpkultur, samt en arbetskraft af 10,061 
dagsverken förbrukats, däraf 35,883 st. mansdagsverken, 978 st. kvinns- 
dagsverken och 3,200 st. barndagsverken. I denna tablå har äfven in- 
förts det skogsodlingsarbete, som utförts vid skogsodlingskursen å Krok- 
stad. 

Ledningen af dessa arbeten har handhafts af tjänstepersonalen och 
93 st. plantörer. Större skogsägare med egna skogvaktare hafva ej er- 
hållit eller påkallat biträde af plantör i andra fall, än då omfattningen 
af deras skogsodlingsarbeten påkallat mera biträde för arbetets ledning, 
än de själfva förfogat öfver. Större skogsägare hafva således merendels 
erhållit bidrag till skogsodling endast i form af högst 20 kg. frö till 
nedsatt pris eller plantor gratis i mån af tillgång. Tablå II angifver 
omfattningen af på detta sätt med bidrag ur skogsvårdskassan under- 
stödda skogsodlingsföretag till 344 hektar, fördelad å 31 st. skogsägare, 
å hvilken areal utsåtts 278 kg. frö, däraf 5 kg. tall och 273 kg. gran, 
samt utsatts 328,000 plantor, däraf 194,000 st. tall och 134,000 st. gran. 

För att kunna antyda omfattningen af inom länet utförda skogsod- 
lingsarbeten utan bidrag ur skogsvårdskassan har styrelsen hänvändt sig 


- 


188 > SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


till de större skogsägarna inom länet med anhållan om uppgifter härutin- 
nan. Dessa uppgifter hafva sammanställts i tablå III, i hvilken äfven in- 
förts de frömängder, som styrelsen tillhandahållit skogsägare till inköpspris, 
och de arealer, som kunnat beräknas hafva blifvit besådda med dessa 
frömängder. | | 

Tablå III angifver, att utan bidrag ur skogsvårdskassan skogsodlats 
2,457 hektar, hvarvid utsåtts 1,615 kg. frö, däraf 175 kg. tall och 1,440 
kg. gran, samt utsatts 1,045,200 st. plantor, däraf 412,100 st. tall och 
633,100 st. gran. 

Gifvetvis kunna skogsodlingsarbeten förekomma, om hvilka styrelsen 
icke äger kännedom, men torde dessa hafva oansenlig omfattning, då 
styrelsen genom sin tjänstepersonal har ganska väl reda på, hvad som 
åtgöres i dessa hänseenden. 

I tablå IV hafva samtliga med skogsvårdsstyrelsens kännedom under 
år 1908 utförda skogsodlingsarbeten inom länet sammanförts, hvilken 
tablå utvisar en sammanlagd skogsodlad areal af 4,059 hektar, hvartill 
åtgått 2,496 kg. frö, däraf 238 kg. tallfrö och 2,258 kg. granfrö samt 
2,906,140 st. plantor, däraf 1,348,693 st. tall och 1,617,447 st. gran. 

En jämförelse med fjolårets skogsodlingar visar en minskning i den 
skogsodlade arealen af 568 hektar, hvilken minskning emellertid, såsom 
förut nämnts, nära nog uteslutande torde bero på bristen på tallfrö. 

Fröklängningsarstalten vid Deje har till följd af brist på kott å såväl 
tall- som granskog under vintern 1908 ej kommit till annan användning 
under detta år än för utklängning af under vintern 1906— 1907 in- 
köpta 111 hektoliter tallkott. Ur detta kottparti erhölls 64,6 kg. frö. 
Under vintern 1907 inköpt grankott, 132,4 hektoliter, visade sig vara 
oduglig till klängning på grund af den mest utvecklade insektskada å 
kotten, som gärna kan tänkas. 8 hl. grankott lämnade vid klängning 
endast 0,85 kg., till utseendet likväl dåligt, frö. 

Förutom larverna af den vanliga skadefjärilen å grankott, grankott- 
vecklaren (Grapholita strobilella L.), frossade larverna af en till arten 
ännu obestämd gallmygga (Cecidomyia) på frökornen i nämnda kott. 
Denna sistnämnda insekt har icke iakttagits i vårt granfrö förrän under 
det rika granfröåret 1905, då den äfven uppträdde i sådan mängd, att 
den trots en sällsynt ymnig tillgång å kott påtagligen reducerade fröets 
grobarhet med åtskilliga procent. I ett kottprof från Västergötland 
är 1905 voro öfver 15 & af frökornen urätna af denna gallmyggas 
larver. 

Plantskolornas antal har under år 1908 ökats till 3. Hufvudsak- 
ligen på grund af de dåliga kommunikationslederna till Nordmarks härad 
har styrelsen ansett det behöfligt att anlägga en plantskola i Årjeng. 


FR RN å ta ru K 


R k 4 å 3 
å f ;; 3 
154 E å [5 Pos 
- IV + Å - ' Yr 5 -— 
UD ATT 3 ? 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 


För detta ändamål har ett område om 0,7 hektar arrenderats där- 
städes. Plantskolan anlades våren 1908, därvid en areal af 23 ar be- 
såddes med 53,5; kg. tallfrö och 17,6 kg. granfrö. 

Seffle plantskolor omfatta nu 37 ar plantsängar, hvilka under våren 

1908 delvis nysåddes med 15,5 kg. tallfrö och 25,3; kg. granfrö. 

Deje plantskolor omfatta nu 40 ar plantsängar, hvilka under våren 
1908 delvis nysåddes med 11,9 kg. tallfrö och 8 kg. granfrö. 

Vid inventeringen i dessa plantskolor hösten 1908 beräknades föl- 
jande tillgångar å plantor: 


TVÄTJeR ES Nn RI BITA VE CAO Sie 1 1,150,000 st. 
FNSeken 3 LG a RSA 3,000,800 > 
I FRI DE (Tea RIS PR US SR ARR 1 ka LE RASaLa er 1,224,000 > 


Summa plantor 5,374,800 st. 


däraf dock c:a 2 mill. st. 1-årig gran, ännu ej för kultur användbar. 

Från Seffle och Deje plantskolor levererades under berättelseåret 
2,483,900 st. plantor, hvaraf 1,598,600 st. tallplantor och 8853,300 st. 
granplantor. 100,000 st. granplantor inköptes under berättelseåret från 
andra plantskolor. 


Diknings- och bäckrensningsarbeten i skogsmark hafva, så- 
som förut, understödts genom tillhandahållande ur skogsvårdskassan af 
hälften af nedlagda skäliga arbetskostnader intill högst 1,000 kronor per 
skogsägare samt genom biträde för planläggning af dikningsarbeten, där 
sådant biträde påkallats. Detta har lämnats och afsyning utförts af den 
ordinarie tjänstepersonalen jämte 3 st. särskilda dikningsförmän. 

Utförda arbeten hafva sammanförts i tablå V, som utvisar, att 259 
st. skogsägare under 1908 nygräft 305,161 löpmeter diken för en kost 

3 nad af 56.303: 41 kronor och upprensat 111,826 löpmeter bäckar för en 

kostnad af 11,243:73 kronor eller tillhopa torrläggningsarbeten för en 

" kostnad af 67.547:14 kronor, till hvilka arbeten skogsvårdskassan bi- 
dragit med 33.437: 94 kronor. 

Motsvarande siffror år 1907 voro: 125 st. skogsägare, 122,262 me- 

ter nydikning för en kostnad af 23,774: 11 kronor och 73,3579 meter 

| bäckrensning för 53,107: 59 kronor eller tillhopa torrläggningsarbeten för 

3 28,881: 70 kronor, hvaraf ur skogsvårdskassan 14,440: 85. Under år 1908 

var anslutningen till dessa med bidrag ur skogsvårdskassan understödda 

torrläggningsarbeten sålunda mera än dubbelt så stor som under år 1907. 

Äfven beträffande dikningsarbetena har styrelsen begärt uppgifter 
från de större skogsägare, som utfört sådana arbeten utan bidrag ur 
skogsvårdskassan, hvilka uppgifter återfinnas i tablå VI som utvisar, att 


uu 


190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


utan bidrag ur skogsvårdskassan nygräfts 43,551 löpmeter diken för en 
kostnad af 10.398: 41 kronor och upprensats 32,703 löpmeter bäckar för 
en kostnad af 4,310: 30 kronor eller tillhopa torrläggningsarbeten för 
en kostnad af 14,708: 71 kronor. 

Ett sammandrag af tablåerna V och VI utvisar, se tablå VII, att med 
styrelsens kännedom under 1908 uppgräfts 348,712 löpmeter diken och 
upprensats I144,529 löpmeter bäckar för en sammanlagd kostnad af 
S2,255: 85 kronor. 


Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad har styrelsen under 
år 1908, såsom under närmast föregående år, fullgjort företrädesvis genom 
tillsyn öfver, att efter 1905 kalafverkade skogsmarker blifva i behörig 
tid -:skogsodlade, och genom att tillledning för kommande tillsyn af detta 
slag låta i detalj beskrifva under året uppkomna afverkningstrakter. 

Framställda anspråk på arbeten till återväxtens betryggande hafva 
nästan allmänt hörsammats, och styrelsen har på grund af gensaga emot 
dylika anspråk ej sett sig böra påkalla undersökning jämlikt $ 2 ilagen 
om vård af enskildes skogar i mer än ett fall under år 1908, i hvilket 
fall frågan gällde återväxt efter en större afverkning under åren 1905 
och 1906. FEj ens efter denna undersökning kunde i detta fall öfverens- 
kommelse jämlikt $ 3 af nyssnämnda lag träffas, hvarför ärendet hän- 
skjutits till domstol, som likväl ej före berättelseårets utgång behandlat det. 

I två fall har styrelsen "under 1908 påkallat laga undersökning af 
påbörjade storafverkningar, hvilka undersökningar åtföljts af behöriga 
öfverenskommelser jämlikt förutnämnda $ 3. 

De afverkningstrakter för vintern 1907—1908, som påkallat närmare 
beskrifning till ledning vid kommande eftersyn af återväxtarbeten, d. v. s. 
kalhuggna marker utan fröträd, utgöra ett antal af 199 st. och omfatta 
en kalhuggen yta af tillhopa 787,; hektar. På hvad sätt dessa afverk- 
ningstrakter fördela sig inom länet, framgår af tablå VIII. Äldre af- 
ningsbeskrifningar hafva, där så behöfts, kompletterats och renoverats 
till ett antal af 170 st. 


De enskilda skogarnes tillstånd och skötsel. 

Hvad beträffar de enskilda skogarnas tillstånd inom länet, torde 
detta tillstånd i stort sedt vara mycket litet förändradt sedan år 1905. 
Styrelsens berättelse för sagda år innefattade en jämförelsevis utförlig 
redogörelse i detta hänseende, och ser sig styrelsen därför för närvarande 
ej böra göra annat tillägg härtill än att meddela, att de visserligen 
ganska omfattande skogsvårdsarbeten i form af skogsodling, afdikning 


RE EES Ey FOS 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 191 


eller af annat slag, som utförts sedan år 1905, ej varit stora nog för att 
kunna aflägsna någon del af de missförhållanden beträffande skogarnes 
tillstånd, styrelsen i 1905 samt äfven i 1906 års berättelser framhållit. 
De tvenne mest väsentliga förutsättningarna för en påtaglig förändring 
till det bättre i skogarnas tillstånd, en allmänt ökad kunskap om skogs- 
hushållning, som under längre tid fått göra sig gällande vid skogarnas 
skötsel, och en afsevärd utvidgning af järnvägsnätet för befrämjande af 
afsättningsmöjligheterna för småvirke och affall, hafva ännu ej tillkommit. 

I fråga om skogarnas skötsel har däremot någon förändring till det 
bättre kunnat spåras, i det att numera icke blott flertalet af de största 
skogsägarna handhafva sina skogar med omtanke, utan äfven rätt många 
mindre skogsägare börja i nämnvärd mån beakta skogsvårdens fordringar. 
Så många förhållanden motverka emellertid ännu en verkligt god skogs- 
skötsel å hemmansskogarna i allmänhet, att den närmaste tidens mål 
för skogsvårdssträfvandena måste inskränka sig till att söka få hemmans- 
ägarna i allmänhet att vid skogens handhafvande beakta skogsvårdens 
mest elementära kraf. 

- Skogsvården framställer tvenne hufvudanspråk till skogsägaren, det 
ena är fordran på hänsyn till skogens föryngring vid och. efter afverk- 
ningarna, och det andra är krafvet på, att den lifskraftiga skogens till- 
växtkraft skall i största möjliga mån utnyttjas genom ändamålsenliga 
afverkningssätt. 

Betydelsen af skogens föryngring torde numera beaktas af en syn- 
nerligen stor del af länets skogsägare. 

Fröträdsställningarna hafva mångenstädes haft och hafva fortfarande 
här och hvar motståndare, därför att granen i de flesta fall vid trakt- 
hyggesbruk är olämplig såsom fröträd på grund af sin mindre motstånds- 
kraft mot stormar efter fullständig friställning samt på grund af de i 
allmänhet goda värdena å trämasseved af gran. Tallåterväxten från 
fröträdsställningarna får sålunda rykte om sig att vara mindre värd. 
Men man ägnar icke vid bedömandet af förevarande återväxtfråga till- 
börlig uppmärksamhet åt de förhållandena, 
att granen producerar mera virke än tallen endast å verkligt god mark; 
att tallen producerar mera virke å sämre mark än granen; 
att granen på grund af sin förmåga att tåla skugga lätteligen själfsår 

sig och uppväxer under tallen, hvilket senare trädslag, om det in- 

kommit på en mark, som påtagligen bättre lämpar sig för gran, 
sålunda kan vid virkesgifvande gallringar efterhållas till fördel för 
den underväxande granen; 

att det alltid kan vara fördelaktigt att hafva tall i blandning med gran 
för att föröka den blifvande skogens stormfasthet; tallen står ju så 


[3 
Vv 


192 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


. 


bra emot stormen, och de rena likåldriga granbestånden äro ju 
känsliga för torka efter utglesningar; 

att granen i allmänhet fröar mycket rikligare än tallen, fröåren i gran- 
skogen inträffa ju med kortare tidsmellanrum än i tallskogen, och 
frömängden per hektar fröbar granskog vid medelgodt fröår är ju 
större än motsvarande frötillgång i tallskogen, så att i frakter, där 
granskogen är förhärskande, såsom flerstädes i länet är fallet, det 
är svårt att få önskvärd inblandning af tall i återväxten utan sär- 
skilda åtgärder därför; 

att själfsådden från fröträd eller från skog på platsen oftast är den bil- 
ligaste och ur härstamningssynpunkt bästa återväxten; 


att fröträden få en större massatillväxt, d. v. s. förränta sig bättre genom 
sin egen tillväxt efter friställningen än förut i det slutna beståndet 
samt 

att i många fall äfven de mest omsorgsfullt utförda skogsodlingsarbeten 
kunna slå fel, ej blott vid första försöket utan äfven vid upprepade 
försök, på grund af torka, uppfrysning, bete, tramp af kreatur eller 
bärplockare m. m., så att dessa arbeten blifva verkligt betungande 
såväl ur kostnadssynpunkt som tillföljd af den mångenstädes rådande 
bristen på arbetskraft. 


Granens företräde framför tallen i fråga om virkesvärde motsäger 
sålunda i allmänhet icke behofvet af fröträdsställning vid afverkning i 
skog å vissa marker och där lämpliga och nödigt antal fröträd förefinnas. 
Det torde väl äfven kunna ifrågasättas, huruvida samma värdeförhållande 
mellan tall- och granvirke, som nu råder, skall vara oförändradt om 
30 a 50 år, då frukterna af nutida sträfvanden på skogsföryngringens 
område börja till större eller mindre delar omsättas i penningar. 

Praktiskt lämpligt torde det vara att, såsom de större skogsvårdande 
skogsägarna inom länet bruka, icke blott ställa fröträd, där så lämpligen 
låter sig göra, utan äfven skogsodla under fröträden, undantagandes å 
de utpräglade sandhedarna med svag lefvande markbeteckning, där 
själfsådden i allmänhet går så lätt till, att skogsodling under fröträden 
i de flesta fall är obehöflig. Vid skogsodling under fröträd användes 
enbart gran åa de goda markerna, till öfvervägande del gran och till 
mindre del tall å de medelgoda samt mera tall och mindre gran å de 
sämre markerna. Om såväl skogsodling som fröträdsställning användes, 
komplettera de bristerna i den återväxt de hvar för sig gifva. Så många 
hinder möta i allmänhet för att få en god återväxt på kort tid, att de 
mest intensiva åtgärder till återväxtens betryggande, enligt hvad erfaren- 
heten gifvit vid handen, i allmänhet medföra lön för mödan. 


EFFROEN 


b 
J 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 193 


I hvilken utsträckning fröträd lämnats och icke lämnats vid afverk- 
ningarna under vintern 1908—1909 framgår i någon mån af tablå IX. 

I denna tablå har sammanställts uppgifter om de olika arealer, som 
olika afverkningssätt intagit under nämnda vinter. Dessa uppgifter hafva 
erhållits företrädesvis genom länsskogvaktarna, men till icke oväsentliga 
delar från de större skogsägarna. En länsskogvaktaretjänst har varit 
vakant under större delen af vintern, och därför hafva uppgifter för 
några socknar inom detta länsskogvaktaredistrikt inhämtats genom skogs- 
vårdskommittéerna. Samtliga dessa afverkningsuppgifter synas vara ganska 
fullständiga. 

Af tablå IX framgår bland annat, 
att den summariska arealen kalhygge zaed fröträdsställning uppgått till 

3,028 hektar; 
att arealen kalhygge utan fröträd uppgått till 975 hektar samt 
att den areal, som öfvergåtts af så kallad dimensionsblädning till lägre 

dimensioner än 8 eng. tum vid brösthöjd utgjort 9,389 hektar. 

Icke ens 10 & eller i rundt tal 950 hektar af denna sistnämnda 
ytvidd torde emellertid vara att hänföra till sådan kalmark, hvarå sär- 
skilda åtgärder till återväxtens betryggande erfordras. Under senaste 
afverkningsåret uppkomna kalmarker, hvarå fröträd saknas, skulle sålunda 
kunna beräknas till (975 + 950 =) 1,925 hektar. Om vid jämförelse 
mellan denna ytvidd och förutnämnda hektar kalmark med nöjaktig frö- 
trädsställning hänsyn tages äfven därtill, att en ansenlig del af kal- 
marken utan fröträd varit bevuxen med ren granskog, eller annan skog, 
hvari tillräckligt antal till fröträd lämpliga träd saknats, så framgår, att 
nöjaktig fröträdsställning lämnats, där så varit möjligt, å den afgjordt 
större delen af de kalhuggna markerna. 

Skogsodlingsarbetenas betydelse uppskattas på ganska många håll, 
som framgår af bl. a. efterfrågan å skogsodlingsbidrag ur skogsvårds- 
kassan, och man torde vara berättigad tro, att större kalytor numera skogs- 
odlas, än som årligen uppstå vid afverkningarna. Jämföres i tablå VIII 
angifna summa kalmarker med de arealer, som årligen skogsodlas under 
tjänstepersonalens ledning (tablå I), framstår detta högst sannolikt, äfven 
om denna tablå (VIII) antages vara rätt ofullständig. Kalmarksarealen för 
1908 utan fröträd är nämligen enligt tablå VIII 787,5; hektar, och 1908 års 
skogsodling under tjänstepersonalens ledning, oafsedt hjälpkulturer, om- 
fattar enligt tablå I i rundt tal 1,100 hektar, och i medeltal har under 
åren 1906, 07 och 08 denna skogsodling uppgått till 1,731 hektar per 
ar. Således vill det synas, som om man skulle hafva kultiverat ungefär 
dubbelt så mycket som man kalhuggit. De kalmarker, som innehafvas 
af större skogsvårdande skogsägare, hvilka i allmänhet sörja för åter- 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 13 


dte FE rn be 


TS 


FE SR 


+ BSR TV ESR SIE SN Sr (RI ST 
- . 


194 . SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


växten, ingå ej i förestående kalkyl. Dessas återväxtarbeten återfinnas 
i tablåerna II och III. 

Samma fördelaktiga resultat synes framgå af en jämförelse mellan 
kalmarksarealerna i tablå IX och de totala ytvidder, som numera årligen 
skogsodlas i länet. I tablå IX angifna ytvidder innefatta, såsom förut 
nämnts, en areal mark i behof af skogsodling om c:a 1,925 hektar och 
den totala skogsodlade arealen under åren 1906, 07 och 08 (se tablåer 
IV i berättelserna för samma år) har i medeltal uppgått till 5,140 
hektar, i hvilken areal inbegripes en mindre del hjälpkulturer, men den 
ytvidd, dessa intaga, är likväl ej nog stor för att förrycka förutnämnda 
förhållande mellan skogsodlad och afverkad areal. Invändas kan, att 
sista årets afverkningar varit mindre omfattande än de närmast föregående 
årens, men så stor har minskningen för visso icke varit, att den kan 
tänkas inverka på resultatet af förevarande jämförelse. 

Påtagligt synes det sålunda vara, att länets kalmarksareal minskas. 
Någon utredning om den verkliga utsträckningen af äldre kalmarker har 
styrelsen ännu icke gjort, och det är därför icke möjligt att bedöma, 
huru stor denna minskning är, men högst troligt synes det emellertid 
vara, äfven om nuvarande anslutning till skogsodlingsarbetena förblir 
oförminskad, att afsevärd tid skall förgå, innan alla äldre refvor i 
skogsbestånden fyllts af växande plantskog. Härvid har man äfven att 
beakta, att trots det påtagliga nuvarande intresset för skogsodling hos 
ett jämförelsevis stort antal skogsägare, finnes ännu måhända ett större 
antal skogsägare, som icke ägna tillbörlig uppmärksamhet åt äldre kal- 
marker. Många äro icke heller i tillfälle därtill på grund af bristande 
resurser. 

Skogslagen har uträttat mycket godt genom den uppryckning till 
uppmärksamhet på återväxtförhållandena och det ofrånkomliga tvång till 
skogsodling af kalmarker, som den för med sig. 

Afverkningarnas beskaffenhet ur tillväxtsynpunkt lämnar ofantligt 
mycket öfrigt att önska på de flesta hemmansskogarna, men äfven ur 
tillväxtsynpunkt har dock någon om än jämförelsevis liten förbättring i 
afverkningssättet här och hvar inträdt. 

Blädning till viss minimidimension är det äldsta afverkningssättet 
inom länets större skogsområden. Detta förhållande är helt naturligt, 
då man betänker, att ett i praktiken mindre besvärligt sätt att särskilja, 
hvad som skall afverkas och hvad som skall stå kvar, näppeligen kan 
tänkas än dimensionsblädning, och att det tidigare icke varit fråga om 
att hushålla med skogen i samma mening som under senare tider samt 
att det alltifrån storafverkningarnas början på de flesta håll ej funnits 
och ännu ej finnes god afsättning för virke under vissa dimensioner. 


j ed 


de AN ATA a ör SAR nn oa kela å one 


ATI 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 


Själffallet är äfven, att detta för såväl köpare som säljare af virke be- 
kväma afverkningssätt skulle under skogsöfverflödets dagar vinna verkligt 
fast fot inom skogsaffärslifvet. Denna afverkningsmetod är emellertid ur 
skogshushållningssynpunkt oftast förkastlig, då någon hänsyn till skogens 
föryngring eller tillväxtförmåga endast undantagsvis låter förena sig med 
en afverkning af detta slag. Om skogsmarken skall förmås gifva den 
största atkastningen, är det väl skogens och trädens beskaffenhet, som 
skola bestämma afverkningssättet inom de gränser, som lokala virkes- 
afsättningsförhållanden utstaka, och icke en viss minimidimension. En 
blädning bör sålunda föregås af en utstämpling, hvarvid hvarje enstaka 
utsynadt, icke skadadt träd, innan det stämplats, blifvit utdömdt på grund 
af så stor groflek eller ålder, att dess tillväxt är och blir oskäligt liten, 
eller för att upphjälpa tillväxten hos kvarlämnade närstående träd eller 
för att lämna utrymme åt en ny generation af skog eller redan om- 
gifvande yngre lifskraftigare träd. Icke ens en mycket svag ekonomi 
hos skogsägaren kan förrycka dessa principers allmängiltighet. Den 
fattige måste anlita sin skog hårdare än den rike, men detta hindrar ej, 
att utsyningssätten på den fattiges skog böra och kunna gå i samma 
riktning som på den rikes, enär förutnämnda principers tillämpning vid 
afverkningarna innefatta ekonomisk fördel för skogsägarna. 

Hemmansägarnas brist på kunskap om skogsträdens tillväxtförhål- 
landen är ännu på de flesta håll så stor, att den påtagliga ekonomiska 
fördel, som skogsägarna hafva af en virkesutsyning med skälig hänsyn 
till tillväxten, ännu ej betvingat och aflägsnat dimensionsblädningen. 

Skadliga i dubbel mening blifva dessa dimensionsblädningar i de 
flesta fall, då de för afverkningens omfattning bestämmande minimi- 
dimensionerna sättas så låga, att endast beståndens sämsta och mest 
undertryckta träd lämnas kvar för att bilda nya bestånd. En olägenhet, 
som vid denna form af dimensionsblädningar tillkommer, är sålunda, att 
markerna efter dylika afverkningar i allmänhet blifva mycket ojämnt och 
ofullständigt bevuxna och därmed äfven ofullständigt utnyttjade. Därtill 
kommer, att dylika afverkningar ofta gå fram i unga och medelålders 
skogar i deras bästa växt- och förräntningskraft, då värdetillväxtprocenten 
afsevärdt öftverstiger den gängse låneräntan. Dessa afverkningar till låga 
dimensioner äro de mest fördärfliga, som nu bedrifvas, och de förekomma 
tyvärr i ansenlig utsträckning här i länet. 

Till sistnämnda slag af dimensionsblädningar kunna i flesta fall de 
afverkningar räknas, som utföras till lägre tumtal än 8 tum vid brösthöjd. 
De lägsta afverkningsdimensionerna, som nu praktiseras, äro 3” vid 6 fots 
höjd ofvan mark. I undantagsfall förekomma äfven ännu något lägre minimi- 
dimensioner. Nyssnämnda minimidimensioner 6' och 3” äro inom vissa 


196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


områden verkligt allmänna såsom inom Näs, Gillbergs och Grums härader, 
men förekomma äfven flerstädes, företrädesvis i trakterna af Vänern. 
Sådana minimidimensioner som 5 å 6' och 4” äro äfven allmänna i dessa 


rr trakter. Så snart dylika afverkningar till 3 å 5” vid 6' gå fram i äldre, 
Fö ; något så när utvuxna skogar, blifva markerna så nära kala, att anspråk 
Be på föryngringsåtgärder kunna framställas, men så blir ej fallet, då dessa 
2 afverkningar, såsom i Vänerns kustland synnerligen ofta händer, äfven 
Kr | gå fram i 30—50-åriga ungskogar. Dessa skogar hafva nämligen oftast 
F så stort stamantal per hektar under förutnämnda minimidimensioner, att 


> 5 


or resterna efter afverkningarna nog få anses skogbildande å större delen 
a af afverkningstrakterna, fastän den blifvande skogen, såsom förut nämnts, 
Re. mångenstädes blir jämförelsevis dålig. Samma fördärfliga inflytande på 
den efterkommande skogen hafva blädningarna till 5 a 7” brösthöjd i 
många fall i 50—70-åriga och äldre skogar. 
RE Som framgår af tablå IX är det ej mindre än c:a 9,400 hektar skog, 
som blädats till lägre dimensioner än 8” vid brösthöjd, och 17,300 hektar, 
som blädats efter högre minimidimensioner än 8” vid brösthöjd. 
Glädjande är emellertid att iakttaga, hurusom den areal, som af- 
verkats genom hjälpgallring, ljushuggning och blädning utan hänsyn till 
viss minimidimension, numera i sig innesluter icke endast skogar till- 
höriga de i allmänhet skogsvårdande större skogsägarne utan äfven 
A nämnvärda arealer i hemmansbrukarehand. Enligt tablå IX omfattade 
- dessa ordnade afverkningars totala areal under senaste afverkningsåret 
Er c:a 17,500 hektar. I denna ytvidd inbegripes visserligen en ansenlig del 
A marker, som icke afverkats på ett ur skogshushållningssynpunkt fullt 
: ordnadt sätt, men enbart det förhållandet, att icke vissa dimensioner 
SN utan trädens beskaffenhet varit i någon mån bestämmande vid afverk- 
2 ningarna, är gifvetvis att betrakta såsom en god början till bättre för- 
SÅ hållanden. Uppenbart synes, att en bättre upplysning så småningom 
kommer att utvidga dessa efter ordnad utsyning afverkade trakter på 
de dimensionsblädade eller mindre väl blädade viddernas bekostnad. 
Karlstad i april 1909. 


| 
i 


Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: 


FN IVERTHIDERe: 
Fr. Lovén. B. A. de Verdier. | 


z 
i cd Arvid Nilsson. 


så 


Rv 


håg 


» 


st 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


190'01 | 002! 


kr 
oz 
1z 
9 

fn 
91 
6 

ob 
£9 
59 
SZ 
Ég 
Sv 


AE Sr Lf Är ” SS FUN SÄ " vt r ELSA VS r frå te rg 
€ | 846 €£gg's | eftl Sen | 61'6$1 |Erg60't [YES |£65'evL | 69'byS | 0285 I zip 
vbSb Mah bl 602 Bil 09'1 85'69 og$9'zz looti'oz I SStiS — 
ibb 6L1 IS 11z e6'0$ 001 o6'64: — Joob'EE Ioog'vE | ortiE — 
z88 18€ £9 ger ol'zzI 00' TI ol'111T — 00z'08 |oox'lv I o8'vå = 
boz 1l1 — SS 88'1z olt€ 81'g1 o0oz'€z |oo9'oz I octS — 
4SS Loz 67 1zE 68'98 90'6 € £g'15 oob'94 loog'6r II o9tz€ — 
vb £61 Se gzz ve'oS SLI 65'g'v o07'zz |oo4'g91 II 00'of — 
Lvz (gt (ad 101 S9'€v 007 S9'z'v o0$9'1 — looz'oz || 29'0€ -— 
vEPpA oSb 69 916 UNTD o9'Z1 vutpor — loLg'olt Ig4o'tbr ll] 9rtsE 6e'z 
S'9b6 912 s'pg Lvg 58'9$1 putge 11tger  SeStt6 ISL44'gg I S8tte — 
JL KR bbz 5'g51 z18 8t'gor Se'pE Ee'zl S1z'$91 |oo4'ob1 || of'f1 — 
(pe bg€ SI veL vg'Gc o5'g I pvet6E SLE'bg looz'Sorl|| 09'g - 
vgE ib gb Lz 98'bb oto tv'pv g9pg'1€ IS€0o'61 || o£t€fz — 
162'1 9o€ Si oLg eb'p li LS'p sg'691 = I96z'tv ISog'S€ | Setror | 9E'61 
658 S91 Loz Lv 66'£ 61 — 66'£91 — looo'v —loo0otf 80'69 | So'ib 


"AsBep 


vumuns | 


vuWuWuns 


1eP9y 


Ir PEIpOsFoNSG 


1eP9y 


djelt 


1eP9y 


SUN A 


UVI) 


"8 


I101UV|d 


"8061 IV 


Sv 


Antal skogs- 


ägare 


PWuwung 


SEN 
sä1aga 
SHIVWUPJION 


Per: H 


up] SPUejwWJBA WouUr UajaqJesöurnposTons epsojn jeuosJadajsurft suasjarÄjsspIgAsFons Je Furupaj JIapuN - 


I VII 


Ar NR TR SA SN AR SR SKR RN TY va & Jä I , - tr ” , TT rn SR he A ITV LÖNER | - YAN 
EIN A - 


4 


olt€ VE | 09'59 | ortg/z I 000'gz€ o00'b€I 000'$6 1 | or'glz | SLA | S I 1€ ewwns | 
 pn nnllxmn .HIBFFNqaaeRI  jzW ÖU OTO HOH —— N rr HH nun nn nn HH HJnOooOoomuumsamm— 
25 rä 28 ll ES börs RR | SS Ber sg - ANN TANDOSS EO TALA gKAN SLE SUmuSLA | 

0989 o9'€ I Se 000'g9 O09' II 00599 SS SS Ve 4 9 oöeco-A RP P PAPP R PPP RR oqauIoq 
z ol"t61 oL'61 09 009'g6 00z'61 o0€£'61 09 09 EN (SERA [EROOR RP ERAN ONDA RES S ON SRS ORDOR Swmar) 
I olto oa Oo ostO O00'I o0oS o0oS oStO oSt9 AE: FE NN SBR AT SSP ORO PST SPeISjIeY 
hand (Sk 8 Gz ooo'ob ooo'obt RT SZ SZ MES, gZ oo frerneerreeereereseree see ren ter ne rent au) 
z 2 
H 09'9z € o9:€ Zz o00'$ I o00'9 O000'01 09: €z 09: € Zz Sea Bö TE UIP EST ES Od NS Ga0 NER SARS Bor SUM 
= + jen +t CR LI nea + +t En I secs tree RR ARR RR AR SEN 
Zz ost IE ost / bz o0oS'L€ oo£'L o0z'0of +tz +z Se po fersfeert saeesnenseenen sennne stog] 
ä oc'F oc'h BES 000'1z 00991 ooS:S LAX SA 2 go free essensen SYILLUPION 
Vv optg€ obtz +E O00'zI 000'01I 000'z +€E +E sed (9 e olefo ie 0e "einioloinja Ewe oojöioln0 oboe ie RTR aln assof 
2 
Z GC Få [ord O00'0I rr O00'01 Oz SI S AEA TI ES EU PURI STEPSYÅLA 
[9 G Er 000'Sz 0o00'$z AA MET fö Ae. TR | ER: fr STINA ST eV er) en STePJIA 
= | 
MÅ 
2 Te IeY494 TePA2y ”s ”s ”S '3Y "3 '3Y FOS 
Nn ” 
å ewwng Sumsjueld | Ppes ewWwuns UuPIr) HeL eWWnS ueIrn) NERE -sSoxs PeseH 
HIBW PEIPOsBOAS TOALETT OI4 JEYVINA 
an 
[6] 
O 
MÅ 
An 


"Surupaj uIs3a 
SeuJIesessoys Japun goéI JP UP] SPULJWJEA WOUI UJJ3gQJIESJTUIJ[POSSONS EPPOJSIIpUN UPSSPYSPIPASBONS JV 


LIGGA 


MRÅDE. 


pt på 
AJ Ån. 

er! - 
- 


: 


na 


4 
Ar 
- 


FA TR ERE 
6'LSv'z £'6€z 
o'6z -— 
o'g of 
o'pEt o'y$ 
0'zg o'6z 
64 LS Et LOT 
of o'G 
o'g5 må 
o'£z of 
o'Gh sä 
9'g90T ol 
o'gEr ” 
0650 o'sE 
10 1VPIH 
Vuung 


Humuojuvjg 


— mm wvsr——— vo 


savur prjposdong 


LIT BI99T 


S 4 


9'g17'c 
o'fz 
of 
otoge 
ot€S 
o'Lgv 
eg 
0'g5 
otoc 
o'G'V 
0'66 
o'gEr 


o'fzo' 


BPT 
PpyS 


o0c'Sbo' 


00$'17 

008'067 
oob'zEI 
004'90$ 


00$9'17 


009'12 
008'6Åz 
000'66 
o0Å'091 


000'01 


'48 


o01'zib 


og'b19'1 
00'$z 
of'£ 
o6'ppz 
og'py 
of'60€ 
0g'g 
os! 
og'Z1 
vo'gE 
oo'hg 
o0'621 


00! 569 


VUUng 


of'obh' 


red örn 
SN 4 : SN VU ER 
VUNung 


FST FOR Dr ANAR TI ahr 


SPYIsSIvY 


ARA FÄ RNA AHA NHR RAN KKR NK KG 


SUM 
EVER KSTERSRNAN 


Og JUTA T 


(KE KN EEEEEESESEEEREEREERET 


SEN 
PE ENE YY RAR MENDES UD 
RAA ASO a kösf ben 
UTE FR FREJ Tana 


FORE RSK RO NINE RER rn assof 


SARA Te SJUPSHÅLT 


IKEEKEREEEE ENE SE ENE EN 


STEP Tar 


Pei H 


8 


BERÄTTELSER 190 


t 


s 
Z 
Nn 
[ae] 

SEE 

MM 

om 
(5 
An 


- SKOGSVÅRDS 


LTS SER Pr Fur | e 
26'gS0'b obt1'996'z Lbb'L19'1 f69'gh€'r 6z:96b'z 60t'g$z'z oz'gfz eWWNS 
Hae ENE 0 SOS tgor Sötgot ISS FR KINA FAR 
06:€g 000'g01 SNI oo9'bE ortgS obtgS 2 Åå fäden 0 | SS or SDS ADA ROSE ROAD two 
ES GOcker 00z'08 ÄTA RS GS 2 TNE | RSS Nta, a Sera ske Sf T a Yala feje TAS SEA 
e5'ge , 00299 BOSSV 000 026 SEt6 Pr be lr EE RSA SAR SR RESER AA SpejsjIes 
Gb: bb ET o0z'19€ o0g'oL ORG s8iC6A FILTER [ERPEENS SERENA SJK 
bEZ€I OLMA OC ORO SSR os BET ANG fn sne als snel NS SpaÅN 
si'lg9 oob'96S OS Sö ELÖSGE ottogE obipp oo ffrrtrrerrerenerererernnnrnnnn nn oq9ur 
FED Sbbi€£E oLg'og1 gLS'eSa SztoS oci FE SE RER AE SeN 
se'gbz 00g'£zz Seg'bor SL6'g1I set Se SEtbII Sr EE sSoqg] 
89:€ EI Grbkoct SE oo0'gbi or'gz SE RR | ERNER NEN SYIEWPION 
HStogi SLo'ggz G/S:£or ooS'bg1 09'901 09'g0I FE 0 || sar SORGSNA SSE SALEA snar) 
9e'lg1 186'6g g9rS'og GEb'6z obe rer CET ooo] oo |örsrreereeteeeerer rr rkrnrrr nerna assof 
ASS HOLLEG 96z'Lb Sog'S+ 19t192 Set Segt SE AA STepSYÅLA 
SOLENS OO dosa 0005 £rtSog go'bgg gotlhp oo ||össerneereneenernrrr derna rn re nen srep]a 
SARS ewwuns urin) HEL ewwuns UupID) HEL 
ILW RIEIIRNE 
PeIposBoxSg 103 Ueld OT JT CLUIRe Id OT TS 
'g061 JB UIJ3qJPSTUNPOsSONS EPpJOJIN UP] SPUPPLUIEA WOUI I3AJO SEJPUELUIWES 
VINER 
FÖRRE CRT ENSE EAS | Zl Ez 5 
SÅN | NE FERNS PEAre g SE IPE VRRSTS TUNA är SSE VR ATEN - z 
REN RY ER TER sär é > SSR EA SR pie SR IAS SM i 


N Sn 

4 >» Få 
se 

"7 >0v 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 


ben d FR 
ST rt Kö 


Tablå V. 


Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda inom Värmlands län 
år 1908 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. 


| | Löpmeter Kostnad 
| | Antal ; 
Härad skogs- s å dikning bäckrensning 
| = diken bäckrensning 
| | | | | Kr. öre Kr. öre | 
| KBlfdals sn... SSA PAR | 80,390,0 | 33219,0 | 13,782 | 90 3,544 | 34 | 
örgkslinlst ia ot.e | 44 60,649,0 30,128,5 12,109 | 33 3,656 | 37 
| TETROR DE 2 NGE | 9 4,404,0 | 336,0 667 | 11 30 | 22 
RS nn SE FETOT GG GO or 1,206,0 1,609 | 50 53 | 78 
| HIGKEIrES: sc td | 46 24,273,.0 | 4,418,5 4,041 | 25 250 | 79 
| Gillbergs s......s.nn. BA FT 14,873.5 9,143,0 4,711 | 53 1,396 | 90 
CELLS IR Ar 5,812,0 2,239,0 791 | 72 150 lag5 
EE ro SRA VA 21 47,335:5 16,568,0 8,543 | 8 | 1,108 I 38 
ITE RSS ERE AK 10,840,0 | 4,2I11,o 2,153 | 81 240 | 16 
MER INA fps 3,919,0 | 9,615,0 633 | 66 | 782 | 36 | 
fölanistads? oc. da förrn d| 552,0 | = I1IO | 40 = = 
RSet EO NA 18 20,895,0 == 3,566 | 63 | — | — 
| Fölnjek goser OR 3 [185 I2,020,53 742,0 SATNIG 29 | 68 
FNEsnums > el bind Ile 8,199,5 | 2 TrA404 fan 2 
| Summa | 259 | 305,161,0 | 111,826,0 56,303 | 41 | 11243 | 73 


ss MÄN 
Summa Kronor 67,547 | 14" 
I bidrag till dessa dikningar har ur skogsvårdskassan utbetalats 


5098 3 65,097,73 kr. 32,548: 87 
357 1,813,96 > 634: 89 
40925 635,45 > 254: 18 


= ; Summa Kronor 33,437: 94 
Tablå VI. 


Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda år 1908 i Värmlands 
län utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. 


mo fån fån 


| Löpmeter Kostnad 
- | 
Härad | dikning bäckrensning 
diken | bäckrensning 
| Kr. öre Kr. öre 
ELITEN SCA SEEN | 26,442 20.355 5,864 | 92 2,767 | 04 
| 1lTg LSI] Si SRS, fe AN 4,431 9,392 1,319 | I4 1,262 | SI 
TES Ei SE ASS RE SEN 600 — 60 | — — = 
TALE YE St ja RAS FR Re 909 1,800 264 | 62 78 | 75 
TE JR FREE 6,325 358 1,817 | 06 68 | 70 
FREE SEA ESA age a REN 90 128 20 | IO 12 | 80 
BJEKREENN =. BS KA RAIN 2,779 — 617 | 23 TN er 
RAS mon RATREA ORO Ir etern | 1,975 670 435..1134 120 | 50 
Summa | 43,551 | = 32,703 10,398 | 41 | 4,310 | 30 
I denna summa ingå äfven 253: 73 kronor hänförliga till under år 1907 afsynad dikning. 


202 


Sammandrag öfver inom Värmlands län utförda diknings- och 


. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


bäckrensningsarbeten år 1908. 


VILT 


Krötpameter Så Kostnad 
Härad z dikning bäckrensning 
diken bäckrensning 
Kr Kr. 
Idas resta SSA NA 106,832,0 535740 | 19,647 6,311 
Hiryksdals ts: .tath2 CR 65,080,0 39,520,5 13,428 4,918 
MOSSETISA Ms scott ok SR EA RAR oss 5,004,0 380,0 20 30 
(TUM SIN rel sf sd R SRLN 10,989,0 1,206,o 1,609 53 
INOTAMATKS 52 de RS ss REAR 25,182,0 6,218,5 4,305 329 
(Gillbergs: USE SEO: S Naess 21,198,5 9,501,0 6,528 1,465 
NAS) SORRE EST RNE SA SANE aa 5,902,0 2,367,0 811 163 
Fen eb Or Esa MSS 50,114,5 16,568,o 9,160 1,108 
INVEASK oc börsen Sek oo 10,849,0 4,211,0 2,153 240 
121 ER SS or As oo SO or ARNE 5,894,0 10,285,0 1,069 902 
Farsta dSdlår Eee eden 552,0 — 110 — 
WMASC SK h Ro VR RN a MAS 20,895,0 — 3,566 — 
Ön eg ot Ah ob REAL 12,020,5 742,0 2,178 29 
SVÄSTIUDISS bo Solo oto o Rss fr 8,199,5 -— 1,404 CC 
Summa 348,712,0 144,529,0 66,701 | 82 | 15,554 | 03 


Elfdals härads öfre tingslag 
» » Nedre 
Fryksdals härads öfre tingslag 


> » nedre >» 
Kils härad 
Nyeds » 
Karlstads » 
Väse > 
Grums > 


Nordmarks ' >» 


morederboser RR RR ARR RR PP PRB PP RR RR 


Näs > 
Gillbergs » 
Jösse » 
Fernebo > 
Ölme » 
Visnums » 


fröträd. 


Co0000 PRC PPC PCR BRP PPP PPP KPP PRV RA 


eocceo8-cc-- rr PAR RBP RFC BRP BSR RR PRB RR RK Rs 


Summa 199 


VIII. 


Sammandrag öfver detaljbeskrifna afverkningstrakter, uppkomna 
under afverkningsåret 1907—1908, d. v. s. kalhuggna marker utan 


54 


72,5 
8,5 


IOTI,o 


79,5 
23,0 
17:5 
35,5 
68,0 
54,0 
56,5 
335:0 
71710 
94350 

910 

435 


. 787,5 hektar 


VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | 203 


; Tablå IX. - 
- 
— Uppgifter om afverkningssätt å Värmlands enskilda skogar under S 
afverkningsåret våren 1908—våren 1909. Ez 
| | : : | = z p 
| | Sk. dimensions- | ring, ljus- | | i 
| Trakthuggning | SRS och fs | | a 
| d. v. s. -blädning medl, skogsvårds-. | 
i [hänsyn uteslutande till synpunkt i | 3 
| vissa minimidimensioner| SA be 
Härad | Uta, ng. |, Mest sing Järn Minimidim. | P3dninga | | NS 
| aktig frö- | aktig frö- ENE öfrer 8 eng. ning med | a 
|» frädsställ- | trädsställ- vid tum vid | bänsyn till | es 
| ning ning | brösthöjd brösthöjd tillväxt och ' AA 
hektar | hektar | hektar | hektar | hektar hektar : 
BE Sör Er oa | iF Lid 4 rik 2,762 | 4,233 7.877 | 15.530 | 
[TY LST Ög Snr RES Sara | 150 232 1,934 2,656 1,613 | 6,585 | Be 
TERS ANDE SE SR TRES | 288 | 299 274 | 6,554 534 | —7,949 N 
- NE a LE eos don, nana | 68 267 166 147 280 028 EE 
| z 
KUL Nordmarks. .....s....ococoons] 47 112 2,462 3,606 1,328 7,555 E 
| X 
TES RA SEKO | 85 217 531 =— 1,629 2,462 | i 
RET a Ve LESS - 196 393 = 265 834 Ar 
| PES ra COLON LR 62 462 = 25 |” 2,414 | — 2,963 | k 
j LITET 2 RAR AR RREA ry Lp 32 201 =S 20 102 355 Xr 
; KR IS 263 140 34 368 820 fu 
- 
, ETS EE Sj brå ers näten RR KEN 7 31 170 20 IS 240 | 
PERSER SAS RR SE Ed ek nad 19 81 362 13 22 497 å 
q 3 
; (I PAA SK 3 Bed RS EIN KN 5 I3 170 — 250 438 2 
| | | 
MOSA ade RR [VA SE = NE 982 | 
Summa | 975 | 3028 | 9,389 | 17,308 | 17,458 | 48,158 | 
; SS 
É 3 
: - 
; 
- 
: 
& 


Berättelse 


öfver verkställd granskning af Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken- | 
skaper och förvaltning år 1908. i 


Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår af följande = 
tablå: > Re 
Inkomster: ST 
SANEVEn a a Ne (IR SR AE Röde SERA MARE a FAN Kr. 61859: SG - 
FIT SE OA fat RRD Aa nME EA SSRK SDLAA SÄ » 73421: -40 AR 
SKORSVALd Sato ter. sa NA Ar REG BR TSE ör JR ESR a > (103,794: 22 ; 
JE ESTENAE) EN AN rd tl FÅ NNE ey Sr I ÅS SE JE LR EE ARN fegt SE DN SA > 1,000: — 170,0 740 YC 3 9 
IHörSalnin ok afrskopströ na. Mat fs. se sareeEEE KP 5 NSL öre PE ISS Le Kr. -2;400:50/ frn 
IDG RR Nn vr NA SANN SPL TA Bes En SRS flock ror SAG » 329: 87 5 
Kronor 172,810: Ir = 3 
Utgifter: 
SLYKElSenSs WresekostnaClen. sm... sm. ue ONS ARR Sosse kasa Er. 1,028: 74 
Tjänstepersonalens löner och resekostnader........................ > —26,442: 46 3 
SKOgsOdlingskostnader tatt 20.5 ss: bss. a RE oa SSR > — 15,648: 40 I 
LAT ES KOIOS Ne SN oja pie es kl ole felet SER FR Rs ER SVAN SK > 3,844: 91 SOA 
IR 0 SATDELCI SVR aan saml ds es åsen sr S RES AA Te ER >» —33,366: 91 j 
EO klan Sningsan stallet us .ssns fokbn dop sa LASSE vs ke ELAN » 136: 67 : F 
lag enn eten VO an Ca SSE oroa dö ortens sk sa set A SA » Tr2:08I q 
[UTG ELIS TE SkaTS fe STAN Selle sc de see a NE Ge LI a ENS AR ss AEA » 1,911: 60 E 
(ad Skemtero ch Mfolks krafter 4... ssd vas ds So NR ESA » 15590: 
HV ET TATT C SE RA NR aa Id aja sno ED hr Ae roa SR AE SSA » 1,3037 15 ,; 
ARD OTISET HO CI STYCK Bo SN orre abe RN LAS die AR säs SSA fo SÅS 2 21050-012 
Expeditionskostnader, skrif biträde, telegram, telefon, postafgifter ” 
(BYS EB AR ENE ES AA OR SANTE RUTER BROR ERK SER MR IRAN NE OA TSE ONE > 1,844: 75 
$ Ny I Hyror, arrenden och underhåll af inventarier..................... » 918: I2 å 
Sa ) NI LVETSE bv. 2 SNNTNRE ST SNARARE SA LÄR a färs äte 6 DN ffa SENSE ÖRA. » 467: 61 91,574: 25 : 
Has Behållning till 1909: 
rv Å CepostttomWu Vanmlandskbnska, Bank g.s so. .soct ske >» — 80,000: — 
SM » löpande räkning i ORKA AVES: det RA ESSER » 463: 10 j 
et KORANEN VAS bak sell uk ; STERN SIE ke feksjai eler e 0) a/s nöle le a ELAN dis leon » TSG 81,235: 86 ä 


Kronor 172,810: 11 


| VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 
Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i 
Värmlands Enskilda Bank i Karlstad, äro af oss inventerade och be- 
funna i öfverensstämmelse med räkenskaperna. VWerifikationerna äro 
granskade och i god ordning befunna. | 
Vid siffergranskningen har anmärkts: 
— 1:0) att å verifikationen n:o 38 utbetalts för hög skjutslega med 44 öre; 
— 2:0) att å verifikationen n:o 142 utbetalts för hög skjutslega med 
a 71 öfe; : 
3:0) att verifikationen n:o 784 är i kassan afförd med kr. 4: 53 i stället 
för med kr. 2: 55; 
4:0) att å verifikationen N:o 8853 har utbetalts för hög åkdonslega med 
60 öre, som med stöd af föreskriften i $ 10 af Kungl. Maj:ts Nå- 
diga resereglemente den 13 december 1907 anmärkts. 


= & 
= 


Alla vid skogsvårdsstyrelsens sammanträden under året förda pro- 
tokoll äro oss företedda och af oss granskade, likasom styrelsens berät- 
telse öfver dess verksamhet under revisionsåret. Af denna hafva revi- 
- sorerna bland annat inhämtat: 


att en undervisningskurs i skogsodling, hufvudsakligen afsedd för utbil- 
dande af skogsplantörer, varit anordnad vid Kroksta i By socken, 
till hvilken kurs 83 personer anmält sig, men af hvilka endast 31 
på grund af bristande utrymme kunnat mottagas; 

att 1,000 ex. af Skogsvårdsföreningens folkskrifter och ett antal af 
doktor Fr. Lovéns ströskrifter om skogsvård inköpts och gratis 
utdelats bland för skogsvård intresserade inom länet; 

att skogsodlingsarbetena under året blifvit väsentligt inskränkta på grund 
af total brist på lämpligt tallfrö; 

att ytterligare en plantskola ordnats och blifvit förlagd till Årjeng i 
Nordmarks härad; 

att dikningsarbetena under året mer än fördubblats jämfördt med när- 
mast föregående år; 

att kulturarbetet å kalmarker bedrifves synnerligen kraftigt, i det att 
uppgifna siffror gifva vid handen, att såväl större som mindre 
skogsägare i genomsnitt årligen skogsodla mera än dubbelt så stor 
ytvidd, som de kalafverka, hvarigenom ådagalägges, att länets kal- 
marksareal minskas. 
Med hänvisning till dessa åtgärder och förhållanden, samt med 


kännedom om det tillmötesgående och den sympati, hvarmed skogs- 
vårdsstyrelsens åtgärder och arbetssätt öfverallt omfattas af länets skogs- 


marksägare, och den villighet dessa, nästan undantagslöst, visa i fö 


jandet af skogsvårdsstyrelsens anvisningar och råd, anse sig revisorerna K 
hafva full anledning att framhålla det lyckosamma och fruktbringande 


sätt, hvarpå skogsvårdsstyrelsen utför sitt maktpåliggande värf. 


På grund af hvad sålunda vid revisionen förekommit och då räken- = 


skaperna äro ordentligt förda samt väl verificerade, få vi, under förbe- 
håll af nöjaktig förklaring eller rättelse i 1909 års räkenskaper med an- 


ledning af här ofvan gjorda sifferanmärkningar, tillstyrka, att full och - 


tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse oc dess 
kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar. | 


Karlstad den 18 maj 1909. 


H. E. Montgomery. 
Af Kungl. Maj:t förordnad. 


R. Wikström. Axel Låftman. 


För Värmlands läns landsting. För Värmlands läns kungl. hushållningssällsEa paj 


rd 
SN 
Ä 


FÖYSE ESO: 


ON 


« d Å 4 
RYSESNK EE NU SNUNYNe 


j 


Till 
Konungens Bejfallningshafvande i Värmlands län. 


Till åtlydnad af Konungens Befallningshafvandes skrifvelse n:o 2,417 

den 1 nästlidne juni får jag härmed, återställande med nämnda skrifvelse 

 öfverlämnad revisionsberättelse rörande Värmlands läns skogsvårdssty- 

— relses förvaltning år 1908, i egenskap af skogsvårdskassans räkenskaps- 
förare vördsamt erkänna i revisionsberättelsen anmärkta sifferfel, och 
skola på grund af dessa sifferfel påkallade återbetalningar till skogsvårds- 
kassan redovisas i 1900 års räkenskaper. 

| Karlstad den 10 juli 19090. 


På uppdrag af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: 


Arvid Nilsson. 


a 


SAM 


AN 


Örebro läns skogsvårdsstyrelses förvaltningsredogörelse 
för år 1908. 


Den med år 1908 ingångna nya treårsperioden af skogsvårdssty- 
relsens verksamhet medförde inga nämnvärda förändringar i styrelsens 
organisation. 

Sålunda förordnades af Kungl. Maj:t ånyo som ordförande bruks- 
patron P. M. Carlberg; 

ätervaldes som hushållningssällskapets ledamot häradshöfdingen m. 
m. H. Behm; 

återvaldes som landstingets ledamot bruksägaren m. m. I. Svensson; 

återvaldes som hushållningssällskapets ledamotssuppleant domän- 
intendenten m. m. F. Bäckström; 

nyvaldes som landstingets ledamotssuppleant riksdagsman A. P. 
Gustafsson, i stället för friherre F. de Geer, som från länet afflyttat; 

förordnades af Kungl. Maj:t som revisor brukspatron C. L. Sundin; 

återvaldes som hushällningssällskapets revisor kammarherre R. Mont- 
gomery-Cederhjelm; 

atervaldes som hushållningssällskapets revisorssuppleant disp. A. 
Andersson, Nain; 

atervaldes som landstingets revisor kaptenen H. J. F. Gahn; 

återvaldes som landstingets revisorssuppleant bruksägaren m. m. L. 
Larsson, Bredsjö. 

Som länsjägmästare hade styrelsen för den kommande treårsperioden 
antagit förutvarande länsjägmästaren J. A. Bergvall med expeditionslokal 
i Örebro, Fabriksgatan 35. 

Utan förändring bibehöllos äfven de tre förutvarande länsskog- 
vaktarna, nämligen 

Edw. Thedéen, Sköllersta i södra distriktet, omfattande Sundbo, 
Sköllersta, Grimsten, Hardemo, Kumla, Asker och Örebro härader; 

P. Egnér, Ervalla i östra distriktet, omfattande Glanshammar, Fäl- 
lingsbro, Linde och Ljusnarsberg härader; 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga I. 14 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


WW. M. Thyr, Kvisbro i västra distriktet, omfattande Edsberg, Karl- 
skoga, Nora och Grythytte härader. 

Skogsvårdsstyrelsens uppmaning till länets samtliga 58 kommuner 
att tillsätta skogsvårdskommittéer hörsammades af nedanstående 35 
socknar: 

Almby, Asker, Askersund, Bjurkärn, Ekeby, Eker, Glanshammar, 
Grythytte, Gräfve, Götlunda, Halsberg, Hammar, Hardemo, Hidinge, 
Hofsta, Jernboås, Karlskoga, Kil, Kräklinge, Kumla, Lerbäck, Ljusnars- 
berg, Mosjö, Nora, Nysund, Näsby, Ramsberg, Ringkarleby, Snaflunda, 
Svennevad, Tångeråsa, Viby, Viker, Vintrosa och Ödeby. 

På ordförandes kallelse har skogsvårdsstyrelsen sammanträdt fem 
gånger under det förflutna året samt företagit en tre dagars besiktnings- 
resa i länets mellersta och västra delar. Under denna resa besöktes en 
del före år 1905 afverkade och ännu oröjda och kala skogsmarker, sär- 
skildt i Kilsbergen, under skogsodling liggande såväl äldre som yngre 
hyggen, samt vissa för skogssköfling utsatta hemman m. m. 

Flerstädes iakttogs växtliga och välvårdade skogsbestånd, merändels 
tillhörande större skogsegendomar. 

Styrelsens medlemmar bevistade manngrant skogsvårdsstyrelsernas 
ombudsmöte i Stockholm den g9—17 december och framlade därvid 
motion om annan grund för skogsvårdsafgifternas fördelning. Denna 
framställning vann äfven i något ändrad form mötets bifall. 

I syfte att väcka intresse för och sprida kunskap om skogens bättre 
vård och skötsel har styrelsen gratis utdelat 500 exemplar af Skogs- 
vårdsföreningens folkskrifter, samt beslutat till samtliga elever i folk- 
skolornas afgångsklass under 3 år utdela d:r F. Lovéns afhandling »>Råd 
vid afverkning och skogsodling af barrskog». Länets landtbruks- och 
folkhögskolor hafva äfven på därom gjord framställning gratis tilldelats 
dylika skrifter. 

Under resor och besök på olika platser inom länet hafva länsjäg- 
mästaren och länsskogvaktarna sökt intressera skogsägare till gemen- 
samma besök i skogen, hvarvid påpekats begångna fel, uppmuntrats till 
fortsättning af påbörjade gagnande åtgärder och undervisats om andra 
nyttiga sådana vid skogsmarkens och skogsbeståndets behandling. 

Styrelsen har efter samma bestämmelser, som gällde under före- 
gående år, lämnat bidrag till skogsodling af äldre och nyare kal- 
marker. 

