(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Svensk ordlista med uttalsbeteckning: i enlighet med Svenska akademiens ..."

Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for usc by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project andhelping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are lesponsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whelher any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite seveie. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http : //books . google . com/| 



Google 



Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in 

den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 

som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 

varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 

som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens 

långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 
Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google b ok sökning 

Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världe ns böcker och författare och fö rläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 
på följande länk |http : //books . google . com/| 



I 




j t a • • • • 

j - * • • • 

■J • •» * * • • 



- - - I- * . . 






• • 






SVENSK ORDLISTA 

MED 

UTTALSBETECKNING 

I ENLIGHET MED SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK 

OCH MED 

STAVNING 

ENLIGT 1906 ÅES CIRKULÄE 
SAMT VÄGLEDNING TILL ^ 

RIKSSPRÅKSUTTAL 



AV 



I. A. LYTTKENS och F. A. WULFF 




LUND 

c. W. K. GLEEEUPS FÖRLAG 



• • • 



• • 






: ••• 



• ■ 

• • • 






• • • • 

• « « fc • 

• • • » • 

• • • • • 



* 



.•_ • • 



• • 






• • 



• • • 

tt %■ m 



• • 



• • •• 



*.••• 



PRESERVATION 
COPY ADDEa 




éf^ 



Denna ordlista har till huvuduppgift att tjäna som vägledning 
till ett gott, vederhäftigt och giltigt riksspråksuttal. 



»Liksom et tal bör wara så stält, at det kan begripas af hwar 
och en som bör eller will höra't, altså måste en skrift äfwen wara 
så inrättad, at hvem som läs, eller hör henne läsas, må med lätthet 
kunna fatta dess innehåll». 

Riksrådet greve C, 6r. Tessin 
i Sv. Vetenskapsakademien, den 8 dec. 1744. 



LUND 1911 
BERLINGSKA BOKTRYCKERIET 



• ••••• • -•_ • • • 

• • • • 1. 

• #•••• •• ••• 

••••• •• •• 






• « • • • • 



*•• «•••••• 



• -• • • -,- . • ••• • • • • • • 



• 



• •••••• • •••••• • 



Pl SI i>7 



kl 



Förord 



o, 



rdlistor över svenska språkets ordförråd ha länge funnits till- 
gängliga. Men hittills har däri saknats uttalsbeteckning med full- 
ständigt angivande av så väl ljudskick som accentueriog. Allt detta 
b judes i förevarande ordlista, och åtskilligt annat därtill. 

När det gäller att för nämnda ändamål välja ett teckensystem, 
måste det önskemålet sättas upp i första linjen: att få en fullt na- 
tionell uttalsbeteckning, gemensam inom riksspråkets gränser, vilken 
samtidigt så mycke som möjligt bör ansluta sig till något inter- 
nationellt system, t. ex. det i Maitre Phonétique använda. Det 
valda systemet bör avse att bli ett gemensamt och lätthanterligt med- 
delelsemedel så väl för undervisning som för lexikaliskt bruk. (Jmf . 
Lyttkens och Wulff: Om Teckensystem och Ljudenlighet, 1886). 

I detta sjrfte lärer säkerligen icke någon enighet kunna vin- 
nas, om man inte ansluter sig till Svenska Akademien och låter 
denna bli ledande så väl med avseende på det nu av Akademien 
tillämpade systemet, som med hänsyn till möjliga framtida förbätt- 
ringar däri. 

Förhållandet mellan Svenska Akademiens ljud- och accentbe- 
teckning och det i vår ordlista nu använda systemet kan angi- 
vas sålunda:' 

Akademiens samtliga ljudtecken bibehållas av oss vid sina 
grund-ljudvärden, men såsom särskilt behövliga frånskilja vi med 
egna tecken vissa viktigare nyanser, nämligen: 

det trubbiga o-ljudet co i visor, dockor {dok^cor^), skolor (skcoHcor^), 
» » u-ljudet ra i dukat, sutur (smtm^r), huru (ÄmVra^), 

muskulatur {mus^kmlatiu^r), 

ivi300345 



— 4 .— 



• • • • • •••••• 

• • _ • •••••• • 

•• t r • • • • * 



• to • 

• • • • • 

• • • • • 

• • • • •* 

• • • • 



• ••• »dVt 5)pJ)liä.«&vaga e-ljudet 9 i pde, sedel [se^ddl), seder (se^ddr^), 
•'•••: I : •'• ••• höger, retelse ireHdlsd'^), 

*••» »slutöa.* ^Vaga e-ljudet e i elev (ele^v), enär, bevis, kreera 

{kree^ra), 
» klanglösa m-ljudet m i schism, rytm, 
» klangsvaga r-ljudet r i stark, skärp, 
» » v-ljudet v i styvt, hävt, vävt, havskust , 

* * g-ljudet g i segt, avlägsen, 

» » b-ljudet b i snabbt, lybsk, 

» » d-ljudet d i skydds, klädsel, städse. 

Särskilt må här påpekas, att vi fullständigt följa det av Aka- 
demien accepterade förträffliga siffersystemet för accentbeteckning, 
vilket icke allenast anger den relativa tryckstyrJcan och ljudlängden 
både inom orden och inom stavelserna, utan även ordets och delvis 
frasens melodi. Vi beklaga endast att senare författare, som upp- 
tagit sifferbeteckning, använda siffrorna i förändrad betydelse, var- 
igenom en besvärlig villervalla åstadkommes. Så t. ex. förändras 
av somliga Akademiens och vårt 

taH^fceh med ^.2 till taHfceh med »2 
taHan^ » ^^ » taHan^ » ^^ 
taHa^ » 32 » taHa^ » ^i 
taHdt^ :>^n. ^<>» taHot^ »^M. 3o, 
Av dessa skillnader är den mellan det sista och de två före- 
gående exemplen, talan, tala och talet, den mest karakteristiska för 
svensk accentuering, och skiljes i beteckningen väsentligt av oss, 
men av dem som använda sistnämnda sifferbeteckning alls inte eller 
blott oväsentligt. 

I fråga om rättskrivningen gäller för närvarande regerings- 
cirkuläret av den 7 april 1906, och naturligtvis ha vi här följt 
detta. Det vore dock önskvärt att vår naturligaste språkliga myndig- 
het, Svenska Akademien, toge ledningen även häri. Det är nämligen 
mycke lättare för en akademi än för en regering att genom smärre 
steg successivt närma sig ett Önskvärt mål. Det enda sättet för 
Akademien att återvinna sin ledande ställning är att Akademien i 
behaglig tid utgåve sin åttonde upplaga av ordlistan och, med ac- 
cepterande av den nu redan genomförda rättskrivningsreformen, där- 



— 5 — 

till fogade en del andra lämpliga förbättringar, dels med hänsjii 
till större konsekvisns, dels "med hänsyn till undervisningens ford- 
ringar och allmänhetens behov, icke minst pressens. Om så skedde, 
skulle det nog icke dröja länge, innan en sådan upplaga bleve ve- 
derbörligen auktoriserad. Och vi upprepa: Säkert är, att Svenska 
Akademien skulle förvärva sig samtids och framtids aktning och 
kommande släktens tacksamhet, om den modigt ginge i spetsen för 
önskliga reformer i rättskrivningen av vårt språk. * 

Såsom Önskningsmål i nämnda avseende må vi i första rum- 
met här förorda följande fall, allt jämt med åtföljande böjnings- och 
avledningsformer inbegripna, för tillgodoseende av samhörighetens be- 
rättigade krav, under förutsättning att ljudförhållandena äro desamma. 

1) Bortkastande av återstående stumma tecken: 

h framför j: jon, jord, jort, jortron, jul, jälm, jälp, jålte, järna, 
järta, järter, jassa, i jäl] 

d framför j: jup, jur, järv, jakne, jävul; 

g framför j: jord, juse, jnta (i samband varmed på grund av 
samhörighet måste skrivas jöt)^ samt jorde, jord, jort (i samband 
varmed av samma »käl måste skrivas jöra, jörlig osv.); 

I framför j : jud, juv, juga, jum, jumshe, jung, junga, jus, jus- 
ter, juta; 

k uti skj : sjorta, ^ul, sjuts, sjuta (och i samband därmed pa 
grund av samhörighet sjöt)] 

t uti stj: själa, själk, ^älpa, sjärna, sjärt; 

samt i: älst (jmf. minst), värd, kar, salm., saltare, dalia] 

2) Ändring av o för långt å-ljud till å: dåv, dåvjort, liåv (jmf. 
fiskhåv, hästhov), klåve, 'låv (jmf. seglingslov), såva, såvel, såvra, 
skråv, skråvUg, skav, skåvel, åvan (jmf. o-van), forkåvra, orlåv 
(vilka alla borde ha ändrats redan i sammanhang med v-reformen); 
hånung, kål (jmf. grönkål), kana, kåra, villkår, tjåg, båren, sabel, 
dåm (jmf. dom), stråf, sårl, pårla, mårla, hård, årder, årdna; (un- 
dantag^: konung, orden och son, vilket senare ju är oerhört van- 
ligt i personnamn, vidare dold, dolde, dolt, rodna, niorna och moln; 
samt i många lånord: tom^ gnom, hrom, krom, bor, klor, pop, trop, 
drog, rob, brosch, loge, oboe, kronisk, logisk, stoisk, toga, proper, 
nobel, lord, körda, porter, portvin, gordisk). 



w 



— 6 — 

3) Ändring av > till ä för ä-ljiid, i första rummet framför j 
och r: äj, näj, häj, säj, bäj, Fräj, FräjUy äjä, däja, dräja, fäja, 
läja, mäja, präja, späja (liksom väja)^ dagsmäja, gurkmäja, luren- 
dräja, haj are, läjon, näjon (liksom träjon)^ mäjram, påjla, säjlare, 
däjlig, näjlika, fäjd, fräjd, häjd, läjd, näjd, säjd, äjder, väjde, läj- 
dare, säjdel, näjde, häjduk, äjs, gnäjs, späjs, däjsa, säjsa, mäjsel, 
gäjser, käjsare, släjf, sträjk; tärn, cistärn, extärn, intärn, kasärUj 
modärn, sextärn, tavärn, lusärn, lantärna; kalorifär, konifär, kruci- 
fär; bärj, värk, härtig, värb, vars, närv, tarm, tärmer, tärs. Märk; 
rägn, amma, tämpel, panna, pänning, pändel, pänsel, ränsa, känthorn, 
tvänne, svann, igän, tväggehanda, ägg, äbb, bläck, vätte, täxt, säkt, 
fräsk, väsper, präss, fäst^ päst, rast, fläst, mast, däJta, mällan, häll, 
häller, hällre, hälst, äljest, hälj, häljd, hälga. 

4) Ändring av g till j för ^'-Ijud efter r och 1: arj^ karj, värj, 
sar^, sarja, borj, korj, sörj (liksom sörja)^ torj, borjen, orjel, ärj, 
bärj, bärj a, härbär je, dvärj, färj (liksom färja) ^ märj, märjel, smär- 
jel, spärj el;' svälj (liksom svälja) ^ tälj, älj, bälj, sälj, hälj, häljd, galje, 

■ 5) Synnerligen önskvärda förenklingar vore ock ändring av 
X och js till ks och s. 

6) De främmande låneorden behöva icke upptagas i ett pro- 
gram, emedan de med Svenska Akademiens föredöme i dess sjunde 
ordlis tupplaga, efter hand som de få allmännare användning, antaga 
svensk prägel. (Se Bort med stumma tecken, s. 10 — 12). Ändring 
av CG till kc (akcent, vakcin, okcident, sukcessiv)^ eller ännu hellre 
till ks, borde sättas främst. 

Om vårt här utstakade program bleve genomfört, skulle av större 
områden endast j-, sje-, tje- och s-ljudens beteckning framför vokal 
återstå för framtida reglering, en reglering, som i alla händelser 
måste bliva svår att genomföra, särskilt med hänsyn därtill, att 
nämnda ljud ofta i nära samhöriga ord och även i böjningsformer visa 
en växling, på sådant sätt att g, sk och k höras framför de hårda 
vokalerna, men j, f och J eller s uppträda framför de mjuka, t. ex. 
gäss gås, gyllne guld, gynna gunst, skymma skum, skyldig skuld, 
kämpa kamp, kök koka, specifik specificera, reduktion reducera, dok- 
tor docent och docera. Därtill kommer att sje- och ^^'e-ljuden 
liksom CO- och ?;-ljuden ännu sakna egna tecken i praktisk 



— 7 



skrift, vilket är ett stort hinder för reglering av sådana ljuds be- 
teckning. 

Att ganska stora svårigheter och besvärligheter kunna uppstå 
vid språkbeteckning, om icke ändringar eller regleringar ske på 
lämpliga tider med lämpliga mellanrum, framgår t. ex. därav, att 
för närvarande i svenskt tryck förekomma, om man medräknar van- 
liga lånord, ej mindre än 25 olika beteckningssätt för endast sje- 
ljudet, nämligen: 



sj i sjUj själ, sjö; 
sk i ske, skäl, skön; 
skj i skjul, skjuta; 
stj i stjäla, stjälk; 
ssj i hässja, vyssja; 
sch i schack, schattera; 
ch i chef, charad, chock; 
che i revanche; 
sh i sheriff, shoddy, shirting; 
shi i fashionabel; 
se i krescendo; 
si i division, pension; 
ssi i mission, assiett; 
ti i direktion, inskription, preten- 
tiös; 
i i motion, portion; 



sti i suggestion, digestion; 

ci i kapriciös; 

gi i religiös; 

g i geni, gest; 

ge i bagage, sergeant; 

j i jalusi, journal; projekt; 

je i Jeannette; 

X i don-quixoteri 

samt med infattning av även 
Ä;-ljud. 

xi i reflexion, annexion; 

xj i Växjö; 

att icke tala om de ännu vårds- 
lösa uttalen av stg i västgöte, 
sg i husgeråd, dsk i Gudske- 
lov o. dyl. 



Slutligen bedja vi att få framhålla att, i de fall då en olikhet 
framträder i denna ordlista mot våra föregående uppgifter, vi ha 
godkänt senare undersökningars resultat; men i allt övrigt fasthålla 
vi vår för oss allt mer befästa ståndpunkt. 

Stockholm och Lund ^^n 1911. 



Inledning. 



F 



ör lexikctlisk beteckning måste ett fast teckensystem uppgöras 
till angivande av de språkljud som avses. Därvid måste man 
klargöra för sig icke allenast språkljudens ljudinnehåll, utan även 
deras begränsning. 

I detta arbete menas med enkelt språkljud sammanfattningen 
av ajla de artikulerade ljud, som frambringas genom tal verktygens 
verksamhet under det de inneha en viss ställning. Till de sär- 
skilda språkljuden räknas ävenledes de ljud som uppkomma när 
talverktygen intaga och när de lämna samma ställning. Även de 
avbrott -eller pauser (tystnader), som kunna förekomma emellan 
ytterdelama uti ett språkljud, inräknas uti det enkla språkljudet, 
såsom ett helt betraktat. De sålunda bestämda enkla språkljudens 
ännu enklare beståndsdelar kunna kallas ljudelement. Alltså räk- 
nas såsom ett enkelt ljud alla de ljudelement, vare sig med hänsyn 
till ljudinnehållet eller ljudets frambringningstid, som förekomma 
mellan de båda a-ljuden i ahba, bädda, katta, apa, tappa, falla; 
mellan de båda i-ljuden i villig o. s. v. (Jmf. Svenska språkljud och 
akcenter, sid. 6). 

Språkljuden indelas i 

1) Självljud (klang-språkljud, vokaler), vilka innehålla blott 
toner, sammansatta till kl angår. 

De åstadkommas genom röstbandens dallringar och bliva olika, 
d. v. s. olika självljud uppstå, i följd av de förändringar, som to- 
nerna undergå i mun- eller näshålan, beroende på att mundelama 
intaga olika ställningar, utan att det likväl bildas något pass eller 



— 9 — 

någon förträngning till hinder för luftströmmens genomgång. Arti- 
kulationen är sålunda alltid mer eller mindre öppen. Självljuden 
innehålla därför inga bullerljud, endast toner eller klang, och alla 
självljuden äro således klingande (så länge de ej viskas). 

Enär artikulationen är öppen vid alla självljud, så kunna de 
alla uthållas. I orden kunna de ock därför, utan förändring, ha 
en längre eller kortare utsägningstid. T. ex. a, c, a, o. 

I vårt riksspråk äro alla självljuden orala, d. v. s. vid de 
svenska självljudens bildning är gomseglet slutet intill svalgets bakre 
^^gg? ^^ ^^^ näshålan är avstängd. I en del andra språk finnas 
därjämte nasala vokaler, t. ex. franskans nasala a^ €Bf Od^ O» 

2) Medljud (buller-språkljud, konsonanter), vilka innehålla bul- 
ler, vare sig att detta helt och hållet saknar toner, eller att det är 
förenat med någon ton eller klang. 

De åstadkommas genom bildandet av förträngningar eller pass 
mellan tal verktygen i mun- eller näshålan, men om klang finnes, 
så kommer den från röstbanden, liksom självljudens. Medljuden bli 
olika allt efter passets läge och allt efter passets beskaffenhet, eller 
förträngningsgraden, t. ex. s, f, p, vilka sakna ton. I, v, b, vilka 
ha ton eller klang. 

3) Aspirationsljud äro sådana språkljud som åstadkommas blott 
genom luftens mer eller mindre häftiga utstötning genom luftstru- 
pen. De innehålla icke någon ton från röstbanden och uppstå icke 
genom någon förträngning i munhålan, utan äro blotta utandnings- 
Ijud. Det buller, som aspirationsljuden innehålla, uppstår genom 
luftströmmens beröring (friktion) med svalgets och munhålans väg- 
gar, t. ex. h (något olika för olika munställningar). 

Vid viskning åstadkommes ingen ton från röstbanden, utan 
luftströmmen passerar dem såsom en lindrig väsning i luftstrupen. 
I munhålan alstras ändock dels biljud, motsvarande de för voka- 
lerna karakteristiska bitonerna, varigenom även de viskade voka- 
lerna bliva hörbart igenkännliga, dels buller, motsvarande de för 
medljuden karakteristiska bullren. 



— 10 



I detta arbete urskilja vi sålunda för svenskt riksspråk föl- 
jande 8jälvljfid: 



al, vas bra 



ås, våg, må 



os, gol, bo 



1. Det höga a-ljudet i 

2. Det låga a-ljudet i 

3. Det öppna å-ljudet i 

4. Det slutna å-ljudet i 

5. Det trubbiga o-ljudet i 

6. Det spetsiga o-ljudet i 

7. Det i3ppna u-ljudet i 

8. Det trubbiga u-ljudet i 

9. Det spetsiga u-ljudet i 

10. Det breda ä-ljudet i 

11. Det öppna ä-ljudet i 

12. Det slutna e-ljudet i 

13. Det slutna svaga e-ljudet i — ^ — — 

14. Det öppna svaga e-ljudet i — — — 

15. Det spetsiga i-ljudet i is, vid, bi 

16. Det spetsiga y-ljudet i 

17. Det breda ö-ljudet i 

18. Det öppna ö-ljudet i 

19. Det slutna ö-ljudet i 



ut, gul, nu 

järn, värd 

ät, näs, knä 

ek, het, se 



yr, syn, ny 
Örn, börd 



all vass a 

haveri a 

oss folk o 

kåsör å 

visor, dockor, skolor,,, m 

ost, bom, bott (o 

ung, guld, bulvan u 

ulan, dukat, sutur^),,, m 

duell, druid, kuvert m 

ärm, ärt, kärr, färs,,, ce 

än, äss, väst, äng ä 

ett, hem, sedd e 

senat, gemål, elev e 

öde, sedel, seder, höger d 

in, lim, ting, hiss i 

ylle, synd, nytt y 

ört, dörr ce 

öm, rönn, dött, böja ... ö 
möblera, ödem 



ös, nöt dö 

I svenskt riksspråk förekomma två diftonger. Den ena teck- 
nas i ordlistan med au och uttalet angives med aco^ men den kan 
även uttalas au eller am, aula, flau, vau. Stundom särhåUes den i 
två vokaler, och i några fall övergår den till av t. ex. autodidakt, tau- 
tologi. Den andra betecknas med eu och uttalas vanligen ära, men 
den kan även få uttalet öra eller em och på samma sätt som den 
förra upplösas i två vokaler e -\-m eller övergå till äv eller ev. 

Svenska riksspråket omhuldar i allmänhet icke diftonger. De 
befintliga utmärka sig därigenom att det ena ljudet glider över i 
det andra, med ungefärligen bibehållen tungställning men ökad rund- 
ning hos läpparna: aco, ära, öra, em. Den förstnämnda ersattes lätt 
med ett sammansmältningsljud, t. ex. Faul >> pål, augusti > ågusti. 



^) I futurum, Furusundj Skurusund^ muskulatur förekomma alla tre 
u-ljudeu i samma ord (se Ordlistan). 



En annan grapp av diftonger utmärkes genom mera bibehållen läpp- 
stäilning men förändrad tungställning säsom ai, (ii, et, ög, men även 
om man, t. ex. i lånord, avBer att använda diftongiskt uttal, övergär 
diftongens senare del lätt till konsonautiskt uttal. 

Självljudens olikhet beror pä munhålans olika former och på 
de i munhålan bildade olika övertoner, eom vid röstbands tonens fram- 
förande genom munhålan modifiera grundtonen. Munhålans form 
förändras dela genom tungans olika höjdläge, form och ötällning, dels 
genom läppamas olika ställning och form, dels ock genom ynder- 
käkens höjda eller sänkta läge. Allt efter som munhålans form 
vid självljudens åstadkommande beror på det ena eller andra av de 
nämnda organens — tungans eller läppamas — olika ställning, kan 
man uppställa självljuden i olika serier; d, v, s. serierna bestämmas 
av det verksamma organet (artikulationsorganet), tungan eller under- 
läppen. Inom serierna kan man sedan urskilja olika grader eller 
steg, beroende på den större eller mindre grad, i vilken det verk- 
samma organet närmar sig det organ, mot vilket det verkar; d. v. s. 
stegen inom serierna bestämmas av artikulationens grad. 

Första huvudserien, e-serien, har läpp ställningen jämförelsevis 
konstant, men tungställningen föränderlig. Läpparna äro utvikna, 
d. v. s, mungiporna äro dragna åt sidorna, varigenom läppkantema 
bli tunnare och stramare och öppningen mellan dem blir amal. 
Tungan intager för seriens med lägre nummer betecknade 1] 
tabellen) en, lägre och bakre ställning, och för de övriga e 
gående, allt högre och främre. Tungspetsen är ej indragei 
hålles allt jämt vid nedre framtändernas bas. Underkäken 
de lägre stegen låg, sedan allt högre; tandöppningen allt rin 

Tredje huvudserien, å-serien, bar tungställningen jämför 
konstant, men läppstätlningen föränderlig. Tungan har låg ocl 
dragen ställning, något lägre — eller delvis något högre — 
mer baire för de med högre nummer betecknade stegen, 
parna äro rundade, d. v. 3. mungiporna äro förda framåt och m 
andra (eller vid sidorna slutna),' så att läpparna bli tjockar 
derna tunnare, munöppningen förminskad. Läppamas rundn 
allt större för de steg inom serien, som på tabellen ha högre ni 
Kinderna äro tunna. Underkäken låg och tandöppningen sto 



— 12 — 

Andra (mellersta) huvudserien, ö-serien, har både tungställning 
och läppställning föränderliga, nämligen fortgående ökad höjning av 
tungan och fortgående ökad rundning av läpparna, så att tungan 
för varje steg intager samma ställning som för motsvarande steg i 
första serien, och läpparna samma rundning som för motsvarande 
steg inom tredje serien. Underkäken såsom i första serien. 

Efter första serien är inskjuten en serie, som liknar den 
första, men kännetecknas av slappa mungipor. Efter den andra 
serien är upptagen en serie, som utmärker sig genom mera inrun- 
dade läppar och ej fullt så hög tungställning som i huvudserien 
(vars högsta steg, y, även är något avvikande genom mera fram- 
skjutna läppar). Kolumnen 4 är mest typisk. 

Självljuden kunna alltså indelas i tre huvudserier, och 

12 3 4 5 6 

till första serien höra < 

I — — 9 e — — 

till andra serien höra — (B ö — «/ 

. , , ( — — u — VOL m 
till tredje serien höra < 

' I a — o a (O O) 

Uppställda i tabellform ordna sig självljuden helt naturligt, 
både till artikulation och till ljudlikhet, så som tabellen på följande 
sida visar. Våra vokalserier kunna och böra övas på samma satt 
som skalor i musikläran. 

JUIedlJlldefl i svenska språket äro följande: 

1 . r-1 judet i rak, lär, ära, narr, narra, drag, varg r 

2. 1-ljudet i lam, al, tala, tall, falla, Mar, falk / 

3. j -ljudet i ja, aj, vaja, ^yjunk, pejla, svälj, gikt j 

4. v-ljudet i val, av, stav, häva, två, tavla, kalv v 

5. ng-ljudet i ung, ånga, anka i^ 

6. m-ljudet i mal, lam, tama, damm, amma, ramla m 

7. n-ljudet i nål, lån, håna, rönn, kanna, knyta, lans n 

8. g-ljudet i gal, lag, seg, taga, stygg, vagga, hagla, glad g 

9. b-ljudet i hal, stab, fahel, snabb, ribba, blå, fälb b 

10. d-ljudet i dal, bad, lada, bädd, skydd, ladda, drag d 

11. tje-ljudet i tjog, kiv, kök, kär J 

12. f-ljudet i fal, strof, straff; skaffa, fly /' 



— 13 







CÖ 

• -- 




•r-l 




^-s 


3=^ 


o 

■^ a 




CO 


• 1— 1 


•^ 


•I-H 

> - 
fl 




1— H 


':;^ fl 


^ o 

^ QQ 






QQ 




•-H 




r. r-H 


•* ® .m^ 

^-g " 


CO O 

o 
















- 


r^ 

^ 






Cd 












O 

1— I 




iO 












2 -»^ 

fl fl 

c3 




■ 

u 




1 










- o 

QQ 


















•fH 


"5 
















> 


^ 












:0 ® 







> 














oCÖ 

a 


^^ 




o3 




T^ 


I-H r— 1 


:0 




f , 




T*< 


5 

Ö 

1— t 

00 


^ 




3 tiC 


« fe 




°«ii 

^ .i« 










" "t?: 


d 


#^ ^^"^ 
















QQ rO 

. :0 :0 




DO 
oCÖ 


a 












a 






















0) 

U 


CO 


cg 


:« 


:a8 


<D 


:0 


5S ± 


1— • 
O 

O 


Cd 




pH 

:0 






So °° 

:0 


a 

:0 


fl 


DO 
O 


on 








if 


^ 






C 








:cä 










0) 
















" . 


> 


















0) 












;:3 S 






u 

> 

:0 


(M 


^ 


:c3 :oS 
> 




fH :0 


















:0 'O 






■■■« 


















^^■■v 








« 










0) 


















JQ 


















cö 


















H 


tH 


c8 

-§ 

1—1 
Ph 


e 


> 

l-H 

13 








a 

al, vas, b: 
haveri 










r^ 


#^ 


r^ 


rv 


r^ 










fl 


a 


fl 


fl 


fl 










OP 


<D 


(D 


O) 


O 








QQ 




eö '5^ ® 

l: 2 <D 


CÖ •?: 2 

•TO DO (D 


c8 'e; <D 

■^ QQ ® 


^ f^ 00 








:0 


^ 00 


:0 ^ OQ 


fl TJ QQ 


fl fl DO 








fi^ 




1— ( 


<5 g=i 


<é 8 












J3 


<D 


ö 


<D 


fl 










r£) 


S 


^ 


a 


rfl 



— 14 — 

13. sje-ljudet i ^u, schakt, ske, usch, duscha / 

14. s-ljudet i sal, vas, läsa, vass, massa, slag ' s 

15. k-ljudet i kal, vak, baka, tack, tacka, tackla k 

16. p-ljudet i par, gap, skapa, tapp, tappa, plats p 

17. t-]judet i tal, lat, gata, tratt, fatta, tro, plats t 

Aspirationsljudet 

18. h-ljudet i hal, aha, eho, hem, hiss, hytt, hö h 

Dessutom förekomma: 

19. Det klanglösa m-ljudet i schism, rytm m 

20. Det klangsvaga r-ljudet i stark, skärp r 

21. Det klangsvaga v-ljudet i styvt, hävt, vävt, drivs, kalvs v 

22. Det klangsvaga g-ljudet i segt, styggt, avlägsen g 

23. Det klangsvaga b-ljudet i snabbt, lybsk b 

24. Det klangsvaga d-ljudet i skydds, städse d 

Dessa »stående» tecken, m, r, v, g, b, d, beteckna ljud, som an- 
tingen delvis, i synnerhet under ljudets sista del, eller, i synnerhet 
i ledigt tal, helt och hållet förlora klangen, de tre sista utan att få 
så stark utandning som motsvarande k, p, t, 

I södra Götaland är r-ljudet tungrotsljud (^), i norra och mel- 
lersta Sverge tungspetsljud; i norra Götaland i visst fall tungrots- 
(i början, ensamt före vokal, gar a gisgretdn) i övriga fall tungspets- 
ljud; i östra Svealand i vissa fall (i början och slutet av ord) fri- 
kativt (jfik, dak, dtuidJ,; men vanligen bris, prat), 

Tungspets-r sammansmälter vanligen med ett följande t, d, n, 
8 till motsvarande övertand^ud {rt, rd, m, rs). 

Medljudens olikhet beror på det olika slag av buller, som 
deras artikulation medför. Bullret blir olika dels efter de olika 
mundelar, som bilda passet eller förträngningen, d. v. s. efter ar- 
tikulationens läge, dels efter beskaffenheten eller graden av förträng- 
ningen, d. v. s. efter artikulationens grad, Medljudens beskaffen- 
het beror dessutom på närvaron eller frånvaron av klang, och det 
på sådant sätt, att parallellt med varje medljudsartikulation utan 
klang ett medljud med klang finnes eller kan bildas, och omvänt. 
Så t. ex. motsvaras f, som saknar klang, av v, som har klang; och 
k, p, t motsvaras av g, b, d. 

Medljuden indelas lättast efter de talverktyg, medelst vilka 



— 15 ~ 

de frambringas. S&som första indelningsgrund tages det talverktyg, 
som åstadkommer sammanträngningen av luftströmmen (det aktiva 
organet); för underavdelningar blir det organ bestämmande, mot 
vilket det verksamma organet ansattes (det passiva organet). Sättet 
för ansättningen samt när- eller frånvaron av ton känneteckna de 
särskilda ljuden inom serien. Enligt denna indelning äro medljuden 
uppställda i tabellen å följande sidor. 

Med avseende på frånvaron eller närvaron av klang indelas 
medljuden i 

klanglösa, vid vilkas frambringande ingen ton åstadkommes 
medelst röstbanden: J, f, /, s, k, p, t; 

klingande, vilkas frambringande är åtföljt av en ton, som 
kommer från röstbanden: r, I, j, v, rj, m, n, g, b, d. 

Medljuden äro dels orala (munljud), vilka ha näshålan fullt 
avstängd och avspärrad medelst gomseglet: r, I, j, v, J, f, f, s, k, 
Pf iy 9, b, d, dels nasala (näsljud = näsöppna i tabellen), vilka 
fordra näshåleresonans och således slappt gomsegel: m, n, rj. 

Kolumnerna eller stegen inom serierna i tabellen karakterise- 
ras genom artikulationens grad på följande sätt: 

1. Slutna medljud (stötljud, klusiler, explosivor) äro sådana, 
för vilkas frambringande det aktiva eller verksamma organet full- 
ständigt sluter sig intill och vidrör det passiva organet samt från- 
skilj es med en luftstöt, under det att gomseglet hålles upptryckt 
intill svaljets bakre V9^gg: p, t, k, (J), b, d, g. 

2. Näsöppna medljud (näsljud, nasaler) äro sådana, för vil- 
kas frambringande mundel ama fullkomligt hopslutas, men gomseglet 
frånskilj es och lämnar vägen till näshålan öppen, så att luftström- 
men får gå fram genom denna; och den vid det aktiva organets från- 
skiljande uppkommande luftstöten blir mycket svag: m, n, rj, 

3. Mittöppna medljud (väsljud, friktionsljud, frikativor, spi- 
ranter) äro sådana, för vilkas frambringande det verksamma orga- 
net närmar sig intill det 'passiva, så att ett smalt mellanrum bil- 
das i munkanalens mittlinje, genom vilket luftströmmen f ramdrives, 
under det att gomseglet är tryckt intill svaljets bakre v'é>gg. Lju- 
det uppkommer genom luftströmmens gnidning mot talorganen, var- 
igenom en väsning uppstår. Härvid kunna två fall inträffa: 



16 — 



Tabell över svenska 







Slutna 
(klnsiler eller explosivor) 


Näsöppna 
(nasaler) 




klanglösa 


klingande 


klanglösa klingande 


I. Läppljud 

Underläppen 
verksam 


Helläppljud 
mot överläppen. 


P 

par 


b 
snabbt 


b 
bal 


m 
rytm 


m 

mal 


Halvläppljud 
mot övre tän- 
derna. 










skynif 


II. Tungspets- 
ljud 

Tungspetsen 

eller tungans 

främsta del 

verksam 


Tandljud 

mot övre fram- 

tänd ernås kant, 

insidor eller bas. 


* 
tal 


d 
klädsel 


d 
dal 




n 

nål 


• • 

Overtandljud 

med yttre delen 
mot tandvallen. 


* t 

sort 


* d 

gärdsel 


* d 

bord 
Edvard 


• 


* n 

barn 
Vättern 


III. Främre 
tungryggsljud 

Främre 

tungryggen 

verksam 


Främre 
t and vallsljud 

mot främre delen 
av övre tand- 
vallen. 












Bakre 
tandvallsljud 

mot bakre delen 
av övre tand- 
vallen. 


* (j) 

kiv. tjog 










IV. Mellersta 
tungryggsljud 

Mellersta 

tungryggen 

verksam 


Främre gom ljud 

mot främre hårda 
gommen. 










* r{ 
ting 


Mellersta gom- 
ljud 

mot mellersta 
hårda gommen. 


icke 


vigt 


igel 




V. Bakre 
tungryggsljud 

Bakre 

tungryggen 

verksam 


Bakre gomljud 

mot bakre hårda 
gommen. 


k 

kal 


svagt 


9 

gal 




ung, anka 


Gomsegelsljud 

mot gomseglet. 








VI. Tungrots- 
ljud 

Tungroten 
verksam 


Bakre 

gomsegelsljud 

mot gomseglet 

och svalget (eller 

tungspenen). 













Obs. En * betyder här: Detta ljud sammanslås 



— 17 — 



riksspråkets medUud. 



Mittöppna 
(frikativor) 


S i d ö 


p p n a 


D a 1 1 r 


ande 


Hopträngda 

(konvexa) 


Vidgade 

(Ifonkava) 


(lateraler) 


(tremulanter) 


klanglösa klingande 


klanglösa klingande 


klanglösa klingande 


klanglösa 


klingande 
















1 


/ 

fal 


v 
hävt 


v 
val 












« 












1 

lam 










* 8 
fors 


* .t 
Sth. röd 






r 

stark, 
skärp 


r 

ärm 


1 


« 


8 

sal 






/ 




• 


kiv, tjog 




* 3 

Sth. schal 














• 

3 
ja 


















j 

Gtl. skina 
















* / 
Gtl. schal 




















• 








8k. stark 


* Q 
Sk., Vg. 

ram 










* R 
Sk. stark 
(uvu 


* B 

Sk. ärr 
lära) 



i ordlistan med närstående ljud. 
Lyttkens o, Wulfff Ordlista 



— 18 — 

a) antingen göres det verksamma talorganets mellersta del 
kuUrig och höjes uppåt, och förträngningen göres därvid så nära 
tillsluten, att mellanrummet blir helt litet, i vilket fall medljuden 
kallas hopträngda (konvexa): /*, v, J, j, 

b) eller sänkes det verksamma organet, tungan, längs mitten 
till en skålformig fördjupning eller en utmed tungan längsgående 
ränna, så att mellanruminet blir något större, i vilket fall medlju- 
den kallas vidgade (konkava): s, Jé 

4. Sidöppna medljud äro sådana, för vilkas frambringande' 
det verksamma organet ställes så, att det framtill är anslutet, men 
lämnar ett mellanrum åt ena eller båda sidorna, så att luftström- 
men får gå fram sidvis: I, 

5. Dallrande (dallerljud, tremulanter) äro sådana, för vilkas 
frambringande talorganet genom en dallrande rörelse avbryter luft- 
strömmen: r. 

Vid de klanglösa slutna medljuden p, t, k finnes mellan bör- 
jan (anslutningen) och slutet (frånskiljandet) en förhållningspaus, 
varunder luften hoppressas. Vid de klingande slutna medljuden 
b, d, g fylles nämnda mellantid mer eller mindre fullständigt av 
klangen från röstbanden. 

Egentligen kunna blott de medljud uthållas, som bildas ge- 
nom ofullständig avstängning, d. v. s. sådana som låta luftström- 
men gå fram antingen genom näshålan (t. ex. m) eller emellan de 
icke fullt hopslutna mundelama (t. ex. /*). Man kan därför vid dessa 
skilja mellan lång och kort utsägningstid, alldeles som vid själv- 
ljuden. De medljud som bildas genom mundelarnas fullständiga 
hopslutning (vid upptryckt gomsegel) kunna däremot icke själva ut- 
hållas i vanlig mening (t. ex. p)^ men den längre eller kortare tid 
som förflyter emellan organens hopslutning och deras särskiljande 
räknas med till språkljudets utsägning. Göres den längre, varvid 
ljudet så att säga förhålles, säges ljudet vara långt; låter man 
däremot särskiljandet följa omedelbart på hopslutandet, så säges 
ljudet vara kort. 

Vid medljuden kan man urskilja en början av ljudet, d. v. s. 
den del, som bildas, när talorganen intaga sin ställning; en mellan- 
del, som bildas under det att talorganen inneha sin åsyftade ställ- 



^ 19 — 

ning, samt ett slut, eller den del av ljudet, som bildas i det att 
talorganen avlägsna sig från sin ställning. 

De språkljud, som bildas utan någon fullständig hopslutning 
av talorganen i munhålan, äro i allmänhet lika under hela utsäg- 
ningstiden. Hit höra de dallrande och de mittöppna, t. ex. r, s, /, v, 
jy f. Men de språkljud, som bildas genom någon fastare vidröring 
mellan talorganen, bli däremot under de särskilda momenten av 
utsägningstiden något olika, i det att de ljudelement, som bildas vid 
hopslutningen och vid frånskiljandet äro sinsemellan olika, och olika 
med . de ljudelement, som bildas under mellantiden. Hit höra I, m^ 
n, Yjj hos vilka mellandelen visserligen är den förnämsta och har 
den kraftigast hörbara verkan, men slutet likväl förnimmes såsom 
en skärpning, under det att ljudet vid organets tillslutning är föga 
märkbart. Hit höra ock h, d, g, hos vilka början knappast höres, 
mellandelen icke innehåller annat än den dämpade tonen från röst 
banden (vilken dock stundom kort före slutet upphör), och slutet 
är den mest förnimbara delen; samt slutligen p, t, k, hos vilka 
början höres endast mycket svagt, mellandelen utgöres av en blott 
förhållning utan Me t ringaste ljud, och slutet är den väsentligen hör- 
bara delen. 

Medljuden hava sitt namn därav, att de i vårt och flera andra 

språk normalt användas i ord eller stavelser endast tillsamman med 

ett självljud. Självljuden kunna ingå antingen tillhopa med med- 

Ijud, eller ensamma, uti stavelser eller ord. I hm^, ///*, /s*, psH 

o. dyl. interjektionella ord, liksom i ledigt tal ha^gl, vat^n, o. dyl. 

uppträda konsonanter såsom stavelsebildande. 

Vårt i detta arbete använda lexikaliska teckensystem avviker från 
det i vår Svenska uttalsordbok (Lund, 1889) använda endast i följande fall: 

v har utbytts mot a, 

X ^ * * /• 

Båda dessa förändringar äro vidtagna för vinnande av överenstäm- 

melse med Svenska Akademiens för dess stora ordbok valda tecken. 

I fråga om självljuden ha vi i denna ordlista förenat tecknet 

för halvöppet ö med tecknet för slutet å. 

» » 0» » » » 0j 

» » é » > »^6, 

» » 9 » » » öppet 9, 

» halvbrett ä » » » » ä. 



— 20 - 

u och ui ha på tabellen flyttats ett halvt aleg åt vänster^ I svenska 
språket, där u (i ung) alltid förekommer i kort ställning, måste detta ljud 
anses såsom ett öppet ljud; m erkännes ock numera såsom ett från tu 
väl skilt ljud. 

Vi fasthålla på det bestämdaste att ce i skärp, värre, värst 
och 02 i mörk, större, störst äro allmänna och övervägande i riks- 
språket. Ett uttal av ä och ö i stället för m och oe i sådana ord 
skulle förefalla mycket konstlat. Vi kunna i detta avseende icke 
biträda en sådan åsikt om ljuden cb, oe, att de antagligen först i en 
framtid skulle bli riksspråk, utan yrka att de redan nu äro det. 
Vad beträffar det långa ä-ljudet och det långa ö-ljudet framför r, 
ha vi, med godkännanjle även av ett uttal ä eller ö i vissa trakter av 
vårt land, och under framhållande att ä och ö alltid kunna användas 
framför r, upptagit det uppsvenska ce och ce såsom det bästa uttalet 
och, det .som har framtiden för sig, t. ex. cera, bcera; cera, goera, 
skcer; särskilt även för inlärande av skillnad mellan ce, ä och e. 

Att inräkna i riksspråksuttalet å i kort tryckstark ställning, 
t. ex. gått {gåt^ för got% stock {ståk^ för stok^)^ komma {kårn^a^ 
för kom^a^)y kunna vi alls icke vara med om. 

Vi anse ock fortfarande, att a-ljudet framför ng i klang, 
tvang, vagn i riksspråket har a, och icke därinom uttalas med a 
eller med någon närstående nyans av a. 

I medljudstabellen äro uttalsordbokens främre och bakre tandljud 
här förenade till en serie och likaså mellersta och bakre tand vallsljud, eme- 
dan nyansåtskillnaden i detta arbete för dylika fall är något »grövre». 

Aspirerade p^ t^ k (i på, tå, kål) få samma tecken som de oaspire- 
rade (i spå, stå, skål, haspel, fistel, muskel) och äro icke upptagna i tabel- 
len. Angående deras beskaffenhet hänvisas till vår större Ljudlära s. 267. 

Ljuden slutet J och frikativt ^ äro inneslutna inom parenteser 
för att angiva, at,t de i detta arbete gemensamt betecknas ensamt 
med J i enlighet med Sv. Akad:s ordbok. Här må påpekas att 8 
har stor ljudlikhet med det i tabellen angivna främsta /-ljudet, ^. 

Bland mellersta gomljud är insatt ett nasalt rj' i ting, ingen, 

I medljudstabellen äro med * angivna de ljud, som i vår ord- 
lista ha sammanförts med närmaste ljud. 

De mellersta gomljuden (n, /C, y, t]') äro sålunda sammanförda 
under gemensamma tecken med de motsvarande bakre gomljuden 



•,T 



— 21 — 

v 

{^y Sf 9f V)i liksom ock halvläppljudet jLi med m. Dessa ljud äro 
nämligen s. k. förskjutningsljud, vilka flyttas på grund av med dem 
i talet sammanbundna ljud. De framkomma vid avläsning av sig 
själva och behöva därför icke särskilt betecknas. 

Inom vårt riksspråk förekomma åtskilliga lokala uttalsvarianter 
(ersättningsljud). Bland dessa äro följande i denna ordlista, liksom 
i uttalsordboken, sammanförda under gemensamma tecken. 

De sydsvenska tungrots-r {q, dy R, R) och det i vissa fall i 
östra Svealand frikativa r (u) få samma tecken som tungspets-r (r, r). 

De uppsvenska supradentalerna (f, d^ <l, W, 8) betecknas med 
de motsvarande rt, rd, rd, rn, rs. 

Samtliga s^c-ljuden, så väl det uppsvenska främre {schal) som 
de sydsvenska mellersta och bakre {skinn, schal)^ betecknas med 
samma tecken /. Av dessa må / dock anses såsom vulgärt. 

Detta innebär icke, att de ifrågavarande uttalsvarianterna 
skola anses uteslutna ur riksspråket, utan endast att de må återgivas 
medelst gemensamma tecken. Detta är så att förstå, att de i ord- 
listan angivna beteckningarna inom vidkommande landområden av- 
läsas med de därstädes gängse uttalsvarianterna. Vid uttalsunder- 
visningen måste man tillstädja dessa olikheter och tillåta de nämnda 
variantemas användande, såsom ock H. Söderbergh framhåller i sitt 
arbete Om uttalsundervisningen (Göteborg 1907 s. 17). 

I åtskilliga fall förekomma inom riksspråket, dock vanligen 
begränsade till vissa områden eller i många fall individuellt, en del 
ljudbyten, d. v. s. att ett visst ljud ersattes med ett annat (Jraf. 
Wulff, Sv. rim osv. s. 49-53). 

I ordlistan ha vi i många av dessa fall upptagit endast den 
ena ljud formen, nämligen den som vi ans© böra mest omhuldas. Detta 
gäller särskilt i fråga om uttal i överensstämmelse med samhöriga 
ords uttal, t. ex. ^-ljudet i teolog, teologi, i vilket senare ord vi anse 
att ^-ljudet bör omhuldas framför J-ljudet. Likaledes anse vi att 
i sådana ord som äta, väg, uttalet med ä (icke ce!) bör omhuldas fram- 
för stockholmsuttalet med e, (Jmf. Met. Ljudöfningar s. 3 — 5). 
Den form av riksspråket som vi ha sökt att tillgodose i ordlistan, är 
för övrigt huvudsakligen mellersta Sverges. Framfor r ha vi så- 
lunda antagit som mest eftersträvansvärda ce och os (för ä och ö). 



po _ 

vidare de slutna å- och 0-ljuden i stället för de halvöppna ö- och 
0-ljnden i åtskilliga ord, det öppna o-ljudet i stället för det slutna 
^-ljudet i kort ställning i vissa fall. Vi betona att vi i denna ordlista 
icke sträva efter att ange alla möjliga uttal, utan i allmänhet avse 
det enligt vår mening bästa och som Över allt bör anses fuUgiltigt. 
För överskådlighetens skull uppräkna vi här hithörande vik- 
tigare fall. ' 

1) För långt ä-ljud i äta, läkare, angives endast ä (icke eel), 
ehuru nö. Svealand ganska allmänt har e (Jmf. Sv. rim och sv. ut- 
tal, s. 23, 30 m. fl.). 

2) För kort e-ljud i sett, eldig, tecken, angives endast 6, ehuru 
i nö. Svealand ofta användes ä, 

3) För pluraländelser på -or angives endast m, ehuru för dem 
även användes co (t. ex. Stockholm) eller o (t. ex. Göteborg)^ I 
andra fall angives endast o, såsom i annor-, någor-, ehuru även en 
vackling mellan o och co möjligen skulle kunna räknas såsom 
riksspråk. 

4) För ord med flera än två stavelser, slutande på ändeisen -tion 
efter vokal, angives blott uttalet -fo)n, ehuru även -tfoyn förekommer. 

5) I åtskilliga ord som vackla mellan g och j upptaga vi en- 
dast g, t. ex. -logi, logik, magi, egid, portugis, exeges, legitim, le- 
gislation, vegetabilier, vegetera, original, intelligens, agent, tangera, 
fingera, kirurgi, dramaturgi. 

' 6) I vissa ord, som vackla mellan k och J., upptas till omhul- 
dande endast k, t. ex. arkiater, arkitekt, arkiv, trikin, 

7) På samma sätt gives företräde åt sk i några ord, t. ex. 
skeptisk. 

8) Ej heller ha vi alltid angivit den undanträngning, som i 
mindre noggrant tal träffar en del ljud mellan tvenne andra, t. ex. 
st för skt {krigiskt)., ms för mns {namnsdag)., mt för mnt {,jämnt) och 
i allmänhet ha vi inte angivit den klangförlust hos v, g, b och 
d, d. v. s. ändring till v, g, b, d, som inställer sig vid tillägg av 
klanglös böjningsändelse. ' 

9) För ändelsema -era och flerst aviga ord på -ska {professor- 
ska, germanska) angives endast acc. ^^ ehuru inom flera områden (i 
synnerhet i Svl.) ^^ användes. 



— 55 — 

De förändringar, som apråkljuden undergå i sina begynnelse- 
©Uer slutdelar pä grund av sammanbindning med föregående eller 
efterföljande ljud, anse vi såsom blotta modifiiationer av sp"*'''"'*'^'"" 
själva. Dylika modifikationer av ljuden bli därför icke fören 
skilda beteckningar i det lesikalittka teckensystem som vi ha 
för detta arbete. Da behöva heller icke angivas för uttalf 
avläsningens skull, ty de ifrågavarande modifikationerna fi 
av sig själva genom samman träff ni ngs verkan, utan dei 
avsikt eller åtgörande. Vi hänvisa angående denna frå^ 
Btörre Ljudlära sidd. 131—135. 

.När vid sammansättning två lika ljud sammanträffa 
mandragas dessa på sådant sätt, att slutet av det föregi 
början av det efterföljande elimineras (uteslutas, överho] 
återstående delar sammansmälta till ett, men vid uttalsbet 
utsättas båda på ömse sidor om - (jmf. Sv, Språkljud ocl 
s. 23 — 24), t. ex. wa^WaV, a?v-vakHa. 



Accentueringf. 

All tonväxling i en sats, liksom all tryckfördelning, 
fasta uttalsvanor, ja lagar; så gott som intet är lämnat 
dens godtycke. En viss variationslatitud förefinnes, men ä' 
är en begränsad variationsrikedom, ingalunda ett fritt 
Ju mera högtidligt ett föredrag bör vara, dess ringare är< 
ama både i tryck och ton. Accentueringen är i alla 
svär sak att undersöka och beskriva, men enär varje infö 
ker även- den ringaste avvikelse som göres av en ntlän 
det vedertagna bruket, och enär barnen kunna lära sig 
låtna tryckfördelningen och de äkta melodierna i satsen c 
så måste lagar kunna uppställas för både den s. k. c 
(kraft-) accenten och den melodiska (ton-) accenten. 

När man säger att en stacelse har en viss accent, s 
oegentligt. En stavelse, såsom blott stavelse, har endast 
del att uppbära. Men varje ord har, när det betraktas so 
ord (ordboksform, »ordboksnamn»), ctj företrädesvis gängse a 



— 24 — 

eller ordaccent i riksspråket. I satsen få endast de ord, som för till- 
fället äro framhållna (huvudord), behålla detta »ordboksnamn», denna 
accentform. Jämte den logiska accentueringen gör sig i satsen ofta 
en mekanisk-rytmisk bitrycksrörelse gällande, sedan för tillfället ord- 
accenten delvis har upphävts. Om t. ex. ordet kapten (kapte^n), 
eller kamre^r eller sekte^r står undanhållet som titel, så uppstår lätt 
en alldeles omkastad tryckfördelning: kapHen {kam^rer^ sekHer) 
MalSn, genom lytmisering (bakåt) från huvudstavelsen (»fyran»). 
Accentueringen är sålunda icke godtycklig; ordaccenten lyder under 
satsaccentens bud, liksom en stavelses accentmått beror av dess 
plats i ordets accentform. Härigenom förklaras det underliga för- 
hållande, som i svenskan (och norskan) benämnes accent-infattning. 
Denna består däri, att . somliga undanhållna småord icke alltid i 
satsen förbli helt enkelt accentlösa, utan liksom införlivas (»infattas») 
i ett föregående huvudord, vilket utsträcker sin accentuering över 
närstående svagare stavelser, så att någon av dessa får uppbära 
slutdelen av det ifrågavarande huvudordets både trycktakt och me- 
lodi. Allt det hittills sagda inses lätt av följande exempelfraser: 

»Medan gräset gror, dör kon». Medan grä^s9t gr(o^r, dce^r koy^n. 

»Som man bäddar, får man ligga». Som man häd^ar^, får 
man lig^a^. 

»Ingen forntid sover så djupt, att icke en framtid förmår 
uppväcka henne», Irj^m^ fco^rn^ti^d så^vdv så^ pa^pt, at ikh Qn 
framHi^d-^fxrmå^r up^väka^hänh, 

»Käre Karl Erik! 

Farbror Karl kommer snart till er, sedan han har följt major 
Melin och kapten Malm till Gröteborg; syster Anna och hennes ge- 
neral (general Storm, du vet, hennes fästman) hälsa till er; broder 
Hjalmar skriver till er samtidigt; ni få inte glömma att själva 
snart skriva till er Sebastian». 

JcB^d'^ Karl E^rik^l- 

Far^hrcor Ka^rl komdr sna^t til^^-er^ se^dan han^ har fÖl*jt 
majcoh Meli^n å kapHen Malörn til j0H9bor^j; sysHdr An^a^ å 
hänhs jen^eraH {jen^eral Stor^m, dm veH, hänhs fäsH-^man^) häPsa-^ 
til^-er; hrco^dor Jal^mar skri^vdr-til-e^r sam^^^ti^digt ; ni^ få inHd^ 
glöm^a'^ at fälha^ sna^t skriha^ til cV SobasHian, 



— 25 — 

Siffrorna — vilka sättas aäsom exponenter ^- betyda här; 
4: hellåugt språkljud, högtryck ; helläng och helstark stavelse 

3 hellångt » , lågtryck; hellång och helstark » 

2 halvlångt » , halvtryck; halvlång och halvstark » 

1 bilångt » , bitryck; biling och.bistark 

(som icke utsattes efter de enskilda ljuden, 
en schematisk accentrad) kort ljud, noUtryck, kort och i 
Vid 4:an hålles trycket starkt ända till stavelsens sh 
vid 3:an avtager det mot stavelsens slut och hejdas 
ningen nedåt: man liksom bereder sig på 2:an, ez. fal 

Med dessa styrke- och längdbete ckningssiff ror, 
bringa näst efter det (jud i stavelsen, som uppbär del 
ran angivna stavelsetrycket och stavelselängden, kan i 
språksuttat tongången samtidigt uttryckas, nämligen på 

4 (eller fullständigare 4A) betyder tillika höif 
börjande lågt; 

3 (eller fnllständigare 3 V betyder tillika låg ton 
korligen ytterligare sänkes ännu lägre, mot stavelsens 
en följande stavelse, och höjes -först på tvåan; 

2 betyder tillika återgången upp till hög och höj 
med endast halvstarkt tryck); 

1 betecknar, jämte svagaste tryck, tillika jämn un 
ton utan någon höjning eller sänkning, vare sig att ^ 
tryck är minimalt, eller något litet förstärkes. 

Liksom orden ha en trycktakt eller tryckföljd, 
delar fördelade på stavelserna, ha de således också en 
dess toner fördelade på stavelserna. 



Accentformer. 
De accentformer som förekomma i Ordlistans upps! 
ju altlid äro huvudord) utgöra följande: ^) 

') Hö^iyck och lAgtryck benämnas genienaamt heltry 
1) För vidare utredning av hithörande frägor jmt. Lyttk 

Svenska Språkljud och Akcenter, Lund 1898 j Metodiska 

Lund 1893. 



— 26 — 

Hög (MjCCentf aktU, entrycksaccent, lämpligen betecknad med 
sifferföljden 4 1, eller (med melodistigningen antydd) 4 A 1. Ex. 
»Hjalmar» jal^mar. Ettan behöver icke utsättas annat än i flersta- 
viga ord: harha^rdrna^, komHfiontje^rdrna^ in}divi^dtualHteHdrna^y då 
de också angiva de »rytmiskt välbelägna» stavelsemas framhävning. 

I enstaviga ord avkortas den senare delen av accentf ormen, 
och accentmelodien sammandrages på den enda kvarvarande stavel- 
sen: al GbHj all al^. Styrkan varar längre i 4 än i 3. 

Låg dccentf grav, tvåtrycksaccent, lämpligen betecknad med 
sifferföljden 3 2, eller (med tonsänkningen angiven) 3 V 2. Ex. 
»Anna» an^a^ (egentl. an^^na*/^). Halvtrycket (tvåan) försvagas lätt 
i enkla ord invid heltrycket, men för starkes på längre avstånd: 
an^a^~y an^corna^'^. Styrkan hejdas i 3 vid tonbrytningen nedåt: 

Tvåtrycksaccenten är tillika den typiska sammansättningsac- 
centen, med alldeles samma accentmelodi; tvåan gör sig naturligt- 
vis mera märkbar i sammansatta (eller formellt , sammansatta) ord 
än i enkla. Jämiör : vå*'r-\'da^g:>våh'^da^g; da^g -\- jäm^niri'^ > 
da^g'^jäm^niri ; vå^r-]- da^g'-jäm^nir] :>vå^r'^d€b^gjäm^nif]. Även i enkla 
ord förstärkes tvåan på rytmiskt -avstånd: ^"ä?^iw^a^; ^aWiw^rarna^; 
bm^dbeerarin^a^, bm ^dbcerarm^corna^. 

Märk att tonen efter »trean» behålles låg (dock med en växande 
höjning i ord med flera mellanstavelser) allt intill »tvåans», an- 
sättning, vilken sker i tydligt högre ton, vanligen högre än själva 
treanö begynnelseton. 

I svaga förstavelser eller s. k. upptaktsstavelser förlägges gärna 
ett svagt bitryck till första stavelsen, eller, på grund av associations- 
anledning från samhöriga ord, till en följande. Sådant bitryck kan 
dock lätt av metriska och rytmiska skäl flyttas: oriental, bibliotek. 

När bara en mellanstavelse finns, behöver aldrig ^ (bitry eks- 
längd) utsättas, t. ex. up^rojrs-ma^kard, up^rät^^JioPa men upHy^s- 
nirjs^^vi^s. 



Stavelselängd. 

Varje stavelse i ordet har sitt bestämda mått av styrka och 
längd. Kort och svag är varje stavelse som icke har något tryck 



■— 27 — 

eller accentlängd att uppbära; en kort stavelse best&r normalt 9 
idel korta ljud. 

En stark stavelse är alltid lång, -deu svarar s 
motsvarande accent-del. ytavelaen kan vara läng 

a) genom atavelsevokalens längd; ny ny*, niH, va 

b) eller genom den därpä följande konsonantens 
nyi*, nyttig nt/tHff^; 

c) eller genom en konstitutiv accentpaus (en t 
hörande paus, märkbar på det avstånd, som den tvin 
jande- stavelser att iakttaga). Denna paus beteckna 
Ben har sin plats näst efter den starka stavelsens kor 
utfyller stavelsens mått på samma aätt aom en konsonai 
föregående fall. b). Ex.: det häftiga utropet fy! fy~*, 
«7*, åh! <J7*^1. 07*), nå! «f»7*, jo! jo>y\ va sa? va sa?', va 

I tvåstaviga enkla ord med accent.formen 3 V 3 li 
iakttaira denna artikulation spaus, när tvåan står näst 
an^a^, btHcu^, ros^aW egenti, an^aj^, heHo)"/^, ros^aliy'. 
besvärliga beteckning är onödig, dä ju regeln är allmäi 

Naturligtvis kunde våra siffror ha valts annor! 
6 + 2 i st. f. 4 -fl, och 4 + 3 i st. f. 3 + 2. Men d( 
förbättring. Våra siffror äro blotta , symboler, ttllnåt 
såsom sådana ha de under en lång följd av år besti 
gentemot alla angrepp '). Vi hålla allt jämt fast vid all 
uttryckligen ha rättat. Att formlerna 4:1 och 3:2, 4 
320 och 302 o. s. v. få sin fulla betydelse först når 
dien tankes till och förknippas med siffrorna, är ingalu 
tig sak. I alla språk är det just den melodiska accei 
tionelia ordmelodtema, som iakttagas lättast. Det syi 
en stor fördel, att vi svenakar kunna låta stavelsens mfi 
längd och tonhöjd sammangå. Ex. : taH-fw^r, taHan^, /a*i 
fal^a^, falht. I stället för att trycka det besvärliga " 

') Som bekant ha vi i vår större Uttalsordbok, Lund 
; för 4, ■ -för 3, ' för 2, ■ för 1. Det samma gftiler om den 
Den djnpa ansättninti^ätonen i 4 och den raska tonhöjning 
mAnga den höga touen), kan hn medfört den nigot lite större 
i >fyran> ftn i >treau>, vilken vi båda orskiljn ock sjtLlva persc 



— 28 — 

efter en tvåa eller en förstärkt etta (såsom i siriå.^s-roi^p)^ nöja vi 
oss med den allmänna regeln, att en tvåa som följer efter samman- 
sättningstecknet ", eller står på rytmiskt avstånd, alltid anses full- 
viktig eller förstärkt. I an^'-sat^ (av ansätta) och i jältin^mrna^ är 
tvåan alltså märkbart tyngre än i anhat^ (av ansa) och i jåltin^a^. 

De ord som vid sammansättning bibehålla sin entrycksaccent 
4 A (både tryck och melodi) gent emot den alltid möjliga två- 
trycksaccenten, t. ex. striå^s-rco^pdtj UY*'s-ti^d (jämte 3''20, 3^2) äro 
ganska få. Fyran samlar här större energi än trean. 

Tvåan är fullviktig (= 2 -}-) icke blott i äkta sammansatta 
ord, i synnerhet vid framflyttning mot ordets slut (t. ex. mV^^a^^, 
vå^r^^da^gjäm^nitj) utan också i s. k. formellt sammansatta ord ^) ; 
vartill kommer den nämnda förstärkningen vid rytmisk välbelägen- 
het: skco^ndrtarna^ (1. shco^ndvtarna^)^ hcerskarin^corna^,^ 



Undanhållna ord. 

I satsen bli vanligen flera ord accentlösa (mista sin »ordboks- 
accent»). Somliga ordklasser äro regelbundet undanhållna i satsen. 
Konjunktioner förekomma nästan aldrig såsom huvudord annat än i 
grammatisk mening, t. ex »Så^som^ och me^dan^ och äl^dr äro kon 
junktioner». Men alla »undanhållna ord» kunna få rytmiserande 
bitryck, t. ex. »Så^sofn vän ger jag dig ett råd», »Me^dan gräset 
gror, dör kon». Undanhållningstonen är medelhög. 

Sådana accentförluster vid undanhållning, då inte motsättning 
åsyftas, med eller utan en sekundär rytmisk ersättning, äro särskilt 
följande kategorier ofta underkastade: 

1. Konjunktioner av alla slag. De utgöra, liksom, satsbild- 
ningens skelett. 

2. Preposi tioner. Märk att dessa visserligen få bitryck, men 
att detta (alltid hållet i medeltonen) merendels är rörligt, så att bi- 



^) Formellt sammansatta ord igenkännas därpå, att vid böjning tvåan 
får behålla sin plats: akH-^sam'^ hWr akH'-sam^ a (icke akH^-sama'^). Jmf. där- 
emot stiHig^ stiHiga^j byg^9t^ hyg^dna^, i det att tvåan i enkla ord flyttas 
till nästa eller sista stayelaen. 



tryckets plats beror p^ förhållandet till närliggande starka stavel- 
ser. Ex. In}vid mm^ran, Invi^-d sin f&^na^. — Märk att adverben 
sällan bli undanhållna (t. ex. Ute, mijcke). I de fall där Ordlistan 
angiver att ett ord är både adv. och prep. eller kanske 
en utsatt etta (t. es. viHan) aldrig avseende pä den a 
satsanvändningen, utan endast på prepositionen eller konj 
i satsanvåndning. 

3. Allahanda mått-ord. Ex. Tre* litar injöl^k. Fi 
sm(B*r. Sjtu* metar klädda'. Två* mima^tars upH-hol*. 
(må^nadais, vek^mrs, dt/tjns, dft^pars, fimpars, sokun^dars) v 

4. Veckodaganias namn, när de åtföljas av närma 
stämning, t. ex. FreMags ntor^gon^ (tniddagi*^, förmiddag^-" 
Rffermiddag^"'*" , kväll*). 

5. Varjehanda epitet och genitivattribut. Ex. E^g 
Fri^d'hem^, Kå^nutjari^kat Svar*ja, Pronn^san LapHand, -. 
irjan^, Fregafhn Sa^ffa^, Oiffartygat Sve^a', MtoHaJa var' 
r^ksta, Sim^ga Ifm^k, Vit]^a San*d, Jän's0 To>*rn, Hioh 
Sfok^holms f<B^r'gå^rd, Va'rb^rjs fäshni^*; R^^amänUat 
Ka^rlskrmtta Vek^W'bla'd ; Ay'o Ba^gligt ÅUh'han^da. 

6. över huvud titlar och förnamn, när de icke : 
såsom motsats mot andra dylika. Det är genom undanhå 
därefter tillkommen rytmisering (vanligen bakåt), som t. e 
kan bli -amHral framför namnet, genera*! kan höras son 
kapte*n som kapHen, majo*r 1. serschanH 1. löj'tnan*t soi 
sar^fant, löjHnant. Och naturligtvis har språket i ordet 
1. liijHnanf (förr I0f)tnan*t) just förändrat sin ordboksform, c 
framhävda uttalsform, genom dylik rytmisering som tit 
det fratiska capUai^ne i England med tiden blev till eap* 
Eugénie '"* har hos oss redan blivit 0pan-^, av Rosa 
blivit Sos^ali^; framför tillnamnet höres vanligen enda 
och Sos^ali m. m. 

7. Adjektivens förhållande till accenten — och < 
beroende »kommateringen» — kunde giva anledning till d 
utredningar. Men detta tillhör grammatikundervisningen 
emellertid; En go*d, he^derlig^ och nytfig* ver^ksamhe^t. 
gamm''al tan*t. En nyttig HHen upplysning. En näsHan 



— 30 



gamm^al så^ haWad nyck^elhar^pa. Alla de här kursiverade orden 
kunna göras undanhållna i talet, och bli därför utan all accentbe- 
teckning i fonetisk text. Framför ett sålunda »undanhållet» ord 
får naturligtvis »skiljetecknet» komma icke begagnas. 



Riksspråk. Stilarter. 

Riksrådet greve C. Gr. Tessin iugav den 8 dec. 1744 till 
Svenska Vetenskapsakademien en promemoria om språkskötsel, vari 
det heter (§ 8): »Liksom et tal bör wara så stält, at dpt kan be- 
gripas af hwar och en som bör eller will höra't, altså måste en 
skrift äfwen ;wrara så inrättad, at hwem som läs, eller hör henne 
läsas, må med lätthet kunna fatta dess innehåll». Det är just 
vårt motto. 

Kort därefter, år 1753, avfattar den berömlige Skaralektom 
professor Sven Hof, i sin bok »Svänska språkets rätta skrifsätt», 
en paragraf (91) sålunda: »Wårt tal bör, så vida ske kan, på det 
sättet inrättas, att det icke, i anseende till lätet, är obehageligit 
för de åhörande. Ty obehageligit åhörande är ett ondt, som wi 
utan skiäl ej böra någon tillfoga». Och i § 153 av samma bok 
yrkar Hof: 

;» Konsten att skrifwa och läsa bör giöras så lätt, som någon- 
sin möjeligit är». 

Till en god språklig uppfostran hör att alltid väl skilja mellan 
själva språket och språkets tillfälliga dräkt, d. v. s. dess mer eller 
mindre motsvariga rättskrivning enligt hävdvunnen ortografi. Språ- 
kets uttal står aldrig stilla. Och det samma gäller om ordförrådet, 
ordbruket, ja fraseologien. Varje ny generation mottager sitt mo- 
dersmål i ett annat skick än den föregående generationen mottog 
det. Sålunda bli somliga ord och uttryck ålderdomliga eller stelt 
högtidliga, t. ex. i lagstilens, kyrkobönens, predikans språk; men så 
länge de äro brukliga och begripliga, räknas de ännu till det nu- 
tida språket. I ännu högre grad nutida och levande är det vanliga 
föredragsspråket, det vårdade umgängesspråket, det lediga samtals- 
språket (i tal och skrift, ortografien oräknad). Till sist vidtager 



— 31 — 

det nya, okända eliei oprövade, vilket ofta förefaller stötande genom 
sin obegriplighet eller sitt vardagliga självsvåld. Språke 
allt jämt, i alla sina stilarter, med främmande ord, med t 
termer, t. ex. för uppfinningar eller sport, vilka upptagas, i 
ocE således kräva plats i ordlistan. Även provinsialismer 
och med rena bygdemålsord eller slangspråksord eller fel 
genom allmännare bruk vinna burskap. 

Lika lite som det är rädligt att hålla kvar i bruk de 
obegripliga eller utlevade, lika lite försvarligt är det salu 
onödigtvis erkänna eller, genom sitt eget bruk, omhulda en 
Språket är ett arv, och det mäste vårdas. 

Det är braket, det allmänna bruket bland språkmedve 
bildade personer, som ger hemortsrätt i vad vi kalla J{i 
ket. Detta har många stitarter, näst^an ispråh inom spräke 
åtminstone två av dessa stilarter borde systematiskt inläras 
läroverk, nämligen det vårdade föredragnings- eller förhai 
språket och det lediga samtalsspråket, vilket står på grant 
men bör hållas skilt frän, det vardagliga och ännu mer f: 
sj älvs väldiga. Till riksspråket räknas över huvud sådant, so 
hela Korrland, inom hela Svealand och norra Götaland, inc 
östra och västra Sydsverge, är gängse och fullt begriplig 
medvetna språkayttjare, och som inom dessa stora språkpi 
vidgås, erkännes, gillas, försvaras, fasthålles, omhuldas. 

Riksspråket är alltså, kort sagt, »det språk som använ 
fasthålles, eller åtminstone erkännes, av personer som äro va 
en viss hyfsning i sitt tal och förmå att någorlunda särskil 
ven för olika stilarter». Det är svårare att dölja aig i 
i skrift. 

Och ett kännemärke 'på den som erkännes handhava ri 
ket väl, är det förhållandet att ingen läsare eller åhörare n: 
kan avgöra, vilken bygdemålsort personen tillhör. 

Ingen svensk talar riksspråket fullkomligt, åtminstone 
sitt vardagslag, har han än själva nyköpingskan till sitt mod 
Men åtskilliga personer mäste erkännas tala svenskt rikssprf 
kert och väl. Märk att en norm, ett 'ideal', ingalunda är det 
som en f&rglös abstraktion. » Adelsvenskans har dock natu 



— 55 — 

mindre kvar av lokalfärg, ar proTiiLsialism. ån t. ex. »idelskånskan». 
Även denna senare är ett ideal, en ^nrskiljning». men ingalnnda 
en abstraktion, ingalnnda overklig eller obefintlig. Liksom Ȋdel- 
skånskan» (vilken är eti slags follgod svenska) har sin lokal på en 
medveten bildad skånings tnnga, så kar också »ädelsvenskan» ingen 
annan lokal än på talande svenskars medvetna tnnga. Vilken språk- 
provins vi än tillhöra, ock även om vi nppfödas med »stockholm- 
ska», så borde vi få lära svenska ädelspråksformer. i olika st il ar- 
ter, ntan tillgjordhet, men också ntan självsvåld. 

Vilket som helst av våra bygdemål är i stånd att vid vissa 
tillfällen, bättre än varje > provinsmål» eller > riksspråk», komma 
hjärtats strängar att vibrera. Men vill mån väcka genljnd i vi- 
dare kretsar, då måste man bmka andra och vidsträcktare meddel- 
ningsmedel. 



Svensk språkskötsel. 

Varje bygdemål har sina egendomligheter, framför allt en viss 
accentmelodi, och i många fall en »artiknlationsbasis», ett visst eget 
sätt att ansätta tungan och forma mmmens resonanshåla. Att all- 
deles bortarbeta dylika egenheter blir för de flesta omöjligt, och är 
tämligen onödigt för det stora flertalet. Vem nekar dock till, att 
präster, sångare^ skådespelare, lärare måste göra mycke i den rikt- 
ningen, vida mera än vanliga språknytt j are? Och jn högtidligare den 
åsyftade stilarten är, dess mer utjämnas alla störande olikheter. 

Bland språkljud som både kunna och böra bortarbetas, an 
märka vi följande ^). 

Medljud : 

det gutturala eller faukala g, använt för dallrande tungspene 
eller tungrots-i?, i t. ex. västgötskan och i Skåne; 

det frikativa (»engelska») å, använt för dallrande tungspets-r, 
i annan ställning än ordbörjan eller ordslut, i t. ex. Stockholm; 

det starkt rundade och låga bakre tungryggsljudet f, använt 

1) Se L. o. W:8 större språkljudstabeller. 



— 55 — 

för det främre (supradentala) 8, i Värmland, och för det 
tungryggsljudet /,' t. ex. i Göteborg, västra Götaland, 8kä 

Naturligtvis måste framför allt var och en arbeta bi 
individuella eller bygdemålsvanarter som bruket av »tysl 
ralt X (i ack, doch) för /, vanligt i Bleking; (s för J, 
Dalarna och Småland, t. ex. i köpa, känna; r/ och U för < 
t. es. i västgötamål (gno, knapp); kakuminalt K och G 
tjockt t ock d, bildat med tungspetsen böjd bakåt och ' 
högsta delen av gomvalvet) i st. f. k och g (komma, på) 
för vanligt I, flereatädes; sluddrande klanglöst I (Å) och 1 
för s; m. m. 

Självljud: 

Stockh. y för m (ut, t^useum); bohuRl. e för i (fisk, dt 
husl. och närk. i och y med .^'-ställning d. v. b. klingande 
S, för i och y (fin, vis, hyta, sy); skånskt iu eller 3ui fö 
(god, stor); skånskt u för kort o) (domprost, bonde); sk&ni 
öm för långt å (*iåd); skånskt å för kort o (kom, gott); göti 
och skånskt a för långt a (skada, gata, hav, bvila*g) ; götel 
spr, visojr) för långt å (ål, åra) och a för kort a (vagn, ko 

Burskapsrätten för nya ords användning i riksspråk 
att avgöra genom annat än brukets allmänhet. Om en 
tilltror sig att nyttja uttrycket iden ena föräldern», » 
föräldern», i singularis, så är detta gruvliga bruk ännu i 
tigat; men — det kan bli, enär denna singular är behövt, 
trycket ijag kommer i håg», nu en hallstämplad och »vat 
var ju en gång vederstyggligt (för: "mig kommer i h&g 
^jag bör» (för: »mig bör.). »Begripa sig på> (sammansv 
»begripa» och »förstå sig på») var ännu pä 1870-talet < 
miskt, liksom »jag har blivit uppdragen» än är (för: »ja^ 
i uppdrag», »man har uppdragit ät mig»). En slarvig 
på sistone så omhuldat neutret »ett asyl», »ett fotog 

') Göteborgskan har detta höga a tör längt a andast i ji 
skal, gkvala, gata, skata, tjata; naturligtvis auaea det av bil 
borgare för ytterst vulgBH, 

') t)en nyttjas i fråga om korsningar och bastarder. 

Lytikm» o. Wulff, OciiU«t». 



— 34 — 

apelsin», att det kanske är outrotligt. Skåningen nyttjar »ett fing- 
erborg», »ett tvål», »ett potatis», »ett fabrik», »ett möbel». Ja, 
vad är att göra åt den saken? Skall inte språket få ha sin fria 
gång, »utveckla sig»? Visar det sig inte, i alla språks historia, 
att »felet från i går blir det riktiga, det 'enda vackra' i morgon»? 
»Jag såg han* är nu ett fel, ett »skånskt» fel; en gång var det 
riksspråk. »Haven I» eller »Han I» är nu nästan löjligt i ledig 
stil, för »felet» »Ha Ni» eller »Har Ni». Och stockholmare vilja 
nog gärna skriva »Dem tro», »Dom tror» i st. f. det högtidliga 
»De tro» och det lediga allmänna »Di tror». En finne nyttjar 
omisstänksamt sådana imperfekt som »jag slintade», »vi begravade»; 
en skåning »Jag ställade klockan». Detta ropar riksspråket högt 
emot. Men, — får vården om det språkriktiga förfalla i skolan 
och i den slarviga dag- (eller rättare natt-)pressen, så blir miss- 
bruket allmänt bruk. 

I denna ordlista ha vi särskilt velat varna för ett särskilt 
konstruktionsfel som just nu hotar att — i engelskans och danskans 
fotspår . — förändra vår svenska stil i grund. Vi ha försett en 
mängd verb med tecknet *. Detta betyder: »Konstruera inte detta 
verb, åtminstone aldrig i vårdat föredrag, passivt och med olämp- 
ligt personligt subjekt!» — Vi misströstade, ovanför, om att få be- 
hålla »ew asyl», »cw fotografi», »6W apelsin»; måste vi också miss- 
trösta om att kunna rädda det korrekta gamla uttrycket »använda 
ett medel», vilket nu allt oftare undantränges av den otrevliga 
och onödiga kontaminationen »använda sig at;», en sammansvets- 
ning av »använda något» med »betjäna sig av något». Detta se- 
nare uttryck har redan för längesedan smittat ner »begagna nå- 
got», så att det nu heter »begagna sig av något», tack vare hävd- 
vunnet bruk. 

Med förslag till språkskötsel, de må vara aldrig så välbehöv- 
liga och välbetänkta, går det ofta så, som det går när man vill 
helt varligt taga bort en liten tagg, ett tistelfjun, en gadd: den 
tryckes längre in, — själva påpekandet av ett fel kan sprida felet. 
Känner man sig nödsakad att klandra en föreläsare, en slarvig re- 
porter eller utfrågare, så gycklar denne över en så »pedantisk pu- 
rism». Han behöver bara visa att t. ex. Fröding har skrivit så 



~ 33 ~ 

och kommaterat så, eller Striodberg och det upprepade gänger! ') 

Skämttidningarna äro de allra gruvligaste smakfördtLrvam 

allra farligaste, emedan ungdomen s& gähia »bevingar» ( 

Lånen ur »kolingens» ordbok ta med ens fart, och sedan si 

:s klyschor» som >bobban°, >nubben>, »kovan» ha konu 

stora mängdens mun, sä bli de vanligen outrotliga. 'Si 

få de ge vika för nya likvärdiga modaaker. Men förSi 

utrota sådana talesätt som 'fel bok», »fel tåg', «en /é/ an 

Man kan inte nog förvånas, när man ser huru samma per 

hålla oändligt på en gammal, en otjänstbar språkdräkt (i 

som 'sjelfva', 'borg', 'lof, 'corpsen', ännu sedan bruket h( 

och väl förenklats till ^älva, borj, låv, kår), kunna utan a 

och utan vidare tvekan efterhärma sådana verkliga attentat 

språket som »använda sig av», ijag äcklar mig åt*, "de 1 

rade tillträde», »jag öppnades kredit», »han rändes el 

hjärtat». 

Så långt kunna vi väl räkna på alla språkälskare^ 
att var och en i sin stad ogillar alarvordens, slarvuttrycki 
uttalens intrång i all vårdad stil, i all ädel skrivart. 
det vara mä, förklara vi — med det lilla grand av aul 
till äventyrs kunna ha förvärvat under långa års mödoa 
bete — att vi protestera mot det eller det, och nu sä 
det slags konstruktionsfel som ovanför nänmdes. 

Vi låta å sid. 40 följa en alfabetisk förteckning på 
just nu äro i fara att — efter latinets och franskans fö 
vid våra läroverk — följa de smittsamma exemplen från 

■) Vår ajälvsvåldige Strindberg har mänga förflngna vnad 
□ppenbara slarvfel p& sitt samvete. Undras vad denne tycker, näi 
förföljelae mot det ofta omistliga infinitivmttrket att efterapas i ^ 
eu vinst, en »Bpräkatveckling» : iDet är icke ödmjakt trotsa fara 
fara al&ppa lös trollkarlar»; ... ii bvilken jag haft den skami 
dragen>,; »Jag må be märka*. Särskilt efter adjektiv, subst. ot 
tioner är att omistligt. Höjdrekordet i dylik spräkfelshärmiiir 
en poetisk student, som pä fulla allvaret sjöng: •■ . ■ . flickan t 
I morgonglansen utan känna skam». 



v 



— 36 — 

och danskan eller riksnorskan, vilka språk ju mycket läsas i Sverge 
och ofta mycke illa översättas till svenska ^). 

Det gäller då först sådana verb som allt jämt böra konstrueras 
med sakligt subjekt, icke med falskt personligt subjekt och passiv 
form. I latinet, franskan och tyskan äro dylika fel sällsjnita, enär 
»dativen» ^) där utmärkes tydligt genom formen (i franskan genom 
prep. å). I engelskan, danskan och riks-norskan grassera dessa 
fel väldeligen, t. ex. I was paid my money, Ske was given to under- 
stand i st. f. My money was paid me. It was given her to under- 
stand, I was made to understand. Dylikt slarv vill nu tränga in 
från telegramstilen och reporterbrådskan. Det goda gamla språk- 
bruket undantränges på följande sätt. 

I. Han, konungen, hjälten (nom.) fick aldrig ett ögonblicks 
ro. Vi fingo aldrig tillfälle att visa vad vi förmådde. En om- 
sorgsfull utredning ägnades (åt) förslagets alla delar. Han miste 
sitt uppdrag. 

. II. Honom, konungen, hjälten (dat.) förunnades aldrig ett 
ögonblicks ro (nom.). (At) oss, vännerna, hela församlingen (dat.) 
gavs (bereddes, beviljades, lämnades, vägrades) tillfälle att visa 
vad vi förmådde. (At) alla förslagets delar ägnades en omsorgsfull 
utredning (nom.). Den ene (dat.) medgåvos (erbjödos, utlovades, 
vägrades) alla förmåner (nom.); den andre medgåvos inga förmåner, 
och honom förläts intet. Ingen (dat.) förunnades (tillstaddes, till- 
läts; erbjöds, bereddes, gavs, lämnades, utlovades, vägrades tillfälle) 
att visa vad han förmådde. Uppdraget fråntogs min bror. 

Allt detta är korrekt, och många flera korrekta vändningar äro 
möjliga med dessa samma verb. Men sedan kasuskänslan har börjat 
vackla, uppfattas obetecknad dativ (d. v. s. dat i v utan dativform 
eller dativmärke) som ren objekts- eller subjektsform, och när sam- 



^) Tidningarnas följetonger bjuda dagligen på de otympligaste fel. 
Hur ofta får man inte se t. ex. det tyska Flieder (syren) översatt med 
vårt »fläder»! 

^) Vi ogilla det nymodiga talet om att »dativ» icke finns. Varje lä- 
rare i gramm&tik vet hur omistligt detta begrepp är, var« sig med eller 
utan dativmärke (sv. å*, ty. zu^ fr. a, eng. to). 



~ 37 ~ 

tidigt singularen undantränger verbets pluralform, så förvillas lätt 
den sprfLkligt obildade. Slutet blir att hos oss, liks< 
och Danmark, mången icke förmår värja sig mot 
dana som dessa: 

m. Ha)i(!) [konungen etc.) unnades ingen ro. V 
etc.) förunnades [eller blevo förunnade], tillstaddea, erl 
lämnades, lovades tillfälle att visa vad vi förmådde. Jf 
(nekades, förbjöds, tilläts ej) att gå dit. Förslagets all 
ägnades (ha ägnats, ha blivit ägnade) en omsorgsfull 

IV. Ja, även intransitiva eller deponentiella ^ 
passiv form, och substantiv som skuUe styras av i 
kunna dylika nspråkutvecklare* sätta i ren subjektsnt 

I stället för det korrekta: 

Med konungen (honom,, oss) ha blivit adjungerad 
råts) fyra medhjälpare; Han omgjordades med sitt s' 
adresserades till honom; Han avskedades från sitt up] 

får man se sådana olidliga uttryck som dessa: 

■Han(!) har blivit adjungerad (adjungerats) fyra 
Han omgjordades sitt svärd; Han adresserades (1. ble 
alla brev; Han avskedades sin plats och fråntogs upp< 

Denna »utveckling» må i vissa fall vara oundvil 
är uppenbart fördärvlig för all god svensk språkkä 
ädel stil. Det har gått så långt att tidningarna låta 
följande : 

»Jag anförtroddes att vårda tavlan», i st. f. fich 
förtrodd vården av t., ]. tavlan anförtroddes åt min i 
stycke (Ckantecler) kommer att erfaras av hedern att ha 
i st. f. åtnjuta hedern 1. erfara hedern; »Det är en g 
man erbjudes här», i st. f. som bjudes en 1. som man I, 
äJag inverhades av några sjöofficerare», i st, f, påi 
röaie inoerkan av; »Jag fattas (1. felas) ännu fyra kro 
Det fattas mig 1, jag behöver ännu; >Jag blev så mis 
att inte fått(!) inbjudning», i st. f. Det var en missrä 
att inte ha fått 1. Jag blev besviken över; »En av dju] 
förutsatt föreläsning», i st. f. en föreläsning for vilken 
som förutsatte 1. r^de dj. k.; »Jag har vållats (1. blivit 



— 55 — 

kostnader», i st. f. Detta har vållat mig 1. ådragit mig st, k,; »Han 
skall länge minnas (av oss)», i st. f. Vi skola länge minnas honom 
1. Han skall länge ihågkommas av {leva i minnet hos) oss; »Den 
vackra skridskoåkningen tager åskådamas hjärtan och glömmer dem{\) 
att tänka på frysande tår och droppande näsor», i st. f. kommer 
dem att glömma 1. hindrar dem att tänka på osv.; »Mödrarna hava 
medgivits (1. blivit medgivna 1. forvägrade) att få behålla sina barn 
i fängelset», i st. f. ha fått sig medgivet 1. förunnat att, 1. ha fått 
behålla sina barn; »Jag har rådgjort mig med dem», i st. f. råd- 
fört mig medj 1. rådgjort med; »Jag visas (blir visad) stora strump- 
lager», i st. f. får se på, 1. får strumplager visade för mig, 1. Man 
visar mig etc; »Vårt samhälle vidlåder naturligtvis de brister som 
utmärka allt mänskligt», i st. f. får kännas vid, 1. Vid vårt sam- 
hälle låda osv.; »Kapten S. jämte övriga officerare tillkomma{\) en 
ej ringa del av äran härför» .... 

Allt detta är citat, och ofta ur ansedda tidningar som i tank- 
lös brådska skriva av varandra ^). Felen kunde tyvärr lätt mång- 
dubblas ur våra förråd. ^ 



^) Översättningsfel höra till ett område som inte vidröres här, eme- 
dan i dem endast en enskilds okunnighet och slarv röjas. Men nog kunde 
en »redaktion» ibland sträcka sin omsorg till hela tidningen, även till »un- 
der strecket» och »annonser». Några exempel ! ¥rkn danskan : »främmad» f. 
främmande ; »den gången» f. på den tiden; osedvanlig f. vanlig; hänsyn så- 
som neutr. pl., krok för vrå, av och titt f. då och då, »goda höstar», 
f. skördar; »en enbart åskådare» f. blott och bar; »Missräknade och ned- 
stämda drogo de åter igen på paradiset lurade till sina hem»; »säkra oss 
biljetter» f, försäkra oss om; ^Medan dygnet tiger», ^Dygnet är stumt» f. 
världens larm, dagsbullret ; »i varje fall» f. åtminstone ; »ett jämnt skåde- 
spel» f. jämnstruketj medelmåttigt; »stadigt» f. oupphörligt, allt jämt; »i 
läck tillstånd» f. läck; »foga sig» f. låta sig nöja, foga sig efter omstän- 
digheterna; »intervjuare och den slags» f. sådant folk; »upptryckt» f. om- 
tryckt ; »När - hon fick kastat en blick ut genom fönstret» f . kom att, kom 
åt att kasta etc; »ganska gott» f. ganska bra; »berikta» f. rikta, göra ri- 
kare; »Du sover i din fullhet blött» f. mjukt; »Han bodde där från och 
till» f. då och då; »vid Nya Torg» f. Nya Torget; »det glimmade av mä"S- 
sing i den skingrande processionen» f. larmande, öronbedövande ; »ett sking- 
rande skratt»; »Jag hade feh f. tog fel 1. hade orätt; »på fel sida»; »Han 
har gift sig med fel kvinna» (da, »den fejle Kvinde»); »Mina villkor äro 



i 



— 39 — 

>Men detta är språkets g&ng, detta är nysvanskai, säger det 
eller det märket. Ja, vad är då att göra åt den saki 
i Weimar visste det: »Der Irrtham wiederholt ei«li ■ 
That, darum muss maE das Wahre immer in Worten 

ringa, f, omständigheter, tillgångar; »Ett sorglöst gtvuni 
glömmande sig 'kvar.. — Från engelskan: »Furiät den har 
skada jag har vållat; >Hoii spelar gudomligt, hon ar must 
itself), om jag må säg» så> f. muailten i egen person 1. fork 
jag får säga så; »Solen var glödande vit i den kolsvarta s 
k. himlen; »Han ville gå dit om söndagarna» f. plugnde, 
lien» f. på; »deras» f. sin, sitt, sina; »England ämnar föres 
delande(!) avfattning» f. jämkande, förmedlande (meddling 
angelägen; »spara någon» f. skona någon; »lugnt» f. sakta, sti 
(calntlp); »Mina Ögon!» f. Har man aett pä maken! »Jag 
nadea, bestals, plundrades, m. m. — Från tyskan: »Icke : 
utan niot religionen fientliga föräldrars odöpta barn vän. 
»Han avskedade sig för ett ögonblick» f. sadf farväl; »ot 
rä-tta sigt t skaffa sig «.; »överbrygga motsatserna» f. 
■passa på» f. passa upp; »Var skall man förälska sig? M 
sal eller i ett fläderlusthus ' {= Fliederlaube) f. sgrenberså. 
ska visor och. en vals av Ghopin voro konstnärernas tillg 
»Rorstången» f. rodret I. åran; »De aro stjärnor behärskar 
sängligt hänseende» »i möjligaste raska tAkt» f. raskaste mi 
franskan: »Jag. vill freden, han vill kriget» f. önskar 1. vill ha 
»Vad företaga?» f. Vad skall man taga sig till? m. m. 



— 40 ^ 

Gruppen A. Nyttja saken vid dessa verb som lämpligt 
subjekt, s£i ofta verbets form är passiv! ^) 

Säg alltså: 

Saken (subj.) anbefalles 

. uiig\ ]. Jag får mig en sak (några saker, nå- 
gon n&got) anbefalld, anförtrodd (a-da, 

» anvisas ■••■•■ 

" , > a-t) osv,: 1. Man anbefaller, anförtror osv. 

» avfordras • 

. „ ^ mig någon 1. något; jmf. Jag anbefalldes 

» avhändes « => o / * « 

, , (anförtroddes) åt hans vård. 

» avlockas 

» avluras 

» avplanas: Min skuld avplanas, 1. Jag får min skuld avplanad. 

» bebådas mig; 1. Man b-r mig, förbereder mig på att etc; 1. Jag 

får bud etc. 

» bedyras 1 niig; 1. Man b-r mig. Det b-s mig något, Jag får nå- 

» befalles i gonting bedyrat för mig etc. 

» beredes mig 1. Det beredes mig tillfälle ; Jag får mig tillfälle be- 
rett 1. får tillfälle, 1. fåi" utvägar mig beredda, 1. 
Man b-r mig en överraskning etc. 

» berättas, se bedyra. 

» berövas mig; 1. Det berövas mig något, 1. Man b-r mig mina rät- 
tigheter, 1. Man rövar penningar från mig osv. 
beskäres mig; 1. Det b-s mig att, 1. Jag får mig beskärda stora 

andelar, 1. Man beskär mig min lott etc. 

besparas 1 . , ^^ , . . , i -.^ i 

, ., I mig; 1. Det b-s mig att etc; 1. Man b-r mig smärtan, 

bestrides > .t u i. i. 

I hoppet, möjligheten etc. 

D etages i 

betalas mig; 1. Man b-r mig mina penningar, min fordran, 1. Jag 

får alla mina räkningar betalda '). 
betryggas 



» 



betygas 
beviljas 
bevisas 
bibringas 



> 



mig; 1. Man b-r mig pension (aktning, understöd, väl- 
vilja, en övertygelse), 1. Jag får mig betryggad, 
betygad, beviljad, bevisad, bibnngad den ifråga- 
varande saken. 



^) Huruvida passivformen är enkel (Saken anbefalles, anförtros etc.) 
eller omskrives med är, blir (Saken blir anbefalld, anförtrodd), har intet att 
betyda. Vad som här bör undvikas är opersonligt subjekt till passivt verb», 
t. ex. »Jag» anförtros ett uppdrag, »Han» förnekas aktning, »Vi» avplanas 
vår skuld, »De» bebådades min ankomst, »Hon» bevisades all heder, »Jag» 
har blivit uppdragen att tacka för maten; »De» tillkomma hela äran osv. 

2) Men naturligtvis: Jag^ slaven, betaltes (uppvägdes, utlöstes o. s. v.) 
med guld. Jmf. Jag befalldes dit; Jag är beredd, betagen. 



— di- 
tt bjudas mig; 1. Det bjudaa mig rU etc,, I. Mt 

och bröd '). 
bredea mig; 1. Man b-r mig smSrgäsar, I. Jag/å 
bringas mig; 1. Bet b-a bndskap, 1. Man bringar 

etc, I. Jftg/dr bud, 1, Det bringa 
bygges (för) mig; 1. Man b-r, I. Jag får haaet b 
debiteras mig; 1. Man d-r mig beloppet, 1. Jag 

hela, I. Beloppet d-s pä min rä 
doneras mig; 1. Jag fån- aaken donerad till mig, 
erbjudes mig; 1. Det e-s mig att, I. Man e-r mij 

lar, I. Jag får erbjndan etc. 
ersattes mig; I. Man a-r mig miua utlägg, Jag J 

och utlftgg ersatta, Jag får en 

och värk OHV, 
fattas 1 mig; 1, Det f-a mig, I. Mig f-s intet (fyra 
felaa / behöver, saknar nfigot (tUamod, ei 

fr&ndömes \ 

fränryckes I mig; 1. Det f-a mig, I. Man döir 
frånrövas I Man f-r mig, I. Jag får mig I 

fränstjäle B | etc. alla mina papper etc. 

fr&ntages I verb vackla), 

m. fl. J 

furneras mig; 1. Det f-s mig, 1. Jag får allt (all 

(f-de); Firman f-r mig Tagnar e 
fyltes (ät) mig; 1. Man fyller ett glas ät mig, . 

önskningar fyllda'], 
födea mig; I. Det f-s mig en son, I. Hon har fi 

Oss är fött etc barn etc. 
förbeh&lles j 

förbjudes I mig; 1. Det f-s mig, I. Man f-r m 
förebräa i bräs (beskylles) för allting, 

föreh allas | 



') Och gärna, naturligtvis: Jag bjudea på förfrlskn 
I. får bjudning etc., Han bjöds pä allt. — Förbjuda syn» 
att konstrueras personligt i possivum även i v&rdai spr 
bjöds att gå dit är lika gott aom Jag fick ej gi dit, Man IB 

') Jfr Jag bringas att vackla, att tvivla, till förtvi' 
osv., — allt korrekt. Märk hur ofta man kan använda / 

') Men: Jag fattas (^= gripea) av svindel etc. En 
saknas] i ledet etc. Han ersattes av suppleanten etc. 

*) Likaledes: Jag fylles mtd förhoppningar, av nkil 



förorsakas 1 mig; Detta f-r mig förlust, nöije, 1. Man f-r mig, 1. 
förskaffas J Jåg lider förlust etc. 



— 42 — 

Saken förelägges | . , y. , , y yjr t • i t" v 

I mig; 1. Det f-s mig, 1. Man f-r mig, 1. Jag nar mig 
* lorestalies /■ . -.^ , ■ , 

förelagt, far mig förevitat att osv. 
» forevitas j , o ; ./ 

» förlåtes mig; 1. Det f-s mig, 1. Man f-r mig, 1. Jag /dr alla mina 

öynder förlåtna. 
» förlänas mig; 1. Man har f-t mig, 1. Ja.g får mig f-d, i förläning etc. 
» förmenas | mig; 1. Det f-s mig, li Man f-r mig, Jag får icke lov 
» förnekas J att, får icke göra någonting osv. 

} 

» förskjutes | mig; 1. Det f-s mig, 1. Man f-r mig penningar, 1. Jag 
» förskotteras > får •p. förskjutna (i förskott, förskotterade), för- 

» förunnas ) ' maner mig fölrunnade. Jmf. Jag försköts. 

» förtäljes mig; 1. Man f-r mig, 1. Jag får höra etc. 
» förvållas mig; 1. Det f-s' mig obehag, 1. Man f-r mig skada. Jag 

får obehag, Jag lider skada av det etc. 
» förvägras mig; 1. Det f-s mig tillträde, 1. Man f-r mig att göra 

detta, 1. Jag får icke tillstånd etc; , 
» gives mig*); 1. Man giver mig vad jag behöver, Jag /dr all möjlig 

hjälp, får till skänks etc. 
» gäldas, se betala. 

» hemställes (åt) mig. 1. Det h-s mig, 1. Man h-r (åt) mig. 
» ingives mig; 1. Det i-s mig, 1. Man'i-r mig, Detta i-r mig mod, 

Jag får en ingivelse etc. 
» levereras, se furnera. • . ■ 

» likvideras, se betala. 

» lånas mig; 1. Man 1-r mig, 1. Jag får låna, får till låns etc. 
» lovas mig; 1. Det 1-s mig pengar, 1. Man 1-r mig att få leva, 1. Jag 

får löfte om etc. 
» lägges mig till last, på minnet etc; L Det 1-s etc, 1. Man 1-r mig 

etc. Mycket fingo vi 1. blev oss lagt till last etc. 
» lämnas mig; 1. Det 1-s mig, 1. Jag får brevet, 1. Man 1-r mig till- 

låtelse etc. 
» läres mig; 1. Jag får 1-a många språk, mores etc, 1. Man lär mig 

att lyda ') etc. ' . 

» meddelas mig; 1. Man m-r mig, 1. Det m-s mig, 1. Jag får mig 

m-t, får meddelande om etc. 
» medgives mig; 1. Det m-s mig, 1. Man m-r mig, 1. Jag får mig 

medgivet, får tillstånd, lov etc. 
^> missunnas mig; 1. Det m-s mig att etc, 1. Man m-r mig. 



^) Men: Jag gives (= utlämnas) som gisslan, gives ut för en släkting etc 
2) Men: Jag upplärdes till yrket, Jag lämnades allena osv. 



Saken nekas mig; 1. Det .nekas mig att, 1. Man n-r mig allt, 'i''" * 

. oHereras, se erbjuda, 

1 offraa mig; I. Man offrade &t mig, 1. Jag fick till offer et< 

> ordineras mig; 1. Det o-s mig, 1. Man ordinerade (för) 

fick den ordinationen atl etc. 
j> profeteras mig; 1. Det p-s mig att, 1. Man p-r mig, I. Jag 
profeterat etc. 

• proponerfts mig; 1. Man p-r mig etc. Jmf. Jag p-B till eitt 

> päbördas mig; 1. Det p-a mig, 1. Man p-r mig, 1. Jag/4f e 

Baker p&bördada mig, 1. mig p. ost. 

• piföres mig, se debitera. 

> päklädes mig; I. Man p-r mig etc. Jmf. Jag är fullt päkl 
' päläggea mig; 1. Man p-r mig, 1. Jag /år mig pälagda dt 

bördor et«. 
. räknas mig till godo etc; 1. Det r-s, 1. Man r-r mig till 

andras förbrytelser etc. 
» serveras mig; I. Bet s-s mig, 1. Man s-r mig, 1. Jag /Sr 

en halvatekt gås etc. Jmf. Frun är serv 

> skaffas mig; 1. Man s-r mig. Jag får s-t mig tillstånd os^ 

> ekänkes mig; 1. Det s-s mig, 1. Man s-r mig bifall. Jag 

skänks alla dessa förnödenheter etc. 
I svaras mig; 1. Dat s-s mig, 1, Ma» s-r mig. 1. Jag får 

• avärjes mig; I. Man s-r mig trohet, 1. Jag mottog dera 

Jag fiek saken, bevittnad och besvuren e 

> säges mig; I. Det s-s mig, 1. Man s-r mig etc.'). 

> sändes mig; 1. Det s-s bud att etc, 1. Man s-r mig gåvor, 

hälsningar osv., Han sände bud till mig 

• telefoneras 1 mig ]. till mig; Det t-s mig ofta, 1. Mai 
» talegraferaa f nyheter till mig etc 

> tilldelas mig; 1. Det t-a mig ett slag, 1. Man. t-r mig be 

Jag får mig tilldelat första priset etc. 

• tilldömes mig; 1. Man t-r mig, Jag får mig tilldömd en 

• tillerkfinnes mig; 1. Man t-r mig, 1. Jag får mig tillerkät 

gods etc. 
» tillfogas mig; 1. Man t-r mig en skymf etc^ 
■> tillagas mig; I. Man t-r (åt) mig, 1. Jag får en dryck t-ad åt 

• tillägges mig, se påbörda. 

» tillförsäkras mig; 1. Det t-s mig ati, etc, 1. Man t-r mig 
komster, Jag fur mig t-d en livränta etc 

') Men tätt; Jag tillsäges, tillrådes att lyssna etc. Jag tilldela 



— 44 - 

Saken tillgives mig; h Man t-r mig allt, 1. J&gfår tillgift för mina puts osv. 

» tillgodoföres \ , , .. 

^.„ , T . > se debitera, 
» tillgodosknves J 

* tillkännagives mig; 1. Man t-r etc, 1. Jag får tillkännagivande etc. 
» tillråd es | 

» tillräknas > mig; 1. Det t-s mig att etc, 1. Man t-r mig etc. 

^ tillskrives J 

* tillskyndas mig; 1. Man t-r mig skada, fördelar etc. 
» tillsmyges mig; 1. Man t-r mig en biljett etc. 

* tillställes mig; 1. Man tillställde mig breven, 1. Jag fick alla brev 

mig tillställda etc. 
» tillvitas mig, se förebrå, 
» tillägnas mig; 1. Man t-r mig ett arbete, 1. Jag får dikter mig 

tillägnade etc. 
» tillönskas mig; 1. Man t-r mig, 1.. Jag får tillönskan om etc. 
» villfares mig; 1. Man villfar mina önskningar, 1. Jag får allt detta 

villfaret etc. 
» visas mig; 1. Det v-s mig hur etc, 1. Man v-r mig hela slottet etc. 
» vållas mig; 1. Det vållar mig obehag, Man vållar mig obehag etc, 

1. Jag får röna obehag etc. 
» vägras mig; 1. Det vägras mig att etc, 1. Man v-r mig tillträde etc, 

1. Jag får icke tillträde etc. 

,, I mig; 1. Man å-r mig något, 1. Jag /år mig ådömd (ålagd, 

» alägges > 

, I åsamkad) en skuldbörda etc. 

» åsamkas | 

» åsättes mig; 1. Man å-r mig ett försäljningspris, 1. Jag får mig 

åsätt etc 

» ägnas mig; 1. Man ä-r mig hyllning, omvårdnad, uppmärksam- 
het etc 

» ämnas mig; 1. Det ä-s mig, 1. Man ä-r mig en överraskning etc. 

» önskas mig ; 1. Det ö-s mig allt gott, 1. Man ö-r mig etc. 

» öppnas mig; 1. Det ö-s kredit, 1. Man ö-r kredit åt 1. för mig etc 

> överantvardas mig; 1. Man ö-r fången åt mig, 1. Jag får fången 

mig ö-d etc Jmf. Jag ö-s åt fångvaktaren. 

» överbringas mig; 1. Man ö-r hälsning och bud etc. 

» överlämnas mig; 1. Man ö-r åt mig att göra vad mig lyster. 

» översändes mig 1. till mig; 1. Man ö-r brevet, handlingarna etc. 

till mig. 

De sista exemplen, med prep. åt, för, till, leda oss över till 
den stora gruppen B. Vi måste av utrymmesskäl inskränka oss 
till att anföra endast ett ringa antal verb, och vi underlåta att 
skriva ut några »korrekta fraser» här. 



Gruppen H, Utelämna icke prepoaitionen framf 
i följande och dylika verb: 

>HB.n> ftiinoterftä [för] oskickligt beteende. 

» ansvaras [för] utgängen. Säg : Mim a-r konom tör 

> antecknas [fot] uteblivande. 

> skonas [för] obehag, 
åtalas [för] brott. 

> aviseras [om] förfall odagen. 

> försäkras [om] en god utg&ng. 
1 doteras [med] en vacker villa. 
• omgjordfts [med] sitt avfird. 

> omlindas [med] ett Inkan, 
[med] en filt. 



. förökas arvodet 

kasseras avskriften 
kungöres domen 
minskas förtroende 
mfingdubblas bekj 
mångfaldigas skörd 
iiiätes skäppn:i full 
presenteras eleven 
päpekaa felen 
påvisas bristema 
redogöres förhallar 
redovisas råkenska 
slås in fönstemn 
spärras vägen 
stänges grinden 

tillkännagives reau 
tillslutes hemmets ] 
tolkas predikan 
tändes lusteldar 



■ Gruppen C. Felet i de följande beatår däri att c 
liga sakaubjektet (aäU. peraonsubjekt) utbytea mot ett t 
personligt aubjekt, liksom i grupp A. Vare sig den ef 
prepositionen {med, för, emot; till, åt, hos, från, genom, på] 
eller icke, så kränkes den grammatiska känslan här på ' 
aammaste. Undvik alltså att säga: 

»Haiii adjungeras (1. blir adjun- 
gerad) biträden 

för: 

•Hani attesteras (1. blir atteste- 
rad) räkningen 
» berättas förloppet 

■ brytes nya banor 

• brftnnes rökverk 

> döljes alla hemligheter 

• fördubblas hyran 
" » fSrehålles det orätta 

> förhemligas äventyret 
» förhindras tillträdet 
» förhöjes njutningen 

• förkannas evangelium 

• förminskas förtroendet 
» förringas anseendet 

> förstärkes kassan 
» försvåras framgången 

> förtaljes nyheterna 



f ^ 



1 




•Han 




p 






viftas farvil 


i 


^ 


. 


Tiudiceras rätt 


itighe- 




hos: 








.Han 


anlrWtas (1. blir antr&t 

fad) tjuvgods ^ 
göres inbrott, hemställa 






från: 








.Han 


atjäles (1. b)ir stulen) 




i 




pengar 




^ 


genom 




i 




•Han 


rännes (1. blir ränd) ett, 
spjut 


,riitt 




' 


stickes värjan 


I adrea- 




p^.- 




ase 




>Han 


appliceras (1. blir appli- 
cerad) koppglas 


cet 






bind e a armarna 


löcker 


£ 




fläktas flugorna nr p an- 




^ 




flätas håret i flätor 


mklen 






fängslas armarna 


bud 






kaBtaa sten 
klippes hfiret 
klistras etikett 
klyvea skallen 


r adjun- 






knackas hjärnan nt 


.Ipare 






knytes bindel om armen 


lastar 






krossas huvudet 


iken 






krusas lockarna 


'g 






kuperas svansen 


'{!) 


s. 




kjEses händerna 
lossas bojorna 
ombytes kläderna 
placeras en gravsten 
rakas av skägget 



a hjälpverbet får — egendomligt för svenskan ~ 
ätt vid flertalet av dessa verb, om man nödvändigt 
st. f. Honom. Jfr det engelska He wa» paid atten- 
an blev gjort Nar af. San blev hugget Hovedet af. 



[an» rispas huden 






»Han» spillea inga 


. rives ut ögonen 






• stoppas mu 


. lyotes ut tungan 






. ävppes iiltft 


. skiftas skjorta 






. sjs en kna: 


. skonas livet 






. tatueras ett 


> skjutes skulden för allt 


■w 


men 


t skares n&san av 




?• 


» transporten 


* slnngas en sten 


flinten 




j tryckes en 


> sl&B ut tänder 






» tvättas buvi 


. al&s ut sås, slis 


n hjäs- 




. vrides vapn 


san 






» yrkas ansvt 


» smygas ett mynt i 


handen 




. ömsas linne 



Märk särskilt relativsatser med som, i vilka i 
efterstallda prepositionen : >Han (mannen) som pipi 
nen på'] >som* är natnrligtvis icke subjekt här. 
jas >söm> som dativ, enligt vår mening felaktigt. 
gav boken dt, är korrektare än >som jag gav b< 
sagt, »som» får icke gärna tänkas som dativ. 

Med en stjärna * ha vi i ordlistan försett äi 
uppslagsord än verb. Här mä några strödda betre 
tisk ordning följa, i avvaktan på en självständi 
{Antibarbants). 

* abbot vacklar starkt i uttalet: a6'oi* 1, ab' 
ab^ofar^; ab<oH 1. abåH, pl. abtoHgr 1. abåHar. 

* agUator, aktör, arrendator, assessor, proft 
på -or i singularen, få alla i pl. -w^rar; men det 
dantiskt att använda -«>*- i sing. best. form: arH 
fäsa)^r9n. Säg och skriv: -a'*orV -äs^or^n. 

* agreé (ajrree*), agreéen, agreéoft — jmf. en 
tydligen den rätta formen, ehuru agré, agrén, agrier 
särdeles i pluralis, där tre e ä rad (agreéer) synas 

* TJttryeken a dur, a moll; e dur, e moll; a; 
■ b dur, b moll; h dur, h moll o. s. v., i två ord, m 

dera, böra skrivas så, likaväl som de uttalas så; ty 
enkla ord, icke ett enda sammansatt. Jmf. »sonatt 
Däremot nattirligtvis {med -}: a-durs(-)symfonien, b- 
as8-moll8(-) fugan, gis8-molls(- jackor det osv. i verklig 



— 48 — 

:Bt, bör icke utelänmas annat äa i de gtimla 
len (efter modala hjälpverb o. dyl.}, och Bär- 
bet hava ar utelämnat. »Tacksam att fått» 
äro endast ful telegramstil. Likaså efter 
vissheten att r&ka honom», >Nöjet att fä se 
tt bli föreställd», *Nu &r det slnt med att 
IS, tvangs, ombads, uppmanades, råddes att 

mig givet att vårda honoms, »Det är mig 

sådant arbstei, »Han älskar att vanställa 
^ orkar, önskar, gitter inte höra honom>, 
'ar inte gå dit»]. 

imma (bättre i två ord) bör icke brukas 
andra fal! brukas endast den. »Jag såg 
Skåningar gå så långt att de säga »Pet var 
:m*a)>, vilket är ett ännu tydligare missbruk 
tt: »Han kom med det sanrnia, med ens». 
nligt pronomen, svarande mot nom. I (både 
ghetsord i sing.) nyttjas endast i fullt hög- 
i stil säges hellre er än eder. Alltså: Sä- 
'M haver sänt eder; men: Jag har sett er mer 
T svarar högtidl. /, aldrig Ni : I fån snart 
e tro det (aldrig: Ni skolewl). Mer och mer 
pers. plur efter Ni, även i vårdad stil: Ni 
- I ledig stil nyttjas som hövlighetsord nu- 
■, endast Ni (ofta med verbet i singularis); 

med verbet i singularis (ack. er) det enda 
Har Ni er far med er? 
om possessivt pron. särskiljas av många så- 
ttjas endast eder, alltså: Jap har sett eder 
^ader. Även i vårdad stil: Jag kar sett er 

— Endast i ledig och vardaglig stil nytt- 
Isom possessiv: Jag kar sett er och er far. 

alltså längre kvar i bruket som possessivt 
n. Alderd. o. högtidligt: Haven I eder fader 

och pl.). Vårdat: Han Ii. Ha ni (pl.) eder 
ar ni (sing. och pl.) er far med er? 



— ^s — 

* Adjektivets böjning i sing. mask. är -e, icke änna -a; det 
heter: Den siste riddaren. Min gode man, Min käre son, Da gode! 
Den rättfärdige, Den evigt gode. Annars över allt -a: Den godo 
hustrun, det goda; de goda herrarna, de goda 

des må pgpekas att best. artikelns pluralform fi 
är -Mö, icke -ne, över allt. Ändeisen -ne i »8fii 
lika £Sr&ldrad och förbrakad som det falska fem 
lor«e», »Gatomes f. -na. Den förr så omhuldade 
skriva -ame (men -erna)*, är numera alldeles 
epråkmedvetna bruket. 

I pluralis kan äunu -e nyttjas, högtidligt, s» 
det: »I, som mig glakat ha'n, jag tackar er, I g 
ris beh&Ues -e mycket fastare, och endast i kortfi 
man t. ex. sYackro Svarten», >Bika Morbror». ' 
dareni bjuder änna emot, och allt jämt heter 
riddaren» liksom »Den siste kämpen». 

* eftersom, emedan, alldenstund, hurusom, ) 
m. S.. partiklar få, när de undanhållaa i aatsen 
ningston och ett rytmiserande bitryck på vält 
eme'dan, eftersom, all 'denstund, hu^rusom, hu'ra 
trestaviga ord växlar bitrycket mången gång plats 
lägenhet (vilket gör dem brukbara i vers, på olikf 
fuUkoQgruenta), Es. In* om kort. Det blir Iju 
lutet inbland barnen, ingen iblan^i föräldrarna. — 
lunda aldrig till hands. Du vill sålun^da icke vi 
är desauHom blind. Och dess^utom borde du aldri 
intressant exempel på bur den jämna andanhåUnii 
i hand med det enbart rytmiska bitrycket ellei 
orden verka och patienten i en fras som denna; >Ei 
skulle verka {vcBr'ka, icke var^ka^) störande pä 
patBtånHsns) hälsotillstånd». Jfr Wulff, Om Vårsbil 

* 1 fall betyder: för den händelsen att. Det 1 
vida eller tveksamt om, och får alltsä icke inleda 
undran, undersökning o. dyl. Säg: Jag undrar (f 
utforskar, hör efter*^, vill veta, vill ha reda på e 
någon sanning ligger till grund för ditt påståendt 

Lyttkins o. Wulff, Ordlista. 



— 50 — 

huruvida (icke 'i fall') detta är korrekt. — Näst efter ett annat 
slags om (prep.), kan man icke nyttja frågeordet om å nyo, men 
icke heller »i fall». Säg alltså: Han är i ovisshet om, hunwida 
dn kommer eller io*ke. Jag skall underrätta dig om, huruvida (icke: 
'om' eller 'i fall') båten går eller icke, och om din bror kan möta 
dig, i fall nn båten verkligen går. Detta sista i fall är korrekt. 
Likaså: I fall du önskar 1. Om du önskar, skall j&g komma. G-ör 
det, om du önskar 1. i fall du önskar. Den saken kan göras om, 
i fall den är illa gjord. Mig må du tala så om, i fall du vill, men 
icke om honom. 

* Med best. artikeln förfar man i huvudstaden ^) vårdslöst. 
Icke nog med att man i hastigheten säger: plan f. planen, telefon f. 
-nen, Vita Björn f. -nen o. s. v., utan man trycker så öVer allt i 
tidningar och på skyltar. T. o. m. må^n f. månen^^ och för måna- 
den^^^ får man höra och se. Det borde bortarbetas. 

* Ett missbruk av ordet hane {ha^nd^) f. hanne (hanh^) har 
gripit omkring sig i litteraturen på sistone. Djurens hannar äro 
icke hanar, om de icke tillhöra hönsfåglamas släkte. Hane betyder 
endast a) tupp och b) tuppliknande gevärshane m. m. Hane är nu- 
mera endast ett ålderdomligt uttryck i riksspråket; ädelskånskan 
nyttjar dock hane, jämte ordet tupp; bygdemålsskånskan säger tocke. 
»Få fasan^onen ser man genast att det är en hannei^. »Gevärshanen 
är ingen hanne». »Väderhane» f. vindflöjel är bildligt. 

* orden härad, fälad, marknad äro icke »formellt sammansatta 
ord». Säg: hcehad^, hce^raddt^; fäHad^, fäHadon^; mar^knad^, niar^k- 
nad9n^, icke ^ra^d9t, ^a^dan, ^-na^ddn. 

* Ett annat missbruk är uttrycken »en slags» och »ett sorts»; 
-tiet heter ovillkorligen, i alla stilarter, ett slags rock, en sorts kaffe. 

Artikeln rättas efter slag och efter sort, icke efter det tillhörande 
substantivets genus. 

* Användandet av relativpronominet som eller vilken i våi^dad 
stil sker bäst efter den enkla regeln, att 

vilken nyttjas a) i genitiv: vilkens, vilkas, vilkets; b) efter en 
styrande proposition: med vilken (-et, -a); för (till, åt, från, under 



1) Om speciella Stockholms-olater i uttal se Wulff, Svenska Bim och 
Svenakt Uttal Lund. 1898. 



— 5J — 

etc.) vilken (-et, -el); c) så ofta 8c«a relativet blott skenbart inleder 
en bisats, d. v. e. egentligen betyder »och (1. men) denne», »och 
denna», »och detta», »och dessa* etc, t. ex. Jag har fyra bröder, 
vilka alla äro yngre än jag {= och de äro alla etc.}; 
pade upp gossarna, vilka utan undantag befunnos vaj 
Han befallde oss att gå, vilket vi gjorde. — Märk att 
m&ste sättas ut framför detta senare vilken (-a, -et). 

som är däremot det enda riktiga, så ofta ett d 
pronomen (eller sådan, sådimt, sädana, vare sig utsatt 
förstått) föregår: Den som lever, får se. De som i 
med, få bli hemma. Det som är orätt, är och förblir 
dana hästar, en sådan vagn som denna, har jag aldrig 
dar sofit bitas, få icke gå lösa. Skiljeteckuet uteläma 
Som är också lämpligast vid efterställd styrande pre 
människa som man skall förtro sig åt, bör vara pålitlig, 
jag gav boken åt (som jag lämnade boken till), glömde 
ken som han satt på. 

* Vem får icke nyttjas som adjektivpronomen (» 
var det?» »Fem häst rider han?»). Däremot riktig 
umgås han? Vem gick du med? För vems bästa gjor< 
Vem är alltid personligt fr&gpronomen och nyttjas icke 

* tyg betyder i riksspråket endast och allenast Vi 
sort. Det bör icke brukas för saker (da. T0i). Säled 
»Jag fick mm tvätt, alla mina saker fördärvade». »Sa 
dina saker till järnvägen? Jmf. det bildl. otyg. 

* Förkortningarna ili, ta och ge (av bliva, taga, j 
mera t vårdad stil lika goda som ka. I mera högtidlig 
ge ännu knappast användbara, men väl hli (när det icke 
hliva), och säkerligen ha. Emot det sydsvenska va (v 
mäste man höja ett varningsrop; det finnes endast en f 
finitiv som är lika uteslutande bygdemålsmässig: det 
skånska säj f. säja. En fras sådan som *Jag skulle 
men va skulle de va?i fär ännu länge vänta på bur 
språket. Det bör, även i den ledigaste samtalsstil, het 

1) Jmf,: Vill du vet» vem? Jag fick aldrig veta vem. V( 
han? — U&rk att prou. tiar« likaledes aldrig har avseende pfi 



— 52 — 

säpa^nontiri^y män va sJcuVq de va^ra^? — I vardagligt riksspråks- 
uttal förekommer visserligen ett t?a*, men det är förkortning endast 
av imperf. vaV. 

* Sammansättningstecknet - (vanligt bindestreck) förekommer 
eller utelämnas ofta i annonser ock på skyltar, utan spår till me- 
ning. Det är icke nödvändigt att sätta ut tecknet - i vanlig (orto- 
grafisk) hopskrivning. Men så ofta som orden skrivas åtskils^ måste 
det utsättas. Ex. Äktie-Bolag, Livrånte- Anstalt, Försäkrings-Kontor , 
General-Konsulat y Hamninspektions- Chefen, Gener dlfälUygmästare- 
platsen o. s. v. Ju längre det sammansatta ordet blir, dess nytti- 
gare är ett bindestreck mellfioi de huvudsakliga lederna; accentför- 
delningen, särskilt accentmelodien, giver ledning (jmf . Ruben Berg, 
Två skrivtecken, I. Bindetecknet, i Nystavaren, V, 1, s. 26 o. följ.). 

A andra sidan felas ofta genom att sätta ut bindestreck, där 
varken accentförhållandet eller meningen kräver bindemedel, »öl- 
Bier och Dricka» är vilseledande — något »Öl-Bier» finns icke. 
I Sjömans-huset är bindestrecket nyttigt (icke nödvändigt), men i 
»Folkets Hus» får det icke förekomma. Den ganska vanliga skriv- 
ningen »Andra-Kammarvalet» är mindre rättledande än Ändrakam- 
mar-valet: enligt den förra skrivningen frestas man att läsa ^0^2010^ 
men meningen är tydligen ^oio^ao. j Andrakammarvalet^^^^'-^^, — Om 
tonarterna se ovan sid. 46. 

Såsom den sista av dessa fåtaliga varningar, påpeka vi att 
hjälpverbet ha, har, hade ovillkorligen måste utsättas i all stil som 
gör anspråk på ledighet och naturlighet. Hur otymplig all dialog 
blir, om detta ledighetsmärke »utelämnas i bisatser» (som en för- 
åldrad regel lyder), det kan var och en finna genom att läsa högt ur 
våra dramatiska författare, — även de modemaste. Endast i lag- 
stil bör ha, har, hade utelämnas. I poesien borde detta aldrig ske, 
lika lite som objekt-inversionen. Den en gång så beundrade versen : 
»Jag älskat (utan har) dygden, ty du var densamma» felar nu mot 
mera modem smak. Ännu sämre: »Jag dygden älskat, ty» etc. 

Skall någon tycka att vi fordra för -mycken »skötsel» för vårt 
språk, i olika stilarter? Den som tycker något sådant, har icke 
lagt märke till, hurusom varjehanda viktiga förändringar nu synas 
vilja hastigt inverka »utvecklande» på vårt språkbruk. — Bör en 



_ 55 — 

vetenskapaman nu opåtalt få Översätta Flieder (syrec 
och Bkriva: »Om en fläderbuske tages upp ur jordei 
sommaren, när den ännu har kvar aina blommor, o 
med eter mättad atmosfär, ... så kan man inom et 
fläderbuske skörda två blommor i stället för en>? å 
begriper det lockande i exemplet. Men den uppväxE 
tror kanske en vacker dag att syren heter fläder pä 

Sådan vanskötsel är en nationell vanbeder. 

Mot kontaminationsfel har nyligen G, Ceder 
(Göteborg 1909). Tror nägon att det utan akada ouppl 
»Det lider intet tvivel om*, »Någon förändring är c 
bara i tag med det!» »Detta är icke alldeles ur nöc 
nog skulder själv, f^r att vilja betala andras*, *Gä i 
vara meä om \. gå in på, »Vars en» f. var sin 1. et 

En systematisk språkskötsel i alla rikets läroa: 
nerligen av nöden. 



Vi anse det föga båta att polemisera mot di 
för andra åsikter och andra system än våra. Ha vi 
mer vär mening snart att glömmas; ha vi rätt, så 1 
senare våra åsikter godkända. 



Anvisningar. 

Angående utsättande av acceutbeteckning i on 
märkas att vi inte ha angivit accentu er ingen i böji 
vida icke sådant har ansetts behövligt. 

Härvid må antecknas: 

1) Ord med '-^ (verkligt eller formellt samma 
både ' och * på samma stavelser i alla böjningsformel 
" (verkligt eller formellt enkla) flytta vid stavelaeöki 
stavelsen: vå^r'äa^g, vå^r'da^gamci ; kan^a', kan^mrna^ 
vathn-kan^mrna. 

2) Pluraler på -n få samma acc. som sing., ri' 

3) Bestämda former av subst. få samma acc. i 
formen: da*g9n, t&Hst, ri^ksi^, ri^ksna^, hi*na, ms* 



— 54 — 

tåm*pht, näthrna, daggarna', dr&^gligara*, med iakttagande därav, 
att vid etavelseökning en ' eller en ' i allmänhet flyttas till den 
Bistå stavelsen (eller rytmiskt till den näst sista). 
4) Neutralt * ändrar ej acc. : nyk^f»xt, va^kst*. 
= \ ^' -'ntarka, ak v&l adj. o. subst. som verb, med * behiilla * 
lats i alla böjningsformer: 6raAä(*3r, kokät^a, bedrä*g- 
^rads, solda*lsma, albane^siskoma, veerde^rada. Samma 
et i alntstarka ord med ", vilka behålla platsen för ' 
till sista stavelsen: gr&vin'mma*. 
t. p& -ska och adj. p& -sk med två eller flera stavel- 
' behåJla *' i alla böjningsformer: äJ/hlskforna^, fy*siska^. 
i fall gälla s&som allmänna regler: 
plnraler på -ar, -or, -er (med vissa undantag, särstilt 
jodd eller förkortad stamvokal: bökhr, getter*") fi **, och 
sä väl verb som adjektiv fä '* i flarstaviga former 
undantag, särskilt presensformer pä -er, t. ex. biS3*sr, 
tivformer på -re (ej -are), t. bi. hg^grs) men * i en- 
r: stm^TO*, stolHa^, vak^ra*, vak^rars*, taHar*, taHada^, 
■o^gw*, fris^ka*. 

Fall och undantag ha särskilt angivits i ordlistan t. ex. 
kof*9rt, -ar*"", kontmer*", gl<o*ria, -or*"", glm*b, -er*". 

om gennsbeteckning ha vi, sä ofta tillfället synts l&mp- 
; att npptaga nt. eller f. för sädana ord om vilka man 

;a vare sig kan eller hon, t. ex. beskådan, bestämmelse, 
ikännelse, fägrtad, följd. 

de böjningsformer må här antecknas att vi icke eäsom 
för försvenskade ord npptaga den engelska pluralfor- 

sdes plur. dollar ej dollars, dynamer ej dynamos, pa- 

i, dissenter ej dissenters, ton {viM och rymdmått) ej tons. 

rstaviga neutrer på konsonant ha vi i allmänhet icke 

■alfonner på -er. De äro numera bortlagda i officiellt 
som i skolorna, men begagnas ännu ofta med förkärlek 

loner. I vissa fall användes sädan plur. inte alls, t. ex. 

r; i andra fall är den ensamrådande, t. ez. mtyeståleTf 



~ 55 — 

supiner, futurer; i andra fall är den likarådande 
instr., missiv{er); substanliv{er), adjektiv{er), verb{er 
hulm{er).' . 

För flerstaviga ord på -i* ha vi anfört ene 
men -en, emedan formen på -in må anses mind 
geografien, filosofien, liturgien. 

NaturiigtviB behöva icke alla befintliga bl 
taga». I många fall kan man nöja sig med att 
schema. Sålunda anföres för de verb som böjas 
böjniugseåttet endaet formen -ode, och enligt det 
men -de- eller -fe. Bestämda formen -na är e; 
ler på -ar, -or, -er eller -are, och vanligen o; 
jektiv på -ttf? eller -ast. Vanligtvis läggas böjn 
utgångsf ormen, antingen oförändrad eller med bi 
trycksvagt -a eller -e, t. ex. goss|e {-en, -ar), flic 
{-ade). När böjningsformerna äro på annat sätt > 
formerna, utsätta vi hela ordet eller ock dess se 
med den bokstav varmed den oförändrade delt 
men slutar. 

Substantiviska avledningar av verb på -ana 
som avledningar på -ing (av verb på -era, eller mec 
eller med kons. -f- I : segla, eller med m framför in; 
eller på -ning , (av övriga verb} upptagas icke, så 
formen undergår någon ändring med avseende j 
dämning av d&mma). 

Sammansättningar ärc i allmänhet icke upp 
derna finnas på sina uppslagsställen och ingå i 
vare sig utan någon ändring (t. ex. hustak), el 
trycksvag slutvokal (t. ex. goss-kläder, fiick-skola 
med blott tillagt s (t, ex. vagns-dörr), eller med k 
när tre lika konsonanter sammanstöta på samma 

Några ofta förekommande person- och ori 
i ordlistan. Full ständighet har därvid icke åsyft 

>■ betyder i ordlistan: borde enligt utgivarnas 

* > » hänvisning till Inledn 



Förkortningar. 



anatomi BD. 


litt. 


litteraturhistorien. 


arkeologien. 


lakar. 


läkarvetenskapen. 


artilleriTäsendet. 


mat. 


matematiken. 


astroDomieii. 


matl. 


matlagningskonaten. 


b ef ftstD ingsk onate n. 


mek. 


mekaniken. 


bergyftaendet. 


meteor. 


meteorologien. 


bokbinderiyrket. 


miner. 


mineral o gien. 


boktryckarkonBten. 


mus. 


musiken. 


botaniken. 


myt. 


mytologien. 


byggnadskonsten. 


mU. 


målarkonaten. 




poet. 


poetiak stil. 


fysiken. 


pOEt. 


postväsendet. 


fysiologien. 


relig. 


religiöa atil. 


fäktkonsten. 


ridk. 


ridkonsten. 


geografien. 


rätts v. 


rätts vetenakapen. 


geologien. 


si öv. 


sjöyäaendet. 


gymnastiken. 


skeppsb. 


skeppabyggeriet. 


fråga om handarbete 


akog. 


a ko gs vetenskap en. 




skämts. 


skämtsam atil. 


hattmak eriyrke t. 


spelt. 


pelterm. 


heral diken. 


sport v. 


sport väsendet. 


historien. 


språkv. 


språkvetenskapen. 


jägarspråket. 


teat. 


teaterspräkct. 


j äm vägay äs end et . 


tekn. 


eknisk term. 


kemien. 


teol. 


teologien. 


kortspel. 


urmak. 


urmakeriet. 


krigsvetenskapen. 


värd. 


vardagsspråket. 


kyrkohistorien. 


versl. 


versläran. 


fråga om lantbrak. 


veter. 


veterinär v etenskap en 


lantmäteri et. 


VäVD. 


vävnadskonsten. 


ledig stil. 


&]d. 


ålderdomlig stil. 


rammatikaliska förkortningarna är 


de vanliga, näml. : 


adjektiv. 


dat. 


dativ. 


ackuaatiy. 


dem. 




adverb. 


dep. 


deponens. 


attributiv. 


determ. 


determinativ. 




f. 


feminin. 



feminin 1. maskolin. 

genitiv. 

intransitlTt verb. 

imperativ. 

indikativ. 

infinitiv. 

interjektion. 

interrogativ, 

intransitiv. 

imperfekt. 

kollektiv. 

komparativ. 

konjunktiOQ. 

konjanktiv. 

masknlin. 

maakulin 1. feminin. 



intr, 
koll. 

mf. 



ob., oböjl. oböjligt, 
opers. opersonligt, 

pa. participialadj. (i allm. 

av verb, sttmd. av 



perf. 
para. 
pl. 

predik. 

prep. 

pres. 



räku. 
sg., sing. 



particip, 
passiv. 

perfekt, 
personlig 



preditati^ 
prep o Bitit 
presens. 
pronomei 
realgenus 
realgentiB 

reciprokt 

refleiiv. 

r&kneord. 

substanti' 

Hingalar. 

Bupinum. 

superlati\ 

transitivt 



abdomeu; -mina"" 
adjektiv; = I. -er. 
ajustera: t. o. rfl. 
aktie; -er*", 
aktre: akterst*" -e*' 
alf: -er", 
alg: -er", 
allaredan: äv. " ". 
allfarvag: &v. "•-' - 
allrakäreatan : B,v. * 
alp: -er*», 
amb: -er"*, 
anatem: 1. -d*m. 
and: tmder*". 



Andreas; 1, "'. 
annanatftdes: led. . 
ansjovis: 1. a)}-. 
anskri; -et ^ (1. - 
area: -or*"», 
aria; -or™ 1. "'. 
Artur: ftv, a*r-. 
ateljé: ]. -n. 
atlaa: -er**°. 
ättika: -or"", 
August: helst '". 
aula: -or", 
bakre; bakerst" -e 
ballong: balorj*. 



fosforescera. 

framfuEi: i. -sec -set -sne -sua. 

frukoKtdaga: I. 'dakU. 

fyrtionde: ""* I. ""• I. **". 

förhftvft: -aa i. dep. 

förnöjd; -jt. 

försvinna. 

galilé; ta. 

gelé: -en 1. -n. 

grftDimfttika: I. ""', 

-e™ -a"". gudom: 1. '-'. 

Göta rike: 1. öötarike"-". 
ha: ha sig rfl., förhålla, åbäka sig, 
hnv: havB- ha'vs-. 
hebré; -], -n. 
Helena: I. "*. 
r, heiameter; 1. "" 

i: prep. O. ftdw. 

Infinitivisk; »""-'o. 

jaha: 1. ja7'-Aa'. 

junior: j'uniitj'rar. 

jamval: 1. ". 

kajuta: 1. -tay noggr. -taif'. 
a, klenat: -en: Av., (>pl.> ut^r). 

kompis: gä. i,. 

krematorinm; -um 1. '"'". 
er. kvantum: -ta". 

1. **>'. kftnna: t. i. o. rfl. 

■"-', ledsnad: 1. leg'-. 

l&na: t. i. o. rfl. 

länaman: 1. ~län'sman. 

macedonier: m., -n :^. 

mellanskov: 1, 'ska^v. 

miniateriat; ■«(«'(■■. 

moatje: 1. -n. 
*•'. neutrum: neutrer**. 

*" 1. ">". nittia; -ot*'. 

■en. nittionde: 1. ""^ 1. *■"". 

itända 1. -s(on's. parcer; -er". 

e» maghin. pastoralier: 1. '*"*. 



poststriptum : ^= -ta, skepHi 

recidiv; n.,, akoner 

rektifikator:, -n -er. " akriptv 

robbert: -ar*'". spekÉn 

rué: 1. -n. stängd 

rättika; -or*» 1. '"'. Bubstai 

röUeka: -or"«. sunnan 

aafflak: 1. gap*}-. symbo! 

septeimium: -iet -ler. södra:, 

seitioirdeT 1. *"". torso: 

Få sid. 19 av Inl. har ett onödigt koi 
fyra g&uger i första stycket. V&r hftTdwu 
stort behov av en omdaning efter franskt i 
av uppehåll eller vila. 

Pä sid. 27 kunde i eiempelorden an' a 
pausen (framfar tvåan) betecknas med ceokni 
an*ika^^^ med å ena sidan uttalen jw'-iu', pfl* 
andra sidan den vidare utvecklings serien 
Ett ypperligt exempel på aocentpaus erbjuda 
rop »Tre länge og tre korte»: Ilmga* S(OQa* 

På sid. 39 bör i stycket 5 tilläggas ei 
ond» jiWni. 



a a* n., a'et = 1. an ft'en !, ana. 

ä a* (i sate a'), prep-, efler, till, 

k 50 öre, tvä k tre. 
abandong ab^aijdorj* t., -en. 
abandonnera ab^arjdone*ra t., -ade. 
abbaa abMs^ dep., -adea. 
abbé abe* m., -en 1. -n -er, 
abbedissa ab^edis^a^ t., -an -or, 

-isse-. 
abborre ab^'(/or^9 mr., -en -ar. 
abbot ab^ol' m., --en -ar. * 
abbotlig ab^otlig'* a., -t -e -a. 
abbotsdöme ab^ots-dömh n., -et 



p ab^ot'ska'p a., -et= -en. 
abbreviation ab^revi'a/co*n r., -en 

-er. 
abbreyiatnr ab'ren^atm*r r., -en 

abbreviera ab'revie*ra t., -ade; 

abbreviering, -en -ar. 
abderit ab^deriH mf., -en -er. 
abderitisk ab'dQri*lisk a., -t -6 -a. 
abderitism ab^dBrUis*m r., -en. 
abdikation ab^dika/a>*n r., -en 

abdikera ab'dike*ra i^ -ade. 

abdomen abdå*m3n t., = -mina. 
abdominal ab^dåminaH a,, -t -e -a. 
abecedarie a6'eserfa'rta* mf., -en 



abecedarisk ab^%st»d».*t 

Abel a*6ai m. 
Abela a'ia?a f. 
aber a'&»r n., pl. = -ni 
Abessinien ab^3si*niin 
abessinier abhsi*ni^r 1 

-n =. 
abessinsk abhsi*nsk a., 
abessinska abhsi*nslca 
abiturient abHtTa^riän*t i 
ablativ abHa'fi'v r., -e 
abiativ ab'lati'v a., -t 
abnorm abnor'ni a., -t -e 
abnormitet ab^normiteH 
abomjemang ab^onema-' 

= -en. 
abonnent ab^onänH mf. 



aboi 



i ab'o 



abort oborH t., -en -er 
abortiv ab'orti*v a., -t 
Abraham »'feraAojB*. 
abrakadabra a^brakada' 
Abram a^ram'. 
abrupt ahrupH a., ^ -e ■ 
abscess absäs* r., -en 
absens dbsän*s r., -en 
absentera ahhånle*ra i 
absid ahsi^d r., -en -ei 
absint ahsinH r., -en - 
abskissa a\ijis^a^ vi., -i 



Lytlken 



Iff, Ordlista. 



absolut ab^scaluiH a., = -e -a -are 

-ast; -het rf., -en. 
abaolntion ab's<almfiu*n r., -en. 
abeolutism ab'so>/ni/is*m r., -ee -er. 
a.bso\atiat ab'scolmtis*t m£., -en -er. 
abäoliitiatisk ah'so}lvitis*fish a-, 

-t -e -a. 
abäolvera ah'sofve*ra t., -ade. 
absorbera ahhorbe*ra t., -ade. 
abaoiption ah'soTj)/iu*n r,, -en. 
abatrahera a\ihtrahc*ra t. o. i., 

-ade. 
abstrakt abstrakH a., ^^ -e -a -are 

-aat; -het rf., -eu, 
abstrakt abstrakH i., -en -er; i 

orgel ver k. 
abatraktion ab Wrakf<u*n r., -en -er. 
abstraktum absfrakHum* n., -tet 

"*" -ter "" 1. -ta "**. 
abaurd absiu*rd a., -urt -m*rt -e 

-a -are -ast. 
a ibsm'rdite*( r., -en -er. 

a< ak^selerafcD*» r., -en, 

fa': 

accelerera ak^selere*ra i., -ade. 
accent aksän*( r., -en -er. 
accentaation aksänHutafm^n t., -en 

-er. 
accentuell aksänHutål* a., -t -e -a. 
accentuera aksän^tuie*ra t., -ade. 
accepiase ak^sepis^v^ n., -et -en 

accept aksäpH n., -et = -en, god- 
kännande 1. r., -en -er, växel. 

acceptabel akhä^a,*h3l a., -t -ble 
-bla -b lare -blaat. 

acceptant ak^säptanH mf., -en -er. 

acceptera akhäpte*ra t., -ade. 

accession akhä/o}*n r., -en -er, 

acceesit aksäs*it n., pl. =. 

acceaaoarer aJcsäs'äa*r3r end. pl. 

accessorjsk akhäso}*risk a., -t -e -a. 



accidena oÄ'sid(in*s r. 
et -er accidenapre 



-tryc- 



keri, -atil 1 
accidentell ak*sidantäl* a., -t -e 

-a, tillfällig. 
accis ok9i*s r., -en -er. 
acetat «s'e(aV n., -et =^ -en, kem. 
acetylen asWyle'» t., -en, kem. 
ack ai'* interj. 
ackja ak^ja* rf., -an -or, lapsk 

släde, ackjefärd. 
acklamation aiVat»a/co*»r., -en -er, 
acklimatieation akHi}natHaa/a}*n t., 

acklimatiaera akHiniat^ise*ra t., 

-ade. 
ackommodation ak^onuod*a/a}*n t., 

-en -er. 
ackommoderaaiVmojrfeVat., -ade. 
ackompanjatris ak*»)ttpan^atri*s 

t., -en -er, 

ackompanjatör akhmpan^aice^r m.. 

-en -er. 
ackompanjemang ak'-ompan\/émat]* 

n., -et = -eu. 
ackompanjera ak^ompanje*ra t., 

-ade. 
ackord akå^d n., -et ^ -en. 
ackordera ak^orde*ra i., -ade, 
ackordlön akä^rdion n., -iet -ier 

erna 1, -et = -en. 
ackordiak akå*rdisk a., -t -e -a. 
ackreditera ak^radUe*ra t., -ade. 
ackreditiv aiVedÖt*!' n., -et = 

ackumulator ak^mmmlaHor* r., 

1 -er ■lato}*r3r. 
ackumulationafc'OT»jni7a/(o*«r.,-en. 
ackumulera, afc'in«iuiie*ra t., -ade. 
ackurat ak^mra^t a., = -e -a 

ire -aat. 
ackuratess ak^mratäs* r., -en. 
ackuaativ akhnsa^tih- r., -en -er. 



ackuaatir ak^tnsaH*r a., -t ■ 
ackusatorisk ak^msatcii*risk i 



-a. adjungera ad^junne^ra t., -iide. 
-t adjunkt adjurjH 



ackuschemang ak^mf&mat]* n,, -et 

= -en. 
ackuschera ak^mfe^ra i. o. t., ade. 
ackuachör ak^m/<B*r m., -en -er. 
ackuschörska akha./a*rska f., -an 

ackvisition akh)isi/o}*n r., -en -er 

Ada a^Äfl*. 

adagio ad&*/iå 1. "^"^ n., -t -n -na, 

adagio itda,*fiå 1. **"' adv. 

Adalbert a^daUbcsrH. 

Adam a^rfam*. 

adamit ad^amiH 1. 8*- r,, -en -er. 

adamitiek ad^amiHish 1. a'- a., -t 

-e -a. 
addend adån*d r., -en -er. 
addera ade*ra t., -ade. 
additament ad*itumän*t n,, -et = 

addition adHfo}^ r,, -en -er. 
additioneli adHfutnäl* &., -t -e -a. 
adekvat ad^6kva.*t a., = -e -a -are 

-aat. 
adel a,*d3l rm., -n. 
adetskap a?d3l'Ska^p n., -et. 
Adelöv a^rfe-iflV. 
adept adiip^l mf., -en -er. 
aderton &^d»Tton^ amndr. vardagl. 

a'rtoM^ räkn., -de, adertondel. 
adertoiifiriga'd9r/oM-Ä*riya.,-t-e-a. 
adertonåring a^d9Tton-å'ri^ mf., 



adhesion ad^ke/c 

Adila a^diPs. 

adjektiv ad^Jåh^ti^ n., -et - 

adjektiv ad^jäkti*v a., -t -e 

adjektivera ad^jäktive*ra t., 

adjektiviak ad^äkti^visk \. '" 



■en, fys. 



adjunktion rtrf^ 

/«>*« r., -en 
adjunktnr ad^jt 

,f«tjtui*r r., -( 
adjatant ad^mt 
adjö adj0* alk 

o. n. 
adla a'd?a^ t., 
adlig a'rf%* a. 
adminiatration a 

-en -er. 
adminiatrativ ad 

adminiatrator eu 

-n -er -straffi 

administratör ac 



admittera ad^mi 
admittitur admil 
admonition adh 

-er. 
Adolf a'rfo/V ]. 
Adolfina ad^olfi' 
adonis ad(o*nis 
adonisk adm^nis 
adoptera ad^opti 
adoption ad'opfi 
adoptiv ad^opH* 
adreas adräs* r 
adressat ad^räst 
adressera ad'rä. 
Adrian a^drian^ 
adriatisk ad^ria 
Adriatiska ha ve 

vaf. 
adstringera ad^t 
aducera orf'uise* 
advent adväti*t 



^'^r^;^ 



— 4 — 



adventist ad^vmtisH mf., -en -er. 
adventiv ad^ränti^v a., -t -e -a, bot, 
adverb adrcer^h n., -et = -en, > 

advärb. 
adverbial advter^biaH n., -et = -en, 

z> advärbial. 
adverbial adrcer^hiaH a., -t -e -a, 

z> advärbial. 
adverbiell adveer^biäl* a., -t -e -a, 

> advärbiell. 
adversativ advcer^safi^v n., -et = 

-en, r> advärs-. 
adversativ advaer^sati^v a., -t -e 

'a, r> advärs-. 
advocera adh-cose^a i., -ade. 
advokat adhwka^t mf., -en -er. 
advokatorisk adhcokatco^risk a., -t 

-e -a. 
advokatyr adh^whaty^r r., -en -er. 
aerodynamik a^erådy^nami^k r., 

-en, fys. 
aerolit a^eråliH r., -en -er. 
aeromekanik a^eråme^kani^k r., -en. 
aerometer a^eråmeHdr r., -n -trär. 
aerometri a^erå^metri^ r., -en. 
aeronaut a^erånacoH m., -en -er 

luftseglare. 
aeronautik a^erånacoti^k r., -en. 

aerostat a^eråsta^t r., -en -er, luft- 
ballong. 

aerostatik a^erå^stati^k r., -en. 

aerostatisk a^eråsta^fisk a., -t -e -a. 

afanit af^aniH r., -en, geol. 

afasi af^asi^ r., -en, lakar. 

afasisk afa^sisk a., -t -e -a. 

afelium afeHium n., -iet -ier, i 
sms. -lie-. 

af fabel afa^bal a., -t -ble -bla 
-blare -blast. 

affekt afäkH r., -en -er. 

affektation afäkHafoy^n r., -en -er, 
tillgjordhet. 



affektera af^äkfe^ra t., -ade. 
affektion af^äkfco^n r., -en -er. 
afficiera afHsie^ra t., -ade. 
affinitet afHniteH r., -en -er, kem, 
affinnativ afHrmati^v a., -t -.e -a. 
affirmera afHrme^ra t., -ade. 
affisch afif^ r., -en -er. 
affischera afHfe^ra t., -ade. 
affischör afHfoe^r m., -en -er. 
af fix afik^s n., -et = -en. 
affliktiv afHikti^v a., -t -e -a, straff, 
affrikata af^rika^ta^ r., -an -or, 

språkv. 
affär afce^r r., -en -er. 
affärsmässig af<!ehs'^måsHg a., -t -e 

-a -are -ast. 
afgan afgd^n m., -en -er, ft)lk. 
Afganistan afgä^nista^n. 
afgansk afga^nsk a., -t -e -a. 
af ganska afga^^nska f., -an -or. 
afgan ska afga^nska rf., -an. 
afoni af^åni^ r., -en. 
aforism af^åris^ra r., -en -er, 
aforistisk af^årisHisk a., -t -e -a. 
Afrika a^frika, 

afrikan af^rika^n m., -en -er. 
afrikand af^rikan^d m., -en -er. 
afrikansk afhika^nsk r., -t -e -a. 
afrikanska af^rika^nska f., -an 

-or. 
Afrodite af^rådiHd kärleksgudin- 
nan. 
afse af^sd^^ i afse, i går afse. 
af ter afHdr rm., -n. 
afterhög afHor-^h^^g. 
afton afHon^ rm., -en aftnar afH- 

nar^. 
aftonsång afHon^^sorj^ rm., -en -er. 
aftonvard afHon-^va^rd rm., -en -er 

äv. -ar. 
af tonvardsdags afHonva ^rds-^dag ^s 

ad v. 
ag a V rm., -en, bot. (Cladium). 



nmM 



aga &'ffa^ rf., -ao, i 



lös. 



. aga- 



aga aVa" t., -ade. 
ajrat aga*t rm., -en -er., 
Agata agaHa". 
Agaton a^ffaton^. 
agave agB}v3 r., -en -er, vuset. 
agenda agän^da^ rf., -an -or. 
ajrena a*gäns n., -et -er "*". 
agent agänH mf., -en -er. 
agentskap agän^t-shB-^p n., -et = 

-en. 
ajrentur ag^nntiu*r r., -en -er. 
agera oje^ra även age*ra t. o. i., 

-ade. 
a<,'g ag* n., -et. 
agga ag^a^ t. o. i., -ade. 
agglomerat agHoim&raH n., -et =^ 

-en. 
agglomerera ag^I(Mii6re*ra v., -ade. 
agglutination «^'^/ni(i'fla/Vo*» r., 

ago!utiaera.aj)'?ni((MeV« t., -ade. 
aggregat ag^r«gH*t n., -et — -en. 
aggregation ag^rBgafw^n r., -en -er. 
aggressiv ag^räsi*r även -as- a., -t 

-e -a -are -ast. 
agio a*gi<u ]. a.*giå n., -t. 
agiotage B^guafa,^/ i. ~åt- n'., -et. 
agiotera B^gUote^ra 1. -åt- i., -ade. 
agitation agHta/<o*n t., -en -er. 
agitator ag^ita^for' m., -n -er -/a- 

toS-ar. 
agitatorisk agHfaf<o*risk a., -t -e -a. 
agitera ag^ite^ra i., -ade. 
agn aij*« n., -et = -en, lockbete 

för fisk. 
agn aTi*n rf., -en -ar, på gräs. 
agna a»j^»a^ t., -ade. 
Agnar at/Viör; 

agnat aijnaV äv. agna*/ mf., -en -er. 
agnatiak OJ^Ma**^^ äv. ofli»- a., -t 



agnblomatrig atj^n-blcoiu^sfrig a., -t 

-e -a. 
Agne at)^nj^. 
Agnes af/^nis^ 1. *". 
agnig ärftliga a., -t -e -a. 
agnosticism ugnosUisis*m r., -en, 
agnostiker agnos*tik»r mf., -n =. 
agnostisk agnos*fisk a., -t -e -a. 
agorafobi ag^åra^fåbi* r., -en, //»A, 
agraff agraf* r., -en -er. 
agrafi ag^rafi* r., -en, werf. 
agrar agra*r mf., -en -er. 
agrariak agra*risk a., -t -e -a. 
agreé agree* mf,, -en 1, -n -er, * 
agreabel ag^rea^aJ a,, -t -ble -bla 

-bl are -blast, 
agreera ug^ree^ra t., -ade. 
agremang ag^retnatj* a., -et =^ -en. 
agrikultur ag^rikuJint*r r,, -en, 
agronom ag'råfiä^m m,. -en -er. 
agronomi ag^^rånåmi*^ r., -en. 
agronomisk ag^rrinå*imsk a., -t 



a* 1. a7* 1- kort. fl^ > f 
tlia* 1. n7(a* interj. 



n/'s 



-et = 



^s. > 



ajs. " 
aj (y* interj. 
aj aj* mr., -en -ar, djiir. 
aja (y'^«* ref!., -ade. 
Ajna (y*fla. ' 

ajournera a\fuyne*ra t., -ade, kj>j>- 

ajustera a^fgste^ra t., -ade. 

ajnstis a\l)isti^s r,, -en. 

akacia (iia*sia 1. "'"^ rf., -an -or, 

-ia- 1. -ie-, > akaaia, 
akademi ak^ademi* rf,, -en -er, i 

smns. akade^mi- 1. wt^drfeM**-. 
akademiker ak^ade^miksr 1. '"'"^ 

mf., -n — . 
akademisk öfc'orfe*»!i5t a., -t -e -a. 
akademist ak^adetnis^t m., -en -er. 



6 ■ 



&kaDt akan*l r., -en -er, täjct, äv. 

bt/lfffn- 
'akarid ak'ari*d rm., -en -er. 
akatalektisk a^katairtk*tis/c a., -t 

-e -a, veral. 
Akillea akU*»s. 
akleja akli\j^a* rf., -an -or, riUl 

•> akläja. 
akrobat nh^råb&^t mf., -en -er. 
akrobatik ak^råhaii^k rf., -en. 
akrobatisk ok^råbB-Hiak a., -t -e -a. 
akromatisk ak^råm&Hisk a., -t -e -a. 
akrostikon akros*tikon n., -et = 

-en, ver si. 
akt ak*t r., -en -er, handling, ar- 
delning av ett skådespel, skrifl- 

liff handting. 
akt akU rf., -en, uppmärksamhet, 

avsikt, iakttaga ^''-'^'', taga i akt. 
akt akH sbat., han», förklara i akt. 
akta dk^ia^ t. o. i., -ade. 
akter akHar, adv., a. om, a. ut, a. 

ifrån, a. in, a. över. 
akter ak^tar rm., -tern -trär. 
akterlig akHirlig* a., -t -e -a. 
akterskarp akH^r-skar^p n., -et. 
akteratagad ak^tar'Sta.^gad pa., -at 

aktgivare akH-ji^oars m.., -en =;. 
aktgivelse ak^f-ji^mlsg rf., -en -er, 
aktie aÄ*s»a r., -en -ar. 

on ak/(o*n r., -en -er. 

onera ak\/b>ne*ra t., -ade. 
är ak'/(oneB*r m., -en -er. 
ak*iit' ]. "* n., -et = -en. 
aktiv akti^ a., -t -e -a. 
aktiva akHitm ]. "*" pl., handel. 
aktivitet akHiviteH t., -en. 
aktning ak^lnitj* rf., -en. 
aktör afcHor 1. '* m., -n -er ak- 

t<o*r9r, riittse. 
aktorat akHorB.*t n., -et =^ -en. 
aktre ak*fr9 a., akterst -e -a. 



aktris akfri*s -f., -en -er. 
aktrismässig akfri^s-tii<is'iff a., -t 

aktaam ak^t^sam.* a., -t -mme -mma 
•lumare -mmaat; -bet -en. 

aktaamligen ak^f-samVigin ad v. 

aktualiaation akUuialUsafoi^n v.. 
-en -er. 

aktualisera ak^tiiial^ise*ra t., -ade. 

aktualitet akHuial^Ue*t r., -en -er. 

aktuarie ak^tuH^ris* m., -en -er. 

aktuell ak^tmäl* a., -t -e -a. 

aktör aktir*r m., -en -er. 

aktörskap aktce^-ska^p n., -et. 

akustik ak^usti*k r., -en. 

akustiker aktis*tik9r m., -a =. 

akustisk akusHisk a., -t -e -a. 

akut akw^ r., -en -er. 

akut aktu*t a., = -e -a. 

akvamarin ak^tamari*n t., -en -er. 
niiner. - 

akvarell nkh'aräl* r., -en -er. 

akvarellist akh'aralis*t mf., -en -er. 

akvarium akvH^rium^ 1. ""'n.. -iet 
-ier, -rie-. 

akvavit aA'rawV r., -en -er. 

akvedukt ak'tfiduk*t r., -en -er. 

al a*l rf., -en -ar. 

ala aVn^ rf., -an -or, alfågel, vin- 
ter-, atröm- (Hareida och Cn.'i- 
nUHtetta). 

alabaster aPahas*t?r r., -n. 

aladåb al^adå*b r., -en -er, kok. 

alagreck al^agråk* r., -en -er. 

ålan ala*n m., -en -er, folkstam. 

alant a^lan''t rm., -en -er, växt. 

Alarik aVoWt*. 

alarm alar^m n,, -et. 

alarmera al*arme*ra t., -ade. 

albanes al^bane*s ra., -en -er. 

albanesisk al'bane*sisk a., -t -e 
-a. 

albanesiska nl*banc*siska f., -an -or. 



albatross aVbalros* 1. ^"-^ mr., 

-er, fägeh ' 
Albert al*b9rt. 
Albertina al'^b9rH^na^. 
albigens al^bigän*8 m., -en 

folie; -krig, 
albigensisk al^bigän*sisk a., -t -e -a. 
Albin alibin. 

albinism' al^binis^m r., -en, cit^uka. 
albino alhi*n(o mfr., -n albiner. 
albit olbiH r., -en -er, 
Albrekt al*bräk(. 
album al*bum n., -et = -en. 
albumin al^hvimi^ a., -et artpl. 

albuminat al^bmmina*t n., -6t=-en. 
albuminhalttg al^bmmi^K'kälHiq a., 

-t -e -a. 
albuminuri a?'6niff«'/nnrj* r , en 
albuminös 'a!^bm}>iin0*s a , t e a 
aldehyd al^d^hn^d r , en er, lem 
aldrig aPdng^ ad v 
ale 8*fo^ n., et -en ena 
Alexander alMksan*d9r ). -eit-. 
Alexandra af'^ksan*dra 1. -ek-. 
alexandrinaCäisoMdrt*» 1. -ek- m., 

-en -er, person. 
alexajidrin al^äksandri^n 1. -ek- r., 

-en -er, rersl. 
alexandrinsk al'äksandri*nsk 1. -ek- 

a., -t -é -a. 
Aleös aläk*3if. 

Alf «;Y- 

alf a?Y mf., -en -er. 
alfabet ol^fäbeH n., -et = -en. 
alfabetisk aPfabeHisk a., -t -e -a, 
alfenid al^f%ni*d r., -en -er, metall. 
Alfhild al^fhilH 1. *'. 
Alfred <a*fred. 

alfresko alfrås^kco 1. -kå, > -frä- 
sko, adv. 



i alg i'^ !• o^V •"., 
algebra aiyebra' 1, 
algebraiker aVjebri 
algebraiak afjebre 
algolog al^gålå^g i 
algologi al^gålågi* 
algologisk al^gålå* 
Algot al*gof. 
alibi B'?t6i* 1. a*fi 
alikvot a^^JAiTO** I. 
Alingsås alHr]så*a. 
alisarin aVisari*n 
alka rt/'ia' fr., -an 

gar- (Alca). 
Fdkaisk alfca*isk a. 
alkali al*kali n., ■ 

alkalimeter al^kalin 
alkalisation aVkali 
alkalisera aPkalise 
alkalisk alka*li3k i 
alkaloid al^kaläi*d 
al känn a alkan^a' 

färgämne. 
alkemi «?|/e»ii* r, 

kar konst. 
alkemisk alje*tmsk 
alkemist al^JemisH 
alkemiatisk aiy^mk 
alkmaoisk alkma^n 

reral. 
alkohol ol^kå-håH r 
alkoholhaltig al^kå 

-t -e -a. 
alkohol i sk al^kåhå* 
alkoholism al^kåhå' 
alkoholist aPkåhåli 
al^ki 



alkov a}kå*v r., -e 
I al^ a-, -t -a -. 
med allo, allom a 
allt slags, alla t 




— 8 



alla aPa^ rf., -an -or, i tärningsspél, 
allabanda al^a^-hanhJa, 1. alle- ob. 

adj. o. dtk. 
allaredan al^a^re^dan adv. 
alla(e)-^ alltsamman alW, al^f 

såm^an^ 1. ^2 ^o^ 4 4o^ j io82^ o«^ 

1 1040 040 
i. , 

alldeles ol^-deHds 1. dl^ddhs^ adv. 
alldenstund aPdänstun^d 1. *®® konj. 
alle alh^ r., -en -ar, fågel (Alle). 
allé ale^ rm., -en 1. -n -er. 
allegat''aZ^e<7aV n., -et -en. 
allegori aPegåri^ rf., -en -er. 
allegoriker al^egå^rik^r m., -n =. 
allegorisera al^egå^rise^ra i. o. t., 

Tade. 
allegorisk al^egå^risk a., -t -e -a. 
allegretto al^egrät^å n., -t -n -na. 
allegro tto al^gräf^å adv., mi4s. 
allegro ale^grå n., -t -n -na. 
allegro ale^grå adv. 
al lemann al^ewan*^ m., -en -er, folk. 
allemannisk al^emanHsk a., -t -e -a. 
allena ale^na* 1. ale^na, i poesi för- 
kortat ale^fiy oböjl. adj. o. adv. 
allenast al^nasH 1. ale^nast adv. 

o. konj. 
allernådigst* alhrnå^dight 1. ^°*^ 

adv. 
allemådigste alhrnå^digstd^ 1. ^® 

^^^ best. superi, 
allestädes aPe^stä^d9S adv. 
allestädesnärvarelse al^estä^dBS'- 

ncerva^ralsd rf., -en. 
allestädesnärvaro al^e$fä^d9S^V(er- 

va^rco rf., -n. 
allfarväg aP-^fa^rvä^g rm., -en -ar. * 
allhelgonadag alhäPgona^da^g rm., 

-en. 
allhet aP^he^f rf., -en. 
allians alHatj^s r., -en -er. 
alliera alHe^ra t., -ade. 
alligation dlHgafco^^n r., -en -er. 



alligationsräkning «/ Hga/Mhis— 

r(Pknir] rf., -en. 
alligator aPigaHor^ mr., -n -er 

-atKo^rdr, 
allihop, alltihop dlH'^ h(o^p (eg. aZ^e^ 

i h(o^p) 1. ^***, aZ*/ i hco^p 1. i«* 1. 

32 4 

• 

allitteration alHtera/(o^n r., -en -er. 
allitterera alHtere^ra i. o. t., -ade. 
allmoge aP^mm^g^ rm., -en. 
allmosa aP^mco^sa rf., -ari^-or, all- 
mosehjon, 
allmosetagare aPmw^sd-ta^gard m., 

-en =. 
allmän aP'-män^ a., -mänt -männe 

-manna -männare -männast. 
allmänhet aPmän-^heH rf., -en, i 

allmänhet, 
allmännelig aP'-mänhUg a., -t -e 

-a -are -ast; -het, -en. 
allmänneligen aP'-män^9Ugdn adv. 
allmänning aP-^mänHi] rm., -en -ar. 
allo alco^ n., -et, larm. 
allod alco^d n., -et -er. 
allodial alco^dia^l a., -t -e -a, all.- 

gods. 
allokution aPcbkvafaf^n r., -en -er. 
allongeperuk alori^f^perw^k rm., -en 

-er, lockperuk. 
allopat aPåpaH mf., -en -er, lälc. 
allopati aPåpati^ r., -en. 
allopatisk aPåpaHisk a., -t -e -a. 
allotropi aPåtråpi^ r., -en, kem. 
allotropisk aPåträ^pisk a., -t -e -a. 
allra aPra^ adv., a. bäst, a. främst, 

a. först, a. helst, a. högst, a. 

minst, a. ödmjukast; den allra- 

högste, det allraheligaste, allra- 

kärestan. * 
alls aPs adv., a. ingen, a. intet, 

a. ingenting, a. icke, icke alls. 
allshär j arting aPshterjar^tirj ^ n. , 

-et = -en. 




— 9 ■ 



pdig aP-si^iHg a., -t -e -a -are 
-aat; -het, -en. 

ailaköns al*Jiins oböjl. adj. 

allsraäktig al^s-makVig 1. ahinäk*- 
tig a., -t -e -»; -het, -en. 

allsvåldig alh-rol^dig 1, alsrol*dig 
a., -t -e -a; -het, -en. 

allt ai** n.. -et. 

ftllt alH adv., allt fort, allt jämt, 
allt nog, allt väl, allt emellanåt, 
igenom, allt som, allt som of- 
tast, allt För stor, allt sedan, allt 
efter, allt ifrån, intill, eftersom, 
omkring, allt mer, allt mer och 
iner, allt framgent. 

alltid (äUi^d adv. 

allting al*Hri n. 

alltsä alltså adv. 

alludera fl'%rfcVrt i., -ade. 

allusion oMni/io*» r., -en -er. 

alhivial al^mriti*/ a., -t -e -a. peoJ. 

alluvium«h«'i.'»«(K'l."*"'n.,-i6t-ier. 

allvar »/'-raV n., -et. 

allvarlig al^-ra^rUff a., -t -e -a 

allvarligen nP-va,*rlig»n adv. 
allvarsam aPrnt-sam^ a., -t -rame 
-mma -qimare -nunast; -het -en. 
allvarsamligen al^var-snm-Ugtn 

allveten ai^'ie^t3n a„ -tet -tne -tna; 

-het -en. 
allvis al^-vi*s a., -t -e -a; -het -en. 
allätare (d^-a^iard mr., -en =. 
alm al^m rf., -en -ar. 
Alma alarna. 

almanacka alhHa-n<ik'^a i-f., -an -or. 
aln a*/M rf., -en -ar. 
aloe B^lto»^ T., -en -er. 
alp al*p I., -en -er. 
alpacka alpak'a^ fr., -an -or, djur. 
alpacka alpah^a'' rf., -an, fi/g. 
alpari alpft^ri adv., handel. 



Alperna at*parna. 
alpin atpi^n a., -t 
alpinsk ulpi^nnk a. 
Alrik al^Hh. 
alnina a'^rw<^w« t 

ivinna. 
alruna a,V-rm^na i 
alsikekläver a^lsiki 
alster al^star rm., 
alster al*stjr n,. al 
alstra al^s/ra^ t., 
alstrare al' sfr ar i* 
alt al*t T. o. mf.. 
altan alta*n r., -e 
altare alHara^ n., 
-ena. 

alteV rf., - 

alteration afUérn/t 

sinnesrörelse. 
alterera nl^t&re*ra 
alternativ al^ttrrna 
alternativ alHternt 
al tematvinkel n 
-keln -klai' 
alternera al^l(srne'' 
altitnd al'titm\l r 
altruism al^frmis*! 
altniiatiak aPIrwii 
aluminat al^mmuie 

kem. 
aluminium a/mtwi' 

-iet. Hiefall. 
alumn altini*n mf. 
alumnat al^umnä*! 
alun a^lun' rm., 
alnnbaltig H^Jun-h 
alv al*v rm.. -en. ; 

der »lafjnrden. 
älvar alh-ar^ n.. 

berffsmark pA Öl 
Alvar allvar. 
alveol alh'eå*l r. 
I het, i siii>«er!iet. 



idiaV a., -t -e -a. 
iå/(cV a., -t -e -a. 
°f-?tttVnra rm., -en = 



H^aleki^fisk a-, -t -e -a. 
alga*m n., -et :^ -en, 

m^algame^a t, -ade. 
fia*. 

'a«)»«M*s mf., -en -er. 
ran*t r., -en -er, föx^ 
iranH mf., -en -er. 

äiM*M f., -en -er. 

iH^s f., -en -er. 



m'basadri*si., -en -er. 
'i^basad<B*r m., -en -er. 
'>if<o*n T., -en. 
^»/^'s a., -t -e -a 



r(0»«aM. »"' rf., 

brai*sislc a., -t -i 
tbrto^sius^. 
bmlat]*s r., -en 



bmle*r<i 
It 1. " 



-ade. 



amendemang amatj^déma^* n.. -et 

= -en > aman-. 
Amerika ame*riha. 
amerikan utwe'nAa'nl. "'-m,,-en-er. 
amerikanism atne^rikams*ra i. '"- 

amerikanist a«ie'r»AaMts*( 1. ^''- in.. 

-en -er. 
amerikansk atneh-ik&^nsk I. '"- a., -t 

-e -a. 
amerikanska ame'nka*nska 1. '"- f., 

ametist a»i'etis*t r., -en -er. 'klel- 

amfibie mufi^bi» 1. "^"^ mr., -en -er. 
amfibisk antfi^bisk a., -t -e -a. 
amfid amfi*d r., -en -er, Aci». 
amfiteater am^fi-tea^hr 1. "'- nn., 

-tern -trär. 
amfiteatralisk am'/ite^atra*lisl- a., 
-t -e -a. 

ami* T., -en -er. 
kal amHknH a., -t -e -a. 
ral amHraH m., -en -er, 
.ralinna amHralin^a* {., -an -or. 
.ralitet amHralHte*f n., -et -er. 
amiralska amHra^lska f., -an -or. 
amiralakap amHra^l-ska^p n., -et. 
amma nm*»* f., -an -or, i i^iims. 

am- /. e/. ambarn. 

amma ant^a' t., -ade, amning -en. 

ammoniak amo^niak^ 1. animhiiak* 

rm., -en. , 

ammoniakhaltig atnco ^niak'h a i *ti(f 

1. ""'-" a., -t -e -a. 
ammoniakalisk iinM>^niaku*Us/c a., 
-t -e -a. 

t ati''(oniH m., -en -er, foU- 

er, <f/Mf. 



ammonit am^ami^l r., -ei 
ammonitisk am^comHisk 
ammonium amto^mum^ 
-iet, J-em. 



-t-e 



ammuuition am^mnt/cuSt r., -e 
amnesti am^njsH* 1. am^nästi* r., 
-en. 

Amor a,*mor, niiff. 
amorf amor*f' a-, -t -e -a, kem 
amorfi am^or/i* r., -en, 
amorfisk amoT*/isk a., -t -e -a. 
ainorfism am^orfis*ra r., -en. 
amor in am^ri*n mr., -en -er. 
amortera am^oite*ra t., -ade. 
amorterbar -te^r-ba^r a., -t -e 
ampel am*j)3?^ r., -peln -plar. 
ampel am^pal a., -pelt -ple ^^ - 

. -plare -plast. 
am.per am*p»r a., -pert -pre '* - 

-prare, -präst; -het -en. analf 

ampere amjxe*! r en = 1 er, fyn. analt 
imphtud am^plt(m*d r en -er. anaU 
amputation am^pmtafco^n r en -er. analj 
imputera am^pmie^ra t ade. analj 

imt am^t n et = en analj 

amtman iittA utan^ m nneu -t 

amtmanskä nm''f mnn^tKa {., -an | anals 
or anam 

'Untmanskap amtman ska^ n., -et, 
imtilett am^vilat* r en er. 
amykos am^^iå^s äv "*" i , -i 
amyl ai»i/*l r en äc/h 
in an* adv av och an gä 

siä an 

■m fl»*, ( rakensKup anapi 

ani a^»o^ t av^n opers -ade. anapi 
anabaptism an^abaptia^m v -en. anar) 
anabaptist an^ftöop/tsVmf en -er. anart 
inabaptisttsk an'abaptts*tisk a., -t anarl 

-e -a. anarl 

anagram an^agram^ n., -mmet ^ 

-mmen, bokstavslek. 
anakolut an^akåhuH r., -en -er, 

språkv. 



— 12 - 

nnatom nn^(ifä*ia m., -en -er. 
Anatomi «»'«/(!»«* r., -»n. 

anatomisera an^atå^mise*rtt t., -ade. 
-anatomisk an'atå*misk a., -t -e -a. 
anbefalla an^-bbfafa t., -de. " 
anbelanga att^-belar/^a t., -ade. 
anblick att^-blik^ rm., -en. 
anboren ati^-buh-an \. h^w- pa.. -ret 

-me -ma. 
anbringa an^'brirj^a t., ee bringa, 
aabrott an^-brof* n., -et = -en. 
anbud an^-buAl n., -et ^ -en. 
anciennitet an^siän^Ue*f r., -en. 
and an*d fr., -en änder, fågel, 

grav-, grilH- (tam-, 'vild-), snat- 1 

ter-, bläs-, krick-, spjut-, sked-. ] 
and a*(*rf rf., -en, skördetid. I 

anda ««'<?«" rf., anäniag, stämning, \ 

i smns. ande- t. ex. a.-drag a.- ' 

tag; efler and- I. e.r. a.-h&l. a.- . 

lÖK, a. -nöd, a.-rum. 
andakt an'-tiah*f rf., -en. 
Andalusien an^dalvisi*jn. 
andaluöier an^daliu^si?*- I. '"'"^ m., 

-n =, folkstam. 
andalusisk an\laliti*sis!c a., -t -e -a. 
audalusiaka an^dalm*siskti f., -an 

-or. 
andftlusiska an^datm*sisk<i f., -an. 
andante andiaiH^' 1. -dan*f3 adv., 

andante andan^U^ 1. -dftn^ta n., -et 
-en -ena, mus. 

andantino an'daHti*Kå adv,, mus. 

andantino nn^danti*ti» n., -t -n 
-na. 

andas an^dus^ i. o. t. dep., -ados, 

ande an^ds'^ mr., -en -ar, ^äl, 
okroppslig varelse, personlighet, 
ande- f. er. a. -gåvor, a. -fattig, 
a. -mening, a.-rik, a.-skådning. 
a.-syn, a.-vftrld, a.-väsen; i an- 
danom niihtnnom^. 



andedräkt nnhU-druk^ r., -en. 

andel un^-deV rm., -en -ar, 

Anderna an*d3rmi. 

Andera a»Var's. 

andesk&dare an'd»-skå*dar^ m., 

-en =. 
andeskåderi M»*(ia-st(i 'rferi^ n., -et 



andeakäderska an'dä'skå^ditT8ka f., 

andfådd a»V-/brf» a., -fått -e -a. 

-are -aet; -het -en. 
andlig ari^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
andligen an^dlig»n^ adv. 
aiidor an^dor* rm-, -n andrår, skida. 
andoiTi an^lor^n rm., -en -ar, växt. 
andra an\lra^ el. andre, ordnings- 
tal. 
andra un^dra^, se annan. 
andrag an^-drn^g n.. -et, mus. 
andraga an*-tlra*ga t., -drager -drog 

-dr(a'g -dragit -dragen -draget, 
andrake an^-dra^k» 1. nnV- mr.. 

-en -ar, andliannc. 
andraklaaaist. an^dra'klasif!''f mf., 

-en -er. 
andre, se annan. 
Andreas andre*as. 
andtruten an^d'tnu^»t} a., -tet -tne 

-tna; -het -en. 
andtäppa an^d-täp^a rf., -an. 
audtuppt an^d-täpH a., = -e -a. 
andäktig an^-däk^tig äv. andäk*tig 

a.. -I -e -a -are -ast; -het -en. 
anekdot anhkdåH t., -en -er. 
anekdotisk anhkdil^tisk a., -t -e -a. 
anemi an^nti* r., -en -er. bhdfat- 

tigdom. 
anemisk a)ie*»iisk a., -t -e -a. 
anemometer an'6inånie*t»r t., -tern 

-trär. rindmäfare. 
anemon ««'ew'(i*« r.. -en -er, rart. 



u 



ammalier anHmuHisr^ 1. "'*'"' pl. 
aniinalisk anHma*lisk a., -t -e -a. 
animera anHme*ra t-, -«de. 
animism an'imis*ta r., -en, reliff. 
FtuiifaiBtiek anHmis*lisk a., -t -e -a. 
animositet an')»i(o'sj(e*( r,, -en. 
aning a^nitj* rf., -en -ar. 
anis å^nis^ rra., -en, 
aniaett anHsäf* r., -en -er. 
anka ar/^ka^ fr., -an -or. 
ankare aij^fcar»* rm.. -en:=-na, Mri. 
ankare arfknrB^ n., -et = -na, för 

ankarformig aij^knr^forhmff a., -t 

-e -a, 
ankel aij^foZ* rm., -keln -klar. 
anklaga an^-kla^ga t., -ade. 
anklagan an^'lcla'\tfan rf. 
anklagare an^-kfa^gar» m,, -en =. 
anklagarinna an^klagarmV {., -an 

inklagelse wM^-AiaV^isa rf., -en -er. 
mklagerska an^'lcls,^gäiska (., -an 

mklang an^-klatj'' rm., -en. 
tnknyta an^-kngHa t., se knyta, 
mkomma an^-kom^a pers. o. opera. 

i., 3& komma. 
inkommen aM^-Ao)w*aw pa., -ramet 

inkomst an^'kom^st rf., -en. 
inkra aj?*Ara* i. o. t., -ade. 
inlag an^-la^g n., -et = -en. 
inledning an^Ae^dnh} rf., -en -ar, 

i a. av, med a. av. 
mlete an^-leHB n., -et -en -ena. 
inlita an^'UHa t., -ade. 
inlopp an'-l(^^ n., -et = -en. 
mlova an^-lm^a i., -ade, ^0. 
inlupen a«''-?»«*p3n pa., -pet -pne 

-pna, av anlöpa. 
inlägg an^-läg* n., -et = -en. 
inlägga an^'låg^a t., se lägga. 



anläggare an^-läg*nr3 m., -en =. 
anlända an^-län*da L, -länder -lände 

-länt -länd -länt. 
anlöpa an^-le^pa t., -te äv. -Jopp 

-hip^ -lupo 'lw^(i> -lupit -Itit^pi/ 

-iupen -lupet '-lupna. 
anmana an'-ma*na t-, -ade. 
anmarsch ««'-mary r., -en -er. 
anmarschera an^-mnrfe^ra i., -ade. 
anmoda an^-mm^da t., -ade. 
anmodan an^-moi^dan rf., 
anmäla an^-mä^la t., -de. 
anmälan an^-mäHan rf. 
anmälare an^-mäHars m.„ -en =, 
anmälning an^-mä^lniri rf., -en -ar. 
anmärka an'-nwEr*i« t., -te. 
anmärkare an^-mofT^kara mf., -en =. 
anmärkning an^^-mar^kniri rf., -en 



ingsvärd an^marknir^s-'- 
a., -rt -rde -rda -rdare 



■ {Carpinus), 



anmärknj 
va^rd 
-rdast; 

annaler a«aVare»rf,^ert.,drsööcier. 
annalist an^aUsH m,, -en -er. 
annalistiak an^alisHisk a., -t -e -a. 
annalkande an^-nal^kande pa.. =^ 

= ; annalkande n. -et. 
annan an^an^ annat andre -a ««^- 

rfrs^ an^dra^, pron. 
annandag £(«'a»-dftV n^^i -en -ar. 
annanstädes an^an-stii^das adv. 
annars aw^ar^s adv. 
annektera an^äkte^ra t., -ade. 
annelid aM'eii*rf r., -en -er. 
annex anåk*s n., -et = -en. 
annexion (m^äk/(u*n r., -en -er. 
anno an^fo'. 

annonsera' an^oi]se*ra i. o. t., -ade, 
annonsör an^o^s(E*r mf., -en -er. 
annorledes a»*ör-;«Vas adv. 



annorlunda an^or-lvn^da a< 
annotation an^o>ta/a>*n v., 
annotera an^<ote*ra t., -adi 
aiinuell an^Mul* a., -t -e - 
annnitet afihaUe*t r., -en ■ 
annullera an'ule*rat.. -ad. 
anomal an^åm&*l a., -t -e 

-ast, oregelbunden. 
anomali an^åmali^ r., -en 
anonym an^&ny*m a., -t -* 
anonymitet an^åny^miteH r 
anor a^nmr^ end. flertal, 

an-, t. ex. anstolt. 
anordna an^'&\dna t., -ad 
anordnare an^'å'^rdnar3 m., 
anonnal an^ormaH a., -t - 
anpart an^-jietht 'parH rm., 
anpasaa o«'-^as^« t., -ade. 
anrika (m^~ri*ka t., -ade, ( 
anrop an^-rm^p n., -et = 
anropa a«^-rw*jw *■' -ode, 
anrycka an^-ryk^a i., -te. 
anrätta an^-räi^a t., -ade. 
ans an*s 'rm., -en. 
ansa an^sa^ t., -ade. 
ansats an^'SatH rm., -en - 
anseoM^-ae^t., -ser -säg -sd 

-sedd -sett; anseende i 

anda n.. -et, i anseende 
Anselm an*sålm. 
ansenlig an^-se^nlig a-, -t 

-are -ast; -het -en. 
anaenligen' an^sehtUgan ad 
ansikte an'''SikHä n., -et -e 
ansjovis anfto*vis mr., -en 
anskaffa an^-skapa t., -ad 
anskaffare an^-skaf^ara m., 
anskaffbar an^skaf-bs^r a., ■ 
anskafflig an^^skaf^Ug a., - 
nnskafferska an^'Skaf^3rska 

anskjuta an^-JmHa t. o. i., se 
anskota an^-sktoHa t., -ade 



i*Mij mf., 



*A-Ktij rf., -en -ar. 
t., se taga. 
lig a., -t-e -a -are 

i^gliyjn adv- 

(iMtsV mf ., -en -er. 
Hti{fånis*fish a., -t 



sHihi rf., -en -er. 
*/% a., -t -e -a 

yiHasadänHsi^y 1. 
rt., föregåenden. 
»sip*a/to*n T., -en 

an ' Usip 'rt/to '«s- 

ipe*ra t., -ade. 
'na t., -ade. 
**««r3 m., -en =. 
ia(e*ra t., -ade. 
UadUw^via^nsk &., 
en tillhörig. 
, -en -er, kånsel- 

t9pän*dium 1. '"'"^ 
Örhänge å altaret. 
nH9pentil*tima rf., 



nticyklon •in'^ihiiklå*n I. -o»*), r.. 

-en -er. 
ntidynastisk anHidynanHisk a., -t 

aiitit«brtn an^tif«bri*n n., -et. 
antik anfi*^ a., -t -e -a -are -ast. 
antik anti*h rf., -en -er. 
antikisera anHikise*ra i., -ade. 
antiklerikal hk 'Hklerika^l a., -t -e -a. 
antikrist nn'ti/crig*t 1. /inHi-krixH 

va., -en -er. 
antikristisk an^tikrisUisk a., -t -e -a. 
antikristligan*<titrMV% a., -t -e -a. 
antikritik an^tikrifiH- r., -en -er. 
antikritisk an^tikTi*tisk a., -t -e -a. 
antikva anti*kva rf., -an, éoÄVr. 
antikvariat aH'/tjtc«r'ta*( 1. -rH^r- 

u,, -et = -en. 
antikvarie un^fikm^riit^ m.,--eu -ei'. 
antikvarisk an^fiki'a*ri9k a., -t -e -a. 
antikverad an'tikt!e*rnd a., -at -e. 
antikvitet anUikviteH r.,- -en -er. 
antilop anHil<i)*p mfr., -en -er. 
antimilitariam an^timi^{ifaris*m i:. 

-en. 
antimiiitarist an^timiHitarts^t m.. 

anti mi I itaristi sk an Viww 'litaris^tisk 

a., -t -e -a. 
antimon an'tim<i>*n äv. -»(d*« n.. -et. 
antingen an^Hi]»n* 1. an^'Hf]hn 

konj. 
antipassad an^tipasa*d r.. -en -er. 
antipati a«'/y«if»*r.,-en-er,»!o(i'(/;ff. 
antipatisk aM4ijpa*/isA a., -t -e -a. 
antipod anHipA*d\. -(o*rfnif., -en -er. 
antipodisk anUipå*diskl. -(u*disk a., 

-t -e -a. 
antipyrin anHipyri*n n., -et, lakar. 
antirepubiikan nnHire^pud/Uku*ii 

m., -en -er. 
antirepubiikan sk nnHir^^puihli- 

ka*nsk a., -t -e -a. 



antir evolution är -an'lireh'<olm'/oj- 

nte^r mf,, -en -er. 
antirojalism anUiro^^alis*ia r., -en. 
antirojaliet anHiroj^altaH mf., -en 

aatirojaliatiak anHiroj^ali3*iiak a., 

-t -e -a. 
antisemit an^tisemi*t mf., -en -er. 

antiaemitiab anHi9emi*tisic a., -t -e-a. 
antisemitism om Viae^wiifas*m r., -en. 
antiaeptib anHtsaph*L r en, la- 
kar 
antiaeptiak an^ttsdp*tt&A. a -t -e -a. 
antites anUtte^s r en er. 
antitetisk an^Me*hsK a t -e -a. 
antologi anHålågt* r en -er. 
Anton an^ton^ 

antracit atiHrasi^t r en a. -kol. 
antropofag anHråpåfa*g mf., -en 

-er. 
antropofagi anHråpåfagi* r., -en. 
antropolog anHråpålå*g mf., -en -er. 
antropologi anHråpålågt* r., -en, 

läran om människan. 
antropologisk anUråpdlå^gisk a., 

't -6 -a. 
antropomorfiam anHråpåmor/is*m r., 

-en, filos. 
antropomorfistisk anHråpåmorfis*- 

tisk a., -t -e -a. 
anträda aw''trå^da t., se träda, 
äntrade an^'lra^d3 n., -et. 
anträffa an^~träf^a t., -ade. 
antvarda onH-va^rda 1. 'Var^da t., 

-ade. 
antyda an^-tg^da t., böjn. se tyda. * 
antydan a»*-(^*d«« rf. 
antydningavia ainHg^dnit)S'mh adv. 
antag an^'tå^g n., -et. 
antaga an^-tå^ga i., -ade. 
antända an^^tän^da t., ae tända, 
antändare an^^tän^dar», om pers. 

mf. om sak rm., -en =. 

