Skip to main content

Full text of "Svenska medeltidens rim-krönikor ..."

See other formats


Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project and helping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http: //books, google .com/l 











J»'.' 



■ -; •\'\i- 















.* -Tiv ■ • * • .;.-••'. - < 



;."'>■ 



17-' 



■i ' 

I : ■ * 




_ » 









«^. 



:^«* 



,»• 



•K^^y 



-sf.- 



m 




-.'■ f: 




k 



; . T--- 












iM-ERÖNlfcOR 




/f 



'f:.-. 



3. 



TREDJE DELEN. 



m 



i> 



EBÖmSMS FORTSÄTXNINGM 



BLUB 



■"•* ..j*»-' 



STURE-eÖMOMA. 



... STOdmOIJI, 1867. 68. 

P^^ i» 4^ JIOBBTIDT U BÖMBB. 



XOWOap. BaKTBTOKAJas. 



y^^r^ 4 








n. 






f ■ '. 






* I 



r -:*' 



•^ J- 



■5 4 



A* •- « . 



L' ^ 



a- [1 




• i.- ^ 
" ■ j 



; 1 ; ••■ 



'• i i 



it V. . t. 






Wl?. 



»rc- 



■ , >' - 
■'1 " . ' : . 



• •'''•I • 






^Vf. 






kV.' . 



Hc 



liKÄNS FORXSÅTTNINGiR 



ILLSB 



iCRE-KRÖNIKOMA. 






yX^'J-L>:i- 



.€-ri 






iN AF UNIONS-STRIDERNA 






UNDEB 



KNUTSSON OCH STURARNE. 



iifc^. 



i^>^ 






?l »^v 



146S-1BSO. 



l|fc||flVv >: 



^K«r< 



;i^'-Am 



i^vlilV 



■;^ 




; liv ,■ 



IllPtlE HANBSKRIFTBR 






VTGIKKA AF 



4 L KLEMMINa 



it'-' 



i^^V'.''* 







OLM 1867, 68. 






i:v -> ■...■;.•>"■ ■ ■• '.'. ■■.:■. . i ' - 
•i^-. ■♦': ■■■■■'■*,-- ..•.'i'^. •• ■ 




._.,.! 



i*. 'v ■ 






•> \' 



'.K : , 



ÄIHTTMÄ'1 






\f •).. 



, •• A^H!: 



.i.r i% 



\'i 






< , ' I 



ri 



:'r'/--:^ 




—'^-'^ '^■ 




I ■ L^- , .• ■ .1.1 -.« 












Mf^-^'. 



Émfii tmAfx anftnnde af Koll 
Mb tlif dbm Mmt kor foftftunuuM 

; k. Karl håller möte mtå dem i 
libiÉil 0^ tor maftkens bröllop med ttd^j 
* afitad; de lega lösae Boson att mördi^ 
<jÉi ttctteå oek fur tin DaBskame. 1466. 

>«äli iMoa digt tammaiisTira sig med BtmsläMi odl 
90lt k. K«rl, som icke ger akt derpå, äten Htar ji jÉIMi 

É ^ Olaiid oek fimsi allmogen; belifrar Boii^ 
^éd dagtiiigaa af Erik Eriksson, 8<mi mister sitt myekili 

MÉtirar Kalmar, som lÖrsTaras af Onstaf Karisson;* 
ifiult k. Kari £^&der sig oek ämnar återtaga Borg^ 



roi . 




•^1 



Z?' 






Ift Mls Stare; erkekidEopen kjndes, kans slågt 

^.^.-^-^, „ mot k. Karl nnder fSssUigketema afltyres if 

j^ |lÉ ömm s^d. Konttngen erfiur pknen, samlar sina 
erkekislopen, som ber om nåd oek léfrar tioket med 



'■*--;:• :^^-9^;;*j 









^aiSiäL^ 



-^^V.-^^, 



'>u 



3^elt ddmes till bålet för stitoplingar med^^k. Ckri'- 
' É. Karl kaller räfiit med sina fogdar, 
iill ,K*lmar ock ger erkebiskopen folhnagt, att åt sig 
Uflini; Denne nedlto;» sin skrud på S. Eriks altare 
-' VfKdb lörkluar k. Ks^l krig; plnndrar knnmi^^, 
"I oek kallar Balkarlame m Yesterås. K. Karl 
lik; itadnar i Strengnäs. Erkebiskopen drar emot 
t^^Ni^^ii^erraskar rid Vårfrnberga konnngen; som fått 
iMmgenÉ folk blir slaget, kan sjelf sms wk åft 
!<open följer efter, ock beligrar staden; konnngen 
^ kåff or; 1457. 

sig i Banz% i 7 år; sammantråfhr med le Kasi- 
pepningar åt konom oek Prenssame^ 

I 









!•* 



;tT^^.> 



\^': 









'. * T r 



J 



mf:-: 



<■ '.T . 



:;/ 



m 



JhmAAK* 



( 
4 



il 

^1 



9I0-«B66> |^¥il»ypflii Mamt StoeUiplm, ilr det genom dagtingan pch h&ller 
l^ilÉ^II ]|ied'lKii|{^^ ankofluner Ma. Gotland; de inkalla 

^ k. (äudäitieni;, erkeMakooM dn^^er kring riket, tar trohetslöften och alla 
wMm nfom Éalmar. téSf, 

SB^^-^^IS» .K. Ohriatieni lur ^ Sv^ge med' stor flotta; stannar i Djnrhamn 

SitffimEliii^ al efkelfiriNjpaif som kallar ridd^skanet till sig. Srik 
mmk inÉiier Ttbo^ oeh ahyndar till Stoekholm. Sricehiskopen talar 
• liiol Baaaka^ men m I hieii^a||et 1^ Christiem bref att komma. 1457. 
83S-^€KK ,Beif«ra5te- hWetf t 'StodÉhdlm;^ k. Christiem fSr bnd att närma 

eig, Haottagea Bled «t^' procession och Täljes till konnng; fur till Upsala, 

kzdnei oeh rider rin eriksgata. 1457. 
.6n— 7361 K. Chrijstierii pl%ger olaglig skatt .samt tar lin af rika och 

luttra. Bykte nj^ommer att k«; K^^rl ämnar återvända; hans förmodade 
_^ aiihängaie |^m öek pinas, mesL kunna ej ge några tipplysningar. 1460—63. 
727 — ^78jL K, ChrJstieni far till Aho, nppdrar s^relsen åt erkebiskopen och 

ber honom dfrertala allmogen att åtaga sig en ny skatt; allmogen vagnr 

dec^s k.^ Cfcristeii åteirkommer, anklagar erkebiskopen och låter ftngsli^ 

hoimln. 14^. 
TSft-^f^BK. Jteogen knotar Sfirer erkebiskopens Huigslande, reser sig oeh diUr 

tm J^toi^olm att befioa h<m<mi; då de ej inkomma i staden lägra de sig' 

på Bmnkeberg och Helgeandsholmen; bli der nedgjorda af koiliiingens 

818^^-680. Biskop Kä^ i lonköping mäklar fdrgäfres för erkebiskopen, som 

^im ilagen till Köpenhamn. ll63. ' f. 

8Si'^9iSL Biak^ Kätil beslutar bcåria erkebisk(^en, reser allmogen; k, Christr j| 

lem skickar folk oeh skepp till Qvicksnnd, 4er de blifra slagne af böi^ 

jj^riM. 14i64* v 
9&— 91^ Biskop Kätil kommer för Stockholm, begär eriEobiakopens frihet, 
' beti^i^ar staden; konnng^u folk' blir slaget rid Käplingen; han ^If im$f 

firåa SvttTige. 1464. 
979—10401 Biskop Kätil rider kring riket och tar npp all skatten. K, Chrisl^ 

lem rustar sig och återvänder; då han närmar sig Stockholm ily de (If- 

lägiTMide till Balåma; han. intågar i staden. 1464. ' 
lOll— do. K. Christiem drager till Dalarna mot biskop Kätil; blir slagen i 

Hella tkog och flyr till Vesterib. 1464. :'t^ 

MSl-r-liOO. K. COiristimi vänder åier till Stockholm, dit äfven biskop KättI 

k^Homter oeh bdägrar staden; konong^a flyr till Danmark, qvarlraanaiido 

stfurk besättning. 1464. ^ 
ll07-~6& Biskop Kätil skickar bnd till Danzig att återkalla k. Karl; han 

kommer med inånga skepp tilt Stockholm; Danskame dagtinga och H 

Ifisma städan^ 14d4> 
1107—1201. Biskop Kättt kommer till Stoekholm och förebrår k. Karl hårda* 

ligen hans flathet, att slä^ de Danska herrame. 1464. 
IjtB^— 71. Biskop Kä0, återkallar k. Christiem, som.fiagifver erkebiskopen 

oeh drager i& Sverige; åtjsckholm beläggas; k. Karls folk blir slaget på 

isen rid Gribrödra-holmen; han daglangsri afeättes och får ILasebotg i län; 

måste tvista derom med biskop Kort i,Abo. 1464, 65. 
1S7!!^1351. SrkebiskopMi råder i Sverige; biskop Kätil dör; Nils Stnre miss> 

tankes oeh kallas fall erkebiskopen, men vill ej komma ntan flyr till Fin- 
land till Brik Åxékuon, tom lofnir iin bemedling. Sammankcmist meUan 

erkelMskopen o<sh NUs Sture, der de skilla» som förklarade fiendct*. 

1465,66. 




'i 



r»-'- •" 



i^k^ '^' 



w 






vn 



riÉ^ Yi4n ^T(u hm) %r6llop$ Kilf Sftm f3]|j«r 

Ir^^im titt G«ie, d«r %m |iip«r IbgÄui oek^ 

■E ff||.^w r dtrifrin till Balma» ISl^i^ttr Srlk llilM<Hi 



,*< 




MfÉÉ^t^nmr ^ Stoolclidha eek Hr «tadcii ^Urtrlåten 
^ fMl«db; JBrik NUfsoft imltf folk Bi#4iolwftl& 
lifr idldar ^n KoUiMt broi JBi^ Aidmiii kom- 

^ SlNut Hr VattMtåi giiioai digtiagtii, ,1466. 

lir W BiiuBiiMrk ochjclam på JSnk JunltMui för k. 
kiMB «itl ViiUbd. 1467. jr 

%i|^ JbdMon oeh ht Gren förta* lig mot Kili 
l£i| i iixVofa ock Helainglaiid; dagiinga a»ed lirik 
''ita^l^ £ii|»ariiig»riie oek sltr motMrtwni. 1167. 
Iciillliier ifcitd onuk Ijelp ock beugm Stockkolm. 
lyi^ Ulr Itrik NiU«öA i Nerike ock Itwt till Stock- 
fir' iM»d tin tMU ock sttr Brik KarUson. Srke- 
ook ddr der. 1467. 
rider i 9?crige; Srik Karlsson in&ller i TTplind, 
^ «k6g ock beger sig till Kälikiar. 1467. 

Ikfé; fli Stockkolm af Erik Äzebsoa; SHk 
Btén kiTfér den; griper konungens dotter Magdalena 






t\:-*n 



tIE XJpIand ock npnviglar allmog»nj Bo Byre 

JM^Iéiäbid ingås men brrtM af Enk Karlsson, 

tl|r konungens folJE vid Flottsnnd; Bo Dyre flyr 

' . 

tå kSr ock tågar emot Erik IKarlssoa; men 
iti drsr kan till Dalarna; Erik Ki^rtsson slti 
^ ; 'tror dfrermodigt sig på Tig att Tinnå Sveriges 
4ärm tiU sin knstrn. Iw9. 

med en stor kär till Dalarna yiss om seM. 1470. 
med Dalkarlame mot Erik Karlsson, sQr konpm 





k^immift med sin kir ock slår Erik Karlsson Tid 
flyr Ull Jnleta ock Tidare till Danmark; kerömmes 
Hfo^. 1470. 

koÉimer ined kirsmagt till STerige ock beläsnr 
emot konom; Danskume bli slagne ock fly. 1470* 
i kortket årets många strider, dem kan é tIII 
eiidra l&ra göra det, o^ slntar för att ej blifvn 



m-^. 






{in v*' 



r'v 



w '■'fr*' r 






2. 



OJicflkn rikets råd; i;^ Axelsson m. fl. å ena sidan ; 
l$di andra. l^W. 
ijjMik kam ankingare Tilja ntse en i^ kdfridsman^ 

XxrlMon, som icke lyssnar dertilt ntan TiU inkalla 



i^_.)^ma0:\0im é^mm^xWkl^^ ^ptémmf hoMom de slott han 



UStMli. K. S«rl dör p& Stoelclioliiii slott, •ed«a \am hostk Bni m%i sin 
91^ j»4t jplnpflii slo^^ 1470. 

MH-^ E; G&tbM^m f«ite^^ ^^ sai»! ånt m Kahoir, &t- 

ll^ ti J^ Xxekmm^ m JL| $(«»' Stwe VevMuui^ KkUcilieig, sdm doek 
.Miiw if k. Gktlittoi^ Mttfr ségUr tlH Stockliolm oe& kwitftr ankar rid 

198^--^4w K. GlDQSlii»» %^tim^ i |ten veckot med rikets nid; Vkgns sig 
'^^ p| Ifoniiialm; £nr 1^ tJpiiii oeh l^&or ellmogea till sig. 1471 

MpKlMH^ Sleii Stiqre tfder iiQ Öbt«%étlaiid oeh Tinner ankSngaie; Nils 
iBliiiiB ffinii^ sin lilr med kass. Z. Gkristiem återrlndte tUl #U»e|m(i 
oek miste lemna slaa sIe^ vid Staket; da|tingar med rikets rid oell 
Mister sig på Bnmk^keig; kaos folk umgis med STeaskanie an m0ii 
gamman, &n mycket oklida. 1471. ^, 

20S|^— 2118. Vestoötame res» sig oek intaga Elfiborg. K. Ohrisldeni li||ir* , 
Sten $titre o<£ lofrur konom ri^i Danskame följa kans exempel oek täta 
]botftillt om Börgame, kvaraf stort kat nppTizer. ^ ^ > 

21]9--19^ I. Okristieni skiekar 1000 mm till Upland mot Sten Store, som 
> ni andra vägar Mrmar sig Stockkolm; borgame glada deröfr» sSnda 
noAom IBOO Väl beTäpnade män; Stnre drar tUl Jeifra oek Qj^^anar^ll ^ 
C^risläern att jrl mk Stoeldbolm; 'denne svär (på Tyska) att förr slÅU 
ilindö. 1471. ; 

219D-r2233. Sten Stare samlar sin kär ock kaller ett uppmuntrande tal; i& |< 
lofra konom ined gladt mod troket ock tåga till Norrmalm. •^i nj 

2234—19, Slaget vid Brankeberg böljar; SveniLkame kli tiUbakaskgpde. ^ | 

2276-^901. Svenskarne göra ett nytt anfidl; k. Gkristiem såras; Svenskliiié ^^ 

' inåste Inyo vika. | 

2902— 3Bl Banskarne draga ner Mn Bmnkeberg till GlaTa klostcar oek^^/^j 
der ^agne; fly åter till berget. f^ 3 

2310^91. Svenskame anfitllå för d:e gången Bmnkeberg; Panskaqie flj^',^ ;:^; 

flottan; dOO drunkna ock 900 bli &gne; k. Gkristiem sef^r IflRtf | 

. Sitwres tappcarket; Svensk$imes glädje; S:i Eriks svärd synes somiW^^ 

tecken. ll?l. • * * '^ 

23B2-2I17. Lof för segern. K. Gkristiem fur till Kalmar ock deri^ jpi^i 
Bamnark. 1471. />! 

tlOSh;0i. sten Sture råder i Sverige; drar till Kalmar; ger de Daxiilkad|||r^ . 
Wtaé dagtingan. Banskames funder; en evig fred slutés mellan ^wM^ j 
Stures beröm. 1471—80. - ,] 

2^6—91. K. Gkristiem dör i Köpenkamn 1481. Hans gemål Bwotkil ] 
skildras. ;, 

2^2—2953. Norges män sända bud till Sverige om fprening. Ett möte i ; 
Halmstad utsattes mellan alla 3 rikena för att välja kon\ing. Sture be|^ : 
sig dit, men för i Vadstena stark ögonverk ock kan ej fortsätta resati; 
Svenskame afkålla sig från mötet, der Banskar ock Norrmän välja Hans 
till konung; kan krönes. 1482, 83. 

29Mr~26'll* ^Sxik Axelsson ock kans bröders förkållanden ock stora im^(|| 
vid sin död upplåter kan, tvärt emot lofven, de Finska slotten åt tir6^ 
åm^i lyar Axelsson lofrar på en kerredag i Nyköping att aflemna slotte% 
men bekåller dem; nytt möte i Kalmar med samma slut. 1480, 81. 







..K.-:.' ' 






tvX " 



i^ 



'tftittåUSBm 



It 




■i 






Éim»H>M 4ii^• titt ml; d«ii IGne l<»lAnHr Srarige 
Jl iÉl Ii l ii . Sten Stin JkopfaOkr «ll aUttt i Slocl- 
måM HmI» tlotten, moi gleiit å »ro; Lm Azekfon 
^ MimiiM» Hk Iteid. 1481^ 8SL 

GMuå «tt dagiiBM med Im Aiekiiii} li«r- 
>Kelteii «u^ stor» razliiiiiunr; itndigft IwMk» 

-^^^^Nite lisa ^ > 

ii|5^6iKrflri$1dtgoinlt diteser, 
obft; 9tor otttighet; aoii^Éi HM Urittti Htm 

iNif W Wi|inMi ; «f»loi^ i .tmliifltifalg tf ett togues 

' '^''^lorttti. 'Inur AieiMOli uilumÉkm oék Imdtr 

|r ^tt i ttnnet i saMiiiiig al nigot larotl, tbiii 

^ ÉH iifiMItÉ erksMfkopen oeh staden iaot hJkt; 
MiflSitmåiag uMuiM. 1485. 
fW« 1% »ot Sten Stujra, kan dnur evot dm; 8 
.^i IA(i|^ OQTiadft tig. Il86. 
iil^^idt ii Haai tIU ai^Élk rikat. Intf AiälMok iroiiai' 
4 a tt a a taaa hma agna; diifrer dnbbctt apel laad Sraiiga 
iftÉ^ lid»; Utar rGfra oek skinna odi fräiht iaf^i 
lÉiltta i Telje odi utaåtter i stfillet ett på Stegeborg; 
oek de ditkomna rikaena rid kalumdläa n&ataA 




^f-^:^JIS 



:<r%:i 






ai|.lyek«Da oatadigket 

^dleta rid tifi Amö att redogöra för ndlffkaiid- 
; Stme JQkr i Stockkohn. l4B6: 
li^ tiH Gfipal»^ ock kallar riketa råd aamtlTar Äzela- 
^m Ml kan k6mmer ej, utan aigea i atållet tilja möta 
^Mla rid htfst aig då. tiU Skig^iia oek kalla iTar dit, 
; de lura då till Öland att nnderkandla med konom; 
odi iniBar gripa Sten Stvre. 1487. 
jrt Itar Azelasona slott ock Hr itraxt Kalmar; 
Itar&gaa från Anid Trolla, ktars förilningar åter- 
, ^_ja%erg iropdfves af Lars Azelsaona enka. 1487. 
%f|^aa al Irland Bagge. Knut Posse k<Mnm«r med 
oek isrenar sig med Sten Stnre att keligr» Éorr , 





en flotta ock seglar till Gotland; Irar Azelsson 
^■^Huimisp Godand i kans kinder, menande att få konom 
tm^m.' 1487. 

;ii4fdttr nnderkandlingar med Sten Stnre ock aeglar till 
iskommelse sker att Ivar Aielsson skul upp^ 
^l^éan i5radker nndandraga sig, men förmås af k. Hans 
1487. 
oek goda råd till STenskame. 



v!"' ■'.■ 



it 



imi^ifm 



^' 



v . r 



'•V' 



.^1 i- - 

a. 



.(!■->■ 



SGB— SWr. Mlrt[%k li&iiMinr 14^^-^ S. Kfttmiis ooli Bxyaollii toosi- 
0«tioii«r. RTi)mc lIMwif. &^^6^ I^ot^ 

J^ Jim iii|4^^MB4ltt fprbuiid med Bymland; a&aiider,dit ea 
JbéslädQdnftujpoBi ^ D^tjuB^ tvl bokreri dewe återvända Kem öfver 
Hmir X^. X Bm sISdrftss li«i|« pUn» mot Sverige; han otverkar 
ett^M^ii Jii$te i KiJ)^ 1401 

Sll^^-nSSil. W^ i Kalmar; k. Bjuos Ar vänta 4 veekor pl Sten S^ore, tom 
slutligen' antlgar med tftor magt; k. Hans Iterv&nder d& till Kdpenlianm; 
hans é^f QriphoAd Qj^lmner 1 Kalmar ^nnd jemte flera andra. 1411% 

3535-4%. Da Sten Stnre ISsmmer till Kalmar énner lian inga Danskar der; 
mednSgra^sop^. ati^nnat i Bonneby ölverenskommer han om Jutt ml 
nfata ir i I.ödÖ«e. 14S5. ' . 

dSWr-Wr. BUm hrind j StooUiiolm. Svir pest öfver hela rils»!^ Si»^ 

BSt7—$SSk* S^tmäpm in&Ua oeh h&ga i Karelen; belägra Olp^borg oeli 
Viboi^; St(Ui $tnre rustar alg mot dem, men fordröjes af ^ den atarkt 



J 



'i 



L^.. 



tfr 



3633— SO* Knnt Posse försvarar Viborg; gör ett utfall, som val missljekas^ 
men deri 4000 Ryssar dödas. 1495. ; f':^; 

SOSItt-SS» Sten Stui:e synes dröja med affc&gandet; S. Eriks baner föree v"' 
tJpsäla till JÉtoekholm mt^ed stor process; hären a&eglar andtligen;. en 
huidras doek af isen. 1^^ 

3QB9f-7^37W> Flottan skingnis af storm på farten till Finland; två siepp 
lisa; S|en Sture, konuner med nöd fram till Åland och blir liggancb 
för motvind och is. 3,495. 

3751— ^38M. .Byssamea belägring af Viboig skildras; de nedslgata två 
och skada illa det tredje; storma föstningen på S. Anders dag; Knut ~ 
och Vinholt försvara den tappert, tända eld i ett tom dit Byssarne i 
. och innebränna dem; borgatne nedkasta stormstegarna; järtecken al 
Andraas* kor^. S.. Srika och 01o& baner synas; Ryssame tillbakeslås 
' iy tiu. Savolax; bli äfven der skgne. 1495. 
' 3995 3 9 86 . Sten Sture jular i Åbo och hans folk spridea vidt o 
KnntKarlssoii sändes till Olofoborg med en liten afddning, sgm blir s 
af Bysi^ame; de häija i Savolax; draga in för Tavastehns och nänna 
Åbo; Sture skickar budkafvel öfver alt Finland om allmän bevä] 
1495». 961. 

•3B6l^— MlOt» Svenska hären drager andtligen mot Ryssame, som då % 
'Smskafne förföra dem förgäves; Undet ligger öde mer än 80 
hären upplöses. 1496. v.;'; 

4011—38. »ten Sture far till Sverige att samla mera folk för kriget jp||||^ 
Ryssäme; herredag hålles i Stockholm. 1496. 

4099—4114. Stor rustning mot Ryssame göres; desse infalla i Norrbotten-,, 
och bränna sex byar. Svenska hären under Svante Nilsson infaller f^ 
Narva och Ivaneorod; det sistnämnda fastet intages och stort byte g^res» 
hvarefter hären återvänder. 1496. 






I 





SCf 



^ JKå ^WHuO ioA^ mm #r tiH mé aoi Hl» tlntt^ 
^ä^m mk Umggi^' homm, al alt >giMka#«li^» 

feMpM •^ iqfflmiif "ia* i|Mi< * 9tea Stan 



; 1^ >* 



plttUM; diM lwwlni|fa«fc<|l aii»* 



.):) 



-»v» 



'« 



ook^tbemaér 



^ifÉ#i«Ridtf| af MfoUilnM wd 
WkaH Bwaå» strider med Ifomftimieii; hlltäir l5aae 
%Bi^Ni itfarifiket oék mSrdai if Iimioihl^ 14H; 

'^i' éå' wdåtMjå» Kemnie islnu^ k. pturia^era. 

. , oeb kfSBet; lifir oeiiae med etiebidtépcai ock 
t^ Dpnmtfk. Biskop K&til i Linköpiag resier dbmojgen 



■kil titt mppKsri kin i«it»r ligs k. Okrittleni 
^^aåi kfilkMi biskopmi Bx «ideiTfttCelfM af sb apejilÉ. 

tar tffi Uplaiid odi jUr %Maå af Ste» StMi; 
^ tÉn^Égaat HiOk; Ckristiem 1^ W Vaeterib ock 
Ki^l inteer alotten. 1464 
f^ Itoi itcÉkäaii 14il Biskop Kåta Wt peilaw 

ptofftr^ fiw^/K ock kp!kar; kan fSiMf Ta^tot^aa Idoster 

iitifaiitratdar riket åt Sten Stvra, ddr oék begraffes 

Hkiii i mtå ndaia. God tid nnder kans sjfcyréka; firn- 

'i#aÉsi«if) får mmrwn Sten Staia tar ned Mn 
vMF]^itffva^ 1470. 

med en kår; Uir äUigen fid Harljldiga »ek 
intfw* ■ ■ 
samlar en ny kår, infoUer i Vesterg5tkmd ock 
4WHWta sinrndar ^t oek dir kenom. 14m 

r'k^ ^iztsHeni eHuylt iafidl; kan kommer med 
Store saidar folk o^ I5rbereder'itriéter 

fl- imt ståUttli^ på Bn^ebei^; en lalMiidi^ 
|«|bl>!iiM», nndoeSÉas af SvmskaiM. Steid^ k^r; 
i^«lMta learisMm odk Staffim Beaktsson itapa. Baiisk- 



XII JnMhåll. 

ame bli slagne; 700 drankna; k. Christiern flyr. Sture begrafver de 
fallna. 1471. 

4879 — 4930. Herredag i Söderköping; Sten Sture förlikes med Erik Karlsson, 
som jemte Nils Sture sändes mot Ryssame; dessa radas och begära fred; 
Nils Sture återvänder då, men Erik Karlsson qvarstannar ocb strider med 
Ryssame i 3 år. 1472 o. f. 

4931 — 46. Ivar Axelsson m. fl. vilja hafva k. Hans till konung, hvilket för- 
hindras af Sten Sture. 

4946 — 66. Vadstena brinner i grund 1487. S. Katarina skrinlägges; Sten 
Sture bär sjelf hennes skrin. 1489. 

4967 — 88. Krig mot Ryssarne; Svante Sture intager Ivangorod och andra slott. 
Knut Karlsson pinas till döds af Ryssarne. 1496. 

4969 — 5038. Ivar Axelsson stämplar mot Sten Sture för att fä in k. Hans: 
upplåter Kalmar åt honom; Sture återtar dock staden; Danskarne bibe- 
hålla slottet och 'göra derifrån häftiga utfall; blifva slutligen uthungrade 
och uppgifva slottet. 1487. 

5039 — 60. Ivar Axelsson beläirras på Borgholm; flyr därifrån till Gotland. 
1487. 

5061 — 86. K. Hans kommer med sin flotta och underhandlar med Sten Sture ; 
Borgholm uppgifves; Ivar Axelsson upplåter Gotland åt k. Hans och far 
till Danmark der han dör; hans hustru dör i Söderköping. 1487 o. t 

5087 — ^5110. Möte i Kalmar der Svenske herrame hylla k. Hans; han drar 
till Stockholm; Sture samlar folk mot honom, men de bli slagne vid 
Rotebro. 1497. 

5111 — 80. Sten Sture slagen vid Stockholm underhandlar med k. Hans; för- 
likning ingås; k. Hans intågar i staden och får riket. 1497. 

5181 — 5214. K. Hans slår många till riddare, äfven barn; Svenska fruarnas 
fåfänga. 

5215 — 34. K. Hans' partiskhet för Danskame och afvoghet mot Svenskame. 
Fogden Jöns Falster låter hänga Harald Pletting utan dom och blir sjelf 
ihj elslagen. 

5235 — ^72. K. Haus tillämnar förräderi mot Sten Sture, men afirådes; folket 
och herrame blifva missnöjde med honom ; han förlänar slotten åt Danskar, 
mot sina löften. 

5273 — 86. K. Hans för all skatfen till Danmark; återvänder med sin gemål 
och älskarinna Edela. 

5286 — 5342. K. Hans inför många nya seder; retar mot sig herrarne, som 
sammansväija sig. Sten Sture intager Stockholm med borgames tillhjelp; 
k. Hans återvänder till Danmark och qvarlen^nar dr. Christina på Sthms 
slott, som belägras af Hemming Gadd och slutligen uppgifves 1502. Drott- 
ningen föres fången till Vadstena. Sture belägrar Kalmar. 

5343 — 80i Sten Sture återtager styrelsen, sedan de Svenske herrarne försonat 
sig med honom och han fått in Stockholms stad samt låtit belägra slottet. 

5381' — ^5414* Sten Sture belägrar Kalmar, som försvaras af konung Hans, och 

intager staden; uppdrar slottets belägring åt Hemming Gadd. 1502? 
5415 — 44. Lybeckame bemedla dr. Christinas frigifvande; hon beledsagas till 

gränsen si Sten Sture; de skiljas i vänskap. 1508. 
5445---5510. Sten Sture tar på återvägen in hos Sven i Forssheda; träffas der 

af dr. Christinas läkare d:r Karl, som förgifver honom under måltiden. 

Sture fortsätter resan till Jönköping,, dör der och föres till Stockholm. 



-:.r-^f^ 



fc'!" 






rf:'- 



*^*8fe'''''"* 



■ÄsSt^fl^ 









VMÉk4M«i -lå dil tåtL ett «i AiiW tkiuMi« MlM!^ 

> ^ ri]ttf5Mitlaåaw oeh 8ldi Ifay b <( mftr M 

iHKiGf»*^v»i '■:::i •..,:• ... .i".-.,- : •-•* :'•'•• 
plll^lffi Ibtetr att HetMn iMtet Mkih Btfti. 

li^ ;4k«l Héritft i nio Ii; vkiitop « lUbr tiU 
it» al^Mr [nd Ttaldkllta] oek iMi^NMt i 

i SlMDiiiiige med stor hdgtidliglMl. Ifi07. 

i Teiimötkiid; Sruite Store dnur emot hQnom, 

^ te tia tfhokå. K. Chrittieni fruntiiDger tiU 
^ lirir Holveleii, ttien ttervåader då km erte «tt 
lilÉliir. 1611 

jndu i Yeeterii 1611; sjnkner ock dor der; heib 
lillla dddtfiOlet hemligt oeh Imiktiga rig 
•lott. 1512. 

vppsitU i lutiie Mmn ett bref^ förordande 

; till fd^ deraf hyllas Sten Store d» y. 

iMk* tfaate Store begra^^es. 1512. 

oai IjclcMis ombytlighet; olgra af herrame taga 

, meo på herredag i Arbeta aatages Steo Stiue 

^mSåå oeh littvlsa styrelse. 

Hai idonaiagges i lioköpiitg med stor högtidlighet 

f^JÉQé Yiges till erkebiskop i Rom 1515; Store skickar 

"^kllMxf otk inkoder hooom till Stockholm på hem- 

iiiir d' derpå och te strazt till Staket, otan att tala 

Beone bjoder honom till fsdder och ber ofta om 

Med Trolle hUla flera herrar, som yilja inkalla 



m^-m 




■^Kér-i 



1 ^f'^:rv"-'^ 



sunte folk och ^skickar dem tall infiill i Sverige; 
hiria vid Testervik och S&derkGping, men bli der 
1517. 
till Stockholm och landstiga på Ladogårds- 
n; de bli sUgne. 1517. 
I^ouner med sin flotta till Stockholm att intaga det, 
iimr^ i landet oeh slår ISger; blir slagen vid Briln-, 
'^|IÉ|p' kiidras af motvind; dagtingar om fSrlikning; får 
i<Mi taaar igelf fura ot till honom, men afrådes der-*^ 
Mi i itiUet afgå bortfSras fångne på Danska flottan, 

ilMk i TettergStland nnder Otto Krompe; Store 
1; strid pi Åsondim; Store såras och boitfSres 
1580. 
Wa Örebro och vidare till Stockholm, men d5r 

y^HMf^^måtf som prins; hans planer mot ridderskapet; 
ilttaa elakhet . 



■•yi 



m- 



f • 






eV^MA ^ l^rif^t» kytir lÉ^^ 1520. 

eMl"*^ mMiimlAmtfmm^m Bi«Dii«ri[ Mk iMTtoillcif niördAiidel ttnder 

■•'^■'ftoMBb- 1Ö80»-.' 

6ÉB9^*^^9& (äiislicnit ftmi|^«ter ined Lybeekine oek TMidiigar mot dem. 
flH9«^-€Ml CiaMafi»0 gtirii^; kni?tir péuiligar ock «godcl«r af alla dék 

r / tpiulfir^ «iir ååi^ mj90^^9tp9^^ 
håäu. 4>e9kat(aiiiig8Ma]ier ; haat fönMnr oök ^dfcr kyrkan; kam j^aner mot 
WIÉ|i ibUr 01^ tiid^ap^ fikr att vndeikntfra ock , qy«M dem. 

^mm ClttiiliéiÉ liki^ar Hyttndire tin iboia^er; tappkiager b&de lef- 
▼aade ock dSda, kedrifrer gfymk^ ock tjranm Qtan like; rjiiiimer ur 
'Bttamttit ■ ■• ^^ ■■• 



\ ' 



^*?. 



, i.:. 



' , 



■ i 



in 



m 



'' ■ v'"^i 



fir' 



'.^» r^A 





^^^'^^^^^W^^JI^i^^'^ 



MY 



1> ' ''^ f^ 



< I . 



!'V 



VLf»^ 



.* )>; 







. m AkȎ AakmrbQ m Abez!M>. Aakad se 
■<k ålftlyMiiiimmilaiid #e Å&germaiiland. Aasimda 
MéIéi ÅÉnnden. ' Åland m Åland. 



ibCiiiäÉa^ Tjte Krabbes kustni, 6621. 



#«|i|bir ]b£ld af en hjul- eller Tagns-axel, 2563-- 71, 
'.€É«^16^ 77; 2929; 8126—89. . 



B. 



Arvid TroUes hustru, onämnd, 2805. 
pl Fjen, sid. 233. 
]^3isj 3i5, 25, 35. 



i Nyland, 4159. 
faorgh), i YesteigötUnd, 11. 
i5; 8887; 4953. 

V^.iiiimBd, 132; 4565. 
Ijette], k. Karls halfsyster, 273. 

9rengisel Nieliasons hustrn» 388 — 94. 
4845—49. 
jfj 1609— $8. 



xtl 






..»■AJ 



Bofghölm (teitifolm) 236^-6^ 9#; 804^ SG49^ »169^71; 3»tf 

—47; ^06, 85, 42; 8089— 74. 
BnA ée 'Bmbm, 
Bmnkebefg, vid Stockkolm, 815; 2054; 2286—2850; 2409; 35^; 

4768,77. 

Brunte BertOsson [LiQehoU 5617* 

Brynolf, hdgon, 8888. 

Bränbfrka (bränna kyrke), n&m.Stoel^olm, 6089; sid. 282. 

Bysde m Johan. 

^ • N 

Cartbeuscfr Uoairet vid Qtipskdm 5521 o. f^ 

Ohristimi I 16; 118i 285, 89, 46— 48, 69; 578— 2473^ 

2545; 2656; 4207^ 16; 79, 89; 4308, 19—4482; 

4864, 82. 
Chrisfciem H 5669—82; 5982—41; 6009-^93;, 611 
Oknstiem Benktsson [C^enstjema] 828, 85. rs\H 

Cbristiern Nilsson Oxen^jema, onämnd, 2830 — '85. ' ^^^< 

Christina af Sachsen, k. Hans' gemål, 5279; 5807—^34; 

48, 62. o* 

Christina Abrahamsdotter, k. Karls tredje hnstoi, <mämnd, fl 
Clara kloster, vid Stockholm, 2286, 65; 2804; 3658. 
Clans, bddel, rid. 234. 
Claus BönnoY, Dansk, 699; 707 (kallas der Bummer); 2429j 



iu\» 



D. 



' 'Cl 



Dala baner 1744. 

Dalarna (dala, dalane) 417; 899; 1022, 43; 1226: 

93; 1648, 62; 1718, 35, 61; 1804; 2017; 3207; 

(? dalen); 4620; 5299. 
Dalkarlar (dalakark) 434; 1438; 1604; (dala) 1067, 72^ 

1739, 48, 64; (dala män) 1755. v 

Danaborg, i Kronobergs län, 12. '^t 

Danabrog 2302, 19, 21, 23; 4833. xi 

Daninark 14 och mångenstädes. 
Dansk, Danskar (danske, danzska, däne, däner, dåni) .9P 

mångenstädes. / ^^^^ 

DåiMg (daa^, danske) 492, 97; 518, 24; 1110, 18; 

4296, 99. . 

David Benktsson [Oxenstjema] 329, 35. :.^^ 

Didrik (dirik) [Slaghök], Yestfalare, erkebiskop i Luni, 

6404J o. f. ■-■: im 



%;v; 



. Må 




:,- Caoiiliem Lt gemål, 24 



2474r-91. 



♦ 1 



åim^iOtmmå, 8366. 

t^- '-»^ f" • . . ;. ... . 

« ■ . 

■ B. 

iMAm gift Biide, 6280— rM. 

bgr) 2*786. 
; 8668» eO; 8863. 
^iÉblogteF) i Upsah, 8678. (Fönaodl. Erik 



»k. 610—18; 1816r-^28, 46, 68, 60, 
1401, 22-^26, 68, 80, 88; 1641, 61—68, 69— 
#X|f.S «li6— 82; 2660, 72, 89—97. 

é], Dtffisk, 287—66. 
Me]Ti468| 1611—85, 46—69, 79— 1802, 26, 
W; 4718; 4881— 498a 
tiiaÉ^d, 1678; 1780. 

821; 998; 1276; 1390, 96; 1406, 
^rl«— 30, 69; 4609—38. 

h .' 
Mf; 6811— 13. 
• 284. . 
8236. 



P. 




$669, 72; 2644; 2725, 43; 3182; 3239; 
;^*8, 68; 3960; 4017, 19, 26, 54; 4154; 4967; 
pW. 283.) 
lag^, åednmga landh) 417; 1646, 97; 2011; 

g% fiädrunga, fi&ringa) 899; 1411; 1607, 

% Bira Upsala, 1628. 



1 



3:fiii 



forsM, ForsMft i Smtikid, Veétbo liirad, 1^146, 4T. 
Frost «e Latte. ■ ^^ ' 

Fjren (finälandh) sid. 283. 

G. 



Tv 



Gadd tfe Hemmiiig. 
Gefie (gaffla) 1872, 86. i 

Gestdkland ^stringakaidh) 2730. 

Glopp, Nils Glob, Bansk, biskop i Viborg, 8547. i'^ 

Gotland 568, 70, 72; 2608, 42, 61; 2717, 80; 2928, 41; 8li 
8240, 61, 53, 67, 86; 8348; 8416; 6046, 61, 62, 76— 1«|? 
Gramso [Bertboldl 698. "'^ 

Gren (green) se Ivar oeh Magnus. '^^ 

Gripband, ,ett skepp, 8497. *^^J 

Gripsbolm 8074; (giympzbolm) 6618. ' ' f ^ 

Grodinge prestgård, i Södermanland, Svartlösa bärad, 1006. -^^^ 
Gribrödraboiinen i Stodtbolm 1282. ' 

Gråbrödraklostret — — 2886/ 4681. I Söderköping 6(m.i 
Gråmunkagränd i Stockbolm 8668. . ' - '^'^ 

Gryta,' grythaskär, i Östergötland, 4486, 87, i'- 

Gröneborg se Eronaborg. 
Gullborg (gulborgb), i Bobtis län, 11. 
Gustaf Karlsson LGumsebufvud] 278—98; 697; 1568; 1860. 
Gustaf iTroUe], ericebiskop,. 6881— 5980. • : - .m 

Gäst se Kolbjörn. Göran se Jorgin, Jören, Örian. 
Gödeke (gödka) Varg 1776. 



iV" 



»ttj 






H. 






Haga, nära Enköping, 481; 2732. 

Halmstad 2499; 2618,, 41. 

Hammersta, i Stockholms län, 888. 

Hans (hanis), konung, 2488— 87; 2689, 48—45, 62; 29j 
8084; 8248—8888; 8412—8684, 87, 90; 4086; 4981 
90; 6004, 6, 61—77, 88—6841, 49, 69, 70, 88— 6410; 51 
—62, 81, 91; 6167, 69. 

Hans Bra^ (braske), biskop i Linköping, 6868. 

Baås Mätkelssen, Dansk, 6266, 67. 
* Hans Toller, Dansk, 6266. 

'Ebm UUe 881(— 86?). Förmodligen endast shrif-felför han si 

Hansestäder (bönsestädher) 222; 2787; 8408. 

Haraker, i Yestmanland, 4448. 



■S9 



■f 



;W;, 



5^ 



fri"! 



C,'>^ ' ,'■ 









■;;>«-o^ -';; »^ ' 4< 






■^^mtw 






^--^jy^ 



i TamOuA, 8961. 

1709, la 
I^SlMfcMiBi;. 815. 33. 
wo^), i Vettnumland, 1046^ 47. 

i) 1484; 4048, 49. 
vtndA hiåkap i Linköping, 6813, 70—74; 6411, 
"' 67-r70; Ö081. 

twkop i Idnköping, 6300 not. 

V 4647. 
ntudSir Danng, 2414. , 
f».-86. 
^•17) «401. 

k) 6676. 



pVpfl^PiiVH^AI 






K\ '^^s.A\i}pr^': 






■^^ ,f??.' 



ThottJ, Sten Sture d. 8:8 hustru, 2716; 
1^6496, 96; 5504—06. 
«686— 52. 
^^.0Olk&)^ 4075—95;. 4149—52; (giottheu iwen) 

äSwHÄ baask, 1500—04, 13; 2608,14,24,42— 
t «91å^-^99; 8049, 56, 78— 3216, 52— 80; 
ffilbr*-^5004, 39—83. 
^im&, 59; 1866; 1963. 



fl '■■>,' . t 






J. 



L i^Éebiskop, 3208; 3613, 57. 
lltoejUiolin, 2154. 



v^-?^ 



.'^ 
'M^ 



6969—61. 

dékanus i Boeskilde, onämnd, 3414->-24. 
odk Bag] 5574. 
60. 
I tftirolax, 4053. 

o. f.; 6736—38, 67—75. 



:,; ;■ 



• \ 



•"■>:3^J7wri 






; / ' 1 



Jorgiii» tan^ Qdran, 2179. Sé (Mbol -.- 

JnkU Uaste, i Södennaabiiid, 1770* ^ 

Jdnköpinf 6470; 6673; sid. 234. 

Jöns Benktsson [Oxensijeitel» eiriiebidtop» 319^ dll-^1686| 

—4362, 98, 94. 
Jon* Falsleir, Dansk, 6226—34. .' « 

Joieii, belgon, 6608. S4^mxi, - >^C 

Jöase Boson, Dansk, 171—208; 4223—72. 






) •.■»• 



■»Jl7, 



., (- 



KalUsi prestgård, i Yestergötlaad, 6107. 
Kalla liamn, nya, i södra delen af HelsinglandP, 3714. 
Kalmar (eidmara, calmmma éic.) 269, 80; 389; 406; 696 1 
38, 62; 1833; 1966— 76; 2410, 19, 32; 2618; 31 
3463, 81, 89; 3636, 41, 46, 77; 6004—37, 87; 6336/^ 
81—6411; 6642—73. m 

Kalmar sund 3498. 

Karelen (karelz landh, kareel) 3681, 93; 3992. 
Karl, dr. Gliristin^ läkare, 6442, 63—61. 
Kaii Karlsson Bonde, onämnd, 1941. 
Karl [Knutsson Bonde], konung, 7—1941; 4201—4319, 36; 
46, 61; 4607—86. v r 

Hani '3:e htii^ru, Christina Abrahamsdotter, onämnd, 

Hans son Karl, onämnd, 1941. 

Hans dotter Birgitta, onämnd, 132. 

Hans dotter Magdalena 1691; 6066*— 69, 83—86. 

Hans halfsyster Birgitta Thuresdotter Bjelke, onämnd^ 
Karl Knutsson [Gera] 3178. '> 

Karl Knutsson [Tre Rosor] 6991—6004. 
Karlsborg O^arleborg, ki^sborg), slott i Bohus län, 4217-— å! 
j^simir IV, konung i Polen, onämnd, 629, 41. 
Katarina, helgon, 3387; 4963 o. f.; 6428. 
Katarina [Njpertz], Lars Axelssons enka, 3212 — 16. a 

Klekkeberg, vid Kalmar, 1969—78. 

Knut Eskilsson [Baner] 3181. ii 

Knut Karlsson [Gera] 3910; 4981. 
Knut Posse 1664; 3183; 3238—40; 3633—44; 377* 

3826 o. f.; 4066; 4833 not. 
Knutaby, i Upland, lé68. 

Kohamn, i skären utanför Stockholm, 3693. t 

Kollqtoi Gäst, Norrman, 21—86. ' ^ »^^ 



U'^ 










K«D^il7»% 28. 
i ibo, 1257— 68. 
t'é^«^«^ 2984; 8208. 



. ; 



i-Tr 



ligeii Gröneboig i Fjerdhundra, 1653. 
ISvrartehi» 3938. 



(•x* 



'/ 






iM^ 



^ Öland, ä295. 
I^éi soeken i Österbotten, 4052. 
%ia'M6oldiblm, 956, 68. 

[ biricop i Linköping, 855— 1274 r 4361— 



-.'■'■ '. '■<■ 






hmpn &e.) 876, 94; 2473; 3381; 3494; 



v^^* 



^MddAolm^ 5989, 98. 
iädbÉcm iTböU], Dand[, 2609, 44; 2700; 3214, 



i>;v-*- 



Mil— 15. 



iti, y 



> 855; 1783; 3077; 4361, 97; 4435, 
,18, 74; 5854. 

3402. 
f^ lUHH^ 6417, 24; 6287, 97. 
ioääni i Österbotten, 4052. 
i} 8554. 



tor 



v i 






;*feT"i*M 



im 



»r SondeJ, Ivar Axelssons hustru, 1591; 



.i:*' 



976. 

^n^ b^kop i Xbp, 3647. 
I», i^d i Preussen, 542. 
Skara, 5617, 

»IS i tJpsala, 3^673. 





•. 


i 




B 





II 



'I »"»•."r-/T 



^ 



1001 



iV^MMM^AigMeri 



' <t 



w^y 



N. 



« .'i fv 



Hfltäiias [Gbregenson], biskop i Siär6Dgnäs» onämnd, 6^19. • 
MSiMl ffildebrand, erkebiskop i Biga^ onämnd, 9886. 
Mora sten 659; 4323. ' 

Moysan, nan^n på en byssa^ 2004. 

Mätta [Ivarsidotter Dyre], Danska, Svante Stures andra h 
6715—24. ''-n 

■ '.^'4 
• ' , :-'v) 

Narva (nya narffna) 4069, > 7 

Nerike (närke) 1503. Nerikare (närke, närker) 897; 1410. r,; 
Nero 6417. i 

Niclis, en Polsk junker, 1131; 1236—39. 
Nila £rikss<m [Gyllens^ema] 2893. 
Nils [Hermansson], biskop, helgon, 5854 o. f. 
Nils Hök, Dansk, 3547. 
Nils Jönsson [Oxenstjema] 318— »21. 
Nih Pddersson, borgmästare i Sthm, 693. 
.Nils Sture 307; 1280—1522, 63, 77; 1761 o. f.; 1804, 09,1 

60; 2019 o. f.; 2984; 4888—4926; 5787. 
Norge 9 och mångenstädes. 
Norrbotten (norrabothn) 4051. 
Norrmalm, vid Stockholm, 1994; 2225. 
Novogorod (noogaardh) 3418. ' 
Nydal, kloster i Småland, 6243. 

Nyköping 319; 1353; 2612; 3141, 84, 91; 5178; 5242. 
Nyland 3712; 3959. 

Nyslott (nyia sloUhet) 3873; 3914. /^é Olofsborg. 
Nyssa skog, % Fjerdhundra, (Nysättra?) 1555. ' 



A fl 



-^. 












0. 

Oland (aalandh), härad i Upland, 2011. 

Olof, helgon, 3853. 

Olof Axelson [Thott], Dansk, 572; 2663. 

Olof Drake 508, 51—56. 

Olofsborg, Nyslott i Savolax, 2600, 27; 3601; 3873; 

23; 4004, 53, 60; 4155. 
Ophöga färja, vid Arboga,. 1763; (wphoffwa elf) 4621. 
O^phunda, härad i Södermanland, 901. 
Otto Krumpe, Dansk, 6097. 



-. - V|-l 

.ra 



m 






. ( 



Irtl 




i.ti'^ 




jaaa 



P. 



af) 6481—91. 
1^). i V9k9d, 1309, 12—14. 71. 




) Mt, 49, 66. 
If». TnadiiritB Bara DaitEigf, eller Pttteiger Wiidid, 

' -j^Nliif I •■ -644, ... 

liiiidli), mfillan Vestiaaiilaiid och Sö4ermaa'- 

E. 

éér^t; 2601, 26; 2729; 3141, 82; 3211, 15. 
ItmA^ryMl; 1641. 

^tedtar) 909; (rekbona) 4616. 
^ 9S|d421. 

$tbl$méAl i Östergdtland, 1832. 
fÉiodhea),^^ Eoslageti, 902; 1226; 1603, 43; 2133; 
i) 3414. 13394. 



} 1665. 

i Upland, 2153. 
c», 2130. 
«>09. 

84. Byssar (ryze, ryzer) 2747; 3422, 32, 36, 

»4; 3602, 08, 24, 28^ a9, 44—50; 3764 

; 4035, 51—4152, 92; 4894; 4919, 68, 

mdbndh) 3413; 4^1, 68} 4121; 4S§6^ 
89,82, 



XXIV Namn-Register, 

Ryting [Nicolaus] 691. 

Rönnov (ninnow, rwmmer) se Claus. 

8. 

Salo, socken i Österbotten, 4052. 

Sancte Olofs borg se Olofsborg. 

Sandhamn (sandha hampn), i Stockholms skären, 4118. • 

Satakunda (satagunna), i Björneborgs län, 3903. 

Savolax (sawalax) 3873, 76; 3927, 92. 

Sigbrit (sibrett), HoUändska, 6242, 61—84,-99; 6301; 6402. 

Skara 3388; 5617; 6219. 

Skeninge 5634—56. 

Skillingaryd (sköfflingaröd), i Småland, 5466. 

Skåne (skane, skaana) 3058, 84; 3107. 

Skäggenäs, i Kalmar sund, 3100. 

Slendtz [Thomas], Tysk, 5021—24. 

Snäninga, eller Snäuinga, Snäfringeboer i Vestmanland, 899; 1411; 

1651; 1705. 
Staffan Benktsson laf Vinstorpa-ätten] 4714; 4821, 33 not. 
Stegeborg (stäkeborgh) 2449; 2728; 2969, 73, 90; 3140, 75; 
Stegeholm, i Småland, 5950—64. [3224—37. 

Sten Christiernsson [Oxenstjerna] 5291 — 94. 
Sten Sture d. ä. 1471; 1645—62; 1735—60; 1804—33, 60; 

1906—4198; 4439 o. f., 52; 4569—5540, 49. 
Sten Sture d. y. 5756—61, 74—84, 93—6152; 6238. 
Sten Thuresson [BjelkeJ 4015. 

Stigsund (stigha sundh), i Stockholms skärgård, 1364. 
Stjernaberg, Sternberg i Mecklenburg, 3473. 
Stockholm 339 och mångenstädes. 
Stränge, Dansk, 2323. 
Strengnäs (strängness &c.) 445, 66; 6219. 
Sture se Nils, Sten, Svante. 
Staket 1448; 2026; 5911. 
Sulla (sillä) 6417. 

Suttyngen, Sottunga, ögrupp nära Åland, 3713. 
Svan se Arvid. 
Svante Nilsson [Sture] 3176; 4014, 65; 4109, 35; 4971—78; 

5513, 41—5792. 
Svartbrödra klostret i Åbo 1262. 
Svartbrödra munkame i Stockholm 630. 
Svartmunka klostret i — — 507. 



.^öiL 






:;v^^ 









f.^ 



^'ilf'^ 



^ toitliedi^ 5447, 48. 



HlSOUi 69e9--^82>, sid. 234. 
l«i, 886$ 3565. 
^T^IiftAkétimiiui* hindb) 1641. 
r^ 2653. 






T. 






^il^iirasta hw8s) 2601, 26; 3938, 39. 
^IpNrMta landh) 3992; 4159. 
#%#2964,71. 
' " 2—^12, 66; 4217—68. 

& [Bjelke] 701; 847; 2431P 
l^ysi^elaiidli) 2011. ' 

CarbaoQp, 2120. 
•ddcni i YesteibötteD, 4052. 
I^Yik, Gustaf. 

Ilrf Eka] 1468; 1535, 59; 1866; 1963; 2120P; 
} 4713; 4813—20. 

I^ittO^ 5621. 
% tmer. Xjska strand 522. 
Si Ytra Tor. 



'^-^i r<^ 



U. 



rS.'.;/ :> 



iM Afboga, 4621. Se Opböga färja. 

ée.) 409, 17, 40; 899; 4436; 4669, 81; 5670. 
1506; 1602, 08, 29; 2005; 3655, 60; 4024; 



k^;^ 






i-^:^^ 



i?4:*f 



T, 



I) 



120, 121; 1592; 2519; 4562; 4948; 5331; 
19; sid. 234. 
3613. 
linaodl. Skeppsholmen vid Stockholm, 1988i 



r^v. 






sS-:-- 



T..,^-,.-^, 



Ni 



Bttmjåtåt 

Vernamo (wamemoo), i Smiland» 6463. ^ 

Yevtbb (w&sboo, wesboo), härad i Småland, 2910 (NB ick» Yaddbo 

i VGl.)j 5446. V; 

YesteigdOand 2907; 4666, 71; 5660, 65, 71) 6095; 6104. ;4 
Vestervik 5965. , '.m 

Yesterås (wästraas dio.) 433; 46, 48; 996; 1076; 1276; IBttl: 

1404, 28, 31, 40, 45; 1677; 4275; 4469; 5688; 5807* i ?r^ 
Yestgötar (wäsgdta) 2057$ 2898; 2901; 5672. 
Viborg 610—16; 1916; 2600, 27; 3601, 34; 3754— 3869; « 

4046; 4155. 
Yincentias, biskop i Skara, onämnd; 6219. 
Vinholt (wynbolth) 3779 o. f.; 3825 o. f. 
Visby 1500; 2719; 3279; 5053. ..n 

Vårfru gillesstnga i Stockholm 371. Vi 

Vårfruberga kloster, på Fogdön, 454; 4318 not. >.(• 



•(v 



Y. 



m 
m 

\'i. 



Ylia sund, Elgsund vid Strengnäs, 450. 

Yrfva, Jerfva nära Stockholm, 2154. 

Ytra Tör, Sotholms härad i Södermanland, 901; 1603. 

Ywan grooth 9e Ivangorod. 

Yäk, Jjoki eller Jjo socken i Österbotten, 4052. 



Å. 



Abo 727; 1916; 2576; 3647; 3891; 3942, 50, 54, 57, 

4008. 
Åke Axelsson [Thottl Dansk, 2715; 3147. 
Åke Hansson [Thott], 5586—5621. 
Åkerbo, härad i Vestmanland, 1410; 2730. 
Åland (alandh, aaland) 1411; 3687; 3713, 28, 40,52; 3969^ 
Ångermanland 2731. 
Åsunda, härad i Upland, 2731. 
Åsunden (aswndhen), sjö i Vestergötland, 6116 o. f. 






*Äi! 



Å. 



Adela se Ddela, Alffuisborgh se Elfsborg. 



.-. Ln 






h^f:v 



V^- 






":i';'«^ 
''^^^:^ 



■h 



c>.... 



0. 



Ökiubo hSrad i Sddermsnland, 901. 
mi 8116, 48; 8800, 28. 27, '30, 88, 42; 5342. 

]|7f; 1408, 82; 1886; 6225; 6778; 6137, 



»■ ' i ■ 



'^ 



llv.V 



S217; S399; 3674; 5508* Se Jorgiii» Jören. 
Iforrman» 695. 
P7. * 

li^ i TMtwgQtland, 214; 1807, 11. 27:4667,76. 
►j 8016. 

lmbi 3180; 6676—81; 6978—81. 

Z T - - 

K. 



'"^h^l^ 




v 

• - » 



ts.;"-- 



0:.^:^'^ 

^^::^ 



^■*H 



* * . 






m 



v> 



åSS» 



*V*^ 









'i#s' 



5^ , 



u / / . 



( ' 



,'i 




A i.;-» 



•V. 



V-..' ■i*'^- 



S»V*n-^n Vf.i*i*H: t*^c.#'$' 



m 



.*;■*< 




:å 



-##*^: 







>■ 



r. 



'ly^.\j- 





r*<M 



i; ':^>; 



[i:VN} 



5^& 



MÉÉidbér «ii|('i thy 

fiéécHl iiB méAleff ir 

i 



'i 



un 



fH^v 



i?n' 



r»'^ .^a" 











^ 



fkmd 9m^håå§fm^ Htvrmåmm Um^:. 



c Ii 



416 







her t(»^ staar alåfi|^ moth w»if ]p|g||^ 

och bedftggia Iabs i&^ ms wttll '^^',^ji:^i^ 
-mj wyliom i na^ BteMir gaa 
oeh hans bc^^^illllsBitéiMlditaa 
hmi dkal aff iM»^€t lémdh draght 

30 och %y ^mvi^i^må^iif^mm^itl^^ 

wy 8cd0iM^«i|^i«Mw|Hii|| 

han wil^bs Hii^l;^ himöift] 
l)a%#|^ail§f i^uii^Ut of^^ Um ^nm % 
thy wuri^/tlaiirw^^ 
hans m^h jww lNM»fch^»bAWl 
40 th*tJii^^t^^^!«#tfiWI^ ^jii 

han wiil ey fly haia^-jdiäi Ibem >|»ii4lM!^.f 
snarthi imtk bani mSl^ aii fflo^t^ :lii4|^ 

och da^Mghe aitob Iboh^^^^ ttaifc»liiW <> 
45 the wiiiiit<«39^ioiai^ 

och wylle för sweriges bästa liidha dOd|i:t^ 

marsken,i]re^ft^ii>cb skiUm iim^ 

eeth ^iIlrd^dimiiWP&pa^i^^QUe ,^^ 

fariioH»öfq ( fcÄdhe Mi^: I^OPQJtio^i 
50 her tordhcäfi tSiOSi i^ ^ ipi6«p$ d^is^ 

h«^i .<siirdh.rM6dlrf i1irtfc^«9h,ifiite 






'"< '.•^''•VjJj 



^ 'iiÉf 






.iw^lwte 

















♦^ 



417 



"■'f?^fflP^Pw^^K 




-j^^ 



^rH»- 






<"-i 



»dl 'ffi^Y vift 



t«ii 







1'fr^ 



..-fe'^^' 








v-.v.' A. 



.k 






Sfc",' 







^y^^^^^f^^^mm 




\i> 



illöt 




81^-ÉÉi 






k' 

'il 



418 








10» 




"■ä 













V 







^m*^'. 



'^*^m 



^Ä. 