158 ansökningar om dylikt bidrag inkommo i behörig tid, af hvilka 
fem likväl endast afsågo köp af skogsfrö och plantor och tre af en eller 
annan anledning icke kunde utföras. Åt öfriga 150 sökande lämnades 
biträde af plantör och skogsfrö, och skogsodlades 682,22 hektar kalmark, 


VE BENN 


MENT RV 


p wt å - - »& a ve 
FEEL Y 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 211 


hvaraf ungefär hälften utgjordes af mark, afverkad före år 1905. Frö- 
åtgången uppgick till 650,90 kg. och de utsatta plantorna utgjorde 
124,980 st. Det till inköpspris försålda skogsfröet utgjorde 48,50 kg. 
En mindre kvantitet tall- och granfrö utsåddes i plantskolorna. Vid 
årets slut förefanns en behållning af c:a 30 kg. tall: och c:a 100 kg. 
granfrö. 

Vid den af skogsvårdsstyrelsens plantörer ledda skogsodlingen hafva 
användts 1,918 mans-, 1,148 hjon- och 2,902 barndagsverken om c:a 8 
timmars arbetstid, och utgjorde plantörernas förrättningsdagar, utom 
rese- och spilldagar, sammanlagdt 426 dagar. Att döma af kulturernas 
utseende på senhösten synas de verkställda skogsodlingarna i allmänhet 
gått väl till, ehuru det utsådda skogsfröet icke i alla afseenden kunde 
kallas förstklassigt och till större delen utgjordes af gran, enär svenskt 
tallfrö icke fanns i marknaden. 

De stora kvantiteter skogsfrö, som numera årligen användas och 
i allt större utsträckning komma att användas inom landet, måste mana 
till särskilda kraftansträngningar för att producera, insamla och förvara 
detta för våra skogars föryngring så nödvändiga material. En af skogs- 
vårdsstyrelsernas förnämsta uppgifter måste därför vara att vid afverk- 
ning af skog söka förmå markägare och afverkare att kvarlämna goda 
och tillräckliga fröträd, samt att söka intressera landtbefolkningen för 
insamling af fröbärande barrträdskottar. Styrelsen, som redan från första 
året af sin verksamhet haft detta mål i sikte, har därför städse fordrat 
som villkor för att en afverkning icke skulle behandlas som lagstridig, 
att tillräckliga och lämpliga fröträd kvarlämnats å hyggesområde, där 
tillgång däraf funnits, samt sökt, dels genom spridande af tryckta upp- 
maningar, och dels genom ingående af aftal med uppköpare af kott, 
arbeta för denna sak. Därjämte har styrelsen velat genom årliga be- 
sparingar samla medel till anläggande af egna fröklängningsstugor och 
plantskolor. 

Man har nämligen redan tidigt känt behofvet af att på skilda ställen 
inom länet hafva stadigvarande och af allmänheten kända plantskolor, 
där såväl de vanliga skogsplantorna som löfträdstelningar för plantering 
i hagar och gärdesbackar kunde erhållas. 

Likaså torde det vara nödvändigt för anskaffande af kontrollerbart 
och inom länet alstradt skogsfrö att skogsvårdsstyrelsen till sitt förfo- 
gande har kottuppsamlingsplatser och fröklängningsrior. Skötseln af 
dessa plantskolor och rior har styrelsen ansett kunna i hufvudsak med- 
hinnas af de respektive länsskogvaktarna, för såvidt bostäder för skog- 
vaktarna kunde anskaffas i närheten af desamma. Då det visat sig 
vara förenadt med stora svårigheter att på ett lämpligt sätt ordna dessa 


rn 


a 
je . - Pad dl ARM Breg i ' ” 
Y AE NR FN a ör FORSEN BIL LA TA byst NA 


213 "SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 908. 


förhållanden genom hyres- och arrendeaftal, har styrelsen beslutat, att i 
mån af tillgång på medel inköpa välbelägna jordområden inom de olika 
skogvaktaredistrikten och på dessa uppföra såväl bostäder åt länsskog- 
vaktarna som fröklängningsstugor samt att därstädes äfven anlägga 
plantskolor. 

Sålunda har under året från egendomen Hinseberg inköpts ett jord- 
område i närheten af Frövi station, på hvilket under hösten uppbrytning 
af plantskola och grundarbete för uppförande af skogvaktarebostad på- 
börjats. 

För torrläggning af försumpad skogsmark har styrelsen, i likhet 
med hvad som skett under föregående år, lämnat kostnadsfri undersök- 
ning, plan för dikning och kostnadsförslag, hvarjämte styrelsen utfäst 


sig att efter arbetets fullbordande och godkännande lämna bidrag utan ' 


återbetalningsskyldighet intill hälften af den för hufvudafloppen beräknade 
kostnaden. Under året ha sålunda 48 dikningsplaner upprättats, om- 
fattande en sammanlagd dikeslängd af 33,369 meter och en beräknad 
kostnad "at 10,532: 53. kronor. 

Svårighet har emellertid äfven under gångna året yppat sig att få 
dikningsarbetet utfördt för skäligt pris, hvarför endast ett fåtal dikningar 
blifvit fullbordade och afsynade. Endast 3,336 meter dikning hafva 
godkänts och har härtill lämnats i kontant bidrag 576: 13 kronor. Läns- 
jägmästarens och länsskogvaktarnas rese- och arfvodesersättning i och 
för dikningsundersökningar belöper sig till 183: 59 kr. ; 

För lämnande af råd och anvisningar i skogsskötsel, oberäknadt 
skogsodling och dikning, har länsjägmästaren varit rekvirerad under 21 
dagar och länsskogvaktarna under 123 dagar. 

Fullständiga skogshushållningsplaner hafva under länsjägmästarens 
ledning och kontroll af arbetet upprättats för tvenne egendomar inom 
länet och påbörjats vid en tredje. 

Till styrelsens kännedom hade kommit 753 fall af skogsafverkning, 
där lag angående vård af enskildes skogar i mer eller mindre grad an- 
setts öfverträdd eller genom afslutade afverkningskontrakt hotad. Af 
dessa hafva i 27 fall frivillig öfverenskommelse om fröträds kvarlämnande 
och markens afröjning och återförsättande i skogbärande skick kunnat 
träffas; i 13 fall har undersökning enligt $ 2 af lagen påkallats och i 
34 fall voro afverkningarna vid årsskiftet ännu så ofullbordade, att sty- 
relsen efter lämnade påminnelser om skogslagens föreskrifter tills vidare 
låtit bero. Utaf de 13 fall, i hvilka undersökning enligt $ 2 påkallats, 
har styrelsen i 4 fall nödgats instämma tredskande afverkare till domstol, 
som i två fall ännu icke hunnit afgifva utlåtande, men i öfriga två fallen 
uttalat sig i enlighet med styrelsens yrkande. 


| 
; 
| 
| 
| 
K 
| 
| 


+ La pa dr SV [CA 
5 Fa LEN pr Ne båd S [Ner 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under året framgå af - 
— nedanstående. sj 
Hufvudräkning. ir 
+ 
Debet. Ke 
Ingående fordringar: 
i banker innestående vid årets början sosossosooosssesssssssens sanna KY;122: 72 el 
TA At ÄT serie Ta ASAT Ps rk 5. ER ALBA SN TERS 3,223: 59 4 
k Spar ASSA förvaltaren SON a Rene orddscesbeo sas, AE Ja Nas 663: 30 10,683: 01 d 
Inkomster : 3 
& 
Fr Statsanslaget för upprätthållande af skogsviårdsstyrelsernas verk- SR 
; RE bag am Sä EE ön kr a Br SAS LE SA KARLN AS ANNAS AE ra Re 4,000: — | 
Statsanslaget till skogsodlingens befrämjande sussoooosssosesnonnsnn- 5,000: — S 
: RRRNASVARTSRISTLEE 2. ons oounnia oc CSE eget SE NR RASA RT 6,085: 65 5 
ffeskallnmpssallskapets anslag? => 2:14 3: 20505 STA Eee oe 2,$00: — 
FlrmStönpets. Se, I ooo a EEE SARAS AREAN nat 272005 — Ad 
LISE tent SER NA RE TNE AE PR ra BET SAG NN SER 795: 76 20,881: 41 wN 
PAGE WALADERIS ÄDIDUERR mos Igor död Sör Lr Sond kun ked Kerttus ds ke Rdr Nee 441: 70 a, j 
Pölkjömda , rattepanpskostnader "> c.o..-udscaoddsssrtres diod tes ie tenor 436: 19 877: 89 | 
Summa kronor 41,442: 31 ”- 
> 
Utgifter : 2 
RR ANRdE E äss ängr bon SNR RES AR ERA E 6,108: 26 Å 
FIRST 2 för le ns Sr dr > Äptasec seg FRE ENA SR AE RAN SA 66: 08 2 
(ER BN AE SRA KISEIERREE 0 > don orre ärr a aerial nr RS SR SE KL. RAIS 1,834: 23 SM 
Styrelseledamöternas resor och arfvoden ss ooommosmssssssaonono on oa 821: 30 -& 
Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas löner, resor och arfvoden 6,272: OI js5.102: 87 > 
Utgående fordringar: Ar 
I banker innestående vid årets Slutsssoosooooooooosusoossseesososssannna 20,072: 60 4 
Förskotterade synekostnader .....s ooossossosserssosssrn sanna Br srci RA 244: 54 "i 
Förskotterade rese- och arfvodesräkningar = oosoooosmssssoo- rt Ja 17: 60 20,334: 74 SN 
RENA SSR TAESÄKSR do ocean akne elle vore REA br AE SES RA ATEN 2.590: 79 "79 
KiRpen RE SIR VET AIG: ola oo ora s dö 2 SN SSI AS REAR SRA AR ella 3,413: 9I 
Summa kronor 41,442: 31 
4 Pappersmassetillverkningens storartade utveckling, inom länet repre- A 
— senterad för närvarande af nio fabriker, har under de senaste åren ställt 4 
stora kraf på skogarnas inom länet afkastningsförmåga, synnerligen som - 
äfven utom länet befintliga fabriker härifrån hämta en del af sitt rå- fr - 
material. E- 
- Dessa kraf hafva hittills kunnat tillgodoses, dels genom hårdt anli- er 
tande af det befintliga skogskapitalet, dels genom minskande af skogs- IL 
7 
CS 
+ - ; 
id 
TEN 


214 -SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


kolningen och den därmed förenade virkesförbrukningen. Endast om- 
kring 24 2 af länets träkolsbehof torde numera hämtas från härvarande 
skogar. 

Jämföres med hvarandra träkols- och pappersmassetillverkningens 
inflytande på skogsskötseln, ställer sig denna jämförelse afgjordt till 
kolningens fördel. Skogskolningen är nämligen, rätt utförd, det verk- 
sammaste medlet att på ett hastigt och för ögat tilltalande sätt få större 
hyggesområden afröjda och att möjliggöra vården af medelålders och 
yngre skogsbestånd genom gallringsvirkets användning. Inom länet 
förekomma visserligen enstaka fall, där kolningen missbrukas såsom ge- 
nom totalafverkning eller hård blädning af unga skogsbestånd, men dels 
torde dylik afverkning i de flesta fall med skogslagens tillhjälp numera 
kunna stäfjas, dels börjar man allt mera inse, att det obetydliga kolut- 
bytet af ung frodvuxen skog icke, trots höga kolpriser, står i något 
gynnsamt förhållande till kolmaterialets framtida värde och det på kol- 
ningen nedlagda arbetet efter nuvarande arbetspris. 

Pappersmassetillverkningen däremot synes komma att utöfva ett 
särdeles skadligt inflytande. Detta föranledes hufvudsakligen af lättheten 
för den om sin skog oömme, penningbehöfvande eller realisationslystne 
ägaren att förvandla densamma i penningar. 

Massved kan hvem som helst hugga och utdrifva efter behag som- 
mar som vinter. Köpare finnas vid alla järnvägsstationer och vatten- 
kommunikationer. Leverantören behöfver, endast i händelse af fordran 
på förskott, binda sig genom kontrakt och varan betalas efter uppmät- 
ning vid leveransplats. 

Då nu detta sätt att omsätta skog i penningar, särskildt under 
sista året, vunnit stor utbredning, hafva äfven de vådor, dylik afverk- 
ning kan medföra, blifvit mera i ögonfallande. 

De flesta trämassefabriker köpa företrädesvis gran eller jämte gran 
en mindre procent tall; minimidimensonen är vanligen 2 meter i längd 
och 10 cm. i topp inom bark; särskildt krokvuxna, rötskadade och 
kvistiga stammar beläggas med rabatt. Under sådana förhållanden med- 
för en afsevärd massvedafverkning på en mindre skogsägares skog en 
dimensionsafverknings alla olägenheter. Förefintliga slutna skogsbestånd 
söndertrasas genom de bättre stammarnas borttagande; undertryckta, 
missbildade och rötskadade träd kvarlämnas och, då en dylik afverkning 
merendels på en gång tages till i större skala, kan affallet och de för 
fortväxt odugliga träden icke hinna tillvaratagas på flera år, utan får 
affallet kvarligga i marken till stort men för tilläfventyrs uppkomna 
plantor, hvarjämte de odugliga träden ofta lämnas att kvarstå som frö- 
träd för en degenerad återväxt. En på så sätt företagen afverkning 


i 


Ng NT 


ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 


kan för lång tid framåt tillbakasätta skogens utveckling och afkastning. 
Har den företagits i medelålders bestånd med god tallinblandning och 
en del bättre tallstammar kvarlämnats, saknas anledning för skogsvårds- 
styrelsen att på kraftigare sätt ingripa för att få röjning i tid verkställd, 
oaktadt det af flera orsaker är nödvändigt att en dylik åtgärd utan dröjs- 
mål vidtages. 

Utsättas slutna och i kraftig tillväxt stadda, under 40-åriga, ung- 
skogar för massvedafverkning, kan en utgallring af de till massvedgroflek 
utvuxna stammarna förorsaka hela ungskogens ödeläggelse. Vid dylik 
afverkning har skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra hindrande ingripa. 

Mot massvedhuggningen i och för sig är naturligtvis ingenting att 
invända, då den lämnar skogsägaren väsentligt högre inkomst än kol- 
ningen, men den om sin skog ömmande jordägaren borde dock aldrig 
lämna ur sikte att en blädningshuggning för detta ändamål i slutna 
yngre t. o. m. 40-åriga skogsbestånd kan åstadkomma för framtiden 


" svårbotlig skada, under det att en väl utförd gallring för kolningsända- 


mål är af största nytta för skogens vård och tillväxtens ökande. 

Skola länets skogar för framtiden kunna tillgodose såväl trämasse- 
industriens behof af råvara som öfrigt virkesbehof, torde en förändring 
i nu använd skötsel af skogen med snaraste böra mera allmänt tillämpas. 
Denna skulle i korthet bestå i vidtagande af kraftiga åtgärder för all 
skoglös utmarks (äfven kärr och lämpliga mossar efter föreg. dikning) 
försättande i skogbärande skick; bättre vård af de unga t. o. m. 40-åriga 
skogsbestånden — således hvarken kalhuggning eller blädning —; an- 
vändande af efter markens bördighet växlande omloppstider och väl af- 
passade ljushuggningar, hvarigenom dubbla skördar af för pappersindu- 
strien lämpligt virke skulle kunna afvinnas den bättre marken. 


Örebro den 17 april 1909. 
På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: 


P. M. Carlberg. 


FSA: Bergvall 


«> 

i 
t 
5 


SY 


” 
se 
VIL 
MM 


INA 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Re. Plantförrådet i de särskilda plantskolorna vid årets slut. = 
Su F EE FS 
ST Gran SEE (Själ AE Ho Ran AGN lll 
ATT 
MA $ SEE H 
é skolad oskolad oskolad skolad | oskolad - 
NT ESANSA, SM 
; ASAT ill STAKE KAT NINA FE HAD FARS rdr SATAN SATA TRE | 3TAr Y 
hr i 
he ; 
Ce AME Gusselby ...... 8,000] — — |25,0000 — -|25,000] 380 | — — — : 
Vv 2 Sköllersta ...| 7,300| 5,000| 35,000] 50,000] 35,000| 60,000]| 200 | 5,500| — 2,000 ; 
) j Summal| 15,300| 5,000| 35,000/ 75,000] 35,000] 85,000] 580 | 5,500 | — 2,000 ; 
2 SVEN embe IG Bör IR STEN Kastanje Björk = 
Så mouth tall tall gran | SA 
er skolad skolad skolad oskolad| oskolad skolad skolad 3 
4 år SKAL AMANIIS KAN SNAr SKA sår 2år (Oe 
Mr Gusselby ...... 240 90 450 = == = 350 = = MK 
ö ; Sköllersta ... — 300 — 200 475 1,500 — 520 30 
AS Summa| 240 390 450 200 475 1,500 350 520 30 3 
I / 
EE 
I - £ 
SN 13 oe Alm Lönn Ask 
skolad oskolad skolad skolad |oskolad| skolad |oskolad it 
i 
STA 2 år 2 år 3: ari| 2-0ar 1-3) ar |, 202 0).3 ARSA 
Gusselby ...... 320 — 400 3,900 | 400 Se 40 2 == 3 
NE 2 
Er 3 | Sköllersta ... -— 740 — 115 — 130 — 15 500 5 
en Summal| 320 740 400: 1450 T.51 1400 MIIO AO 15 500 . 


FOP ER TIRRE SE EI SREST 


ATEN fe 
2 PARES SN Ag SN 
3 ; 


BRASSAR re ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | 217 KS 
Skogsodling och skogsafverkningsmål, handlagda under ; 5 
år 1908. 2 
| Skogsafverkningsmål | ” 
Skogsodlad |Under-' Under- | : å 


hand | cälnin- a - d 
- Socken seal öfver. | söknin-|/ At- | Oaf- |Summa Afverkad 


| 
| : 
| garenl./skrifna gjorda | mål areal | "då 
| 
| 


| kom. | $2 | S 
q | har | ar SJ a AE NG har ar SH 
| 
MAkaly > oocccodssI es | 211 50 DN | RN 24 I 1 | 50 | . 
4 VER PROV 3) 65 2 |—-j 21 — I 5 33 AN . 
fäRskersand 25 IIsg. 30 = — (— — AR I 2 23 50 Pe 
(IE AE 6 | 50 — |——)] — I I 20) — | sc 
TLS a REAR 17 — tr |—l—) — — I 10 = ee, 
Shen ss ooo I — — (-— = = = — I 0 
Ekeby todo issosa st - Sh a fr fr = = I RA ? 
fölärvalla (20 UAE 4 | 20 Ty SEN EN I I 7 — | 3 
: | Fallingsbro -........ 15 | IS — SA — I I 7 50 | 3 
; | Glanshamma ......... 7 - 2 |-i—-l — — 2 12 — | 
r | Grythyttehed ......... 8 | 39 r-I—l—)] — 2 3 24 | 50 | - 
4 Götlunda ...oo....... 86 | 90 — |—]—]| — 2 2 14 KA50:v] & 
| Halsberg so... o- ETTER rd BE Bee EE É 
i Kna SSA 18 so — |J—I—| — | — = = SAP & 
; TEHardeme = ossissoss 3 — — TI == — I 15 50 | 
[EDA SR OSSE SIR 25 | 50 I —— — I 2 83 -— | - 
MEET NSjÖ mood os oosas cl = = — 111 — 3 3 OI 70. | i 
NETnbölS: Ax tylpaesee GRE EUTELO MER Ung SST Pt SN LÄR É 
MRRStFISkOpE Lo ossssoan 3 15 2 I 4 03 — | Tv 
121 ESSEN 10 | — 2 Il—I—] — = 2 Lea 3 
KERONSER o toctnoceo set 26 30 — 21—1 — — 2 12.) 50 | 2 
| Kräklinge ooo... Fc LA vr fen Er ME fn (Er (EPN $ 
fn oo omssrossssrns 14 | 90 — z 5 — I 2 
SESSHnD a sog os AE 77 | 40 JR gg ORG 07 50 | sj 
MErbark oo duons ESA PES CE ES Kar a 2 = ES TRA SN 
Lillkyrka .. å 18 | — I I — — I 3 30] — | WS 
ITimdesberg" o.ooo.c. 3 80 2 rl—| — 7 10 04 — 3 
Ljusnarsberg ......... 19 | 86 I |—]I—] — -— I 8 — | 2 
EE SA So ge o 50 — — — — = = = ===> - 
TT CERN AE 5 — — —- —- —- 5 5 ne VI ert 
INET Rg AS Rosor ds 5 15 — ———— — — = 2=x | 
SSR ERE fa 27 12 = dd il—] — -— I 5 50 | > 
Ringkarleby -......... 4) r Il—=Il—] — = I Tee j 
FKSEESIRV LS öcoocu. — oo — —— — I I Mr e 
SIARLUNGA Iooosooooloon 12 75 2 2 2 dc JORD I 6 10 — | Vr 
tr MElOSA joooootolo 4 — FE EM] KEN EE == SE des =" I 205 
FEYSSkRRE EN doccr done 6 5 — —— — I I 3 = Å 
Tångeråsa ........... 75 70 = Ko I I 7 = | nn 
TIN MES ESA 8 | 50 — |—I—| — = = = | 2 
VETA SAD fr söt RN RNE o 40 5 I — — 2 8 56 25 SE 
ER NT Ur SER RUSE DN 10 — — I—]—)] — -— -— — — I = 
RS Så ae nan skasSn 8 — — |—-i—] — = — = = | 
——— <— O C X— IT TT 
Summa 682 22 | 270 ola I 34 | 75 | 048 10 | ; 
ee 
Lå 
3 Xx 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade revisorer för granskning af Örebro läns skogsvårds- 
styrelses räkenskaper och förvaltning för år 1908 få häröfver afgifva 


följande berättelse: 
Nor I fråga om inkomster och utgifter hänvisas till den af skogsvårds- 
ör ä styrelsen aflämnade af oss riktigt befunna kassaredogörelsen. 
EV Till kulturkostnader har under året användts 6,108: 26 kronor emot 
3 7,384: 21 kronor år 1907; men har därjämte utlämnats kostnadsfritt 
> 271.20 kilogram blandadt tall- och granfrö och till halfva inköpspriset 
- 22.80 kilogram dylikt frö, hvilket tillsammans kan värderas till 947: 60 
: kronor. 
Be. Styrelsens räkenskaper, som af särskild person blifvit siffergranskade, 
- hafva befunnits ordentligt förda och med vederbörliga verifikationer för- 
ke sedda. Och få revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll utan 
RA att finna anledning till anmärkning, härmed föreslå att full ansvarsfrihet 
| beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. 
gr Örebro den 27 maj 1909. 
- NER NGann Cl. Sundin, 

af Örebro läns landsting utsedd revisor. af Kungl. Maj:t förordnad revisor. 
RV R. Montgomery-Cederhjelm, 


af Örebro läns kungl. hushållningssällskap utsedd revisor. 


Nat 


CV 


NEN RA 


M 
Vu y Ma 
42 FR FRA nä fra SR RR 


Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns lands- 
tingsområde berättelse för år 1908. 


Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- Stogsvårdssty- 
styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands  r ns 
läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1908. ; 

Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året af följande ledamöter: af 
Kungl. Maj:t utsedd, borgmästaren och riddaren John Karlsson, ord- 
förande; af landstinget bruksägaren och riddaren E. Heijkenskiöld; och 
af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, ledamoten af riksdagens 
första kammare, grefven och riddaren A. Hamilton. 

Suppleanter: bruksägaren och riddaren L. Lorichs och grefven och 
riddaren Fr. Cronstedt. 


Som länsjägmästare har e. jägmästaren G. Rehlin tjänstgjort, hvar- Zjänste- och == 


jämte jägmästaren I. Fåhreus tillsvidare antagits till styrelsens tekniska fee 
biträde. : 
På grund af länsskogvaktarnas ökade göromål har under året ytter- 
ligare 1 länsskogvaktare antagits, så att deras antal vid årets slut ut- 
gjorde 4; dessutom är anställd en skogvaktare för skötseln af styrelsens 
plantskola. 
Som redan i de föregående årsberättelserna framhållits hafva sko- De cd 
garna inom länet, med undantag af statens, brukens och de större sfogarnasinom 


länet tillständ 


herregårdarnas, icke varit underkastade någon som helst skogsvård. och skötsel. 
De senaste åren hafva dock i det stora hela medfört förändringar till 
det bättre. Någon större skillnad i de enskilda skogarnas tillstånd kan 
dock naturligtvis ännu ej påvisas, men intresset för skogarnas rationella 
vård och skötsel har dock ökats, och med intresset följer väl så små- 
ningom en bättre hushållning af länets skogar. 
Afverkningarna hafva i någon mån reducerats under året till följd 
af de låga prisen å trävarumarknaden, detta gäller emellertid endast de 


220 .SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


gröfre dimensionerna, under det att å de smärre någon egentligen 
märkbar minskning i afverkningens storlek ej förmärkts. ' Särskildt för- 
siggår afverkning af ungskog till massaved fortfarande inom länet i stor 
| utsträckning tack vare de höga pris dylikt virke betingar. 

d Länsskogvaktarna hafva under året genomgått hemmans och egen- 
domars inom länet skogar. Därvid hafva 48,672,11 har skogsmark varit 
föremål för undersökning, af hvilka 7,284,31 har befunnits kala. Skogs- 
vårdsstyrelsen har därigenom än mera bestyrkts i sin uppfattning att 


K k Aertalet af de enskilda skogarna inom länet äro betydligt öfverafverkade. 
G Till belysande af de skogsvårdsåtgärder, som vidtagits af de större 
- skogsägarna inom länet, med egen personal och på egen bekostnad, 


hafva cirkulär utsändts för erhållande af upplysningar i berörda hän- 
seende och hafva flertalet återkommit vederbörligen ifyllda. 

Ett sammandrag af dessa uppgifter, fördelade på länets olika härader, 
finnes å tab. 1. 

Glädjande nog anlitas styrelsens tillsyningsmän alltmera af de smärre 
skogsägarna. Under berättelseåret hafva sålunda länsskogvaktarna, efter 
rekvisition, biträdt å 70 st. hemman, hvarvid c:a 20,600 fröträd utsatts 
å 473 shar till afverkning utsedd mark, 66,5 har hjälpgallrats samt 151 
har genomgåtts med blädning, hvarjämte länsskogvaktarna under sina 
NN inspektionsresor gifvit råd och upplysning angående hyggesröjningar m. m. 
; Länsjägmästaren har dessutom lämnat begärdt biträde under 7 dagar 
. åt 2:ne större skogsägare. 

: Åtgärder för Liksom under de föregående åren hafva plantor och frö utlämnats 

Re ef gratis åt mindre skogsägare för skogsodling af mark, afverkad före 1905 
a och åt andra för half eller full afgift. Som tallfrö ej kunde anskaffas 

under berättelseåret, syntes en viss obenägenhet att företaga sådd med 
enbart granfrö göra sig gällande, hvarför frörekvisitionerna ej omfattade 
mer än 311 kg. frö. Det utdelade plantmaterialet öfversteg dock ej 
| obetydligt föregående års och uppgick under året till 350,310 div. plantor. 
Ar Af tab. 1, 2, 3 och 4 framgår: att under året skogsodlades under 
4 styrelsens ledning 263,; har genom sådd och 48,6 har genom plantering; 
att genom utdeladt skogsodlingsmaterial under skogsägarnas egen ledning 
skogsodlades 47,; har genom sådd och 21,4 har genom plantering; att 
utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen skogsodlades å de enskilda skogarna 
736,25 har genom sådd och och 107,50 har genom plantering; och att 
| under året med skogsvårdsstyrelsens kännedom utförda skogsodlings- 
br arbeten inom länet omfatta i sin helhet 1,047,25 har genom sådd och 
177,5 har genom plantering. 
k Den af de enskilde utan bidrag skogsodlade arealen är ej så synner- 
| ligen stor, men torde detta bero på bristen af tallfrö. Årets kulturer 


i 

i 
- 
; 

. 

i 

| 

; 

| 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 221 


hafva i allmänhet gått väl till. Under kulturtiden hafva förutom de 3 
länsskogvaktarna 4 st. plantörer biträdt. 

I skogsvårdsstyrelsens plantskola, belägen å Viksäng, invid Västerås, 
hafva utsåtts 10 kg. tallfrö och 9 kg. granfrö, samt omskolats 41,172 st. 
granplantor, 355,135 st. björk, 4,000 diverse utländska barrträd och 3,000 2 
ekplantor. Af oomskolade plantor funnos vid årets slut 300,000 tall- 
plantor samt 1,031,000 granplantor. 

För spridande af kunskap i skogsvård har lämplig skogslitteratur Jfrsärder för 
utdelats. Till folkskolorna för utdelande åt skolbarnen ha utsändts fäbars Å ka 
7,000 ex. af jägmästare C. A. Hollgrens skogsodlingskatekes, hvarjämte skogsvård. — 
styrelsen utdelat 100 ex. af Skogsvårdsföreningens folkskrifter för åren 
10905— 1907, 5300 ex. af samma tidskrift för 1908 samt 100 ex. af den 
af extra jägmästarna E. Haller och H. Julius utgifna lärobok i skogs- TG 
hushållning. V 

Länsjägmästaren har därjämte hållit 1 föredrag på en af hushåll- år 
ningssällskapet anordnad småbrukarekurs, samt en föreläsningsserie om så 
40 timmar i länets landtmannaskola vid Tärna, hvarjämte eleverna där- 
städes under länsjägmästarens ledning företagit en studieresa till Bjurfors 
kronopark. Dessutom hafva såväl styrelsens tjänstemän som tillsynings- - 
män vid sina resor försökt intressera skogsägarna för en rationell 
skogsvård. 

Under året hafva 127 st. afverkningar i strid mot lagen angående Afverkningar — 
vård af enskilda skogar inrapporterats; af dessa hafva 8 st. ej föranledt nd << 
till någon åtgärd. Undersökning enligt $ 2 af skogslagen har hållits å = 
8 skogar och förbud för afverkning har hos Konungens befallnings- = 
hafvande utverkats för 9 skogar, af dessa äro 4 instämda till domstol - 
och oafgjorda, 4 st. hafva insändt borgen och ri är genom utslag för- > 
pliktad sörja för återväxten. - 

Inalles hafva under året till styrelsen inkommit 103 st. borgensför- 3 
bindelser. Dessutom hafva 2 st. genom utslag blifvit ålagda att anskaffa 
aterväxt. 

Vid årets slut funnos 60 st. oafgjorda ärenden rörande återväxt- 
skyldighet. 

I 33 af länets 68 socknar finnas skogsvårdskommittéer tillsatta. Skogsvårds- = 

Några af dessa kommittéer hafva insändt berättelser öfver tillståndet a ; 
i socknen och därstädes under året utförda afverkningar. Kommittéerna + samhet. i 
hafva dessutom tillhandahållit blanketter för frö- och plantrekvisitioner, , 
samt biträdt styrelsen med upplysningar angående förhållanden inom ; 
respektive socknar. q 

Styrelsen har på ordförandens kallelse sammanträdt 6 gånger, den  <Siyrelsens 5 


: : öl sammanträden 
6 februari, 30 april, 29 juli, 5 aug., 27 september och 3 december. Och FA 


NI de 


| SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


er Styrelsens inspektionsresor hafva omfattat 9 st. enskilda skona pr. 
3 hvarjämte styrelsen och tekniska biträdet närvarit vid skogsvårdsstyrel- = 
I | sernas kongress, som pågick i Stockholm under tiden 10—17 december. SN 
MES osväras- Antalet under året diarieförda tjänsteärenden hafva utgjort 9607 SEKT 


2 oa förutom alla rekvisitioner af frö och plantor. 
| Expeditionen har varit tillgänglig alla förrättningsfria söckendagar 


—tjänstemännens 
förrättningar. mellan 10— 3. :Z 
28 c Styrelsens tjänstemän hafva under 86 resedagar inspekterat afverk- 
Re ningar, skogsodlingar, biträdt styrelsen vid dess tjänsteresor, samt när- e 
INNEA J 5 El -5 N 
SF ; varit som styrelsens ombud vid de syner, som af länsstyrelsen förordnats. : 
= Styrelsens Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa ; 
SD finanser. af 31,436,27 kronor, rörande hvars användning styrelsen får hänvisa till E. 
; denna berättelse bilagd kassaredogörelse. & 
FS Västerås den 22 april 1909. 3 
EE På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 
pe John Karlsson. RS Så 
3 TREA | 4 Gustaf Rehlin. É : 
- a | 
3 
2 d 
AG 4 
Eo k 
2 va 
S py 
Ta 4 
Er ; 
VN é 
JR é | 
08 
re 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 223 


Tab. I 


Vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättrande utan 
bidrag af skogsvårdsstyrelsen under år 1908. 


| | Gulls | Markbe- Dik | Bäck- | Plan- | SE 0 sådd | Re Se 
Härad 8 redning : PiDE rensning tering | Rött ve sl C 
tering mark | | & 
| har har | m. | m. | har har har | har | 4 

| | | | | 

Wefabkundra. ..occ..cc| la = = TA SM FEAR ee 3,00 5,00 | | 
| SVETS RES 70,00 | — 250 | 5,00 1,00 5,00 11,00 | + 
| Snefringe ............ | 300550] — 28,co1 3,725j 4150] II,50 11,00 | 131,00] 153,50! : 
| Ytt. FöjuUrDO Nn oto 80,00 | — 23,00 = | — | I5,00 3500 | 9.00) 27,00 å 

BYkErbO dig soc oa | 238po]. > TI500 | 84 GON = ILE SLSo 7,50 | 88,00]  1OI,00 4 Gå 

Skinnskatteberg ...| 959,50] 31,50) 4,085| 3,228| 3,00 | I1I,00 | 158,00] 172,00] 

BREED O Ro vSsr seeks | 192,00 | 15,00 | —1,400 | — | 9,00 2,00 | 39:00 50,00 | - 
IRVAPNSbro:..spooxoc- I 36,00] — 600 | — | — RN VE 25,00 | q 
| Norbergs ............ 480,00 | EN = | — li0e0 | 188,00 | 194,00 | X 
[ARLOEStUNS jo. ses 44,00] 75:00 | 200 4700, |; + 2500] = 42300). 48,00 | ; 

STI SI LENE 2 VARAR I 30,00] — 15,00] wi — | — | 4,00 46, 25 | RKO 

ES VUNAER DERA [SERA NEN GA IEA pöl REA 7 RR | 

PER TR on 349,00 | IOI,00]| 3Z43y| — | — =S 2 

Summa :2,729,00 |- 314,50 | 18,554 | 8,376 | 57,00 | 50,50 | 736325 TA z 
abs É. 
Under ledning af styrelsens tiänstepersonal utförda skogsodlingar ; 
år 1908. - 
> hb 
ata Gran- Plantor, stycken | SEnESpdlAd fins | N 
| Härad Iskogs- frö Bör | É 
jägare ks: oll Tall Gran | Lärk | Björk Sådd | | Plant. Fund 
| | 

FRRGRArA Sa SE 15,5| 29,000] 18,000] — 500) SALA SOL ITS:slE2:601 öm - 

"STUB e SRA SE | 5 3,0) 24,500] 4,500] — FÖRSONA 330)! 518 8,8 | i 
IOReRIage .b..s oms set 11 | 20,0] 16,500| 23,300] 1,500) 12,000] — | 20,0) 10,7] 30,7 | + 
| NEC Tjurbö 2 sco Zl -— — sulnsoval 35 F—" 1. 0;6 0,6 | = 
INGET DÖ Iöaobelarvors PET | 26,0] 50,200 12,700/ == 600) 100, |"260;0) 247 38,7 | p. 

INORSHO s UrR 9 | 50,0] 9,000] 6,000] — | 2,000] — | 500] Jå 5304] 
| NApnsbrö oo pås [ne 2,0] — — | — — | = | 20 2,0 
HNOrbergs fa ov es 12 | 51,0] I1,000 1,000/ 50] — | 25 | 2 0 RR I ND 
INEKOrStana At od 3 | 3,5] — ES SR — | —|] I355l| — | 1355 5. 
ES tm fänas obe 6 | 55.sl 500] 500) 500] 500] 50) 55,5) 0 5509] S 

Off Fjurbo. ibn. ss 3 18,0] — — = = EH bee a 18,o é 

NUET FA fat NG 3 IG [a Sal SÄ PG EDA IE EN RT ae fr 


| Summa | 73 | 263,5 140,700! 66,200 2,5501| 33,600] 260 | 263,5 48,6 312,1 | 


204 


Labs 


Genom styrelsens bemedling utförda skogsodlingar år 1908 
under skogsägarnas egen ledning. 


> SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Antal 3 Plantor, stycken PKOgsodlad mar 
2 Granfrö har 

| Härad skogs- 
| ägare | kg. Tall | Gran | Björk | Sådd | Plant. | Summa 
aa bun dras ne a I — — 45,000 | —2,000 = 9,4 9,4 

STEndej break 2 TO 4,000 = 10,5 0,8 11,3 
IV RDjur bor Mö: sd I 7,0 | 25,000 | 25,000 — 7,0 10,0 17,0 
ITOrStunaEsEesSe Te: I 30,0 — = = 30,0 | — 30,0 
STOD EU GR AEA I — 6,000 = = — | 1,2 | 1,2 
| Summa 6 AT35 | 31,000 | 74,000 2,000 | las | 21,4 | 68,9 

SAGA 


Sammandrag öfver inom länet utförda skogsodlingsarbeten 
under år 1908. 


Skogsodlad mark 


Hara d her a 
Genom Genom SN 
sådd plantering 

Så DEN NED a ka har a rå EN BRA RA JARAE Br AS SPA SA SR ARSA CO CE 20,5 29,0 49,5 
SITER Ce öra serve KeA FE RR FEEL SSP RK fate 18,5 12,6 31,1 
SSTIEfLATA CARAT AE oe ERA 7 fatt RSS EG RNE I 51,0 330 184,2 
AS Bf oe NGAN HUR VN FA ERA SR AR ATL SA LETA 16,0 28,6 44,6 
[ÄNGEL OBE SMR NA d:r ee a INS DNS 114,0 2557 139,7 
FI KATTIS K ATS DET SSA fr AN cis fre rs std le ss tor SA Äg 158,0 14,0 7 172,0 
NOTER OSV SANN ON ar ER KAST SR RA 89,0 14,4 103,4 
Na SNS BIOE SG ASTA RT ER rna a rad Es ASA 2710 = 27,0 
INVOTD EIS Ste SNR rn Dre st ort oe raR a SE NEN 39,0 6,4 245,4 
KINOT SKUTT AE stt RER VA vs LERA ES sie son MANAS a 85,5 | 6,0 | 91,5 
Simtuna ASSR ER der RA arts Vad € SRA KAST DEAL UN E 101,75 5,6 107,35 
ÖRE Inn OSS RA RRRE AR narkos allt e fe ERS 18,0 | — | 18,0 
VILA 15 gr AR a SSR 0 SKAR LR, ÄRE I Sr Er ol sta RR | 9,0 2,0 I1,o 
Summa 1,047,25 | ; EJJAS | 1,224,75 


+ Daraf Ike: 


tallfrö. 


< ” 
WIF OP SE ES SEPT 


3 - je ; &. 

é Å L 

hn ATA a RS FRE RNA VÄRT et SÅ Fr SSG 2 
|: NE, FRyk TÄNK 


Ave AE Z i vc d BR (LSE AA 3 V ” 
2 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- 


N: område Kassaredogörelse för år 1908. 
RR : Debet. 

Ingående balans: 
q Behallnue Kant dit IOO fr nere or snokr stad Se oss bö dor sed S FEL a SEEN USS ne 


Anslag : 


förta or bran busalln mn gssallSkapet Goose det oc sr AS Ke Loans GKS 2,500: 


: t > SÅ EL VE Vag a BÄRARE ARE USA, BASAR SL AN) SCR SKA FINS ENN, 1,500: — 
Blatshitiras; for Styrelsens Verksamhet: Jos sssskusdessedennen or srsskrsrs 4,000: — 
= > >; skogsodlingens:beffamjant(l€& «,...desessa-cssoeser sansat 4,000: — 
FIRGESKATUSa IDLE Te, 055 CA. Sh HpdL INS NE SERE Lien Eke saa Sejr SRS sr se SSE 8,025: 63 
Inkomster: 
q Upp- :och;aiskrifpingstanta för, ar (I009- rcs.ss-sssöksrssenssrt vete 350:-07 
Orsa PLaItOF, IKOT HE. ID: vo sstgs ee ce sup öe sr SEUNRES Färs SST sir 1,703: 20 
WE LCevereringar': i 
, Rättegångskostnader för !/, och !/s mtl Skälby n:o 3 si......... 175: 43 
Er. > Sri fer Ao Vr Fullstar n:o 27 ochi 4 196: — 
k Synekostnader för !/, mtl (Öfver I Sale CnIG rd os ste En FARK AA Seal 52: 24 
: > 1 Lärar as I EIGd BO: SAC 3, sees dess sd nn ne ENG SSE 81: 60 
4 > SP TIA TD For JE AA fr TURE ER Se de betr SERA SES DEE nee ANI ES ElI3 15 
> 1 /;e ocktö/3; mtl Skälby n:o.1 och AMS SSE 90-07 
> 3 "/,0 mil Sör ÄSsbod n:o SA NT NR SN 
Sva SN SIMONS BO 27 SE gaser SE Ägs sr SR 66: 16 
d fa rd + >» Gärsta EN AR > Arr RE te 87: 30 
Saldo: 
NCC GRGBArEDS) FORE TAT oo. SIE us eetss pbk Sk Uypyng Eira äpr sel SAN SS AR RASA SA SKA 
- Summa Kronor 
Kredit. 
Utgifter; 
ERE TT OLE ER ser OR ERNER SEN SS RASEN RN SER SAL SR root oa SS HANS oe 
Penstonsafgifter för lansskogvaktarga fc va. sssessadebssgsssssksrstrs 190: IO 
A Reseersättningar : 
SLYTEISEIN 030” SA odocEde de grad epor Yrleate öden ss er ASKR ASESTe I,OIT: — 
EJ ATASKEM ANDEN > sor cöcbevssekse sr dre snASE SORAN 1,391: 06 
REMSIDASKOStHACEN.— 4900 sd se anis RNA SARS EN oa 82: 10 
d Tan sskoOpvaktarna. —3.oscceserndecpnn kad seas kastnesSne Re 2,620: 85 
BIANLOTELNA. «a cuo Jopird 0 c osv sang Snr SNES NEN ANS KRAAE ee 479: 33 
MERA HOI: 57 ootlT be oe s bal SAR ang ANSER NE RS VENSK EIG SCR SN sa Sd 7: 50 502 VA 
Transport Kronör 13,482: 84 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 


20,925: 63 


2009: 7 


837: 80 


342: 19. 


31,436: 27 


15 


> 
Ad 
' 


RA Si ad a KR Nang 


” SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 


008 Vv 


Transport Kronor 13,482: 84 


Understodgesmtsssi bean Na. AN SRA Ass NN JAG CEASAR 300: — 
Un dersoknun gskoStnäåCleT-e a Aas ss AS ss ska ös selsaallsLsinlis a js etsas skrin 270: 61 
Rätte 2 an dSkOSn ACER Mi. veg pist se SS SSI ie a le spe ha a dans Sats ET larebee 803: 44 > 


Skogsodling: 


BEER SSE SER SO SEE eV EE OS Sä SER 


inköp och reparation (at medskap Est dc ss 


3 Plantskolearbeten Slle are le) 512 STEL ee fo fbis) es olja js! ste lefeja ata ealel ara bis lBele ls 1,893: 33 3,220: ST i 
; Åtgärder till spridande af kunskaper i skogsvård ........ssssssss0s 1,828: 45 j, 
Expenser: . g JAR 

iFlyra safrexpedinonslökalt StSSSANtesNSSSSaSsseesaaS 300: — Rö. 
ATelefÖn atoll ET mäss. enkes sl sc Sys fkalas re Se CI ASEA Ara. 599: 69 : 
Bran dförsaknin Op t Secs bossen ARR rose ARA SN (ÖS ; 
iörycknin oskostnades su .v..sssn esset stads SSA 323: 33 
IIDVENATIEL ASSR oll ksli glede ip sl esin a SGD kö rf Seen eka AS AA S 
lUmifonmSeKe Brera a NES SEE Seetstebigels 272000 | / 


Skrifmaterial, annonser, bokband m. ms .........v 180: 60 I SSI TOR fe se SN 
AAA SES LR 


Afskrifningar: FAR d 


Synekostnader för Skeftrunna, Granhammar och Ärligbo SERA AR SATAN 23352S0 CS 
Utgående balans: SATA 
Behållning: AE 
Innestående på upp- och afskrifningsräkning ssssssssssssssssrr rss 9,300: — NG 4 
Förskott: 2 
Synekostnader. a illinge och Nickebopms ss ee 136: 10 9,436: 1035 3 
: Summa Kronor 31,436: 27 c å 
Västerås den 10 mars 1909. , NS 7; 2 
Oo Oo -. 2 

På skogsvårdsstyrelsens vägnar: : S 

John Karlsson. ; 

; ; (a 

Gustaf Rehlin. ar 
vä 

4 


VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227 


Revisionsberättelse. 


Undertecknade, utsedde revisorer för granskning af skogsvårds- / 
styrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde räkenskaper och = 
förvaltning under år 1908, få efter fullgörande af nämnda uppdrag därom 
afgifva följande redogörelse. 

Den af skogsvårdsstyrelsen uppgjorda och till länsstyrelsen såsom i 
bilaga till årsberättelsen aflämnade kassaredogörelsen för revisionsåret - 
hafva vi granskat och funnit den vara med räkenskaperna öfverensstäm- 
mande. Likaledes hafva vi genomgått de vid styrelsens sammanträden 
förda protokoll äfvensom årsberättelsen för år 1908 och därvid funnit $- 

att, ehuru styrelsen vid sammanträde den 6 februari nämnda år åter- Jå 
: kallat det jägmästaren I. Fåhr&us den 6 december 1907 lämnade för- 
| | ordnandet att vara styrelsens sekreterare och kamrerare, såväl protokolls- 
föringen som kassaförvaltningen fortfarande under året af jägmästaren 
Fåhr&us handhafts. 

| I innevarande års räkenskap böra 4 kr., som efter utanordning ut- 
betalts till öfverjägmästaren U. Wallmo enligt verif. fol. 100 för transport 
af saker vid resa till Simonsbo i Skinnskattebergs socken, hvilken resa . 
| verkställts den 1 juli 1908, uppdebiteras, då enligt gällande resereglemente 

nämnda ersättning icke skall utbetalas. re 

Då räkenskaperna äro ordentligt förda och verificerade få vi till- 
styrka full ansvarsfrihet för 1908 års räkenskaper och förvaltning. 

Västerås den 12 juni 1909. 


Gust. E. Lewenhaupt 


af staten förordnad. 


J. O. Bergstrand Gösta Palm 


för landstinget. för hushållningssällskapet. 


IA 


I anledning af innehållet uti förestående berättelse får Skogsvårds- 
styrelsen anföra: 

Jägmästare Fåhreus har vid omnämnda sammanträde af styrelsen 
antagits att tillsvidare tjänstgöra såsom dess tekniska biträde mot er- 
sättning enligt ingifvande räkning, som af styrelsen godkänts. 


anlita vare a länsjägmästaren eller dess tekniska biträde, hvilka? én dö 
skola vid styrelsens sammanträden närvara. 2 

På anmodan af undertecknad, ordförande, har Fåhreus, som därför 
ställt godkänd borgen, åtagit sig att sköta styrelsens räkenskaper och 
handhafva CS SR medel. 


erinran icke böra föranleda. 
Anmärkta 4 kronor komma att i innevarande års räkenskaper 
inflyta. 
Västerås den 21 juni 1909. 


På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


I 


John Karlsson. 


FE CCREDOGÖRELSE 


FÖR 


SKOGSVÅRDSSTYRELSENS I KOPPARBERGS LÄNS 
- LANDSTINGSOMRÅDE VERKSAMHET 


c ö JÄMTE 


KORTFATTAD FRAMSTÄLLNING 


OM DE ENSKILDA SKOGARNAS INOM LANDSTINGS- 


- OMRÅDET TILLSTÅND OCH SKÖTSEL 


ÅR 1908 


EN Sva SÅ MÄN - n 
Se 4 på NAV EN - JAGA bt Al 
4 3 : HYPA TT METER EA F NET SKIN PT SDR, Ua SET SINE IE TTR Pn ERRSESN ET Dr 
V AS ö WES Ts NRA SSE ALE RAG URNA LE RÖR ER TAN 
N > 2 as Ne id t (STAG OM NSI 
: j Lang 


tt 


3 & SVR 


TA I ERA 
NE Ioppalergs VER 


ES | V 
CK SS arnod I 
kola 1:1500000 
$o Ja Yo 


Oc SI 


so 60 ge 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Vid första 3-årsperiodens utgång med år 1907 återinsattes samtliga 
styrelsens ledamöter, och har styrelsen under arbetsåret 1908 haft fö 


landstinget vald ledamot: riksdagsmannen Joh. Ström, af hushållnings- 
sällskapet utsedd ledamot: godsägaren G. Ros samt suppleanter utsedda 
af landstinget: skogsförvaltaren A. Landgraff och af hushållningssällskapets 
förvaltningsutskott: direktören B. Torssell. 

Som konsulterande biträde hos styrelsen har öfverjägmästaren W. 
Teden tjänstgjort. 

Som länsjägmästare har varit anställd e. jägmästaren W. Dybeck 
samt som sekreterare och kassör landträntmästaren V. Högberg. 

Sex ordinarie och två extra länsskogvaktare hafva under året varit 
i styrelsens tjänst anställda. 

Under berättelseåret har skogsvårdsstyrelsen sammanträdt 6 gånger, 
från hvilka sammanträden, förutom beslut angående löpande ärenden, 
antecknas beslut om inköp, för att som naturminne bevaras, af c:a I har 
skogsmark under litt. 3 Na 3 Nd i Hornberga by af Orsa socken, enär 
sagda mark är bevuxen med ett, såvidt hittills är kändt, enastående 
bestånd af ormgranar. 

Vidare antecknas från styrelsens protokoll beslutet att uppdraga åt 
ordföranden, att hos öfriga skogsvårdsstyrelser i riket efterhöra om icke 
äfven enligt deras åsikt behofvet påkallade ett gemensamt möte mellan 
rikets skogsvårdsstyrelser och tjänstemän för öfverläggande angående 
frågor af gemensamt intresse, ett förslag som vann så godt som enhällig 
anslutning och resulterade i mötet med skogsvårdsstyrelserna i riket 
under december månad 1908, öfver hvilket finnas särskilda förhandlingar 
från trycket utgifna. 

Skogsvårdskommittéernas antal har ökats till 25, och hafva dessa 
kommittéer på sina ställen börjat visa större lifaktighet och understödt 
styrelsen i dess sträfvanden för skogsupplysningens främjande genom 
anhållan om föredrag i skogsfrågor och på sina ställen genom anhållan 


Skogsvårds- 
|- styrelsens sam- 
: = é : ERS 4 mansättning, 
jande sammansättning. Ordförande: landshöfdingen Fr. Holmquist, afsammanträden 


m. m. 


Skogsvårds- 
kommitteer. 


<q 


TTT Sar SV PTA 


TE UR FIS OT IE ST EA TER TOR AS ET I IE 
é ETS ? ES EE 


SPE IDE LEG ITE RA tt ARSARGE SIST VAR VAS SENS Sj a? JAR SR INGET I SARS. "TY SERA 
£ ADA a cd d ne M ” Ca 


Skogsupplys- 
ning. 


232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


om styrelsens ingripande mot afverkningar, som enligt deras åsikt borde 
på annat sätt utföras för att vara lagenliga. 


Ännu återstå dock 21 socknar, som hittills icke tagit sina rättig- 
heter i akt att genom dylika lokala institutioner komma i mera direkt 
beröring med styrelsen och i åtnjutande af de förmåner i form af mark- 
berednings- och skogsodlingsredskap, afsedda för kostnadsfritt utlånande, 
hvarmed styrelsen förser samtliga i länet arbetande skogsvårdskommit- 
téer. Markberedningsredskapen — finnplogen m. fl. — hafva hos vissa 
kommittéer under höstmånaderna varit i flitigt bruk, hvilket med hänsyn 
till det om än sparsamma tallfröår, som inträffar våren 1909 i vissa 
delar af länet, är att med erkännande anteckna. På detta område skulle 
genom kommittéernas försorg mycket kunna uträttas. Årsberättelse har 
inkommit från 18 kommittéer. 


Det år 1906 påbörjade kartarbetet i sammandragen form öfver länets 
olika socknar har äfven under året fullföljts och har utöfver i 1907 års 
berättelse angifna socknar sammandragskarta utarbetats för Hedemora 
socken i skala 1/20000, hvarjämte andra sockenkartor kompletterats 
så att för närvarande goda öfversiktskartor, på hvilka byrutor och de 
särskilda hemmanskogarna mer eller mindre fullständigt inlagts, finnas 
för 42 af länets under skogsvårdsstyrelsens uppsikt stående 46 socknar. 


Dessa kartor reproduceras genom ljuskopiering och äro till ovärder- 
lig nytta vid tjänstemännens och länsskogvaktarnes arbeten i skog och 
mark. En del skogsvårdskommittéer äro äfven försedda med dylika 
kartor öfver sina tjänstgöringsområden, och äro dylika ljuskopierade och 
färglagda kartor öfver respektive socknar under utarbetande till samma 
skogsvårdskommittéers tjänst. 


Att tillgång på tillförlitliga kartor skall verka lifvande på intresset 
för skogen torde ej kunna bestridas, enär fullständig kännedom om 
skogsmarken därförutan ej kan ernås. 


Under året har med tillslutning från de 7 nordligaste skoldistrikten 
i Öster-Dalarna en 5 dagars skogsvårdskurs för folkskollärare och folk- 
skollärarinnor hållits i Orsa mellan den 18 och 22 maj. Kursen som 
leddes af länsjägmästaren hade god anslutning i det att af 51 ordinarie 
lärarekrafter i de skoldistrikt, som detta år voro inbjudna, 38 stycken 
tagit tillfället i akt — ett intresse för skogssaken i dessa orter, som 
bådar godt för framtiden. 


Kursen afsåg särskildt utbildning i plantskoleskötsel, sådd och plan- 
tering af skog, allt för att möjliggöra det lärarna själfva kunde leda sina 
skolbarn vid de planteringsdagar, som med hänsyn till riksdagens beslut 
torde blifva obligatoriska vid hvarje folkskola. 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 233 


Undervisningen var delad i teoretisk och praktisk, i det dagligen 
2:ne timmar voro anslagna till föreläsningar, hvarefter de olika skogs- 
odlingsmetoderna demonstrerades i marken; sålunda gjordes en dag ut- 
flykt till Kumbelnäs flygsandsfält i Wåmhus socken, där klämplantering 
demonstrerades, en dag utflykt till Färnäs i Mora socken, där plantering 
i öppna och fyllda gropar genomgicks, hvarjämte planteringar utförda 
föregående vår togos i betraktande och visade dessa mycket lyckade 
resultat. Vidare företogs spettplantering en dag i Orsa och anlades 
under en dag en plantskola därstädes, där såväl sådd som omskolning 
verkställdes. På sista dagen anordnades med c:a 250 skolbarn en sådd- 
och planteringsdag vid Tallheds fäbodar, hvarvid kulturarbetena leddes 
af kursdeltagarna. 

Mellan den 5 och 17 oktober anordnades en skogsvårdskurs i Wi- 
karbyn, likaledes ledd af länsjägmästaren, för 36 deltagare och medde- 
lades där såväl teoretisk som praktisk undervisning i skogskulturarbeten 
af olika slag, hvarjämte deltagarna fingo utmärka fröträd under 1 dag 
och verkställa hjälpgallring likaledes under 1 dag. 

För plantering och plantskolearbete nödiga lådor och bårar m. fl. 
redskap tillverkades vid kursen, hvarjämte en enklare sollafve iordning- 
ställdes. 

Mellan den 7 och 22 februari företogo länsjägmästaren och läns- 
agronomen en gemensam föreläsningsturné genom länet och höllos under 
denna tid föredrag på 14 olika platser. På hvarje plats hölls ett före- 
drag såväl i skogsvård som landtbruksskötsel samt visades därvid skiop- 
tikonbilder belysande föredragen. Anslutningen till dessa föredrag var 
ganska liflig i det de åhördes af 1,563 personer eller i medeltal per 
föredrag 111. 

Föredrag har vidare af redaktören för > Skogvaktaren> C. A. Gustafs- 
son hållits på inalles 60 platser, därvid 2,232 personer kommit tillstädes 
eller i medeltal pr föredrag 37. 

Skogsexkursion, ledd af länsjägmästaren, har under året hållits i 
Äppelbo socken efter anhållan hos skogsvårdsstyrelsen af därvarande 
skogsvårdskommitté och var deltagarnas antal 25. 

Praktisk vägledning i skogsvård har för öfrigt af länsskogvaktarna 
meddelats till ett stort antal personer, som vid deras besök på skogarna 
i de olika socknarna slutit sig till för att få några råd eller praktiska 
anvisningar i skogsskötsel, en verksamhet som kanske har den största 
betydelse för åstadkommande af en ändring till det bättre. 

10 timmars undervisning i skogsvård har på styrelsens föranstal- 
tande meddelats vid länets folkhögskolor, vidare att nämna 3 dagars 
exkursion till skogs med Mora folkhögskolas elever och 4 timmars teo- 


> SN SER rr 


mn ES ANT FELIPE Av 


fa 3 a 


Skogsodling. 


234 ” SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


retisk undervisning i skogsvård vid hvar och en af 3 utaf hushållnings- 
sällskapet anordnade landtmannakurser. 

Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva i 4,000 ex. utdelats gratis 
genom skogsvårdskommittéer m. fl. 

En broschyr om insamling och hemklängning af tall och grankott, 
författad af länsjägmästaren, har af styrelsen utgifvits i en upplaga af 
13,000 ex. samt genom skolrådens ordförande utdelats till alla folkskole- 
barn i tredje och fjärde klass. 

Till en hvar af deltagarna i kursen för folkskollärare utdelades ett 
exemplar af Haller & Julius skogshushållning samt till en hvar af del- 
tagarna i skogsvårdskursen i Wikarbyn ett exemplar af samtliga utkomna 
folkskrifter. 

Uppsatser om skogsafverkning, markberedning samt kottinsamling 
och hemklängning, författade af länsjägmästaren hafva förekommit såväl 
i ortspressen som landtbrukstidskrift för Dalarne. 

Skogsvårdsstyrelsens expedition, Helsingtorget 2, Falun, har under 
året dagligen hållits öppen 10—2 f. m. och 4—6 e. m. 

Den första och sista i hvarje månad samt för öfrigt hvarje förrätt- 
ningsfri dag har länsjägmästaren därstädes träffats i och för konsultation. 

Skogskulturerna för året hafva måst betydligt inskränkas beroende 
på brist å användbart skogsfrö. 

Då inom länet något mera afsevärdt tallfröår ej förekommit sedan 
1903 och något rikligare granfröår ej sedan 1904 var detta att vänta: 
Som vidare det frö, såväl tall som gran, hvilket salubjöds våren 1908 
var af tvifvelaktig beskaffenhet och styrelsen sedan 1907 hade besparing 
af relativt godt skogsfrö, beslöt styrelsen med hänsyn till hvad ofvan 
anförts och till det höga priset 15—18 kr. pr kg. för tallfrö, att för året 
ej göra något fröinköp, utan i stället inskränka på skogsfrösådderna och 
så mycket som möjligt bedrifva kulturerna genom plantering, hvilket 
skogsodlingssätt dock i länets flesta delar är opröfvadt för att icke säga 
okändt. 