Lyttkais B. Wulff, OidUattt, 



anvis 
anvis 



aorisi 
-e 

apa 1 

apak1 

apanf 
apati 
apati 

apati 
apati 

apel k 
-at 

apel a 
Apen 
apeni 

aplon 
fik 
pei 



Apoll 



— 18 — 



apologet ap^ålågeH m., -en -er. 

apologetik ap^ålå^geti^k r., -en. 

apologetisk ap^ålågeHisk a., -t -e -a. 

apologi ap^ålågi^ r., -en -er, försvar, 

apologist ap^ålågisH m., -en -er. 

apoplektisk ap^åpläkHish a., -t -e 
-a, fallen för hjärnslag, 

apoplexi ap^åpläksi^ r., -en, slag- 
anfall. 

apostel aposHdl m., -teln -tlar, -tia-. 

aposteriorisk aposHerico^risk a,, -t 
-e -a. 

apostladöme aposHla-^dömh n., -et. 

apostlaskap aposHla^ske^p n., -et. 

apostolisk ap^ostwHisk a., -t -e -a. 

apostrof ap^åstrå^f r., -en -er. 

apostrofera ap^åstråfe^ra t., -ade. 

apotek ap^cote^k äv. ap^å'^ i dagl. 
tal apte^k n., -et.= -en. 

apotekare ap^cote^kard äv. ap^å- 1. 
-10302 i ^j^gi ^^ ap^c*A;ara 1. ^^^^ 

m., -en =. 
apotekerska ap^o)te^k9rska äv. ap^å- 

i dagl. tal apte^'- f., -an -or. 
apotem ap^åte^m äv. -^ä% n., -et 

= -en, mat. 
apoteos ap^åteå^s r., -en -er, för- 

gudning. 
apoteosera ap^åteåse^ra t., -ade. 
app ärans ap^aratj^s r., -en -er. 
apparat ap^araH r., -en -er. 
apparelj ap^aräl^j r., -en -er. 
apparition ap^arifco^n r., -en -er. 
appell apäl^ r., -en -er. 
appellant ap^ålanH mf., -en -er. 
appellationsdomstol ap ^älafo) ^ns"- 

dcomstcoH rm., -en -ar. 
appellativ ap^äla^tih 1. ^^^-^ n., -et 

= -en. 
appelativ ap^älati^v a., -t -e -a. 
appellera ap^äle^ra i., -ade. 
appendix apän^diks n., -et = -en. 
applicera apHise^ra t., -ade. * 



applikation apHika/co^n r., -en -er. 
applikatur apHikatm^r r., -en -er, 

mus. 
applåd aplå^d r., -en -er. 
applådera apHåde^ra t. o. i., -ade. 
apportera ap^ovte^ra t., -ade. * 
apposition ap^cosifco^n r., -en -er. 
appositionell ap^(08i\f(onål*^ a., -t 

-e -a. 
appretera ap^rete^ra t., -ade, tekn. 
appretyr ap^retg^r r., -en -er. 
appretör ap^retw^r m,, -en -er. 
approbabel ap^rcoba^bdl a., -t -ble 

-bla. 
approbation ap^rcobafco^n r., -en -er. 
approbatur ap^roobaHur^n.^ flert, =. 
approbatursmässig op^rco&a^wrs^- 

mäs^ig a., -t -e a. 
approbera ap^rcobe^ra t., -ade. 
approximation aprok^simafco^n r., 

-en -er. 
approximationsvis aprok^sima- 

fco^ns^^h adv. 
approximativ aprok^simati^v a., -t 

-e -a. 
approximera aprok^sime^ra t,, -ade. 
aprikos ap^rikco^s r., -en -er. 
april april^ rm. 
apriorisk ap^rico^risk a., -t -e -a, 

filos. 
apropå ap^råpå^ prep. o. adv. 
apropå ap^råpå^ n., -et -n -na. 
aptera apte^ra t., -ade. 
aptit aptiH rm., -en. 
aptitlig aptiHlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Apulien apmHwn 1. o^®*^. 
apulisk apmHisk a., -t -e -a. 
ar aV n., -et = -en. 
arab ara^b, om pers. m. om djur 

mr., -en -er. 
arabesk ar^abäs^k r., -en -er. 
Arabien ara^bidn 1. ^^^^. 



arabisk ara*bisk a., -t - 


B -a. 


argumentation at 


arabiska ara*biska t., -a 


n -or. 


-en -er. 


arabiska ara^^Hska rf., - 


an. 


argumentera ar 's 


Aragonien ar^agfi)*ni»n ] 


ioaoi_ 


Argas ar*gus. 


aragonisk ar^ag(o*nisk a 


-t -e -a. 


aria a'ria 1. '»» 


araknid ar'akni*d r., -e 


-er. 


Ariadne ar^iad*, 


aralia araHia* 1. »"» rf 


-an -or. 


ariadnetråd ar^ 


arameisk ar^ameHsk a., 


t -e -a. 


-en -ar, ledir< 


arameiska ar^ameHska 


rf., -an, 


arian arHa^n in 


språk. 




arianism arUani 


Ararat aharat^. 




ariansk arHa*ns 


araukaria «r'ftmfta*Wn* 


. -"' rf.. 


arier a*mr m., 


-an -or. 




arioso ar'^*så i 


arbeta ar^-be^ta i. o. t., 


-ode. 


arioso arHå*så , 


arbetare ar^-bcHar» m.. 


en ^. 


arisk a*risk a.. 


arbete ar^'heH9 n., -et - 


n -ena, i 


aristokrat arHsié 


smns. arbets-, (. ex. a 


-folk. 


aristokrati ar^isli 


arbeterska ar^-fte^torsia f 


, -an -or. 


aristokratisk ar 


arbetsam ar%et'Smn'' a., 


-t -mme 


-e -a. 


-mma -mmare -mmast; 


-het -en. 


Aristoteles ar'is 


arbetstagare ar^bets-ia^gar» ta.. 


aristotelisk ar^is 


■ -en =. 




aritmetik arHfm' 


arbiträr ar^bHra^r a., -t - 


e -a, god- 


aritmetiker arHt 


tgcUig. 




aritmetisk ar'#m 


Arboga ar^-bå^ga. 




Arjeplog ar^jepl 


Ardennema ardånhrna. 




ark ar*k n., -et 


area aVea rf., -an -or. 




ark ar*k rm., -e 


areal arha*l r., -en -er 




arkad arka*d r. 


arena are*na rf., -an -o 


, fäklar- 


Ark ad i en arka*t 


banu. 




arkadisk arka*d 


areometer ar'&åme*tsr 


a., -tern 


arkaisera ar^kai 


-trär, fgs. 




arkaism ar^kais* 


areopag »r^e^paV r., -en 


-er, dom- 


arkaistisk ar^ka 


stol. 




arkanum arka** 


arg arV a., -t -e -a -are 


-ast; -het 


-na, hemligt 1 


-en. 




arkebusera ar'-ki 


argbigga ar^j-Ughi f., -b 


n -or. 


arkeolog ar^keå 


Argentina ar'gänti^na^. 




fornforskure. 


Argos ar*gos. 




arkeologi ar^k^å 


argsint ar^J-sin^l a., = 


6 -a -are 


arkeologisk «r' 


-ast; -het -en. 




-e -a. 


argument ar^gmmänH n 


, -et = 


arkjater ar^-kiaH 


-en. 




Öi'er läkare. 



— 20 



arkilokisk ar^kilok^isk a., -t -e ^-a, 
versL 

Arkimed es ar ^hime^dds, 

arkimedisk ar^kime^disk a., -t -e -a. 

arkipelag ar^kipela^g r., -en -er. 

arkitekt ar^kitäkH m., -en -er. 

arkitektonisk ar^kitäktco^nisk a., -t 
, -e -a. 

arkitektur ar^kitäktm^r r., -en -er. 

arkitrav ar^kitra^v r., -en -er, b^gg. 

arkiv arki^v n., -et = -en. 

arkivalier ar^kivaHi9r^ 1. ^^^^^ pl. 

arkivarie ar^kivahia^ m., -en -er. 

arkli arkli*' n., -et, rustkammare. 

arkont arkonH m., -en -er, hist. 

arktals av^k-^taHs adv. * 

arktisk ar^ktisk a., -t -e -a. 

arkvis ar^k^vi^s adv. 

arla aV/a^ adv. o. oböjl. adj. 

arm ar^m a., -t -e -a -are -ast. 

arm ar^m rm., -en -ar; i smns. 
arm-, t. ex, arm-band, -brott, 
-håla, -led, -stake, -styrka; och 
arms- arms-lång, -tjock. 

armada arma^da^ 1. ^^^ rf., -an -or. 

armatur ar^matm^r r., -en -er, tekn, 

armborst ar^m^bor^st n., -et = -en. 

armbåga ar^m^bå^ga i., -ade. 

armbågas ar^m-^bå^gas i. dep., -ades. 

armbåge ar^m^bå^gd rm., -en -ar. 

armé arme^ r., -en 1. -n -er. 

Armenien arme^ni9n 1. ®^^^. 

armenier arme^nidr 1. ^^^^ m., -n =. 

armenisk arme*^nisk a., -t -e -a. 

armeniska arme^niska f., -an -or. 

armeniska arme^niska rf., -an. 

armera arméer a t., -ade. 

armfoting ar^m^fcoHit] mr., -en -ar, 
zool. 

armod ar^^^mco^d n., -et, 

Arne a^rn9^. 

Arngrim a^rn-grim^, 

Arnold a^rnold. 



arom ara*m r., -en -er. 
aromatisk ar^åmaHisk a., -t -e -a. 
Aron aVow^. 

arrak ar^ak 1. ^^ rm., -en. 
arrangemang ar^atifemat]^ n., -et 

= -en, anordning, 
arrangera ar^arjfe^ra t., -ade. 
arrangör ar^arifoe^r m., -en -er. 
arrendator ar^ändaHor^ m., -n -er 

-datoy^rdr, * 
arrendatorska ar^ändaUo^Tska f., 

-an -or. 
arrende arän^dd n., -et -en -ena. 
arrendera ar^ände^ra t., -ade. 
arrendetagare arän^dd'^ta^gar9 m., 

-en =. 
arrest aräsH r., -en -er. 
arrestant ar^ästanH mf., -en -er. 
arrestera ar^ åsteer a t., -ade. 
arriärgarde ar^im^r^ga^rdd n., -et 

-en -ena. 
arrogans ar^ågarj^^s r., -en. 
arrogant ar^ågarjH a., = -e -a -are 

-ast. 
arrendera ar^orjde^ra t., -ade, av~ 

runda, 
arsenal ar^senaH r., -en -er. 
arsenik ar^seni^k r., -en. 
arsenikhaltig aT^seni^k'^hal^tig a., 

-t -e -a. 
arsenikätare ar^seni^k-^äHarQ m., 

-en =. 
arsis ar^sis r., versl. 
art a*r^ rf., -en -er. 
arta a^r^a^ i. o. dep., -ade. 
arteriell arHeriäl^ a., -t -e -a, lä- 
kar, ^ arteriellt blod. 
artesisk arte^sisk a., -t -e -a. 
artificiell arHifisHäl^ a., -t -e 

-a. 
artig ahtig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
artikel artik^dl r., -keln -klar. 



artikulation aTHikm^la/o}*n r., -e 

-er. 
artikulera ar^tikmle*ra t-, -ade. 
artilleri ar'til6ri* n., -et -er. 
artillerist ar^(iierM*( m., -en -er 
artist aitis*t mf., -en -er. 
artistisk arHs*iish a., -t •© -a. 
artistmässig arfisH-mäsHff a., -t ■ 

Artur arHur. 

artär art(e*r i., -en- -er, pulsåda 

anin a*rM«' rm., -en, växt. 

arv ar*v n., -et = -en, i smns. ar^ 
arvs- och arve-, (. ex. arv-furst» 
-följd, -förening, -gods, -jor<: 
-lös, -prins, -rike, -skifte, -sync 
-tagare, -tagerska; arrsansprål 
-fråga, -lott, -rätt, -tvist; arv« 
del. 

arv ar*v r., -en, växt. 

Arvid ar^md^. 

Arvika ar^id^ka. 

arvinge ar^vit/s^ 1. ar^-iitjh mf 

arvlåtare ar^V'låHar3 m., -en = 
arvode ar^-vto^da n., -et -en -em 
arvskap ar%-sk&^p n., -et = -ei 
arvtagare ar^iyt&^gara m., -en = 
arvtagarinna ar^vt&garin^a^ f., -a 

-or. 
arvtagerska ar^v-tefigataha i., -a 

arvtäkt ar^v-täkH rf., -en -er. 
arvöl ar^v-eH n., -et = -en. 
as a*s m., -en -ar, myt., asalärai 
as a*s n., -et = -en. 
asbest as^häsH 1. ashäsH r., -en 
äsch a/' interj. 
aseptik as^åpti*k r., -en. 
aseptin as^äpfi*n n., -et. 
aseptisk asåp*fisk a., -t -e -a. 
asfalt as^-fälH I. " r., -en. 



— 22 — 



assimilat asHmilaH n., = -en, hot. 
assimilation asHmiHafco^n r., -en 

er. 
assimilera asHmile^ra t., -ade, 
assistans as^istarj^s r., -en -er. 
assistens asHstän^s r., -en. 
assistent asHstänH mf., -en -er. 
assistera asHste^ra t. o. i., -ade. 
association as^åsiafoi^n r., -en -er. 
associera as^åsie^ra t., -ade. 
assonans as^ånarj^s r., -en -er. 
assonera as^åne^ra i., -ade. 
assortera as^orte^ra t., -ade. 
assortiment as^ortimänH n., -et = 

*en. 
assuradör as^yradce^r m., -en -er, 
assyradör. 



assurans as^yrarj^s r., -en -er, > 

as syrans, 
as sur era as^yre^ra t., -ade, > as- 

syrera. 
assurerbar as^yre^r'^ba^r a., -t -e 

-a, > assyrerbar. 
Assyrien asy^ridn 1. ®^^^. 
assyrier asy^riar 1. ®^^^ m., -n = 

-na. 
assyriolog asy^riålå^g m., -en -er. 
assyrisk asy^risk a., -t -e -a. 
assyriska asy^riska f., -an -or, 
a-ssyriska asy^riska rf., -an. 
ast£|,tisk astaHisk a., -t -e -a, /^s. 
aster asHdr rmf., -tern -trär. 
asterisk asHeris^k r., -en -er. 
asterisk aste^risk a., -t -e -a. 
asteroid asHeråi^d r., -en -er, astr. 
astigmatisk asHigmaHisk a., -t -e 

~a, itt/Ct 
astigmatism asHigmatis^ r., -en. 
astma asHma r., -an, andtäppa. 
astmatisk astmaHisk a., -t -e -a. 
Astolf asHolf. 

astrakan asHraka^n rm., -en -er. 
astrallampa astraH-^lam^pa rf ., -olja. 



Astrid asHrid 1. ^*. 

astrofysik asHrå fysisk r., -en, astr, 

astrofysiker asHråfy^sikdr m., -n 

■ ■ • 

astrolog asHrålå^g m., -en -er. 
astrologi asHrålågi^ rf., -en. 
astrologisk asHrålå^gisk a., -t -e -a. 
astronom asHrånå^ m., -en -er. 
astronomi asHrånåmi^ rf., -en, 
astronomisk asHrånå^misk a., -t 

-e -a. 
Asturien astm^rian 1. ^'^^. 
asyl 08^*? r., -en -er.* 
asylist as^ylisH mf., -en -er. 
asymmetri as^ymetri^ r., -en. 
asymmetrisk as^ymeHrisk a., -t 

-e -a. 
asymptot as^ymptåH äv. ^ymtåH 

r., -en -er, ma^. 
asyndetisk as^yndeHisk a., -t -e -a. 
asyndeton asyn^deton 1. *^^^^ n., 

spr. 
asynja asyn^ja^ 1. ^*® f., -an -or. 
atanasiansk at^ana^sia^nsk a., -t 

-e -a. 
Atanasius at^ane^sius 1. ^^^^^^ 
atavism a^Wis^m r., -en. 
atavistisk at^avis^tisk a., -t -e -a. 
ateism at^eis^ia r., -en. 
ateist at^eisH mf., -en -er. 
ateistisk at^eisHisk a., -t -e -a. 
ateljé at^elje*^ r., -en -er, konstnärs 

arbetsrum. 
Aten ate^n. 

atenare ate^nard^ 1. ^*®^ m., -en =. 
ateneum at^ene\m^ 1. ^°*^ n., -neet 

-neer. 
atenienn at^eniän^ r., -en -er. 
atensk ate^nsk a., -t -e -a. 
atlant atlanH r., -en -er, hyggn. 
Atlanten atlanHdn. 
atlantisk atlanHisk a., -t ^e -a, At- 
lantiska havet. 



atlas atHas r., -en -er, Icartsamling. 

atlas atHas r., -en artpl. -er, tjfg- 
sort. 

atlet atleH m., -en -er. 

atletiak otleHisk a., -t -e -a. 

atmosverilier ath»åsv&riHi»r , pl. 

atmoavär at^måsv(B*r r., -en -er. 

atmosvärisk at^åsv^*risk a., -t 
-e -a. 

atoll aiol* r., -en -er, koralls. 

atom atå^m r., -en -er. 

atomism at^åmis^m r., -en. 

atomiat ai^åmisH mf., -en -er. 

atomistiak' a('(iw!is*(isft a., -t -e -a. 

atrofi at^råfi.^ r., -en. 

atropin athåpi*n n., -et, kem. 

att (ri* konj. 

att oi*, inf.-märke. * 

attaché o('a/e* m., -en -er, person, 
anställd vid en iesMcknmg. 

attack utak* r., -en -er. 

attackera al*ake*ra t., -ade. 

attentat at^äntaH n., -et = -en. 

attest atåsH r., -en -er. 

attestera at^åste^ra t., -ade." 

ättika atHkd rf., -an -or, bggg. 

attila atHla rf., -an -or, uniforms- 
rock. 

Attila atHla. 

attiralj atHral*j r., -en -er. 

attisk atHsk a., -t -e -a. 

attityd atHtff*d i., -en -er. 

attrahera ai^r(iAe*ra t., -ade. 

attraktion at\akf<u*n r., -en -er. 

attrapp atrap* r., -en -er. 

attrappera at'rape*ra t., -ade. 

attribut af^ribuiH n., -et = -en. 

attributiv at*ribvati*e a., -t -e -a. 

audiens am^diån^s r., -en -er. 

auditorium am^ditto^rium^ 1. '"*"■ 
n,, -iet -ier. 

auditör am^dita*r m., -en -er. 



aUj^asstall ttm^g-. 

-en, »iy(. 
augit ömgiH r., 
augment amgmå 
angsburgsk aro^j 

-t -e -a, 
augur Rmgm^r m 

August aroVws*( 
Augusta amgus*l 
augusti ^gusH- 
augustinkloster a 
augnstinorden a( 
auktion aroft/toS 
auktionator a<o'i 

-er -atfo^rsr. 
auktionera am^Ä 

-ade. 
auktionist ato^kj 
auktor am*ktor i 

auktorisation a* 

4<j}r- T., -en. 
auktorisera am^l 

t., -ade. 
auktoritet ato^kti 

-en -er. 
auktorskap aoy^h 
aula öo>*ia rf., 
aurikel &mrik*9l 

-klar, växt. 
auripigment a<»' 

svavelarsenik. 
Aurora ärar ö> Va 
auskultant am^sk 
auskultation am^ 

auskultera ara^s 



24 



Australien . acostra^Hdn 1. ®'®^. 
australier a(ostraHi9r 1. ®^®* m., 

-n =. 
australisk acostraHisk a., -t -e -a. 
australneger a(ostraH''ne^g9r m., 

-n -grer. 
autenticitet acotänHisiteH r.^ -en. 
autentisk acTtän^tisk a., -t -e -a. 
autodafé acoHådafe^ r., -en 1. -n -er. 
autodidakt acoHådidakH mf., -en 

-er. 
autograf axoHågra^f r., -en -er. 
autografi acoHågrafi^ r., -en. 
autografisk acoHågra^fisk a., -t 

-e -a. 
autokrat acoHåkraH m., -en -er. 
autokrati acoHåkrati^ r., -en -er. 
autokratisk acoHåkraHisk a., -t 

-e -a. 
automat acoHåmaH r., -en -er. 
automatisk acoHåmaHisk a., -t -e -a. 
automobil acoHåmoihiH r., -en -er. 
autonomi acoHånåmi^ r., -en. 
autonomisk amHånå^misk a., -t 

-e -a. 
autopsi acoHopsi^ r.^ -en. 
autoptisk acotopHisk a., -t -e -a. 
autotypi acoHåtypi r., -en -er. 
av a^y, vardag! . å^v 1. d*, prep. 

o. adv. * 
avancemang avarj^semarj* n., -et 



-en, 



avansemang. 



avancera av^atjse^ra i., -ade, 



avansera. 



a vans avarj*s r., -en -er. 
avantgarde avatjH-ga^^rdd n., -et 

-en -ena. 
avantscen avarjH^se^n 1. ^^* r., -en 



-er. 



a.-sen. 



avart ah''^aht rf., -en -er. 



avbida aH^hi^da t., -ade. 

avbidan a^v^M^dan rf. 

avbila ah-^biHa t., -ade. 

avblada a^v^bla^da t., -ade. 

avbrott a^v-^brot^ n., -et = -en. 

avbruten a^t^^ftria^^a» pa., -tet -tne 
-tna. 

avbräck ah'^bråk^ n., -et. 

avbrösta a^^-brösHa t., -ade, artiU. 

avbygd a^v-^byg^d rf., -en -er. 

avbörda a^v-^bce^rda t., -ade. . 

av daga av da^ga^^ avdagataga 
avda^ga^ta^ga t., taga av daga. 

avdanka a^v^dari^ka t., -ade. 

avdrag a^V''dra^g n., -et = -en. 

avel a^v9l rm., -n. 

avel sam aHdUsam^ a., -t -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

avenbok a^vdn^bw^k rf., -en -ar. 

aveny av^eng^ r., -en -er. 

aversion av^cBrfco^n r., -en. 

avertera av^cevte^ra t., -ade. 

avertissemang av^artis^emai]^ n., 
-et = -en. 

avfall a^v-^faP n., -et = -en. 

avfallen a^v-falhn pa., -Het -Une 
-lina. 

avflöde a^V''fl0^dd n., -et -en -ena. 

avfocka a^v^fok^a t., -ade, värd. 

avfällig a^v^fälHg a., -t -e -a; 
-het -en. 

avfälling a^v-^fälHrj mf., -en -ar. 

avfärd a^v^fcR^rd rf., -en -er. 

avfärda a^-fcR^rda t., -ade. 

avföda a^v^^fe^da rf., -an. 

avföra ahfod^ra t., -för -de, av- 
föring rf., -en -ar. 

avgift a^v-^ifH rf., -en -er. 

avgiva a^v-jih^a t., se giva. 

avgjord a^^-jco^d pa., -rt -rde -rda. 

avgrund a^v-^grun^d rm., -en -er. 

avgud a^v^^gm^d mf., -en -ar, av- 
guda- t. ex. a. -bild. 



■ 26 - 



avguda sh''gtu^da t,, -ade, 
avguderi a^ffjnderi* n., -et. 
avgttdisk ah-giu*disk a., -t -e -a. 
avgå a,h"gå^ i,, ae g&. 
avgäjig a'v-ffoti^ na., -en. 
avgäld a,^v-jål^d rf., -en -er. 
avgänga a^v-jåtj^a t., -ade, tekn. 
avgärda a^v-ja^rda t., -ade, -by, 

'hemman, 
avhandla a^v-han^dla t. o, i., -ade. 
avhåll a^V'kol^ n., -et ^ -en, ^Ö. 
avhålla a^vhol^a t., se hålla, 
avhållen a^v-kol^»n pa., -Het -llne 

-lina. 
avhållsam a^vkoV'sam^ a', -t -mme 

-mma -nunare -mmast; -het en, 
avhända a^v-hän^da t., -händer 

-hände -hänt -händ -hänt. • 
ftvhändbara'i'Ää«V-ftaVa., -t-e-a. 
avhändlig a^-hån^dliff a., -t -e -a. 
avhängig a^v-här/Hg a., -t -e -a; 

-het -en. 



ig a^mg' a., -t -e 
iga a^viga^ rf., -s 

avHse^ra t., 
iso ångare awi^sw-o 



avklapp a^vklap^ n., -et = -en 

avklappa a^V'klap^a t., -ade. 
avkomling a^v-komHir} mf., -ei 

avkomma &H-kom^a rf., -an. 
avkomst a^v-komHt rf., -en -er. 
avkunna aVft««*a t., -ade, 
avla a^vla^ t., -ade. 
avlat a^^v-laH 1, -laf^ rm., -en. 
avleva a^vle^a rf., -an -or. 
avlelse a^vfe/sa' rf., -en. 
avlida a'v'li^da i,, -lider -led -li- 
dit -liden -lidet >lidne -lidna. 



avliva a^V'Uh<a 
avlinge ah'Hi)»^ 

dom. 
avlinge ahiH^a* 
avlopp a'v'lop^ 
avlång a^V'lotj* a 
avlåta ah'lå^a t. 

-låtit -låten -lå 
avlägg a^V'låg' 
avlägg a^iylåg- 
avläggare a^vläg 

aylägse ah-läg*s» 
avlägsen a'w-/äg*i 



avlägsna a^v-läg^i 
avlämna a'v'läm^i 
avlåmnare a^täni 
avmaeta a 'o-mas*! 
avmärglad a^v-mte 
avmärglas a^v-nu 

-adea. 
avmätt a^v-mät* pi 



avog a^pcog' a,, - 

-het -en. 
avplana a°«-pia*n 
avråd a*r-ra*d m 
avråda a'v-rå^da 
avrådan a^v-rå^dc 
avrätta a^-c-röi^a 

plats, 
avröja a^v-röj^a t 
avröaa aV-ra^sa I 
avaalu a^vsa^lm 

till a. 
avsats a^vsath r 
avsats vi 8 a^vsats-i 



— 26 — 



/ 



avse a^v^se^ t., se se. 

avsides ah^si^d9S äv. ® ^^ adv., br. 
äv. SS. oböjl. adj. 

avsikt ah''SikH rf., -en -er. 

avsiktlig a^v^sikHUg a., -t -e -a; 
-het -en. 

avsiktligen efiv''St^ktlig9n adv. 

avsitta a^^sif^a t. o. i., -sitter 
-satt -sutto" -suttit -sutten -suttet 
-suttna -suttne, se sitta. 

avsked s^v^fe^d n., -et = -en. 

avskeda aH^fe^da t., -ade. 

avskilja aH^^Jil^ja t., se skilja, av- 
skild "fil^d^ -ilt -e -a; -het -en. 

avskiljbar aHfU}yha}r a., -t -e -a; 
-het -en. 

avskriva a,H''Skri\a t., se skriva. 

avskrivare a^v^skri^vavQ m., -en =. 

avskriverska a^v-^skri^vdrska f., -an 
-or. 

avskrot a^v-^skrcoH n., -et = -en, 
tekn. 

avskräcka a^V''Skräk^a t., -te. 

avskräde a^v^skrä^dd n., -et -en 
-ena. 

avsky aH-^fy^ t., -r -dde -tt -dd 
-tt -ende. 

avsky a^v^-fy^ rf., -n. 

avskyvärd a^vfy^'^(e^rd a., -ärt -e 
-a -are -ast; -het -en. 

avskärare a^v-^fce^ard m. o. rm., 
-en =. 

avsluta a^v^slmHa t., 1) -ade, full- 
borda. 2) -sluter -slöt '^8l0H -slu- 
tit -sluten -slutet, överenskomma 
om. 

avslutenhet a^vsltuHdn^ieH rf., -en. 

avslöja a^v^slöj^a t., -ade. 

avspisa ah^^^spi^sa t., -ade. 

avstickare aH^-stik^ard rm., -en =. 

avstå a^v-stå^ t., -står -stod -stått 
-stådd -stått -stående. 

avstånd aH-^ston^d n., -et = -en. 



avstängare aH-^stäri^ard rm., -en =. 
avstängd ah^stärj^d pa., -ngt -e 

-a; -het -en. 
avsutten a^v^suthn p»., -et -ttne 

-ttna. 
avsvuren a^v^svm^rdn pa., -ret -me 

-ma. 
avsvärjelse aH^svcer^jdlsd rf., -en 

-er. 
avsägelse ah''Sä^g9l89 äv. -sc^^- rf., 

-en -er. 
avsändare a^V''Sän^dar9 m., -en =. 
avsättlig a^iysätHig a., -t -e -a; 

-het -en. 
avtagsväg' a^vta^g8''vå^g rm., -en 

-ar. 
avträda a^v^trä^da i. o. t., se träda, 
avträdare aH^tra^dard m., -en =♦ 
avträde a^v-^trä^dd n., -et -en -ena. 
avträdelse a^-^tra^ddlsd rf., -en -er. 
avtärd a^V'-tce^rd pa., -ärt -e -a; 

-het -en. 
avund ah'-'Un^d rf., -en. 
avundas a^v^un^das t. dep., -.ades. * 
avundsam ahmnd^sam^ a., -t -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
avvakta a^v-^vakHa t., -ade. 
avvaktan a^V'^akHan rf. 
avvara a^V'^va^ra t., end. inf. 
avverka a^-^vcev^ka t., -ade, > av- 
värka, 
avvikelse a^v-^^kdlsd rf., -en -er. 
avvinna aH'^nn^a t., se vinna, 
avvisa a^V'^vi^sa t., -ade. 
awisare a^V'^m'^sard rm., -en =. 
awita a^v-^viHa oböjl. adj. o. adv. 
avvittra aH^vii^ra t., -ade, rätts. 
avvittra a^v^vit'^ra i., i följd av 

vittring avfalla. 
avytterlig a^v-^ythrlig a., -t -e -a. 
avyttra a^v^-yt^ra t., -ade. 
ax ak^s n., -et = -en. 
axel ak^sdV^ rm, -eln axlar, vagns-. 



axel ak*ssl rf., -n axlar, skuldra. 


axplockersl 


Axel ak^sal^. 


-or. 


axformig akh-for^mig a., -t -e -a. 


azalea os'fl 


axill aksil* v., -en -er. 


> aaalei 


axillär ah^siltB^r a., -t -e -a. 


azoisk aaå* 


axiom ak^siå*m n., -et = -en. 


asur a^mi 


axiomatisk ah^aiåmaHisk a., -t -e -a. 


asui^ran 


axla ak^sla^ t., -ade. 


azurisk as 


axplockare ak^s-plok^ara m., -en —. 


asurisk. 



B. 



babbel bab*'9l n., -bblet. 
babbla babHa^ i. o. t., -ade. 
babian babH&^n mr., -en -er. 
babord ba^btord aubat. o. adv. 
Babylonien bab^yloi^nisn 1. '"^o!^ 
babybnier bah^t)lm*ni»r ). '"^"^ m., 

babyloijisk bab^)/l<i}*nisk a., -t -e -a. 

babyloniska bab'yloi*niska rf., -an. 

bacill ba»il* t., -en -er. 

back bak*' rm., -en -ar. 

back bak* adv. 

backa feaifc^a^ t. o. i., -ade. 

backa bidc^a^ rf., -an -or, fiskred- 

backanal bak'^ana*l t., -en -er. 

backanalisk bak^anaHisk a., -t -e -a. 

backant bakanH fm., -en -er. 

backantinna bak'antin^a^ t., -an -or. 

backantisk bakanHisk a., -t -e -a. 

backe bakh^ rm., -en -ar. 

backig bak^ig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

backstuga bak*-stiu^ga rf., -an -or, 
backstugnhjon bak^stutgm-jto^n 
äv. bak^Ua-jto^n backstugusit- 



Backus bai 
bad b&% 
bad ba,*d i 
bada ba^dt 
badare i»' 
bädd bad* 
bädda bad' 
i., -ade. 
baddare ba 
Baden be}{ 
badens are 
baden a i sk 



badstuga b 
förk. bai 
bagage ba^ 
bagare fta^ 
bagatell ba 
bagatell i sei 

-ade. 
bageri ba\ 
bagerska b 
baggböla b 
baggbölare 



bagge I 



28 — 



/ 



bah fta* 1. fca7* 1- ^«* interj. 

bahytt hdhyt^ r., -en -er. 

baisse häs^ äv. hä^s r., -en -er, 
handel. 

baj haj^ interj., fy b. 

bajadär baj^adce^r f., -en -er, in- 
disk danser ska, 

Bajern baj^drny ty. Bayern. 

bajersk bajhrsk a,, -t -e -a. 

bajerska baj^dvska f., -an -or. 

bajonett baj^(onät^ rm., -en -er. 

bajrare baj^rard^ m., -en =. 

bak ba^k n., -et = -en. 

bak ba,*'k rm., -en -ar, tillbaka 
til^ ba^ka 1. ba^ka^, tillbakasåtta 
tilba^ka^sät^a, sätta tillbaka. 

bak ba*^k adv. o. prep., bakefter, bak- 
fram, baki, bakifrån, bakom, bak- 
på, baktill, bakut, bakuti, bakåt. 

baka ba^ka^ t., -ade. 

bakdanta ba^k^^danHa t., -ade. 

bakdantare ba^k-^danHard mf., -en 

" ■ 

bakdanteri ba^kdanHeri*' n., -et -er. 
bakdanterska ba^k'^danHdT8ka f., 

-an -or. 
bakelse ba^kdls9^ rm., -en -er. 
bakladdare bSb^k^lad^ard rm., -en =. 
baklänges ba^k^-lärjhs adv. 
bakre ba^kr9 a., bakerst -a. 
baksträvare ba^k^strä^varQ m., 

-en =. 
baktala ba^k-taHa t., -ade. 
baktalare ba^k-^taHard m., -en =. 
baktalerska ba^k^-täHdrska f., -an 

-or. 
bakterie bakte^rid 1. ®^®^ r., -en -er. 
bakteriolog bakte^riålå^g r., -en -er. 
bakteriologi bakte^riålågi^ r., -en. 
bakteriologisk bakte^riålå^gisk a., 

-t -e -a. 
bakverk ba^k-^vmrk n., -et = -en 
bakvärk. 



bakvänd ba^h^än'^d pa., -nt -e -a. 

bal baH rm., -en -er, danstillställ- 
ning. 

bal baH rm., -en -ar, packe. 

bala baHa^ i., -ade. 

balanit bal^aniH r., -en -er, geol. 

balans balarj^s r., -en -er. 

balansera bal^arjse^ra t. o. i., -ade. 

baldakin bal^daki^n r., -en -er. 

Balder bal^ddr. 

baldersbrå baPddvs-^brå^ rf., -n -r, 
växt. 

bale baHd^ rm., -en -ar. 

balett balat*" r., -en -er. 

balja bal^ja^ rf., -an -or, skida, 
slida. 

balja bal^ja^ rf., -an -or, kärl. 

balk bal^k rm., -en -ar. 

balka bal^ka^ t., -ade. 

balkong balkor}^ r., -en -er. 

ballad bala^d r., -en -er. 

ballast, se barlast. 

ballist balisH rm., -en -er, kast- 
maskin. 

ballistik balHsti^k r., -en. 

ballistisk balisHisk a., -t -e -a. 

ballong balof]^ r., -en -er. 

ballotera baPote^ra -ade, omrösta 
med kulor. 

balneolog bal^neålå^g m., -en -er. 

balneologi baVneålågi*' r., -en, lä- 
ran om bad. 

balneologisk bal^neålå^gisk a., -t 
-e -a. 

balsam bal^sam^ rm., -en -er bal- 
sa^m9r. 

balsamera baVsame^ra t., -ade. 

balsamin balhami^n rmf., -en -er, 
växt. 

balsamisk balsa^misk a., -t -e -a. 

baltisk balHisk a., -t -e -a. 

Baltsar balHsar. 

baluster balusHdr r., -n -strar, bygg. 



balustrad balhastra^d r., -en '-er. 


bankrutt barjkrut* r 


bambu bam*bm t., -n, -er. 


bankrutt batjkrut* n 


ban ia*« rm., -en, på en kammare. 


bankrutter a ba 


bana ftä'«a* t., -ade. 


bankruttör barj' 


bana ha^na^ rf., -an -or, i poesi äv. 


bankOr barjkaS 


ban Ja*». 


bann ban* n.. 


banal hanaH a., -t -e -a -are -ast. 


banna ban^a* t 


banalitet banal^UeU r., -en -er. 


bannlysa fca»*-, 


banan hana^n r., -en -ar. 


bannor ban'mr 


banbrytare ba^n-bry^ar» m., -en =. 


banta banHa^ i 


banbryterska bä^n-brifHärska i., 


bantingakur be 


band, se binda. 


bantlär bantla 


band banU n., -et = -en. 


-en, axelgehi 


banda ban^da^ t., -ade. 


baobab ba*o)ba 


bandage banda*/ n., -et = -en. 


baptism baptis* 


bandagist ban^da/isH uit., -en -er. 


baptist baptisH 


banderoll ban^derol* r,, -en -er. 


baptistisk bapt\ 


snöre på en trumpet, liten fana 


bar ba*r, se b 


på en lans. 


bar ba*r r., ■ 


bandformig ban^d-for^mig a., -t-e-a. 


skrank. 


bandit bandiH m., -en -er. 


bar 6a*r a., -t 


banditaktig bandiH-akHiff a., -t -e 


bara Äa'fa* ad 


-a -are -ast. 


barack barak* 


bane 6a'w3^, enä. i uär. å bane, 


barackera bar^i 


bringa & bane. 


bararmad ÖaV- 


bane 6a*Ma' rm., baneman ba^na- 


baraxlad öaVi 


man^. 


barbacka ftaV- 


baner bane*r n., -et = -en. 


b ärbar barba*r 


bank barj^k rm., -en -ar, sand- 


barbari barkbåt 


bank 0. d. 


barbarisera bai 




barbarisk barb, 


stalt, i smns. bank- (. ex. bank- 


barbarism ftar' 


aktie -avdelning, -direktör, -lag. 


barbent ftaV-fti 


-lån, -not, -sedel, -vinat; 1. banko- 


b arbe ra barbe*i 


t. ex. banko-fuUmäktig, -kommia- 


barberare bart 


sarie, -mynt, -sedel, -utskott. 


-en =. 


bänka barj^ka^ t. o. i., -ade, bulta. 


Barbro bar*bro 


bankett ba})kät* r., -en -er. 


bard ba*rd m., 


bankhyvel batj^^k^hifh-ol rm., -n -vlar. 


bard ba*rd na 


bankir bar}ki*r mf., -en -er. 


hos val. 


bankm&aeig barj^k-^äsHg a., -t -e 


bardalek fcaVrf 


-a -are -ast. 


-larm -lar^m 



30 



bardisan barhlisa^n, r., -en -er, 

korsgevär, 
bardun bardm^n rm., -en -er, ^ö. 
barege harå^f v,^ -en artpl. -er, tyg. 
barett barät^ r., -en -er. 
barfota ba^r-fwHa ob. adj. 
barfotad baS''-f(oHad pa., -at -e. 
barhalsad ba^r^haPsad pa., -at -e. 
barhuvad ba^r-^hm^ad pa., -at -e. 
barhänd ba^r^hän^d pa., -nt -e -a. 
bg-rium b atrium n., kem, 
bark bar^k rm., -en -ar, trädbark, 
bark bar^k rm., -en -er, båt, 
barka baT^ka^ t., -ade, avskala 

bark, 
barka bav^ka'^ i., -ade, rusa i väg, 
barkaroll bar^karol^ r., -en -er. 
barkass barkas^ rm., -en -er. 
barkig bar^kig^ a., -t -e -a; -het 

-en. 
barlast ba^r4asH äv. ballast bal^'^- 

lasH rf., -en -er. 
barlasta ba^r^lasHa äv. ballasta 

bal^-^lasHa t., -ade. 
barm bar^m rm., -en -ar. 
barmhärtig bar^m^hcerHig 1. ^^^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
barn ba^rn n., -et = -en; i smns. 

vanl, barn- 1, ex, bam-bam, -bok, 

-dop, -lärare, -hem, -lek; men 

bama-sinne, ^from, -hjärta, -o- 

skuld, -tro, -ålder, -år; barns- 

-ben, -börd, -nöd. 
barnaföderska ba^rna-fe^ddvska f., 

-an -or. 
barnaskap ba^rna^ska^p n., -et. 
barndom ba^rn-^dcom^ rm., -en. 
barnmorska ba^rn-^mcoh^ska f., -an 

-or. 
barnslig ba^rnslig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
barnsöl ba^rns-^eH n., -et = -en. 
barock barok^ r., -en. 



barock barok^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
barometer bar^åmeH^r r., -tern 

-trär. 
barometrisk bar^åmeHrisk^ -t -e -a. 
baron baro^n m., -en -er. 
baronessa bar^conäs^a^ f., -an -or. 
baroni bar^omi^ n., -et -er. 
baronisera bar^conise^ra t., -ade. 
baronlig baroi^nlig a., -t -e -a. 
barr bar^ n., -et = -en, koll. äv. 

rm. 
barr bar^ r., -en -er, gymn, 
barr bar*^ r., -en -er, guld- I, sil- 
verstång, 
barra bar^a^ t., -ade; b. av sig. 
barrig barHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
barrikad barHka^d r., -en -er. 
barrikadera barHkade^ra t., -ade. 
barriär bar^ue^^r r., -en -er. 
barsk bar^sk a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
Bartolomeus bavHålåme^us, 
baryt baryH r., -en, miner, 
baryton bar*^yton 1. ^^^, r. om röst' 

m, om person^ -en -er, mus, 
bas ba^s, t, om röst m, om person ^ 

-en -ar, mus, 
bas fca*s r., -en -er, grund, grund- 

linje osv. 
bas ba^s n., oböjl., aga, 
bas ba^s ra., -en -ar, arbetsförman, 
bas ba^s r., -en -er, kem, 
basa ba^sa^ i o. t., -ade, värma, 
basa ba^sa^ t., -ade, ge aga, 
basa ba^sa^ i., -ade, löpa, 
basalt basalH äv. ba^salH r., -en, 

miner* 
basaltisk basalHisk a., -t -e -a. 
basar basa^r r., -en -er. 
baschkir bafki^r m., -en -er, folk, 
baschlik bafli^k 1. -lik^ r., -en -er, 

huvudbonad. 



baaera base*ra t., -ade. 
basicitet ba'sisite*t r., -en, kem. 
basilika bagiHika^ äv. basiUika rf., 

basilikeaalva basiHik3-sal\a rf., 

-an -or. 
bftsilisk basHlis*k mr., -eu -er. 
basiak ba*sisk a., -t -e -a. 
basist ba»is*t m., -en -er. 
basker bas^kar r,, -n =, folk. 
baskisk bas*kisk a., -t -e -a. 
baskiska bas*kiska t., -an -or. 
baökiska bas*kiska rf., -an. 
basrelief ba^nljäf* 1. *-"^ r., -en 

-er, bifffg., > bareljäff. 
basse bash^ m., -en -ar. 
bassäng basa*]* r., -en -er. 
bast bas*t n., -et. 
bastå bas^ta^ t., -ade. 
bastå basHa* interj. 
bastant bastanH a-, ^^ -e -a -are 

bastard basta^rd mr., -en -er. 
bastilj baeiit^j r., -en -er. 
bastingering basHii]ge*rtt] rf., -en 

-ar, sk^psb. 
bastion basHtm^n r., -en -er. 
bastionerad basHiatne^rad pa., -at 

bastonad basH(ona*d r., -en -er. 

bastu bas^tm^ rf., smndr. av bad- 
stuga, -UD -ur; risb. 

basun basm*n r., -en -er. 

basuna basm*na i., -ade; jmf. ut- 
basuna. 

basunblåaare bastu^n'blåHara m., 
-en =. 

basunera bas^mne^ra i., -ade. 

basunist bashanviH m., -en -er. 

batalj batal*j r., -en -er. 

bataljon bat^-aljco^n r., -en -er. 

b åtal jons vis bat^aijoi^ns-vi^s ad v. 

batat bataH r., -en -er, bot. 



batavisk bataS-isk i 
batist bafis*t r., -en 
batong batotj^ r., -€ 
batrackie ba' 
battemang b 
b ättens bal* 
batteri bat\ 
batteri vis h 
b att ing bat^ 
bautasten bl 
baxa bak^sa 

spett. 
baxna bakh 
be, se bedji 
beakta beafi 
be aktans v är 

"*"', -ärt 
bearbeta be 
bearbetare I 
Beata iieaV 



irtpl. -er, tffg. 



bebrämad b 
bebygga 6ei 
bebyggare ( 



beck bek* v 
becka bek^a 



be ek ig bek^- 

beckkokare 

bedagad ftei 

bedarra fterf 

bedja be^dja 

hejdar 1. 

be, bad bi 

bett bet*, 



— 32 



he^åjcmdd^^ bed he^^d vardl. he*" 

bedjen, t. 
bedjare he^djard^ m., -en =. 
bedjerska he^d^dvska^ f., -an -or. 
bedraga bedra^ga t., se draga, 
bedragare hedr asgård m., -en =. 
bedragerska bedra^gQrskaf.^ -an -or. 
bedrift bedrifH rf., -en -er. 
bedriva bedri^va t., se driva, 
bedrägeri bedrä^geri^ n., -et -er. 
bedräglig bedrä^glig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bedröva bedr0hja t., -ade. 
bedrövas bedre^^vas i. dep., -ades. 
bedrövelse bedr0^v9ls9 rf., -en -er. 
bedrövlig bedre^vUg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bedrövligen bedr0^vUg9n adv. 
beduin be^dmi^n m., -en -er. 
bedyra bedt/^ra t., -ade. 
bedåra bedarra t., -ade. 
bedöma bedömda t., -dömer -dömde 

-dömt -dömd -dömt bedöm. 

bedömare bedöm^ard m., -en =. 

bedöva bed0*'va t., -ade. 

beediga bee^diga t., -ade. 

befalla befalla t., -de. 

befallningshavande befal^nii^s-^ha^T 
vandd 1. 040^100 pg^^ ^ ^^^ .^^ __ 

-ena. 

befara befa^ra t., -ade. 

befara befa^ra t., -far -for -farit 
-faren -faret. 

befatta befatta refl., -ade. 

befinna befinna t., vanl. pass. 1. refl., 
-finner -fann -funno -funnit -fun- 
nen -funnet. 

befintlig befinHUg a., -t -e -a; -het 
-en. 

befjädrad be ff ändrad pa., -at -e. 

beflita befliHa refl., -ade. 

befläcka befläk^a t., -ade. 

befläckelse b&fläkhjsd rf., -en -er. 



befogad befay^gad pa., -at -e. 
befogenhet befco^gQn-^heH rf., -en. 
befolka befol^ka t., -aSe. 
beforderlig bef(o^rd9rlig a., -t -e 

-a. -are -ast; -het -en. 
befordra befco^rdra t., -ade. 
befordran befco^rdran rf. 
bef ordrare bef(o^rdrar9 m., -en =. 
befrakta befrakHa t., -ade. 
befraktare befrakHars m., -en ==. 
befransa befran^sa t., -ade. 
befria befri^a t., -ade. 
befriare befri^ar9 m., -en =. 
befriarinna befri^arin^a^ f., -an -or. 
befrielse befrihlsd rf., -en -er. 
befrierska befrihrska f., -an -or. 
befrukta befrukHa t., -ade. 
befrynda befryn^da refl., -ade. 
befrämja befräm^ja t., -ade. 
befrämjan befräm^jan rf. 
befrämjare befräm^jar9 m., -en =► 
befrämjarinna befräm^jarin^a^ f., 

-an -or. 
befrämjerska befräm*J9rska f., -an 

-or. 
befröa befr0*'a t., -ade. 
bef ullmäktiga beful^^^mäkHiga 1. &e^r 

/wZ— t., -ade, 
befäl befäH n., -et = -en. 
befälhavande befäH-^ha^vandd pa. o. 

nt., -en = -ena. 
befälhavare befäH-^ha^varg m., -en 

' ' ' • 

befälhavarinna befäHhavarin^a^ f., 

-an -or. 
befälhavarskap befäHhavar-^ska^p 

n., -et = -en. 
befängd befärj^d pa., -ngt -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
befästa befäsHa t., -fäster -fäste 

-fäst -fäst. 
begabba begabba t., -ade. 
begabbare begab^ar9 m., -en =. 



33 - 



I b»gab*3l3? rf-, -en -er. 
begabberi ffe^ab^eri* n., -et -er. 
begagna begaij^na t., -ade, 
begagnelig b&gari^naUg a,, -t -e -a 

-are -ast. 
begapa bega^pa t., -ade. 
begiva bf:^i*va, fSrk. bege beje*, refl. 

o. opers., se giva. 
begiven b^i*v»n pa., -vet -voe -vna 

-vnare -vnast; -het -en -er. 
begjuta b^iuHa t., ae gjuta, 
beglänsa beglän*sa t., -te. 
begonia begoi^nia^ I. "**' rf., -an -or, 

begrava begra*va t., -vde 1. -grov 
•groj*v -grovo -gråvit -graven 
-gravet -gravne -gravna. 

begrepp begrep* n., -et =^ -en. 

begreppsmässig begrepp s-mäsHff a,, 
-t -e -a -are -ast; -het -en. 

begrina begri*na t., -ade. 

begripa b6gri*pa t., -griper -grep 
^gre^p -gripit -gripen -gripet, 

begriplig begri*plig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en, 

begripligt vis begri^pligi-vi^s ad v. 

begrunda btgrun*da t., -ade. 

begrundan bagrun^dan r. 

begrundan svärd begrun^dans-va^rd 

begråta begrå*ta t., -gräter -grät 
-gräH -gråtit -gråten -gråtet. 

begråtansvärd bBgråHans-vrs^rd a., 
-ärt. -e -a. 

begränsa begrän*sa t., -ade. 

begynna b^yn^a t. o. i., -gynner 
-gynte -gynt -gynt -gynn. 

begynnare be^yn^ara m., -en =^, 

begynnelse bejgn*9ls3 rf., -en -er. 

begå begå* t., -går -gick -jik* 
-gingo -jii;'(o -gått -got* -gången 
-go^*3n -gänget -gångna -gå- 
ende. 

Ll/llkeni_ 0. Wulff, OrdliBta. 



begåva begå*va t-, 
begåvad begå*ead p 
begängelse b^åti*als 
begär b^a*r n., -et 
begära b^<e*ra t., 

-gärd -gär. 
begäran b^ce*ran r. 
begärelse bejie*r3ls9 
begärlig beja*rHg a 

■aat; -het -en. 
behag beka*g n., -e 
behaga b&ka*ga t, < 
behaglig beha*gUg a 

-ast; -het -en -er 
behandla behan*äla 
behandskad b»kan*di 
. pa., -at -e, 
behjälplig b^äl*plig 
hehjärta b^tBT*ta t,, 
behjärtad bejar*tad 
b ehj ärtan svärd begier 



behjärtenhet t 
behornad beha}*rnad 
behov beAa}*v n., -e 



behåll 
behåll 



behol* 1 

a bekol*a t., i 
b6hol*ara 
be:hol*3n 



behäftad be,kiif*tad ; 
behändig béhän*dig 

-are -ast; -het -e 
behänga behätj*it t., 
behärakft beh(eT*ska 
behärskare beh<Br*sh 
behäi'akarinna beJia 

-an -or. 
behör beh<£*r n., -ei 
behörig beh<E*rig a., 

-ast; -het -en. 
behörigen b6ha*rigi>', 
behöva behe*va t., 



— 34 — 



-hö vt -hövd -bövt -höves, smndr, 

-hövs 'h0^ys led. -höf^s. 
behövas heh0h'as i. op. dep., -des. 
behövlig heh0h^Ug a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
beivra beih^ra t., -ade. 
beivran bei^^vran r. 
beivrare bei^^vrarQ m., -en =. 
bej bäj^ m., -en -er, > bäj. 
bejaka beja^ka t., -ade. 
bekaja bekaj^a t., -ade. 
bekajad bekaj^ad pa., -at -e. 
bekajare bekaj^ard m., -en =. 
bekant bQkanHd^.^ = -e -a -are -ast. 
bekantskap bekan^t-^ska^p rm. o. 

mf., -en -er. 
bekika beji^ka t., -ade. 
beklaga bekla^^ga t.^- -ade. 
beklagansvärd bekla^gans^-vce^rd a., 

-ärt -e -a -are -ast. 
beklaglig bekla^glig a., -t -e -a 

-are -ast. 
beklagligen bekla^gligQn adv. 
beklagligtvis bekla^gligt^vi^s adv. 
bekläda beklädda t., se kläda, 
beklädnad beMä^dfiad rm., -en. 
beklädning beklä^dnit] rf., -en. 
beklämd bekläm^d pa., -mt -e -a 

-are -ast; -het -en. 
beklämning bekläm^nirj rf., -en. 
beknip bekni^p n., -et, trångmål ^ 

äv. sjöv, 
beknipa bekni^pa t., ^öv., se knipa, 
bekomma bekomma i. o. t., se komma. 
bekosta bekosHa t., -ade. 
bekostnad bekosHnad rm., -en. 
bekransa b&kran^sa t., -ade. 
bekriga bekri^ga t., -ade. 
bekräfta bekräfHa t., -ade. 
bekräftelse bekräfHdlso rf., -en -er. 
bekröna bekr0^na t., -te. 
bekväm bekvä^m a., -t -e -a -are -ast. 
bekväma bekvä^ma refl., -ade. 



bekvämlig bekvä^mlig a., -t -e a 
-are -ast; -het -en -er. 

bekvämligen bekvä^mligdn adv. 

bekymmer b^Jymhr n., bekymret 
= bekymren. 

bekymmersam beJgm^dT''sam^ 1. ^^*'^ 
a., -t -mme -mma -mmare -mmast. 

bekymmerslös bejifm^9rs^l0^s a., -t 
-6 -a -are -ast; -het -en. 

bekymra bejgm^ra t., -ade. 

bekyttad bejgt^ad pa., -at -e. 

bekämpa bejäm^pa t., -ade. 

bekämpare bejäm^pard m., -en =. 

bekänna bejän^a t., -känner -kände 
-känt -känd -känt -känn. 

bekännare beJän^arQ m., -en ==. 

bekännelse bejän^9ls9 rf., -en -er. 

belacka belak^a t., -ade. 

belackare belak^aro m., -en =. 

belamra belam^^ra t., -ade. 

belamrad belam^rad pa., -at -e. 

belasta belasHa t., -ade. 

bele bele*^ t., -ler -log -Ico^g -lett 
-Ze^^ -ledd -lett -ledde -ledda -le- 
ende. 

beledsaga be^'^ledsa^ga t., -ade. 

beledsagare be^'-Iedsa^gar9 m., -en 

beledsagarinna beHedsagarin^a^ 1. 

bele^d-' f., -an -or. 
belemnit beHämniH rm., -en -er. 
belevad bele^vad pa., -at -e. 
belevenhet bele^vonheH rf., -en. 
Belgien bäl\gi9n. 
belgier bäl^gi9r m., -n =. 
belgisk bäl^gisk a., -t -e -a. 
belgiska bäl^giska f., -an -or. 
belgiska bäl^giska rf., -an. 
beljuga bejtu^ga t., -ljuger -ljög 

-«;>V -ljugit -Ijugen -Ijuget. 
belladonna bäPadon^a^ rf., -an -or. 
belle trist bäl^etrisH mf., -en -er. 
belletristisk bäl^etrisHisk a., -t-e -a. 



bellis bäl*is r., -en -ar, vtkrf. 
bellit bäli*t r., -en, sprängämne. 
belopp belöp* n., -et =; -en. 
Belsebub bäl^se-bub'^, :> Bäl-. 
belvedär bälhedte*r r., -en -er. 
belysa h%l!i*sa t., -te. 
belåna bBlå*na t., -ade. 
belånbar b&lå^n-ba^r a., -t -e -a. 
belåten belå*f»n pa., -tet -tne -tna 

-tnare -tnaat; -het -en. 
beliigen b&Jä*g»n a., -get -gne -gna; 

-het -en -er. 
belägg beläg* n., -et ^ -en. 
belägga belägga t., -lägger -lade 

-la*d9 -lagt -lakH -lagd -Ing^ä 



i belä*gra t., -ade. 
belägrare befä^grara 
beläna belä*na t., -a 
beläaen 6e7tt'sa« pa., 

-snare -snäst; -he 
beläst b6lä*sf pa., = 
beläte belå^U, mycket ofta be^'- 

lä^ta n., -et -en -ena. 
belöna b%l0*na t., -ade. 
belönare beil0*nar9 m., -en =. 
belöpa bel0*pa refl., -te sup. äv. 

belupit belm*pit. 
bemanna bBntan*a t., -ade. 
bemantla beman*t?a t., -ade. 
bemedla beme*dla t., -ade. 
bemedlad bame^dlad pa., -at -ade. 
bemyndiga bemt/n^diga t., -ade. 
bemäktiga bemäk*Hffa refl., -ade. 
bemäld bemä*ld pa., -ält -e -a. 
bemänga bemårj^a t., -de. 
bemärka bem(sr*ka t,, -te. 
bemärkansvärd ftewnCT^ftrtws-cffi^rrf 

bemärkelse bemrsr^kalss r., -en -er. 
bemästra b&mäsHra t., -ade. 
bemöda b&nt0*da t., -ade. 
bemöta b&m^*ta t. se möta. 



ben be*n n., -et = 
bena be^na^ rf., -an 
bena be'na^ t., -ade, 
bena be^na^ t., -ad^ 
b enediktin kloster, 

osv. ben'-edikH^n 

beneficeföreatällninj 

stäl^nii] rf., /ea 

farav inkomsten 

av teaterns perso 

bengal bät]ga*l m., 

Bengalen bä^ga*l9i 

bengalin bäri\qaU*f 

-er, ti/g. 
bengalisk biiijffa*lii 
bengaliska bätjga^l 
bengaliska bärjgaU 
benig be^nig^ a., -t 
benling be^nlit}^ m 
benrangel be^n-rarj 

-glen. 
bensin bänsi^n n., 
benaoe bän^såa^ r., 
bensol bänså*l r., 
benvandling fte^M-Vi 

benåda ie»(i*rfa t., 
benägen btnä*g9n a. 

benämna &ewnm*na 
beordra beä*rdra t 



beprisa iepri*sn t., 
bepryda bepr^*da 
bepröva b6pr0*pa t 
b&preHaD 



ber, i 
berama 6era*ma t. 
berber bcer^bar m., 
Berberiet bxr^beri' 
berberin b(er^b^ri*i 
berberis bar^baris 



— 36 — 



bereda h^re^da t., -reder -redde 

-red^d -rett -re^* -redd -red* -rett. * 
beredelse bere*'d9ls9 rf., -en -er. 
beredskap bere^d-^ska^p rm., -en -er. 
beredvillig here^d-viPig säll. 6c^- 

red-^vil^ig a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
beresa bere^sa t., -te. 
berest bere^st pa., = -e -a. 
berg bcer^j n., -et = -en, > bärg. 
bergamott bcer^gamot^ r., -en -er. 
bergblått bder^j-^blot^ n., oböjl., :> 

bärg-. 
berggrönt bcer^j-^gre^nt n., oböjl., > 

bärg-. 
bergig bcer^jig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en, > bärgig. 
bergmästardöme bcer^jmäsHar^- 

dömh n., -et -en -ena, >» bärg-. 
bergmästare bcer^j-mäsHard m., -en 

=, > bärg-. 
bergsbo bcer^js^bco^ mf., -n -ar 1. -r, 

> bärgs-. 
bergshauptman bcer^js^hamptman'^ 

1. -^^ m., -mannen -män -män- 
nen, >> bärgs-. 
bergslag bcBr^js4a^g rm., -en -er, 

vanl. plur., > bärgs-. 
berida beri^da t., se rida. 
beridare beri^dard m., -en =. 
beriden beri^ddn pa., -det -dna 

-dne. 
beriktiga berikHiga t., -ade. 
berlinare bcerli^nard^ 1. °*°^ m., 

-en =r, person, 
berlinare bcsrli^nard^ 1. ®*°^ rm., 

-en =, t;a^^. 
berlinblått bcerli^n-^blot^ n. 
berlock bcerlok^ r., -en -er. 
bero 6erö> i., -r -dde -tt -ende. 
beropa berco^pa refl., -ade. 
berså bcerså^ rm., -en 1. -n -er. 
berusa b^rm^sa t., -ade. 



berusad bertuHad pa., -at -e. 
berustad berusHad pa., -at -e. 
berykta bergkHa t., -ade. 
beryktad berykHad pa., -at -e, 
beryll beryl^ r., -en -er, ädelsten, 
beryllium berglHum r., -iet, kem, 
beråd berå^d n. 
berått berot^ pa. end. detform, 

med b. mod. 
beräkna berä^kna t., -ade. 
beräknelig berä^knglig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
berätta berätta t., -ade. * 
berättare berät^ar9 m., -en =. 
berättarinnafterä^ Wiw^a^f ., -an -or. 
berättelse beräthls9 rf., -en -er. 
berättelsevis berät^9ls9'^h adv. 
berätterska berät^9Tska f., -an -or. 
berättiga bercUHga t., -ade. 
beröm beröm^ n., -mmet. 
berömd beramad pa., -mt -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
berömlig berömHig a., -t -e -a -are 

-ast. 
berömligen berömHig9n adv. 
berömma berömda t., -römmer -röm- 

de -römt -römd -römt -röm. 
berömmare beröm^ar9 m., -en =. 
berömmelse berömhls9 rf., -en* -er. 
beröra berce^ra t., -rör -de; berö- 
ring -en -ar. 
beröva bere^va t., -ade. 
besagd besag^d pa., -agt -e -a. 
besanna besanna t., -ade. 
besatt besat^ pa., = -e -a; -het -en. 
bese bese^ t., -ser -såg -så^g -sett 

'Set^ -sedd -sett -ende. 
besegla bese^gla t., -ade, bekräfta. 
besegla bese^gla t., -ade, beresa. 
besegra bese^gra t., -ade. 
besegrare bese^grar9 m., -en =. 
besegrarinna bese^grarin^a^ f., -an 



-or. 



37 - 



besegrerska h&se^grsrska f-, -an -or. 
besiffra b%sifra t., -ade. 
beaiktiga hesikHiga t., -ade. 
besiktning besik*lnii] rf., -en. 
besinna besin*a t,, -ade. 
besitta besit*a t., besatt besat^ be- 

autto 6esw(*(o besuttit, besut- 
ten besuttet besuttna. 
be«ittare besit*ar3 m., -en =, 
besjunga bs/utj*a t., -ger -sjöng 

-Jorj* -sjungit -sjungen -sjunget, 
besjäla beja*la t., -ade, vanl. i pass. 
besk bes*k av. bås*k a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
besk bes^k äv. bås*k nu., -en -ar. 
beska bes'ka^ äv. bå- rf., -an. 
beska bes^ka^ &v. bä- t., -ade. 
beskaffad beskaffad pa., -at -e. 
beskaffenhet bBskttf*9nheH rf., -en. 
beskatta bes&at*a t., -ade. 
beskattningsbar 6esft«(^«t»)S-i!iH V a., 

-t -6 -a. 
besked befr*d n., -et = -en. 
beskedlig be/e^dliif a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
beskicka befik*a t., -ade, tek». 
beskickning be0k*mT) rf., -en -ar. 
beskina bejt*nn t., -iier -sken -Je*n 

-nit -nt. 
beskjuta bef»a*la t., se skjuta, 
beskna bes^kna^ äv. bä- t., -ade. 
beskratta beskrat^a t., -ade. 
beskriva beskri*ra t., se skriva, 
beskugga beskug^a t., -ade. 
beskydd bufyd* d., -et. 
beskydda beft/d*a t., -ade. 
beskyddare bei/i/d*ar9 m., -en =. 
beskyddarinna befyd'^arin^a^ f., -an 

beskyddarskap be/yd^ar-skR^p n., 

-et. 
beskylla befyl*a t., -de. 
beskåda beskå*da t., -ade. 



beskådan beskä^dtin r. 
beskådlig bt>skå*dlig a., - 
beskäftig be/äf^lig a., 

-ast; -het -en. 
beskäUare befäl*ara i 
beskänkt befar)* kt pa. 
beskära b&fcE*ra t,, 

-sftaV -skuro -si* 

-skuren -skuret, 
beskära befa^^ra t 
beskarm b%l<er*'m n 
1 eskärma be/fer*ma t 
beskarmare befeer^mat 
beskarmelse beftPi *m3l 
beilag besla*ii n et 
besl ägare bBi,la*gari 
beslut 6ea7w(*( n et 
besluta beslm^in t 
slöt s/ff^( slutit 
tet tne tna 
beslutfoi beifm^t fn V 

het en 
beslutmäsiig b^thaH 



het en 
teaU öesM* t slSi 
slagit ■'lH*qif sia 
teslftktad be/^lnl^tad 
beskja besloj*n t a 
hesman bps^amn'^ n 
hesDiitta ftesm(f^« t 
besmittelse besmtthh 
besmorja b6»mcer*ja t 
de -smo)*rd» -sk 
-smord -smort, 
besolda besol*da t., - 
bespara bespa^ra t., -a 
-sparde; besparing 
bespeja b&späj*n t., - 
bespetsa öespe(*s« rfl, 
be spets ad bespetHad 



— 38 



bespisa hespi^sa t., ^ade. 
bespotta bespotta t., -ade. 
bespottare bespot^arj m., -eu =. 
bespottelse b^spot^oJsa rf., -en -er. 
bespruta besprm^ta t., -ade. 
bespänd bespän\l pa., -änt -e -a. 
bessarab bäs^ara^b m., -en -er. 
Bessarabien bäs^areb^bidn 1. ^^^02 
besseraerblåsning bäs^dnwr-^bla^s- 

nirj, -stål osv. 
best besH 1. be^st mr., -en -ar. 
bestialisk bäs^tiaHisk a., -t -e -a. 
bestialitet bäsHialHteH r., -en. 
bestick besfik*^ n., -et := -en. 
besticka bestik^a t., se sticka, 
besticklig bestik^lig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bestiga besti^ga t. o. rfl., -stiger 

-steg -ste^g -stigit -stigen -stiget, 
bestjäla befalla t., se stjäla, 
bestorma bestor^ma t., -ade. 
bestraffa bestraffa t., -ade. 
bestrida bestri^la t., -strider -strid- 

de -stridda 1. -stred -stre^d -stritt 

'Strit^ -stridd -stritt. * 
bestryka bestry^ka t., se stryka, 
bestråla bestråHa t., -ade. 
beströ bestre^ t., se strö. 
bestycka besfgk^a t., -ade. 
bestyr bestg^r n., -et = -en. 
bestyra bestg^ra t., -styr -de. 
bestyrelse besfg^rjha rf., -en -er. 
bestyrka besfgr^ka t., -te. 
bestå bestå*^ t. o. i., -står -stod 'Stxo^d 

-stått -5^0^* -stådd -stått -ende. 
bestånd beston^d n., -et :^ -en. 
beståndande beston^danda pa., =. 
beställa beställa t., -de. 
beställsam bestäl^^sam^ 1. ®^°^ a., -t 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
bestämbar besfäm^^^ba^r a., -t -e -a; 

-h*et -en. 



bestämd bestäm^d pa., -ämt -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bestämma b^stäm^a t., se stämma, 
bestämmelse b^stäm^jlsd r., -en -er. 
bestämning bestäm^nirj r., -en -ar. 
beständig best än^ dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bestänka bestärj^ka t., -te. 
bestört bestwrH a., = -e -a. 
bestörtning bestosrHnit] rf., -en. 
bestövlad best0^vlad 1. -stöv^- pa., 

-at -e. 
besudla besudla även besia^dla t., 

-ade. 
besutten besut^dn pa., -ttet -ttne 

-ttna, av besitta; -het -en. 
besuttit av besitta, 
besvara besva^ra t., -ade. 
bes vika besvi^ka t., se svika, 
besvågrad besvå^grad pa., -at -e. 
besvär besvce^r n., -et = -en. 
besvära besvce^ra t., -ade. 
besvärja besvcer^ja t., se svärja, 
besvärjare besvrrr^jara m., -en =^. 
besvärjelse besvcer^jjJsif r., -en -er. 
besvärj erska besvcer^prska f., -an 

-or. 
besvärlig besvce^rlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
besynnerlig besgn^arlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
beså beså^ t., se så. 
besätta besätta t., se sätta, 
besök beso^k n., -et = -en.' 
besöka bes0^ka t., -te. 
besökare bes0^kar9 m., -en =. 
besörja bescer^ja t., -de. 
bet beH, se bita. 
bet beH r., t. ex. gå i bet. 
bet beH r., -en -ar, i spel, 
bet beH oböjl. adj., i spel^ göra ngn 

b., bli b. 
beta beHa^ rf., -an -or, munsbit. 



beta be'^ta^ t., -ade, slmderdelu. 
beta be^ln' rf., -an -or, ört. 
beta be^fa^ i. o. t., -ade, t. ex. 

korna beta. 
beta be^la^ t., -ade, om hudar. 
beta beHa" rf., -an artpl. -or, bet- 

ningsåmne. 
betacka bfitak*a t., -ade. 
betaga betn^ga t., smndr. beta 

hela*, se taga. • 
betala beta*la t., -ade 1. -te 1. -de. * 
betftlare beta*larj m., -en — . 
betalbar betaH-bH^r a., -t -e -a 

bete be^fa^ n., -et -en -ena. 
bete he^^fi^ n., -et -en -ena, agn. 
bete be^ta^ mi., -en -ar, huggtand. 
bete b%tc^ t-, -r -dde -ted*v -tt -fet*' 

-dd -tt -ende. 
beteckna belek*na t., -ade. 
betel be*M rm., -n, räjci. 
betel-flagg be^tji-fiar/', -skepp, 
beting betitj* n., -et = -en, nrhil. 
beting he^liri^ rm., -en -ar, ^iin. 
betinga betiti*a t., -ade. 
betingelse b&lit}*atsä rf., -en -er. 
betitla b%iU*la t., -ade. 
betjäna bejä*na 1. -e*na t., -ade. 
betjänt bejä*nf 1. -e*tit pa., — -e -a. 
betjänt b%Jä*Ht 1. -c^Mi m., -en -er. 
betjänte bejä^nfs 1. -e*n-, pl. 
betona beia)*im t-, -ade. 
betonf^ betof]* r., -en. 
betplockeraka bcH-plok^^rska 1., 

betrakta b6trak*ta t., -ade. 
betraktare bairak*tari m., -en =. 
betraktelse belrnk*fjlsj rf., -en -er. 
betro ftefräj^ t., se tro. * 
betryck belrgk* n., -et, 
betryckt betryk*t pa., = -e -a; 

betrygga betrgg*a t., -ade. 



beträda b%trä*da t., se träda, 
beträffa fre/rri 

träffar, bet 
beträngd öe(n 

-het -en. 
bets bet*s rm 
betsa &<■(*»«* 
betsel bcl*S3l 
betala bet^sld 
bett av bedja 
bett bet* n., 
bettla betala'' 
bettlare belHi 
bettleri 6e('/e 
bett 1 ers k a bet 
betunga b%tui 
betvinga öe/r 
betvingare 6e 
bet vingli g b%l 
betvivla Ww 
betyda &e(,!/M. 

de -igd*a - 
betydelse 6eCj 
betydenhet ö( 
betydlig fteC(/^ 

-ast; -het 
betydligen öe 
betydningsfull 

-e -a -are 
betyg bQlii*g 
betyga belg*g 
betygelse bet 

t. ex. sorgi 
betäcka b^tiik 
betänka belärj 
betänklig bet 

-are -ast; 
betänksam b^ 

-het -en. 
beundra öe«» 
beundi'an i el 

ran svärd. 



- 40 — 



beundrare beun^drar^ m., -en =. 
beundrarinna beun^drarin^a^ f., -an 

-or. 
bevaka beva^ka t., -ade. 
bevakare beva^kard m., -en =. 
bevandrad bevan^drad pa., -at -e. 
bevara beva^ra t., -ade. 
bevars bevaras 1. -va^rs, interj. 
bevattna bevattna t., -ade. 
beveka beve^ka t., -te. 
bevekelse beve^k9ls9 r., -en -er. 
beveklig beve^klig a., -t -e -a -are 

-ast. 
bevekligen beve^klig9n adv. 
bevilja bevil*ja t., -ade, bevillning 

bevil^nifj r., -en -ar. * 
bevinga bevirj^a t., -ade. 
bevis bevi^s n., -et = -en, bevis- 
föring -en -ar. 
bevisa bevi^sa t., -ade. * 
bevislig bevi^slig a.,, -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
bevisligen bevi^sligdn adv. 
bevista bevisHa t., -ade. 
bevittna bevittna t., -ade. 
bevuxen bevuk^sQn pa., -et -xne -xna. 
bevåg bevå^g n., på eget bevåg, 
bevågen bevå^g9n a., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
bevänt bevänH pa. end. detform, 

föga bevänt, 
beväpna bevä^pna t., -ade. 
bevara bevce^ra t., -ade, beväring 

bevce^rirj rf., -en; beväring m., 

-en -ar. 
be värdiga bevce^rdiga t., -ade. 
beväxt beväk^st pa., = -e -a. 
bi bi*' n., -et -n -na. 
bi bi*' adv., stå, ligga, lägga bi. 
bibehålla bi^-behol^a t., se hålla, 
bibel bi*b9l rf., -beln -blar. 
bibelsprängd bi^dl-spräri^d pa., 

-ängt -e -a. 



bibliofil bibHiåfiH m., -en -er, bok- 



vatir, 
bibliognost bibHiågnosH m., -en 

-er, bokkännare. 
bibliograf bibHiågra^f m., -en -er. 
bibliografi MbHiågrafi*' r., -en -er. 
bibliografisk bibHiågra*fisk a., -t 

-e -a. 
bibliotek bibHiojte^k n., -et = -en. 
bibliotekarie bib ^liwteka^rid ^ m. , 

-en -er. 
biblisk bi^blisk a., -t -e -a. 
biblist bibliskt m., -en -er. 
biblistik bibHisti*k r., -en. 
bibringa bi^-briri^a t., -ade 1. -bragte 

-bragt -bragt, > -kte -kt. 
bicykel bisgk*dl 1. -sy^k- r., -n 

-klar. 
bicyklist bi^syklisH mf., -en -er. 
bida bi^da^ t. o. i., -ade. 
bidan bi^dan^ rf. 
bidevind bidhvin*d 1. bi^da- adv., 

bide vindare bidhvin*dard 1. bi^dd- 

rm., -en ^=, fartyg, rörmanet. 
bidrag bi^^dra^g n., -et = -en. 
bidraga bi^-dra^ga i., förk. bidra 

bi^^-dra^, se draga, 
bifall bi^^faP n., -et = -en. 
bifalla bi^-fal^a t., se falla, 
biff Mf*' rm., -en -ar. 
bifurkation bi^furkafco^n r., -en 

-er, geogr. 
bigan'å big^arå* äv. big^a-^rå^ r., 

-en -er. 
bigga big^a^ f., -an -or, t. ex. arg- 

bigga. 
bigott bigot*" a., = -e -a -are -ast. 
bigotteri bigot^eri* n., -et -er. 
bihaDg bi^-harj^ n., -et = -en. 
bihangsvis bi^hat]S'-ri^s adv. 
bikarbonat bi^-^karbconaH 1. vanl. 

^ö°* n., -et, kem. 



bikonkav bi''koHka^e -korj- 1, '"* 

bikonvex H^-konviik^a 1. '"* a-, -t 

-e -a. 
bikt bikH rf., -en -er. 
bikta bikHa^ t. o. i., -ade. 
bikvadrat Jn^-kvadraH r., -en -er. 
bikvadratisk bi^-fcvadraHisk a., -t 

-e -a, mai. 
bila H^la^ rf., -an -or. 
bila HHa^ t., -ade. 
bilaga ftiMaV» rf., -an -or. 
biland hi^-lanhl n., -et biländer, 

av. biland, 
tiilboké hil^boke* r., -en 1. -n -er. 
bilbrev bi^l'bre^v n., -et = -en. 
bild M*d rm., -en -er, bild-hibel, 

-(er)bok, -dyrkan, -dyrkare, -gal- 
leri, -huggare, -huggeri -et -er, 

-snidare -stormare. 
bilda 6j/Va^ t., -ade. 
bildbar bU^d'lm^r a., -t. -e -a -are 

-ast; -het -en. 
bildlig bil^dliff" a., -t -e -a. 
bildsam Hl^d-sam^ a., -t -mme -mma 

-mmare -mmaat; -het -en. 
bilinervatten bili^nar-vathn n., se 

vatten, 
biljard bilja*rd r., -en -er. 
biljett biljäl* rm., -en -er. 
biljetter bil'jäta^*r m., -en -er. 
biljon bi/jco*n 1. bit'i(o*n r., -en -er. 
bill bil* rm., -en -ar, ploffbill. 
bill bil* r., -en -er, eng. lag. 
billig bUHg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
billiga bUHga^ t-, -adp, 
billigtvis bilHgt-vih adv. 
Bill ingen bilHt}an^. 
biltog bilHio^g 1, bU^twg" a., -t -e 

-a; -het -en. 
biläger hi^-ln^gsr n., -gret = -gren. 
bilägga bi^'läg''a t., se lägga. 



bi me tal Ii sm bi^-metalis^m 

-en, 
bind bin*d n 
binda bin^da 
binda bin^di 

ban*(l bu 

bunden bi 

t. es. b.-( 

ken, b. -ny 
binda bin^da 
bindare bin^i 
bindel bin^di 
bindsle btnh 
binga ftti?'a^ 
bingbång bir^ 
hinge ftiij^a* 
b inka biij^kn 
binnikemask 

binokel binoi 

binjir binm*r 
biograf öiMfi 
biografi bi' ål 
biografisk bi 
biolog bi^ålå 
biologi bi^åh 
biologisk W. 
bir hi*r n,, 
birfilare fii^r. 
Birger bir*J3 
Birgitta birg 
birgittasomm 

smndr. bri 
birgittinklost 

n., -klostr 
birgittinordei 

= -dnar. 
biroll bi^-rol 
bisani bi*sa» 
bisarr bisar* 
bisarreri frJsi 



— 42 



bischoff InJ^of r., -en. 
bisittare hi^^sit^^arB m., -en =^. 
biskop his^kop^ m., -en -ar. 
biskopinna bis^kopin^a^ f., -an -or. 
biskopli^ bis^koplig^ a., -t -e -a. 
biskopsdöme bis^kops-dömh m., -et 

-en -ena. 
b i sk v i hiskvi^ r., -en -er. 
bislag bi^-sla^g n., -et =: -en. 
bison hi^son mr., -en -ar, bison- 

oxe -hjord, 
bissera bise^ra t., -ade. 
bister bisHdr a., -t ert -tre ^'^ -tra 

-trare -trast; -het -en. 
bisturi bistmri^ r., -en -er, läk. 
bistå bi^^stå^ t., -står -stod -stco^d 

-stått -stot^. 
bistånd bi^-sfon^d n., -et. 
bisätta bi^-sät^a t., se sätta, 
bit biH rm., -en -ar. 
bit biH mr., -en ar, fågel, tall-b. 
bita biHa^ t. o. i., biter ^^ bet beH 

beto beHo)'^ bitit biten bitet bitna, 
bitare bv^tard^ m., -en =^. 
bitas bi^as^ i. dep., bits bets bitits, 
biträda bi^-^trä^da t., se träda, 
biträde H^-trä^d^ n., -et -en -ena. 
bittals MH-taHs adv. 
bitter />i^*5r a., bittert bittre ^^ -a 

bittrare bittrast; -het -en -er. 
bitterligen bit^drli^gon adv. 
bittersta bU^jrsta 1. ^^"^^ inte det 

bittersta. 
bittida bitHda^, förk. bitti ?;i^3^2 

adv. 
bittra Mt^ra^ r., -an -or, växt. 
bitumen bitm^mdn 1. ^^^ n., -et, Jorr?- 

bitumiuös bit^mmm0^s a., -t -e -a 

-are -ast. 
bitvis biH-vi^s adv. 
Bitynion biHg^nion 1. ^^^^. 
bivack bivak^ r., -en -er. 



bivackera bVrake^ra i., -ade. 
bivista bi^-^visHa t., -ade. 
biätare bi^-äHavQ rm., -en =. 
bjuda bjiu^da^ t., bjuder ^^ bjöd 

i{/0*r/ bjudit bjuden -et bjudna. * 
bjudare bjiuhlar9^ m., -en =. 
bjiigg h}^9^ n., -et. 
Bjuv bjmh\ 
bjäbb bjäb*^ n., -et. 
bjäbba bjäb^a^ f., -an -or. 
bjäbba bjäb^a^ i., -ade. 
bjäbbig bjäbHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
bjäfs bjäf^s n., -et. 
bjälke bjäl^k9^ rm., -en -ar. 
bjälla bjäl^a^ fr., -an -or. 
bjälle bjäl^a^ n., -et, fotabjälle. 
bjällra bjäPra^ rf., -an -or, i sms. 

bjäller- 1, ex. -klang, men bjällko. 
bjärt bjrerH a., == -e ^^ -a -are -ast; 

-het -en. 
bjässe bjäsV m., -en -ar. 
bjöd, se bjuda, 
björk bj(Pv^k rf., -en -ar. 
björkna bjoer^kna^ fr., -an -or, fisk. 
björn bjm^rn mr., -en -ar. 
björn bjce^rn rm., -en -ar, redskap. 
bjöma bjcc^rna^ t., -ade, kräva. 
björninna bjce^rnin^a^ f., -an -or. 
black blak^ rm., -en -ar, boja. 
black blak^ mr., -en -ar, häst. 
black blak^ a., -t -e ^'^ -a -are -ast. 
blackig blakHg'^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
blackna blak^na^ i., -ade. 
blad bla^d n., -et = -en. 
bladig bla^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
bladgrönt bla^d-^grohit n., ut. pl. 
blaggarn blag^-gar^n n., -et. 
blamera blame^ra t., -ade. 
blancmangé blarjhuarife^ r., -enl. -n. 
bland blånad prep. 



blaniJa blan^da^ t., -ade, bland- 


blev, av bliv* 


ning -en -ar. 


bli, se bliva. 


blank blai]'k a., -t -e ^« -a -ar© -ast. 


blick blik* ni 


blanka hlarf^kit' t., -ade. 


blicka blik>a^ 


blankett blarjkät* r., -en -er. 


blid bH*d a.. 


bi an ko blari*kio, in blanko. 


-dast; -het 


bl ankofullmakt blarj^kto-futhiiaki 


blida bli^da^ : 


1. -** r., -en -er. 


«kin. 


blar bla*r m., -en -ar. 


blidka bUd^ka 


blaserad blase*rad a., -at -e. 


bliga bU^ga' i 


blasfemi fc/«s'/e»ii* r., -en -er, Aii- 


blindi?t«Va., 


delse. 


-dast; -het 


blasfemisk blasfe*misk a., -t -e -a. 


blindvis blinh 


Blasieholmen bla^nh-hoPnmt. 


blindering bU 


blaek öi«s*fc n-, -et. 


krigsv. 


blaaka blas^ka^ i., -ade. 


blink blirj^k r. 


blaskig blas^kig^ a., -t -e -a -are 


blinka bluiH-a 


-ast; -het -en. 


bliva blih-a^ i 


blaat bfasH nn., -en. 


bliva, f^rk. 


bleck bläk* n., -et = -en, > bläck, 


bleh'w'^ ble' 


melallpm. 


vet bliv. 


bleckslagare bläk^',ilH^t/ar» m., -eu 


blixt blik*8t ri 


=, > bläck-Hl. 


blixtra 6M*s(*-i 


bleckslageri ö/(U''s/HffeW* n., -et 


block 6/oA* n. 


-er, r^ bläck-sl. 


blocka WoA^ftä 


blek bh*k a., -t -e'^ -a -are -ast; 


blockad /-/»A-a 


-het -en. 


blockadbrvtarf 


bleka hle^ka^ t,, -te. 


-en ==.' 


bleke hlc^kj'' n., -et -en -ena. 


blockera 6/öAfi 


blekeri ble'keri* n., -et -er. 


blocUmakare h 


blekeraka bhH-^Tska' f., -an -or. 


^. 


BiekiDg. bh^kit]^, Blekinge liiii. 


blod WtoV n., 


blekingabo ble^kitjs-baj^ mf., -n -r 


t. ex. b.-bi 


1. -ar. 


t. ex. b.-bi 


blekingska ble^kit/ska^ t, -an -or. 


-franka, -ha 


lilekingMka bU^kitjska^ rf., -an. 


gjuteUe, -v 


bleklagd ble^k-lau^l pa., -a^t -e -a. 


bloda bUiMa^ 


blekna hlc^kna' i., -ade. 


blodig ftto^rfj. 


bleksiktig ble^k-åikHig a., -t -e -a. 


-ast; -bet - 


hlemina hlem^a^ rf., -an -or. 


blodsförvant i 




-en -er. 


biessera bläse^ra t, -ade. 


blodspillan bU 


biesayr bläsif*r r., -en -er. 


blodsugare bita 



44 — 



blom hlaym^ rm., -mmen, stå i blom. 
blomma hUom^a^ rf., -an -or, i 

sms. blom-, 
blomma hlwmV i., -ade, blomning 

-en. 
blommera blcome^ra i., -ade. 
blommerant blcom^eratjH a., = -e -a. 
blommig hlwmHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
blomster hlwm^st^r stund, -o- n., 

-tre t = -tren. 
blomstra blcom^stra^ stund, -o- i., 

-ade. 
blond blof]*d 1. blon^d a., blont -de 

^^ -da -dåre -dast. 
blonder blorj^ddr 1. blon^d^r pl. 
blondin bloridi^n 1. bion- f., -en -er. 
bloss blos^ n., -et = -en. 
blossa blos^a^ i., -ade. 
blöt blcoH n., -et = -en. 
blota blcoHa^ i., -ade. 
blott blot^ a., = -e ^^ -a. 
blott blot^ adv. o. konj. 
blotta blot^a^ t., -ade. 
blotta blot^a^ rf., -an -or. 
blund blun^d rm., -en. 
blunda blun^da^ i., -ade. 
blunder blun^ddr r., -n. 
blus blm^s rm., -en -ar 1. -er. 
bly bly*" n., -et. 
blya blt/V t., -ade. 
blyerts bJy^9Y^ts 1. blyhrfs äv. fc/^^— 

rer^/5 rm., -en, miner., blyerts- 
penna, 
blyg bly^g a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
blygas bly^gas^ i. dep., -es 1. -s 

-des -ts. 
blygd blyg^d rf., -en. 
blyglans bly^-glan^s rm., -en. 
bhgsam bly^gsam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
blygsel blyg^sdl 1. bly^g- rf., -n. 



blyhaltig bly^-halHig a., -t -e -a. 

blyvitt bly^-^vU^ n., -et. 

blå blå^ a., blått blot^ blå 1. -a ^2 

-are -ast. 
blåa blå^a^ t. o. i., -ade. 
blåaktig blå^-akHig a., -t -e -a -are 

-ast. 
blåbandist blå^bandisH mf., -en -er. 
blåbär blå^'-bre^r n., -et = -en. 
blåeld blå^^el^d r., -en, växt, 
blåelse blåHlsd^ r., -en. 
blåholts blå^-^holHs r., -en. 
blåklint blå^^klinH rm., -en -ar. 
Blåkulla bW-^kuPa, blåkullafärd 

-en -er. 
blålätt blå^-lät^ a., = -e -a. 
blåna blå^na^ i., -ade. 
blånad blå^nad^ rm., -en -er. 
blånor blå^nmr'^ i^\.^ i smns. blån-, 

t. ex. b. -garn, b.-tott. 
blåsa blå^sa^ i. (pers. o. opers.) o. 

t., -Le. 
blåsa blå^sa^ rf., -an -or. 
blåsare blåhara'^ m., -en =. 
blåsig blå^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast, om vind. 
blåsig blå^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast, försedd med bläsor. 
blåst blåast rm., -en. 
blått, av blå. 

blåögd blå^-ög^d pa., -ögt -e -a. 
bläck bläk*^ n., -et. 
bläcka bläk^a^ t., -ade. 
bläcka bläk^a^ t., -ade, märka träd. 
blacken bläk^9n^ n., -knet = -knen, 

växt. 
bläckhorn bläk^hwrn n., -et = -en. 
bläckig bläkHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
bläcksuddare bläk^''Sud^ar9 m., -en 

blada blä^da^ t., -ade. 
bläddra blädha^ i., -ade. 



bläddra blädha^ rf., .-an -or. 


bock bok* rm., -ei 


bläddrig bläd^rig^ a., -t -e -a -are 


/e?, sågbock m. n 


-aat. - 


bock ftoA* rm., -en 


BläDda blån^da^ 


bock bok* rm., -en 


blända bläiv^da^ t., -ade. 


bocka bok^^a^ i., -ac 


blände Wä««<fo= n., _zink-, horn-. 


bockbent boh^be^nt 


blänga blätj^a^ i., -de. 


-het -en. 


blänka blärfka} i., -te. 


bocköl &oÄ^0=/ n., 


blankare Uäifkar»^ m., -en =. 


bod bu)*d rf., -en - 


blänke bläifks^ n., -et -en -ena. 


Boden boi^dan. 


blära bla^ra^ rf., -an -or, växt. 


bodmeri bto^dm^ri* '. 


bläs Uä*s rm., -en -ar, vit flack. 


rätlsv. 


bläs blä*s mr., -en -ar, häst. 


bodräkt bio^-drakH 


bläaig 6/ä'*»^' a., -t -e -a. 


boer bio*9r (höll. bt 


bläater bläs*t»r rm-, -n -trär. 


-na, /ött. 


blftstra hläsHra* t., -ade. 


boett b(oäf* r., -en 


blada bl0»da^ i., blöder " blödde 


bofink bo)^'firi^k mr 


hlödh^ blött bUt*. 


bofällig ba}'''flil^ig a 


blöda 6?»ä<ia' rf., -an -or, räxt. 


-aat; -het -en. 


blödare 6/fiV«ra* m., -en =, läk. 


bog ttoV rra., -en 


blödig bUHig"^ a., -t -e -a -are 


Bogesund boi^gBsun 


-ast; -bet -en. 


boggi bog*i r., -n - 


blödaint Ue^d-sinH pa., — -e -a 


bogsera bfogse*ra 1. 


-are -ast; -het -en. 


bogaerare 6(ogae*ra 


blöja bl^^a^ rf., -an -or. 


-en =. 


blöt bl0*t a., blött blöl* -e -a -are 


bohag bui^-ha^g a., 


-ast; -het -en. 


bohem 6dAä*/« r., - 


blöt bl0H r., lägga i blöt. 


bohemlitteratur MÄ, 


blöta hl0^ta^ rf., -an. 


r., -en. 


blöta bWta* t., blöter" blötte 


Bohus alott b<a^'hm 


bUth^ blött blöt* blött. 


Bohuslän boi^hms-lo 


blötna bleHna^ i., -ade. 


bohuslänning bot^hm 


blött, av blöta och blöda. 


-ar, äv. eg. -läni 


bo 6a>* i., -r -dde bmdh^ -tt -ende. 


bohuslänsk boi^hms 


bo bot* n., -et -n -na. 


-e -a. 


bo ftco* r., -n -r, växt, gnllb. 


bohuslänska boi^htus 


boa b<a*a av. '^ fr., -an -or, omi. 


-or. 


boa 6to*o äv. '^ rf., -an -or, plagg. 


bohuslänska äoj^Åwis- 


boasera bå^ase*ra t., -ade. 


boj boj* rm., -en -i 


hobba bob^a' fr., -an -or. 


boj boj* r., -en artj 


bobin biobi*n rm., -en -er. 


tm- 


bobina h(aU*na t., -ade. 


boja boj^a^ rf., -an 


bock fco^t* mr., -en -ar, djur. 


bojar boj&*r m., -en - 



— 46 — 



bojert, boj^ort r., -en -ar. 
bojkott boj^-kot^ r., -en -er. 
bojkotta boj^''kot^a t., -ade. 
bok bco^^k rf., -en -ar, träd. 
bok bco^k rf., -en böcker bök^dr^ 

till boks. 
boka bco^ka^ t., -ade, fekn, 
bokare bco^karo'^ m., -en =. 
bokbindare b(x}^k''bin^dard m., -en 

bokbinderi bcD^kbinderi^ n., -et -er. 
boken b(o^kdn^ a., -ket -kne -kna, 

halvskämd, 
bokföring bcD^k^fcB^rirj rf., -en. 
bokhandlare bw^k-^han^dlard m., 

-en =. 
bokhållare bco^k^hoParo mf ., -en =. 
bokhålleri bco^kholeri^ n., -et. 
boklig bco^klig^ a., -t -e -a. 
bokmakare bco^k^ma^kant m., -en =. 
bokmal bco^k^nifi^I mf., -en -ar. 
bokmal bco^k^maV rm., -en -ar. 
bokna bco^k-na^ i., -ade. 
bokstav bco^k^sta^v iiv. bcok^- rm., 

-en -stäver '^stci^vdr. 
bokstavera bcD^ksfave^ra äv. ftö>Ä:^- 

t. o. i., -ade. 
bokstavlig bco^ksta^lig äv. b(ok^- 

1. °^^ a., -t -e -a are -ast. 
bokstavligen bco^kstO/v^Ugdn adv. 
boksynt bco^k^^sf/^nt pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bol ha)H n., -et = -en. 
bola ba)Ha^ i., -ade. 
bolag bco^-la^g n., -et = -en. 
bolare bcoHarQ^ m., -en =. 
bolde bol^dd^ rm., -en -ar, böld, 
boleri bco^Jeri^ n., -et. 
bol in bcDli^n rf., -en -er, sjöv, 
boll bol*^ rm., -en -ar. 
bolla bol^a^ t. o. i., -ade. 
bolle boPd^ rm., -en -ar, räxt, äng-b. 
Bollnäs bol^-^nä^s. 



bolma bolhna^ rf., -an -or, växt, 

bolmört, giftbolma. 
bolma boPma^ i., -ade. 
bolmare boPmaro'^ m., -en =. 
Bolmen bol^mdn. 
Bolmsö bol^mS''0^. 
bolster bol^shr rm., -tern -trär 1. 

n., -tret = -tren. 
bom b(om^ rm., bommen bommar, 
bom b(om^ adv., miste^ skjuta b. 
bom bcom*^ rm., bommen bommar, 

bomskoff. 
bomb boni^b 1. bo)- r., -en -er. 
bombardemang bom^bardenmt]^ 1. 

bo)- n., -et = -en. 
bombardera bom^barde^ra 1. boj- t., 

-ade. 
bombast bombasH r., -en. 
bombastisk bombasHisk r.^ -t -e -a. 
bombasäng bom^basärj^ äv. bom- 

basin bom^basi^n n., -et artpl. 

-er, t i/ g sort. 
bombert bom^bdvt r., -en -ar. 
bomma bcomW t., -ade, stänga. 
bomma bconi^a^ i., -ade, skjuta 

bom. 
bomolja bcom^-oPja rf., -an, -Ije-, 
bomull bami^'^1^ rf., -en. 
bona bco^na^ t., -ade, t. ex. b. golv. 
bona bco^na^ t., -ade, ombona. 
bonad bco^nad^ rm., -en -er. 
bonbonjär borj^bovjce^r r., -en -er. 
bondaktig bcon^d-^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
bonde bcon^do^ m., -en bönder 

bönMdr. 
bondbasse bcon^d^bash m., -en -ar. 
bondf ångare bcon^d^^forj^aro m., -en 

bondpraktika boDn^d^prakHika rf., 

-an -or. 
bondsk bcon^dsk led. bcon^sk a., -t 

-e -a. 



bondska ham^dska^ led, iton^s^n" 
rf., -an. 

bondslug bwn^d-slm^ff a., -t -e -a. 

bondvis bcon^d-vi^s n., på b. 

boning /»oj^miy* if., -Bn -ar. 

bonjour botifia*r r., -en -er. 

bopålar boy''påHar pl. 

bor MV r., -en, iem. 

borat håraH n., -et — -en, Item. 

borax hå*raks 1. 6(0*- r., -en. 

bord b<o*ril n., -et = -en, till 
bords, i smns. bord- t. ex. b.- 
ISda, 1. bords-, t. ex. b. -bön, 
-granne, -gäst, -kamrat. 

bord hco*rd n., på fartyg, om 
bord, över bord. 

borde, av böra. 

bordell hordäl* r., -en -er. 

borduna bordia^na^ 1. "*" i'f., -an 
-or, mus. 

bordVarts ba}^rd'raTVs adv., ^Öv. 

Bore iw'r3^ nordanvinden, mfft. 

Boren bm^ran^. 

boren bä^ran^ pa., -ret -me -rna. 

borg bor^j rfm., -en -ar. 

borg bor*j rm., -en -ar, kätting, ^liv. 

borga bor^Ja^ t. o. i., -ade. 

borgare bor^jar»^ mf., -en ^=. 

borgen bor*j9n rf 

borgensman bor^janb-mati' m , 
mannen mån mannen 

borgenar bor^ja-ncs^r mf , en er 

borgerlig bor^jDrhg^ a , t e a 

borgerskap bo) ^jsrskfi'p n , et 

borgersman bor^jarsr-man^ m , 



Borgholm bor^j'hol^m 
borgis bor*jt!> r , en boktr 
borgmästare bor^j^mui^tar^ m 

boigmastannna bor\/ma'^artn^a 

in or 
bonck'! bco*nka^ 1 "*" fr , an 



bornera bprni 
bomerad borne*rad pa., 
Bornholm båhn-ltoJ^ ' 
borr bor* n., -et = 

-ar. 
borra bor^a^ t. o. i., 
borre borH^ rm., -ei 
borre bor\^ rm., -ei 
borst hörest n., -et 
borsta bor^sta^ t., -fii 
borsta boi^sta^ refl., 
borstare borhiar»^ i 
borstbindare bor^st- 

boratbinderi bor^slbi 

•er. 
borste borht»^ rm., 
borstig bor^stig^ a., 

-ast; -het -en. 
bort, av böra. 
bort boT*t adv., bortei 

bortom, bortåt, 
borta bor^ta^ adv., 

borto- rf., -n. 
bortbyta borH-byHa 
b ortbyting bor^t-by^ti 
bortkommen bor^t^kf' 

bortkomst borH--kom' 
bortre borHrg a., bo 
borup bco*rup rm., i 
Boräa b(x}rå*s. 
boskap fea>'-afcaV m 
Bosnien bastian. 
bosnier bos^nhr m., 
Bosporen bospå*r9n. 
boss bos* n., -et. 
bössa bos^a^ i., -adt 
bostad bto^r^sta^d rm 
boston bos*ton r., d( 
boställe ba}^'StäPi> n. 
bo ställshav are bo}h 
mf., -en —. 



ade. 



— 48 



bot ba)H r., -en. 
bota hcoHa^ t., -ade, botemedel, 
botanik hcot^ani^Jc rf., -en. 
botaniker hiota^nikdr mf., -n =. * 
botanisera bcot^anise^ra i., -ade. 
botanisk bcota^nisk a., -t -e -a. 
botanist hcot^anisH mf., -en -er. 
botemedel hoyHd^me^ddl n., -diet 

= -dlen. 
botgörare hcoH-^jm^rard m., -en =. 
botgörelse hcoH-^jce^rdlsd rf., -en. 
botgörerska ha>H'-j(B^rdTsha f., -an 

-or. 
botgöring bcoH^joe^rir] r., -en -ar. 
Botilda bcotiPda^, 
botlig boiHlig^ a., -t -e -a; -het -en. 
Botolf bcoHolY 

botten bot^9n rm., bottnen bottnar. 
Bottenhavet bothn''ha^v9t. 
bottfor botfå^r r., -en -er. 
bottin boti^n r,, -en -er. 
bottna bot^na^ t. o. i., -ade. 
bottnisk botanisk a., -t -e -a. 
Bottniska viken botaniska vi^k9n, 
Botvid bcoHvi^d 1. *^ 
bov bco^v m., -en -ar. 
bovaktig ba)h>akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
bovenbramrå bcD^dnbram^^rå'^ rf., 

-n -r, -segel, -kultje, sjöv. 
bovete boy^^-veHj n., -et. 
box bok^s r., -en -ar. 
boxa bcokha^ 1. bo- t., -ade. 
boxare bcok^sard^ 1. bo- m., -en =. 
boxas bcok^sas^ 1. bo- i. dep., -ades. 
bra bra^ adj., bättre bät^rd, bäst 

(^äs*f, -e -a. 
bra bra^ adv. 

bräcka brak^a^ m., -an -or. 
brackaktig brak^^-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bragd brag^d rf., -en -er. 
Brage bra^gd^. 



bragebägare bra^gd^-ba^gard rm., 
-en =. 

bragt brakH a., = -e -a, > bräkt. 

Brahehus bra^hd-^hm^s. 

brak bra^k n., -et. 

braka bra^ka^ i., -ade. 

braka bra^ka^ rf., -an -or, spricka 
i järn. 

brakiopod brakHåpå^d r., -en -er. 

brakteat brakHeaH r., -en -er. 

brakycefal brak^ysefaH mf., -en 
-er, kortskalling. 

Bräma bra*"ma, 

braman brama^n m., -en -er. 

bramanism bra^manis^m r., -en. 

bramrå bram^^rå^ rf., -n -r, -se- 
gel, sjöv, 

brand bran^d rm., -en bränder 
brän^dar, 

brand bran^d rm., -en, parasit- 
svamp å säd. 

Brandenburg bran^d9nburj. 

brandpost bran^d'-posH rm., -en -er. 

brands tod bran^d-stoy^d rf., ^en. 

brandskadad bran^d-ska^dad pa., 
-at -e. 

brandärts bran^d-cevHsT.^-Qn^miner, 

brann, se brinna. 

bransch bran^f 1. -t}*"/ r., -en -er. 

brant bran^t rm., -en -er. 

brant branH a., — -e -a -are -ast; 
-het -en. 

brasa bra^sa'^ rf., -an -or. 

brasa ftra^sa^ i., -ade, br. på. 

brasilian brasHlia^n m., -en -er. 

brasiliansk brasHUa^nsk a., -t -e -a. 

brasilianska brasHUa^nska f., -an 
-or. 

Brasilien brasiHisn 1. ^^^^. 

braska bras^ka^ i., -ade. 

brass bras^ rm., -en -ar, sjöv, 

brassa bras^a^ t. o. i., -ade. 

brast, se brista. 



braständare brah-län^dara rm., 

brava hra^va^ i., -ade, skälva. 
bravad brava*d r., -en -er, skryt. 
bravera braee*ra i., -ade. 
bravissimo bravisHmo}^ 1. "*"" in- 

terj. 
bravo hraH'0} interj. 
bravo brH*v<o ii., -t -n -na. 
bravur bravut^r r., -en, färdighet. 
braxen brak*s»n mr., -xnen -xnar. 
braxenpanka brak^siti^pati^ka fr., 

-an -or. 
brasna brdk^sna^ rf., -an -or, växt. 
bred bre^d a., brett hret* -e '^ -a 

-are -aat. 
breda bre^da^ t., breder '" bredde 

bredh^ brett örei* bredd brett 

bredda bred^a^. * 
bredaxlad bre^d-akhlad pa., -at -e. 
bredbent bre^d-be^nt pa., = -e -a. 
b red b röstad bre^d-brös^fad pa., 

-at -e. 
bredd bred* r., -en -er '^. 
bredmunt bre^d^munH 1. bredmynt 

bre^d^mynH pa., =^ -e -a. 
hrednäbbad bre^d-näb^ad pa., -at -e. 
bredskyggig bre^d-fygHg a., -t 



rig tre^d-spii^rifl' a., -t -e -a. 
br,ed7id breidt'i*d prep. o. adv. * 
Brejdablick bräj^da-blikK 
bresiija bresil*ja rf., -au, -Ije-. 
breton ftreftM*» m., -en -er, folk. 
bretonsk bretcu*nsk a., -t -e -a. 
bretonska breta)*nska f., -an. 
brett, av bred o. breda, 
brev bre*v n., -et — -en,' brevbit- 



bre hskrivarin 'a '' 



brevakriverska breh-skrih^^Tska t., 

-an -or. 
brevst.ällare breh''Sfäl^ar9 rm., -en 

bricka brik^a^ rf., -an - 
bridong bridoi]* r., -ei 

slags tygel. 
brigad briga^d r., -en - 
brigadjär brig^adjte*r m. 
brigadvis brigtt^d-^-i^s at. 
brigant brigan*t ra,, -en - 

rare. 
brtgantin brig^anfi*n rm 

ett slags farli/g. 
brigg brig* rm., -en -ar 
brikett brikät* r., -en -( 

rat av stenkol m. m. alt 
brikoU brikol* r., -en. 
brikollera brik^ole*ra i., 
brikollist brik'olis*t m., 
briljant briljat}H a., = 

briljant briljai}*t r., -en 

briljantera bril'jatite*ra 
briljanterad briT^jurjie*ra 

briljera brilje^ra i,, -ade 
brillor brit^mr'^ pl., ^/na 
bringa 6rit;'a* rf., -an - 
bringa brit/^a^ t., -ade, i 
brak^t3^ bragt brakH, 

bringare britf^ar»^ rm., 
brink brirf^k rm., -en -a 
brinna brtn^a^ i., brinnei 

bran* brunno brun^Ui 

brun^it^ brunnen brutii 

brinn. 
bris bri*s rm., -en -er ^'^ 
brisa bri^sa^ i., -ade. 
brisaliug bris^lit]^ rm., -e; 

brist bris*t rf., -en -er ' 



60 — 



brista brisHa^ i., brister *® brast 
brasH brusto brttsHo)^ brustit 
hrusHU^ brusten brusH9n^ brus- 
tet brustna. 

bristfällig brisH^falHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en -er. 

britanniametall britanHa^metaP 
rm., -en. 

Britannien britanH9n, 

britannisk britanHsk a., -t -e -a. 

brits britts rm., -en -ar. 

britt brit^ m., -en -er *^ 

Britta brit^a 1. ^\ 

brittisk brittisk a., -t -e -a. 

brittsommar brit^^som^ar rm., se 
sommar. 

bro brco^ rf., -n -ar. 

broa brco^a^ i., -ade. 

broek brok*^ n., -et = -en, åder-b, 

broek brok^ rm., -en -ar, lock- 
bete, 

brockfågel brok^^få^gdl mr., -geln 
-glar. 

brodd broå} rm., -en -ar. 

brodd brod^ rm., -en, växt, vår-b. 
(Anthoxanthum) . 

brodda brod^a^ t., -ade. 

broder brto^ddr^ m., förk. bror 
brco^r, -dem ^^ bröder br0^ddr, i 
sinns. broder-, t. ex. broderfolk, 
-kyss, broderkärlek, br.-mord, 
-mördare, br.-rike, 1. bror-, t. 
ex. brorskål, -son, -dotter, 1. 
brors-, t. ex. brorsbam, -lott, 1. 
brödra- bre^dra", t. ex. brödra- 
band, -folk, -förbund, -försam- 
ling, -kärlek, -lag, -par, -rike, 
-sinne, -sämja, -tvist. 

brodera brode^ra t., -ade. 

broderare brode^rard m., -en =. 

broderi brod^eri^ n., -et -er. 

broderlig brco^ddrlig^ a., -t -e -a 
-are -ast: -het -en. 



broderligen brco^ddrli^gQn adv. 

broderskap br(o^d9r'^ska^p n., -et 
1. bror- broi^T", 

brodös broders f., -en -er. 

brok brco^k rf., -en -ar, bgxa, ma- 
ken till broken brco^kan^, 

brok brco^k rm., -en -ar, sjöv. 

brokad brwka^d 1. bro- r., -en -er. 

brokig brcD^kig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

brom brå^m r., -en, metall, 

broms bromes mr., -en -ar, insekt, 

broms bromes rm., -en -ar, på vag- 
nar, 

bromsa brom^sa^ t., -ade. 

bromsare bromharg^ m., -eir =. 

bronkier brorj^ktQr pl. 

bronkit brofjkiH r., -en. 

brons brorj\s r., -en -er. 

bronsera brorjse^ra t., -ade. 

bror, se broder. 

brosch brå\f r., -en -er *®. 

broschera brofe^ra t., -ade, häfta, 

broschyr brofy^r r., -en -er. 

brosk bros^k n., -et = -en. 

broskaktig bros^k^akHig a., -t -e 
-a -are -ast. 

broskartad bros^k^a^vtad pa., -at -e. 

broskig bros^kig^ a., -t -e -a. 

brott brot^ n., -et = -en. 

brottare brot^ar9^ m., -en =. 

brottas brot^as^ i. dep., -ades. 

brottslig brothlig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

brottsling brothlirj^ mf., -en -ar. 

brud brtu^d f., -en -ar. 

brudd brud^ rm., -en, växt, val-br. 
(Narthedum), 

brudf ramma brm^d^^främ^a f., -an 
-or. 

brudgum brm^d^gum^ 1. brm^dgum^ 
m., -mmen -mmar. 

brudstass briu^d'-stas^ rm., -en. 



— 5 


1 — 




bmdaäta brm^dsä^la f., -an -or. 


bryderi bry^dori* n., -et -er. 




bruk brm*k n., -et = -en, 


brydsam bry^d-sam^ a., -mt -nt 


me 


braka briu^ka^ i., -ade, plåffa. 


-mma -mmare -mmast; -hefc 


en 


bruka brm^ka^ t., -ade, nifttja. 


-er. 




brukare brm^kar»^ m., -en =. 


brygd bryggd rf., 




brukbar 6ri«*A-öaV a., -t -e -a 


brygde bryggda' 




-are -ast; -bet -en. 


brygg bryy* n.. 




bruklig brm^kUff* a., -t -e -a -are 


brygga bryff'a' t 




-ast; -het -en. 


brygga bryg^a^ i 




bnikBhantering brtu^ks-kante^riTj 


bryggare bryg^at 




rf., -en. 


bryggeri bryghr'. 




bmljera bru1je*ra t., -ade. 


bryggerska bryg^ 




bruljeri brul^&ri^ n., -et, $^IU. 


brylépudding bry 




brumma brum^a^ i. o. t,, -ade, 


-ar. 




brumning -en, i smus. bräm-. 


brylling hrylHri* 




brummare brum^ar»^ m., -en =. 


bryU brylå* r., ■ 




brun 6rMi*M a., -t -e ** -a -are -ast. 


bryn bry*n n., -i 




bnmaktig ftrwVaft^p a., -t -e -a. 


ögon-. 




brunell brmnäl* rm., -en -er. 


bryna bry^na^ t.. 




brunera brmne*ra t., -ade. 


bryna bry^na^-t.. 




brunett brmnät* a., = -e -a. 


bryne ftr^*M»^ n. 




brunett brmnät* f., -en -er. 


bryne bry^n»^ r. 




brunbyllt brm^n-hylH pa., ^ -e -a. 


P«/«m;. 




brunn brun* rm., -en -ar. 


brynja bryn^ja^ ; 




brunnen, se brinna. 


Bj-ynolf bry*noJf. 




brunst brunast rf., -en. 


bryonia bryoi^nii 




brunstig brun^sHg^ a., -t -e -a -are 


-or, fäa;f. 




-ast. 


brysk irys*Ä a., 




brunte brunHs^ mr., -en -ar. 


bryta bry^a^ t., b 




brunögd brm^n'Öff^d pa., -ögt -e -a. 


brutit brut^fit 




brus brm*s n,, -et. 


brutna. 




brusa bnu^sa^ i., -ade. 


b ryt are bryHara^ 




brushane brm^s-ka^n3 mr., -en -ar. 


brytbar bryH-ba 




fågel. 


-bet -en. 




bruaten, se brista. 


bryterska bry^tiz 




brutal brmfa*l a., -t -e -a -are 


bråd brå*d a,, b 




-ast. 


-are -ast. 




brutfJitet brm''faIiteH r., -en -er. 


br&dbrask bråH-^ 




bruten, se bryta. 


bråddiup brå^d-j\ 




brutto brui^w^ 1. *" adv. 


bråddjup brå'■di)^ 




bry 6ry* n., -et, huvudbry. 


bräddöd ftr<I'rf-rft 




bry bry* t. o. refl., -r -dde brydh'' 


br&dkaat brå^d-k 




-tt bryt*- -dd -tt -dda hryd^a\ 


brädsint brå^d-si 





52 



brådska, vanl. hros^ka^ säll. brode- 
ri. ^ -an. 

brådska, vanl. hros^ka^ säll. brod^- 
i. äv. opers., -ade. 

brådstupa brå^d''Sfui^pa rf., -an -or. 

brådstupa brå^d^sttu^pa adv. o. ob. 
adj. 

brådstupande brå^d^stm^pandd pa. 

brådstörta brå^d^^sfosrHa t. o. i., -ade. 

brågon brå^gon^ n., -et = -en, växt 
(Rhamnus). 

bråk brå^k n., -et = -en, i räkn, 

bråk brå^k n., -et, krångel, 

bråka brå'^ka^ i., -ade, krångla, 

bråka brå^ka^ t., -ade, br. lin. 

bråka brå^ka^ rf., -an -or. 

bråkig brå^kig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

bråkmakare brå^k-^ma^kar^ m., -en 

bråkmakerska brå^k'-ma'^k9r8ka f., 

-an -or. 
bråksam brå^k^^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
brånad brå^nad^ rm., -en. 
brås brå^s 1. bros*' i. dep., brås 

bråddes brod^9S^ bråtts brotts, 
bråte bråHd^ rm., -en -ar. 
brått bröt*", bråttom brot^-^om^ 1. *° 

adv. 
Bråviken brå^'-vi^k9n. 
bräck bråk* n., ^öv., utan läck o. br. 
bräcka bräk^a^ t., -te, steka, 
bräcka bräk^a^ t. o. i., -te, bryta, 

inbryta, göra ngn flat. 
bräcka bräk^a^ rf., -an -or. 
bräcka bräk^a^ rf., -an -or, växt, 

knyl-br. (Saxifraga), 
bräckare bräk^ard^ m., -en =. 
bräcklig bråkHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
bräda brä^da^ rf., -an -or. 
I)rädd bräd^ rm., -en -ar, kant. 



brädda bråd^a^ t., -ade. 

bräde brä^dd^ n., -et -en -ena, brä- 
der brå^^ddr pl. koll. 

bräde brä^dd^ n., spela br. 

bräka brä^ka^ i., -te. 

braken brä^kdn^ r., -knen -knar, 
växt, öm-br. 

bräksia brä^ksia rf., -an -or *^®, (1. 
breccia brät^fa), geol, 

bräm brä*m n., -et = -en. 

bräma brä^ma^ t., -ade. 

bränder, se brand. 

bränn brän^ n., -et = -en. 

bränna brän^a^ t., bränner *® brän- 
de bränt bränd bränt brända 
bränn. * 

bränna brän^a^ rf., -an, t- ex. hals- 
bränna, näs-br., solbränna. 

bränna brän^a^ rf., -an -or, växt, 
back-br. (Arabis), 

brännare brän^ard^ rm., -en =. 

brännas brän^as^ i. o. op. dep., 
bränns brändes bränts. 

brännbar fträn^^&aV a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

bränneri brän^^ri* n., -et -er. 

bränning bränHrj^ rf., -en -ar. 

brännvin bränhnn^ n., -et. 

bränsle bränhh^ n., -et. 

bräsch bräy r., -en -er ^^, 

bräsma bräs^ma^ rf., -an -or, växt. 

bräss bräs*" rm. o. n., -en o. -et, 
kalvbräss. 

brätte bräth^ n., -et -en -ena. 

bröd bre^d n., -et = -en. 

bröder, se broder. 

brödra-, se broder. 

brödraskap br0^dra^ska^p x^., -et 
= -en. 

bröllop bröl^op^ n., -et = -en. 

bröst brösH n., -et -= -en. 

brösta brösHa^ t., -ade, avbrösta, 
artill. 



brösta hrösHa^ refl., -ade, yvas. ' 
brösta fcrösVa* rf., -an -or, sele. 
bröstgänges brösH-jätjhs adv. 
bröt bra^t, se bryta. 
brötling6re*(/i»j*rm., -en -ar, syamp. 
bubbla bubHa^ rf., -an -or. 
bubbla bubHa* i., -ade. 
bubon ftniÄw'» r., -en -er, siitlst. 
buckla ftwi';»* rf-, -an -or. 
buckla btik^la^ t., -ade. 
bucklig buk^lig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
bud bm*d e., -et = -en, till buds. 
buda 6(«°(fa' t. o. i., -ade. 
budbärare bm^d-but^rara m., -en =. 
budbärarinna but^dbararin^a^ t., 

budbärerska bmd^^b^^raiska f., -an 

buddaism bud*ais*nt r., -en. 

buddaist bud^ais*t mf., -en -er. 
buddaistisk bud^ais*tish a., -t -e 

budget bud*J3t r., -en -er. 
budkavle bm^d-k&^vJä rm., -en -ar. 
budoar bm^dåa*r r., -en -er. 
budskap bm^d-s/cet^p n., -et = -en. 
buffa buf*a rf., -an -or, komisk 

opera, buffaaria. 
buffel bufhl mr., buffeln bufflar. 
buffelaktig bufol-ak^tig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
buffert buf*»rt r., -en -ar. 
buga bui^ga^ i., -ade. 
bugna bM^iftia^ i., -ade, jmf. bågna, 
buk bui*k rm., -en -ar. 
liuka bm^ka^ i., -ade. 
bukett bmkät* r., -en -er. 
bukig bw^kig' a., -t -e -a -are -ast; 
■ -het -en. 

bukt buk*t rf., -en -er". 
bukta bukHa^ t. o. i., -ade. 
buktaleri btu'ktaleri*' n., -et. 



buktig buk^ig^ a., -t 

-aat; -het -en -er. 
bula bm^la' rf., -an -oi 
buldan bufd&*n rm., -e 
bulevard bul'«i'R^rd r 
bulgar bulga*r m., ■€ 
Bulgarien bulga*risn 
bulgarisk bulga*risk 
bulgariska buiga*riski 
bulgariska bulgn*risb 
buljong buljoti* r., -e 
bulla bul^a' rf., -an 

påvlig skrivelse. 
bulla btilV t. o. i., - 
B ull aren huParan*. 
bulldogg bul^'dng^ \n\ 
bulle bulh^ rm., -en 
buller bulhr n., bullri 
bullerbas 6m/ 'ar- 6 a 's 
bullersam bulhrsam^ 

bulletin bul'eti*n r., 
bullra bul^ra^ i., -ad< 
bulna bm^lna^ i., -ad 
bulnad biu^lnad* rm., 
bult bul*t rm., -en -a 
bult bulU rm., -en 
att bulta med, nkei 
bulta huPla^ t. o, i., 
bulvan bulva^n rm., 
bums burnas interj. o 
bunden, -dit, -do, se 
bundsförvant bun^ds-\ 

bundsförvantskap bun 

ska^p n., -et. 
bunge burjh^ r., -en, 

lus), strand-b. 
bunke butj^ka^na., -en 

lag. 
bunt buriH rm., -en 
bunta bun^ta^ t, -ad 
buntläder bun^t-lä^d9: 



54 — 



buntmakare hunH^-ma^kar^ m., -en 

buntmakeri hunHmak^ri*' n., -et -er. 

bunttals hunH^taHs adv. 

buntvis hunH-vi^s adv. 

bur hm^r rm., -en -ar. 

burbrev hm^r^hre^v n., -et = -en. 

burdus hurdm^s adv. 

burdus burdm^s a., -t -e -a -are -ast. 

burgen bur^J9n^ pa., -get -gne -gna 

-gnare -gnast. 
burgunder hurgun^ddr m., -11=^ folk, 
burgundisk hurgun^disk a., -t -e -a. 
burgundiska burgun^diska rf., -an. 
burit, -en -o, se bära. 
burk bur*k rm., -en -ar. 
burlesk burläs^k a., -t -e -a -are 

-ast. 
burnus bur^nus r., -en -ar^°®, plagg. 
burr bur^ n., -et = -en. 
burra bur^a^ t., -ade. 
burrig burHg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
burskap btu^rska^p n., -et. 
burspråk biu^r-^språ^k n., -et = -en. 
bus bia^s adv. 
husa biu^sa^ i., -ade. 
busaktig bm^s-akHig a., -t -e -a 

-are -ast. 
buschman buf^man^l, ^--^m., se man. 
buse biu^s9^ m., -en -ar. 
buska bus^ka^ rf., -an, färsköl, 
buska bus^ka^ t., -ade. 
buskage buska^f n., -get = -gen. 
buske bus^k9^ rm., -en -ar, buska- 

i^iyg. 

buskig bus^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
buss hus^ m., -en -ar, kamrat, knekt, 
buss bus^ rm., -en -ar, tuggbuss. 
bussa bus^a^ t., -ade, ^öv, 
bussarong bus^arorj^ r., -en -er. 
bussig busHg^ a., -t -e -a -are -ast. 



bussol busåH m., -en -er, tekn. 

but btuH rm., -en -ar, klimp. 

butelj bmtål^j rm., -en -er. 

butelj era biat^älje^ra t., -ade. 

buteljer bjut^älja^r m., -en -er. 

butik bmti^k rm., -en -er. 

butter buthr a., buttert buttre ^^ 
buttra -ttrare -ttrast; -het -en. 

buxbom buk^sbcom rm., -bomen 
-bomar *«^ 

by bg*^ rm., -n -ar, stormby. 

by by^ rm., -n -ar, bondby, bya- 
lag, -män, -mål. 

byffé byfe^ r., -en 1. -n -er. 

bygd byg^d rf., -en -er^^, bygdemål. 

bygel by^gdl^ rm., bygeln byglar. 

by^g^ ^y9^^^ t. o. i., -de. 
byggare byg^ard^ m., -en =. 

^y^gö ^yo^^^ ^" -©^ -6J1 -ena. 
byggeri byg^eri^ n., -et -er. 
byggnad byg^nad^ rm., -en -er. 
byggning byg^nirj^ rf., -en -ar, bygg- 

ningabalk. 
byig by^ig^ a., -t -e -a -are -ast. 
byk by^k rm., -en -ar. 
byka by^ka^ t., -te. 
byke by^kd^ n., -et -en -ena. 
bykerska by^kdvska^ f., -an -or. 
bylta bylHa^ t., -ade. 
bylte bylH^^ n., -et -en -ena. 
bynke byri^kd^ r., -en -ar, växt 

(Artemisia). 
byrett byråt*" r., -en -er, graderat 

rör, 
byrå by^rå^ 1. *® rm., -n -ar, möbel. 
byrå by^rå 1. ^^ r., -n -ar 1. byrå*' 

-en 1. -n -er, ämbetsverk, 
byråkrat by^råkra*t m., -en -er. 
byråkrati by^råkrati*' r., -en. 
byråkratisk by^råkraHisksi,^ -t -e -a. 
bysantinare by^santi^nard^ r., -en 

bysantinsk by^santi^nsk a., -t -e -a. 



56 - 



byst bps*t r., -en -er ''. 
bysätta hy^'Såt^a t-, se sätta, 
byta byHa^ t., byter *" bytte byth^ 

bytt byt* bytt. 
bytare hyHar»^ m., -en ^, 
byte 6y'(a' n., -et -en -ena. 
byting byHitj^ m., -en -ar. 
bytta byl^a^ rf., -an -or. 
byxa byk^sa^ rf., -an -or byk^smr^. 
båda bå^da^ t, -ade. 
bådaö(i'da*rf., -an.-orl.b&deM'(to= 

rm., -en -ar, klippa i havsbrynet. 
båda bå^da* pron. pl. 
bådadera bå^da^de^ra proo. 
både bå^da^ konj. 
bådo, se bedja, 
båge bå^gs^ rm., -en -ar. 
bågformig bå^g'for^mig a., -t -e -a. 
bågig bå^gig^ a., -t -e -a. 
bågna bå^gna^ i., -ade, jmf. bugna. 
båk bå*k rm., -en -ar. 
bål båH rm., -en -ar, stomme. 
bål båH r., -en -ar, sAåi. 
bål båH n., -et = -en, å båle 

bäHa^, vedbål. 
håld båHd 1. fto/V a., balt -de ^^ 

-da -dåre -dast. 
bälgeting bå'^l-jeHir} mr., -en -ar. 
bålstark, båtstor båH'atai% båH- 

3t<i)'^r. 
bålverk båH-vcer^k n,, -et = -en, 

> -värk. 
bång 6oij* sbst., t. ex. buller o. b, 
bångstyrig borj^-sty^rig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
bår fidV rf., -en -ar. 
bård bå*rd rm., -en -er *". 
bås bå*s n., -et = -en. 
Båstad 6fl'-s(8V, led. M*s(a^ 
båt ftd*^ rm., -en -ar, i smns. båt-, 

men båtshake bot''s-ka^3 1. Äos'- 

I.. bå^ts; båtsman bå^^ts-man" 

vanl. bot*s- 1. ftös*-. 



båta båHa^ i., -ade. 
b&tbyggare bå^t-byg^ars m 
båtformrg båH-fiyr^mig a., 
bätledes W(-ie*Äas --*- 
båtnad MVnad* r., 
Båven &d*ra«. 
bäck 6äi* rm., -en 
bäcken hakkan n., ■ 
bädd bäd* rm., -en 
bädda båd^a^ t. o. i 
bägare bä^gara^ rm 
b ägarform i g baggar 

bägge bågh^ pron. 
bäggedera bägh^de' 
bajersk b^}*aTsk a., 
bälg öäi*j rm., -en 
bälga bäl^ja^ i. o. t. 
b älghand ske bål^j- 
-n^ska rm., -en - 
bälgmakare bäl^j-mi 

b älgtramp åre bäl^' 
-en — . 

balt bålH n., -et = 

Lilla B. 
bälta bälHa^ fr., -a 
bält« bäl^ta^ o., -et 
re bäl^t, 



bänd bån*d sbst., i 
bända bän^da^ t. t 

bände biint bänd 
b än dl ing bän^dlitj^ 

växt fZoslera). 
b ands el bän^dsal^ 

^öv. 
bändsla bän^dsla^ t 
bängel bär/hl^ ra., 
Bängt bätjH. 
bänk båT)*k rm., -ei 
bänka bätj^ka^ t., -; 
bär b<e*r n., -et = 



— 56 



bära bce^ra^ t. o. i., bär ft^V bar 

ba^r buro biu^rco^ burit bm^rit^ 

buren buret burna, 
bärare bm^rard^ m., -en =. 
bärarinna bce^rarin^a^ f., -an -or. 
bärerska bce^rorska^ f., -an -or. 
bärga bcer^ja^ t., -ade. 
b argare b(er^jar9^ m., -en =. 
bärgsel beer^jsdl r., -n, skörd. 
bärig bcB^rig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
bärling bce^rlirj^ rm., -en -ar, sjöv., 

handspak. 
Bärnhard bce^rnhard. 
b ärnhardi norden bcer ^nhardi^n-^å^r- 

don. 
bärnsten bm^rn-ste^n rm., -en -ar. 
Barn t bm^rnt. 

bärsärk bcer^scer^k m., -en -ar. 
Bärta bcerHa. 
Bärtil barHiV^ 1. ^\ 
Bärtold bcerHold. 
bäst bäsH, se bättre, 
bästa bäsHa^ n., oböjl. 
bättra bät^ra^ t., -ade. 
bättras bät^ras^ i. dep., -ades. 
bättre bättra a. komp. oböjl., bäst 

bäsH, = -Q -a, dess bättre, 
bäva bä^va^ i., -ade. 
bävan bäHan^ rf. 
bäver bä^vor mr., -n bävrar, 
bävergäll bä^vdr-^jäl^ rra. o. n., -en 

o. -et. 
böcker, se bok. 
böckling bökHir]^ rm., -en -ar. 
bödel b0^ddl m., -deln -dlar. 
böja böj^a^ t., -de. 
böjelse böjHlsd^ rf., -en -er. 
böjlig böjHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
böka b0^ka^ t. o. i., -ade. 
böla b0Ha^ i., -ade. 
böld böl^d rm., -en -er ^^. 



bölja böPja^ rf., -an -or. 

bölja böPja^ i., -ade. 

bömare be^mara^ m , -en ^. 

Bömen be^mdn. 

bömisk be^isk a., -t -e -a. 

bömiska b0^miska f., -an -or. 

bömiska b0^miska rf., -an. 

bön b0^n r., -en -er ^^, i smns. bön-, 
men böneklocka, -man, -möte, 
-offer, -skrift, -suck. 

böna b0^na^ rf.^ -an -or. 

bönder, se bonde. 

bönfalla b0^n^faPa i., se falla. 

bönfallan b0^n^faPan rf. 

bönhas b0^n^ha}s m., -en -ar. 

bönhaseri b0^nhasQri*^ n., -et -er. 

bönhörelse b0^n^hoD^rdlsd rf., -en -er. 

böra bce^ra^ i. äv. opers., bör bcB^r 
borde bco^rdd^ bort bcoht. 

börd b(B*^rd r., -en. 

börda bce^rda^ rf., -an -or. 

börda bce^rda^ t., -ade, i smns. 
börd-, borde- o. bördes-, t. ex. 
bördköpa, bördeman, -penning, 
-skilling, bördesrätt, -tvist. 

bördig bo&^rdig^ a., -t -e -a -are 
-ast, fruktbar; -het -en. 

bördig bos^rdig^ a., -t -e -a, här- 
stammande. 

börja bmr^ja^ t. o. i., -ade. 

början boir^jan^ rf. 

Börje ba^r^jd^. 

börs bcsr^s r., -en -ar, penning- 
pung. 

börs bmr^s r., -en -er ^^, ha/ndelsbörs. 

börting bmrHir]^ rm., -en -ar, fisk. 

bössa bös^a^ rf., -an -or. 

böste bösHd^ n., -et -en -ena. 

bota b0Ha^ t., -ade. 

böter b0Hdr end. pl., böteslängd, 
-medel, jmf. bot. 

bötfälla b0H'^fäPa t., -de. 

bövel b0^v9l^ m., -n bövlar. 



Cecilia sesiHia 1. "^"^ 
ceder seedar rf., -n codrar. 
cedera sede*ra t, -ade, aestå. 
cedera sede^ra i., -ade, göra cession. 
cedilj sedil^j r., -en -er. 
cedroolja se^droi^oiya rf., -an. 
celeber sele*b»r 1. -lä' a., -bert 

-bre -bra -brare -brast, 
celebrera sel*6bre*ra t., -ade. 
celebritet sel'ebrite*l mf., -en -er. 
celeat seläs^t a., ^ -a, asir. 
celibat selHbaH n., -et. 
cell säl^ r., ^en -er", 
celluloid säl'mlåi*d t., -en. 
cellulosa säl^mlw^sa^ rf., -an. 
cellulär sål^mla*r a., -t -e -a. 
cellulöa säVialg^s a., -t -e -a. 
celt sälH r., -en -er *", forntida t/xa. 
cembra säm*bra rf., -an -or *", träd. 
cement semän*t n., -et. 
cementera sem^äi>te*ra t., -ade. 
cendré saijdre* oböjl. adj. 
cendré satjdre* mf., -en 1. -a -er. 
censor sän*sor 1. ** -n -er sä»- 

scuVsr. * 
oensorat sänhåraU n., -et = -en. 
censur sänsiu*r r., -en -er. 

1 sän^smre*ra t., -ade. 



centaur säntam*r m., -en -er, ntfft. 
center sän*t»r t., -a centrer", 
centigram sånHigram* n., -mmet 

centiliter sånHUi^tsr r., -n = -na. 
centimeter sänHimeHar r., -n — -na. 
centner sänHnar r., -n ^ -na, 
central såntraH a., -t -e -a -are -ast. 
central såntraH r., -en -er. 
Central af rika säntraH-a^frika. 



Cent ralameri ka säntraH-ame''rika, 
Centralasien såntraH'a 
centralisation sätiHralii 

centralisera sånHralise*', 
centrifug sänUrifm*g r., 
centrjfugal sänHrifiaffe 
-e -a. 

centripetal sänHripeiaH 
centrum sånHrum u., b 

centra *". 
cerat S6raH n., -et ^= 
Cerberua s<Br*b3rus, my 
cerberus S(er*b3rus mr., - 
cereal ser^saH a., -t -e 
cerealier »er'ea*?wr ] 
cerebral ser^ebraU r, 

''pråkv 
cerebroipinal »er'e&ra»sj) 

e a laK 



r'etntmt* 1, 

en er 
ceremoni al lag ser^^mon 

mä rm en ar 
ceremoniell sei^etnajntä 

ceremonioa er'em(i)m0*i 

t 6 a are ait 
cenum be*num n mefa 
cemera S(Bme*ra t a( 
cert S(^r*( r., en er *', ^ 
certeparti stsrHeparti* i 
certifikat sterHifilcaH n., 
certifikation siBrHifikafd: 

-er. 
Ceaar se*sar. 
cesar se*sar ra., -er se* 
ceaariak SQsa*risk a., -1 
ceaarism se'^saris*m r.. 



cesium se^sium n., kem. 

cession säfa)*n r., -en -er. 
C6SS onant sa/ onanH mf., -en -er, 
s g sä/w^ns-mäs^ig a.. 



cesur 6S *r r , -eo -er, taklvila. 
Kun. nT,ii ya pawV r., -gnen. 

fan^pinjfo^n r., -en 

Ig /atjYemaij* n., -et = 



l'arije*ra i., -ade, blekas, 

m tyger). 

's ]. tjangs yoJ)*s r., -en 



far^abarj* t., -en -er, 

-n'd r., -en -er. 
/c* m., -en 1. -n -er. 
far^kmleri* n., -et -er. 
farHatB,*n mf., -en -er. 
ri /ar'toa'tten* n., -et 

/"arioi^rt' 1. -lotte -/o(*. 
*»» r., -en -er*". 
farmarjH a., = -a -a 
t. 

farme*ra t., -ade. 
pi* D., -et, Unneskav. 
offB^r m., -en -er. 
1 /(i '!fiMis'ni r., -en. 
Jå^vinisH mf., -en -er. 
isk fåhinisHisk a., -t 

' r., -en -er*", handel. 
I. /eV m., -en -er. 
'öY-sAaV 1. /cV- n., -et 

femHsät* T., -en -er. 
kycc'o/eräs'A 1. /e'v- a.. 



chevaleri yey'a/erJ* I. ye'r- n., -et. 
chevalierkom /eo'alje^'lc(o'rn I. 

/eV äv. -jeV- n., -et, lantbr. 
chevelyr fev^&ly^r r., -en. 
cheviot ye*wo( 1. /t*- r., -ea -er*"". 
chiffer fif^ar r., -n, >- skiffer. 
chiffonjé Jtponje* rm,, -en 1. -n -er. 
chikan Jtka*n r., -en -er. 
chikanera /ik^ane*ra t., -ade. 
cbikanöa /it'a«0*s a., -t -e -a -are 

chimär /tmte^r r., -en -er. 
chimärisk /inuB*risk a., -t -e -a. 
chinjong Jtiyorj* r., -en -er, eit 

slags hårklädnad. 
chock fok* T., -en -er *", anfall. 
chockera foke*ra t., -ade. 
choklad fmkla^d r., -en. 
st*S3r r., -n, väjrt. 

icero «*sera> I. -rå r., boktr. 

Iceron sis'er(«**J 1. -4*« raf., -en 

der 3i*d$r r., -n. 

garr stgar* rra., -en -er. 

garrett sig'arät* r., -en -er. 

koria sikm^ria äv. "*"* rf., -an. 

mbrer sim*br3r m., -n — , folk- 
stam, äv. kimbrer kim*br»r. 

imbrisk sim*hrisk a-, -t -e -a, äv. 
kimbrisk kim*brisk. 

innober 3t«aJ*&pr r., -n, färg. 

irka siT*ka 1. *^ adv. • 

laier sirkas*i3r 1. """ m., -n 
— , folk. 

irkaasisk sirkas^isk a., -t -e -a, 

rkassiska sirkas^iska f., -an -or. 

rkassiska sirkas*iska rf., -an. 

.rkel sir''k3l^ rm., -n cirklar. 

Irkelformig ^v'k»l-for^mig a., -t 

sir^kla^ t., -ade. 
rkulation sir^kmlafoi^n r., -en. 
cirkulera sir'AraieVo i., -ade. 



59 - 



cirkulär sir'kuilm*r a., -et = -en. 
cirkulär siT^kmltE*r a., -t -e -a. 
cirkumfles siT'kumfläk*s r., -en -er. 
cirkus sir'ft«s rm., -en -ar"". 
cirrua sir*us r., best. = pl. cirri, 

moln. 
cisalpinsk si^*alpi*nsk a., -t -e -a. 
ciselera sisWe*ra t, -ade. 
ciselör s«'eteV mf., -en -er. 
ciss sts* n., -et = -en, mims. 
cistern sista*rn r., -en -er, > 

citadell sil^adäl^ n., -et = -en. 
citat sitaH n., -et — -en. 
citation sit^afco^n t., -en -er. 
citera sUe^ra t., -ade. 
citrat silra*t n., -et = -en. 
citron siir<i)*n rm., -en -er. 
cittra sii'ra^ rf., -an -or, i sums. 

citter-, t. ex. citterspelare, 
civil sivi*l a., -t -e -a. 
civilisation sivHlisafut^n r., -en. 
civilisatorisk sivHlisat(o*risk a,, -t 



civilisera sivHlisc*r( 
civilist siv'iiis*t ra., 
clown klam*n 1. klau*n 
-er, pajas. 



■ade. 



corpa-de-logi kor^delAfi* äv. M'r- 
döMyi* n., -et -er, manbygg- 
nad. 

crescendo krejan*då 
mus. 

cyan sya*« r,, -en. 

cyanit st/^aniH r., -i 

cykel sy*Aai 1. syk^al i 

cykel st/k*$l r., -n 
perf. 

cykla syA-'/a* i., -ac 

cyklisk s!f*klisk 1. sy, 

cyklist SffklisH mf., 

cykloid syÉ'M»*rf r., 

cyklometer si/k^låme' 

cyklon sgklå*n r., - 

cyklop 3y!clå*p m., 

cyklopisk sgklå*pisk 

cylinder sylin*d3r nr 

cylinderformig sy/W 
-t -e -a. 

cylindrisk SffUn*dri$ 

cymbal SfftnbaH r., 

cyniker sff*nik»r mf, 

cynisk sff*nisk a., -1 

cynism si/nis*m r., 

cypress sppräs* rm.. 

cyata sgsHa rf., -an 



D. 



dabba daft^o' rfl., -ade, vardagl. 

dadda (iarf^a* f., -an -or. 

dadel dad*3l 1. da*- 1. ^^ r„ da- 


maldags; av daga < 
i smns. dag-, m. 
-klar, -led, -ljus, - 


deln dadlar. 
dag da*g rm., -en dagar da^gar^, 
smdr. dar rfaV, dagsens dag*- 
sans sanning, sä dags iag*s 1. 
ifail:*^, hur dags, hittilldagg, gam- 


-penning, -regn, 

dag{a)karl. 
dagas da^gas^ pers 

dep., -ades. 
dagdrivnre da^g-dri^ 



60 



dagdriveri da^gdriveri^ n., -et. 
dager daggar rm., dagern dagrar, 
dagg dag^ r., -en, fuktighet. 
dagg dag^ rm., -en -ar, skepps-, 
dagg dag*^ rf., -en, växt, sol-d., (Dro- 

sera), 
dagga dag^a^ opers. i., -ade, det 

bildas dagg. 
dagga dag^a^ t., -ade, slå med 

en dagg. 
daggig dagHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
daghavande da^g-^hahmndd pa. o. 

m., -en = -ena. 
daglig da^glig^ a., -t -e -a. 
dagligdags det^glig-dag^s 1. -ak^s 

J. 32 4 adv. 

dagligen da^gligdn^ adv. 
daglönare da^g-lé^nard m., -en =. 
Dagmar dag^mar. 
Dagny da^gny^ 1. darj^ng. 
dagsmeja dag^s-mäpa 1. dak^s-^ rf.. 



-an, 



-ma- 



dagsverkare dak^s-vcev^kara 1. 
dag^S" m., -en =, > -värkare. 

dagsverke dak^s-vcer^k» 1. dag^S" 
n., -et -en -ena, > -värke. 

dagteckna da^g-tek^na t., -ade. 

dagtinga da^g-^titj^a i., -ade. 

dagtingan da^g-^tirj^an rf. 

dahlia dahlia rf ., -an -or *®®, > dalia. 

dajak dc^a^k m., -en -er, folk. 

dakapo daka^på 1. -po) n., -t -n 
-na, o. adv. 

daktyl daktyH rm., -en -er, versl. 

daktylisk daktyHisk a., -t -e -a. 

dal daH rm., -en -ar. 

Dal, Dalsland daH, daHslan^d. 

dala daHa^ i., -ade. 

Dalarna daHarna'^, dalallmoge, dal- 
folk, dalkarl, dalkulla. 

Dalarö daHar''0^. 

dalbo daH-^hoy^ m., -n -r 1. -ar. 

Dalbosjön daHbeo^/ön^. 



daler da^hr^ rm., -n = 1. dalrar. 
dalföre daH-fos^r» n., -et -en -ena. 
dallra daPra^ i., -ade, dallerljud. 
dalmas daH^ma^s m., -en -ar. . 
dalsk daHsk a., -t -e -a. 
dalska daHska^ rf., -an. 
dalsländskc^a^/^^-Zän^e^^A; led. -ländsk 

a., -t -e -a. 
dalslänning daHs^länHrj m., -en -ar. 
ådX&é^nVdk daH-säYj^ka rf., -an -or. 
Dalälven daH-älh^n. 
dam da^m f ., -en -er ^^. 
dam dam^ subst., spel, > damm. 
damask damas^k r., -en -er. 
damaskenerklinga dam^a/e^n9r^- 

klirj^a 1. -ske^- rf., -an -or. 
damaskera dam^a/e^ra 1. -ske^- t., 

-ade. 
Damaskus damas^kus. 
damast dam^asH 1. da^masH r., -en 

-er, vävnad. 
damm rfam* rm., -en -ar, fördäm- 
ning, vattensamling. 
damm dam^ n., -et, stoft. 
damma dam^a^ t. o. i., -ade, d. av, 

damning -en. 
damma dam^a^ t. o. i., -ade, d. 

till, d. på, slå. 
dammig daniHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
damoklessvärd damokHdS-^svce^rd n., 

-et = -en. 
damp, se dimpa. 
Dan da^n. 

dan da^n m., -en -er ^^, folk. 
Danavälde da^na-^väl^dd n., -et. 
dana da^na^ t., -ade. 
danaarv da\a^ar% n., -et = -en. 
dandy dan^dy m., -n -er *^®, sprätt. 
dangla darjHa^ i., -ade. 
Daniel da^niäl^. 
danism danis^m. r., -en -er. 
dank darj^k rm., -en -ar. 



dank dar}*k sbat,, i uttr, slå dank. 
Danmark dan^mari. 
dann dan* a,, dant danna. 
dannekvinna danh'kidn^a f,, -an 

-or. 
dannenian dan^a-man^ m., -nnen 

-män -männen. 
Dannemora rfan*a-m<uV«. 
dans dan*s na., -en -ar. 
dansa dan^sa^ i. o. t., -ade. 
dansant dansaijH 1. dat^-, ^= -e -a 

-are -ast. 
dansare dan^sara^ m., -en =. 
danseraka doM^sarsha^ {., -an -or. 
dansk dan*sk a., -t -e -a; -het -en. 
»dansk dan*sk m., -en -ar. 
danska dan^ska* t., -an -or. 
danska dan^ska^ rf., -an. 
dansör dansa*r r., -en -er. 
dansös dansens f., -en -er. 
Dardanellema dar^danäl^sma. 
DardaneUsundet dar^danal^'Sun^- 

dat. 
darr dar^ r., -en, gräs fBriea). 
darra dar^a' i., -ade. 
darrhänd dar^^hän^d a., -hänt -e -a 

-are -ast; -het -en. •■ 

darwinism dar^vmis^ta äv . da V- 

r., -en, > darvi-. 
darwinist dar*vinis*t mf., -en -er, 

> darvi-. 
darwinistisk dar^vmisUisic a., -t -e 

-a, > darvi-. 
dask das^k n., -et o. r. -en. 
daska das^ka^ t. o. i., -ade. 
daskig das^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
dat daH r., mest i pl. o. smns., 

-en -er**. 
data daHa^ pl. 

datera date*ra t., -ade, dagteckna. 
dativ da^-Hh- 1. "* r., -en -er. 
dativ dati'v a., -t -e -a. 



dato da^lo)^ n., -t '-n -na. 
datt, se ditta. 

datt dai* t., i uttr, ditt och datt, 
datum da^fum^ n., -et data, dagtal. 
David da^ind^. 
debarkera de^barke^ra i 
debatt debat*" r., -en -i 
debattera de^hate*ra t. 
debattör de^batce^r m., 
debet de^hat n. 
debitera de^bite*ra t., - 
debitor dé^bitor^ m., 

bitoi^BT. 

debut débuiH r., -en -( 
debut-ant de^bvitan^t mi 
debutera rfe'öm(e*ro i., 
december d^såm^har ra 
decenniefest desänHe-fa 
er, tioårsfest, > -fä 
decennium dftsänHum 

decentralisation dehm 

decentralisera de^sånfr 

-ade. 
decharge de/ar*/ r,, -■ 

svarsfriket. 
dechiffrera de^Jtfre*ra 

da, >• deskiffrera. 
decidera de^side*ra rfl. 
decigram de'sigram* n 

deciliter de^sili*lar r., 
decimal de^sima*l r., - 
decimera de^sime*ra t.. 
decimeter de^sime*t9r i 
deciton de*stion* 1. *"' 

-nnen, > -tenn. 
dedicera de ^dise^ra t. , 

dedikation de^dika/Q}*ti 
deducera de^dmse^ra t 
|dediaktion de^duk/o>*n 



62 — 



defekt defäkH a., = -e -a -are -ast. 
defekt defäkH r., -en -er. 
defensiv de^fänsi^v a., -t -e -a. 
defensiv de^fänsih' 1. ^^^^ r., -en. 
defensor defänhor^ m., -n -er de^- 

fäns(o^r9r. * 
deficit de^fisit 1. '**-* n., pl. =. 
defilé de^file^ r., -en 1. -n -er. 
defilera de^file^ra i., -ade. 
definiera de^finie^ra t., -ade. 
definit de^finiH a., =i -e -a. 
definition de^fini/co^n r., -en -er. 
definitiv de^finiti^v a., -t -e -a -are 

-ast. 
deg de^g rm., -en -ar. 
dega dé^ga^ rfl., -ade. 
degaktig de^g^akHig a., -t -e -a 

-are -ast. 
degel de^gdl^ rm., -ndeglar. 
degeneration de^enerafco^n r., -en. 
degenerera ^^e^ewereVa i., -ade. 
degig de^gig^ a., -t -e -a -are -ast. 
degradation de^gradafco^n r., -en. 
degradera de^grade^ra t., -ade. 
degression de^gräfco^n r., -en -er. 
degressiv de^gräsi^v a., -t -e -a. 
deism deis^m. r., -en. 
de is t deisH mf., -en -er. 
deistisk deisHisk a., -t -e -a. 
dej a däj^a^ f., -an -or, > däja. . 
dejlig däjHig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en, z> däjlig. 
dejsa däj^sa^ i., -ade, sjöv., >> däj-, 
dekad deka^d r., -en. 
dekadans de^kadatj^^s r., -en. 
dekadent de^kadånH a., = -e -a. 
dekadisk deka^disk a., -t -e -a. 
dekagram de^kagram^ n., -mmet 

=^ -mmen. 
dekaliter de^kaliHdr r., -n =. 
dekalog de^kalå^g r., -en. 
dekameter de^kameH^r r., -n =. 
dekan doka^n m., -en -er. 



dekanat de^kanaH n., -et = -en. 
dekandria dekan^dria r., 6öf. 
dekandrist de^kandrisH m., -en -er. 
dekantera de^kante^ra t., -ade, Ä^cm. 
dekatera de^kate^ra t., -ade, feA;n. 
dekaterare de^kate^rard^ m., -en =^. 
deklamation de ^klamafco^n r . , -en -er. 
deklamatorisk de^klamatco^risk a., 

-t -e -a. 
deklamatör de^klamatce^r m., -en -er. 
deklamera de^klame^ra t., -ade. 
deklaration de^klarafco^n r., -en -er. 
deklarera de^klare^^ra t., -ade. 
deklination de^klina/co^n r., -en -er. 
deklinera d^^kli/ne^ra t. o. i., -ade. 
dekokt dekokH r., -en -er. 
d ek olleterad de^kolete^rad^o,.,, -at -e. 
dekomponera c^e^Äowpcone Va t. ,-ade. 
dekomposition de^komp(osifco*'n r., 

-en -er. 
dekonfityr de^konfity^r r., -en. 
dekontenansera de^kontenarjse^ra 

t., -ade. 
dekoration de^kåra/co^n r., -en -er. 
dekorativ de^kårati^v a., -t -e -a. 
dekoratör degkar atoe^r m., -en -er. 
dekorera degkar e^r a t., -ade. 
dekreditera de^kredite^ra t., -ade. 
dekrescendo de^krefän^^då n., -t -n 

-na. 
dekret dokreH n., -et = -en. 
dekretera de^krete^ra t., -ade. 
del deH rm., -en -ar. 
dela deHa^ t., -ade. 
delare deHard^ rm., -en =. 
delaktig deH-akHig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
delbar deH-^ha^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
delegation deHegafco^^n t.^ -en -er. 
delegerad deHege^rad pa., -at -e. 
delfin dålfi^n mr., -en -er, spring-, 
delfående deH^fåhndd n., -et. 



delfången deH'fo^hn pa., -nget 

-ngne -ngna, 
delikat deHikaH a., =; -e -a -are -aat. 
delikatess de^ikatäs^ r., -en -er. 
delikveacera äeHUcvä/e*ra i., -ade. 
delinkvent deHinkvänH mf., -en -er. 
delirant de^UranH m,, -en -er. 
delirium deU*rium 1. **"* n., -iet. 
delo deHco^ subat., i delo. 
dela de*ls konj. 

delta dal*ta 1. ^^ n. -at =, > dalta, 
deltaga, delta, ae taga. 
deltagare deH-t&^gara m., -en —. 
deltagarinna deHt&garin^a^ f., -an 

-or. 
deltagerskaÄe^WaVarsAaf.,-an-or, 
delvis deH-ii^s ad v. 
demagog de^magå*g m., -en -er. 
demagogi de^magågi* r., -en. 
demagogiak de*magå*gisk a., -t -e -a, 
demaskera de^maske*ra t., -ade. 
dementera de^mänte*ra t., -ade. 
dementi de^mänti* r., -en -er. 
demografi de^wågrafi* r., -en. 
demokrat de^måkraH mf,, -en -er. 
demokrati de^tndkrati* r., -en -er. 
demokratisk de^måkra*iisk a., -t 

demolera de^^måle^ra 1. -mo)- t., 

-ade, nedriva. 
demon demå*n mf., -en -er. 
demonisk df:må*nisk a., -t -e -a. 
demonstrant de*monstranH mf., -en 

demonatration de^monstra/a)*n r., 

-en -er. 
demonatrativ de^monstrati^v a., -t 



demonstrera de'vt<instre*ra t. o 

-ade. 
demontera de^mon(e*ra t., -ad( 
demoralisation de^i(oralisa/a>*t, 



demoralisera dehmoralise*ra t., 

-ade. 
den rf««* det rfa*( led. de* dess 

däs' de de* led. di* deras de^raa^ 

dem rfäm* led. rfom* pera. pron. 
den dån^ det (iÄ*( de ■'"* -''- •^ — 

pron., led, utt. as 
den dån* det rfä*( c 

(iä«*5 de de* ders 

dä*»t den diirdäw' 

rf«w* A(B*r, subat. d 

den dim* det (iä*( de 

rel. pron., led. ut 
den dån* det då*t A 

best. art. 
denaturera de*natmr 
denna dån^a^ -e, det 

sa däs^a^ -e. 
densamma den^ sanv'' 

sam^a^ -e, 1. ' *", 
dental dänta*l r.. 

dental däntaH a., -t 

dentiat däntisH mf., 
denudation rfe'»mrfa/ 
denudera de^nmde*ri 
departement delparti 

departemental de^po 

dep'-- a., -t -e -a. 
depena dBpän*s 1. -a; 
depensera de^pänse*^ 

-ade. 
depenaiv (ie|päwsj*i' 

-e -a -are -aat. 
depesch dépä*/ t., - 
deplacement de^plasi 
deponens d&pai*nåns 
deponent äe'pu>nän*i 
deponentiell de^ptm 

-än's- a., -t -e -a 



— 64 — 



deponera de^pccme^ra t., -ade. 
deportation de^portafco^n r., -en -er. 
deportera de^porte^ra t., -ade. 
deposition de^pcosi/co^n r., -en -er. 
depravation de^prava/co^^nr.^ -en -er. 
depravera de^prave^ra t., -ade. 
depression de^prä/(o*n r., -en -er. 
deprimera de^prime^ra t., -ade. 
deputation de^pmtafco^n r., -en -er. 
deputerad de^pmte^rad pa., pl. -é. 
depå d^på^ r., -en 1. -n -er. 
derangera de^rarjje^ra t., -ade. 
deras de^ras^, se den. 
derivation de^rivafco^n r., -en -er. 
derivera deWive^ra t., -ade. 
dervisch dmrvif^ m., -en -er, mo- 
hammedansk munk, 
desavuera des^avme^ra t., -ade. 
descendens de^sändän^s 1. -fän- r., 

-en. 
descendent de^sändänH 1. -fän- 

mf., -en -er. 
desertera dehmrte^ra i., -ade. 
desertör de^scertoe^r m., -en -er. 
Desideria de^side^ria 1. 00302 
designera de^sirjne^ra t., -ade. 
desinfektera desHnfäkte^ra t., -ade. 
desinfektion desHnfäkfco^n r., -en 

-er. 
desinf ektör des^infäktoe^^r m., -en -er. 
desinficiera desHnfisie^ra t., -ade. 
deskription dehkripfoy^n r., -en -er. 
deskriptiv de^skripti^v a., -t -e -a. 
desorganisation des^organisa/co^n 

r., -en. 
desorganisera des^organise^ra t., 

-ade. 
desperat e?cs^i?eraV a., = -e -a 

-are -ast. 
desperation des^perafco^n r., -en. 
despot despåH mf., -en -er. 
despoti des^påti^ r., -en -er. 
despotisk despå^tisk a., -t -e -a. 



despotism des^påtis^m. r., -en. 

dess däs^ n., -et = -en, mus. 

dess, se den; innan dess, sedan 
dess, utom dess, till dess; dess- 
emellan, dessförinnan, dessföru- 
tan, dessutom. 

dess däs^ adv., dess båttre, dess 
viirre, dess mer, dess hellre, 
icke dess mindre. 

dessa, se denna. 

dessert descerH 1. -«V r., -en -er. 

desslikes dåsHi^kdS^ adv. 

destillation dehtilafoD^n r., -en -er. 

destillator dehtilaHor^ m., -n -er 

destillera de^stile^ra t., -ade. 
destination desHinafco^n r., -en. 
destinera desHine^ra t., -ade. 
desto däsHco^ adv., d. bättre, hellre, 

icke d. mindre (bättre: dess), 
det, se den; i det att, på det att, 

under det att. 
det däH konj. (åld. for att), 
detachemang deHa/emarj^ n., -et 

= -en. 
detachera deHafe^ra t., -ade. 
detalj detal^j r., -en -er. 
detaljera deHaJje^ra t., -ade. 
detaljist deHaljisH mf., -en -er. 
detektiv deHäkti^v mf., -en -er. 
detektiv deHäkti^v a., -t -e -a. 
determinativ deHacrminati^v a., -t 

-e -a. 
determination deHcerminafo)^n r., 

-en. 
determinera deHcermine^^ra t., -ade. 
determinism deHcerminis^m r., -en. 
determinist deHcerminis^tmi.^ -en-er. 
Detlof dätHof^ 1. -lovK 
detonation deHconafco^n r., -en. 
detonera deHome^ra i., -ade. 
detronisera deHramise^ra t., -ade. 
detsamma, se densamma. * 



detta, se denna, 
devis d6vi*s r., -en -er, 
dextrin däkatri*n n., -et, kem. 
di di* r., -en 1. -n. 
dia diV t. o. i., -ade. 
diabas di^aba^s r., -en, miner. 
diabolisk di^abå*lisk a., -t -e -a. 
diadeläa di^adäl*fia r., bot. 
diadelfist di^adälfis*t'r., -en -er. 
diadem di^adä*m n., -et = -en. 
diafragma di'afragi*tita rf., -an -or, 

t. n., -at, anat. o. tekn. 
diagnos di^agnå*s r., -en -er. 
diagnostik di^agnosti^k r,, -en. 
diagnostisera di^agnostise*ra t., 

-ade. 
diagnostisk di^agnos*tisk a., -t -e -a, 
diagonal di^agåna*l a., -t -e -a. 
diEkgonal di^agåna*l r., -en -er. 
diagram di^agram* n., -mmot = 

-mmen. 
diakon di^akå*n m., -en -er. 
diakoni di^^akåni^ r., -en. 
diakonissa tit'aM««'a* f., -an -or. 
diakritisk di'akri*tisk a., -t -e -a. 
dialekt di^aläkH r., -en -er. 
dialektik di'aläkti*k r., -en. 
dialektiker di^aläk*tik»r m., -n =. 
dialektisk di'aläk*tisk a., -t -e -a. 
dialog di'alå*g r., -en -er. 
dialogisera di^alå^gise*ra t., -ade. 
dialogisk di^alå*gisk a., -t -e -a. 
diamant di^amanH poet; demant 

rfem- rm., -en -er. 
diameter di^ameHar r., -metern 

-metrar, 
diametral di^ame^tr&H a., -t -e -a. 
diandria dian*dria r., bot. 
diandrist di^andria^t r., -en -er. 
diarium dia*rium 1. "'** n., -iet 

-ier, -rie-. 
diarré digare* r., -en 1. -n -er. 
diastas di'asta*s r., -en, kem. 



diatonisk di'atå*nisk a., -t -e -a, 

didaktik di'dakH*k r., -en, alhmn 

undervisningslära . 
didaktisk didakHisk a., -t -e -a. 
Didrik di^drik. 
didynamia di*dffna*mic 
didynamist di^dffnamis* 
diet dieH t., -en -er. 
dietotik di^6tefi*k t., - 
dietetisk di*^^e*tisk a., 
dietisk die^tisk a., -t 
differans dif^erai]*s r. 
differens dip ar ån* s r. 
diff orent dif^eränU a., 
differential difcränHsi 

differentiera dif^éräi 

-än^si- t,, -ade. 
differera dif'ére*ra i., 
diffus difm*s a., -t -e 
dif fusion rf»/''ni/a>'« r. 
difteri difH&ri* t., -en 
difteri ti ak difHeri*(isk 
diftong diftoTj* r,, -en 
diftongera difHot}ge*ra 
diftongisk difto7j*gisk i 

digel di^gil^ rm., -n - 
diger di*g3r a., digert d 

digrare digrast. 
digerdöd di^^gsr-de^d r 
digerera rfi Ve re Va t., 
digestion di*jäfai*n 1. -g 
digestiv di^jästi*v a., ■ 
digna dirj^na^ i., -ade. 
dignitet dir)^nite*t r., ■ 
dignitär dirj^nif.is^r mf 
digression di^grä/cii*n 
dika di^ka^ t., -ade. 
dikare di^kars^ m., -ei 
dike di^ka^ n., -et -en 
dikotyledon di^kåtyH%di 



66 



dikotyledon di^kåtyHedå^n r., -en 

-er, hot, 
dikt dikH rf., -en -er. 
dikt dikH ad v., sjöv, 
dikta dikHa^ t. o. i., -ade. 
dikta dikHa^ t., -ade, täta, 
diktal diktaH r., -en -er, jmf. dyk- 

dalh, 
diktamen dikta^mdn^ 1. ®*** a., -mina 

dikta^mina^. 
diktan dikHan} rf. 
diktare dikHard^ mf., -en =. 
diktat diktaH n., -et = -en. 
diktator diktaHor^ m., -n -er dik^- 

tatoy^rdr. * 
diktatorisk dikHatco^risk a., -t -e -a. 
diktatur dikHatui^r r., -en -er. 
diktera dikte^ra t., -ade. * 
diktion dik/(o^n r., -en. 
dilatation diHatafco^n r., -en, ut- 
vidgning. 
dilemma dilåm^a 1. ^'* n., -at =. 
dilettant diPätanH mf., -en -er. 
dilettantisk diPätanHisk a., -t -e -a. 
dilettantism dil^ätantis^ r., -en. 
dilettantmässig dil ^ätanH-^mäs^ig 

a., — u — e —a. 
diligens dilHfarj^s rm., -en -er, t;a^w. 
dill dil^ rf., -en (läwe^Äww^. 
diluvial diHmviaH a., -t -e -a, geoL 
diluviansk diHmvia^nsk a., -t -e -a. 
diluvium dilm^vium 1. °^^^ n., -iet. 
dimension dim^än/w^n r., -en -er. 
diminuendo dimHnmän^do)^ 1. -w*- 

c?a> n., -t -n -na, mus, 
diminutiv dimHnmti^^v a., -t -e -a. 
diminutiv dimHnmti*^v n., -et = -en. 
dimission dimH/co^n r., -en. 
dimittera dimHte^ra t., -ade. 
dimma dim^a^ rf., -an -or, i smns. 

dim-, 
dimmig dimHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 



dimorf dimor^f a., -t -e -a. 
dimpa dim^pa^ i., dimper *® damp 

dam^p dumpo dum^pco^ dumpit 

dum^pit^. 
din din^ ditt dit^ dina t^i^na^ poss. pr. 
diné dine^ r., -en 1. -n -er. 
dinera dine^ra i., -ade. 
dingla ditfla^ i., -ade. 
dinglidang dirjHidar}^ n., -et. 
dioecia die^sia r., bot, 
dioecist di^esisH r., -en -er. 
diopter diopHdr r., -n dioptrar, en 

siktinrättning. 
dioptri di^optri^ rf., -en -er. 
dioptrik di^optri^k r., -en. 
diorama di^åra^ma^ rf., -an -or, 

1. n. -at. rundmålning. 
diorit di^driH r., -en -er, miner, 
diplom diplå^m n., -et = -en. 
diplomat dipHåmaH mf., -en -er, 
diplomatarium dipHåmcUa^rium 1. 

-^^^ n., -iet -ier. 
diplomati dipHåmati^ r., -en. 
diplomatisk dipHåmaHisk a., -t 

-e -a. 
direkt diräkH a., = -e -a. 
direkte diräJcHd^ ad v. 
direktion di^räkfco^n r., -en -er. 
direktor diräkHor^ r., -n -er di^- 

räktco^rdr, * 
direktris di^räktri^s f., -en -er. 
direktör di^räktce^r mf., -en -er. 
direktörskap di^räktcs^r^^ska^p n., 

-et. 
dirigent di^rigänH mf., -en -er. 
dirigera di^rige^ra t., -ade. 
dirk dir^k rm., -en -ar, ^öv, 
dis di^s n., -et, e^imma. 
Disa di^sa^, 

discessus disäs^us^ r., röstning ge- 
nom att samla sig i grupper. 
discipel disiphl 1. ibl. -fip*"- mf., 

-n disciplar, > disipel. 



67 — 



disciplin disHpU^n 1. ibl. dif^- r., 

-en -er, > disiplin. 
disciplinarisk disHpUna^risk L ibl. 

di/^' a., -t -e -a, > disiplina- 

risk. 
disciplinera disHpUne^ra 1. ibl. 

dif^- t., -ade, > disiplinera. 
disciplinär disHpUnce^r 1. ibl. dif^- 

a., -t -e -a, > disiplinär. 
disharmoni dis^harnuoni^Ti.^ -en -er. 
disharmoniera dis^hamuonie^ra i., 

-ade. 
disharmonisk dis^harnuo^nisk a., 

-t -e a. 
disig di^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
disjunkt di^urj^kt a., = -e -a. 
disjunktion dis^jufjkfco^n r., -en 

-er. 

disjunktiv dis^utjkti^v äv. ^^^^ a., 

-t -e -a. 
disk (Zis*Ä rm., -en -ar. 
diska dis^ka^ t., -ade. 
diskant diskanH r., -en -er. 
diskar dis^kar^ rm., vanh end. pl. 
diskerska dis^kdrska^ f., -an -or. 
diskont diskonH r., -en -er. 
diskontera dis^konte^ra t., -ade. 
diskontör dis^kontoe^r m., -en -er. 
diskreditera dis^kredUe^ra t., -ade. 
diskret diskreH a., = -e -a -are 

-ast. 
diskretion dis^kre/co^n r., -en -er. 
diskurs diskur^s r., -en -er. 
diskursiv dis^kursi^v a., -t -e -a. 
diskus dis^kus r., -en -ar^^. 
diskuskastare dis^kuS'^kasHard m., 

-en =, 
diskussion dis^kmfcD^n r., -en -er. 
diskutera dis^kmte^ra t., -ade. 
dispasch dispa/^ t,, -en^ utredning 

av sjöskada, 
dispaschera dis^pafe^ra t. o. i., -ade. 



dispaschör dis^pa/ce^r m., -en -er. 
dispens dispän^s 1. -arj^s r., -en 

-er. 
dispensera dis^pänse^ra 1. -parjs- 

t., -ade. 
disponent dis^pomänH m., -en -er, 
disponera dis^pcone^ra t., -ade. 
disponibel dis^pconi^hdl a., -belt 

-ble -bla. 
disponibilitet dis^pconi^bilUeH r., 

-en. 
disposition dis^p(08if(0^n r., -en 

-er. 
disputabel dis^pmta^b9l a., -t -ble 

-bla. 
disputation dis^pmtafco^n r., -en 

-er. 
disputera dis^pmte^fa i., -ade. 
dispyt dispyH r., -en -er. 
diss dis^ n., -et = -en, diss dur. 
dissekera dis^éke^ra t., -ade. 
dissektion dis^äk/co^n r., -en -er. 
dissektor disäkHor^ m., -n -er 

dis^äkt(o^r9r, * 
dissenter disänHor mf., -n =. 
dissertation dis^arta/co^n r., -en 

-er, ?ärdf avhandling, 
dissident disHdänH mf., -en -er. 
dissimilation dis^imilaf(o^n r., -en 

-er. 
dissimilera disHmile^ra t., -ade. 
dissonans dis^onarj^s r., -en -er. 
dissonerande dis^one^^randd pa., =. 
distans distarj^s r., -en -er. 
distansera disHarjse^ra t., -ade. 
distikon disHikon n., -et = -en, 

disting disHif]^ r., -en -ar. 
distingera disHirjge^ra t., -ade. 
distingerad disHirjge^rad pa., -at -e. 
distinkt distirj^kt a., = -e -a -are 

-ast. 
distinktion disHirjkfco^n r., -en -er. 



— 68 



distlnktiv disHirjkti^v a., -t -e -a. 

distrahera disHrahe^ra t., -ade. 

distraktion disHrakfco^n r., -en -er. 

distribuent disHribtaänH mf., -en 
-er. 

distribuera di8Hribme*'ra t., -ade. 

distribution disHribm/(o^n r., -en 
-er. 

distributiv disHrihmti^v a., -t -e -a. 

distributör disHribmtos^r m., -en -er. 

distrikt distrikH n., -et = -en. 

disträ disträ^ a., -tt -e -a. 

dit diH ady., dit bort, dit fram, 
dit in, dit ned, dit upp, dit ut, 
dit över, dit hän; ditintill ^o», 
ditintills 802^ dittills ^2^ ditåt *« 

1 04 

ditkomst diH-^kom^st r., -en. 
dito diHoy^ oböjl. a. 
ditt dit^, ditt och datt. 
dittills diH-til^s adv., se dit. 
dityramb diHyram^h r., -en -er, 

festsång, 
dityrambisk diHyram^bisk a., -t 

-e -a. 
diva di^va f ., -an -or ^*. 
divan diva^n r., -en -er. 
divergens dihcergän^s r., -en -er. 
divergent di^vmrgänH a., = -e -a. 
divergera di^vcerge^ra i., -ade. 
diverse div<ST^S9^ oböjl. adj. 
diversion di^vcerfco^n r., -en -er, 

förströelse; äv, krigsv, 
divertissemang di^vcertis^emarj^ n., 

-et = -en. 
dividend divHdän^d r., -en -er. 
dividera div^ide^ra t., -ade. 
divination di^vina/co^n r., -en. 
divinatorisk dihnnatcu^risk a., -t 

-e -a. 
divis divi^s r., -en -er, bindestreck, 
divisibel divHsi^dl a., -t -ble -bla. 
division divHfca^^n r., -en -er. 



divisions vis divHfoi^ns^vi^s adv. 
divisor diviHor^ r., -n -er di^vi- 

sio^rdT. 
djungel jut]^9l r., -n, snårskog. 
djup jtu^p n., -et = -en. 
djup jtu^p a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
djuplek jm^p^le^k rm., -en. 
djupsinne jm^P''Sin^9 n., -et. 
djupsinnig jm^p'-sinHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
djuptänkt jtu^p^^tärj^kt pa., = -e -a. 
djur jm^^r n., -et = -en. 
djurisk ^'m*mA; a., -t -e -a; -het -en. 
djurplågeri jm^rplågeri^ n., -et. 
djurtämjareJwiV-^äm^ar^m., -en =. 
djurtämjerska jm^r''täm^J9rska f., 

-an -or. 
djäkne jä^knd^ m., -en -ar. 
djärv j(Br^v a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
djärvas jcerHas^ i. dep., djärves *^ 

1. ^^ 1. djärvs djärvdes djärvts 

-vfe. 
djävul jä^vuP m., -en djävlar, 
djävulsk jäHulHk a., -t -e -a. 
djävulskap jähml-^ska^p r., -en -er. 
dobbel dobhl n., dobblet. 
dobbla dobHa^ i., -ade. 
dobblare dobHaro^ m., -en =. 
docent dwsänH mf., -en -er. 
docentur dco^säntm^r r., -en* -er. 
docera d(ose^ra i., -ade. 
dock dok^ konj. 
docka dok^a^ ri,^ -an -or, leksak, 

trådbunt. 
docka dok^a^ rf., -an -or, skepps- 
docka. 
docka dok^a^ t., -ade. 
dodekaeder då^dékae^^ddr 1. dio- r., 

-n -drar. 
dodekandria då^dekan^dria 1. dco-, 

r., bot. 



69 



dodekandriet då^dekandrta^t 1. dm- 

r., -en -er. 
doffel dofhl rm., -n dofflar, 
doft dofH rf. o. n., -en -er o. -et. 
dofta dofHa^ i., -ade. 
dog dto^g, se dö. 
dogg dog* mr., -en -ar. 
dogm dog*m r,, -en -er*", 
dogmatik dog^mali*k t., -en. 
dogmatiker dogmaHik^r mf., -n =. 
dogmatisera dog^matise*ra i., -ade. 
dogmatisk dogmaHiak a., -t -e -a. 
dogmatiani dog^ntatis*Vi r., -en. 
dok d(o*ft n., -et = -en. 
doktor dohHor 1. '*' mf., -n -er 

doktfo*T3r. * 
doktorat dokHor&H n., -et = -en, 
doktorinna dohHorin^a^ t., -an -or. 
doktoreka doktfo*rska f., -an -or. 
doktrin doktri^ r., -en -er. 
doktrin&r dokHrinee^r a., -t -e -a. 
doktrinär dokHri»m*r mf., -en -er. 
dokument d(yA;'mtnä»*(n., -et^-en. 
dokumentera dcoi:^mmänte*ra rfl., 

-ade. 
dold, dolde, dolt, se dölja, 
dolk dol*k rm., -en -ar. 
■ dollar dol*ar rm., -n =. 
dolma dol^ma' rf., -an -ar, kål- 
dolma. 
dolma dol^ma^ 1. ** rf., -an -or, 

plagg. 
dolomit då^låmiH 1, dojHw- r., -en 

-er, miner. 
dolsk dol*sk a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
dom dwm* rm., domen domar, i 

snms. dom-, men: 

domabaaun, domsrätt. 
dom då*m rm., -en -er *", > däm. 
domare domt^ara^ m., -en = -na. 
domeeticera d(ont*äåtise*ra 1. "- 1., 

-ade. 



domestik do)m^Bsti*k r., -en artpl. 
. -er, tyg. 
domestik domt*ästi*k mf., -en -er, 

tjänare. 
domestikation d(omh 

-en -er. ' 
domhavande da»»!^- 

-en = -ena, 
dom- doMn'- i smns. 

domkyrka, dompro 

ri '""'j domproatin 
domherre da»»'-A(cr' 

fågel (Pyrrkula). 
domici lierad dot^mii 

-at -e. 
dominant domHnan*\ 

-er, mus. 
dominera domHne^ra 

-ade. 
dominikan domHnik 

m., -en -er. 
dominikanorden dm 

din I. da)-. 
äoiaino då*minål. dan 
domino då^minå I. d 

domkraft doim^'kraf 
domna dom^na^ i., - 
domsaga dwm^'S8.^gi 

domstol d(am^'sto}H 
domvärjo dtom^-vter' 

der hovrättens osv 
domän dcomä*n 1. d. 
don dw*n n., -et = 
dona dfo^na^ rf., -ai 
donation dfo^na/co^n 

-er. 
donator damaHor^ 

-er -at<o*r»r. 
donera do}ne*ra 1. o 
donläge dco^n'lä^g9 
donlägig d(a^n'Ul^gi< 
dop doi^p n., -et = 



70 - 



dopfunt doj^p-funH na., -en -ar. 
dopp dop* a., -et =^ -en. 
doppa dop^a^ t., -ade. 
doppardag dop^ar'da^g rm., -en. 
dopping dopHtj^ tar., -en -ar (Po- 
diceps), amå-, svarthake-, svart- 
hals-, gråhake-, skägg-d. 
doppsko dop^'Sk(D^ 1. *' rm., -n -r. 
Dora doi^ra^. 

At^r^cr /;«.*«^r m.^ -n =, folk. 
sh a., -t -e -a. 
We^«* 1. dår^å-. 
'/ a., -t -e -a. 
-en -er; dosis d<o*sis. 
rf., -an -or. 
-a i. o. t,, -ade, slutta. 
' rf., -an, växt (Clino- 
arvel-d. 

'ta/co*n r., -en -er. 

ra t., -ade. • 

■f., -n döttrar döt^rar^. 

^3rlig^ a., -t -e -i 

, -t -6 -a -are - 

> dåv. 

v-joiht m., -hind -en 

.vhj., dåvh. 

a. 

a r., -an -or **, växt 

banH ra., -en -er. 
'ö* t. o. i., -ade. 
ie*na rf., -an -or, växt. 

(A%a rf., -an -or **. 

n., -et = -en. 

'fl' t., pers. o. opers 

Lra dra*, drager dra*- 

drar dr&^r, drog drio*ff 

H^ffit^ dragen drä^ffsn^ 

agna. 

fianH r., -en, lakar. 

^gara^ mfr., -en =. 



dragas dra^gas^ i. dep., se draga, 
dragg drag* rm., -ea -ar. 
dragga dragV i., -ade. 
dragig dra^gig^ a., -t -e -a -are -aat. 
dragoman drag^åma*n m., -en -er. 
dragon dragai*n m., -en -er. 
drake dra^ita* mr., -en -ar. 
drake dra^ka^ mr., -en -ar, sigjp. 
drakonisk drakoi^nisk a., -t -e -a. 
dram dra*»» r., -en -er *", 
drama dra.*ma n., -at. 
dramatik dram^ati*k t., -en. 
dramatiker drama*tik9r mf., -n =. 
dramatisera dram^afise^ra t., -ade. 
dramatisk dramaHtsk a., -t -e -a. 
dramaturg dram^atur^g mf ., -en -er, 
dramaturg! dram^aturgi* r., -en. 
dramaturgisk dram}atur*gisk a., -t 

dränk draf]*k rm., -en. 

dräpa drä^pa^ rf., -an -or. 

drapera drape*ra t., -ade. 

draperi drap'ert* n., -et -er. 

drapp dräp* t., -en artpl. -er *", ett 
slags ylletyg. 

drastisk dras*tish a., -t -e -a. 

drasut drasmH m., -en -er. 

drav dra*!' rm., -en. 

dravla draHla^ i., -ade. 

dravel dra*V3l n., dravlet. 

dregel dre*gsl n., dreglet. 

dregla dre^gla^ i., -ade. 

dreglig dre^glig^ a., -t -e -a. 

dreja dräjV t., -ade, >■ dräja. 

dressera dräse*ra t., -ade. 

dresain dräsi*n r., -en -er. 

dressyr dräsg*r t., -en -er. 

dressör dräsee*r m., -en -er. 

drev dre*v n., -et = -en. 

drev, se driva. 

drick drik* rm., -en -ar, dricks- 
butelj, dricksflaska, dricksglas, 
dricksho, drickskalas, dricks- 



71 



kanna, dricks kärl, drickspen- 
mng, drickstunna, dricksvara, 
dricksvatten. 

dricka drik^a^ n., -at. 

dricka drik^a^ t. o. i., dricker" 
drack dr ak* drucko druk^cn^ 
druckit drucken drucket druck- 

diickbar rfriA^-fiaV a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

drift drifH rf., -en -er. 

driftig drifHig"^ a-, -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

drill dril* rm., -en -ar, i musik. 

drill drU* rm., -en -ar, borr. 

drill dril* rm., -en -ar, lantbr. 

drilla dril^a^ i., -ade, i musik. 

drilla dril^a^ t., -ade, borra. 

drinkare drirj^kara^ m., -en =. 

drinkerska drirj^haiska^ f., -an -or. 

drista drisHa^ i., -ade. 

dristeligen dris^talt^gan adv. 

dristig drisHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

drittel drit^dl rm., -n -ttlar. 

driva dri%a^ rf., -an -or. 

driva dri'va^ t. o. i., driver*" drev 
dre*v drevo drivit driven dri- 
vet drivna driv. 

drivara dri^vars^ m., -en =. 

driven driHd^n pa., -vet -vne -vna. 

driveri dri^vari* n., -et. 

drog, se draga. 

drog dr&*g r., -en -er**. 

Drogden drog^dan. 

drogist drågisH m., -en -er. 

dromedar rfrcom^edaV mr., -en -er. 

dront dron*t mr,, -en -ar, fågel. 

dropp dröp* n., -et = -en. 

droppa drop^a^ i., -ade. 

droppe droph^ rm., -en -ar. 

droppe droph* rm., -en -ar, växt, 
snödroppe (G-alanthus). 



dropptals drop^-ta^h adv. 
droppvis drop^'ViH adv. 
droska dros^ka' rf., -an -o 
drots drot*s m., -en -ar. 
drott drot* m., -en -ar. 
drottning drot^rdt]^ f., -en 
drucken druk^sn^ pa., -ki 

-kna; -het -en, 
drucken, druckit, drack 
druid druti*d m., -en 

präst. 
druidisk dnui*disk a., 
drul drM*l m., -en -ar 
drulig drwHig^ a., -t -e 
drulle drul%^ m., -en - 
drum drum* rm., -mu 

geol. 
drumla drum^la^ i., -* 
dnunlig drum^lig^ a., - 

-ast; -het -en, 
drummel drwmhl m., - 
drummelaktig drum^»l'i 

-e -a -are -ast; -het 
drunkna druij^kna^ i., 
drupit, se drypa, 
drus dnu*s r., -en -er 
druser drm*S3r m., -n 
drusisk drut*sisk a., -t 
druva drvt^va^ rf., -an 
druvformig drtu\-for^^ 

-e -a. 
dryad drya*d f., -en 

nymf. 
dryck dryk* rm., -en -e 

bord, dryckesbroder 

gille, dryckeshorn, 

las, dryckeskanna, di 

pe, dryckeskärl, ■ 

dryckesvara, dryckes 
dryckenskap drykhifski 
dryfta dryfHd^ t., -ad« 
diTg '^'^'V a., -t -e -a 

■het -en. 



— 72 — 



dryga dry^ga^ t., -ade, d. ut. 

drygas dry^gas^ i. dep., -ades, va- 
ra högfärdig, 

drygsel dryg*^S9l rf., -n. 

drypa dry^pa^ i. o. t., dryper*® 
dröp dr0^p dröpo dr0^pco^ drupit 
drm^pit^ drupen drupet drupna. 

dråback drå^bak, bättre dra^hah 
r., -en, tullv, 

dråp drå^p n., -et = -en. 

dråpare drå^pard^ m., -en =. 

dråplig drå^plig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en; 

dråsa dråha^ i., -ade. 

dråse drå^Q^ nn., -en -ar. 

drägg dräg*^ r., -en. 

dräglig drä^gUg^ a., -t -e -a -ai*e 
-ast; -het -en. 

dräkt drakH r., -en -er. 

dräktig drakHig^ a., -t -e -a; -het -en. 

dräll drål*^ rm., -en -er**^. 

drälla dräl^a^ i. o. t., -de, tappa, 
spilla^ värd. 

dränage dräna^f r., -en, läk. 

dränera dräne^ra t. o. i., -ade, lantbr. 

dräng drärj*^ m., -en -ar. 

dränka dräfj^ka^ t., -te. 

dräpa drä^pa^ t., -te, äv. dräp 
dra^p dråpo drå^pco^. 

drätsel drät^sdl r., -n. 

drog dre^g rf., -en -ar. 

dröja drqj^a^ i., -de. 

dröjsmål dröjh^^måH n., -et := -en. 

dröm dröm^ rm., drömmen dröm- 
mar, i smns. dröm-. 

drömma dröm^a^ i. o. t., dröm- 
mer *° drömde drömt drömd 
drömt dröm. 

drömmare dröm^ard^ m., -en =. 

drömmeri e^röm^eH* n., -et -er. 

drömmerska drömHrska^ f ., -an -or. 

drömtydare dröm^-'ty^dar9 m., -en=. 

drömtyderi drömHyderi*" n., -et -er. 



drömtyderska -ty^d^Tska f., -an -or. 
dröna dr0^na^ i., -ade. 
drönare dre^nard^ mf., -en =. 
drönare dr0^nar9^ mr., -en =, bi. 
drönig dr0^mg^ a., -t -e -a' -are 

-ast; -het -en. 
dröp, se drypa, 
dröppel dröp^dl rm., -n. 
drösa dr0^8a^ i. o. t., -te. 
du dm^y dig di^g alldagl. däj^, I 

i*, ni ni^, eder högtidl. e^ddr 1. 

^^, led. förk. er eV, pers. pr. * 
dua dm^a^ t., -ade. 
dual dmaH a., -t -e -a. 
dual dmaH r., -en -er. 
dualism dtu}dlis*iai r., -en, filos. 
dualist dm^alisH mf., -en -er. 
dualistisk dm^alisHisk a., -t -e -a. 
dubb dub^ rm., -en -ar. 
dubba dub^a^ t., -ade. 
dubbel dub^9l a., -t -bble ^^ -bbla; 

-het -en. 
dubbelbottnad dubhl''bot'^nad pa., 

-at -e. 
dubbelrenad t?««6^5/^re^wadpa. , -at -e . 
dubbelspårig •^spå^rig a., -t -e -a. 
dubble duble^ r., -en 1. -n -er. 
dubblera duble^ra t., -ade. 
dubblett dublät^ r., -en -er. 
dubiös dmbH0^s 1. dm^b- a., ^t -e -a. 
duell dmäl^ r., -en -er. 
duellant dm^älanH m., -en -er. 
duellera dm^äle^ra i., -ade. 
duett dmät^ r., -en -er. 
duga dm^ga^ i., -de. 
dugg dug^ n., -et. 
dugga dug^a^ i. vanl. opers., -ade. 
duglig dm^glig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
duk dm^k rm., -en -ar. 
duka dm^ka^ t. o. i., -ade. * 
duka dm^ka^ i., -ade, d. under, 
dukat djxikaH rm., -en -er. 