^iyf^m 






satx e*i 





■ik-. 




teitJi 



ii^ ma. m^ må^ 



t? t 



W'¥^'Mo 





iAi i!':; 



Ik. 



i >'-f^:\ 



»MiÉÉii|^<lEll^||K)iuim 



419 







V4 ^.mjm^ %^ 









i 



6 Swnahamet praU; Damhames afvund oeh onda amUtg, 

och bryllops huss kosteligha reeddes 
thaa röntes danskom sweriges staath 
och fruor och jomflBrur seewelaäth 
145 xiiii*^ [1400] sölff faath konungen ther hadhe 
och thetta aather aaff synom tyänarora kraffde 
sölff kaar bullar och drykkia kar 
waare i alth brylloppith oospar 

Thaa thetta skedde i the stundh 

150 tha wäxte danska manna affwundh 
k karl han holth thetta staath 
mz moodh och stoort öffuerdath 
tha matte danske män mz mwnnen lee 
och bära ynne hiertans wee 

155 och hadhe gema tassa haffuor haffth 
^ thz haffuer jak optha hörth sakth 

then daghen tiil goth hadhe the ingen makth 
thy the waare faa som ther tiil hadhe akth 
the skildes aath och hwar foor tiil sin 

160 och ey drogho the alle öffuer eena lin 
än bantz ther eeth sörghelighit bandh 
thy giik konungh karl ganska illa i handh 
thy wiil jak säyia eeth sörgelighit ordh 
och nw tala om thz draapligha mordh 
420 165 her tordh marsken warth mördher i godha troo 
gudh giffiii hans siäl mz siik boo 
swerige tw maa wäl fliipa och graata 
för tiik mande marsken siith liiff laatha 
then samma dagh marsken myste siith liiff 

170 hadhe han mz danskom stora striidh 



-•i^tf^-^^i^fM-^mWIfpfi^^ 







Mm^"^*^^ 



1 UK 



^m^.iåé^^M^ 



*,^ ■ /llp» JW iPV *>» 1 ■ I- iJlfT^ » T' 







.^t 



^-■:e^i#»^. 



'.>>S^4<^' 






:«|CI< 



J, 



^>i^^ 









n0 




»a^jj 



•i-^ "^Sjjj^^ 



t-»"^*"^:' 



rTjg .;;....' »»1^». 



$& MM 




M>d 



•ii > 




.»1 ' '1 *.^.; 






t(^>||f,^^ais.i4ii|i 



,t. !'.I.O' 





L*» . '"* 



rTr'^«^a 






421 







?* 



'»■ 



•;.■• 




m^^^'''' 



'■:■■ -J.ij^-ru^'' ::">^rr-r 



r^"-s(.'5- 





















K^-J-. 




yy^f-i 



-. i*/ 



i;i{j 



t<; 



hftii^hft dwiilBke ^iflnribft 

han gfdf <^^{^p9iii|iKM«lMäl^^^^ w^^ 
225 han tti^^^^^ii^^fli^^ 

-t*? ^o^rP^ ^^j^^'', "^Ji^Tri ^^^^T^ "(tP< 




DoNiibarfie draga Ull Öland; nOaga Borgholm. 14B6. 9 

230 riidha och ränna tiith konungen wiil 

konungh karl hadhe m&sth all slotfa i swerige 
och lön och ränthe i syne wärie 
guU och sOlffuer hadhe han i makth A22 

thy ga£P han oppa syna fyftnde ingha akth 

236 Thär nftsth drogh k cristiern tiil ölandh 

och meenogha almoghen giik honum tiil handh 
konungh karlss ntiaagher her erik eriksson 
war tha oppa borkholm 
then tiidh k cristiern ther mz makth fOrre kom 

240 och beelagde thz allth om 

the wakadbe baadhe dagh och nath 
ööl och math swänom war ey faath 
ther war mykith gull sölffuer och rikedoma 
thz kunde togh them inthe froma 

245 bysso och pulffuer war ey ther 
ther gladdes aflF k cristierns her 
konungh cristiern badh siik slottith faa 
äller han wille steen fraan steen slaa 
the daghadhe een dagh the dagadhe twa 

»o i vi [6] wikur monde han ey slottith faa 
och kunde k karl honum ey wnsättia thaa 
tha sculle han mz ha£Fuor aJBF slottet gaa 
och för än han aff slottith giik 
han sina haffuor förde i siith skiip 

255 thz kom i maangh kasth 

saa ath baandith afiP eena twnna brasth 
ther fansz ynne baadhe sölffuer och gull 
hon war för bruthen waare hon än full 





■^iHti/i 



m och laåMéiH6aÉ'>tk^^sttMii 
och BieliliÅ' Hié» 



ftbililfåt\'dikft 






275 han war éettnédnNNiöm^: 




i! ?JiiU:! 



i i.- 




haiitiiiéiMte>i«i^:^^«3rBi^ 

oc tryktif (ii%eft!Midl léHlii ayti 

wthm lé^ho satfa alinitttit^^iPiil 

ili#tidlK^«to ill» ilfit^^iiåtii 



■s?*'? 



!^f'^^*- 




K, Karl ämnar återtaga Borgholm ; gör hröUopp åt NUs Sture 1457. 1 1 

hwar een stolzman siik tha rörde 

piill och bysso stena mykit stank 
290 och hadhe när skuttit the stora holka i sank 

mftdhan seeglen wunnos stormades mftdhan 

ther mz leedh dänom saa snarth tädhan 

her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss 

ther före bar han storan priiss 
295 konungh karl gatz wäl ther aath 

om her göstaff karlssons opsaath 

och screff honum baadhebreff och trösth 424 

i haffuen giorth eena godha striidh i hösth 

än tha borkholm nw bortha är 
300 thz faam wy wäl i gän thaa ysen bär 

thetta är oppa thänne tiidh myn akth 

i winther komber jak nidher mz stora makth 

allom danskorn tiil meen 

saa fam wy borkholm wäl i geen 

305 Eonungh karl bödh tiil bryllops koosth 

ther dragx baadhe myödh och moosth 
her niels sture bryllop war ther giorth 
thz giik wäl till thz haffuer jak sporth 
ther budhoss herrer och sweriges män 

310 fruor och jomffrur och mange froma män 
erchebyscop jöniss och hans brodher 
ther sparss hwaske win äUer myödher 
Årchebyscops släkth är wäl wiidh 
thy räkner iak henne oppo thenne tiidb 

315 erchebyscopens fadher her benkth war 
och riddare nampn mz arom bar 






',■ ■ ~'.r,- • ■■■- .. • ^. r* * ■ ; V 











>^n-/ iÉÉl liiilllli åSB^-mMti 

ii»' kk faoiiw 
s» 'bw beaia^jiwifioniiT 



429 



f»»^^:' 





. i.< 



och tiM^.her; ipitflipfii '.1^^ 

wit unil jié #1^ iflifi iKiigNlAd 
335 km^-liiitili^-fjliif^^^ 

och m0iW^^ISmi>a^ 

340 tiléimwmmé^ 

war i^yiliii^ kdwmgtp 



■■■ -i v 



r A ■ 



''•^.^:-v- 



/■I 



ErhehUhopenogillar mordplanen; fSrUkesnied k, Karl, 1457. 13 

än tha konungen hadhe kosteligha tiil reeth 
aff weenom warth thz niordh honum teeth 
myntamästaren war altb reedha 

350 och hadhe ther före inga leedha 
ney sadhe erchebyscopin thaa 
thz maa ey saa tiil gaa 
wy arom hiith kompne i godha troo 
thy wyliom wy ekke nw göra honum ooroo 

355 han är then oss giffuer math i dagh 

thz saa sculde gaa thz waare moth gudz lagh 

jak kan thz bäther bötha 

oppa märkena wiil jak honum mötha 

tha konungen thetta her förnam 

360 han giorde siik inthe obliidh mädhan 

wtan leeth sina swäna förre staa 425 

ath ingen sculle honum nämer gaa 
han leeth them bindha jänss wiidh siidha 
mädhan monde then bryllops kosteen liidha 

365 konungen hadhe liuff ordh ekke oosparth 
togh bar han tässe sorgh i hiertath harth 
han kalladhe tiil hopa them han tröste oppa 
och loth them tässe förrädilsse förstaa 
byscopa prelatar och andra mz eena hasth 

370 och opräknadhe för allom erchebyscops lasth 
oppa warffru gillestufFuo thetta skedde 
och ärkebyscopin siik ekke wnleedde 
han beddes naadher och wille siik wända 
och lofiPuadhe all tingh tiil godhan ända 

375 konungen öfiFuersaagh hans sak oc trodde honum 
byscopin ökthe sidhen thz som förre brasth Lfasth 



X4 BirgiUa Thott bmådas; h, Karl viU håUa rctfä med fogdarna. 

dyra eedhe tha ey briista 
huilken them böra lysta 



Sidhen togh ban eetb fultb stoortb breff 

380 arfiFuidh swan beether ban tbz screfif 
baniss vUe brefifuit tiil k cristiern föra 
i tby monde ban illa göra 

ffru birgitta oppa bammersta kom bonum ther tiil 
tby giik bonum som jak idber säyia wiil 

385 ban mötte ey lösa siitb liifif mz mykit gull 
pa södbre malm stägldes ban för benne scul 
bon war dömpdb tiil eeldin baarda 
än kunde benne ekke tbz warda 
i kalmara leeddes bon in 

390 mz graatb ocb bleeke kin 

clostermän gaaffuo konungen tiil synne 
tbz ban lithet wunne aafif eena quinne 
427 bon fiik naadber paa then tiidb 

för gudz sculdh gaff ban benne liifif 

395 konungsens fogtba wulde tbz alla 

tbz tbenne oolykkan sculde pa konungen falla 
tba laatber ban räpstb i swerige balla 
ocb leetb tbem klagba ocb wille tiil boopa kalla 
ban wylde rätta tbz som oorätb war giortb 

400 ä boo tbz badbe spoortb 

ban leetb liifif ocb balss wtbräkkia 
saa wilde ban sina fogtba späkkia 
tba ercbebyscopin fiik tbz rykte 
saa illa bonum tbetta tykte 



\u 



1 JItTJX'^ v 



• • 






\j^É^ 







it 0^ f 



iifr^^iii^iim 






''V:;''-^«'^-;>^ 



,:f^^^>^n,^' 










-.t.' r?N*f 



^lik.^m^i^påXA ti ut n;^ 

Mpt^l WBH/ [iivp:..^é f-i imJ 

ilÉfe 4idb> OTlliflini iiffjHh nr 

«flMitiih§ni I 








.frt 



\ÖISXi:' 



HM 



^ .•' 









4» 






-v . ' , 

.J t' ■ 
te' 







^.m 









ÖV i 



429 






nvW 



tbe hnflk hal^4li^ 



l-ii 



■>ii 




by 

^ ItftBcle 



och bftare IR^^^ 

émt^^^oÉiaååt iff "éb '1 





1#4<-I 






-m^' 



-"ii^^^: 



JiA- 



^^■*^-mm\ 



.^-jt.. 



^'•i>i^^ 



:rf:-^* 



iÉ^m.. 



^m:*^ 






-^visMk 



■'mi- 










«• 











» fTfn^ ;*^ ' ';:* 






i!'^; 



fv-N' 



f: 









2 



430 



'^'y^r; 






^t>' 




5i:-?7?., 









431 



»!l-- 












-Ti 



J^f:^-; 



■^~ 'iflP^^BW^^^SBwi^WR^P^^r '' 



,Vv. 



'^ ■ r J- •"! 




LftfV.1 




rtf t Ii i yÉÉliiiMtf II fc f ' ilil ' 'Mikbiiliilftil^. 



äJ>.6-:^-.£ 



«#^v^ 






'•t 1 



#^^ 



tliz wyUe^iif^ftit WÉ^ 



*^i.^(%> 



510 wtlifm le^e mz a^rii^^^fetfKiéNiff^ 
gud giffai atfa thet(ii^%i^ HÉIj 

hwat onth ^k^ ^'4^^'iå^é^-'-^K m 
thz &a sM^^isiMgk ini^^^^^ 



'-, .y 



iiåå,lL 



515 ^''--^mm -tilltar. -^åäikfiåk-Wé^ 
nw å^ yHf t&taih-^Oi^imåét*' 
th»^ BAstib om erobtÉi^piBooiÉi^ 

han le^th siik lej^iiÉM^i^lfl^^É^i 



^fc^i 



'L- ^ ' 



vV^^i!i 



-^§?^ 



■'V^ 



K. Karls uppehåll i Danzig ; han lånar pengar åt Preussame. \ 9 

saa länge han wilde i danska boo 
325 konungh karl mz synom tyänarom i stadhen giik 

raadh och meenugheet honom mz arom wnfiik 

sidhen war ther större staath 

ther möttes twa konunga aath 

konuägen a£F paalen mz ärligha män 
530 konungh karl honum mötte och war ey seen 

konungh karl skedde äre store 

tha the baadhe tiil hope före 

gull och söMfuer och dyre klädher 

hadhe konungh karl mykith mädher 
535 och bleeff ther i landith i vii [7] aar 

och optha nogh beehändeligha gaar 

konungen länthe them aff pryzsen mykit gull 

och war them baadhe troo och hull 

xviii^ [18000] wngers gyllana war thz förste 
^M ther han them mz tröste 

thy fiik konungen aff paalen och tyske män 

målen borgh aather i gen 

sidhen lanthe han meera försanth 

och fiik puske rinchil i panth 
^9 saa monde thz for konungen illa falla 

för striidh och örligh han thz ey kunde hälla 

aff sorgh fiik konungen inga booth 

för thy honum giik alth iämpth i mooth 

Nw mädhen konungen monde tiil pryssen liidha 
S50 beladhe byscopen stokholm paa alla sidha 
oloff drake konungsens fogthe war 
och stoorth nampn i swerige bar 






'-.•M'. 



'^>c 



:.ivl 



n 



iii^tiiHi ' ^1 f iiliKiiiiiiiMlm til «åi 






''/<! 






/. > ' Ii 






ly 



432 5Htr^lilh'--^tiMMife^tM 

iik i ' woiiaiMftiiti^ h^^^^i^ 

565 och l^ldbfÉtod&6ll>b^ii|^ d'S^i^^i 

ey hadbeKbyÉMi»iif8fta:lMith 

570!tii9 4iiimiai!fc' vodi I goilaaife-^ 

ynnan adiii dagbé tfaw fMiiåk^ %f^ 

kom her^^flffiaitia«oii>«ff iBt 

mz stora skiip^.foch: dratft:* -^ ii^riq tlNi 

uaar the> iiflé kaami^ aamiiiÉii ^ i r^ 
tfaétii^p^iaoi ttiba^ ;alkr i tii]^ liika» it 4 f i!i t! 
k crirtiem tiil hura kcmungh }må\ 

580 iaoEiiiÉBoftfe &a I i aimåg^ aimmi 
ther iiftsäi v foM ^isfehd^^ 
och badh dlla gra räk till i^m^N: 



^■^'■'^' 



m^m^- 



f^^«ASA*,.-:... 



•-y: 



:r^^t^ 



a 



Erhibithopen far »lotten utom Kalfnar. Ckristiém kommer Ull Djurhamn. 21 

och wan sloth och gaarda 

hwaské ridderscap åUer almoghe sparde 
585 alle ginge honum tiil hända 

och sworo thz the wille mz honum standa 

konungh karlss swäna i rikit bli£fua 

och mötte the och laatha glidha 433 

för thy thera her warth myndre dagh fraa dagh 
m och erchebyscopens makth öktes i allan stadh 

tha monde byscopin mz riddara dagha 

och wille danske män öffiier siik tagha 

togh sände k karl byscopenom sin wylia 

han sculde danske män fraan siik skilia 
595 all sloth gingo byscopenom tiil hända 

för wthan kalmara thz kunde mooth honum standa 

her göstaff karlsson ther oppe war 

siith ridderes nampn mz arom bar 

Konungh cristiern reedde sin skip smaa oc stoor 
600 oc mz honum the herrer i danmark och norghe boor 
och leeth saa aath sweriges liidha 
saa wäl mondeth fraan danmark glidha 
erchebyscopin thetta här wäl förnam 
then tiidh k cristiern kom i diura hampn 
605 han strax tiil honum lath scriffua 

ath han. sculde ther noghra dagha bliffua 
mädhen monde byscopin sin breff wt sända 
och leeth mast ridderskap tiil siik stämpna 
mädhen thetta skeedde 
«io her erik axelsson siik tiil wyborgs redde 
lykkan full tha saa 



22 Viborg intages; stort möteiSthm; Ckristiem inbjudes. 1457. 

thz han thz wan alth thaa 

een fyrepiil kom i hödh 

ther före the oppe waare komme i nödh 
615 och takkadhe gudh the kunde eeldin fly 

ther före wan erik axelsson slottith i thy 

och war ey tha seen 

kom till stokholm i geen 

mädhen fiik byscopin all sloth 
620 thz war honum alth förre spaath 
434 erchebyscopin oppa burspråk monde thz klagfe 

thz han wille aldrigh danske män indragha 

och sadhe siik ey frykta konungh cristierns maktb 
, och giffua aff honum inga akth 
625 han wille honum tiil scriffiia 

han sculde laatha ath danmark lidha 

han screff honum togh tiil som förre är sakth 

thz han scuUe komma mz stora makth 

Om helghe likama tiidh war munka mooth 
630 swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh 
ther komma andeligha och riddare män 
och ther tiil mänger höfifuisker swän 
baadhe ynnan rikes och wthan boo 
och wille haflFua i stokholm thera roo 
635 tha fiik konungh cristiern saa dana bodh 
thz han sculde laatha see siith herra ho£F 
och sculde nämaren komma 
för thy thz mötte honum froma 
thz warth wäl aönars än rykteth giik 
640 i samma tyman han stokholm fiik I 



Ckrutiem taget till konung, hrönes och rider nn eriksgata. 1457, 23 

moth honum gingo munka och prästa 
almoghen ffrur riddare ä iw the bästa 
the baare korss och fana mz mykin sangh 
och war i blandh them mykit trangh 

645 sombligba logho och sombligha fälte thaara 
sombligha waare gladha och somme gretho saa 
een deel sadhe thz war wäl giorth Lsaara 

een deel sadhe huru thz gaar thz wardher wäU 
thz är och santh som i faan höra Lspoorth 

650 och jak mz sanningh meenar för idher röra 
then för leer och siik ey wäl förseer 
han far illa ä huru optha thz skeer 
thy skal ingen siith hierta tiil glädhi oppwäkkia 435 
för än han haffuer sprungit öffuer alla bäkkia 

655 nw komma ther mänga saman 

giorde siik baadhe bliidh och gaman 
ther warth k cristiern waalder om sancti johannis 

baptiste dagh 
och ther mz foor han aff stokholms stadh 
in tiil wpsala och tiil moora steen 

m alla waare snara och ingeen war seen 

tha warth konungh cristiern crönther äpter sweriges 
om sancti petri et pauli dagh Llagh 

thettA giorde saa stoora willa 
man ey än weeth hwath thz skedde wäl äUer illa 

665 meer än gudh som alla werldynne raadher 
giffui oss syna werdugha naadher 
saa monde konungh cristiern i swerige bliffua 
och sin eriks gathu i landitb ridha 
och blefF i swerige i vii [7J aar 

670 likss wäl thaa i swerige staar 



;.'*- 



y :.'<-- r *• ■' * 







•7S 




436 685 haro kcnpii^Ntaiti ii^^ 
thz BBmwBiib^rmit^Mkimå^ 



rjtj^ 




k* v ' - d ■* .*'• A. e 



61K) SiikvimS^^lira^jl^^ 



[<■- 1 -^ A ^ t. ^--J J 




ock is«ii^ anti^IWÉf«lN)»^^'^ # 




i. 




^i^rt*r^-^- 






11».' ' 



=^«fe^JijlPt: 



fV «! -^' ■ f: .i 1 



■y^i ■'-'%■ 



. V<""- . --*■ 



JjtÉ.. 



v^lr 



»TÄrJ »Ä 4 



«^P, 



!jt>l> 









UJtii 

o*""* ^^ ^^^ ■!«'••«• 




17.' I 



i^ÖJIg^if « ^/t ii:r; ^;i^^ 




i->«0(' 



' I '. 



PHÉif: 



(i 



.!.£ 




^^^^^w^ 



iLfeii.--!iil',''''^ u.'":' 



Ana*- *•«» »'i ':'-*«> :^; ^' f'^- 

« 



437 










-T* :" 'V-^ 



■,':a -T^i;: 



m 









438 



7S0 han 




r.*"i- 'V w" 



t -, .^.^iLt. 



jJ: 



.'■TU 






73B och bOdh ^i»ii^^|ft«,ihD^|^bl!ir 

odt ihi^|gi4de^>dEeNiJiP JiMjMlteil^ 
740 hora bja4ipiii^l|)i&:;äi«i«^^^jlfii4i|;^^ 

saa atb konung.; <ga«|imiQjl^ 

ocb aia^-«irg9»»i^l«iMi»;'iiiil^ 

thz the wj^yi9^lN9ftj UljfillHil^^ 
745 o^ wUk ifalllifft^^^ tof^llj^if^ 

AB tbe •cttIo4WM« iSibo^tegi 

k(»nim^,/^<iii»ll» .W«r)«f jnw^iv/ 4dit«iV<7[ 
han i li«ff|M^,M^9]ge».|M«g««^ 

iSft th j lihx war boqiiiii /pcMAIiMlliglw^»^^ 

hW» 8WOR:iiift:ai)!ia.^blfe>'-i:,;'!SV,'..*i* 



'^^v 









:* Ji«ii- 



-J-'.! 



fiWT. 



:i 1. tu,',». 








mp 










^»:n»iiii 



•ftj-^r •T^^^, 






dkalla 




I. 



^^' :>i-r* 



^*^ ■■■'■// 



439 






M 1 



j rflMl MliOOÉIIi JliliMglii i 




- 'I 

« ; ^ ■ ' 



L^^v. 



&*ti 




1 • 



"V.-' 



'.■'■^■^'J^ 



440 







*^:*^ 



n 



790 wlJMi^l^^fiÉiilwNiiirnbf 




>■ ä: 






Ln 




IIÉ|<NI|fP^ 



almoglMsB tfUÉiiMÉiiiliif^iMi^ f^^^ 

in bntstii them l^hélF^ %ta^> *4läf 

Mdhe thé fitbil inktiiéÉ' iiiMl ^^k 

tne KoflMMF. fw-^iUMViw iWFnp pnpsvp 

sto wysseH^ii^ivinSär tlMi^ifttÉll^! 

4^e aff l^iere stfSiilfa t[wadha ' st<»it 

815 agtliiihMikiWtpetlMiiiÉiibéi^ 



itu 



m 



i'»'. 



^»^:i>' 



rvi 



m.,., 
iMr 









•m{V 



.-^. 



Allmogenå tarfaU mot Sthm ändas med det» nederlag 146$, 29 

om morghonen arla massa tiidh 

820 gaa tiil harnisk war hwars mans ydh 
konungsens man mz thera skiip 
wiidh sandh brona ladhe the siik 
saa mötte the hardeligha striidha 
saa illa monde the bönderna qwidha 

825 bonda hären war skilder i tw 
thy före the illa sigher jak nw 
konungen reedh aff stokholms borgh 
kringom stadhen mz stora sorgh 
och badh alla borghare fast ath standa 

830 och frälssa honum aff allan wanda 
thetta skeer som nw är sakth 
och bönderna miste tha there makth 
i hälfi^hans holms kirkia waare c try [300] 
ther hörde m,. sorgh och .ykin 'gny 

835 the worthe slaghne mänga nidher 
och aller almoghen gaSs ther widher 
wiisth hadhe the stridhit wthan gamman 
hadhe the alla warith samman 
thy waare ther mänga fogne mz quidha 

S40 the mötte tha ekke längre liffua 
een halff dagh stodh thenne striidh 
thy mötte mänga böndher mistha siith liiff 
ingen kunde tiil then andra komma 441 

thz bleff them tiil skadha och ingen froma 

S45 ther stägldes tha mangh een dägligh man 
huilkens nampn jak ey nw scriffaa kan 
her twre turesson een.ridder langher 
kallas tha almoghsens köthmaangher 








880 

tib# tiher nmttÉk 

om l^tt^AäiiBe lioj^iGt' 1^ 
hån mondt^^tba IsmiéaÉ^gmmmi 
860 odb badh Imr^irttt all^^tifi^ 

Imdhtf %8C^ift lura ftn^ 4iii 

865 hadhe han l&rbpirthét i^^ib^^Étt^jp^ i 
them m^dde k^wimgefi .iiåE»dy|B^ 
all tkgfa waaM ^fc© di&^ ^ ^ ^4i^ 
tlfö «édheby8eopiii9 owohmip seiil^^ 
och xxiiu [34] riddare o<^ ridåiasi 

870 scttlle tiil gUht ^ och bOÖm^^blÉiM 
k'cri8tiern'67 scttMe t^^^ 
och ey motåé l^nseopdeiia^ tröb '^tUlb 
otÉi tftnkli^ huru byiciq[Éti koiik',kj 
o€fc tiiii^^htti^ war i stoiaii mmåef^'^'^^^ 
U2 875 qr ift^tli éak #pMm fe ^ 

ath hdrVitfhéby^^ IdOimaÉÉii 
och inaiiiÉP ^is^lÉiidii ^ w^ 



j^^^i;^. 







Biskop KåtU reser tig mot honung Ckristiem 1463. 31 

ban erchebyscopin aff rikit sände 
han leeth honum ther i toomidh bewara 
880 och ey mykit mz honum illa fara 

Tha byscop kätil thz förstodh 

saa ylth giorde honum thz homodh 

han bygynner saa hardeligha swäria 

thz han sculde thetta wäl aff wäria 
885 han skar bodkajffla och sände brefip 

och siik mz baadha händer i haarith reeff 

wee mik li£Pua arma man 

ath see paa myn erchebyscop tolka skam 

jak skal bindha jäns wiidh sidha 
890 och läthe mik tiil danmark liidha 

maa jak noghra stundh liffua 

saa skal thetta ekke bliffiia 

jak swär thz paa mith liiff oc saa i gudz nampa 

jak skal in fOr köpmanna hampn 
895 thz skal iak saa hOgheligha waagha 

myn erchebyscop scal jak ther wth tagha 

strax ösgötha närke och the paa reeker boo 

sadhe byscop kätil thera troo 

snäninga fiäringa dala och oplandh 
900 gingo byscop kätel alla tiil handh 

opphunda ökia och ytra tOör 

rodhin och sammalundom gör 

meer än the wiidh stokholm bodde 

moth k cristiern the ey holda torde 
905 &n fan k cristiern eeth annath fundh 

han sände sin skiip tiil quikka sundh 



v---. -■ - 




y^iKm'^m*'. 



443 fflnWiihtinlWÉli^jiflfilTlBil 

ditghen giiliril^ri^j^lMiAtijQ^ll^lt 

wil monde by«9$ii0dl#?i|£«^ 
ingen £aQj{8 8Qint;jl9)ei^.(il^$l|i(j^^ 

som a 

«85 OC 8Windt«<;00' tf^jpfM» 

t^ iopi itolil|> illa jippdfil^» 
han greep honmftilK»» fl^flf < 
^ mftrain 1(W^ [9U)k)fl¥« 'I|1^,MIr^ 

930 tlier föl» jj^ti^ j^iiilUiip^ht 
<^ta ar, tolkit %:)mksp^i^^'hm^» 
lUl^ hwar ha%r,,Mk:J^^4 
han 8om4;f!*I)M<ilkM9Pr#t«^ 
griper hi»ni|ai -iiiJEipfii^fAr j^ 

«35 iaA rofm^^i^l^gkm 

och «ébi^ Jit!^(i^i ^A?!deUg|b% 



iC^ÄÖ 



7 "^""^J 



^ö 




Bishop Kåtil reser allmogen och belägrar Stockholm 1463. 33 

the kommo i stokholm oc waare saa tyste 
mange waare the som thetta wiiste 
k cristierns folk bygynner gaa illa i handh 
940 baadhe tiil watn oc saa tiil landh 

än bleeff konungh cristiern i ty 444 

mz mykit folk qwar i stokholms by 

Byscop kätel monde tha landith samman kalla 

och alla the mz honum wille hälla 
845 begynner tha dagh fraan dagh 

alth thz han orkar dragha aastadh 

och wille ey aather wände 

än han för stokholm lände 

annan tiidh kom almoghen för norra porth 
u opräknadhe ther baadhe lithet och storth 

the waare beegftrende tha 

thz the mötte there erchebyscop aather faa 

meer än thz kunde them ekke warda 

ther mz waare the konungen saa haarda 
^35 the beeladhe badhe malm oc bro ända 

tiil käplingen monde thee siik wända 

konungen laather wth skiip saa mangh 

oc meenar them allom göra baangh ^ 

the stormadhe tiil hopa mz mykin gny 
^0 skuthne waare konungsens män i thy 

ingen för skuth kunde hafiFua huila 

theres masth stodh ful mz pyla 

och märss oc togh tass lika 

saa snarth mötte konungsens folk ath wiika 
^5 the wordo tha mange skuthne tiil döde 

Smbrön, 3 3 









'■-'S 



4ife(l^ÉÉiyittlÉMf^tt^^Éii^i&^> 



^ X 



•' I. 





■:-■ 1 



ti. 



\y ■'''■■ 





?wlȤr 



uiL/-? 




•70 län t>aÉi!ir^^dNå*ai^ 

mo rOpUnHnlEnpqSK I 

och téaM «r«tiélr)rsö(^'i^gitt 

och bdOiititea iimfmSéif 
%aii haffiier th2 ^éptbir «kitiÉf»''^; 
^ htti åather kJoMftoi 

980 h#ar 1)i6ticle heem fiiil<fiiBYi|«hÉr 
^seo^' tat|I ^iiiéifa aotnNh^iÉlii 
han DiflhcF aWcMgttirteaiktMl 

och fiuitiicr BHani«lnttiiir<ta||hÉ( 
985 dottan %iiiide^littn<-e^ ii(]aa« m)^ 
paa IhOD tifefi^ 411^ Ii» ht^mt' 
saa foiiBpQv thefiiiQad^locM 
the]r.oiäM iQn^hÉr hapdfihir 
konas^f ttié&»mSiBim»i 
990 riddare 'äo«>«A^!^'ithe;4llllla^#^ 
aaa mänga 'äddart*^ il iilifdÉigfr IHMtö 
the seyia konuD|{|ii erittif^r 



■t.iig-' 



» j< 



'^ 



>.&vl2jl^>LLi 






.Lm[ 



^^■- 



itiA >.^imG^V. 



itji 



ifcL«'J 







ChrisHem återkomtaer. Allmogen, som belagt Sthm, fyr tUl Dalarna. 1464. 35 

995 inthe sloth the i swerige aatte 
wthan wästraas the aa liggia mötte 
konuDgen foor Offiier iiss och mossa 
inthe behöjOPuer danske thz prisa äUer roosa 
danske the ey wiiste wintherens härda twangh 

1000 ther före siunga the aldrigh winningz saangh 
mz frosth oc mödha kommo the fram 
mänga fruso saa the finge skam 
the hadhe smala stöffla oc mangh häkta 
the kunde saa lithet mz wintheren fakta 

1005 konungen kom oospejadher tiil grodinge presta 
ther holth han wäkth oc storan waardh Igaardh 446 
the som stokholm hadhe beelakth ey thz wiiste 
thy konungen foor mz stora tyste 
än tha danske saa tyste fara 

1010 the swänske worde thz mynnas tiidh wara 
ingen wille siith liiff försyma 
ther före brutho the skerma oc mötte ryma 
thz giorde the för thy 
oc monde saa hastokth fly 

wid byscop kätel war ekke när 

i östergötlandh war han mz sin her 

hadhe han när them warith 

tha hadhe ey the saa hasteligha farith 

thz ligger ey makth aa opta i striidh wända 

1020 tha the faa een godhan ända 
thz war them tiil hughswala 
ath the drogho op i dala 
the aatherliffua skirm och wäria thera 
thz som the ekke mz kunde föra 



^? 



/ 






.— 1..^*^ 



^r^i^^ 



ta» fai^ 
th6tts^4iieddi 1^^ 

447 fjrOdgadiar \ och iwar< ra^H;ho|;lfldi| 1 0, 

till anDaD dagk: ^aajftsf I li^v lÉP 

aoh reedh aff stokholiii iKi 
ckOi wUde i dalat dmgha. i^^i fa^- 
och byscop IsAtdiimmhmxij^ tN 
1045 till hiMa4 dimgk^^^^^^Bmå^^i^ 

paa ånaeiÉi&^i9ki]^k bjaifiop 

om een mondé JoDDmigeii ]#åha$ 
1050 wiidh tiien andtiavwi^aiihåoi ^1^ 
tiia konungen kom i sköghen^iillAi 



^.^yf^. 



rMttfif 




pa aidha^ iiiii^ å vgi^ 






r'v'.j| 






iR.,;,' 



vt 




* 

^éfeiii^ ^k %köth 



»;?; Vf^r 



J"''.- 



•.T- 



-> 




r ; -Ti 1 .' 




>iitf tleoghcii wth ; 
ttrtli^i »aki4E ! 

ilBAi Ap! ber <f(te^ «taiAc 

Ifeniig dftgeli^ man i h83 

leltli^tf^v«N|lbF»iklha 



448 




■;r'. 








å^immi 



loss 




r v'' < . 



'^'M^: 



i&B my kit Is^ iédi f stiai^ tcNtftli^^ ^ 
the scuUe tagbiiJribtli ^éhfVlidHl^ 
han wiUe éalffiaw tiS dflMÉatlllt I 

1095 sampna feife Aå altn sidhii^ >)>> ^^m 
madhan scuttel 4;ké hoirai^ tbi«^6i(^ 
konui^leii gaar IMI ak%s ^<^ jBl^ 
ingen warit tiliä&8iiikii|hlhaf l|w^ 
the wthe^ivmamiiiimp tigf ^^iio^^^ 

1100 och baadiie faMmagefi ^kiDti^ >b(ttdf H^ 
iSkB^ «k0iti8ta hingidste «rM ^^llliili%l 
449 &e >8kflm8ta oeb iwfthe^ < btttailr o^ !v>fi^ 

konungen leeth theln aat^^bniÉÉ^ 
och r&ådéi i<mdb paa aBi^ slj&å ^ 

1105 bjÉctop kfeid wiUe aath 

{(Utn wffle han atökholln hciffä» , fv 

Bysco^t kAtel thettik Jptnam^ 
tftnkié^häi;eetb idiiiatht liindbi ifl t^ 
the gingo tiil hopa oc screlbo 
1110 8aii«i%tlir4K«rM Ifoäh Aath 



:^ii 



im^ 



Ättrt^^]--'*^ 



1 _ jiL,^M 



"V.- '. 









Konung Karl åttrhallas ock kommer till Stockholm 1464. 39 

thz han sculde aaterkomma oc lösa theres wanda 
the wille honum för rattan k aatertagha 
och saa mz honum tiil danrnark dragha 

1115 han sculde them giflfua godh swar 
alla wille rätta thz som ooräth war 
then tiidh konungen thenne tydende fiik 
han strax tiil borgamästara i danska giik 
i werdughe herrer hören her tiil 

ii?o hwath jak idher säyia wiil 

werdughe herrer och ärlighe män 
wy wyliom nw strax i swerige i gän 
anama worth rike mz ära 
och ey thz längher wmbära 

1125 gudh wiil nw laatha see sina makth 

then daghen är kommen som jak för haffuer sakth 
leeth tha reedha skiip oc mykin kost 
och segide tiil sweriges mz stora losth 
honum fölgde manghér för sölffuer och guU 

1130 och waare konungh karl mykit hull 

och ther mz een ärligh junkar aaff paalandh 

och kommo wäl i sweriges strandh 

k karl ladhe mangh skiip för stokholms by , 

ther hörde man jämber och storth gny 450 

ii35 the ärlighe riddare aff danmark waare 
stora sorgh i thera hierta baare 
mz/ thz första war thz tysth 
hwat herre som kom war ingom wiisth 
somme sadhe thz war k cristiern mz sin her 

1140 somme sadhe ney konungh karl är ther 
och saa sadhe aldrigh een som annan 






..•W 



i r 






,»*!Ä/«»lÄÅ**,^ 




y^hiim/n^i 



114» odi waie Aw^fr^iiii^ fli^^ 



the taokte tA tlicra 4A«wii^.>;i-4^iir'^'^ 




» '' ,^?,rt;l 



11S0 och hamisk aa siilc lidi^ >>^ .p»^^^ 



'> 



»?] 



■å±»if 





T 





tibue komma* 

thz monde ibi^ fnftU 

the sin ordh i maBgli i|ar:|ii^l 

thz the $aulde aldi||^ vsivieilge 

1155 ihe woi^hö 6i] oeh fb^ 
kQini%h kar) ^]| iKBen wh 
thy^ aflf ' ^ra aOtha or^h/^ / u|^>v? ^sflv 
kom i mrerige eeth rtomth in 
K karl ;W«r £SÉ faaitb^ 

1160 tby moiAleKhan skaéha^ 0^9904)1 
äie(ta Ir^^.wiisik .och il^er .n^ iiaiyii 
aldrigh haåfae aw€i%e bAithrå^ 
haflhe ikontin; karl holh^ .baiith^ii^ll 
och ey alipth then panth nammi^ 

1165 een lastgall åUeri twa hadbat aff 
451 som then Umlpi .paathn fereiirt^Qp^ 

ma m<mc(e alla swApska^^be! 
tj^eniie Mari%li och ^dsaape}^ 4^^ 
swer^' tha appå is^\Mi( m : '^i^ 
1170 mz dätiilp.la^ qeh tQllitii jmSm^ 



^WPt 




01 



BUhop KåUl förebrår kommg Karl haru fiaåhti. 41 

illa gatz byscop kätel tber aath 

thy wäxte ther afiF eeth nyth haath 

tha han thetta hörde 

han snarth siik tiil stokholm rörde 
1175 och taladhe tiil konungen mz härda synne 

sadhe thz han ther aff lithet kunde wynne 

twy hwath skam i swerige giorde 

om jak thz mz sanna säyia torde 

aathlöye skam och skadha 
1180 haffuen i swänskom giorth mangha sculo thz klagha 

jak maa wäl mz idher dagha 

illa skal idher thz beehagha 

wy haffuom waaghith liiff oc gotz alle i sänder 

swänske män jak och myna frändher 
1185 och hämptat idher aff främende landh 

oss tiil skadha och inthe beestandh 

nw huru daarligha i mothe oss haffiien giorth 

thz haffuom wy mz sorgh alla sporth 

sweriges fiende äpter idhert synne 
1190 haffuen i släpth wthan worth mynne 

flere herrer mänga och riike 

aldrigh faar swerige tolka sliike 

wy hadhom them beelakt ekke y 

i swerige och stokholms by 
1195 thy är oss allom thetta mooth 

thy wy faam aff tolkom skadhom aldrigh bootfa 

thz säyiom wy för thy 

thetta är skam och skadha thy maghom wy 452 

sputtha och säyia twy 
1300 the skildes aath alth mz ther hasth 

theres kerlekx bandh tha söndher brasth 



i^. 




'i$^. 





«MX^'* 




tii It «dMÉ# 

1209 all tiogk ibido 

1210 odi scolm i swerigti i MÉfa«r^(£Miu;(H 

konuDgh karl utftyliolii wym/l^ 
och laadia honumi i af^arigeii^ 

1215 hao straxi iwctebyacbpiiir a&ii^ 
fbrlikttliM^JeäUl wftl la^lhaii rv ^^ 
och dragbét l»l awerige flitli tto 

waren vftl ikcMSQ^éjiijm 1^^ 

1 220 waren w&l; kompne < éiU idl^t iiäliÉ 
k karl sluJ/Mber Iha eentiidh ifti 
the strax sampiiadhe folk oc^miiykillll^ 
och wilk ms k karl> IM makthvalhu 
ganska wndedi^g^ giik thetta jtiil>^^llj|^^ 

1225 a hoo th» höra wiil ' - t-^) ^ 
an togh dala Irodhin oo nieefiii^^ 

iijn badl^QÉimiin^ karl gwgit tiU/JMill^ 
likawal warth stokholoi bedakth ^4»h 
m fM ^mg^imoi pOBL^im < bj^seops iOnitb^ 

1230 och skedde. thz om w]|rtheka;tiidäH> 



tfa^ the tiiLliopa iföede 



U)^>-'^' 



• i:;') 



^.'h 

.'f. 



K, Karl bUr slagen; a/sättes oeh får Baseborg. 14ffS. 43 

oppa hiissen wiidh graabrOdhra holm 

wthan för wakena som man wäkker för stokholm 

än tha wnderstundom är hwar androm haardher 

1235 hwar som wiil han förwardher 
paaleska junkar mz konungen war 
än tha han war i striidh baadhe snill och snar 
han heeth junkar nlclis een ärligh man 
mz honum c [100] wordho gripna försan 

mo the swänske flydde i stadhen in 
mz sorgfulth hierta och bleeka kin 
the baadhe byscopin stånd a tha fasth 
och wynna tassa striidh mz eena hasth 
ther mötte konungh karl daktinga mz sorgh 

\m och bleeif gladher thz han fiik rasaborgh 
konungh karl mötte paa sin knää falla 
och bedhas nadh thz han mötte siith liiff beehalla 
O herre gudh som all tingh seer 
tw seer huru theres hierta leer 

1250 thz skeer optha then som leer han faar graatha 
thy scuUe all tingh haffua godha matha 
thy thz skeer optha aff gudhz raadh 
ath han näpser then han haffuer kär mz sin naadh 
nw fiik han skäl paa rasaborgh 

1255 och foor han tiith mz hiertans sorgh 
i wäghen fiik han hindher stoorth 
han full honum wnder öghomeen byscop korth 
mangh tingh mötte walla 
for thy han inonde mz konungh cristiern hälla 

1260 byscop korth ey aktar annars byscops breflf ^54 

wthan hardeligha moothe konungh karl screff 



.f-t — »■ 'i ^' r ^; 



■Ifr-? 



thy tiiollfeMk4iMiil^ ^f h* Éi/Ll 











£;^, 




'mm^i^- 



han <äiz iMuUuB^^i >i«r <iller 

f275 tiiass »tiathéi^ moide^^b^ toÉ 

hoo tfaz wäl- Jtömihåo wii^dliÉrfci^ 
erchebjscopm^fÄdded^ J5r >ä 
dte vaftdde ^odb irtpprde hrat ^ Ht|0^^^^ 
1380 &n wtff» éeii^^^årtigly iiditet^i 
paa hoötoi^ g»ff by»öopiii 

stOrtha ]^ ée0ft'ti:#«ra^44i€É^%^ 
och een lithM^ taffwii! failer ee: 
1285 och tibe i waiirg&es <aitti« &i 
thy< dnd^ faMi^ifi^iiteiiili&^ocb 
som ttage aktar heri^ wfliiié 'i ^ 




imte 



;.;';ii. 



r'JI 



i'(:*^ •>-, , 






4^' 'i- 



t^lnwIilAÉ^^ 



i% 



46ft 




^i^,^:Ä^-tA 



iäkrnm-^^ ...» ... 



rdagh totihr 



*j 



m 



F-W;i 



LtiliLaiÉäi, Jt ftii^„ 



.llld^' frätta. iMi: 'j^iiMir.r// 

kuOBBk lÉKlBdÉMBfEa 



kjLi:_'liA*.*- 



;:*• 



I jiäL;' 'ii:»;< 




I • . t » 






■i».t. • 



^tk ■ ' 




46 Erkébiåhopm och ms Siwre tmtta 1466. 

och idher sak för byscopin röra 
456 wy sculom snarth halla een herra da.gh 

idher scal inthe skee öffuer lagh 
thee komma tiil hopa i bykirkia sacristya 

1325 een dagh millan otta och nya 

the blifiPuo tiil hopa een godhan riidh 
mz hardh ordh sliitha the thera tiidh 
her niels sture talar mz gamman 
thz hörde the alla samman 

1330 för thy byscopin giorde honum qwal 
wnsadhe han honum mz alffiiara tall 
i hatin mik fatigh man 
jak kan ey bäther jak liidher thenne skam 
jak liidher henne stäkkre än i meena 

1335 än togh i haffiien mänga swäna 
i sköfflen mik wthan räth oc döma 
och gören mik skadha och ingen froma 
i taghen mith mz waall och ooräth 
mz gudz hielp thz gaar ey saa släth 

1340 och gören mik ther tiil storth meen 

när gudh wiil faar iak saa mykit i geen 
jak skal wräka myn skadha när gudh wiil 
naar jak raamar tiidh och stundh ther tiil 
byscopin swarar mz härda synae 

1345 jak staar myn äwentyr hwath i aren wthe äUer ynne 
her niels sture tröste paa her erik axelssons makth 
thy gaff han paa byscops jons fögha akth 
then fatigha riddaren talar aa hiertans grundh 
och saa lithet aktar byscopin aa hans fundh 

1350 thy skal man optha fara sakta 
och lithet saar mykith aktha 



Nils Sture far till Gejle och tar érkebUhopens shaU 1466. 47 

Thz war ey tha mynne 

her erik axelsson hadhe nyköpungh ynne 

han bödh tiil bryllops koosth 457 

1355 och wille haffua herra losth 

bödh mänga herrer tiil siik koma 

och iw the bästa och saa the froma 

erchebyscopin badhen och saa 

och sadhe ther skal wäl tiil staa 
1360 her erik foor aastadh mz herre staath 

raz herskap och mykin daath 

her niels sture honum fdlgde thaa 

han frykther byscopin skal honum slaa 

then tiidh the komma tiil stigha sundh 
1363 ther bliffua the eena stundh 

her erik her niels the skildes ther widher 

then eena foor op then andra foor nidher 

then eena foor södher mz mykla losth 

then andre noor mz fOgha kosth 
1370 her erik far södher mz hundradhe try 

her niels mz otta swäna tiil pynninga by 

och strax tädhan oc tiil gäffla landh 

ä huru honum nw gaar i handh 

han greep ther byscops fogten mz tyänare alla 
1375 mänga feek han som mz honum böriadhe hälla 

han fiik ther byscops hftsta 

och iw the alla bästa 

järn skattin skin och annath ther tiil 

thz är santh jak säyia wiil 
1380 tha man skal nödh driffua 

fatigher kan wäl riker bliffua 




>:«SF*- 



*W% 



>4j|^ 



iwiilp <liÉ|iiii[iii iiiiitiM 

1S8S hwtir the h«t '^Utt^mt^ 

han É^I^^ICMiÉ «j^ 

holkitk hatt^iff'tbyiJébi|plÉ[l 
»M na nåÉH» tir »HÉnn i i ÉaUt 

han H é ywnt ei-itÉaM' ite^t iHiÉfli 

her (^ik^aaiii^lMir-itfeii 

hm kom iMi^ siokfiiC^ ^alttlMr i 

an &]( itbs iiio|^iKHti ^ 1é4Ih^'^ 

m« Uisth iåk^(kiiffKtSflSi 

i intlliMnr><äMgw hev>tiMi mbom 
ther fiik erchebj^iii a(f »Ma 
her erik nielwoii mz ^ifåeh 
och Divriths'teÉima wtlKh 
han drager m ^1^ Otsk^oé^^f-'"^ 
mt qnidlHi och tftoHr: iet^'>''<' ' ht 
un mz hallo n&rlen^^iÉiik«rt^ Mi«d»^ 



1400 






1405 



I 




■å 



Nils Stwe får Veiterås genom dagtingan 1466, 49 

snäninga fiädringa alandh oc hwar och een 
oc sampnar ther een storan skara 
och bygynner mothe her niels sture fara 
her niels drogh honum aa moth 

1415 thz snaresta han kunde footh för footh 
hwar giorde androm stoorth qwal 
för thy the hadhe aa folk mykit tall 459 

wiidh kolbekx broo monde the tha liggia 
och hwar fasth mooth androm byggia 

\m ther mz bysso och piil giorde hwar androm skadha 
för thy ingen kunde ö£Fuer älffuena fara äller wadha 
tha her erik axelsson thetta spor 
han reedher siik tiil som han och gör 
ther mz mykit folk bygynner han aa stadh dragha 

1425 och sin her millan baadhe härene ladhe 
the foro tiil honum paa baadha siidha 
om twongh monde the bodha quidha 
warth thaa saa änth the sculde tiil wästraas dragha 
een feeligh dagh millan sin dagha 

ii3o the daghade een dagh the daghade twa 
her niels sture monde slottet faa 
her erik nielsson sculde bliffua wiidh örabroo 
mz godha huila och stora roo, 
her erik nielsson thz nödhugher giorde 

*«5 för thy han ey annars torde 

tha herrana oppa daghenom waare 
the för almoghen stora fara baare 
dala karla sampnas mz mykin makth 
mz wäria och stora kraffth 

^440 wille -^trax wiidh slottet bliffua 

BJmkrån, 3 4 






^t ■'■■-*:'" ;-.*rr^ 




""■^tWWW?^' 



■må. 




• •! 



-iB^»;*) tiu;» 




J^^ 



r:rH 




1445. ..^SngQ^/Mri^^tlollpÉli 

och aiiift nOdb '&i^kQma^ 
mz swik och liirth Sr ^.^ 
her carik axebson tt nA; ^ 
kire hähet warin dkice ^RFfM&l^ 

1495 tegfaMt iBr idhw icig^ Jl^fidljhlv^ 
/^'i^T^li^ ^ ISggii^ ber n 
^och ^ffoa iåer ttdcedomi 
BtBMk i faata m^ idbrar/iw^Opr ( 
om i raik ti¥t mz ti^ 

1460 jak wiil mz maktii 8<>lff vi^ 
wa» Mhet töl Melp lin^ 
wy haS^om. An nogli jloth d 
wy l>e6h{!^om ékke^ 1^ 
mz tAsse starka trO^tliMt^^ 

1465 war byscc^ soi^ ^^i^kit .]|)i^ 

Nw hadbe hw ^srik ^Boelmoii 
akth och trOstJ^ <aa «iiiaifm(i^ 
erik karlssoB teotta^ karlsseia 









llte^ 



^-if;ji' » ';; 



V , f%i 



^•W-T^^l 



v 



»7c 



it./ 




; >'i 



Stures folk hlir slaget; han samlar Daladrängame och segrar. 1467. 51 

the aktadhe göra honum meen 
1470 tiil her niels sture fiiU än een 

een wngher riddare och heether her steen 

her niels stures tyänare i arbogba waare 

laagho ther som andra daare 

the gaffuo aa her erik nielsson inga akth 
U75 och ekke tänkte aa hans makth 

the waarde alla gripna ther 

baadhe the som waare fiärre och när 

sidhan ridho the wtan fara 461 

i swerige hwar the wille wara 
1480 the fryktadhe för her erik axelsson ekke storth 

thy ridho the in för norra porth 

och sätte i dagh mz han 

staa saa länge som thz kan 

ther nästh lönliga sände the tiil hälsingalandh 
1^85 och gripa alla her niels stures tyänare siik tiil handh 

the gripa fraa honum wäl hundradhe tw 

saa giik honum i handh som i maghen höra nw 

her niels sture oppa kopperberghit war 

och thenne tydendhen mz sorgh förfar 
'^90 han sampnar kopperberges drängia mz eena hasth 

och leeth siik tiith liidha fulth fasth 

han brukar tha sina händer 

och greep theres tyänare alla i sändher 

hundradhe och än meer 
1495 om een morghon ootha thz skeer 

Om waaren ther äpter nästh 
kom erchebyscopin i gän och danske mästh 



52 Erkebisiopen hdågrar Stkm; hans anhängare hU slagne, 1467, 

beeladhe ber erik axelsson ynne 
an togh the Kthet kunde wynne 

1500 her iwar hans brodher aff wysby far 
och sampnar i swerige een storan skar 
her erik nielsson och han 
the först möttes i närke her iwar wan 
oc drogh saa tiil stokholm tadhan 

1505 ä laagh byscopin mz dänom för stokholm mädhan 
her niels sture foor tiil wpsala nidher 
ther gaaffuos alla fiädrunga widher 
x** [10000] sampnadhe the 
the mötte tha borth fly 

1510 och ryma mz skam och lasth 
462 erik karlsson war theres höffuisman 

thz sägher iak nw för san 
han talar tiil erik nielsson som för her iwar week 
broder wy haffuom wunneth thenna leek 

1515 her niels stures tyänare ära waara fånga 
hwath the äre faa äller nlanga 
jak wiil moth honum manligha stridha 
och the kolare drängia tiil ryggia drifiPua 
lithet äpter warth han thz wiiss 

1520 the kommo draghande blanka som een iiss 
erik karlsson sägher hwem ha£Fuom wy gripit tiil 
mz her niels haffuer hoflEswäna saa maanga ifoDga 
her erik nielsson swarar mz hasth 
thz äre the kolare drängia the wylia standa fasth 

1525 hwar faam wy andra sliika 

wiisth faam wy i dagh för them wiika 
xiij^ [1300] waare the alle 



Erhdntiopmfiyr till Kalmar; dör. Erik Karlsson infaller i Upland. 53 

thy mötte the stridhen beehalle 

the sökte tha fiädrunga makth 
1530 the mötte wiika som nw är sakt 

tha byscopin thetta sporde 

han ey längher bidha torde 

han drogh tiil kalmara tha 

baadhe mz stoor skiip och smaa 
1535 erik karlson iwar green trötte och andra riddara 

tass likes giorde the och saa Lsaa 

tha wilde gud skylia byscopin fraa sin wanda 

ther i kalmara gaff han opp sin anda 

naar baadha byscopana waare dodhe 
1540 ey laagho byscopsdömen för thy ödhe 

Nw ridher her erik axelsson i sweriges riike 
thy byscops släkth mötte wiike 
än monde thz snarth om kringom gaa 
thy bleeff thz ekke länge saa 463 

1545 sommaren ther epter kom erik karlsson tiil fiedrunga 
och alla ginge the honum tiil handh Llandh 

han ridher ther mz makth oc mänga hasta 
iw the skönista och iw the bästa 
mänga waare tiil footh 

1550 thy ingen skulle wara them aa mooth 
her erik axelsson tykker thz wara illa 
han wille thz nidher spilla 
han stigher i landh widh krona borgh 
sinom fiendom tiil stora sorgh 

1555 paa nyssa skogh möttes the alla 

erik karlsson kunde ey skoghen beehalla 



54 Erik Karlsson bUr slagen, K. Karl åUrkaUas ; får Sihm, 1467, 

han mötte fly tha för piil och byssa 
thz sagher jak nw för wissa 
erik karlsson her erik nielsson trötte iwar green 
1560 the fingo tädhen snarth wädher Imädher 

och spordes thz saa wiidha 
thz the leetho tiil kalmara glidha 
her erik axelsson her niels sture her göstaff 

karlsson oc än meer 
knuth posse stokholms borgare waare ther tha 

thetta skeer 

1565 Ther nftsth kom i blandh almoghen eeth 

stort gny 
wille thz k karl ey sculle längher siith rike fly 
the honum breflf och bodh opta sände 
ath wara snar och göra snaran ände 
han kom och monde mz her erik axelsson dagba 

1570 gerna wilde han stokholms sloth haffua 
han sculde slottet fraa siik faa 
om han wille fry i stokholm gaa 
konungh karl slottet aather togh 
alth thz han kunde han tiith drogh 

1575 landith full honum tiil hända 

ey kom han än tha aff sin wanda 
464 her niels sture aff wästraas stodh tha fasth 

saa foor han om kringh mz eena hasth 
erik karlsson konungh karl syne troo sadhe 

1580 thz han ekke hulth thz war skadhe 

konungh karl gaff erik karlsson harnisk peniiig^ 
tass häller war han honum inthe hull Loch gull 



Erik Karlsson gör uppror mot k. Karl; infaller i Upland, 1469. 5 5 

ther före haffuer han stora scul 

thy han strax konungh karl wndher öghomen full 
1585 noghot kan thz walla 

thz han sina troo ey wille hälla 

jak förnampn thz aff een mwn 

och saa eeth hiertans grundh 

thy han ekke hulth sina troo 
1590 mz eeth onth rykte skal han i swerige boo 

konungh karlss dotter magdalena 

war gripin i wastena all eena 

hadhe konungh karl komraeth fram 

wiisth hadhe honum skeeth samma skam 
1595 illa monde k karl thetta beehagha 

thy wille han strax tiil ryggia dragha 

Aather ridher erik karlsson i fiädrunga landh 

och än nw gingo the honum tiil handh 

han hadhe om siik stora wakth 
iGoo thy han reedh mz stora makth 

konungh karl faar nw see hwarth han är wänder 

till wpsala dragha the alla i sänder 

stokholm rodhen och töör 

dala karla och hoo thz spor 
1605 the monde mz konungh karl hälla 

och honum sin herra kalla 

ther sampnades här paa baadha sidha 

erik karlson wille i wpsala biidha 

her boo dyre k karls höffiiisman och een dande man 465 
IMO han honum möther thz snaresta han kan 

■ 

folk och här aa baadha sidha 







luvttr mvHåm 
iki5 hwar th6fik']li«AMIÉiiMi^ 

tbe fitfire mis in^iModb 

iftdo the sfttte eeititdajgh 

xiii [13] dagh sedldd tii» 
her boo <y seolle falvftr fiim 
her bM c^^ie -ketk mi tmri 
och meente siik feelii^ waf» 

1625 han wille sin ordh o<& bMSåntti^ 
th^ mz helsar han thrai alla 
oe. reedh aaa tftdfaen i wmnii^ 
ey lAHgher in tni ^Ma 4nindh(i 
the strax aff wpsala jdfoglÉ0 ^m'^ 

1630 och honimi paa batift afeg^ hi^i t 
mänga fiuiga fingo the tha^ w^mi 
thw the monde baadhe gfjfia aé 
tha her boo dyre aaagh tolUbiiiriyÉ 
han liisteligha f raa them week ^' / 

1635 han prOifuar all sin kaÉth^^» 

och rftnde som haa kände faaÉfem/ 
llie kunde honum ey fieyinie j^« 
thy the kunde honuai? liiy/ öp: 
tim ftr fy^m^BJi^^ku^ 

i(UO myldt komber her aff ths 





St. Slure och Erik Karlssons hårar fnötas, SH^e drar Hg tiU Dalarna. 57 

Strax reeka och södhermanna landh 466 

gingo konung karl tiil handh 

rödben dala och stokholm mädher 

gadh all'tingh tiil een tiidb städher 
1645 een wngher riddare heether her steen 

war theres hoffuisman och war ey seen 

han sampnar xx^ [20000] än ther till vii [7] 

huru thz wiil gaa faan i höra nw 

och än ii"" [200] hoffmän the bästa 
1650 roz hamisk och godha hasta 

snäninga fiädringa mz erik karlsson waro 

xxx^ [30000] och baare inga fara 

viij" [800] hofi&nän ther tiil 

thz som jak säyia wiil 
1655 then tiidh the kommo tiil hopa 

bOgynnadhe een fOrrädhare roopa 

een aff her stens här war han 

och wille göra her steen stora skam 

och wille paa sin eeghin hoffuisman slaa 
t(6o och see om the kunde honum gripa äller faa 

tha her steen thenna tydende fiik 

aath dala leeth han liidha siik 

mänga bygynna ther widher skygga 

thy hären dragher all tiil ryggia 
(665 rodzmän reeste tha een här 

och kom erik karlsson ther 

tha mötte the alla fly 

tiU eena kirkia som heether knwtaby 

och han fasth äpter drogh 
1670 och allan hären nidher slogh 



m 




9B 

ock iiittMyba^^i^kfir 
adb dogk <^ 
wwenr nw «flÉ 

o<di eeäi tkevfekz breff 
han tiä fflmiluaArasc»^ 
käre hustra-iréetb mik g 
1680 wndher mik &lfa;'dllk k»dHi 





v:uH^'•^ 



(:^ 



haff aw M& g<^ mealli tf ir IM 

mik hopas tfau skal i swerijgt^kÉåiÉ' 

1685 skeer thz ekke i wasr' 

tha skeer thz wiisdi ynnani^dib 
tree stridher haffiier jak sftaaisdiliKf 
och them ^#«umith' wtl^kti laéth ^ '^ ^M\ 
ftn stear miäi een i geen * " r^v^^^f éilii 

1690 tmk hc^ppas hon gOr mik ii^l^r raeaKi^#| 
folk och tyånaré hadhe jak nogk>:i^v«i 
tha iak myna fiende nidherHsto^ 
saa sculothe alla lära ^ r n ^/»^ 
a hwar jak fym»^ tfaeni ^warik^^i^ ti 

1695 war nw wiidh e^ia gocttia trM^' 
tw seer mik een stoor heive ymiaa 
ingen skal sdik tiil homodh O] 
for än han sprmger öffiier allat 
then som siik meemor standa M/m 

1700 han faller opta bqu& stoor Iwth r ^ ^r^ 




tV' 



'r^U 



J7¥V 



w 



^.M^^r 



^-'^^m 



:!f- . ■■••■^' 




Vfr* 



i!^\ÅÄ 






BM^ilkdlis tkoona 

gladher 

^(Jr alb gaa 

iwffiattr draget i dda msfr tolkin 
i^ifBr jMarmi^ll fisao Lher 

Ll*» ' ^ i'' I ^ ' « ',. • - . " •, ■ 

jy v Jj . » • ^ ... , • ' r, j . 

littiiäl^ aar aUer tw 
ikUier ^- 

älith 

i iMim Jiaa kan b&irth 
fttai mSar' twa» - 

i^^Uil LUokkaii slaa 



4€S 



i:.A.*jiia..>^'»l 



.LiJiib-.k. 