Den planteringsmetod, som användes vid årets kulturer var spett- 
plantering och plantmaterialet 1-åriga oomskolade tallplantor. 

Vårkulturerna togo sin början i Södra Dalarna den 11 maj och 
voro i allmänhet afslutade den 3 juni. I Norra Dalarna började kultur- 
arbetena i allmänhet 10 dagar senare. Sist eller den 27 maj började 
kulturerna i Lima samt afslutades äfvenledes sist där den 13 juni. Kul- 
turerna utfördes i allmänhet på 3 veckor från den dag de påbörjades 
på orten. 

Hos 66 rekvirenter utfördes under våren skogssådd och plantering 
å tillsammans 308,54 har. | 


sl | Fröåtgång | Plantåtgång = | Ytvidd | | F 
PA SE RR LE I 5 E 
å c = öl vu I Vid arbetet förbru- i 
I Tänsskog- | = [27 5 Su ar | | 
s é | & [23] Tall | Gran! S:ma | Tall (Gran| S:ma | 22 =/==/ Sma | kade dagsverken | 
TR a CE | |= ce || | 29 3 
ss IgG == | | 
2 | 2 | | 
| | Kz. | Kg Kz. St | SE | Se | Har | Har Har | Mans] Kvins Barns Smal - 
= | | E 
| z 
Kopparbergs... 21 | 61) 14,70 14,03 28,73 |136500/20001138500 ”74.5:| O,6 75,27) 423| 114! 32) 560! Br. 
2 i I I ma 
Vesterbergsl...| 18 | 54) 19,90! 17,60 37-50) 28050! — | 28050 59.40! — | 59,40) 178 78 172 428 & 
fSljans.........| g lagl. Se fal Neal — Er — 8 la 29 71| 166) 20) 257 
I Mora Vansbro| I| 16] — | — — [110000] — |1II0000: 32,&| — | 32,&6/| $S2) 200 —J| 282 = 
| 2 | | | | 2 ” 
| Ofvan eg Ol 55 18,25] 6,35 24,60| 50000) — | 50000 48 3 5I 204] 65| 110) 475 MH 
fet | 81 43/ 12,90) 55) 185] — J—)] — | 52,7) Sve) 61,3) 302) 22] 45) 369 
| S:mal 66 |255) 74.4 51,55) 126,36 | 324550 2000 326550 275,66 32.55 308,3: 1350 645| 385 2380 


FESTA ST YEN RE TOS NTE SYESIIYIR IIS 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 235 


Till dessa kulturarbeten åtgingo förutom resdagar 255 plantörs- 
dagsverken. 

Frö- och plantåtgång, utgjorda dagsverken m. m, samt kulturernas 
fördelning på länsskogvaktaredistrikt framgår af nedanstående 


Sammandrag af vårkulturerna år 1908. 


0 -- 


Höstkulturerna inställdes i saknad af skogsfrö med undantag af 
tvenne försökskulturer utförda genom sådd efter föregående markbered- 
ning medels finnplog. Den större kulturplatsen är belägen på ömse 
sidor om Mora—kFElfdalens järnväg, där denna passerar genom skogs- 
brandfältet strax norr om Eldris station. 

Där markbereddes och besåddes inalles 36 har för en kostnad af 
200 kr., till sådden åtgick 14,91 kg. tallfrö och 16,62 kg. granfrö. Mark- 
berednings- jämte såningskostnad gick till 35,55 kr. per har med en frö- 
ätgång af 0,88 kg. pr har. 

Direkt utdelning af frö förekom af förut angifna skäl i liten om- 
fattning. 

Under ledning af 14 s. k. skolplantörer, som reste från skola till 
skola, har under våren skogsplantering och i några få fall skogssådd ut- 
förts vid 113. folkskolor och med 3,695 barn. 

Med hänsyn till brist på skogsfrö utfördes vid alla skolor där sådant 
lät sig göra spettplantering, därvid 1-åriga oomskolade plantor upptogos 
ur plantskolor, som föregående vår anlagts vid hvarje folkskola. 

Dessa små plantskolor hade i allmänhet rensats och vårdats mycket 
väl af barnen under lärarens ledning och funnos i regel fullt tillräckligt 
med plantor för de respektive skolornas behof. 


236 "SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Med en fröåtgång af 25,7 kg. och en plantåtgång af 102,200 styc- 
ken skogsodlades på dessa 113 olika platser sammanlagdt 50,2 har. = 
Sedan tallplantorna upptagits igensåddes skolplantskolorna på nytt. 
Nya plantskolor anlades vid de skolor där så behöfdes. 


Kultursammandrag år 1908. 


Tall Gran Summa Skogs-| 
KEN HE a EOS odlad 
Frö Plantor Frö Plantor Frö [Plantor areal 
Ke KS) Ke. | SEA RER | St. | Har 
Mark ul Mr EDDAN ed, NERE RDS ASE BLA 74,41 |324550]| 51,95 | 20001 126,36 [326550] 308,54 
Höstkulturerna (radsådd efter finnplog | 
vid Läde och Bössbo m. m;) ...... 2 7 (ET RN BRUS Le ER a 33530 ge 40 
SKOISAd derna w bss sets d ENS Sdp nd 9,18 | 98249 16,53 | 3960] 25,71 [I02209] 50,20 
Kröstnadstritt utlamnadtb Sossar esse 9,95 | 30000] 9,95] — 19,90 | 30000] 30 
Skogsvårdskurserna i Vikarbyn och 
(ÖMSE Re YRAE ön de -RARA SNR SN SAS 4775 | 10000] 1,25) 5000] 6 15000] 12 
| S:a | 116,20 462799) 99530 10960] 215,50 473759) 440,74 


I det frö som användts såväl till årets som till 1907 års kulturer 
har inblandats ett par kg. blandade utländska barrskogsfrön, af trädslag 
urvalda med tanke på härdighet i vårt klimat. 


Frösammandrag år 1908. 


Tillgång. 
Tallfrö 
Kg. 
Beham or ANSTG OT soo als see OgES SsAN fepfr 135 
Solklängdtifröstran Dalarna —..cclsc sc soo resas 4,80 
Inköptisolklangdt tb alagrantrör ö..ccsss, russen - 
Summa = 139,80 
Åtgång 
Tallfrö 
Kg. 
Årets kulturer enhet sammandrag: oss scstdesera 116,20 
SAG AFI platskOlOLN SES Sd eten ss[öa or Sr 9,90 
1201 OSTEN KO ÅR AN KONER ARR Near NS SAS ra rg SNR NNK ERR 5,20 
Beböllnm gäll odd Sör or lbes si dn Assar 8,50 


Summa = 139,80 


- 


Granfrö «Summa 


Kg. Kg. 
150,30 285,30 
= 4,80 
44,50 44,50 


194,80 334,60 


Granfrö Summa 


Kg. Kg. 
99,30 215,50 
5,50 15,40 
23 28,20 
67 75:50 


194,30 334,60 


had SAL TIS VV FP It PE EE 
[ i i 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 237 


För att söka lifva intresset för de försumpade skogsmarkernas torr- 
läggning har styrelsen på sitt program fr. o. m. 1908 upptagit diknings- 
frågan. Med de begränsade medel, som stå till styrelsens förfogande, 
måste denna verksamhet inriktas på smärre företag och billigare vatten- 
afledningsmetoder samt bidragen till dessa skogsdikningar begränsas till 
350 & af utlagda kostnader samt högsta årliga bidrag till samma sökande 
sättas till kr. 3500. 

Förutom denna kontanta hjälp, stakades och prissattes såväl bäck- 
rensningar som dikningar genom styrelsens försorg kostnadsfritt. 

Under året hade dylikt bidrag sökts af 352 skogsägare och planlades 
på ofvan angifvet sätt dikningar hos 48 sökande till en sammanlagd 
längd af 42,735 meter diken och 19,813 meter bäckrensning för en be- 
räknad kostnad af 12,457 kr. 10 öre. 

Af de planlagda arbetena afsynades före årets slut 8,531 m. bäck- 
rensning och 14,703 m. diken, hvarför halfva kostnaden utbetalades af 
skogsvårdsmedel med 2,348 kr. 20 öre. 

Medelpriset för bäckrensningen uppgick till 10,7 öre och för dik- 
ningen till 25,8 öre per längdmeter: 

De olika arbetenas fördelning på länsskogvaktaredistrikt framgår af 
nedanstående sammandrag. 


Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsen planlagda och med 
bidrag ur skogsvårdskassan utförda 
dikningsföretag år 1908, 


| | Under året planlagda | Under året utförda och afsynade 
| |  Bäckränsning | Afdikning | Bäckränsning Afdikning 
| Länsskog- le | = | 
| | vn 3 Tj SS FF 
| : É | —- - ST RER | - 
| vaktaredistrikt | Antal EAA Antal ).z 2 NA Bo l Antal |.Z 9 
| CAR ae = = Ol 18 ol! o| Kro- | ,- S-0lw 
| löp- |2 £|Kronor! löp- |& | Kronor | EE EE) Tr löp- |5 £ Kronor 
| meter 2 2 meter |-== 5 fn | meteri= & 
| oe  — — - —-— i Yr 
| | = | j= = 
I | | 
| | | | | 
bor I | | | 
Kopparbergs. — | —- | — 1957| 20.3] 580,36] — | — = | 1526] 30,4] 454,05 
| | | | I | | 
| Vesterbergsl... 3225| 7,8| 254.765] 5539 18.4] 1016,86] — | — | — | 750] 16.1] I21,00 
FN | | | 
SNES dose ER SE ESA nt TR ME ES a EE TN EERO ESSEN IE KAS 
| | | | | | | | 
| Mora Vansbro 790) 15.5 223.211 4998] 34.7 ös sr — |— | — 552/ 38,2 210,95 
| 23 | E 2 
| Ofvan-Siljans..|13851| 11,1 1530,43/ 25179] 22,6 5705,44/8531| 10,7|911,19 INGGN 24,4 2022,44 


"Vesterdals ...| 1947! 14 | 272.47| 2240| 23,1] 516,47| — | — | — | — | — 1] — 
PO SRS TAP Nn nd fa Ar NA dn 2,6 NR IRA FIRA KIA (RA IEA 
] 


S:a [19813 11 |2180,87/42735 24,2 10276,32 83531 10.7/911,19 14793 25,8/3708,44 


En af dikningsansökningarna i Utmelands by i Mora socken befanns 
vid besiktning på marken vara af den beskaffenhet och omfattning, att 


Skogsdikning 
och 


vå 
3 


2 


bäckrensning. 


Ts 
fa 


Biträde vid 
skogens värd 


» och afverk- 


ning. 


238 " SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


arbetena lämpligen borde af landtbruksingeniören planläggas och utföras 
med statsbidrag, hvarför sammanträde hölls med markägarna och gemen- 
sam ansökan om dylikt bidrag afgafs. : 

En ansökan medhanns ej under året och 2:ne togos tillbaka. 

För dikning och i allmänhet torrläggning af försumpad skogsmark 
synes befolkningen ha jämförelsevis stort intresse, beroende på att all- 
mogen varit i tillfälle själf se, huru mossarna vuxit ut och försumpningen 
ökats, sedan afverkningarna tilltagit, och synes intresset för dikning vara 
proportionsvis större än för exempelvis skogsodling. 

Äfven under detta år har skogsvårdsstyrelsens biträde flitigt tagits 
i anspråk, företrädelsevis för planläggning af afverkningar, men äfven 
för anvisning i beståndsvård samt för röjning och markberedning. 

Dylikt biträde har hos styrelsen sökts af 224 rekvirenter samt ut- 
förts hos 211 af dessa. 13 ansökningar ha antingen ej kunnat beviljas 
eller återtagits. 

Afverkningsplanerna såväl som öfriga meddelade råd hafva skrift- 
ligen affattats med hänvisning till kartskisser, å hvilka de olika bestånds- 
typerna vid förrättningen inlagts och beskrifvits. Denna metod att före- 
bygga olämpliga och lagstridiga afverkningar har nu i tre år tillämpats 
af skogsvårdsstyrelsen med åsyftad framgång. De lagstridiga afverk- 
ningarnas antal inskänkas på detta vis årligen, och det blir mera system 
i skogshandteringen i och med det, att markägaren redan före afverk- 
ningen får underrättelse om de skogsvårdsarbeten, hvilka på grund af 
den tillämnade afverkningen blifva en följd, likaså kan markägaren vid 
dylika förrättningar från opartiskt håll erhålla upplysning om ungefärliga 
priser på skogsprodukter och på så sätt till handledning vid försälj- 
ningen erhålla närmevärden, som åtminstone böra hindra honom från 
att försälja sin skog till vrakpris, hvilket tyvärr ännu förekommer om 
ock i mera enstaka fall. 

Tablå öfver denna verksamhet, utarbetad efter länsskogvaktaredi- 
strikt, meddelas här nedan. 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Sammandrag öfver meddeladt biträde för skogens vård och 
afverkning år 1908. 


| | Länsskogvaktaredistrikt 
| ; | EA 
| IE aa IR = er ANLAGS 
| 5 ol: & EE SO "ERE Gee le OR La 
Arbetets beskaffenhet. [Re GA ML 2 REN ds 0 SR 
= = n 3 SA RARE 
SNS ke SG Arr bg fo SR NEN 
& So I = | | £ 
4 > | - | O | ) 
äntal rekvirenter dv :tiotav oder SRS hag el 38 40 | 50 3I 2117 | SS 
Areal i hektar som förrättningen afser | 
| | 3 
| Planlagda afverkningar samt utförda | | | r 
Ej plingar 84 sved EE 358 | 299 | 247 | 1059 | 3367 | 1060 | 6390 S 
Råd för beståndsvård ...............--- 1346 | 190 | 597 23 | 1139 | 295 | 3590 i 
Anvisning för röjning s................. III 12 37 13 | 439 73 685 
Summa | 1815 501 881 | 1095 | 4945 | 1428 | 10665 


Som säkerhet för att de sålunda gjorda anvisningarna ej åsido- 
sättas, måste sökande redan i ansökningen förbinda sig att noga beakta 
gjorda anvisningar och att, därest han ej anser sig kunna ställa sig dem 
till efterrättelse, hos styrelsen därom omedelbart göra anmälan. 

Afverkningsbeskeden, hvilka samtliga skriftligen biträdts, hafva så 
när som på 2:ne af sökanden godtagits. Beträffande dessa gjordes på 
styrelsens föranstaltande förnyad undersökning, hvarefter sökandena för- 
klarade sig nöjda. 

Att denna gren af styrelsens verksamhet vunnit allmänhetens tilltro 
och sympati, synes af de årligen allt talrikare ansökningar om dylikt 2 
biträde, som inkomma och torde man kunna hoppas att den dag snart 
skall randas, då de flesta afverkningar göras först efter föregående plan- 
läggning, genom utmärkande af hyggestrakter med goda fröträd, från- 
skiljande af ungskogstrakter och skyddsbälten eller genom utstämpling 
af den skog, som skall afverkas. 

Under berättelseåret hafva 208 nya afverkningar inrapporterats. sSkogsafverk- 
Med anledning häraf har öfverenskommelse utan föregående syn jämlikt 7”"5, 7 sr ; 

| $ 2 af skogslagen träffats i 354 fall. Vid årsskiftet ännu oafgjorda voro bevakning. 
i 71 fall under det 69 ställts på framtida besiktning och 11 afskrifvits. 
S.: k. laga syn har påkallats för 7 afverkningar, och har på grund häraf 
öfverenskommelse träffats i 4 fall, under det att i ett fall synen var af 
den åsikten, att återväxten genom den gjorda afverkningen ej äfventyrats. 
Tvenne fall hafva instämts till domstol. 
I öfverenskommelserna, som äro styrkta af borgen, förbinder sig 


TE LPSLUSTS NI SA ELSE 


240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


vederbörande, det må nu vara afverkaren eller därest genom hans för- 
sorg markägaren undertecknat förbindelsen, denne, att inom 10 år hafva 
: i fullt skogbärande skick återförsatt den afverkade trakten samt att för 
detta ändamål vidtaga nödiga röjnings-, markberednings- eller kulturar- 
. beten i vanliga fall 3—4 år efter afverkningen. 


RN Tablå öfver af skogsvårdsstytelsen utöfvad uppsikt och vidtagna 
åtgärder beträffande afverkningar år 1908. 


2: Behandlade utan ökni 
Behagdlade jäm Still > utan undersökning 
jäml. $ 2 
; ; MD - ru 20 z I 

Rh S : 35 Jo S 3 Org = 

? Däsktroankat 2.2 = SÄS S & TONEN = | ers se EN ASSR S = G 
Vv :3 0 Org 07 = &E A= SR Ra p= = 

Je ENN9 0 ESR 3 Bo) 85 koilSES = Nn 

. ENG NS Ke = Ej AR | CA | AS = 

å S 3 SD 2 CV =) MR VA = Ho 2 Ce =) 
K SN EES 20) Zz = (ET MESA HOS An 

N BA = = AS 3 

Be EA S CE Hr 
KS > 2 = 2 
: KAPParbergS ÅA. sc ce Sekser — — — — OF NE 5 6 26 26 i 
FÅ : 
Vesterbergslags ......... = — — = — (ME Lr — 8 8 : 

VA | | 
Er SYLLJATIS es löd sker — — — — 3 24 14 14 55 55 å 

; IMOFa-VANSbfO mov. sense — -— — — 2 6 14 19; | 4 41 j 
A re SE 4 
- ÖMVAN-SIljADS] Here cesresasse — — — — 4 14 7 TOTTI 44 ; 

a WESterdals? ocdlena des == — | 3 3 I 5 12 13 31 34 ; 

Summa | — -— Snus TI EO 54 71 | 205 | 208 


Under sommaren inköptes en synnerligen väl belägen tomt invid 
Mora-Norets järnvägsstation och har där under hösten uppförts en tids- 
enlig fröklängningsanstalt med bostadslägenhet för klängningsförestånda- ; 
ren. Anstalten är försedd med två klängningsrum, hvardera rymmande | 
under klängning 15 hektoliter kott. Uppeldningen sker genom för båda 
Å klängrummen gemensam varmvägg och eldas ugnen med den klängda 
2 kotten. Under klängrummen ligga kylkammare med cementerad botten, 
k som medels luftkanaler ut i det fria alltid hållas vid låg temperatur och 
; nedskakas fröna under klängningen hvar tredje timme i kylkamrarna, 
så att de blifva utsatta för den höga temperaturen så kort tid som möjligt. 
Konstant värme i klängrummens alla delar förmedlas genom elektrisk 
fläkt. Maskiner för uttagande af sådant frö som vid skakningen under 
klängningen ej släppt kotten samt för fröets rensning drifvas med elek- 
tricitet. Såväl anstalten som bostadslägenheten är försedd med vatten- 
ledning och elektrisk belysning. 

Bostadslägenhet, klängrum och arbetsrum ligga på nedre botten och 


! Synerna utförda år 1909. 


oo KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 3 
på öfre botten, som medels en brygga står i direkt förbindelse med = 
- spårsystemet å stationsområdet, finnes förvaringsrum för kott med en 3 
- golfyta af 170 kvm. samt ofvanför detta magasin ett fröloft. E 
Totala anläggningskostnader, däri inberäknadt inköp af tomt, går ,: 
> till c:a 15,000 kr. + 
. För att möjliggöra uppköp af kott från länets olika trakter har SN 
styrelsen hittills antagit 114 ombud i olika delar, och är det företrädes- CC 
vis handlande som åtagit sig detta uppdrag, men äfven några folkskol- er 
lärare och hemmansägare. TS 
G Plantskolorna i Mora och Säter, som under föregående år anlades, 2 
hafva under året utvidgats och finnes vid årsskiftet ett beräknadt in- = 
ventarium af 1,300,000 tall- och granplantor. - 
4 Beträffande inkomster och utgifter hänvisas till bilagd kassaredogö- 23 
— relse samt revisorernas berättelse. Es 
E Af 1908 års räkenskaper inhämtas i hufvudsak följande: : 
å Behållning från. 1907: ; 
MEESE rr | fon LÅ SRA Rn oa os a RR TIS EV See MR RI 0 1,216: 04 : 
PA fapande räkning banka. 2: Adhd Astro NR 25,351: 97 i 
£ CE TEE SER BAADER INN SENSE DYER BISSE SE SES 4,753: 42 : 
TEE PEN Frekv saken spsssnssgsspasasassesersarse rn srFrnesonnns : 1,612: I 32,934: 94 AS 
Inkomster under året =S 
| Skögsvårdsafgifter sonson oense reeeesersererrer rese rsnnnrternnenn nn nen nt nen 55.379:46 
; Anslag till skogsodlingens befrämjande m. fl. anslag. sooooooooo--- 3,500; — pa 
[En Fr NE RE BRAT RA OS re rn on rn a SR 1,721: 47 60,600:93 ER 
3 Otoifier - Kr. —93,535: $7 
Aflöningar ........ ERE Nar OR SA Ne CE 20 He Br RR 14,100: — E 
= IEEE LT a RAR Vag ov AS 2 AS ON NTE SARA Veera Rd RS AT RO na 5,339: 67 
FIRST RS orda dr aa SÄL Rag sn rg ÄRA KG stR AREA 3.614: 94 Ke: 
3 Bifrade vid skogens värd och afverkning...ss.oocseooossoossssossessstoea 2,399: 09 FR 
F CS ST Be AA SR ASL KE a VN Del AR NE RP Bl BO Eda 2,804: 02 ) 
Fröklängningsanstalt och plantskolor. ...soosossssiseesossosseeseeeosnnnnnn 13,291: 42 K 
Syneforsättningar och laga åtgärder s ssooosionsesocsössceareceror donna 267: 98 - 
KRT ES te Sr SYRE a Son ls NE BN SP seg Vi (a an 2,166: 68 Per 
Förvaltningskostnader, öfriga (expenser, tryck, resekostnader för c 
bevakning o. d., styrelsens resor och besiktningar m. m.)........ 10,013: 58 54,087: 38 
5 Behållning till 1909; Å 
LOSE ETE LL GTO ER, FSE SA EESNN  TI EE a ESR PA 524: 32 SE 
TEES SL SR FaR AN 31,221; 47 => 
ER REAR ET IA nt Sä ERAN 6,456: 18 N 
BE rst kran NR ED FRE 1 SNS SPA Fä OSA NRA SR OR SA 246: 52 -"A 
= Fordran å förskott mot redovisningsskyldighet: omkostnader för 3 
é skogsvårdsstyrelsernas frn TS [åa SVR 2? 27 de) ASEAS 1,000: — = 30,348: 40 ä 
Kr. 93.535: 87 - 
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 16 


sx 
WS 
Å 
ev 
NN 
3 
a 
UI 
KS 
ÅA 
SK 


242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom 
landstingsområdet tillstånd och skötsel. 


Till hvad under föregående år i denna fråga anförts är ej mycket 
att för året tillägga. 

Beträffande skogsafverkningar torde dock kunna framhållas, att kol- 
ningen är i ständig tillbakagång och massavedsafverkningarne i framåt- 
skridande. De större bolagen hafva hittills fyllt sina massavedsbehof 
mest af oväxtliga granskogar förekommande på tallmarkerna i länets 
nordligaste delar, hvaremot de trakter där granen visat större till- 
växt plägat förbigås. Detta är dock icke förhållandet med de mindre 
enskilde skogsägarna, hvilka ofta ännu sälja sina skogslotter till afverk- 
ning enligt dimension och därvid afverka all till massaved duglig gran 
samt tall öfver 8—9 tum i brösthöjd och förmenas en dylik afverkning 
skola lämna tillräckligt öfver för återväxtens betryggande. 

Efter dylika dimensionsafverkningar till låga tumtal är det kvar- 
varande dock oftast att hänföra till marbuskar och slanskog, som för 
återväxtens betryggande måste bortröjas. 

Det är i synnerhet å de skogsmarker i Dalarna som finna afsättning 
till Klarälfvens bivatten som dylika förödande afverkningar i stor om- 
fattning bedrifvits, och trots skogsvårdsstyrelsen med stränghet ingripit 
mot dessa skogssköflingar för att få afverkningarne inledda på annat plan, 
d. v. s. efter stämpling och utmärkande af de trakter som skola afverkas, 
så fortsättes försäljningen efter samma mönster 5' i brösthöjd af gran 
och 8—9" i brösthöjd af tall, men tallen förekommer mycket sparsamt 
i dessa täta granmoar och följden häraf är den, att efter en dylik af- 
verkning återväxten uppenbarligen äfventyrats å största delen af de ofta 
till flera tiotal tunnland uppgående skogsskiftena och kommer dessa af- 
verkningstrakters återförsättande i skogbärande skick att erfordra dryga 
kostnader ensamt i röjning. Det är med en viss oro styrelsen afvaktar 
huru de afverkare, som genom förbindelse försedd med borgen åtagit 
sig dessa ansvarsfulla och påkostande arbeten skola under år 1909 kunna 
fullgöra sina åligganden, helst de ofta äro kringflackande skogsköpare 
utan hemort inom länet. Det är ej osannolikt att det blir markägaren, 
som till slut måste fullgöra dessa arbeten. 

Motstycke till dessa skogssköflingar finnes icke på annat ställe inom 
länet, om ock ännu afverkningarna flerstädes utföras planlöst. 

Till belysande af skogsförhållandena för öfrigt meddelas här nedan 
utdrag ur några af skogsvårdskommittéernas berättelser för det gångna 
året. 


a Ng 
NN 


an RR 


IE IT VIPRUVEIE VIVESSPT SYTE UISER ES TUBE VE TSIGT TYST SSP INF 
y i 


nå: J É 
> 6 i VIC PIE ON PERS d LJ 


JE JAG Få 
> öm a 


” 
+ NN 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 243 


Skogsvårdskommittén i St. Skedvi meddelar att afverkning af massa- 
ved synes tilltaga i oroväckande, grad inom utskogen, »en afverkning 
som rent af torde hota skogens framtida bestånd». VWVidare meddelas 
att den från skogsväårdsstyrelsen utlånade finnplogen har användts på 
kalhyggen af omkring 25 hektars vidd. Ett stigande intresse för plogens 
användande torde kunna motses. 

Skogsvårdskommitten i Vika anför att enligt dess förmenande af- 
verkning bedrifves utöfver tillväxten, dock under gångna året i något 
mindre grad än under föregående. 

Skogsvårdskommitten i St. Tuna anför bland annat: >Som kändt 
förefinnes inom området nästan hela bergskedjor sköflade icke blott på 
sin skog utan äfven nära nog beröfvade möjligheten till själfföryngring, 
enär den afverkning, som bedrifvits dels på grund af okunnighet dels 
också på grund af gammal sedvänja, blifvit den möjligast totala. Här 
och hvar ha visserligen försök gjorts med lämnande af fröträd, men då 
afverkningarna hufvudsakligen afsett kolproduktion, med åtföljande sko- 
ningslös fallbränning, hafva dessa glest ställda fröträd i de allra flesta 
fall, liksom den goda tanken, gått upp i rök», — vidare heter det: >Man 
kan fråga sig huru en sådan intensiv afverkning kunnat bedrifvas, men 
svaret finnes i ordspråket 'tillfället gör tjufven'. Det må nämligen be- 
sinnas den mängd af hyttor, som förr varit i gång inom vissa delar af 
Tunaskogarna.> 

Kommittén påpekar vidare att förhållandena nu äro ordnade till 
det bättre och anför som skäl härför det upplysningsarbete som skogs- 
vårdsstyrelserna bedrifva, samt det stöd lagstiftningen gifver desamma 
gent emot enskildes rätt. — »Hvad beträffar särskildt skogsvård, kan 
man knappast säga att i stort sedt någon sådan förekommer.» 

Skogsvårdskommitten i Gustafs beklagar att skogsvårdsstyrelsens 
förslag till inskränkning af betesrätten icke vann vederbörandes bifall, 
samt »önskar och hoppas att styrelsen oaktadt den lidna motgången icke 
måtte släppa frågan om betesrättens inskränkning ur sikte, utan i stället 
framlägga nytt förslag i ärendet. Då skogsägare numera med lag kan 
tvingas att genom sådd, plantering eller fröträdsställning sörja för skogs- 
återväxten, måste det betecknas som en svår lucka i lagstiftningen att 
den icke skyddar de områden som planterats eller besåtts mot skada 
af andras husdjur.> 

Skogsvårdskommitten 1 Säter skrifver att »där virkesägarna själfva 
utfört afverkningarna, hafva i de flesta fall större urskillning beträffande 
afverkningssätt blifvit tillämpadt. Timmerblädning samt trakthuggning 
med kvarlämnande af fröträd hafva då vanligast förekommit, dock någon 
gång ren kalafverkning å mindre skiften. Där afverkningsrätten blifvit 


MG rn 


FT ST SET ANFER Sif pg GS 


244 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


upplåten: till virkeshandlande eller bolag har för det mesta kalafverkning 
förekommit utan: att fröträd kvarlämnats. Detta torde hufvudsakligen 
bero 'på att virkesköparna hellre underkasta sig skogsodling å af dem 
afverkade skogsmarker än att kvarlämna fröträd, som då afverknings- 
tiden är: begränsad till högst 5 år, skulle komma att återgå till mark- 
ägaren innan nöjaktig återväxt genom själfsådd från fröträden upp- 
kommit.» 

Skogsvårdskommitten i Gagnef säger att det spåras en liten. för- 
bättring i det en del skogsägare numera ej kalafverka, utan lämna en 
del träd kvar, som de anse vara fröträd, men äro dessa i många fall 
mycket svaga. Kommittén anför vidare: »Hvad sådd angår, börjar nog 
många inse nyttan däraf, men beklaga att ej något därmed kan uträttas, 
så länge får och särskildt getter få fritt beta på skogsmark; önskligt vore 
om något kunde göras däremot.» 

Skogsvårdskommitten i Norrbärke anser att hvad skogskultur och 
skogsvård beträffar synes intresset härför bland de mindre skogsägarna 
vara i stadigt framåtgående. 

Ur Grangärde skogsvårdskommaittes berättelse inhämtas, att det all- 
deles tydligt kunde iakttagas, att skogsägarne mer än förut börjat komma 
underfund med nödvändigheten af skogslagens föreskrifter, likasom om 
nyttan af densammas efterlefnad, så att numera planlös kalafverkning 
icke i så hög grad som förut förekommer, utan någorlunda förståndig 
gallring börjar användas. Öfverafverkning af skogarna är nog tyvärr 
fortfarande mycket vanlig, men något bättre än förut sörjes dock för 
att icke genom densamma skogens återväxt riskeras. 

Skogsvårdskommaitten i Bjursås meddelar att numera har lagen och 
dels en stigande upplysning haft till följd att det åtminstone i regel vid 
afverkningarna sörjes för återväxten. ; 

Skogsvårdskommitten i Leksand meddelar, att »af inom Koppar- 
bergs län befintliga skogar, torde de som tillhöra Leksand vara att anse 
bland de mest sköflade. Minst hälften däraf har på längre eller kortare 
tid varit försåld med full afverkningsrätt. Då inom Leksand flera byar 
och fäbolag haft sina skogar oskiftade och dessa vanligen försålts ge- 
mensamt (merendels på femtio år) har på 'så sätt arealer af flera tusen 
tunnland afverkats utan att några fröträd kvarlämnats. 

Härigenom har å större delen af de afverkade skogsmarkerna all 
återväxt omöjliggjorts för våra värdefullare trädslag, men i stället läm- 
nats fritt för ljung, asp och björk, hvilka å många ställen vunnit mycket. 
stora insteg. Sköflingen torde utan tvifvel hafva nått sin höjdpunkt år 
1904, då allt som stod i bolagens och enskilda skogshandlares förmåga. 
gjordes för att få skogen afverkad innan skogslagen trädde i kraft.» 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 245 


Skogsvårdskommitten i Sollerön anför sig icke hafva sig bekant, 
»att någon åtgärd ännu blifvit vidtagen enligt af skogsvårdsstyrelsen 
med vissa personer träffade öfverenskommelser om markberedning och 
återväxt, och man torde i allmänhet kunna säga, att skogslagens verk- 
ningar i folkets uppfattning ännu icke kommit längre än till en frågande 
uppmärksamhet>. 

Skogsvårdskommitten i Färna anför att i allmänhet har intresset för 
en bättre vård af skogarna nu vaknat och någon sköfling förekommer 
icke numera. 

Skogsvårdskommitten i Venjan vill som önskemål framhålla, »att 
skogsvårdsstyrelsen ville, därest några medel står den till förfogande, 
hindra den öfverdrifna s. k. husbehofsafverkning, som särskildt florerar inom 
Öfre Venjan och som går ut på, att det skall afverkas, fast afverkaren icke 
mäktar göra sig nytta af det afverkade, utan det i många fall får för- 
ruttna i skogen eller också köras hem på byn, späntas, läggas i hög 
och sedan i somliga fall öfvertäckas med därför enkom sågade bräder 
och i somliga fall får ligga fritt för väder och vind i flera år, tills det, 
som förut sagts, får förruttna.» 

Våmhus sockens skogsvårdskommitte meddelar >»att hvad beträffar 
skogarnas allmänna tillstånd så lär det väl knappast kunna bestridas af 
någon, att skogstillgången är i starkt aftagande, och kan ej vara annor- 
lunda, då den har så många fiender. Till skogens fiender måste i främ- 
sta rummet råknas de s. k. skogsjobbarna, som redan nu äro talrika 
och ökas snart sagdt dagligen. Icke sällan händer det att personer, som 
varit ett godt föredöme för andra i att förbättra den fäderneärfda torfvan 
såväl hvad beträffar in- som afrösningsjord, sluta sig till skogsjobbarnas 
tal och uppgå i en missriktad förvärfsgren, som fått till ändamål att 
fördärfva och föröda, då det i stället borde vara hvarje människas önskan 
och goda vilja att förbättra samt sålunda arbeta i harmoni med och 
icke mot naturen.» 

Skogsvårdskommaitten i Elfdalen förordar åtgärder för skogsodlad 
marks fredande för betande kreatur under sådana former, att betesrätten 
ej inskränktes på de milsvida marker, där kulturarbeten ej förekomma 
eller ens ifrågasättas. 

Skogsvårdskommitten i Orsa anser att allmänheten är på rätt spår 
och i allmänhet intresserad af skogsvård samt anhåller, att styrelsen 
måtte verka för effektivt skydd mot hemdjurs skadegörelse å kulturfält. 

Af ofvan återgifna utdrag framgår, att skogsvårdsstyrelsen har ett 
rikt fält för sin verksamhet, en verksamhet som dock i ett län med så 
säregna förhållanden som Kopparbergs beträffande skogsmarkens fördel- 
ning och skogsskiftenas utseende och belägenhet än ytterligare försvåras. 


SE a 3 d 


é/ AS - / , 5 Le "NM r - 4 Vy MV - hb vs 
FRRAESOR Fa, FA ST TE SPIT RE NAR el RS IP TA AP ITE AUESPE E ETD, VED I ton ED SE FINJA I 


VIP SUV 


+ 


å 


246 "SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


För dessa för Dalarna säregna förhållanden redogör länets förste 
landtmätare i en med tillmötesgående lämnad kort beskrifning, som här 
nedan återgifves. ; 

Denna beskrifning gäller det egentliga Dalarna eller mellersta och 
norra Kopparbergs län. I Södra Dalarna och i den s. k. Bergslagen 
äro förhållandena helt olika och i det närmaste jämförliga med hvad 
som är förhållandet i angränsande län. 

Förste landtmätaren yttrar: 


»Det torde näppeligen finnas någon med äfven den ytligaste känne- ' 


dom om Dalarna, som icke åtminstone hört dess »säregna förhållanden» 
omtalas, men jämförelsevis få torde de vara, som hafva en mera in- 
gående kännedom om, hvarifrån dessa »säregna förhållanden» leda sitt 
ursprung, och hvari de ytterst bestå. 

Befolkningens karaktär, väl bekant genom historien, synes hafva 
bidragit till framtvingandet af de särskilda undantagslagar för jordregle- 
ringen, som tillkommit uteslutande för detta län och som här skapat 
de säregna förhållanden, hvarom här är fråga. När i början af 1800- 
talet enskiftet och sedermera laga skiftet med ganska omild hand regle- 
rade jordförbållandena i stora delar af riket och därigenom beredde 
möjlighet för särskildt det rationellare jordbruk, som därefter utvecklat 
sig, ansågos förmodligen dessa radikala åtgärder icke tillrådliga för Da- 
larna, dels på grund af landets natur men dels och väsentligast på 
grund af folkets karaktär, och så tillkommo undantagslagarna. De för- 
nämsta af dessa äro kungl. brefvet till kommerskollegium den 17 augusti 
1804 angående storskiften och strömrensningar i Kopparbergs län samt 
kungl. kungörelsen den 18 februari 1859 om förändrade föreskrifter i 
afseende å besutenhets- och storskiftesväsendet i länet. Den med dessa 
författningar afsedda form för jordregleringen var väsentligen mycket 
mildare än den förstnämnda, i det att ägornas sammandragning i minsta 
möjliga antal skiften med utflyttningar m. m. icke var så strängt genom- 
förd, men ändå saknades icke tillfällen, då militär måste beordras för 
att upprätthålla ordningen vid förrättningarna. 

Med stöd väsentligast af förenämnda tvenne författningar verkställ- 
des, delvis med bidrag af statsmedel, storskiftena och afvittringarna inom 
Dala-socknarna under nedannämnda år: Nås 1804—1807, Floda 1806— 
1812, Bjursås 1807—1810, Gustafs (endast inägorna) 1810—1816, Gag- 
BREF kagL TSG RA 1814—1825, Äppelbo 1816—1823, Järna 1817— 
1849, Torsång (endast inägorna) 1818—1828, Äppelbo 1852—1859, Lek- 
sand och Siljansnäs 1819—1829, Ore 1824—1844, Säter 1820—1845, 
Stora Tuna och Silfberg, inägorna, 1824—1848, skogsmarken 1866— 
1867, Rättvik och Boda 1828—1839, Vika (endast skattejorden) 1829 


KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 247 


—1831, Sollerön 1839—1848, Mora och Våmhus 1830—1839, Malung 
1846—1835, Svärdsjö och Enviken 1849—1864, Venjan 1832—1862, 
Lima och Transtrand 18351—1871, Orsa 18350—18853, Elfdalen 1870— 


1888, samt Särna och Idre 1880—18904. 


Efter dessa skogsskiften hafva andra förrättningar, så kallade åbo- 


delningar, hemmansklyfningar m. m., blifvit verkställda, hvarvid dels 


storskiftesförfattningarna, dels skiftesstadgan och dels mera tillfälliga 
förordningar tillämpats. Den jordreglering, som på detta sätt uppkom- 
mit, har satt sin prägel på allt, som däraf varit beroende, såsom jord- 
äganderättsförhållandena, skatteväsendet m. m., men framför allt på jord- 
bruket och skogsskötseln. Jämsides med förenämnda jordreglering hafva 
hemmanen sönderstyckats genom af enskilda personer verkställda s. k. 


-sämjodelningar. Alla dessa regleringar och delningar hafva resulterat i 


de säregna jordförhållanden, som äro egendomliga för Dalarna. Den 
ytterliga sönderstyckningen") af egendomarna, som kanske är mest ka- 
raktäriserande för dessa säregna förhållanden, och som tillkommit vä- 
sentligast vid förenämnda sämjedelningar, har synnerligast i de socknar, 
som storskiftats före 1830, drifvits så långt, att möjligheterna för ett 
rationellt jordbruk och en väl ordnad skogshushållning synas därstädes 
numera vara uteslutna. En ordnad skogsvård är äfven i högsta grad 
försvårad genom den mindre lämpliga form skiftena i skogsmarken ofta 
erhållit. I de socknar, som storskiftats efter 1830, och den sålunda 
ofvannämnda kungl. kungörelse af samma år blifvit tillämpad, äro jord- 
förhållandena ojämförligt mycket bättre ordnade, men fortskrider äfven 
där sönderstyckningen genom sämjodelningar af egendomarna med sådan 
fart att äfven i dessa socknar möjligheterna för ett någorlunda rationellt 
jordbruk allt mera försvinna. 

En kraftigt genomförd men klokt och väl afvägd skifteslagsindel- 
ning synes vara första steget till aflägsnandet af alla dessa missförhål- 
landen, som omöjliggöra jordbrukets och skogsskötselns utveckling och 
hindra framåtskridandet äfven på många andra områden i Dalarna.» 


Under berättelseåret har, såvidt till styrelsens kännedom kommit, 
skogseld af någon betydenhet ej uppstått på någon plats i länet. 


! Anmärkning. Som exempel på dessa till ytterlighet drifna sönderdelningar af jorden 
meddelas att vid landtmäteridelning 3 ett fäbodeundantag vid Kalbol i Mora socken, beläget 
c:a 3!'/, mil från byn, ett skogsskifte om 1 kvadratmeter tilldelats en af delägarne! Vidare 
finnas skogsskiften som äro 2 meter breda vid Mora-Fjesko fäbodar samt sådana som äro I 
mil långa och 7'/, meter breda i Lima socken m. fl. egendomligheter. Såväl skog som jord 
fördelad i 20—30 skiften hör ej till sällsyntheterna för en småbrukare exempelvis i Mora 
socken. 


El 248 ”SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. Ne 


10) q [Ar 
a 


Fe Den 4 oktober gick en orkanlik storm öfver skogarna, men blef 2 


skadan mindre, än man skulle väntat, såvidt ej följderna om några år 


Nr komma att visa sig i form af grantorka. 

S Äfven under innevarande år har styrelsen sökt sammanställa de 
= arbeten, som utförts af enskilda större skogsägare i länet med anlitande af 
js egen skogspersonal och på egen bekostnad. 

LUM Mazkber kD. Bäck- | Plante- | Hjälp Å 

2 Af re redning Diane rensning | — ring sådd FAR 
p- har har IR IS har | har har 
| | | 
a Trävarubolag (4 st.) <151,50| 1,055,80 |23,190 47,933 21,22 9 116,70 
FAR Bruk "(TA SB) ENE: rö5:3o 502,29 157,749,50 3,405 22,40 105,50 723,42 
- [G IKolbolagi(GIst:) ss. ISN2L50 56 308 60 — 4 101 
2 Större skogsäg. (3 st.) OST — — 530 — 3 22 
En Summa | 4,277,30 1:614560 Så. TA T.sS 56,928 | 43,62 | 121,30 | 963,12 
29 I denna tablå ingå ej arbeten utförda å c:a S800,000 tunnland, till- 
SR höriga de två största skogsägarna i länet, enär dessa äfven innevarande 
3 år förklarat anledning ej föreligga att frångå sitt föregående år fattade 
JR beslut att ej lämna uppgift på de arbeten i ofvanstående riktning som 
Be af dem kunna hafva utförts. 

Falun den 14 april 1909. 

Vv Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 

[ F. Holmquist. 

rd 

an Wilhelm Dybeck. 


FURSTE FEI VE PS NOSTRA 


) En ka (8 mr FR 
ww? at kå PSN Nya 


JA, 


KOPPARBERGS LÄNS FROSSA: 


;.å 
Ne; 
Bi I AR 
- Tablå öfver länsskogvaktarnas förrättnings- och resedagar fördelade 3 
E på olika grenar af styrelsens verksamhet år 1908. SR 
R | | S | Förvaltning och bevakning | | Ny 
j | a = | | SM 
bo a | in LATO 
S i SR | & | 3 Re 2 Mr | | å 4 
JG 1 Mg gode | bör nl AR z - 
= re ic] & lö | = 
| Länsskogvaktaren i = ERS SS JA TE ENE a Pa - FA 
| SR [NN SE a NR SSE & 
a | [Sd EA 2 |A NA rd = 2 
; (2) Ar Nn | 920 I8E5 A rr = | TOTT 
E = ov 3 | ='3 lör | Dn SR 
; an la | AS REA 6 
> | TRA FRE i | 2 
= | > oh | | Ad 
S | | 5 | 3 SS | | | AN 
El- | | | | | | | | 3 
Kopparbergs distrikt.. : SA FAT EG 4 84 52 29 | 165 238 | Sf 
Vesterbergslags »> «..| II RAS 20 18 72 V/ 17 126 223 15 pa 
| JAN 
Siljans FOG as fn USA Sea 15 4 59 48 23 30 240 3 
Mora-Vansbro > .. 3 | 64 | 21 5 62 48 15 125 218 - 
| Ofvan-Siljans > ..| 12 | 34 21 3 45 61 34 140 238 > 
1 D:o (extra länsskogv.)y — | 103 -— 4 | 6 33 6 45 152 Ro 
—.Å Vesterdals distrikt SR ge 49 13 5 | 18 94 23 135 | 205 Se 
D:o (extra länsskogv.)| — | 8 RK LERA 50 2 106 || 114 | 2 
rm HA Mn vd 
Summa | 57 | 409 | 119 71 | 381 | 423 | 168 | 972 I 1,628 SN 
Re 
je 4 rt 
; ES 
SG 
Fy 
- AZ 
t Fö 
4 Y 


ÖKEN Nn - Å ME 20 P a 3 åk ARR SIF ET TINGOS FER L = - - TN ” 
SES SA 4' YR WOK SN - Lv Län FYRA ETS TN PR SD TE LATSE RN / 
KA PRB SEN ket ; ANTTI OR aa FÖNNe - Vr vt Å Vv , 


S : | > e5mgoSun upstvrjeloj songs essop om Y90 aprermuo vunues rd 
SuwmjyysnysFoys preupao IA suspes & juounpadunr uppussord 109 prolf ie ju9unpodun yo yrewusFoys urjpw uaFurujppptror I 


rr = 


— ; | (235008 g19'pEz loge br |z9L't TOSkGON Ne RA DR FER RNE a) SSA0QuvdFoNT 


SHLOIOVE VS SLA NET: SSI KET OSAOTF ST I NIBdes Sp pour TUSsNOs. BeUIES 
oST'SSL'1[1vS'ubP l609'L0€ 11001'$g |oo0f'zz loog'z9 IE 1961 Igol'l€€ IbELl'eg löbzt€tz Sei IILSeLfte ewumg 


— AA 


09g'59z lzS4'Ser1 Igor'obr oot'btloof'g9r Ioor'gz Ig96'4 |609'rt6 Ig4ffof IrEr'btg | — N|4€o€iR örn Re tt IeuNd0OS spuensuriIj, 
' in yo Sun[eW 'ewrt dpuenejwuo 'sjppL2rsad 
oS9'25E8 Ilzo'ort Ifzg9'zrz l|oob'or looo'g Ioob'v€ I€€g'91 ILzg9'bli lrog'I IIzof€€r IS ÖRTFSS RN ERA ET RR Arr R PR TIS TO OSA STU UTRIAG 


vo esi) 0 (usstereq wo IIOU) 
eIOMW "uoepHA apuenejwuo 'suvpljig-upar/o 
LLo'ogz IEli'zb :Ibob6'l€z — — = |M NATT NAS = OIOFE TOS ARTE SE RER RES Re TITO OST OGTS CN 
420 uosalos 'uefuag (ussjereq wo top 
-0S) eIOWN 'eutsef IPUurNEJUO "OLQSUDA -DAOPT 


£z9'118 1966'08 |LzS'ofz -— -— AR OÖRENEFENIGOGNEIN OESkarrleoS:O | WAR SO AN TRE SSR SARGEN 1euNDOS SIV Y9O 
olsparas 'srusuelts OnANeY 'pursyqoTt 
'usrauF 'epog 'sesimfq opuenejuo 'supljig 
Lob'gvE 609'z$ 264567 SE ps a 6L4z'£9 6zL'gz z9L'E o06'tz L9 Sib'obtt srt rr RR RA orre RKA . IeU3NDOS SBUSJES 
430 IRILQIIPOS "PUNJ 19 'SeN "Pjureq 
-IION '0Oqs3uteNW Ex ApnTtT 'epoj4 opIes 


SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


| -uvIr) 'jouder) apuenejuwo 'sSvpsFsaguajrsaN 
££9'961 IPg6'SE l6rgfogr I — — |D NM USGA EA IASLA EP fr YAKAR SHOP Ne (KY rlo)Are Ir KUNA SR HN 1IPUNIOS PAIA YIO FULSIOT, 


I 5 fIRNES 'uIOQpung '"IAPpIyYS 19 'Fraqjgls 
'F1oqreddoy 'AqsnH 'e1owspak "sjersnr) 
'eysaay 'seukIn) 'Broquadiery "eurex 


19.41 Aq 'epoqadsy apuenejwuo 'sSs2Qqvddox 


d B nn 4 3 TT 


eg 208 paol paol 
FAR NIAN -sSutu | vunumg ER DLSSOASN Sar 
Jpuaeys vUSL[SAIOJ -SOIUT I 
uasfpIÄsspress3oxs I9puN IeBONSSPPÅYS ILL 5 


JU i SHB 
-tpoduwr | -SBoxS 


uu Tv WU 


ewmuns euwuwWuns 


E ppraose IALDSIPIILE]YLAFOYSSULT 
paofsBurusosjy |S9TUI eWmunS | 


BIRAITSKSEu SKEGIr a OMM Li unuwwox qvo Des es SOYMLL 
a USE SOC 
G 'uej S3J1aqreddoy ejay 420 IPEIUWOSJIUYLUESYIIA SUISJIIÄJSSPIBASBOXNS JIAJO 
eo VI DVAGNVWWVSTVAd2v 


&? 5 
KALV a RR 
dr -— j «+ . 


I ANN >- 2 on He - (ÖRE EL ra v Je Dy . : Vä OR öl a 4 : JAR É | 
NS SÅ a KOPPARBERGS LANS LANDSTINGSOMRÅDE. 251 JR 
ES 
ÄG ja 
S Bil. 3. ye 
TR 


Af enskilda större skogsägare utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen - 
rr vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens - 
re förbättring år 1908. Ev 


Y - | | 
q | | Markbe- fen Bäck- | Plante-| Hjälp- | cc | SV 
2 Socknen SATS redning fate rensning = ring | sådd | SEM 2 TS 
er | | -. -. - -. för - 
+ SR 
— 

FRED DEE. octoossio snlsdas 103 25 — -— — 27 - 

ÖT fa SENS RIAE ARE AA 884 15252 1710 | 700 | — 27.520] = 94,72 GG 

ÖRE KGustafs -...soosoolossus ia — 5 SEN 22 ES nea or KE 
[ETER sis d MESA NES SIN NE 80 = 1.500 | 500 STEG — 3 

> | Husby | 157 31 Raul GR bone Få 
(ERE TREK | — - 808 60 — -— 4 ad 

) BEORPaEDEID G moo see iean sg | 16,30 39 1,509,30 2 oc 2 Sv &Z 
> |Leksand....... EES SA Er EN 2 | TAN 
ES SR jaa gnaga | 198,50 | — 46,06 | 1,296 130 | II.50 JE 53 SA 

BERT NIN ES re a I — | 18,60 | 2,680 162 3 | — 21,50 | 2 
id BGN SA Grenen sor boss [SVE SEA DE — a San 2,50 I a 
RSK ELER PE bar onde ön Eos Dog | 303,30 | 13 5,012 1,300 | — 50 32,20 ; a 

; 1 Tj ov RETRANS Art pA (SE TN Ia = 3:80 JE 
FÖRS ES LU 0 et I —' I 18,71 2,680 ITE [SER MA 22,50 

RESA UR rk (ÖRE ft? LD (i LA FEED (TR 1 a SES EET RR 

SEPT SAF IRSN 398. | 559 337 18,005 | — pe l 228 

; FORAESIRS pA ootssks toner | 450 -)z 5 = EE rd 30 NN 
| SUI SAR SPE 393 | 15,30" | 2,67 9041 90 | T- 13 FA 
Ä REISAN ra orao rr sont FR a -— — — 11 2 
NET Tu FRE Rörande 204 | IIO 100 S;230 brons) 29 15,50 SE 
[STAS oe an DAN Jar Me Ge 37.791 SJ | 45772 | 

= TIER SDN AE fä | TUREN Ua — — Sr 
LERA b5. AA 610 = fa IA NN 

ER FINKAR ba. hr 12:60 17 6,764 4,916 | Ö,tr =.2en 4,30 

TARA rr oteerräek | AR är (SYNA SS — | = Pe PO PS CR 

oc SRS ORSA FÖRRE AG SE NE | SE FER ES SG 

öres RR SA | rk Ar —|]— | —- |] 35 hr 

Summa | 4,277.30 | 1,614,09 | 81,747,50| 56,928 | 43,6 | 121,50] 963,12 = 
AN 


-SKOGVSÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Må 
gl 
Revisionsberättelse. 


Undertecknade, som blifvit utsedde att granska skogsvårdsstyrelsens 
i Kopparbergs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning 
under år 1908, få efter afslutad revision afgifva följande redogörelse: 


PRE NED 


SET 


Tillgångar och skulder vid början och slutet af räkenskapsåret ut- 
visas af nedanstående tablå: 


rd fra rr FR 


od | Tillgångar: 
2 I Jan. 1908. 31 Dec: 1908. 
TS 


ISA SSADETN ALTAN Ba NE LR bed I MORI d TALE nr SBN NL ER rn MAR AE 1,216: 94 524: 32 


-- 


Innestående å löpande räkning med Kopparbergs enskilda 


ar ES TUNA FF 


| 2KE NaN Er SA SSE NL EA SET ere FR SEE AT a RSA NARE BO GA ONDE 25,351: 97 3I1,2210AY 

NE UTNVEDLATLeT dr godo des Då fdr ä dn SO AU RDEE B0 PR Nr äter 4,753: 42 6,456: 18 
3 | OROP SO & Ås saba sär AG Et SEN od le ör Kra NNE Set ba I NRA Ar SAR Se 1,612: 61 246: 52 
IRörskott mot redövisnippgsskyldig hebr: doses dd ed — 1,000: — 4 
6 Summa kronor =32,934: 94 39,448: 49 3 
Skulder : : 
C ; DO BSVardSAlDITEr cs des sogr eo RAN NS Es RN NRA FRA AE 27,915: 66 34,210: 11 Å 
3 : Anslag till skogsodlingens befrämjande m, fl. anslag ......... 5,019: 28 5,238: 38 / 
- Summa kronor = 32,934: 94 39,448: 49 t 
is $-2. ; 
fä Inkomsterna under året hafva utgjort: 
S [SES NE SE ARA SN FN RISE RSA AN RNA Sr SK RSA Re. 1,216: 94. 
] KOB SVATT SAND ET RN Sr nn TE «Sn Re RÅ SEA RIE RR G= AR ASEA Ae DEN Sr 55,379: 46 N 
SER Anslag för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet s.....sssssssssres oas 1,500: — 3 
G Anslag. till skogsodlingens,befträmjandets s.s.ccmsk ssd muse Oe SS asken R 1,000: — "a 
ra DOM ST ADVETA AS ITNE TENN AT fre RE ro AN EAA SÅ jr SKAR AE AE SIR KN E S ao 500: — NK 
fé DO: Nn ITS HENRINSSSALSKAPET: ög dor hrs bok bdet da breast LS NA SID SRS ARON NR ENA 500:-— 
3 Andelri”kostnadenptör tax EmIOT oss oss rese af AE AA EE ARA SAR RN 17: 50 
; ETSAttuitn g7 fÖRRWD des OKI Ale spa kese osa es er sier) slö eek ANS e SSL Ted KRT ESSER REV AS 572: 64 . 
; FR ÖrSA LE SKOTSK RR ee Ran mer drar ä röra 5 Ma da Ra NA LS AE VS: AE SSA 607: — i 
: Errsättmng "för sförkomna, IHACKOTA SN. aus. > ssd ner eng OR SE SJR Sa AASE 9: 25 

Uttag -frånr löpande sralsning/50 0 a Ra sa san a so ta å = SRA ue Sf Elen Ae ISA SE NG NA 53511: 97 K 

Af sjägmästaren 'atetbumna MOrskO 2, 505. sees oc see i sei lajer aja, FSjarärSbeA fe TATE S le se LSE 3:2508- 
Summa kronor 123,064: 76 


b. 
| 


SA Sa " KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 


—— och utgifterna: 
- Kostnader för skogsvårdsstyrelsens sammanträden... ..osssssssosssosesnas sen asn annans 13216: 70 


, > > > TIC INTIPEA ESO: 0 SS SE oe dt fann b smek vor så 43: 7$ 
0 FREINER kr ARR SE Jr RARE AR REAR ASSA SERA NASSER 14,100: — 
FRAs nn Skr AED. eg nn ar San AE än paä ser eko osa nnop ka Nns Re Lev Bn shah näms 8,000: 38 
0 DETT IL NS SES ALA 2 gä ses ag SRA NEN SNS AL Sr OSSE RNE ESR SNR Re RR SN SENSE 840: 62 
BEE US Sko State DE ASIA en Ra a sla da os dare GAN Er baskios slet SÄ edet 362: 38 
RR FÖRT OTER 2 SSA Son oe Joke DE RE SES ARB ler ars 2 SE pr RN LE skap ber sep krep renare 136: 85 
- KR tin nitskolagr: OCR ADOENOI = Sonat des Lo se vår ars as sr Ge or RS kan 13,291: 42 
KERO: -INnventarler. «uf. isss.rs.ocdpbderocesencdked EYE KENT SSR VARI BÅT ST 2087-35 
Ta ERT TER ES SS LE see SNR SN ger Ng Ga SB EES SE EUR SS SE RS ARSA ARE I Rat 1,653: 31 
3 BIN TOA TE PES KIND 0 ojn ooo br bör ot ochi ons Snr ene ek BMS RE SEN Gene TN OL ep SRS 57,660: — 
För föredrag och undervisningskurser i skogsskötsel SANNA SE SSA de CDR Sa sg SA 3,656: 87 
R [NE äre Ko ER DIE 5 a msn oo aan Sub ou SS SERNER dk SE Nr Sender FRporan Ord s sme me Nee 1,591: 34 
E Skogsvårdsföreningens tidskrift och folkskrifter m. mM....oommsssssssssssssneseannn nanna 1,180: 63 
jer fötGekrensnings- och dikningskostnader' = lIsopobr-sr-- disessirbenetssedesresrsovsnisn son 2,348: 20 
z CI GTIT ES SH EVA säd ER SAS ER AE BASS ARE REN SE OS TP ARE RI ENTRE ROSE 
q TEE ET Eg SEN Ra 3: Ret a ÅAR AE NE SSR SARA 20 
SS Expensmedel, trycknings- och annonskostnader ss osssssessseseesrrerrerrrerrsnren rann sa 2.342: 89 
d CE DT TETE BITR OR RR ES SE AL SRS TTR KATA FN SE rap AR NLA 2,577: 72 
q CITES EI ITS Ta Ir SOA a SEA SR RE et Sr Ta AE SSA re Sen SAR RN 524: 32 
Summa kronor 123,064: 76 
a S 3: 


De vid siffergranskningen anmärkta obetydliga felen äro upptagna 
i särskild förteckning och torde, där så ske kan, rättas i innevarande 
års räkenskaper. 


je $ 4 
Som af protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och 


skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade> 
få vi tillstyrka ansvarsfribet för 1908 års förvaltning. 


Falun den 28 Juni 1909. 
R. Stenfelt. And. Johansson. 
Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Utsedd af Landstinget. 


Johan Cornelius. 
Utsedd af Hushållningssällskapet. 


ig 


Berättelse 


angående de enskilda skogarnes tillstånd och skötsel 
inom Gäfleborgs län samt Gäfleborgs läns skogsvårds- 
styrelses verksamhet under år 1908. 