73 - 



dnkt duk*t rm., -en -er'^, reptofa. 
duktig dukHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
dum dum^ a., dumt dumme dumma 

-mmare -mmaat; -het -en -er. 
dumbe dw»t*6a* mf., -en -ar, 
dumbom dum^-hiom^ 1. '* mf., 

-mmen -mmar. 
dumma dum^a^ rfl., -ade. 
dummerjöns dumhr-jön^s m., -en 

dumpit, se dimpa. 

dumskalle dimi^-ahalh mf., -en -ar. 

dnmsnnt dum^'SmaH mf., -en -ar. 

dun dut^n n., -et ^ -en, d.-unge. 

dun dm^n n., -et -en, växt, ängs- 
dun (Eriophorum). 

duna dm^na* t. o. i-, -ade, 

dunder dun*d3r n., -dret = -dren. 

dundra dun^dra' i. o. op., -ade, 

dandrare dun^drar^^ m,, -en =. 

Dundret dun*dr9f. 

dunge dur]^9^ rm., -en -ar. 

dunig dm^niff^ a., -t -e -a -are -ast. 

dunk dutj*k rm., -en -ar. 

dunka dutj^ka^ i. o. t., -ade. 

dunkel dmj^kdl a., -t -kle '* -Ma 
-klare, -klast; -het -en. 

dunkel dur}*kal n., -klet ^ -klen. 

duns dun*s rm., -en -ar. 

dunsa dunha^ i., -ade. 

dunst dun^st rf., -en -er *^ 

dunsta dunhta^ i., -ade. 

; dimhUg'^ a,, -t -e -a -are 



duo dvt^fo r., mus. 
duodes dm^a)de*s r., -en -er, boktr. 
dupera duipe*ra äv. dy- t., -ade. 
duplett dmpläi* r., -en -er, 
duplicera dupHise^ra i., -ade. 
duplik d\apli*k r., -en -er. 
dnplikant dupHikanH mf., -en -er. 
dnr dM*r t., t. ex, A dur, Dess dur. 



durabel dmra*b9l a., -t -ble -bla 

-blare -blast, varaktig, hållbar. 
durk dur*k rm., -en -ar, sjöv. 
durk duT^k adv., gå d., durkdriven, 

dnrklopp, durkmarsch, diirkslag- 
durka dur^ka^ i., -ade. 
durra dMr*a rf., -an, vä 
dus dm*s n., -et. 
dus diu*s r., -en -er, to 
dus dta*s a., -t -e -e 
dusch du/* r., -en -: 
duscha duf^d^ i. o. 1 
dusk dus*k n., -et; r 
duska dus^ka^ opers. 
duskap (if«*-sfca'p n., 
duskig dus^kig^ a., - 

-ast; -het -en. 
dussin dus^in^ n., -ei 
dussintals di4sHn'taH 
dussinvis dusHtP-vi^s 
dust dits*t rm,, -en ■ 
dust dusH n., -et, ni 
dusta dusHa^ i., -ade 
dusör dmsw*r r,, -en 
duva dm^va^ fr., -an 
duven dwt^ram* a., -v 

-vnare -vnast; -hel 
duvna dm^vna* i., -ai 
duvslag dw?v-sla,^g n 
dvala dvaHa* rf., -ar 
dväljas dvåVjas^ i. de 

1. " 1. dväljs dvål*y 

dvaldes dv&Hd»s^, d 
dvärg dv(Er*j mf., -ei 
dvärgaktig dvmr^j-akH 
dvärgartad dvar^j-&hd 
dvärginna dvterjin^a^ 
dy dy* r., -n, 
dyaktig d)f^'äkHig a., 
dyft dyfi n., värd., . 
dygd dyg^d rf., -en 

dygde- 1, ex. dygden 

derik, dygdelära, m 



74 



dygdesam dyg^dd''sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast. 
dygdig dyg^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; het -en. 
dygn dytj^n n., -et = -en. 
dyig dyHg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
dyka dy^ka^ i., -te (äv. dök), 
dykare dy^kard^ m., -en =. 
dykare dy^kard^ mr., -en =, fågel, 

brun-d. (Aythya), 
dykare dy^kar9^ r., -en ==^, insekt 

(Dyticus). 
dykdalb dykddl^h r., -en -er. 
dykeri dy^keri^ n., -et -er. 
dylik dy^-^U^k 1. dyHik^ a., -t -e 

-a dyUi^ka 1. »02^ 
dymedelst dy^-'me^d9lst adv. 
dymling dymHiri^ rm., -en -ar. 
dymmelonsdag dymhl^co^nsdeig led. 

-nsta rm., -en -ar. 
dymmelvecka dymhl^vek^a rf., -an. 
dyn dy^n rm., -en -er. 
dyna dy^na^ tL^ -an -or. 
dyna dy^na^ rf., -an -or, växt, 

vall-d. (Teesdalia), 
dynamik dyn^ami^k r., -en. 
dynamisk dyna^misk a., -t -e -a. 
dynamit dyn^amiH rm., -en. 
dynamit ard dyn^amita^rd mf., -en 

-er. 
dynamo dyna^mco r., -n -mer, fys, 
dynamometer dyna}moymeHdr r., 

-n -trär. 
dy nast dynasH m., -en -er. 
dynasti dyn^asti^ rf., -en -er. 
dynastisk dynasHisk a., -t -e -a. 
dynga dyrj^a^ rf., -an. 

^y^^S^S ^y^^W^ a- 7 -^ "ö "ö- -are 
-ast. 

dj^ning dy^nirj^ rf., -en -ar. 

dynt é?^w*^ r., -en. 

dyntig dynHig^ a., -t -e -a. 



dyr e^^V a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en. 
dyrbar dy^r''ba^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
dyrd dyr^d säll. dy^rd rf., -en, 

ålder doml, förträfflighet, 
dyrk dyr^k rm., -en -ar. 
dyrka dyr^ka^ t., -ade, om lås. 
dyrka dyv^ka^ t., -ade, vörda, 
dyrkan dyv^kcm^ rf. 
dyrkare dyv^kard^ mf., -en =. 
dysenteri dysänHeri^ r., -en, röd- 
sot, 
dyster dysHdr a., -tert -tre ^^ -strå 

-trare -trast; -het -en. 
dyvelsträck dyh^dly-träk^ rm., -en. 
dyvika dyhnka^ rf., -an -or, ^öv, 

propp, 
dyvla dy^vla^ t., -ade, värd., djrvla 

ngt på ngn. 
då då^ adv. o. konj., då för tiden, 

dåmera. 
då då^ r., -n, växt (Galeopsis), 
dåd då^^d n., -et = -en. 
dåda då^dd^ rf., -an -or, växt, 

komd. (Neslia), 
dådra då^dra^ rf., -an -or, växt, 

lindådra (Camelina), 
dågsen då^gsdfi^ a., -set -sne -sna. 
dålig dåHig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
dån då^n n., -et = -en. 
dåna då^rtra^ i., -ade, dundra, 
dåna då^na'^ i., -ade, svimma, 
dåndimp då^n^dim'^p rm., -en -ar. 
dåra då^ra^ i,, -ade. 
dåraktig då^r^-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
dåre då^r9^ mf., -en -ar. 
dårhusmässig då^rhm^s^-mäsHg a., 

-t -e -a -are -ast. 
dårlig dåhlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 



75 



dårskap då^r-sha^p rm., -en -er. 

dåsa då^sa^ i.,, -ade. 

dåsig då^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

däck dak^ n., -et = -en. 

däcka däk^a^ t., -ade. 

däckel dåk^l rm., -n, däcklar ^^, 
en del av en sele. 

däcker däk^dr nn., -n =. 

dädan då^dan^ adv., smndr. dän 
dä^n, dädanefter. 

dägga dägV i. o. t., -ade. 

däka dä^ka^ rf., -an -or. 

däld däl^d rf., -en -er. 

dämma däm^a^ t., dämmer *® däm- 
de dämt dämd dämt däm; däm- 
ning däm^nirj^ rf., -en -ar; i 
smns. däm-. 

dämmare däm^ard'^ rm., -en =. 

dämme dämh^ n., -et -en -ena. 

dämpa däm^pa^ t., -ade. 

dämpare däm^pard^ m., -en =. 

dän då^n adv., -tagen -gången. 

däng dåri^ n., -et. 

dänga där]^a^ t. o. i., -de. 

där dce^r adv., där borta, d. framme, 
d. innanför, d. inne, d. inom, 
d. nedanför, d. nere, d. ovan, 
d. sammastädes, d. uppe, d. ute, 
därvidlag ^^\ därav dce^^rav 1. ^^ 
därefter dce^räftdr 1. dceräf^tdr^y 
däremellan dce^remäl^an 1. dce^r- 
emäl^an^, däremot dce^remwH 
1. dce^remcoH, därför dcer^fcer 
1. ^S därförinnan, därförut, där- 
förutan dm^rfarmHan 1. dcer^- 
fmrmHan^, därfOmtom, därhos 
dce^rh(os 1. dcerhco^s^ däri dce^ri 
1. ®* däribland dce^riblan^d 1. 
dce^riblan^d, därifrån dce^rifrå^n 
1. dce^rifrå^n, därigenom dm^r- 
ije^nom 1. dce^rije^nom, därintill 
dce^rintil^ 1. da^rintil^, därinvid, 



därjämte dce^rjämHd 1. dmrjäm^- 
td^, därmed dce^rmed 1. dcertne^d, 
därmedelst dce^rme^ddlst 1. ^^^, 
därom dce^rom 1. ^*, däromkring 
dce^romkritj^ 1. dceWomkrirj^, där- 
på dcB^rpå 1. d(Erpå^, därtill dce^^r- 
til 1. dcertil^, därunder dae^run- 
ddr 1. dcerun^ddr, däruppå dce^r- 
upå^ 1. die^rupå^j därur c?<^Vwi^r 
1. dcerm^r, därutav dce^rTata^v 1. ' 
dcB^rmta^v^ däruti dce^rToti^ 1. 
(^<;p^rai^i*, därutinnan dce^roit' 
in^an 1. (^t^^nnfiw^aw^, därutom 
dcB^rmtom 1. t?<^^nn^o»»*, därutur 
dce^mntm^r 1. J<;pVni^««V, därut- 
över dce^rmte^vdr 1. e^<:eVm^0*t;ar, 
därvid dce^rvid 1. dcervi^d, därå, 
däråt dcB^råt 1. dcerå^t, däröver 
dm^re^vdr 1. d(e^r0^v9r; de slut- 
accentuerade formerna av dessa 
ord användas endast i slutet av 
påstående mening, annars de 
iPramstarka; ofta rytmiskt. 

där och var ^^*, här och där ^^*. 

däran dceran^ adv. 

därb dcer^b a., -t -e -a, miner. 

därest dm^rdsH 1. dce^råsH konj. 

därhän dce^rhän 1. ®^ adv. 

dämäät dceh-^näht 1. *^ 1. <^* adv. 

därstädes dce^r^^sta^dds adv. 

därvarande c?c5^r^t;aVa/^rf5 pa. 

därvaro dce^r'^va.\(o rf., -n. 

däsma däs^ma^ fr. , -an, växt (Adoxa) . 

dast t?ä*5^ a., = -e -a -are -ast; 
-het -en. 

däven då^vdn^ a., -vet -vne -vna 
-vnare -vnast; -het -en. 

dävert dä^vdrt rm., -en -ar, sjbv. 

dävna dä^vna^ i., -ade. 

dö d0*' i., dör d€e^r dog d(o^g 
dogo dco^gco^ dött döt^. 

döbattang d0^batar]^ 1. döb^ r., -en 



-er. 



— 76 — 



död d0^d a., dött döde döda. 

död d0^d rm., -en -ar smns. död- 
t. ex. dödfödd -dagar, 1. döds- 
t. ex. dödsfall; till döds. 

döda d0^da^ i. o. t., -ade. 

döddansare de^d^^danhar» m., -en 

dödgrävare d0^d''grä\ar9 m., -en 

dödlig d0^dlig^ a., -t -e -a; -het -en. 

dödligen d0^dlig9n^ adv. 

dölja döl^ja^ t., döljer döl^dr 

dolde dåHdd^ dolt dåHt dold 

dolt dolda dåHda^, 
döma d&m^d^ t., -de. 
dön d0^n n., -et. 



döna d0^na^ i., -ade. 

döpa d0^pa^ i. o. t., -te. 

döpare d0^par9^ m., -en =. 

döpelse d0^p9l8d^ rf., -en. 

döra dcd^ra^ rf., -an -or, växt 

(Alyssum). 
dörj e^a?rV rf., -en -ar. 
dörja dar^ja^ t. o. i., -ade, fiska, 
dörr d(Br^ rf., -en -ar. 
dörrstängare dmr^^stäYi^ard rm., -en 

dös d0H rf., -en -ar. 

döttrar, se dotter. 

döv d0H a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
döva d0Ha^ t., -ade. 



E. 



eaii-de-cologne å^döMlon*j r., -en 



-er, 
ebb äb' 



luktvatten. 



rm., -en. 



äbb. 



ebba äb^a^ i., -ade, > äbba. 
Ebba äb^a^, 
Ebbe äbh\ 

ebenholts e%dn^holHs r., -en, 1. n. -et. 
echappera e^fape^ra i., -ade. 
ecklesiastik ekHesiasti^k a., -t -e -a. 
ecklesiastisk ekHesiasHisk a., -t -e 
-a. 



e^d 



32 



ed e^a r., -en -er 

ed e^d n., -et = -en. 

Eden e^d9n n. 

eder, högtidl. e^d9r 1. ^^, vanl. led. 

smndr. er eV, se du, pers. pr. * 
eder e^d9r^ 1. *®, värd. er, edert, 

värd! ert, edra -e, värd. smndr. 

era, poss. pr.. Eders Maj :t. * 
edikt edikH n., -et = -en. 



edil ediH m., -en -er. 

Edit e^dU, 

edition edH/co^n r., -en -er, upp- 
laga, 

Edla e^dla\ 

edlig e^dlig^ a., -t -e -a. 

edligen e^dlig9n^ adv. 

Edmund e^dmund, 

edsbrytare e^d8''bryHar9 m., -en=. 

edsöre e^d^sm'^r9 n., -et. 

educera ed^mse^ra t., -ade. 

edukation ed^mka/co^n r., -en. 

Edvard ed^vard. 

Edvin . ed^vin. 

efemerider e^femQri^d9r pl. 

efemär e^femce^r a., -t -e -a, kort- 
varig, 

efeser Qfe^s9r m., -n =, folkslag, 

efesisk efe^sisk a., -t -e -a. 

effekt efäkH 1. äf- r., -en -er. 



effektiv ef^äkH^v 1. äf- a., -t -e 

-a -are -aat, 
effektaökare efäkH'S0'kar9 1. äf- 

m., -en =. 
effektsökeri efak^t^seksri* 1. äf- 

n., -et -er. 
effektuera ef^åktiue*ra 1. åf- t., 

-ade, verkställa. 
eforal e^fåräH a., -t -e -a. 
etorat e^får»H n., -et =i -en. 
eforus e^f&rus m., pl. eforer e/^to'- 

rar, >■ efor e^for 1. *^ -n -er, 

efora- ämbete. * 
Efraim e^fraim}. 
efter äfHär^ prep. o. adv. 
efterapare åf^lBr-a^paro m., -en =. 
efteraperska äf^sr-a^paisha f., -an 

-or, 
efterbildare äfH9r'bil^dar3 m., -en 

efterdöme äfHsr-dtymH n., -et -en 

-ena. 
efterdömelse äftsr-dömhls» rf., -en 

-er. 
efterdömlig äf^tavdöm^lig a., -t 

efterfrågan äf*t9r-frå^gan rf. 
efterfrågning åf*t3r'frå^gniri rf., 

etter följ ans värd äfUrfÖl^ans-- 
vte^rd a., -ärt -e -a -are -ast. 
efterföljare äfHgr-föl^jan m., -en 

efterföljarinna äf*t3r(i)l'jarin'a^ f., 

-an -or. 
efterföljd åfHar-^Pjd r., -en -er. 
efterföljelse äft»r'föl^9ts3 rf., 
eftergift äf^sr-yif^f rf., -en -e 
eftergiven äf^9r-jih>3n pa., 

-vne -vna -vnare -vnast; -het 
efterhand äf^t3r'han^d rf., -en. 
efter hand åftsr han*d. 
efterhängsen ä^tavhåri^san a.. 



-sne -sna -snare -snäst; -het 

-en. 
efterklang äfHar-Matf rm,, -en. 
efterkli äf^tar-kli^ n., -et. 
efterkrav äffar-fcra^v n., -et = 

-en. 
efterkälke åfHar-Jäl^kä 
efterkänning åf^tar-JÉ 

-ar. 
efterlevnad äf^tarAe^v 
efterlåten äfH^r-låHan 

-tna -tnare -tnaat; 
eftermäle åfHar-mä^li 

efterpjäs äf^tar-^åh 
eftersinna äf^r-sin*a 
efterakörd åftar'/ce*r, 
eftersom äf^rsom^ 1 

efteråt åfHarst äv. ^ 

eftersträvansvärd äfH 

va\d a., -ärt. -e -i 
efteraäga äiHar-sä^ga 
eftersa gare äf^r'Sä\ 

efteraägeraka äf^ar'S 

eftertraktanavärd äf^l 

v(s*rd a., -ärt -e -i 

eftertrycklig äf^tar-tr, 

eftertryckligen åf^tar 

adv. 
efterträdare äf^tar-tra 

efterträderska äf^far't 

-an -or, 
eftertSnklig äflar-täti' 

eftertänksam äf^tar-t 

-mt -tnme -mma -mn 

-het -en. 
eftervärkar åf^far'Var 



78 



eftervärld äf^tQr^vcB^rd rf.; -en, 

> -värd. 
efteråt äfHdr^åH adv. 
egal ^gaH a., -t -e -a. 
egalitet é^gäliteH r., -en. 
egard ega^rd r. 
egen e^gan^ a., -et egne egna; 

-het -en -er. 
egendom é^gdn^dwm^ rm., -domen 

-domar, 
egendomlig e^gdn^daymHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en -er. 
egenhändig e^gdnrhån^dig a., -t 

-e -a. 
egensinne e^g9n-'8in^9 n., -et. 
egensinnig e^g9n^8in^ig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
egenskap e^gon^ska^p rm., -en -er. 
egentlig ejänHlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
egentligen e^änHlig9n adv. 
Qgg äg^ rf., -en -ar, > a^g. 
ögga äg^cf'^ t., -ade, r> ägga. 
eggelse äghlsd^ rf., -en -er, > äg- 

gelse. 
egid egi^d r., -en, under ngns e. 
egoism e^gons^ r., -en. 
egoist e^gwisH mf., -en -er. 
egoistisk e^gonsHisk a., -t -e -a. 
Egypten QJypH^n, 
®gypt®r ejypHdr m., -n = -na. 
®^yP^isk ejypHisk a., -t -e -a 
egyptiska ejgpHiska f., -an -or. 
egyptiska ejgpHiska rf., -an. 
egyptolog QJypHålå^g m., -en -er. 
egyptologi ejypHålågi^ r., -en. 
egyptologisk ejypHålå^gisk a., -t 

-e -a. 
eho eÄO)* mf. evad n. eva^d obest. 

pr. 
ehuru ehm^rm^ konj. 
ehurudan ehtu^rm^dan^ 1. ^^^* a., 

-t -a. 



ehuruväl ehiu^m^väH 1. ®^®* konj. 

eiss äj^s n., -et = -en, mus,, > 
äjs, t. ex. eiss moll. 

ej äj*^ adv. 

eja äj^a^ 1. *® interj., > äja. 

ej der äj^ddr mr., -n ej drar, > äj- 
der (Somateria), 

Ej nar äj^nar, > äjnar. 

ek e^k rf., -en -ar. 

eka e^ka^ rf., -an -or. 

eka e^ka^ i., -ade, ^rif;^ eko. 

ekarté e^karte^ r., kortspel. 

ekartera e^karte*'ra t., -ade. 

eke e^k9^ n., -et. 

eker e^Ä^r rf., -n ekrar. 

ekipage ekHpa^f n., -et = -en. 

ekipera ekHpe^ra t., -ade. 

ekivok ekHvå^k a., -t -e -a -are 
-ast, tvetydig. 

eklatant ekHatarjH a., = -e -a -are 
-ast. 

eklatera ekHate^ra t., -ade. 

eklatt eklat^ adv. o. a., = -a. 

eklekticism ekläkHisis^m. r., -en. 

eklektiker ékläkHikdr mf., -n = 
filosofi som ur lärobyggnader ut- 
väljer det han anser bäst. 

eklektisk ékläkHisk a., -t -e -a. 

eklips eklip^s r., -en -er. 

ekliptika eklipHika rf., -an, astr. 

eklog eklå^g r., -en -ér. 

eklärera ekHtere^ra t., -ade. 

eklärör ekHcercR^r m., -en -er, 

i krigsv. 

eko e^to n., -t -n -na. 

ekonom ek^ånå^m mf., -en -er. 

ekonomi ek^ånåmi^ r., -en. 

ekonomisera ek^ånåmise^ra r., -ade. 

ekonomisk ek^ånå^misk a., -t -e -a. 

ekonomist ek^ånåmisH m., -en -er. 

ekorre e^h-orh, bättre ekbord, rm., 
-en -ar. 

ekoxe e^k^a)k^s9 rm., -en -ar. 



— 79 — 



I » 



eksem äksä^m n., -et = -en, läk, 
Eksjö e^k^f0\ 

ekstock e^k''Stok^ rm,, -en -ar. 
ekumenisk e^kuime^nisk 1. ek^- a., 

-t -e -a, kyrkoh, 
ekvation e^kvafco^n 1. ek^- r., -en 

-er. 
ekvator okvaHor^ r., -n. 
ekvatorial e^kvatcoriaH 1. ek^- a., 

-t -e -a. 
ekvecklare e^k'^vekHar9 mr., -en 

=, insekt. 
ekvilibrist e^kviUbrisH 1. ek^- mf., 

-en -er. 
ekvilibristik é^kviUhristi^k 1. ek^- 

r., -en, 
ekvilibristisk e^kviUhrisHisk 1. eA;^- 

a., —b -e -a. 
ekvivalens é^kvivalän^s 1. ek^- r., 

-en. 
ekvivalent e^kvivalänH h ek^- r., 

-en -er. 
ekvivalent e^kvivalänH 1. eÄ^- = 

-e -a. 
elak eHak^ 1. e^4a^k a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
elasticitet elasHisiteH r., -en. 
elastisk elasHisk a., -t -e -a. 
eld el^d rm.; -en -ar, i smns. eld- 
men: elds-ljus -låga -våda. 
elda ePda^ t. o. i., -ade. 
eldare el^dard^ m., -en =. 
eldfängd el^d-^ färjad pa., -ängt -e 

-a -are -ast; -het -en. 
eldig ePdig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
eldorado ål^dåra^då n. 
eldsländare ePdS'^län^dar9 m., -en 

' ' • 

eldstad el^d-^sta^d r., -en -städer, 
eldätare elhl'^äHar9 m., -en =. 
elefant eHefanH 1. el^- mr., -en 
-er, elefantorden. 



elefantiasis eHefanti^asis 1. el^- r., 

lakar. 
elegans el^egarj^s r., -en. 
elegant el^egatjH a., = -e -a -are 

-ast. 
elegi eHegi*" r., -en -er. 
elegisk ele^gisk a,, -t -e -a. 
elektor QläkHor^ m., -n -er eHäk- 
\ tio^rdr. 
elektricitet eläkHrisUeH 1. eHak- 

r., -en. 
elektrisera eläkHrise^ra 1. eHäk- 

t., -ade. 
elektrisk elåkHrisk a., -t -e -a. 
elektrod eHäktrå^d 1. -co*c? r., -en 

-er. 
elektrodynamik e^läkHrådynami^k 

r., -en. 
elektrodynamisk eläkHrådyna^misk 

a., -w -e —a. 
elektrofor eläkHråfå^r r., -en -er. 
elektrokemi eläkHråJemi^ r., -en. 
elektrokemisk eläkHråJe^misk a., 

'^t -e -a. 
elektrolys eläkHrålg^s r., -en. 
elektrolytiker éläkHrålyHikdr m., 

-n =. 
elektrolytisk QläkHrålyHisk a., -t 

-e -a. 
elektromagnet eläkHråmarjneH r.y 

-en -er. 
elektromagnetisk eläkHråmarjne^- 

tisk a., -t -e -a. •* 

elektromagnetism eläkHråmarjne- 

tis^m r., -en. 
elektrometer eläkHråmeH9r r., -n 

-trär. 
elektromotor eläkHråmcoHor^ r., -n 

-er -mwtcD^rdr, 
elekromotorisk eläkHråmcotco^risk 

a., ~ii — e -a. 
elektroskop eläkHråskå^p r., -et 

= -en. 



80 



elektroteknik élakHråtokni^k r., -en. 
elektroterapi eläJcHråterapi^ r., -en. 
elektrotyp QlähHråty^p r., -en -er. 
elektrotypi oläkHråtypi^ r., -en. 
element eH^månH 1. el^- n., -et 

= -en. 
elementarbildning eH&måntSb^r"- 

bil^dnif] 1. el^-, -kurs -läroverk 

-skola -studier, 
elementarisk eHemänta^risk 1. el^- 

a., -t -e -a. 
elementär eHemäntce^r 1. él^- a., 

-t -e -a -are -ast. 
Eleonora eHeiånå^ra^. 
elev ole^ mf,, -en -er. 
elevation eHevafco^n 1. el^- r., -en 

-er. 
elevator eHevaHor^ 1. e?^- r., -n -er 

'ato}^r9r, hiss. 
elevera eHeve^ra 1. c?^- t., -ade. 
elfenben äl^fdn'^be^n n., -et. 
Eli eHi\ 
Elias eli^as^. 

elidera eHide^ra 1. e/^- t., -ade. 
elimination eHimi^nafco^n r., -en 

-er. 
eliminera eHimine^^ra t., -ade. 
Elin eHin^. 
Elisa e/*'sa^ 
Elisabet e^i^^afeä^^. 
elision eHifco^n r., -en -er. 
elit eliH r., -en -er. 
elixit eHiksi^r n., -et = -en. 
eljes(t) äPps^(t) adv. 
Ellen ä/*9W. 
eller ä?*ar konj. 
Ellida äli^da^, 
ellips eZip*5 r., -en -er. 
ellipsformig elip^s^for^mig a., -t 

-e -a. 
ellipsoid elip^såi^d r., -en -er. 
elliptisk elipHisk a., -t -e -a. 
Elma äl^ma. 



Elmhult äl^m-'hulH. 

elmseld äl^ms-^ePd rm., -en, fys., 

> älmseld. 
Elof eHof 1. -of^2 
eloge e/åy r., -en -er. 
elritsa eH^ritHa fr., -an -or, fisk 

(Leuciscus). 
Elsa äl^sa^. 
eludera eHmde^ra t., -ade, gäcka, 

kringgå, 
elusion eHmfco^n r., -en. 
elva äPva^ elvte äl^vta^ räkn,, 

elvtedel. 
elva äPva^ rf., -an -or, siffra. 
elvaklassig älha^klasHg a., -t -e -a. 
elvasiffrig ål^va-sif^rig a., -t -e -a. 
elvaårig äPva^å^rig a., -t -e -ä. 
elvaåring äPva^å^rirj mf., -en -ar. 
elyseisk e^se^isÄ; a., -t -e -a. 
elände é^-^län^dd 1. élän^dd n., -et 

-en -ena. 
eländig e^^län^dig 1. elän^dig a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
emalj emal^j r., -en artpl. -er. 
emalj era e^malje^ra t., -ade. 
emalj ör e^ma^os^r m., -en -er. 
emanation ehnanafcD^n r., -en -er. 
emancipation e^mansi^pa/oy^n r., 

-en -er. 
emancipera e^mansipe^ra t., -ade. 
emanciperad e^mansipe^rad pa., 

-at -e. 
emanera e^mane^ra i., -ade. 
Emanuel ^ma^nmål^ r. 
emballage arj^bala^f n.^ -et = -en. 
emballera arj^bale^ra t., -ade. 
embargo ämbar^go) r. o. n., -n. 
embarkera arj^barke^^ra 1. äm- i. 

o. t., -ade. 
embarra arj^bara^ n. 
embellera arj^bäle^ra i., -ade. 
emblem arjblä^m n., -et = -en. 
embryo äm^bryco 1. -yå n., -t -n -na. 



m^hryålå*<} m., -en 
er 
embr^ologi atn^bri/ålågt* r., -en. 
embryonal am^bryåfia^J a -t -e -a. 
emedan eme^dan^ konj 
emellan eniai^an^ prep o. adv,, 

dem e oit e sig e sins e., 

er 6 > emallan 
emellanåt emal^a» dV adv., >■ 

emäll 
emellertid 6mälhrtt*d 1 ""■-* adv. 

o fconj > emallertid 
emendation enmn^da/w*n r., -en 

er 
emendera e^mande*ra t ade. 
ementu» emeVtfti» ! "'"' m. 
emfas ämfa*s r en 
emfatisk am/a^/tsi a t -e -a. 
emigrant ehi>i<ftan*t mf -en -er. 
emigration e^mtgraf<j>*n r -en -er. 
emigrera e^mtgte*ra i ade. 



Emil i 



m! 1 



Emilia emtHm^ 1 



eminent (■»('*««»*/ a = e -a -are 

ast 
emir em«'r m en er 
emisaarie e^misa^rta' m -en -er, 

utskickad 
emission e^tntfiO*n r en -er. 
emittera ehmte*ri t ade 
Emma «Mi'n^ 
emma am^a rf an or > iimma, 

iilstol 
emolnraent f ^molmman*f n , -et = 

en frdelat 
emot &m<oH prep c adv 
emottaga ae taga 
©mottaglig e^m<at ta^gltg i., -t -e 

a are aat het en 
empin am^n^ r en 
empinker umpt^riKsr 1 ""' m.. 



empirisk ämpi*risk a., -t -e -a. 
empirism ä»w'j>tm'm r., -en, filos. 
empirist äm^ptrisH m., -en -er. 
emploj ämploj* t., -en. 
emplojera åm^ploje*ra t., -ade. 
emulsion e^mulfo>*n r., -en -er, läk. 
emnlsor ewulHor^ r., -n -"'• p^™«l- 

sa}*r3r. 
Emund e^und 1. ''. 
emot em9*# r., -en -er, t 
en «*B rf., -en -ar. 
en CM* 1. e*n, ett e(*, i si 

räkneord, 
en en* 1. e*n ens ew*s 1. e' 

pron., en och annan, i 

vars o. ens, en och en, v 
en en* ett el* obest. arti 
en en* adv., ifirf j>as.s. 
ena e^na^, -e -es -as, ob 

ena sidan, de ena som ' 

den enes eller den andr 

stackare, 
ena e^«tt* t., -ade. 
enahanda e^na-han^da, obt 
Enar e*nar. 

enarmad e^n'ar^ad pa., 
enas e^nas^ i. dep., -ade: 
enastående e'na'Stå'9nd9 
enatomig e'n'atå^iff a., 
enaxlad e^n-ahHlad pa., 
enbär fi%-6aV a., -t -e 
enbasisk e^n^h&^sisk a., - 
enbett e^n^bef n., enbett 
enbett e^n-het^ adv. 
encellig e^n'SalHg a., -t 
encyklika änsyk*lika rf., 

påvlig rundskrivelse. 
encyklopedi atjhj/klop^édi 

T., -en -er. 
encyklopediak atj^st/kfåpi 

än^- a., -t -e -a. 
encyklopedist atj^s^klop^ 

än'- m., -en -er. 



82 — 



ende en^d9^ a., -a. 
endast en^dasH adv. o. konj. 
endels en^-deHs 1. e^n^ adv. 
endemi än^demi^ r., -en -er. 
endemisk ände^misk a., -t -e -a, 

läJcar, 
endera en^dera 1. e^n- 1. ^''^®, ett- 

dera -as pron. 
endiv ändi^v rf., -en, väoct, 
endosmos än^dosmå^s r., -en, fys. 
endossemang arj^dosemarj*^ 1. än^- 

n., -et = -en. 
endossent arj^dosänH I. än^- mf., 

-en -er. 
endossera atj^dose^ra 1. än^- i. o. t., 

-ade, transportera en växel. 
endräkt e^n^dräkH rf., -en. 
endräkteligen e^n^drakHdligen 

adv., åld. ö*<>io. 
endräktig e^n-^drakHig a., -t -e -a 

-are -ast. 
ene e^nd^ n., -et, en virke, 
energi e^ncerji^ rf., -en. 
energisk encer^gisk a., -t -e -a. 
enervera e^ncerve^ra t., -ade, > 

enärvera. 
enfald e^n^fal^d rf., -en. 
enfald e^n^fal^d a., -It, lagspr, 
enfaldeligen e^n^fal^ddUgdn adv. 
enfaldig e^n^fal^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
enformig e^nr-for^mig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
enfröig e^n^fr0Hg a., -t -e -a. 
engagemang atj^gaf^mar}^ n., -et 

= -en. 
engagera arj^gafe^ra t., -ade. 
engelsk ärj^^lsk a., -t -e -a. 
engelska ärj^^olska f., -an -or. 
engelska äri^dlska rf., -an. 
engelsman ärj^dlsman^ 1. ^^-^ m., 

-nnen, -män, -männen. 
England ärjHand. 



engradig e^n^gra^dig a., -t -e -a. 
enhet e^^t^heH 1. *^ rf., -en -er. 
enhetlig e^n^keHlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
enhovad e^n^hco^vad pa., -at -e. 
enhällig e^n^hälHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
enhänd e^n^hän^d pa., -änt -e -a. 
enhörning e^n^h(e^rnir] mr., -en -ar. 
enig e^nig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
enkannerligen enkanhrligdn 1. ^^ 20 lo 

adv. 
enkel er]^k9l 1. ät]^- a.,' -t -kle ^^ 

-kla -klare -klast; -het -en. 
enklav arjkla^v 1. än- r., -en -er. 
enklitisk änkliHisk a., -t -e -a. 

språkv, 
enkom .e^n-kom^ 1. ätj^" adv. o. 

oböjl. adj. 
enkönad e^n-j0^nad pa., -at -e. 
Enköping e^n'-j0^pirj, 
enlevera arjHeve^^ra t., -ade. 
enlig e^nlig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en; i e. med. 
enmastad e^n^masHad pa.-, -at -e. 
enmastare e^n^masHard rm., -en 

enneandria än^ean^dria r., bot, 
enneandrist än^eandrisH r., -en 

-er. 
Enok e^nok. 
enorm enor^m a., -t -e -a -are 

-ast. 
enpucklig e^n^pukHig a., -t -e -a. 
enrummig e^n^rum^ig a., -t -e -a. 
enrollera arj^role^ra t., -ade. 
ens e^ns 1. en^^s adv., komma över 

ens, med ens; acc.-löst i om ens, 

icke ens. 
ensam en^^-sam^ 1. e^n^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
ense en^sd^ 1. e^n- oböjl. pred. adj. 



83 



ensidig e^n^si^dig a., -t -e -a; -het 

-en -er. 
ensiffrig e^n^sif^rig a., -t -e -a. 
ensitsig e^n^sithig a., -t -e -a. 
enskifte e^n^fiptd n., -et -en -ena. 
enskild e^n^fil^d pa., -ilt -de -da; 

-het -en -er. 
enslig e^nslig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ensling e^nslitj^ mf., -en -ar. 
enspänd e^p^spän^d pa., -nt -e -a. 
enspännare e^fi^spän^ard rm., -en 

- • 

enstaka e^n^sta^ka eg. e^ns^ta^ka 

adv. o. oböjl. adj. 
enstavig e^n^sta^vig a., -t -e -a. 
enstrofig e^n^strå^fig a., -t -e -a. 
enstämmig e^n^stämHg a., -t -e -a.; 
- -het -en. 
enständig e^n^stän^dig a., -t -e 

-a -are -ast. 
eristörig e^n^stc&^rig a., -t -e -a; 

-het -en. 
enstöring e^n^stos^rirj mf., -en -ar. 
entlediga äw^Ze*<^i^a 1. ^-^^^ t., -ade. 
entomolog änHåmålå^g m., -en -er. 
entomologi ånHåmålågi^ v,, -en. 
entomologisk änHåmålå^gisk a., -t 

-e -a. 
entonig e^n^ta>^nig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
entré arjtre^ r., -en 1. -n -er. 
entreprenad arjHreprena^d r., -en 

-er. 
entreprenör arjHreprenoe^r mf., -en 

-er. 
entresol arjHresol^ r., -en -er, mel- 

lanvåning med lägre rwm, 
enträgen e^n^trä^ggn a., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
entränning e^n^tränHf] r., -en. 
entusiasm arj^tmsias^ 1. än^^ r., 

-en. 



entusiasmera arj^tmsiasme^^ra 1. än^- 

t., -ade. 
entusiast arj^tmsiasH 1. än^- r., 

-en -er. 
entusiastisk arj^tmsiasHisk 1. än^- 

a., ~\j -e -a. 
envar en va^r, ett vart et va^rt 1. 

-arH envars en va^rs, en och 

var, ob. pron., > en var osv. 
envig e^n^^g n., -et = -en. 
environg atj^virotj^ r., -en -er. 
envis e^n^vih^,, -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
envisas e^n^vi^sas i. dep., -ades. 
envoyé atj^våc^e*^ m., -en 1. -n -er, 

sändebud till ett hov, 
envåldsherre e^nvolds^hcerh m., -en 

-ar, env. -härskare -konung -makt 

-regent -regering, 
envälde e^n^väl^dd n., -et. 
enväldig e^n^väl^dig a., -t -e -a. 
enårig e^n^å^rig a., -t -e -a. 
enär eweeV konj. 
enögd e^n^ög^d pa., -ögt -de -da; 

-het -en. 
enörad 6%'-ö3Vad pa., -at -e. 
eocen eåse^n a., -t -e -a, geol. 
eolier ecoHidr m., -n =, folkslag, 
eolisk ecoHisk a., -t -e -a. 
eolsharpa e^ols-^har^pa rf., -an -or. 
eon eco^n r., -en -er. 
epidemi epHdemi^ r., -en -er. 
epidemisk epHde^misk a., -t -e -a. 
epigon epHgå^n 1. -co^n mf., -en 

-er. 
epigram epHgram^ n., -mmet = 

-mmen. 
epigrammatisk epHgramaHisk a., 

-t -e -a. 
epik epi^^k r., -en. 
epiker e^pikdr mf., -n = -na. 
epikuré epHkvire^ mf., -en 1. -n 

-er. 



84 



epikureisk epHkmre^isk a., -t -e -a. 
epikurism epHkmris^ r., -en. 
epilepsi epHläpsi^ r., -en. 
epileptiker epHläpHikdr 1. ^^^^ mf., 

-n =. 
epileptisk epHläpHisk a., -t -e -a. 
epilog epHlå^g t.^ -en -er. 
episk e^pish a., -t -e -a. 
episkopal epis^håpSiH a., -t -e -a. 
episkopat Qpis^håpaH n., -et = -en. 
episod epHsco^d 1. -å^d r., -en -er. 
episodisk ep^isco^disk 1. -å^d- a., -t 

-e -a. 
epistel episHdl r., -teln -tlar. 
epistolär episHcola^r a., -t -e -a. 
epitaf ep^Ua^f n., -et = -en. 
epitel epHteH n., -et, anat, 
epitet epHteH n., -et = -en. 
epod epå^d 1. -co^d r., -en -er. 
epodisk epå^disk 1. -co^d- a., -t -e -a. 
epok epå^k r., -en -er. 
epopé ep^åpe^ r., -en 1. -n -er. 
epos e^pos n., -et = -en. 
epålett ep^ålät^ r., -en -er. 
er, se eder. 

er- ce^r- 1. e^r-, i smns. t. ex. er- 
bjuda, 
era eVa 1. <^Va rf., -an -or, tidevarv. 
erbarmlig cerhar^mlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
erbarmligen cerbar^mligon adv. 
erbium cer^bium n., kem, 
erbjuda ce^r^hjm^da 1. eV*- t., se 

bjuda. * 
erbjudan ce^r^hjm^dan 1. e^r- rf. 
eremit e^remiH m., -en -er. 
eremitage e^re^nita^fn.j -get = -gen. 
eremitisk e^remi^tisk a., -t -e -a. 
erfara ce^r-^fa^ra 1. e^r- t., -far -for 

-/(wV -farit -faren -faret, 
erfaren ce^r^fa^rQn 1. eV^ pa., -ret 

-me -rna -mare -mast; -het 

-en -er. 



erforderlig ce^r^fco^rdBrlig 1. e^r-^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
erfordra (B^r^fco^rdra 1. eV'- 1., -ade. 
ergo cer^go) konj. 
erhålla cer^^-hol^a 1. a^r-- t., se hålla. 
Erik e^rik^, 
Erika en^A;a^. 

eriksgata e^riks^^gSbHa rf., -an -or. 
eriksmässa e^riks^mäs^a rf., -an -or. 
erinra «V'-mVa 1. cV-- 1, o. rfl., -ade. 
erinran (B^r'4/n^ran 1. c^r^ rf. 
erkänna ce^r^J-än^a 1. eV" t., se 

känna, 
erkännansvärd (B^rJ.än^anS'^V(je^rd 1. 

eV" a., -ärt -e -a. 
erkännsam m^rj-än-sam^ 1. e^r- a., 

-t -mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
erkänsla ce^r-^j-än^sla 1. eV" rf., -an. 
erlägga ce^r4äg^a 1. e V'- 1., se lägga.* 
ernå ^V^wå^ 1. e^r^ t., se nå. 
erodera e^rcode^ra t., -ade, ^eo/. 
erosion e^rcofco^n r., -en -er, geol, 
erotik e^rcoti^k r., -en. 
erotiker * erco^^iÄ^^r 1. ®'^^ m., -n =. 
erotisk ercoHisk a., -t -e -a. 
erratisk ceraHisk a., -t -e -a, ^eo/. 
ersätta ce^r^sät^a 1. c V" t., se sätta.* 
ersättare <jB^r''Sät'^ard 1. e^r- mf., 

-en =. 
ersättlig (B^r-^sätHig 1. cV- a., -t 

-e -a. 
ertappa ce^r-^tap^a 1. cV.- t., -ade. 
eruption e^rupfco^n r., -en -er. 
eruptiv e^rupti^v a., -t -e -a. 
erövra cB^r'^0\ra 1. eV'- t., -ade. 
erövrare (^^r'-i0f^iTare 1. eV- m., -en 

Esajas es*a;^a5^. 
Esbjörn äs^-^hjce^rn. 
eselhuvud e^sdl-^hmHTxid 1. -we?, -stöt- 
ta, sjöv, 
eskader äska^ddr rm., -n -drar. 



eakamoteraäs'ft«mdieVai.o. t.,-ad6. 
estamotör äs^kamåti£*r m., -en -er. 
eskarp äskar^p r., -en -er, krigsv. 
. eskatologi äs^katålågi^ r., -en. 
eskatologisk åa'^kati&lå^gisk a., -t 

-e -a. 
Eskil äs^kW*. 

Eskilstuna ås^kUs-tui^na 1. ^"^^. 
eskimå äs^kimå* m., -en -er. 
eskimåisk us^kimåHsk a., -t -e -a. 
eskimåiska äs^kimå^iska {., -an -or. 
eskimåiska äs^kimåUska rf., -an. 
eskort iialor*t r , -en -er 
eskortera as^korte^ra t , -ade 
esknlap as^kmla*p mf , -en -er 
Esloy eh-l0^v 

esomoftast e^somof^tas^t adv 
esoterisk p^sfote^nsk a , -t -e -a 
eaparsett es^parsät* t., -en, växt 

(Onohrychis). 
esplanad äs^plana}d r., -en -er. 
espri äspri^ r., -en, 
ess os' n., -et = -en, e. dur, moll. 
essens äsati*s I. -än*s r., -en -er. 
essentiell äs^äntsiäl* 1. -nsiål* a., 

est äs*t m., -en -er*", folk. 
Ester ås*t3r. 
estetik äsHeii*k t., -en. 
estetiker ästeHik9r 1. "^"^ m., -n 



estetisk östeHisk a., -t -e -a, 

estim äaH*m r. 

estimabel åsHima^bal a., -t -ble -bla. 

estimera äsHime*ra t., -ade. 

Estland äsHland. 

estländare usH-län^dara m., -en ^. 

estländsk äsH-län^dsk led. -äw^s& 

a., -t -e -a. 
estnisk åsHnisk a., -t -e -a. 
estniska äsHniska i., -an. 
estrad ästra*d r., -en -er. 



Estrid äsHrid 1. *^. 
etablera el^able*ra t., -ade. 
etablissemang efablisemar/* n., -et 

= -en. 
e talong eHaloti* r., -en 
etapp e(a^* r., -en -er. 
eter eHär r., -n artpl. 
eterartad e*(aF-«r*iad p 
eterisk etc*risk a., -t - 
eternell et^amäl* r., -( 
etik e(i*fe r., -en. 
etiker e*fik9r m., -n = 
etikett etHkåt* t., -en. 
etikett et^^ikät* r., -en 
etikettera etHkäte*ra t. 
etiop e('«o*_p m., -en - 
etiopisk et^ito^pisk a., - 
etiopiska et^uo*piska f.. 
etiopiska ef^Ua^piska rf 
etisk e'iisA a., -t -e -s 
etnograf et^nåpra^f 1. i 

-er. 
etnografi et^någrafi 1. t 
etnografisk et^några^fis, 

-t -e -a. 
etnolog et^nålå*g 1. m(^- 
etnologi e('Md?å3i* 1. å 
etnologisk et'nålå*gisk 

-t -e -a. 
etrusker etrus*k3r m., 
etruskisk Btrus^Msk a., 
etruskiska Btrus*kiska 
etsa ei^sa^ t., -ade. 
etsare e(*s«ra° m,, -en 
etserska et^s9rska^ {., ■ 
ett, se en. 

etta et^a^ rf., -an -or. 
ettdera, se endera. 
etter 'et*9r n., ettret. * 
ettrig et^rig^ a., -t -e -; 

■het -en. 
ett v art, se envar, > e 
ettårig et^rå^rig a., -t 



— 86 — 



ettöring et^''ce^rirj rm., -en -ar. 
efui eHtui^ n., -et -er. 
etuimakare eHmi^'^a'^kar9 m., -en 

etyd et^^d r., -en -er. 
etyl eti/H r., -en, kem. 
etylen eHyle^n r., -en. 
etymolog et^ymålå^g m., -en -er. 
etymologi et^ymålågi^ r., -en -er. 
etymologisera et^ymålågise*'ra t., 

-ade. 
etymologisk et^ymålå^gisk a., -t 

-e -a. 
eudemonism åxa^demånis^ 1. åv^- 

r., -en. 
eudemonist äTsi^demånisH 1. äv^^ 

mf., -en -er. 

eutemism ämfemis^m. r., -en -er. 

eufemistisk äm^femisHisk a., -t -e 
-a. 

eunuck ämnuk^ 1. äv- m., -en -er, 
snöping. 

Europa äniro>*jpa 1. c%-. 

europé äm^rcope^ m., -en 1. -n -er. 

europeisk äm^nopeHsk a., -t -e -a. 

Eva e^va^. 

evad, se eho. 

evad eva^d konj. 

evakuera e^vakme^^ra t., -ade. 

Evald e^ald. 

evalvera e^valve^ra t., -ade, upp- 
skatta, beräkna. 

evangelisk e^vanjeHisk- a., -t -e -a. 

evangelist ehiar^elisH m., -en -er. 

evangelium e^vanjeHium 1. ^®^®^ n., 
-Het -lier, evangeliebok. 

evar evaV adv. 

evart ei;ar*^ adv. 

evasiv e^vasi^v a., -t -e -a. 

evenemang e^venemarj^ n.^ -et=-en. 

eventualitet QvänHmaliteH r., -en 
-er. 



eventuell evänHiuäl*^ a., -t -e -a. 

Ever1^ e^v9Tt 1. ä^v-. 

evertebrat QvcerHebraH r., -en -er, 

zool. 
evidens evHdän^s r., -en. 
evident evHdän^t a., = -e -a -are 

-ast. 
evig e^vig^ a., -t -e -a; -het -en -er, 
evinnerlig evin^rlig a'., -t -e -a. 
evinnerligen evinhrlig9n adv. 
evolution e^vcolmfco^n r., -en -er. 
evolutionist e^vaylmfconisH mf., -en 

-er. 
evärdlig evce^rdlig a., -t -e -a. 
evårdligen evcB^rdUg9n adv. 
exakt äksakH rf., = -e -a -are 

-ast; -het -en. 
exaktityd äkhaktity^d 1. äksak^- 



r., -en. 



exaltation äk^salta/ay^n 1. åksal^- 

r., -en, hänryckning. 
exalterad äk^salte^rad pa., -at -e. 
exal teras äk^salte^ras pass., -ades. 
examen äksa^m9n^ 1. ®*® rm., pl. 

examina äksa^mina^. 
examinand äk^saminan^d mf., -en 

-er. 
examination äkhaminafco^n r., -en 

-er. 
examinator äkHaminaHor^ mf., -n 

-er -naUo^rdr. * 
examinera äk^samine^ra t., -ade. 
excellens åk^seilän^s 1. -sä- m., -en 

-er. 
excellent äk^selänH 1. -sä- a., = 

-e -a -are -ast. 
excellera äkhele^ra 1. -sä- i., -ade. 
excenter-axel äksänHdr^^ak^^sdl, -ski- 
va, 
excentricitet äksänHrisiteH r., -en. 
excentrisk äksänHriek a., -t -e -a. 
exceptionell äk^säpfconäl*^ a., -t 

-e -a. 



escerpera äk's«rpe*ra i. o. t., -ade, 
excerpist äk^s<srpisH mf., -en -er. 
excerpt äkswr^pt n., -et = -en. 
esceae äksås* r., -en -or. 
exeges åkhege*s r., -en. 
exeget äk^segeH m., -en -er. 
exegetib åhhogeH*k r,, -en. 
exegetisk äk^sege*fisk a., -t -e -a. 
exekrabel äkhBkrfi*b9l a., -t -ble 

-bla. 
exebrera äkhekre*ra i., -ade, 
exekution äA'seftni/a>*« r., -en -er. 
exekutiv äk^sBkmti*v a., -t -e -a. 
exekutor äk^s&kiuHor^ m., -n -er 

-kmt(o*r»r. * 
exekutoriak äkhekm(a)*risk a., -t 

exekutris äA'seftni/ri*s f., -en -er. 
exekutor äkhekmtce*r m., -en -er. 
exekvatnr äk^sékvaHur^ n. 
exekvera åkhekve*ra t., -ade. 
exempel äksäm*p3l n., -plet = 

-plen. 
exempelvis äksäm^p9l'Vi^s adv. 
exemplar äk^sämpla*r n., -et = -en. 
exemplarisk äk^såmpla*risk a., -t 

-e -a. 
exemplifiera äftsäffj^H/ie*r a t., -ade. 
exemplifikation åksätn}-plifikaf<o*n 



-ade. 



r., -en -er. 

exercera äk^s/^se^ra 

exercis äk^savsiH r., -en -er. 

exercitiemästare äA's<Brs#*s*a- 

mäsHara m., -en =. 
exil äksiH r., -en -er, landsflykt. 
existens äk^si^än*s t., -en -er. 
existera äk^siste*ra i., -ade. 
exklusiv äkhklmsi^v a., -t -e -a. 
exklusivitet åkhklamviteH r., -en. 
eskommunicera äkhkommmse*ra t., 



exkommunikation 
/a)*» r., -en. 



äkhkommnika- 



exkonung äkh-kå^nur] m., -en -ar. 
exkrement äkhkr&mänH n., ^ -en 

1. -er -erna. . 
exkret åkskreH n., -et = -en. 
exkretion äkhkref(o*n t., -en. 
exkurs åkskur^s r., -en -er. 
exkursion äk^skur/co^n t., -en -er. 
exorcera åk*30Tse*ra t "'- 
exorcism åkhor»is*m 
exorciet åk^sorsis^t m 
exosmos äkhosmå*s r 
exoterisk ^kho>te*risk 
exotisk oksoiHisk a., 
expandera äh^spaijde*. 



äk'spat}si*l 

-t -ble bla. 
expansion äk^spaTjfo)* 

-en. 
expansiv åkhparisiS.' 

-e -a. 
expediera ai'sperf»e'ri 
expedit äk^spfidiH mf 
expedit äk^spediH a., 
expedition »^'sperfi/io* 
expeditris äk^^edUri* 
expeditör äk^spBditceS 
expektorera äk'späkiåi 
expenser äkspim^sar ] 
expensiv «Ä'sp«KsiV 
experiment äk^sporim 

= -en, 
experimental äkhper 

-t -e -a. 
experimentator åk'-spi 

m., -n -er -taiat^ra 
experimentell äk^aperi 

-e -a. 
experimentera äk^spei 

expert äksp^r^ mf., 
explicera äk^splise*ra 
explikation äkHplikafv 



exploatera äk^^låate*ra 1. -plm- 

t.. -ade. 
explodera äk^splo>de*ra i., -ade. i 
exploaion äk^splo>/ai*n t., -en 

explosiv äk^spUosi^v a., -t -e -a 

-are -ast. 
HvninaiwH /ii-*Bi)fco-si*«a rf., -an -or, 

jtonunH 1. -på- r,, -en 

ipmne^ra 1. -på- t., 

H T., -en -er, 
'porte*ra t., -ade. 
iorfte'r m-, -en -er. 
se* r., -en 1. -n -er. 
Spcosi/of^n 1. -på- T., 

äs* mf., -en -er. 
'is* r., -en -er, iltägi. 
'c^sprä/(o*n r., -en 

'präsih> a., -t -e -a. 
sprime^ra t., -ade. 
äk^3pr<opria/o)*n r., 



iMe*ra t., -ade. 
■j-^'ä«^( mf., -en -er. 
kaH n., -et = -en. 

'si&aHor^ t., -n -er 



7*s 1. -a«*s 
;'spafti(i«*( mf., -en 



^spåMe^ra t., -ade. 
;'siMra/ö>*n r,, -en. 



'i}chpiratto*risk a., 
pire*ra i., -ade. 



exatirpator äi's(trpa^tor* r., -n -er 

-atoi^rar, lantbr. 
exstirpera åh^atiTpe*ra t., -ade. 
essudat äk^smdaH n., -et = -en, 

läk. 
extas åkst6,*s r., -en -er. 
extatisk äkstaHisk a., -t -e -a. 
extemporalier äk^stämptor&Hiar^ 1. 

-^- pl., -lie-, 
extempore äkstäm^pMra ad v. 
extemporera äkhtämpojre*ra 1. -j^d- 

i. o. t., -ade. 
extension ttA'Äf(i«/a>*« r., -en. 
extensiv äkhtänsi*v a., -t -e -a. 
exteriör äft*s(er»a*r r., -en -«r. 
extern åksta^rn mf., -en -er, > 

-täm. 
externat äk*stmma*t 1. -(ar- n., 

-et ^^ -en, > extämat. 
extinktör äk^sli*}kt(e*r rm., -en -er. 
extra äkhtra^ 1. *" adv. o. oböjl. 

adj. 
extrahera äk^strahe*^ra t., -ade. 
extrakt äkstrakH n., -et = -en, 
extraktion äk^strak/co^n r., -en. 
extraktivämne åk^strakti^V'åm^n3. 
extraktor äkstrakHor^ r., -n -er 

-aktu>*r9r. 
extraordinarie äkhtraor^dina^ria^ 

ob. adj. 
extraordinarie äk^straor'^dma^ri9^ 

extraordinär äk^straor^din<^*r a., -t 

extravagans äk'^sfravaga^*s 1. -an*s 



extravagant äk^stravagar^H 1. -anH 

ft., = -e -a. 
extravagera äk^stravage^ra i., -ade. 
extrem äksfrä*m a., -t -e -a. 
extrem åksträ*m n., -et ^ -en. 
extremitet Äi^rfremÖe** r., -en -er. 



fabel fet*h?l t., -beln -bler*". 
fabelaktig ftt^al^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Fabian fa^bian. 
fabla fa%la^ i., -ade. 
fabricera fab^rise*ra t., -ade. 
fabrik fabri*k rm,, -en -er. 
fabrikant fab^rikanH m., -en -er. 
fabrikat fah^rikaH n., -et = -en, 
fabrikation fab^rikafoi^n r., -en -er. 
fabriksmässig fabri^ks-mäsHg a., 

-t -e -a -are -aat. 
fabrikör fab^rikm*r m., -en -er, 
f abulös fab'^\nl0*s a., -t -e -a -are -ast, 
facil fasiH a., -t -e -a -are -aat. 
facit fa*sU n., pl. =. 
fack fak* n., -et = -en. 
fackla fdkHa^ rf., -an -or, i snms. 

fackel- t. ex. fackeltåg, 
fackla fakHa? t., -an -or, strand-f., 

växt (Lythrum). 
facklig fakHig^ a., -t -e -a. 
fackmässig fak^-mäsHg a,, -t -e -a 

-are -aat. 
fadd fad* a., fatt fat*, föga brutl., 

-dde -dda -ddare -ddast; -het -en 

fadder fad*9r mf., -n faddrar. 

fadderakap fadhr-ska^p n., -et = 
-en. 

fader fd^dsr" m., förk. far /a*r, fa- 
dern fäder fä*dar -na, poet. 6v. 
fädren, i smna. fader- t. ex. f.- 
lös, 1. fadera- t. ex. faderanamn 1. 
far- 1, ex. farbroder far^-broi^dar 
1. farbror far^broir 1. *^ farfader 
far^-fa^dar 1. farfar far*far, far- 
föräldrar farmoder 1. farmor, 1. 
fara- fH^S- t. ex. faragubben. i 



faderlig fn^darlig^ a., -t -e -a -ai 

-ast. 
faderligen fa^dsrWffan adv. 
faderakap fa^dar^ska^p n., -et. 
fadervår fa}därvå*r n., 
fadäa fadä*s r., -en -t 
fager färgar a., -gert 

-grare -graat. 
fagerhyllt fa^gdr--hylH ] 
fagerkind ad fa^gar-Jin^ 

-e. 
faggor fag^mr^ end. p 
fagott fagot* r., -en -( 
fagottiat fag^otisH m., 
fagottblåsare fagot'-bl 

-en =. 
fajans f^jarj^s r., -en 
fakir faki*r m., -en -* 
faksimile faksi^mil»^ : 

-ena. 
fakaimilera fak'simile*i 
fakt fak*t n., -et = -< 
fakta fakHa^ t., -ade. 
faktiak fakHisk a., -t 
faktor fakHor 1. '° m., 

t(o*rar. * 
faktor fakHor 1. '^ r., 

faktori fakHojri* 1. -M- 

faktotum faktwHum^ n 
faktum fakHum^ n., pl 
faktura faktm^ra^ rf., 
fakturera /«A'#Tnre*ra ■ 
fakultativ /ai'M7((rii*u ; 
fakultet fak^nlteH rf., 
fal /"a*; a., -t -e*= -a -ai 

-en. 
falang falatj* r., -en -i 
falaska faH^as^ka rf., 



falemer fala:*rn»r r., f.-vin. 

falerts faH-tir^ts t., -en -er, mi- 
ner., :> fftlärta. 

falk fal*k mr,, -en -ar, jakt- lärk- 
pilgrims- sten- tom- (Falco). 

falka falska* i., -ade. 

Falkenberg /ai'fra »»-&«»• V. > -bärg. 
a fal^kene*rar$ ^"^"^ m., 

aPAen<p*r m,, -en -er. 
fal^konät^ r., -en -er, 
■on. 

., -et = -en; ifall > i 
let fall, i s&dant, annat, 
fall. * 
' i;, faller " föU m*' föllo 
allit fallen fallef fallna; 

W pa., -et -llne -lina; 

-en -er, benägen. 

e*ra pers. o. op. i., -ade. 

Ig fal^isemaij* n., -et 



i falhkaU^gsn 1. falhk- 

dv. 

ire falhk-mynHan m,, 

l*st3r. 

(««' gen. -lu -ta*. 

t famHliarHteH r., -en. 



familj famH*3 rf., -en -er, i smos. 

familje- t. ex. f.-fader, -råd. 
familjär faniHtj(E*r a., -t -e -a -are 

famla famHa^ i., -ade. 

famn fam*n rf., -en -ar. 

famna fam^na^ t., -ade. 

famös famå*s a., -t -e -a. 

famös fam0*s a., -t -e -a -are -ast. 

fan fa*n n., -et, fjäder. 

fan /■«*« 1. fB.*(9)r^ m., ^ävul. 

fana fa^na^ rf., -an -or. 

fana ffi^na^ rf., -an -or, räj:*, 

ren.-f. (Tanacetvm). 
fanatiker fana*tik»r 1. "^"^ mf., -n 

fanatiaera fanat'ise*ra t., -ade. 
fanatisk fana*fisk a., -t -e -a. 
fanatism /^»'a^isSn r., -en. 
fandango fandatj^goi r., -n, dang. 

faner fane*r n., -et = -en. 
fanera fane*ra t., -ade. 
fanerare /aMe*»-»»^ 1. "'"* m., -en =. 
fanerogam fan^-eråga^m r., -en -er, 



* äv. -U* r., -en -er. 


hot. 


( äv. -a* a., neutr. =, 


fanerogam fan^eråga*m a.. 


aa* i., -ade. 


fanfar fanfa*r r., -en -er. 


rm., -en -ar. 


fanjunkare fa'n-jut]^kara m 


a' t. 0. i., -ade. 


fann, se finna. 


■.^sar9' m., -en =. 


Fanny fanY. 


falsa^rium 1. »'« n.. 


fantasi fanHaai* rf., -en - 




fantasm fantas*m r,, -en 


säf* rm., -en -er. 


fantasmagori fantas^magån 


:Ä a., -t -e -a -are -ast; 


-er. 



fantast fantas^t mf , -en -er. 
fantasteri fantasHsrt^ n , et -er. 
fantastisk fanttnHtsk a , t -e -a. 
fantisera fanHise*ra i o t , -ade. 
fantom farttå*nt n , -et = -en. 
far fa*r rm , en /isÄ (AbramisJ. 
fara /»Va' rf, -an -or 
fara fa^ra' i , far for f(o*r foro 
fvi^rta* fant faren faret farna. 



fårad fara^d r., elektr. 

faral faraH t., -en -er. 

Farao fa^ram 1. ^oa. 

farao fti*raio 1. ^"^ m., -n -ner '"'*'', 

hårskare i Egypten. 
farao fa*rao> 1. '"^ r., -n., spel. 
farbar fa^r^ba^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
fargalt fet^r-^alH mr., -en -ar. 
farhåga fa^r-kå^ga rf., -an -or. 
farin fari*n n., -et. 
farina fari^na rf., -an, socker. 
farisé farHse^ m., -en 1. -n -er. 
fariseisk farHse^isk a., -t -e -a. 
(ariseism /«r'tse*s*ni r., -en. 
farkost fa^r-kosH rm., -en -er, 
farled /aV-ieV rf., -en -er. 
farlig fa^rlig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
farm farSn r., -en -er*'. 
farmaceut /'ar'»Hisära*f 1. -öti*- mf., 

-en -er. 
farmaceutiat far^masåia*tisk 1. sa. 

frg. a., -t -e -a. 
farmaci far'-masi* r., -en, farma- 
ci e ""'** studerande, 
farmakodynamik far^makAdy^na- 

mi*k T., -en. 
farmakognosi far^ntakågnosi^ r., 

farmakognost farhnakågnos*t m,, 

-en -er. 
farmakolog far''niakålå*g ml., -en 

farmakologi far^makålågi* t., -en. 
farmakopé far^makåpe* r., -en 1. -n 

farmare far^mars^ m., -en ^, ar- 
rendator. 
famöte fa^r-n0H9 n. 
fars faT*s r,, -en -er'*, 
farsot fa^r-s(t>H rf., -en -er. 
farstuga, se förstuga. 



fart fa*d: rf., -en -er. 
fartyg fafr-ty^g n,, -et = - 
farväl farvåH 1. fa- interj. 
fas /a's r., -en -er **. 
fasa faha* rf., -an -or. 
fasa faha^ j., -ade. ' 
fasa fa^sa^ t., -ade, tei 
fasad fasa^d r., -en -e 
fasan fasa*n mr., -en 

ring- guld-f. fPhasia 
fasaneri fasa^nBri^ n,, 
fasansfull fahans-fwl^ 

-are -ast, f,-värd. 
fasett fasat* r., -en -ei 
fasettera fas^äfe^ra t., 
faekikel fajik^l r.,, -n 
faskin fa/i*n t., -en -e 
faslig faHlig^ a., -t 

-ast; -het -en -er. 
fason fasa)*n t., -en -« 
fasonera fas^oine^ra t., 
fasonerad fas^(one*rad 
fast /«s*< a., = -e -a 

-het -en. 
fast fasH adv., fastms 

hellre ' *", > fast mer, 
fast fas*t konj. 
fasta fas^ta^ rf., -an, f 
fasta fasHa^ i., -ade. 
fasta fasHd^ rf., -an -o 

fastage fasta*/ n., -et 
faster fas*t9r f., -n fas 
fastighet fasHig-heH rf 
fasting fasHirj^ rm., -e 
fastlagen fasH-la^g»n 

form ; f astlagsbulle, 

m. fl. 
fastland fasH-lan^d n., 
fastlandsbo fasHlandå'l 

fastlänning fasHAånHrj i 
fastna fasHna^ i., -ade 



faatstålla fas^-stal^a t., -de. 
fastställelse fasH'Stälhls9 rf., -en 

-er. 
fastän fasH'än'^ äv. '* konj. 
fat faH n., -et = -en. 
fntn! fntnH a., -t -6 -a -are -ast. 

taHiar 1. "*"* pl., -na, 

«, -tid. 

i('aiw*m r., -en. 

^alisH mf., -en -er, 

fat^alisHisk a., -t -e -a. 

if^aUteH r., -en -er. 

t-bvth äv. faHcf rm., 

itHga^H a., = -e -a. 
t^ige*ra t., -ade. 
., -a, t, ex, hur är det 
;å Fatta omständigheter. 
dv,, taga fatt. 
ä i. o. t., -ade. 
is^ i. dep., -ades. * 
'-6aV a., -t -e -a; -het 



fat^ig'dOim rm., -don 

Hig^ a., -t -e -a 

et -en. 

-v^s adv. 

n m., -en -er*°. 

*«« 1. fam^na* rf., -an 

■nnisH mf., -en -er. 
fBm'ms*iish a., -t -e -a. 
f^^åra*-bsl 1. -«'to- a-, 
le -bla -blare -blast. 
fav'årise*ra 1. -v^w- t., 

''dri*( 1. -"'co- mf., -en 



r rm., -n febrar'' 



feberaktig fe^bar-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
febril f&hriH a., -t -e -a -are -ast. 
ebruari fe^brm&^ri 1. féb^- rm. 
Febus fe*bus, myt. 
'ederation fe^dera/to^n 1, fed^- r., 

I -er, förbund. 
ederativ fe'd%rati*v 1. fed'- a., -t 

-e -a, , 

'edererad fe^dere*rad 1. /ed^- pa., 

at -e. 
:eeri /c'6ri* n., -et -er. 
■^K /i^V &•■, -* -o '' -a -are -ast; 

-het -en. 
'eghjärtad fc^g-jarHad pa., -at -e. 
■'egaint fe^g-stnH pa., = -e -a -are 

■ast; -het -en. 
'eja A/V i. o. t., -ade, :> fäja. 
'ejare fäj^ara^ m., -en =, > fä- 

ejd /ty*ii rf., -en -er, fejdebrev, 

> fäj-, 
ijda fqj^da" i., -ade, > fäjda. 
(1 /e*i n., -et = -en. • 
'ela feHa^ i., -ade. 
'ela feHa^ rf., -an, natt-f., fäjri 

(Platanthera). 
'elaktig feH'akHig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
'elas feHaa^ i. dep., -ades. * 
elicitera fe^UsUe*ra t., -ade. 
Felix feHiks. 
elack feluk* r., -en -er, mindre 

segelfartyg på Medelhavet, 
fäm*, femte fämHa*, räkn., 

'emdubbla fåm^-duhHa t., -ade. 
emfaldig fäm^-fal^dig a., -t -e -a. 
emfalt fdm^-falH adv. 
'emhömig fäm''k(e^rnig a,, -t -e -a, 

'emhöming fäm^'hee^rnirj rm., -en 



feminin /e^wiMii*» I. fem^- n., -et 
= 1. -er -en. 

feminin fe^mini^n a., -t -a. 

femklassig fäm^'hlas^ig a., -t -e -a. 

femma fåm^a^ f., -an -or. 

femradig fam^-r&^dig a., -t -e -a. 

femrummig fäm^-rum^ a., -t -e -a. 

femsidig fäm''Si*dig a., -t -e -a. 

femsiffrig pim^'sif^rig a., -t -e -a. 

femspaltig fäm^-spalHig a., -t -e -a. 

femstavig fäm^st&^vig a., -t -e -a. 

femtalig fäm^-taHig a., -t -e -a, hat. 

femte, se fem, femtedel. 

femteklassig fåmH3'klas'^ig a., -t 
-6 -a, versl.) -ing. 

femteklaasist pimHa-hlasisH mf., 
-en -er. 

femtia fämHia rf., -an -or *"". 

femtio fåmHico 1. femti fämHi, fem- 
tionde, femtiondel, femtifem ^"*, 
f, -femte ^"^^ osv. i 

femtiårig fåmHi-å'^rig a., -t -e -a. 

femtiåring fämHv-å^Hr) mf., -en 
-ar. 

femtiöring fäm^tl-a^ritj na., -en -ar. 

femton fäm^on^ räka., femtonde, 
femtondel. 

femtonsiffrig fämHon-sifriff a., -t 

femtonårig fämHon'å\ig a., -t -e -a. 
femtonåring fafn^ton'å^rirj mf., -en 

femårig fäm^-å^rig a., -t -e -a. 
femåring fäm^'å^riJ] mf., -en -ar. 
femöring fäm^-w^rirj rm., -en -ar. 
fena fe^na^ rf., -an -or. 
Fenicien /«Mt*sian 1. ''^''^. 
fenicier f^m^sisr 1. """^ m., -n =. 
fenicisk feni*sisk a., -t -e -a. 
feniciBka f6ni*siska i., -an -or. 
feniciska fenPsiska rf., -an. 
Fenix fe*niks, myt. 
fennoman fän^åmet^n mf., -en -er. 



fan^åmani* r., -en. 
fennomansk fän^-åma^nsk a., 

-e -a. 
fenol f&nå*l r., -en, kem. 
fenomen fe^nåme*n n., -et -en. 
fenomenal fe^,nåmenii*l a., -t -e -t 
fenomenen fe^nåntwiäl* a., -t -e •( 
fenyl ffmi/*l r., -en, kem. 
feodal fe'-åda*l 1. -m- 
feodalism fe^ådalis*m 

ferie fe*ris r., -en -e 
ferman f<erma*n 1. fii 

r., -en -er, moham 

veräns order m. m. 
fennat f<ermH*t n.. 



ferment f{ermänH n. 
femisaa fmrnis^a 1. 

smna. -famis^a r 
fernissa ftsmis*a t. 
fertil f^rtiH a., -t - 
fertilitet farHiliteH 
fess fäs^ n., -et — 
feat fäsH rm., -en ■ 
festa fäsHa^ i., -adi 
festivitet fäsHiviteH 

fäati-. 
festlig fås^tlig^ a., 

-ast; -het -en -er, 
feston fästa>*n 1. fäslo 
fet fe*l a., fett /ef* 

-ast, 
feta fe^ta^ t., -ade, f 
fetaktig feH'akHit) a. 
fetaliebroder f^taHiS'' 
fetiach f&tif* r., -en 
fetiachism feHiJh*m i 
fetischist feHifis*t ml 
fetma fet^ma^ rf., -ar 
fetma fet^ma^ i., -ade 
fetna feHna^ i., -ade. 
fett /e;* n., -et artpl. 



fettbildare fef^'bil^dar3 r-, -en =. 
fiaker fiakhr 1. fia^kar r., -n fiak- 

rar, åkardroska. 
fial fiaH T., -en -er, iyggn. 
äasko f/as^kå n., -t -n -na. 
-n fibrer". 
'., -an -or, växt (Ar- 



fi^deikomis* n,, -et 

rie fi^deikomisH^ria^ 

i 1. '"-' r., -en -ar *''^'' 
iändpapper. 
■ mf-, -en -er. 
td^sk&^p rm., -en. 
lig a., -t -e -a -are 



■Hligan adv. 
-ade, f. npp sig. 
., -t -e -a -are -as 



TMiH m., -en -er, 
g^mranHska f., -an 



■lig a., -t -e -a -are 

v^rliggn adv. 
-ade. 

a., -ket -kne -kna: 



fikus ^*Ams r., -en -ar **'', växt. 
fil fiH r., -en -er, rad. 
fil fiH rm., -en -ar, rasp. 
fila fiHa^ t. o. i., -ade. 
filantrop /U^anträ*p mf., -en -er. 
filantropi fil^antråpi* r., -en. 
filantropisk fiVanirå*pisk a., -t -e 

filare fiHara^ m., -en =. 
filateli fiPaieli* r., -en. 
filatelist fil^atelisH mf., -en -er. 
filateliatisk fil'atelis*tisk a., -t -e -a. 
filbunke fiH'huri^k9 rm., -en -ar. 
filbytta fi^Uhjft^a rf,, -an -or. 
filé file^ r., -en 1. -n -er, matl. 
filfras fiH-fra^s mr., -en -ar. 
filharmonisk fil'karrwo*nisk a., -t 

-e -a. 
filliuggare fiH-hug^ars m., -en =. 
filial filHaH r., -en -er. 
filigram ]. -an /il^igram* 1. -a*» n. 
Filip fiHip. 

filipin filHpi^n t., -en. 
Filippa filipV. 
filipper filip*sr m., -n =. 
filippik filHpi*k r., -en -er. 
Filippinerna fil'ipi*n&rna. 
Filipstad fi^hp-sta^d. 



filia 



i 1. 



filisteisk fil^tste*isk a., -t 
filister filis*t9r m., -n filisti 

borgare. 
fil i a tennas sig filisHsr-mäs' 

-e -a -are -ast. 
filiströs fiVistr0*s a., -t -t 

-ast. 
film fil*m rm., -en -er*", 
filmjölk fiH-mjöl^k rf., -ei 
filolog fil^ålå*g mf., -en ■ 
filologi fil^ålågi* t., -en; 
filologisk )il^ålå*g'kk a., - 
filosof fiVåså*f mf., -en - 
filosofem fil^åsåfå*m n. 



■et = 



filosofera fiPåsåfe*ra i., -ade. 
filosofi fU^åsåfi* rf,, -en 

kandidat /U^åsd/ih^. 
filosofisk /il*åså*/i3k a,, -t -e -a. 
filt filH rm., -en -ar. 
filta filHa^ t., -ade. 
filtare filHard^ m., -en ^=. 
filter filH»r n., -tret = -tren. 
filtrat /UtraH n., -et — -en. 
filtrera (Ulre*ra t., -ade, flltrerduk, 

f. -papper. ■• 

filur filiu*r mf., -en -er. 
fimmelstäng fimhl-stot}^ rf., -en 

-stänger, 
fin fi*n a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en -er. 
final fin&H rm., -en -er. 
final finaH a., -t -e -a. 
finanser finoYj^sär pl., -na, finans- 
minister. 
finansiell finatj^siäl* a., -t -e -a. 
finansiär finar)^si<s*r m., -en -er. 
finera fine^ra t., -ade, f. silver. 
finess /iwös* r., -en -er. 
Fingal fi^*ffal. 
finger fir)*ar rm., -gem -grar, 1. 

n. -gret ^ -gren, i smns. finger-, 

men: fingers-bred -bredd -lång 

-tjock. 
fingera /ijjje*r« t., -ade. 
fingerborg fiif3r'bor^j rf., -en 

-ar. 
fingo, se få. 

fingra fitj^ra^ t. o. i., -ade. 
finhyllt fi^tuhylH a., = -e -a. 
finit finiH a., = -e -a, språkv. 
fink firi*k mr., -en -ar, bo- berg- 

(Fringilla). 
finka firi^ka' rf., -an -or. 
finkalibrig fi^ffkah^brig a,, -t -e -a, 
finkel fiti*k9l rm., -n. 
finkel fii}*ksl a., -t, f, brännvin. 
Finland finHand. 



finlandism fin^landis*m t., -en -er. 

finlek fi^n-le^k rm., -en -ar. 

finländare fin^'län^dar3 m., -en =. 

finländsk finHändsk 1. ^-^ led. -änsk 
■ a., -t -e -a. 

finna fin''a^ t-, finner" fann fan* 
funno fun^o}^ funnit fimnon fun- 
net funna finn. 

finnas /in^as^ i. dep., finn 
finns fauns funnos fi 



finne fin^s^ m., -en -ar, 

finnig fin^iff^ a,, -t -e -t 
Finns koga fin^^skoi^ga. 
Finnskogen fin^'Sk(o^ff3} 
finsikt fi^n^sikH rm., -e 
finsk /in*sk a., -t -e -a 
finska finhka^ f., -an - 
finska fin^ska^ rf., -an, 
finskinnad fi^n^Jtn^ad p 
finskspråkig fin^sk-språ 

-e -a. 
fin smakar e fi^n'Sma.^kai 

Finspäng fin^-spofj^ 1. ^ 
fint finH T., -en -er ^*, 
fintlig finHliff^ a., -t 

-ast; -het -en. 
finurlig finm*rUg a., ■ 

-ast; -het -en -er. 
fiol fio>H rm., -en -er. 
fiolist fOtalisH mf., -en 
fioritur fi}årUw*r r., -« 
fira fi^ra^ t., -ade, hSg 
fira fi^ra* t. o. i., -a 

efter. 
firma fir^a 1, '^ rf., 

firmamen t /ir*maniänH 
firman, se ferman. 
firn fir*n r., -en, sta 



■ 96 ■ 



fisch jif*' r., -en -er*", spelviark. 
fischy fify* r., -en -er, spetsdvk. 
fiak fis*k mr., -en -ar. 
fiska fis^ka^ t. o. i., -ade. 
fiskafänge fis^ka^färih n., -et -en 



^kalise*ra t,, -ade. 
\Hish a., -t -e -a. 



k-iragH rf., -en -i 



i* n., -et -er. 
k-jmH» mr., -en -ai 
, fågel fPandion). 
is^k'han^dlar3 m., -e 



■å^k I 



, -et. 
= -en, fiss dur. 
.-en -er, rispa. 
., -n fistlar. 
,, -n, räxt (Hl/po- 



* f 


, -an -or. 


■" i 


-ade. 


•s' 


a., -t -6 


-en 




gol. 




-et 


= -en. 


t-, 


an -or. 



,, -en -ar. 

^ räkn., fjortonds, 



ijoTtonhrig Of^^flon-å^rig a., -t -e -a. 
fjortonåring jJto^rfo«-(IV»»; mf., -en 

fjoskig fjos^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
fjun §m*n n., -et ^= -en. 
fjun fjiu^n n., -et, växt, höat-fj. 

(Leontodon). 
fjunig fyw^nig* a,, -t -e -a -are -ast. 
fjäder ^ä^dar rm., -dem -drar. 
fjädra fjäHri^ t. p. i., -ade. 
fjädrig Qä^drig^ a., -t -e -a, 
fjäll ffäl* n., -et = -en, poet. 6v. 

-ar -ama, berg. 
fjäll ffäl* n., -et = -en, fiskfjäJJ. 
fjälla fjäl^a^ t. o. i., -ade. 
FjäUbacka fjäP-bakH. 
fjällig fyul^ig^ a., -t -e -a -are -aat; 

-het -en. ' 

fjälster ffäl*sf9r n., -tret = -tren. 
fjär ffrB*r adv., när och fjär. 
fjär ffm*r a., -t -e -a; -het -en. 
fjärd fjeE^rd rmf., -en -ar. 
fjärde fyte^rdi^ räkn., fjärdedel, 
fjärdeklasaig f}a^rd9'klas^^ a., -t 

-e -a, versl. 
Fjärd hundra fjat^rd-hun^dra. 
fjärding fj<t^rdiif rm., -en -ar, , 
fjäril fjiE^riP mr., -en 1. -n -ar. 
fjärma fjcer^mt^ t., -ade, 
fjärmare fjm-^mara^ fjärmaat -e 

adv. o. ad), komp. o. aup. 
fjärran fjar^an^ adv. o. adj. fjärr- 

belagen, fjäixglaa. 
fjärran fjar^an^ n. 
fjärrsynt fjar^'Sif^nt pa., = -e -a. 
fjärsing fj^siri^ mr., -en -ar, 

fisk (Trachinus). 
Fjäräs fj>s^r'å^s. 
fjäs fjä^s n., -et. 
fjäsa fjä^sa^ i. o. t., -ade. 
fjäak fjäs*k a., -et. 
fjäsk fjäs^k m., -en -ar. 



— 97 — 



fjäska fjäs^ha^ i., -ade. 

fjäsker fjäs^Tcdr ^., -n fjäskar ^^. 

fjäskig fjäs^hig'^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
fjät fjåH n., -et = -en. 
fj ätter fjåt^dr rm., -n, vanl. i pl. 

fjättrar, 
fjättra fjätha^ t., -ade. 
fjol fj0H rm., -en -ar. 
fjol fj0H rm., -en -ar, plogfjöl. 
fjösbent fj0^S'^he^nt pa., = -e -a, 

som har fjåderheklädda hen, 
flabb flah^ rm., -en -ar. 
flabbig flahHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
flack flak*" a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
flack flah^ n., -et = -en. 
flacka flah^a^ i., -ade. 
flackländig flak^4än^dig a., -t -e -a. 
fladder fiadhr n., fladdret, 
fladderaktig flad^Qr^ak^Hg a.,, -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
fladdermus fladhr^miu\ se mus. 
fladdra flad^ra^ i., -ade. 
fladdrig fladhig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
flaga fla^ga^ rf., -an -or. 
flaga fla^ga^ i., -ade. 
flageolett flaf^ålät^ r., -en -er, 

mus, 
flagg flag*^ rm., -en. 
flagga flag^a^ rf., -an -or. 
flagga flag^a^ i., -ade. 
flaggjunkare flag^-^jurj^kara m., -en 



flagig fla^gig^ a., -t -e -a 

-ast. 
flagna fla^gna^ i., ^-ade. 
flagrant ftagrarjH 1. -anH a., 

-a -are -ast. 
flak fia^k n., -et = -en. 
flake fla^kd^ rm., -en -ar. 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



-are 



= -e 



flamingo flamiri^o) L -irj^gco 1. -å 

mr., -n -ger, fågel, 
flamländare flam^'^län^dar9 m., -en 

=, folk, 
flamländsk flam^4än^dsk led. -n^sk 

a., —T/ — e -a. 
flamländska flam^4än^dska led. 

-n^ska f., -an -or. 
flamländska flam^^än^dska, led. 

'uhka rf., -an. 
flamma flam^a^ rf., -an -or, i smns. 

flam-. 
flamma flam^a^ i., -ade, flamning 

-en -ar. 
flammig flam^ig^ a., -t -e -a -are ' 

-ast; -het -en. 
flarns flam^s n., -et. 
flamsa flam^sa^ f., -an -or. 
flamsa flamHa^ i., -ade. 
flamsig flam^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
flamsk fiam^sk a., -t -e -a, flam- 
ländsk. 
Flandern flan^d9rn. 
flandrisk flan^drisk a., -t -e -a. 
flanell flanäl*' r., -en artpl. -er. 
flanera flane^ra i., -ade. 
flank flarj^k r., -en -er. 
flankera flarjke^ra t., -ade. 
flankonad -flarj^kåna^d r., -en -er. 
flankonera flarj^k^ne^ra i., -ade. 
flankör flarjko^^r m., -en -er. 
flanör ftance^r m., -en -er. 
flam fla^rn n., -et = -en. 
flaska flas^ka^ rf., -an -or. 
flaskformig ftas^k-^for^mig a., -t -e 

-a. 
flat flaH a., flått ftat^ -e -a -are 

-ast; -het -en. 
flata flaHa^ rf., -an -or. 
flatbottnad flaH^hot^nad pa., -at -e. 
flatna flaHna^ i., -ade. 
flau flaco^ a., = -e ^^ -a -are -ast. 

7 



n, skämts., god tur. 
, -ade. 
a., -t -6 -a -are 



maHikarh •'" mf ., 

taktisk a., -t -e -a. 

a i. o. t., -ade. 
-en, växt (Fhala- 

-en, ^uhdom. 
!n -ar. 
-ade. 

, -t -6 -a -are -aat; 

comp., -e, förk. fler 
lisHa^, -e, > flästa. 
■e- fle^ra'kan^da 1. 

dub*9l a-, -t -bble 

dub*la t,, -ade. 
■al^diff a., -t -e -a. 
*dty a., -t -e -a. 
sif^riff a., -t -e -a. 
((8*i?jj a., -t -e -a. 
-re- flehslä'd9s 1. 



'stämHg a 



ismns.flick- 
i: flickebarn. 



■akHig ; 



flikig fii'hig* a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
flimmerh&r flimhr-hå'r n., eool. 
flin ;?»*« n., -et = -en. 
flina fii^na' i., -ade. 
flinare fli^nars^ m., -en = -ama. 
flinga fliti^a^ rf., -an -or. 
flinig fli^nig^ a,, -t -e -a -are -ast; 

■het -en. 
flink flirj*k a., -t -e -a -are -ast; 

■het -en, 
flint fiinH rm., -en, panna, lyässa. 
flinta ftin^ta^ rf., -an -or. 
ilintskalle ft%nH'Skalh rm., -en -ar. 
flintskallig fiin^t-skalHg a., -t -e 

-a; -het -en. 
flia fli*s rm., -en -er. 
flisa fli^sa^ rf., -an -or. 
flisa fii^sa^ rfl., -ade. 
flisig fii^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
flissa fiis^a^ i., -ade. 
flit fHH vi., -en, 
fliteiigen fiiHsli^gan adv. 
flitig fliHig^ a., -t -e -a -are -ast. 
flitter fiif*9r n., flittret. 
flittra flit^ra^ rf,, -an -or, geol. 
flo flco* T., -n -ar, lager, bädd. 
flock flok^ rm., -en -ar. 
flock ftok* n., -et. 
flocka fiok^a^ rfl., -ade. 
flockas flok^as^ i. dep., -ades. 
flockblommig fiok^-hlmm^ig a., -t 

-e -a. 
flockbloms trig flok^'bl(amhtrig 1. 

flockig fiok^ig^ a., -t -e -a -are -ast. ■ 

flocktals fiok^-t&Hs adv. 

flockvis fiok'^'w's adv. 

flod ft<a*d rf., -en -er. 

floka ftoi^ka^ rf., -an -or, röd-, knut-, 

tagg-fl., växt (T<yrilisj, 
flor fl(o*r n., -et = -en. 



^mf;^:-:' 



flor flw*r n., blomsfring. 
flora flfa^ra^ rf., -an -or, 
Flora ^a>Va*. 
florera fiMre*ra i., -ade. 
florett flaträt* r., -en -er. 
florilegium flco hUe*giv,tn n. , -iet -ier. 
floriat fifarisH mf., -en -er, 
öoristisk fiotris^tisk a., -t -e -a, 

med avseende på floraii. 
fiorshuva flfu^rs-kai^va rf., -an -or. 
floskel flos*k»l t., -keln -kler *". 
floakulös fios^kmla*s a., -t -e -a. 
floaea flos^a^ rf., -an, vävnad. 
floBSa flos^a^ rfl., -ade. 
flott fiot*^ n., -et, feU. 
flott fiot^' a., = -6 -a, filtande, bli 

fl., vara flott; vräkig. 
flott ;?ö(* rm., -en -ar, insekt. 
flotta flol^a^ rf., -an -or. 
flotta flot^a^ t., -ade, flotta ner. 
flotta flot^a^ i. o. t., -ade, fl. timmer, 
flottare flot^ara^ av., -en =. 
flotte fioth^ rm., -en -ar, 
flottig flotHg' a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
flottilj flolU*j r., -en -er. 
flottiat fiolisH m., -en -er. 
flottyr ftoty*r r., -en -er. 
flos ilok*s r,, -en, växt. 
fluga fim^ga^ rf., -an -or. 
flugan appare fim^g-snap^ar? mr., 

-en — , grå, svart o. vit, fågel 

(Muscicapa). 
fluidum jlwHdum n., -det -der **" 

1. -da"», 
fluktuation fiukHmaf<a*'n r., -en -er. 
fluktuera ftuk'ltue*ra i., -ade. 
flundra fiun^dra^ fr., -an -or, -dre-, 
flnnaa flun^sa^ {., -an -or. 
flunaa flunha^ i., -ade. 
flunsig flun^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
fluor fiuiå*r r., -en, kem. 



fluorescens flm^årefän*s 
fluorescera ftm^åre/e*ra i 
fluorid ^!«'driV - — 
fluss fius* T., -er 
fluas fius*' r., -ei 
flussig fiusHg^ a. 
fluster fius*t»r n. 
flux fluk*s adv. 
fly fig* n., -et 
fly fig* n., -et -i 
fly flg* i. o. t., . 

figt* -dd -tt -c 
flyga ^i/V* i-1 ' 

flögo fie^go}' fl 

gen fluget fln^ 
flygel fig^gaP rm 
flygel /iyVa^* rm 

ris-f., atrand-f . 
flygs /^y?* a-, -t 

flykt ^!/A*( rf., -i 
flykt figJc^t rf., -. 
flykta figkHa" i., 
flyktig /?yA'%' 

-ast; -het -en, 
flyktig flgkHig^.a 
flykting fiykHirf 
flyta figHa'^ i., 

flöto fl0Ha)* fli 

flutet flutna. 
flytta flgt^a^ t. o 
flyttbar ftyi^-h&^T 

-ast; -het -en. 
flå ;?d* t., -r -d( 

-dd flod* -tt -I 
fläaa fiåha^ i-, 
fläck fiåk* rm., - 
fläcka fiåkH^ t. 
fläckig ^aft*ij?* 1 

-aat; -het -en. 
fläcktata flåkMft^ 
fläckvis jläk^'mh 
fläder flätar rf., ; 

bucus). * 



flädermus flä'd3r'muth fr., 
-mösB -^tös* -mössen, 1. fladdrare 
{VesperiUioJ. 

fläka fiä^ka* 1. flacka fiäh^a" t., -te. 

""' ■ "■■■" 1., -en -ar. 

rf., -an -or. 

* i., -ade. 



' t., -ade. 
' t., -ade, i 



c-Aa*ra rm., -en, matl. 
g^ a., -t -e -a -are 



-en -ar, sjov., flöjel, 
-de. 
m., -jeln -jlar. 

H-hlåHaram., -6n=^. 



fnassel fnas*3l n., -sslet. 
fnasalig fnas^Ug^ a., -t -e -a -are 

fnissa Ykis V i., -ade. 
fnitter fnithr n., fnittfet. 
fnittra fnit^ra^ i., -ade. 
fnoskig fnos'kig^ a., -t -e -a -are 

-aet; -het -en. 
fnugg fnuff*^ u., -et = -en. 
fnurra fnurra' rf., -an -or. 
fnurra fnurra* i., -ade. 
fnurrig fnur^ig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
fnyk fny^k n., -et. 
fnysa fn^^sa* i., -te, 1. fnös fno^s 

fnöso fne^sw^ fnusit fnm^sit^. 
fnöske fnös^ki^ n., -et -en -ena. 
foajé /(l'(ye* r., -en 1. -n -er. 
fock fofc* rf., -en -ar. 
focka/öA'o*t,, -ade, värd. köra bort, 
foder f<u*d9r n., -dret, åt kreatur. 
foder f(o*d»r n., -dret =^ -dren, i 

kläder. 
foder fio*dsr n., -dret ^^ -dren, 

as växter. 
fodermarak fo}^d9r'maihk m., -en 

fodra fdi^dra^ t., -ade, f. kreatur. 
fodra fco^dra^ t., -ade, f. kläder. 
fodral fiodr&*l n., -et = -en. 
fodralmakare f<odr6.^l-tna,*kar9 na., 

■en —. 
fog fo>*g rm., -en -ar. 
fog fu}*g n., skäl. 
foga foi^ga^ t. o. rfl., -ade. 
fogat f(i}ga*t m., -en -er. 
fogde fcog^dg^ m., -en -ar. 
foglig fto^glig^ a., -t -e -a -are 

ast; -het -en. 
fogsvans fco^g-smn^s rm., -en -ar, 

såg. 
fokaldistaas fo)kä^l'dista't}h r., fys. 

brånnmdd. 



fokus f(D*kus I., best. =, foci fio^si, 

fys., brännpunkt. 
foliant fmVianH 1. fmH- r., -en 

-er. 
folie /(o*^ r., -en -er*"", 
foliera f(oHie*ra 1. fu>l^' t., -ade. 
folio fQ>*Ua> T. 

folinm fmHium n., -iet -ier *"". 
folk fol^k n., -et = -én. 
folka fol^ka^ rfl,, -ade, f. sig, värd. 
:E'oIke fol^fcg^ 
folklig foPklig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
folklore fol^kWr r., -en. 
foMorist fol^klårisH mf., -en -er. 
folkloristik fol^klåristi*h r., -en. 
folkloristisk foPklårisHiak a-, t. 

-e -a. 
folknummer fol^k^numhr rf., -n. 
folkunge fol^k^uifd m., -en -ar 

f. -ätten. 
foUikel folikhl t., -n -klar, veck. 
folor fa>H(or^, end. fiert., skick. 
fond for}*d t., -en -er, bakgrund. 
fond fori^d r., -en -er, kap&al. 
fondera fotjde^ra t., -ade. 
fonetik fw^neti^k r., -en. 
fonetiker/t««e*(jferl. ''^''"in., -n=. 
fonetisk f<one*tisk a., -t -e -a. 
fonograf fån}ågra*f r., -en -er. 
fonogram fån^ågram* n., - mm ut, = 

fontanell fonHanäl^ t., -en -er. 
fontän foi]tä*n 1. fon- r., -en -er. 
fora fu>ha^ rf., -an -or. 
forcera foise^ra t.,- -ade, > for- 
fordom fw^r-dtimt^ adv., ob. sbst., 

t. ex. från f. 
{oTdomd&gs fa}^rda3m-dag^s\.'dak^s 

adv., ob. adj. 
f ordomtima fto^rduim-ti^ma 1, -Hm^a 

adv. 



fordon /(wV-d<ftV n^ >Bt;.i» 
fordra /ioVifrä^'.^.,. ^aiäe." .' 
fordran fw^rdran^ rf. 
fordras foj^rdraa* i. dep., 
fordringar foi^rd"'-"""'' -^ 
forell foiräl* 1. ; 
form /br% rm., 
form for*m rm., 
forma /br^ma^ ri 
forma for^ma^ t. 
formalism ^oj"'»!! 
fonnaliat forhna. 
formaliatisk for 

formalitet for^mi 
formalprincip fo 

-en. 
f ormar e for^man 
format formaH i 
formation for^nu 
formel föremal 1. 

formell förmäl* a. 
formera formeln 
formlig for^tnlig^ 
-ast; -het -en 
formligen for^mh 
formakärare /ör* 

formulera for^mt 
formulär forhKml 
fom /å)V» a., -( 

f<o^mah i. de 
forntida fu>^rn'ti 
fors /ör*s r., sty 
fora /br*s rm., - 
_.__. MWL, 
f O raka for^ska^ i 
forskare forhkaj 
forsla forhla^ t. 
foratman förest -n 
först väsen /br^sf- 



; allt fort. 
; -are -ast; 



n, fåste. 
rfl., -ade 



adv. 
rf., -en. 



', räUsv. 
m artpl. 



iHig 



-en. 



få- mf., -en 
h 1. -få- a., 

rd^sr., -en, 



. = -tren. 
I broder. 



fosterland ftosH^r-lan^d n., -et =: 
-eu. 

fosterländak fosHsr-län^dsk vanl. 
'ländsk a,, -t -e -a; -het -en. 

foatra ftosHrä^ t., -ade, foster-. 

fostran foisHran^ rf. 

fostrare feos^trar»^ m., -en =. 

foatrarinna/a)sVrari»'a*f., -an -or, 

fot f<i>H na., -en fötter /3(*ar, tiU 
fots, falla till fota; fotpall åld. fo- 
tapall, i smne. fot-, men: fots-bred 
-bredd -djup -hög -Ung -tjock. 

fota ftoHa^ t. o. refl,, -ade. 

fotabjälle fmHa-hjälH n., -et -en 

fotgängare ftoH-jätj^arg mf., -en =. 
fotgängerska -arsAn f., -an -or. 
fotlag ftoH-la?g n., -et. 
fotogen fmt^<afe*n 1. fåt^å- (bättre 

•je^n) r., -en. 
fotograf foit^mgrft^f 1. fåt^å- mf., 

-en -er. 
fotografera fiot^oigrafe^ra 1. fåtH- 

t., -ade, 
fotografi fwt^cografi* 1. fåt^å- rf., 

fotografisk fwt^togra^fisk 1. /(I('d- 

fotogram /(ui'(o?rnn»* 1. /a(*4- n., 

-mmet ,= -minen. 
fotolitografi fcot^tolä^-tografi* I, 

fåt^ålifå- r,, -en -er. 
fotolitografisk fait^wlU^a>pra*/isk 1. 

/a('d;#M- a., -t -e -a. 
fotometer ftot^aimeHar 1. f&t^å- r., 

fotosvär fu)t'iosv^*r 1. /^iM- r., 

-en -er, astr. 
fototypi fa>t^(ott/pi* 1. fåt^å- r,, -en 

-er. 
fotsaek ftoH'Sak^ na., -en -ar. 
fotapjäm -sji^ffiVn n,, -et = -en. 
fotvärmare -^is^rmars rm., -en ^. 



foxterrier fokhtter^iar mr., -n —. 

frack frak* rm., -en -ar. 

fradga frad^ga^ äv. fragga frag^a^ 

rf., -an. 
fradga frad^ga^ äv. fragga frag^a^ 

fradgig frad^gig^ äv. fraggig frag^- 
ig^ a., -t -e -a -are -ast. 

fragment fragmänH n., -et = -en. 

fragmentariak frag^mänia.*risk a,, 
-t -e -a. 

(rakt frakH rf., -en -er. 

frakta frakHd^ t., -ado. 

fraktion frakfa>*n r., -en -er, 

fraktur frakim*r t., -en -er, läk. 

fraktur frdktm*r r., -en, boktr. 

fram /ram* adv., -för *^ 1. "*, -före, 
-i, -ifrån, -om ** i. ", -på, -till, 
-uti, -åt ** 1. "*, framemot, rätt 
fram, ända fram, framför allt. 

framdeles fram^^de^hs 1. ^"^ adv. 

framfall fram^'fal^ n., -et = -en. 

framfaren fram^'f&\an pa., -et 
-me -ma. 

framfus fram^-fmh a., -t -e -a 

framfusig fram^-ftuhig a., -t -e -a 

-are -ast, iyken; -het -en. 
framgent fram^-je^t adv., allt fr. 
framgång frjim^'goif rm., -en -ar. 
framkomlig fram^'komHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
framkomst fram^^kom^st rf., -en. 
framladdare fram^-lad^ars rm., 

-en —. 
framliden fram^Ai^din pa., -det 

-dne -dna. 
framljud fram^-jiu^d n., -et = -en, 

språkv. 
framlänges fram^-lärjhs adv. 
framme framV adv. 
framstark fram^-stav^k a., -t -e -a, 

språkv. 



framstupa fram^-stm^pa 1. ' 
framsynt fram^-sy^nt pa., 

■are -ast; -het -en 
framt framH konj., e 
framtida fram^-ti^da 
franciakan fran'siska* 

f ranciskanklos ter, 
frank fratj^k a., -t -< 
frank fraff^k m., -en 
frankera fra7)ke*ra t. 
frankisk fratj^ktsk a., 
franko fratj^koi adv. 
Frankrike frari^k-ri^k 
Frans fran*s. 
frans fran*s rm., -en 
fransad franHad^ pa, 
fransk fran*sk a,, -t 
franska fran^sha' rf., 
fransman fran^sman} 

-män -männen. 
fransysk fransgs^k a. 
fransyska fransys^ka^ 
fransäs frar}aä*s r., - 
frappant /rop (H/*( a., = 
frappera frape^ra t., 
fras ^a*s r., -en -er ^* 
fras /ra*3 n., -et, ^'« 
fräsa framsa} i., -ade. 
fraaeologi fras^eålågi' 
frasecilogisk fras^eåh 

misera frase*ra t., -( 
f rasmakar e frah^ma^ 
frasmakeri frB^smB^ka 
frät fraH n., -et. 
frät fraH rm., -en, »i 

(Cynoglossum) . 
fratemiaera frat^isrnk 
fred /re*(i rf., -en -> 

freA*s. 
freda fre^da^ t., -ade 
fredag fre*dag led. /r 

-ar **"*; i fredags / 



fredlig fre^dliff* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Fredrik fre*dHk. 
fredaam fre^d-sam^ a., -t -mme 

-mma -mmare -mmaBt; -het -en. 
lT%åshryiaT(s fre^As-hr^Hars m., -en 


fregatt fr^aat* rm., -en -er. 

Ij, äv. Frö fre*. 
Fräja, äv. Fröja 




-en, > fräjd. 
.a.,-at-6,>friij-. 




'önHati^v 1. /Ve'- 




'änte^ra t., -ade. 




(* a., -t -e -a. 




g m., -en -er. 




gi* r., -en. 

'.å*ffisk a., -t -6 -a. 

Q-er", >frä8k. 

/"km-måHar» m., 

ask-. 

0. i., -ade. 




m., -en =. 




rm'a* {., -an -or. 
■' rf., -en -er. 
■ska' i., -an -or. 
(* -e -a -are -ast ; 




e, göra fri- 

6, fr. till. 



obest. neutr., 
el. fager. 



Frideborg fri^d^-ior^j. 
fridsam fri^d^sam^ a., -mt -mme 
nma -mmare -mmast; -het -en. 
frieri frVeri* n., -et -er. 
frifräaare fri^-frähars m., värd. 
Frigga frig^a^. 

frigöra fri^-j<e'ra t., se göra. 
frigörare fri^-jte^rar» m., -en =. 
frigörelse fri^-jm^rals» rf., -en -er. 
frihandlare fri^-kan^dlar» m., -en =. 
friherre fri^'h<er^ä m., -en -ar. 
friherreakap fri^harH-sh&^p n., -et 

friherrinna fri^fitermV f., -an -or. 
friherrlig fH^-hiBrHig a., -t -e -a. 
friholt fri^'holH 1, *' rm., -en -éw, 

frikadell frik^adäl* r., -en -er. 
frikaseé frik^ase* r., -en I. -n -er. 
frikassera frik'ase*ra t., -ade. 
frikativa frik^iP-U^va rf., -an -or, 

språkv. 
frikostig fri^'kosHig a., -t -e -a 

-are -ast; -hat -en. 
friktion frik/ci}*n r., -en -er. 
frikyrklig fri^-Jt/i^klig a., -t -e -a; 

-het -en. 
frikänna fri^-Jän^a t., se känna, 
frikannelee fri^'Jän^9ls9 t., -en -er. 
frilla fril^a^ f., -an -or, frillebam. 
fris fri^s r., -en -er, b^ggn. 
fris fri*s T., -en artpl. -er, tygsort. 
fris fri^s m., -en -er *", folkslag. 
frisel fri^s^l rm., -n, läk. 
frisera frise^ra t., -ade. 
frisinnad fri^-sm^ad pa., -at -e. 
frisinne fri^-sinh n., -et. 
frisinthet fri^sint-heH rf., -en. 
frisiak fri*sisk a., -t -e -a. 
frisiska fri*siska i., -an -or. 
frisiska fri*siska rf., -an. 
frisk fris^k a-, -t -e -a -are -'ast; 

-het -en. 



friska fris^ka^ t. o. i., -sde, fr. 

bly, fr. upp, vinden friskar, 
friskna fris^kna^ i., -ade. 
friskna fris*kus m., -en -ar *"", värd. 
f rispråkare fri^'Språ^kar3 m., -en =^. 
frispråkig fri^'Språ^kig a -t -e -a 

-are -aat het en 
friat frisH rf en er 
frisyr frisy*r r en er 
frisäga fri^ så^ga t se säga 
friaägalae /re' sa^gBhi rf en -er 
frisör fris<s*r m en er 
frisörska frtsm rska i an or 
frisöa frise s f -en er 
fritalig frif ia^ g a t e a are 

-aat; -het en 
Fritjof frU^jof 1 fr %of 
Frits fritH 

frityr frUy r t en er mtäl 
fritänkare frt^ iaf]Har9 m en =^ 
f ritänkeri fr fa } ken* n et 
fritänkerska f t^ Wij^Aars^a f an 

-or. 
frivol frivåH a t e a are ast 
fri-CoEtet frt Mtet \ frt å I r , 

froda frto^da^ rfl., -ade, fr. sig, 
frodas frto^das^ i. dep., -adea. 
frodig frio^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
from fruym* a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en. 
fromleri frcam^leri* n., -et. 
fromma fr<omV t., till fromma, 
fromsint /rQ»»''Stn^i pa., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
frond froti*d r., -en. 
frondera fro^de*ra i., -ade. 
frondör frotjd(e*r m., -en -er. 
front fr<m*t 1. -otjH r., -en -er. 
frontespia fronH9Spi*s rm., -en -er. 
frontong frontotj* r., -en -er, hyggn. 
frossa frossa' rf., -an -or. 



-ade. 



frossa frossa 
frossare fros^ars^ m., -< 
frosseri fros'&ri* n., -et 
frost frosH rf., -en -er. 
hoBtig frosHig^ &., -t -e '■ 
frostländ frosH-Vi'-^'^ = 
froatländig frosH 
frottera frote^ra' 
frottör frotce^r n 
fra /ri«* f., -n 
frnga] frmgaH a. 
fragalitet frmg\ 
frukost fruk^osH 
joa ]_ 10 1_ 

frukostdags fruk 

ad v. 
frukostera fruk'-' 
frukt fruk^t rf., 
frukta frukHa^ • 
fruktan frukHan 
fruktbar frukH- 

-are -ast; -te 
frukthandlare fr 

-en =. 
frukthandleraka 

fruktsam frukH-^ 
-mma -mmare 

-timret =^ -tii 
frun timmers akti ; 

tig a., -t -e ■ 
frusa frut^sa^ i.. 
fruaen fnu^ssn" 

-het -en. 
frusta frusHa^ i 
Frygien fry*gis% 
frygier frg^giar i 
frygisk fry^gisk 
Fry ka dalen fry k 
fryle /Vj,'?»* rm., 
fryntlig frynHlii 

-ast; -het -en 



. fryser " frös fre^t 
sit^ fru- 



smns.) 
■rycka, 



jjl. a. 



fräne fra^na^ rm., -en, växt (Na- 

sturtium). 
franka fräT/^ka^ f., -an -or, 
fräs frä*s n,, -et = en, halskrås. 
fräs frä^s rm., -en -ar, lekn. 
fräsa frä^sa^ i., -te. 
fräsare frähara^ rm,, -en =, tekn. 
fräsch frä^f a., -t -e -a -are -aat; 

-het -en. 
fräta fräHa^ i. o. t., fräter " frätte 

fråth* frätt frät*' frätt, 
frö /r»* n,, -et -d -na. 
fröa fre^a^ i. o, rfl., -ade. 
fröbar /rfl^-ftaV a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
fröhus fr0^-hiitH n,, -et =: -en. 
fröjd fröj*d rf., -en -er, fröjdebe- 

tygelse, fröjd ef ull, fröjdedag, 
fröjda fröfda^ t. o. rfl,, -ade, 
fröjdas fröj^das^ i, dep,, -ades. 
fröken fr0*kan f., = fröknar, 
frömjöl fr0^'n^0H o., -et, 
frös, fröao, se frysa, 
Frösön fr0h-0^n. 
frövita fre^-viHa rf., -an, 1, -te rm,, 

fubbel fuhhl n., fnbblet. 
fubbla fubHa'^ i., -ade. 
fubbtare fuh^lara^ m., -en —, 
fubblig fuhHig^ a., -t -e -a -are' 

-ast; -bet -en, 
fuchsia fuk*aia rf., -an -or"", en 

växt, > fuksia. 
fnchsin fuksi*n n., -et, kem., > 

fuksin. 
fuffens fuf*3»s n., pl. =, 
fuga fiu^ga} rf., -an -or. 
fagerad f\nge*rad pa., -at -e, mus. 
fukolog fmk^ålå*g mr., -en -er. 
fukologi fmk^ålågi* r., -en, hot. 
fukt fukH rf., -en. 
fukta fukHa^ t. o. pers. o. opers. 

i., -ade. 



fuktel fukHsl^ r., -n. 

fukter fukH»r^ p]., -na. 

fuktig fukHig* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ful fmH a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en. 
fuling fwHirf mf., -en -ar. 
full ful^ a., -t -e -a -are -aat; -het 

-en, till fullo /Wto^ 
fullborda fuP'h(a^rda t., -Tide. 
fullbordan ful^-boihdan rf. 
fullbordare ful^'baihdar3 m., -en 

fuUbräddad ful^-bräd^ad pa., -at -e. 
full el igen fulhU^gan ad v. 
fnilf jädrad fuV^'fjä^drad pa., -at -e. 
fullhaltig fuP'hal^ a., -t -e -a. 
fullkomlig fulk<ym*Kg 1. '-*" a., -t 

■e -a -are -aet; -het -en -er. 
fullkomligen fulkom*Ug»n 1. *-*"'' a., 

ad v. 
fuUkoDunen fulkomhn 1. *-*" pa., 

-mmet -mrie -mna. 
fullkonma fuJkom^na 1. ^-^^ t. o. 

■fullkomnare fulkomSiar? 1. '-*"" 

m., -en =. 
fullkomnelig fulkom^lig 1. ^-^'"' 

fuUmålig ful^-måHig a., -t -e -a. 
fullmakt fuP-tnakH r., -en -er. 
fullmäktig fuV-måkHig a., -t -e -a. 
fullmäktig ful^-mäkHig mf., -en -e. 
full mäktigskap . ful^makHig-skft^p 

n., -et = -en. 
fuUatämmig fuV'StämHg a., -t -e 

fullatändig fuP'Stän'^dig 1. "*" a., 
-t -e -a -are -ast; -het -en. 

fullständiga ful^-stän^diga 1. "'"^ 
t., -ade. 

f allsutten fuP'Suthn pa., -ttet -ttne 



fulltalig fulUaHig a., - 

-het -en. 
fulltonig fiil^-tfo^nig a,, 

-are -aat; -het -ei 
fulltyga ftd}'ty^ga t., 
full viktig fuP-vikHig 
fullända ful^-un^da 1. 
fulländare fuP-än^da. 

fulslag fiu^l'Sla^g n. 

fumarol fnim^aråH r., 

vulkan. 
fumla fum^la^ i., -ad 
fumlig fummg* a., 

-ast; -het -en. 
fummel fum^sl n., fn 
fund fun*d f., -er, u 
fundament fun^damåi 

-en. 
fund amental /«« 'daw 

-e -a. 
fundera funde^ra i., 
funderare funde*rar3 
fonderaam funde^r-si 

-mt -mme -mma -mi 

-het -en. 
fungera fuijge^ra i., 
fnngibel futjgi^bal a., 
funktion fur)kfo>*n r., 
funktionera furj^kfom 
funktionär /M?j'ft/öwi(«' 
funnen, funnit, funne 
funt fun*t rm., -en - 
funtad funHad^ pa., - 

fad. 
fur ^V rf., -en -er, 
fura fm^ra^ rf., -an 

furu-, t. ex. furubrä 
furage fiara*/ n., -el 
furagera fuir^a/e*r<i i 
furagör fmr^a/<e*r m. 
fure fut^ra^ n., -et. 



furie fm*rw t., -en -er"*, 
furir fmri^r m., -en -er. 
funiera fume*ra t., -ade. • 
fumerare furne*rar9 m., -en =. 
fumissör fur^nisas*r mf., -en -er. 

rore /inrdVa r. , -en. 

m., -en -ar, förk. 
fur^sl. 

'stsn'dömh n., -et 

.»«» f., -an -or. 
^ a., -t -e -ft -are 





adv. 
dåliy lobak 


:, -en 


-er. 


2is*t n 


a., -en -er. 


Bt = 

-ade 


-en. 


'* m.. 


-en —. 


' I1-. - 


et -er. 


-t -6 


-a -are -ast 


Mm* 1. futnr /ra- 
-rer «" 1. •". 
V a., -t -e -a. 


ö. rfl 


-or, myt. 
, -ade. 



^yZ^as^ adv., till 
iestgöra, -el se. 
-t -6 -a -are -ast; 



fyllnad fyl^nad^ rm., -en -er. 
fynd fyn^ä n., -et = -en. 
fyndig fyn^dig^ a., -t -e -a -are 

-aet; -het -en -er. 
fyr fy^r rm., -en -ar, fyrbäk. 
fy fy^f ro-> -60 -ar, en glad fyr. 
fyr fy*r n., skämt, uppsluppenhet. 
fyr fy*r, kommandoord, ge f. 
fyra fy^ra} i., -ade. 
fyra fy^rd^ rf., -an -or. 
fyra fy^ra^ räkn., fjärde Qa^rdg*, i 

emna, fyr-, men: fyratiden, 
fyrahanda fy^ra-han^da ob. adj. 
fyrarmad fy'r--ar^ad pa., -at -e. 
fyra&rig fy^rwå^rig a., -t -e -a. 
fyraåring fy^ra'å*ri't] mf., -en -ar. 
fyrbent fy^r-be^ pa., = -e -a. 
fyrbåk fy^r-bå^h rm., -en -ar. 
fyrdelad I. -delt, se dela. 
fyrdubbla fy^r-dubHa t-, -ade. 
fyrfald fy^r'fal*d r., -en. 
fyrfaldig fy^r-fal^dig a., -t -e -a. 
fyrfält fy^r-falH adv. 
fyrfotad fy^r^ftoHad pa., -at -e. 
fyrfotadjur fy^fcata-jut^r n., -et 

= -en. 
fyrfoting fy^r-ftoHit} mr., -en -ar. 
fyrhjulig fy^r-juiHig a., -t -e -a. 
fyrhänd fy^rAän^d a., -änt -e -a. 
fyrhömig fy^r'hee^mig a., -t -e -a. 
fyrhörning fy^r-hce^rnirj rm. -en -ar. 
fyrig fy^riy^ a., -t -e -a, uppsluppen. 
Fyris fy*ris. 
fyrk fyT*k rm., -en -ar. 
fyrklassig fy^r-klasHg a., -t -e -a. 
fyrling fy^rlit}* mf., -en -ar. 
fyrling fy^rlir/^ rm., -en -ar, växt 

(Paris). 
fyrrummig fy^r-rumHg a., -t -e -a. 
fyrsidig fy^rsi'dig a., -t -e -a. 
fyrsiffrig fy^rsiprig a., -t -e -a. 
fyrsitsig fy^fsit^sig a., -t -e -a. 
fyrskäftad fy^r-föf^tad pa., -at -e. 



fyrspaltig fy*r'SpälHig a., -t -e -a. 
fyrstavig fy^rst&^vig a., -t -e -a. 
f3T^taviDg fy^r-sta^viri rm., -en -ar. 
f yrst&mmig fy^r'StåmHg a., -t -e -a, 
fyrtio feerHka allmännast fcerHi a. 

endast undantagsvis vid noggr. 

1. högtidligt tal fy\a-ti^w, -nde, 

-ondel farHion-deH, fyrtifyra 

losa^ f, -fjärde ^"'^ osv., >■ förti, 
fyrti&rig fcerHir-å^rig a., -t -e -a. 
fyrtiéring fccrHi^å^rit) mf., -en -ar, 
fyrverkare fy^r'V<er*kara m.-, -en 

^, >■ fyrpärkare. 
fyrverkeri fy^rvär^keri* n., -et -er, 

> fyrvärkeri. 
fyaik fysi*k rf., -en -er. 
fysikalisk fysHkaHisk a., -t -e -a. 
fysiker fy^siksr m., -n =. 
fysiljera fyshlje^ra t., -ade. 
fysiljör fi/sHljce*r. m., -en -er, 
fyaiograf fysHågra*f m., -en -er. 
fysiografiak fysHågra*fisk a., -t 

-e -a. 
fyaiokrat /'ys't(lAra^( m., -en -er. 
fyaiokratiak -kro^Usk a-, -t -e -a. 
fysiolog fysHålå*g m., -en -er. 
fyaiologi fysMålågi*" r., -en. 
fysiologisk fysHålå^gisk a-, -t -e -a. 
fysionom fysHänå*m mf., -en -er. 
fysionomi fys^iånåmi* värd. fy/^å- 

r., -en -er. 
fysionomiker fys'iånå*mik9r 1. -'"' 

mf.,-n =. 
fysionomiat fys^iånåmisH mf,, -en 

fyaiak fy^sisk a., -t -e -a. 

få /ä' t., får lick fik^ fingo fitj^o}' 
finge ^Jj^a* fått /b(* fången 
/öfj^a»' fånget fångna. * 

få /ä* pl., pron. adj., i&Tre fcErh. 

fåfäng få^-fari^ ]. '^ a., -t -e -a 
-are -aat. 

fåfänga få^'faifa 1. ^»»a rf., -an. 



fåfänglig få^-fä^^Ug 1. "" a., 

-e -a -are -aat; -het -en. 
fågel få*g9l mr., -ge!n -giar. 
ffigelfängare få^gal-fåifara m., 

f&gelfänge 'fätjh a, 
fågelhandlare 'han^ 

fågelskrämma -skrai 
fåglalåt få^^gla-låH 
fåkunnig få^'kunHg 

-het -en. 
fåle få^h^ mr., -en 
fåll M* rm., -en -i 
fålla /bi'a* rf., -an 
fålla foVa'^ i. o. t., 
fållbänk foV^'här)^k 
fåm annavälde få^m 

-et -en -ena. 
fån /a*K n., -et = 
fana få^na^ i., -ade 
fåne få^n»* mf., -ei 
fåneri /H^weW* n., - 
fång fori* n., -et = -i 
fånga for\^a^ t., -ad 
fånge for^s* mf., -e 

fånga, 
fången forj^an^ pa., 

-ngna. 
fångenskap forjhn-s. 
fångat forj*st rf., -e 
fånig få^nig^ a., -t ■ 

-het -en. 
fåordig få^'W^rdig b 

-ast; -het -en. 
får få^r a., -et = 

får-, men: fårak! 
fåra /aVa^ fr., -an 
fåra få^ra^ rf., -an 
fåra få^ra^ t., -ade. 
fårattig få^r'akHig i 

-ast; -het -en. 
fåt-/a*<'r., -en -er' 



t -e -a -are 


fänket färj^kal^ r., -n (FomiculumJ, 




&v. fänkål. ■ 


är, länstol. 


fänrik fan*rik m., -en -ar*"". 


!. " a., -t 


fänta fänHa^ rf., -an -or. 




färd feB*rd rf., -en -er, -vara på 


m 1, 401 rf^^ 


fäJ-de ftE'rä9\ gå sina färde. 




färdas fahdas^ i. dep., -ades. 




färdig f^^rdig^ a., -t -e -a; -het 


-t -e -a -are 


-en -er. 




färdiggöra/«*rdiif-;?(KVat., se göra. 




Färdinand fa^rdtnan^d. 


'" D., -et. 


färdknäpp fce^rd-knäp' rm., -en -ar. 


lan^d n.,-et. 


färg /iCT-V rm-, -en -er. 


-ade. 


färga far^ja^ t. o. i., -ade. 


n. 


färgad fesr^jad^ pa., -at -«, f. ras. 


i., -mt -mme 


färgare far^jar»^ m,, -en ^=. 


ist. 


färgeri far^jari^ n., -et -er. 


m. 


färghandlare feer^j-kan^dlars m., 


-en =. 


färgig feer^jiff* a., -t -e -a. 


1, gemensam 


färja f^r^Ja^ rf., -an -or. 




färja ftsr^ja'^ t., -ade. 


las) i. dep., 


färjstad f<er^j-sta*d rm., -en. 




färla fahla^ rf., -an -or. 




farm /ffirS» a., -t -e -a -are -ast. 




färmet4 /icr'»ie(c* r., -en 1. -n. 


>r. 


fäma f^^ma^ rf., -au -or, fisk 


ie. 


(Leumcm). 


Krf (Crepis). 


färnbock ftehtt-bok^ I. *' r., -en. 


i -ena. 


färre, ae f&. 


in. 


fara /ier*s r., -en -er. 


a-, -t -e -a. 


färsera f(BTse*ra t,, -ade. 


, -en -er. 


färak f<BT*sk a., -t -e -a -are -ast; 


., -en -er. 


-het -en. • 


a,, -n -bJar. 


färska fteihka^ rf., -an -or. 


n. 


färska farhka'' t., -ade. 


.-hU, -krut, 


Färöarna f(eh'0^arna. 




fästa fåsHa^ rf., -an -or. 


jn -ena. 


fästa fäsHa^ t. o. i., fäster " fäste 


-et -er. 


fäst fäst; i smns. fäat-, t. ex. 


9t = -slen. 


fästman, -mö, men: fästehjon, 


i., -ade. 


f. -penning, f. -kvinna. 


, i f. förvar. 


fäste fäsHd^n., -et -en -ena. 



fäatiag fäsHit/' mr., -en -ar. 
fäatning fäsHmif rf., -en -ar. 
fät fdH r., -en -er '", fest. 
-fätera fåte^ra t., -ade. 
föda f0^da^ rf., -an. 
föda fe^åa^ t., föder *'' födde flidh* 

fött fSt* född fött födda föd^a^. * 
födelse fg^ala»* rf., -en. 
föderska fe^darska' i., -an -or, 
födor&d /»'da>-rÄ*d n. 
födoämne /»'Äco-Äm^wa n., -et -en 

-ena. 
födael föå*s3l rf., -n; födsloarbete, 

f.- smärta, f.- vånda, 
föga f0^ga^ adv. 

föga fe^ga^ aubat., falla till föga. 
fögderi fbg^dwi* n., -et -er. 
föl f0H n., -et = -en. 
föla foHa' i., -ade. 
följa ^i^ja" t. o. i., -de. 
följaktig föl^J-ak^iff a., -t -e -a. 
följaktligen fÖl^j-akHligan 1. ""» 

följare föl^jarg* rm., -en =. 
följas fol^jas^ i. dep., -dea, f. åt. 
följd fU*}d r., -en -er, till, i f. av. 
följe fbl^»' n., .-et -en -ena. * 
följeslagare fbl^Ja-sla^gara m., -en 

=, eg. följealage -ps-lft^ga. 
följe8lagarinna/Ö/V35ia'^3orin*«'f., 

-an -or. 
följealageraka föl^j?'Sla^g3Tska i., 

-an -or. 
följetong f^l^^orj* 1. föl^ja-tot]^ r., 

följetoniat fäfjetonisH ml., -en -er. 
fönster fön^star n., -atret = -stren. 
för f(B*r a., -t -e -a -are -ast, t. ex. 

arbetsför, talför, vanför. 
för fce*r rm., -en, för ifrån, för 

. om, för ut, för över. 
för fas*r prep, o. adv. 
{6t ftB*r konj., värd. ti/. 



föra /feVa» t., förer 1. för, -de. - 
förakt fcerakH n., -et. 
förakta farakHa t., -ade. 
föraktare foerakHara m., -en ^=. 
föraktlig fwrakUlig a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
förallmänliga f(e'r-a'"~'"'~~ ' 

-ade, 
förandliga fceran*dli(, 
föranleda fce'r'anle^a 
föran låta /aV-awM* 

-lät 'läH -låtit 'lå 

tet -låtna. 
föranstalta /te'r-a«ä(( 
förare fa^rar»^ m.', ■ 
förarga feerar'ja t., 
förargelse farar^lss 
förarglig fwrar^lig a. 

-ast; -het -en -er. 
förband fcerban*d n., 
förbanna fcerhan^a i. 
förbannelse fcerbanhl 
förbarma farhar^ma 
förb armare fcerbar*mi 
förbehåll f<e^r'behol^ 
förbehålla foi^vbtihol' 
förbehållsam fa^r-b&l 

-nune -mma -mn 

-het -en. 
förbemäld 1. -ält fo 

-äHt pa., -ält -e ■ 

bemält är. 
förbena fwrbe^na rfi. 
förb enas fwrbe*nas i 
förbereda /teV-ftere^ 
förberedelse fce^r^ber 

förberedelaevia fce^r 

adv. 
f örberörd fce^r-bérce^r 
förbi fcerbi* prep. o. 
förbida fcerbi*da t., 
förbidan fosrbi^dan i 



'ehbi'gori*3n aäll. *'-'" 
-ngne -agna. 
in*da t,, se binda. 
rbin*d9lsä rf., -en -er. 
rbin^dlig a., -t -e -a 
-het -en. 
nsHra t., -ade. 
•U^ra i, o. t., -ade. 
blm*da t., -ade. 
'.rblin^dalsa rf . , -en -er. 
•ösVfeiöWwcVa' t., -ade. 
'>luf*a t., -ade. 
irbluf*9ls3 rf., -en -er. 
'or^a t., -ade. 
>r^i*a i. o. t., -ade, 
xrbrjflhls» rf., -en. 
ryHa t., se bryta. 
rb'iyHar9 m., -en =^. 
rbryHsls» rf., -en -er. 
fesrbrt/Harska {., -an 

r&rd*Aad pa., -at -e, 

farbrån^alig a., -t 

'6r«*(ira t., -ade. 
i«'d n., -et == -en. 
*d n., -et = -en. 
in^d n., -et = -en. 
irbun^dsn pa., -det 

'ft ad v. 
'dan^ska t., -ade, 

'/a t., se dela. 
^''rd%l'akHtg a., -t -e 
t; -het -en. 
'cerdän*skull \. " * * 

r dät*a', eg. före d. 
'Äffli^ij;* mf., -en -ar. 
ut^pa t. o. rfl., -ade. 
diom^ rm., -domen 



fördrag fcerdra*ff n., -et = -en. 
fördraga fcerdra\ga t., se draga, dra. 
fördragsam fierdra*gsam a,, -mt 

-mme -nuna -mmare -nimaat; 

-het -en. 
fördragsm&saig fosrdra^gs-mäs^iff 

a., -t -e a. 
fördubbla fwrdubHa t., -ade. - 
fördunkla facrdutj^kla t., -ade, 
fördyra fosrdy^ra t., -ade. 
fördystra fcerdys^tra t., -ade. 
fördärv f<srd<Br*v n., -et. 
fördärva f<erdeer^a t., -ade. 
fördärvlig fa;rdxr*vliff &., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
fördöma fardöm^a t., -de. 
fördömelse fcerdöm*»ls3 rf., -en. 
fördömlig fardöniHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
före /teVa* n., -et. 
före fw^r?^ prep. o. adv. 
förebedjare fce^rs-be^djan m., -en 

förebedjerska foi'r3'be^dJ9Tska f., 

förebrå fw^ra-brå^ t., -r -dde -brodH 
-tt -örö(' -dd -tt -dda, -ende. * 
förebråelse /tB'r9-&rÄ'a/s9 rf., -en -er. 
förebud fm^r9'but^d n., -et = -en. 
föredrag fw^ra-drfi^g n., -et = -en. 
föredraga /(E^ra-rfraV'**'! se draga, 
föredöme fa^ra-dömH n., -et -en 

föredömlig ((S^ra-dömHig a., -t -e 

-a; -het -en. 
förefintlig fw^ra-finHHg a,, -t -e -a; 

-het -en. 
föregångare /'ce^r3-(;oi;'nra m., -en =, 
föregångarinna fcehagot/^arin^a^ f., 

föregångerska fm^ra-gotjHrska f., 

förekasta fca^ra-kasHa t., »ade. 



■ ->• ■ I,-- 



— 113 — 



förekomst fcz^rd^hovn^st r., -en. 
föreläsning /b? V^^Zä^swi^ rf., -en -ar. 
föremål fct^r^-^måH n., -et = -en. 
förena foere^na t., -ade, -ad 1. -ent 

-e^nt, 
förening' fcere^nirj rf., -en -ar. 
förenkla fosretj^kla 1. -ärj^k- t., -ade. 
förenkling foRrerj^klit] 1. -ätj^k- rf., 

-en -ar. 
förenlig fcere^nlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
föresats f(B^r9^sat'^s rm., -en -er. 
förespråkare f(€^r9'-språ^kar9 m., 

-en ==. 
förespråkarinna fce^r^språ^karin^a^ 

f., -an -or. 
förespråkerska f(B^rd'^språ^k3Tska 

f., -an -or. 
föreståndare fce^rd^ston^dard m., 

-en =. 
föreståndarinna foe^r9ston}darm^a^ 

f., -an -or. 
föreståndarskap foe^rQsfondar^- 

ska^p n., -et = -en. 
förestånderska fm^rd'-'Ston^d9V8ka f., 

-an -or. 
föreställa fce^rdstål^a t. o. rfl.^ -de. * 
föreställare foe^rd''StäPar9 m., -en 

=, milit, 
föresätta f<£^rd'-sät^a t. o. rfl., se 

sätta, 
föresyn fod^r^-^sy^n r., -en. 
företag fa^rd^to^g n., -et = -en. 
företagsam fos^rd^^ta^gsam a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
företeelse fcB^rd^tehlsd rf., -en -er. 
företrädare /ä?^r9-^rä^6?ar9 m., -en=. 
företrädarinna fce^roträ^darin^a^ f., 

-an -or. 
företräde f(B^rd^trä^d9 n. , -et -en -ena. 
företräderska foR^rd^trä^ddTska f., 

-an -or. 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



företrädesvis foe^rdträ^ddS'^vih ad v. 
förevara fcB^rd-^va^ra i., är före 

förevar 1. var före -varit 1. v. före. 
föreviga fcere^viga t., -ade. 
förevisare fos^rd^mhard m., -en =. 
föreviserska f(B^rd'^^s9rska f., -an 

-or. 
förevita f(B^r9'^viHa t., -ade. * 
förevitelse foe^rs-^Hdlsd rf., -en -er, * 
förfall fodrfäl^ n., -et — -en; för- 
fallodag, förfallolös; förfaUotid. 
förfallen /a^r/a/^öwpa., -et -Une-Una. 
förfalska fmrfal^ska t., -ade. 
förf älskare fcerfal^skard m., -en =. 
förfalskerska fcerfalHkdxska f., -an 

-or. 
förfara frnrfa^ra t., -far -for -/coV 

-farit -faren -faret -farna, vanl. 

pass., fördärva; -as i. dep. 
förfara farfa^ra i., -far -for -/tt>V 

-farit; förfaringssätt, 
förfaren focrfa^rdn pa., -ret -me 

-ma -mare -mast; -het -en. 
förfasa fo^rfa^sa rfl., -ade. 
författa f(zrfat^a t. o. i., -ade. 
författare fodrfat^arg m., -en =. 
författarinna f(Brfat^arin^a^ f., -an 

-or. 
författarskap farfat^ar'-ska}p n., -et. 
författning fodrfat^nir\ rf., -en -ar. 
förfela fcerfeHa t., -ade; -ad pa. 
förfina fwrfi^na t., -ade; -as i. dep. 
förfinska fcerfin^ska t., -ade. 
förflacka fosrflak*^a t., -ade; -as i. dep. 
förflugen fcerflm^gdn pa., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
förflyktiga fosrflykHiga t., -ade. 
förfranska fmrfran^ska t., -ade. 
förfriska fcerfris^ka t. o. refl., -ade. 
förfråga fcBr frångå rfl., -ade. 
förfrågan fodrf rangan rf. ^ 
förfång fcerforf' n., -et. 
förfäa fcerfä^a t., -ade; -as i. dep. 

8 



förfäder fce^r-fä^dar pl. 
förfära fcerfre^ra t., -ade; -aa i. dep. 
förfäran fwrfre^ran rf. 
rK_jj;._j:_- '-rfa^rdiga t., -ade. 

rfrs*r9ls3 rf-, -en. 

f(B*rlig a., -t -e -a 
-het -en. 

il^a t. o. i., -de. 

•■fÖl^jar» m., -en =. 

■rpil*33ls3 rf., -en -er. 

;Vf! t., -för -de. 

^r-fcerdeHa t., -ade. 
rfce*r3ls9 rf., -en -er. 
erf€e*r9rska f ., -an -or. 
fce*risk a., -t -e -a. 
"r'ffai^rad pa., -at -e. 
t'sa t., -ade; -aa i. dep. 
'*t n., -et. 
(/■*(« t., -ade. 
co*rd pa,, -rt -e -a. 
lla^aa t., -ade. 
de fcergot^-fin^and» n., 

■ffre*na rfl., -ade; -aB 

/riV" i^-i se gripa. 
ergri*psls» rf., -en -er. 
irgri^Ug a., -t -e -a 
-het -en. ~ 
gruiSa rfl., -ade. 
f(Brgr}fm*'a rfl., -ade; 

fcergrym*ad pa., -at -e. 
i f(Brgrifm*»ls3 rf., -en. 
r3rd.*(a« pa., -et -tne 

n«*rfa t., -ade. 

'^i*a t., -de; -ande pa. 

'.rjgl^ar» m., -en =. 

i., ae gå. 
■-^oij* r., till förgångs, 



förgången fcergor]*gn pa., -et -ngoe 

förgås ftBrgå*s 1. -os* i, dep., -gås 

'gicka -gingoa -gåtte. 
förgängelse farjärjhh» rf., -en. 
förgänglig fmrjäij^Ug a,, -t -e -a 

■are -aat; -het -en. 

gata fcerjåHa t., -gåter, åld.: -gat 

■gstH, -gätit -gäten -gätet -gätna. 
förgätenhet fterjäHanheH rf., -en. 
förgätmigej farjåHmigäj^ 1. "S"-* 

'. -en =^ I. -er, växt. 
förgäves f<erjä^s'aÅv: 
förgöra farja^ra t., ae göra. 
förgörelse f(erjm*r3lss rf., -en -er, 
förgöring farjce^rir} rf., -en. 
förhala fcerhaHa t. o. i., -ade. 
förhand foe^r-han^d, se hand, på f. 
för hand f(e^r han*d, för. handen, 

förhandenvarande fmrhan^dgn— 

vädrande pa. 
förhasta /arAas*/a rfl., -ade; -adpa. 
förhatlig foerhaHlig a., -t -e -a 

■are -ast; -het -en. 
förhemliga fcerhem*liga t., -ade. * 
förhoppning fcErhop*iiiti rf., -en -ar. 
förhyda fcerhg^da t,, -hyder -hydde 

-hyd*3 -hytt -Aji* -hydd -by£t 

-hydda -hyd. 
förhytt fceh-hyi^ r., -en -er. 
förhänge fcB^r-härjH n., -et -en -ena. 
förhärda fcerha*rda t. o. rfl., -ade. 
förhärdas fcerh<s*rdas i. dep. -ades; 

-ad pa, 
förhärdelse fcerheB*rd9ls9 rf., -en -er. 
förhärjft fcerkar*ja t., -ade. 
förhärjare f(erhmr^ar9 m,, -en =. 
förhärjelae farh(Br*pls9 rf., -en -er. 
förhärliga feerh^^rliga t., -ade. 
förhäva f{Erhä*va rfl., -de; -as i dep. 
förhävelae fcerhä*v9ls3 rf., -en -er. 
förhäxa fcerhäk*sa t., -ade. 
förhör f(erh<B*r n,, -et = -en. 



J^. 



115 — 



förhöra foerhcB^ra t., -de. 
förinta frnrinHa t., -ade. 
förintelse foerinHdlsd rf., -en. 
förirra foerir^a rfl., -ade. 
förirrelse fmrir^dlsd rf., -en -er. 
förivra fceri^vra rfl., -ade; -as i dep. 
förivran foeri^vran rf. 
förkasta fcerkasHa t., -ade. 
förkasta fodrhasHa rfl., -ade, geol, 
förkastelse fcerTcasHdlsd rf., -en. 
förkastlig fodrhasHUg a., -t -e -a 
, -are -ast; -het -en. 
förklara fcerklBrra t. o. rfl., -ade; 

-ad pa.; förklaring -en -ar. 
förklaringsvis fcerkleL^rii]S'-vih adv, 
förklarlig foRrkla^rlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
förklena fodrkle^na t., -ade. 
förklenare /cerÄZe%ar9 m., -en =. 
förklenlig foerkle^nlig a., -t -e -a 

-are -ast. 
förklyfta foerklyfHa rfl., -ade; -ad 

pa. 
förkläde fos^rMä^dQ dagl. äv. fcer^- 

kld n., -et -en -ena. 
förklädnad fcerklä^dnad rm., -en -er. 
förknippa fcRvknip^a t., -ade. 
förkola fcdrkåHa t. o. rfl., -ade; 

-as i. dep., > förkåla. 
förkollra fmrkol^ra t., -ade; -adpa. 
förkolna fmrkåHna i. o. t., -ade, 

z> förkålna. 
förkomma fcerkom^a i., se komma, 
förkommen fcerkom^dn pa., -et 

-mne -mna; -het -en. 
förkoppra fwrkop^ra t., -ade. 
förkorta fcerkorHa t., -ade; -as i. dep. 
förkortningsvis foerkoTHnir]S'^^s 

adv. 
förkovra foerkå^vra t. o. rfl., -ade, 

> förkåvra. 
förkovran fosrkå^vran rf., > -kåv-. 
förkroppsliga fcerkrop^sliga t., -ade. 



förkrossa /cerÄros^a t., -ade; -ad pa. 

förkrossel«e fcerkroshlsd if., -en. 

förkrympa f(£rkrym^pa t. o. i., -te. 

förkrympas, i. dep. -tes. 

förkrympt foRrkrym^pt pa., = -e -a; 
-het -en. 

förkunna farkun^a t., -ade. * 

förkunnare farhun^ard m., -en =. 

förkunnelse fizrkunhlsd rf., -en.^ 

förkunskaper fce^r^kunskSi^pdr pl. 

förkyla foerJyHa t. o. rfl., -de. 

förkättra fceTjät^ra t., -ade. 

förköp fce^r-Je^p n., -et = -en. 

förladdning fiB^r^lad^iri rf., -en -ar. 

förlag f(z^rAe?g n., -et = -en, 

. destilleringskärl, förskrift, 

förlag fcerla^^g n., -et = -en, för- 
läggares, 

förlama foerla^ma t., -ade. 

förleda foerle^da t., se leda. 

förledare f(erle^dar9 m., -en =. 

förlederska fcerle^ddTska f., -an -or. 

förlegad fcerle^gad pa., -at -e. 

förleva fcerle^va t., se leva. 

förlida fcerli^da i,, se lida. 

f örliden foerli^ddn pa., -det -dne -dna. 

förlig fm^rlig^ ?i., -t -e -a -are -ast. 

förlika foerli^ka t., -te. 

förlikas fcerli^kas i. dep., -likes ^*^, 
1. -liks -li^^ks värd. -lik^s, -tes. 

förlisa foerli^sa i., -te. 

förlita fcerliHa rfl., -ade. 

förlitan fcerliHan rf. 

förljudas, op. i. dep., se ljuda. 

förljuva fodrjm^va t., -ade. 

förlopp fcBrlop^ n., -et = -en. 

förlora /b? Wco Va t. o. i., -ade; -adpa. 

förlossa fodrlos^a i,, -ade. 

förlossare fcerlos^ard m., -en =. 

förlov fcerlå^v n.; med f., > -låv. 

förlova foerlå^va t., -ade; -ad pa.; 
förlovning -en -ar, > förlåva. 

förlucka foe^r-luk^a rf., -an -or, ^öv. 



. lyfta. 
-er. 
-lät -läH 



, -en =. 
f.,-6ii-ar. 



fop* 1. -te, 
■0*pt, -lu- 
pna, /br- 

-pt 1. -lu- 

la; T&. t. 



man. 
'p a., -et. 



förmedlerska fwrme^dhTska {., -an 

-or. 
fönneaa f<Erme*na t-, -ade, hindra. * 
förmena f(ermc*na t., -ade, förmoda, 

förment fetrme^nt pa., = -e -a. 
förmer far me*r adv-, vara f. än, 

>■ för mer. 
formera fcerme*ra t., -ade, ö&a. 
förmiddag fcB^r-mid^ag 1. »-" rm., 

förminska t., se miuska; -as i. dep. 
föi-moda f<ermco*da t., -ade. , 
förmodan farmoi^dan rf. 
förmodligen feermio*dligm adv. 
förmur fw^r^-mw^r rm., -en -ar. 
förmyndare fos^r-tnyn^dar» 1. fcer- 

mi/n*dar9 m., -en =. 
förmynderskap fce^rmyndar^ska^ 1, 

fcermyn^d»r-sko}p n., -et = -en. 
förmå fairmå* t. o. i., -r -dde 

-mod*3 -tt -mot* -då -tt -dda, 

-ende ; paas. -mås -må*s värd. 

-mos*. 
förmåga farmå^ga rf., -an, åld. i 

förmågo av. 
förmåga farmå^ffa mf., -an -or. 
förmån ftB^r^fnå^n rm., -en -er. 
förmånlig fce^r-^å^nlig 1. "*" a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
förmånsrätt /a'rmdW-rä(*rm., -en. 
förmånstagare fce^rmå^na-ia^gard 

m., -en —. 
förmäla feermäHa t. o. rfl., -de, gtfla. 
förmäla farmä*la t., -de 1. -te, 

Ointala. 
förmälan fcermä^lan rf. 
förmäld ftermäHd pa., -It -Ide -Ma. 
förmäten fcermä*t»n a., -tet -tne 

-tna -tnare -tnast; -het -en. 
förmögen farme^gsn a., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en -er. 
förmörka f(erm<Br*ka t., -ade; -as 



förmörkelse 



er^kalss rf., -en 



fömagla fw^r-^a^gla 1. "*'' t.,- ade. 
förnedra fwrne^dra t. o, rfl., -ade. 
förneka fieme*ka 1. -nä*- t., -ade. * 
fömekelse fasme^kalsB 1. -nä*- rf-, 

förnickla faernikHa t., -ade. 
förnimbar fmrnini^-ba^r a., -t -e -a 

-are -aat; -het -en. ■ 
förnimma faimim*a t., 



-nummit -numraen -nummet 

-numne -numna -nim. 
fömimmelee fosmim^als» rf., -en -or. 
föming fce^mii]^ rf., -en -ar. 
fömoraka f(emoT*ska t., -ade. 
förnuft fmrnufH n., -et. 
förnuftig fwrnufHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en, 
fömuftigtvia farnufHi^-viH adv. 
förnumstig f€ernum*stig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
förnya fa:rny*a t., -ade. 
förnyare farny^ar^ m., -en =. 
förnyelse /■'Er»^*5isa rf., -en -er, 
förnäm fcemä^m a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
fömämitet fwrnä^mUeH r, o, mf., 

-en -er. 
förnämlig famå^mlig 1. -äm*- a., 

-t -e -a -are -ast. 
fömämligen f<emå*mHgan 1. -äm*- 

adv. ; -gast. 
fömämat fcernäm*st a., = -e -a. 
för när feer ntK*r adv. 
förnärma f(e.m<Br*ma t., -ade; -as 

i. dep. 
f ömärme 1 se fcemar^malsa rf . , -en -er . 
förnödenhet feerne^dsnheH rf., -en 

förnöja fcemöj^a t., -de, 

förnöjd f<Emöj*d pa., -j -e -a-are -ast. 



förnöjelse f<ernöj*als9, rf., -en er. 
fömöjlig fwmÖjHig a., -t -e -a 

förnöjsam fcernöj*sam a., -mt -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

fömöta ffemeHa t., se nöta. 

förolyckas fte^r-mlyk^oi 
-ades; -ad pa. 

förolämpa fce^r-tolåm^pa 

förord fce^r-Oi^rd n., -et 

förorda fce^r-m^rda t., - 

förordna fa:r&*rdna t., ■ 

förorena f(E^r-<ore\a t., 

förorsaka fm^r-oirsa^ka 

förorätta fm^r-corät^a t., 

förpakta fterpakHa t., - 

förpaktare farpakHar» i 

förpakterska farpakH^rs 

förpanta fcerpanHa t., -; 
förpassa f<erpas*a t., -a 
förpesta farpäsHa t., -ad 
förplikta fcerpHkHa t., - 
förpliktelse farplikHalsa i 
förplumpa fcerplum*pa n 
förpliiga fwrplå^ga t. o. 
förpiägnad f<erplä*gnad 
förpost fce^r-posH m., -e 
förpricka fie^r-prik^a t., 
förpuppa fcerpup*a rfl., 

i. dep. 
förr feer*, först fceT*st a 
förre fcer^s^, -a först fcer*i 

a. komp. o. sup. 
förregla fa^r-re^gla t., - 
förrfjol far^-fitaH 1. för- 
förrgår f<Br^-gå'^r 1. *", : 
förridare fa^r'ri^dar» m 
förringa faritj*a t., -ade 
förrinna fcerin*a i., ee i 
för ro skull fwr rco* sh 
förrosta fceros*ta i., -ade; 
förruttna fcentt*na i., -a 



försliten fcersUH»n pa., -et -tne -tna. 
förslöa f€ersl0*a t., -ade; -as i, dep. 
försmå fcerstnå*' t., -r -dde -smod*3 

-tt -sntot* -då -smod* -tt -dda 

-ende, pass. -amåa -3må*s värd. 

-smos*. 
försmäda feersmå*da t-, -ade. 
försmädare farsmå*dar9 m., -eo =. 
försmädelse fceismä^dalsa rf., -en 

-er, 
försmädlig fceismå^dlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -ea -er. 
försmäkta f(ersmäk*ta t., -ade. 
försnilla fcer»nil*a t., -ade. 
försoffa f<eTSof*a t., -ade; -ad pa. 
försona fmrsw^na t., -ada. 
försQnare fcErs(o*nar9 m., -en ^=. 
försonlig fcersoi^nlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
försova feeiså*va rfl., ae sova, >■ -ai-. 
förspela fcerspe*la rfl., f. sig. 
först, se förr; första, se förre, 
förstad f<B^rsta.*d nu., -en -städer, 
föratadabo fce^iataås-boi^ mf., -n 

föratagad f<£^r'Sta^gad pa,, -at -e, 

förataklasaig fcer^sta^klasHg a., -t 

-e -a, versl. 
förstakl assist fcer^staklasisH mf., 

förstavelse f(£^r-sta,^ls3 rf., -en -er. 
förste fcer^sta^ m., -en -ar, 
försteg fce^r-ste^g n-, -et = -en. 
förstena /'(Krs(e*«a t,, -ade; -asi.dep, 
förstföderska f<ei^st'f0^därska f., 

f örstf ödslor ätt fcer^stfeåslco-rät^ rm . , 
-en. 
" förstklassig ^ter's(- A?as% a., -t-e-a. 
försticka fcerstik^a rfl., se sticka, 
förstling fcer^stliri^ rm., -en -ar. 
förstocka fwTstok*a t., -ade; -ad pa. 



förstockelse f(ersiok*3ls3 rf., -en -er 
förstone fwr^ston»^ 1. -ån-, i f, 
förstora feetstm^ra t., -ade; -as i 

dep., förstoring -en ■ 
förströ, se strö t. o. rfl 
förströelse f<BTstr0^»ls3 i 
förstucken fceTStttk*3n pi 

-kna. 
förstaga fae^r-stia^ga rf 

förk. första /aV-sfui* 

föratukviat ftet^tai^kvis- 

-ar. 
förstulen /<i!rs(j«*toMpa.,-! 
förstumma fosrsluni^a t. 
förstyre f<e^r'Slg^r9 n., -i 
förstå fceistå* t., -står -i 

-stått -stot* 'Stådd -» 

-stående, pass, -stås - 

-stos*. 
förståelig f(evstå*alig a., 

-het -en. 
förståelse fosTstå*9ls3 rf. 
först&la fcerstd*la t., -w 
förstånd f(erston*d n., - 
förståndig f<£iston*dig a 

-are -ast; -het -en. 
föratåndsmäasig fcerston 

a., -t -e -a -are -ast 
först ås igpåare/<ers((i 'sigi 

-sip- m., -en =. 
förstämd fceTstäm*d pa., 

-are -aat; -het -en. 
förstämma f(ersfäm*a t., 

ma. 
förständiga fcerstän*diga 
förstärka fcerst(ST*ka t., 
förstäv f<e^r-stä\ rm., ■ 
förstöra f(Brstoi*ra t., -i 

ring -en; -örd pa. 
förstörare fceTStce*rar3 n 
förstör b ar fcBrstce^^r-hah 

-a -are -ast. 



■säkringshavare -hahmrB mf., 

•säkrings tagare -ta^gar^ mf., -en 

'Sälja ftBTSäl^a t., se sälja. 
■säljare f<eTSäl*jar3 m., -en =. 
rsSljerska/Wsä^V^rstaf., -an-or, 

dep. 

rsända f<ersän*äa t., se sanda. 
:sändelse fcersän^dalsa rf., -en -er. 
rsäte fce^rsåHa n., -et. 
isatta fce'r'Sät*a t., se sätta. 
-satta fwrsät*a t., se sätta. 
rsök f(ers0*k n.,^-et — -en. 
•söka f(ers0*ka t. o. rfl., -t«. 
7söksvis feerso^ks-tfih adv. 
railrja fairsör*ja t. o. rfl., -de. 
rsörjare fcerswr^ara m., -en =. 
rsötma ftxrsöt^ma t., -ade. 
rtal fdsrtaH n., -et, 
rtala f<BTta*la t., -ade. 
rtalare fcerta^lar» m., -en =, 
rtalarinna fcertaHarm^a^ f., -an 

rtalerska fcertaHirsha i., -an -or. 
rtappad f<ertap*ad pa., -at -e. 
rtappelae fcertaphls» rf., -en -er. 
rtegen fcerte^gsn pa., -get -gne 
-gna -gnare -gnast; -het -en, 
rtenna f<Brten*a t., -ade. 
rtennare fcaten^arB m., -en =. 
rtent fmrtenH pa., = -e -a. 
rtid fa^r-U^d rf., i f. 
rtiga fcBTti*ga t., -teg -te^g -tego 
-te*go) -tegat -te*gat -tegad. ^ 
rtjoeka/ö!r^oft*at., -ade; -asi.dep. 
rtjusa farjm^sa t., -te. 
rtjusare fcerjM^sara m., -en =^. 
rtjuearmna fcetjia^sariti^a^ f., -an 
-or. 

rtjuser8ka/'i«r/«**sars*af., -an-or, 
rtjust f(BTjM*st pa., = -6 -a. 



förtjäna f(eTj.ä*na 1. -Je*- t., -ade. 
förtjänst fterjän^si rf,, -en -er. 
förtjänt fcerjä*nt 1. -Je*- pa., = -e -a. 
förtona fcert(o*na i., -ade. 
förtorka /tertor*fta t. o. i., -ade; 

-as i, dep. 
förtret fcerireH rm., -en. 
förtreta fcertre*ta t., -ade; -ae i. dep. 
förtretlig fijertreHUg a., -t -e -a 

-are -aat; -het -en -er. 
förtrogen ftertroi^gan a,, -get -gne 

•gna -gnare -gnast; -het -en. 
förtrolig fartrtaHig a., -t -e -a 

-are -aat; -het -en -er. 
förtrolla fcertrol*a t., -ade. 
förtrollare f<xrtrol*an m., -en =. 
fört rollerska f(Brtrol*9Tskat.^ -an -or. 
förtryck f(ertryh^ n., -eti 
förtrycka fcertryh*'a t., -t«. 
förtryckare fcertrffk*ar9 m., -en =. 
förtryckarinna feettryk^arin^a^ i., 

förtryta fcertrifHa t., se tryta, 
förtrytelse f<£vtryH»ls3 rf., -en -er." 
förtryts ani faTtryHsam a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
förträfflig fcerträfUitf a., -t -e -a 

-are -ast; -het ^en -er. 
förtränga fa:rträr]*a t., -de; -ngd pa. 
förtrösta fwrirösHa i., -ade. 
förtröstan ftertrösHan rf. 
förtröttas fcertröt*as i. dep., -ades. 
förtulla f<eitul*a t., -ade. 
förtumlad fosrtumHad pa., -at -e. 
förtunna f<xrtun*a t., -ade; -as i. 

dep. 
förtvivla f(erivi*vla i., -ade; -ad pa. 
förtvivlan feertvi^lan rf. 
förty fcerfg* konj. o. adv., icke f. 
förtydliga ffevty^dUga t., -ade. 
förtyska ffertyg*'ka t., -ade. 
fört&ckt fmtä^H pa., = -e -a. 



förtälja ftertäl^ja t., se tälja. 
förtänka f<BTtät}^ka t., -te. 
förtänksam f(e^rtårjk'Sam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
förtära fisrtiB^ra t., -de; 
förtörna fcerta^ma t., -i 

dep. 
förtömelse f<Kttce*m3ls3 
förunderlig farun^darlif, 

-a -are -aet; -het -ei 
föl-undra f(erun*dra t. o. 

-as i. dep. 
förundran farun^dran r 
förat f<e^T'iaH 1. fcermH 
förutan fcenuHan^ prep. 
förutom faruiHom^ prep 
förutsäga {(e^nat-aa^ga t. 
förutsägelse 'Sii^galas rf 
förvalta ftervalHa t., -» 
förvaltare fwrvalHara m 
förvaltarinna farvalHarii 

f örvalterska feervalH^cshi 
förvandla farvan*dla t., 

i. dep. 
förvanska fwraan*ska t., 

i. dep. 
förvant fcervanH a., = 
förvant fcervanH mf., -e 
föFvantäkap fitrvanHsha 
förvar f<Krvå*r n., -et. 
förvara f(erva*ra t., -ade: 
förveckla farvek*la t., - 
förvekliga farve*kliga t., 

i. dep.; -ad pa. 
förverka farv(sr*ka t,, -a( 
förverkliga f(eri'cer*kligc 

-ad pa., >■ förvärklig 
förveten fceree^tan pa., 

-tna; -het -en. 
förvildas fmrvil^das i. d< 

-ad pa. 



123 



gaelisk gaeHish 1. gäl- gäH- a., -t 
-e -a. 

gaeliska gaeHiska 1. ss. frg. f., -an 
-or. 

gaeliska gaeHiska 1. ss. frg. rf., -an. 

gaffel gaf^dl rm., -n gafflar. 

gaffelformig gaf^dlr-for^mig a., -t 
-e -a. 

gagat gagaH r., -en -er, ett slags 
glänsande brunkol. 

gage ga^ n., -et = -en. 

gagn garj^n n., -et, till gagns. 

gagna garj^na^ pers. o. opers. i., 
-ade. 

gagnelig garj^nQlig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

gaj goj^ rm., -en -ar, sjöv, 

gala gaHa^ i., gal gol gcoH golo 
gcoHo)^ galit, 1. galde galt gaHt, 

gala gaHa^ 1. gaPa^ r. 

galant galanH a., = -e -a -are ^ast. 

galanteri ^aZaw^teri* n., -et -er. 

galat galaH m., -en -er äv. ga- 
later ^aZa*^9r m., -n =, folk; ga- 
laterbrevet. 

galder gal^ddr rm., -n -drar, troll- 
sång, 

galeas galHa^^s äv., galjas galja^s 
rm., -en -er. 

galeja galäj^a^ rf., -an -or, > -äj-, 

galen gaHdn^ a., galet galne gal- 
na galnare galnast. 

galenskap gaHdn-^ska^p rm., -en -er. 

galge gaPjd^ rm., -en -ar. 

galilé galHle^ -en 1. -n -er. 

Galileen galHle^Qn. 

galileisk galHleHsk a., -t -e -a. 

Galizien gali^sian 1. ^^^^, 

galizier gali^siar 1. ®^^^ m., 

galizisk gali^sisk a., -t -e -a. 

galiziska gali^siska f., -an -or. 

galjon galjco^n r., -en -er. 

gäll gal^ a., -e -a ofruktsam. 



galla gal^a^ rf., -an -or. 
galler galhr n., gallret = gallren, 
galler galhr m., -n = -na, folk. 
gallerformig gal^dr^for^mig a., -t 

-e -a. 
galleri gal^eri^ n., -et -er. 
gallicism gal^isis^ r., -en -er. 
Gallien galHdn. 

gallimatias galHmati^as^ r. o. n,, 
gallisk galHsk a., -t -e -a. 
gallium galHum n., kem. 
gallra gal^ra^ t., -ade. 
gallskrik gal^''Skri^k n., -et = -en. 
galJ skrika gal^^^skri^ka i., se skrika, 
gallsprängd gaP-sprärj^d pa., -ngt 

-ngde -ngda. 
gallstekel gal^^ste^kdl mr., -n stek- 

lar. 
galläpple gal^^äpHd n., -et -en -ena. 
galmeja galmåj^a^ rf., -an, > maj-, 
galnas gaHnas^ i. dep., -ades. 
galning gaHnirj^ mf., -en -ar. 
galon galoi^n r., -en -er. 
galonera gal^cone^ra t., -ade. 
galopp galopp r., -en -er. , 
galoppad gal^opa^d r., -en -er. 
galoppera gäl^ope^ra i., -ade. 
galosoh galof^ rm., -en -er. 
galoschera gaPofe^ra t., -ade. 
galt galH mr., -en -ar. 
galt galH rm., -en -ar, ugn. 
galvanisera gaPvanise^ra t., -ade. 
galvanisk gaPva^nisk a., -t -e -a. 
galvanism gaVvanis^ioo. r., -en, 
gal vanometer gaPvanåmeHdr r., -n 

-trär. 
galvanoplastik galhanåplasti^k r.. 



-en. 



galvanoplastisk gaPvanåplasHisk 

a., "w ~e -a. 
galär galce^r r., -en -er. 
gam ga^m mr., -en -ar. 
gamling gamHitj^ m., -en -ar, «;arc?. 



garnera garne*ra t., -ade. 
järnhandlare pa^rn-AdnV/ara mf., 

-en =. ■ 
garnison gar^nis<u*n r., -en -er. 
Q;amisonera gar^nisa»te*ra t., -ade. 
garnityr gar^nity^r n., -et ^ -en, 
^arsong garsot]* ra., -en. -er. - 
garva gar^va* t., -ade. 
i^rvare garh'ar3* m., -en •=. 
garveri ffor^veri* n., -et -er. 
gas ^a*s rm., -en -er *' I. *", iw/?- 

formig kropp. 
gas ^a*Ä n., -et artpl. -er **, fiortyg. 
gasbinda g&^s-Hn^da rf., -an -or. 
gasell gasål* mfr., -en -er. 
gasett gasåt* r., -en -er, tidning. 
gasformig ga^S'for^mig a., -t -e -a. 
gask gas*k r., -en -ar. 
gaska gas^ka* i., -ade. 
gasmotor gah-m(oHor r., -n -er 

-toto)*rar. • 
gasmätare ga^s-tnåHara rm., -en 

gasometer gas^&meHsr r., -n -trär. 

gäss gas* n., -et, hetta. 

gassa gas'a* i. t. o. rfl.', -ade. 

gäss© gash' rm., -en, 

gassig gas^ig* a., -t -e -a -are -ast. 

gast gas*t m., -en -ar, s^Ae. 

gast gasH m., -en -ar, nuUroB. 

gästa gasHa* i., -ade. 

gaetera gaste*ra i., -ade. 

gastkramad gasH-krahnad pa., -at 

gastricism gasHrisis*m r., -en, fö- 

ftar. 
gastrisk gasHrisk a., -t -e -a. 
gaatronom gasHrånd*m mf ., -en -er. 
gastronomi (?as*(r(in4mi*_r., -en. 
gastronomisk ^as'iriind*»tisA a., -t 

-6 -a. 
gata gaHa^ rf., -an -or, i smns. 

gat-, meni gatufred, g. -is, -kra- 



vall, g. -reglering, g. -renhållning, 

-trafit. 
gatläggare ffåH'läg^ar3 m., -en -er. 
gatsopare gfi?t-8fit^par3 m., -en =. 
gatstrjkare gåH-stry^kara m., -en 

=; -kerska -k9rska t., -an -or. 
gått gat^ n., -et ^= -en, ^6v. 
fl-antjod gam*^(od. 
gav, ae giva. 

gavel ga^vgl r., -vein -vlar. 
gavial gavHa*l r., -en -er, snabel- 

krohodil. 
Gavleån gB?vl3'å^n. 
gavott gavot* r., -en -er, dans. 
ge, se giva. 

gebit jebiH 1. je- n., -et = -en. 
gecko gåk*<o rm., -on -oer"". 
gedigen J6di*g9n a., -get -gne -gna 

-gnare -gnast; -het -en. 
geheimer&d geh/y^m»-rå^d n., -et 

= -en, > -häj-- 
gehäng jekätj*' n,, -et =^ -en. 
gehör jtikce*r n., -et 
gejser gäj^sar r., -n -srar, spring- 
källa, > gäj-. 
gelatin feHoH^n 1. je^- n., -et, 
gelatinera/e '/a W«cVa l.je^- 1,, -ade, 
gelatinös feHatme^s 1. je^- a., -t 

g6lé/e/e*n.,-etart.pl. -erl.r. -en-er. 
geléaktig f^le^-dkHig a., -t -e -a. 
gelike jeli^k» m,, -en -ar, 
gemak je»t&*fc n., -et = -en. 
gemen jemc*« a., -t -e -a -are -ast, 

. i gemen; -het -en -er. 
gemenjigen jeme*nligsn adv. 
gemensam je»!e*»sa»w a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmaat; -het -en. 
gemenskap jame^n^ska^p rm., -en, 

o. n., -et. 
gemyt j%myH 1. ^e- n., -et. 
gemytlig jem^Hlig 1. ^e- a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 



gemål jemåH mi., -en -er. 

gen je*n äv. gin ji*n a., -t -e -a 

-are -ast, gent emot, gent över. 
gen- je^n-, ex. gendriva. 
gena je^na^ M. gina ji^ww* i., -ade. 
genant /enat/H a., = -e -a -are 

-ast. 
genast je^nasH adv. 
gendarm fatjdar*^ m., -e 

lissoldat. 
gendarmeri fatjdar^mfiri* 
gendriva Je^n-dri^va t., E 
genealog jen^&alå*g m., ■ 
genealogi jen^ealågi*" r., 
genealog i sk jen^ealå*gisi 

-e -a. 
genera /€ne*ra t. o. rfl., 

pa. 
general jen^GraH m., -en 
generalisation jen^eralist 

generalisera jen^eralise*rc 
generalissimus jen^^&ralis' 
generalitet jenHralUeH n 
generalaka jen^era^lska f, 
generation jen^«rafoj*n r. 
generator jen^BraHor^ r. 

•(U(a*r9r. 
generell fen^eräl* l.je- 

-a -are -ast. 
generera jen^ere*ra i., -b 
generositet /en^erå^sUe*t 

-rot- r., -en. 
generös fen^^re^s a., -t 

genesis je*nesis, l:a mos^ 
genetisk jeneHisk a., -t 
genett jenät* mr., -en -i 

genfordran je^n'fm^rdran 
genfärd je^n^fiB^rd rf., -e 
gengångare je^n-gori^ara 






— 127 — 



geranium jera^nium 1. ^^^^ r., -ien 

-ier, växt, 
gerillakrig geriPa^kri^g n., -et = 
• -en; -chef; eg. -l^ja^, 
german jeerma^n mf., -en -er. 
genrLBJii9eT&,jcer^manise^ra t., -ade. 
germanism jtjer^manis^m r., -en 

-er. 
germojdsi jcer^manisH mf., -en -er. 
germansk jmrma^nsk a., -t -e -a. 
genindium JQrun^diwm L ®^°* n., 

-iet -ier. 
gerundivum jer^undi^vum n., -vet 

-ver. 
'gesant jesanH m., -en -er. 
gesantskap jesan^t^ska^p n., -et = 

-en. 
geschäft g^fäfH n., -et = -en. 
geschäftmakeri ge/äfH^^makeri^ n., 

-et. 
gesims jesim*'s r., -en -er. 
gess jäs^ n., -et = -en, mus, 
gest fäsH r., -en -er***, 
gestalt jestalH rm., -en -er. 
gestalta jestalHa t. o. rfl., -ade. 
gestikulation/ä5%*Ä;TnZa/a>*wr., -en. 
gestikulera fäsHikmle^ra i., -ade. 
gesvind jesvin^d a., -int -e -a -are 

-ast; -het -^en. 
gesäll jesäl^ m., -en -er. 
get jeH fr., -en getter jet^dr^ -na 

åld. gettren, i smns. get-, men 

getabock. 
g;eting jeHirj^ mr., ^en -ar. 
gevaldiger jeval^digdr m., -n =. 
gevalt jevalH r. 
gQYSiT jev(JB^r n., -et = -en. 
gick, se gå. 

giffel gif^dl rm., -n gifflar, hrbd, 
gift jifH n., -et artpl. gifter, 
gift jifH pa., = -e -a. 
gifta jifHa^ t. o. rfl., gifter *** gifte 

jifHd^ gift gift; i smns. gift-. 



men: giftasgriller -lystén, -sjuk, 
-sjuka, -tankar, -vuxen. 

giftas jifHas^ i. dep. inf. 

giftblandare jifH^hlan^dard m., -en 

■ • 

giftblanderska jifH^blan^ddrska f., 
-an -or. 

gifte jifHd n., -et -en -ena; gif- 
termål, giftoman, -rätt. 

giftig jifHig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

giga ji^ga^ rf., -an -or, mun-g. 

giga ji^ga^ i. o. t., -ade, ^öv, 

gigant jiganH m., -en -er. 

gigantisk jiganHisk a., -t -e -a. 

gigel ji^gdl^ rm., -n., växt, stor-g., 
käring-g., strand-g. (Lotus). 

g^gg Ji^^ rm., -en -ar. 

gikt ^'iÄ;*^ rf., -en. 

gilja jil^ja^ i., -ade. 

giljare jil^jar9^ m., -en =. 

giljotin giPjåti^n r., -en -er. 

giljotinera giPjåtme^ra t., -ade. 

gill jiP a., -t -e -a. 

gilla jU^a^ t., -ade. 

gille jil^d^ n., -et -en -ena. 

giller jilhr n., gillret =• gillren. 

gillra jiPra^ t. o. i., -ade. 

giltig jUHig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

gin, se gen. 

gina ji^na^ rf., -an -or, s^jöv, 

ginge, gingo, se gå. 

ginst jm^st rm., -en -er, växt, 
ljung-, färg-, tagg-g. (Genista), 

gip a ji^pa^ rf., -an -or, mun-g. 

gipp jip^ rm., -en -ar. 

gippa jip^a^ i., -ade, sjöv, 

gips jip^s rm., -en -er. 

gipsa jipha^ t., -ade. 

gipsbinda jiph-^bin^da rf., -an -or. 

gipyr gipy^r r., -en, spets, 

gir ji^r rm., -en -ar, ^Öv, 



— 129 



^lasblåsare gla^s-blåhar9 m., -en =. 
glasera glase^ra t., -ade. 
glasig gla^sig^ a., -t -e -a. 
glass glas^ r., -en artpl. -er *®. 
glassbomb glas^^hom^h 1. '-bcom^b 

r., -en -er. 
glassmaräng -^marärj^ r., . -en -er. 
glasyr glasg^r r., -en. 
glasärts gla^s-cerHs r., -en. 
glatt glat^ a., = -e -a -are -ast; 

-het -en; av glatta laget, 
glatt 7 av glad och glädja, 
glatta glatVt.^ -ade. 
glaubersalt glaco^bdr-^salH n., -et 

-er, svavelsprat natron. 
glav gla^v rm., -en -ar.' 
Glava glaha^, 
glaven gla^vdn rm. 
gles gle^s a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
glesna gle^sna^ i., -ade. 
glete gleH9^ r. o. n., -en o. -et, 

miner. 
gletscher glät^for r., -n -schrar. 
gli gli^ n., -et -n -na, fisJcyngel, 
glida gli^da^ i., glider *^ gled gle^d 

gledo gle^dco^ -dit -den -det -dna. 
glim glim*' mr., -mmen, växt^ 

smäll-, natt-g. (Silene). 
glimma glim^a^ i., -ade. 
glimmer glim^dr n., glimret. 
glimmer glim^dr rm., -n, miner. 
glimra glim^ra^ i., -ade. 
glimrig glim^rig^ a., -t -e -a. 
glimt glimH rm., -en -ar. 
glimta glimHa^ i., -ade. 
glimtvis glimH''vi^s adv. 
glinder glin^ddr n., -dret = -dren. 
glindra glin^dra^ rf., -an -or, skogs- 
öppning. 
glindra glin^dra^ i., -ade. 
gliring gli^rirj^ r., -en -ar. 
glis gli^s rm., -en, växt (Aethusa). 

Lyttkens o, Wul/f, Ordlista. 



glisa gli^sa^ i., -te, jmf. glysa. 
glitt glit^ r. o. n., -en o. -et, t. ex. 

silverglitt. 
glitter glithr n., glittret, 
glittra glit^ra^ i., -ade. 
glo gl(o^ i., -r -dde glatdH^ -tt 

glcot^, -ende. 
glob glio^b rm., -en -er *®. 
glop glco^p m., -en -ar. 
glopp glop^ n., -et. 
gloppa glop^a^ i., -ade. 
gloria glco^ria rf., -an -or*^^. 
gloriera glcD^rie^ra t., -ade. 
glorrik gl(o^r'-ri^k a., -t -e -a. 
glorvördig gloy^r^vce^rdig a., -t -e 

-a -are -ast; äv. -vyr-. 
glosa glw^sa^ rf., -an -or. 
glossa glos^a^ rf., -an -or. 
glossar glosa^r n., -et = -en. 
glosögd glco^s-ög^d-^Sk.^ -ögt -e -a;. 

-het -en. 
glugg glug^ rm., -en -ar. / 
glunka glutj^ka^ i., -ade. 
glunkas glurj^kas^ i. dep. op., -ades. 
glunt glunH m., -en -ar. 
glupa glw?pa^ i. o. t., -ade. 
gluper glm^pQr m., -n -par, värd. 
glupsk glup^sk a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
gluten glmHdn n., växtUm. 
glutta glut^a^ i., -ade. 
glycerin glys^eri^n n., -et. 
glykos glykå^s r., -en. 
glyptotek glypHåte^k n., -et = -en. 
glysa glyha'^ i., -te. 
glåmig glåSnig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
glåpord glå^p-^ioh-d n., -et = -en. 
glädja glä^dja^ t., gläder ^^, vi, de 

glädja, I glädjen, gladde gladh'^ 

glatt giat^ gladd glatt gläd; -jas 

i. dep. 
glädje glå^djd'^ r., -en. 

9 



gnidare gni^dan* m., -en =. 
gnidaraktig pni^dar'ak^ig a-, -t -e 

gnideri gm'deri* n., -et -er. 
gnidak pnid*sk &., -t -e -a. 
gnissel gniå*»l n., gnisBlet. 
gnissla gnisHa* i., -ade. 
gnista gnis^ta* rf., -an -or, gniet- 

släckare. 
gnista gnia^ta} i. o. t., -ade, g. ett 

telegram. 
gnistra gnisHra^ i., -ade. 
gnistrig gnisHrig* a., -t -e -a. 
gno gnto* t, o. i., -r -dde gnoid^a* 

-tt gnmt* -dd -tt -dda, -ende. 
gnola gnioHa^ i. o. t., -ade. 
gnom gnå^ mr., -en -er *°, myt. 
gnom gnå*m r., -en -er ", tanke' 

språk. 






.ker gnå^mikar i 



gnomiak gnå^miak a., -t - 

gnosticism gnos^iisis*m r., 

gnoatiker gnos*lik»r m., - 

gnoBtisk gnosHisk a., -t ■ 

gnu gnm^ mr., -n -er", 

gnngga gnng^a^ t., -ade. 

gi^y 9*iy^ i' "1" -dde gngdH^ -tt 
gngt*, -ende. 

gny fftti/* n., -et. 

gnägg gnag* n., -et. 

gnägga gnågV i., -ade. 

gnäll gnäl* n., -et. 

gnälla gnål^a^ i., -de. 

gnällig gnäl^ig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

gnijla gnoHa^ i., -ade. 

gobeläng gob^élärj* i., -en -er. 

god g(i>*d a., gott got* -e -a, värd. i 
fr. om munsmak: -are -ast; i godo 
gto^dm' med godo, till godo, i 
godan '* ro, så gott som, i smna. 
god-, men: gottfinnande, -göra, 
-skriva, gottköpsupplaga, gott- 



— 131 -r- 



köpshandel; goddagar end. pL, 

-gspilt ; god dag ^ *, god natt ^ *, 

g. morgon ^ ^^, g. afton ^ ^*. 
godhet gco^dheH rf., -en. 
godhjärtad gco^d^jcerHad pa., -at -e. 
godhj ärtenhet goi^djcBvHdn^heH rf., 

-en. 
godlynt goi^d^lynH pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
godmodig gco^d^^mco^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
gods ^00^*5 1. gcod^s n., -et = -en. 
godsint gco^dsinH pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
godtaga gcD^d^-ta^ga, se taga. 
godtemplare gwdtäm^plard mf., -en 

=, > godtämplare. 
godtycke g(o^d''tykH n., -et -en -ena. 
godtycklig gco^d^tyhHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
goffrera gofre^ra t., -ade. 
goja goj^a^ rf., -an, prata goja, 

kaffe-g. 
golf gol^f r., -en, spel. 
golf gol^f r., -en -er, havsvik, 
.Golfströmmen gol^f-strömhn, 
golv gol^v n., -et = -en. 
gom gcom*' rm., gommen gommar, 
gona gco^na^ rfl., -ade. 
gondol gondåH r., -en -er. 
gondol j är gon^dåJjce^r m., -en -er. 
gonggong goYi^^goYi^ r., -en -er. 
gordisk gå^rdisk a., -t -e -a. 
gorilla g(or0a^ fr., -an -or. 
gorm gor^m n., -et. 
gorma gor^ma^ i., -ade. 
gormare gor^mard^ m., -en =. 
gormig gor^mig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
gojrr gor^ n., -et; äv. går gå^r, 
gorrig gor^ig^ a., -t -e -a -are -ast; 

äv. gårig gå^rig, 
gorå gco^^rå^ 1. goy^rå^ n., -t -n -na. 



gossaktig gos^-'akHig a., -t -e -a 

-are -ast, 
gosse gosh^ m., -en -ar, i smns. 

goss-, t. ex. gosskläder, goss- 

skola, men: gossebarn, 
got gcoH m., -en -er*^, folkslag, 
gotik gcoti^k r., -en. 
gotisk gcoHisk a., -t -e -a. 
gotiska gcoHiska rf., -an. 
gotsk gotisk a., -t -e -a. 
gott a got^a^ rfl., -ade. 
gotta got^a^ rf., -an -or. 
Gottfrid got^frid, 

gottgörelse got^':j(B^rdls9 rf., -en -er. 
Gotthard got^hard. 
Gottland gotHand, 
gottländsk gotHändsk led. -nsk a., 

-t -e -a. 
gottländska got^'^län^dska led. -«*- 

ska f., -an -or. 
gottländska got^^län^dska led. -w^- 

ska rf., -an. 
gottlänning got^^-länHrj m., -en -ar. 
Gottskär got^^fceh, 
grabb grah^ m., -en -ar. 
grabba grdb^o? i. o. t., -ade, värd, 
grace gra.H r., -en -er*®, > gräs. 
gracer gra^sQr pl., -na, skönhets- 
gudinnor, >> graser. 
graciös gras^i0^s a., -t -e -a -are 

-ast, > grasiös. 
grad gra^d r., -en -er ^^. 
grad gra^d r., -en -er ^^, A;a/2^; feA;w. 
grad gra^d a., raÄ. 
grada gra^da^ t., -ade, ^eÄw. 
gradation grad^afco^n r., -en -er. 
gradera grade^ra t., -ade. 
gradmätare gra^d^mäHard rm., -en 

gradpasserare grefid^-pas^rard m., 
-en =; -ering. 

gradualavhandling gr ad^maH" av- 
han? dlir\ rf., -en -ar, -psalm. 



v 



— 133 



gravstickel graH^stikHl rm., -n 
-klar. 

gravvård graH-vå^rd rm., -en -ar. 

gravyr gravy^r r., -en -er. 

gravöl graH^eH n., -et. 

gravör gravce^r mf., -en -er. 

grecism ^resis*m r., -en -er. 

gredelin gred^eli^n äv. grid^- a., 
-t -e -a. 

Greger gre^gdr. 

Gregor gre^gor. 

gregoriansk gre^gcoria^nsk 1. -å- 
a., -t -e -a. 

Gregorius grego^rius^ , 

grek gre*'k m., -en -er*®. 

grekinna grekin^a^ f., -an -or. 

grekisk gre^kisk a., -t -e -a. 

grekiska gre^kiska rf., -an. 

Grekland gre^klan^d. 

gren gre^n rm., -en -ar. 

grena gre^na^ t. o. rfl., -ade. 

grenadin gren^adi^n n., -et, tyg. 

grenadjär gren^adjce^r m., -en -er. 

grenig gre^nig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

grep gre^p rf., -en -ar. 

grepe gre^pg^ rm., -en -ar, hand- 
tag, 

grepp grep*' n., -et = -en. 

greve gre^m^ m., -en -ar. 

grevinna gr^vm^a^ f ., -an -or; -nne-. 

grevlig grehlig^ a., -t -e -a. 

grevskap gre^v-ska^p n., -et = -en. 

griffel grifHl rm., -n grifflar. 

grift grifH rf., -en -er; griftetal. 

griljera grilje^ra t., -ade. 

griljerad grilje^rad pa., -at -ade. 

grill gril^ rm., -en -er*®. 

grill gril^ rm., -en -ar, halster. 

grillfängare gril^-fårjl^ard m., -en 

grillfängeri gril^fätjeri^ n., -et -er. 
grill Janne gril^-^janh m., -en -ar. 



grimas grima^s r., -en -er. 
grimasera grim^ase^ra i., -ade. 
grimma grim^a^ rf., -an -or, grim- 

skaft. 
grin gri^n n., -et =s -en. 
grina gri^na^ i., -ade. 
grinare gri^nard^ m., -en =. 
grind grinad rf., -en -ar. 
grinig gri^nig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
grinolle gri^n^CDlh m., -en -ar. 
grip gri^p mr., -en -ar. 
gripa gri^pa^ t., griper*® grep 

gre^p grepo gre^pco^ gripit gri- 
pen gripet gripna. 
Gripsholm gripshol^m. 
gris gri^s mr., -en -ar. 
grisa gri^sa^ i., -ade. 
grisaktig gri^s^akHig a., -t -e -a 

-are -ast. 
grisett grisät^ f., -en -er. 
griskulting gri^s-^kulHirj mr., -en 

-ar. 
grissel gris*9l rf., -n 1. 
grissla grisHa^ rf., -an -or, -ssel-, 

brödspade. 
grissla grisHa^ fr., -an -or, -ssle-, 

^öfågely sill-, tobis-, spetsbergs- 
- gr. (UriaJ. 

Grisslehamn grisHdham^n. 
gro gr(o^ i., -r -dde griodh^ -tt 

groyt^ -dd -tt -dda, -ende. 
gro gr(o^ rf., -n -r, våoct, kämpe-, 

lake-, spets-gro (PlantagoJ, 
grobar grco^^ha^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
grobian groybHa^n m., -en -er. 
groda gr(o^da^ fr., -an -or. 
grodd grcod^ rm., -en -ar 1. -er. 
grogg grog^ r., -en -ar. 
grogga grog^a^ i., -ade. 
groll grol^ n., -et. 
grondera grorjde^ra t., -ade. 



grumsig gtitnrsig* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
grund jrninV a., -unt -e -a -are 

-ast. 
grund grvn*d nn., -en -er. 
grund grunda n., -et = -en, 
grunda grun^da* t., -ade. 
grunda grun^da^ i., -ade, fundera. 
grundad grun^dad^ pa., -at -ade, 
grundare gruti^dan* m., -en =;. 
grundlig grun^dtig^ a., -t -e -a 

-are -ast; -Let -en. 
grundlägga grun^d-läg^a t., se 

lägga, 
grundläggare grun^d'läg*an m,, 

-en =. 
grundval gmnM-vo?l nn., -en -ar. 
grupp grup* nn., -en -er. 
gruppera grupe^ra t., -ade. 
gruppvis grup^-vi*s adv. 
gruB grui^s n., -et. 
grusa grm^sa^ t., -ade. 
grusig grut^sig^ a-, -t -e -a -are 

-ast. 
grustäkt grmh-täkH t., -en -er, 
gruva grtuh^a' rf., -an -or. 
gruva grat^oa^ rfl., -ade.. 
gruvlig gr»i'i'Hg^ a., -t -e -a -are 

■ast; -het -en. 

het -en. 
gry gru^ n., -et. 
gry grg* i. äv. opera., -r -dde 

gryd^s^ -tt grgt^, -ende. 
grym gri/m* a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en -er, 
grymmeligen grym^Dlt^gan adv. 
grymta grymHa^ i., -ade. 
grymtan grymHan^ rf. 
gryn grg*n n., -et ^:= -en. 
gryna gry^na^ t. o. rfl., -ade. 
gryne gry^na^ rm., -en, växt, jätte-, 

sn&r-, strand-gr. (Glyceria). 



grynig gry fng a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en., 
gryning gry^niri* rf., -en -ar. 
gryt gryU a., -et = -en. 
gryta gryHa^ rf., -an -or. 
grytig ffrg^ig* a., -t -e -a, stenig. 
grS. grå* a., grått gröt* grå 1. gråa 

-are -ast. 
gråaktig grå^'ak*tig a., -t -o -a 

-are -aBt. 
gråben grå^-be^n n. o. mr., -et = 

-en, namn på vargen. 
grådaskig grå^-dtts^kig &., -t -e -a. 
gråUa grotta* rf., -an -or, päron- 
sort. 
grålle grol*»* mr., -en -ar. 
gråna grå^na^ i., -ade. 
gråsej grA''3<^f* mr., -en -ar, >- 

-säj. 
gråskymlig gril^r-fymVig a., -t -e -a. 
gråengga grå^-sug^a rf., -an -or. 
gråt gråH rm., -en. 
gråta gråHa^ i. o. t., gråter *" grät 

gråH gräto graHoy' gråtit. 
gråteraka grå^taxska^ f., -an -or. 
grätögd grå^f-ög'd pa., -ögt -e -a. 
gråvacka grå''Vak^a rf., -an, ^eo/. 
gråögd grå*'ög^d pa., -ögt -6 -a. 
gräbba gråb^a' f., -an -or, flicka. 
Gräbbeetad gräbh-sta^d. 
grädda grädda* t., -ade. 
grädda gräd^a^ rf., -an, bildligt. 
gräddaktig gräd^-akHig a., -t -e -a. 
grädde gräd^ä^ rm., -en. 
gräl grä*l n., -et ^ -en. 
gräla gräHa' i., -ade. 
grälaktig grå^l-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en, 
grälare grä^larB^ m., -en =. 
grälig gräVig' a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
grälmakare gru^l-wB^kara m., -en 



grälmakerska grå^l-ma^knska f., 

gräma grä^ma* pers. o. opera. t. 

o. rfl., -de. 
grämelse grå^malsa* rf., -en -er. 
Gränna gränsa?. 

gränd grän*d rf., -en -er^^ 1. *". 
gräns grän*s rm., -en -er, i amns. 

gräna-, men: gränaesj" 
gränaa gränha* i., -ade, 
gränsbo gränh-bo)* mf., - 
gränsla gränhla} i. o. t 
gränsle grän^sla* adv. 
gränsridare gränh-ri^dai 

gräa grä*s n., -et ^ -ei 
gräsa grä'sa* i., -ade, 
gräshoppa grä^s-hop^a fr 
gräslig grählig' a., -t - 

-aat; -het -en -er. 
gräslupen grä's'itu^n 

-pne -pna. 
gräaätare gråh'ä^tar3 m 
grätten gräfhn^ a., -el 

grättna grättnare grät 
gräva gräh-a* t. o. i., 

grävde grävt grävd gi 
gravare grä^var»^ m., -e 
grävling grå\'lirj^ mr., - 
gröda gr0^da' rf., -an -( 
gröe gr0h^ rm., -en, gr 

land-, ängs-, vit-gr. (. 
grön gr0*n a., -t -e -a 
gröna gre^na^ rf., -an, i 

gröna (Hedera). 
grönaktig gro^n^ak^tig a.. 
gröning gr0^ni>]* mr., -e: 

gel (Chlori,). 
Grönland gr0*nland. 
grönling gre^nUij^ mr., -e: 

(CobitisJ. 
grönländare gr0^n-lån^da\ 



guldmakare ffut^d^ma^kara m., -en 

guldmakeri fful'^dmakeri* n., -et. 
guldslagare gul^d'Sla^gar9 m., -en 

guldslageri gul^dslageri* n., -et 

gullbagge guV-bag^9 mr., -en -ar, 

insekt (Cetonia). 
gullgosse fful^-gOsh. 
gullhöna gul''h0Ha fr., -an -or, 

maékt (GoccinellaJ. 
Gallmaren guPmaran^ 1, , -ar^n, 

' G ullmars fjorden, 
gullregn gul^'räifn n., -et, växt, 

> gullrägn (Gytisus). 
gullviva gul^-vi^va mf., -an -or. 
GKillöfallen gul^0-fafim. 
Gnllöa guf-g^n. 
gulna gmHnä^ i., -ade. 
gumma gttm'a^ f., -an -or, i smns. 

gum-, 
gumma gum^a^ t., -ade. 
gummera gume^ra t., -ade. 
gummi gumH^ n., -t. 
gummigntta gmnHgut^a' rf., -an. 
gummilacka gumHlak^a^ rf., -an. 
gump gutn*p rm., -en -ar. 
gumpf otad 3iÄM^j)-/o>'/ad pa., -at -e. 
gumpfoting gum^p^fio^tiij mr., -en 

gumse gum^s»^ mr., -en -ar. 