^/?^r 



iij't.^i'1 



iöiil ^. 



• ><. 



• ^ >■• 



*?**! 



; », 



cl"'.''-: 



J 



7-:cRj 



JåBÉt ^ 'jftk^^^i^gi^^^^gBi^&i^^^jji^P^^^^l^^^p 




M^ 



tll6 

mk ttil n 



^och lopp tmw #lttMn^^ 

m 



^^^' 



469 1735 



''*?-;! 



och thera hall wil kMdoffkn 
illa sMiida th^ii alla Mom 
thy lethe the them siiai«li^tt#^ 
diäa opa&tte tiwfes baam ocb 

1740 them lyata see hoo tiia måla 

erik karbscm tbam baaer åjm^-få^ 
han togh ths hardeligha wiifiiex* 
wisseligha fiik hui tiiw aludihar 
tiby han wille <kjabaner ti^(ha i|K 

1745 hws folk ASl tha stora joodh^ 
mänga fallo odb bliffbo sti»' 
the gkffde éena n^Umingb the 
ftn wille dala oeh her ateen 
the sande bysso och piil tlä lifihii^^^ 

1750 hwar wiUe gema om aiinaii iniiuif^ 
ther b(^nnadhe mai^ htwmpmiém 
tha monde the alla anaith ryma^ 
«. rymde h«. f*»* o» eiT 
fiik baadhe skam skadha o<^/]flM;] 

1755 her ÉteoÉt wh dak c mtai 

waare ey meer ftn htuidradhé 
tiie taUcådfae gudh som mas 
xv'' L1500] panzar låié tbér &)|;ai^ 
paa hasta och slftdha war inthe^ 

1760 hwar som wille tagha hadhe goth 






t'Vi«-, 



'rV!ft5 







n 



Erik Karluon, slagen vid Ophöga färja, Jlyr tiU Juh$a WO. 61 

Her niels sture komber dragande mz dala makt 

wilde och striidha war hans akth 

thz skeer wiidh ophöga färya 

ther monde dala siik manligha wäria 
1765 hadhe the alla tiil hopa warith 

' ingen hadhe tädhan osnappadher farith 

erik karlsson och alla mz han 470 

finge ther stora skam 

the ridho saa mänga mila 
1770 och ey för än i iuletha hwila 

och gaffuo siik inga yla 

the mz eeth reedh monde xvi [16] milor riidha 

tha kunde wäl een qvinna 

vi [6] äUer vii [7] hoflfmän ath wynna 
1775 the ridho och mötte the wäl migha 

thy gödka wargh war gripin aff eena leeghapigha 

qvinnor tagher there hästh oc hamisk i fraa 

och monde them mz rokkin slaa 

erik karlsson nw maagh tw thz lära 
1780 thyn hustru bär ey krona i aar mz ära 

slaa nw op handh om tw kanth wynna 

skam gör tiik een legha qvinna 

tha erik tiil lynköpungh kom fram 

tha fiik han än större skam 
1785 mänga foro ther illa 

saa mz skam monde han then leek spilla 

han reedh tha tiil danmark aa nödhwänghna 

för thy honum wille ingen hänghna 

hommodh och öffuerdath 
1790 göre siällan ärligh staath 



yMUle tw Jbidiit mamM 
1795 och thz sSgbor idb^liä: fiti^ 

och lE>r fiendb wiU 8 
471 gudh ffSm tukijdtiidh iifitlM^ 

1806 naar tw tiU swwiges fiende 
iradh tiik inffiii^^foclha hraffil^r ' 

Sm wBJt. konm^h k^ 
thz thwBe itim fiddaM^^ 1^ 

1805 nw iDAdhen ma thetta i smffi^ 
k cfirtiani sm her tiil swcci^ 
och ther tiS beelådhe drasteeÉ^^^^ 
och till hoBom drogh theo 
her meb stnre mooth amiaii 

1810 och ips h(»ma:ee]i loaktoi^hw 
Tha her ateeii sture fikr OffMteÉte 
tha teedhe hast aiik aom eea 
han slagK mz k .cmtiem oe 
likawal monde han ko!Qixiigim;m#i 

1815 haa beegj^wer jmoati tudh 
f% saaa faaii ^fiii^ na^ 
hfloi heether^theot iwoga riddndw 
siik i striidh ath broka tati-hm^^^ 




"% 




Sten Sture $lår CkriåHem vid örsten. Många strider. 1470, 63 

]820 som ber staar epther scriffuit 

k cristiern sculde tha märkena fly 

och alla mz honum rande wndan som moln sky 

XXX oc c [130] waare slagne dddhe 

thz giorde k cristiems hierta mödhe 
1825 ber erik niper erik karlssons stiffadber war swänsker 

wartb tber ocb slagben mz stora skam Lman 

sidben kom ingen för örasteen 

tber swerige tordes gOre meen 

Mangb stoor örligb och smaa 
1830 monde i swerige mänga stadz oppe gaa 

huru axewall wartb nidber slaghit 472 

och ringstaholm war bränth och taghit 

huru ber steen och ber niels för kalmara laa 

och kunde thz ey faa 
1835 huru slaghit stoodh wiidh femabro 

och saa wiidh örabroo 

och annath tolkit meer 

gudh gifiFiii thz ey meera skeer 

och huru mänga monde thz beedriffua 
1840 thz kan iak ey längher ath scriffua. 

tby wiil jak thetta laatha staa 

ocb tber tiil öffiier ska 

för tby thz ar nw sidber 

aff mangom ordom leedz een man widber 
1845 OC för tby the maane mänga i swerige liffiaa 

som thetta laatha scriffua 

thy wiil jak aather wanda 

och göra ber oppa een ända 



1 ■ ■*•. 



• •»" 



.iyi|.v^v^ i*?w^-.^ Aiiiii. 






^V^r^MJV 



■wit^^i^^-xisBiff^^iitxi^Mi 



» f 



.'Mix: i 






:t:'i.:^. 



ri^:t 



i ,4 



^^- .f^F 



473 



ffiét^ flit gaåbiQfåk^ WMJMi g 

1850 nw skdiM mkmimM 

ilk kaa tim i^ka^åläm >vj^u^>$^^ 
och siallaii wftl i haa& gaa ^^md 
dia the ^iB0 hflllM i Id^ 
likeoäi^s raadh Alla :r«lii#hiHNl^^ 

1855 saa maaitö tis liia gaa > « '^ '' 
thz tiie vl^fiias i i!^o^i^ 
* rjktit gMk saa widba' i > ira^^^^Jf 
tbz tfae waare mänga paa 
her erik aaodomi^ ha&e «a^i 

1860 her nielB sture her g6&täMi 
the oc saa mänga i <«werig6 
ther alla arfij^ faidlo thmt^ 
nw k^n^^rtagardh &pifiaa^£ii|j^i^ 
mz myndroe han baadhc» lUi^äOie 

1865 hwar före ptm ^^ ^aåimWfåhé 
erik karlsson trötte karlsson hfijfi 
the hadhe een wnderl^hylaat&.ii^^i 
therai hMTta ir» wtntibfiraa^ 
Mtre vpwner wjriiii i hll» v >'å %^ 

1870 the ärende jak nw $k!bu 0im^u 
thewardå wndh^sli|^ oeh åan^ 
stoor myghen och mangh 



A' 



kl] 



.y "TH 



in-n-.vw 



¥^,v ^' 



-i« 



Erik Axelsson tn,Jl. vilja utse höfmdsman ; Erik Karlsson nekar. 65 

gudh laathi mik saa i hymerike bliffua 
som jak akther och wiil ath scriffua 
1875 gudh giffui mik saa syne naadhe 

som sweriges riike stodh tha i storan waadhe 

Her erik axelsson tha een stoor herre war 

och riddare nampn xoz arom bar 

han och flere wardo ö£Faer eena 
1880 och monde thz mz alffwar meena 

och wilde siik aff stora nödh lösa 

och saa een nyian höffuisman keesa 

gudh gaff tha först tiil naadha 

ath them warth saa tiil raadha 
1885 och scri£faa erik karlsson tiil bodh och breff 

och bodhit ganska snarth aath leedh 

och meena honum och alla till siik dragha 

och eendräkteligha een höffuisman tagha 

än tha thz wille ekke wftl falla 
1890 likawall waare the swfknske alla 

erik karlsson swarar snarth och illa 

saa goth opsaath wille han förspilla 

han fiik annan tiidh rikensens bodh 

honum thz war alth tiil spoth 474 

1895 erik karlsson war mykit wreedher 

och swor han dyra eedher 

thz han war konungh cristierns man 

och aldrigh gi£fua siik fraa han 

och wille inthe mz them dagha [haffua 

1900 wthan strax konungh cristiern i rikit mftktogh 

mmkrön, 3 5 



66 sten Sture väljet tUl riksföreståndare Wl. 

tha swaradhe rikensens raadh alle samman 

thz scuUe ey saa tiil gaa wthan gamman 

then bäste ath goth raadh fan 

the keeathe siik een hoffiiisman 
1905 rösteen full all wthan meen 

paa then wngha riddaren her steen 

och wille the thz hafiua saa 

ath han sculde för rikit staa 

och sculde mz heedher li£Pua 
1910 och rikensens förståndare heetha oc blifiFua 

saa monde thz tiil gaa 

thz han wille ther nödugher tiil gaa 

hwar man honum trugher och beedher 

han sadhe ja om sidher 
1915 her erik axelsson monde tha mz wylia wpstaa 

oc honum slotzloffuan öffiaer stokholm aabo oc 

och saa kom han i eeth barth bandh Lwyborg faa 

tha rikensens raadh honum fiik sina troo handh 

och sadhe siik alla mz honum bliffua 
1920 och i nödh och losth mz honum liffua 

the sätte honum i högsftthe 

mz stoor sorgh och inge käthe 

ärligh riddare her erik axelsson 

thz hadhe idher bliflFuit tiil storan mon 
475 1925 ä hwart werldin wille wända 

hadhe idhert löfffc faath een godh ända 

jak thz säyer wthan spoth 

gudh optha aff onda gör goth 

aff ondom ämpnom wart ekke illa 
1930 gudh wille onth aathskylia 



K. Karl dör. Christiem tarustar en stor här. 1470, 71. 67 

thz slotzloffuan giik saa wnderligba till 
som jak lankth ber äpther säyia wiil 

Arom äpter gudz byrdh xiiii® Ixx [1470] aar 476 

som nw oppa thenne tiidh tiil staar 
1935 wille gudb hielpa konungh karl a£P sina nödb 

oppa stokholms slotb bleeff ban dödh 

han gaff ther opp sin anda 

gudb latbi bonum i bymerike landa 

nogbot för än han doo leetb ban see sina snilla 
1940 tha togb ban tiil äkta sina frilla 

ocb äktber tber mz sin son 

holkit ey är wtban storan mon 

tben tiidb tbetta skeer 

waare när fämtye ocb än meer 
1945 ocb antwardber han slottit i bändber 

ber steen ocb saa alla swäna i sändber 

ocb saa monde thz tiil gaa 

thz ban strax monde slottit faa 

och skeedde thz wtban altb swiik 
1950 thz han höffaisman döme i swerige fiik 

för thy rikensens raadh thz sporde 

thz han mooth fiende stridba torde 

Tben tiidb konungh cristiem thz spor 
han sin ber tiil reedber som ban och gör 
1955 och wiil hwaske gul äUer sölfifuer spara 
för thy han wiil tiil swerige fara 
han reedber skiipp baadbe smaa oc stoor 
och thz oppenbara swor 






W 




:m 






477 dl ^M J I^ifc i tt^h iil itl^^ 

iM5 .hér «M«ib^iM#ft 

1970 iich ketk^fifc riipii tlib^p 
h^BL trtnx till .kaknafiÉ»^^ 

^i&a lithet ban J^ t^Mffii^^ 
koDungh ciirtieiaiifllBr 
oeh tha idtk^JBi^b» ftkigk^fi' 
ther iraw(«r lusr éiMNiv 4MiMMi 
1980 them te^ol^MB: «lNGKi^lattrl4^9i^#r 

liolkit}t>k miia O^im^mkm^ 
1985 Mn kum I m§ f lalhid I mimfi^åä* 
ii^dh waBxöö sia mkimt 



»•.3-Ä1 



JftaUbi 




■■:'S 



/?', 



^JJ 



CkrisUemdafftingar; belåff^farSthm; far till Upsala. Wt. 69 

Rikensens raadh i stokholm är • 
1990 byscopa och prelatar waare ther när 

the dagha tiil hopa vii [7] wiikor äUer otta 
i thera tall faller inthe tiil motta 
[ om morgonen bittiidha om sancti egidij dagh 
tiil norramalm drogh han aastadh 
1995 hadhe baadhe modh och storth hopp 478 

thy slogh han sina skirma opp 
jak wiil thz för inghen dölia 
v tusandh wäpne monde honum fölia 
han leeth siik mykit hasta 
2000 och leeth sina borgh byggia full fasta 

han fan noghra ny fundher och war ey seen 
opreeser riiskorgha opfylthe mz sandh oc steen 
han skikkadhe mänga byssor stora mz alla 
then största plägha the moysan kalla 
J»5 sidhen monde han tiil wpsala fara ^ 
och ther i otta dagha ath wara 
och rikensens raadh hardeligha skylla 
och almoghen tiil sina handh hylla 
xxiiii hftradhe och andra meera 
^10 friiborne knåpar och andra flere 

aalandh tyendelandh och fiftdrunga mädher 
flugho tha som wädher 
thy war thera akth 
\ thz the wille siik föghia tiil k cristierns makt 

^J5 Mädhen reedh her steen tiil östergötlandh 

mänga gingo honum ther tiil handh 
dala och oppstadher 



4 ,- -<•«:' ; t 



\ 




MM 'JMiijIlMiliiil 



4f^f^- 



-! / 



vr 




i^^-^A 



*^v.^ 





3030 fitiqr^ifix«a^!'tlMMlf«<l^^fH^ 

bie$^ -xtlsflgi utidJL 
3035 dtoer Jbr sifÉMiM^tJl^i^ f 

-^ iK«&dentiäa(io^^^»toédybK'^ '<i 
o^' bwtff) naionde tiä «Dc(Ki||f^ 

diige%ha "titft •iiadhe tli»f^ 



i>v.^^ 







Jtt^rhl 



}.■!■■ 



• v^; 






Vestgötame ttorma Elfsborg, ChrisHem hånar Sten Sture, 1471. 7 1 

och förde örligh wtan striidh 

opta the thala samman 
2050 och skämpte mz ordh och gamman 

och optha oppa baadha sidha 

waardo the mykit ooblidha 

k cristiern mz hiertans glädhi och wtan sorgh 

bygde oppa brunkaberg sina borgh 
2055 och swär saa fasth aa sina troo 

thz han wiil dödher åller liffuandes i swerige boo 

Ynnan thz opreesa wäsgOta een storan skara 

saa monde the för d>l£fuisborgh fara 480 

the stormadhe mz makt 
2060 och mz fulla krafift 

och gudh gaff them thz tiil synne 

thz the monde älffuisborgh wynne 

thy maa iak thetta röra 

för thy k cristiern wille thz ekke höra 
2065 tha k cristiern fiik thz rykte 

tha beegynner han noghot frykte 

fiik han tidhende ther nästh 

huru her steen dragher som han gither mästh 

k cristiern sftgher her steen wyliom wy her mz 
2070 och honum som eeth barn lära Lära 

för thy han ey är mykit wiiss 

wy maaghom honum wäl slaa mz riiss 

han maagh wäl tl^etta liidha 

thy han diärifues mooth een konungh striidha 
2075 honum wardher större skam 

thy han törss aldrigh fram 






T*!-'" '•'"•" 



> K^ 



Imm» Itret 



3669 



tl«|:?iiryt 




han afctl##^4lij^^lÉi^ 

(MM lififfin^ talL Ao'^] 

livar lM}rglMr9,#i(|^ 4N«iit)tii 
3ié tiw ialc ^m ^i^miÄ'}^é<»må0^^ 
tbs WM? eeth f( 



och ther mz «lMill|iéto»«^iåiBlir!; 



Sten Slure drager Ull UpUmd och StocJi^lm Wt 73 

the taladhe än större spee 

holkit borgharne gör hiertans wee 

the scule ther ey aath lee 
2110 thz the wille tberes hustru skämma thz sculle the 

tolkin ordh the baffua oudh grundh Itha faa see 

tby kom ther aff stoor aaffwndh 

thetta war saa talath för wiisth 

holkit jak scri£Fuer wthan arghaliisth 
2115 wille konungh cristiern mik s&tte 

tolkin ordh sculde han rätte 

saa matte han hälla sin borgh 

och boo i swerige wtan sorgh 

E cristiern mötte tha lekawäl her steen sköta 
2m och badh her torde sculle honum snarth mötha 482 

fiik honum tusande män 

bödh honom ey wara seen 

han drogh opp i fiädrunga landh 

inthe giik honum ther illa i handh 
2125 her steens her han wisseligha förslogh 

och fram om hans här drogh 

thz honum saa beeqwämeer 

han drogh stokholm nämeer 

han leeth thz ingalunda 
2130 thy drogh ban tiil rootasunda 

tbz maa jak säyia mz skäl 

x^ [10000] hadhe han wäll 

tiil roodhen sände han sin breff 

ath the sculde komma han bödh oc screff 
2135 tha the tbz i stokholm hörde 



74 Sthfnå borgare 9å$uktf9lk UU Sture ; han manar Chrietiem att vända om. 

hwar siik om annaa rörde 

hwar borghare tiil androm sadhe 

gOrom oss nw gladbe 

nw faar konungh cristiern skam 
2140 ber steen wiil nw komma fram 

tbz monde tber mz ände 

tbe xiii^ [1300J tiil ber steen sände 

blanke som een iiss 

ocb baadbe tbem wynna priiss 
2145 ocb tbe giorde ber steen tass wiiss 

tbz konungen wille bonum slaa mz riiss 

tber waare boffswäne mäste 

iw tbe" alla bäste 

litbet tber äpter jak tbz sporde 
2150 tbe waare som sökia torde 

ber steen tbem mz glädbi wnfiik 
483 ocb tädban strax ocb nämaren giik 

ocb leetb siik fraan rootaberg liidba 

ocb wille i yrffwa tbe natb bliffua 
2155 ban laagb tber eena natb äller twaa 

än wille ban nämare gaa 

buru opta jak tbz sporde 

tbz k cristiern oc däner sadbe tbz ban ey nämaren 

ban screfF k cristiern tiil eetb breff äller try Ltorde 
2160 ocb badh bonum fraan stokbolm fly 

badb bonum läggia sin skiipp i diurabampn 

äller bonum bände fly mz skam 

ban mötte tber oppa liitba 

ber steen wiil bans skerma brytba 
2165 konungb cristiern swaradbe i samma stundh 



Ckriåäem och Biures tal före ttriäm. 147U 75 



och räth aff hiertans grundh 

Jk swore dat i dyssene stunde 

oppa dhe hilge fyf wnde 

ik magh er kornen yn groter noth 
2170 vnde er lyden den härden doth 

eer wan ik dat wil dan 

rymen dyssen plan 

ik hebbe dat gehort gesagen 

wnde vagin för herre wnde worsten clagen 
2175 knecte villen herren wordrywen 

wnde sylwe herren bliflfwen 

ik segget nw förwaren 

wy willen vnse hende rören 

vnde ridder sanct jorgin skal dat baner worin 

2180 Her Steen fiik saa ämpne 

ath daghen äpter sin her tiil hopa stämpne 

och beeslar alla sina makt 

och förklarer för them sina akt 

jak wiil ey längher mz konungh cristiem dagha 484 
2185 jak akther nw strax tiil honum draga 

wylin i mz friidh i swerige boo 

tha maghin y i dagh mik hälla troo 

och wylin i mz arom liffua 

och alla i swerige bliffaa 
2190 tha maattin i nw alla fasta staa 

och ingen fraan androm i dagh gaa 

mik är thz tiilscri£Faat oc för wiissa sakt 

thz wy faam An meera makt 

heether jak her steen 



7 6 Sturet tal; harm loftar honom irohei och drar gUuU HU tirid. 

2195 i dagh skal jak ey wara seen 

jak skal i thetta kiiff 

i dagh waagba inith liiff 

i sculin see jak wiil gOra mith bftsta 

waagha baadhe liiff swäna oc saa myna hftsta 
2200 och framdeles han meera sadhe 

jak wiil aff wäria sweriges skadhe 

konungen däner drawantha ther tiil 

jak ey spara aller frykte wiil 

wylin i alla gOre saa 
2205 saa mottom wy strax nämaren gaa 

och fölias aath alle i sftndher 

wylin i saa göra tha rftkkin opp idhra h&ndher 

the waare i hiertat alle tröste 

och swaradhe alla mz eeth roste 
2210 wy wyliom alla göra saa 

mz gudz hielp alla fasta staa 

wy wyliom waara sak för gudhi klagha 

och i gudz nampn aastadh dragha 

thera hierta war wthan twnga 
2215 thy beegynnadhe the alle siunga 
485 och giorde siik godhan liisa 

och qwaadho sancti Orians wysa 

i gudz nampn farom wy 

synne naadher beegftrom wy 
2220 nw draghom wy tiil stokholms by 

gud giffui k cristiern ey wille borth fly 

the lösn och märke aa ladhe 

hwat thz war hwar för androm sadhe 

somligha hadhe quista och somligha halm 









?A.*fc- -«=j^ 



^-■"^^^ 



■-,''i" 



»A, 



v]#* 






rm^må^, 



i}. '.'• 



^h*^ 



>##lhi.' 






l/^.K'*- 



i*. 




1— -*«A>*1i l^^t \tt\ 



m^..- 



'■^*M<m^ 



Timm. 1' 



och saa akjnåHdmémtSt^ 

swBndce waare ni^ftér ^(to< 

2275 Haer mz ha0åk>ÉmtmW^Uk)äti 



.u^r 



.;]•>] 



^iilMMÉ 



-A.ilt 



M 



487 och baadhb '^ gi»å'^ite 'liÉ 

2280 iité^s^Éte liS^^llé^ fltnyH^^r *< 
odi tiia misthe '^otttftl|iä9i''ti^^ 







■C-'.- 



Stfeasiame hutas åter tillbaka; Danskame tåga ned från Brunkeberg. 79 

thy tree tändher fullo nidher i hans händer 

tba konungh cridtiem fiik thenne wanda 
2285 saa kunde hati ey längher standa 

tha han kom i tolka nödh 

tha wilde han wiika then haarda dödh 

the qwarre bliffue stodhe full hårde 

och Slik manlighe warde 
3290 skrii och ropp jak nogh hörde 

the paa baadhe sidhor theres händer rörde 

ther war jämmer och stoort gny 

hwar badh annan borth fly 

förfall maagha walla 
2295 swänske kunde baneer ekke halla 

the kunde inthe wynne 

ther raotte the fly annath synne 

jak stodh och saagh oppa 

thz thetta monde saa tiil gaa 
2300 gny 00 jämber wart tha meer 

swänskom tha thetta skeer 

Nw drager danabroka a£F bergit nidher 

ther ga£Fs all danmarks makt widher 

the drogho äpter tiil sancta clara 
2305 ther monde the alla illa fara 

swänske sampnas tha alle tiil hopa 

och beegynner oppa nya ropa 

nw är däner aif danmark 

kompne tiil oss oppa slätha mark 
2310 then som wiil i swerige länge boo 48a 

han giffui siik nw inga roo 






£»r |l^>4ii«imt 

ibr to # w in nitfuJ N iti o 

hardb atriidb Jmåe 
thy hm Jmr 8t»#iig«^ 

3S» och hwu: öffoer aajB^vp^l)|^ 

O Jb wat tber ir^ i^Mmgib 
8Qm stOrthe i^l(%rlffllMbWii 
2330 .ther mötte tnan Ji90i^of^ 

^N^rgh j&mmer och ^tovmrffmi^^ 

mz rop^iiK5b iatftnWfgöfiijf,;^ iiil 
thz vBkt^:iym^<%mm i it :ii^ 

2335 fi5r an th^ kmSHto til^Dfl^iOPl))^ 

och hadhe tlbdh«P ii^a^^hii^^iat! 
tuth %d4e tiie aomi^M^diupM 
sijik tm Ulh#i|virQW§ ; luo r^o Uh 



ti^j 



.>i Vi *•• >' 



2340 



tm>:>H*< U-iUM\ 



489 



Swtoske ip^ l^ai 
akther thz baner aatner wynne 





Sveruhame storma Brunkeberg ; Danskamejly; 900 drunJma. 81 

theni war snarth tiil raadhe 

och hwar tiil annan sadhe 

staan fäste ther ligger nw makt oppa 
2345 och wyliom wy än een tiidh tiil them gaa 

staa wy ekke fäste i thetta kiiff 

thz gäller wisseligha waarth liiflF 

wy beehöfifuom thz för ingen klagha 

wthan graatha thz alla dagha 
2350 swänska opstigha thz bergit stora 

och strax däner wndan foro 

the wille tiil skippen löpa 

wiisseligha i wäghen the siik döpa 

the flydde som eeth moln sky 
2355 och wiilde än dödh wnfly 

the foro mykit wille 

thy giik them ganske illa 

mänga waare gripne mange wille ey bidhe 

flere laathe siik i siön liidhe 
2360 ganska lithet konungh cristiern i then stridhen wan 

thy ther drunknar saa mangh een dägeligh man 

ix hundradhe war thetta tall 

thy komma the i mykit qwall 

tha war sorgh i alla sidha 
2365 k cristiern raz sin skiip leeth siik snarth borth 

xviii^ [1800] war thz tall wäU Lliidha 

thz jak maa säyia mz skäll 

the som drunknadhe och waare fanghne 

wisseligha waare the saa maanghe 
2370 sombligha mötte illa gaa 

ix' [900] drunknadhe tha 

Rhnhrön. 3 6 



/•« 




st 

490 the waare wftll Mt maangft.^^ i^hu 

ix"" [900] som wäart f angi; u > m 
thz ftr för tby ^ke wndber Mt> é 

2375 tkenne striidh stodh i fym fitaiMHiÉi^i# 
her steen som manligha mötte ittMlpj^ 4^ 
han wille ey fly han wille hiåkm v^Mi|| åféi^^ 
thy han ekke wiUe fly intuitM^^^ 

optha hadhe han warit grifdn i^dijr^éÄ^ 

2380 gudh halp honum mz sina naadhi itMiita^, 
thz han släp allan waadhe ;* a-m 
the swänske om qwftllai alla qwadkéiyf s4l(i 
drukko och giorde mk alla gladhft.'^:'.! 
takkadhe gudh för sine naadhe- >•< /Ii ^ 

2385 och saa för litben akadhe r a^/r ii 

mänga saghe tha gudz werdq^e mablli 
och saa hans werdugha krafft Än-} 

saa opta the swänska monde siik sankmalt^ 
the saaghe eeth brynnande swardh & 

2390 sancte erik konungh som ftr swerigea 

le^th tha wisseligha wanka siith awiadiif^ 

Torsdaghen äpter sancta birgitta. 
tha stodh thetta skgh ■\- 

Aarom epter gudz byrdh Ixx oc eetifah 

2395 tha är thetta Orligh skeeth 

M [1000] oc iiii" [400] ther tiil ; ^ 

thz för wisso jak sftya wiil mm 

gudh hafiPui t&ss loff och äre ^f-i 

som wille mz swerige ombäre fl 

2400 k cristiern hade tänkt swänskom aaiti 



irtåUMb 



'^<y> 



Mi 



W^' ■ 









Christiem jlyr till Danmark. Sten Sture rider till Kalmar. Wi. 83 

gudh them naadhe som tass haflFde warith wiiss 

han them hadhe hoUit för äle 

och sanneligha giorth afiF them träle 491 

nw gör siik swänske gaman 
2405 och gladhe alla samman 

och laffua gudh aff alla makth 

och säya tiil honum theres akth 

nw trötte karlsson plägher k cristiern wnsände 

paa bi^unkabergh fiik han sin ände 
2410 konungh cristiern drogh tiil kalmara aather 

illa handhteradher och saa illa laather 

hans största skiipp komma i stora lasth 

för storm hugge the thera masth 

the komma in tiil heyle 
2415 ther leethe the siik feyle 

konungh cristiern tiil danmark far 

stoor sorgh i hiertath bar 

Her steen kringom swerige ridher 

och snarth honum tiil kalmara liidher 
2420 fonga gaif han dagh 

och screflF them there lagh 

holste danska och swänske waare the 

som matte graatha och inthe lee 

the ropadhe baadhe jamber och wee 
2425 och ther tiil haflFua the sputh och spee 

marskin i danmark monde illa gaa 

her clauiss reenow war och gripin tha 

xii riddare och än flere 

friiborne män waare än meere 



84 Sten Stwrer&der i Sverige, Dantkames f under och falsha fred. 1471 — 80. 

2430 her änders nielsson mz mangom dänom 
her ture turesson mz mangom swänom 
och her steen tiil kalmara reedh 
och honum saa wäll leedh 
han flik allan syn wylia 
492 2435 dänom wille han fraa swänskom skylla 
thy wär thz warth ey saa 
thy faar thz her äpter wnderligha gaa 
hoo som maa lifFua noghra stundh 
han fynner the orden aff myn mwn 

2440 the faa makt mz skadha 

thz sculle alla rätte swänske klagha 

her steen siith nampn mz arom bar 

och aather fiik hwart thz sloth i swerige war 

slotzloffuan fiik han afif alla 

2445 om däher wille troo hälla 

jak sukker aff hiertans grundh 

och frykther för nya fundh 

thu som lass thu dragh tiil mynnes 

tha finlandh oc stäkeborgh aather wynnes 

2450 tänk oppa mith tall 

gud giffui ath swänske waare wtan qwall 
nw fynna däner een annan siidh 
och bindha wylia een annan falskan friidh 
saa sätte riken een äwiigh dagh 

2455 och hwar sculde androm plägha lagh 
thz staar först vii [7] aar äller otta 
thz är wäll tiil motta 
än try aar ther tiil 
nw raadhe gudh hwart thz wiil 



ChrisUem dör 1461» Hans gemål Dorothea skildras, 85 

2460 saa länge raadher her steen i sweriges riike 

oppa then tiidh fanz ekke hans liike 

han raadher som een werdogh herre 

inthe staar i swerige tass werre 

hans hOffuismansdöme wardher nw i aar 
2465 som jämpnesth xi aar 

gudh gi£Fui honum lön och naadher 493 

och saa sina singnadha gaffuer 

Arom äpther gudz byrdh [xiiiiT 81 ther tiil 

nw hören hwath jak säya wiil 
2470 tha wille gudh thz saa wända 

thz k cristiern fiik och een ända 

han kom och aif werldzens wanda 

j köpen hampn gaff han opp sin anda 

om hans drotningh dorothea kan jak ey scrififua 
2475 wthan onth smäligh och spoth Igoth 

thz war the wärsta qvinna 

som man kan fynna 

hon mykit onth tiil hopa förde 

aldrigh jak annath hörde 
2480 jak ey weeth hwar före jak kan hanne hälla 

jezabell monde alla hanne kalla 

mz rätta bör henne ey längher liffua 

hon wiille sin son junkar hanis förgiffua 

mz eeth hönss som steektes full wäll 
24«5 holkith hon gör wthan skäll 

gud gaff honum thz tiil snille 

thz han tha ekke foor ille 

thz är ekke nw mynne 



86 Bref från Norge om förening. Möte i Halmstad uUättet. 1482, 

faar hon ekke annath synne 
2490 och faar hon siälff raadha 

hon aktar komma swerige i waadha 

Aren äpther k cristiern hadhe giorth sin ända 

norges män tiil sweriges breflF oc budh sände 

och ther tiil laathe the mangh breflF scriflFua 
2495 ath the wille wiidh swerige bliflFua 

rikensens raadh i swerige war ey seen 
iu sände them godha män oc breflF i geen 

tha screflFs breflf öflfiier riike try 

ath the sculde mötass i halrastadha by 
2500 och ingaleedes noghot qwälia 

the sculde eendräkteligha een konungh wälia 

jak kan ekke santh säya för tiik 

om tässe samningh skedde wtan swik 

rykteth flögh mz storth wndher 
2505 ath th^ war diktath mz nya fundher 

hadhe swänske sakth ther ney 

the sculde konungen wälia hwat the wilde äUer ey 

war thetta giorth mz liisth 

thz sägher jak för wiisth 
2510 meer än monde thz tok saa falla 

thz möthit wille ekke hälla 

alla swänske herra reddes widher 

och wille fara tiil halmstadha nidher 

han war och ekke seen 
2515 rikensens ädla förståndare her steen 

han reedh mz staath och ära 

och maagh wäl riddare nampn bära 



Sten Stures ögonsjuka. Svenakame utebli frnn Halmitadsmötet, 87 

thz hände siik i thy 

han kom för wasteena by 
2520 honum kom aff hymmelin nidher 

een plaagha her steen gaflfs ther widher 

han fiik öghna wärk sa a stark 

gudh honum ey wille haffua tiil dänmark 

then wärk warth saa fasth 
2525 han mz honum pröfiFuer all kasth 

för thy ingen kunne thenne läka 

beegynnadhe rikensens raadh tweeka 

hwar siik för androm monde klagha 

the ey wiiste hwath the tiil raadha tagha 495 

2530 her steen them siith incigle bödh 

badh them fara och klagha hans nödh 

the thz ey wille göra 

ther mz giik thetta som i faan höra 

ingen swänsk herre kunne komma 
2535 maasken swerige tiil storan froma 

ädle män aff danmarkes riike 

och saa aff norghe tass liike 

the wardo saa tiil raadhe 

monde junkar haniss tiil konungh taghe 
2540 thz skeer arom tha man scriffuer Ixxx oc try 

in i halmstadha by 

om XX dagh iula stodh thetta staat 

ther gäss iunkar haniss ful wäl aath 

han fiik för th)^ thenne mon 
2545 ath han war konungh cristierns son 

tha brasth thz bandh som för war fasth 

millan swänske och norghes män lasth 



88 ^<HW ^^«< i Danmark och Norge 1483, Erik Axdsåo» ToU. 

the danske hadhe söth tall 
thz giorde norges mäo qwall 
2550 the sadhe siik weetha swänskas wylia 
saa monde the them aath skylia 
lithet ther äpter the honum krönthe 
och ther mz konungx nampn rönthe 

Her wyliom wy wäoda warth tall i gän 

2555 och tala om rikensens förstaandare her steen 
och wyliom nw wth höra 
och saa för idher framföra 
huru thz är gaangith i handh 
in i fynlandh 
496 2560 tha her erik axelsson han bleeff dödh 
k ömme swänske män i nödh 
then som lifiiier han faar wäll höra 
huru axelen aktar i swerige waghn ath föra 
axelen war stark och bulth wäl fasth 

2565 thz är fryktende ath han komber i lasth 
jak haffuer thz optha hörth ath spaa 
thz axelen skal snarth syndher gaa 
och maasken thz kan ey wara wndher 
thz honum händher ath gaanga sundher^ 

2570 och komber axelen i noghot meen 

thz skeer för thy ath slozsloffuan är ey reen 
her erik axelsson haffuer alth fynlandh i wäria 
han monde thz opta för swänskom swäria 
slosloffuan sculde tiil swerige staa 

2575 och aldrigh fraa swänskom gaa 
om sidher her steen aabo fiik 



Axelstönemas tnagt. Finska slotten i deras våld. 39 

i faan höra huru om the andra giik 

slotzloffuan loffuades mz swiik 

saa sadhis opta for mik 
2580 thz komber wäl tiil röna 

thz stora edher äre ekke wärdh eena böna 

nw giik thz saa i handh 

axel släkten bundho hardh bandh 

mz giptamaal och annar lundh 
2585 och meenthe bliffua fast i longa stundh 

onth är thetta i allom stundom 

byggia hwss aa lösom grundom 

hören tiil i som i swerige boo 

huru her erik axelsson hulth sina troo 
2590 thz monde siik saa wända 

tha hans liiff togh een ände 497 

äpter thz han sina siäU wthgaff 

röntes swänske män een annar lagh 

tha komma the i stora nödh 
3595 äpter her erik axelssons dödh 

nw then tiidh her erik axelsson han bleeff dödher 

hulth han slotzloffuen tiil sina brödher 

man maa thz högheliga klagha 

thy thz giorde swerige storan skadha 
2600 sancte oloflFs borgh ther tiil wyborgh 

taffwasta hwss och rasaborgh 

fyngo the i sändher 

alth i there händher 

saa mötte the aar om löpa 
2605 dyrth mötte swerige them aather köpa 

för xx*^ [20000] mark och än meer 



''m 



^90 Ivar ÄåfåUåom kfifor ttjlmmm åkämf mm 



^vv';, 









thz ftpter fölgher tha ii^iyrre sltew^ 
her iwar axelsson som gotkiidli 
sin brodher lårens axelsscm (ii)' 

3610 hoo som wiil maagh the miiVlMlétm 
mooth swftnske mftn giorde tii^' 
i nyköpungh holtz een herre da^lr Mi^ wii 
och wille swtoske bliffua wiidh i 
her iwar loffnar mz syn mwn i»iJ4faUBf^ i 

2615 togh wthan hiertans grundh .a-ji«4-^ijijftfi 

swerige sculde thetn faa om paasea 
än i fiättya om lopp then riidh ' ^ii^a'i^ 
bartholomei ther nftsth i kalmara sami 
sweriges mannoin wthan froma ^^ M"<*i|f 

2620 än togh thz ekke bör •> vH ,^ - 

thz giik nw som for -^i m^\ 

the siik meenthe slotzloffuan faaHa " ^^^ 
498 hon kunne them togh wnfalla 

hans bröder slotzloffuan fingo 

2625 och swänske mz sorghom gingo * t a^^li 
öffuer taffwasta hwss och rasaborgk v^i^ 
sancte oloffs borgh och saa wyboi^ il\i 
her aff är för lithet sakth ^«i iif!0 

saa finge danske män thenna maktb daS^; 

2630' sidhen warde the starke mz alla '>^ii 
och aktha tassa sloth ath hälla ^ j^ 
swänske herre gingo tyste - - <r 

faa waare the som thetta for ath 
thera hierta war saarth och illa tiltq 

2635 thy thetta kom them lithet tiil 

hwar aa annan saagh mz önkeligh s^^,^ 



♦vi»3 



'i^MJ 








Vr 



* 



;X 



Ivar och Lårens Axelsson drifva sitt spei, 91 

tha drogho the ey alla eena lyn 
thy kan thz opta saa falla 
them skeer onth som ey tiil hopa hälla 
2640 gyptamaall gör thenna wiilla 

och optha godhan leek för swänskom spilla 

Her iwar axelsson sitther paa gotlandh säU 

han reegerer thenne späll 

her lårens axelsson paa slotthen i finlandh boor 
2645 han är i hiertat och i hogh stoor 

thz war thera gamman 

huru the breflf och budh sände tiil saman 

hwar annars breff tiil siik fiik 

och wille höra huru hwariom giik 
2650 the sankadhe hoffmän och mänga swäna 

mz sölffuer och gull wille the them löna 

thz hände siik än thaa saa 

her iwar monde sölflfborgh faa 

sa wiith warth hans wälle 
2655 thz mötte swänske wngäUe 49» 

han loffuadhe konungh cristiern thz thaa 

han wille honum swerige wtan swärdslagh faa 

förfall maagh walla 

han kunde thetta ekke hälla 
2660 han hadhe stora makt försanth 

thy han hadhe gotlandh i panth 

äpther syna brödher 

tha her oloflF axelsson bleeff död her 

hans hierta war storth mz höghe synne 
2665 och meenthe saa swerige och danmark wynne 



92 Sten Sture knderhandlar med Axehsönema, eom gäcka honom. 

jak kan thz nw försanna fynne 

thz warth mykit mynne 

ber om mötte swänske illa laatha 

och för santh i hiertat graatha 
2670 rikensens förstaandare then wnge her steen 

han thetta märkte och war ey för seen 

screff breflf och bödh alla 

i stokholm tiil hopa kalla 

och wille mz them dagha 
2675 och sweriges nödh för them klagha 

ber iwar war saa staalz tiil synne 

han ekke wille mz mynne 

tiil rykensens raadh komma 

swerige> tiil noghon froma 
2680 wthan leygdh och giisla fasta 

togb monde honum lithet hasta 

thz glik saa tha tiil ända 

the mötte i stokholm xi^ [11000] jomflfru dagh 

thz giik tha tiil saa llända 

2685 her steen scuUe förste ypith watn all slotten faa 

äpter paska her steen siglar mz godhan bör 
500 war tha saa när som för 

sputh och spee fiik han ther 

ä hwar han war fierre äUer när 
2690 saa wari mik gudh i hymerike hull 

badhe jak myna kystha mz paper full 

och hadhe jak tw ärnber full mz bläk 

och mänga penner i een storan säk 

jak kunde thz ey scriffua för tiik 
2695 huru thenne förhalningh tiil giik 



Lårens Axelsson dör 1482. Ivar Axelsson af står ftnland 1483. 93 

saa mötte then ärligh riddher steen 

fara tiil swerige i geen 

saa lopp thz hiuU om sidher 

thz förre war opp thz kom tha nidher 
2700 saa ladhe her lårens axelsson siith huffwudh nidher 

och axeelen han klufinadhe widher 

hadhe ekke han misth siith liiff 

wiisth hadhit warith een huflfwudh striidh 

än togh han war een riddare froom 
2705 likauäll mz skiip tiil swerige kom 

hans haffuor the waare ekke mänga 

än togh wille han swänske staanga 

alla tässe brödher waare ther än fäm 

the maagha wäl takka her steen än 
2710 hadhe han ekke warith 

optha hadhe the illa farith 

then store kerlek ärlighe herre her steen 

the tiik illa lönthe i geen 

illa hadhe them gaangit i handh 
2715 hadhe tw ekke taghit her aakess dotter i fampn 

Ther nästh giik thz saa i handh 
her steen han foor tiil gotlandh 
thetta skeer för thy 501 

thz han far tiil wysby 
2720 her iwar wille ekke komma hiith 
thy foor her steen tiith 
the däktingan giik saa tiill 
som jak idher säyia wiill 
och sculle saa tiil staa 



94* ^t^A** Axeissoru »tor a förlåningar Politiåha betrakieher. 

2725 her iwar sculle her steen finlandh faa 
thz wille siik tha förlöpa 
saa dyrth raonde swänske thz köpa 
ölandh och stäkeborgh 
skulle han beeholla och rasaborgh 

2730 aakerboo härad he och gästr ingaland h 
aasunda häradhe och aangerrnannalandh 
swarthsiöö och hagha 
swänske maagha thz för gudhi klagha 
och än ther mz i thy 

2735 öneköpunges by 

thz wille her iwar hafifua 

och rikensens breff ther oppa tagha 

gudh som all tingh seer 

han weeth hwy thetta skeer 

2740 thz mötte swänska göre i nödh 

om the wille wiika een ondan dödh 
them dreeflF ther tiil storth twangh 
thz the annan tiidh sculle köpa finlandh 
thy hwart swänske siik wändher 

2745 tha war thz kommith i dana händher 
swänske mötte wäl grugha 
mz ryzsom pläghadhe the them trugha 
saa stodh thz i swerige thaa 
502 swänske män laagho millan eelda twaa 

2750 beetänk tiik swänske herre 
äller tiik händher werre 
hoo räfifuen släpper i gaasa hopp 
han faar höra eeth önkelighit ropp 
huru tiik thz i thyn öron lydher 



loar Axelttons dåliga bedrifter, 9& 

2755 sancta birgitta tiik thz förbiudher 

laath ekke räffuen i örtbagaardh 

för thy thz är hanss aardh 

han longa rumpa dragher 

ä huru tiik thz beehagher 
2760 myöhunden han syniss wara snar 

han wardher likkauäU war 

han far optha mista 

och saa pröffuer han räffsens liista 

saa fiik ber iwar rumpa longa 
2765 och swäna ganska mänga 

saa hwar för androm sadhe 

han storan skath aflF swerige hadhe 

och wäl mz honum staar 

xii^ [12000] mark han opbar hwarth aar 
2770 och dreeff wnderiigh sin plogh 

danska fogta hadhe han nogh 

the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher 

och funno saa nya fundher 

och ny lagh införa 
2775 som jak wäU maa röra 

her iwar han pröffuer all sin kasth 

och wiil thz axeelen skal staanda fasth 

Tha man scriffuer Ixxx och twa reeser tw 
tha skeer thz jak scriffuer nw 
2780 her iwar sitther paa gotlandh mz starka wäria 505 
och leeth mangh skiip i siön ath häria 
ther i gör ban ganska illa 
honum kunde ingen aff siön stilla 



jf Q JiNH* Axéiåioiu i^öföjVéfi» JTéiTiMy *f SitålåM9ttff:sf9Kl!tl^^ 




n 



*.■?•. I 





'*€ 




han slogh och grep hoo som 

2785 och skipp segladhe han om 

thz han plftgher saa tiil tå^a -^ ^^^^ X 
monde städher thz hardeligha da^^pNtf 
thy war thz noghot som brasth 't 
hulkit honnm scuUe komma i stOn^i 

27iN) hoUandh räffla klagha fasth 

lybeka danske hwat som brasth 
aff raffla togh han flere 
wtafiF hollandh niykit meere 
huru opta jak thz sporde 

2795 saa aff danska han och giorde 
a huru tw thz wiil förhålla 
wthlänske beegynne swänske 
tha swänske män hörde thetta rykte 1 
herre gud hwat them thz illa tykte ^ h rf^j 

2800 thz kan än saa wara 

alla swänske kan jak ey förswalra 
wy wethom thz fulle 
een aff them war arffuit truUe 
han hulth oc aa tassen strängh 

2805 thy han hadhe her iwars dotter i sSxi|^ai(i 
han giorde honura fulth •'-!'/; i^ 

meer mz her iwar än raz swänskom hiiMll 
opta pläga boUendher thetta kla^a^ U' ^iå 
thy hulth her steen mänga herrä dagtti ijidlii 

2810 Om hösten een herradagh i s 

503 a om sancti mörtens dagh om sama 



I m 



i. 



m u^ 






ther war onth aa färdom 



mti 



'i^y'*A 



-^ 



^•■:■ 



..iy^;£ 



•• -"' A-SI-' 



Upplopp i Siodtkolm 1484. 97 

baadhe millan leektom och lärdom 

ther gijk ganska illa thaa 
2815 huar wille annan i hijell slaa 

thz gijk saa vnderligha tdjll 

som jak tijk seya wijU 

och mötte the sa länge dagha 

the wille höffuismanna dömith aff här sten tagha 
2820 ther skeer mykit vthan skäll 

huar wille then andra slaa i häll 

moské huij thetta sker 

tu icke klarligha seer 

här stens fru paa stokbolms torgh 
2825 war om skuttin mz stora sorgh 

här steen thz wille hämpna 

och leeth rijkensens raadh tijll hopa stämpna 

än togh thz war borgharnom i mooth 

likka uäll wille här steen haffua stora booth 
2830 En frijboren man slogh en borghare i häll 

saa sarapnas tbe alla vtan skäll 

mz hastogheet och hastogh sinne 

thz mötte then frijborne man ath fijnne 

huar monde om annan mz harnisk springa 
2835 the honum i grabrodher closter fingo 

thz war storth vndher 

the slogho mänga dörra sundher 

menugheetin i stokholm thetta gör 

och the spara inga dör 
2840 huar hörde man tolkit slika 

the wilde ey gudz mönster wijka 

huar och en thz faar röna 

Rimhrön. 3 7 



1 



98 Ivars anslag mot 8/en Sture tnitslpekas. Förlikning. 1484. 

nar gudz rätuisa wij] tagha tijll löna 

thz wille här sten rftttha 
2845 honuni wille thaa ingen sätta 

bär Juar som siällan plägadhe komma 

Suerige tijll nogon froina 

han war tha i stokbolms by 

och thz giorde han för thy 
2850 och kom mz androm tijll barra dagba 

aktar arffuidh trulle tijll höffuisman tagha 

thetta radh thz war saa braath 

the alla gingo tijl harnisk om ena nath 

och wille bestalla här steen 
2855 then godhe barren tijll storth men 

masta delin alla 

thz motbe tha nogbott walla 

thz full all paa en annan bogh 

sätte daghen tha klokken x slogh 
2860 war barra monde thz om wända 

saa ath thz altb fijk en godban ända 

bär steen bleff wijdh sina makth 

oc aitijdh ladhe aa rijkit godha akth 

tha thz war giorth i gudz nampn 
2865 the skijides aath oc huar togh annan i fatnpn 

mänger will gierna opta illa 

och mykit goth spilla 

vtan han sijk ther vthij rätther 

tha far han ey tass bätber 

2870 Tha warth myntha mästaren ootäkker 

och strax i tornidh in sättber 



Tåg m Riga 1485. Vestgötame resa tig 1486. 99 

kom thaa i wadha monga . 

och warth grijpin tijU fånga 

huru högh hans bruth the waara 504 

2875 tbz kan iak tiik ekke förclara , 

huru han war gripin och hwar före 

thz faar tw oppa een annan tiidh höre 

gudh som är fiärre och när 

han weeth huru hans ärende är 
2880 thz aarith stodh tha nogoth saa wäll 

hwar leeth annan liffua mz skäll 

Hören nw tiil alla ärhVha män 

hwat som skeer tha man scriffuer ottatye och fäm 

her war saa ärlighen een skara 
2885 som sculde tiil riigha fara 

wnsättia ärkebyscopin och righa baadha 

afiF thera nödh och waadha 

the foro om sancti symonis & iude dagh 

och riigha kom i godh lagh 
2890 the fäste mz swerige eeth stadukth bandh 

och ginge sweriges raadh tiil handh 

thz monde saa falla 

the thera höffuisman her niels eriksson kalla 

then tiidh kom thz i godhan friidh 
2895 saa sadhis altiidh för mik 

Aaren tha man scriffuer ottatye och sex 
om wynterin tha som yseen läx 
wäsgötha the foore mz flättya 
och wille siik mothe her steen sättya 




100 Vettg^arné htgmtu. har Émdm^m mm(\"f^'^ 

2900 om winterin yseen firOss saa fasth iiå^i ^;^ 
komma wftsgötha i lasth rt^w 

her steen han riidher aa stadh ^/ ii m^^- 
monga mz siik riidha badh . \u^å ^} 

han hadhe meer än Ix hasta i. !.ri:= - 

2905 dftghelighe m&n ft iw the bftsta \^\ ^v^ 
505 the ginge honum tiil handh u {';Kr^ 

tha han kom i w&stergötlandh / a.. ^ 

the som wulthe thetta gny . :; " 

viij misthe huffaodith i thy 

2910 the waare aff wäsboo 

och wille ey liffua mz roo 

the andra siik alla om wände 

och kom alth ^tiil een godhan ande 



M C 



'» c ! i 




Ther nästh kom eeth wnderlighifc 
2915 saa ath swänske beegynne frykte ib ^ 

konuDgh haniss wille tiil swerige dragha^/a^ 
och rikit mz makt ath ha£Faa . u 

her iwar hadhe siik saa wnderligha aafch.>:i 
baadhe mz ordom och saa mz daath .1 ^ 
2920 han wille ey komma tiil dagha :M 

thz mötte them saa illa beehagha rlf 

han sadhe thz war hans eeghin sloth ^vuii 
oc hulth rikensens raadh för spee oc ipii|^ 
slottin staa aa sweriG:es landh 
J2925 tha hulth han them ey tiil sweriges haii^ il 
han sadhe the standa hans arffua tiil <^***^^'^^'^ 
oc opta spee och spoth tiil swänskoti^ 
om gotlandh giorde han och saa 




^ 




Ivar Axelsions dubbla spel, högmod och röfverier. 101 

ther före kunde ekke axelen fasth staa 
2930 xx^ [20000] mark för santh 

bödh hoDum konungen för sin panth 

han wille thz inthe skötha 

thy mötte honum onth ath mötha 

han trughar swänske mz danmarkes makth 
2935 och gaff afiF swänskom inga akth 

han trughar och danraark inz sweriges rike 

oc meenar ingen wara sin lyke 

homodh plägher gerna falla 506 

och syällan fasth ath halla 
2940 han sändher skiip i siön smaa och stoor 

kringom gotlandh ther han boor 

han laather baadha röffua och skynna 

lithet faar han ther i wynna 

thz wäxte meer och werre 
2945 oc sadhe siik ey f rykte werldz herre 

swänske ä hwar the waare 

stora sorgh i hiertadh baare 

han hadhe sloth oc län saa maangh 

swänske män the lydho twaangh 
2950 the kunde thz alle röna 

han wilde them illa löna 

han tröster aa gyptamaal saa stark 

och een deel aa danmark 

swänske hadhe gerna haffth een ända 
2955 och wille wetha hwart the waare wända 

the honum breff och bodh mz kerleek sände 

och baadhe honum i swerige lände 

the wylia hans wylie gerna göra 




ItJ 



'.'I ^^ 



102 /w nekar mata Bv, rådet iTefjé; tUåäUer wmtfå m f ^m^ 



och hans raadh altiidh höra V)fvl:^iftfr 

2960 the prO£Fua mz honum all kasth <'i)ti.:^x;7^ 

och sände honum leyde saa fasth i.\^ i^>^<^4~ ^ 
leydh mötte the honum sftnda :'^r (i^-ia^ st 

och wal all tingh tiil godha wända ' -'h 7fiw^^i 
och baadhe honum om maaremässa kdimii4flHBfi 

2965 och wille U1Z honum godh raadh wt^ n ::*- :. 
aS swerige haffuer han storan froma ^ />^^ ^ « 
likkau&U wille han ej tiil dagh kofsma '^- "^ 
han fan tha eeth annath synne < / ^-^-^ -- 

och screff the sculde honum paa st&kebcHr^ 
507 2970 han sadhe ney thz kan ekke wara 
thz lak wiil tiil thälye nw ath fara 
jak haffuer aktadh mz the farth 
wara i stäkeborgh full snarth 
thz maa jak än liidha - 

2975 ther wiil jak idher biidha 

idher ärende ther wäll akta - 

saa frampth i wylin tala sakta ' 

wy wardom sakta saathe — 

om i thalin tiil matte 

2980 rikensens förstaandare war altiidh reedha 
togh för siik inga leedha 
then ärligh herre her steen 
han tiith reedh och war ey seen * ^ 

her niels sture och byscop korth 

2985 huru thz giik haffuer jak sporth 

och flere aff rikensens raadh ther tiil 

och bruka alla there snill 

the waare wyse tiil synne ^^^-^ 



~ i 



ix) 







Stegeborgs-mötett frukilösheL Betraktelser. 103 

the kunde togh inthe wynne 
2990 mz goth hopp foore the tiil stäkeborgh 

och ginge aff niz stora sorgh 

the ärlighe män maagha thz wäl beesaka 

huru her iwer leeth them ther beewaka 

them giik föghe bäther i haodh 
2995 än the hadhe warith i fyende landh 

the daghade twaa the daghade tree 

hwat rikensens raadh wilde thz war strax nee 

han war saa högh tiil synne 

han ey wiil bliffua wedh räth äUer mynne 
3000 the godhe män ther waare 

baare theres liifF mz stora fare 

i ordom leetha the opta luthe 507 » 

gudh weeth huru gierna the wille wara vthe 

thz hände tha saa om sidher 
3005 windebron hon lagdess nidher 

there ärende lagdes i mangh skar 

the tädhan foro vtan suar 

rijkensens radh huart the fara 

sorgh the i hiertadh baaro 

3010 Naar danzsen gaangher i rijngh 

och wändher sijk om kringh 

han som förre war 

opta händ her thz han äpther faar 

saa och han som alla wijll tuinga 
3015 honum händher optha vnspringa 

ä huru optha thz sker 

honum händher graatha som opta leer 



104 



B«raMt2Mr. 




fiMUféfti 




•/.♦v 



hoo tu ftsth tänk siälflFuer »biÉ* -^ ^^' 

huru opta werldzens hiuU huäUffbéi^itä^*' ^ ^*tt 
3020 mangher leer och ha£Puer nogh '^.m^vif 

mänga mz suijth driffua plogh ivik;C< 

mänga både rijdha och r&nna cj^-^tj"^^: 

mangftr fattigha plftghar kooU atii 

thz händher tha om sijdher . i» Var^i^i^ 

3025 thz för war opp thz komber nidhOT^»i^U 

tijk jak thenne ordh sändher [n'^ 

som waaldh oc wdlle ha£Fuer i handber 

See tijk före ther ligger makth oppa 

om tu wijil thijn stoll skall fasth atb 
3030 optha händher thz saa 

han wardher sar som biörnen will slaa 

tu skall liffaa saa 

thz tu ingen skall försmaa 

tijth stath är gudhi täkth 
3035 . naar tu gör allom räth 

i hymmelrijke faar tu lijsa 

om tu bruker rätuisa 

war aldrigh godhom ijller 

tha faar tu ekke willer 
3040 läth aff ingom tagha 

gör androm som tu siälff wijll hafiFua 

tha far tu godha dagba 

och förer goth rykte tijll grafiFua 

huar sin kasth pröffuer 
3045 nu giflFuom wij thetta tall öfiPiier 

och jak strax gaar 

tijll the ärende som skee i aar 



I) 

. ^- för/ 

^ '^ i 



I ''O 



;■• ' 



>. ■*■ 









»M 



4 










Rikets råd mötas i Amö. Hr Sten jular i Sthm. 1486. 105 

Nu ridher her steen tijll stokhoirn 

här Juar han segler tijll borkholm 
3050 strax här steen han kom heem 

han war snar och ekke seen 

han badh rijkensens radh tijll arnöö kalla 

the kunde icke komma alla 

akther thera däktingan framföra 
3055 wille ath alla scuUe henne höra 

här Juar och här steen 

the waro saa öffuer een 

the sculde tijll skane fara ' 

och ther kyndhermissa tijdh ath wara 
3060 rikensens radh komma tijll hopa i Jesu nampn 

huar togh then andra i fampn 

huru then dagh tha tijl gijk 

kan iak ey alstinges säya tijk 

thz är än mer 
3065 äpter m artens mässa thetta skeer 

all tingh bliffua tysta och häll 

ey hörde man annath än skäll 

thz ekke längher drax 508 

om iulen ther äpther strax 
3070 kom her steen mz glädhi och gamman 

tiil stokholm och waare gladhe alle samman 

Her steen mz sina swäna the bästhe 
aff ridher sätte dagh mz ii^ [200] hästhe 
her steen wille oppa gripsholm wara 
3075 och leeth sina tyänare i fodringh fara 
han screflF sin breff saa widha 



1 06 Möte i Linköping. Sim Sture hallar Ivar till Shåggenås. t4ff7. 

han wille xiij daghen i lynköpungh biidha 

han screflF och her iwar tiil 

thz han mz androm komina wiil 
3080 han badh honum komma paa godha leyd 

wysseligha han kom ther ey 

hwath the meenthe leeth jak mangastadz spaana 

alle sadhe han wille tiil skaana 

konungh haniss han hadhe stoorth möthe 
3086 thz wille swänske mz her steen böthe 

the pläghade thz optha öflFua 

och wille her iwarss raadh ath pröfiFua 

sidhen han ekke kom 

wande theres synne om 
3090 them war onth siik giffua i främåd landh 

och wiste inthe raz her iwar fasth bandh 

han hafiFuer i swerige stora makth 

och giflfuer afF oss inga akth 

ey giflfiiom wy oss tiil danmark 
3095 han är aa waan bak full stark 

han hafiFuer wenner flere än twa 

huru gaar oss thaa 

wy törflFuom honum mykit widher 

thy wyliom wy fara tiil honum nidher 
3100 the leetho tiil skäggenäss liidha 
509 ther wille the honum bydha 

han screflF tha siik siukan wara 

och kunde ey tiil them fara 

mik gör och alth thz meen 
3105 ath ysin är ganzska kleen 

ther war samman een fagher skara 



Sten Sture far tUl Ivar på Öland; dennes handUngssått. 107 

och wille in i skaane fara 

the kunde siik ey aathskylia 

för än the hörde her iwarss wylia 
3110 them warth tiil raadhe saa snarth 

the öflFuer drogho mz eena farth 

yseen war kleen thz waar och saa 

thy drunknadhe een man thaa 

them giik tha saa i handh 
3115 naar the komma paa ölandh 

her.iwar wiil tha höra 

hwath the paa hans landh hadhe göra 

i swänske män i faan nw röna 

huru han nw wiil idher löna 
3120 för the stora kraflFth och makth 

som han i swerige haffuer haflfth 

jak sägher thz försanna 

och för alla dandemanna 

huru alla gerninga öflFwas 
3125 theres dygd wiidh ändin pröffuas 

wiil nw axeelen holla fasth 

tha blififuer han wthan lasth 

wiil han och gaanga sundher 

tha är thz ekke storth wndher 
3130 han bar för swaara bördhe 

thy är thz ey wndher hwy han skörde 

baadhe swerige och danmarkes makt 510 

för mykit war aa honum läkt 

then som mz hwariom wiil ath kififua 
3135 han mötte mz maangom striidha 

her iwar wiil ingen aath lydha 




108 UmderkandUmg m§ä Ivar AtbéUnm på 



f&r then sculdh beegynner axeekai IlnnÉlk 



)t 









han wftU mötte quidha 
thz bOriar paa alla siidha 

3140 kalmara och stftkeborgh 
nykOpungh och rasaborgh 
gotlandh mz niykla makth 
ölandh alle mz stora krafft 
alla mz honum hulle 