I föregående trenne årsberättelser, nämligen för åren 1905, 1906 
och 1907 hafva de allmänna dragen af de enskilda skogarnas tillstånd 
och skötsel i stort framhållits. 

Skogsmarkens inom länet natur, skogsbeståndens sammansättning 
och utseende samt den vård skogarna ägnas hafva där varit föremål för 
försök till korta utredningar. 

Hvad som äfven i de nämnda årsberättelserna har framhållits, är 
den stora öfverafverkning af skog, som pågår litet hvarstädes inom länet 
och når sin största utveckling inom Norra Hälsinglands kustområde. 
Den förnämsta orsaken till dessa öfverafverkningar har måst tillskrifvas 
afverkningen af ung- och tillväxande skog. Sådan skog har hittills af- 
verkats nästan uteslutande till sparrar; men på senare åren har utveck- 
lats en annan industri, hvilken i än högre grad tager skogarnas afkast- 
ningsförmåga i anspråk och det är trämassefabrikationen. Medan fabriker 
för trämassa hittills varit få inom länet och tillverkningen därför kunnat 
nöja sig med relativt ringare kvantitet virke, hvilken till stor del kunnat 
uttagas af oväxtliga och delvis af föregående afverkningar mer eller 


mindre förstörda granskogar, torde förhållandet hädanefter, sedan antalet 


trämassefabriker ökats, blifva ett helt annat. Och det är ej utan skäl 
mar gör sig den frågan: »huru länge skola våra skogar uthärda en så 
oerhörd beskattning.» 

Då härtill kommer allmänhetens, i stort sedt, oförklarliga lojhet 
gentemot skogsvård, är det klart, att farhågorna för ett snart slut på 
det afverkningsbara skogskapitalet, trämasseveden i första hand däri in- 
beräknad, ökas. Skogsskötseln har inga anor inom Gäfleborgs län att 
bygga på. Att misstroende mot de nya arbetena för skogsvård — detta 
arbete, som en gifmild natur hittills skött på ett så utmärkt sätt — är 
den mest utpräglade känslan hos den stora allmänheten, är ju därför ej 


i 


256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


så underligt. Så småningom vaknar dock eftertanken och de år, som 
svunnit, sedan skogslagen trädde i kraft, hafva visst ej gått spårlöst förbi. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1908. 


Skogsvårdsstyrelsen, under ledning af sin ordförande, öfverstelöjt- 
nanten m. m. Edward Rettig, har under en vecka af juni månad gjort 
en resa inom Ofvansjö, Ockelbo, Hamrånge, Skog och Söderala socknar. 
De mest skilda skogstyper besöktes därunder. Så besågos och stude- 
rades olika skogsbestånd såväl alldeles orörda som sådana, i hvilka olika 
gallringsmetoder och ljushuggningar utförts. Såväl yngre som äldre 
skogskulturer och själfåterväxter besågos. Olika afverkningssätt synades 
och diskuterades, och samtidigt med detta besöktes flere såväl större 
som mindre afdikningar, utförda med bidrag af skogsvårdsstyrelsen. 


Råd och anvisningar angående skogarnes skötsel. 


I öfverensstämmelse med den åsikt skogsvårdsstyrelsen bildat sig 
om bästa sättet att höja skogsvården inom länet har styrelsen under 
detta år, likasom äfven förut, ställt först på sitt program »Meddelanden 
af råd och anvisningar huru skogar böra skötas samt huru afverkningar 
böra förläggas och utföras». Dessa råd afse i första hand att gifva un- 
dervisning åt den skogägande allmänheten, hvilken saknar tillgång till 
skogligt bildadt biträde. 

Sådana råd hafva under året lämnats dels kostnadsfritt, dels efter 
erläggande af afgift. 

De kostnadsfria råden angående skogarnas skötsel i allmänhet och 
omfattande sålunda markberedning, skogskulturer, gallringar m. m. hafva. 
meddelats af länsskogvaktarna under tiden från skogskulturernas afslu- 
tande — eller tiden från midsommar — till de första dagarna i septem- 
ber och omfattar sålunda en tid af något öfver två månader. De voro 
afsedda för s. k. mindre skogsägare och voro anordnade i enlighet med 
hvad som därom är meddeladt i 1906 och 1907 års berättelser. Skog- 
vaktarna skulle i enlighet därmed framför andra besöka sådana skogs- 
ägare, hvilka man hade sig bekant voro i behof af undervisning i ett 
eller annat afseende, men som af vissa skäl ej ville begära råd hos sty- 
relsen. Sådana skogsägare skulle förmås att följa med ut på sin skog, 
och där hade skogvaktaren till uppgift att påpeka rådande missförhål- 
landen samt så godt i hans förmåga stode göra klart för ägaren, huru 
dessa bäst skulle kunna afhjälpas samt de goda följder detta skulle 
medföra. 


PEPSI EV VT En 


TT FRE EVS 


GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 257 


De skogsägare, som önskade skogvaktarnas biträde, blefvo natur- 
ligtvis äfven besökta. Hvem som än besöktes skulle undervisas ute å 
sin skog, så att hvar och en, så långt man hann, skuile få någon aning 
om hvad hans skog erfordrade i skötsel och omtanka. 

De skogar, som under denna tid besöktes af länsskogvaktarna, upp- 
gingo till sammanlagdt 292 och omfatta ungefär 12,000 har. 

Skogvaktarnas tid under höstmånaderna var reserverad för sådana 
skogsägare och virkesuppköpare, hvilka önskade råd och upplysningar 
angående afverkningen af de skogar, som voro ämnade för skörd under 
vintern 1908—1909. 

Det har nämligen ofta visat sig, att den säljande och köpande all- 
mänheten först omedelbart före en skogsaffärs uppgörande kommit att 
tänka på efter hvilka grunder affären bör uppgöras med tanke fäst på 
lagens föreskrifter. Hösten är därför den tid, som mer än någon annan 
tager styrelsens tjänste- och tillsyningsmän i anspråk för råd och anvis- 
ningar huru afverkningar böra utföras för att vara i lag tillåtna. Dessa 
råd och anvisningar erhållas endast efter till styrelsen först ingifven an- 
sökning samt är belagd med ersättningsskyldighet för den sökande och 
hafva i enlighet med dessa bestämmelser afgifvits sådana för 114 st. 
skogar, hvilka utgjorts med 117 förrättningsdagar. För att om möjligt 
göra sådana rekvisitioner mera begärliga och förmå allmänheten att i 
högre grad anlita styrelsens tjänste- och tillsyningsmän och inhämta deras 
råd vid skogarnas skötsel och afverkning har styrelsen beslutat att från 
och med den I januari 1909 nedsätta arfvodet vid sådana förrättningar 
till 2 kr. för förrättningsdag, då tillsyningsman anlitas. 

Skogskulturer. Knappast någon del af skogshushållningen emot- 
tages med så ringa intresse af allmänheten inom länet som skogskul- 
turerna. »Naturen har hittills försett våra skogsmarker med en ymnig 
återväxt utan människors ingrepp och så gör den nog hädanefter», sy- 
nes vara den öfvertygelse, som rotfäst sig i våra dannemäns hjärnor. 
Den stora skillnad på förhållandena förr och nu, den långa tid, som 
åtgår innan de härjade vidderna åter om någonsin blifva beväxta med 
skog, den under väntetiden härpå förlorade räntan på en bördig skogs- 
mark, de illa drifna, orensade skogsmarkerna, som erfordra skötsel innan 
de åter kunna försättas i skogbärande skick, allt detta synes litet eller 
intet beröra en stor del af den skogägande allmänheten. Men om detta 
än är i regel, så finnes ju undantag därifrån, hvilka både inse värdet 
af en förbättrad skogshushållning och äfven arbeta på att införa en ny 
ordning. 

Skogsvårdsstyrelsen har under året utlämnat frö till halfva inköps- 
priset åt rekvirenter för sådd å högst 20 hektar samt plantör gratis 


Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 17 


Li 


UMIGARSETN ARE - öm kv UNS 
YITES ban v Hr rå RR) y EB NE ER SUVE Wind 
Ceci Na AJ MARE a UN TEE 
14 3 NE vv 2 SN Str SIN AR V 


258 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


under högst fem dagar, hvarjämte skogsägare framdeles; när skogskul- 
turerna visat sig betryggade, kunna erhålla hälften af sina kontanta 
skäliga kostnader, dock högst 2,000 kr., för såväl dessa kulturer som 
äfven de erforderliga markrensningar, mot det att de skola uppvisa an- 
teckningar öfver kostnaderna. s 

Vid sitt höstsammanträde nedsatte styrelsen fr. o. m. 1 januari 
1909 ytterligare priset till 3 kr. pr kg. tallfrö och till 1 kr. pr kg. gran- 
frö samt fri plantör under 8 arbetsdagar. 

Samtidigt med dessa bidrag, hvilka gälla sådana skogar, som af- 
verkats före den 1 januari 1905, understöder skogsvårdsstyrelsen på 
enahanda sätt markröjningar och skogskulturer äfven å de efter den 
I januari 1905 slutafverkade skogar, där afverkningen kan hänföras till 
rensningshuggning. Då bidrag sökes för skogskultur å sådan skogs- 
mark, som är afsedd att afverkas, erfordras, att någon styrelsens tjänste- 
eller tillsyningsman besiktigat densamma, gifvit sitt förord till ansökningen 
samt att afverkare och ägare förbundit sig, att inom viss föreskrifven 
tid mot här ofvan beskrifna bidrag af skogsvårdsstyrelsen verkställa nö- 
diga rensningar af hyggena samt skogsfrösådder eller planteringar, och 
att dessa på lämpligt sätt skyddas under den första uppväxttiden. 

AN aflägsna trakter, där större ytvidder blifvit härjade, och där det 
kan synas svårare för det flertal hemmansägare, som ofta hafva andel i 
sådana marker att verkställa skogskulturer, arrenderar styrelsen sådana 
skogstrakter i och för markens återställande i skogbärande skick. Dessa 
arrenden uppgöras på en tid af 30 år. Styrelsen förbinder sig att kost- 
nadsfritt för markägaren låta verkställa skogskulturer samt att sköta de 
uppväxande bestånden under arrendetiden mot det att markägarna afstå 
från rätt till afverkning under arrendetiden samt mulbete. 

Trots dessa stora förmåner, som den enskilde skogsmarksägaren 
tillförsäkras, är det, såsom förut omnämnts, svårt att bland hemmans- 
ägarna erhålla någon större anslutning till de i vissa delar af länet så 
nödvändiga hyggesrensningarna och skogskulturerna. 

Skogsvårdsstyrelsens samtliga kostnader för dessa skogskulturer 
framgå af medföljande räkenskaper. 

Planteringsdagar för skolbarn. Från 14 af länets 47 ordföranden 
i skolråd hade ingått svar på styrelsens förfrågan, huruvida de vore vil- 
liga att upplåta en dag till undervisning i skogssådd. Af dessa 14 
skolrådsordföranden ansågo emellertid tvenne, att barnen ej behöfde nå- 
gon undervisning i skogsfrösådd, enär sådan kunde erhållas på annat 
håll, hvarvid barnen äfven kunde erhålla någon liten förtjänst. 

Den egentliga orsaken till skolrådens obenägenhet att låta barnen 
deltaga i dessa planteringsdagar torde bestå uti svårigheterna att i när- 


GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 259 


heten af skolan kunna anskaffa lämplig mark samt det besvär detta för- 
orsakar dem, som skola hafva befattning därmed. I ett fall uppgafs, att 
ej någon tid finge tagas från lektionerna inne å skolrummet. 

Så mycket större intresse visades från de skolor, hvilka deltogo i 
dessa planteringsdagar. Barnen mötte mangrant, åtföljda vid de allra 
festa skolorna af lärare eller lärarinna. Ordföranden i skolrådet kunde 
också en och annan gång räknas bland deltagarna. 

Arbetet bedrefs med lif och lust, och dagen blef ett omtyckt af- 
brott i barnens enformiga skolgång och ett trefligt minne för dem alla. 

Antalet skolor, som deltogo i dessa kurser, var 60 st. med samman- 
lagdt 1,871 st. barn. 

Bidrag till bäckrensningar och torrläggning af försumpade skogs- 
marker. Sedan år 1906 har skogsvårdsstyrelsen bidragit med hälften af 
kostnaden, dock högst 500 kr. pr hemman, till bäckrensningar och af- 
dikning af försumpad skogsmark. 

Under året hafva bäckrensningar och afdikningar utförts på 90 st. 
skogar inom länet. 

Den sammanlagda längden af bäckrensningarna under år 1908 upp- 
går till 83,837 meter och afdikningarna till 99,149 meter eller samman- 
lagdt 182,986 meter. Totalkostnaden för desamma belöper sig till 46,096 
kronor 2 öre. Skogsvårdsstyrelsens bidrag till bäckrensningar och af- 
dikningar utgjorde för år 1908 23,548 kronor 17 öre. Den mark, som be- 
räknats blifva berörd af ofvan omtalade torrläggningsarbeten har approxi- 
mativt uppskattats till omkring 12,000 har. 

Undersökning för torrläggning jämte utstakning af diken har under 
sommaren ägt rum å 38 olika hemmansägareskogar. 

Då sådana skogsägare, hvilka kunna ordna torrläggningarna själfva, 
äro därtill berättigade, göra omfattande arbeten i den vägen, hvilka se- 
dermera afsynas genom skogsvårdsstyrelsens försorg, är det nog troligt, 
att utgifterna för torrläggningen hellre torde komma att öka än minska 
för kommande år. 

Studieresor. För att på ett fullt praktiskt sätt sprida kännedom om 
god skogsskötsel och hvilka fördelar den medför har Gäfleborgs läns 
skogsvårdsstyrelse beslutat sig för att årligen bekosta, under en tid af 
högst 14 dagar, resa och vivre för 10 st. af länets skogägande hemmans- 
ägare, deras söner eller skogvaktare till väl skötta skogsbruk inom eller 
utom länet. 

Deltagare är skyldig att inom en månad efter resans slut insända 
en kort redogörelse öfver resan och därunder vunna erfarenheter. 

För årets studieresa hade undertecknad lyckats utverka tillstånd att 
besöka Söderfors sedan lång tid tillbaka välskötta skogar. 


260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Rikligt var det fält för iakttagelser och studier i skogshushållning, 
som där låg framför oss och med allvar och ifver sökte hvar och en af 
deltagarna att sätta sig in i de många nya förhållanden, som, här visade, 
aldrig förut af de flesta ens varit anade. | 

Olika kulturmetoder, afverkningar, gallringar, ljushuggningar samt 
afdikningar blefvo föremål för våra iakttagelser. 

Såsom vägvisare hade bolaget ställt skogvaktare till vårt förfogande, 
hvilka voro försedda med kartor och beredvilligt lämnade alla de upp- 
lysningar både om utförandet af arbetena och kostnaderna för desamma. 

Uppfyllda af stor tacksamhet mot såväl skogsvårdsstyrelsen som 
bolaget åtskildes stipendiaterna efter fem dagars resa. 

Ansökningarnas antal uppgingo till 44 st. 

Resor af här nämnd art äro med all säkerhet af vidtgående bety- 
delse för skogshushållningen. Detta af det skäl, att allmänheten haft 
så få tillfällen att själfva se och pröfva, hvad som med intensiv skogs- 
hushållning kan vinnas. : 

Kolareskola. I enlighet med styrelsens fattade beslut afhölls under 
september och oktober månader en kolareskola vid Finnstugan intill 
Voxna station i Voxna socken af västra Hälsingland. Ur den för denna 
skola särskildt affattade berättelsen må anföras. 

Vid ansökningstidens utgång hade 21 st. ansökningar inkommit. Af 
dessa voro 19 st. från Gäfleborgs län, I st. från Jämtlands län samt 1 st. 
från Västerbottens län. Emedan plats kunde beredas dem, antogos de 
allesammans till lärlingar. 

De 19 st., som voro från Gäfleborgs län, erhöllo hvardera ett sti- 
pendium af 75 kronor. De öfriga 2 st., hvilka voro från andra län, 
erhöllo intet stipendium, utan bekostade själfva sitt uppehälle under 
kursen. Undervisning och bostad voro fria för alla. Lärokursen tog 
sin början den 4 september och afslutades den 2 november med offent- 
lig examen. 

Undervisningen meddelades dels praktiskt, i det att 10 st. milor af 
skilda modeller inrestes, kolades och utrefvos, dels teoretiskt. 

De olika modeller, efter hvilka milorna kolade, den vedmassa och 
kolningstid, som användes, likasom det kolutbyte, som erhölls m. m., 
ses af efterföljande tablå. 

Den teoretiska undervisningen meddelades under tiden från den 17 
september till skolans slut med 1—2 timmars lektion om dagen. Dessa 
lektioner voro i allmänhet förlagda till efter kl. 4 e. m. Rond gjordes 
morgon och afton, därvid milornas gång och skötsel förklarades. 

Kolningen var förlagd till tvenne ställen, a) kolningen å kolgården 
å stranden af Voxna älf, och b) kolningen i skogen. Å det förra stället 


ÄR Jfr nde 
: 


GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 261 


kolades de 7 första milorna i följande tablå och i skogen de 3 sista. 
Veden till de 7 första milorna utgjordes af starkt rötskadad flottad ved 
af torrtall och till de senare af gallrad ved. 

Lärlingarna bildade ett gemensamt matlag. Inköpen verkställdes af 
underläraren jämte tvenne af lärlingarna utsedda, hvilka tillsammans med 
hushållerskan äfven skötte om hushållet i sin helhet. 

Såsom lärare tjänstgjorde undertecknad med biträde af länsskog- 
vaktaren Emil Sandberg från Bollnäs såsom underlärare. 

Plantörskurs har under året i öfverensstämmelse med styrelsens 
därom fattade beslut afhållits under en tid af 3 veckor. Den var för- 
lagd till Voxna under tiden den 16 september—7 oktober och omfattade 
en mindre kurs i sådd och plantering af våra skogsträd tall och gran. 
Förutom dessa skogskulturer, hvilka verkställdes efter olika brukliga 
metoder på olika jordmån, undervisades lärlingarna något äfven i be- 
ståndsvård. De af kolareskolans lärlingar, som det önskade, och son. 
voro fria från vakter vid milorna, ägde ock rätt att närvara vid alla de 
lektioner, som höllos i skogsvård. De flesta lektionerna höllos ute i 
skogsbestånden och å marken och fortgingo från ett par timmar till hela 
förmiddagarna. 

De ordinarie lärlingarnas antal uppgick till 12 st. 

Såsom lärare tjänstgjorde undertecknad med biträde af länsskog- 
vaktaren K. Lilja i egenskap af plantör. 

Fröklängningsstuga är under uppförande vid Sunnerstaholms håll- 
plats å Dala— Hälsinglands järnväg ungefär 5 km. från Bollnäs järnvägs- 
station. Arbetet härmed är dock nu så långt framskridet, att man säkert 
anser sig kunna klänga kottar därstädes för 1909 års skogskulturer. 

Till bidrag för skogsundervisningen vid länets landtmannaskola har 
styrelsen beviljat enligt ansökan 73 kr. för år 1909. 

För spridande af lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen 
prenumererat på Föreningens för skogsvård folkskrifter, af hvilka 4,000 
exemplar spridts i länet. 

Besiktning å hyggesröjningar. Till följd af upprättade öfverens- 
kommelser och förbindelser hafva de hyggesrensningar, som skulle vara 
verkställda under året, synats af länsskogvaktarna. Med undantag af 
en, voro de samtliga utförda. I några fall voro marbuskarna kvarläm- 
nade under förhoppning, att de skulle godkännas såsom återväxt. Se- 
dan detta afvisats och orsakerna därtill förklarats, erhöllo de skyldiga 
tiden uppskjuten med slutrensningen under det villkor, att någon för- 
skjutning i tiden för skogskulturerna ej uppstode. 

Förbindelser afsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga 
skogsvårdsåtgärder hafva utfärdats i 47 fall. 


FANN ST hal N 
SR AT MERA TG HELEN ML 


re 


på 


VS kt A 
SKOGS 


Låt - la FO G (då KR or 
VÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9 


Ål 


Tablå öfver kolningen vid G. 


Milans omkrets 


S : S 2) Vedmassa i kbm. löst mått 

i meter Sr KE] ER 
2 5 

Milans n:r 2 Z ä el Ra j 
= 0 | < 3 & | << I! Summa 
2 EE EN NEN tändes 
[SN > [9] 
| I före fe Be 


I. Österby liggmila 86,;08 ||'"/g kl. 11 f. m. 


II. Vanlig liggmila OO,81 1/9, KLKAVE NAS 


III. Östgötamila...... 21,25 | 27 33 3 m. | 2,8 | 162,43 | 6,53 | 2,13 1'7:1;09 ||"5/G IA Tf 


IV. Östgötamila...... 22 27,25 | 32,8 || 3 m. | 2,8 | 165,46 | 6,50 | 2,43 1;74539 |''S/g kl 


V. Värmlandsmila || 21,50 | 26,75 | 32 3 Mm, | 2,5 |, 15044 1,58 101,02 1|!9/5 Kl EDT 


VI. Värmlandsmila || 23,50 | 27.50 | 31,53 || 3 m. | 2,8 | 168,30 1,08 169,58 |''/, kl. 2 e. m. 


VIII. Östgötamila — i 


Skogen yestsee 20,10 | 24,30 | 29,10 || 3 im. | 2,7 | 128,27 | 0,90 120,87. ||"2/3 kl: GTA ae 


SKOgen kasse 21,20 | 26 30,80 


Sr a SE 0;62.). ”—- 145,86 ||"2/g Kl. LISE: UNG I ggr 


X. Värmlandsmila i 


SKOGENS basta 21,10 | 25,75 |'30,50 || 3 m. | 2,6 | 137,19 0,82 | 138,01 |/g kl; 2/e.m.| C/o 20See 


VII. Värmlandsmila || 21 25,75 | 30,50 || 3 m. | 2,8 | 147,75 1,13 148,88 |!"/ kl. 2e.m, 
| 


Summa | | | | | 1,424,59 I 


yt FR 


& 
+ 


rg. SR ISA TEEN 
RED OR SKR. Syden sr Ar 


ATT eE Ckri ngr 


| Sur, rötskadad, flottad kolved. Tall 
med liten inblandning af gall-| 
| ringsved. Gammal botten och | 


stybbe. 


| 

| 

| 

Er | | 
, FRK rt mds SS 27 5 32,03 || 64,18 || Veden lika med föregående. Bot 
| | ten och stybbe använda ett år 

| förut. 

| | | 

FS kl Om] 206. | 31 | 42,07 Cd 54,07 63,2 || Ved, botten och stybbe lika med| 

| | föregående. Dämdes på Söder- 
| | | manlands sätt. 

Fl tlet nl "1 34 AS ri | 56 64,22 || Ved, botten och stybbe lika med] 
| || föregående. Dämdes på OÖstgöta-] 
| | sättet. ; 
| | 

mo kl tm) Y 35 | 36 12 148 || 59,& | Ved, botten och stybbe lika medfj 

10 | >se 

| | i | föregående. EN 

: ANTAG | 40 12 ol 52 | 61,33 | D:o D:o 

| | | 
E a ST AR LÄSES ee 2241 - 
- | | | | || gående. Något mera inblandning | 
Rn | | | | af gallringsved. ; 
så | i 
90: m. ”"/, I. kl 8f. = 4 | 20,04 40,10 || Gallringsved, ok 50 2 björk, | 
z | | 85 £g ] 


| 10 & al, 20 4 gran, 20 2 tall. 
| Gammal bol och stybbe. 


I 


49,43 a botten och stybbe lika med 


40 53,73 | Botten och stybbe lika med före- 


tg AR 29 | 22,04 
| 
| 
a -23 | 36,10 
| 
| 
| 
| 
| 


| 
fenm. 7, |, kll2e. ml EA 36,10 
| | föregående. 
SEA | | 
änn, PL kl ärf m.l "ell AA 36) — Nlag06 1: 45 EN omkring 40 94 björk, 
N | | | 3020 gran och 30 & tall. Bot 
| | | | | ten och stybbe lika med före- 
| gående. 
d | | | T | 
. : | I | 342,50] 62 | 404,50l| 56,78 | 


264 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Syner i enlighet med $ 2 af skogslagen. På grund af styrelsens 
sträfvan att såvidt möjligt genom sina tjänste- och tillsyningsmän in- 
gripa redan vid början af en afverkning för att söka förmå afverkare 
och markägare att förlägga afverkningarna på sådant sätt, att genom 
desamma skogens återväxt ej äfventyras och befolkningens i stort sedt 
beredvillighet att ställa sig gifna föreskrifter till efterrättelse, äro synernas 
antal, om de jämföras med afverkningarna, ett fåtal. Sådana syner äro 
Hällnari 30 fall: 

Öfverenskommelser. 19 st. öfverenskommelser äro träffade under året. 

Rättegångar anhängiggjorda på grund af $ 3 af lagen angående 


vård af enskildas skogar. Från år 1907 voro 2 st. rättegångar upp- 


skjutna, hvilka under året afslutats. Fem nya rättegångar hafva måst 
upptagas, hvaraf en är uppskjuten till 1909. Sex rättegångar äro så- 
lunda under året utförda och hafva de instämda blifvit ådömda såväl 
att inom viss tid vidtaga »nödiga åtgärder» för återväxtens betryggande 
som äfven att utgifva förskjutna synekostnader. 

Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hafva under året 
ökats med tvenne länsskogvaktare. Den ene af dessa är tilldelad be- 
vakningsområde, hvaremot den andre anställts såsom verkmästare vid 
styrelsens fröklängningsstuga. Dessutom skall denne under sommaren 
användas såsom dikningsledare och under hösten såsom underlärare vid 
kolareskolan. 

Skogsvårdskommaitteernas antal utgör 40 st. 


(Gäfle den 29. april TI909. 


På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Edward Rettig. 


Carl Åhman. 


FEN 
+ 
pe 


Ja 
Ps 


a 
JJ 


3 
ja 
MH 


AN 


+ 


NS 


ve 
RN 


b 
Ne 
- 


Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter 
år 1908. 


Inkomster: 


Kassabehållning den I1 januari 1908: 
På depositionsräkning i Gefleborgs enskilda bank ......... 
> upp- och afskrifningsräkning i Gefleborgs enskilda bank 
Kontant innestående hos arbetsledningen för byggandet af 


fröklängningsstugan NESS SoA TERS SPE ER PR EDA Oh te 
Kontant i styrelsens kassa ... ............ SOS RE LG 


Kr. 143,980: — 
> 6,294: 94 
> 907: 61 
2 199 


Statens anslag: 
Skogsvårdsafgifter för 2:a halfåret 1907 ... Kr. 56,360: — 
> > IA > 1908 ... >» 38,914: 30 
Bidrag till 1908 års förvaltningskostnader > = 1,000: — 
Andel af anslaget till skogsodlingens främ- 
d TEST LE ts Lö AR RARE Se NRA 
Anslar al landstinget ,.ssosrssosoessa era RT SIR TAS SALSA 
> > Jernkontoret till kolareskolan............ sossossssss 
Återbetalning af länsjägmästaren med anledning af årets 
DEREN SR Eg ra SAS seg rn SEA SES AA SARI LANE ER 
ora ELIT [PR ERE RESER AR ar ABIR Rap re TR TR IN 
> ÄYskapstro Och SKOPSSatUCK.— sosdoossrddena tassen 
Ersättning för biträde, lämnadt af 


Återbetalda syne- och rättegångskostnader..................... g 


Influtna räntor å i bank insatta medel 


Utgifter: 


Aflöningar till länsjägmästaren, sekreteraren och kamreraren, 


skrifbiträdet och länsskogvaktarne smosoomossssssoss san ooa Kr. 
Reseersättningar: till styrelsen sosssooooooo0ooso- Kr. 711:38 
> länsjägmästaren ............ > 2,598: 87 
| > sekreteraren .....msocmm..<.. > 99: 60 
> länsskogvaktarne -......... > 4,247: 66 
> skogsvårdskommittéerna... > 2 Ör 
Kulturfältet i Harmånger ooossommssssssassan anna Rev a00:— 
> MIC DSOUEEVAlEN orons dd Ness RE > 92: 50 
As bla EULER RR NB RR RAR re > 129: 50 
Öfriga kostnader för skogssådder............... > -1LI99:09 > 


97.274: 
I,000: 
1,500: 


55: 
217: 
966: 


687: 
2,405: 


9,753: 


Summa 


14,790: 


1,620: 


49 
02 


09 


:8$4 Kr. 151,382: 39 


> 113,949: 45 
kr. 265,331: 34 


Transport kr. 24,098: 


80 


ÅRDSSTYRELSERNAS BERÄ 


Transport kr. 24,098: 80 S 


Bidrag till bäckrensningar och afdikningar ................ Kr. 29,669: 02 


Syne-, och srättegangskostnatleri .:..,>-c: sodssh obs obeneak bena SOA 86 
Kostnader för kolareskola och plantörskurs,..............+-- sa PERLRSOONA2 


» '» fröklängningsstuga si f-Å;205101 
Inköp af inventarier : 526: 16 
» >» folkskrifter 600: — 
Stämplar och provisioner: ;. sas: ses sc meka sg SAS SÅNA NS Sn a ET AE el [SEO 
yidelefonafgifter ....... Isla MARS RES 2 BR ANN lärde Dö ra kan FIRE 1,O53: 24 
Frakter och diverse utgifter | 239: 65 
Skrifmaterialier och trycksaker ............ bd 979: 68 
Annonser ... SE BES ENE DNE NDS Akt ng 1,716: 48 
2 277: 10 

Studieresa 267: 85 
Anslag till landtmannaskolan i Bollnäs för skogsundervisning 150: — 


Kassabehållning den 31 december 1908: 
På depositionsräkning i Gefleborgs enskilda bank ......... Kr 191,980: — 
> upp- och afskrifningsräkning i Gefleborgs enskilda bank >» NANA T20 
Kontant innestående hos arbetsledningen för byggande af D 
Frö kJan gnin SSStldAN eh uk.r Sater dass RER rt kbör tor NERV NT O2NAGO 


€ 
Kontantvansbyrelsens. KASSA uy. bop bi se skon sant SE Pen 43:21 > 194,983:07 ME 
- / Summa kr. 265,331: SAS 


sf 


rd 


RS NGE MN KÖRAS Så fe 
 LANDSTINGSOMRÅDE. 


, (JR nn 
fr - PS 


di KE Ålen ka SJR 

R (EK il , 
"ANS rr 3 vår 
ä 5 


FSE NGA RGS LÄNS 


Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning 
den 31 december 1908. 


Tillgångar: 
Kontanta medel: 


N På depositionsräkning "innestående =... sss«-s=ee> sosse svets KT. 191,980: 


» upp- och afskrifningsräkning innestående 
Innestående räntor 


- Kontant hos arbetsledningen för fröklängningsstugan 


Kontant i styrelsens kassa Kr. 195,539: 01 


oe Fordringar: 

- — För biträde, lämnadt af länsskogvaktarna s.issossosssssssss roa Kr: 240:— 

fee Csäldtifrö och! utförda sådder soo... spvssösansrsn ne de sabåre > 642: 80 

ör Af Jernkontoret beviljadt bidrag till 1908 års kolareskola > 1,500: — 

myckiFör syne- och FAtesangSskosmaden. 3... -soksssd sås LST > AO: TÖS 2,422: 98 
ör RR IANP MN OS STUGA Tear SR son Mede ro sol ok Sva Sr ebas Lin slolsi oklar > — 10,797: 40 
Sd 0 UKTES TEK ÄRAS fög  SA SD SNR ER UA ÄGG NRK LSE VR RTR SR Re > — 3,697: 47 
a Summa kr. 212,456: 86 
br Skulder: 

fRGkepitalbehållning: fill" år IOO0;..«..i.,si.ssorsdererarsbindsr Birsen rss kenoss är Sons eri Se Kr. 212,456: 86 
"AR or 


Summa kr. 212,456: 86 


Stockholm den 29 april 1909. 


På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Edward Rettig. 


F 
/ 


/ 


/ Erik Leksell. 


Undertecknade, af Kungl. Maj:t samt Gäfleborgs läns landsbtedd och 
Gäfleborgs 


hushällningssällskaps FörvdbeEen ee utsedda 2 


ning under år 1908, få efter att hafva fullgjort nämnda uppdrag här 
med afgifva följande 


Inkomster: z 
IKassabehallning vid karets, DöOrjan' un. ters kklsses rige ej Ela se Bele sh 5 äkles ss reSr RA 199: 84 
Anslag af staten: till bestridande af förvaltningskostnader ...........- 1,000: — SA 
till skogsodlingens befrämjande ........scri.ssesseshet 1,000:— 2,000:-= 
Inslag ratijernkontoret tull kolareskolant ssssssias ss SS 1,500: — ; 6 
:olat Jandstmg et tilltskogsSad (W:s. usd ser klsk besk hlee bis seg ske see 1,000: — — 2,500: — S 
Resterande andel af 1907 års skogsvårdsafgifter = .....s......sssrssrssree 56,360: — / kg 
Första halfärets skogsvärdsafgifter för LOOS, dare see assso mms sasse 38,914: 30 95,274: 30 > 
Återbetalning af länsjägmästaren med anledning af revisionsberättelsen för 1907 lESSSNAGN = 
Tölkvid "för Aörsalda- KOL sv /ok doser sa 0 Se NA ES ÄRAN ALA or AE a äs SONARA RNE 217253 
» 30RSkOgs rö kOch: SKOgsSACACI ske. ste ö RSKR VR GLO era 9€6: 67 
Htsätming rör biträde. lämnadt vaft;]aAgmAStabeD.E oss a ss ss sak las ee leiae rislois ess 2 AN | SR 
> > » » 2. JATISSKOSVARLTARE = vaja As a ER OO 687: SN 
Återbetalda SYNC OCH TAttegangskostnallEn 5-0 c.skbs sees se SEA ARE SE SA RN ; 2,495: 49 
Induma stantorspasiubank. insatta smedebtssseEot Saras ee FIRE TR EN fs a Tea SSA SE 9,753: 02 
UttagatpakdepositlonstäkniD8! = ss useless skiss elle Nar An gissa ISEN BLA Fa 25,000: — 5 
D:0paROPp-HOCK KalSkrifnan SStTAkDIN esse Seb ofta tas si grep rela aan felen ale 64,550: — SO,550N-- SA 
Summa kronor 203,699: 29 Sd 
Vs 
Utgifter: KV 
AHopingar: allan Sjagmastaren JOD susse ss venssee bisele SR se SEDER See 5,000: — NR 
hyresbidrag.. oden Se LONA SNES 500: — NEN a 
artvode för kölareskolal ...scb.o.ovdhe.cs 1,500: — 7,000: 09 2 
> 1 VS CKNE LETAT GTAG ÄN ns Vols ba pre öl a sc ei Rak Sören SS SE AA RANN SRA SNNAN 1,500: — 5 
» >= VIKarle MOE SEKkTEterale su. se cjenesleisoiskerus stoet Ae) Le  BYS Je SAR fe [Le TRA SSE ATS SONET 
» 3 SKID ICTA AC NASN NE stodo a ale öjele leo la a ala ädpt arsa €ja!n sla! S ala l ee NET V SER IS YE SAS ANS ANEEVENA Ye 
> 2 1ÖTLATNSSKOSVAk låTC Vira be fs ass .e)a ajoreel el se Mlerade eisjökele see o SjeTsAS ESS ETS SA SSA 73 TONER 


Revisionsberättelse. 


Transport kronor 16,290:— 7 


PS SE EGR AR MSN ANGES ; 
0 OGÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


SRS TEE SATIN vå 


Z 1 6 Transport kronor 
ir Reseersättningar: till styrelsen” ssissssssosd arne der anrane se skon sasson rese nere s> YIIJ3A 
3 2 3 UV TRTSJA LHS AKEL erg ka E re bre Rn äs Sober ha Rv 2,598: 57 
: 3 SAFE EE SNOINS bror ES arte a SVs f bre pla fr re sv ok SANNE 99: 60 
ae > 5 RR SSKORVARTRERA I bugs bock p nee IR LA Sö oslsrsrn est 4,247: 66 
> 31 ISKOPSVATUSKOMMIttCerDA dos cte 3 Jrddds ds case Fre AR 22: 20 
Kostnader för kulturfältet i Harmånger NERE TÅ bif TT RA LAS OR TELE EON 208: — 
a NA > > DÖR CT nere lå 11 NR BE SL KAR. RAMA Syr ee ADR RAA 129: 50 
AR > > > VIL SOHEL VALETS JAg nens IN der oo PERS LE 92: 50 
så : SG Bilden kostnader för: SKOpssaCl de. ..sl siöeboosee vd cases vs boda sobal sedeln 1,199: 09 
KN Bidrar till bäckrensningar och afdikningar ............oyscsscooosersrnrsessrnasnarsnrn 
-& MRS Tn et ochirattceanpskostnaden sub 9-000 ss sa aAa AS dr SAR bra. bese a 
bes Kostnader för kolareskola och plantörskurs efter afdrag af jägmästarens arfvode 
A > OR LAN Pn SSSbAPAN |. ov dear sens Korecb ens KANSSA dd Kees set Uefa KEN UN Aa 
0 TITT ER LAS ALE a nigra Er RENA NER MAAS Se MA AASE CER BAS LERA SIR NES 
DT 0 FEST IRS a gt ii od ODES DR ENE NR SA EST SR SAR fa? ör Te, SET obe ER REN SSE AR 
fiskaniplar, GCI. PLOVISIONGE. <s-. is: -t50- sbPLösk ondontag SARA Si eosr dre rs No Est dar kr Kerr Lb e 
6 Telefonafgifter ..... EN SNR Sr RA RR En RA ELMS S5aN NN SA SD IRA SSE RAR BRN Se 
feet i: 02 diz2: se utgifter aslssoosssssoes Aoresnneerer sense ocbssnens sne nr sr rs ören tsRt erna 
å Söt tiRtateria hen OCK UTYCKSAKORIN: sCe brsoR ss sas Boa ns Eva BssR oa ver Sår Hacke USS ras SNSSRSE 
FET GSE 0) 0 bes Sr BARN DE SRS NE NE sl Raa ÄR SSA DA 2 SR NaN pr ses tva SSSN EA 
X [ETEN (nb es Me ER Sr rg Ae SRV JE RE RE SE SES SEA SEE SA NE SA AS Sr AR ST 
0 TEESE SER of SNR eat LR 0 Ar AS Kö 150 ESS SSR ENADE OR 
br finske slandGnannaskolan, fubOLRAS, cc.-bstoseseso33ssssALS stan sRreSKESe seVesrkos ske 
2 ars par GE POSITDISTAR NANO oas ketos obs se Je ASA DSS SRA Snppdeskle PERS > SKEN 73,000:— 
YE D:o på upp- och afskrifningsräkning -...so.sssesesesse2esss0ss0e0r ansa 0 00 00512: 32 
É Kassabehållning ..... YTA RKA ENE 3 ER EE NE oa Ul Sfi de Ar ÄN ANS BI TRA 
| Summa kronor 
BE a 
a 
Et A, Tillgångar den 31 december 1908. 
EE Kontanta medel: : 
Innestående på deposition i Gefleborgs Ensk. Bank = sssssmsssssss sa 191,080: — 
PEGI Nn pp- OCh. diSkrinunet 15:03 0 doses ses sknse re ns ERSES SAN rg 3 2;013: 20 
EX N BESS SNS TRE css sa ER RSS Än oe ma ss SAR sdR 43: 21 
3 ; Hos föreståndaren för fröklängningsanstalten sssssmsssssssssssserasrr as 702: 60 
sö Fordringar: 
V För biträde lämnadt af länsskogvaktare omssmcsosseissesesasssnrrorss rer 240: — 
/ FO BEST OSSTA  LE HER tat ESR et Jere BR AEA RNA AA SSA 642: 80 
SE | I STÖRATSIEA SRNRRA S Ng TRES SA SSE BASSE SEA 40: 18 
- Af Jernkontoret anslag till kolareskolan för 1908 sosssmmsssssses ess >> 1,500: — 
3 Hjardet at frOklänenmagsStupAI.. so. SR ons odor sön degree or ooösink rosa dör 10,797: 40 
J Inventarier ........ KE Lea VGER 0 FN LJ EG ADR LSRRASR EE SDR NES 3,697: 47 
Be Summa kronor 


7,679: 71 


1,620: 09 
29,669: 02 
2,634: 86 
2,369: 42 
4,000: — 
526: 16 
600: — 
61: 50 
1,053: 24 
239: 65 
979: 68 
1,716: 48 
STINIG 
267: 85 
150: — 


133,512: 32 
43: 21 


203,609: 29 


194,793: 20 


745: S1 


2,422: 98 


14,494: 87 
212,456: 86 


visionen till kassan inlevererats. 2 

Skogsvårdsstyrelsens protokoller äfvensom den räkenskaperna åt- SK 
följande berättelsen angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och 
skötsel samt skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1908 äro genom- 
lästa och hafva ej gifvit anledning till anmärkning. RE 

Värdehandlingarna, som blifvit oss förevisade, äro på betryggande 
sätt förvarade i brandfritt kassahvalf. 

Då utgifterna befunnits behörigen verificerade och revisionen för 
öfrigt icke gifvit anledning till anmärkning, få vi tillstyrka full ansvars- 
frihet för 1908 års förvaltning. | 

Gäfle den 5 juni 1909. 


J. E. Nilsson. 


Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


E. Ericsson. Agathon Westman. = 
Af landstinget vald revisor. Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott vald revisor. 


+ 


Berättelse 


angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel 
samt skogsvårdsstyrelsens verksamhet i Väster- 
norrlands läns landstingsområde år 1908. 


De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 


De i jämförelse med år 1907 rådande sämre konjunkturerna på 
trävarumarknaden har haft till följd en lägre virkesexport från länets 
hamnar än under år 1907. Denna lägre export torde säkerligen mot- 
svaras utaf en minskad afverkning. Gjorda iakttagelser hafva isynnerhet 
gifvit vid handen, att afverkningar å hemman i bondehand varit mindre 
än under föregående år. Under årets tvenne sista månader skedde dock 
en afsevärd prisstegring å såväl sågadt virke som props och sparrar. 
Särskildt anmärkningsvärd är den ökade afverkning af dessa sistnämnda 
sortiment, hvilken genast kunde iakttagas som en följd af denna pris- 
förhöjning. I synnerhet var detta fallet inom Björna och Trehörningsjö 
socknar, dit flera af Härnösands distrikts småvirkeshandlare förlagt sin 
verksamhet, enär på dessa trakter finnes såväl god tillgång på lämplig 
skog som järnvägskommunikationer med Örnsköldsvik, hvarifrån virket 
utskeppas. Framförallt är det vid afverkningar för erhållande af dessa 
sortiment som växtlig ung och medelålders skog tillgripes.” Sådan ur 
skogsvårds- och nationalekonomisk synpunkt beklaglig afverkning har 
under året i afsevärdare omfattning ägt rum från ett 50-tal hemmans- 
skogar, nästan undantagslöst så belägna, att virket kunnat tillgodogöras 
utan användande af flottled och sålunda afverkaren ej behöft med tanke 
på sjunkningen, lämna ens den mest frodväxta skogen. En del af dessa 
afverkningar kommo visserligen inom återväxtlagens räckvidd, men stundom 
är den kvarvarande till afsättningsbar dimension ej utväxta skogen af 
sådan slutenhet, att den måste fortfarande anses bilda nöjaktigt bestånd, 
hvadan återväxten genom den bedrifna afverkningen ej blifvit >uppen- 
barligen äfventyrad>2. r 

Med afseende på sättet för upplåtelse utaf afverkningsrätt till skog 
fasthålla de flesta skogsägarna vid den gamla metoden att sälja till 


2y2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


visst tumtal. Skogsvårdsstyrelsens sträfvan att förmå skogsägarna att 
endast försälja afverkningsrätt till vissa utstämplade träd och för ut- 
stämpling härutaf anlita biträde utaf skogsvårdsstyrelsen, vinner icke 
önskad framgång hos skogsägarna, enär styrelsen härutinnan på allt sätt 
motarbetas utaf trävaruhandlarna, hvilka finna det för sig mera förmån- 
ligt att förvärfva afverkningsrätt till all skog, hållande viss aftalad di- 
mension. Oftast påkallas skogsvårdsstyrelsens biträde, ej af omtanken 
för skogens bästa, utan endast i ändamål att erhålla upplysning, huru 
mycket som kan få utdrifvas, utan att vederbörande riskerar kollision 
med skogslagen. 

Skogsvårdsarbeten hafva under året verkställts till större omfattning 
än under något föregående år. Orsaken härtill torde delvis kunna sökas 
i de gynnsamma väderleksförhållanden, hvilka varit rådande under som- 
maren, men ock tillskrifvas dels de ökade understöd, som för sådana 
arbeten utgå af skogsvårdsmedel, dels ock ett alltjämt stegradt intresse 
för skogens vård. 

Närmare redogörelse angående omfattningen och fördelningen af 
årets skogsvårdsarbeten återfinnes i bilagorna A och B. Som utaf dessa 
framgår hafva under året: 


Hyggesrensats en areal af 5,702,2 har för en kostnad af kronor 
48,507,86; medelpris kr. 8,50 pr har. 

Skogsodlars 346,5 har för en kostnad af 4,608,36 järohgr medelpris 
krilr3i33 pr har. 

Upptagits skogsdiken och verkställts upprensningar af bäckar till en 
sammanlagd längd af 1,051,742 meter för en kostnad af kronor 203,007,71; 
medelpris 19,3 öre pr meter. 


Härtill komma de skogskulturer, hvilka verkställts efter afverkningar, 
bedrifna i strid mot gällande skogslag, men hafva öfver dessa ej erhållits 
detaljerade arbetsredogörelser. 

Göres en jämförelse emellan nedlagda kostnaderna för de olika 
slagen verkställda skogsvårdsarbeten, finner man att utaf totalkostnaden 
256,123,96 kronor, utgör kostnaden: 


TORRES SESKEN SMR Oboe 19,8 
SNESkO OSSA AC ss ori ror er ER EE RNA 
FORA SMI SSACH eten ss ess Ser ee 78,3 2 


Som härutaf framgår utgöras verkställda skogsvårdsarbeten till öfver- 
vägande del af torrläggningsarbeten och har detta i lika hög grad varit 
förhållandet under åren 1905—07 för hvilka motsvarande medelsiffra 
ANOR 


ENTIRE OVER RT S SETT FSE SERIE YSPSETARRA IEA 


AV FA rr SN E 
a RR RN ERA 


" VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 273 
För skogssådderna har 1908 varit ett gynnsamt år med tillräcklig 
nederbörd under försommaren samt riklig värme under högsommaren. 
På en del trakter har dock det utsådda skogsfröet angripits af en insekts- 
larv, hvilken urätit fröet, så att endast fröskalet lämnats, och hafva här 
sådderna af denna anledning misslyckats. I stort sedt hafva dock de 
under de senaste åren verkställda skogssådderna gått bra till och under 
hvarje förhållande betydligt bättre än de sådder, hvilka tidigare verk- 
ställts. Orsakerna härtill torde vara att finna uti dels den större om- 
sorg med hvilket arbetet nu utföres, dels att frö utaf lämplig härstam- 
oo ning användes. Å vissa trakter klagas dock allmänt öfver den skada, 
; som beteskreaturen förorsaka å skogsplantorna. Större kulturfält hafva 
oo i regel inhägnats, men har ändamålet härmed ofta förfelats, enär vall- 
hjonen plägat mota in kreaturen inom det inhägnade området. 
Någon plantering har ej under året verkställts, men hafva på flera 
: afverkningstrakter plantskolor uppbrutits och besåtts, och är det sålunda 
att vänta, att innevarande år en del planteringar komma att utföras. 
Svårigheten att erhålla lämpligt frö för verkställandet af skogssådd i stor 
omfattning samt det säkrare resultat, som vinnes genom plantering, 
torde förorsaka att denna kulturmetod mer allmänt kommer att tillgripas 
inom de trakter, där tillgången på arbetskraft sådant medgifver. 


Ale oc nåde Ad 


v Skogsvårdsjöreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 18 


274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. 


Undervisning i skogsvård m. m. 


Genom skogsvårdsstyrelsens försorg och på skogsvårdskassans be- 
kostnad har under berättelseåret undervisning i skogshushållning och 
hithörande arbeten meddelats vid nedannämnda läroanstalter inom länet. 


Hola landtmannaskola. 


Undervisningen har här bestridts af e. jägmästaren M. Estberg, hvil- 
ken hållit 48 föreläsningar samt ledt 1 exkursion. Förutom af landt- 
mannaskolans elever hafva föreläsningarna äfven bevistats utaf flertalet 
af folkhögskolekursens manliga elever. 


Ålsta landtmannaskola. 


Undervisningen har här meddelats af e. jägmästaren Arvid Modin, 
hvilken undervisat under 40 timmar, hvarutaf 14 användts till exkursioner. 


Nordviks landtbruksskola. 


I likhet med föregående år har undervisningen här uppehållits af 


länsjägmästaren, hvilken hållit 20 lektioner, ledt 1 exkursion samt ar- 
beten ute i marken under 2 dagar. 


Folkskoleseminariet i Härnösand. 


Undervisning i skogsvård har här anordnats under läsåret 1908—09- 
För 4. och 3. klassernas elever hafva under höstterminen hållits 19 före- 
läsningar med repetitioner. Deltagandet har varit valfritt, men hafva 
c:a 2/, af eleverna användt sig utaf undervisningen. Som lärare har 
tjänstgjort e. jägmästaren Ragnar Lindahl. 

Länsjägmästaren har vidare medverkat som föreläsare vid tre af de 
utaf hushållningssällskapets tjänstemän anordnade s. k. landtmannavec- 
korna och har utaf dessa en varit förlagd till Torps, en till Öfverlännäs 
och en till Trehörningsjö socken. 

Föredrag har äfvenledes hållits vid Norrlands skogsmannaförbunds 
sammanträde i Örnsköldsvik. Styrelsen har dessutom genom spridandet 


bt SY RE LEAN SDI OSOEA 


NES 


TR 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 275 


af folkskrifter i skogsvård sökt verka för höjandet af intresset härför. 
Sådana folkskrifter hafva äfven utdelats till eleverna vid ofvannämnda 
skolor samt till deltagarna i de utaf skogsvårdsstyrelsen anordnade ko- 
lare- och plantörskurserna. 


Kurs i skogskolning. 


Under året har anordnats en kurs i skogskolning för ynglingar, 
hemmahörande inom Västernorrlands län. Denna kurs har varit förlagd 
till Svanö aktiebolags hemman i Västby by af Helgums socken och 
har kolningen verkställts för bolagets räkning, hvilket i gengäld upp- 
låtit ocb iordningställt bostäder, ombesörjt inkörning af kolved m. m. 
Till bestridande af elevernas utgifter för resa och kosthåll har hvarje 
deltagare erhållit ett stipendium af 73 kronor. Ansökningar om del- 
tagande i kursen ingingo från 23 ynglingar och antogos af dessa 22 
till elever. Vid kursen har inrests och nedkolats 7 milor. På grund 
af att kursen ej beräknats skola pågå mer än 6 veckor, medhanns ej 
utrifningen af de tre sist kolade milorna, utan verkställdes denna genom 
bolagets försorg. Teoretisk undervisning, förutom i kolning, har äfven 
meddelats i skogsvård. Under de dagar plantörskursen pågick, följde 
samtliga elever, hvilka ej voro förhindrade af milvakter, undervisningen 
vid denna. 


Plantörskurs. 


För att kunna fylla behofvet af ledare för skogskulturarbeten har 
styrelsen under året anordnat en kurs för utbildande af skogsplantörer. 
Denna kurs pågick tiden 13 t. o. m. 18 oktober samt var äfvenledes 
förlagd ' till Västby. Deltagarna erhöllo af skogsvårdsstyrelsen fri resa 
till och från sina hemorter samt fri kost under sin vistelse vid kursen. 
Utaf 60 sökande utvaldes 12 ynglingar, alla hemmahörande i Ådals- 
socknarna nedom Sollefteå. Arbetet vid kursen leddes af länsjägmästaren 
och omfattade densamma, förutom undervisning i skogssådden, äfven 
röjning, hyggesrensning och bränning samt lektioner i skogsvård, hvilka 
hufvudsakligen höllos ute i skogen. Kosthållet var gemensamt med 
kolarekursen och uppgick kostnaden härför till 95,9 öre pr man och dag. 


Sakkunnigt biträde för skogens skötsel och vård. 
Skogssådader: 


Under ledning af skogsvårdsstyrelsens tillsyningsmän hafva under 
aret handledts skogskulturarbeten å 59 hemman, hvarvid fullständigt 
skogsodlats 123 har, hvartill åtgått 39,57 kg. skogsfrö. Ansökningar 


2760 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


om biträde hade ingått från ett långt större antal skogsägare, men på 
grund af den nästan fullständiga saknaden af tallkott och därutaf föl- 
jande fröbrist, har handläggandet af flertalet ansökningar måst anstå till 
år 1909. Dock hafva alla de sådder, hvilka skulle utföras i skogstrak- 
ter, hvarest laga syn förklarat skogens återväxt »uppenbarligen äfven- 
tyrad», och för hvilkas handledande biträde sökts, kunnat verkställas. 
I skogsvårdsstyrelsens fröklängningsstuga i Sollefteå har under året en- 
dast utklängts 18,2 kg. tallfrö och har detta hållit en grobarhet af 58 XX. 


Anvisandet af huru hyggesrensning bör utföras. 


Biträde härför har lämnats 89 markägare, hvilka särskildt begärt 
dylikt biträde samt har dessutom i allmänhet dylik undervisning lämnats 
i samband med verkställandet af hyggesbesiktningar. 


Anvisning huru tillämnad afverkning bör bedrifvas 


har lämnats 104 skogsägare. 

Fröträdsutmärkning har verkställts vid 28 förrättningar, hvarvid 
utmärkts 20,172 fröträd. 

Stämpling har utförts å 175 skogar, hvarvid för afverkning ut- 
stämplats 417,399 träd. : 

Utstakning af diken jämte kostnadsberäkning för torrläggning af 
försumpade marker och myrar har verkställts på ansökningar från 366 
skogsägare, hvarvid utstakats och kostnadsberäknats 193,762 meter diken 
78,250 meter bäckrensning. 

Fördelningen af dessa arbeten inom länets socknar framgår närmare 
af bilaga D. Vid jämförelse med föregående år visar det sig, att skogs- 
vårdsstyrelsens personal anlitats mer under 1908 än under något före- 
gående år. Sakkunnigt biträde har lämnats kostnadsfritt under en tid 
af högst 4 dagar, och har för hvarje öfverskjutande dag rekvirent ersatt 
förrättningsmannen med kronor 4,50 per dag. 


Bidrag ur skogsvårdskassan. 


Till utförande af torrläggningsarbeten å enskildas hemman, för 
hvilka plan upprättats år 1907 af styrelsens tillsyningsmän, har styrelsen 
beviljat ett bidrag utgörande 75 2 af den beräknade arbetskostnaden, 
under förutsättning, att dessa arbeten äro på af styrelsen godkändt sätt 
utförda före den 1 november 1909. Under år 1907 upprättades å en- 
skildas hemman 278 st. kostnadsförslag med en beräknad kostnadssumma 
utaf 32,796,84 kronor och kommer sålunda — därest samtliga dessa 
arbeten blifva verkställda inom föreskrifven tid — i bidrag att utbetalas 


r 
2 
q 

i 
j; 
d 
Å 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 277 


24,333,50 kronor. Såsom bidrag till bestridande af kostnader för hygges- 
rensning och skogskulturarbeten, verkställda under ledning af eller enligt 
under året af tjänsteman uppgjord plan, har styrelsen beviljat ett bidrag 
af 75 2 utaf styrkta nedlagda kostnaden för det arbete, som är verk- 
ställdt och till afsyning anmäldt före den 1 november 1909. 

Under berättelseåret hafva enskilda skogsägare inom länet verkställt 
skogsvårdsarbeten för en sammanlagd kostnad af 30,178,14 kronor och 
har i kostnadsbidrag härför i enlighet med skogsvårdsstyrelsens tidigare 
beslut och efter det att dessa arbeten afsynats af styrelsens tjänstemän, 
utbetalats ett sammanlagdt belopp af kronor 20,761,34. Närmare redo- 
görelse för dessa arbeten återfinnes i bilaga A. 

År 1907 verkställde trävarubolag inom länet skogsvårdsarbeten för 
ett sammanlagdt belopp af 187,444,06 kronor, och har styrelsen, sedan 
arbetsredogörelserna granskats och härvid några mindre poster, för hvilka 
bidrag ej ansetts böra utgå, afdragits, i bidrag utbetalat kronor 33,928,33, 
utgörande 30 4 af de nedlagda arbetskostnaderna. Närmare redogö- 
relse öfver dessa arbeten är införd i föregående styrelseberättelse. I 
bidrag för en del arbeten, verkställda under år 1906, och hvilka ej förut 
meddelats styrelsen, har utbetalats ett belopp af kronor 1,511,77, utgö- 
rande samma procent (20 2) af kostnaden, som föregående år beviljades 
i bidrag för under år 1906 verkställda skogsvårdsarbeten. 


Afverkningar i strid mot gällande skogslag. 


Såsom af bilaga D framgår hafva under året besiktigats 349 af 
verkningar eller afverkningstrakter och hafva därvid 81 st. afverkningar 
ansetts så bedrifna, att de gifvit anledning till ingrepp eller erinran från 
skogsvårdsstyrelsens sida. Härutaf har i 36 fall styrelsen inskränkt sig 
till att anmana vederbörande, i en del fall att vid afverkningens fort- 
satta bedrifvande kvarlämna erforderligt antal fröträd, i andra att inom 
viss angifven tid bafva kulturarbeten verkställda vid risk att eljest laga 
syn komme att påkallas. I 35 fall hafva vederbörande afverkare direkt 
hos skogsvårdsstyrelsen ställt säkerhet för att erforderliga kulturarbeten 
i enlighet med styrelsens bestämmelser komma att vidtagas. Styrelsen 
har däremot ej kunnat ingå sådant aftal i 10 fall och har rörande dessa 
afverkningar s. k. laga syn påkallats. (Bil. E.) 


Verkställda syneförrättningar. 


Under året hafva verkställts 13 laga syner, utaf hvilka 8 st. af sty- 
relsen påkallats under året och 3 st. under år 1907, men då ej af för- 
rättningsman medhunnits. I samtliga fall har vid syneförrättningen ut- 


KYRA TETRIS Er  EPRV 20 an FN 1 SY KS YE ED KEENAN 


MS FrLIvAI 


278 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19038. 


rönts, att skogens återväxt »uppenbarligen äfventyrats». Tvenne under 
året påkallade syneförrättningar anstå till att verkställas innevarande år. 


Lagenligt ingångna öfverenskommelser. 