Gunborg gun^-hor^j 1. *". 

gunga gutfa^ rf., -an -or. 

gunga gutjV i, o. t., -ade. 

Gunilla gmntl^a". 

Gunnar gwn^ar^. 

Gunnhild gun^-MPd. 

G>unnlög gun^'le^g. 

gtumrum ^w»'-r«»t*, se rum, sjöv. 

gnnst gun^st rf., -en. 

gnnstig gun^stig^ a., -t -e -a -are 



gunstling gun^siUrj^ mC, -en -b 
gunstlingakap gun^sdirj-sk&^p 

-et. 
gunås gmnå*s ioterj, 
gupp gup* n., -et = 
guppa gup^a^ i., -adf 
gurgel gur*g3l n., gur 
gurgla gur\gta' i., -b 
gurgla gur^gia^ i. t. 

skölja, gurgelvattei 
gurka gut^ka^ rf., -a 

mis). 
gurkmeja guT^k'nH\pa 

> -mäj-. 
gurmand gurmatj^d n 
gurmandis gur^matjdi 
Gustav gusHav'. 
Gustava gasta^va^. 
gustavian gusHaviH^n 
gustaviansk gus^tard 

gute gtu^l»^ m., -en 

ning. 
gutera gmte*ra t., -a 
gutniak gm*tnisk a., 
guttaperka gut^npar^l 

guttural gut^^ura^l a. 
guttural ^M('nira*( r. 
gutår gmtå^r interj. 
guvernant gmv^arfta 

guvemement gmv^am 

^= -en. 
guvernör g^uv^grnce^r 

guvemörakap gmvhm 

-et. 
gyckel jyk^l n., gyc 
gyckel makare jgkHt' 

gyckla jyhHa^ i., -ad 
gycklare jgkHarg^ m. 
gyckleri jykH&ri* n., 



g&ngare gorj^ars* m., -en =, 
gångbar got}'-ba'r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
gåp&are gåpå^arg* m., -en =. 
g&r jdV, i går; gärdag. 
går, se gorr. 
gård gå*rd rm., -ett -ar, i snrns. 

gårds-; i garde. 
girdfarih andel gå^rdfari^han^dBl 

rm., -n. 
gårdfarifaandlare gå*rdfari-han^d- 

lar» m., -en ^=. 
gårding gå^rditf nn., -en -ar, ^jVfv. 
gårdvar gå^rd-vti^r mr., -en -ar. 
gås g&^s fr., -en gäes jäs* gässen, 

grågås (vildgås o. tamgås), blås-, 

fjäll-, sftd-, prut-g. (Anser); g.- 

karl. 
gåse gå^s»^ mr., -en -ar. 
gåta gåHa^ rf., -an -or. 
gåva gåHa^ rf., -an -or, gåvobrev, 

-medel. 
gäck jåk* m., yen -ar. 
gäcka jäk*a' t., -ade; -as i. dep. 
gäckeri jäk^eri* n., -et -er. 
gädda jåd*a^ fr., -an -or. 
gal jåH r., -en -ar. 
gala jäHa* t., -ade. 
gälbgjutare^äi^é-^Mt^fiira m., -en =. 
gälbgjateri jäl^bjfatari* n., -et -er, 
gäld jåV-d rf., -en. 
gälda jäfida* t., -ade. 
gäldenär jäl''de'n,E^r 1. "" mf., 

gäll j«/* n., -et = -en, pastorat. 
gäll jål^ a., -et = -en, hane-g. 
gäll jäl*- n., -et, bäver-g. 
gäll jäl^ a., -t -6 -a -are -ast. 
gälla jäl^a* i., -de skälla, 
gälla jäl^a^ t., -de 1. -ade, snöpa. 
gälla jål^a* t, o. i., -de, vara gil- 
tig, angå, hosta m. m. 
g&llen jålhn* a., -et, om nfjölk. 



G&llivara jäl^i'va*ra. 
gäm på*m r,, sportv. 
gämm jöwi* r., -en -er". 
gäms gäm^B mr., -en -er*", 
gänga jåtj^a^ rf., -an -or. 
gänga jät]^a^ t., -ade. 
gängare jåt]^arä^ m., -en ^=. 
gängel jäijhP na., -n, växt (Ga- 

linsoga). 
gängkloppa jai}^'ft2op^a rf., -an -or. 
gänglig jätjHiff^ a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
gängse jäifs3^ oböjl. adj. 
gärd 3^*rd rf., -en -er. 
Gärda ja*rda^. 
gärda jm^rda^ i. o. t., -ade. 
gärde jie^rd»^ n., -et -en -ena, 

gärds- 1. gärdesgård. 
gärdsel ja*rås9l n., -slet = -alen. 
gärdsla jm^råsJa^ i., -ade. 
Gärhard jte^rkard. 
Gärmund jte^nund. 
gärna jah-na^ adv. 
gftming ja^miif rf., -en -ar. 
gärs jar*a äv. jes^s mr., -en -ar, 

fish, (AcermaJ. 
Gärtrud jmrHrud. 
gäspa jäs^pa^ i., -ade. 
gässling jäs^Hif mr., -en -ar. 
gäst jäsH mf., -en -er, i amns. 

gäst-, men: gästabud. 
gästa jåsHa^ t. o. i., -ade. 
gästgivare jäsH'jiHar9 m., -en =. 
gästgiveri jäs^JivéTt* n., -et -er. 
gäfltgiverakft jäsH-ji^varska f., -an 

-or. 
gästrike jäsHrik^^ m., -en -ar. 
Gästrikland jåsHrik-lan^d. 
gästring jåsHritf m., -en -ar. 
gäv jä*v a., -t -e -a -are -ast. 
Gävle jä*t'l3. 
Gävleborga län jä^vla-bor^js 1. ^"^ 



gävträl jä^V'tra^l mf ., -en -ar. 
göda iflVaH., göder " gödde >öd'a* 

gött jöt*- gödd gött gödda, 
gödsel jÖi*S3l 1. j"Ö(*- rf., -n; 
gödselstad jod 's3i-s(a*rf I. jöt^- rm., 

-en -städer. 
gödala jöåhla* 1. jöt"- t., 
göing >»iv* m-. -en -«r. 
Gröinge ja^iJja*. 
göjemånad jöjh-må^nad 

februari. 
gök 3a*k mr., -en -ar. 
göl jifH rm., -en -ar. 
göling j0^liif rm., -en -a 
gömjifa jömV rf., -an -c 
gömma jöm^a* t., gömme 

de gömt gömd gömt göi 

i ämna. göm-, 
gömme jömh^ n., -et -en 
gömsle jöm^sfy' n., -et -( 
göpen J0^p3n^ 1. *" rf., -pn 
göpenvia je^pan-vi^s adv, 
göra j<e^ra^ n., -at. 
göra jteha^ t., gör gjordi 

gjort joi^rt gjord gjort 
görare jee^rar»^ m., -en : 
gördel jee^rdaf rm., -n -i 
gördelmakare jce^rdal-ma' 

gördla jce^rdla^ t., -ade. 
görlig jm^rUgi* a., -t- -e 

•ast; -het -en. 
gärning ja^rnirf vi., -en, 
göromäl j<e^ru)'måH n., -> 
göa jg^s mr., -en -ar, fisl 

per ca). 
gös jff^s rm., -en -ar, t 

stycke. 
gös j>*s rm., -en -ar, fia 
Gösta jösHa^. 
göt ^eV, -en -er *", 1. 
göt j0H m., -en -ar, /b7* 
göt >V n., -et,= -en, sm 



lå-, grå-. 



idea ej i 
kräckt. 



, krok. 
, mäsB-h. 
iw, fågel, 

ts). 

, -t -e -a. 

-are -ast. 



HailFindsåa hal'aitdså*s. 
Halleberg kdlh-h<Br^j 1. ^''*, > 

-bärg. 
halleluja hale^luya* iaterj. 
halling halHr]^ na., -en -ar, dans. 
ballon kalkon' n., -et = -en, blå-, 

björn-, sten-, åker-h. (Jiubus). 
hallucination hal^iasinafia^n r., -en 

hallucinatorisk ÄaMniswta(iw*n3 A a-, 

-t -e -a. 
halU hala* interj. 
halländsk hal^ämdah a-, -t -e -a. 
halländska hal^-län^dska led. -nhka 

halländska hal^-län^dska led. -nHka 
rf., -an. 

hallänning hal^^limHt) m., -en -ar. 

halm hal*m rm., -en. 

halmfläta haVm-fioHa rf., -an -or 

habufläterska hal^m-fiäHgrska f. 
-an -or. 

Halmstad hal^m-sfa^d led. hal^m- 
sta^; habnstadlax hal^taata-lak' 

halmtäckt hal^m-täkH pa., = -e -a. 

halning hB,^lnirf rf. 

haloid hal^åi^d r., -en -er, kem. 

hala hal^s rm., -en -ar. 

halabränna halh-brän^a rf., -an. 

halsstarxig halh^siarHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

halster hal*st»r n., -stret ^^ -stren. 

halstra hal^stra^ t,, -ade. 

halt halH rm., -en, innehåll, värde. 

halt halH rm., -en -er, rast. 

halt halH interj. . 

halt hal^t a., = -e -a -are -aat; -het. 

halta hal^a^ i., -ade. 

halv hat*v a., -t -e -a, halvannan 
halvan^an^, halvtannat, halv- 
tredje '^^ osv.; -het -en. 

halva haVva^ Ti., -an -or. 

Halvard hal^vard. 



Halvdan hal^vdtm'. 

halvera halve*ra t., -ade. 
halvtäckare hal%-tåk^ar3 rm., -en 

halvvägs hal^v-viifigs 1. -väk^s adv. 
halvårsvis hal^våTS'Vi^s adv. 
hambo ham*b<o r., -n, d — 
hambopolska ham^boi-po 

-an -or, eg. Hanebo-. 
hamit hamiH m., -en -ei 
hamitisk hamiHisk a., -t 
hammare ham^ara^ rm,, 
hanunel hamhl rm., -n 
ham{n) ham*(n) rm., -en -t 
hamn kam*n r., i hamn 
hamn ham*n r., -en -ar, 
hamna ham^na^ i., -ade. 
hampa ham^pa^ rf., -an f< 
hampa ham^pä^ rfl., var 
hamra ham^ra^ t. o. i., 
hame ham^s n-, -et. 
hamsa kamHa^ r., -an -i 

nötsfoder 1. fnas. 
hamsa ham^sa^ i-, -ade. 
hamaig ham^sig^ a., -t 

-aat; -het -en. 
hamater ham^stsr mr., - 
han han*, hans honom 

pron.; led. ack.; -en. 
hand han*d rf., -en hän 

dar, efter h., för h., i 

h., om h., på h., för h: 

händer, om bänder, till 

hända hängda*, i hau' 

dottt^; i ämna. hand-, 

daslöjd, hands -bred, 1 
handel han^dsl r., -n. 
handformig han^d'for^m 

-e -a. 
handgemäng han^d-jemä 

handgriplig kan^d-gri^pl 
-a -are -ast; -het -en 



handgripligen han^d'gri'^pUg3n adv. 
handhava han^d-ha^va 1. -Aa* t., se 

handhavare -h&^vara m., -en =. 
i' i., -ade. 

s^d^aMifo* m., -en = 

dlirj^ rf,, -en -ar. 
dskas^ led. hanhkas^ 

isÄa* led. Ä«M*sfta* 

■e han'dsk-knåp'an 
rm., -en =. 

fi an^dsk-ma^kara led. 
-en =. 

-s0^i n., -et = -en. 

ir., -en -ar, tupp, o. 
gevär slås. * 

}'jäl^ n., -et = -en. 

ra* rm., -en —, ^öv. 

' i., -ade. 

f., -en -ar, irashank. 
, -et. 

i., -ade, hanka med*. 
t., -ade, hanka npp. 
g^ a., -t -e -a -are 



r., -en -ar, hanndjur, 
'}'j0^nad pa., -at -e. 



■hesUisk a., -t -e -a. 
',e*rUg a., -t -e -a 



hantlanga kanH-lati^a t., -ade. 
hantlangare hanH-latj^ara m., -en 

hantlangerakft 'larjhrska f ., -an -or. 
hantverk kanH-vter^k n., -et = 

-en, > -värk. 
hantverkare hanH-v<^*kar9 m., -en 

^=, >■ -värkare. 
hantverken han^ti'arkeri* n., -et 

-er, > -värkeri. 
hantverkarn äsaig hanHvtBvks-mäsHg 

a., -t -6 -a -are -aet, ■> -värks-. 
Haparanda Ätii) 'ara«'rfo' 1. AaV«-""- 
har, förk. för hektar, bättre hr. 
haraktig ha?r-ak'^tig a., -t -e -a. 
Harald ha^rald. 
harang karatj^ t., -en -er. 
harangera har^atjge^ra t., -ade. 
hardiess harHiäs* r., -en. 
harö Äa*ra* mr., -en -ar (Lepm). 
harem ha*råm 1. ** n., -et = -en. 
harhjärtad ha^rrjar^tad pa., -at -e. 
harka har^ka^ rf., -an -or, kratta. 
harka har^ka^ t., -ade. 
barkla Jiar^kla^ i., -ade. 
harkrank ka\-krar]^k mr., -en -ar, 

insekt {TiptdaJ. 
harlekin ^a^rle-kin^ in., -en -er. 
harm har^tn rm., -en. 
härma hararna* t., vanl. opers. -ade; 
harmas kar^mas^ i. dep., -ades. 
harmlig har^mlig^ a., -t -e -a -are 

-ftSt. 

harmoni har^matm* rf., -en -er. 
harmoniera har^moinie*ra i., -ade. 
hannonika liarnKä^mka 1. "*** rf., 

harmonisera har^mamise*ra t., -ade. 
harmonisk harm(o*nisk a., -t -e -a. 
harmonium harmat^nitfm^ 1. **'"* n., 

harmsen A«r'f»sa«' a., -set -sne 
-sna -snare -snäst; -het -en. 



143 



barmunt ha^r^munH \. ^mynH a., 

= -e -a; -het -en. 
harnesk ha^rnäsk n., , -et = -en. 
harpa har^pa^ rf., -an -or, i smns. 

harp-, men: harpolek, -lekare. 
harpa har^pa^ rf., -an -or, lantbr, 
harpa hav^pa^ t., -ade. 
harpun Äarpm%rm., -en -er. 
harpunera har^pvine^^ra t., -adé. 
harpunerare har^pjjine^rard m., -en 

harpya harpy^a^ rf., -an -or. 
harr har^ mr., -en -ar, (Thymal- 

lus), 
härska havhha^ i., -ade. 
harskla har^shla^ i., -ade. 
hart havH 1. ha^rt adv., h. när, 

h. nära. 
harts liarHs n., -et artpl. -er. 
hartsa harHsa^ t., -ade. 
hartsaktig harHs-'akHig a., -t -e -a. 
hartsig harHsig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
harv har*^v rf., -en -ar. 
harva TiarHa} t., -ade. 
has hei^s r., -en -ar. 
hasa ha^sa^ rf., -an -or, sko, strumpa, 
hasa ha^sa^ i. o. t., -ade. 
hasard haset^rd r.. -en -er. 
hasardera has^arde^ra i., -ade. 
haschisch ha/H/r, o. n., -en 1. -et, 

rusmedel, 
haschischätare liafHf-^äHard m., 

-en =. 
hasp has^p r., -en -ar. 
haspa has^pa^ t., -ade, h. upp. 
haspel has^pdP rm., -n -plar. 
haspla has^pla^ t., -ade. 
hassel hashl rf., -n hasslar (Co- 

rylus), 
hast hasH rf., -en. 
hasta hasHa^ i., -ade. 
hasteligen hasHdli^gdn adv. 



hastig liasHig^ a., -t -e -a -are 

-ast ; -het -én. 
hat heLH n., -et. 
hata haHa^ t., -ade. 
hatare haHard^ m., -en =. 
hatisk haHisk a., -t -e -a. 
hatt hat*' rm., -en -ar. 
hatta hat^a^ t., -ade, lantbr, 
hattmakare hat^'^mä^kar9 m., -en =. 
hattmakeri hat^makeri* n., -et -er. 
hattstoff erare hat^stofe^rard m., 

-en =. 
haubits hem^hits 1. ^* r., -en -ar *°^ 

1. -er®*®, kort och vid kanon, 
hausse hå^s r., jfr baisse, 
hav ha^v n., -et = -en, havsens haf*- 

sdns, till havs haf^S] havs- ha^vS", 

1. haf^S", 
hava ha^va^ hjälpverb o. t., förk. ha 

ha*, har hava 1. ha hade ha^d9^ 

1. vanl. had^d^ haft haf*t havd 

hav*d 1. ha*vd haft havda hav. 
havande haHandd^ pa. 
havandeskap haHando^^ska^p n., 

-et = -en. 
havanna/tat;aw*a 1. ®^^ rf., -an, cigarr, 
haver ha^vdr rm., -n, väod, ängs- 

h., rot-h. (Tragopogon). 
haveri haheri* n., -et -er. 
haveript ha^verisH rm., -en -er. 
havre hH^vr9^ rm., -en, havre- 

1. haver- soppa, 
havsarm ha^s^- 1. haps^ar^^m rm., 

-en -ar. 
hebré he^hre* m., -en -er, hebréer- 

brevet. 
hebreisk hobräHsk a., -t -e -a. 
hebreiska hebrä^iska rf., -an. 
hed he*d rf., -en -ar. 
Hedemora he^d9'-m(o^na, - 
heden he^ddn^ a., -det -dne -dna, 

hednafolk m. fi. 
hedendom he^ddn^dcom^ rm. , -domen. 



145 



heliotrop heUiåtrå^p r., -en -er. 

hell häl^ interj., :> häll. • 

Hellas hällas. 

hellen häle^^n m., -en -er. 

hellenist häl^enisH m., -en -er. 

hellenistisk häl^enisHisk a., -t -e -a. 

hellensk häle^nsk a., -t -e -a. 

heller häl^dr adv., ej heller, > häller. 

Hellesponten häl^^sponHdn, 

hellre helst häl^r9 halast adv., >> 
hällre, hälst; så mycket hellre, 
dess hellre. 

helna heHna^ i., -ade. 

helot helcuH m., -en -er. 

helsida heH^-si^da rf., -an -or, hel- 
sidesplansch ^^®H^. . 

Helsingör häl^sirjoe^r, 

helskinnad heH-^/in^ad pa., -at -e. 

helsot heH'-'S(oH rf., -en. 

helst halast adv. o. konj., vilken 
som helst, vem som h., vad som 
h., var som h., huru som helst, 
när som helst, vemhelst, vad- 
helst, helst som, >> hälst, vem 
h., vad h. 

heltäckare JieH^tåk^ard rm., -en =. 

helvete häP-^veHd vanl. hälh9td^ 
n., -et -en -ena, > hälvete. 

helvetisk hälveHisk a., -t -e -a, >> 
hälvetisk. 

Helvetien hälveHsidn, -tisk, h- 
tiska republiken. 

hem hem^ n., hemmet = hemmen. 

hem hem^ adv. 

hemgift hem^^-jifH rf., -en -er. 

hemifrån hem^Afrå^n adv. 

hemisvär he^misvce^r r., -en -er. 

hemisvärisk he^misvce^risk a., -t 
-e -a. 

hemkomst hem^^kom^st rf. , -en. 

hemlig hemHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en -er. 

hemligen heniHigdn^ adv. 

Lyttkens o. Wulff, OrdliBta. 



hemlighetsmakare hemHighe Vs'- 

ma^kard m., -en =. 
hemlighetsmakeri hemHighe Hs'^ma- 

ken^ 1. i«i««* n., -et -er. . 
hemma hem^a^ adv. 
hemman hem^an^ n., -et = -en. 
hemmastadd hem^a^staéP pa., -statt 

-stadde -stadda. 
Hemming hämHrj^. 
hemorrojder hem^åroj^ddr pL, he- 

morrojdalknöl. 
hemsk hem^sk a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
hemställan hem^^stäPan rf. 
hemsökelse hem^-se^kdlsd r., -en -er. 
hemul he^muP äv. -mP 1. '-miuH -n. 
hemula hemmHa 1. ^-^® t., -ade. 
hemvist hem^^-visH n., -et = -en, 

äv. r., -en -er. 
hemåt hem^^-åH 1. *® adv. 
hen he^n r., -en -ar, hrynsten, 
hena he^na^ t., -ade, bryna, 
henig he^nig^ a., -t -e -a -are -ast; 

om bröd, degrandigt, 
henne, hennes, se hon. 
Henning hänHrj^. 
Henrietta hän^riät^a^, 
Henrik hän^^rik. 
heptandria häptan^dria r., bot, 
heptandrist håpHandrisH r., -en -er. 
heraldik he^raldi^k r., -en. 
heraldiker h^räl^dikdr m., -n =. 
heraldisk heral^disk a., -t -e -a. 
herbarium hmrba^rium^ 1. ^*°® n., 

-iet -ier, i smns. -ie-. 
herde he^rdd^ m., -en -ar, i smns. 

herde-, men: herdabrev, -minne, 
herdinna herdin^a^ f ., -an -or, -nne-. 
heresi he^resi^ r., -en -er, kotteri, 
heretiker hereHikQr 1. ^^^^ m., -n =. 
heretisk hereHisk a., -t -e -a. 
Herkules hcer^kmhs^ 1. ^^\ 
herkulisk hcerkuiHisk a., -t -e. -a. 

10 



en -er. 


Hessen }täs*sn. 


ttafrådi^t mf., -en 


heasisk käsHsk a., -t -e -a! 




hessiska hä^*iska t, -an -or. 


■r^mafrä(fi*fisk a., 


het he*t SL., hett hel* hete heta 




-are -ast. 


>(cr ' mafrå ' ditishm 


heta heHa^ i., heter " hette Aei^i»^ 




hetat heHaf^, hetes hettes. 


U*n mr., -en -er 


heterodox het^e,rådok*s a., -t -e -a. 




heterodoxi hee^rådoksi*' rf., -en. 


Hisb a., -t -e -a. 


heterogen Äe('er4;'e*« a., -t -e -a. 


a., -t -e -a. 


hetlevrad heH-lehrad pa-, -at -e. 


1 r. -en. 


hetman heHman^ m., -nnen hetmän 


-en -oer Äer(ä.*ar. 


-männen. 


■.ira*tiskA.,-t-e-å. 


hetna heHna^ i., -ade. 


-dömH -a., -et -en 


hets Ae(*s rm., -en -ar. 




hetsa helha? t., -ade. 


kHig a., -t -e -a. 


hetsig het^sig^ a., -t -e -a -are 


-n 1. -en -ar, herr 


-ast; -het -en. 


ms. herre, t. ex. 


hetta het^a^ rf., -an. 


:ods, h. -klass, h.- 


hetta het^a^ i. äv. t., -ade. 


herr-, t. ex. herr- 


hetvägg heH-^äg^ r., -en. 


■: h.-välde; gmla 


hetär Ae(«rV f., -en -er, frilla. 


L -ns, herranom. 


heuristisk håmrisHisk 1. håv- a., -t 


iftaV n.,-et = 6ii. 


-0 -a. ^ 


juriH. 


hexaeder käk'$ae*d9r r., -n -drar. 


tfhwHara mf,, -en 


hexameter käk^same'i»r 1. "^^ r.. 


a., -t -e -a. 


-tern -trär, Wrs^. 


a*p n., -et = -en. 


hexametrisk käkhame*frisk a., -t 


., -en -ar, > här-. 


-6 -a. 


tig-dömh n., -et 


hexandria häksan*dria r., bot. 


ärtigdöme. 


hexandrist häk'sandris*tT., -en -er. 


^inV f., -an -or, 


hiatus MaHus^ T., versl. 


iginna. 


hicka ftiSV rf., -an. 


r% 1. '"= a., -t -e 


hicka kik^a^ i., -ade. 


B- 


hierark Ai'er«r'ft m., -en -er. 


m., -n — , folk. 


hierarki ki^erarki* r., -en -er. 


-a -are -ast; -het 


hierarkisk hi^6rar*kisk a., -t -e -a. 




hieroglyf hihrågly^f r., -en -er. 


a i., -ade, tveha. 


hieroglyfiak hi^&rågJy^fisk a., -t 


-ade. 


-e -a. 


i*rf f., -en -er. 


Hilda Jdl^daK 


Hsk a., -t -6 -a. 


Hildegard hiVda-gar^d 1. -nh-d. 


m., -en —, 


Hilding hU^diif. 



147 — 



Hildur hil^dur. 

hilka hil^Jca^ rf., -an -or, ett slags 
huvudbonad. 

Hillevi hil^9vi^. 

Hilma Mierna, 

Hilmer hil^mdr, 

himla MmHa^ rfl., -ade. 

himmel himht^ rm., -n 1. -en 1. 
himlen himlar, himlabryn, -kropp, 
-rand, -rund, -rymd, -skara, -valv, 
himmelrike, annars i smns. him- 
mels-; till himla. 

himmelsk himHl^sk a., -t -e -a. 

hin hi^n dem. pron. ålderd. h. 
onde, håle (hårde). 

hind hin^d fr., -en -ar. 

hinder hin^d9r n., -dret = -dren; 
- till hinders. 

hinderlig Mn^ddrlig^ a., -t -e -a 
-are -ast. 

hindersam Mn^ddr^sam^ a., -mt 
-mme -mma -mmare -mmast. 

hindra hin^dra^ i. o. t., -ade. 

hindu hindm^ m., -en -er. 

hinduisk Mndm^isk a., -t -e -a. 

hinduiska MndmHska f., -an -or. 

hingst hirj^st m., -en -ar. 

hink hii]^k rm., -en -ar. 

hinka hitj^ka^ t., -ade. 

hinna hin^a^ rf., -an -or. 

hinna hin^a^ t. o. i., hiimer *° hann 
han*^ hunno hun^co^ hunnit hun^- 
it^ hunnen hunnet hunna hinn. 

hinnaktig Mn^^akHig a., -t -e -a. 

hinsida hi^n^si^da rf., -an, på hin- 
sidan. 

hinsides hi^n'^si^d9s prep. o. adv., 
på andra sidan om, 

hipp hip*^ interj. 

hippodrom hip^ådrå*^m r., -en -er, 
hästrännariana. 

hippolog Mp^älå^g m., -en -er. 

hippologi hip^ålågi^ r., -en. 



<2- 



hird hir^d rf., -en, hövdings livvakt. 
hirs hir^s rm., -en, vipp-, höns-, 

blod-, finger-, hår-h. (Fanicum). 
hirschfängare hix^f^fårfard rm., 

-en ^. 
Hisingen hi^sii]9n^. 
hisklig his^klig^ a., -t -e *-a -are 

-ast; -het -en. 
hisna hi^sna^ 1. his^na^ i., -ade. 
hiss his^ rm., -en -ar. 
hiss his^ n., mus. 
hissa his^a^ t., -ade. 
histolog hisHålå^g m., -en -er. 
histologi hisHålågi^ r., -en. 
histologisk hisHålå^gisk a., -t -e -a. 
historia histco^ria rf., -ien -ier, i 

smns. -rie-. 
historiett hisHcoriät^ r., -en -er. 
historik hisHcori^k r., -en -er. 
historiker fiistoy^rikdr m., -n =. 
historiograf hist(o^riågra^f m., -en 

-er. 
historisk histco^risk a., -t -e -a. 
hit hiH adv., hit fram, h. in, h. 

ned, h. upp, h. över m. fl., hit- 

intiU 3.02^ hitintills, hittills, hit- 

om, hitåt^^ 1. °*. 
hitkomst hiH'^kom^st rf., -en -er. 
hit om hiH'-om^ prep. o. adv. 
hitre hi^tra a., hiterst *<^ -e ^^« -a.^^« 
hitta hit^a^ t. o. i., -ade, i smns. 

hitte- t. éx. hittebarn, -gods, 

-lön, 1. hitt-, t. ex. h.-ord. 
hittig hitHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
hittilldags hiHiUdag^s 1. "dak^s adv. 
hittills hiH^^til^s adv. 
hiva hi^va^ äv. hyva hyHa^ t., -ade, 

sjöv. 
Hjalmar jal^mar, 
hjalt jalH n., -et = -en äv. hjälte 

jalH9^ n., -et -en -ena, svärds- 
fäste. 
Hjo jo)^. 



j<erH-for^mig a., -t 

tlig^ a., -t -6 -a -are 
-en. 

jarH-nw^pin pa., -et 
; -bet -en. 

\ j«rH'Vxr^mar» na., 

' rf., -an -or. 

>rj. 

rr. aubst. pron. 

-n -ar. 
irj., jmf. åhoj. 
, -et = -en. 

i., -ade. 
h<o^kus'pco^kus 1. }ko'- 
s n., pl. =. 

m., -en -ar, 
'' t., -ade. 

'and. 

}l^'län^dars m., -en =. 
ol'^änderi* n., -et -er. 
il^åndsk led. -nsk a., 

il^-län^dskaleå. -n^ska 

•>l^'län^d/,ka led. -nHka 

a^ t., -ade. 

l^m-fri^d, 

il^m-goif rm., -en -ar. 
yme*risk a., -t -e -a. 
niUH ra., -en -er. 
'^mileti^k t., -en -er. 
å^miUHisk a., -t -e -a. 
måfå*n a., -t -e -a. 
'm(ye*« a., -t -e -a 



; Jiåhnåje*nile*t r., -en. 
homolog hu'niålå*g a,, -t -e -a, Uk- 

belägen. 
komonym hå^måny^ a., -t -e -a, 

lihJQudande; o. r., -en -er. 
homonymi hå^månymi^ r,, -en. 
homöopat håhnBåpaH mf,, -en -er, 
homöopati kå^m0åpati* r., -en. 
homöopatisk hå^meåpftHish a., -t 

hon Ao)«* pers. pron. f., hennes 
hänhs^ henne Aä«'a'; led. ack.; 

hona hta^na^ rf., -an -or, honkön, 
honkönad ha)^n-f0^nad pa., -at -e. 
honlig hoi^nlig' a., -t -e -a, bof. 
honnett honat^ a., = -e -a -are 

-aat. 
honnettemang honät^&mat]* ad v. 
hqnnör honoi*r t., -en -er. 
honom, se han. 
honorar h(on'-a)r&*r 1, hon^å- n,, 

-et = -en. 
honoratiores h(on'(oratsio)'r3s^ 1. 

hon^å- 1. -å^ras^ pl. 
honorera ftton^tureVa 1. hon^å- t., 

-ade. 
honung kå^nut]^ äv. värd. honHrj^ 

rm., -en, >■ h&nung. 
hop A<o*p rm., -en -ar. 
hop hw*p adv., i hop, tillhopa, 
hopa luo^pa^ t. o. rfl., -ade; -as 

i. dep. 
hopkrumpen hto^p^krum^pQn pa., 

-pet -pne -pna. 
hopkrupen -Jcrm^- pa., -pet -pne 

-pna. 
hopp hop* n., -et, pirhoppning. 
hopp hop^ n., -et = -en, skutt. 
hopp Ä(>p* interj. 
hoppa Äop'a* i., -ade. 
hoppas kopias' i. dep., -ades. 
hoppetossa hopH'to»^a f., -an -or. 



hoppsan hoppsan interj., eg. hopp 

sa han. 
hopröra Aco^^rtEVa t., -de; -ring. 
hoptala ho}^p-ta,Hs adv. 
hopvis hm^p-vih adv, ■ 
hor ho}*r n., -et. 
hord hå*rd rpi., -en -f-" 
hordom ho}'r'd(am' rm 
horeri Äo>'r6ri* n., ■»et 
horisont A(y'mo«Vl.ÄO( 
horisontal hm^risontaH 

-t -e.-a. 
horisontell htii^risontäl* 

-t -e -a. 
horn hay^rn n., -et = 
homaktig hoi^rn^akHig 
Homavan hM^m^a^van 
homblåsare hco^rffblå^. 

hombl&nde hot^rn^blåK 

miner. 
homformig hoj^m-for' 

-e -a. 
homig hoi^rnig^ a., -t -e 
homist hoirnisH m., -< 
horoskop liå^råskå^p n. 
horribel hori^bal a., -t 
horst hoT*åt r., -en, -a 
hortensia Äor(äM'sia^ 

-an -or, växi. 
hortiknltur horHikuUm 
bos Aoj*s värd. Atos* j 
hosianna lew^sian^a^ 1, i 
hospital hos^pitaH n., 



Aos*^aK*( n 
hospitera hos^pUe^ra i, 
hospits h<>spU*s n., -et 
hospodar Aos^jiädaV ] 
hosta hmsHa^ rf., -an, 
hosta AmsHa' i., -ade, 
hostia hosHia rf. -an 



iigenott huij^snot* 1. hm^- inf., 

-en -er. 
>gg Am?* n., -et — -en. 
igga AM^räa^ t., hugger " högg 

hög* höggo hög^o)^ huggit hug- 
gen hugget huggna, 
iggare ÄWf?*orj* m., -en = -ma. 
iggbar hug^-ba^r »., -t -e -a. 
iggeri kug^eri* n., -et -er. 
iggorm hug'-mr*m r., -en -.ir. 
igna AwJj^Ma' t., -ade. 
ignadAM»;*Mad^l.Äi«'<7-rm.,-en-ei-. 
ignelig hut]^nBlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -eligen adv. 
igneaam huifn3'Sam^ a., -mt -mme 

-mina -mmare -mmast. 
ago htu*g(i>. 
igavala hia^gsvHHa 1. /imgsca*- 

la t., -ade. 
igavalare hm^g^svaHara 1. Änig- 

svaHan va., -en =. 
igavalelae hm^g-soaHalsd 1. Atag- 

svB,*- rf., -en -er. 
igavalerska hm^g-svä^hrska 1. 

Ämgsfa*- f., -an -or. 
ij Aiy* interj. 
ij Am;* n., i ett h. 
ik Aiw^A rm., -en -ar: 
it 7ii«*A subst., sitta pk b. 
ika hm^ka' i. o. rfl., -ade. 
lid liul*d a., hult -de -da -dåre 

-dast; -het -en. 
lid hul*d, i uttr. h. och skydd, 

huldrik*-*; -het -en. 
ulda hul^da^. 

ildra hul^dra^ f., -an -or, -dre-, 
ill AwZ* n., -et. 
iller om huller hul*9r om bulhr 

adv. 
illig hulHg^ a., -t -e -a -are -aat; 

-het -en. 

illing hulHif rm., -en -ar. 
ilt hulH n., -et ^^ -en. 



hum hum* r. 1. ii., fä, hava h. om 
. något. 

Iniman /iuwtia*n a., -t -e -a -are -ast. 
humanisera hmm^anise*ra t., -ade. 
humanism h<Jim^anis*m t., -en. 
humanist hmm^anis*t mf., -en -er. 
humanistisk biBm^anis*iisk a., -t 

-e -a. 
humanitet hvim^anUe*t r., -en. 
humanitär hvim^anUm*r a., -t -e -a. 
humbug hum^bug na., -en -ar **". 
humbugsmakare kum^bugs-ma^ka- 

ra m., -en =. 
humbugsmässig hum^bugs-mäs^ig 

a., -t -e -a -are -ast. 
humla kumHa^ fr., -an -or, -mle- 

1. -mmel-, jord-, möss-, sten-, 
, trädgårda-h. (Bombus). 
humle hum^h^ rm., -en (Humulus). 
humlekoppa huniH^-kop^a rf., -an 

-or. 
hummer hum*3r mr., -n humrar** 

(HomarusJ. 
humor hut*mor r., -n, 
humoresk hut^måräs^k r., -en -er. 
humorist hiu^märis^t mf., -en -er. 
humoriatiak hm'märis*tisk a., -t 

hump hum*p rm., -en -ar. 

humus hta*mus r., -en, 

humör Amm<B*r n., -et = -en, 

hund hun^d mr., -en -ar. 

hundfatt hun^d-fat^ a., = -e -a. 

hundfila hun^d-fiHa t., -ade. 

hundgöra hun^d-jce^ra n., -at. 

hundra fiM»*dr a, hundrade *"", hund- 
radedel '""-*, förk. hundradel 
hundraförsta '"** osv. 

hundra hun^dra rf., -an -or *" t. 
ex. sedel, siffra. 

hundrade kun^drad» n., -et -en -ena. 

hundrafaldig hun^dra-fal^dig a., -t 



hundrafalt hun^dra-falH adv. 
hundragradig kun'dra'gra*dig a., 
'■ -t -e -a. 

hundramila hun^dra-miHa oböjl. a. 
hundratals hun*dra4aHs adv. 
hundraårig hun^dra-å^rr ~ - "■ 

-e -a. 
hundraåring hun^dra-å'^n 

-ar. 
hundsvott huH^d'SYOi' rm 
hunds vottera hun^dsvoie* 
hundsk /iun*dsk 1. kun 

-6 -a. 
hunger hur]*ir rm., -n. 
hungra AmijV»^ i., -ade. 
hungrig AuTj^rig^ a., -t 

Hunneberg hunh'b(ery 

-bärg, 
hunner hun*»r m., -n = 

krig. 

hunno, hunnen, hunnit, 
hunsa hun^sa^ t., -ade; h 
hur, se huru. 
hurra hur&^ interj. 
hurra kura* n., -at = ■ 
hurra hvr^a^ i., -ade; h.-t 

rop ^"-*. 
hurtig hur^tig^ a., -t ■ 

-ast; -het -en. 
huru hut^rm^ adv., fÖrk. 

huru som helst, >■ h: 

dags, h. länge, h. vic 
hurudan hm^rm-da^rt I. 

'« * a., -t -e -».* 
huruledes km^rTa-le^das 
hurusom hia^rm-som^ ko 
huruvida hm^rmvi^da^ h 
hus hm*s n., -et = ■ er 

huse /iM('s3*, i amns. 1 

husesyn. 
husa hiuHa^ rf., -an -or 
hta^sa-by^. 



»" n., -et, 

, hach hf*. 

, -ade. 

■åH n., -et. 

' 1. i led. tal 

= -en. 

*a I. es. frg. i., 

ol*ar3 1. BS. frg. 

i-hot^9rska 1. 88, 
I -ske-. 

hhols-akhig a., 
wt; -het -en. 
■.va'rna. 

-en -er, hnssit- 

a., -t -e -a. 
,, -n -r -ma. 

ha ingen h. i sig. 
ade, huta ^* åt * 

ttlet. 

ade, h. med ngt. 

a., -et -er. 



-rad* n., -et = 
I. huve hiu^vm^ 

., -t -n -na; över 

överhuvud 3".**. 

^d-foiHir) 1. S8. 

T, djur. 

\id'Sa*kUg 1. aa. 

L -are -ast. 

^vud'sa^kligsn 1. 



huvudstad htuh-ud-sta^d 1. se. frg. 

rm., -en -städer, 
huvudstads aktig hta^vudstads-ak*- 
, tig 1. sa. frg. a., -t -e -a -are -ast. 
huvudstadsbo Äw^mrfsfads-ftw* 1. 

S8- frg. mf., -n -r 1. -ar. 
huvudatadsmässig hiahitdstads— 

måsHg 1. SS. frg. a., -t -e -a 

-are -aat. 
huvudatupft hmHud-stm^pa 1. as. 

frg. adv. 
hox flux AmA*S fiuk*s adv. 
hy Ay* rm., -d. 
hyacint hy^asinH rm., -en -er, 
hybble hjfb^b^ n., -et -en -ena. 
hybrid hybri^d a., -itt -ä* -de -da. 
hybrid hybri*d r., -en -er. 
hybriditet hg^btiditeU r., -en -er. 
hyckel kyk*3l n., -klet. 
hyckla hykHa^ i. o. t., -ade. 
hycklare hgkHan^ m., -en = -ma. 
hyckleri ligk^leri* n., -et -er. 
bycklerska hykHBtskd^ f., -an -or. 
hydda AyÄ'a' rf., -an -or. 
hyde hy^da^ n., -et, pack. 
hydra hy^dra rf., -an -or *". 
hydrat hydr&H n., -et = -en kem. 
hydraulik hydrEimli*k r., -en. 
hydraulisk hydromHisk &., -t -e -a. 
hydrograf hy^drågra^f m., -en -er. 
hydrografi hy^drågrafi* r., -en. 
hydrografisk hy^drågrH^jisk a., -t 

hydrostatik hy'^dråstaU^k r., -en. 
hydrostatisk hy^dråstH*tisk a., -t 

hydroteknik hy^dråtekni^k r., -en, 
hydrotekniker hy'^drätek*nik3r m., 

hydrotekniak -tek*nisk a., -t -e -a. 
hyena hye^na' 1. hyå^na^ 1. •** fr., 

in -or (Hy{Ena). 
hyende hyhnda^ n., -et -en -ena. 



hyfs hyf^s t., -en, 

hyfsa hypsa^ t. o. rfl., -ade; -ad pa. 

hygga hyg^a^ rfl., -ade. 

hygge hygh^ n., -et -en -ena. 

hygglig hygHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -bet -en, 
tyggligtvis hygHigt-mh adv, 
hygien hggHe*n r., -en. 
hygienisk hyg^ie^nisk a., -t -e -a. 
hygrometer hyg^åmeHsr r. , -n -trär. 
hygrostop hgg^råskå*p n., -et = 

hygroskopisk hgg'råskå*pisii a., -t 

-e -a. 
hyll hyl^ rm., -en, växt, fläder-, 

sommar-, druv-h. (Sambucus). 
hylla hyl^a^ rf., -an -or, 
hylla hglV t., -ade. 
hylle hylH^ n., -et -en -ena, blom- 

hylle. 
hylleat kglhsl 1. ^^ rf., -en. 
hylsa kglha^ rf., -an -or. 
hymen hyhrnn r.; hymens band. 
hymn Aym*M r., -en -er*'' 1.'^. 
hymnolog kym^nålå*g m., -en -er. 
hymnologi hgm^nålågi* r., -en. 
hymnologisk hym^nålå*gisk a., -t 

-e -a. 
hynda hyn^da^ fr., -an -or. 
hyperbel hyp^r*b)l r., -n -bler. 
hyperbelformig hypcer^bsl-for^mig 



t hyp^arbåH r., -en -er. 
hyperboliak hyp^(erbå*Usk a,, -t 

hyperboré hyp*(Brb(ore* m., -en 1. 

-Q -er. 
hyperboreisk hyp^tsrbo}re*isk a., -t 

hyperkritisk hy^psrkriHisk a., -t 

-6 -a. 
hyperortodos hy^arorHådolc^s a., 

-t -e -a. 



hyperortodoxi hy^psrorHådoksi^ r., 

-en. 
hypertrofi kyp^rsrtrå/i*' r., -en, ^'mä- 

lig förstoring av ett 

hypnos hypnå*s t., -en 
hypnotisera hyp^nålise* 

t-, -ade. 
hypnotisk hypnåHtak 1. 

hypnotism hyp^nåtis*m 

hypnotiaör hyp^nåtis(B*r 
-en -er. 

hypokonder hyp*åkon*ä 
bypokondri kyp^åkondt 
hypokondrisk hyp^åkon 

bypokondri st hyp^åkon 

-eo -er. 
hypotek kyp^åte*k 1, -_f 

hypotenuaa hyp^åt&nm^. 

rf., -an -or. 
hypotes hyp^åte*s 1. -p^co 
hypotetisk hyp^åteHish 

hypotiaera hyp^åtise*ra 

-ade. 
hyra hy^ra^ rf., -an -i 

hyr- t. ex. hyrkus 

-vagn, 1, .hyres- t, 

avtal, -annons, -beloj 

-ersättning, -folk, 

-hjälp, -kasern, -konti 

tal, -lista, -ledig, -m 

-summa, -tid, -villko 
hyra A^Vff* i. o. t., hi 
hysa hyHa' t., -te. 
hyaka hys^ka^ rf., -an 
i hys* interj. 1. hs 
hyss hys* n., -et = -e 
hyssa hys^^a} t., -ade. 

isja hyf^a^ i., -ade. 



ira hå^ra^ i., -ade; h. ner'"*, 
ird hå*rd a., hftrt -e -a -are -aat; 

irdeligen hå^rdali^gin 1. -rdl- adv. 
Lrdhjärtad h&h-d-jaYHad a., -at-e. 
irdhj ärten het kå^rdj<BrH3n'heH 

rf., -en. 
trdhänd hå^rd^hän^d pa., -äfft -e 

-a -are -aat; -het -en. 
Irdkokt Mhd^koyhH pa., — -a. 
irdliYad hå^rd-UHad pa., -at -e. 
IrdljDt hå^rd'lynH pa., = -e -a. 
Lrdmunt hå^rd^munH pa., = -e 

-a -are -ast. 
trdna hå^rdna* i., -ade. 
Irdnackad liå^rd-nak''ad pa., -at 

-e. 
Irdnackenhet Itå^rdnakhn-iteH rf., 

trdnad hå^rdnad^ rm., -en -er. 
Irdaint M'r(/-siM*f ■ pa., ^= -e -a 
-are -aat; -het -en. 
\råsks\\ghåhd'ska,Hig a-, -t -e -a. 
irdsmält hå^rd'amälH pa., = -e 

Irdfipelt hå^rd-speHt pa., = -e -a. 
irdstekt hå^rd^ste^kt pa., — -e -a. 
irdaövd hå^rd-SB^vd pa., -vt -vde 

-vda. 
Irig hå^rig* a., -t -e -a -are -aat; 

-het -en. 
Irklyva M'^r'1tly\'a i. o. t., ae 

irklyvare hå^r'klff\ar3 m., -en 

irklyveri hå^r-klyv&ri^ 1. '""* n., 

-et -er. 

irklädael hå^r-kläå^ssl r., -n -alar. 
Ikrsbredd håhs-hred^ I. *". 
Iramån hå^ra-må^n 1. *" rm., -en. 
iakärding ha^-fahdir) mr., -en 

-ar, fisk (Sonlniomts). 
iv fi«*y rm., -en -ar, fiskhår. 



— 155 



håva hå\'a^ i. o. t., -ade. 

Håverud hå^vQ^rui^d. 

håvor hå^vmr^ end. pl., -na. 

hä hä^ interj. 

häck häk^ rm., -en -ar. 

häcka häkV i., -ade. 

häckla häkHa^ rf., -an -or. 

häckla häkHa^ i. o. t., -ade. 

häcklare JiäkHard^ m., -en = -rna. 

häcklerska häk^hrska^ f., -an -or. 

häda hä^da^ i. o. t., -ade. 

hädan hä^dan^ ad v., smndr. hän 

hä% hädanefter ^^--^o 
hädare hä^dard^ m., -en = -ma. 
hädelse hä^ddlsd^ rf., -en -er. 
hädisk hårdisk a., -t -e -a. 
häfta häfHa^ rf., -an -or. 
häfta häfHa^ t. o. i., -ade. 
häftare häfHar9^ m., -en =. 
häfte häfH?^ n., -et -en -ena. 
häftevis häfHd^vih ady. 
häftig håfHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
häger hä^g9r mr., -n -grar, grå-, 

purpur-, silver-, dvärg-, rör-h. 

(ÄrdeaJ, . 
hägg häg^ rf., -en -ar (PadusJ. 
hägn härj^n n., -et. 
hägna häifnd^ t., -ade. 
hägnad härj^nad^ rm., -en -er. 
hägnare härj^nar9^ m., -en ==. 
hägra hä^gra^ i., -ade. 
häkta häkHa^ rf., -an -or. 
häkta häkHa^ t., -ade. 
häkte häkHd^ n., -et -en -ena. 
häktmakare JiäkH-^ma^kard m., -en 

häl häH rm., -en -ar. 
hälft hål^ft rf., -en -er; hälften- 
bruk, -brukare, 
hälgångare häH^gori^ard mr., -en 



häll häl^ 



r., -en -ar. 



häll häl^ öubet., på häll. 

hälla häl^a^ rf., -an -or. 

hälla häl^a^ i. o. t., -de. 

Hällaryd häPa^rg^d. 

hällebard häl^d^ba^rd rm., -en -er. 

hällebardiär hålhhardice^T m., -en 

-er. 
hälleberg hälh^hcer^j n., -et = -en, 

>- -bärg. 
hälleflint a häPd''flinHa rf., -an. 
hälleflundra häl^d-^flun^dra fr., -an 

-or (Hippoglossus), 
hällrägn häl^-^räfj^n n., -et = -en. 
hällrägna häP^rätfna i., -ade. 
Hälmer hål^m^r. 

hälsa häl^sa^ rf., -an, i smns. 
^ hälso-, t. ex. hälsobrunn, 
hälsa häl^sa^ t. o. i., -ade. 
hälsing hälhifj^ m., -en -ar. 
Hälsingborg hålhirjhor^j , ' 
hälsinge hai^sir\9^ a., h. regemente, 

hälsingemål. 
Hälsingfors häl^sirjfor^s. 
Hälsingland häl^sirj-^lan^d, 
hälsingsk hål^sirj^sk a., -t -e -a. 
hälsingska hälhirjska^ f., -an -or. 
hälsosam häPsco^sam^ a., -mt -mme 

-mnia -mmare -mmast; -het -en. 
halta hälHa^ rf., -an -or, vet er. 
hämma häm^a^ t., -ade, i smns. 

häm-, t. ex. hämsko; hämning, 
hämna häm^na^ t. o. rfl., -ade; -as 

t. o. i. dep. 
hämnare häm^nard^ m., -en =. 
hämnarinna häm^narin^a^ f., -an 

-or. 
hämnd häm^nd vanl. häm^d rf., 

-en, hämndeande, -tåg, annars 

i smns. hämnd-, 
hämnerska häm^ndrska^ f., -an -or. 
hämpling häm^plirj^ mr., -en -ar, 

brun-h., vinter-h., grön-h. (Li- 

notaj. 



157 — 



härs hcer^s adv., härs och tvärs, 
här^k hcer^sk a., -t -e -a. 
härska hcerhka^ i., -ade. 
härskare hcer^skard^' m., -en =. 
härskarinna h(Er^sTcarin^a^ f., -an 

-or, -nne-. 
härsken hcer^sksn^ a., -ket -kne 

-kna. 
härskna licer^skna^ i., -ade. 
härstamma hce^rr-stam^a i., -ade, 

härstamning -en. 
härstädes hce^r^sta^dds adv. 
härutinnan hm^rmtin^an 1. ^^^^ 

adv. 
härva hcer^va^ rf., -an -or.' 
härvaro h(B^r'^e?r(o rf., -n. 
härvarande Jice^r^va^andd pa. 
härvel hcer^vdt^ rm., -n -vlar. 
härvidlag Jice^r vid la^g adv. 
härvla harhla^- t., -ade. 
hässja hä/^a^ rf., -an -or, i smns. 

hässje-, t. ex. h.-lina. 
hässja hä/^a^ i. o. t., -ade. 
hässle häsHd^ rm., -en, gräs (Mi- 

liumj. 
häst häsH mr., -en -ar (Equus). 
hä^tbytare häsH-^byHavQ m., -en =. 
hästsko häsH-^sko)^ rm., -n r. 
hästskoformig häsHskco-^for^mig a., 

-t -e -a. 
hästskyddare ' häsH''fyd^ard rm., 

-en =. 
, hästskötare häsH'^f0Hard m., -en =. 
hätsk hatisk a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
hätta hät^a^ rf., -an -or. 
hatt a hät^a^ rf., -an -or, växt 

storm-, tyrs-h. (Äconitum). 
häva hä^va^ t. o. rfl., häver*® hävde 

hävt hävd hävt hävda häv; åld. 

hov hco^v hävit -ven -vet -vna. 
hävd häv^d rf., -en, bruk. 
hävd häv^^d rf., -en -er, hävda- 



böcker, -forskare, -minne, -teck- 
nare, 
hävda häv^da^ t., -ade. 
hävdvunnen häv^d^vun^Qn pa., 

-nnet -nna. 
hävel häHdl^ rm., -n hävlar. 
hävert hä^vdrt rm., -en -ar *®®. 
HävriDge hå^vrir}9^, 
häx häk^s rm., -en -er, växt, stor , 

mellan-, lill- (Circcea), 
häxa häk^sa^ f., -an -or. 
häxa häkha^ i., -ade, trolla, 
häxeri häk^SQri^ n., -et -er. 
hö h0^ n., -et. 

höand he^^^an^d rf., -en, skörd. 
Höder h0^d9r, myt, 
höft höfH rf., -en -er. 
höft MfH r., på h. 
hög he^g rm., -en -ar. 
hög h0*'g a., -t MkH -e -a -re 

Jw^gro -st hök^^st -ste ^^ -sta^^; 

-het -en -er. 
höga h0^go? t., -ade. 
Höganäs h0^ga^nä^s 1. ^®*. 
Högasien h0^g'-a^si9n. 
högbarmad h0^g'^har^mad -pdi.^ -at -e. 
högbent h0^g^be^nt pa., = -e -a. 
högbröstad h0^g''hrösHad pa., -at -e. 
högburen h0^g'^hm^r9n pa., -ret 

-me -ma. 
högdragen h0^g'^dra^g9n pa., -get 

-gne -gna -gnare -gnast; -het -en. 
höger h0^gdr a., -gre ^^ -gra ^^, till 

h., åt h., höger om *® *. 
höger h0^gdr rm., -n. 
högerhänd h0^gdr'-hän^d pa., -änt 

-e -a. 
högfärd h0^g''fm^rd 1. vanl. äöä;^- 

rf., -en. 
högfärdas }i0^ g "f mördas 1. ss. frg. 

i. dep., -ades. 
högfärdig h0^g'^fce^rdig 1. ss. frg. 

a., "ii -e -a -are -ast. 



sparv-b. 



IffiV -de. 
till oav; 



ut -mme 
-het -en, 
m adv. 



-sägnen 
-sägner 



^ r- 



159 — 



hota h0Ha^ i., höter ^^ hötte höt^9^ 

hött höt^. 
höva h0hn^ rf., -an, över hövan, 
hövas h0^vas^ i. dep., höves *^ 1. 

32 hövdes ■ hövts h0^Yts, 
hövding h0hdif]^ 1. höv^- m., -en 

-ar. 



hövdingedömé h0^vdif]9^dömh 1. 

Äöv^- n., -et -en -ena. 
hövisk h0^visk a., -t -e -a; -het -en. 
hö vitsman h0^vitS''man^ m., -nnen 



-man -mannen. 



hövlig h0^vUg^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 



I. 



I i^, se du. 



• »^ 



1 i^ prep.* . 

iakttaga i^aJct^ta^ga 1. ialcH'' t., 
-er -toe ^-tco^g -tagit ^ta^git -ta- 
gen -taget -tagna; taga i akt. 

iakttagare i^ahUt asgård 1. iakH" 
m., -en =. 

iakttagelse i^akt-ta^gdlsd .1. ss. frg. 
rf., -en -er. 

iberer ibe^r9r pl., -na, folk. 

iberisk ibe^risk a., -t -e -a. 

ibis i^bis mr., -en -ar *^®, fågeL 

ibland iblanda prep. o. adv. 

iboende i^'^b(ohnd9 pa. 

icke ik^9^ adv. alls icke, visst icke, 
var om icke, icke för ty, icke 
dess 1. desto mindre, icke heller. 

id i^d mr., -en -ar, fisk (LeudscusJ. 

id i^d rf., -en, flit. 

id i^d rf., -en, växt (Taxus), ide- 
gran. 

ida i^da^ 1. eda e^da^ rf., -an -or, 
strömvirvel. 

Ida i^da^. 

idas i^das^ i. dep., ides i^dds^ 1. *^ 
1. ids iå^s iddes itZ^^^^ itts U^s. 

ide «3(i9''^ n., -et -en -ena. 

idé ide^ r., -en 1. -n -er. 

ideal i^deaH n., -et = -en. 



ideal i^deaH a., -t -e -a -are -ast. 

idealisera i^deal^ise^ra t., -ade. 

idealisk i^deaHisk a., -t -e -a. 

idealism i^dealis^m. r., -en. 

idealist i^dealisH mf., -en -er. 

idealistisk i^dealisHisk a., -t -e -a. 

idealitet i^deaViteH r., -en. 

ideell i^deäl*^ a., -t -e -a -are -ast. 

idel i^d9l oböjl. a., 

idelig i^ddlig^ a., -t -e -a. 

ideligen i^ddli^gdn adv. 

identifiera idänHifie^ra t., -ade. 

identifikation idänHifika/co^n r., 
-en -er. 

identisk idänHisk a., -t -e -a. 

identitet idänHiteH r., -en. 

ideografi i^deågrafi*' r., -en, bild- 
skrift, 

ideografisk i^deågra^fisk a., -t -e -a. 

ideolog i^deålå^g m., -en -er. 

i det att, 1. blott: i det, konj. 

idiom idHå^m n., -et = -en. 

idiomatisk idHåmaHisk a., -t -e -a. 

idiosynkrasi idHåsyn^krasi^ r., -en 
-er. 

idiot idHcoH mf., -en -er. 

idioti idHcoti^ r., -en. 

idiotisk id^icoHisk a., -t -e -a. 

idiotism idHoitis^m r., -en. 



lålig i*-håHig a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en -er. 
lållande i^'hol^and» pa. 
lållig i*'holHg a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en, 
längaode i^-håtj^andg pa., —. 
läDgsen *'-Aä»;*saM a., -set -sne 

•sna -SBsre -snäst, 
lärdig i^-hce^rdig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 

jona i j<m*s. 

EDeamon iknäm*mon mr., -en -ar. 
cosaeder ik'åsae*d3r r,, -n -drar. 
toeandria ik*åsan*dria r., bot. 
[osandrist ik^åsandris*t r., -en 

-er. 
[ring ikriT]* prep. o. adv. 
cull ikul* adv. 

[tyolog ikHi/ålå*g m., -en -er. 
[tyologi ikHyålågi* r^ -en. 

t*/ rm., -en -ar. 
a »'/a^ i., -ade. 
a t'/a^ i., -ade, sieynda. 
lag i ta*g. 

es i*läks r., -en -ar *•", växt (Uex). 
ig i*lig* a., -t -e -a -are -ast. 
la U^a^ adv.; illbragd, illdåd. 
laluktande il^a'lukHand3 pa. 
lamäende il^a-måHnda "på. o. sbat. 

-et. 
lasmakande il^a'Sma^kand3 pa. 
legal U^&gaH a., -t -e -a -are -ast. 
legalitet il^agalHteH r., -en, 
legitim il^agiti^m &., -t -e -a. 
legitimitet il^egitmiteH 1. ile^- r., 

-en. 
ler il*»r mr., -n illrar, ^ur 

(Mustela). 
Ifundig iV-fun''dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
Ifänaa iV-fä^nas i. dep., -ades. 
liberal ilHh&raH a., -t -e -a -are 

-ast. 



161 — 



illiberalitet ilHberal^UeH r., -en. 
illistig il^^-lisHig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
illiterat ilHteraH a., = -e -a. 
illmarig il^^ma^rig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en; äv. inm-. 
illojal il^qjaH a., -t -e -a -are 

-ast. 
illojalitet il^ojalHteH r., -en. 
illparig il^^pa^rig a., -t -e -a -are 

-ast ; -het -en. 
illumination il^mminafco^n r., -en 

-er. 
illuminera iVxamme^ra t., -ade. 
illusion il^vi/co^n r., -en -er. 
illusorisk il^msco^risk a., -t -e -a. 
illustration il^ustrafco^n r., -en 

-er. 
illustrativ il^ustrati^v a., -t -e -a. 
illustratör il^ustratos^r m., -éh -er. 
illustrera il^ustre^ra t., -ade. 
ilning iHnit}^ rf., -en -ar. 
ilska ilhka^ rf., -an, ilskefull. 
ilskas iVsTcas^ i. dep., -ades. 
ilsken 0skdn^ a., -ket -kne -kna 

-knare -knast; -het -en. 
ilsljna il^skna^ i., -ade. 
ilägga i^4åg^a t., se lägga, 
iläggare i^-läg^ar9 m., -en =. 
iläggerska i^'^läghTska f., -an -or. 
imagination im^aginafco^n r., -en 

-er. 
imaginera im^agine^ra t., -ade. 
imaginär im^afince^r a,, -t -e -a. 
imitabel imHta^dl a., -t -ble -bla. 
imitation im^Uafco^n r., -en -er. 
imitativ imHtati^v a., -t -e -a. 
imitatör im^itaHor^ m., -n -er -ta- 

imitatör imHtatce^r m., -en -er. 
imitera imHte^ra t., -ade. 
imma im^a^ rf., -an, i smns. im- 
t. ex. imbad. 

Lyttkens o, Wulff^ Ordlista. 



imma im^a^ i. o. rfl. -ade. 
immanent im}anänH a., = -e -a. 
immaterialitet im^ate^rialUeH r*, 

-en. 
immateriell im^ate^riäl^ a., -t -e -a. 
immatrikulation im^atrik^xjoda/oj^^n 



1. oi« 



- r., -en -er. 



immatriktilera im^atrik^mle^ra t., 

-ade. 
Immeln Imhl^n, 
immerbadd imhr bad*' adv., > 

immer b. 
immerfort imhr fco^rt adv., >- 

immer f . 
immig imHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
immigrant imHgranH mf., -en -er. 
immigration imHgrafco^n r., -en. 
immigrera imHgre*ra i., -ade. 
immobil im^cobiH a., -t -e -a. 
immoderat im^(oderaH a., = -e a» 
immpdest im^codäsH a., = -e -a. 
immoralisk vm}(oraHisk a., -t -e -ai 
immoraKtet im^coralUeH r., -en. 
immortell im^ortäl^ r,, -en -er, . 

evighetsblomma. 
immun imm^n a., -t -e -a, oemot- 
taglig för smitta. 
immunitet im^mniteH r., -en. 
impediment im^pedimänH n., -et 

= -en. 
imperativ im^perati^v 1. im^p9rar" 

tiH 1. impcer^- r., -en -er. 
imperativ im^perati^v a., -t -e -a. 
imperativisk im^peratihisk 1. ^00^2 o 

a., ~v -e (-a. 
imperator im^pera^tor^ m., -n -er 

-rato)*r9r.* 
imperatorisk im^perato^risk a., -t 

-e -a. 
imperfekt im^pcevfäkH a., = -e -a. 
imperfekt im^-^pcerfäkH n., -et = 



-en. 



11 



format, -ok- 


impromptu improm^ptm* 1. -o»(*hu* 




n., -t -n -na. 


s*m r., -en. 




(mf-, -en-er. 


-en -er. 


alisHisk a., 


improviBatris im^priaviaatri^s t., 


näl* a., -t 


improvisatör im'prQ)visatce*r m., 




-en -er. 


ån*s T., -en 


improvisera im^praM-ise*ra t. o. i., 




■ade. 


än*t a., = 


impuls itHiml^s r., -en -er. 




impulsiv im'jmlsi*i! a., -t -o -a. 


i., -ade. 


in in* adv. 


nlarUe^t r., 


inackordera in^^akorde^ra t-, -ade. 




inackordering m'-aA:orde'rw) mf., 


V a., -t -e 


-en -ar, inackorderad person. 




inadekvat in^adekvaH a., = -e -a. 


-er. 


inadvertena in^advaitån^s r., -en 


t., -ade. 


-er. 


rf., -en -er. 


inalles malhs^ 1. "*" adv. 


a., = -6 -a 


inamovibel in^ammvi^hsl a., -t -ble 




-bla. , - 


■.tika*b9l a., 


inaugurera in^amgmre^ra t-, -ade. 




imiga. 


Va 1. -Ļy- 


inavel i«'-aVji rm., -n. 




inbegrepp in^-h^grep^ n., -et. 


KO 1. -a*rio>* 


inbegripa in^'bf,gri}pa t.., se be- 




gripa; -en pa. 


/oMiisVa r., 


inbilla in^-bil^a t. o. rfl., -ade.* 




inbilek in^-bit^sk a., -t -e -a -are 


'wnisH mf., 


-ast; -het -en. 




inbiten i«*-ftt^fc»« pa., -tet -tne 


/r»n.,frycft- 


-tna. 




inbrott in^-brot" n., -et = -en. 


laia., -t-ble 


inbunden in^'bun^d3n pa., -det -dne 




-dna -dnare -dnaat; -het -en. 


'tur^ n., pl. 


inbyggare in^-byg^ars mf., -en =. 




inbyggd in^-hygH pa., -ggt -ggda. 


( t., -ade. 


inbördes in^'bce^rd»s adv. iiv. ob. 


m*v 1. "-<"■= 


.dj. 




incitament in^sifomänH n., -et =^ 


•■(oånktiriteH 


-en. 



163 — 



Indalsälven in^dals-^äl^dn, 
indefinit in^definiH a., = -e -ft, 

obestämd, 
indeklinabel ifi}déklina^h9l a., -t 

-ble -bla. 
indela in^'-deHa t., -ade; indelt 

in^^^deHt pa., = -e -a. 
indelikat in^delikaH a., = -e -a 

-are -ast. 
indeHkatess in^delikatäs*' r., -en. 
indelning in^'^deHnirj rf., -en -ar. 
indelningshavare in^delnirjs^ha^va- 

rd m., -en =. 
^independent in^depändänH mi.^ -en 

-er, oberoende, 
indeterminabel in^det(Br^mina^b9l 

a., -t -ble -bla. 
indeterminism in^detcer^minis^m r., 

-en. 
index in^däks r., -en. 
indian in^dia^n m., -en -er. 
indiansk in^dia^nsk a., -t -e -a. 
indianska in^dia^nska f., -an -or. 
indicera in^dise^ra t., -ade. 
indicium indi^sium 1. ^^^^ n., -iet 

-ier. 
Indien in*'di9n. 
indier in^didr m., -n = -na. 
indifferens in^diferän^s r., -en. 
indifferent in^diferänH a., = -e 

-a -are -ast. 
indifferentism in^diferäfdis^ r., 

-en. 
indigenatsrätt m^digenaHs^-rät^ 

1. -ije- rm., -en, mfÖdingsräU, 
indigestion in^dijäfoi^n 1. ss. di- 

gestion r., -en, svårighet att 

smälta födan. 
indignation in^dirjnafco^n r., -en. 
indignerad in^dirjne^rad pa., -at -e. 



302 



r., -n. 



indigo in^digco 1. 
indikativ in^dika^-ti^v 1. ^^^»-^ r., -en 
-er. 



indikativ in^dikati*'^ a., -t -e -a. 
indikativisk in^dikati^visk 1. 3®**h2o 

a., -t -e -a. 
incjikator in^dikaHor^ r., -n -er 

-katw^rdr, tekn. 
indikera ifi}dike^ra t., -ade, jmf. 

indicera, 
indirekt in^diräkt 1. M* l.^<^^ a., 

= -e -a. 
indisk in^disk a., -t -e -a. 
indiskret in^diskreH a., = -e -a 

-are -ast. 
indiskretion in^diskrefco^n r., -en 

-er. 
indisponerad in^dispcone^rad pa., 

-at -e. 
indisponibel in^dispcDni^bdl a., -t 

-ble -bla. 
indisposition in^dispcos^i/oD^n t,^ -en. 
indium in*dium n., kem. 
individ in^divi^d mr. (om person) 

o. n. (om sak), -en -er och -et 

' ' • 

individualisera in^divi^dmalise^ra 

t., -ade. 
individualitet in^divi^dmalUeH r,, 

-en -er. 
individuell in^divi^dmäl^ a., -t -e -a. 
indoeuropé m^dcoäm^rcDpe^ äv. -äv^- 

mf., -en -er. 
indoQuropeisk in^dcoäm^rcopeHsk 

äv. -äv^- a., -t -e -a. 
indolens in^dålän^^s r., -en. 
indolent in^dalänH a., = -e -a. 
indraga, se draga, 
indragen in^'^dra^gdn pa., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
indräktig in^^^dräkHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
inducera in^djase^ra t., -ade, fys, 
induktion in^dukfco^n r., -en -er, 

filos. o. tekn. 
induktiv in^dukti^v a., -t -e -a, 



induktor indukHor* i 



' ivstri*\. -Äm- rf., -en -er. 
;n in^dustrialis^Ta 1. 1»- 
-en. 

in^duslriål* a., -t -e -a. 
mcot 1. O" prep. 
T(st* r., -en. 

åksak*t a., ^= -e -a. 
3I t«'äifcapräM*Äai a-, -t 

iP n., -et = -en. 
falla; -en pa-, -et -llne 

m a., -t -6 -a -are -,aat. 

jmi* r., -en. 

)** m., -en -er, »pansk 

^anferi^ r., -et. 
'n^fanterisH m., -en -er. 
infantin^a^ t., -an -or, 



a^ri rf., -en -er. 
m*'fat^nmg r., accent- 

i^fåkte*ra t., -ade. 
i^fähfco*n t., -en -er. 
in^fcBma*Usk a., -t -e -a- 
^fisie*ra t., -ade. 
niH a., = -e -a. , 
^fini^Hv^ r., -en -er. 
^finiti*v a., -t -e -a. 
infinUi*visk 1. ä*"-'* a., 

^'a rfl., -fann -funno 

n in'ftama/a}*n r., -en 

isk in^fiamatoi*risk a., 

in^flame*ra t., -ade; 



inflexibel in^fiäksi*bil a., -t -ble 

-bla. 
näexion m*fläk/Q}*n r., -en. 
näicka in'-fiik'a t., -ade. 
nfluens infliaän*s r., -en, ^s. 
nfluensa »»'^(wäw^sa' rf., -an. 
nfluera in^fliae*ra i. o. t., -ade. 
inflytelse in^'ftyH3ls3 rf., -en -er. 
nformation in^forma/(o*nT., -en -er, 
nformator tn'/brma*(or* m., -n -er 

maf(o*r9r.* 
nformera in^^forme^ra t., -ade. 
nfria in'-fri^a t., -ade. 
nfusion iv}fmfm*n r., -en -er. 
nfu serie in^faisoi^ri» 1. '""** r., 

-en -er. 
nfälle m^-fälh a., -et -en -ena. 
nfödd in^-föd^ pa., -ött -dde -dda. 
inföding m^-fe^dir) mf., -en -ar. 
inför in*far 1. "* prep-; adv. ^". 
införa in^'f<B^ra t., -de, införing 

nförliva in^-farliHa t., -ade. 

.nförsel m'-/cer*sai rf., -n. 

Inga ij?'rt*. 

ngalunda iifa-lun^da adv. 

Inge *t;'a'. 

Ingeborg irjh-bor^j. 

ingefära iif3'fm^ra rf., -an. 

Ingegärd irjh-^at^rd. 

Ingemar iifa-mar*. 

Ingemund itjh^mun^d. 

ingen iij^an' intet inHit^ 1. inget 
iij^ai* inga tij^a* pron., alls in- 
gen, om intet, till intet, ingen 
gång, ingen vart, ingen annan- 



ingenderi 

pron. 
ingenium ifye*niui 
ingenjör in\funj(E*: 
ingenstädes 1. -stans, iJjhnstä'd?s, 

led. -stånh 1. -stanh adv. 



■de^ra, intetdera 
■i et -ier. 



165 



ingenting irihn^tiif L ^^ ^ n. 
Ingermanland iifdrman4an^d, 
ingiva in^^ji^va t.., se giva. 
ingivelse in^'-'ji^v9ls9 rf., -en -er. 
Ingjald ifj^jald. 
Ingolf irj^golf. 

ingravera in^^grave^ra t., -ade. 
ingrediens in^grediän^s r., -en -er. 
ingrediera in^gredie^ra i., -ade. 
ingress ingräs^ r., -en -er. 
Ingrid irj^rid 1. ^^. 
ingrodd m^'-gr(od^ pa., -ott -ödde 

-ödda. 
Ingvar irj^var 1. ^^. 
ingäld in^-jäPd rf., -en -er. 
inhav in^^^ha^v n., -et = -en. 
inhemsk in^^^hem^sk a., -t -e -a. 
inhibera in^hibe^ra t., -ade. 
inhonnett in^honät^ a., = -e -a. 
inhuman in^hmma^n a., -t -e -a 

-are -ast. 
inhyses in^'^h^^s9S adv. 
inhysing in^^-hyHiri mf., -en -ar. 
inhägna in^'^härj^na t., -ade. 
inhägnad in^-härj^nad rm., -en -er. 
inhändiga in^'^hän^diga t., -ade. 
inhösta in^^^hösHa t., -ade. 
ini in^^d^ prep. o. adv. 
inifrån in^'^ifrå^n 1. -on^ prep. o. 

adv. 
initial inHtsiaH r., -en -er. 
initiativ inHtsiati^v n., -et = -en. 
initiera inHtsie^ra t., -ade. 
injektion in^jäJcfco^n r., -en -er. 
injektor injäJcHor^ r., -n -er -äJc- 

tco^r9r, 
injiciera in^jisie^ra t., -ade. 
injurie ifijm^rid r., -en -er. 
ink irj^k rm., -en -ar, veteri 
inkapabel in^hapeb^bdl a., -t -ble 

-bla. 
inkapacitet in^kapasiteH r., -en. 
inkapsla in^^^kap^sla t. o. rfl., -ade. 



inkarnation in^karnafo)*^n r., -en 

-er. 
inkarnerad in^karne^^rad^BL., -B.t -e. 
inkassera in^'^kase^ra' t., -ade. 
inkasserare in^^-kase^rarQ m., -en 

inkasso inkas^co n. 

inkast in^-kasH n., -et = -en. 

inkiett irj^kiät^ a., = -e -a -are 

-ast. 
inkiettera irj^kiäte^ra 1. -ie- 1., -ade. 
inkietyd irj^kiäty^d 1. -ie- r., -en er. 
inklination in^klinafco^n r., -en -er. 
inklinera in^kline^ra t., -ade. 
inklusiv in^klmsi^v a., -t. 
inklusive in^klmsiH^^ 1. ^^^^ prep. 

o. adv. 
inkognito iYjkor}^nit(0 adv. 
inkognito ii]koi]*'mtco n., -t. 
inkomling in^^komHir} mf., -en 

-ar. 
inkommensurabel iw^ÄJomäw^srara*- 

hdl a., -t -ble -bla. 
inkommodera in}kom(ode^ra t. o. 

rfl., -ade. 
inkommoditet in^kamcDditeH r., -en. 
inkomparabel in}kompar8i%9l a., -t 

-ble -bla. 
inkompetens in^kompe^tän^s r., -en. 
inkompetent in}kompe)tänH a., = -e 

-a -are -ast. 
inkomplett in^komplät^ a., = -e 

-a. 
inkomst in^r^kom^st rf., -en -er. 
inkongruens in^kongrmän^s r., -en 

-er. 
inkongruent in^kongrmänH a., = 

-e -a. 
inkonsekvens in^konsekvän^s r., 

-en -er. 
inkon sekvent in^konsekvänH a., = 

-e -a -are -ast. 
inkonstant in^konstanH a.,-= -e -a. 



inkonatitutionel 1 in *konstitui/a)nä I* 

a., -t -e -a. 
inkorporation in^koTp(ora/<o*n t., 

inkorporera in^korp(ore*ra t., -ade. 
inkorrekt in^koräk*t a., = -o -a 

inkorrigibel in^kori/i^b»l a., -t -ble 

-bla. 
inkrustera in^kruste^a t., -ade. 
inkr&m in^-krå^nt 1. -om -om^ n., 

-et -■= -en. 
inkräkta in^'kräkHa t., -ade. 
inkriktare in^-krähHar» m., -en =, 
inkubation w}kmbafoi*n r., -en. 
inkunabel t»'Ärat»a*ft9/ r,, -beln 

-bler. 
inkurant i»}kmranH a., =^ -e -a. 
inkvartera in^-kvarte^ra t. o. rfl., 

inkvisition in^kviaifm^-n r., -en. 
inkvisitor in^kvisiHor* m., -n -er 

inkvisitorisk in^kvisUia^isk a., -t 

inlaga m^-la^ga rf., -an -or, 
inlagd in'^'lag^d pa., se lagd- 
inleda in*'le^da t., se leda. 
, inledare in^-le'^dara m., -en =, 
inledningsvis inHednings-^i^S adv. 
inleverera tn*-ie!iere*ra t., -ade. 
inlogera in^-låfe^ra t., -ade. 
inlopp in^-lop^ n., -et = -en. 
inlåning i»^-W»itj rf., -en -ar. 
inläsa m^-lå^sa t., -te, äv. -1&-. 
inlåta in^'låHa rfl-, se låta. 
inlägg in^r-låg^ n., -et = -en. 
inländsk m^-län^dsk led. -änHk a., 

-t -e -a. 
inlänning in^'lånHri m., -en -ar. 
inlöga in^'l0^pa i., -te. 
inlösen in^'j0^S3n rf. 
inmana i»'-»*(i^«a t., -ade. 



nmundiga in^-mun^diga t., -ade. 
.nmunt in^-munH pa., = -e -a. 
nmuta in^^-mmHa t., -ade; -are m. 
nmåte in^-mä^h n., -et -en -ena. 

i'a»^ konj., prep. o. adv. 

dees. 
.nuaudöme in^an'döm*a n., -et -en 

an-dörr, -fönster, -hav, -lucka, 

läsning, -verk. 
Innanför i»'(i«-/te"r prep. o. adv. 
innanmäte in^an-mä^t» n., -et -en 

-ena. 
innanrede iM*a«-re*d3 n., -et -en 

innantill in'a*^iil^ adv. 
innavigabel in^aviga*b3l a., -t -ble 

-bla., 

Q6 »«*?' adv. i. hos, på, vid. 
inneboende in *a-6co*aMrfa pa., äv. mf . 

lebörd in^9'bce^rd rf., -en. 
nnehav inh'ha,^v n,, -et. 
nnebava in^9'ha^va t., se hava. 

lehavare *«'a-Aa*vara m., -an ^i. 
.nneliavarinna iw 'tis A a "ra rin^a' f., 

:nnehåll inh'koP n., -et. 

inneliggande inH-lig^(md? pa. 

innelyckt inh'lykH pa., ^ -e -a. 

innerficka inHr'fik^a rf., -an -or, 
inner-kant, -sida, -öra. 
lerlig inhrlig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

innerligen inhrli^gin adv. 

innesluta in^^aslwHa t., -sluter 
-slöt -sleH -slutit 'SliaHU -slu- 
ten -slutet -slutna. 

innevarande inH-va^rand» pa. 

innästla in^'nåsHla rfl., -ade. 

inokulera in^-tokmle^ra 1. "*'■*' t., 
-ade. 

. adv. 



/ 



->iS-«^- v <i( ■ 



— 167 



inomhus in^ani^hm^s ad v. 
inomlands in^om^lan^ds adv. 
inomskärs m^om-^fm^xs adv. 
inpass m^'-j?a5^ n., -et = -en. 
inpiskad m^'';pis^liad pa., -at -e. 
inplanta in^^planHa t., -ade.* 
inpregnera in^prärjne^ra 1. -änj- 

t., -ade. 
inpjraktisera in^^prahtise^ra t., -ade. 
inpyra in^^py^ra t., se pyra; -rd 

pa. 
inpälsad in^''päl^sad pa., -at -ade. 
inpå in^^^på^ 1. inpå^ prep., jmf. 

gå i?i på <^ * «. 
inrama m^^-ra^ma t., -ade. 
inrapportera in^-^raporté^ra t., -ade. 
inre in^r9, innerst in^drst a. komp. 

o. sup., -ste *<^<* -sta *«^ 
inregistrera iw^-r^i^^re^ra t., -ade. 
inrikes in^^^ri^kds adv. o. ob. adj. 
inrota in^-^rcoHa rfi.; -ad pa. 
inrullera m^'^rule^ra t., -ade* 
inrymma iw^-r^m^a t., se rymma, 

inrymning -en. 
inrådan in^''rå^dan rf., 
inrätta in^r-rät^a t., -ade, inrätt- 
ning -en -ar. 
inrösa in^^r0^sa t., -ade. 
insalivation in^salivafco^n r., -en; 

-vering i«<^*o. 
insats in^^^sat^s rm., -en -er. 
insegel in^^^se^gdl n., -glet = -glen. 
insekt in^^säkH mr., -en -er. 
insektätare in^säkUäHard mr., -en 



inserat in^s^rebH n., -et = -en. 
insidiös in^sidi0^s a., -t -e -a -are 

-ast. ' 
insignier in^sirj^niQr 1. ®^^^ pl. 
insikt m^'^sikH rf., -en -er. 
insinuant in^sintuarjH a., = -e -a 

-are -ast. 
insinuation in^sinm^afcD^nr,^ -en -er. 



insinuera in^sinme^ra t!, -ade. 
insistera inHiste^ra i., -ade. 
inskeppa in\fep'^a t. o. rfl., -ade. 
inskription in^skrip/co^n r., -en -er. 
inskränka in^-^skråifka t. o. rli., -te. 
inskränkt in^^skrärj^kt pa., = -é 

-a -are -ast; -het -en. 
insnitt in^^snit^ n., -et = -en. 
insnöad m^''Sn0^ad pa., -at -e. 
insockne in^''S(ok^n9 oböjl. a. 
insocknes in^^soyk^n^s a. o. adv. 
insolid in}s(oU^d 1. -sål-, -itt -it^ 

-de -da. 
insolvens in^solvän^s r., -en. 
insolvent in^solvänH a., = -e -a. 
inspektera in^späkte^ra t., -ade. 
inspektion in^späkfca^n r., -en -er. 
inspektor inspäkHor^ m., -n -er 

in^späkta)^r9r* 
inspektor in^späkto)^ m., -en -er. 
inspekterat in^späktåraH n., -et 

= -en. 
inspektris in^späktri^s f., -en -er. 
inspektör in^späktije^T ra., -en -er. 
inspiration in^spira/co^n r., -en -er. 
inspirera m^spire^ra t., -ade. 
insprängd in^^sprätj^d pa., -ngt 

-ngde -ngda. 
installation inhtalafoi^n r., -en -er. 
installera in^stale^ra t., -ade. 
instans instarj^s äv. -aw*s r., -en 

-er. 
instinkt instirj^kt 1. ^^^ r., -en -er. 
instinktiv inhtirjkti^v r., -t -e -a. 
instinktmässig in^stiri^kt-mäs^ig 1. 

^**-^^ a., -t -e -a -are -ast. 
institut in^stitmH n., -et = -en. 
institution in^stUxafco^^n r., -en -er. 
instruera inhtrme^ra t., -ade. 
instruktion in^struk/co^n r., -en -er. 
instruktiv «n^s^rt*M*t; a., -t -e -a 

-are -ast. 
instruktris in^struktri^s f., -en -er. 



;to*r m., -en -er. 


integrerande inU^ffre^ramh pa. 


mmänH n., 7et 


integritet inHegrile^l r., -en. 




intellektuell inUäläktmäl*- b.., -t -e . 


rmmäfdaH a., -t 


-a -are -aat. 




intelligens in^täligänh r., -en. 


'strmmänta'^liar^ 


intelligent inHäliffän*i a., =^ -e -a 




-are -ast- 


i'sirvamånta/o>^n 


intendent irtHändån*t mf., -en -er. 




jntendentskap tnHåndånH-ska^p n., 


strmmänte*ra t., 


-et = -en, 




intendentur inHändäntta^r t., -en 


in^strmmänH— 


-er. 


n =. 


intension mHän/oi*n r., -en. 


!«Vo t., -ade. 


intensitet inHänsUeH r., -en. 


da i., -ade. 


intensiv inHänsi^ a., -t -e -a -are 


^9ls9 rf., -en -er. 


-ast. 


WH!^a.,-mt-mme 


intention inHän/<»*n t., -en. 


mmaet; -het -en. 


interdikt inU»rdikH n-, -et = -en. 


:n^suhoräina/o>*n 


interferens mH»rferän*s t., -en. 




interfoliera inUarfmlie^ra t., -ade. 


*ris!c a-, -t -e -a. 


interim inHarim^ 1. **", -e-avsked, 


-en. 


-kvitto, -regering, -styrelee. 


ifm^ r., -en -er. 


ioterimistiek in^tarimis^ltsk a., -t 


ra t., -ade. 


-e -a. 


a., -t -e -a. 


interiör tnVert*E*r r., -en -er. 


inH m., -en -er. 


interjektion inHarjåk/of^n t., -en 


;Vfl t., -ade. 


-er. 


iräk/(o*n T., -en 


interlokution m^f9rl{okm/a}*n r.. 


dpa., -ngt-ngde 


interlokutris inU9r}MkmM*s t., -en 


'dar» m., -en =. 


interlokutöri»'(aW(oAin((i!V m., -en 


dar» rm., -en =. 


-er. 


.., se sätta. 


intermediär inHarmedi<s*r a., -t 


n m., -en —. 


-e -a. 


-et. 


intermezzo inH»rmäs*o> 1. -t*så n,, 


f-, -an -or. 


-t -n -na, > intermesso -etso. 


., se taga. 


intermittent inHarmitänH a., = 


'anda pa. 


-e -a. 




intern i«i«*rw a., -en -er, > 




-tam. 


f r., -en -er. 


intemat inHamaH 1. -fer- n., -et 


'ra t., -ade, mat. 


= -en, > intämat. 



169 



internationell inHdrnat^conäl^ a., 

-t -e -a. 
internera inHcerne^ra t., -ade, :> 

intärnera. 
inlerpellant inHdvpålanH mf., -en 

-er. 
interpellation inHdrpål^afo^n r., 

-en -er. 
interpellera inHdYpäle^ra t., -ade. 
interpolation mHdrpoylafej^n r., -en 

-er. 
interpolera inH9rp(ole^ra t., -ade. 
interpunktera inH9rpui]kte^ra t., 

-ade. 
interpunktion inHgrpui^Jc/co^n r., 

-en. 
interregnum inHorärj^num n. 
interrogativ inH9rågati^v 1. -rog^a^- 

ti^v n., -et = -en. 
interrogativ inHdrågati^^v a., -t -e -a. 
interurban inHdrurha^n a., -t -e 

-a. 
intervall inHdrval^ r., -en -er 1. 

n., -et =:: -en. 
intervenera inHdrv^ne^ra i., -ade. 
intervention inHdrvånfw^n r., -en 

. -er. 
intervju inHdrvjm*' r., -en 1. -n -er. 
intervjua inHdri^jm^a t., -ade, bättre : 

utfråga, -are, -ning. 
intervjuare inHdrvjm^ar9 m., -en =. 
intestinal inHästinaH a., -t -e -a. 
intet, se ingen. 

intetsägande inHdt-^sä^gandd pa. 
intig inHig^ a., -t -e -a; -het -en. 
intill in^^til^ 1. ^* 1. *® prep. o. adv., 

intill dess.* 
intim inti^m a., -t -e -a -are -ast. 
intimitet inHimiteH r., -en. 
intolerans inHålerarj^s 1. inHco- 1. 



r., -en. 



intolerant inHålerarjH 1. -t(o- a., 
= -e -a -are -ast. 



intonation inHrnnafcD^n r., -en. 
intonera inHcone*^ra t., -ade. 
intrader intra^dQr pl., inkomster. 
intransigent vnHransigänH a., = 

-e -a.^ 
intransitiv inHransiti^v 1. ^^^^^ n., 

-et = -en. 
intransitiv inHransiti^v a., -t -e -a. 
intressant inHräsarjH 1. -r9S- a., =■- 

— e —a -are —ast. 
intresse inträs^d^ n., -et -en -ena. 
intressent inHräsänH 1. -r9S- mf., 

-en -er. 
intressentskap inHräsänH-^skei^p 1. 

-ras- n., -et. 
intressera inHråse^ra 1. -ra^- t. 

o. rfl., -ade. 
intresseväckande inträsh-^väk^anch 

pa. 
intrig intri^g r., -en -er. 
intrigant inHrigarjH mf., -en -er. 
intrigant AnHrigatjH a., = -e -a 

-are -ast. 
intrigera inHrige^ra i., -ade. 
intrigmakare intri^g-^mGi^karo m., 

-en =. 
intrigör inHrigce^r m., -en -er. 
intrikat inHrikaH a., = -e -a -are 

-ast. 
introducera inUrcodvoise^ra t., -ade. 
introduktion inHrcodukfco^n r., -en. 
introduktör inHrcoduktoe^r m., -en 

-er. 
intryck in^^trgk'^ n., -et = -en. 
intrång in^^trot]^ n., -et = -en. 
inträde in^^tra^dd n., -et -en -ena. 
intuition inHmi/co^n r., -en. 
intuitiv inHmiti^v a., -t -e -a. 
intyg in^''ty^g n., -et = -en. 
intyga in^^ty^ga t., -ade. 
intäkt in^-täkH rf., -en -er. 
inunder inun^ddr prep. o. adv. 
inuti in^^^vati^ prep. o. adv. 



■ irm^nikjr 1. "'"^ mf., -n ^=, 

ir(o*nisk a., -t -e -a. 

i*i. o.rfl.,-ad6, irring -en -ar. 

alism ir^aifa)nali3*ra t., -én. 

ell ir^atftonäl* a., -t -e -a 

-ast. 

jitet ir^-figmlarUeH r., -en. 

ir ir^ogulj(e^ a., -t -e -a. 

isitet ir^eiligiio^siteH 1. -yco- 

is ir^&ligis^s 1. -ya*s 1. -*/»*s 

; -6 -a -are -ast. 

ibel ir^^par3,*h3l a., -t -ble 

ibel ir^asmna^ial 1. -sån- a., 
le -bla. 

Hg^ a-, -t -e -a -are -ast. 
1 ir^a^bsl a., -t -ble -bla. 
n ir^Uafa>% v., -en -er. 

ir^Ue^ra t., -ade; -ad pa. 

ir^-la^rig a., -t -e -a; -het 



:* t, o. pers. o. op. i., -ade. 
L i^sabäl^a^, iaabell-färg. 

Tna i dep.; -belagd pa. 
■e i^s-bryHan no., -en i=. 
;ta ise^n'Sät^a t., ae sätta, 
ensätta; a. i acen. 
i/Haa r., ^ukdom. 

ig^ a., -t -e -a. 
iH'J.yHd pa., -It -Ide -Ida. 
■^s-lag^d pa., ee lagd. 
i^'Sla,^g3n pa., -get -gne 

ng i^S'los^nii} r., -en -ar. 

hlam r. 

ak ihlamiHisk a., -t -e -a. 

idéland. 



171 — 



islnpen i^s^lm^pdn pa., -pet -pne 

-pna. 
islägg ih-^läg^ rm., -en -ar. 
isländare i^s^län^dard m., -en =. 
isländsk i^sländsJc 1. ^"^ led. -länsk 

a.j "u -e -a. 
-isländska i^s^ån^dska led. -än^ska 

f., -an -or. 
isländska i^s-^län^dska led. -än^ska 

rf., -an. 
ismaelit i^smaeliH m., -en -er. 
ismaelitisk i^smaeliHisk a., -t -e -a. 
isobar is^åba^r r., -en -er, meteor, 
isögon is^ågå^n r., -en -er. 
isolator is^ålaHor^ r,, -n -er -la- 

tco^rer, fys. 
isolera is^åle^ra t., -ade. 
isomeri is^dweri* r^, -en. 
isomorf is^åmQv^f a., -t -e -a. 
isomorfi is^åmorfi^ r., -en. 
isop i^sop^ 1. *® rm., -en (Hyssopus), 
isoterm is^åttsr^m r., -en -er. 
israel i^sraäP, 

israelit i^sraeliH m., -en -er. 
israelitisk i^sraeliHisk a., -t -e -a. 
istadarätt i^sta^da^rät^ r., ställ före- 

trädarerätt, 
istadig i^^sta^dig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ister isytor n., istret. 
Istrien i^Hrian, 



i sträck i sträk^ adv. 

i ständ i stönad adv. 

iståndsätta ^^-^^^ 1. ^o. 1. sätta i st. 

istäcke n.; istäckt pa. 

i stället för i stälht^ feer, 

i synnerhet i synHr^heH 1. ® *®® 

adv. 
i sänder i sän^dor adv. 
isär i sce^r adv., > i sär. 
Italien i^a^Zi^w ]. ^»^^ 
italienare it^dlie^nard m., -en =. 
italiensk it^aliän^sk a., -t -e -a. 
italienska it^aliän^ska f., -an -or. 
italienska it^aliån^ska rf., -an. 
iteration iHe^rafco^n r., -en -er. 
iterativ iHerati^v a., -t -e -a. 
iterera i^^ereVa t., -ade. 
itu i tm^ adv., > i tu. 
i ty att i ty^ at konj. 
Ivar ihar^ 1. *®. 
iver i^var rm., -n. 
ivra ihra^ i., -ade. 
ivran i^vran^ rf. 
ivrare i^prard^ m., -en =. 
ivrig i^vrig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
i väg i vå^g adv. 
Ivösjön i^ve-^fän^, 
iögonenfallande i0^gondn^fdPandd 

pa. 
i övrigt i 0^vrigH adv. 



J. 



ja ja^, i vissa fall i dagl. tal ja^ ^ 
adv., interj. o. n., jaja jaj^a^ 
(hot), jaså jaså*" 1. jas^å^ interj., 
ja män ja^ män^, ja ja män 
jc^^a 1.^* män^, ja visst, javäl 
ja väH, ja våH > ja väl. 



jacka jak^a^ rf., -an -or. 

Jafet ja^fdt, 

jag ja^g led. ^'a*, mig vm}g led. 

miy*, vi i;éS oss os*, 
jag iöV n., -et. 
jaga ja^ga^ t. o. i., -ade. 



i^n 1. javanes jnv^ane*s 

-er. 

va*nslc a,, -t -e -a. 

ava*nska f., -an -or. 

ava*nska rf., -an. 

er^emia*d t., -en -er. 

jertahalänt^. 

uiH in., -en -er, -orden. 
es*mi*fisk a., -t -e -a. ' 

ti]* r., -en -er. 

vissa fall j(0^^ adv. o. 

jo män ja>* män*, jo jo 

' 1. joif^oi" 1. jw ja>\ 

än jtoj^o)^ män*. 

'akim' 1. *"'. 

I- job*; jobspost. 

n., -et — -en. 

r^ i., -ade. 

')^ar9^ m., -en =. 

i'6ri* n., -et -er. 

ty* 1. /okm* (eng. dg) 

-er. 

, -en, kem. 
^l n., joddlet. 

W i., -ade. 
'od^'hal'Hig a., -t -e -a. 
od}åfor*m r., -en. 

'(»»^ 

<>fia«*a 1. •»". 
iftjAa»*as. 

o'ham*t m., -en -er, jo- 
rden. 

(O* 1. **, adv. o. interj. 
rni., -en -ar. 
r n., jollret. 



173 



^olster jol^stdr rm., -n jolstrar, 

växt (Salix pentandraj. 
Jon jay^n, 

jon jco^n r., -en -er *^j kem. 
Jonas jw^nas^. 
Jonatan jaf^natan^. 
jonglera forjgle^ra 1. jo- i., -ade. 
jonglör forjglm^T 1. -jo- m., -en -er. 
20Jigl6rm'é.38ig forjglm^r-^mäsHg L jo- 

■^a.» —o — e -a» 
Jonien jco^nian, 
jonier jco^nidr m., -n =r. 
jonisk jco^nisk a., -t -e -a. 
Jonn jon^. 
jons jon^S] i j. 
jord jco^rd rf., -en -ar, i smns. 

jord- men: jordabalk, jordagods, 

jordebok. 
jorda jco^rda^ t., -ade. 
jordbävning jcD^rd^hä^niri rf., -en 

-ar. 
jordgubbe jco^rd^gubh rm., -en 

-ar. 
jordegumma jco^rdQ^^gum^a f., -an 

-or. 
jordig jco^rdig^ a., -t -e' -a -are 

-ast. 
jordisk jco^rdisk a., -t -e -a. 
. jord skocka jco^rd-skok^a rf., -an 

-or, växt (Helianthus). 
Josef joy^säp, 
Josefina ja>8dfi^na^, 
jota jfoHa^ n., inte ett jota. 
jourhavande /twV-Äa^yaw^^i? m., -en 

= -ena; o. pa. 
journal furnaH r., -en -er. 
joumalisera fur^nalise^ra t., -ade. 
joumalism fur^nalis^m. r., -en. 
journalist fur^nalisH mf., -en -er. 
journalistik fur^nalisti^k r., -en. 
joumalistii^k fur^nalisHisk a., -t 

-e -a. 
jovialisk jco^viaHisk a., -t -e -a. 



jovialitet jcoHialiteH r., -en. 
ju ^'m^ ad v. ju mer, förr, senare, 
jubel jm^hdl n., jublet, 
jubilar jmbHla^r m., -en -er. 
jubilera juibHle^ra i., -ade. 
jubileum Jra&^i/e^wm^ n., -leet -leer. 
jubla jm^hla^ i., -ade. 
Juckasjärvi juk^as^jcer^vi. 
Judaland jm^da4an^d n., -et; ju- 
dafolket 30.20 

Judas jm^das 1. ^^] judaskyss ^^^^^ 

jude jm^dd^ m., -en -ar. 

Judeen jvide^9n. 

judendom jm^ddn^doDm^ rm., -en. 

judiciell jm^disiäl^ a., -t -e -a. 

judinna jmdin^a^ f., -an -or. 

judisk jm^disk a., -t -e -a. 

Judit jm^dit. 

juft jufH r., -en, läder, 

jugera fyfe^ra i., -ade. 

jugemang fy^fQmarj^ n., -et. 

jul ^'m^? rf., -en -ar. i julas ^^ jul- 
afton 3.20 1^ 032^ 

jula jmHa^ i., -ade. 

juli jmHi rm. 

Julia jiuHia. 

juliansk jmlHa^nsk a., -t -e -a. 

Julius jmHius. 

julklapp .7W*3;.^^^2?^ rm., -en -ar. 

julle julV rm., -en -ar, se jolle. 

julp jul^p rm., -en -ar. 

jungfru jufj^frm^ f., -n -r'-rna. 

jungfrudom j»w?yYrra-c?cam^ rm., -en. 

jungfrulig jurjfrtuHig 1. ^.^^^ a., -t 

-e -a; -het -en. 
jungman jurj^man m., -mannen 

-män -männen. 



• • 



]uni jm^m rm. 

junior jm^nior m., -n -er junim^- 



ror. 



* 



junker jur]^kdr m., -n -krar. 
junkerdöme jurj^kdr-^dömh n., -et 
-en -ena. 



— 174 



Juno jiu^no), myt, 

junonisk jmnay^nisk a., -t -e -a. 

junta junHd^ rf., -an -or. 

Jupiter jm^pitdr, planet, 

juridik jtu^ridi^k r., -en. 

juridisk jmri^dish a., -t -e -a. 

juris jm^ris^] j. doktor. 

jurisdiktion jm^risdikfoy^n r., -en. 

jurist jmrisH mf., -en -er. 

juristeri ^'uim^^en* n., -et -er. 

juristisk jvirisHish a., -t -e -a. 

jury jw}ry 1. -ri 1. jurH r., -n 
-er *««. 

just jusH adv. 

justera fyste^ra t., -ade. *^ 

justerare fyste^^rard m., -en =. 

Justina jmsti^na^. 

justis fysti^s r., -en. 

justitie- justit^sis" i smns. t. ex. ju- 
stitiedepartementet, -råd, -borg- 
mästare m. fl. 

Justus jusHus. 

jute jmHd^ m., -en -ar, invånare 
på Jylland. 

jute jwH9^ r., -en, juteväv jm^- 
td'^vä^v. 

jutsk jmHsk a., -t -e -ia. 

juvel jtu/veH rm., -en -er. 

juvelerare jiu^vele^rard m., -en =. 

juvenal jm^venaH rm., -en -er. 

juver jm^v9r n., juvret = juvren. 

Jyllandv Jylland, 

jylländsk jylländsk led. -änsk a., 
-t -e -a. 

jägare jä^gard^ m., -en =. 

jägerdräkt jå^gdr'^dräkH, -tyg, 
-skjorta. 

jägeri jå^geri*" n., -et. 

jägerian jä^geria^n mf., -en -er. 

jägerianism jä^g^rianis^m r., -en. 

jägmästare jä^g^mäsHard m., -en 

■ " • 

jäkt ^'äÄ^^ n., -et. 



jäkta jäkHa^ t. o. i., -ade. 
jäktig jäkHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
Jälmaren, se Hjälmaten. 
jämbredd jäm^^bred^ rf., -en. 
ämbördig jäm^^hm^rdig a., -t -e 

-a. 
ämfota jäm^^faiiHa adv. 
ämföra jäm^^fce^ra t., -för -de. 
ämförelse jäm^''f<£^r9lsd rf., -en 

-er; i j. med. 
ämf örelsevis jäm^f(e^rdls9''Vi^s adv. 
ämförlig jäm^^f oärlig a., -t *-e -a 

-are -ast. 
ämföttes jäm^'^föths adv. 
ämgod jäm^^^gco^d a., -gott -e -a. 
ämhöjd jäm^^hÖj^d rf., -en; i j. 
Jämjö jäm^j0^, 
ämka jäm^ka^ t., -ade. 
ämkningsvis jäm^knirjs^vih adv. 
ämlik jäm^^U^k a., -t -e -a; -ket 

-en. 
ämlike jäm^^-li^kd mf., -en -ar. 
ämlikt jäm^-^U^kt prep. 
ämlöpande jäm^40^pandd pa. 
ämmer jäm^^dr rm., -n, 
ämmerlig jämhrlig^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
ämmerligen jämhrli^gdn adv. 
ämn järnen a., -t -e -a -are -ast, 
jämnbred, -blå, -god, -grå, -hyvla, 
-hög, -höjd, -löpande, -mod, -mu- 
len, -mått, -skuren, -spunnen, 
-stark, -stor, -struken, -tjock, 
-årig; gå jämnt upp, udda o. 
jämnt, jämnt o. nätt, jämnt tio. 
jämna järn^na^ t., -ade, 
jämnan jäm^nan^, för j. 
jämnhet jäm^n^^heH 1. *^ rf., -en. 
jämra järnår a^ rfl., -ade. 
jäms jåm^s adv., järns med. 
jämsides jäm^^st^dos adv. 
jämsidig jäm^'^si^dig a., -t -e -a. 



175 



jämBtark jäm^^stav^k a., -t -e -a; 

partierna äro jämstarka. 
jämstor jäm^-stco^r a., -t -e -a. 
jämt JämH adv., jämt o. samt, 

ständigt o. j. 
jämte jämHd^ prep. 
jämte jämHd^ m., -en -ar. 
jämtjock jåm^^j-ok^ a., -t -e -a. 
Jämtland jämHland, 
jämtländsk jämHländsk led. -änsJc 

a*f "v -e -a. 
jämtländska jämH^län^dsJca led. 

"än^ska f., -an -or. 
jämtländska jämH-^län^dska led. 

'än^ska rf., -an. 
jämtlänning jämH^länHt] m., -en 

-ar. 
jämvikt jäm^^vikH rf., -en. 
jämväl jäm^-väH adv. 
jänka järj^ka^ t. o. rfl., -ade. 
Jänny jän^y^, 
jänta jänHa^ f., -an -or. 
järn jce^rn n., -et = -en. 
jämhaltig jce^rn^hälHig a., -t -e -a 

-are -ast. 



järnhandlare jcehn-^han^dlar» m., 

-en =. 
Jämlunden jm^rn^lun^d^n, 
järpe jcer^pd^ mr., -en -ar. 
Järpen Jm^rp9n^, 
järtecken jce^r^tekhn, se tecken, 
järv jcer*^v mr., -en -ar (Gulo), 
jäsa jåHo? i., -te. 
jäske jäs^kd^ rm., -en, ormbunke, 
Jäsper jäs^pdr, 
jäst ^"äÄ^^ rm., -en, jäsämne. 
jätte jät^9^ m., -en -ar. 
jättihna jätin^a^ f., -an -or. 
jäv ^'ä^i; n., -et = -en. 
jäva jä^va^ t., -ade. 
jävaktig jä^v^akHig a., -t -e -a. 
jävig jä^vig^ a., -t -e -a; -het 

-en. 
jökel je^kdP rm., -n jöklar. 
Jönköping jön^'^k0^pirj 1. ^^^ 
Jöns jÖnH, 

jons ^*Ö7>*5 m., -en -ar. 
Jöran Jos^ran^, 
Jörgen josr*J9n, 
jösse jösV m., -en -ar. 



K. 



kabal kabaH r., -en -er. 
kabbala Icäb^ala rf., -an, judisk 

traditionsurkund. 
kabbalist kah^alisH m., -en -er. 
kabbalistisk kab^alisHisk a., -t -e 

-a. 
käbbel ek kabh^le^k rm., -en -ar, 

i;ä:r^ (Caltha). 
kabel ka^hdl 1. ^^ r., -n -blar. 
kabeljo kahhhjoy^ 1. ^^^ r., -n. 
kabinett kahHnät^ n., -et = -en. 



kabriolett kah^riålät^ r., -en -er, 

kabyl kabyH m., -en -er. 
kabylsk kahyHsk. a., -t -e -a. 
kabyss kabys^ r., -en -er. 
kackalorum kak^äloD^rum^ n., värd. 
kackel kdk^dl n., kacklet, 
kackerlacka kakhr4ak^a 1. ^^*® rf., 

-an. -or (Blått a). 
kackla kakHa^ i., -ade. 
kadaver kada^vdrn.^ -vret = -vren. 



f* m., -en -er, 

n., -n -Br "», moham- 

iofttare. 

d^ntium n,, metall. 

m r., -n -«r. 

Vise* r., -en t. -n -er, 

1., -et -er. 

n., -et. 
:af'9-dagh 1. -äakh 

et*« n., -et 1. ko-. 
r m., -n -ffrer". 



käke lugn amakare ka^k-jtu^ns-tna'- 
kar» m., -en —. 
' kaktus kak*tvs r., -en .-ar*"', 
kal ka*l a., -t -6 - 






kalabalik kal^abali^k 1. -ik* 



I mtner. 



-en -er. 

fr,, -an -or (Corvus). 

fc r., -en -er, grön- 

L 

v kajän^-pep^ar rm. 

as. 

'-ma»^ mf., -mannen 

onen, namne. 

!a*« mr., -en -er, ame- 

'Okodil, 

tta* 1. k<ym*ta rf., -an 

rf., -an -or. 
k^adå^ra^ fr., -an -or. 
t'a(Zt«'n^ fr. -an -or 



n., kaklet = kaklen. 
^k9l-u'tfn vulg. fcaU^- 
ie ugn. 



kftlainitet kal'amite*t r., -en -er, 
kalas kala*s n., -et =^ -en. 
kalasa ^afa*sa i., -ade. 
kalaaera kal^ase*ra i., -ade. 
kalcedon kcU^sed<j}*n r., -en -er, 

ädelsten. 
kalcinera kal^sine*ra t., -ade, kem. 
kalcium kal*'sium n,, kem. 
kaldé kalde*' m., -en 1. -n -er. 
Kaldeen kalde*3n. 
kaldeisk kalde*isk a., -t -e -a. 
kaldeiaka kaldeHska f., -an -or. 
kaldeiska kaläe*iska rf., -an. 
kalebass kaVobas* r., -en -er, frukt. 
kalejdoskop kal^ajdåskå^p n., -et 

kalendarisk kal^ända''ri8k a., -t 

■ -e -a. 

kalendarium kal^ändti,*rium 1. ^"^"^ 

n., -iet -ier. 
kalender kalån*där r., -n -drar. 
kalesch kalä^f r., -en i-er, 
kalfaktor kalfak^tor^ 1. "*" m.^ -n 

-er -aitoVar, Mpj)(Msa«de so/- 

kalfatra kal^-f&Hra t., -ade. 
kali kaHi n., -t. 
kaliber kolikar r., -n -brer. 
kalibrera Äai^iöreVa t., -ade. 
kalif kali^f m., -en -er. 
kalifat kalHfa*t n., -et = -en. 
Kalifornien kalHfå^mtan 1. ^"". 
kalifornisk AaMi/S*r«Mit a., -t -e -a. 

lika kainkå"" r., 1. "* -n. 

lium ka*Uum n. 
Kalis kaHiks. 



Kalix älv kaHika äl*i; Kalixälven 

kalk kal*k rm., -en -ar, bägare. 
kalk hal^k rm., -en, miner. 
kalk lcal*k rm., -en -er *", kopia. 
kalka kal^ha^ t-, -ade. 
kalkaktig kal^k-ak^tiff a., -t -e -a. 
kalkera kalke*ra i. o. t., -ade. 
kalkig kal^kiff^ a., -t -e -a -are -ast. 
kalkon kalkm^n mr., -en -er (Me- 

lea'gris). 
kalkyl kalkyH r., -en -er. 
kalkylera käl^kyle*ra i,, -ade. 
kall kal^ a., -t -e -a -are -ast. 
kall kal* n., -et =^ -en. 
kalla kal^a* t., -ade; ak kallad, 
kalla kal*a rf., -an -or*", väj^f. 
kallbrand kaP'bran^<l 1, "* r., -en. 
kallbräckt kal^-bräkH pa., — -e -a. 
kallelse kalhlss^ rf., -en -er. 
kalligraf kaPigra*f m-, -en -er. 
kalligrafi kalHgrafi* r., -en. 
kalligrafiak kalHgra^fisk a,, -t -e -a. 
kallna kaVna^ i., -ade. 
kallsinnig kdl*'SinHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
kallskål kal^-sk&n 1. *" r., -ei 
Kalmar hal*mar, kalmarunionen 

S0.1020. g_ gujj(i l(li_ 

kalmarit kalhnariH mf., -en -er. 
kalmera kalme*ra t., -ade. 
kalmuck kalmvk* m., -en -er. 
kulmuckisk kalmuk*isk a., -t -e -a, 
kalmuckiska kalmuk^ka f-, -an-or. 
kalmuckiaka kalmuk*iska rf., -an. 
kalmus kal*mus t., -en, växt (A'co- 

rusj. 
kalomel kB,*låmäV 1. ^"^ r., -en, Äem. 
kalops kalop*s 1. '^ r., -en. 
kalorifer kal'-ärifa*r r., -en -er, 

vårmeapparal, :> -fär. 
kalorimeter -me*t3r r., -n -trär. 
kalott kalot* r., -en -er. 



kalsonger kalsor}*9r pl., -ong-. 
kaluv kafm*v rm., -en. 
kalv Äoi*y mr., -en -ar. 
kalva Aai Va* i., -ade. 
kalvbräss kal^v-bräs^ rm. o. 

-en o. -et. 
kalvdaos kaPv-dan^s 

matt. 
kalvill kah'il*' r., -en -> 

kalvinism kal^vinis*m i 
kalvinist kaPiinisH mf 
kalvkyl kal^v-Ji/V rm., 
kam ftaiH* rm., -mme 

kamarilla kam^aril^a^ 
-an -or, e» samhni, 
gunstlingar. 

kambrik kam*brik r., • 

kambrisk katn*brisk a 

.me ftfljne* r., -en 1. 

skuren ädelsten. 
kamel kameH mr., -en 
kameleont kam^eleonH e 

ett slags ödla. 

meleontisk kam^eleor 

kamelia kanifi^lia 1. *' 

.r""" I. "'"^ 
kamera ia*»isra rf., -an 
kameral kam^erä^l a., 
kameraliat katn^éralisH 
kamfer kam^far r., -n. 
kamill kamil* r., -en -er 

gat-k, ( Matrica' ria). 

imin kami^n r., -en - 
kamlott kamlof* r., -en 
kamma Aam^a* t., -ad( 

-en -ar, i smns. kan 

gam-, -kofta, -ull. 
kammakare kam^^na^kc 



kanapé kan*ape* r., -en 1. - 



kanariefågel kana^ri3'få'^g'A mr,, 

vild-, tam-k. (Sen'nvs); -frö. 
Kanarieöarna kana^ri?'0^artia. 
kandelaberA-an'(ie/a^ö»rr,, -n -brår. 
kandera kaiide*ra t., -ade. 
kandi Jcan*di n., -t. k. -socker, 
kandidat kan^dida*t mf., -en -er. 
kandidatur kan^didafm^r r., -en -er. 
kanel kaneH rm., -en artpl. -er. 
kanfas kan^fas av. -tn^f- r., -en. 
kanhända katt^ liän^dn^, > tan 

hända, 
kanik kani*k m., -eo -er. 
kanin kam*n mr., -en -er. 
kanister kanisHar rm., -n -irar. 
kanjon kartjon* t., -en -er, geol. 
kånka katjH-a^ I. kånka korfka^ 

i., -ade. 
kanna kan^a^ rf., -an -or. 
kannelerad kan^&le*rad pa., -at -e. 
kannelyr ftowVyV r., -en -er. 
kannibal kanHhaH mf., -en -er. 
kannibalisk kanHbaHtsk a., -t -e -a. 
kaDnibalism kanHbalis*ia r., -en. 
kannika kanHka rf., -an -or *"", 

äpplesort. 
kannatöpa kan^-st0''pa i., -te. 
kannstöpare kan^'Sl0^pars m., -en 

kannatöperi Aa»'s(flp6ri*n., -et -er. 
kanntals kan^'fd}ls adv. 
känn vis kan^-mh adv. 
kanon kan(0*n rm., -en -er. 
kanon ka*non r., rättesnöre. 
kanonad kan^a}na*d r., -en -er. 
kanonisation kan^omisa/ca^n r., -en 

-er. 
kanonisera kan^o)nise*rn t., -ade. 
kanonisk kan<u*nisk a., -t -e -a. 
kanonjär kan'iÅ}nj(e*r äv. -j(e*rni.. 



kanot kanojH r en er 
kanske kan^fs^ adv 
kansler kan''sliB^ 1 *" m , -n *^ ]. 
en "*" kanslerei ahar >■ kans- 
lar 
kanslenat }.an''-hrta*t 1 kanslä'- 

n et ^ kanslanat 
kansli Kansli* n et er 
kansli räd i «»ts/i' ruVm et = -en. 
kanslist lansltsH m en -er. 
kant lan*t nn en er 
kanta Kan^a^ t ade 
kantarell kanHaral* r en -er. 
kantat lanta^l r en er. 
kantele Kan^tsb r en k -apelare. 
kantig KanHtij" a t e -a -are 

a st het en er 
kantilj lanhl^j r en er. 
kantin kanft*n i en er 
kanton l,antco*n 1 å*)i r -en -er. 
kantonalstvrelse hantton&H-sty^- 

rjha 1 ta 
kantonemang kanHansmat}^ n., -et 

= en ini^t^ 
kantonera kanHune*ia i, -ade, 
kantor KanHor 1 ^° m -n -er 

kant(o*r3r * 
kintra kan^tra^ i o t ade. 
kantschu kanHjiji.'' I *" r , -n -er 

»oi ] MO laderpiska 
kantdnka kan^ taTfka^ adv., > 

kan tanka £17 kan en tänka, 
kanyl kanyH r en er lakar. 
kaolin ka^oih^n a et 
kaos ka*os n 

kaotisk kaoiHisk a t e -a. 
kap k»*p n et = en udde. 
kap kå*p n et = en fångst. 
kapa ka.^pa' t ade taga. 
kapa ka^pa" t ade aihugga. 
kapabel kap&^bal a belt ble -bla. 
kapai.itet kap^at,iteH mt o. r., -en 
-er. 



kapare ka.^pard^ m., -en ^. 
kapare ka^pat»^ nn., -en =, far- 

kapell kapål* n., -et — -en, tekn. 
kapell kapäl* n., -et ^= -en. 
kapellera kap^äU^^ru t., -ade, Aon. 
kapellist kap^älisH m., -en -er. 
kaperi fca'j)eri* n., -et -er. 
kapillaritet kap'UarHte*l r-, -en. 
kapillär kapHlte*r a., -t -e -a. 
kapital kap^ita^l n., -et i= -en. 
kapitalisation k«p'italHsa/a}*n. r., 

-en. 
kapitalisera kap^tal'ise*ra t., -ade. 
kapitalism kapHtalis*m r., -en, 
kapitalist kap^italisH mf., -en -er. 
kapitalistisk ^rip 'ttafis^^is^* a., -t 

kapitel knpithl n., -tlet = -tlen. 
kapitel vis kapit^sl-ri^s adv. 
kapitular kap^itmla^r mr., -en -er. 
kapitulation kap^Umla/w^n r., -en 

kapitulera kapHtuile*ra i., -ade. 
kapital kapHtäH r., -en -er, ioAir. 
kapital kapHtäH n., -et = -en, I. 

, -en -er, bgggn. 
kapi an kapla,*n m., -en -er, 
Kaplandet ka^p-lnn^dit. 
kapott kapot*' r., -en -er. 
kapp kap* nn., -en -er, ^öv. 
kapp kap* adv., i, pä kapp. 
kappa kap^u^ rf., -an -or. 

jaa kap^as^ i. dep., -ades. 
kappe kaph^ nn., -en -ar. 
kapplake kap^'la,^k3 r., -en, ^oc. 
kapprak kap^-ra'^k a., -t -e -a; I. 

kapprak, 
kapriciös kap'ri/0*s a., -t -e -a 

-are -ast, > kaprisjös. 
kaprifol kap^rifcoH 1. kaprifoliuin 

knp'^rif<a*lium 1. ^"^"^ r., -ien 

-i er, (Lonicera). 



karkas kar}ia*s t., -en -er, Över- 

spunnen mefaUtråd. 
Xarl k&M. 
karl ka.*r m., -en -ar, karlakarl, 

-tag, -vis, -vulen, i övriga smns. 

karl-, >■ kar. 
karlaktig kn^r-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en, >■ karaktig. 
Karlavagnen Ica^rla^vatj^nan. 
karlavis A8^ra-«'s n., på k., > 

karavis. 
karlavulen ia^ra-wa^fon a., -let 

-Ine -Ina; -het, -en, r> karavulen. 
Earlberg karlbar^j 1. ka-, > -bärg. 
karled ka^r-le^d na., -en -er, på 

hästar. 
karlist karlis*t mf., -en -er. 
Karlsborg Uarlsbor^j. 
Karlshamn karlsliam*n 1, *-^. 
Karlskoga ha^rl-skw^ga 1. ''^^. 
Karlskrona karlskroi^na}. 
Karlstad ka^rlsta^d led. -sta. 
Karlsten ka^rl-ste^n. 
karm Icar*m rm., -en -ar. 
karmelit kar^nt&H*t m., -en -er, 

k arm elitorden, 
karmin karmi^n n., -et. 
karmosin kar^mu>si*ii n., -et. 
kameol kar^nwo*! r., -en -er. 
kameval kar^n6va*l 1. ^°-^ r., -en 

-er. 
kamis karni*s r., -en -er, bygg». 
Karola ftaV<S/«. 
karolin kar^tali^n m., -en -er. 
karolin iar Wj*» rm., -en -er, mynt. 
Karolina Ica^rmli^na^. 
karolinsk kar^coU^nsk a., -t -e -a. 
Karon kärron, myt. 
karoas karos* r., -en -er. 
karott karof* r., -en -er. 
karp kar^p mr., -en -ar (Cyprinus). 
Karpatema karpa*t3rna. 
karpell karpät* r., -en -er, bot. 



karpus karput*s rm., -en -er, fit 

slags mössa. 
karré käre* r., -en 1. -n -er, matl. 
kairiol kar*ko*l r., -en -er. 
karriär karHte*r r., -en -er. 
karse kar's3^, se kasse. 
Karsefors 1. Kasse- Aor*S£ 

kash'. 
karsk kar^sk a., -t -e -a -a 

-het -en. 
kart ka*rt rm,, -en -ar. 
karta kahta^ rf., -an -or. 
karta ka^a^ i., -ade, klä 
kartager karta*g»r m., -n 
kartagisk knTtH*gisk a., -t 
Kartago karta*g<o. 
kartera karte*ra t., -ade. 
kartesch karta*/ \. -äf* r., 
kartograf kaTUågr&*f m., 
kartografisk fcarHågra*fis!i 

-e -a. 
kartong kartotj* r., -en -e 
kartonnage karUona*/ n., 
kartonnera Aar'(oMe*ra t., 
kartusch kartuf* t., -en -i 
kartusian A~(ir'hii5ta*rt m., 

kartnsianorden. 
Karungi karut]*gi. 
karusell kar^msäl* r., -en 
kärv kar*vr., -ea, växt (Cui 
karva kar^ra^ t. o. i., -ad 
karyatid kar^yati*d rf., -a 
kas ka*s 1. A«s* interj. 
kasa ka^sa^ t., -ade. 
kaschera kafe*ra t., -ade. 
kaachmir ka/*mir n., -et, 1 
kase ka^sa^ 1. kas Aa*s i 

-ar, vårdkase. 
kase fta*s3' rm., -en, växt, 

(Fluminia). 
kase A-a's3^ rm., -en -ar, 
kasein kas^ei*n 1. ka's- 

ostämne. 



alpredi k an A a ',«« a */-7ir edi ^A- a n , 
it. 

ar A'as'i«aV mr., -en -or. 
ell ka^staäl* a,, -t -e,-a. 
ist ka^siuisU ml., -en -er. 
istik kahiaisti^k r., -en. 
istiak ka'siuis*tisk a., -t -e -a. 
s ka*sus T. äv. språkv. n., 

'alk fc<il'afal*k r., -en -er. 
lonib kat^alsom^b r., -en -er. 
iektisk hat^aJålt^tisk a., -t -e 

;epsi kat^alåpsi* r., -en, läk. 
:eptisk kat^aläpHisk a., -t -e -a. 
og kat^alä*g r,, -en -er. 
ogisera kai'alågise*ra t., -ade. 
rakt kaf^arakH r., -en -er. 

•r katar* r., -en -er. 
Tftl kat^nra*^! a., -t -e -a. 
Talisk kat*ara*li.'ik a-, -t -e -a, 
itrof kat^asirå^f t., -en -er. 
ler kate^dar r., -n -drar. 
irat kaf^edra*f r., -en -er. 
!;ori kat^egåri* t., -en -er. 
rorisk kat^effå*risk a., -t -e -a. 
tes knl^eje*s smdr kajens rm., 
o -er. 

tet kat^ike*t m., -en -er. 
tetik kat^ek^ti^k r., -en. 
cetisera kaf^ekt>tise*ra t., -ade. 
tetiak kat^ekeHiik a., -t -e -a. 
tiaation kat^ekisaffo^^n r., -en 

lisera kat'ekvie.*ra t., -ade. 
kale*t r., -en -er, vintern. 

■er kateHar r., -tern -trär, Jäk. 
■ haHig^ a., -t -e -a -are -ast; 
st -en. 

i kafå^d r., -en -er, fya. 
icism lcat''^(oJisis*m. r-, -en." 
ik kat^oili^k mf., -en -er. 



183 — 



katolsk katcoHsk a., -t -e -a. 
Katrineholm Jcat^rinehoPm. 
katrinplommon katri^n-plcom^on n., 

-et = -en. 
katsa kat^sa^ rf., -an -or, 1. 
katse kat^S9^ rm., -en -ar, spröt- 

gård for fiskfångst 
katt kat^ mv., -en -ar 1. -or, (Felis). 
katt kat^ rm., -en -ar, sjöv. 
katta kat^a^ fr., -an -or. 
katta kat^a^ t., -ade, sjöv, 
Kattegatt kat^egat 1. ^°'-^. 

kattgut kat^-^guf r., -en, tråd av 
tarmskinn, 

kattun katm^n n., -et artpl. -er. 
Kaukasien ketcoka^sion 1. °^^^. 
kaukasier käcoka^sidr 1. ^^^^ m., 

-n =. 
kaukasisk ketcoka^sisk a., -t -e -a. 
kaukasiska kamka^siska f., -an -or. 
Kaukasus kaco^kasus 1. ^^^. 
kausal ksuosaH a., -t -e -a. 
kausalitet kaxohälUeH r., -en. 
kaustik kacosti^k a., -t -e -a, /rä- 

tande. 
kaution kacotfeo^n 1. -ya)S r., -en 

-er, horgen. 
kautionera kaco^t/cone^ra 1. -/co- 

t., -ade. 
kautionist kacoHfoynisH 1. -/co- mf., 

-en -er. 
kautschuk kOcoHfuk^ 1. *° r., -en. 
kav ka^v adv., k. omöjligt, lugnt. 
kava ka^va^ i. o. rfl., -ade. 
kavaj kavaj^ r., -en -er. 
kavaljer kav^alje^r m., -en -er. 
kavaljeremang kav^aljeremar]^ 1. 

-jä' adv. 

kavaljersmäss i g kav^aljé^rs-^mäsHg 

a.,* -t -e -a -are -ast. 
kavalkad kav^alka^d r., -en -er. 



kavall kaval^ rm., spcZf. 
kavalleri kavaVeri^ 1. kav^al- n., 

-et -er. 
kavallerist kavaPerisH m., -en -er. 
kavat kavaH a., = -e -a -are -ast. 
kaviar kavHa^r 1. Äja^t^aV 1. 

kavH" r., -en. 
kavitet kavHfeH r., -en -er, hålig- 

het. 
kavla kahla^ t., -ade, k. upp. 
kavle ka^vld^ rm., -en -ar, i smns. 

kavel-, t. ex. kavelbro. 
kavle ka^vld^ rm., -en, gräs, ängs-, 

svart-, åker-, kärr-k. (Alopecu- 

rusj. 
kax kak^s rm., -en, växt, rov-k. 

(Chcerophyllum) . 
kaxe kak^sd^ m., -en -ar. 
kaxig kak^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Kebnekajse keb^ne''kaj^S9. 
ked ye*6? rf., -en -er ^^ 1. ^^ poet. 

för kedja, 
ked Je^d pred. a., kett ye^* -e -a, 

utledsen på. 
kediv kedi^v m., -en -er. 
kedivlig kedi^vlig a., -t -e -a. 
kedja -Je^dja^ rf., -an -or, -dje-. 
kedja Je^dja^ t., -ade. 
kejsare Jäjhar9^ m., -en =, fram- 
för namn: kejsar, r> kaj-, 
kejsardöme Jäjhar-^dömh n., -et 



-en -ena 



? 



käj-. 



kejsargrönt Jäjhar'^gr0^nt n., >• 

käj-. 
kejsarinna Jäj^sarin^a^ f., -an -or, 

>* käj-. 
kejserlig Jäj^S9rlig^ a., -t -e -a, 

> käj-. 
kel ye^Z n., -et. 
kela J.eHa^ i., -ade. 
kelt kälH m., -en -er *^, folkslag. 
keltisk kälHisk a., -t -e -a. 



kista JisHa^ rf,, -an -or. 

kisögd /ih-ög^d pa., -ögt -e -a; 

-het -6D. 
fcitin Mti^n n., sool. 
kitslig Jithlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. - 
kitt Jit* n., -et. 
kitta JU^a^ t., -ade. 
kittel kithl r., judiskt plagg. 
kittel Jithl^ rm., -n -ttiar. 
kittelflickare /ithl-fiik^an m., -en 

kittelformig jU^3l'foT^mig a., -t 

-6 -a. 
kittla _/i('/a^ t., -ade; -as i. dep. 
kittla JUHa^ i., se kättla. 
kittlig JUHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
kiv yi*i! n., -et. 

kiva Ji^va^ i- -ade; -as i. dep. 
kivdktig jih''akHig a-, -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
kiven- JiHan^ a., -et -Tne -vna 

-vnare -vnast. 
kjortel Jm^rlgP rm., -n -tlar, f6rk. 

kjol_/co% -en -ar, > tjortel, tjol. 
kjusa Jutha^ rf., -an -or, > tjusa. 
klabb Iclab* rm., -en -ar. 
klabb Iclab^ n., -et. 
klabba klabV i., -ade. 
klack klak* rm., -en -ar. 
klack klak* r., -en, feat. 
kläcka Mak^a^ t., -ade. 
klackör Hakm^r m., -en -er, teal. 
kladd kläd* rm., -en -ar, upptei-k- 

ningsbok, kassakladd, forsla ut- 

kladd kläd* n., -et. 
kladd kläd* m., -en -ar, klåpare. 
kladda klad^a^ i., -ade. 
kladder klad*9r m., -n. 
kladdig klådHg^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 



klaff klaf* rm., -en -ar. 

klaga kla^ga^ i. äv. t., -ade, i 

smns. klagodag, -dikt, -ljud, -l&t, 

-mål, -punkt, -rop, -skrift, -S&ng, 

-tid, -visa. 
klagan kl&^gOM^ rf. 
klagande kla^gand»^ ps 

-en = -ena. 
klamamas klamd?mus^ n 
klämmer klam*3r r., -n 
klammeri klam^ari* n., - 
klamp k}am*p rm., -en 
klampa klam^pa' i., -adi 
klampare klam^para^ m., 
klampig klam^pig^ a., -t 
klamra klarnar a^ t. o. 

klan MaSn r., -en -er" 
klander klan*dar n., -dr 
klandra klan^dra^ t-, -ai 
kl andrare klan^drara^ m 

klang klat]* interj. 
klang klay)* rm., -en -ai 
klanka klarj^ka^ i., -ade. 
klapp klap* rm., -en -ai 
klappa Map^a^ t. o. i., 

i. dep. recipr. 
klapper klap*9r r., -n 

klaphr'Ste'n rm., -en 
klappra klap^ra^ i., -ad( 
klar kla*r a., -t -e -a 

-het -en. 
klara A/aVa* t., -ade 
Klara klä^ra^. 
klarera klare*ra t., -ade 
klarerare klare*rar9 m., 
klarinett klarHnät^ rm., 
k larin ettblåa are klarHnäi 

m,, -en =. 
klarinettist klarHnätM*t 

-er. 
klarligen tiaVH^aw* ad-5 
klarna HaVna* i., -ade, 



Håma*n mf., -en -er. 
IpUåmani* r., -en, 



a'l a., -t '6 -a -are 

^rikalis*m r-, -en. 
1., -en -er, > klärk. 
r., andliga ståndet. 
-en -ar, mskuren 
g m. m.; Mörkeklev. 
-et = -en. 



., -ea -ar. 

lers. o. opers. i., -ade. 

'e^l 1. -täH r., -en 

n^t-sk&^p n., -et. 
-et. 
i., -ade. 



ft*(»sft a., -t -e -a 
^matålågi^ r., -en 
di^maiålå*gish a., 



kliDga kHf]^a^ i., -ade, äv. (särsk, 

poet.) klang A/aij* klungo Jchir/^to^ 

klungit klutj^U^. 
klingklang kUrj^'kla^^ 1. *" n.. -et. 
klinik Mini^k r., -en -er. 
kliniker kli*Hifi9r m., -n =■■ 
klinisk ftZt*msft a., -t -e -a. 
klink kUr)*li sbst,, skeppsb.: klink- 

byggd. 
klink !cHri*k n., -et. 
klink !clit]*k r., -en, hilrt bränt 

tegel. 
klinka kUf)^ka^ rf-, -an -or. 
klinka kUr;'ka^ i., -ade. 
klinker kliij^ksr r., -n o, klinkert 

klitj^kirt T., -en, tegel. 
klint klin*t nn., -en -ar, växt, blå-, 

röd-, vädd-kl. (Centaure'a). 
klint klinH rm., -en -ar, höjd. 
Klintehamn klinHaham^n. 
klipp klip* n., -et = -en. 
klippa klip^a^ rf., -an -or. 
klippa klip^a^ t. o. i., -te. 
klippare klip^^ara^ mf., -en — -arna, 

skålm. 
klippare klip^ara^ mr., -en —, ett 

slags häst. 
klippdasg kUp^'das^ mr., -en -ar, 

diur. 
klipper kliphr r., -n klipprar, ^'öc 
klippig klip^ig^ a., -t -b -a -are -ast 
klipping kUpHif rm., -en. 
klipsk hlip^sk a., -t -e -a -are -ast: 

-het -en. 
klirra klir^a^ i., -ade. 
kliaché hlife^ r., -en 1. -n -er. 
klister kltsHar n., -tret. 
klistra klisHra^ t., -ade. 
klitter klU*9r pl., -na, sandrevlar. 
kliva kli^va^ i., kliver *" klev lcJe*v 

klevo fcieVö)® klivit kliv. 
klo klco* rf., -n -r. 
kloak kla}a*k r., -en -er. 



kloasongvägg hlåa.torj^-väg^ rm., 

-en -ar, hygg. 
klocka kJok^a^ rf., -an -or. 
kloeka klok^a^ rf., -an -or, växt, 

blå-, stor-, ängs-, knyl-. hässle-, 

niasel-kl. iCampafiulaK 
klockare klok^ar»^ m., -en 
klockbytare klok^'byHar3 m. 
klodyvel kloi^-dyHA mr., - 

insekt (Nepa). 
kloformig kla>^'forSni^ a., ■ 
klok kl<u*k a., -t -e -a -ai 

-het -en. 
klokskap klw^k-ska^p rm., 
kloppa klop^a^ rf., -an -or 

kl., tekn. 
klor klå^r r., -en, ftw». 
kloral klår&H r., -en. 
klorat klår&H n., -et = -< 
klorid klåri^d r., -en -er. 
klorit klåriH r., -en, )»*«e) 
kloroform kWråfor^m r., - 
kloroformera klåhåforme* 

-ade. 
klorofyll ;t?dVd/>i* n., -et. 
klorayra klå^r-si/^ra rf., -a 
klorsyrad -sytråd pa., -at 
klorur klårm*r r., -en -er. 
klosett klosät^ r., -en -er. 
kloss klos* rm., -en -ar. 
klossa klos^a^ rf., -an -or. 
klosHar n,, kloat 

klostren, 
klosterlig kt(isH»rlig^ a., - 

are -ast. 
klot klioH n., -et = -en. 
klot k1<ii*t r., -en, /j/.i;,- kl< 
klotformig kl:oH'for''mig a., - 
klots klot*» rm., -en -ar. 
klotter kloihr n., klottret, 
klottra kWra^ i. o. t., -ac 
klottrare klol^rar»^ m., -en 
klottrigAiö(Vi^*a.,-t-e-a-a 



er" klöv 
luvit kliu'- 
iivna klyv, 



ar "", ^Kw. 
dädde klo- 
klod* kl&tt 



däck klab* 
11* i mig. 
klä* pera. 
" 1. klär 
mt* klädd 
låklädning 

ädda. 
n -ena. 

as. kläde-, 
iea-, t. ex. 
[. kl.-skåp. 



189 



kläm kläm* na., -mnieii -mmar. 
klämma ktäm^a^ rf., -an -or. 
klämma Mätn^a^ t. o, i,, klämmer *" 

klämde klämt klämd klämt 

klämda kläm, klämning -en. 
klämmare kläm^ar»^ rm., -en =. 
klämmig klämHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -V^t-^amedklåmtmedtryek. 
klämael kläm^sal r., -n, 
klämta klämda* i., -ade. 
klänga klär)^a^ i. o. t., -de. 
klänge klärjh^ n., -et -en -ena, 
klänning klänHrj^ rf., -en -ar. 
kläpp kläp* rm., -en -ar. 
klärobskyr klte^robsky^v r., -en. 
klärvoajang klw^rvAaiarj^ mf., -en 

-er. 
klärvoajans kia^rvåajatj*s r., -en. 
kl&rvoajant kla^Tvåq;at}H a., = 

-e -a. 
klassad kläs^ad^ pa., -at -e, bären 

aitta klassat, 
klätt klät* rm., -en, växt, rad-kl. 

(Agrostemma) . 
klättra klät^ra^ i., -ade, i smns. 

klätter-, t. ex. klätterfågel. 
. klättrare klåt^ran^ m., -en =. 
klösa kUHa^ t, -te; -as i dep. 
klöv kl0*v rf., -en -ar. 
klövad kJe^vad^ pa., -at -e. 
klöver kl0*v3r rm., -n, växt, röd-, 

vit-, alsike-, akoga-kl. (Trifo'- 

lium). 
klöver klemar rm., -n =, spett.; 

klövertrea '"'^ kl. -kung '"'. 
klövja kle^vja^ t., -ade, i smns. 

klövje-, t. ex. klövjeväg, 1. klöv-, 

t. ex. klövsadel. 
Klövsjöfjället kl»h>f0-fjälht. 
knack knak* interj. 
knack knak* rm., -en, ett slags spel. 
knacka knak^a/' t. o, pers. o. opere. 



knagg knag* rm., -en -ar. 
knaggla knagHa^ rf., -an -or. 
knaggla knagHa^ rfl., -ade. 
knagglig knagHig^ a., -t -e -a -are 

■ast; -het -en -er. 
knak kna*k n., -et. 
knaka kn&^ka^ pers. o. opers. i., 

-ade. 
knall knal* rm., -en -ar; 
knalla knal^a^ i., -ade. 
knalla knal^a^ i. o. rfl. 

oförtrutet, kn. sig i v 
knalle knalh^ m., -en 

fariiiandlande; knallt 
knalle knalh* rm., -en - 

bröd. 
knalle knalh^ rm., -en 

knalle. 
knallig knal^ig^ a., -t ■ 
knalt knalH rm., -en 
knape knå^pa^ m., -en 
knapp knap^ rm., -en ■ 
knapp knap* a., -t -e -b 

het -en. 
knappa knap^a^ i., -ade; 
knapphändig knap^-här, 

-B -a -are -ast; -het 
knap^-mt 



knapra kna^pra^ 
knarka knar^ka^ 
knarr knar* n., 
knarr knar* rm., - 
knarr knar* m., -e 
knarr knar* mr., 

ängs-kn. (Grex). 
knarra knar''a^ i., 
knarrig knarHg* a 

-ast; -het -en. 
knaae knet^sa^ m., 

knase. 
knaster knas*t3r n 
knastra knas^ra'^ i 



■et. 



191 



knuta knmHa^ rf., -an -or. 
knuta hnmHa^ t., -ade, slå. 
knuta hmuHa^ t., -ade, förse med 

knutar. 
knuta kniuHa^ i., -ade, draga lott. 
knutig knuiHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
kny kny^ n., -et. 
kny kny^ i.{ -r -dde hnydh^ -tt 

knyt^. 
knyck knyk^ rm., -en -ar. 
knycka knyk^a^ i. (t. i bet. snatta), 

-te. 
knyckig knykHg^ a., -t -e -a. 
knyckla knykHa^ t., -ade. 
knyffel knyf^dl m., -n knyfflar. 
knyla knyHa^ rf., -an -or, knöl. 
knyppla knypHa^ t., -ade, i smns. 

knyppel-, t. ex. k.-dyna. 
knypplerska knyp^ldvska^ f., -an 

-or. 
knyst knysH n., -et. 
knysta knysHa^ i., -ade äv. knys- 

ter^® knyste knyst, 
knyta knyHa^ t. o. rfl., knyter*^ 

knöt kn0H knöto knoHco^ knutit 

krnuHit^ knuten knutet knutna, 
knyte knyHd^ n., -et -en -ena. 
knytling knyHlirj^ rm., -en -ar, växt 

(É^ernia riaj . 
knåda knå^da^ t., -ade. " 
knådar e knå^daro^ m., -en =. 
knaka knå^ka^ i., -ade, knoga. 
knåp knå^p n., -et. 
knåpa knå^pa'^ i., -ade. 
knåpig knå^pig'^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
knä knä*" n., knäet 1. knät knän 

knäna, 
knäa knå^a'^ rf., -an -or, växt, ängs-, 

åker-, gårds-kn. (Polygonum). 
khäa knä^a^ i., -ade. 
knäck knäk^ rm., -en -ar. 



knäck knäk^ rm., -en -ar, en ka- 
ramell. 

knäck knäk^ mr., -en -ar, fågel, 
sten-kn. (CoccotJiraustes). 

knäcka knäkV t., -te, bryta. 

knäcka knäk^a^ t., -te, i smns. 
knäcke-, t. ex. knäckebröd. 

knäcka knäk^a^ fr., -an -or, fågel^ 
nöt-kn. (Nuet fråga). 

knäckt knäkH pa., = -e -a, bruten, 
berusad. 

knäpp knäp^ rm., -en -ar, o. n., 
-et = -en. 

knäppa knäp^a^ i. o. t., -te, t. ex. 
uret knäpper. 

knäppa knäp^a^ t., -te, om knapp. 

knäppa knäp^u^ t., -te, knäcka, 
träffa med skott. 

knappare knäp^ard^ m., -en=. 

knappare knäp^ard^ mr., -en, in- 
sekt (E'later). 

knäppe knäph^ n., -et -en -ena. 

Knäred knä^rdd 1. ^^. 

knävel knä^vdP m., -n knävlar. 

knävelborr knäHdUbor^ äv. "6^ V 
rm., -en -ar, mustasch. 

knävring knährit]^ rm., -en -ar, sj. 

knöl kn0H rm. o. m., -en -ar. 

knöla kneHa^ t. o. rfl., -ade. 

knölig knoHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en -er. 

knöpple knöpHd^ n., -et, växt, jord- 
kn. {Badi'olä]. 

knös kn0h m., -en -ar. 

knöt, se knyta. 

ko ka>^ fr., -n -r. 

koaffera kå^afe^ra t., -ade. 

koaffyr kå^afy^r r., -en -er. 

koagulation kco^agmlafco^n r., -en. 

koagulera kco^agmle^ra i., -ade. 

koalisera kco^alise^ra rfl., -ade. 

koalition koy^alifco^n r., -en -er. 

kobbe kob^d'^ rm., -en -ar, skär. 



koUation kot^afoj'n r., -eE -er. 
kollatjoaera kol'a/ojne*ra i, o. t., 

-ade. 
kollega Jcole*ffa mf., -an -er äv. -or. 
kollegat kol^agaH n., -et = -en. 
kollegial koJ^effiaH a., -t -e -a. 
kollegium kole*ffium I. ^^"^ n., -let 

-ier, -gie-. 
kcUekt kolåkH rm., -en -er. 
kollektion kol^ukfm^n r., -en -er. 
kollektiv kofåk^H^v n,, -et = -en. 
kollektiv kofMti*v a., -t -e -a. 
koUektör kol^äktm*T m., -en -er. 
koller kol*3r nn., -n. 
bollett kolät* r., -en -er, Uijacka. 
kcdli fco(*i n., -t -n, räknepl. =, -na. 
kollidera kolHde^ra i., -ade. 
kollision kolH/o}*n r., -en -er. 
koJlodin kol^åäi*n 1. -cod- n., -et. 
kollodium Ao(co*(lram 1. "^"^ n,, 

-iet. 
kollokvium koloj^kvium 1, "^"^ n., 

-iet -ier. 
kollra io7Va' i. o. t, -ade. 
kollrig kot^rig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
kolm kol*m rm., -en, miner. 
kolna kå^lna^ i., -ade, > kålua. 
kolofonium kol^åfm^nium 1. Aai?'iw- 

1. '<"" 1. konf- n., -iet, s(r(iA- 

Aarfe. 
kolokvint kol^åkvinH 1, -<uä- r., -en 

-er. 
kolon kfo^lo» n., -et = -en. 
koloni kol^åni* 1. fta)i'(0- r., -en -er. 
kolonial kol^åniaH 1. fcto/'»»- a., t. 

-e -a. 
kolonisation koPåmsaJ'ai*n\. kiol^oi- 

koloniaera kol^ånise^ra 1. koil^oj- 

t., -ade. 
kolonist kofånisH 1. kml^to- mf., 



ivllfeiu n. »'wl^, Otdlist 



koloni vis kol^åni^-vi^s 1. Aco( ^tö- 
ad v. 

kolonn kolon* r -en -er. 

kolonnad lol o B,*d r., -en -er. 

kl loradoskalba^fee kol^åra}då-skal- 
bagh 1 skaHhagB. 

koloratur Kol ixratm^r 1. kcofco- r., 
en er 

kol rera lol oreVa 1. kcul^o)- t., 
ade 

kolor st k I ria^t 1. kail^co- mf., 

kolont to/'«r(*( 1. twCco- r., -en. 
kolorum koilw^rum^ n. 
koloas kolos* r., -en -er. 
kolossal kol^osa*l a., -t -e -a -are 






-; k.- 



kolosser i-o/os*ar 

brevet, 
kolportage kol'por(a*f n., -et. 
kolportera kol^poTte*ra t., -ade. 
kolportör kuV-poit<E*t m., -en -er. 
kolt kolH rm., -en -ar. 
koltäkt kå^l-täkH rf,, -en -er, > 

kål takt. 
kolumn kwlum^ r,, -en -er. 
kolumnvis k<j>lum^n'nH adv. 
kolv kol^v rm., -en -ar. 
kolvblomstrig kol^f-hloym^strig 1. 

-ot»^- a., -t -e.-a. 
kombination kotn^binafoi^n r., -en 

-er. 
kombinera kom^bine^ra t., -ade. 
komedi fttww^erfi* r., -en -er. 
komediant kom^^dianH m., -en 

-er. 
komediantska kom^edianHeka {., 

kom.et k<umeH r., -en -er. 
Jiomfort kom*fort t., -eo. 
komfortabel kom*forta*b9l a., -t 

-ble -bla -blare -blast, 
komik kcumi^k r., -en. 



>ii*k a. -t -B -a. 
u*mik»r ro., -n — . 
*misk a., -t -e -a, 
»»r't(a^( n., -et = -en. 
m^a* n., -at = 1. -ata, 

m^d^ i. t. o. rfl., kom- 
jm kommo kommit kom- 
mmet komna kom ; k. 
fall, till livs, k. på ngn, 
ngt. 

\>o\&gkom^andiH-b<ola.*g 
= -en, -delägare, lott. 
är Ao»ia»'rfi(ffl*r m., -en 

koHian*dci) n., -t -n -na. 
kom^afe*ra t. o. i., -ade. 
om^aw* pa., illa k., se 

it komhndanH m., -en 

atskap k<mihnäanH' 

, -et. 

ra komhnde*ra t. > 

r ion»'9»d(E*rm., -el 
rabel kom^änsuira*b9l 1, 

a., -t -ble -bla. 
■ kom^ånta*r 1. -3> 

■ie kom^änta^ria^ t. -a«- 

■er. 

,or kom^änta^tor^ 1. -»«- 

er -tato}*r3r.* 

■a kom^än(e*ra 1. -sm- t., 

komcei^s r., -en, kom- 

legium. 

■åd kom(et^39'rå^d m., 

ft(»wier'sa i., -ade, värd. 
11 kom^siäl* a., -t -e -a. 
«rÄo»n'iKis*(9rm.,-n-trar. 



komministratur komHnistratm*T r., 

-en -er. 
kommissariat kom^isa'ria*t n., -et 

= -en. 
kommissarie t»fff'isa^na^m., -en-er. 
kommissbröd koniis^-bre^d n., -et 

= -en, -kliide -persedel, 
kommission komHf(a*n r., -en -er. 
kommissionår komHfoina*T m£., 

-en -er. 
kommissionärskap komHfwnoi^r— 

iika'p n., -et. 
komraissur komHsiu*r r., -en -er, 

anal. 
kommitté kom^ife* i., -en 1. -n -er., 
kommittent koni^itånH mt'., -en -er. 
kommitterad komHte*rnd pa., -at -e. 
kommod komoi*d rm., -en -er. 
kommoditet kom^wditeH r., -en. 
kommun kommen r., -en -er. 
kommunal kom'^uina*l a., -t -e -a. 
kommunardAom'm«a Vrfmf ., -en -er. 
konununicera kom^mnise^ra i. o. t., 

-ade, 
kommunikant kom^mnikanH mf., 

kommunikation kom^mmkafm^n r., 

-en -er. 
kommuniké kom^ninike* r., -en 1. 

-n -er. 
kommnnion kom^ainio)*n r., -en -er. 
kommunism kom^vinis^m r., -en. 
kommunist kom^mnisH mf., -en -er. 
kommunistisk kom'vinis*tisk a., -t 

kommunvis komut^n^i i^s adv. 
kompakt kovipakH a., := -e -a -are 

-aat; -'het -en. 
kompani kom^pani^ n., -et -er. 






m*'pani 1. 



et (&) komp. 
kompaniskap koni^pani^-ska^p, n.. 



195 



kompanivis kom^pani^-'Vi^s adv. 
kompanjon kam^panjco^n mf., -en 

-er. 
kompanj onskap kom ^panjco hi^ska^p 

n., -et. 
komp arab el kom^para^bdl a.^ -t 

-ble -bla. 
komparation kom^parafco^n r., -en 

-er. 
komparativ kom^parati^v 1. ^^^--^ 

sälL ^^^-^ j..^ -en -er. 

komparativ kom^parati^v 1. ^^^^^ 

a.< "D -e —a. 
kompareria kom^pare^ra t., -ade. 
kompass kompas^ rm., -en -er. 
kompendium kompän^dium 1. °^"^ 

n., -iet -ier, -die-, 
kompendiös kom^pändi0^s a., -t 

-e -a. 
kompensation kom^pänsafco^n r., 

-en -er. 
kompensera kom^pänse^ra t., -ade. 
kompetens kani^petän^s r., -en. 
kompetent kom^p&tänH a., = -e -a 

-are -ast. 
kompilation kom^pila/co^n r., -en 

-er. 
kompilator kom^pilaHor^ m., -n 

-er -latco^rgr,*. 
kompilator kom^pilatos^r m., -en 

-er. 
kompilera kom^pile^ra t., -ade, 

hopskriva ur andras arbeten, 
kompis kom^pis n., skämts., gå, 

göra, vara i k. 
komplement kom^plemänH n., -et 

= -en. 
komplementär kom^plemäntce^r a., 

-t -e -a. 
komplett komplät^ a., = -e -a -are 

-ast. 
komplettera kom^pläte^ra 1. -l9t- t., 

-ade. 



komplex kompläk^s n., -et = -en. 
komplex kompläk^s a., -t -e -a, 

mat. 
komplicera kom^plise^ra t., -ade. 
komplikation kom^pUkafoD^n r., -en 

-er. 
komplimang kom^plimat]*' r.,'-en -er. 
komplimentera kom^plimänte^ra t., 

-ade. 
komplott komplot^ r., -en -er. 
komplottera kom^plote^ra i., -ade. 
komplottör kom^plotce^r m., -en -er. 
komponent kom^pconänH r., -en -er. 
komponera kom^pcune^ra t., -ade. 
komponist kom^pconisH mf., -en -er. 
komposant kom^pcosanH r., -en -er. 
komposition kom^pcosi/co^n r., -en 

-er. 
kompositum kompio^situm'^ n., pl. 

-ta. 
kompositör kom^pcositce^r m;, -en 

-er. 
kompost komposH r., -en -er, 
kompott kompot* r., -en -er. 
kompress kompräs^ r., -en -er. 
kompression kom^präfco^n r., -en 

-er. ' ' 

kompressiv kom^präsi^v a., -t -e -a. 
komprimera kom^prime^ra t., -ade. 
kompromettera kom^prwmäte^ra t., 

-ade. 
kompromiss kmn^prwmis^ r., -en 

-er. 
kompromissa kom^prcomis^a i., -ade. 
kompromissarie kom ^pro)misa^ri9 ^ 

m., -en -er. 
kon kco^n r., -en -er ^^ 1. *^. 
kona Z;å^w«^ f ., -an -or, vulg., :> kå-. 
koöcentration kon^säntrafco^n r., 

-en -er. 
koncentrera kon^säntre^ra t., -ade. 
koncentricitet kon^säntrisiteH r., 

-en. 



■on'federa/o)*H r., 
iH'fédere*ra(l pa., 
f r.. -en. 

■ /.■ö«YäA/(0'MS- 

^fälcfg*r3r pl. 
Br«»*s r., -ea -er. 
ircVa i., -ade. 
'a/aj*n r.. -en -er. 
fco« * fä/om alis*iia 

i»Y«/co««i* a., -t 

^fidän^fsiäl^i. -än^- 

a. 

u«*^jruirfl/(o*» r., 

^/irman*d mf., -en 

i^firmafao^n r., -en 

lirt«e*ra t., -ade. 
fiska*bgl a., -t -ble 

i^lishafio*n t., -en 



/^*j'i»»' pl. 

! r., -en -er. • 
i«*mwm 1. "»"* n., 
of-, 
■on'f<irma/(o*n r., 

^f(trme*ra t., -ade. 
■for^mig a., -t -e -a. 
^formiteH r., -en, 
:on'fronta/a}*n r., 

'fronte^ra t., -ade. 
^fantle*ra t„ -ade. 
Do/o)*» r., -en -er. 



konfys koiify*.-i a., -t *e -a -are 

-as t. 
kongestion Jcon-^jä/m^n ]. -ästfio^n 

r., -en -öt. 
kongestiv kon^j<isti*v a., -t -e -a. 
konglomerat kor]^gla)}nerä*f n., -et 

kongregation koifgr&gaf<o*n r., -en 

-er. 
kongress hotjgrås* t., -en -er. 
kongraena korj^grwän^s 1. io»^- r., 

-en, överensstämmelse. 
kongruent hotf-grmilnH 1. kon^- a., 

= -e -a. 
kongmera hnifgnue^ra 1. iow'- i., 

konifår kå^mfai*r r., -en -er, bnrr- 

träd. 
konisk ho}*nisk a., -t -e -a. 
konjak kon*jak r., -en. 
konjektur kon^jäktM*r r., -en -er. 
konjektnral kon^jäktairaH a., -t 

-e -a. 
konjugation kon^jmga/a)*^ r., -en 

-er. 
konjugera kon^vige^ra t., -ade. 
konjunktion kon^juT/k/a^n r., -en 

-er. 
kon j unktional-aatsAow ^utjk/ton s,H- 

saih. 
konjunktiv ko»^jut]kH*t' 1. ^"-^ t., 

konjnnktjv kon^jurjkti^r a., -t -e 

konjnnktiva kon^jutjk-H^pa rf., -an 

-or, anal. 
konjunktivisk fco»'^j;M*mft 1. "'-^'' 

a., -t -e -a. 
kon junkti vitis kon^jutjkliH^lis r., 

läk. 
konjunktur kon'jur)kfiu*r r., -en -er. 
konkav kofikah' 1, kotj- a., -t -e -a 



197 — 

konkavera konH-nve^ra I. korj*- t,, 

-ade. 
konkavitet kon^kaviteH 1. ftrt»;*- r., 

-en. 
konklav konklH^v I. ioij- r., -en 

konklusion kon^klTn.f<o*n 1. inn'- 

r., -en -er. 
konklusiv fcoM^Jtiuist 

-t -e -a. 
konkordans kon^kor 

konkordat kon^kordt 

-ei = -en. 
konkordiebok konh 

kotj-, se bok, -foi 
konkrement kon'kre', 

n., -et = -en, o 

ni«ir » djurkropp. 
konkret konkreH 1, 

-a -are -ast. 
konkretion kon^krefc 

-en -er. 
konkubin knn^kmhi* 



konkabinat kon 'tuti 
n., -et = -en. 

konkurrens kon^kur 
r., -en. 

konkurrent kon^kvr 
mf., -en -er. 

konkurrera kon'ktire 






konkui 



! I. 



konkursmässig konk 
kotj- a., -t -e -a. 

konkussion kon^kufa 
-en -er, skakning. 

konnexion kon^äk/o) 
samband. 

konnossement kon^oi 



sra !,-on^sii]t>e*ra t., -ade, . 
■!. 

m l-onsi*U%tm I. "'"^ n., -iet 
-lie- 
ns koti^sistånh r., -en -er. 
riell kon^sistoiriäl* a., -t -e 

rium kon^sist(o*rium 1. ^"^"^ 
bt -i er, -rie-. 

)era konhkribe*ra t., -ade, 
pa /*?? kriffstjänst; -ad pa. 

)tion fcoM's^Ti))/a>*H r., -en 

l!omol^ 1, -(iV r., -en -or. 
Sr k<y»håfalce*r r., -en 

ation kon^so}Hdafo)*n r., 

.era kon^siolide*ra t., -ade. 
aa konhconan^s r., -en -er. 
nt kon^efonan^t v., -en -er, 
ntisk konha)nan*tisk a., -t 

ir *onsor*fet' pl, 

um kov^OTHsium 1. "'"^ n., 

i er. 

ition konhjnra/co*n r., -en 

itör kon^spiratm*r m., -en 

itris -ratri*s f., -en -er. 
ira koH*spire*ra i., -ade. 
DW*s( rf., -en -er. 
t konstanH r., -en -er. 
b konstanH a., = -a -a -are 

itia konstan*fsia 1. ''^''^. 
itin kon^statUi^n 1. -(in*, 
itinopel kon^stantinia^pal. 
äl konsfa*p9l m., -n -plar, 
ira kon^state*ra t., -ade. 
ridare kon^st-beri^dars m., 



konstberiderska Icon^st^heri^dsrska 

f., -an -or. 
konstellation !con^stäla/co*n i., -en 

konstemation knnht(rrna/o}*n t'., 

konatemerad kon^st(sme*rad pa., 

-at -e, häpen. 
konstförvant kon^st^farvan^t mi., 

konstgjord kon^st-jco^rd pa., -rt 

-rde -rda. 
konsthandlare konHt-han^dlara mf., 

-en =. 
konstig kon^atig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
konstituera konhfUuie*ra t. o. rfl., 

-ade. 
konstitution fcon^sfitmffo^tt r., -en 

er 
konst it ationaham k<m^stiha/a>na- 

Its^ra 1 konslt' t., -en. 
konstitutionell lonhtUxafconål* a., 

t e a 
konstitutiv loti^stUuiti^v a., -t -e -a. 
konstitutonal kon'iHtfatcoriaH n., 

et, = en 
konstla Ifin^slla^ i -ade. 
konstlad hmhflad^ pa., -at -ade. 
kon'*tinakare kon^st-m&^kar^ m., 

en = 
konstniaker'fka kon^^ti^tna^kBrska f., 

kon-Jtmäaaig kon^st-niäsHg a., -t -e 

a are ast het -en. 
konstnär lon^st na^r 1. "* mf., 

konatnarinna kon^stna:rin^a^ f., -an 

konstudriig lon^sl naturlig 1. "*" a., 

t e a are ast; -het -en. 
konstnärskap \onhtnfer-sk&^p n., 



konstra knn^sira} i., -ade, värd., 

bråka. 
konstruera konhtrme*ra t., -ade. 
konstruktion kon^struk/w*n r., -en 

-er. 
konstruktiv konhtruk''*- ' 'o a . 

konstruktör kon^strukti 
konsu! kon^sul^ 1, " m 

swHir. * 
konsnlaragent kon^so 

m., -en -er. 
konsulat kon^smla*l r 
konsulent kon'smlän*i 
konsulinna kon^smlin' 
konsultation kon^sulto 

•er. 
konsultativ kon'8ultafi 

-t -e -a. 
konsultera kott^sulte^r 
konsument kon^smmä 

-er. 
konsumera kon^smme* 
konsumtion kon^sumfi 
kontagiositet konHagu 
kontagiös konHagi0*s 
kontakt hontak*( r., - 
kontant kontantt a., : 

kontanter konian^tar 
kontemplation kon^tå\ 

-en. 
kontemplativ konHåm} 

kontenans konH^naii^ 

-en, 
kontenta kontånHa^ 

pi. 

kontor amiral kon^lar- 

konterfej konHarfäj^ r 
kontext korUäk*st t., 
kontinent konHinän^t 



201 — 



konvalje Jconval^J9 rm., -en -er, 

lilje-k. (Convalla*ria), 
konvenabel 1con}vQna}hiil a., -t -ble 

-bla. 
konvenans kon^venarj^s r., -en. 
konvenera kon^vene^ra i., -ade. 
konvent konvänH n., -et = -en. 
konventikel kon^väntik^dl r., ^n 

-klar. 
konvention kon^vänfco^n r., -en -er. 
konventionell konhmnfionäl^ a., -t 

-e -a. 
konvergens kon^vcergän^s r., -en. 
konvergent konhcergänH a., = 

-e -a. 
konvergera kon^vccrge^ra i., -ade. 
konversabel k(yn}v(BYsa^hdl a., -t 

■'ble -bla. 
konversation konh^cersufco^n r., -en 

-er. 
konversera kon^vcBTse^ra i., -ade. 
konversion kon}vceTfo)^n r., -en, 

filos. 
konverter konva^Hdr r., -n -trär, 

tekn, 
konvertera kon^vcerte^ra i. o. t., -ade. 
konvex konväk^s a., -t -e -a. 
konvexitet konväk^sUeH r., -en. 
konvoj konvoj^ r., -en -er, 
konvoj era kon^voje^ra t., -ade. 
konvolut kan^vohuH n., -et = -en. 
konvolvel konvol^v9l r., -n -vler, 

växt. 
konvulsion konhmlfco^n r., -en -er. 
konvulsivisk konh^tflsi^msk a., -t 

-e -a. 
kooperation kco^coperafco^n r., -en 

-er. 
kooperativ kco^operafi^v]. ^^^^'-^ a., 

-t -e -a. 
kooperera kco^copere^ra i., -ade. 



konvalescent kon^vålesänH 1. -fänH kooptation k(o^optaf(o^n r., -en. 
mf., -en -er, > konvalesänt. kooptera kw^opte^ra t., -ade. 

koordinata kco^ordinaHa^ rf., -an 

-or, matem. 
koordination kco^ordina/co^n r., -en. 
koordinera kco^ordine^ra t., -ade. 
kopal k(opaH r., -en; -fernissa 
03^020 j.f^^ .j^n -or; -lack -^ n., -et. 

kopia kcopi^a^ äv. °*® rf., -an -or, 

-pie-. 
kopiera kco^pie^ra t., -ade. 
kopist kxopisH mf., -en -er. 
kopiös k(o^pi0^s a., -t -e -a -are 

-ast. 
kopp kop^ rm., -en -ar. 
koppa kop^a^ rf., -an -or. 
koppa kop^a} t. o. i., -ade. 
koppar kop^ar^ rm., -en 1. -n. 
Kopparberget kop^ar-^hcer^jdt, z> 

-bärget. 
Kopparbergs län kop^ar''h(Br^js lå^n^ 

> -b args. 
kopparhalt kop^ar-^hälH r., -en. 
kopparhaltig kop^ar-^hälHig a., -t 

-e -a. 
kopparslagare kop^ar-^slei^gard m., 

-en =. 
kopparslageri kop^arslageri^ 1. ^^^^^^ 

n., -et -er. 
kopparstick kop^ar-^stik^ n., -et = 

-en. 
kopparstickare kop^ar''Stik^ard m., 

-en =. • 

koppel kophl n., kopplet = kopplen. 
koppla kopHa^ t. o. i., -ade. 
kopplare kopHaro^ m., -en =. 
koppleri kopHeri^ n., -et -er. 
kopplerska kopHdTska^ f., -an -or. 
koppra kop^ra^ t., -ade. 
koprolit kop^råUH r., -en -er. 
köpt kopH m., -en -er ^^, 
kopter kopHdr m., -n =. 
koptisk kopHisk a., -t -e -a. . 



koptiska kop*Hska f., -an. 
koptiaka kopHiska rf., -an -or. 
1 1- T.,.,4_|jj^jj j.f_^ _g^j^^ språkv. 

(u^pmlafio*» T., -en. 
i)^pmlati*v 1. 3"°-' a., 

'jPTn^eVa t., -ade. 

., -en -er, dZd. sångkör. 

, -et = -en, korkkor. 

t., -ade, > kåra. 
V mf., -en- -er. 
i r., -en -er. 



■o 1. ior^fia rf., -an 

iem. 

'deny'* r., -en artpl.. -er. 

iia*l a., -t -e -a -are 

■or^dialHte^ t., -en. 
(io»)* r., -en -er. 

m. 

g kor^j-bl<omhfri!i 1. 
-t -e -a. 
kor^jtna^ara m., -en 






'riam^b r., -en -er. 

um). 

t*t T., -en -er. 

■in^tsr m., -n =; korin- 

'}rin*tisk a., -t -e -a. 
H mf., -en -er. 
rm., -en -ar. 
3* t., -ade; -ad pa. 
ior^k-skrm^v rm., -en 

rmig kor^kskrmv-for^- 
; -e -a. 



komi(o*r»n.,-et,säde3växt(bjugg), 

tvårads-, sexrads-, vild-, änge- 

(Hordeum). 
korn ft(o*rn n., -et = -en; sades 

kom, hagel kom osv, 
koma kw^rna^ t., -ade. 
komoll kornål*' r., -en -er, växt, 

ben-, höns-k. (Cornus). 
kornett komat*' m., -en -er, 

valleriunderlöjtn ani. 
kornett kornät* r., -en -er, Hås- 

instrument. 
komettbl&sare kornät^-blåhar 

-en =, 
kornettist kor''nätis*i m., -en -er. 
kornig kfo^rnip^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
komiach kornif* r., -en -er. 
korollar Aor'o/a'r n., -et = -en 

äv. koroUarium kor^ola*rifum 1. 

10302^ -i et -ier. 
korp kOT*p mr., -en -ar. 
korporal kot^pcora*l 1. -på- förk. 

korpral koTpra*l m., -en -er. * 
korporation koT'peord/ci>*n 1. -på- 

T., -en -er. 
korpralakap koipraH-ska^p n., -et 

korpulens kor^pmlänH r., -en. 
korpulent kor^pmlän*t a., = -é -a 

-are -ast. 
korpus koi*pus r., -en- boktr. 
korrekt koräk*t a., ^ -e -a -are 

-ast; -het -en. 
korrektion kor'äkfoj*n t., -en -er. 
korrektioniat kor'äk/omis*t mf., 

-en -er. 
korrektiv kor^äkli*v n., -et = -en, 
korrektur kor^åkim*r n., -et = -en. 
korrelat Äor'e?a*f n., -et = -en, 

språkv. 
korrelat Aor'e?a*( a., ^=- -e -a. 
korrelation kor^eila/oi*n r., -en -er. 



203 



korrelativ Jcor^elati^v- \. ^^^-^ a., 

-t -e -a. 
korrespondens kor^espondän^s 1. 

-OTjdarj^s r., -en -er. 
korrespondent Icor^spondänH mf., 

-en -er. 
korrespondera kor^esponde^ra i., 

-ade. 
korridor korHdå^r r., -en -er. 
korrigera korH/e^ra t., -ade. 
korrigibel korHfi^bdl a., -t -ble 

-bla. 
korrugerad kor^vige^rad pa., -at -e. 
korrumpera kor^unipe^ra t., -ade. 
korruption kor^upfco^n r., -en. 
korsÄ:or*5interj.o.adv.,k.ochtvärs. 
kors kor*^s n., -et = -en. 
kprsa kor^sa^ t. o. rfl., -ade. 
korsar korsa^r m., -en -er. 
korsblomstrig kor^s^blcom^strig 1. 

'Om^- a., -t -e -a. 
korsdragare kor^S" draggar 9 m., -en 

^^^ • 

korsdragerska kor^S'-dra^g9rska f., 

-an -or. 
korsett korsat^ r., -en -er, liv- 

stycke. 
korsfarare koT^s^fa^rar^ m., -en =. 
korsform kor^s-^for^m rm., -en. 
korsformig kor^s-^for^mig a., -t -e -a. 
korsfästa kov^s-^fäsHa t., se fästa, 
korsfästelse kov^s-^fäsHdlsd rf., -en. 
korsikan kor^sika^n m., -en -er. 
korsikansk korhika^nsk a., -t -e -a. 
korsikanska kor^sika^nska f., -an 

-or. 
korslagd pa., se lagd. 
korsnäbb kor^s-^näh^ mr., -en -ar, 

fågely bändel-k. (Loxia). 
korsvis kor^s-^t^s adv. 
kort kco^rt 1. kcovH n., -et — -en. 
kort kovH a., = -e -a -are -ast; 

-het -en, komma till korta. 



korta kovHa^ i., -ade. 

kortarmad koTH^ar'^mad pa., -at -e. 

kortbent korH-he^nt pa., =• -e -a. 

kortege kortä^f r., -en -er, furst- 
lig svit. 

korteligen kovHdU^gdn adv. 

korthalsad kovH-^haPsad pa., -at -e. 

korthornad korH-^hco^rnad pa., -at 
-e. 

kortlek kcoht^le^k r., -en -ar. 

kortlivad korH-^li^vad pa., -at -e. 

kortsynt kovH-^sy^^nt pa., = -e -a 
-are -ast; -het -en. 

korttänkt korH^täfj^kt pa., = -e 
-a -are -ast; -het -en. 

kortvarig kovH-^va^rig a., -t -e -a 
■ -are -ast; -het -en. 

kortvaruh andel korHvarwi^han^dd I 
rm., -n. 

kortarmad korH-^cer^mad pa., -at -e. 

korum kco^rum^ n. 

korund kcorun*'d r., -en -er, ädel- 
sten, 

korus kco^rus r.,'i korus. 

korv kor^v rm., -en -ar. 

korvett korvät^ r., -en -er. 

koryfé korhjfe^ mf., -en 1. -n -er. 

kos kcD^s r., gå sin k. 

kosa kco^sa^ rf., -an -or. 

kosack kåsak^ 1. kos- m., -en -er. 

koschenill kof^enil^ r., -en, färg, 

kosekant kco^-^SQkanH r., -en -er, 
mat em, 

kosinus kco^^si^nus 1. ^^^ 1. *°^ r., 
mat, y 

kosmetik kos^meti^k r., -en. 

kosmetisk kosmetisk a., -t -e -a. 

kosmisk kos^misk a., -t -e -a. 

kosmologi kos^målågi^ r., -en. 

kosmologisk kos^målå^gisk a., -t 
-e -a. 

kosmopolit kos^måpåliH 1. -p(o- 
mf., -en -er. 



— 205 — 



kraniologi kra^niålågi*' r., -en. 
kraniologisk kra^niålå^^gisJc a., -t 

-e -a. 
kranium Är a*mwm n., -iet -ier *^**, 

-nie-. 
kränk kratj^k a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
krans krängs rm., -en -ar. 
kransa kranha^ t., -ade. 
kransformig kran^s-for^mig a., -t 

-e -a. 
kräpp krap^ a., -t -e -a, trång, 

jmf. krabb. 
kräpp krap^ r., -en, växt (Eu'bia). 
kräpp krap^ r., -en, färg. 
krapprött krap^^röt^ n. 
kras kra^s, gå, slå i kras. 
krasa kra^sa^ t. o. pers. o. opers. 

i.,, -ade. 
krasch kraf^ r., -en -er; äv interj. 
kraschan krafa^n r., -en -er. 
kraschänprydd kråfa^n^pryd^ pa., 

-ytt -ydde -ydda. 
krass kras^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
krasse krash^ rm., -en, växt, fält-, 

krydd-kr. (Lepidium), 
krassla kras^la^ i. o. rfl., -ade. 
krasslare krasHard^ m., -en =. 
krasslig krasHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
krater kra,H9r r., -n -trär. 
krats krat^s rm., -en -ar. 
kratsa krat^sa^ t., -ade. 
kratsch krat^f interj. 
kratta krat^a^ rf., -an -or. 
kratta krat^a^ t., -ade. 
krav kra^v n., -et = -en. 
kravall kraval^ r., -en -er. 
kravatt kravat^ r., -en -er. 
kravell kraväl^ sbst., skeppsb. 
kravla kra^rla^ äv. -av^- i. o. rfl., 

-ade. 



kraxa» krakha^ i., -ade. 

kreatur kre^a^tiu^r n., -et = -en. 

kr edens a kredän^sa t., -ade. 

kredit krediH r., -en. 

kredit kre^dit n. 

kreditera kre^diteh-a 1. kred^- t., 

-ade. 
kreditiv kre^dUi^v 1. kred^- n., 

-et = -en. 
kreditor kre^ditor^ mf ., -n -er kre^- 

ditoj^rdr. 
kreera kr^e^^ra t., -ade. 
krematorium krehnatco^rium^ 1. ^°^^® 

n., -iet -ier, -rie-. 
kremonesare kre^mcone^sarQ 1. ^°^^^ 

1. -må- rm., -en =, dyrbar fiol. 
krenelerad ÄTC^weZeVa^ 1. kren^- 

pa., -at -e. 
kreol krmH 1. -(oH m., -en -er. 
kreolska krmHska 1. -wH- f., -an 

-or. 
kreosot kre^åsåH r., -en, kem. 
krepera krepe^ra i., -ade. 
krepong kreporj^ r., -en artpl. -er, 

krescendo kre/än^do) 1. ^^^ 1. -f?å 

n., -t -n -na. 
krescendo krefän^dco 1. ^^^, 1. -r7rt 

ad v. 
krestomati kräsHåmati^ r., -en -er, 

samling av läsestycken. 
Kreta kreHa. 

kreta kreHa^ i., -ade, tälja. 
kretensare kretän^saro 1. °^°^ m., 

-en =. 
kretensisk kretän^sisk a., -t -e -a. 
kretensiska kretän^siska f., -an -or. 
kreti och pleti kreHi å pleHi sbst. 
kretin kreti^^n mf., -en -er. 
kretinism kreHinis^xD. r., -en. 
kretonn kreton^ r., -en artpl. -er, 

tygsort. 
krets kret^s rm., -en -ar. 



— 207 



krok krw^k rm., -eix -ar. 

kroka krco^ka^ t., -ade. 

krokan kråka^n 1. krco- r., -en -er. 

krokbent krw^k-^he^nt pa., = ^e -a. 

krokett krokat*^ r., -en -er. 

kroki kroki^ r., -en -er. 

krokig krco^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
kroklinig krw^k^H^nig- a., -t -e -a. 
krokna krco^kna^ i., -ade. 
kroknäst krco^k^^ä^st pa., = -e -a. 
krokodil krco^kcodiH 1. krcok^- 1. 



-il'' 



mr., -en -er. 



krokryggig krw^k-rygHg a., -t -e 

-a -are -ast. 
krokus krco^kus r., -en -ar *^^, t^äxt, 

(Crocus), 
krollsplint kroP^splinH r., -en. 
krom krå^m r., -en, kem, 
kroitat kråmSbH n., -et artpl. -er, 

kem, 
kromatisk kråmaHisk a., -t -e -a, 

mus. 
kromgrönt krå^m^gr0^nt n. 
kromgult krå^m^gmHt n. 
kromosvär krå^måsvce^v r., -en. 
kromotypi krå^måtypi^ r., -en. 
krona kroy^na^ rf., -an -or, i smns. 

krön-, t. ex. kronblad, 1. krono-, 

t. ex. kronobetjänt, kronoåbo 

m. fl. 
krona krco^.na^ rf., -an -or, växt, 

kejsar-, kungs-kr. (Fritill a' Ha), 
krönikör krå^nik(e^r m., -en -er. 
kronill krconil^ r., -en, växt, gift-, 

skorpion-, Ölands-kr. ( Coronilla), 
kronisk krå^nisk a., -t -e -a. 
krono krco^nco^ n.; ett hemman k. 
krono krco^nco^ oböjl. adj. 
Kronoberg krco^nco-^bär^ 1. ^^^ > 

-bärg. 
Kronobergs län kra)^ncO'^bär^js 1. ^°* 



lä^n, 



-bärgs. 



kronolog krå^nålå^g m., -en -er. 
kronologi krå^nålågi*' r., -en -er. 
kronologisk krå^nålå^gisk. a,, -t 

-e -a. 
kronometer krå^nåmeH9r r., -n 

-trär. 
kronoskatte krco^nco-skath n., -et. 
kronoskatte krco^nco^^skath oböjl. 

adj. 
krono värdi krw^nw-^vcerdi^ 1. ^^^^ 

n., -et. 
kropp krop^ rm., -en -ar. 
kroppduva krop^^^dm^va fr., -an -or. 
kroppkaka krop^^^ka^ka rf., -an -or. 
kroppslig krophlig^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
kroppås krop^^^åh rm., -en -ar. 
kross kros^ rm., -en -ar. 
krossa kros^a^ t., -ade. 
krubba krub^a^ rf., -an -or. 
krubbitare krub^'^biHard mr., -en 

krucifix krm^sifik^s n., -et = -en. 
krucifär krm^sifce^r r., -en -er, 

korsblomstrig växt. 
kruka krm^ka^ rf., -an -or. 
krukmakare krm^k-^ma^kard m., 

-en =. 
krukmakeri kriu^kmakeri*^ n., -et. 
kruUa krul^a^ t. o. rfl., -ade. 
krullig krulHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
krum krum^ a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast. 
krumbukt krumbukH r., -en -er. 
krumbukta krumbukH a i. o. rfl., 

•^ade. 
krumelur krum^Qlm^r r., -en -er. 
krumgädda krum^^jäd^a fr., -an -or. 
krumpen krum^pQn^ pa., -pet -pne 

-pna. 
krumpna krum^pna^ i., -ade. 
krupiär krmpHce^r m., -en -er. 



kräkaa krä^/;as^ i. dep,, -tea. 

kräla Af«'?«* i-, -ade. 

kräm krii*m r., -en, 1. n., -et, artpl. 

kriLmaraktig hrå^mar-akHig a., -t 

-e -a. 
krämare krä^marj^ m., -en =. 
krämeri krä^eri* o., -et. 
krämerska krå^marska' t., -an -or. 
krämla kråmHa^ rf., -an -or, svamp 

(Jiuss'ula). 
krämpa kräm^pa^ rf., -an -or. 
krämpig kräm^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -bet -en. 
kränga jtr«j)'«* t. o. i., -de. 
kränka krätj^ka' t., -te. 
krSnkare krärj^kars^ in., -en =. 
kräpp kråp* r., -en artpl. -er, 

tygsort. 
kräppling krupHirf v., -en, fjäll-kr., 

växt (Azalea), 
kräsen krähsn* a., -set -sne -ana 

-anare -snäst; -het -en, 
kräslig krählig^ a,, -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
kräeligen kruHligan"^ ad v. åld. 

-liga. 
kräsmagad kiu^stHO^gud pa., -at 

-e, 
kräva krå^va* rf., -an -or. 
kräva krä^va^ t., kräver *" krävde 

krävt krävd krävt krav; -ande. 
krögare kr0'ffara' m., -en =. 
krögeri kr0^g%ri^ n., -et. 
krögeraka kre^garska'* f., -an -or. 
krök kre^k rm., -en -ar. 
krSka kr0^ku'^ t. i. o. rfl., -te. 
krön kr0^n n., -et = -en. 
kröna kre^a^ t., -te. 
krönare kre^nar»^ m., -en =. 
kröneri kre^n^ri* n., -et -er. 
krönika kr0*nika äv. *" rf., -an 

-or "" 1. ä"^ -ike-. 

LyUktna ». Wvlff, Oidliats. 



krönikör ifö'»(iAö!*räv.kron-Ac«'w- 

m., -en -er. 
krös kra^s n,, -et = -en, 
kröson kr0^son* o., -6t= -en, Ungini. 
kub km*b r., -en -er *". 
kuban A«i&a*« m., -en 
kubansk kmba*nak a., - 
kubanska kviha^nska f., 
kubb A-m6* rm., -en -ar. 
kubba kub^a* t., -ade. 
kubera kmbe*ra t., -ade 
kubik iraöi*ft r,, k.-met 
kubisk km*bisk a., -t -e 
kuckel kukhl n., -klet. 
kuckla JiukHa* äv. kto- 
kucku kuk\a^ mr., -n -( 
kudde kud*»^ rm., -en ■ 
kufisk km^fisk a., -t -e 
kugga kug^a^ t., -ade. 
kugge kug^s^ 1. kugg 

-en -ar. 
kuguar kui'giua*r mr., - 
kujon ittyo)*» mf., -en 
kujonera Ä;np''(o«eVa t., 
kujoneri kvij^ameri* n., 
kukelikn kukhlikw* in ti 
kuku kyakui* interj., äv. 
kul kui*l nn., -en -ar, ; 
kula kiiiHa^ rf., -an -or 
kula kiuHa* rf., -an -or 
kulen ktuHan^ a., -let 

-Inare -Inast; -het -ei 
kulform hiitH-forhn rm., 
kulformig kmH-for^mig a 
kuli Ami*;» m-, -n -er"« 
kulinarisk kniHinä*risk i 
kuling i«(%Jj' rm., -en 
kuliss iuiKs* r., -en -ei 
kull kul^ rm., -en -ar, 
kull iwZ* adv.; ikull, oi 
kull k»1^ 1. kulle kuV» 

-ar, Irattktill. 
kulla Kttl^a^ f., -an -or. 