3145 och een ther tiil och heether arffiiidb 
arffuidh truUe och hans wenner 
och saa her aake axelssons söner 
swänska warth tha saa tiil ordha 
som them mz rätta bordhe n 

3150 the wille slotzloffuen aff her iwer hafii^ 
och slottin i gän aff honum tagha 
thy han wille aldrigh mz them dagha 
illa mötte honum thz beehagha 
the dagha een dagh the dagha tree 

3155 hwat swänske wille thz war nee 
thy kan thz wäll saa skee 
thz noghrom wardher wee ' 

mz daghen giik saa tiil 
her iwar förer paa slottit hwath hian 

3160 han wille swänskom göra plaz 

thy leeth han mötha them mz sina byÄSfOPt^ 
her steen laather swänska op och wth 
oc kringom swerige frii ath wara 
1 1 samma nath the daghade saa /^ 

3165 looth her iwar gripa her steens ty&QWf 
han leeth eeth c [100] aflf slottet sl€^a;^'> 1^ 
och meenthe siik her steen gripa thaa 




fif'-^ '-- 



^ 



U'^ 



to 



k* 





& 



tim hMgrtu. Arvid TVotfet lAi åUHagat. 1487. 109 

Tha wille alla sw&nske laatha there liiff 
her iwar beegynthe tbetta kiiff 

Slik tha omwftnde 

slottet strax brände 
t£Ft annath hundradhe och än meer 
tT oppe war tha thetta skeer 
^dersmftssa tiidh beeladhe the thz 
ket ftpther stäkeborgh mz 
knthe nielsson han thz giorde 

årligh junkare som wäl torde 
rl knothsson och iohan bysse 
-ghe ther före f&r wysse 
(Otha beestäUer alla 
^mith äskilsson them alla tiil hopa hälla 

rasaborgh i finlandh är 

posse mz frälsit är fulth när 
:öpungh wthan meen 

her steen strax i geen 
mara sloth och saa 

mötte thenna leek tiil gaa 
[uidh truUe wille fara mz flättia 

mötte han borghen sättia 

wille fara mz liista 

mötte han nyköpungh mistha 

kunde wäU läsa i book 
war mykit i laghen klook 

wille inthe laatha 
nka och presta pläghade han hatha 
kronana hadhe han mykit län 

steen han togh them alla i gän 



51^ 



110 ^^''^ Axelssons län återtagas. Raseborg uppgifves. 1467, 

saa waare tassa sloth beestallath mz makth 

her steen gaff ther oppa stora akth 
3200 han leeth them wäl beemanna 

och reedh fraan eeth sloth och tiil annat 

och wthan all förfall 

togh han her iwarss län all 

foor saa wthan qwall 
3205 tiil stokholm och rikensens tiil tall 

tha kom her iwar i qwala 

naar the wthgiorde aff dala 

ärkebyscopin byscop korth giorde och saa 

mänga borghare fooro och thaa 
3210 thz kunde siik saa hända 

the breff tiil rasaborgh sända 

fifru katerina togh tha wäl tiil raadha 

hon saagh then stoora waadha 

hon war her lårens axelssons frw 
3215 hon antwardadhe fraan siik slottet nw 

her lårens axelsson war her iwarss bröd her 

och syäUan swänskom mannom godher 

lägh her oppa thin akth 

som förre är sakth 
3220 han war togh een riddare from 

tiil swerige mz een käpp han kom 

Thz kan tha saa falla 
om sancta walburges tiidh sigla the alla 
in för stäkeborgs sloth 
3225 och skötz ther mykin skoth 

ther war köth noogh och myöU 



Stegeborg och Borgholm tågat. K, Han» rwtar enfloUa, 1487. Hl 

liizsla wäria och lithet ööU 

i pulffwer the hadhe saa storan skath 515 

hulkit ey kunde fylla een tooffwa hath 
3230 the ekke tha waare inånga 

Ix waare griipne tiil faanga 

the sculde slottit op gififua 

om the wille lifFua 

the tha fingo slottit her steen 
3235 i gän friith wthan alth meen 

ärlandh bagge heet theres höifuisman 

ey längher han slottit halla kan 

knuth posse een junkar from 

mz iiii barsar afif finlandh kom 
3240 wth mz gotlandh leeth han gliidha 

och full snarth ath lydha 

jak thz försanna tror 

her steen siglar mz xv skiipp smaa oc stoor 

i the helgetrefollughetz nampn 
3245 alla dragha för borkholms hampn 

the paa slottit waaro illa tiil moodha 

tha kom thz swerige tiil godha 

Eonungh haniss i danmark sitther 

han ey länger biidha gitther 
3350 han reedher xl skiip stoor och smaa 

saa laather han aath gotlandh gaa 

strax her iwar thz förnam 

tha segide han aff gotlandh 

och wisseligha han saa gör 
3255 han möther konungen i draköör 



112 Ivar AxeUson lemnar Gotland åt konung Ban» 1481, 

huru han sin ordh wändher 

han fiik konungen gotlandh i syna händer 

han akter swerige eeth storth riiss 
514 han wan siälffuer lithen priiss 

3260 thz giorde han för wiissa 

han wille konungen paa swänska hiissa 

han hulth thz han optha sadhe 

han wille swerige göra skadhe 

thz kom lonkth i fraa her iwarss liisth 
3266 thz säyier jak idher för wiisth 

än togh thz annarss giik 

hans liisth war full mz swik 

han meenthe konungen skulle tha 

strax paa the swänska slaa 
3270 han meenthe konungen sculde wnsättia hans men 

och gripa och faanga her steen 

her steen och swänska skara 

baare för konungen ingha fara 

konungen hadhe stoora kra£Fth 
3275 her steen han hadhe större makth 

her steen haflFuer mz siik mangha riddara rösthe 

alla swänske waare tröste 

thz siik saa skeedde i thy 

konungh haniss han fiik wysby 
3280 thz giorde her iwar för tassa sak 

ath konungen sculle slaa oppa her steens bak 

her steen war saa wäll tiil moodha 

thy alle swänske the fasthe stod ho 

Tha thz war saa tiil gaangith 
3285 konungh haniss hadhe gotlandh fongith 



K, Hans slammer möte med Sten Sture på Öland 1487. 113 

strax han tiil her steen screff 

och honum sändhe inaangh sin breflF 

the mötte baadha tiil hopa komma 

try rike tiil storan froma 
3290 ä hwar konungen war 

her steen screff honum swar 515 

wille han honum gizslan sända 

tha wille han all tingh tiil godha wända 

wille han siik laatha liidha 
3295 tha wille han paa kureholm biidha 

konungh haniss han wändher sin stampn 

räth aath örehampn 

han felthe sigel och ankar nidher 

swänske the gaaffuos inthe widher 
3300 han fälthe ankar aa ölandz strandh 

och sände strax starka giizsla i landh 

konungen hadhe xl segell 

her steens här stoodh blank som een spegell 

och waare reedha paa alla siidha 
3305 konungenom manligha ath biidha 

leekawåll war borkholm tha beelakth 

mz mykit folk och stora makth 

thz maaghe the swänske ath känne 

theres skerm beegynner tha ath bränne 
3310 there harnisk the oppa ladhe 

alla wthan storan skadhe 

fögha war thera meen 

the bygde strax skermen i geen 

her steen foor tha tiil konungsens holk 
3315 faa njz siik haffuer han aff siith folk 

Rimkrön, 3 8 



1 1 4 Ji^* Hanå och Sture underhandla. Ivar AxeUton upplåter Oland. 1487. 

han kom scrudder mz een ärligh hampn 

konungen togh her steen i fampn 

hwar androm troo och ära sadhe 

the gingo tiil bordz och giorde siik gladhe 

3320 all tingh waare wäl tiil maatte 

the skiildes aath mz godha saatthe 
516 thz giik tha saa i handh 

her iwar sculde antwardha öölandh 
mz spiiss och wärya 

3325 inghen sculle aa annan harya 
her iwar sadhe ther tiil jaa 
han wille her steen ölandh faa 
thz kunde tha falla 
han ey sin ordh wille hälla 

3330 han seglar fraan ölandz strandh 
in mooth köpmanna hampn 
tha konungen thetta förnam 
han sände honum aather tiil ölandh 
thz han sculde än tha 

3335 her steen slottith faa 

the thalas wiidh een dagh och twaa 
een äwigh friidh skal them i millan staa 
saa skeeldes the ärlighe herrer aath 
mz kerleek och goodh laath 

3340 Arligha herrer skal man prisa 

och om them qwädha faghra wiisa 
her steen anamer slottit och ölandh 
i rättin standher gotlandh 
nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa 

3345 lithet maagh her iwar henne priisa 



Sten Stures beröm. Sverige liknas vid en årlig enka, 115 

thz kan än saa falla 

her iwar plägher slotzloffuen hälla 

huru thz är pläghsiidher 

tha herrar och förste talas widher 
3350 thz faar man thaa höra 

naar saa dana ärende plages ath röra 

nw gudh wardhy tass loflf 

mz frygdh aathskyldes thetta herra hoff 517 

tha man scrijBFuer Ixxx och siw 
3355 tha skedde thz som är scriffuath nw 

nw i ärligha swänske meen 

och saa i werdughe herre her steen 

allom swänskom wthan neesa 

haffuen i giorth eena godha reesa 

3360 Thenne ärligha änkian som är sweriges rike 

syäUan fynnes hennes liike 

hon är saa fagber i siith änne 

saa maangha beedhis tiil henne 

seen grant aath hwarth hiulidh wändher 
3365 i haffuen henne nw i idhra händher 

frii och quith mz ära 

i mötte wäl alla krona bära 

läsin öffuer swänske böker 

mangh wnderligh ärende ider wnder öghomen 
3370 rykken op onth mz röther Lmöther 

äller idher skeer siållan böther 

eeth skulin i göre 

ath see idher wiseligha före 

haffua alla een wylia 



116 Förfnanmg titt Spenthame. 

3375 tha kan idher inghen aathskylia 

idhra fiende sculo aawy roopa 

om i hallen alla tiil hopa 

gaan nw samman i gudz nampn 

och hwar tagher annan i fampn 
3380 saa maaghen i här haffua roo 

och ther nasth äwynneligha i hymmerike boo 

AMEN 



Märkliga händelser 1489—92. 117 



1488—1496. 

Tha man scriffuer Ixxx och otta 518 

stodh i swerige likes tiil motta 

tha man scriJBfuer Ixxx och ix ther tiil 
3385 tha skeer thz som jak nw säyia wiil 

tha skeedde swänskom frögdh 

sancta birgitta dotter warth tha ophögdh 

helghe brynnolff i skara by 

fiik och ära i thy 
3390 och huru tyraan löper och om gaar 

tha kom och wiisth gyllene aar 

aff syndh och pyna oc ganzska stora naadher 

hulkit som war eenkanneligha gudz naadher 

tha kom och i roodhen een stoor hwall fiisk 
3395 thz sägher jak allom för wiisth 

thz war storth wndher 

böndher huggo honum allan sundher 

och om samma aar 

kom sancte örian som i bykirkiana staar 
^0 naar man scrififuer xiiii"" [1400] och 90 meer 

bandz eeth baandh och thz saa skeer 

millan swerige och lybekka mädher 

och saa flere hönsse städher 

naar man scriffuer nyetye och tw ther tiil 
^05 kom inthe regn i swerige thz jak säyia wiil 



X 1 3 .E^. Hems underhandlar om förhund med Ryssland 1493. 

och mange frome män thz funne 
ath skogh och gaardha the opbrunne 

Tha man scriffuer nyetie och try 
kom rykte öfFuer hwars manz by 

3410 kom och eeth meenukth tall 

mik frykther thz wiil göra qwall 
619 huru konungh haniss byndher eeth baandh 

millan danmark och ryzelandh 
domprosten aafF raaskel sände han aastadh wtan 

3415 mz brefif och ördh han skal ey wara seen Imeen 
han kom försth tiil gotlandh 
och saa tiil liifflandh strandh 
tädhen tiil noogaardh oc bäther fram 
han wärflFwer sin ärende som han bäst kan 

3420 twa bayora mz thera folk 

hadhe han tiil räffla och steegh i een holk 
wiidh XX the ryzer waara 
som mz doomprosten tiil danmark fara 
jak ey faar höra 

3425 hwath the raadha och göra 

the taladhis widher twaa wiku äller tree 
hwath ther afif wiil warda faam wy snart see 
huru thz kan falla 
oondh raadh hafifua the alla 

3430 konungh haniss jak sigher tiik för santh 
gör tw thz wysseligha säther tw panth 
tw weesth hwath troo som ryzer hälla 
wiil tw moothe cristne män ath falla 
gudh hämpness öffuer tiik och tyna 



K. Bons shUdras ; hans planer mot Sverige, Möte i Kalmar utsattes. 119 

3435 om tw mothe swerige dragher tolka, lina 
mästadeelin afF the ryzer wille heein fara 
noghra inonde qwarre mz konungen wara 
the foro tiil baahuss oc saa tiil marstrandh 
och saa heem gynom norges landh 

3440 jak kan thz ekke dölia 

konungh haniss folk them monde fölia 

jak hafifuer thz saa spoorth 

mangher tykker thz illa wara giorth 520 

och lithet är thz konungenom tiil ära 

3445 ath the ryzer skulo wäghin gynom norghe lära 
gudz makt är stoor och saa hans rätuisa 
thy faar konungh haniss qwädha wenixwiisä 
han faar pröffua thz jak nw hafifuer sakt 
och röna sin rätuisa oc saa sine makt 

3450 konungh haniss är wngher oc een fagher man 
karsker och snill honom gaar wäll i handh 
folk och haafifuor honum inthe förtryther 
peninge och gull honum tiilflyther 
ther nästh han mykit screff 

3455 och mangh budh tiil swerige sände oc brefif 
han wille sweriges riike haflFua 
äUer han thz för herrar oc förste wille klagha 
han hadhe och thz synne 
han wille swerige mz trugh ath wynne 

3460 thz rykte giik tha saa wiidha 
ath herrer paa alla siidha 
scuUe thz blififua wthan slagh 
tha sculde try rike i kalmara holla een dagh 
tha man scrifiFuer nyetie och fäm ther tiil 



1 



1 20 ^' Ban$ Hnneiåjuk 1494. Han far Ull mötet i Kalmar 1495. 

3465 tha sculde komma tiith hoo thz höra wiil 
nw hoo som synes hafiFua stoora snille 
hoDum händher optha fara wille 
thz warth tha ekke myiine 
konungh haniss misthe syn synne 

3470 tha man scriflFuer nyetie och fyra 

saa ath konungen siik inthe kan styra 
hans wenner the monde thz keesa 
loffiia honum tiil stiernabergh eena reesa 
521 thz full tha saa 

3475 han mötte tiith tiil fotha gaa 

Tha man scriffuer nyetie iiii och eeth meer 

wnderligh ärende i swerige oc danmark skeer 

ä hoo thz hörer 

sorgelighit är thz jak framförer 
3480 rikensens raadh afif rike try 

komma tiil hopa i kalmara by 

och som för är sakth 

alle mz stora makth 

konungh haniss leeth siik tydheligha liidba 
3485 och mötte äpther her steen iiii wikor bydha 

alla mötte thz see 

her steen hadhe stora kraffuela tree 

flere annar skiipp stor och smaa 

saa leeth han tiil kalmara gaa 
3490 och giik afF hans färdh stoort gny 

och thz skeedde för thy Fe try 

paa een krafifweel waare skärpentyner meer än 

tha konungh haniss her steens makt förnam 



Danska skeppet Griphund m.fi. uppbrinna i Kalmar sund 1495. 121 

han dragher aather tiil köpmanna hampn 
3495 hoo kan siik wara för waadha 

konungh haniss han fiik storan skadha 

han hadhe een kraffweel som heeth griphundh 

han opbran i kalmara sundh 

paa honum war v** [600] skerpentiner oc än meer 
3500 tha thz ärendith saa önkeligha skeer 

eeldin in i pulfifuerith full 

ther war ynne nogh badhe sölJBfuer och gull 

och peninga ganzske mänga 

mik frykther the ey alla waare wäl fanghna 
3505 ther waare saa mänga ärlighe män 522 

som alle ladhe liffuit i gän 

siith fathabur konunghen ther ynne ladhe 

och saa thz bästa som han hadhe 

ther war och priuilegia breff och scripther 
3510 huru wndherligh gudh thz om skipther 

saa illa hände eenom thz pulfifuer spilla 

thy foro the alla illa 

ther war och een walsker docter mädher 

och flik han eeth wndherligith wädher 
3515 ä hoo thz hörde 

pulffuer honum öffuer märsen förde 

och i samma stundh 

aather nidher i hafifsens grundh 

thz sägher jak idher 
3520 all dan marks makth gaffs ther widher 

kom och eeth annath gny 

thy för honum brunno skiipp annar try 

och stötte än tw ther tiil 



122 'S^^f* Sture kommer serU till Kalmar; nytt möte utsattes tiU 1496. 

hoo som thz höra wiil 

3525 paa brunkabärgh fiik danmark skadha 
mykit större war thenne waadha 
jak ey weeth hwath jak sayia skall 
äller huru jak kan framföra mith tall 
mik tykker thz är gudz wylia 

3530 thy konungen wiil fynlandh fraa swerige skylia 
mz ryze örligh och thera inakth 
som förre är rörth och sakth 
mik frykther han komber i meere meen 
wthan han siik omwändher i geen 

3535 Nw rikensens förstaandare her steen 

523 han kom tiil kalmara än tha han war seen 

wädher och storm thz hindhra kan 
thz han kom saa seenth fram 
naar han tiith mz rikensens raadh kom 

3540 och saagh siik om 

inghen afif danmark fan han i kalmara by 
wthan noghra laagho wiidh rotnaby 
her steen brefif mz syn budh sändhe 
och wille alth tiil godha wände 

3545 the för foro mz mangh skiip oc kommo tiil häst 
tiil kalmara som the mötte bästh 
her niels hök och byscop glopp 
och XXX mz them alla i een hopp 
wardhe alla tha saa tiil raadha 

3550 thz the ey scuUe komma i större waadha 
thz kom tha saa i lagh 
ath the alle fatadhe een nyan dagh 



Brand i Sthm, Pest ock stormar, Ryssame infalla, 1495, 123 

aarith ther nästh skulle komma tiil samman 
i nya lödissa wthan gaman 
3555 saa foor hwar heem i gän 

thz snaresta han kan och war ey seen 

Nw magh tw höra huru i swerige tiil staar 

ganzska wnderligha thz saa gaar 

beegynner bläsa stark och mangh wädher 
3560 aff östan södher wästan och nordan mädher 

eeldh storm pestilencia och ryzer akth 

laatha nw alla see thera makth 

eeldin stormar mz storan heetta 

stokholms män faa thz sörgeligha weetta 
3565 öfiFuer södhermalm och östan mwr 

flygher eeldin som eeth wr 524 

och mangha haffua thz sporth 

huru thz bran fraa graamunka gränd och in tiil 

vii tusendh och än flere [norra porth 

3570 i stokholm afF pestilencia dogho och än meere 

och saa fasth öfifuer sweriges riike 

nyligha är ey hörth tolkit liike 

om sancti symon & iude nath 

stoor bläster mangh skiip hafifuer nidher lakth 
3575 smaa skiip och saa the holka stora 

een stoor deel mykit illa fooro 

Mädhen daghen i kalmara stodh 
ryzer göra tolkit homodh 
iiii*" [400J blanka som een iiss 
3580 meenthe siik wynna storan priiss 



124 BysstÅme härja i Karelen 1495, 

i karelzlandh monde the lenna 
och mänga byar ther opp bränna 
och hadhe och thz synne 
gripa baadhe män och qvinne 

3585 ther nästh wthan meen 

om sancti iohannis dagh the annath sin komma 
konungh haniss jak talar tiil idhra naadh Li geen 
thz saa skeer thz är idhert raadh 
mz tolkin skadha kunnen i lithet wynne 

3590 än fiik tw ey swerige i thz synne 

the beegynne tha gripa bränna oc häria 
ingen förmaagh siik mothe them wäria 
nw maagh kareel häller graatha än lee 
ryzer laatha there grymheet ath see 

3595 mangher gör ther aff sputh och spee 
525 them händher graatha som lee 

om maaremässa giik thz saa 
ath ryzer wille nämaren gaa 
som the och hafifua giorth 

3600 holkit wy alla hafifuom sporth 

the oppa oloffs borgh och wyborgh lyggia 

huru starke ryzerne ther före liggia 

the maane saa fasth byggia 

och meena thz ingen skal them slaa tiil ryggia 

3605 the tänkia mz fulla akth 

fynlandh och the sloth wynna mz makth 
rykthet komber i hwarss manss öra 
ath ryzer tolkit waald i fynlandh göra 
rikensens förstaandare ridder steen 

3610 han synes wara lithet seen 



Sten Sture rustar sig mot Ryssame, KnutPossepåVihorg. 1495. 125 

meer än holkin thera makt wiil twingha 

han ey faar hastukth ath springa 

ärchebyscop jacob her steen the baadha 

och saa flere som i swerige raadha 
3615 och alla herrer froma 

ey wylie the ath the sculo nämaren komma 

alla helghena tiidh och ther nästh ♦ 

the reedha siik som the maagha bästh 

v*" [500] rytther alle tyske män 
3620 wylia gerna fölghia her steen 

saa och andra hoiOfmän i swerige ära 

wylia alla loff och priiss bära 

ther kan man till liitha 

the wylia ryzer makt ath brytha 
3625 örligh ambodh the mz siik hafifua 

och ekke akta mz thee ryzer dagha 526 

gläffuiar piil byssar och andra wärya 

the nogh haffua oc akta siik mz ryzer bärya 

gudh mz syne stora makth 
3630 han storke there akth 

meer än wintheren är nw saa stärker och strängher 

han mykit there reesa förlängher 

Knwth posse är een ärligh man 
paa wyborgh sitther han 
3635 han brukar hoffuerk och riddar dath 
och bär siik ärligha aath 
jak maagh honuin loffua 
han ey plägher her tiil soffua 
han afif ryzer optha komber i nödh 





3(U0 och a£F them mänga slagith tiS . 4fi%t 
munkar paa baadhe sydbor ^ ,v( yi 

haffua them oc sökt saa them *™^y!fjjjfffij^ ^ip 
eentiith waagher knwth jr *^^ 

slåar mooth ryzer mz ij® [150] w&^uä, 

3645 illa giik thz thaa * Uvf 
ryzer them alla dodhe slaa :;b4 *<S5 
byscop magnus i aabo boor . » ,i f^g^vti^ 
misthe 50 thz jak troo , . ^n^j^^^^^^k_ 
likkauäU gaflfs ryze hären widher , ^-.jiy -^ 

3650 iiii tusendh ryzer ladhis ther nidher^^^, ^ i^^ 

Rikensens fOrstaandare her 8te^9>{ ^.^.-.^^i^ 




/// f 




•N A» 



synes wara mykit seen 

nw ottadagha äpter sancti martini da||l{! 

wylia swanske dragha aastadb ^^j., ■{ 

3655 i thy wthsende the godhe herrer i 

allom swänskom tiil hunghnath och^ T^u 
527 ärchebyscop jacob oc capitelith och fRffi> 

sancti eriks baneer i clara closter ath 
saa maagha mänga ath höra > 

3660 huru sancti eriks baneer leetz aff opii^^ 
stor processio aif stokholm wth giik 
tha ridder steen thetta baneer wnfiik}; .,: -, ,., 
jak saagh ther saa wnderligh laath .., ^ 7 
stor sorgb och storan graath f .ii,*// 

3665 baadhe aflf qwinner och man : .; tfe^' 

tharor aff therom öghom wthran #. ^ ,^^^ f^^ 
tha ridder steen thetta baneer togh ^^ ^i^j^ 
honum fölgher almoghen som een s 



t' 



(^J 




^,'J 



1.' 





.•'^ 






.?S^U .y>rt , 4Mflpi I^MTé dragm' åstad m$d harm 1406, 127 

baadhe munka och preste 

riddare och SMrftna jw tbe baste 

i bykirkiana ia 

mänga mzbleeke kyn 

ber di^in mattes mäster erik doctores twaa 

thz baneer sättes a sancti Orians altare tbaa 

ridder steen paa baadhe sin knä nidher full 

gadb i bymerike ware allom swänskoro hull 

baA t^ baneer annaraar mz storan staath 

och saa ,mz sorgh och mykin graatb 

daghen ther äpter och ther nästh 

alla laathe siik liidha som tbe gaatbo mästh 

thz war otta dagha äpter sancti mörtens dagb 

drogbo alla swänska aastadh 

ix^ [900] och lithet meer 

war biren tha thetta skeer 

äB waare ii'' [200] till baka 

tiie ey kunde komma tiil motta 

ti^ baffiiitb frOsB i aalandh 

ike tha komma tiil fynlandh 52» 

nw hwar skippin äller folkit bändber atb wara 

gadb laathy them alla wäU atb fara 

thz är myn fulla aktb 

gndh skal them beeskerma mz sina makth 

I. > Nw monde hären i koohampn lyggia 
ihe mänga riisbodher ther byggia 
qm saoii^ katerina dagb 
tilii(Oästh läggia the aastadh 
adb Mille aJXe wäU fara 








X2% Svmika JhUtm §k!ngrm$ af tiorm på fm ^ tåf - 

och alla i fjnilandh wara -^'i^i^tjH 
snOO storm och storth froosth ''^9 
3700 war them een harder koosth ^J^^ 

wintberen stärker och then haird#'(^ ^^^^pMl 
han them inthe sparde * ^^ig^ 

likkauUll i gudz nam{m '"^^^^^ 





wille the alle fram '^* '??1<^^*^**f 

3705 Ostan nordan wädher war tha stdl^äié i^^^Sl 
och them wndher Oghonen thz 
the roo och seegla mz thera 8kH|]|> ^^(^ 
och thz tha saa tiil giik *' '^^^ 

som skipp komma hiith >fl i^|fe*4 

3710 och somme komma tiith i v. ^^s§ii 

somme komme fram \>M^ffz:^ 

in tiil nylandh '^ ^S^f ^* 

somme tiil suttyngen och tiil aalandM '^. ^^^, 
och somme tiil nya kalla hampn - .^..f^-x^^^^ 

3715 somme tiil ryggia • /?> M^rf^ 

och lethe theres riisbodher aather toJfggM^^ 
somme komme tiil godha hampn -■■i-^>éi-^^ 
och nogbra stötte aa ha£Fsens strandk^'^ <(^ 
529 tw skiipp tha skörde : ■ M^^^t""'^ 

3720 och folkit siik tiil landitb rörde U» ^xil ;j 

tha full thz likkauall saa v -^^m , 

ath ingen drunknadhe thaa 
likkauäll fruso mänga om händher iié'$Sé^ 
och fingo aldrigh böther -or 5^4^ 

3725 och mänga för frosth kommo i nödljvi**^ 
the ey kunde wnwiika then hardha 
ridder steen kom mz nödh fram 







H 



^i;. 



Sten Sture landstiger sent om sider på Åland 1495. 129 

in tiil aalandz landh 

jak kan thz ekke saka 
3730 mänga bliffua tiil baka 

ath thz saa skeer 

wädherith war mooth een maanath och än meer 

saa kunde the lithet wynne 

för thy the fruso alle ynne 
3735 jak kan thz ekke saka 

meer än iiii"" [400] bliflfuo tiil baka 

the bliffua tiil baka mz storth twangh 

alth in tiil fastagaangh 

om sancti andris dagh om siidher 
3740 ridder steen paa aalandh stigher 

ärligh herre waren ekke wreedh 

thetta är idher sculdh ath thz saa skeer 

jak hafifuer her tiil idher för allom prisath 

och qwädith aff idhert daath faghra wysar 
3745 mänga laatha ille 

gud giffui thz i ekke fare wylle 

her gaar saa wnderlighit eeth tall 

gud gififui ath i ekke komme i qwal 

jak frykther thz saa hardha 530 

3750 ath thz wiil iilth i swerige warda 

Nw samma dagh her steen stiigher i landh 
in oppa aalandh 
tha hände thz saa 

ath ryzer wille wyborgh nämeer gaa 
3755 och thz skeer om eena maarghon stundh 
laatha ryzer see there makt och ondh fundh 

Rimkrön. 3 . 9 



130 Ryssame belägra Viborg 1495. 

saa mangh M för wyborgh liggia 
wydha marken the mz skermom byggia 
tree mylor wiith och longth ryzer boo 

3760 thy warth wyborgh i stora oroo 
the hadhe byssor stora och mänga 
och wille wiborgx mwr söndher staanga 
mz skerpentiner smaa och storo 
och opta mz mangh M om wyborgh foro 

3765 mänga byssor mz blyklooth oc jem ther ynne 
och meenthe saa wyborgh wynne 
och sex byssor laaghe om kringh 
som een twnna bothn war steenen om kringh 
the skutho twaa torna nidher 

3770 ther gaffs wyborgx mwr widher 
thy war thz ekke wndher 
mwren giik mykit sundher 
then tridhie torn the skuthu saa 
ath twa humblasäkkia ther mötte gynom gaa 

3775 ryzer waare saa tha tiil synne 

ath the ändeligha wille wyborgh wynne 
then ärligh man knwth posse saa baal 
leeth boluerk byggia för the stora höll 
och wynholth then ärlighe man 
531 3780 mykit opsaatogh war han 

the bygde klokeligha mz eena hasth 
saa mz gudz hielp in the brasth 
ryzer tiil liithen froma 
ath the ekke sculde snarth in komma 

3785 thz war alth there akth 

ath wynne wyborgh mz makth 



Rysåame storma Viborg på 8:t Anders dag 1^5. 131 

arla morghon om sancti andris dagh 

kommo the saa tiil slagh 

mz baneer try 
3790 dragha the tiil wyborgx stadh i thy 

mz steeghar och trappar mänga 

och wille wyborgx män dräpa och faanga 

the storma paa sidhor tree 

och wille wyborgx män göra oroo oc wee 
3795 wnder hwarth baneer waare M maanga 

oc wille wyborgx män göra bangha 

een hertoge förde siith baner tiil tornith fram 

än thaa han lithet wan 

han stiigher aastadh mz mykit moodh 
3800 och strax wndher stora hoUit stodh 

ryze hertoghen stigher i holit stora 

och mänga ryzer mz honum foro 

the kliffua i tornen mz mykit braxk 

then som försth kom in syntes wara snar och rask 
3805 the andra baneeren tiil mwren drogho 

mz them folk som trän i skogha 

the hadhe steeghar wiidha och stora 

ix tiil liika aa mwren foro 

thz war alless there hopp 
3810 ath the wille paa mwren opp 

thz sägher jak för wissa nw 532 

the waare paa mwren tymar siw 

mänga ryzer hadhe tha tornen ynne 

alth wthan wyborgx mynne 
3815 i tornen waare iii baneer wth slaghen 

strax paa samma daghen 





132 ^mi< AMtet oek VMoUå tappra f9mtm 

och ther tiil basuna twa 

the tha i&mpth monde gMi v ^^f^ 

ath ryzer sculde tass dristoghwettnil^^ 

3820 alla mz makth tiil mwren fam> #>iiÉÉ^ '4 
the scutho steeghar nidher i 
och uieenthe ath borghare scoldfir 
nw i wyborgx m&n waren sna» tiBi 
aller i wysseliffha kommen i s 

3825 knuth posse wynholth the ftdle jiiM'>^ 
ingen there war tha seen i^Fr^ #«^ 

them baadhom och flerom tiil arofv; ir?rt ift^^^ 
the framdrogho baadhe b&k oc tylraiitAtNI^' 
the thetta nidhan tomith förde HiVjfi^g^^^ 

3830 och ganzska snarth siik rörde cr^^ j4N^- 

the sätte ther eeldh wthy Ofi-:**^^^: 

och wille ath ryzer scuUe aff toraåtfc^ÄJfÉ^^^^ 
eeldh röök och tyftra : fJffci 

mötte them allom thaa förfära ;:r>:4ivr 

3835 thz monde ryzer ther wynne ^rji^* 

the brunno ther alle ynne r*^<>' 

borghara luppo ynnan mwren mz tftMi^ 
som mik är optha sakth ■M-i^y^^'^ 

ath the saa giordhe ^/: V äsr ^^ 

3840 rykte mänga steegar nidh tiil jorde xit 
rykthe och maanga ryzer nidher é<A|5^ 
533 saa ath the gaaffuoss ther widher^ tft*;^ 

saa grympth war thetta kiiff ' /? 

the som nidher störthe misthe the! 

3845 the paa mwren waare kommo tha I 
the saagho sancti andris korss öfifiier 





\'Jri '-,■■', 



*^T; 



■ii, 



Rjfssames anfall på Viborg afslåa; de draga till Savolax. 1495. 1 33 

ganzska litben war cristna manna makth 
thy leeth gudh see syna werdugha krafifth 
the saagho och tw baneer paa bergith staa 

3850 alla reedha tiil stadz mwren atb gaa 
alle blanke som een iiss 
och wille mz gudz makth wynna priiss 
wisseligha sancti erikx oc sancte olofifs waare the 
thz finge ryzer sarnrae daghen ath see 

3855 ther war tha hwaské raeer äUer mynne 
än ij"" [150] män ynne 
ryzer kommo saa tiil hopa 
och beegynthe alla ath ropa 
och giorde raillan siik eeth storth gny 

3860 och wille alle fraan mwren fly 

tha warth raillan them eeth storth trangh 

een paa then andra spraangh 

then eene wille then andra lytha 

saa beegynner millan them blodhen flytha 

3865 störthe tha flere M nidher 

och ther gaffs ryze hären widher 

saa staar stadhen än 

the ynne waare miste ey meer än twa män 

gudhi warde loflF heedher och ära 

3870 som omille ryzer saa kan förfära 
ther nästh warth them saa braath 
the alle rympde om sancta bärbara nath 
tiil nyia slotthet och sawalax landh 534 

ther giik them ekke bäther i handh 

3875 lithet kunde the tha wynne 

sawalax män them aff slogho i thz synne 






'dTaä^ 




134 ByaameiiagneiSavoiaaB. Sim 8ktr9JttkmiJ)llk 

drogho saa i landha mftrke ^>:fv 

och siik paa nya ath starke d 

jak kan tbz ekke tya - ^ ^l ^Mftji — Ull 

3880 ryzer tha misthe tusendh nyia J^*>|!l•^ ji! 
och ther tiil een kostelighen mBn>^0^^l^^^ 
saa ath alla ryzer greetho han Jfc^^^^i* 

iiii och xxx byssa steenar stora f<3;fi*^S^ 
aather blifiFuo tha ryzer borth ftm> - ^.fi^Ä^— ^ 

3885 byssa stälninga och ryzer döde :w ^^^^rf 

thz finge the tha för there mödhe 1 ^Ji -^*^ 
saa staar thz stilla een lithen riidh'^ ^ -m^vi 
alth in tiil kynderssmässa tiidh > 'i • ^i^» 

tha man scriffiier nyetye och sex tkep^^Si^ 

3890 saa förlöper thetta spiil vv >;fe 

thz rykthe komber tiil aabo nidher • ' ^/< i 
och alle gladdes ther widher -^ vfi':^ 

thz korn och saa brath ^ > f>^'* j 

rätzligha om iula nath - / 

3895 Nw gätz mik ekke thetta daath ty '< 

thy her steen skiil siith folk aath ■ * 
han drykker försth iuU oc gör siik blädb^' 
och lägger aa sina fiende lythen iidh ^fih^te 
sweriges män spreedes saa wiith > é¥^ 

3900 een hiith och annar tiith ^^ 'f0 

the rytter fortare paa her steens task&i' 
the baadhe rutha och braska 'ii' 

the lyggia aa konungxgaardin i sato^lÉ 
535 och drikka och ätha som the kunna*^' >i^f i 

3905 maanga döö aff frosth och nödh 





Ryssar slå Svenskar under Knut Karlsson; härja i Savolax, 1496, 135 

inånga wordhe slaghne tiil dödh 

the afif dalen och soUennere flere 

dragha tiil wyborgh waare the än meere 

tiil oloffs borgh sändes then ädla man 
3910 knuth karlsson heether han 

och mz honurn Ixx än ther tiil 

som jak förwissa idher säyia wiil 

alle hofiPmän froma 

och scuUe tiil nya slotthet komma 
3915 tha full thz thy wär saa 

och mondhe ganska illa gaa 

daghen äpther kyndersmässa dagh soll op ran 

ryzer them dräpa holkit jak säya kan 

thz hände och saa i thy 
3920 ath vii [7] äller viii [8] kunde borth fly 

thz är sorgh ath höra 

och sörgelighit saa framföra 

ryzer laagho för oloffs borgh 

och swänska män haffua stora sorgh 
3926 ryzer monde nämaren gaa oc dragha 

thz maaghom wy för gudhi klagha 

i sawalax baadhe män och qvinna 

kunde tha lithet wynna 

the rymde in i landith in 
3930 mz sorgh och bleeke kin 

ryzer them fölgher mz rwnar snara 

och them opfynna ä hwar them händher ath wara 

thz raaagh jak scriffua nw 

paa samma tiidh slogo the i häll M siw 
3935 hwar een ryz war saa snar 







136 Bjfåtarm närma åig Åbo, Simre mrtgr iKgijMH 

536 slogho hwart thz bara i whf^a^ 

och swänskom tiil atoora sorgliu Ih 

the drogho in for kronaborgh / 

man plftgher thz tawastha husa k«l||gfi^^^ 

3940 thz saa skeer monde naghoth wOkiiil^ 
ryzer the hftria och bränne d a( 

och wille in tiil aabo lenne ^^ 

the bränne kirkior och landh Sit/itf^^ 
baadhe ö£Puer aaker och 8trandb> Kiit^i^ 

3945 the thetta giorde waare ekke alati]]^<^ 

saa hielpe mik gudh och wasi^aa j^lneid^i!: 
och huru stora skam 
sw&nske ey tordes fram 
tha thz skedde i thy 

3950 kom starkt rykte tiil aabo by 

ryzer i hatala kirkia waare > 

och hwaske beeläthe äller korss ath< 
the waare thaa 
när aabo paa daxleedher twaa .^icmw^ 

3955 her steen i pläghen ärligh riddare nai^pok 
laather idher ekke saa förfära t r.iuv^ä? 

jak märkthe paa aabo borgh ■' 'h^ 

huru hans hiertha war fulth mz sor|^>|j|t 
han leeth tha scriffua öffuer aalandh oo 

3960 och bodhkafflen scuUe Offuer altb fioj 
man aa huse mz thera wäria uii^< 

och wille saa mz ryzom bäria (nt^rfot 

hwar man tha siik rörde 
tha her steen syna byssa borgh affi 

3965 ther mötte man höra mykit gny ^ ->> 
ther waare ynne skärpentiner hundrath 





no^c^ 




"V 




Sten SUire drager mot Ryttame; de jly, 1496. 137 

Daghen paa sancti mattias dagh 

tha dragha swänske aastadh 537 

ryttere och swänske alle the fläste 
3970 däghlighe män och iw the bäste 

sommelighe mz slädha och sommé mz hästh 

the fara som the gytha mästh 

ix hundrat waare hoffmen tha 

som alle wille fram ath gaa 
3975 ii** [2000] afif aalandh komma 

alle däghelige män och froma 

tha the alle komma samman 

tiil hopa och wthan gamman 

the meer än xl tusendh waare 
3980 som godha wäria i handom baare 

tha ryzer thetta sporde 

alle siik heem hastokth förde 

man ey kunde een ath hynna 

äUer noghon ryz ath fynna 
3985 the swänske wille ekke längher ath yla 

the äpther them foro wäl xxiiii myla 

saa mötte the ther yla 

och gaffuo siik mz sorgh tiil hwiila 

the ey kunde längher komma 
3990 siik tiil noghon froma 

hwath halp there mödha 

kareel sawalax halflFt taffwasta landh lygger ödhe 

ther maane nw ingen boo 

hwaske hundh hane äUer koo 
3995 boo kan siik ther huila 

landit ligger ödha meer än Ixxx mila 



138 Stures hår upplöses; htm återvänder UU Sverige. U96. 

i blandh swänske waare lodhbyssor v*^ [500] ån meer 

tha thenna reesan skeer 

waare och ganske mänga skytta 
538 4000 swerige tiil liizsla nytta 

Stokholms soUenäre 

finge tha the äre 

ath the seulle bliffua tiil baka 

och olofifs borgh beewaka 
4005 ingen war tha annar seen 

hwar drogh heem i geen 

och komma hoffmän tha i thy 

aather tiil aabo by 

somma skikkas hiith och somme tiith 
4010 mästh tiil presta gaarda i then tiidh 

Her steen wille tha tiil swerige fara 

och opreesa een storan skara 

huru all tingh gaar 

swante nielsson mädhan höflfuisman dömith faar 
4015 steen twresson och erik truUe 

sculo bliffua honum hulle 

och hwar man i finlandh är 

baadhe fyärre och när 

och alth fynlandh tiil froma 
4020 wylle her steen ynnan een raaanath aather komma 

tiisdaghen för paaska dagh 

ladhe her steen aastadh 

han leeth siik snarth liidha 

och in tiil wpsala gliidha 
4025 och wille finlandh frälsa aff wanda 



Herredag i Sihm, Rustning mot Rtftsame; de infalla i NorrboUen, 1406. 139 

i stokholm sculde een herradagh standa 

som thz och skeer 

jak ey weeth hoo ther aath leer 

jak ey kan then herradagh mykit loffua 
4030 all sweriges ärende beegynne ath sofFua 

gudh weeth om the swänske äre nw kyste 

all tingh äro nw tyste 

hwarth thetta siik wändher 539 

all tingh äre i gudz händher 
4035 ryzer oss hötass mz thera her saa stark 

och samaleedes konungh hanis i danmark 

saa löper thenna riidh 

nw iii wikur for sancti johannis tiidh 

Höreri nw hwat som jak säyia wiil 
4040 mänga i swerige reedha siik tiil 

tiil ryzelandh ath fara 

mz mykit folk och l^toran skara 

alle the som boo nordan skogha 

och mänga mz mik thz förslogho 
4045 hwar fämpte man the wthgöra 

och laathe siik tiil wyborgh röra 

och wiil jak thz tiilstaa 

aff hälsinga landh the giorde och saa 

och saa the som sunnan hälsinga landh boo 
4050 och gaa£Puo siik inga roo 

och mädhen komma ryzer i norrabothn in 

brände salo lyninge yäk torn och kyn 

tass lykess jokas wiidh oloflFs borgh 

finlandh och swerige tiil stora sorgh 








140 B pm uik a må utfaUa får Nanm ^ék 

4055 om sancti oloff^ apton thettaij|lnHii|||^^ 
gudh hafide loff tbe ey brftnde ^(i|ilir 
the ryzer tha matte skingra i'?t^w^ 
och alla dragha tiil ryggia • m 
then tiidh thetta hftnde 

4060 noghra aff oloffs borgh siik biitadÉ^v^iif^^ 
aff eeldin som i jordena giik^ ^ Jl^^i||^ 
brände godhe sw&nske mftn siik >«^ > i^jtil^tf^ 
nw mänga swänske syna hendher>; 
thz ber steen saa litbet kan liidhe^^nci^^ 
540 4065 knutb posse swanthe ocb mänga fitiMMr ili^ 
the finge tha stora leedhe / -^^fflfejtfa^ 

om sidher gaaflfuo the paa Tyzi&-Éklliki^0^ 
och drogbo tiil ryzelandh mz stora^iMÉIÉ^*^ 
Ok saa foro the in för nya narffaairiti m*^ 

4070 och wille ryzer fOrd&rfiFua i iig^aii^f^ 

och waare alle samman gladhe oc]^;id|ÉMNNi 
strax äpter dyre warflEru tiidhe ^t^^i^ih 
tw tusendh war then h&r 
som ther wille wara när 

4075 the drogbo in for ywan grooth 
saa beeth thz stora ryze slotb 
mz skiip smaa och stoor 
saa hwar om annan foor 
ywan grooth war starkt och fastb >i 

4080 the swänske styghu i landh mz 
ekke kan jak scriffua annath 
än slotthet war wäU beemannatb 
mz wärya och mykla raakth .h^; 

tha brukadhe swänske thera kral^äj 




•iÄs 





Svéiuiame intaga hangorod och få stort byte 1496, 141 

4085 the monde tbz sloth beeränna 

och beegynthe strax ath bränna 

the ey Slle Itogher yla 

the tiilstormadhe och gaaffuo siik inga hwila 

freedaghen äpther sancti ludouici dagh 
4090 komme the alle tiil slagh 

thetta war gudz wndher 

swänske wunno thz sloth i sex stundher 

thz sägher jak för wyssa 

baadhe mz eeld piil och saa byssa 
4095 iii^ [3000] waare paa slottith ynne 

likkau&ll monde the swänske thz wynne 

alla beegynna hardeligha roopa 541 

baadhe man och qvinne tiil hopa 

the waare saa maanga 
4100 iii*" [300] warde gripne tiil faanga 

ther fanz alla kysther fulla 

mz sölffuer skin wax och gull rulla 

hwar een man siik tha rörde 

och tiil skiipss alth förde 
4105 jern dörer och porth hakar 

fördiss mz jak thz ey försakar 

saa finge the gooth wädher 

och förde faangar honogh och haalFuor nogh mädher 

Swanthe nielsson there höffuisman war 
4110 och heedherligit nampn mz arom bar 

kommo saa tiil swerige i geen 

och flere hoflFmän mz them 

wäl hundrat siw 

thz scrififuer jak för wyssa nw 



142 Sten Siwre drager tal RytsUmd; håren Udernöd och öf ver ger honom. 1496. 

4115 Saa förlöper then ty ma och rydh 

in till sancti michelss tiidh 
nw i wars herra ihesu nampn 
dragher her steen aff sandha hampn 
han oplypther handh oc är wäll gladh 

4120 mz XXX och c skiip han seglar aastadh 
och wiil i ryzelandh lända 
om honum mz synom kan thz hända 
gudh i hymerike naadhe swerige saa 
almoghen giordes owyliogher thaa 
342 4125 och finge eeth annath synne 

och foro fraan her steen wthan mynne 
thz almoghen wilde tiil swerige fara 
och ey längre när her steen wara ~ 
thz war ekke wndher 

4130 för thy the liidhe storan hunger 
drukko watn och aatho illa 
thy kom i blandh almoghen stoor willa 
the waare och nakodhe om liilF been och föther 
och ingen kunde them göra böther 

4135 och för thy swanthe oc alla holFmän foro tiil rykkia 
thy wille almoghen ther ey längher liggia 
thetta her och för thy saa full 
gaa£Fuo hoffmän her steen stora skull 
thy her steen ekke kom fram som för är sakth 

4140 mz folk och sweriges makth 

o her steen thz i waaren saa seen 

thz gör baadhe idher och swerige meen 

och hwar wylin i blilFua 

i kunnen lithet mooth ryzom beedrififua 



Rysmrne uppbygga hangorod. St. Sture bef ätter sig i Ftnland. 1496. 143 

4145 saa giffuer her steen rnangom orloff heem 
ath fara tiil swerige i geen 
thz skeer tha saa 
när her steen bliffua ganska faa 

Nw dragha ryzer aather tiil ywan grooth 
4150 och göra swänskom storan spoth 

the läggia paa iwan grooth mera akth 

och thz aather byggia fastaren mz thera makt 

thy her steen faar noghra som honum gaa tiil 

thy ligger han qwar i finlandh Lhandh 

4155 beesäther slottin wyborgh och oloflFs borgh 54a 

ey wthan stoor hiertans sorgh 

och laather öflFuer alla märka 

hugga brottha stora och starka 

millan berna och tafiFuasta landh 
4160 baadhe öffuer mark skogh och strandh 

huru thz framdeles wiil gaa 

kan jak ey ythermeere ath spaa 

ey kan jak thz scriffua tiil ändha 

för än meer kan ath hända 

4165 Saa snarth förlöper then langha rydh 

nw in tiil iula tiidh 

thz wiil jak tha framföra 

huilkit alla sculo höra 

och hwath skath aff swerige wth giik 
it7o och lithen froma swerige ther före flik 

thz skedde wthan flerdh 

thz sex män war een geerdh 



144 £n drpg sexmansgärd pålägges. 1496, 

thz spörss ä hwarth som tw far 
saa wiith som swerige war 

4175 thz the gärdh wth giorde 
och saa fram förde 

X speen skräth myöU oc saa mykit reensath malth 
ey är thz ther mz altb 
ii pund kötb ii pund fläsk ii pund fiisk ii pund 

4180 hwar gärdh hon wth gör Ismör 

xxiiii liuss och saa mänga piila 
alth skal wth görass wthan huila 
som thz och skeer 
och mvkith meer 
544 4185 een flärdungh gryn och twa twnnar thoma 
swerighe tiil lithen froma 
och een mark peninga reedha 
xxiiii piilar wth göra wthan leedha 
ther mz hwar fiärde äller fämpthe man 

1490 sägher jak idher för san 

mz koosth och saa mz wärya 

the som sculle siik mz ryzom berrya 

thenne skath och folk monde alth wth komma 

swerige tiil liithet ganghn och froma 

4195 then som tbetta haffuer giorth 
och saa wiith är spoorth 
döma och ransake then som skall 
saa ath swerige ey komber i större qwall 

Deo gracias 



K. Karl, trött vid förräderierna, aktar fara ur riket, Thord Bonde., \ 45 



1452—1520. 

(jOmedelbar fortsättning efter Aya KrönikoM siOa rad, K. Kari talar.) 

Sedhen iag förfan att inonge wnthe meg ilth 225 
och wille ey bära mig opp för gilth Link. 

Wthen altiid afiF herrane mz i bland 
stoor förredilse iag befan 

4205 AfiF erchebispen oc andra bispa mere 
mith herskapp oc fogther och andra flere 
Att the wille och kong cristiern draga her in 
tha tog iag sa mig före i mitt sin 
Allan then skath oc opbyrd iag kunde få 

4210 stack iag ofiFuer ena sydho tha 
Kopar sölfif oc andra wara 
mz hwilka iag acthade wtafiF riikit fara 
Och latha sa blififua them för siig sielfiFue 
oc aldriig wonda hwarth sedhen wille hwelfifua 

4215 Norgies men fiölle meg och i frå 22^ 

kong cristiern monde the hylla tha 
Min marsk her tord iag till karleborg sände 
att han skulle wackta i then landz ände 
Han stridde nogh manneliga i thz syn 

4220 moth the däner ther wåre dragne in 

Han warth ther trötther afiF storm oc striid 
ty tolkit war hans mestha iid 
J sina tienisth hade han en myndog man 
iösse boson sa heet han 

Rimhrön, 3 10 



::i 



146 J^« Boioiu fåfrrååUkm mmm wmt 



H 




4225 Han hiOlth honum yppast oBkmt 
oc hade honum for sin bestha m 
Han badh honum aktha pa figl 
sa lenge han skulle till hwila §a 
Han trodde honum bftsth offuer 

4230 som i troo then tiid monde honttsoi 
Han lofFuade honum gott tha nar 
i hiertath hade han en falskan gri>i|||9^ 
Han badh her tord till hwila g« 
och sagde siig well wilia wakta 

4235 Han badh oc syna tienara gOra 
ty the törSte och hwila wed 
Han wille sielff mz sinom offder 
ath inghen skulle them omaka 
Marsken war tha pa karsborg i ^biél 

4240 hwilkit iösse boson tha hade infle^*:\'^ 

J danmark han föddher war ♦ "*<^# 

till ath förråda oc swika war han ' bii|éa^^i 
Sin skep lath han lonlega reda gOiil'- -»^^- ^ 
hwath honum lyste lath han ther ^iidf|ÉNl' 

4^5 Mädhen marsken oc hans läge aHé 
stor otroheet han tha bewiste • i^ 
Alla arbosta strengia skar han aff^l 
oc stengde alla marskens swäna I 
Alla theras wergior stak han ow^ 

4250 ty han tröste ey mädher them stliiii| 
Sedhen gik han tith som marsk^'ti^ 
marsken strax pa honum blidelige 'iié^i 
JOsse boson iag segher tich '^'^ 

haffuer tw nogher tiidhende tha 









t < 



Thord Bonde mördcu. Herredag i Vesterås. 1456, 147 

4255 Jag tror tig well offwer alla myna swäna 
wtaff rätt kerligheet iag thz menar 
Han swarade, herre iag segher mz skäll 
souen annarss wthen fare, her är alth well 
Jösse boson åther wth gönom dören gik 

4260 marsken för engxlan ey soffua fik 

Lithet ther epther stegh iösse gönom then dör 
om tiidhende sporde marsken åther som för 
Oc reste sig op i senghen ther han la 
iösse boson språng strax till honum thå 

4265 Och hwg honum hw£fwdit i axlena ned 227 

all Sweriges macth hon gafifs ther wed 
Så förrådde han marsken her tord 
och giorde pa honum sa ynkeligit mord 
Ty wakthen edher well i Swenske män 

4270 för danske mändz swek thz segher iag än 
Jösse boson sedhen till skeps gik 
stragx till the däner skyndade han siik 

Med och femtiosex aåjr 
epther gudz byrd når thetta giortt war 

4275 J westherarss sattes en herradag 

raästh herrana grype ther ett annath lag 
The låthe mig ther oppenbåra förstå 
att the wille alle meg falla i frå 
Och sagde siig kong cristiern haffua wille 

4280 honum för sin herre och konwng hylle 
The monde tha mig så mykit åwithä 
och gåffwe mig tha så mong lythe 
Ått iag skulle them alla beming frå taga 







J'— 



148 Kommg Kari Jlp' titt Ikmaiff,d€rhm 

xnSB myken gästning oc skati^f^ 

4285 Och att iag inne hade all båi|fli0ii 
thz war som them war till meémM 
Ther mz then herredag en äiii}t 
att hwar hem till sin t&dhen di^< 
Mz kong cristiern hade the o: 

^290 att han skulle in i Swerige dragt^^ji|i 
Sedhen iag förstod ath sa skulle wéJliM ^ ^ 
lådde iag myn skepp mz alszkmis ivHei - 
Kisther och skrin slogh iag fwU - ^»>«f ^^^^ 
mz dyra håffwer sölflFwer och gwU; ^^% <^^^ 

4295 Och satte ther trogna män öppa - ' *?• 
och lath så hädhen till danske gå -"^^»^^1 r 
Sa stak iag mig lOnlige aff thetta Uiniil ii 
noghet epther, ey wiste hwaske q 
The herre i danske fagna mig wé&<'^^b ^^ 

4300 ok både mig wara wellkommen bill'*^ 

The betede mig stor dygd oc Ärft ^^ ^ i -^^é 51 
och wnthe mig hwath iag wille begtea v)- 
Ther lath iag byggia ionkare hoff J>f*l4m:;t^ 
sweriges men tilj priiss oc loff ' ' él i J 

4305 J vij [7] aår monde iag ther w&mi^t^^ 
förre än iag mötte tädhen fam >*fj 
Erkebiscop iöns oc flere främnaU 
kong cristiern aff danmark togo tfafe 
Erchebiscop iöns båtade ther int 

4310 som man well her epther höra m&^^^ 
Förre än iag wtåff riikit foor ^^^ 
giordes meg skade allestadz stoot^^Ö 
Ey alenast aff herrana wthen aÉ 






K. Christiem krigar på Sverige, inkallas och krönea 1457. 149 

som myna fogther wåre pa myna wegne 
4315 Förredilse aff alle fan iag nogh 228 

mz ty iag thå aff riikit drogh 
Förlath både land slecth oc fäste 
oc lath them så sydhen rama sith bäste 

Erchebi^cop iöns sloo i frå kong karll mykit folk 
wett warffruberga closther oppa ysen, och sielflf kom 
koDgh karll wndhen mz nöd sielff anner mz sin små- 
dreng oppa en skiwtzhest till Stocholm om natthen, 
och hölth lenge wthe förre än han kom in, kong 
karl5s swäna hade drwckit seg drwkna och forförde 
siig for en hopp och förredilse giordes oppa them &c 

Christiern 

För än kong karll wtdriffuen war 
4320 krydhe iag pa Swerige i viij aår 

Sedhen monde Swenske meg in taga 

iag monde tha mz macth indraga 

The Swenske hyllade mig på morasten 

och sedhen i wpsala åther ighen 
4325 Till koning och herre haffua 

megh riikeliga monde the begåflfiia 

Twsande fyrahwndrade oc vij oc halfiftredie sinne 

epther att gudz son han föddher war Ltiwgo år 

Till Stocholm iag tha sedhen foor 
i330 mz en mektog skare och stoor 

Erchebisp iöns meg in i Stocholm ledde 

myken gönst oc ära han meg betedde 

Han antwardade mig Stocholms slott 

thz iag om honum tenckte war ey gott 



150 ^' ChrisUemför erhebUhop Jöns fången till Danmark 1463. 

4335 Ty iag mz honum %\\z görliga wiste 

ath han wlthe, thet kong karll riikit miste 
Och flere mz honum både bispa och herre 
mig behagade thet iw mera tess werre 
Når iag hade slotzlofifuan inne 

4340 sagde iag till erchebispen i thz sinne 
Her erchebisp, iag thz aflF edher begära 
segher, hwre i haffue hollit edher tro oc ära 
Som i hade loffuath kong karll att hoUa 
thz han bleff fördrifFwen, i thz mest monde woUa 

4345 J och flere meg optha tilscriffue # 

att iag skulle till hielpa honum fördhriffua 
Och loffuade mig hwlskap, oc Swerige alt friitt 
annars hade iag ey pa thetta riikit kriitt 
Moské mig kan och sammaledes henda 

4350 ati tören än en tiid edhra kåpa omwenda 
Som i giorde mött kong karll stortt swiik 
så töre i sammaledes göra mött mig 
Men iag skall i tiid taga thet wara 
ena reesa skule i till danmark fara 

4355 Med skepp lath iag honum till danmark föra 
ath han ey mera skulle förredilse göra 
Sedhen han war kommen ther 
kom han aldriig åther här 
229 Thz tog hans wenner oc slecth illa liike 

4360 att han blefiF försend wtafiF thetta riike 
. Bisp kätill aff lynköping aldra mast 
ty han war hans systherson, oc wen aldra bäst 
Sedhen alth i riikit war skickat till myna hende 
lath iag tha till danmark wende 



BUhop Kåtil gör uppror mot konung ChrisUem 1463, 151 

4365 Jag drog nedher mz myn här 

biscop kätill folde mig till landemär 
Han lätz wara myn wen fwlgod 
annath iag ey tha förstod 
Han hade till raeg en ondhen wilie 

4370 thet röntes når han monde sig frå mig skilie 
Han hyllade almoghen oc sagde så 
om the wille mz honum stå 
Thå wille han för them wåga sitt liiff 
opsättia sig mött mig mz örlig och kiiff 

4375 Han lastade meg mz dygher skam 

för allan almoghen ther han foor fram 
Ath iag hölth hwaske ord eller breff 
och mykit moth Sweriges lag bedreff 
Ther före monde honum alle iaka 

4380 och till sin höfifwisman endrekteliga taka 

Biscop kätils örliig 

Naar kong cristiern war nedherdraghen som han 
lade iag om win mz alle myne macth Lhauer sacth 
Hylla till mig både land och städher 
på thz iag skulle få macth tass bäther 

4385 Maneliga i moth kong cristiern stå 
och wtåff thetta riikit honum slå 
Thz monde mesth then saken woUa 
ty hwath han loffwade wille han ey hålla 
Moth Sweriges lag han mykit giorde 

4390 swenske män han swåra mis worde 

Han lath them griipa och aflf landhit föra 
myken orätt monde han them göra 



152 ^^^^ rustar; konung Chritiiem drager mot honom. 