Sedan år 1907 balanserade 3 mål, med afseende på hvilka lagenlig 
öfverenskommelse ej träffats. Under året har enligt ofvan tillkommit 13 
dylika mål, hvadan styrelsen haft att behandla 16 ärenden af detta slag. 
I 14 fall hafva aftal träffats med vederbörande angående verkställandet 
af de åtgärder, hvilka, enligt syneutlåtande, ansetts erforderliga, för att 
återförsätta respektive afverkade områden i skogbärande skick. Dess- 
utom hafva öfverenskommelser ingåtts rörande tvenne afverkningstrakter, 
å hvilka laga syn hållits år 1905, men öfverenskommelser då ej kunnat 
ingås, enär hemmansägarna började hägna respektive områden till betes- 
hagar, hvilken afsikt dock ej sedermera fullföljts. Endast i ett fall har 
vederbörande nekat ingå dylik öfverenskommelse och har ärendet hän- 
skjutits till domstols afgörande. Ett ärende har ej under året medhun- 
nits, utan öfverförts till innevarande år. 

Afverkningsförbud har under året på skogsvårdsstyrelsens hem- 
ställan utfärdats beträffande afverkning å ett hemman. 


Rättegångar. 


Under året har styrelsen vid underrätterna fört 10 rättegångar, af 
hvilka 2 påbörjades under föregående år och 8 tillkommit under berät- 
telseåret. Tre af dessa mål hafva föranledts af vederbörandes vägran 
att med skogsvårdsstyrelsen ingå lagenlig öfverenskommelse angående 
utförande af kulturarbeten efter afverkningar, hvilka vid syneförrättnin- 
gar förklarats bedrifna i strid mot gällande skogslag. I 7 fall hafva 
åtalen föranledts utaf att vederbörande eftersatt fullgörandet af hvad i 
dylik öfverenskommelse aftalats. Utslag hafva under året fallit i 8 af 
dessa mål, i 7 i enlighet med styrelsens yrkande, och hafva dessa utslag 
sedermera vunnit laga kraft. I ett mål däremot har häradsrätten ej 
bifallit styrelsens talan, hvilken dock fullföljts i Svea hofrätt. Tre mål 
voro sålunda vid årsskiftet ej slutbehandlade. 


Administration. 


Styrelsens sammansättning har under året varit oförändrad. Sty- 
relsesammanträden hafva ägt rum 6 gånger och hafva dessa, på ett 
undantag när, bevistats af styrelsens ordinarie ledamöter. Vid samman- 
träde i Stockholm mellan skogsvårdsstyrelserna eller ombud för dessa 
från hela riket, har styrelsens samtliga ordinarie ledamöter äfvensom 


VETE ES ST EEE VTT ee 


VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 


länsjägmästaren deltagit. Till styrelsesemmanträdet näst före detta möte 
blefvo styrelsesuppleanterna inkallade och genomgicks vid detta sam- 
manträde samtliga till skogsvårdsstyrelsernas gemensamma ombudsmöte 
inkomna motioner i och för utrönande af styrelseledamöternas och supp- 
leanternas åsikter och ställning till de förslag angående organisations- 
och lagändringar ifrågavarande motioner innehöllo. 

Skogsvårdskommaittéer finnas tillsatta inom 33 af länets 63 socknar. 
Inom några socknar hafva dessa kommitterade visat sig intresserade för 
uppdraget och därigenom varit till gagn såväl för sina kommuner som 
för skogsvårdsstyrelsen. 

Styrelsens diarium för år 1908 upptager 1,389 nummer, omfattande 
1,522 inkomna och 1,109 utgångna skrifvelser. 

Tjänstepersonalen. 

Länsjägmästaren har under året haft 161 rese- och förrättningsdagar. 
Dessa hafva hufvudsakligast användts för kontrollerandet af tillsynings- 
männens arbeten, besiktningar af såsom olaga anmälda afverkningar, af. 
syningar af afsevärdare arbeten, för hvilka bidrag utbetalats m. m. 

Antalet ordinarie tillsyningsmän har under året ökats från 7 till 8. 
Det nya — åttonde — distrikt, som sålunda bildats, omfattar sock- 
narna Nätra, Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå och Nora med förlägg- 
ningsort för tillsyningsmannen inom Ullånger. För öfrigt är samma 
distriktsindelning rådande som föregående år. Under året hafva vidare 
tvenne extra tillsyningsmän tjänstgjort under respektive 6 och 5 måna- 
der. Dessutom hafva fem tillfälliga förrättningsmän biträdt vid en del 
förekommande arbeten i grannskapet af deras hemorter. Sammanlagda 
antalet förrättningsdagar uppgår för tillsyningsmännen till 2,113. När- 
mare redogörelse öfver de arbeten, hvilka härunder verkställts, återfinnes 
fr CC: och D: 


Finanserna, 


Ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper framgår följande tablå rörande 
årets inkomster och utgifter samt tillgångar vid årets slut. 


Styrelsens inkomster och utgifter år 1908. 


Inkomster. 


Statsanslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet...... 1,000: — 

LITER SE DAS Sa ANS GA SLE Teg 11 et NN Do NR jr LSE NIA SA SSA NN AN IRS 116,776: 94 117,776: 94 
Återburna, af Styrelsen förskjutna: SyHeKOSUIeD AA utsute sale ost okb one ae SU ONA 1,025: 43 
(PIGG 2 SST IST, a SER SES SAL bis ör re mt a MOSE 5 ORSA S EE BRIS TR DR 472: 39 
FUTURE ETS TENS Se Re ER er ER 8 er <a IA fr br GAO HR SRS ASS rv oll EA RAN 7,166: 83 


Summa kronor 126,441: 64 


SAR 


SE NR 
[Ra 


NR 
RR 


ERA 


 å 


” 


Aflöningar 

Resekostnader 

Inköp af kottar och frö 
Bidrag till skogsvårdsarbeten 


Synekostnader m. m. 


Inventarier 


Diverse omkostnader : 


Kolarekursen 
Plantörskursen 


Hyra, arrende, brandförsäkring, lotsningar, blanketter, 
skrifmaterialier m. m ; (EST: NST 


125;200:- 40-00 
Kassabehållning.. 1; 18TE TSG 


Summa kronor 126,441: 64 AN 


Styrelsens tillgångar den 31 december 1908. 


BEHallning Huan an RO OS ser org ee SAR sr rele yst er R NAR RT ISS ti 
TDEO MAP TOTT AT BIO OSAR Sr KR ERA SRS a NV be ba dafa re kal AR SE ff SE AN 1,181: 18 116,919: 95 


Summa kronor 116,919: 95 5 S 


Sålunda placerade i bankaktiebolaget Norra Sverige: 


VART POSKHLOTNSDEVIS! DO. 1330 OA I öngo ol jorelsles skr Elrip le a bis slefe 37,994: — 
D:o 803 27 ÖR wir pr ls NAS NKI 43,175: — : 
D:o JIE ÖR (2 MSE SR OR RSK go oo SOT 28,000: — 105,169: — 
Å UPP-AOCHAASKTIMnIn spa kni sve åse ke oh lss för ee ole SER SRS 11,508: — 
ASKS PATRASSELARKTIIT Serner dor odlas sl slak see er serele falsfap IS el seten er 68: 49 116,745: 49 
15 öFe Lezhag 0 Tar NG de ES SEE RR LENA Åre ro ÄRR AS oo Basra 174: 46 


Summa kronor 116,919: 95 
Sollefteå den 30 april 1909. 
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: 


Harald Wedholm. 2 


Albert Göthe. 


PAR VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 


= UL 
TABLA 
utvisande af enskilda hemmansägare med bidrag ur skogsvårdskassan 
utförda skogsvårdsarbeten inom Västernorrlands län år 1908. 
3 | ou [rens Summa RE ar 
74 S Ssvards 
j Socken Mark- | IIDiken och | kassan | 
UR FR Kr. förl SET Kr. lärel Kr. löre PE RS 
ning | | i ning ! | | | 
1 - Har | Har | I | meter | = 
Å | 
pr Å H | TT i 
: FEET SE gra RSA 2 EN RE (2 s711] 136168 136 68 102] 52 
ME fn EAS p Her sr ae SL — —/ 1.555 7201 86 729! 86 424 o4 
bb [IT IE TERRASSER EA. SR RS RE —I| 9491] 473176] 473176 355 32 
Ku FÖ TED ARR SINE "— — I 1,476 3881 39 3881 39 2721 89 
ÅT BREES — — —| —/ 1.850 476! 72 4761 72 3571 44 
; Indalsliden ............ — | = 1,237 312! 76 31217 187 66 
: TEE TU RER STERNER 6,816 | 1,059] 131] 1,059| 13 6= 1) 10 
rn — RR AE un (== — =) 4,001I 745 02 7451 02 522/ 86 
; fukamsele (Caen fs 871 soll  3>I90 5141 701] — 602] 20 361) 33 | 
[TEE (SA ET EMS 25,0] — | 408 321 1,885| 387145 — 795l 77) 537172 
å LEIF TLL ER SAR SEN ETT I —| — 4,82 1.414) IO0]| I,414] 10 848 48 
| fäänede LA -- — I | 2.114 505' 80 505 80 386! 80 
S EEE SE ER == — I, a8s4 lr sG22132 a22 32] 620 62 
- | Ådalsliden -............| SES 3.385 7731 18 7731 18 547| 11 
: | Resele Raa RENAR 15,3 — 407) 10] 12,421 | 1,853| 801] 2,2601] col 1,695] 61 
; RE Sa ka 245) ST ES EE 2,121 3234! 80 334| 80 251! 10/ 
| Multrå ESS SNRA Tv = — — — I, 112 224! o4l| — 224104 168! 03 
Öfverlännäs ............ — I — —| — 1,045 338! 351] 338135 203 Or 
/ ET NRA ÅN de = 37 126/ 10]| — 126) 10 75/65 
PEGI IS ey RR NA >= 1] — — — 646 1601 561] — 1601 56 120! 42 
| flak NRA rt ansa rg tl = = 1 220 43 —/ 43l— 32|25 
TS de SEA NS = 2 = 170 551 2011 55/20 41/1 40 
Gudmundrå ............ ale 16| — 4,182 764] 6o0/ 780; 60 5851 45 I 
(ETT EE NEAR — = — — 803 136! 501] = 136! 50 81 91 
SOS an SS REA 8,0 | 9,5 1341 75 1,284 2221 2511 357/— 220! 89 
Nn Das asaassa rod — — —) — 752 106! 03 1061 03 63' 62 
l | Stigsjö ACT SSA sol —L 28150 468 g0i 641] — II9] 14 881 75 
0 CDR SRA — = == 7,705 | 1,635| 981 1,6351 981 1,0611 89 | 
FRIESISJÖ mo soo. class - -— —l —l 16,2381 3,3551 4311 3.355) 43] 2,2711 281 
FRESK doo soassseslr sia — — — 1,1$2 207 46 2071 46 124 48 
NÄTIIIIRESTONE. soon tic den oc I2,1] 4, 114|/ 70]] 22,109] 4,644]| 5311 47591) 231] 3,286| 52 
Enar ASSR SANNE 4,0 | — sol 60]] 32981) 745162] 796122] —535153| 
FER ooo oa nens 4,0] — | 54 — 3,125 638! 04 692! 04 510 04 
| Trehörningsjö KR — — |] —I—Il 82 108 835 | 198! 85 117) 51 
EEE EA SNS ST fr fa ES ES 4,381 | 1,079) 94 || 1,079] 94 781105 | 
E Grundsunda ............ — — — — 6,103 | 1,1361 641] 1.136] 64 8321 15 
MåTEET LS RNE S= EE GES 44ll Ce 441 1,378| 82 


>” 


Vä ban Å Kr 


så 


L 


AES ETT NG RIO ANBR FSA TVR 


YH 


Sv [621122 |E2 | €gi'S I Lo | 1€1'b91 |E£0'92z | v62'989 |o£ | gott |''612 6'zE£€ |6£ gob'Lb | 9'919'$5 | eunung 


Sz | 98b'06 [92 | 60g'z I 19 | 6SS'€L4 | 9€€'6z |ölg'Erv Ef | vett RN TANTEN " puejuewsoduy PermuoN 
a 98 | o£fz'18 [LE | blE'z LL og89'€5S I birz'98 | bI9'£0oz Ilzg | 9S5t zfog | SSE Io6| gItf'ta | ofgogte I aperwo sussj[euewroSuy 
FE VE lzib'6r I—] — lI69 106898 | Egb'orr | 10g'89 I 1z|49z'1 |3tof I 8ttg Ibbl bzar | +bu96 RER SE Rev "pedppam 
T 310 | TOUOIS [210 [IOUOISI|ITO .TOUOISH TUI T219W JIO [TOUOTIIH "SY IJ10 | JTOUOIY 
HE BT IRA GR Je uu oe RN BE ae sf RR 2 
Ppeursos PewsoF — susnpeg 5 Ppewso | eo PewsoY 
eWWNS 
ISIJALT ugjaqtesFurusse[tIIo Su[possoys SutusudIsdSSAH 


RDSSTYRELSER 


'g061 JP UDJIQJESPIRASZONS EPJIOJIN BLJOQNILARI] JE IIAJO 


SKOGSVÅ 


DVAANVWWVS 


Å h ”-” I Å & 
ep! å , d M + A bk ” rt Atyaidt V ' hl ph EJ sr on tg sg É 
» pe får å 5 "Ad d ta vv? rn v' a ” LV FN NUR i | le pra Nee SN Pe <hÅ lr Fd Å PS bår 
ER äv Nara BERNALVEURER SET tl FIP GE GAR Er AIR BASS AO TA | SU ' ; 
Nr 4 RNA ANA Er SMR : AD ETT BY Gu SN RS 1 (1 . Vv 4 j : 
fred p 


Erie |9er | orel ser | 6vE | oci |) 68 I bor | el1'02 | 82 JOSE" tiv | Sui I o$e'g4 |zoLl'€61 |99€ |8'er Jeger | o'fzn| 65 | uunung 
evi — l4z0o'€9 6zL4'E1 | Söb'gE UNUUSAUuNO UL 
O9I fi € left'sE 990'8 | e96'bz ett T(ISG 'uOssjIN 
l bal É z 1996'09 988'11 | ££€'gz FU TADE CLOMNUOf 
KAR | 008 L » IgEetus EA Sv nt a WANsjvIr 
| 3 4 Söb'Se 691'$ | eg5'g1 rt UNH 
8 Egg'le ecEf'e  Iret'gg frestas YSANPION 
ATT 8 o16'9V e88'b1 | 486'6 Fd RA Lb fog fd 
fr 4 BLE'62 ATS RENEE SvM 'UudadopiM 
; VI 619'€5 ge I 6bi'g Or oetr |A8t6 steg see gy (UuOssISNndd 
j Sie Er 69€' 1 — L'vo'O gr Äg rg teg ler ett u9ag jsury 
- 561 9 z81'01 008 ELg'b NE RA bir EE (To ffa es nde pre 
a Ep v g JA E 7 | d / 
3 13 2ölRss fr) F lå a ål le | ou | 5 
| FRE tl "| & SIE 2 I i 5 3 Al AA 
a 2 DEI A8 Fra: | o TH Fu ja el ic) 
2 18: 2 ÅN a É E i Hd Uv v Do i SR 
i = HO G å El & å ERE lar å 258 
, 3 : FIESTT HA & | H Ä Hd sg 4 = AE ör - UYUSÖUIAO 4 
i (a 2 4 -sdurm 6) 8 Vu. = AE = F An = IX 35 
kt ö LE avsjv JE 3 i ' 4 4 | IUVIIGOLT |G 4 
vå upjagAr ju 90 av i adl 2 | i ————— —2— = — Er s— 
E aväuuks -UTWJAaA |). Lå El  OE Ju Sunduns Fung SVSUTPORSoNe 
| Zl Ju [muy | -ju uy [a] 3 äg |Furmemunna [| UPINSATA 


"HOUURUUSTIVIUJIRIIPT VAHO OP PÅ APLJOPsIAJ '061 JY UAJOGIY YUPIIRISALOA JOAJQ 
DVAANVWWVS 
i) LA / k 


Fr "VEVen 4 É N 4 ä 
A ” SM 


' SEDER OP ERT IRS RINYIIPRR SVEP TUNE SY STB NTA ONES UM) SITS PSA ROR IE RE FRE NTA ÅS 


- 


ä VA -AL N - Rv NE (öh CEN Ip Dt PAS SR STIAN SIS PIESN PYSPEST Fr Aa koskänn AE ÄN Y 
2 KC YE ÄRE HA s Yu KAKA 2 | , ; 
NA [TN Ge 1 z I — 9 Tesa [OSSE gbo'r o9$'1 Sf ; 
; ' (0) TAN a ot GQ FEI RSSR 200 a9sp 
I 3 z 8 I z 5 So0o'z TEN SOS 3 I191'I EA MAS [EKO ESO heta | BARA ek ER SVS RDV 
— Å — 9 I e I = — ll 9z9'S1 S ogo'z zL6'6 LI — — = RV RS apsunf 
4 L S Si z z 6 — — || 4bb'6 z SLE | 1691 € — | — — PSU 
I OI C 8 = 3 = = Fog = virtz € — fr [REN 5 
FÅ 2 : ä = AS TE - fö llokgict ; = OMSIENT 
ER LEG RESA Re BA SEN DA umpoc 
sofa di fö fr fr J= = 28 | |er0s |sosor | ör [00 [50 |ör fr föll Sa 
I SE = = FRA => = = = Fa US SJ Äe EA NL DBT OIIpuÅ 
, I fa € + 8 2 Er, 2 EG PES El Fn geS I Cr MET I Pad SSR Re E POAL 
NR RR + 2 I T År AES ES ER TEVE 
= 1 2 Te SELENE LA RENA le ss sojsn[T 
2 + I z == S = — | z41'9 € — £oS G rn AG SR Ena ME tre [ePuT 
FÅ — z 4 8 I I Få 007 TI EIS SAKS IR — FA AN Ca — —- — | — |" U9Dptsjepur 
NG NEG — == z llka I |g0€f't I SEe6 IgI'I z | se ln SES | 
ARS utloH 
Ez z z + — — — — | £61'8 |g8 obz | gzt'€ TI OI9AJEH 
- — VA S € + — — — — || 967'gz Fo lRSAS PET 6 | —I —|I —- 1—]Iev olsStoq 
& b 9 I 6 8 z I = NET NE o$z Szo'I lc Sat [EO SSA JSN ERA rr er SF ""-d0] 
5 on ce I 9 C Zz z = AS 2 Faa oSS gbtg'€ G ar jaa öda KR Ip9IS 
F ES = - S SE JF I ort gr 952 I - glo z pl SA ÄRE REN RESTS TA eUPNES 
- bend FÖRS ARA I I gr. I SE > 05 9z1'01 z CAN [RE HA ot Sr ot eöoararecn te g Aa 
2 = i SS : Je Få a ER - I OuU[y 
2 AR > ÅR 23 FÅ NEE EL 1 || EN a [Br HOS 
2 — I — 6 I — — — — ll €£91'€z IF — -— -— || 91 NON a (TSAREN Cå be AA Re 
ä SONY ENE I i € = — | £6k'g IE 22 Lok'z | 8 SR RS ERT RE tsar eun] 
Ez = 7 ER Zz I 5 — = a og0'$ (3 = = Fn — — — Je IeWNY 
Zz £ 9 g I 101 TE | TROGEN ETT | -— See 12 NETA dn ES SR CAR] as anee epunan in 
3 l 
a DE 3 50 3 
tå 3 S 5 Zz 5 re ASSR rg S S H ; nu 
2 2 £ sl Se 2 - ”d S 2 
ag ES |. &| > Jå R SE: RR ERNA Se SS d & | 208 | & 
- > op 2 E ITA) 80 Is &:s a & :o s - = 2 2 = S = oa (= 
Ao SES SEE SEN 2 AE = 12 ESR MR re a 
Fri (0) FEK AASE ee 5 I BA arg S 3 KR 23 2 i TEE le 
' ) å äl 2 (283 A IS BES s k S > ED OD 5 00 | 
rv M flest boll ÄR 2 & KE SRA 4 He) = He oo H 3 9 3 Le sa 
3 EEE EE ER EE EE ES EE EE SMA SE KE 
1 =E |G RR fn SN ES ERS FH er Ae SR SE S =S Toa PARES 
£ ER NE I or ES EA RRNS = AN = 3 AN FE Sn = 
g AS nn ov I:s — LR -.5 2 > = MA a & [| STSTILE 
rn sd 19Pjen 5 5 | les 4 G 3 | FueHhrosq |m ? |) 4 
usage — |-s3utusosge | .& — IS = SS 4 -— 
FA je re3uru | yvo re3uru |A E 2 SER PER Sudwris Sum EM 
-4SJe [e1uy ||SI9AJe [LIUV = 5 3 = MH Sunpueunn Cr "TA LPIEISJLA 
: or - ww VV jPj HMMM MMMM OM MM UMMMMUMM— 
= ue 
; S ej SPUPJIJOUJIJISEA WOUI EUJIEU3NIOS EYIJO Ip Ed 3pejaptOJ "UGJTIgIE EPJIRISAJIA UPIUIJSURf) SUISJIIÄJSSPIPASBONS JL IIAJO 
(OLE RklEL DVAGNVUWWVS 


Ad | | Oc I 68 kor I e4r'oc | ge II O6€'4iv I S41N) o9e'g4 | c94'€61 | 99€ later utge FaR 69 | vunang 
[a 
hi € 9 b - e s Le8'$r IS 160'2 c9l'gt | oc = | — uten puss 
— I b 8 z I v ger I — = || S$1 Ebon I - -— [0000-0000 BRUIY 
-—- [4 bh Lå c É É £l6'o1 |e — gbEn z 2 — |" upunspunar) 
b É b (4 e I CI I : geb'b IV — | ft" maPIr) 
z z £ 4 I Cd b £62 I 6101 I 985 9160 z ; | OlsAunuuoQar, 
I 9 I 4 £ -- I ob66 I oe g9eo'z £ = KU NER UA (ET 
på åh, I Ld I I - —- : kala Varpa 
+ Å rä Or Er obe'b £ | 6gg'€p los I osotze | Sg9l4'of 189 = I 8'0 |5'9 18 | afspunuy 
3 6 ec Vv 8 - tl I gev't 4lg't 9I sec padaoxys 
tM = a ce Vv | . Lj I Let £ 0£9'0 £ ogb'g 9s9'be I Ob - nn Afsuapigs 
hå I 6 $ Mi € I] Epå I Weg'l 4 gi t'e €£9'€1 | ge | - == RIKE LER SEN NT 
9 - = = VV I - -—- | — : - 109" ä — le'0 I5'0 Ir ol VroIIAQrA 
; I -— ec 8 € . 6£f0' Cd = - : -— : = 1 203uPlIN 
ct — z £ -— 09 I eg8't I€ 16 Sbb I = == - to PadutpsonN 
Gr CI — Cd Er i — I == - 9te I 80 EOS NAN INONS 
Cd eg 6 OI I I - sbå I -— 80. BENT a AE TON 
a. I 4 9 9 9 É 8E9 Eg og: Ile Ära NINAS 
dj (hf lh RN I £ — I 489 NE EA ER EE jer EM 
A . = - - $ - = ne - — - -— fn OåSAIA 
Or € Lj Vi bv £ zo$'c I — E6L cv Lb | EAA ER LE EE ra oj jar] 
; Lå 1 I $ -— I (d — = OcI [| BIS IE RR Er [SN 
g 9 I [0 — c I OIE I Log'br Ib — b69 ARE ERE AN (JR -TA  RsR fa 
I (4 9 9 - I 080 z > - -— 6gg'v I» - = |— |" vipuntupng) 
i £ I 6 4 É $ 8 . Sge'oc |vV gbg 8601 Vv — 167 158tg le I BRUupIONA 
Oo I | 5 9 £ z lh - | 1'v4'S le 061 S29 EKG mn |A Ks IE jr an STEN 
EE 8 I — I 6 I " — | oSe'b I mee e'o l4stg ISetrr lg | oNYsIOJ, 
- 6 £ € 9 I 9 £ TTO fd ooh ger SA RErEET AKLEEA LOr RESTEN NUTS 
/ I I = g lå — I - - 698'11 19 -— L9E I LÅT a äg BA JRR | (TA RE ARA Te fl 
fö op I I c I — I elen I 8901 (4 -— — — le'g Jo'tr II I SRuuppdajgO 
NM I = |-S -— £ = -— — || 618'01 |b Stor See'g IP — — |] "0 MIURS 
ec I c b (4 I £ a — || 91E'g g Ta ger I -— I fl0 ot 16 NON 
= le] I 1 = z 207 [| — - vbet bot LÖ —] |] = [1 WNRJIOS 
= 18 = | S 1 I -— = 8 or) I oc BER bd — | | — Jes "På 
== Op oe 9 $ — — = | Ori" 19 evi'E ofb'er | SI — -— — Jet OY 
NA z z £ I Cd - — | 4b8'9 |z evil Seg IS - — | 11"! 0j98Tup'T 
— |» = | — — = c0c'I v 1 668 I 686 o0ME 19 =] | [= 9Juuvir) / 
c 1 (4 Cd I - -— -— — | = — - — — — | —| ||" unIpr 
MÅ 
SYV Hr 


I ' | é 
PIPER TE FE VFF RET FR ÄF VET LASSE INA. NÅT y - Ike. i - 


SA 
+ 
AQ 


ESR: pe 
RÄTTELSER 190 


k 


TABLÅ 


utvisande antal ingångna öfverenskommelser, lämnade kulturförbindelser 2 
samt afsända anmaningsskrifvelser, fördelade å länets socknar. = 


Anmanings- 


OSS ÖS fee IRS AEA elen (i 
: delse med 


SN STÖRA melse, ingån- 
gen efter verk- 
ställd syn 


lindrigare fall 
angående viss 
åtgärders vid- ; 

tagande 2 


borgen, läm- 
nad utan att 
syn hållits 


Summa 


d SLOCE TT föfajs a sisle else NASAS SR Se 
Torp 26 oh 04:00. 5) BA ola aa LS aja jap. pip DA 0 BD 
FEST ÄGT er SSA tr a 
AUSCORPS Ior se dej Sjal SNS see 
15210 EN I RR SE Sr sa AT 
BUASJÖ Sya NEN ar kola a RANG AED 
RAIN SEIN Cms Na es PAN otal 
IEEE S OS oder dena soo ANSE 
AGAISICEN ANS sas S Es 
HERR SSClÖ fester sr SKANNA Ser 
SOLEHE AN boten bk RSA SRA 
BYTES ASL ids Eg ASKR BA jr 
HALV NE 9s ad sta ASS RES SSE SEAN 


SSR: 


"SLA 9 VS JOAR RA SANS SAS | 
TB4F I MR SARS RA Sr 
(SUAMUDALI. «ost sak lr dö Sö LINE 


1816 EYES RA rf gt EAA BES NERE 
INatra ost SR ST Ur br 


ATUD SJÖ FL Syr ES Aj jujole Salsa define 


SJälevaCl (okelr be skeklee delse ola nee 
VÄ RTIAST or sm ma nm RN SR Se Sedel 
GROnÄdSUNAA Saat ESR Ebon tas 
GIACA Vunkre dd: AREAL NER LASe 
SPrehörningSjö,. te .pscseeskeeele 2 


fö äg ngr a SA ET SENS AR RIN UFS Is hl] ak GSK OSA | EES LS ARS RSK LIE SS | JT 
fat Jat BS UBU IL NS TIN fb 005) sb. pt INN KR LINDER IS fs ES et. DEL org |D SN NA BN RO ELR nd) BN NT SL CRS 


SN EI RR rg 


. É 4 NS . 4 - rv Nr 
RES EE S DO EA FS FIRE RASA Stale Elen k dt Be 
0 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANI SOMRÅDE. 


i Undertecknade, F. Hagelbäck, utsedd af Kungl. Maj:t, V. Smitt 3 


d af Västernorrlands läns landsting och J. Modin af Västernorrlands läns T 
— hushållningssällskaps förvaltningsutskott, med uppdrag att granska skogs- År 
”vårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde förvaltning 3 


och räkenskaper för år 1908, få efter verkställd revision härmed afgifva & : 
följande - 


Kö S j 
KE Revisionsberättelse. rr 
RS sv 
- Inkomster: e 
Nu i RR 
Å Statsanslag, bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehillande Sö 
af skopsvärdsstyrelsens verksamhet" ....sosscnsscsososansännsnssno sn anna 1,000: — = AN 


fälten skopsvårdsafgifler os. .ossesestsastobnes ann skannnansn sär san oron öar 116,776: 94 117,776: 94 Er 
>Å Återburna, af styrelsen förskjutna synekostnader 


Fp ee fr, (KRAD ALSRONIA RS 1,025: 48 Br 
[ren BER SÄNIEF ARD (2 dose Sud söks Sera Sr a na be ar å ban orken MEK oR DNR Sn bE Re ös n SER 472: 39 AN 
; TTT RE rer ASEAS ISF OGS NTE Töos dan RAS SEAN ar SKE SEN 7,166: 83 2 
bo Kronor 126,441: 64 HM 
NG 
Utgifter 5 
= Aföningar: Es 
EE IE Sgt VISSER EES FE RN TER I ST SES der SARS SALSA UNT 4,000: — 4 E 
E ST ee a erg sa; SRS NORA RE 0 STENEN 1,800: — 3 
2 Aj l ör öre I ANSER Saka sva SKE och et. LEA Re EAA 1,200: — PÅ 
A > Bergström 1,20 — 0 
> PEHer SS 3 NT ooo dest 1,200: — e 
ER > FRSISERONN ar tg Sk PR SE an SS 1,200: — 1 
> > NORUkvisE «03 0 RRENO 1,200: — a 
- > NTE I SRA BLL oh te sd SARAS 1,200: — - 
Extra tillsyningsman Jonsson "/,—"Jja o.estsostoosnonecöna 466: 66 FA 
> > Sahlström 25 = SA an a nas 466: 66 = 
va > > NGlsSon ÅA Väsn IA genen saras ake 396: 66 10,329: 98 2 
BE Skritharsdet. Mesjoshöffer.......-ascnoessrsusiartoninssdeistdsninrens nn nan 900: — 15,229: 98 5 
Rese- och traktamentsersättningar : fär 
Pe FIRE ot SEN NESENN RR AV entre, Spur oe AD, RS RANA NE 2,553: 96 : 
FSS I DESK RAN SSP AO PORR AIR SS BS SA REGLER 2,557: 65 
3 PRRIRSV EINER ho 2 efte NN LASA sö, Sur Bon SNR SR SS Nb KET KRRSE äran bad sn nn 15,320: 68 20,432: 29 


Transport 35,662: 27 


288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Transport 35,662: 27 


SKkoOgstro.. OCh 4[roklan pRil OR ss sacr sr soner NA ss olje Erde sila Basal sa STINA 
Bidrag till sutförda skogsyardsarbetel.ss-..-ssuss.se cs bb seneste Ana 78,201: 44 
Syneforrattnin gar 0 ch faltepanpal .s.. ss. scn fekjuseklssip kisar blslesie slelsilelertr 1,466: II 
Bidrag till undervisningskurser i skogshushållning vid Ålsta och 

Hola landtmannaskolor, folkskrifter i Skogsvard un: JM; fed 2,356: 65 
TTIVENLATLEnS SE ass era L nte jö fre else sele se Se ARR a def TSCr RSS ATS NS 875: 69 
Kolare 0 Ch plan förSkUrs Eek .4s ssp sc shoes ullen Ste es NEG ASTA 2,281: 09 


Diverse omkostnader, såsom telefon, skrifmaterialier, blanketter och 
cirkulärtryck, annonser, hyra, arrende, brandstodspremier, frakter, 


TEVisionskostnad,. lotsningar: DO: IM... -vbs-ce ss ee BER sej se nelslsiel nr 3544: 07 89,598: 19 


Kassabebhallning4 :. stig. i fdugs öde odes Rea Ra lh NN SSA ST Ag LA AA SST BEA 1) ISI5ATS 


Kronor 126,441: 64 


Tillgångar den 31 december 1908: 


Å depositionsräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige ......... 105,169: — 
IASSParkasseraknin 9 sous SARA osa de se slö ng Ae jla sla ere ls NN sla See rers 68: 49 
11 €BI 0 LEN AR Era or LR RA fa EE SRS Tj BRYR ASA SRA Sr 35 SAR Fe SAR BSS RE AG 11,682: 46 116,919: 95 
Utestående fordringar, förskjutna syne- och rättegångskostnader ... 2,500: 30 
1 ONT NERD 5 DRA EE HAF Be ST Ses FANER 1 SÄ, STAR NÄT S SS E TR BS ES So 1,375: 69 
[REGGA OTNIN SESS CA OCT og sj ojoj ojetshAle,s el efe” nå feja jade är nisr oja ås, ele bjöle bj SYA)E Ajaa alba ELNA 2,500: — —6,375: 99 


Kronor 123,295: 94 


Revisorerna hafva tagit del af skogsvårdsstyrelsens berättelser för 
år 1908 rörande dels de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel och 
dels styrelsens verksamhet äfvensom de vid styrelsens sammanträden 
förda protokollen för samma år och funnit bestämmelserna i det för 
skogsvårdsstyrelsen fastställda reglementet blifvit iakttagna. 


Ur berättelsen rörande verksamheten vilja revisorerna särskildt fram- 
hålla, att under revisionsåret det för första gången anordnats dels en 
plantörskurs och dels en kurs i skogskolning för ynglingar inom 
länet och hvilka kurser medfört en sammanlagd kostnad af kronor 
2,201,00: 


Vid granskningen af räkenskapen jämte tillhörande verifikationer 
hafva iakttagits några smärre sifferfel, om hvilka särskild P. M. afläm- 
nats till styrelsen för rättelse. 


Under denna dag hafva revisorerna besökt styrelsens fröklängnings- 
stuga i Rösta. Kotten befanns vara väl sorterad och väl utgallrad vid 
inköpet. Klängningsrummet innehade en temperatur af 46” och frö- 
klängningen var i full gång sedan, såsom det uppgafs, den 5 mars. I 
öfrigt befanns allt vara i god ordning. 


RESER VII TEEN PN 


a, som icke fännåt fäledakie till anmärkning mot jer 


skapen härmed tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsens 
NE Brvaltsings under år 1908. 


Sollefteå den 10 maj 1909. 


Fr. Hagelbäck. Vilhelm Smitt. J. Modin. 


Y Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. Bilaga 1. 


Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- 
område berättelse för år 1908. 


Som skogsvårdsstyrelsens samtliga ledamöter från dess första tre- 
årsperiod omvalts för åren 1908—1910, utgöres styrelsen fortfarande af 
herrar direktören J. F. Broman, af Kungl. Maj:t utsedd ordförande, förre 
landstingsmannen Olof Persson i Backen, utsedd af landstinget, och hus- 
hållningssällskapets vice ordförande Anders Mattsson i Östersund, utsedd 
af sällskapets förvaltningsutskott. Till suppleanter för treårsperioden 
äro utsedda landstingsmannen Erik Svensson i Mälgåsen och landstings- 
fullmäktigen A. J. Hansson i Bringåsen. Såsom länsjägmästare tjänstgör 
fortfarande e. jägmästaren O. Hj. Humble och såsom sekreterare auditö- 
ren C. J. von Essen. 

De ordinarie länsskogvaktarne, hvilkas antal under året ökats till 7, 
hafva varit stationerade, Per Jacobson för Norra Jämtlands distrikt i 
Strömsund, A. G. Eriksson för Västra Jämtlands distrikt i Mattmar, A. 
Boström för Mellersta Jämtlands distrikt i Brunflo, E. P. Lidgren för 
Östra Jämtlands distrikt i Bispgården, J. O. Berggren för Södra Jämt- 
lands distrikt i Svenstavik och A. E. Eriksson för Härjeådalens distrikt 
i Sveg. Under året antagne länsskogvaktaren J. E. Damgren har till- 
delats Mellersta Jämtlands distrikt efter A. Boström, som utsetts till 
föreståndare för fröklängningsanstalten. Därjämte har kronojägaren A. 
Jönsson biträdt med länsskogvaktaregöromålen inom Hammerdals socken. 

Tjänstemännens rese- och förrättningsdagar hafva uppgått för läns- 
jägmästaren till 181 dagar samt för länsskogvaktarna i Norra Jämtlands 
distrikt till 246 dagar, i Västra Jämtlands distrikt till 244 dagar, i Mel- 
lersta Jämtlands distrikt till 2353 dagar, i Östra Jämtlands distrikt till 
149 dagar, i Södra Jämtlands distrikt till 2235 dagar och i Härjeådalens 
distrikt till 230 dagar. 

Då länsskogvaktarna enligt sin instruktion voro berättigade till rese- 
och traktamentsersättning enligt 35. klassen i gällande resereglemente 
hafva de såsom en följd af 1907 års nya resereglemente under året 
1908 åtnjutit en förhöjd dagersättning af sex kronor. Som denna ej 
synts styrelsen vara efter förhållandena väl afpassad, har genom öfver- 


Styrelsens 
sammansätt- 
ning. 


Tr, uven TE 
Pr 


Verksamhet 


för skogsupp- 


lysningo. 
E Oo 


292 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


enskommelse med samtliga länsskogvaktare den ändring genomförts, att 
dagarfvodet med 1909 års ingång nedsatts till sitt ursprungliga belopp 
4 kronor 50 öre, men länsskogvaktarnas fasta löner i stället höjts från 
1,000 kronor till 1,200 kronor. 

För treårsperioden 1908—1910 hafva af länets 59 socknar samtliga 
utom Lockne utsett skogsvårdskommittéer. För att erhålla mera hjälp 
af kommittéerna vid bevakningen har den ändring vidtagits i deras in- 
struktion, att kommittéordförande bemyndigats äfven utan särskildt för- 
ordnande besiktiga misstänkta afverkningar och därför utbekomma er- 
sättning, sedan han till styrelsen eller vederbörande länsskogvaktare af- 
gifvit skriftligt besked om afverkningen. Enahanda rätt till ersättning 
kan äfven tillkomma kommittéledamot, därest socken på framställning 
af kommittén uppdelats i särskilda bevakningsdistrikt mellan kommitténs 
ordförande och ledamöter. De socknar, som på dylikt sätt blifvit upp- 
delade i distrikt äro Berg, Refsund, Alsen och Undersåker. 

För att bibringa kommittéledamöter sådana insikter i skogsvård att 
de äfven må kunna leda skogsodlingar och afsyna dikningsföretag har 
styrelsen beslutat årligen anordna skogsvårdskurser under 3 å 4 dagar 
å skilda platser inom länet. I dessa kurser äga äfven folkskollärare del- 
taga och kursbesökare åtnjuter dagtraktamente med 5 kronor för hvarje 
dag, kursen pågår, men ej någon reseersättning. 

Styrelsens expedition i Östersund (Storgatan 25) har hållits öppen 
hvarje helgfri lördag. Styrelsen har under året sammanträdt 7 gånger. 
Därjämte har såsom tillförene länsjägmästaren och sekreteraren den andra 
och fjärde lördagen i hvarje månad inför ordföranden föredragit sådana 
ärenden, som under mellantiden inkommit. 

Offentligt möte med skogsägare och skogsvänner har detta år den 
18 augusti varit anordnadt i Offerdal efter i hufvudsak samma program 
som vid förut af styrelsen hållna möten. Som höbärgningen försenats i 
orten och därför ännu pågick vid tiden för mötet, var detsamma fåta- 
ligt besökt. 

Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva i likhet med föregående år 
afgiftsfritt spridts bland skogsägare genom tjänstemännens och skogs- 
vårdskommittéernas förmedling samt utdelats till eleverna vid länets landt- 
manna- och folkhögskolor. Därjämte har inköpts 1,000 ex. af jägmästa- 
ren C. A. Hollgrens skogsodlingskatekes att tillhandahållas skolbarnen 
vid deras planteringsdagar. Till landtmannaskolan har fortfarande läm- 
nats anslag å 200 kronor för bekostande af en studieresa för eleverna 
till välskötta skogar, och vid folkhögskolan har länsjägmästaren medde- 
lat undervisning i skogshushållning 2 timmar i hvarje vecka af där på- 
gående läsår. Ett anslag å 400 kronor har lämnats åt Jämtlands skog 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 


vaktareförbund för meddelande af undervisning i skogssådd åt folkskole- 
barn. Därigenom ha, på sätt af närslutna redogörelse närmare fram- 
går (Bil. A), vid 31 skolor anordnats planteringsdagar, hvari deltagit 
822 barn. 

Föredrag i skogshushållning hafva hållits på skogsvårdskassans be- 
kostnad dels under januari månad af jägmästaren Anders Holmgren i 
Strömsund dels under augusti—september af redaktören C. A. Gustafs- 
son i Offerdal, Föllinge, Laxsjö, Ottsjön, Gåxsjö, Hammerdal, Hallvi- 
ken, Strömsund, Bispgården, Ragunda, Håsjö och Nyhem dels ock un- 
der hösten af e. jägmästaren V. Fellenius i Klöfsjö, Tännäs, Funäsda- 
len, Långå, Hede, Linsell och Vemdalen. 

I brist af tillgång på lämpligt tallfrö hafva skogsodlingar ej kunnat 
utföras i den omfattning, som de ingångna ansökningarna förutsatt. I 
premier för under 1907 utförda skogskulturer och hyggesrensningar har 
styrelsen på ansökan af två skogsägare beviljat 3,433 kronor 99 öre. 

Å de år 1907 utlagda mönsterkulturfälten hafva våren 1908 verk- 
ställts frösådd delvis med biträde af folkskolebarn. Dessa fält äro be- 
lägna å 

F) ee mantal Äggen N:r 2 Litt. Gb. i Mörsils socken, 10 har, 
ägare Jon Eliasson. 

2) 47/;88 mantal Munkflohögen N:r 1 Litt. Ha i Häggenås socken, 
10 har, ägare Paul Persson. 

3) 3/;. mantal Ansjö N:r 2 Litt. Bab i Hällesjö socken, 10 har, 
ägare Magnus Eriksson. 

4) '43/6,3, mantal Optand N:r 7 Litt. La i Brunflo socken, 10 har, 
ägare Nils Erik Persson. 

5) 7/3.8 mantal Östnår N:r 3 Litt. Db o. De. i Hackås socken, 
6,3; har, ägare Nils Gustaf Persson och Adolf Anderssons barn. 

6), 3/5. mantal Ferfö N:t 3 Pitt. "Ci Svegs socken; 10 har, ägate 
Långrörs Aktiebolag. 

1908 års kulturfält hafva utlagts å 

1) 34/6, mantal Hammarnäset N:r 1 Litt. A i Hallens socken, 10 
har, ägare Anders Gudfastsson. 

2)03/5: mantal Strand! N:fr2 Bitt: OBby ii Stroms”socken, 10-har, 
ägare Jöns Pehrsson. 

3) ??/288 - mantal Hofdsjö N:r 2 Litt. O i Nyhems socken, 10 har, 
ägare P. E. Forsgrens stärbhus. 

4) "/:6 mantal Bräckeby N:r 1 i Bräcke socken, 10 har, ägare Pet- 
ter Edling. 

5) ”/, mantal Rätansbyn N:r 4 Litt. Da I i Rätans socken, 10 har, 
ägare Trävarubolaget Svartvik. 


Skogsodling. 


a 


BYTER FR 


Skogsdikning. 


Utstämp- 


lingar. 


Olaga 
afverkningar. 


204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Å dessa senare fält hafva röjning och risbränning företagits under 
förliden höst. ; 

Anslag intill 50 & af beräknade kostnaden har under året beviljats 
till belopp af 69,372 kronor för utförande af 173 st. under 1907 plan- 
lagda dikningsföretag. Därjämte har i premier för under sistnämnda år 
utan anslag utförda bäckrensningar och skogsdikningar beviljats 23,811 
kronor 68 öre till 10 olika skogsägare. Då under 1908 upprättats pla- 
ner med kostnadsförslag till 309 st. dikningsföretag å sammanlagdt 
241,572 kronor 2 öre, inses lätt, vid granskning af styrelsens nedan 
omförmälda inkomst- och utgiftsstat för innevarande år, att intresset för 
skogsdikning redan nu blifvit så lifligt att styrelsen saknar tillräckliga 
medel att med bidrag tillgodose alla sökande. 

Af öfriga bidrag må nämnas 1,000 kronor till Långrörs Aktiebolag 
för uppförande af ett brandtorn å Herrö skog i Svegs socken samt 753 
kronor till Fred. Andersson från Hellesjö för genomgående af en kurs 
i skogskolning vid Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelses kolarskola 
vid Vestby i Helgum. 

Styrelsens tjänstemän anlitas fortfarande flitigt af allmänheten för 
erhållande af råd och anvisningar angående tillärnade afverkningar samt 
vid utstämpling af skog. 179 ansökningar med begäran om dylikt bi- 
träde hafva under året inkommit. 

Anmälningar och rapporter om bedrifna afverkningar hafva ingått 
till ett antal af 64. Uti 35 af dessa fall har det befunnits, att afverk- 
ning skett på ett för skogens återväxt äfventyrande sätt och i 24 af de 
anmälda fallen har det ännu ej blifvit afgjordt, om kulturåtgärder blifva 
erforderliga. Sådan syn som föreskrifves i $ 2 af lagen angående vård 
af enskildes skogar, har hållits i anledning af följande afverkningar: 

1) O. M. Karlssons och A. J. Kämpes afverkning å deras hemman 
5/96 mantal Palleråsen N:r 1 Litt. Fbb i Lits socken. 

2) Lockne Nya Sågverksaktiebolags afverkning å Petter Karlssons 
hemmanskiv/ss6, mantal Loke N:r 3 Litt) DPiIiCEocknersocken: 

3) Skönviks Aktiebolags afverkning å bolagets hemman Östberg 
Nr möte RAN bBeres socken: 

4) Jöns Perssons afverkning å hans odelstorp Litt. Fb III af "/6 
mantal Tullingsås N:r 6 i Ströms socken. 

5) S. H. Perssons afverkning å hans odelstorp Litt. Ad af N:r 4 
Rätansbyn i Rätans socken. 

6) Trävarubolaget Svartviks afverkning å dess hemman Rätansbyn 
N:r 4 Litt. Ab i- Rätans socken. 

7) Nord & Södermark i Östersund afverkning å deras skogsskifte 
af hemmanet Odenssala N:r 12 Litt. Kab i Brunflo socken. 


REY VI SYRA YTV 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 


8) Hofvids Aktiebolags afverkning å Brita Halfvarssons hemman >3/., 
mantal Klöfsjöbyn N:r 4 Litt. A i Klöfsjö socken. 

I samtliga dessa fall hafva synemännen funnit återväxten vara 
äfventyrad. 

Något afverkningsförbud har ej under året behöft utverkas. Rätte- 
gångar hafva varit anhängiggjorda mot Vilhelm Jonsson och Karl Oskar 
Eriksson båda i Lund, Brunflo socken, hvilka hvar för sig dömts att 
fullgöra de kulturåtgärder, som vid laga syner år 1907 blifvit före- 
slagna. 

För att möjliggöra en verksam kontroll öfver de enskilda skogarna 
har styrelsen gått i författning om upprättande af sockenkartor. För 
arbetets utförande, som beräknas taga en tid af 3 år, har aftal träffats 
med ingenjören Fredrik Widmark. Till grund för dessa sockenkartor 
läggas landtmätarekartorna, hvilka transporteras i skalan 7'/2,.... Efter 
hand som kartorna blifva färdiga, kunna kopior däraf på beställning för- 
färdigas till skogsägare, som sådant åstunda. 

Sedan Föreningen för skogsvård beslutat anordna en omfattande 
svensk skogsutställning i Stockholm 1911 eller 1912, har styrelsen på 
framställning af föreningen tillkännagifvit sin afsikt att deltaga däri med 
en afdelning för detta län. 

Styrelsen har vidare genom sin ordförande, länsjägmästare och 
sekreterare såsom ombud deltagit i ett möte med rikets samtliga skogs- 
vårdsstyrelser, som på kallelse af ordföranden i Kopparbergs läns skogs- 
vårdsstyrelse under nästlidna december månad hållits i Stockholm. De 
tryckta förhandlingarna från detta möte kunna af därför intresserade på 
begäran erhållas hos styrelsens sekreterare. I vid mötet antagna stad- 
gar för dylika framtida sammankomster föreskrifves, att skogsvårdssty- 
relserna sammanträda hvar och en genom ombud till ordinarie möte i 
hufvudstaden en gång hvart tredje år under första veckan i december 
samt dessutom, om så skulle erfordras, till extra möte; att ändamålet 
med dessa möten är dels att öfverlägga om ärenden, som röra Sveriges 
skogsvård och därmed i samband stående frågor, dels att, där mötet 
finner särskilda åtgärder för dessa ärendens främjande erforderliga, därom 
hos Kungl. Maj:t eller vederbörande myndighet göra framställning, dels 
ock att afgifva de yttranden, som i dylika frågor kunna af myndigheter 
begäras; samt att styrelsernas gemensamma angelägenheter mellan de 
ordinarie mötena handhafvas af ett förvaltningsutskott af 3 personer. 

De 1907 påbörjade arbetena med uppförande af en fröklängnings- 
anstalt invid Brunflo järnvägsstation hade under året fortskridit så långt 
att byggnaderna afsynats samt aftal träffats om leverans af maskiner 
och redskap. 


Sockenkartor. 


Utställningar 


och "möten. 


Frökläng- 
ningsanstal- 
ten. 


From I 


4 
FET LITA 


Vv BA 


SETT EBSANEN LE PIANO rå 
, EAT AN FS ” röd 2 
NÅ + 


ATV rr NR Sr 


296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


I anledning -af föreskriften i $ 6 af det för styrelsen utfärdade reg- 


lemente bilägges inkomst- och utgiftsstat för skogvårdskassan för åren 
1908 och 1909. (Bil. B). 


Då kassans inkomster utgöras, förutom af räntor, allenast af länets 


andel i skogsvårdsafgifterna och 1,000 kronor af statsanslaget till upp- 


rätthållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, torde af hvad ofvan 
anförts lätt framgå, huru nödigt det är för länet, att ej skogsvårdsaf- 
gifterna komma att fördelas efter någon annan grund än den nu gällande. 


I villkoren för erhållande af bidrag ur kassan har den lindring in- 
förts, att dikningsanslag äfven å större belopp än 500 kronor kunna få 
lyftas utan inteckningssäkerhet, om underhållsskyldigheten beträffande 


'dikena blifvit reglerad vid laga syn enligt 27 $ Dikningslagen. Kost- 


naden för denna syn bestrides af kassan. j 
Närslutna utdrag ur styrelsens räkenskaper (Bil. C) Jämna en när- 
mare öfversikt öfver skogsvårdskassans användning under 1908. 
Beträffande de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd 
och skötsel förlidet år får styrelsen hänvisa till vidfogade af länsjäg- 
mästaren afgifna redogörelse (Bil. D). 


Östersund den 30 april 1909. 


På skogsvårdsstyrelsens vägn ar: 


J. F. Broman. 


Cs fe vom ERISsena 


FarÅ Sr OR H 


r a 


Lia AR 
KOGSVÅRDSST 


Ä I q Be frv 


Sammandrag af skogskulturer 


Ba 


Länsskogvaktare- 
distrikt. 


S/0/CIKHerN. KOIC IA AESKNEO. LA 


qapue 


ue 


FÅ Västra Näskott, Ytteråns skola 


d:o Rödön, Rödöns » SR e5å råg RS jet sa Staf efore el ee NEN PS Säll 9 
d:0o >»  Hägra 27 ord EA AR 0 SSR SON vert bör TE SENOSE 
2 d:o Undersåker, Rocklöfska skola...... KÄNT REE AREA OSAR ARE SE LR 
i d:o d:o SKANSCE ANS 4 Do frrae rr sa BEND PRE 41 
d:o d:o Sockenstugans. skola ......... FIA RE ns 
d:o' d:o Hållands SÄD Er TA AASE fa ANTAS 2 KS 
Norra IErOStviken SSK Ola ks Ses ORSA cs lselg ser NESS RA 
d:o Flammerdal)” MOESkOla us... bebos SERA RAE SAN Se OÄAEST 5 I 
d:o U5AXSJONSKOLAs rs AREA ESA BÄSD Erde BEIT INTFIAS ade 
d:o KOMAS AN FD SAM hen rn RSS ANA INR RS RAR SES ago 25 4 
Östra en Ragunda: SKTolkkvags skola b fä. se SE EN äl 
Mellersta IBOdSJöj KJatnors «Skola s.'asy.scse sige oktan Sed SE AN ) 
d:o d:o Waåile LE NET RE SI AG Me SNR RE FARA a ss na 
d:o BRUNN Skola eo eds LEG Rb NE EES RR RA BAD e er sn 
d:o d:o SIE kr AR EN SSAN ERS järs(dlse tta EK RN ESR RE ER RS DG OA do ; 
d:o GC: OO den saas KO far NS RN de mma ER Faa RAS NR en 
d:o Bräcke sköla moss ONA fe SRS SU/S ers era a NÅ fora gare ee SSE SARA 
d:o TEIEB Ole skolat SSR SERA SAGA frn ef re ASA ERAN 
gr d:0o AO TRI G Ska AR NS FN rr AT RASA SL BES SIGNE eo > | 
; d:o A:0 NOTA JETS SSKOLA (40 fe oslo Sa 2 rs rske it GAR NTA ER STEIN 
d:o TI GCKREN SKOLA sep 0 Ve Bes ad ETS ar ASSA SRANER Slo er < 
5; d:o Refsund; "Stalre/SKkOlAp sö: ie soo een ss SSA ER EE SR NSe AS 
Södra FIACKaSWSkOla So s0 4 tan arsle aga Rs NN ert ES AN FÄRS ER AR 
don IySSJÖ oj SKOLA res oe Ne orre TES BEAR SE RESER Se Roda 3 
d:o Ovikens LINSER TS ASEA ERT FR Se RR EMI fo Be 
d:o Rätans FA rr vå AN SR RER ANS Sn BERNS SATS NORR ös 
Härjeådalen 118500 00 Y= re = RNE NA KAS RS ARR RE RAN ve AA NAT 07 Ranka 
d:o Sveg RSA KE RAS rr SR Rs RS NER OT RA fre 
d:o d:o SNRA SEA NE SE SR rr NE Lf SAN « ARS OS SOLA SRNSn GLENNS An i: 
d:o Tännäs ANNE BEEN SEE RE LAGE OSS SSn NDS BELYdRSS Kbor en 


Summa 


A | E 
med folkskolorna våren 1908. 


cd 


Anteckningar 


Gammealt kalhygge. 
Jämte lärare.  Torrlagd myr. 
> >» — Å udde vid Storsjön. 
> > Afverkadt 1885. | 
> > > 1885. | 
> — lärarinna. 
> lärare. 
Endast gossar. Afdikad grundare mosse. 
| > > med lärare, 


ÅC a j 
Pa 


> > och tre äldre. Gammal bränna. 

> > Delvis hjälpkultur. Gammal bränna. Ng 

Gossar och flickor med lärare. Inhägnad gammal odling. Plant ; 
skola anlades vid skolan. 

Jämte lärare. 


> > 


Jämte lärare. 
Gossar. 
Markägaren tillhandahållit frö. 
Plantskola anlades. 
Hjälpkultur. ; 

> Gossar. é 
Gammalt kalhygge. SE g 
Hjälpkultur. 2 


O.3 O.20 
ro | —J| 0,6 | Jämte 2 äldre. Å mönsterkulturfältet i Optand. 
Från två folkskolor, jämte lärare och några äldre intresserade. AA 


| mönsterkulturfältet; planskola anlades. 
0,2 — 0,20 | Äfven äldre intresserade deltogo. Å Tossåsens samfällighet. ko 
0,2 — | 0,20 | > > > > Två skolor. 
— O.5 0,90 | Jämte lärare. 
0,6 ov 0.80 | Gossar. Tolfårig bränna. 
É 4 O.3 0.2 0,70 | » Tjuguårig - 
> 0,5 0,2 O,70 i > Åttaårig > 
ll 0,8 -— 0,80 | > 
a | 
en 12,3 10,8 I 33,70 | . 
. [i 
hr 18.2 8,8 | 25,00 | Motsvarande siffror år 1907. 
> AR 
rr Östersund den 30 april 1909. 
Sd a O. Hj. Humble. 


Ordförande i Jämtlands läns skogvaktareförbund. 


BilNB. 


 Skogsvårdsstyrelsens inkomst= och utgiftsstat för år 1908. | rn. 


Inkomster: 


Behallning från MODO. sms css snigel Nere bese see Her lelelv MA or RRIGSGANTE 
Statsanslag för uppehållande af styrelsens SÖND Vs e0 aja jäla a eler W bivkel ig Aas RN 1,000: 
Beräknade 'skogsvärdsafgiftet. .....s.:ns bad beuden sc ssviek ake seen ie ban a aina OST RRRSe  OF ONE 
TRATT OT Aho De des SSR RR EARL IRA Sa AASE fjor Ba ria årens NE LR DAN UA BE SLR SEN SA Sed rt 71500: 


Utgifter: 


UOfre7.= MAN SJASINASTAREMAN sö erfa 0 ES a reed es sb räkr a ake Sei SLS ESA OO 


SEKTElCTATEING fog DL and Se 2 old jet skr Sö lefde säs or le RT SENSOR ASEA 3,000: — 


SEX Mänssko gvaktare sa saa ek ds! Etol sl sd ole as esse elle Sen RO; OO rn RT 


RESEEK SOT H2010 (TE ES BYT EIS CISA bioles sleo rele ehollels es SL Nel ar s)es sa Sareks jens VA ler la!Saje ej ÄTS OO 2 


JänsjägmAStafeD sa... sec sees: slå sögs see eR er eter eten NYOODE . 


JäTISSKO OVR FAKTA eV NS None sees sele ur s ss Arr dr AA OO 


skogsvårdskommittéer TR tllsynbagsniås föeessnel) 21000:  T31OVOEN 


Elyra och öfriga wWtgifter, for expeditionslokal 455 4e6sTSteNRre SSA SS OSS 900: — 
MElSfon Alger, Gees öeee dee sins VR ale 6 ISS er NA äts je SPEC Sör le SKOL SEE bf, fe ÄR SRA SLA SL fJ0jr — 
Premier för kultur- och HiK inesarbereh see öEjSj säljes sg stön Ba p öejele je ses ns NON 


Anslag för understöd af » ersenerer nen een nr rnr ene ner ran nnn 751000: — 100,000: — 


PIGS FÖ KUL IGTOTIA pda core dd be NN ge see Loe re & STEEN Ua Sej Må CASE BER SVE SG ft RETADE ANN RE 3,000: — 


IHTOkJAn opINg San StalteDy 4... e.a enemy sis ere SSE ers dT FER SIREN See SN aa 20,000: — 
BkKOSSTONOGRITEUSKA DY jos ee seliosobrbd Sie äre b ejer ig ses e SNR SERA RER SON GRETE NASA 5,000: — 


Skopsvardstoreningens folkskrifter. s.. sw... sw ss tsn sger oc oe SNR 3008 
» Lue SJ LG 11 0 RNE rg br SÄLG Eos OR SARS OJO 30: — 

f Andra småskrifter i skogsvård son ERA LAM ÖREN ET RIE SR ARR 200: SO: 
IHöredrag snskoeshusbhallnin2 os.sssss.sssds ge eslrs street ge ALLERS 1,000: — 
VÄDTLONSET, ISkayimatenialier OCh EXPenSCI > my: besk scpn Net isen ses 5 AS RR RA 2,000: — 
känsla: tlundesyisning vid folkhögskolan ss. sg. 6: sees syeke sars ds ke 350 = 

tillöskogsexkarson vid landtmannaskolan 4 ;. steps. ds su bör ds n see 200: — 
tillvinrattande farsen kölareskOla m.. .ssscss secs sis nno sten bis blo BAJS inse efN Elena NR 2,000: — 
till Jlänets FSkogvaktareförbUund . ..:3ssssiessss sissors sees ee sl Sf TA EST INS 400: — 


till uppförande aftbrandtorn 1 Öfverhogdal Vs... sossssss. os SS 900: — 
ej lyftadt af under 1906 beviljade dikningsanslag  .:.svws.s.s.ewseseonnssn, TJA ATENOD 
ej lyftadt af under 1907 beviljade dikningsanslag  s........e.sssseseeres00r 371405: — 
ej lyftadt af under, 1907 beviljade; premie......'.s.. res ms sessrte ss NS OMIO EE 
Saldo till 1909 


zsresr rr RR RR RR RR A Ar rteees ses ser er RR RR RR RR 


Summa Kr. 231,181: 44 


Inkomst- och utgiftsstat för 1909. 