2U 



kur km^r r., -en -er, läJc. 
kura Tciu^ra^ i., -ade, värd. upprakfa. 
kura hm^ra^ i., -ade; sitta o. i. 
kurage kutra^f n., -et. 
kuragös kmr^af0^s a., -t -e -a. 
kurant kmranH a., = -e -a -are 

-ast. 
kuratel kni^rate^l 1. -äH n., -et = 

-én. 
kurator kmraHor^ m., -n -er A:m^- 

rafco^r9r* 
kurbits kur^hits 1. ^^ r., -en -ar *^° 

1. ^^^ 1. kurbit* s -en -er ^*^ WUf, 

rev-, flask-k. (Cucurbita), 
kurd km^rd m., -en -er ^^. 
kurdisk km^rdisk a., -t -e -a. 
kurdiska km^r diska f., -an -or. 
kurdiska km^tdiska rf., -an. 
kurer km^rdr m., -n =, /b/A:. 
kurera kmre^ra t., -ade. 
kurfurste km^r^fur^st9 m., -en -ar. 
kurfurstendöme km^rfuvstdn-döni^» 

n., -et -en -ena. 
kurfurstinna kmh'furstin^a^ f., -an 

-or. 
kurfurstlig kui^r^^furhtlig a., -t 

-e -a. 
kuria km^ria rf., -an -or ^^^. 
kurialspråk kmU-iaH-språ^k, -stil. 
kuriositet krnhicositeH r., -en -er. 
kuriosum ^ui^rico^swm^ n., pl. -sa. 
kurir kmri^r m., -en -er. 
kurisk kui^risk a., -t -e -a. 
kuriös km^ri0^s 1. kurje^s a., -t -e 

-a -are -ast. 
Kurland km^rland. 
kurländare km^r^län^dard m., -en 

' • 

kurländsk ktah^4än^dsk led. -än^sk 

a., -D -e -a. 
kurra kur^a^ rf., -an. 
kurra Ä:wr^a^ pers. o. opers. i., 

-ade. 



kurra ktir^a^, i uttr. k. gömma, 

(eg. kura ktuh'a^). 
kurre kurV m., -en -ar. 
kurs ^'wr*s r., -en -er. 
kursa ktirha^ i., -ade, (/öra upp 

köpslut, 
kursiv kursih^ r., -en. 
kursiv kuYsi^v a., -t -e -a. 
kursivera kur^sive^ra t., -ade. 
kursor kuv^sor 1. ^^ -n -er ktirsoj^- 



r^r.* 



kursorisk kursco^risk a., -t -e -a. 
Kurt kurH. 

kurtage kurta^f n., -et, han dels v. 
kurtis kurti^s r., -en -er. 
kurtisan kurHisa^n f., -en -er. 
kurtisant kurHisarjH a., = -e -a 

-are -ast. 
kurtisera kurHise^ra t., -ade. 
kurtisör kurHis(B^r m., -en -er. 
kurtoasi kuTHåasi^ r., -en. 
kurva kur%a^ 1. ^° rf., -an -or ^^ 1. *^. 
kusch te/* 1. km^f interj. 
kuscha kupa^ 1. km^fa^ i. o. t., -ade. 
kuse kia^sd^ rm., -en -ar. 
kusin kvoisi^n mf., -en -er. 
kusinskap kmsi^n^ska^p n., -et. 
kusk kus^k m., -en -ar. 
kuska kus^ka^ i. o. t., -ade. 
kuskbock kus^k-^bok^ rm., -en -ar. 
kuslig kia^slig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
kust kusH rf., -en -er. 
kustbevakare kusH-betva^kard m., 

-en =; -kning. 
kustbo kusH''ba)^ mf., -n -r 1. -ar. 
kustfarare kusH^fa^rard m., -en =. 
kustod kmst(o*d r., -en -er, boktr. 
kustos kusHos m. -en -ar ^^^ 1. 

-öder -co^ddr, 
kut Ä;m*^ rm., -en -ar. 
kuta kuiHa^ i., -ade. 
kutig kiiiHig^ a., -t -e -a -are -ast. 



— 213 



kvartett kvartät^ ii., -en -er. 
kvarts kvarHs r., -en -er. 
kvartsit JcvartsiH r., -en, geol, 
kvartar kvartce^r a., -t -e -a, geol, 
kvarvarande kva^r'^va^rand9 pa. 
kvaryaro kva^r-^a^rco rf., -n. 
kvasi- kvahi", i smns., föregivet, 

skenbart, 
kvass kväs*' r., -en, rgsk dryck, 
kvassia kvasHa rf., -an, växt (Qvas- 

sia), 
kvast kvasH rm., -en -ar. 
kvastbindare kvasH''bin^dard m., 

-en =. 
kvav kvaH' n., -et; gå, segla i kv. 
kvav kva^v a., -t -e -a -are 

-ast. 
kved kve^d rm., -en -er 1. -ar. , 
kvesa kveha^ rf., -an -or, växt, 

läke-kv. (DulcamaJra), 
kvestion kväsHico^n 1. kväfco^n r., 

-en -er. 
kvestionera kväsHicone^ral, kvä/^o)- 

t., -ade. 
kvestor kväsHor 1. ^^ m., -n -er 

kvästa)^r9r.* 
kvestur kvästm^r r., -en -er. 
Kvibille l^vi^Uh^ 1. ^^\ 
kvick kvik^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
kvicka kvik^a^ rf., -an -or, växt, 

åker-, lund-, strand-k. (Agro- 

pyrum), kvickrot, 
kvicka kvik^a^ t. o. rfl., -ade, k. 

upp ngn, k. sig. 
kvickdfag kvik\dra^g n., -et. 
kvicke kvik^9^ rm., -en. 
Kvickjock kvik^jok. 
kvickna kvik^na^ i., -ade. 
kvicksilver kvik^-sil^vdr n., -vret. 
kvicktänkt kvik^^tärj^kt pa., = -e 

-a -are -ast; -het -en. 
kvida kvi^da^ i., kvider ^^ kved 



kve^d i. kvidde kvidh^^ kvedo 

kve^do)'^ kvidit km^dit^, 
kvidan kvi^dan^ rf. 
Kvidinge kvi^dirjd^, 
kvietism kvi^etis^m. r., -en. 
kvietist kvi^etisH mf., -en -er. 
kvietistisk kvi^efisHisk a., -t -e -a. 
kviga kvi^ga^ fr., -an -or. , 
Kviinge kviHr}9^. 
Kville kvU^d^, 
Kvillinge kvilHr]9^, 
kvillra kviPra^ i., -ade. 
kvinkvennium kvinkränHum n., 

-iet -ier. 
kvinna kvin^a^ f., -an* -or, i smns. 

kvinn-, t. ex. kvinnfolk, kvinn- 

kön, 1. kvinns- t. ex. kvinns- 
person -dagsverke 1. kvinno- t. 

ex. kvinnodräkt, kvinnohatare. 
kvinnlig kvin^Iig^ a., rt -e -a -<are 

-ast; -het -en. 
kvinns kvints n., värd. o. skämts. 

för kvinnsperson, kvinnsdags- 

verke osv. 
kvint kvinH r., -en -er. 
kvintessens kvinHäsän^s 1. -te- r., 

-en -er. 
kvintett kvintät*" r., -en -er. 
kvintilera kvinHile^ra i., -ade. 
kvintin kvinHin^ n., -et = -en. 
Kvismaren kvis^maran^, 
kvissla kmsHa^ rf., -an -or. 
kvisslig kvis^Ug^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
kvist kvisH rm., -en -ar. 
kvista kvisHa^ t., -ade. 
kvista kvi^Ha^ i., -ade, springa, 

skynda, kv. in, åstad, efter ngn. 
kvistig kvisHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
Kvistofta kms^-^tofHa, 
Kvistrum kvisHrum^, 
kvitt kvit*^ pred. a. 



'215 



kyssa J.ys^a^ t., -te; -as i. dep. 
kåda Jcå^da^ rf., -an -or. 
kåda kå^da^ i., -ade; k. ner sig. 
kådig M^dig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
kåk kå^k rm., -en -ar. 
kål kåH nn., -en, åker-, huvud-k. 

(BrassHcaJ. 
kåldolma kåH'-dolhna rf., -an -ar. 
kålland kåH^lan^d n., -et = -en. 
Kållandsö kol^andse^, 
Kålmården kåH^må^rdon, 
kålrabbi kåH-^rahH r., -n, växt. 
kålraps kåH^rap^s r., -en, växt. 
kånka, se kånka, 
kåpa kå^pa^ rf., -an -or. 
kåpa kå^pa^ rf., -an -or, växt. 

^^^^-1 åker-k. (Alchemilla). 
kår kå^r r., -en -er. 
kåre kå^r9^ rm., -en -ar. 
kårel kå^rdl^ r., -n, tuixt (Ert/si- 

mum). 
kårvis kå^r^vi^s ad v. 
kåsera kåse^ra i., -ade. 
kåseri kå^seri*^ n., -et -er. 
kåsör kåsco^r m., -en -er. 
kåsös kås0^s f., -en -er. 
kåt kåH a., nt. obest. n., -e -a 

-are -ast; -het -en. 
kåta kåHa^ rf., -an -or. 
kåta kåHa^ t., -ade, tälja. 
kåve kåh9^ r., -en -ar. 
käbbel Jäh^dl n., käbblet, 
käbbla JäbHa^ i., -ade. 
käbblare JähHard^ m., -en =. 
käbbleri JäbHeri^ n., -et -er. 
käbblerska JähHdrska^ f., -an -or. 
käck Jäk^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
käfs Jäf^s n., -et. 
käfsa Jäf^sa^ i., -ade. 
käft JäfH rm., -en -ar. 
käfta Jäf^tn^ i., -ade; -as i. dep. 



kägel Jä^gjl sbst., slå kägel, 
kägel Jä^gdl rm., -n -glar, hoktr. 
kägelform Jå^gdl''for'^m r., -en. 
kägelformig Jä^goJ-^for^mig a., -t 

-e -a. 
kägla Jä^gla^ rf., -an -or, i smns. 

kägel-, t. ex. kägelbana. 
Käglan Jä^glan^. 
käk Jä^k 1. käke Jä^k9^ rm., -en 

-ar. 
käl JäH rm., -en -ar, ränna , hål- 

käl. 
kälå JäHa^ t., -ade; göra en käl. 
kälkborgare JäJ^k''hor^jar9 m., -en 

kälkborgerlig J.äl^k^hor^jdrUg a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
kälke Jäl^k9^ rm., -en -ar. 
Kall Jäl^. 

källa Jäl^a^ rf., -an -or. 
källare JäParQ^ rm., -en = -arna, 

1. källrar källrama. 
kälp käl^p r., -en, tång aska. 
kalt JälH n., -et. 
kälta JälHa^ i., -ade. 
kältring JälHrirj^ mf., -en -ar. 
kältringaktig JälHri^'-ak^tig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
kämnärym)*^'-nrt?^r 1. ^* m., -en -er, 

kämnärsrätt. 
kämpa Jäm^pa^ i., -ade. 
kämpe Jäm^pd^ m., -en -ar, käm-' 

palik, -spel. 
känd Jän*^d pa., -nt -nde -nda. 
käng Jätj^ rm., -en -er f^. 
känga Järj^a^ 1. *® rf., -an -or ^^ 

1 40 

känguru kärj^gmrm 1. kä7]^yr\ii 
mr., -n -r *«<^ 1. -er ^^^^ r////r, 
jätte-, klipp-, bergs-k. (Halmd- 
turus). 

känn ^äw* n., på k. 

känna Jän^a^ t. o. i., känner ^^ 



217 



köksa Jök^sa^ f,, -au -or. 

köl ^0H rm., -en -ar. 

kölad j0HacP pa., -at -adé. 

köld pl^d rf., -en. ^ 

Kölen ^0H9n, 

kölna^ö^^wa^rf., -an -or, > köUna. 

kölnayö^^wa^i., -ade, eZe?a,>köllna. 

kön J0^n n., -et = -en. 

köp j0^p n., -et = -en; till köps, 
på köpet. 

köpa j0^pa^ t., -te, värd. MpHd^ 
JcöpHj i smns. köp-, t. ex. köp- 
man J0^P'^, värd. yöp^", 1. köpe-, 
t. ex. köpehandling, -brev, -kon- 
trakt, -summa, -villkor. 

köpare J.0^par9^ m., -en =. . 

Köpenhamn j0^pdnham^n 1. Jöp\ 
da. Kjöbenhavn; -mnare rm.; 
-mnsk a.; -mnska f. 

köpenskap J0^p9n''ska^p rm., -en. 

Köping J0^pii]^. 

köping j0^piYj^ rm., -en -ar. 

kÖpmannam£i.8sig j0^pmanarmäsHg 
1. JÖp^- a., -t -e -a. 

köpslaga j0^P''sla^ga i., -ade. 

köpslagan j0^P'-sla^gan rf. 

köpslageri j0^pslageri*^ n., -et. 

köpslå j0^P'^slå'^ i., se slå. 



kör /vcfjV r.^ -en -er. 

kör J.a^r n., i ett kör. 

köra j.Od^ra?' i. o. t., kör säll. -er 

-de. 
körare J.ce^rard'^ mf., -en =. 
körare J.(x?rard^ mr., kåre, 
körbar j(B^r'^hB?T a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
koma Jcd^rna^ t., -ade, tehn. 
kömare ^oe^rnard^ rm., -en =. 
körs J.mT^s r., -en, söt-, snr-k. 

(Ce*rasus). 
körsbär Jwhs-haeh' ofta *^ n., -et 

= -en. 
körsel Jcsr^sal rf., -n. 
körsla Jmrhla^ rf., -an -or. 
körsnär yö?r^5'-n<:e V 1. *** m., -en -er. 
körtel JWTHdl^ rm., -n -tlar. 
körvel J.(Br\dP rm., -n {Myrrltis). 
kosa j0^sa^ rf., -an, växt, åker-k. 

{Ä'peraJ, 
kött Jöt*" n., -et. 
köttaktig JÖt^-^akHig a., -t -e -a. 
köttig Jöt^ig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
köttslig Jöt^sUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
köttätare Jöt^^ä^taro mr., -en =. 



L. 



labb lab^ rm., -en -ar, grov näve. 
labbe lab^9^ 1. labb lab^ mr., -en 

-ar, simfågel, stor-, spets-, bred-, 

fjäll-1. (Stercora'riu8), 
laber la^hdv a., -t -bre -bra. 
labial JabHaH a., -t -e -a. 
labial labHaH r., -en -er. 
labialisera labHnlise^ra t., -ade. 



labil labiH a., -t -e -a. 
labilitet labHUteH r., -en. 
labiologi Zaö^iåZå^i* r., -en. 
laborant laWoiranH mf., -en -er. 
laboration lab^CDrafw^n n.. -en 

-er. 
laborator lab^coraHor^ m., -n -er. 



- 219 



Jagvräugare In^g^^vrälf^arj mf., -en 
= -ama. 

Laholm lahol^m. 

laka la^ka^ t. o. i., -ade. 

lakan la^kan^ 1. ^^ n., -et = -en. 

lake la^ko^ rm., -en, t. ex. kött- 
lake, byk-, björk-1. 

lake l8,^Jc9^ mr., -en -ar, fisk, 
(Lota). 

lakej lakäj^ m., -en -er. 

lakonisk lakw^nisk a., -t -e -a. 

lakonism lak^conis^rxi r., -en -er. 

lakrits lak^rits 1. ^^ 1. la^krits 1. ^^ 
assim. äv. -is, rm., -en. 

lakun lakm^n r., -en -er. 

lalla lal^a^ i. o. t., -ade. 

lam l3}m a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

lama la^ma r., -an, tygsort. 

Itima la^ma m., -an -ar *^ 1. -or *®, 
lamakloster. 

lama la^ma 1. '^^ fr., -an -or *^ 
1. ^^ djur (Auchenia), 

lamaism lei^mais^m. r., -en. 

lamaist la}maisH mf., -en -er. ^ 

lamantin lam^anti^n r., -en -er, 
djur (Manatus), 

Lambert lam^hdrt, 

lambertshassel lam^ovts-^has^dl , 
-nöt. 

lamell lamäl^ r., -en -er. 

lamellforniig" lamäl^-^for^mig a., -t 
-e -a. 

lamentation lam^änta/co^nr.^ -en -er. 

lamentera lam^änte^ra i., -ade. 

lamm lam^ n., -et = -en. 

lamma lam^a^ i., -ade; lämning. 

lampa lam^pa^ rf., -an -or. 

lampett lampät^ r., -en -er. 

lan la^n rm., -en -er, metallremsa, 

låna la^na^ rf., -an -or, fiskred- 
skap, 

land Inn^d n., -et = -en i fråga om 



trädgårdsland o. d., eljest oftast 
länder län\ldr -na, i land, på 
land, till' lands, i smns. land- 
(i möts. till sjö), t. ex. land- 
backe, -bonde, -bris, -brygga, 
-djur, -fast, -fäste, -gång, -höjd, 
-höjning, -karta, -krabba, -krig, 
-känning, -luft, -lös, -makt, -mil, 
-märke, -not, -område, -remsa, 
-rygg, -sida, -stiga, -storm, 
-strykare, -sträcka, -ställe (äv. 
länt-) -sätta, -trupp, -tunga, 
-udde, -vind, -vinning, -väg (i 
motsats till sjöväg), -ås; eller 
lands- (i bet. område, landsdel), 
t. ex. -arkiv, -bok, -bygd, -del, 
-fader, -fastighet, -fiskal, -flykt, 
-flyktig, -fördärvlig, -förrädare, 
-församling, -förvisa, -herre,' 
-kamrer, -kansli, -kommun, -kon- 
tor, -kyrka, -lag, -mål, -ort, 

, -plåga, -rätt, -sed, -sekreterare, 
-sorg, -stat, -ting, -väg *^ 1. ^-*^, 
-ände; eller länt- lanH^ (i bet. 
landtligo.d.),t.ex.lantadel-armé, 
-bruk, -dag, -domare, -egendom, 
-fest, -flicka, -folk, -försvar, 
-gods, -greve, -gård, -handel, 
-hushållning, -idyll, -kommun, 
-liv, -lolla, -luft, -marskalk,, 
-nöje, -officer, -patron, -produkt, 
-präst, -regemente, -soldat, -stäl- 
le-, -åkdon. 

landa lan^da^ i., -ade. 

landamäre lan^da^mce^ra n., -et 
-en -ena. 

landbo lan^d^lxx)^ mf., -n -r 1. -ar. 

landborgen lan^d-hor^jon. 

landeri lan^deri^ n., -et -er. 

landshövding lan^ds-lwhuliri o It a 
"Mr^- m., -en -ar. 

1 andshö vdingedöme Jan ^dsh0 rdi )]<> - - 
dömh 1. -hör- n., -et -en -ona. 



■go lar*gå 1. -got ii-, -t; o, adv, 

arma lar^ma^ i., -ade. 
armare lar^mar»^ mf., -en =. 

lar*v T., -en -er *". 
arv lar*v m., -en -ar. 
an'a larh'a' i., -ade. 
larS:ar m., -n. 
arvig lar^vig^ a., -t -e -a -are -aat. 
.asarett las^arät* n., -et = -en, 
läsarns laharus^ 1. *"", 
asciv laJiH a,, -t -e -a -are -aat. 
iascivitet lafHmleH r., -en. 
asera lase*ra t., -ade. 
ask las^h rm., -en -ar. 
aeka laa^ka^ t., -ade. 
läskar laske^r m., -en -er. 
las* n., -et = -en. 
. las^a* 1. lassa läsV t., -ade. 
aseo las*(o t., -n -er *"'. 
aastals las^-taHs adv. 
'ia las^'Vih adv. 
las*t rf., -en -er, börda. 
las*t rm., -en -er, fel. 
;a lasHa^ t., -ade, ^d/ass«. 
/a8*<a' t., -ade, klandra. 
lageplats lasta^f-plat^s rm., -en 

/os^ittra' m., -en =, 
:ar6 lasHarB^ m., -en =, kland- 
rar e. 

lasH-hah a., -t -e -a -are 
ast; -het -en. 
>elig lasHalig^ a., -t -e -a. 
]ing lasHirj^ r., -en, (^ii. 
lasur lasm*r r., -en. 
lat 2a'f a., obest. neutr. aäll. lätt 
lat^, -6 -a -are -ast; -het -en. 
lata sig laHa^ rfl., -ade; -aa i. 

dep. 
latent latänH a., = -e -a. 
låter laHar I. *^ pl. 



lateral lat^^r&H a., -t -e 
lateral WersV r., -en 
latema lat<e*rna rf., -a 
latin lati*n n., -et. 
latinare lali^nara* mf., 
tatiner lati^nar 1. latier 

-n :=, invånare i Le 
latinisera latHnise*ra t 
latinism latHnis^ r., - 
latinak latt^nsk a., -t - 
latinitet latHniteH r., - 
latitud lat^itut^ii r., -en 
latitudinär lat^itmdina* 

-a. 
latrin latriSi r., -en -e 
lätta ?a('«* rf., -an -oi 
latnn lalwSi n., -et, 

bleck. 
landatur lamds^tur^ n, 
läudatursmässig l6md&^ 

a., -t -e -a. 
Laura lam^ra. 
lav /a*i7 rm., -en -ar; 
lava la^va^ rf., -an. 
lave laHa^ rm., -en -a 
Lave laHa^. 
lavemang /ao'e»»a)j* n,, 
lavendel lavän^dal rm., 

lavera lave^ra t., -ade. 
lavett iatiöi* r., -en -ei 
lavin lavi*n r., -en -er 
lavoar lav^åa*r t., -en 

lax /aft*s mr., -en -a 

[•SaZmo;. 
läxa lak^sa' t., -ade, 6 
laxativ lak'sati*i) n., 
laxera iaAse*fa t. o. i.. 
Laxå lak^s-å^. 
laxöring lak^S'<B^rirj mi 
lazaaron las^arm^n 1. - 

-er > lasaron. 
Le le*, Stora Le. 



igislatui' legHsluim^r r., -( 
legitim legMU*m a., -t -e -i 
legitimation Jeg^Uimafoi^ti r., -en 

lejjitimera tei/'Uw)e*ra t. o. rfl,, 

■ade. 

itimiam leff'itiinis*m t., -en. 
legitimist legHtimisH mf., -en -er. 
Legitimitet leg^UimtteH r., -en. 
.eguan le^gmH^n mr., -en -er, 

ödla (Iguana). 
legymer leffp*msr p!. 

a Ify^a* t., -de, > lä-. 

jd läj*d rf., -en, i smns. lejde-, 

t. ex. lejdebrev, > läjd. 

jdare li^^dat»* nn., -en =, ^öv., 

r> lä jdare. 

on läj^on" n.. -et =^ en, >■ läj- 

ioninna läj^onm^a^ f.- -an -or, 

> läj-. ■ 

jontämjare }aj''on'Ulm^jara m., 

lek h*k rm., -en -ar. 

ta Je''ka* rf., -an -or, viud-l., 

vatten-l. 
leka le^ka^ rt'., -an -or, växt, 

katt-1. (Ne peta). 
leka h^ka^ i. o. t., -te. 
lokamen i6kn*m»n rm. 
lekamlig lekR*mliff a., -t -o -a; 

■het -en. 
lekamligen l^ka^mligan adv. 
lekare le^kara* m., -en =, s>le^ 

:ekare le^kar»^ rm., -en =, sJoik 

lekman le^kinan^ m., -mannen, 
-män, -männen, i smos. lek- 
manna- t. ex. tekmannaombud. 

Leksand le^k-san"*!, i dagl. tal 
och på orten läkhan\ 

lekt le*M a., !. och lärd. 

lektion läk/o)*n r., -en -er. 



-er, lektiouant lak^fionanH mf., 



lektor läkHor 1. °^ m., -u 

lektorat läkHåraH n., -et = 
lektorska Jåktm^raka f., -an - 
lektria läkfri*3 f ., -en -ei 
lektyr läkty^ r., -en. 
lektor låkfee*r m., -en -ei 
Lelängen le^-loJ]^3K. 
lem /ent* rm., lemmen, It 

smna. lem-, men lemm: 
lemlästa lem^-läsHa t., -a 
len h*n a., -t -e -a -8 

-het -en. 
lena le^na* t. o. pors. o. i 

-ade. 
lenhyllt le^n^hglH pa., — 
Lennart länkart. 
Leo le^oi. 

Leonard le^ionard 1. -ån-, 
Leonora le^ånå^ra'. 
leopard le^åpa*rd 1. -m- 

-er, (Pardus). 
Leopold le^åpold 1. /e*<o-. 
leporid lep'^ojri'd mr., -er 
ler !e*r d., -et. 
lera ZeV«* rf., -an artpl. 
lera le^ra^ t., -ade. 
lerhaltig le^r-haPfiff a., 

-are -ast. 
lerig leh-ig'^ a., -t -e -a - 
lertäkt h\'takH rf., -en 
lesion l&/w*n r., -en -ör, 
leta /e*/a* rf., -an, växt 

stenfrö-l. (LUhospermut 
leta leHa^ i. t. o. rfl., -ai 
letare UHar»^ mf., -en = 
letargi Jet^atgi^ r en 
letargisk Mat^gtsk ■% -t 
lett av le led och leda. 
letter lat*») m n = 
lettiak lat^ifk a t e -o 



225 — 



lik k^k 11., -et = -en, död kropp. 

lik U^k n., -et = -en, tåg^ varmed 
ett segel är kantat, 

lik li^k a., -t -e -a; -het -en 
-er. 

lika U^ka^ ad v. o. oböjl. adj. 

lika li^ka^ t., -ade, stf lik på se- 
gel. 

lika li^ka^ i. äv. opers., -ade, be- 
haga. 

likadan li^ka^da^n 1. -dan^ 1. ^° * 
a., *"L — e -a. 

likafullt li^ka^fulH 1. ^^^ adv. 

likaledes li^ka^le^dds adv. 

likare U^kard^ rm., -en =. 

likarmad li^k^ar^mad pa., -at -ade. 

likaså li^ka^så^ adv. 

likasåväl li^kaså-väH adv. 

likaväl li^ka-^väH 1. ^^^ 1. ^2 \ 

likbegängelse U^k^bejätjhlsB r., 
-en -er. 

likbent li^k^he^nt pa., = -e -a. 

likbjudare ti^k''bjtu^dar9 m., -en =. 

like li^k9^ mf., -en -ar. 

likformig li^k^for^mig a., -t -e -a; 
-het -en. 

likförgiftad li^k^fcerjif^tad pa., -at 
-ade. 

likgott U^kgot 1. 32 1. 04 ^^^ 

likhörnig li^k^hce^rnig a., -t -e -a. 
likhöming -nirj rm., -en -ar. 
liklig li^klig^ a., -t -e -a; -het -en. 
likligen li^kligdn^ adv. 
likmätigt U^k^mäHigt prep. 
likna U^kna^ i. t. o. rll., -ade. 
liknelse li^kndlsd^ rf., -en -er. 
liknelsevis li^kndls9^vi^s adv. 
liknämnig li^k-^näm^nig a., -t -e -a. 
liksidig li^k-^si^dig a., -t -e -a; 

-het -en; -ding -ditj rm. 
liksom li^ksom 1. ^^ 1. ZiÄ;*- konj. 
likstavig li^k-^sta^vig a., -t -e -a. 
likställd li^h^stäPd pa., -allt -e -a. 

liftfkfinfi o. Wulff, Ordlista, 



likställig li^k-'StälHg a., -t -e -a; 

-het -en. 
likstämmig U^k^stämHg a., -t -e -a; 
. -het -en. 

liktare likHard^ rm., -en ==, pråm. 
liktidig M^k^ti^dig a., -t -e -a; 

-het -en. 
liktor UkHor 1. ^^ m., -n -er, lik- 

t(o^r9r.* 
liktom li^k^tco^rn rm., -en -ar. 
liktydig U^h-ty^dig a., -t -e -a; 

-het -en. 
liktyding li^k^tg^dirj rm., -en -ar. 
likvescent Uk^vä/änH 1. -va- a., 

= -e -a. 
likvescera likhäfe^ra 1. -vd- i., -ade. 
likvid likvi^d r., -en -er. ' 
likvid likri^d a., -it 1. -itt -iH 1. 

-it^ -de -da; i flytande form. 
likvida li^kvida rf., -an -or *®^. 
likvidation Uk^vidafco^n r., -en -er. 
likvidator Uk^vidaHor^ m., -n -er 

-atco^rar.* 
likvidera likhide^ra t., -ade. 
likvinklig U^k-vitj^kUg a., -t -e -a; 

-het -en. 
likvist li^k-msH 1. ®^ adv. 
likväl 7i3A;-i?ä2; 1. *^ 1. «* adv. 
likör Ukoe^r r., -en artpl. -er. 
lila UHa äv. WZ^a r., -an, en färg. 
lilja I0ja^ rf., -an -or, -Ije-; brand-, 

kroU-l. (IA'Uum). 
lilla Zi^^a* a., -e, best. form av 

liten; lillebror, lillgammal. 
lillan lil^an^ f. 
lillen lilhn^ m. 
lilleputt Ulh-put'^ äv. ^^* m., -en 

-ar 1. -er. 
Lilly lil^y 1. UlH. 
lim Wm* n., limmet, 
limaktig Um^^akHig a., -t -e -a. 
limett limät^ r., -en -er, söt ci- 
tron. 

15 



227 



lismare lishnard^ m., -en =. 

lismer lisSmr m., -n. 

lismeri lishuQri^ n., -et. ' 

lismerska lis^mdrsTca^ f., -an -or. 

lissera Use^ra t.^ -ade. 

list UsU rf., -en, svek. 

list lisH rf., -en -er, kant, 

lista lisHa^ rf., -an -or. 

lista lisHa^ t. o. rfl., -ade; 1. ut* 

ngt; jmf. överlista, 
listeligen lisHdli^gdn adv. 
listig HsHiff^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
lit UH r., -en. 
lita U^a^ i., -ade, ngn gg liter *^ 

let le^t. 
litania lit^ani^a^ rf., -an -or. 
Litaven 1. -au- Uta^van, 
litaver 1. -au- lita^vdr m., -n =. 
litavisk 1. -au- lifa^visk a., -t -e -a. 
litaviska 1. -au- litauiska rf., -an, 

språk, 
litaviska Wa^ viska 1. -au- f., -an 

-or, kvinna, 
liten man^ a., litet liH^t'' lille Up9^ 

lilla; -het -en. 
liter UHar r., -n -trär, räknepl. 

=, förk. I, 
litet HH9t^ adv., även lite U^t9^^ 

lite mera, lite mjölk; lite var, 

lite varstans, för lite *^.* 
litium U^tium n., keni, 
litograf lit^cogra^f 1. -«- m., -en 

-er. 
litografera lit^oygrafe^ra 1. -å- t., 

-ade. 
litografi lit^cografi^ 1. -å- r., -en -er. 
litografisk lit^cogra^fisk 1. -å- a., 

-t -e -a. 
litokromi lit^åkråmi^ r., -en. 
litoral lit^coraH a., -t -e -a. 
lits lU^s r., -en -er. 
litsa lit^sa^ t., -ade, sjöv. 



litsa Ut^sa^ rf., -an -or. 

littera lit^dra rf., -an. 

litterat lit^eraH a., = -e -a. 

litteratur Ut^eratm^r r., -en -er. 

litteratör lU^eratce^r mf., -en -er. 

litterär lU^erce^r a., -t -e -a. 

liturg litur^g m., -en -er. 

liturgi Ut^urgi^ r., -en -er. 

liturgik Ut^urgi^k r., -en. 

liturgisk Utur^gisk a., -t -e -a. 

liv li^v n., -et = -en, i smns. 
liv-, men livs- Uf^S'^ 1. ?i/*s- i: 
livsandar, -arvinge, -dagar, -eli- 
xir, -erfarenhet, -fara, -farlig, 
-form, -frukt, -fråga, -funktion, 
-förnödenhet, -glädje, -gnista, 
-gärning, -kraft, -kraftig, -leda, . 
-luft, -lång, -längd, -medel, -pro- 
cess, sak, -straff, -tecken, -tid, 
-tråd, -trött, -uppehälle, -upp- 
giftj -varm, -verksamhet, -vill- 
kor, -värme, -yttring, -åsikt, 
-åskådning, m. fl. ; livs lif^s av. 
li^YS levande, livsens lif^sdns äv. 
li^wsdns^ till livs lif^s^ i Ii ve 
lihd^, 

liva li^va'^ t., -ade; -ad pa. 

livaktig li^v-akHig a., -t -e -a -are 
-as^; -het -en. 

livdömd U^v^dÖm^d pa., -ömt -e 
-a. 

liver li^^var pl., folk, 

livförsäkra U^v^fcevså^kra t., -ade. 

livgeding lih^-jedif]^ n., -et = -en. 

livisk lih^isk a., -t -e -a. 

Livland U^vland. 

livlig li^vlig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

livländare Iih4än^dar9 m., -en =. 

livländsk liH4än'^dsk led. -lln^sk 
a., — u -e -a. 

livländska li^v4än^dska led.-än^ska 
f., -an -or. 



— 229 



Lofoten Ixo^-^fwHi/n» 
of t lof^t n., -et = -en. 
og, se le. 

ogaritm lå^garit^m r., -en -er. 
ogaritmisk lå^garit^misk a., -t 

-e a. 
oge lco^g9^ rm., -en -ar. 
oge lå^f r., -en -er *®. 
ogement lå^f^niänH n., -et = -en. 
ogera låfe^ra t. o. i., -ade. 
ogerare låfehard m., -en =. 
^^^ log^ rm., -en -ar. 
ogga log^a^ i., -ade. 
oggert log^BTt rm., -en -ar*^®. 
ogi låfi^ 1. ?o- n., -et -er. 
ogik lagisk r., -en. 
ogiker lå*'gik9r m., -n =. 
ogisk lå^gisk a., -t -e -a. 
ogogryf Wgågry^f r., -en -er. 
ögogryfisk lå^gågry^fisk a., -t -e -a. 
oj %'* a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en. 
ojal lojB,H a., -t -e -a -are -ast. 
ojalitet loj^alUeH r., -en. 
oka lio^ka^ rf., -an -or, våxt, 

bjöml. (Heracleum), 
oka lay^ka^ rf., -an -or, hogträ. 
Loka lo^ka^. 
okal IwkaH r., -en -er. 
okal loikaH a., -t -e -a. 
okalisera Icok^alise^ra t., -ade. 
okalitet IcDk^aliteH r., -en -er. 
Loke l(o^k9^. 

okomobil IcDk^amicobiH r., -en -er. 
okomotiv l(ok^(omo)ti*v n., -et = 

-en (förk, lok Ico^k). 
ökor l(o^k(or^ f. pl., gömmor. 
okution Icok^mfco^n r., -en -er. 
olla Zo^^a^ f., -an -or. 
om Icom^ mr., lommen, lommar 

små-, stor-, is-1. (Colymbus). 
lombard I&mba^rd m., -en -er, 

folk. 



lombard lombti^rd r., -en -er, 

bank. 
Lombardiet lom^bardiht. 
lombardisk loniba^rdisk a., -t -e -a. 
lomber lom^b^r 1. lorj^bQr r., -n, 

spel. 
lomhörd loym^^hod^rd pa., -rt -e -a; 

-het -en. 
lomma larniV i., -atle; 1. av, borjt. 
Lomma lom^a^. 
lomme la)m^9^ rm., -en, växt, (Caj)- 

sella). 
longitud loYj^gitm^d r., -en -er. 
longitudinal lorj^gitmdinaH a., -t 

-e -a. 
longobarder lor]^ga)ba^rd9r "gtl.^ folk. 
longobardisk loi]^ga)ba^rdisk a., -t 

-e -a. 
I6ngör lorjgoe^r r., -en -er. 
lopp lop^ n., -et = -en. 
loppa lop^a^ fr., -an -or. 
loppa lop^a^ t. o. rfl., -ade. 
loppig lopHg^ a., -t -e -a. 
lord lå^rd m., -en -er *^. 
Lorens lio^räns 1. -dns. 
lomjera lornje^ra t., -ade. 
lomjett lorfijät^ r., -en -er. 
lomjettera lor^njäte^ra t., -ade. 
lort lio^rt 1. IcorH rm., -en -ar. 
lorta Icohta^ 1. Icdt^- i. o. t., -ade. 
lörtig Iwhtig^ 1. Icor^- a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Loshult loi^s^hulH. 
loss los^ oböjl. pred. adj. o. adv. 
lossa los^^d^ t., -ade. 
lossare los^arQ^ m., -en =. 
lossna los^na^ i., -ade. 
lösta losHa^ rf., -an, ett slags 

gräs, råg-, ren-, ludd-, foder-, 

rak-, sträv-1. (Bromus). 
Lot l(oH 1. lot^. 
lots loitH m., -en -ar. 
lotsa liot^sn^ i. t. o. rfl., -ade. 



-r- - -ww v 



l^^V 



2B1 



Lulsuiidet haH^sun^dtft, 

liuninös l\a}min0*'s 1. him}- a., -t 

-e -a. 
lutnmer lum^dr rm., -n, matt-, rev-, 

j ämne4. (Lycopo^dwm) . 
lummig ImnHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
lump lum^p rm., -en. 
lump lum^p rm., -en -ar, fisky sug-, 

sjuryggs-l. (Cyclopterus), 
lumpen luni^pdn^ a., -pet -pne -pna 

-pnare, -pnast; -het -en -er. 
lumper lum^par rm., -n. 
lumphandlare lum^p-han^dlar9 m., 

-en =. 
lumphandlerska lum^p-han^dldTska 

f., -an -or. 



lumie lun^'/^ mr., -eii -ar, fågel 

(Fräter vula), 
luns Zmw*5 m., -en -ar. 
lunsa lum^sa^ f., -an -or. 
lunsa lunha^ t., -ade, artill. 
lunsch ?w^y r., -en -er^®, /?>r* 

middagsmåltid. 
lunsig lun^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
lunta lunHu^ rf., -an -or, art, 
lunta lunHa^ rf., -an -or, diger bok, 
lupin /rajH^w r., -en -er, tmxt, gul-, 

vit-, kaffe-1. (Lupinus), / 
lupp Zmj)* r., -en -er ^®. 
j lur Im^r rm., -en -ar, e^^ slags 

hlåsinstrument, 
lur ?f«V sbst., bakhåll j stå på 1. 
lur lm*r rm., -en -ar, slummer. 



lumpor lum^pcor^ f. pl. 

lumpsamlare lum^p^samHar<r m., I lura ltu?ra'^ i., -ade, slumra, 

-en =. I lura Im^ra^ t., -ade, bedraga, 

lumpsamlerska lum^p-^sam^hrska f ., ; lura teVa^ i., -ade, %</a i>fl /«/r. 



-an -or. 



lura Im^ra^ t., -ade, 7aA;. 
lurblåsare ImS^^blå^sar^ m., -en 



lumpsocker lum^P''Sok^9r n. 

luna Im^na^ rf., -an, värd., lynne, i lurendreja hu^r^n-^dråj^a i. o; t., 

luna Im^na'^ rf., -an -or, stång, \ -ade, > -äj. 

lunar Zuiwa^r a., -t -e -a. ! lurendrejare ^dräj^at^ m., -en == 

lunarisk luina^risk a., -t -e -a. I > -äj. 

lunarium Imnah-ium^ 1. ^^**^ n., -iet : lurendrejeri lm^r9ndr(ijeri* 1. ^0^102 

' -ier. i II* 7 -öt -er, > -äj-. 

Lund lun^d, ilwrenårejerskei lm^r9n''drqjhrskaL, 

lund Z«w*f? rm., -en -ar 1. -er. , -an -or, :> -äj-. 
Lundagård lun^da^gå^rd, ' lurifax Im^rifaks 1. ^^'-^ mf ., -en -ar. 



lundensare lundän^sar^^ 1. ^*^° m., 

-en = -ama. 
lundensisk lundän*'sisk a., -t -e -a. 
lung luri^^ 1. blöt, 1. våt. 
lunga hit]V rf., -an -or. 
lungsiktig lurj^^sikHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
lunk lurj^^k rm., -en. 
lunka luYi^ka'^ i., -ade. 
Lunkentus hiifkdntus^, lunkentus- 

steg. 



lurifaxeri hu^rifakseri^ 1. ^^^^^^ n., 

-et -er. 
lurig liuh'ig^ a., -t -e -a -are -ast; 

illmarig; -het -en. 
lurig Im^rig^ a., -t -e -a, sömmg, 
lurk lur^k m., -en -ar. 
lurv lur^v rm., -en. 
lurvig lurh^g^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
lus Im^s fr., -en, löss lös^ lössen 

(Fedicuh(s). 






233 — 



lykta lifk^ta^' i. o. i., -ade; -as i. 

dep. 
lykttändare lykH^än^daro m., -en 

lymfa lym^fa rf., -an -or ^®. 
lymfatisk lymfaHisk a., -t -e -a. 
lymmel lymhP m., -eln, lymlar, 
lymmelaktig lymhl'^akHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en -er. 
lynett Jynät^ r., -en -er. 
Ijoig lyrj^ r., -en, växt, klock-1. 

(Erica). 
lynga lyrjV i*f., -an -or, ringel. 
lynka lyrj^ka^ 1. lyncha lyn^fa?' t., 

-ade. 
lynne lynH^ n., -et -en -ena. 
lyra ly^ra^ rf., -an -or, i bollspel. 
lyra ly^ra^ rf., -an -or. 
lyrformig ly^r^forhniy a., -t -e -a. 
lyrik lyrisk r., -en. 
l5''riker ly^rikQr mf., -n =. 
lyrisk ly^risk a., -t -e -a. 
lysa ly^sa^ rf., -an -or, växt^ tjär-, 

gök-1. (Lychnis). 
lysa ly^sa^ i. av. opers. o. t., -te. 
lyse ly^sd^ n., -et -en -ena. 
Lysekil. ly^sd^iH \. ^^^^ 
lysing ly^sir\^ rm., -en -ar, växt^ 

strand-1. (Lysimac'hia). 
lysol lysåH r., -en, Ä;em. 
lyss lys^ i. dep., lyss lyddes lyiP- 

9S^ lytts /^^^5 lyss. 
lyssna lyssna} i., -ade. 
lyssnare lys^nard^ m., -en =. 
lyssnerska lys^ndTska^ f., -an -or. 
lysta lysHa^ i. vanl. opers., lyster^® 

-te. 
lysten lysHdn^ -a., -tet -tne -tna 

-tnare -tnast; -het -en. 
lyster lysHdr r., -tern -trär, ljus- 
krona m. m. 
lyster lysHdr a., -t -tre -tra -trare 

-trast; -het -en. 



lystnad lysHnacP rm., -en. 
lystmäte lysH^mä^f9 n., -et -en 

-ena. 
lystra lysHra^ i., -ade. 
lyte lyHd'^ n., -et -en -ena. 
lytt lyt*' a., — -e -a. 
lyx lyk^s r., -en. 
låda lå^da^ rf., -an -or. 
låda Wda^ i., låder *«, lådde lodh^, 

lått lot^. 
låg se ligga, 
låg lå^g a., -t -e -a, lägre lä^grd 

lägst längst -e ^^ -a ^^; i moralisk 

bet. lågare, lågast; -het -en -er. 
låga lå^ga^ rf., -an -or. 
låga lå^ga^ i., -ade. 
låga lå^ga^ rf., -an -or, kull fallen 

trädstam. 
låghalsad lå^g^hal^sad pa., -at -e. 
lågland lå^glän^d pa., -änt -e -a. 
låglåndare lå^g^-län^darB m., -en 

lågmäld lå^g^mä^ld pa., -ält -e -a. 
lågsinnad lå^g'-sin^ad pa., -at -e. 
lågsint /å^^-^w^^ pa., = -e -a; 

-het -en. 
lågstammig lå^g^stamHg a., -t -^ 

-a. 
lågtänkt lå^g^tätj^kt pa., = -e -a. 
lågväxt lå^g'^väk^$t pa., = -e -a. 
lågättad lå^g^ät^ad pa., -at -e. 
Låland låHand 1. lol^-. 
lån Z(l'*n n., -et = -en, till låns, 

i smns. lån-, men: låne-, såsom 

lånebank, -fond, -kassa, 
låna lå^na^ t., -ade, vardagl. äv. 

lånte, lånt. 
lånare lå^nard^ m., -en =. 
lång lori^ a., -t -e -a, längre lärj^r9^ 

längst läi]^st -ste ^^ -sta ^^ 
långa lori^a^ fr., -an -or, ett slags 

fisk, birke-1. (Molva); spirlånga. 
långärmad lotj^r^ar^mad pa., -at -e. 



— 2Br> 



läkare lä^karj^ mf., -eu =. 

läkbar lä^k''ba^r a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en, 

läkedom lä^kQ^dcmn^ rm,, -en. 

läklig lä^kJig^ a., -t -e -a. 

läkt läkH rf., -en -er, ribba, 

läktare läkHard^ nn.,*-en =. 

läkte läkHd^ n., -et -en -ena, ribba, 

läm läm^ rm., -mmen -mmar, skiva, 

lämmel läm^9l mr., -n lämlar, fjäll-, 
skogs-l. (Lmimus), 

lämna läm^nd^ t., -ade.* 

Lämnhult läm^n-htiPt, 

lämpa läm^pa^ rf., -an -or. 

.lämpa låm^pa^ t. o. rfl., -ade. 

lämplig läm^plig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

lämpligen Jåm^pligdn^ adv. 

län lii^n n., -et = -en, i de flesta 
smns. läns-, t. ex. länsbokhål- 
lare, -fängelse, -herre, -häkte, 
-lasarett, -notarie, -plikt, -sty- 
relse, men låntagare. 

länd län*'d rf., -en -er. 

lända Jän^da^ i. äv. opers., län- 
der *® lände länt. 

länder, av land och länd. 

länderi län^deri^ n., -et -er. 

länga lärj^a^ rf., -an -or, téthus-L 

länga Miy*a* t. o. rfl., -de; -as i. dep. 

längd läi]^d rf., -en -er. 

länge lät]V adv., längre *^, längst, 
länge sedan, för länge ^®.* 

längs, se långs. 

längta läfjHa^ i., -ade. 

längtan lärj^tan^ rf. 

länk lärj*^k rm., -en -ar. 

länka lärj^ka^ t., -ade. 

läns län^s oböjl. pred. adj. 

länsa Zöw^^a^rf., -an -or. 

länsa länha^ t., -ade, tömma, 

länsa länha^ i., -ade, ^öv., 1. un- 
dan. 



länsman Jän^s-man^ 1. läns^man 

m., se man. 
länstol lä^n^stmV 1. län^^ 1. ^^ 

-en -ar. 
länt a länHa^ rf., -an -or, topp- 

länta. 
läntagare lä^n^ta^gars m., -en =, 

se län. 
läpp läp^ rm., -en -ar. 
läppbloms trig läp^^^blami^strig 1. 

-om^- a., -t -e -a. 
läppfonhig läp^'-forhnig a., -t -e -a. 
läppja läp^ja^ i., -ade. 
lär Ife^r 1. lärer l{e*r^r, hjälpv. 

end. pres. 
lära l(B^ra^ rf., -an -or, i smns. 

lär-, t. ex. l.-girig, 1. läro-, t. ex. 

läroanstalt, -bok, -byggnad, -dikt 

m. fl. 
lära l(e^ra^ t, i. o. rfl., lär lärde.* 
läraktig la^r^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
lärare Im^rard^ m., -en =. 
lärarinna Jce^rarin^a^ f., -an -or, 

-nne-. 
lärd Ice^rd pa., -rt -e -a -are -ast. 
lärdom Ite^r^doym^ r., -en -ar. 
lärft laer^ft n., -et artpl. -er. 
lärf tskramhandel IfPr^ftskram-han ^- 

d9ly -n. 
lärftskramhandlare -dlaro m., -en 

■ • 

lärftskrämare Jcer^s^krähnaro m., 

-en =. 
lärjunge Ire^r'-jttr]'^d 1. ^°^ mf», -en 

-ar. 
lärk larr^k r., -en -ar, lärkträd 

(Larix), 
lärka Irer^ka'^ fr., -an -or, sång-, 

träd-, fjäll-, tofs-1. (Alauda), 
lärling Ice^rlir}^ m., -en -ar. 
lärospån Ice^rM-spå^n n., -et = 

-en 1. r., -en. 



.d Ite''rawaTkS'rå*d m., 
in., 
t., -te, stänga med lås, 



a läse- i iäaebok, -cir- 

iinett, -kreta, -sal, -säll- 

»cken. 

urs» m., -en =. 

äharin^a' t., -än -or^ 

'ba'r a., -t -e -a -are 

it -en. 

iW* n., -et. 

i^aarsÄa' t'., -an -or. 

fl* t. o. rfl,, -ade, läske- 

ig^ a., -t -e -a -are -aet; 

((^ i. o. t., -ade. 

r., -en -er, skeppslast, 

rni., -en -er, skoJäst, 

läs^f-ma^kar!) m., -en 

liisH-frrh-arD m., -en 

n., -et -en -ena. 

1., =■ -e -a -are -aat; 

t. o. perH. o. opers. i., 

t''0.^ffad pa., -at -ade. 

tiit^-brm^katl pa., -at 

'äi^oWffsn adv. 
U^'fco^(ad pa., -at -e. 
t^-hän^d pa., -önt -e -a. 
il)* mf., -en -ar. 



lättja lät^ja^ i-f., -an, imjefiill. 
lättja» lät^jas^ i dep,, -ades. 
lattkokt lät''ktokH pa., := -e -a. 
lättkörd im'^JiB*rd pa-, -rt -rde 

-rda. 
lättledd lät^'!ed^ pa., -ett -edde 

-edda. 
lättläklig lätUä^klif/ a., -t -e -a. 
lättlynt liU^'tynH pa., = -e -a. 
lättläst m^'låhl pa-, =- -e -a. 
IftttlöBt m^-leht pa., = -e -a. 
lättna /ä(Va* i., -ade. 
lättnad Wnad^ r., -en -er, 
lattra låt^ra^ t., -ade, krusa mynt- 
rand. 
lättrodd lät^'ra>d' pa., -ott. -ödde 

-ödda; -rörd pa, 
tättsinne lät^-sinH n., -et. 
lättsinnig lät^'SinHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
lättskrämd lät^-skräm^d pa., -ämt 

-e -a; -het -en. 
lättekött lät^'/Ot^ pa., = -e -a. 
lättsmält låt^-smälH pa., = -e -a; 

-het -en. 
lättspelt, -såld, -sövd pa., 
lättvindig IM^-vin^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
lättvannen, -äten pa,, 
lävart förvart I. '-' adv. 
läxa läk^sa^ rf., -an -or, 
läxa läk'sn^ t., -ade, 1. upp* ngn. 
löda l0^da* t,., löder" lödde löd^o^ 

lött löt* lödd lött. 
lödare ie^dar»^ m,, -en =. 
lödder IM^ir n., löddi-et. 
l&ddra löd^ra" rfl., -ade. 
löddrig löd^rig^ a., -t -e -a -are 



lödig W^dig^ 



-het 



lödja l0'dja^ 1. löd^' rf., -an. 
lödja h^djn^ 1. /<»;'- t., -ade. 



TK^ 



— 237 — 



lödra l0^dra^ rf., -an -or, segdring, 

Lödöse l0^d-0hd, 

löfte löf^td^ n., -et -en -ena. 

löftesbrytare lÖf^ids-^hryHard m., 
-en =. 

löftesbryterska löf^t9S''brpH9Tska f., 
-an -or. 

löga l0^ga^ t. o. rfl'., -ade. 

lögn löi]^n rf., -en -er.* 

lögnaktig lötj^n-^akHig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

lögnare lörj^nard^ m., -en =. 

lögnerska lörj^norska^ f., -an -or. 

löja löj^a^ fr., -an -or, fisk (Al- 
humus). 

löje Uj^d^ n., -et -en -ena. 

löjlig löjHig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en -er. 

löjtnant löjHnanH m., -en -er.* 

lök l0^k rm., -en --ar, bot, 

lök l0^k rm., -en -ar, sand-, ängs-, 
rams-, röd-, pip-, purjo-, vit-, 
gräs-, gchalotten-1. (Altium), 

lökformig l0^k''for^mig a., -t -e -a. 

lömsk löm^sk a., -t -e -a -are -ast; 
' -het -en. 

lön l0^n rf., -en -er, vedergäll- 
ning, i vissa smns. löne- t. ex. 
lönebelopp, -förbättring, -för- 
höjning, -förmån, -grad, -in- 
komst, -kvartal, -reglering, 
-stat, -tillägg, -tur, -villkor; 
annars lön- t. ex. löngivare, -lös. 

löna l0^na^ t. o. rfl., -ade, vardagl. 
äv. -te. 

lönn lön^ 1. mindre vanl. l0^n 
sbst., lägga å lönn, 

lönn lön^ rf., -en -ar, park-, socker-, 
sykomor-, naver-1. (Acer), 

lönn- lövi^'^ -dörr, -g^Tig^ -krog, 
-låda -mord m. fl. 

lönndom lön^^dwm^ r., i uttr. i 
lönndom. 



lönnlig lönHig^ 1. l0^n- a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
lönnligen lönHigdn^ 1. I0S1- adv. 
lönskaläge lön^ska^la^g9 n., -et 

-en -ena. 
lönt l0*'nt pa., det är inte, föga 1. 
löntagare l0^n^ta}gard m., -en =. 
löpa l0^pa^ i., -te, 1. lopp lop^ 

lupo Im^pm^ lupit ha^pit^ lupen 

lupet liipna. 
löpare l0^pard^ m., -en = -ama. 
löpare l0^par9^ rm., -en =, kvarn- 
sten m, m, 
löpare l0^par9^ rm., -en =, i schack. 
löpai-e l0^pard^ r., -en =, jord-1. 
^insekt (Carahus), 
löpare l0^par9'^ mr., -en =, fågel, 

sand-1. (Ca lidris), 
löpe l0^p9^ n., -et -en -ena. 
löpna l0^pna^ i., -ade. 
löpsk löpHk a», -t -e -a; -het -en. 
lördag Im^rdag led. loe^rda rm., 

-en -ar*^®; i lördags, 
lös l0^s a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en. 
lösa l0ha^ rf., -an -or, växt, tid-1. 

(Got chicum) , 
lösa le^sa^ t, o, rfl., -te, i smns. 

löse- t. ex. 1. -nyckel l0^S9^nykhl, 

-penning, 
lösaktig U^s-^akHig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
lösbar y^s-ba^r a., -t -e -a; -het -en. 
lösdrivare l0^S''dri%ar9 m., -en =. 
lösdriveri l0^sdriveri*^ n., -et. 
lösdriverska l0^s--drih^Tska f., -an 

-or. 
lösen l0H9n äv. ^^ r. 
lösgläfst yh^gläfht pa., = -e -a. 
löska lös^ka^ t. o. rfl., -ade. 
löskokt l0^S'^ko)kH pa., = -e -a. 
löslig l0hlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en, 



2B9 



inagnesia ntaf]ne*sia 1. ^^^^ i-f ., -an, 

kem. 
magnesit marj^nesiH r., -en. 
magnesium marjne^sium 1. ^^^^ n., 

kem. 
magnet matjneH rm., -en -er. 
magnetisera marj^netise^ra t., -ade. 
magnetisk watjneHisk a., -t -e -a. 
magnetism marj^netis^m r., -en. 
magnetisör inarj^netiscB^r m., -en 

-er. 
Miagnhild mari^n^hiPd, 
magnificens matj^nifisän^s r., -en. 
magnifik matj^nifi^k 1. man^ji- a., 

-t -e -a -are -ast. 
magnifikas marjni^fikus 1. °^°* a., 

rektor magn. 
magnolia marjnå^Ha 1. ^^^^ rf., -an 

-or. 
Magnus marj^nus, 
magra ma^gra^ i., -ade. 
mahogny mciliog^ny 1. -hotj^ny 1. 

-nt 1. ®^^ n. o. r., -t o. -n. 
mahenia maihå^nia 1. -co*- 1. *^^®^ 

rf., -an -or, buske. 
maj wcy* rm. 
maj wöy* r., -en, 1. n., -et, grönt 

löt\ 
maja pwj^a^ i. o. t., -ade. 
majestät maJ^estäH n., -et -er, 

Eders Kungl. Majestät, 
majestätisk maj^estäHisk a., -t -e -a. 
majestätlig mc^^estätHig a., -t -e 

-a -al^e -ast; -het -en. 
majolika mai)(oHika 1. ^^^'^ rf., -an. 
majonnäs maj^ånä^s r., -en artpl. 

-er. 
major majoi^r m., -en -er.* 
majorat mc^j^coraH n., -et = -en. 
majoritet maj^coriteH r., -en -er. 
majorska majoy^Tska f., -an -or. 
majs möf/*s rm., -en, (Zea). 
raajsena majse^mi^ 1. ^^^ rf., -an. 



majuskei majus^kdl r., -keln -kler. 
mak ma^k n., i sakta mak. 
maka ma^ka^ f., -an -or,, gift 

kvinna. 
maka ma^ka^ oböjl. a., maka skor. 
maka wa^Äa^ t., -ade; m. åt* sig, 

undan, ihop. 
makadam mak^adam^ r., -en. 
makad amisera mak^adamHse^ra t., 

-ade. 
makalös ma^ka^l0^s a., -t -e -a. 
makaroner mak^arw^nQr 1. -m*- 

pl., -ron-, 
makaronisk mak^ar(o^nisk 1. -rå- 

a., —\i -e —a. 
makassarolja malias^ar^ol^ja rf., 

-an. 
make wa^A^d^ mr., -en -ar. 
maklig ma^klig^ a., -t -e -a -aref 

-ast; -het -en. 
makramé mak^rame^ r., -en 1. -n. 
makron makrio^n 1. -å^n r., -en 

-er, vulg. 
makt makH rf., -en -er; vid makt. 
makulatur mak^mlatm^r r., -en. 
makulera mak^mle^ra t., -ade. 
mal maH mr., -en -ar, en fi^k 

(Silurus). 
mal mfiH mr., -en -ar, insekt^ klä- 
des-, päls-, fjäder-, tapet-, korn- 

m. (Tinea). 
mala ma^la^ t., mal, -de -t, 1. -it, 

-en -et -na, äv. -d. 
malaga maldag a rf., -an, vin, 
malaj malOiJ^ m., -en -er. 
malajisk malaj^isk a., -t -e -a. 
malajiska malajHska f., -an -or, 

kvinna, 
malajiska malaj^iska rf., -an, språk. 
malakit mal^akiH r., -en -er. 
malaria mala^ria 1. ®^®^ rf., -an. 
maliciös malHfe^s 1. -m- a., -t -e 

-a -are -ast, 



241 



mandschu rnandfui^ m., -en -er. 
Mandschuriet man^dfuiri^dt. 
mandschurisk mandfm^risk a., -t 

-e -a. 
manege manä^f nn., -gen -ger. 
maner mane^r n., -et = -en. 
maner ma^n9r pl. 
manerlig mane^rlig a., -t -e -a; 

-het -en. 
manet maneH mr., -en -er (Me- 

dusa), 
Manfred man^fred. 
mangan marjgeL^n r., -en, kem. 
manganat marj^ganaH n., -et = 

-en. 
manganhalt maf]ga^n^halH r., -en. 
raanganhaltig "halHig a., -t -e -a. 
mangel mari^l rm., -n -glar, man- 
gelbod, 
mangla marjHa^ i. o. t., -ade. 
manglare mariHard^ m., -en =. 
manglerska -hrska^ f., -an -or. 
mango marj^go) r., -n -oer ^^^, m.- 

träd, -frukt, 
mangrant man^^granH ad v. 
manhaftig man^''hafHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
Manhem nian^^hein^ , myt, 
mani mani^ r., -en -er. 
mani era manHe^^ra t., -ade. 
maniererad man^iere^rad pa., -at -e. 
manierist manHerisH mf., -en -er. 
manifest manHfäsH n., -et = -en. 
manifestation manHfästafco^n r., 

-en -er. 
manifestera manHfäste^ra t. o. rfl., 

-ade. 
m anipul ation man Hpuila/co^n r . , 

-en -er. 
manipulera manHpmle^ra t., -ade. 
manke matj^kj^ rm., -en -ar. 
mankemang matj^kemai]^ n., -et 

= -en. 

Lyttkens o. Wulff", Ordlista. 



mankera mai]ke*ra t. o. i., -ade. 
mankill marjkil^ r., -en -er; bättre 

man^^kilhr, 
manlig manHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
manligen manHigan^ adv. 
manna man^a^ n. av. rf., -at av. 

-an, mannagr^^n. 
manna man^a^ t., -ade, manna- rå. 
mannekäng man^ekätj^ r., -en -er. 
manometer man^åmeHdr r., -tern 

-trär. 
mans man^s adv., gärna. 
mansardtak mansa^rd-^ta^k n., -et 

= -en, brutet tak. 
manschett man/ät^ 1. marj- r., -^en 

-er. 
mansenilj fnanhenU*j r., -en -er, 

träd (Hippo'mane). 
manskap man^^ska^p n., -et. 
manspillan man^-spil^an r. 
mantal man^^ta^l n., -et = -en. 
mantel manHdl^ rm., -teln -tlar. 
mantilj mantil^j r., -en -er. 
mantissa mantis^a 1. ®^^ rf., -an 

-or, mat. 
manual man^maH r., -en -en 
manuell man^mäl*' a., -t -e -a. 
manufaktur man^uifaktm^r r., -en 

-er. 
manufakturhandlare man^voLfak- 

tm^r^^han^dlard m., -en =. 
manuf akturist ynan ^mfaktmrisHmL , 

-en -er. 
manuskript man^mskripH n., -et 

= -en. 
manöver nuins^^vdr 1. -ö^v- r., -n, 

-vrer. 
manövrera man^övre^ra t. o. i., 

-ade. 
mar- ma^r^ i smns. -eld, -sken, 

-vatten; -buske, -björk, -skog, 

-tall, -vide, -viol. 

Ib 



fr., -an, markvaet, 

-uggla. 
'aén(*( m., -en -er. 
r., -en, väjct, sand-m. 



■^ffan*n n., -et 1. 



«ay r., npei. 
iri'eliär*j > -bärg. 
rt>e/re*rf. 

'arihn-gla's n., -et. 
r»'esfa*d. 



'f«H*rf r., -en artpl. 

'iMcVrt t., -ade. 
rHånät* I. -wn- r., 

iH*m a., -t -e -a. 
■f., -en -er, jorrf. 
r., -en -er, mj/nf, 

'r~kat*a fr., -an -or. 
tar'lc9'gor}^ rm., -en 

icV« t., -ade; -ad 
*HMr'Ae(«M*/a»-a m., 
(«ar^4e(ti«Vert* n., 

:a mar^k%fän*ti>rska 

r*k-gre*i9 m., -en -ar. 
iMnr'ii7)-6wt>i'rt' I. 



markgrevlig inav^k-greh-lig a., -t 

-e -a. 
markgrevskap »««r*A-3rersJta*j> n., 

-et = -en. 
markis mmki^a m., -en -er. 
markis maiki*8 r., -en -er, för 

pktäter. 
markieat mar^låsaH n., -et = -en. 
markieiona mar^kisin^a^ f., -an 

-or. 
markisskap »»oriiVsAaV n., -et 

= -en. 
markledea tnaT'k-le*d3s ad v. 
marknad mar'kiiad* rm., -en -er. 
Marks härad marHs ha^rad^. 
Markus maT*hts. 
markör t»aTk<e*r m., -en -er. 
marieka mtt^r-le'ka r., -an -or, 

geol. äv. mallricka mal'-rik*a. 
marmelad tuar^melH^d r., -en artpl. 



Marocko niarok*o). 

marockan niar'åka*n in., -én -er. 

marockansk tuar^äkH^nxk a., -t 

-e -a. 
marockanska mar^åka*nska f., -an 

-or. 
marodera mar^dde*ra i., -ade, 
marodör mar^äda*r mf., -en -er. 
marokäng mar^åkät/^ r., -en, bokb. 
mars maT*s rm., månad. 
Mars iHar*s, «i^/. 
Mars »(or*s, planet. 
marsala marsH^la rf., -an, «». 
marsch wittr*/ r., -en -er, m.-nita 

marachall mar/al* r., -en -er. 
marschera mar/e^ra i., -ade. 
marseljäs tirarsäl}ä*s r., -en. 
roarsipan *«»r'Ky)a*H r., -en. 



— 243 



marsk mar^sJc in., -en -ar 1. -er. 
marskalk mar/al^k 1. ^"^ m., -en 

-ar. 
marsk- marhk" -bildning, -land, 

-boskap. 
Marstrand mar^ '-st randel, 
marsvin ma^r'^svi^n n., -et = -en 

(Ca! via), 
Marta mavHa. 

marter ma^xUr 1. ^^ rm., -n =. 
martera marte^ra t. o. rfl., -ade. 
martialisk marHsia^lisk a., -t -e -a. 
Martin marHin^. 
Martina marti^na^, 
martisson maTHiS'-så^ny krigare. 
martyr martt^^r mf., -en -er. 
martyrskap marty^r^ska^p n., -et. 
maruffel maruf^dl m., -eln -fflar, 

tölp, 
marulk ma^r-t^Z^Ä; mr., -en -ar, 

fisk (Lo'phiusJ. 
maräng marätj^ rm., -en -er. 
mas ma^s m., -en -ar. 
masa nmha^ i., -ade, vara trög. 
masa maha^ t. o. rfl., -ade, värma. 
mask mas^k rm., -en -ar. 
mask mas^k r., -en -er. 
mask mas^k r., -en -ar, i spel. 
maska mas^ka^ rf., -an -or. 
maska mas^ka^ t., -ade. 
maska mas^ka^ i., -ade, i spel, 
maskera maske^ra t., -ade. 
maskerad mas^kera^d r., -en -er. 
maskfrätt mas^k-^frät^ pa., = -e -a. 
maskin mafi^n rm., -en -er. 
maskinbyggare ma/i^n^bgg^ar^ m., 

-en =. 
maskinell ma/Hnäl^ a., -t -e -a. 
maskinera maj^ine^ra t., -ade. 
maskineri maj^ineri*' n., -et -er. 
maskinist ma/HnisH m., -en -er. 
maskinmässig mafi^n-mäsHg a., -t 

-e -a -are -ast. 



maskopi mas^kåpi^ 1. -koi- r., -en 

-er. 
maskstungen mas^k^stuf]^9n pa., 

-get -gne -gna. 
maskulin mas^kmli^n 1. ^^-^ 1. ^^^ 

n., -et = 1. -er -en. 
maskulin mas^kmli^n a., -t -e -a. 
maskäten mas^k^äHdn pa., -tet -tne 

-tna. 
masmästare ma^s^mäsHard m., -en 

masoret mas^åreH 1. -cor- m., -en 

-er, judisk bibelforskare, 
massa mas^a^ rf., -an -or. 
massage masa*/ r., -en. 
massaget mas^ageH m., -en -er, 

folk. 
massaker masak^dr r., -kem -krer, 

> massacker. 
massakrera mas^akre^ra t., -ade. 
massera mase^ra t., -ade. 
massiv masi^v a., -t -e -a -are 

-ast. 
massivitet masHviteH 1. ^^- r., -en. 
massvis mas^^-vi^s adv. 
massör masoi^r m., -en -er. 
massörska mason^rska f., -an -or. 
massös mas0^s f., -en -er. 
mast masH rf., -en -er. 
masta masHa^ t., -ade. 
mastix mas^tiks r., -en, harts, 
mastodont masHådonH mr., -en -er. 
masugn ma^s^utj^n rm., -en -ar. 
masur ma^svoir^ rm., -n. 
masurering mas^mre^rirj rf., -en. 
masurka masuv^ka 1. ^^^ rf., -an -or. 
mat maH rm., -en. 
mata maHa^ t., -ade; -ad pa. 
matador mat^adå^r m., -en -er. 
matador mat^adå^r r., -en -er, 

högt kort. 
matare maHar9^ rm., -en =. 
Matarengi mat^arärjH 1. ^0^20 



— 244 



matdags maH-^dag^s 1. ^dak^s adv. 
matematik mat^emati^k rf., -en. 
matematiker mat^emaHik9r 1. ^^^^^ 

m., -n =. 
matematisk mat^emaHisk a., -t -e -a. 
materia mate^ria rf., -en -er. 
material mat^eriaH n., -et = 

-en. 
materialier mat^eria^IiQr^ 1. ^^^^^^ 

1. «i«- pl. -na. 
materialism »ia^^enaWs*m 1. ®^®- 

r., -en. 
materialist mat^erialisH 1. ®^®- mf., 

-en -er. 
materialistisk wa<^ena?i«*fi5Ä; 1. ®^®- 

a», ~Xi — e -a. 
materie mate^ria rf., -en -er. 
materiell mat^eriäl^ r., -en. 
materiell mat^eriäl*' a., -t -e -a. 
matemell mathrnäl^ a., -t -e -a. 
matfriare maH^fri^ard m., -en =. 
mathämtare maH-häniHard rm., 

-en =. 
Matilda matiPda^. 
matiné matHne^ r., -en 1. -n -er. 
matlagarinna maHlagarin^a^ f., 

-an -or. 
matlagerska maH^la^gorska f., -an 

-or. 
matmoder 1. -mor -mödrar maH" 

vardagl. mat^^nKD^r, 
matrikel matrikel r., -n -klar. 
matrikulera mat^rikmle^ra t., -ade. 
matris matri^s r., -en -er, hoktr, 
matrona matrio^na^ f., -an -or. 
matros matroj^s m., -en -er. 
Mats mat^s, 

matskeds vis maH/eds^vi^s adv. 
matsnuggare maH^snug^ard m., 

-en =. 
matsäck ma^^- ofta led. mas^äk^, 
matt ntat*^ a., = -e -a -are -ast; 

-het -en. 



matt mai^ oböjl. adj. o. sbst. r., i 

schack. 
matta mat^a^ rf., -an -or. 
matta m(U^a^ t., -ade. 
mattas mat^as^ i. dep.,' -ades. 
mattbelagd mat^-^belag^d pa., -agt, 

-e -a. 
Matteus nmte^us. 
Mattias mati^as^. 
mattighet matHg^heH rf., -en. 
mattsam mcd^^sam^ a., -mt -mme 

-mma. 
mattögd mat^^ög^d pa., -ögt -e -a; 

-het -en. 
maturitet mixt^mriteH r., -en. 
Maurits msiAn^rits. 
mausergevär m am ^sd r^jevte ^r n . , 

-et = -en. 
mausolé maco^såle^ r., -en 1. -n 

-er. 
Max mak^s. 

maxill maksil^ r., -en -er. 
maxim maksi^m r., -en -er. 
maximum mak^sinium n., == -ma *®®, 

i smns. -mi-, t. ex. m.-lön. 
meander m^an^ddr r., -dem -drar. 
mecenat me^s^naH 1. mes^- mf., 

-en -er. 
mecenatskap me^s^naH^ska^p 1. 

mes^- n., -et. 
med me^^d rf., äv. mede me^dd^ rm., 

-en -ar. 
med me^d 1. må^d vardagl. me^ 1. 

mä^y i sammans. oftast me^d- 

prep. o. adv. med mera, med 

ens, till och med, i och med, 

från och med.* 
medalj medal*j rm., -en -er. 
medaljong me^daJjoi]^ r., -en -er. 
medaljör me^daHoe^r mf., -en -er. 
medan me^dan^ konj. 
medarbetare me^d^arhcHard m., 

-en =. 



— 245 — 



medarbetariiina wc ^darhe^tarin ^a^ 

f., -an -or. 
medarbeterska )ne^d'-arheHaYska f., 

-an -or. 
medarvinge me^d''arviifd 1. '^^^^ 

mf., -en -ar. 
medborgare me^d^hor^jard m., -en 

medborgarinna me^dborjarin^a^ f., 

-an -or. 
medborgarskap meMborjar^-ska^p 

n., -et. 
medborgerlig me^d''bor^jdrHg a., -t 

-e -a; -het -en. 
meddela me^d^deHa t. o. rfl., -ade.* 
meddelande me^d-^de^landd n.^ -et 

-en -ena. 
meddelare me^d-^deHard m.^ -en =. 
meddelbar me^deH^^ba^r b.,^ -t -e -a. 
meddelelse me^d'^de^l9ls9 rf., -en -er. 
meddelsam me^deH^sam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare, -mmast; 

-het -en. 
medel me^ddl n., -diet = -dlen. 
medelbar me^ddl-^ba^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
medelbarligen mé^ddh-ba^Ugdn adv. 
Medelhavet me^ddhha\dt, 
medellös me^ddhle^s a., -t -e -a; 

-het -en. 
medelmåtta me^d^Uniot^a f., -an 

-or, person, 
medelmåtta me^ddhniot^a rf., -an, 

egenskap. 
medelmåttig me^ddl''motHg a., -t 

-e -a; -het -en. 
Medelpad me^ddUpad^ 1. -pa^d, 
medelpading me^d^Upa^dirj mf ., -en 

-ar. 
medelpadsk nie^ddl-pa^dsk a., -t 

-e -a. 
medelpadska me^d9l--pa^dskn rf., 

-an, munart* 



medelpadska mPddhpH^dska f., -an 

-or, kvinna. 
medelst me^ddlsi prep. ; såmedelst, 

dymedelst ^-^°. 
medeltid me^ddhtt^d rf., -en. 
medeltida me^ddhti^da oböjl. adj. 
meder me^ddv m., -n =, folkslag. 
Medevi me^ddm^. 
medfaren me^d^fah'9n pa., -ret -rne 

-ma; illa m. 
medfart me^d-^faht rf., -en. 
medfödd me^d-föd^ pa., -fött -e -a. 
medgift me^d-jif^t rf., -en -er. 
medgång me^d^gotj^ rm., -en -ar. 
medgörlig me^d'-joe^rlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
medhåll me^d-^hoP n., -et. 
medhållare mé^d-^hol^ard m., -en =. 
media me^dia rf., -an -or*®®, språkv. 
medialform me^diaH-^for^m rm., -en 

-er. 
median me^dia^n a., -t -e -a. 
mediatisation me^diatisafco^n r., 

-en. 
mediatisera me^diatise^ra t., -ade. 
medicin med^isi^n 1. me^d- rf., 

-en artpl. -er, medicine ^^^^ dok- 
tor, 
medicinal- med^tsineLH" 1. me^d-, i 

smns. t. ex. m.-taxa. 
medicinalier medHsinaHidr^ 1. -*®®. 
medicinalråd med^isinaH^rå^d m., 

-et = -en. 
medicinare medHsi^nard'^ 1. me^d- 

mf., -en =. 
medicinera med^isine^ra 1. me}d- i., 

-ade. 
medicinsk medHsi^nsk a., -t -e -a. 
Medien me^dian. 

medieval me^dieva^l r., -en, boktr. 
medieval me^diefaH a., -t -e -a. 
medikament medHkaniånH n., -et 

= -en. 



rgitik Mc'ttik('}/iriir*gisk ] medvetanile mehl-firtiiiirlj pa. n. 
-a. i n., -et. 

I -lei/H*l B., -t -6 -a. medveten me'rf-t' e'te*t pa., -tet -tne 
f«*dikiis m., pl. medici ! -tna; -hel -en. 
rhrd. me*dikus^ar. medvetalös me^dve^ts-lff^s a,, -t -e 

-het -en. 
medvind me*d'rin^d na., -en. 
' medömkan iue^d-öm^han rf. 
medömksara me^dömk-sam' a., -mt 



mt me^d-intresänH mf., 
-&kei 



me^diok^ar 1. 
, -t -kre -kra. 
^disk a., -t -e -a. 
me*dita/cu*n t., -en -er. 
ie^dUe*ra i., -ade. 
!*dium n., -iet -ier*"', 

me^d-krisHsn a., -tet 

Ha* i. o. t., -ade. 
j^dlar»' m., -en =, 
me^dlarin^a' f., -an -or. 
we^dlarska^p n., -et. 
iie*rf-?e»«* mf., -mtnen 

p »ie*d/e»w-5ÄaV n,, -et, 

1 me^d-U^danda n., -et. 
me^dlid-sam^ a., -mt 
mma -mmare -mmaat; 

e^d-jiu^d n., -et = -en. 

skH^pad pa., -at -ade. 
B^d'Sa}^ls ad v. 

me^d-la^gan pa., -get mekaniker »»e*a*«iia»- 1. ' 
la; hårt m. -n =. 

me^d-lå^vlan rf. mekanisk t«efta*«tsfc a., -t -e -a. 

me'd'tå^v!ar9 ta., -en mekanism mek*anis*ra r., -en -er. 
melankoli tnelarj'k(oli^ 1. meVrtij- 



-het -en. 
mefitiak me/i*(t*fc a., -t -e -a, sfiw- 

uegära megte^ra^ 1. "*" f., -an -or. 
meja måjV t., -ade, > mä-. 
mejare mi^^ara^ m., -en =, > mä-. 
mejeri mt^^eri* a., -et -er, >■ mä-. 
mejerikonsulent m«|/'ert^-iton5m- 

/äw^i m., -en -er, > mä-. 
mejeriet mäj^orisH mf., -en -er, 

> mä-. 

mejeraka »Miy^arsAa* f., -an -or, 

> mä-. 

mejram »w^/Vont* 1. '* rm., -en, 

> mä-, räxt, krydd-, lund-m. 
(Ori'ganumj. 

mejsel mäj'safi rm,, -eeln -siar, 

:> mä-. 
mejala m^/^sla* t., -ade, > -mä-. 
mekanik mek^ani*k r., -en. 



ma MwVW('/nrt»»a* f., 

ka me^d-tä^fhrska i 

idm^sa' f., -an -or. 
ud merfia^sa-Aw^nfrf. 

me^d-vcer^katt rf., : 



melankoliker me^Iatjkm^Ukar 1. ' 

mf., -n — 
I melankotisera we'iatjka>Hse*ra 
i -ade. 

I melankolisk me^Ia^kfo^ltsk a., 
I -6 -a. 
, melasM itiehis* r., -en. 



' 247 — 



inelerad mele^rad pa., -at -e. 

niélinit meHiniH r., -en, ett spräng- 
ämne, 

melis meili^s r., -en, ett slags topp- 
socker. 

meliss melis^ r., -en, växt, citron- 
m. (Mélissa). 

Melker mäl^kdr. 

mellan mäl^an^ prep»? > mällan. 

mellanfolklig mäl^an^fol^klig a., -t 
-e -a, > mällan-. 

mellanform "for^m nn., -en -er, 
> mä-. 

mellangift t/i/^^ rf., -en -er :> 
mä-. 

mellangärde mäPan^jae^rdd n., -et 
-en -ena, > mällan-. 

mellanhavande mäl^an^haHando n., 
-et -en -ena, >► mällan-. 

mellankomst '^kom^st rf., -en, >> 
mä-. 

mellanlägg mäl^an-Iäg^ n., -et = 



-en, 



mällan-. 



mellanradig mäl^an-^ra^dig a., -t 

-e -a, > mällan-. 
mellanskjuten mäl^an^fuiHon pa., 

-tet -tne -tna. 
mellanskov mäl^an^skåh^ n., -et = 

-en, > mällanskåv. 
mellanstatlig mäPan^stdiHJig a., -t 



-e -a, 



mällan-. 



400 



melodi meH(odi^ r., -en -er. 



mellerst mårdTst superi, a., -e 

4 

melodisk me?<w*(lisA; a., -t -e -a; 

-het -en. 
melodiös me^la)di0^s a., -t -e -a 

-are -ast. 
melodram meUcodraSn r., -en 

-er. 
melodrama meUcodra^ma n., -at, 
melodramatisk meHoodramaHisk a., 

-t -e -a. 



melon melco^^i r., -en -er, (Melo), 
melonformig melco^n^for^iig a., -t 

-e -a. 
melot melcoH r., -en, väoct, gul-, 

vit-, blå-m. (MeUIotus). 
membran mämbra^n r., -en -er. 
membranös mäm^hranB^s a., -t -e -a. 
membrum m^m^hrnm n., -ret -rer ^^ 

1. -bra*^ 
memento memänH(o^ 1. ^^^^^ n., -t 

-n -na. 
memoarer mewMa^r^r pl. 
memorera wew^drcVa t., -ade. 
memorial meniMriaH 1. -cor- n., 

-et = -en. 
men me^n n., -et = -en. 
men män*' konj. 
mena me^na^ t. o. i., -ade, var- 

dagl. äv. -te -t -t. 
mena nte^na^ t., -ade, vitmena. 
menageri menaj^eri* n., -et -er. 
mened me^n^e^d rm., -en -er. 
menedare twc^w^c^dfard m., -en =r. 
menederska me^n^e^ddrska f., -an 

-or. 
menedig me^n^e^dig a., -t -e -a. 
menföre me^n^fce^TQ n., -et. 
menig me^nig^ a., i uttr. menige 

man, meniga manskapet o. dyl. 
menighet me^nig-heH rf., -en -er. 
mening me^nit]^ rf., -en -ar. 
menlig me^nlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mensalhemman mänsa^Uhem^an . 
menstruation mänhtrma/w^n r., 

-en -er. 
menstruera män^strme^ra i., -ade> 
mensur mänsm^T r,, -en. 
mental mäntaH a., -t -e -a. 
mentol mäntåH r., -en. 
mentor mänHor 1. ^^ m., -n -er, 

mänt(o*rdr,* 
menuett me^nmät* r., -en -er. 



meuy iireti//* r., -eii 1. -n, 

mera iite^rit^ komp. a., förk. mer 

neet inäs*t superi, adj. 

, *', > mäRt; med mera ", 

r, för det mesta. 

, mera nie'ra* mest mäs*t 

Ite nie'r'b&må^lt9 pa. -a; 
örde -a, meranämnde -a. 
3 me'r9n'de'ls adv. 
me^ridia*n r., -en -er. 
■ me'rinoi'få^r 1."'*-, 
riH T., -en -er. 
»i«'ri/eVn t. o. rfl., -ade; 

. tuteT^kaniiH a., -t -e -a. 
ismtB(cr'A«n/t?M*mr.,-en. 
n m(tTkaptR*n r., -en. 

Iförgittning mipr^kuiriH^I- 

'niri. 

m mfflrJbM'rt«tn ]. ""** n. 

s (««rÄ«(*W«s 1. """, m^t. 

B OTieritwiVtMS I. "'"*, p7n- 

: marh'ä/j0*s a., -t -e -a. 

mf., -en -ar. 

mr., -en -ar, fåjfel, bli-, 

kärr-, talg-, tofs-, lapp-, 
n. (Parus). 

me^n-akHig a., -t -e -a 
«t; -het -en. 
s wf:s'aJia7]*s I. «i(?'.v- r., 

3S6*tt r., -en -er, ^*ö*'. 



ik me^såj0*tisk a., -t-e -a. 
ka meh^0*tiska f., -an. 
mien mes'åpåtH*mi3n 1. 

misk -fft*iimk a., -t -e -a. 



mesowt jH/^^a (j»V im en -ar. 

meuMiaunk wris'ta'n%X. a t-e -a. 

Messias (H«M*as t '* 

mest ae mera 

mestadels itian^ln ile'h adv., >■ 



mestis wesft^s i »<« mf 
meayr w(e»y*r r en er 
meta meta* t o i ade 
metafor me^tafå*! r en 
metaforisk nie^tafå*ri^k s 



metafysik meHafym*k r 
metaf\ siker auHafy^stkat 



metafysisk meHafii^smk 

-a 
metall w tit al* rm en er 
metallhaltig metat* hnftiq a., -t 

-e a 
metallisk mtAHl*tsk a t e -a. 
metalloid met^alåt^d r en -er. 
metalliirg met^alur^g m en -er. 
metallurgi met^alurgt* r en. 
metallurgiHk uiefalvr^gfl a., -t 

-e a 
metamortisk meHamor^fistk a., -t 

-e a 
metamorfos iiie^taitifirfu*-< r., -en 

metamorfosera ny'tnmor^fåw*ra t., 

metare meHara^ m en =. 
metates nte^lnle*» r en er. 
mete me^s u et en ena. 
meteor me(^ea*t r en er. 
meteonsk mel^eå*rtsk a t-e -a. 
meteorit met^eåri*t i en -er. 
meteorograt mpt^eA'tåtita,*f r., -t^n 



-er 



leteorolog met^eå^iålä^tf m., 
-er. 

leteorologi »ipf^eå^rAldffi* t., 



-en 



249 — 



111 et eorologisk niet^eiV rå lå^yisk a. , 

-t -e -a. 
meter meHdr r., -n -trär, versmått. 
meter meHdr r., -n räknepl. =, 

Icmgdmått. 
metod metco^d r., -en -er. 
metodik met^codi^k r., -en -er. 
metodiker met(o^dikdr mf., -n =. 
metodisk metco^disk a., -t -e -a. 
metodism met^aydis^ra t., -en. 
metodist met^atdisH mf., -en -er. 
metod isti sk met^iodisHisk a., -t 

-e -a. 
metonymi met^ånymi^ r., -en -er. 
metonymisk met^åny^misk a., -t 

-e -a. 
metrik metrisk rf., -en. 
metriker meHrik9r m., -n =r. 
metrisk meHrisk a., -t -e -a. 
metronom met^råf^^m r., -en -er. 
metropol md^råpåH r., -en -er. 
metropolit met^råpåliH m., -en -er. 
metropolitankyrka m^t^råpåUta^n''- 

Jyr^ka. 
metvurst meH^tmr^st rm., -en -ar. 
metyl metyH r., -en. 
mexikan mäk^sika^n m., -en -er. 
mexikansk mäk^sika^nsk a., -t -e -a. 
mexikanska -ka^nska f., -an -or. 
mexikanska mäk^sika^nska rf., -an, 

språk. 
Mexiko mä/Hkå 1. mäk^siko). 
miasm mias^ r., -en -er. 
miasma mias^ma rf., -an -or. 
miasmatiskmi^a^^a^^i^Ä; a., -t -e -a. 
mickel mik^dl m., -n micklar. 
mickelsmässa mik^dlS''mä8^a rf., -an 

-or; -sse-. 
middag mid*'ag led. mid^a rm., 

-en -ar *«<>. 
middags middags led. midjas adv. 
middagsdags mid^agS''dag^s led. 

mid^as-^dak^s adv. 



: midfasta mi^d-^fasHa rf., -an, mid- 

fastosöndag. 
I Midgård mi^d-^gå^rd adv. 
midja mi^dja^ rf., -an -or, midje- 
band, 
midljud mi^d-jm^d n., -et == 

-en. 
midnatt mi^d-^nat^ 1. ^° led. mid^nat 

rf., -en -nätter, 
midskepps mi^d^/ep\ 1. mitt- mit^" 

adv. 
midsommar mi^dsomar 1. wid*^ led. 

mis^omar rm., se sommar; mi^d"- 

sommar om mellersta delen av 

sommaren, 
midsunds mi^d^sun^dSj 1. mitt- wit^^" 

adv. 
midvinter mi^d^vinH^r rm., -n 

-vintrar, 
mig, se jag. 
migrän migrä^n r., -en. 
mikado mika^då m., -n. 
Mikael mi^kaäl^j mikaelidagen mi- 

kae^Ii^. 
mikrob mikrå^b r., -en -er. 
mikrofon mik^råfå^n r., -en -er. 
mikrokock mik^råkok^ r., -en -er. 
mikrokosm mik^råkos^ r., -en. 
mikrokosmisk mik^råkos^misk a., 

-t -e -a. 
mikrometer -meHdr r., -n -trär. 
mikroorganism mik^råor^gcmisHnr., 

-en -er. 
mikroskop -skå^p n., -et = -en. 
mikroskopi mik^råskåpi^ r., -en. 
mikroskopisk mik^råskå^pisk a., -t 

-e -a. 
mikrotelefon mik ^råteHefå^nl. -fay^n 

r., -en -er. 
mil mi^l rf., -en räknepl. = -en, 

poet. -ar, i smns. mil- men: 

milsbred, -lång, -vid, -vitt. 
mil a mi^la^ rf., -an -or. 



lilt - 



-ast; ' lumderarinjr luinhhr^A^rii) luf.. 



1 mil^ibli^ffän adv. 

l*drn^ t., -ftde. 

1 mil^d-sin*nd p»., -at -e. 

miPd'SinH pa., = -e -a 

it; -het -en. 

*g r., -en -er. 

nUl^itaris^m t., -en. 
ilW^SU' -boställe m. ti. 
Wita^r m., -en -er. 
il^it(e*r a., -t -e -a. 

mUUta^risk a., -t -e -a. 
ilja^rd r., -en -er. 
mil^jurdte*r 1. -dör -rftc^c 
1 -er. 
lja}*n r., -en -er; -jondel. 

iHilj<o^n'tHHii adv. 
tH*ö'eo'»-'»*s adv. 
ntU^Jiona^r mf., -en -er. 
ta -na*Tska f., -an -or. 
a* r., -en 1. -n -er. 
'a* rf., -an, vätt, brud-, 
. (Filipen'dulaJ. 

mUHgram* n., -grammet 
mmen; förk. mtf. 
mil^m^tsr T., -ji, räkne- 
förk. ml. 

■ mitHme*t9r r., -n räkne- 
förk. m»i. 
i^l-ta^ls adv. 
l*m»r, fiijft. 
mi*k r., -en. 
ni^mikar m., -n =, 
'i*miak a., -t -e -a. 
limtii^sa^ rf. -an -or. 



!«' rf., -an -or. 
««'((re*/ r., -en -er. 
1? min^hr-^'^m a., -t 



mindre min*dr3 minst »nn*st komp. 

0. sup. a., -ste '* -sta ", med 
mindre, icke dess mindre, åt- 
minstone; mindretal. 

minera mineVu t., -ade. 

mineral »iin'er8V n., -et — -en 

1, pl. -alier -a^/wr' 1. -'"'*. 
mineralhalt minera^l^haPt r., -en. 
mineralhaltig -halHig a., -t -e -a. 
mineralisk »«»'era'/(»É a., -t -e 

mineralog win*walå^g m., -en -er. 
mineralogi min^^raiågi* r., -en, 
mineralogisk nmt^oralä*ffisk a., -t 

-e -a. 
minerare mine^rar» rm., -en =, 
Minerva minesr*va, myt. 
minga )Bt)j'a* rf., -an -or, växt, 

flug-, lill-m. (LinaWia). 
miniatyr 'min^iaty*r r., -en -er. 
minimal minHmaH a., -t -e -a. 
minimum w(*mmwm n., = -ma *° 

belopp, 
minister ministär m., -n -strar. 
ministerial- min'iste^riit^l', t. e: 

m.- b ocker, 
ministeriat tinn^iste^riH*t n., -■ 

— -en. 
ministeriell min^isle'riät* a,, 

-6 -a. 
ministerium min-^iste*rifim 1, '**i* 

n., -iet -ier. 
ministär niinHst^*r r., -en -er. 
minna min^a^ t., minde; m. nägon 

om ngt. 
minnas min^as^ t. o. i. dep., min- 
nes, vanl. förk. minns, mindes, 



n., - 



.a; till 



— 251 — 



minoritet min^coriteH r., -en -er. 

minsann minsan^ interj. 

minska min^ska^ t. o. i-fl., -ade; 

-as i. dep. 
minst, se mindre, 
minuend minhuén^d r., -en -er. 
minns mi^nus n., -et = -en. 
minuskel mmus^kdl r., -keln -kler. 
minut minmH rm., -en -er. 
minutera min^vite^ra t., -ade. 
minuthandlare minm H-han ^dla t^d 

m., -en =. 
minutiös min^mts^iB^s a., -t -e -a 

-are -ast. 
minutlig miniuHUg a., -t -e -a. 
minutligen minmHlig^n adv. 
minutör min^mtos^r m., -en -er. 
minor mince^r m., -en -er. 
miocen mi^åse^n a., -t -e -a. 
mirabell mi^rabul^ r., -en -er. 
mirakel nnra^kdl n., -klet = 1. -kler 

-klen. 
mirakulös mirak^mh^s 1. ^®^* a., 

-t -e -a -are -ast. 
mire mi^r9^ rm., -en, fä.Tf, röd-, 

blå-m. (Änagallis), 
misantrop mis^antrå^p mf., -en -er. 
misantropi mis^antråpi^ r., -en. 
misantropisk -trå^pisk a., -t -e -a. 
mischmasch mip^map 1. *® n., -et. 
miserabel mis^Qra^dl a., -t -ble 

-bla -blare -blast, 
miskund mis^kun^d 1. '-^ 1, ^* rf., 

-en. 
miskunda mis^kunda^ 1. ^-^° 1. ®^® 

rfl., -ade. 
miskundelig mis^kunddlig^ 1. ^-^^^ 



av. 



0400 



a., -t -e -a. 



miskundsam mis^kund-^sam^ a., -mt 
-mme -mma -mmare -mmast 
-het -en. 

mispel mis^poP rm., -n -plar (Mes- 
pihis). 



miss- mis^'^ oskiljaktig purtikel i 
sammansättningar, t. ex. miss- 
akta, -belåten, -foster, -gärning, 
-humör, -känna, -riktad, -tro, 
-öde, misskriva, missäga, miss- 
sämja. 

miss mis^ f ., -en -er *°. 

missa mis^a^ t. o. i., -ade. 

missal misaH n., -et = -en. 

miss bildad mis^^bil^dad pa., -at 
-ade. 

missbilliga mis^^hU^iga t., -ade. 

miss bjuda mis^^hjm^da t. o. i., se 
bjuda. 

missbruka mis^-hrm^ka t., -ade. 

missdåd mis^^då^-d n., -et = -en. 

missdådare mis^'-då^dara m., -en 

• 

missdåderska mis^'^då^d9Tska f., 

-an -or. 
misse 7nis^9^ mr., -en -ar. 
missfirma mis^^firhna t., -ade. 
missfirmelse "fir^mdlsd rf., -en -er. 
missfirmlig mis^-'fir^mUg a., -t -e 

-a -are -ast. 
missförstå mts^^foerstn^ t., se för- 
stå, 
missgifte mis^^jifHd n., -et -en -ena. 
misshag mis^^ha^g n., -et. 
misshaga nns^'-ha^ga i., -ade. 
misshaglig mis^^het^glig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
misshandel mis^^han^ddl rm., -n. 
misshandla mis^-han^dla t., -ade. 
misshällighet mis^hälig^heH rf., 

-en -er. 
mission mifco^n r., -en -er. 
missionär ynij^omce^r mf., -en -er. 
missiv misiS) n., -et = -en. 
missivera misHve^ra t., -ade. 
misskläda mis^'^kM^da led. -klä 

'-klä^ t. o. pers. o. op. i., se 

kläda. 



— 252 



misskriva mis^-skri^ra t., se skri- 
va, 
misslynt wvi^^lynH pa., =: -e -a; 

-het -en. 
missminna mis^^min^a rfl., -minner 

-minde -mint, m. sig; minnas 

miste, 
missne mis^nd^ rm., -en, växt, 

(Calla). 
missriktad mis^^rikHad pa., -at 

-ade. 
missräkna mis^'-'rä^kna rfl., -ade. 
misstaga mis^''te?ga rfl., se taga. 
misstecknad "tek^nad pa., -at -e. 
misstro mis^^tro)^, se tro. 
misstroende mis^^tr(o^9nd9 n., -et. 
misströsta mis^'^trÖ8Ha i., -ade. 
misströstan mis^^trös^tan rf., 
misstänka mis^^täfi^ka t., -te. 
misstänklig mis^-fäifkUg a., -t 

-e -a. 
misstänksam misHåtjk^sam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
misstänkt mis^^tätj^kt pa., —- -e -a 

-are -ast. 
missunna mis^^un^a t., -ade. 
missiinnsam mis^unsam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
missäga mis^^så^ga led. "Säpa rfl., 

se säga. 
mist misH r., -en. 
mista misHa'^ rf., -an -or. 
mista misHa'^ t., mister*® miste 

mist mist. 
miste misH9^ adv., gå, se, höra, 

taga m. 
mistel mis^tdP rm., -n mistlar 

(Viscum), 
mistig mis^tig^ a., -t -e -a. 
mistlig misHlig^ a., -t -e -a. 
mistral mistr&}J r., -en, innd. 



1 misär niiace^r r., -eu. 
mitra miHra rf., -an -or *". 
mitraljös mit^ralJ0^s r., -en -er. 
mitt, se min. 
mitt mU^ rm., -en, mitt-figur, -fåra, 

-linje, -morän, -parti, -pelare, 
mitt niit^ adv., mitt emellan, m. 

emot, m. för, m. i, m. ibland, 

m. igenom, m. itu, m. på, m. 

under, m. över; mittåt*® 1. ®*. 
mittel vnU^dl r., -n, boktr. 
mitterst mifhrst sup. a., -e *®® 



-a 



ioo 



mixtur mikstm^r r., -en -er. 
mjama mja^ma^ i., -ade, såsom 

en katt, se jama. 
i^jugg ^J^ff*^ sbst., i mj. 
mjuk fnjtii^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
mjuka n^ui^ka^ t., -ade, m. upp. 
mjukfenig n^m^k-fe^nig a., -t -e -a. 
mjukna mjm^kna^ i., -ade. 
mjukskalig n^m^k-^skaVig a., -t 

-e -a. 
mjäka n^å^ka^ i., -ade. 
mjäker nijä^kdr m., -n, mjäkar. 
mjäkig n^ä^kig^ a., -t -% -a -are 

-ast; -het -en. 
mjäll wjäl^ n., -et. 
mjäll mjäl^ a., -t -e -a -are -ast. 
mjälte nijälHd^ rm., -en -ar. 
mjärde n^tB^rdd^ rm., -en -ar. 
mjöd wéff^d n., -et. 
mjöl 'mJ0H n., -et artpl. -er. 
mjöla rnjeHa^ t., -ade. 
mjöldryga mje^l^dry^ga rf., -an 

-or (CWvicepsJ. 
mjölig n^eHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
mjölk mjöl^k rf., -en. 
mjölka ntjöl^ka^ t. o. i., -ade. 
mjölkbland mjöl^k^hJan^d n., -et. 
mjölke mjölH'9^ rm., -en -ar. 



- 253 — 



mjölke mjöl^ka^ r., -en, växt, hö-, 

kärr-, fjäll-mj. (Epilo'bium). 
mjölksurra mjöl^k^sur^a rf., -an 

-or. 
mjölnare mjeHnara^ 1. n^öl^- m., 

-en =. 
mjölnerska n00Hn9rska^ 1. mjöl^- 

f., -an -or. 
mjölon mjeHon^ n., -et — -en, 

(Arctosta^phylos) . 
mnemonik mné^mconi^k 1. -må- r., 

-en. 
mnemonisk mnenuo^nisk a., -t -e -a. 
mnemoteknik mne^mcotekni^k 1. -må- 

r., -en. 
mo mco^ rf., mon, moar. 
moabit mco^abiH m., -en -er. 
moaré må^are^ r., -en 1. -n -er. 
moarera må^are^ra t., -ade, vattra, 
moatjé må^atje^ mf., -en -er. 
mobb moh^ r.,' -en. 
mobil m(ohiH a., -t -e -a. 
mobilier moyhiHidr'^ 1. ***®® end. flert. 
mobilisera mcobHlise^ra t., -ade. 
mocka mok^a r. o. n., -an o. -at. 
mocka mok^a^ 1. maka må^ka^ t. 

o. i., -ade. 
mockasin m^k^asi^n r., -en -er. 
mod m(o^d n., -et, till mods. 
mod mcD^d n., -et = 1. -er ^^, mod- 
journal ^^®^. 
modal mwdaH a., -t -e -a. 
modalitet wo>^e?aifi^e*^ r., -en. 
modd mod^ rm., -en. 
moddig mod^ig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
modell tmodål^ 1. md- mf., -en -er, 

person, 
modell mcodäl^ 1. må- r., -en -er. 
modellera mcod^äle^ra 1. m^l- t., 

-ade. 
modellerare -le^rarB m., -en =. 
modellör -l(B^r mf., -en -er. 



moder moy^dar^ f., förk. mor moy^^r, 
modern, mödrar m0^drar^^ i vissa 
smns. moders-, t. ex. moders- 
glädje, -kärlek, -mjölk, -mål, i 
andra mor-, t. ex. morbroder 1. 
-bror mcor^brcor 1. '^, ^fader el. 
-far m(or^far 1. ^^, -moder el. 
-mor mcor^mcor 1. ^^, -föräldrar, 
i andra mors-, t. ex. morsgris, 
i andra moder-, t. ex. moder- 
församling, -kupa. 

moderat mco^deraH a., = -e -a 
-are -ast. 

moderation mco^derafco^n r., -en. 

moderator mco^deraHor^ m., -n -er 
-€Uco^r9r* 

moderator mco^deratce^r m., -en 
-er. 

moderera mco^dere^ra t. o. rfl., -ade. 

moderlig mxD^ddrlig^ a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

moderligen moy^ddrli^gQn adv. 

modem mcodce^rn a., -t -e -a -are 
-ast, > modäm. 

modernisera mxodcer^nise^ra t., -ade, 
> -där-. 

moderskap m(o^d9r^ska^p m., -et. 

modest mxodäsH 1. må- a., = -e 
-a -are -ast. 

modesti mco^dästi^ 1. må- r., -en. 

modfälla m(o^d'^fål^a t., se fälla; 
-as i. dep. 

modfälld pa., -allt -e -a; -het -en. 

modehandel mw^dd^han^dsl rm., -n. 

modehandlare mxo^dd^han^dlard m., 
-en =. 

modehandlerska mco ^dd-Äaw^c^/dr^ifca 
f., -an -or. 

modifiera mco^difie^ra t., -ade. 

modifikation -fikafco^n r., -en -er. 

modig mcD^dig^ a., -t -e -a -are 
-ast. 

modist nuodisH f., -en -er. 



— 254 — 



modstulen mio^d^stm^Un pa., -let 

-Ine -Ina -Inare -Inast; -het -en. 
modulation m(o^(lm.la/a)*n r., -en 

-er. 
modulera MXJi}^dmle*^ra t., -ade. 
modus nuo^dus n., av. r., pl. =. 
modyl miodyH r., -en, tehn,^ matem. 
mogen m(o^g9n^ a., -get -gne -gna 

-gnare -gnast; -het -en. 
mogna nKo^gna^ i., -ade. 
mognad mcD^gnad'^ rm., -en. 
mohammedan mw^hameda^n 1. mu- 

ha- nim^ha- mf., -en -er. 
mohammedanism mw^hamedanis^ 

1. muha- twtnV*a- r., -en. 
mohammedansk m(o^kameda^nsk 1. 

muha- wui^Äa- a., -t -e -a. 
moja mcj^a^ rfl., -ade. 
mojna moj^na^ i., -ade. 
mokant mokarj^t a., = -e -a. 
mokera moke^ra rfl., -ade. 
mol mcoH adv., mol tyst, mol 

stilla, mol ensam, mol allena; 

moUäsa, molsupa, -tiga, -titta, 
mol a mco^la^ i., -ade, värka, 
mola tiKoHa^ i., -ade, knoga, 
molekyl mol^ekgH 1. må^- 1. mco^- 

r., -en -er. 
molekylär- ntol^ekglah" 1. må^l- 1. 

ntcoH' -kraft, -vikt m. fl. 
molekylär moPeJcylde^r 1. måH- 1. 

mioH' a., -t -e -a. 
molke mol^kj^ rm., -en, växt, åker-, 

kål-, tistel-m. (Sonchus). 
moll mol*' sbst., A moll, se dur.* 
moll a moPa^ rf., -an -or, växt, 

trädgårds-, spjut-, väg-m. (A'tri- 

pJcjJ. 
mollskinn mol^^fin^ 1. *^ n., -et. 
mollusk molus^k mr., -en -er. 
moln må^Jn stund, tnol^n n., -et 

— -en. 
nioliihöljd måHn-höl^jd pa., -jt -jda. 



molnig må^lnig^ a., -t -e -a. 
molo mmHoy r., -n -oer *®®. 
Molok mcoHok, 
molybden mol^gbdehi 1. må^l- r., 

-en, kem. 
momang mcomatj^ 1. »m- r., -en 

-er. 
moment m(mnänH n., -et = -en. 
momentan nuohnänta^n a., -t -e -a. 
momentell mco^mäntäl^ a., -t -e -a. 
monad måna^d r., -en -er. 
monadelfla må^nadäl^fia r., bot, 
monadelfist må^nadålfisH r., -en 

-er. 
moDandria månan^dria r., bot, 
monandrist må^nandrisH r., -en 

-er. 
monark liHonaT^k 1. må- m., -en 

-er. 
monarki mw^narki^ I, må^n- r., 

-en -er. 
monarkisk mconav^kisk 1. mån- a., 

-t -e -a. 
monarkist mco^narkis^t 1. må^- mf., 

-en -er. 
mongol morjgcoH 1. -åH m., -en 

-er. 
Mongoliet morjgwli^dt, 
mongolisk morigcoHisk 1. -gåH- a., -t 

-e -a. 
mongoliska morjgcoHiska 1. -gåH- f., 

-an -or. 
mongoliska morjg(o*liska 1. -^d^Z- 

rf., -an, språk, 
Monika mco^nika. 
monism månis^m. r., -en. 
monitor må^nitor^ 1. »wco^- r., -n 

-er månU(o*rdr 1. mw-, 
monitor månHtx^r m., -en -er. 
monke moyfkn!^ 1. wco- rm., -en, 

i^äxt, blå-m. (Jasione). 
monoecia måne^sia r., bot, 
momBcist må^n^sisH r., -en -er. 



255 



inonogain må^någa^m a., -t -e -a. 
monogami måhiågami^ r., -en. 
monogamisk må^någaUnisk a., -t 

-e -a. 
monografi måhiågrafi^ r.^ -en -er. 
monogram må^någram^ n., -mmet 

= -mmen. 
monokel månok^dl r., -n -kler 1. 

-klar, > monockel. 
monokord må^nåkå^rd n., -et = 

-en. 
m onokotyledon m å ^nåkot ^yl^då^n r . , 

-en -er. 
monokotyledon -l^då^n a., -t -e -a. 
monolit må^nåUH r., -en -er. 
monolog må^nålå^g r., -en -er. 
monom månå^m n., -et = -en 1. 

r., -en -er. 
monoman må^nåmet^n mf., -en -er. 
monomani må^nåmani^ r., -en -er. 
monopol må^nåpåH n., -et = -en. 
monopol i sera må ^nåpå ^ lise^ra t . , 

-ade. 
monoteism tnå^nåteis^ia r., -en. 
monoteist måhiåteisH mf., -en -er. 
monoteistisk -teisHisk a., -t -e -a. 
monoton må^nåtå^n a., -t -e -a 

-are -ast. 
monotoni må^nåtåni^ r., -en. 
monster mon^stdr n., -stret = 

-stren. 
monstrans monstran^s r., -en -er. 
monstrositet monhtråsiteH 1. -(os- 

r., -en -er. 
monströs momtr0^s a., -t -e -a. 
monsun monsm^n r,, -en -er. 
monter moriHdr 1. mon*'- r., -tern 

-trer. 
montera moi]te^ra 1. mon- t., -ade. 
montör moritcR^r 1. mon- m., -en 

-er. 
monument mxo^nmmänH 1. wån^- 

n., -et -■= -en. 



monumental >«co 'wmmäw^a^n. måw*- 

a., — L — © —a. 
mops mop^s mr., -en -ar. 
mopsig mop^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mor må^r 1. ma>V m., -en -er. 
Mora mco^ra^. 
moral mcoraH r., -en -er. 
moralisera mco^ralise^ra i. o. t., 

-ade. 
moralisk mcDraHisk a., -t -e -a. 
moralist moi^ralisH mf., -en -er. 
moralitet mco^raliteH r., -en -er. 
moras inoirCL^s n., -et = -en. 
morasig nicora^sig a., -t -e -a -are 

-ast. 
mord mxo^rd n., -et = -en. 
mordbrännare moy^rd^hrän^ard m., 

-en =. 
mordbrännerska niO) ^rd-^hrän^dTska 

f., -an -or. 
mordisk mw^rdisk a., -t -e -a. 
morell nKoräl*' 1. må- r., -en -er. 
mores må^r9s^ 1. mo)^- pl., lära m. 
morfin morfi^n n., -et. 
morfinism niOT^finis^m. r., -en. 
morfinist nior^finisH mf., -en -er. 
morfologi mor^fålågi*' r., -en. 
morf ologisk mor^fålå^gisk a., -t 

-e -a. 
morganatisk mor^ganaHisk a., -t 

-e -a. 
morgon mor^gon^ led. mor^on^ rm., 

-en, morgnar mor^gnar^ 1. mor- 

nar mor^nar^ 1. w?4Vnar^; i m. 

god m. ^ ^^. 
morian mco^ria^n m., -en -er. 
moring mm^^ritj^ rm., -en -ar, 

sjö v. 
morisk må^risk 1. wco*- a., -t 

-e -a. 
Morits nico^rUs. 
Morjärv m(oh*'-jcer^i\ 



2&6 



•»MO*M 1. ■å*n mf., -en 

iMfr^>uo«u*Ta 1. -må- 

'to'r'mås*a rf-, -an -or. 
!a*äv. morgnaiMor'^»»* 

-ad pa. 
■ro}*t äv. *" rf-, -en 
w'-rö(*ar (Daucus). 



•'ska' rft., -ade. 
wrHaliteH r., -en. 
:t»l' rm., -n -tlar. 



i' t. o. rfl., -ade. 
8ai*fc r., -en -er. 
•saHsk a,, -t -e -a 



e* r., -en 1. -n -er. 
**( mr., -en -er. 
os^kcovi^t I. -kå- m 



tHos^k(t>vi*tMk 1. -kå- 

i> rf., -an -or. 
(' t. o. rfl., -ade. 

s''lm^p3n pa., -pet -pne 
ff' a., -t -e -ft -are -ast. 



or, moster mmsH^r f., -n -trär, 

mot vuaH n., -et =, -en, Norra 

och Södra mötet, 
mot »W}H prep. 
mota »uuHa* t., -ade. 
Motala J»ö>*-ia'/a äv. wiuHala. 
Motala gtrOm »«w'-(a'?a s/röii** 

vanl. "*" *. 
motare nuoHan^ m., -en — . 
motett mottot^ r., -en -er, mua. 
mothåll m(oH'hoP o., -et. 
mothSre fMoH^Mhs adv. 
motig nK<>'(»j* ft., -t -e -a -are -ant; 

-het -en -er. 
motion mol/co*n v., -en -er. 
motionera jno('/ciiMe*ra t. o. i., 

-ade. 
motionera moi'/o>ne*ra t. i. o. ifl., 

-ade. 
motionär mot'J'<oaa^r mf,, -en 

motiv ma>US> n., -et = -en. 
motivation m<otHva/<o*n r., -en. 
motivera mattHve^a 1. mo>H- t., 

-ade; -ad pa. 
motor muiHor 1. *^ r., -n -er, »mu- 

motorisk mttrfö>*risA a., -t -e -a. 
motsagd tMoH-sag^d pa., 86 sagd. 
motsols nKoHsio^ls adv, 
motspelare mtoH'Spe*lar'<i m., -en 

motspel ariniia mwHspelarin^a' t., 

-an -or. 
motspel ersk a matH-spe^hrska f., 

motepjäm ftuoH-spja^rn n., -et = 



motsträvig mcoH-strä^mg a., 
-a -are -ast; -het -en, 

motatind mojl-ston^d n., - 
-en. 

raotstftndare -ston^dan m,, - 



257 — 



inotståndarinna m<o HstondarinV 

f., -an -or. 
motstånderska nKoH-^ston^ddYska f., 

-an -or. 
motsvara nuoH^^sva^a t., -ade. 
motsvarig mxoH^sva^rig a., -t -e -a; 

-het -en -er. 
motsäga mcoH^^sä^ga äv. -äj^- t. o. 

rQ..j se säga. 
motsägelse m(oH'^sä^g9ls9 äv. -säp- 

rf., -en -er. 
motsäglig sorglig äv. -äj^- a., -t-e -a. 
mött mot^ r. o. n., -en o. -et (Py'- 

ralisj. 
mottaga tn(oH'-ta^ga t., se taga. 
mottagare nuoH^tH^gard m., -en 

mottaglig fiKoH^ta^glig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
motto mot^co^ n., -t -n -na. 
muck muk^ n., -et. 
mucka nmk^a^ äv. mo- i., -ade. 
mudd mud^ rm., -en -ar. 
mudder mud^dr n., muddret. 
muddra mud^ra^ t. o. i., -ade. 
muddrig mud^rig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
muff muf^ rm., -en -ar. 
muff el mufhl r., muffeln mufflar. 
muflon muflo^n r., -en -er, vild 

fårart (Ovis). 
mugg mug^ rm., -en -ar. 
mula mmHa^ fr., -an -or. 
mulatt mmlat^ m., -en -er. 
mulatska mmlat^ska f., -an -or. 
mulbänk muiH^häri^h. 
mule muiHd^ rm., -en -ar. 
mulen mmHdn^ a., -let -Ine -Ina 

-Inare -Inast; -het -en. 
muljera mulje^ra t., -ade; -ad pa. 
mull mul^ rf., -en. 
mullbär muP^hce^r n., -et = -en 

mullbärsträd (Morus), 

Lyttkens o. Wulff, Ordligta. 



muller niul*'9r n., -Uret. 

MullfjäUet muP^fjäPdt. 

mullig mulHg'^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mullra mul^ra^ i., -ade. 
mullvad mul^^-va^d mr., -en -ar 

(Talpa). 
mulna mmHna^ pers. o. opers. i., 

-ade. 
multe mulHd'^ mr., -en -ar, fish, 

grå-, guld-m. (Mugil). 
muJten mulHdn^ a., '-tet -the -tna. 
multipel multip^9l r., -n -pler. 
multiplicera mulHiplise^ra t. o. i., 

-ade. 
multiplikand -plikan^d r., -en -er. 
multiplikation mulHiplikafco^n r., 

-en -er. 
multiplikator mulHiplikaHor^ r., -n 

-er -atco^rQr, 
multna nmlHna^ i., -ade. 
mumie mm^mi9 r., -en -er *^®. 
mumla mumHa^ i., -ade. 
mumma murn^a^ rf., -an. 
mummel mu/m^dl n., mumlet, 
mumrik mum^rik r., -en -ar *®®. 
mums mum^s n., -et. 
mumsa mum^sa^ i., -ade. 
mun mun^ rm., -nnen -nnar, äld. 

o, i rim mund, i smns. mun-, 

utom i munsbit, > munn. * 
munart mun^''aht rf., -en -er, > 

munn-. 
munartlig mun^^ahilig a., -t -e ^a, 

> munn-. 

mund mun^d r., i ordspr. == hand. 
mundering munde^rirj rf., -en -ar. 
munfisk mun^'-fis^k mr., -en -ar, 

> munn-. 

mungipa mun^^-ji^pa rf., -an -or. 
munhuggas mun^'^hug^as recipr. 

dep., se hugga, 
munhäfta mun^^häfHa rf., -än. 

17 



258 



miinicipal mun^isipaH a., -t -e -a. 
municipalitet mun^isipalHteH 1. 

mm^fir r., -en. 
munk murj^k m., -en -ar. 
munk muf]*k rm., -en -ar, bakelse. 
munk »mi;*Ä; rm., -en -ar, likör. 
munke muifkd^ rm., -en, växty se 

monke. 
munlag mun^^la^g n., -et = -en. 
munläsa mun^^lä^sa rf., -an. 
munsjör mun/oe^r m., -en -er, 

skämts.* 
munskänk mun^-^/ärj^k m., -en -ar, 

r> munn-, 
munter munHdr a., -t -tre ^*^ -tra 

-trare -trast; -het -en. 
muntergök munHar^je^k m., -en -ar. 
muntlig munHlig* a., -t -e -a; -het 

-en. 
muntligen munHligan^ ad v. 
muntra munHra^ i., -ade. 
mun trän munHrcm^ rf. 
muntration munHrafco^n r., -en 

-er. 
Muonio älv muuo^nico älh\ 
mur mm^r rm., -en -ar. 
mura mm^ra^ rf., -an, växt, gås-, 

bagg-, rev-, silver-; blodrots-m. 

(Potentilla). 
mura mm^ra^ t. o. i., -ade. 
murare mm^rat^^ m., -en =. 
murbrott mm^r^^brot^ n., -et = -en. 
murbruk mm^r^brm^k n., -et. 
murbruksältare miu^rbrmks^äl^tara 

m., -en =. 
murbräcka mm^r-^bräk^a rf., -an 

-or. 
mureri mm^reri^ n., -et. 
Murjek mur^jäk 1. mwV-. 
murka mur^ka^ i., -ade. 
murken mur^kan^ a., -ket -kne 

-kna -knare -knast; -het -en. 
murkla mur^kla^ rf., -an -or, mur- 



kelomelett (Morchella o. Hel- 

vella). 
murkna mur^kna^ i., -ade; -ad 

pa. 
murmeldjur murhn^hjio^r n., -et 

= -en; alp-, bobak-, präriemur- 

mel (Ar'ctomys). 
murvel mur^vdP m., -vein -vlar. 
mus mm^s fr., -en, möss wröb** 

mössen, se råtta, 
musa mm^sa f., -an -er*^, mfft. 
musa mm^sa^ t., -ade, sjöv. 
musch muf* r., -en -er*®, 
museiman mtuh9l''mH^n m., -en pl. 

-aner "H^nar 1. -man "wan^ 

-mannen -^män "män^ -männen, 
muselmansk -mSL^nsk a., -t -e -a. 
museum mmse^um^ n., -eet -eer, 

-sei-. 
musicera mwL^sise^ra i., -ade. 
musik mwLsi^k rf., -en. 
musikalier mmhikaHiar^ \. ^®*®*^pl., 

-na. 
musikalisk nivi^sikaHisk a., -t -e -a. 
musikant mm.hikanH m., -en -er. 
musiker mm^sikar mf., -n =. 
musiv- mvoLsi^V" -arbete, -guld, 

-silver, 
musivisk mmsi^visk a., -t -e -a. 
muskat musk&H rm., -en. 
muskatell mus^katäl^ r., -en. 
muskedunder mus^kedun^dar rm., 

-n -drar. 
muskel musikal rm., -n -kler *^. 
musketerare mus^kete^rard 1. ^^'^*^ 

m., -en =. 
musketör mus^ketwh' m., -en -er. 
muskot mus^kot 1. ^* r., -en (Mg- 

ristica). 
muskulatur mus^kmlcUiu^r r., -en 

-er. 
muskulös mus^kml0^s a., -t -e -a 

-are -ast. 



259 — . 



musköt muföt^ 1. musk0H rm., -en 

-er. 
muslin nmsli^n n., -et artpl. -er. 
Muspelhem mus^pdUhem\ 
mussera muse^ra i., -ade. 
musseron mus^erco^n r., -en -er, 

svamp (Tricholoma). 
mussla musHa^ rf., -an -or, -ssel-. 
must musH r., -en. 



must ang mustarj*^ 1. 



40 



mr., -en 



-er. 



mustasch musta^f rm., -en -er. 
mustascherad musHafe^rad pa., -at 

-ade. 
mustaschprydd musta^f^pryd^ pa., 

-ytt -ydde -ydda. 
mustig musHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mustippa muu^s^tip^a rf., -an -or, 

växt (Myosurus), 
muta muHa rf., -an -or ^^, språkv. 
muta mmHa^ rf., -an -or, vanl. pl. 
muta mmHa^ t., -ade, giva mu- 
tor, 
muta muiHa^ t., -ade, inmuta. 
mutbar mtuH-^ha^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
mutkolv mmH-hoPv m., -en -ar. 
mutter mut^9r rm., -n, muttrar, 
muttra mut^ra^ t. o. i., -ade. 
mycelium myse^lium 1. ®^^^ n., 

-iet. 
mycken myhHn^ a., -ket 1. -ke 

-kna, för mycken *^ * ; -het -en. 
mycke myTcH^ adv., för mycke *^. 
mygg myg^ r., -en vanl. koll., 1. 

n., -et = -en. 

^yggö- ^iyg^ct^ rf., -an -or, (Cu- 

lex). 
mykologi my^kålågi*^ r., -en. 
mylla mylV rf., -an. 
mylla myPa^ t. o. rfl., -ade. 
myller mylhr n., myllret. 



myllig mylHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
myllra myl^ra^ i., -ade. 
mynd myn^d r., -en -er, run- 

mynd. 
myndig myn^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
myndling myn^dlif]^ mf., -en -ar. 
mynna myn^v? i., -ade. 
mynning mynHrf rf., -en -ar. 
mynningsladdare mynHrjs-^lad^ard 

rm., -en =. 
mynt mynH n., -et = -en. 
mynta mynHa^ rf., -an -or, växt, 

skogs-, grön-, ädel-, vatten-, 

krydd-, krus-, åker-m. (Men- 

tha). 
mynta mynHa^ t., -ade. 
myntar e mynHard^ m., -en =. 
myosotis my^åsåHis r., -en -ar. 
myr my^r rf., -en -ar. 
myra my^ra^ fr., -an -or (For- 

mica), 
myriad my^ria^d r., -en -er. 
myriadtals myh'ia^d^taHs adv. 
myriadvis my^ria^d-vi^s adv. 
myriameter my^riameHdr r., -n 

räknepl. =. 
myrkott my^r-kot^ mr., -en -ar, 

(Manis), 
myrlejon myr^-^Iäj^on n., -et = -en, 

insekt (Myrme'leon), 
myrra myr^a rf., -an. 
myrslok myh''^slo)'^k mr., -en -ar, 

man-, dvärg-m. (Myrmeco'phaga). 
myrten myr^fan rm., -ten 1. -tnen 

-tnar (Myrtus). 
mysa my^sa^ i., -te. 
mysk mys^k rm., -en. 
myska mys^ka^ rf., -an, växt, ängs-, 

fjäll-m. (Hierochloa). 
myskartad mys^k^a^rtad pa., -at -e. 
myssja mypa^ rf., -an, ost-m. 



— 260 — 



mysterium myste^riunr 1. °*®^ n., 

-iet -ier. 
mysteriös niysHeri0^s a., -t -e -a. 
mysticism mysHisis^m r., -en. 
mystifiera mysHifk^ra t., -ade. 
mystifikation -fikafco^n r., -en -er. 
mystik mystisk r., -en. 
mystiker mysHikdr mf., -n =. 
mystisk wysHisk a., -t -e a. 
mystär mystce^r r., -en -er. 
myt myH r., -en -er *®. 
myteri niyHeri^ n., -et -er. 
myterist myHerisH mf., -en -er. 
mytisk mystisk a., -t -e -a. 
mytolog myt^ålå^g m., -en -er. 
mytologi myt^ålågi*' r., -en -er. 
mytologisk myt^ålå^gisk a., -t -e -a. 
må må^ i., mår mådde modh^ mått 

mot^^ be/mna sig, 
må må^ hjälpv., pres. må, imperf. 

måtte moth"^^ må göra, må ske, 

må tro, må vara. 
må må* r., -en, måbär må^-hce^ 

växt, skogs-m., måbärsbuske (Be- 

ri'siaj Bibes alpinum), 
måfå må^^få 1. ^'^, på måfå, eg. 

må och få. 
måg må^g m., -en -ar. 
mågskap må^g^-skSL^p n., -et. 
måhända må hän^da^ adv., > må 

hända, 
mål måH n., -et = -en, talspråk. 
mål måH n., -et = -en, rätte- 

gängssakj angelägenhet. 
mål måH n., -et = -en, mÅtt. 
mål måH n., -et = -en, spisning. 
mål måH n., -et = -en, syfte, 

riktpunkt j till måls. 
mala måHa^ i. o. t., -ade. 
målare måHaro^ m., -en = -ma. 
målarinna måHarin^a^ f., -an -or. 
målbrott måH-^brot^ n., -et. 
måleri måH^ri^ n., -et. 



målerisk måle*^risk bättre *'^^ a., 

-t -e -a. 
målfyllig ma^UfylHg a., -t -e -a. 
målföre måH'-'fosh'9 n., -et. 
målmedveten måH-medveHan pa., 

-tet -tne -tna. 
målning måHnirj^ rf., -en -ar. 
målro måH'^r(o^ rf., -n. 
målsman måHs-man^ 1. *®m., se man. 
målsmanskap -man^skSi^p n., -et. 
målsägande måHs^ä^ganda pa. o. 

mf., -en = -ena. 
måltid måH-^ti^d 1. måHtid^^ spis- 
ning, måltidstimme, middagen 

är den förnämsta måltiden, 
mån må^n r., -en -er, ett mått 

av ringa omfång^ hårsmån, i 

vilken mån, i mån av. 
mån må^n a., -t -e -a -ai^e -ast; 

m. om; -het -en. 
måna må^na^ t., -ade, pyssla om. 
månad må^nad^ rm., -en -er. 
månadsvis må^nadS''Vi^s adv. 
månatlig månaHlig äv. må^naHlig 

1. må^natlig^ a., -t -e -a. 
månatligen månaHlig9n äv. må^- 

naHligdn 1. må^n<xtli^g9n adv. 
måndag mon^dag rm., -en -ar *^° 

led. mon^da -dan; i måndags, 
månde mon^d9^] vad månde det 

betyda? v. m. ske? 
måne må^n9^ rm., -en -ar. 
mångahanda morj^a-^han^da oböjl. 

adj. 
mångbyggare morj^''byg^ar9 rm., 

-en =. 
mångdubbel mor]^''dubhl a., -t -bble 

-bbla. 
mångdubbla morj^^dubHa t., -ade. 
mången mof]^9n^ pron. a. o. subst., 

-get -ga, i smns. mång-, t. ex. 

mångfärgad, även mång, mångt, 

för många ^ *^*, mången gång. 



261 



måugenstädes morf^i-stä^ths värd. 

-stans '^stanH adv. 
mångfald morj^^faPd rf., -en -er. 
mångfaldig morj^^fal^äig a., -t -e -a. 
mångfaldiga marj^-^fal^diga t., -ade. 
mångfalt morj^^^falH adv. 
mångf otad morj^-^fcoHad pa., -at -ade. 
mångf oting morj^''f(oHir] rm., -en 

-ar, zool, 
mångfröig mori^^fr0Hg a., -t -e -a, 

hot. 
månggifte woif^jifHd n., -et. 
mångguderi mori^gTxidQri^ n., -et. 
månghövdad morj^^^höv^dad pa., -at 

-ade. 
månghöming niorj^^km^rmrj rm., 

-en -ar. 
mångla motjHa^ i., -ade, -ngel-. 
månglare morjHar9^ m., -en =. 
mångleri morjHeri^ n., -et -er. 
månglerska morjHQrska^ f., -an -or, 

-ske-, 
mångordig morj^^co^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
mångsidig moriKsi^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
mångstavig mofj^^-sta^vig a., -t -e 

-a, språkv. 
mångstämmig "StåmHg a., -t -e -a. 
mångtalig mot]^''ta^lig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
mångtydig mori^^ty^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
mångårig moY}^-å^rig a., -t -e -a; 

-het -en. 
månne mon^^ adv., t. ex. månne 

han vill? månne det? månntro ^^? 
Måns mon^s 1. må^ns. 
mara må^ra^ rf., -an -or, växt, 

vit-, kärr-, stor-, gul-, snärj -m. 

(GaUum). 
mård må^rd mr., -en -ar, skogs-, 

sten-m. (Maries), 



Mårten mähi^n^, märtensafton ^^^^. 
måse må^Q^ 1. mås må^s mr., -en 

-ar, fisk-, skratt-, dvärg-, sill-, 

havs-, grå-, vit-m. (LarusJ. 
måste mosHQ"^^ pres. o. imperf. 

måste, sup. måst mosH. 
mått mot^ n., -et = -en. 
måtta mot^a^ rf., -an, i så måtto 

mot^o)^, i vad måtto, i sjnilig 

måtto, i möjligaste måtto, till 

måtta, över måttan, 
måtta mot^a^ i. o. t., -ade, rikta, 
måttlig mot^lig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mähä mä-^^hä^ n., -t -n -na, värd, 
mäkla mä^kla^ i. o. t., -ade. 
mäklare mä^klard'^ m., -en =. 
mäkleri mä^kleri^ n., -et. 
mäklerska mä^khrska^ f., -an -or, 

-ske-, 
mäkta mäkHa^ i. o. t., -s^de. 
mäkta mäkHa^ adv., m. stor, vred. 
mäktig mäkHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
mala mäHa^ t., -de, förkunna. 
Mälaren mäHardn^, 
mald mäl^d rf., -en -er. 
mall möZ* r., -en, växt, vit-, 

blå-, röd-, henriks-m. (Chenopo- 

diumj, 
mälta mälHa^ rf., -an -or. 
mälta niälHa^ t. o. i., -ade. 
mältare mälHard^ m., -en =. 
mälteri mälHeri^ n., -et -er. 
män niän^, ja, jo, jojo, nej män. 
mänga märjV t., -de, uppblanda, 
mängd märi^d rf., -en -er. 
människa mänHfa^ smndr. ofta till 

män^fa^ f., -an -or, -sko- -foo-, 
människoätare mänHfoy^^äHard 1. 

män^fcO'^ m., -en =. 
mänsklig män^sklig^ värd. män^f- 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 



262 



mär m/f'*r m., -en -er, fransk 

ämbetsman, 
märg meer^j rm., -en. 
märgel m(er^J9l^ rm., -n. 
märgfylld -fyl^d pa., -llt -llde -lida. 
märgla meer^jla^ t., -ade. 
märglös mrer^ylé^s a., -t -e -a; 

-het -en. 
raärisk ma^risk a., -t -e -a. 
märka fncor^ka^ t. o. i., -te; väl 

till märkandes, 
märkbar mcer^k-ba^r a., -t -e -a. 
märke m^er^kd^ n., -et -en -ena; 

märkesman. 
märkelsedag m(BT^k9lsd''da}g -en -ar. 
märklig m/pr^klig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
märkvärdigm<^r*Ä;'-i;« V(?i<7 a., -t -e -a. 
märla mce^rla^ rf., -an -or. 
märla mcB^rla'^ fr., -an -or, kräft- 
djur (Gam 'marusj . 
märr mrer^ fr., -en -ar, imlg. 
mars mcBT^s rm., -en -ar, sjöv. 
Märta mferHa. 
mäsk mäs^k rm., -en. 
maska mäs^ka^ i.] -ade. 
mäss mäs*^ r., -en -ar, officers-m. 
mässa mäs^a^ rf., -an -or. 
mässa mäs^a^ i. o. t., -ade. 
mässfall mäs^^faX^ n., -et = -en. 
mässhake mäs^^hSL^kd rm., -en -ar. 
mässing mäsHrf rm., -en. 
mässingslagare mäsHr]^ si asgård m., 

-en =. 
mässling mäs^lirf^ rm., -en. 
mästare niäsHaro^ m., -en =, -ster-, 

framför namn: mäster mäsH^r. 
mästarinna mäsHarin^a^ f., -an -or. 
mästerlig mäsHdrlig^ a., -t -e -a 

-are -ast. 
mästerligen mäs^tdrli^gdn adv. 
mästerskap mäs^fQr^ska^p n., -et. 
inästra mäs^tra^ t., -ade. 



mät mä*t ob()jl. sbst., taga i mät. 
mäta mäHa^ t. o. i^fl., mäter *® 

mätte mätV mätt mät^ mätt. 
mätare mäHard^ m., -en ==. 
mätare mäHard^ rm., -en =. 
mätare mäHaro^ mr., -en =, insekt 

(Geo' metra) , 
mätbar tnä^t-^ba^r a., -t -e -a. 
mätlig mäHlig^ a., -t -e -a. 
mätress inäträs^ f., -en -er. 
mätt mät^ a., = -e -a -are -ast; 

-het -en. 
Mätta mät^a^. 
mätta mät^a^ t., -ade. 
mättnad mM^nad^ rm., -en. 
mö m0^ f., mön m^^n mör m^^r. 
möbel m^^b9l r., -n, möbler *®. 
möblemang w/»^6Ze*waiy* n., -et = -en. 
möblera meble^ra t., -ade. 
möda me^da^ rf., -an -or. 
möda m0^da^ t. o. rfl., -ade. 
möderne ms^ddrnd^ 1. ^^^ n., -et. 
möderneärvd m^^d9rn9'^ter^vd pa., 

-vt -vde -vda. 
mödom m0^''do)m^ rm., -en -ar. 
mödosam m0^d(o^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast. 
mögel m0^g9l n., -glet. 
mögla m0^gla^ i., -ade; -as i. dep. 
möglig m^V%^ a., -t -e -a -are -ast. 
möja möpa^ rf., -an, växt^ grod-, 

sjö-, vatten-m. (Batrac'hiumJ, 
möjlig möjHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
möjligen möpUg9n^ adv. 
möjligtvis mäjHigt-m^s adv. 
mölja möl^ja^ rf., -an. 
mönja mön^ja^ rf., -an, -nje-. 
mönster mön*'st9r n., -stret = -stren. 
Mönsterås mön^st9rå^s. 
mönstra mönhtra^ t., -ade; -ster-. 
mör mas^r a., -t -e -a -are -aat; 

-het -en. 



- 263 



mörda mw^rda^ t., -ade; -ande pa. 
mördare mce^rdard^ m., -en =. 
mörderska mce^rd9rska^ f., -an -or. 
mörja mcer^ja^ rf., -an. 
mörk mcer^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
Mörkeklev ni(Br^k9kl€^v 1. ^®'-^. 
mörker m(er^k9r n., -kret. 
mörkhyad m(BT^k'^h^^ad pa., -at -e. 
mörklagd "lag^d pa., -agt -e -a. 
mörklätt nKer^k^Iät^ a., = -e -a. 
mörkna mier^kna^ i., -ade. 
mörkning mcer^kniri^ rf., -en. 
mörkrädd nioer^k-räd^^ se rädd. 
mörkögd mcev^k-^ög^d pa., -gt -e -a. 



mörna mm^rna^ i., -ade. 
Mörrumsån mmr^ums^a^n. 
mörsare mcer^sarQ^ rm., -en =. 
mört nKevH mr., -en -ar (Len- 

dscus). 
mörtögd mcevH^Ög^d pa., -gt -e -a. 
mössa mös^a^ rf., -an -or. 
Mösseberg möshheer^j, >- -bärg. 
mössmakare mös^-^ma^kara m., -en 

' • 

möta meHa^ t. o. i., möter *® mötte 
möth^ mött wö?* mött; -as re- 
cipr. dep.; -ande pa. 

möte me^to^ n., -et -en -ena; till 
mötes. 



N. 



nabbe nahV 1. näbb nah^ rm., -en 

-ar. 
nabo na^hay^ mf., -n -r 1. -ar. 
nabob nabå^b m., -en -er. 
naboskap na^bay-^fikH^p n., -et. 
nacka nak^a^ t., -ade. 
nackdel nak^'^deH rm., -en -ar. 
nacke nakH^ rm., -en -ar. 
n äckel nakhl^ rm., -n, växt (Hie- 

raciumj. 
nackspil nak^^spiV 1. *° 1. nach- 

na/^'- n., -et = -en. 
nadir nadi^r 1. na^dir r., asfron. 
nafs wa/**5 n., -et = -en. 
nafsa naf^sa^ i." o. t., -ade. 
nafta naf^ta rf., -an. 
naftalin nafHali^n n., -et. 
nagel na^gdl rm., -n -glar, ^<? /mwdf 

o. /b^. 
nagel na*'g9l 1. ^^ rm., -n -glar, bult, 
nagelfara na^goUfa^a i. o. t., se 

fara. • 



nagel trång na^qdhtroif n., -et. 

nagg nag^ rm.; -en -ar, bröd-n. 

nagg nag^ n., -et. 

nagga nag^a^ t., -ade; -ad pa. 

naggande nag^andd^ adv., nag- 
gande god. 

nagla na^gla^ t., -ade. 

naiv nai*^v a., -t -e -a -are -ast. 

naivitet nai^mieH 1. -vete -rete^ 
r., -en. 

naja napa^ t., -ade, 8J6v. o. fekn. 

najad naja^d f., -en -er. 

naken na^kQfi^ a., -ket -kne -kna 
-knare, -knast; -het -en. 

nalkas nal^kas^ i. dep., -ades. 

nalle nalV m., -en -ar. 

namn nam^n n., -et = -en, i smns. 
namn-, men: namnsdag ^^^ 1. ^^ 
led. ftaw^^sda. 

nämna nam^na^ t., -ade. 

namnam nam^^nani^ n., -et. 

namne nam^n,i^ mf., -en -ar. 



uaiaueligeii ii'im*ii«U^tj3n adv. 

»T -~~*sy. 

tHm* 1. nati^Hn' 1. " 



• apto^leon^. 



)' t. (1, i,, -ade, nappa- 
recipr. dep. 

r., -en -er, p&xk-, 
ädel-B. (Xarris'sus). 
'•dvs r., -en. 

nare n«Va^ nu., -en 

-i. 

r,, -en, hitatiih vind. 
ig^ a., -t -e -a. 
'iwckis*os. 
kå^s r., -en. 
ir't(uf»*« 1. -kå- n., -et. 

naT^ko>tisfi*ra I. -*<!- 

iarko)*tisk 1. -t«*- a., -t. 
nar^kfotis*m 1. -ftfl- r., 

»* t., -ad©; -as i. dep, 
ittr^'akVig a., -t -e -a 
; -het -en -er. 
'rts* i. dep-, -ades. 

rm., -en, A hudar. 
rra., -en, rärf, nand-n. 



H a., -t -e -a. 
?'n?eV« t., -ade; -ad pa. 



nanirat nasireM n., -et. 

nasse ttas^a^ m., -en -ar, 

Natatia nata^Ha I. "*'^ 

Natan nn^tan 1. ^*. 

Natanael M(rta'«a«?' 1. "*'. 

nate na*/a* rm., -en -ar, växt, gädd-. 

ström-, gr&s-n. (Potnmoge'ttmi. 
natjon natfa>*n r., -en -er. 
national n<iOfMna}l a., -t -e -a, 

nationalmuseum ^"K"*", 
nationalisera nat\famal^ise*ra t., 

-ade. 
1 nationalism -nalis^ r., -en. 
nationalitet -nal^iieH r., -en -er. 
nationell nat\fo)t>iil* a., -t -e -a 

-are -ast. 
nationlig nat/to^nltg a., -t -e -a. 
nationHvis natfcu^tis-vi^s adv. 
nativ nati*v a., -t -e -a, 
nativitet natHvUeH r., -en. 
natrium na*lrium n., 
natron «a*(ro» n., -et. 
natt nat* rf., -en, nätter nät*»r, 

nattetid, annars i smns. natt-, 

i natt, i går natt, i moi^on n., 

i onsdags n., om natten, har 

om natten, god natt '*. 
nättas nnt^as* opers. i. dep., -ades. 
Nattavara neit^a-vH^ra. 
nattlig nat*liff^ a., -t -e -a. 
nattstånden nat^ston^dan pa., -det 

-dne -dna. 
nattvard fiat^-^^H^rd rm,, -en -er 

1. -ar. 
nattvardsgång nathiards-goif -en 

I natur nattu*r rf., -en -er. 
natura naiui^ra^, in n., naturapres- 
tation, 
natural- nal^mm^l-, i smns., t, ex. 

n.-historia. 



- 265 



URtuYsAier-raHior^ 1. -*^°, -na, -lie-, 
naturalisation -raPisafwSi r., -en. 
naturalisera -ralHse^ra t.^ -ade. 
naturalism nat^virälis^m. r., -en. 
naturalist -ralisH mf., -en -er. 
naturalistisk -ralisHisk a., -t -e -a. 
naturell nat^mräl^ r., -en -er. 
naturlig natui^rlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
naturligen natm^rlig^n adv. 
naturligtvis natuMi^t-^n^s 1. °*^^ 

adv. 
nautik neuoti^k 1. nav- r., -en. 

nautisk namHish 1. wa«;*- a., -t -e -a. 

nav «a*r rmf., -en -ar, o. n. -et = 
-en. 

navare nah^ar^^ rm., -en =. 

navigabel nav^iga^hdl a., -t -ble -bla. 

navigation nav^igafco^n r., -en. 

navigatör nav^igatos^r m., -en -er. 

navigera navHge^ra t. o. i., -ade. 

navle naHU^ rm., -en -ar, 1. navel 
nahdl^^ -n -vlar, -vel-. 

nebulösa neh^viloD^sa^ rf., -an -or. 

nebulös neh^Tole^s a., -t -e -a. 

necessär ne^s^sce^r r., -en -er. 

ned ne^d adv., -före, -till, adv., 
nedefter *"®, -emot *^®, -om prep., 
-för *®, -i, -ifrån, -ikring, -om- 
kring, -på, -uti, -vid, -åt*® prep. 
o. adv. 

nedan ne^dan^ adv., nedanefter, 
-ifrån, -före, -till adv.; -för, 
-om, -på prep. o. adv.; -nämnd, 
-skriven, -stående pa. 

nedan ne^dan^ n., -et = -en. 

neder ne^d^r, förk. ner ne^r adv. 

nederbörd ne^ddr-^hcR^rd rf., -en. 

Néderkalix ne^ddr^kaHiks, 

nederlag ne^d9r''la^g n., -et = -en. 

Nederluleå ne^ddr^lmHeå. 

nederländare né^ddv^län^dard m., 
-en =. 



Nedei-ländern a n e^dd r-län^do ma . 
nederländsk ne^dgr-Iän^dsk led. 

-än^sk a., -t -e -a. 
nederländska ne^ddr-^län^dska led. 

'än^ska f., -an -or. 
nederländska ne^d9r''Jän^dska led. 

-änHka rf., -an. 
nederskola ne^ddr-skcuHa rf., -an. 
Nedertomeå né^ddr^tå^rnm, 
nedgång ne^d^-goif rm., -en -ar. 
nedhalare "haHarB rm., -en =, ,^o?'. 
nedhasa ne^d^haha t., -ade. 
nedhårad né^d^hå^rad pa., -at -adé. 
nedisas né^dAhas i. dep., -ades; 

-ad pa. 
nedkomst ne^d-^komHt rf., -en. 
nedlåta ne^d^låHa rfl., se låta. 
nedlåten ne^d-låHdn pa., -tet -tne 

-tna -tnare -tnast; -het -en. 
nedre ne^drd nederst ne^ddvst komp. 

och superi, a., -ste *«« -sta*®^ 
nedrig ne^drig^ a., rt -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
nedsatt ne^d^sat^ pa., = -e -a. 
nedslagen né^d^slsb^gdn pa., -get 
' -gne -gna; -het -en. 
nedsnöfiwi ne^d''8n0^ad pa., -at -ade. 
nedstruken ne^d'^strné^9n pa., -ket 

-kne -kna. 
nedstråk ne^d^strå^k n., -et = -en. 
nedstämd neM^stäm^d pa., -ämt 

-e -a; -het -en. 
negation neg^afcD^n r., -en -er. 
negativ neg^ati^v 1. ^®^^ n., -et = -en. 
negativ neg^ati^v a., -t -e -a. 
neger ne^g9r m., -gem negrer *". 
negera nege^ra t.^ -ade. 
negligé negHi/e^ r., -en 1. -n -er. 
negligent neg^U/arjH a., = -e -a. 
negligera neg^life^ra t., -ade. 
negociation fieg^CDsiafoy^n 1. -ås- r., 

-en -er. 
negociatör -sintce^r 1. -ås- m., -en- er. 



uegociera wc Vw 
negress nei/rtis* 



.■1.-9.1 



Bffnn a t., -an -or. 
ni'(U* vardagl. äv. «ä* 
■i " niihii* 1. " niih^j* 
i män, :> näj. 
rf., -en -er, > oäjd. 
ta* r., -en. räji, kryp-n. 
, :> nä-. 

Uka rf., -an -or *"", -ike-, 
prakt-. Hand-, JingH-, 
(Diantkvsl. 

i*lika rf., -an -nr "», 
kryddnejliktrild (('argo- 



nerv fiter*!' 



nervtia ntrrv0*s a., 
-a«t, >■ närvös. 



■ na]-. 



-et : 



, I- 



<tj' 



n., -gat -gon 
> nä-, havs-, flod-, 
I, niMing) (Petrmnt/yon). 
f., -en -er, räknepl. ^^. 

' 1. nä"- i. o. t., -ade. 
ek^rålå*ff r., -en -er. 
nek^råmapfi* r., -en. 
Har 1. " r., -n. 

S»38»s 1. "* rf. 
'ågra*f mf., -en -er. 
IWV mf., -en -er. 
ålågi* r., -en. 
»e^ålåffis^n r., -en -er. 
«pp<atiii*Ta I. -;»«- r., 

iel nåpfm^ni-^/eh-dgl. 
näpltu*nisk a., -t -© -a, 

näpHmms*m r., -en. 
löpVrawisV mf., -en -er. 

'iäptm*nus. 
kr. 
adv, 

rei^il fr., -en -er. zool. 



neslig ne^sliff' a., -t -e -a -ar 

-aBt; -het -en -er. 
nesligen nehliffsn' adv. 
nestor näs*tor 1. ** m., -n sSl 

-er nåsttu^rar.* 
nestorian n<is'foJC»ö*« inf., -en -ei 
nestorianak -ria*nsk a., -t -e -1 
netto »iifot* adv. 
nenralgi nev^ralifi* 1. «'('■'- !. »«ni' 

r., -en -er. 
neuralgisk nerrnl^gi^k I. niif- I. 

nenrasteni nrv^ri-ttem* 1. ««/'' 

Mdm'- r., -en. 
neurasteniek ver^rtisti^^nisk 1. 

frg. a-, -t -e -a. 
neuter niim^tsr n., -tret = -tren. 
nentral n^ica*? 1. itöm- 1. wti;- 

a., -t -e a. 
nentralisntion >mmHrulisaf<o*ii 1. 

«(5m'- 1. tMj/'- X -en. 
neutralisera -traHse*ra t., -ade. 
neutralitet nnm'tralHe^f 1. «Äai- 1. 

niij'- T., -en. 
neutnim MJmi*/rMm 1. nllm*- 1. ««'«- 

1. nöj*- a., neiitret, neutrer. 
nevö nere* m., -en -er. 
ni ni* pers. pron. pl., se du. 
Ni, tilltalsord i sing. 



' rf.. 



nick M»i* 1 
nicka »ik^r 



-ade. 



267 



nicka niJc^n^ i. o. t., -ade; u. bifall, 
nickare nik^ard^ m., -en =. 
nickel nikhl r., -n. 
nickhake nik^^hä^ko rm., -en -ar. 
nid- ni^d-^ -skrift, -skrivare, -visa. 
Nidhögg ni^d-^Mg^j myt, 
niding ni^diif m., -en -ftr, -sdåd. 
nidsk niå.^sk 1. ni^dsk äv. nis^k a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
niellera ni^äle^ra t., -ade. 
niello niål^å r., -n -ller. 
nies niä^s f., -en -er, > nias. 
Nifelhem ni^fdl-hem^y myt, 
niga ni^go} i., niger *® neg ne^g 

nigit, 
nigare ni^gard^ m., -en =, n.-polska. 
nihilism mVei/i^^m r., -en. 
nihilist ni^hilisH mf., -en -er. 
nihilistisk ni^hiUs^tisk a., -t -e -a. 
Niklas nikHas, 
Nikodemus nik^CDde^mus. 
Nikolaus nik^ola^us, 
nikotin nik^coti^n n., -et. 
nikt nikH n., -et. 
Nilen ni^hn, Nildalen niH-da^hn. 
Nils nil^s, 

nimbus nim^bus r., -en. 
nimrod nim^rod 1. -o)d. 
Ninive ni^nivd, 
ninivit ni^niviH m., -en -er. 
nio ni^oy^ i dagl. tal vanl. nih^y 

nionde ni^ondd^^ niondedel ni^on- 

d9''de^lj förk, niondel ni^on^deH, 
nioarmad ni^co^^ar^mad pa., -at -e. 
niobium niå^bium n,^ kem, 
niodubbla ni^w^duib^la t., -ade. 
niofaldig ni^co-^fal^dig a., -t -e -a. 
niofalt ni^co-falH adv. 
niohömig m^co^hos^rnig a., -t -e -a. 
niohöming "hce^rniri rm., -en -ar. 
nioklassig ni^CD-klasHg a., -t -e -a. 
nioradig niho''rB}dig a., -t -e -a. 
niorummig m^M^rumHg a., -t -e -a. 



niosidig ui^o^si^dig a., -t -e -a. 
uiosiffrig ni^co^sif^rig a., -t -e -a. 
niospaltig ni^cO'-spalHig a., -t -e -a. 
niospetsig ni^CD^spet^sig a., -t -e -a. 
nioårig ni^a)'-å^rig a., -t -e -a. 
nioåring ni^cj^å^rirj mf., -en -ar. 
nipa ni^pa^ rf., -an -or. 
nipper niphr pL, i smns. nipper-, 

t. ex. -bod, -handel, -handlare, 
nippertippa niphr^tip^a f., -an -or. 
nisch m/* r., -en -er *® 1. ^^, 
Nissan nis^an^, 
nisse nish'^ m., -en -ar. 
nit niH n., -et, iver, 
nit niH rm., -en -er, * lotteri, 
nit niH rm., -en -ar, tekn, 
nita niHa^ t., -ade. 
nitid niti^d a., -it 1. -itt -de -da. 
nitisk niHisk a., -t -e -a. 
nitrat nitraH n., -et = -en, kem, 
nitroglycerin niHråglys^eri^n n., -et. 
nit tia nitHa rf., -an. 
nittio nit^ko 1. nitti nitH, -onde 

-ondd^ -ondel nit^ion^de^l nit^i- 

tre ^^* nittifemte ^^^^ 
nittiårig nit^P-å^rig a., -t -e -a. 
nittiåring nitH-^å^rirj mf., -en -ar. 
nitton *»i^^ow* -de, -ondel wt^^ow-f^c^/. 
nittonårig nit^on^åh^ig a., -t -e -a. 
nittonåring nit^on-å^rirj mf., -en -ar. 
nitälska niH^al^ska i., -ade. 
nitälskan niH-äPskan rf. 
nivellera niv^äle^ra t., -ade. 
nivellör niv^älcs^r m., -en -er. 
nivå nivå^ r., -en 1. -n -er. 
Njord njå^rdf myt. 
njugg njug^ a., -t njugH -e -a -are 

-ast; -het -en. 
njugghänd pjtig^^hön^d pa., -änt 



-e -a. 
njure njiu^rd'^ rm., -en -ar. 
njurformig njni^r-^for^mig a., 

-e -a. 



-t 



— 268 



Nj ui-uuda Hjm^r^ itn\ln. 

njuta njui^ta^ t. o. i., njuter *® 

njöt nj0H njutit njuten njutet 

njutna, 
njutbar vjtu^Uha^r a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Noa wö>*a. 
Noak nco^ak, 
nobel nå^hdl a., -t -ble -bla -blare 

-blast; -het -en. 
nobilisera nå^bilise^ra 1. no)^- t., 

-ade. 
nobis no)*bis n., nobiskund. 
nobless nåbläs^ n., -en. 
nock nok^ 1. nocke nokh^ rm., -en 

-ar, Sijö^v, 
nocka nok^a^ rf., -an, växt, kärr-n. 

(Cinera'ria). 
nocka nok^a^ t., -ade, fästa med 

nålstyng, 
nod fuo^d r., -en -er, fy 8. o. astr, 
nog nco^g adv., allt nog, tids nog, 

nära nog, över nog, nog av. 
noga ncD^ga^ adv. o. adj., -are -ast. 
nogg nog^ rm., -en -ar, ett slags 

karamell, knäck. 
noggrann nco^g^gran^ a., noggrant 

-nne -nna -nnare -nnast; -het 

-en. 
nogräknad «ö>^(f/''rä^A;warfpa., -at -e. 
nogsamt noi^g^samH adv. 
nojs noj^s n., -et. 
nojsa nopsa^ i., -ade. 
noll nol^ n. 

nolla noPa^ rf., -an -or. 
nolla nol^a^ mf., -an -or, person. 
nollgradig nol^'^grH^dig a., -t -e -a. 
nomad ncoma^d 1. nå- mf., -en -er. 
nomadisera nco^madise^ra 1. nn^- i., 

-ade. 
nomadisk nojma^^disk 1. nå- a., 

-t -e -a. 
nomen nco^m^n n., nominet = -en, 



1. pl. nomina mo^miita iiv. no- 
miner ncoSmn9r. 
nomenklatur nmm^änklatm^r 1. -9fi- 

r., -en -er. 
nominal ncomHna^l a., -t -e -a. 
nominativ nwmHna^ti^v r., -en -er. 
nominativ ncDfnHnati^t^ ä., -t -e -a. 
nominell nconiHnäl^ a., -t -e -a. 
nominera nromHne^ra t., -ade. 
nonchalans norj^falatj^s r., -en. 
nonchalant -larjH a., = -e -a -are 

-ast. 
nonparelj notj^paräl^j r., -en, hoktr. 
nonsens non^säns 1. -9ns 1. ^^ n. 
nopp wop* n., -et. 
noppa nop^a^ rf., -an -or. 
noppa nop^a^ fr., -an -or, växt, 

sump-, skogs-n. (Gnapha'lium). 
noppa nop^a^ t., -ade. 
noppare nop^ar^^ m., -en =. 
nopperska nop^dvska'^ f., -an -or. 
noppig nopHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
noppra noph'a^ i. o. t., -ade. 
Nor nO)^r. 
Nora nco^ra^. 
nord nco^rd rm., -en. 
Nordamerika nco^rd^ame^rika. 
nordan nco^rdan^ r. o. adv., nor- 

danlanden, -vind, -väder, -om, 

-ifrån, -till. 
nordanskogs ncD^rdan^skco^gs 1. 

"Skiog^s adv. 
nordbo nco^rd^^ho)^ mf., -n -r 1. -ar. 
Norden nxo^rddn. 
Nordhalland noy^rd-haPand. 
nordisk nco^rdisk a., rt -e -a; -het 

-en. 
Nordkap nfo^rd^ka^p. 
Nordkyn nco ^rd-ky ^n . 
nordlig nco^rdlig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
nordost niordois^t rmi, -en. 



— 269 



nordostlig ncordiosHlig a., -t -e -a. 
nordpol n(ohd'^p(o^l r., -en. 
nordpolsfarare nco^rdpcols-fa^rard 

m., -en =. 
Nordsjön n(x>^rd-Jön^ , 
nordstjärna noi^rd-^fce^rna rf., -an 

-or, nordstjämeorden. 
nordvart noi^rd-^axH 1. *® adv. 
nordväst noirdväs^t^rm.,^ -en. 
nordvästlig noyråväsHlig a., -t -e -a. 
nordvästra no>rdväsHra a., -e. 
nordöstlig ncordÖsHlig a., -t -e -a. 
nordöstra ncordösHra a., -e. 
Nore n(o^r9^, 
Norge nor^jd. 
norm nor^m r., -en -er ^*^. 
normal normaH a., -t -e -a -are -ast. 
normalisera nor^malise^ra t. o. i., 

-ade. 
normalspårig normaH" spå^rig a., 

-t -e -a. 
norm and norman^d 1. -arj^d m., 

-en -er. 
normandisk norman^disk a., -t -e -a. 
normanner norman^or pl. 
normera norme^ra t. o. i., -ade. 
norna nco^rna^ 1. nå^- f., -an -or. 
norr nor^ n. 
norr nor^ adv., norrifrån ^^^ 1. ^®\ 

norrut ^'^ 1. ^^ n. om*^ n. ut^^. 
norra nor^a^ a., -e. 
norrbagge nor^-hag^d m., -en -ar. 
Norrbotten nor^^hotHn, 
norrbottning "hot^nii] m., -en -ar. 
norrbottnisk "botanisk a., -t -e -a. 
Norrköping nor^"j0^pirj. 
Norrland nordland. 
norrländsk norHändsk led. -änsk 

a., — u — e —a. 
norrländska nor^^län^dska led. -än^- 

ska f., -an -or. 
norrländska nor^4än^dska led. -äw^- 

sÄa rf.^ -an. 



noil^länning '^länHng m., -en -ar. 

Norrmalm normal^ m, 

norrsken nor^-fe^n n., -et = -en. 

Norrström norström^. 

Norrtull nortul^, 

Norrtälje nortäl^jd^, 

nors nor^s mr., -en -ar (Osmerus). 

Norsholm ncorshol^m, 

norsk noT^sk mf., -en -ar. 

norsk nor^sk a., -t -e -a; -het -en. 

norska norhka^ f., -an -or. 

norska norhka^ rf., -an. 

Norsälven ncohs^^äl^van, 

nos nco^s rf., -en -ar. 

nosa nco^sa^ i., -ade. 

noshörning nco^s^^hce^rnit] mr., -en 
-ar (Wiino' ceros) . 

nosig nco^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

Nossau nos^an^. 

not n(oH rf., -en -ar; fisk-n. 

not nco^t rf., -en -er, i musik, poli- 
tik m. m, 

nota ncoHa^ rf., -an -or. 

notabel ncota*'b9l m., -beln -bler. 

notabel no)ta*'bdl a., -belt -ble -bla 
-blare -blast. 

notabilitet nwt^äbiliteH mf ., -en -er. 

notarialprotest wft>^Wia^/'-|?r€0^ä5^#. 

notariat ncot^ariaH n., -et = -en. 

notarie nayta^rio^ m., -en -er. 

notarius publicus ncota^riuspub^- 
likus^, 

notdräkt ncoH'-dräkH rf., -en -er. 

notera ncote^ra t., -ade. 

notificera na)tHfise*ra t., -ade. 

notifikation -fikafoi^n r., -en -er. ' 

notis ncoti^s r., -en -er. 

notorisk noytco^risk a., -t -e -a. 

notställ nxoH^stål^ n., -et = -en. 

notgtällare "Stät^ard rm., -en =. 

notvarp noiH^vav^p n., -et = -en. 

novation na)h'afa>^n r., -en -er. 



novell iKDiäl* i:, -en -er. 
novellett nw^tälät* 1. nå'- r., -en 

■er. 
novellist -lisH mf., -en -er. 
novelliatik -Itali^k r-, -en. 
novellistisk -lis^tisk a., -t -e -a. 
november nwvåm^bar r. 
novie n<ovi*s mf., -en -er. 
novitiat woiHi'siaH 1. -i's- n., -et 

— -en. 
novitie na>vU*sw ml'., -en -er. 
nu Mt«* adv., nu för tiden; 1. a. 

t. ex. i ett nu, i detta na. 
nubb nub* rm., -en -ar. 
nubba nub^a' t., -ade. 
Nubien nm*bi»n. 
nucka nuk^a^ f., -an -or. 
nudel nm*däl t., -deln -dlar. 
nnditet nm^diteH t., -en -er. 
nullitet nuPUe*t r., -en -er. 
numerisk nvime*risk a., -t -e -a. 
numera «M»*-meVa 1. ftm*me^ra adv. 
numenis niu^marus 1, num*- pl. = 

n. äv. r. 
numerär num^erte*r r., -en. 
numiamatik nm^mismati^k r., -en. 
numismatiker ma 'mismaHik^r I . 

numismatisk -maHisk a., -t -e -a. 
nunuuer nwm*9r n., numret ^^ 

numren, 
numrera numre*ra t., -ade. 
nunna »M«'a* f., -an or, -nne-. 
nunna »w«*«* fr., -an -or, insekt 

(TJparin). 
nunna mmw^o* i. o. t., -ade, gnola. 
nuntie nun*tsi9 i. nun^tsii m., -en 

-er **". 
nutida ftm^'ti^da oböjl. adj. 
nutrition mat^rif<o^n r., -en. 
nutritiv nmt'riti*v a., -t -e -a. 
nuvarande MW^-vaVnWa pa., jmf. 



'i'(i(e* 



i 1. - 



ny ny* n., -et -n -na 1. -en. 

ny ny* a., -tt nyt* -e -a -are -ast; 
-het -en -er, å nyo 'ny^<o^, pä 

nyanlagd nr/^^uniiiff^il pa., -gt -gde 

nyans nyari*s r., -en -er. 
nyanaera ni/^at]se*ra t., -ade. 
nybakad ny^'hs}kad pa,, -at -ade. 
nybliven ny^-bliH^n pa., -vet -vne 

oybyggai-e ny^-byg^an m., -en =. 
i'y'>ygg® ->>^9^ n-, -et -en -ena. 
nybörjare ny*'hi£r*jara m., -en ^. 
nybörjarinna ny^bwrjarinV {., -an 

-or, 
nyck nyk* rm., -en -er " I, »^. 
nyckel nyk^»P rm., -n -klar. 
nyfiken ny^' fickan a., -ket -kne 

-kna -knare -kuast; -bet -en. 
nyketsmakare My^Aete-ma^Jfcara m., 

-en — . 
nyhetsmaken. ni/^k&fsmlikBri* 1. ^''- 

"* n., -et -er. 
nykläckt ny'~kläkH pa., := -e -a. 
nykomling ny^'homHir} mf., -en -ar, 
nykter nyk*t3r a., -tert -tre'* -tra 

-trare -trast; -het -en. 
nykterdansare nyk^tar-danHara 

mr., -en =. 
nykterist ntfkHGris*t mf., -en -er. 
nyktra nyk^tra^ i., -ade. 
Nyköping ny^-Jg^pirj. 
Nyland ny*land. 
nyligen nyHigan^ adv. 
nyländsk n3/*ländsk led. -änsk a., 

-t -e -a. 
nyländaka ny^-lim^dska led. -äv?gka 

i'., -an -or, 
nyländaka ny^-län^dsha led, -ondska 



271 



ny lärling ntf^-^Iceh^lh] 1. -rh] m., 

-en -ar. 
nymf nym^f f., -en -er *^. 
nymfonami nym^fåmani^ r., -en. 
nymodig ny^^mco^diff a., -t -e -a; 

-het -en -er. 
nymornad ny^^ma^rnad pa., -at -e. 
nynna nyn^a^ i. o. t., -ade, gnola. 
nyp ny^p n., -et =^ -en. 
nypa ny^pa^ rf., -an -or. 
nypa ny^pa^ t., nyper *® nöp n0^p 

nupit nm^pit^ nupen nupet nupna. 
nypas ny^pas^ rec. dep., nyps ny^ps 

värd. nyp^s, nöps W0*^5 nupits, 
nypon ny^pov? n., -et = -en. 
nys ny^s oböjl., få nys om något, 
nysa ny^sa? i., nyser ny^sdr nyste 

ny^std^ 1. W0*5 nyst ny^^st stund. 

nysit ny^sit^ 1. nusit nm^sU^. 
nyss w^5* adv. 
nyssbemäld ftys^-^bemäHd pa., -ält 

-e -a. 
nyssnämnd nys^^näivi^d pa., -mnt 

-mnde -mnda. 
nysta nysHo? t., -ade; nystfot. 
nystan nysHan^ n., -et = -eD. 
nystare nysHard^ m., -en =, 
nystavare ny^''steb^vard mf., -en =. 
nysterska nysHdrska^ f., -an -or. 
nyter nyHdr a., -tert -tre -tra 

-trare -trast; -het -en. 
nytestamentlig ny^^tästamäntHig a., 

-t -e -a. 
nytta nyt^a^ rf., -an. 

^y^-^ig "^y^^ig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
nyttja nyttja? t., -ade. 
nytändning ny^r-tän^dnir] led. -fänHrj 

rf., -en -ar. 
nyår ny^^å^r 1. ^^ n., -et = -en. 
nå nå*' t. o. i., når nådde nodh^ 

nått not* nådd nått, nående, 

nås nå*s vardagl. nos*. 



nå nå*, noV* 1. nå^å^ 1. wå '^^ interj., 
nånå nå^nå^ 1. won^o^ 1. nånå* 
1. nonoj* nåja wdj^^^ 1- w<lV^ 1. 
*i47a* nåväl ^*, > nå väl. 

nåd nå*d rf., -en, i smns. nåda-, 
t. ex. nådastol, -val, el. nåde-, 
t. ex. nådeansökan, -ansökning, 
-barn, -betygelse, -bevisning, 
-bord, -bröd, -full, -rgåva, -hjon, 
-löfte, -medel, -rik, -stöt, -tec- 
-ken, -vedermäle, -verkan, -väg, 
el. nåd-, t. ex. nådar; i, på, 
till nåder nå^dQr^] med Guds 
nåde nå^dd^. 

nåd nå*d fm., -en -er, titel. 

nåd nå*d rm., -en -ar, nitning. 

nåda na^da^ t., -ade, nita. 

nåde nå^dd^ pres. konj.. Gud 
nåde oss! jmf. gunås. 

nådelig nå^ddlig^ a., -t -e -a. 

nådeligen nå^ddlt^gdn adv. 

nådig nå^dig^ a., -t -e -a -are 
-ast. 

någon nå^gon^ a. o. sbst. pron., 
-got nå^got^ några nå^gra^, nå- 
gon gång, någon enda gång, 
någon vart, någon som helst, 
någon annanstädes, något var- 
städes 1. varstans, något så när. 

någondera nå^gon-de^ra a. o. sbst. 
pron., något-d. 

någonsin nå^gon^sin^ smdr. nånsin 
nå^nsin^ 1. non^- 1. nan*sin adv. 

någonstädes nå^gon^stä^dds led. 
'^ stanks adv. 

någonting nå^gon^titj^ n., oböjl. 

någorlunda nå^gcor^lun^da adv. o. 
ob. adj. 

nål nå*l rf., -en -ar, i smns. nål-, 
men: nålsudd nålsöga. 

nålformig nåH'^for^mig a., -t -e -a. 

nålmakare nåH^meL^kard m., -en =. 

nåt nå*t rm., -en -ar. 



272 



nåtla nåHld^ 1. not^- t., -ade. 
nåtlare nåHlard^ 1. not^- m., -en =. 
nätlerska -brska^ 1. not^- f., -an -or. 
näbb näb^ rm., -en -ar äv. n., -et =. 
näbba näb^a^ f., -an -or. 
näbba näb^a^ fr., -an -or, lång-, 

myr-n. (Limosa). 
näbba nåb^a^ li.^ växt, skat-, 

mysk-n. (Ero'dium). 
näbbas näb^as^ rec. dep., -ades. 
näbbig näbHg*^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
näbbmus näb^^mm^s i\, -en, -möss 

-^mös^ -mössen; jord-, dvärg-, 

vatten-n. (Sorex), 
näck nåk^ m., -en -ar. 
näcka näk^a^ rf., -an -or, växt, 

näckros, vit-, röd-n. (Nymphcea). 
näktergal nähHdr^gaH mr., -en -ar, 

nord-, syd-n. (Lusci'nia). 
nämligen nämHigdn^ adv. 
nämna nanrna^ t., nämner *" nämn- 
de näm^ndd^ led. näm^dd^ nämnt 

nämnH led. nämH nänmd nämnt, 
nämnare näm^naro^ rm., -en =. 
nämnbar näm^n^ba^r a., -t -e -a. 
nämnd näm^d rf., -en -er, i smns. 

nämnde-, t. ex. nämndeman, 
nännas nän^as^ i. o. t. dep., nänns 

n ändes nänts. 
näpen nä^pdfi} a., -pet -pne -pna 

-pnare -pnast; -het -en. 
näppeligen näphli^gdn adv. 
näpsa näp^sa^ t., -te. 
näpst näp*'st rf., -en. 
när ncB^r adv. o. konj., närhelst, 

när som helst, > när hälst. 
när ncd^r adv., n. och fjärran, på 

längt när, för när. 
nära nce^ra^ prep. o. adv., närmare 

nrer^mard^ 1. närmre ncer^mrd 

närmast ^^ 1. närmst; n. på, n. 

nog, för nära^^, 



nära }KB^ra^ a., närmare ^®^ 1. 

närmre *® närmast ^^ -ste ^®^ 1. 

närmst -ste *^ -sta '^ 
nära n^ha^ t. o. rfl., härer säll. 

när -de; närande pa. 
närbelägen n<e^r''belä^g9n a., -get 

-gne -gna -gnare -gnast; -het -en. 
närgången nce^r^-gotjhn pa., -nget 

-ngne -ngna -ngnare -ngnast; 

-het -en. 
närhet nteh-heH 1. *® rf., -en. 
närig nce^Hg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
näring nce^rirj^ rf., -en -ar. 
Närke ncBr^kd, 
närkesbo neer^kds-bw!^ mf., -n -r 1. 

-ar. 
närking mer^kiri^ 1. *^ m., -en -ar. 
närkiska ncer^kiska f., -an -or. 
närkiska ncer^kiska rf., -an. 
närlagd nceh-^lagH pa-, '-agt -e -a. 
närma ncerhfia^ t. o. rfl., -ade; 

-as i. dep. 
närmelsevis ncer^mdlsd^vih adv. 
närskyld nceh-fyl^d pa., -ylt -e -a; 

-het -en. 
närsläktad nce^r^släkHad pa., -at -e. 
närsynt nce^r^sy^nt pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
närvara w<c^r'-t;aVa i., inf. samt 

närvoro närvarit närvarande, 
närvarelse nm^r^va^rdls? rf., -en. 
närvaro nce^r^vB^roi rf., -n. 
näs nä^s n., -et = -en. 
näsa nä^sa^ rf., -an -or. 
näsborr näh^bor^ rmf., -en -ar. 
näsbränna nä^s^brän^a rf., -an. 
nässja näpa^ äv. nä^fa^ i., -ade, 

vädra, snoka. 
nässla näsHa^ rf., -an -or, -ssel-, 

bränn-, etter-n. (Urti'ca), 
nässla näsHa^ t., -ade. 
näst näsH a., = -e -a. 



--^^•/-^-T^:- - 



— 273 



Dast näsH prep. o. adv., liäst efter, 
ji. intill, näst invid; näst- ^--^^^ 
1. näst * ^^^ följande, instundan- 
de, kommande. 

nästa näsHa^ mf., -an. 

nästa näsHa^ i., -ade, ha, hygga 
sitt näste. 

nästa näsHa^ t., näster ^° näste 
näst näst, .1. -ade, hopfästa. 

nästan näsHan^ adv. 

näste näsHo^ n., -et -en -ena. 

nästgårds näsH^gå^rds adv., -väg 

30 2 

nästla näsHla^ rfl., -ade; in-n. 
nästliden "li^ddn pa., -det -dne -dna. 
nästipp nä^s^tip^ rm., -en -ar. 
nästäppa nä^s-^täp^a rf., -an. 
näsvis nä^s^-vi^s a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
riät näH n., -et == -en. 
nätformig näH^for^mig a., -t -e -a.; 
nätt nät^ a., = -e-a -are -ast;i 

nätt och jiimnt; ^het -en, 
nättelduk näihl-dia^k rm., -en -ar. 
nät ting nätHrj^ mr., ^en -ar» fisk, 

se nejon. 
näv nä^v n., -et = -en, näbb. 
näva nähia^ rf., .-an -or,, växt, 

blod-, ängs-, mjuk-, stork-n. 

(Geranium). 
näve nä^vd^ rm., -en -ar, 
näver nä^v9r rm., -n, nävrar, 
nävtals nä^v^taHs adv. 
nöd n0*d rf., -en, av nöden, med 

knapp n. 



.nö,dd nOd*^ a., nött -e -a. 

nödga nöd^ga^ t., -ade; -as i. dep. 

nödig n0^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
nödsaka n^^d^sa^ka t., -ade; -as i. 

dep. 
nödstadd "Stad^ pa., -att -dde -dda. 
nödställd ne^d^stäl^d pa., -allt -e -a. 
nödtorft ne^d-tor^ft r., -en -er. 
nödtorf teligen ne^d-^tor^ftdligdn adv. 
nödtorftig n0^d''tor^ftig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
nödvändig n0^d''Vän^dig 1. ®*^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en., 
nödvändigtvis.. n0^dvändigt^vi^s 1. 

«*°^ adv. 
nöja nöj^a^ rfl., -de; -as i. dep. 
nöjaktig nöj^-^akHig a., -t -e -a 

-are -ast, tillfredsställande. 
nöjd nöj^d pa., - nöjt -e -a -are 

-aat; nöjdförklaring, jur. , 
nöje nöj^9^ n., -et -en -ena, till 

nöjes., 
nöjsam nöj^-sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast. . 
nöt n0H rf., -en, nötter nöthr. 
nöt npH n., -et ;= -en, boskap. 
nöta n0Ha^ t., nöter ^° nötte nöth^ 

nött nöt*' nött. 
nötaktig n0H'^ak^tig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
nötknäppare w^^^^ÄJWÖp^arp rm., -en 

■ ~ • 

nötkreatur nBH-kr^atm^r n., -et 
-en. 



O. 



^ m^ interj., o ve! 
oadel w^^^a^ ddl rm., -n. 

Lyttkens o. Wulff, Ordliefca. 



oaktat w^^akHat^ i vissa ställ 
ningar ^*®, prep. o. konj. 

18 



275 



obändig (o^^bän^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
occident ok^sidänH r., -en, > okc-. 
occidentalisk oJc^sidäntaHisk a., -t 

-e -a, z> okc-. 
ocean co^5ea% r., -en -er. 
oceanisk o)^SQ3,^nish a., -t -e -a. 
och oÄ* led. å \. o konj. 
ock olc^ adv. 

ockasionell oh^afånäl^ a., -t -e -a. 
ocker ok^dr n., ockret, 
ockerhaltig okhr^^halHig a., -t -e -a. 
ockla okHa^ fr., -an -or, laxfisk. 
ockra oÄ^Va* rf., -an, färgämne, 

-ker-. 
ockra ok^ra^ i., -ade; o. med, på. 
ockrare oÄ^Var^^ m., -en =. 
också okhå 1. 3.2 åld. «^ adv. 
ockult okulH a., = -e -a, förborgad, 
ockultism ok^ultis^m. r., -en. 
ockultist ok^ultisH mf., -en -er. 
ockupation ok^iapafco^n r., -en -er. 
ockupera ok^mpe^ra t., -ade. 
odal co^^daH 1. co^dal^ n., oböjl., 

-bonde, -gods, -jord, -man, -rätt. 
odalisk co^dalis^k f., -en -er. 
ode (o^d9^ rf., -en -er, äv. n., -et 

-en -ena. 
odelbar (o^^deHba^r a., -t -e -a. 
odelbar co^dQl^ba^r a., -t -e -a. 
odelsting (o^ddls^tiY}^ n., -et. 
Oden a>^d9n'^ 1. Odin (o^diri' 1. ^\ 
Odensala (x>^ddn'^sa>Ha, 
Odinslund (o^dinslun^d. 
odiös (o^die^s 1. å^- a., -t -e -a 

-are -ast. 
odjur (o^'-jm^r n., -et = -en. 
odla (o^dla^ t., -ade. 
odlare co^dlard^ m., -en =. 
odling (o^dlirj^ rf., -en -ar. 
odlingsbar co^dUrjs^ba^r a., -t -e -a. 
odon (o^don^ n., -et = -en, växt, 

(Myrtillus). 



oduglig (o^-^diu^glig 1. ^*® ar., -t 

-e -a. 
odugling co^^^dm^glif] mf., -en -ar. 
odygd o}^'^dgg^d rf., -en -er. 
odygdas co^^^dyg^das i. dep., -ades. 
odygdig -dig a., -t -e -a -are -ast. 
odygding oy^^dyg^dirj mf., -en -ar. 
odåga (o^^då^ga fm., -an -or. 
odör ådce^r r., -en -er. 
od (o^d, odört (o^d-cevH rf., -en, 

gift- (ComumJ. 
oeftergivlig (o^^äftdrjiHlig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oeftergivligen -ji\Ug9n adv. 
oefterhärmlig (o^^äftdrhcer^mlig a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
oefterliknelig "li^kndlig a., -t -e -a. 
oefterlåtlig -låHlig a., -t -e -a. 
oefterrättlig oj^-^äftdrätHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
oegentlig (o^^ejänHlig a., -t -e -a; 

-het -en -er. 
oemotståndlig co^^emcotston^dlig a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
oemotsagd -sa^^dpa., -gt -gde -gda. 
oemotsäglig -sa^glig 1. -säj^- a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
oemottaglig (o^^&mcotB^glig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
oerhörd (o^-^cevhce^rd a., -Ört -e -a. 
ofall oy^^fal^ n., -et = -en. 
ofantlig (ofanHUg a., rt -e -a. 
of att (o^^-fat^ a., = -e -a. 
ofattbar (o^'-fatba^r a., -t -e -a. 
ofattlig "fat^Ug a., -t -e -a; -het -en. 
ofeg (o^^fé^g a., -t -e -a. 
ofelbar oi^'^feHba^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
ofelbarligen (o^^-feHba^rligdn adv. 
offensiv of^änsi^v 1. ^^^^ r., -en. 
offensiv -si^v 1. ^^'-^ a., -t -e -a. 
offentlig ofänHlig a., -t -e -a; -het 



-en. 



offer of*»r n., offret =; offren, 
offerera ofhre^ra t., -ade* 
offert of(BT*l T., -ett -er. 
officer of'ise*r led. ofse^r m.. -eo. 
officerare of'ise*rar3 m., -na —. 
officiant of'isian*l mf., -en -er. 
officiell -opisiäl* a., -t -e -a. 
officiera of^isie^ra i-, -ade, 
officin of^isi*n t., -en -er. 
officineli opiåinäl^ a., -t -e -a. 
officiös of'isi9*s a., -t -e -a. 
offra o/^ro' t. o. rfi., -ade." 
offrare offrar»* m., -ep =. 
ofin (o^-fi^n a., -t -e -a; -het -en. 
ofog ft>Vt"V "., -et. 
oformlig <o^'for^mlig 1. "*" a., -t 

-6 -a -are -aet; -het -en -er. 
Ofoten vi^-fiaHan. 
ofred to^-fre^d rm., -en. 
ofreda (o^-fre^da t., -ade, 
ofrisk <o^-fris*k a., -t -e -a. 
ofrånkomlig -/rd«jt (MW Vij a., -t-e -a. 
ofrödd a>'-fröd* pa., -ött -e -a I. 

ofröad. 
ofta (>/■'(«* adv., oftare oftast; för 

o. "*; s& O- aom, som oftast. 
oftalmiatrik of'talmiatri*k r., -en. 
oftalmiatrisk -miaHrisk a., -t-e -a. 
oftalmolog of'lalmålå*g m., -en -er. 
oftalmologi ofHaJmålågi^ t., -en. 
oftalmologisk -målå^gisk a., -t -e -a. 
ofyndig M^-fyn^dig a., -t -e -a. 
ofärd 0}*-f<s^rd rf., -en. 
ofärdig o)^'fa:^rdig a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
oför oi^'fce^r a., -t -e -a; -het -en, 
oförakt 0)^'fcerakH n,, -et, oakt- 

samhet. 
ofördragsam w^-fardra^gsam a., -t 

-e -a. 
oförliräTinelig M^-f/rrbriin^Dli;/ a., 

-t -e -a; -het -en. 



-e -a; -het -en, 
ofördröjlig <o^'fcerdröj^liff a., -t -e -a. 
ofördröjligen m^-fardr&j^liffjn adv. 
ofördna)dad-rft(i}U7<i(ipa., -at -ade. 
oförenlig -e^nlig a., -t -e -a; -het -en. 
oförgriplig oi^-fwrffri^piig a., -t -e 

-a -are -aat; -het -en. 
oförgripligen (o*-ftergrt^p/ig»n aiiv. 
oförgätlig m^'f<erjä*tUg å., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oförhappandes (o^-fierhap*andis 

adv. 
oförkränkt 'farkräf]^kt pa.. = -e -a. ' 
oförliknelig to^-farU^kn^Ug a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
oförllkneligen -f<Erli*lni9lig»n adv. 
oförmedlad -farme^dlad pa., -at -e. 
oförmärkt -mar^kl pa., = -e -a. 
oförneklig oi^-f(eme*klig 1. -»ä^- 

a., -t -e -a; -het -en. 
ofömekligen -ne^hligitt 1. -wä*- adv, 
oförrätt to^-fcerät* rm., -en -er. 
oförrättad to^-farät^ad pa., -at -e. 
oförskylld <a^-fenfylH pa., -llt -lida. 
oförskämd ta^-feerJaiH^d pa., -8mt 

■e -a -are -ast; -het -en -er. 
oförsynt (o^-fwrsy^Hf pa-, = -e -a 

-are -ast; -het -en -er, 
oförtjänt (O^-farJii^tU pa., = -e -a. 
oförtruten fu^-fiertrw^t^n pa., -tet 

-tne -tna -tnare -tnaat; -het 

-en. 
oförtröttad <o^'fasrtröt^ad pa., -at -e. 
oförtydbar (o^-fterti/^dbar a., -t -e 

oförtänkt (D^-fmrtätfkt a., ^= -e -a. 
oförtövad oi^-fcerle^vad a., -at -e. 
oförvansklig w^-fecrDtmhkfig a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
oförvarandea (i>*-/b7f raVfflMrfas adv. 
oförvissnelrg lo^-firrris^nMg a., -t 

-e -a; -het -en. 



277 — 



oförvitlig (o^^-fuirciHlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
o förvägen -vä^gdn a., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
oförväntad cö^-^foervänHad a., -at -e. 
oförytterlig (o^^-foergthrlig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oföränderlig w^^fcerän^d^lig a., -t 



-e -a; 



het -en. 



oföränderligen -än^ddrligdn adv. 
ogagn (o^^garj^n n., -et. 
ogemen co^-jeme^n a., -t -e -a. 
ögen co^-je^n äv. ogin (o^-ji^n a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
ogill (o^^-jiP a., -t -e -a. 
ogulden '^guPdon pa., -det-dne-dna. 
ogörlig (o^-jce^rlig åld. ^*^ a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
ohanterlig (o^^hante^rlig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
ohejdad "Jiäj^dad pa., -at -e, > -ä-. 
ohejdbar co^^^häjdba^r a., -t -e -a, 

> -ä-. 
ohemul (o^-hemiu^l a., -t -e -a 

-are -ast. 
ohjälplig oy^-jäl^plig 1. ^*° a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
ohjälpligen oi^^jäl^pligdn 1. ^^^^ adv. 
ohjälpsam co^-jälpsam^ a., -t -e -a; 

-het -en. 
ohm å*'m r., pl. =, elektrisk enhet. 
ohoj åhoj*' 1. oh- interj. 
ohygglig (D^hygHig 1. ^^^ ^^ .^ 

-e -a -are -ast; -het -en -er. 
ohyra (o^-hy^ra rf., -an. 
ohåga (o^-hå^ga r., -an; -ad pa. 
ohållsam oy^^-holsam^ a., -mt -mme 

-mma. 
ohuld co^'-hul^d a., -It -Ide -Ida. 
ohägn (o^^härj^n n., -et. 
ohärmbar (o^^hcermba^r a., -t -e -a. 
ohärmlig co^-hcer^mUg 1. °^^ a., -t 

-e -a. 



9 

ohörsam (o^-^hoirsam^ a., -t -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

oigenkännlig (o^^yänJänHig a., -t 
-e -a -are -ast; -het -en. 

oj oj^ interj.; oja oj^a^ rfl., -ade. 

ojävaktig co^^-jävak^tig a., -t -e -a. 

ojävig '^jäh^g a., -t -e -a; -het -en,. 

ok (o^k n., -et = -en. 

oka co^ka^ t., -ade. 

okarina ok^ari^ria^ 1. *^*^ rf., -an 



-or. 



ock-. 



okarinablåsare -ri^na-hlå^sard -en 

' ' — • 

oklanderlig (o^^klan^ddrlig 1. ^^^^ 

a., -t -e -a; -het -en. 
Okna cok^na^. 
okostig (o^r^kosHig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
okravd (o^^^kra^vd pa., -avt -e -a. 
okränkbar co^^krärjkba^r a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oktaeder okHae^ddr r., -n -drar. 
oktandria oktan^dria r., bot. 
oktandrist okHandrisH r., -en -er. 
oktant oktanH r,, -en -er. 
oktav okta^v r., -en -er. 
oktett oktät^ r., -en -er. 
oktober oktco^bor rm., oböjl. 
oktroj oktroj^ r., -en -er. 
oktrojera okHroje^a t., -ade. 
okular ay^kmJa^r n., -et = -en. 
okulation (o^kmlafco^n r., -en. 
okulera (o^kmle^ra t., -ade. 
okulär (o^kmlcB^r a., -t -e -a. 
okunskap co^^kunska^p r., -en. 
okuvlig (o^-km^vlig 1. ^*^ a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
okvald (D^-^kvaHd pa., -alt -e -a. 
okväda a)^'-kvä^da t., -ade. 
okväde (o^^kvä^dd n., -et -en -ena, 

okvädinsord w^kvädins-co^rd led. 

-dirjS'-. 
okynne (o^^Jynh n., -et. 