Så giorde han minom modherbrodher kär 
lath föra honuin till danmark, oc kom sidhen 

4395 Tolkit och annath mik optände Laldrig hår 

ath iag skulle meg i frå honiim wende 
I lynköping nedherlagde iag myn biscopsskrud 
och tog ighen både skiöU och spiwt 
Och redde mig wth som en örligx man 

4400 som glafiFwen i striid well brytha kan 
Jag sagde iag skulle ey åtherwenda 
förre än mz riikit war gripit en bätre ända 
Jag badh myna klerker meg straff oc lyte gijBfua 
på thet the skulle i fridi bliffua 

4405 Och ath them skulle ey aff fighenderne skade skee 
badh iag them seg emott them welwilieliga thee 
Når kongh Cristiern thetta besporde 
230 hwre iag i Swerige moth honum giorde 

Hans fogther oc embetzmen griper oc slå 

4410 mz en stoor här giorde han sig reeda thå 
Och [kom] her sa draghendes i landhet in 
en myn tro tienare sende iag i thz sin 
J bonda kläd her till landemärett ther han lå 
så granneliga hans her allan offwerså 

4415 Och fiik ther wetha alth samman slätt 
kong cristierns mening och hans opsätt 
Then spegiare till kocken i stegherhws gik » 
och badh honum noghen math giffua sig 
Kocken menthe honum en slätt bonde wara 

4420 som tith till them mz gärd skulle fara 
Han badh honum in i stegherhwsit gå 
och skulle well ätha och dricka få 



KätU drar tiil Uppland; Sten Sture sluter sig till honom, 1464. 153 

Sedhen han hade warith kockens gäst 

bath kocken honum watna sin bäst 
4425 Han swarade honum tha strax ther till 

att han thz gerna göra will 

Han gik tith som hesthen war 

når han sa sitt råm war han fwll snar 

Sadelin ladhe han pa hesthen tha 
4430 oc lath sa mz hast opp till mig gå 

All ärende han mig wndherwiste 

och hwre kocken sin hesth monde miste 

« 

Epther thz war nw sa fatt 

bödh iag myna klerker goda natt 
4435 Och drog aff lynköping i samma stwnde 

opp till opland alth thz iag kwnde 

Ther samnade iag en storan skare 

sa iag menthe för kong cristiern bära lithen fare 

Her Sten stwre strax stod mz mig som en man hS°sten 
4440 i alle mötte troheet aff honum fan 

Han war en wng man och röst 

i krij och örlig fwlwell tröst 

Weth haraker skickade wij war här 

ty kong cristiern war harth när 
4445 Weth wäghen nogra ladher stode 

på then tiid wåre the almoghen gode 

Almoghen stode ther inne tyste 

the däner ther aff inthet wiste 

The menthe föga folk för them wara 
U50 ty före the tröste wthen fara 

Når the komme fram sa när 



, i 




^.fi 




rJ. 



*^Jhl 



w. 









her sten stwre han mötte thMd 
Jag kom och i samme tiid . dmjI 
tha begyntess ther en mekta atrfiiik 

4455 GIa£Fwenne brwste och swerdheii 

monge daner döde aff hestana fMll^lll^^ 
Ther war b&de gäll och gny 
m The danske wille tha ger na fly v r^ 

Tha komnie the böndher i ladlieroa!^> 

4460 the tryckte på the däner swåfe 
Ther styrte bådhe kar oc hest 
kong cristierns folk ble£F slagit idth 
Nogre bliffue gripne oc icke måi^t 
och gladdes wij wille them tagaitiHI^ 

4465 Kong cristiern förmotte tha ey lesgkii^ 
wthen snarth åth westherarss mondei 
The hade ey båtath alth thz best^;^ <^N:.t^^ 
blodoge oc såre wåre hans hoffoua^ qq|lp|^ 
Han reed in oppa westherarss torg; ^k^^^^^^^ 

4470 ther steg han aff i bittherliga socg ^is;t4$i%#^ 
Jngestadz torde han gånga in '^^'^^f|é0^ 

wthen bleff wthe på torghit i thz mm^i^f9$^L% 
Ther lath han sig hentha math OQ étjék/if 
sa att han oc hans folck wedh^rqw 

4475 The åthe som snarasth the kwnde ^»-^ 
oc drog aff' i samma stwnde ii^ 

Ty iag kom eptherdraghendes brått ^ti^i^ 
thz war som bonum gadz icke aåt j 
Till danmark han sig skyndade mm 

4480 ty han reddes för the Swenske iBåjAi^m 
Till förende monde honum mykit fö 










7 



/ 
/ 



KäHl intager slotten. Konung Karl återkallas. 1464. 155 

att han skulle ryma för kätill och grytha 

Kätill och gryta tha fasth offuer södh 

medhen sa mongen störte för honum död 
4485 Her ioghen i grytha bar tha rykte stortt 

för then mandom han haffde giortt 

Han actadhe oppa i grythaskär 

att inga iäghendher komme ther 

Hoo ther kom grepp han till fånga 
4490 oc lätt them alle till mig gånga 

Så lath iag göra om landhet widha 

kongens embetzmän oc fogther the moste alt bidha 

Sed hen lath iag bestalla slott oc feste 

oc wenda ey åther förre än the opleste 
4495 Jag lade mig om alla win 

att iag skulle få all slotthen in 

Thz oc sa om side gik 

att iag all slott i myna hendher fik 

Jag antwardade sedhen the slott oc fäste 
4500 trogna riikesens män helst the bäste 

Sielfifwer anammade iag Stocholms slott 

sedhen iag hade the andre wtfått 

Nar alth war så kommith i lag 

höUom wij en herredag 
4505 Hwar wij skulle en höfifwesman få 

Thå wåre wij alle till rade så 

Konwng karll åther in i riikit tagha 232 

thz monde oss aldra besth behagha 

Wij scriffue honum till hwath wår wilie monde 
4510 hwatt han will oss tha ther till swara Lwara 



156 Konung Karl återvänder 1464, Kåtil dör 1465. 

Wij loffwade alle wilia honum till hånda ga 
och aldrig falla honum i frå 
Wii wilie manneliga mz honum stånda 
om han wille komma heem till landa 

4515 Wij loflfiiade alle wedh tro och ära 
göra epther hans eghen begära 
Wille han thetta riike förswara 
honum höroge och lydoge wile wij gerna wara 
Ther gåfiFwe wij breff oc insigle oppa 

4520 att thz stadogtt oc fast skulle stå 
kS^^JSJi?! Når han thetta bwd fick war han ey seen 

cia epther wår wihe kom han ighen 

Wij toge honum in epther godan sedher 
mz ära oc priiss och myghen hedher 

4525 Wij antwardade honum riikit i hendher 
Och swore honum wår eed alla i sendher 
Att wij skulle honum hwlskapp oc mandskapp 
oc aldrig mz liiflEwit i frå honum falla Lholla 
Sedhen bleff iag siwk afif pestilens sött 

4530 och inghen kunde råda mig ther till bott 
Jag sorgde oc gräth ath iag hade giortt ille 
och loffuade gerna migh bätra wille 
tm^epÄi. Med thz tog dödhen meg liiffwit wtåflF 

myn ande iag i gudz hendher opgaö 

4535 J Stocholm ändade iag mitt liiff 
wtaff pestilens sött och ey aff kiiflf 
Sedhen the mig till IjTicoping förde 
för höga altarett i domkyrkian the mig iorde 
Twsande fyrahwndrade sextio oc fäm år 

4540 sedhen ath christus föddher war 



K, Karla förtjenster; han förskönar Vadstena Moster, 157 



Kong karl I kom j frå pryszen och tog 

wed riikit ighen 

Hwem lyckan will ey mädher stå 

med honum plägher stwndom wndherliga gå 

Thern hon will plägher hon ophielpa 

« 

sombliga plägher hon nedher stielpa 
4545 Hon wendher sig både till oc frå 

säll är then godh lycka kan få 

Mz mig hon optha öifde sitt spell 

boiandes sig både aff oc till 

Men gud som all thing kan styra oc råda 
4550 han styrkte mig altiid mz sinne nåde 

An ty Swenske mig wtåfif landett dri£fvve 

sedhen åther epther mig scriflFwe 

Oc både mig komma hem till landa 

the wille tha alle meg gånga till hånda 
4555 Sedhen iag kom i riikit ind 233 

lagde iag mig om alle wind 

Styrkia lagh och rätt epther myn förmåga 

oc wedh godhen friid holla Sweriges almoga 

Gerna mwnker och presther wille iag styrkie 
4560 föl^swara och beskerma klösther och kyrkie 

Min wilie monde sig ther till bögia 

watzstena closther lath iag förhögia 

Med tin tack som nw hwar man seer 

gud och hans wener till priiss tess meer 
4565 Min dotther monde iag oc ther in giffua 

i then hellige regle till dödhen bliffua 



158 Xmmmg Kmrl dör. Stm BirnM 



iM 



Koog karn 
UtOk kalU 




Sedhen bleff iag siwk aff 
sa att inghen wiate mig ther 
Tha lath iag her Sten stwre, tilli 

4570 och antwardade honum Swerige» 

Han war en from oc ädle maxkidr^i^^^ 
inghen annan trofastare iag tha t iiirii|t||(||pir 
Som riikit kunde förestånda mié* ^cttMlii 
och beskerma thz för wåde oeh lil|3s|N|^^ 

4575 Jag antwardade honum och Stoci[il|(Ml4^^ 
ty iag wnthe mannen a£F hiertathi IgcÉl^tMé 
Jag badh honum aldrig latha éf^ ^M^^^s 
ther åth är fOgha gangn som i$§ <fift|ii||ip 
Then sotthen drog mig tha till d(|dlN| i^lt 

4580 och kallades wtaff thenna w^bWi JiiQÉiki 
Mith liik till grå brödra closther homi rx/.. 
ther att liggia till then ytherste d(iQlé4i^' 

Sten stwre hoflWesmm V ^^1 '^'^^ 

Som kong karll ha£Fuer sackt så 
han antwardade mig thetta riike ii 

4585 Han styrde i Sweriige monghen 
mz christeliga sedher och ratwiiss 
Swenske wille iag altiid wftll uir^ 

oc aktade att them skwUe skoe ini 
A£F almenoge man hade iag godh 

4590 till krij och Orliig bestha lycke i.?^!^^ 
J Swerige war sa god a&r thä 
ath spän rog för fäm hwita tha m 
Spän kom iiij hwither eller en 
sa war oppa alth annatt som tha 









God tid under 8t. Sture. Erik Nilsson reser sig mot honom WO, 159 

4595 Besthe kopp man wille haffua 

wtåflF gudi war thz besynnerlig gåflFua 
Löde marc sölff tha man för viij marc fik 
lodhit för x skillinga gik 
Par oxa the som wåre well hwUe 

4600 wedher viij marc the ey mera gwUe 
Kiött eller flesk wti then stwnd 
ey mera än vi [6] hwita stod hwarth pund 
Oppa aldrahonda war god tiid 
hwar mötte sig glädia oc wara bliid 234 

4605 Salth oc hwmble kom ber nog 

ty att mongtt skepp hiith till Swerige drog 
Med aldrahonda som man kwnde begära 
aff hwilkit riikit kwnde sig well nära 

Her Erich nielson monde thz illa behaga 
4610 att iag skulle wedb riikit taga 

Han war then förste thz tog till wrede 

och swor ther oppa mz monga eede 

Om thz kunde gå epther hans wilia 

skulle han mig fra riikit skilia 
4615 Han tingade mz rekbona oc the andra ther näst 

och samblade en her som han kwnde bäst 

Och till wpsala elff han sedhen drog 

och läghradc sig oppa then skog 

När iag thz hörde reedde iag mig wed 
4620 och kom så draghende aff dalane ned 

Weth wphoffwa elff wij möttes then tiid 

och begynte tha en mecktog striid 

Her erich misthe ther månghen man 



160 ^^^ Nilåéon slagen vid Uphofva tlfoch k, ChrisHem i Herljunga. 

han rymde inz skam oc inthet gott wan 
4625 Monga böndher rymde på yszen ned 
och yszen war kleen oc sanck ther ned 
Med folk och alle nedher till grwnd 
stoor iämmer och ynka war then stwnd 
Ey hade the kommith i tolken wåde 
4630 hade the ey låtit h [sig] aff her erich förrad e 
Han drog them wth mz fagher ord 
och stemplade tolkit inhyrdes mord 
Hade the heller hemma warith 
wisseliga hade the ey så farith 
4635 Jlla till friidzs tha monde iag wara 
iag så the fatiga bondher så fara 
Så bleff her erics hår förspilther 
och her Erich bleff oc the resza stilther 

Flere herre wåre och mislynthe 
4640 ath iag stodh för riikit, the thz illa wnthe 
Godh hyllest hade iag aff Sweriges almoge 
än tha herrana offuer endzs ey alle mz mig droge 
The bewiste sin otroheet sa mongalwnde 
oc brwkade emott riikit sina falska fwnde 
4645 Kong cristiern aff danmark the in haffua wille 
och honum för syn herre hylle 
Till herliwnga kom han mz en här 
når iag thz sporde kom iag och ther 
Jag mz mitt folck till honum drog 
4650 gäll oc gny ther hördes nog 

Ther störte nok oppa båda jsiidher 
kong cristiern lath sig aff marken liida 



Christiem drar till Danmark; infaller i VutergöUand, belägrar öraten, 161 

Ty ther gaffs för hett oppå 235 

mast hans folck på marken lå 
4655 Riddare och swäna och andra sliike 

som han mz siig hade aff danmarks riike 

Kong cristiern drog till danmark åther 

tha warth bland monge sorg och gråther 

The sörgde syna wener swåre 
4660 som i then striidhen slagne wåre 

J then resza han liithit båtthe 

hemma sittia han heller måtthe 

J sitt riike mz friid och roo 

och ey nogra falska förredare troo 

4665 An samblade kong Cristiern en her well stoor 

och mz honum oppa nytt in i westhergötland foor 

Och kom sa när han belagde örsteen 

når iag thz fiik wetha war iag ey seen 

J opland monde iag än tha wara 
4670 tha tog iag mz meg folk att fara 

Nedher till westhergötland mz en hasth 

och skyndade oppa folkit fasth 

Att thz skulle sig ingalwnde förswmma 

wthen snarliga epther mig komma 
4675 En genstiig iag mz en bonde drog 

lönliga till örsteen gönom en skogh 

Hans håll lath iag optaga thå 

att kongh Cristiern skulle inghen tijdhende få 

Jag sagde honum till oppa thz siste 
4680 wta£f mig han alzinthet wiste 

Annarss än iag war i opland 

Rimkrön. 3 11 



162 Sim 8tm^ §l&r h. CArMJsm (tfUÖrtlm^ 





/: 



inthet annatt trodde hand 

Han Iftdz wara oredh mz sin hAlipå; 

och trodde ey iag skulle wara gå 

4685 Hans liiff oc theras hade iag i wii||p^^||t^ 
epther iag hade griipett all hai» li|É|^^ 
Jag wille tha ey göra mig thz 
thz hade warith en stoor ödygd 
Oförwarande pa them slå <^i l^åV^ 

4690 epther the wåre ey rädde thå »i i#^>;^ 
Ther före wille iag på marken b^^>^^i;^:^|t4. 
till tass han war reeda emott mig 4li||||tl 
Wii droge till hopa och slogoms fioA^;^ |4|||^ 
sa att syndher gik glaffwen oc brynii|iir|yi^ 

4695 The Swenske män tha mannelis» sti^ : :^^ 
ty the wåre mig både trofaste och jÉplÉN^ i 
The stridde sa manneliga pa the daiM|i||^| ^ 
till tess the toghe tha till ath waiidlw^ 7ii^; 
Ther störte monghen dansker man ; ji|^^iH|(^ 

4700 kong cristiem tapade och iag s^hec^^ 
Jag föste honum sa hasteliga frå ti 
sa ath åther blefiF hans fatebwr 
Jag foldhe honum allan then dag 
236 ' i fwlfott epther mz hwg och slag 

4705 Sa ath i wäghen lå både hesth oc 
thz segher iag her för wissa san 
Så lopp han Swerige än the resza 
och ångrade fasth thz han drogh 

Sedhen bleff friid än tha han 
4710 ty Sweriges herra komme åther en b 




•i 




K. Christiem "kommer med en stor härför Stockholm 1471. 163 

The som falske wåre, the öfifde syn spell 
och scriffue koDg cristiern aff danmark till 
Erich karsson och trötte karson 
oc andra flere mz her Staffan benctson 

4715 The både kong cristiern han skulle in komma 
thz skulle honum bliffua till myken fromma 
The loffuade han skulle inghen skade faå 
wthen alth epther hans eghen wilie gaå 
Jnghen skulle i riikit mött honum stå 

4720 annath fick han wetha thå 

The sadhe att alla herrana skulle mött honum gå 
klerker och almoge skulle göra oc sa 
Han kom draghendes mz en stoor her 
och lagde sig i Stocholms skär 

4725 Med sitt folk han steg i land 

och ladzs haffua Swerige i sina hand 
Hans fwlla meningh war i thz syn 
ath iag skulle stragx haffua taghit honum in 
Thz gik tha icke epther hans acth 

4730 iag stod emott honum mz alle macth 
Jag sampnade folk wtåff alla städher 
goda hofi&nen hade iag och mädher 
Fwltaga böndher wåre oc i bland 
som liiffwit wille wåga för thetta land 

4735 Medhen han laå för Stocholms by 
församnades mith folck i alle ty 
Om michelsmessan mast alle i sändher 
att beskerma thetta riike aff fighenderss händher 
En dag badh iag kong cristiern lätha sig lida 

4740 och sagde att iag wille mz honum striida 





164 Sim 

Han sende mig bwdh han witti 
swårlige monde han Swenake 
Hwre han skulle them griipa oe^ 
och mz alla Sweriges ruke 

4745 Oppå thz oss skulle tftss bftthof 
lath iag mith folk sig scriptba ^ék 
Höra messa och tidagerd -'-^i^ '^^A^i 

ath gud skulle blidkas aff legth 9#^i|||iyv 
För hellige kors messade tha ^m'ffé0^^\ 

4750 then som war i liffuerne b&sth -^ ^jJii^y. 

Ett wndherlighit tekn ther tha sk€|i|y%^f 

som gud för alle oppinbårliga tedÉi^i^j^f^^' 

237 Att aff korsit nedherkom en år^ipi^404^ 

mitt i kalken ther han stod '■■-4^^">4^f^ 

4755 Alle både gud om syna n&de ^ ^ 
ath han skwUe them beskerma frå 
Sedhen messan war wthe, gik folkJN|^1^||^l^ 
tith the skulle sig ätha fk jif0'^k 

The åthe och drwcke thz snaraste <iyj|ijl^ 

4760 och redde sig till i samma *stwndef>^^V*""^'" 
Sedhen iag hade skickatt heren till 
lath iag honum wth gönom portb€^- 
Ath brunkaberg ey langth i frå * f^j 
ther kong cristierns her han lå '^Wnf^^ 

4765 Hwath myn hwstru giorde will iag 
alth fatigt folk i Stocholm lätt bott: 
Att the skulle alle på slottit gå M 
ther skulle the kost oc almwse ftv#v 
Almwsor nogh monde the ther 

4770 ath oss skulle tess bäther i striidl 





^é¥^:!^0'' 




i.vfi' 



:••■» i 






k 






Slaget vid Brunheberg börjar. Wl. 165 

Min hustru ingeborg mz iomflfrugher och frwr 
såghe wtt gönom then höga mwr 
AflF Stocholms slott hwre slaghit skulle gå 
och hwilken som skulle segherwinning få 
4775 Om mig bar hon stoor sorg och fara 

och the andra teslikes mz henne monde wara 

Brwnkaberg hade the danske för starka borg 
thz kom them tha icke till glädi wthen sorgh 
The hade tfaer skanszatt alla wegna 

4780 och aktade thz in till sig hägna 
Ena kafflabro hade the oc giorde 
mz hwilken the skulle sig till skepen förda 
Om sa hade gwllit harth oppa 
att the ey förmotte moth Swenske stå 

4785 Att sania broo skulle the ryma 

och komma till skepps i samme tyma 
Men en swensker man ett råd wtgaff 
ath wndherstockana skulle sågasz wtåff 
Medhen slaghit stod, ath the skulle inghen akta 

4790 ty ther sattes inghen som skulle wakta 
Några män aff stadhen rodhe 
och bestelte thetta förre än noghen trodde 
Jag böd myn her fasth troda till 
ty iag wille mz däner bruka hoffmans spell 

4795 Wij hölle pa hwar annan skott 

monghen störte ther aff som dödhen hade fått 
Ther skottes både lodh. skeckther. oc pila 
på inghen sidhen gaffs tha hwila 
Redzsetyghen omsidher möttess 



166 ^- Ckristiem såras; Trötte Karlsson och Staffan Benkisaon stupa, 

4800 swårliga the mz glaffuenne möttess 
Wij ware tha komne på bärghit opp 
och wåre tha alle weth ett gott hopp 
238 Glaffuenne brwste och stwmpaiie flöge 

hwar lath tha see hwath han monde dwge 

4805 Skioller och brynior syndher ginge 
monge wåre the som död hen finge 
Ther störte både hesth och käre 
kong cristierns här bleff mesth ther qware 
Thz börgia fasth om siidher bläsa 

4810 ett hakabyssa lod i kong cristierns näsa 
Fyra hans framtåndher lösnade aff thz lod 
aff näsa och mwnd ran ympneliga blod 
Her trötte karlson war heet oc mykit trött 
sig lithet hwila tyckte honum wara gått 

4815 Han sattis pa marken oc sin hiehn opslo 
han fick tha lön som iag will tro 
Thz han hade draghit kong cristiern in 
ey hende honum bäther i thz syn 
J mellan sin öghen fick han ett lod 

4820 sa att aldrig han mera opstod 

Her Staffan benctsson bleff oc slaghen till döda 
som thetta riike giorde samma möda 
Andra flere före och sorgeliga ferde 
thz the sa före ware the wäU wärde 

4825 Ty the wille icke mz riikeno hålla 
wthen tolken dråpelighen skada wålla 
Många tyske och danske styrthe tha döde 
menniskerss hierta mötte ther offuer blöda 
Ther war sådan ynckeliig ry 



Ktad Posse tar Danahrog, Bjöm starkes tapperhet. Daiuhamejly. 1471, 167 



4830 att longhen wägh hördes gäll och gny 
Fwcth och dåm i wäderett stod 
marken stod all fwU mz blod 
Danabroka sletz å marken nedher 
swenske män toghe henne wedher 

4835 Anner baner the ther och nedher lade 
som danske mz siig i stridhen hade 
Ther störte man offuer man 
iag ey rättare segia kan. 
The swenske pa the dåner hårdeliga ginge 

4840 fögha skade the swenska finge 
Thz giorde gud mz syna nåde 
som them halpp aff then högelige wade 
Swenske män sig manneliga warde 
spiwtt och swärd och pulyxer the ey sparde 

4845 En fatig bonde biörn starke heet han 
mz mig stod han alt som en man 
Han lopp så fast som iag mz hästhen rände 
och slog fwlfast på både hende 
Han war glwpande som en gam 

4850 well fick iag rwm hwar iag foor fram 
Stoor hwgg wij pa the däner vtgåflFue 
som före wåre monde thz ey låffua 
Daghen leed åth qwellen fasth 
tiidhenden kom ath sänkebron brasth 

«55 Vij'' [700] män the swnke ther ned 
kong cristiern gaflfs tha illa ther wed 
The wille sig latha åth skepen lydha 
ty the förmåtte ey lengher striida 
Wii folde them mz hwgh oc slag 



Knwttposse 
fick dana- 
broka och 

ath han sloo 
her Staffan 

benctsson i 

hell,hanwar 

en meckta 

örligx man 



239 



168 -^^ ChrUtiemJlyr HU Danmark. Herredag i Söderköping. 1471, 72. 

4860 till stråndhen ä mädhen wij hade dag 
Så monde iag honum till bakar slå 
till danmark skyndade han sig tha 
Han mötte well seya han hade her warit 
monge war thz till sorg, han hade hiitt farit 

4865 Sedhen drog iag in i Stocholmss stad 
wngher och gammall warth tha glad 
The swenske män som slagne wåre 
lath iag optaga oc leggia på båre 
Och them mz alle högtiid begå 

4870 mz alle the klerker iag kunne få 
Att gud wille miskwnna theras siell 
sedhan lath iag them begraffua well 
J kyrkegård som christna män 
ty the doghe för riikit, thz segher iag än 

4875 Thz andra folk i samma daga 

lath iag oc mast aff märkena taga 

Och iorda ned ä hwar iag kwnde 

ath thz skulle ey liggia för ram och hwnde 

J södherkoping sattes sedhen en herredag 

4880 tha kom thz i sadantt lag 

Ath Erich karlsson och hans partye kom till daga 
som kong cristiern monde her in draga 
Han fiöll till föga som han well mötte 
iag och han wij worde tha satte 

4885 Jag sende honum till rydzseland 

och giorde ther honum till höflfwetzman 
Offuer ett stortt tall folk som iag tiit giorde 
ty the rytzser giorde hiit skade som iag sporde 



Tåg mot Rtftsame; de begära fred; NUe Sture och Erik Karhton tvista, 169 

Her nielsz stwre sände iag och mädher 
4890 att folkit skulle wara tess dristogare bätber 

Mongth gott skepp latb iag belade 

mz fetalia oc spiiss som the mz sig hade 

Tha the till rydzseland komne ware 

the rydzser räddes ganska sware 
4895 En myndogh hoop tha moth them ginge 

och begynte för rydzseland dagtinge 

The lofFuade fasth och swore widh 

att the mz swerige wille bolla en ewiig friid 

Well i try eller iiij^ [400] aår 
4900 ath på inghen siida skulle skee ett fingher sår 

Och iättade opresza galga i hwariom by 240 

hoo then friid wille brytha skulle hängias i ty 

Her niels stwre swarade ther till sa 

hwath haffue wij her göra tha 
4905 Medhen the wilia falle till föga 

tha mage wij oss ther mz lathe nögia 

Och fara åther hem till baka 

ther will iag till särdelis iaka 

Erich karsson swarade tha ther till 
4910 ingalwnde iag thz samtyckia vill 

Thz ware oss en fwUstoor nesza 

sa plath offuergiffua tolken reysza 

Att wij skulle her inghen mandom göra 

wij bli£Pue straffade aff alle som thz höra 
4915 Sweriige kostade mykit thenna färd 

thenne resza omlagde siig legth och lärd 

Wile i sa, tha mage i well hem fara 

qwar will iag mz folkit wara 



170 Erik Karlsson strider mot Ryssame. StåmpUngarmot Sten Sture. 

Rytzsane bolla ey hwatt the segia 

4920 syn ord må the sa gherna tygia 
Fare wii hädhen, iag thz segia tör 
the göra skade sydhen som för 
Jag bliffuer her sa lenge iag kan 
jag skall mig brwka alt som en man 

4925 Her niels stwre nogra med sig tog 
och hem till sweriges riike tha drog 
Erich karsson bleff qwar fwll åren try 
på rydzseland hiölth fwlth örliig oc krij 
Myghen skade han i rytzseland giorde 

4930 hans mandom iag optha till Sweriige sporde 

Weth then tiid nionde och hända 
her iwar axelsson oc flere toge siig omwända 
Och wille i Swerige annerledes lagha 
en annan höffwetzman sig ath tagha 

4935 Kong hans aff danmark the haffua wille 
offuer Sweriges riike till koning hylle 
Bwdh och breflf the oflFta sände 
med hwilke the honum för sin herre kände 
Kong hans tog tha att kria oppa 

4940 hwre han kwnne thetta riikit få 
Lithen framgång han tha hafifde 
ty iag mig fast wth för riikit lagde 
Och wille honum ey in taga 
ey heller nogra wtlendska in i riikit draga 

4945 Ty sa optha wtlenska riikit hade 

war thz riikena till dråpelighen skade 



S. Katarina skrinlägges 1489, Krig mot Ryssame. Ivanogorod intages 1496. 171 

En stoor skade hende the samma stwnd 

ath wadzstena bran alth nedher i grwnd 

Mcdlxxx och vij aår 
4950 prothi & iacincti inartirum [dag] thz war 241 

Sedhen epther thenne wåde 

lath gud ther yppas syna nåde 

Med sancte birgitte dotther frw katherin 

hennes helga been the lagdes i skrin 
4955 Titt monde iag mz mith herskap fara 

j then werdoga högtiid wille iag wara 

Gud wille wetha mig then ära 

iag war then förste hennes skrin monde bära 

Med the andre herrer som ther wåre 
4960 som wndher skrinett mz mig båre 

J proces om clostrett innan till 

i rätta sanning iag thz segia will 

Twsande fyrahwndrade ottatie oc ny o år 

annan daghen epther petri ad vincula thz war 
4965 Loff ware gud tolkit wille bethee 

ath sådan helligheet skulle i myn tiid skee 

Sedhen aff finland iag tiidhende sporde 
hwre rydzser ther inne stor skade giorde 
Jag giorde redha en storan här 

4970 och lath honum raskeliga komma ther 
Her Swante giorde iag till höffwetzsman 
grotthen iwen oc anner slott han ther wan 
Och fik ther mykla håffuor och åra 
ä mädhen skepen kunde bära 

*975 Mänga grepp han till Sweriges riike 



."^ 



1' y 




172 KmiKarUmmåit^rl49il, hmr 

rydzser och borgare [bojare?] 
Mandom giorde han ther offiiw 
och sedhen mz segher hem i 
Twsande fjnrahwndrade nyotid-oi^i^ 

4980 eptber att gudz son föddher ViW^<')-'i'^0äf0é' 
Knwtt karsson i thz samma \äB^v^i$i^i^^ 
i rydzseland miste han sith liiff '^i^^^-fti^ 
Aff the rydzser leed han mjken 
och ynkeliga pinther aff them tiU^ 

4985 Och några andre mz honum som 
aff hwilkom monge sorgde såre 
Och både gud så innerlig 
han theras siell skulle wara bari 




m^ 



^1» 



Her iwar hwgsade fasth opf»a ^ 
4990 hwre han skulle kong hans ind % - 
Och meg i frå Sweriges riike skiUa 
ther till hade han och andre sior 
Them will iag ey nempna her 
ty thz är meg tha liika när 
4995 Gud förlåte them theras broth 

aldrig giorde iag them annat än^^Mli^i 
242 Nw stemplade the sa monge Iwnd 

hwre the skulle mig förderffua i 
Och thenne fatige Sweriges almoge 
5000 hwilkom the wåre aldzss inthet goåi^^ 
Hwarth thz monde tha om siklter 
meste skadhen kom tha pa them 
Her ywar giorde illa tha 
kong hans lath han kalmama få 





t/ 






v 
i,' f. 



; • 



Sten Sture intager Kalmar 1487, 173 

5005 Ther kom hans folk thz skulle anamma 
och thz mz magth well bemanna 
The finge både slott och stad 
når iag thz sporde warth iag ey glad 
Jag böd wtbodh aflf alla städher 

5010 mykit hoflffolk hade iag oc mädher 
Them lath iag till kalmarna draga 
om sidher nionde the stadhen ind taga 
Och sloge i hell hwem the fwnne 
som ey till slotthet wndlöpa kunne 

5015 Danske båtade lithet tha 

ty mongher dödher pa gathen lå 

Aff slottit sloge the flere synne 

och menthe åther stadhen till sig winne 

Thz kunne tha ey epther theras wilie gå 

5020 ty döde män och såra monde the altiid få 
Jonkar slendtzs han monde tha liffuit latha 
och stör the nid död pa cal marna gatha 
Förre hade han wnnett monghen striid 
men nw war kommin hans ytherste tiid 

5025 Manneliga stode tha Swenske män 

och driffwe the danske till slottit ighen 
AflF slottit the danske mz byssor skwte 
mång tack aff hwss the syndher brwte 
På kyrker och stadhen giorde the skada 

5030 mz the skott the pa slottit hade 
Teslikes stwndom ey bäther gik 
att folkit aff skotthen och skade fik 
Sidhen toge swenske noga wara oppa 
ath the skulle ey aff slottit wtslå 



174 Borgholm belägras; Ivar Axelsson flyr Ull Gotland, 1487. 

5035 J tolken nöd the inghen spysning finge 
ty nöddes the för sig dagtinge 
Och calmarna slott mz thz opgåffue 
och gånga sa aff mz beholna håfiFuer 

Her iwar monde än tha på borkholm wara 

5040 ty lath iag mitt folk tith fara 
Jag lath honum tha bestalla 
ath han skulle ey affkomma mz alla 
Ther om skötte han ey stortt 
om ena nath kom han aflF, gönom en lönporth 

5045 . Till siöss i morkrett lagde han 

then genaste leed. liika ath gotland 
243 Sedhen han till siöss monde komma 

the pa slottit ware sig ey förswmma 
På mwren en eld opgiorde the 

5050 ath her iwar skulle i siön wäll see 
Hwar han skulle gotland tagha 
och goda hampn för gotland råka 
Så kom han till wisby wthen skade 
hwilkit han och tha i förläning hade 

5055 Frw magdalena bleflf qwar på borkholm åther 
i ångisth och sorg och myken gråther 
Oc sagde han hwath henne ginge illa eller well thz 
skulle her iwar henne pa borkholm fynne [synne 
Han hade well actath henne wndsatt 

5060 och hade iag ey kommith sielff så bråth 

Kong hans kom ther mz skepp till landa 
och menthe att alle skulle falla honum till banda 



Borgholm intages* Ivar Axelsson ger Gotland åt k. Hans ; dör i Danmark, 175 

Han aktade borcholms slott anamma 
och thz mz sitt egbit folk bemanna 

5065 Thz monde iag t ha honum förmena 
och worde ther annarledes offuer ena 
Kong hans aff syn skepp oppa landhet gik 
mz alle wordning iag honum wnfik 
Mith folk stod tha alth om kring 

5070 och wij talades weth mith i then ring 
Nar wij hade lyktath wår tale 
foor kong hans till skips,wthen dwale 
Som iag sielfif wille thz sedhen giik 
ath iag borkholm mz dagtinghen fik 

5075 An giorde ber iwar illa tha 

han lath kong hans alt gotland få 

Han antwardade honum thz i syn hand 

så kom han thz frå Sweriges land 

Sedhen han hade giorth thenna förredilse stoor 

5080 stragx epther han in i danmark foor 
Och bleff ther i sorgh oc wedbermöde 
till tass han wtaflF werdhene döde 
Frw magdalena hans hustru, som ber qwar monde 
hon monde tha till södherköpingx fara Iwara 

5085 Ther bleflf hon siwk oc syn ande opgaff 
och i gråbrödra clostber lagdes bon i graff 

Eth recess i calmarna monde staå 
ty kridde kong hans ther offtha oppa 

Ett storth iordskalflp oc dön hördes i Swerige 
sancti ludouici natt sa att ketzslar oc gryther 
fr^IIe aff hyllerne oc hwsen rystes mekteliga 



• n^n 



r,st 





im- 



176 S nm uia Aerr«r Aflte h Etmå, 

Sweriges herra the älate 

5090 och toge sig ey bftther fdi^iiMr ^4 
Ån hwlskap ooh mandskap thteij 
och breff och insigle ther oppi^( 
Moth mith mynne giorde tbetiliii^i 
hwilkit war mig inthet mfidb i t^i^ij 

5095 The iatthe sig skule mz bonuiiir 
och Sweriges riike honum 8ki{ia(J1 
For then skull monde the honitpilj 
244 ty herra nampn the haffua wiUa 

Theras qvinnor wille ey sl&tt 

5100 ty monde the epther fruga namp9|^ 
The friborne wille haffua riddarn 
ty droge the honom in emott 
Han kom till Stocholm mz BtQW 
ath haffua riikit thz war hans abÉi^JiMS^y' 

5105 Mykit folk iag sampnade tha - ^A 
och aktade honum till baka slå ra>. 
Falshethen war så myken i blan åsd^^éh^ 
mith herskap som iag förwisse faii #jij^]^^ 
Mykit folk bleff slaghit weth rofaibpd^i^^l 1 

5110 thz wlthe thenna herrar mig wäiji^i 






ä! 





Når kong hans han kom £m. 
drog iag moth honum i alle ty f. 
Hade herrana tha mz mig m{ 
sweriges riike hade han ey f åtb / iflfiBiprjrr 
5115 Sedhen iag monde förredilse fynmj^^^^' '"^ ^'^ 
war mig ey goth att winna r*f*!^ 
Monghen troo man i thz kiiff ^ jrt>tf ^' 




J.X 



^^ ♦■. 



■>- ^^ 'ii — 



M 




åmSåmm, *U$m nd Stkm, dagHngar mml k Ham 1497. 177 

fOr Swerigefl riike lath tha gith liiff 
Jag war cdelff staddher i stoor wåde 
hade ey gud hwlpith raz syna nåde 
Mykit folk å£F stadhen på windebron stode 
thz giorde the mig ey till gode 
Myldt mith folk i strömen tha dr&ngtiss 
tha the till baka aff slottit wändis 
Och medthe sitt liiff ther mz hielpa 
att the ey skulle för syna fighendher stielpa 
Sa lath iag i willande strömen gå 
åth en löneporth pa slottit weth strömen lå 
Ty hade iag ath brona och porthen farith 
en förredare hade iag wisseliga warith 
Myn hesth mz meg offuer strömen sam 
ther mz iag till lönde porthen kom 
Jag gik opp pa wernen thz snaraste iag gath 
och lath ther stinga wth en hatt 
Med kong bans iag tha dagtinga wille 
ath iag skulle ey mith folk mera spille 
Storth förredilse giordes mig tha 
the ware sa monge på mitt folk monde slå 
Than iag trodde aff hiertatt bäst 
the röntess meg tha aldra wärst 
Alth mitt folk hade slaghit bliffwit 
hade iag mig ey tiU dagtinghen giffwit 
Jag böd kong hans offuergiffua thz mord 
och wij mötte sammankomma till ord 
$ Och sagde iag wille honum well in taga 
och w^ia hans tro man alla myne daga 
Om haa wille mig naghet wilkor giffua 

BimiBrdn. 3 12 




'^^SA. 




k 



178 K, HamfOrUke» med 8tm 8im^'9ékéiaif0klNål^^ 

i Swerige epther iiijm wilie -Wåkd^l0^^ 
245 / Han loffuade mig gott i alle #ilttÉi^p|^ 

5150 ther mz bliffue wij then tiid wÉUm^^^f^^: '<^ 
Jag klftdde mig och wt moth ho#å^)|^^>' 
mykit gladeliga han meg wndfik ''^^ s^^ 
Han sporde om iag hade well m<M|^ ÉiÉilliÉi r^ 
satt till bordhen oc dwkana tareii >^ i*St|%ftiMf 

5155 Om iag b&de math oc Ull nok 1^00^^^ 
ther gästher kwnna göra sig aff 
Jag swarade honum sa brådel^ 
thz wetha the bftsth her back edlÉ^ 
Som thetta haffiia både bakatt oé 

5160 edher nåde thöre the göra samiM^ 
Når the komma sig well wedher^ ^«i? 
nådige herre thz siegher iag edhef -^^^ 
Tha tog iag kong hans wndher tM 
och ledde honum in mz lönleghea Éialifl^ 

5165 Till friidz war iag än likawell tha '>4 
ath freisett skulle sin wilia ft • '^}^l^i$ 
Riddare slag och herra nampn > ^^• 
än tha thz war ey riikit till gaögÄ^ *^^ 
Pa Stocholms slott iag honum ledde 

5170 all gönst oc kerlig iag honum betéåÉII^IMll 
Mz matt oc öll wiin oc miödh '^n^Méf^lf^ 
oppa tolkit oc annath war inghen 
Sweriges riike antwardade iag tfaå ^4 
i hans hendher thz förestå ^5* 

5175 Stora gåflFwor monde iag ey Bpemk^^^^^ 
pa thz han skulle mig gönstog 
Han giorde oc mig till kerlig igh&å 













(fö 





Hans honung; han slår riddare; Svenska fruamas fåfänga. 179 

gaff mig nyköpingx slott och län 
Och annath hwath iag monde begära 
ii80 thz giorde han wtaff syn ära 



Kong Hans 

Som her Sten haffuer sackt thz sa till gik 
raz Sweriges herra hielp iag Swerige fik 
Titt och oflFtha the mig tilscriffue 
ath iag skulle theras herre bliffue 

5185 Thz skedde och sa epther theras wilie 
her sten monde the frå Swerige skilie 
Når iag bleff krönth, then samme dag 
gaflf iag wth mongth riddare slag 
Tyske Swenske oc danske iag till riddara slo 

5190 the loffuade meg wara hwUe oc tro 
Pa thz the Swenske skulle herra wara 
bön och gönst monde the ey spara 
Som barn mötte iag till riddare sia 
them som än i tånom lå 

5195 Thz monde thenn^ swenske qvinner wålla 
ty aff herra nampn monde the sa mykit holla 
Hwar freises qvinna wille hetha frwga 246 

pa thz andra skulle them sa mykit bwga 
Så framfwse ware the hwstrur tha 

5200 att the hade gerna lathet sig till riddare slå 
Om the hade piltha barn i bwke haflfth 
oc ey än.warith kommit till sin krafifth 
Wisth hade the låtit thz riddare blififwit 
hwath heller thz hade dött eller liffwit 



■ I" 



180 K, Boms partisk moiBvmikartu, FogimJlklii 



5205 











Sedhen alth war epthw mgyi^ 
och iag hade all slotthen i hm^ 
Myna fogther satte iag ther oi^fi^l 
och i hwarth län iag giorde oo SH^tii^ 
Att the skulle epther myn b^;a» llÉ^ip 

5210 all skatt oc-räntha aff almoghen 
Hwath swensker bleff saker skulle 
men the danske skulle the iw U0^p 
Än ty han liffwit förwerkath li|d0iK'itj^ii^ 
skulle honum än tha skee iQgh$p, d^|p|K^^^^^^ 

5215 Min breff oc ord hölth iag fwUe i 
men tha wille iag iw ware pi^ Sur* 
Sa hade iag oc myna fogther heM^l^^^glj^ 
ey skona the swenske ä hwath thi ||^å^4^ 
Kom dansker oc swensker in fOr JlSt%;^ik^ 

5220 oc war them i mellan nogher trft^'^c^>^ii^ 
Danske böd iag myne fogther hie^ {? rli^:4^ 
swenske altiid till saken stielpa iiaf> j;^ 
Wåre the och Swenske bådhen th» ,r/ xi^ 
the skulle tha bådhen för skadhen ^llm^ 

5225 Jöns falsther som örabro hade in^ >fif ^^ 




ett stycke giorde han i thz sinne \^^i 
Harald pletting lath han fånga .iix 
och mz stöffla och spora till galgh^H 
Ther lath han honum hengia wthenl 
5230 thz rykte monde wiida oflfuer Sw§iS 
Aff hwilkit worde meg monga wredl^ 
och dageliga fynge till mig stoor l^«^^ 
Ther före gik iöns falsther ey wellré 
i arboga bleff han slaghen i häll 



^^1^ 






" V 

-r; f. , 









'•45 



Konung Hans tillämnar föi*rådert mot Sten Sture. 181 

5235 Jag hade oc ofFtha stor onåde 

hwre iag skulle her sten förrada 
Jag bad honum optha till Stocholm komraa 
och ingalwnde thz förswrama 
Han lagade thz iw hwre han kunde 

5240 till mig kom han ingalwnde 

Stwndom monde han till findland fara 
och stwndom på nyköpingx slott att wara 
An monde thz ena resza hända 
ath han noghet hade i Stocholm ända 

5245 Han kom tith mz herrar flere 
myn hwgh optändes iw tha mera 
Hwre iag skwlle honum liffwit aff taga 
pa thz iag skulle råda her alla daga 
Her sten lath iag till mig kalla tha 247 

5250 bödelin war ey langth i frå 
Hade iag tha ey åffråd warith 
sörgeliga hade' her sten tha farith 
Herrane sagde thz skall ey skee 
göre i thz tha skule i see 

5255 Thz bliffuer edher till lithen froma 

i, och edra, neppeliga till danmark komma 
Sedhen som iag thz hörde iag thz begaff 
och herrana toge honum mz sig åff 
Tolkit tog them illa behaga 

5260 ath iag wille sådant för mig taga 

Och sagde om iag haflfde fwlkomnath thz 
tha hade iag ingalwnd lyktath ther mz 
Wthen flere hade samma wäghen gått 
wtaflf them, om iag hade framgång fått 



182 K,HausförmnartiottmåtDam$kar:iar 

5265 Thenna herrane worde oc mig 
före iag them ey slott oc stor 
Når iag theras koning oc herre 
loffuade iag them mz ord oc brdf^^ 
Ai!t swenske man skulle m&sth c9* 

5370 och mz goda fbrlftningh them 

Ther hölth iag alsz inthet aff t^ 

wthen danske iag slott oc fOrlaoii^l 

Noghet epther iag monde her 
monde iag nedher till danmark fiaMjl^f ^ 
5275 Allan skatt the monde offuer Sw^p^|f^|p^^^ 
lath iag till danmark mz mig fora 




-.yr i.\.»f 




Jag samnade åther myna man -^^^^'^ 

och drog åther opp till Swerige igl|(É|.- ^^^ 
Myn drotning cristin fblde oc tha ^':-::f^^^ 

5280 iomfru ädela giorde oc sa : ^^ 

Altiid skulle hon åka mz mig i filftcb^f^å^^i^ 
thz giorde iag för lösth oc gladi 
Hon kwnde well skempta mz sin os^r 
oc terning kasta oflFuer taflfwellborå ;fHf 

5285 J the samma vyntherss daga »o 

monde iag genast till Stocholm dzii^g|| 

Widh the try aår iag thetta 
rnonga nyia sedher iag oppa lade 
Besynnerliga noghen godz aflF frel 
5290 them mig syntes basth behaga 
Frå her sten cristiernson iag. ett 1 
mig tykthe honum haffua an tha 





É 






Sv. herrame resa tig mot k, Hans; Sten Stare tager Sthms stad, 1501, 183 

HoDum behagade tbz ey wäU 

mz ty slog han myn fogte i häll 
5295 Herrana swore sig alla samman 

sedhen gik thz mig wtaff gamman 

Alla satte sig op moth mig thå 

och begynte fast på myna fogther sia 

Her Sten stwre opp i dalana drogh 
5300 mykit folck han ther wth togh 248 

Och drog sa sedhen för Stocholms by SddoJ^b* 

•"^ "^ scophenrik 

ey lågh han lenge ther mz.ty *iS°^ia* 

Ath thz epther hans wilie gik rÄ 

mz borgarenes falskhet han stadhen fik ty^ ^] 

5305 Jag kwnne ey lengher ther sedhen blida 
åth danmark till siöss lath lag meg liida 
Myn drotning cristin lath iag quarra bliffua 
ther monde hon i stor nöd oc armott liffua 
Och flere mz henne som ther wåre 

5310 wid skörbwg oc hwngher the gåflFue sig swåre 
Monghen god fethen hesta kropp 
för hwngher skull åthe the ther opp 
Electus aff lynköping hemming gadd 
afif honum war slottit sa hårth belagd 

5315 Att inghen kom hwarken wtt heller in 
ty ledhe the tolken nöd i thz sin 
The wänthe iag skulle them wnsätning göra 
och ferskt tha till them föra 
Ty hiöUe the thz, thz lengste the kwnne 

5320 them wnsettia kwnde iag ingalwnde 

Mera än iij"" [300] män bleffue oppa slottit död 
mz ty gaffs thz opp i tolken nöd 



184 Sthms slott tages; dr. Christina fången 1502, Sten Sture återtar styrdsen. 

Källare oc torn niz döda kroppa fwlle wåre 
oc gik aff thera ond lucth fwll swåre 

5325 The hade nogh göra i monga daga 
för än the finge them well wtdraga 
Ey monde bäther the resza gånga 
än cristin myn drotning bleff gripen till fånga 
Med frugher oc möör riddare oc swäna 

5330 som henne nästh altiid plägade tiena 
Till wadzstena bleff hon manath tha 
mera än i [1] aår hon ther vell lå 
Sa bleff dagtingath mz the lybska om syde 
ath hon fick wold till danmark riide 

5335 Her Sten stwre åther weth riikit tog 
mz myghen makth till calmarna drog 
Ty iag hade thz till mig anammath 
och mz mith folk thz well bemannath 
Jag lädz ther wilia bida mz makth 

5340 thz gik tha ey alth epther myn acth 
Thz lyktades ther mz pa thz syste 
ath iag både Öland oc Calmarna myste 

gamle her Sten Stwre kom till regementhet i 
gSn epther kong Hans bleff wtdriflwen 

Mångher plägher ther epther traå 
som han skall sielffuer aff skade få 
5345 Om Sweriges men sig well betenkte 

epther wtlänsk herre skulle the ey lenckte 
249 Ty the holla Swenske för spee oc spott 

och göre them mera onth än gott 



^ 



So. kerrame, illa behandlade af k. If ans, försona sig med Sten Sture, 185 

The herra kong hans in i riikit droge 
5350 the wåre the förste som honum wtsloffe 

o 

Ther till dreff them myken nöd 
ty theras dwker wåre stackotte, oc liithet bröd 
Kong hans monde them sa lithet begaffua 
all förläning wille han sielffuer hafifua 

5355 Som andra pystara Sweriges herre ginge 
inghen förläning the wtaff honum finge 
Annerledes han them lofiFuath hade 
förre än the honum hwldskap oc mandskap sade 
Tha bleflf iag aff herromen hellig oc godher 

5360 och kallade mig syn käriste brodher 
The både mig iag skulle mz them stå 
kong hans mz macth aff riikit slå 
Jag lydde epther theras rade 
och giorde epther som the både 

5365 Först till Stocholm drog iag mz myn her 
ty kong hans han war thå ther 
Ey langth ther epther fik iag byn 
och mz myna macth drog iag ther in 
Kong hans ther epther till danmark drog 

5370 alle yppeste håffwor han mz sig tog 

Docther hemming gadd monde iag befalla 
ath han Stocholms slott skulle well bestalla 
Han war Swerige en fwltro man 
electus till lynköping tha war han 

5375 Sedhen monde iag om riikit draga 
almoghen hylla och slotthen indtaga 
Pa Stocholms slott ledhe the stoor nöd 
them brasth både öU och bröd 



186 Sim 8im% belägrar oeh miag€r Kntmmii 

Monga monde ther döde bli£Fii#. 
5380 ty mötte the om syde slotthet 




• iv 1- 



if 



rl 




Sedhen fwlfblde iag mz aU^ ;;^«^^^^^ 
Calmarna lath iag ther nOst bettal||ef i^^^ 
Kong hans then tiid ther inne 14^ifiiil^it il^ 
well iij^ [3000] folk hade han tha bi<j0Ä^fdfe 

5385 Föga folk war thz iag hade ^ rv^Ha^'i 

iag tröste mesth oppa gudz nåde />l^*?m/ 
Mera ftn i^ [1000] kwnne the wam^jjifwi^^jjCii 
som sith liiff för riikit wille ey c^lPM^l^^ 
Kong hans slo offtha aff stadhen in^l^;^^ 

5390 wij mötte honum mz skecther och |^p||||,> 
Swerd och gla£Fv7en finge tha g&^g^r^ |^M 
hwar reszo giorde wij them wAgbel^; 
Han wtslo om daghen twå reszor #||^ 
mesta skadhen pa hans folk moad^^ ^ tfM|gJ|(i|fl 

5395 SielfFwer han i hwar striid war ^4ao;rffs%I 
sin helsa och liiff hade han ospar :J|^^j^^^^ 
250 An thimade thz om syde så . •. Mn 

ath iag monde stadhen mz heraköH 
Till mig kom makth dag frå dag:>;j^<^^ 
. 5400 ty finge the danske ett annath lugm^iil^ 
Danske war thz liithet till froma 
att wij sa raskeliga i stadhen koQiq9g|^:^^l|^ 
Wij sökthe i kellara och hws frå 
mz them wij wille thå leka rws|k,cii 
Wij sloge till döda sa monga wij 
få ware the som thå wnginge vi^ 
Wthen the inne pa slottit ware : 



■■å 





5405 







% 



Utiderhandling om dr.Christifuu frigifvande, Sten Sture ledsagar henne, 187 

föghe fare the för oss båre 
Kong hans han gaff tha o£Puer att striida 
5410 och latt sig aff kalmarna åth danmark lyda 
Docther hemming antwardade iag thz slott 
ty iag wille fara tädhen brått 
Anner stadz tith iag hade wärff 
affwärgia rikesens skade oc förderff 

5415 Sedhen iag war kommen till Stocholms by 

mötte mig ther ty dh ende ny 
The lybske herrer som wåre wtsände 
ath the skulle then fegd omwenda 
Och ath drotning cristin som monde i wadzstena 

5420 mette friitt ighen till danmark fara Iwara 

Ther om hölth iag en herre dag 
ath riikit skulle komma i bätre lag 
Några swenske herrar iag mz mig togh 
och mz the lybske till wadzstena drog 

5425 Ther höUe wij hoflF några daga 

förre än hon monde till danmark fara 
Then dagh hon aflf wadzstena foor 
sångss messa i Sancte karina choor 
J wadzstena closther högtidelig 

5430 mz pypar oc baswner besynnerlig 
All ära oc dygd iag henne betedde 
och sielif iag henne till offerss ledde 
Docther hemming gadd oc så 
på wenstra sidhen monde han gå 

5435 Sedhen folde wij henne mz ära 
till tass wij komme till landemäre 






..?^ 



188 Btm8lmr*$lcajuvidår.CkrUthia;flti^fl^^ 







^^^ 





J waghen hade wij glftdi och 
hwariom besOrde iag frith fod 
Alla skildes wij niz kerlig itH"^ 5^^ 
5440 ey hade iag trott att sedhéii 

Som iag må her for allom kBlgi^^W 

hwre docther karll tog meg nff" 

Han hörde drotning cristin till '* 

mz mig giorde han förrädare spell ^'#?^i*v^^ 

5445 Sedhen wij monde åtskilde ^#É(# 

i wesboo till forsza monde iag fjiÉf^f^i *^ 
251 När her Swen i forsza iag her ^ 

öU och math gaff han meg nog ' ^^ 
Om kring bygdhen lagdhe iag myi^ 

5450 faå ware tha när som mig skulte 
AåflF onth iag tha alz inthet wiste ^^ 
annath röntess oppa thz siste 
Docther karll kom tha till bakia i]^€i|)^^^j|®Ö 
ey trodde iag annarss än han war 

5455 Nogher ärende han tha hade ^^^ 

till hwilken han råd afiF mig kra 
Wij tillhopa drwcke och åthe ^* 

om dryk och fatt wij både såthé '^^^ 
J then stwnd monde han mig fö 

5460 ty han wnthe mig tha ey lengher 
Sedhen thz war giorth han tilbaktf^ 
till drotning cristin then genaste I 
Stragx reed iag till wamemoo ^^' 
ey hade iag hwaske hwila eller föfe 

5465 Mz werk och sweda oc stor nöd^<* 



\ 







*, - 



f: 



. Il 

■1 








Sture dör och föres till Sthm ; ham död hålles hemlig, 1503. 189 

kom iag sedhen till sköfflingaröd 

Ther mötte iag till sängena gå 

ey förmåtte iag lengher ferdhas tha 

Mina wener lagde sigh fast ther om 
5470 ath iag än tha till iönekoping kom 

Sonedaghen iag tith kom mz stoor nödh 

then nesthe torsdaghen ther epther bleff iag dödh 

Wett sancte katherine martiris tiid 

alzwoUog gud han ware mig bliid 
5475 Twsandefemhwndrade oc [iij ar] 

epther att christus föddher war 

Mitt liik the sedhen i kista sloge 

i släda satte och till Stocholins droge 

Wti myna tienisth hade iag en man 
»480 mig sweplik tha war han 

From man pedher bireson åth nampne 

han reed for mig wti myn hampne 

Jnghen trodde arinath än thz iag skulle wara 

hwar han monde opp åth fara 
5485 Han gik tha ey oppinbare 

siwk lath han sig wara swåre 

Besynnerlig i öghen syn 

ty komme ey många till honum in 

Wthen besynnerlig the ärende hade 
5490 han stragx sig i sänghena lagde 

Windoghen hade han fwlwell höldt 

ath thz skulle wara för hwar man döldt 

Tha likawell wåre the månge thz wiste 

och sorgde fwlfast att the migh miste 
5495 Aldra mesth myn hustru ingeborg 252 



190 Svante Sture väljes tUl rikåf öreståndare, Sten Sture begrafves 

når hon thz sporde fick hon stoor sorg 
Mitt Hik fördes thå till Stocholms stad 
alla sörgde och inghen war glad 
Her Electus folde mig oppath thå 

5500 mz sitt folk han i stadhen lå 
Ey kom han oppa thz slott 
förre än the hade sig en ny herre fått 
Jon iönson monde för slotzslofiFuan stå 
myn hustru lath han på slottit gå 

5505 Att hon skulle alth epther sin wilie laga 
thz henne till hörde, afif slottit taga 
Mith liik sättess tha i bykyrkone in 
i sancti iörens altare i thz sin 
Ther stod iag nogra daga 

5510 till tass herrane skulle sig höffv^isman taga 

Alle Swerges herrar samnadess tha 
offwerwäga hwilken riikit skulle förestå 
Her Swante nielson bleff ther wtwald 
ty han war tha bäst ther tillfall 

5515 Når alth war laghath epther theras wilie 
wille ey herrane sig åtskilie 
Förre än the hade fwlkomnat thz iag hade sacth 
mitt liik i grympzholm i iorde lagdt 
The toge thz opp och titt förde thz 

5520 hwar herre i Swerige war ther mz 
J Cartwse closther iag i iorde kom 
ther att liggia till then ythersta dom 
Thz closther hade iag sielffuer stiktad 
och epther myn eghen wilie diktad 



i Gripaholms kloster, som han stiftat Kalmar slott belägras, 1504. 191 

5525 Gwdi till hedher och marie theii möö 

att the skulle mig hielpa når iag skulle döö 
Ther war ingiflFwen legth och lärd 
som oppe skulle holla gudz tidegärd 
Jag menar thz skall till domen stå 

5530 ath inghen skall dörflFuas thz nedher slå 
Jag lath mig mykit ther om worda 
ther wndher gaflf iag både gotz oc gårda 
Mz breff oc bewisning på alle the ränthe 
iag menar thz bliffwer som iag wänthe 

5535 Epther iag för the saker giorde thz 
för mig och myn wårdnatt 
Oss skulle alle skee gudz nåde 
och skilia i frå fördömmilsens wåde 
Gud gififwe myn siell hwila och roo 

5540 ewinnerlige mz sig i hymmeriike boo 

Her Swanthe Nielson 

Sedan iag wett riikit tog 

iagh stragx nedh till Calmarna drog 

Kong hans a£f danmark i thz sinne 253 

calmarna slott hade han än tha inne 
5545 Thz åthertaga war myn acth 

ty foor iag titt mz myna makth 

Makth hade han oc oppa syna sida 

ther före monde iag mz honum strida 

Epther her Sten stwre war dödher tha 
5550 wille han sig gerna in i riikit slå 

Tha kwnde han ey sin wilia främya 



192 Hemming Oadd intager Kalmar aloU 1510, Svante Stnret Uoka styrelse. 

wij wille 088 ey mz honum 8ämya 

Med ty togh iag inanneliga moth honum strida 

sa att till danmark rymde han om siide 

5555 The Swenske 8ökthe mz fwlle farth 
mykit hans folk pa märkena qwarth 
Sedhan badh iag doctor hemming thz slott bewara 
mädhen iag skulle tädhen fara 
Annerstadz i riikit och aktha oppå 

55(0 om kong hans wille annerstadz in i landett slå 
Tha skulle iag emott honum taga 
att han skulle ey i riikit draga 
Doctor hemming stod fast som en troo man 
ofiFtha till slottit stormade han 

5565 Han hölth them inne till watn oc land 

mång lempelighen stycker han moth them fan 
Jnghen hielpp och råd the sig wiste 
ty opgaifue the slottit oppa thz siste 
J then nöd the ware stad 

5570 och antwardade thz doctor hemming gad 
Når iag the tiidhenden sporde 
iag meg mykit gl^d then daghen giorde 
Jag antwardade thz slott en fwll tro man 
ioghen monsson sa heet han 

5575 Sedhen Swerige war kommit aff thenne wåde 

raonde iag weth ix aår sedhen rade 
Lekthe och lärde monde iag styrkia 
weth macth hölth iag bådhe closther oc kyrkia 
Altiid wille iag wetha Sweriges froma 