Inkomster: 


FR 


— Statsanslag för uppehållande af styrelsens NEFKSEINDGR rä sonoansire a 
å Beräknade skogsvårdsafgifter... RR SE oockluk ir uta rss AAA OKOME 


Räntor (förslagsvis) 


-” 


Utgifter: 


SN Länsjägmästaren 
SJÖREETCENROIRS or onda ace os dn a säg nd ORKAR Sat sade te Ao gestss un RON 


: Sjutj [ass EORVa Klaket od scones as Rts enksen seek ngsa sl > NAD: = 116.400 


MReersätininpar.- Styrelsen. ...icdo...dstovblssd det us oetetdnnrerntesrad er — F)000: — 
KRIS FA EEIRAS TAKEN feet stR ro eka ss So SNB ASA Ses ktet Fr VOOS 
TÄnsSköpvakbiEna0 io do bu nSEN ccs sde re Ior usfnsn ser oden OFVOOR — 
4 SKORSVANdSKOMmMItlGECNA, dä. soc ses usdäoksssrene enade 1,0003- =" 3F3. 0002 — 
tyrag och ansa tyler) or CIpeditOnSslökaleN ooccccunaskesssers oce osa ar uns s tender, ÄFOOOR 
ijelefonaforlter: ; oss cecscn sr Ssd SA ERA Sd SINA SE 800: — 
Anslag och premier för kossa och Källare TEESE SS SER PR RASA fr a fa ata 
> Mönsterkulturerna.. oo SALEN FSE SE OR RR kår Sh Rek Sa rat RA Sa ESA EROS Z 
MA Hörkisspningsanstalten: RR på CREST rå Br a Se RNE BES LS 
föreståndarens arfvode ...........sssesens00 200 500: — JE 
UFIIEKA PMA occn te og tes röva oss sn rsrkate se sonebtes a IAODOE Na GORE 


Skogsfrö och redskap . öd BT NE RR a AI PARSE SLAS at 
— Skogsvårdsföreningens tidskrift Sch folkokriller Sa DrkSSSASRASTnpEn 4005 
6 BOCA" Smask ftn a soc otda obiokrstörs 
Föredrag i skogshushållning ............ 2 
Annonser, skrifmaterialier och expenser : (ob, sg RE i 2 fönskribarnp osten åt 
SEKFelerarenR) cissssasa SRS SR RAA PRE TSE EE SKEN 2 FSS ENE Ar a 1 src 
Anslag till Gunder viska a fölkhöpskols SNES AN fo FHSOVET 
= > > skogsexkursioner vid RER I dfosdrotsssanes 200: — 
RA > > länets skogvaktareförbund .. RS Ae ole tj SAN ens 4005 950: — 
2 Ännu ej lyftade dikningsbidrag: af GG års FAR BRG SAE SE LER EE SA 1,026: 22 
: LS 002 ER. SR RES SS (rp en 
af 1908 > RE feresstosnesssrs sen 30:909: —68:406:-66 
- Ännu ej lyftade anslag till brandtorn i Öfverhogdal och Herrö ......ssss0ss0sr = 175900: — 
WälktöBeraknade. kostnader för söckenkartör ...:.....sovucsesssscecssse ons säsanssekasnsrsnnrsen 7 000: — 
0 SELENE EC SS RR söner Ser a NOR RAM TREES LE CA RERSA AES AN ARE Are Se 15: 83 


dj Summa Kr, 227,072: 49 


AN D ' ; jr 
SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 


tr GRS 


57 ERS SEARLE 
BERÄTTELSER 1908. 


Fd 


Förvaltningskostnaders räkning. 
Debet. 


Aflöningars 2552 (SR Få Va RA SS a AR BARE LS a LIKA SR SA SR SO re eg 15,000: 
Reseersättningars » si (8) elalsjle säl na ele isla.) a)5)a ae le föl ease s]S LAS SLA SE) le Iolej sele ak) 8 pe RAT ARR OSA 


Skogsvårdskommittéers » SVs so eeja e, feför ens Res als le EE eR YSL SLE Je TS TSAR IAEA ERAN AE 716: 70 


Syneförrättningars » oe fe Sö bf 66 SN SALA RES TGN ora ka ska [SA NADEN SVEN 941: sr 
Rättegångskostnaders =>» Sejö761e/8 alö1a (elsfa 8 s)a) le)e 818 p(a/SerefS fa el5 Ye [6 Lee a S bei alo) FAS ATT er AA SÄS SR AAA TRANS OG AEEN 


Telefonafgifters Be dr ge a rr br Re ror är SE 
<TR Expeditionslokalens » 1,143: 72 
| Wiryckningskostnadetst (24, AbMj.ssstube ss AME AAS ses des RA ES er ORSA SA se NAN 588: 99 


Annonskostnaders 


Summa Kr. 
Kredit. sh ke G : 
IKapitalrakningv ssd (SER EES DAG 25,046: 53 


Summa Kr, 25,046: 53 


MM 


Kapitalräkning. 


Dikningsanslags FÄKDIDS (obe sre ssd a seger See ess NT Gefle ref ANA SR SALIG CT 
Mönsterkulturers RET NSP FE AES RTR EL LS er SA EA AR Vd Ed I1,8SIIT5 


Skogskulturers » 13,913: 77 


FR IKTÖ klan gningsanstalténs da arv Måsen sades d ssd TA SANS SATSA SE SAS AN ANTA SFR sa NE EUT NE H72:050m 
INäkninek tor undervisning, mn. CLS desde ess see ss NER Sr SIE SS SET G 1,822: 76 
Sockenkartors DARING ANN öar dal s edra Sark ue BARA ES RER de SÄGS a SRS SA ER ANS SOA AG 1,706: 27 
Inventariers FA DR UR SUS SENSE ojälelö, gala es käfals) a a YTEje joe Aes Sara Ie a AAA SFS a fo TATE OFÖR 
RN Diverse utgifter BFT sa bef lor "ål fä öda] eta ale a ERT jota To sHEfE LE or SARS AAA VS ENSE sp VER OLA: LOG + 
Nr Börvaltningsköstnaders' 0 20 I Jösse ere ss LAR Nr SSR BR TAS ER OR FAN FTSE 25,046: 53 5 
Utgående balans FEVER SORGSEN: Be HD 1 SAR NS SSA SAS SIS ed 141,669: 78 
R ; EO 000 VI VER Ro AE ENE 


Re Summa Kr. 257,788: 36 


Ingaende fhalansräkning: smt..ss sted ssd sed ss EE FREE ROEEHE SLS FAR SN sng 143,678: 96 


Statskontorets » Sl0 4 0je.0 ös a Sea vilade Renan ole a) JöNR nb bieje je BY fo reTel5 BAS elälg le Nja EA Afa NS EA BRT [GS SKE 
Räntors » Clöeisfsle ne ie elegö je se [ve olé ör al [EN SSR SR ör kar NE EA ASSA JE FST RS EN 8,300: 90 
ER en NE Pas 


Summa Kr. 257,788: 36 
Utgående balansräkning. 


[ Debet. 
SAR IKapifalrakningjkmediiantlands folk banka os. sasse 43 se EE RES ESR SA 99,047: 30 


SV [UPP-KOChWAlskrinimgsraäkning med (30; ..$ss chasse. orde s Ares EE RING 20,025: I9 


SKOgSMÖST LA KT nr a mn a mna a rå atofral a psi sta TSE RANA SS ERAN BSS 640: 47 
Inventariers » 3587: 55 
a IRröklän snmn gsanstaltens Öneka pa sas As ss sl. sg. ss El SA RES ORSA SANERAS 18,341: 63 
SÄTTET NA AES SATS TG ATTANS FINE rr NE Ra de SRA RA SR Ag 27-104 

Summa Kr. 141,669: 78 


Kassaräkning 


IN APItalrAKDIN P7 4 slog Ne er SS SLE AR An je dad tafsare e AE Ase R EL FRR KSIE RSA 141,669: 78 
Se et ÅA 


Summa Kr. 141,669: 78 


JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 


Hu. DD. 


Kortfattad redogörelse öfver de enskilda skogarnas inom Jämtlands 
län tillstånd och skötsel år 1908. 


I den redogörelse, som åtföljde skogsvårdsstyrelsens i Jämtlands län 
berättelse för år 1907, lämnades en sammanfattning öfver de en- 
skilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel för den då gångna 
första treårsperioden af tillämpningstiden för nu gällande lagstiftning 
angående vård af enskildes skogar. Ett nytt år är nu lagdt till de förra 
trenne, och af detta väntar man sig naturligtvis att hafva hunnit ännu 
ett stycke fram på den utstakade vägen mot det föresatta men aflägsna 
målet, en rationell vård af och hushållning med de svenska skogarne. 

För att det totalomdöme beträffande hushållningen med skogarne 
inom länet, hvarför här skall gifvas uttryck, ej måtte blifva allt för per- 
sonligt och ensidigt, har äfven i år infordrats yttranden från de ute i 
socknarna tillsatta skogsvårdskommittéerna. Af de sålunda lämnade 
meddelandena inhämtas, att i en del kommuner anses afverkningarna 
hafva varit af ungefär samma omfattning år 1908 som året förut, men 
i en del socknar anses minskning i afverkningen föreligga, hvilket all- 
tid motiveras med tillfälligt lägre priser och tryckta konjunkturer. Där- 
för säges också från ett håll, att den inträffade minskningen i afverk- 
ningen af smärre dimensioner af växtlig skog icke är så mycket att 
lita på för framtiden, utan att man kan befara, att det onda återkom- 
mer med inträdande högre konjunkturer på trävarumarknaden. Från 
andra håll vill man däremot äfven för år 1908 konstatera nedgående i 
afverkningsdimensionerna. : 

Rätt många af skogsvårdskommittéerna framhålla, att hemmans- 
ägarna mer och mer börja inse värdet af sina skogar och därför vid 
afverkningar för eget behof i främsta hand utnyttja skadad och vind- 
fälld skog, hvilket ju är ett godt tecken till en gryende skogsvård. Äf- 
ven blifva länsskogvaktarna mer och mer anlitade för verkställande af 
stämplingar och utmärkande af fröträd. Vid stämplingarne bruka äfven 
förrättningsmännen, då så önskas, verkställa uträkning af trädens värde 
å rot, hvilket bidragit till att hos allmänheten stärka tilltron till att låta 
utstämpla och värdera afverkningsposterna före försäljningen. 

Hvad beträffar trävarubolagen, så ställa dessa allt mer sina skogar 
under forstlig ledning, så att då afverkningar förekomma å bolagens 
egna marker, anledningar till anmärkningar synas vara i aftagande. An- 
gående bolagens åtgärder med sina ägande skogsmarker för återväxtens 
befrämjande hänvisas till Bil. D 1. 


304 . SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1908. 


Något som dock allt fortfarande hvilar som en tryckande mara på 
sträfvandena att uppnå en förbättrad skogshushållning äro afverknings- 
rätterna samt inköpet af hemman i och för skogens spolierande snarast 
möjligt. | 

Torrläggning af försumpade marker är emellertid något, som för 3 ANG 
detta län kan sägas vara bland det förnämsta på dagordningen, och Er 
glädjande nog vaknar intresset härför mer och mer i våra jämtländska Ad 
bygder, tack vare att dikningsundersökningarna utan vidare omständig- ; 
heter komma till utförande och icke medföra några omkostnader för 
sökanden, samt att därefter anslag för arbetets utförande erhålles från - 
skogsvårdskassan. Önskligt vore att medel kunde anskaffas i mångfal- HS 
digt större utsträckning för nämnda ändamål, ty behofvet är ofantligt : 
stort, och redan nu synes det att skogsvårdskassans tillgångar härför äro 
hårdt anlitade. Angående dikningsundersökningarna för år 1908 hän- I 
visas till Bil. D II. | 

Behofvet af markberedning för återväxtens befrämjanda samt skogs- 
kultur är nog äfven stort inom länet, men det synes svårare att väcka 
intresset härför, hvilket torde hafva sin grund däruti, att ifrågavarande 
grenar af skogsskötseln äro jämförelsevis nya inom denna del af vårt 
land, och man därför ej haft tillfälle att göra praktiska jämförelser. Att 
de under år 1908 verkställda skogskulturerna inom länet, se Bil. D III, 
ej omfattat större areal, beror dock äfven på, att tillgången å tallfrö, 
lämpligt för orten, varit mycket begränsad, och hellre än att använda 
otjänligt frö har man då låtit skogsfrösådden anstå något år. 

Sommarens goda väderlek, hvilken som bekant varit till så stort 
gagn för jordbruket, har äfven gynnat skogsväxten så väl därigenom, 
att själfsådder och kulturer gått väl till, som ock däri, att tallkotten, 


hvilken förekommit rikligare än vanligt, kunnat nå önskvärd utveckling 
och mognad. 


EO RNGISARS AR 


Pa kaide ENAR Raånn 


NYKO 


» 
L ohh 


Östersund den 30 april 1909. 


O. Hj. Humble. 


FTP TUNER VESVITY OT 


fen st am 


KARTA 


ÖFVER 


JÄMTLANDS LÄN 


På uppdrag at länets skogsvårdsstvrelse 
sammandragen är 1909 
af 
FREDRIK WIDMARK 


= 


SKALA 1:2 000 000 


NN 
val 


Q : 
Pr QTUa , 


3 
SÖRGRE N NORR - 


Ro ES 


GÄFLE- 
SS Skyddsskogsområde,föresl: 
BORGS —  Länsskogwv. distrikt 
3 D:o bostad 
I Västra länsskogv. distrikt 
d:o 
d:o 


STHUM ARTON LUUNCLÖFS LITOCR ANSTALT. (03- 


a; KRT SKÄRA gp 
mer Walte Birblger en RN 


a ESPN MEST VISAR VE 
FRAMONN RINGER Ad 
4 SPA cc AGN 


é weed 
SQC DOHA. IAS ASS 


rör 


RE GAS ps >> 
r k r KJ 
v före Få RU ö SE Yr 


Y SEN NT 
DY - tt ter —- As AR a Ma 


DIEN I ELMA ASSIST 


. tt RR RR 


JR 3 


rön GRAN 


v 


+ Rn SNRA RA fr 


d 


ÅA 


I 
1 
4 
I 
j 


Yr svt 


få 
Sar 


VE ST) TAG 


SKOGSVÅRDSSTYRELSBRNA 


Sammanfattning af kulturåtgärder och torrläggningsarbeter 
år 1908 å bolagens egendo- 


Kulturåtgärder 


Total- 


Skorsfesres Hygesrensning och o : KE 
SvD År | markberedning FT SR fr SE kostnad | 7 
namn | 
Full= |rfycsg, o|ISOStnad|” FHävnåd ÅT 
Areal | Summa | ständig RAP abe E Summa v 
skogs- kultur|. b. f M K - 
Hektar | Kronor | odling | Har nb. fröil Me- I Kost- || Kronor | 
| Har kronor | ter | nad TN 
Bergvik & Ala Nya 
Aktiebolag ......... 1908 5/00 69,60 —|— —— 
J. A. Enhörning Trä- 
VAEUTANEIBESS ES Sed » 960:00! 6,000.00] —/—| —!— 
Graningeverkens Ak- 
EBOlAS ds ser » —— —l—| ——/ —/— 
Kramfors A. B. RAS » 46|00] 18850 —— —— 
Källskärs A.B: JT » | 3) =) 117150 —I--1 =|= 
Ljusne-Woxna Aktie- 
DYGN NeR LE SAR Ale » | 7") |—1I 1,494113] ——! —/— 
Långrörs Aktiebolag | » == SE 
Marma Sågverks 
ENE ee a Rs > —|— See ; 
Mons Trävaru A.-B. | » | ") |—= 157150] —|—| —/— 157/50 
Sandö Sågverks A.-B. | > 91/00) 1,088/00 ——| —/— 1,088 00 
Skönviks Aktiebolag | >» 954/98 12,034/94] 94/50] 10 0011,244|77]  —L —I |]13,279102 - 
Strömsnäs A.-B. ...| » | 5/00 20150] 8loo| —|—| 149100] —I| —I—| 169/50 
Sunds Aktiebolag. | >» I 1113] 1,727|74| —j—! 39/00] 404130] —I —I—l| 2,132/04 
Svanö » » 12500! 2,082/01| —|—-i ——! ——| — —I—) 2,082101 
Tunadals 2 2005 275|00 10:50 59 14.5 änn fr rs le nn RO 859 45 
Vifsta Varfs >» » 69100] —683/00]159]|—]| —lI—l11,683l70] —I| —I—| 2,366/70 
| | | HE 
Summa för år [1908 35,522/87 3,481/77 345 45 /39,350/09 
Motsvarande slut- 
SUMMA FAT... odeeas 1907 | | | | | |G 


+) Ej beräknadt eller angifvet. 


| Bräckrensning Upptagna diken Kostnad 


TSK PA SOS 


SORE r SU 
JÄNM LAN NDS ANS ANDE INGSOMRÅD | 


Re blifvit af öda 3 FO sågverksaktiebolag vetkstnifda 
mar inom Jämtlands län. 


Torrläggningsarbeten 
4 Summa 
kostnad för 


för torr. | Samtliga | Anmärkningar 


205 då | Genom | Genom | lägg- FYESEF 


Summa ' Summa arbetet | arbetet | ningsar- = 


Kronor torrlagda f.bättrad 
i SER Harl mark Har PE KT. 


rojörg 6,430 85 /17,892| 6,656 75/") 60 


1 a 106 14 — 


| 
3,075 001-1,2201-- 357140 


Längd 


meter | Kronor | meter 
HH 


1,854| 661180] 4,272| 1,526|10]” i 2,305 


6,000| 1,597 65/11,180' 4,807 44/") . 7,899122 
| - 

7229) 4,296116)] 744! 389/75/”) : 4,984/68 

12,824| 3,289/73| 2,308) 98749 : 4,277122 

22,821| 4,088152| 6,770| 2.378|26 25100 6,624/28 


3,559| 268105] 3,610] 706195 140100] 975100] 2,063 
I 


125,202 17,635 29/54,741 17,133 91 ”) RNE 48,048 
| 


= —|—- = —— —/— —— 169 


I1,134| 2,616/85/15,251| 4,548l65| 128195! 106154] 7,165/50] 9,297 
8,048| — 909173! 5,395| 1,056|46| = 25100) 30100] 1,966 4,048 


1,080] — 100100] " 430 431001") —1|") = 143 10,002 


23,742| 4,909 3,7761 2,320124| 106|00] 297100] 7,229 9,596 


47,649 | 42,912/40 90,562/28|129,912 


| | | 117,081] 


Bil: D ILO 


Under år 1908 planlagda torrläggningsarbeten. 
Eg 4 La = , > Ps - år — + 
Sträckmeter 
Antal stakade 
rekvirenter diken och 
bäckar 


Beräknad Få 3 
dikeskostnad 5 
Kronor SO 


Länsskogvaktaredistrikt 


Västra — Jämtlands distrikt : 52,476 OLA 
Norra > » I11,350 65,775 
Östra | : 27,079 19,637 
Mellersta 
Södra » 
Härjeådalens >» 
363,524 241,642 
Motsvarande siffror år 227,936 159,4347 5 VON 


AU Ne EPS 


+ 


F 'Juysjuvid 1 PY + 
. dj 
"Jupsjuvgd 1 'Ix fo svank p | 

"TUPSSNYSPARASJONS JV prIsoOxag Jurupajp sjaIagar 420 QI pam uajuuosIadsFoxssPpAxS MOUAr) 


sojuvjduvid 420 HY) vÄvz Pom purojuvid svy 050 JVIKTT | 


lootpS IStyr |StrE |artggzle'Sy ISturT|oct601 |9'ozl4'fElkotrz Irtg Irt4 lpet4e I8tk Ie'Bir 88) LOGI 4 104115 SPUVIVASION 
9'S€z IS'zErlo'oS 400) 
00'0$  Jo$ (= KE oto$s loftge. I9t€rlitg petoz 41 ISto lpttE€ Ig'or IStzi 48) vunung 
om = fe 2[ö0t€ I9'0. Jeg 1 (RA | n RES Ne) SR ett ua vpysligk 
2 er lör TG HÄL | er) | — = Joetg Isto I6'p [JE enl KON TO TIA FL GREN från fal 
- de — I— Joetgg ES IStor |— -— J—= -— le looc€ gr IEp gtr RES ”ocIne jen trea SNS 
IA — | oetpr Ito lor |— — — — losto I— I8'0 PA rs Kr NA aa VRENA 
KR RA EN loetpe gtr igt loctBr Flak late — |— Jlottp Ito gtr ALSO DN da haj 
00t0$ 105 I— 10696 IFKtUS lotrr jootSr lotg ISto lostoz (,14'S1 ISto lostp —lotS Ig'o 6É Vä p sng nn rna VISKA 


| ve dö dy | I Så | 10H dy dy är "SYN FAMN 
, ; ; IH 
qmaav | [öl OH ag famn ag fr 19 [NYL '29 | UL FR 
Pppusaq Ivaav — — | [V9TY DR TIGER =) 
od peu 9 LIMLN Ppys | Fuygy | ivaxe | FugIg | reoav | Fuvig | Pppys Suvi sr |eaav Juvd)e Eg 
omg MH "AT IPPRSAA) AI NPPYSOE) "AIK SH "AL KRRENS "Ax E 
; ; Sh Kvgr EN | ; TIA I VS SSTER sl) PILNSIPIIvIPYRAFONSSURT 
É 1pyamosFoxs TO[OHSAHIOJ PIM uvypsur Vd e 
- 061 -SPPÅYS WrOU 73 TEE E 
| 01) Ipru KEIEEA tvnuel I 1934 pp I 12puIwOsFONSSPPÅYNS WO 3 
» RON 39 204 S061 18 010 


nunmuoxddn wos 193rvwn vo 19NYNY 


'8061 JV JAININYSFONS EPIIEIS]IOA UaSJOJÄJSSPIYASBONS Ju Sespiq poW 
TENRSEE SMR MARE SE | MERA IRA ERTARNR SENARE 0 8 MG (AR 


tingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1908 få underteckn 
härmed afgifva $ jande 


Revisionsberättelse. 


Detta skogsvärdsstytelsen som bilaga sz sou årsberättelsen aflän 


inom länet visat goda frukter genom ökadt intresse för afdikning al för- 
sömpad skogsmark och MER SnG af BERRSERU ES på erundiygg a 


anstalten, så hafva vi allt skäl att ällstyrka styrelsen ansvarsfrihet i 
den tid revisionen omfattar. l 
Östersund den 26 juni 1909. 


K. J. Karlsson. 


Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 


SE Er. Johansson. Per Sylvan 


Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapets förvaltnings- ” 
utskott utsedd revisor. 


'2pEUYFIUBIJ eureSoysppAASs ) 
'$061 18 10J 
asjaNRIg suasjasIsURWOM "I pow vprojwurl LOGI IJLYSPY ASNSIEIS I S061 14 105 19gddn 131Uua J24yurwfje I BUI9JCILY 


65 L SM Ce 000'008'1'0] z96'sEI'z | « spueptwugf 
SR 8 SE GZG'G98'I | P9G'680'g | < — SPUL|IIOUINSEA 
Lv 9 pa9'99g'1 | 9ET'TOP'T | « S3IOQaNED 


AG 609'L10€'1'9| OGT'SGL'T | <« sär qreddosx 


Pad "p10 9 

89 £6L4'967 | L81'86E | « Spue[uewyseA 
65 pE8's6r | S00'969 01q910) 
L8 8z6'01€'I | I91'0Pb'I spuv[uurgA 
Ive ZpL'E9z | 664'08€ sF1oquaryg 
0€2 Z9T'TL9 | TLI9'vER. sF10qsJy 
v8 800'€11 066'8£€E snyogp "0 säroqa)05) 
98 9857'99 OPL'TOZ Spuef[en 
vå 99269 79068 I Snyo we 
pz8'012 GE8'z0€ SPeISue NSI 
0ZL9'ZI1I 808'z07 — | ur a3uPPIT 
196'S8z | I89'vER |vIPpos « « 
90p'gLz | TLZ'OGv |emou sugf — IeLJeY 
€99'012Z LLL'SE9 « SJ1IQOUOTY 


OLZ'T97 £z0'9€L säurdoxuof 


Red. 


AA TO OP NNE CM MM 


--— FT SKAFT ERSTA SS ST RNE 


a 


FNS 
UT) 
SLL) 
KD 
- 
4 sad 
7) 
7 
ye 
ÅR 
083 
> 
a 
SY) 
[=] 
er tå 
Ra 
=) 
- 
[1] 
bv 
é 
SL) 


668'€99 1L97'819 « spuejo3.vIsQ 


PL8'89Z £16'28E « spurjueuwxopos 
OPZ' PET OP9'LLZ « eresddn 
S0€'L8€ TI6'619 | ur SwWt[OWXI0IS 


1 UPSTIIÄJSSPIBVASFONSG 


SIA 


ON ft 
t samm 
nas verksamhet år 1908. 


TN 


Ae9A94 HAV A8P94 
IpurIrgqFoxg | 1L91r[Ej0, 


ON 


FED Ach Na | a ss 

3.195 YIO UI puIurosJarues 

JIVISKUI -HA49A SIOS[IIÄISSPARA 

ALESITED SER ee -BvelsugT | sJ0xS dANyadsar wuour 
- 19ICWN SIPIASUF 


, 
i 


12277 19103 uejd 
1eWXIOS] -HwWwoOY | Yo 
-SBONS | IIVAVAIY 
[FJUy CIIXA 


JAICJSKU | JIVIIY 
-BR(sup[ | -AN95 


FICPLEA 


verksamhetsfält och deras tillgångar m, m. De olika berättelsernas uppgifter äro dock ej 


Skoglig råd- 
gifvare 


+ Detta sammandrag utgör endast ett försök till jämförelse mellan skogsvårdsstyrelsernas 


'JIJJILULIONSPIRASFONS 
VUJISJOIÄJSSPIVASTONS SOU JWPS jJrJIR SvuJIeTONS eppAsSuH I //2QUL 


alltid fullt jämförbara. 


fi 


—BPIEA 420 Jvuossodojsugf) plIIISUE 


Tabell 2. 


Landstingsområden 


Stockholms läns 


Uppsala läns 


Södermanlands läns 


Östergötlands. Vv 2. i. sksr 


Jönköpings SERENA AE 


KTONODErgs Ka or, UA vessel 


Kalmar » norra 


AN >» » södra 


sorts 


Blekinge 


Kristianstads FLER SINAN 


vå | Malmöhus OM SEGRA 


Hallands > 


Göteborgs och Bohus läns... 


Älfsborgs > 
Skaraborgs > 
Värmlands EA 


Örebro 


Jämtlands » 


utlämnade eller använda 


2,058,300 2,044,500 


Västmanlands ra 


Kopparbergs > 
Gäfleborgs Sö 
Västernorrlands D 


utlämnade eller använda skog 


tall gran 


st. I SE 


268,150)] 189,900 | 


31,700 


40,250 


415,800| 329,500| 


677,960] 457,850] — 


403,000) I51,050] 


700,000 


243,500| 141,500 


369,000)] — 49,700 


238,500| 372,500 


386,4 5012,621,000 


221,500 -657,350 


982,155| 615,725 


1,852,600) 927,700 


444,100)] -194,200 


936,593| 984;347) — 


124,980 


171,700! -140,200 


462,799| — 10,960 


i plantskolor utsådt frö 


168,400 | 121,645 


| 
| 
| 
| 
| 


AS AS LE FA 
<& 


ME bl 
N th in 
- 3 LE | Dn a B of & 2 + | & 
CN 0 FE RER 00 
E (C - hå & A 
Nå 
in - 
Sd en i 
: 3 & aneeR 
4 La C NS I | | | | [ [ - 5 [= 
NENPER ÅL. SJ Mark wi ST PÅ ag ch la Ks kd T fe 
Ur STURE RU 36 LES BURJA DA YAN / rn 


Landstings- Hjälp- 


område gallring 


Stockholms. ., ..yc ..- 
NÖPPSÄlA GE oss godsen 
Södermanlands 
Östergötlands 
Jönköpings 
FOO BETES SER: Sr 
Kalmar norra 
» 
IBLEkange See 
Kristianstads 
Malmöhus 


sect s 


FLallan ds: :sevseviie. des S 
Göteborgs o. Bohus l. 
Älfsborgs 
Skaraborgs 
Värmlands 
Örebro 


Kopparberg 7 
(B3ChORgS Nos soner 
Västernorrlands 
Jämtlands 


+ Häri ingå ej uppgifter från de 


Bäck- 
rensning 


32,703 | 43,551 
8,376 | 18,554 
57,928 | 81,747-5 


226,033 686,294 
267,639 |138,5$9 


två största bolagen. 


Dikning 


areal 


Tabell 3. Vidtagna åtgärder till SKdLEHS och S SkorSGArRENS förbättra 
bidrag af skogsvårdsstyrelse. 


Plantering 
o hjälp- 
FS fa 


-— — 239.3| — |2,218.6]. — 
= 314.5] 57]. 50-51 730:25] 5 
— 1,614.1] 43.6| — g63.1 | TZ 
= 5,616.6] — = 332.9 — 
CEO: 3920 — o—- AS SEN 


o Så 
Tabell 4. Åtgärder för spridande af kunskap i skogsvård. 
| Uader sa RS EES 
hn é dagar vid 
9 Landstings- IEA a ar [ES EUS STL Exkrg, folkskolor é 
TG o ; d TA IN I Sköpsvards- 
område SE RE OTES! Antal RAN Antal | föreningens 
/u | 7 Antal elever Antal SPE folkskrifter 
' Kas | ee 
rv. Stockholms ......| i 13 socknar | 4 = I 105 | 4,413|2,000+25 b. 
är Uppsala ägt. 12 — = =E 280 
. Södermanlands .. I = = dem 7 = 2,000 
RR Östergötlands ...| II — =O = — | 2,000 
LÄR Jönköpings ...... 4 2 — ARS 3.460] 2,000 + I0 b. 
rs | Kronobergs...... = (FA = ==" 17 12001 131,003 2,000 
. Kalmar norra... 3 3 I =S) — -- 2,000 
Era > södra... — I 18 | — — — 200 
FÖ SR STOKE 2ISener — — — -- 200 
fr Kristianstads 4 — -— — — — 2,000 
SM Malmöhus ..... = — EN — = — 
5 FIalländSj...o sc... 3 I 10 — — NI OOOERF25DE 
; Göteb. o. Bohus 29 8 = =="110::300110.47500 = 
IATfsborgs! = .c, es Tune = 137 | 2,600 1,500 
Skarabörgs-......: 7 — — — 35 ,900 292 
Värmlands ...... 18+30 Id SSE — -— — -|4,000+500 b. 
ÖTEbrOL seen, AL = — — — — — 2,000 
Västmanlands ... I serie — — I = — —12,020 + 100 b. 
Kopparbergs 74 2 74 2 — | — -14,000+100 b. 
Gäfleborgs ...... = 2 23 I 60 I SET 4,000 
Västernorrlands .| 1+6 serier 2 34 3 — 2,000 5 600 b. 
Jamtladds:; cc. 20+1 serie — — — 0 "82214, 300 + 100 b. 


ASS 
Spridning af skogslitter 


Annan littera 


Lovéns småskri 


| Brochyr om hägn 
Brochyrer om handi 
fi skogsodl. och 
markens försumpn 
botemedlen däre 
Hollgrens skogsk: 


Lovéns småskrifter. 
Lovéns småskrifte 
Lovéns småskrifte: 
Sf Hollgr, skogsk: 
Y Tulius o. Hallers ha 
f Brochyr om kottinsa: 
| Uulius o. Hallers 

( 


mot skogsafverkningar. 


Antal besikt- | Träffade 
| ningar, anmäl- Sök öfverenskom- Afverk- 
| ningar, besök äl vo melser och nings 
| afverknings- E | skogsodlings- förbud 
| trakter | | förbindelser 


27 
13 


n | lava mun 
RN SN 


-— 
ON un få mm | | 


astel norrlands 
ands 


as 


9 
I 
5 
z 
5 
2 
= 
2 
8 
7 
3 
3 
8 


- 
MH Oo 


skogsvårdsåtgärder. 


Utrönande af | Utsätt- Biträde för i; 
skogarnas till- | ning af/ | skogsvårdsarbete | Skogsodlings- 
sed 5 | FN 3 kontrakt 


Avipiq 
-"UNIPSIOHG 


ä0AtueN 
Je Opuorry 


2 al | | | 
| egend. | har | st. | har 


8ursdunu 
-HuUvAQL 
10[03[8)urjd 


er 
H 


f Arbete för 
bidr. | sockenallm. 


— 
NU N ON UL Lå 


I 


- 
Ne 


| | | Nov aura 0 | Ö 


30 

23 

16 

Få 

2E 

| 48,672 la vå 
han ISA | bidr. | Sockenkartor. 


Lv NO 
- 
HAL a fan 


I -— = EE Å » 


20,1725t. 202 | 
AR Milena 179 | | | > |Sockenkartor. 


i 
; "194 eänujo I Ie3u[ 
8L' i 'uouwn[ox ÖRA sök 
Fare 80 81191 26 'Z928 92'zz8I LGeGET i ) Föpusikjasgs - mu ök 
SR 9v'09z9zT |la8's88s |rL'LE9PR |Lä'ZYNSE FF IOZS 22'60169 |35'L9E91||9E'88LLSZT |08"00E8 Ng | ÖAR 
FOI |2e'BpE0L |L9' n PES RA c t AN O8POT | — 3 : 
 ölere Stek NECK Jansen I Fö SEEM RR SA VR Snr 98'z618 |Be'ZL |FB'NLLOTT | — = 0001 — |96'8L9EPT |” « ESS 
—'00€6 = |z6'99L12 Köa Tie IT vEIeG 5 20680 TR ön e'g01»1 |29'996 — 0e'fLas6 | — |0001 Sr £L'BELSTT Ive ETS lin 
+r'66£90 |L48'zSIS a c8I Ir8T8pell — - 7 LP TöLI = 9P'GLESS B8"Z8EIST | « s3L å 
; I (181061 — i 18'602€ |83'LSz0E |Le' c 008 1008 10058 |re' od? 
98'c€ZI8 |28' ; 05 €60L -— 25 å ; £e'6SE |08'€0LI |59'Sz68 Pe'pe60E |« Sår 
20'7E RKA e8 TPLL 09'TOSE |08'ILPLT| — TG SEA TE'ZPPRIR |29'€L01 vi ö'caU 009Sz | 00ST | 0008 |8SFfLOZTL RUE Gar afa 
+6'90898 odon) TS zS8I — +6'8Zz96 Er €€£ | 18'€6P6I TT"'OI8ZLI |9T'TSLE L0'00PZ 25:$6!£01 0082 002Z 0006 10'£8961 Re PpUuejuewysenA 
; er t AA ö8 i — - 4 oI 
NN 06e  TarteE 086681 POSK |£0'61661 | — EN "F0901 es'0cLtz |o8'Ig6 |09TI8 |£9'Sz68 0001 — |2r'8s819 Ive spue AR 
NOEL ; IEr |(sr'6000 |—'SPp8E |88'€8c61| — S 19'ZL6SI|lcP'O0R6L |F3'OSLI fe öda 0001 | 000£ | 0008 |28'09FI SR 2 [APA 
95'p89 SR 2vLe00 20'z69 |O24'OEPIT| — 63'GpSuIl/99 OPEER |Lt'GETI a9'JEL Bee. LG 00001 | 00SII |88'19S8Z ne ARA 
BRSVBD SSR — — I!6'p9081 57 r6€6R re” c 00081 | 0001 | 0 c OQSHY 
36" 881 | — Ar P9'8GIT PE c | 00£z Irtt0ra I ; $ 
rr fkgrert oarr ”="soe 82'669L ev'siez |83'1S88  |98'bel 'veRT orOLEL 10008. 10009 | 00081 |F1IFREN RS ERA 
€ 2 — [d ” « 
82'LOLIE RS VEG w  /E8IEPEO |. — er AR F0'p8E9L |Ise'gpz |08'8LZT let 0001 10001 10009 138904 RA SPRCTEE 
i POSLI |89'gzE€ c 22'gg921|8£'6601€ |68' i IT 1 00sz | 00sz | 00 c | snyowj[en 
11'€z012 |e0' i Söke er'öcp6 | — i 8'848 |og'IE — |sr'osss 06 |88'0TL SEGE 
65'0569€ : TA 6OrGLGT > "GSs€ T6'1$0ZI teg 16 Cy8F 09'Z0€6F 09'8G51Z ås 96161 007Z 0091 0008 89'8€9TI sent ae P SEE 
ISZ 758657 c = —"€S1 — |s0'0889 |rt'8zo8p 18" FR 00007 « 2 AS rtrle an 
IF ISE0OR |89'€corb 4 : 66"G0£6 | — 90! ; 18'€p6z |25'IST |88'6c 0067 |—'801tz | epos 
; LE Is9'gopo |9e' A 6 $0'I8IIT |56'LITZ9 5 F8r | 0002 — N pes « « 
9å'€L os! ; PIE 13 '9Zz961 pe Ba! ; 68'80€C SL ISP —'cl Så DOSE 90€L66T """pPIuou sup 
SÖCKR Eee 2008€2 Ste Bö 600 09-68871 69 HLLLL |o4g08r | — ed el aven resa ESSER 
 riCkOS löne ge'gist |—'00€ |et'1€£96 88'06961|)20'8zz60 |—'IIE |Pa'8ste EA 0008 |0s22 Ilosis Jorsorte 3 Jono 
PI, |88'€6€7 | — i —  Je'og0s |30'8186r |8e' i 0008 IE ; 7 utdoyqug 
os'zo81t |ser ; ATVIGTS AT 24 ; A 88'zsIT |s6'006 |Ps' 0059 —|96'S8 SSR SAN 
L6I6T |88'6F8 03'GP8l |88'EIFlI = sö'ysLE 88'psecT |16 zS8 €S'LpP i 0001 00ST 00989 |T9'GGZG Sosse pt eRQ3INISO 
5 — — a8'gg09 |ss'0601€ |ro'gerz |s8r EEE 000€ — U0004 [ST FLeS IUEWIIPAS 
t a 916 |F9'Fr9ZL | O00K | O0S £ $ ejesdd 
SA Fa TEES TS (0009 DAG VS AU öken RS NT Ota 
”USIAI9p "IA 9 ö ka [TE SD EN ff KOREA VR fr SAG 3 RA PR AE EEE (ESS SRS IE 2 R 
a9p = |-unsg IA "IY "IN ; 
a -eujsoy ER Nas 19pae3)e 201035 103uejd TX "I SAN SST å I UISJIIÄJSSPIBASFONG 
ad ewWwng -SBuru år 20 -SpaBA |”SUraFt -30ejd Je -NS[[ES AX 3 
änn SLAS -sJoYs | TA Qpo 2S19A | Swrljes | 193N8Te -sguru | 3U9 
AN förr EL OR PE Ela FEST DDEN 203 2aL[9] -Sspa -te4 /SPNeT 8 2061 28 
[SR HJO Rfsu -opV | Svspig -SB0NS 103ueA VR Hr -snH papiq [ST 
vå -Suejy "530485 -SJe)S Suu 
5 203) JV Je eapig USS 
393N22N 
. ”J3JSWO3FUI FR 
8061 Je 
e 19313In 420 JaJSstwuOYuUur SPUTISJOIA 
I9IÄJSSPIBASBONS 
ONE (IR 


Z , ”, 4 
asIJAIP 90 JojurI puejq ILSuJ 
o Hok 


Ty a > ' a LV Å 

EF "Utd NY; 3 
| 

| 


SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1000. FACKUPPLAGAN. 
BILAGA I. 


GRANSKNING 


AF FÖRELIGGANDE FÖRSLAG TILL ÄNDAMÅLSENLIGT 
ORDNANDE AF UNDERVISNINGEN FÖR UTBILDANDE 
AF PRIVATA SKOGSTJÄNSTEMAN 


SAMT 


NYTT FÖRSLAG DÄR TILE 


FRAMSTÄLLDT AF 


SVENSKA FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET 


— —. 2 


STOCKHOLM 
4 Fa OKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 


1309 


AÅDAN KVll RAT 4 KR 
SA on ; 


I 
| 


j VE Lan 
åh 

j K. 

| z 4 Å 


OVMIVAR VA AD 


FÖOLJYIR IAMAGMA KIFETOK 2A0 HAE ; 


IEIATAGRIRBETE MOE VHOMINeDV AHN TA Hva Mi 


KAMIYTeVALFZO0AR KTKRYEET HA 


| pe 
250 lie b 


vh 


TILL KONUNGEN. 


j Det betänkande angående ändamålsenligt ordnande af skogsundervis- 
| ngen i riket, som i mars förlidet år afgifvits af de den 7 april 1906 inom 
K ungl jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige, har i hufvudsakliga 


4 


delar mottagits med bifall af de myndigheter och enskilde, som hittills 
yttrat sig därom. Ett undantag härifrån utgör dock den del, som berör 
ordnandet af undervisningen för privata skogstjänstemän, mot hvilken en 
kraftig kritik riktats såväl hvad beträffar de sakkunniges eget förslag som 
det förslag, hvilket Kungl. Domänstyrelsen i infordradt yttrande däröfver 
framlagt. 

Svenska Forstmästareförbundet, som utgör en sammanslutning af alla, 
hvilka med fullständiga betyg utexaminerats från skogsinstitutets kurs för 
privata skogstjänstemän från dennas början år 1894 till innevarande år, 
anhåller härmed underdånigst få öfverlämna efterföljande granskning och 
förslag rörande denna del af de sakkunniges betänkande och Domänstyrel- 
sens yttrande och hemställer, att hvad här anföres rörande lösningen af 


denna viktiga fråga måtte vid utarbetandet af den definitiva planen för 


ordnandet af denna undervisning tagas under ompröfning. 


Underdånigst 
SVENSKA FORSTMÄSTAREFÖRBUNDET 
GUSTAF THUNBERG 


Disponent för Långrörs Aktiebolag. 


FRANK LYON. HELGE MODIN 
Skogsförvaltare för Gimo Bruks A. B. Skogsförvaltare vid Skönviks A. B. 
GUSTAF LINDBOHM J: W. RE LIrtiESTRATER 
Skogsförvaltare för Hellefors Bruks A. B. Skogsförvaltare hos Gideå & Husums A. B. 
AKE JOACHIMSSON GÖSTA WESSLÉN 
Länsjägmästare i Östergötlands län. Föreståndare för Värmlands o. Örebro läns 
skogvaktare- och Järnkontorets kolareskola vid 
Gammelkroppa. 


Stockholm den 15 februari 1909. 


SSE FIS ESF FET INST 


Inledning. 


Berättigandet af en kurs för utbildande af privata skogs- 
tjänstemän, grundad på realskoleexamen. 


Af Sveriges hela utmarksareal omkring 29 mill. hektar, på hvars Utbildandetaf 
skogsafkastning landets ekonomi är i så väsentlig grad beroende befinna (rr ren 
sig ungefär 22 mill. hektar eller 76 2 i enskild ägo. statsintresse. 

Häraf framgår, hvilken nationalekonomisk betydelse det äger, huru 
dessa enskilda skogar förvaltas och att det är ett ovedersägligt statsin- 
tresse att utbilda skickliga handhafvare af denna skogsförvaltning. 

Statsmakterna ha också på många sätt visat sitt intresse för den en- 

skilda skogshushällningen. Vi äga sålunda lagar angående den enskildes 
dispositionsrätt till skogen och lagar mot den framtida skogsafkastningens 
äfventyrande. Men den prohibitiva lagparagrafen ensam leder ej till målet. 
Därför ha vi fått vägledande såväl som kontrollerande organisationer i 
skogsvårdsstyrelserna med deras attributer samt skogsingenjörer. Dessas 
verksamhet i skogsvårdens tjänst kan dock ej bli tillräckligt ingående. 
Skogsägarne själfva måste i sin handtering använda verkligt kunniga skogs- 
tjänstemän. För att lämna tillgång till en sådan personal har staten också 
tagit hand om skogsundervisningen dels vid skogsskolorna och dels vid 
skogsinstitutet; och för att tillgodose den vetenskapliga forskning, på 
hvilken undervisningen ytterst bör hvila, har staten anordnat en skogs- 
försöksanstalt. 

Det är detta, att utbilda insiktsfulla och för sitt värf lämpade hand- 
hafvare af skogsskötseln uti undervisningsanstalter, som stödjas af veten- 
skapligt arbete på utvecklandet af kännedomen af våra skogars lif och 
behof, som är den förnämsta skogsvårdsåtgärden från statens sida. 

Det gäller härvid att bevara ändamålsenligheten i undervisningen Skilda kurser 
genom att taga säkert sikte på de olika behof, som göra sig gällande för STORE 
de olika skogsägarne; förnämligast då på statens och de enskilda skogs- och de enskil- 
ägarnes olika fordringar på sina skogstjänstemän. 2eS a 

Staten som skogsägare och de enskilda skogsägarne måste uppställa 
skilda anspråk på kvalifikationer på sina tjänstemän och ha äfven helt 
olika sätt att anställa dessa. 


EEREISESS 


re 


FETESKVIET RISPEP I AROEVN TIP SAFE TIPSEN? PEN, 7 


Staten fordrar af sina skogstjänstemän hufvudsakligen ordnande af 
och tillsyn vid rena skogsvårdsarbeten. De arbeten, som afse skogsalstrens 
tillvaratagande, transport och förädling, öfverlämnas åt den enskilda före- 
tagsamheten. 

Den enskilda skogsförvaltningen inrymmer däremot i de flesta fall, 
där egna förvaltande tjänstemän finnas, icke endast den rena skogsvården 
utan äfven de mångskiftande och praktisk duglighet hos arbetsledaren 
kräfvande rent tekniska arbeten, som nyss antydts. Den nödiga konti- 
nuiteten i skötseln af detta mer invecklade förvaltningsmaskineri tillvara- 
tages bäst genom att tjänstemännen arbeta sig upp från biträdande till 
ledande befattningar, då de vid beklädandet af de senare komma att be- 
sitta tillräcklig erfarenhet i de olika förvaltningsgrenarna och den detalj- 
kännedom, utan hvilken säkerheten i ledningen brister. Det är också na- 
turligt, att skogsägaren vid besättandet af de ledande posterna vill i före- 
gående praktisk verksamhet se ådagalagd duglighet för en sådan anställ- 
ning. 

Staten anställer sina skogstjänstemän efter en skolutbildning, som i 
jämväl praktiskt afseende ungefär motsvarar de fordringar, som statens 
skogsförvaltning kräfver. De erhålla också redan frän början en relativt 
ledande ställning. Nödiga kvalifikationer äga de genom aflagda examina, 
men dessa högre examina måste staten också ovillkorligen fordra som 
garanti för dugligheten hos den, som inträder i tjänstemannakåren, och 
där har sitt så godt som gifna avancement. 

En sådan fordran på högre examina behöfver ej den enskilda arbets- 
gifvaren uppställa, emedan han låter det praktiska lifvet utgallra förmå- 
gorna. Det är en statslig angelägenhet att de personer, som inträda i 
den enskilda skogsförvaltningen, besitta en tillräcklig teoretisk fackutbild- 
ning i det rent forstliga för att den skall vara garanti så långt som möj- 
ligt för att under deras verksamhet de strängt forstliga synpunkter, som 
böra vara riktlinjer äfven för den enskilda skogshandteringen, ej få stå till- 
baka för andra affärsmotiv, men deras arbetsgifvare välja sina tjänstemän 
fritt, därvid seende till deras föregående prestanda i såväl teoretisk skol- 
utbildning som själfutbildning i teori och praktik och behöfva sålunda ej 
den stränga examensgaranti, som är en nödvändighet för staten. En så- 
dan obligatorisk högre examensgaranti vore för den enskilde skogsägaren 
särdeles obekväm, enär personer med större teoretisk skolutbildning och 
därmed följande högre lefnadsålder vid inträdet i praktisk verksamhet 
naturligtvis ej gärna vilja ställa sig i den mer undanskymda och sålunda 
ekonomiskt mindre gifvande ställning, med hvilkem såsom ofvan fram- 
hållits den enskilde skogstjänstemannen bör börja sin bana för att under 
praktisk utveckling arbeta sig fram. 

Härmed har antydts de skilda omständigheter, hvilka böra såsom 
grundläggande beaktas vid det ändamålsenliga ordnandet af den under- 


-- 


/ 


visning, som afser utbildandet af skogsförvaltningspersonal. Dessa om- 
ständigheter äro så väsentligt olika i hvad staten och enskilda skogsägare 
angår, att de synas oss med nödvändighet tala för särskiljandet i olika 
kurser vid utbildandet af skogsmän för statens och för enskildas skogs- 
förvaltning, hvarigenom de olika behofven bättre kunna tillgodoses. Än- 
damålsenligheten är i båda fallen lika viktig och bägge parterna måste ha 
anspråk på att bli tillgodosedda med samma hänsyn härtill. Erfarenheten 
har också visat, att en sådan anordning är lämplig. 

Vid denna berättigade olikhet i krafvet på examensgarantier bör fästas 
afseende såväl när det gäller kursens egen anordning som uppställandet 
af fordringar på förkunskaper till densamma. 

Hvilka fordringar på den praktiska skogsförvaltaren är det då, som 
genom undervisningen i den forstliga utbilkaldasaes ten skola fyllas? 
Som svar härpå tillåta vi oss citera ett uttalande från skogsvårdsföreningens 
diskussionsafton den 5 sistlidne november: >»Vi äro alla ense om att den 
praktiska skogsförvaltaren behöfver en viss grad af teoretisk fackutbild- 
ning. Först och främst tillräcklig för att han skall kunna tillgodogöra 
sig de rön och förstå att tillämpa de metoder, som vetenskapligt göras 
och anvisas för den rationella skogshushållningen och för att ha förstånd 
om och intresse för nödvändigheten och nyttan af vetenskaplig medverkan. 
Han skall kunna för de skogar han förvaltar nyttiggöra vetenskapens 
landvinningar inom skogshushållningen. Detta är ett oeftergifligt villkor. 
Men detta mål — som ej fordrar, att han själf skall vara vetenskapsman 
— kan nås med en kortare lärokurs, än den föreslagna skogshögskolans 
och med realskoleexamens förkunskaper» Sina insikter och sin färdighet 
i det rent praktiska skall han hufvudsakligen förvärfva sig i praktisk verk- 
samhet och det bör för inträde vid lärokursen fordras, att eleven redan 
skall besitta så stor praktisk erfarenhet, som behöfves för att kunna på 
ett för hans senare verksamhet fruktbringande sätt tillgodogöra sig den 
teoretiska undervisningen. 

Dessa grundprinciper äro tillämpade vid den s. k. lägre kursen vid 
Kungl. skogsinstitutet. Fast denna kurs i flera afseenden är i behof af 
reformer, anse vi sålunda, att en fullt riktig tanke legat till grund för 
densamma, hvilken tanke vid förslaget om kursens anordnande äfven vann 
statsmakternas fulla erkännande. 

Denna lärokurs har nu varit verksam i femton år och därifrån ha ut- 
gått 113 elever, af hvilka alla — bortsedt från ett par, som bytt om lefnads- 
bana samt några, som på senare åren vunnit anställning hos skogsvårdssty- 
relser — tagits i anspråk vid den enskilda skogsförvaltningen. Af de svar, 
som på de sakkunniges utsända frågor ingått, visar sig, att de enskilda skogs- 
ägarne fortfarande anse sig ha behof af ett mycket större antal personer från 
lägre kursen än från den högre. Häraf torde framgå, att de s. k. lägre kur- 
sarne i sin verksamhet motsvarat det förtroende, med hvilket de mötts. 


De privata 
skogstjänste- 
männens ut- 


bildning. 


Det har sålunda i praktiken visat sig samt af de sakkunnige erkänts 
och ej heller af någon förnekats, att en tillfredställande skoglig utbildning 
kan grundas på realskoleexamen. 

Vi tro oss härmed ha ådagalagt behofvet af en särskild kurs för ut- 
bildandet af privata skogstjänstemän, det berättigade uti att staten anordnar 


densamma samt lämpligheten af att lägga den på realskolebildningens 
grund. 


1. Granskning af föreliggande förslag. 


Vi öfvergå härmed till en närmare granskning af föreliggande förslag. 

Man finner därvid genast, att dessa låta uppdela sig i tvenne naturliga 
grupper, allt efter förslagsställarnes yrkande på att nuvarande kurs för pri- 
vata skogstjänstemän äfvensom all annan skogsundervisning, grundad på 
realskoleexamen, bör slopas, eller å andra sidan under någon form bibehållas. 
För det förstnämnda alternativet tala reservanterna bland de sakkunnige 
samt Kungl. Domänstyrelsen; för det senare de sakkunniges majoritet. I 
det förra yrkandet instämma med något enda undantag alla de skogsstats- - 
tjänstemän, som yttrat sig i saken; i det senare lärarekollegiet i skogsinsti- 
tutet äfvensom de enskilda skogsägare och skogstjänstemän, hvilka varit i 
tillfälle att vid ett par diskussioner i Föreningen för skogsvård uttala sina 
åsikter därom. ; 


Vi tillåta oss vid granskningen taga förslagen i följande ordning: 


KReservanternas, majoritetens, domänstyrelsens, öfriga förslag. 


A. Skogsundervisningskommitténs förslag. 
a) Reservanternas. 


Reservanterna utgjordes af öfverjägmästare Wallmo samt t. f. direktö- 
ren för skogsinstitutet jägmästare Wahlgren. Dessa yrka gemensamt på 
att den s. k. lägre kursen vid skogsinstitutet snarast 
möjligt och utan afvaktan på iordningsställande af nya loka- 
ler indrages och att i stället årligen 10 stycken därtill 
fullt kompetenta elever utöfver nu bestämda antalet till- 

låtas vinna inträde i den högre kursen» 

samt afstyrka inrättandet af skogsläroverk vid Kloten. 

Den förstnämnda reservanten kmmer till ofvannämnda yrkande, sedan 
han först sökt påvisa, att kursen, eventuellt skogsläroverket, vore obehöflig 


AE mm pa : ' 
tt EE FERNEENESORIE PR ER 


= 


för utbildandet af statstjänstemän och så väl obehöflig som skadlig för den 
enskilda skogsvården. 

I hvad han anfört rörande utbildande af en särskild mellanklass mellan 
jägmästare och kronojägare hafva de fleste, som yttrat sig i frågan instämt, 
och då de sakkunniges majoritet själf mer i förbigående framkastat denna 
tanke, men vid uppgörandet af förslag till elevantal, bostadsbyggnadernas 
storlek m. m. endast räknat med den enskilda skogsägarens behof, så synes 
i detta fall enighet uppnådd. 

Hvad däremot beträffar reservantens yttrande rörande kursens obehöf- 
lighet för den enskilda skogsägaren, så tillåta vi oss först hänvisa till hvad 
som däremot i hufvudsak anförts i inledningen härofvan. 

Vidare anse vi, att de tvenne premisser, på hvilka reservantens slut- 
satser hvila, äro felaktiga. Dessa äro: 

1:o. att de högskolebildade, som enligt reservantens 
förslag skulle ersätta de från lägre kursen utgångna, skul- 
le bättre än de senare fylla de platser, som dessa nu er: 
hålla. 

2:0. att dessa platser skulle antagas af högskolebil- 
dade personer och äfven af de enskilda skogsägarne be- 
sättas med sådana. 

Rörande dessa förutsättningar hänvisa vi till hvad jägmästare Wilhelm 
Ekman, under åren 1901—1908 lärare vid skogsinstitutet, yttrar i denna 
sak i skrifvelse till Kungl. Domänstyrelsen. 

Han anför bland annat följande: 

Den s. k. lägre kursen vid Kungl. Skogsinstitutet har under de få år, 
den funnits, blifvit betydligt uppmärksammad bland såväl de personer, för 
hvilka den närmast varit afsedd, som äfven bland de enskilda skogsägarne. 
Härom vittna de talrika ansökningarna för inträde vid kursen, som år från 
år varit i stigande, äfvensom de förfrågningar, som från skogsägarne hvarje 
år inkomma för anställande af skogsförvaltare eller snarare deras biträden, 
skogsmätare, taxatorer, skogsbiträden o. s. v. Ett bevis för sanningen af 
detta påstående ligger däri, att, såvidt jag vet, ingen af alla de utexamine- 
rade nu saknar anställning. 

Att den lägre kursen fortfarande behöfves för fyllande af de enskilda 
skogarnas kraf på distriktsförvaltare, tror jag mig i det följande kunna 
påvisa. 

Den hufvudsakliga sysslan ligger hos statens skogshushållare i stämp- 
ling, kulturer, expedition och dylikt. De unga män, som danas i högre 
kursen, utbildas just med tanke härpå, och man måste erkänna, att många 
unga jägmästare skött tillfälliga vikariat strax efter det de utexaminerats 
från skogsinstitutet på ett förtjänstfullt sätt. Så blefve dock i regeln icke 
förhållandet, om de omedelbart skulle sättas i spetsen för en enskild skogs- 
förvaltning. Till den enskilda tjänsten, som är mera mångskiftande än 


SS SSP 


10 


statstjänsten, komma utom de nyss nämnda göromålen äfven drifning, flott- 
ning, inköp af timmer, egendomar och dylikt. Ingen torde numera tvifla 
på, att det fordras en mångårig vana för att göra bortsättningarna af drif- 
ning och flottning under en tid då arbets- och timmerpriserna äro uppja- 
gade till sin höjdpunkt. Det fordras dessutom en målmedveten arbetsledning, 
som i detalj känner sitt fack för att kunna möta de uppviglare, som i alle- 
handa form uppträda för att hindra ett verkligt produktivt arbete. Det är 
af denna orsak, som jag tror, att det här, förr än vid statstjänstgöring, 
fordras arbetsledare, som i många år praktiserat och noga lärt sitt fack för 
att kunna sköta de enskilda skogarna. Endast helt sällan händer det, att 
personer, som genomgått högre kursen, under en följd af år vistas hos en 
enskild skogsförvaltare för att sedan erhålla förvaltareplats. 

De ingå emellertid rätt ofta i den enskilda tjänsten för att under 
»praktiska året> göra en eller annan väl betald skogsmätning eller dylikt 
och inträda sedan i statstjänst. 

De elever, som genomgått den lägre kursen, hafva först och främst 
under minst 2 års tid varit i praktisk verksamhet, innan de kommit in 
vid institutet, och sedan de väl slutat, få de vanligen under flera år 
arbeta under en förvaltare för att så småningom erhålla den praktiska 
förmågan att sätta och sköta arbetsackord. Utan denna träning, som de 
ur högre kursen utexaminerade säkerligen ej ofta vilja underkasta sig, 
torde numera och ändå mindre framdeles enskilda skogsägare ej engagera 
förvaltare.» 