— 079 — 



ombudsmannaskap om^biaåsfnana-'- 

ska^p n., -et. 
ombyta om^'^hyHa t.^ se byta.* 
ombyte om^'^hyH9 n., -et -en -ena. 
ombytlig om^^hy^tlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
omdana om^^da^na t., -ade. 
omdanare om^'-da^nard m., -en =, 
omdöme om^^^dömh n., -et -en -ena. 
omelett om^elät^ r., -en -er. 
omen (o^m9n n., -et = -en 1. pl. 

omina (o^mina. 
omfluten om^''fltuHdn pa., -tet -tne 

-tna. 
omfång (ww''-/bi;^ n., -et; röst-o. ^-^^ 
omföderska "fe^ddvska f., -an -or. 
omgiva om^^^ji^a t., se giva.* 
omgivning om^^^ji^vnitj rf., -en -ar. 
omgjorda om^^jco^rda t., -ade.* 
omgående om^^ga^dndd pa. o. n. 
omgång om^^gorj^ rm., -en -ar. 
omgärda om^^jm^rda t., -ade. 
omhandla om^-han^dla t., -ade. 
omhulda om^^hul^a t., -ade. 
omhägna om^^härj^na t., -ade. 
omhägnad -'hätj^nad rm., -en -er. 
omhänderhava ^^^^^o^ g^ hava. 
omhänge "härjh n., -et -en -ena. 
omhölja om^-hel^ja t.j^ -de.* 
omhölje ^höl^jd n., -et -en -ena. 
omintetgöra ominHdt-^,, se göra. 
ominös (Å}^min0^8 1. å^- a., -t -e -a. 
omisskännlig (o^^^miskänHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
omisskännligen -miskänHig^n adv. 
omistande (D^-^misHandd pa. 
omistlig (o^^misHlig 1. ^*° a., -t -e 

-a; -het -en. 
omkast om^^-kasH n., -et = -en. 
omkasta om^^-kasHa t., -ade. 
omkastare om^^kasHard rm., -en =. 
omkläda om^^-klä^da t. o. rfl., se 

kläda. 



omklädnad '-kla^dnad rm., -en -er. 

omklädsel om^^^kläd^SQl rf., -n. 

omkomma om^^kom^a i., se komma. 

omkrets om^^kret^s rm., -en. 

omkretsa om^^kretHa t., -ade. 

omkring omkrirj*^ prep. o. adv. 

omkull omkul*' adv.; omkrdl- ^®'- 
1 03. 

omkväde om^''kvä^d9 n., -et -en 

-ena. 
omliggande om^''lig^andd pa. 
omnibus om^nibus 1. vanl. ^^"^ r., ' 

-en -ar ^^^^o i 4oio 

omorda om^^-co^rda t., -ade. 
omordna om^^^å^rdna t., -ade; -ad 

pa. 
omot-, se oemot-, 
omrama om^''ra^ma t., -ade. 
omringa oni^-^rirj^a t., -ade. 
område om^-^rå^d? n., -et -en -ena. 
omrösta oni^^rösHa i., -ade. 
omsider omsi^ddr^ 1. °*" adv., sent o. 
omsikt om^''SikH rf., -en. 
omskansa ()m^'-^A;an^sa t., -ade. 
omskifta ow?-JifHa t. o. i., -ade. 
omskifte om^'^fifHd n., -et -en -ena. 
omskiftelse -^fifHdls» rf., -en -er. 
omskiftlig om^^fifHUg a., -t -e -a. 
omskriken om^^skri^kon pa., -ket 

-kna. 
omskära om^^Jm^^ra t., se skära, 
omskärelse om^'f<B\dlsd rf., -en. 
omslag om^^sla^g n., -et = -en. 
omslut mn^^^slmH n., -et = -en. 
omsluta '^slmHa t., -ade, räkensk. 
omsluta om^sltuHct t., -sluter -slöt 

^sl0H -slutit -sluten slutet, 
omstråla om^-^stråHa t., -ade. 
omstående (yin^'^ståhnd9 pa. 
omständighet oni^ ständig -^heH 1. °*®^ 

rf., -en -er. 
omständlig om^^stcm^dlig 1. ^^^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 



^■ 



— 281 — 



opiiun M^pium 1. ^^^ n., -iet, -ie-. 
opodeldok åp^ådäl^dok r.., -en, med. 
opossum åpos^um mr., -en -ar, 

(JDideVphys), 
opp oppe, se upp uppe. 
opponent op^amänH 1. -ån- mf., 

-en -er. 
opponera op^a)neS'a 1. -ån- i. o. 

rfl., -ade. 
opportun op^orhu^n a., -t -e -a -are 

-ast. 
opportunism op^ortninis^m. r., -en. 
opportunist -tmnisU mf., -en -er. 
opportunistisk op^ortmnisHish a., -t 

-e -a. 
opportunitet op^ovtmniteH r., -en. 
opposition op^cosi/co^n r., -en -er. 
oppositionell -famäl^ a., -t -e -a. 
optativ op^ta-ti^v r., -en -er. 
optera opte^ra t., -ade. 
optik optisk r., -en. 
optiker opHikdr m., -n =. 
optimism opHimis^m r., -en. 
optimist opHimisH mf., -en -er. 
optimistisk opHimisHisk a., -t -e -a. 
option opf(o^n r., -en. 
optisk opHisk a., -t -e -a. 
opus co^pus n., -et = -en 1. opera 

(o^p9ra, 
opåmind o^^påmin^d pa., -nt -nde 

-nda. 
opåräknad ay^^påra^knad pa., -at 

-ade. 
opåtald co^-^påtaHd pa., -alt -e -a. 
or CO V n., -et, (Äcarus), 
orakel a)ra*k9l n., -kl et = -klen. 
orakelmässig (ora^kol^-mäsHg a., -t 

-e -a. 
orange (orarj^f 1. år- r., -en -er. 
orangeri (ji)rar}^feri^ n., -et -er. 
orangutang (orarj^mtarj^ 1. å- mr., 

-en -er. 
oration (orafcu^n r., -en -er. 



y 

orator (ornHor^ m., -n -er, 0)^ra- 
ta)^r9r.* 

oratorisk co^rcttcj^risk sl., -t -e -a. 

oratorium co^ratco^rium 1. ^®^°^ ri., 
-iet -ier, -rie-. 

ord (o^rd n., -et = -en, taga till 
orda (o^rda^^ i några smns. orda-, 
t. ex. ordaförstånd, -lag, -ly- 
delse, -sätt, annars: ord-. 

orda (jD^rda^ i., -ade. 

ordagrann co^rda^gran^ a., -grant 
-nne -nna -nnare -nnast; -het -en. 

ordal ordaH r., -en -ier, guds- 
dom. 

ordalydelse (o^rda-^ly^ddlsd r., -en. 

orden å^rddn r., = ordnar. 

ordentlig ordän^tlig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

ordentligen ordånHUg9n adv. 

order å^rddr r., -n =. 

ordförande (o^rd-fce^randd pa. o. mf . , 
-en = -ena. 

ordförandeskap (o^rdfm^randd-skei^p 
n., -et. 

ordhittig (o^rd^JiitHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

ordhållig co^rd^holHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

ordinand or^dinan^d m., -en -er. 

ordinarie or^dina^ria^ mf., -en -er. 

ordinarie or^dina^riQ^ oböjl. adj. 

ordinata -naHa^ rf., -an -or, mat. 

ordination or^dina/co^n r., -en -er. 

ordinera or^dine^ra t., -ade.* 

ordinär -w<^V a., -t -e -a -are -ast. 

ordkljrvare o)^rd^kly\ard m., -en 

ordkljTeri co^rdklgveri*' 1. ^-^^^ n., 

-et -er. 
ordryttare co^rd^^ryi^ard m., -en =. 
ordrytteri (Drd^rytdri^ 1. ^^^^^ n., 

-et -er. 
ordna å^rdna^ t., -ade. 



283 — 



orsak co^r-sa^k rf., -en -er. 
orsaka co^r-saVca t., -ade.* 
orselj orsäl^j r., -en, färg. 
orsten oy^r-ste^n rm., -en, geol. ' 
ort o)^Yt 1. (dyH rm., -en -er. 
ortoceratit orHåseratiH r., -en -er, 

geol, 
ortodox -doTc^s a., -t -e -a -are -ast. 
ortodoxi or^tådoTcsi*' r., -en. 
ortoepi orHrnpi^ r., -en -er. 
ortoepisk orHåe^^pisk a., -t -e -a. 
ortograf orHågrSb^f m., -en -er. 
ortografi orHågrafi^ r., -en. 
ortografisk orHägra^fisJc a., -t -e -a. 
ortoklas orHåkla^s r., -en, miner. 
ortolan -la^n r., -en -er, se sparv, 
ortopedi orHåpedi*' r., -en. 
ortopedisk orHåpe^^disk a., -t -e -a. 
orubblig co^-rub^Hg äv. ^^^ a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
Orust co^^^rusH. 

orv or^v n., -et = -en, lieskaft. 
Orvar or* var. 
orygglig (o^-^rygHig äv. ^^^ a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
oråd (D^''rå'^d n., -et = -en. 
orådlig -^rå^dlig a., -t -e -a -are -ast. 
oräknelig . ö>^'-rä^Ä;wd% äv. ®*^^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
orättvis €o^'^rätvih a., -t -e -a. 
orättvisa co^'-rätvi^sa r., -an -or. 
os (o^s n., -et = -en, mynning, 

kallsprång. 
os (o^s n., -et, lukt. 
osa co^sa^ pers. o. op. i. o. t., -ade. 
osagd (D^-^sag^d pa., -agt -e -a. 
Osby (jy^s-hy^. 
Osbyholm oyhhyhoPm. 
oscillation ofHlafwSi r., -en -er. 
oscillera ofHle^ra i., -ade. 
osed oy^^se^d r., -en -er. 
osedd oy^-sed^ pa., -ett -edda -e. 
oskadad co^ska^dad pa., -at -ö. 



oskadd oy^-skad^ pa., -att -dde -dda. 
oskapad 'oy^^-ska^pad pa., -at -ade. 
Oskar ostkar. 
Oskarfredriksborg ostkar fr e^driks- 

bor^j. 
Oskarshamn os^karsham^^n. 
oskattbar oy^^skatba^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
oskick oy^-Jik^ n., -et = -en. 
oskift oy^^Jif^t a., = -e -a, rättsv, 
oskiftad oy^-^fifHad pa., -at -e. 
oskrymtad oy^-skrymHad pa., -at -e. 
oskuld co^''SkuPd rf., -en. 
oskuld (o^^^skul^d fm., -en -er äv. -ar. 
oskyld co^^fyl^d pa., -ylt -e -a. 
oskyldig oy^-fyl^dig äv. ^^^ pa., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
oskyldigt vis oy^fyldigt^viH adv.* 
oskäl oy^^fäH n., med skäl o. o. 
oskälig io^-fäHig äv. ®*® a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oskymd ay^^Jym^d pa., -mt -mde 

-mda. 
oskära (o^^fce^ra t., -ade. 
oslitlig oy^^slUHig äv. ®*® a., -t -e 

-a; -het -en. 
osläcklig oy^'^sUkHig äv. ^^^ a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
osmak (o^-^sma^k r., 
osman osma^n rm., -en -er. 
osmansk osma^nsk a., -t -e -a. 
osmium os^mium n., kem. 
ospard (o^'^spa^rd pa., -art -e -a. 
oss, se jag. 
Ossian osHan 1. -jan. 
ost (osH rm., -en, väderstreck, ost- 
nordost ^^^, ostsydost ^^*. 
ost (osH rm., -en -ar. 
östa (o^sta^ t. o. rfl., -ade. 
ostensiv os^tänsi^v a., -t -e -a. 
ostentation osHäntafoy^n r., -en. 
ostentativ -tati^v a., -t -e -a -are -ast. 
ostentera osHänte^ra t., -ade. 



285 



outrotlig -rartUg a., -t -e -a; -het -en. 
outslitlig -sliHlig a., -t-e-a; -het -en. 
outsläcklig 'SläkHig a., -t -e -a; 

-het -en. 
outsäglig (o^^vitsä^glig äv. -säp- 

äv. ^^^^ a., -t -e -a; -het -en. 
outtröttlig co^'^mtrötHig a., -t -e 

-a; -het -en. 
outtömlig -^Öm^Zi^ a., -t-e-a; -het -en. 
oval (ovaH 1. å- r., -en -er. 
oval (ovaH 1. å- a., -t -e -a. 
ovan åHan^ adv. o. prep., ovan- 

efter, -för, -före, -ifrån, -om, 

-på, -till, > åvaH. 
ovan (o^^^vGL^n a., -t -e -a. 
ovana (jo^-^veb^na r., -an -or. 
ovansklig (o^-^van^sklig äv. ^^^ a., 

-t -e -a. 
ovariotomi covaWiåtåmi^ r., -en -er. 
ovarium ayva^rium. 1. ^^^^ n., -iet 

-ier; -rie-. 
ovation co^va/a)^n r., -en -er. 
ovederlägglig co^''ved9rlägHig a., -t 

-e -a; -het -en. 
ovedersäglig (o^-'Ved9TSä^glig äv. 

-säp' a., -t -e -a; -het -en. 
ovedersägligen oy^^veddrsä^gligdn 

äv. -såp- adv. 
ovetande (o^-^veHandd pa. 
0YQi2uT\åeiB o)^'-veHandds adv. 
ovetenhet (o^-veH9nheH rf., -en. 
oveterlig co^^ve^tdrlig a., -t -e -a. 
ovett (o^^vet^ n., -et. 
ovettig (o^^vetHg a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ovillkorlig a)^'^vilkå^rlig a., -t -e 

-a; -gen adv. 
ovärdig w^^vå^rdig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ovårdsam co^^-vårdsam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
ovägerlig a)^'-vä^g9rUg. a., -t -e -a. ; 
ovägerligen (o^^vä^g9rlig9n adv. 



oväld (o^^väPd rf., -en. 

oväldig 0)%val^dig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ovärderlig (o^^vcerde^rlig a., -t -e -a. 
oväsen CD^-^vä^sdn n., -et. 
oväsentlig (o^^-väsänHlig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
oxaktig (ok^s-^akHig a., -t -e -a; 

-het -en. 
oxalsyra oksaH^sy^ra rf., -an, kem. 
oxalsyrad ''Sy'^rad pa., -at -ade. 
oxe (okhd^ mr,, -en -ar, (Bos), 
oxel wkHdl rf., -n oxlar; grå-, 

finn-, vit-o. fSorbusJ., 
oxeltand (ok^sdUtan^d rf., -en -tän- 
der. 
Oxelösund (jDkhdl0sun^d, 
oxfösare O)k^s^f0^sard m., -en =. - 
oxhandlare -han^dlard m., -en =. 
oxhare "ÄaVa rm., -en -ar, matl, 
oxid oksi^d r., -en -er. 
oxidation okhidafco^n r., -en. 
oxidera ok^side^ra i. o. t., -ade. 
oxidul ok^sidtuH r., -en -er. 
Oxie (Dk^sid^, 
oxjärpe (ok^s-^jcev^pd rm., -en -ar, 

matl. 
ozon åså^n r. o. n., -en o. -et. 
ozonhaltig åsa^n^halHig a., -t -e -a., 
oår (o^^å^r n., -et = -en. 
oåterkallelig oy^^åtdTkaPMg a., -t 

-e -a. 
oåterkalleligen '^åtdrkalHlig^n adv. 
oåtkomlig M^^åtk^omHig a., -t -e -a; 

-het -en. 
oändlig co^-än^dlig 1, ^*^ a., -t-e -a., 
oäven (o^'-ä^v9n a., -vet -vne -vna. 
oöversättlig (i}^^0v9rsät^lig a., -t -e 

-a; -het -en. 
oöverträfflig w^^0V9Tträf^Iig a.,, -t 

-e -a; -het -en. 
oövervinu(e)lig (o^-'0v9rvin^f9)Ug a., 

-t -e -a; -het -en. 



287 



panegyrist -gyrisH lÄf., -en -er. 

panel paneH -r., -en -er. 

panela paneHa t., -ade. 

panera pane^ra t., -ade, matl, 

pang pai]*^ interj. 

pangerman pan^jcerma^n m., -en 
-er. 

pangennansk -ma^nsk a., -t -e -a. 

panik panik^ 1. -i^k r., -en -er. 

panisk pa^nisk a., -t -e -a. 

pank pari^k vanl. oböjl. pred, adj. 
äv. -t -e -a. 

panna pan^a^ rf., -an -or. 

panna pan^a^ rf., -an -or, stek-, 
ång-p. 

panna panå^ rm., -n, dörröver- 
stycke, 

panoptikon panopHikon n., -et = 
-en. 

panorama pan}åra^ma^ n., -at. 

panorama pan^åra^ma^ rf., -an -or. 

pansar pan^sar^ n., -et = -en. 

panslavism pan^slavis^m. r., -en. 

^dÄi&\z.v'\^i pan^slavisH mf., -en -er. 

panslavistisk -visHisk a., -t -e -a. 

pansra pan^sra^ t., -ade; -ad pa. 

pant panH rm., -en -er. 

panta pan^fa^ t. o. i., -ade. 

pantalonger panHalotj^dr pL, -na. 

pantare panHard^ m., -en = -arna. 

panteism panH&is^rxi r., -en. 

panteist panHeisH mf., -en -er. 

panteistisk^aw^^eis^^fÄÄ a., -t -e -a. 

panteon panHeon 1. ^°^ n., 

panter pan^dr mr., -n -trär, (Far- 
dus), 

pantlånare j^aw^^'-^å^wara m., -en =. 

pantlånerska --lå^ndrska f ., -an -or. 

pantomim panHwmi^m 1. -tå- r., 
-en -er. 

pantomimi sk -miSnisk a., -t -e -a. 

papegoja paphgopa^ äv. ^^»-^^ fr., 
-an -or. 



3_2 « .et 302 ^ .gj^^ 



papeteri ^a^^e/eri* n., -et. 
papiljott papHljot^ äv. ^^^^ r., -en 

-er. 
papill papil^ r., -en -er. 
papillformig papil^^for^mig a., -t 

-e -a. 
papism papis^ r., -en. 
papist papisH mf., -en -er. 
papisteri papisHeri*' n., -et. 
papistisk papisHisk a., -t -e -a. 
papjemaché j9ajR;e^wa/c* r., -en 1. -n. 
papp pap^ n., -et, 1. r., -en. 
pappa pap^a^ m., -an -or. 
papper paphr^ n., 
pappershandlare pap^dvs^han^dlard 

m., -en =. 
paprika pa^prika rf., -an, en sorts 

papper, 
papna pa^pma m., -an -aer *°^® 

1. -er*««. 
papyr papy^r r., -en -er. 
papyross pap^yros^ r., -en -er. 
papyrus papy^rus r., -en -ar. 
par pa^r n., -et = -en. 
para pa^ra^ t. o. rfl., -ade. 
parabel para^hdl r., -n -bler. 
parabolisk.j>ar^a6<i*li5Ä a., -t -e -a. 
parad para^d r., -en -er. 
paradera par^ade^ra i., -ade. 
paradigm jpar^ae?«^% r., -et = -en. 
paradis pah'a^di^s säll. par^adi^s 

n., -et = -en. 
paradisisk pa^ra-^dihisk 1. pa^^a- 

di^sisk a., -t -e -a. 
paradox par^adok^s r., -en -er. 
paradox par^adok^s a., -t -e -a. 
paradoxal par^adoksaH a., -t -e -a. 
paraffin par^afi^n n., -et. 
paraf finera par^afine^ra t., -ade. 
parafras par^afra^s r., -en -er. 
parafrasera par^afrase^ra t., -ade, 

mnskriva, 
paraf rastisk -frasHisk a., -t -e -a. 



289 — 



paroxysm par^oksys^m r., -en -er. 
part pa^vt 1. parH r., -en -er. 
partage partu^f r., -gen. 
parterr parteer^ r., -en -er. 
parti parti^ n., -et -er. 
partial- part^siaH-^, p. -obligation, 
particip parHisi^p n., -et = 1. -er 

-en 1. -erna. 
participial parHisipiaH a., -t -e -a. 
participiell parHisipiäl* a., -t -e -a. 
partiell parHsiäl* a., -t -e a. 
partigängare pavti^^jäifard m., -en 

' ' ■ • 

partikel pavtik^dl r., -n -klar. 
partikularism pavHikmlaris^ r., 

-en. 
partikulaiist -hvilarisH mf ., -en -er. 
partikularistisk -risHish a., -t -e -a. 
partikulär i)ar^^iA:uiZ<g*r a., -t -e -a. 
partisk pavHisk a., -t -e -a; -het -en. 
parti tiv pavHi^ti% n., p, -artikel, 
paiiiitiv parHiti^v a., -t -e -a. 
partitur parHitWr^r n., -et = -en. 
partivis parti^^vi^s adv. 
partåig pa^r-^tåHg a., -t -e -a. 
parvel par^vdl^ m., -n -vlar. 
parveny parH^ny^ m., -en 1. -n -er. 
parvis pa^r^^h adv. 
paryr pary^r r., -en. 
pascha paf^a 1. ^* m., -an -ar 1. 

-or 32 1. *o^ 

paschalikat pa/^alikaH n., -et = 

-en. 
pasigrafi pasHgrafi^ 1. pa^s- r., -en 

-er. 
pasigrafisk -gra*'fisk a., -t -e -a. 
paskill paskil^ r., -en -er. 
paskillant pas^kUanH m., -en -er. 
pasma pas^ma^ rf., -an -or, -sme-; 

1. -man n., -et = -en. 
pasma pas^ma^ i. o. t., -ade. 
pass pas^ n., -et = -en, berg- 

sänka, dalgång. 

Lyttkéns o. Wulfft Ordlista. 



pass pas^ n., -et = -en, respass. 
pass pas^ n., i spel, 
pass pas^ n., -et = -en, vaktp. 
pass pas*, till pass, vid pass, så 

pass, hur pass?* 
pass pas^ interj., nej p., p. Mante. 
passa pas^a^ pers. o. opers. t. i. o. 

rfl., -ade, anstå, prova, aktge, 
passa pas^a^ i., -ade, i spel, 
passabel pasa^hdl a., -t -ble -bla. 
passad påsedd rm., -en -er. 
passage pasay r., -en -er. 
passagerare i)as^a/cVar9 mf., -en=. 
passare pas^ard^ rm., -en =. 
passera pase^ra i. o. t., -ade; -ad 

pa., förgången, 
passera pase^ra t., -ade, matl, 
passevolans pas\e)vålafj^s 1. -an^s 

r., -en. 
passgång pas^^-got]^^ -gångare. 
passion pafco^n r., -en -er. 
passionerad ^a/^o>wcVadf pa., -at -e. 
passiv pasi*'v 1. pasHv n., -et = 

-en. 
passiv pasi^v a., -t -e -a. 
passiva pasHva 1. ®*® pl., handelsv, 
passivitet pasHviteH r., -en. 
passlig pasHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
passopp pasop* mf., -en -ar 1. -er, 

eg, två ord, 
passpoal pas^pcoaH 1. -på- 1. -al* 

r., -en -er. 
pasta pasHa^ rf., -an -or. 
pastej pastäj^ r., -en -er. 
pastell pastäl^ r., -en -er. 
pastill 1. -ilj pastil^ 1. -il^ r., -en -er. 
pastor pasHor 1. '^ m., -n -er, 

pastoo^^rdr,* 
pastoral pasHåraH a., -t -e -a. 
pastoralier -raHidr^ 1. *®^ pl. 
pastorat pasHåraH n., -et = -en. 
pastorska pastco^rska f., -an -or. 

19 



[jastöriaera jxtsUwrisc* ra t., -adi 
påta 2>^^t<i^ rf-T -an -or, fiskredsk. 
Patagonien pai^agm^nhn 1. """. 
patagfinierijaf'a.?"**''i3r t, """* in.. 

patagooiskiHifa^iy**!*»* a., -t -e -a. 
patén pate*n r., -en -er. 
patent patånH n., -e(, = -en. 
patentera i)a('««/e*f(» t., -ado. 
pateroell jiaCarnul* a., -t -e -a. 
patemoater pnH9rnos*tirji., pl. =. 
pfttetiak pate*fislc a., -t -e -a, 
patiens pat^siat]*s 1. /lOs'- r., -en 

-er, lägga patiana. 
patient pat^siänH I. paw'- mf., -en 

patientia pat^siän^tsiu ]. paa*- 1. 

-UM^sia 1. ""'"^ rf., -an, växt, 

iRumex). 
patina pa*tina rl'., -an. 
patinera j>atHne*ra t., -ade. 
patolog pat^ålå*g m., -en -er. 
patologi i)a('dW3J* r., -en. 
patologisk paVålå*gisk a., -t -e -a, 
patos pstHos n., 
patrask patras*h n., -et. 
patriark paOHar^k m., -en -er. 
patriarkalisk pafriarkaHisk a., -t 

-6 -a. 
patriarkat -arkåH n., -et = -en. 
patricier j»a/rt*sw 1. *'"* m., -n =. 
patriciflk patri^sisk a., -t -e -a. 
Patrik pa*trik. 

patriot pat^riQ}*t mf., -en -er. 
patriotisk pai^ri<i}*fvik a., -t -e -a. 
patriotiam pathwiis*ra r., -en. 
patria patri*s r,, -en -er, boktr. 
patristik pat^risti*k r., -en. 
patristisk patris*tisk a., -t -e -a. 
patron patrco*n r., -en -er, sl^utv, 
patron patr<o*n ra., -en -er, bruks-p. 
patronat pat^romaH 1. -å- n., -et 



patronus patro)*tfti3 1. "" m., best. 

=, geni t. -ns'. 
patrull pafrul* r., -en -er, 
patrullera pat^rule^ra i., -ade. 
patt porf* rm., -en -ar. 
patt pat* oböjl. adj., i schack. 
patta pa('a* i., -ade, i^ulff. 
Paulina pa^Wnn^. 
paulnn pamltu*H t., -en -er, 
Paulus 2*»(0*ltis. 
pauperism i)am'peris*m r., -en. 
paus pam*s r., -en -er^* 1. *". 
pausera p^se^ra i., -ade. 
paviljong j)a(;'t^'of)*l. '"-*r., -en -er, 
pax pak*s interj. 
pedagog pe^daffå^ff mf., -en -er. 
pedagogi pe^dagågi^ r., -en -er, 
pedagogik pe^dagAgi^k r., -en. 
pedagogisk |ie^Äa(;d*^ts A a,, -t -e -a. 
pedal peds^l r., -en -er. 
pedant p^danH mf., -en -er. 
pedanteri p%danHfiri* n., -et -er. 
pedantisk pedan*fisk a., -t -e -a. 
pedell pedal* m., -en -er. 
pediatrik pe^diatri*k r., -en. 
pediatrisk pediaHrisk a., -t -e -a, 
pegas pega^s mr,, -en -er. , 
pegel pe^gaP r., -n -glar, vaften- 

■ märke. 
pejla p^V«' t,, -ade, > päj-, 
peka pe^ka^ i,, -ade, 
pekoral pe^MraH 1. -k(o- n., -et 

__ [ .Jpj. IMOJ [ IMOfl 

pekoraliat pe*kåralis*t 1. -ftto- mf.. 



pelare pe^Zara* rm., -en =. 
pelargonia pe'larpoj*ma rf., 
-or, (Felargo'nium), 



291 



pelasger p^las^gdr m., -n =, folk, 
pelerin peHeri^n r., -en -er. 
pelikan peHika^n 1. peP- mr., -en 

-er, (Felecanus), 
pelis peli^s 1. -lis^ r., -en -er. 
pen pe^n rm., -en -ar, på hammare. 
penater penaHor pL, husgudar. 
pendang pat]darj^ r., -en -er. 
pendel pän^ddl^ rm., -n -dl ar, > 

p andel, 
pendyl parjdyH 1. pän- r., -en -er. 
penetrera pe^netre^ra t., -ade. 
penitens pe^nitän^s r., -en. 
penitent pe^nitänH mf., -en -er. 
penitentiär -täntsicB^r a., -t -e -a. 
penjoar ^äw^åaV 1. ^^-^ r., -en -er. 
penna pän^a^ rf., -an -or, > panna, 
pennalism pen^alis^m r., -en. 
pennfäktare pän^-^fäkHard mf., -en 

=, > pännf. 
pennfäkteri pän^fäkteri^ n., -et -er, 

> pännf. 
penning ^äw^i?;^ vardagl. ^«?;* rm., 

-en -ar pänHrjar^ 1. pätj^ar, :> 

pänning. 
penntorkare pän^^^tor^kara rm., -en 

=, 7> pänn-t. 
pensé parjse^ rf., -en 1. -n -er. 
pensel pän^sdl^ rm., -n -siar, > 



pension parjfoy^n r., -en -er. 
pensionera par}^f(one^ra t., -ade. 
pensionstagare paiif(o^nS'^ta^gar9 

m., -en =^; p.-mässig. 
pensionär j?ai;ycow(^ V mf., -en -er. 
pensla pän^sla^ t., -ade, > pänsla. 
pensum pän^sum^ n., = pensa. 
pentaeder pänHae^ddr r., -n -drar. 
pentagram pänHagram^ n., -mmet 

= -mmen. 
pentameter pänHameH9r 1. pänta^- 

metor^ 1. ^*®^ r., -tern -trär, i^er^?. 
pentandria päntan^dria r., 5o#. 



pentandrist pänHandrisH r., -en 

-er. 
pentateuk pänHatävi^k^ 1. -ä«;U' r., 

-en. 
penteri pänHeri^ n., -et -er. 
penultima penulHima rf., -an. 
peppar pep^ar^ rm., -en 1. -n. 
peppari i ng j9ep^äfr^Zi»y^ rm., -en -ar, 

svamp, (Lacta'rius). 
pepparrot pep^ar-rcoH r., -en (Är- 

mor a da). 
peppra pep^ra^ t., -ade. 
pepsin päpsi^n n., -et, kem. 
pepton päptå^n 1. -co^w n., -et. 
per pcB^^r 1. pcer^. 
peremtorilsk pcer^ämtco^risk a., -t 

-e -a. 
perenn pcerän^ a., -ent -e -a. 
perenn era pcer^äne^ra i., -ade. 
perfekt pcer^fäkt 1. ^"^ n., -et = -en. 
perfekt prnrfäkH a., = -e -a. 
perfektibel pcev^fäkti^hdl a., -t -ble 

-bla. 
perfektibi litet -tihiliteH r., -en. 
perfid pcerfi^d a., -it 1. -itt -de -da 

-dåre -dast. 
perfiditet pcex^fiditeH r., -en. 
perforation pcev^fo}raf(D^n r., -en 

-er. 
perforera -re^ra t., -ade; -ad pa. 
pergament pmr^gamänH n., -et = 

-en. 
periferi pe^riferi^ r., -en -er. 
periferisk pe^rife^risk a., -t -e -a. 
perifras pe^rifra^s r., -en -er. 
perifrastisk -frasHisk a., -t -e -a. 
perihelium pe^riheHium 1. ^^^^^ n., 

-iet -ier. 
perikop pe^rilcå^p r., -en -er. 
perimeter^e VimeV^r r., -tern -trär. 
period pe^riw^d r., -en -er. 
periodicitet pe^rico^disiteH r., -en. 
periodisk pe^ricD^disk a., -t -e -a. 



293 



petitum petiHum^ n., pl. -ta. 
petrificera 2)eth'ifise^ra 1. peHri- t., 

-ade. 
petrifikat -fikaH n., -et = -en. 
petrifikation -fikafco^n r., -en. 
'yetrogrd&pet^rägrafi*' 1. peH- r., -en. 
petrografisk -gr a^ fisk a., -t -e -a. 
^^etroleum petrco^leum^ 1. ®*^^ n., -et. 
petrolös pet^råyh f., -en -er. 
Petrus peHrus. 
Petter pethr. 
piaffera pi^afe^ra i., -ade. 
pianino pi^ani^no) n., -t -n -na. 
pianissimo pi^anisHmco^ 1. ^^*°^ n., 

-t -n -na. 
^iajiissirao pi^anisHmo)^ 1. ^^*^® adv. 
pianist pi^anisH mf., -en -er. 
piano pia^no) n., -t -n -na. 
piano pia^nco adv. 
piaster J9;as*^ar 1. r., -tern = 1. -trär. 
pick och pack pik^ å pak^ 1. * ^ ^ 

oböjl. 
picka pik^a^ t. o. i., -ade. 
-pickéihuvBi, pikhl^htu^va rf., -an -or. 
pickelhäring '-hce^rirj m., -en -ar. 
pickels pik*'dls r., -en. 
pickhågad pik^^-hå^^gad pa., -at -e. 
picknick piknik^ r., -en -er. 
pickolaflöjt^iÄ;^(l?a^/?(>; ^^rm., -en -er. 
pietet pi^eteH r., -en. 
pietism pi^etis^^m r., -en. 
pietist pi^etisH mf., -en -er. 
pietisteri pi^etisHeri*^ n., -et. 
pietistisk pi^etisHisk a., -t -e -a. 
piff pif^ r., -en, ingen p. i. 
piff pif^ interj., piff paff puff. 
piffig pifHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
piga pi^ga^ f., -an -or. 
pigg pig^ rm., -en -ar. 
pigg pig^ a., -t -e -a -are -ast. 
pigga pigV t., -ade; p. upp. 
piggling pigHirj^ rm., -en, växt, 

grus-p . (Echinospermum) . 



pigment pigmänH n.,' -et = -en. 
pik pi^k r., -en -ar. 
pika pi^ka^ t., -ade. 
pikant ^itoiy^^ a., = -e -a -are -ast. 
piké pike^ n., -et artpl. -er, tyg, 
piké pike^ r., -en 1. -n, kortspel. 
pikenerare pi^kene^rard m., -en =. 
pikera pike^ra t., -ade; -ad pa. 
piket pikeH r., -en -er, milit, 
pikratkrut pikraH'-kriuH n., -et. 
pikrinsyra j?iA;n^w-5^Va rf., -an -or. 
piktur piktm^r r., -en -er. 
pil piH rm., -en -ar, vapen. 
pil piH rf., -en -ar, vit-, knäcke-, 

mandel-, jolster-p. (Salix). 
pilaster pilasHdr r., -n -strar. 
pilformig piH-^for^mig a., -t -e -a. 
pilgrim 'piH'-grim^ 1. pilgri^m mf., 

-en -er. 
pilk pil^k r., -en -ar, fiskr. 
pilka piPka^ i. o. t., -ade. 
pilla piPa^ t. o. i., -ade; pillur 

pilui^r 1. pe- rm. 
piller pil^dr n., pillret = pillren 

1. pillerna. 
pillra pil^ra\ i., -ade. 
pilsner pil^sn9r r., -n, ölsort. 
pilt pilH m., -en' -ar. 
pimpel pim^pdl 1. ^^ rm., -n -plar. 
pimpemell pim^pcernäl*^ 1. pimpi- 

nell -pinäl^ r., -en -er, växt, får-, 

tagg-p. (Pote'rium). 
pimpla pim^pla^ t., -ade, fiska med 

pimpel. 
l>im:p\si. pim^pla^ t. o. i., -ade, dricka. 
pimsten pim^'^ste^n rm., -en -ar. 
pin pi^n adv., p. färsk, full, kär, 

sur. 
pina pi^na^ rf., -an -or, i smns. 

pin-, men pinomedel, -redskap, 

-rum. 
pina pi^na^ t. o. rfl., -ade. 
pinakotek pin^akåte^k n., -et== -en. 



— 295 



pjimk pjurj^k n., -et. 
pjunka pjwq^ka^ i., -ade. 
pjunker pjurj^kdv m., -n. 
pjunkig pjuri^Mg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
pjåk pjå^k n., -et. 
pjåka pjd^ka^ i., -ade. 
pjåkig pjå^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
pjärrå pjcer^å m., -n -ar*^^. 
pjäs pjä^s r., -en -er. 
pjäxa pjäk^sa^ rf., -an -or. 
placera plase^ra t., -ade. 
pladask pladas^k adv. 
pladder plad^9r n., pladdret. 
pladderaktig pladhr^akHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
pladdra pJad^ra^ i. o. t., -ade. 
pladdrare plädar ar9^ m., -en =. 
pladdrerska -rdrska^ f., -an -or. 
plafond plaforj^d r., -en -er. 
plagg plag^ n., -et = -en. 
plagg plag*^ n., -et, strgk, hand-pl. 
plagga plag^a^ t., -ade. 
plagiat plagHaH n., -et = -en. 
plagiator plagHaHor^ m., -n -er 

plagiera plagHe^ra t., -ade. 
plakat plakaH n., -et = -en. 
plakat plakaH a., = -e -a. 
plamas plama^s r., -en. 
plan pla^n rm., -en -er. 
plan pla^n n., -et = -en. 
plan plSL^n a., -t -e -a. 
planera plane^ra t., -ade. 
planet planeH r., -en -er. 
planetarisk ^Zaw^e^a^mÅ; a., -t -e -a. 
planimetri planHmetri^ r., -en. 
planimetrisk -imeHrisk a., -t -e -a. 
plank plarj^k n., -et = -en. 
plank plarj^k n. o. r., kolL 
planka plarj^ka^ rf., -an -or. 
planka plarj^ka^ t., -ade. 



planmässig pla^n^mäsHg a., -t e 

-a -are -ast; -het -en. 
plansch plat}^/ r., -en -er ^^. 
planschett -arifät^ r., -en -er. 
planta plan^ta^ rf., -an -or. 
planta planHa^ t., -ade. 
plantage planta^/ r., -en -er. 
plantera plante^ra i. o. t., -ade. 
planterare plante^rard m., -en — . 
plants planHs r., -en -ar. 
plantor plantce^r m., -en -er. 
plask plas^k n., -et. 
plaska plas^ka^ i*, -ade. 
plasticitet plasHisiteH r.^ -en. 
plastik plastisk r., -en. 
plastisk plastisk a., -t -e ra. 
platan plata^n r., -en -er, träd 

(Pla'tanus). 
platina platina 1. ^02 j, oio 1 032 

rf., -an. 
platoniker platxo^nikdr m., -n =. 
platonisk platay^nisk a., -t -e -a. 
platonism j9ifa^^ö>wis*m 1. -at^- r., -en. 
plats platts rm., -en -er. 
plats platts oböjl. subst., med pl. 

med knapp nöd. 
platt plat^ rm., -en -ar, platta. 
platt plat^ a., = -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
platt plat^ adv., pl. omöjligt. - 
platta plat^a^ rf., -an -or. 
platta plat^d^ t., -ade. 
plattform jpZa^^-Zbr^m 1. ®* r., -en -er. 
plattfotad plat^^fayHad pa., -at -e. 
platting platHt]^ rm., -en -ar, sjöv. 
plattnäsig plat^^na^sig a., -t -e -a. 
plattnäst plat^'-nä^st pa., = -e -a. 
plattysk plat^^tys^k a., -t -e -a. 
plattyska plat^^tys^ka rf., -an. 
plattyska plat^'-tys^ka f., -an -or. 
platå platå^ r., -en 1. -n -er. 
plausibel x>l3.cosi^hdl a., -t -ble -bla 

-blare -blast. 



plebej pl^biij* mf,, -en -er. 
plebejisk pl^bäjHsh a., -t -e -a, 
plebiöcit pWbisiH 1. -bif- n., -i 

plejad pliya*d r., -en -er, Pl-m; 

astr. 
plektrum plähHrum n,, -ret -rer* 
plenarföraamling plfinå^r-foersam* 
plenum ple^num^ n., best, f . = p 

plena; plenisal, -dag. 
pleonastn j)Ze'(lnfls*m r., -en -er. 
■f\&aa&stiä\i. ple^ånasHisk a., -t -e -i 
pleti pleHi, kreti oeh pl. 
pU pli* r., -en 1. -n, iv. n., -et 
pligg plig^ rm., -en -ar. 
pligga plig^a^ t., -ade. 
plikt pUh*t rf,, -en -er, skyldighet. 
plikt plikH rf., -en -er, böter. 
plikt plikH rm., -en -er, litet för- 
rum på fartyg. 
plikta plikHa^ i. o. t., -ade, wm- 

gälla. 
plikta pUkHa^ t., -ade, p^la. 
ikHig^ a., -t -e -a. 
g plikH-mäsHg a., -t -e 

-a -are -ast. 
plint plinH t., -en -ar. 
pliocen pli^åse*n a., -t -e -a. 
plira pli^ra* i., -ade. 
plirögd pU^r-ög^d pa,, -ögt -e -a; 

-het -en. 
pliasé p^e*" r., -en 1. -n -er. 
pliasera pUse*ra t., -ade. 
plister ji?ts*ter rm,, -tern -trär, växt, 

röd-, mjuk-, vit-pl. (Ldmium). 
plit pUH n., -et. 
plit pliH rm., -en -ar. 
plita pli^ta^ i., -ade. 
plock plok*' n., -et. 
plocka plok^a^ t. o. i,, -ade. 
plockare plok^ara^ m., -en =, 
plockerska plok'9Tska' t., -an -or. 
plog pl<o*g rm., -en -ar. 



-ast; -het -en -er, 
plimipa ptum^pa^ i., -ade. 
plumpig plum^pig^ a., -t -e -a. 
plumpudding plum''pudH^ rm,, -en 

-ar. 
plums plum^s interj. 
plumsa plum^sa^ i., -ade. 
plundra plun^dra^ t., -ade. 
plundrare plun^drara' m,, -en =. 
plunta plunHa* rf., -an -or. 
plural plmraH 1. plui*rRl r., -en -er, 
plural plJnräH a., -t -e -a, 
pinralitet plm^ralUeH r., -en -er. 
pluring plm^riri* rm., -en -ar. 
plurr ji/wr* r., -en, t. n., -6t,vatten-p. 
plus plus^ n,, -et = -en, 
plusk varaperfekt plus^kvanp-ptet- 

fäkH n., -et = -en. 
pluasig plusHg^ a,, -t -e -a, 
plutokrat plta^tåkraH 1. -to- mf., 

-en -er, 
plutokrati -krafi* r,, -en, 
plutokratiak -krfi*tisk a., -t -e -a. 
pluton plmtia*n r., -en -er. 
plutonisk plmta}*nisk a., -t -e -a. 
plutonvis plmlo}'n'i'i^s adv. 
plym ply*m rm,, -en -er. 
plymascherad plyhnafe*rad pa., 



— 297 — 



plysa 'ply^sa^ t., -ade. 

plysch ply^f r. o. n., -en o. -et 

artpl. -er. 
plyschera plyfe^ra t., -ade. 
plyserska ply^sdTska^ f., -an -or. 
plåga plå^ga^ rf., -an -or, i smns. 

plåg-, t. ex. plågfri, 1. plågo-, 

t. ex. plågoande, -ris, -rum. 
plåga plå^ga^ t., -ade. 
plågare plå^gard^ m., -en =. 
plågsam plå^g''8am^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
plån plå^^n n., -et = -en. 
plåna plå^na^ t., -ade. 
plåster plosHdr n., -str^t = -stren. 
plåstra plosHra^ i., -ade. 
plåt plåH rm., -en -ar. 
plåtslagarei>Zå^^''s;a^^ar9 m., -en=r. 
plåtslageri plåtslageri*' n., -et -er. 
pläd plä^d r., -en -er 1. -ar. 
plädera pläde^ra i. o. t., -ade. 
pläga plä^ga^ i., plägar, förk. plär, 

-ade. 
pläga plä^ga^ t., -ade, förpläga. 
pläter plåHdr r., -n. 
plätera pläte^ra t., -ade. 
plätt plät^ rm., -en -ar. 
plöja plSj^a^ t. o. i., -de. 
plöjare pl^^ard^ m., -en =. 
plöje plöjh^ n., -et -en -ena. 
plös ple^s rm., -en -ar. 
plötslig plöt^sUg^ äv. pUH- a., -t 

-e -a -are -ast. 
plötsligen plöfhligQn^ äv. -0^- adv. 
pneumatisk pnämmebHish 1. -äv- a., 

-t -e -a. 
pneumoni ^wäm^w^wt 1. -äv- 1. -mcD- 

r., -en. 
pock pok^ n., -et. 
pocka pok^c? i., -ade. 
pockenholts polfidn-holHs r., -en, 1. 

n., -et. 
pocker pokhr m., oböjl. 



podager pcodti*g9r 1. -ä- r., -n. 
podest pådäsH 1. pco- r., -en -er, 

vilplan i trappa, 
poem pcoä^m 1. -e^m n., -et = -en. 
poesi pco^esi*^ rf., -en -er. 
poet pcoeH m., -en -er. 
poetik pcD^eti^k r., -en. 
'poeti8eT2i,p(o^etise*ra\.po)e^- i., -ade. 
poetisk pcoeHisk a., -t -e -a. 
poetissa pco^etis^a^ f., -an -or. 
pogrom pågrå^ r., -en, rpsk mas- 
saker, 
-pointerek på^ärjte^ra 1. pco^- t., -ade, 

> poängtera, 
pojkaktig poj^k-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
pojke pqj^kd 1. ^^ m., -en -ar *® 1. ^^. 
pojkvask(er) pqj^k^va^^kidr) m., -en 

-ar. 
pokal pcDkaH r., -en -er. 
pokulera pco^kTxile*^ra i., -ade. 
pol p(oH r., -en -er. 
polack ^^ZaÄ* 1. ^--^ m., -en -er 1. -ar. 
polar pcola^r a., -t -e -a, i smns. 

polar-is, -land, -hav. 
polarisation pcoHarisafcD^n r., -en 

-er. 
polariserad poiHarise^rad a., -at -e. 
polarisk pcola^risk a., -t -e -a. 
polaritet poyHariteH r., -en. 
polcirkel pcoH-^siv^kdl rm., -n -klar. 
polemik p(oHemi^k r., -en -er. 
polemiker pa)le^mik9r 1. ^^^^ m., 

-n =. 
polemisera p(oHemise^ra i., -ade. 
polemisk pcole^misk a., -t -e -a. 
Polen påHdfi n. 

polenta pålän^ta^ rf., -an, gröt. 
polera pcole^ra t., -ade. 
polerare p(ole*rar9 m., -en =. 
poliklinik polHklini^k 1. påH- r., 

-en -er. 
poliklinisk -kli^nisk a., -t -e -a. 



jjiilirt puili*» ID., -en -or; r-, -un. 
poliu ptoli^s r., -en -er, fOisäk- 

ringshrev. 
poliaong lHol*isnrj^ I. ;)(!'/- r., -en 

polites» poilHtäa^ 1. jjd'- r., -en. 
politi-/*tt>'Wi^- -borgmästare, -mål, 

-rådman, 
politik po}Uiti*k r., -en. 
politiker p<oHHik?r 1. "'"^ m., -n —. 
politisera pm^Htise^ru i., -ade. 
politisk pcaliUiak a., -t -e -a. 
polityr pfol'Uff*r r., -en artpl. -er. 
polka polska' rf., -an -or. 
polka polska' i., -ade. 
polkett poikät* r., -en -er, 
. pollare pol^ara^ rm., -en ^=, s/Öc. 
pollen polhn n., frömjöl. 
pollett polät* T., -en -er. 
pollettera j)ö7'tife*ra t., -ade. 
pollution pol^m./o}*n r., -en -er. 
polonäs på'lAnä*s r., -en -er. 
pol»k pol*sk 1. i*(J*isft a-, -t -e -a. 
polska pol^ska^ 1. j>ä'/- f., -an -or. 
polska pol^aka^ 1. pd^i- rt'., -an. 
polska pol^ska^ rf., -an -or, dans. 
polyadelfia pol'i/adäl^/ia 1. påHi/a- 

r-, tö/, 
polyadelfist -adalfisH r., -en -er. 
Itolyandri -andri* r., -en. 
polyandria -an*dria r., to(. 
polyandrist -andrisH r., -en -er. 
polyarki -ar*'»* r., -en. 
polygam -17a*»* a., -t -e -a. 
polygami -gami* r., -en. 
polygamia -ga^mia r., bot. 
polygamisk -ga*misk a., -t -e -a, 
polygamist -gamisHr. o, m., -en -er. 
polyglott -glot*' mf. o. r., -en -er. 
polygon -gå*n r,, -en -er. 
polygyni -ggni* r., -en. 
polyhiator -InsHar m., -n -er -hi- 



: polyhiriluriiik -lii^iit*risl: a... -t -e -a 
Polj'karpurf iHil'ffkar*]iuii I. jiä'l-. 
■ (lolymorf jii>l'ffmorf 1. pii^/- a., - 



jinl^ffne^sisn 1. pil'l-. 
polynom polh/ntl*m 1. j*f!V- n., -et 

—■ -en. 1. r., -en -er. 
polyp pmlg^p 1. j«i- mi-.. -en -er, 

polyp inuli/*p 1. -d- r.. -en -er, 

polyteisraj)o/Ve»s*ml. jwäV- r,, -en. 
polj-teiat -leis*t mf., -en -er. 
polyteistisk -teis*iiåk a., -t -e -a. 
polyteknisk -lek*nisk a., -t -e -a. 
pomada patmä^da 1. "*' rf., -an -or. 
pomadera pumi^ade^ra t., -ade, 
pomerans pami^eran*» r., -en -er. 
Pommern piiim*9rn n. 
pommersk poiuihfsk a., -t -e -a. 
pomolog på^måfå*g m., -en -er. 
pomologi på'målågi*' r., -en. 
pomologisk /nJ'w4/t!^(?tsÄ a., -t -e -a. 
pomp pi>m*p T., -en. 
pompong poTjpori* r., -en -er. 
pompas pon>pg*s a., -t -e -a -are 

pomrare pwtH^rara* m., -en =, 

pondus pon*dus r., -en. 

ponera p(ane*ra t., -ade. 

ponny pon^g mr., -n -er*"". 

pontifikat ponUifikaH n., -et = -en. 

Pontiua pon*t3ius. 

ponton pontfo*n 1. -å^n r,, -en -er. 

pontonjär ponH(ii'njat*r 1. -/å- m., 

-en -er. 
Pontus pnnHus. 
pop ^fl*p m., -en -er *". 
popp pop* rar., -en -ar, fågel, 

här-p, (l/pupa). 
popp6lj)i)p*a(rf., -n, popplar, svart-, 

balsam-p. (Po'pulus'. 
populariseraj*(o'j)ra?n»'ise')'n t., -ade. 



299 — 



popularitet pco^pwdariteH r., -en. 
population -lafco^n r., -en. 
populas pco^pjala^s r., -en. 
populär -Ice^r a., -t -e -a -are -ast. 
por pco^r r., -en -er *^. 
porfyr porfy^r r., -en artpl. -er. 
porla på^rla^ i., -ade. 
porositet pooh-cositeH r., -en. 
pors poT^s rm., -en (Myrica), 
porslin porslien n., -et artpl. -er. 
port pco^rt äv. pcDrH rm., -en -ar. 
portal portaH r., -en -er. 
^ortsitiy porHati^v 1. ^^^^ a., -t -e -a. 
portepé porHepe*' r., -en 1. -n -er. 
porter på^rtdr rm., -n. 
portfölj povtföl^j r., -en -er. 
portf öljmakarejpor^/o?^J-ma^Ä;ar9 m. , 

-en =. 
portier portje^ 1. -Je^ m., -en -er, 

> -tjé. 
portik poTti^k r., -en -er. 
portion portfco^n r., -en -er. 
portionera portfayne^ra t., -ade. 
portionsvis portfcD^ns-^viH adv. 
portiär porHjce^r r., -en -er, > 

portjär. 
portlak j9ör*^ZaÄ; r., -en -er^^^, växt, 

(Fortula' ca) . 
portmonnä portmonä^ rm., -en 1. 

-n -er. 
porto porHo)^ n., -t -n -na. 
porträtt porfrät^ n., -et = -en. 
porträttera porHräte*ra i. o. t., 

-ade. 
porträttör porHrätm^r m., -en -er. 
portschäs port/ä^s r., -en -er. 
Portugal pov^twigäl. 
portugis porHvigi^s m., -en -er. 
portugis i sk ^or^ta^i^sisÄ; a., -t-e -a. 
portugisiska -gihiska f., -an -or. 
portugisiska porHmgi^siska rf., -an. 
portvin påht-^vi^n n., -et. 
port|)r portoeS' r., -en -er. 



porös p(x)r0^s a*, -t -e -a -are -ast. 
position poD^siJcohh r., -en -er. 
positiv pco^sitiH 1. pcos^- 1. ^^^^ r., 

-en -er. 
positiv pco^sifi^v 1. ^jcos^- n., -et 

= -en, instrument. 
positiv pco^siti^v 1. pcos^- 1. ^^-^ a., 

-t -e -a -are -ast. 
positivism pco^sitivis^ia r., -en. 
positivist pcD^sitivisH mf., -en -er. 
positivistisk -visHisk a., -t -e -a. 
possession pos^äfco^n 1. -sh- r., 

-en -er. 
possessionat -fcanaH m., -en -er. 
possesiv pos^ä-siH 1. ^^^ 1. -5^9- 

n., -et = -en. 
possessiv i?05^äsiSl. -s^a- a., -t -e-a. 
post posH rm., -en -er, hreip. 
post posH r., -en -er, räkensk. 
post ^os^^ rm., -en -er, å dörrar 

m. m. 
post pösH r., -en -er, plats, tjänst. 
post posH m., -en -er, soldat, 
posta posHa^ t., -ade, j?. &rey. 
posta pösHa^ i., -ade, s^å på post. 
postal postaH a., -t -e -a. 
postalisk posta^lisk a., -t -e -a. 
postamenti>ös^^amäw*^n., -et = -en. * 
postdatera post^date^ra t., -ade. 
postera poste^ra t., -ade. 
posteriori posterico^ri^, a p. 
postiljon posHiljco^n m., -en -er. 
postilla pa)st0a^ rf., -an -or. 
posto posHo)^ sbst., fatta p. 
postponera posHpcone^^ra t., -ade. 
postpositiv posHpcositi^v a., -t -e -a. 
postposition posHpoDsifoD^n r., -en. 
ipostskript posHskripH n., -et = -en 

1. -skriptum '^skripHum^ n., = -a. 
postulat pos^tmlaH n., -et = -en. 
postulera posHmle^ra t., -ade. 
postum postiu^m a., -t -e -a, eg. 

-thum. 



i^riitiHiti^ 1. "*" rm., -en = 
fd. po täter pa>tä*t3r. 
i«*s r., -en -er. 
Uäntit*t l.ptof- 1. -3n- 



otånU^aU 1. pait'- 1, 
.poi(änHsialite*l 1. -n^si- 
'MiänUsiäl* 1. -w'st- a., 
pQ}tånHsie*ra 1. -m's«- 
■tkäe potje*s 1. -yä*a äv. 



t^-as^ka rf,, -an -or. 
* 1. pco- I., -en -er. 
(* 1. pio- r., -en =, 



300 — 

pratmakare pra^l-mti^kiiiy m., -> 

pratmakeraka -mR^karska f ., -an -( 
prataam praH^sam' a., -mt -mi 
-mma -mmare 'mmast; -het -e 
praxis prak*sis r,, -en. 
prebendarie pre^bändH^ris^ m., -i 



se pointera. 




!^a^ fr., -an -or 


fåffel 


ftäa* t., -ade; 


p. ngt 


tfA^ora^ m., -en 


-=. 


pragmaHisk a., - 


-e-a. 


praff^matis*m r 


-en. 


( rf., -BD. 




ft«*ft r-, -en. 




i>raAi(ifta*fta; a 


, -belt 


-blare -blaat. 




raft*«ftar m., -n 


=. 


prakHise*ra t. 


o. i., 


•ai**M a., -t 


-e -a; 


*n T., -en -er. 




i*9l n-, -salet. 




s»i«= i., -ade. 





prebende prebän*ds n., -et -en 

precedensfall iirc^sedänh^fal^ n., 

-et = -en. 
precipis pre'sipi*s r., -en. 
precia pr6si*s a., -t -e -a -are -ast. 
precis pr6si*s adv. 
preoiaera pre^sise*rä t., -ade. 
precision pre^si/o}*n t., -en. 
predeatination pre^dåstinafa»*n 1. 

predäs^- T., -en, 
predestinera pre'^däsHne*ra 1. _pre- 



rfäs'- 



-ade. 



predika predi*ka t. o. i., -ade, i 
emne. predik-, t, ex, predik- 
stol "'-* 1, ^°'% annars prediko-, 
t, ex, predikoförhör, -gåvor, 
-prov, -samling, -sjuka, -stil, 
-Bätt, -text, -ton, -ämbete. 

predikament pre^dikamän*t n., -et. 

predikan predi^kan rf., 

predikant pre^dikanH 1. pred^- m., 
-en -er. 

predikare prodi^kara m., -en =. 

predikat pre*dika*t n., -et = -en. 

predikativ -kaH*v n., -et = -en. 

predikning prédi^knii} rf., -en -ar. 

prediaponera pre^dispa>ne*rn t., 
-ade. 

prediaposition -pu>si/v>*n r., -en, 

predominera pre'^domine*ra 1. -d(o- 
i., -ade. 

preexistens pre^äksisfan*s r., -en. 

preexistera -ste*ra i., -ade. 

prefekt prefäk*t m., -en -er. 



— 301 



prefektur pre^fäktiu^r r., -en -er. 
preferangs pre^ferar]*'s 1. pref^- r., 

-en, kortspel. 
preferens pre^ferän^s 1. pref^- 1. 

-arjH r., -en -er; pr.-aktie. 
prefigera pre^fige^ra t., -ade. 
prefix prefik^s n., -et = -en. 
pregnans prägnan^s ].präri- r., -en. 
pregnant prägnanH 1. präri- a., 

= -e -a. 
preja präj^a^ t. o. i., -ade, > pra-, 
preja j?röj;^a* t., -ade, ^*öy., > pra-, 
prejare präj^ard^ m., -en =, > pra-, 
prejeri ^rcy^eri* n., -et -er, > prä-. 
prejudicera pre^jmdise^^ra t., -ade. 
prejudikat -dikaH n., -et = -en. 
prekär prekce^r a., -t -e -a -are 

-ast. 
prelat j?re?a*^ m., -en -er. 
prelatensisk preHatän^sisk a., -t 

-e -a* 
prelatur preHatm^r r., -en. 
preliminär preHimince^r a., -t -e -a. 
preliminärer j>re^?i»wm<cV9r pl., -na. 
preludierai?rc^Znie?icVa t. o. i., -ade. 
preludium prelm^dium^ 1. ^^^^ n., 

-iet -ier; -die-. 
premie pre^mtQ r., -en -er^^^. 
premiera pre^mie^ra t., -ade. 
premiss premis* r., -en -er. 
premium pre^mium n., -iet -ier *^®. 
premiär- premice^r'^, pr. -minister, 

-löjtnant, 
premiär pre^mue^r r., -en -er. 
prenotioner^re^iicy(/ö>%9r 1. -(w/co*- 

n9r pl. 
prenumerant jpre^wrameraw*^l.j)rew^- 

mf., -en -er. 
prenumeration -merafco^n r., -en -er. 
prenumerera -mere^ra i., -ade. 
preockupera pre^okmpe^ra t., -ade. 
preparat pre^paraH 1. prep^- n., 

-et = -en. 



preparation prc^parafcoHi 1. prep^- 

r., -en -er. 
preparera j?re*j>areVa 1. prep^- t., 

-ade. 
preposition pre^pcosifco^n \,s prep^- 

r., -en -er. 
propositionen pre^pcosifconäl*' 1. 

prep^- a., -t -e -a. 
prepositiv pre^pcositi^v 1. ^rej;^- a., 

-t -e -a. 
prerogativ ^reVö)^a^t*t; 1. -rå- n., 

-et = -en. 
presbyter präs^hytdr äv. ^^^ m., 

-tern -trär = 1. *^<> 1. <^*^ 
presby terialf örf attning ^räs ^ ^^^e- 

presbyterian präs^byt&ria^n m., 

-en -er. 
presbyteriansk -a^wsA; a., -t -e -a. 
presenning presänHtj 1. präs^^änHti 

r., -en -ar. 
presens pre^sdns n., pl. =. 
present presänH r., -en -er. 
present presänH a., = -e -a. 
presenta presänHa t., -ade, värd* 
"preseniBhel pr e^sänta^bol 1. preshn- 

a., -belt -ble -bla. 
presentation pre^säntafco^n 1. i>rc- 

s^aw- r., -en -er. 
presentera pre^sänte^ra 1. preshn- 

t., -ade. 
preservativ j>reWrt?a^iS 1. ^^^'^^ 

1. ^^^---^ n., -et = -en. 
preservativ -vati^v a., -t -e -a. 
preservera pre^sesrve^ra t., -ade. 
preses pre^sBS m., oböjl. 
president pre^sidänH 1. pres^" m., 

-en -er. 
presidentska pre^sidänHska 1. ^res ^- 

f., -an -or. 
presidentskap pré^sidänH^ska^p 1. 

pres^- n., -et = -en. 
presidera -de^ra i., -ade. 



presidium pr6!d*dmiit i. "^"^ ii., -iet. 
preskribera prehkribe*ra 1. präs^- 

t., -ade. 
preskription j)re'sftr»p/(y*« 1. präs^- 

r., -en. 
press j»ms* rin., -en -ar, > präss. 
pressa präs^a^ t., -ade, preseylta, 

> prässa. 
pressant priisarjH a-, =^ -e -a. 
preasare präs^arB^ mf., -en —. 
pression prä/a>*n r., -en. 
prestanda prästan^da^ r., pl. 
prestation präsHaf(o*n r., -en -er, 
prestavpresia^f I. jjra- m., -en -er. 
prestav j>r&sta,*v \. prä- r., -en -er. 
preatavera pre^sfave^ra 1. präsUa- 

i., -ade. 
prestera präste*ra t., -ade. 
prestige presHy 1. j^rä- r., -en. 
prestissimo prästisHmo) 1. *^°^ adv. 
presto präs^Uo adv. 
presumera jjre'Äni»ie*rn t., -ade. 
presnmtion pre*sum/to*n r., -en -er. 
presnmtiv ^re'sM»w(t*i' a., -t -e -a. 
pretendent pre^tändänH 1. prethn- 

pretendera pre'iä«de*ra 1, prelhn- 

1. -tarjd- t., -ada. 
pretention preHat^(o*n 1. prel^- r., 

-en -er. 
pretentiös preHatif^^s 1. jirei'- a., 

-t -e -a -are -ast. 
preteritum prete*ritum 1. "'"^ n., 

— 1. -tet, -ter 1. -ta. 
pretest preläk*st r.. -en. 
pretiosa pret^skoha^ 1. preh- pl. 
pretiös pre^'^** 1. pre^s- a., -t -e 

-a -are -ast. 
pretorian preH<oriB,*n 1. prct^- m., 

-en -er. 
preussare pr&j^sar»'^ m., -en =^. 
Preussen pröj*xsn n. 
preussisk pröj*sisk a., -t -e -a. 



preussiska ^xi;/ owmi ±., -nii -ui-. 
preussiska prlij*siska rf., -an. 
prevenera' j«-(;')?eMcV« 1. jirev^- t., 

-ade. 
preventiv i/reVn«(i*i' n., -et = -en. 
preventiv j)re'!;««(i*i.' a., -t -e -a. 
prick jjriA* rm., -en -ar, till punkt 

och pricka. 
pricka prik^a^ t. o. i., -ade. 
prickig iirikHg^ a.^ -t -e -a; -het 

-en. 
primj>ri*m r., -en -er, mtis. o. fäkt. 
prima j)rt'«ifl' i., -ade. 
prima pri^nta 1. *^ oböjl. adj. 
primadonna pri^madonV f., -an 

primarias jirimd^Hus I, "*"*, pas- 

primas prismas m., genit. -as'. 

primat primH^t n., -et. 

primitiv prim^Ui^ii 1. ^"-^ a., -t -e 

-a -are -ast. 
primtal pri^m-la^l n., -et = -en. 
primus pri*mus m., genit. -ns'. 
primär prim(e*r a., -t -e -a, 
primör pri^mm*r r., -en -er. 
princip prinsi*p r., -en -er. 
principal prin'sips,*l m., -en -er. 
principal -pH*l r., -en -er, mus. 
principat prin^sipaH n., -et. 
principiell -piäl* a., -t -e -a -are 

-ast. 
prins prin^s m., -en -ar. 
prinsessa prmsäs^a^ f., -an -or, 

kronprinsessa ^-"^'^ 1. ""^, 
prior jiriVr m., -n -er, pruD^rsi:* 
priori prifo*ri^, a pr. 
priorat pri^toraH n., -et = -en. 
priorinna pri'(orin^a^ i., -an -or. 
prioriterad pri'^a>rite*rad pa., -at -e, 
prioritet jiri^O}rite*l r., -en. 
pris prih n., -et — -en artpl. -er, 

värde, goda priser. 



— 303 



pris pri^s n., -et, beröm, 
pris pri^s n., -et = -en, belöning, 
pris pri^s r., -en -er, fångst, 
pris pri^s r., -en -ar, 7iypa snus, 
prisa prPsa^ rf., -an -pr, växt, 

timje-, aren-, -te-, vår-, åker-p. 

fV€ro'mca), 
prisa pri^sa^ t., -ade. 
priskurant J9W•V^'UIran^^ r., -en -er. 
prisma ptris^ma rf., -an -or ^^ 1. 

n., -at -er ^^, 
prismatisk prismaHisk a., -t -e -a. 
prisse prisV m., -en -ar. 
pristagare pri^s4a^gar9 m., -en =, 
privat privaH a., -t -e -a. 
privatim privaHim^ adv. 
privatissime priHatisHmd^ adv. 
privatist prihatisH mf., -en -er. 
privilegiera prihile^gie^ra t.,.-ade; 

-ad pa. 
privilegium jf>n^w/e^(7iwm 1. *^^®^n., 

-iet -ier, -gie-. 
pro pro)^, p. et kontra, 
proba j)rco^ba. 
probabel prcobH^bdl a., -helt -ble 

-bla -blare -blast, 
probabilitet prco^babUiteH 1. prcob^- 

r., -en. 
probera praybe^ra t., -ade. 
proberare prcobe^rard m., -en =. 
problem problä^m 1. -e^m n., -et 

= -en. 
problematisk prco^blemaHisk 1. 

proib^- a., -t -e -a. 
procedur prcos^edtu^r r., -en -er. 
procent prcosänH rm., -en = -en. 
procenta prcosänHa i., -ade. 
procentare prmsänHard m., -en =. 
procent eri prco^sänteri^ 1. prcosän^- 

n., -et. 
procentvis proysänH-m^s adv. 
process prcosäs^ r., -en -er. 
processa prcosäs^a i., -ade. 



procession j;ra> ^sä/co^w 1, j;rcL)6'^i?- r., 

-en -er. 
processmakare prcosils^^ma^karo m., 

-en =. 
producent j;rft)^c?uisäw^^ m., -en -er. 
producera prco^dmse^ra t., -ade. 
produkt prcodukH r., -en -er. 
produktion ^ra>^öfteÄ//co*w r., -en -er. 
produktiv pray^duktih' a., -t -e -a 

-are -as t. 
prodnkHyitet prco^duktiviteH r., -en. 
profan j9ra>/a% a., -t -e -a -are -ast. 
profan ation pro)^fanafco^n r., -en. 
profanera pray^fane^ra t., -ade. 
profession prco^fäfcD^n r., -en -er. 
professionell prco^fäfconäl^ 1. 2)r<^- 

fäf^- a., -t -e -a. 
professor prcofus^or^ mf., -n -er, 

prco^fäs(o^r9r.* 
professorlig prco^fäscD^rlig a., -t 

-e -a. 
professorska -sco^rska f., -an -or. 
professur proy^fäsm^r r., -en -er. 
profet prcofeH m., -en -er. 
profetera prw^fete^ra t. o. i., -ade. 
profetia prco^f^tsi^a 1. ^^^^ rf., -an 

-or. 
profetisk j^rft>/e%5A; a., -t -e -a. 
profetism jyrco^fetis^m. r., -en. 
profetissa pno^f^tis^a^ f., -an -or. 
profil prcofiH r., -en -er. 
profilera proi^file^ra t., -ade. 
profit pr(ofiH r., -en -er. 
profitera pr(o\fite^ra i., -ade. 
pro forma pro)^ for^ma. 
profoss prcofos^ 1. j?rå- m., -en -er. 
profylaktisk pro^fylakHisk a., -t 

-e -a. 
prognos ^>m^nå*6' 1. -(og- r., -en 

program prwgram^ n., -mmet = 

-mmen. 
progress prcogräs^ r., -en. 



i»fi} ^gräJ<o*H 



' firo)^gräsi*v 1. *"-'' a., 
i -Ekre -aet. 

proi^^kibe^ra t., -ade. 

prco^hibUi*v a., -t -e -a. 
tor prto^-^nspåk^tor m., 
3r -spåktfo^rar.* 
rtofäkH n-, -et — - -en. 
i proifäkte^ra t., -ade. 
pr<o\fäkliU T., -en -er. 
. pr(o^jåk/m*n r., -en -er. 
käre pra>fäk^t'rrt&^kara 

teri pröt/äft^Mia^Aeri* 1. 

I., -et. 

kerska proy/äkH-ma^k9v- 

-an -or. 

pria^jisie^ra t., -ade. 
r pr(o^'kansl(B^r 1. *-'" m., 
■n -er, > prok anslår.* 
rtat prw^kansluriaH n., 

prokansläriat. 
pra>klBSna 1. °*^ rf., -an 

ion prm'klama/a)*n r., 

a pr(o^klame*ra t., -ade. 
pruikliHiak a., -t -e -a, 

j/rco^-ioM^SM? m., -n -er 

ut prw^-konsvilaH n., -et 

n prci>*krea/<o*n r., -en. 

rtoAiwVa^ rf., -an. 

T prto^-kmraHor 1. ^"^^m., 

proi^kmrisH mf., -en -er. 
; pra>H»ta^ria*t n., -et. 
ircoHGtat*r m., -en -er. 
■mlå^g 1. jjcä^- r., -en 



■en prolongation ji»'wV(*»;(7tt/Vi»*n 1. prä- 



proloDgera -lorjge^ra t., -ade. 
promemoria pruy^m^mm^ria rf., -an 

promenad prm^m^n&^d 1. jjrd*- 1. 

pr<om' r., -en -er. 
promenera -ne^ra i., -ade. 
promeaa^cuwwis* l.pråm- r., -en -er. 
promotion pro> '»mw/(W*» 1. pra»n^- 

r., -en -er. 
promotor promuoHor^ m., -n -er 

pr (O ^mcoUii *r»r.* 
piomovera pr(o^mo>ve*ra 1. prcom^- 

t., -ade. 
prompt pramH 1. -m^pt adv. 
prompt prom*t i. -m*pt a., — -e -a. 
promulgation proj^mulffa/io^n r., 

promulgera jirw^mtt/^e^rd t., -ade, 
pronomen proino}*in3n n., -mJnet 

— -en ]. p]. -ina 1. -iner. 
pronominal- prco^ncominaH- 1. pro>- 

wo)'- -form. 
pronominell prfo^ncominäl* 1. prot- 

n<i}^- a., -t -e -a. 
prononcera pra}'norise*ra 1. prå^- 

t., -ade; -ad pa. 
prononciation pr<imotl^sia/o>*n 1. 

jjrd- r., -en -er, 
pronunciamento pråm 



propaganda pr(o^gan^da^ rf., -an. 
propagation prm^paffa/co*n r., -en. 
propagera pr(o^page*ra t., -ade. 
propedeutik prw^p6däTnU*k 1. prd*- 

1. -ö«t 1. -äv- r., -en. 
propedentisk pray^p^äm^Hsk 1. 

prå^' 1. -öv*- a., -t -e -a. 
propeller prcopälhr 1. prå- r., -n 

-llrar. 
proper prå*p9r a., -pert -pre -pra 

-prare -präst; -het -en. 



— 306 



proponera prcQ^pcone^ra 1. prcop^- 

t., -ade.* 
proportion prco^portfco^n 1. prå^- 

1. -por/- T,] -en -er. 
proportional|?rco^^or(/cowa*? 1. prå^- 

1. -por/- r., -en -er. 
•pTO]^ortionB\iteTpr(o^poTt/€ona^lU9r^ 

1. SS. frg., adv. 
proportionell pr(o^povtf(onäl^ 1. ss, 

frg., a., -t -e -a. 
proportionera prco^port/cone^ra 1. 

SS. frg., t., -ade. 
proportionerligi)rco^^or(/ö>ne*r% 1. 

'SS. frg., a., -t -e -a; -het -en. 
proportionsvis ^rca^jjoriJ/co^WÄ-^^Ä 1. 

prå^- 1. 'porf' adv. 
proposition i?rco^jpö;si/a)*n 1. prcop^- 

1. prå^på' r., -en -er. 
propp prop^ rm., -en -ar. 
proppa prop^a^ t., -ade. 
propreté prå^prete*' r., -en 1. -n. 
proprieborgen pro)^pri9''bor^J9n r. 
propsa prop^sa^ i. o. rfl., -ade. 
propå pråpå*' r., -en 1. -n -er. 
prorektor proy^^rakHor m., -n -er.* 
prorektorat pr (o^-^r äktar aH 1. ®^^^ 

n., -et = -en. 
prosa pro>ha^ rf., -an, 
prosaiker jpra>sa^iÄ9r^l. ^*°®m., -n=. 
prosaisk prcosB^ish a., -t -e -a. 
prosaist prco^saisH mf., -en -er. 
prosektor prcosälcHor^ m., -n -er 

proselyt prcohelyH 1. prcos^- mf., 

-en -er. 
proselytmakare proy^sély^Uma^ard 

1. SS. frg., m., -en =. 
proselytmakeri pno^seilyHmakQri^ 1. 

SS. frg., 1. ^<>3.«^2 ^^^ ,et. 

proselytmakerska prwholyH^^ma^- 
k9rska 1. ss. frg., f., -an -or. 

prosenium prwse^nium 1. ^^^^ n., 
-iet -ier. 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



prosit prco^sit interj. 

proskribera prco^skribe^^ra 1. pros^- 

t., -ade, 
preskription prco^skripfco^n 1. ss. 

frg, r., -en -er. 
proaodi prcohcodi*' r., -en. 
prosodisk pr(os(o^disk a., -t -e -a. 
prospekt prcospäkH 1. pro- r., -en 

-er, äv. n., -et = -en. 
prost projsH m., -en -ar, i smns^ 

prost- utom i prostetunna, 
prosteri prosH^ri*' n., -et -er. 
prostinna prcostin^a^ f., -an -or. 
prostituera prcohtittue^^ra 1. pros^- 

t., -ade; -ad pa. 
prostitution ^rö)^s^ifai/o)*n \. pros^- 

r., -en. 
protegé prcoHe/e^ 1. prot^- mf ., -en 

1. -n -er. 
protegera pr(oH^Je^ra 1. prot^- t., 

-ade. 
protein prcotei^n n., -et, kem, 
protektion prcoHäkfco^n r., -en. 
protektionism pr<oHäk/(onis^ r., 

-en. 
protektionist prwHäkfconisH mf., 

-en -er. 
protektionistisk prcoHäkfconis^tisk 

a., '•ii — e —a. 
protektor prcotäkHor^ m., -n -er 

prcoHäktcp^ror.* 
protektorat prcoHäktåraH n., -et 

= -en. 
protest prmtäsH r., -en -er. 
protestant prcoHästanH 1. -tg- mf., 

-en -er. 
protestantisk -stanHisk a., -t -e -a. 
protes t antismprco^^äs^aw^is^ 1. -td- 



r., -en. 



protestera prcoHäste^ra 1. -fo- i. o. 

t., -ade. 
protokoll prcot^cokol*^ 1. i>r4^^å- n., 

-et = -en. 



20 



pråHå- 

pråHd- 

1. "" 
o. zool. 
-er. 
r., -en 

:pl. -er. 
= -en, 

., -t -6 



Sa T., 
-loge, 



proyv'-- 
-t -e -a 



pruata prusHa^ i., -ade, 

prat pruiH n., -et. 

pruta pnu^la^ i., -ade. 

prutare pruiHara^ m., -en =. 

prutt prut* r., -en -ar. 

prutta prut^a^ i., -ade. 

pryd pry^d a., prytt pryt* -de -da 

-dåre -daat. 
pryda pry^da^ i. o. t., pryder *" 

prydde prydH* prytt j)ry(* prydd 

prytt. 
pryderi pry^d%ri* n., -et. 
prydlig pry^dlig^ a,, -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
prydnad pry^dnad^ rm., -en -er. 
prygel pry^gdl n., -glet = -glen. 
prygla pry^gla^ t., -ade. 
pryl pryH nn., -en -ar. 
prylformig pryH-for^mig a., -t -e -a. 
prytt, av pryd o. pryda. 
prål pråH n., -et. 
pråla pråHa^ i., -ade. 
prålig pråHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
pråm prå*m rm., -en -ar. 
pråma prå^ma} t. o. i., -ade. 
prång prot}^ n., -et ^ -en. 
prångla proTiHa' i., -ade. 
prånglare prorjHars^ m., -en =^. 
prångleri proriHeri^ n,, -et. 
prägel prå^gaP rm., -n -glar. 
prägla prä^gla^ t.j -ade. 
präktig prähHig* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
pränt pränH n., -et = -en. 
pränta pränHa^ t. o. i., -ade. 
präri präri* 1. prärie prä^ri» r., -en 
. -er "• 1. "», -rie-. 
präBt präsH m., -en -er, i anms. 

präst-, men präatest&nd. 
prästadöme präsHci-dÖmh n., -et. 
prästerlig präsHarlig^ a., -t -e -a. 
prästerakap präsHar-ska^p n-, -et. 



307 — 



prästinna prästin^a^ f., -an -or. 
pröva pr0^va^ t.^ -ade, prövosten 

prövotid. 
psalm sal^m rmf., -en -er, > salm. 
psalmist salmisH m., -en -er, > 

salmist. 
psalmodikon salmco^dikon 1. ®*^^ n., 

-et = -en, > sal-, 
psaltare salHard^ rm., -en =, > 

saltare, 
pseudonym psävi^dåny^m 1. -Öxn^- 

1. 'äv^' r., -en -er. 
pseudonym -ny^m a., -t -e -a. 
psendonymitet psäm^dåny^mUeH 1. 

SS. frg., r., -en. 
psyke psy*'Tcd fr. 

psykiater psy^hiaHdr m., -n -trär. 
psykiatri psy^kiatri*" r., -en. 
psykiatriker psy^kiaHrikdr^ 1. ^^*^® 

1. psyk^- mf., -n =. 
psykiatrisk psy^kiaHrisk 1. ss. frg. 

a., -T) — e -a» 
psykisk psy^kisk a., -t -e -a. 
psykofysik psy^kåfysi^k 1. psyk^å- 

r., -en. 
psykograf -gra^f rm., -en -er. 
psykolog -MV mf., -en -er. 
psykologi -lågi^ r., -en -er. 
psykologisk -lå^gisk a., -t -e -a. 
ptyalin ptyali^n n., -et, keni, 
pubertet pmb^certeH r., -en. 
publicera pubHise^ra t., -ade. 
publicist pubHisisH mf., -en -er. 
publicistisk -sisHisk a., -t -e -a. 
publicitet pubHisUeH r., -en. 
publik pmbli^k r., -en. 
publik pmbli^k a., -t -e -a. 
publikan pubHika^n m., -en -er. 
publikation ^&^ZiÄ;aya)*w r., -en -er. 
publikum pubHikum^ 1. *^^ n. 
puckel puk^Ql rm., -n -klar. 
^Mckelry gg pukhl^ryg^ rmf ., -en-ar. 



puckelryggig puk^Ql^rygHg a., -t 

-e -aj -het -en. 
pucklig pukHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
pud pwJ^d n., -et =, rysk vikt, 
pudding pudHri^ rm., -en -ar. 
puddla pudHa^ t., -ade, -ddel-. 
pudel pm^ddl mr., -n -dlar. 
puder pm^ddr n., -dret, 
pudra pm^dra^ t., -ade. 
pudrett ^raÉ?rä^* r., -en. 
pudrig pm^drig^ a., -t -e -a. 
pueril ptu^eriH a., -t -e -a -are -ast. 
puerilitet piu^eriliteH r., -en -er. 
puerperalfeber pm^(BrperaH''fe^b9r 

rm., -n. 
puff puf^ rm., -en -ar, stöt, skryt. 
-puH puf^ rm,, -en -ar, soffa, stoppn, 
puff puf*' interj. 
puffa puf^a^ t., -ade, stöta; -as 

i. o. recipr. dep. 
puffa puf^a^ i., -ade, skryta; p. 

fram *, ut * ngt. 
puff are puf^ard^ m., -en =. 
puff ert puf^rt r., -en -ar **^®. 
puka jwtt^Äa^ rf., -an -or. 
pukslagare ptu^k^sla^gar» m., -en 

pulang pxnlat]^ r., -en -er, spe?^. 
pulka puPka^ rf., -an -or. 
puUa pul^a^ fr., -an -or, Äöwa. 
pulla pul^a^ rf., -an -or, sockerp. 
pulpet pulpeH r., -en -er. 
puls pul^s rm., -en -ar. 
puls pul^s rm., -en -ar, fiskredsk. 
pulsa i?i/Z^sa^ i., -ade, fiska med 

puls, 
pulsa pul^sa^ i., -ade, Ä;Zira. 
pulsera pulse^^ra i., -ade. 
pulsometer puPsåmeHer r., -n -trär. 
pulsväxmare ^^^s^t^e^r^wara rm., 

-en =. 
pultron pultriD^n m., -en -er. 



1 
I 



i jmlHrtonori* n., -et -er, 
ul*var n., -vret = -vren 

i9T&pul^v(e)rise^at., -»de. 
(*B»o fr,, -an -or**, cijur, 

m*p rm., -en -ar. 

um'pa* rf., -an -or, (Cu- 

i>. 

um^pa^ t., -ade. 

pitm^pars^ m., -en =. 

:ar6 pum^p-ma^kar» m., 

t*rf n., -et = -en. 
j* rm., -en -ar. 
n/'a' t., -ade. 
uå*nisk a., -t -e -a, 
t]*M rm., -en -er. 

pur}kte*ra t., -ade. 

pwfktlig^ a., -t -e -a 
i8t; -het -en. 
m puifktligsn^ adv. 
purjklm^ r., -en -er. 

jK*jj'Ät-w*3 adv. 

i*s r., -en -ar. 

mha^ i. o. t., -ade. 

i«n*/ nn., -en. 

pun^fa* i., -ade. 

nptf* mf., -en -er, mynd- 

ipil^ rm., -en -er, t öga. 

ip^a^ rf., -an -or. 

■ a., -t -e -a. 

re* 1, pyré pyre* r., -en 

er, 

ftur^jjati^v n., -et = -en. 

purge*ra t., -ade. 

roris^i r., -en. 

arisH mf., -en -er. 

}ja'rita*n mf., -en -er. 

m pai'rUanis*ai r., -en. 

: pm^rUa^nsk a., -t -6 -a. 

r*jia T., -n, lök. 



purken pur^kan' a,, -ket -kne -kna 

•knare -knäet; -het -en. 
purpra puT^pra* t., -ade, 
purpur pur^pur^ r., -n. 
pnrpurbrämadj>wV^r'6rä*ma(ipa., 

-at -ade. 
purra pur'a' t., -ade, väcka. 
purra pur^a^ t., -ade, göra yvig; 

jmf. burra, 
purra pur^a^ t., -ade, norra. 
pnrrig purHg* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en; jmf. burrig. 
puss pus^ rm., -en -ar. 
pu83 pus* rm., -en -ar, vattenp. 
puBsa pus^a^ t., -ade; -as recipr. 

dep. 
puBsera puse*ra t., -ade. 
pusserlig puser*Hg a., -t -e -a. 
pussig pus*ig^ a., -t -e -a -are 

•ast; -het -en. 
pust pusH iv. pia*si rm., -en -ar. 
pusta pzts^ta' äv. pm^std* i., -ade. 
pusta pHsHa rf., -an -or *". 
puta pui^ta^ i. o. t., -ade, med 

läpparna utputade. 
puta pwHa^ rf., -an -or. 
puts put*s rm., -en. 
puts put*3 n., -öt = -en. 
putsa put^sa^ t., -ade. 
putsare putHara^ m., -en =, 
puts mak are 'm&''kar3 m., -en =^. 
putamakerska-ma^fcsrsjtof.j-an-or. 
putt put^ r., gå i putten. 
putte put^a^ m., -en -ar, litett goase. 
puttelkrämare put^9l'krä^mar» m., 

-en =. 
puttifnask putHfnas^k I. puttifnas- 

ker puiHfnas^kar m., -en -ar. 
pntting putHt]^ r., -en -ar, ^Öv. 
puttra ptd^ra"^ i., -ade. 
pyemi ^^e»it*'r., -en, läk. 
pyemisk pye*misk a., -t -e -a. 
pygmé pygme^ mf., ren 1. -n -er. 



809 — 



pygmeisk pygme^isk a., -t -e -a. 
pylon pylå^^n r., -en -er. 
pyndare pyn^dard^ rm., -en =. 
pynt pynH rm., -en -ar, sjöv, 
pynt pynH n., -et. 
pynta pynHd^ t., -ade. 
pyra py^ra^ i., pyr -de. 
pyramid pyr^ami^d r., -en -er. 
pyramidalisk -midaMisk a., -t -e -a. 
pyramidf ormig pyr ^ ami^d^for^mig 

a., -t -e -a. 
pyre py^rd^ n., -et -en -ena. 
Pyrenéerna pyr^Qne^9rna, 
Pyreneiska halvön pyr^^ne^iska h, 
pyrig py^rig^ a., -t -e -a; -het -en. 
pyrometer py^råmeHdr r., -n -trär. 
pyroteknik pyWåtékni^k r., -en. 
pyrotekniker py^råtek^nikdr 1. ^®'®^ 

m., -n =. 
pyroteknisk -tek^nisk a., -t -e -a. 
pys py^s m., -en -ar. 
pyssel pyshl n., -sslet. 
pyssla pysHa^ i., -ade. 
pyssling pysHirj^ mf., -en -ar. 
pyton pyHon mr., -en, orm, tiger-, 

klipp-, nät-p. (Fython), 
pyts pyt^s rm., -en -ar. 
pytt pyt^ interj.; jo p.l 
pyttsan pyt^san interj., eg. p. sa 

han. 
på på*" prep. o. adv.; på det att. 
påakta på^^akHa t., -ade. 
påaktansvärd på^aktans^vcd^rd a., 

-ärt -e -a. 
påbrå på^^hrå^ n., -et, gott p. 
.påbrås på^''hråh 1. ^hros^ i. dep. 
påbörda på^-^hoe^rda t., -ade.* 
pådriva på^^^dri^a t., se driva, 
pådrivare på^''dri^vard m., -en =. 
pådyvla på^''dyHla t., -ade.* 
påflugen på^^fitu^gdfi pa., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
påfund på^^fun^d n., -et = -en. 



påfågel på^^fa^gdl mr., -n -glar, 

(Favo), 
påföra på^^fod^ra t., -de.* 
påhitt på^''hU^ n., -et =^ -en. 
påhitta på^-lfi^^a t., -ade. 
påhittig pd^^M^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
påhäng på^''}iåY\^ n., -et = -en. 
påk på^k rm,, -en -ar. 
påkläda på^^klå^da t., se kläda.* 
påklädning "klä^dnir] rf., -en -ar. 
påklädsel på^^kläd^sol rf., -n. 
påkänning på^^JänHrj rf., -en -ar. 
Pål påH. 

påla påHa^ t., -ade. 
pålaga på^4a^ga rf., -an -or. 
pålandsvind påHanåS'mn^d, 
påle påHd^ rm., -en -ar. 
pålitlig på^''UHlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
pålägg på^-läg^ n., -et = -en. 
pålägga på^4äg^a t., se lägga.* 
påminna "tnin^a t. o. rfl., -minner 

-minde -mint -mind -mint -minn. 
påminnelse jpd^^twtn^^Zsö rf., -en -er. 
pånyttföda ^^--^o j 08,20^ se föda. 

påpajad på^-paj^ad pa., -at -ade. 

påpaltad på^''pälHad pa., -at -ade. 

påpasslig på^^pasHig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

påpälsa på^^pålHa t., -ade; -ad pa. 

påräkna på^'^rä^kna t., -ade. 

påräknelig på^''ra^kndlig a., -t -e -a. 

påse på^sd^ rm., -en -ar. 

påsf ormig på^s-for^mig a., -t -e -a. 

påsig på^sig^ a., -t -e -a. 

på sistone på sisHon^^ 1. -tco- adv. 

påsk pos*'k rf., -en -er, i smns. 
påska- i påskalamm, annars 
påsk-; påskafton ^.20 j^ 032^ ^ 

påskas ^^. 
påstridig på^^stri^dig a., -t -e -a 
-are -ast. 



-stått -stot' -stådd -stått, 
påstående 'Stå^Qttda rf., -et -en -ena. 
påta påHa^ i., -ade. 
pätaga på^-ta^ga t. o. rä., se taga. 
påtaglig på^-ta^glig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
påtagligen på^'ta^glig3n adv. 
påtår på^'tå^r nn., -en -ar. 
påve p&^vi^ m., -en -ar. 
påvedöme p&'v3-d6mH n., -et, 
påvisa på*-vi^sa t., -ade.* 
påviak på*viah a., -t -e -a. 
påvislig på^-vihlig a., -t -e -a. 
påvieligen på^-vi^sligan adv. 
påvlig på^vlig^ a., -t -e -a, 
päll päl* rm., -en -ar. 
päls pål*s rm., -en -ar. 
pälaa päl^sa^ t., -ade; p, på* sig. 
pälsbrämad 'brä^mad pa., -at -e. 
Pär pcs*r. 

pär pw*r m., -en -er *". 
park p(Br*k rm., -en -ar, bollspel. 
pärkel p^kal" m., -n. 
pärla pm^rla^ rf., -an -or. 
pärla pce^rla^ i., -ade. 



pärl^tickare pa*rlsti&'ar9 m., -en 

pärletickeri pa^rlslikeri* a., -et -er. 

pärm pcBr*m rm., -en -ar. 

päron pa^ron^ n., -et = -en, (Pff- 

rus). 
pärouFormig pa'Ton'for^mig a., -t 

-e -a. 
pärs ptet^s T., -en -er 1. -ar. 
pärsa pcerha* t., -ade, präasa, 

shråddarterm. 
pärt p^t rm., -en -er, s^öv. 
pärta pcerHa* rf., -an -or. 
pöbel pe^b3l T., -n. 
pöbelaktig pe^bil-akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -bet -en -er. 
pöl peH rm., -en -ar. 
pöl peH rm., -en -ar, valsformig 

kudde. 
pölsa pölha^ rf., -an -or, tor», 
pörte pcevHi^ n., -et -en -ena. 
p8s p0*'s n., -et = -en. 
pösa pgha^ i., -te. 
pösig p0^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 



rabalder rahal^dsr n., -dret = I rabbinsk rahi^nsk a., -t -e - 



-dren 1. -derna, 
rabarber rahar^birzm., -n, (Kheum). 
rabatt rabat* r., -en -er. 
rabatt rabat*' r., -en, avdrag. 
rabattera rab^ate*ra t., -ade. 
rabbel räb*9l n., -bblet. 
rabbin rabi*n m., -en -er. 
rabbinism rabHnis^m r., -en. 



rabbla rabHa^ i. o. t., -ade. 
rabies ra'6tas r., 
rabuHsm rab^mlis^ r., -en. 
rabulist rab^valisH mf., -en -er. 
rabulisteri -lisHeri*' n., -et -er. 
rabulistisk rab'mlwHisk a., -t -e - 
räck rak^ rm., -en -ar, ^Öv. 
räck rak* rm., -en -ar, släde. 



314 



racka rdk^a^ fr., -an -or. 

racka rdk^a^ i., -ade, r. ner* på ngt. 

racka rah^a^ t., -ade, sqÖv. 

rackare rah^ard^ m., -en =:=. 

rackelhane räkhUheb^nd mr.,-en -ar. 

rackla rakHa^ i., -ade. 

racklig raTcHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rad ra,*'d rf., -en -er. 
rada ra^da^ t,, -ade; r. npp*. 
rädda rad^a^ rf., -an -or, värd, 
radera rade^ra t., -ade. 
radering rade^rit] rf., -en -ar. 
radial radHaH a., -t -e -a. 
radiator -aHor^ r., -n -er -atco^rQr. 
radie ra^did r., -en -er*^^ 
radiera radHe^ra i., -ade. 
rådig ra^dig^ a., -t -e -a. 
radikal radHkaH mf., -en -er, 
radikal radHkaH r., -en -er. 
radikal -kaH a., -t -e -a -are -ast. 
radikalism radHkälis^ r., -en. 
radium ra^dium n., -et, kem,; 

radiumhalt, -haltig. 
radotera rad^åte^^ra 1. -ot- t., -ade. 
radoteri rad^åtQri^ 1. -ot- n., -et. 
radotör rad^åtce^r 1. -ot- m., -en -er. 
radtals ra^d^taHs adv. 
radvis ra^d^viH adv. 
raffel raf^dl n., spel, 
raffel raf^dl n., -fflet, charpi, 
raffinad rafHna^d r., -en -er. 
raffinaderi raf^ma^d^ri^ 1. -nad^- 

n., -et -er. 
raffinadör rafHnadce^r m., -en -er. 
raffinera -weVa t., -ade; -ad pa. 
raffla rafHo? i., -ade, riva, • 
raffla rafHa^ i., -ade, spela, 
raffla rafHa^ t., -ade, ^öra charpi, 
rafistulera rafHstmle^ra i., -ade. 
rafs ra/**5 n., -et. 
rafsa raf^sa^ t. o. i., -ade; r. till* 

sig. 



rafsig raf^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
raft rafH rm., -en -er, taksparre. 
ragata ragaHa^ 1. *^*° f., -an -or. 
ragg rag*" rf., -en, o. n., -et 
raggig ragHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ragla ra^gld^ 1. rag^- i., -ade. 
R^^gnar rari^nar, 
Ragnarök rar)^na^r0^k, 
Ragnhild rarj^nhild, 
Ragnvald rarj^nvald, 
ragu ragm^ r., -en 1. -n -er. 
Ragunda ra^g''Un^da, 
ragusera rag^mse^ra t., -ade. 
Ragvald ra^gvald, 
raj raj*' n., riva, göra r. 
raja raj^^a m., -an -ar *^ 1. -or *^, 

indisk furste, 
rajolera rc0^(ole^ra L -ål- t., -ade. 
rak ra^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
raka ra^ka^ rf., -an -or. 
raka ra^ka^ t. o. i., -ade. 
raka ra^ka^ i., -ade, raka åstad. 
Rakel ra^kdl, 
raket rakeH r., -en -er. 
räkna ra^kna^ i., -ade. 
raljant raljarjH a., = -e -a. 
raljera ralje^ra i., -ade. 
raljeri ral^j^ri^ n., -et -er. 
raljör raljce^r m., -en -er. 
rall ral^ mr., -en -ar, /iil^cZ, vatten-, 

sump-, rör-, dvärg-r. (Ballus), 
ralla raPa^ i., -ade. 
rallare ral^ard^ m., -en =. 
rallbuse ral^^btuha m., -en -ar. 
ram ra*m rm., -en -ar. 
ram ra^m rm., -en -ar, 5^or tass, 
rarti ra% a., -e -a. 
ram ra% adv., ram svart, 
rama ra^ma^ t., -ade; r. in*, om*, 
ramaskri ra^ma^skri^ n. 



ramla ramHa^ i., -ade. 
ramla ramHa^ i., -ade, jäg. 
ramlare ram^ar»^ mr,, -en ^^, jäg. 
Ramlösa ram^'l0ha. 
ramm ram* rm., -en -ar, sjöv. 
ramma ram^a^ t., -ade; ranming. 
rammel ramhl n., ramlet. 
ramp rom*p r-, -en -er. 
ramponera ram}pame*ra t., -ade. 
rampris ra.^m'pri*s n., -et = -en. 
rama ram^a rm., -en, växt, get-r. 

(Folygonatum). 
rams ram*a n., -et, spel. 
ramsa ramH(^ rf., -an -or. 
ramsa ramHa^ t,, -ade; r. upp*. 
Ran ra*«, myt. 

rand ra»*(i rf., -en, ränder rån*d3r. 
randa ran^da^ t., -ade. 
randas ra«V«s* i. dep., -ades. 
randig ran^dig^ a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
rang rarj^ r., -en. 
rangera rajj/e*ra t., -ade; -ad pa. 
ranglig rarfUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rank rari*h a., -t -e -a -are -ast, 

rankig {om båtar); -het -en. 
ranka rarj^ka^ i., -ade. 
ranka rat/^ka^ rf., -an -or, slinga. 
ranka ratj^ka^ rf., vin-r. (VUis). 
ranke rat/^k»^ r., vild-r. (Åmpe- 

lopsis). 
rankf oting ratj^k-fwHiJ] mr., -en 

-ar, zool. 
Bankhyttan rat}^k'hi/t'an. 
rankig rarj^Hg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rannsaka ran^-sa^ka t., -ade, 
rannsakan ran^^sa^kan rf., 
rannsakare 'Sa^kara m., -en =. 
ranson rans(i>*n r., -en -er. 
ransonera ranhmne*ra t., -ade. 
Ransäter ran^-säHar 1. *'". 



ranta ranHa* i., -ade. 

rannnkel ranurj*k9l rm., -keln 

-kler 1. -klar. 
rapa ra^pa^ i., -ade. 
rapid rapi^d a., -it I. -itt -e -a. 
rapiditet rapHditeH r., -en. 
rapp rap* mr., -en -ar, svart häat. 
rapp rap* n., -et = -en, slag. 
rapp rap* n., -et, i rappet. 
rapp rap* a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
rappa rap^a' rfl., -ade, skynda. 
rappa rap^a^ t., -ade, slå^ kalkslå. 
rappa rap^a^ t., -ade, gripa åt sig. 
rappakalja rap^a'kaPja 1. '"*" 1. 

'"' rf., -an. 
rappeli rapäl^ r., -en -er. 
rappellera rap^äle*ra t., -ade. 
rapphöna rap^'k0*na fr., -an -or, 

fågel, (PerdixJ. 
rapphöna rap^-he^na rf., -an -or, 

sigufskärra. 
rapphöns rap^^hönh n., -et = -en, 
rapport raporH r., -en -er, 
rapportera raj)'or*e*ra t., -ade. 
rapportör rap'öritE*r m., -en -er. 
raps rap^s rm., -en (Brass'ica). 
rapaod rapso>*d 1. -å*d r., -en 

-er. 
rapsodi rap^soidi*' 1. -å- n,, -en 

-er. 
rapsodisk rapsco*disk 1. -å- a., -t 

raptus rapHus* n. o. r., pl. =. 
rar raV a., -t -e -a -are -ast: 



raring ra^riif mf., -en -ar. 
raritet rar^iteH r., -en -er. 
ras ra*s r., -en -er. 
ras ra*s n., -et -— -en, fall. 
ras ra*s n., -et, yster lek. 
rasa ra*sa* i., -ade, nedstörta. 
rasa ra^sa^ i., -ade, leka. 



— 313 — 



rasa raha^ i., -ade, vara i raseri. 

rasera rase^ra t., -ade. 

raseri ra^seri* n., -et. 

rask ras^k n., -et. 

rask ras^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
raska ras^ka^ i. o. rfl., -ade. 
rasp ras^p rm., -en -ar. 
raspa ras^pa^ t. o. i., -ade. 
rassel ras^l n., rasslet. 
rassla rasHa^ i., -ade. 
rast rasH rf., -en -er. 
rast rasH rf., -en, växtj tung-, 

åker-r. (Änchusa), 
rasta rasHa^ i., -ade, rastetid. 
rata raHa^ t., -ade. 
ratificera ratHfise^^ra t., -ade. 
ratifikation ratHfikafco^n r., -en -er. 
ration ratfco^n r., -en -er. 
rationalism rat^famalis^vi r., -en. 
rationalist -nalisH mf., -en -er. 
rationalistisk -nalisHisk a., -t -e -a. 
rationalitet rat^f(onaliteH r., -en. 
rationell rat^fconäl^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
ratt rat^ rm., -en -er 1. -ar. 
ravelin rav^eili^n n., -en -er, krigsv, 
ravin ram^^n r., -en -er. 
razzia rat^sia rf., -an -or, > ratsia. 
reagens re^agän^s n., -et -er. 
reagera re^age^ra i., -ade. 
reaktion re^akfio^n r., -en -er. 
reaktionär -ak/wnce^r mf., -en -er. 
reaktionär ré^akfoynce^r a., -t -e -a. 
real re>aH a., -t -e -a. 
realisabel ré^älisa^hdl a., -t -ble 

-bla. 
realisation ré^alis^afco^n r., -en -er. 
realisera re^alise^ra t., -ade. 
realism re^alis^ r., -en. 
realist re^alisH mf., -en -er. 
realistisk re^alisHisk a., -t -e -a. 
realiter rea^lU9r 1. ®^°^ adv. 



realitet ré^dliteH r., -en -er. 
realskolit reaHskcoliH mf., -en 

-er. 
reassurans re^asyrarj^s r., -en -er, 

> reassyrans. 
reassurera re^asyre^ra t., -ade, > 

reassyrera. 
Eebecka rebäk^a^, 
rebell rebäl*" m., -en -er. 
rebellion re^bälko^n r., -en. 
rebellisk refcä^SÄÄ; a., -t -e -a. 
rebus re^bus 1. ^^ r., -en -ar *®® 1. ^^^. 
recensent rehänsånH 1. reÄ^d»- mf., 

-en -er. 
recensera -se^ra t., -ade. 
recension -fco^n r., -en -er. 
recepisse re^sepish^ 1. res^9- n., 

-et -en -ena. 
recept resäpH n., -et -= -en- 
receptarie re^säpta^rio 1. *®*®^ m., 

-en -er. 
reception re^säpfco^n 1. res^- r., 

-en -er. 
receptiv -pti^v a., -t -e -a. 
receptivitet -tiviteH r., -en. 
receptur rehäptm^r r., -en. 
recess resas* r., -en -er. 
recett r^sät^ r., -en -er. 
recettagare rosät^^ta^gardm.,^ -en=. 
recettagerska ^ta^gdvska f., -an -or. 
recidiv re^sidi^v 1. res^- i., -et =• -en. 
recidivera -dive^ra i., -ade. 
recipiend re^sipiän^d 1. res^- mf., 

-en -er. 
recipient -piänH r., -en -er. 
recipiera -pie^ra t. o. i., -ade. 
reciprocitet rehiprå^sUeH 1. res^- 

1. -rcu^- r., -en. 
reciprok re^siprå^A; a., -t -e -a. 
recit r^siH r., -en -er. 
recitation re^sita/co^n r., -en -er. 
recitativ re^sitäti^v n., -et = -en. 
recitera re^site^ra 1. res^- t., -ade. 



— 315 — 



regale rega^h n., -et -en -ena. 
regalera reg^ale^^ra t., -ade. 
regalier regaHi9r 1. °^®^, -na, end. 

pi. 

regatta regat^a^ 1. ^^^ rf., -an -or. 
regel re^g9l rmf., -n -gler*^. 
regel re^gdl^ äv. ri- ri^- rm., -n 

-glar, på lås, 
regelmässig re^g9l'-'mäs^ig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en -er. 
regemente re^jemänH9 1. reg^- n., 

-et -en -ena. 
regeneration re^jenera/co^n 1. re- 

jen}' r., -en. 
regenerera -n^re^ra t., -ade. 
regent vQJånH mf., -en -er. 
regentinna re^jäntin^a^ f., -an -or. 
regentskap rejänH^ska^p n., -et. 
regera reje^ra t. o. i., -ade. 
regering reje^rirj rf., -en -ar. 
regeringsråd reje^rir)S'^rå^d m., -et 

= -en. 
regerlig rejerHig a., -t -e -a. 
regi re/i* r., -en. 
regim refi^m r., -en -er. 
Regina re^gi^nd^ 1. ®*®. 
region re^gico^n r., -en -er. 
regissör re yis(B*r m., -en -er. 
register rejisHdr n., -tret = -tren. 
registrator re^jistraHor^ m., -n -er, 

-at(o^r9r* 
registratur r^isHratm^r n., -et = 

-en, o. r., -en -er. 
registrera re^jistre^ra t., -ade. 
regla re^glä^ 1. ri- ri^- t., -ade. 
reglementarisk regHemänta^risk a., 

-t -e -a. 
reglemente -mänHd n., -et -en -ena. 
reglementera -mänte^ra t. o. i., -ade. 
reglera regle^ra t., -ade. 
regn rärj^n n., -et = -en, > rägn. 
regna rärj^na^ opers. i., -ade, > 

rägna. 



regnig rärj^nig^ a., -t -e -a -are 

-ast, >> rägnig. 
regress regräs*' r., -en -er. 
regressiv re^gräsi^v 1. reg^- 1. ^^--^ 

ä., -t -e -a. 
reguladetri re^gmladetri*' riktigare : 

-ditre -ditre^ sbst. 
regulativ reg^mlatih n., -et = -en. 
regulativ reg^xalati^v a., -t -e -a. 
regulator reg^mlaHor^ r., -n -er, 

-atco^rdr. 
reguljär reg^uljce^r a., -t -e -a. 
rehabilitation re^habil^Uaf(o*n r., 

-en -er. 
rehabilitera re^habUHte^^ra t., -ade. 
Rejmyra räj^^my^ra, 
Rejnhold räj^nliold^ z> Räj-. 
rek re^k n., -et = -en. 
rekapitulation re^kapU}vilaf(o^n r., 

-en -er. 
rekapitulera ré^kapit^vile^ra t., -ade. 
Rekama re^karna^, 
reklam rokla^m r., -en -er, 
reklamation re^klamafco^^n 1. rek^- 

r., -en -er. 
reklamera re^klame^ra 1. rek^- t., 

-ade. 
rekognitionsavgift re^korjni/co^nS'" 

avjipt rf., -en -er. 
rekognoscera ré^korjnose^ra äv. -/c*- 

t. o. i., -ade, > rekognosera. 
rekognosör re^korjnosc^^T m., -en 

-er. 
rekommendabel rek^omända^hdl 1. 

-dn- a., -t -ble -bla. 
rekommendation rek^omändafco^n 1. 

'9n- r., -en -er. 
rekommendera re^komände^ra 1, 

-9n- t., -ade. 
rekonstruera re^konstrme^ra t., 

-ade. 
rekonstruktion -struk/co^n r., -en 

-er. 



— 317 



renhjärtad re^n^jcerHad pa., -at -e. 
renhjärtenhet re^fijcert^n^heH rf., 

-en. 
renlig re^nlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
renlärig re^'n^l<B^rig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
renommé ren^ome^ n., -et. 
renommerad rew^omeVadf pa., -at -e. 
renons re^nori^s oböjl. adj., r. på ngt. 
renons renorj^s r., -en -er. 
renonsera re^norjse^ra i. o. rfl., 

-ade. 
renovation re^nayvafco^n 1. -åv- r., 

-en -er. 
renovera -ve^ra t., -ade. 
rensa ränha^ t., -ade, >> ränsa. 
rensk re^nsk a., -t -e -a. 
renstämd ré^n^^stäm^d pa., -mt 

-mde -mda. 
rent av re^td a^, rent ut, adv. 
rentier rarjHie^ 1. -tje^ m., -n -er. 
renässans ren^äsarj^s r., -en. 
reorganisation re^organisa/co^n r., 

-en -er. 
reorganisatör -nisatcs^r m., -en -er. 
reorganisera re^organise^ra t., -ade. 
rep re^p n., -et = -en. 
repa re^pa^ rf., -an -or. 
repa re^pa^ t. o. rfl., -ade. 
reparabel rep^ara^hdl a., -t -ble 

-bla. 
reparation rep^arafoi^n r., -en -er. 
reparera rep^are^ra t., -ade. 
repartisera rep^artise^ra förk. 

skämts, repa re^pa^ i., -ade. 
repartition rep^artifco^n r., -en. 
repe re^p»^ n., ret, gräs, ren-, 

borst-, där-, lin-r. (Lo'lium), 
repellera rep^äle^ra t., -ade. 
repertoar rep^certåa^r r., -en -er. 
repetera rep^ete^ra t., -ade. 
repetition rep^eti/co^n r,, -en -er. 



repetitionsvis rep^eti/on^s^^vi^s adv. 
repetitör rep^etUce^r m., -en -er. 
repig re^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
repli repli^ r., -en, milit,^ r. -punkt, 
replik repU^k r., -en -er. 
replikera repHike^ra t., -ade. 
reporter reporHQr 1. -påh- mf., 

-n =. 
representant re^presäntanH mf., 

-en -er. 
representation 'SånHafoo^n r., -en 

-er. 
representativ -sänHatih a., -t -e -a» 
representera -sänte^ra t. o. i., -ade. 
repressalier re^präsaHidr^ 1. ^^*^^ 

pl., -na. 
repris r^pri^s r., -en ^er. 
reproducera re^prcodvise^ra t., -ade. 
reproduktion re^produkfco^n r., -en 

-er. 
reproduktiv re^pro}dukti*v a., -t 

-e -a. 
repslagare re^p'^sla^gard m., -en =. 
repslageri re^pslageri^ n., -et -er. 
reptil räptiH mr., -en -er 1. -ier, 

räpHHi9r^ 1. «*°«. 
republik rep^mbli^k rf., -en -er. 
republikan rep^mhlika^n 1. -pub^- 

mf., -en -er. 
republikanism rep^mblikanis^ 1. 

re|w6^- r., -en. 
republikansk rep^mblika^nsk 1. re- 

pub^- a., -t -e -a. 
repuls repul^s r., -en rer. 
repulsion rep^ul/ay^n r., -en -er. 
repuls era rep^ulse^ra t., -ade. 
repulsiv rep^ulsi^v a., -t -e -a. 
reputation rep^Tnta/(o*'n r., -en*, 
reputerlig rep^mte^rUg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
resa re^sa^ rf., -an -or, i smns. 

rese-, t. ex. reseanteckning. 



-berättelse, eller res-, t. ex. 

-gods, -kamrat, 
resa re^sa^ t., -an -or, gån^. 
resa re^srt^ i., -te, färdas. 
resa re^sa' t, o. rfl., -te, uppr. 
resande rehanda^ pa, o, mf,, -en = 

rese re'sa* m., -en -ar, jääe. 
reaeda rese*da 1, "** rf,, -an -or, 

lukt-, van-, back-r. (Beseda). 
resenär re'se««*r mf., -en -er. 
reserv res<j;r*v r,, -en -er, 
reservant res^ananH mf., -en -er. 
reservation ■vaf(i>*n r., -en -er. 
reservationsvis -vafoi^na-viH ad v, 
reservera res'^arve*'ra t. o. rfl. 

-ade; -ad pa. 
reservoar res<CT''y(ia*r r., -en -er. 
residens resHdån^a n., -et = -en 
reaidera res^ide^ra i., -ade. 
residuum resi*rfw*«i» 1. "^"^ n. 

-duet -du a. 
resignation resHfina/a>*n fiv. -wya- 

r., en. 
resignera res^tijweVa 1. -wye*- r. 

-ade; -ad pa. 
reskript reskripU n., -et = -en. 
reslig rehlig' a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
resolut res^wltuH 1. -ål- a., ^ -e 

-a -are -ast. 
resolution res^wlmfio^n r., -en -er. 
resolvera -olve^ra t., -ade; -ad pa. 
resen resa>*n r., -en. 
resonabel res^åna*b9l 1. -om- a., 

-belt -ble -bla -blare -blast, 
resonans resMnari*s r., -en. 
resonant re^sånanH r., -en -er, spr. 
resonemang res'oMsniaj;* n., -et 



s^one^ra 1. -scon- i., -ade. 
ehåne*ra i., -ade, åter- 



resonlig resco^nliff a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
resorbera res^orbe*ra t., -ade. 
resorption res*oipf(o*n r., -en. 
respekt respäk*t r., -en. 
respektabel res^päkta^ial a., -belt 

-ble -bla -blare -blast, 
respektera res^päkte*ra t., -ade. 
respektiva res^päkti*va 1. ^"'*a., -e. 
respektive res^päkH*v3 1. "'^* adv. 
respiration r€s^pira/a>*n r., -en, 
respirator res'piraHor^ r., -n -er, 

-af<i)*r3r. 
respirera res^pire*ra i., -ade. 
respit respiH t., -en -er. 
respondent res^pondän*t m., -en -er. 
respondera res'ponde*ra i., -ade. 
responsabel res'ponsa*b»l a., -belt 



-ble -bla. 



responsonum res'pons<i:)'rmm^ i. 

'""" n., -iet -ier. 
rest räsH rm,, -en -er, > rast. 
restantier råsta7iHs%9r^ 1. -«'swr^ 

1. ""^ pl., >. rast-, 
restaurang resH&mra*)*- 1. rä«'- äv, 

-stå- T.., -en -er. 
restauration resHamra/o}*n 1. räs*- 

äv. -s(^- r., -en -er. 
restaurator resHatoraHor' 1. rase- 
ra., -n -er, -flto*rar.* 
restauratris resHamratri^s 1. räs'- 

äv. -stå- t., -en -er. 
restaurator resHamratce*T 1. räs'- 

äv. -sM- m., -en -er. 
restaurera resUamre^ra 1. rås^- t., 

-ade; -ad pa. 
restera räste^ra i., -ade, >■ rastera. 
restituerarfi^s(thwc*rol.res'-t.,-ade. 
restitution rehlUmfio^n I. res*- t., 

-en -er. 
restriktion re*strih/<ii*n 1, res'- r.. 



319 — 



restriktiv rehtrikti^^v 1. res^- a,, -t 

-e -a. 
restringera re^stritjge^ra i., -ade. 
resultant re^sultanH 1. res^- r., -en 

-er. 
resultat re^sultaH 1. rés^- n., -et 

= -en. 
resultera re^sulte^ra 1. res^- i., 

-ade. 
resumé re^smme*^ 1. resymé -yme^ 

r., -en 1. -n -er. 
resumera re^suime^^ra L -symera 

-syme^ra i., -ade. 
resurs r^suvH r., -en -er. 
resår reså^r r., -en -er, 
reta reHa^ t.y -ade; -as i. dep. 
retelse reHdlsd^ rf., -en -er. 
retirera retHre^ra i., -ade. 
retlig réHlig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. ^ 

retor reHor m., -n -er, retco^rdr,^ 
retorik reHcori^h r., -en. 
retorisk retco^rish a., -t -e -a. 
retort re^or^^ r., -en -er. 
retroaktiv reHrcodkti^v a., -t -e -a. 
retroaktivitet reHr(odkti^vUeH r., 

-en, 
retrograd reHrcogra^d a. 
retrospektiv -späkti^v a., -t -e -a. 
reträtt reträt^ r., -en -er. 
retsam reH^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
retur r^ttu^r r., -en -er. 
retumera reHurne^ra t., -ade. 
re tusch retuf*' r., -en -er. 
retuschera reHufe^ra t., -ade. 
reumatiker rmima,Hihdr^ vanl. 

röjm- 1. «*o<>^., -n =. 
reumatisk råxamaHislc vanl. r<^m- 

a., -t -e -a. 
reumatism räm^matis^ vanl. ri^^m- 

Y.y -en. 
rev re^y rf., -en -ar, fiskredskap. 



rev re^v n., -et = -en, på segel. 
rev re*t? n., -et = -en, grund, 
rev re^v n., -et, rivande, 
rev r6*t; n., -et = -en, revben, 
reva re^«;a^ rf,, -an -or, rämna, 
reva re^va^ rf., -an -or, ma^fr. o. é?. 
reva reHa^ rf., -an, t^äaf, jord-r. 

(Gle' choma) , 
reva reHa^ t., -ade, reva se^eZ. 
reva re^i;a^ t., -ade, avmäta. 
revansch r^var\\f r., -en. 
revbensspjäll rehb9ns'-spjäl^ bättre : 

revbensbjäll ^Ijäl^ n., -et = -en. 
revel reHdP 1. *® rm.^ -n -vlar. 
revelj reväl^j i*., -en -er. 
reveny re^veny^ 1. rev^- r., -en 

1. -n. 
reverens re^verän^s 1. rev^- r., -en 

-er. 
revers revcer^^s rm., -en -er. 
reversal re^vcersaH 1. rev^- n., -et 

= -en. 
reversera re^vcerse^rä 1. rev^- t., 

-ade. 
revetera re^ve^öVa 1. rev^- 1. -rä- 

t., -ade. 
revider re^vide^r 1. ret?^- n., -et = 

-en, boktr, 
revidera re^vide^ra 1. rev^- t., -ade. 
re vig re^vig^ a., -t -e -a. 
revir retiV n., -et = -en. 
revision rehnf(o^n 1. rev^- r., -en 

-er. 
revisor r^vi^sor^ m., -n -er -isio*"- 

rdr,* 
revolt r^volH r., -en -er. 
revoltera re^volte^ra 1. rev^- t. o. 

i., -ade. 
revolution re^vcolmfoy^^n 1. rct?^- r., 

-en -er. 
revolutionera -Imfcone^ra t., -ade. 
revolutionär rehcolmfconce^r ], rev^- 

mf., -en -er. 



E*r 1, rev'- 
revolvrar. 



ade. 

Ir- r., -en. 



la, t smaa. 
.. ex. riks- 
sens rik*- 



rikhaltig ri^k-kalHig a,, -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
riklig ri'kliff^ a., -t -e -a -are -ast. 
rikligen ri^kHff3n* adv, 
rikoschettera riko/'åte*ra 1. ri^kof- 

1. -?(• i., -ade. 
rikedag rik*sä&^g 1. ^-' led, Hk^sta 

riksgäld rik^^äPd rf., -en. 
rikta rikHa^ t. o. rfl., -ade, göra 
rik. 





rikta rik^ta" t., -ade, sikta. 




ia. 


riktig rik'tip^ a., -t -e -a 


-are 


växt, (Ri'- 


-ast; -het -en. 
rim rim^ ii., rimmet = rimm 


n. 


der" red 


rimlig m»'%* a., -t -e -a 


-are 


idet ridna. 


-ast; -het -en. 




=, ^ör. 


rimligen rim^liffan^ adv. 




= -ma. 


rimligtvis rim^ligt-vth adv. 




^tn9n. 


rimma rimV t., -ade, salta. 




-6 -a -are 


rimfrost. 


ind 


n., -et. 


rimma Hm*a* t. o. i., -ade. 


om 



rimmare rwB^ars" m., -en =. 
rimmeri rim^eri* n., -et -er. 
rimsalta rim^'Sal^ta t., -ade. 
rimsmidare rit» '-»mt Vars m., -en 

rimamideri rint^smideri* 1. ^-^"^ n., 

-et -er. 
ring rirj* rm., -en -ar, 
ringa rirjV adj., pos. oböjl., -are 

-ast; ringhet -en. 
inga rirj^a^ t., -ade. 
inga rii?'a* i. äv, opers,, -de, 
ingare ritj^ar»^ m-, -en =. 
ingel ritjhl^ rm., -n -glar. 
ingerska rir/hrska^ f., -an. -or. 

gformig riri^-for^mig a., -t -e -a. 
inghaltig riTj^'halHiff a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 



— 321 — 



ringla rirjHa^ rfl., -ade; -ad pa. 
ringlagd rirj^^lag^d pa., se lagd. 
Ringsjön rirj^^^fön^. 
rinna ri/n^a^ i., rinner *® rann ran^ 

runno run^o}^ runnit rtm^it^ run- 
nen runnet runna, 
ripa ri^pa^ fr., -an -or, dal-, mo-, 

fjäll-r. (Lago'pus). 
ripost riposH r., -en -er, i fäktn, 
ripostera ri^poste^ra t., -ade. 
rips rip^s r. o. n., -en o. -et artpl. 

-er *« 1. ^^ tyg, 
rips rip^s 1. ribs rihs r., -en, krus-, 

vin-, svart-, guld-r. (Bibes), 
ris ri^s n., -et = -en. 
ris ri^s n., -et = -en, om paj^er. 
ris ri^s n., -et, äv. rm., -en, sädes- 
växt (Oryza). 
risa ri^sa^ t., -ade. 
risbastu ri^s^basHm rf., -n -r, ledigt 

ofta "hasHa. 
risig ri^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
risk m*Ä r., -en -er. 
riska ris^ka^ rf., -an -or, svamp 

(Lacta'rius), 
riskabel risha^hdl a., -t -ble -bla 

-blare -blast, 
riskera rishe^ra t., -ade. 
risoU risol^ r., -en -er, matl, 
risp ris^p rm., -en -ar, frukost- 

risp. 
risp ris^p n., -et, Imnerisp o. d, 
risp ris*'p rm., -en, växt, gullrisp, 

(Solidago). 
rispa ris^pa^ rf., -an -or. 
rispa ris^pa^ t. o. rfl., -ade. 
rispig ris^pig^ a., -t -e -a. 
rissel ris^9l n., risslet = risslen. 
rissla risHa^ t., -ade, sålla, 
rist risH rm., -en -er, plogrist, 

kakelugnsr. 
rista risHa^ t. o. i., -ade, skära, 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



rista risHa^j ngn gg, rys- rys'-, 
^ t. o. pers. o. opers. i., rister *® 

riste risHa^ rist risH, 1. -ade, 

skaka; r. på huvet. 
ristomera risHorne^ra t., -ade. 
ristomo m^or*«(l r., -n. 
risvis rih-^vi^s adv. 
rita riHa^ t., -ade. 
ritare riHar9^ m., en =. 
rits rit^s rm., -en -er 1. -ar, stund. 

n., -et. 
ritsa rit^sa^ rf., -an -or. 
ritsa rit^sa^ t., -ade. 
ritt rit^ r., -en -er. 
ritual riHmaH 1. rit^- r., -en -er. 
rituell riHtuäl^ 1. ri^^- a., -t -e -a. 
ritus riHus^ 1. *^ r. 
riva ri^t;a^ rf., -an -or, växt, kryp-r. 

(Äsperugo). 
riva ri^va^ t. o. i. o. rfl., river *® 

rev re^v revo rivit riven rivet 

rivna riv rivs n*vs 1. rif^s, i 

smns. riv-, t. ex. rivjärn, eller 

rive-, t. ex. rivebröd. 
rivas rihas^ i. o. recipr. dep., ri- 

ves 1. rivs ri^ys 1. rif^s revs 

revos rivits, 
rival rivaH mf., -en -er. 
rivalisera ri^valise^ra 1. rit?^- i., -ade. 
rivalitet ri^valUeH 1. riv^- r., -en. 
rivalskap rivaHska^p n., -et. 
ro rco*" rf., ron, Itign, 
ro rco* n., -t -n -na, 1. rf., -n -r 

rorna, höft, 
ro ra>^ i. o. t., ror rodde rcodH^ 

rott ra>t^ rodd rott roende, 
roa r(o^a^ t. o. rfl., -ade. 
rob rå% r., -en -er*^. 
Robert rå^bsrt 1. rob*-. 
robinia råbi^nia rf., -an -or, träd, 
robbert rob^dvt r., -en -ar, spelt. 
robust rcobusH 1. råb- a., = -e -a 

-are -ast. 

21 



— 323 — 



fossla rosHa^ i. äv. opers., -ade. 
rosslig rosHig^ a,, -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rossläder ros^4ä^d9r n., -dret. 
rost rosH rm., -en, på järn, 
rost ros^t rm., -en, på säd, 
rost rosH ngn gg roste rosH9^ rm., 

-en -ar, halster, 
rosta rosHa^ t., -ade, halstra, 
rosta rosHa^ rfl., -ade, 6?i rostig; 

-as i. dep. 
rostbiff rosH-^bif^ vardagl. ros^-" 

rm., -en -ar. 
rosteri rosHeri^ n., -et -er. 
rostig rosHig^ a., -t -e -a -are 

rast; -het -en. 
rostral rostraH r., -en -er, linjer- 
stift för notblad, 
rot rcoH rf., -en, rötter röt^9r, 
rota rco^^a^ rfl., -ade, slå rötter; 

-ad pa. 
rota rcoHa^ i., -ade, feöÄa. 
rota rcoHa^ rfl., -ade, ro^a Ä(>p sig. 
rotation rcot^afco^n l.rco^^-r., -en -er. 
rote rcoHd^ rm., -en -ar. 
rotevis rcoHd^-vi^s adv. 
rotel royHdP rm., -n -tlar, rättsv, 
rotera rcote^ra i., -ade, svänga, 
rotera rcote^ra t., -ade, indela i 

rotar. 
rotering rcote^rirj rf., -en -ar. 
rotfäst rwH^fäsH pa., = -e -a. 
rotfasta ro)H'-fäsHa rfl., se fästa, 
rots rot^s rm., -en. 
rotsig rothig^ a., -t -e -a. 
rotting rotHt}^ rm., -en -ar. 
Rottnen ro^^^^w^ 1. *^. 
rotunda rco^ww^c^a^ rf., -an -or. 
rotvis r(oH'^vi^s adv. 
rotvälska rwH-^äl^sTca rf., -an. 
rov rco^i; n., -et = -en. 
rovaktig rco^v^^aJcHig a., -t -e -a 

-are -ast: -het -en. 



röva rco^va^ rf., -an -or JBrass'icaJ. 

Roxen rok^ssn, 

rubank rm^tbarj^k rm., -en -ar^ 

hyvel, 
rubb rub^^ rubb och stubb, 
rubba rub^a^ t. o. rfl., -ade; -adpa. 
rubel rm^bdl r., -n -bler*^, räkne- 

pl. =. 
Ruben rm^b9n, 
rubidium rmbi^dium n., hem. 
rubin rmbi^n r., -en -er. 
rubricera rm^brise^ra 1. rub^- t., 

-ade. 
rubrik rmbri^h 1. rw6- r., -en -er. 
rucka ruk^a^ t., -ade, äv* rocka, 
ruckel ruk^dl n., -klet = -klen, äv. 

ruckle rukHd^ n., -et -en -ena, 

kyffe, 
ruckel rukHl n., rucklet, rucklande, 
ruckla rukHa^ i., -ade. 
rucklare rukHard\ m., -en =. 
rucklig rukHig^ a., -t -e -a. 
ruda rm^da^ fr., -an -or, sjö-, 

damm-r. (Cyprinus), 
rudbeckia rmdbäkHa rf., -an -or. 
rudiment rTn}dimänH n., -et == -en. 
rudimentär -mäntce^r a., -t -e -a. 
rudis rm^dis oböjl., okunnig. 
Rudolf rm^dolf, 
rué rme^ m., -en -er. 
ruelse rmhlsd'^ rf., -en -er. 
ruff ruf^ rm., -en" -ar, nedgång 

(eg. tak) till kajuta. 
ruff ruf^ rm., -en, drift, fart. 
ruffig rufHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
rufsa ruf^sa^ t., -ade, r. till*, 
rufsig ruf^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rugg rug^ n., -et, äv. rm., -en -ar. 
rugga rug^o? t., -ade, r. kläde. 
rugga rug^a^ i., -ade, om fåglar. 
rugge rugh^ rm., -en -ar. 
ruggig rugHg^ a., -t -e -a -are -ast. 



min rmi*n rm., -en -er. 

ruinera nuHne^ra t-, -ad«. 

ruka rm^ka^ rf., -an -or. 

rulad rwila*d 1. rul- r., -en -er, 

rulett rvalät* r., -en -er, 

rulla rul^a^ rf., -an -or, 

rolla ruPa^ i. o. t., -ade. 

rulle rul^»' rm., -en -ar. 

rulling rulHif mr., -en -ar, fågel, 

strand-, sand-, svart-r. (Åegia- 

litis). 
rulta rulHa^ i., -an -or. 
rulta rulHa^ i,, -ade. 
rum rum* n., rummet = rommen. 
rum rum* a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast. 
rumla rumHa^ i., -ade. 
rumlare rum^larg^ m., -en =. 
rummel rum*sl n., mmlet. 
rumor rmnuD^r n., -et. 
rumpa rum^pa^ rf., -an -or. 
rumstera rumsfe*ra i., -ade. 
Rumänien rmmä^nian 1. "»". 
rumänier rmmä^nisr 1. **** m., -n =. 
rumän{i)sk rmmä*n(i)sk a., -t -e -a, 
rumän(i)ska raimä*n(i)skaf., -au -or. 
rumänska nnmä*nska rf., -an. 
runa tT»'»»^ rf., -an -or; runrad, 
runa rm'na^ rf., -an -or, /inskt 

diktstycke; troll-r. 
rund run*d rm., -en -er. 
rund rtm*d a., runt -e -a -are 

-ast; -het -en, runt om, runt 

omkring, 
randa rM»*rfa' t., -ade. 
rundel run^dal* rm., -n, rundlar. 
rundh&nd -hån^d pa., -änt -e -a. 
rundklippt rwn^d-klipH pa., = -e -a. 
rundlig run^dUg^ a., -t -e -a -are 

-aat. 
mndligen nm^dUgan' adv. 
rundmonnad run^d'mun^ad pa., -at 

-ade, zool. 



rundskuren run'd'Skm'rm pa., -ret 

runga rur/^a^ i., -ade. 
runka rutj^ka^ i., -ade. 

runnare rw»*ar»' m., -en =. 

ruaristad riw^n^risHad pa., -at -e. 

runristare nu^n-ris^tar» m., -en ^. 

runstav na^n-stä^v rm., -en -ar. 

Rupert riu*p9it. 

rupie nu*pi3 r., -en -er *"". 

ruptur rupfta*r r., -en -er. 

rua rm*s n., -et = -en. 

rusa rut^sa^ t., -ade. 

rusa nu^sa^ i., -ade, störta fram. 

rusig nu^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
rusk rus*k n., -et. 
ruska rus^&a^ rf., -an -or. 
ruska rm^ka^ t., -ade, ruska en 

väg 1. vak. 
ruska rus'ha^ t, o. i., -ade, skaka. 
ruska rus^ka^ opers. i., -ade, om 

ruskigt väder. 
ruskig rus^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
russ rus* mr., -en -ar, gottl. häst. 
russifiera 1. -ficera rusHfie*ra 1. 

-fise*ra t., -ade. 
russin rusHn^ n.., -et = -en. 
rusta rus^ta^ i., -ade, steja. 
rusta rus^ta^ t. i. o, rfl., -ade, 

utrusta, rusttjänst. 
rustare rusHara^ m., -en =. 
rustibus rus^ti^bus^ m., -en -ar. 
rustik rusti*k r., -en. 
rustik rusti*k a-, -t -e -a -are -aat. 
rustika rus*tika rf., -an. 
Rut rw*t. 

rut rm*t 1. rut^ r., -en -er, resväg. 
ruta rtuHa^ rf., -an -or. 
ruta rmHa^ t., -ade; -ad pa. 
ruten rmte*n m., -en -er. 



— 325 — 



ruten(i)sk rmte^n(i)sk a., -t -e -a. 
rutenska rute^nska rf., -an. 
rntenium rrate^nium n., kem, 
ruter rtuHdr rm., -n =, ruter- 
dam i<>^ -en 30.20 r.-femma 1^3^ 
ruter rmHdr r., oböjL, det är ruter 

i honom, han har r. i sig, 
rutformig rmH-^for^mig a., -t -e -a. 
Rutger rut^gdr 1. -jdr, 
rutig rmHig^ a., -t -e -a. 
rutin rvjti^n r., -en. 
rutinerad rm.Hine*^rad 1. rut^- pa., 

-at -e. 
rutinmässig rrnti^n^mäsHg a., -t 

-e -a. 
rutsch rw^^ r., -en -ar, 1. n., -et. 
rutscha rut^fa^ i., -ade. 
rutten rut^r^ a., -et -ttne -ttna; 

-het -en. 
ruttna rut^na^ i., -ade. 
ruva rm^va^ rf., -an -or, sårskorpa, 
ruva rmHa^ i. o. t., -ade. 
rya ry^a^ rf., -an -or; r.-vävnad. 
rybs ryh^s r., -en, växt, åker-, olje-, 

sommar-, vinter-r. (Brass'icaJ, 
ryck ryk*^ n., -et = -en. 
rycka ryk^a^ t. o. i., -te; -as i. dep. 
rycktals ryk^^aHs adv. 
ryckvis ryk^^^vih adv. 
rygg ryg^ rm., -en -ar, till rygga 

ryg^a^, tiUryggalägga ^^^-^o j 

300 20 

'^ ♦ 

^yg^^ **^^^«^ t. o. i., -ade; r. ett 

löfte, 
ryggrad ryg^'^ra^d rf., -en -er. 
ryka ry^ka^ i., -te -t, 1. rök r0^k 

röko r0^kco^ rukit rm^kit^ ngn 

gg r^%^2, ^e rök. 
ryka ry^ka^ i., rök rj0f*Ä; rykit, ^d 

<i^, stryka med, gå förlorad, 
rykt r^Ä*^ r., -en. 
rykta rykHa^ t., -ade. 
ryktare rykHard^ m., -en ==. 



ryktbar ryk^t^ha^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
rykte rykHd^ n., -et -en -ena. 
ryktesvis rykH9S'^^s adv. 
rymd rym^d rf., -en -er. 
rymlig rymHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rymling rymHir}^ mf., -en -ar. 
rymma rym^a^ i. o. t., rymmer ^^ 

rymde rymt - rymd rymt rym, 

rymning -en -ar; -as i. dep. 
rymmare rym^ard^ m., -en =. 
rynka ryri^ka^ rf., -an -or. 
rynka ryrj^ka^ t. i. o. rfl., -ade. 
rynkig ryrj^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
rysa ry^sa^ i., -te. 
rysch ryf*" n., -et = -en, krås, 
rysk rys^k a., -t -e -a. 
ryska rys^ka^ f., -an -or. 
ryska rys^ka^ rf., -an. 
ryslig ryhlig^ a., -t -e -a ^re 

-ast; -het -en -er. 
ryss rys*' m., -en -ar. 
ryss rys*' rm., -en -ar, kolryss, 
ryss ja ryf^a^ rf., -an -or, -ssje-. 
Ryssland rysHand, 
rysta, se rista, 
ryta ryHa^ i., ryter *^ röt reH röto 

reHoy^ rutit rmHit^ 1. ry^-, 
rytm ryt^m. r., -men -m9n -mer ^^. 
rytmicitet ryt^misUeH r., -en. 
rytmik rytmi*'k r., -en. 
rytmisera ryt^mise^ra t., -ade. 
rytmisk ryt^^misk a., -t-e-a; -het -en. 
ryttare ryt^ard^ m., -en =. 
ryttarinna ryt^arin^a^ f., -an -or. 
rytteri rytteri*" n., -et -er. 
ryttmästare ryt^^mäsHar^ m., -en =. 
rå rå*' rått rot*' råe råa råare 

råast; -het -en -er. 
rå rå^ rf., -n -r -rna, äv. n., -et 

råmärke, rå och rör. 



327 — 



räkna ra^lzna} t. o. i., -ade, -kne-, 
räknare rä^hnard^ m., -en =. 
räknelig rä^kndlig^ a., -t -e -a. 
räl räH r., -en -er *^, äv. i sht koll. 

räls räHs r., -en -er*® 1. =. 
rälsläggare råHs^låg^ard m., -en =. 
rämna räm^na^ rf., -an -or. 
rämna räm^na^ i., -ade. 
ränker rärj^kdr^ pl., -na. 
ränklo rätj^klco^ r., -n -r -klco^r 1. 

"klayr^ säll. värd. -khr (Prunus), 
ränkmakare rär)^k^ma^kard m., -en 

ränkmakerska "ma^kQTskai,, -an -or. 

ränksmidare '^smi^dar9 m., -en r^, 

ränksmiderska '^smi^d9Tska f., -an 
-or. 

ränksmideri räi]^ks7nideTi^ n., -et. 

ränn rän^ n., -et. 

ränna ränV r£., -an -or. 

ränna rän^a^ t., ränner *® rände 
ränt ränn, am väv m. m. 

ränna rän^a^ i., böjn. ss. frg., r. 
ute, r, sin kos, löpa. 

rännare rän^ard^ m., -en =. 

rännarbana räw W'-&a^war£., -an -or. 

ränne ränh^ n., -et -en -ena, hö- 
skulle. 

rännil ränHl^ rm., -en -ar. 

ränning ränHrj^ rf., -en -ar. 

ränsel rän^S9p rm., -n -siar. 

ränta ränHa^ rf., -an -or, inälvor 
av slaktad boskap. 

ränta ränHa^ rf., -an -or, -nte-. 

ränta ränHa^ t. o. rfl., -ade. 

räntabel ränta*'b9l a., -t -ble -bla. 

räntabilitet ränHäbilHteH r., -en. 

ränteri rä/nH^ri^ n., -et -er. 

räntmästare ränH^mäsHard m., -en 
=.* 

rät räH a., rätt rät^ -e -a -are -ast. 

räta räHa^ rf., -an -or. 

räta räHa^ t. o. rfl., -ade. 



rätlinig räHAi^nig a., -t -e -a. 
rätt rät^ adv., r. och slätt, r. vacker, 
rätt rät^ a., = -e -a -are -ast, 

rättstavning, -rådig, med rätta 

rät^a^^ till rätta, i rattan tid. 
rätt rät^ rm., -en -er, domstol, 

rättvisa m. m. ; i smns. rätte-, 

t. ex. rättegång, annars rätts-, 

t. ex. rättsanspråk; för rätta, 

inför rätta, 
rätt rät^ rm., -en -er, maträtt. 
rätta rät^a^ t. o. rfl., -ade. 
rättare rät^ar9^ m., -en =. 
rätteligen räthli^gdn adv. 
rättelse räthls9^ rf., -en -er. 
rättesnöre räth''Sn€e^r9 n., -et -en 

-ena. 
rätt fram rät*' fram^, r. ned, upp, ut. 
rättfram räi^^fram^ a., -mt -mme 

-mma; -het -en; jmf. frg. 
rättfången rät^^fori^n pa., -get 

-gne -gna. 
rättfärdig rät^-fce^rdig 1. ^® a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
rättfärdiga rät^^ fåordiga 1. ^^"^^ t., 

-ade. 
rättfärdiggörelse rät^fcerdig-^jos^- 

rdlsd 1. ^^^^-^^ rf., -en. 
rätthaveri rä^^Äat^en* n., -et. 
rätthet rät^'-heH rf., -en. 
rättighet rätHg-^heH rf., -en -er. 
rättika rätHka 1. ^^^ rf., -an -or. 
rättmätig rät^^mäHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
rättning rät^nirj^ rf., -en, mil. 
rättnu rät^'-nm^ 1. ^* adv. 
rättsinnad rät^'^sin^ad pa., -at -ade. 
rättsinnig rät^^^sinHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
rättsint rät^-'SinH pa., = -e -a; 

-het -en. 
rättskaffen rät^-skaf^dn a., -ffet 

-ffne -f fna, 1. -ens oböjl. ; -het -en. 



ining råt'(s)-/i^pnitj rf., 

Uhliff* a., -t -e -a. 
rät'sUg9n* adv. 

'-OT*s a., -t -e -a -are -äat, 
ät^'Vi^3a rf., -an. 
n r(U^'Vis'Ug»n 1. ****" adv. 
•ät^-tät}^kt pa., = -e -a. 

räH-vir)^hUg a., -t -e Ta. 
ir., -en -ar, skogs-, fjäll-, 

(Vulpea). 
räh-akHig a., -t -e -a 
it; -het -en. 

-n -r rteV -ma, 1. n., -et. 
a., rött röC -e -a -are 
idgröt ^-^, rödvin ^-'. 
r0^d'dkHig a., -t -e -a 
It. 

ä(i-6e*(ol.rööä-rf.,-an-or. 
ro^d^bnu^sig a., -t -e -a 
It; -het -en. 
r0'ä'bräkH pa., = -e -a. 
re^d-fn&^sig a., -t -e -a 

rfiij' mr., -en -ar, fjäll-, 
äck-r. (Saltno). 
re^d-Jin^dad pa., -at -e. 
^d-lät^ pa., = -e -a. 
*-/fl*Ä värd. röV-lB^k r., 

r0'd-»n(W*si? a., -t -e -a 

it; -het -en. 

'0^d'no)'^sig a., -t -e -a. 

iV-»ö's( pa., = -e -a. 
r0^d'SpM'^a värd. rös'- 
-or, (Pleuronectes). 

*d-ög'd pa., -ögt -e -a. 

' t. o. rfl., -de, förråda. 

' i. o. t., -de, t. 6s. r., 
mark; åld. rödja rödde 

d. 

■m., -en -ar, sädesski/l. 



rök r0*k rm., -en. 

röka r«'An* i. o. t., -te; r. tobak. 

röka rg^ka' t., -te I. -ade, r. mat- 
varor, r. iit en räv. 

rökare re^kara^ m., -en ^. 

rökelse re^kals»' rf., -en -er. 

rökeri rfl^fteri* n., -et -er. 

rökig r0^kig^ a., -t -e -a -are -aet; 
-het -en. 

rölle rö?'»' mr., -en -ar, röd häst. 

röUeka rÖl*9ka ). -*fta, -an -or, 
gren-, pytte-, ekön-r. (Achillea). 

rön r0*n n., -et = -en. 

röna ro^na^ t., -te. 

rönn rön* rf., -en -ar tSorhus). 

Ränne &n rö»'a-d*». 

rör rce^r n., -et = -en, rå o. rör. 

röra rce^ra^ rf., -an. 

röra raVa* t. i. o. rfl., rör -de; 

rörelse ra^rsls»^ rf., -en -er. 
rörformig r<B^r'for^mig a., -t -e -a. 
rörig rtB^rig^ a., -t -e -a -are -ast. 
röring ra^ritj' rm., -en -ar, syöv. 
rörka r(er*ka^ rf., -an -or. 
rörlig rce^rlig* a-, -t -e -a -ar© 

-ast; -het -en. 
rör sopp rce^rsop* rm., -en -ar, 

svamp (Boletus). 
röBa ra*sa' i. o. t., -ade. 
röse rfl^sn' 1. rös r«*s n., -et -en -ena. 
röst rÖsH rf., -en -er. 
röst rGsH n., -et = -en, ^öv. 
rösta rösHa^ i., -ade. 
roste rÖs'(a* n., -et -en -ena, takr, 
röta r0Ha^ rf., -an. 
röta roHa^ t., röter" rötte röt^a^ 

rött röt* rött. 
rött av röd, rödja o. röta. 
röva r0'va^ i. o. t., -ade. 

ire r0^var3* m., -en =. 
röveri r»*iier»* a., -et -er. 



329 — 



S. 



sabadill sah^adil^ r., -en, väod, 

(Säbadilla). 
sabbat sah^at^ 1. sdb^^-haH 1. sabbat 

1. sabaH rm., -en -er. 
sabbatsbrytare sab^ats^hryHard m., 

-en =. 
sabel sa.^h9l rm., -n -blar. 
sabin saM^n m., -en -er, folkslag, 
Sabina sabi^na^, 
sabinsk sabi^nsk a., -t -e -a. 
sabinska sabi^nska £., -an -or. 
sabla sa^bla^ t., -ade, s. ned *. 
sabotage sabbat a} f r., -gen. 
sacellani sas^ålani*' 1. -a?- n., -et 

-er. 
sachsare sakhar9^ m., -en =. 
Sachsen sak^sdn. 
sachsisk sak^sisk a., -t -e -a. 
sacka sak^a^ i., -ade. 
sackarimeter sak^arimeHdr r., -n 

-trär. 
sackarin säk^ari^n n., -et. 
sadducé sad^vise^ m., -en 1. -n -er. 
sadduceisk sdd^viseHsk a., -t -e -a. 
sadduceism sad^Tsiseis^ r., -en. 
sadel sSb^dsl 1. ^^ rm., -n -dlar. 
sadelbruten seL^ddl-^brmHdn pa., -tet 

-tne -tna. 
sadelfast sa^ddUfasH a., = -e -a. 
sadelgjord seb^ddl-^co^rd rf., -en -ar. 
sadelmakare '^ma^kard m., -en =. 
sadelmakeri sa^dglmakeri^ 1. ^9^^^^ 

n., -et. 
sadla sa^dla^ t., -ade. 
saffian saf^ia^n r. o. n., -en o. -et. 
saffisk saf^isk 1. sapf- a., -t -e -a. 
safflor safHor^ rm., -en 1. -n, ett 

färgämne. 



saffran saf^ran^ r., -en 1. =, 1. n.^ 

-et. 
safir safi^r r., -en -er. 
safsabräken saf^sa^brä^kdn, växt, 

(Osmunda), 
saft saf*t rf., -en artpl. -er. 
safta safHa^ t. i. o. rfl., -ade. 
saftig safHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
saga sa^ga^ rf., -an -or, -go-. 
sägen sa^gdn sbst., bära syn för 

sägen, 
sagesman sa^gBs^^man^ m., se man. 
sagg sag^ n., -et. 
sagga sag^a^ i., -ade. 
saggare sag^ar9^ m., -en =. 
Saggatsjön sag^at-^fön^, 
saggig sag^ig^ a., -t -e -a. 
sago sa^gcD r. o. n., -n o. -t. 
Sagan sa^g^å^n. 
sak sa^k rf., -en -er. 
Sakarias sak^ari^as^, 
Sakarja sakar^ja^, 
saker sa^k9r säll. ^^ vanl. obö^jl. 

pred. a., ngn gg pl. -kra, skyldig, 
saklig sa^klig^ a., -t -e -a -are -ast. 
sakna sa^kna^ t., -ade; -as i. dep. 
saknad sa^knad^ rm., -en. 
sakrament sak^ramänH n., -et = 

-en. 
sakramental -mäntaH a., -t -e -a. 
sakramenterlig -mänte^rlig a., -t 

-e -a. 
sakristan sak^rista^n m., -en -er. 
sakristia sa^kri^sti^a 1. sak^ri- rf., 

-an -or, -sti-. 
sakta sakHa^ a. o. adv., -are -ast, 

eljest oböjl. 



— 331 



samarit sam^ariH m., -en -er. 
samaritan sam^arita^n m., -en -er. 
SBrnoritaiisksam^arita^nsJc a., -t-e -a. 
samaritanska sam^arUa^nska f., 

-an -or. 
samaritanska sam^arUa^nska rf., 

-an. 
samaritisk scm^ariHisk a., -t -e -a. 
samarium sams^riwm n., kem, 
samart sam^^aht rf., -en -er. 
samarva sam^^^ar^a oböjl. adj. 
samarvinge sam^^arvirih 1. ^'-^^** 

mf., -en -ar. 
samband sam^''han^d n., -et = -en. 
sambladig sam^r-bla^dig a., -t -e -a. 
sambroder sam^'-br(o^d9r m., se 

broder, 
sambruk som^^ferm^Ä; n., -et. 
sambmkare sam^^^brm^kar? mf ., -en 

sambyggare sam^''byg^ar9 rm., -en 

=, bot, 
samdräkt sam^^^dräkH rf., -en. 
samdräktig sam^^^dräkHig a., -t -e 

-a -are -ast. 
samfund sam^^^fun^d n., -et = -en. 
samfälld sam^^fäPd pa., -Ut -e -a. 
samfällig sam^'-fälHg a., -t -e -a; 

-het -en. 
samfärd sam^^fce^d rf., -en. 
samfärdsel sam^-^fce^råsdl rf., n. 
samfärdsmedel sam^fcerås^me^ddl 

n., -diet = -dlen. 
samförstånd sam^^fcBxsion^d n., -et. 
samgermansk s(mi?'^mTmB?nsk a., 

-t -e -a. 
sambälle sam^^^hälh n., -et -en 

-ena, i smns. samhälls-. 
samhällelig sam^-^hälhlig a., -t -e -a. 
samhällig sam^^^hålHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
samhörig sam^^hm^rig a., -t -e -a; 

-het -en. 



samka sam^ka^ vardagl. åld. sarj^ka^ 

t., -ade. 
samklang sam^^klar}^ rm., -en -ar. 
samkväm '^kvä^m n., -et = -en. 
samkönad sam^-J.0^nad pa., -at -e. 
samla samHa^ t. o. rfl., -ade; -as 

i. dep. 
samlag sam^'^leb^g n., -et = -en. 
samlare samHard^ m., -en =. 
samling samHirj^ rf., -en -ar. 
samliv sam^'-U^v n., -et. 
samma sam^a^ 1. *^ pron. a., -e. 
sammaledes sam^a^le^d9s adv. 
sammalen sam^^maHQn pa., -let -Ine 

-Ina. 
sammalunda sam^a^lun^da adv. 
samman sam^an^ 1. *® adv., till- 
samman, 
sammanf öring sam^an^fm^rirj rf., 

-en -ar. 
sammanhang sam^an^hari^ n., -et. 
sammanhörig sam^an^hoe^rig a., -t 

-e -a; -het -en. 
sammankomst "komHt rf., -en -er. 
sammanskott ^skot^ n., -et == -en. 
sammanslutning '-sltuHnif] rf., -en. 
sammansvuren '^stmi^rQn pa., -ret 

-me -ma. 
s ammans värj a '^svcer^a rfl., se 

svärja, 
sammansvärjning svcer^nirj rf., 

-en -ar. 
sammansätta '^sät^a t., se sätta, 
sammansättning -'Sät^nifj rf., -en -ar. 
sammanträda "trädda i., se träda, 
sammanträde ^trå^dd n., -et -en -ena. 
sammanvaro sam^an^va^rco rf., -ru 
sammastädes sam^Or^stä^dds adv- 
sammelsurium sam^dlsiu^riwm^ 1. 

i«*o« n., -iet -ier. 
sammelupplaga ^^^^^o 
sammet samht^ rm. o. n., -en o. 

-et. 



s ämnad sam^nad^ pa., -at, mu. 

med a. hand. 
samnordiek sam^'nM\disk a., -t 

-e -a. 



samojed sam^<itje*d 1. 



m'd- 



samojedisk -je*disk a., -t -e -a. 
samojediaka -Je*diska !., -an -or. 
samojediska -je*diska rf., -an. 
samordna som^-d^rÄMO t., -ade. 
SamoB sa'mos. 

samovar sam'(tra*r r., -en -er, 
samregent sam^^rejänH m., -en -er. 
samregering sam^'r^é^rn} rf., -en. 
samråd sam^rå^d n., -et. 
samråda sam^-r&^da i., se råda; 

-as i. dep. 
sams sanés oböjl. adj. 
samsa samHa^ t., -ade, ^Ov. 
samsas sam^sas^ i. dep., -ades. 
samsjungen sam^-furjhn pa., -get 

-gne -gna. 
samskola sam^'Sh<aHa rf., -an -or. 
samspel sam^'SpeH n,, -et. 
samspråk sam^-sprtfA n., -et. 
gamspräka sam^spr&^ka i., -ade. 
samstämmig sam^-stäm^ig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
samt samH konj. o, adv., jämt o. s. 
samtagen sam^'ta^g3n pa., -get 

•gne -gna. 
samtal sam^-taH n., -et = -en. 
samtala sam^'taHa i., -ade. 
samtals vis samHa,ls'vi^s. 
samtid sam^-ti^d rf., -en. 
samtida sam^'ti^da mf., -an. 
samtida sam^-Wda oböjl. adj. 
samtidig sam^'ti^dig a., -t -e -a; 

-het -en. 
samtiding -li^dii] mf., -en -ar. 
samtliga samHliga^ a. pl., -e -a. 
samtligen samHligsn^ adv. 
samtrafik aam^-trafi^k r., -en. 



samtycke satn^'tyhH n., -et. 
Samuel sa^ffltuä!^ 
samum aa*mmm t., vind. 
samundervisning sam^-^ndarvi^smtj 

rf., -en. 
samuppfostran sam^'WpfmsHran rf. 
samvaro som'-iia*r(u rf., -n. 
samverka aam^-v^r^ka i., -ade. 
samverkan sam^-visT^lcaH rf. 
samvete sam^'VeH3 1. s(M»'e9ia* n., 

-et -en -ena. 
samvetsgrann samHets-gran* a., 

-grant -nne -a -are -ast; -het -en, 
samägare sam^-ä^gar» mf., -en ^. 
sanatorium sati}ata>^rium^ 1. ^*'*'"* 

n., -iet -ier, -rie-. 
sand san*d rm., -en. 
sanda san^da^ t. o. i., -ade. 
sandal sandaH r., -en -er. 
sandel san*d3l 1. '» r., -n. 
sandig san^dig^ a., -t -e -a -are 

sandtäkt san^d^täk^t rf., -en -er. 
sangviniker sat]gvi*nik3r 1. "'"^ 1. 



-ijy- 



mf.. 



sangvinisk sarigvi*nish 1. -)?ii- a., 

-t -e -a. 
eanitet san^UeH r., -en. 
sanitär sanHtcE^r a., -t -e -a. 
sank sarj^h a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
sank sat}^1c r., gå i sank. 
sankt -e satj^kt saij^fcte^ före namn ^ 

1. 1" a., =, helig, f. äv. -a.* 
sanktion sat}k/a}*n r., -en -er. 
sanktionera saifkfame^ra t., -ade. 
sanktuarium sa ij '*(«*»*«!/)»' 1. ^"^"^ 

sann san* a-, sant sanne -a -are 

-ast; jmf. minsann. 
sanna sanV t., -ade, s. mina ord. 
sannerligen sanhrli^g9n adv. 



— 333 



sannfärdeligen san^-^fm^rddli^gdn 1. 

«*öi» adv. 
sannfärdig san^-^fce^rdig 1. ^^^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
sanning sanHrj^ rf., -en -ar. 
sanningssökare sanHr]S''S0^kar9 mf., 

-en =. 
sannolik san^cO'-U^k a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
sans san^s rm., -en. 
sansa san^sa^ rfl., -ade; -ad pa. 
sanskrit san^skrit 1. san^S'^kriH n. 

-et, äv. r., -en. 
sanskritist sanHkritisH m., -en -er. 
sannskyldig san^^fylHig 1. ®*® a., 

-t -e -a. 
sannspådd ^spod'^ pa., -ått -e -a. 
sapp sap^ r., -en -er, mil, 
sappera sape^ra t., -ade. 
sappör sapce^r m., -en -er. 
Sara sa^ra^. 

saracen sar^ase^n m., -en -er. 
saracensk sar^ase^nsk a., -t -e -a. 
sardell sardal^ rm., -en -er (Glu'- 

pea). 
sardin sardi^n rm., -en -er (En- 

graulis), 
Sardinien sardi^nidn 1. ^^®^. 
sardonisk sardco^nisk a., -t -e -a. 
sardonyx sardcj^nyks r., -en, ädelst. 
sarg sar^ 1. -r^g rm., -en -er. 
sarga sar^ja^ t., -ade. 
sargasso sargas^å r., -n. 
Sargassohavet sargas^å^ha\9t n. 
Sarjek sa^rjäk. 

sarkasm sarkas^ r., -men -m^w -er. 
sarkastisk sarkasHisk a., -t -e -a. 
sarkofag sar^kåfa^g r., -en -er. 
sarmat sarmaH m., -en -er. 
sarmatisk sarmaHisk a., -t -e -a. 
särs sav^s n. o. r., -et o. -en artpl. 

-er. 
sarv sar^v mr., -en -ar (Leuciscus), 



satan saHan^ m. 
satanisk sata^nisk a., -t -e -a. 
sate saH9^ m., -en -ar. 
satellit sat^äUH rm., -en -er. 
satin 1. -äng sati^n 1. satar}*' r. o. 

n., -en o. -et artpl. -er. 
satinera satHne^ra t., -ade. 
satir sati^r r., -en -er. 
satiriker sati^rikdr 1. ®^^^ mf ., -n =. 
satirisera satHrise^ra t., -ade. 
satirisk sati^risk a., -t -e -a. 
satisfaktion satHsfakfco^n r., -en 

-er. 
satisfiera sat^isfie^ra t., -ade. 
satrap satra^p m., -en -er. 
sats sat^s rm., -en -er. 
satsa satha^ i. o. t., -ade. 
satt sat^ pa., = -e -a. 
satumalier sat^urnaHidr^ ^^*^® pl., 

-na. 
Saturnus satur^nus, planet. 
satyr saty^r m., -en -er. 
Saul sa^ul. 
sav 1. save sa^t; 1. 5a^«;a^ rm., -en *^ 

1. ^^, växtsaft, 
sava sa^va^ i., -ade. 
savann 5ai;aw* r., -en -er. 
saver sa^vdv r., -n, ma?^, back-s. 

(Calamintha), 
savojard sav^åja^rd m., -en -er. 
Savojen savojhn, 
sax sak^s rf., -en -ar. 
saxa sak^sa^ t., -ade, ^oi;. 
sbirr shir^ m., -en -er*®, 
scen se*'n r., -en -er, r> sen. 
sceneri se^neri^ n., -et -er, > se-, 
scenisk se^nisk a., -t -e -a, > se-, 
scepter säpHdr n., -tret = -tren 1. 

r., -n == -tema. 
schablon fahlco^n 1. -å^n r., -en* 

-er. 
schablonera fahHcjone^ra 1. -lå- t., 

-ade. 



— 335 



sebu se*'bTn. mr., -n -er^^^, oxart. 

sed se^d rm., -en -er, i smns. 
sede-, t. ex. sedefördärv, -lag, 
-lära, -lärare, -målning, -regel, 
-språk, eller sedes-," t. ex. se- 
deslös, eller sed-, t. ex. sed- 
vana, -vanlig. 

sedan se^dan^ adv., förk. sen se^n 
1. sen^ senare se^nar9^ senast 
se%asH; länge s., för länge s. 

sedan se^dan^ prep. o. konj. 

sedd sed^ pa., sett set^ -dde -dda. 

sedel se*'ddl rm., -n -dlar. 

sedelhavare se^ddhha^ard m., -en 

sedermera se^ddr^me^ra adv. 
sedes sedels r., -en -er, bok format. 
sedesam se^dQ^^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
sedig se^dig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
sediment sedHmänH n., -et = -en. 
sedimentär sedHtnäntce^r a., -t -e -a. 
sedlig se^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sedvanligen se^d^va^nligdn adv. 
sedvänja se^d'^än^ja rf., -an -or. 
sefirgam sefi^r^ge^rn n., -et = -en. 
sefyr se/^Vl. se^fyrl, ^^rm., -en -er. 
seg se^g a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
segel se^g9l n., -glet = -glen, till 

segels, 
segelbar se^gdhha^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
segelled se^gdl4e'^d rf., -en -er. 
segelmakare '-ma^kard m., -en =. 
segelsömmare ^^söm^ard m., -en =, 
seger se^gdr rm., -n -grar. 
segla se^gla^ i., -ade, -gel-. 
seglare sé^glard^ m., -en. 
seglare se^glard^ rm., -en =, fartyg, 
seglare se^glar?^ mr., -en =, fågel. 



seglation se^glafco^n 1. seg^- r., -en. 
seglats seglat^s rm., -en -er. 
seglivad se^g^^U^vad pa., -at -e. 
segment segmänH n., -et = -en. 
segna se^gha^ i., -ade, bliva seg^ 
segna, se signa, 
segra se^gra^ i., -ade. 
segra se^gra^ t., -ade, bergv, 
segrare se^grard^ mf.,i -en =. 
sej säj^ mr., -en -ar, fisk, grå-s. 

blank-s. (GadusJ, > säj. 
sejd söQ^d rm., -en, > säjd. 
sejda säj^da^ i. o. t., -ade, 7> säj-. \ 
sejdel säj^ddl r., -n -dlar, > säj-.* 
sejlare säjHar9^ m., -en =, > säj-, 
sejnfall säj^n-faP n., ^öv,, > säj-, 
se jour seftu^r r., -en -er. 
sejsa säjha^ t., -ade, sjöv,, > säj-, 
sekant sekanH r., -en -er. 
sekel se*'k9l n., -klet = -klen 1. 

-kler -na. 
sekond sekorj^d m., -en -er. 
sekond sekorj^d r., -en -er, i dans,. 
sekret sekreH n., -et = -en. 
sekret sekreH a., = -e -a. 
sekretariat sek^retarHaH n., -et 

= -en. 
sekreterare sek^rete^rar9 mf., -en 

=, förk. säU. sek^rete^r m., -en 

1. -n, ofta sekte^r m., -n rer.* 
sekretess sek^retäs^ r., -en. 
sekretion sek^refco^n r., -en -er. 
sekretär sek^retce^r r., -en -er. 
sekt säkH r., -en -er. 
sekt säkH r., -en, vin, 
sekter -n -er, se sekreterare.* 
sekterisk säkte^risk a., -t -e -a. 
sekterism säkH^ris^m r., -men -mdn^ 
sekterist säkHerisH mf., -en -er. 
sektion säk/co^n r., -en -er. 
sektionsvis säk/a)^nS'^vih adv. 
sektor säkHor^ 1. *° r., -n -er 

säktco^r9r. 



uiiaV-, i smns. t. ex. 


sene se'M3* rm., -en, växt, blå-s. 




(Molinia). 


i sek^mlarHsa/<o*n r., 


seng&ngare se^a-gorj^ar? mr., -en 




= (Bradypm). 


!efc'niinme*ra t., -ade. 


senig se^Mi^* a., -t -e -a -are -aat; 


ala*r B,., -t -e -a. 


-het -en. 


t*d na., -en -er. 


senil stiniH a., -t -e -a -are -ast. 


»"da^ 1. '" oböjl. ad). 


senilitet se^mlite*t I. sen^- r.. 


k'undan*t m., -en -er. 


-en. 


k^unde^a t., -ade. 


senior se^nior^ 1. *"" m., -n -er, 


:Wtf(»V a., -t -e -a. 


se'«ito'rar.* 


ivås*t»r r., -n. 


seniorat se^niåra*t n-, -et. 


sek'västre*ra t., -ade. 


sennetsblad sän^^ts-bla^d. 


et = -en, lugnv<Men 


sensation sänhafio^n t., -en -er. 




sensationeli sän^aafomäl* a,, -t -e 


, -ade. 


-a -are -ast. 


a)*« n., -et = -en. 


sensibel sansi^bsl 1. sa»)- a., -t 


a., -en -ar. 


-ble -bla -blare -blast. 


r. d. n., -en o. -et, 


sensibilitet sän^siUlUeH säll. saij- 


i* 1, säZ'- n-, -et -er 


sensitiv sänhiti^v a., -t -e -a. 




sensitiva sån'siti*va 1. *<•-*" rf., 


1. -åH m., -en -er. 


-an -or. 
sensitivitet sänhiti^vUeU r-, -en. 


sä^^rs-i^of^aM n. 


sens-moral sarj^mmraU t., -en. 


afå^r v., -en -er. 


sensnalism sä«'sM*aZis*m r., -en. 


lösVar r., -n -atrar. 


sensualiat säM*st«ato*i mf., -en -er. 


i^i-ftw^/OTi 1. "" n., 


sensoalistisk -lisUisk a., -t -e -a. 




sensualitet san^smälHteH r., -en. 


m'i«am*imf., -en -er. 


sensuell «ä«'s«*ö(* a., -t -e -a 


se»t'i«a*riM»M' 1. '"*"" 


-are -ast. 


ir, -rie-. 


sentens sä»iä«*s r-, -an -er. 


m. -en -er. 


sententiös sänHånsie^s a., -t -e -a. 


itefc a., -t -a -a. 


sentera sänte*ra 1. sa»;- t., -ade. 


* 1. sä- rf., -an -or. 


sentida se^n-Wda a., 


t -e -a senare se^nan^ 


sentimental sänMimäniaH a,, -t -a 


^asH. 


-a -are -ast. 


rf„ -an -or. 


sentimentalitet sänHimän^talite*t 1. 


= rm., -en, åker-, vit-. 


100101 j._^ .g^_ 


Hnapis). 


separabel sep^ara*bA a-, -t -ble 


r., -en -er. 


-bla. 


iHor^ m., -n -er se^- 


separat sep^ara*t n., -et = -en. 


. se«'.» 


separat sep^araH a., = -e -a. 



337 — 



separation sep^arafco^n r., -en -er. 
sepai^itism sep^aratishxL r., -en. 
separatist sep^aratisH mf., -en -er. 
separatistisk -tisHish a., -t -e -a. 
separator -aHor^ r., -n -er -atco^r9r. 
separera sep^are^ra t., -ade. 
sepia se^pia rf., -an. 
september säptäm^hdr rm., 
septennat säpHänaH r., -et = -en. 
septennium säptänHum n., -iet. 
septett säptät^ r., -en -er. 
septima säpHima 1. ^°^ rf., -an. 
septisk säpHisTc a., -t -e -a. 
septuagesima säpHtuaje^sima r. 
seradella sé^radål^a^ rf., -an, växt, 

spink-, foder-s. (Ornithopus). 
seraf sera^f m., -en -er 1. -im 

se^rafi^m, 
serafimer- se^rafi^mdr^, i smns. t. 

ex. s.-orden, -riddare, 
serafisk sera^fisk a., -t -e -a. 
seralj seral^j r., -en -er. 
serb scBr^b m., -en -er ^^. 
Serbien scer^hidn, 
serbier scer^bidr m., -n =. 
serbisk seer^bisk a., -t -e -a. 
serbiska scer^hiska f., -an -or. 
serbiska scer^biska rf., -an. 
serenad ser^ena^d r., -en -er. 
sergeant scer/anH m., -en -er. 
serie se^ri9 r., -en -er*®®, 
seriös se^ri0^s 1. serK a., -t -e -a 

-are -ast. 
serpentin scBr^pänti^n r., -en, miner, 
serum se^rum n., -et. 
servera scerve^ra t., -ade. 
servett scervet^ 1. -et -eH r., -en -er. 
servil scerviH a., -t -e -a -are -ast. 
servilism scer^vilis^ r., -men -mdn, 
servilitet scBr^vilUeH r., -en. 
servis scervi^s r., -en -er. 
servitut scer^vitiuH n., -et = -en. 
serös ser0^s a., -t -e -a. 

Ly tikens o. Wulff, Ordlista. 



sesam se^sam r., växt. 

session se/co^n 1. sä- r., -en -er. 

Set sät^, 

Seved seh9d^, 

Severin se^veri^n 1. sev^-, 

sevärdhet seHce^rd^heH rf., -en -er. 

sex säk*^s räkn., sjätte /ä^^a^ sjätte- 
del 30.2 

sexa säk^sa^ rf., -an -or. 

sexagesima säkHa^jeHima r. 

sexarmad säk^S'^ar^mad pa., -at -e. 

sexdubbel "dubhl a., -t -ble -bla. 

sexdubbla säk^s-^dubHa t., -ade. 

sexfaldig säk^s^fal^dig a., -t -e -a. 

sexfalt säk^s^falH adv. 

sexhörnig säkh^hoe^rnig a., -t -e -a. 

sexhörning '^hw^nirj rm., -en -ar. 

sexklassig säk^s-^klas^ig a., -t -e -a. 

sexpipig 8äk^S'^^pig a., -t -e -a. 

sexprocentig säk^s^prcosänHig a., 
-t -e -a. 

sexradig säk^s-^ra^dig a., -t -e -a. 

sexrummig säk^s^rumHg a., -t -e -a. 

sexsidig säkh^si^dig a., -t -e -a. 

sexspaltig säk^s^spalHig a., -t -e -a. 

sextant säkstanH r., -en -er. 

sextern säkstce^rn r., -en -er, > 
sextäm. 

sextett säkstät^ r., -en -er. 

sextia säk^^stia r., -an -or *®®. 

sextio säk^stio) 1. sexti5äÄ;*s^träkn., 
sextionde 3o®2 j. 3020 1 4oo4 gextion- 
del^^^-^sextisex 1®* s.-sjätte i®32. 

sextiårig säk^sti^å^rig a., -t -e -a. 

sextiåring säk^siir'å^rir] mf ., -en -ar. 

sexton säk^ston^ räkn., -de, -tondel. 

sextonårig säk^ston^å^rig a., -t -e -a. 

sextonåring "å^rirj mf., -en -ar. 

sexualsystem säk^sJxiaH^^systä^m 1. 
-e^m, se system. 

sexuell säk^smäl^ a., -t -e -a. 

sexårig säkh''å^rig a., -t -e -a. 

sexåring säk^s^å^rif] mf., -en -ar. 

22 



adv. äv, interj., si och 
'a* t. o. i., -ade. 
eiames si^ame*s m., -en -er. 
Biamesisk si^ame*sisk a., -t -e 
ia^esiska sVame^siska f., -an 
siamesiska si'ame*siska rf. 



an. 



siare sf^ara' m., -en =, 

sibet si*b3t mr., -en -er*"*. 

Sibirien sibi*ri»n. 

sibirisk sibi^risk a., -t -e -a, 

sibylla athyl^a? i., -an -or. 

sibyllinak sib^ffU*nsh a., -t -e -a. 

sicilian si^silia*» 1, sis^- m., -en 
-er. 

siciliansk -a*nsh a., -t -e -a. 

Sicilien sisiHiin 1. '»»I 

eickativ sik^ati*v n., -et ^ -en. 

sickla sikHa^ i., -ade. 

flickling sikHir)^ na., -en -ar, tekn. 

sicksack sik^-sak* 1. '" oböjl., i s. 

sid si*d a., sitt -e -a -are -ast. 

sida si^da^ rf., -an -or, i snms. 
Bido-, t. es. sidoarv, -arvinge, 
-blick, -kamrat, -linje, -stycke, 
-väg; eller sid-, t. ex. sidsadel, 
-tal, -vind; å sido, till sides^^ 

siden si^dan^ 1. *' n., -et. 

sidensars si^d9nsar*s r, o. n., -en 
o. -et artpl. -er. 

sidensvans si^d9n'Svanh rm., -en 
-ar, fågel (Åmpelis). 

sidländ si^d-län^d pa., -änt -e -a 
-are -ast. 

sidoordnad st^dto-å^rdnad pa., -at 
-ade. 

sidvall si^d-vaP rm., -en -ar, 

sidvördnad si^d-va:\dnad rm., -en, 

sierska sihrska^ f., -an -or. 

siffra sipra^ rf., -an -or, -ffer-. 
sifon sif<u*n äv. -å*n r., -en -er. 
sig si^g led. säj* oböjl. refl. pron., 



. för 



sig. 



aigel si*g3l r., -n -gler*", förk.-teck. 

Sigfrid si*gfrid. 

sigill syii* ngn gg -gU* n., -et 

Sigismund si^gis-mun^d 1. *"*, 
Sigmund si^gmund. "" 

signa ffijjVa* t., -ade, uoisi^ma. 
signa 1. segna s^gna? ). sir^- 1. 
seV" 1. ser\^- i., -ade, digna, g. 
ned*. 
Ignal si^a*l r,, -en -er. 
ignalement sit/^nalomänH n., -et 

en. 

ignalera sirj^nale^ra t,, -ade. 
ignare siij^nara" m., -en =. 
ignatur siij^M(ri«**r r., -en -er. 
.gnatär-makter sit/ ^naite^r-makH^r. 
igne sitfn»^. 
ignera si^ne^ra t., -ade. 
igneri sti^^neri* n., -et -er. 
Lgnerska sit/^narska^ f., -an -or. 
ignet sirjneH n., -et ^ -en. 
ignifikation sitj'ni/ika/<o*n t., -en. 
ignifikatlv sit}^ni/ik^afi*v a., -t -e -a. 
ignild sir}*nild 1. ^^. 
igrid si^grid. 
igtnna sig^-(i«*»a. 
igurd si*gurd. 
Sigvard si*gvard. 
Sigyn si*ggn, myt. 
k si*A mr., -en -ar, stor-, näbb-, 
gr&-, blå-s. (Coregonus). 
kel si^kal r., -keln -klar, mynt. 
kt 5iÄ:*i rm -en -ar. 
kt sikH rf., i handel. 
kta sii'<a° i., -ade, rikta. 
kta sii^a' t,, -ade, sålla. 
.kta sik^fa^ t., -ade, ^'öc. 
ktbar sikH'ha^r a., -t -e -a. 
kte sik^ts^ n., -et -en -ena. 
^ktig sikHig^ a., -t -e -a, s. luft 
,1 siH rm., -en -ar. 
ila siHa^ i, o. t., -ade. 



339 



silhuett siHtuät^ r., -en -er, > silu-. 
silhuettera -te^ra i., ade, > silu-. 
silhuetter -^«V m., -en -er, > silu-. 
silikat silHkaH n., -et = -en. 
Siljan sil^jan^. 

silke siPhd^ n., -et -en -ena. 
sill sil^ fr., -en -ar, stor-, skarp-, 

stam-, stak-s. (Clu'peaJ, 
sillake siP-^la^kd rm., -en. 
silurformation silm^r^formafm^n r., 

-en. 
silurisk silm^risJc a., -t -e -a. 
silver sil^vdr n., -vret. 
silverglitt silh^9r'^glU^ r. o. n., -en 

o. -et. 
silverhalt sil^vor^^halH rm., -en. 
silverhaltig siPvdr^halHigo^.^ -t -e-a. 
silverkis sil^v9r'^Ji^s r., -en. 
sim sim^ n., -mmet, 1. r., -mmen, 

konst-, bröst-, lång-, sid-s. 
similidiamant si^mili-'diamanH r., 

-en -er. 
simma sim^a^ i., -ar 1. -er, -ade 1. 

sam $am*' summo sum^co^, -at 1. 

summit sum^U^] summen summet 

sumna, i smns. sim-, simning, 
simma sim^a^ rfl., -ade, om soppor, 
simmare sim^ar9^ m., -en =. 
simmerska sim^9rska^ f., -an -or. 
simmig sim^ig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en; s. soppor, ögon. 
Simon si^mon^, 

simoni si^moni^ 1. -må- r., -en. 
simpa sim^pa^ fr., -an -or, fisk, 

sten-, berg-, horn-, röt-, ox-, 

tagg-s. (Cottus), 
simpel sim^pdl a., -t -ple ^^ -pla 

-plare -plast; -het -en -er. 
simplemang sim^plemarj^ adv. 
Simrishamn sim^risham^n. 
sims sim^s rm., -en -er. 
simulaker sim^mJak^dr r., -n -krer. 
simulation sim^mla/co^n r., -en. 



simulera sim^mle^ra t., -a,de. 

sin sm^ sitt sit^ sina si^na^ poss. 

pron., i sinom si^nom^ 1. sin^- 

1. sin^om tid; var* s., de sina, -as. 
sin si^n n., stå i sin, 
sina si^na^ i., -ade. 
sinder sin^d9r n., -dret, slagg, 
sinekur si^nekm^r 1. sin^- r., -en 

-er. 
singel sirj^Ql r., -n, grovt grus, 
singel sir]*^9l adj., i spel, 
singla sirjHa^ t. o. i., -ade. 
singular sirj^gmla^^r 1, '^'-^ r., -en 

-er. 
singuljär sitj^guljce^r a., -t -e -a. 
sink sii]^k n., -et. 
sinka sirj^ka^ rf., -an -or, krämpa. 
sinka sirj^ka^ t., -ade, laga, 
sinka sirj^ka^ t. i. o. rfl., -ade, dröja, 
sinka sirj^ka^ rf., -an -or, femma. 
sinkadus sirj^kadm^s r., -en, i spel, 
sinkare sirj^kar9^ m., -en =. 
sinksam sirj^k'^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast. 
sinnad sin^ad^ pa., -at -e. 
sinne sinh^ n., -et -en -ena, -nne- 

1. -nnes-. 
sinnelag sin^9'^la^g n., -et = -en. 
sinnlig sinHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sinnrik sé«^'-r«% a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sinom sin^om^ äv. si%- 1. sin^om, tu- 
sen sinom tusen, > sinnom. 
sinsemellan sin^S'^emäl^an .1. *^^® 

adv. 
sinter sinHdr r., -n. 
sintra sinHra^ i., -ade, s. ihop. 
sinus si^nus r., matem. 
sipp sip^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
sippa sip^a^ rf., -an -or; vit-, gul-, 

blå-s. (Änemone), 



— 341 — 



sjuåring Jw?''å\vf\ mf., -en -ar. 

sjå få n. ; sjåa få^a} i., -ade. 

sjåare få^ard^ m., -en =. 

sjåp få^p n., -et = -en. 

sjåpa /å^i?»^ f., -an -or; sjåpagås ^^*. 

sjåpa få^pa^ i. o. rfl., -ade. 

sjåpig/(i^i>i^^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en -er. 

själ fäH fr., -en -ar, i smns. dels 
själ-, t. ex. själfull, -lös, -tåg, 
dels själa-, t. ex. själamässa, 
-ringning, -vånda, -vård, och dels 
själs-, t. ex. själsadel, -f rände, 
-kraft, -kval, -odling, -spänning. 

själas fäHas^ i. dep., -ades. 

själasörjare fäHa^s<£r^jar9 m., -en 

Själland falland. 

själländsk fäl^ändsk led. -änsk a., 

-t -e -a. 
själsförvant/ä^Z5'-/(a?r«;a*i^^ mf., -en 

-er. 
själsförvantskap fäHs-^fcervanH- 



skap 1. 



3 .002 



rm., -en. 



själslig fäHsUg^ a., -t -e -a. 
själv fål^v pron. a., -t äv. = -e -a. 
själv fäl^^v n., -et. 
självb juden /äl^V'^bjm^d9n pa., -det 

-dne -dna. 
självfallen "falhn pa., -et -Une -lina. 
självförvållad "fcervol^ad pa., -at -e. 
självgjord '^(o^rd pa., -rt -rde -rda. 
&yalY\&kfäl^visk a., -t -e -a; -het -en. 
självmant /äZ^v-^wa^w^ pa., = -e -a. 
självplågare ''plå^gar9 m., -en =. 
självplågeri fäl^vplågeri^ n., -et. 
självplågerska fäl^V''plå'^gdYska f., 

-an -or. 
självrådig ^rå^dig a., -t -e -a; -het 

-en. 
självskriven /äZ^t^-sÄri^i;^^ pa., -vet 

-vne -vna; -het -en. 
självspilling "spilHri mf., -en -ar. 



självständig fål^v^stån^dig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
självsvåld/äZ^vS'-t?o?^<?vardagl./äZ^'- 

svol^d n., -et. 
självsvåldig -ig a., -t -e -a -are -ast. 
självsådd fäl^v^sod^ pa., se sådd. 
självtagen '^ta^gdn pa., se tagen, 
sjätte, se sex. 
sjätteklassig fåth^klas^ig a., -t -e 

-a, ver si. 
sjö f0^ rm., -n fe^n vanl. fön*' -ar, 

till sjöss fös^. 
sjöledes f0^^le^dds adv. 
sjömanskap fe^-manska^p 1. ^-^^ 

n., -et. 
sjöskadad f0^'^ska^dad pa., -at -ade. 
skabb skdb^ rm., -en (Sarcoptes), 
skabbig skabHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skabrös skabre^s a., -t -e -a -are -ast. 
skada ska^da^ rf., -an -or, i snms. 

skade-, t. ex. skadebegär, -djur, 

men skadeslös o. skadskjuta. 
skada ska^da^ t. o. rfl., -ade; -ad pa., 
skadlig ska^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skaffa skaf^a^ t. o. i., -ade. 
skaf f are skaf^ard^ m., -en =. 
skafferi skafferi*" n., -et -er. 
skafferska skafHrska^ f., -an -or. 
skaf fottes ska^^^föths 1. skaf^^f, adv. 
skaft skafH n., -et = -en. 
skafta skafHa^ t., -ade; -ad pa. 
skaf ting skafHirj^ rm., -en, växt, 

back-, lund-sk. (Brachypo' dium) , 
Skagen ska^gdn. 
Skagerack ska^gerak 1. ^^'-^. 
Skagem ska^gdrn. 
skak ska^k n., -et = -en. 
skaka ska^ka^ t. o. i., -ade. 
skakare ska^kard^ m., -en =. 
skakel ska^kdl^ 1. *<> 1. skakhl^ 1. 

*® r., -n -klar äv. -klor. 



343 — 



skarvis ska^r^^vi^s adv. 

skata skaHa^ fr., -an -or, (Pica). 

skate skaH9^ rm., -en -ar, 1: träd- 
topp, 2: skathanne, 

skatt skat^ rm., -en -er, i smns. 
skatt- t. ex. skattdragande, -fri, 
men skattebidrag, -börda, -jämk- 
ning, -penning, -persedel m. fl. 

skatta skat^d^ rf., -an -or, växt, 
natt-sk. fSolanum), 

skatta skat^a^ t. i. o. rfl., -ade. 

skatte skat^9^ n., -bonde, -hemman. 

skatte skat^d^ oböjl. adj., s. natur. 

skattsökare skat^''S0^kar9 m., -en =. 

skav ska^^v n., -et. 

skava skaHa^ t., skaver *® skavde 
skavt skavd skavt, 1. -vit -ven 
-vet -vna. 

skavank skavarj^k rm., -en -er äv. 
n., -et = -en. 

skavla skahla^ i. o. t., -ade, ödsla, 

ske fe^ i., sker skedde fedH^ skett 
fei^ skedd skett skeende; må s. 

sked Je^d rf., -en -ar. 

skeda fe^dc? t., -ade. 

skede 'fe^dd^ n., -et -en -ena. 

skedtals fe^d-taHs adv. 

skedvis fe^d^v^s adv. 

skejlejt sköQ^^läoH n., -et = -en. 

skela feHo? rf., -an, växt, skelört 
sval-sk. (CheUdo'nium). 

skela feHa^ i., -ade. 

Skellefteå fäläftd-^å^. 

Skellefte älv fäläfHd äl\ Skel- 
lefteälven ^^o.ao 

skelett skelat^ n., -et = -en. 

skelettera skel^äte*^ra t., -ade. 

skelögd feH^ög^d pa., -ögt -e -a; 
-het -en. 

sken /e*w n., -et = -en. 

sken fe^n n., falla i s. 

skena fe^na^ rf., -an -or. 

skena fe^na^ t., -ade, skenlägga. 



^kena fé^na^ i., -ade. 
skenbar fe^n^ha^r a., -t -e -a. 
skenb ärlig fe^n-^b Oärlig a., -t -e -a 

-are -ast. 
skenbarligen ^ha^rligdn 1. ^*°*^ adv. 
Skenan fe^n^å^n, 
skepa sig fé^pa^ rfl., -ade. 
skepelse fe^pdlsd^ rf., -en -er. 
skepling fe^plirj^ rm., -en -ar, växt, 

åker-, lund-, ko-, skogs-sk. (Me-' 

lanJpyrum), 
skepnad fe^pnad^ rm., -en -er. 
skepp /ep* n., -et = -en. 
skeppa fep^a^ t., -ade. 
skeppare fep^ard^ m., -en =. 
skeppsf urnerare feph^^furné^rard 

m., -en =. 
skeppsklarerare fep^s^klare^raro 

m., -en =. 
skeppssättning "Sät^niri rf., -en -ar. 
skepsis skäp^sis 1. fä- r. 
skepticism skäpHisis^m 1. fäp^- r., 

-men -mdn. 
skeptiker skäpHikdr 1. fäp^- mf., 

-n =. 
skeptisk -tisk a., -t -e -a. 
skev fe^v a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
skeva feHa^ t., -ade, göra sned, 
skeva Je\a^ i., -ade, skela, 
skevbent feH''he'^nt pa., = -e -a; 

-het -en. 
skevmunt "tnunH pa., = -e -a. 
skevögd '-ög^d pa., -ögt-e-a; -het -en. 
skick fik^ n., -et = -en. 
skicka Jik^c? t. o. rfl., -ade*; -ad 

pa. 
skickelse fikhlsd^ rf., -en -er. 
skicklig JtkHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skida fi^da^ rf.,' -an -or, skid- 
gård 3^2. 
skida /i^da^ rf., -an -or, slida, frukt. 



— 345 — 



skocktals shoh^'^taHs adv. 

skockvis sTcolc^'-vi^s adv. 

skoffa skopa^ rf., -an -or. 

skoffa sJcof^a^ t., -ade. 

skoflickare shco^-fiik^ar.d m., -en =. 

skoft skof*t n., på sk. 

skofta skofHa^ i., -ade. 

skog skco^g rm., -en -ar, i smns. 
skog-, t. ex. skogbeväxt, -fattig, 
eller skogs- skco^gs- skwg^s- 1. 
skay^gS" sÄcog^S", t. ex. skogs- 
avkastning, -avverkning, -backe, 
-köp; till skogs skayg^s. 

skogig skio^gig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

skoj skoj*' n., -et. 

skoja skqj^a^ i., -ade. 

skojare skoj^ard^ m., -en =. 

skojaraktig skqj^ar^akHig a., -t -e 
-a -are -ast. 

skojeri skoj^eri*' n., -et -er. 

skojig skoj^ig^ a., -t -e -a -are -ast. 