5580 mz alle skiptha rätt lag och döma 



Åke ffanssotu tåg UU Skåne 1510. 193 

Kong hans giorde optha skada her in 

tha tog iag för råd i thetta syn 

Försambla en her som iag kunde mest 

hwar oc en skulle wara till hest 
5585 För them skickade iag en höffwisman 

her aåke hansson trofasth war han 

Epther myn wilia han folkit tog 

oc iag in i danmark mz hersköU drog 

Ther menthe iag godh segher winna 
5590 iag böd till både bränna och skinna 

Ty kong hansses folk thz samma giorde 

offta her in i riikit som iag sporde 

Sweriges skade iag hempna wille 

på thz the skulle sig ther a£P stille 254 

5595 Når the komme [twå] milor offuer landemär 

en dansker her laå för them ther 

[?The ginge i örkellynga?] kyrke ther mässa höra 

mz hiertans angher sin scriptamåll göra 

Her åke badh alle fasta stå 
5600 och manneliga i raoth the fighendher slå 

[?The kommo swa til een?j lithen stenbroo 

bland swenske röntes hoo tha war troo 

Her åke ropade mz höga rösth 

swenske män i waren nw trösth 
5605 Trycker epther mig mz fwUe farth 

mith lii£P skall iag nw haffua osparth 

Jag riidher före oflfuer thetta wad 

fölgher strax epther som iag edher bad 

Som han war kommen opp för then liida 
5610 ther låge the danske reda till strida 

Rimkrån, 3 13 



194 "^ Hansson stupar; begrafves i Seisingborg WO. 3. Ingrid shmlåggte 

Når lasse frost warth honum war 
mz glaffuen moth honum han raskeliga bar 
Honum kende han fwlwell i thz sinne 
frå honum war han kommen mz ominne 

5615 Han stak honum död aif hesthen ned 
all Sweriges macth hon gaffzs ther wed 
Brwnte bärtilson oc marquard gulszmed aff Scara 
monde oc tha samma ferdhen fara 
Her aåke togx tha dödher opp 

5620 till helsingborg förde the hans kropp 
Frw anna tyke krabbes lath honum begå 
mz alla the klerker hon kwnde få 
Högtideliga till graflfwen i kyrken kom 
till att liggia till then ytherste dom 

5625 Sedhen foor folkit för the saka 
raskeliga åther hem till baka 
Jlla måtte the thz swara 
ath the togho syn herre ey bätre wara 
Hadhe the strax fram mz honum riidith 

5630 the reszo hade han ey dödhen liidit 
The wåre falske somme i bland 
som iag i samma siidhen förfan 

Stor helligheet i myna daga skedde 
som gud besynnerlig i skeninge betedhe 
5635 Om sancta Ingrid gudz wtwalde wen 
i scrin lagdess hennes helliga ben 
Mz flere herrer iag ther war 
och hennes skrin oc ben om kyrkegårdhen bar 
Allan then almoge som tith drog 



i Shemmnge t507. Danskame infalla i Vestergötland 1511. 195 

5640 math och öU fynge the nog 

Högtideligit gästebwd giordes thå 

alle bispar och herrar mötte titt gå 

Frughar oc iomffrur mwnker oc presthe 

qvinnor oc män the yppaste oc bäste 
5645 Ther opsattess stwffwor saler oc bodher 255 

math gaffs nök både myken oc godher 

Jnne oc wthe gaffs i thz syn 

ey all enast ööll wthen miodh oc win 

Hwar åth oc drak som han gath 
5650 god drygd war både i öU oc math 

J wistherhwss oc källare fandz ther oppa rön 

tolkit skedde wthen twill för sancte ingredis bön 

The herra oc bärgsmän i the stwnde 

begåffuade clostrett thz bästa the kwnde 
5655 Mz peninga och gull oc sölfftacker store 

och sedhen ther epther aff skeninge före 

Twsande fämhwndrade oc [siw] aår 

daghen nästh epther olaui thz war 

Kong cristiern församblade en her fwU stoor 
5660 och mz honum her in i westhergötland foor 
Med högmodogheet kom han mz mykit bräm 
och twingade alle hwar han foor fram 
The mötte honum alle brandskatt giffwa 
om the wille wed hwss oc heem theras bliffua 
5665 Jn i westhergötland drog iag moth honum tha 
men ey trOste iag mött honum slå 
Folk hade iag nok som wille them biida 
iag wille tha ey latha them samman striida 



196 Danshame återtaga» StfoiUe Sture sjuknar; jular i Vetteråt. 151 1. 

Med honum hölth iag tha inghen striid 
5670 wthen foor till opland then samma tiid 
Han foor offuer alth westhergötland 
alla wesgöta ginge honum till hand 
Till iöneköping kom han omsyde 
ther monde han några daga bydhe 
5675 OfiFwer holewedhen fara thz war hans akt 
men ösgötar höUe ther starka wakt 
Fasth monde han then tiid ösgötane hotha 
ösgötana swore the wille honum mötha 
The wtginge alle som wärn kunde göra 
5680 når kong cristiern fik thz höra 
För ösgöta wrede räddes han nog 
full snarth han åther till danmark drös: 
Twsande femhwndrade oc xj år 
strax epther iwlen thetta war 

5685 Aff siwkdom ledh iag myken mödha 

om siide drog han mig till döda 
Jag mz mig myna wener tog 
oc om iwla tiid till westherarss drog 
Jag myn iwll ther mz glädi drak 

5690 ty iag war än tha noghet helbrigda oc stark 
Några bergsmän komme tha till myn 
them skencthe iag både miödh oc win 
Epther iwla högtiid siwnde dag 
256 giorde iag mz them ett lag 

5695 Om ett sölfiFberg som fwnnett war 
ther malmen war mykit fyn oc klar 
Meg mislikade oc hymmade ther iag satt 



Svante Sture dör; hans död hålles hemlig, 1512, 197 

dödzsens språng fik meg tba fatt 

Jag bleknade om kindher som en gast 
5700 åth dören lath iag mig liida fast 

Strax iag wth om dören kommen wai- 

aff dödzsens språng iag till marken bar 

Myn småswen språng ått stwflfuona tha 

och badh the bergssmen strax wtgå 
5705 The komme springandes i samma stwnd 

meg kwnde the hielpa ingalwnd 

Förre än iag fik well liwss i hånda 

hade iag giffwit op myn anda 

The båre mig död i stwflfuana in mediglSSr 

5710 och råddes weth thz samma syn !^her^ 

Hwath the skulle till råda taga ^*1L!52[? 

o sniödriffia- 

epther framlidne wåre myna daga ^"iT^ 

Dörana stengdes granneliga tha 

att inghen kom hwasken till eller frå 
5715 Mätta myn hwstru kom för the dör 

mz sin herre tala wille hon som för 

Dörewaktaren sagde myn kiere fru 

inkomma kwnnen i ingalwnde nw 

Gören myn herre inthet qwall 
5720 ty mz the bergsmän haflfuer han lönlighet tall 

Han badh i skule edher låtha ey långa 

wthen liithen stwnd heller till kyrkena gånga 

Ther mz hon till kyrke gik 

thz iag dödher war hon ey wetha fiik 
5725 Förre än rykthet skwUe wtspringa 

tolkit raåd the före fingo 

Alle hoffinän som wåre pa thz fäste 



198 Sitt bref uppsattes i Svante Stures namn om kans efterträdare. 

bwde the i byn wara syna gaste 
Somme bärsmän mz swänana droge 

5730 the qwarre wåre the slodzIo£Fuan in toge 
Swänana rwtade oc drwcke i byn 
mädhen bergsmännena toge slothet in 
Sammaledes giorde the Stocholms slott 
annarss hade the thz ey fåth 

5735 Ett lönlegit sändebwd the tiith sände 

som mz ioghen iönsson skulle thz ärendit ände 
Når ioghen iönsson fik thz spöria 
myn dödh monde han ey liithet söria 

Ett breflf hade bärgsmän scriffwit tha 

6740 oppa myna wegna som lydde så 
Jag Swante nielson riddarssman 
och höffwitzsman offuer Sweriges land 
257 Helsar edher alla fatiga oc riike 

frelsesmän klärker oc andra sliike 

5745 Fogther oc hoflfmän och embetzsmän 

böndher oc bokaria oc alla köpstadz män 
Epther iag kränker oc siwker monde wara 
som edher alle är wetherligit oppenbåra 
HaflFwer iag fånghit sa för rade 

5750 ath riikit skall stånda wthen wåde 
Ther epther haffuer iag myken trå 
thenne store twnge skilias i fra 
Gerna åstwndher iag hwila oc roo 
inghen menniske skall thz troo 

5755 Om thz edher SS wilie endräkteliga wåre 
mvn son thetta riike mötte stånda före 



Stockholms stad och slott hyUa Sten Sture d, y. 1512. 199 

Wile i honum alle iaka 

och i myn stad till Sweriges höfifuisman taka 

Ther om både iag edher gerna 

3760 riikit skulle han beskerma oc werna 
Han wågade både för leekt oc lärd 
wthen twill sitt liiff oc all welfärd 
Om i thetta gören som iag begära 
skall iag edher bethee all dygd oc ära 

5763 Och wetha edhertt bästa oc goda bestånd 
edher befallandes gud oc then hellige and 
Joghen iönsson lönthe strax alla the swäna 
på Stocholms slott som mig monde tiena 
Borgamestare oc råd lath han opkalla ' 

5770 thetta breff lath han läsza för tbem alla 
Och breflfwit nögdes them ganska well 
och sade thz wara berått mz skäll 
Joghen iönsson soUade alla myna swäna 
pa myn sons wegna, trofasteliga tiena 

5775 Slotzslåffuan mz withne tog han till syn 
på her Sten stwres wägna kiere sonen myn 
På samma tiid som iag doo 
war myn son oppa örabroo 
Tidhende fik han iämwell brått 

5780 thz iag war död gladtzss honum ey ått 
Han redde sig till oc wille ey biida 
till wästherarss lath han sig liida 
Högtideliga lätt han meg begå 
mz alla the klärker som han kwnde få 

5785 Thå iag liiflFde keste iag myn lägherstadher 
ther som lå begraflfwen myn käriste fadher 



200 Svante Stwré bsgrafves. Sim Sture d. y. EUparH vteer Erik Trolle 

Her niels stwre iag ther iämpte kom 
ther att liggia till then ythersta dom 
Tridie dag epther iag myn ande opgaff 
5790 lagdess myn döde kropp i graff 
25S Twsande femhwndrade och xij år 

tionde daghen epther iwlen thz war 

Wnge her Sten Stwre 

Hoo thz retteliga grwnda kan 
lyckan fölgher ey hwariom man 

5795 En tiid smekrar hon mz bliida ansicth 
hårdh skäpnatt är hon åth endalycth 
I försthene komber hon som sommar mz löst 
ther epther som winther mz köld oc frost 
Mongelwnd komber hon mz sitt smyker 

5800 monghen hon oppa thz systa swiiker 
Så giorde hon mig i myna daga 
meg hielper nw föga ther om klaga 
Först monde lyckan fast mz mig stå 
sedhen börgiade hon fast moth mig gå 

5805 Thz iag epther myn fadher till welle kom 
bärgsmän lagde sig mästh ther om 
Westherårss slott flydde the mig tha 
Stokholms slott giorde the oc sa 
Somme herrane tyckte meg ther till ey dwga 

5810 en annan höffwisman the sig toge 
Her erich trolle monde thz wara 
then the wille för riikit skulle swara 
Bergssmän oc almoge honum ey haffda wille 



täl höfmdsman, men beaegras. 1512. Stures miida ityrelae. tlO\ 

wthen mig alenast monde the hylla 
5815 J arboga höltzss en herredag 

så kom thz i thetta lag 

Att the alle offuer enss droge 

mig oflFaer riikit till höffwesman toge 

The räddes för almogens wrede oc hoot 
5820 the wille tha ey göra them emott 

Sedhen iag thetta riikit fik 

i thz första alt epther myn wilie gik 

All Sweriges almoge wnthe mig väll 

hwarken wngh eller gammall giorde iag oskäll 
5825 The höUe mig i wårdning oc hedher 

weth Sweriges lag hölth iag them oc goda sedher 

Klärkeriid wille iag gerna styrkia 

beskerma och werna både closther och kyrker 

Thz war altiid i myn acth 
5830 breff och ord hoUa wedh macth 

Altiid war och thz myn sätt 

gerna skippa hwariom lagh oc rätt 

Så well fatige som then riike 

iag giorde them ther mz både liike 
5835 Hwaske pa then gamble heller wnge 

lagde iag någhen storan twnge 

Mz gästning skatt heller någher ågelle 

sedhen iag war kommin till welle 

Jag skonade them thz bästa iag kwnde 259 

5840 noghen fördherflfua wille iag ingalwnde 

Then brotleghen giorde iag mz nåde 

Så han kom lätteiiga aff sin wåde 



'.■1 



SOS 






Pa myna swftiia hölth 

ath inghen skalle tisNsm &e^ 

5845 Hoo som brOtt, om iagi thsl 
epther Swerig^ lag lag tkat 
Epther hans sak lath iag 
mz tolkit stiltess aith kiiffoa- 
Myne fogther bOd iag dag |iå 

5850 ath the skulle almoghen gOfaJ 
Hoo thz giorde han Ilfi&th«^if 




och aff sitt f&gderij iag hmnlm åmmlÉå^ 



Gud lath sina nådh^ sktna 

> 

mz hellige biscop niels i lynkO 

5855 Hans hellige been the lagdess k 
thz sa iag mz öghen myn , m å 
Bisper oc prelather wåre tha Hatm 
mykit herskapp oc almoge w$mim 
Tidegärd höldzss ther hOgtide^f^b 

5860 i then högtiid predikan dagel^^f^^ 
Hwar prelather holth tha sinajiqc 
somme på Swenska och somme< 
Biscop hans braske hölth th« tilBy 
och skänkte alle både win och 

5865 Miöd och ööU gafiPs ther nc^ rii 
som hwar bästh lyste han thmf^ 
Om afftonen optändes lykthervtl 
att hwar skulle see hwarth hänt 
The lykther stode alle i en riagju^^' 

5870 i hwalffiiolen all domkyrken oiDi^i 
Ther brwnne the then longa niÉII 







Gustaf TrolU viges i Ram till erkebUktqt ; homtner hem. 1515. 203 

ty stoor long liwss wåre i them satt 

Ther ware och the, som på skulle akta 

och liwss oc eldh skulle granneliga wakta 
5S75 J domkyrken monga lampor oc liwss optändes 

och brwnne till tass all tydegerd ändes 

Then högtiid stood i daga tree 

stor ära och hedher monde ther skee 

Twsandefemhwndrade och xx aår 
5880 söndaghen epther kyndhermässa thz wår 

Thenne tiid wigdess erkebiscop göstaff i rom 

och sedhen hiith till opsala kom 

Mädhan han i rom monde wara 

lath iag mitt trogne bwd tith fara 
5883 Samman bindas i wenskapp war myn begära 

ty betedde iag honum stora ära 

Monge löde mark sölff iag honum skenkte 

myn wen tass bätre wara iag tha tenkte 26i 

Thz warth ey sa som iag förfan 
3890 ther wåre fast onda mäklare i bland 

The förde mellan oss både dag oc dygn 

ä hwath the sagde war mast alth lygn 

Når han kom heem i thenne skär 

giorde iag mig reeda oc wille möth honum ther 
5895 Jag wille han skulle först till Stocholm komma 

riikit till hedher och myken fromma 

Jag hade well emoth honum reett 

om han hade wilett seg titt teett 

Jag skulle haffua lagth meg ther om win 
5900 mz stoor hedher taghit honum in 




Onda mennnker tnonde 
om han wille flj fiin skaéé cÉ 
Tha fikulle han ey till BtoéåétOÉ 
om han wille sitt liiff fiSnmitt^^^^l 

5905 Ty iag skulle för honom haffiria 
Och som mynsth wordat hotmtf^ 
Thz kom aldrigh wti mjm actl^^^^M 
honum förrada som tha wai^ Mlii 
Når han mitt bwd monde ft -i***4i 

5910 ther om alzss inthet skötte han 
Wthen drog strax in åth stRloi 
j mitt hierta giorde the ey g(M 
Ey talade han weth mig «tt ord 
ty wexste ther aflF stortt krij é^ 

5915 An böd. iag ödmiwkt till oppa tij^NI^' 
mz bwd oc breflf oflFta oc titt ^^^^ 
Jag badh honum kerliga till M^^ 
iag wille han skulle myn fadifteir 
Och i mitt barnss öll göra sig gfiUt 

5920 gud weth hwre kerliga iag homiiiÉ'^1 
Jag honum för myn fadher elsha' 
men skalka monde thz förspilla ^ 
Till meg komma war tha hans 
men onda radgi£Puare monde fkm 

5925 The sagde iag giorde thz mz ondil^^ 
att iag wille iw tha förrada 
Hwilkit iag aldrig aktade göra 
än tha ath the tolkit monde rm 
Så bleff thz sedhen iw mera we: 

5930 medh honum togh hålla flere 






».->'' 



k^jj 



^*r' 



^1^'-^^'' 




' » '; 



4 



'V>' 



s 



Dafukame inf alla i Sveriffe; Stegeholm h råt m ee , 15tT, 205 

Och höUe mänga lönliga herradaga 
hwre besth the skulle kong cristiern in taga 
Oppa myn skade och mitt förderff 
thz warth sedhen theras idkeliga wÄrff 
5935 Mz bwd oc breff som han monde få 

hwrw the wille manliga mz honum stå 261 

Om han wille theras herre wara 
liiff wille the för honum ey spara 

Eong cristiern lath sänka mykit folk 
5940 och lath them stiiga i skepp och holk 

Han bödh them hiit till Sweriges draga 

om the wille them mz godo intaga 

Skulle the bliffua i friid och roo 

på landzbygd oc städher hwar the monde boo 
5945 Sa ath the skulle brandskatt wtgiffua 

om the wed hwss och hemman wille bliffua 

Men the som ey wille wara i mynne 

them skulle the både brenna och skinne 

The lagde åstadh oc komme iämbrått 
5950 för thetta land till Stekeholms slott 

Bätre lycka ther ey hende 

slottit the i röther brende 

Myken wedh ther wthen före lå 

ty monde thz så illa gå 
5955 The tände eldhen ther wti 

sedhen stod han opp i sky 

Och bran sa slottit i thz sinne 

och mykit folk som ther war inne 

Johan arenson war thz slott befalt 



206 Danskame härja vid Vettervik oek Söderkåpmg; bU mibakaslagne, tSTf. 

5960 han' mötte well sOrgia offwer alth 
Ty ther bran inne hans hustru kiära 
mykit besatt mz dygd och ära 
Ey kunde noghen komma aff slotthet bort 
ty eldhen war stärker i theras portt 

5965 J westherwiik giorde the och så 
sedhen lagde the åther i iPrå 
Å hwarth the sedhen mz skeppen lade 
giorde the landett storan skade 
Till södherkOping the sedhen droge 

5970 till landz en mekta stoor almoge 

Och toge borth alth thz the kwnne faå 
sedhen lagde the tädhen thå 
Osgötana restess tha mz stoor makt 
slå them till baka war theras akth 

5975 The däner wille tha them ey bida 

wthen lathe sig snarliga ott skeppen liida 
Ey komme alle tha till baka mz liiffiie 
åff Swenske i w&ghen the slagne bliffue 
Hade the kommith fram i tiid 

5980 ther hade warith aff en mekta striid 
The wåre sa få som epther them sloge 
then tiid the till skeppen frå södherköping droge 
Hade the rett kommit för Swenské mändz garn 
ey hade slwppett wndhen ett barn 



Sedhen lagde the tädhen i alle ty 
352 och lagde så in för Stocholms by 

Med twå iäckther eller tree 
lithen lycka monde them ther skee 



Danshame slagne vid 8thm J5J7. CkritUem dUkommer med flottan 1518. 207 

Ladagårdhen aktade the bränna oc skinha 

5990 och stor priiss tbå ther mz winna 
Earll knwtsson bath theni fasta stå 
b an wi]l tba fremstb för them gå 
Tbe latbe sig åtb ladagårdhen liida 
iag mz mitt folk monde mött them riida 

5995 The sloge tha ett mekta bad 

tben först kom wndhen han war glad 

Tbe wåre tba lätte och icke twnge 

the till syna iäktber både löpe och sprwnge 

The sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdber 

6000 them. tyktbe tben leken war fwU hårdber 
Earll knwtson kom iag så när tben dag 
aff glafiFwenss stwmpen gaff iag honum ett slag 
Som han offuer gårdben språng 
mera räktbe iag ey honum tben gång 

M05 Hade ey tben gårdhen warith 

en sorgeligb färd hade tbe tbå farith 
Ey hade tbe wndhen mz liiffwit gått 
hwarth barn hade wij till wisse fåtb 

An redde kong cristiern sig som han kwnde 
6010 och kom till Stocholm om hösthen ther näst Ibäst 
Bådhe mz skepp iacktber och bolck 
oppa them hade han mykit folk 
Han mentbe till wissé iw Stocholm taga 
tbz kwnne honum tha inthet draga 
5015 Han lath offtha slå i land 
fbgha priiss han ther aff wan 
Som the wåre opp i landit dragne 



208 Damååmne slmgme wéd Bråmkgråa U18. 

worde the åtber till baka slagne 
Sitt lågre sloge the oppa then mark 

6020 ocb giorde thz fastb som borg fwll stark 
Jnghen kunde tber till tbem slå 
mz mindre han skulle stoor skade f& 
En kom thz wti theras synne 
att the wille iw antingen tapa eller winna 

0025 Både iag skulle tbem på marken biida 
och sagde the wille mz mig strida 
Hwilken kunne annan aff marken driffua 
han skulle rådande offuer Swerige blifiFiia 
Hwar redde sig manneliga till then striid 

6030 och möttess åth en morganss tiid 

Kong cristiems fotfolk komme draghendes tyst 

the aktade oss raska wist 

Weth en skogx nab the Swenske lågo 

ath the danske komme dragbende the well sågo 

6035 Mz fwUa makt wij tbem mötte 

hwgge och sloge oc mz glaffwenne stötte 
263 The störtte fast för wåra hendher thå 

sa ath man ofifuer man oppa marken lå 
Wedh bränna kyrke thetta slaghit stod 

6040 then marken war fwll åff manna blod 
Få monde the wara tha wndhen sloppe 
många afif them i ett hengedy loppe 
Som ther lå ey langth i frå 
till kongens ridtygh komme w^ ey thå 

6045 Thz monde thz samma hengedy wålla 
ty mötte wij till baka bolla 
Jag lath opp pypa och sampna myn skara 
och sedhen monde iag åth Stocholm fara 



L 



ChrisUem hindrat af motvind; underhandUur ; får lif smedel af Sture. 209 

Eong cristiern gatz tha illa åth 

6050 ath haD hade tolken skade fåth 
Senth kwnde han honurn bida both 
wäderith war bonum och twärth i moth 
Han wille gerna tädhen thå 
nw kwnne han ey wädher få 

6055 Ty lath han en hatt opstinga 
mz mig wille han tha dagtinga 
Han wtsände gisles män till mig 
och badh mig sielff komma till sig 
Han sagde wij skulle förlikas well 

6060 och inghen then andre göre oskell 
Han klagade tha sin stora nöd 
ath han hade hwarken öll eller bröd 
Eöth och flesk mz anner kost 
thz tykte hans swäna ey wara stoor löst 

6065 Ty wille the frå honum för then sake 
hade iag willeth them till nåde ey take 
Jag ymkade offuer kong cristiern fast' 
och lath honum få hwath honum brast 
Monga oxa lath iag till honum driffua 

6070 mykit goth annath monde iag honum gififua 
Hwilkit giorde iag alt för gode 
till mykit goth iag honum tha trodde 
Jag råddes mz mitt herskap tha 
om iag skulle till kong cristiern i skepen in gå 

6075 The gåfifwe mig ther till answare 

att iag ingalwnde skulle till honum fare 
The räddes han skulle mig förråda 
och riikit skulle komma mera« i wåda 

Rimkrån. 3 14 



210 Christiem bortför gisslan 1518; infaller i Vester götland 1520. 

Några myndoge men till hönum sände 
6080 som all ärende skulle mz honum ände 
Her hemming gad war mz i bland 
ty welförnwmstog man war han 
Strax han hade fongit them in om bord 
hölth han hwarken ära heller ord 
6085 Han toppade tha syn segell opp 
264 åth köpnehaffn han genstan lopp 

Sammaledes hade mig och sa gångit 
om 1)^]^ then reesza hade mig fångit 
Och än heller werre som mig war sagt 
6090 mitt liiff förråda war hans fwlla akt 
Och skulle så ther mz riikit få 
ey gik thz epther hans wilie thå 

En redde kong cristiern sig oppa nytt 
till landz mz här åther komma hytt 

6096 Och drog her in j westhergötland 

om wintren ther epther mz mord och brand 
Otte krwmpe monde öflfwerste höfifwisman wara 
och skulle till all ärende swara 
Når mig thenne tidhende hende 

6100 budh och breff iag om landit sende 

Och bath them alle emott fighendherne skynda 
myn akt war thå them oflfwerwinne 
Sieljff drog iag i samma stwnd 
till westhergötland åth bågaswnd 

6105 Några daga iag ther lå 

ath iag mera folk skulle till meg få 
The danske låge tha i kallffss prestagård 



Strid på Åsunden; Sten Sture såras. 1 520. 211 

granth lath iag holla wakt oc ward 
Som iag på then tiid well förnam 

6110 ath förredilse war fast mz i bland 
Hwre ther om gik, eller hoo the wåre 
görss ey behofif her oppinbåre 
Meg giordes tha lekewell mekta sned 
then föfredilse will bruka han kommer well wed 

6115 Jag gaff mig tha inghen liisza 

på aswndhen lath iag fwUwell ysza 
Oppa beggia sidher om siön lath iag hammegher 
på thz wij skulle wara tess tryggia tbyggia 

För bakhär, oc tess starkare moth them stå 

6120 och them aff siön till baka slå 

Som the begynthe skiwta som best 
och iag reed oppa en blackotthen hest 
Som wrenade och språng både till oc frå 
i örlig kwnne både bitha och slå 

6125 Lyckan tha bäther mz mig ey stod 

gönora beneth bleff iag skwtthen mz ett lod 
Gönom hesthen och thz loditt tog 
så att thz till dödhen honum drog 
J ffrå hesthen kom iag tha mz nöd 

6130 och lagdes i släde som halff död 

Och drog till baka thz snaraste iag kwnde 
mitt folk thz skingrades i samma stwnde 
Till them iag satte myn största liith 
och loffuade storth når the komme tiith 

6135 The rymde aff marken och wille ey biida 265 

wthen hem till sitt hwar lath sig liida 



212 ^^^*^ Stures sår förvärras ; han dör på resan till Stockholm tSZO. 

Sedhen drog iag till örabroo 
ey warth mig bätre wthen mera oroo 
Mitt been begynte både swlna och werkia 

6140 ath iag dödhen hade, kwnne iag förmerkia 
Longhen wägh att fara war meg ey löst 
ty iag twingades swåre aflf köld och frost 
Oppa örabro töffuade iag några daga 
sedhen wille iag till Stocholm draga 

6145 A mädhen iag war oppa örabroo slott 
bleflf mig wärre och inthet gått 
Gwd som weth alla lönliga döma 
han weth well hwre thz monde till komma 
Jag fördes thå tädhen mz större qwida 

6150 oc wille meg latha till Stocholm liida 
J then resza leed iag stoor wånde 
mz ty thå gaflF iag opp myn ande 

(Det följande stycket om Christiern 11 synes 
icke ursprungligen tillhöra föregående af delning, utan 
hafva blifvit något senare tiUskrifvet, af samma 
hand, i hufvudcodex af rimkrönikans yngsta redak- 
tion. Två samtidiga uppteckningar finnas, olika i 
mycket och hvardera innehåUande åtskilligt^ som kk 
finnes i den andra. Då det icke torde vara mf 
ligt att af göra, hvilka verser böra anses såsom till-^ 
lagda eller uteslutna, och således icke är rådl 
att hopföra aUtsamman till ett helt, som måhändd 
aldrig ägt någon motsvarighet i verkligheten, med' 
delas här båda uppteckningarna i oförändradt sUå 
Om en tredje, yngre, se sid. 231.) 



ChrisHem den andre, 213 



Konung Cristiens konung Hansses son Nflr 
han Regerade i Swerige 

Hwilken szom gud försmår i alle stund fi^ 

och hathar then helige kyrke aff hiertans grund 

6155 Gud giffwe honum hwarken lycka eller roligit liiflF 
men ewiig fegdh ock dageligit kiiflF 
Thå min fadher doo menthe iack saå 
ath iack skulle tesse try riike faå 
Ther wille iack bliflfua hertogh epther hans dödh 

6160 megh tycthe han war i sinneth för blödh 
Miskwnd ock barmhertiighett haffde iak acth 
medt swerd ock wapn altt nedher lacth 
Jack sparde hwarken frwgher eller mand 



Konung Christierns klippingx krönica 

Haa gud försmår j alla stund 

oc hata hans kirkia aff hiertans grund 

6155 honom bör ey licka eller rolikt liff 
men ewig feyd oc dageligit kiff 
Tha k. Hans min ffader gik döden oppo 
meente iak thenne iij [3] rike faa 
oc ther bliffua herdog epter hans död 

6160 mik tycthe han var för mykit blödh 
Miskund oc nade haffde iak acth 
mz swerd oc vapen nider lacth 
Jach sparde huarke qvinna eller man 



D 2 

537 



«ofii prim, 




^^v 



■*'>lH 



214 

men twinge them alle så wiMltei^^ 

6165 Lecthe ock l&rde Riddare ock 

the skulle mick alle fyre ock til^ 
Jack war them icke mykit goctti 1^ 
ock inghen förty rådde iack botiht> 
Thå min fadher war ån i liiffue 

6170 begynthe iack i Norige striide v>^^ 
266 Tber haffwer iack altiid sedhen hQJ 

så lenge thz gud togh mick 
Jack förde ock ett örliig i Sw^ 
ther blecknade så mongh ögon odf^iÉliéMr 

6175 Jack wan en striid ock tapthe eti 
tbz kan iack scri£fua ock segia för 
Jack actade så mitt riddarskapp att*^ 
förty iack an tbem med alle illa ■■\:-i0rf'^ 
Tby fbrde iack them offta fram i jdi^|^^^ -^ 




-H>1 ■ .> !' 



vtan skattade alla oppo mijn san 
6165 Leckte oc lärde riddara oc swena -^^ 
the skulle mik mest för inthet tiénn 
tha min fader var än j liffue 
6170 begynte iak j norge mz biscoper kl 
ther haffuer iak sedan hoUit oppo 
till tess gud tok mik rikit fraa 
Jak förde oc örlig j swerige in 
ther bleknede monger fager kind 
6175 iak van en striid oc tapte then aH 
thz kan iak scriffua oc seya f ör ^' 
iak actade mest mit ridderskap äpp 



v 4'' 



4 v 



^f 






i: »,^i 



förty iak vnte them alle illa 
iak förde them oflfta fram j slag 



•m 



m 










Christiems planer mot riddersJeapet ; han vinner Sverige. 215 

6180 ath theres godz skulle komina mick till wragh 
Når iack hade kommett mz falsk och swiick 
beuisth ath the stode icke manneligk 

6185 An war min gud meg thå så bliidh 
• han wnthe mick swerige mz samma striidh 
En thå thz war en stackott stund 

6190 ty iack bedrogh min gud så monge Iwnd 
Aldrick hade iack thå swerige fåth 
hade icke min falska brefiF före gåth 
Jack war thå en konung i trenne riike 
ock lath iack inghen ware miin liike 

6195 Jack försmådde både mennisken och gud 
för ty drefifs iack åflf danmarck wth 
Jack worde ey huath som iack bedreflf 

6180 at ingen skulle seya annet än iagh 

oc theras godz vnder mik komma 

thera byrd til skada oc mik til froma 

om iak hade kunnit mz falsk oc suik 

bewist the stodo ekke manneligh 
6185 An var myn gud mik tha sa blid 

iak van j swerige then första strid 

Sedan fik iak rikit mz dektingan 

Stocholm var ekke got at twinga 

doch thz stod en stackot stund 
6190 thy iak bröt afif saa margelundh 

iak var tha konung j iij [3] rike 

oc latz som ingen vore myn like 
6195 iak actade huesken men eller gud 

förty drefifs iak afif riken vth 

iak vorte ey huat iak bedreflf 



'•■*7"; 



m 



m 



1' 



^m 



216 ChrUUerm sUM^, ftOM^ »db 

medt falsk fuimd ock fidake 
Ordh ock legdh hOlth iack 
6200 iack thz för sanniDgh segia kåk' 4 
Jack lath dräpa och slå i hdl < rf ar f^ 
monghen mandt moth breff oeb 



■.h^^h 






1^ w-.'| 



is-tV' 



''f^i^i 



I ;y»^ 



-^^'/^^^ 



^ 



< :■ ;/ xr. 



J Stockholm giorde iack «tt 
szom är well offiier all werdheii 

6205 Jack åfiFhögg och brende mouf^ktm 
szom gud hade Sweriges riike 
Jack loffiiade them mz hand odEv 
ath haffua them kär &S hiertaM 
Jack loffuade mz bre£F att bli£^r 

6210 än thå the wäre mik så emoth . ^>i^'^^ 
Och ther på swoor iack kongeliig 

mz falske fund oc falske breff 
Ord eller leyde hylstz ingom maa :<*• 
6200 iak thz för sanning seya kan 
iak lot dräpa oc slaa j hell 
moDgen man mot breff oc skäll 



V^^f.:, 






538 



J Stocholm giorde iak et ynk 
som är offuer all verdhen spord 







j , .',■*. 






6205 iak darffiiade ther sa mongen man al; ^ 
for vtan skäl oppo myn san ■i0§ 

iak loffuade them mz hand oc maody 
at haffue them kär aff hiertans 
doch at them mik haffde varit j 

6210 skulle vara en afftalat bot y^ 

oc ther oppo svor iak myn kongiigi 







. .-.<hi^ 



v" '•T" 



'/^ K^: 



ii-\a 



i^ 



"\ 






ChrUUern hryier nna eder; blodbad i Stockholm 1520. 217 

ath iack ey skulle them bliffua wredh 

Ther till anammade iack kroona åff lewandes gud 

ath iack skulle bolla them obröteliig wtt 

6215 Men sedhen iack war kommen mz tbem ind 
thå brwkade iack thz gamble falske sind 
Och giorde them ett ynkelighit badh 
mitt på törghet i Stocholms stadh TSkara 

Jack lath åffliugga biscopen åff Strengenäss ock 267 

6220 thå the wiste siig åff mick inghen fare 

Thér till Riddare ock edelinge halffierdesins tiwge 
thz giorde förreddare szom them belwge 
Alle them szom mik tienthe bästt 
them åtherlönte iack aldra wärstt 

6225 För wthen borgare ock fatiige swäna 

szom plägade gode herrar mz troo att tiena 

oc gaff them svora megtig breff 

iak kröntis ther oc loffuade gud 

hoUe ord oc breff obrotelig vth 
6215 men sedan iak var komen mz them in 

tha brukade iak mit falska sin 

oc giorde them et ynkeligit bad 

mit pa torgit j stocholms stad 

iak lat halshugga bisper aff strengnes och skara 
6220 doc the viste them ingen fara 

ther til riddara oc ädlinga iiijsins tiwga [70] 

oc än flere iak vil ey liwga 
6225 för vtan borgara oc fatiga swäna 

ther plägade sin herra mz tro at tiäna 

the tyske raddo fast ther till 

som ene ville regera köpmans spill 



218 ChrisHéms grymheter i Stockholm 1520. 

Och lath theress kropper liggia tre daga på sträte 
6231 ther mon så mångb öghen beskeliig gräte 
Sedhen släpade iack them wtåflF by 
så att röök och mwUen stodt opp i sky 
6235 Ther brände iack them wti ett baåll 
mith hierta war fastt hårdare än staåll 
Så lath iack graflfua aff kyrkenne opp 
her Sten Swantesons rothne kropp 
Ock brände honum mz i samma sinne 
6240 för ty iack war dårath åff en qvinne 

Sedhen skulle iack dragha till danmark ighen 
ock tala mz sibrett min garable gode wen 
Thå iack skulle y nydala att gästa 

iak lat theras kroppa thre daga 

6230 liggia pa stratit androm til aga 
ther monde sa mongt et öga gräta 
thz ynkeliga mord oc gruflFuelig läte 
iak lot them släpa vtoflF then by 
at rök oc stop stod op j sky 

6235 ther brende iak them vtj et baall 

thz hierta ey grät var härdare än stal 
sa lot iak graffua aff kirkenne op 
her stens swantasons döda kröp 
brende honom oc barn j samme sinne 

6240 thy iak var daarat aff en qvinne 

Sedan skulle iak draga til danmarc igen 
tala mz sibrit myn bestå ven 
än tha iak monde j nydal gesta 



Christiem låter dränka sex prester i Nydala kloster 1520. 219 

medt mykit folck ock monga bästa 

6245 Lath iack sänkia i samma stwnd 
abothen sielff sette medt falske fwnd 
Then samme tiid tbe ifrå altarett ginge 
ock gudz lekamen nylige till siig finge 
Jack latb them tage ock binda szom swiin 

6250 för ty iack war ey mykit fiin 

Ock säncthe them wti skiithet watn 

szom iack weth samma clostrett fan 

Jnghen hafifuer sådanth mord någhen tiid hörth 

ty ar mith ryckte wiida förth 

6255 Thz är ey mykit segia eller scriffua 

monge iack haflfwer dödath och taghit åff li£Pue 
Jack sparde ey biscopar ey munker eller preste 
ey riddare ey suäna som mick tiente neste 

mz mykit folk oc monga hesta 
6245 lot iak drenkia j samma stund 

aboten sielff siette mz falske fund 

sama tiid the frän altared gingo 

oc gudz licama nyligan til them fingo 

iak lot hardeliga binda til död 
6250 noger nåda mz them göra iak allom förböd 

iak lat them drenkia j skitit vatn 

som iak vid sama closter fand 

slyk ärende äre ey offta hörd 

thy är mit rykte vida förd 
6255 thz är omögeligit seya eller scriffue 

monga iak haffuer tagit aff liffue 

Jac sparde ey bisper ey monka eller prester 539 

ey riddara ey suena ther mik tiente neste 



•,%.»> 



',^r. 



220 



CkrigtUmå otaokåomkM; htmå 



m-. 



Them szom iack war plicthog 
6260 iack wegde them ringare ftn M/^ 

Jack lath mick dåra aff qvuiri 
ty gångher mick nw szom IeDjge'& 
Mith rikesens raåd hölth iack for 
för ty iack an them inthet gott 

6265 Sybrett hans toUer oc then the hans 

the wåre mith rådh offuer andra ^!*^|-i^;: 
The rådde mick både daffh ock nam^^' f 

6270 tiU stoor toll ock myken skath .r. 

Till månge förbudh ock swår toU '^ 



^m 



^ 



till huar mandz skade ock oweruölf 
Hwilken som will wetha åff thetta 



!r ^Bi^n^fffi 



huath Sybrett haffwer warett för ^a cm^^l 

1 «--JlfcX^&.^ 



K'-'^.. 



the iak var plictig at hielpa oc löna 
6260 iak vägde them ringare än en böna ; ^^ ^^xi ^ 

Iak lat mik daara mz sibril^ nilå^éé^ 
thy gaar mik nu som lenge är 8pad^^ im^ 
mit rikesens rad hölt iak for spöt . i li;^ ;i|6 
huat the sade ont sade iak vara got r sf /<K|||f 



6265 sibrit hans toUere 

oc mester dirik myn stathoUare 
oc then the hans michilson kalla 
vore mit rad offuer andra alla 
the rådde mik både dag oc nat 

6270 till stor siisa oc miken skath 
till mong förbud oc swaran tull 
till skada oc mykit offuer voU 
vill noger veta j thetta sinne 






ivi.«rI.TC; 



A' *Ji 



'•K 



.J?J 



. >.*r. 






m 



t. t T>? '. 



-.<». 



S^'^ \ 



.' «« 



M 



.ii. 



Sigbrii skildra*. 221 

6275 Höre siig till ock merke well 

thå skall han böra både rätt ock skäll 
Hon hugede i bolland oc rö£Puade i nörye 
nötther ock äple förde hon till törye 
I bärend ophölth hon kroga hwss 

6280 ock ther drack monghen man siig gott rwss 
Men sedben hon kom till köpnehafifn 
som i haffue hörth åff huar manss sångh 
Thå fick hon wndher siig både riike ock land 
så regerade hon både qvinna ock mand 

6285 Epther then gamble hoUandz sedh 
huar man nöth icke qvinna fredh 

Sedhen begynte iack mz the lybske trätta 
för ty the wille settia mik till rätta 



huat sibrit hon var för en qvinne 

6275 höre sik til oc merke vell 

han skal finna myn ord mz skäl 

hon hukade j bolland oc roflfade j norge 

nöter oc aple förde bon til torge 

j bergän bölt hon krogara buss 

6280 ther drak sa mangen man j [1] russ 
än sidhen hon kom til kopnebaflEh 
vört thz danmarc til lithet gangn 
tha fik hon vnder sik rike oc land 
at regere både qvinna och man 

6285 epter then gamble hoUenz siid 

ther men niwta ey för qvinfolk frid 

Sidan begynte iak mz the lybzke tretta 
förty the villo raik sätia til retta 




222 Striåigkder med Ljfbiehmmé. SiffifritB ^iflw 

The wille mik ey skatta eller 
6290 icke heller för en weldugh hmsNs^ 
Men hade iack bliffuet i danm 
thå skulle iack haffua giorth theitt 
Allre monde the then mackt i d 
ther the baffde ackt fOrlonge i 

6295 Ty rådher lack danske mendt nati 
att the gOre icke mz lybscke foU 
För ty når lyckan bliffvrer danske 
thå wexer fOgha fructh på hyUe ra4i|| 

Sybrett lath myrda folck och 
6300 iack ga£F thz mackt wthen breff ode 



-mrw: 



'J.9J». 



m 



Nu haflfuer gud beskickat sina wréåi ^^f f^^^ 



ath iack lath Sybrith mik så lede 



i-4iöiä 



'» ■i m i m i rlfjl 



the villo mik ey siisa eller tulla 
6290 ey eller all myn forbud holla 
9ji hafiPde lak bliffuit j danmarcz 
tha skulle iak haffua giort them 
the mena nw makt j danmare fonga 
som the hafiPde actith for longa 
6295 tha raader iak danske men altid ' 
at the ey setia pa lybzska sin lith 
Nar lybzka blifiba danskorn god 
tha vexer fikan aa hylla rod 



X. 



^^<'rmm 



'^■i 



^émå 



'I. ' i r 



V^é 



Sibrit lot mörda folk oc sia j 
6300 iak gaff thz makt mot dom oc skal 

nw är iak kommen j gudz vrede ^' t?^^ 
at iak lath henne mik sa fOrlede if>7J 



■yt' 



.•ty.: 1 S--, . 



■k 



t^s* 



Christierru girighet; han slår dåligt mynt. 223 

Kalkar ock disker mon lack ey spara 

iack tenckte så lithet på sielennes fara 
6305 Aff pening kopar sölff ock gull 

kunde iack icke bliffua mätt eller full 

Jack togh frå bisper riddare och suäna 

sölff gull ock dyra stena 

Jack sparde ey bonde i kiortill grå 
d3io ey ståttare ey kerling szom sath i wrå 

Ther till lath iack slå ett skemmeligit mynth 

szom än nu er för huar mandt synth 

Klipping war hans högxte nampn 26^ 

alle till skade ock inghen till gangn 
6315 Jack kallas kong klipping i samma stund 

för ty iack fan oppå thz fund 

Suerd ock spiuth lade iack åff 

kalk oc dysk monde iak ey spara 

iak actade lithet iak tenctet skulle vara 
6305 aff peninga köper sylff oc gull 

kunne iak ey bliffua meth eller full 

Jak tog frän bisper riddara oc swena 540 

silff oc gull oc dyra steena 

iak sparde ey bondans kiortel gra 
6310 ey stakkara ey kerlinge ther sato j vra 

ther til lot iak sia klippingx mynt 

som än nw är för huar man synt 

klipping var hans höxta nampn 

alla til skada oc ingen till gangn 
6315 the kalla mik klipping j sama stund 

[för ty iak fan oppo thz fund] 

sverd oc spiut lagde iak vt aaff 



224 ChrisHem aftfåpnar händerna ; plundrar dem och prettema. 

ock badh böndher bftra käpp ock staff 
Jack kallas kong kepp åff alle 

6320 szom mick frå hondhen mone falle 

Jack togh ock skatt åff alt thz bondhen åtte 
ty kunde wij ey bliffua satte 
Jack sparde ey gåss szom laå på rede 
ty bliffue the böndher så suåra wrede 

6325 För koo horss ock hesta 
mötte alle thå mick opfesta 
Ock ther till åff altt szom peningar galth 
ware siig antinghen miöU eller maltb 
Kyrker ock closther biscopar ock presthe 

6330 huar tridie pening lath lack åff them eske 
Jnthet skulle ther wndhentagit ware 
huatt heller the hade mindre eller mere 

oc bad bönder bära käp oc staff 
Thy kallades iak konung käp aff alle 

6320 the som monde frän mik falle 

iak tog skat aff alt thz bonden atte 
ty kunne vj ey lenger bliffua satte 
iak sparde ey godz som la pa reede 
thy vorde the bönder mik sa vrede 

6325 för koo hors oc hesta 

skulle the mik ther skat aff festa 
ther til aff alt ther peninga galt 
vare sik antigia miöl eller malt 
aff kirkior oc closter monka oc presta 

6330 lat iak huar tridie päning eskia 
inthet skulle vndantagit vare 
huad eller the haffde mindre eller mere 



ChrisHertu beshattfungtplaner. 225 

Wåre the fatige eller riike 

thå skulle the alle then tridie pening giffue 

6335 Then skatt skulle the mick faå 

om the skulle mz mick i danmark boo 
Presther skulle huarken haffua mör eller suena 
men lefiPua wedt halff sin tighende oc säd alene 
Off boo ock pening horss ock koo 

6340 åker ock äng marek ock skogh 
Sedhen alle the szom hade marek 
begärade iack till öde lagth 
På thz all ting skulle komma till mick 
ock inghen skulle haffua noghet gott till sigh 

6345 Min gud han war mick sieUan i sinne 
thz faår iack nu dagelige att finne 
Kyrker ock hennes personer fördreff iak mongelund 

huat the vore fatige eller rike 

huar tridie päning skulle the geffue 
6335 then skat skulle the mik faa 

om the skulle j danmark boo 

preste skulle ey haffua mör eller suena 

men liffua vid i [^ thera tiend al ena 

ey aff boo peninga horss eller koo 
6340 aaker äng mark eller skogh 

Sidan alla the ther haffde makt 

haffde iak thenct plåt öde läkt 

at all ting skulle komma til mik 

oc ingen haffua nogit got til sik 
<»345 min gud han var mik siellan j sinne 

thz far iak nw her epter finna 

kirkiona oc hennes personer fördreff iak mongelunde 

BimhrSn. 3 15 



226 Ckruiiem föraktar hyrhan; 

ock ther till brukade iack falske fund 
Jack lath mick ware herre oflFuer mith riike 

6350 för ty wilde iack inghen annan wiike 

Påwens biskops breff ock presterss macktt 

thz war inthet i miin acth 

Jack menthe iack giorde goth skäll 

6360 iack lath fonga en bisp szom en träU 
Ock ther till brukade iack lutherss dicth 
för ty kom iack i hwar mandz ficth 
270 Jack skötte ey kyrkens lagh ock friid 

hennes priuilegier lade iack niid 

6365 Thz kyrker war giflfiiit åflF gode mendt 
hade iack ock alth frå henne wendt 

oc ther til brukade falska funde 

iak lot mik vare herre offuer alt mit rike 

6350 oc ville ey at nogen man vike 
paffuens bispers oc prestens makt 
thy thz var inthet vtj min acth 
mik var tha inte annet j hender sat 
en kronenes ränta oc aarlig skat 

6355 oc ey kirkio eller closter regera 

eller frelsis bönder mindre eller mera 
än tha at iak giorde ther j mot 
at monger bide thz aldrig both 
541 iak meente tog iak giorde vell 

6360 lat fonga en biscop som en trall 
iak tog thz stycke aflF luters dikt 
doc huar god man holt thz olikt 
theris friheter lagde iak nid 
som kirkian hade haflFt aff gamblom sed 

6365 huat henne var gijBfuit aflf goda men 



hans planer mot de faiUga ock ridderskapet, 227 

Jack förbödh the fatiga lära boock 

att inghen skulle blifiPua wiiss ock klock 

Jack giorde ther till alle miin flitt 

6370 att iack så kunne minska klerkeritt 

Jack förbödh them szom hade hunghers nödh 
at bedes math ock tigge brödh 
Jack wille ey latha hwar ware god för siig 
szom kongher ock herrar giorde för miig 

6375 Aff reddherskapet begärade iack en gåffue 

ii [2] gyllene åflF huar theres bonde årlige haffue 
På thz böndherne skulle falla till mick 
ock emoth sith herskapp sättia siigh 
Min acth bleff thå spilth i samma stund 

6380 szom iack oplade mz falske fund 
Skalka fick iack län ock slott 

hade iak acthet frän henne vent 

iak förböd the fatiga lära book 

at ingen skulle vara i lagen klok 

oc giorde iak ther til al myn flyd 
8370 at iak kunne förminska klerkeriid 

them ther haffde hungers nöd 

förböd iak tiggia mat eller bröd 

iak ville ey stedia huar god for sik 

som konger oc herra giorde for mik 
6375 aff frelsit begärade iak en gaffua 

ij [2] gyllen af huers thera bonde ärliga haffua 

pa thz bönderne skulle falla til mik 

00 mot theres herskap setia sik 

Myn act bleff spild j samma stund 
W80 tha iak oplagde the falska fund 

skalka fik iak land oc slöt 



1 ^^ 



290 



(^ii§§iétn$ MhNMBfatf 





ock adla hfllth iaek ftr åfe^ 
Jack wUle a& bAat h«AH^ biHaili 
n&r lack giorde adelea fatiig^ 

6385 Att n&r mQm mdc wUda-stt^ 
th& skulle the icke atooda n^h 
Ty hade iack taickt tberes 
tben tiid iack wiUe tfaem fiMftustii 
Monge the skulle hafiua dagel%tfi' 

6390 szom them skalle for peoingia 
P& thz iack kunne && fald tnt 
ock dräpa them inz mitt tym&tm 
Thz war for ty myn dagelige 
att iack latt inghen mand niwtÉi 

6395 Jack skötte huarken rett eller dottifi^v^ 
aldrigh war någhen mand sa fmaot;^.ypfef 




•^ .^IMl^-^i 



6385 



the ädele bolt iak for spe oc tpcrt> 4^1 
mik tykte sa best at hempoa MÉi 
nar edla giordis fatiga ocT»^ < 
at nar iak ville sia them for fot ^i* 
skulle the inte stonde j moth '^imuér 
thy hafiPde iak tenct alle th^a ohiI^k 
jnnan en kort tiid haffua foria<i& if^ilii') 
somma skulle ha£Fua monga ée^ 

6390 ther them skulle for peninga tkemnf^^^ 
pa thz iak kunne falt ji^ them iii I 
at dr&pa them epter viUa m3nEi 
thz var forty min dagelig siid' >i*i^ 
at ingen man skulle niwta firid ^^^^^i 

6395 iak skotte huarken ret eller dofii< !^ 
aldrig var neger man saa froaa #i>|^ 



v r 



P^'''' 



' "f*^'^', 



^•^■.rT ■-.■*-• 




i.' 



ChriaHem inkallar Holländare till Åmager, 229 

Hollendare ock skalka holtt iack fram 
riikett till skade ock mick till skam 
Jack fördreff thå både qvinna ock mand 

6400 szom bygde ock bodde på armego land 
HoUendher lath iack stragx opsettia 
för ty iack • torde ey mött sibrett trätta 
Ther icke sådde wthen ärther ock böna 
szom förre wegxste korn thz sköna 

6405 Jack lath ophengia både liffuandes ock döda 
för ty kom iack i thenne möda 
Jack sparde ey widuer szom gud mick bödh 271 
ey fadherlöss barn szom war i nödh 
Men hwath kan iack ber mykit åflF scriffue 

6410 epther thz the äre än nw i liffue • 

Then mina gherningher haffuer både hörth oc seet 

Hollender oc skalka holt iak fram 

rikit oc mik til skada oc skam 

iak fördreff både qvinne oc man 
6400 som bygde oc bode pa amakers land 

mz hollender lot iak thz opsätta 

ty iak torde ey mot sibrit trätta 

ther ey sade vtan ärter oc böna 

ther förra vexte kornit sköna 
6405 iak lat ophengia både liffuandes oc döda 

förty kom iak j thenne möda 

iak sparde ey änkior som gud böd 

ey faderlös barn som vore j nöd 

än huat kan iak ther mykit aff scriffua 542 

6410 epter the äro än nw i liffue 

ther thetta haffua både hört oc seth 



230 ChrisUemå ty7'amu och grymhet utan like. 

ther kan iack ey thå bliflFua förgeth 
Om the gherningher iack hajffuer giortt 
ynkar och wndrar både himmell ock iord 

6415 Bland alle tyranner fandz aldrick min liike 
ock för ty wilde iack inghen i grymheet wiike 
Pharao silla nero och andra monge 
the kunne icke migh nemmare gonga 
J thirannes stycker ock mång ogherning 

6420 än es ock sees på en theming 

Nu är iack rymdher åff danmarck wth 
för ty iack acktade huarken inand eller gud 
Nu rade mick gud hure thz will gånga 
iack fructher szom spått är förlonga 

6425 Men hure thz will nu framdelis gaå 
thz scrifiFues well opp i hwargie wraå 

thy kan iak ey bliffua förgeth 
afiF the gerninga iak haffuer giort 
är opfylt både hymmel oc iord 

6415 blan alla thyranna fanz ey min like 
ty ville iak engen i' grymhet vika 
silla oc nero oc andra monga 
the kunne mik ekke nembre gonga 
j tyranna stycker oc monga ogerning 

6420 mz minne haffde iak vel fat berning 
Nw är iak rymd af danmarc vth 
förty iak actade lithet gudh 
än rade mik gud huru thz vil gonga 
iak frueter thz sker som spat var longa 

6425 men huru thz vil nw framdelis ga 
thz scriffuis vel op i huarie vraa 



j 




ChriåtUm U, Yngre tillägg. ^31 



Ännu en tredje redaktion finnea af det stora rim- 
verkets eieta att/eke^ om Chriatiem II; den år dock yngre 
f ån de båda nu aftrt/ekta^ hvarför hår endast de verser 
hvilka blifvit täXagda meddelas efter den enda kända hand* 
skriften^ som år från IBOO^talet och förekommer efter 
Olat 4>ch Laurentii Petri krönika, i forna Engeströmska 
sandingen (se förteckningen sid. 27). 

t Rim om then tyrannen Konung Chrlstiern. 

Konungh Ghristiero thett ähr midt Nampnn. 

Såå at heeta thet är min skam. 

Thet är migh hwarken glädie eller gagnn. 

Gudh lasthe thenn stunnd iagh fick Konunge Nampn. 
if Hade iagh mindre Embete fångidtt, 

Och med guds Nåde deth bättre föreståndidt. 

Och mehre gångidt till Schola och Lare, 

Och lärdt af Vijsdom både heder och äre, 

Deth hade warit migh mykeu prijs, 
I Att heete af allom godh och wijs. 
f Mina högfärd månde migh allena försmå, 
I ty månde migh såå ille att gåå. 

Min högfärd månde migh icke swijke, 

Migh tyckte ingenn ware min lijke, 
y Eonnngh Hans hann war een Edle herre, 

lag tyckte mig ware bättre och icke werre, 

Jagh kalledis hanns sån att ware 

Här till wiste min moder wäl att sware, 

Nw är deth kommit vthi ett Qwahl, 

och begynnes där om itt annedtt tahL 

Menn hwrw där om är deth lather iag gåå. 

minne Moder böör migh äre och ey försmå. 




^m^Ci.^^ 




232 ChrUäem 11 Yngre tiUägg. 

Fader och moder hedre och äre, 

gör laDgt lijflf maDne gudh oss lare, 

Hoo dem fSrsmår och där till medh Gwdh 

och ey will hålle hans helige bwdh (hvarpå följa Q\fA-^ 

6159 Them wille iag hafwe efter hanns dödh, 
i och twinge them med myken Nödh, 

Medh storm och stridh at sancke sammen them, 
dem till sorgh och mygh till gammen, 

6160 Migh tykte min fader war i hiertadt för mild, 
^ han war them icke såå mykett ild, 

Som iag wille ware sädenn iag fick rådhe, 
fördärfwe them vtann all nådhe. (hvarefter följa 6161-^^ 
6174i För Södreportt i Stocholms by 

giorde Jagh medh Rartoger stor gny, 
Jagh lath där på skiwthe när dagh och Nadtt, 
de winskede deth af alltt med en fardtt. 
The warde sigh som karske drängier, 
Jagh fick them hwarken stegle eller hengie, 
Jagh fick thär såre mähnn och dödhe, 
där förspilte Jagh all min mödhe, 
Widh Brenne kyrkio slogh iag itt slagh, 
Jag tappede och där samme dagh, 
mine wärier lath iag til schips at före 
de Snenske månde fasth epter köre, 
De jagede mit fålch som annor fååbr 
medh hngg och slagh och dödelighe siar, 
Somblige blefwe slagne i deeth kijff, 
och summe slnppo nndan med lithet lijff. (Jölja 6177-80, 

83,84) 

6184i Tå hade iagh tagidt godz och lijff, 
Så att göre deth war mit ijdh. 
The Suensche körde fasth wpå 
mitt fålch måtte ey lenger sthåå. 
Somblige månde the i watnett köra, 
och somblige fågne med sigh hemföre. 



ChrUUem IL Yngre tUlågg. 233 

Them löste iagh igen för penioger och gäll, 

Gudh och Lyckan war migh ohnll 

Thet wult Jagh faulitt til fånge 

Bischop Bellenacke af Findlaode, 

Såå satte Jagh medh dem en feligh dagh, 

och lade nidh alltt örligh och slagh. 

Så leoge iagh kunne de herrer fåå 

som mit hierte efter månde ståå. 

The komme till migh vthi mitt skip. 

I samme stund iag them fångede och grep. 

Jagh förde them fågne til Köpenhaffn, 

Därfore läste migh både quinne och man 

Jagh grep dem i een feligh leygde 

ty haffuer iagh nu af hwar man feygde, 

Thet bedref Jagh sielff och förde dem här 

brende op herregårder och köpstäder, 

The lägrede sigh fi)r Stochoims by 

tjdt kom iagh om sommeren med stort gny. 

Jagh kunde thet land ey öfuerwinne, 

med storm och stridh och illersk sinne. 

Så fan iagh på itt annett Rådh, 

lofuede dem mildheett miskund och Nådh. 

Jagh gaf dem fridzbref lofwede dem gådtt. 

Jagh meente dem intet annet än spee och spott. 

Jagh mente dem ondt aff hiertens grund, 

deth giorde min onde falsche fundh. 

Jagh gaf them bref efter theris wilie 

Från lijff och godz månde Jagh them schillie, 

Medh faJsk och swijk fick Jagh deth lanndh, 

dett gick och snarlige ifrån min handh {följa 6195—6218) 
6218i Den fempte dagh epter min krönelse dagh 

otte dager efter alle Helgona dagh. 