Vi få häruti ytterligare anföra följande: 

Reservanten framhåller, att den nuvarande kursen är så kort, att 
densamma ej kan annat än lämna ett dåligt resultat, jämfördg med den 
högre, då — som han säger — den förra endast är 15 månader eller på 
ett annat ställe två terminer; den senare är fem terminer. Denna skillnad 
i utbildningstid synes ju stor, men är i själfva verket icke så betydlig, 
som man af ofvannämnda skulle kunna tro. Att kursen nu icke är 15 
månader utan sedan 1903 utsträckt till 16, kan ju i förbigående påpekas, 
men en riktigare uppfattning om undervisningstidens längd erhåller man, 
då man vet 

att den lägre kursen varar 16 månader 
> » högre » » 26 » 
eller att den rent teoretiska undervisningen 
vid den lägre kursen varar 522 timmar 
> 2 NGSGE I » > LAS > 

Lägger man härtill att i den högre kursens program ingå en del 
ämnen såsom kemi, fysik, nationalekonomi, större kurser rörande dägg- 
djur och fåglar m. m., men hvilka icke ingå i den andra kursens arbets- 
ordning och icke heller nödvändigtvis äro villkor för att eleven på ett 
fullt tillfredsställande sätt skall fylla sin plats, så kan man förstå, att 


II 


undervisningen icke på grund af studietidens längd är så underhaltig som 
reservanten vill låta påskina. 

En annan tanke om kursens användbarhet hade tydligen de sak- 
kunnige män, som sutto vid 1896 års skogskommitté, hvilka ansågo den 
forstliga bildning, som denna kurs meddelar, vara tillräcklig kvalifikation 
för skötande af de hos enskilda skogsägare af kommittén föreslagna obli- 
gatoriska skogsförvaltareplatserna. 

Att emellertid den högre kursens elever erhålla en betydligt grund- 
ligare utbildning vid skogsinstitutet än den lägres är ju obestridligt. Där- 
med följer dock icke a priori en större kompetens för skötande af de 
befattningar, som här afses. 

Den enskilde skogsägaren har nämligen i allmänhet sin förvaltning 
ordnad på följande vis: 

De största skogsägarne (de stora trävarubolagen) ha en skogschef 
ofta med assistenter. Under honom sortera skogsförvaltare, hvilka på 
kontoret ha bokhållare, som äfven sysselsättas med yttre arbeten, och 
forstliga biträden, då dessa yttre arbeten ej medhinnas af kontorspersonalen. 

De medelstora och mindre ha oftast ordnat så, att ägaren själf eller 
disponenten samtidigt är skogschef och under honom sortera skogsför- 
valtare eller skogsinspektörer med bokhållare och biträden som förut. 

Det skulle således vara såväl de forstliga biträdenas, bokhållarnes, 
skogsförvaltarnes och assistenternas som skogschefens arbete, som enligt 
reservantens åsikt skulle bättre utföras af de från högre kursen utexami- 
nerade. 

Det är visserligen sant, att en högskolebildad person genom sin mer 
vetenskapliga skolning har större förutsättningar vid den personliga ut- 
vecklingen, men man får dock härvid äfven ihågkomma, att högskole- 
bildningen enbart ej gör mannen mera lämplig som chef. För denne, 
som äfven skall leda de arbeten, vi här nedan omnämna, hvilkas resultat 
äro mest beroende af administrativ och ekonomisk kunskap och träning 
är betydelsen af att äga sådan synnerligen stor. 

Att assistenterna, som under skogschefens direkta ledning och kon- 
troll biträda vid arbetet, skulle visat bättre resultat, då de tagits från 
högre kursen än från den lägre, hafva vi icke hört någon påstå, och 
erfarenheten har också visat, att dessa platser i regeln blifva besatta med 
från lägre kursen utgångna. 

Det synes oss äfven naturligt, att biträdena, bokhållarne, inspek- 
torerna och förvaltarne, hvars verksamhet lika mycket omfattar annat 
än det rent forstliga, såsom t. ex. kontorsarbeten, byggnadsarbeten, drif- 
ningar, flottningar, arbetsackorder, arbetsledning, kommunala förhållanden 
m. m. bättre skulle fylla sin plats, då de tagas bland de från lägre 
kursen utgångna, som äger flerårig träning häri, än om de besättas med 
skogshögskolebildadt folk, som i regel saknar denna träning. 


| 
ÉE 
V 


12 


Riktigheten af den andra förutsättningen, på hvilken reservanten stöder 
sin bevisföring, våga vi äfven bestrida. Vi tänka endast på dessa bok- 
hållare- och kassörsplatser på skogskontoren. För den under sina yngre 
år häruti utbildade eleven från lägre kursen innebära dessa platser en 
sysselsättning, som ej synes honom afskräckandé, medan den från skogs- 
högskolan utexaminerade icke gärna tager ett sådant arbete, som kanske 
för år framåt ställer honom på en mer underordnad ståndpunkt. 

Att den enskilde skogsägaren just på grund af hvad vi här ofvan 
anfört om kompetens också ofta föredrager en från lägre kursen utgången 
synes därför fullt naturligt. Funnes endast högskolebildade att tillgå, 
blefve troligen i många fall resultatet, att på ofvannämnda platser icke 
någon skoglig bildning alls blefve representerad annat än den, som er- 
farenheten och själfstudium gifva. 

Vidare påstår reservanten, sedan han först skänkt den från högre 
kursen utgångne eleven benämningen »fackman med full utbildning» och 
den från lägre kursen »till hälften utbildad skogsman, att »alls ingen 
brist kan påvisas beträffande tillgången af endast till hälften utbildade 
skogsmän» (sida 387, rad 14). 

Vi inskränka oss här endast till att fråga, huru det stämmer öfverens 
med de sakkunniges eget yttrande på sidan 127, rad 3 och följande: 

»En jämförelse mellan siffrorna för den äskade nyanskaffningen för 
fast anställning af personer, som genomgått högre kursen, och sådana, 
som erhållit lägre kursens utbildning, är af ett ej ringa intresse. Den 
visar, att, då af de förra erfordras 11 personer, af de senare begäras 34, 
dessa siffror torde utgöra ett talande bevis för, att de från lägre kursen 
utgångna tillvunnit sig allmänhetens förtroende vid utförandet af de skog- 
liga uppdrag, som anförtrotts dem.» 

Reservanten säger vidare (sidan 382): 

»Jag påstår alltså, att det är vida bättre och billigare, att exempelvis 
tre stycken medelstora skogsägare slå sig tillsammans om en gemensam, 
från skogshögskolan utexaminerad fackman, än att hvar och en af dessa 
tre skogsägare engagerar en från det tilltänkta skogsläroverket utexami- 
nerad person.> Erfarenheten har emellertid till fullo visat, att en dylik 
anordning medför flera olägenheter än fördelar, hvilket äfven vid Före- 
ningens för Skogsvård årsmöte förlidet år med skärpa framhölls af en 
bland våra mest erfarna och bemärkta skogsmän.” 


+ Talaren yttrade: 

>Öfverjägmästare Wallmo framkastar det förslag, att de mindre skogsägarne skulle slå 
sig ihop om en skogstjänsteman. Ja, man har nog på sina ställen pröfvat på att hafva 
sådana där ambulerande skogstjänstemän, men resultatet har icke utfallit till belåtenhet. 
Detta beror därpå, att när en dylik skogstjänsteman kommer till ett bruk och skall sköta 
dess skog, så har han vanligen brådtom hvar gång han kommer dit — och han kommer bara 
en två a tre gånger om året. Han springer då öfver skogen, som det heter, och när han 
reser, lämnar han en promemoria om hvad som skall uträttas, tills han kommer nästa gång. 
Men när han så kommer tillbaka, är ingenting däraf uträttadt, därför att ingen fanns på 


13 


Ännu ett skäl för att den enskilde skogsägaren endast borde hafva 
högskolebildad personal att tillgå, framhåller reservanten å sida 383, rad 3 
med följande ord: 

Till slut må framhållas ett ytterligt viktigt moment, som talar för, 
att våra enskilda skogars skötsel måtte komma i händerna på de bäst 
utbildade skogsmännen och icke i händerna på mindre skolade. Det 
gäller nämligen frågan om de icke utväxta skogbeståndens bevarande 
och vård i dessa tider, då skogssköfling eller åtminstone öfverafverkning 
nästan öfverallt står skrifven på våra skogars gröna mantel. Ty det är 
gifvet, att skogsägaren eller bolagsdisponenten måste känna sig desto 
mera bunden af fackmannens beräkningar beträffande skogens afkastnings- 
förmåga, ju större dennes fackutbildning och erfarenhet med därpå grun- 
dade auktoritet äro, hvartill kommer, att den skogsman, som, för att 
fortfarande taga nyss nämnda exempel, sköter tre skogar, genom sin 
ställning känner sig mera oförhindrad att försvara det skogsekonomiskt 
rätta, än den skogsman, hvars hela existens är beroende af en skogs- 
ägares godtycke.» 

Vi tillåta oss härvid äfven invända, att resultatet troligen många gånger 
blefve, att någon sakkunnig icke alls anställdes. 

Trots reservantens bestämda påstående, att personer med lägre kursens 
utbildning kunna anses fullkomligt obehöfliga i den enskilde skogsägarens 
tjänst, våga vi häfda en alldeles motsatt åsikt och hoppas ha visat icke blott 
deras behöflighet, utan äfven deras nödvändighet. 

Andre reservanten, t.f. direktören för Skogsinstitutet, jägmästare 
Walhgren, säger sig i hufvudsak biträda de åsikter, öfverjägmästare Wallmo 
uttalat. 

I dennes yrkande på borttagande af all skogsundervisning, lagd på 
realskolans grund, instämma äfven med ett enda undantag alla de skogs- 
statstjänstemän, hvilka på grund af remiss från Kungl. Domänstyrelsen 
yttrat sig öfver de sakkunniges förslag. Dessa äro föreståndarne för de 
förberedande kurserna vid Ombergs och Klotens skogsskolor, föreståndarne 
för öfriga statens skogsskolor, inspektörerna för statens skogsskolor, d. v. s. 
öfverjägmästarne inom resp. distrikt och har därjämte af skogsstatstjänste- 
män inom Gäfle—-Dala och de sydligare distrikten hållits möten i och för 
uttalande i frågan. Resultatet har blifvit en enhällig förkastelsedom öfver 
såväl den nuvarande kursen för privata skogstjänstemän som det af de 
sakkunnige föreslagna skogsläroverket. Några nya talande skäl härför 
hafva icke frambragts, utan inskränka sig de flesta till att utan motivering 
uttala sitt »praeterea cånseo...> 


latsen, som öfvervakade, att det blef gjordt. Jag har sett ofantligt många exempel härpå. 
9, A 3 H' 2 JE SS RE 
Det är alldeles nödvändigt, att det finns någon, som känner ansvare? för skogen; men det 
kan icke den göra, som är ett slags ambulerande ingenjör.» 
SS DD SS 


EEE NV ES FIS SS 


FM UY Vv 


14 


Vi anse oss därför icke behöfva tillägga något, till hvad vi ofvan aån- 
fört, men kunna icke underlåta att påpeka, att det är många af dessa skogs- 
statstjänstemän, hvilka uttalat sig i saken, som aldrig varit i tillfälle att 
skaffa sig någon erfarenhet om kursen eller resultatet af den skogliga bild- 
ning, den gifver sina elever. 


b. Majoritetens förslag. 


De sakkunniges majoritet, som bestodo af herrar Starbeck, Andersson 
och Ringstrand, hafva klart framhållit önskvärdheten af en skogsunder- 
visning, lagd på realskolebildningens grund. När det emellertid gällde 
att uppkonstruera densamma, blef resultatet sådant, att det mottogs 
med synnerligen skarp kritik från alla håll med undantag af lärarekol- 
legiet vid Skogsinstitutet, som förklarade sig gilla det. Anmärkningarna 
gällde dels det föreslagna skogsläroverkets utbildningstid, dels dess för- 
läggning. 

Utbildningstiden gjordes nämligen för kort i det den inskränktes till 
summa ett år, medan erfarenheten visat, att hvad som behöfves är snarare 
en utvidgning af den nuvarande kursen. På den af majoriteten föreslagna 
tiden torde nämligen ej medhinnas större utbildning än hvad som närmast 
skulle motsvara en öfverskogvaktarekurs. Motiv till en sådan har dock 
icke af de sakkunnige förebragts. Jägmästare Ekman yttrar härom i sin 
skrifvelse: 

»Det är med verklig oro för den brist på dugliga förvaltareämnen, 
som säkert uppstår om de sakkunniges förslag skulle gå igenom, som för- 
mått mig framhålla faran af att borttaga lägre kursen, hvilken gifvit vårt 
land så många goda krafter. Härmed har jag på inga vis velat säga, att 
den lägre kursen ej bör omdanas. Jag tror att man med den erfarenhet, 
man nu har, bör kunna höja den, men man bör ej, som de sakkunnige 
föreslagit anslå stora summor för att försämra den.» 

Kritiken har också af de sakkunniges majoritet själfva befunnits så 
befogad, att de offentligen på Föreningen för Skogsvård möte den 5 no- 
vember ansågo sig böra frångå sitt framlagda förslag i ämnet. 

Detta torde väl därmed få anses ur räkningen. 

Då det däremot ej framgått, att de sakkunnige i afseende å förlägg- 
ningen öfvergifvit sin i betänkandet uttalade åsikt, vilja vi något närmare 
granska densamma. Det har från olika håll påvisats, att en förläggning 
vid Kloten blefve synnerligen dyrbar, äfvensom att det i öfriga afseenden 
icke vore lämpligt att förlägga kursen eventuellt skogsläroverket ute på 
en kronopark i landsorten. Å sidorna 54—56 i betänkandet framhålla de 
sakkunnige fördelarna af att förlägga skogshögskolans tooretiska under- 
visning till Stockholm samt dess praktiska öfningar till kronoparker ute i 
landet. De äro fullt öfvertygade om, att en sådan anordning är den bästa, 


RANE 


mt To NA RNA nt Rn en RR Ane 


15 


såväl med hänsyn till undervisningen som för lärare och elever. När det 
emellertid gäller förläggande af det föreslagna skogsläroverket, så anse de 
sakkun nige, att alla förut uppräknade skäl icke äga sin tillämpning. De 
motivera detta med att undervisningen vid skogsläroverket bör afse »>huf- 
vudsakligt handhafvande just af den del, visserligen maktpåliggande, men 
dock mera mekaniska göromål» (se sid. 56, rad 23) eller »praktiskt ut- 
öfvande af arbeten i själfva skogen (sid 67, rad 2 nedifrån). Denna upp- 
fattning om kursens ändamål synes oss vara felaktig. Visserligen är det 
sant, att kursen ej är afsedd att inlära en hel del teoretisk detaljkännedom, 
men visst är, och det torde undertecknade, som alla genomgått kursen 
och under sin fortsatta verksamhet lärt känna utbildningens brister, kunna 
intyga, att hvad som bör läggas hufvudvikten vid under kursen är teorien 
och icke mekaniska göromål eller något som de sakkunnige med ett dun- 
kelt uttryck kalla >det mekaniska intelligensarbetet>. Det är teorien såsom 
"varande summan af de praktiska erfarenheter, som gjorts under gången 
tid, som bör inhämtas och icke någon större eller mindre manufll skick- 
lighet, hvilken kommer med åren och för hvars inlärande kursens korta 
tid är alltför dyrbar. 

Hur emellertid än teori och praktik fördelas på kursen, kunna vi dock 
icke förstå, hvad som i undervisningshänseende skulle vara att vinna på 
dess förläggande till Kloten, jämfördt med den nuvarande anordningen att 
den del af året, då skogen tiliväxer och utvecklas, tillbringas i skogen, 
den åter, då skogens egen verksamhet i allt väsentligt hvilar, tillbringas i vårt 
största kulturcentrum under studium af hvad föregående generationer in- 
hämtat om skogens lif och utnyttjande. Att detta tillvägagångssätt är det 
rätta, därom tvifla de sakkunnige ickex, tillägga de, när det gäller skogs- 
högskolan. En af reservanterna i lärarekollegiet säger sig äfven anse, att 
de farhågor, som pläga uttalas rörande försämringen af undervisningen 
vid förläggning till en aflägsen landsort, gäller lika väl den ena kursen 
som den andra. 

Fördelen för undervisningen att ha tillgång till skogshögskolans sam- 
lingar, bibliotek o. d. är ju själfklar. Slutligen är det naturligt, att kostna- 
den för staten blifve? väsentligt mindre, om kursen förlägges till Stock- 
holm än om, som de sakkunnige föreslagit, vid Kloten skulle uppföras och 
underhållas bostadslägenheter för rektor och lärare, lägenheter för elever 
med matsal och sällskapsrum för dessa, köksutrymme och bostad för före- 
ståndarinna och personal, hvaribland en vaktmästare äfvensom nödiga gäst- 
rum för tillfälliga besökande. Härom säger jägmästare Ekman i sin förut 
omnämnda skrifvelse: 

Förslaget till det dyrbara skogsläroverket vid Kloten anser jag så- 
lunda bör slopas. I stället tillbygges högra sidan af skogshögskolan i 
Stockholm med ett lektionsrum och ett elevrum, hvilket jag tror, bör vara 
tillräckligt för härbärgerande af den lägre kursen. Hvad undervisningen 


EF ESSENS EEE EE OS 


EE EV SER Sr RE RO DS EKEN ER MINST TV FRSMSE OO 


br narr nt tatt dn nn NR dee ände AR. 


16 


beträffar anser jag, att den i möjligaste mån måtte vara skild från den högre 
kursens. Likaså böra särskilda lärare anställas i skogshushållning, skogs- 
indelning och skogsteknologi såsom för skogsläroverket föreslagits, men 
kunna de lärare, hvars tjänstgöring vid högre kursen ej är betungande, 
användas här, i stället för att såsom de sakkunnige föreslagit skickas till 
försöksanstalten, hvars aflöningsstat och program ej äro baserade härpå.» 

Vi kunna sålunda icke komma till annan slutsats än att det vore såväl 
för ändamålet nyttigast som för staten billigast att förlägga kursen till 
Stockholm. 


B. Domänstyrelsens förslag. 


När de sakkunniges betänkande af Kungl. Maj:t remitterades till 
Kungl. Domänstyrelsen för utlåtande efter vederbörandes hörande, så in- 
fordrades af Kungl. Styrelsen yttrande från de myndigheter och tjänste- 
män, som här ofvan (sida 17) anförts. Då dessa så enhälligt afstyrkte an- 
ordnandet af någon skogsundervisning, lagd på realskolans grund, inskränkte 
sig Kungl. Styrelsen till att hänvisande till detta afstyrkande, påpeka, att un- 
dervisningen vid skogsläroverket icke skulle vara till någon nytta såsom 
varande för ytlig samt framhöll att för statstjänsten någon sådan under- 
visning icke erfordras. Detta anser Kungl. Styrelsen vara skäl nog för 
att sådan undervisning icke anordnas. 

Vi tillåta oss först hänvisa till hvad vi här ofvan anfört om denna 
sak, men vilja här påpeka ännu en olägenhet, som troligen blefve följden, 
om någon sådan undervisning ej komme till stånd. Om nämligen staten 
ej själf gör något i detta afseende för att underlätta skötseln af den stora 
nationaltillgång, som de enskilda skogarna dock utgör, blefve troligen följ- 
den att en sådan undervisning på enskildt initiativ anordnades. Detta 
skulle emellertid innebära, att den kontroll på undervisning, lärarekompe- 
tens, elevantal och dylikt, som genom kursens upprätthållande af staten 
AR NU finge, skulle bortfalla, konkurrens om lärarekrafter uppstå, skogsägarna 
kanske ännu hellre taga sina tjänstemän från den”kurs, de själfva under- 
hålla o. s. v. Därtill kommer det oekonomiska uti att hafva tvenne 
anläggningar med dubbla kostnader för samlingar och åskådningsma- 
terial m. m. 

Sedan Kungl. Styrelsen sålunda öfvergifvit tanken på skogsunder- 
visning, lagd på realskolans grund, har den däremot framlagt ett förslag 
att lägga en fortsättningskurs till de vanliga skogsskolorna. Styrelsen 
säger härom: »Personer, som efter att hafva genomgått skogsskolan, in- 
hämtat denna fortsatta utbildning, skulle blifva lämpliga som skogsrättare, 
hvartill skogsskolans kurs oftast visat sig medföra för svag kompetens, 
såsom afvägare och stakare vid upprättandet af dikningsförslag för torr- 


17 


läggning af skogsmark, sedan plan och synpunkter för dikningen bestämts, 
såsom arbetsledare vid flottledsbyggnader, såsom ledare vid timmerafverk- 
ning, sedan stämpling ägt rum Oo. s. v. Vidare skulle de kunna erhålla 
anställningar såsom öfverskogsvaktare, faktorer och inspektorer, därvid åt 
dem efter hand skulle kunna anförtros äfven mera maktpåliggande arbeten 
och uppdrag än de ofvan angifna, såsom värdering af till salu utbjudna 
rotstående träd, utbjudna afverkningsrätter o. s. Vv.» 

Å ena sidan synes således utbildningskursen icke vara afsedd för det 
ändamål, hvartill skogsläroverket eller nuvarande lägre kursen tjänar, utan 
endast vara en öfverskogsvaktare- och förmansskola, men å andra sidan 
har Domänstyrelsen t. o. m. från denna skogsskola tänkt sig en möjlighet 
för eleven att öfvergå till skogshögskolan, något som de sakkunnige icke 
ens föreslagit för den på realskolebildningens nivå stående eleven från 
skogsläroverket. Denna vackra tanke att bereda möjlighet för en sär- 
skildt duglig elev från det ena stadiet att öfvergå till närmast högre, som 
de sakkunnige genomfört endast i sitt förslag till inträdesfordringar till 
skogsläroverket, och som Kungl. Domänstyrelsen har på ett mindre lyck- 
ligt sätt utvecklat, synes oss böra beaktas och leda till anordnande af 
möjlighet till öfvergång såväl från skogsskolorna till kursen som från 
denna till högskolan. Kungl. Styrelsen hade tänkt sig gången af denna 
elevutbildning så: 


1:o Kunskaper, motsvarande minst fullständig folkskole- 
kurs, orlofssedel eller arbetsbetyg, deltagande un- 
der minst ett år i skogsarbeten; 

2:0 skogsskolans kurs, intyg om lämplighet; 

3:0 minst ett års praktik; 

4:0o skogsskolans fortsättningskurs, intyg om lämplighet; 

5:o tentamina i svenska, tyska, fysik, kemi, biologi och 
matematik, utvisande kunskaper minst lika med 
godkända kurser i maturitetsexamen på reallinien 
samt i historia och geografi minst lika med god- 
känd kurs i realskoleexamen; 

6:0 förberedande praktisk kurs, intyg om lämplighet 
för yrket; 

7:0 skogshögskolan. 


Rörande Domänstyrelsens förslag tillåta vi oss först instämma uti 
hvad en talare å Föreningens för skogsvård diskussion den 5 november 
anförde: 

»Domänstyrelsen har emellertid ej endast strukit det föreslagna skogs- 
läroverket utan äfven all skogsutbildning, baserad på realskolan som 
bottenskola. Att detta är riktigt kan väl däremot vara tvifvel under- 
kastadt. 


2—09414 Granskning af förslag. 


18 


Med det säkerligen lyckliga beslutet om inrättandet af realskoleexamen 
har ju afsetts att bereda väg till lefnadsbanor med hufvudsakligen prak- ' 
tiskt arbete. Hit torde vi äfven få räkna skogsförvaltarens. Mig före- 
faller det klart, att man för att kunna utbildas till en skicklig skogsför- 
valtare ej nödvändigtvis behöfver ha aflagt studentexamen. Obehöfligheten 
häraf har också Domänstyrelsen på sätt och vis erkänt genom att föreslå 
anordnande "af möjlighet för äfven andra än studenter att vinna inträde 
vid högskolan. Men genom denna anordning har det ej anvisats väg 
till skogsmannens yrke från aflagd realskoleexamen efter som realskolisten 
skall ställa sig i led med folkskolealumnen för att arbeta sig fram till 
högskolan. 

En femtonårig yngling i realläroverkets 5:te klass med håg och fallen- 
het för skogsmannens yrke, som syftar något högre än till kronojägarens 
eller faktorns ställning, har enligt det föreliggande förslaget två vägar 
att välja. 

1:sta vägen: Studentexamen efter fyra studieår, då han vid 19 års 
ålder står färdig för inträde i skogshögskolans förberedande kurs. 

2:dra vägen: Realskoleexamen efter ett studieår för att skaffa sig 
den allmänbildning, som har ansetts erforderlig för den praktiske tjänste- 
mannen. 3 års väntan för att vid 19 års ålder få inträde i skogsskolan. 
Dessa år använder han till praktisk utbildning — därefter ett studieår 
vid skogsskolan. Sedan minst ett års praktisk verksamhet. Som han 
vid denna tid äfven skall göra sin värnplikt, tager detta honom 2 år. — 
Sedan genomgår han fortsättningsskolan. Nu är det 7 år sedan han 
aflade sin realskoleexamen, och han har ej så friskt minne af denna; kom- 
pletteringen tager honom därför ett och i många fall två år. Efter 4 å 5 
studieår och 5 praktiska utbildningsår står han sålunda vid cirka 25 års 
ålder på samma punkt, där han genom 4 studieår till studentexamen 
kunnat stå 19-årig. Han är i bästa fall 28 eller 29 år, då han efter ge- 
nomgången högskolekurs skall träda ut i lifvet och börja själfständig verk- 
samhet, men han kan också få vänta ett eller annat år på inträde vid 
högskolan och står 30-årig vid början af sin bana. Knappast någon 
torde välja denna väg. 

Det kan ju hända, att en eller annan energisk och begåfvad folkets 
son från folkskolan skulle arbeta sig upp den vägen för att nå ett högre 
arbetsplan, än som eljest skulle erbjudas honom, men en väg att från 
realskolan skaffa sig en ställning som skogsman är det icke. 

Jag tror för öfrigt ej att studenterna på detta sätt skulle få många 
medtäflare om utrymmet vid högskolan. 

Det är sålunda påtagligt, att denna anordning icke kommer att — 
såsom Domänstyrelsen i sitt yttrande vill göra troligt — onödiggöra den 
nuvarande s. k. lägre kursen. 


19 


Härmed är jag inne på frågan om det berättigade i att låta denna 
kurs helt och hållet försvinna. — Förslaget om skogsläroverket som dess 
ersättare hoppas jag, som sagdt, få anse aflifvadt. — Men hvarför skall 
ej kursen behållas och så vidt möjligt förbättras? Bland dem, som till 
Domänstyrelsen yttrat sig i frågan, ha alla utom lärarekollegiet vid skogs- 
institutet uttalat sig för att högskolan måtte få stå som ensam utbild- 
ningsanstalt för skogsförvaltare i såväl statslig som enskild tjänst. 

Men härvid ha endast skogsstatstjänstemän yttrat sig. Angående en 
lärokurs, afsedd för utbildande af skogsmän i privat tjänst, böra äfven 
de privata skogsägarnas och ledande skogsmännens röster höras och i 
detta afseende af vederbörande statsmakter mer beaktas än de förras. — 


EV VANN EI MIT SÖ TA TR MAA 


Då det ej torde kunna förnekas, att en skoglig fackutbildning kan 
grundas på realskoleexamen, och då det kanske äfven lämnas obestridt, att 
de praktiska begåfningarna lika ofta äro att söka bland realskolisterna 
som hos studenterna, så måste det äfven anses orätt och obefogadt att 
borttaga den möjlighet till utbildning för skogsmannens yrke, som nu 
finnes för dem, som aflagt realskoleexamen. Jag tror ej, att lägre kursen 
hittills gifvit fog för ett påstående att dugliga skogsmän ej kunna erhållas 
på den vägen. 

Att låta lägre kursen försvinna är sålunda oklokt och orätt med hän- 
syn både till arbetsgifvarne och till de skogsmannaämnen, som rekrytera 
densamma.» 

Att skogskolorna varit i behof af en sådan fortsättningskurs har icke 
förut framhållits. Tvärtom hafva de sakkunnige och i all synnerhet reser- 
vanterna betonat, hvilken relativt taget hög ståndpunkt den skogsskole- 
bildade kronojägaren och skogvaktaren intagit, och reservanterna just 
därmed motiverat obehöfligheten af den nuvarande lägre kursen äfvensom 
skogsläroverket. De sakkunniges majoritet har visat sitt förtroende för 
skogsskoléutbildningen genom att lämna den elev, som med godt resultat 
genomgått skolan, möjlighet att efter komplettering i några realskoleäm- 
nen öfvergå till skogsläroverket. Vi tillåta oss upprepa hvad de sakkun- 
nige anföra å sidan 47: 

Redan på 1850-talet fann frågan om inrättande af skogsskolor, af- 
sedda för utbildning af förmän vid skogsarbeten och af bevakare i skogen, 
sin lösning på ett, som det senare har visat sig, i allt väsentligt lyckligt sätt.> 


aAa (=E ARI NER NN VR FAR LL ER EE 


»De sakkunnige hafva för sin del endast att föreslå en del detaljförbätt- 
ringar i denna utbildning» samt å sidan 70: 

»Det lider knappast något tvifvel, att af den nuvarande svenska skogs- 
undervisningens olika grader den, som afser utbildning af förmän — kro- 
nojägare och skogvaktare — vid skogsarbetena närmast motsvarar sitt 
ändamål.» 


(0 RR RR SIS 


br 


20 


Reservanten, öfverjägmästare Vallmo, anför bland annat å sida 404: 

»Med tanke på hvad skogsskolorna med nuvarande organisation lyc- 
kats åstadkomma och äfven med tanke på, att dessa skogvaktare och 
kronojägare, som i skogsskolorna erhållit sin första teoretiska fackutbild- 
ning, komma att arbeta under sakkunnig ledning och kontroll, hvarigenom 
deras yrkesskicklighet undan för undan kan uppdrifvas i den skola, som 
lifvet i skogen själft erbjuder, så finner jag icke att behof föreligger att 
vare sig förlänga kursen vid nuvarande skogsskolor eller inrätta någon 
fortsättningsskola. 

Fastän visserligen min egen erfarenhet säger mig, att de från skogs- 
skolorna utexaminerade i regel bilda en kår, med hvars hjälp kan utföras 
allt i skogarna förekommande »mekaniskt intelligensarbete», så har jag 
emellertid i och för en klarare belysning af frågan inhämtat de närmast 
fackkunnigas, d. v. s. skogsskoleföreståndarnes tankar i saken, hvilka jag 
således i detta sammanhang vill framlägga. 

Till samtliga af dem har jag nämligen ställt följande fråga: >»Hur 
många procent af de med nutida skogsskoleutbildning utrustade och från 
N. N. skogsskola under de senaste 5 åren utexaminerade lärlingar ansen 
I vara i besittning af den utbildning, att de, icke på egen hand men under 
ledning och kontroll kunna utföra allt arbete, som erfordras i en skog 
såsom skogskultur, dikesutstakning, virkesafmätning, linietaxering, stämp- 
ling, afvägning, mark- eller beståndsaffattning, tillväxtundersökningar m.m. ?» 

Sedan redogörelse så lämnats, sammanfattar han svaren å sida 406 
med följande ord: 

»Af svaren här ofvan framgår sålunda, att en betydande stor kontin- 
gent af de från skogsskolorna utexaminerade lärjungarne besitta de egen- 
skaper och den utbildning, som fordras för utförande af de arbeten hvar- 
om här är fråga. Att praktisk öfning eller träning kan vara af behofvet 
påkallad efter lärjungens utträde ur skogsskolan är ej mer än en naturlig sak, 
men öfning och färdighet kunna alltid vinnas, så snart ledning och kon- 
troll finnas, och för fullgörandet häraf står den fullt utbildade skogsperso- 
nalen till buds. Då sålunda den nuvarande kursen vid skogsskolorna ej 
aNSeSNDOrdLtOflaNgaSKE - «= «av > 1 

Ehuru vi därmed ej vilja rikta någon anmärkning mot sträfvandet att 
gifva skogvaktarekåren en så god utbildning, som är möjligt, kunna vi 
ej underlåta att anse detta hastigt påkomna intresse för utvidgande af 
skogsskolorna icke vara grundadt på något allmänt kändt behof, utan mera 
på en önskan att därmed motivera borttagandet af nuvarande lägre kur- 
sen, hvilken dock denna fortsättningskurs ingalunda skulle kunna ersätta. 
Äfven om den sålunda skulle komma till stånd, utgör det icke något 
skäl för borttagande af den förra. 


C. Öfriga förslag. 


Redan i betänkandet framlade de sakkunnige en plan för en lärotid af 
samma längd som den nuvarande lägre kursens. De yttra därom: >Det 
lider ju ej heller något tvifvel om, att en lärotid af samma längd som 
den nuvarande och med kanske bättre tillvaratagande af tiden skulle gifva 
lärjungarne en mera gedigen utbildning. Planen för en sådan lärokurs 
har äfven af de sakkunnige diskuterats, och torde här för fullständighetens 
skull böra framläggas. Den har följande utseende: 


eu RR m—> p p hh mhmiji sb. vo om 


Arbets- | Ferie- | 
dager. | dszgar. | 
15 juni—14 oktober, arbeten i skogen. . «= = + = + + - rd TS PRE 122 = 
15 oktober—10 december, teoretisk undervisning . . - = => => => 66 — I 
20 december—9 januzri, ferier . . so «+ = > = - ES Satt re = för: | 
10 januari —30 april, teoretisk undervisning (en veckas ferier vid påsk) 104 7 
I maj—31 augusti, arbeten i skogen och resor . se ss r> ss >> 123 = 
I september —14 oktober, utarbetande af hushållningsplaner, tentamina 45 — 
| Summa 4600 1 I27 


»Då de sakkunnige ej ansett sig kunna framlägga denna plan som sitt 
definitiva förslag, ehuru de själfva ej vilja frånkänna densamma sina sym- 
patier, har det varit af hänsyn till de ekonomiska uppoffringar, med hvilka 
i händelse af dess antagande stat och lärjungar tvungits att köpa de senares 
utan tvifvel grundligare utbildning.» 

Vi vilja framhålla, att här liksom äfven å sidan 117, rad 14 i betän- 
kandet de sakkunnige uttalat det önskliga uti, att den nuvarande lägre 
kursen erhåller en mer gedigen utbildning. Någon väsentlig sådan torde 
dock ej kunna vinnas med bibehållande af den nuvarande kursens längd. 

Att kalla de 460 dagarna för arbetsdagar blir i detta sammanhang 
lätt vilseledande, då i dessa ju äfven äro inräknade cirka 70 sön- och helg- 
dagar. 

Att när en utvidgning af kursen visar sig önskvärd på grund af ekono- 
miska skäl icke blott icke utvidga den, utan i stället afkorta den, torde 
vara dålig ekonomi. Blifver kursen icke effektiv är den för dyr, hur billig 
den än är. 

En annan plan, ehuru mycket löst skisserad, framkastades af en af de 
sakkunnige i samband med tillkännagifvandet, att de ej vidhölle sitt första 
förslag. Talaren yttrade: 


EN 


22 


»De sakkunniges majoritet hade tänkt sig saken ordnad så, att en 2- 


årig kurs anordnades, men där elever endast utexaminerades hvart annat 
år, hvarigenom lärarekrafterna ej behöfde dubbleras. I denna skulle upp- 
tagas lärjungar med såväl folkskolebildning som realskoleexamen. De 
senare skulle dock inkomma en termin senare. Första terminen skulle 
nämligen användas för undervisning af de från skogsskolorna kommande 
i svenska, matematik, fysik och biologi. Det kunde ju invändas, att lärarne 
ej voro utbildade för en sådan förberedande undervisning, men den, som 
tagit studentexamen och gått igenom högskolan, skulle nog godt gå i 
land med den saken.» 

Då vidare motivering till eller förklaring af detta förslag ej föreligger 
utöfver den kortfattade antydan, som här ofvan gifves, kan någon ingående 
granskning af detsamma ej göras, men framträder redan i grunderna för 
kursens anordning på sätt som förslagsställaren tänkt sig stora olägenheter. 

Att lärarne skulle undervisa i rena elementarkurser vore ju att dåligt 
använda deras för sådant ändamål allt för dyrbara tid, och man kan dess- 
utom äfven ifrågasätta, om de vore fullt kompetenta eller åtminstone lämp- 
liga därtill. Skola dessa lärare, som i elementarämnena icke erhållit vidare 
utbildning, än de fått vid sin för många år sedan aflagda studentexamen, 
undervisa i desamma kan man tvifla på kvaliteten af den undervisning, 
som presteras. 

Hur än undervisningen skulle kunna bli, hafva dock elementarlärarne, 
hvilka speciellt utbildats för denna verksamhet och för sådant ändamål 
måst taga sin kandidatexamen, större förutsättningar för att göra under- 
visningen fullt tillfredsställande. 

Troligen skulle vidare tiden blifva allt för knapp för att på en kort 
hösttermin inlära denne folkskolebildade elev den kurs, som motsvarar 
realskoleexamen. 

Då vidare en viss kunskap i dessa elementarämnen är en nödvändig 
förutsättning för att eleven sedan skall kunna följa med undervisningen 
och göra sig något gagn af densamma kan man fråga, hur förslagsstäl- 
laren tänkt sig att eventuellt underhaltiga elever skola utgallras. De, som 
vid höstterminens slut befinnas icke hafva inhämtat den nödiga elementära 
kunskapen, måste naturligen få sluta. Det blir då omöjligt, att af detta 
material intaga några nya, då mer än en elementarkurs ej kan hinna genom- 
gås på höstterminen. Läraren har då måst använda en del af sin dyrbara 
tid för att göra en utgallring, som borde vara verkställd förut på för såväl 
undervisningen som eleverna själfva mer fördelaktigt sätt, nämligen genom 
kompletteringsbetyg från elementarlärare. Det skulle naturligtvis falla 
sig lämpligare och mindre dyrbart för skogsskoleeleverna att hvar och en 
i sin ort kompletterar sina kunskaper i erfordeliga ämnen och genom 
betyg vid inträdet visar detta än att först göra en resa ner till kursen 
och ligga vid densamma en termin för att kanske vid dennas slut befinnas 


23 


inkompetent att intagas. Af dessa skäl anse vi, att den framkastade tanken 
innebär så väsentliga olägenheter, att densamma icke bör läggas tlll grund 
för utarbetande af ett förslag i den riktning, förslagsställaren tänkt sig. 

Då vi tagit del af dessa olika förslag hvart och ett med sina fel och 
sina förtjänster, hafva vi ej kunnat undgå att fråga oss, om icke en plan 
skulle kunna utarbetas, som toge vara på förtjänsterna och bortarbetade 
felen. Det är ett försök härtill, som här nedan föreligger. 

Vi hafva därvid mest möjligt sökt följa samma uppställning och i 
tillämpliga delar äfven samma formulering som de sakkunnige, hvilkas i 
detta hänseende väl genomarbetade förslag äfven till stor del kunnat 
följas med de undantag, som ändringen af kursens ytterlinier måst för- 
anleda. För öfverensstämmelsens skull torde det dock äfven blifva nöd- 
vändigt att vidtaga en del mindre ändringar i motsvarande delar af stad- 
garna för skogshögskolan och skogsskolorna, men hafva vi ej framlagt 
förslag härtill, då dessa ändringar falla af sig själfva. 


II. Svenska Forstmästareförbundets förslag. 


A. Kursen och dess organisation. 
a) Hufvudgrunderna för densamma. 


Hvad vi här ofvan anfört angående grundprinciperna för anordnande 
af en kurs för utbildning af privata skogstjänstemän, vilja vi sammanfatta 
i följande hnfvudpunkter. 

1:o realskoleexamen, inträdesvillkor; 

2:0 kursens förläggande till Stockholm med egna lärare; 

3:0 undervisningen kompletterad i de hänseenden, i hvilka erfaren- 

heten från den nuvarande kursen visar, att brister förefinnas; 

4:0 möjlighet för öfvergång från skogsskolorna till kursen samt från 

denna till högskolan. 

Motiven till dessa fordringar ha vi förut i stora drag framlagdt, hvar- 
för vi här endast vilja närmare klargöra vissa viktiga detaljanordningar. 


RE VSB FEN riga SNR Hole HR a 
RAA: NAN fö RRNMG BONN. Aer TON SAN dte Nee 

Re Sr å KE RR CI Rag iyrkties bab ffa MM löv | 
0 PS 2 ASS Ma Re none TAR Bien SR SE READ, UNG skiF 


& 


u UA b ; EPN tabl) VÄNDE Jr ibn SN 
Sr j ; FÖ Na Pr TAR bra EL Fuska hö lör SN bb 
p ESA Speed få oi aft örter SYRE tvn 
FÅ OA AD Om af ran RN BR SH eat St Ssd RY 
. SU IPLOR EG FROSSA i dd Sof OR FEST | 
KH i Bä RIGG APR NN FR Slygt Hö atårnRATNSTT j - j 
SARA TE On ID PRESIS id "trave NbRE SAVANN lab va Mc 
| anlänt HR Rbul tech OAS I AVN 
RASEN RYTER Oo UR TRE ABA strl 
; Hr i i dv CS Få 
NTA | | - | åk ER 
STÖT johan FÖRRE erna 


roi tåaltantd P2 did Får MM (Jr 

TOT FrTSbtufaRRUvtak ; 

1 AE i 20 NANG RRS Lane lv de 
sip ale hes ERA 

ani sung EN 


NR sonR livesbivdat SKUNK 


-— 


HER 244 


FR É kg CT ) 
[ valt LAT.) fule AE ERK 12144 103 jär rag AEIRI 
1 (CÅNA ; EH BER SkET NSYSlGeR Fonmsnemvig 
| nad inf eg | ol sbanmtitmm g9bh NRK 
reyna hå nä krtölda 
1 am RAN) FE 
| | UTEVOR EA STÖIT TÖI RIE 
kr NRA 
inval th | KR ES LON LER AR tl (TI V urna 1 skat uu 
TH i É Fl I PE SANT vi shtrtsn Ki i. de RN 5 
5 E de 6 ME köat Å der ö 4 
UI Ni - (ER r 
Fi - sände KG 
3 , 
1 
(CT 
väl 
q 
| 


Medföljer Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909. h. 2 


N YAI | Våren 1909 


Svenska 
kogströkontoret 


e. Jägmästarne ven Porat och Schotte 


Balmstad 


RIKSTELEFON 
N:o 205 
TELÉEÉGRAFADRESS 
SKOGSFRÖKONTOR, HALMSTAD 


NE SN MOR BIN HE 1 Br Eset 0 ANSE 


RS VAN 
RARE 


5 


VESTRE VIE 0 SKER ts ta hö 


NE Le 
> SAR 


En 


st 


TA ber Vt SÄNG ne RT 


Ser 


RR 


OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för 
frö af ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg, 


: BARRTRÄDSFRÖ. 


Abies balsamea, (L.) Mill. Amerikansk balsamgran. Pr kg. 7:80, pr 100 gr. 90 öre. 
>» concolor Lindl. et Gord. Amerikansk silfvergran. Pr kg. 16:50, pr 100 gr. 1: 90. 
» Nordmanniana, Lindl. Kaukasisk silfvergran. Pr kg. 4:20, pr 100 gr. 50 öre. 
> pectinata [=A4b. Picea (L.). Vanliga silfvergranen. Pr kg. 2:50,pr 100 gr. 30 öre. 
>» sibirica, Led. [=ADb. Pichta, Fisch.] Sibirisk silfvergran. Pr kg. 5:10, pr 100 
gr. 60 öre. 
Chamecyparis Lawsoniana, Parl. Lawsons-cypress från Kalifornien och Oregon. 
Pr 100 gekrövöre 
Larix europ&ea, DC. Vanlig lärk. Frö från Schlesien, pr kg. 8:—, pr 100 gr. 1: — 
Frö från Tyrolen, pr kg. 8: —, pr 100 gr. 1:—. ; 
>» Ileptolepis, Murr. Japansk lärk. Pr kg. 14:—, pr 100 gr. 1:60. 
> sibirica, Ledeb. Sibirisk Lärk. Pr kg. 12:50, pr 100 gr. 1:50. 
Picea alba, Link. Hvitgran. Pr kg. 17:50, pr 100 gr. 1:95. 
> excelsa, Link [=Picea Abies (L.). Vanlig gran (rödgran). Pr kg. 5:—, pr 
100 gr. 60 öre. 
Frö från Dalarne, solklängdt. Pr kg. 6:—, pr 100 gr. 75 öre. 
pungens, Engelm. Blågran. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 3:40. 
sitchensis, Trautv & Mayr, Sitkagran. Pr 100 gr. 38:70. 
Pinus Banksiana, Lamb. Nordöstra Nordamerika. Pr kg. 26:50, pr 100 gr. 3: 
Cembra, L. Brödtall från Tyrolen. Pr kg. 4:80, pr 100 gr. 60 öre. 
Koraiensis, 5. et Z. Brödtall från Korea och Japan. Pr 100 gr. 1:30. 
Lambertiana, Dougl. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 2:—. 
laricio, Poir v. austriaca, Endl. Österrisk svarttall. Pr kg. 9:—, pr 100 gr. 
1:—. 
» Jaricio, Poir v. Poiretina, Endl. [=v. corsicana]. Korsikansk svarttall. Pr 
Ky LORGO pr: LOONGr ALI: 
>» montana, Du Roi v. uncinata, Ram. Bergtall. Svensk (halländsk skörd.) 
Pr kg. 6: 50,.pr 100 gr. 75 öre. 
sibirica, Mayr. Brödtall från Sibirien. 
>» silvestris, L. Vanlig tall. Pr kg. 10:50, pr 100 gr. 1:25. 
> Strobus, L. Weymouthstall. Nordamerika. Pr kg. 17:80, pr 100 gr. 2: —. 
Pseudotsuga Douglasii, Carr. Douglasgran. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 4:70. 
Taxus baccata, L. Idegran. Pr kg. 6:20, pr 100 gr. 70 öre. 
Thujia gigantea, Nutt. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 3:85. 
Tsuga canadensis, (L.) Kanadensisk Hemlock-gran. Pr 100 gr. 4:85. 


LÖFTRÄDSFRÖ. 


Acer campestre, L. Naverlönn. Pr kg. 50 öre. 
» platanoides, L. Vanlig lönn. Pr kg. 90 öre. 
» Pseudoplatanus, L. Tysk lönn. Pr kg. 1:—. 
Alnus glutinosa, (L.) J. G&ertn. Klibbal. Pr kg. 80 öre, pr 100 gr. 20 öre. 
» incana, (L.) Willd. Gråal. Pr kg. 2:50, pr 100 gr. 35 öres 
Betula verrucosa, Ehrh. Masurbjörk. Pr kg. 90 öre. 
Caragana arborescens, Lam. Sib. ärtträd. Pr kg. 6:—, pr 100 gr. 70 öre. 
Carpinus Betulus, L. Ann-(afven-)bok. Pr kg. 75 öre. 
Fagus silvatica, L. Bok. Ingen skörd. 
Fraxinus americana, L. Nordamerika. Pr kg. 3:—, pr 100 gr. 40 öre. 
» excelsior, Vanlig ask. Pr kg. 50 öre. 
> pubescens, Lam. Gråask. Nordamerika. Pr kg. 2:70, pr 100 gr. 35 öre. 
Hippophaö rhamnoides, L. Haftorn. Pr kg. 2:75, pr 100 gr. 40 öre. 
Quercus ilicifolia, Wgh. Nordamerika. Pr kg. 2:30. 
>» palustris, Du Roi. Kärrek. Nordamerika. Pr kg. 1:60. 
pedunculata, Ehrh. Stjälkek. Pr kg. 25 öre. 
>» rubra, Rödek. Östra Nordamerika. Pr kg. 75 öre. 
sessiliflora, Sm. Drufek. Pr kg. 50 öre. 
Sarothamnus scoparius, (L.) Wimm, Harris. (Svensk skörd.) Pr kg. 1:50, pr 
100 gr. 20 öre. 
Sorbus aucuparia, L. Rönn. Pr kg. 50 öre. 
» scandica, (L.) Fr. Vanlig oxel. Ingen skörd. 
Tilia parvifolia, Ehrh. Småbl. lind. Pr kg. 1:40, pr 100 gr. 25 öre. 
>» platyphyllos, Scop. Storbl. lind. Pr kg. 1:30, pr 100 gr. 20 öre 
Ulex europe&us, L. Ärttörne. Pr kg. 4:50, pr 100 gr. 50 öre. 


v vv vv Vv 


WE FST | I der 


j 


Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för 
frö af ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg. 


Frö af Carpinus-, Crategus- och Fraxinus-arterna ligga vanligen ett år i jorden 
innan de gro. 

Frö af släktena Acer, Sorbus och Tilia gro oftast första året, om de utsås 
om hösten, men utsås fröet först om våren ligger det i allmänhet ett år i jorden, 
innan fullständig groning äger rum. 


BARRTRÄDSPLANTOR. 


Pr 1,000 st. Pr 100 st. Pr styck, 


Mira balsamen balsamgrätl :.....cccso..csvsosaseveocsrnceen Nar — 8&—- MI 
> SPOS HININGAIÅ vb TINA. SER AFASI Yo = 5 0:10 
> bee dött egt Voss lt örnen YI o—— 2— 005 
> EA AE Gad frn ANA ch on nte scn å nn ks SA Ra älg 4i— 075 —— 
> » n CER ST RER, GAN SÅ ses a 
FrrbDaColor, amerik. SIvVetSrall ov...lvssssecsccsoceoone ina Yr s — — — 0:20 
> > > FIDITTLA- INT FÄR AIN 2, —— 8: — 0:15 
> > > YA stats kt trivialt My —— 4:— 0:05 
ST ROSE SUR SUTARE SINAN SER NESS te an JON AA OEIS 
GT EAS AR FRE HESSE NINAS ROR My — — — — 0:50 
> 4 DR RR er ph sv rn br M. —— I5— 0:20 
> 2 PER TREES EA NA rs ot KSS SOS KRIDE IEN  p å EÅNrarDNRNOS 
» ANN VASA: oh sar RR RRD JA gi— II—- —— 
PTE GIN ta, SUVenSTAN oden syssirerets syntet on nån so Ya — — 6€— 0:12 
> » NER frn 6 SE SAR NE RR AN RE Sas tenn Ms —-—— 5— 0:08 
> » Se 9, SR RER rr NR rt FA rt Ra Yo —-—- 4:— 0:06 
fitbitrGa: ssibitSiufvergfan ojn .vdsarÖnOA An I 2, ——- 4:— 10:06 
TR LE UR ST SSE SRESRARNTEE STAR SATSAR "Yaga — — 1I0— 0:20 
Chamzecyparis Lawsoniana, CYPIeSS....sssssssdsosoo sen noa Maderno FORT NOTES 
ER SET RR RAN AREA SARA 7, —-—— 4:— 0:06 
> FREE BRN fer se SEA ANSE SET USE re ANS ITE Yy —-— 6&— 0:10 
flarix europsa, eutopeisk lärka WANNA. Yo oo—— 070 — — 
>» Ssibirica, sibirisk 3 o.d ARSARR Ja kared Myr — — — — 0:10 
> > > FSE sofa VR VESPA ET. Jp —— 4: —. 0:06 
ET BURE TS TT SSE FENERE. SINRS SSE SER RES BRYN et ENE je 
PTE nosar SR nt brer bn dr Ra per Yr — — 6—- 0 IO 
> > 9 NOV ID MINNS MOM JAG Mo o—— 4:— 005 
ARSA SEE NR RR SE SA AN TA 1 RNE EERO 
NRrEnS, DIAETAT soo sessögrsecbånensndeg utsökta blå "+, — — —— 0:50 
FD » NY AN RR EE SER SE TNE ST MY, os &— &I5 
PE EORERSIS) "SLEKSte Ta 5 1 FYN BIYTRD NIUAte ANFZED OG GILA öd 
Pinus austriaca, österrikisk tall.smoossssmssssssssss see sen 22n Y, vr 15: 110106 
MYSIVESiKS, tnspocdet dryg. tös. aw. hk 250 .—— 
NESS DEN, VW CY OUtEStall ol. ocr sa see örsar vises a rara nskSRS MY ——— 22— 0:04 
EEE DV OMS ÅASIN: 2 code ooocvits do bidr es iERt ser Jr — 5 0IO 
> » RER on oe RR a dana YO — 5 0:10 
xx LJE I 
LOFTRADSPLANTOR. 
Pr 1,000 st. Pr 100 st. Pr styck, 
AE ER ir TLJ Tie ENSE SVR RESET 2 STANNAR Bret, SONEN Mr 21= 0:04 
atRlatvertöSsasr bjöfko Wat uN92. MTI ÅR Ån. Tay SA F$ 0:72 
> > OS ÄRE en 4 FASTNAR TRA Af ye RG 
j > > IAN T BE ST Er 200 I STRANDA SNR fo ES I: 50. 1—— 
0 TE fär try EG RM USES FIRE er R RR Eg SARI Är Ar (a Yo —— — 005 
öärpings betnlas; 2nhoka:3..omcdsecsts Rise rosscnste fl oo — (= 2750-10 0N 
NS SVAG DORA OIIA - SIG oieoavess ess MY, —-—— 5— 0:08 
axinusvamericana, ami ask. seviefag...s..o.... MI —-— I— —— 
FSE SINNE SVE SE vada da vagn RER es HAUSE ken dad ad sår Än RER 
fikercus pedunctlata, vanl. ek. mo.ssssss.sssrssserser csn My —— 250 —— 
FER R n  e  o a de ade bomec a Y, —— 5— 0:08 
> > me RASER SS SE sa nr män an SER FORSEN SATIN Ia = 2: 50 == 
» a BRA RARE RAGE SENS SA RC CSE tSs ee meets ursr oo, —-——- 22—- —— 
ÄTA TAC SERNER SE SEE SE ROT NINE My —— 5— 0:08 
> ERE SEI SE vr 8 287 lar ARN ARE SÅ — 4:— 0:06 
> fn ERE rn RN SITS SE SCR SAS SISON RESER 0 IR 


REVS SE 


Svenska Skogsfrökontoret erhöll Hederspris: Guldmedalj och Hedersdiplom vid XIX all- 


männa Svenska Landtbruksmötet i Gäfle 1901. Guldmedålj i Var- 
berg 1904. 1:a pris vid XX allm. Svenska landtbruksmötet i Norrköping 1906. Innehafvare at 
Bolmens, Halmstads och Laholms Fröklängningsanstalter. Silfvermedalj vid XVIII allmänna 
Svenska Tandtbruksmötet i Malmö 1896. Silfvermedalj vid Industriutställningen i Malmö 1896. 
Diplom vid Utställningen i Stockholm 1897. 


I frölager undersökes vid frökontrollanstalten i Halmstad och analysbevis till- 
handahållas på begäran. 

Rekvisitionerna, hvilka expedieras i den ordning de inkomma,tböra tidigt in- 
sändas. Vill rekvirenten hafva fröet sig tillsändt med någon bestämd lägenhet. 
torde rekvisitionen insändas så tidigt, att den med såkerhet inträffar här minst 
åtta dagar förr än afsändningen skall ske. Då ingenting i afseende på sättet 
för afsändningen af rekvirenten uppgifvits, afsändes fröet med den lägenhet, 
hvilken anses lämpligast och underrättas rekvirenten pr post, då sändningen afgår. 

Säckar och större påsar återtagas efter det noterade värdet om de inom 14 
dagar efter mottagandet återsändas fraktfritt till Halmstad i oskadadt skick. 
Nedsmutsade säckar återtagas ej. 

Samtliga i katalogen upptagna utländska frösorter äro beställda hos wåra 
leverantörer i Amerika m. fl. länder, men kunna endast levereras under den för- 
utsättningen att fröet ankommer hit oskadadt och i rått tid. 

Priserna äro i följd häraf utan förbindelse, men dock om möjligt fasta hela 
våren. 

Skulle mot sändningen eller räkningen någon befogad anmärkning möjligen 
vara att göra, anhälles att meddelande härom lämnas inom åtta dagar efter dess 
mottagande, i hvilket fall rättelse sker med största beredvillighet. (Vid för sent in- 
gångna anmärkningar, fästes däremot intet afseende.) 

Under I kg. beräknas 100-gramspriset. 

Partier å frö under 10 kg. sändas i allmänhet endast mot efterkraf. Likvid 
å större partier emotses senast inom 3 månader efter varans emottagande, såvida 
ej särskild öfverenskommelse härom träffats. 

Öfversändandet af smärre belopp sker enklast genom postanvisning och ut- 
gör det kvitto, som å postanstalten därvid erhålles, fullt giltigt bevis att beloppet 
är betalat, hvarför kvitto af oss endast lämnas på därom särskild gjord begäran. 

Alla försändelser ske för köparens räkning och risk samt afsändas fritt 
järnvägsstation eller ångbåt här. 


Då alla Tall-(Pinus)-arter draga i tull 4 kr. pr kg. och alla Gran- och Silfvergran-(Picea- 
och Abies-)Jarter 1:50 kr. pr kg., äro våra noterade priser på sådana utländska barrträds- 
arter i allmänhet 4 kr, och 1:50 kr. högre än den vanliga utländska noteringen. 


OBS.! Prima svenskt barr- och löfträdsfrö samt tall- och grankottar uppköpas. 


Halmstad i februari 1909. 


Svenska Skogsfrökontoret 


e. Jägmästarne von PORAT och SCHOTTE. 


CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1909. 


Å 
i 
; 
M 


edföljer Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909, häft. 2. 


Våren 1909 


PRISKURANT 


Å 


-SKOGS- ocH 
PARKPLANTOR 


FRÅN 


RANVIKS 
PEANTSKOEOR 


Innehafvare: 


Ofverste C. Fr. Ryltén-Cavallius, 
e. Jägmästare €lis Nilson 


Postadress: Ljungbyhed 
Telefon d:o D:o N:o 5 
Telegr. dio Ranvik, Ljungbyhed 


Le a 


5 
> Y 
= 
3 
- 


grundades år 1897 och omfatta numera 
areal af omkring 17 hektar. SS 


Planttillgång år 1909 omkr. 12 millic 


diverse plantor. 


FA YC 
3 IV 


Abe "ner nr RAKA 


Tillkännagifvande. 


Plantornas ålder betecknas genom ett bråk, hvars 
täljare angifver huru länge plantan stått i fröbädden, nämnaren 
huru länge den stått omskolad samt summan af täljare och 
nämnare alltså plantans hela ålder. 

Särskildt påpekas fördelen af att till omskolning in- 
köpa af våra såddplantor utaf ädlare barr- och löfträdsarter. 

All försändelse sker på köparens räkning och risk. Vid 
rekvisition bedes uppgifvet om försändelsen skall 
ske som frakt- eller ilgods. 

Plantorna levereras fritt banvagn å vår afsändningsstation 
och expedieras i den ordning de inkomma. 

Emballaget debiteras till lägsta inköpspris och bedes 
icke returneradt. Korgar återtagas dock till 2/3 af fakturerade 
värdet, om de i oskadadt skick genast returneras fraktfritt 
till afsändningsorten. 

Om anmärkning mot försändelsen icke göres inom 1 vecka 
från ankomsten, anses leveransen af mottagaren godkänd. 