Skokloster skoyklosHdr, 

skola sk(oHa^ rf., -an -or. 

skola $k(oHa^ i., skall skal^ led. 
ska^ skola skcoHa^ skolen skco^- 
hn^ skulle skul^d ^ skolat sk(oHat^, 

skola sk(oHa^ t., -ade, klandra, 

skola skcoHa^ t., -ade, underkUa. 

skola sk(oHa^ t., -ade, undervisa, 
. skolad sko)Had^ pa., -at -ade. 

skolaris skcjla^ris m., -en -ar. 

skolastik skcoHasii^k r., -en. 

skolastiker skcolasHikdr^ 1. ^*®® m., 
-n =. 

skolastisk skcolasHisk a., -t -e -a. 

skolfux skoyH^fuk^s m., -en -ar. 

skolfuxeri skcoHfukseri^ n., -et -er. 

skolier skåHidr pl. 

skolk skol^k n., -et. 

skolka skol^ka^ i., -ade. 

skolkare skoPkarg^ m., -en =. 

skoUa skoPa^ rf., -an -or. 



skolmässig skcoH^mäsHg a., -t -e 
-a -are -ast. 

skomakare sto^'-ma^Ä;ar9 1. ®*®^ m.y 
-en =. 

skomakeri skco^makeri^ n., -et -er. 

skona skco^na^ t. o. rfl., -ade, var- 
dagl. o. poet. -te -t -t; i smns» 
skons-, t. ex. skonslös, skons- 
mål 3^2 1. 41. 

skonare sk(o^nar9^ rm., -en =. ' 
skonert skco^n9Tt 1. ^^ rm., -en -ar, 
skonlig skcD^nlig^ a., -t -e -a. 
skonsam sko^n^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
skopa skco^pa^. rf., -an -or. 
skoptals skco^p^taHs adv. 
skoputsare sk(o^ --putsar 9 m., -en =. 
skorpa skor^pa^ ri,^ -an -or. 
skorpig skoT^pig^ a., -t -e -a. 
skorpion skov^pico^n mr., -en -er. 
skorpna skor^pna^ i., -ade. 
skorpnad skor^pnad^ rm., -en. 
skorra skor^a^ i., -ade. 
skorrig skorHg^ a., -t -e -a. 
skorsten skorhte^n 1. ^'-^ rm., -en -ar. 
skorv skor^v rm., -en. 
skorvig skor^vig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skot sko)H n., -et = -en. 
skota skwHa^ t., -ade. 
skotsk skot^sk a., -t -e -a. 
skotska skot^ska^ f., -an -or. 
skotska skot^ska^ rf., -an. 
skott skot*' n., -et = -en. 
skotta skot^a^ t., -ade. 
skotte skoth^ m., -en -ar. 
Skottland skotHand, 
skotväng ska)^'^tvärj^ r., -en -er. 
skov skå^^v 1. skco^v n., -et = -en. 
skovel skå*'V9l äv. skov^- 1. ^^ rf., 

-n -vlar. 
skövla skåHla^ 1. skov^- t., -ade. 
skovor sk(oh(or^ f. pl. säll. sing. 



skovtala sMH-taHs aiJv,, >■ skav-. 
' rf., -an -or, växt 



nr., -en -ar, knip-, 
lå-sk. (Mergus). 
-t -e -a -are -aat. 



hl n., 
t -en. 



rf., -an -or. 

i., -ade. 

= (1. -n) -na I. -en. 

-ade, 

*( mf., -en -er. 
• mf., -n -er. 
iri* n., -et -er. 
L, skrider" skred 
skre^doi^ skridit 
3n skridet skridna. 
ico 1. skrid*- vanl. 

rm., -n -r. 



akrldskogångare sirid^sk(i}'gotj^ar9 

1. sa. frg. m., -en =. 
skridskoåkare skriåhko>'å^kar9 1. 

akridekoåkerska sftrid^sto-d^Aarsfto 

1. sa, frg,, f., -an -or. 
skrift shrifH rf., -en -er. 
skrift skrifH rf., -en, -fte-. 
8fcrift6(r)mål skHftafrJ-^nåH n., -et 

= -en. 
skrifta skrifHa^ t. o. rfl,, -ade. 
skriftlig skrifHUg^ a,, -t -e -a, 
skriftligen shrifHlig»n^ adv. 
akriftat&Uare 'Stäl^ara m., -en =. 
skrif tställeri sÄr »/ ^Mä ieri* n. , -et-er . 
akrik skri^k n., -et = -en. 
akrika skri^ka^ fr., -an -or, fågel, 

nöt-, lav-skr, (Garrulus). 
akrika skri^ka^ i. o. t., skriker" 

skrek sAre*k akreko skre^km^ 

skrikit skri^kit^. 
akrikare skri^kara^ -en =. 
skrikig -kig^ a., -t -e -a -are -aat. 
skrilla skril^a^ i., -ade. 
akrin skri*n n,, -et = -en. 
skrind skrin*d a., -nt -e -a, ma- 
ger, vardagl. skrm*. 
akrinda skrin^da^ rf., -an -or. 
skrinna skrin^a^ i., -ade, äv. akrann 

skrän* sknmno skrun'co^ skrun- 

nit skrun^U^. 
skriptorium skripto>*rium 1. "*"' n,, 

-iet -i er. 
skriptum skrip^tum^ n., pl. = 1. 

skripta. 
skritt skrit* n., -et = -en, i skr. 
skritta skrit^a^ i,, -ade. 
akriva skri^va^ t., skriver *" skrev 

skre*v skrevo skre'^v(o^ akrivit 

skriven skrivet skrivna skriv, 
skrivare skri^vara^ rp,, -en =. 
skrivelse skrihalsa^ rf., -en -er. 
skriveri 3kri'v6ri^ n,, -et -er. 



— 347 — 



skrock shroh^ n.^ -et. 
skrocka skroh^a^ i., -ade. 
skrodera skrode^ra 1. -åd- i., -ade. 
skroderi shrod^^ri^ 1. -å^d- n.^ -et. 
skrodör shrodm^r 1. -åd- m., -en -er. 
skrofler skrcof^ldr 1. skreo^fldr äv. 

skrof*'- pl., -na, -fel-, 
skrofulös skrco^fml0^s a., -t -e -a 

-are -ast. 
skrot skrcoH n., -et. 
skrota skrcoHa^ t., -ade. 
skrov skrå^v n., -et = -en, > skråv. 
skrovlig skråHlig^ 1. skrov^- a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en -er, 

> skråvlig. 
skrubb skrub^ rm., -en -ar. 
skrubb skruh^ n., -et. 
skrubba sÄrwft^a^ t., -ade. 
skrubbor skrub^cor^ pl., -na. 
skrud skrm^d rm., -en -ar. 
skruda skrm^da^ t. o. rfl., -ade. 
skrumpen skrum^p9n^ a., -pet -pne 

-pna; -het -en. 
skrumpna skrum^pna^ i., -ade. 
skrupel skrm^pdl vanl. skrup^- r., 

-n -pler. 
skrupens 1. skurp- skrjapän^s 1. 

skurpän^s rm., -en -er. 
skrupensa 1. skur- skrmpän^sa 1. 

sÄJwr- t., -ade. 
skrupulös skrm^pml0^s 1. 5Ä?rt(p^- 

a., -t -e -a -are -ast. 
skruv sknu^v rm., -en -ar. 
skruva skrm^va^ t. o. rfl., -ade; 

-ad pa. 
skruvformig skrmH^for^mig a., -t 

-e -a. 
skruvkloppa skriu^v-Mop^a rf., -an 

-or. 
skruvsir skrmH^si^ rm., -en -ar 
skrymma skrymde? i., skrymmer*^ 

skrymde skrymt, i smns. skrym-, 

t. ex. skrymgods. 



skrympa skrym^pa? i., -te, äv. 

skrumpit skrum^pit^ skrumpen 

skrum^pdv? skrumpet skrumpna, 
skrymsla skrym^sla^ rf., -an -or. 
skrymsle -sh^ n., -et -en -ena. 
skrymt skrymH n., -et. 
skrymta skrymHa^ i., -ade. 
skrym taktig skrymH" akHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
skrymtan skrymHan^ rf. 
skrymtare skrymHard^ m., -en =. 
skrymteri skrymHeri^ n., -et -er. 
skrymterska skrymHdrska^ f., -an 

-or. 
skrynka skrytj^ka^ rf., -an -or. 
skrynka skryrj^ka^ t. o. rfl., -ade; 

-as i. dep. 
skrynkig skryrj^kig^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
skrynkla skryrj^kla^ t. o. rfl., -ade; 

-as i. dep. 
skrynkla skryrj^kla^ rf., -an -or. 
skrynklig skryrj^klig^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
skryt skryH n., -et. 
skryta skryHa^ i., skryter *^ skröt 

skr0H skrutit skrmHU^, ' 

skrytare skryHard^ m., -en =. 
skrytsam skryH^^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het 

-en. 
skrå skrå*" n., -et -n -na 1. -en. 
skrå skrå*" a., -tt skrot^ -e -a, sned, 
skrå skrå*' sbst., på s. 
skrådd skrod^ r., på skrådden. 
skrådda skrod^a^ i., -ade. 
skrål skråH n., -et = -en. 
skrala skråHa^ i. o. t., -ade. 
skralare skråHard^ m., -en =. 
skrålig skråHig^ a., -t -e -a. 
skråma skrå^ma^ rf., -an -or. 
skråmig skrå^mig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 



skr&mässig skrå^-mäsHg a.,, -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
skrap skrå*p r., -öe, vä^xt, röd-, 

spjut-, fjäll-, vit-B. (PetasUes). 
skråpuk skrå^'piu}k rm., -en -ar. 
skräck skråh^ rm., -en. 
skrElcka skräk^a^ t. o. i., -te, ^öv. 
skräda skrå^dd^ vardagl. skrå* t., 

skräder ** skrädde sftrod^a* skrätt 

skral* skrädd skrätt, 
skrädare skrå^daro^ m., -en — , 

bergsv. 
skräddare skräd^ar»^ m., -en =. 
skrädderi sÄrttd'ert* n., -et -er. 
skrädderska skräd^rskd^ f ., -an -or. 
skräde skrä^da^ n., -et -en -ena. 
skräll skrål* rm., -en -ar. 
skrälla skrälla' i., -de. 
skrälle skråp9^ n., -et -en -ena. 
skrällig skralHg^ a., -t -e -a; -het 

skrämma skräm^a^ t., skrämmer *" 
skrämde skrämt skrämd skrämt 
skräm, i smns. skräm-, t. ex. 
skrämskott. 

skrämsel 8kråm,*s9l rf., -n. 

skrän skrä*n n., -et = -en. 

äkräna skrå^na^ i., -ade. 

skrånare skrä^narB^ m., -en =. 

skränig skrä^nig' a., -t -e -a -are 






-te, skranka 



skranka skrätj^ki 

en såg. 
skräp skrå*p n., -et. 
skräpa skrä^pa^ i., -ade. 
skräpig skrå^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skräppa skräp^a^ rf., -an -or, växt, 

tistel-, färg-s. (Xan'thium). 
skräppa skräp'a^ i., -te. 
skrävel skråHal 1. skräv*3l n., -vlet. 
skrävla skrå^vla^ 1. skräu^- f., -an 



Skrä 




skrö 




akuh 




skud 




sknf 




skuf 




skug 




skug 




skng^.^ ...... .. „, . . _ 





-ast; -het -en. 




skuld skul*d rf., -en -er, i smns. 


skuld-, t. es. skuldfri, 


men 


skuldebrev, skuld(e)börda. 




skuldbelastad skul^^d^b^lasHad 


pa., 



-at -e. 
akuldenär skul^dä-na^r säll. ""* 

mf., -en -er. 
skuldra skuVdra^ ibl. skul^ra^ rf,, 

-an -or, -Ider-. 
skull skul*^ för skull, för min skull, 

för sakens skull, för syns skull, 

för ro(8) skull, fördenskull, 
skulle skulh^ rm., -en -ar. 
skulle, se skola, 
skullning skul^nirf^ r., -en -ar, 

bergv. 
skulor skuiHmr^ pl., -na, skul-, - 

t. ex. -ämbar. 
skulptera skulpte^ra t., -ade. 
skulptris skulptri*s f., -en -er. 
skulptur skulptm^r r., -en -er. 
skulptör skulptcB*r m., -en -er. 
skult skul*t rm., -en -er, översk. 
skult skul*t nn., -en -ar, hjässa. 
skum skum* n., -mmet. 
skum skum* a., -t -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en. 
skumhölj d skum^^höl^jd pa., -öljt 



349 — 



skumma skimi^a^ t. o. i., -ade, 

skumning -en -ar, i smns. skum-, 
skummare skum^ard^ rm.', -en =. 
skummig skumHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
skumpa skum^pa^ i., -ade. 
skumrask skum^-^ras^k n., -etj 
skumögd skum^'^ög^d pa., -ögt -e -a 

-are -ast; -het -en. 
skungra skurj^ra^ i., -ade, darra, 

klirra. 
skunk skurj^k mr., -en -ar, djur, 
, (Viverra), 

skur sktu^r rm., -en -ar. 
skura skm^ra^ r£., -an -or, herald. 
skura skm^ra^ t., -ade. 
skur are skiu^rar9^ m., -en =. 
skurk skuT^k m., -en -ar. 
skurkaktig skuv^k-^akHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en -er. 
Skurusund skm^rvisun^d. 
skurvis skm^r^^vih adv. 
skuta skmHa^ rf., -an -or. 
skutt skut*' n., -et = -en. 
skutta skut^a^ i., -ade. 
skuva sktu^va^ vanl. fm^- t., -ade. 
_skvadron skvadrco^n r., -en -er. 
skvadronsvis skvadrco^ns^vi^s adv. 
skval skvaH n., -et. 
skvala skvaHa^ i., -ade. 
skvaller skval*'9r n., -Uret. 
skvalleraktig skvalhr^-akHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
skvallra skvaPra^ f ., -an -or, '-Uer-. 
skvallra skval^ra^ i., -ade, -ller-. 
skvallrare skvalar ard^ m., -en =. 
skvalp skval^p n., -et. 
skvalpa skval^pa^ t. o. i., -ade. 
skvalta skvalHa^ rf., -an -or. 
skvattei" skvat^9r n., -ttret. 
skvattra skvat^ra^ i., -ade. 
skvattram skvat^ram^ rm., -en, växt, 

get-s. (LedumJ. 



skvimpa skvim^pa^ i., -ade. 
skväka skvä^ka^ i., -te. 
skvätt skvät^ rm., -en •ar. 
skvätta skvät^a^ fr., -an -or, fågel, 

sten-, busk-, svarthake-sk. (Sa- 

xi'cola). 
skvätta skvät^a^ t. o. i., skvätter**^ 

skvätte skvätt, 
skvättvis skvät^'^mh adv. 
sky fy^ rm., -n -ar. 
sky fy^ t. o. i., skyr skydde fyd^9^ 

skytt fyt^ skydd skytt skys fy^s 

värd. fys^. 
skydd y^c?* n., -et, skydds- y^d^s- 

1. fy^h-^, 
skydda fyd^a^ t., -ade. 
skyddare fyd^ard'^ m., -en =. 
skyddsling fyd^slirj^ mf., -en -ar. 
skyffel fyf^dl 1. ^^ rm., -n -fflar. 
skyffla fyf^la^ t., -ade. 
skyfflare fyfHard^ m., -en =. 
skyfflerska fyfHdvska^ f., -an -or. 
skygd JygH n., -et. 
skygg fyg^ a., -t -e -a -are -ast;, 

-het -en. 
skygga fyg^a^ i., -ade, hli rädd. 
skygga fyg^a^ i. o. t., -de. 
skygge fyg^9^ n., -et -en -ena. 
skyhöljd fy^r^höl^jd pa., -öljt -e -a. 
skyl fy^l rm., -en -ar. 
skyla fyHa^ t., -ade, sätta i skyl. 
skyla fy^lo? t., -de, dölja. 
skyld Jyl^d pa., -It -e -a; utan 

huld och skyld, skyldeman. 
skyldig fyPdig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
skyldra fyPdra^ stund, skyllra 

fyl^ra^ i. o. t., -ade. 
skyldskap fyl^d''Skd?p rm., -en. 
skylla fyl^a^ t. o. i., -de. 
skyllerkur fylhr^kiu^r rm., -en -ar. 
skylt fylH rm., -en -ar. 
skylta fylHa^^i.^ -ade. 



skyltvakt fylH-vak*t 1. skiltv.- ftVt- 

m., -en -er. 
atymf /ym*f na., -en. 
skymfa fym^fa^ t., -ade. 
• skymäig fym^ftig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ekymfligen fym^fiigan* adv. 
skymla fymHa' opers. i., -ade. 
skymlig fymHig* a., -t -e -a -are 

-aat. 
skymma fym^a* t. o. pers. o. opera. 

i., siymmer*" skymde skymt 

akymd akymt skym, skymning, 
skymmel fi/m*Bl n., skymlet. 
akymmel, ae akimmel. 
skymt fyrnH rm., -en -ar. 
skymta fymHa^ i. o. t., -ade. 
e^Tntvia fymH-vih adv. 
akymundan fymun^äan^ a.., -et. 
skjmda fyn^da^ i. o. rfl., -ade. 
akyndaam /yw^Ä-sat»^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
skyndaamligen fyn^d-samHigBn 1. 

"*"" adv. 
sk3mke fyij^ks^ n., -et -en -ena. 
skyt shyH 1. fyH n., -en -er", 
akytisk shyHiah 1. fyH- a., -t -e -a. 
si^^t Jyt* mf., -en -ar, -tte-. 
akytte fyt^9^ a., set. 
skyttel fythl^ 1. " rm., -n -ttlar. 
skåda skå^da^ t. o. i., -ade, -de-. 
skådespel skå^d3'SpeH n., -et = 

-en. 
skådespelare skå^d3'SpeHar9 m. 

-en =. 
skådespelerska skå^da^spe^hvska {., 

skål skd*l rf., -eti -ar. 

skål skåH interj. 

skåla skåHa^ t., -ade, sjöv. 

skåla skåHa^ i., -ade. 

skålformig shåH'for^mig a., -t -e 



skälig skåHiy' a., -t -e -a; -bet 

skålla skol^a^ t., -ade. 

skalning skåHniri^ rf., -en -ar, ^öv. 

Skåne skå^ns^. 

skåning skå^nirj^ m., -en -ar. 

skånsk skon*3k 1. skå*nsk a., -t 

.e -a. 
skånska skonhka' ]. skä'n- {., -an. 

-or. 
skånska skonhka' 1. skå^n- rf., 

skåp skå*p n., -et = -en. 
skar skå*r n., -et = -en. 
skåra skå'ra^ rf., -an -or. 
skåra skå^Ta^ t., -ade. 
skårig skå'rig^ a., -t -e -a. 
akårsa skåhsa^ 1. sior'- rf., -an 

skäck fök* mr., -en -ar. 

skäckig fäkHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
skädda fäd^d^ fr., -an -or, fisk, 

ler- sk. (HippoglossoidesJ. 
akädda Jad'a^ rf., -an -or, på far- 

akäfta fafHa^ t., -ade. 
skäftig fafHig^ a., -t -e -a. 
skägg /Äf * 1-. -et = -en. 
skäggig fögHg^ a., -t -e -a -are 

-aet; -het -en. 
skäkta fåhHa^ rf., -an -or, en pil. 
skikta fäkHa^ fr., -an -or, insekt, 

(Citnex). 
skäkta JäkHa^ rf., -an -or, lin-ak. 
skäkta fäkHa^ t., -ade. 
ekäktare fäkHars^ m., -en =. 
skäl fäH n., -et = -en, orsak. 
skäl fäH m., -et = -en, vägakål. 
Skälderviken fäPdsr-vi^kan. 
akälig/ä^%° a., -t -e -a; -het -en. 
skäligen fäHigan^ adv. 
skäligtvis fåHigt-viH adv. 



— 351 — 



skäll fäl*" a., -t -e -a; -het -en. 

skälla fäl^a^ rf., -an -or. 

skälla fäPa^ i. o. t.^ -de, i smns. 
skälls-, t. ex. skällsord ^-^ 1. *\ 

skälm fal^m mf., -en -ar, skälm- 
stycke 3.30 1^ 400^ 

skälma fål^ma^ f., -an -or. 
skälmaktig Jal^m^ahHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en -er. 
skälmeri fäl^meri*' n., 
skälmsk fäl^msk a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
skälva fäPva^ rf., -an, i smns. 

skälvo-, t. ex. skälvosot. 
skälva fålha^ i., skälver ^^ skälvde 

1. skalv sTcäl^v skälvt. 
Skälvum fäPvum^, 
skämma fäm^a^ t., skämmer*^ 

skämde skämt skämd skämt 

skäm; -as skäms i. dep. 
skämt fämH n., -et = -en. 
skämta fåmHa? i., -ade. 
skämtan fämHan^ rf. 
skämtare fämHard^ m., -en =. 
skämtsam fämH-^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
skämtvis JämH^viH adv. 
skända fän^da^ t., -ade. 
skändare fän^dard^ m., -en =. 
skändlig fän^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
skändligen fän^dligdn^ adv. 
skänk fäYj^k rm., -en -ar. 
skänk fåri^h rm., -en -er, gåva, 

till skänks, 
skänka fätj^Tca^ t., -te, iskänka, 
skänka färj^ka^ t., -te, giva. * 
skänkel färj^k^l^ rm., -n -klar. 
skänkling färj^klit]^ rm., -en -ar. 
Skänninge fänHrjd^, 
skäppa fäp^a^ rf., -an -or. 
skäpptals fäp^4a,Hs adv. 
skär f(B*^r n., -et = -en, lUen holme. 



skär fce^r n., -et = -en, på nyc- 
kel, sax, osv. 
skär fce^r a., -t -e -a -are -aöt,. 

ren\ -het -en. 
skär yieV a., -t -e -a -are -ast^ 

ljusröd, 
skära fce^ra^ rf., -an -or. 
skära fce^ra^ t., -ade, rena^ i smns.. 

skär-, t. ex. skärtorsdag eller 

skärs-, t. ex. skärseld. 
skära fm^ra^ t. i. o. rfl., skär skar 

ska^r skuro skm^rco^ skurit skm^- 

rit^ skuren skuret skurna, 
skärda fce^rda^ rf., -an -or, väod,. 

ängs-sk. (Serratula), 
skärgård Jce^^gå^d rm., -en -ar. 
skärm fcer^m rm., -en -ar. 
skärmytsel fm^r^myt^sdl rm., -n 

-tslar, 1. -sling. 
skärmytsla fcd^r^^myt^sla i., -ade. 
skärp fcer^p n., -et == -en. 
skärpa /(Br^pa^ rf., -an. 
skärpa fcer^pa^ t., -te. 
skärra fmr^a^ fr., -an -or, fågely 

natt-sk. (Caprimulgus), 
skärra fcer^a^ i., -ade, om läte, 
skärseld f(B\S''ePd 1. *® rm., -en. 
skärskåda f<B^r'^skå^da t., -ade. 
skärslipare "Sli^pard m., -en =. 
skärv fcer^v rm., -en -ar. 
skärv fcer^v r., -en, koll, 
skärva fcer^va^ rf., -an -or. 
skärva JcerHa^ rfl., -ade. 
skärvig fcer^vig^ a., -t -e -a. 
skävig fä^vig^ a., -t -e -a. 
skävor JäHcor^ f. pl., -na. 
sköka fe^ka^ f., -an -or, -ko-, 
sköl f0H rm., -en -ar, hergv, 
sköld föl^d rm., -en -ar, i smns. 

sköld-, t. ex. sköldborg men 

sköldebrev -märke, 
sköldformig Jol^d'^for^mig a., -t 

-e -a. 



B53 — 



slam slam*^ rm., slammen slammar, 

i spel. 
slam slam^ n., -mmet, gyttja. 
slam slam^ oböjl. pred. a. 
slamma slamV t., -ade;' slam- 

ning, -en -ar. 
slammer slam^dr n., slamret, 
slammig slamHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slampa slam^pa^ f., -an -or. 
slampig slam^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slamra slantar a^ f., -an -or. 
slamra slam^ra^ i., -ade. 
slams siames n., -et. 
slamsa slam^sa^ f., -an -or. 
slamsa slam^sa^ i., -ade. 
slamsig slam^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; het -en. 
slana sla^na^ rf., -an -or, smalt 

läkte. 
slang slai]^ rmf., -en -ar, n^ukt rör. 
slang slafj^ äv. slarjhr, ge sig i 

slang med. 
slang slarj^ r., -en, kotterispråk. 
slank slarj^k rm., -en -ar. 
slank slarj^k a., -t -e -a -are -ast. 
slanka slarj^ka^ i., -ade. 
slankig slarj^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slant slanH rm., -en -ar. 
slant slanH rm., -en, fiskredskap. 
slanta slan^ta^ t. o. i., -ade. 
slapp slap^ a., -t -e -a* -are -ast; 

-het -en. 
slappa slap^a^ t., -ade;. -as i. dep. 
slappna slap^na^ i., -ade. 
slarv slar^v m., -en -ar. 
slarv slar^v n., -et. 
slarva slar^va^ f., -an -or, kvinna. 
slarva slarha^ rf., -an -or, trasa, 

slarvsylta, 
slarva sZar^2;a^ i. o. t., -ade; si. bort*. 

Lytfkenfi o. Wxilff, Ordlista. 



slarvaktig slar^v^^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
slarver slar^VBr m., -n -var. 
slarvig slar^vig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slask slas*'k n., -et. 
slask slas^k rm., -en -ar. 
slaska slas^ka^ i., -ade. 
slaskig slas^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slav sla^v m., -en -ar. 
slav sla^v m., -en -er *^. 
slava slaha^ i., -ade. 
slaveri sla^veri^ äv. slav^- n., -et. 
slavhandlare sla^v^han^dlar? m., 

-en =. 
slavinna slavin^ a^ f., -an -or. 
slavisk slah^isk a., -t -e -a; -het 

-en. 
slavisk slahnsk a., -t -e -a, om 

slaver. 
slavism slavis^m. r., -men -m9n. 
slavist slavisH m., -en -er. 
slavofil sla^råfiH mf., -en -er. 
slavolettisk sla^vålätHsk a., -t 

-e -a. 
Slavonien slavM^nidn 1. ^^^^. 
slavon(i)sk slavco^nftjsk a., -t -e -a. 
Slejpner släj^pnQr. 
slejf släj^f r., -en -er, >- släjf. 
sleke slé^kd^ n., -et. 
slem slem^ n., -mmet. 
slem slem^ a., -t -mme -mma -m 

mare -mmast. 
slemma slem^a^ i., -ade. 
slemmig slemHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slentrian slänHria^n r., -en. 
slentrianmässig slänHria hi^^mäs Hg 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 
slev sle^v rf., -en -ar. 
sleva slehia^ t., -ade. 
slevtals sleh'^ta^ls adv. 

23 



— 354 



slick slik^ rm., -en -ar. 
slicka slik^a^ t. o. i., -ade. 
slickare slik^avd^ m., -en =. 



104 



rm., -en. 



slickepott sUkh-pot" 1. 
slid sli^d rm., -en -er. 
slida sli^da^ rf., -an -or. 
sliddersladder sUd^9r'^sla(lhr 1. ^^^^ 

n., -ddret. 
sliddrig slid^rig'^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
slig sU^g rm., -en, bergv. 
slik sli^k a., -t -e -a (blott obest.), 
slikta slikHa^ t., -ade, tekn, 
slimsa slim^sa^ rf., -an -or. 
slinga slirj^a^ rf., -an -or. 
slinga slirj^a^ t., -ade. 
slingra slirj^ra^ t. i. o. rfl., -ade. 
slingrig sUrj^rig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slink sUfj^k n., -et. 
slinka sUrj^ka^ f., -an -or. 
slinka sUrj^ka^ i., slinker slank 

slarj^k säll. slunko sJurj^kco^ o. 

8hmkit'slur]^kit^. 
slinke slirj^kd^ r., -en (Nitella), 
slinkig sUrj^kig^ a., -t -e -a. 
slint sUnH oböjl., slå slint, 
slinta slinHa^ i., slinter ^^ slant 

slanH säll. sliinto slunHw^ o. 

sluntit slunHit^, 
slintig slinHig^ a., -t -e -a. 
slip sli^p n., -et, slipmörja. 
slip sli^p rm., -en -ar, skeppsh. 
slipa sli^pa^ t., -ade; -ad pa. 
slipare sU^pard^ m.^ -en =. 
sliper sli^pdr r., -n -prar. 
sliperi sli^peri^ n., -et -er. 
slippa slip^a^ i. o. t., slipper *® 

slapp sZo^^ sluppo s/wp^t»^ slup- 
pit slupHt^, 
slipprig sUp^rig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
slips slipas r., -en -er, smal halsduk. 



slira sU^ra^ i., -ade. 

slisk slis^k n., -et. 

sliska sUs^ka^ i., -ade. 

slisker slis^kdr m., -n. 

sliskig sHs^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slit sliH n., -et. 
slita sUHa^ t. o. i., sliter*^ slet 

sleH slitit sliHif^ sliten slitet 

slitna, 
slitas sUHas^ i. o. recipr. dep., sli- 

tes 1. slits slets sletos slitits, 
sliten sUHdn^ pa., -tet -tne -tna. 

slitage sUtaY ^-7 "g®^- 

slits slitas rm., -en rar. 

slitsa slitha^ t., -ade. 

slockna slok^na^ i., -ade. 

slog slco^g rm., -en -ar, slätter äng. 

slok slco^k m., -en -ar; karlslok. 

slok sloy^k r., -en -ar, berg-, lund-, 

grus-, jätte-s. (Me'Uca), 
sloka slco^ka^ i. o. t., -ade. 
sloker slco^kdr m., -n. 
slokig slco^kig^ a., -t -e -a -are -ast. 
slokörad sla>^k'^oe^rad pa., -at -e. 
slopa slco^pa'^ t., -ade. 
slosill slco^-^sil^ fr., -en -ar. 
slott s?o^^ n., -et — -en. 
slovak slwva^k m., -en -er, /b?Ä;. 
slovakisk sl(ov8b^kisk a., -t -e -a. 
slovakiska slcova^kiska f., -an -or. 
slovakiska slcova^kiska rf., -an. 
sloven slcove^n m., -en -er, folk. 
sloven(i)sk sla)ve^n{i)sk a., -t -e -a. 
sloven(i)ska sla)ve^n(i)ska f., -an 

-or. 
slovenska slcove^nska rf., -an. 
sludder slud^dr n., -ddret. 
sluddra sludha^ i., -ade. 
sluddrig sludhig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slug slm^g a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 



355 — 



sluka sha^ka^ t., -ade, äv. slok 
sU^h slöko sl0^k(jo^ slukit slm^kit^ 
sluken sluket slukna. 

slukare slm^karo^ m./ -en =. 

slum slum^ r., -mmen. 

slummer slnm^dr rm., -n. 

slump slum^p rm., -en -ar. 

slumpa sJmn^pa^ t. o. rfl., -ade. 

slumpvis sUim^p^^m^s ad v. 

slumra slum^ra^ i., -ade. 

slumrare slum^ravd^ m., -en =. 

slumrerska slum^rdTska^ f., -an -or. 

slunga slurj^a^ rf., -an -or. 

slunga slurj^a^ t., -ade. 

sluugare sJurj^aro^ m., -en =. 

slunk slurj^k rm., -en -ar. 

slup shu^p ibl. slup^ rm., -en -ar. 

slurk 5/wr% m., -en -ar. 

slusk slus^k m., -en -ar. 

sluska slus^ka^ i., -ade. 

slusker slus^kor m., -n. 

sluskig shis^kig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

sluss slus^ rm., ^en -ar. 

slussa slusV t. o. i., -ade. 

slut slmH rm., -en -ar, slutsten. 

slut slmH oböjl. pred. adj. 

slut sUaH n., -et = -en; till sluts 
1. t. slut. 

sluta sliuHa^ t. i, o. rfl., sluter ^^ 
slöt SI0H slutit slmHit^ sluten 
slutet slutna; stänga, omsluta, 
närma, uppgöra förhund osv. 

sluta slmHa^ t. o. i., -ade, full- 
borda, upphöra, dö, komma sist, 
vara sist, 

slutas shuHas'^ i. dep., -ades impf. 
äv. slöts slötos. 

sluten slmHdY^ pa., -et -tne -tna 
-tnare -tnast; -het -en. 

slutlig shuHlig^ a., -t -e -a. 

slutligen slmHligdn^ adv. 

slutta slut^a^ i., -ade. 



slyna sly^na^ f., -an -or. 

slynaktig sly^n^akHig a., -t -e "-a 
-are -ast; -het -en -er. 

slynga sli/rj^a^ rf., -an -or. 

slyngel slyifdl^ 1. *^ m., -n -glar. 

slyngelaktig slytfdl^-ak^tig a., -t -e 
-a -are -ast; -het -en -er. 

slyngous slyifon^ n., -et = -en, 
t^äoct (MyrtiUus). 

slynig sly^nig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

slå sJå^ fr., -n -r, orm-sl. (Anguis). 

slå slå^ rf., -n -ar, tvär slå. 

slå slå^ t. i. o. rfl., slår slå^r slog 
slco^g slagit sla^git^ slagen sla- 
get slagna slående slå^dndd^^ 
slås slå^s slogs slxo^gs. 

slåss slos^ i. o. recipr. dep., slogs 
slcog^s 1. slcok^Sj slagits sla^git^s. 

slån slå^n rf., -en, o. n., -et, slån- 
buske, -bär (Frumis). 

slätter slot^9r rm., -ern. 

släcka släk^a^ t., -te. 

släcka släk^a^ i. o. t., -te, (/öra slak, 

släckare släk^ard^ rm., -en =. 

släde slä^dd^ rm., -en -ar. 

slädföre s?ä^^^/ö2Vi?vard.s?ä^n., -et. 

slägga släg^a^ rf., -an -or. 

slägga släg^a^ t. o. i., -ade. 

släggare släg^ard^ m., -en =. 

släke slä^kd^ rf., -en, havstång. 

släkt släkH rf., -en -er; i si. 

släkt släkH oböjl. pred. adj. 

släktskap släkH^ska^p rm., -en. 

slaktas släkHas^ i. dep., -ades. 

släkte släkHd^ n., -et -en -ena. 

släkting släkHirj^ mf., -en -ar. 

slamma släm^a^ i., -mde -mt, värd., 
slå i dörrar. 

slända slän^da^ fr., -an -or, insekt. 

slända slän^da^ rf., -an -or, spinn-. 

släng släf]^ rm., -en -ar. 

slänga slärj^a^ t. i. o. rfl., -de. 



356 



slängd släi]^d pa., -ängt -e -a. 
slänta slänHa^ rf., -an -or, dosering, 
släntra slänHra^ i., -ade, driva. 
släntrare slänHrard^ m., -en =. 
släp sJä^p n., -et = -en. 
släpa slä^pa^ rf., -an -or. 
släpa slä^pa^ t. o. i., -ade. 
släpare slå^pard^ m., -en =. 
släpig slä^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
släpp släp^ n., -et = -en, jäg, o. 

boklr. 
släppa släp^a^ rf., -an -or, bergv. 
släppa släp^a^ t., -te. 
släpphänd släp^-^hän^d pa., -än t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
slät slåH a., slätt slät^ -te -ta 

-tare -tast; -het -en. 
släta släHa^ t., -ade. 
Slätbaken släH-^ha^kdn. 
slätt slät^ r., -en -er. 
slätt slM^ adv. 

slättbo slät^^bo)^ mf., -n -r 1. -ar. 
slättoppad släH-^top^ad pa., -at -e. 
slättoppare släH-^top^ar^ rm., -en =. 
slö sl0^ a., slött slöt^ -e -a -are 

-ast; -het -en. 
slöa sle^a^ t. o. i., -ade; gå o. s. 
slödder slödhr n., -ddret. 
slöja slöj^a^ rf., -an -or. 
slöjd slöj^d rf., -en -er. 
slöjda slöpda^ t. o. i., -ade. 
slöjdare slöpdavd'^ m., -en =. 
sloka sl0^ka^ rf., -an -or, växt, 

ängs-sl. (Änge'licaJ. 
slör .<?/«; V n., -et = -en, 2^ä höns. 
slnr .s7r/?V rm., -en, sjöv., gå för en si. 
slr)ra sJoe^ra^ i., -ade. 
slösa sl0^sa^ t. o. i., -ade. * 
s](>saktig sie^s-^ak^tig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
slnsare sl0^sar^^ m., -en =. 
sl(')sori slo^seri^ n., -et. 



slöserska sl0^S9vska^ f., -an -or. 
slösinnad sl0^'^ sinkad pa., -at -e. 
slösint --sinH pa., -t -e -a; -het -en. 
smack smak^ interj. 
smack smak^ rm., -en -ar, fartyg. 
smack smak^ n., -et, inte ett s. 
smack smaA;^ r., -en -ar, oartik. ljud, 

språkv. t. ex. läpp-, tung-sm. 
smacka smak^a^ i., -ade. 
smak sma^k rm., -en -ar. 
smaka sma^ka^ t. o. i., -ade. 
smaklig sma^klig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
smal sniaH a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
smalbent snmH-^bé^nt pa., = -e -a. 
smalna sma^lna^ i., -ade. 
smalspårig sm&^l^spå^igd^.^ -t -e -a. 
smalt smalH r., -en, tekn. 
smalts »malHs r., -en, tekn. 
smaragd smarag^d rm., -en -er. 
smart småart a., = -e -a -are -ast. 
smaska smas^ka^ i., -ade. 
smatter smat^dv n., -ttret. 
smattra smaf^ra^ i., -ade. 
smed sme^d m., -en -er. 
smedja sme^dja^ rf., -an -or, -dje-. 
smek sme^k n., -et. 
smeka sme^ka^ t., -te; -as i. o. 

recipr. dep. 
smeker sme^kdr m., -n. 
smeksam sme^k-^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
smet smeH rm., -en, o. n., -et. 
smeta smeHa^ t., -ade. 
smetig smeHig"^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
smicker smik^dv n., -kret. 
smickra smik^ra^ t. o. rfl., -ade. 
smickrare smik^raro^ m., -en ^. 
smickrerska -rdrska^ f., -an -or. 
smida smi^da^ t., smider **^ smidde 

smidh^ smitt smit*' smidd smitt. 



357 — 



smidbar smi^d-^ha^r a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
smide snii^tU^ n., -et -en -ena. 
smidig smi^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
smil smiH n., -et = -en. 
smila smiHa^ i., -ade. 
smilare smi^lara^ m., -en =. 
smile smiHd^ rm., -en, växt, tåtel-, 

vår- 8. (Airopsis). 
smiler smiHdr m., -n smilar, 
smilig smiHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
smink smirj^k n., -et artpl. -er. 
sminka smirj^ka^ t. o. rfl., -ade. 
smisk smis^k n., -et; ge, få s. 
smiska smis^ka^ i. o. t., -ade. 
smita »mi^ta^ i. o. t., smiter*^ 

smet smeH smitit, 
smitta smit^a^ rf., -an -or. 
smitta smit^a^ t., -ade. 
smittbar smit^^hai^r a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
smittsam smit^^sam^ 1. smitto- a., 

-mt -mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
smocka smok^cr rf., -an -or. 
smocka smok^a^ t., -ade. 
smolk smol^k n., -et. 
smolkig smoPkig^ a., -t -e -a. 
smord smco^rd pa., -rt -rde -rda. 
smorläder »mco^r-^lä^dor n., -dret. 
smuggla smug^la^ t., -ade, -ggel-. 
smugglare snmgHard^ m., -en =. 
smuggleri smugHeri*^ n., -et -er. 
smul smm^l r., icke en s. 
smul smmH a., -t -e -a -are -^st. 
smula smiuHa^ rf., -an -or. 
smula smuiHa^ t. o. rfl., -ade. 
smulgråt smtuH-gråH mf., -en 

-ar. 
smulig smmHig^ a., -t -e -a. 
smult smulH n., -et. 



smultron smulat ron^ n., -et = -en, 
skogs-, back-, jordgubbs-s. (Fra- 
ga'ria), 

smussel smtis^ol n., -sslet. 

smussla smusHii^ i., -ade. 

smuts smut^s rm., -en. 

smutsa stnr(f\sa^ t., -ade. 

smutsig smnt^sig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

smutt smnt^ rm., -en -ar. 

smutta smnt^a^ i. o. t., -ade. 

smuttare smnt^arj^ m., -en =■-, 

smj^cka smgk^a^ t. o. rfl., -ade. 

smycke smf/k^j^ n., -et -en -ena. 

smyg srng^g mr., -en -ar, fågel, 
gärd-smyg (Nannus). 

smyg smy^g rm., -en -ar; i sm. 

smyga smg^ga^ i. t. o. rfl., smy- 
ger *^ smög snw^g smugit smui^- 
git^ äv. smygit smy^git^ smugen 
smuget smugna. 

smygar e smy ^ g ar J^ m., -en =. 

smyghandlare --lian^dlard m., -en =-. 

små små^ a., -tt smot^ små smärre 
smair^d säll. smäi^st -ste^^-sta^-; 
småbarn, -kryp, -mynt, -sak. 

småaktig små^''akHig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en -er. 

smågammal '^gant^aJ, se gammal. 

Småland småHand, 

småländsk småHändsk led. -änsk 

småländska små^-^län^dska led. 
"/äw^ska f., -an -or. 

småländska -ska rf., -an. 

smålänning små^'^JänHr] m., -en -ar. 

småningom små^nirjom^ adv. 

småsinnad -•sinkad pa., -at -ade. 

småsinne små^-^sinh n., -et. 

småsint "SinH pa., -t -e -a; -het -en. 

småskola små^^skioHa rf., -an -or, i 
smns. -skole-, t. ex. -skolesemi- 
narium 1. -skol- ss.småskoUärare. 



am åstad sak ti g siim^staås-ak^fig a., 

-t -6 -a -are -ast; -het -eo. 
smfietadamässjg småhtaåa-mäa^ig 
a., -t -e -a -are -ast. 

: smotHr}^ mf., -en -ar; pl, 

n åttor smot^mr'^. 

imäk' rm., -en -ar, frun- 

rsmössa. 

mäk^ rm., -en -ar, slaff. 

tBäft* adv., sm.* full'. 

smäkV t., -t«. 

smäh^a^ t., -ao, kalksm. 
smäk*9r a., -t -ckre -ckra 

■e -ckraet; -het -en. 

må^äa^ i. o. t., -ade, -de-. 
små^dara^ m., -en =. 

) smä^dahB^ rf., -en -er. 

smä^dlig^ a., -t -e -a -are 

-het -en. 

in smä^dUg?n^ adv. 

tmäkHa^ i., -ade; -ande pa. 

äi'n., -et, stund, mr., -en, 

■äl* rm., -en -ar. 
mäl^a^ ri'., -an -or. 
mäl^a* i. o. t-, -de, i in- 
bet. impf. äv. small smal*. 

smål^ar»^ rm., -en =^. 
mälHa^ rf., -an -or. 
•mäl^ia' i. o. t., smälter*" 
I smält smält, i intr. bet, 
apf. smalt smalH smnlto 
o»* sup. smultit smul^fit^ 
amulten (otn snö). 

smalHar?^ m., -en =. 

-ftaV a., -t -e -a; -het -en. 
■)«'ra' rm., -en, väH, blå-, 
nmle-a. (Medicago). 
Sin(er^j»l^ i. -gal' rm., -n. 
smar^jla^ 1. -gla^ t., -ade, 
e -lara^ m., -en — . 
Bmärst, se små. 



smärt smfer t a., = -e -a -are -ast ; 

-het -en. 
smärta smarHa^ rf., -an -or. 
smärta smarHa} t., -ade. 
smärta smtyr^io' t., -ade, sjiii: 
smärting sm<eTHit}* r., -en. 
smärtsam smarH-sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
smör smas*r n., -et. 
smöra stKieVo* t., -ade. 
smörgås smcer^-gå^s I. '^ rf., -en -ar. 
smörig mncehig^ a., -t -e -a -are -ast. 
smörj smtxr^j n., -et, äv. rm., -en. 
smörja smcer^ja' rf., -an -or. 
smörja smar^ja^ t. o. rfl., smörjer *" 

smorde smco^rda^ smort sm(o*rt 

smord smort, 
smörjare smcer^jar3^ m., -en =. 
smörjelse smccr^jaJsa^ rf., -en -er. 
smörjig -jig* a., -t -e -a -are -ast. 
snabb snäb* a., -t swabV -e -a -are 

-ast; -hot -en. 
snabba snabba' rfl., -ade. 
snabbfotad snah^'foiHad pa., -at -e. 
snabbtänkt snab^-täTj^kt pa., — -e 

-a -are -ast; -het -en. 
snabel sn&*li3l rm., -beln -blar. 
snabelformig sna^bal-forhnig a., -t 

snack suak* n., -et. 
snacka snnk^a^ i. o. t., -ade. 
snacksam snnk^-sam^ a., -t -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 
snagga snag^a^ i., -ade. 
snappa snajj^a^ t. o. i., -ade. 
snapphane snap^-ka^na m., -en -ar. 
snaps snap*s rm., -en -ar. 
snapsa snap^sa'^ i., -ade. 
snar sn&*r a., -t -e -a -are -ast; 

snara swaVo^ rf., -an -or. 
snarfyndig sna^r-fyn^dtg a., -t -e 
-a -are -ast; -het -en. 



— 359 — 



snarka snar^ka^ i., -ade. 
snarkare snar^Jcard^ m., -en =. 
snarkerska snav^hdrsha^ f., -an -or. 
snarligen sna^rligdn^ adv. 
snarsint sna^r'^sinH pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
snarsticken sna^r^^stikhn pa., -et 

-ckne -ckna -cknare -cknast; 

-het -en. 
snarstucken snSb^r^stuh^dn pa., -et 

-ckne -ckna -cknare -cknast; 

-het -en. 
snart sna^t adv. 
snartänkt sna^r^-tärj^kt pa., = -e 

-a -are -ast; -het -en. 
Snasahögama sna^sa^he^ garna, 
snask snas^k n., -et. 
snaska snas^ka^ i., -ade. 
snaskare snas^kard^ m., -en =. 
snaskig snas^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snatta snat^a^ t., -ade. 
snattare snat^ar9^ m., -en =. 
snatter snat^dr n., -ttret. 
snatteri snat^eri^ n., -et -er. 
snattra snat^ra^ i., -ade. 
snäva snaHa'^ i., -ade. 
sned sne^d a., snett snet^ -e -a 

-are -ast; -het -en. 
sned sne^d, på sned. 
snedd sned^ rf., -en; på snedden. 
snedda sned^a'^ t. o. i., -ade. 
snedgången sne^d^^gorjhn pa., -get 

-gne -gna. 
snedmunt sne^d''munH pa., = -e -a. 
snedskuren sne^d^^sktu^ron pa., -ret 

-me -rna. 
snedvinklig "Viri^kUg a., -t -e -a. 
snedögd sne^d-^ög^d pa., -ögt -e -a; 

-het -en. 
snegla sne^gla^ i., -ade. 
snibb snib*' rm., -en -ar. 
snibba snib^a^ t., -ade. 



snibbig snibHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
snickare snik^ard^ m., -en =. 
snickeri snik^eri^ n., -et -er. 
snickra snik^ra^ i. o. t., -ade. 
snicksnack snik^'^snak^ 1. *^ n., -et. 
snida sni^da^ t., -ar 1. -er -ade. 
snidar e sni^dar9^ m., -en =. 
snideri sni^deri^ n., -et -er. 
snigel sni^gQl^ mr., -geln -glar, 

skogs-, åker-s. (Limax), 
snika sni^ka^ i., -te; -as i. dep. 
sniken sni^kQn^ a., -ket -kne -kna 

-knare -knast; -het -en. 
snilj sn0j r., -en -er. 
snilja snil^ja^ rf., -an -or. 
snilla snil^a^ t., -ade, undansnilla, 
snille snilh^ n., -et -en -ena. 
snillrik sniP^^ri^k a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snipa sni^pa^ rf., -an -or, kärl, 
snipa sni^pa^ rf., -an -or, båt, 
snipig sni^pig^ a., -t -e -a -are -ast. 
snirkel snir^kQ^ rm., -keln -klar. 
snirklad snir^klad^ pa., -at -e. 
snitsel snit^sdl r., -n, matt, 
snitseljakt snit^sdUjakH rf., -en -er. 
snitt snit^ rm., -en, 1. n., -et. 
snitt snit^ n., -et = -en. 
sno snco^ t. i. o. rfl., snor snod- 
de sncodh^ snott sncot^ snodd 

snott snoende, 
snobb snob^ m., -en -ar. 
snobbaktig snob^-^akHig a., -t -e -a 

-are -ast. 
snobberi snob^eri^ n., -et -er. 
snobbig snobHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snodd sncod*' rf., -en -er. 
snok snco^k m., -en -ar, sökare, 
snok snco^k mr., -en -ar, djur 

(Co'luber), 
snoka snco^ka^ i., -ade. 



360 



snoker snco^kdr m., -em. 

snopen snw^pan^ a., -pet -pne -pna 

-pnare -pnast; -het -en. 
snopp snop^ nn., -en -ar. 
snoppa snop^a^ t., -ade. 
snoppare snop^ard^ titl,^ -en =. 
snor snco^r rm., -en. 
snöra sfuo^ra^ t., -ade. 
snorig sncj^rig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snork snor^k rm.^ -en. 
Snorre snorh^. 
snubba snuh^a^ t., -ade. 
snubbla snubHa^ i., -ade, -bbel-, 
snubbelfotad snuhhUfcoHad pa., 

-at -ade. 
snubbor snuh^cor^ rf., -na. 
snudda snud^a^ i., -ade. 
snugga snug^a^ rf., -an -or. 
snugga snug^a^ i., -ade. 
snuggare snug^ar9^ m., -en =. 
siiukta snukHa^ i., -ade. 
snultra snulHra^ fr., -an -or, lisk, 

skär-, sten-s. (Crenilabrus). 
snurra snur^a^ rf., -an -or. 
snurra snur^a^ i. o. t., -ade. 
snus srnu^s n., -et artpl. -er, säll. 

rm., -en. 
snusa snmha^ i. o. t., -ade. 
snus are snuihara^ m., -en =. 
snusig 'Sig^ a., -t -e -a -are -ast. 
snusk snus^k n., -et. 
snuska snus^ka^ i. o. t., -ade. 
snusker snus^kdr m., -n. 
snuskig snus^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snusmalare snmH''nmHar9 m., -en 

snut sniuH rm., -en -ar. 

snuva sma^va^ rf., -an. 

snuvig snm^vig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
snyfta snyfHa^ i., -ade. 



s^ygg ^^yO^ 21., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

^^y&g^ snyg^a^ t. o. i^., -ade. 

snylta sngPta^ rf., -an -or, väj[^t, 
klint-, klöver-, smäre-, hamp-s. 
(Orobanche), 

snylta snylHa^ i., -ade. 

snyta snyHa^ t., snyter ^^ snöt 
sneH snutit snmHit'^ snuten snu- 
tet snutna. 

snyte snyHd^ n., -et -en -ena. 

snål snåH a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

snåla snå^la^ i., -ade, sn. in. 

snålas snåHas^ i. dep., -ades. 

snåljåp snåH^ja^p m., -en -ar. 

snåljåpa snåH^jå^pa f., -an -or. 

snår snå^r n., -et = -en. 

snäcka snäk^a^ rf., -an -or. 

snäckformig "forhnig a., -t -e -a. 

snäll snäl^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

snällvåg snäl^^vå^g rm., -en -ar. 

snäppa snäp^a^ fr., -an -or, fågel, 
röd-, svart-, skogs-, grön-, glutt-, 
drill-s. (Totanus). 

snäppa snä2)^a^ fr., -an -or, fågel, 
små-, mo-, skär-, spov-, kust-, 
kärr-, myr-s. (Tvinga)^ > snärpa. 

snäppare snäp^ara^ rm., -en =. 

snärja sfKBr^ja^ rf., -an, väoct, näs- 
sel-, klöver-, lin-, smäre-, lu- 
pin-s. (CuscutaJ, 

snärja sneer^ja^ t., -de, ibl. ålder- 
doml. o. poet. snce^rdd^ snre^rd, 

snärje sncer^jd^ n., -et -en. -ena. 

snärp sncBT^p n., -et = -en. 

snärpa sncer^pa^ rf., -an -or, stort 
hagel, 

snärt sncerH rm., -en -ar. 

snärta sncevHa^ f., -an -or. 

snärta sncevHa^ t. o. i., -ade. 

snäsa snäha^ rf., -an -or. 



361 — 



snäsa snä^sa^ t., -te. 

snäsig snä^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -liet -en. 
snäv snä^v a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. • 
snö sn0^ rm., -n, sn0^n vanl. snön^. 
snöa sn0^a^ i., -ade, äv. kld. snöga. 
snöd sn0^d a., snött snöt*' -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Snöhättan sn0^^}iät'^an. 
snöhöljd sn0^^höl^jcl pa., -t -e -a. 
snöig sn0Hg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
snöpa sn0^pa^ t., -te. 
snöping sn0^2nr]^ m., -en -ar. 
snöplig sn0^plig^ ofta snöp^- a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
snöpligen sn0^pUgdn^ 1. snöp^- adv. 
snöra sn<je^ra^ t., snör säll. -er, -de. 
snöre snoR^rd^ n., -et -en -ena. 
snörmakare snce^r^^ma^karQ m., -en 

snörmakeri sncs^rmakeri^ n., -et -er. 
snörpa snoer^pa^ t. o. i., -te. 
snörvla sncer^vla^ i., -ade. 
snövla sn0Hla^ 1. snöv^- 1. snöf^- 

i., -ade. 
so so)^ fr., -n -r. 
soaré så^are* r., -en 1. -n -er. 
soarédags så^are^'^dag^s 1. "dalens 

adv. ^ 

sobel så^hdl mr., -beln -blar, >> 

sabel (Maries), 
social sco^siaH 1. sos^- a., -t -e -a. 
socialism sMsHalis^ 1. sos^- r., 

-men -m9n. 
socialist scosHalisH 1. sos^- mf., 

-en -er. 
socialistisk scosHalisHisk 1. 50s^- 

a., -u -e -a. 
societet sosH&teH 1. scoh- r., -en 

-er 1. -e^e* -n -er. 
sociologi sosHålågi^ 1. 5Cos^- r., -en. 



sock sok*' rm., -en -ar. 
socka sok^a^ rf., -an -or. 
sockel sokhl rm., -keln -klar. 
socken scok*9n 1. so/c'^- rf., -knen 

-knar, i smns. socken- men 

socknemän scok^no^niän^ 1. sok^-, 
sockenbo scokhn^ho}^ 1. sok^-^ mf., 

-n -r 1. -ar. 
socker sokhr n., -kret. 
sockerhalt sokhr^halH r., -en. 
sockerhaltig r-halHig a., -t -e -a. 
sockerkist sokhr-JisH rm., -en. 
sockersaltad '-sälHad pa., -at -ade. 
sockertoppsformig sok^9rtops-'for^- 

mig a., -t -e -a. 
sockra sok^ra^ t. o. rfl., -ade. 
soda scjD^da^ rf., -an. 
Sodom sco^dcom^, 
sodomit sco^dcomiH m., -en -er. 
sodomiteri sco^daymiteri^ n., -et. 
sodomitisk sco^dcomiHisk a., -t -e -a. 
soffa sof^a^ rf., -an -or. 
Sofia so^^a 1. «32. 
sofism såfis^m. r., -men -m^/^ -mer. 
sofist såfisH mf., -en -er. 
sofisteri såfisHdri* n., -et -er. 
sofistik så^fisti^k r., -en. 
sofistisk såfisHisk a., -t -e -a. 
soja soj^a^ rf., -an. 
Sokrates så^kratds 1. scw^-. 
sokratisk såkraHisk 1. 5C0- a., -t 

-e -a. 
sol so)H rf., -en -ar. 
sola s(x)Ha^ rf., -an -or, växty åker-, 

vår-, smör-, knöl-, rev-, ält-, 

sjö-, sval-s. (Baminculus). 
sola swHa^ t. o. rfl., -ade. 
sol a- växel smHa^väkhdl, 
solar scola^r a., -t -e -a. 
solarisk s(ola^risk a., -t -e -a. 
solbränd scoH^^brän^d pa., -nt -e -a. 
solbränna scoH'^hrän^a rf., -an. 
sold sol^d r., -en. 



362 



soldat soldaH m., -en -er. 
öoldatesk soPdatäs^k r., -en. 
sold(e)när sol^d(9)nee*'r m., -en -er. 
solenn solän^ 1. så- a., -ent -e -a 

-are -ast. 
solennitet sol^äniteH 1. -län}- r., 

-en -er. 
solfjäder s(oH''fja^d9r rm., -n -drar. 
solf j äderformig scoHfjäddr'-for^mig 

a.^ ~v -e —a. 
solid scoU^d 1. så- a., -itt -it^ -de 

-da -dåre -dast. 
solidarisk scolHda^risk 1. sol^- a., 

-t -e -a. 
solidaritet 5a>Z^tc?ari^e*n.soZ^-r., -en. 
soliditet scolHdUeH\.so-\.-li^-T.^ -en. 
solig scoHig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
solist scolisH mf., -en -er. 
solitär sålUce^r r., -en -er. 
solk sol^k n., -et. 
solka sol^ka^ t., -ade. 
solkig sol^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Sollefteå solåfHd^å^ 1. o^<>o. 
Sollerön s(olhr^0^n, 
sollicitera soPisite^ra t., -ade. 
Solna såHna^ 1. sol^-. 
solo scoHco n., -t -n -na. 
solo scoHco oböjl. pred. adj. o. adv. 
solstekt scoH^ste^kt pa., = -e -a. 
solv sol^v n., -et = -en. 
solva soPva^ t. o. i., -ade. 
sol vens soli)än^s r., -en. 
solvent solvånH a., = -e -a. 
solvera solve^ra t., -ade. 
som som* adv. o. konj., så ofta 

som, så snart som, så mycket 

som, så länge som, så väl som, 

som ock, som oftast, när nöden 

är som störst, 
som som^ rel. pron. 
somligt somHigH pron. a., -ga. 



somligstädes 1. -stans somHig^sta^- 

dds led. '^stanh adv. 
sommar som^ar^ rm., -en 1. -n, 

somrar, i somras ^^. 
Sömmen somthn^, 
somna som^na^ i., -ade. 
8omnambulsow^«am6m*Zmf ., -en -er. 
somnambul -huiH a., -t -e -a. 
somnambulisk -btuHisk a., -t -e -a. 
somnambulism -bmlis^m. r., -men 

-m9n» 
somt somH pron. neutr. sing. 
son så^n m., -en, söner se^ndr^, 
sona sco^na^ t., -ade äv. -te. 
sonant sånanH 1. soy- v,, -en -er. 
sonat sånaH 1. sco- r., -en -er. 
sond soYi^d r., -en -er. 
sondera sorjde^ra t., -ade. 
sonett sonat*" 1. så- r., -en -er. 
sonika sco^^nika 1. ^^^ adv., helt s. 
sonlig så^nlig^ a., -t -e -a -are -ast. 
sonor sånå^r a., -t -e -a. 
sopa sca^pa^ rf., -an -or, viska, 
sopa sco^pa^ i. o. t., -ade. 
sopare sco^par9^ m., -en =. 
soperska sco^parska^ f., -an -or. 
sopor sco^pcor^ pl., -na. 
sopp sop*" rm., -en -ar, svamp. 
soppa sop^a^ rf., -an -or. 
sopran scopra^n mf ., -en -er, person. 
sopran scopra^n r., -en -er, stämma. 
sordin sordi*'n r., -en -er. 
sorg sor^j rf., -en -er, i smns. 

sorg-, men sorge- i sorgebarn, 

-dag, -fest, -post, -sång, m. fl. 
sorgesam sor^J9'^sam^ a., -mt -mme 

-mma. 
sorgfällig sor^j'^fälHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
sorglig sor^jUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sorgsen sor^js9n^ a., -set -sne -sna 
-snare -snäst: -het -en. 



— 363 — 



sorit såriH r., -en -er, keäjeslut, 
sork soT^k mr., -en -ar, röd-, ängs-, 

skogs-, åker-, mellan-, vatten-s. 

fÄrvi'colaJ, 
sorl så^rl n., -et. 
sorla så^rla^ i., -ade. 
sort sotH rm., -en er. 
sortera sovte^ra t. o. rfl., -ade; 

-ad pa. 
sorterare sorte^rard m., -en =. 
sorti sorti^ t., -en. 
sortiment sorHimänH n., -et = -en. 
Sorunda sco^r-^un^da. 
sot scoH n., -et. 
sot scoH rf., -en, ^ukdam, 
sota scoHa^ t., -ade. 
sota s(oHa^ i., -ade, umgälla. 
sötare scoHarQ^ m., -en =. 
sotarmurre scoHar^murh m., -en -ar. 
sotig scoHig^ a., -t -e -a -are -ast. 
sottis soti^s r., -en -er. 
sova såha^ i., sover *^ sov sovit, 

i smns. sov-, t. ex. sovrum, 

-vagn, >- såva. 
sovdags så^v-^dag^s 1. "däkH ad v., 

> såvdags. 

sovel så^vdl n., sovlet, > såvel. 
sovra så^vra^ stund, sof^- t., -ade, 

> såvra. 

spackla spakHa^ i. o. t., -ade, -ckel-. 
spacklare spakHard^ m., -en =. 
spad spet^d n., -et. 
spade spa^dd^ rm., -en -ar. 
spader ^pa^dQr rm., -n =, spader- 
knekt ^0* -en '^^20 .i-ia 1032 

spadtals spa^d-^taHs adv. 
spak éfj^a^Ä rm., -en -ar. 
spak spsb^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
spaljé 1. -jer spalje^ 1. -jce*^r r., 

-en 1. -n -er. 
spaljera spalje^ra t., -ade. 
spalt spalH rm., -en -er. 



spalta spalHa^ t., -ade, klyva. 
spaltvis spalH-^vi^s adv. 
spana spa^na^ i. o. t., -ade. 
Spanien spanH^n 1. -jdn. 
spanj olett span^ålät^ r., -en -er. 
spanjor sparijco^r m., -en -er. 
spanjorska spofijco^rska f., -an -or. 
spankulera spatj^kmle^ra i., -ade. 
spann spän* n., -et = -en, hästsp. 
spann spän*" n., -et = -en, hro- 

spann. 
spann spän*' n., -et = -en, längd- 
mått. 
spann spän* rm., -en, spänner *^ 1. 

spannar, hink. 
spann spän* rm., -en =, rymdmått. 
spannmål span^'^måH rm., -en. 
spannmålshandlare span^måls"- 

han^dlard m., -en =. 
spannrem span^^rem^ rm., -mmen 

-mmar. 
spansk span*sk a., -t -e -a. 
spanska span^ska^ f., -an -or. 
spanska span^ska^ rf., -an. 
spanskgröna spanskgr0^na^ rf., -an. 
spant spanH n., -et = -en. 
spara spa^ra^ i. t. o. rfl., -ade, äv. 

spar -de. * 
spark spar^k rm., -en -ar. 
sparka spar^ka^ t. o. i., -ade; -as 

i. dep. 
sparkstötting spar^k-^stöt^it] rm., 

-en -ar. 
sparlakan spa^r-^la^kan 1. spar^- 1. 

sparla^kan n., -et = -en. 
sparre sparh^ rm., -en -ar. 
sparris spar^is^ 1. *° rm., -en -ar 

302 i 400 (Asparagus). 

sparsam spa^r-sam^ 1. ^^ a., -mt -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 
sparsmakad "Sma^kad pa., -at -e. 
Sparta sparHa. 
spartan sparta^n m., -en -er. 



spartansk S2JarlB,*nsk a., -t -e -a. ' apeja s}iiij^a^ i., -a 
a*nska f., -an -or. spejare späj^arj^ 



■ guI-T 






' 1. spoi»- 






Ö-, vide- 1 speja gjiäj^s r,, -en, koboltspejö, 

I r> spä-. 
1 -mer*". ' speke spe^ks^, hälla i sp. vid guiig'- 
, -t -e -a. I ning, lekspr. 
-en -er, mineral. 'Spektakel sjiäkta.*k9l 1. spek- n., 
-klet = -klen. 
I spektakelmakare späkt a^k9l'iHa^- 
', I knra 1. ss. frg. in., -en — . 

! spekter spåk^tar n., -tret = -treu, 
'. spekti^al analys spaktra.H-aHalg''s r., 

spektralfärg späktraH-far^j rrnf., 



späkHrAskå*p 



1 vardajrl. xpase*- 



i^erihr pl., -na; -ri-. i spektrum ^äk*lrum n., pl. -tra. 



re «j>es'eri^-Aa«*rfia) 

i'em'V mf., -en -er, 
8*/ V., -en -er. 
pes*ialise*ra t., -ade. 
sHalisH mf., -en -er. 
enHaliteH r., -en -er. 

r., -en -er"», 
»i* a., -t -e -a -are -ast , 
•esHfise*ra t., -ade. 

-jilafm', r., " n " •! 
*simän 1, '"* n., -mina 

qie^simine^ra 1. sjics'- 

'i'i/<o*n r., -en -er. 
'äa*r m., -en -er. 
i« rm., -n -glar. 
spe^ff3l'f(o^Uum n., 

spe^ff»lfåkteri^ n., -et 

«* t. o. rfl., -ade. 



spekulant sp«A'in;««*( mf., -en -er. 

spekulation -lafo}*n r., -en -er. 

spekulativ -lati*v a., -t -e -a -are 

spekulera spek^mle*ra i., -ade. 

spel speH n., -et = -en. 

spela speHa^ t. o. i., -ade, äv. 

vardagl. o. poet. -te. 
spelare speHara^ m., -en =. 
spelerska spe%rska^ i., -an -or. 
speleverk npe'lBV(er*k n., -et. 
apelevink spcl'6vit]*'k m., -en -ar. 
spenat sjienaH rm., -en (Spina- 

spendera spände^ra t., -ade, 
spendersam spiinde^r-sam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast ; 

-het -en. 

spenslig spenHUg'' a., -t -e -a -are 

-aet; -het -en. 
speta speHa^ rf., -an -or. 
speta speHa^ t. o. i., -ade. 
spets spef^s mr., -en -ar, hund. 



— 365 — 



spets spetts rm., -en -ar. 

spetsa spet^sa^ t. o. rfl., -ade. 

Spetsbergen spet^s^hcer^jdn, 

spetsbov spet^s^hoyS) 1. *^ m., -en 
-ar, 

spetsbåge spet^s^^hå^g^ rm., -en -ar. 

spetsbågig spet^S'^bå^gig a., -t -e -a. 

spetsfundig spet^S'^fun^dig a., -t -e 
-a -are -ast; -het -en -er. 

spetsig spet^sig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en -er. 

spetsnosig spet^s^nco^sig a., -t -e -a. 

spets vinklig -vii^^kUg a., -t -e -a. 

spett spet^ 1. spät^ mr., -en -ar, 
fågel, grön-, grå-, hack-, mel- 
lan-, lill-, svart-sp. (Picus). 

spett spet^ n., -et = -en. 

spetälsk speH-^äl^sk a., -t -e -a. 

spetälskas/?c^^-äZ^sA;arf., -an, -ske-. 

spex späkas n., -et, studentspr. 

spicka sjrik^a^ äv. spe^ka^ t., -ade, 
-eke-. 

spicken spikhn^ äv. spc^kdri^ a., 
-et -ckne -ckna. 

spigg spig^ mr., -en -ar, stor-, 
små-, tång-sp. ( Gäster os' teus). 

spik spi^k rm., -en -ar. 

spik S2)i^k adv., sp. nykter. 

spika spi^ka^ t. o. i., -ade. 

spikig spi^kig^ a., -t -e -a -are -ast. 

spilkum spiPkmn^ rm., -kumen 
-kumar ^^^. 

spilla spilV t., -de. 

spiller spil^9r adv., spiller ny. 

spillo spil^co^j till spillo. 

spillra spiPra^ rf., -an -or. 

spillra spiPra^ t., -ade. 

spilta spilHa^ rf., -an -or. 

spilträ spi^l^trä^ n., -t -n -na. 

spindel spin^ddl^ mr., -n -dlar, djur. 

spindel spin^d9p rm., -n -dlar, tekn. 

spinell spinäl^ r., -en -er, miner, 

spinett spinät^ r., -en -er, mus. 



spinga spiri^a^ t., -ade, sp. stickor, 
spinga spirj^a^ rf., -an -or, sticka. 
spinka spitfka^ t., -ade. 
spinkig spirfkig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
spinna spin^a^ t., spinner ^° spann 

span^ s^unno spun^co^ spunnit 

spunnen spunnet spunna spinn, 
spinnare spin^ard^ m., -en =. 
spinn are Sjdn^aro^ mr., -en =, 

fjäril, tall-, ek-, ring-s. (Lasio- 

campa), spinnarelarv. 
spioneri sjdn^eri^ n., -et -er. 
spinnerska spinhrska^ f., -an -or. 
spion spixD^n mf., -en -er. 
spionera spi^cone^ra i., -ade. 
spioneri spi^coneri^ n., -et -er. 
spira sin^ra^ rf., -an -or. 
spira sin^rci^ rf., -an -or, kärr-, 

skogs-, kungs-sp. (Pedictdaris). 
spira spi^ra^ i., -ade. 
spiral spiraH r., -en -er. 
spiralformig spiraH^forSnig a., -t 

-e -a. 
spirant spiranH r., -en -er. 
I spirantisk spiranHisk a., -t -e -a. 
spirea spiré^a^ rf., -an -or, växt, 

häck-, kvast-sp. (Spircea). 
spiritism spirHtis^m. r., -men -mon. 
spiritist spirHtisH mf., -en -er. 
spiritistisk spirHtisHisk a., -t -e -a. 
spiritualism spir^Umalis^ra. r., -men 

-m9n. 
spiritualist spirHtmalisHm.^.^ -en -er. 
spiritualistisk -lisHisk a., -t -e -a. 
spirituell -mäl^ a., -t -e -a -are -ast. 
spirituösa spirHttacoha^ rf., -an. 
spirituös spir^itm0^s a., -t -e -a. 
spirlånga spi^r'^lorj^a äv. spil- spiH^' 

fr., -an -or. 
spiron spi^ron^ n., -et, växt, ekorr-s. 

(Majan'themum) . 
spis spi^s rm., -en -ar, eldstad. 







— 366 — 



. . j- 



^«pis spi^s rm., -en, föda, 
spis spi^s rm., -en -ar, hoktr, 
spisa spiha^ t. o. i., -ade. 
spisel spi^sdl^ 1. *® rm., -n -siar. 
spjut spjtuH n.y -et = -en. 
spjuv spjiu^v mf., -en -ar. 
spjuver sjyjtuhm' mf., -n -vrår. 
spjäla spjäHa^ t., -ade. 
spjäla sjjjäHa^ rf., -an -or. 
spjäle spjllHd^ rm., -en -ar. 
spjälka sjyjäl^ka^ t., -ade. 
spjäll spjäl^ n., -et = -en. 
spjärn sjyjce^rn n., -et. 
, spjärna spjcé^rna^ i., -ade. 
splendid spländi^d -it el. -itt -iH 1. 

-i/* -de -da -dåre -dast. 
splint splinH rm., -en. 
splinta splinHa^ t., -ade. 
split spUH n., -et, 1. rm., -en. 
splits split^s äv. spliss sjMs*' rm., 

-en -ar. 
splitsa spUtha^ äv. splis^a^ t., -ade. 
^ splitt s^/i^* adv., sp. ny. 
splitter splU^dr adv., splitter ny. 
splittra spUt^ra^ rf., -an -or. 
splittra split^ra^ t. o. i., -ade. 
spol spcoH r., -en, rygg fena. 
spola spcoHa^ t., -ade. 
spola spcoHa^ t. o. i., -ade, 5p. (^rar^. 
spolare spcoHard^ m., -en =. 
spole spoiHd^ rm., -en -ar, fågel, 

ljung-, fjäll-sp. (öhara'drius). 
spole spcoHd^ rm., -en -ar, garnsp. 
Spolerska spcoH9rska^ f., -an -or. 
spolformig spoyH^^for^mig a., -t -e -a. 
spoliera spcoHie^ra äv. -/;e*- 1., -ade. 
spoling spcoHir}^ m., -en -ar. 
spondé sponde^ r., -en 1. -n -er. 
spondeisk sponde^isk äv. -aHsk a., 

-t -e -a. 
spont sponH rm., -en -ar. 
sponta sponHa^ t., -ade. 
spontan si?on^a*w a., -t -e -a. 



spontaneitet sponHane^UeH r., -en. 
spor spco^r 1. spå V r., -en -er *^. 
sporadisk spåra^disk 1. spco- a., 

-t -e -a. 
sporra spor^a^ t., -ade. 
sporre sporV rm., -en -ar. 
sporrsträck spor^-'Sträk^ n., -et. 
sport spå^rt 1. spovH r., -en. 
sportel spoTHdl rm., -n -tler"*^. 
sportmässig spåht^mäsHg 'dv.spor^f^ 

a.f — Il "e -a -are -asi). 
spotsk spot^sk a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
spott spot^ rm. o. n., -en o. -et. 
spott spot^ rm. o. n. ; i bet. sjje 

endast i obest. form. 



spotta spot^a^ i. o. t., -ade. 

spottare spot^ar9^ m., -en =. 

spov spco^v mr., -en -ar, stor-, 
små-sjp. (Nume'nius), 

spraka spra^ka^ i., -ade. 

spratt sprat^ n., -et = -en. 

sprattla spratHa^ i., -ade, -ttel-. 

spri spri^ n., -et -n -na, 1. -it, sjlw. 

spricka sprik^a^ rf., -an -or. 

spricka spnA^^a^ i., spricker*® sprack 
sprak^ sprucko spruk^co^ spruckit 
spruk^U^ sprucken spnicket 
spruckna. 

sprickig sprikHg^ a., -t -e -a. 

sprida spri^da^ t., sprider*®, spridde 
sprid^9^ 1. spred spre^d spredo 
spre^dco^ spritt sprit^ spridd 
spritt; spridd pa., -itt -dda. 

spridare spri^dard^ m., -en ^, 

spring sprir}^ n., -et. 

springa sprirj^a^ rf., -an -or. 

springa sprifj^a^ i., springer*® 
sprang sprarj^ sprungo sprutfio^ 
sprungit sprurjHt^ sprungen 
sprunget sprungna. 

springare sprirj^ar9^ mr., -en =. 

sprint sprinH rm., -en -ar. 



-~ 367 



sprit spriH rm., -en. 

sprit spriH n., -et = -en, sjöv. 

sprita spriHa^ t., -ade, försätta 
med sprit, 

sprita spriHa^ t., -ade, s. ärter. 

sprita spriHa^ t., -ade, s. segel. 

sprithalt spriH^^halH rm., -en. 

sprithaltig spriH^halHig a., -t -e -a. 

sprits spritas rm., -en -ar. 

spritsa spritHa^ i. o. t., -ade. 

spritt sprit^ adv., spritt ny, galen. 

spritta sprit^a^ i., spritter *^ spratt 
sprat^ sprutto sprttt^co^ spruttit. 

sprudel sprm^dol rm., -n -dlar. 

sprudla sprm^dla^ i., -ade. 

sprund sprun^d n., -et = -en. 

sprunda sprun^da^ t., -ade. 

spruta sprmHa^ rf., -an -or. 

spruta spriuHa^ t. o. i., -ade. 

sprutare sprmHard^ m., -en =. 

sprutlangare sprmH^larj^ard m., 
-en =; sprut-hus, -slang. 

språk språ*'k n., -et = -en. 

spraka språ^ka^ i., -ade; -as i. dep. 

språklig språ^klig^ a., -t -e -a. 

språksam språ^k''Sam^ a., -mt -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

språng spror}^ n., -et = -en. 

språngvis sprorj^^vi^s adv. 

språte språHd^ rm., -en -ar. 

spräcka spräk^a^ t., -te. 

spräcklig spräkHig^ a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

spräng sprärj*' r., -en, växt, spräng- 
ört (Cicuta), 

spränga sprärj^a^ t. o. i., -de. 

sprängd sprärj^d pa., -ngt -ngda, 
matl. lättsaltad, sp. anka. 

sprängkall sprärj^r^kaP a., -t -e -a. 

sprätt sprät^ m., -en -ar. 

sprätta sprät^a^ i., sprätter *® sprät- 
te sprätt, äv. -ade, vara sprättig. 

sprätta Äprä^^a^ t., sprätter*^ sprät- 



te sprätt, äv. -ade, stänka om- 
kring, uppsprätta, 
sprättaktig sprät^^akHig a., -t -e 

-a -are -ast. 
sprättig sprätHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
spröd spr0^d a., sprött spröt^ -e 

-a -are -ast; -het -en. 
spröt spr0H n., -et = -en. 
spröta spreHa^ rf., -an -or, växt, 

ludd-, lapp-, fält-s. (Oxy'tropis). 
spröta spr0Ha^ t., -ade. 
spröte sproHo^ n., -et -en -ena. 
spy spy^ t. o. i., spyr spydde 

spgdV spytt spyt^ spydd spytt 

spyende, 
spy a spy^a^ rf.^ -an or. 
spydig spy^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
spå spå^ t. o. i., spår spådde 

spodh^ spått spot^ spådd spått 

spående, 
spådom spå^''doym'^ rm., -en -ar. 
spån spå^n n., -et = -en, 1. rm., 

-en -er 1. -or. 
spanad spå^nad^ rm., -en. 
spång spoYi^ rf., -en spänger spärfdr 

äv. spångar. 
spår spå^r n., -et = -en. 
spåra spå^ra^ t., -ade. 
späck späk^ n., -et. 
späcka späk^a^ t., -ade; -ad pa. 
späd spä^d a., spätt spät^ -e -a 

-are -ast; -het -en. 
späda spä^da^ t., späder *^ spädde 

spädh^ spätt spät^ spädd spätt, 
spädlemmad ^-lem^ad pa., -at -e. 
späka spä^ka^ t. o. rfl., -te. 
spalt spälH rm., -en (TrVticum) , 
spänn spän^ sbst., på sp. 
spänna spän^a^ t., spänner*® spän- 
de spänt spänd spänt spänn, 
spänna spån^a^ t., spänner *® spän- 



368 



de spänt spänd spänt spänn, 

sparka, vardagl. 
spännare spän^ard^ m., -en =. 
spänne spän^d^ n., -et -en -ena. 
späns spänds rm., -en -er^^, P^CLgg» 
spänstig spän^stig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
spänta spän^ta^ i., -ade, spjärna. 
spänta spänHa^ t., -ade, spänta 

ved. 
spärgel spcer^jdt^ 1. ^^1. -gdt^ rm., 

-n, växt, åker-, jätte-, foder-s. 

(Spergula). 
spärr spcer^ oböjl. subst., rida spärr, 

spärritt. 
spärr spcer^ r., -en -ar, 1. n.. -et 

= -en, järnvägsspärr. 
spärra spcer^a^ t., -ade. 
spätt, av späd o. späda. 
spö sp0^ n., -et -n -na 1. -en. 
spöa s])0^a^ t., -ade. 
spöka spe^ka^ i., -ade. 
spöke sp0^k9^ n., -et -en -ena. 
spökelse sp0^kdlsd^ n., -et -er. 
spökeri jsp0^k^ri^ n., -et -er. 
spörja spcer^ja^ i. o. t., spörjer *° 

s})orde spw^rdd^ sport spay^rt 

spord sport, pass. spörjs spoer^js 

1. spörj es spcer^jds'^ 1. ålderdoml. 

o. vardagl. spors sposr^s. 
spörsmål spwr^s-måH 1. spoer^smål 

n., -et = -en. 
st sH interj. 
stab sta^h r., -en -er. 
stabbe stabh'^ rm., -en -ar. 
stabbig stahHg^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
stabbläggare stab^'^läg^ar9 m., -en 

stabel sta^hdl a., -belt -ble ^*^ -bla 

-blare -blast. 
stabil stahiH a., -t -e -a -are -ast. 
stabilitet stahHUteH r., -en. 



stack stak^ rm., -en -ar. 
stacka stak^a^ t., -ade. 
stackare stak^aro^ m., -en =. 
stackars stak^avs^ oböjl. attr. adj. 
stackato stakaHco 1. -tå adv. 
stackig stakHg^ a., -t -e -a -are -ast. 
stackra stak^ra^ t., -ade. 
stad sta^d rf., -en -er, på väv o. d. 
stad sta^d rm., -en sta^d^n um- 

gängl. sta*^n städer stä^ddr. 
stad sta^d i uttr. i stad och ställe, 
stadd stad^ a., statt stat^ stadde 

-a, stadd på resa. 
stadeligen sta^ddU^g9n adv. 
stadfästa stahl-^fäsHa t., se fästa, 
stadfästelse "fäsHdlsd rf., -en -er. 
stadga stad^ga^ rf., -an, stadighet. 
stadga stad^ga^ rf., -an -or, -dge-, 

förordning. 
stadga stad^ga^ t. o. rfl., -ade; 

-ad pa. 
stadgande stad^gandd^ n., -et -en. 
stadgar stad^gar^ pl., stadganden. 
stadie sta^di» r., -en -er*®^ 
stadig sta^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
stadium sta^dium n., -iet -ier *®®. 
stadsbo sta^ds^bo)^ umgängl. städas-- 

1. *^ mf., -n -r 1. -ar. 
stadsbud stadh^-bm^d 1. *® n. 1. m., 

-et = -en. 
stadshus stadh^hmh 1. *'^. 
stafett stafät*' m., -en -er. 
staffage stafa^f n., -et. 
staffera stafe^ra t., -ade, förse med 

staffage. 
staffli stafli^ n., -et -er. 
stag sta^g n., -et = -en, över st. 
staga sta^ga^ t., -ade. 
stagg stag^ rm., -en, gräs (Nar- 

dus). 
stagnation starj^nafay^n r., -en -er. 
stagnera statjne^ra i., -ade. 



369 



stagsvis sta^gs-^vih adv., ^Öv. 
staka sta^ka^ t. i. o. rfl., -ade. 
stake sta^Jc9^ rm., -en -ar. 
staket staheH n., -et = -en. 
stalagniit stal^agmiH r., -en -er. 
stalaktit stal^aMiH r., -en -er. 
stall stal^ n., -et = -en, äv. rm., 

-en -ar. 
ställa stal^a^ t. o. i., -ade. 
stallbroder stal^^-hroi^ddr m., -n 

-bröder; stallbrödraskap stal^- 

br0dra^ska^p n., -et. 
stalp stal^p n., -et = -en. 
stalpig stal^pig^ a., -t -e -a. 
stam starn^ rm., -mmen -mmar. 
stam stam^ rm., -mmen -mmar, 

folkst. 
stam stam^ rm., -mmen -mmar, 

2Jå fartyg. 
stamma stam^a^ i., -ade, stamning, 
stamma stam^a^ i., -ade, st. från. 
stammare stam^ard^ m., -en =. 
stamp stam^p rm., -en -ar, stämpel. 
stamp stam^p n., -et, tramp. 
stamp stam^p rm., -en -ar, kvarn, 
stamp rm., -en; stampa t., -ade, 

pantsätta. 
stampa stam^pa^ i. o. t., -ade. 
stampare stam^pard^ m., -en =. 
standar standa^r n., -et = -en. 
standard stan^dard r., -en räkne- 

pl. =. 
standert stan^ddYt r., -en -ar*^^. 
stank starj^k rm., -en. 
stanna stan^a^ i. o. t., -ade. 
stanniol stan^uoH r., -en. 
stans stanks 1. -ij^s r., -en -er^®, strof. 
stans stanks r., -en -ar, stämpel. 
stansa sfanha^ t., -ade. 
stapel sta^pdl^ rm., -n -plar. 
stapelstad sta^pdhsta^d, se stad. 
stapla sta^pla^ äv. stap^- t., -ade. 
stappla stap^la^ i., -ade. 

Ly tikens o. Wulff", Ordlista. 



stare sta^rd^ mr., -en -ar, svart-, 

rosen-st. (Sturnus). 
stark stav^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
starklemmad star^k^em^ad pa., 

-at -e. 
starr star^ rm., -en, tuv-, vår-, sand-, 

slok-, grus-, lund- st. ( C ar ex).- 
starr star^ mr., -en ar, sjukdom. 
starrbliga star^^hli^ga i., -ade. 
start sta^vt äv. stavH r., -en -er *° 

1 32 

■i • • 

starta stahta^ äv. staT^- i., -ade. 

startare -tard^ m., -en =. 

stass stas^ rm., -en. 

stassa stas^a^ i., -ade. 

stat staH rm., -en -er, i smns. 

stats- staHs" 1. staHs-^ led. stat^s^ 

1. status- stund, stas^'' 1. stas^-. 
stat 5^a*^ rm., -en -er, stat- t. ex. 

-dräng, -folk, -karl, -torpare. 
stata staHa^ i., -ade. 
statare staHaro^ m., -en =. 
statarisk stata^risk a., -t -e -a. 
statera state^ra i., -ade. 
statik statisk r., -en, fys. 
station statfw^n vulg. stafoiSi rm., 

-en -er. 
stationera stat^fcone^ra t., -ade. 
stationär -nre^r a., -t -e -a. 
statisk staHisk a., -t -e -a. 
statist statisH mf., -en -er. 
statistik stat^isH^k r., -en. 
statistiker statisHikdr 1. ^^^^ m., 

-n =. 
statistisk statistisk a., -t -e -a. 
stativ stati^v n., -et = -en. 
statlig staHlig^ a., -t -e -a. 
statsråd st aHs-^r å^ d - led. stath-- 1. 

*^ m., -et 1^ -en. 
statsrådinna staHsrådin^a^ led. 

status- f., -an -or. 
statt, av stadd o. städja. 

24 



— 370 



statuarisk stat^mB^risk a., -t -e -a. 

statuera stat^me^ra t., -ade. 

statur statm^r r., -en -er. 

status staHus^ 1. *® r., pl. =. 

statut statmH n., -et -er. 

staty staty^ r., -en 1. -n -er. 

statyett stat^yåt*' r., -en -er. 

stav st8b*'v rm., -en -ar. 

stav sta^v rm., -en stäver stä^v9r, 

stava sta^va^ t. o. i., -ade. 

stavelse sta^v9lsd^ rf., -en -er. 

stavrimmad stGiH^rim^ad pa., -at -e. 

stearin sté^ari^n r. o. n., -en o. et. 

Stefan sie^fan^, * 

steg ste^g n., -et = -en. 

stega ste^ga^ t., -ade. 

stege sté^gd^ rm., -en -ar. 

Stegeborg ste^gdhor^j, 

stegel ste^gQp 1. *® n., -glet = -glen. 

stegla ste^gla^ t., -ade. 

steglitsa ste^g4U^sa 1. ®^° fr., -an 

-or (Carduelis), 
stegra ste^gra^ t., -ade, öka, 
stegra ste^gra^ rfl., -ade. 
stegrare ste^graro^ m., -en =. 
stegvis ste^g-m^s adv. 
stek ste^Tc rf., -en -ar. 
stek ste^k n., -et = -en, ^öv, 
steka ste^ka^ t. o. i., -te. 
stekare ste^kard^ m., -en =. 
stekel ste^k9l^ mr., -n -klar. 
stekvändare '^än^dard rm., -en =. 
stel steH a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
stelbent steH^he^nt pa., = -e -a. 
Stella ställa. 
stelna steHna^ i., -ade. 
Sten ste^n, 

sten ste^n rm., -en -ar. 
sten ste^n adv., s. blind, döv, rik. 
stena ste^na^ t., -ade. 
stenbjöm ste^n^hjoel^rn rm., -en -ar. 
stenbunden -'hun^ddn pa., se bunden. 



stenhuggare -^hug^ars m., -en =. 

stenhuggeri ste^nhugeri^ n., -et 
-er. 

stenig ste^nig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

Stenkil ste^nkiL 

stenkol ste^n^kåH n., se kol, r> 
stenkål. 

stenograf sten^ågrs^f mf., -en -er. 

stenografera sten^ågrafe^rat,, -ade. 

stenografi sten^ågrafi^ r., -en. 

stenografisk -gr a^ fisk a., -t -e -a. 

stensliperi ste^nsUperi*' n., -et -er. 

stensprängare ste^n^spräifard m., 
-en =. 

stenvandling "Van^dlirj rm., -en -ar. 

stereometri ste^rmm&tri*' r., -en. 

stereometrisk -åmeHrisk a., -t -e -a. 

stereoskop -åskå^p n., -et = -en. 

stereoskopisk -åskå^pisk a., -t -e -a. 

stereotyp ste^reåty^ r., -en -er. 

stereotyp ste^reåty^p a., -t -e -a. 

stereotypera ste^reåtype^ra t., -ade. 

stereotypi ste^reåtypi^ r., -en. 

stereo tjrpisk -åty^pisk a., -t -e -a. 

stereo typör -åtypos^r m., -en -er. 

steril steriH a., -t -e -a -are -ast. 

sterilisera ste^rilise^ra t., -ade. 

sterilitet ste^riliteH r., -en. 

sterlett stcerlät^ mr., -en -er, fi^k, 

stetoskop stet^åskå^p n., -et == -en. 

stia sti^a^ rf., -an -or. 

stick stik^ n., -et = -en; adv. st. 
i stäv. 

stick stik^ n., -et =: -en, i spel, 

sticka stik^a^ rf., -an -or. 

sticka stik^a^ t. äv. opers. i. o. rfl., 
sticker *° stack stak^ stucko 
stuk^o)^ stuckit stuk^U^ stucken 
stucket stuckna; -as i. dep. 

sticka stik^a^ t., -ade, sticka strum- 
por, täcken m. m. 

stickare stik^ard^ m., -en =. 



— 371 



stickel stihhP 1. *^ rm., -n -klar, 
gravstickel. 

stickelhår stiTchl^ha^r, -hårig. 

sticken stiJchn^ pa., -et -ckne -ckna; 
-het -en, lättstött. 

stickerska stikhvsha^ f., -an -or. 

stickert stikhrt rm., -en -ar*^^. 

stickfluss stik^-^flus^ r., -en -er. 

stickhosta stik^^hcosHa rf., -an. 

stickling stikHiif rm., -en -ar. 

stickna stik^na^ i., -ade. 

stift stifH n., -et = -en, hiskopsstift. 

stift stifH n., -et = -en, järnstift. 

stifta stifHa^ t., -ade, inrätta. 

stifta stifHa^ t., -ade, slå i stift. 

stiftare stifHard^ m., -en =. 

stiftarinna stifHarin^a^ f., -an -or. 

stiftelse stifHdlsd^ rf., -en -er. 

stifterska stifHdvska^ f., -an -or. 

stig sti^g rm., -en -ar, mått. 

stig sti^g rm., -en -ar, väg. 

stiga sti^ga^ i., stiger*^ steg ste^^g 
stigit stigen stiget stigna. 

stigare sti^garo^ m., -en =. 

stigbar sti^g^ha^r a., -t -e -a. 

stigmatisera stig^matise^ra t., -ade. 

stil stiH rm., -en -ar, stilart. 

stila stiHa^ i., -ade, st. i uniform. 

stilett stilät^ r., -en -er. 

stilig stiHig^ a., -t -e -a -are -ast. 

stilisera stil^ise^ra t., -ade. 

stilist stilisH mf., -en" -er. 

stilistik stilHsti^k r., -en. 

stilistisk stilisHisk a., -t -e -a. 

still stil^ adv. o. interj. 

stilla stiPa^ fr., -an -or, växt, 
sparv-, duv-st. (Sisymhrium). 

stilla stil^a^ adv. o. oböjl. adj., -are 
-ast, i smns. dels stilla-, t. ex. 
stillasittande, -stående, -tigan- 
de, men stillestånd, stillvatten. 

stilla stil^a^ t. o. rfl., -ade. 

Stilla havet stiPa ha^v9t. 



stilleben stil^4e^b9n n., flert. =. 
stillhet stiPr^heH rf., -en. 
stillna stil^na^ i., -ade. 
stillsam stil^^^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
stillt stilH adj. neutr., vädret var st. 
stilmässig stiH-^mäsHg a., -t -e -a 

-are -ast; -enlig, -ren. 
stiltje stilHjd^ rm., -en. 
stim stim^ n., stimmet = stimmen, 

äv. rm., -mmen -mmar, fiskhop. 
stim stim*' n., -mmet, huller. 
stimma stim^a^ i., -ade. 
stimulantia stim^mlanHsia pl. 
stimulera stim^Tnle^ra t., -ade. 
sting stirj*' n., -et = -en, se styng; 

bi-, mygg-s. 
stinga stirj^a^ t., stinger *° stäng 

stai]^ stungo sturj^co^ stungit 

stuifH^ stungen stunget stung- 



na. 



stingsel stir}^sdl rf., -n, växt, pigg-, 

krus - st . (Car'duus) . 
stinka stitj^ka^ i., stinker *^ stank 

statj^k stunko stuf]^kco^ stunkit 

stutj^kit^. 
stinn stin^ a., stint stinH -nne 

-nna -nnare -nnast; -het -en. 
stins stings m., -en -ar, stations- 
inspektor eg. förk. : st.-ins. 
stint stinH adv. 

stinta stinHa^ f., -an -or, fäbods-st. 
stipa sti^pa rf., -an -or*®, växt, 

fjäder-, hår-s. (Stipa). 
stipel sti^pdl r., -peln -pler*®. 
stipendiat stipän^diaH mf., -en -er. 
stipendium stipän^dium^ 1. *^*®® n., 

-iet -ier; -die-. 
stipulation stip^Tolafco^^n r., -en -er. 
stipulera stip^Tnle^ra t., -ade. 
stirr stir^ mr., -en -ar, laxunge. 
stirra stirV i., -ade. 
stjäla fäHa^ t. o. rfl., stjäl stal 



3 stwHai^ stulit shtt^' 

stulet stulna, * 
rin., -Bu -ar. 
a* t. o. i,, -te, ngn gg 
. stalp stal*p. 

rm., -en. hos häst el. 



:ig /(E^m-blatDi^striff 1. 



■nig a,, -t -e -a. 
fah-n-tg^äar» m., -en 



fter^t-täk^ara rm., -en 

-et -n -na 5 v. -en. 
m., -en -ar; peruk-s. 
■m., -en -ar, å gevär. 
ad v., st, blind, dum, 
ärvativ. 
[^ t. o. rfl., -ade; -ad 

'oi^-liol^m led. stok^— 

■ sfok^'(h}olhi>ar3 m., 

I stok^(h)o}ms'b<o* ml'., 

stok^-(h)nJi)ihk a., -t 

i sfok^-(li)ol^ms/ca 1. ä»* 

Ä^oÄ^-Mm^ftura m., -en 

f., -en -er. 
., -et -er. 



irtpi. (färg) - 



atofta slofHd^ t., -ade. 

stoicism ståHsis^ia r., -men -nian. 

stoiker slåHksr mf., -n =. 

stoisk ståHsk a., -t -e -a, 

stoj utoj* n., -et. 

atoja stoj^a' i,, -ade. 

stojare stoj^arä^ m., -en =r. 

stol stmH rm., -en -ar. 

atola /it<i)*la rf., -an -or*", band till 
katolsk prästdräkt. 

stola sfio^la^ i., -ade. 

stolgång stm^l^ffot]^ rm., -en -ar. 

stoll stoZ* rm., -en -ar. 

atoUe stolh^ mf., -en -ar. 

stoUeri stol^eri* n., -et -er. 

stollig stolHg' a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

stolpe stol^pa^ rm., -en -ar. 

stolsteg stu>H-ste^g n., -et = -en. 

stolt stolH a., ^ -e -a -are -ast ; 
-het -en. 

atolts siol*fs äld. oböjl. attr. adj. 

atoltaera. stoUse^ra i., -ade. 

stora steom* rm., atommen, stom- 
mar, anneJcJiewtuan. 

stomme stomt^a^ rm., -en -ar. 

stomp sto»i*p r., -en -ar. 

stompera stompe*ra t., -ade. 

stop st(o*p n., -et — -en. 

stopp stop* rm., -en -ar. 

stopp stop* interj. 

stoppa stop*a^ t., -ade. 

stoppa stop^a^ t. o. i., -ade, stanna. 

stoppare stop^ara^ m., -en =. 

stopperska stop^ärska^ f., -an -or. 

stoptala stco^p-taVs adv. 

stopvis »to^jvri^s adv. 

stor st(o*r a., -t -e -a större star*3 
störst 8tar*st -ate *^ -sta *^; -het 
-en -er. 

Stora van sto *r- a *»'«». 

atorax stå*raks r. o. n., -en 1. -et. 

Storbritannien stio^r-brUfm^isfi. 



— 373 



storhuvad st(o^r-hiH\ad pa., -at -e. 
stork stor^k mr., -en -ar (Cico'nia). 
storkna stor^kna^ i., -ade. 
storlek sfco^r-^le^k 1. ^^ rm., -en 

-ar. 
Storlien stxo^r^ihn, 
storligen stco^rUg9n^ adv. 
storlåtig stcD^r-^låHig a., -t -e -a. 
storm stor^m rm., -en -ar. 
storm storHn adv., t. ex. st. rik *, 

stormgalen ^-^^^ stormgräl a. 
storma storhna^ t. o. pers. o. opers. 

i., -ade. 
stormare stor^mard^ m., -en —. 
stormig storhnig'^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
stormunt stcD^r-^munH pa., = -e -a. 
storordig "ioh^dig a., -t -e -a; -het 

-en. 
storprata stco^r-^pra^fa i., -ade. 
storpratare -pra^tnrd m., -en =. 
storsinnad -^sin^ad pa., -at -ade. 
storsint stco^r-^sinH pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Storsjön sicD^r-^fön^. 
storskryteri stcohskrf/teri^ n., -et. 
storstad stm^r-sta^d rm., se stad. 
storstadsaktig stoihstaås-akHig a., 

-t -e -a. 
storstadsbo "ho)'^ niF., -n -r 1. -ar. 
storstadsmässig '^mäsHg a., -t -e -a. 
storstilad sUo^r-sti^lad pa., -at -ade. 
storståtlig stcoh'-staHlig 1. ^*° a., 

-t -e -a -are -ast. 
stortalig stw^r'-taHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
stortänkt stco^r-täifkt pa., = -e 

-a -are -ast. 
storätare stco^r-ä^fara m., -en =. 
storättad sUo^r-ät^ad pa., -at -e. 
storögd stw^r-^ög^d pa., -ögt -e -a. 
straff straff n., -et = -en. 
straffa straff d^ i., -ade. 



straff are straff ar d^ m., -en =. 
straffbar straf^''ha^r a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
straffdom straf^-dcom^ rm., -en -ar. 
stram straSn 1. stram^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
strama 1. stramma straSna^ 1. 

sfram^a^ i. o. t., -ade. 
stramalj stramal^j r., -en -er. 
strand stran^d rf., -en stränder 

strän^ddr, 
stranda stran^da^ i., -ade. 
stranguri stratj^guiri^ r., -en. 
strapats strapat^s vardagl. strcipa^a 

r., -en -er. 
strapatsera strap^atse^ra vardagl. 

-ase^ra t. o. i., -ade. 
strateg strate^g m., -en -er. 
strategi sfrat^egi^ r., -en. 
strategisk sfrafe^gisk a., -t -e -a. 
strax stråkes adv. 
streck strek^ n., -et = -en; i be- 
tyd, linje äv. rm., -en -ar. 
strecka strek^a^ t., -ade. 
strecktecknad strek^^tckhiud pa., 

-at -ade. 
strejk sträj^k r., -en -er, > -äj-. 
strejka sfräj^ka^^ i., -ade, r> -äj-. 
strejkare sfräj^karj^ m., -en ==^, 

>> -'dy. 
streka sfre^k(t^ ojjers. i., -ade. 
streke titre^ké^ rm., -en. 
streta sfre^ta^ i., -ade. 
stretig strcHig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
strid stridd rC, -en -er, strids- 

sfri^ås-^j striå^S" 1. striå^s-^ till 

strids striå^s. 
strid stridd a., stritt strit^ -e -a 

-are -ast. 
strida stri^da^ i., strider *° stridde 

sfrid^o^ 1. stred stre^d stredo 

stre^do)^ stritt strit^ 1. stridit. 



stridbar slri^d-bH^r a., -t -e -a 

-are -aat; -het -en. 
stridig stri^dig^ a,, -t. -e -a -are 

-ast; -het -en -er, 
strigel stri^gal^ rm., -ii -glar. 
strigla atri^gla* t., -ade. 
strikt strikH a., = -e -a. 
Htrikte strikH»^ adv. 
striktur striktm*r r., -en -er. 
stril striH nn., -en -ar, 
strila 3tri'la^ i., -ade. 
strimla striniHa^ rf., -an -or. 
strimlig strimHig^ a., -t -e -a. 
strimma strim^a^ rf., -an -or. 
striminig tstrimHg* a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en, 
stringent stritjgänH a., = -e -a. 
stringera sfri^ge*ra t., -ade. 
stripa strippa' rf., -an -or. 
stripig stri^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en, 
strit stri*l mr., -en -ar, insekt. 
stritt, av strid och utrida. 
strof straff t., -en -er ^"^ ■>■ stråt', 
stroflsk strå*fish a., -t -e -a, > -äf-. 
strofvis str&^f-vih adv., >■ Htråf-, 
strontian stronlsia*n r., -en, kem. 
strontium stron^lsium n., keiu. 
stropp stropp rm., -en -ar. 
»troppa strop^a} t., -ade. 
atrnktur struktm*r r., -en -er, 
struma strHi*ma rf,, -an -or *". 
stmmpa strum''pa\ rf., -an -or. 
stnint slrtmH rm,, -en, stund, n,, 

-et, skräp; strunt vikti g '-*", 
strunt strunH rm., -en -ar, tallst. 
strunta strunHa^ i., -ade. 
strupe strHi^p9^ rm., -en -ar. 
strut striuH rm., -en -ar, 
stmtformig striuH-forhnig a., -t 



struts stnit*s 
thio). 



: iStrit'- 



strutta s(rM(V i,, -ade. 

struttig -ig' a., -t -e -a -are -ast. 

stmva strw^va^ rf., -an -or. 

stryk sfrg*k n,, -et, stund, r., -en. 

stryka sirg^kd^ t. o. i., stryker*" 
strök streck strukit stnu^kW 
struken struket strukna. 

strykare strg^kar»^ m., -en =, 

stryker strg^k9r m., -n. 

strykerska strg^karska^ f., -an -or. 

stryknin strg&ni*n r. o. n., -en o. -et. 

strypa slrg^pa^ t., -te. 

strå slrå* n,, -et -n -na 1. -en. 

stråk strå*k n., -et = -en. 

stråke strå^k^' rm., -en -ar. 

stråla stråHa^ L, -ade. 

stråle slrtl^h^ rm., -en -ar. 

stralformig -for^mig a-, -t -e -a. 

strålig strå^Hg^ a,, -t -e -a -are 

stråt s/rä^t rm., -en. 
sträck ulräk* n., -et = -en, jäg. 
sträck sfräk* n., i sträck, 
sträcka sträk^a' rf., -an -or, 
sti-äckft striik^a^ t. i. o. rfl., -te. 
sträckare sträk^arj^ m., -en =. 
sträfse stråf^aa^ n., -et -en -ena, 

rä.d iVhara). 
sträng sträf]* im., -en -ar, i suing. 

sträng-, men strängaspel. 
sträng sfrät]^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
stränga sträij^a^ L, -ade. 
strängeligen sträifM^gan adv. 
Strängnäs slriitf'nä^s 1. *". 
Strängsered strätf^sare^d 1. -»vrf, 
strätta strät^a' rf,, -an, räxt, stor-s. 

(Siitm*. 
strätta strät^a^ rf., -an -or, liten 

spruta. 
strätta stråt^a^ i, o. t., -tte -tt. 
sträv strä*v a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 



375 



sträva sträha^ rf., -an -or. 
sträva strä^va^ i., -ade. 
strävan strä^van^ rf. 
strävare sträHard^ m., -en =. 
strävsam strä^v-^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
strö str0^ n., -et. 
strö str0*^ t., strör strce^r strödde 

strödh^ strött ströt^ strödd strött 

ströende, 
strödd ströd^ pa., -ött -ödde -ödda. 
ström ström^ rm., -mmen -mmar. 
strömma ström^a^ i,, -ade, ström- 
ning ström^nit]^ rf., -en -ar. 
strömming ströniHrj^ mr., -en -ar 

(Clupea), 
StrÖmsholra strömsholhn . 
strömslutare ström^-^slmHara m., 

-en =. 
Strömstad ström^-sta^dAQå, ström^- 

sta. 
ströva str0ha^ i., -ade. 
strö vare streHard^ m., -en =. 
ströveri str0^ven*^ n., -et -er. 
stubb stub^ rm., -en -ar, kjol. 
stubb stuh^ rm., -en, åker-, skä gg- s. 
stubb stub^j rubb och stubb, 
stubb stub^ rm., -en -ar, ler-, berg-, 

sand-, smör-s. (Go'bius), 
stubba stub^a^ t., -ade. 
stubbe sfub^d^ rm., -en -ar. 
stubbig stubHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
stubbnäsig stub^''nå^sig a., -t -e -a. 
stubbs vansig stub^^svan^sig a., -t 

-e -a; -svansad pa., -at -ade. 
stubbörad stub^^^os^ad pa., -at -e. 
stubin stmbi^n r., -en -er. 
stuck stuk^ r., -en -er ^^. 
stuckatur stuk^atm^r r., -en -er. 
stuckatör stuk^atcB^r m., -en -er. 
stucken stuk^9n^ pa., -et -ckne 

-ckna; -het -en. 



student stmdänH mf., -en -er. 
studentikos stmdänHikco^s a., -t 

-e -a. 
studentska stxadänHska f., -an -or. 
studera stmde^ra i. o. t., -ade; -ad 

pa. 
studerande stmde^^randd mf., -en 

= ena. 
studie sttu^di9 r., -en -er*^^. 
studium -dium n., -iet -ier*^^, -diö-. 
studs stud^s vanl. stus^ rm., -en .-ar, 

jmf. stuss, 
studsa stud^sa^ vanl. sttis^- i., -ade. 
studsare -ar9'^ rm., -en =. 
stuff stuf^ rm., -en -er^^ 1. ^^. 
stuga sha^ga^ rf., -an -or. 
stuka stm^ka^ t., -ade. 
stukatklinga stmkaH^^klifj^a. 
stulen sttaHdn^ pa., -let -Ina. 
stulta stulHa^ i., -ade. 
stum stimi^ a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en. 
stump stum^p rm., -en -ar. 
stumpa stum^pa^ f., -an -or. 
stumpig stum^pig^ a., -t -e -a. 
stund stun^d rf., -en -er. 
stunda stun^da^ i., -ade. 
stundlig stun^dlig^ a., -t -e -a. 
stundligen -dligdn^ 1. -ddli^gdn adv. 
stundom stun^dom^ 1. -a>m^ adv. 
stundtals stim^d-taHs adv. 
stunk stufj^k rm., -en -ar, fågelst, 
stup stui^p n., -et = -en, på stup. 
stupa stia^pa^ rf., -an -or. 
stupa stiu^pa^ i., -ade, äv. stöp 

st0^p, 
stupid stmpi^d a., -it 1. -itt -e -a 

-are -ast. 
stupiditet stxa}piditeH 1. stmpi^- r., 

-en. 
stura stiu^ra^ i., -ade. 
stursk stuT^sk a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 



— 376 



sturskas sfur^skas^ i. dep., -ades. 
stuss stus^ rm., -en -ar. 
stut sttaH mr., -en -ar, ung oxe. 
stut stmH rm., -en -ar, aga. 
stuta stmHa^ t., -ade. 
stuteri stmHeiri^ n., -et -er. 
stuv sttu^v rm., -en -ar. 
stuva stmHa^ t., -ade, matl. 
stuva stm^va^ t. o. i., -ade, i far- 

tyg- 

stuvare stmHard^ m., -en =. 
stuveriarbetare stm^vQri^^arheHard 



m., -en =. 



stybb styh^ rm., -en. 

stybba stybV t., -ade. 

stybbe styhh^ n., -et. 

stybbig styh^ig^ a., -t -e -a -are -ast. 

styck styJc^ n., per, för st. 

stycka styh^a^ t., -ade. 

stycke styk^9^ n., -et -en -ena; två 

stycken *®, ett par stycken *®. 
styckevis stykh^vi^s adv. 
styckjunkare "jurj^kard m., -en =. 
stycktals styk^-taHs adv. 
stygg styg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
stygga styg^a^ äv. ^^ f., -an -or. 
styggas styg^as^ i. dep., -des. 
stj^ggelse styghJsd^ rf., -en -er. 
stygger styg^dr m., styggen -ggar. 
stygging stygHrj^ mf., -en -ar. 
styggna styg^na^ i., -ade. 
stygisk sty^gisk a., -t -e -a. 
stylta stylHa^ rf., -an -or. 
stylta stylHa^ i., -ade. 
stymmelse stymhhd^ rf., -en -er. 
stympa stym^pa^ t., -ade. 
stymparaktig stym^par-akHig a., -t 

-e -a -are -ast. 
styinpare stym^pard^ m., -en =. 
styng styr}^ 1. sting 5^i?y* 1. stygn 

styrj^n n., -et = -en, nål-, sol-st. 
styng styi]^ n., -et = -en, håll o. st. 



styng styrj*^ n., -et = -en, insekt, 
får-, nöt-, ren-, häst-s. (Oestrus). 

styr sty^r oböjl., hålla i st., över st. 

styra sty^ra^ t. o. rfl., styr säll. 
-er, -de; styr-fart, -åra. 

Styrbjörn sfy^r-^bjce^rn. 

styrbord styh^^hcD^rd 1. *®n., -et, sjöv. 

styre sty^rd^ n., -et -en -ena; sty- 
resman. 

styrelse sty^rdlsd^ rf., -en -er. 

styrka styv^ka^ rf., -an -or, -rke-. 

styrka styr^ka^ t., -te, -rke-. 

styrlastig sty^r^^lasHig a., -t -e -a. 

styrman sty^r-man^ vanl. *®, se man. 

styrsel styT^sdl rf., -n. 

styv sty^v a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

styv styHy i smns. sty^v-^ 1. sty^-^ 
styvbarn, -broder, -dotter, -fader 
1. -far siyh-^fa^r äv. styf^ar^^ 
-föräldrar, -moder 1. -mor sty^V" 
mcoh' äv. sfym^cor^^ -son m. fl. 

styva sty^va^ t. o. rfl., -ade. 

styvbent styH-he^nt pa.,' = -e -a 
-are -ast; -het -en. 

styvlemmad sty^v-lem^ad pa., -at -e. 

styvmunt styH^munH pa., = -e -a 
-are -ast; -het -en. 

styvna sty^vna^ i., -ade. 

styvnackad styh^-^nak^ad pa., -at -e. 

styvryggad sty^v-ryg^ad pa., -at -e. 

styvsint sty^v^sin^t pa., =-■ -e -a 
-are -ast; -het -en. 

stå stå^ i. o. rfl., står stod sko^d 
stodo stco^doj^ stått stot*^ stande 
ston^dd^ stående; äld.: stånda -ar 
-ande, stånda ansvar. 



stål ståH n., -et = -en. 

ståla ståHa^ t., -ade; -ad pa. 

stånd stönad n., -et = -en, hålla s., 
i s., till s., ur s., ört-, mark- 
nads-, leksaks-st., -nd-. 

stånd stönad n., -et = -en 1. ständer 



377 — 



stän^ddr end. i rikets ständer, 

-nds-. 
ståndaktig ston^d-^alcHig 1. ^*^ a., 

-t -e -are -ast; -het -en. 
ståndare ston^dard^ rm., -en =. 
ståndsmässig ston^ås^mäsHg a., -t 

-e -a -are -ast. 
ståndsvis ston^ås-^m^s adv. 
stång stoYj^ rf., -en, stänger stärj^dr. 
stånga storj^a^ t., -ade; -as i. 

o. recipr. dep. 
Stångebro storj^Q^^bro)^ 1. ^°^. 
Stångån storj^-^å^n. 
stånka stofj^ka^ rf., -an -or. 
stånka storj^ka^ i., -ade. 
ståt ståH rm., -en. 
ståta ståHa^ i., -ade. 
ståthållare ståH-^hol^ard m., -en =. 
ståthållarskap ståHhol^ar^-ska^p n., 

-et = -en. 
ståtlig ståHlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
ståtligen ståHligdn} adv. 
stäcka stäk^a^ t., -te. 
städ stä^d n., -et ^^ -en. 
städa stä^da^ t. o. rfl., -ade; -ad 

pa. 
städare stählar9^ m., -en =. 
städerska stä^ddrska^ f., -an -or, 

-ske-; förk. städ, studentspr. 
städja stä^dja^ rf., -an -or, -dje-. 
städja stä^dja^ t. o. i^fl., -jer ^" äv. 

städer stä^ddr stadde stadh^ 

statt stat^ stadd statt städ stä^d^ 

äv. -jade, -dje-. 
vStädjan stä^djan^, 
städse stä^dso^ 1. stäå^- adv., poet. 

äv- stads ötä^ds, 
städsel stäå^sdl rf., -n. 
städsla städ^sla^ t., -ade. 
stägga stäg^a^ rf., -an -or, växt 

(Blitum), 
stäk stä^k n., -et = -en 1. stäke 



stå^kd^ n., -et -en -ena, sund, 
färjställe^ 

stäkra stä^kra^ rf., -an -or, växt, 
vatten-st. (Oenanthe). • 

ställ stal*' n., -et = -en. 

ställa stäl^a^ t. o. rfl., -de. 

ställbar stäP^^ba^r a., -t -e -a. 

ställd ställd pa., -Ut -llde -lida. 

ställe stäl^a^ n., -et -en -ena, i 
stället för. 

ställvis stäl^^^vi^s adv. 

stäm stäm* mr., -mmen -mmar, 
mörtfisk (Leuciscus). 

stämma stäm^a^ rf., -an -or, röst* 

stämma stäm^a^ t. o. i., stämmer *^ 
stämde stämt stämd stämt stäm, 
om instrument, i smns. stäm-, 
t. ex. stämgaffel, stämning. 

stämma stäm^a^ t. o. i., stämmer *^ 
stämde stämt stämd stämt stäm, 
dämma, i smns. stäm-, t. ex. 
stämbord, stämning. 

stämma stäm^a^ rf., sammankomst, 
i smns. stämmo-, t. ex. stämmo- 
böter, -dag. 

stämma stäm^a^ t., stämmer *^ 
stämde stämt stämd stämt stäm, 
för rätta, Ofn möten, stämning. 

stämma stäm^a^ t., stämde stämt 
stämd stämt imper. stäm, med 
stämjärn, stämning. 

stammare stäm^ar9^ m., -en =. 

stämpel stäm^p9p rm., -n -plar. 

stämpelskär are ''fce'^rar9 m., -en =:^. 

stämpla stäm^pla^ t. o. i., -ade. 

stämpla stäm^pla^ t., -ade, med 
stämpel, 

stämplare stäm^plard^ m., -en --. 

ständig stän^dig^ a., -t -e -a. 

stäng stäi]*' n., -et = -en. 

stänga stäf]^a^ i. o. t., -de. 

stängare stärj^ard^ rm., -en =. 

stängdags stärj^^dag^s 1. r^dak^s adv. 



— 378 



stängel stäYj^9p nn., -n -glar. 
stängsel stärj^sdl n., -slet = -slen. 
stänk stär]^k n., -et = -en. 
stänka stätj^ka^ t. o. i., -te. 
stäpp stäp^ rm., -en -er*^. 
stärbhus stcer^b-^hiu^s n., -et = -en. 
stärka stcer^ka^ t., -te. 
stärkelse stcer^kdlsd^ rm., -en. 
stärk elsehal tig stcer^kdlsd^halHig a., 

-t -e -a. 
stätta stät^a^ rf., -an -or. 
stäv stä^v rm., -en -ar. 
stäva stä^va^ rf., -an -or. 
stäva stå^vd^ i., -ade, sjöv. 
stäv ja stä^vja^ t. o. rfi., -ade. ' 
stöd st0^d n., -et == -en. 
stödig st0^dig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
stödja st0^dja^ 1. stöda st0^da^ t. 

o. rfl., stödjer *® 1. stöder st0^ddr 

stödde stödh^ stött stöt^ stödd 

stött stöd st0^d, -dje-. 
stök st0^k n., -et. 
stöka st0^ka^ i., -ade. 
stökig st0^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast. 
stöld ställd rf., -en -er. 
stöna st0^na^ i., -ade. 
stöp sf0^p n., -et = -en. 
stöpa st0'^pa^ t., -te. 
stöpare st0^para^ m., -en =. 
stöperi st0^peri^ n., -et -er. 
stöpig st0^pig^ a., -t -e -a. 
stör stcR^r mr., -en -ar, fisk (Ad- 

penser). 
stör stos^r rm., -en -ar. 
störa stce^ra^ t., -ade, om hönor, 
störa stcB^ra^ t., stör säll. åld. -er 

störde, oroa, 
störare stoe^rard^ m., -en =. 
störerska stce^rdYska^ £., -an -or. 
stört stmrH adv., stört omöjligt, 
störta sto^rHa^ t. i. o. rfl., -ade. 



stöt 3t0H rm., -en -ar. 

stöt st0H rm., -en -ar, gniv-st. 

stöta st0Ha^ t. i. o. rfl., stöter ''^^ 

stötte stötV stött stöt^ stött, i 

smns. stöt-, t. ex. stötvapen, 

men stötesten, 
stötare st0Hard^ m., -en =. 
stötel steHdt^ rm., -n -tlar. 
stött, av stöta och stödja, 
stötta stöt^a^ rf., -an -or. 
stötta stöt^a^ t., -ade. 
stötvis st0H'^vi^s adv. 
stöv st0^v n., -et, stoft, damm. 
stöva st0^va^ i., -ade. 
stö vare st0^var9^ mr., -en =. 
stövel st0^vdl 1. vanl. stöo^- rm., 

-n -vlar säll. -vlor. 
stövla st0^vla^ 1. siöv^- i., -ade. 
stövlett stövlat^ r., -en -er. 
suav sma^v m., -en -er. 
subalpin siih^alpi^n a., -t -e -a. 
subaltem suh^altce^rn m., -en -er. 
subbert sub^Brt r., -en, hela s-en. 
subjekt suhjäkH n., -et = -en. 
subjektiv suh^jäkti^v 1. ^^^^^ a., -t 

-e -a -are -ast. 
subjektivism suh^jäktivis^m r., -men 

-mjfi. 
subjektivitet suh^jäkti^mteH r., -en. 
sublim smbli^m a., -t -e -a -are 

-ast. 
sublimat subHimaH n., -et = -en. 
sublimera suhHime^ra t., -ade. 
sublimitet suhHimiteH 1. STuhli^- r., 

-en. 
submarin sub^mari^n a., -t -e -a. 
subordination subbor dinafco^n r., 

-en. 
subordinera sub^ordme^ra t. o. i., 

-ade; -ad pa. 
siibrett smbrät^ f., -en -er., 
subsidier suhsi^didr 1. °^^^ pl., -na, 

-die-. 



379 



subsidiär suh^sidice^r m., -en -er. 
subsidiär suh^sidice^r a., -t -e -a. 
subskribent suh^skrihänH mf,, -en 

-er. 
subskribera -be^ra i., -ade; -ad pa. 
subskription -skripfco^n r., -en -er. 
substans suhstan^s r., -en -er. 
substantiell suh^stantsiäl^ 1. -ansi- 

a., -fc -e -a -are -ast. 
substantiv suh^stan^ti^v n., -et=-en. 
substantiv suh^stanti^v a., -t -e -a. 
substantivera -tive^ra t., -ade. 
substantivisk suhhtanti^visk 1. ^^'- 

a.j -u — e -a. 
substituera suhhtUme^ra t., -ade. 
substitut suhhtUmH m., -en -er. 
substitut suh^stitmH n., -et = -en. 
substitution -stUmfco^n r., -en -er. 
substrat sub^straH n., -et = -en. 
subsumera suh^sume^ra t., -ade. 
subsumtion -sum/co^n r., -en -er. 
subtil suhtiH a., -t -e -a -are -ast. 
subtilitet suhHiliteH r., -en -er. 
subtrahend suhHrahän^d 1. sm^^^- 

r., -en -er. 
subtrahera -he^ra t., -ade. 
subtraktion siihHrakfco^n 1. Äwp^- 

r., -en -er. 
subtropisk suhtrå^pisk 1. Sif6- a., 

-t -e -a. 
subvention sub^vänfco^n r., -en -er. 
subventionera -/(one^ra t., -ade. 
succession suk^säfco^n 1. -S9- r., 



-en -er 



7 



sukc-. 



successiv suk^säsi^v 1. -5^- a., -t 

-e -a, :>' sukc-. 
successive -siho^ 1. -5^- ad v., > 

sukc-. 
suck suk^ rm., -en -ar. 
sucka suk^a^ i., -ade. 
suckan 5WÄ;%w^ rf., 
suckare suk^ard^ m., -en =. 
suckat sukSiH r. o. n., -en o. -et. 



sucksam suk^^sam^ a., -mt -mme 

-mma. 
s\idd sud*' rm. o. m., -en -ar. 
sudd sud^ n., -et. 
sudda sud^a^ t. o. i., -ade. 
suddare sud^ara^ m., -en ==. 
sudder sud^dr m., -n. 
sudderi sud^Qn*" n., -et -er. 
suddig sud^ig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
suden sia^ddn^ pa., sudna kringlor, 
sudla sudHa^ 1. sm^dla^ t., -ade. 
suf fix sufik^^s n., -et = -en. 
sufflé sufle*' 1. sui- r., -en 1. -n -er. 
sufflera si*/^e Va 1. sui- t. o. i., -ade. 
sufflett suflät^ 1. sui- r., -en -er. 
sufflör sufloe^r 1. sm- m., -en -er. 
sug sm^g r., -en; tappa s. 
suga sui^ga^ rf., -an -or, växt, gul-s. 

(Galeob'dolon), 
suga sm^ga^ t. o. i., suger ^" sög 
• s0^g sugit sugen suget sugna, 
sugar e smygar 9^ m., -en =. 
sugen Bm^gon^ pa., -get -gne -gna. 
sugga sug^a^ fr., -an -or. 
•suggerera sug^jere^ra t., -ade. 
suggestion sug^jäfvo^n 1. -jäst/- r., 

-en -er. 
suggestiv sug^jästi^v a., -t -e -a. 
sukt sukH r., -en, suktläder. 
sukta sulcHa^ t., -ade, om läder. 
sukta swÅJ^^a'^ i., -ade, åtrå fåfängt. 
sula suiHa^ rf., -an -or. 
sula stuHa^ rf., -an -or, havs-s. 

(Sula), 
sula smHa^ t., -ade. 
srtlagera sviHafe^ra t., -ade. 
sulagemang svila^f^mar}^ 1. 6*ra^?a- 

n., -et. 
sulfat sulfaH n., -et = -en, ^•em. 
sulfid sulfi^d r., -en -er, äjc/w. 
sulfit sulfiH r., -en -er äv. n., -et 

= -en, keni. 



380 



sulfonal suVfånaH 1. -fo)- r., -en. 
Sulitälma smlHtälhnd^ 1. siuH-, 
sultan sulta^n m., -en -er. 
sultanat sulUamiH n., -et = -en. 
sultaninna sulHanin^a^ f., -an -or. 
siimak sta^maTc r., -en. 
summa sum^a^ rf'., -an -or. 
summand suman^d r., -en -er. 
summarisk suma^risk a., -t -e -a. 
summera sume^ra t., -ade. 
sump sum^p rm., -en -ar. 
sumpig sum^pig'^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sund sun^d n., -et = -en. 
sund sun^d a., sunt -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Sundsvall sun^ds-val^ (på platsen) 

1. 0^ led. -W5-. 
Sune sm^nd^, 
sunnan suri^an^ rm., 
sunnan sun^an^ adv., -efter, -ifrån, 

-till. 
sunuanfjälls sun^an^ fjälls adv. 
sunnanskogs sitn^mp-skuyg^s 1. 

-skM^^s adv. 
Sunne stin^o'^, 

sunntält sun^MilH n., -et = -en. 
sup ^vW^^^ nn., -en -ar. 
su])a sm^p(i^ t. o. i., super "^^ söp 

sa^p söj)o Hff^pay^ supit supen 

supet supna. 
sin)anmat sm^pdu-nmH rm., -en. 
supare sm^paro^ m., -en =^. 
supé 6'm/)c*^ r., -en 1. -n -er. 
supédags svApc^^da^^s 1. ^dak^s adv. 
sii])en sm^pdn^ pa., värd. för drucken, 
supera siape^ra i., -ade. 
superfin sm^parli^n 1. smj^^^r- a., -t 

-e -a. 
sujierfosfat -fosfa^t n., -et = -en. 
superi sm^2)eri^ n., -et. 
su] )erintendent sm^pdrin HändänH 

1. sxiip^- m., -en -er. 



superlativ smphrlaii^v 1. sup^tBrla-^- 

ti\ äv. snipor •^- r., -en -er. 
superlativ smphrlatiHX. sup^cerla — 

tz^v a., -t -e -a. 
superstition suphrsti/co^n r., -en. 
superstitiös -stife^s a., -t -e -a. 
supig siu^pig^ a., -t -e -a -are -ast ; 

-het -en. 
supin svjpi^n n., -et -er 1. supinuni 

smpi^nmn^ = -na. 
suppleant sttpHeanH mf., -en -er. 
supplement supHemänH n., -et = 

-en. 
supplementär -mäntre^r a., -t -e -a. 
supplera suple^ra t., -ade. 
supplicera sup^lise^ra i., -ade. 
supplik supli^k r., -en -er. 
supplikant supHikanH mf., -en -er. 
supponera sup^wne^ra t., -ade. 
supposition -cosijco^n r., -en -er. 
suppuration sujJ^mrafco^n r., -en. 
suppurativ sup^mrati^v a., -t -e -a. 
suppurera sup^jJire^ra i., -ade, rara 

sig, 
supradental5m^jjraf?ttw^a*/r., -en -er. 
supradental -däntaH a., -t -e -a. 
supranat uralism sm ^ pr anat %ra- 

lis^ra r., -men -mjn, 
supranaturalist sm^pranat^uiralisH 

mf., -en -er. 
supranaturalistisk sm^pranat *mra- 

lis^tisk a., -t -e -a. 
supremat s?f2)^reniaH n., -et. 
supremati sup^remati^ r., -en. 
suput smjyiuH m., -en -er 1. -ar. 
sur smh' a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en, surbrunn ^''^, surstek ^--. 
sura siu^ra^ i., -ade. 
surbent sm^r'-hehit pa., == -e -a. 
surna sni^rna'^ i., -ade. 
surr sur^ n., -et. 
surra sur^a^ i., -ade. 
surra sur^a^ t., -ade, ^öra fast. 



381 



surrogat sur^eogaH 1. -rå- n., -et 

= -en. 
surv sur^v rm., -en, hela snrven. 
survel surHdl^ rm., -n -vlar. 
surögd sm^r-ög^d pa., -ögt -e -a; 

-het -en. 
sus sm^s n., -et. 

susa stu^sa^ pers. o. opers. i., -ade. 
Susanna smsan^^a^, 
susen sm^s9n r., det gör susen, 
suspendera sus^pände^ra 1. sys^parj- 

t., -ade. 
suspension sus^parjfcD^n 1. sys^- r., 

-en -er. 
suspensiv sus^pänsi^v 1. sysopar}- 

2i»y -ij -e -a. 
suspensoar sus^pänsåa^r 1. sys^parj- 

r., -en -er. 
sutare sttiHaro^ mr., -en =, fish, 

(Tinca), 
sutenera std^^ne^ra 1. sm}t- 1., -ade. 
suterräng smHrerärj^ 1. -^e- r., -en. 
sutur smfiify' r., -en -er, anat, 
suvenir smv^em^r n., -et = -en 

äv. r., -en -er. 
suverän sviv^erä^n m., -en -er. 
suverän suir^erä^n a., -t -e -a -are 

-ast. 
suveränitet svav^erähiiteH r., -en. 
suzeränitet svoLS^erä^nife^t r., -en. 
svabb svab*^ rm., -en -ar, sjöi\ 
svabba svab^a^ t., -ade. 
svabel sva^hdl 1. ^'^ rm., -beln -blar. 
svabla sva^bla^ t., -ade. 
svacka svak^a^ rf., -an -or, för- 
djupning i marken. 
svada svahla^ rf., -an. 
svag sva^g a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
svagsint sva^g^sinH pa., = -e -a; 

-het -en. 



svagsynt sva^g^-sy^nt pa., 
-are -ast; -het -en. 



-e -a 



svaj svaj^ n., oböjl., sjöv. 

svaja svaj^a^ i., -ade. 

svajig svajHg^ a., -t -e -a; -het -en. 

sval »vaH a., -t -e -a -are -ast. 

svala svaHa^ fr., -an -or, hus-, 
ladu-, back- sv. (Hirundo). 

svala svaHa^ t. o. rfl., -ade. 

svale svaHd^ rm., -en -ar. 

svalg sval^j n., -et = -en, > svälj. 

svalka svaPka^ rf., -an, -Ike-. 

svalka sval^ka^ X, o. rfl., -ade, 
-Ike-. 

svall sval^ n., -et = -en. 

svalla svaPa^ i., -ade. % 

svallig svalHg^ a., -t -e -a. 

svalna svaHna^ i., -ade. 

svalting svalHit]^ rm., -en -ar, 
kärr-s. (ÄlismaJ, 

svamla svaniHa^ i., -ade. 

svamlig svamHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

svammel svamhl n., svamlet. 

svamp svarn^p rm., -en -ar. 

svampa svam^pa^ rfl., -ade. 

svampaktig svam^p-^akHig a., -t -e-a. 

svampig svani^pig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

svan svH^n mr., -en -ar 1. *or äv. 
-er, i smns. svan-, t. ex. svan- 
dun, -vit, men svanesång; sång- 
svan, knölsvan, vildsvan, tam- 
svan (CygnusJ, 

svang svärja r., -en, vara i svang. 

Svanhild sva^n^hiPd. 

svank st^arj^k n., -et = -en. 

svankryggig svmfk-'rygHg a., -t -e 
-a; -het -en. 

svans svangs rm., -en -ar. 

svansa svan^sa^ i. o. t., -ade. 

svansig svan^sig^ a., -t -e -a. 

Svante svanHd^, 

Svappavara svap^a-^va^ra. 

svar sva^r n., -et = -en, i smns. 



\ 



t. ex. Bvarsgod, 
men sv arom &1. 



a., = -e -a -are -ast. 
)t svar''fa ha*v3t. 
: svar^t^ius^ki/f a., -t 
B -aat. 
r'tna* i., -ade. 

3rH'l}g^d a., -6gt 



'tia' t. o. i., -ade, 
irhar»^ m., -en = 
'a* i., -ade; -ande 
Hg^&., -t -e-a; 
wi n., -vlet. 
^ah»l-ak^lig a., -t 
-haiHig a., -t -e 
sva^vahsy^rad pa. 

het 'SyrHighet r., 

vld^ rf., -an -or, 






382 — 

svedenborgare sve^dgn'bor^jar9 mf., 

-en =. 
svedenborgian sve^d9nbor*jia*n mf ., 

-en -er. 
Hvedenborgianism sve^dsnbor^jia- 

svedenborgiansk sve^d3nbor}jiii*f>sk 



•^ pl. -na; leva s 

32 33 



' t., sveder 

)tt svet* svedd svett. 



svedja sve^t^a^ t., -ade, -dje-, t. ex, 

svedjeland; svedniug. 
svek sve*k n., -et =^ -en. 
aveklig sve^klig^ (t., -t -e -a -are -ast, 
svekoman sveh^&ma^ mf., -en -er. 
syekomani sveh^åmani* r., -en. 
svekomansk svek^åma^nsk a,, -t 



Sven svim*. 
Sven soäw* 



svennen svenner, 



avendom svän^'doim^ nn., -en -ar, 

>■ svänndom. 
avensk svSw'si m., -en -ar. 
svensk svän*sh a., -t -e -a; -het 

■en. 
svenska svimhka^ £., -an -or. 
svenska sv.än^ska^ rf., -an. 
avenskmannaaed svän^skmana^se^d 

rm., -en -er. 
avenskspråkig svänh&'Språ^kiff a,, 

-t -e -a; -het -en. 
Svensksund svän^sksiin*d. 
svep sve^ n., -et. 
svepa sve*pa^ t. o. i-, -te. 
svepe sve^pa^ n., -et -en -ena. 
sveperska sve^psrska^ f-, -an -or. 
Sverge seesr^a, se Ordlista över 

sv. spräket av Sv. akademien, 

a. 73, samt Akademiens stora 

Ordbok på många ställen, 
svets svel^S rm., -en -ar. 
svetsa svet^sa^ t., -ade, 
avett si'C(' rm., -en. 
avett, se sveda. 



383 — 



svettas svet^as^ i. dep., -ades. 
svettig svetHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
svev sve^^v m., -en -er *®, folk. 
svibel svi^hdl 1. ^^ rm., -beln -blar, 

hoMr. 
svibla siÅ^hla^ t., -ade. 
svicka svik^a^ rf., -an -pr. 
svioka svik^a^ t., -ade, snedda 

spetsen å hästskosöm, 
svickel svik^dl rm., -keln -klar, hy gg. 
svickla svikHa^ r|., -an -or. 
svida svi^da^ i., svider *® sved 

sve^d svedo sve^dco^ svidit, 
svika svi^ka^ t. o. i., sviker *® svek 

sve^k sveko sve^kco^ svikit svi- 
ken sviket svikna, 
sviklig svi^klig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
svikligen svi^klig9n^ ad v. 
svikt svikH rf., -en. 
svikt svikH rm., -en -ar. 
svikta svikHa^ i., -ade. 
svimma svim^a^ i., -ade, svimning. 
svin svi^n n., -et = -en; vild-, 

tam-s. (Sus). 
svina svi^na^ i. o. rfl., -ade; s. ner*, 
svinaktig svi^n^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
svindel svin^ddlj rm., -n. 
svindla svin^dla^ i., -ade. 
svindlare svin^dlard^ m., -en =. 
svindleri svin^dleri^ n., -et -er. 
svindlig svin^dlig^ a., -t -e -a. 
svineri svi^neri^ n., -et -er. 
Svinesund svi^nesun^d. 
sving svirj*' rm., -en -ar. 
svinga svir}^a^ t. i. o. rfl., -ade. 
s vingar e smrj^arQ^ m., -en =. 
svingel svirj^ol^ rm., -n, gräs, skogs-, 

ängs-, röd-, hård-, får-s. (Festuea). 
s vinka smrj^ka^ i., -ade. 
svinn svin^ n., -et. 



svinna svin^a^ i., svinner svinhr 
. svann svan^ svunno svun^co^ 

svunnit svun^U^ svunnen svun-^ 

net svunna, 
svinx smtj^ks mfr., -en -er*^. 
svira svi^ra^ 1. svirra svir^a^ i., 

-ade. 
svirare svi^rar9^ 1. svirr- svir^- m., 

-en =. 
s virvel svirhidP rm., -vein -vlar. 
svirvla svir^vla^ i., -ade. 
sviskon svis^kon^ n., -et = en. 
svit sviH r., -en -er. 
Svit jod svi^ijcod. 
svivel svi^vdl^ rm., -vein -vlar. 
svivla sviHla^ t., -ade, sjöv. 
Svolder svol*'d9r. 

svordom svoy^r^dcont} rm., -en -ar. 
svuUen svul^dn^ pa., -et -Une -lina. 
svullna svul^na^ i., -ade. 
svullnad svuPnad^ rm., -en -er. 
svulst svul^st nnf., -en -er. 
svulstig svul^stig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
svulten svulH9n^ pa., -tet -tne -tna. 
svuren svm^rQn^ pa., -ret -me -ma. 
svyck svyk*' r., -en -ar. 
s vy eka svyk^a^ i., -ade. 
svyckare si>yk^ard^ m., -en =. 
svåger svå^gdr m., -n -grar. 
svågerskap svå^gdr^skoi^p n., -et 

= -en. 
sval svåH rm., -en -ar. 
svang svoYj^ a., -t -e -a; s.-rem. 
svår svå^r a., -t -e -a -are -ast. 
svåra svå^ra^ adv., svåra rik. 
svårbotlig sva^r^hoiHlig a., -t -e -a; 

-het -en. 
svårighet svå^rig^heH rf., -en -er. 
svårligen svå^rligdn^ adv. 
svårläst, -löst, pa., = -e -a. 
svårsmält sv>å^r''SmiilH pa., = -e 

-a; -het -en. 



— B84 — 



svårtydd svå^r-^tyå} pa., -ytt -ydda. 

svägerska svå^gdvska^ f., -an -or. 

svälja srål^ja^ t., -de, stund, sval- 
de svB,Hdd^ svalt svällt svald 
svaHd. 

svälla sväPd^ i., -de. 

svällare svåPard^ rm., -en =. 

svält svälH rm., -en. 

svälta svålHa^ i., svälter *° svalt 
svalH svulto svulHco^ svultit 
svulHit^ svulten svultet svultna, 
Imngra. 

svälta sfvålHa^ t. o. rfl., svälter *^ 
svälte svält svält, uthungra. 

Sval torna svålHcorna^, 

svämma sväm^a^ i., -ade, sväm-. 

sväng sväY}^ rm., -en -ar. 

svänga svärj^a^ t. i. o. rfl., -de. 

svänga svärj^a^ t., -de, bada hästar. 

svängel svätj^dl^ rm., -n -glar. 

svängom svärjoni^ rm., 

svär srreS' r., -en -er**^. 

svärd svce^rd n., -et = -en, i 
smns. svärd-, t. ex. svärddans, 
-f ej are, -fisk, -fäste, el. svärds-, 
t. ex. svärdsegg, -man, -medalj, 
-orden, -sida, -slag. 

s v ärdf e j are s vre ^rd^fäpard m . , - en =^ . 

svärdforraig '-forhnig a., -t -e -a. 

svärdla svre^rdla^ rf., -an -or, räxt, 
vatten-s v. (Iris). 

svärdotter svce^r-^dothr -n -döttrar 
^döt^rar^ -fader "fa^ddr -n -far 
-fäder "fa^ddr, m. fl. 

svärisk svce^risk a., -t -e -a. 

svärja svcer^ja^ i. o. t., förk. svära 
svce^ra^j svär srce^r äv. -jer, svor 
svco^r svuro smu^rco^ svurit 
srmh^it^ svuren svuret svurna. 

svärj are svcer^ard^ m., -en =. 

Svärker svcer*Jc9r. 

svärm svcer^m rm., -en -ar. 

svärma si^cer^ma^ i., -ade. 



s varmare sr>cer^mar9^ m., -en =. 
svärmare svcBrhnard^ rm., -en =, 

7 / 

fyrverkeripjäs. 
svärmeri sv(Brh7ieri*^ n,, -et -er. 
svärmerska svcBr^mdrska^ f ., -an -or. 
svärmisk svcer^misk a., -t -e -a. 
sväroid svä^råi^d r., -en -er. 
sväroidal svä^råideiH a., -t -e -a. 
svärta svcerHa^ fr., -an -or, fågel 

(Oide'mia). 
svärta svcbtHo^ rf., -an, färg. 
svärta svcerHa^ t., -ade. 
sväva sväHa^ i., -ade. 
sy sy^ t. o. i., syr sydde syd^d^ 

sytt syt^ sydd sytt syende sys 

sy^s vardagl. sys*", synål sy^^-nå^I 

ofta syn^ål. 
sybarit syh^ariH mf., -en -er. 
sybaritisk syh^ariHisk a., -t -e -a. 
syd sy^d rm., -en. 
Sydafrika sy^d-^a^fnka^ -kansk^-"®^. 
Sydamerika sy^d''ame^rika, -kansk. 
Sydeuropa sy^d-^ämrco^pa 1. öra 1. 

äv. -em-, -peisk 3.0020 

Sydhalland sy^d'^hal^and. 
Sydlappland sy^d4apHand. 
sydlig sy^dlig^ a., -t -e -a -are -ast. 
sydländsk sy^d^Jän^dsk led. -äfi^sk 

a., "t "O -a. 
sydlänning sy^d^JänHi] m., -en -ar. 
sydsydost sy^dsydcosH rm. ; -väst. 
sydsydostlig sy^dsydcos^tUg a., -t 

-e -a; -västlig, 
sydost sydcosH rm., -en. 
sydostlig sydcosHUg a., -t -e -a. 
sydpolsfarare sy^dpayHs-^fä^rara m., 

-en =. 
sydvart sy^d^varH 1. *® adv. 
sydväst sydväsH rm., -en. 
sydväst sydväs^t rm., -en -ar, sjö- 

manshatt. 
sydvästlig sydväs^tHg a., -t -e -a 

-are -ast. 



385 — 



sydvästra sydväsHra a., -e. 
sydöstlig sydÖsHUg a., -t -e -a 

-are -ast. 
sydöstra sydösHra a., -e. 
syenit sy^eniH r., -en. 
syeri si/^eri^ n., -et -er. 
syffisans syf^isarj^s r., -en. 
syffisant syfHsarjH a., = -e -a. 
syfilidologi syfilidålågi^ r., -en. 
syfilis sy^filis r., 
sylilitisk syfiUHisk a., -t -e -a. 
syfta syfHa^ t., -ade, syfta malt. 
syfta syfHa^ i., -ade. 
syfte syfHd^ n., -et -en -ena. 
syjett syfät^ mf., -en -er. 
sykomor syk^åmå^r r., -en -er. 
syl syH rm., -en -ar. 
sylf syl^f mr., -en -er ^^. 
sylfid sylfi^d fr., -en -er. 
sylMisk sylfi^disk a., -t -e -a. 
SylfjäUet syH'^fjälht, 
sylformig syH^^for^mig a., -t -e -a. 
syll syl^ rm., -en -ar. 
syllogism syl^ågis^m r., -men -m9n 

-er. 
syllogistisk syl^ågisHisk a., -t -e -a. 
sylspetsad syH'-spet^sad pa., -at -e. 
sylt s^Z^f n., -et, äv. rm., -en artpl. 

-er. 
sylta sylHa^ rf., -an -or. 
sylta sylHa^ t. o. i., -ade. 
Sylvester sylväsHdr. 
Sylvia syl^via, 
symbol symbåH r., -en -er. 
symbolik sym^håli^k r., -en. 
symbolisera sym^bålise^ra t., -ade. 
symbolisk symbåHisk a., -t -e -a. 
symbolist sym^bålisH mf., -en -er. 
symbolistisk -lisHisk a., -t -e -a. 
symbolum sym^bålum n., -let -la. 
symfoni synt^fåni^ r., -en -er. 
symfonisk symfå^nisk 1. -fco^- a., 

-t -e -a. 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



symmetri sym^etri^ r., -en. 

symmetrisk symeHrisk a., -t -e -a. 

sympatetisk sym^pateHisk a., -t 
-e -a. 

sympati sym^pati^ r., -en -er. 

sympatisera sym^patise^ra i., -ade. 

sympatisk sympaHisk a., -t -e -a. 

symtom symtå^m n., -et = -en. 

symtomatisk symHåmaHisk a., -t 
-e -a. 

syn sy^n rf., -en -er, i smns. syn-, 
t. ex. synförmåga, -glas, -håll, 
men syneförrättning, -instru- 
ment, -män, -rätt o. d., i syne ^^, 
till synes, för syns skull. 

syn sy^n rf., -en, ansikte, mitt i 
synen. 

syna sy^na^ t., -ade, stund, var- 
dagl. -te. 

synagoga sy^na^^gio^ga 1. '^gå^- rf., 
-an -or. 

synas sy^nas^ i. dep., synes sy^nos 
1. ^^ 1. äjns ' sy^^ns vanl. syn^s 
syntes sy^ntos^ 1. syn^- sjmts 
sy^nts 1. synHs, 

synbar ^'-6aV a., -t -e -a -are -ast. 

synbarlig sy%'-bahlig 1. ®^^ a., -t 
-e -a -are -ast. 

synbarligen '^ba^rligdn 1. ®*^® adv. 

synd syn^d rf., -en -er, i ♦smns. 
synda-, t. ex. syndabekännelse, 
-träl, men syndfri(liet), -full(het), 
m. fl.; hon tyckte det var synd 
om honom. 

synda syn^da^ i., -ade. 

syndaflod syn^da-^flco^d r., -en. 

syndare syn^dard'^ m., -en =. 

syndbelastad pa. 

synderska syn^ddrska'^ f., -an -or. 

syndetikon syndeHikon 1. ^^^^ n., -et. 

syndig syn^dig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

syndikat syn^dikaH n., -et = -en. 

25 



— 386 



syndikus syn^dikus 1. ^^'^ m. 
synedrium syne^drium 1. ^'^^ n., 

-iet, höga rådet i Jerusalem, 
syngenesia syrjgene^sia r. 
syngenesist syrjgenesisH r., -en -er, 

bot. 
synkop syrjJcå^p rm., -en -er, mus. 
synkope syn^kåp9 1. syrj^- r., -en, 

spr. 
sjTikopera syn^kåpe^ra 1. syrj^- t., 

-ade. 
synkretism syn^kretis^m 1. s«/^^- r., 

-men -mQfi. 
synkretistisk -tisHisk a., -t -e -a. 
synkronism syn^krånis^m 1. syrj^- 

r., -men -m^w. 
S3mkronistisk -nisHisk a., -t -e -a. 
synlig sy^nUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
synligen sy^nligdn^ adv. 
synnerhet syn^dr-^heH 1. syn^9rheH 

r., i synnerhet, i all s. 
synnerlig synhrlig*^ a., -t -e -a 

-are -ast. 
synnerligen syn^9rU^g9n adv. 
synod synco^d 1. synå^d r., -en -er. 
synodal syn^codaH 1. -w^å- a., -t 

-e -a. 
synodisk synco^disk 1. ->eå^- a., -t 

-e -a. 
synonym syn^åny^m 1. -n^w- r., -en 

-er, 1. n., -et = -en. 
synonjma syn}åny^m 1. -n^oj- a., -t 

-e -a. 
synonomi syn^ånymi^ 1. -n^co-r., -en. 
synonymik -nymi^k r., -en. 
synoptiker synopHikdr 1. ^^^^ m., 

-n =. 
synoptisk synopHisk a., -t -e -a. 
syntaktisk syntakHisk a., -t -e -a. 
syntax syntak^s r., -en -er. 
syntes syntets r., -en -er. 
syntetisk synteHisk a., -t -e -a. 



syperb 1. superb sypcer^h 1. sxnp- 

a., -t -e -a^ -are -ast. 
3jr2Lsy^ra^ rf., -an -or, växt, krus-, 

tomt-, ängs-, röd-, skräppe-s. 

(BumexJ, 
syra sy^ra^ rf., -an -or, vätska, kem. 
syra sy^ra^ rf., -an, surhet. 
syra sy^ra^ t., -ade. 
syre sy^rd^ n., -et, -re-, t. ex. syre- 
hal tig, men syrgas, -sätta m, fl. 
syren syre^n rm., -en -er, (Sp- 
ringa). 
syrer 1. -rier sy^rdr 1. -ridr m., -n ^=. 
Syrien sy^ridn. 
syrisk sy^risk a., -t -e -a. 
syriska sy^riska rf., -an. 
syrkupp syrkup^ vanl. syh^^kup^ 1. 

5^r^'- r., -en -er. 
syrkuppera syv^kupe^ra 1. -Äm- t., 

-ade. 
syrlig sy^rlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
syrling sy^rlirj^ rm., -en, växt, 

har-s. (Oxalis). 
symumerär syr^numerce^r 1. -$iux- 

m., -en -er. 
symumerär -merce^r a., -t -e -a. 
syrokaldeisk sy^råkaldeHsk a., -t 

-e -a. 
syrprenant syv^prenarjH a., = -e -a. 
syrprenera syr^prene^7'a t., -ade. 
syrpris syrpri^s r., -en -er. 
syrsa syr^sa^ fr., -an -or, hus-, 

ängs-s. (Gryllus). 
syrtut syvtmH r., -en -er. 
syrvivans syr^vivai^^s r., -en. 
sy ska sys^ka^ rf., -an, växt, åker-, 

knöl-, stink-s. (Stachys). 
syskon sys^kon^ n., -et = -en; 

vanl. i pl. 
syssel sys^ol n., -sslet. 
syssla sysHa^ rf., -an -or, växt, röd-, 

vit-, skogs-s. (Gephalanthera). 



387 



syssla st^sHa^ rf., -an -or, i smns. 

sysslo-, t. ex. sysslolös, -man, 
. eller syssel-, t. ex. sysselsätta, 
syssla sysHa^ i., -ade. 
syssling sysHirj^ mf., -en -ar. 
syssloman sysHco-man^ m., se man. 
sy sslomannask ap sysHcjomana^^skei^p 

n., -et. 
system systä^m 1. -e^i n., -et = 

-en. 
systematik sys^temati^Jc r., -en. 
systematiker -maHihdr m., -n =. 
systematisera -matHse^ra t., -ade. 
systematisk -maHisk a., -t -e -a. 
syster sysH9r^ f., -n -trär. 
Systerbäck sysHar^häk^. 
systerlig sysHdrlig^ a., -t -e a 

-are -as t. 
så så^ rm., -n -ar. 
så så^ pron. a. efter prep., i så 

fall, på så sätt, i så måtto, 
så så^ i. o. t., sår sådde sodh^ sått 

sot^ sådd sått sående sås så^^s. 
så så^ adv., sä att, så till vida, 

sä vida, så vitt, för så vitt, så 

framt, så här, så där, så när, så 

väl som, så snart, så mycket, så 

långt, så länge som, så dags, så 

pass, så kallad; såå så^å^ såja 

så^ja ; se så ^. 
sådan så^dan 1. ^»-^ smndr. vardagL 

ofta till så% 1. son^ pron. a., -t 

-a, end. obest. form. 
sådd sod^ rf., -en -er. 
sådig så^dig^ a., -t -e -a. 
sådor så^dcor^ rf., -na. 
såg, se se. 
såg så^g rf., -en -ar. 
såga så^ga^ t., -ade. 
sågare så^garQ^ m., -en =. 
sågformig så^g^for^mig a., -t -e -a. 
sak så^k n., -et, söl, 
såka så^ka^ i., -ade. 



såkig så^kig^ a., -t -e -a. 
således så^-^le^das 1. såHddds 1. så^- 

Iddds^ adv. 
såll sol^ n., -et = -en. 
sålla sol^a^ t., -ade. 
sålunda så^-lun^da 1. *^^ adv. 
såmedelst så^^me^ddlst 1. *°° adv. 
sång soYj^ rm., -en -er. 
sångare sorj^ara^ m., -en =. 
sångare sorj^aro^ mr., -en =, fågel, 

trädgårds-, törn-, ärt-, gräs-, 

löv-, gran-, nord-, gnllbröst-s. 

(SytviaJ, 
sångbar sorj^^ba^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sångerska sorjhrska^ f., -an -or. 
sånglig soriHig^ a., -t -e -a. 
såpa så^pa^ rf., -an artpl. -or. 
såpa så^pa^ t., -ade. 
såpig så^pig^ a., -t -e -a. 
såpsjudare så^p^fiu^dara m., -en =. 
såpsjuderi så^P'^fm^den^ 1. ^^®* n., 

-et -er. 
sår så^r n., -et = -en. 
såra så^ra^ i. o. t., -ade. 
sårbar 5åV'-6aV a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
sårig så^rig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
sårna så^rna^ i., -ade. 
sårnad så^rnad^ rm., -en -er. 
sås så^s rm., -en artpl. -er. 
såsa så^sa^ t. o. vardagl. i., -ade. 
såsig så^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
såsom sä^-^som^ konj. * 
såt såH n., -et = -en, timmer fog. 
såt såH a., utan obest. neutr., -e 

-a -are -ast. 
såta såHa^ rf., -an -or. 
såta såHa^ i. o. t., -ade. 
sate såH9^ rm., -en -ar. 
s&vera såve^ra t., -ade. 



— 388 



såvidlag så* vid la^g adv. ; > så 

vid lag. 
säck säk^ rm., -en -ur^ 
sacka säk^a^ t., -ade. 
säckformig säk^-^forhmg a., -t -e -a. 
säckpipa säk^^pi^pa rf., -an -or. 
säckpipeblåsare säk^pipe-hlå^sar9 

m., -en =. 
säckvis säk^-vi^s adv. 
säd sä^d rf., -en, i smns. sades-. 
sade sä^dd^ n., -et -en -ena. 
säffe säfh^ rf., -en, växt, back-s., 

s.-rot (Libanotis) . 
Säffle säfh^. 

Säffle kanal säf^h^ kanaH. 
säga sä^ga^ vanl. säj^a^ t., säger *® 

sade seb^dd^ samtalsspr. sa,^ sagt 

6*a^'*^ sagd sagt; så att säga, så 

till sågandes. 
sägen sä^gdn 1. ^^ äv. sägn särj^n 

rf., sägnen sägner sä^gndr 1. 

särj^ndr 1. ^*. 
säker så^kdr a., -t -kre ^^ -kra 

-krare -krast; -het -en -er. 
säkerligen sä^k^rli^gdn adv. 
säl säH mr., -en -ar, knubb-, vi- 
kar-, grönlands-, grå-, stor-s. 

(Phoca). 
sälg sal^j rf., -en -ar (Salix), 
sälja säl^ja^ t., säljer *° sålde sol^- 

dj' sålt soZ*^ såld sålt. 
säljare säPjard^ m., -en =. 
säljbar sal^j-^hah^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
säljerska säl^jorska^ f., -an -or. 
säll säl^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en -er. 
sälla säl^a^ rfl., -ade. 
sällan sål^an^ adv. 
öälle sälh^ m., -en -ar. 
sällsam säl^^^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
sällskap säl^'^ska^p n., -et = -en. 



sällskapa säl^^^ska^pa i., -ade. 
sällskaplig säl^^ska^^plig a., -t -e -a 

-are -ast; -^het -en. 
sällspord säl^'^spa)^rd pa., -ort -e 

-a; -het -en. 
sällsynt säl^'^si/^nt pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
sällträ säPr-trä^ n., -t 1. -et -n -na. 
sälta sålHd^ rf., -an. 
sälting sälHirj^ rm., -en -ar, växt, 

kärr-, strand-s. (TriglocMn) . 
sältra sälHra^ rf., -an -or, hollfrä. 
sämja säm^ja^ säll. sä^m- rf., -an. 
sämjas säm^jas^ 1. ss. frg., i. dep., 

sämjes 1. sams säni^s sämdes 1. 

-jdes säni^dds^ 1. -jdos^ sämts 

säniHs sams säm^s] jmf. samsa.s. 
sämre särn^rd, sämst säm^st -ste ^^ 

-sta ^^ komp. o. sup. a. 
sämsk samisk rm. o. n., -en o. -et ; 

s. -skinn, 
sämska sämhka^ t., -ade. 
sämskmakare --ma^karo m., -en =. 
sända sän^da^ t., sänder *® sände 

sän^dd^ sänt sänH sänd sänt, 

-nde-; sändning sän^dn- led. 

sän^'. * 
sänder sän^ddr adv., i sänder, 
säng särj^ rf., -en -ar, till sängs, 
sängdags säif-^dagh 1. "dak^s adv. 
sängfösare särj^^fehard rm., -en =. 
sängvärmare "Vcer^mard rm., -en =. 
sänka sätj^ka^ rf., -an -or. 
sänka särj^ka^ t. o. rfl., -te. 
sänke sätj^ko^ n., -et -en -ena. 
sär sce^r adv., i sär, se isär. 
sära sce^ra^ t., -ade. 
särdeles sae^r^deHds 1. sce^rdehs^ 

adv. 
säregen sec^r^e V^wa., -get-gne -gna. 
särk scer^^k rm., -en -ar. 
särkonsul sce^r^konhul m., -n -er 



^ 389 — 



särla scB^rla^ adv. 

särmärke S{e^r'-'m(er^k9 n., -et -en 
-ena. 

särskild '^JiPd^^,.^ -ilt -e -a; -het -en. 

särskilja sce^r-^fil^ja t., -skiljer 
-skilde -skilt -skild -skilt. 

särskola sce^r^skcoHa rf., -an -or. 

sär skriva sm^r^shri^va t., se skriva. 

särtryck sce^r^tryk^ n., -et = -en. 

särundervisning sce^r^undQrvt^sniri 
rf., -en. 

Särö S(jeh''^0^. 

säsong säsof]^ r., -en -er. 

säte säH9^ n., -et -en -ena, sätes- 
gård. 

säte säH9^ n., -et -en -ena. 

Säter säHdr rm., -n -trär. 

Säter säHdr, 

säteri säH^ri^ n., -et -er. 

sätt sät^ n., -et = -en, beteende m. m. 

sätt såt^ n., -et = -en, kull. 

sätt sät^ rm., -en -ar, slussport, 

sätta sät^a^ t. o. rfl., sätter *® satte 
sath^ satt sat^ satt; komma sät- 
tande(s) (i hast, oförmodat). 

sätt are sät^ard^ m., -en =. 

sätteri sät^eri^ n., -et -er. 

sätter sk a sät^orska^ f ., -an -or, -ske-. 

s ättling sätHirj^ rm., -en -ar, träd- 
planta. 

säv sä^v rf., -en, havs-, sjö-, skogs-, 
knapp-, tuv-s. (Scirpus). 

Sävelången sä^vd^loYjhn. 

sävenbom sä^vdn-^hcom^ rm., -mmen, 
växt (Sabina). 

Säveån säH9'-å'^n. 

sävja sa^vja^ fr., blom-s. (Älisma). 

sävlig sählig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

Sävsjö säh^f0\ 

socken sökhn 1. ^^ a., -t -ckne -ckna, 
söckna^^ dagar ^^, socken dag ^°'-^; 
sbst., i helg o. socken. 



söder s0^ddr rm., -n. 

söder S0^d9r adv., söderifrån ^^^--^^ 



401 



1. ^^^S söderut 3o.2 j^ ,v.^ g^ 
om *° * s. ut ^« ^. 

Söderhamn s0^ddrham^n. 

Söderhav S0^d9r''ha^v n., -et. 

Söderhavet S0^d9r'^hah'9t. 

Söderhavsöama s0^d9rhaYS''0^arna. 

Söderköping S0^d9r'^j0^pir}. 

söderlanden -lanMQn end. best. pl. 

söderländsk -län^fdjsk a., -t -e -a. 

söderländska -^län^fdjska f ., -an -or. 

söderlänning ^länHrj m., -en -ar. 

Södermalm s0^ddrmal^m. 

Södermanland S0^d9rman4an^d 
förk. Sörmland soer^mland. 

Södermanland sk s0^ddrman-län^dsk 
led. -än^sk förk. sörmländsk 
scer^mländsk led. -«w5å; a., -t -e -a. 

södermanländska so^ddrman-^lån^d- 
ska led. " -än^ska förk. sörmländ- 
ska. S€er^ni4än^dska led. -än^ska 
f., -an -or. 

södermanländska S0^d9rman^län^d' 
ska led. -än^ska förk. sörmländ- 
ska scer^m^län^dska led. -än^ska 
rf., -an. 

södermanlänning s0^d9rman--länHt] 
förk. sörmlänning soer^m^länHrj 
m., -en -ar. 

Södertälje s0^d9YtäPj9^. 

Södertälje kanal S0^d9rtäl^j9^ L ^^^^ 

Södertöm S0^d9rtce^rn. 

södra S0^dra^ a., -e. 

sök 50^Ä; n., -et, ^*ä^. 

söka S0^ka^ t. i. o. rfl., -te. 

sökande S0^kand9^ mf., -en = -ena. 

sökt S0^A;^ pa., = -e -a, tillgjord. 

söl S0*? n., -et, smuts. 

söl 50^? n., -et, för sinkande. 

söla 50^Za^ t. 0. rfl., smutsa. 

söla Sjgf^Za^ i., -ade, dröja. 



'-abHiff a., -t -e -a 


söndag sön*dag rm., -en -ar*"" led 


-het -en. 


Sön*(la -an, i söndag». 


a' m., -en =. 


Höndaglig sön^-da^glig a., -t -e -a. 


a., -t -e -a -are -ast: 


söndagligen -Uym adv. 


imutsiff. 


sönder sön^dir adv., slä, gä i ö. 


a., -t -e -a -are -ast; 


söndra sÖnVca^ i. t. o. i-ii., -ade; 


iriirjande. 


-ad pa. 


rf., -an -or, -Ije-. 


söndrig sOn^dng"^ a., -t -e -a -are 


tor'(' mf., -en -ac. 


-ast; -het -en. 


'. 


Sören S(eVa«=. 


0vjshor% 


sörja scer^ja^ rf., -an, is-, snö-a. 


-mmet = -mmen av. 


sörja scer^ja^ i. o. t., -de. 


tivt i-m., -mmen, häst- 


sörp sterV n-i -et. 




sörpa scer^pa^ rf,, -an. 


i., -mmen -mmar. 


sörpa swi^pa^ t. o. i., -ade. 


[^ i. 0. t., -ade. 


sörpla sterV»^ i- o- *., -ade. 


'ert* n., -et -er. 


Mörplare sar^plara^ m., -en =, 


öiK^avska' f,, -an -or, 


söt 80H a., sött sö(* -e -a -are -ast, 




söt-, s.-sur, men sötebrödsdagar. 


rm-, -en. 


söta seHa^ rf., -an -or, växt, klock-, 


md'^ rm., -en -er. 


falt-, äugs-, hagg-8, (Gentiana). 


m^n-akViff a., -.t -e -a 


söta s«Ha^ t., -ade. 


-het -en. 


sötaktig seH^ah^Hg a., -t -e -a 


söm^wgoifars m., 


-are -ast. 




Mötig saHig'^ a., -t -e -a -are -ast. 


lA-gorj^^iskat, -an -or. 


sötma söthna^ rf., -an. 


nig^ a., -t -e -a -are 


sötna S0^tnn^ i., -ade. 


-en. 


söva s0h'a'^ t., sövfx*" sövde sövt 


t., -ade, hergv. 


sövd sövt. 



r., -en -er. 


tablå tablå* T., -en 1 


fi'ä/8*rMft a., -t -e -a. 


tabulatur lab^mlatm' 


»IdåH r., -en -er. 


mm. 


3lra*.t n., -et. 


taburett tab'mrät* r. 


r*j, > Tabärg. 


tack lak* rm. 0. n., 


ibhrna*k9l 1. (a'6- n.. 


tacka takV fr., - 


den. 


hona. 



— 391 — 



tacka tak^a^ rf., -an -or, järnet, 
tacka taJc^a^ i. o. t., -ade. 
tackel täk^dl n., -klet = -klen. 
tackla takHa^ t., -ade; -ad pa. 
tacklage takla^f n., -get. 
tacknämlig tak^-^nä^mlig 1. -äm^- 1. 

®^^ a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 
tacknämligen -ligdn ad v. 
tacksam tak^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
tacksamligen '^samHigdn 1. ^^^^ adv. 
tacksägelse tak^^sä^gdlsd 1. -säj^- 

rf., -en -er. 
tada ta^da^ rf., -an, j^rä^^ tuv-, 

krus-, fjäll-, botten- 1. (Air a). 
tadel tad^dl 1. ta\idl n., -diet. 
tadla tadHa^ 1. ^a^c?- t., -ade. 
tadlare -Zar^^ m., -en =. 
tadlerska -Idvska^ f., -an -or. 
tafatt ta^'-fat^ a., = -e -a -are 

-ast; -het -en. 
taffel' tafhl rm., -n -fflar. 
taffeltäckare ^^4äk^ard m., -en =. 
tafs taf^s rm., -en -ar. 
tafsa taf^sa^ t., -ade, sjöv. 
tafsig -sig'^ a., -t -e -a -are -ast. 
taft tafH r., -en, o. n., -et artpl. -er. 
tag ta^g n., -et = -en. 
taga ta^ga^ i. o. t., förk. ta fa^ 

tager ^° förk. tar ta^r tog ^coV 

togo tco^gco^ tagit ta^gif tagen 

taget tagna; -as tages 1. tas taS* 

Jed. ^a*'"^ recipr. i. dep. 
tagare ta^gara^ m., -en =. 
Tage ta^gd^, 
tagel ta^gdl n., -glet. 
tagg ^a<^* rm., -en -ar. 
tagga tag^a^ t., -ade, utskära i 

taggar] -ad pa. 
taggfenig tag^-fe^nig a., -t -e -a. 
tagghuding -^hm^dirj mr., -en -ar. 
taggig tagHg^ a., -t -e -a -are 

-ast: -het -en. 



tagla ta^gla^ t., -ade, sjöv, 

tak ta^k n., -et = -en. 

taka ta^ka^ oböjl. a., i t. händer. 

taklag ta^k4a^g n., -et = -en. 

takläggare "lagfara m., -en ^=. 

takt takH rm., -en -er; takthalva, 
-vila. 

taktera takteer a t., -ade. 

taktik taktisk r., -en. 

taktiker takHikar m., -n =. 

taktisk takHisk a., -t -e -a. 

taktmässig takHfVnäsHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

taktäckare ta^k'-täk^ard m., -en =. 

tal taH n., -et = -en, antah 

tal taH n., -et = -en. 

tala taHa'^ t. o. i., -ade vardagl. äv. 
-te -t -t, i smns. tal-, t. ex. tal- 
konst, -man, .-språk, men tale- 
i talegåva och talesätt; -as i. 
dep. ; t. vid ^. 

talan taHan^ rf. 

talang talarj^ r., -en -er, begåvning. 

talang talar}*- mf., -en -er. 

talar tala^r n., -en -er. 

talare taHard'^ m., -en =. 

talför taH-^fce^r a., -t -e -a; -het -en. 

talg tal^j rm., -en. 

talga taPja^ t., -ade. 

talgig tal^jig^ a., -t -e -a -are 
-ast. 

talgögd tal^j-^ög^d pa., -ögt -e -a. 

Talia tali^a^^ en av muserna. 

talisman talHsma^n oftast ta^lis^- 
ma^n r., -manen -maner, ^en. 
omtydn. '-man^. 

tälja taPja^ rf., -an -or, -Ije-. 

talk taPk rm., -en -ar. 

tall tal^ rf., -en -ar. 

tallium talHum n., kem. 

tallrik taPrik'^ äv. ^"^ rm., -en -ar. 

tallriksslickare taPrikS'-slik^ard m., 
-en =. 



nan, äv. tala- 1. taleH- 


tand (anV rf., -en tänder fän*d9r. 


eagesman, atyresman} 


tand- men tandagnisslan. 


en -män -mlinnen. 


tända tanHa' t., -ade; -ad pa. 


n., -t. 


tandem tan^däm^ r, äv. n., =. 


(Krf r. 


tandig tan^dig^ a., -t -e -a. 


alnm*disk a., -t -e 


tandpetare tan^d-peHars rm., -en ^. 




tangent tat}gänH r., -en -er. 


t'wTnrfis*( m., -en -er. 


tangera tarjge^ra t., -ade. 


taVmmdis*tisk a., -t 


tanig ta^nig^ a., -t -e -a -are -ast : 




-het -en. 


' rm., -en -er. 


tank taij*k rm., -en -ar, rattenbf- 


'A- a., -t -e-a-are-ast; 


hållarc. 




tanke tar)^k^^ rm., -en -ar, i smns. 


H-träifd pa., -ängt -e 


tanke-, t. ex. tankeförmåga, men 


st; -het -en. 


tank- i tankfull, -lös, -spridd, 


,, -t -6 -a -are -ast; 


-streck, -stallare. 




tannin tani*n n., -et, kem. 


w'(irt»M r., -en -er, 


tant UinH f., -en -er. 


'.US). 


tantal fantaH r., -en, kem. 


m'aria*k r., -en -er, 


tanfaliak tantaHisk a., -t -e -a. 


). 


Tantalus tan*talus .1. ^"K 


imV r., -en -er. 


tantiem tatjHiii^m äv, =e*«i v., -en 


m'bmri*n 1. -rår/* r., 


-er. 




tapet tapeH rm., -en -er. 


lambmh'tnc^(o^r äv. 


tapetsera tap^etse^ra t., -ade. 


■V n.., -en -er. 


tapetserare -8e*rar3 m., -en =. 


jmV-, -nål, -söm. 


tapioka tapHokH'^ 1. ""*" rf., -an. 


rm., -en -ar. 


tapir fa}n*r mr., -en -er. 


m''p'akHiff a., -t -e -a 


tapisseri (op^isert* n., -et -er. 


-bet -en. 


tapp tap* na., -en -ar, ulltapp. 


piff^ a., -t -e -a -ai-e 


tapp tap* rm., -en -ar. 


-en. 


tappa tap^a^ t-, -ade. 


-pon tant-poti* 1. -a>*K 


tappa tap^a^ t. o. i., -ade, förJora, 


-, Wft. 


ge tappt. 


im^påne*ra 1. -jjwk- t., 


tappare tap^ard^ m., -en =. 




tapper taphr a., -t -ppre ** -ppra 


-iom'' r., -en, trumma, 


-pprare -pprast; -het -en. 


1 m., -en -er, folk. 


tappformig tap^-for^mig a., -t -e -a. 


mUisk a.., -t -e -a. 


tappig iap*ig^ a., -t -e -a. 


mm*liska {., -an -or. 


tapto tapHot 1, " n., -t -n -na. 


mutHiska rf., -an. 


tara (aVa 1. " rf., -an. 


ta^na^^co^rdan. 


tarantel taranHsl mr., -tebi -tlar 


io-äfiv. 


äv. -tler (Lyeosa). 



— 393 



tarantella tar^antäPa^ 1. ^®*° rf., 

-an, italiensk folkdans, 
tarera tare^ra t., -ade. 
tariff tariff r., -en -er. 
tariff era tarHfe^ra t., -ade. 
tarlatan ta^rla4an^ 1. tar^- 1. -a^n 

n., -et, tyg. 
tarm tar*^m rm., -en -ar. 
tarmkäx tarhn^Jäk^s n., -et — -en. 
tarmvred tar^m^vre^d n., -et = -en. 
tärs tav^s r., -en -er*°, ^ooZ. 
Tartaren tarta^r9n. 
tartyff tartyf^ m., -en -er, hyck- 
lare, 
tarv tar^v n., äld. pl. förrätta sin 

t arv. 
tarva tarHa^ t., -ade.; -as i. dep. 
tarvlig tarHlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
tarvor tarHcor^ r., -na. 
tascha tapa'^ t., -ade,' t'«r?röra. 
taska tas^ka^ rf., -an -or. 
tasker tas^k9r m., -n. 
taskig tas^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
taskspelare tas^k^speHard m., -en=^. 
taskspeleri tas^kspcHeri*^ n., -et -er. 
taskspelerska tas^k''SpeHdvska f., 

-an -or. 
Tasmanien tasma^nidn 1. ®^°^. 
tass tas^ rm., -en -ar. 
tassa tas^a^ i., -ade. 
tassel ^as^aZ n., -sslet. 
tassla tasHa^ i., -ade. 
tasslare tasHard^ m., -en =. 
tasslerska tasHdvska^ f., -an -or. 
tatar tatB.^r m., -en -er. 
tatarisk tata*'risk a., -t -e -a. 
tattare tat^ard^ m., -en =. 
tatterska tafidvska^ f., -an -or. 
tatuera tat^me^ra t., -ade. * 
tantologi tacoHålågi^ 1. ta^H-, var- 

dagl. ^a/"^^- r., -en. 



tautologisk tocoHålå^gisk 1. ss. frg. 

a., "v -e -a. 

tavern tavce^rn r., -en -er, värds- 
hus^ > taväpn. 

tavla taHla^ rf., -an -or, -vel-. 

tax tak^s mr., -en -ar. 

taxa tak^sa^ rf., -an -or. 

taxameter tak^sameHdr r., -n -trär. 

taxation tak^safco^n r., -en. 

taxera takse^ra t., -ade. 

taxerare takse^rard m., -en =. 

te ^e* n., -et artpl. -er. 

te te*" t. o. rfl., ter tedde tedh^ tett 
tet^ tedd tett. 

teater teaHar rm., -n -trär. 

teatralisk te^atraHisk a., -t -e -a. 

teban teba*n m., -en -er, folk. 

tebansk teba^nsk a., -t -e -a. 

Tebe te^b9K 

tecken tek^dn n., -knet = -knen. 

Teckla tekHa. 

teckna teJc^na^ t. i. o. rfl., -ade; -ad 
pa. 

tecknare tek^naro^ m., -en =. 

tedags te^^^dag^s 1. -^dakh adv. 

tedeum tede^um^ 1. ^*® n., = =. 

teg te^g rm., -en -ar. 

tegel te^g9l n., -glet = -glen. 

tegellagd té^gdUlag^d pa., -agt -e -a. 

tegelsl ägare te^gdl^^sla^gard m., -en 
■^^. > 

tegelslageri te^gdlslageri*' 1. ^0^102 
n., -et -er. 

tein tei^n n., -et, Ä;em. 

teism teis^m. r., -men -wan. 

teist teisH mf., -en -er. 

teistisk teisHisk a., -t -e -a. 

teka te^ka^ i., -ade, spelterm. 

teknik teknisk r., -en. 

tekniker tek^nikdr m., -n =. 

teknisk tek^nisk a., -t -e -a. 

teknist téknisH m., -en -er. 

teknolog tek^nålå^g mf., -en -er. 



' *ek'ntllAj/i* r., -en. 
[ teh^nålå^gisfi a-, -.t 

-/»■«'; -träd (Tectuna). 
'e/a*« 1. -ia*n r., -en 

/e/'e/««eVtt I. -/to- i, o. 

teV^fåniaU 1. -/io- fm., 

'}%gra^f r., -en -er. 

ielhffrafe*ra i. o. t., 

l^Bffrafi* r., -en. 
lel^&tfra^/isk a., -t -e -a. 
'.el'effra/is*t fm., -en -er. 
rf'ejram' n., -mmet = 

^/'edM^i* r., -en. 
tel^fiålå*ffisk &., -t -e -a. 
^epafi* T., -en. 
tel*epa*tuik a., -t -e -a. 
;^esM*() n., -et = -en. 
el^eskäpi* r., -en. 
fet'eskå*i)isk a., -t -e -a. 
V r., -en. 

ilm*risk a., -t -e -a. 
älia*rium ]. "^"^ d., -iet 

US, jordklofel. 

a* rf., -an -or, kuntrcp 



i*liA n., -plet ^= -plen, 



•^täm^pvra-ftcr^j, aefärg. 
nt läm^jieramänH n,, -et 



-perafm^r r., -en -e 
',äm^pBre*ra t., -ade; 



tempo (äm*pa) n., -t -n -na. 
temporal täm^p(ora*l a., -t -e -a. 
temporär tåm'pa}r<e*r a., -t -e -a. 
tempus tä»i*pus n., flert. == 1. 

tempora täm^pcora !. -åra. 
ten fe*« rm., -en -ar. 
tenakel tenak*»l r., -keln -kter, :> 

teo äckel, boklr. 
tendens tändän*s t., -en -er. 
tendentiöa län^däfisi0*s 1. ländän^- 

a., -t -6 -a -are -ast, >■ -naiöa. 
tendera tände*ra i., -ade. 
tenn ten* n., -et. 
tennfolium tenfco^Hum" 1. '*"" 1. ^- 

tennhaltig ten^-halHig a., -t -e -a. 
tenor ientoV m., -en -er, person. 
tenor (erttoV r., -en -er, stämma. 
tenorist te^ntorisH m., -en -er. 
tension län/o>*n r., -en. 
tentakel täntahhi r., -keln -kler, 

känselspröt, > tentaokel. 
tentamen tä/iftt^m^M^ r., tentamina 

fänla^mina^. 
teotand täntan*d mf., -en -er. 
tentator läntftHor" mf., -n -er, 

tänHafa>*r»r. * 
tentera tänte*ra t. o. i., -ade. 
teodicé te^ådise* r., -en 1. -n -er. 
teodolit te^åddUH r., -en -er. 
Teodor te*ådor. 
Teodosius tc^ådfo^sius. 
Teofil te*åfiH 1. -fUK 
teogoni te^ilgåni* r., -en. 
teokrat te'^åhra*t m., -en -er. 
teokrati te^åkrati^ r., -en -er, 
teokratisk te^åkrtt*fisk a., -t -e -a. 
teolog le^ålå^g m., -en -er. 
teologi te^ålågi* rf., -en, teologie 

te^ålågi^a^ doktor, 
teologisk ie^ålå*gish a., -t -e -a. 
teorem te^&rä*m 1. -to- 1. -e*m n., 

-et = -en. 



— 396 — 



teoretiker te^coreHikdr 1. -å- 1. ^^^^^ 

mf., -n =. 
teoretisera te^coretise^ra 1. -å- i., 

-ade. 
teoretisk te^coreHisk 1. -å- a., -t 

-e -a. 
teori te^cori*^ 1. -å- r., -en -er, 
teosof te^åså^f mf., -en -er. 
teosofi té^åsåfi^ r., -en. 
teosofisk te^åså^fisk a., -t -e -a. 
tepidarium tep^ida^rium 1. ^^^^^ n., 

-iet -ier. 
terapeut te^rapämH 1. -äv*^ m., -en 

-er. 
terapeutik te^rapäuiti^k 1. -ävt- r., 

-en. 
terapeutisk te^rapämHisk 1. -ävH- 

a.y "L -e -a. 
terapi tehapi^ r., -en. 
terebint ^eVefemV r., -en -er. 
Teres terems, 

term tcerSn r., -en -er *^, > tarm. 
termalbad tcermRH-^ho^d: 
termer tcer^mar pl., -na, varmbad. 
termin tcermi^n rm., -en -er, > 

tärmin; 
terminlig tcermi^nlig^ a., -t -e -a, 

> tarm-. 

terminligen tcermi^nUgan^ adv., > 

tarm-, 
terminologi tcerhninålågi* r., -en, 

> tarm-. 

terminologisk tcerhninålå^gisk a., 

-t -e -a, > tarm-, 
termin vis tcermi^n^vi^s adv. 
termit fcermiH mr., -en -er (Termen). 
termoelektricitet teer hnweläk ^frisi- 

teH 1. -må- r., -en. 
termometer tcer^mxDmeHdr 1. -mä- 

r., -n -trär. 
tern tce^rn r., -en -er, r> tärn. 
terpentin tcer^pänti^n 1. -an- rm., 

-en. 



terrakotta ^r*aA;o^^a^ rf., -an. 
terrarium tcereL^rium 1. ^^"^ n., -iet 

-ier. 
terrass tceras^ r., -en -er. 
terrassera tcer^ase^ra t., -ade. 
terrassformig tccras^^forhnig a., -t 

-e -a. 
terrin tceri^n r., -en -er. 
territorialf örsamling tcerHtco ^riaH^ 

fa^saniHirj rf., -en -ar. 
territoriell tcerHt(oh'iål^ a., -t -e -a. 
territorium tcerHtcD^rium 1. ^^^°^ 

n., -iet -ier. 
terrorisera tcer^corise^ra 1. -cl- t., 

-ade. 
terrorism teer^coris^m 1. -å- r., -men 

-m9n. 
terrorist tcer^corisH 1. -å- mf., -en 

-er. 
terroristisk -ris*tisk a., -t -e -a. 
terräng tcerärj^ r., -en -er. 
ters feer^s r., -en -er. 
terserol tcer^seråH r., -en -er, pi- 
stol. 
terseron tcer^serå^n mf., korsning 

av kaukasier och mulatt. 
tersett tcersät^ r., -en -er, 7nas. 
tertial trevtsiaH n., -et -en. 
tertian tcevHsia^^n mf., -en -er. 
tertiär teerUsicc^r a., -t -e -a. 
tes te^s r., -en -er. 
teskedsvis teY^ås-^vi^s adv. 
Tessalien täsaHidn 1. ^^"^. 
tessalisk täsaHisk a., -t -e -a. 
tessaloniker täs^al(o*^nikdr 1. ^^^^^ 

m., -n =. 
tessalonisk täs^alco^nisk a., -t -e -a. 
test te^st säll. tesH rm., -en -ar. 
testamentarisk täsHamänta^risk a., 

-t -e -a. 
testamente täsHamänHd n., -et -en 

-ena. 
testamentera -weäw^e*ra t., -ade. * 



i td3'famän'tS'ta- 

■^ ra., -n -er, täsUa- 

r., -n -klar. 
'Hma)*muin 1. '"'" 

"/■ad^wa*Hiirt r. 
i/namis*tr., -en -er. 
*(l»r r., -dern -drar. 
t ef* raglol ''iäk*si- 

sr 1. »*"• 1. *'" r., 

t^dria r., !*<)/. 
»ndm*/ r., -en -er. 

m., -en -er. 

tafsas. 

-en -er, :^ täxt, 
, -ade, > tixta. 
, -t -e -a. 



1. " rm., -en 

n., -en o. -et, tyg. 
1 m., -en -er. 
i^nak a., -t -e -a. 
'a*ns^a f., -an -or. 
ska rf., -an, språk. 

, -an -or, svamp. 



■^ 1. " n., -et. 
-er, i snins. dels 
tideböcker, -räk- 
dele tid-, t, ex. 
bt, -rymd, -skifte, 
)11, -vatten, dels 



tids- ii*åa' I. (td^s- 1. '-, t. ex. 
tidsanda, -bestämning, -hild, -en- 
1ig, -fräga, -följd, -förlust, -lyu- 
ne, -utdräkt, -ålder, -ödande; i 
tide H^da', i sinom tid, tids 
/id*5 vardagl. fii*s nog, hur tids, 
nii för tiden, då för tiden. 

tida li^da^ adv., tida och sent. 

Tidaholm tOdahol^m. 

Tidan «'dn«'. 

tidast ti^das'l adv., som lidast. 

tidelag U^d3'lti*g n., -et = -en. 

tidelagare H^d3'l8i^gar9 m., -en =. 

tidender li^dnndar^ pl, åld. 

tidig ti^dig^ a., -t -e -a -are -ast; 



tidlösa H^d-l0ha rf., -an -or 

ehioum). 
tidning t0dnitf rf., -en -ar. 
tidsfördriv ti^ds^fardri^v n 



(Col'- 



-et 



tidsspillan ti^ds-spil^an rf. 

tidtala ti'd'ta}ls adv. 