Då schref man åhr epter gudz födelses tidh 

1520 så war denn tijdh. {följa 6219, 20) 

6221 Thär til af Bichsens ädlinger och herrer lath iagh mörde, 



234 



Cftriffjém //. Tngm "^m 





t22H så at i himelen där af itt statt 

Jtt hundert män där til half åsr&qfii 
Jagh sanningh säger iag m&iine ej liwifK0Å 

6229 Theris kröp låghe där i dager ixm^kUii^i 

6230 De SaeDsche skalle deris spegil se% '.i^^r, k 

6231 Jagh leth dem där liggie på almeaoe 

6232 mångt sorgefalt hierte schnlle dem 
62401 och it hans barn enda deth war spädtt^^4. 

ty thet war af samme ätt, (fi^ 

62421 Min Erichs gata wille iagh då fabre, mvv j 
J samme reese mine penninge spare, .Ii »I) 
Togh iagh stor gärd aff bönder i&säm^}^:^ 
Köpstäder och kloster månde jagh gä«t^ ^^t^lij^^|ili) 
Ehwar iag kom i köpstäder inn, ^ : ^^ 

där war Claus tro tienere min, :iii» 

Allestädz månde hann höge galger reesiy "t 
Så wille iag Snenske män wndernese, 
Midt på torgit så war min sedher, A-^^iéi^ 
tolchit torfte Claus hälst wäl wider, - ^><^i| 
Jagh lath honom hängie i Snderköpiogs lfP|<f^|^ 
hwar man til syae och mästh f&rty, ./^l 'i 
at iag wille göder heeta enda iagh icke 
och witaer Claus hälst som saken apbate^^j 
Så giorde iagh i alle köpstäder, 'Mm 

läth hängie köpmän och bönder meder» ii^^^iiii^ 
Freises män de gingo wäl medh, '^^m 

somme til galgen och somme wnder swipiyjj 
Swänsche hofmän hade ingen fridh 
dett weet Suen hök och så per smedb. ^^^| 
dem iagh i Wastene leth jnkeligh qai 
for deth de trolige hade tient deris herrcMi^*^ 
Af Ribbinge slächte store och små 
lath iag i Juneköping hnffuud afslå, 
6249 De skänckte migh både miöd och wyn 7 .m 
Jagh leth dem binde alt såsom swynn» (% 



v^i 



h. 



•yr 



Christiem IL Yngre tillägg. 235 

Jagh lath them binde slemmere än en hund 

och sänkte dem nidh tiil grundh. 

Abothen slap löös af bödelens händer tree reser, 

det tychte migh ware til en stor nese, 

Han måtte ey af watnet döö. 

Honom löste Jesas som tålde dödh. 

Han kanne ey döö för bödeien sielff, 

vtaf hans hand i samme elff, 

thå sprangh fram en annen man, 

diefuulen sielf sende honom fram, 

En stor staff i sine händer 

han slogh hans hierne vth allen i sänder, 

så slogh hann hans hufuad sönder 

det witne både bårgare och bönder, {följa 6253-72, 87-99) 
6300 Jagh gaf henne bref med ingen skähl, 

i At det schulie blifae oqualt som hon giorde, 

der mången förtröt som dågh ey tale torde, (Jölja 6301—16) 
6316? Jagh bödh bönder deris arbost bränne. 

Om de wille mig för en herre kenne, {följa 6317, 18) 

6319 Deth schuIle de göre om de wille leffae, 

6320 ty begynte de med mig kijffwe, {följa 6321, 22, 25) 
6326 Spanmåll, får, lämb, och hwad mere wexste, (/öZ/a6327— 32) 
63321 Deth samme iag op på adelen bödh, 

så at the wore alle i like nödh. 
6333 Alle de som wille leffwe {följa 6334-52, 71-76) 

6376} Den schalle de tage af bönder igenn, 

kräfaie dem vth och ware ey seenn, {följa 6377—86) 
6386t Vtan måste så för mine fötter krype, 

efter min pijpe danse och sigh ödmiuke 

Om de något af migh skulle fåå 

som tårftige wore och deth ärnåå. {följa 6387—6404) 
6404i M:r Didrich war en omild mann, 

til min embetz man giorde iagh hann. 

AItt deth han giorde deth war min gerningh 

som Jagh hade sielff kastedtt med terningh 



236 ChrisHérn IL Yngre tiUågg. 

Jagh giorde honom till ErcheBisp i Lund 
alle Clerker och densche til skam i samme stnnd. 
Men så togh iagh till at betänckie, 
at sådent alt knnne migh ifrå mit wSlde kränkie. 
För bägges wåre gerningh togh iagh fare, 
och lath så honom deth allene försware. 
Hwad andre hade thålt deth schalle han kenne 
Jagh lath honom både hängie och bränne, 
Jagh wille så bäst migh saklöds göre 
för alle de thet kunne spörie och höre. (följa 6405-16, 
6419-24, 6273, 74, 76-84) 

(6277 lyder 8å: Hon föddis i Hålland och bodde i Norighe.) 

6284 Deth hafae i hört af haar man, 

i Deth wnlt hennis dåtter fager och böld 
at hon af migh så kär wart håld, 
At Sibret fichs så myket kähr 
När hon war glad satt hon migh nähr. (följa 6285, 86 

samt 8lutver8ema:) 
Jagh hade eenn from dråtningh född af keyserligh bördh, 
Men henne hölt Jagh ingen troo som för ähr hördtt. 
Ytan hölt migh mere til lööse quinnors listh. 
där af iagh kom i Gudz wrede för wisth 
Som alt sådant ondt ey länger af migh lijde knnne. 
ty wart iagh af med try rijke alle i sänder. 
Och måsthe sädenn lijde harm sårgh och nödh. 
Efter gndz rettwijse, inn till minn dödh. 



Bättelser i texten 

vid dess aftryckande ur handskrifterna. 

Vers. 

64 torde rättadt från trodde 

65 thz » » the 

137 aa (det första) hade kanske bort råttas tiU aff 

269 cristiern r.fr, karl 

284 leetho » leetha Likaså 1562, 3100. 

465 thz » the 

560 honam räelemnadt efter gerna 

605 iath r.fr, ath 

623 cristierns » cristiern Likaså 2545. 

641 gingo » ginga Likaså 2246, 2625* 

646 gretho » gretba Likaså 3882. 

731 honum hade kanske bort ändras till han 

757 äldre r.fr. all 

770 tha » the 

784 war » wara 

804 the tillagdt. 

878 sände r.fr. sända 

910 kätels » kätel 

931 opta hade kanske bort ändras till ey eller detta ord tilläggas 
efter är 

994 ey tillagdt 

1000 winningz r.fr. weeningz 

1016 Ostergötlandh » östergölandh Likaså 2015. 

1030 han tillagdt. 

1039 dagh )) (/ hds. har Messenius tillskrifvit dag.) 

1042 danmarks r.fr. danmark 

1237 och tillagdt. 

1254 paa ändradtfr. och 



•1^' 



'VpJ 



238 



RätiéUér i teaim. 



1326 liiåh åndradt fr. tiidh 
1427 bodha r.fr. bodhom 



:lfe 



» 
» 



stodha ZiibeudSSSS. ' ^^ 
finga lAkoiå 2247^ J^4| 
baadha 






wara XOoad 3057, SSMDt"^^ 

teerdhe "^^ 

waarom v, '^•4i«t i 

Ixix (dndrcub t ^. af 
kekkebergh 



V^ 



jr5&i 



'■•t« 



1443 stodho 

1560 fingo 

1632 baadhe 

1651 waro 

1812 teedhe 

1849 waara 

1933 Ixx 

1969 klekkebergh » 

1976 thz utelemnadt efter lithet 

1983 foro r.fr. fora Zftcwd 2351, 3576, 3802, 

2047 ridderliga» riddeliga 

2168 fyf » fy 

2183 förklarer » förklagher 

2224 och » om 

2255 för sprongo åndr.fr. förspm^go 

— krypa » gripa (erdifft de onc 

2303 danmarks r.fr. danmarsk Likaså 3520. 

2345 tiil tälagdt, 

2355 än r.fr. een (deel är utstrvket af tkrifvrnNtfH 

2382 qwadho » qwadha '• 

2468 xiiii® [1400] iillagdt. 

2547 män r.fr. mäns 

2550 swänskas » swänska 

2583 bundho » bundha 

2624 bröder » broder 

2812 färdom » fiärdom u 
2822 moské har onödigtvis blifvit åndr.fr. moakiSÉ 
2824 stokholms r.fr, stokholm ''■,Afue\ 
i?-::u^«^« jj frijbome 

» förre 
» ther 
» baara 
» bada 



VA 









2830 frijboren 

2929 före 

2972 the 

3009 baaro 

3022 både 






J^^.'- 





RätteUer t textm. 



239 



aUa UUagéU. 

bordhe r.fr. bordha 

aff 
inaagha 



aa 
maangha 



••••fl 
ziin 



monde 

gaatho 

tha 

ryzer 

drogho 

70 

bak. 
oloffs 
ära 

fSrsIogho » 
aatbo » 



» 



••••ft 
iiir 



mande Likaså 3916. 

gaatha 

thz 

ryzor Likaså 4149. 

drogha {Ihds. afskrifvarm åndr.fr, dragha.) 
» 

baath 

olofif 

ära 

förslogha 

aatba 

femtiosex tQlagdt (I hds. år med yngre hand tillskrifvet 
sextiofem i det från början lemnade tomrummet.) 
▼ij r,fr, viij ; tredie r.fr. fierde 
J och: r.fr. Och i 
landemär » landenär 
frå » få 

dygher » dygdher 
Jag » J 

kom tiUaffdt. 

ett dubbelt wille utelemnadt 
wtfått r.fr. wtfatt 
Hår står i kanten skrifvet: Jd propriis mei8(?) facnltatibus 

in toto hvilket blifvit utelemnadt 
meer upptaget ehuru utstruket i hds, och ythermera i stallet 

tUlskrifvet. 
I&gfarade r.fr. lägdrade 
möttes x> möttes 
fflg tiUagdt. 
jBporde r.fr. sporda 



Tfäi' 




240 RätUUer t teaOm, 

4833 sletz hm^ om man 9å villy låsas slotz 

4889 stwre r.fr. twre Likaså 4903. 

4950 dag tUlagdt. 

5050 wäll r.fr. wall 

5074 borkholm )> bokholm 

5254 göre » gore 

5293 behagade » bahagade 

5304 i kanten MD tiUagdt 

5338 bemannath r./r. bemanDa 

5372 han » hans 

5374 lynkOping » lyköping 

5401 liithet » liithen 

5415 Sedhen » Sadhen 

5449 lagdhe » låghe (2 hds. är iag tiUaffdt af skri/våren,) 

5475 iij ar ttUagdL 

5557 bewara är i hds, åndradt och osäkert 

5566 lempelighen r.fr. lemplelighen 

5570 hemming » hemning 

5595 twå » v [5] 

5597 The ginge i Orkellynga tUlagdt för aJH fylla ett öppä 
lemnadt tomrum. 

Striden stod vid Fantehålan^ som ligger omkring toå 
mil från Smålandsgränsen; närmaste kyrka, i denna 
riktning, är örkelljunga, 

5601 The kommo swa til een likaledes tiUagdt 

5657 siw tillagdt för att fylla ett öppet lemnadt rum, hvari 
någon sedermera ritat ett x» hmUcet senare afskrifvare 
hafva tagit för x [tio]. Enligt Diarium Vasztenense 
skedde Ingrids skrinläggning 1507 ; ekuru de tryckta 
upplagorna deraf utsätta 1506 y år det förra året aUr 
deles otvifvelaktigt och framgår klart genom ^Ifva texten* 
Förhållandet år^ att ett blad, som innMUit dutet afcm^ 
teckningarna från 1506 och början af 1507, bUfvk bort' 
skuret i originalhandskriften, utan att utgiftiame märkt 
bristen; och sålunda finnes året 1507 icke angivet i trycka» 



Såttdser i texten, 241 

5678 ösgötana r.fr. ösgotana 

5683 xj tillagdL I hda, är tomrum lemnadt, 

5698 språng r.fr. spång 

5733 Stocholms » Stocblms 

5746 köpstadz » kopstadz 

5787 iämpte » iampte 

5791 xij tillagdL I hds. är tomrum, 

5864 skänkte r.fr, skänkte 

5907 aldrigh är i hds, ändr, fr. altiid ti/ckes det. 

5921 fadher r.fr. faddher 

5950 Stekeholms » Stocholms 

5982 södherköping » södherkoping 

6007 gått » gått 

6013 Stocholm » Stoholm 

6042 loppe » sloppe 

6062 hwarken är i hds. af yngre hand r.fr. warken 

6078 skulle r.fr. skull 

6116 på swndhen är i hds. af skrif våren ändr, tUl A ^swndhen 

6117 hammegher är i hds. påkluttradt och otydligt; kan ock läsas 

håmogher; i båda fallen betydande vårdtorn. 

6158 (nedre) meente r.fr. meenta 
6164 — skattade » skattada 

6174 (öfre) ögon tiUskrifvet i hds. af yngre hand. 

6215 (nedre) men r.fr. man 

6222 — än »an 

6227 — tyske » tysko 

6229 — daga » draga 

6253 — hörd » hord 

6255 — omögeligit » omogeligit 

6259 (öfre) löna » loflFa (eller lowa) 

6260 (nedre) böna » bona 

6279 — bergän är i hds. samtidigt ändr, till berffan 
6287 — begynte r.fr. begynta 

6293 (öfre) Albre » Alle 
6296 — lybscke » lycke 

Rimhrön, 3 16 



242 RäUelser i texten, 

6299 (nedre) folk r./r, ffilk 

6303 — tenctet » lenctet (iak år i hda, af skrifvaren 

åndradt från thz) 

63! O — sato r.fr, sata 

6313 — böxta » hoxta 

6316 — hela versen tillagd, 

6318 — bönder r./r. bönder Likaså 6356, 77. 

6330 — päning » paning Likaså 6334. 

6344 — oc » aff 

6357 — än » at 

6371 ipfre) hnnghers » ingben 

6372 -^ bedes » sedes 

— — math » moth 

— (nedre) förböd » förbod 

— — bröd » bröd 
6375 — begärade » begarade 
6379 — act » ac 

6383 C^/'*^) hemnet tUlagdt i hds, af yngre hand. 

6384 — adelen synes i hds. af skrifvaren vara rättadtfrån 

ädelen 

6391 (nedre) falt ser i hds. lU som sak; framför detta tyckes 

fa stå utstruket 

6392 — dräpa r,fr. dräpa 

6405 — oc tUlagdt; döda r.fr. döda 

6407 (öfré) I hds. är änkier skrifvet öfver widuer med samma hand, 

6410 (nedre) äro r.fr. ara 

6413 — gerninga » gerniga 

6417 (öfre) silla » sibilla 



Bandtkrift-Beskrifning. 243 



Handskrift-Beskrifning. 



I. Handskrifter innehållande Gamla 

såsom sjelfständigt verk. 

1. Spegelbergs bok på Eongl. Bibliotheket, från 
1470 — 80 och 1523; med gammal signatur (Antiqvi- 
tets-Arkivets) D. 2; i aflångt och smalt format, bun- 
den i tjocka, med brunt pressadt skinn klädda trä- 
permar. Hon har nu 250 blad, af h vilka de 2 första 
och 2 sista åro pergament, de öfriga papper; en gam- 
mal bladräkning visar att de förr varit 272, men 
deraf fela 202 — 225, hvilka dock icke haft någon 
skrift Innehållet är följande. 

i. »Om Gotlandh». En omskrifning på 1400* 
talets Svenska ur den korta historia, som är bifogad 
Gotlandslagen. Består allenast af 54 rader, mot- 
svarande 2:a och 3:e stycket i Schlyters upplaga. 
Slutar med anteckningen »Hec ex cronica Gotlan- 
densi» och upptager första bladets rätsida, hvarefter 
följa 3 toma sidor, 

ij. Gamla Rim-Krönikan, börjande med öfver- 
skriften: »assit ad inceptum sancta maria meum.» 
Ar skrifven med en handstil från 1400-talets senare 
hälft (1470—80) och upptar bladen 1—46. Efter 

Rimhrön. 3 16* 



.T '^^ 



S44 



•Ä^^^^^^^^P^F» Bi^Ä <^^^^W^^MPl^^^^^^M|^^H^* 



1 



iijHli^:< 



'»#:*^ 

^-V ,''-^^"-- 



.^t^^r 



sista versen har följt en^ soiEkdi|^ 
hvilken genom skrapning blii 
ligen innehöll hon ftfskrifvan 
cias. Oaktadt denna afskrift 
utan snarare tvertoai^ 4kc hpp; 
finnes, i mycket öfvertrftffiinGlé 
för blifvit lagd till grund för 
ling, l:a delen sid. l^lö&i a^^ ^^ ^ 

Med denna fildre haod^jt^ teJb 
i boken, utan har hon först 40 — 50 
fortsatt Kod ^8* 

iij. Nya Rim-Erönika^, 
bL 46 t a in. hl 141 r. Är af s] 
l$i30 af Johan Sp^elberg, sooii 
ings stift, apostolisk notarie odi 
fiqiele skrifyare, samt i denna 
kopieböckerii Han har hftr fö^t em 
skrift; sålunda är på bL 78 tonMfSiPi 
8 verserna 2810—17, hvilka 
fOrda af Hadorph; bladen 99» W^^^mtM. 
deles toma för att inrymma mk 
hvilka helt och hållet fela; for 
ställen verser till större och mindUdi^, 
pade. Dessutom moderniserad ^4^ 
förtjent något afeeende. ^ jr 

Bladen 141 v.— 147 äro toma* ui 

iiij. »Aff k artus oc herre 
ciu Hertig Fredrik af Nonaandis^ 
Begagnad under sipj. F för uppli 
Sliiltekap^ts SamUogar 1853. I de 



m 



bj 



•{(^ 



Bandskri/t-Betkrifning- 245 

verserna är det afskrifvaren, Spegelberg, uppger sitt 
namn och årtalet 1523 på följande sätt: 
then hona screff hett iogan prest 
han pläga wara pa noret mest — — — 
äpther gudz flFödzle xv hundrade aar 
och ther til xx som scriffuith staar 
om man legger ther til thry 
war thenna boken scriffuit aa ny 

Med »noret» menas här Nor, senare kalladt Nors- 
holm, der Linköpings-biskopen Henrik Tideinansson 
låtit uppföra en stor byggnad, som beboddes af efter- 
trädaren Hans Brask. 

v. »Her börias een lustelich historia aff en eddla 
Riddara i francariike ther heet pariis Oc then sköne 
JoraflFru vienna» bl. 184 v. — 187 r. Af denna på 
visans tonart skrifna roman är endast början införd 
eller 52 strofer, hvardera af 4 rader. Ingen annan 
afiskrift deraf är nu känd; handstilen i denna är Spe- 
gelbergs. 

Bl. 187 v. — 228 äro lemnade toma; af dem saknas 
nu 202—225. 

vi. »Historia sancti olaj» bl. 229 — 247. Efter 
en annan, äldre och bättre handskrift utgifven af 
Hadorph 1675. Handstilen är Spegelbergs. 

Bladen 248 — 252 äro lemnade obegagnade. 

vij. »paa halland oc skane» bl. 253 — 262 r. Be- 
står af de 3 öfversatta urkunderna från 1341 och 
1343 aftryckta efter denna handskrift i Svenskt Di- 
plomatarium under n. 3537 a, 3741 a, 3747 a. Hand- 
stilen är samtidig med Spegelbergs, men icke hans. 



246 Handskri ft-Beskrif ning. 

Bladen 262 v.— 266 äro hvita. 

viij. »Biscop Henriks Rim» bl. 267, 268 r. Spe- 
gelbergs handstil. Tryckta i Scriptores Rerum Sue- 
cicarum, II: 2 sid. 169, 170, efter denna afskrift. 

ix. »Konung Christierns klippingx kronica» bl. 
269 — 271. Spegelbergs handstil. Aftryckt i denna 
samling, 3:e delen sid. 213 — 230 nedre hälften. 

På båda permarnes insidor är ritad en (fantasi) 
vapensköld med ett prydligt kors, hvars nedre del 
bildar en ring, hvari hänga två halfmånar fastade 
vid ena spetsen, så att de synas bilda 2 ankarklor. 
På frampermen förekommer anteckningen: »Thenne 
Book hafwer Hans Excell. Grefwe Johan OxenstierDa 
skenckt till Archivura.» Derunder: »Contenta huiu8 
libri» börjad af Hadorph och af slutad af J. A. Ahl- 
strand. 

Handskriften, som flyttades från Riksarkivet till 
Antiqvitets- Arkivet och derifrån 1780 till Kongl. Bi- 
bliotheket, begagnades för Hadorphs upplaga af Rim- 
Krönikorna och kallades af honom Codex Regius I, 
hvilken benämning bibehålies i Scriptores R. S. All- 
deles grundlös är den derstädes förekommande upp- 
giften att boken äfven innehåller Lilla Rim-Krönikan, 
hvilken till och med skall ha blifvit aftryckt just 
efter 'denna uppteckning — som aldrig funnits 



2. Fru Märetas bok eller codex Verelianus på 
Kongl. Bibliotheket, skrifven år 1457; består nu af 



Sandskrift-Beskrifning. 247 

af 258 blad i aflångt och smalt format, bunden i 
nytt band. Innehållet är följande: 

i. Gamla Rim-Krönikan, sid. 1 — 111. Första 
bladet, med verserna 1 — 82, saknas. Lider af många 
felaktigheter och utelemnade verser; sålunda fattas 
v. 1122—25, 1656—1713, 2136—49, 2722—2786, 
3235, 3331, 4098. Anföres i läsarterna under sign. B. 

ij. »Här byriäs fagh^r är^ndä och iärCteknä] aff 
karlla magnws konwngh och tolfif [haps] iempnungha» 
sid. 111 — 150. Är något skadad i början; att denna 
skada är ganska gammal synes af en i Olof Rud- 
beck den äldres collectanea (sign. F. e. 15) befintlig 
afskrift häraf, hvilken är lika ofullständig. Varianter 
härur äro, under sign. B, meddelade i den af Rietz 
såsom akademiska afhandlingar utgifna upplagan, Lund 
1847. Det är denna prosaroman, som gifvit anled- 
ning till uppgiften om en versifierad dikt på Svenska 
om Karl den Store; en sådan finnes dock ej till. 

iij. »Här efi^t^r byriäs äuiwtyr om florns och 
blandzaflor» sid. 150 — 203. Begagnad för upplagan 
i Fornskrift-Sällskapets Samlingar 1844 under sign. C. 

iiij. »Här sigx aff abotum sAlum skemptan myklä» 
sid. 203 — 205. En prosa-satir ur goliard-litteraturen. 

v. »Här efft^r står huru jwU och fasta the trätta» 
sid. 205 — 206. En dialog på 46 rimade rader; af- 
tryckt i Svenska Dramat af Ljunggren, Lund 1864. 

vj. »Här byggywdäs en book aff konung artus 
och hans ärligom mannom och aff herra, wadion rödh» 
8id. 207 — 349. Det är denna rubrik på romanen 
Ivan Lejonriddaren, som gifvit anledning till den 



248 Han<Werifi'Beskrifiung, 

oriktiga uppgiften, att den namnkunniga dikten om 
konung Artus äfven blifvit öfversatt på Svenska. 
Denna afskrift, som är begagnad under sign. B i 
Fomskrift-Sällskapets upplaga 1845 — 49, slutar med 
följande verser om handskriftens första ägarinna. 
Th^n gud th^r all ting forma 
göme then (ru ther boken a 
fru märeta mz gudz miskund 
late h^nne lifiPuä mz änglä fund 
J himmerike for wtan enda 
och j w^rlden h^nne glådi sendä 
ee mäd^n hon wil här byggiä och bo 
Hon är dygdelik thz moghi tro 
gudh giffui henne heder äuinnerlik ' 
thy at hon haffuer sik mykit höflfuisklik 
och allwm them henne an wäU 
och frälsse them aff äuerdelikä häll Amen 
Hvilken af våra förnäma riddarefruar här åsyftas 
lär väl nu icke kunna bestämmas. * 



* Vår utan tvifvel lärdaste kännare af medeltids-genealogien, H. Exc. Herr 
Orefre Sparre, har benäget lemnat följande förslag: 
Frn Märta 1457 kan vara: 

a) Fru Märta Mänsdotter (Gren), g. omkr. 1450 m. Herr Christiem fienkta- 
son (Oxenstierna) till Salsta, Riddare, KK, en tid Höfvidsman på Åbo. 
Lefde 1473. — (Upland eller Finland.) 

b) Frn Märta Mänsdotter (Tre rosor, af Horshaga), g. omkr. 1450 m. Hr Mins 
Benktsson (Natt och Dag) till Göksholm. — Hon dog omkr. 1461. (Nerike.) 

c) Fm Märta Knntsdotter (Tre Rosor, Mörby-ätten), var 1457 (och långt 
förut) g. m. Herr Jöns laga-Pusa (Posse), Riddare &c. (Bodde 1 Vester 
götland eller pä Dal.) 

d) Fm Märta Benktsdotter (Vinstorpa-ätten), var redan pä 1430-talet g. m. 
Herr Åke Axelsson (Thott) till Hjnlaberg, Ridd., Danm. R.R., Höfvidsmao 
en lång tid pä Falkenberg och Varberg (f omkring 1476). Hon lefde 
enka flera år. (Bodde i Halland.) 

Af dessa synes ntgifvaren den förstnämnda vara sannolikaste ägarinnan, 
emedan man vet att frän denna familj (Oxenstierna) härstamma några medel- 
tidshandskrifter, och att således smak för litterär sysselsättning der fonnits. 



Handshrift-Beshrifning. 249 

vij. »Här effter böriäs eth höffuist äuintyr aff 
nampnlos och falantin» sid. 349 — 403. Efter denna 
uppteckning utgifven i Fornskrift-Sällskapets Sam- 
lingar 1846. 

viij. Hertig Fredrik af Normandie, sid. 403 — 474. 
Begagnad under sign. B för Fornskrift-Sällskapets 
upplaga 1853. 

ix. »Här efft^r läsis aff en man och war en 
riddare och heth Tungulw5» sid. 474 — 490. Efter 
denna handskrift aftryckt i Fornskrift-Sällskapets upp- 
laga af S. Patriks-Sagan 1844. I slutet står här år- 
talet Mcdlvii" [=1457]. 

X. Lilla Rim-Krönikan, sid. 490 — 499. Ehuru 
dålig än denna afskrift är, har hon dock måst följas 
för aftrycket i denna samling, l:a delen sid. 215 — 231, 
emedan ingen hvarken äldre eller bättre finnes. 

xi. Prosaiska Krönikan, sid. 499 — 516. Slutet 
felar, i ty att texten afbrytes i sista raderna af k. 
Christofers historia. 

Främst i bandet finnes ett försittsblad, hvarå är 
anfördt »Contenta huius Codicis», n. 1 — 7 af Olof 
Verelius och n. 8 — 11 af Olof Rudbeck d. y. Af 
den förre finnes äfven ett par anteckningar på sid. 
1 och 111; han har också paginerat hela boken. Af 
Olof Rudbeck d. ä. finnas två anteckningar på 
sid. 1 och 490; den sista af dessa förtjenar anföras, 
såsom utvisande ett drag af förståndig kritik hos 
denne store ifrare för fäderneslandets ålderdom och 
ieder. Den beträffar Lilla Rim-Krönikan och lyder 

»N. A. företalet som är i Messenij Rimcrönika 



250 Handskrift^Beskrifning. 

fins ej bäF; ty är det mistenkt, emedan dätt handlar 
om Gamla Upsala.» Företalet finnes ej heller i någon 
annan handskrift^ och sannolikt är att Messenius sjelf 
tillagt detsamma. 

Handskriften åberopas under namn af codex 
Verelianus uti varianter till de afskrifter (sign. D. 80) 
Erik Wennaesius (f 1684) gjort ur nästföljande D. 3; 
för öfrigt har hon, oaktadt känd och anförd af Ham- 
marsköld, icke varit begagnad förr än Fornskrift- 
skrift-Sällskapets verksamhet började. Agarne allt- 
sedan medlet af 1600-talet kunna märkligt nog full- 
ständigt uppgifvas och hafva varit följande: O. Ve- 
relius, O. Rudbeck d. ä., O, Rudbeck d. y., på hvil- 
kens bokkatalog 1741 hon förekommer under n. 1 
bland handskrifter, och då köptes af C. G. Warm- 
holtz, som anför henne i Bibliotheca Historica S. G., 
V: 26, Med hans Svenska samlingar öfvergick boken 
till Gjörvell, hvilken, enligt en skrifven förteckning, 
sålde henne till O. Andersson Knös i Skara; på den- 
nes auktion 1805 hade hon n. 3 bland handskrifter 
i folio, och köptes då af P. Tham. Efter hans död 
inköptes hon på auktionen 1822, under n. 1171, af 
kammarherren v. Schinkel för 21 R:dr; slutligen, då 
dennes böcker försåldes 1835, blef Kongl. Bibliotheket 
dess ägare för 20 R:dr. 

3. Fru Elins bok på Kongl. Bibliotheket, skrifven 
år 1476, med gammal signatur (Antiqvitets-Arkivets) 
D. 3; i aflångt och smalt format, bunden i tjocka 
träpermar, klädda med simpelt brunt ^kinn. Har nu 



ffandsbfift-Beskrifninn. 251 

qvar 304 blad af fordna 322, och innehåller följande 
skrifter. * 

i. Ivan Lejon-Riddaren, sid. 3 — 168. Begagnad 
med sign. C i Fornskrift-Sällskapets upplaga 1845 — 49. 
Sid. 1, 2, 23, 24 och största delen af 39, 40 fattas. Sid. 
80, större delen af 122, hela 123, 124 samt nedre del- 
en af 156 äro lernnade torna, och i första tomrumet 
har skrifvaren antecknat »Ibi est defectus &c», i det 
sista åter: Amen. Det skulle således tyckas att något 
har fattades af texten, men så är dock icke förhål- 
landet; utan lära dessa mellanrum, som alla före- 
komma vid slutet af arken eller läggen, icke hafva 
annan grund än skrifvarens nyck eller någon egen- 
domlighet i förfarandet under hans arbete. I slutet 
förekomma samma verser, som ofvan i n. 2: vj, endast 
med den skilnad att en fru Elin här namnes som 
bokens ägarinna. Sannolikt åsyftas här, enligt H. Exc. 
Grefve Sparres åsigt. Fru Elin Göstafsdotter Sture, 
som blef enka 1451 efter k. Karls half broder Knut 
Stensson Bjelke, samt sedermera omgift med Erik 
Axelsson Thott. Fru Elin lefde ännu 1493. 

ij. Romanen om Karl den store och hans tolf 
kämpar, sid. 169 — 212. Oaktadt ingenting här fattas 
af handskriften, saknas dock berättelsens första rader, 
hvilka skrifvaren således utelemnat. Varianter härur 
äro, under sign. C, meddelade i den af Rietz utgifna 
upplagan, Lund 1847. I slutet står 'handskriftens 
årtal: Anno domini mCdlxx Sexto [=1476]. 



* I anledniDg af en missräkning i den förut tryckta, kortare beskrifningen 
meddelas här denna nya. 



252 Handthrift^Beakrifning. 

iij. Gamla Rim-Krönikan, sid. 213 — 345. Slutet 
från och med vers. 4461, eller sid. 343 — 345, felar. 
Ar ännu sämre än n. 2 och saknar samma verser 
som denna, hvilket utvisar att båda härstamma från 
en och samma codex. Denna afskrift förtjenar såle- 
des intet afseende, om ej för att visa till hvilket 
djupt förfall en ursprungligen god text kan bringas 
genom en rad vårdslösa afskrifvare. Anföres här 
med sign. C. 

iiij. Flores och Blanchefleur, sid. 345 — 407. Bö^ 
jan, sid. 345, 46, fattas samt dessutom sid. 366, 67, 
393, 94. Begagnad under sign. D för Fornskrift- 
Sällskapets upplaga 1844. 

v. »Her epthör börias eth äwintyr affnampnlos 
ok falentin» sid. 407—461. Sid. 415-18, 439—42 
fela. Begagnad under sign. B i Fomskrift-SäUskapets 
upplaga 1846. 

vi. Hertig Fredrik af Normandie, sid. 461 — 542. 
Sid. 463—66, 487, 88, 513, 14 fela. Begagnad un- 
der sign. C i Fornskrift-Sällskapets upplaga 1853. 

vij. »(Her) ept^r läsis aff en man ok war en 
riddare (oc)h heth Tungulus» sid. 542 — 558. Be- 
gagnad under sign. B för Fornskrift-SäUskapets upp- 
laga, uti S. Patriks-Sagan, 1844. 

viij. Lilla Rim-Krönikan, sid. 559 — 572. öfver- 
ensstämmer alldeles med n. 2: x och härstammar utan 
tvifvel från samma codex som denna, samt lemnar 
således inga bidrag till textens förbättrande, utom 
det enda bland rättelserna anförda, som gäller ett i 
n. 2:x uteglömdt ord. 



Handskrift-Beskrifning. 253 

ix. Prosaiska KrönikaD, sid. 572 — 591. Sidorna 
583 — 586 fattas. Några rader af början, de 2 första 
punkterna, äro utan skönjbar anledning utelemnade, 
likasom ofvan i Karl Magnus. Slutar med Christofer, 
hvadan den sista afdelningen, ur Danska Krönikan, 
är utelemnad. 

X. »Her sigx aff abotum alle skemptan (myk)lä» 
sid. 591 — 593. öfverensstämmer med uppteckningen 
i n. 2. 

xi. Skafftawils leek, sid. 593—626. Sid. 611, 
12 fattas. Innehåller icke ens halfva poemet, i ty 
att afskrifvaren slutar med ett &c vid versen 1399, 
enligt det af Rietz, efter codex Åskabyensis, utgifna 
aftrycket, Lund 1848, 49. 

xij. Två legender om S. Anna, neml. Rådman- 
ens son i Ungern och Procopius af Ungern, sid. 627 
—635, hvaraf 633, 34 fela. De äro, efter en annan 
handskrift, tryckta i 3:e delen af Ett Fornsvenskt 
Legend arium. 

xiij. Ett järtecken om jungfru Maria eller Den 
omvände juden och djefvulen, sid. 636 — 641. Af- 
tryckt sammastädes sid. 60 — 64. 

Största delen af s. 641 samt hela 642 — 44 äro 
lemnade torna. På sista sidan förekommer åtskilligt 
klotter, hvaraf kan urskiljas följande: 

It^m Jenss jBFwlmodhssön 
It^m lasse aamssön(?) i wredhe 
Item börge i hagh 
It^m habordh karssöw 



254 BandshHft'Bei(knfninff. 

Item per i bonssrom 
Item swen i berkeodhen 

Af dessa namn, hvilka icke kunnat närmare be- 
stämmas, har det dock ej lyckats att draga någon 
slutledning. 

Handskriften är illa skadad af fukt på fram- 
kantens nedre hälft. På frampermen är antecknadt 
att »dhenne Book lågh ibland Messenij acter». Hon 
begagnades af Hadorph för hans upplaga af Rim- 
Krönikorna och kallades der Regius II, hvilken be- 
nämning bibehålles i Scriptores R. S. 

Flera handskrifter än dessa tre finnas nu veter- 
ligen icke, innehållande Gamla Krönikan såsom ett 
fristående verk samt med den äldre och kortare in- 
ledningen. De öfriga innehålla hennes andra redak- 
tion, såsom sammanfogad till ett helt med den Nya 
Krönikan, samt föregången af den längre inledningen. 



II. Handskrift innehållande Nya Krönikan 
ensam såsom sjelfständigt verk. 

4. Af denna klass finnes endast en enda hand- 
skrift, men så mycket märkligare, såsom varande ett 
original-exemplar. Den tillhör Kongl. Bibliotheket 
och har gammal signatur (Antiqvitets-Arkivets) D. 6; 
är skrifven vid år 1452 och består af 126 blad i af- 
långt och smalt format samt sju instuckna större och 
mindre lappar; bandet nytt. 



Handsknft-Betkrifning, 255 

Utom första bladet, som på frånsidan har en 
kort konungalängd från Olof Skötkonung till och med 
Karl Knutsson, upptagas alla de öfriga af Nya Krön- 
ikan, sådan hon är återgifven i 2:a bandet af denna 
samling. 

Bladen äro fördelade i elfva lägg, som upp- 
till på första och sista sidan i hvarje äro signerade 
med de utskrifna Latinska talen Primus — Vndecimus. 
Det l:a lägget har 15, det sista 10 blad; de öfriga 
skulle h vartdera hafva 12, men i 3:e och 8:e är ett 
blad bortskuret, dock utan att något af texten fattas. 
Sidorna 97—100, 171, 172 äro torna. 

Krönikan är skrifven med icke mindre än nio 
olika handstilar, sålunda att den första upptar 
sidorna 3 — 30; den andra sid. 31 — 68; den tredje 
sid. 68 slutet — 96 samt större delen af 169. Den 
fjerde handstilen upptager sid. 101 — 108, 118 — 134, 
139 — 148 och 173, som är öfverstruken, jemte en 
qvarblifven remsa af det bortskurna bladet näst förut. 
Den femte handen fyller sid. 109 — 117. Den sjette 
stilen upptager sid. 135 — 138, 174—177 nära slutet, 
214-216, 223 början — 224 början, 225 början — 229 
början, 233 början — 252 samt ett tillägg på sid. 108 och 
lapparna 116i, 118^. Sjunde handstilen upptar sid. 
U9 — 168 l:a hälften, utom några rader på 165, samt 
ett tillägg på sid. 14. Den åttonde stilen upptar 
några rader på sid. 165, 2:a hälften af 168—169 
början, 170, 183 början — 213, 216 slutet — 223 
början, 229 början — 233 början, samt lapparna 178i, 
198i, 204i, 228i och 229i (hvilka äro en och samma), 




31» 

283|. D«ti nionde 
dltttet-^ IBS bi^jBtåiStéhO 

JM omvexlande sppåkbell 
under det att författareskapei 
p0rsoD. Det Till synas Éom 
båndigt med en tionde Btiln 
ar af sådan beskafibniiety' «l^ 
^m författaren sjdf; de^ Aro 
redogörelsen för ändringarna, r^^t 

Beträffande dessa Ar nadan4»f 
32 anmärkt och bör bär up 
är att anse dels som concept^ ddb 
eller utan ändringar och tilläggifri^ 
get (sid. 3—80, vers. 1—*1 261 i^lsi 
en renskrift, hvari f örekomma^^iåiii^ 
samt ett tillägg, af vers. é7$^t^ 
och första hälften b,( det 3:6 (iSd J S 
— 2765 eller 2» handstilen) var oduir 
skrift, men har fått emottaga «ai 'så 
dringar och uteslutningar, irtt I åM 
seendet af ett concept. Senare 
och hela 4:e (sid. 68 slutet -^96, 
eller 3:e handstilen) är åt^ eo" 
utan ändringar. Femte och 6^ lijifitt 
vers. 3888— 5697, eller 4:e och fiéé 
många ändringar, uteslutnii^r ocJI 
sid. 135^138, hvilka blifvit ifenskfifiii 
stilen och insatta i stället föKJe 
lagget (sid. 149— .170, vers. &598*H-f 








ilandtkrift-Beskriffiing. 257 

skrift med 7:6, 8:e och 9:e handstilarna samt har blott 
Dågra små ändringar, men inga uteslutningar eller 
tillägg. Utom den alldeles öfverkorsade sidan 173 
äro de fyra sista läggen (sid. 174 — 252, vers. 6544 
—9628, skrifna med 6:e, 8:e och 9:e handstilarna) 
äfven en slags renskrift, men hafva hvarjehan^a än- 
dringar och tillägg, dock inga uteslutningar. 

Af alla dessa mångfaldiga ändringar är det stora 
flertalet gjordt kort efter nedskrifvandet af texten, 
öfver eller bredvid raderna och med vexlande händ- 
er; ett mindre antal är, i senare hälften af codex, 
gjordt omedelbart under sjelfva nedskrifvandet och 
med samme skrifvares hand. Dessa omedelbara än- 
dringar äro uti redogörelsen utmärkta genom orden 
»genast vid nedskrifningen» eller n texten», »i raden.» 

Uti Scriptores R. S. anföres bandskriften med 
D. IV, såsom den af Hadorph begagnade, nu förlorade 
codex Rålambianus; att dock så icke är förhållandet 
visar första blick i boken. Utan tvifvel är det denna, 
redan i Antiqvitets-Arkivets katalog förekommande, 
oriktiga uppgift, som vållat att denna så ytterst vig- 
tiga handskrift hittills förblifvit okänd och obegagnad. 



III. Handskrifter innehållande Gamla och Nya 

sammanfogade till ett verk. 



5. Lagerbrings handskrift från 1480-talet, på 
Lunds Universitets Bibliothek, med signatur H. L.a) 
4:o 23. Ar en liten qvart i simpelt skinnband på trä- 



258 ^ Handskrift-Beshrijning. 

permar. Har nu 227 blad, delade i 17 lägg med 
vanligen 12 eller 16 blad, af hvilka de 2 innersta 
och de 2 yttersta i hvarje äro af pergament, så att 
dessas antal ar 66. Två blad, de ursprungliga 3:e 
och 4:e med verserna 78 — 191 af Gamla Krönikan, 
fela. Har som prydnad en stor mängd röda ver- 
saler samt sammanhängande röda streck, dragna tvärt 
igenom versernas första bokstäfver. I slutet står, med 
skrifvarens hand, en anteckning, hvaraf nu endast 
finnes i behåll följande ord: (Script)^^ e^^ liber jste 
(anno Med) Ixxx — — — (? pro labore da mihi) 
prawdium 

Innehållet är uteslutande de sammanfogade Gamla 
och Nya Krönikorna. Ar en temligen god afskrift, 
dock mycket underlägsen hufvudcodices; icke sällan 
äro verser öfverhoppade i synnerhet uti Nya Kröni- 
kan. Här förekomma några i skriftspråket eljest 
ovanliga diftong-former, såsom ein, eith, foreina, grei- 
dan, jinne, heith; dock äro de vanliga öfvervägande. 
Aftryckta härur i denna samling äro nya inledningen 
och sammanfogningen mellan Krönikorna, l:a delen 
s. 163—166, 171—192, samt läs-arter till Gamla 
Krönikan under sign. D. 

Boken har lidit af väta, så att många af per- 
gament-bladen hopkrympt nedantill och äro illa med- 
farna. Tillhörde Sven Lagerbring, som några gånger 
anför henne i sin Svea Rikes Historia, och tillföll 
efter honom Lunds Bibliothek. Anföres i Scriptores 
R. S. under n. XI, men är ej der begagnad annat ån 
efter de anteckningar N. R. Brocman gjort i ett ex. 



HamUknfhBesknfning. 259 

af Hadorphs upplaga, nu förvaradt i KoDgl. Biblio- 

theket. 

6. Upsala Universitets Bibliotheks codex 62 i 
Benzelii katalog, från senare hälften af 1400-talet; 
på permen kallad »cronica suenorum in raaterna lingua 
suenica richmatice». En liten qvart, i rödt pressadt 
skinn på trftpermar, bestående af 88 blad utom 23 
som blifvit lemnade oskrifna. Har på Krönikans första 
sida som prydnad en blå sköld, utan vapen, om- 
gifven af gröna och röda blad; vidare en mängd röda 
versaler och röda streck genom versradernas första 
bokstäfver. 

Innehåller de förenade Gamla och Nya Krön- 
ikorna på 86 blad, men icke fullständigt, utan i ganska 
starkt sammandrag, så att de icke upptaga mer än 
c. 6300 verser af de 14800, som tillhöra dem. I 
synnerhet är det Nya Krönikan, som afkortningen 
mest drabbat, i ty att hon förlorat öfver 7000 verser. 
Denna sammandragning är helt enkelt gjord genom 
uteslutningar, utan att några förmedlande öfvergångar 
blifvit inskjutna. Sista versen är 9610 af Nya Krön- 
ikan. 

På ett af de toma bladen i början har en hand 
från 1500-talets första år inskrifvit begynnelsen af 
Lilla Rim-Krönikan, men slutat redan med 3:e kon- 
ungen. Straxt efter Nya Krönikan har samma hand 
infört berättelsen om mördandet af Stockholms borg- 
are 1389; men deraf finnas blott 3 sidor i behåll, 
emedan de följande blifvit bortskurna. 

Ritnkrdn. 3 17 



260 HrnidskrifhBethiffimg. 

Handskriften har varit en liber catenatas; men 
nu finnes blott märket qvar efter merlan på bak- 
permen. Första permen har haft en nu förlorad ti- 
tel, infattad under hornbetäckning. Man kan af dessa 
omständigheter sluta, att boken skrefs för att ingå i 
en större boksamling. På 1500-talet har hon till- 
hört en Aruidus Olaui, som tre gånger inskrifvit sitt 
namn, samt förmodligen dennes son Arvid Arvidsson, 
hvilken år 1579 (»anno 709») tecknat sig som ägare. 
Anföres i Scriptores R. S. under n. IX och i denna 
samling under signaturen E. 

7. En handskrift från slutet af 1500-talet eller 
början af 1600, på Linköpings Bibliothek, n. LXXVIll 
i Benzelii samling och LIX i qvart af Kylanders fö^ 
teckning (uti L. Bis Handlingar, II). Består af 292 
blad qvarto, bunden i gult pressadt skinn. Innehåller: 

i. Prosaiska Krönikan, bl. 1 — 16 r. Början deraf, 
motsvarande ungefär en sida i handskriften, saknas 
och har aldrig varit införd här; förmodligen emedan 
afskrifvaren följt en ofullständig codex. 

ij. Gamla och Nya Rim-Krönikorna, bl. 16 r. 
— 292 r. Slutar helt oväntadt med vers. 8762. Inne- 
håller visserligen afvikelser och olikheter, men en- 
dast försämringar och föryngringar, hvilka alldeles 
icke förtjena något afseende. Har emellertid blifvit 
jemförd af Brocman, som antecknat dess skiljaktig- 
heter i det under n. 5 nämnda exemplaret af Ha- 
dorphs upplaga. Anföres derefter i Scriptores R. S. 
med n. XIV. 




ifaliidiinlf té Irto 

KUiiQth^k^ ni < VI i BeiiMliii jn^mUi^g 

;>tiji) Uixtenias fSvbftttniMle ^ev tftato^, 



.-.- 1^- 



^ i[i]:^ fbrl^orad handskrift^ som lälloÖrdé' denna 
yar dén' af HadÖrpH begagnade Rålatnbska 
De af honom derur anförda varianterna idsi, 

ii^för][ust iclke är af någon bejtydétsé för Rim- 
^hk '^éxt Den 830168 ha n&rmåt titg de äldre 
nftéimay men öfverhoppat många verser;' van- 
^1a de samma, som upptecknmgen af Nya Kr6n- 
n. I ut^Iemnar. 



,rq 



•i v , ' 



i..)- 



[i>i HandfllBriUter bméhåliande ChÉinla MA Kya 
'! Xrtfiiikttikft méd foifttfättiiing. 



UivI ';•* 



v 



r£li handskrift fr&n början af ldOO-taleV{lå 
ii^:^Bibliothek^ n. LIV af Benzelii isaititUng 
[(t;i qvart af Eylandi^r» föfteekning (X<* ^3 
;ai^ H). Består nu af 865 bUMli ttMinereiple 
^0; 13* blad ha gått förlorade, nemligen: de tre 
ra oieKan 6 och 7^ två mellan 16 och 19; 
[.ibéfiii^ 28 och 29; tre mellan 364 och 36$. Hela 







262 BandsknfhBeskrifmng. 

bladantalet var således fordom 378; af det sista åter- 
står vftl nu endast ett litet stycke, men man kan 
dock skönja att det icke innehållit något mera af 
texten. Bandet är nytt och simpelt; vid dess an- 
bringande, eller dess för innan, lår något blad gått 
fOrloradt, hvaraf, enligt Brocmans anteckning, inhem- 
tades att boken år 1578 ägdes af en Oluff Ericson 
och år 1687 af Er. Lidius, hvilkens son Daniel gaf 
henne åt Olof Benzelius. 

Innehåller : 

i. Prosaiska Krönikan, bl. 1 — 15. Ofullständig 
genom de nämnda sju bladens förlust. 

ij. Gamla och Nya Krönikorna med början af 
fortsättningen, bl. 16 — 370. Slutar helt tvärt med 
v. 148 af Nya Krönikans första fortsättning. Utom de 
luckor i texten, hvilka uppstått genom de ofvan- 
nämnda sex bladens borttagande, saknas äfven en 
mängd verser, som afskrifvaren öfverhoppat. 

öfverensstämmer mvcket nära med den af Ha- 
dorph begagnade, nu förlorade Bjelkeska codex,* 
som äfven slutade med just samma rad. Skiljaktig- 
heterna äro af samma beskaffenhet, som de öfriga 
yngre handskrifternas, att icke behöfva eller böra an- 
föras, såsom ingalunda ländande till förbättring eller 
upplysning. Brocman har dock antecknat en hop i 
det vid n. 5 nämnda exemplaret af Hadorphs upp- 
laga. Anföres derefter i Scriptores R. S. under d. 

* I Scriptores R. S. anföres väl, under n. VI. denna handskrift såsom be- 
fintlig p& Skokloster; men s& är ej förhållandet. Förmodligen redacered 
med Sten Bjelkes boksamling förstördes hon nog i slottsbranden 1697. 
Den på Sko förvarade är nedan nämnda n. 12. 



Handihrift-Beåkrifning, 263 

XIII (ehuru på ett nog förvillande sätt) och i denna 
samling med sign. F. 

10. Kongl. Bibliothekets handskrift, med gam- 
mal signatur (Antiqvitets-Arkivets) D. 5, från början 
af 1500-talet; i aflångt och smalt format, bunden 
i tjocka träpermar med pressadt skinn, som nu Är 
mycket skadadt. Har nu 286 skrifna blad, hvilka af 
J. Messenius blifvit paginerade 1 — 544, med utelem- 
nande af de 27 första sidorna. Två blad hade redan 
dess för innan gått förlorade, neml. ett mellan sid. 
503, 504 och det dermed sammanhängande mellan 
507, 508. 

Innehåller: 

i. Prosaiska Krönikan, på de 27 opaginerade 
sidorna. 

ij. Gamla och Nya Rim-Krönikorna jemte de 3 
fortsättningarna till och med år 1496, å sid. 1 — 544. 
Af de olika afdelningarna är endast den sista ut- 
märkt som en särskild beståndsdel af det hela. 

Handskriften har som prydnad en mängd stora 
versaler, rätt väl präntade med röd färg. På fram- 
permen är antecknadt: »Liber Petri Brasconis. Sed 
nunc Johannes Messenius legitimus eius possessor 
1. 6. 17» samt vidare: »Dhenne Book lagh ibland 
Messenij acter.» 

På försittsbladet har Messenius antecknat: »Qui- 
dam Laurentius Arosiensis hunc scripsit librum anno 
1481 vt liquet ex pag. 492. Ex isto conpilauit li- 
bello Ericus vpsalensis suum chronicon postea.» På 
sidan 492 förekommer visserligen versen 2465, om 



264 Handskrift-Beskrifning. 

Sten Sture den ftldres ll:e regeringsår, h vilken väl 
kan tolkas så, att den ene författaren skref på sin 
fortsättning 1481, för så vidt ej ett fel här insmygt 
sig^ hvilket är det sannolikaste. (Se vidare s. 300 
hftr nedan.) Deremot finnes ingenting som antyder 
författarens namn eller att en person skrifvit hela 
verket, som ju dessutom sträcker sig t. o. m. 1496. 
Messenii slutledning blir således icke lätt att fatta. 

På sidan 544 efter alla texternas slut äro, med 
samma hand som allt det öfriga, följande 2 verser skrifna. 
Raadhe nw gudh huru thz wil gaa 
konungh haniss hot aff swerige i gän wth faar 
Det tyckes som de utgöra början till ännu en 
ny, tillämnad fortsättning; men skrifvaren har be- 
tänkt sig och åter utstrukit dem. 

Det är denna afskrift som följdes af Messenius 
och Hadorph för deras upplagor, äfvensom medelbart 
(o; efter Hadorph) i Scriptores R. S.; benämnes af de 
båda senare Codex Regius III. I denna samling, III s. 
1 — 144, äro de tre fortsättningarna aftryckta härur;* i 
läsarterna till Gamla Krönikan anföres hon under sign* 
G, ehuru i detta afseende af föga eller intet värde, 
likasom de öfriga yngre codices. 

11. Arnae-Magneanska codex n. 899 på Uni- 
versitets-Bibliotheket i Köpenhamn, från slutet af 
1500-talet. Består af 956 sidor i qvart, bunden i 
pergament. 



* I anseende till handskriftens ringa ålder äro här förkortningarna icke ut- 
märkta med särskild stil i aftrycket, så som skett vid de äldres åter 
gifvande. 



;■ 4:*^',r o A 



BmiakifhBmkiflm0. 



IM 



JjIBHilJiitJ ir 93M^ 46tMtema iOQi i ji4 10^^ 

: jAr^^ff^d . från det jRJr^gtondQ^ feåsom .en 

_ ^r ifiAdft ibokstfifver och bdA^wler i^ppHtiii 

JalSdCi ibrekomma lAr som prydnader» År 

Jied*3 olik» handatilar, af Jbvilka den jKl^ns^ 

^te r&cker t o. m. sid. 56; deai^ndra, 8f?ea 

r 

uia<dNer^,pppt<ir sedan mest bek bokenji utom 

m^Tf nom hftr och der aro slsxifna med en 

fetstil. . 
^r , deooa handskrift tryckte N. H. Del Ar 

(#tlf nu ganska sällsynt» qvartblad innehållande 

SS11*^73 af Nya Krönikans fortsättningar, 

•applement till Hadorphs upplaga, der denna 

i oode?c n. 10 ar anmärkt. I deima samling 

fil dessa verser lånade härur, som ock 3002 

ihvilkas frånvaro förut ej blifvit bemArkt. An- 

} Scriptoreé E. S. under n. XV efter Dals 

t^ ' .' 

En handskrift pä Skoklosters bibliothek n. 

qvartj^ från slutet af 1500-talet; bar 338 blad 

ftr bunden i rödfärgadt pergament. 

IfetméhåUet är detsamma som i n. 10 och 11, 

att dock vara afskrif vet från någondera. Alla 

e krönikorna fortlöpa här som ett enda oaf- 

helt verk. På flera ställen äro tomrum lem* 

ui&r otd, som afskrifvaren idke kunnat läsa. 

a ;i2&96--2621 af Nya Krönikans fortsättningar 

liAe J sin ordningsföljd, utan ärp sftrskildt tillagda 

ålfiignérade, lil^asom ock i nästföljande n« 12, 13, 




i 



m 

lä^É^ V«wriia iail^«8^ 
OAkastade s^ utt de U^%s^ 
Mtttabg^; én imaan egtakl 
tepda i Da8if(^^n<k^ . J , >^| 

På några ställett fä 
ning till namnen i te^t^y* sn^^ 
nemligen Sparres, Thotts, N^t<i ^o||it 
Vases/ Natt och Dags, É. PttiW^ 
Farlas, Jöns Svartes, M. Greguäi 4 
orätt framst&Ud som Tre RMoi^ i^« 
Gustaf Earlsson GumséhuifrQd^ I 
Kärlsson Geras; hvilket sista våitei>> 
då det förtager all tvekan om det 



Pä frampermea Simesxuam^^ri 
siensis canicus», förmodligen skri^ 
känt till den ovissa uppgiften oBSr- 
fåttande af honom? På bak^ 
att en Gustaf Engelbrechtsson ågäe 

IS. En handskrift från slutet { 
Upsala Biblbthek, utan signattu^ ^1^: 
i qvart och är bunden i brunt a 
träpermar. ^ , Ai 

Innehåller Gamla och Nya finOal 
3 fortsättningarna, som ett sam 
bl. 1 — 342, h varefter följa oågra 
teckningar för åren 1448—1560,^^ 





Handskrift-Beskrifning. 267 

Har samma vapenritningar som n. 12, samma 
tomrum för utelemnade ord, verserna 1811 — 48 lika 
omkastade och 2596 — 2621 på samma sätt tillagda; 
af hvilket allt är klart att båda äro afskrifna efter 
en och samma codex. 

14. Codex Palmsköldianus på Kongl. Bibliotheket, 
med gammal signatur (Antiqvitets-Arkivets) D. 15. 
Är från slutet af 1500-talet och har nu 149 folio- 
blad (fordom 150) skrifna i spalt; bunden i perga- 
mentblad ur ett gammalt missale, hvarpå Elias Palm- 
sköld antecknat att han lemnat boken till Rijkzens 
Arki vi tiänst. 

Börjar med ett register på 2 blad, hvarefter 
följa Prosaiska Krönikan och Rim-Krönikorna med 
de 3 fortsättningarna, fortlöpande såsom ett enda 
helt. Ett blad är bortrifvet. 

Handskriften har samma vapenritningar som de 
2 föregående, och verserna 1811 — 48 likaledes om- 
kastade; v. 2596 — 2621 fela deremot här helt och 
hållet, utom flera andra. Anföres i Scriptores R. S. 
under n. VIII. 

.15. En handskrift på Upsala Bibliothek, n. 30 
af Celsiska samlingen; från slutet af 1500-talet. Be- 
står af 216 skrifna folioblad och är bunden i brunt 
pressadt skinn. Ar skrifven med mycken omsorg f 
afseende på stilen. 

Innehåller ensamt Rim-Krönikorna såsom ett fort- 
löpande helt verk. Verserna 1811 — 48 äro omkastade 
likasom i de närmast föregående och 2596 — 2621, 
jemte flera, fela alldeles. 






t ■ '.' 



* 






.Af. 



4 m r&K4iniiilrtr Ji 
Iditeriéi) ' fråir cbii IM, 

-■ 16. Oodex Åttriviliiniät '{# 
Bkéd ' ^mibid rignatiir (ått 
fHb. bOrjsn ftf 1600-tAlet 4eh iMäN 

* Inneh&Bér: 

1. Samma register ofver 
n. 14, W. 1, 2. M*, 

ij. Prosaiska Ekinikaa, bL f 
iij. Gainla och Nya ]^m-^|^j^ 
Icwtsättmngaroa, allesamman (of 
—202. Vers. 1811— 48 6ro 



iMpW>- 



'.Vv 



M 




^,*i^*!' 





m^^ 



Ui^aledes fela ^596— 2621:, oaktat ^ 
mftrke ar ^^ iOv A^2^ io^^^ 

Efter Dågra tompi blad , ooh eo^j 
borttagna oskrifna blad följer: .^^j^^,^ 

iiij. Dikt om ett gyllene 4^, , 
Handlar om -bcaii^^iiä 

Hwru the dittmerske alogQ 
Aff theres landh m% $kioll ^ oq^^ 
Qch Består af 606 verser, Ofir^rsiil^^' 
en Sven Månsson- år 1503. .-;> 

v« En odaterad skrifvelte tiU^ 
menogheten Offiier alla dala oéh 
rika, upprftknande k. Christiem Iii 
sambeter; bl. 213 — 215 v. > iki 



f«^ 



V/ 



.■vi: 



Handshrift-Beskrifning. 269 

vj. En anteckning om slaget 1476 vid Mur ten 
mellan hertig Earl af Burgund och Schweitzarne, bl. 
215v.— 216r. 

vij. -Anteckning om den långa och svåra vin- 
tern, som började 1 November 1572 och slöt den 16 
Maj 1573, bl. 216 r. 

De öfriga bladen äro torna. 

Handskriften köptes i Juni 1677 af en Aurivillius 
och skänktes straxt derefter till Hadorph, som för- 
modligen införlifvat henne med Antiqvitets-Arkivet. 
Anföres i Scriptores R. S. under n. VII. 



V. Handskrifter innehållande Bim-Krönikomas 
yngsta redaktion med en ny fortsättning. 

17. Linköpings Bibliotheks handskrift n. LI af 
Benzelii samling, från 1520-talet. Består af 278 blad 
i qvart, bunden i nytt band; har en gammal, sam- 
tidig bladräkning i-r-cclxxi, men 3 blad mellan xiv 
och XV äro icke inräknade deri. 

Innehåller: 

i. »The konwngher szom styrde wtlendis offwer 
göthana» bl. 1 — iiij r. Slutar med utdrag ur Pro- 
saiska Krönikan, om Upsala tempel, gudarne och Dana- 
holmen. 

ij. »Cronica Swecie» bl. iiij v. — cclxxi r. Be- 
står af Lilla Rim-Krönikan, Gamla och Nya Rim- 
Krönikorna samt en ny fortsättning ända till och 
nied Christiern II, alltsammans förenadt till ett sam- 






ism 






nHinhlWig iMh f h t ^élt, Aew iHn i^tJ) 
sjelf iMRiMMflhe ^ia f>liull«M!$i>c 

— 275 ftro torna. .vivj^«< 

Haraf ftro i deofiä* Mftiffii 
Ertoiltao, I é. '254^miin 
Tillagg i GAink och Nyii KHHiiiköiSid^t 
Fortsattnibg af Nya Kmtäkxtl 
145—280. .)!• <-»to* 

Boken ar skrifVen med tvä a£ 
och snarlika handstilar; den fbrsta 
clxxx r.; af den ändra är allt 'det' Ö 
Som prydnader fOrékomiiia' r 
underiL^knbgar; »fvenso-n «,„..> 
annan vers, utoin i Christierh 
rödt tvärstreck. 