För smärre beställningar tillåta vi oss uttaga likvid ge- 
nom efterkraf, därest ej annorlunda begäres. Vi äro tacksamma 
att i öfrigt få likvid genom postanvisning och erkänna post- 
anvisningskvittot såsom vårt eget. 

Plantprisen äro beräknade netto per kontant senast 
tre månader från räkningens datum. 


Vid köp af minst 25 plantor beräknas 100-priset. 
> > > > 500 > > 100054 3 
Fran 325000 > > 50,000- > 


Ljungbyhed i Februari 1909. 


Ranviks Plantskolor. 


Insänd benäget order i god tid! 


Skogs-, Park- och Häckplantor. 


| 


T-Fåä d:skag 


Barrträd. 


Abies balsamea, balsamgran fr. N. Amerika 
io FET EES MALD CE a SA a Per dd RAR AE AS SS BR ON 


Balsamgranen liknar vanliga silfvergranen men 
har mindre fordringar på jordmån, utmärker sig 
för sin aromatiska doft, växer fort, vackert pryd- 
nadsträd. 


sense 


ITIS BR ARE INGE r er Tre r g MALE TRIST ANRELL vå 


Abies concolor från Colorado, Nordamerika, är 
genom sina långa, breda, uppåtböjda barr, sina 
vinkelrätt utlöpande grenar en synnerligen prakt- 
full ädelgran. Den är härdig mot frost och snabb- 
växande. Kolleberga kronopark finnes ett 17- 
årigt exemplar, som håller omkring 6 meter i längd, 
och i Jönköpingstrakten lär finnas ett lika gam- 
malt, som håller 7'!/, meter. Lämpligt som solitä- 
rer eller alléträd längs skogsvägar. Torde äfven 
möjligen hafva betydelse som skogsträd. TI sitt 
hemland, västra Nordamerika, går den 3,000 meter 
öfver hafvet och uppnår en stamhöjd af 80 meter. 


Abies grandis från Nordamerika.............. 
Abies grandis uppnår i sitt hemland en stam- 

höjd af 60—75 meter. Ar mindre frostöm än van- 

liga silfvergranen. Ståtligt park- och alléträd. 


Abies nobilis glauca från Colorado .......... 
12352 KG TG FSRAIENSN AM LETE ET SRJ EREES et SRA RS re 


Abies nobilis från Colorado, Nordamerika, är 
genom sin kraftiga blågröna färg, sina vinkelrätt 
utlöpande grenar en af de praktfullaste ädelgra- 
narna. Synnerligt lämplig som solitär och alléträd. 


Abies Nordmanniana från Kaukasien .... 


Abies Nordmanniana, ädelgran från Kaukasien, 
täflar genom sin täta, mörka barrklädnad och sitt 
kraftiga grenverk med concolor och nobilis om 


19PpIYy 


0 SEE 


( 


| 
| 

| 
" 


BAI WII I 
p3ugl[opoM 


15—20 
20—30 | 


Pris pr 


0,50 | 


0,75 


Kr. 


| 


| Tusenpris pr 

| | I Aa "MM 
A 1,000— | 50,000— 
styck | 100 st. || 50,000 | 100,000 


| Kr. | Kr. 


| 
| 
| 


| 
110,— 
120, 


PRYL LA ERTETAGLEETTTTLNL 


Insänd benäget order i god tid. 


SS 2 : Pris pr Tusenpris pr $ 
be et ka [er] va - Ve 
TCG SAS 2 oz styck |100 st. 201000 100.000 - 
Fe I TA 
se Kr. | Kr. Er. | Er: AN 
första platsen som prydnadsträd, och som den bör- 
jar utveckla sig sent på våren och därför är mindre 
utsatt för frostskada samt är förnöjsam med af- | 
seende på jordmån, torde den äfven mångenstädes ; 
hafva betydelse som skogsträd. i | 
Abies pectinata, silfvergran .................... !/0 — == 114 0,50: 5 | 
D:0- KA:O kördes Bro SAL SS sea era R Seb ns 210 1-10—13-1.:0)10: 1], 1-9 TSE 
D:071HAEO 23 Me. Rs läses es sun sd SR SAS SR AN 2/4e) 81241 04106) Ty50A)TIETVN | 
I DON Fo RR ADR fe SRARERE SR SARA SES ARSA ond 3/;-1'10-=15'| 0107) 2,—=1 13,2 | 
19:00 dro a KE TR er bor SNRA 213 | 15—20 | 0,20 | 3,— |16,—-|15— 


Abies pectinata, vanlig europeisk silfvergran, är 
förtjänt af mycket stor nppmärksamhet på grund 
af sitt utmärkta virke och vacker stamform, sin 
motståndskraft mot den för vanliga granen så far- 
liga rotrötan och sin stormfasthet. Den bör helst 
uppdragas under öfverbestånd af t. ex. tall, björk, 
ek m. m. Bör ej planteras i frostiga lägen. Ett 
40-årigt bestånd å kronoparken Omberg är upp- S 
skattadt att innehålla 315 kbm. pr hektar. Träd- + 
slaget torde hafva utsikt att blifva ett af våra vik- 
tigaste skogsträd. Synnerligt lämplig till häck. 


( ——ALrs 


Abies pinsapo, spansk ädelgran .............. 1/9 — 0,10 | 1,50 | LOJEFH APS 


Ståtlig växtform, korta, styfva, grågröna barr, 
som i olikhet med förhållandet hos öfriga silfver- 
granar sitta rundt kvisten och gifva trädet ett 


|| 
I 
egendomligt utseende. Parkträd. i 
Abies sibirica, sibirisk ädelgran .............. 14 5 0,10 | 3,—- || 205 
IB) 376 HA (8 0 MR EL RA SAN SE ro R 2/3, | 1201-0525 1-0 TA 


Mycket härdigt och förnöjsamt. Vacker växt- 
form, fina, ljusgröna barr. 


Cedrus atlantica, atlas-ceder fr. N. Afrika | !/0 = 0,20 | Bj— | — | — 
T):OTT CEO a a förte ester stöede dlson reser Ne hrs NAS 1/7 | 6-—12 10,30 | 10,—1]— 


"Fordrar god jord och föredrager varmt läge. 
Cederträden och idegranshäckarne kunna anses som 
de verksammaste och mest karaktäristiska effekt- 
medlen i de ståtliga engelska parkerna. Gott- 
land finnas praktfulla exemplar, som trifvas för- 
träffligt och ej alls lidit af frosten. 


iz jäe 
pinriesehnt 


| 


Chamcecyparis Lawsoniana, cypress från 


IK AlIlOT INC sure cosbo series snar uses sola Sens ES ENSEER. 1/0 — — |.2,— | 105 
IB TO Te bre RSA SM Lan Rb FAR BREES T f R e Ld 2/7 | 40—60 | 0,50 |25,—1 1 — 
IDD:0 GEO fosrbod ös Bel oneös as Near es S5a se a ne LARSENS "/s/, | 60—380 1 0,50 [30,—] — 

MER EA 


"Tid är penningar!” 


Ur den mycket värdefulla beskrifningen öfver erfaren- 
heterna från skogsbruket å Finspong, där bland annat ut- 
planterats 35 millioner: plantor och utsåtts 4,000 kilo frö, 
tillåta vi oss låna nedanstående uppgifter: 

»Kulturerna. vid Finspong göras 3 år efter afverk- 
ningen. | 


1 års dröjsmål däröfver medför vid 40 år 25 kr. förlust pr har. 


re NAD SSA 3 > > > 40 2» 49 > > >> 
3 >» > > > > 40 > 64 > » FINS 
AC OMR I > > > 5: 403-01. > SNR 
316 » » > > 40 > 96 > RS >, >» 
10 > > » » >» 40 »141 > > AE 


Hvilken oerhörd nationalförlust vållas ej genom att låta 
våra många hundra tusen hektar kala utmarker ligga 
räntelösa! 


S 


Må 


Insänd benäget order i god tid. 


JE AES ISA: 


do 


I9pIy 


BYINd "'VId I 
p3ueIopom 


| 
I 
I 


Pris pr 


styck | 100 st. 


Tusenpris pr 


1,000— | 50,000— 


50,000 | 100,000 


Kr. | Kr. 


Larix Europea, lärkträd fr. Skottland... 
D:o d:o fr. Schlesien 
D:o d:o d:o 


Larix leptolepis, lärkträd från Japan 
20: do 


seoccscsoc--crr RR RR 


[KKKKKEKEETERETEEEETETETEEEE EEE TTS 


ere 
PES ETTETTETETEEETEETETETEEREETETE TESTER EEEEEETETEEETEEETTS 


DET TTETEEE TEESE EET EEE EEE EEETEEEEET EE EEETETETEEEEETETETTS 


ID: d:o 

Larixarterna. Lärkträdet är på grund af sin 
ovanligt snabba tillväxt, sitt värdefulla virke och 
sina markförbättrande egenskaper förtjänt af den 
störeta uppmärksambet. Det trifs bäst å vanlig 
frisk, god skogsmark och föredrager höglandet och 
i synnerhet höjdsluttningar. olämplig mark an- 
gripes det och dukar under för lärkkräftan. Af 
ia olika lärkarterna äro i synnnerhet sibirica och 


EKS EET ETETEEEEEEEKEEEEEEEEREREEEEEEEEEEEEEREREEEEEEEE TT 


leptolepis att rekommendera såsom snabbväxande 
och motståndskraftiga. Den schlesiska lärken på- 
stås lämpa sig särskildt för låglandet. 


Picea alba, hvitgran 
D:o d:o 


[ERE EE EE EEEETETETEREEEEEEEEEET FETT 
PETE TSTETTEETSTETETEES EET EEETEEETEEEEEEEEETEEEEETETET ETT 


EEE TTEETEETET ET TETEEEEEESTETETET EEE EEEEEETEEEEEEEEET ETT 


D:o d:o gallrade häckplantor 


Picea alba, Engelmani och pungens äro nord- 
amerikanska hvitgranarter, som utmärka: sig för 
sin vackra blåaktiga färg, hvilken särskildt hos 
pungens är kraftigt framträdande och stundom 
öfvergår i silfvergrått. De äro alla i hög grad 
dekorativa, och då de hafva mindre anspråk på 
jordmån än vanlig gran samt, i synnerhet hvad 
beträffar FEngelmani och pungens, hafva starkt 
stickande barr, som skydda dem mot hjortdjur och 
beteskreatur, äro de förtjänta af stort intresse. De- 
ras ovanligt starka och behagliga barrdoft gör dem 
möjligen särskildt värdefulla för sanatorieplatser. 
Picea alba har visat sig synnerligt lämplig till lä- 
bälten i kusttrakterna, enär den äfven under vin- 
dens inflytande bibehåller sin raka växt och ej 
såsom vanliga granen mister barren å vindsidan. 


Picea Engelmani 
Se under Picea alba! 


BARR CECeS 3 > VAIN OEI ere ser cossossskeds rasens 
D:0: = d:0 


sererrrr rr 


DE ES EE EE EE EE 


DES EE EE EE EE 


— re vn 


12—25 


6—10 
10—20 
10—15 


Pa 


Insänd benäget order i god tid! 


—"i<ioeoo— r— NO =—-—DbW—!?0lbnmnmm>m—>=m=—P',===NEE=r-—=—====—=—=—- -Aspemessssssyewwssywyswwewe 


SE Pris pr Tusenpris pr 

> 832 Sar 

.” -— . e& — KH Ja— 

T rä d.slarg 2 | oh | sick | 100 et. | S0po0 | 100000 

Få 

gg & Kr. Kr. Kr | Kr. 

HGea +excelsd, VanbiokAl sn sdderedersbessssesons id 215:1-15— 801) 0,10). 1501 LO NORS 

D:o d:o gallrade häckplantor .............. 2/2 | 30—40 | 0,20 | 5,— || 40,—135,— 
Picea pungens, blågran fr. Colorado........ — — EE 
Hö ERA ÅS nm RR skor a oa Ga eek TE LEV ANA 210) 5151) ==" LENS 
IDO (OS ONE SSR OL RAA ERS RI nee 212 | T2—15'1: 0,10. 1 3,— 200 
IDG (GON ER SALA EAS SSR AA NA ”/2/, | 10—20 1 0,10 | 3,— |20,—=1 — 
DG, UCl:O boose EEE eds dels genes dr rdee bss teb sp Ann nA ÅA ”/2/, | 20—40 1 0,20 | 5,— |40,—=] — 
D:o d:o utgallrade, blåhvita exempl..... | — | 15—30 |(0,50-11 60,— 450,-| — 

Se under Picea alba! 
Picea siteh&ensis (menziesii) 

Stad odat. NOTE Am eh: .ssssescsosecsptcs 2/0 | 7—25 | 0,10 | 1,50 | 10,—1 9,50 
I bes ov KS IRI At DIR SDR ASA SE RV SR 214. | 10—201 0,20 | 2— 1151 LE 
ID BO sf k0 STAN BA FRANS SERA Re EE SARA dl 21, | 15—385 | 0,25 | 3,— | 25,— 1 23,— 

Picea sitchensis (abies menziesii) anses af de till 

Europa införda barrträden kunna täfla med Douglas- 
granen i afseende å snabbvuxenhet och virkets 
stora värde. Den är förnöjsam med afseende på 
jordmån, men bör dock ej användas å torr mark. 
Betecknas af tyska forstmän som » Framtidens träd». 
Uppnår i sitt hemland 60—80 meters höjd med 
en stamdiameter af 2!/, meter. I Gisselfeldts skog 
i Danmark finnes ett 8-årigt exemplar, som är cirka 
3 meter i höjd. Har starkt stickande barr och 
angripes därför ej af hjortdjur och beteskreatur. 
Bör som skogsträd kunna få mycket stor betydelse 
äfven i Sverige. 

Pinus banksiana | fr. N. Amerika ........ 1/0 — — TN RR 
0 > (SORAN RES ARN 2/61 H==15) 0101 TENS 
TD rei 6 ONE GES ERA ANA Se ARR SINE AA 1/35 1 10==201 0,715:] 150 | L2,=E=MISN 
IDR (CR RER Sr SA ESS "/, | 20—30 | 0,20 | 2,— | 15,—1] — 

Trifves å nästan all slags mark. I ungdomen 

mest snabbväxande af alla tallarter. Har redt sig 
bra å sandfälten vid Cimbrishamn och där till och 
med öfverträffat bergtallen i motståndskraft. ”Trä- 
det sprider en mycket stark och angenäm barrdoft 
och torde därför böra användas å sanatortieplatser. 
Betecknas af tyska forstmän såsom ett af de värde- 
fullaste till Tyskland införda barrträden, och million- 
tals Banksiana-plantor utsättas därstädes årligen. 
Torde vara särskildt lämplig för flygsand och i 
andra torra lägen. 


KISS RER 


ÅT FRE Sr Far SAG 


ar 


— "rMBEEUN 


BETE ercer SKOG. 


Då i vårt land betesintresséna tyvärr merendels ställas 
”hindrande i vägen för skogsintressena, torde det vara af stort 
"värde att taga del af nedanstående på långvariga, noggranna 
undersökningar grundade erfarenhetsrön från Danmark”, där 
sedan länge såväl jordbruk som FSORSNIES stått i nivå med 
det bästa i världen. 

Å stenbunden, kuperad, SR lerhaltig sandjord — 
alltså likartad med vår vanliga goda skogsmark — beräknas 
betet hafva ett värde af 2 kronor pr tunnland. 

Samma mark använd uteslutande till skogsbruk och 
skogsodlad med gran, 5,000 plantor pr tunnland, för en kost- 
nad af 40 kronor per tunnland, redovisas. sålunda: 


Utgifter (under 40 år). 
Skogsodlingskostnader, 40 kr. per Une med 


4 2 ränta på ränta under 40 år. KN 192: — 
Förlorad årlig inkomst af bete, 2 kr. pr fonnläad 
med ränta på ränta i 40 år..s.nsnmmmmserssssssesssrsendes 190: — 


Sund utgifter 382: — 


Inkomster (under 40 år). 

Vid 25 år I1:sta hjälpgallringen, 1,000 mindre stam- 

mar (640 kub.-fot) beräknas i värde till 102 kr. 

som med 15 års ränta är. ER 183: — 
Vid 28 år 2:dra gallringen, 720 starlirnat (670 Rub. 

fot) värderade till 107 kr. och med 12 års 

ränta på ränta. re 171: — 
Vid 32 år 3:dje Halling 640 SE (900 kub. 

fot) värda 144 kr. eller med 8 års ränta på ränta 197: — 
Vid 36 år 4:de ”gallringen, 480 stammar (870 kub.- 

fot) med: ett värde af 139. kr., ökadt med 4 års 


LAM (AGP Babe bibl erat fock sosse INGE dongle Ba ass bran DEs 163: — 
Vid 40 år slutafverkning, 1,400 stammar (6,880 
RI bISTO CE SVAT CA noe: a EN bok slaves va Ness 1, 1 OAS 


Summa inkomster 1,815: — 


" Uppgifterna äro hämtade ur Skovrider Bröel's » Det praktiske Skovbrug>. 


vå 
FAN 
LYCEST 


FaR 


än RI 


ng 
VIA 
Vs 


Vö X PAST OLEA M 
AR ARE nd a 
sa ik TRA 
RASER 


- PIE FÅ 
DIN rr RR 


w . 
ENE fr 
ER ME SL 


KRC Kör DR Vr 
3 sviår Sesvi 
0 fc EN pe ah 


Li 
Far 4 
NOSUETAN fapad 


N 
LR 


Nettovinst pr tunnland 1,433 kr., motsvarande ett ur- 


sprungsvärde af 12 kr. pr tunnland, d. v. s. sex gånger 


markens afkastning som betesmark. 
Då härtill kommer, att marken under detta 40-åriga 


skogsbruk vunnit högst betydligt i bördighet, medan den : 
däremot under betesbruk helt visst kommit att årligen för- 
sämras och slutligen öfvergå till. värdelös ljungmark; och 


vidare då granen i Sverige ej besväras af rotrötan i lika hög 
grad som i Danmark och därför hos oss kan lämnas, i stället 


för 40 år, en omloppstid af 50—60—380 år, hvarigenom värde- å 
tillväxten stegras högst betydligt och slutresultatet därför —: 
ställer sig ännu gynnsammare, torde det ligga i öppen dag 


att skogsintressena böra gå långt före betesintressena. 


3 


N "Vr ES hh AT Ä | « EN ler la 
Nypb SN STA AR ont FORE FN TASBORIANSN sd 
EA JE FAR Cr MA SARS REA LEENA: sc 0 TODINDIOREN.. 


Insänd benäget order i god tid! 


| Tusenpris pr 


Pris pr 


II 14 Ve 
| styck | 100 st. | 30,000 | 100,000 
Ng nad ET 


AM JNA AS AR 


BALI "VII I 
P3ugopom 


Pinus cembra, sibirica, brödtall från Si- | | 
0 TYSKE SES AKTE IA SR SVEN RN a 


(10,—] — 
Era SRA SoL EAS a olmassteckeoeetresssönspdilkder ab ER IN TE ST fe SAD Oe 


EE a NE re a Ra res ödtemsdseosrösesece "If, | 15—235 1) 0,50 | — | — | — 


Brödtallen förtjänar stort intresse dels som pryd- 
nadsträd och dels som skogsträd. Den trifs såväl 
o- Jå frostländ mark som å bergshöjder, enär den ej 
| lider af frost samt är stormfast och förnöjsam. | 

Den sibiriska formen synes växa snabbare än den | 
europeiska. 


Pinus contorta, från Nordamerika .......... !/9 - 0,10 [IEEIPSR= 


Pinus contorta hör till bergtall-arterna men ut- 
märker sig framför vanliga bergtallen genom vacker 
växtform samt hastigare växt. Den torde hafva 
en viktig betydelse vid plantering af utdikade mossar i 
och annan frostländ mark. Å Kolleberga krono- 
park finnas exemplar planterade 1890, hvilka hafva 
en höjd af 570 centimeter. 


Pinus flexilis, cembratall fr. Nevada ...... | 2/0 


" Vacker, blåhvit barrdräkt; snabbare växt än 
vanliga cembratallen. 


| 0,20 [20 


= 
Oo 
| 
| 
O0 
| 
pa | 
| 
| | 


Pinus montana gallica, FARS berg- | 
Notan KYLCHECENA sccsocssre de ocesnåsboroonasces | 1, 
RR SEO ola ned ten co sade "(Blog ERAOSR TE BAN RA nr 'h | — 1 010] 1,50 [12—1 — 


Pinus montana gallica är äfven känd för sin 
vackra stamform och sina små anspråk på jordmån. 
Bergtallarne äro genom sin friska, gröna färg jäm- 
väl dekorativa. 


Pinus montana uncinata, vanlig bergtall..| 0 | — in | 
TE STYRE SSG! SU ri Tr BL RON 3/0 10—25 | — | | 
0 TREES NES ER REN 117 | 10—201 0,10 | HÄR 
CT TE STERADE Aer BESS SKNA HENNE SEAN kit 2/2 | 15—25 || | 0,10 | 


Å våra magra kalmarker bör bergtallen hafva | 
stor betydelse såsom markförbättrare. I blandning 
med gran anses den öka tillväxten hos denna. En 

| likformig blandning af bergtall och gran i I meters 
förband bör därför möjligen vara förmånlig å vår | 
medelgoda ljungmark. Kostnaden för den första | | | 
hjälpgallringen kan därigenom undvikas, enär berg- | | | | | 
tallen dör bort, i mån granen öfverväxer densamma. | | | | 


Pinus monticola, weymouths-tall från 
BERT DE ARLA or orslllardsners ons FR r öra soglh | ”J2 


| | | 
| 10—25 || 0,50 | 5— | — 
Vackert parkträd. | 


| | 


SEW-F TES 


ål 


Insänd benäget order i god tid! 


, 


5 3 = Pris pr Tusenpris pr 
[= BEN a 
hå PECKA oc FERRELL = T 
2 oe BC IE Ra ? om styck | 100 et, ADM prog 
Fe To 
> & Kr. | Kr. Kr. | Er. 
Pinus ponderosa, v. scopulorum, fr. N. | 
JEEVES L42A SER ör RNE ES IRE RIE RS SL NEN 1/0 red 0,10 | 1,50 || 10,—] — 
Hör till de långbarriga tallarne. Dekorativ och | 
Hans LSTUVEeSKrIS, ISVensk tall 1oisc..cssecsssoed ed 1/4 — — | 0,50 || 2,50 | 2,25 
D:o d:o » Sr SSR DD 2/0 = = =— 3,50 | 3,25 
D:o d:o » ; AJA er BENDER odd a 1, — 0,10 |, 1,— |-6—NNSSN 
MORd:0 Lr SEOFSK 1 OM ussssresönesr issn rs 1/9 — 0,10 | 0,50 || 3,50 | 3,25 
På grund af senare årens stegrade fröpriser har 
priset å tallplantor i år måst höjas. 
"| Pinus strobus, weymouths-tall.................. 1/4 —- 0,10 | 0,75 || By— | — 
GEL: 0 Ear oe 2 örseede ru ioespsnekanese an e SAND "Ja -— 0,20 | 1,50 | 12,—1 — 
Weymouths-tallen tillhör de mest snabbväxande 
af tallarterna. Föredrager god fuktig jordmån. | | 
Lämpligt parkträd.  Afklippta grenar hålla sig | | 
friska i flera veckor. Fin blågrön barrklädnad. | 
| Pseudotsuga Douglasii Douglas- | | | 
Stan: (Colorado, Dlåg På.:.ss..cos-ssssecess 2/0 — 1-0510 11,50 102 
GE SL rG sed SRV REN INN 1/,1-8—12 | 0,101-2,— | 152NNEN 
komed:omtran Oregon, SFÖN :csccoccs.sssccps 2/0 | 6—12 "0,10 | 2,— | 1650 
DE) FE rede SSE SR SENSE FIRAR EN SIE GAA 1, | 10—20 | 0,10 | 2,50 | 18,—117,— 
2 SERGE KS NE SPSS AVES 21, |110—2925 | 6,15 | 3,— |20,-!119,— 
1 SA NÄRA SKER SVR EL 1/3 | 80—50 || 0,25 | 4,— |30,—128,— 
BEE RA aa aa oats sas susse darndt reses seas er sad elrtarert ”/s/, | 50—380 | 0,50 130,—1 — | — 
Pseudotsuga Douglasii är antagligen den värde- I | 
fullaste af alla granarter, som införts till Europa, 
där den numera öfverallt odlas i mycket stor ut- 
sträckning. Virket är jämförligt med lärkträdets 
i godhet. Trädet är lika snabbväxande som lärk | 
och weymouth-tall och uppnår ansenliga dimensioner. | 
Ar mindre ömtålig för frost än silfvergran och | 
andra ädelgranarter samt torde därför kunna med | 
fördel uppdragas å kalmark. Torde dock säkrast | 
inplanteras som underväxt i björk- eller tallbestånd. | | 
Bör planteras i stor omfattning. || 
Den blågrå arten från Colorado växer något I 
långsammare än den gröna från Oregon, men är | 
till gengäld fullkomligt härdig mot frost. 
Sequoia gigantea, mammutträd från Cali- 
BITA E TRE dor DE ob sa LEKER sad svek Se NEKA 1/0 — 0,20 | 3,— | 25,—]| — 
Fordrar varmt, soligt läge och kraftig, dock ej 
styf jord. 


FASA Rd 


Insänd benäget order i god tid! 


SR | Pris pr | Tusenpris pr 
i; pe | 83 te 
Tra dsla 8 = O. = | styck | 100 st. 50,000 JORI 
CT FR | | 
AR & I Kr. | Er. Er | Er 
| 
MNINeS. DGCCRIA, -TACETAN s3c.cssessoreserseorsersinner 2/0 = — 15, |40,—] — 
Thuja gigantea, jättethuja från N. Amerika | ?/o = — er | 15,— | — 
Anspråkslös å jordmån, härdig mot frost, ståt- | 
ligt utseende med frisk grönska hela året. Virket | 
af utmärkt beskaffenhet. I 
Thuja occidentalis, från Nordamerika...... 2/9 == 010 BEI 6 | 
Anspråkslös å jordmån, härdig mot frost. Bar- I 
ren gulna under vintern. | 
ESA | | 
| il 
Acer campestre, nafverlönt........................ 1/9 | 10—380 || 0,10 | 2,— | 10,—1 9,50 
Re a oral ol ållsssdösdsereesarinsre rs iks 1/; | 30—560 | 0,15 | 3,— || 20,—119,— 
En af våra vackraste och kraftigaste häckplantor. | | | 
Användes mycket i Danmark och Tyskland. | | 
Acer dasycarpum, silfverlönn från Nord- | 
0 ETT fa SEE VSK SNR ON = — fl — I — | — | — | 
FE a a ora var ml eld scsosvessösdödsedasetöiLens !/7 | 30—60 | 0,25 | 4,— 1 — | — | 
— Parkträd, högstammig, snabbväxande med djupt | | 
flikade, å undersidan silfvergråa blad. | | | 
Acer negundo, Californisk lönn.............. 1/4 1 20—30 | 0,10 | 2,— I 10,— |] — 
FA RA SMA eo össsdadedesteesnseendnsbssösr en hk |150—75 | 0,25 fE9;— |25,—) — 
FA ae oro asbågn es desasossdeL Br spps led "/2/, | 100-200] 0,50 | B— | — | — 
Snabbväxande, anspråkslös med afseende på jord- | | | | 
mån, synnerligt vacker, med blåaktiga grenar och 
fint bladverk., 
Acer platanoides, vanlig lönn .................. HEl0—201] — BSll8E = 
0 TEESE ERS AN NASN fr ARNE SANS "1 120—560 ]' 0,10 ar lö |) — 
0 TRE BIE När SN SE NS MIPGRNNER TT SEN RENA NNN 1/3 180—1380|| 0,15 | 3,— | 23,—1] — 
Faa era Oss Sölbgtdeskderns rn eendter enbet 2), |60—1001 0,15 3, |25,—1 — 
7 TED SARS SEE sö ASSR "hl, |100-170] 0,25 | 4,— |35,—] — 
Acer pseudoplatanus, sykomorlönn .......... Far0E0T — er 
0 TITS SRV ERE DRESS EDO VA VE NANEN tf-1 80-401: 0,10 IE50 |10,— -— 
0 ETS EAS ARON NNE 1 NS 1/3 140—80 | 0,15 | 2,— I 15,—1| — 
Fa a RA Ira agens dask ds does Sknkbs sed äls "/2/, |80—1001| 0,20 | 3,— | 25,—1] — 
0 SDN NEN SO SURT LR le), 100-150] 0,25 | 4, |35,—1| — 
Acer sacharinum, sockerlönn .................... 1/9 | 7—20 | 0,10 för | — | — 


Centim. 


| 
20 


19) 


18 


[UTTALA PETAR FeMTT Ti] 


 EETJ EIA FETT F TIO ETTER EAA FETTÄ TIA AL EFTER IA ALTTER TA ÅREETTRETA SU TETE TATT TIA 


[ENT | | HTT [ERENREEIAUETETR ETTA TEFTITTTA FET NÖJE rn 


Insänd benäget order i god tid! 


RAS we fö &R I Best pr Tusenpris pr | 
>) Bå Sr 
TÄTA 2 | oe: | sick | 1000 | too | 00000 
3A Kr. | Kr. Er. | Er. 
Alnus- glutinosar laibbalsipi os: 90 1/0 | 5—10 | — 1 0,75 | 5— I — 
DERE OROANDE (RR ke 11, | 50—280 | — |.1,50 | 10,1 
Klibbal är särskildt lämplig att plantera å sten- 
bundna icke odlingsbara kärrmarker, hvilka däri- 
genom göras väl räntebärande. Alvirket betalas 
högt och röner ständig efterfrågan. 
JA TIVUCSUNVGO NEC LOSE Ae I odbosse koper esedken kod sog tR 1/0 1 5—10 | — 1 0,75 | dy— |) — 
D:07 ECO orrotägs stan R EB r ros krake da SA Eat, i a ALM 1/; 160—100] — I 1,50 | 12,—1 — 
| FD BBR ad. ANN (AR AN op Lr 1/3 1125-200] — | -2, | 15, JUR 
Mindre anspråksfull å jordmån, växer bra å låg- 
ländt sandmark s. s. vid hafs- och insjöstränder. 
Bildar utmärkta läbälten. 
Betula (ADR Slas Bjork IST Boerna !/0 | 5—10 | — | — I 4,—1 — 
DITA: 0rLEISERE. BBS Cr ORSA NATT a !/0 120—380 1 — | — I 9—1 8 
D:0: bud: ö ry BI At NI IR ES RES ran 2/0 1 20—380 1 — I — 110,1 9,50 
ID:0F TÄSO ras obe e SERA a AES ELON SAR KL SSSOSN ON RA 2/4 125—060] — | — N|15,—114;— 
D:o d:o upptagna ur SköRrinar ker 0 | ==H190=100])"'0)2077 450 
Betula lutea, gulbjörk från Canada ........ 1/2 1 30—530 | 0,25 | 4,— 1 — I — 
Virket har vacker gul färg och är eftersökt för 
möbeltillverkning. 
Betula papyrifera, pappersbjörk från Ca- 
a Fa Ve (> MERA RASET TERS | UNDER AS RAR ARN Re SETS Rear 1/9 | 5—10 1 0,10] 1,— 1 6,15 
Vacker stamform, hastig växt, bibehåller barken 
hvit, värdefullt virke. 
Caragana arborescens, sibiriskt ärtträd ..| !/o | 10—151| — | — fl10,—-] — 
18 6 fila (8 He RR rr så fr RAN dyr 1, |20—50 | 0,15 | 2,— 15,1 — 
Hög buske med vackra guldregnliknande blom- 
mor, mycket anspråkslös å jordmån. Synnerligt 
lämplig till häckar och bersåer. 
Carpinus' betulus, lavenbDOk :.s.......ss.cocsorsr> 1/0 | 10—251] — | L— 1 7.505 
D:07 (COP varee raskt 2 ANSE EE NELL nt La DER 2/4 | 30—40 I 0,10 | 2,— | 15,—] — 
Bildar liksom'iföregående täta vackra häckar. 
Virket värdefullt. 
(CaStaned (vesCAnna LO ka Stallje:ct.sö. ccs 1/4 1 10—380 || 0,15 | 2,— II 15,— | — 
Corylus-aveland,. Bassel br... LEE: 1/6 120-50 10,20.) 3, 205 
Crategus sanguinea, sibirisk hagtorn...... 1/0 | 10—20 1 — | 1,50 | 10,—1 — 
IB HOJ (a Hoa RR oa SRA on BR oo SÅ sed — — SE | fn äl 
D:o monogyna, vanlig hagtorn ................ !/0 | 10—201] — | — I 5501] dy 
D:0:,1d:0-4-—6 CM) in. (ICHAT octössbodirisess öres 1, — | 2,— || 17,—1 16,50 


= Plantera löfträd! 
; ägenting bidrager mer att skänka åt vårt sinne vårens 
É friskliet och lifslust än att följa löfträdens uppvaknande ur 
Så vinterdvalan, utvecklingen: af deras ständigt förnyade, friska 
| r > löfklädnad. Ingenting skänker åt landskapet, åt vårt hem en 
vackrare och mera leende prägel än våra löfträdsalléer, löf-- 
| trädsdungar och löfträdsskogar. Tyvärr minskas dock dessa 
- årligen i svindlande hast, och gapande kalmarker eller i bättre 
2 fall stela, allvarliga barrskogar träda i stället . Därför denna 
maning: Rädda åt oss löfskogen! Plantera löfträd öfverallt 
I där de kunna trifvas, längs alla Edra vägar, å gärdes- och 
HF inägobackar, i” hagar och skogsmark! Detta ej endast af 
I ideella hänsyn utan äfven af ekonomiska. Efterfrågan på löf- 
- trädsvirke är alltjämt stor och i säkert stigande. Särskildt är 
detta förhållandet med ek, bok, ask, al och lönn, som kunna 
"säljas i huru stora partier som helst och till förmånliga pris. ” 
E I utlandet har man redan länge insett vikten af att skydda 
+ | löfskogen och utvidga dess område. Vi hafva i Sverige föga 
"| erfarenhet om den mycket ansenliga afkastning en intensiv 
öfskogsskötsel kan medföra. I Tyskland och äfven i Dan- 
Å mark är det ej sällsynt att träffa på ekskogar, i hvilka en stor 
SS procent af träden representera hvar för sig ett värde af flera 
FR hundra : kronor, ja, enstaka träd ända till -1,000- å 1,500 
| kronor. Men så ägnas också ekskogen därstädes den nog- 
| 2rannaste omsorg. Äfven bokskogarne skötas och vårdas där 
Å på ett sätt, som höjer deras afkastning och värde ofantligt. 
Å Dock ej endast ek och bok skänkas dylik intensiv skötsel - 
= —— alla andra värdefulla löfträd, företrädesvis ask, al, lönn, lind 
"och alm planteras årligen i milliontal. — Låt oss följa dessa 
| goda föredömen samt i tide bygga för framtiden! 


Plantera löiträd! 


I 


Insänd benäget order i god tid! 


FR Pris pr Tusenpris pr 
> 5 a 
. = = & fr => 
Ir ads a 2 > Oo. = styck | 100 st. HORN 200000 
32 Er. | Kr. Kr. | Er. 
Hvonymus Huropea, benved .................... Ja | 40—70 || 0,20 | 4,— 1 — | — 
.Lämplig till inplantering i buskpartier, där den 
praktfullt framträder genom vacker höstkolorit. 
Fagus silvatica, atropurpurea, blodbok .... | t/J2 | 20—40 | 0,30 | 10,—1| — | — 
KA ED:or IE Stlvaticd, TOCDOK .:ss.ssidesesesasnrorersnernns 1/0 | 10—201 — I 1,50 10,—] — 
TE EEE REVERIE RAN AS ER BEST 21, |'20—40 | 0,10 | 3,— |20—] — 
FR Na et Ne Rs AAA ina 1/3 190-40 |-0;10-1,.3,= 202 RA 
Få Fraxinus Americana, gråask .................. 1, 1 10—20 1] — 1 0,75 | 5,— | 5,— 
[RN EEE RO ene SE ol os sen dör dekor dsbagRa synen a reds keneses ken 1/7 | 15—25 |] 0,10 | 1,50 | 12,—1] — 
LIT GETTER SR a NR AA SAR NN GA 1/3 1 40—380 | 0,10 | 3,— |20,—] — 
= . 
 |Fraxinus execelsior, vanlig ask .............. 1/0 1 5—15 || — | 0,75 |) 5B— |] — 
a a adress ssdssss Aes snggdegd ST FR 0 19 214 RER fe REN SR 
: FN CR OPs ol SVS eva orbdetösasiseörsrrssrderistorpåns erik 1, | 20:—30 | 0,10 | 1,50 | 12,—1| — 
NV RAT ant or ta Ia da öga Söder sonde sense nb fäde oa dd ers nannera 214 | 15—30 I 0,10 | 1,50 | 12,—] — 
K Fraxinus ornus, manna-ask ...................... 2/1 | 20—30 || 0,10 | 2,— || 15,—1 — 
i Asken växer på god, fuktig jordmån snabbare 
län de flesta andra löfträd. Särskildt är detta för- | 
, hållandet med Frazxinus americana. Askvirkets || 
; öfverlägsna egenskaper och mångsidiga användbar- 
het äro ju allmänt kända. Efterfrågan såväl som 
priset därå är i starkt stigande. Den som bygger 
för framtiden gör klolt i att i stor skala plantera | 
ask. Frazxinus ornus, manna-asken, är hufvudsak- | 
ligen värdefull som allé- och parkträd. Särskildt | 
under blomningen är den mycket dekorativ. | | 
Juglans cinered, gråa valnöt ..sso.....s..sc.s — — | = —-)]—] — 
j HESSE Öarna eo ve pat öa bss kds ser sens kd ses bsh anses ELSA 2/2 140-60 | 0,50 |25,—1 — | — 
' UUdlans: mMgraä; Svart: ValtÖt s-c..c.scssssscss - — — | — | Lr 
1 T/ TT3 Ba NS RI ARE ARE SEE Ara ISRN vr ARSA SANN 212 | 40—60 I 1,— 175, —I]| — | — 
igustrum vulgare, liguster ..:s................. 0/4 120—385 1 — | 150 |18,—1 — 
BGerCuSs: Cerris, levantek u.css..s..s.scsssosoooosess 1/3 1 30—50 I 0,80 | 5— I — I — 
— | Qvercus coccinea, scharlakansek................ 1/4 1 10—380 | 0,20 I 3— 1) — | — 
; DIT TSG AGND SV (Le NGE SRSRIEAt MA SIRA 1/3 | 20—30 | 0,30 | 6,— || — — 
i Qvercus palustris, kärrek .......................... 1/0 | 7—20 I 0,10 | 2—1 — | — 
ie (8 EGEN RR KSK SA ES BG ERA ERAN ESSÄN 1, 1 20—380 I 0,20 | 4,— 1 — = 
KE RESA TO Se ooo ceasnösersl ends rnso esse rese sdEnkalaporder 1/3 1 25—40 || 0,25 | 6,— | — | — 
RR EES CEO aa east as bäst ond Se AE Se des oöse ses sär giaanrla 3/2 | 40—50 I 0,30 [10,—1 — | — 
: 
, > SSR 


; —— 


Ihsänd benäget order i god tid! 


ES Pris pr | Tusenpris pr 
QQ & 
= ET Pe odat fr ov RR : 
Thnädslag 2 | em | styck | 100 st. | '30,000 | 100000 
- me , , 
ke 
>” & Er. | Kr. Kr. | Er. 
Quercus pedunculata, stjälkek.................... 1/7 110—80 | — I 1—) 8-1 — 
I U30 34 8 Ho JERKER NER fe LR er [AN Arr RR MIA LE OR 1/4] 10—20] — 11-150. LONE 
Eken bildar utmärkt vackra och kraftiga låga 
häckar kring blomsterrabatter eller utmed gångar. 
Såväl ett-åriga som äldre plantor kunna användas. 
De planteras på 5 cm. afstånd, klippas hvarje 
vinter ned till ett par cm. från marken och hållas 
sedan nere vid en å två decimeters höjd. 
QHCKCUS TUNA, D UTPUECk sor oro s eos sosse seen båd | Tjo] 10-—301) 0,10 | 2 
10804 «118 BKN RS ANSER 41 SONERA pA Ba ”h | 30—50 | 0,80 | 7,—| — | — 
Qvercus sessiliflora, vinterek.............:........ "fo 1 -5—10 | 0,10 JT 
Se sid. 13! | 
Robimia pseudo-accasia, robinia ................ 2 140-—1001 0,80 | 8B— | — | — | 
Utmärkt vacker, lämplig å sandmarker. Virket 
mycket värdefullt. || || 
IOK DIES ONA OXCIKOTNI = ivrecsevess soo, e SINAN 213. 160—100|| 0,50 | — | = LR 
SOKDUS ”GUCUPATLA, VEOTITososrooepsrrensesidsn sr ne 1/9 1 10—20 1 — | 1,50 | 10,1 = 
1 DO fe, 7 (01 BRA Re, Ar SEN 5) SEN BEST ar RR Rd 1/31 20—40 | 0,10 | 2,— |18,—1 — 
Ta GRENAR T ARE ARR RAA EAA AG 1/3 1100-150] 0,30] 5, —1|/40,— EE 
På grund af sitt värde som prydnadsträd och 
stora betydelse för småfogelvärlden, borde rönnen II 
planteras i stor utsträckning. Den reder sig bra | 
äfven å mager jordmån. I 
ISONDUS I feNMCA, IVNSk OXElerssssrossetessnsg i Gee 3/3 1;100-1501-0:50-1 Zi WEE 
Sorbus scandica, svensk Ooxel.................... 1/0 1 10—23]| — | 2,50 | — | — 
LEO > 0 a VN SA SLR SNRA EE FR ASL AN 11, | 30—45 | 0,20 | 3,— | 23,—] — 
Äfven i stormiga lägen förändrar oxeln icke sin | 
vackra växtform, och då den ej heller utsuger I 
marken, är den såsom vindskydd kring trädgårdar | 
och parker kanske det förnämsta af alla våra in- | 
hemska löfträd. 
Tilia grandifolia, storbladig lind.............. tfo | 10—20 || 0,10 | 1,50 | 12,— | 11,50 
ID Hö fra 0 BA LAR Se ASA SLA TA SR I AR RAR re 2/1 | 15—380 | 0,10 | 2,— |18,—1 — 
Tilia parvifolia, småbladig lind.............. 1/9 17-20] — 11 RENEE 
10800 (8 Paf vd KSR sa MAN LETAR AO en 2/7 125-501 010-33, =S 
IDG 8 (LON VM AR I DERAS BA i re 2/2 | 40—70 | 0,20 | 4,— |30,—] — 
Lindarne torde som berså- och alléträd räknas till 
de värdefullaste. Den storbladiga formen tyckes 
vara mest använd, ehuru den ej är fullt så mot- 
ståndskraftig mot sjukdomar, som den småbladiga. i 


RSS (NN 


5 - löfskogsjord (ler- och kalkrik jordmån). 


TS Ask (i fuktiga lägen), ek, bok |  Douglasgran, sitkagran, silf- + 
S dknder öfverbestånd), alm, lönn, | vergran. 
2 klibbal (i fuktiga lägen), valnöt. | 
Nee AN Å god barrskogsjord (morängrus). ; SRS 

Ek, ck; klibbal, björk, bok, Gran, tall, lärk, Douglasgran, 2 


lönn. | | silfvergran, sitkagran, ABIESE con + 
ta l | color. Re 
STÅ god Tjängimngek (där enen visar trefnad). UR 

"Ek, SbjerE; al, lönn, alm. | Gran, tall, Dörr lärk, SER 

| Banksianatall. SR 


Å dålig ljungmark (där enen saknas eller är lågväxt). 


. > Björk, gråal. = Banksianatall,; tall, bergtall, SANS 
Ste E | hvitgran (alba, pungens). : 
ES - Å mager sandmark, flygsand oo. d. 28 
0 Gråal,. poppel, alm, robinia, | Baunksianatall (icke i | blåsigt SAN 
EAS björk, ek, rönn, lönn, fläder. läge), österrikisk tall, strandtall, 7. 
FER 3 | hvitgran, bergtall. Re 
RES BE I blåsiga lägen (kustland o. d.) 

;  Gråal, poppel, ek, oxel, björk, | | Hvitgran, bergtall, österrikisk | 

; peka naverlönn. | tall, cembratall (å bergbunden 

S ; mark). 

3 S I kalla lägen (utdikad kärr- och mossmark). 


Al, björk, ek och ask (å kärr- | Banksianatall, tall, contorta- > 
jord), pil (å kärrjord). i tall, bergtall. SEEN 


Till vindskydd än åker och tomt el. ds. co oc 


 Oxel, afvenbok, bok, hassel, Hvitgran, bergtall, silfvergran. 
fruktträd, gråal, nafverlönn. ) ; 


SYSTRAR Till häckar: STR A E 
EEE Höga: Avenbok. bok, alm, |  Idegran, gran, hvitgran, silf- TE 
0 nNafverlönn. Låga:Liguster,hag- | vergran, cypress. 
= torn, caragara, ek (kring rabat- | 


SET ter); SICERaNR lind. 

AEA é Längs vägar. 

> Lönn, kastanj, lind, oxel, rönn, | Ädelgranar (pectinata, conco- 

Br fruktträd, björk - (papyrifera och ' lor, nordmanniana, nobilis m. fl), 

sc ralba), blandade eksorter. — | picea pungens, cembratall. 

Till gagn för villebrådet. i SVAG 

| Qvercus ilicifolia, nafverlönn, |  Enbuskar, bergtall, hvitgran. SALA 
Si kästanj, hassel, asp, rönn, hägg, | fra 
harris, caragana, perenna lupiner. | i; 


r 
+ 
” 


3 NN 


Ek. Detta träd är i allmänhet mindre fordrande på jordmån än de flesta andra löfträd. 
För att nå sin bästa utveckling kräfver den dock en kraftig och fuktig jordmån. 


Beträffande de amerikanska eksorter, som förekomma i katalogen, skrifves i en 
mycket värdefull artikel i Skånska Trädgårdsföreningens Tidskrift bl. a.: 


>Det antal arter Nordamerikanska ekar vi varit i tillfälle odla och pröfva i Alnarps 
park är ringa i förhållande till hvad denna världsdel hyser. De af dem, som passa för 
våra förhållanden, äro emellertid så vackra, att de förtjäna att allmänt odlas i våra 
planteringar. Härtill kommer att de, utom andra företräden, under hösten äro syn- 
nerligen färgrika. Kort tid innan löffällningen färgas nämligen bladen i talrika skiftningar 
i rödt och gult. Sedda i detta skick mot aftonen och i rätta belysningen, finner man 
snart, att man med dessa träd kan åstadkomma en den härligaste färgverkning, som 
öfverhufvudtaget kan förekomma på fritt land. Det är nämligen färgvariationer, som 
mycket väl tåla att jämföra med sådana, som annars endast äro att finna i de tropiska 
länderna. Denna verkningsfulla höstfärg bibehålla de Nordamerikanska ekarna, äfven 
när de öfverflyttas till gamla världen; dock vill det synas, som de uti sitt hemland 
äga djupare och eldigare färger längre norr ut och blekare ju längre de komma mot 
södern. 

De lämpa sig utmärkt för större parker och åtskilliga af arterna synas vara fullt ut 
lika lämpliga för skogskulturen som våra inhemska arter, hvarför vi öfvergå att omtala 
de arter, som vi här försökt, och som vi funnit böra vara förtjänta af odling hos oss, 
åtminstone i Skåne. 


Quercus rubra. Purpur-ek. Om detta träd yttrar den bekante tyske skogsmannen 
Professor Heinrich Mayr uti sin bok >Die Waldungen von Nordamerika> följande: Denna 
ek är spridd öfver denna världsdels löfskogsområde och bidrager betydligt till dessas röda 
höstfärg. Den växer längre mot norr än någon annan ek och förekommer i Alleghanies 
ända fram till gran-regionen. Dessutom förekommer den såsom ståtliga träd på all god 
jord. Veden blifver värdefullare, ju längre trädet förekommer söderut, d. v. s. under 


förhållanden, där växtiden är längre och med detsamma vedproduktionen blifver rikligare. 


Vi planterade i Alnarps park 1880 omkring 200 stycken 2-åriga Purpurekar, hvaraf 
de största, sedan de åtskilliga gånger varit gallrade, nu äga en höjd af 10 m. med en 
stamomkrets i brösthöjd af 0,65 m. Dimensioner, som icke stå efter dem, som J. Booth 
uppnått under vida gynnsammare förhållanden. 


Querens palustris. Kärr-ek Trädet uppnår i sitt hemland en höjd af 25 till 30 m. 
Förekommer vildväxande från New-York till Georgina. Afven af Kärr-eken planterades 
för 25 år sedan ett större antal 2-åriga plantor, som nu uppnått en rätt ståtlig storlek. 
De få stycken individer, som nu stå-kvar, ha uppnått en höjd af 8 m. med en stam- 
omkrets af 0,62 m. i brösthöjd. Genom sina något mindre, mera glänsande och djupare 
inskurna blad skiljes detta träd lätt från Purpur-eken. Vidare är grenbyggnaden helt 
annorlunda. Den senares grenar, d. v. s. Purpur-ekens, växa mera upprätta, hvaremot 
Kärr-ekens äro mera utstående. Såsom ornamental- eller alléträd är den senare obe- 
stridligt den vackraste, både hvad blad och växtsätt beträffar. Härtill kommer, att kro- 
nan är glesare och icke, om vi så få säga, så tung som Purpur-ekens. 


I den unga åldern växer denna art yppigare än någon annan. 


Quercus eoccinea. Skarlakans-ek. Ett mindre antal 2-åriga träd utplanterades 1880 
i Alnarps park; dessa träd äro nu 8 m. höga, ägande i brösthöjd en stamomkrets af 
0,35 m., sålunda betydligt mindre stam än de tvenne föregående arterna. Denna ek 
har närmast likhet med Kärr-eken; dock äro bladen betydligt större, hvaremot stam- 
tjockleken, såsom redan anförts, är betydligt mindre. Vidare är stammen och grenar- 
nas ställning hos denna helt annorlunda till utseendet. Denna art har emellertid 
under höstmånaderna haft de bjärtast färgade bladen.> 


EEE 


Insänd benäget order i god tid! 


IS Pris pr Tusenpris pr 
>! Bå 
TER aldestlade = om styck | 100 at. 0000 | Ad 
FS Tie AN 
se Er. | Kr. Kr. | Er. 
Ulmus montana, storbladig alm .............. t/0-110—201 — | I] EUS 
ID:OR CO lvtotbes skol ges ni skags tasks sas r Dig Socken ter Ska 1 | 40—70 | 0,10 | 3,— 20,— | — 
Almarne böra till våra ståtligaste löfträd och 
uppnå å god jord betydande dimensioner. De sy- | 
nas emellertid kunna reda sig bra äfven under 
anspråkslösare förhållanden, t. ex. å våra flygsands- 
fält. De bilda täta härdiga häckar. Virket är 
mycket värdefullt. 
Pilsticklingar, cirka 1 fot långa, kunna 
levereras af nedanangifna arter, om 
rekvisition göres före 15 mars. 
SAMER ANV AL MNe EES rs — — — | 2 Hig 
SS SER ORKA SENARES rr FEELS AA SG — | -— 2 Bb — 
— - 2, lLuG — 


Samtliga arter lämna godt korgvirke och ä 


IS OMAR VINOS «os separat ss denn seen ärar enn 
lämpliga för vårt klimat. | 


EYE | Te 


- 
| 1 ' 


Plantmaterielets vård och användande. 


Plantorna böra vid ankomsten genast uppackas och jordslås väl 
å ett beskuggadt ställe å eller strax i närheten af den mark, där de 
skola utplanteras. Vid jordslagningen bör tillses, att den sker i tunna 
lager, att plantorna komma att stå i ungefär 45” vinkel, att gräfningen 
sker så djupt, att plantrötterna få fritt utrymme och ej böjas uppåt, 
samt att jorden väl tilltrampas mellan raderna och därefter vattnas 
grundligt (om jordslagningen ägt rum under våren). På sådant sätt 
jordslagna plantor kunna utan att taga skada förvaras från vår till 
höst eller tvärtom. Skuile plantpacken vid ankomsten befinnas frusen, 
bör den ställas i en källare el. d., där den kan få sakta upptina. 

Samtliga Pinus-arter kunna med största fördel utplanteras redan 
vid ett års ålder (!/o), undantagandes å mager sandmark eller mark 
besvärad af stark gräsväxt Fördelarna af att använda ett-åriga 
plantor äro: säkert, godt resultat för en med 30 a 40 25 minskad kost- 
nad. Omskolning bör helst ske vid ett års ålder. 

Abies-arterna kunna utplanteras såsom tre-åriga, ("/o), samt, om 
plantorna äro särskildt kraftiga, redan vid två år (”/o). Å mark, som 
har stark gräsväxt, böra äldre omskolade plantor användas. Detta 

är i synnerhet tillrådigt, där ej öfverbestånd finnes. Omskolning 
vid 2 eller 3 år. 

Af Picea-arterna kan vanliga granen med mycket godt resultat 
utplanteras redan vid två års ålder (?/o0. Öfriga arter böra i allmän- 
het utplanteras först som ?/, eller äldre, omskolade. Picea Pungens, 
Engelmani och Sitchaensis böra i plantskolan skyddas mot nattfroster. 
Omskolning vid 1 eller 2 år. 

Pseudotsuga Douglasii förhåller sig som abies-arterna. 

Larix-arterna kunna utsättas såsom ”[. eller 2/2; om plantorna 
äro kraftiga och gräsväxt ej hindrande, redan vid ett år ('/o). Om- 
skolning vid 1 år. 

Fraxinus americana äfvensom samtliga bok- och ek-arterna samt 
de flesta andra löfträd kunna utplanteras redan såsom !/) och ”/o. 
Där särskildt kraftiga plantor erfordras, torde vara säkrast använda 
omskolade plantor. 

För park- och prydnadsändamål är bäst använda äldre, flera 
gånger omskolade plantor. 


— (rf 


Med afseende på planteringstiden kan man välja mellan vår- 
och höstkultur. Väårkulturen bör taga sin början kort efter källoss- 
ningen och kan sedan fortgå till dess plantorna börja »skjuta», van- 
ligen till slutet af maj månad. Den största försiktighet måste iakttagas 
för att rötterna ej skola förstöras eller skadas af sol och de torra 
vårvindarne. I sådant syfte böra plantorna förvaras å ett väl be- 
skuggadt och skyddadt ställe samt under kulturarbetet af planterings- 
folket bäras med rötterna doppade i jordvälling och väl omlindade 
med fuktig mossa. Skulle rotspetsarne misstänkas vara skadade, är 
det lämpligt beskära rötterna till omkring en tredjedel af deras längd. 
Höstkulturen kan börja för barrträd (undantagandes lärk) i medio af 
augusti, för löfträd och lärk vid tiden för löf- och barrfällningen samt 
fortgå till dess frost inträffar. Den kan med bästa resultat användas 
i synnerhet å sandjord och annan lätt jord, där ofta nog under våren 
planteringstiden inskränkes högst betydligt af torkan. Äfven är 
höstkultur fördelaktig för trädslag, hvilkas vegetationstid inträder 
tidigt, såsom björk, al, lärk, tallarterna m. fl. Under hösten är faran 
för plantrötternas uttorkande under transporten mindre, men bör 
dock ej lämnas obeaktad. 

Afståndet mellan plantorna spelar vid planteringen en viktig roll. 
Därvid har man att taga hänsyn dels till markens beskaffenhet och 
dels till trädslaget. Å ordinär, god skogsmark bör afståndet tagas om- 
kring 1 å 12 m. (4 fot), å mager mark däremot ej öfver 1 m. Bok 
bör planteras med 0,60 m. (kv.) förband eller högst 1x0,6o m. afstånd, 
ek, ask m. fl. löfträd med 1 å 12 m., gran och silfvergran med 1 
samt tall med 1 å 12 m., om oomskolade plantor användas. Med 
omskolade plantor kan förbandet tagas något större. Ju förr be- 
ståndet sluter sig desto bättre för marken och beståndet. Visserligen 
ställer sig en tät plantering i början ganska mycket dyrare än en 
gles, men utbytet blir till gengäld så mycket större och värdefullare. 


Till plantering af 1 hektar åtgå: 
med = 0,60 m. förband (kvadrat) omkr. 28,000 plantor, 


> 1X060 >» » » »> 17,000 » 
» 1 » » » » 10,000 » 
» ika > » » 7,000 > 
» I > » » 6,000 > 
» INRE > » » 4.500 » 


Christianstads Nya Aceidenstryckeri, 1909. 


ANG CARROLL GRS HE Te 


> ÅR, IA 
AE J 


ARR 

SFS TAD: K - Ia 
Kr or SV se >; NN rad 
ELEN Xx ed f hg; Fe FILY.S 


EN 


- 
a 


(vv 


Svenskt Tall- och Granfrö 


- — af bästa kvalité levereras i mån af till- 


gång och till dagens lägsta priser från vår 


= i Njura belägna fröklängnings- 
= — anstalt. 


[Cd 


9 FRV EN 


ST 
j 


HIFK SN STA 


= 


Herrar Trädgårdsmästare och Trädgårdsodlare 
torde benäget observera att Ranviks Plantskolor i 
Båstad anlagt en större trädgårdsafdelning med ändamål att 
uppdrifva moderstammar af äpple, doucin, päron, kvitten, 
plommon (S:t Julien), körsbär m. m.; och torde däraf redan 
i höst kunna erbjudas rätt stora partier. Det är dessutom 
meningen att framdeles äfven kunna erbjuda drifsyrener, lilje- 
konvaljgroddar, rosor (moderstammar) samt fröplantor af de 
flesta för vårt land härdiga prydnadsbuskar. 

Då den för ändamålet förvärfvade marken har ett fritt 
högt läge — cirka 3—400 fot öfver hafvet — sakta sluttande 
mot öster och sydost, samt då jordmånen är den allra bästa 
— något lerblandad sandmylla å kalkmärgel — torde det 
materiel Ranviks plantskolor kan komma att erbjuda helt 
visst kunna tillfredsställa ganska stora anspråk. 

Som föreståndare för trädgårdsafdelningen är anställd 
en från Experimentalfältet utexaminerad och under flera år 
vid tyska handelsträdgårdar tränad fackman. 

Då det alls icke är vår uppgift eller afsikt att konkur- 
rera med vårt lands trädgårdsaffärer, utan vi tvärtom hoppas 
i Herrar Trädgårdsrmästare vinna våra bästa kunder genom 
att tillhandahålla grundämnen, som hittills måst hämtas från 
utlandets plantskolor, våga vi hoppas att vårt nya företag fr 
må vinna Herrar 'Trädgårdsmästares förtroende och välvilliga och 
stöd. Med tacksamhet skola vi mottaga och söka efter för- | 
måga realisera önskemål i sådant syfte, hvarå man benäget 
gör oss uppmärksamma. 


Ranviks Plantskolor. 


Referenser: 


DIREKTÖR .RUDOLF ABELIN, DIREKTÖR GUST. LIND, 
Båstad. Experimentalfältet. 


Christianstads Nya Acc.-tryckeri. 


ee > 


sr 


rden Libri 


h 
& 
i 
i 
å 

j 

å 


opera oron 
SYV NV 
Ma sat M 


> rr 
. « - 
+e8 an Ert jär ob ar 
rbuurner