Tierp H^ier^p 1. *". 

tiga Wga^ i., tiger*" teg te*g tegat 
te^gat^ 1. tigit. 

tiger ti*g3r mr., -n -gr&r (Tiffris). 

tigga %*a^ t., -de. 

tiggare HgHrs^ m., -en =. 

tiggeri Hg^eri* n., -et -er. 

tiggerska tighiska^ t., -an -or. 

tigrerad tigre*rad pa., -at -e. 

tigrinna tigrin^a^ fr., -an -or. 

tik ti*h fr., -en -ar.' 

tilja til^ja* rf., -an -or. 

till til^ vardagl. (e* prep. o. adv., 
till bords, buds, dess, döds, 
fots, freds, gagns, hands, havs, 
lags, lands, livs, lÉtns, reds, 
sjöss, mans, mods, måls, mö- 
tes, strids, synes, s&ngs, skogs, 
skänks, torgs, tings, tåls, viljes, 
nöjes, vägs, äventyrs, f 



397 — 



till övers, till fota, tiir fullo, till 
fånga, till föga, till godo, till 
bästa, till hända, till känna, 
till rygga, till rätta, till spillo, 
till vara, till väga, till ända, 
till äkta, till intet, till sist, till 
följd av, till och med, till på 
köpet; till dömmes. 

tillaga tU^^lsfga t., -ade. 

tillbaka tilba^ka adv. 

tillbakadragen ^i^fta^Äa-e^ra V^w pa. , 
-get -gne -gna; -het -en. 

tillbedja til^^be^c^a t., se bedja. 

tillbedjan til^''he^djan rf. 

tillbedjare til^^he^djard m., -en =. 

tillbehör tiP^behoe^r n., -et = -en. 

tillbomma til^-^bcom^a t., -ade. 

tillbringa tiP^brirj^a t., se bringa. 

tillbringare til^^brirj^arg rm., -en =. 

tillbud til^^btu^d n., -et = -en. 

tillbörlig tiP^bce^rlig a., -t -e -a; 
-het^ -en. 

tillbörligen tU^^bcR^rligdn adv. 

tilldela til^^deHa t., se dela. * 

tilldraga tiP-^drei^ga t. o. rfl., se 
draga. 

tilldragelse "dra^gdlso rf., -en -er. 

tilldömma t0''döm^a t., se dömma. * 

tillerkänna tiP^cerJän^a t., -de. * 

tillflykt til^-flyhH rf., -en -er. 

tillflöde til^^fle^^dg n., -et -en -ena. 

tillfoga til^^fco^ga t., -ade.* 

tillfredsställa tiPfreås-^stäPa t., se 
ställa. 

tillfredsställelse tiPfr^ås^stäPdlsd 
rf., -en. 

tillfråga til^" fradga t., -ade. 

tillfrågan til^'- fradgan rf. 

till fyllest ^ 32 adv. 

tillfyllestgöra tilfylhst^jcR^ra t. o. 
i.y se göra. 

tillfyllestgörelse tilfylhst-j(£^r9ls9 
rf., -en. 



tillfångataga tilfotj^a^ta^ga t., se 

taga. 
tillfälle til^-^fälh n., -et -en^-ena. 
tillfällig til^-^fälHg a., -t -e -a; 

-het -en -er. 
tillfälligtvis til^fäligt-^m^s adv. 
tillf orene, tillförne tilfw^rdnd^ 1. ^^^'^ 

1. -f(B^rn9^ 1. «*« adv. 
tillförlitlig tiP^-fcjerliHlig a., -t e 

-a -are -ast; -het -en -er. 
tillf örlitligen til^-^fosrUHligsn adv. 
tillförse tiP^foerse^ t. o. rfl., -såg 

-sett. 
tillförsel til^-^fcpr^ssl rf., -n. 
tillförsikt til^^fosrsikH rf., -en. 
tillförsäkra t0-'fosTsä^kra t., -ade,* 
tillgift Ul^-jifH rf., -en. 
tillgiva tiP^ji\a t., se giva. * 
tillgiven tiP^ji^mn pa., -vet -vne 

-vna -vnare -vnast; -het -en. 
tillgjord tiP-^co^rd pa., -ort -e -a; 

-het -en. 
tillgodoföra iilga>^d(D'^f(£^ra t., se 

föra. * 
tillgodogöra tilgco^dw^joi^ra t. o. rfl., 

se göra; -relse. 
tillgodohavande tUgoi^day^hahmn' 

d9 n., -et -en -ena. 
tillgodonjuta "YijmHa t., se njuta, 
tillgodose filgco^doj-se^ t., se se. 
tillgodoskriva tilgcD^dco^skrih^a t., 

se skriva. * 
tillgrepp til^-^grep^ n., -et = -en. 
tillgripa t0^gri^pa t., se gripa, 
tillgång til^-^gorf rm., -en -ar. 
tillgänglig til^^jäfjHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tillhandagå tiJhan^da-^gå^ t., se gå, 

-hålla, 
tillhjälp til^^jäPp rf., -en, med t. 

av, jmf. till hj. 
tillhjälplig til^-^jäl^pUg a., -t -e -a, 
tillhopa tilhco^pa^ 1. ®*® adv. 



tillhopalagd "'"-*, -kommen-'", -vi- 

l^'hygh n., -Bt -en -ena. 
-hol^ n., -et = -en. 
il^-haih-ig a... -t -e -a; 

-er. 
ha^ äv. "^^ adv. 
a HUnHji-jOi^ra t., se 

else -jcE^ralsi rf., -en. 
H rf., -en. 

tU^-komHi^ mf., -en -ar. 
'il''kom^a i., se komma. * 
je Hl^-komhJs» rf., -en. 
il^-hom^st rf., -en. 
til''kon*stta t., -ade. 
Hl Jän^a*. 
va filjån^a^ji^ra t., se 

vande tilJän^a^ji^vandB 
en -ena. 

^'iitäHa a., -et -en -ena. 
tilm0H3a'gå^ t., se g&. 
avia t0n(srm9ls9'rih 



^-Jok^a t. o. rfl., -ade. 
■iop^ n., -et = -en. 
I pas* adv, 
[' i., -ade. 
'-re^da t., se reda. 
Hl^^re^äalsa rf., -en -er. 
red*s vardagl. -es^ adv. 
;ga tilrifg^a-låg^a t., se 

'-rd'da t., ae rada. 
'.1^'rå^dan rf. 
U^-råHUg a., -t -e -a. 
m^-råkHig 1. "" a., -t 
a et -en. 
n HV-rUh^ligan 1. "o" 

ii'-ca*AMa t., -ade. * 



tillräknelig til^-rä^kniUg 1. "*'"' a., 

-t -e -a; -het -en. 
tillrättaskaffa tilrät^a-skaf^a t., se 

skaffa; -kommen pa. 
tillrättavisa tUråt^wvt^sa t., se visa. 
tills Hl*s konj. o. prep., t. vidare. 
tillsamman tilsam^an^ t. "*" adv. 
tillsats til^-safa rm., -en -er. 
tillskansa -skan^sa t. o. rfl., -ade. 
tillskriva 'Skrihni t., se skriva. * 
tillskjnta tU^-fiuHa t., se skjuta, 
tillskott til^'skot^ n., -et = -en. 
tillskynda HV-fgn^da t., -ade. * 
tillskyndan tU^fyn^dan rf. 
tillskyndare lU^-fyn^dara m., -en =. 
tillskyndelse til^-fgnH^ls» rf., -en. 
tillakärare liP-fte^rara m., -en =. 
tillsluta Hl^'SliuHa t., se sluta, 
til Is pillogi v a tiUptl^ot-jihia t., se 

giva. 
tillstymmelse Hl^'StymHlsä rf., -en 

-er. 
tillstyrkan tU''Sti/T^kan rf. 
tillstå tU^'Stå^ t., ae stå. 
tillstånd t0-slon^ä n., -et = -en, 
tillstädes tW^stä^dss 1. °'^ adv. 
tillstädeskomma »'»-äo 
tillstädja ^iZ^'$<ä^r{ja t., se städja, 
tillstädjelse Hl^'Stå^djils3 rf., -en. 
tillställare til^-stäl^ar» m., -en =. 
tillställarinna tilhtälarinV f., -an 

tillständig til^-stän^dig a., -t -e -a; 

-bet -en. 
tillstöt til^'St0H rm., -en -ar. 
tillsyn l0'S>/^n rf., -en. 
tillsyningaman tWsymt]S'man'^ m., 

tillsägelse til^-sa^gaJss led. -s»?*- 

rf., -en -er. 
tilltag fil^'ta}g n., -et = -en. 
tilltaga tU''tti.\qa i., se taga; -gen 

pa., 



— 399 — 



tilltagsen til^^ag^sdn 1. --^aÄ^- a., 

-set -sne -sna -snare -snäst; 

-het -en. 
tillträda til^-^trä^da t., se träda, 
tillträdare til^^trä^dard m., -en =. 
tillträde til^'-tra^dd n., -et -en -ena. 
tilltufsa tiP^tufha t., -ade. 
tilltugg til^^tug^ n., -et. 
tilltänkt til^4äri^kt pa., = -e -a. 
tillvarataga tilva^ror-ta^ga t., se 

taga. 
tillvarelse tiP^-vo^rdlsd rf., -en. 
tillvaro til^^vei^O) rf., -n. 
tillverka tU^^vcer^ka t., -ade, :> 

-värka, 
tillverkare til^^^vcer^kard m., -en =, 

> -värk-, 
tillvita Ul^^mHa t., -ade. * 
tillvitelse Hl^^-riHQlsQ rf., -en -er. 
tillvägabringa tilvä^ga^brirj^a t., se 

bringa, 
tillvägagå tilvä^ga^gå^ i., se gå. 
tillvälla til^^väPa rfl. o. t., -ade. 
tillycka tU^'-lyk'^a t., -te. 
tillydande tU^^ly^dando pa. 
tillydenhet Ul^^ly^ddnheH r., -en -er. 
till yttermera visso, se yttermera, 
tillåta HlUåHa t., -låter -lät 4äH 

-låtit -låten -låtet -låtna. 
tillåtelse til^^-låHdlsQ rf., -en. 
tillåtlig tU^^låHlig a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
tillägg tU^^låg^ n., -et = -en. 
tillägga til^^-läg^a t., se lägga, 
tilläggsvis til^ägs-vi^s adv. 
tillägna til^-'är}^na t., -ade. * 
tillägnan til^^^ärj^nan rf. 
tillägnelse Ul^^äTfndlsd rf., -en. 
tillägor til^''ä^g(or rf. pl., -na. 
tillämpa tiP^läm^pa t., -ade. 
tillämplig til^^läm^pHg a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tilländagå tilän^da^gå^ i., se gå. 



tilländalöpa tilän^da^le^pa i., se 
löpa. 

tillönska tiP^^önhka t., -ade. * 

tillönskan tiP^^Ön^skan rf. 

tillösa Ul^40^sa t. o. rfl., -te. 

til ta tilHa^ rf., -an -or. 

tima ti^ma^ i., -ade. 

timbal timbaH r., -en -er. 

timid timi^d a., -it -iH 1. -itt -if*^ 
-e -a. 

timiditet H^miditeH r., -en. 

timjan tim^jan 1. ^^ rm., -en; krydd-, 
back-t. (Thymus). 

timlig tiniHig^ a., -t -e -a; -het -en. 

timligen timHigon^ adv. 

timme ^im^^^ rm., -en -ar, tim-. 

timmer tim^dr n., timret = timren. 

timmer timhr n., timret = tim- 
ren, afdal av 40 st, skinn. 

timmerkörare tini^9r'-Jcs^ra9'9 r., -en 

timmermärkare '-mcer^karo m., -en 

timotej tim^iotäj^ rm., ren. 

Timoteus timioHeus. 

timra tim^ra^ t. o. i., -ade. 

timtals Um^^^taHs adv. 

timvis tim^^vi^s adv. 

tina ti^na^ rf., -an -or. 

tina ti^na^ i. o. t., -ade. 

tindra tin^dra^ i., -ade. 

ting til]*' n,, -et = -en, i smns. 
ting-, t. ex. tingföra, el. tings-, 
t. ex. tingsfrid, -hus, -lag, -sak, 
-sal, -skrivare, -ställe, -termin. 

ting tii^*" n., -et = -en, sak, 

tinga tir)^a'^ t., -ade. 

tingest tirj*9st 1. '^ rm., -en -ar *®^ 

1 302 

tingta tirjHä^ i., -ade. 
tinktur tirjktm^r r., -en -er. 
tinne tinV rm., -en -ar. 
tinning tinHrj^ rm., -en -ar. 



dagl. tal vanl. H^9% 
Jtifh^, i amijs. tionde- 
framför d tion-, t, ex. 

'o>~dubhl a., -t -bble 

o)'dub^ta t., -ade. 
0'fal^dig a., -t -e -a. 
'alH adv. 

'j}'ha:^rnig a., -t -e -a. 
'(0'h(e^mi7i rm,, -en -ar. 
'op-klasHg a., -t -e -a, 

-d9-ta^gara m., -en =. 

'Si^dig a., -t e -a. 
'ji-sif^rig a,, -t -e -a. 

"Ä^riij mf., -en -ar. 
i'<e^rir} rm., -en -ar. 
., -en -ar. 
t., -ade, stjälpa en 



alje^ra i., -ade. 
■7j(e*r m., -en -er. 

*s4« 1. fis*ta, -an, itia- 

n., tisslet, t. o. tassel. 

i., -ade, t. o. tasala. 
ar»^ m., -en =. 
.., -n tistlar, vatfnsstång. 
^ säll. ** rm., -n tist- 

väg-, kärr-, fiker-, 
,1-, jord-t. (Cirsium). 
■on^ n., -et = -en, bär- 
igg-t. (Botryocarjmm). 
■., -an -or, fågel, al -t. 
tis); en-t. (kärrmea). 

*nisk a., -t -e -a. 



titel iU*3l 1. " rm., -n titlar. 

titrera tUre*ra t., -ade. 

titt tit^ rm., -en -ar. 

titt tu* adv., titt och ofta, 

titta tit^a? i., -ade. 

tittin tUin* rm. o. n. 

tittut tittaH rm. o. n., -en o. -et, 

titulatur tit^mlatm*r t., -en -er, 

titnlera tWmle^ra t., -ade. 

titulär tU^mlfS^r a., -t -e -a. 

Titua ti^tus. 

Tiveden ti^-ve^dan. 

tjahb Jab* n., -et. 

tjabba Jab^a^ i-, -ade. 

tjabbig Jab^ig^ a., -t -e -a. 

tjafa tjaf^s n., -et. 

tjafsa tjafha^ i., -ade. 

tjafaig Jafhig^ a., -t -e -a. 

tjalk Jal*h r., Ä siai/s fartyg. 

tjata JaHa' i., -ade. 

tjatter JtU*9r n., -ttret. 

tjattra Jat^ra^ i-, -ade. 

tjeek _^5Ä* m., -en -er*'.' 

tjeckisk Jäk^isk a., -t -e -a. 

tjeckiska JäkHska f-, -an -or. 

tjeckiska Jäk*iska rf., -an. 

tjerkesa J(srkäs*' m., -en -er. 

tjerkessisk Jarkäs*isk a., -t -e -a. 

tjerkeesiaka y(«rfttts*Mfta f,, -an -or. 

tjerkessiska Jarkäs*iska rf., -an. 

tjock Jok* a., -t -6 -a -are -ast; 

-het -en. 
tjocka Jok^a^ rf., -an. 
tjockbottnad 'bottnad pa., -at -ade. 
tjockhudad Jok^'ktu'dad pa., -at -e. 
tjockhnding -ktu^dtT] mr., -en -ar. 
tjockhuvad Jok^'hut\ad pa., -at -e. 
tjocklek Jok^-le^k rm., :en. 
tjockna Jok^na^ i., -ade. 
tjocksk^g Jok^'SkaHig a., -t -e -a. 
tjockskallig Jok^-skalHg a., -t -e -a. 
tjog Jå*g n., -et ^= -en, >■ tjåg. 
tjogtals Jå^g-ta^is adv-, >■ tjl^-. 



— 401 



tjogvis Jå^g^vi^s adv., >> tjåg-. 
t j östa JosHa^ i., -ade, flåsa. 
tjuder Jm^d9r n., -dret = -dren. 
tjudra Jm^dra^ t., -ade. 
tjnga Jm^ga^ 1. tjuva Jiuh^a^ rf., 



-an -or. 



tjwgo Jm^gco*^ i dagl. tal Ya.nl. Jm^g9^ 
stund, i skrift tjugu ym^^m^, tju- 
gonde Jtu^gondo^^ i smns. tjugon- 
de- förk. tjugon-, t. ex. tjugon- 
del, -dag; tjugotvå ^^^ tjugg- 
andra ^^^'^. 

t j ugof emöring Jmgcofäm^^^op ^ritj mr. , 
-en -ar, värd. Jmfäm^'-. 

tjugoårig Jm^g(0'-å^rig a., -t -e -a. 

tjugoåring '-å^ritj mf., -en -ar. 

tjur Jm^r mr., -en -ar. 

tjur Jm^r n., -et, kådigt mrke, 

tjura /lu^ra^ i., -ade. 

tjuraktig Jiu^r-^ak^fig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

tjurhuvad Jtu^r^-Jnuhmd pa., -at -e. 

tjurhuvud -htju^i^ud n., se huvud. 

tjurig pu^rig^ a., -t -e -a -are 
- -ast; -het -en. 

tjurskallig Jiu^r^skalHg a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

tjusa/M«^sa^ i. o. t., -ade, poet. äv. -te. 

tjusare ^m^sar?^ m., -en ==. 

tjuserska Jm^sdvska^ f., -an -or. 

Tjust Jm^st. 

tjut JmH n., -et = -en. 

tjuta JmHa^ i. -er *^ tjöt J0H tjöto 
j0Hco^ tjutit JmHit^. 

tjutare JmHar,*^ m., -en =. 

tjuv pu^r i Svl. äv. Jyh^ (så ock i 
följ.) mf., -en -ar, i smns. tjuv-, 
t. ex. tjuvgods, men tjuvsrätt. 

tjuvaktig Jmh^^akHig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

tjuveri Jia^veri*^ n., -et -er. 

tjuvgömmare JmH^jöm^ar? m., -en 

Ly fikens o. Wulff, OrdUsta. 



tjuvgömmerska Jm^v-^jömhrska f., 

-an -or. 
tjuvköpare Jm^V'^j0^par9 m., -en =. 
tjuvköperska ^J0^p9rska f., -an -or. 
tjuvnad JmHnad^ rm., -en -er. 
tjuvpojk(s)aktig Jm^vpojk(s)''ak^tig 

a., -t -e -a -are -ast. 
tjuvskytte -ft/th n., -et -en -ena. 
tjuvstryk(er)yM/^i'''S^ry^Ä; m., -en -ar 

1. "Stry^kdr vanl. JyH'' -em. 
tjäder yä*^9r mr., -n -drar (Te'trao). 
tjäla JäHa^ i. o. t., -ade. 
tjäle JäH9^ rm., -en. 
tjäll Jäl*' n., -et = -en, hydda, 

tälttak, hemmets tak. 
tjäll Jäl*' mr., -en -ar, fågel, 

strand-t j . (Hrema^pus) . 
Tjällmo Jäl^mco. 
tjäna yä^wa^ 1. tje-^c^- t. o. i., -ade 

vardagl. o. poet. äv. -te -t -t. 
tjänare Jä^narg^ 1. Je^- m., -en =. 
tjänarinna Jä^narinW 1. Je^- f., 

-an -or. 
tjänlig Jä^nlig^ 1. Je^- a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tjänligen -ligon^ ad v. 
tjänst Jän^st rf., -en -er, i smns. 

tjänst-, t. ex. tjänstgöring, -folk, 

-ledighet j -år, eller tjänste-, t. 

ex. tjänstebana, -brev, -fel, -fri- 
märke, -göromål, -hjon, -kvinna, 

-man, -mannabana, -nit, -piga, 

-tid. 
tjänstaktig yä^i^Ä^-aÄ;^^ a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tjära J(ph'a^ rf., -an. 
tjära J-ceh^a^ t., -ade. 
Tjärby Jce^r'^hy^. 
^jårig Jce^rig^ a., -t -e -a. 
tjärn jcB^rn rmf., -en -ar. 
Tjörn Jce^rn. 
tjöme Jjje^rnd^ n., -et, växty back-, 

puk-, stink-t. (Ononis). 

26 



— 402 -^ 



toalett td^alät^ r., -en -er. 

tobak tco^bak 1. ^^ 1. värd. tcob^ak 

1. ^^ rm., -en (Nicotiana), 
Tobias twbi^as^. 
tobis t(o*'bis mr., -en -ar^^*^, fisk, 

vit-, slät-, blå-t. (Ammo'dytes). 
tock tok^ rm., -en -ar, hatt. 
to eka tok^a^ rfl., -ade, /?y^^a si^. 
töcken tokhn^ 1. *^ värd. pron. a., 

-ket -kne -kna. 
todda tod^a^ i., -ade. 
toddy tod^y^ 1. ^® rm., -n -ar var- 

dagl. toddar tod^ar^. 
toffel tofhl rm., -n tofflor ^2 l. ^o 
tofs tof^s rm., -en -ar. 
t of sig tof^sig^ a., -t -e -a. 
tofsing tofhirj^ rm., -en, gräs, 

kam-, blå-t. (KodeWia), 
toft ^o/"*^ rf., -en -er. 
toga tå^ga rf., -an -or*^. 
tok(er) to}^k 1. to^^kdr mf., -en 1. 

-ern -ar; tok, växt, t.-mnra, se 

mura. 
tok tay^k n., på tok. 
toka tco^ka^ f., -an -or. 
toka tco^ka^ t., -ade; -as i. dep. 
tokajer tåkaj^dr r., -n. 
tokenskap tco^kQn-^ska^p r., -en -er. 
tokeri tcD^keri^ n., -et -er. 
tokig tco^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
tolag tco^^lei^g rm., -en. 
tolerabel tcol^era^bdl 1. tåH- a., -t 

-ble -bla. 
tolerans tcol^eratj^^s 1. tåH- r., -en. 
tolerant -rarjH a., =. -e -a -are -ast. 
tolerera ta)l^ere^ra 1. tåH- t., -ade. 
tolft ^ö?Vi5 rf., -en -er. 
tolk tol^k mf., -en -ar. 
tolka tol^ka^ t., -ade. 
tolkare toPkaro^ m., -en =, 
tolta tolHa^ rf., -an, mar^, fjäll-t. 



tolv tol^v räkn., tolvte tol\t9^, 

-vtedel. 
tolva toPva^ rf., -an -or. 
tom tcom*^ a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en. 
tom tå^m r., -en -er^^, bokband, 
Tom tom^. Tomas tco^mas. 
tomas- toy^mas" -slagg -fosfat, 
tomat tcomaH 1. tå- r., -en -er. 
tombak tom^bak r., -en. 
tombola tom^båla 1. -b(x>- rf., -an 

» Ann 



-or 



400 



tomhänd twm^^hän^d i^di>.^ -änt -e -a. 
tomt tmnH 1. fa>- rf., -en -er. 
tom ta tomHa^ 1. t(o- i., -ade. 
tomte tomHd^ 1. ^co- m., -en -ar. 
tomtebisse ^^f-bish m., -en -ar. 
ton tiD^n rm., -en -er. 
ton tco^n mr., -en, cf^ slags fisk 

(Thynnus). 
ton ^ow* r., -nnen räknepl. = -nnen, 

>> tonn. 
tona tw^na^ i., -ade. 
tonisk tcj^nisk a., -t -e -a. 
tonnage tonay n., -get. 
tonsill tonsil^ r., -en -er. 
tonsur tonsm^r r., -en -er. 
tonåren ^öw^^åV^w. 
tonåring ton^^^å^rirj mf., -en -ar. 
topas tcopa^s 1. ^å- r., -en -er. 
topograf tcop^cogra^ 1. få^i?å- m., 

-en -er. 
topografi -grafik r., -en. 
topografisk -gra^fisk a., -t -e -a. 
topp top^ interj. 
topp top*' rm., -en -ar. 
toppa top^a^ rf., -an, väoct, röd-t. 

(Odontites), 
toppa ^op^a^ t., -ade. 

toppig topHg^ a., -t -e -a. 
topplänta "längta rf., -an -or, s/ör. 
Tor t(D^r. Tora t(oha^. 
torax tco^raks r., <eoöZ. 



403 



Torbjörn tw^r-bjce^^rn. 

Torborg ta)h'^bor^j. Tord tco^rd. 

tordyvel Uo^r-df/h^Ql mr., -n -vlar 

(CreotrupesJ . 
tordön tco^r-^dehi n., -et = -en. 
Tore tco^rd^. 

toreador tor^eadå^r m., -en -er. 
torftig tov^ftig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
torg tor^j n., -et = -en, till torgs, 
torga tor^ja^ i., -ade. 
Torgils tor^gils. 
Torgny tor^gny^ 1. '*^. 
torium tco^rium n., kem., tor jord. 
torka tOT^ka^ rf., -an. 
torka tor^ka^ t. rfl. o. i., -ade. 
Torkel tor^kdl\ 
torkeri tov^kdri^ n., -et -er. 
tom tco^rn rm., -en -ar, i spännen, 
tom tcD^rn n., -et = -en. 
torna tco^rna^ t., -ade; t. upp* sig. 
tomado tornet^då r., -n -der 
tomej tornäj^ n., -et = -en. 
tomera torne^ra i., -ade. 
Torne lappmark tå^rno^ lap^^^mar^k. 
Tomesjön tå^m9'^fön^, 
Tomeå tåhndr-å^ 1. *<^\ 
Torne älv tå^rnd^ äl^v^ Tomeälven 

30^20 

tomister tornisHdr rm., -n -strar. 

Torolf fco^rolf. 

torp tOT^p n., -et = -en. 

torpare tor^para^ m., -en =. 

torped torpe^d r., -en -er. 

torr tor^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
torrfotad tor^^fcoHad pa., -at -e. 
torrländ for^-^län^d pa., -änt -da 

-dåre -dast. 
torrsaltad ton^^salHadi>a..j -at -ade. 
torrskaffning -^skaf^nirj rf., -en. 
torrskodd ^^skMd^ pa., -ott -ödde -a. 
torrögd tor^''öghl pa., -ögt -e -a. 



torsdag tco^rsda^g rm., -en -ar led. 

tco^rsta -an -ar, i torsdags. 
Torshälla forshälV 1. ^-^o 
torsk toY^sk mr., -en -ar, fisk^ grå-, 

skägg-, glys-t. (Gadus). 
torsk toT^sk rm., -en, sjukdam, 
torso for^sco 1. -så r., -son -ser. 
Torsten torhfdn^, 
tortera torte^ra t., -ade. 
tortyr torty^r r., -en -er. 
torv tor^v rf., -en. 
torva tor^va^ rf., -an -or. 
torva forh^a^ t., -ade. 
torvskärare torH'-f(B^rard m.,'-en =. 
torvtäkt torhj^täkH rf., -en -er. 
tosig tco^sig^ a., -t -e -a. 
tosing tcohirj^ mf., -en -ar. 
tossa tos^a^ f., -an -or. 
tossaktig tos^^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tossig tos^ig'^ a., -t -e ^a. 
tota t(oHa^ t., -ade, t. till*, 
total tcotaH a., -t -e -a. 
totalisator tcoHalisH^tor^ r., -n -er 

-afto^rQr. 
totaliter toitaHitdr^ 1. <^*^« adv. 
totalitet tcoHaliteH r., -en. 
tott 1. -e tot*^ 1. toth^ rm., -en -ar. 
tov fco^v rm., -en. 
tova tco^va^ rf., -an -or. 
tova tco^va^ t. o. rfl., -ade. 
tovig tcohig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
toxikolog tok^sikålå^g m., -en -er. 
toxikologi tokhikålågi^ r., -en. 
träd, se träd, handelsv, 
tradig tra^dig^ a., -t -e -a; -het -en. 
tradition tradHfco^n r., -en -er. 
traditionell tradH/conäl^ a., -t -e -a. 
trafik trafi^k r., -en. 
trafikabel trafHka^bol a., -belt -ble 

-bla. 
trafikant frafHkanH mf., -en -er. 



ifike*ra t., -ade. 
''edi* r., -en -er. 
traj^ediän^ I. -p^erf- f., 

n., -et, käxande. 
'a' i., -ade. 
■*il 1. ^^ n., tragglet. 
iVa* i. o. t., -ade. 
\^gik9r mf., -n =. 

tra}g%kotn^%di* r,, -en. 

-k(o*misk a., -t -e -a. 
'^M a., -t -e -a. 
?*rf m., -en -er. 
'ra]c'ase*ra t., -ade. 
sen* 1. *'"* n-, -et -er. 

rmf., -en -er. 

r., -en -er, på hovar. 
ia^ i., -ade. 

trak^tatiiä«*/i n., -et. 

i^fan^ rf. 
ia*t T., -en -er. 
ig trakta^f-fHusHff a., 
-het -en. 

:Ä:(e*»'a t., -ade. 



, galler. 



i(*pa^ rf., -an -or. 
u*j)n* t. o. i., -ade. 
am^par3^ m., -en —. 
rm»^po>li*n 1. -jjil- r. 



a* fr., -; 
. (Grus). 



tranché Iratife* r., -en 1. -n -er, 

löpgrav. 
traneliera trat]fe*ra t., -ade. 
tranchör trarifte^r m., -en -er. 
tranig tra^nip^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
trankil frar)ki*l a., -t -e -a -are 

-ast. 
trankiliaera Irarj^kilise^ra t., -ade. 
trankilitet Iratj^kiliteH r., -en. 
trankokeri /ra>nitaiAeri* 1. '-"»* n., 

-et -er. 
transaktion fran^sakfio^n r., -en -er. 
tranealpinsk -aJpi*nsk a., -t -e -a. 
transatlantisk -atlan^tisk a., -t -e -a. 
tranacendent tran^JUndän*t a., = 

transcendental -däntuH a., -t -e -a. 
transformation lran^sfomta/to*n r., 

-en -er. 
transformator -mH^lor^ r., -n -er 

-matoj^rar. 
transformera franh/'orme*rat., -ade. 
transfuaion tran^s/m/a}*n r., -en -er, 
transitera tran^stte^ra t., -ade. 
transitiv tran^ai-H^r n., -et = -en. 
transitiv tran'siti*i' a., -t -e -a. 
transito tran^sUo)^ 1. ""* 1. transit 

tran*sit, t. ex. tr.-handel. 
tranakribera fran^skribe*ra t., -ade. 
transkription -akripfto^n r., -en -er. 
translator fransfa'lor^ m., n -er 

-latm*r»r. * 
transmission tran'siHi/fo*n t., -en. 
transparang tran^spara^* r., -en -er. 
transparent fran^sparim*i a., = 

transpiration tran^spirafo>*nr., -en. 

transpirera tran^spire*ra i., -ade. 
transponera lranhptone*ra t., -ade. 
transport tran^sporH r., -en -er. 
transportabel tran^sporta^bäl a., 
-belt -ble -bla. 



— 405 — 



transportera -porte^ra t., -ade. * 
transportör -portce^r r,, -en -er. 
transposition 'pcosi/co^n r., -en -er. 
transubstantiation trän ^suhstansia- 

fco^n 1. -fsi' r., -en -er. 
transumera tran^smme^ra 1. -sum- 

t., -ade. 
transumt transumHl» ^^ n., -et = -en. 
transversal tran^svcersaHr^^ -en -er. 
transversal tran^svtersaH a., -t -e -a. 
Tranås tra^n-^å^s, 
trapets trapet^s n., -et -er, mat. 
trapets trapet^s r., -en -er, gymn. 
trapetsformig ^^"for^mig a., -t -e -a. 
trapetsoid trapet^såi^d 1. ^^®* r., 

-en -er. 
trapp trap^ mr., -en -ar, fågel, 

stor-, små-, krag-t. (OtisJ, 
trapp trap^ im., -en, bergart, 
trappa trap^a^ rf., -an -or. 
trapper trap^9r m., -n =. 
trappformig ^"for^mig a., -t -e -a. 
trappist trapisH mf., -en -er. 
trappvis trap^^viH adv. 
trasa tra^sa^ rf., -an -or. 
trasa trahä^ t., -ade. 
trashank tra^s^-harj^h mf., -en -ar. 
trasig tra^sig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
traska tras^ka^ i., -ade. 
trasker träskkor m., -n -kar. 
trasmaja tra^s^maj^a f., -an -or. 
trassat trasaH mf., -en -er. 
trassel tras^dl n., trasslet, 
trassent trasänH mf., -en -er. 
trassera trase^ra t., -ade. 
trassla trasHa^ t., -ade. 
trasslig trasHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
trast trasH mr., -en -ar, sång-, 

rödvinge-, dubbel-, björk-, ring-, 

kol-tr., (Turdus). 
tratt trat^ rm., -en -ar. 



trätta trat^a^ rf., -an -or, växel. 
trätta trat^a^ t., -ade, proppa. 
trätta trat^d^ i., -ade, traska. 
trattformig trat^r^for^iig a., -t -e -a. 
trav tra^r rm., -en, växt, rocken- 1. 

(Turritis). 
trav trah^ rm. o. n., -en o. -et. 
trava trahm*^ i., -ade. 
trava trah'>a^ t., -ade, lägga upp ved. 
travare tra^var^^ mr., -en =. 
travare tra^var9^ rm., -en =, sjöv. 
trave tra^vd^ rm., -en -ar. 
travers travcer^s r., -en -er. 
traversera trar^cerse^ra t., -ade. 
travestera trav^äste^ra t., -ade. 
traves ti trav^ästi^ r., -en -er. 
tre tre*", tredje tre^djd^, tredjedel ^^''^. 
trea trt^a'^ rf., -an -or. 
treatomig tre^''atå^mig a., -t -e -a. 
trebent tre^^be^nt pa., = -e -a. 
treding tre^dirj^ rm., -en -ar. 
tredjeklassare tré^djd^klas^ard mf., 

-en =. 
tredjeklassig "klasHg a., -t -e -a, 

versl. 
tredubbel tre^^-dubhl a., -t -ble -bla. 
tredubbla tre^^dubHa t., -ade. 
tredsk treå^sk äv. tre^åsk, vanl. 

tres^^k a., -t -e -a -are -ast. 
tredska tredhka^ 1. tre^d- 1. tres^- 

rf., -an, -dsko-. 
tredskas tred^skas^ 1. ss. frg. i. 

dep., -ades. 
tredäckare tre^^däk^ard rm., -en =^. 
treeggad "äg^ad pa., -at -e, > -ägg. 
treenig tre^^e^nig 1. tree^nig a., -t 

-e -a. 
trefald tre^^falhl rf., -en -er. 
trefaldig tre^^-faV^dig a., -t -e -a; 

-het«^«« 1. 300,2 .Q^ 

trefalt tre^^falH adv. 

treflikad tre^^fli^kad pa., -at -ade. 

trefotad tré^^fcoHad pa., -at -e. 



treggehanda fragh-han^a ol>Öjl. 

e^-jmHig a., -t -e -a, 

tre^-jm^Ht} rm., -en -8 
re^'h<e^rmg a., -t -e - 
're^'ha?rHiri rm,, -en -a 
tre^-Mv^dad pa., -at - 
're^'ldas^ig a., -t -e - 
(O n., -at = 1, -ata*' 
tre^-masHad pa., -at - 
're^-masHarg rm., -en = 
'rem^niZaM*/ r., -en -e 
-an^dåX. -'^n., -t-n-n 
tre^-månHrj mf., -en -s 
('»^ räkneord. 
a*« r., -en -er, läh. 
trep^ana/o)*n r., -i 



reph 



Va t.. 



'jiun^diff rm., 
e*-ra^rfij; a., - 

i'-si^(Kj7 a., -t 
re^'Sif'rig a., 
e^sU^sig a., -. . _. 
ire^'fäptad pa., -at -e. 
lift* rm., -en -ar; -ad pa. 
re^'S}tal^lig a., -t -e - 
fre^'apet^siff a., -t -e -; 
■e^-stahiff a., -t -e -■ 
trff''Stäm^ig a., -t -e - 

'ku 1. trålH, trettionde 
"1. *'"'^, trettiondel ""'-^, 
'"*, trettitredje '"^^ 
räf^p-ä^riff a., -t -e -a. 
VfH^i-i^riij mf., -en -ar. 
''o«*, trettonde '"*, tret- 
■del; -årig, -åring. 
re^'tur}^ad pa., -at -e. 
-fåHg a., -t -e -a. 
(- i. o. rfl-, -ade. 



treven fre^ran^ pa., -vet -\-n6 -Tna. 
trevlig tre^fUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
trevnad tre^vnad^ na., -en. 
treårig tre^'å^rig a., -t -e -a. 
treåring tre^-å^rirj mf., -en -ar. 
triad tria^d r., -en -er, tretal. 
triandria trian*dna r., hot. 
triandriat triandr-isH r., -en -er. 
triangel lriat}*3l 1. '-*" rm., -n 

■glar. 
triangulär triai}^tfm}a;*r 1. -avo"- 

a., -t -e -a. 
trias trivas r., -en, geol. 
tribun tribm*n m., -en -er, äm- 

betsmatt. 
rribun trihm*n nn., -en -er, ialtr. 
tribunal (ri6'ui»«V n., -et = -en 

tribunal -naH n., -et = -en. 
tribut lnbiu*t r., -en -er. 
trick trik^ r., -en -ar, speltertn. 
tricykel Uisyk^al r., -keln -klar. 
trieder Iric^dar r.. -n. 
triennium triänHum I. "^"^ n., -iet 

-i er. 
trift /rif*t mr.. -en -ar, atraud-t. 

(Armi:'ria). 
triftong triffotj* r., -en -er. 
triftoDgisk lriftoti*isk a., -i. -e -a. 
triglyf tnglff^f r., -en -er, bgggn. 
trigonometri tri^gåHåmeM* 1. triff'- 

trigonometrJMk -wc^trisk a., -t -e -a. 
trikin triki*n mr., -en -er. 
trikinhaltig Iriki^n^hal^tig a., -t 

-e -a. 
trikinös fri*kin0*s 1. ik'- a., -t -e -a. 
trikolor fri^kålå^r 1. frik^- r., -en -er. 
trikå trikå* r., -en 1. -n -er. 
trikåtage tri^kåtei*f\. irik^- n., -get., 
triljon triljai^n 1. trilH- r,, -en -er. 
trilla Iril^a^ rf., -an -or, åkdon. 



— 407 — 



trilla triPa^ i. o. t., -ade. 
trilling trilHt]^ mf., -en -ar. 
trilobit triHcohiH 1. tril^- 1. -åb- 

mr., -en -er, fossilt kräftdjur, 
trilogi tri^lågi^ 1. tril^- r., -en -er. 
trilsk tril^sk a., -t -e -a -are -ast; 

-het: -en. 
trilska triPska^ rf., -an. 
trilskas tril^skas^ i. dep., -ades. 
trimeter tri^metor 1. ^^^ 1. trime^- 

r., -tern -trär. 
trimetrisk trimeHrisk a., -t -e -a. 
trind trin^d a., trint trinH -e -a 

n are' -ast; -het -en. 
trindlagd trin^d^ag^d pa., -agt 

-ägde -ägda. 
trinitarie tri^nita^ri9 1. ^^^^^ 1. trin^- 

mf., -en -er. 
trinitatis tri^nitaHis^ 1. frm^- 1. ^^^^ 

t. -söndag, 
trinitet trVniteH 1. ^rin^- r., -en. 
trinom trinå^m n., -et = -en, 1. 

r., -en -er, mat em. 
trinomisk trmå^misk a., -t -e -a. 
trio tri^o) r., -n -r*^. 
triol tricoH r., -en -er. 
tripp trip^ n., -et, tr.* trapp* truU^. 
tripp trip^ rm., -en, utflykt, 
trippa trip^a^ i., -ade. 
trippel triphl r., -n, sten, 
trippelallians triphl" ^^^ r., -en -er. 
tripplett triplät^ r., -en -er. 
trissa tris^a^ rf., -an -or. 
trissa tris^a^ t., -ade. 
trist frisH a., = -e -a -are -ast. 
triton tritio^n 1. -å^n m., -en -er, 

myt, 
triumf trium^f r., -en -er. 
triumfator tri^umfaHor^ m., -n -er 

-fatcD^rdr, * 
triumfera tri^umfe^ra i., -ade. 
triumvir triumhnr m., -n -er -um- 



vi^rdr. * 



triumvirat tri\mvira>H 1. trium^- 

n., -et = -en. 
trivas tri^vas^ i. dep., trivs ^nVs 

värd. trif^sÄv. -ves -i^5^, trivdes 

tri^vdds^ 1. trevs trd^ys trivts 

tri^vts äv. trivits -i^^5. 
trivial tri^maH 1. ^m^- a., -t -e -a 

-are -ast. 
trivialitet -aliteH r., -en -er. 
trivsam ^n^«;'-5am^ a., -mt'-mme -a. 
trior trice^r r., -en -er, lanthr, 
tro tro)^ t. o. i., tror trodde trcod^9^ 

trott frco^^ trodd trott troende, 

tros treors led. trcos^, må tro, 

månntro, 
tro tro}^ rf., -n, i smns. tro-, men 

tros- i trosartikel, -bekännelse, 

-frihet, -förvant, -hjälte, -lära, 

-sak, -vittne m. fl. 
trofé tråfe^ 1. tro- r., -en 1. -n -er. 
troféprydd -fe^^pryd'^ pa., -ytt -e -a. 
trogen trw^gdn^ a., -get -gne -gna 

-gnare -gnast. 
troglodyt trå^glådyH 1. trog^- mf., 

-en -er. 
trohet trco^-^heH 1. ^^ rf., -en. 
trohjärtad trco^^-jcerHad pa., -at -e. 
trohjärtenhet -jcert9n'-heH rf., -en. 
Tröja troj^a^. 

tröjan troja^n m., -en -er. 
trojansk troja^nsk a., -t -e -a. 
trokaisk trokaHsk 1. trä- a., -t -e -a. 
troké troke^ 1. trå- r., -en 1. -n., -er. 
trolig trcoHig^ a., -t -e -a -are -ast. 
troligen trcoHigdn^ adv. 
troligtvis tr(oHigt'mh adv. 
troll trol^ n., -et = -en. 
trolla trol^a^ i., -ade. 
trolldom trol^^^dcom^ rm., -en. 
trolleri trol^eri^ n., -et -er. 
Trollhättan trol^-^hät^an. 
Trollhätte kanal troPhäth kanaH, 

Trollhättekanalen ^00.020^ 



trol^-pak^a f., -an -or. 
ii^-lå\a t., Be lova; tro- 

irtoMdVitJj rf., -en -ar, 
'sä a., -t -6 -a; -het -en. 
«'-«««* m., se man. 
I rm,, -en -er. 
W i., -ade. 

trm^ti-föl^jara m., -en —. 

T., -en -er". 
oi*k r., -en -er, 
l*pisk a., -t -e -a, 
'i*pisk a., -t -e -a, hitdlig. 



rop^'Vi^s ad v. 

t trw^s-feereanH mf., -en 

tekap troi^sfairvanH-- 

va., -en. 

' rm., -en, packning. 

' rm., -en -ar, tåg. 

' r., tr.-botten. 

i*a° t,, -ade. 

s n., -et; i tr. av. 

^sa^ t. o. i., -ade. 
of^sig^ a., -t -e -a -are 
.et -en. 

trci)^'V(S^rdig a., -t -e -a. 
'ot^åa*r r., -en -er. 
trm^hadiu*r m., -en -er. 
tb^a^ t., -ade. 
'ubHg^ a., -t -e -a -are 
et -en. 

; trub^-^u^sig a., -t -e -a. 
truh^'naht pa., = -e -a. 
ig 'Vitj^klig a., -t -e -a. 
t n., -et. 

^ga^ t. Cl. rfl., -ade. 
m^f rm., -en -ar räkne- 

im^fa^ i. o. rfl., -ade. 



trumma trum'a^ i. o. t., -ade, 

trumniDg -en -ar. 
tnimma trumfa'' rf., -an -or, -um-. 
trumpen trum'^p»n^ a., -pet -pne 

-pna -pnare -pnaat; -het -en, 
trumpet frumpeH rm., -en -er. 
tnimpeta trumpeHa i. a. t., -ade. 
trumpetare trumpe^tar? m., -en =. 
tmmpna trum^pna^ i., -ade. 
trumslagare ^-sla^gar3 m., -en ^. 
trupp trup^ rm., -en -er. 
trust trusH r., -en -er. 
trut trtuH rm., -en -ar. 
truta frttt^fa^ t., -ade, t. ut* munnen. 
trutten trut^an^ a., trög. 
truttna trut%a^ i., -ade. 
try try* rm., -n, fiasAe, rosen-, skogs-, 

ben-, blå-, tatar-, snö-t, (snöbär), 

(Loni'vera). 
tryck ttyk* n., -et = -en. 
trycka (ryft'a^ t. o. i., -te, * 
tryckare tryk^ara^ m., -en ^=. 
trycke trykh^ n., -et -en -ena. 
tryckeri trgk^%ri* n., -et -er, 
tryffel tryf*3l rm., -ffeln -fflai", 

(Tuber). 
tryffera tryfe^ra t., -ade. 
trygg Iryg* a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
trygga Iryg^a^ t. o. rfl., -ade. 
Tryggve tryg^vs^. 
trymti trymå^ r., -en 1. -n -er. 
tryne try^na^ n., -et -en -ena. 
tryta Iry^ta^ i., tryter*" tröt (re *f 

trutit trmHU^. 
trå trå^ i., -r -dde frod"»^ trStt 

tröt*. 
tråckla IrokHa^ t., -ade, ckel-, 

> o. 
tråd trå*d rm,, -en -ar. 
träda trå^da^ t., tråder" 1. trär 

trå*r trådde trod^s^ trätt tröt* 

trädd trått; tr. en dans. 



409 - 



tråddrageri trå^d^^drageri^ n., -et 

-er. 
trådfin trå^d^^fi^n a., -t -e -a. 
trådformig trå^d^-for^mig a., -t -e -a. 
tradig trå^dig^ a., -t -e -a -are 

-as t; -het -en. 
tråg trå^g n., -et = -en. 
trågformig trå^g^for^mig a., -t -e -a. 
tråk trå^h n., -et. 
tråka trå^ka^ i. o. t., -ade. 
tråkig trå^kig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
trål tråH bättre traH r., -en -er. 
tråla tråHa^ 1. tra^- i., -ade. 
t^rålare tråHard^ 1. tra^- rm., -en =. 
tråna trå^nd^ i., -ade. 
trånad trå^nad^ rm., -en. 
trång trof}^ a., -t -e -a trängre 

trärj^rd trängst ^räiy*5^-ste^^ -sta^^ 

stund, trångare, -ast; -het -en. 
trångbodd trori^^hwd^ pa., -ott -e -a; 

-het -en. 
trångbröstad "hrösHad pa., -at -e. 
trånghuvad troif-hmHad pa., -at -e. 
trångmål troif^-måH n., -et = -en. 
trångskallig "Skal^ig a., -t -e -a. 
trått, av trå o. tråda, 
trä trä^ n., -et 1. -t -n -na, virke. 
träa trä^a^ i., -ade, jäg. 
träaktig trä^^akHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
trä ek träk^ rm., -en. 
träcka träk^a^ i., -ade. 
träcka träk^a^ t., -te, sjöv., hala. 
träckig träkHg^ a., -t -e -a. 
träd trä^d led. trä*" n., -et = -en. 
träd trä^d 1. tra^d r., -en -er, ^Örut. 
träda trä^da^ i. o. t., träder*® 

trädde trädb^ trätt trät* trädd 

trätt, 
träda trä^da^ värd. trä* t., ss. frg., 

införa t. ex. en tråd. 
träda trä^da^ rf., -an -or. 



träda trå^da^ t., -ade, 1. trädde 
trätt trädd trätt, tr. en åker. 

trade trä^dd^ n., -et -en -ena, -des-, 
i trade. 

trädgård högtidl. trä^d^gå^rd 1. 



40 



rm.. 



frä^" vanl. träg^å^rd 1. 

-en -ar. 
träff träf* rm., -en -ar. 
träffa träf^a^ t. äv. i., -ade; -as 

i. dep. 
träffen träfhn rm., krigs. , första 

träffen, 
trägen trä^gdn^ a., -get -gne -gna 

-gnare -gnast; -het -en. 
trähandlare trä^^han^dlard m., -en 

~ ■ • 

träig träHg^ a., -t -e -a -are -ast. 

träjon träj^on^ n., -et = -en, växt, 
(Polypo' dium) . 

träkarl trä^'^ka'^r r., -en, spelt. 

träl träH mf., -en -ar. 

träla träHa^ i., -ade. 

trälaktig träH'^akHig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

träldom träH^dcom^ rm., -en. 

Trälhavet träH-hahdt. 

trälig träHig^ a., -t -e -a. 

trälinna fräZiw^a^ f., -an -or. 

Trälleborg trälhbor*j. 

trälsam träH^sam^ a., -mt -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

träna trä^na^ t. o. rfl., -ade. 

tränera träne*ra t. o. rfl., -ade. 

tränare frä^nar9^ m., -en =. 

träng trål]* r., -en -er. 

tränga trärj^a^ t. i. o. i*fl., -de; 
-as i. rec. dep. 

trängsel trär]*s9l rf., -n. 

trängt a trärjHa^ i., -ade. 

trängtan trärjHan^ rf. 

tränjon trän^jon^ n., -et = -en, tr an- 
bär, möss-, små-t. (Oxycoccus). 

träns trän*s rm., -en -ar, betsel. 



410 — 



träns tränas rm., -en -ar, snörmak. 
tränsa tränha^ t., -ade. 
träsk träsak n., -et = -en. 
träskig träs^kig^ a., -t -e -a -are -ast. 
träsko trä^^^skco^ rm., -n -r. 
träskomakare ^^'^ma^kar9 m., -en =. 
träsnidare trä^^sni^dard m., -en =. 
träsnideri trähnideri^ n., -et -er. 
träsnitt trä^^^snit^ n., -et = -en. 
träta träHa^ rf,, -an -or, i smns. 

trät-, t. ex. trätgirig, men träto- 
ande, -broder, -frö. 
träta träHa^ i., träter *° trätte 

trätb^ trätt trät^, 
trätt, av träda och träta, 
trävaror trä^^vah^cor pl. 
trä varuhandel -varvi^lian^ddl r., -n. 
trög tr0^g a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
tröga tr0^ga^ rf., -an -or, snösko, 
trögkörd tre^g^^Jce^rd pa., -rt -e -a. 
trögläst tre^g^lä^st pa., = -e -a. 
trögsåld '^sol^d pa., -It -Ide -Ida. 
trögtänkt '^tätj^kt pa., = -e -a; -het. 
tröja tröj^a^ rf., -an -or. 
tröska trös^ka^ t., -ade. 
tröskare trÖs^kar9^ m., -en =. 
tröske trös^kd^ n., -et, växt, brak-t. 

(Frän gula), 
tröskel trös^kdl^ rm., -n -klar. 
tröst trösH rf., -en, i smns. tröst-, 

men tros t ef ull -grund, -ord, -rik. 
trösta trösHa^ t. äv. i. o. rfl., -ade. 
tröstare trösHaro^ m., -en =. 
tröstarinna trösHarin^a^ f., -an -or. 
trösterska trösHdrska^ f., -an -or. 
tröst(e)lig trösH(d)lig^ a., -t -e -a 

-are -ast, åld. 
tröst(e)ligen -ligdn^ -eli^gdn adv. 

åld. 
tröt, se tryta. 
trött tröt^ a., = -e -a -are -ast; 

-het -en. 



trötta trötV t. o. rfl., -ade; -as 
i. dep. 

tröttna tröt^na^ i., -ade. 

tröttsam tröt^^sam^ a., -mt -mme 
-mma -mmare -mmast; -het -en. 

tsar tsa^r vanl. sa V m., -en -er ^^. 

tsarinna -rinV f., -an -or. 

tu tm^, ett* tu*, ett tu tre*, i tu, 
ta i tu med, tu tal, sju för tu, 
de unga tu, på tu man hand. 

tub ttu^b r., -en -er*^. 

tuba tm*^ba rf., -an -or*^ 

tubablåsare ^^'^blå^sarQ m., -en =. 

tubba tuh^a^ t., -ade. 

tubbare tuh^avd'^ m., -en =. 

tuberkel tmb(jer^kdl r., -n -kler. 

tuberkulin tmbcer^kuiU^n n., -et. 

tuberkulos tmbter^kTalå^s r., -en. 

tuberkulos tmbcer^kml0*'s a., -t -e -a. 

tuff tuf^ r., -en -er. 

tufsa tuf^sa^ t., -ade; t. till*. 

tugga tug^a^ t. o. i., -ade. 

tugga tug^a^ rf., -an -or. 

tuja %**a rf., -an -or*^ (Tltuya). 

tujour tmfm^r a., -t -e -a. 

tukan tvikei^n mr., -en, fågel, 
(Ehamphastus) . 

tukt tukH rt., -en, i smns. tukt- 
men tuktomästare, -ris. 

tukta tukHa^ t.j -ade. 

tuktan tukHan^ rf., 

tuktare tukHaro^ m., -en -=. 

tuktig tukHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

Tule tmHd^, 

tulka tul^ka^ rf., -an -or, sval-t. 
(Cynanchum), 

tull tul^ rm., -en -ar. 

tull tul*^ 1. -e tul^d^ rm., -en -ar, år-t. 

tulla tuPa^ t. o. i., -ade. 

Tullgarn ful^^ga^rn. 

tullnär '-nce^r säll. ®* m., -en -er. 

tulpan tulpa^n rm., -en -er (Tu'lipa). 



411 



tulta tulHa^ f., -an -or. 

tulta tulHa^ i., -ade. 

tulting tulHirj^ m., -en -ar. 

tulubb tTJiluh^ r., -en -er. 

tum tum^ rm. o. n., -mmen o. 
-mmet räknepl. =. 

Tumba tum^ba^, 

tumla tumHa^ i. t. o. rfl., -ade, 
tumling -en. 

tumlare tuniHard^ rm., -en =, bä- 
gare. 

tumlare tumHard^ mr., -en =, tand- 
vuldjur, (PhoccenaJ. 

tumlett tumlat^ mr., -en -er. 

tumma tum^a^ i. o. t., -ade, tum- 



nmg -en -ar. 



tumme tumh^ rm., -en -ar, i amns. 

tum- ; tummeliten ^®^^. 
tummel tumhl n., tumlet. 
tumult tvimulH 1. tu- a., -et = -en. 
tumultuarisk txamulHtua^risk 1. tu- 

a«, -t -e -a. 
tumör tuimoe^r r., -en -er. 
tunder tun^d9r n., -dret, fnöskc. 
tundra tun^dra^ 1. *° rf., -an -or 

40 1 32 

tunesisk tmne^sisk a., -t -e -a. 
tung tnrj^ a., -t -e -a tyngre tf/rj^r^ 



tyngyt tyrj^st -ste ^^ -sta 



32 



tunga turj^a^ rf., -an, börda. 
tunga turj^a^ rf., -an -or, i smns. 

tung-, men tungomål, 
tunga turj^a^ fr., -an -or, fisk, sjö-, 

små- 1., (So'leaJ. 
tungbröstad turj^^brös^tad^^SL., -at -e. 
tungfotad turf-fcoHad pa., -at -ade. 
tungformig turi^^for^mig a., -t -e -a. 
tunghäfta turj^^häf^ta rf., -an. 
tunghörd '^hcR^rd pa., -rt -rde -rda. 
tungkörd -^Joe^rd pa., -rt -rde -rda. 
tungrodd '-rcod^ pa., -ott -ödde 

-ödda. 
tungsam '^sarn^ a., -mt -mme -mma. 



tungsint turj^-^sinH pa., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tungspat turj^^spaH rm., -en. 
tungspelt "SpeHt pa., = -e -a. 
tungspen(e) tuYi^'^spe^n{d) rm., -en 

-ar. 
tungsövd '^se^vd pa., -vt -vde -vda. 
tungus turjgtu^s m., -en -er. 
tungusisk turjgm^sisk a., -t -e -a. 
tunik tmnik^ 1. -i^k r., -en -er. 
tunika tm^nika rf., -an -or ^^^. 
Tunis trn^nis. 
tunn tun^ a., tunt -nne -nna -are 

-ast; -het -en. 
tunna tun^a^ rf., -an -or. 
tunna tun^a^ i., -ade, t. av*^; -as 

i. dep. 
tunnbindare tun^^bin^dar^ m., -en 

" ■ t 

tunnbinderi tun^binderi^ n., -et -er. 
tunnel tun^dl^ 1. ^° rm., -n tunnlar, 
tunnland tun^4an^d n., -et = -en. * 
tunnrå tun^^rå^ 1. ^^ n., -t -n -na. 
tunnskalig tun^^^skdHig a., -t -e -a. 
tunn sliten "SliHon pa., se sliten, 
tunnstav tun^sta^v rm., -en -stäver. 
tunnsådd -sod^ pa., -ått -e -a. 
tupé tvipe^ r., -en 1. -n -er. 
tupp tup^ mr., -en -ar. 
tur tm^r rm., -en, lycklig slump. 
tur tia^r rm., -en -er, tur och re- 
tur, tur och returbiljett, 
tur tm^r r., -en -er, löshår, -bena. 
tura ttah^a^ i., -ade. 
turansk tmra^nsk a., -t -e -a. 
turban turbann r., -en -er. 
turbin turbi^n r., -en -er. 
ture tm^r9^ m., -en -ar; lustig t. 
Ture tmhd^. 

turist tmrisH mf., -en -er. 
turk tur^k m., -en -ar. 
Turkiet turkiht. 
turkinna turkin^a^ f., -an -or. 



turkisk tur*kisk a.., -t -e -a. 

turkiska fur*kiska rf,, -an. 

turknte*n m., -en -er. 
ik tuxhme*nsk a,, -t -e - 
1 /Mr'*aM»a*n 1. å- u 



isk 'ma,*nsk i 
(Tkoi*a 1. -å*s 
tur^mali*H r,, 



-t -e - 



turne^ra i. o. t., -ade. 

'vr*mps eng. tas^r- r., -en. 

trny*r r., -en -er. 

s m., -en -ar. 

r*si a., -t -a, t. bönor. 

va litr^litr'du(H'a. fr., -an 

«V--«*5 adv. 

ihan* interj, * 

f* T., -en. 

[*/ I. tu/* r., -en, musik. 

u/^n^ t., -ade. 

tu/e*ra 1. ftn- t., -ade. 
i*sa» råkn., tusende'"*, tu- 
iel, förk. tusendel. 
tia*s?n(h D., -et -en -ena. 
Hg tta^san-fal^dig a., 

; tm^sän-falH adv. 

ing 'ftoHiri mr., -en -ar. 

ina Uuhm-faHa fr., -s 

i i««''sa»-/a^;Ä adv. 
, ((«'sa»-åVa oböjl. adj. 
a; tm's9n'&^rip a., -t -e - 
's^Aa' t., -ade. 
m^kig^ a., -t -e -a. 



tussa tus^d* t., -ade. 

tut tviH nn., -en -ar. 

tuta tvtHa^ rf., -an -or. 

tuta ttuHa^ i. o. t., -ade, blåsa. 

tuta (K»'(a' i., -ade, dricka toddy. 

tutare tiuHara^ m-, -en =. 

tutilera ta('f/e'ro i., -ade. 

tuting tmHirj' rm., -en -ar. 

tutt tut* r,, -enj hela tutten. 

tutta tut^a^ i., -an -or. 

tutta (w(V t,, -ade, tutta pfi* 

tuva /«t'iia* rf., -an -or. 

tuvig tm^rig^ a., -t -e -a -are -ast; 

■het -en. 
Tu ve tm^va^. 

tvaga tvet^ga^ rf., -an -or. 
tvebett tve^'bet^ n,, -et. 
tvebett tve^'bet^ adv. 
tveböte Ive^-beHa, i tvéb. 
tvedräkt tve^^dräkH rf., -en. 
tvedräktig tve^'dråhHig a., -t -e -a. 
tveeggad tve^-äg^ad pa., -at -e, :> 

-äggad. 
tvefaldig tve^-faPdig a., -t -e -a. 
tv ef alt tve^'falH adv. 
tveggehauda tvägH'hun^da oböjl. 

a., > tväggeh. 
tvegifte tve^-jif^ta n., -et. 
tvehågsen ire^-Ad'gs3m vanl. 'liug'- 

1. -AoA^- a., -set -sne -tina -suare 

-anast; -het -en. 
tvehövdad tvc^-liöv^dad pa., -at -e. 
tveka tve^ka^ i., -ade. 
tvekan fve^kan^ rf. 
tveksam tve^k^sam^ a., -mt -miue 

-inina -mmare -inniast; -het -en. 
tvekönad fve^-Je^nad pa., -at -e. 
tvemännings tvc^-mänHrjs adv. 
tvenne tvän'^9^, två, >■ tvänne. 
tveskäftad fve^-fäfHad pa., -at -e. 
tvestjärt tre^-farH rar., -en -ar 
j (Vorfictaa). 
I tvetalan. tve^'ta^lan rf. 



— 413 — 



tvetalig "taHig a., -t -e -a; -liet -en. 

tvetungad tve^-'tui]^ad pa., -at -e. * 

tvetydig tve^''ty^dig a., -t -e -a; 
-het -en -er. 

tvi tvi^ interj. 

tvilling tmlHrj^ mf., -en -ar. 

tvina tvi^na^ i., -ade. 

tving tvirj^ rm., -en -ar. 

tvinga tviifa^ t. o. rfl., -ade, äv. 
tvang tvari^ tvungo tvurj^o)^ 
tvungit tvurj^if^ tvungen tvung- 
et tvungna. 

tvinna tvin^a^ t., -ade. 

tvinnare tvin^aro^ m., -en =. 

tvinnerska tvinhrsha^ f., -an -or. 

tvist tvisH rf., -en -er, -ste-. 

tvista tvisHa^ i., -ade. 

tvistan tvisHan^ rf. 

tvistig tvisHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en -er. 

tvivel M^vdl n., -vlet = -vlen, 
utan t., tvivelsmål, tvivelsutan 

4010 1 1032 

i.. . 
tvivelaktig tviHdhakHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
tvivelsam tvih'>9Usam^ a., -rat -mme 

-mma -mmare -mmast. 
tvivla tvi^vla^ i., -ade. 
tvivlan ttnh^lan^ rf. 
tvivlare tvi^vlar9^ m., -en =, 
tvivlerska tvih^ldrsha^ f., -an -or. 
tvungen tmirjhn^ pa., -nget -ngne 

-ngna. 
*två tm*' t., tvår tvådde tvodh^ tva- 

git tDa^gW^ 1. tvått frof^, tvagen 

säll. tvådd, tvaget säll. tvått, 

tvagna, tvås tm^s. 
två två^ räkn., tvåendel fvä^dn^- 

ddH, trettitvåendel «<^3o^2 
tvåa två^a^ rf., -an -or. 
tvåatomig två^^atåhnig a., -t -e -a. 
tvåbyggare två^^^hyg^ard rm., -en =. 
tvådäck are två^^dåk^ard rm., -en =. 



tvåfaldig två^'^fal^dig a., -t -e -a. 
tvåfalt två^-^falH adv. 
tvåhjulig två^'^mHig a., -t -e -a. 
tvåhänd två^-hän^d pa., -nt -nda. 
tvåklassig två^^klas^ig a., -t -e -a. 
tvåkluven två^^khah^on pa., -vet 

-vne -vna. 
tvåklövad två^ "klemad pa., -at -ade. 
tvåkönad två^^Je^nad pa., -at -e, 
tvål tvåH rm., -en -ar. 
tvåla tvåHa^ t., -ade. 
tvåmastad två^^-masHad pa., -at -e. 
tvåmastare "masHard rm., -en =. 
tvång tvoYi^ n., -et. 
tvångsvis tvorjh-vi^s adv. 
tvåpucklig två^^pukVig a., -t -e -a. 
tvåradig två^^ra^dig a., -t -e -a. 
tvåsidig tva^^si^dig a., -t -e -a. 
tvåsiffrig två^^sifhng a., -t -e -a. 
tvåsitsig trå^^-sU^sig a., -t -e -a. 
tvåskal ig två^^^skdHig a., -t -e -a. 
tvåspaltig två^-spal^tig a., -t -e -a. 
tvåspänd Um^^spän^d pa., -änt -e -a. 
tvåstavig två^^sta^vig a., -t -e -a. 
tvåstämmig trå^-^stäm^ig a., -t -e -a. 
tvåtungad trå^^^turj^ad pa., -at -e, 
tvåtydig två^^ty^dig a., -t -e -a. 
tvåårig två^^åh^g a., -t -e -a. 
tvååring två^^åh'^) mf., -en -ar. 
tvåöring två^^oe^rit] rm., -en -ar. 
tvär tvceS' a., -t tva'*rt 1. frrer^f -e 

-a -are -ast; -het -en. 
tvär tvcB^r r., -en, på tvären, 
tvära frce^ra^ t. o. i., -ade. 
tvärs fvcer^s adv., härs och tvärs, 

tvärs för, tv. igenom, tv. över. 
tvärskepps trce^r^-fep^s adv. 
tvärt tvcerH adv., tvärt av, emot, 

igenom, tvärt om. 
tvärvigg tvcB^r^rig^ mf., -en -ar. 
tvätt fvät*^ rm., -en -ar. 
tvätta tcät^a^ t., -ade. 
tvätterska tvätHrska^ f., -an -or. 



— 414 — 



ty ty^ konj. o. prou., ty värr, för 

ty, i ty fall, i ty att. 
ty ty^ i. o. rfl., -r -dde tyd^9^ -tt 

tyt^^ 1) ty till ngn 2)räc]catill. 
tycka tyk^d^ t. o. i., -te. 
tyckas tyk^as^ i. dep., -tes. 
tycke ty kV n., -et -en -ena. 
tyckmycken tyk^^mykhn a., -ket 

-kne -kna -knare -knast; -het -en. 
tyda fy^da^ t. o. i., tyder *® tydde 

tydV tytt tyt^ tydd tytt. 
tydare ty^dard^ m., -en =. 
tydbar fy^d-bah a., -t -e -a; -het 

-en. 
tydlig ty^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
tydligen ty^dligdn^ adv. 
tyfoidartad fy^fon^d^^a^rtad 1. -få- 

a., -at -e, tyfoidfeber. 
tyfon tyfco^n 1. -å^n r., -en -er. 
tyfus ty^fus r., -en. 
tyg ty^^g n., -et = -en artpl. -er. 
tyga ty^ga^ t., -ade. 
tygel ty^gdl^ säll. *® rm., -n -glar. 
tygla ty^gla^ t., -ade. 
tyken ty^kori^ a., -ket -kne -kna, 

näsvis; -het -en. 
Tyko ty^icco] tykobrahedag ty^ko)- 

hra^Jid-^da^g 1. tyk^-, 
Tyle tyHd^\ Tyleskogen tyHd^sk, 
tyll tyl^ r. o. n., -en o. -et. 
tyna ty^na^ i., -ade. 
tynga tyrjV t. o. i., -de. 
tyngd tyrj^d rf., -en -er. 
Tynnelsö tynhls-B^, 
typ ty^p rm., -en -er. 
typisk fy^pisk a., -t -e -a. 
typograf typ^ågra^f mf., -en -er. 
typografi typ^ågrafi^ r., -en. 
typografisk typ^ägra^fisk a., -t -e -a. 
typologi fyp^ålågi^ r., -en. 
typologisk fyp\\hl^gisk a., -t -e -a. 
Tyra tyh^a^. 



tyrann tyran^ mf., -en -er. 
tyranni tyr^ani^ n., -et. 
tyrannisera tyr^anise^ra 1. fyran^- 

t., -ade. 
tyrannisk tyrannisk a., -t -e -a. 
tyrolare tyr axlars m., -en =. 
Tyrolen tyrå^hn, 

tyrolerdräkt tyråHdr-'dri\lcHy -en -er. 
tyrolsk tyrå^hk a., -t -e -a. 
tyrolska tyråHska f., -an -or. 
tyrs tyv^s r., -en er*® 1. tyrsus*® r. 
tysk tys^k a., -t -e -a. 
tysk tys^k m., -en -ar. 
tyska tys^ka^ rf., -an, språkv, 
tyska tys^ka^ f., -an -or. 
tyskeri tys^keri^ n., -et -er. 
Tyskland tys^kland, 
tyst tysH a., = -e -a -are -ast; 

-het -en. 
tyst tysH interj. 
tysta tysHa^ t., -ade. 
tystlåten tysH-^låHdn pa., -tet -tne 

-tna -tnare -tnast; -het -en. 
tystna tysHna^ i., -ade. 
tystnad tysHnad^ rm., -en. 
tyta tyHa^ fr., -an -or, fågel, gök-t. 

(lynx), 
tytt, av ty o. tyda. 
ty värr ty vcer^ adv. 
tå tå*^ rf., -n -r. 

tåg tå^g n., -et = -en, färd, ban- 
tåg. 
tåg tå^g n., -et = -en, rep, 
tåg tå^g rm., -en, tmxt, knapp-, 

veke-t. (Junctis), 
tåga tå^ga^ i., -ade. 
tåga tå^ga^ rf., -an -or. 
tågig tå^gig^ a., -t -e -a -are -ast. 
tåglig tå^glig^ a., -t -e -a -are 

-ast, långsam] -het -en. 
tagna tå^gna^ i., -ade. 
tågångare tå^''gorj^ar9 r., -en =. 
Tåkem tå^ksrn. 



—■ 415 -^ 



tål tåH, giva sig till tåls. 
tåla tåHa^ t., tål -de 1. -te. 
tålamoTl tåHa'^m(o^d n., -et. 
tålig tåHig^ a., -t -e -a -are ast; 

-het -en. 
tålmodig tåH^mco^dig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tålsam tåH^-sam^ a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en. 
tång torj^ rf., -en, växt. 
tång tor]^ rf., -en tänger tärj^9r, 

verktyg. 
tånge toYjh^ rm., -en -ar, kniv- 
fäste, 
tånge torih^ rm., -en -ar, udde, 
tåpig tå^pig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
tår tå^r rm., -en -ar, i smns. tår-, 

t. ex. tårfull, -körtel, men tåre- 

flod,^ -flöde, -källa m. fl. 
tara tå^rä^ rfl., -ade; -as i. dep.; 

-ad pa. 
tårdränkt tå^r-^drärj^kt pa., = -e -a. 
tårta tåhta^ rf., -an -or. 
tårögd tå^Tr^ög^d pa., -ögt -e -a. 
tåt tåH rm., -en -ar. 
tåtel tåHdl^ rm., -n, ludd-, vek-, 

(Holcus), 
täck täk^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
täcka täk^a^ t., -te; täckt pa. 
täckare täk^ard^ m., , -en =, t ak- 1, 
täckas täk^as^ i. dep., -es 1. täcks 

täk^s -tes. 
täcke täk^9^ n., -et -en -ena. 
täckelig täkhli^g a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
täckelse täkHlsd^ n., -et -er. 
tälja täPja^ t. o. i., -de, skära, 
tälja täl^ja^ t., -de, 1. tålde taHdd^ 

tält taHt tåld, räkna, 
täljare täl^jaro^ rm., -en =. 
Tälje täl^j9\ 



Täljeviken täl^jd^^vi^kdn, 

tälj st en täl^j^ste^n, se sten. 

tält tälH n., -et = -en. 

tälta tälHa^ i., -ade. 

tältmakare tälH-ma^kard m., -en =. 

tältsömraare tälH^söm^arsf m., -en 

■ • 

tämja täm^ja^ 1. tä^mja^ t., täm- 
jer ^*^, tamde ta^mdd^ 1. tämde 1. 
tämjde, tamt tQ}mt 1. tamt 1. 
tämjt, tamd 1. tämd 1. tämjd. 

tämjbar täm^yha^r a., -t -e -a; 
-het -en. 

tämlig tämHig^ a., -t -e -a. 

tämligen tämHigdn^ adv. 

tända tän^da^ t., tänder *® tände 
tänt tänd tänt. 

tänder tän^ddr r., -n -drar. 

tänja tän^ja^ 1. tä^nja^ t., -de. 

tänjbar tän^j^ha\ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

tänka tärj^ka^ t. o. i., -te, -nk- 1. 
-nke-; kan (en) tänka. 

tänkare tätj^kard^ m., -en =. 

tänkbar tärj^k-^ha^r a., -t -e -a; 
-het -en. 

Tännforsen tän^^for^s9n, 

tännis tänHs, spel, tännistävling. 

tännlika tänHika 1. ^^^ rf., -an -or 
*«« 1. 302^ möbelspik, 

Tännsjön tän^^fön^. 

täppa täp^a^ t., -te. 

täppa täp^a^ rf., -an -or, barn- 
täppa (Kindergarten). 

tära tce^ra^ t. i. o. rfl., -de; -as i. 
dep. 

Tärendöälven tce^r9nd0^äl^V9n, 

tärna tce^rna^ f., -an -or, flicka. 

tärna tce^rna^ fr., -an -or, fisk-, 
skrän-, små-, svart-t. (SternaJ, 

tärning tce^rnirj^ rm., -en -ar. 

tät täH a., tätt fät* -e -a -are 
-ast; -het -en. 



416 



tät. täH r., -en, mihy gå i täten, 
täta täHa^ rf., -an, växt, mjölk-t. 

(Pinguicula). 
täta täHa^ t., -ade. 
tätatät täHatäH r., -en. 
tätna täHna^ i., -ade. 
tätting tätHrj^ mr., -en -ar, grå-, 

pil-t. (PasserJ, 
tävla tähla^ i., -ade. 
tävlan tä^vlan^ rf. 
tävlingsvis tä^vlirjs-^tn^s adv. 
tö t0^ n., -et. 

töa t0^a^ pers. o. opers. i., -ade. 
töcken tökhn n., -knet = töcknen. 
töcknig töh^nig^ a., -t -e -a -are 

-as t; -het -en. 
töja töj^a^ t. o. rfl., -de. 
töjbar töj^-^ha^r a., -t -e -a; -het 

-en. 
töjd töj^d rf., -en. 
tölp töl^p m., -en -ar. 
tölpaktig töl^p^äkHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
tölpig töl^pig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
töm törn^ rm., -mmen -mmar. 



tömma töm^a^ t., tömmer *^ tömde 
tömt tömd tömt töm, tömning. 

tör toe^r, torde t<jt>hd9^, 

töras tod^ras^ i. dep. törs tcev^s 
tordes tco^rdos^ torts tcD^^rfs, 

töre tce^ro^ n., -et. 

törel tce^rdl^ rm., -n, växt, rev- 
orms-, räv-, fläck-, lill-, varg-t. 
(Euphor^Ma), 

törhända twr hän^da^ adv. 



tör 



hända: torde hända. 



töm tco^rn rm., -en -ar. 

torna t(B^rna^ i., -ade. 

törne tce^rnd^ n., -et -en -ena, i 

smns. törne-, t. ex. törnekrans 

-krona, -krönt, el. törn-, t. ex. 

tömbuske, -kvist, -ros, -tagg. 
törne tce^rnd^ n., -et, ärt-t. (Ulex). 
törnig toe^rnig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
törst tcer^st rm., -en. 
törsta tcer^sta^ i., -ade. 
törstig tcex^stig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
tös t0^s f., -en -er. 
tova teh^a^ i. (äv. opers.), -ade. 



U. 



Ubbe ubV, * 
udd tid^ rm., -en -ar. 
udda nd^a^ oböjl. a. 
udda ud^a^ t., -ade. 
uddasiffrig ud^a-^sif^rig a., -t 
uddatåig ud^a-tåHg a., -t -e 
udde udh^ rm., -en -ar. 
Uddevalla ndh'^vaPa. 
uddig udHg^ a., -t -e -a -are 

-het -en. 
Uddo lid^co^. * 



uff uf^ interj. 

uggla ug^Ia^ fr., -an -or, -ggle- ; 

I torn-, sparv-, pärl-, hök-, fjäll-, 

katt-, slag-, lapp-u. (Strix). 

e -a. I ugn ufj^n led. ni]^ rm., ugnen ug- 

-a. nar, i smns. ugns- vanl. ttifs-, 

I t. ex. ugnslucka, -raka, -spjäll, 

meii ugn-steka, -torka. 



-ast 



uj u)* mterj. 

ukas mka^s r., -en -er. 

ulan mlsi^n m., -en -er. 



— 417 — 



ulk ul^k mr., -en -ar, fisk, mar-n. 

(Lo'phius). 
ull ul^ rf., -en. 
ullig ulHg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
Ulrieehamn til^risoham^n 1. ulH^-. 
Ulrik ul^rik. 
Ulrika ulri^ka^, 
Ulriksdal ul^riksdaH, 
ulster nl^stdr r., -tern -trär. 
ultima ulHima rf., -an. 
ultimatum ulHimaHum^ n., -et. 
ultimo ulHimw 1. ^®^, -affär, -reg- 
lering, 
ultimus nlHimus m. 
ultra ulHra adv. o. oböjl. pred. adj. 
iiltraistisk nlHraisHisk a., -t -e -a. 
ultramarin ulHramari^n a., -t -e -a. 
ultramarin nPtramari^n r., -en. 
ultramontan -monfa^n a., -t -e -a. 
ultramontan -monta^n mf., -en -er. 
ultramontan isra iilMramontanis^m 

r., -men -mon, 
Ultuna uJUmSia 1. ^^^ 
ulv tul^v rm., -en -ar, ulvalåt. 
Ulv ulh\ 

ulva uPva^ i., -ade, tjnfa. 
Ulvåsa ulH-a^sa, 
umbellat umhälaH r., -en -er. 
umbra nm^hra rf., -an. 
umbära um^'-b(eh'a t., -bär -bar 

"fta'^?* -burit '^hm^rit, 
umbärlig mn^^-hfe^rlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Uman uihnan^, Storuraan, Över- 

uman ^o^ao 

Umeå m^}w^å^ 1. *««. 

Ume älv tuSno äl^v, Umeälven 

30^20 

umgås nm^-gå^s 1. -gos^^ i. dep., 

-gicks ''jik'^s -gingos -jirj^cos 
-gåtts "goth. 

umgälder nm^'^jäV^d9r pl., -na. 

LyHknts o. Wulff, Ordlista. 



umgälla um^^jåPa t., -de. 

umgänge um^-^järjh n., -et -en -ena. 

umgängelse um^'järjhls9 rf., -en. 

umgängsam um^järj-sam^ a., -mt 
-mme -mma -mmare -mmast; 
-het -en. 

uncial unsiaH r., -en -er. 

undan un^dan^ äv. *® ledigt un^an^ 
av. *^, adv. o. prep. 

undanbedja, t. o. rfl., se bedja. 

undandraga, t. o. rfl., se draga. * 

undanflykt un^dan^flykH rf., -en -er. 

undansticka, t. o. rfl., se sticka. 

undantag un^dan^ta^g n., -et = -en. 

undantaga "ta^ga, se taga. 

undantagandes '^ta^gand^s prep. 

undantagsvis un^dantags^vih adv. 

under un^ddr n., undret = und- 
ren. 

under un^ddr prep. o. adv., under 
det att, under hand, under ti- 
den, underifrån, undertill; duka 
u., gå u. 

underbar tm^dar^^ah' a., -t -e -a 
-are -ast. 

underbarligen ww^rfd^vfca V%aw adv. 

underdånig tm^d9r'^då^nig a., -t -e 
-a -are -ast äv. -st; -het -en. 

underfund tm^dor fnn^d adv., > 
under fund; komma u. f. med. 

underfundig un^ddr^fim^dig a., -t 
-e -a; -het -en. 

undergiven •^ji^v^n pa., -vet -vne 
-vna -Vnare -vnast; -het -en. 

underhaltig iin^ddr'^hälHig a., -t -e 
• -a; -het -en. 

underhandla un^dor-^han^dlai.^ -ade. 

underhandlare "han^dlardra.^ -en=. 

underhavande "haHmndo rm., -en 
= -ena. 

underhåll ^-hoP n., -et = -en. 

underkasta -kasHa t. o. rfl., -ade. 

underkastelse -^kasHdlsd rf., -en -er. 

27 



418 



underkuvare -kiu^var? m., -en =. 
underkuvlig 'km^vlig a., -t -e -a. 
n^darUg^ a., -t -e -a 
; -het -eu -er. 
inHar-lå^ia t., -lat AäH 
ten -låtet -lätna. 
let -lå^ian-heH rf., -en. 
'n^dar^lä^^ n., -et — -en. 
'läg^a t. o. rfl., selägga.* 
1 -lä^gs9n 1. -7((g*- a.. 
-sna; -het -en. 
-»««*?(? a., -t -e -a. 
-ilVrf»» t, o. rfl., -ade; 

-re^d9 u., -et -en -ena. 
"n^dar-rät^ rm., -en -er. 

««^(?ar-rä(^a t., -ade. 
ie 'Hiihlsa rf., -en -er. 
n^davsam^ a., -mt -mme 
mare -mmast; -het -en. 

vn^dar-skot^ n., -et — 

-sle\ n., -vet = -ven. 

3n nn^dar-shtkhn pa., 

3 -kna. 

om nn^daTstvn^dutm^ 



ihhr-m 


= rfl., 


e stå. 


ingsvis 


unhhrstä!'. 


adv. 






■ste^d n. 


-et = 


-en. 


., se stödja. 




?,i^/jmf., 


-en -al- 


'Av. -er 


'Så^Higl 


0040 g^ 


-t-e-a 


un^dar- 


sät^Hff 


a., -t -B 


-en. 






!aV n.. 


et = 


en. 


u»»d,r-v 


CT*A n 


-et = 


värk. 






■vikH T., 


-en- - 


g a- 


m^dar-it 


ha t., 


-ade.* 



■i^aara m,, -en = 



under&rig mi^dir-å^rig a., -t -e -a: 

-het -en; -årjng -d^riij. 
undfalla iin^d'fal^a i., se falla- 
undfallen un^d-falhn pa., -Het -llne 

-lina; -het -en. 
undfly un^d-fip^ t., se flv. 
undflykt un^d-fiykH rf., *-en -er. 
undfå unhl-få^ t., se fä. 
undfägna un^d-färi^na t., -ade. 
undfiignad itn^d'fäfj''nad rm., -en. 
undgå un^d-gå^ t., ae gå. 
undgänglig -jä^^lig a., -t -e -a. 
undkomma -kom^a t. o. i., se komma. 
undra un^dra^ i., -aiTO. 
undran un\han^ rf, 
undre un*dri, underst" -ste "" 

-sta*"" komp, o. sup. a. 
undseende uii^d-sehndo n., -et. 
uodskylla un^d--fyVa rfl., se skylla, 
undskyllan vn^d-fyl^an rf. 
undskyllelse -fylhls» rf., -en -er. 
undslippa un^d-sHp^a t. o. i., se 

slippa, 
undsätta ■un^d'Sät^a t., se sätta, 
undulation un^dmlafca^n r.. -en -er. 
undulatorisk -t<o*risk a., -t -e -a. 
undulera un^dinte*ra i., -ade. 
undvara M»'rf-«aVa t., -varit 
undvika vn^d^vi^ka t., se vika, 
undviklig 'Vi^klig a., -t -e -a. 
ung urj* 8., -t -é -a yngre grj^ra 

yngst gtj^st -ste ^^ -ata '^. 
ungdom ut]^-d(om^ rm., -en. 
ungdom urf-doim^ mf., -en -ar, 

MWjj person. 
ungdomlig tttj^-doitnHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
unge urjh^ mr., -en -ar. 
unge ur)H^ mf ., -en -ar, barn, värd. 
ungefär un^jefte^r adv. 
ungefärlig un'jeifce^rlig a., -t -e >a. 
ungefärligen un*j&f(B*rligan adv. 
Ungern 1. -arn urjhrn 1. vrj^garn. 



— 419 



ungersk nrjhrsk a., -t -e -a. 
ungerska urj^jrska f., -an -o¥, 
ungerska titjhrska rf., -an. 
ungersven utfjr-svän^ 1. -^"^ m., 

-nnen -nner, > -svann, 
ungkarl utj^-ha^r 1. ^® m., -en -ar. 
ungrare iir]^rard^ m., -en =. 
uniera m^nie^ra t., -ade. 
uniform m^nifor^m 1. un^- r., -en -er. 
uniformera va^niforme^ra 1. ?m^- t., 

-ade; -ad pa. 
uniformitet -miteH r., -en. 
unik mni^k a., -t -e -a. 
union vi^niay^n 1. nn^- r., -en -er. 
unionell m^niwnäl^ 1. ww*- a., -t-e-a. 
unionist m^niaynis^f 1. ?/w^- mf., 

-en -er. 
unionistisk m}m(Dnis^tish 1. ?/w^- 

a.j -L -e -a. 
unison tu^nisco^n äv. ww^- a., -t -e -a. 
unitarie m^nita^rid^ 1. un^- mf., 

-en -er. 
unitarisk tuhnfa^risk 1. ww^- a., 

-t -e -a. 
universal- ui^nivcevsaH" 1. im^-, 
universalism vn^nivcersaUs^jn 1. wn^- 

r., -men -m^n. 
universalist m^nivcersalisH 1. ss. 

frg., mf., -en -er. 
universell m^nirceTSäl^ 1. un^- a., 

-t -e -a. 
universitet mhiivcer^siteH 1. mw^- r., 

-et = -en. 
universum m^nivceT^sum^ 1. un^- 1. n. 
unken uifkdn^ a., -ket -kne -kna 

-knare -knast; -het -en. 
unkna urj^kna^ i., -ade. 
unna un^a^ t., -ade, väl unt unH* 
uns un^s n., -et = -en. 
upp up^ vardagl. o. poet. opp op^ 

adv. uppifrån ^-^^ prep. o. adv., 

uppi ^'-^, uppom ^'-^, upptill ^^^, 

upputi ^'-^^, upp vid 



3.2 



uppassa up-^-pas^a t., -ade. 
uppassare np^-pas^arg m., -en =. 
uppasserska "pas^orska^ f., -an -or. 
uppblåsa np^-hlå^sa t., -te; -stpa. ; 

-het -en. 
uppbragt irp^''brak^f pa., =r= -e -a, 

vred, >> -bräkt, 
uppbrott up^-hrot^ n., -et — -en. 
uppbud up^'-Jna^d n., -et = -en. 
uppburen "hm^rdn pa., -ret -rne -rna. 
uppbygga itp^-^hyg^a t., -de. 
uppbyggelse vp^^byghlsd rf., -en. 
uppbygglig ^fP^-bijgHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
uppbåd vp^-ba^d n., -et = -en. 
uppbåda up^-båhla t., -ade. 
uppbära up^-^breh^n t., se bära. 
uppbörd tfp^^-bcs^-d rf., -en -er. 
uppdaga np^-da^ga t., -ade. 
uppdrag up^-dra^g n., -et = -en. 
uppdraga up^^dra^ga t., se draga. * 
uppe n2)'^9^ värd., led. o. poet. oph^'^ 

adv. uppe i, på, vid ^°'-^. 
uppehåll up^j-^hoV^ n., -et = -en. 
uppehålla yp^d^hol^a t. o. rfl., se 

hålla, 
uppehållelsedrift up^dhoPdlsd^drifH 

r., -en. 
uppehälle uph-hälh n., -et. 
uppehör uph-^hcer^r sbst., utan u. 
uppemot up^emcoH prep. 
uppenbar up^sn^ba^r a., -t -e -a. 
uppenbara -ftaVa t. o. refl., -ade. * 
uppenbarelse -feaVate rf., -en -er. 
uppenbarlig -^bah-lig a., -t -e -a. 
uppenbarligen uphn-^ba^ligdn adv. 
uppfara up^^fa\a i., se fara. 
uppfart up^-faht rf., -en -er. 
uppfinna up^^fin^a t., se finna, 
uppfinnare up^-fin^ard m., -en =. 
uppfinning up^^finHrj rf., -en -ar. 
uppfodra up^^fco^dra t., -ade, uppf. 

på väv. 



420 — 



uppfordra up^-fio^rdra t., -ade. 
uppfordran up^^fco^rdran rf. 
uppfostra up^-fiosHra t., -ade. 
uppfostran up^-fcos^tran rf. 
uppfostrare iip^-fajs^trard m., -en =. 
uppfostrarinna np^fojstrarin^d^ f., 



-au -or. 



uppfostringsanstalt itp^ fa}strii]S'' an- 
st cdH 1. -^^ i-f.," -en -er. 

uppfylla up^'^fiil^a t., -de. 

uppfyllelse up^-fyVhJsd rf., -en. 

uppfödare "f^^davd m., -en =. 

uppför iip^frnr 1. ^-^ prep. o. adv. ; 
uppförsbacke. 

uppföra np^'fce'^ra t. o. rfl., -de. 

uppföre up^fcerd adv. 

uppgift up^-jifH rf., -en -er. 

uppgiva -^ji^va t., se giva; -as i. dep. 

uppgrumla "grumHa t., -ade. 

uppgrunda itp^-cfrnn^da t., -ade; 
-as i. dep. 

uppgå up^-^ga^ i. o. t., se gå. 

uppgång up^^-goif rm., -en -ar. 

uppgäld iip^^jäPd rf., -en -er. 

uppgöra np^^Jor^^rd t., se göra. 

uppgörelse np^^jie^rdlsd rf., -en -er. 

upphandla up^-han^dla t., -ade. 

upphandlare '^han^dlaro m., -en =. 

u])phitta up^^hit^a t., -ade. 

upphittare up^^hit^aro m., -en =. 

upphov np^^^JiM^r n., -et. 

upphållsväder iip^hoh-^riv^ddr 1. up- 
])e- np^d- n., -dret. 

u})phäva up^-^ha^va t. o. rfl., -de. 

upphöja up^-höpd t., -de. 

upphöjd up^-^höj^d pa., -jt -jde -jda; 
-het -en. 

upphö jelse up^^höpdlsd rf., -en -er. 

ui)phöra up^-^hoe^ra i., -hör -de. 

upp i kring up^ATcrirf prep. o. adv. 

uppkomling "komHiri mf., -en -ar. 

up])komma up^-^kovti^a i., se komma. 

uppkomst np^-^Jconi^st rf., -en. 



uppkäftig vp^-^JäfHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
uppköp iip^-Je^p n., -et = -en. 
uppköpa tq)^'-j0^pa t., -te. 
uppköpare np^'^j0^par9 m., -en ;:^. 
uppköperska '-j0^pdT^a f., -an -or. 
uppköra up^^Joeh^a t., -kör -de, 

uppkörsväg upyccTS^vä^g. 
uppkörsel up^-^JCRT^sdl rf., -n. 
upplag up^^la^g n., -et = -en. 
upplaga up^Aei^ga rf., -an -or. 
upplaga up^-la^ga t., -ade. 
upplagd pa., se lagd. 
uppland up^-Jan^d n., -et. 
Uppland upHand. 
uppland as np^^lan^das i. dep., -ades. 
upplandning -hin^dnit] rf., -en -ar. 
uppleva np^AeSm t., -er -de -at 

-ad, 1. -levt -levd. 
upplopp tip^^lop^ n., -et = -en. 
upplupen ''Jm^p9n på., -et -pne -pna. 
upplysa np^^Jirsa t., -te; -st pa. 
upplysningsvis np^Jy^sniip-vt^s adv. 
upplåta up^MiHa t., -låter -lät 

"UiH -låtit -låten -låtet -låtna. * 
upplåtelse "låHdlsj rf., -en -er. 
uppländsk uppländsk led. -misk a., 

-t -e -a. 
uppländska up^^Jän^dska led. -ihr- 

ska f., -an -or. 
uppländska -ska rf., -an. 
upplänning itp^^-hlnHij m., -en -ar. 
upplöslig np^-lohlig a., -t -e -a. 
uppmana np^-niR^na t., -ade. 
uppmuntra tip^-mnnHra t., -ade. 
uppmuntran np^^munHran rL 
uppmärksam Mp^mcerk-sam^ a., -mt 

-mme -mma -mmare -mmast; 

-het -en. 
uppmärksamma "Sam^a t., -ade. 
uppnäsa up^^nä^sa rf., -an -or. 
uppnäsig -sig a., -t -e -a -arö -ast. 
uppnäst np^^näHt pa., = -e -a. 



421 



upp- och avskrivningsräkning up^- 

åa^vskrVvnifjs-rä^knirj 1. up^ok- 

rf. 
upp- och avslag u^y^åa^v^sla^fji 1. 

up^ok- n., upp- o. avslagsauktion, 
upp och ned up^åne^d 1. up^ok-, upp 

och nedvänd up^åne^d^vän^d 1. 

up^ok'. 
upp- och nedgående tåg, upp- och 

nerforsling. 
uppomkring np^omkritj prep. o. 

3.«2 adv.* 
uppresa up^-re^sa t. o. rfl., -te. 
uppresa ^re^sa i., -te, färdas iipp. 
uppresa up^-^re^sa rf., -an -or. 
uppreta up^^reHa t., -ade; -ad pa. 
uppriktig up^^rikHig 1. °*^ a., -t ye 

-a -are -ast; -het -en. 
upprinnelse ^rinhlsd 1. ^^^^ rf., -en. 
uppror up^-rcoh' n., -et = -en. 
upprorisk np^-^rcj^isk a., -t -e -a. 
upprorsmakare vjy^rcors-ma^karQ 

m., -en =. 
upprymd np^-^njm^d pa., -ymt -e 

-a; -het -en. 
upprymraa up^^rym^a t., se rymma, 
upprymmare np^-rym^aro m., -en=. 
uppränna up^-^rän^a t. o. i., -ände. 
uppränning vp^-^ränHrj rf., -en -ar. 
upprätt vp^-^rät^ a,, = -e -a. 
upprätta up^-rät^a t., -ade; -ad pa. 
upprättare itp^^rät^ard m., -en =. 
upprättelse up^-rät^dlsd 1. ^*^° rf., 

-en -er. 
upprätthålla 'iip^rät-^hol^a t., se 

hålla, 
upprätthållare -^hol^ard m., -en =. 
Uppsala up^^saHa, 
uppsaliensare np^saliän^sard m., 

-en =. 
uppsaliensisk -än^sisk a., -t -e -a. 
uppsats up^-^sat^s rm., -en -er. 
uppsatt up^-sat^ pa., == -e -a. 



uppseende ftp^-se^omh n., -et. 
uppsikt Kp^-sikH rf., -en. 
uppskov np^-^skå^v 1. "Skco^v n., -et 

= -en. 
uppskruvad "skrm^ad pa., -at -e. 
uppskuret iip^''skm^r9t n., mafL, 

det uppskurna, 
uppslag up^-slB^g n., -et = -en. 
uppsluppen up^^slup^dn pa., -ppet 

-ppne -ppna -ppnare -ppnast; 

-het -en. 
uppspelt np^-^speHt pa., = -e -a. 
uppspeta np^^speHa i., -ade; -ad pa. 
uppstad up^-^sta^d rm., -en -städer. 
uppstråk up^^strå^k n., -et = -en. 
uppsträcka -sfräk^a t., -te; -cktpa. 
uppstudsig i^p^^^stud^sig \. -^stut^s- 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 
uppstyltad vp^-stylHad pa., -at -e. 
uppstå iip^-sta^ i., -står -stod ^^stw^d 

-stått ^stot^ -stånden ^ston^d9n 

-ståndet -ståndna. 
uppståndelse lip^-^ston^ddlsd 1. ^*^^ 

rf., -en. 
uppsving np^-sviri^ n., -et. 
uppsyn up^"Sy'^n rf., -en. 
uppsyningsman ifp^synirjs^man^ m., 

se man. 
uppsåt tfp^-^så^t n., -et = -en. 
uppsåtlig vp^-såHlig 1. ^^^ a., -t -e 

-a; -het -en. 
uppsåtligen -^såHligdn 1. ®^^^ adv. 
uppsäga ^fp^^sä^ga led. ^säj^a t., 

se säga. 
uppsägbar up^säg-ba^r led. -sä;- 

a.^ -u — e -a. 
uppsägelse iip^^sä^gdJsd led. ^s<V^- 

rf., -en -er. 
uppträda vp^-^trä^da t., se träda, 
uppträda up^-trä^da i., se träda, 
uppträde up^-trä^dd n., -et -en -ena. 
upptröttad up^'-tröt^ad pa., -at -ade. 
upp trött na up^-^tröt^na i., -ade. 



L 



ip^-fiik-fa t., -ade. 
e iip^-tiik^tsh» rf., -en -er. 
^'(å^lf n., -et = -en. 
käre fip^tågS' maskars m., 



ifi^-täk^a t., 
qy^-tnkH rf., 



-te. 



iip^-tåtfklig 1. "*" a., 

iip^'i'ak-/a t., -af!e. 
qy''n^ghi t., -ade. 

ka 'Vi^ffUrska f., -an -or. 
qt^-viVad pa., -at -ade. 
>å' prep. * 

-(i'( 1. *" prep. o. adv., 
Ijd, -riktad, -vänd, -sti- 
- st rävande pa. 
i'-fl*rar 1. ''^'' prep. o. -adv. 
^-peHl pa., = -e -a. 

, -et = -en. 

„ -en, i m- och skur, 

agaiiren. 

:., -en -ar, uroxe. 

a^rakt-låHa 1. larakH- t., 

' -liitit -läten -lätet -låtna. 

het Hi^rakllåt3n'he^t rf., 

'ti r., -en, metall. 

■*ranus 1, uifö*-, planet. 

'■-ah^fa i., -ade. 

r-af*('a oböjl. adj. 

ilse H(^rarva'j(e^r»ls3 rf., 

snkurB. 

( n., -et, AcHi. 

'öflH. 

H% a., -t -e -a -are -ast. 
, ur'banise*ra t., -ade. 
ur^banileH r., -en. 
"r-bitr^j n., -et = -en. 



urbild m^r-bil^il rm., -en -er. 
urbildlig ui^r^bil-dlirf a., -t -e -a. 
urbota tii^r-bw^ta oböj!. adj., ii. 

aak, må), n.-sak. -mål ^'"'~^. 
nrfader ui^r-farihr m., -n -fäder, 
urfolk tit^r-fol^k n,. -et = -en. 
nrfolklig mh--fot'kUg a., -t -e -a. 
urform m^r'for-tH nn., -en -er. 
urformation -formufio^n r., -en -er. 
urföräldrar m^r-fariil^ilrar pl., -na, 
urgammal 'tfum^al a., ye gammal. 
urj^ent ur<jän*f a., -- -e -a, 
urgera urgc^ra t., -ade. 
urgi'und m^r-griin\l i'm., -eu -er. 
urgröpa m^r'gr0^pn t,, -te. 
urhem -/ic>»' n., -ramet — -mmeii. 
iu'holka m^r-frol^ha t., -ade. 
uriiävd ttt^r-liäv^d rf., -en -er. 

urinera ui'rinc*rn i., -ade. 
urinvånare m^r'inei\huir3 inf-, -en 

urinös m'«Hö*s a., -t -e -a. 
urkund m^r-kun^il rm., -en -er. 
urkundlig mh-kun^dtig a., -t -e -a. 
urladda m^r-lad^a t. o. rfl., -ade. 
nrladdare m^r-lad^ara nn., -en — . 
urmakare mh-ma^kar» m., -en — . 
urmakeri ((('cHtateW* n., -et -er. 
urminnes »(''c-Biiw^as oböjl. adj. 
urmodig mh-mm^dig a., -t -e -a; 

-het -en, 
urna m^ma^ rf., -an -or, -me-, 
umupen i«V-m)h^j>ph pa., -pet -pne 

-pna. 
uiTa MrV t., -ade. 



ursinnig m^r-sitiSg a., -t -e -a -ar 

-ast; -bet -en. 
urskilja iify'JU^ja t., se skilja, 
urskillning m^r-fU^niTi rf., -en. 



423 



urskog m^r^shoj^g rm., -en -ar. 
urskrift la^r^skrifH rf., -en -er. 
urskulda m^r^sktd^da t., -ade. 
urslem ni^r-slem^ n., -mmet. 
ursprung m^r-sprurf n., -et. 
ursprunglig mh^^spnirfUg 1. ^^^ a., 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
ursprungligen -ligan 1. ^^^^ adv. 
urspråk m^r-^språ^k n., -et = -en. 
urspråklig m^r-^språ^klig a., -t -e -a. 
urståndsätta mvston^d-^sät^a äv. ^^-^^ 

,t., se siitta. 
ursäkt lu^r-säkH rf., -en -er. 
ursäkta lu^r-^såkHa t. o. rfl., -ade. 
ursäktlig m^r-säk^flig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
urtid mh'"ti^d rf., -en -er. 
urtida m^r-ti^da oböjl. attr. adj. 
urtima la^r -tiorna 1. -tim^a oböjl. 

adj. 
urtyp m^r-tg^p r., -en -er. 
urval mh''-'vaH n., -et := -en. 
urvuxen tuh''^vuk^S9n pa., -et -xna. 
urväder m^r^vä^ddr n., -dret. 
urvärld m^r-^vce^rd rf., -en, > -ärd. 
urväxt m^r-väk^st pa., = -e -a. 
uråldrig m^r^oV^drig a., -t -e -a. 
urämne m^r-^äm^na n., -et -en -ena. 
usch uf*' interj. 
usel m^s9l värd. us^- a., -t usle ^^ 

usla uslare uslast; -het -en. 
usla m^sla^ värd. us^- t., -ade, u. 

ut* ngt. 
usling iu^slirj^ 1. us^- mf., -en -ar. 
usurj^ation ms^UTpaJ(o^n 1. us^- r., 

-en. 
usurpator uishirpaHor^ 1. i<s^- m., 

-n -er -atco^rar. * 
usurpera las^urpe^ra 1. ws^- 1., -ade. 
ut mH adv., ut och in, ut och in- 
vänd ; utefter "^^^ utifrån ^^^ ut- 

ikring ^^^. 
utan niHan^ prep. o. adv., utan ef- 



ter, utanför, utanom, utanpå, 
utantill, alla ^0.2^ 

utan tuHan konj. 

utarbeta mh^arbeHa t., -ade; -ad pa. 

utarbete m^t-arhe^td n., -et -en -ena. 

utarma tiiH-arhna t., -ade; -ad pa. 

utav xiita^v prep., ^* adv. * 

utbedja ^be^dja t. o. rfl., se bedja. 

utblotta "blotta t., -ade; -ad pa'. 

utbreda --bredda t. o. rfl., se breda. 

utbrott luH-brot^ n., -et = -en. 

utbud "bm^d n., -et = -en. 

utbuktad mH'-bukHad pa., -at -ade. 

utbygge niH-^byg^d n., -et -en -ena. 

utbyte luH-bgHd n., -et -en -ena. 

utbörding mH^bon^rdii] äv. ''b0^Jv] 
m., -en -ar. 

utdansad uiH'^dan^sad pa., -at -ade. 

utdrag mH-dra^g n., -et = -en. 

utdräkt laH-dräkH rf., -en. 

utdö mH-^de^ i., se dö. 

utdöd uiH-^dB^d pa., -ött -de -da. 

ute uiHa^ adv., ute hos, i, på, vid. 

uteliggare mHd-Ug^ard m., -en =. 

utelämna luHo-^länihia t., -ade; -lö- 
pande, -sluta (-slöt), -stående, 
-varande m. fl. 

utelöpare wHa^le^pard m., -en =. 

utensilier viHonsiHidr 1. -ä«- 1. ^^^^'^ 

pi. 

utfall uiH-^fal^ n., -et = -en. 
utfara mH-fa^ra i., se fara. 
utfart luH-^fä^rt rf., -en -er. 
utflykt taH-^flykH rf., -en -er. 
utflöde mH'^fl0^dd n., -et -en -ena. 
utfärd tuH^fceh-d rf., -en -er. 
utfärda mH-fmh-da t., -ad«. 
utför "fcdh' 1. w^*" ]. ^^ prep. o. adv. 
utförbar tuHfoer^ba^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
utföre mH-^fod^rd ofta ut^-- adv. 
utförlig mH-^fcc^rlig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 



utförabacke uiHfcers-bak^s na., -en 

iu'l'f<£T^S3l rf., -n. 

a mHfmrs-gåhfa rf., -an 

t^fH rf., -en -er. 
H-jih>a t. o. rfl., se giva. 

tu^t^ji^varg m., -en — . 
aH-jwHa t., ae gjuta. 
9 iuH-jtu^t9ls9 rf-, -en -er. 
-gre\H rf!., -ade; -ad pa. 

'hutj^ra t., -ade; -ad pa. 
m^t'holHg a., -t -e -a -are 
het -en. 
i iuH-hån^diga t., -ade. 

\uH'hx^rdlig a., -t -e -a. 
adv. 

1. ni(i' prep. * 
tHiiis*ia r., -men -men. 
HilisH mf., -en -er. 

w}HlisHisk a., -t -e -a. 
n mHiUHaris^ r., -en. 
H'kasH n., -et = -en. 
i'Ji^k mf-, -en -ar. 
t-yi*ft rm., -en. 
*'(-Äiip' n., -et = -en. 
uH'ktå*da t., ae kläda, 
g ia^t'hlä*dnit) rf., -en. 
ia'(-Äom*s( rf., -en. 
tH'M^ra t., -ade, > ut- 



•ad 



pa. 



-kå'^r3ls3 rf., -en, > -kå-. 
uiH'Jäm^a t., -ade; -adpa. 
^t'J(e^ra t., se köra. 
viH-J.(t?rar3 m., -en =. 
'f-iaV» rf.i -an -or. 
a*Éti t., -ade; -ad pa. 
mH-lan^dat n., -et. 
m^t'leå^s3n a., se ledsen. 
wH-leå*ma t., -ade. 
'(-ie*i( pa., = -e -a. 
\iH'le%ad pa., -at -e. 

tuH-lig^ara m., -en =. 



utlopp m^t-lop' n., -et = -en. 
utlåta mH-låHa rfl., se låta. 
utlåtande -tand» n., -et -en -ena. 
utlåtelse uiH-lå^l3ls3 rf., -en -er. 
utlägg wH'låg'^ n., -et = -en. 
utlämna tuHAäm^na t., -ade. 
utländsk mH-län^äsk led. -änhk a., 

-t -6 -a. 
utländska -ska f., -an -or. 
utlänning wH'lunHt] m., -en -ar. 
utlära -lg?ra t. o. i., -de; -rd pa. 
utlöpa mH'l0*pa i., -te, äv. -lupit 

'Im^pit -lupen -lupet -lupna. 
utlöpare iii^t-l0^parj rm., -en =. 
utlöpadatum la^fleps-da^tmn u. 
utmagra -niäV''*' t., -ade; -ad pa. 
utmana tuH-ma^na t., -ade. 
utmanare -ma^narQ ra., -en =. 
utmatta mHtnat^a t., -ade; -ad pa. 
utmed mHtne^d 1. "* 1. '" prep. 
utmål laH-måH a., -et = -en. 
utmåla mH-måHa t., -ade. 
utmärgla -mar^jla t., -ade; -ad pa. 
utmärka iaH-mai^ka t. o. rfl., -te. 
utmärkelse -»wBr^foZss rf., -en -er. 
utmärkt -r^^ pa,, ^ -e -a; -het -en. 
utnyttja luH-nyf^a t., -ade.. 
utnöta 'neHa t., se nöta; -nött pa. 
ut och invänd iu*tå {I. ok) in^^vän^d 

pa., -nt -nde -nda. 
utom i«'(-om*, 1. mtom* i uttr. 

mtom* sig, prep., utom dess. 
utombords i«^(o»[-öw'rds adv. 
utomdess utHom^dås^. 
utomhus mH(nU'hiah adv. 
utomkring mH(»n'krit}^ adv. o. prep. 
utomlands t«'((MM-/a«'ds adv. 
utomordentlig -ordänHlig 1. '*•"*" 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 
utom skärs mHom^fahs adv. 
utopi iuHmpi^ 1. -tå- r., -en -er. 
utopisk mt(o*pisk 1. -tå*- a., -t -e -a. 
utopist tuHojpisU 1. -tå- mf., -en -er. 



— 425 



utpina uiH-^pi^na t., -ade; -ad pa. 
utpressa uiH-^präs^a t., -ade. * 
utpressare "präs^ard m., -en =. 
utprångla luH-prorjHa t., -ade. 
utpränglare -prorjHar» m., -en =. 
utprägla "prä^gla t., -ade; -ad pa. 
utriggad taH''rig^ad pa., -at -ade. 
utriggare luH-^rig^ard rm., -en =. 
utrikare mH'^'H?kard mr., -en =. 
utrikes tuH-^ri^kas adv. o. oböjl. adj. 
utrikisk mH-^ri^kisk a., -t -e -a. 
utruckad lu^t^ruk^ad pa., -at -e. 
utrucklad uiH-^rukHad pa., -at -e. 
utrymma laH^rym^a t., se rymma; 

utrymning, 
utrymme tuH-^rym^d n., -et. 
uträtta mH^rät^a t., -ade. 
utsaga mH^sa^ga tL^ -an -or, en- 
ligt någons utsago, 
utschasa m^t^fe^sa t., -ade; -adpa. 
utse mH-^se^ t., se se; -sedd pa. 
utseende mH^s^dnåd n., -et. 
utsikt mH^sikH rf., -en -er. 
utsjungen '^/urjhn pa., -nget -ngne 

-ngna. 
utskift wH-^JifH n., -et, av ett 

hemman, 
utskott m^t^skot^ n., -et = -en. 
utskriken mH-skri^kdn pa., -ket 

-kne -kna. 
utskyld mH-fyl^d r., -en -er. 
utskälld "fäl^d pa., -Ht -e -a. 
utskänkning mH^fäifknir} rf., -en. 
utskär tuH-^fae^r n., -et = -en. 
utslag luH-^sla^g n., -et = -en. 
utsliten "sliHdn pa., -tet -tne -tna. 
utslutning mH-^sluiHnirj rf., -en -ar, 

boktr. 
utsläpa tuH-slä^pa t., -ade; -ad pa. 
utsockne vuH^scok^m 1. -soÄ^- oböjl. 

adj., utsockne frälse, 
utsocknes mH-^scok^nos 1. "sok'^- 

oböjl. adj. o. adv., uts. hemman. 



utsot uiH-scoH rf., -en. 
uts^prång tuH-^sprot)^ n., -et = -en. 
utstuderad '^stmde^rad pa., -at -e. 
utstyrsel luH-styTHdl rf., -n -siar. 
utställare mH-^stal^ard m., -en ==. 
utsvulten mH'^svulH9n pa., -tet -tne 

-tna; -supen '-stu^p9n pa. 
utsvängd wH'^sväri^d pa., -ngt -ngde 

-ngda. 
utsäde iuH''Sä^dd n., -et -en -ena. 
utsägbar tuHsäg-hti^r äv. -säj'^ a., 

-t -e -a. 
utsöka mH''S0^kai.^ -te; utsökt mH— 

S0^kt pa., = -e -a -are -ast. 
utsökning tuH-sB^knitj rf., -en -ai\ 
utsövd iuH^s0\d pa., -vt -vde -vda. 
uttag mH'^ta^g n., -et = -en. 
uttal mH^taH n., -et = -en. 
uttala tuH^taHa t., -ade. 
uttalande "taHandd n., -et -en -ena. 
utter ut^^dr mr., -n uttrar (Lutra). 
utter uthr rm., -n uttrar, fiskred- 
skap, 
uttolka iuH^tol^ka t., -ade. 
uttolkare tuH-toPkarQ m., -en =. 
uttryck mH^tryk^ n., -et = -en. 
uttrycka luH^tryk^a t. o. rfl., -te. 
uttrycklig uiH^trykHig 1. ®*® a., -t 

-e -a -are -ast. 
uttryckligen -kHigdti 1. ®*^® adv. 
utträde luH^tra^dd n., -et. 
uttåg luH-tå^g n., -et = -en. 
uttänja uiH-tän^ja 1. "tä^n- t., -de. 
uttänjbar mHäf0''beL^r a., -t -e -a; 

-het -en. 
uttänjelig mH-tän^jjlig 1. -ta^n- a., 

-t -e -a -are -ast. 
utur vatui^r adv. o. la^tuir 1. mtm^r 

prep. * 
utusla mH^m^sla 1. ^us'^- t., -ade; 

-ad pa. 
utvakad laH^-va^kad pa., -at -e. 
utvald mH-^vaHd pa., -It -Ide -Ida. 



ni^l-vckHa t. o. rfl., -ade. j utåtböjd '"-^ -riktad -väud jia. 
5 mH-vehHii} rf., -en. | utHgor luH-irgti»- pl., -na. 
vfcv^ka t., -ad6,> -vä-.* utsten m^t-aHan pa., -tet -tue -tua. 
H-viHad pa,, -at -ade. utögd ui^t-ög^d pa., -ögt -e -a: -het 
^™V rm-- -en -ar. -en. 

luH-i-än^dig a., -t -e -a. utöra mH-(e''ra rf., -at, yUre örat. 
uiH-v^täs adv. o. oböjl, utöver uif0^nr prep. o. adv. 

! UV !(('(' inr., -en -ar, berg-u. (Duboj. 
iH 1. *" adv. o. prep. uvertyr \av'eerltf*r r., -en -er. 



V. 



(i* adv., smudr. av vad 


1 Vadstena ia\l'ate^na led. las^-. 


r. 


vafalls iafal*s adv-, smndr. av vad 


A»i*n r., -en artpl. -er. 


befalU. 


in rak^sinn/<o*n r., -en. 


: vag i-a*g a., -t -e -a -are -aat. 


3 rak^sinafri^s f., -en -er. 


vagabond rug'abon*d 1. -oijV mf ., 


r vttk^ainafce*r m., -en -er. 


-en -er. 


eak^siHe*ra t., -ade. 


vagel raVj'* '■ *" <™-i -" vaglar, 


■ikhy a., -t -kre ^^ -kra 


sifhtCmg för höns. - 


-kraat; -bet -en; jo v-rt. 


' vagel iH^gäl- 1. *" nn., -u vaglar, 


.ft»/rt' i., -ade. 


trcw/s/ ^» Ögonlock. 


atc^lnn^ rf. 


vagga rafl'rt* rf., -an -or. 


rf., -en -ar, btO)t /taknat 


vaj^ga raff^a^ t. o. i., -ade. 


n., -et — -en, laihfnUe 


\agn (w;*« rm.. -en -ai-, i smns. 


11., -et = -en lad/imdi 


vagn-, t. ex, -penningar, eller 


ning. 


vagns-, t. ex. vagnsdöiT, -hus. 


f., -en -er äv. -oi, (joiitoi 


-häst, -korg, -lada, -stång. 


em. 


vagnmakare ^-ma^knra m., -en —. 


fråf,'eadv., led. va*, as. 


■ vagnmakeri ratj^nmakeri* n., -et -er. 


led. ra-*. 


vagong raffori* r., -en -er. 


la' i., -ade. 


' vaja i-(yV i., -ade. 


»rfa»« adv. 


vaja rqjV fr., -an -or, renko. 


i^darj' mr., -en =. 


;vak va*k rf., -en -ar, ärak. 


' rm., -en -ar, 


vak ra*A- n., -et, mkamlc. 


■ade*ra t., -ade. 


vaka ra^ka^ i., -ade, imper. vaka. 


m fa^dsme^fcMm* n. 


! men vak upp. 


>a^maP 1. mrf^Miai* 1. 


vaka ra^Ica' rf., -an -or. 


■^ rm., -en 1. -n, 1. n., 


vaka ra^ka^ fr., -an -or, namn pä 



tallbiten och sångtrasten. 



— 427 



vaka ra^ka^ rf., -an, stort flöte, 
vakans råkanas 1, 'a7]*s r., -en -er. 
vakant vakanH 1. -arjH a., = -e -a. 
vak are ra^kar9^ rm., -en =. " 
vaken ra^k9n^ a., -ket -kne -kna; 

-het -en. 
vakerska va^kdvska^ f., -an -or. 
vakna rti^kna^ i., -ade. 
vaksam ra^k-sani^ a., -mt -mme 

-mma mmare -mmast; -het -en. 
vakt rakH mf., -en -er, person, 
vakt vakH rf., -en -er. 
vakta rak^ta^ t. o. rfl., -ade. 
väktare cakHatJ^ m., -en =, 
vaktarinua rak^tarin^a^ f., -an -or. 
vaktel rakHal^ 1. *^ mr., -n vakt- 

lar (Coturnix). 
vakterska rak^forska^ f., -an -or. 
vakuum ra^kminn^ 1. ^^^ n. 
val vaH rm., -en -ar, antal ström- 

mingar, 80 st, 
val vaH mr., -en -ar, djur, >vik-, 

sej-, sill-, blå-, nordkaps-, grön- 

lauds-v. (BalcenaJ. 
val ra*^Z n., -et -— -en, täljande. 
vala vaHa'^ f., -an -or, sierska. 
valack ralak^ mr., -en -er. 
valacka ralak^a t., -ade. 
valackare valak^ard m., -en ■—. 
valbar ra^l-^ba^r a., -t -e -a; -het 

-en. 
Valborg vaH-hor^j. 
valborgsmässa ca^lborjs-^mäs^a, 

-SSO-. 

Valdemar val^d&mar^. 
Valdemars vik ral^demarsvi^k. 
valdens valdän^s m., -en -er 1. 

valdenser väldan^ sor, -n =. 
valdensisk valdän^sisk a., -t -e -a. 
valen vaH9n^ a., -let -Ine -Ina. 
Valentin valhntin^ 1. -i^n, 
valfångare vaH^foYj^avd m., -en =. 
Valfrid vaHfrid, 



Valhall cal^haV- 1. vaH-. 
valhänd vaH-hiurd pa., -änt -e -a; 

-het -en. 
validitet valHditeH r., -en, giltighet. 
valk val^k rm., -en -ar. 
valka ral^ka^ t., -ade. 
valkare val^karj^ m., -en =. 
valkeri vaVk^ri^ n., -et -er. 
valkig raPkig'^ a., -t -o -a -are -ast. 
valknop rtiH-^knoJ^p rm., -en -ar, 

sjör, 
valknut ca^l-knuiH rm., -en -ar. 
valkyria 1. -rja calktj^ria 1. -rja 1. 

0302 f.^ .an -or. 

vall cal^ nn., -en -ar. 
vall val^ sbst., gå i vall. 
valla ral^a^ t., -ade. 
valla vaPa^ rfl., -ade, 6i/f7« //räi*- 
' ra//. 

valla val^a^ t., -ade, invalla, 
vallare raPar/^ m., -en =; v. -lät. 
vallfarare val^-^fH^rara m., -en --. 
vallfart ral^-fahf rf., -en -er. 
vallfärd raP^f<eh*d rf., -en -er. 
vallfärda ^f(C'rda i., -ade; -as i. dep. 
vallhjon raP-j(o^n n., -et =^ -en. 
vallmo vaP^mco'^ 1. ^^ nn., -n -r, 

opie-, korn-, råg-, .spik-, fjäll-v. 

(Papaver). 
vallmokransad val^nio)^kran 'sad 

pa., -at -ade. 
vallon ralco^n ra., -en -er. 
vallonsk valco^nsk a., -t -e. -a. 
valnöt ra^l-noH rf., -en -nötter 

valp val^p mr., -en -ar. 

valpa lal^pa^ i., -ade. 

valplats vaH-plat^^s rm., -en -er. 

valrav va^Ura'^v rm., -en. 

valross vaH^ros^ mr., -en -ar (Bos- 

marusj, 
vals val^s rm., -en -ar, cylinder. 
vals t^aZ^s rm., -en -er, dans. 



*' i., -ade; v. sig trött. 
«' t., -ade, calsa plåt. 
[■al^s-forhnig a., -t -e -a. 



lH'h<o^rn stund. *" d., 

•■al^tlt(urnisHmt.,-eia-er. 

iHa^ rf., -an -or. 

n., -et = -en. 

'vZ r., -vein -vler. 

re*ra t., -ade. 

r r., -en -er. 

iip>/*r mf., -en -er, per- 

iipi/*r mr., -en -er, flad- 

a., -en -er *", mgl. 



^nadi*n n., -et, kem. 
faht rf., -en -er. 
i^tfB^tas i. dep., -ades; 

a^K-a^Viip a., -t -6 -a 
;; -het -en. 

ra^n-bm^rdiff a., -t -e 
-ast; -bet -en. 

-fiteVdt») mf., -en -ar. 
daH m., -en -er. 
, ran^dalise*ra t., -ade, 
'•anda*Hsk a., -t -e -a. 

ran'duUs*m r., -men 

*iUl nn., -n. 
^dla^ i., -ade. 
i^rfra* i., -ade. 
an^drarj* m., -en — . 
ran^drarska^ f., -an -or. 
a^M-Zriy^d rm., -en. 
ra.^n'fräj^da t., -ade. 
n'f<s^r a., -t -e -a; -het 



vanföres tal ] ning ra^n-f(Bi-Jstäl^niti 

rf., -en -ar. 
vangömmo ra^n^jöm^o} r., av v, 
vanheder va^n^he^dar rm., -n. 
vanhederlig va^n-he^dsrlig a., -t -e 

I -are -ast, 
vanhedra va^n~he*dra t., -ade. 
vanhelga va^n-hål*ga t., -ade. 
vanhelgd va^n~Iiäl*jd rf., -en. 
vanhävd va^n'kåv'd rf., -en. 
vanhävda va^n-ltåv^da t., -ade; -ad 

pa. 
vanilj lanU^ r., -en. 
vank iati*k r., utan vank och lyte. 
vanka rat]^lca^ i., -ade, 
vankant va^n-kan^t r,, -en -er. 
vankas ra^^kas^ i. dep., -ades. 
vankelmod t'at/'ia?-»Hfti'd n., -et. 
vankelmodig varf^hal^nMo^dig a., -t 

-e -a -are -ast. 
vanlig rahiUg^ a., -t -e -a -are 

-aat; -het -en. 
vanligen vH^nligan^ ad v. 
vanligtvis va^nltgt-vi^s adv. 
vanlottad va^n-loi^ad pa., -at -e, 
vanmakt va^n-makH rf., -en. 
vanmäktig va^n-mäkHiff a., -t -e 

-a -are -aat; -het -en. 
vanna ran^a' if., -an -or. 
vaima rnn^a^ t., -ade. 
vanpris ra^n-pri^a n., -et. 
vanpryda ra^n-pry^da t., se pryda. 
vanprydnad ra^n-prg^dnad r., -en 

vanrykt va^n-rifkH rf., -en. 
vanryktad la^n^ri/kHad pa., -at -e. 
vanrykte ra^tfrt/k^t» n., -et. 
vansinne ra^n^sin^j n., -et. 
vansinnig eH^n-sinHff a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en. 
vanskapad ra^n-ska^ad pa., -at -e. 
vanskaplig ra^n^ska^plig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 



— 429 



vanskapling ra^n^ska^p^t] mf.^ -en 

-ar. 
vansklig ranhkUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. ' 
vansköta ra^n^/e^ta t., se sköta, 
vanskötsel va^n^föt^Sdl rf., -n. 
vansläktas va^-^släkHas i. dep., 

-ades. 
vanställa va^n^-stäl^a t., -de. 
vant vanH n., -et = 1. -er -en, sjör. 
vante van^to^ rm., -en -ar. 
vantrevlig va^n-tre^vUg a., -t -e 

-a -are -ast. 
vantrevnad va^n^tre^vnad rm., -en. 
vantrivas va^n-tri^vas i. dep., -trivs 

"tri^s -trivdes -trivts '-friats, 
vantro ra^n^tro)^ rf., -n. 
vantrogen "troi^gdn a., -get -gne 

-gna -gnare -gnast; -het -en. 
vanvett va^^n^vet^ n., -et. 
vanvettig vahi-vefHg a., -t -e -a 

-are -ast. 
vanvetting va^n^refHij mf., -en -ar. 
van vård ra^n^i'åh'(l rm., -en. 
vanvårda ra^n^iHi^rda t., -ade. 
vanvårdnad ra^n^vii^rdtmd na,^ -en. 
vanvärde va^n'r(eh'd9 n., -et. 
vanvörda ra^n-^vwh^da t., -ade. 
vanvördig rahi-KB^rdig a., -t -e -a 

-are -ast. 
^ vanvördnad ra^n-vwrrdnadwa.^ -en. 
vanära ra^n'^(e'^rn rf., -an. 
vanära ra^n-^cv^ra t., -ade. 
vapen ra^pon n., vapnet — - vap- 
nen, 
vapendragare ra^p^n-^dra^gan) m., 

-en =. 
vapenför va^pdn^fmh* a., -t -e -a. 
vapenf Öring va^pdn-fix^rii) rf., -en. 
vaporös rap^(or0^s 1. -j)å- a., -t 

-e -a. 
vapör rapce^r r., -en -er. 
var ra^r pred. adj., -a, vaksam. 



var va^7' n., -et = -en, överdrag, 
var va^r n., -et, vätska i sår, 
var ra*r mr., -en -ar^ pigg-? slät-, 
glas-, små-, berg-v. (JRhomhus). 
var vah' interr. adv., v. är han? 
var va^r vart va^rt 1. vavH vars 
ra^rs 1. rav^s pron., envar °*, en 
och var *, var och en *y^vars och 
ens, vart och ett, var sin, Var 
sitt, var sina, varenda ® ^^ (äv. 
i två ord), -s, vartenda, -s, vaa^- 
enda en, vartenda ett, varannan 
förk, varann pron. sbst., pl. var- 
andra, -s, varannan ^ ^^ (äv. i 
två ord), -s, vartannat, -s, var 
tredje osv. 
var ra^r adv., varav va^ra^r 1. ®*, 
varefter va*räft9r 1. ^•^'^, var- 
emellan vah-emil^an 1. ^^^^, var- 
emot va*rema)H 1. ^°*, varför 
var^fcev 1. "*, varförinnan rrtr*- 
fcerin^an 1. ^^''^- varförutan ?rtr^- 
fitrmHau 1. ^°^^, varförutom rar''- 
feer motorn 1. ^°'^^, varhos raV- 
//oJÄ 1. ®*, vari i'a'^r-f^ 1. ?aV/ 
1. «Y<W*, varibland va^Hhlan^d 
1. ^^*, varifrån va^rifr(Vn 1. ^°*, 
varigenom va^rije^nom 1. ^^*^, 
varinom ra*rinom^ 1. ^''^^, var- 
intill va^nntiV 1. ^^^, varinvid 
va^rinri^d 1. ^^*, varjämte ra^^r- 
jlimHo 1. ^'^'^, varmed va^rmed 
1. "'^, varmedelst vaS'we^di)lst 1. 
^*^, varom va^rom 1. varom^, 
varomkring raVo/wÄ;ri?^^ 1. ^*^*, 
varpå ra^r/;å 1. ^*, vartill ra^r- 
fil 1. ^*, vanmder t'a^rw«^cZi>r 1. 
^*^, varuppå ra*rw/>å^ 1. ^^^, 
varur ra*rm^r 1. ^*, varutav va^r- 
mta^v 1. ^®*, varuti va^rmti^ 1. 
^^*, varutinnan va^rmfin^an 1. 
1032^ varutom vaVm^orw^ 1. ^^^y 
varutur ra^ruitfuh* 1. ^®*, varut- 



vara vH*r(l i. ' 



lär ocli var, dör 
lat va*r/iäht ]. "*, 
> hulst. 

I-, la (sig) mi i: 
-an -or, hamJels- 

vani- n\^rm-. t. 

-lager, -matare, 

ide, forifara. 



-a.ie. 



II sår: 



pv, o. i., är fc'r 
I äro (t^rm^, va- 
■ r8*r led. i;a*, 
vore ray^r»^, va- 
lt vara"^ må 



aratfa T-fjm ^rilan. 
■V, > -bärg. 

rnr^da^, varder 
-, vart rnT*f, vor- 
■ rcor^-, vorden, 



t{g)s-la^ff n.,-et. 
i(g)s-n^s ad v. 
1., -en -ar, sten- 



- Tari- 



0. abnt. 

^ 1. -sty^ konj. 

mr., -en -er. 

rf., -en, tillvaro. 
-äsH säll. "* adv. 



15 rarV.mr., -en -ar (Lvpifs). 
^inna laym^a* fr., -an -or. 
iabel varHä^bit a., -belt -lile 
bla -blare -blast, 
iabel var'ia*bjl r., -beln -bler. 
iant rarHun*t r., -en -er. 
iation rarHafa}*n r., -en -er. 

farHe*ra i., -ade. 

"ar^i^fe* r., -en I. -n -er. 
ietet rar^iete*t t., -en -er. 

varje rar^jj^ pron. 

varjehanda rar*J9'Jian^(la oböjl. 

.dj. o. n. 
varken var^ksn^ konj. 
varkunna va^r-knn^a rfl., -ade. 
varkunnaam ra^r'kunham 1. *"-' a,. 

-mc -mme -mma -mmare -mmaMt; 

-het -en. 
varlig vB^rlig^ a., -t -e -a -are -ast. 
vai-ligen va^rligin^ adv. 
varm varhn a., -t -e -a -are -ast. 
varmhjärtad ^-j/erHad pa., -a( -e. 
varna faV/ia^ t., -ade. 
varnagel ra^m-a^^ad. -r-»ia^-r., -n. 
vamare ra'r«arj* rm., -en =. 
Värnhem va^m-hem^. 
varom, adv. o. konj. varom '"acke ''. 
varp var^p rm., -en -ar, ränning 

varp vaT*p n., -et =^ -en, notvarp. 
varp f«r*p n., -et, avfall. 

varpa t'ar 

varpa var^pa^ t. o. rfl., -ade, ^Vic. 
varsam ^-a^r-som' a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -hM -en. 
varaamligen m^r-sam^ligin adv. 
varse var^sa^ stund, ca^r- obfijl. 

pred. adj. 
varsel var^sjl n., -slet, 1. rf., -n. 
varsko »'a^c-sÄto^ t., -r -dde 'Sk<odh 



-ade, lägga upp 



— 431 — 



-tt '^skcot^ -dd -tt, -skos --skcoh 
1. "Skcos^, 

varsna var^sna^ stund, vah- 1,, -ade. 

varstädes ra^r^stä^dds led. ^stänh 
1. "Stanh adv. ; ngt varstädes, 
lite varstans ^^ *^. 

vart vavH sbst., någon vart, ingen 
vart, nordvart, sydvart, se dessa. 

vart vavH äv. vå^Tt adv., vart- 
helst, vart som helst, > hälst, 
varthän ^^, vartut, vartåt. 

varulv va^r^idh' mr., -en -ar. 

varv far^t; n., -et = -en, skeppsvarv, 

varv var^v n., -et = -en, omgång. 

varvtals var^v-taHs adv. 

varvig var^vig^ a., -t -e -a-,^ -het -en. 

varvvis var^v-vi^s adv. 

vas va^s rm., -en -er. 

Vasa va^sa^, vasaätten, vasahuset, 
vasaorden. 

väsa vasSb^ 1. vasal^, adv., smndr. 
av vad sade, 

vasall vasal^ m., -en -er. 

vasallskap vasal^^^ska^p n., -et. 

vase va^S9^ m. o. rm., -en -ar. 

vaselin vas^eli^n n., -et. 

vask vas^k rm., -en -ar. 

vask vas^k n., -et. 

vask vas^k m., -en -ar 1. vasker 

vas^kdr -em. 
vaska ras^ka^ t., -ade. 
vaskeri vas^keri^ n., -et -er. 
vasomotorisk va^scomcotco^risk 1. 

'Så' a., -t -e -a, fysiol. 
vass vas* a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
vass vas*' rm., -en -ar, vasstrå 

(FhragmitesJ, 
vasserra vascer^a^ 1. ^*^, interj, 
Vassisjön vasH-^fön^, 
vassla vasHa'^ rf., -an. 
vassla vasHa^ i-fl., -ade. 
vassle rasHd^ rm., -en. 



vasslig vasHig^ a., -t -e -a. 

Vastensjön vasHdn-fön^. 

vaterbom, -skot v8?idrA)ix>m^, "skcoH^ 
sjöv, 

Vatikanen vatHka^non, -en. 

vatt i'at* r., enhet för elektr, energi, 

vatten vat^dn n., -ttnet = -ttnen, 
i smns. vatten-, t. ex. vatteu'- 
fågel, vatt(en)gröt, vattenkonst, 
vatt(en)lagd, vattenpass, vatten- 
puss, vattenskott, vattenskräck, 
vatt(en)soppa, vattensot, vat- 
t(en L u)så, vattenvälling, vat- 
tenväxt; men vattuman, vattu- 
siktig. 

vattenaktig vathn^ak^tig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

vattendelare '-deHaro rm., -en =. 

vattenhalt vat^Qn^halH rm., -en. 

vattenhaltig -tig a., -t -e -a -are -ast. 

vattenkastare -^kasHaro rm., -en =. 

vattna rathia^ t., -ade; -as i. dep. 

vattnig vat^nig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

vattra vat^ra^ t., -ade. 

vattrig vat^rig^ a., -t -e -a. 

vau vam* r., -en, se reseda. 

vax vak*s n., -et. 

växa vak^sa^ t., -ade. 

Vaxholm vak^S'^holi^m, 

vaxpusserare -^puse^rard m., -en =. 

ve ve* n., ve och väl, ett svårt ve. 

ve ve* interj. 

veck vek* n., -et = -en. 

vecka vek^a'^ t., -ade. 

vecka vek^a'^ rf., -an -or, i smns. 
veck-, t. ex. veckvill, men vecko- 
blad, -dag, -lön, -rapport, -skrift, 
-tidning. 

veckig vekHg^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

veckla vek^Ia^ t., -ade. 

vecklar e vek^Jar^^ mr., -en ==-. 



— 432 



vecklig vehHig^ a., -t -e -a, för 
varje vecka. 

veck(o)tals vek^(oyyta.Hs adv. 

ved ve^d rra., -en, vedträ ^^ 

vedel ve^iM 1. ^^ r., n., växt, kik-, 
vele-, söt-, sand-, skär-, smnll-v. 
(Astra'gdlus). 

vederbör ve^dgr^^boe^r opers. -i., 
-borde -bM^rd»^ -bort "boiht -bö- 
rande r'b(jeh'and9] den som det v. 

vederbörlig vé^ddr^bce^^rJig a., -t -e 
-a -are -ast. 

vederbörligen re^ddr-^bce^Iigon adv. 

vederdeloman ve^ddrde^Jco^man^ m., 
se man. 

vederdöpare ve^df)r'^d0^par9 m., -en 

~ ■ » 

vederfaras ve^dor-fn^ras i. dep., 

-res -fors -fco^rs -farits -faren 

-faret -farna. * 
vederfås ve^d^r^få^s i. dep., -fås 

"få^s 1. "fos^ -ficks "fih-s -fåtts 

'-fot^s -fående ''få^?ndo, 
vedergälla ve^dor-jäl^a t., -de. 
vederhäftig re^dor^häfHig a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
vederkvicka i^c^djr-kvilc^a t., -te. 
vederkvickelse veiddr^kvikhls9 rf., 

-en -er. 
vederlag ve^dor-^a^g n., -et = -en. 
vederlike vc^dor-li^k,^ mf., -en -er. 
vederlägga re^d9r^läg^a t., se lägga, 
vedermäle re^dor-^ma^ht n., -et -en 

-ena. 
vedermöda ve^d9r'-m0^da rf., -an -or. 
vedernamn vc^ddr-namhi n., -et = 

-en. 
vederpart ve^ddr^pSb^Yt mf., -en -er. 
veders ak a ve^d9r'^sa^ka t., -ade. 
vedersakare w^d9r'^sa^kar9 m., -en 

vedersakerska ve^d9r^seiVc9rska f., 
-an -or. 



vederstygglig vehbr^stggHig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en -er. 
vedertaga iw^d9r'^fa^ga t., se taga. 
vedervilja ve^d9r'-vil^ja rf., -an. 
vedervåga re^d9r'^vå^ga t., -ade. 
vedervärdig ve^d9r^v(B^rdig a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en -er. 
vedett vedät*^ r., -en -er. 
vedhandlare ve^d-^han^dlaro m., 

-en =. 
Vega ve^ga. 
vegetabilier reg^efabi^H9r^ 1. ^^^^^^^ 

-na, end. pl. 
vegetabilisk -biblisk a., -t -e -a. 
vegetarian veg^efaria^n mf., -en -er. 
vegetarianism reg^etarianis^m r., 

-men -maw; 1. -tarism -/am*m. 
vegetariansk veg^etaria^nsk a., -t 

-e -a; 1. -tarisk -ta^risk. 
vegetation reg^etafco^n r., -en -er. 
vegetativ -fati^v 1. ^^^'-^ a., -t -e -a. 
vegetera veg^efe^ra i., -ade. 
vehikel t^ehik*9l n., -klet = -klen 

äv. r., -eln -ler. 
vejde väpd9^ rm., -en, växt (Tsn- 

' tis), > vä-, 
vek ve^k a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
veka vé^ka^ t., -ade, v. upp. 
veke re^k9'^ rm., -en -ar. 
vekhj artad vc^k-^jcurHad pa., -at -e. 
veklig ve^kHg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vekling vc^klirj'^ mf., -en -ar. 
vekna ve^kna^ i., -ade. 
vela veHa^ i., -ade, gå o. v. 
velar ^'eZaV r., -en -er, språk v. 
velar vela^r a., -t -e -a. 
vele veH9^ mf., -en -ar. 
vele veH9^ äv. veH rm., -en -ar, 

läk, 
vele w'/,9^ rm., -en -ar, växt, gök-, 

vår-, svart-v. (0'robus). 



— 433 — 



velig veHig^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

velociped vel^cosipe^d 1. -ås- rm., 
-en -er. 

velocipedist vePcosip^disH 1. -å^- 
mf., -en -er. 

veläng velärj^ r., -en. 

vem vem^ -s vad va^d vars var^s 
rel. o. interr. pron.; vem som, 
vad som, vem som helst, vem- 
helst, vad som h., vadh., > 
vad hälst, vad för (en, ett, nå- 
got, slag), jmf. helst. 

vemod iw^-^nico^d n., -et. 

vemodig ve^-mco^dig a., -t -e -a 
-are -ast; -het -en. 

ven ve^n r., -en -er*^, ådra. 

Ven ve^n, ön Ven^ *. 

ven ve^n r., -en -er, gräs] kryp-, 
röd-, hund- v. (ÄgrostisJ. 

ven, se vina. 

vend vän^d m., -en -er *°, folk. 

Venden vän^d9n] Vendes konung. 

vendisk vän^disk a., -t -e -a. 

vendetta vändät^a^ rf., -an, hämnd- 
strid. 

veneration ven^era/co^^n r., -en. 

venerisk vene^risk a., -t -e -a. 

venetian ven^etsia^n m., -en -er. 

venetiansk -a^nsk -a., -t -e -a. 

venetianska -a^nska rf., -an -or. 

Venezia venet^sia 1. ®^®^. 

ventil våntiH r., -en -er. 

ventilator vänHilaHor^ r., -n -er 

ventilation vänHilafco^n r., -en -er. 
ventilera vänHile^ra t., -ade. 
ventrikel väntrik^dl r., -keln -klar. 
Venus ve^nus, planet o. myt. 
venös vQfie^s a., -t -e -a. 
vera ve^ra^ rf., -an, växt, gul-v. 

(Thalictrum). 
veranda veran^da^ rf., -an -or. 

Lyttkens o. Wulff, Ordlista. 



verb vcer^b n., -et =■ -en 1. -er, > 

var b. , 

verbal vterbaH a., I -t -e -a, > 

värbal. 
verbena varbe^na^ 1. ®*® rf., -an -or, 

växt, järn-, nässel-v. (Verbena) . 
verda vcerda^ interj.; vem där, 
verifi(c)era verHfis)e^ra t., -ade. 
verifikation ?'er^«/?Ä;a/(w*w r., -en -er. 
veritabel ver^ita^bdl a., -belt -ble 

-bla -blare -blast, 
verk vcev^k n., -et = en, :> värk. 
verka vrpr^ka^ i., -ade, >- var- (så 

ock i följ.), 
verkan vcex^kan^ rf. 
verklig vcer^klig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
verkligen vcev^kligdn^ adv. 
verksam vcBT^k^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast ; -het -en. 
verkstad "Sta^d 1. vcev^ksta^ se stad ; 

Motala^^^^ verksta*^ 
verkställa "StäPa t., -de. 
verkställare '^stäl^ard m., -en ==. 
verkställbar vcer^kstähba^ a., -t 

-e -a; -het -en. 
verkställighet -stälig^heH rf., -en. 
verktyg vcev^h-ty^g n., -et = -en. 
vermiceller vcer^misälhr pl., matl. 
vermut veer^niut r., -en. 
vers vcer^s rm., -en -er, v. -punkt, 

-komma, >• vars (så ock i följ.), 
versal veersaH r., -en -er. 
verserad vcerse^rad pa., -at -e. 
versifiera vcer^sifie^ra t., -ade. 
versifikation V(jer^sifika/(o^n r., -en. 
versifikatorisk -katcD^risk a., -t -e -a. 
version vcer/co^n r., -en -er. 
versmakare ^'-ma^Äar^ m., -en =. 
versmakeri vcer^smakeri^ n., -et -er. 
versslag vcer^s-^sla^g n., -et = -en. 
vertebrat vterHebraH r., -en -er. 
vertebrerad vcerHebre^rad pa., -at -e. 

28 



— 434 — 



vertikal vcerHikaH a., -t -e -a. 
vesir 1. visir vesi^r 1. -yi- m., -en -er, 

österländsk minister, stor-v. 
vesper väs^por r., -n. 
vessla ves^Ia^ äv. väs^- fr., -an -or, 

-ssle- 1. -ssel-, iller-, små-, her- 
melin- (Mustela), 
vestal västaH f., -en -er. 
vestalisk vnstaHish a., -t -e -a. 
vestibul väsHibmH r., -en -er. 
veta veHa^ t., vet veH^ visste 

msH^^ vetat veHat^, 
vete ve^to^ n., -et -en -ena, stund. 

rm., -en (Tri'ticmnJ, vetebröd, 
vetenskap ve^^tjn-^ska^p 1. vet^^n^ 

rm., -en -er. 
vetenskaplig -^sko^plig a., -t -e -a 

-are -astj^-het -en. 
veteran vet^Qrdi^n m., -en -er. 
veterinär vet^erince^r m., -en -er. 
veterlig veHdrlig^ 1. vet^- a., -t -e -a. 
veterligen veH9rli^g9n 1. ret^- adv. 
vetgirig ve^t-^ji^rig 1. vet^'^ a., -t -e 

-a -are -ast; -het -en. 
Vetlanda veH-Ian^da 1. vct^^^, 
veto ve^to) 1. ^^ n., -t -n -na. 
vetskap reH^ska^p 1. ?Tf^^ rm., -en. 
vett vef*' n., -et. 
vetta vet^a^ i., vetter*^ vette veth^ 

vett. 
vette i'ät^9^ rm., -en -ar, >► vätte, 

lockfågel, sjömärke m. m. 
vettig vetHg^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
vettskrämd vet^^skräm^d pa., -mt 

-mde -mda. 
vettvilling vet^-^inlHf] mf., -en -ar. 
vev re^v rm., -en -ar. 
ve va ve^va^ t. o. i., -ade, v. med vev. 
veva veh'>a^ t., -ade, veckla , linda. 
veva vchm"^ rf., -an, i samma veva. 
vevla vc^vla^ t., -ade, sjöv. 
vevliiig vc^vli'if rm., -en -ar, sjöv. 



vi vi^ frågeadv. 

vi, se jag. 

via vi^a^ rf., -an, väoct, knä-v. 

{Trio dia). 
via vi^a prep. 

viadukt m^adukH r., -en -er. 
vial via^l rm., -en -er, växt, havs-, 

knöl-, kärr-, lukt-, skogs-, ving-, 

ängs-v. (La'thyrus). 
Viborg vi^borj. 

vibration vib^ra/w^n r., -en -er. 
vibrera vibre^ra i., -ade. 
"vibrion vib^rico^n r., -en -er, bot. 
vice rihd^ oböjl. adj., vice pastor, 
vicka rik^a^ i., -ade. 
vicka vik^a^ rf., -an -or, 1. -ker -k^9r^ 

1. *^ -n, back-, busk-, foder-, hack-, 

kråk-, ludd-, sommar-, skogs-, 

vår-, duv-, sparv-v. (Vida). 
vid vi^d vardagl. ve^ prep. o. adv. 
vid vi^d a., vitt vit^ -e -a -are -ast. 
vida ri^da^ adv., huruvida hm^rjji- 

ri^da^ 1. *^^®, så vida, så till v. 
Vidar vindar, myt. 
vidare m^dara^ komp. a. o. adv., 

tills vidare, och så vidare (osv.). 
vidbränd ri^d-brän^d pa., -nt -nda. 
vidd vid^ rf., -en -er. 
vide ri^dd^ n., -et, korg-, kryp-, 

grå-, dvärg-v. (Salix). 
vidertryck vi^ddr^-tryk'^ n., -et = 

-en, boktr. 
videtur videHur'^ n. 
vidga rid^ga^ t. o. rfl., -ade. 
vidgå n^d-^gå^ t., se gå. 
vidhjärtad -^jcevHad pa., -at -ade. 
vidhj ärtenhet vi^djccTHdn^heH rf., 

-en. 
vidimation vidHmafay^n r., -en -er. 
vidimera vidHmcS'a t., -ade. 
vidja vi^dja^ rf., -an -or, -dje-. 
vidkomma ri^d^kom^a t., se komma, 
vidkommande -kom^^andd pa, o. prep. 



/ 



435 — 



vid lag vid la^^g; jmf. därv., härv. 
vidlyftig vi^d4yfHig a., -t -e -a 

-are -ast; -het -en -er. 
vidmakthålla ^0.20 ] 03^20 

vidrig vi^drifj^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en -er. 
vidräkning n^d-^rä^knirj rf., -en -ar. 
vidskepelse in^d-^fe^pdlsd vardagl. 

äv. "fep^- rf., -en -er. 
vidskeplig vi^d-fe^plig 1. ss. frg., 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en. 
vidsträckt vi^d-^sträkH a., = -e -a 

-are -ast; -het -en. 
vidsynt vi^d-^sy^nt a., = -e -a. 
vidunder "Un^dor n., -dret = -dren. 
vidunderlig ri^d-UYi^ddrUg 1. ^^^^ 

a., -t -e -a -are -ast; -het -en -er. 
V\h vifH rm., -en; i, på v. 
vifta vifHa^ i. o. t., -ade. 
vifta vifHa^ rf., -an -or. 
vig vi^g a., -t -e -a -are -ast; -het 

-en. 
viga vi^ga^ t., -de. 
vigg vig^ 1. vigge ^^ rm., -en -ar. 
vigg vig^ mr., -en -ar, fågel, tofs- 

V., berg-v. (Fnligtda). 
vigga vig^a^ t. o. i., -ade. * 
viggformig mg^''forSmg a., -t -e -a. 
vigilans vig^ilm]^s r., -en. 
vigilant HgHl(a]^t a., = -e -a. 
vigilera vigHle^ra t. o. i., -ade. 
vigilie vigiHid^ 1. °^^® r., -en -er. 
vigsel vig^s^l 1. rik^- säll. högtidl. 

vi^g- rf., -n -siar. 
vigör vigce^r r., -en. 
vik vi^k rf., -en -ar. 
vika vi^ka^ t. o. i., viker*® vek 

i^e^k vikit viken viket vikna. 
vika ri^ka^, giva v. 
vikariat vik^ariaH n., -et ^^ -en. 
vikarie f^ika>h'id^ 1. ^^^^ mf., -en -er. 
vikariera rik^arie^rn i., -ade. 
Vikbolandet vi^khco^lan^ddt. 



viking ri^kirj^ m., -en -ar, -nga-. 
vikon vi^kon^ n., -et = -en, åker- 
här (liubus). 
vikt vikH rf., -en -er. 
viktig vikHig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Viktor vik^for. 
Viktoria mktco^ria^ 1. ^^^^ 
viktualier vikHuaHi9r^ 1. ^^^^^, -na 

end. pl., -lie-, 
vila viHa^ i. t. o. rfl., -ade. 
vila viHa^ rf., -an, i smns. vil-, 

t. ex. vilställe, -soffa, -stol, men 

vilodag, -rum, -stad, -stund, m. fl. 
vilajet vil^ajeH n., -et = -en. 
vild riJ^d a.,' vilt vilH -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vildbasare Hl^d^ha^sard mf ., -en =. 
vilddjur ril^d-jiu^r led. viJ^'^ n., -et 

= -en. 
vilde nl^d9^ mf., -en -ar. 
vilding riPdifj^ mf., -en -ar. 
vildinna vildin^d^ f., -an -or. 
vildsint vil^dr-sinH pa., =^ -e -a 

-are -ast; -het -en. 
Vilhelm ril^hälm. 
Vilhelmina viPhälmi^ncr . 
vilja riPja^ rf., -an -or, -Ije-, till 

viljes, 
vilja vil^ja^ t., vill vil^ ville riiV 

velat veHat^. 
vilken ril^kdri^ 1. *® vardagl. mk^dn 

rel. o. interr. pron., -ket -ka, v. 

som helst, > hälst. 
vilkendera vil^k9n-'de^rn a. o. sbst. 

pron., -s vilketdera -s. 
vill vil^ a., -t -e -a, fara vill, på 

villa 1. villande havet, 
villa vil^a^ rf., -an -or, lanthus. 
villa riPa^ rf., -an -or, -llo-. 
villa vil^a^ t. i. o. rfl., -ade. 
villebråd ril^9^hrå^d n., -et — -en. 
villervalla vilhr^ral^a rf., ~an -or. 



h-a t., -far -fa^r -for 
'fH^rif -faren. * 
-fa*i-3lsa rf-, -en -er. 
a^riff a., -t -e -a -are 

en, 

... -t -6 -a -ar© -ast ; 



kå^rlig a., -t -o -a; 

-kår-. 
iV/^j«adv.,>-kår-. 

ril^mansfran^d. 
randig a., -t -e -a 
het -en. 

nni^ a., -mt -mme 
re -mmant; -het. -en. 
böjl, adj. o. adv. 
'•Hha'koiii^9n pa., -et 

?'le^tin t., se leda. 

et, det vilda. 

i., -ade. 
' ri'.. -an -or. /;.>'i 

l^ na., -n -plar. 
it artpl. -er, drt/ck. 
ät, ljud. 
{äv. opers.), viner*" 



inf. 

-nt -e -a -are -.i9t. 
.., -en -ar, rindspel. 
i., -en -ar, luftström. 
L., -en -ar, i hus. 
t. o. rfl., -ade, r. upp. 



vinda rin^da^ i., -ade, »lerf ögonen. 

vinda cm^rfa^ rf,, -an -or. räxt, 
&ker-, snår-v. fConroVvuJusJ. 

vindböjtel vin^l-böptal rm., -teln 
-tlar, a) bakelse, b) person. 

vinddrivare -drv^raro rm., -en =. 

vindel i-in^rfj^* rm., -n -dlar, vin- 
del trappa. 

vindfång mn^d-fot]^ n., -et = -en. 

vindfälle HnH'fälH n., -et -en 

vindicera rin^dise^ra t., -ade. 
vindikation vin^dika/oiSi r., -en. 
vindleka Hn'd-le^ka rf., -an -or. 
vindling vin^dlir^^ rf., -en -ar. 
vindapel i^m^d-speH n., -et = -en. 
vindstilla rin^d-stH^a rf., -an. 
Vindsvale nn^d-sra^l». 
vindvak rin^d-vH^k rf,, -en -ar. 
vindägg vin*d'äg^ n., -et = -en. 
vindätare 'å^tarj rm., -en =, sjör. 
vindögd -Og^d pa., -Ögt -e -a: -het 

-en. 
vingad Hrj^nd^ pa., -at -e. 
vinge 1-ifj^j^ rm., -en -ar. 
vingel WijV r., -n, i spel. 
vingelfotad ^"-fco^tad pa., -at -ade. 
vingkantad viif-kanHad pa., -at 

-ade, bot. 
%-ingla nrj^la' i., -ade, -gel-. 
vinglare Htj^lar»- m., -en —. 
vingleri Wij^/en'* n., -et -er. 
vinglig mtjVig'^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
Vingåker Hi}^'å^b3r. 
vinhandlare i-i^n-lian-dfar» m.. -en 

vinjett i-injät* r., -en -er. 
vink )-ii]^k rm., -en -ar. 
vinka riti^ka^ i. o. t., -ade. 
vinkaat i-t^n'kas^t rm., -en -er. 
vinkel ritj^kal^ rm., -n -klar. 
vinklig vitj^klig' a., -t -e -a. 



437 — 



vinn vin^ sbst., lägga sig vinn om. 

vinnlägga vin^^läg^a rfl., se lägga. 

vinna vin^a^ t. o. i., vinner ^^ vann 
van^ vunno vun^co^ vunnit vunHt^ 
vunnen vunnet vunna vinn. 

vinnare vindar 9^ mf., -en =. 

vinning vinHrj^ rf., -en. 

vinsch vin^ r., -en -ar 1. -er. 

vinskänk vi^n^^färj^k m., -en -ar. 

vinst vin^st rm., -en -er. 

vinsten vi^n-^ste^n rm., -en. 

vinstock vi^n^stok^ rm., -en -ar. 

vintappare vi^n-^tap^ara m., -en =. 

vinter vinHdr rm., -n -trär, i vint- 



ras 



32 



vintergata vinHdr^gaHa rf., -an. 
vinterlig vinHdrlig'^ a., -t -e -a. 
vinterliggare ^^-^lig^ard rm., -en =. 
vinthund vinH-^hun^d mr., -en -ar. 
vintra vinHra^ i., -ade. 
vintrig vinHrig^ a., -t -e -a. 
viol vicoH nnf., -en -er, lukt-, 

åker-, styvmors-, skogs-, ängs- v. 

(Viola). 
Viola vi^cola 1. -ål-, 
violett vi^coUU ]. -ål- a., = -e -a. 
violin riholi^n I. -ål- säll. fi^- r., 

-en -er. 
violinist vi^colinisH 1. -ål- säll. fi^- 

mf., -en -er. 
violoncell i'i^åloi]sål^ säll. (l^- r., 

-en -er. 
violoncellist vi^åloipälisH 1. ss. frg. 

mf., -en -er. 
vipa vi^pa^ fr., -an -or, fågel,, 

tofs-v. fVanellus). 
vipp rip^ rm., -en -ar, pä vippen, 
vippa vip^a^ i. o. t., -ade. 
vippa vip^a^ rf., -an -or. 
vippa vipV rf., växt, back-, mo-v. 

(PulsatillaJ, 
vippformig vip^^^forhnig a., -t -e -a. 
vippig vipHg^ a., -t -e -a. 



vips vip^^s interj. 

vira vi^ra^ rf., -an -or. 

vira vi^ra^ t., -ade. 

virak vi^rak rm., -en, rökelse. 

Virginia mrgi^nia 1. °^^^. 

Virginien virgi^nian 1. °^^^. 

virginisk virgi^nisk a., -t -e -a. 

Virisjön vih'i-fön^. 

virka rir^Ä;a^ t., -ade. 

virke vir^ka'^ n., -et. 

virkeshandlare viT^k9S'-hanhllarj 
m., -en =. 

virrig virHg^ a., -t -e -a -are -ast; 
-het -en. 

virrvan' vir^'^rar^ 1. *^ n., -et. 

virtuos rirHmco^s mf., -en -er. 

virtuositet vivHuKx)^siteH r., -en. 

virtuosmäs s i g viv Hmo) ^s^^m ös Hg a . , 
-t -e -a -are -ast. 

virulens rirmlän^s r., -en. 

virulent vir^mlän^t a., = -e -a. 

virvel inr^rjP rm., -n virvlar. 

virvla rir^vla^ i.,' -ade. 

vis vi^s a., -t -e -a -are -ast; -het 
-en. 

vis vi^s n., -et =^ -en. 

visa ri^sa^ rf., -an -or. 

visa vi^sa^ t. o. rfi., -ade vardagl. 
äv. -te. * 

visare vi^sarj^ rm., -en =-. 

visavi vis^avi^ mf., -en -er. 

visavi ris^ari^ adv. o. prep. 

Visby riV&i/2 1. *^. 

visdom ri^s-^dcom^ rm., -en. 

vise ri^s9^ mfr., -en -ai*. 

visera vise^ra t., -ade. 

visibel msi^bal a., -belt -ble -bla. 

visil vi^siP r., -n, växt (Farnassia). 

VisingsÖ vi^siy]s0^. 

vision rifco^n r., -en -er. 

visionär rif^concB^r mf., -en -er. 

visir miV n., -et = -en, hjälm- 
galler. 



r. äv. inf., -en -er. 
visHtaJ'ti)*n r,, -en -er. 
■*s'Öa'for* mt',, -n -er 

('i/fVo t., -ade. 

■fl* t. o. i., -ade. 

:o= i-f., -an -or. 

a^ i. o. t., -ade, tala tyst. 

'tan* rf. 

^karä^ m., -en =. 

ig^ a., -t -e -a -are -ast. 

^sUgsn^ ad v. 

'iHut T., -en. 

rm., -en -ar. 

'ffl* t., -ade. 

P3C m., -r. 

«5f^ a., -t -e -a; -het -en. 

a., -t -6 -a -are -ast; 

»n^ a., -et -ssne -ssna. 

lis^irli^gSH ad v. 
a^ i. o, t., -ade, -ssel-. 
o^ rf., -an -or, äng-v. 
iHara^ m., -en --. 
«a* i., -ade; -ad pa. 
1^ sbst., för visso-, ined 
11 yttermera visso. 
■., -en, ett spel. 
'as^ i. dep., -ades. 
■^ n., -et -en -ena. 
•Hslsi^ rf., -en. 
H'hnt's n., -et =^ -en. 
., vitt ni* vite -a -are 
it -en. 
rf., -an -or. 
■ rf., -an. ruxt, sand-v. 
a). 

viHa kH*r^t. 

t^alitcH 1. rital'- r., -en. 



-et ■ 






vithyllt n^t'hi/lH pa.. = -e -a. 
vitkål viH-kåH äv. vU^- r., -en. 
vitlimnia i-iH'lim^a t., -ade. 
vitling vitHirj^ mr., -en -ar, > 

vittl. fMerlangusJ. 
vitlök viH'l0^k äv. i-ii^- r., -en. 
^-itmena vi^f-mehta t., -ade. 
vitna (7^(»a* i., -ade, 
vitriol vit.^ri(o*l rm., -en. 
vits iit*s T., -en -ar. 
vitsa vit^sa^ i., -ade. 
vitaare '-ithar^^ m., -en =. 
vitsig fU^sig^ a., -t -e -a. 
vitsmakare ^-ma^karo m., -en ^=. 
vitsord eit^s-oi^rd n., -et = -en. 
vitaorda cif^s-ojVrfa t., -ade. 
vitt, vit* adv., ai vitt, vittberest, 

-berömd, -frejdad, -omfattande, 

-utaeende, vitt och brett, 
vitt vit* T. 1. n., zink-, bly-, pärl-v, 
vitt, av vid och vit. 
vitta vU^a^ t., -ade, vitmena. 
vitter i>it*ar a-, -erfc -ttre ** -ttra 

-ttrai-e -ttrast; -het -en. 
vitterlek ■mt^jr'le'^k rm., -en. 
vitterlekare -hflkaro m., -en =. 
vittja rit^ja^ t., -ade. 
vittje vii^j-j^ n., -et -en -ena. 
vitlna eit^nu^ i., -ade. 
vittne ril^nj^ n., -et -en -ena. 
vittnesbörd lit^u^s-bin^rd u., -et 

— -en. 
vittn6s;;;ill ril''nj!i-jil^ a., -t -e -a. 
vittra nt^ra^ i., -ade. 
Yitna ri*lm. 

viva ri^ra" rf., -an -or, -ive-, gull-, 

maj- v. (Pri'mula). 
vivat ri*ral n., pl. — . 
vivel li^rsl^ mr., -n vivlar, nöt-, 

äpple-, anyt-v. (Ctireit'lio). 
viver lierar a., -vret. ' 
vivisektion viv^isåkfco^n r., -en -er. 



— 439 



vivör rivw^r m., -en -er. 
voffla vofHa^ rf., -an -or, -ffel-.. 
Vogeserna våge^sdrna, 
voj vo^}*" intar j. 
voja voj^a^ i-fl., -ade. 
voj t vojH r., -en -ar, sjöv. 
vojta vojHa^ i., -ade. 
vojvod vojvå^d m., -en -er. 
vokabel vcoka^bdl r., -n -bler. 
vokal vcokaH r., -en -er. 
'vokalisera vco^kalise^ra 1. vcok^- 1. 

vcoka^- t., -ade. 
vokalisk vcokaHisk a., -t -e -a. 
vokalism vco^kalis^m. 1. ycoÄ;^- r., 

-men -niQn. 
vokativ vco^ka^ti^r 1. vvok^- säll. 

roÄ^- r., -en -er. 
volang vålarj^ r., -en -er. 
volfram vol^fram r., -en, kem. 
volframhaltig vol^fram'^lialHig a., 

-t -e -a. 
Volga vol^ga. 
voljär roljce^r r., -en -er. 
volm rol^m rm., -en -ar. 
volma volhna^ t., -ade. 
volontär col^orjtce^r m., -en -er. 
volt rolH r., -en -er. 
volt rolH r., -en räknepl. =, elek- 

tromotorisk kraftenhet, 
vol ta rolHa^ i., -ade. 
voltameter rolHame^tor r., -tern 

-trär. 
vol ti ge mlti^f r., -en. 
voltigera volHife^ra i., -ade. 
voltigör volHifoi^r m., -en -er. 
voluminös v(oHmmm0^s 1. vcolni^- 

a., -t -e -a -are -ast. 
volat volmH r., -en -er, hyggn, äv. 

voluta volmHa^ rf., -an -or. 
volym voyJy^m 1. /'å/- r., -en -er. 
vom row//^ rf., -mmen -mmar. 
Vomb vom^b, 
Vombsjön rom^b-Jon^, 



vomitiv vcD^mUi^v 1. vå^- n.\ -et 

= -en. 
votera vcote^ra i. o. t., -ade. 
votivtavla vcoti^v^ta^vla rf., se tavla, 
votum vcoHum^ n., vota. 
Voxnan vok^snan^. 
Voxtorp rok^storp. 
vrage vra^gd^ m., -en -ar, förtöj- 
ning spole. 
vrak vra^k n., -et ^= -en. 
vrak t;ra*Ä; sbst., fiska på vrak. 
vraka vra^ka^ i., -ade, driva, 
vraka vra^ka'^ t., -ade. 
vrakplundrare vra^k^plun^drarj m., 

-en =. 
vred vre^d n., -et = -en, på läs. 
vred vre^d a., säll. neutr. vrett 

vret^, -e -a -are -ast. 
vrede vre^dd^ rm., -en. 
vredgad vred^gad^ pa., -at -ade. 
vredgas rred^gas'^ i. dep., -ades. 
vredsint vre^d^sinH pa., = -e -a; 

-het -en. 
vrensk rren^sk 1. rrä- a., -t -e -a. 
vrenskas vren^skas' 1. vrä- i. dep., 

-ades. 
vresalm rre^s-alhn, se alm. 
vresig vre^sig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vresing vre^sir}'^ mf., -en -ar. 
vret vreH rf., -en -ar. 
Vreta vreHa"^. 

vricka vrik^a^ i. t. o. rfl., -ade. 
vrida m'i^da^ i. i. o. ril., -er *^^ vred 

vrc}d vridit -den -det -dna. 
vridbar vri^d-ba^r a., -t -e -a. 
vriden vri^ddn^ pa., -det -dne -dna, 

tokig. 
vrist rrisH rf., -en -er. 
vrä vrå^ rf., -n -r ngn g. -ar. 
vräk vrå^k mr., -en -ar, fägd, 

orm-, stäpp-v. (Bu'teo). 
vräk vrå^k rf., -en -ar, på is. 



— 440 — 



vrål vråH n., -et. 

vråla vråHa^ i., -ade. 

vrång wor]^ a., -t -e -a -are -ast 

-het -en. 
vrångsint vror]^^sinH pa., = -e -a 

-het -en. 
vrångvis vrorj^^vih a., -t -e -a 

-het -en. 
vräka vrä^ka^ t. i. o. rfl., -te äv 

poet. vrok vrco^k vroko vrco^kco^ 
vräkig vrä^kig^ a., -t -e -a -are 

-as t; -het -en. 
vränga vräifa^ t., -de. 
vula, vmHa^ t., -ade, sjöv, 
vulen vmHon^ a., -let -Ine -Ina. 
vulgär vidgce^r a., -t -e -a -are -as t. 
vulkan vulko^n r., -en -er. 
vulkanisera vul^kanise^ra 1. vulka^- 

t., -ade. 
vulkanisk vulka^nisk a., -t -e -a. 
vulnad vmHnad^ r., -en -er. 
vulst Vidast rm., -en -er, bf/ggn, 
vurm vurSn rm., -en -ar. 
vurma vur^ma^ i., -ade. 
vurmeri vurhnQri^ n., -et -er. 
vurmig vur^mig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vurst viiT^st rm., -en -ar. 
vuxen ruk^sdn^ pa., -xet -xne -xna, 

som har förmåga till ngt, 
vy vy^ r., -en 1. -n -er*°. 
vyss vys^ in ter j. 1. of^, 
vyssa vys^a^ t., -ade. 
vyssja vy/V t., -ade. 
vad vå^^d rf., -en -er. 
våda våhla^ rf., -an. -or, -da- t. ex. 

-skott, men vådeld. 
vådevill cå^devil^ r., -en -er. 
vådlig vå^dlig^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vådligen vå^dligon^ adv. 
våg vå^g rf., -en -ar, till rägning. 
våg vå^g rf., -en -or, bölja. 



våga vå^ga^ t. i. o. i'fl., -ade; -ad 
. pa. 

vågbrytare '-b ryktar 9 rm., -en =. 
vågdämpare •-däm^paro rm., -en =. 
vågformig vå^g'-forhnig a., -t -e -a. 
våghals vå^g^hal^s mf., -en -ar. 
våghalsig vå^g^^hal^sig a., -t -e -a. 
våghalsing -^haPsirj mf., -en -ar. 
vågig vå^gig"^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
vågsam vå^g-^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
våld vol^^d n., -et, i smns. våld-, 

t. ex. våldgästa, eller vålds-, 

t. ex. våldsbragd, -gärning, 
våldföra vol^d'^f(B\a t. o. i^fl., se 

föra. 
våldkräkta voPd'-kräkHa t., -ade. 
våldkräktare '^kräk^taro m., -en =. 
våldsam -sani^ a., -mt -mme -mma 

-mmare -mmast; -het -en -er. 
våldsverkan vol^ds-vcerVcan rf., >> 

-värkan, 
våldsverkare voPdS'^rcer^kar9 m., 

-en =, > -värkare. 
våldtaga vol^d-ta^ga t., se taga. 
våldtäkt vol^d^-täkH rf., -en. 
välla vol^a^ t., -ade. * 
vålnad våHnad'^ mr., -en -er. 
vån våSi r., -en, hopp; ingen v. 
vånda von^da^ rf., -an. 
våndas ron^das'^ i. dep., -ades. 
väng vof]^ rm., -en -ar. 
vångla vorjHa^ i., -ade. 
vån gl are ior]Harj^ m., -en =. 
våning rå^nirj^ rf., -en -ar. 
vånna ron^a^ i., mest i pres. ind., 

-ade, > vonna. 
våp vå^p n., -et = -en. 
våpig tå^pig^ a., -t -e -a -are -ast; 

-het -en. 
vår mV poss. pron., -t rå*'rt -a. 
vår t'åV rm., -en -ar, i våras ^^. 



— 441 — 



våras inlära s^ opers. i. dep., -ades. 
vård lå^rd rm., -en. 
vård vå^rd rm., -en -ar, minnesv. 
vårda vå^rda^ t. o. rfl,, -ade; -ad 

pa. 
vårda vå^rda^ rf., -an -or, väg , 

endiv-v. (Cicho'riuni). 
vårdare vå^rdar9^ m., -en =. 
vårdarinna vå^rdarin^a^ f., -an -or. 
vårderska rå^rddrska^ f., -an -or. 
vårdkase 1. -kas vå^rd^hahCd) rm., 

-en -ar. 
vårdnad vå^rdnad^ rm., -en. 
vårdsam vå^rd^sam^ a., -mt -mme 

-mma -mmare -mmast; -het -en. 
vårdslös våh-ås^leh ledigt ror^s-, 

-t -e -a -are -ast; -het -en. 
vårdslösa "10^811 t., -ade. 
vårdtecken rå^rd^tek^jn n., -knet 

= -knen. 
vårfrudag rå^rfrui-^da^ff rm., -en 

-ar. 
vårlig vå^rU(j^ a., -t -e -a. 
vårling vä^rHrj^^ r., -en -ar, räxf, 

giill-, ängs-, lund-, ludd-, dvärg- 

V. ((jra\(jfea). 
vårta rähta^ rf., -an -or. 
vårtbitare råht-^bi^farj mr., -en :=. 
vårtig rähtig^ a., -t -e -a. 
vät rnH a., vått vot^ -te -ta -are 

-ast. 
väbel m^b9l 1. ^^ m., -beln -blar. 
väck väk^ adv., köra, taga v., puts v. 
väcka väk^a^ fr., -an -or, fågel, 

nöt- v. (Sitta). 
väcka väk^a^ t., -te; väckt pa. 
väcka läk^a^ t., -te, göra vakar. 
väckare läk^ara^ rm., -en =. 
väckelse väkhlsa^ rf., -en -er. 
vadd räd^ rm., -en, väjct, knapp-, 

åker-, fält-, lukt- v. (Scalnosa). 
väder räddar n., -dret = -dren; 

till väders. 



väderbiten va^ddr^hiH^n pa., -tet 

-tne -tna. 
väderhane "hahid mr., -en -ar. 
väderdriven vå^ddv^^dri^vdn pa., -vet 

-vne -vna. 
väderlek rä^ddr-^le^k nn., -en. 
väderspänd -^spän^d pa., -nt -e -a. 
väderstreck ^strek^^ n., -et = -en. 
vädja vä^dja^ i., -ade, -dje- 1. -djo-. 
vädjan vä^djan^ rf. 
vädra vä^dra^ t. o. i., -ade. 
vädur vä^dmr^ mr., -en -ar. 
vädur vä^dmr^ rm., -en -ar, nufr- 

bräcka f pumpvärk, 
väft väfH rm., -en, inslag, 
väg vä^g rm., -en -ar, till väga, å 

väga, på väg, i väg, i vägen, ur 

végeiij till vägs; väg- och vat- 
tenbyggnadskår. 
väga vä^ga^ t. o. i., -de, med våg. 
väga vä^ga^ t., -ade, bana väg. 
vagare väggar j^ m., -en = -arna. 
vägbar vä^g^ba^r a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vägbrytare "bryHarj m., -en =■. 
vägleda vä^g^W^da t. o. i-fl., se leda. 
vägledare vä^g-le^larj mf., -en =. 
\'é.gg; väg^ rf., -en -ar. 
vägkost vä^g-^kosH rm., -en. 
väglag vä^g-lH^g n., -et. 
vägnar värj^nar^ säll. vä^gnar^, 

end. pl., ä någons v. 
vägra vä^gra^ t. äv. i., -ade. * 
vägran rä^gran^ rf. 
vägskäl vä^g^^fäH n., -et = -en. 
väja väj^a^ i., -de. 
vakt väkH rf., -en -er. 
väktare väk^tara^ m., -en =. 
väl väH adv., allt väl * *, ja väl ° '^, 

så väl "^ * 1. ^ * 1. ^®, så väl som, 

se nåväl, 
väl väH oböjl. n.; allmänt v. 
välan välan^ in ter j., stund. adv. 



rulartad m'?-a*ri(jrf pa-, -at -e. 
-"'--'■■'"' rä^l-bf^sfäl^d pa., -llt 

l^r»n pa., -ret -me -ma, 
■H'byg^d pa., se byggd, 
r., -en; våld o. v. 
»^ n,, -et -en -ena. 
"äl^thli^ffjn ad v. 
(%^ {i., -t -6 -a -are 

'iH-fotjhn pa., -et -ngne 

'-fcehd rf-, -en. 

räH'f<BTStod^ pa., -ätt 
Ida. 

lea 'fcerstå^andis ad v. 
^l-gori^ rm., -en. 

vä^l^jee^rnirj rf., -en 

ä'i-j(EVaj-j m., -en =. 
1 uffl^yeeVan»'»* f-, -an 

rä'IJ<e^rjn-heH 1. '-^"^ 

-jce^rarska rf,, -an -or. 
^ t o I \aljer*" val- 

* \alt ia*U vald -valt. 
/«rj^ m en = 

a^l loiH^a rt an -or. 
((('i Ao»(*jn 1 "*" pa., 

i^l iom^iiu t aie -ad 

a'/ ^(i(»*si il en pl. 
\ alkommoi 

* rf au (i f I en-, 
(bymiihfftuw). 



irj^ rmf., -eii -ai'. 
\H-lot^ad pa.. -at -e. 
■IttsH aäll. ('«^*-rf., -en. 



vällustig -fi<! a., -t -e -a -are -ast. 
vällusting väH'lnsHi'1) mf., -en -ar. 
välment vä^l-me^nt pa., — -e -a 

välmåga räH-niå^ffa rf., -an. 

välpläga 1'dH'plä^ga t., -ade. 

välmstad vä^l^i-usHad pa., -at -ade, 

välsigna välsitj^na t., -ade; -ad pa. 

väisignelae välsirf^nols» rf., -en -er. 

välsinnad ruH-sin^ud pa., -at ■ 

välskapad .-sfca*pad pa., -at -ade. 

välsk räl*sh a., -t -e -a. 

välskriven väH'SkH^rän pa., -vet 
-vne -vna. 

välakött räH'föt'^ pa., — -e -a. 

välstånd väH-ston^d n., -et. 

välsydd 'Syd^ pa., -ytt -ydde -ydda. 

vält välH rm., -en -ar. 

välta mPla^ t., -ade, med mit. 

välta vålHa^ i. o. t., välter*" välte 
vält vält, stjälpa. 

vältalare cäH-ta,^lara m., -en =. 

vältalig väH-taHig a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

vältra räl^tra^ t. o. rfl., -ade. 

välva vål^ra'^ t. i. o. rfl., -er" -de 
välvt välvd välvt välvda välv. 

välväxt euH-rflk^et pa., = -e -a. 

vämjas väm^Jas^ 1. ^■«^J^- i, dep.. 
vämjes vämdes nim^djs^ 1. vä^iu- 
äv. cäm^jdjs^ vämts i-åm^ts. 

vämjelig räm^Jilig^ äv. vä^m- a., 
-t -e -a -are -ast; -het -en. 

vämjelse cäHi^jafea^äv.Pti^ni- rf., -en. 

vän vii*H a., -t -e -a -are -ast. 

vän rän* mf., vännen vänner. 

vända pän^da' if., -an -or, räj:l, 
sol- v. (HelianHiiemum). 

vända piin^da' t. t. o. i-fi., vän- 
der*" viinde vänt vänd väut, 
vändning vanl. länHi]^. 

vända, se vann a. 

vändbar cän^d-ba-r a., -t -e -a. 



— 443 



vändel vän^ddP 1. ^^ rm., -n, mxt, 
lake-, kärr-v. (Valeriana). 

Vändela vän^ddla. 

vändkrets vän^d-^kreth rm., -en -ar. 

vändia vän^dla^ rf., -an, växt, vår-, 
åker- v. (Valerianella), 

Vänern vä^ndrn 1. ^^, vänerskuta. 

Vänersborg vä^mvsbor^j 1. vän^-, 

Vänersnäs vähiorsnä^s. 

väninna vänin^a^ f., -an -or. 

vänja vän^ja^ t. o. rfl., vänjer ^° van- 
de va^nd9^ vant va,^nt vand vant. 

Vänj an vänyan^. 

vänlig vänHig^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

vänligen vänHigdn^ adv. 

vänna vän^a^ rf., -an -or, omgång. 

vänskap vän^-^skeb^p rm., -en. 

vänskaplig vän^^^ska^pUg a., -t -e 
-a -are -ast; -het -en. 

vänskapligen vän^-^ska^pUgQUs adv. 

vänster vän^stdr rm., -n; till, åt 



v., v. om. 



vänster vlln^stdv ut. obest. neutr. i 
sing., -stre ^^ -strå ^^. 

vänstergängad vänhtar-^järj^ad pa., 
-at -ade. 

vänsterhänd ^^'-/^ä/^^(?pa., -änt -e -a. 

vänsäll vän^-säP a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en. 

vänt, av vän och vända. 

vänta vänHa^ t. o. i.,, -ade, -nt-, 
men väntetid. 

väntan vän^an^ rf. 

väpna vå^pna^ t. o. rfl., -ade. 

väpnare vä^pnard'^ m., -en =. 

väppling väpHif}^ rm., -en -ar, get- v. 
(Anthyllis); fyr- v. (fyrdelat klö- 
verblad). 

värd vce^rd m., -en -ar, i smns. 
värd-, t. ex. värdfolk el. värds-, 
t. ex. värdshus vce^rds-^htu^s 1. 
vcer^ds-^ 1. vcerHshms led. vcerh-. 



värd vcB^rd a., värt vce^t, 1. vcbtH i 
talesättet »inte värt», -e -a, vär- 
daste vän. 

värde v^e^rdd^ n., -et -en -ena. 

värdera rcerde^^ra t., -ade. 

värderare vcerde^rard m., -en =. 

värdes vce^rdds^ ofuUst. verb, vär- 
dens. 

värdig vcB^rdig^^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en -er. 

värdigas vce^rdigas^ i. dep., -ades. 

värdinna vcerdin^a^ f ., -an -or, -nne-. 

värdinneskap 'din^9''Skei^p n., -et. 

värdskap vce^rd-^ska^p n., -et. 

Värend vce^rdnd. 

väring vce^Ht]^ m., -en -ar. 

värja vcBr^ja^ rf., -an -or. 

värja vcer^ja^ t., -de; under, i nå- 
gons, värj o. 

värjemålsed vcer^jdmåls-e^d rm., 
-en -er. 

värjgehäng ^"jehärj^ n., -et = -en. 

värk vcev^k rm., -en -ar, plåga, 

värka vcer^ka^ i. äv. opers., -te. 

värld vce^rd rf., -en -ar, > värd; 
världs- rce^rds" 1. vcer^dS'' 1. ^-. 

världsallt vceh'dS'-alH 1. vce^rdsaU 
n., -et, > värds-. 

världslig rcehdsUg^ a., -t -e -a -are 
-ast; -het -en, > värdsl-. 

värma rcer^ma^ rf., -an, endast i 
hildlig betydelse. 

vänna vcer^ma^ t., -de. 

Värmdön i'cer^md''0^n. 

värme vccrhno^ rm., -en. 

värme vcer^nid^ n., -et, fys. 

Värmel(e)n vcerhndbn^ -mslhi. 

Värmland vcer^mland äv. vcer^'m(9)'^ 
lan^d. 

värmländsk vcer^mlän(d)sk a., -t 
-e -a. 

värmländska V(crh}t^län^(d)ska f., 
-an -or. 



444 — 



värmländska -ska rf., -an. 
värmlänning •-JänHi} m., -en -ar. 
Värmskog va^r^m^skco^^g 1. ^^ 
värn vm^rn n., -et = -en. 
värna vm^rna^ t., -ade, värnplikt. 
Värnamo V(B^rna'-mo>^, 
Vä mer rce^rnjr, 
värpa voiT^pa^ t., -te. 
värre V(er^9, värst rcer^st, -ste ^*^ 

-sta ^^ komp. o. sup. a., ty vän- 

/Ycr*; dess värre, så mycke värre, 
värst rcer^st r., -en räknepl. =, 

ri/sk mil (7 ^ mer än en km.) 
värv veerH n., -et = -en. 
värva vcer^va^ t., -ade. 
v är vare vcer^vard^ m., -en =. 
väsa vå^sa^ i. o. t., -te. 
väsen vä^s9n n.. -det = -dena. 
väsende rä^sdndd n., -et -en -ena. 
väsentlig väsän^tUg äv. re- a., -t 

-e -a -are -ast; -het -en. 
väsentligen -sänHligdn ad v. 
väska väs^ka^ rf., -an -or. 
väsnas rä^snas^ i. dep., -ades. 
vässa väs^a^ t., -te. 
vässing väsHrj^ nn., -en -ar, öp^ 

pen segelbåt. 

väst väsH rm., -en -ar. 

väst cäsH rm., -en, räderstreck. 

väst, av väsa. 

västan läsHan'^ rm., sbst. 

västan väs^tan^^v^åy. -om, -ifrau,-till. 

väster väs^tdr rm., -n. 

väster läs^fjr adv., västerifrån ^^'' 
^2 1. -^001^ västerut 30.2 i. 4oi^ ^ 

om^o*, v. ut*o*. 
^'ästerbotten väsHdr'^hothn. 
västerbottning -^hot^nit] m., -en -ar. 
västerbottnisk "botanisk a., -t -e -a. 
Västerdalarna oäsHdr-^daHarna. 
Västerdalälven väsHdr-daMäl^vdn. 
V ästerf ärnebo väsHdr-^fcé^rndbo}. 
Västergötland väsHsr-jeHland, 



västerhav räsHdr^ha^r n., -et. 
västerland räsH^r^lan^d n., -et = 

1. -länder "län^ddr -en. 
västerländsk räsH9r'^lån^dsk led. 

-än^sk a., -t -e -a. 
västerlänning -^länHrj m., -en -ar. 
Västerlövsta räsH^r^le^sta. 
Västemorrl and väsHdr-norHand. 
Västerrekama väsHdr^re^karna. 
Västervik väs^tQr^vi^k. 
Västervåla väsH^r^iåHa. 
Västerås väsH9rå^s. 
Västeuropa väsH^^äuiroj^pa 1. -cm-. 
Västfalen väsHfaHdn L ^.20 ^ 
västfalisk väsHfaHisk 1. ^.20 ^ _^ 

-e -a. 
Västgötaslätten väsHj0tar'slät^9n 

vardagl. räp0ta'. 
västgöte VäsH'J0Hd vardagl. väJ'^0Hd 

1. 'ötd^ m., -en -ar. 
västgötsk i'äsH-j0Hsk vardagl. 

vä/Vtsk a., -t -e -a. 
västgötska räsH''j0Hska 1. ss. frg., 

f., -an -or. 
västgötska -ska rf., -an. 
Västindien väsHin^didn. ' 
västindisk msUin^disk a., -t -e -a. 
västlig väs^tlig^ a., -t -e -a -are -ast. 
Västmanland räsHman^lan^d. 
västmanländsk räsHman^län^dsk 

led. 'än^sk a., -t -e -a. 
västmanländska väsHman^län^dska 

led. -än^ska f., -an -or. 
v ä s t manländska räs Hm an^lä n ^dska 

1. -än^ska rf., -an. 
västmanlänning "länHf] m., -en -ar. 
västnordväst ^^^ -lig. 
västsydväst ^^* -lig. 
västra väs^tra^ a. 
västvart väsH^-varH 1. *® adv. 
väta väHa^ rf., -an. 
väta väHa^ t. o. i., -er^^ vätte 

våtH^ vätt vätt. 



445 



väte väHd^ n., -et, hem. 
vätska vät^ska^ rf., -an -or, -ske-, 
vätska vät^ska^ rfl., -ade; -as i. dep. 
vätskig vät^skig'^ a., -t -e -a. 
vätte i'>äth^ 1. vätt vät^ m., -en 

-ar, v-ar o. troll. 
Vättern vät^drn 1. ^^. 
väv vä^v rm., -en -ar. 
väva vä^va^ t. o. i., väver ^® -de. 
vävare väh^ard^ m., -en =. 
väveri vä^vQri^ n., -et -er. 
vävnad vd^vnad^ rm., -en -er. 
väverska ^'ä^v^Tska^ f., -an -or. 
växa väkha^ i., -te, äv. impf. pl. 

vuxo ruk^sco^ vuxe imkh9^ sup. 

vuxit vnk^sit^ part. vuxen vuk'^- 

san^ vuxet vuxna; växplats. 



växel väk^sdl rm., -n växlar, 
växelvis räk^sdl^m^s adv. 
Växjö väk^-^fe^ 
växla väk^sla^ t. o. i., -ade. 
växlare räk^slard^ m., -en =. 
växt väk^st rf., -en; stanna i v. 
växt väk^st r., -en -er; v.-ätare. 
växtlig väk^stUg^ a., -t -e -a -are 

-ast; -het -en. 
vörda voe^rda^ t., -ade. 
vördig voe^rdig^ a., -t -e -a -are 

-ast;. -het -en