Handskriften tillhörde på léO0-t^l| 
Joannis Smalandus, som inskrifyit sM n 
ett försittsblad och i slutet Enligt a 
E. Benzelius d. y. skänktes handskii 
1718 af en Anders Flink. L&^urtern 
häri antecknades af Brocman uti.de^ yit 
ex. af Hadorphs upplaga och anröras déri 
ptores R. S. under n. XII (så är åtnuns 
ehuru uppgifna signaturer &c ärp alldi 

18.. En handskrift på Skokk^t^nii 
46 i qvart, från slutet ^ af loOO^talét; t 



■hfj 









ensamt liek det stora rim^wfeet^tan 
^^lbi^)^'Så Mm i n. 17/ obh Ofverens^timmer 
A ébguv ' iMA b&da mftste ^ vara afsfarifeai ^i^ 
'%f}^al^ om man ej vill aMaga att n. IS to 
4^fe«r ^ n* v 17« r Så &ro t ex. rersenia 5597 
^001 <lik{i<iofullstaiKliga; för årtalen i siste i^et 
Anas samma tomrum> o. s. v. (Se testen och 
^ ik Hiéftni i ^;e delen.) Någon förbättring af 
it^^llribliålligbetier ar således icke att hemta hårar. 
iiHafidskriftens ftgare hafva Tarit O DS (månne 
Dnx SndermannisB?) 1583; Fraw Anne vpu 
tt Jfai Jare Anno Christi Dusait Sisshnndart 
dBin? Isaac Krafft; J. E. Bergman och skit- 
i Presidenten Carl Bjelke; h varefter h'ön med 
tMlra samlingen på Salesta Ofvergått till den Bra- 
ii vpå^ Skdkloster; Hon har dessutom varit i O. 
hand, ty han har på l:a bladet, dock utan 
kéts utsättande, antecknat f(djande: }»Denne kallar 
^r^l^s i sin RijmkrOnikos förste deel in prsefa- 

codicem Burei. Och är till mftrckiandes att 

« 

Burei har varit mutilus, men denne är integer. 
^t^bius säger in berörde prsefatione codicis Bureani 
deesse, men lääs denne så får du sw at 
paginas desunt.» 
<tJT denna handskrift meddelade Lagerbring, som 
^hl^iine till låns genom H. Benzelii bemedlmg, uti 
SMniiog iEif Handlingar i Svänska Historien^ första 
i^^d^ étållen som fattas i nästföljande codex och 






l\ 






foresy eåtw dess» aidt^i^iill^ 

ibHOi baoddii i peigi 

öfulktittdigt och derofitei; ;4A^^ 
loneb&Her bela rim^fitli^; 
de d£ttU»t&sidV|# ir^rs^xpé ^^pT 
jemU de ntotavaciutide nUieQ#\ 
att ingen bibiet isftrkei^ :T<Hn|pt 
Jfylld% eburu < cg j^ lyelf%Mi|it^j 
Qftaa ^ tvif Fel • från ftamm» codeK^; 
(om ej omedelbart f r&n n. ; If ):f j 
till t^Uens fbrbftttriog^ i It^; ) ,r 

]<: Hadoiph erboll deaiii^ 
cdbssoa Bupetia och begagåadfiii 
laga; di b(m var den enda \sgm4Br^0ll^ 
b(s91 : faela redaktionen namn af iOedeåfi 
blifvit bibebUlet ftfren i Script^ii^ 
anföres under n. y. .•ur# 

Hit hOr afven: r ti ^v^ -if 

30. En handskrift p& 
Engestrdmska samlings upptf^paa ^< 
talog sid. 27. Är från bOrjan af (j 
8t&* af 203 qvartblad uti s^^fsAri 

jAÉeb&Ueri enligt bvad M« m^ 
på it*ainpemien, en satoman^^gnii^i 
rentn i Petri Kt ömkor, silmndai ^ 




• ':^ -,< -t-' ■ ■ 



QiiistierD.» Haraf &ro i denna samlings 

si^vÅSl— -236t meddelade de tillagda verser, 

loiciQ I lOrelipmma i de ftldre uppteckningarna af 






'.):->■ 



• #•-'•* 



'VSfr^i 



sur 
bi 



j 



;*c» 



I . . ' • . * 



i^-i I n,^- 



jllbrekt 



rvl 



ii&d»s6 ^ en sådan år nii klnd^ iiemligen dda. 
eodex fr&n 1430—50, med gammal stgsatur 
Lrki^ets) ) IX 4y på <Son{^dBlblioitheket 
litttfOil^ beskrifven i inledningen till Ivan 
it&bi mid^ LiDoi-^xcm. Destovarre saknaB 
re -> bdUften^ af dikten, som derfor måst fbll- 
yieSbdT det af Méssenius 1616 medddade «l- 
Han har haft tillgång till em annan hand^ 
hé^MÉtyhän följt, och h vilkens text &f\ren åter- 
af Had0l^h samt i Scriptores It £L, oaktttåt 
uppgifves den nu först begagnade, upp- 
[13 £l.<4: som kftlla« 
tna > haaoid^rifi; bar tyvärr en bedröflig mftrkr 
^fikn^^Erönikorna; hon har nemligen» enligt 
Ig^lat ixi^^istiret^ innehållit ))Swerikis Kroneka tbe 
^l^pbåeii H xvi-^I xxi* H&rmed kan svårligen 
Itts något annat ån Gamla Rimf*Kr^nikan, 
iMMtt, <)ch jemt kunnat inrymmas på de ^6^ Is^ 



[1..» i 





åki aågé» 4tf de fil» kftbii^ 



•». ■ i 




Vn. Handskrifter 

.ftro 
obb ^; Fru Mar^ Ipi 
bok af 1476. Efter den 
ain ålder mseriigeii ieke i to^^ 
ar ' texten afS^ckt^ ^ ^^^ t i t täxl^ 

- 98; God«K; Aakabyeaaia^l^ 
'versiteto Bibliodieket i K 
aamlingen n. 191 i folio. -'^åm 
olika bokfrågment, som USfVit 
uiag; beatår af 187 blad i ^fili^ 
nytt band. Innehåller: 

i. Skaftauils lek, hl l-SSnéi 
såsom disputationer i Lnnd 1848^U^|0J»@t 

K. 35 v.f S6 r. aro torna; på/ 
en kort Latinsk anteckning om 'Owlii 
»ea: vetustissimo libro» ; en mytbisk 
och besegrat »anglioos hyspanoa 
gobardos Romarn cum florencia;... 
et Toroos (barbaros) paiestinos atqéj^ 
^ter daisa oerhörda bedrifter dipg^ 
regniaui anno XXXV. i^^>l>i^ 





Handshrifr-Beahrifmng. 275 

ij, »Karl Magnus Konungx bok» bl. 37 — 49 p. 
Tryckt af Rietz i form af disputationer. Lund 1847. 
Slutar med följande rader: 
Nw är thz alt 

sagde stekaren tha han swalt. 
Hwi mon jak swa hikka 
lät vt j ok gifif mik drikka 

Anno Domini Mcdxcij feria 3:a infra octauas om- 
nium sanctorum hora decima ante prandium, Et est 
liber domini johannis gerardi cappellani monasterij 
askaby Et habentur in isto libro primo de ludo sca- 
kariorum, liber blanzaflor, De septem sapientibus Et 
de rege magno karulo 

iij. »De alexandro rege» (en kortfattad saga om 
k. Alexander), bl. 49 r. — 58 r. Tryckt af Rietz som 
disputationer i Lund 1847, 50. 

iiij. »De amico et amelio duobus socijs» (en 
kort saga oni Amicus och Amelius), bl. 58 v. — 66 v. 

v. Flores och Blanchefleur, bl. 67 — 89 r. Be- 
gagnad under sign. B för Fornskrift-SäUskapets upp- 
laga 1844. 

vj. »De vno peccatore qui promeruit graciam» bl. 
89 r. — 93 r. Tryckt af Rietz under titel En Syndares 
Omvändelse, Lund 1842, och i Sveriges Dramatiska 
Litteratur 1863. 

På bl. 93 v. förekomma 3 anteckningar från år 
1487, skrifoa med hvar sin handstil, om ett mån- 
fenomen, K. Hans' ankomst till Stockholm &c. 

vij. Prosaiska Krönikan, bl. 94 r. — 107 r. Bör- 
jar, med 3:e punkten, i ty att de 2 första mening- 

Rimkrön, 3 18 



7L'>-*-'V 



V^ '] 



.*-?! 



trt 

kalh» Idte^ »Em ded alP 

men» och slutar med hanvisni M^ l iil ^ 

aff danzska krdoilEeDiflbr^tl 

vi^. LiUa Rim>iiiénalBl«,i«|. 
nedaa .... -.f.i.' <iini„,'i^^«i. 

BL 112^1.. 



^^M 







iUxt^ 



r ... iJ 4 



ter, IvarilANMl en '^illam 
bOfjaode: »I mltb Utetb» -^ 

Ix. Okn heligtt 'filr^kiir i 
Olaasäådtter {Katt ^ ocli Da^^ t 
af Rietz som disputation, Ltmi^ 
i ' 3:e delen itf ' faaÄs i Sdriptprea. t i>n (i^^i# 

Är åAdnfVen ixléd amkån luttS iÉ 
och har varit ett sjelfiMÉodi^ 
jande ined 114 och alixferade^^medl 
s&dant af E. Bi-enneiv iiVilkén 
til! på Im téirtblfidet, il5i SiÉit 
6|8t i bapdet. BL 134, 12& Äré! tomte 

X. De sju vise mästare, bl 1 
endast ett fragment ; större dd^ 0tar 
tredje vise tnftstarens berfttil!élé% Ést^ 
l^adet nedtill afriftret Handrtil^^ 
det Ofriga. 

(De närmare detaljeaa af d^HMl 
godhetsfullt meddelade af Bro£ Ck^ 
enhamn.) * ^^Gf4 

Lilla ' Bim-ErOnikan tat ' hftr 
atfoinar helt oförmodadt med dn 



".»;•*§ 



Alk.:. 






•'■*JL 




•;<r 



Hitndskrift-Bestrifiung, 277 

rad eller v. 415. Har dessutom hvarjehanda felaktig 
heter, uteslutningar och orokastningar, såsom att de 
3 konungarne Adel Oktarsson, östen Adelsson och 
Ingemar östensson komma straxt efter östen Vbars- 
8on, hvilken har mistat de 4 sista verserna. Upp- 
teckningen &r dock här i afseende på språket något 
jemnare ^och mindre vårdslös än i de äldre, hvaiibr 
som prof torde förtjena meddelas början, enligt en 
af Professor Stephens benäget gjord afskrift. 

Erik första götha konung 

Jak war första konung j göta land reedh 

Tha både ingen j skane elkr wetalehed 

Jak loth them byggia och thz vptaga 

thy bör th^m götom skatta j alla daga 

the öyar heta tha wetalahed alla 

som serw nw saeland mön laland fiwn falster kalla 

tha liffde swerig«5 gode madher 

Abraham pa^iarchas fad^r fadher 

j götaland endadhe jak mith li£f 

aflf ålder soth ok ey aff kiflp 

Godérik erikson theodoricu^ 

iEpth^r min fader fik jak göta rike 
thy skulu alle for mik wike 
jak slo ok wan mz mine handh 
alla herra ok rike nordan göta landh 
hwan then ksempe jak sporde ok fan 
mz starke makt jak them alla wan 
konung hercules lot mik sina syster giwa 



278 Bandtkrift-Bethifmng. , 

at jak wilde ey honum aff grekom drifwa 
aen endadis j götaland mit liff 
a£F alder soth ok ey afif ki£F 

Pbilimer theodorici son som kallas ok wilken 

Jak hölt aept^ min fader al hans land 

ok wan ther til mz mina handh 

greciam macedoniam pontum asyam yliricum 

ok dräp tha egipti konung bin starke vesosum 

harnit rydzsa konung twiwgade jak tha 

sidan afBade jak eet sinne 

wideke wellansons fader mz enne haffs qwinne 

sen endadis j götarike mith liff 

aff alder soth ok ey aff kiff 

* 

Häraf ses att visserligen en hop små, oväsendt- 
liga skiljaktigheter förekomma, lika som i alla andra 
afskrifter, men ingenting ländande till textens båtnad. 
I rad. 140 förekommer ett försök till textförbättring, 
nemligen »wexio wadh» för »wapnä wadh»; men detta 
är tydligen endast skrifvarens hugskott i anledning 
af det för honom, så väl som oss, okända namnet, 
och af intet värde i fråga om den apokryfiske Dags 
apokryfiska historia. 

23. En afskrift från 1500-talets slut af LiUa 
Rim-Krönikan, på 6 folioblad, förvarad i Kongl. Bi- 
bliotheket. Efter denna, jemförd med Messenii upp- 
laga af 1615, är det första tillägget samt ett par 
felande rader tryckta. 






STft 




> af 440O«talét Består af 9 méd vOclti 

li^peOmade remsor, liHsainniiMis bikh 

4ta^ éf 2 alnar 7 v^klumy med enC bredd 

<^!tami Har en rOd öf^erskrift IgA^ lydandet 

%^l^giniiaB' erOnnehan aff cristna komuigoni ock 

i^btåie' war ola£F si^othkonngh». På baksi&uir 

med samma band tillagda do bednbkai 

srae Pomar Dbmardersson till ocb med EriM 

llmltéöa ffighersftL Ar prydd med efn stor röd 

IbcdpG^f, rOda paragraftecken samt stare<^ g^nom 

Texten och språket äro ganska dåliga } 

af konungame aro öfverhoppade eller ha fåttf 

^i/ir^rserna om en nästföljande oriktigt tilldelade. 

mied Earl Knutsson, hvilket stycke ftr medde^ 

[iÄftsom 2:a tillagget i denna samling. 

poiigt >eQ gammal, rullen bifogad antecknings 

^l600-talets slut, skall Karl Enutsson »altijd höo» 

t»^ denna handskrift; man kan i sådant fidi 

^iH&Båt än beundra hans blygsamhet och ahspi^åka^ 

eftersom han sjelf har framstalles i en garakal 

(&ktig dager och uttryckligen kallas fåne. En^^ 

Mfipd^ anteckning hittades rullen, jemte en stori 

af gullpenningar i en liten lönnlåda uti ett 

bit skrin, som någre 100 åhr stått fOraktadt 

^gl&mdt. Detta lär hafva intr&ffat omkring år 

li^iFögelviky enligt hvad A. O. Rhyzelius anmftrkt 

l4Éa Mfskrift, som han tog af rallen år 1711, då den» 

af i>E; BrennéT;. Senare tillhörde ruilén deta Rå'^ 

ca^irbti^Bamlingen; enligt Warmholtz' utfOrligiEi' 



'ji^j 










:;t^^ 



'j;*^3 



M v i j 



i A& En haadäbfif» isf lla||Mk 
h^.Tiiii 4[& bhodt kigtodSeoi 
flintet af l40(Ktafetr i lilfeii ^éa^ 
ter! utider n. 79 i hii^ii*^iÉf$> 
Uådeii 23*r^35 fOi^temiier jk^ 
Dé fiiflta verseraia, om Kail Kfe^ 
Bl^t seniure tillskriftmji ehuru 
aiK> j d^ma samling afo|r< 
Utom ett ptf otillständiga ydnerr 
ting anmärkningsv&rdt i demui 

Handskriften tiUhöFde Ar 1$AB^^ 
Helghe; senare Lars WadeBStjeipp./i8ép| 
med 13 R:dr specie såsom étt >l^|iwtdl 
9188^; derefter hans son ThoouMii M{| 
sedermera Cl A* l^senAdlér^ ^S^ 
1800 köptes af S. Berglmd L 0eilé|i 
år l&2d skänkte boken tiU Uptei»!) 
Eon^ Bibliotbeket finnas två ' h&riftflå 
af Krönikan; den Sldre gjord d. ISt 
Bore för hans samlingsboki. qii 
sftrskildt bunden; den andra a£ 
skriften tillhörde Rosenadler^ ' : ;:o^. ,nj 

26. En handskrift på Upsaii 
dkuEika samlingen n. 9 i fSc^ii^ 
talét; innehållande Lilla Rinir» 
samt Olai Petri Krönika. Bduot- 
blad felar/ ar hfiorskrif ven ^ gång»% 



*.»fl 



>^ii 



^1 



.«,-« 




J^fNIWWylNNMfyilN^* 



m 




^éiti)bi)Ootk iitaw inelliinraiB fteiliTalt kflÉMmg^ 
UÉIfr^2 itaekonmia på kv^ uppi- 

idto nen dålig lafSskiift efter cba igAiÉlai;iredak- 
nitkåUaåe ,mtdd Earl KniitaBoiiy i Ukb»! med 
B4ii& i denna samling. Sedan: Arl i tomimpeti 
&iare stil inf Ord en yngre omA^fnmg si iåwim 
konung, börjande med n« 8 Firod^ aUt- 
iutan tftrde, hvarför endast Karl Enntssoi^ 
iniv utgOra en alldeles sjelfatandig behandlingi 
phir^ meddelad såsom tillagg n« 4. i^ii^ 

mKx v En handskrift på Upsala Bibliotbek^ fiosen^ 
samlings m 24 i folio, från 1600-tBlét; in-* 
ide Lilla .Rkn-KrOnikan och Oku Betii KrOn* 
Sedim Rim-KrOnikan bär är afslutad med Cbrist- 
I, följer, hemtadt ur en annan handskrift, §^ 
K oni Earl Enutsaon och Sturarne. I denna sam* 
tillaggen n. 5 och 6 meddelade b&nipr. I 
ikeL samlingen, på samma bibliothek, Hist. Svec. 
13, finnes en apnan afskrift af den forsta 
åkningen, gjord år 1606. 
iJ8« £n handskrift på Lunds Universitets-Biblio- 
sign. H. c. 4:o 1, a; skrifven år 1584 af en 
Bosofi. Består af 23 qvartblad och innehåller 
m Swenskee Cronikenn kortelighen författat wthi 
u» Alla Ofverskrifter äro gjorda med rOdt black, 
ar har starkt föryngrad och ändrad, samt 
;es anda till och med Sten Sture d. y.y såsom 
enligt slutraderna vill tyckas med ledning af Olai 
Man ErOnika. Den sjelfstandiga fortsättningen med- 
såsom tillagget n. 7 i denn> ^samling; det fOre- 



->^#t ^ . ■• 




282 Handébri/t-Béilsrifmng, 

gående förtjänar deremot intet afseende, såsom en- 
dast utgörande omskrifoingar af den gamla textea 

Handskriften tillhörde, enligt Brocmans anteck- 
ning på en af honom gjord afskrift, v. bibliothekarien 
Bergman i Lund på 1750-talet; efter denne har hon 
tillfallit Univ.-Bibliotheket. 

29. På Eongl. Bibliotheket finnes, med gammal 
signatur (Antiqvitets-Arkivets) F. b. 8, en afskrift af 
samma redaktion, som 1595 tillhörde M. L. Aschaneus. 
Hon består af 18 qvartblad och slutar i början af 
Sten Sture den yngres rim; är ganska dålig och be- 
gagnades i Scriptores R. S. för det derstädes med- 
delade aftrycket af den oafslutade fortsättningen. 



Af Lilla Rim-Krönikan finnas visserligen ännu 
flera yngre afskrifter, men de äro alla utan minsta 
betydenhet. Att dess yngsta redaktion är meddelad 
efter n. 17 är redan ofvan s. 270 anmärkt. 



Anmärkningar. 283 



Anmärkningar. 



1. Gamla eller Eriks-ErönikaiL 

Vi veta väl icke namnet på Eriks-Krönikans för- 
fattare, men känna dock ' att han var samtidig med 
de händelser, som utgöra hennes hufvudsakliga inne- 
håll, ögonvittne till en del af dem, samt en ifrig an- 
hängare af hertigarne Eriks och Waldemars parti* 
Hela den lifliga och interesserade, ofta i små detaljer 
ingående framställningen af de senare tilldragelserna, 
under 1300-talets två första årtionden, samt författa- 
rens städse framträdande varma beundran för den 
ridderlige och »milde» hertig Erik, bära otvetydigt 
vittnesbörd derom. Så skrifver ingen senare förfat- 
tare, som icke sjelf upplefvat och känt hvad han be- 
rättar. Skulle likväl någon betvifla Eriks-Krönikans 
ålder, må det anmärkas, att de mångfaldiga enskild- 
heter, som här berättas, omöjligen kunde vara kända 
af en icke samtidig skriftställare; väl kunna sådana 
helt och hållet . diktas i en yngre tid, men då lär 
det svårligen träffa sig så, att de blifva sanna, hvilket 
just här är fallet med dem, som efter .andra källor 
kunna kontrolleras. Må hända skulle det ock uti ett 
tidehvarf som vårt, rikt försedt med historiska ur- 
kunder och källskrifter, för en verklig konstnär vara 



■'tt 



■■-vU 




«r i^ÅÄ- '~tM ■'■' Z»9. jMiiU 



ifljjligt) fttfr i en 
så^uia- pkiada, Mtmm å 
ett OgvHiyittae; men oiii5j%eii^ 
medeltid, så blottad på alla 

aö kritik. Vi h9^^tmr,itim 

tillgå i sammanfogningen mellan 

nikorna samt i Lilla 

dessa styckén^- 

tilt ianeliålli hatiitBMlm^ ^ydb 

grepp om han; den tidenaihl 

det £5rflntnaé (Detta okmmi 

ftr Ofrigt icke heller Gamlar 

den längre bort liggandei lidaK^ 

tidebvai^ höra dock de åldre^ 

nas i behåll af Briks-Er&iikanv 

omfij^ligen kan vara yngref misn^å 

ligt bvad nu sagdt ftr, kan .tiIliteNpi| 

iftd, måste hon nOdy&ndigt /v^raiJl]^^ 

tid hon sjelf angifver. ;r mC 

Docky utom denna sannäia;d% 
hetens pr&gel i hela skildringen, 
randen, som best&mdt utvisa 
Sålunda säger han i v. 10Q7,, 81 
0C& minnas händelserna från 1^7 
ej svära för att de äro grå; hviäriétt 
en längre tids fdrlopp och sfti?dGifeii 
på de 40 — 5.0 år, som förflutit itiliil 
enligt all sannolikhet skrefs^ Likasår 
att »>nu lefver» än mången i man, som 
ning Märta }»bad lös» Magnus 



irm 



-t» 



å^Si^njfogi^n de bidfi flera fto i di^lt jopm 

Qoli iittbafdo ej Jbdlw anat» halro péf 

llfilJllr^aiMa >3a åran. I t. U96 oimneB Mi^ 

u-mm drotsete och tydKgeot äimm Idt 

ijlgbfM haovisat detta »OJ^ laiftt^f^ 

tiP^B^^amMt 1326. Af v^ 2693. framgår attlSv^ 

lÉbx. med b. Erik p&Eongh&U 13Q7, odi håna 

QiMrVaffp anföres vidare i v. 3804, 3533^ 31^^ 

i&iéi- Ögonvittnen åberopas i v. 2713, 14^ D» 

jäUobriBigebery som anföras^ ftro:k0näiiga-vale& i 

i0dk Hocge 1319 samt mordet på junkér ICagnm 

ibv^ken sista skildring synes vara ett tillagg, som 

[4inigiDit or&tt iiipassadt, för att komina i samr 

f ned berättelsen om hans fdriddrair och deMS 

i Danmark Deremot namnes ieke k. Birr 

låi^ 1321^ b vilket författaren val ej kunnat un- 

,/OBl en ämnet så nära liggande händelse hade 

mnmk hans bok var färdig. Med största sannor- 

; torde derför kunna antagas, att Krönikan skrefs 

ijdtttades år 132(X — Ännu ett bevis för hennes 

irjgfaet 4;orde ligga deri, att namnet Svenskar 

i^ <icke f(^6kommer, utan i dess ställe uttrycket 

sH&Di städse användes. Man har deraf velat sluta, 

'örfattaren varit bosatt i någon del af Göta rike» 

CavdUius^ Yarend och Virdame, 2: 50). Huru- 

ia skal ar fullt bevisande, torde till^ vidare 

oafgjordt 
Mm^ ty Tftrr^ fika trovärdigt^ kunna bestämma 
Ita^l&N^näa^^ ålder, lika s^ert ar det ock att hon 
mera fiimes i sitt ursprungliga ^kicl^, ja» så^ att 



i*i>? 



t.*ä*fe 



9ttft 



d*l^ åtw^ att drnOA ificliylwi^ 
Ywkåft ii ^betjrdlig ^^Mto 
ha^f menligt' ^< taiÉcs^ 
kds dkade misstag oohékt 
pft< flefa stSlleoi förstm:^ odi^^j 
i^glEti^iia ssm:t forvi^^igdii iinaM^i 
Iftssren. Oaktadt allt 4étti^ m 
htm mycket Ofver de ^ yngsf^^' UUbsj 
konstaftrligt afseende^ s&|at^gilM#^ 
nikan efter i sak^rikedotil^ jmé|BM 
omäaig^ Språket ftr r^t ^ i >éclp^^fÉill^ 
trots af de modemiseraiide 
att i de yngre ErOnikoma pi 
och Tyskan ftro Hiveråod^må'^ i-Btm^i 
verk kan vftl Gamla Er^^kan ii 
'efter vår tids fordringar'; mei&^mieksS 
ar skriften med mycken ftiskhi^j ^Mali 
imiehåUer flera målande, akbigUUij 
skildringar af htodelsernay Uftr< 
ligen röjande en van skriftstålla^ei'^ 



'i^^ 



:»:. uitrA^ 



'^ BUad fremmuide ord pl|f6]M vi de i ti 
och »hapa». hrilka aannolikt äro Hiuki <h}1i Jki| 
'det akfldrade hirtlget. Bet fSSfira &r för is. ¥. 
kanna tolkas som urholkade trästanunar, aspsi 
lånegods torde af?en namnet Swidhiod Tara, k 

, i Sfenal» medeläda-skiifter oefa äffep h|^|i|e 
ett för afskrifvame fremmande nttryek» Be^^aa' 
beUer lämpligen kunna fötldanw p& alulåt iitt^:aå 
det i Norge, der han uraenbarUgen var ina4 i«]^ 
utöDi ofran anfl^rda stiOktir afVtsn i;tBf(H4SBi$^^ 



::<'#• 



m ^'i- -Ii 



* m 




^mm 



m 

El^ti !«ikt-oHgilDalriirbete. ; iDet tjigger 4t^ 

i#9M mftilfller; han viwr ^Jelf sin kwMka|> -om 
[fiil^«Mir getiom aofbraod^. i^f namneoi GiPfi^ulfi 

[}jn^<l : och framstalfaiiDgfeii ftro; fen Ab«(nda ; 

likna bvamndra i akildijng^rna äf hof^ och 

^et» tomerspel, hi« m. ^yVkt iSfim om^ck 

jltfy]%ttÅå9m^ gamla dikter hafva en gem^uam 

i i hiyrst^mikia . , cte d$ek . ovedersfigligeD ifrén 

i^4^1%n9dl atOdja skedes : hvan^ndra ittbördesi 

Jbi^ ; d^Qa8 rtiUkomat l>etr&fftf • ? r 

lilB|[i f(iktif9ka r iimeh&llet af Gamla. KrOi^ikw ftr 

kkftndt fO<^ ISr ofta åberopadt i . vår hbtoriaka 

ir« r itt ! hAr twf^a oÅgoa utveckling* Birad 

[^ böra , framb&Haa &r att krömkans böljan^ 

iHUftMagtma Iiadulås' tid, p& jftngt B&r icke 

tma tillförlitlighet,, som den följande framstftU-^ 

ml det tillltas oss att afVen erinra om det lilla poemet» som inleder 
gaml» ttadgama f5r Hammars och Medal trediogar uti Trögden, af hvilka 

föi77^MTJ^<¥# iM^ist^be ^ir 1369,, JSe Bjii^öaratten, Hadorplis 
^H^^^^P^U^..^ I^f^j^^i^^g^ llid. sa) Så framt 

} nll förjklara b&de detta stycke och Briks-Krönikan f5r anderstnckna, 

1Élr«Bi»4ikt8>ttM af dem sjelfva angifna lider nedilltes. Tngre 

tlMk' 9f sammpi yitterhe^-^ag, ehuru äf^en tillhörande IdOCKtalet, 

,élélift4åj[;aB öéh aUe^^nev -^öA; kAanog Albrekt, samt J^Héiié oeh 

oc3^ Biddior Sanete Yi^n, li?ilka två tfst» yisitrligen ^sak^ 

élié/'men snarare gl f5re än' elteir dé två föi^thfimndit.* Bet 

f|i^|«^»l^. iDi^kVatdig sara^ig aI AdltHer bkid dessa aio^^hlMr^k 

åt in ildstå, daterade, sknlle, såsom inan ofta sagt, tillhöra 140(Halets 

IMMwr tyf ak tfltte ifren de andra Mjå mikd, allt ttårteoiöt dati. 



*..'tC uc* 



^?^ 



ev 



^. 



"TW^st 



nSDgWK^ IlfVV- 

alle 'ittuftt' éhder]ig*<adAilisth 

tnyoken vigt på dieii' tidigiir» deltinP 
och fb^t i nyare tid < bar 
VklttM bor det Mgtts, ätt'^ 
sisöib vanligt öbh ftirbibdl^^*^^^ 
fiAdldrar -Aln ^n samiiå.- Hkn» 
odhf i efiDér denim Ssigt tiga 
af räkning af 4énna (tfviifk^d^^fir^ 
att ferfiittarea teke vielat^iiki^ivåt^: 
tMtt vaM éjÉbiiiitg^ oeli' äå båti 

tdt^tigt ittaterial, intagtér ditléO^ 
nit^vftrd pkts i Vår litteratur, 
stOhre orig%M!-poem och den^^lÉl 
ring vi ^ga. 



■4lÉr- 



JÖt^-^-i" 



r,!^*^' 



fan »i^ 




i 



ti^if 



'. i 



' /)Ät^ 



iA« i;"fj 



2. Ny Mijte till CteapI^ 

Detta stycke är skrif^t kort eféitf^ 
tiUkomst, d.^ v. s. vid pass 1452 
medtti Karl Enutsson ännu vaa^ 
med denna omskrifiring <synes icke Ii 
annan, an att få tillMe deri ittfeigga 



m 



.^^±yi 






S89 



cnMi^j 






VitijSBk 



y-^i 



ikf»iÉåau< Deimadite^ttoaiitällggeir^Exik 
tvåy {ngtn ämmiMkihiBf omxOffåaåm 

ruié^två > han ' veiUigw ftgde^i k&t ling^, 
-rediaii, då man ftnim ^fisnet- åék 

m 

tabdler» >^ Om författaren åt mgrn 
isflJUgMb ir faan d^i . fiämme^ -scÉn: äkri& 
men kan ock : lika tttl vad^a leii 






' » 







»•►*-t :*!' 



n meUaii ilamla och Nj^a 
KrönikaiL 



iUgbill satmolikhet barrOr denna Afdelniog från 

Iv 8om akrifvit den nya inledningen aamt 

ra fKHtoikana text tillagt några TerBer, mne^ 

inpjpgifter på^årtal. Huru i^da åter alla dessa 

"Ua åf Nya ErOnikans fbrfattar^ torde idke 

valed Éikéiliet afgOras. Stycket ftr skrifi^et 

ire to Nya Krönikan, i ftndamfil att sammanr 

henne till ett helt verk med den gamla, ifi^ 

skett under Earl Enutssons första regering, 

af V. 95> 96, der konung Christiem n&mnes 

fiendKgt sltiiiäd tnöt^^^^S^^^^ han ej 

IMMi^ i anseende till «in börd* Det ftr för bfrigt 

kn intet v&rde, och har med orått Iftnge ansetts 

>^rovardigbet som de båda Erönikornia^ 

K^ttdii^ltok d^ ftr. Register dert^l htut å»^ 

b^fvdt iipprftttadt 



étiM'. 



i-M 



-■ '.'fe 



UV 






SiiB«*fifOiiikati( sani^^ile ^ liidÉK^i 

stBmmcNi så lAt^ åf r inndi&Bel^ 

Giiätaf i, 8om af -den» 1 ftlértå 

hAr hans forsta tid Att 

stena, 03^68 af glossan efter % 47f 

gen (del. 1 sid. 202), der nttiydkéti 



closth^r» förekommer; sfimt Biwu; 
8401 1 Nya KrOmkan, afv^sps^if 



ȀV- 



■/T 



«.-.^ 






vers. 4562 och 4948; al!a ui 
af staden och klostret. GIoiméé*' 
Etenikan ntinftrker ilrfvenr>^ /^^ 
teresserad fOrfattareé • AU^xdtessa^ 
senaare tillagda anmärkiiingw^ ikt^Mi' 
li|^ sjelfva' ^redaktionen; i ait ifemp^ii^ 
laga oeh Scriptores R. S. blr njuäetiåi^. 
anas, efter éexk ena hioidskrlSfeB^^ 
274, omnftmndt. v ' L t^i IHt 



r-A 'vA>i^m'^ 



6: a» £.»»(.4 



i^^J^' 



ti Denna dikt ^ vSl kke; såsom 
deladjs^ af egientligt historiskt innehått,' 
94s<Ni]f bftnsrj^ande på :e^^^ skift^ Ji^f; 
skllli^i &ina sin pilats i d^na^;^ 
Stycket har sin förnämsta w&xiäif^p^}, 



./•*- 



ii v 



^m 



■i^A 







*%' 




• li-n '■- /•■ 




m 

lÉM!' Inoiuig Albrekit. JQtsti, Air nspUgm 
ifäsgébiti^ l«w( ^«r JbfM (^aittim^ moim 

ler ^^et ^ges att 

",an <^ ^adhgiffuare b&tter tftmpt 
matte ban An sin wilia fr&mpt 
§^)^ sweriges wälboria mta ^ 

e warit i swerige ftp. 
å V^ ingenting kandt 

6. un» IRim-Krönikan. 

^f V&rde som historia, har detta, i poetiskt 
lika vftrdelösa rim-verk sitt förnftmsta in- 
^säso^ prof på hvad man uti Sverige, vid 
af 1400-talet, förstod med historiedkrifnmg. 
; di åstadkomma något bättre, lår vfil icke 
irit l&tt eller ens möjligt. En annan sida af 
^interesse erbjuder det ock, såsom afgifvande 
>)t^ säkra spåret af Sveriges bekantskap diéd 
litteratur. Det är nemligen intet tvifv^l un- 
itädt, att ju de fem konungame Philmer eller 
])Éed liäTnlsrste fyra efterträdare äro låntagnä 
^Körska redaktionen af Vrlkina^ Saga eHer 
^ ,3ern, j^om vid denAa tid Ofversattes på 
iMffleimai^rag. Det är ganska sfamoläct, att 

8. )9 






•^ V..- 






^ ^'■ 






ms 



iMii^ ktti Imappliit b«t»äSfai%' 
BHiiotiMlfet befiutligft 
mtaiimM tid tiUbflot "SvanrivN 
lolida- hitfordit exemolaraifM 



m*^ 



v'*^-^^ 



^^M' 



.« t ; 



Laia Rim-ExOnikant 
den prosaiska ErOnifatt iäf år 
äldre tiden, är hopsatt ocH Öi 

Rodericus Toletenus. Adamns 

'-"'i/F 

Esromenses och ChroQioön;M^^alft 
af P. Å* Munch; jfr hans n^j^gm^ 
Sveriges historie i den forchristeligii 
for Nordisk OIdkyndighed J^$%T 

Krönikan ar, såsoin tydl^ 
Eristofers död slutande iirs 
under Earl Enutssons regering 
vid olika tider och af oUka hj|ii^ 
åtskilliga tillaggs . om hvilka ki^; 
behofver sagas, an att de arp a^ 
hofvudskriften. Det under n. 2, 
om Karl Enutsson ar dock märkliga 
mot honom, och visar sig s&ledes ^ 
motparti, kort éftw d^i första a 
fattaren (eller forfattarne) vet ^|f^ 
har det,, genom en vanlig fOrvexUng^ 



^i'-*« 



'<^:. 




W: 









if 



^f: 



* Alldeles samnift fSrhlllaiide ir det med es 
tHaiåi af Olof heliges saga (n. S i q^ar^j 
samma tillfiUle bch blef äfren kort dereftor 
pl rim (atgif ven af Hadorph 1G75). 



X'-*M' 



rri 



x-m 



■■ yr, 




/rf 



>-*^ 



%9» 



p#"-? ^5 



rilliMAttng af iäm jrttont oMkn 
^Miivder^ foriattare, ftfVen obd Lilla Run- 
nt^tSy att hon ftr skrifven af en kaiiik 
/Lnrrallu0 Ragvaldi, som Iftr hafva dött 

lé^^nm detta ar, som sagdt, helt och hållet 

fi ett mis^rsttod* 

Oft%t mk hftr anmärkas^ att i foreg&ende 
imMs ett f Orörd, berftttahde om gamla Up» 
ödi ofl&en derstadea. I^tta företal 
M^Ffit utelemnadty såsom icke befintligt i 
idskrM^ och förmodligen tillsatt af Messenius 
prosaiska ErOnikans föredöme. 







'^. 



«5*^- 



oeh utförligare redaktion af IdUa Bim- 
Krfinikan. 



ofvan &r sagdt under n. 4, sid. 290, g&Uer 

fOfr denna afdelning, som oaktadt det vidlyftig- 

idtförandet icke vunnit större historiskt varde 

äldre redaktionen. På grund af dessa rim- 

betydelselöshet har man icke ansett det löna 

att upprätta register öfver dem, så som till 

lifkligt historiska dikterna; lika som ej heller att 

och meddela varianterna, hvilka &ro ännu mera 

tekelösa. 



Ju 11. WleMiåerv dispntetion Arona, pnes. ChronvaUt s. 101, oeh Stiem- 
.MtoMi M om d» lärd» Tetensk^en tilUtåod, M. 96; åfveaaom Bemelii 
JioAWineEto eodesi» Sreogothioiei s. 221, luuis Vtkut till Svondn' foUwU 
Uitorift, a. €8, samt Peringskoldfl fSietal till Wilkma Saga, t. 8. ' 



• *^ 






♦ »_; 

7.?:*: 






'wKyt^ 



t i,yr 











♦ l 







**^'^»^ iåmMM^ 



\må^. 





hon med denna hvad f>e 
<tf>«rertM&r hé&ne» isfiacitti'éil 
på 8ak«4ippg^^ jiJ?eii JhteiÉi 
t^& åirtioilAeb, fdi^fittterénsi «|tatt 
afii^y ddb fftr dem meddfeOftft 
dtttlB^ i de atlM fe8te fiiU 
noggrannhet. .;>?i5dÄ 

Som Karis-^rOnikans for&Ciffi^ 
en Laurentius Arosiensisy oi6 
tiflg ar ktodt- Detta, antagjf^e^ 
ligt lös grund, som knappast ^r^ 
och endast består den, au d^^^ånA 
Historia» Kb. XXIII cap. Y, ;4å' 
Enutssons tåg till Skåne lå^% 
JBipo loco Laurentius Arosl^sis f^ 
Carolum numerasse decies octie» 
(xothis, Suecis å Finms, ad 
idonea.» Man har velat återfipna. 
nikawä vers 8624; mejn utom a|||, 
förda summan ftr en hqlt annan ^.P' 
mindre, finnes icke, hvarken der e 
det ringaste spår till ett liknande 

^ 1'ör ytlérmera säkerhets skuld stftr i inainbdiiiii 
I Seriptorés B. S. har ^e&na fabnldsa taHÉttMi 
180^000 (MDOGG tsentena millia). Sj»1i>- 
drifoa siffira 60000 ilr infor dessa tri ytton« M^f^må^ 




^"»1 



ImÅ 



:-y^ 






•^ 



tM 



^ååågOBä tterkligmi menat ir iåledet aBdéleii 
ålK»tr§twa antaget att han^ med Taiiilig otOl^ 
v^vdat Åberopa Earls«KrOiiikaii, ftr dermed 
\féuå: Toimet, då Laurentius Arosiensia ftr en 
obekKit personlighet^ Emellertid har 
tÉ ! Iimnit for god t att antaga och flerstftdes 
IHostoata Åberopa honom som författare 
samlingen af Bun-ErOnikoma, 1229^ — 1496^ 
vhail anser som ett enda verk, skrif^et är 1481; 
omligt obegripligt antagande^ som redan &r 
dt ofron, 8. 263, 264 Likväl ftr till mftrk- 
att han uti företalet till Then Gramble Rijm 
es första deel, 1616, icke n&mner ett ord här- 
il men deremot säger att »många wäl meena, at 
hl^ärde man D. Ericus, fordcAn Deken wedh 
Domkyrkioy hwilken en latinsk krönika ha£Fuer 
landraget, aff migh för någon tijdh sädan ock 
t^ skal ock wara Author til thenne Krönika : 
icke olijkt synes, mädan hon aldeles öffiier- 
kommer medh för^* hans latinske Krönikan 
efifter iagh icke något wist härom förnummet 
r, kunne iagh hans nampn vthi Tytelcn icke 
ia.» Häraf är klart att Messenius icke visste 
t mera om saken än vi och ingalunda kan äbe- 

s<mi auktoritet. 
Det enda Bom med säkerhet kan sägas i detta 
&r således, i^t vi icke veta författarens namn; 



^ LUk Rim-KrdDikan hafva vi sett, liiini senare författare bestämt 

^||f^>^|K»s, 9^ ?ar» kanik i Vesterås och heta Lamrentioe Ragraldi, död lÖQO. 

^' * * 1^ itniiaii kanik Lars dersammastädes dog 150&: JOessr dÖdHbr synas dock 

' Yiitna eniot sannolikheten, att tillskrifva någondera författareskapet af Ny« 

Krönikan, som skrefs 50 år furut 









IM 

InHkobiiHgl ilfcert «ri 
Biéd > dei ' bw&ltede ldbcidd»eiNi||i^^ 
igemxffäaig AA i ^ dem ' ^w 
ma» tMddeknd^Qu i^ 'T%.j 8Sl|/; 
t^dLM, ett ögoiiviftne.) ^K 
år 1452 och Ar formodUg^å^m^ 
stoaé afslutad då; i aQa l)fbi< 
son^ ftnnu varekonirogy t^ 
allt igenom uppenlmr,. I braif i 
uton^ kort efter författaade^^jde;;: 
och uteslntningarna^ hviljka ^ikMti . 
nu föreliggande redaktiox^^^ JÉesa 
icke den sista censuren^ tj^ ISkmyf *:^ 
Krönikan fått genomgå, utan' tiii&^ 
rum; och denna sluthdmndling faar$ 
det skick> hvari vi finaa> héimié M 
handskrift-klassen samt i de tr^^kii^ 
rustad med sammanfogningen till 
då åf^en erh&U den nya i 
sista censur borttogos tonu en m! 
gen:. 1—20, 592—639; 688-^715;^! 
1228— 33; 1236— 65, i hvilka» sifOlé 
2 raderna: »ok stormade till huset e 
togh ey (mykit) vinne»; 1305-*-Tlfi^ 
rader: »ok förentes mz kätilberga mitf 
tusande mark ok fik saa the borgb 
1722—25; 1926—27; 2203—4; 5262^ 
3948—55; 3986, 87; 4034, 35; 4224,^1 
4402—19 ; 4850, 51; 4924-26; 5468 

'^ Det njrare stafiiattet, m. m., afräkiuiJt. 






'^hé*:- 



m\ 




■■4k 



'•-*"» 



#, 




■f:U 




■J >*> ... 4 



fj^^Mifi^r^f €070— 7(|j «410-r«lj 644^ 
f, 0^ kiuuke ännu flem,, .Dercpnot^u^Ei^ 
nAgra obet7d%a versfor |)I£Fn1t tm»^^ 
Jilir,v|a& anfi^ras. 
||^.f^*Xp8,tvi rader: , 
^éj^m^eoAz bördh xiij- Ixxxxvj aär 
Hjj^ iljrDxuBdagen eSter magdalene tliz var 
JH^y. 6575 tvä rader: ' 

tke hesiA både swa 
^ ,. . scKm kalmarna haffde laff marsken tha 

8om ersättning för den borttagna v. 6415. 
>: JBfter v. 6648 fyra rader: 

T Marsken swarade thz ma vell vara 
»^ r tog kunnom vy ey ther till swara 
Söt &n flere bS rådet äro nftr 
vy ära ganska faa nw här 
v eir v. 8408 fyr. ™d«= . , 

Ther til lot han göra ther 
}v jUiz skönasta ciborium i swerige &r 
y,j ther monstrantia pläga i staa 
ry^ öster norr sättes thz i korin swa 
jgl^ij^ vQaktadt allt detta utmönstrings-arbete kan dock 
vis sägaSy att det faktiska innehållet icke egent- 
lidity ty alla de strukna ställena finnas ixum i 
uti hufvudcodeXy och framställningens ursprupg- 
prägel har man ej 4itplånat; i^lunda bibehåller 
^ ex. skildringen af Engelbrekt sin karakter af be- 
^B^dran^ ehuru man försökt minska uttrycken derafl 
i^JiC^pfat^ är för öfrigt hdt naturlig och 

ett bevis för hans samtidighet med den skildrade 



1421 > 











'*6- 




iii 



^P^;.; 



. Det ftr redan anmUlN^^* 
krOQikan fäf tiå geoMtk 

ändringar, tillagg odi iitériltt 

redogörelse finnes i andra Mhé^ 

i denna dél, Sid. ?54'^2S7i 

ätt é& en h¥ét författare 

sin rfttt till sitt arbetes 

velat hafvä det, har Nya Ettt^äii 

med iakttagande af alla dessa 

&f ven de vigtiga ntstriikna vérflMMt 

texten, hvilken pck flerstttdes hJadé^ÉliÉ 

om de skulle intagits demti. Dis 

bakefter texten, dock med 

så att de ktmna låsss i ottiédelbaltf 

med; under det tillika sam 

lättar ofversigten af dem; 

varties iti^i^rkan på tektén har^l 

dess fOrmåfi; ty då hvar och élé' 

Vätiå,^ har en mer &n vanfigt ilÉtalt^/ 

stått i äfseend^ på i^ttskrlMngo^i^ 

ling. Utjemnändét af dessa ofta* 

heter tilhor icke denna upplagas pl^ 

troget iblja bildskrifterna, och såltÉ^ 

gdi^a tidsMderns skiftande bmk i 

utgiftrai^ haf^a déi^emot så ittyctet 



•irfjrift» 



' ii i! f 



|l«*-:'' 



'^(ff^' 



'f'"^ 



^ I 



,' ,-^3 






\- 



'J^: 



^ 






m 



jÉii^^finfÉth 






ifter bdMg. Vid def ötViiiKgå édÉ 

let ätit vi aga original^iaildÉkiiflélDi^ 

ilfttidet ftf Vfetriantcnr tir atftkiif^^ 

^då^4iinét Ibiiiiiat IclttmM å sido; 8& liiyeket h^Um 

ftll betydenhet o»ch vanligen blott &M 

fMint sltrtUgen emedan bela den yngiré 

ftr tillrickBgt representerad bos 

ddl i Scrlptores Rei^m Svecicamm. En 

^^IHNM sknUe kanske bOra framhållas s&som for« 

« 

tttt^; i v. 9096 har neml. Lieigerbringst 

{D)t slot^ins bygning f&t bygningen. 

SmIé^ en icke, Ifttl fbrklarfig egradomlighet må 

aMttlrkas, att de strukna h\ raderna efter 

1 '^va rimen anordnade på annat sätt ftn hela 

'Iffi^ b6ken, nemligen så att hvartannat rim-^par 

Idt genom två mellanliggande verser. Har 

^n ledsnat vid den långa enformigheten i dj^t 

rimandet? h&rstaramar stycket från en till« 

Hiedarbetare? eller år det ett inflätadt lånegods? 

Hya Xrtfnikaiui Fortsättningar eller StBi#- 

Krönikoma. 

<1: 1452?— 70; 2: 1470-87; 3c 1488— .96. 

ifyeket &r ej attssga om dessa trenne afdel- 
I det yttre noga liknande sin förebild ttro 
innehållet långt ifrån så rikhaltigiE^ oéfa blifvi» 
|N!^i« jti obetydligare. Om ftrfattame år ingeta 
kibidty icke ens deras antal; ty den andra oéh 
férCsftitningen kunna lika vftl lArstamma från 
öéii ilamma hand, som från olika. Den fS5rra 



,,,•»: Ci*7» 



'^Va 



300 






:V*^ 



* » > f 



åogtea 9piM dock toim 
foif 4 flAgw 8ig ''hax åSiPf 
tivitt^ Til mtrSffiur ^^mfåm 
påt den tredje; afireiu0%;.^(|^p[Mf 
bOijw utan någonl skgi 
dntande sig tiU den tik 
nytt datum, så som lOrfiittipeii 
Huru med denna fråga tn mft 
sftkert att fOrfattame voix) 
de händelser han ber&ttar; oclEiå; 
toritet flerstädes. (Se v. 212, j^f, 
98, 2579; 3663, 3957, 4044, 4% 
de till Erik Euirlsson perso: 
1791 — 1802, på en gång ta4Ii|Ei^f 
uppmanande, samt första fortsåfeMi| 
1829—48, visande fOrfattarenS; 
kunna icke härstamma från aeii^e n 
alla afdelningama genomgående 
den Svenska saken hånvisarvl^^ 
och deltagande författare. Den ^i^ 
uttryckligen i v. 4161 — 64 alA^ luiijsiv' 
det framdeles vill gå odi således ^k 
mera^ ' Vi kunna således med såkerl 
forts&ttningen år skrifven 1470; deiji 
den tredje 1496. I den andra for 
(v. 2464, 65) om Sten Sture det y 
'hö6fuismansdöme wardher nw i 
xi aar», hvaraf Messenius, såsom 
och efter honom andra dragit 4^, 



te^--/rv 






allenast denna af delning utan helsi 



«::i] i 



: }:. 



-. .1 










v:^ 



l\ 



||é6l«^^ > 1^ åmm iltttiiediiiDg beror allenast på en 

iMMSi tnfvelmitan ar felakrifven, ifall dermed 

^tlrjrcka &ret dd författaren skref, och icke 

>-raiipdt en anmärkning hörande till det år Amr- 

^llisn 1^ ögonblicket var sysselsatt. Ty redan i 

t^ 1981, 82) såger fSSrfiattaren om Erik Axels- 

0^ iiiuiii slottslof\ren, att dermed »giik saa wnder- 

tiii Bom jak lankth her &pther s&yia wiil»; ett 

tom reddigen hålles, i det en stor del af texten 

åt detta åmne, men icke förr &n efter 148L 

i™«h«U ver»™. 2486-2460 e» Ci«.tag 

kommande händelser, s&rskildt Finlands och Stege- 

återvinnande 1487. Om således siffran xi skall 

utvisa nedskrifnings-året, ftr den säkerligen 

vanligt afskrifvarefel, som lätt kan hjelpas genom 

af ett »v» så att deraf blir »xvi» och hela 

ingen riktig (1471 + 16 = 1487). En sådan änd* 

har dock ej blifvit införd i tacket, emedan alla 

^l^^fintHga handskrifterna här öfverensstämma, och 

et väl bör tolkas så som nyss sades; det före- 

emellertid sannolikt, att författaren här gjort 

e allenast en vändning i skildringen, utan äfven ett 

ialligt uppehåll med sjelf^ra arbetet, h vadan vers. 

O o. f. fått karakteren af ett slutstycke. 

Icke heller till dessa afdelningar finnas läsarter 

^ de yngre handskrifterna af ringaste värde; ty så 

lÉrfiig än hufvudcodex må vara, äro de andra dock 

isgmu sämre. Ett par rader mera fimas i de yngre, 

efter v, 2936, så lydande: 

, och meenar wille for inghen vntwike 

swå fast sitter han millan tu rike. 



;fe>«: 



^^r 



;^J^ 



Wmi 



;'>n-. 



dm 



i » 



j^i^Må^j^jåjåi^ 



\ * A 




skrifio^ i förefte p^^sofi^ b^ 

n. i o. 7, Fraii^i&UiiiQg^ Ikr. 
och har ingen ting yunpk oa! 
tider, som ligga honom aå mvol 
stycket om ^tiem H b^/riri 
mot honom rådande, viaserlig^^^. 
komligt blinda hatet Att 
den papistiska tiden synaia lUt y. |P^jS 
nas Gbristiwn till last att J^ m^ 
dicht» 





«'"?/■» 



<■ ■ . .^'UiM^r. 



Allbekant ar det, att Rimrlj^rån! 
utgifvas för första gängen. Tlllf^ 
att, enligt nyare föredömen, nageljpi 
lågorna och framhålla deras brister. ^ 
låda alla menskliga företag, och hviii^ 
fordringar; de förra utgifvame bafyai 
den nyaäte, handlat i bastå afsigt och ) 
hvilken de ansett böra följas. * tftj 
hoppas att hans upplaga vunnit i 
redighet, vill derför hellre utbedja si 

* Sn omstäiidigliet som ISrmocIligtB TSokt oadftui |il^, 
hos utgifvaren, är att Hadorphs upplaga liar en 
Ipcdfire ttil, utaa sifon synlig anledunf;. M«åledi 
Bibliotheket befintliga exemplar af Messenu ^T^ 
fortsättningen har man atrönt, att med demia gtSin 
till det förra trycket, afnkelser fr&n handsknftea pt^k 
liga korrektnr-andringar. 





Anmårknimgar. 



303 



bedtaiaiidb af daanas brister. Till dem vet han, att 
aaknaden af ardfOrklaringar r&knas. Men dels skulle 
tbr att vara fullst&ndiga, utgöra ett helt lexi- 
; dels ftro Fomskrift-Sallskapets aftryck fr&mst 
de att meddela ett s&kert material fOr forsk- 
ock studierna, icke deras resultater; dels har 
n S&llskapet gått i författning om utarbetande 
mi ordbok öfver alla de utgifha fornverken, hvadan 
nu nftmnda bristen kommer att afhjelpas. 
Sist har utgifvaren att tacksammast erkänna den 
villiga hjelp han för sak- och namn-registrens 
betande fått åtnjuta af vår medeltids-historias 
ilÉfdé kännare, H. Exc. Herr Grefve Sparre och 
lÉbliothekarien StyfPe, genom hvilkas benägna biträde 
tiigtiga rättelser och upplysningar vunnits. Likaledes 
^liembftres till Protokoll-Sekreteraren Dahlgren och 
^|^!b]k>thekarien Wieselgren uppriktig taoksägelse för 
;^|pbni8 skarpsynta bistånd vid korrektur-rläsningen samt 
M|ért i råd och dåd visade interesse för det nu ändade 
et. 




I.; .. 



s> 




■^^. 



•"« ''«•', 





u 



BXttelser 

t 

tm alla tre delinuL 



IM I. Qamla krBnikan m. n. 

[[/▼n nå 4 orioff ^åi orlof. 

^ |B 199S ftnrodka (d* inrålui (w-m). 

# 2082 Dei fdrHa tlie 6tfr haiuke ämdrag HU Ha OUr tha. 
8124 Uwncbj /«• liwnga. 
8222 kwmUiinnii bär ämånu iiU hwmblarwm. 
7 fiwm hör amdroå HU fiwn. 

M. 2. Nyi krMkan. 

45 1288 £5r« /ito fSr. 
86 1610 wari /d# yariU 
§5 1897 lum mimde Idi miiitde hat». 
!v ^ 1972 förfonno la$ förftinno. 
Itt 2127 then Idi then. 

97 2242 «j lät ej. 

98 2272 8ehii]]« /d# senlle. 
85 9478 worö lä$ waro. 

3715 Uder läs baden. 

4629 iLoaiiodK han låtas hoimodh om denna läsart^ tkulU tffnat båitre. 
m 4988 kerrena läs herrena. 
8Ö16 liafflo bör läsas haffde. 
6225 hwai*ieii8 rikens läs kwariens a rikens. 
6728 pesttleii^ta lås pestilentta. 
Främst bland Siörre Ändringar bör tilläggas i 
?. 477 ar inf&rd i textraden med annan hand, oeh 
?. 478—85 ar ett tillagg af denna hand. 
rad. 4 nedifrån står 5 läs 2. 
rad. 10 » står frf. läs fr. 

M. Si Nyi krönikans Forfiiltningir. 

4 104 beetänkie borde råUas tUl beetankte. 

14 381 haniss ylle borde kanske råttas till han sknlle. • 

96 731 honnm borde kanske råttas till han. 

81 899 sn&ninga bör ändras tUl snaninga. Likaså ▼. 1411, 1651, 1705. 

d2 931 ej borde våt tUläggas efter ar. 

78 2120 torde borde kanske ändras tOl trötta 

97 öfrerskriften 1484 läs 1483. 
109 3171 brände borde ändras tUl berande. 
148 4285 alle en läs all een. 




r. 

t ■ ^ ■ 

1 




TnjfilaredahikmmutUiaggifartåäamktgmaehNyaK^^ 208 

63^ 1 Jag monde oc drotninghen margareta iätta 
iag skulle aldrig pa mitt hwud bftra h&tta 
För ftn iag skulle winna henne siin riike i frä 
thz monde mz meg alt annerledis gå • 
5 AfiE wadmall lätt hon skara meg en hätta ny 
mz longhen strwtt myghet vadmall wti 
Jag kallade och henne konwng brokalöss 
ty slapp iag sa senth myn fängilse lOss 
Når iag war slwppen iag lysthe ey bidha 
10 iag lätt. meg snarliga till mekelborg liidä 
Sa myste iag både land oc riike 
ty iag wille mig icke till nådhen wike 
OfiFuer swerigis man når the meg både 
ty bleff iag saå neffsth wthen alla nåde 



Till Nya Krönikan 

hörande tillägg må äfven här anföras för att samla 

dem aUa pd ett ställe. 

189: 1 Philippa heet then iomffru böld 

som giflFwen war konwng i wold 
233: 1 Epther gudz byrd twsand iiij*" på tolffte år 

sancti Simonis & iude affithen thz War 

Efter 805 Engilbriot HOflWesman 

805: 1 För Sweriges almoges twång margfåll 

och stor nöd bleff iag till iiöffvsresman wald 
Kongh Eric twingade riikit sa såra 
mz monga olaga och skatther swåra 
6 Han wtarmade riikit mz alle makt 
hans fogthar wåre onda som förra år sakt 




161 



Dl 



m 



' i } nr 



SO681 1 fier 0E9aiB dottliw ii<^^ 

ty hoa wftr IMheb^båOfifA 

73iaB 1 Thor imz endadeas A imittiHiS ^säf 
aff fOrQemde aatb ooh efy i&M0^ä 
Ber beneOi id«iimi oqli iblu^- ]^ro#iti 
jtjrd^ ba4e för jciftit jbj^gy 
i na stad medhen han var, i 
fira xiu^ dag iwU oc in tiU ^< 
till marriLen ber karB loni 
sedhen kong walAer Ao ; 

7383: 1 Sbm myn son kom erdbéMiropf 'Ifoi 
så acthade iag för riikit 8tlai4a 
Thz giik tha ey som iagh^lle* -r 
ty mi^sken her kartt meg 1É| Itt 

7510, 11 K: karil fcrfWlÉsoii --'^ 

Jach täcker gud myn skapare kftr 
för alla sina 1*84^ IWijgfffjtnig 
Når the swenske mån alle ower e: 
mig hyllade och till konwng ioge 

8248: 1 Wii hafFue en godh' herre oc hö^i 
riikesens bästha han well rama 

8390: 1 Ty bör mig Honum priisa öch lo: 
Så lenghe iag liiflfuer for ^ölVéii^ 

8401 Gloasa: hellige liikame koor nw kalles 

9262:1 The Swen^ stode tysfti t ^fiftö skoj 
så länge håren gönom brott&en^i 
. The danske skrepte mz stoor tnliBcIBr 
alth Swerige winna war diem " 
6 The sagde wij slå the Swenifcé i 
och theras hwstrur the doga ofes^; 
En 'Swensker swarade och war 
tiig skall motha ett annath meen 




, tr 






L '-•:■* 



^*r^ 



rmi 



i 



'••>::: 



,**-■■- 



Y*^':''J- 



fei^ •".'^' 



m^ 






^131"' 






:^^ 



:if 



r J-j 






(t' 



cyl 



U^ 



m 



'f.:::m^- 




ti.J3 



^■i f .'• ■' ! 



Ift"" 







^i-^tv^; 



'*VJ 







■ './■■ 



i<*-S 



1' ,•■